# ID: svediakorp-gov2252
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 224,538
# sentences: 7,711
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
tlLL
SåMM(&å M&&4U&QID1Q8
PROTOKOLL
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
ÅREN 1853 OCH 1854.
AIDRA SAMIUXJEY.
1^ Afdelningen:
Rikets Htänders Revisorers samt Justitieombudsmans
Rerättelser.
mmm mmm*
1851 års Revisions-berättelser.
Rikets Högloft Ständers
R E VISt» K E K S
BERAT T ELSE
otn den år 1851 af dem verkställda granskning
a f
8 T A T S - \ K U K E rr s
sami andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
oell förvaltning under åren 1848 och 1849;
j emtö
de, i anledning af samina berättelse, infordrade och till
K O N G L. M \ ,1: T
algi fou imitentaiiiita
STOCKHOLM. 1852.
Tryckt lios A. Cedehgkkiy
Mnvkbrogalan . V? 8’.
Jemlikt 68 §. i riksdagsordningen och Rikets sednast församlade Ständers förordnande
samt till följd af Kongl. Maj:ts nådiga kallelse den 8 sistlidne Juli, hafva undertecknade
den 15 påföljde September sammanträda för verkställande af revision
utaf stats-verkets, jemte dertill hörande fonders, tillstånd, styrelse och förvaltning för
åren 1848 och 1849, samt få, efter förrättningens fullbordan, derom nu afgifva den
i 7 §. af instruktionen för Rikets Ständers Revisorer af den 17 April 184 i. oskrifna
berättelse.
Från nedannämnde verk och inrättningar hafva Revisorerne, vid förrättningens
början, fått emottaga så beskaffade berättelser om tillståndet och förvaltningen af de,
ifrågavarande 2 år, till deras disposition ställde anslag, som omförmälas uti instruktionens
1 §., nemligen:
från Kongl. Siats-kontoret, angående sjelfva Stats-verket, Karta-sigillata-verket,
Statens spanmåls-förvaltning, kreditiv-fonden och f. d. allmänna magasinsfonden,
„ „ Krigs-kollegium,
„ „ Förvaltningen af sjöärendena,
„ „ Sundhets-kollegium,
„ „ General-Tullstyrelsen,
„ „ General-Poststyrelsen,
„ Öfver-direkförs-ernbetet för Mynt- och Kontrollverken,
„ Styrelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar i riket.
„ 11 iksmarskalks -e/n betet,
„ t. f. Kanslern vid Kongl. Krigs-akademien,
,, Direktionen öfve/' allmänna Garnisonssjukhuset,
„ „ „ Civilstatens pensions-iurättning,
„ ^ „ „ Arméens dito,
„ Kongl. Konvoj-ko/nmissariatet,
„ Styrelsen för väg- och vattenbyggnader,
„ „ „ ekeplantering arne,
„ Kommittéen p)r salpeter-ärendena,
Kongl. Öfverintendents-embetet,
„ Stuteri-öfvcr styrelsen,
„ Kongl. Serafi/ner-ordens-gillet,
„ Direktionen öfver Stockholms allmänna Barnhus,
„ „ „ Danviks hospital,
„ Chefen för Topogrufska korpsen,
„ Kongl. Landtbruks-akademien,
»> Direktionen för Kongl. Hofkapellet och spektaklerna,
» Teknologiska institutet;
1.
varande derjemte till Revisorerne öfverlemnade sammandrag af räkenskaperna för
åren 1849 och 1850 öfver de under Kongl. Kommers-kollegium ställda fonder och
medel.
Lika med hvad vid föregående stats-revisioner ägt rum, upptages det vid granskningen
befunna förhållandet särskilt för hvarje verk.
Kongl. Slats-kontoret.
Såsom i sednaste revisions-berättelse omförmäles, grunda sig detta embetsverks
förvaltningsåtgärder på Kongl. Maj:ts dit aflätna nådiga bref och de fastställda riksstaterna
samt redovisas specielt genom verkets protokoller, registratur, specialstater
och memorialböcker, Kongl. Ränte-kammarens hufvudböcker, jemte rikshufvudhöckerna,
hvilka äfven uppgöras i Kongl. Stats-kontoret och utvisa förhållandet
emellan statsregleringen och det verkliga resultatet af inkomster och utgifter. Af
Kongl. Räntekammarens hufvudböcker, som revideras i Kongl. Kammar-rätten, är den
för år 1848 derstädes granskad utan anmärkning, hvaremot 1849 års hufvudbok ännu
icke undergått sådan revision.
Sedan Kongl. Majit, med bifall till Rikets Ständers underdåniga hemställan, den
13 Oktober 1848 i nåder uppdragit ät dåvarande tillförordnade Ståts-kommissarien,
numera Öfver-kommissarien viii Civil-statens pensions-inrältning, N. A. Fredin att, såsom
formulär, uppgöra dels en rikshufvudbok efter ny method, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med derför af Rikets Ständer utvecklade grunder, dels hufvudbok,
med tillhörande specialredogörelser, öfver Kongl. Stats-kontorets enskilda rörelse,
med föreskrift för Fredin att, så vidt möjligt vore, hafva arbetet färdigt inom medlet
af Juli månad 1849, så att detsamma, efter den föregångna granskning, Kongl.
Majit, uppå anmälan om arbetets fullbordan, ville i nåder förordna, kunde Rikets
Ständers berörde år sammanträdande Revisorer meddelas; men, på sätt i sednaste
revisions-berättelse jemväl omförmäles, hinder för arbetets fullbordande inom den
bestämda tiden mött, i följd hvaraf nyssnämnde Revisorer ej kommit i tillfälle att
något yttrande öfver arbetet afgifva; så har Kongl. Majit, genom nådig remiss af
den 10 sistlidne Oktober, till nu församlade Revisorer öfverlemnat ifrågavarande, af
Fredin upprättade, förslag till ny rikshufvudbok och till hufvudbok för Kongl. Statskontoret,
åtföljda, det förra af Kongl. Stats-kontorets och Kongl. Kammar-rättens
gemensamma utlåtande och det sednare ensamt af Kongl. Stats-kontorets yttrande.
I följd häraf, hafva Revisorerne företagit granskningen af omförmälda båda förslag,
deråt de egnat all den omsorg och uppmärksamhet, som den inskränkta tiden
för handläggningen af detta maktpåliggande ämne medgifvit, samt få nu för resultaterna
af granskningen redogöra.
Beträffande först formuläret till ny rikshufvudbok, sa hafva Revisorerne tagit kännedom
om de af Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 8 September 1848,
Nio 192, för upprättandet af planen till denna hufvudbok fastställda grunder, hvilka,
efter hvad Revisorerne dervid inhemta!, hufvudsakligen afse, dels en sadan förändring
i nu gällande system för konto-uppställningen i rikshufvudboken, att, särskilda konti
bildades för de der förekommande fonder och icke, såsom nu skedde, efter vissa
med allmänna krono-uppbörden sammanhang ägande kathegorier, såsom uppbörd, afkortning
m. m., hvilka sednare i stället borde åskådliggöras i rikshufvudboken åtföljande
sammandrag eller tabeller, dels, angående sättet för berörde fonders inbördes
begränsning, att statsmedels-uppbörden med det debiterade, icke endast med den
till riksstatens utgifter behållna delen deraf, äfvensom beloppen af föregående årens
restantier, anmärkta poster och proprie balanser samt de s. k. återdebiteraile lån och
— 3 —
förskotter, borde ordinarie statsregleringsfonden tillföras, dels ock att, vid verkställande
af statsmedlens fördelning på särskilda fonder och framställning i rikshufvudboken,
denna hufvudboks kapitalräkning skulle åt grundfonden inrymmas.
Den föreslagna rikshufvudboken, fördelad i 2 torner, innehåller: i den lista, generell
redovisning för hvarje allmän fond, jemte räkningar med Rikets Ständers
verk, Banken och Riksgähls-kontoret, äfvensom konti för de förvaltande verken och
myndigheterna, samt i den 2:dra, speciell redogörelse för alla de tillgångar och anslag,
af hvilka statsregleringen består, hvarförutan denna tom är ämnad att upptaga
specifikationer af hvarje annan fond, som i framtiden kan finnas böra fördelas på
enahanda sätt, som med statsreglerings-fonderna är fallet.
Uti lista törnen äga stats-verkets grundfond, statsreglerings-fonderna, så väl
den ordinarie som den extra, samt hvarje annan af allmänna medel bestående fond
sitt särskilda konto. Deremot hafva flera af de uti nuvarande rikshufvudbok ingående
medel, som endast tillhöra något visst län, enskilda kommuner eller korporationer,
såsom riddarhusmedel, kurhusmedel m. fl., icke erhållit egna konti, utan att likväl
vara helt och ballet uteslutna, enär de inneligga i de förvaltande verkens räkningar,
hvarest medlens tillvaro kan skönjas i balansernas högre tillgångar och skulder.
Angående ämnets behandling å dessa konti för de allmänna fonderna, torde följande,
i den föreslagna rikshufvudboken vidtagna, förändringar böra omförmälas, nemligen
: att afkortnirigar, så väl ordinarie som extraordinarie, hvilka i nu gällande rikshufvudbok
upptagas pä icke mindre än 42 konti, motsvarande antalet af de titlar,
hvarunder afkortning förekommer, i förslagshufvudboken sammanförts under ett enda
belopp, utan specifikation af dessa titlar; att hvad i nuvarande rikshufvudbok upptages
såsom anordning utom stat å statsmedlen, innehållande det som af bötesmedlen
icke tillhör stats-verket, utan ingår till städer, fromma stiftelser och målsägande,
är, såsom af likartad betydelse med afkortning, i förlagshufvudboken inlagdt under
afkortnirigar; att kronouppbörden, som i gällande rikshufvudbok fördelas i a) avkortad,
b) anordnad utom stat, c) hvad statsmedlen angår, behållen till riksstaten
och, beträffande öfriga medlen, lefvererad inom räkenskapsåret, samt d) resterande
vid räkenskapsårets slut., — i förslagshufvudboken åter upptages såsom: l:o af kortad,
2:o till disposition behållen och 3:o resterande vid räkenskapsårets slut. Efter fondernas
konti intagas räkningarne med Rikets Ständers Bank och Riksgähls-kontoret,
hvilka räkningars innehåll, endast omfattande de under bokslutsåret emellan dessa
verk och de uti rikshufvudboken ingående förvaltningar existerande räkenskapsförhållanden,
i nuvarande rikshufvudbok dels intager en mindre framstående plats,
dels till någon del saknas. Vidare förekomma konti med samtliga i 1846 års rikshufvudbok
intagna tillgångars förvaltare, hvarvid den princip blifvit följd, att för
hvarje förvaltande auktoritet i en enda räkning, hvilken erhållit benämning efter
auktoriteten, redovisas allt hvad den om händer haft, då deremot, enligt nuvarande
rikshufvudbok, redovisningen för nästan hvarje auktoritets förvaltning är spridd på
flera konti, sä att t. ex. Kongl. Krigs-kollegii, i gällande rikshufvudbok ingående, 10
särskilda generalräkningar blifvit i förslagshufvudboken till en enda räkning sammandragna.
Vid lista törnen finnes fogadt ett af sjelfva bokslutet oberoende, men
på detsamma grundad!, tabellverk, innehållande: dels generelt sammandrag öfver
samtliga i den allmänna förvaltningen ingående medel, så väl dem, hvilka, enligt hvad
förut är nämndt, erhållit egna konti i rikshufvudboken, som äfven sådana, hvilka,
*åsom tillhörande enskilde, kommuner och korporationer m. m., ansetts icke böra i
okföringen lika utförligt behandlas, dels ock special-sammandrag, som blifvit upprattade,
ett för hvarje slag af omförmälda medel.
— 4 —
Vid 2:dra tomen märkes: att, i afseende å sättet för behandlingen af statsinkomsttitlarne
och utgiftsanslagen, hvad de förra angår, å hvarje konto upptages,
utom de i nuvarande rikshufvudbok debiterade inkomstbeloppen för året, med specifikation
af hvad deraf afkortats, blifvit till disposition behållet eller vid uppbördsårets
slut befunnits resterande, äfven det i riksstaten påräknade beloppet samt det,
vid jemförelse dermed, framträdande öfverskotts- eller brist-beloppet, samt, beträffande
utgiftsanslagens konti, som i nu gällande rikshufvudbok endast tjena till att
sammandraga de anordnade summorna, ä dessa konti uti förslagshufvudboken införas
så väl reserverade behållningar från föregående år, som anslag för året, de tillfälliga
inkomster något anslag kan äga, samt, efter anordningens jemförelse dermed,
jemväl resultatet af brist eller besparing; hvarförutan, i stället att nu gällande rikshufvudbok
på särskilda konti skiljer de anordnade beloppen för året och föregående
åren, förslaget deremot pä samma konto sammanställer hela anordnings- likasom
hela tillgångsbeloppet; och äro de, vid jemförelse emot riksstatsbeloppen, uppkommande
differenssummor tillförda, hvad utgiften angår, efter omständigheterna, dels
särskilt inrättade konti för hvarje hufvudtitels besparing och brist, benämnda besparings
fonder nas konti, dels äfven ett konto, kalladt statsregleringens öfverskott och
brist, dit äfven inkomsternas öfverskott och brister öfverföras äfvensom de s. k.
utgifterna å öfverskotten på statsverkets inkomster, i följd hvaraf å detta konto, genom
fering från andra konti, sammandragas alla de hufvudbelopp, som verka till
statsregleringens slutliga resultat, så att man å detta konto med lätthet kan inhemta,
huru detta resultat uppkommer, då deremot, enligt planen för den gällande rikshufvudboken,
detta resultat, icke såsom en följd af bokföringens serie, utan genom
ny debitering eller creditering framställes å ett mindre bemärkt ställe (Riksgählskontorets
general-räkning). Då, enligt det föregående, inkomsttitlarnes oell utgiftsanslagens
konti framställa och slutbehandla allt hvad till hvarje säd,ant konto hörer,
men hvad sålunda å dessa specialkonti förekommer, efter riksstatens föranledande,
äfven måste betraktas under fördelning och sammanställning på vissa grupper, nemligen:
hvad utgifterna angår, dels såsom hufvudtitlar, dels såsom lielutgifter, och,
hvad inkomsterna beträffar, såsom inkomster i sin helhet, har, uti det afgifna riksliufvudboksförslaget,
det å förenämnde specialkonti förekommande innehållet blifvit
på de för hufvudtitlarne samt utgiften och inkomsten inrättade konti ånyo i sina
hufvudsummor framstäldt, hvarvid likväl, för att hindra all sammanblandning mellan
dessa repeterade belopp och de inom bokföringens serie liggande, de förra blifvit
med rödt bläck tecknade; genom hvilken utväg sålunda framställningen af nämnde
gruppförhållanden kunnat ske, utan uppoffring af fullständigheten å specialkonti och
utan att insigten af bokföringens logiska sammanhang för granskaren försvårats.
Skälen för alla dessa med flera andra mindre betydande förändringar och åtgöranden
äro i de förslagshufvudboken åtföljande motiver fullständigt utvecklade.
Kongl. Statskontoret och Kongl. Kammarrätten hafva, uti deras i ämnet den 26
sistlidne September afgifna underdåniga utlåtande, tillstyrkt antagandet af ifrågavarande
nya formulär till rikshufvudbok, med följande förändringar och tillägg Uti
det nya formuläret hade Rikets Ständers uttryckta åsigt, att kapital räkningen borde
åt grundfonden inrymmas, blifvit så uppfattad, som skulle kapitalräkningen utgöras
endast af grundfonden. Då häraf blott inhemtades den obetydliga förändring, som
något år kunde inträffa i nämnde fonds belopp, men icke resultatet af de medels
förvaltning i sin helhet, hvilka tillhörde staten, ansågo Kollegierna af Rikets Ständers
anförda uttryck ej böra dragas annan slutsats, än att, med bibehållande af
kapitalräkningen, jemväl grundfonden borde i densamma upptagas; i hvilket afseende
Kollegierna låtit upprätta ett förslag till kapitalräkning, hvilken i sammanhang re
-
dovisade såväl grundfonden, som statens inkomster och utgifter för året, och i sådant
afseende upptoge, å ena sidan: a) statens tillgångar vid årets början, b) dess
för .året debiterade inkomster, samt, å andra sidan: a) hvad under årets lopp staten
förlorat eller utgifvit och b) tillgångarne vid årets slut. Vidare hafva Kollegierna
ansett de i förslagshufvudboken angifna benämningar : missväxt-undsättnings fonden
samt allmänna magasins fonden eller fonden för äldre missväxt-undsättningar, böra,
för redighets skull, ändras, den förre till kreditiv fonden eller fonden för undsättningar
och den sednare till magasins fonden eller fonden för äldre undsättningar,
äfvensom, enligt Kollegiernas tanke, de i 2:dra tomen förekommande konti
för utgiftstitlarne borde, i afseende å redovisningen för besparingarne, förtydligas
derigenom, att vid hvarje anslag antecknades, huruvida detsamma vore förslags- eller
reservationsanslag, eller begge delarne. Dessutom och da i rikshufvudboken ingått
blott en del af hvad, som tillhörde Riksgäldsverket, hvars inkomster största
delen, eller den allmänna bevillningen, debiterades och uppbures af statens uppbördsverk,
men af dem aflemnades till Riksgäldskontoret, som deraf till Kongl. Statskontoret
återställde den s. k. statsfyllnadssummans belopp, samt deremot andra inkomster,
t. ex. den del af tidningsstämplings-afgiften, som i hufvudstaden utgjordes,
och de bidrag, som Banken lemnade för allmänna behofs fyllande, inginge omedelbart
till Riksgäldskontoret, utan att synas i statsverkets räkenskaper, hvilket
äfven vöre förhållandet med utgifterna, enär somliga bestriddes af Riksgäldskontoret
omedelbart, andra åter, hörande till extra statsregleringen, verkställdes af och genom
Statskontoret; hafva Kollegierna, på dessa med flera skäl, hemställt, att rikshufvudboken,
för att fullständigt utvisa Svenska drätselverkets verkliga ställning, jemväl
måtte innfatta redogörelse för ali den förvaltning af allmänna medel, som vore Riksgäldskontorets
Fullmäktige anförtrodd ; och borde, i händelse af bifall till Kollegiernas
åsigter i afseende på kapitalräkningen och behofvet af redogörelsens för Riksgäldskontorets
förvaltning intagande i rikshufvudboken, formuläret för samma hufvudbok
på det sätt förändras, att från l:sta törnen förflyttades till den 2:dra, näst
efter fol. 8, alla konti, från och med grundfondens till och med öfveråriga depositioner
(fol. 7—110), och i deras ställe insattes kapitalräkningen, jemte ett sammandrag,
eller inkomst- och utgiftskonto, hvaremot i 2:dra törnen, bland konti för berörde
fonder, nya konti för Riksgäldskontorets medel och andra dithörande fonder
inrymdes i den ordning, ämnena det fordrade, samt att kontot för Riksgäldskontoret,
såsom förvaltande verk, jemte de öfriga konti, på hvilka förändringarne kunde hafva
inverkan, kompletterades eller rättades i behöfliga delar, i hvilket fall föreskrift
skulle meddelas, att Riksgäldskontorets hufvudbok borde årligen till Kongl, fstats'-  kontoret öfverlemnas, för att af vederbörande derstädes, efter föregånget omslut, i
Rikshufvudboken intagas.
Då, hvad först angår den i förslagshufvudboken begagnade uppställning efter
fonder och dessas inbördes begränsning, äfvensom i afseende å det bifogade tabellverket,
Rikets Ständers föreskrifter blifvit följda, samt det förändrade sättet att behandla
de staten ej tillhöriga, men till de förvaltande auktoriteterna ingående, särskilda
medlen måste bereda mera korthet och redighet, helst uppmärksamheten derigenom
icke afledes frän de för hela riket gemensamma fonderna, hafva Revisorerne,
lika med Kollegierna, ansett hvad sålunda blifvit föreslaget böra antagas.
Beträffande derefter frågan om en kapitalräkning, så hafva Revisorerne äfven ansett,
att en sådan .borde finnas, sorn sammandroge alla de, special-fonder, i hvilka
statskapitalet] fördelas,’; och då Öfverkommissarien Fredin, af Revisorerne hörd, icke
haft något dervid att påminna, tillstyrka Revisorerne, att denna förändring må i
det nya formuläret vidtagas. Men som den af Kollegierna förslagsvis upprättade
— 6 —
kapitalräkning inom hofvudkolumnen upptager bikolumner, särskilt för hvar och
en af grund-, ordinarie- och extra statsregleringsfonderna, samt en gemensam kolumn
för samtliga de öfriga smärre fonderna, hafva Revisorerne, som ansett
dessa bikolumner obehöfliga och äfven oriktiga, såsom icke tillhörande begreppet
af en kapitalräkning, funnit, att, i dessas ställe, borde inrättas 2:ne hjelpkonti till
kapitalräkningen, det ena ett sammandragskonto för all inkomst och det andra ett
dylikt konto för all utgift, från hvilka hufviidsummorna inginge till kapitalkonto,
för att der sammanställas med in- och utgående balanser; i hvilket afseende Revisorerne
låtit, upprätta förslag, dels till dylika hjelpkonti, dels till ett kapitalkonto,
hvilka handlingar; åtföljd af en promemoria öfver de vigtigaste af deraf påkallade
nödiga förändringar a andra konti, äro förslagshufvudboken bilagda.
1 afseende å sättet för uppställningen af de allmänna fondernas konti, finna
Revisorerne den i Kollegiernas förslag till kapitalräkning äfvensom i de fleste af
förslagshufvudbokens fondkonti förekommande sammanföringen under högst 4
Iiufvuddetaljer, nemligen: in- och utgående balanser samt inkomster och utgifter,
böra a alla fonders konti tillämpas, men då afvikelse derifrån skett i förslagshufvudboken
a ordinarie statregleringsfonden, missväxt-undsättningsfonden och fonden
för öfveråriga depositioner, bör, enligt Revisorernes tanke, rättelse, till enhets vinnande,
derutinnan ske.
Vidkommande de uti förslagshufvudboken ingående, hittills så kallade kreditivoch
allmänna magasinsfonderna, hvilka, enligt det nja formuläret, skulle benämnas,
den förre missväxt-undsättnings fonden och den sednare allmänna mag a sins fonden
eller fonden för äldre missväxt-undsättningar, men, i Kollegiernas tanke, börtie heta,
den förra kreditiv fonden eller fonden för undsättningar och den sednare magasins
f omlen, eller fonden för äldre undsättningarJ finna Revisorerne, med instämmande
i Kollegiernas förslag till benämning af den sednare fonden, den af Kollegierna
föreslagna rubriken för den förra fonden vara mindre lämplig och blott förvillande,
enär samma fond numera har egna inkomster, utan att bestämdt gifvet är,
att någon del af mindre kreditivet, hvaraf benämningen ursprungligen tagits, dertill
skall ingå, helst detta kreditiv till andra fonders understöd äfven kan användas;
hvadan Revisorerne, som anse, att denna fond rättast bör kallas undsättningsfonden,
såsom närmast angifvande fondens ändamål, föreslå, att fonden ma erhålla
denna benämning.
Jemte det Revisorerne, lika med Kollegierna, anse, att ä konto för statsutgifterna
bör anmärkas när anslaget är förslagsanslag eller reservationsanslag, få, i afseende
ä det af Kollegierna väckta förslag om intagande i rikshufvudboken af redogörelsen
för all den förvaltning af allmänna medel, sorn riksgäldsverket tillhör,
Revisorerne, på de skäl Kollegierna andragit, tillstyrka detta förslag, för hvars
bringande till verkställighet Rikets Ständer, i händelse af bifall dertill,, torde besluta
nödiga åtgärder.
Slutligen och då Revisorerne, hvad angar öfriga i förslagshufvudboken iakttagna
förändringar, anse desamma vara ändamålsenliga och böra gillas, hemställa Revisorerne,
att ifrågavarande formulär till ny rikshufvudbok, med de ändringar och
tillägg, som här ofvan blifvit föreslagna, måtte såsom ledande till en fullständig
samt lättfattlig och klar öfversigt af Svenska drätselverket, varda till efterrättelse
antaget.
Revisorerne gå nu att redogöra för granskningen af förslaget till en hufvudbok
för Kongl. Statskontorets enskilda rörelse.
Vid upprättandet af detta förslag, har dess ämne eller innehåll blifvit sålunda
fattadt, att deruti intagits redogörelsen för Räntekammaren äfvensom för de stats
-
anslag och fonder, som hittills i Statskontorets memorialböcker förekommit, jemte
de fordringar och skulder, som af denna rörelse sig härleda, hvartill ytterligare kommit
de tillgångar, som för Statskontoret uppstå genom rättigheten att anordna på
Landtränteriernas behållningar. Vidare och, da Rikets Ständer i ofvanberörde underdåniga
skrifvelse antydt, att med ifrågavarande hufvudboks inrättande också borde, såsom
ändamål sökas afskaffandet af sä väl redogörelsen för statsverkets spanmål,
sorn karta-sigillata-hufvudboken, har i förslagshufvudboken ingått hvad af dessa
redogörelsers innehåll utaf Statskontoret omedelbart förvaltas, eller Skeppsholms
kronomagasin och karta-sigillata-rörelsen i Stockholm, äfvensom, under förutsättning,
att, i öfverensstämmelse härmed, jemväl de hufvudböcker, sorn upprättas öfver så
väl den s. k. kreditivfonden . som allmänna magasinsfonden, för framtiden skulle
komma att upphöra, de delar af nämnde hufvudböckers innehåll, hvilka ansetts tillhöra
Statskontorets omedelbara förvaltning, blifvit i förslaget intagna. Slutligen
hafva uti den föreslagna hufvudboken, såsom ämnen, ingått redogörelserna för dels
Stockholms jern- oelx metallvåg — för så vidt der befinnas Kronans effekter, —
dels Avesta Kronoinspektion, hvars hufvudbok äfven ansetts kunna upphöra, —
begge lydande omedelbarligen under oftanämnde embetsverk.
Då åtskilliga bland de härutinnan inbegripna valutor eller kapitalslag icke äga
ett bestämdt penningevärde, såsom fallet är med stämpladt papper, hvilket icke förr,
än det blifvit försåldt, gifver någon tillgång, samt med spanmals- och bergseffekterna,
hvilkas värden ej förr, än vid riksbokslutets uppgörande, kunna slutligen bestämmas,
och ett helt och hållet fingeradt värde å dessa kapitalslag blott skulle föranleda
onyttigt besvär, otydlighet och villa, och följaktligen synes vara otjenligt att i
penningebokföringen inblandas, der sådant icke är af nödvändigheten pakalladt; halden
föreslagna hufvudboken blifvit fördelad i 4 afdelningar, eller hufvudböcker,
nemligen:
A) en för penningar.
R) en för stämpladt papper.
C) en för spanmåls-effekter.
D) en för bergsprodukter.
De i redovisningen för Skeppsholms magasin ingående fastigheter samt magasinets,
äfvensom det dermed förenade Kronobageriets, inventarier, hvilka pä samma
skäl synts äfven böra utgöra föremål för särskilda hufvudböcker eller redovisningar,
hafva likväl tills vidare, såsom hittills, blifvit i penningerörelsen bibehallna, under
förutsättning, att alla penningevärden på dylika kapitalslag för framtiden skulle anbefallas
till uteslutande ur de redogörelser, som ensamt omfatta de rörliga medlen,
enligt hvad Rikets Ständer i deras underdåniga skrifvelse hemställt.
De föreslagna hufvudböckerna hafva ansetts böra i framtiden upprättas, icke
efter räkenskapsterminens slut, pä grund af förda primära anteckningar i memorialböcker
och -journaler, utan under samma termin, sa att sjelfva dessa anteckningar
successive verkställas omedelbarligen i hufvudboken, enär sålunda besparing i arbete,
tidigare öfversigt och afslutning blifva möjliga, utan att framställningen förlorar
i klarhet. Samma termin för denna eller dessa hufvudböckers omfattning har
blifvit antagen, som vid förslagets upprättande var bruklig, eller kalenderår i allmänhet,
men med utsträckning till atta månader in pä nästa ar endast hvad anordn
in gen ä statsanslagen och åtskilliga andra fonder beträffade, hvarvid likväl föriattaren
af förslaget framställt fördelarne deraf att i allo antaga kalenderårets slut,
såsom termin för afslutningen. Vidare är den princip följd, att hvarje års hufvudbok
ej må upptaga annat, än hvad till kännedom kommer under besagde termin,
eller tverteinot hvad förhållandet varit med Statskontorets memorialböcker, så att,
— 8 —
t. ex., resultaterne af 1846 års rikshufvudbok, såsom afslutad först år 1848, uti
Statskontorets hufvudbok för förstnämnde är ej kunna blifva synliga. Slutligen har,
såsom äfven en allmän princip, blifvit antaget, att icke någon post får i Statskontorets
hufvudbok föras, utan verkets derom meddelade befallning, hvarvid i de förslaget
åtföljande motiverna anförts de grunder, genom hvilkas tillämpning denna
princip ansetts kunna ställas i verket.
Penninge-hufvudboken har, såsom med nuvarande memorialböcker är fallet, för
vighetens skull, blifvit i flera torner fördelad. Då det icke torde vara möjligt att
äfven genom den vidlyftigaste beskrifning af de konti, denna hufvudbok innehåller,
gifva en i allo fullständig bild af dess beskaffenhet, hafva Revisorerne trott sig endast
böra nämna, att dessa konti synts Revisorerne vara hvarken flera eller färre,
än sorn af ämnenas behöriga utredning påkallas, äfvensom att emot sjelfva uppställningen
inom hvaije konto icke något varit att anmärka. Enahanda omdöme böra
Revisorerne lemna om hufvudböckerna för det stämplade papperet, för spanmälseffekterna
och för bergsprodukterna.
Emot förslaget äro af Kongl. Statskontoret, uti dess deröfver afgifna underdåniga
yttrande, åtskilliga anmärkningar framställda, för hvilka Revisorerne nu få i
största möjliga korthet redogöra. Detta embetsverk har först och främst, genom
anförande deraf, hurusom det hade befattning med alla de auktoriteter som förvaltade
de till statsregleringen hörande medel, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen,
Mynt- och kontrollverken, Tullverket m. fl., och att allt detta utgjorde dess rörelse^
velat visa, att den omfattning Fredin, enligt det föregående, gifvit förslagshufvudboken
vöre för trång, och hufvudboken fördenskull olämplig; men Statskontoret
har härvid synbarligen icke iakttagit det förhållande, att, om äfven denna vidsträcktare
verksamhetskrets tillhör Statskontoret, en del af samma verksamhet likväl af detta
verk omedelbart, utan biträde af andra underlydande auktoriteter, utöfvas hvilken
del utan tvifvel är densamma, som föregående Revisorer samt Rikets Ständer benämnt
Statskontorets enskilda rörelse, och för hvilken de likaledes önskat en särskild
räkenskaps uppgörande, emedan, när alla öfriga auktoriteter, som förvalta
stats- eller allmänna medel, hvar för sig, redan äga och mäste äga sjelfständig och
fristående anteckningar och redovisningar öfver hvad desamma omedelbart om händer
hafva, men en sådan redovisning i vanlig tid och form ännu för Statskontoret
saknas, det, för erhållande af ett i detta afseende fullständigt och likartadt sätt för
redogörelsen i allmänhet, ej behöfdes mer, än att äfven i Statskontoret upprättas en
dylik redovisning för hvad under dess omedelbara förvaltning ligger. Under vidhållande
af denna enkla och klara idé, kunna Revisorerne ej annai än afstyrka inrättandet
af den hufvudbok, sorn blifvit af Statskontoret, i sammanhang härmed, föreslagen
att upprättas för dess rörelse, enligt verkets ofvanangifna uppfattning, eller,
med vissa undantag, för alla de verk, sorn "hafva uppbörd af statsregleringen tillhörande
medel, helst sålunda just den anmärkta bristen i närvarande förhållanden kom -  ine att qvarstå och, i alla fall, resultatema af en dylik hufvudbok tids nog blifva
bekanta genom rikshufvudboken, som sammandrager alla de föryaltande verkens redovisningar.
Deremot synes Öfverkommissarien Fredin hafva riktigt uppfattat och
fullföljt Rikets Ständers mening, dä han gifvit sitt förslag till hufvudbok för Statskontorets
omedelbara rörelse den omfattning, som i det föregående blifvit omförmäld.
Tvekan har härvid likväl uppstått, huruvida icke Mynt- och Kontrollverkens redovisning,
åtminstone till dess hufvudsummor, borde i Statskontorets hufvudbok förekomma
; men då, enligt hvad upplyst blifvit, den del Statskontoret tager i assigneringar
på Rikets Ständers Bank för Mynt- och Kontrollverkens räkning är att anse
mer såsom en blott kontroll på Öfver-direktören vid dessa verk, än som ett specielt
moment af förvaltning, hvarföre ock anteckningen af assignationerna verkställes, ej
af någon bland Statskontorets räkenskapsförare, utan af dess Ombudsman, samt
Statskontoret derutöfver icke täger någon befattning med special-förvaltningen vid
nämnde verk, hvilken ensamt ät Öfver-direktören är anförtrodd ; anse Revisorerne
Fredin hafva rätteligen förfarit, då han icke upptagit Mynt- och Kontroll-verken uti
Statskontorets hufvudbok.
Kongl. Statskontorets öfriga anmärkningar, framställda i mängd för att visa förslagets
oanvändbarhet, hafva Revisorerne genomgått och funnit dem röra, först och
främst saknad af sådant, som, enligt Revisorernes tanke, är obehöfligt, om icke
onyttigt, t. ex. att, enligt hvad Statskontoret antydt, statistiska upplysningar borde
finnas ä statsmedlens hufvudkonto; hvilket konto Revisorerne åter ansett tillräckligt
klart, enär det afslutas på enahanda sätt, som Statskontoret sjelft föreslagit måtte i
rikshufvudbokens kapitalräkning begagnas, och förklaringen af de deri ingående
summorna sker på särskilda bikonti; äfvensom att, enligt Statskontorets anmärkning,
man förgäfves i hela hufvudboken får veta, huru mycket på hvarje hufvudtitel blifvit
utbetahlt; hvilket innefattar ett anspråk, som uti en specialräkenskap i allmänhet
ej kan uppfyllas. Vidare röra dessa anmärkningar klander emot förhållanden,
som synas böra godkännas, t. ex. att, emot praxis i allmänhet, inkomster och utgifter
genast antecknas i hufvudboken, icke i särskilda förteckningar, som vid årets
slut sammanfattas; — ett förhållande, som, när det kan tillämpas, måste anses fördelaktigt,
då derigenom både tid, möda och material besparas. Vissa uppgifter hafva
Revisorerne funnit icke öfverensstämma med verkliga förhållandet, t. ex. att, enligt
Fredinska förslaget, Räntekammaren skulle befrias från all redovisning samt
Memorialbokhållaren vara den egentliga redovisaren ej blott för sig, utan ock för
Räntekammaren; då deremot nämnde förslag bestämdt innehåller, att och huru en sådan
redovisning borde ske, äfvensom alldeles icke förutsätter något dylikt åliggande
för Memorialbokhallaren. För att visa den bristande öfvorensstämmelsen emellan
Statskontorets hufvudbok och dess konto uti Fredinska rikshufvudboken och derigenom
ådagalägga, att. förstnämnde hufvudbok vore ett “otillförlitligt aggregat af
ziffror“, har Statskontoret vidare uppställt en mängd af ziiferförhållanden; men, oafsedt
att icke någon vigt ligger pä en sådan öfverensstämmelse, då förslaget kunnat
uppgöras på alldeles diktade summor, utan att detta hindrat dess bedömande, hafva
Revisorerne funnit de anmärkta olikheterna lätt förklarade. Statskontoret har :nemligen
vid denna uppställning jemfört belopp, emellan hvilka någon jemförelse i detta
afseende icke kan äga rum, såsom mellan statsanslag i Statskontorets hufvudbok,
och den derå skedda anordningen och lefver ering en, enligt konto i rikshufvudboken,
hvarvid, hvad lefvereringen angår, afräkning dessutom icke skett af sådana
deri ingående belopp, som icke tillhöra statsmedlen, — emellan remisser af statsmedel
i Statskontorets hufvudbok och remisser, bestående ej blott af statsmedel
utan oek af andra, slags medel uti rikshufvudboken, — emellan skuld-balanserna
a statsmedlen i den förra hufvudboken och tillgängsbalansema, enligt kontot i
rikshufvudboken o. s. v Statskontoret har vidare icke fästat nödigt afseende å
det förhållande, att belopp, hvilka under löpande förvaltningsår, efter hvad man då om
dem känner, erhålla sin plats i bokföringen, sedermera vid riksbokslutet, och vid
den vidsträcktare kännedom, som under jemförelsen med andra förvaltningars räkensk»per
om dem vinnes, måste upptagas under andra rubriker, t. ex. att poster, som
"pPtngits såsom remisser i Statskontorets hufvudbok, men vid riksbokslutet befunnits
vara ]|0S anlian förvaltare förut debiterade, måst vid sednare tillfället såsom
uppbörd behandlas o. s. v. Den anmärkta bristande öfverensstämmelse!! emel
-
— 10 —
lan nämnde hufvudbok och konfn i i 3 ■
öfverskott, förklaras deraf all den f r p3 anordmnS<:n a statsverkets inkomstLandtränterier,
af sadan arle ino 1 •? h'STf a,1.ord"i»S, sorn skett å vissa
för Statskontoret, utan liksom fn ™ ^ / eJ k!umat upptagas å kontot
de konti, som redovisa inmnrlf» _ ?*a. d Rikshufvudbok, med rätta upptagits å
särskilda förvaltande ve ( ^ ¥/Trante™r. För dylika olikheter emellan de
som Kevisorerne fonnh 'i °.C'i rik*hufvudboken redogöres alltid, så
rörde
ärsräkenskaner- etr f'] ll ? Fiksbokslutskoiitoret upprättade omslut af behelstalldeles
samma differeSsé? Sl ån 18JÄ** ' ‘m -T8* uPPmärksamheten,
hufvudboken, ä ena s , samt l,fVi t'T,a ,°!:ker odl rä»tekammarefinnas,
utan i!? ’ samt den officiella nkshufvudboken, å den andra, före
kunnat
sättas i frå-a °— 'statskm tS "t . sa räk®j,skaPer tillförlitlighet lämpligen
laren äfven med M.rMe af e™'»e åto^Wbjtba.
arbetet med Statskontorets hufvudbok • men pä de -rande” F~r medhinna
„„cs <let Itevisoreme MIT ÄTÄ
detaliern180?!.1' ve,;kstal,as’, lelst Memorialbokhållaren numera blifvit befriad från
bokens ? den, dr>-a,4:de huvudtiteln. I afseende på den genom^försiagThufvud
-årder ? oande as} ftade granskning af Kammarrätten öfver Statskontorets åt'
lis tillo. - r ’ ’ 1 f„ 'no efter resolutionernas data, sammanbindas, för att häl
las tiilganghga sa val för Kammarrätten som för Rikets Ständers rZjZZ • V
sorn att, med afskaffande af Räntekammarens niomm-i-Whi . revisorer, afven
ordningar
af Räntekammarebokhållaren skulle månadtli-enC med 'ufiSiaa T'
SstaT Pd ö0tSe[ith reCkini,nSarne ti]1 Räntekammareh&vudboken, hvarigenom då
sistnämnde hufvudbok således komme att i redovisningsväg innefatta St Säd i
dovisade ft?beSrin"ftlCTr finnes,.upi’ta§e{? sa,nt rikshufvudboken specifikt' revxsatie
tor pesparin0ar eller reservationer a hvarje anslag och hnfvndtitil fi.ii
standig redovisning ansetts vara åstadkommen. Ehuru förstnämnde åtgärd måstl af
Kevisorerne anses ändamålsenlig, fiJina Revisorerne likväl icke, för sTn de™ dessi
oroidnanden kunna bibringa Statskontorets nuvarande redovisning den fullstän iv
het, sorn genom den Fredinska förslagshufvudboken synes vara äsvftnd di fmanföra
ett exempel, dervid alltid mäste komma att saäL^vigS^ fram’stä„in
äfvensomnnf-nS r • hespanngsffondernas kalkylering under löpande förvaltningsår
Äcfrsr
att r;iL-onti,o « -i1"ulOKoiismarag, nar ^statskontoret afven förordnat
slutas med den 3™December*'in arje**ir• ^°3 k”t*1 ? ■ StatsansIaSen a"Sil»ge, skulle
I I uecemDer nvarje ar, hvilket Revisorerne trott sig böra omnämna
ÖfverkonnT a"S tiU, hufvudbok för Kongl. Statskontoret har
anledda,EoTZlanT hvPramstallt atskilliSai,i]1 en del ganska vigtiga, deraf förkonti,
- onT afskaffandi äf t T ',an]nas: °m principerna för föringen å särskilda
inspektion, äfvensom Jf Rin, t i r' kred,tlV'fo,ulen och Avesta Krono
forande
af Håntekammarm. h™?8 ' ’ — ront\ e" enda hankoräknings
maren till StatskonZe/s Pnkf" ^ hankoa.ssig.ier.ngens förflyttande från Räntekair.-  deri deltager, — 0m beredindi ‘dl den del Rantekammarebokhållaren
morialbokhållaren bfehjeln -1 m öf df.nKarnmar„skr,fVare, sorn skulle vara Me
afstyrkande
utlåtande ai sP?t n -V- * *ragor har Statskontoret i sitt
atstj rkanue utlåtande ansett öfverflödigt att sig yttra, och då Kongl. Kammarrätten,
*
i
Tabell 1 till 1851 urs Bevisions-berättelse angående Statsverket.
Sammandrag’ al* Kapital-räkning-en till 1848 års Riks-hufvudbok.
Mebel.
Balans från den 31 December 1847.
Öfverlefvereringar
Återstående utgifter
20,848: 24.
1,462,345: 22.
385,979: 41.
10.
4.
3.
788: 20. 1.
4,258:
Reservationer å statsanslagen 2,679,452: 26. —
2,453,522:
Ordinarie afkortning
Extra ordinarie dito
Anordning utom stat
Anordning efter 1848 års riksstat
Anordning enligt extra statsregleringen
Rikets Ständers Riksgäldskontor andel
Afskrifningar ,
Öfverlåtelse till Riksgäldskontoret
Ökade reservationer
Återlyftade depositioner
Lefvereringar
Balans den 31 December 1848:
Kontant behållning
Behållning af bergseffekter
Dito af fastigheter
Dito af inventarier
Dito af spanmål & c
Fordringar
Utlånta medel
Innestäende krono-uppbörd.
Lefver, inom d. 30 April 1849
„ „ d. 31 Äng. 1849
Resterande den 1 Sept. 1849
Förskotter
Anmärkta poster
Proprie balanser,
1,089,576: 42.
300,871: 6.
434,791: 8.
250,618: 30.
116,194. 3.
582,084: 36.
159,672: —
3,102,209: 19.
151,255: 26.
338,012: 5.
2,328,559: 28.
6,316: 15.
164,513: 35.
6.
11.
7.
3.
2.
1.
8.
10.
4.
9.
3.
7,909: 28. 9. 1,419,239: 20. 5.
603,423:
54,557:
23,411:
1,248,639:
8.
7.
36.
1.
— 3,112,386: 31.
2,092,626: 41.
66,686: 21.
48,037: 35.
2,304: 33.
3.
4.
10.
38,463:
31. 6.
843,965:
34,722:
28,844:
254,703:
16,218.
8.
28.
22.
7.
40.
30,992: 44.
2.
10.
6.
3.
2.
4.
2.
11.
8.
4.
47. 6. 25,895: 44. 5.
8. 6. 3,915,867. 30. 10.
385,979. 41. 3.
— — 2,679,452: 26. —
2,516,725: 43.
300,871: 6.
1,038,214: 16.
305,175: 37.
139,605: 40.
1,830,723: 37.
3,272,058: 31.
6.038,801: 20.
252,664: 28.
414,894. 15.
2,585,567: 21.
22,535: 8.
233,970: 15.
Statsmedel.
4,548,626
171,066
349,435
160,154
12,320,180
478,878
660,865
60,072
821
175,133
8.1
11.
2.
10.
1
6.
4.
8.
2.[
8.
3.
5.
1.
9,024,675
18
Riksgäldsmedel.
788
105,387
27,242
1,959,834
2,256,028
20
8
25
42
47
Diverse medel.
2,457,781
126,389
2,701,081
80.900
1,032,277
838,270
7,671,104
16
Summa.
7,007,195
171,066
581,212
2,888,478
12,320,180
478,878
660,865
60,072
SI, 721
175,133
1,032,277
2,798,104
9 18,951,808
34
Credit.
Balans från den 31
Kontanta behållningar ........
Behållning af bergseffekter
Dito af fastigheter
Dito af inventarier
Dito af spanmål
Fordringar
Utlånta medel
lnnestående krono-uppbörd:
Lefver, inom d. 30 April 1848
„ d. 31 Aug. 1848
Resterande den 1 Sept. 1848
Förskotter
Anmärkta poster
Proprie balanser
December 1847:
Balans den 31 December 1848:
Öfverlefvereringar
19,616: 22.
Skulder
2,010,603: 38.
Återstående utgifter  196,166: 43.
Reservationer å statsanslagen 2,475,579: 41.
6,816: 16. g.
5,546: 36.
1,823,749: 43.
5.
11.
Statsmedel.
1,257,945: 13.
1.
11,546:
11.
4.
1,562,579:
18.
—
2,832,070:
42.
5.
112,315: 4.
9.
—
—
—
—
112,315:
4.
9.
414,463. 32.
8.
—
—
603,423:
8.
2.
1,017,886:
40.
10.
200,871: 2.
10.
—
—
54,535:
15.
iö!
255,406:
18.
8.
146,425: 9.
4.
—
—
21,596:
10.
—
16S,021:
19.
4.
651,131: 3.
5.
—
—
1,909,450:
27.
6.
2,560,5S1:
30.
11.
83,924: 5.
2.
* ~
—
2,818,237:
19.
6.
2,902,161:
24.
8.
3,074,158: 18.
3.
1,734,930:
26.
8.
829,514:
2.
9.
5,638,602.
47.
8.
170,472. 10.
10.
81,048:
43.
1.
31,919:
29.
—
283,440:
34.
11.
463,081: 23.
5.
52,668:
22.
10.
37,793:
33.
1.
553,543:
31.
4.
2,311,393: 42.
3.
1,845:
—
9.
156,918:
23.
5.
2,470,157:
18.
5.
11,292: 4.
6.
—
—
18,035:
3.
7.
29,327:
8.
1.
163,450. 6.
8.
27,691:
43.
6.
28,874:
38.
3.
220,016:
40.
5.
1848 års kronouppbörd
Rikets Ständers Riksgälds-kontors bidrog:
1848 års statsfyllnadssumma
1,325,360: — —
Extra statsreglerings-anslag  209,657: 43. 7.
Aterdebitering af förskotter, afförda som riksstats-utgifter,
Minskade reservationer
Anvisning å mindre kreditivet
Depositioner
Lefvereringar
31,979: 27.
3,834,353: 34.
196,166: 43.
2,475,579. 41.
9,060,923
12,267,072
1,535,017
5,922
21
Riksgäldsmedel.
1,909,731
2,432,734
Diverse medel.
8,072,877
2,251,754
1,650,000
1,036,304
67,571
37
8
13
S u mm a.
19,043,532
16,951,561
1,535,017
5,922
379.006
1,650,000
1,036,304
67,571
26
9
43
3
23
13
6,538,080
1,829,296
L 701,967
47 206,995
14,907,803
47,206,995
14,907,803
4,349,282
4,349,282
17,949,909
SUMMA
27,949,909
SUMMA
Tabell JVf 2 till 1851 års Revisions-berättelse angående Statsverket.
Sammandrag- af Kapital-räkning-en till 1840 års lliks-hufvudbok.
Dchct.
Balans från den 31 December 1848:
Öfverlefvereringar
Skulder
Återstående utgifter
19,616: 22. 7.
—- 2,010,603: 38. 9.
.... 2,671,746: 37. 3.
6,816: 16. 9.
5,546: 36.
1,823,749: 43.
5. 31,979: 27. 9
11. 3,8:34,353: 34. 8
— 2,671,746: 37. 3
Rikets Ständers Riksgäldskontor
Öfverlåtelse till Riksgäldskontoret
Ökade reservationer
Återlyftade depositioner
Lefvereringar
Balans den 31 December 1849:
Kontant behållning
1,707,730: 47. 4.
7.
o
Behållning af bergseffekter
Dito af fastigheter
Dito af inventarier
Dito af spanmål och prov iant
Fordringar
Utlånta medel
266,404: 16.
473,151: 18.
271,272. 39.
94,747: 8.
1.156,052: 26.
203,171: 42.
10,804: 6. 5.
1.
8.
6.
2.
Utestående kronouppbörd:
Lefver, inom d. 31 Aug. 1850
Resterande den 1 Sept. 1850
Förskotter  1,741,973: 29.
Anmärkta poster
Proprie balanser
3,282,638: 43.10. 2,212,392: 41. 5.
424,791: 19. 5. 46,311: 38. 1.
6,094: 7. 3.
161,317: — 7.
2,690: 36. 2.
6.
30,717: 39. 5.
7.
Ordinarie afkortning
Extra ordinarie dito
Anordning utom stat
’
Anordning efter riksstat:
Anslagna medel
14 616 906 9
Afgå: besparingar
96,820: 46. 9.
reservationer
2,084,201: — 7. 2,181,021 47. 4
återstå: utgångna
,  12,303,796: 43. 4.
„ återgångna i kronouppbörden —
132,087: 14. 11.
Anordning enligt extra statsregleringen “
Afskrifningar  -
1,310,249:
11.
4.
3,028,784:
17.
1.
—
—
266,404:
16.
7.
602,814:
40.
2.
1,075,966:
10.
4.
54,794:
8.
326,066:
47.
1.
19,998:
37.
114,745:
45.
8.
850,196:
3.
2,006,248:
29.
6.
3,355,345:
44.
3.
3,558,517:
38.
5.
934,287:
9.
9.
6,429,318:
47.
37,233:
15.
7.
508,336:
25.
1.
174,072:
28.
5.
1,918,736:
46.
2.
11,670:
30.
2.
17,764:
37.
11.
29,073:
—
i.
221,107:
40.
7
SUMMA
Statsmedel.
4,701,967
157,917
228,579
161,384
12,435,884
651,827
3,235
851,559
254
210,75S
9,7S9,346
29,192,716
11
Riks»ä!dstnedel.
6,S16
109,538
30,273
2,304,236
2,302,917 18
4,753,781
10
17 5
Diverse medel.
1,829,296
96,864
1,574,413
232,107
SOS,416
S43,342
19,735
12,764,176
32
IS
36
17
3
3
Summa.
6,538,080
157,917
4:34,981
1,766,071
12,4:35,SS4
651,827
3,235
851,559
232,362
210,758
808,416
3,147,578
19,471,999
46,710,67:3
20
47
25
17
35
Credit.
Balans från den 31 December 1848:
Kontanta behållningar
Behållning af bergseffekter
Dito af fastigheter
Dito af inventarier
Dito af spanmål
Fordringar
Utlånta medel
lnnestående krono-uppbörd:
Lefver, inom d. 30 April 1849
„ „ d. 31 Aug. 1849
Resterande den 1 Sept. 1849
Förskotter
-
Anmärkta poster  —
Proprie balanser
1,089,576:
42.
6.
7,909:
28.
9.
1,419,239:
20.
5.
2,516,725:
43.
8.
300,871:
6.
11.
300,871:
6.
11.
434,791:
8.
—
603,423:
8.
2.
1,038,214:
16.
2.
250,618:
30.
—
54,557:
7.
10.
305,175:
37.
10.
116,194:
3.
7.
23,411:
36.
6.
139,605:
40.
1.
582,084:
36.
3.
1,284,6:39:
1.
3.
1,830,723:
37.
6.
159,672:
2.
3,112,386:
31.
2.
3,272,05S:
31.
4.
3,102,209:
19.
1.
2,092,626:
41.
3.
843,965:
8.
4.
6,038,SOI:
20.
8.
151,255:
26.
8.
66,686,
21.
4.
34,722:
28.
2.
252,664:
28.
0
338,012:
5.
10.
48,037:
35.
10.
28,844:
22.
—
414,894:
15.
8.
2,328,559:
28.
4.
2.304:
33.
—
254,703:
7.
11.
2,585,567:
21.
3.
6,316:
15.
9.
—
—
16,21S:
40.
8.
22,535:
8.
5.
164,513:
35.
3.
38,463:
31.
6.
30,992:
44.
4.
233,970:
15.
1.
1849 års kronouppbörd
Rikets Ständers Riks gäl ds-kontors bidrag:
1849 års statsfyllnadssumma
Extra statsregleringsanslag  -
1,318,530:
602,909: 31. 11.
Återdebitering af å hufvudtitlarne utgifna förskotter
Anvisningar å kreditiver:
Mindre kreditivets medel
Kreditivet för 1S4S års krigsrustningar
Öfverlåtelse till statsverket från allmänna magasinsfonden
Minskade reservationer
Depositioner
Lefvereringar
100,000:
250,000:
Balans den 31 December 1849:
Öfverlefvereringar
Skulder
Återstående utgifter
25,308: 46. 8.
2,591,828: 18. 1.
2,753,172: 26. 3.
695:
108:
20. 6.
26.10.
6,197: 24. 3. 32,201: 43. 5.
1,410,817: 9. 5. 4,002,754: 6. 4
2,753,172: 26. 3.
Statsmedel.
9,024,675
12,705,938
1,921,439
318
10,778
159,255 42
5,370,309
43
SUMMA 29,192,716
Rikszäldsmedel.
2,256,028
2,496,94S
S03
—jd, 753,781
47
17
Diverse medel.
7,671,104
2,431,181
350,000
809,004
85,871
1,417,014
12,764,176
33
17
Summa.
18,951,808
17,634,068
1,921,439
318
350,000
10.778
159^255
809,004
S5,871
34
38
31
12
11
11
6,788,128
46,710,673
7
42
30
1
28
35 S
Bilaga Litt. A. till 1S51 års Revisionsberättelse, angående Statsverket, sid.
JFor år 1848.
Ordinarie Inkomster: Riks-staten påräknar.
Ordinarie ränta
2,315.389: 10. 4.
Afrads-spanmål
262,662: 17. 8.
Tionde-spanmål
754,149: 42. 1.
Tionde-spanmålslösen efter bestämda pris
4,800: — —
Arrendemedel
-  110,000: — —
Silfvertionde, myntarelön och slagskatt
10,000: — —
Kopparränta ,  33,780: —
Tionde- och hammarskattsjern  « 118,050: — —
Alun-tionde
1,000: —
Svafvelbruks-tionde
1,000: —
Mantalspenningar
327,599: — —
Gernings-ören
1,700: —
Bötesmedel
40,000: — —
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål
133,500: — —
Ständiga rotevakans-afgifter vid Skånska infanteri-regementena
13,860: — —
Tillfälliga rotevakans- och mötes-afgifter
6,000: — —
Rotefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie rotering underkastad, jord. 27,000: — —
Båtsmans-vakans-afgift
30,000: —
Krut- och salpeter-försäljningsmedel
95,000: — —
Kontrollstämpel-medel  10,500: — —
Bak- och lotsmedel
85,459: 41. 1.
Ersättningar
50,000: — —
Observationsmedel  10,000: — —
Extra medel och uppbörder
12,000: — —
Intressemedel
3,300: — —
S:r 4,456,750: 15. 2.
11.
Öfverskott.
Brist.
Räkenskaperna
upptaga.
35,041.
11.
4.
—
—
2,350,430:
21.
8.
3,605:
8.
5.
—
—
266,267:
26.
1.
1,176:
43.
4.
—
—
755,326:
37.
5.
—
—
663:
22.
3.
4,136:
25.
9.
12,810:
33.
2.
—
—
122,810:
33.
2.
—
—
1,454:
10.
1.
8,545:
37.
11.
34,474:
29.
11.
—
—
68,254:
29.
11.
37,890:
28.
—
—
—
155,940:
28.
—
—
—
875:
33.
1.
124:
14.
11.
—
—
159:
38.
10.
840:
9.
2.
23,871:
21.
8.
—
—
351,470:
21.
8.
167:
32.
—
—
—
1,867:
32.
—■
■ —-
—
2,061:
11.
6.
37,938:
36.
6.
7,715:
43.
6.
—
—
141,215:
43.
6.
• —
—
284:
23.
2.
13,575:
24.
10.
—
—
1,388:
22.
9.
4,611:
25.
3.
9,044:
30.
6.
—
—
36,044:
30.
6.
1,455:
34.
3.
—
—
31,455:
34.
3.
31,729:
—
—
—
—
126,729:
—
—
2,464:
1.
5.
—■
—
12,964:
1.
5.
.
—
—
—
85,459:
41.
1.
.
—
3,268:
8.
9.
46,731:
39.
3.
3,353:
—
9.
—
—■
13,353:
—
9.
. —•
—
4,451:
44.
5.
7,548:
3.
7.
59:
11.
6.
—
—
3,359:
11.
6.
204,859: 41. 9. 14,607: 22. 10. 4,647,002: 34. 1.
Extra or di n a r i e
Inkomster:
Enligt regeringsformens 60 §., inflytande såsom bevillning:
Sjötullsmedel
Salu-accis af städerna
Postmedel
Karta-sigillata-medel...
Bränvins-afgift
Restantier
Tillkomma:
Hufvud t i t larn es b espäringsm edel
Riks-staten påräknar.
3,916,976: 41. 7.
11,000:
735,559: IS. 8.
500,000:
670,000:
Öfverskott.
951,456: 38. 11.
101,671: 9. 7.
S:r 5,833,536: 12. 3. 1,056,128:
6.
155,000:
33,692: 33. 8.
Brist.
7,918:
135,508: 35. 2.
Räkenskaperna
upptaga.
4,868,433:
32.
6.
3,082:
—
—
735,559:
18.
8.
604,671:
9.
7.
534,491:
12.
10.
143,426: 35. 2. 6,746,237: 25. 7.
188,692: 33. 8.
127,576: 13. 3.
127,576: 13. 3.
Inkomster, i riksstat en ej påräknade:
Spinnhusmedel
Dana-arf
Af f. d. Adelsfaneregementes öfverste-indelning
S:r
422: 43. 4.
204: 20. 3.
5,259: 26. —
5,886: 41. 7.
422: 43. 4.
204: 20. 3.
5,259: 26. —
5,886: 41. 7.
Summa 10,572,862. 40. 8. 1,300,567: 21. 6. 158,034: 10. — 11,715,396: 4. 2.
158,034: 10. — 158,034: 10. —
—
afgå
Summa 10,572,862: 40. 8. 1,142,533: 11. 6.
11,715,396: 4. 2.
Bilaga Litt. B. till 1851 års Revisionsberättelse, angående Statsverket, sid. 11.
Vör åi* Ife i».
Ordinarie Inkomster: , Riks-staten påräknar.
Ordinarie ränta
2,353,687
Afrads-spanmål
Tion d e-spanmå 1
Tionde-spanmålslösen efter bestämda pris
Arrendemedel
Silfvertionde, myntarelön oell slagskatt
Kopparränta
Tionde- och hammarskattsjern
Aluntionde
Svafvelbruks-tionde
Mantalspenningar
Gerningsören
'.
Bötesmedel
Öfverskott.
Brist.
Ständiga rotevakans- och mötes-afgifter
Tillfälliga dito dito
Rotefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie rotering underkastad, jord
Kotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland
Båtsmans-vakans-afgift
Krut- och salpeter-försäljmngsmedel
Kontrollstämpel-medel
—
Båk- och lotsmedel
Danska fyringsmedel
Konvoj-kommissariatets bidrag till Turkiska beskickningens aflöning
Observationsmedel
Extra medel och uppbörder ,
Intressemedel
2,353,687: 9. 8.
40,790: 44.
4.
271,274: 16. 8.
—
—
743,136: 43. 10.
4,800:
—
110,000:
30,401: 47.
3.
10,000:
322: —
3.
49,400:
28,299: 42.
1.
152,022:
18,753: 17.
5.
500: —
—
—
600:
220: 19.
—
335,990: 24. —
19,542: 47.
2.
1,500:
332: 14.
—
35,000:
1,829: 43.
6.
133,500:
9,136: 12.
2.
13,860:
—
—
5,000:
2,334: 7.
4.
27,000:
960: 3.
4.
10,000:
1,289: 26.
3.
30,000:
16,940: 8.
6.
95,000:
15,987: 15.
—
10,000:
3,122: 37.
7.
92,175: 35. 9.
—
—
26,600:
222: 44.
—
14,800:
109: 13.
—
10,000:
100: 42.
10.
18,000:
—
3,300:
59: 11.
6.
9,706: 36. 2.
1,931: 29. 3.
663: 22. 3.
Räkenskaperna
2,394,478:
261,567:
741,205:
4,136:
140,401:
10,322:
77,699:
248: 39. 8.
975: 3. 4.
upptaga
3. —
28. 6
14. 7
25. 9
47. 3
— 3
42. 1
— 5,9S8: 3. 10.
170,775:
251:
820:
355,533:
1,832:
36,829:
142,636:
12,884:
7,334:
27,960:
11,289:
46,940:
110,987:
13,122:
92,175:
26,822:
14,909:
10,100:
12,011:
5
4
17.
S.
19. —
23. 2
14. —
43. 6
12. 2
44. 8
7. 4
3. 4
26. 3
8. 6.
15. —
37. 7.
35. 9.
44. —
13. —
42. 10.
44. 2.
11. 6.
S:r 4,557,146: 33. 11.
190,756: 13. 6.
19,513: 38. 6. 4,728,389: 8. 11.
— 11 —
Extraordinarie Inkomster:
Enligt regeringsformens 60 §., inflytande såsom bevillning:
Riks-staten påräknar.
Sjötullsmedel
Salu-accis
----
Postmedel  —
Karta-sigillata-medel
Bränvins-afgift
4,344,324
3,000:
656,572
550.000
700.000
9. 3.
6. 2.
Öfverskott.
766,783: 35. 3.
49: 34. 10.
Brist.
72,538: 37.
o.
42,531: 10. 4.
S:r 6,253,896: 15. 5. 839,372: 11. 6.
Räkenskaperna
upptaga.
5,111,107:
44.
6.
3,049:
34.
10.
656,572:
6.
2.
622,538:
37.
5.
657,468:
37.
8.
7,050,737:
16.
7.
Restantier
155,000:
7,105: 22. 4.
— 162,105: 22. 4.
Tillkomma:
Hufvudtitlarnes besparingsmedel
>— 131,632: 15. 9.
131,632: 15. 9.
Inkomster, i riksstaten ej påräknade:
Spinnhusmedel
— — 422: IS. 6.
Kobolt-tionde
— — 1,265: 38. 5.
Dana-arf
— — 145: 40. 1.
S:r  1,834: 1. —
Summa 11,097,675: 17. 1. 1,039,068: — 4.
' afgå
— — 62,045: — 10.
Summa 11,097,675: 17. 1. 977,022: 47. 6.
422:
18.
6.
1,265:
38.
5.
145:
40.
1.
1,834:
1.
—
62,045: — 10. 12,074,698: 16. 7.
62,045: — 10.  —
12,074,698: 16. 7.
hvars hörande Rikets Ständer i underdånighet begärt oell hvars utlåtande Revisorerne
ansett vara af vigt att erhålla, isynnerhet för bedömande af det föreslagna
sättet för verificeringen, äfvensom rörande tiden för liufvudbokens inlemnande till
revision, icke heller fått tillfälle att öfver förslaget yttrande afgifva, finna Revisorerne,
att, i nämnde hänseenden, utlåtanden af Kongl. Statskontoret och Kongl. Kammarrätten
böra meddelas, innan förslaget i sin helhet till slutlig pröfning företages.
Den af 1849 års Revisorer omförmälda, i Kongl. Statskontoret upprättade, s. k.
liggare, omfattande statsverkets specialutgiftsstater för berörde och följande år intill
vidtagandet af nästa statsreglering, har under granskningsarbetet varit för Revisorerne
af stor nytta; dock böra Revisorerne icke lemna oanmält, att densamma, ehuru
i allmänhet, såsom det synes, med omsorg och förtjenst uppgjord, likväl funnits
i det afseende felaktig, att den å anslaget för ministerstaten uppförda pension
till En af Rikets Herrar, förre Statsministern för utrikes ärendena m. m. Friherre
A. E. Ihre, utgörande, jemlikt Kongl, brefvet den 16 Maj 1848, 1,500 R:dr Hamburger
B:ko årligen, finnes i liggaren upptagen till 1,500 ll:dr Svenskt B:ko, hvaraf
följt, att äfven de slutsummor, i hvilka pensionsbeloppet ingått, äro, likasom det kalkylerade
årsbidraget af Norska statsverket, oriktiga. Denna felaktighet har emedlertid
icke haft någon verkan på utbetalningarne, hvilka grunda sig på fastställda
stater och äro af anteckningarne i liggaren oberoende.
Jemte det Revisorerne, i likhet med hvad vid föregående revisions-förrättningar
ägt runi, öfver statsverkets tillstånd på det hela låtit upprätta de vid denna berättelse,
såsom bilagor (Tabellerna N:s 1 och 2), fogade sammandrag öfver rikshufvudböckernas
kapitalräkningar för åren 1848 och 1849, hafva Revisorerne tillika ansett
sig böra, för samma år, här nedan meddela en utredning öfver mera speciella delar
af statsregleringen, hvarvid i minnet torde få återföras, att för år 1848 gällde den
statsreglering, som uppgjordes vid 1844 och 1845 års riksdag, hvaremot för det
sednare revisionsåret, eller 1849, tillämpades den af Rikets åren 1847 och 1848 församlade
Ständer fastställda stat (se bilagorna Litt. A. och B.).
Restantier:
Ordinarie ränta  -
Afrads-spanmål
Tionde-spanmål
Arrende-medel —
Tionde- och hammarskattsjern
Alun-tionde — -
Svafvelbruks-tionde
Mantalspenningar  -
Gerningsören  —
—
Bötesmedel -
Kavalleriregementenas hästvakans-spanmål
Tillfälliga rotevakans- och mötes-afgifter
4.
2.
1.
2.
19.
10,869: 31.
1,183: 47.
1,173: 42.
8,250: 17.
372: 34.
430: 7.
856: 32. 7.
5,140: 32. -  5: — —
53,9S4: 27. 11.
510: 30. 6
343: 41. 9
13. 11.
32. 10.
4. 7.
6.
År 1*4».
17,800:
2,695:
970:
5,159:
637:
318:
732:
5,400:
34:
95,125:
961:
41:
24.
24. -  20: 2
34. 5
6. -  18. -  IS. 11
27. 10
47. 8
Transport. 83,122: 8. 4.
129,867: 32. 10.
— 12
Transport:
Rolefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie
rotering underkastad, jord
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman
i Halland -
Batsmans-vakansafgift
Krut- och salpeter försäljningsmedel
Bak- och lotsmedel
Observationsmtdel
Extra medel och uppbörder
Sjötulls-inedel
Salu-accis af städerna  -
Karta-sigillata-inedel
Bränvins-afgift
-
2:dra hufvudtitelns besparinsmedel
4:de dito dito
6:te dito dito
8:de dito dito
Spinnhus-medel
Summa
83,122:
8.
4.
00
-H
32.
10.
3,776:
22.
8.
281:
25.
3.
26:
33.
4.
797:
41.
3.
828:
4.
1.
35,149:
36.
8.
35,214:
32.
4.
443:
44.
11.
1,474:
44.
2.
'
1:
36.
704:
2.
657:
41.
1.
89,301:
39.
11.
132,536.
2.
2.
88:
—
10:
13:.
2.
592:
23.
10.
2,798:
35.
3.
5,040:
12.
—
8,057:
40:
11.
14:
22.
11.
—
2:
42.
—
14
7.
5.
535:
37.
—
1,234:
35.
4.
—
—
160:
1.
5.
5.
4.
21.
4.
»19,570:
2.
10.
' 313,175:
22.
1.
Ordinarie afkortning
Extra ordinarie afkortning —
Anordning utom stat, andelar i böter,
Ar IM*.
171,066: 1. 7.
649,435: 12. 10.
160,154: 28. 6.
4r *»4».
157,917: 20. 7.
228,579: 40. 9.
161,384: 36. 10
Utgifter enligt riks-staten:
å Esta hufvudtiteln
å 2:dra dito
å 3:dje dito
å 4:de dito]
å 5:te dito
å 6:te dito
å 7:de dito
å 8:de dito
å 9:de dito
Af öfverskottena
å statsverkets
inkomster,
enligt
här nedan
intagna spe-1
oifikation, — 24,716: 25.
686,697:546. 10.
1.121,909:31. 2.
226,903: 6.
4,292,103: 30.
1,465,315: 20.
914,111:40.
488,467: 42.
687,071 :,27.
1,074,311: 19.
6. 226,308:46.
5. 4,257,984:35.
1. 1,571,041: 2.
8. 953,350: 6.
11.
3.
7.
4.
5.
7.
2,07R556: 42. 11. 2,093,874:20. 10.
1,028,397:20. 6. 1,049,251: 8. —
3. 504,716: 21.10.
6. 17,974:13. 6.la.;M0j80: 18. J0> 12,435,884: 10. 3.
— 13
Brister uppförda till ersättning af Rikets Ständers Riksgälds-kontor:
År IS-fiff.
Ar C«B«.
å 2:dra hnfvudtileln.
Fångars vård och underhall  - 299,410: 45. 11.
Medico-legala besigtningar  — 3,325: 45. 4.
Skrifmaterialier och expenser  3,760: — 6.
Rese- och traktamentspenningar
3,976: 34. 8.
3,172: 43. 10.
2,647: 30. 8.
1,038: 20. 5.
å 3:dje hufvudtiteln.
Skrifmaterialier och expenser
Summa 310,473
1,253: 6. 6.
30. 5. 6,858: 46. 11.
905: 28. 6.
A 4:de hnfvudtileln.
Fouragering för värfvade Kavalleriets och Artilleriets
hästar
Beväringsmanskapets vapenöfning
Inqvarteringskostnailer i landsorterna
Rese- och traktamentspenningar -
Skrifmaterialier och expenser för Landtförsvarsdepartementets
Kansli-expedition —
15,640: 4. 6.
50,200: 32. 11.
3,153: 28. 8.
12,583: 32. —
11,056
14,709
29,579
16,425
14. 5.
25. 10.
4. 8.
44. 2.
132: 20. 2.
Summa
81,878: 2.
1.
71,903: 13.
3.
å 5:te hufvudtiteln.
Skrifmaterialier och expenser för Sjöförsvars-
departementets Kansli-expedition
—
—
807: 45.
8.
Rese- och traktamentspenningar -
3,124: 35.
9.
4,320: 1.
11.
Summa
3,124. 35.
9.
5,127: 47.
7.
ä 6:te hufvudtiteln.
Utflyttningshjelp efter laga skiften
21,554: 41.
7.
26,981. 35.
Odlingshjelp för krono-nybyggare
236: 38.
8.
1,133: 23.
8.
Skrifmaterialier och expenser
6,143: 44.
7.
3,653: —
11.
Rese- och traktamentspenningar
10,402 19.
0.
12,483: 18.
1.
Summa
38,338: —
3.
44,201: 29.
8.
å 7:de hufvudtiteln.
Karta-sigillata-oinkostnader
50,792: 9.
10.
37,799: 1.
8.
Kontroll-verkets dito
1,383. 4.
1,357: 27.
3.
Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans hus i
Stockholm
3,010: 43.
4.
1,851: 13.
Städers friheter
234: 25.
1.
180. 1.
Transport.
55,420: 34.
3.
41,187: 42. 11.
— 14 —
Transport :
Transportkostnader för stats-verkets bergseffekter
Remisslage -
Observations- och uppbördsprocenter
Mantalsskrifnings-provision
Rese- och traktamentspenningar
Skrifmaterialier och expenser  -
55,420: 34. 3.
946: 46. 5.
2,339: 35. 3.
2,807: 18. 3.
1,822: 33. 11.
41,187: 42. 11.
S54: 31. 6.
764: 45. 4.
2,032: 26. 3.
2,575: 17. 5.
187: 29. 2.
1,242: 20. 11.
Summa
63,337: 24.
1.
48,845: 21.
6.
å 8:de lmfvudtiteln.
Clereci-staten, Biskopens på Gottland lön utöfver
beräkning,
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande
710: 44.
5,846: 4.
96: 36.
4,641: 36.
4.
5.
5.
1.
139: 40.
12,483: 26.
4.
5.
Skrifmaterialier och expenser
8,734: 33.
10.
Summa
11,295: 25.
3.
21,358: 4.
7.
Summa summarum
509,700: 28.
4.
199,201: —
—
Riksgälds-kontor et tillgodoförda besparingar:
å 2:dra lmfvudtiteln.
År fl$4§
•
År 1§49.
Fångars vård och underhåll
Ersättning åt vittnen i brottmål
2,075. 5.
6.
40,399: 17.
1,179: 30.
3.
8.
Summa
2,075: 5.
6.
41,578: 47. 11.
å 4:de lmfvudtiteln.
Inqvarteringskostnader i Stockholm
Rese- och traktamentskostnader för Magistrats-
personer ni. fl
Skrifmaterialier &c. för Landtförsvars-departemen-  tets Kansli-expedition-
2,530: 29. 10.
647: 9. 10.
2,653: 4.
100: —
4.
Summa
3,177: 39.
8.
2,753: 4.
4.
å 5:te lmfvudtiteln.
Skrifmaterialier och expenser för Sjöförsvars-  departementets Kansli-expedition
130: 12.
4.
—
—
a 6:te lmfvudtiteln.
Jordförluster genom kanal-anläggningar
1,878: 9. 3. 1,903. 20. 4.
— 15 —
å lule lmfvudtiteln.
Transportkostnad för stats-verkets bergseffekter 4,175: 26. 4.  — —
Restitutioner -
-  1,858: 36. 11. 3,453: 8. 8.
Rese- och traktamentspenningar
841: 38. 2.  — —
Summa 6,876: 5. 5. 3,453: 8. 8.
å Sule lmfvudtiteln.
Fria konsternas akademi, kursvinst, —
‘ — — 65: 22. 4.
Fattigvården i allmänhet
— — 9,078: 18. 9.
Summa — — 9,113: 41. 1.
å 9:de lmfvudtiteln.
Allmänna indragningsstaten
37,752: 36. 2. 32,879: 25. 8.
Summa summarum 51,890: 12. 4. 91,712: 4. —
Liqyiderna med Rikets Ständers Riksgälds-kontor öfver öfverskott och besparingar
hafva således utfallit på följande sätt:
År K«l«. År IS-19.
Behållet öfverskott å stats-verkets inkomster 1,142,533: 11. 6. 977,022: 47. 6.
Besparingar å förslagsanslagen  51,890: 12. 4. 91,712: 4. —
Summa 1,194,423: 23. 10. 1,068,735: 3. 6.
Anordning å öfverskottena.
af stats-verkets
inkomster— 23,857:23.4. 17,974:13.6.
Brister i för
slagsanslagen
509,700:28. 4.1 199,201:  533,558: 3. 8. 217,175: 13. 6.
Netto öfverskott, Riksgälds-kontoret till godo, 660,S65: 20. 2. 851,559: 38. —
För hufvudtitlarnes behof funnos följande behållningar reserverade vid slutet af
år år 1S4».
å första lmfvudtiteln
-  615: 26. 5. 225. 47. 1.
„ andra dito
20,499: 8. 8. 24,096: 12. 8.
„ tredje dito
106: 4. 9. 352: 34. 8.
„ fjerde dito
619,452: 37. 6. 655,480: 5. 1.
„ femte dito
566,980: 1. 8. 466,970: 40. 10.
„ sjette dito
274,603: 20. 7. 264,918: 43. 1.
» sjunde dito
386,716: 14. 9. 463,567: 47. 4.
„ åttonde dito
89,497: 29. 3. 149,902: 13. 5.
» nionde dito  —- 25,054: 27. 5. 58,685: 44. 5.
Summa 1,983,525: 27. - 2,084,201:
/.
— 16 —
Af 1849 års Revisorer fastades Rikets Ständers uppmärksamhet å angelägenheten
deraf, att, bland andra förslagsanslag, de till rese- och traktamentspenningar å
vissa uppgifna hufvudtitlar samt till utflyttningshjelp efter laga skiften icke på långt
när varit tillräckliga för de afsedda behofven och att desamma derföre måtte bestämmas
till en summa, sorn, grundad på medeltalet af 5 föregå nde års kostnader, så
nära sorn möjligt, närmade sig det verkliga årsbehofvet. Ehuru berörde framställ
ning
icke till någon åtgärd å Rikets Ständers sida föranledt, kunna nu församlade
Revisorer icke underlåta att densamma förnya, i afseende så väl å 2:dra, 4:de, 5:te och
6:te hufvudtitlarnes anslag till rese- och traktamentspenningar samt anslaget på sistnämnde
hufvudtitel till utflyttningshjelp efter laga skiften, som ock å det på fjerde
hufvudtiteln uppförde anslag till inqvarteringskostnader i landsorterna. Å dessa anslag
hafva, såsom af ofvan intagna tabeller synes, bristerna under revisionsåren, efter
procent-beräkning, utgjort
år 184S. år
å anslaget till rese- och traktamentspenningar, på andra hufvudtiteln
circa
132 pr. 34 pr.
„ på fjerde hufvudtiteln
2S „ 36 „
„ „ femte „
31 „ 43 „
„ „ sjette „  - -  173 „ 208 „
å anslaget till inqvarteringskostnader i landsorterna, påfjerde
hufvudtiteln - -  14 „ 123 „
å anslaget till utflyttningshjelp efter laga skiften, på sjette
hufvudtiteln - -  46 „ 58 „
Hvad särskilt angår sjette hufvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar,
så härrör den betydliga bristen å detta anslag hufvudsakligen af de under revisionsåren
anordnade dylika utgifter till de embets- och tjenstemän, hvilka varit
Hans Majit Konungen följaktiga under Dess resor till Konungariket Norrige; utgifter,
som hädanefter sannolikt återkomma hvarje år och af sådan anledning påkalla
en förhöjning i anslaget. Rörande, enligt llevisorernes tanke, tillökning i alla ofvanuppräknade
förslagsanslag desto heldre äga rum, som eljest, på sätt föregående
Revisorer jemväl anmärkt, vid riksstatens reglerande en större tillgäng för nya anvisningar
synes, än som i verkligheten finnes.
I sammanhang härmed, hafva Revisorerne, med anledning af den vid sednaste
revision i detta ämne gjorda anmälan, att ett utaf Kongl. Statskontoret ntarbetadt
förslag till nytt resereglemente blifvit, den 4 November 1848, till Kongl. Majit i underdånighet
afgifvet, ansett sig böra meddela, att, enligt erhållen upplysning, berörde
underdåniga förslag ännu är på Kongl. Majits nådiga pröfning beroende. *)
Såsom fortsättning af den i sista revisionsberättelsen intagna tabell öfver ställningen
af statsverkets grundfond vid slutet af åren 1846 och 1847, få Revisorerne,
instämmande uti de vid 1845 års revision utvecklade grunder angående rätta beräkningen
af denna fond, här lemna en utredning af densamma för aren 1848 och 1849.
*) Enligt livad Revisorerne, efter berättelsens justering, inliemtat. Ilar Kongl. Majit, den 31 niistlidne
Oktober, i nåder fastställt ett nytt rese-reglemente.
— 17 —
Ar
Bbeliet.
Balans från fir 1S47.
Grundfonden utgjorde vid 1847 års slut
3,900,828: 22.
Summa 3,900,828: 22. —
Credit.
Jemlikt Kongl. Majits bref den 13 Oktober 1848 och på grund af
Rikets Ständers beslut, afskrifvas äldre oersatta brister å f. d.
2:dra, 3:dje, 4:de, 7:de och 10:de hufvudtitlarne
171,630: 25. 7.
Balans till år 1S4D.
Den tillgång, som vid 1848 års slut såsom statsmedel, enligt
rikshufvudbokens kapitalräkning, utbalanseras oell hvari ingå
andelar, tillhörande statsverkets grundfond samt ordinarie stats
reglerings-fonden,
utgör  9,024,675: 18. 4.
men efter afdrag af skuld, enligt samma räkning, 4,701,967: 2. 7.
Netto 4,322,708: 15. 9.
Häraf tillhöra statsreglerings-fonden:
Restantier för året och förra åren >
338,012: 5. 10.
Anmärkta poster  6,318: 15. 9.
Proprie balanser  135,799: 41. 7.
Lån och förskott å hufvudtitlarne
119,782: 4. 1. *
Beloppet af en sedan äldre
åren oliqviderad post  4- _
återstå 3,722,739: 18. 9.
Hvartill kommer:
Grundfondens fordran af statsregleringsfonden
för förskott, motsvarande den år
1848 å 4:de hufvudtiteln uppkomna brist, 6,458: 25. 8.
3,729,197: 44. 5.
Summa 3,900,828: 22. —
År 1§49.
Debet.
Balans från är 1S4S.
Grundfondens belopp vid 1848 års slut -
3,729,197: 44. 5.
Grundfonden tillgodoföres:
Öfverlåtelse från allmänna magasinsfonden, värdet af fastigheter och
inventarier,
10,778: 7. 4.
Summa 3.739,976: 3. 9.
3.
»
— 18 —
Credit.
Balans till år 1850.
Enligt 1849 års rikshufvudbok, utbalanseras vid samma års
slut statsmedel:
Tillgångar —- - -
9,789,346: 11. 2.
men efter afdrag af skulder
5,370,309: 43. —
Netto 4,419,036: 16. 2.
hvaraf tillhöra ordinarie statsregleringsfonden:
Restantier för året och förra åren 424,791: 19. 5.
Anmärkta poster  6,094: 7. 3.
Proprie balanser 132,603: 6. 11.
Beloppet af en sedan äldre å
ren
öliqviderad post  56: 25. 9.
Lån och förskott å hufvudtit
larne
116,864: 32. — (JS0,409: 43. 4.
återstå 3,738,626: 20. 10.
Hvartill kommer:
Grundfondens fordran af statsregleringsfonden
för förskott, motsvarande den år 1848 å 4:de
hufvudtiteln uppkomna brist, 6,458: 25. 8.
efter afdrag af hvad derå år
1849 blifvit godtgjordt  5,108: 42. 9. j 349. 30 t] 3,739,976; 3. 9.
Summa 3,739,976: 3. 9.
Ibland grundfondens tillgångar vid nedannämnde års slut ingå fastighetsvärden:
År IS4M.
för Fångvårdsstyrelsen
61,000: — —
„ Krigsakademien
100,000: — —
„ Kronomagasin erna
205,063: 11. 5.
„ Myntverket -  68,727: 44. 7.
Summa 434,791: 8. —
År IMS».
för Fångvårdsstyrelsen — - -  61,000: — —
„ Krigsakademien  -—
100,000: — —
„ Kronomagasinerna .  215,541: 18. 9.
„ Myntverket
96,609: 47. 5.
Summa 473,151: 18. 2.
I afseende å olikheten mellan det i sista revisionsberättelsen, vid redogörelsen
för fondens ställning, upptagna värdet af kronomagasinerna:
för år 1847 ----- -
203,950: 35. 5.
och de för revisionsåren här ofvan uppförda värden, eller
för år 1848
205,603: 11. 5.
och lör år 1849  -
215,541: 47. 9.
få Revisorerne upplysa, att, sedan vid 1849 års revision anmärkts, att i den uti
allmänna Magasinskontorets hufvudbok intagna generalräkning för Götheborgs kronomagasin
faststighetsvärdet blifvit utfördt med 1,112 ll:dr 24 sk. mindre, än det
-
— 19 —
samma, enligt verifikationerna utgjorde, hvilken skiljaktighet, jemlikt Kongl, Statskontorets
öfver anmärkningen afgifna förklaring, härrört deraf, att Magasinsförvaltaren
uti 1842 års fastighetsräkning upptagit berörde belopp, som utgjorde kostnaden
för en invid Kronobageriet i Götheborg samma år uppförd stenhusbyggnad till af
svalningsrum
för bröd, utan att, såsom ske bordt, debitera det från Landtränteriet
utbetalda beloppet i kassaräkningen och derifrån påföra detsamma fastighetsräkningen;
har denna olikhet blifvit rättad i 1848 års räkenskaper, så att det för år 1847 ut
balanserade
fastighetsvärdet  —
203,950: 35. 5.
år 1848 ökats med
1,112: 24. —
till 205,063: 11. 5.
Detta värde minskades väl år 1849, genom afskrifning af värdet
utaf en till nya Fältbatteriet i Norrland upplåten byggnad i
Hernösand, utgörande - —  300: — —
till 204,763: 11. 5.
men blef, såsom af ofvan intagna tabell inhemtas, genom öfverlåtelse
från f- d. allmänna magasinsfonden till statsverket af byggnader,
till ett värde af - r  10,778: 7. 4.
ytterligare ökadt samma år till.
215,541: 18. 9.
Derjemte hafva Revisorerne trott sig böra anmäla, att, sedan Rikets Ständer
vid 1847 och 1848 års riksdag, uti underdånig skrifvelse af den 8 September sistnämnde
år, gjort framställning, bland annat, derom, att värden å fastigheter samt
vissa inventarier och materialier, som icke kunde till rörliga tillgångar räknas, måtte
från allmänna verks redogörelser öfver berörde tillgångar uteslutas, Kongl. Majit,
jemlikt nådigt bref af den 13 påföljde Oktober, förklarat denna fråga icke förr, än i
sammanhang med pröfningen af förslag till nytt formulär för rikshufvudboken böra
till afgörande förekomma.
Revisorerne hafva, vid anställd jemförelse emellan statsutgifterna och de uti
riksstaten, till betäckande deraf, anslagna belopp, äfvensom under granskningen i
öfrigt, lunnit följande omständigheter böra här omförmälas:
§ 1-
I följd af Kongl, brefvet den 22 Juni 1847, har, för 10 månader af år 1848 och
för hela året 1849, en ledig Byråchefslön i Justitiestatsexpeditionen, utgörande för
år räknadt, 1,600 R.dr, utgått till arfvoden åt e. o. tjenstemän inom Expeditionen.
Enär följaktligen denna lön under ifrågavarande tid icke varit för embetets bestridande
behöflig, hade densamma, enligt Revisorernes tanke, bordt statsverket besparas,
i stället att, såsom nu skett, till ett dermed icke afsedt ändamål användas.
§2.
Utöfver det å riksstatens 2:dra hufvudtitel med 6,270 R:dr 16 sk. uppförda anslag
för Kongl. Krigshofrätten, har, under hvartdera af de båda år, denna revision
omfattar, anordnats ett belopp af 3 R:dr 24 sk., såsom lönefyllnad åt Väbeln vid
Hofrätten C. E. Fröleén, hvilken utgift blifvit godtgjord af nämnde hufvudtitels besparingar.
Enligt Revisorerne meddelad upplysning, härrör förhållandet deraf, att
— 20 —
lönen för Väbeln, uppförd uti den för Hofrätten fastställda ri va stat till ett belopp af
219 Rulr, varit uti gamla staten bestämd till 222 Rulr 24 sk.; i följd hvaraf och då
Fröleén undfått fullmakt på fjensten under den tid, den äldre staten ännu var gällande,
Fröleén äger under sin tjenstetid fortfarandé uppbära den gamla lönen, eller
3 Rulr 24 sk. mera, än den nya staten för tjensten anslår. Revisorerne hemställa,
att beloppet, 3 Rulr 24 sk., må på allmänna indragaingsstaten uppföras.
§3.
I sammanhang med det beslut,, som Rikets Ständer vid 1840 och 1841 års
riksdag fattade (enligt underdånig skrifvelse den 5 Juni sistnämnde år), att det å
riksstatens 8ule hufvud titel dittills med 100,000 Rulr uppförda, men vid samma riksdag
till 50,000 Rulr nedsatta anslag för extra utgifter skulle med uppgifna belopp
fördelas å 2:dra, 6:t.e, 7:de och Sale lmfvudtitlarne, meddelades den bestämmelse, hvilken
Rikets Ständer vid följande riksdagar vidblifvit, att hvad af berörde anslag något
år kunde å en eller annan titel besparas, borde till påföljande år å samma titel reserveras.
Det oaktadt, hafva ej dessa anslag, såsom öfriga anslagstitlar af samma
natur, blifvit i riksstaterna benämnda reservationsanslag, hvadan Revisorerne hemställa,
att, så framt Rikets härnäst sammanträdande Ständer jemväl vidblifva ofvanberörde
bestämmelse i afseende å ifrågavarande anslag, detsamma må i då upprättad
riksstat erhålla benämningen reservationsanslag.
§4.
Genom nådiga bref af den 11 Juli 1848 och deri 4 December 1849, har Kongl.
Majit, af 2ulra hufvudtitelns besparingar, för åren 1847 och 1848 beviljat Sekreteraren
hos Kanslirätten, Protokollsekreteraren E. Helling, samt Kanslirättens vaktbetjent
enahanda ersättningar, som för de 2:ne nästföregående åren varit dem tillagda,
med 150 Rulr till den förre och 16 Rulr 32 sk. till den sednare, motsvarande deras
från postverkets stat tillförene uppburne arfvoden. Då, efter hvad kändt är, mål,
tillhörande Kanslirättens handläggning så sällan förekomma, att vanligen flera år
förflyta mellan hvarje gång, samt Kongl. Maj:ts, den 25 Juni 1845, till Kongl. Statskontoret
alldina nådiga bref, hvarigenom förenämnde arfvoden från postverkets stat
uteslutits och ersättningar derför blifvit, för samma år, af 2:dra hufvudtitelns besparingar
första gängen beviljade, gifver vid handen, att vederbörande icke äro uti deras
fullmakter om någon löneinkomst försäkrade;. synes det Revisorerne, att, derest
Kanslirätten anses böra fortfara, ersättningar af ifrågavarande beskaffenhet icke böra
årligen beviljas, utan hellre bestämmas och utgå för hvarje gång, Kanslirätten varit
i verksamhet.
§ &•
Enligt räkenskaperna, har under revisionsåren för Ministerstaten utgått:
År i »4».
det på 3alje hufvudtiteln uppförda anslag
200,000: — —
af Norska statsverket
67,954: 42. 1. 267 954: 42. 1.
År 1849.
Salje hufvudtitelns anslag  200,000: — —
Norska bidraget
59,554: 8. 9. 259,554: 8. 9.
Bil. Litt. C. till 1851 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 21.
år 4848.
Till aflöning för aktiv tjenstgöring
„ expektans-arfvoden och pensioner, intilldess anställning
i tjenst kan äga rum:
åt f. d. Envoyeen m. m. Friherre Palmstjerna
„ f. d. Chargé d’affaires m. m. Grefve Gyldenstolpe
-  -
„ En af Rikets Herrar, f. d. Statsministern för
utrikes ärendena m. m., Friherre Ihre
Pensioner:
åt f. d. Ministern d’Ohssons enka
„ f. d. Envoyeen Signeuls enka
„ f. d. Envoyeen m. m. Grefve Björnstjernas enka
som, efter olika kurser i Svenskt banko, utgjort
Tillkommer i Svenskt banko utgående aflöning
Expektansarfvode till En af Rikets Herrar, f. d. Statsministern
för utrikes ärendena, Friherre Stjerneld
Pensioner:
till f. d. Generalkonsuln, Kanslirådet Bruncrona
„ f. d. Chargé d’affaires, Kanslirådet Engström
„ f. d. Kanslirådet Hegardts enka
„ f. d. Envoyeen Friherre Taubes enka
år 1849.
Till aflöning för aktiv tjenstgöring
expektansarfvoden och pensioner, intilldess anställning
i tjenst kan äga rum:
åt f. d. Envoyeen Friherre Palmstjerna
„ f. d. Chargé d’affaires m. m. Grefve Gyldenstolpe
„ En af Rikets Herrar, f. d. Statsministern för
utrikes ärendena, Friherre Ihre  -
Till pensioner:
åt f. il. Ministern d’Ohssons enka
„ f. d. Envoyeen Signeuls enka  -
„ f. d. Envoyeen Grefve Björnstjernas enka
som, efter olika kurser i Svenskt banko, utgjort
Tillkommer i Svenskt banko utgående aflöning -
Pensioner:
till f. d. Generalkonsuln, Kanslirådet Bruncrona
„ f. d. Chargé d’aifaires, Kanslirådet Engström
„ f. d. Kanslirådet Hegardts enka
„ f. d. Envoyeen Friherre Taubes enka
88,830: 40. —
1,800:
750:
1,000:
3,550.
100:
500:
583: 16. —
1,183: 16. —
S:a Hamb. b:ko
93,564 . 8. —
2,000:
1,200:
— —
400;
— —
666: 32. —
88,588: 16. —
1,800:
750;
],500:
4,050:
100:
500:
500:
1,100:
Hamb. h ko
93,738: 16. —
2,000:
1,200:
400:
666: 32. —
2.000: —
333: 16.
261,354: 42, 1.
4,266: 32.
6,600 — — 267,954
2,000
253,287. 24. 9.
4,266: 32.
6,266 32. —
259,554:
42. 1.
8. 9.
— 21 —
Wv/. ^NmWrtiwft y.™ \ r V \ W»*
.04 :0£8f88
Otd.f;
08 U
oo.s
— — 008,1
— — :0c T
— — :0<KU
oor
(M * r.
“>kd danil ■ &8
^ .N\k\ ,V»Ä
>G
. 1 i".- '• vit}!:: tift jjuinöfh. lii!
“®6IIom £9«M*ns>^|feo IwfcovFm-eoiÖjfeqxs
:rtm raft nsi i M-.fr i suinflut*
1 «> ■«< n n.ynv..:! I. .1 .n
-iid.fyD sylön) ^Midlir/h .1, .j
■*«n j, .4 -.kV: V -1-, Jii! 'V.V
... -lull nnmnH Ml HM-.hnMtj; .Uiilir
: vxioimioH
njörn ano^fli >'b iiiMt -idif/; j, ;j
v V Kiln*» ofu-Hlsi^ riH'>yny||'i |t ’|
«*» -n. ••>.(.,.• n-.Mjll ,{)
flOjgln r»Jin.(i b!-U‘)/r i V . n j I ;:i0 ... ,
gniiiöfh} ‘diii.jijoiii nJinH
H '*
„ , : r'2-1
GiifiTxrmH !-.|»«iifenr,X .nimme Ib-
1
in.nt^nH .^aiiflhrh •,«IR,n jj ;t
-»I :; ; ney; Jt *
. it*» i-.dmiT anzini naavo/nä .1, '
•ntnni^uo‘1
.**6 : J n.
. jpinojM
-nr. - ihllilqi i roni,
*'ii "211 i i i»1 f 11; |||r|
asbo/i
■I ny. Itl.A ■ f 1*1 jt ,
I I lidi, l fli |"-| U39VOvn3 .h fl;
• »tilo»»
löt riTtl.-illir;, iRi< ')
<dl •»rndh-1
.....i . :*ro(n»i;-ri3|. ||;-p
ejris» *uoa*dOb n iMiuiR .h .1 l(i
r.:ln<> n-i-i/o/ii.'! I t
r nr» t-nmafl; niöjR ■ivh-;» nVnvn.-l j. \ "
• I; C.
2iunölffi '»bie
' i r.Jifo V»fl, „lo*
'lid '^na/g i T.mmo2lfiT
: 1300^03*1
niimomnJI ril„ ,,,,jfiM-,., O .1,
mdi) ■ »fiM j
Dessa summor äro på följande sätt disponerade, (se bilagan Litt C.)
§ 6.
Uti kontanta anslagen för de 3 Gardesregementena har under revisionsåren
uppstått brist, nemligen:
År 1^4$. Åi* 11&4S.
i anslaget för Lifgardet till häst
1,492: 45. 2. — — —
„ „ Svea lifgarde
6,791: 2. — 7,959: 10. 6.
„ „ Andra lifgardet
5,976: 29. 6. 6,317: 13. 2.
Förhållandet härrör hufvudsakligen deraf, att af manskapet vid hvartdera regementet
ett ringare antal, än som i aflöningsstaten påräknas, begagnat rättigheten
att permitteras, hvaraf följt, att gaget i samma mån mäst utgå med högre belopp,
än staten anslår.
§ 7.
För uppehållande af kokinrättningarne vid Svea och Vendes artilleri regementen
samt vid Fyrverkarkorpsen, äro, under ifrågavarande är, dels till godtgörande af äldre
brister i anslagen derför, dels till bestridande af det löpande årets kostnader, anordnade:
år 1S48, 1,916 R:dr 32 sk., och år 1849, 5,358 R:dr 39 sk. 6 r:st., hvilka medel
blifvit anvisade till utgående af anslaget för Artilleriregementena.
§ 8.
Vid granskningen af 1848 års rikshufvudbok, hafva Revisorerne funnit, att å
4:de hufvudtiteln för samma år en brist uppkommit af 6,458 R:dr 25 sk. 8 r:st, härrörande
deraf, att anordningarne för hufvudtitelns tillfälliga utgifter med denna summa
öfverstigit, sammanräknade beloppet af oförutsedda utgiftsanslaget för året och
tillgängliga besparingar från de föregående åren. Denna brist, som följaktligen
drabbar grundfonden för år 1848, är under loppet af följande året, eller 1849, minskad
med 5,108 R:dr 42 sk. 9 r:sf, så att vid slutet af den tid, revisionen omfattar,
af bristen voro oersatta 1,349 R:dr 30 sk. 11 r:st. Medgifvande svårigheten för Departementscheferne
att på förhand kunna med säkerhet beräkna beloppet af besparingarne,
hvilka icke blifva till ziffran kända förr, än rikshufvudboken hunnit afslutas,
eller 1 år och 8 månader efter det år, då utgiften ifrågakommit, anse likväl Revisorerne
det vara af synnerlig vigt, att, innan utgifterna beslutas, vederbörande
Departementschefer från em bets verk en förskaffa sig approximativa uppgifter å tillgången
af disponibla besparingar, till undvikande deraf, att dessa, såsom nu inträffat,
komma att öfverskridas.
§ 9.
Vidare hafva Revisorerne under granskningen af räkenskaperna funnit, att, i flera
fall, beloppen af den i riksstaten uppförda indelta spanmål, jemte kronovardet å indelta
räntorna, äro olika med de summor, räkenskaperna upptaga, hvarpå såsom
exempel må nämnas: att för Wester-norrlands län den indelta spanmålen utgör, jemlikt
riksstaten, 606 tunnor 17 kappar, men, enligt räkenskaperna, 615 tunnor 31 kappar,
att, för anslaget till befrämjande i allmänhet af bergsbruket, riksstaten utför kronovärdet
å indelta räntorna med 2,263 R:dr 45 sk. 4 r:st, hvaremot i räkenskaperna
— 2*2 —
beloppet upptages till 2,212 R:dr 32 sk. 10 r:st. o. s. v. Vid anställd undersökning
för utrönande af orsaken härtill, hafva Revisorerne inhemtat, att under en längre följd
af år, derunder indelningarne undergått åtskilliga förändringar, beloppen förblifvit i
riksstaterna oförändrade. Dock lära, enligt Revisorerne meddelad upplysning, åtgärder
komma att vidtagas för att härutinnan bereda rättelse i den riksstat, som
vid nästa riksdag varder upprättad.
§ 10.
På grund af Kongl, brefven den 5 Mars 1836 och den 25 Januari 1842, har för hvar -  dera revisionsåret, i likhet med hvad för de föregående åren ägt rum, anordnats, till
Chefens för Kongl. Civildepartementet disposition, ett belopp af 300 R:dr, såsom
ersättning till tjenstemännen vid Departementets Expedition för förlorade licensmedel.
Då, enligt verifikationerna, beloppen blifvit använda till arfvoden åt e. o. tjenstemän
inom Expeditionen, hafva väl Revisorerne icke något att erinra emot utgiftens behörighet,
helst, såsom af räkenskaperna inhemtas, andra arfvodsmedel icke under revisionsåren
till dem utgått, samt dessutom e. o. tjenstemännen inom öfriga Kansliexpeditionerna
under samma tid kommit af dylik fördel i åtnjutande; men deremot anse Revisorerne,
att den för utgifter begagnade rubrik: ersättning för förlorade licensmedel, varit
mindre lämplig, och att beloppen hellre bordt, under namn af arfvoden eller gratifikationer,
anvisas.
§. 11
Sedan det, under granskningen af dispositionerna å 6:te hufvudtitelns anslag,
väckt Revisorernes uppmärksamhet, att af anslaget till utflyttningshjelp i följd af
laga skiften något understöd icke under revisionsåreri utgått för Götheborgs och Bohus
län; hafva Revisorerne, af denna anledning och med kännedom derom, att under ifrågavarande
tid, genom numera aflidne Länsbökhållaren Langlets underslef, en större balans
å utflyttnings-understödsmedel inträffat i förenämnde läns Ränteri, sökt att af
räkenskaperna inhemta närmare upplysningar i ämnet; dervid Revisorerne låtit uppsätta
en, på räkenskaperna grundad, sammandragen tabell öfver de anvisningar och
utbetalningar af ifrågavarande anslag, som för Götheborgs och Bohus län under föregående
åren ägt rum, hvilken tabell här intages:
Af Kongl. Maj:t, under åren PåKongl.Maj.tsBefallnings
1832
med 1847, för Göthe- liafvandes reqvisitioner, af
borgs oell Bohus län i nå- Kongl. Statskontoret, under
der anvisade utflyttnings- åren 1832 med 1847, anordna
understöd
tillsammans  85,236: 45. 6. de ersättningar för förskjuten
Balans till år 1848
13,571: 26. 9. utflyttningshjelp, tillhopa 98,808:24. 3.
Summa 98,808: 24. 3. Summa 98,808:24. 3.
År 1848.
Enligt Kongl, brefvet den Balans från år 1847  13,571:26. 9.
21 Januari 1848, anvisadt
för är 1846
2,543: 40. —
Balans till år 1849  11,027: 34. 9.
Summa 13,571: 26. 9.
Summa 13,571:26. 9.
— 23 —
År 184®.
Jemlikt Kongl, brefvet den Balans från år 1848
11,027:34. 9.
25 Juli 1849, anvisadt för år
1847
3,939: n. 2.
Balans till år 1850  7,088: 23. 7.
Summa 11,027: 34. 9. Summa 1L027:34. 9.
Af denna tabell visar sig, att, intill 1848 års början, en öfverassignering af Kongl.
Statskontoret skett till det betydliga beloppet af 13,571 R:dr 26 sk. 9 rst., hvilket
anmärkningsvärda förhållande Revisorerne ansett böra komma till Rikets Ständers
kännedom. Revisorerne få dock derjemte, efter härom erhållen upplysning, anmäla,
att, såsom förhållandet, enligt tabellen, varit under åren 1848 och 1849, Kongl. Statskontoret
icke heller af de, under nästlidne och innevarande år, nådigt anvisade utflyttningsunderstöd
för ofvannämnde län meddelat länets Ränteri några ersättningar
för derifrån i sådant afseende förskjutna medel, hvarigenom den uti tabellen upptagna
balanssumma vid 1849 års slut, 7,088 R:dr 23 sk. 7 rst., ytterligare minskats,
sä att densamma för närvarande utgör 1,194 R:dr 2 rst.
§ 12.
Af 7:de hufvudtitelns anslag till transportkostnader m. m. för statsverkets bergseffekter,
hafva under begge revisionsåren utgifter ägt rum, till godtgörande af frakt
för transport från Kalmar, Westervik, m. fl. söder om hufvudstad en belägna stapelstäder,
till stora jern- och metallvågen härstädes al hammarskattsjern och afradskoppar.
Då berörde effekter sannolikt kunnat ä afsändningsorterna med lika fördel,
som i Stockholm, för Kronans räkning försäljas, anse Revisorerne, att, genom desammas
transporterande till hufvudstaden, staten fått vidkännas utgifter, som varit
öfverflödiga och således bordt undvikas.
§ 13.
Genom nådigt bref af den 23 November 1849, har Kongl. Maj:t tillåtit, att
disponibla tillgångar å Kongl. Riksarkivets, på 8:de hufvudtiteln uppförda, anslag,
till belopp af 460 R:dr, finge af Riksarkivarien från Kongl. Statskontoret reqvireras
och, emot skeende redovisning, till arfvode åt e. o. Amanuenser vid Arkivet
utdelas, i följd hvaraf ock Kongl. Statskontoret, uppå reqvisition, den 1 Decem
ber
berörde år till Riksarkivariens disposition anordnat beloppet deraf för samma
års 4:de qvartal med 115 R:dr. Då, enligt hvad Revisorerne inhemtat, någon
redovisning för dessa medel ännu icke afgifvits, hafva Revisorerne ansett sig böra
härå fästa nästkommande Revisorers uppmärksamhet.
§ 14.
Af de på 2:dra, 4:de, 5:te, 6:te, 7:de och Sale hufvudtitlarne uppförde anslag
till extra utgifter, äfvensom å samma hufvudtitlars besparingar, äro under revisionsåren
anordnade följande utgiftsposter:
ä 2: dr a. hufvudtiteln, anslag 3,000 R:dr. År 1848. Ar 184®.
Gratifikation till Kamreraren i Fängvårds-styrelsen
Raabs enka
100: — — 100: — —
Transport: 100: —
100: — —
_ 24 —
Transport:
Gratifikation till Kapiten Modéers enka
Dito till f. d. Under-löjtnant Wallstedt
Dito till Fanjunkaren Élgströms enka
Dito till Vaktmästaren Widlunda dito
Dito till hustru A. B. Lundeberg
-
Dito till Vaktmästaren Brantingsson
Dito till Under-officeraren Odhner
Dito till f. d. Läkaren vid norra Korrektions-inrätt
ningen
i Stockholm, Doktor Nyblaeus,  —
Dito till Direktören vid länsfängelset i Linköping,
Duse,
Dito till dito vid dito i Gefle, Pettersson,
'
Dito till Vaktmästaren vid Högsta domstolen
Dito till Föreståndaren vid skomakareverkstaden
på Långholmen  -
Arfvode till Hofrätts-notarien Isberg, för undersökning
om stämpladt pappers förfalskning,
Ersättning, för flyttningskostnad, till Major Apoloff
Dito till Notarien Brinck, för en utgifven skrift
rörande fångväsendet,
Dito till Dito, för en resa till England, -
Provision och betalning till Missions-predikanten
Fjellstedt, för en andaktsbok för fångar,
Livréebekläd nåd åt Vaktmästaren vid Högsta domstolen
Tryckning af formulärer m. m. i anledning af na
tional-representationens
ombildning
Transport af lifmunderingspersedlar för en kommendering
af Westmanlands regemente till
Långholmen - —
Ersättning till Mynt-verket för en silfvermedalj
Till H. Ex. Justitie-statsministern, till ett af Kongl.
Maja. kändt behof,
100
200
50
100
50
20:
25:
100:
200:
50:
100:
100:
— 250:
333: 16. —
— — 200: — —
50: — _ 50:
33: 16. —
300: — —
100:
250:
1,200:
300:
246: 37 . 8.
94: 42. 5.
7: 24. —
18: 23. 4.
1,000: —
af 1849 års utgifter ersätter årsanslaget.
och reservationerna från föregående åren
å 4:de hufvudtiteln, anslag 45,000 R:dr.
Arfvode till t. f. Presidenten i Krigskollegium —-
Arfvodesfyllnad till en Militärledamot i Dito —
Arfvode för bestridande af Öfver-kommendants
befattningen
i Stockholm - -
Arfvode för tillsyn vid Landtförsvarsdepartementets
Kommando-expeditions lithografiska arbeten, till
Kapiten Dreyer,
Arfvode för utarbetande af Militärförfattnings samling
Dito åt 2:ne Föreståndare vid Stockholms utredningsförråd
—
Summa
945:  4,584: 15.
5.
3,000:
1,584: 15.
5.
Ar 184*. Ar 1849.
2,000:
1,000:
376;
376:
600:
600:
150: — —
150:
1,600:
1,960:
500:
500:
Transport: 5,226: — —
4,586: —
— 25 —
Transport: 5,226: — —
Arfvode åt en Föreståndare vid Götheborgs utredningsförråd
'..'..ILl 1  — —
Dito åt Slottspredikanten samt Klockaren å Dalarö 75: — —
Dito för sjukvård af garnisonen i Gefle och å Dalarö 51): — —
Dito för sjukvård af Lifbevärings-regementet  66: 32. —
Dito för utarbetande af en instruktion för ryttare 200: — —
Dito för tjenstgöring vid Landtförsvärs-departe
mentets
Kommando-expedition
200: -— —
Till Krigsvetenskaps-akademien
600: — —
Arfvode för utarbetande af ett exercis-reglemente 31: 44. —
Till kokved och lägerhalm för Kronprinsens husarregemente
L..L
238: 15. 5.
„ underhåll af upplåtna byggnader åt Norska
jägare-detachementet,  - - — 150: — —
„ hemfärdspenningar ät afskedade soldater
300: — —
aflöning åt spel och korporaler m. fl. vid re
krytmöten
&o.
667: 34. 4.
„ hyres- med flera ersättningar för campements
platser
och öfningsläger
- 861: 29. —
Kationsskillnad för Kronprinsens Husar-regementes
i Götheborg förlagda afdelning
660: 40. —
Rationstillökning för Kommendanten i Stockholm 120: —• —
Dito för Svea artilleris och Lifgardets
hästar
954: 13. 9.
Ersättning för förlorade sportler till embets- och
tjenstemän vid Landtforsvars-departementets
Kansli-expedition
310: 10. 3.
Dito till Regementskrifvare, för kostnader vid generalmönstringar,
15: — —
Dito till tjenstemän i Krigskollegium, hvilka be
stridt
ordinarie tjenstgöring,
969: 4. 6.
Dito för förlorad slotter viri ett hofjägarboställe å
Djurgården
50: — —
Dito lor bestridda kungsvaktel1, till åtskilliga regementen,
2,383: 36. 3.
Dito för kostnader vid paradering under aftäckandet
af Högstsalig Hans Majit Konung Carl
XIV Johans bildstod i Norrköping
846: 47. —
Dito för renovering af gamla sadelmunderingar vid
Ulriksdals rustkammare
904: — —
Dito för resekostnader, till soldaten Frisk,
— —
Dito till Norrbottens fältjägarekorps för bostället
Ilapaniemi  - 509: 27. 10.
Dito till Krigsakademien vid Carlberg, för brandskada,
— —
Dito för inlösen samt utdelning af medaljer till
krigsmän -  — —
Transport: 16,390: 46. 4.
4,586:
—
—
100:
.
75:
—
—
36:
22.
—
393:
16:
1,100:
—
—
212:
5.
4.
254:
o
tj.
7.
150:
300:
—
674:
26.
—
163:
20.
5.
120:
—
—
307: 9. 1.
9: 8. —
635: 32. —
50:
2,192:
10: 26. —
2,818: 26. —
35: 9. 4.
14,223: 11. 9-  4.
— 26 —
Transport: 16,390: 46. 4. 14,223: 11. 9.
Ersättning till Krigskollegium, för förskjutna medel
till ved och ljus för fästnings- och garnisonsorter,
år 1846,  — 6,462: 6. 5. — —
Dito för munderingsslitning till åtskilliga regementen,
som varit beordrade till garnisonsf enst
göring,
- -  2,664: 30. 2. 2,849: 29. 9.
Värfnings-ersättningar till åtskilliga regementen 90: — — ISO: — —
Remonterings-ersättningar till dito
600: — — 333: 16. —
Gratifikation till Öfversten Bager ....
400: — — 400: — —
Dito till Klockaren eller Organisten i Waxholm — — 50: — —
Di(o till 2:ne Bataljons-predikanter vid Götha
artilleri
-  190: — — 190: — —
Dito till Westmanlands regemente, för tjenstgöring
i Stockholm,
-  — — 438: 24. —
Dito till Besigtnings-rustmästaren vid Wisby ge
värs-förråd
33: 16. — — —
Dito till Slottsvaktmästare!! Zetterberg -
33: 16. — — —
Dito för upprättande af rullor m. m. vid Norrbottens
fältjägarekorps
— — 33: 16. —
Dito för tillsyn vid barackers uppförande åt Jemtlands
fältjägareregemente
— — 166: 32. —
Dito till e. o. tjenstemän i Landtförsvarsdeparte
mentets
Kansli-expedition  — — 400: — —
Dito till Löjtnanten Björkman
200: — — 200: — —
Dito till Place-majoren i Wisby
100: — — 100: — —
Rese-understöd till Majoren Åkerstein
» — — 1,000: — —
Till Topografiska korpsen, för höjdmätningar,
1,600: — — 800: — —
„ Krigsakademien, för uppförande af ett kolerasjukhus,
- 1,740: — — — —
„ Landtförsvars-departcmentets Kommando-expedition,
hyresmedel,—  106: 38. 9. 103: 9. 1.
Gratifikation till Kommendanten å Waxholms fästning 333: 16. — — — —
Fourageringskostnader för artilleriets legda hästar — — 2,345: 29. 11.
Till Chefen för Landtförsvars-departementet, för inköp
af böcker m. m.,  -  200: — — — —
Brist i Generalitets-stabsadjutaters aflöning
1,100: — — 1,100: — —
Till Landtmäteri- och Jägeristaten^ med flere personer,
för skiften och besigtningar vid militie
boställen,
-
-  2,846: 16. 4. 4,146: 11. 5.
Tillökning i mathållningskostnaden vid garnisons
regementena
21,175: 44. 7. 22,102: 25. 2.
Summa 56,266: 28. 7. 51,162: 13. 1.
Ersättas af
års-anslaget
45,000: — — 45,000:
50:
Transport: 45,050: — — 45,000:
artilleriets anslag  —
50: —
Transport: 45,050: — — 45,000: — —
fourageringsanslaget för värfvade kavalleriets
och artilleriets hästar
731: 20. 7. — —
reservationerna å durchmarschkostnader —- 9,151: 40. — 1,748: 16. 7.
besparingarne  - 1,333: 16. — 4,413: 44. 6.
Summa 56,266: 28. 7. 51,162: 13. 1.
hör ofvannämnde till Kongl. Landtförsvars-departementets Kommando-expedition,
för inköp af böcker m. m., i nåder anvisade belopp af 200 Riksdaler, har någon redovisning
icke fått af Revisorerne emottagas, hvartill, uppå gjord efterfrågan, såsom
orsak uppgifvits, att beloppet, hvilket, jemlikt Kongl, brefvet den 16 Maj 1848, beviljats,
emot framdeles skeende redovisning, icke ännu vore till fullo användt.
å 5:le hufvudtiteln, anslag 10,000 R:dr. år 1S4S. år 1 $-14).
Till expenser för Sjöförsvars-departementets Kommando-expedition
800: — — 800: — —
förhöjning i aflöning åt garnisonen å Carlshamns
kastell
220: 12. — 221: 6. —
skeppsgossars undervisning i flageolettblåsning 138: 26. — 133: 16. —
arfvode åt Materialförvaltaren å Kungsholms
fästning -----  50: — — 200: — —
gageförhöjning för vid Marinregementets matinrättning
utspisade portioner  ,  705: 38. 3. 241: 26. 9.
profskjutningsförsök med en 72-pundig bombkanon
_  933: 4. 4. — —
upphandling af blåsinstrumenter
146: 32. — 196: 40. —
hornblåsares inöfvande
480: — — 480: — —
besigtning af äldre kast- och skjutpjeser 863: 37. — — —
Kongl. Krigsvetenskaps-akademien
200: — — 200: — —
Premier-löjtnanten Didron, arfvode i och för en
kommendering till Fahlu bergs-skola,
500: — — 400: — —
Kongl. Örlogsmanna-sällskapet
200: — — 200: — —
Dito, för 100 ex. af en beskrifning öfver fyrar
och bakar m. in. å verldens kända kuster,
— — 66: 32. —
Kapten-löjtnanten Olsens enka, nådegåfva...... — — 50: — —
Kaptenen Kronberg och Löjtnanten Sasse, för tillsyn
öfver varfs- och artilleri-verkstaden i Carlskrona,
- -  300: — — 300: — —
Myntmästaren Grandinson, för medaljer,  67: 41. — 29: 34. 9.
För besigtning å handvapen
— — 25: — —
Till protokollsföring vid sammanträden om båts- •
mansbeklädnadens öfvertagande af Kronan— — — 6: 35. —
„ Kapten-löjtnanten Olivekrona, för sjö-karte
verkets
ordnande och vård,  — — 300: — —
„ Löjtnanten Wollin, understöd,  50: — — 50: — —
„ förre Tillsyningsmannen vid varfssmedjorna i
Carlskrona Ågren, för långvarig och trogen tjenst, 100: — — 100: — —
» ofärdiga 70-åriga enkan Sörenson, nådegåfva, — — 16: 32. —
Transport: 5,755: 46. 7. 4,017: 30. 6.
— 28 —
Transport; 5,755: 46. 8. 4,017: 30. 6.
För bogseringsförsök meil kanonslupar och jollar —— — — 400: — —
Till Kapten-löjtnanten Hallström, lör kostnader under
en kommendering i Norrige, — — —
„ åtskilliga enkor och harn efter besättningen å
förolyckade korvetten Carlskrona
350: — —  — —
„ Kammarskrifvaren Wiboms enka  —• 200: — —
— —
„ Kapten-löjtnanten Florin, för det han ordnat och
ledt åtskilliga arbeten af Blekinge läns behöfvande
invånare, —
100: — —
— —
För tryckning af 500 ex. utaf reglemente för exercis
med kanonbåtar - 461: 24. — — —
Till Löjtnanten vid Marin-regementet 11. Améen,
gratifikation för den tid han, såsom ensam ol
ficer,
tjenstgjort å Kungsholms fästning, -—-- 100: — — — —
För experimenter vid föreläsningar i ångmachin
läran
— — 100: -— —
„ verkställda försök med undervattens-minor  — — 233: 34. 4.
„ Amerikanska fregatten S:t Laurence’s bogsering
i Stockholms skärgård
— — 700: — —
Summa 6,967: 22. 7. 5,601: 16. 10.
u 6:lc hufvudtUcin, anslag 6,000 R:dr.
Arfvode till Polisens ombud vid Pantläne-kontoret
i Stockholm
300: — — 300; — —
Ersättning till tjenstemän i Civil-departementets
Expedition, för förlorade licent-medel,  300: — — 300: — —
Dito till Expeditionssekreteraren Ulfsparre, för minskade
inkomster,
— — 600: — —
Arfvode åt 2:ne Vaktmästare i Civil-departementets
Expedition  183: 16. — 183: 16. —
Dito åt Vaktmästaren .1. Eriksson, för tjenstgöring
vid Landskansliet i Östersund,
— — 66: 32. —
Dito för utarbetande af förslag till förändrade stadgandet)
om bränvinsbränningen
276: 32. —
— —
Gratifikationer ät åtskilliga personer
1,090: — — 1,500: — —
Belöningar för räddande af personer stadda i sjönöd 200: — — 514: 28. —
Till undersökningar rörande vägars och kommunikationers
förbättrande
2,699: 15. 9. — —
Ersättning för kostnaderna i och för oroligheterna
i Stockholm -  1,000: — — -— — —
Understöd till brandskadade medellöse personer—. — — 3,500: — —
För inlösen af 50 exemplar utaf beskrifningen öfver
Westbo härad
— 266: 32. — — —
Till anskaffande af 6 å 8 tunnor Kyskt linfrö
— — 200: — —
För upprätthållandet af gästgifveriet i Kappeled  — — 133: 16. —
Transport: 6,315: 47. 9. 7,297: 44. —
_ 29 —
_ , . Transport: 6,315: 47. 9. 7,297: 44. —
rör belöningsmedaljer samt deras modellering och
pregling
200: 25. — 244: 42. —
Diverse mindre utgifter
10: 3. 7: 25: 32. —
Summa 6,526: 28. 4. 7,568: 22. —
Utaf dessa utgifter ersätter ärsanslaget -  6,000: — — 6,000: — —
och reservationerna från föregående åren 526: 28. 4. 1,568: 22. —
ä 7;de hufvudtitaln, anslag för år 1848, 35,000.
„ „ 1849, 31,000.
Pensioner och gratifikationer m. m. åt åtskilliga personer
—
12,130: 40. — 23,243: 16. —
Nådegåfvor till behöfvande, som ej undfå årligt
understöd,
3,796: 32. — 3,698: 16. —
Understöd till framlidne Statsrådet m. m. Ehren
stams
enka
— — gfjö; 33. —
Ränta och kapital-afbetalningar å Kongl. Theaterns
skuld-—
12,600: — — — —
Kostnaden för en värmapparat för Kongl. Theatern 1,100: — — — —
Gratifikationer till åtskilliga tjenstemän i Kongl.
Stats-kontoret
916: 32. — 666: 32. —
Dito till åtskillige e. o. tjenstemän i Kongl. Finansdepartementets
Expedition  500: — — 500: — —
Understöd till Katholska församlingens fattige
— — 300: — —
För tryckning 111. 111. af Kommitterades för utarbetande
af förslag till ränte- och lifförsäkrings
anstalter
afgifna underdåniga betänkande
— — 688: 12. —
Dito af Kommitterades för beskattningsväsendets
förenkling afgifna underdåniga betänkande -— — — 1,061: 44. 7.
Dagtraktamenten, för åren 1847 och 1848, till 3 vakt
karlar
vid gamla ränteribyggnaden i Wexiö---. 365: — — 287: — —
Arfvode åt tjenstledige Kammarskrifvaren Strandbergs
vikarie m. 11  1,266: 32. — 500: — —
Till Chefen för Finans-departementet, för 2:ne af
Kongl. Maj:t kända behof, emot underdånig redovisning,
—. 400: — — — —
Diverse utgifter
426: — — 81: 8. 6.
Summa 33,501: 40. — 31,693: 17. 1.
Utaf 1849 års utgifter ersätter ärsanslaget — — — 31,000: — —
och reservationerna från förra åren
— — 693: 17. 1.
« S:de hufvudtiteln, anslag, för år 1848, 6,000.
„ „ 1849, 10,000.
l ill inköp af Ingeniören Wahlbergs naturhistoriska
samlingar
1,000: — — — —
Transport: 1,000:
— 30 —
Transport: 1,000: — — —
Reseersättning till åtskillige skollärare, för att i
hufvudstaden taga kännedom om de uti nya
Elementarskolan begagnade läromethoder,  433: 16. — 1,916: 32.
Dito till eleven vid Fria konsternas akademi E. E.
v. Rolhstein
300: — — —
Dito till Kaptenen J. E. Berger, för en företagen
konstresa i Sverige oell Norrige,  — — 200: —
Arfvode till e. o. Bibliotheks-amnianuensen C. F. ,
Lindström
300: — — —
Dito ni. m. till Magister Wetter, för verkställd afskrift
af Lunds landabok,
— — — 473: 26.
Dito för granskning af medikamentsräkningar i
Kongl. Stindhets-kollegiuin
200: — — 200: —
Dito till e. o. Adjunkten Doktor D. O. Lundberg — — 133: 16.
Understöd ät Magister Siljeström för företagande
af en utländsk resa,
— — 500: —
Reseunderstöd till Artisten Mandelgren
200: — — 200: —
Lönetillökning till Riks-arkivarien tn. ni. Nordström 700: — — —
Lösen för en till Naturhistoriska Riksmuseum försåld
växtsamling
— — 200: —
Till inlösen af Kronan hembjudna jordfynd
619: 45. 10. —
Till inköp af inventarier i den utvidgade lokalen
för Carolinska Medico kirurgiska institutets
bibliotliek
-  — — 600: —
Till betäckande af kostnaden för verkställande observationer
af vattenhöjdens förändringar vid
rikets hafskuster
:  400: — — —
Gratifikation till Boktryckaren Deléen
300: — — 300: —
Dito till Konduktören .1. A. Aleander  100: — — 100: —
Dito till åtskilliga e. o. tjenstemän in. fl.
inom Ecklesiastik-departementet
483: 16. — 600: —
Till åtskillige personer, för biträde vid uppgörandet
af förslag till eleinentar-läroverkens ordnande, 1,100: — — —
Till nykterhetens befordrande
— — 500: —
Till Bestyrelse!! för ett allmänt Svenskt läraremöte
i hufvudstaden  ,
— — 333: 16
Till Chefen för Ecklesiastik-departementet, för ett
af Kongl. Majit kändt behof, emot underdånig
redovisning,  - ——
— — 1,000: —
BelöningsmedaTjer, smärre understöd och diverse
mindre utgifter
449: 22. 7. 257: 31
Summa 6,586: 4. 5. 7,514: 26. 4.
Utaf 1848 års utgifter ersätter årsanslaget .... 5,486: 4.
och reservationerna från föregående åren 1,100: —
— 31 —
Af bfispnrinqarne :
ä 2:drn hufvudtiteln.
Arfvoden till tillförordnade Revisionssekreterare  1,370: — —
Dito till e. o. tjenstemän-i Justitie stats- och
Justitie revisions-expeditionerna  1,666: 32. —
Ersättning till Justitierådet, f. d. Statsrådet, Friherre
Stael von Holstein, motsvarande 7 månaders
Justitierådslön -
1,866: 32. —
Arfvoden till adjungerade Ledamöter m. fl. i Svea
Hofrätt-  1,612: 37. —
Dito till dito i Götha Hofrätt
466: 32. —
Dito till dito i Skånska Hofrätten
465: — —
Ersättning för förlorade sportler i Svea Hofrätt 700: — —
Dito för dito i Götha Hofrätt  565: — —
Dito till åtskillige vid f. d. Borgrätten anställde
personer, för frångångna inkomster,  523: — —
Dito till de vid Kanslirätten anställde personer 166: 32. —
Dito för förlorade sportler i Krigshofrätten  80: — —
Arfvoden åt tillförordnade Ledamöter i Krigskommittéen 900: — —
Dito åt Högsta domstolens vaktbetjent
116: 32. —
Gratifikation till Föreståndaren för skomakareverkstaden
vid södra Korrektionsinrättningen  33: 16. —
Begrafningshjelp samt lönebesparingar tillkommande
Civilstatens pensionskassa
1,411: 12. 2.
Arfvoden till tillförordnade tjenstemän i Krigshofrätten
—  — —
Dito till tillförordnade Lagmannen i Nerikes
och Wermlands lagsaga
— ~
Summa 11,943: 33. 2.
å 4:de hufvudtiteln.
Arfvode till Ordföranden i Krigshofrätten
1,200: — —
Dito för en Adjutant i Krigskollegium
120: — —
Dito för en elevs inöfning i karte-gravyr
100: — —
Ersättning för förlorad sportelinkomst
100: — —
Dito för löneskillnader och traktamenten, till åtskilliga
garnisonsregementen och personer,  968: 47. —
Dito för mundcringsslitning, till kommenderingar
af åtskillige regementer,  - — 635: 47. 11.
Kostnader för garnisonsförstärkningar å Carlstens
fästning åren 1845, 1846 och 1847
13,458: 20. 11.
GratifikationförbestridandeafRegementspastorstjenst
vid Svea lifgarde
89: 28. —
Extra aflöning till Gardesregementena under mötet,
å Ladugårdsgärdet  861: 20. —
Tillökning i kontanta anslaget för åtskilliga indelta
regementen
2,024: 2. —
Transport: 19,558: 21. 10.
1,353: 16
200: —
1,051: 44
550: —
300: —
166: 32
80: —
66: 32.
386: 5.
108: 16.
272. 4.
4,535: 5. 3.
1,200
120
100
314: 8.
12,522: 4.
11,696: 47.
25,953: 11.
32 —
Transport: 19,558: 21. 10. 25,953: 11. 4.
Trycknings- oell bokbindarekostnad för en Författningssamling
rörande arméen.
704: 22. 3. 1,352: 38. 2.
Aflöning och ved för gränsposteringen vid Grisslehamn
2,557: 24. — 2,458: 40. 3.
Dito för dito i Haparanda----  732: — — 730: — —
Taffel och fouragepenningar för Generalbefälhafvare!»
i 5:te militärdistriktet  - -  250: — — — —
Till anskaffning af nya kapotter för ett indelt infanteriregemente,
samt till ersättande af från
Kronans förråd inlemnade remtygspersedlar till
Lifheväringsregementet  - 17,372: 2. 10.  — —
Kostnader för Invalidkorpsen å Carlshamns kastell 40: 15. — 40: 15. —
Arfvode åt Intendenten vid Christianstads utredningsförråd
a
050: — — 650: — —
Dito dito vid Götheborgs dito  -
050: — — 050: — —
Dito åt en Tygförvaltare vid Fredriksskans  75: — — 75: — —
Ofverföring från oförutsedda utgifterna:
arfvode för Presidenten i Krigskollegium -— 1,333: 10. — 2,000: — —
För iståndsättande af ett förrådshus i Götheborg... — — 3,200: — —
Besparingar till Arméens pensionskassa samt begrafningshjelp
-  5,299: 23. 2. 0,862: 43. 5.
Diverse utgifter i smärre poster - 10: 2. 9. 7: 42. —
Summa 49,232: 31. 10. 44,041: 4. 2.
å S:le hufvudtitcln:
Arfvoden till Kongl. Sjöförsvars-departementets e. o.
kanslister
133: 10. — 133: 10. —
Dito till e. o. Kammardrängen Wannberg för
tjenstgöring
— —
Till Expeditionschefen Gunther, för samlandet
af flottan rörande författningar,  800. — — S00; — —
Gratifikationer till Förvaltningens af sjöärendena
vaktbetjenter  -  150: — — 150: — —
Dito till Flaggstyrmannen Bergman
100: — — 100: — —
Till Gravören Lundgren, för gravering af kartor, 100: — — 100: — —
Resestipendium till Sekundlöjtnanten Afzelius  931: 12. — 915: 30. —
Dito till dito Cronstedt oell Kreuger 1,850: — — 1,843: 36. —
Dito till Grefve Rosen - 907: 39 — — —
Till Löjtnanterne Ljungstedt och Sasse, för en utrikes
resa,
3,137:  2,936: 15. —
Flottans Läkarestipendiater, stipendier,
562: 24. — 362: 24. —
För skrifmaterialier och expenser m. m. för Förvaltningen
af sjöärendena m. fl. —  1,882: 14. 9. 1,760: 19. 7.
Till Öfverste Blom, för tillsynen vid uppförandet
af citadellbyggnaden å Kastellholmen,.
— 333: 16. —
118: 20. —
Summa 10,554: 9. 9. 9,553: 32.
— 33 —
å 6:tc hufvudtitcln.
Löneförhöjning för Landshöfdingen i Jemtlands
län
— 600: — —
Landshöfdingen von Hohenhausen, för uppkommen
lönebrist, år 1847,  3,238: 28. —
— —
Landshöfdingen Palander arfvode för 4:de qvartalet
af är 1847  1,373: 11. 5.
Landshöfdingen Faxe, taffel- och resepenningar, — — 1,026: 32. —
Ersättningar till åtskillige embets- och tjenstemän
för minskade löne- och sportelinkomster  234: 34. 8. 2,960: 1. 2
Arfvode till en Konungens Fogat biträdande Kanslist 400: — — 400: — —
Tjenstgöringsarfvoden för bestridd ordinarie tjenst,
till tillförordnade Landstatstjenstemän in. fl., 2,846: 1. 7. 1,313: 29. 5
Arfvode till Bergsfogden Ångman
146: 32. — 146: 32. —
Dito till personer, som biträdt vid domstolar i Norrbottens
län med tolkning af Finska språket, 183: 12. — 32: — —
Dito för extra skrifvarebiträde!» vid Landtmäteri
kontoret
200: — — 200: — —
Gratifikation till Förste Landtmätaren Falkman, för
granskning af handlingar rörande Skåne in. fl. län, 618:32. —
— —
Dito till åtskillige personer  133: 16. — 2,575: — —
Arfvode till Vexelkontrollörens vid Stockholms
börs biträde
400: — — 400: — —
Dito till Dito vid Götheborgs dito
800: — — 800: — —
Reseunderstöd till Notarien Brinck
— — 600: — —
Dito till Löjtnanten Lejonanckar  — — 833: 16. —
Lönefyllnad till 4 Vaktmästare vid gäldstugan 214: 35. — 215: — —
Dito till åtskillige med boställen försedda
Länsmän
532: 14. 10. 533: 46. 10.
Kostnader under oroligheterna i Stockholm år 1848 3,000: — — — —
Dito vid vattenskade-undersökning i Skaraborgs
län  - 903: — 6. — —
Besparing till Civilstatens pensionskassa och begrafningshjelp
1,981: 40. 10. 3,874: 30. 10-
Diverse utgifter vid Tullverket af derstädes till
uppbörd tagna hesparings-medel för denna
hufvudtitel  - — 487: 34: 6. 710: 30. 5.
Summa 17,694: 5. 4. 17,221: 26. 8.
å 7 :de hufvudtitcln.
Aflöning till t. f. Advokatfiskal»» i Kongl. Statskontoret
- - - 1,200: — — 1,200: — —
Aiffvode, motsvarande Presidentslönen i Kongl.
Kammarkollegium, -
3,002: 32. — 4,504: — —
Dito för förökade göromål i Riksbokslutskontoret 1,200: — — 1,200: — —
Transport: 5,402: 32. — 6,904: — —
5.
— 34 —
Transport: 5,402: 32. — G,904: — —
Arfvode för tjenstgöring, till tillförordnade och e. o.
tjenstemän,
— — 1,320: — —
Gratifikationer till åtskillige personer
—
— — 1,033: 16. —
Till betäckande af en brist i anslaget för byggnader
och reparationer af Kronans bus i Stockholm
— — 15,000: — —
Lönebesparing för Civilstatens pensionskassa och
begrafningshjelp
698: 27. — 279: 40. —
Summa 6,101: 11. — 24,537:
ä S:de hufvudtiteln.
Arfvode för utdelning af SvenskFörfattnings-samling 277: 32. — 277: 32. —
Till utgifter vid anbefallda gradmätningar i Lappland — — 3,273: 24. 10
Reseunderstöd åt en Veterinärläkare, som borde å
utrikes ort inhemta närmare kännedom om
lungsjukan,
- - — — — 1,000: — —
Till betalning för 1,000 exemplar utaf arbetet rörande
Kronans, Kyrkornas och Presterskapets
inkomster af andeligt gods i Skåne, Halland
och Blekinge från äldre tider,— - — — — 2,750: — —
Arfvode till Anatomieadjunkten Santesson  66: 32: — — —
Dito till tillförordnade och e. o. tjenstemän m. 11. 200: — — 162: 24.
Provisioner å Lappmarks ecklesiastikverks medel 5: 41. 5. 1: 24.
Begrafningshjelp och pensionskasse-besparingar 150: 8. — 234: 36.
Summa 700: 17. 5. 7,699: 45. 7.
o.
§. 15.
Jemlikt föreskriften i 6 §. af Instruktionen den 17 April 1841, hafva Revisorerne
gjort sig underrättade om de åtgärder, som i afseende å redogörares proprie
balanser blifvit vidtagna, hvarvid llevisorerne inhemta!:, att summan af dylika balanser,
vid 1849 års utgång, utgjorde 32,662 R:dr 36 sk. 1 rst. Då dertill läggas
proprie balanser å riksgälds-, diverse verks och annorstädes debiterade medel, uppgick
totalbeloppet till 53,920 R:dr 7 sk. 2 rst.
De betydligaste balanserna äro:
f. d. Landträntmästaren Tollins
7,283: 18. 11.
f. d. Kronofogden Öhboms
5,472: 2. 11.
afvikne Bergsfogden Furtenbachs
5,3S1: 35. 7.
Suspenderade Kronofogden Lindströms
4,685: 23. 7.
Aflidne Landträntmästaren Harlins
—
21,937: 34. 4.
Aflidne Kronofogden Björzells
15,127: 19. 9.
f. d. Kronouppbördskommissarie!! Ilästeskos
3,021: 13. 3.
samt afvikne Kronouppbördskommissarie!) Fristedts
3,490: 35. 11.
— 35 —
§. 16.
Slutligen äro af Revisorerne inventerade de i Kongl. Räntekammaren förvarade
säkerhetsbandlingar för följande lån, nemligen:
till Wermdö Brobyggnads-direktion
5,910:
af Norénska testamentsfonden
10,000:
„ f. d. Kanslistyrelsens handkassa
9,000: — —
„ anslaget till Lappmarks ecklesiastikverk
23,1)00:
„ anslaget till pensioner åt blesserade Officerare och Underofficerare
17,000:
„ skogsplanteringskassans medel
136,000:
„ depositionsmedel
3,000:
Vid denna inventering befanns allt i god ordning. Då emellertid Revisorerne,
i afseende å förenämnde lån från Norénska testamentsfonden, ansett nödigt, att om
beskaffenheten af den testamentariska dispositionen göra sig närmare underrättade,
hafva Revisorerne förskaffat sig del ej mindre af det upprättade, i Stockholms
stads Justitiekollegium och Förmyndarekammare förvarade, testamentet, än äfven af
de sjelfva utlåningen rörande handlingar, dervid inhemtats: att framlidne Kanslirådet
Norén, den 27 December 1811, till förmån för Kongl. Krigsakademien, testamenterat
en summa af 10,000 R:dr, deraf räntan skulle användas till underhåll för så många
kadetter vid Akademien, som beloppet medgåfve, samt att Kongl. Majit, den 23
November 1813, jemte nådigt tillstånd, att kapitalet finge i Kongl. Statskontoret
deponeras, anbefallt detta verk att medlen utlåna, emot 6 procents ränta och säker inteckning
i fast egendom, samt vid hvarje års slut till Krigsakademien, uppå reqvisition,
utbetala så mycket, som för 2:ne kadetters pensionerande belöpte; och skulle
det uppkommande ränteöfverskottet årligen läggas till kapitalet, för att med tiden
tilldana en fond äfven för en tredje plats. Till en början var räntan tillräcklig för
2:ne kadetters underhåll och biet jemväl till Krigsakademien till fullo utbetald,
hvaremot under sista åren, i anledning af inträffad förhöjning i kadetternes underhållskostnad
och sedan, med Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, räntan å det intecknade
kapitalet nedsatts till 5 procent, räntemedlen blifvit otillräckliga för 2:ne kadetters
pensionerande, i föl jd hvaraf endast beloppet för en kadetts underhåll af Akademien
reqvirerats och uppburits. Härigenom har ett öfverskott å räntan uppkommit,
utgörande, vid 1849 års slut, 670 ll:dr 27 sk. 2 rst., hvilket, då det icke kunnat
emot föreskrifven inteckningssäkerhet utlånas, fått hos Kongl. Statskontoret oförräntadt
innestå. Med anledning häraf, hemställa Revisorerne, att Rikets Ständer hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det nådig föreskrift varder meddelad Kongl.
Statskontoret att, genom utlåning på lämpligaste sätt, göra äfven det uppkommande
ränteöfverskottet fruktbärande, så att testators uttryckta afsigt med dispositionen
må i allo efterkommas.
§. 17.
Anordningar pä öfverskottena å Statsverkets inkomster.
år 1848. år *81».
Lotsverkets andel af influtna sjötullsmedel  4,283:41. 4. 4,003: 19. 4.
Frimurarebarnhusets andel af spinnhusmedlen  166: 32. — 166: 32. —
Begrafningshjelp till aflidne Hans Excellens Herr
Grefve Björnstjenias sterbhus
2,632: 23. 3. — —
Transport: 7,083: —
7. 4,170: 3. 4.
— 36 —
Transport: 7,083: — 7. 4,170: 3. 4.
Roteringsunderstöd i Norrbottens län
1,318: 29. 3. 9: 27. 8.
Roteringskostnader
4,418: 24. 7. 2,673: 27. 4.
Kronan ådömda ersättningarför rättegångar
51: 32. — 110: 30. —
Formulärer till ny rikshufvudbok
292: — — 3,754: — —
För undersökning af falskt stämpladt papper
600: — — — —
Kursdifferens å upphandlade vexlar -  24: 10. 7.
— —
Kyrkolags-kommittéen
517: — —
— —
Bränvinsredskaps försegling
3,741: 21. 10. 2,981: 8. 11.
Ersättning till roterade ecklesiastikboställen
1,241: 32. 3. 2,399: 42. 9.
Brukningskostnad för till statsverket indragna boställen
-  588: 46. 4. 586: 20. 10.
Husröte-ersättning, kronan ådömd,  2,006: 21. 3. 168: 40. 6.
Kolerautgifter för år 1834
1,934: 14. 8. — —
Ersättningar för skjutsfärdspenningar till Lifregementets
husarkorps  -  27: 24. — 27: 24. —
Ersättning för bristande prostetunna i Vestra Fernebo
kontrakt  12: 6. — 10: — —
För Kräftåns upprensning  - -
— — 333: 36. 2.
Ersättning till Landskamreraren i Skaraborgs län,
för honom fråntagen indelning af Lerdala qvarn, — — 99: 8. —
Kommittéen för revision af Universitetens styrelselagar
— — 649:32. —
Af de till 1813 och 1814 års krigsskulders liqvide
raiule
anslagna medel  859: 2. 2. —— — —
Summa 24,716: 25. 6. 17,974: 13. 6-
Revisorerne hafva icke funnit något att vid dessa anordningar erinra.
Karta-sig*il lata-verket.
Räkenskaperna, som äro granskade i Kongl. Kannnar-rätten för båda åren med
anmärkningar, utvisa följande förhållande mellan inkomster och utgifter.
Debet. år i»4§. år 4S49.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar  -  266,636: 29. 10. 264,178: 3. 5.
Uppbörd: ,
Stämpladt pappers försäljning
603,876: 13. — 623,088: 9. —
Ersättning för makulerade kartor  368: 18. 9. 361: 21. 9.
Extra medel och uppbörder
1,019: 1. 8. 805: 34. 10.
Summa 605,263: 33. 5. 624,255: 17. 7.
Lefvereringar:
Fran Kongl. Räntekammaren
62,924: 6. 3. 62,394: 21. 3.
„ Landtränterierna
18,757: 24. 8. 19,306: 42. 1.
Summa 81,681: 30. 11. 81,701: 15. 4.
— 37 —
Balans till påföljande äret:
< ffverlefvereringar och skulder
330:
23. —
954: 46. 6.
Summa
953,912: 21. 2.
971,089: 34. 10.
Credit.
Balans från föregående året:
Ofverlefvereringar och skulder
575:
7. 8.
330: 23. —
Afkortningar
— —
12:
Utgift:
Landskontorens och Landträntmästares provisioner 17,990: 46. 1. 18,522: 39. 11.
Transportkostnader i länen  766: 26. 7. 784: 14. 2.
Försäljningsprovision
-  28,763: 4. 1. 29,674: 34. 8.
Aflöning för Karta-sigillata-kontoret  -  3,652: 25. 2. 3,630: — —
Pappersupphandling för kartor
44,471: 15. 6. 47,358: 6. 3.
Tryckningskostnad för dito  10,932: 46. 11. 7,331: 9. 6.
Arfvoden och aktoratsprovisioner
2,741: 37. 10. 2,750: — —
Diverse extra utgifter
1,125: 24. 10. 1,383: 47. 6.
Summa 110,444: 35. — 111,435: 8. —
Lefvereringar:
Till Kongl. Ränte-kammaren  138,713: 22. 5. 120,718: 5. —
Landtränterierna
440,001: — 8. 453,862: 17. 10.
Summa 578,714: 23. 1. 574,580: 22. 10.
Balans till påföljande året:
Behållningar och fordringar
264,178. 3. 5. 284,731: 29. —
✓
Summa 953,912: 21. 2. 971,089: 34. 10.
§. 1.
Till närmare upplysning om förhållandet med karta-sigillata-uppbörden för ifrågavarande
år, få Revisorerne meddela, att, enligt vid Kongl. Statskontorets berättelse
rörande Karta-sigillata-verket fogade, på 1848 och 1849 års rikshufvudböcker grundade,
kalkyler, behållningen till riksstaten, efter afdrag af afkortningar och restantier,
uppgått, år 1848, till 604,671R:dr 9 sk. 7 rst. och ar 1849 till 622,538 R:dr 37
sk. 5 rst., samt alltså öfverstigit den i riksstaten beräknade inkomst, utgörande,
för år 1848, 500,030 R:dr, och för år 1849, 550,000 R:dr, med 104,671 R.dr 9 sk. 7
rst. det förra, och 72,538 R:dr 37 sk. 5 rst. det sednare året.
Af en vid förenämnde berättelse jemväl fogad förteckning öfver de i 1848 och
1849 års hufvudböcker upptagna proprie balanser inhemtas, att sammanräknade beloppet
af dessa balanser, vid det sednare årets slut, utgjorde 9,121 R:dr 12 sk. 11 rst.,
— 38 —
i hvilken summa ej mindre de af föregående Revisorer omförmälda, på 1790-talet
yppade, 2:ne balanser, den ena å 410 R:dr 7 sk. och den andra å 218 R:dr 3 rst.,
än äfven åtskilliga balanser från åren 1813, 1817, 1820, 1825, 1832 och 1833
ingå. Enligt Revisorerne meddelad upplysning, har, i anledning af Rikets sednast
församlade Ständers underdåniga skrifvelse i ämnet al den 16 sistlidne April, Kongl.
Majit, den 27 påföljde Maj, anbefallt Kongl. Kammarrätten att vidtaga sådana åtgärder,
hvarigenom de balansmål, hvilka ännu funnos oafgjorda, klefve till skyndsamt
slut befordrade.
§■ 3.
Detta verks räkenskaper hafva Revisorerne funnit vara med ordning och noggrannhet
förda.
Kongl. Myntverket.
Dess räkenskaper äro granskade i Kongl. Kammarrätten för båda åren utan anmärkning
och utvisa.
Bdclict. år 1S-IS. år t$49.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar
183,243: 35. 1. 352,489: 37. 6.
Uppbörd:
Statsverkets silfvertionde af Sala bergslag och
Löfås silfververk: Specie 3,096: 38. 2. —
3,679: 16. 8., å 128 sk  8,258: 5. 11. 9,811 21. —
Myntskatt af guld och silfver - 11,6S4: 30. 10. 894. 16. 6.
Vinst å försäljning af dukater
— — 39: 32. —
Dito å kopparmyntningen — 826: 28. — 29,530: 13. 10.
Diverse inkomster
1,127: 38. 11. 2,012: 46. 7.
Statsanslag, ordinarie
8,000: — — 8,000: — —
Dito, extra-— - -  26,777: 37. 4. 3,222: 10. 8.
Köpeskillingen för egendomen f. d. hofbageriet
— — 16,666: 32. —
S:a 56,674: 45. — 70,177: 28. 7-
Balans till påföljande året:
Skuld till Rikets Ständers Bank,
för guld och silfver till utmyntning,  194,964: 29. 1. 173,098: 47. 4.
för kopparmynt
964: 25. 6.
— —
myntningsbidrag  - 16,000: — — 16,000: — —
för koppar till loijering.—
7,755: 45. 7. 7,755. 45. 7.
Skuld för inköp af (hvenska tomten  10,581: 27. 3.  — —
S:a 230,266: 31. 5. 196,854: 44. 11.
Summa 470,185: 15. 6. 619,522: 15. —
— 39 —
Credit.
Balans från föregående året:
Skult1
—- 82,928: 21. 1. 230,266: 31. 5.
Utgift:
Tjenstemäns aflöning, dagsverkspenningar, ma
terialier
m. m. —-
13,S12: 16. 4. 14,506:22. 2.
Deglar, ved och kol, smältförlust, skednings-af
gång
m. m.
12,696: 30. 8. 6,387: 3. —
S:a 26,508: 47. — 20,893: 25. 2.
Lefver ering:
Till Kongl. Räntekammaren, silfver-tionde,  8,258: 5. 11. 9,811: 21. —
Balans till påföljande året:
Kontanta tillgångar:
Guld, dukater i värde 5,842: 16. — 11,543:
Silfver i dito
16,911: 20. 8. 60,428. 41. 7.
Bankosedlar  22,975: 16. 8. 24,269: 33. 6. 45,729. 5. 4. 56 281:27. 1-
Behållning i metaller:
Guld i värde
12,360. 25. 4. 18,551: 1. 9.
Silfver i dito  222,437: 44. 3. 174,398: 5. 2.
K<W0,'.i
1,688: - 8,1 W: & - ä36,4s7: 21)1;139; 14.
Behållning af inventarier, ved och kol m. m  1,545: 18. — 4,519: 40. —
Dito af fastigheter
68,727: 44. 7. 96,609: 47. 5.
S:a 352,489: 37. 6. 358,550: 33. 5.
Summa 470,1S5: 15. 6. 619,522: 15. —
§. 1.
Under revisionsåren hafva qvarstående inteckningar uti den af Kronan till "ny
lokal för Myntverket inköpta f. d. Owenska egendomen på Kungsholmen blifvit infriade,
så att vid 1849 års utgång denna egendom var fullkomligt gravationsfri; hvilket
Revisorerne ansett sig böra omförmäla, äfvensom att, enligt Rikets Ständers medgifvande
samt på grund af Kongl, brefvet den 10 Augusti 1848, den nedanföre f. d.
Mynthuset varande kaj, den 6 September 1849, blifvit till Stockholms stad öfverlaten,
i utbyte emot den staden tillhöriga, invid Myntverkets nya egendom belägna,
strandtomt och sjöplats N;o 1, hvarå låsta ock sedermera erhållits.
§. 2.
Det har ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, att betydliga behållningar å
Myntverkets guld- och silfverfond vid revisionsårets slut varit hos verket innestående.
De hafva utgjort, vid 1848 års utgång, 2,064 dukater och 80,963 Kalr 29 sk.
10 rist silfver.specie, och vid 1849 års slut, 3,177 dukater och 63,257, R:dr 29 sk.
9 r:st silfverspecie. Dessa behållningar synas Revisorerne större, än behofvet påkallat
och Kongl, brefvet den 27 April 1849 medgifver, deruti föreskrifvet är, att.
— 40 —
med undantag af hvad som ungefärligen motsvarar den för medaljpregling erforderliga
qvantitet, återstoden åf Myntverkets guld- och silfverfond skall aflemnas till
Rikets Ständers Bank, samt valutan derför på Myntverkets räkning i Banken insättas.
§. 3.
De af föregående Revisorer omnämnde, af Kongl. Statskontoret den 30 Juni 1843
till Kongl. Maj:t afgifna, underdåniga förslag till nya reglementen för Mynt- och Kontrollverken
samt till förnyad kontrollstadga, hvarom Rikets Ständer, den 8 September
1848, aflåtit underdånig skrifvelse, lara fortfarande vara på Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning beroende.
Kong*]. Kontrollverket.
Räkenskaperna, granskade i Kongl. Kammarrätten för båda åren utan anmärkningar,
visa följande förhållande:
Debet. är år ft»40.
Balans från föregående året:
I landet utestående kronouppbörd
4,993: 36. 11.
5,196: 12.
9.
Uppbörd:
Kontrollstämpel-afgift,
enkel afgift
12,771: 27.
9.
12,989: 20.
4.
dubbel dito
134: 1.
8.
133: 17.
O
O.
för kontrollering af utländska arbeten
58. 20.
—
—
—
S:a
12,964. 1.
5.
13,122: 37.
7-
Balans till påföljande året:
Ofverlefvereringar af uppbördsmännen
1: 19.
2.
27.
6.
Summa
17,959: 9.
6.
18,319: 29.
lo.
Credit.
Balans frän föregående äret:
Ofverlefvereringar af uppbördsmännen —
—
—
1: 19.
9.
Utgift:
Expenser och uppbördskostnader -
2,276: 33.
—
2,307: 27.
3.
Lefverering till Räntekammaren och Ränterierna
10,486: 11.
9.
10,750: 1.
4.
S:a
12,762: 44.
9.
13,057. 28.
7.
Balans till påföljande året:
I landet utestående kronouppbörd -
5,196: 12.
9.
5,260: 30.
1.
Summa 17,959: 9. 6. 18,319: 29. 10.
Vid granskningen af räkenskaperna öfver kontrollstäinpelmedels-uppbörden i
Stockholm, hafva Revisorerne, i ändamål att utröna, huruvida stadgade stämplings
-
— 41 —
afgifter verkligen kommit statsverket tillgodo, förskaffat sig kännedom om de för
kontrollen härå gifna föreskrifter. Kongl. Maj:ts, den 30 April 1836 utfärdade, nådiga
instruktion för Kontrollverket innehåller i detta afseende, dels i 13 §.: att “allt gods, som
“till probering och kontrollstämpling till Kontrollkontoret inlemnas, skall åtföljas af
“2:ne, med ägarens namn underskrifna, förteckningar, noga upptagande godsets stycke“tal,
beskaffenhet och vigt; af hvilka förteckningar den ena qvarblifver vid Kontrollverket,
såsom bilaga till protokollet för dagen, men den andra, å hvilken kon“trollafgiftens
belopp antecknas, åtföljer godset," da det utlemnas“; dels i 14 §.: “att
“den, som uppvägningen förrättat, skall, medan inlemnaren ännu är närvarande, in“föra
ägarens namn samt den inlemnade postens nummer och vigt uti en för sådant
“ändamål inrättad, med Öfverdirektörens sigill genomdragen, paginerad journal, hvilkens
riktighet bör för hvarje dag bestyrkas med Kontrollörens eller den Amanuens’
-“egenliändiga underskrift, som journalen för tillfallet fört; och iakttages härvid, att
“hvarje post, äfvensom inlemnarens förteckningar, nummereras efter en för hela året
“fortlöpande nummerföljd." I anledning häraf, hafva Revisorerne frän vederbörande infordrat
förenämnde protokoll och journal, samt dervid fått sig tillställd en handling
med titel: kontrollstämplingsprotokoll, hvilken, såsom det synes, skulle motsvara
den uti instruktionens 14 §. omnämnda journal. — Då nu författningens föreskrifter
uppenbart hafva till ändamål att, genom den stadgade journalen, bereda godsägaren
visshet derom, att det af honom till kontrollstämpling aflemnade godset i behörig
ordning blifvit antecknadt, äfvensom lemna Kronan säkerhet derför, att de afgifter,
som böra statsverket tillkomma, verkligen utgått, är det ©tvifvelaktigt af högsta vigt,
ej allenast att berörde journal varder med omsorg förd, utan äfven att författningens
föreskrifter i öfrigt noga iakttagas. Revisorerne hafva emellertid, vid den anställda
undersökningen, funnit, att följande afvikelser från författningens föreskrifter ägt rum,
nemligen: att, den s. k. journalen icke finnes genomdragen med Öfverdirektörens sigill,
ej heller paginerad, hvarigenom all visshet saknas derom, att icke defekter i
journalen förefinnas; att stadgandet om vederbörandes skyldighet att med sin underskrift
för hvarje dag bestyrka journalens riktighet ofta icke blifvit följ dt, och att
den föreskrifna nummereringen af hvarje inlemnad post jemte inlemnarens förteckningar,
hvarmed påtagligen afses, att dessa förteckningar, af hvilka, såsom förut
nämndt är, den ena bör protokollet biläggas, skola erhålla samma nummer, sorn
den i journalen antecknade posten, icke blifvit iakttagen. — I öfrigt har det fästat
Revisorernes uppmärksamhet, dels att, ehuru instruktionen bestämmer i 7 att
“Kontrollören skall a de vanliga stämpeldagarne, samt eljest, så ofta som göromålen
“det fordra^ vara vid Kontrollkontoret tillstädes samt derjemte för de verkställda
“profvens riktighet ansvara;" och i 15 §.: “att han, eller den Amanuens, som probe“ringsjournalen
för dagen fört, bör, så snart ske kan, sedan profven blifvit verkställ -  “da, uträkna och i journalen anteckna den kontrollafgift, som för hvarje inkommen
“post skall erläggas," — Kontrollören likväl, så vidt af den erhållna journalen kunnat
inhemtas, icke någon enda gång under ifrågavarande båda år öfvervarit proberingen
och stämplingen, dels ock, att då, enligt 10 §., Öfverdirektören är pligtig att sjelf
besöka Kontoret och vaka deröfver, att Kontorets tjenstemän behörigen uppfylla sina
åligganden, dylika afvikelser från gifna föreskrifter ändock kunnat äga rum.
Af hvad sålunda förekommit hafva Revisorerne full anledning anmärka, att, i
följd af vederbörandes underlåtenhet att ställa sig författningarnes föreskrifter till
efterrättelse, all verklig kontroll för närvarande saknas å kontrollstämpelmedelsuppbörden
i Stockholm.
G.
— 42 —
Avesta Krono-inspektion.
Räkenskaperna, granskade i Kongl. Kammar-rätten för båda åren utan anmärkning,
hafva icke heller föranledt till någon erinran från Rikets Ständers Revisorers sida.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Koppar. Debet» tärde.
arlSlS. <ir 9S-M5. Balans från föregående året. ‘",r ®‘lr ®
STB. LTt.TB.Stb.Ltt.TB.
103.
100.
1. 14.
388.17. 19.
Behållning vid Avesta——
Fordringar för försåld kop-
12,370:
14,250:
17.
8.
46,667: 38.
5.
203.
1. 14.
38S. 17.19.
S:r 26,620: 17. 8.
46,667: 38.
5.
450.
6. 5.
474.
6. 15.
Uppbörd:
Kopparränta
-
54,689:
20.
9.
61,663: 42.
5.
653.
7.19.
863.
4. 14.
Summa
81,309:
38.
5.
108,331: 32.
10.
1. 10. —
1.
10. —
Credit.
Anordning:
Till Kyrkoherden vid Stora
Kopparberget
180:
195: —
100.
163.
739.
Lefver er ing ar:
Till Kongl. Räntekamma-  ren, för försåld koppar,
Till Stockholms Metallvåg
14,250:
20,212.
—
—
92,181: 6.
5.
263.
739.
Summa
34,462:
—
—
92,181: 6.
5.
388. 17. 19.
122. 14. 14.
Balans till påföljande äret:
Behållning vid Avesta 46,667:
38.
5.
15,955: 26.
5.
653.
7. 19.
863.
4. 14.
Summa
81,309: 38.
5.
108,331: 32.
10.
Allmänna Magasins-ärendena.
Dessa bestå af:
l.o Redogörelsen för statsverkets spanmål in natura;
2:o Kreditivfonden; och
3:o f. d. Allmänna magasinsfonden.
— 43 —
Statsverkets spanmål in natura.
Räkenskaperna för år 1848 äro granskade i Kongl. Kammarrätten utan anmärkning,
men 1849 års räkenskaper hafva ännu icke undergått revision derstädes.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet. ' år IS-fiS. år 1840.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar
391,166: 26. 4. 3/0,215: 12. 8.
Uppbörd:
Influtna kronoräntor  — -
34,384: 36. 11. 64,075: 7. 6.
Diverse inkomster — —  3,795: 34. 11. 14,097: 26. 8.
Återdebitering
- -  26,465: 28. 1. ^ —— —
Lefverering från Räntekammaren och Ränterierna 116,967: 30. 2. 74,473: 16. 11.
S:r 181,613: 34. 1. 152,646: 3. 1.
Balans till påföljande året:
Skulder och öfverlefvereringar
1,231: 28. 8. 2,193: 14. 9.
Summa 574,011: 41. 1. 525,054: 30. 6.
(■redil.
Balans från föregående året:
Skulder
- - -  13,385: 9. 5. 1,231: 28. 8
Utgifter:
Afskrifningar oell
Statsutgifter ---
ränterierna
Balans till påföljande året:
Behållningar och fordringar
10,701: 13.
8.
1,760: 45.
7.
166,024: 18.
3.
152,485: 42.
9.
och Landt-
13,685: 35.
1.
9,551:
11.
9.
S:r
190,411: 19.
—
163,79S:
4.
1.
370,215: 12.
8.
360,024:
45.
9.
Summa
574,011: 41.
1.
525,054: 30.
6.
Ofvanstående balanserade behållningar och fordringar bestodo af:
år 1848. år 1840.
Kontanta medel —-
n~’ia4 }f T
Suanmål  - - - — 95,194: 21. 4. 87,77a: 2. 3.
InvenTariér'"'--
12>790: 19- ~ ^694: 49- 6.
Ved oc kol
2,206: 29. 10. 2,506: 34. 1.
Fastigheter  -
203,063: 11. 5. 213,541: 18. 9.
Förskotter ocil fordringar  -  50,849: 39. 7. 36,507: 42. 8.
Anmärkta poster -
- 2,724: - 3. l,,!h>: 2. 6-
Summa 370,215: 12. 8. 360,024: 45. 9.
Vid dessa räkenskaper hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
— 44 —
Span måls kreditiv- fonden.
Räkenskaperna, granskade i Kongl. Kammarrätten för båda revisionsåren utan
anmärkning, utvisa.
ISefjet. år 4848. år 4849.
Balans från föregående året:
Behållningar oell ford ringar  1,338,437: 27. 2. 887,447: 25. 11.
Inkomster:
Ersättnings-, observations- och räntemedel 703: 20. 6. 279: 44. 5.
Tullafgift för importerad spanmål, enligt
Kongl, brefvet den 7 December 1841, 5,114: 47. — 8,457: 13. —
' S:r 5’818: 19~ 6- 8’737: 9-
Balans till påföljande året:
Skulder till diverse
90: 38. — 256: 8. 1.
Dito till Rikets Ständers Riksgäldskontor 800,000: — — 350,000: — —
S:r 800,090: 38. — , 350,256: 8. 1.
Summa 2,144,346: 36. 8. 1,246,440: 43. 5.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder till diverse —
527: 24. 3. 90-, 38.
Dito till Rikets Ständers Riksgäldskontor 1,250,000: — — 800,000: —
S:r 1,250,527: 24. 3. 800,090: 38. —
Utgifter:
Afskrifningar
5,365: 5. 6. 12,834: 36. 7.
Omkostnader
1,006: 29. — 940: 22. 1.
S:r 6,371: 34. 6. 13,775: 10. 8.
Balans lill påföljande äret:
Behållningar
78,484: 6. 10. 14,598: 41. 10.
Fordringar
808,963:19. 1. 417,976: — 11.
S r 887,447: 25. 11. 432,574: 42. 9.
Summa 2,144,346: 36. 8. 1,246,440. 43. 5.
Från denna fond hafva under loppet af de år, sorn revisionen omfattat, följande
undsättningar, på grund af åtskilliga derom aflåtna Kongl, bref, till länen blifvit ut
lefvererade,
nemligen: ,
’ ° ar 184». ar 1849.
till Kalmar län  -
3,711:
„ Jönköpings dito
7,500:
Transport: 3,711:  7,500:
— 45 —
Transport: 3,711: — — 7,500: — —
till Christianstads län
5,000:
„ Wermlands dito
1,300:
„ Westmanlands dito
1,100:
„ Kopparbergs dito  i  7,000:  750: — —
„ Gefleborgs dito  t.  166: 32. — — —
„ Jemtlands dito  -
28,000:
„ Westerbottens dito
-
3,000:
„ Norrbottens dito
2,000:
Summa 12,877: 32. — 46,650:
Vid granskningen af dessa räkenskaper bar förekommit, att de af Kongl. Maj.ts
Befallningshafvande i Westerbottens län afgifna undsättningsredogörelser för ifråga
varande
ar helt och hållet sakna verifikationer, i följd hvaraf någon granskning af
samma redogörelser icke kunnat äga rum. Revisorerne böra härvid ej lemna oanmäldt,
att, enligt erhållen upplysning, Kongl. Stats-kontoret, — med anledning deraf, att
Kongl. Maj:ts bemälte Befällningshafvandes undsättningsredogörelser under många
förflutna år lernnat rum för anmärkningar; att indrifningen af statens fordringar bos
sådana gäldenärer, som kunnat göra rätt för sig, blifvit åsidosatt; samt att flera andra,
med redovisningen sammanhang ägande, åtgärder blifvit dels fördröjda, dels alldeles
underlåtna, och detta allt, oaktadt från Kongl. Stats-kontoret erhållna täta påminnelser
och förelägganden, -— uti skrifvelse den 23 Augusti nästlidet år, på dessa
med flera skäl, öfverlemnat liandlingarne i målet till Kongl. Kammarrättens åtgärd.
Vidare hafva Revisorerne, vid granskningen af undsättningsredogörelsen för Norrbottens
län, funnit, att, ehuru, såsom förre Krono-länsmannen Bucht.s propriebalans,
en post å 601 R.dr 33 sk. 6 rst. förekommer i begge årens redogörelser, denna
balans likväl icke i kreditiv-fondens hufvudhöcker för samma år är synlig.
Enligt 1849 års undsättningsredogörelse för Wermlands län, liar, i följd af Kongl,
brefvet den 27 A.pril samma år, ett belopp af 300 R:dr anordnats, såsom understöd
ät de mest behöfvande inom Ny och Södra Finnskoga kapellförsamlingar. Någon
verifikation för denna utgift finnes icke redogörelsen bilagd.
Slutligen har det fästat Revisorernes uppmärksamhet, att en mängd äldre rester,
år från år, fortfarande balanseras i räkenskaperna, och åtskillige af dem, oaktadt vid
anställda utmätningsförsök tillgång till deras gäldande hos de restskyldige saknats.
Revisorerne anse angeläget, det kraftiga åtgärder vidtagas att få dessa äldre rester
till indrifning eller afskrifning i laga ordning befordrade.
F. d. Allmänna Magasinsfonden.
Af räkenskaperna, som reviderats i Kongl. Kammar-rätten för båda åren utan
anmärkning, inhemtas följande:
19el)Ct. år 4848. år 4849.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar
50,403: 46. 3. 48,963: 23. 2-
/inu. Ali fl /i8Qfi3- 23. 2.
— 46 —
Transport: 50,403: 46. 3. 48,963: 23. 2.
Uppbörd:
Diverse inkomster  -  565: 46. 11. 758: 11. 3.
Balans till påföljande året:
Skulder
898,878: 45. 3. 898,334: — 2.
Summa 949,848: 42. 5. 948,055: 34. 7.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
898,896: 42. 5. 898,878: 45. 3.
gifter:
Diverse omkostnader - -  28: 1. 3. 5: 11. 5.
Afskrifningar  1,960: 23. 7. 4,948: 12. 4.
S:r 1,988: 24: 10. 4,953: 23. 9.
Balans till påföljande året:
Behållningar och fordringar
48,963: 23. 2. 44,223: 13. 7.
Summa 949,848: 42. 5. 948,055: 34. 7.
Ofvanstående uthalanserade behållningar och fordringav bestodo uti:
Kontanta medel -
-
8,288: 8. 2. 12,475: 47. 2.
Fastigheter  -
- — 608: 16. — —— — —
Inventarier
1,937: 44. — 1,937: 44. —
Förskotter och fordringar - -
12,617: 9. 10. 8,959: 4. 3.
Utestående undsättningsmedel
9,396: 16. 2. 9,228: 26. 9.
Anmärkta poster
16,115: 25. — 11,621: 35. 5.
SuT^I 48,963: 23. 2. 44,223: 13. 7.
llevisorerne hafva härvid icke funnit något att erinra.
S!iOg*spkiiileriDft’s-kassa!i.
Dess inkomster och utgifter, hvilka från Kongl. Räntekammarens hufvudbok
samt Landtränteriernas och Fögderiernas specialräkningar sammandragas till rikshufvudboken,
der de blifva till sitt hela belopp synliga, hafva befunnits utgöra:
IPeliet. år fl,V28. år f»4®.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar
177,484: 17. 8. 182,583: 36. 11.
— 47 —
Uppbörd:
Hemmansräntor och indelningar
10,841: 16. 7. 12,033: 20. 8.
Skogsförsäljnings- oell betes-medel
19,704: 24. 5. 21,114: 39. 10.
Böter  -  1,377: 34. 3. • 1,692: 30. —
Intressemedel
5,164: 4. 8. 6,003: 12. —
Diverse inkomster
359: 41. 11. 1,232: 9. 7.
S:r~ 37,447: 25. 10. 42,076.16. I.
Balans till påföljande året:
Öfverlefvereringar och skulder
1,441: 35. 7. 2,099: 40. 11.
Summa 216,373: 31. 1. 226,759: 45. 11.
Credit.
Balans från föregående året:
Öfverlefvereringar och skulder  1,844: 35. 4. 1,441: 35. 7.
Afkortningar
765: 27. 9. 1,144: 7. 5.
Utgifter:
Aflöning till Skogs- och Jägeri-staten
24,097: 4. — 24,083: 22. 6.
Provisioner, remisslage och diverse utgifter  7,082: 23. 1. 7,248: 5. 4.
S:r 31,179: 27. 1. 31,331: 27. 10.
Balans till påföljande året:
Behållningar i kontant och spanmål
31,297: 32. 10. 29,117: 28. 6-
Utlänta medel
-  123,000: — — 136,000: — —
I landet innestående kronouppbörd  22,762: 20. 3. 22,550: 39- 5.
Förskotter och fordringar
5,347: 19. 3. 4,997: 38. 7.
Proprie balanser
176: 12. 7. 176: 12. 7.
S:r 182,583: 36. 11. 192,842: 23. 1.
Summa 216,373: 31. 1. 226,759: 45. 11.
Någon anmärkning har härvid icke förekommit.
J a g t kass efonden.
De dit influtna medlen redovisas uti rikshufvudboken för de båda revisionsåren
sålunda:
»eliet. år IS4S. år f§4».
✓
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar  -  21,588: 26. 4. 26,251: 15. 7.
—
48 —
Uppbörd:
Ilemmansafgifter och arrenden
Sammanskotts- och premiemedel
Intressemedel och kapitalinbetalning--
Diverse inkomster af böter m. m—
3,847: 38.
5,815: 40.
1,067: 17.
552: 4.
8.
2.
5.
10
3,299: 31.
4,055: 22.
909: 27.
440: 27.
5.
5.
10.
5.
Su-
11,283: 5.
1.
8,705: 13.
1.
Balans till påföljande året:
Öfverlefverering
—
5: —
sannna
32,876: 31.
5.
. 34,956: 28.
8.
Credit.
Bulans från föregående äret:
öfverlefverering
5: —
Afkortninqar
565: 43.
9.
19: 34.
1.
Utgifter:
Premier för rofdjurs fällande m. m.
6,059: 20.
1.
8,005: 1.
i .
Balans till påföljande året:
Kontant behållning :
Utbulta medel — — —
I landet innestäende kronouppbörd
Förskotter
Proprie balanser
10,984: 15.
8,340: —
6,399: 5.
500: —
27: 42.
5.
8.
6.
12,374: 20.
10,040: —
3,984: 25.
500: —
27: 42.
11.
7.
6.
S:r
26,251: 15.
7.
26,926: 41.
—
Summa
32,876: 31.
5.
34,956: 28.
8.
Revisorerne hafva härvid icke funnit något att
erinra.
Skogs-institut el.
Af räkenskaperna, som uti Kongl. Kammarrätten undergått
revisionsåren utan anmärkning, inhemtas:
granskning för båda
Debet.
år 1848.
år 1849
•
Balans från föregående äret:
Tillgångar
3,134: 19. 11.
3,359: 11.
8.
Uppbörd:
Kongl. Statskontoret lefvererat af skog:
ringsmedlen
Försäljningsmedel -
splante-
3,900: —
55: 28.
—
3,900: —
107: 14.
—
Transport:
3,955: 28.
—
4,007: 14.
—
Observationsmedel
Tillkommer inventariers värde.—
Credit.
- 49 —
Transport:
S:r
Summa
jijtcr:
Aflöning -
Hushyra
— -
Reparationer
- —
Inventarier --
Arfvoden för revision af skogskartor
Rödjning m. m. — -
Skrifmaterialier och expenser, ved och ljus
Diverse utgifter  -
Afskrifning af inventariers värde
S:r
Balans till påföljande året:
Kontant behållning  -
Inventarier  - —
Summa
3,955:
28.
—
4,007:
14.
—
30:
—
—
38:
16.
—
22:
9.
—
4,023:
44.
—
4,029.
23.
—
7,158:
15.
11.
7,388:
34.
8.
2,937:
24.
3,200:
400:
—
400:
—
—
28:
9.
—
258:
20.
—
38:
16.
—
22:
9.
—
68:
13.
8.
275:
2.
8.
47:
20.
—
53:
46.
8.
224:
35.
8.
171:
—
—
54:
29.
11.
52:
47.
—
—
—
6:
18.
4.
3,799:
4.
3.
4,439:
47.
8.
808:
16.
2.
382:
10.
2,550:
43.
6.
2,566:
34.
2.
S:r 3,359: 11. 8. 2,948: 35.
7,158: 15. 11. 7,388: 34. 8.
Någon anmärkning vid dessa räkenskaper har icke heller hos Revisorerne
förekommit.
Styrelsen öfver Ekeplantering arne.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammarrätten granskade för båda åren utan anmärkningar
och utvisa:
D »ebet. år flS4S. år 1849.
Balans från föregående året:
Tillgångar
Uppbörd:
vvismgsoorgs Kuugago
Anmärkningsmedel —
6,293: 20.
2.
6.244:
17.
8.
1,000
1,000:
3,870
14.
9.
5,233:
17.
2.
2
533
34.
8.
484:
32.
—
S:r 5,406
1.
5.
6,718:
1.
2.
Summa 11,699
21.
7.
12,962: 18.
10.
7.
— 50 —
Credit.
Utgifter:
Aflöning —
2,190: 2,196: 32. —
Hanteringskostnader  386: 46. — 452. 44. —
Åkerbruks- dito
998; 16. 6. 1,086: 8. 4.
Utskylder till Kronan och Presterskapet
447: 20. 5. 255: 41. 1.
Reparationer  lil: 13. — 361: 9. —
Inventarier och spanmål
r
652: 10. 8. 603: 16. —
Rese- och traktamentskostnader
186: 11. — 175. 17. 6.
Diverse utgifter _ - x  301: 34. 8. 497: 13. 5.
Afskrifning af inventarier
180: 43. 8. 371: 16. 5.
S:r 5,455: 3. 11. 6,000: 5. 9.
Balans lill påföljande året:
Kontanta behållningar
2,713: 16. 6. 3,317: 44. 4.
Inventarier
__  3,531: 1. 2. 3,644: 16. 9.
S.r 6,244: 17. 8. 6,962: 13. 1.
Summa 11,699: 21. 7. 12,962: 18. 10.
Af Styrelsens till Kongl. Majit, den 26 April 1849 och den 30 April 1850, afgifna
underdåniga berättelser, af hvilka Revisorerne erhållit del, inhemtas, att, år 1848,
eksådd icke kunnat verkställas, emedan någon ollonskörd föregående hösten icke
inträffade, hvaremot jord blifvit odlad för ollonsådd vid inträffande tillgång pä ollon,
så att, inberäknadt den mark, som förut var i ordning, en areal af 170 tunland blifvit
fullständigt beredd för ollonsådd. Dessutom hade under samma år blifvit utplanterade
5,700 stycken ekar, 18,800 stycken lärkträd, 1,990 stycken askar och 1,630 tallar.
Hvad växtligheten beträffade, hade den, så väl å Wisingsö som å planterhagen
Östra Malmskogen i Östergöthland, under året varit ganska vacker och lofvande,
äfvensom den af Kongl. Majit, särskilt anbefallda mullbärsplanteringen å Wisingsö
fortfarande, liksom föregående året, visat ett ganska vackert resultat.
År 1849 hade icke eller någon eksådd kunnat verkställas af samma anledning,
som föregående året, hvaremot jord ytterligare blifvit beredd för ollonsådd, så att,
inberäknadt den förut färdiga marken, 180 tunland voro dertill beredda; hvarförutan
26,800 lärkplantor blifvit utplanterade å Wisingsö, samt 2,000 dylika plantor transporterade
oell utsatta å planterhagen Östra Malmskogen i Östergöthland.
Den under sommaren år 1849 inträffade fuktiga väderlek hade förorsakat en ovanlig
växtlighet å eksådden och planteringar, hvilka ej heller blifvit skadade hvarken
af mask eller nattfroster; och hade mullbärsplanteringen å Wisingsö fortfarande
visat sig lofvande.
Vid räkenskaperna hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
lionel. Genenal Landtmäteri-kontoret.
(Anslaget för sockenkartors upprättande.)
Redogörelserna äro granskade i Kongl. Kammarrätten för båda åren utan anmärkning.
Ställningen inhemtas af följande tabell:
Deliet. år f$4$. år 1S4W.
Balans från föregående året:
Tillgångar —
3,805: 16.
6.
2,208: 36. —
Uppbörd:
Statsanslag -
2,000:
16: 8. —
Försäljningsmedel
44: 32.
—
Su-
44: 32.
—
2,016: 8. —
suanna
3,850:
—
6.
4,224: 44. —
Credit.
Utgift
1,641:
12.
6.
4,008: 35. 5.
Balans till påföljande året:
Tillgångar
2,208:
36.
216: 8. 7.
Summa
3,850:
—
6.
4,224: 44. —
Vid dessa redogörelser har någon erinran från Revisorernes sida icke förekommit.
KöidvI. Postverket.
Dess räkenskaper för år 1848 äro i Kongl. Kammarrätten granskade med anmärkningar,
hvaremot de för år 1849 derstädes ännu icke undergått revision. De
utvisa följande förhållande:
»ebet. år f§4S. år 1840.
Balans från föregående året:
Tillgångar
70,216: 3. 6. 152,491. 27. 4.
Uppbörd:
Porto för inrikes samt Norska och Ryska bref
vexlingen
-
420,616: 30. 9. 433,792: 31. 6.
Dito för utrikes dito
134,332: — 7. 140,181: 17. 2.
Transport: 554,948: 31. 4. 573,974. — 8.
— 52 —
Transport: 554,948: 31. 4. 573,974: — 8.
Transito-porto för Norska, Finska, Kyska och Danska
brefvexlingen öfver Sverige,  52,004: 18. 9. 47,831: 3. 4.
Hälften af porto för bref, befordrade med fartyg
och diligenser,
4,330: 12. 6. 2,514: 40. 6.
Porto för brefvexlingen medelst telegrafinrättningen 1,174: — — 1,096: — —
Fraktmedel af sjöpostfarten
38,566: 23. 2. 4,770: 42. 3.
Extra inkomst
73,385: — — 4,639: 37. 8.
Af Riksgäldskontoret ersatt förhöjd skjutslega— 8,627: 5. 5. — —
Extra ordinarie uppbörd, bötesmedel m. m.
2,523: 23. 6. 2,136: 19. 9.
Assuransafgift för medel, inneslutna i rekommenderade
bref,  — — 16,909: 6. —
Ränta å inköpta obligationer  -  — — 2,700: — —
S:r 735,559: 18. 8. 656,572: 6. 2.
Diverse verks medel  2,528: 40. 1. 2,505: 43. 4.
Balans till påföljande året:
Skuld
1,961: 12. 5. 2,138: 2. 5.
Summa 810,265: 26. 8. 813,707: 31. 3.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skuld  8,585: 39. 11. 1,961: 12. 5.
Utgifter:
Aflöning
71,122: 32. 7. 70,927: 4. —
Pensioner och indragningsstat
4,279: 42. 8. 4,329: 37. 4.
Kontors-, stall- och hushyror samt posthusens underhåll
och onera
10,532: 20. 5. 10,333: 31. 4.
Postiljoners traktamenten  -
44,771: 13. 6. 44,968: — —
Beklädnad och beväring
4,017: 8. — 11,423: 41. 4.
Postföringskostnader inom riket
138,289: 23. 4. 138,230: 17. 1.
Roteringsersättning till posthemman
3,224: 33. 1. 3,2(51: 27. 11.
Sjöpostfartens omkostnader
71,407: 26. — 44,592: 29. 8.
Gästgifverihållningen vid Grisslehamn
200: — — 200: — —
Utrikes brefvexlingen
96,341: 5. 9. 95,016: 33. 10.
Förlust å paketposten
6,656: 24. 5. 5,365: 12. 10.
Understöd för Diligensbolaget N:o 1  8,0(!0: — — 8,000: — —
Dito för telegrafinrättningen
12,1.20: — — 12,120: — —
Gratifikationer och arfvoden  5,701: 20. — 5,255: 33. —
Skrifmaterialer, expenser, ved och ljus  14,657: 19. 4. 15,477: 18. 8.
Ersättning till utrikes Beskickningar och Konsuler,
för utbetaldt porto,  8,207: 47. 8. 6,963: 26. 5.
Diverse utgifter -  14,101: 15. 11. 16,488: 31. 11.
Afkortningar  - -  2,138: 37. 9. 2,663: 38. 11.
Underhåll, reparationer och vård af Postverkets, i
Götheborg upplagda ångfartyg,  5,889: 28. 11. 24,898: 11. 6.
S:r 521,659: 15. 4. 540,516: 11. 9.
/
— 53 —
Lefver ering:
Till Statsverket
125,000: — — 115,000: — —
„ diverse verk
2,528: 40. 1. 2,505: 43. 4.
S:r 127,528: 4UT~1. 117,505: 43. 4.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning.
26,193: 39. 10. 11,594: 22. —
Materialer (stenkol)
— 4,089: 2. 6. 3,922: 23. —
Fordringar
hos diverse verk och personer  60,966: 23. 5. 101,655: 19. 4.
„ Norska statsverket  -  16,485: 34. 2. 16,485: 34. 2.
Förskott
44,756: 23. 5. 40,066: 9. 3.
S:r 152,491: 27. 4. 173,724: 11. 9.
Summa 810,265: 26. 8. 813,707: 31. 3.
När från postmedelsuppbörden  -
735,559: 18. 8. 656,572: 6. 2.
afräknas omkostnader 519,520:25. 7. 517,852: 20.10.
samt statsverket anslagna
125,000:  115,000:
tillsammans
644,520:25. 7. 632,852: 20.10.
och dertill läggas de
under åren utgifna, i
räkenskaperna balanserade,
ersättningar för
förluster genom bortkomna
rekommenderade
bref
US: 8. — 644,520: 25. 7. 632,970: 28. 10.
visar sig öfverskott för statsverket, netto  91,038: 41. 1. 23,601: 25. 4.
§- I
Af
den öfver Postverkets räkenskaper och förvaltning under revisionsåren afgifna
berättelse hafva Revisorerne inhemtat, att, för postkommunikationernas underlättande
och befrämjande, nedannämnde hufvudsakliga åtgärder under berörde år blifvit
vidtagna, nemligen:
l:o beredande af tillfälle att, under vissa månader af året, få bref och tidningar
emellan Stockholm, Kalmar, Ystad och Travemunde samt öfver Travenvunde till
och från Lubeck och Hamburg hastigare, än med de vanliga posterna, fortskaffade
medelst de emellan förstnämnde fyra städer gående ångfartyg;
2:o en sådan förändring i postgången emellan Wenersborg och Jönköping samt
Grenna, Ödeshög och Linköping, att lättare bref emellan dessa ställen kunde skyndsammare,
än tillförene, befordras;
3:o inrättande dels af en enkel postgång fram och åter i hvarje vecka emellan
Funäsdalen i Herjeådalen och Wåhldalen i Norrige, dels ock af ett Postkontor vid
Wrigstad i Jönköpings län;
4:o den förändring af den enkla brefposten emellan Jönköping och Helsingborg
öfver Wernamo och Ljungby, att äfven paketgods med densamma få afsända®;
— 54 —
5:o förbättring af postkommunikationen emellan Trosa och södra orterna;
6:0 beredande af en skyndsammare postförbindelse emellan Öland och Kalmar
samt derigenom äfven emellan Oland och södra orterna;
7:o förändring dels af postgången emellan Stockholm och Waxholm från enkel
till dubbel i hvarje vecka, under Maj till och med Oktober månader, dels ock af
den enkla postgången emellan Hernösands och Sollefteå Postkontor till dubbel i
hvarje vecka, hvilken sednare förändring dock först med Juni månad år 1850 tog siri
början; och
8:0 fastställande af upprättadt förslag till bestämmelser, angående postförhållandena
emellan Sverige och Norrige.
Derjemte inhemtas af berättelsen: att indragning ägt rum af Svenska Postkommissariatet
i Stralsund, af den år 1846 inrättade nya enkla postgång, fram och åter i
hvarje vecka, emellan Stockholm och Helsingborg, samt afposten emellan Backe och Åsele
poststationer, belägna, den förra i Westernorrlands och den sednare i Westerbottens
län, hvilken sistnämnde indragning gick i verkställighet den 1 April 1850; att under år
1848, från och med den 26 April till och med den 8 September, postfart underhölls på
Postverkets bekostnad med ångfartyget Nordstjernan, en gång i veckan fram och åter,
emellan Götheborg, Köpenhanm och Travemiinde, hvaremot nämnde ångfartyg under
år 1849, från den 5 Juni till den 6 Oktober, var upplåtet till begagnande af ett i
Götheborg bildadt bolag för resor i hvarje vecka med passagerare, varor och post
emellan nyssnämnde städer, emot en månadtlig ersättning till Postverket af 1,333
Rulr 16 sk., äfvensom att Kongl. Majit, under den 16 Februari 1S49, låtit i nåder utfärda
en allmän författning örn hvad vid rekommenderade brefs afsändande med posterna
borde iakttagas, innehållande, bland annat, ett på Rikets Ständers vid 1847 och
1848 årens riksdag afgifna förslag grundadt stadgande om erläggande af assuransafgift
för penningar m. m., som utöfver ett visst belopp uti rekommenderade bref äro
inneslutna; hvilken författning den 1 April 1849 trädde i gällande kraft.
§. 2.
Enligt hvad ofvanintagna tabell utvisar, uppkom år 1848 ett öfverskott, Postverket
till godo, af 94,215 Rulr 29 sk. 11 rst. Uti denna summa ingå under året
influtna köpeskillingar för de försålda postångfartygen Motala och Sverige, utgörande,
för Motala, 13,385 Rulr och, för Sverige, 60,000 Rulr. Af dessa köpeskillingar är
den förra i Rikets Ständers Bank insatt, att användas till framdeles behöfliga större
reparationer ä Postverkets ångfartyg, och den sednare utlånad genom uppköp af Smålands
och Hallands läns Hypotheksförenings obligationer, löpande med 4| procents
ränta; och hafva utaf öfverskottets återstod, 20,830 R:dr 29 sk. 11 rst., ett belopp af
7,165 Rulr 23 sk. användts till betäckande af den brist, som för året 1847 i Postverkets
inkomster emot dess utgifter uppstått, samt 11,608 R:dr 39 sk. 10 rst. blifvit
insatta ä Postverkets Bankoräkning N:o 1, hvaremot resten, 2,056 R:dr 15 sk.
1 rst., fanns bos en del redogörare utestående.
§. 3.
Ehuru portot för inrikes brefvexlingen år 1848 med omkring 18,620 R:dr öfversteg
beloppet deraf för år 1847, och transito-portot för brefvexlingen på Norrige, år
1848, med cirka 2,500 Rulr öfversköt beloppet af enahanda uppbörd under nästföregående
året, samt Postverket dessutom, förstnämnde år, hade tillfälliga inkomster
till ett sammanlagdt belopp af ungefär 10,100 Rulr; har likväl portouppbörden i det
— 55 —
hela år 1848 understigit den för år 1847 med 3,472 Rulr 37 sk., hvilket skall härrört
deraf, att med år 1848, till följd af de nya med Preussen och Danmark afslutade
postkonventionerna, såväl det Svenska som det utländska portot uti taxan för
utrikes brefvexlingen blifvit i betydlig mån nedsatt.
§. 4.
Postverkets behållning af utrikes brefvexlingen, som år 1846 uppgick till
52,143 Rulr 2 rst och 1847 till 58,163 Rulr 12 sk. 11 rst., har, till följd af den i
sednaste Revisionsberättelsen omförmälda nedsättning i taxan för nämnde brefvexling,
varit mindre under revisionsåren, och utgjort, år 1848, 37,980 R:dr 42 sk. 10 rst.,
och år 1849, 45,164 Rulr 31 sk. 4 rst.
§. 5.
Antalet af med posterna befordrade karterade bref, som år 1847 utgjorde:
betalda bref
3,240,217 stycken
och fribref
368,818 „
Summa 3,609,035 stycken,
har under revisionsåren ökats:
år 1848 med betalda bref  - -  194,658 „
fribref -  27,284
tillsammans 221,942 stycken
samt år 1849 med betalda bref - -  259,245 „
„ fribref  — 29,933 „
tillhopa 2S9,178 stycken.
§• 6.
Med afseende å den betydliga tillväxten af bref, tidningar, paketer nr. in., sorn
med posterna numera fortskaffas, samt i betraktande af de ökade utgifter, hvilka
Postverket, hufvudsakligen till följd af den förhöjda skjutslegan, måste vidkännas,
hafva Revisorerne ansett sig böra uttala den åsigt, att om posterna, åtminstone då
böcker och paketer befordrades, blefve, när tillfälle dertill gåfves, med ångfartygslägenhet
transporterade, den vinst deraf skulle uppstå, att, jemte det posterna sålunda
understundom tidigare framkoinme, transportkostnaden minskades och lindring
i de skjutsskyldiges besvär jemväl bereddes.
§. 7.
På sätt Stats-utskottets vid sednaste riksmöte afgifna utlåtande N:o 30 jemväl
innehåller, har Kongl. Majit, den 30 Oktober nästlidet år, förordnat, att af Postverkets,
åren 1815, 1816 och 1817, hos Norska statsverket tillkomna fordran, 16,485 R:dr
4 sk. 2 rst., en summa af 8,798 Rulr 4 sk. 11 rst. skulle från Norska Postverket
utbetalas; hvilket förhållande, i afseende å medlens inbetalning, till nästkommande
Revisorers kännedom meddelas; skolande, i följd af det nådiga brefvet, återstoden
utaf fordringsbeloppet i räkenskaperna afskrifvas.
— 56 —
§. 8.
Af räkenskaperna hafva Revisorerne funnit, att kostnaderna för postångfartygen
i allmänhet, men för ångfartyget Nordstjernan i synnerhet, varit under revisionsåren
särdeles betydliga. Tvenne utgiftsposter hafva särskilt fästat Revisorernes uppmärksamhet.
Den ena är utgiften för en större, af Ingeniören Keiller verkställd, reparation å
nyssnämnde ångfartygs machineri och pannor; vid hvilken utgift förekommit, dels
att uti den besigtning å fartyget, som ägt rum, innan kontrakt med Keiller om arbetet
afslutades, någon annan person, utom Postverkets ombud, icke deltagit, än
Keiller, som, efter livad kändt är, varit den enda på stället, hos hvilken arbetet
kunnat verkställas, dels ock att, ehuru den af Keiller afgifna räkning öfver kostnaden
upptager följande poster:
reparation å ångpannorna, enligt kontrakt, — -
16,600:
diverse reparationer å machineriet
2,986: 5. —
hvilka summor äro i räkningen oriktigt utförda med 19,786 R:dr 5 sk., i stället för
19,586 Rulr 5 sk., som de tillsammans rätteligen utgöra, förstnämnde belopp,
19,786 R:dr 5 sk., likväl blifvit från Postverket till Keiller utbetaldt. Den öfverbetalning
af 200 Rulr, som sålunda ägt rum, har dock, enligt Revisorerne förevisadt
behörigt qvitto, nyligen blifvit Postverket godtgjord; kommande beloppet att redovisas
i räkenskaperna för innevarande år.
Den andra utgiften är en af Ofverpost-direktörs-embetet, jemlikt beslut den 6
Juni 1818, Kaptenen Diedrichs tillagd gratifikation af 500 Rulr för besväret med
ångfartygen Nordstjemans och Sveriges eftersyn och utredning. Revisorerne, som
sakna all upplysning om vidden af berörde besvär, kunna ej underlåta att emot
dispositionen göra anmärkning, enär, enligt Revisorernes tanke, Öfverpost-direktörsembetet
icke, utan Kongl. Maj:ts särskilda nådiga tillstånd, äger bevilja några gratifikationer.
§■ 9.
Uppå Ofverpost-direktörs-embetets underdåniga hemställan, har Kongl. Maj.t,
enligt nådigt bref den 11 Januari 1848, i likhet med hvad tillförene ägt rum, tillåtit,
att, i anseende till de, under 1847—1848 års riksmöte, vid Stockholms Postkontor
betydligen ökade göromål, hvilka icke kunde af den ordinarie tjenstemannapersonalen
ensamt medhinnas, ett månadtligt arfvode af 90 R:dr finge fördelas emellan
de e. o. Kontorskrifvare, hvilka af Öfverpost-direktörs-embetet förordnades att under
tiden de ordinarie tjenstemännen biträda
Revisorerne, som ej inse, huru göromålen vid Postkontoret i hufvudstaden kunna
under ett riksmöte så betydligen tillväxa, att de icke af den vanliga personalen
medhinnas, hafva för öfrigt, i afseende å de beviljade medlens fördelning, af räkenskaperna
funnit, att, ehuru dessa arfvodesmedel, jemlikt det Kongl, brefvet, blifvit
bestämda att fördelas emellan de e. o. Kontorskrifvare, som vid göromålen biträdde,
jemväl ordinarie tjenstemän, det oaktadt, af ifrågavarande medel undfått gratifikationer;
hvilken medlens disposition, såsom stridande emot Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift,
Revisorerne måste anmärka.
§. 10.
Uti räkenskaperna upptagas fortfarande åtskilliga proprie balanser och oredovisade
förskott, deraf en del sedan flera år tillbaka. Revisorerne anse angeläget,
— 57 —
att kraftiga åtgärder vidtagas för dessa balansers och förskotts indrifvande och
redovisande, eller, om tillgäng hos vederbörande saknas, befordrande i behörig ordning
till afskrifning.
§• Il
De
i 2:dra §. omförmälda räntebärande obligationer å tillsammans 60,000 R:dr
hafva, vid anställd inventering, befunnits i god ordning.
Kong*l. 8imclhets-kolleg*ium.
Räkenskaperna, uti hvilka redovisning lemnäs jemväl för anslagen till Carolinska
medico-kirurgiska och Pharmaceutiska instituten samt Veterinär-inrättningen
i Stockholm, hafva i Kongl. Kammarrätten blifvit för båda revisionsåren granskade
utan anmärkningar. De utvisa följande förhållande:
»ebet. år 1848. år 1849.
Balans från föregående året:
Tillgångar
188,968: 37. 9. 193,458: 41. —
—’ — 6,000: —
8. — 105,910: 16.
29. — 1,904: —
24. — 205: —
Uppbörd:
Statsanslag å 2:dra hufvudtiteln
7,500:
Dito å Sale dito
99,376:
Dito å 9:de dito
2,352:
Intressemedel - -
_
222:
Ilyresmedel vid Carolinska medico-kirurgiska institutet
562: 24. — 650: — —
Apothekare-societetens bidrag till Pharmaceutiska
institutet
1,000: — — 1,000: — —
Af studerande vid sistnämnde institut erlagda af
gifter—
—  —  ,
798: 16. — 203: 16. —
Inkomster vid Veterinär-inrättningen  6,796: 25. 2. 5,625: 2. 1.
Värdet af tillkomna inventarier -
313: 10. 6. 1,556: 13. 8.
Diverse inkomster
62: 23. 7. 878: 46. 3.
Till reseunderstöd —
— — 1,800: — —
Till inköp af inventarier för Medico-kirurgiska institutets
bibliothek
— — 600: — —
Till ombyggnad af Veterinär-inrättningens smedja
— — 1,241: 16. —
S:r 118,984: 16. 3. 127,574: 14. —
Balans till påföljande året:
Skulder -
2,345: 43. 6. 379: 39. 5.
Summa 310,299: 1. 6. 321,412: 46. 5.
8.
— 58 —
Credit.
Balans från föregående äret:
Skulder  - -  109: 2. —
Utgifter:
Af‘ Kongl. Statskontoret anordnadt  69,928: 18. 4.
„ Kongl. Sundhetskollegium redovisadt:
Medico-legala besigtningar  6,354: 12. 2.
Svenska Läkaresällskapet — 500: — —
Vaccinationens befrämjande
1,321: 31. 2.
Barnbördshusen  -  1,905: 16. —
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande
- 14,843: 4. 5.
Stipendier och pensioner åt Fältläkare-corpsen 3,606: 45. 4.
Arfvode till Provincialkirurgen i Stockholms
län __
150: — —
Inrättningen för sjukes behandling med elektricitet
och galvanism
— 580: — —
Carolinska medico-kirurgiska institutet — 3,273: 41. 8.
Veterinär-inrättningen
10,606: 35. 10.
Pharmaceutiska institutet  2,405: 27. 6.
Reseunderstöd - -
— —
Inventarier till Medico-kirurgiska institutets
bibliothek  -
— —
Ombyggnad af Veterinär-inrättningens smedja  — —
Förskotter
— —
Lefverering:
till Kongl. Räntekammaren  1,218: 46. 1.
„ Konungens Befallningshafvande i Wermlands
län
33: 16. —
S: r 116,731: 6. 6.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning  1,959: 28. 1.
Fastigheter
163,333: 16. —
Inventarier
-  9,909: 38. —
Fordringar  - -  12,558: 30. —
Ut.lånta medel
4,175: 30. —
Förskotter  -
1,521: 42. 11.
S:r 193,458: 41. —
Summa 310,299. 1. 6.
2,345: 43. 6.
70,513: 45. 4.
6,279: 24. 7.
500:
1,431: 24. 8.
1,905: 16. —
21,458: 26. 5.
3,469: 21. 4.
150:
580:
3,127: 43. 1.
9,225: 27. 6.
2,179 43. 2.
1,800:
600:
1,241: 16. —
765: 32. —
3,228: 18. 1.
128,457: 2. 2.
1,486: 25. 10.
163,333: 16. —
11,466: 3. 8.
8,520: 30. 5.
4,265:
1,538: 20. 10.
190,610: — 9.
321,412: 46. 5
1.
Enligt räkenskaperna, hafva under revisionsåren, såsom, jemlikt sednaste revisionsberättelse,
äfven under föregående 2 ne år ägt ruin, förslagsanslagen till medico
-
— 59 —
legala besigtningar samt till farsoters och smittosamma sjukdomars botande, utgörande
det förra 3,000 R:dr och det sednare 9,000 Hulr årligen, varit för de afsedda
ändamålen otillräckliga. Utgifterna hafva nemligen uppgått, för medico-legala besigtningar
:
år 1848 till
-  7,812: 37. 8.
och år 1849 till
7,895: 15. 7.
samt för farsoters och smittosamma sjukdomars botande:
år 1848 till
-  14,84(5: 4. 5.
och år 1849 till
21,458: 26. 5.
Revisorerne höra härvid icke lemna oanmäldt, att, enligt Kongl. Sundhets-kollegii
afgifna underdåniga berättelse om medicinalfondens förvaltning åren 1848 och
1849, 9,788 Rulr 47 sk. 6 rst. sistnämnde år blifvit af förberörde anslag för farsoters
och smittosamma sjukdomars botande utbetalda, såsom rese- och traktamentspenningar
till djurläkare; härrörande dessa utgifter från den under berörde år härjande
lungsjukdom i södra delen af Sverige.
§. 2.
Utaf räkenskaperna inhemta» vidare, att, ehuru åtskillige, af Kongl. Kollegium,
vederbörande läkare meddelade förskott till rese- och traktamentskostnader för
“farsoters och smittosamma sjukdomars botande1' vid hvartdera revisionsårets slut
funnits oredovisade, desamma likväl icke blifvit i balanserna intagna. Revisorerne
hafva ansett sig böra detta förhållande anmärka, med erinran tillika om angelägenheten
deraf, att ett särskildt förskottskonto i räkenskaperna upplägges.
§. 3.
Enligt räkenskaperna har Kongl. Kollegium, linder år 1848, i Kongl. Statskontoret
lyftat 2,000 Rulr till aflöning åt Militärläkare och år 1849 deraf till sistnämnde
verk återbetalt 1,546 R:dr; men Kongl. Räntekammarens qvitto å detta belopp finnes
icke räkenskaperna bilagdt. Jemte det Revisorerne ansett sig böra detta förhållande
anmäla, fa Revisorerne tillkännagifva, att, då Kongl. Kollegii hufvudböcker
icke innehålla något särskildt konto med Kongl. Statskontoret, Revisorerne, icke
utan mycken möda och svårighet, kunnat finna reda på de penningetransaktioner,
sorn mellan nämnde hada verk ägt rum.
§. 4.
Af den rapport, som blifvit afgifven utaf Föreståndaren för den i hufvudstaden
stiftade inrättning för sjukes behandling med elektricitet och galvanism, hafva Revisorerne
inhemtat, att
år 1848  - -
Hl
och år 1849
-  122
medellösa personer vid nämnde inrättning erhållit kostnadsfri läkarevård.
§. 5.
Af Carolinska medico-kirurgiska institutets kassaräkningar för revisionsåren inhemtas,
att kassans, vid 1848 års början, ägande fordran, 112 Rulr 21 sk. 3 rst. och
— 60 —
skuld, 52 R:dr 44 sk., utgjorde vid samma års slut, den förra 88 R:dr 15 sk. 9 rst.
och den sednare 298 R.dr 21 sk. (i rst., samt att, vid 1849 års utgång, kassans fordran
vidare minskats till 81 ll:dr 20 sk. 10 rst., men dess skuld ytterligare ökats till
327 R:dr 35 sk. Häraf visar sig, att Institutets penningeställning under revisionsåren
försämrats.
§. 6.
Vid granskningen af Pharmaceutiska institutets räkenskaper, har förekommit, att
i 1848 års kassaräkning utgiften för liqviderande af en räkning å 6 R:dr 37 sk. 6
rst. Riksgälds blifvit utförd med samma belopp i bankomynt, och att i kassaräkningen
för är 1849 på enahanda sätt upptages en post å 9 R:dr Banko, i stället för
samma summa i riksgäldsmynt; hvilket förhållande Revisorerne ansett sig böra anmäla.
ordnin
§. 7.
Kongl. Kollegii säkerhetshandlingar befunnos vid anställd inventering i behörig
Veterinär-inrättningen i Skara.
Af dess räkenskaper, hvilka för båda revisionsåren blifvit i Kongl. Kammarrätten
granskade utan anmärkning, inhemtas följande förhållande:
För räkenskapsåret,
från den 25 Mars från den 25 Mars
1848 till samma 1849 till samma
dag 1849. dag 1850.
Deiict.
Balans från före gående året:
Tillgångar __ 12,223: 29. 1. 12,109: 14. 10.
Uppbörd
Intressemedel
Arrendemedel  —
660
89
Ersättningsmedel
100. — —
—
Aterdebiterade lorskotter
— — 2,000: —
5. 3. 676: 19. 2.
39. — 94: 45. 2.
S:r 849: 44. 3. 2,771: 16. 4.
Summa 13,073: 25. 4. 14,880: 31. 2.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
650: — — 650: — —
Stipendier åt Veterinär-elever
57: — — 57: — —
Diverse utgifter—
257: 10. 6. 249: 25. 6.
S:r 964: 10. 6. 956: 25. 6.
61
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
242: 30. 10. 57: 21. 8.
Utlånta medel -
11,866: 32. — 11,866: 32. —
Förskotter
— — 2,000: — —
S:r 12,109: 14. 10. 13,924
5. 8-
Summa 13,073: 25. 4. 14,880: 31. 2.
Det i sista revisionsberättelsen omförmälda förskott af 2,000 R:dr, som Föreståndaren
för inrättningen under år 1847 fått, emot redovisningsskyldighet, af inrättningens
medel uppbära, till bestridande af kostnaderna för nödiga befunna reparationer
å inrättningens åbyggnader, finnes i 1849 års räkenskaper fortfarande utbalanseradt
till följande år. Det har fästat Revisorernes uppmärksamhet, att någon
redovisning för ifrågavarande förskott ännu icke, vid nyssnämnde års slut, var afgifven.
Kongl. Karantäns-kommissionen i Stockholm.
Dess räkenskaper äro för begge revisionsåren granskade i Kongl. Kammarrätten
med anmärkningar och utvisa:
»eliet. år ISIS. år 1849.
Balans från föregående året:
igar och fordringar  -
27,766: 30. 9. 46,896: 31. 2.
Behållningar .uiuuug
Inkomster
slag
Influtna
Statsanslag  - --  70,000:  126,053: 32. 4.
Influtna karantänsafgifter
15,265: 21. 7. 31,217: 28. 5.
Diverse inkomster, försäljningsmedel m. m.
7: 8. — 600: 13. —
S:r 85,272: 29. 7. 157,871: 25. 9.
Balans till påföljande året:
Skulder
1,086: 37. 1. 9,666: 37. 10.
Summa 114,126: 1. 5. 214,434: 46. 9.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder -
— — 1,086: 37. 1.
Utgifter :
Aflöning åt Kommissionens tjenstemän och betjente
—
— 3,440: — — 3,440: — —
Dito för Läkare —-  6,472: 42. 1. 21,547: 10. 9.
Kostnadsersättning för 2:ne Läkares resa till
Ryssland  — — 4,840: — — — —
Karantänsinrättningens underhåll m. m  52,476: 24. 2. 142,219: 12. 1.
S:r 67,229: 18. 3. 167,206: 22. 10.
— 62 —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning - -  3,929: 27. 9. 9,002: 43. 11.
Förskotter och fordringar  42,967: 3. 5. 37,138: 38. 11.
S:r 46,896: 31. 2. 46,141: 34. 10.
Summa 114,126: 1. 5. 214,434: 46. 9.
Revisorerne hafva vid dessa räkenskaper icke funnit något att erinra.
Kongl. Tullverket.
Räkenskaperna, hvilka i Kongl. Kammarrätten undergått granskning för båda
revisionsåren med anmärkningar, utvisa följande förhållande:
Debet. år 1848. år 194».
Balans från föregående året:
Tillgångar
242,041: 1 5. 209,490: 2. 11.
Uppbörd:
Sjötullsmedel:
för inkommande varor  4,724,083: 5. — 4,937,161: 41. 1.
„ utgående dito
97,261: 26. — 12^,693: 24. —
nederlags-rekognition
11,984: 22.
12 422: 4.
transito-afgift
4,623: 22. — 3,328: 47. —
konfiskationer, strafftull och böter 120,513: 30. 7. 186,893: 25. 8.
strandvraks-medel samt abandonnerade
och under natt och är stående
varor
6,020: 41. 2. 4,519: 41. 10.
extra inkomster och observationsmedel 1,705: 34. 8. 3,890: 33. 1.
R:dr~ 4,966,192: 37. 5. 5,270,910: 24. 8.
Fyr- och hakmedel  85,903: 38. — 93,650. 31. 11.
Handels- och sjöfartsfondens medel  468,807. 18. — 489,926: 44. 8.
Diverse verks medel
3,794: 15. 4. 4,651: 39. 9.
S:r 5,524,698: 12. 9. 5,859,139: 45. —
Balans till påföljande året:
Skulder
2,342: 22. 6. 2,698: 3. 8.
Summa 5,769,081: 36. 8. 6,071,328: 3. 7.
Credit.
Balans från föregående äret:
Skulder
2,424. 24. 3. 2,342 : 22. 6.
— 63
Afkortningar,
bestående uti restitution er, beslagareaiulelar
af sjötullsmedlen
„ fyr- och båk-medlen
„ handels- och sjöfartsfondens medel
„ diverse verks medel  -
S:r
Utgifter:
Af sjötullsmedlen,
ordinarie aflönings-staten
indragnings- dito
pensions- dito
begrafningshjelp
arfvoden
rese- och traktamentskostnader
byggnader, reparationer, hushyror och
'tomtören  1
postporto
ved och lyshållning
skrifmaterialier samt stämplings-,
trycknings- och bokbindningskost
nader
diverse utgifter
krono- och lots- samt kanal-betjentes
gratifikationer - -
extra medel
hemliga utgifter  _
R:dr
Af fyr- och båkmedlen, uppbördsprovision
handels- och sjöfartsfondens medel
S:r"
Lefver ering ar:
Sjötullsmedlen
Fyr- och båk- dito -
Handels- och sjöfartsfondens dito
Diverse verks dito
S:r
Balans till påföljande året:
Tillgångar,
Sjötullsmedel - —
Fyr- och båk- dito —— -
Handels- och sjöfartsfondens dito
Diverse verks dito
S:r
Summa
m. m.:
155,094: 15. 9 197,517: 10. —
225: 25. 10. 293: 45. 2.
1,313: 21. 6. 1,391: 45. —
487: 34. 6. 710: 30. 5.
157,121: 1. 7. 199,913: 34. 7.
666,484:
8.
11.
679,382:
40.
10.
24,870:
35.
—
23,842:
34.
8.
61,658:
14.
7.
64,718:
5.
5.
3.387:
10.
8.
3,046:
38.
8.
7,889:
24.
—
8,418:
21.
4.
21,316:
8.
6.
24,050:
6.
5.
12,079:
21.
10.
6,280:
19.
—
14,326:
4.
7.
16,061:
3:).
—
7,038:
43.
8.
7,263:
19.
4.
14,424:
28.
10,648:
37.
6.
4,239:
27.
10.
4,099:
12.
1
170:
_
_
20:
17,997:
38.
3.
17,974:
22.
—
6,000:
—
—
6,000:
—
—
861,882:
25.
10.
871,806:
47.
3.
2,673:
25.
1.
2,914:
13.
o
O.
3,607:
8.
—
3,819:
44.
5.
868,163. 10. 11. S78,541: 8. 11
3,980,412: 5. 1. 4,160,951: 9. 3.
82,897: 17. 8. 89,374: 17. 3.
465,471: 14. 6. 482,010: 37. 2.
3,102: 7. 9. 3,853: 25. 2.
4,531,882: 45. — 4,736,189: 40. 10-
196.120: 32. 7. 237,302: 36. 2.
567 : 22. 9. 1,596: 2. 3.
11,946: 17. 9. 14,517: 45. 8.
855: 27. 10. 924: 4. 8.
209,490: 2. II. 254,340: 40. ~9.
5,769,081: 36. £ 6,071,328: 3. 7.
— 64 —
Då från brutto-uppbörden af sjötullsmedlen,
utgörande  — 4,966,192: 37. 5. 5,270,910: 24. 8.
al räknas:
afkortningar 155,094: 15. 9. 197,517:10. —
uppgår netto-inkomsten till
3,949,215: 43. 10. 4,201,586: 15. 5.
hvilka summor öfverstiga hvad riksstaterna
påräknat såsom inkomst  -  2,900,000: — — 3,275,000: — —
med - - -  1,049,215: 43. I0‘ 926,586: 15. 5.
hvarifrån dock böra afgå, enligt rikshufvudböckerna,
balanserade restantier till följande
året, 89,301: 39. 11. 132,536: 2. 2.
äfvensom
tullafgifter
för importerad
spanmål,
hvilka
reserveras
för framti
-
Aetto-öfverskott, synligt i rikshufvudböckerna, 951,456: 38. 11. 766,783: 35. 3.
§. 1.
Enligt hvad räkenskaperna utvisa, hafva i rese- och traktamentspenningar blifvit
utbetalda, år 1848, 21,316 R:dr och år 1849, 24,050 R:dr. Då, uti de af Kongl.
Maj:t i nåder fastställda ^stater för verket, utgifterna för berörde föremål blifvit förslagsvis
beräknade till 15,500 R:dr hvartdera året, har det fästat Revisorernes uppmärksamhet,
att de verkliga utgifterna under revisionsåren så betydligt öfverstigit
det kalkylerade anslaget.
§. 2.
Jemlikt särskilda af Kongl. Majit, åren 1848 och 1849, meddelade nådiga bref, hafva
åtskilliga ångfartygsbolag vunnit befrielse från erläggande af skeppsumgälder till
Kronan, såsom fyr- och bakafgifter m. m., jemte lotspenningar, då kronolots af dem
ej begagnats. Revisorerne, som anse, att, om skäl förut må hafva förefunnits för
beviljande af en slik förmån, detta likväl numera icke torde vara förhållandet, få i
öfrigt fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på den minskning i inkomster, som
lots- och fyringsverken genom nämnde undantag måst vidkännas.
Koiifti. Konvoj-kommissariatet.
Räkenskaperna för så väl Sveriges enskilda handels- och sjöfartsfond, som ock
Sveriges och Norriges gemensamma fond, äro i Kongl. Kammarrätten granskade
— 65 —
för båda revisionsåren, dervid förstnämnde räkenskaper för så väl år 1848, sorn år
1849, till anmärkningar föranledt. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Sveriges enskilda Handels- och sj ö farts fond.
E&el»ct. år fS-SS. år
Balans från föregående året:
Tillgångar
- -  893,480: 21. 4. 890,210: 28. 5.
Uppbörd:
Afgift till handels- och sjöfartsfonden
468,807: 18. — 489,926: 44. 8.
Intresse-medel  -  13,127: 20. 10. 21,518: 30. 3.
Karantänsafgift  -  8,151: 23. 10. 28,280: 21. —
S:r 490,086: 14. 8. 539,725: 47. 11.
Balans till påföljande året:
Skulder
47,185: 39. — 88,012: 23. 4.
Summa 1,310,752: 27. — 1,517,949: 3. 8.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skulder  -
' 131,387: 21. — 47,185: 39. —
Utgifter:
Bidrag till fonden för Sveriges och Norriges
gemensamma utgifter
99,191: 10. 7. 103,160: 38. 1.
För sjöexpeditioner reserverade medel 45,000: — — 45,000: — —
Till Karantänsinrättningen å Känsö  13,780: 2. 1. 13,227: 13. 1.
Understöd för Svenska kyrkan i London 1,210: 20. — ' 1,220: 40. —
Afkortningar och uppbördskostnader
4,920: 29. 6. 5,211: 41. 5.
Sportelersättrtingar till General-konsuler
och Kommendanter samt tjenstemän
i Kommerskollegium
21,490: 1. 3. 21,343: 3. —-
Til sjömätningar — 5,000: — — 5,000: — —
För sjö karteve rkets fortsättande
1,666: 32. —  — —
Bidrag till ombyggnad af Trollhätte kanal
och slussverk
60,000:  60,000:
Dito till mätningar å sjön Wenern
5,000: — — 4,000: — —
Dito till byggandet af en ny skeppsdocka
vid Stockholm
60,000: — — 30,000: — —
Bogseringskostnader å Götha eif  1,S89: 10. 2. I,al2: 46.
Diverse utgifter
6: 16. — 74: 34.
Transport: 319,154: 25. 7. 289,751: 24. 2.
9.
— 66 —
Transport: 319,154: 25. 7. 289,751: 24. 2.
För fyrväsendets förbättrande
— — 13,611: 32. —
Till Kongl. Örlogsmanna-sällskapet  -  — — 201): — —
„ inköp af Klintska sjökarteverket
— — 36,000: — —
För signalering med en tidkula
— — 300: — —
S:r 319,154: 25. 7. 339,863:, 8. 2.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
283,116: 25. 1. 323,133: 7. 7-
Inventarier
649: 31. 4. 649: 31. 4-
Utlånta medel
418,333: 22. 7. 626,746: 38. 10-
Oliqviderade intressen  — 10,932: 42. 2. 14,269: 29. 6.
Förskotter,
till slafvars friköpande på ön S:t Barthelemy
119,760:19. — 119,760:19. —
oredovista uppbördsmedel  57,417: 32. 3. 46,340: 22. 3.
S:r 890,210: 28. 5. 1,130,900: 4. 6.
Summa 1,340,752: 27. — 1,517,949: 3. 8.
Fondens utlånta kapital utgjorde vid 1849 års slut 626,746 R:dr 31 sk. 10 rst.;
och hafva säkerhetshandlingarne, vid af llevisorerne den 9 Oktober detta ar anställd
inventering, befunnits i god ordning.
Sveriges och Norriges gemensamma fund.
år år 1K4&.
Balans från föregående året:
Tillgångar
126,692: 18. 3. 19,188: 14. 1.
Uppbörd:
Sveriges bidrag till gemensamma utgifter
99,191: 10. 7. 103,160: 38. 1.
„ sjöexpeditioner, af dertill reserverade
medel,  137,927: 38. 10. —
Norriges dito, 15,000 Specier,  - — 40,072: 42. 5. 39,666: 33. 7.
S:r 277,191: 43. 10. 142,S27: 23. 8.
Balans till påföljande äret:
Skulder
19,188: 14. 1. 47,900; — 10.
Sninnia 423,072: 28. 2. 209,915: 38. 7.
I
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
126,692: 18. 3. 19,188: 14. 1.
— 67 —
lifter:
Fredsverkets underhållande med Barbaresk-staterna 4,714: 34. 2. 6,078: 42. 2.
Traktamenten till Konsuler och Konsulat-sekreterare 110,022: 38. 5. 110,895: 9. 4.
Lön till Pastorn vid Svenska församlingen i London 2,436: 15. 9. 2,424: 29. 3.
Aflöning till Konvoj-kommissariatet
4,385: — — 4,385: — —
Éxpektanslöner och pensioner »■  9,847: 1. 3. 9,625: 28. 9.
Hyra för den af Kommissariatet begagnade lokal 766: 32. — 766: 32. —
Dito för konsulat-huset i Algier —-  1,070: 15. —
— —
Understöd för protestantiska kapellet i Bordeaux 143: 36. — 146: 42. —
Brandförsäkring och underhåll för konsulat-huset
i Tanger
1,211: 24. 10. 1,183: 26. 9.
Omkostnader vid vexelköp
1,013: 46. 2. 1,354: 23. —
Intressen
304: 42. 11. 203: 10. —
Flyttningskostnad
774: 31. — — —
Understöd för Svenska och Norska sjömän
1,333: 16. — 1,333: 16. —
Diverse utgifter -
—
1,239: 7. 6- 1,231: — 2.
För sjöexpeditioner med Svenska örlogsfartyg— 137,927: 38. 10.  — —
Till nya unionsvapen och flaggor
— — 198: 25. 9.
Reparation af konsulat-huset i Konstantinopel  — — 2,{,'59: 32. —
Ersättning till Konsuler för lidna förluster under
1848 års oroligheter
— — 940: 42. 6.
S:r 277,191: 43. 10. 142,827: 23. 8.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
3,333: 16. — 3,309: 34. 2.
Fordringar
15,854: 46. 1. 33,587: 45. 8.
Förskotter  -  — — 11,002: 17. —
S:r 19,188: 14. 1. 47,9.10: — 10.
Summa 423,072: 28. 2. 209,915: 38. 7.
§. 1.
Af fondens räkenskaper för år 1848 visar sig, att balanserade tillgångar och skulder
för nämnde år äro i kapitalräkningen oriktigt utförda med 17,680 R:dr 2 sk. 2 rst.,
i stället för 19,188 R.dr 14 sk. 1 rst. Denna felaktighet inverkar dock icke på 1849
års bokslut, der utgående balanserna äro till deras rätta belopp upptagna.
§. 2.
I räkenskaperna för så väl Sveriges enskilda fond som den för Sverige och
Norrige gemensamma, hafva llevisorerne funnit flera misskrifriingar, såsom oriktiga
hänvisningar till verifikationerna och felaktiga uppgifter å Kongl, brefs data; hvarförutan
procenten, etter hvilken räntan å utlånta medel beräknats, icke alltid blifvit
till ziffran riktigt uppgifven, ehuru sjelfva räntorna äro med deras rätta belopp utförda.
Då dylika felaktigheter i större mängd förekommit, hafva llevisorerne ansett
sig icke kunna underlåta att förhållandet anmärka, på det att mera omsorg och
uppmärksamhet härutinnan för framtiden må iakttagas.
Kongl. Ofverintendents-embetet.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammarrätten blifvit granskade för år 1848 med
och för år 1849 utun anmärkningar, utvisa följande förhållande emellan inkomster
och utgifter.
S3t‘l»et. år 1I8-1S. år
Balans frän föregående året: •
Tillgångar ,r
28,213: 42. 9. 17,023: 10. 7.
Uppbörd:
Statsanslag
30,000: — — 45,000: — —
llyresmedel —-
-
741: 32. — 3,075: 5. 3.
Tomtören
06: 32. — 66: 32. —
Försäljningsmedel --
275: 32. — 1,221: 18. —
Gatuläggningsafgifter -  557: 4. — 557: 4. —
Ersättningsmedel  18,309: 42. 7. 6,426: 37. 6.
S:r 4!),950. 46. 7. 56,347: — !>.
Balans till påföljande året:
Skulder  494: 23. 2. 2,465: 32. 7.
Summa 7S,659: 16. 6. 75,835: 43. 11.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
494: 23. 2.
Utgifter:
För byggnader och reparationer å Kronans hus i
Stockholm
61,636: 5. 11. 55,358: 4. 8.
Balans till påföljande året:
Fordringar
17,023: 10. 7. 19,983: 16. 1.
Summa 78,659: 16. 6. 75,835: 43. 11.
§. 1.
Genom nådigt bref af den 6 Mars 1849, har Kongl. Maj:t förordnat, att den
Kongl. Kammarkollegium förut tillhörande befattning med Kronans i civilt ändamål
anslagna publika hus och byggnader utom hufvudstaden, hvilka icke under annat
embetsverks tillsyn voro ställda, skulle på Öfverintendents-embetet öfverllyttas, äfvensom
att det för nyssnämnde byggnaders underhållande, från och med år 1849, anvisade
anslag, jemte behållningen från föregående år, borde ställas under Öfverintendents-embetets
disposition, för att i dess räkenskaper, afskiljdt från anslaget för
publika husen i hufvudstaden, redovisas.
— 69 —
I följd häraf, hafva ock Revisorerne fått emottaga en särskild redogörelse för
år 1849 öfver förstnämnde anslag.
J39ci»ct. år 1S4».
Balans från föregående året:
Behållning, som i Kongl. Statskontoret innestod,
7,034: 22. 2.
Uppbörd:
Statsanslag — - - -
40,136: 32: —
Extra inkomst - :
-  884: 25. 1.
Försäljningsmedel —- -
334: — —
Ersättningsmedel  —  69: 2. —
S:r 41,424: 11. 1.
Summa 48,458;- 33. 3.
Credit.
Utgifter:
För byggnader och reparationer ä Kronans hus i landsorterna -- 20,352: 26. 8.
Balans lill påföljande året:
Kontant behållning
16,403: 47. 3.
Fordringar — -
— 403: 2. —
Förskotter  -  11,299: 5. 4.
S:r 28,106: 6. 7.
Summa 48,458: 33. 3.
§. 2.
Vid granskningen af räkenskaperna för anslaget till byggnader och reparationer
å Kronans hus i Stockholm, har förekommit, att redogöraren, vid 184S års utgång,
ägde en fordran hos verket af 499 R:dr 23 sk. 2 rst.
Revisorerne anse mindre lämpligt, att verkets utgifter, till större eller mindre
del, af enskildes medel förskottsvis bestridas. — Enligt, nämnde räkenskaper, hade
åter verket vid 1849 års slut en skuld af 2,465 R.dr 32 sk. 7 rst., utan att af räkenskaperna
kunnat utrönas, af hvilken fond dessa medel blifvit utgifna. Då det
måste anses stridande mot god ordning att till så betydliga belopp anordna utgifter
utöfver befintliga tillgångar, hafva Revisorerne icke kunnat underlåta att förhållandet
omförmäla.
§. 3.
Af räkenskaperna för anslaget till byggnader och reparationer i landsorterna inhemtas,
att, vid 1849 års slut, en kontant behållning fanns i kassan liggande till icke
mindre belopp än 6,105 R.dr 47 sk. 7 rst.
Då Öfverintendents-embetet äger räkning med Rikets Ständers Bank, anse Revisorerne,
att af berörde betydliga tillgång i kassan bordt i Banken insättas hvad
för de löpande utgifterna icke erfordrats.
— 70 —
o n g* 1. K v i g* s - k ol! e (>* i ii m.
Artilleri-afdelningen.
(Ordinarie statsanslaget.)
Räkenskaperna, hvilka för batia revisionsåren blifvit uti Kongl. Kammarrätten
granskade med anmärkningar, utvisa:
Defict.
Balans frän föregående äret:
Tillgångar
Uppbörd:
Af statsanslaget till försvarsverket i allmänhet 190,000: — — 190,000: — —
Krut- och salpeter-försäljningsmedel -
161,878: 36. 8. 146,201: 47. 4.
Försäljningsmedel, restitutioner, vitesböter och
återhurna förskotter m. m.
43,931: 12. 2. 34,557: 6. 10.
S:r 395,810:
—
10.
370,759:
6. 2.
Balans till påföljande året:
Skulder
30,946: 25.
5.
20,044:
43. —
Summa 832,031:
18.
9.
743,350:
4. 8.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder  -
28,502:
19.
5.
30,946: 25. 5.
Utgifter:
Arfvoden och aflöning
— —
Nybyggnader och reparationer  — 20,79 ): 11. 9.
Tygbehof  34,117:41.10.
Ammunitionshehof j -
33,919: 37. 10.
Skjuts och traktamenten m. m  8,813: 17. 9.
Transportkostnader  -  12,917: 35. 4.
Arbetspenningar -
4,693: 44. —
Oförutsedda behof -
4,063: 28. 9.
Rid- och stallpersedlar  3,639: 29. 4.
Exercisbehof  - — — 6,994: 8. 11-
Gevärsbehof
- -  26,099: 43. —
Krut-tillverkningskostnader  46,394: 20. 6.
Carl Gustafs stans gevärsfaktoris omkostnader-. 76,020: 4. 7.
Mariebergs läroverks omkostnader
15,150: 15. 7.
2,100: —
—
21,205: 36.
—
25,921: 14.
7.
12,559: 33.
6.
6,142: 37.
5.
17,792: 16.
2.
4,278: 7.
10.
1,118: 44.
10.
4,665: 9.
8.
13,329: 9.
5.
18,999: 43.
5.
47,660: 25.
20,614: 29.
8.
17,513: 40.
8.
år 1849. år 1S40.
*
405,274: 40. 6. 352,546: 3. 6.
Transport:
293,615: 3. 2.
213,902: 12. 2.
— 71 —
Transport: 293,615: 3. 2. 213,902: 12. 2.
Förskotter mot ersättning -  1,934: 16. — 2,523: 26. 10.
Skrifmaterialier  - 505: 36. — 528: 36. —
Diverse behof - -  1,002: 31. 5. 7,382: 28. 3.
S:r 297,057. 38. 7. 224,337: 7. 3.
Lefver ering,
till Kongl. Statskontoret och Landtränterierna:
krut- och salpeter-försäljningsmedel,  153,925: 5. 3. 161,668: 36. 3.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
38,S36: 25. — 234,557: 9. 9.
Fordran å statsanslaget  150,000: — — — —
Öfriga fordringar
54,411: 18. 11. 54,498: 4. 6.
Förskotter
109,29S: 7. 7. 37,342: 17. 6.
S:r 352,546: 3. 6. 326,397: 31. 9.
Summa 832,031: 18. 9. 743,350: 4. 8.
§. 1. *
Af den vid 1849 års hufvud hok intagna balansrelation och i öfrigt tillgängliga
handlingar hafva Revisorerne inhemtat nedannämnde upplysningar, rörande följande
utaf ofvan balanserade fordringar, nemligen:
För krutförsäljningsexpeditionen till Medelhafvet år 1822
R:dr 12,627: 45. 7.
1 afseende ä denna fordran, har II. Excellens Herr Statsministern
för utrikes ärendena, uppå Kongl. Krigs-kollegii förfrågan,
i skrifvelse den 22 Augusti innevarande år, meddelat den
upplysning, att Kongl. Maj:ts Chargé d’affaires i Konstantinopel,
under nyssnämnde dag, ytterligare blifvit anbefalld att inberätta
hvad han i detta mal lyckats utverka.
lins Öfversten I). v. Bildts sterbhus
2,942: 19. 2.
Af denna fordran, som är pä konkursutredning beroende, hafva
under innevarande år blifvit afbetalda 1,197 R:dr 38 sk.
f. d. Tygskrifvaren Zelling
178: 39. 3.
Sedan gählenären i utfattigt tillstånd aflidit, är denna fordringspost
beroende pä anmälan till afskrifning,
aflidne Tygvaktaren i Götheborg Tilländers sterbhus och f. d.
Tygkapitenen Klingspor
1,466: 13. 9.
„ aflidne Kapitenen Benzelstjerna och Tygskrifvaren Iloborgs
sterbhus
1,459: — 1.
Handelshuset J. de Ilon & söners konkursmassa
40: 24. 6.
„ Snickaremästaren P. Wallin
66: 4. 1.
„ Läderhandlaren A. Wigelius
162: 44. 9.
„ aflidne Majoren von Wolckers sterbhus och Tygskrifvaren Warberg 208:20. 5.
„ f. d. Underlöjtnanten M. L. Barck  -
84: 16. —
„ Skepparen Heim
4: 42. 8.
Förestående fordringsposter äro beroende, dels på indrifning hos ännu i obemedladt
tillstånd lefvande personer, dels på ytterligare utredning eller qvittning.
§• -■
De uti hufvudböckerna intagna kruträkningar utvisa följande förhållanden:
E#cl»ct. år 1S48. år
Centner. W. Centner. IB.
Behållning från föregående år
41,152. 93. 40,901. 15.
Tillverkadt -
5,844. — 5,841. —
Inlefvereradt till förråden
7,251. 29. 4,574. 17.
Summa 54,248. 22. 50,416.~i&
Credit.
Försåld t
4,360. — 3,924. —
Krutförråd emellan förflyttadt  - -  5,790. — 3,106. —
För Kronans behof och i öfrigt utan betalning utlemnadt 4,097. 7. 2,567. 99.
Behållning till påföljande år:
Godt handgevärs- och styckekrut 34,544. 26. 35,366.19.
Dito bergskrut  4,235. 1. 4,250.80.
Störtadt och reparabelt handgevärs-
och styckekrut - 1,158. 61. 1,167. —
Mjölkrut
20.94. 21.18.
"'■'"S'*' kru'
^ Ilig: 40,Olli; 15. 40.818. 33.
Summa 54,248. 22. 50,416. 32.
Uti nådigt bref af den 10 December 1842, har Kongl. Maj:t förordnat, att ständiga
upplagen af handgevärs- och styckekrut, under iakttagande af tillbörlig och efter
behofven lämpad proportion dessa krutsorter emellan, böra utgöra:
För .arméen och landtfästningarne -
21,000 centner.
flottan och sjöfästningarne —
19,000 —
000 —
tillsammans 41,000 centner;
ning inom riket samt för tillfälliga behof
j ’
tuioaumiailO CCIllUCr ^
samt att dessa upplag, uti hvilka vid 1841 års utgång en brist på det hela förefanns
af omkring 2,300 centner, skulle genom följande arens tillverkning småningom kompletteras
samt derefter vidmakthållas, så att all afgång i dessa ständiga upplag, efter
hvarje års slut, blefve, så fort ske kunde, ersatt.
-1 - > ~
Icke destomindre har, såsom af ofvanstående framställning visar sio-, behållnin
at
0*r»nf i. i , t ... P Kl DCiiunnm
-
att småningom fyllas, deremot blifvit mer
än fördubblad.
Af räkenskaperna synes, att äldre, till krigsbruk odugligt, krut eller, då sådant
icke i närmaste förråd funnits, bergskrut blifvit till enskilda arbetsföretag utan betalning
utlemnadt, såsom t. ex., på grund af Kongl. Maj:ts nådiga förordnanden,
till Direktionen öfver Götha kanalverk, till bergsprängning vid ombyggnad
af Forsviks sluss,  ,  10 centner,
— 73 —
Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Östergöthlands län, för vägför
\
bättringar emellan Linköping och Kumla gästgifvaregård, — 10 centner,
„ intressenterne uti 2:ne större vattenaftappningsföretag i Upsala och
Gefleborgs län
16 dito
„ Direktionen för brobyggnaden öfver Mellansundet i Mälaren, emellan
Myckelön och fasta landet af Westmanland,
3 dito.
Genom dylika dispositioner minskas statsverkets inkomst af krutförsäljningsmedlen.
§. 4.
Af verifikationerna vid 1849 års hufvudbok hafva Revisorerne inhemtat, att, sedan,
genom åkommen skada å ett från Klosters krutbruk till Götheborg, år 1844, för
kronans räkning transporteradt parti krut, Kronan tillskyndats en förlust af 1,266
R:dr 18 sk. 8 rst., och de personer, emot hvilka ersättningstalan å Kronans vägnar
är vorden förd, blifvit, genom Kongl. Maj-.t.s nådiga utslag den 17 Juli 1849, från er
sättningsskyldighet
befriade, Kongl. Krigskollegium, under den 25 Oktober samma år,
bifallit beloppets afskrifning och för sådant ändamål öfverlemnat hamllingarne till
Artilleri-kammarkontoret. Någon afskrifning har likväl icke kunnat äga rum, emedan
Kronans ifrågavarande fordran icke under rättegången varit i räkenskaperna
behörigen balanserad, enligt hvad af den till 1848 års hufvudbok ingående balansen
inhemtas; hvilket förhållande Revisorerne ansett sig böra omförmäla.
§- 5.
Uti båda arens hufvudböcker äro under titel: arbetspenningar fiir Stockholms
Arkliförråd, afförda, år 1848, 113 R:dr 8 sk. och år 1849, 88 R:dr 4 sk., hvilka blifvit
af Krigs-arklimästaren, såsom åkarelöner, utgifna för hans inställelse vid de invid
hufvudstaden belägna kruthus, utan att upplysning kunnat vinnas, huruvida en
sådan rättighet blifvit honom, utöfver de tjensten åtföljande löneförmåner, i författningsenlig
ordning medgifven.
§- 6.
Uti räkenskaperna finnas åtskilliga utgifter uppförda under oriktiga titlar, så
att, t. ex. uti Arkliförrådets redogörelse, fraktkostnaden för en kruttransport från
Mariefred till Stockholm blifvit upptagen å titeln: arbetspenningar; hvilket i väsendtlig
mån ökat besväret vid granskningen och försvårat öfversigten af förhållandet
emellan de särskilda utgiftstitlarne.
§• 7.
Vid Stockholms Tyg- och ammunitions-förråd hafva upphandlingar af rnaterialier
och effekter, ofta till ganska betydliga belopp, äfvensom större reparationsarbeten
blifvit verkställda utan föregångna entreprenadauktioner. Såsom exempel
härpå må anföras: att, år 1848, äro under hand inköpta 1,109 alnar ovalkadt eller så
kalladt halfkläde, i 3:ne poster, för tillsammans 2,074 R:dr 20 sk., ett parti furubjelkar
för 452 R:dr 10 sk. 8 rst., äfvensom större qvantiteter jern, spik samt sten- och
träkol af särskilde personer till varierande priser; hvarjemte, enligt afgifna räkningar,
646 R:dr 32 sk. blifvit utbetalda för igenmurandet af 2 livalfoppningar och 1 ,
portöppning i östra och vestra flyglarne af stora tyghuset, och 500 R-.dr utgifna för
Artilleriplanens planering.
10.
— 74 —
§. 8.
Genom nådigt bref af den 27 Juni 1849, har Kongl. Majit, med bifall till framstäldt
förslag tillen badstugubyggnad af sten för Stockholms garnison, anbefallt Kongl.
Krigskollegium att gå i författning om densammas uppförande genom entreprenad, i
enlighet med upprättad, af Kongl. Majit gillad, ritning, med nådig föreskrift tillika,
att, i händelse antagligt anbud vid skeende entreprenadauktion icke gjordes inom
det af Chefen för Ingeniörcorpsen beräknade kostnadsbeloppet, 6,881 Rdr 32 sk.,
hvilken summa icke finge öfverskridas, byggnadsarbetet skulle verkställas genom
Chefens för Ingeniörcorpsen försorg; hvarjemte Kongl. Majit funnit godt tillåta,
att kostnaden finge, på sätt Kongl. Krigs-kollegium föreslagit, utgå af den Kollegii
Afdelnings anslag, hvilken lämpligast dertill lemnade tillgäng, och sedermera godtgöras
sålunda, att en fjerdedel deraf, svarande mot Artilleriets blifvande andel i
byggnaden, påfördes Artilleri-afdelningen och de öfriga tre fjerdedelarne lortilikations-afdelningen,
samt uti framdeles afgifvande statsreqvisitionsförslag för dessa
Afdelningar upptagas till ersättning med högst 500 Rdr årligen, från och med år 1S50
intill år 1854, hvarefter återstoden borde godtgöras, i den mån tillgångarne medgäfve,
allt beräknadt för hvardera Afdelningen, enligt ofvan bestämda grund för byggnadskostnadens
bestridande; hvilket förhållande Revisorerne ansett sig böra omförmäla.
§. 9.
Ehuru Kongl. Maj:t, genom nådigt bref af den 29 Maj 1848, förständigat Kongl.
Krigs-kollegium att, endast i mån af behof, hos Kongl. Ståts-kontoret, reqvirera och
lyfta de till förefallande utgifters bestridande erforderliga medel, har likväl, under år
1849, så stora belopp blifvit uttagna, att behållningen å Artilleri-afdelningens depositions-räkning
i Rikets Ständers Bank, vid årets slut, uppgått till icke mindre än
234,557 Rdr 9 sk. 9 rst.
Uti den till Kongl. Majit afgifna och till Revisorerne aflemnade underdåniga berättelsen
öfver de hufvudsakliga förhållandena med Kongl. Krigs-kollegii Artilleri-afdelnings
räkenskaper för åren 1848 och 1849, yttrar visserligen Kongl. Kollegium, att
ifrågavarande behållning, liksom öfriga tillgångar, icke kunnat disponeras såsom besparing,
enär de varit påräknade för de, enligt nådigt fastställda stater, erforderliga
utgifter för dels påbörjade, dels förestående, arbeten, samt till upphandlingar af persedlar
och effekter för Tyg-, ammunitions- och gevärs-förråden m. m.; men som
Kongl. Kollegium icke närmare redogjort för behofvet af en så betydlig kontant behållning,
och det icke heller af tillgängliga handlingar kunnat inhemtas, att densamma
varit till förefallande utgifters bestridande behöflig, synes större delen deraf verkligen
hafva bordt kunna såsom besparing disponeras.
Revisorerne böra dock icke lemna oanmäldt att uti en likartad fråga, rörande i
slutet af nästlidet år, utöfver behofvet, skedd lyftning af 1848, 1849 och 1850 års
extra statsanslag för vissa, landtförsvaret tillhörande, föremål, Rikets Ständer, ilen
3 Maj detta är, till Kongl. Maj:t aflåtit underdånig skrifvelse, samt att. Kongl. Majit
i följd deraf, genom nådigt bref den 5 pålöljde Juli, förständigat vederbörande att
för framtiden ställa sig föreskriften i Kongl, brefvet den 29 Maj 1848 till behörig
efterrättelse.
— 75 —
Artiller (-afdelning en.
(Extra stats-anslar/en.)
Räkenskaperna aro för båda åren granskade uti Kongl. Kammarrätten utan anmärkning
och.utvisa följande förhållande:
år år
Balans från föregående året:
Tillgångar  -  267,665: 38. 9. 265,423: 41. 10.
Uppbörd:
Från Kongl. Stats-kontoret anordnadt, för redskaps
m. fl. persedlar till nya Fält-artilleriet -  8,000: — —  — —
för tillverkning af slagkrutshufvar
11,000: — — — '—
dito af pistoler  - - 5,333: 16. — — —
„ anskaffning af infanterigevär  -
40,000: — — 40,000: — —
„ infanterigevärs förändring tillslagkrutsantändning 55,000: — — — —
Waxholms fästnings bestyckning
-
26,666: 32. — — —
Carlstens dito dito
13,333: 16. — — —
Påförda medel för gevärs tillverkning
18,752: 39. 4. — —
Diverse inkomster
55: 24. — 1,129: 46. —
S:r 178,141: 31. 4. 41,129: 46. —
Balans till påföljande året:
Skulder  -
242: 42. 10. 438: 4. 8.
Summa 446,050: 16. 11. 306,991: 44. 6.
Credit.
Balans från föreqäende äret:
Skulder
-  1,018: 29. 3. 242: 42. 10.
Utgifter:
Nya Fältartilleriet
6,527: 35. — 4,266: 41. 4.
Slagkrutshufvars tillverkning
9,521: 11. 3. 6,180: 14. 5.
Anskaffning af infanterigevär
113,637: 36. 5. 80,662: 3. 10.
Flintlåsgevärs förändring till slagkruts-antändning 16,367: 20. ■— 17,963: 13. —
Waxholms fästnings bestyckning
23,411: 17. 11. 23,190: 41. 11.
Carlstens dito dito
10,142: 17. 3. 27,492: 31. —
S:r 179,607: 41. 10. 159,756. 1~R
Balans till påföljande året:
Kontant behållning  -
Förskotter och öfriga fordringai
171,703: 27. 11.
93,720: 13. 11-
60,796: 1. —
86,196: 47. 2.
2.
S:r 265,423: 41. 10. 146,993:
Summa 446,050: 16. 11. 306,991: 44. 6.
— 76 —
§• 1.
SÄfSÄ?* ‘T1,* ^^ÄThÄS
Lalli. ,Wä(Ies fö..,„ YÄ^Sf T ,?'
S4^ av5rski,Jt “-'»=> “Ä- IS;
§• 2.
SufvÄlÄ ™*<? åren 1848, 1849 och
hålS föyStpn^ftf’ hafVa KeViSOrerne frän ^e,) ® ral-fål t tygm ästare-embetet
upp
år
Infanterigevär med tillbehör
^YmT’
Dito dito af förr tillverkade delar
-
olagkriitstappar
in Q/io
Las, färdiga
10’842‘
er
-
år a»49. är fl§50.
i färdiga
filade
smidda
grof- och förborrade
svarfvade
’’
Kratsar
Tapp-nycklar
Fjäder-ess
Nöt-påtryckare
samt åtskilliga beslagsdelar af jern och messing."
Gevär sprisen, efter tillägg af kostnaden för
Faktoriets underhåll och förvaltning, denna
sednare fördelad pa all slags tillverkning unfler
äret,  °
och då bajonettbaijan, å 23 sk., tillägges.-.V”
§•
487.
800.
112.
392.
346.
stycken.
stycken
1,493.
2,008.
81.
14,734.
12,323.
39.
20.
251.
399.
190.
553.
32.
341.
904.
2,106.
1,248.
2,461.
21)0.
200.
27: 42. —
28: 17. —
2.3: 44. —
24. 19. —
20: 42.
21 17.
vi? "täifd för fei»«k?ÄCT Rnört«"Sdf de,ä’la,t rtkSlÄf.
år, det begärda förskottet beviljat ehuru'kontaktaS’ 1111 e, .flt>n 11 Januari nämnde
var upprättadt; hvilket först skedde ^ . om gevarslelveransen ännu icke
derpåföljde Februari, tillåtit KolleSum a t nm^lf ^ r' br?f af ,len 23
trakt om tillverkning för Kronans räkning anS^iert? afshlta kon
fÖrlust™anse
lerket någon
iakttagande af formerna! tletsamma «ke öfverensstämma med ett behörigt
Bilaga Litt. I). till 1851 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 76.
Behållning
Anslag.
Ersättnings-  och försälj-  ningsmedel.
Assigneradt
af. Krigskollegium.
Behållning
till
år 1850.
iran
år 1847.
år 1848.
år 1849.
år 1848.
år 1849.
Komplettering af redskaps-, rid- och anspanns-per-  sedlar för Fem batterier af nya Fält-artilleriet
9,811
16
4
6,666
32
6,666
32
2
32
6,101
12
5,513
28
11,532
24
4
Anskaffande årligen af 4,000 nya infanterigevär
140,892
24
3
33,333
16
—
33,333
16
189
44
—
78,244
33
11
84,040
—
45,464
18
4
16,000
16,000
Aldre infanterigevärs förändring tili slagkrutsantänd-  nine
31,158
26,800
8
4
35,000
3,333
18,225
10,600
22,892
5,500
19
10
25,040
13
6
Tillverkning af slagkrutshufvar, jemte maschiner,
16
—
3,333
16
916
32
—
—
18,283
16
Bestyckning af Waxholms fästning
82,380
28
11
8,283
16
—
8,283
16
—
11,875
5
11
34,342
36
5
17,511
12
9
58,968
17
8
Dito af Carlstens dito
31,834
16
9
16,560
3,333
16,560
3,333
20,540
31
5
21,080
5,769
‘»I
23,333
11
9
8
9
Tillverkning af fänghålstappar samt rengörings- och
16
16
41
1
896
4,297
38
4
4,297
1
9
Summa
343,174
2
9
106,510
—
—
71,510
—
12,984
17
11
168,054
17
9
162,308
1
11
203,816
1
534,178: 20. 8. 534,178: 20. 8.
— 77 —
§■ 4.
Uti Stockholms Tygförråds räkenskaper redovisas betydliga utbetalningar för
derstädes verkställda arbeten endast med handtverkares qvitterade, af Tygkapitenen
attesterade, räkningar, hvilka summariskt upptaga utbetalda arbetslöner, ofta till ganska
höga belopp, utan att hänvisning lemnäs till någon verifikation, utvisande huru
mycket för den utförda summan blifvit förfärdigadt; hvarpå, såsom exempel, bland
annat, må anföras följande poster:
arbetslön för förfärdigande af diverse beslag till seldon —  787: 4. 8.
„ „ bombers aptering -
4,931: 9. 8.
„ „ komplettering af beslag till seldon
539: 24. 8.
„ „ aptering af 7-tums bomber
492: 32. 8.
o. s. v.
§. 5.
I likhet med hvad Revisorerne anmärkt vid Artilleri-afdelningens ordinarie anslag,
har jemväl behållningen i Bankens Depositionsafdelning utaf extra anslagsmedlen, i
strid mot Kongl, brefvet af den 29 Maj 1848, vid så väl 1848 som 1849 års slut
uppgått till betydliga belopp, nemligen : vid förra tillfället till 171,703 Rdr 27 sk.
11 rst. och vid det sednare till 60,79(1 R:dr 1 sk.
Af de särskilda anslagen för år 1847 hade, under år 1848, blifvit lyftade till
-
sammans 159,333 R:dr 16 sk., nemligen :
för Waxholms bestyckning
—
26,666: 32. —
„ Carlstens dito
1
13,333: 16. —
„ slagkrutshufvar  —  11,000: — —
„ gevärs förändring till slagkruts antändning ,  55,000:
„ nya Fält-artilleriet
8,000:, —
pistolers tillverkning  5,333: 16. —
„ nya gevär
40,000: — —
= 159,333: 16. —
hvarefter kassabehållningen vid 1848 års slut utgjordes af medel
för Waxholms bestyckning
50,186: 6. 10.
„ Carlstens bestyckning
- -  18,317: 20. 8.
„ nya gevär, för nya Fältartilleriet och för flintlåsgevärs förändring 103,200: — 5.
= 171,703: 27. 11.
hvaraf följer, att bela den år 1848 lyftade summa, 159,333 R:dr 16 sk., varit för utgifterna
under året obehöflig.
Vidare upplysa räkenskaperna för år 1849, att, ehuru af detta och föregående
årets anslag för Waxholms bestyckning icke något under dessa år blifvjt lyftadt,
kassabehållningen vid 1849 års slut å detta anslag likväl uppgick till 47,877 R:dr
12 sk. 1 rst. 5 hvilka medel således varit obegagnade ända sedan 1847, hvaraf ytterligare
visar sig, huruledes medel till betydliga belopp lyftas, utan att på längre tid
begagnas.
Uti den, till Kongl. Maj:t afgifna och till Revisorerne öfverlemnade, underdåniga
berättelsen, angående förvaltningen af Artilleri-afdelningens medel åren 1848 och
1849, uppgifver Kongl. Kollegium, hvad extra anslagen beträffar, att derå vid sistnämnde
års slut fanns en tillgång af
146,993: — 2.
så att, med afdrag af skulder  - -
438: 4. 8.
behållningen skulle utgöra —
146,554: 43. 6.
— 78 —
hvilket äfven öfverensstämmer med hufvndboken; men då Kongl. Kollegium dertill
fogar den uppgift, att af nämnde behållning innestodo i Ilikets Ständers Baisk
12,918 R:dr 36 sk. 1 rst., och Kongl. Kollegium derpå stödjer det yttrande, att sistnämnde
summa, liksom fordringarne, icke kunnat såsom besparing disponeras, enär
fordringarne utgjordes af förskott, lemnade i afräkning å kontraherade leveranser
af gevär m. m., och kontanta beloppet, 12,918 U:dr 36 sk. 1 rst., var afsedt till betalning
af ofvannämnde skuldbelopp, 438 R:dr 4 sk. 8 rst,., och till utgifter, i män
af leveransers m. m. fullbordande, må härvid anmärkas, att denna Kollegii, uti den
underdåniga berättelsen lemnade, uppgift om den kontanta behållningen ingalunda
öfverensstämmer med räkenskaperna eller med rätta förhållandet och således är i hög
grad missledande, enär den verkliga behållningen i Banken, enligt utgående balansen,
kassaräkningen och dervid fogade bevis från Banken, utgjorde, vid 1849 års
slut, icke mindre än 60,796 R:dr 1 sk., eller 47,877 R:dr 12 sk. 11 rst. mer, än hvad
Kongl. Kollegium, på sätt förut är nämndt, ansett erforderligt till utgifters bestridande.
Af dessa förhållanden vill det synas ostridigt, att åtminstone den del utaf den
verkliga behållningen, som icke blifvit i berättelsen omförmäld och således icke varit
af Kollegium för behofven afsedd, eller 47,'877 R:dr 12 sk. 11 rst., kunnat såsom
besparing disponeras, såvida Kollegii yttrande, i fråga om behofvet af behållningen
till afsedda ändamål, skall anses hafva grundat sig på någon verklig beräkning och
icke tillkommit endast såsom en i allmänhet gällande förklaringsgrund för behofvet
af huru stor summa som helst.
För öfrigt fa Revisoreme här åberopa den uti 9 §. af berättelsen angående Artilleriafdelningens
ordinarie anslag omförmälda, af Rikets sednast församlade Ständer
gjorda, underdåniga framställning rörande skedd lyftning utöfver behofvet af
vissa extra statsanslag, samt Kongl. Maj:ts, i anledning deraf, vederbörande embetsverk
gifna förständigande.
§• 6.
Den i flera föregående revisionsberättelser omförmälda, inom linien balanserade,
summa, 32,156 R:dr 43 sk. 1 rst., som, utaf 1835 med 1839 års anslag för gevärs
tillverkning, blifvit använd till nybyggnader vid Carl Gustafs stads Gevärsfaktori,
har numera, sedan Rikets åren 1847 och 1848 församlade Ständer medgifvit, att
nämnde förskottssumma må i räkenskaperne afskrifvas, blifvit, på grund af Kongl.
3Iaj:ts derom till Kongl. Krigskollegium aflåtna nådiga bref af den 21 November
1848, uti sistnämnde års hufvudbok afförd.
Forlifikaiions-afclcliiingfen.
De under denna Afdelnings förvaltning ställda, så väl ordinarie som extra statsanslag,
hvilka tillförene varit i särskilda hufvudböcker redovisade, hafva, till följd
af Fikets Ständers beslut vid 1847 och 1848 års riksdag, frän och med sistnämnde
år, blifvit uti en gemensam hufvudbok sammanförda; hvadan ock dessa anslag i
denna berättelse gemensamt behandlas. För år 1848 finnas dock de ordinarie och
extra statsanslagen uti särskilda kassaräkningar upptagna, hvaremot desamma för
år 1849 förekomma uti gemensam kassaräkning.
— 79 —
Räkenskaperna, hvilka för håda revisionsåren blifvit i Kongl. Kammarrätten
granskade utan anmärkning, utvisa följande förhållande.
år S&IS. år BS-äö.
Balans från föregående året:
Tillgångar
Uppbörd:
Af anslaget till “försvarsverket i allmänhet"
Till ved och ljus för fästnings- och garnisonsorter
Extra uppbörd å samma anslag
Till konnnendantskaps-utgifter  -
„ befästning af Stockholms skärgård
„ Carlstens fästningsbyggnad
-  39,000
„ Kungsholms dito
ia “an
„ Carlsborgs dito  ;
Lifgardesregementenas bidrag till reparation a
kaserner m. m.  -
Anslag till vallgängsskjul å Carlsten
Rikets Ständers Banks bidrag till en byggnad å
Carlsborg
-
Anslag till f. d. kronobageri-Iiusets inredning
Arrende-, jordskylds- och tomtöre-medel
Försäljningsmedel
Extra uppbörd
Afbetalning ä II. Iv. II. Kronprinsessan Josephinas
Pensionsinrättnings fordran hos 2:dra Lifgardet
72,405:
9.
6.
144,508: 32. 10.
50,000:
50,000:
—
19,000:
—
—
717:
27.
8.
10,133:
25.
6.
65,000:
—
65,000:
—
—
30,000:
—
30,000:
—
—
10,000:
—
10,000:
—
—
30,000:
—
—
30,000:
—
—
7,565:
46.
6.
4,468:
28.
2.
—
—
3,150:
—
—
_
24,000:
—
2,741:
11.
8.
1,: t>4.
36.
8.
965:
28.
8.
46,014:
38:
10.
41,204:
27.
9.
3,793:
38.
1.
16,843:
43.
4.
600:
—
—
400:
—
—
244,729:
16.
1.
308,625:
—
9.
Balans lill påföljande året:
Skulder
Skulder
98,797: 1. 7. 6,858: 33. 4.
Summa 415,931: 27. 2. 459,992: 18. 11.
Credit.
Balans från föregående året:
' '
15,252: 38. 7. 98,797: 1.
Utgifter :
Fästningsbyggnad
226,117: 41. 6. 232,502: 13. 9.
Pontontrain —- -
16: 27. 7. 278: 25. 4.
Kostnader för Lifgardes-regementenas kaserner,
stall m. m  21,833: 43. 4. 27,992:
Diverse utgifter  8,201: 35. 4. 4,575: — 8.
F. d. kronobagerihusets inredning för Svea Artilleri-regemente
-  — — 2,835: 24. 8.
Transport: 256,170: 3. 9. 268,183: 16. 5.
80 —
Kommendantskaps-utgifter
Ved och ljus för fästnings
-
Transport: 256,170: 3.
och garnisonsorter  —
9.
268,183: 16.
8,093: 17.
25,597: 35.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Fordran å statsanslag
Förskotter
Förre Fortifikationsredogöraren Hallströms proprie
balans
3,176: 14. 4.
79,000: — —
33,618: 24. 10.
28,713: 41. 8.
5.
6.
S:r 256,170: 3. 9. 301,874: 21. 2.
11,066: 2. 7.
20,469: 35. 3.
28,785: 6. 4.
S:r 144,SOS: 32. 10. 59,320: 44. 2.
Summa 415,931: 27. 2. 459,992: 18. 11.
§. 1-
tör att närmare åskådliggöra användandet af de under Fortifikationsafdelningens
förvaltning ställde anslag, hafva Revisorerne ansett sig böra meddela följande utdrag
ur nämnde Afdelnings kassaräkningar (se bilagan Litt. E.)
§. 2.
I likhet med hvad vid förra statsrevisionen blifvit anmärkt, hafva Revisorerne
funnit det vara till mera redighet ledande, om de för hvarje föremål anslagna medel
blifva uti särskilda konti redovisade, och förmoda Revisorerne, att genom det förslag
till gemensam hufvudbok för hela Krigskollegium, som blifvit upprättadt, detta
ändamål kommer att vinnas.
§. 3.
Derigenom att de ordinarie statsanslagen beviljas för tiden till och med det år,
under hvilket påföljande riksdag slutas, men de extra ordinarie för 3:ne Ar, inträffar
understundom, att samma års räkenskaper för dessa olika anslag grunda sig på stater,
upprättade under särskilda riksdagar, såsom t. ex. för 1848, under hvilket år
den vid 1844 och 1S45 års riksdag för de ordinarie utgifterna fastställda riksstat, men
dei emot den vid 1847 och 1848 års riksdag uppgjorda extra statsreglering legat till
grund för räkenskaperna; hvilket förhållande medför flera ol/igenheter. För vilmande
af likformighet i detta hänseende, vore önskvärdt om, vid regleringen af extra
anslagen, desamma kornrne att så fördelas, att de omfatta samma tidrymd, sorn de
ordinarie.
§. 4.
Emellan Kongl. Krigskollegii särskilda Afdelningar hafva lånetransaktioner ägt
rum till deri utsträckning, att, under år 1848, de af Fortifikationsafdelningen upptagm)
lanen uppgått till icke mindre än 109,000 Kalr. Genom de upp- och afföringar,
»vilka liarat blifvit en följd, hafva räkenskaperna fått en inveckling, som i betydlig
man försvarat granskningen, och synas dessa låneoperationer för framtiden kunna
undvikas.
Bilaga Litt. E. till 1851 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 80
»eliet.
Kontant behållning från föregående år
Anslag för året
Dito för föregående år
Rikets Ständers Banks bidrag till en byggnad å
Carlsborg
Upptagna län från andra fonder
Återbetalda lån från dito
Till ved och ljus för fästnings- och garnisonsorter
Till kommendantskaps-utgifter---....
Bidrag till vallgångskjul ä Carlsten
Ersatta förskotter och diverse inkomster
Summa
Credit.
Till Carlsborgs fästningsbyggnad
„ Carlstens dito
„ Waxholms dito
„ Carlskrona dito
„ Malmö dito
„ Landskrona dito
„ Christianstads dito
„ Dalarö dito
„ Carlshamns dito
„ Gefle eller Fredriksskans dito
„ Ny Elfsborgs dito
„ Götheborgs kasernbyggnad
„ Lifgardet till häst, för kaserner och stall,
„ Svea Lifgardet, för underhåll af kasern,
„ Andra Lifgardet, för underhåll af kasern,
„ inredning af kronobagerihuset för Svea Artilleriregemente
„ förskott för verktygstross åt Ingeniör-corpsen
„ dito för rese- och traktamentspenningar för In
geniör-officerare
m. fl.
„ böcker och instrumenter
„ åtskilliga förskotter för reparationer m. m
„ arfvoden
„ kommendantskaps-utgifter samt ved och ljus för
fästnings- och garnisonsorter
„ diverse utgifter
„ återbetalning af lån från andra fonder
„ utgifvande af lån till andra fonder
Behållning till påföljande år
Summa
År 1848.
År 1849.
Ordinarie
anslag.
Extraordinarie
anslag.
Summa.
Ordinarie och
extra anslag
tillhopa.
4,917
50,600
28
9,269
56.000
33
7
14,187
106,000
13
7
3,176
185,000
79.000
24.000
14
4
15.000
15.000
99,000
114,000
15,000
4,941
2,801
3,150
7,163
14
33
9
1
4,576
19
10
5,569
4
10
10,145.
24
8
13
3
89,493
47
10
169,838
38
5
259,332
38
3
309,232
27
5
3,330
8,801
2.969
1
26
11
39,496
27,866
66,500
4,700
32
—
42.826
36,667
69,469
4,700
2,4S0
3,574
7,150
6,280
220
33
26
11
35,250
44,170
'68,532
16,600
2,905
5,092
5,398
236
56
132
1,800
1,431
5,735
30
39
1
7
2,480
3,574
7,150
570
220
—
—
—
16
■X)
o
—
—
5,710
45
1
45
1
1,350
1,591
8,232
1,743
1,636
1,350
1,591
8,232
1,743
1,636
40
44
10
10
II
21
3,605
3,000
1,680
3,000
4,500
—
1,680
3,000
4,500
—
155
24
8
6,000
230
2,107
1,196
24
■io
32
<
7,161
1,196
8
32
I
1,909
8
13,381
3,575
79,000
9
8
638
15.000
15.000
2.722
34
10
57
15.000
5.003
453
47
9
696
30.000
23.000
3,176
34
7
4
8
0*7
Oi
1
25
3
14
4
11,066
2
7
89,493
47
10
[169,838
38
5
259,332
38
3
309,232
27
5
— 81 —
§• 5-
Uti räkningen öfver kostnader för fästningsbyggnader-förekommer, i 1848 års
hufvudbok, under titel: rese- och traktamentskostnader, besigtningsarfrodén, frakter,
böcker, rit- och skrifmaterialier, expenser för Carlsten, ett belopp af 18,203
R;dr 40 sk. 11 rst.; men vid granskning af verifikationerna befinnas uti denna summa
ingångna 11,345 R:dr 24 sk. 3 rst. för upphandlade byggnadsmaterialier. Af
detta med flera likartade förhållanden hafva Revisorerne hemta t anledning till den
öfvertygelse, att bokföringssättet icke motsvarar hvad man med skäl har rätt att fordra,
i afseende å redighet och tillförlitlighet vid åskådliggörandet af statsmedlens användande.
§. 6.
Till rese- och traktamentspenningar för Fortifikations-officerare anvisa de af Kongl.
Maj:t fastställda stater:
år 1848
4,500:
„ 1849
- - - -  3,500:
men af kassaräkningarne och dithörande verifikationer inhemtas, att Kongl. Krigskollegium
till Chefens för Ingeniörkorpsen disposition anordnat:
år 1848, ett. mot årets anslag svarande belopp
4,500: —
„ 1849, behållning från år 1848
1,500:
årets anslag
3,500:
och förskottsvis å 1850 års anslag
1,000:  6,000: —
och hafva utgifterna, enligt räkenskaperna, utgjort:
för år 1848 ..
4,959: 38. —
„ „ 1849
5,844: 5. 1.
oberäknadt de belopp, som uti de särskilda fästningsorternas räkenskaper finnas
upptagna. Årsanslaget har således för år 1849 blifvit öfverskridet, hvartill de täta
ombyten af befäl, som å de särskilda fästningsorterna ägt rum, till en del bidragit;
men då hufvudsakliga anledningen härtill måste sökas uti de i ofvanberörde belopp
ingående reseräkningar, ehuru desamma finnas vara i enlighet med gällande rese
reglemente
upprättade, hafva Revisorerne häraf hemtat ytterligare anledning till öfvertygelsen
om behofvet af detta reglementes snara omarbetande. *)
§• 7.
Af provianträkningen vid Carlsborgs fästning för år 1848 inhemtas, att redogöraren,
vid samma års slut, haft ett öfverskott för ett enda år å proviantpersedlarne
af 5 tunnor 23| kappar ärter, 12 tunnor 27^ kappar korngryn, 612 LIt 9 ST rågmjöl,
269 LW 4 Ki kornmjöl, 79 \M 11J ® fläsk, 59 IM 4| Tö kött, m. m., hvilket Kronan,
enligt kassaräkningen för är 1849, fått återköpa för 1,455 R:dr 25 sk. 6 rst.;
härledande sig detta betydliga öfverskott från stndgandena i 1812 års afskrifningsreglemente.
De pris, för hvilka öfverskottet, den 31 December 1848, till Kronan
försåldes, fastställda, enligt samma reglemente, efter medelpriset af upphandlingarne,
äro jemväl högre, än de lefvereringspris, som å upphandlingsauktion den 6 Oktober
1848 bestämdes, så att redogöraren till Kronan försålt t. ex. korngrynen för 11
) Se noten sid. IÖ.
11.
R:dr 5 sk. 3 rst. tunnan, rågmjölet för 38 sk. L®ädet och ärterna för 10 R:dr 23
sk. tunnan, då deremot, vid auktionen, korngryn betaides med endast 8 R:dr 20 sk.
å 8 R:dr 47 sk. tunnan, rågmjöl med 27 sk. å 30 sk. 8 rst. L/»:det och ärter med
7 R:dr 40 sk. tunnan.
Af dessa förhållanden hafva Revisorerne hemtat anledning till den åsigt, att,
till förebyggande af så betydliga förluster för det allmänna, nu gällande afskrifningsreglemente
behöfver öfverses och förändras, så mycket hellre, som reglementet icke
bestämmer, antingen medelpriset beräknas efter medium af de upphandlade varornas
värden, eller efter medium af de auktionspris, som varit vid upphandlingen gällande,
utan afseende å de varuqvantiteter, som efter de olika prisen blifvit upphandlade.
Vidare förekommer, att, när mjölet förbakades till bröd, bagaren erhöll, i följd
af kontrakt, utom 2 sk. 8 rst. för hvarje L# mjöl i bagarelön, ett öfverskott af bröd,
bakadt af Kronans mjöl, uppgående till 1,251 L# 9 # bröd, hvilket Kronan återköpte,
å 31 sk, 5 rst. per L#, för 819 ll:dr 4 sk. 2 rst.; ett förhållande, som synes
visa angelägenheten af ett förändradt bagerireglemente, hvarom frågan alltsedan år
1843 lärer vara på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende. Tillika må anmärkas,
att, ehuru 2 momentet af det med bagaren upprättade kontrakt innehåller, det han
skall direkte från qvarnarne emottaga mjölet till förbakning, det likväl inträffat, att,
under är 1848, mjölet tillhandahållits bagaren från magasinet, hvilket haft till följd,
att Kronan fått vidkännas å detta mjöl den Magasinsförvaltaren tillkommande betydliga
afskrifningsprocent, som deremot hade Kronan besparats, derest, jemlikt kontraktets
medgifvande, bagaren fått, utan sådan omgång, emottaga mjölet.
§. 8.
Enligt räkenskaperna hafva kostnaderna för ljus och ved vid fästnings- och
garnisonsorter, hvilken utgift förut redovisats af Utrednings-afdelningen, ar 1849,
uppgått till 25,597 R:dr 35 sk. 3 rst., och således med (i,597 11 dr 35 sk. 3 rst. öfverskridit
det, vid 1847 och 1848 års riksdag, från 14,000 R:dr till 19,000 förhöjda årliga
anslag för detta ändamål. Den förhöjda utgiften synes härleda sig deraf, att
upphandlingarne skett, genom auktion endast vid fastningarne och icke, såsom 1825
års reglemente föreskrifver, på samma gång inför Kongl. Krigskollegium. Af anslaget
har emedlertid Kongl. Majit, uppå Krigs-kollegii hemställan, genom nådigt bref
af den 25 September 1849, tillagt Kommendanten å Waxholm en gratifikation af 144
R:dr, för ådagalagd synnerlig omsorg och tillsyn vid upphandlingen och förbrukningen
af ved och lysningsämnen för fästningens behof.
§. 9.
Enligt hvad räkenskaperna gifva vid handen, uppgingo reparationskostnaderna
för Lifgardesregementenas kaserner och stall:
år 1848 till
21,833: 44. 4.
„ 1849 „
27,992:
Med nådigt bifall till uppgjordt förslag öfver de reparationsarbeten, som ansetts
böra under år 1848 med då befintliga tillgångar utföras, förordnade Kongl. Majit,
genom nådigt bref af den 30 Juni samma år, att, enär behofvet af reparationernas
snara verkställande icke tillät deras utbjudande på entreprenadauktion, desamma
skulle verställas efter derom uppgörande ackorder och kontrakter, med förbehåll likväl,
att det uppgjorda kostnadsförslaget, uppgående till 18,918 R:dr, icke finge öf
-
— 83 —
verskridas. Utgifterna för året uppgingo emedlertid, såsom ofvan anmäldt är, till 21,833
R:dr 16 sk., deruti dock inbegripna 3,875 R:dr, utgifna, på grund af kontrakter, för
år 1846.
Då årligen betydliga reparationer å ifrågavarande kaserner verkställas, för hvilket
ändamål nästföregående år 1847 utgifvits 23,494 R:dr 40 sk., synes det anmärkningsvärdt,
att byggnaderna kunnat få så förfalla, att tiden icke medgifvit entreprenadauktions
anställande vid företagande af en så betydlig reparation, som den ofvan
omförmälda, år 1848 verkställda.
§. 10.
Under den 3 December 1847, förordnade Kongl. Majit, att vissa lägenheter uti
kronobagerihuset i Stockholm skulle för Svea Artilleriregementes behof iståndsättas
enligt upprättadt förslag, upptagande kostnaden till 2,680 R:dr. Sedan arbetet blifvit
verkstäldt, befanns utgiften hafva öfverskridit kostnadsförslaget med 155 R:dr 24
sk. 8 rst., och utvisa räkenskaperne, att härtill blifvit från Statskontoret utbetalda
2,741 R:dr 11 sk. 8 rst., hvarefter skillnaden, 94 R:dr 13 sk., synes hafva blifvit
godtgjord genom försäljning af öfverblifna gamla effekter, utan att några verifikationer
härför förefinnas.
§. 11.
För Waxholms fästnings behof införskrefs år 1849 från Frankrike ett parti asphalt
och bitumer, för hvilket kostnaden uppgick till 8,011 R:dr 47 sk. 4 rst., inberäknadt
frakt och kommissionsarfvode m. m. Efter framkomsten, befanns asphalten,
som bordt utgöra 591 Sk#, väga endast 562 Sk#, utan att någon ersättning för de
sålunda felande 29 Sk# sedermera kunde Kronan beredas. Emedlertid erhöll den
person, som i Paris haft bestyr med upphandlingen, 245 Francs i discretion.
§. 12.
Af räkenskaperna inhemtas, att Fortifikations-redogöraren vid Carlsborgs fästning
till Kronan försålt det å fastningsvallarne skördade hö och uppburit:
år 1848, för lefvererade 2,555 Lii 12 #.  R:dr 567: 43. 9.
„ 1849, „ „ 3,637 L# 12 #, å 12 sk. 10 rst. L#:det, „ 972: 22. 6.
Revisorerne, som inliemtat, att Kongl. Majit, genom nådigt bref af den 10 Juni
1817, tillagt fortifikationsbefälet och tjenstemännen fri dispositionsrätt öfver ifrågavarande
fodertillgång, kunna icke undgå att anmärka, att entreprenadauktion för
upphandling af det för fästningen år 1849 erforderliga hö icke, enligt författningarne,
ägt rum. Och hafva Revisorerne, vid granskningen af Styrelsens öfver ekeplanteringarne
räkenskaper för år 1849, funnit, att 880 Sk# å Wisingsö skördadt hö, nämnde
år, blifvit, för Kronans räkning, å auktion i Grenna försåldt för 2 ll:dr 25 sk.
Sk#:det eller 6 sk. 1 rst. för L#:det, och således för mindre än hälften af hvad Kronan
för det å Carlsborg samma år upphandlade hö fått betala.
§. 13.
Oaktadt den för år 1848 af Kongl. Majit fastställda stat för Carlstens fästning
icke anvisar någon aflöning till kontorsvakter, hafva likväl arfvoden för 2:ne sådane
— 84 —
till fortifikationsbefälet blifvit utbetalda och i räkenskaperna afförda med tillsammans
203 R:dr 16 sk., och är jemväl under år 1849 enahanda belopp för samma
ändamål utgifvet.
§• 14.
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga stater, har, för Christianstads f. d. fästning, af Fortifikationsafdelningens
tillgångar blifvit anvisadt:
år 1848  R:dr 7,300:
„ 1849
„ 9,670:
Vid granskningen af de härför afgifna redogörelserna har förekommit, att upphandlingarne,
i strid mot gällande författningar, till stor del skett under hand, sä
att dels varornas beskaffenhet är obestyrkt, enär desamma icke i behörig ordning
blifvit besigtigade, och dels prisena synas betydligt uppstegrade, såsom t. ex. för
rödfärg 8 sk. ti, svafvel 12 sk., kimrök 1 ll:dr ti, allt r:gs o. s. v.; hvarjemte åtskilliga
betydliga arbeten, utan föregången entreprenadauktion, blifvit af privata personer
verkställda, så att t. ex. för timmermansarbete blifvit, enligt afgifna räkningar,
utbetald arbetslön till ett belopp af 897 R:dr 16 sk. 10 rst., hvaribland förekommer,
att arbetslönen för golfinläggning blifvit beräknad till 8 sk. banko qvadratalnen.
§• 15-
Räkenskaperna utvisa, att för Kungsholms fästning vid Carlskrona blifvit utgifvet:
år 1848  - -  R:dr 10,247: 35. 2.
„ 1849
„ 8,415; 6. 1.
Af dessa utgiftsbelopp hafva, såsom arfvoden till fortifikationsbefälet, blifvit
utbetalda, år 1848, 1,399 R:dr 44 sk. och år 1849, 449 R:dr 16 sk., tillsammans 1,849
ll:dr 12 sk.; hvarjemte till skrifmaterialier blifvit år 1849 ntgifna 43 R:dr 38 sk. 9
rst., enligt räkning å 3 böcker postpapper, 3;j ris fint papper, 7 ris konseptpapper,
19 bundtar skrifpennor, 3J ti lack, 1 ti sömtråd och 7 kannor skrifbläck m. m.
Förenämnde arfvodesbelopp, uppgående till 10 procent af hela arbetskostnaden, synes
vara alltför höga, i förhållande till det mindre betydliga arbete, som vid denna
fästning, under nämnde 2:ne år, blifvit verkstäldt; och då en lika stor inspektions
personal
torde vara tillräcklig för att leda ett vida större arbetsföretag, vore det
önskligt, om ej mindre vid Kungsholm, än på andra ställen, der sådant utan olägenhet
kan ske, anslagen så fördelades, att ett arbete i sänder kunde, så snart möjligt
är, fullbordas och derigenom besparing vinnas uti kostnaden för inspektiönsbefälet.
§• 16.
Af den uti 1849 års hufvudbok intagna balansrelation och i öfrigt tillgängliga
Carls39
sk.
_ . . D 12
sk. 8 rst., kommendantskapsmedel, tillsammans 28,785 R.dr 6 sk. 4 rst., inhemtat:
det förberörde balansbelopp blifvit, genom Kongl. Kammarrättens utslag af den 11
Juli 1850, fastställda att, jemte ränta å de 2:ne förstnämnde beloppen, Kongl. Maj:t
och Kronan af Hallströms tillgångar återgäldas, med den rätt, som genom laga konkursdom
blifvit bestämd; att sedan upplyst blifvit, det Hallström, den 19 December
1845, i Norra Amerika afiidit, det emot honom väckta åtal för förfalskningsbrott,
hvilket hos Kongl. Krigs-hofrätten varit anhängigt, i följd deraf förfallit; att Hallströms
konkursmassa, som numera är utredd, icke lemnar någon vidare tillgång;
samt att, sedan balansbeloppen blifvit genom ofvanberörde utslag bestämda, rättegång-
ånyo är bos Kongl. Kammarrätten anhängiggjord emot de personer, hvilka för
Hallström ingått uppbördsborgen, under yrkande att för Kongl. Maj:ts och Kronans
räkning utbekomma samma borgens belopp, 2,000 R:dr, till afbetalning å ilen uppbördsbalans,
Hallström sig ådragit, hvilken rättegång för närvarande är på Kongl.
Kammarrättens pröfning beroende.
§. 17.
Den i föregående revisionsberättelse omförmälda skuld till Kongl. Statskontoret
för, under åren 1835 med 1845, från Kronans förråd utlemnadt bröd till arbets- och
betäcknings-kommenderingar å Carlstens fästning, utgörande, vid 1847 års slut, 3,801
R:di- 1 sk. 11 rst., bar under loppet af år 1848 blifvit liqviderad.
En per mille fonden.
Räkenskaperna, som för båda revisionsåren blifvit granskade i Kongl. Kammarrätten
utan anmärkning, utvisa följande förhållande:
BBtilicf. år 8.S-4S. år
Balans frän föreqående året:
Tillgångar  18,519: 2. 7. 19,255: 34. 7.
Uppbörd:
Intressemedel
118: 7; S:
Summa 19,297: 2. 7. 20,033: 34. 7.
Credit.
Arfvode för fondens räkning i Banken
3: — — o: —
Hänt a i förskott  38: 16.  4: 40.
S:r 41: lti. — 7: 40. —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
676: 34. 7. 666: 42. 7.
Utlånta medel  ^’q7q: ooq
Upplupna räntor
37J: o89: —
S:r 19,255: 34. 7. 20,025: 42. 7.
Summa 19,297: 2. 7. 20,033: 34. 7.
§. 1.
Af diverse omkostnaderna äro 3 Rdr hvartdera året utbetalda, såsom arfvode
till den tjensteman i Rikets Ständers Bank, som haft besvär med fondens iler insatta
kontanta medel, och resten utgöres af upplupen ränta å inköpta obligationer,
— 86 —
hvilken ränta bordt uppdebiteras å intressemedels konto, hvarigenom räkenskaperna
tydligare utvisat verkliga förhållandet.
§• 2.
Denna fond har tillkommit på grund af Kongl, förordningen den 22 Maj 1794
och Kongl, brefvet den 18 September samma år, hvarutinnan blifvit föreskrifvet, att,
i följd af den staden Götheborg medgifna nederlagsfrihet af utländskt gods, en per
mille borde erläggas i afgift vid inkommandet och utgåendet af dylika varor, samt
utaf dessa medel hildas en fond för allmänna byggnader i Götheborg, hörande till
militära behof och stadens försvar. Sedan, i följd af den förnyade Nederlagsförordningen
den 5 Maj 1813, berörde afgift upphört, hafva fondens inkomster bestått ensamt
i räntor å från densamma meddelade lån.
Enligt hvad af 1841 års revisionsberättelse inhemtas, hade fonden de sednare
åren varit anlitad för följande utgifter, nemligen:
a) en årlig pension åt Krigsrådet A. F. Kock, på grund af Kongl, brefvet den 14
Maj 1838; hvilken utgift, sedan bemälte Krigsråd aflidit, redan år 1841 upphört,
b) år 1837, på grund af Kongl, brefvet den 18 Maj 1836, utbetalda 500 lldr till
Elfsborgs fästningsverks försättande uti ett för utseendet bättre skick.
Då sedermera några utbetalningar icke varit å fonden anvisade, ehuru, enligt
hvad af Fortifikations-afdelningens' räkenskaper inhemtas, utgifter årligen äga rum
för underhållande af byggnader i Götheborg för militära behof och medel till staden
Götheborgs försvar eller befästande, i fall sådant skulle ifrågakomma, utan tvifvel
komma att på annan väg tillhandahållas; anse Revisorerne lämpligast, att fondens
behållning till Riksgäldskontoret aflemnas, hvarigenom den för berörde fond nu verkställda
särskilda bokföring för framtiden kunde undvikas.
§. 3.
Fondens säkerhetshandlingar befunnos vid anställd inventering i god ordning.
Särskilda anslaget lill stall- och magasinsbyggnader
i Ystad.
Räkenskaperna för denna, af Kongl Krigs-kollegii Fortifikations-afdelning förvaltade,
fond äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1848 utan anmärkning och
utvisa:
08>eliet. år 184».
Baluns frän är JS17:
Fordran af Malmö stad
16,537: 28. 10.
Uppbörd:
Intressemedel
324. j2. io.
Från Riksgälds-kontoret, till afbetalning å ett af Fortifikations-afdelningens
ordinarie statsmedel upptaget
lån,
O 92.T- 15 t?
° ’
ta. b. 2 547. 28. 4.
Summa 19,085: 9. 2.
— 87 —
/
Credit.
Balans frän år 1S47:
Skuld  -
- 2,223: 15. 6.
Rikets Siänders Riksgäldskontor
öfvertagit, jemlikt Kongl, brefvet den 9 Maj 1848,
fordran af Malmö stad:
kapital
16,213: 16. —
ränta
- -  648: 25. 8. i^ggi.- 41. 8.
Summa 19,085: 9. 2.
Sedan, jemlikt Rikets Ständers beslut och Kongl. Maj:ts nådiga bref den 9 Maj
1848, Fortifikations-afdelningens, vid 1847 års slut, återstående fordran, 2,223 R:dr 15
sk. 6 rst., för det, utaf ordinarie statsanslaget, till uppförande af ifrågavarande stalloch
magasinsbyggnader förskjutna belopp, nämnde år blifvit från Riksgäldskontoret
till Fortifikationsafdelningen utbetald, och den skuldförbindelse, hvarpå ofvan omförmälda
fordran hos staden Malmö sig grundar, jemväl blifvit till Riksgäldskontoret
öfverlemnad, har denna räkenskap med samma år upphört.
Anslaget för Excrcis-sqvadronerna.
Räkenskaperna för detta, af Kongl. Krigskollegii Utrednings-afdelning förvaltade,
anslag hafva uti Kongl. Kammarrätten undergått granskning utan anmärkning
och utvisa följande förhållanden:
lieliet. år A848. är 1849.
Balans från föregående året:
Tillgångar
31,336: 21. 10. 26,011: 29. 5.
Uppbörd:
Statsanslag
- -  37,500: — — 37,500: — —
Diverse inkomster
43: — 1. 10: b. 7.
S:r 37,543: — 1. 37,510: 5. 7.
Balans till påföljande året:
Skulder
19,014: 3. 8. 19,000: - 2.
Summa 87,893: 25. 7. S2,521: 35. 2.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skulder - - - -  19,975: 11. 10. 19,014: 3. 8.
Utgifter:
Marschkostnader .. ...
931: 23. 11. 834: 35. 2.
Underhåll på mötesstället
32,476: 42. 8. -^4/0: 4a. 10.
Sjukvårdskostnader  — 1,459: 24. o. l,a_l: -8. 8.
Transport: 34,867: 42. 10. 29,827: lo. 8-
— 88 —
Rese- oell traktamentspenningar
Inqvarterings- och hyresmedel —
Balans till ‘påföljande äret:
Kontant behållning
Fordringar
:: 34,867:
42.
10.
29,827:
13.
8.
167:
45.
—
lil:
41.
6.
290:
—
—
290:
—
—
- 5,682:
20.
11.
1,243:
15.
10.
898:
19.
7.
745:
28.
8.
:r 41,906:
32.
4.
32,218:
3.
8.
7,435:
16.
1.
14,607:
40.
5.
3.
11.
16,681:
35.
5.
21:
9.
5.
—
—
:r 26,011:
29.
5.
31,289:
27.
10.
a 87,893:
25.
7.
82,521:
35.
2.
§. 1.
I 1848 års räkenskaper allöras 4,237 R:dr 25 sk. II rst., såsom ersättning till
förenade mötespassevolans-fonderna, för ^ af den utaf dessa fonder bestridda reparationskostnad
för en kasernbyggnad vid Drottningholm, uppgående till 12,712 Rulr
29 sk. 8 rst.; grundande sig denna utbetalning på Kongl, brefven af den 18 April
1847 och deu 13 November 1848, hvaraf inhemtas: att den af Lifregementets Dragoncorps,
under de årliga exercis-sqvadronsmötena, begagnade kasernbyggnad blifvit
från Drottningholms Kongl. lustslott, för detta ändamål, upplåten till Kongl. Krigskollegium
med nyttjanderätt, emot ersättning för en gång af 666 Rulr 32 sk.; att,
ehuru byggnaden ditintills varit för samma ändamål begagnad i sitt dåvarande skick,
en reparation till ofvannämnde kostnadsbelopp ansetts nödig och blifvit anbefalld;
samt att kostnaden derför skulle utgå med ± af anslaget till exercis-sqvadronerna
och med § af förenade mötespassevolans-fonderna. Sedan denna reparation blifvit
verkställd, utbetaldes för ytterligare reparationer samma år 277 Rulr 46 sk., och
deribland för klädhängare 103 Rulr 6 sk.; hvarförutan i samma räkning afföras de
på detta anslag belöpande 100 Rulr utaf den Löjtnanten Nycander, enligt Kongl, brefvet
den 25 Februari 1848, för öfverinseendet vid kasernens reparation tillagda gratifikation,
300 Rulr.
Då staten tyckes redan äga nog många byggnader af ifrågavarande slag, hvilka
medtaga betydliga underhållsbelopp, hafva Revisorerne ansett sig härå böra fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet, i synnerhet som endast nyttjanderätten af byggnaden
blifvit för det afsedda ändamålet upplåten.
I öfrigt hafva, vid granskningen af redogörelserna för de särskilda exercis-sqvadronernas
möten, förekommit flera anmärkningsvärda förhållanden, som synas vittna
om en mindre god hushållning, hvarpå följande exempel må nämnas:
Uti Lifregementets husarcorps’s räkenskaper afföras, för år 1848, 368 Rulr 8 sk
samt för år 1S49, 174 Rulr 12 sk. för diverse artiklar, hvaribland talglj us, å 7 Rulr
32 sk. lispundet, lampolja, å 2 Rulr kannan, terpentin, å 10 Rulr 32 sk. kannan,
500 qvastar, å 4 sk., salt, å 10 Rulr tunnan, ättika, å 1 Rulr kannan, 5-tums furuspik,
å 36 sk., och 4-tums, å 28 sk. 100:det, samt karduspapper, å l Rulr boken.
Likaledes afföras uti Smålands husar-regementes redogörelser, för år 1848, 8 Rulr
7 sk., samt för år 1849, 13 ltulr 32 sk., för hästskor och söm, ehuru denna utgift
bordt af rusthållarne godtgöras.
— 89 —
§. 2.
Uti redogörarens vid Lifregementets husarcorps räkenskaper hafva förekommit
flerfaldiga felaktiga hänvisningar till verifikationerna, hvarigenom granskningen försvårats.
§. 3.
Af räkenskaperna inhemtas, att betydligare belopp förskottsvis lyftas utaf detta
anslag och längre tider innehafvas, utan att i Landtränterierna insättas; hvilket Revisorerne,
till rättelse för framtiden, velat erinra.
§. 4.
Uti 1849 års hufvudbok förekomma åtskilliga misskrifningar, vittnande om
mindre noggrannhet hos räkenskapsföraren. Såsom exempel må nämnas : dels att de
i kapitalräkningen, såsom skuld till följande år 1850, balanserade 250 Rulr 2 rst. uppgifvas
i den bifogade balansutredningen vara godtgjorda år 1S49, dels att ett i
konto för Skånska husar-regementet till 1850 utbalanseradt förskott af 3,800 R:dr
upptages såsom utbetaldt för 1849 års möten.
Beväringsmanskapets vapenöfningar.
Räkenskaperna, hvilka äro för båda åren granskade i Kongl. Kammarrätten
utan anmärkningar, upptaga:
Uel»et. år 1848. år 1849.
Balans från föregående året:
Tillgångar
4,069: 45. 7. 760: 35. 4.
Uppbörd:
Statsanslag för året  80,000: — — 120,000: — —
Ersättning för brist i föregående års anslag 63,768: 35. 7. 50,200: 32. 11.
Diverse inkomster
532: 37. 3. 177: 25. 2.
S r ~144,301: 24. 10. 170,378: 10. 1.
Balans till påföljande året:
Skulder  -
50,961: 20. 3. 42,632: 47. 1.
Summa 199,332: 42. 8. 213,771: 44. 6.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
67,838: 33. 2. 50,961: 20. 3.
12.
— 90 —
Utgifter:
Löner och arfvoilen
1,266: 32. — 1,323: 35. —
Mönstringskostnader
11,260: 36. 5. 9,614: 29. 8.
Marschkostnader
41,509: 23. 9. 44,436: 36. 3.
Underhåll på mötesstället
66,783: 14. 5. 72,942: 34. —
Sjukvårdskostnader -  3,0S4: 22. 6. 2,752: 45. 10.
Extra förplägning
433: 32. 7. 534: 18. 9.
Rese- och traktamentspenningar
3,185: 28. — 2,585: 46. 3.
Planering af mötesplatsen  2,444: 16. — — —
Diverse utgifter
668: 13. — 561: 18. 5.
Utgifter för föregående år
96: 43. 6. 134: 26. 10.
S:r
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Förskotter
Fordringar
S:r
130,733:
22.
2.
134,887:
3. —
411:
38.
4.
27,561:
38. —
55:
21.
5.
81:
32. 8.
293:
23.
7.
279:
46. 7.
760:
35.
4.
27,923:
21. 3.
Summa 199,332: 42. 8. 213,771: 44. 6.
§. 1.
Vid 1844 och 1845 års riksdag blef förslagsanslaget till beväringsmanskapets
vapenöfningar bestämdt till 80,000 Kalr, hvilket belopp, i anseende till dess otillräcklighet,
vid 1847 och 1848 års riksdag förhöjdes till 120,000 U:dr, men, oaktadt
denna förhöjning, uppstod likväl för år 1849 en brist af 14,887 R:dr 2 sk. 11 rst.
Med anledning af hvad som vid flera riksdagar blifvit erinradt, har det synts
Revisorerne angeläget att efterforska orsakerna, hvarföre beväringsmanskapets öfningar,
som blott upptaga 12 dagar om året, skola erfordra så dryga kostnader.
Detta förhållande synes, bland annat, vara föranledt isynnerhet af dryga reseoch
traktainentsräkningar för öfver- och underbefäl, kronobetjening, kommissarier
m. 11. vid mönstringar och marscher till och från mötesplatserna.
Räkenskaperna upptaga: år 18-18. år 18141.
Mönstringskostnader
11,261): 36. 5. 9,614: 29. 8-
Marschkostnader
41,509: 23. 9. 44,436: 36. 3-
Rese- och traktamentspenningar
3,185: 28. — 2,585: 46. 3.
R:dr 55,955: 40. 2. 56,637: 16. 2.
Således hafva dessa utgifter medtagit mera än §:delar af anslaget för år 1848
och nära hälften af det förhöjda anslaget för år 1849.
Mönstringskostnaderna, hvilka uppgått till ofvannämnde betydliga belopp, ehuru
beväringsynglingarne vid mönstringarne icke erhålla den ringaste ersättning för sitt
underhåll, hvarken under marschen eller under vistandet på mönstringsstället, innefatta
alltså endast rese- och traktamentspenningar till dem, som verkställa mönstringarne,
hvilka kostnader också äro mycket olika vid olika regementen. Så hafva t.
ex. dessa utgifter utgjort:
år 1848. år 1849.
Vid Smålands grenadierbataljon  -  77: 20: — , 70: 11. —
„ Nerikes regemente
803: 38. 6. 599: 35. 2.
„ Norra och Södra Skånska infanteri-regementena — 838: 13. 5. 665: 45. —
„ Westernorrlands läns beväring  1,009: 37. — 926: 9. 6.
Anledningen till de större utgiftsbeloppen synes vara att söka uti de högst betydliga
reseräkningar för Mönsterherrar och Regementsbelälhafvare m. fl., hvilka
deruti ingå; hvarvid tillika synes anmärkningsvärd!, att åtskillige Landshöfdingar, för
hvilkas embetsresor kostnadsersättning ingår uti deras löneinkomster, icke sjelfve
hafva uppfyllt åliggandet att verkställa beväringsmönstringarne, utan låtit andra dertill
förordnas. Så har t. ex. 1848 års mönstring med Nerikes regementes beväring
blifvit, på nådig befallning, verkställd af Majoren Printzensköld. Nu äga, efter 1827
års reglemente, Majorer att resa efter 3:ne hästar och åtnjuta 2 R:dr 16 sk. i dagtraktamente.
Enligt 5:te underrättelsen i samma reglemente, äger väl en lägre tjensteman
att beräkna skjuts och traktamente efter den högre förrättningen; dock har
Kongl. Majit förklarat Sig vilja för sådana fall bestämma, efter hvilken klass beräkningen
får ske. Ett sådant bestämmande saknas likväl uti Major Printzenskölds erhållna
ordres, likasom för öfrige här nedan omförmälde, men i reseräkningen beräknas
4 hästar och 28 dagars traktamente å 3 R:dr 32 sk.
Bland 1848 års verifikationer igenfinnas för Landshöfdingarnes ombud vid bevä
-
ringsmönstringarne följande reseräkningar:
Nerikes läns beväring, Majoren Printzensköld  228: 11. —
Kronobergs dito, Öfversten Friherre Wrede — 183: 16. —
Östergöthlands dito, Landssekreteraren Nordström  — 139: 37. —
Elfsborgs dito. Majoren Cneiff - - 210: 21. —
Götheborgs och Bohus dito, Öfversten Friherre Åkerhjelm  117: 40. —
Jemtlands dito, Landssekreteraren Thomée
61: 11. 6.
Westernorrlands dito, Öfverstelöjtnanten Gussander  363: 19. —
Hallands dito, Landssekreteraren Hane -  81: 9. —
Malmöhus dito, Öfversten Ström  67: 18. —
Christianstads dito, General-Adjutanten Friherre Cederström
142: 13. —
Södermanlands dito, Öfversten Kuylenstjerna
94: 41. —
Westerbottens dito, Majoren Brömsen
224: 11. —
Helsingland, Landssekreteraren af Geijerstam  —. 123: 16. —
Norrbottens län, Landskanireraren Halleen
232: 40. —
Det måste förefalla anmärkningsvärdt, att så många Landshöfdingar år 1848
skulle haft laga hinder att uppfylla detta sitt embetsåliggande, om man också icke
vill sätta i fråga, att Landshöfdingen af den i lönen ingående resekostnadsersättningen
bör ersätta resekostnaden till den, som förrättar ett honom åliggande
göromål. På den grund, att Regementschef, som i 4:de klassen åtnjuter skjuts efter
4 hästar och 3 R:dr 32 sk. 0111 dagen, anses böra öfvervara beväringsmönstringarne,
har Chefen för 2:dra Lifgrenadier-regementet, Generalmajoren Boij, beordrat
Löjtnanten C. G. Törnebohm att fullgöra detta uppdrag och tillagt honom skjuts efter
4 hästar och 3 R:dr om dagen, då en Löjtnant eljest reser med 2 hästar och åtnjuter
1 R:dr 16 sk. om dagen.
De tillförordnade Mönstringskommissariernes rese- och traktamentsräkningar uppgå
också till ej obetydliga belopp. Sålunda har, till exempel, Länsnotarien Wijkander,
för mönstringen af Nerikes regementes beväring, år 1848 beräknat skjuts och
— 92 —
vagnpenningar till 59 R:dr 14 sk., samt 27 rese- och förrättningsilagar och 10 expeditionsdagar
för upprättande af förteckning, förslag och brefvexling, eller tillsammans
37 dagar, å 1 R:dr 16 sk., 49 Rulr 16 sk., utom för rullors upprättande m. m.
öfver 1,704 man, å 2 Rulr för lOOule, 34 R:dr 4 sk., eller tillsammans 142 R:dr
34 sk.
Hvad marschkostnaderna rörer, så ingå deruti så väl rese- och traktamentskostnader
för befäl och spel, som underhåll åt manskapet, å 13 sk. 6 rst. banko om dagen
för hvarje man. V id närmare granskning synes också här den förstnämnde rubriken,
eller rese- och traktamentspenningar, medtaga en ganska dryg del i jemförelse
med manskapets marschkostnad.
Då mönstrings- och marschkostnaderna jemföras med kostnaderna för sjelfva vapenöfningarne,
sä visar sig förhållandet, exempelvis, sålunda:
Inom Westernorrlands län:
år 184S, mönstringskostnader  1,009: 37. —
„ marschkostnader  1  4,575: 9. 4.
S:r 5,584: 46. 4.
då deremot kostnaden för underhållet på stället under vapenöfningarne utgör 2,819
R.dr 13 sk., eller blott hälften af nyssnämnde summa.
år 1849, mönstringskostnader  926: 9. 6.
„ marschkostnader
5,010: 8. 2.
S:r 5,936: 17. 8.
Häraf utgjorde marschkostnaden för sjelfva manskapet
1,627: 13. 10.
S:r 4,309: 3. 10.
hvadan rese- och traktamentskostnader till öfver- och underbefäl m. m., dels vid
mönstringen, dels till och från mötesplatsen, utgjorde ej mindre än 4,309 Rulr 3 sk.
10 rst., då deremot underhållet under vapenöfningen, inberäknad både sjukvård och
extra förplägning, uppgick till 2,585 Rulr 7 sk. 6 rst.; och således icke till hälften
af mönstrings- och marschkostnaderna.
För Lifbeväring en:
År /848 utgjorde marschkostnaden 1,317 Rulr 35 sk. 1 rst., hvaraf manskapet
åtnjutit endast 540 Rulr 36 sk., men de öfrige 776 Rulr 47 sk. 1 rst. utgjort reseoch
traktamentspenningar till befäl och musik, hvaraf för musiken ensamt 736 Rulr
29 sk. 1 rst.
Till kronobetjeningen är utbetaldt för manskapets införande till vapenöfning på
Ladugårdsgärdet och återförande derifrån, för år 1848, ett belopp af 238 Rulr 2 sk.
9 rst. Endast uti ett af de åberopade qvittenserna finnes anteckning på det manskap,
sorn sålunda fördes från Wallentuna härad, utgörande 10 man, för hvilkas förande
blott under inmarschen till mötesplatsen utbetaldes 8 Rulr 24 sk.
Ar 1819 uppgick marschkostnaden till 1,730 Rulr 21 sk. 6 rst., deraf truppen
erhållit 1,019 R:dr 36 sk. 9 rst, men befäl och musik 710 Rulr 33 sk. 3 rst., hvaraf
musikens resekostnad utgjort 670 Rulr 35 sk. 9 rst.
j
— 93 —
Elfsborgs regementes beväringsmanskap:
År 1848, mönstringskostnader
-  304:
„ „ marschkostnader
1,293: 18. 9.
samt dessutom rese- och traktamentspenningar
1,090: 33. —
S:r 2,688: 3. 9.
då deremot hela underhållskostnaden under öfningsmötet uppgick till 2,416 R:dr 1 sk.
År 1849, mönstringskostnader
268: 41. 9.
„ „ marschkostnader
1,298: 43. 3.
samt ytterligare
45: 17. 3.
S:r 1,613: 6. 3.
hvaremot kostnaden för första öfningsmötet blott utgjorde 604 Rulr 44 sk. 2 rst.
Sammanräknas årets båda öfningsmöten, så utgöra mönstrings-, marsch- och
resekostnader
2,122: 33. 6.
samt underhåll och sjukvård under båda öfningsmötena  2,742: 13. 11.
Westgöthadals reg ementes beväringsmanskap:
År 1848, mönstringskostnader -  413: 27. 9.
„ „ marschkostnader  :  1,774: 45. 6.
samt derutöfver rese- och traktamentspenningar
902: 2. 10.
S:r 3,090: 28. 1.
då deremot hela underhållskostnaden under öfningsmötet uppgått till 2,668 Rulr
45 sk. 8 rst.
År 1849, mönstringskostnader - 447: 43. 10.
„ „ marschkostnader
1,905: 46. 6.
„ „ rese- och traktamentspenningar
222: 19. 1.
S:r 2,576: 13. 5.
då hela underhållskostnaden under öfningsmötet, jemte sjukvården, uppgått till 3,110
Rulr 21 sk. 3 rst.
West g otlia regementes beväringsmanskap:
År 1849, mönstringskostnader -  232: 47. 10
„ „ marschkostnader  1,164: 39. 8
och dessutom rese- och traktamentspenningar
1,144: 37. 2
S:r 2,541: 28. 8.
hvaremot hela underhållskostnaden under öfningsmötet, med sjukvård, extra förplägning
och diverse utgifter, utgjorde 1,996 Rulr 7 rst.
§• 2.
Sedan förordnadt blifvit, att beväringsmanskapets i Westernorrlands län vapenöfningar
skulle flyttas från Wiks mo till Sånga mo, och denna sednare plats för
ändamålet planeras, uppgick, vid anställd entreprenadauktion, kostnaden för planeringen
m. in. till 2,444 R.dr 16 sk. i enlighet med uppgjordt kostnadsförslag; men
dessutom förekommer bland utgifterna för apteringen af sistnämnde plats, utöfver
kostnadsförslaget, som dock icke skulle få öfverskrida», en reseräkning af Regementskommissarien
Gyllander, hvaruti upptagas bland annat följande poster:
En resa, för att biträda vid entreprenadauktion om byggnaden
6: 29. —
Sju resor till Sånga mo, för att efterse arbetet, å 7 R:dr 31 sk.,
53: 25. —
En resa, för att inpacka persedlarne å Wiks mo  12: 44. —
En resa till Wiks mo, för att utlemna packlårarne  11: 26. —
En resa till Wiks mo, för att efterse nedtagningen af trossboden  10: 12. —
En resa till Wiks mo, för att efterse trossbodens afhemtriing  11: 39. —
En resa, för att utstaka läget för barackerna
7: 31. —
Trenne ytterligare resor till Sånga, för att efterse arbetena, å 7 R.dr 31 sk., 22: 45. —
En resa till Sånga, för att ombesörja persedlarnes flyttning - - 8: 47. —
En resa till Sånga, för att öfvervara syn
7: 31. —
En resa till Sånga, för att öfvervara en ytterligare syn
7: 34. —
Diverse utgifter, såsom byra för persedlarne, biträde vid inpackningen m. m., 31: — 6.
Summa R:dr B:ko 192: 24. 6.
Be förenade mötespassevolans-fonderna.
Räkenskaperna, som äro uti Kongl. Kammarrätten granskade för båda revisionsåren
utan anmärkning, utvisa:
Debet.
år
år 184D
•
Balans från föregående äret:
Tillgångar
317,570: 45.
6.
311,699: 9.
11.
Uppbörd:
Inkomst af fastigheter -
4,224: 37.
1.
4,264: 45. 11.
Intressemedel
13,059: 47.
1.
13,081: 12.
2.
Anmärkningsmedel
—
—
882: 12.
3.
Diverse inkomster -
301: 42.
1.
68: 8.
—
S:r
17,586: 30.
3.
18,296: 30.
4.
Balans till påföljande året:
Skulder
2,607: 33.
10.
3,073: 37.
9.
Summa
337,765: 13.
7.
333,069: 30.
—
Credit.
Balans från föregående äret:
Skulder
12,302: 17.
—
2,607: 33.
10.
— 95 —
Utgifter:
Aflöning och gratifikationer
9,587: 46. 4. 8,498: 13. 4.
Onera och utgifter för fastigheter  762: 13. 7. 667: — 3.
Arrende för Herrevadskloster» kungsgård
2,545: — — 2,545: — —
Byggnader, reparationer och inventarier -
— — 1,255: 31. 9.
Kostnader för Kongl, borgen å Ladugårdsgärdet 174: 37. — 887: 21. 4.
Skottvallars underhåll
50<3: — — 508: — —
Diverse utgifter
- — -  185: 33. 9. 519: 34. 9.
S r 13,763: 34. 8. 14,881: 5. 5.
lia!rins till påföljande äret:
Kontant behållning  .v ,. 27,590: 24. 3. 10,705: — 7.
Fordringar
1,777: 41. 6. 1,950: 17. 10.
Utlanta medel med räntor
282,330: 40. 2. 302,925: 20. 4.
S:r 311,699: 9. 11. 315,580: 38. 9.
Summa 337,765: 13. 7. 333,069: 30. —
Rörande aflidne Regementsqvartermästaren vid Westerbottens f. d. regemente,
Kapitenen C. A. von Essens konkursmassas, i flera föregående revisionsberättelser
omförmälda, skulder till fonderna, utgörande tillsammans 315 R:dr 39 sk. 11 rst.,
hafva Reyisorerne inhemtat, att, sedan genom Kongl. Maj:ts nådiga dom den 15
September innevarande år, sysslomännen i nämnde konkurs blifvit förpligtade att
beloppet inbetala, berörde dom numera är, för verkställighet, till Kongl. Maj:ts vederbörande
Befallningshafvande öfverlemnad; hvarjemte Revisorerne erhållit följande upplysningar,
rörande fondernas, 3:ne från längre tid tillbaka, genom utlåning, ägande,
på konkursutredningar beroende, fordringar, nemligen:
l:o uti aflidne Krigskommissarien O. W. Invenii oell hans löftesmäns konkurser,
återstående kapital
2,696: 21. 1.
Sedan så väl gäldenären som löftesmännen med döden afgått
och deras konkurser blifvit slutligen utredda, är detta belopp beroende
på anmälan till afskrifning.
2:o uti Enkefru A. W. Rosenborgs oell hennes löftesmäns, Majoren
A. S. Rosenborgs, konkurser, återstående — -'-  270: 34. 2.
Båda gäldenärerne hafva aflidit; och är fordringsbeloppet beroende
pä utredning af urarfva konkursen efter Majoren Rosenborg.
3:o uti Hofintendenten Fr. Westins samt hans löftesmäns konkurser,
återstående
— 1,043: 42. 10.
Af gäldenärens lön innehalies hälften för borgenarernes räkning,
hvaremot löftesmännens konkursmassor, hvilka blifvit slutligen
utredda, icke lemna någon vidare tillgång.
För öfrigt befunnos fondernas säkerhetshandlingar, vid anställd inventering, i
behörig ordning.
— 96 —
Indelta Arméens nya mötes fond.
Räkenskaperna för denna fond, hvars förvaltning besörjes af Kongl. Krigs-kollegii
Underhalls-afdelning, äro granskade i Kongl. Kammar-rätten för är 1848 utan
och för år 1S49 med anmärkningar.
Inkomster och utgifter utvisa följande förhållande:
»eliet. år år 1§49.
Balans från föregående året:
Tillgångar
125,741: 32. 8. 214,049: 20. 7.
Uppbörd:
Statsanslag till möteskostnader
186,669: — — 186,669:
Dito för förhöjda marschportioner —  2,454: 12. 6. 5,951: 34. 4.
Passevolans-fourage-afgift
31,918: 20. — 26,086: 14. —
Försäljningsmedel
7,595: 26. 2. 317: 47. 10.
Diverse inkomster
3,299: 10. 10. 123: 19. 5.
S r 231,936: 21. 6. 219,148: 19.
Balans till påföljande året:
Skulder
2,872: 8. 1. 4,488: 15. —
Summa 360,550: 14. 3. 437,686: 7. 2.
Credit.
Bakms från föregående året:
Skulder
9,161: 28. 1. 2,872: 8. 1.
Utgifter:
Löner och arfvoden
20,163: 40. — 20,453: 40. —
Mönstringskostnader
604: §. 2.
Marschkostnader
18,684: 27. 11. 46,597: 4. 3.
Underhåll på mötesstället
62,948: 15. 10. 128,124: 28. 2.
Sjukvards-kostnader  ,
4,071: 15. 1. 5,988: 7. 7.
Extra förplägning
434: 46. — 1,800: 40. 3.
liese- och traktaments-pennin^ar
288: 14. 2 1 326* (i 7
Provisioner  ......  975: 20. 1. l,iUh 4A. i
Byggnader, reparationer och persedlar
680: 23. 2. 4,851: .38. 6.
Arrenden och onera för mötesplatser
1,034: 42. 2. 1,099: 14. 1.
Mötespassevolans-ersättning för vakanta nummer 9,954: — — 9,891:
Upphandling af proviant m. 11. persedlar
10,978: 24. 2. 666: 32. —
Uplands regementes garnisons-tjenstgöring i Stockholm
— — 4 022: 15. 9.
Restitutioner
2,147: 4. 10. ’ — _
Öfningslägret å Ladugårdsgärdet
— — 22,746: 29. 11.
Transport: 130,966: 41. T. 248,988: 13. 5!
— 97 —
Transport: 130,966: 41. 7. 248,988: 13. 5.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljuspenningar
-
- 540: 44. 9. 292; 40. 3.
Diverse utgifter -
- --  748: 25. 5. 1,066: 43. 2.
Exercisammunitions-kostnader
1,298: 15. 8. — —
Utgifter för föregående år
1,501: 8. 1. 996: 19. 2.
S:r 137,054: 39. 6. 251,344: 20. —
Lefver ering:
Till förenade passevolans-fonderna —,  284: 22. 1. — —
Bulans till påföljande året:
Kontant behållning
11,261: 8. 3. 53,358: 3. 11.
Förskotter  -----  202,752: 12. 4. 130,111: 23. 2.
Fordringar
—
36: — — — —
S:r 214,049: 20. 7. 183,469: 27. 1.
Summa 360,550: 14. 3. 437,686 7. 2.
§. 1
Uti ofvanupptagna löne- och arfvodesbelopp ingå de summor, som utgöra fondens
tillskott till aflöning för Kongl. Krigskollegii embets- och tjenstemän, nemligen:
år 1848
9,772: 8. —
år LS49
9,193 8. —
§. 2.
Vid de i ofvanstående tabell upptagna extra förplägnings-ntgifterna har icke
något annat anmärkningsvärdt förekommit, än den betydliga skillnaden mellan båda
årens utgifter, hvilken likväl till en del förklaras deraf, att vid Axevalla hed, år
1849, utgått 732 Rdr 41 sk.; men, vid närmare granskning af de särskilda räkningarne,
visar sig den verkliga skillnaden ännu större derigenom, att, utom ofvan uppförda
extra förplägningsutgifter, ett belopp af 1,987 Rdr 26 sk. 11 rst. vid lägret på Ladugårdsgärdet,
är 1849, blifvit utdeladt dels i kontant och dels i förplägningsartiklar,
af hvilken summa likväl 704 Rdr 39 sk. från Hans Maj.t Konungens handkassa till
fonden åter ingått, såsom ersättning för en del af dessa förplägningsartiklar.
Utom det att denna ersättningsliqvid icke hellöff i stats-verkets räkenskaper
inga, förekommer derjemte, att de förplägningsartiklar, för hvilka godtgörelse, enligt
dertill hörande verifikationer, fol. 14, uppgifves vara beräknad uppgå till ett värde
af endast 445 Rdr 15 sk.; hvaraf vill synas, sorn skulle ersättningen med 259 Rdr
24 sk. hafva öfverstigit det belopp, hvilket enligt räkenskaperna skolat fonden tillkomma.
§• 3.
Ehuru anslaget för skrifmaterialier, expenser samt ved och ljus till Kongl. KrigsKollegium,
pä sätt i relationen om Utrednings-afdelningen anmärkts, redan blifvit
— 98 —
öfverskridet, hafva likväl derutöfver från denna fond för samina ändamål utgått:
år 1848  K:dr 540: 44. 9.
„ 1849
- -
„ 292: 40. 3.
varande i beloppet för år 1848 inbegripna de uti 2 §. af berättelsen om Utredningsafdelningen
omförmälda 222 R dr 2 sk. 6 rst.; hvaremot de i samma §. omnämnde 216
R:dr 1 sk. 4 rst., hvilka skolat blifva Utrednings-afdelningen godtgjorda för år 1849,
icke, enligt hvad hufvudboken utvisar, från nya inötesfonden utgått.
§• 4.
I hufvudboken för år 1818 är upplagdt ett konto för uppköpt proviant, deruti
a Iföras
R:dr 10,978: 24. 2.
och ett anuat konto för försåld proviant, hvarest uppföras  „ 7,591: 1. 8.
mellan hvilka summor skillnaden alltså utgör
R:dr 3,387: 22. 6.
Af räkenskaperna och verifikationerna inhemtas, att denna förlust uppkommit
derigenom, att Provianterings-direktionerna vid de särskilda regementena kontraherat
med entreprenörer om tillhandahållande af proviant för 1848 års möten, hvilka,
till följd af krigsrustningarne och truppernas sammandragning i Skåne, sedermera
blifvit till större eller mindre delar inställda, hvaraf följt, att provianten icke blifvit
behöflig, utan för Kronans räkning återförsålts. Kontrakterna med entreprenörerna
innehålla väl, å ena sidan, att Kongl. Maj:t och Kronan i sådant fall ville hålla entreprenören
skadeslös för de utgifter, han verkligen haft, sålunda, att han finge ersättning
för hvad han lagligen styrkte redan vara upphandladt eller för hvad af
honom vöre å mötesplatsen för påräknade behof magasineradt, hvilket af Kronan
komme att öfvertagas och disponeras; hvaremot, å andra sidan, är stadgadt, att entreprenören
vore pligtig att hafva provianten vid mötesplatsen så tidigt, att den
minst 8 dagar före mötets början kunde undergå besigtning utaf 2:ne af Regementschefen
dertill kommenderade officerare. Tillgängliga handlingar upplysa likväl
icke, att en sådan föregående besigtning någorstädes blifvit verkställd, utan synes
det hafva fått hero på entreprenören att, sedan mötet blifvit instäldt, bestämma,
hvilka qvantiteter och hvilka slag af proviant han ville aflemna, hvarefter densamma
blifvit för Kronans räkning försåld med ofvan omförmälda betydliga förlust.
Vid försäljningen för Kronans räkning af provianf-artiklarne för Elfsborgs regemente,
förekommer likväl, att endast det inflytande beloppet blifvit entreprenören
godtgjordt, hvaraf synes, att endast auktion sprovision m. fl. kostnader skulle utgjort
Kronans förlust; men af 1849 års hufvudbok och verifikationer inhemtas, att entreprenören,
uppå Regementschefens tillstyrkan i skrifvelse till Provianterings-direktionen,
erhållit en rund summa af 666 R:dr 32 sk., såsom ersättning för den förlorade
vinsten pä provianteringen, med hvilket belopp alltså Kronans förlust på proviant-upphandlingen
för föregående året blifvit ytterligare ökad.
Med omförmälande af dessa förhållanden och utan att ingå i bedömande, hvarken
huruvida mötenas inställande kunnat meddelas vederbörande så tidigt, att lefveranskontrakterna
om provianten kunnat annulleras, eller i hvad mån dessa kontrakter
eller sättet, hvarpå de blifvit uppfyllda, utgjort laglig grund för Kronans vidkännande
af dylika förluster, finna Revisorerne det likväl anmärkningsvärdt. att proviant,
upphandlad i Mars och April månader, för att lefvereras i Maj och Juni, icke
kunnat under Juni, Juli och Augusti månader, då födoämnen i allmänhet äro dyrast,
försäljas, utan att tillskynda Kronan en så betydlig förlust, hvilket synes ådagalägga,
a*t prisell vid upphandlingarne varit stegrade alltför högt, samt att i denna del af
administrationen icke iakttages den hushållning och omtanke, som vederbör.
/
— 99 -
Trosspassevolans-fonden.
Räkenskaperna äro för båda revisionsåren granskade utan anmärkningar och
utvisa följande förhållande:
Uebel. år 1S4S. år 1S49.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
208,408: 3. 9. 223,216: 28. 3.
Uppbörd:
Trosspassevolans-afgift
18,836: 23. 6. 16,600: — —
Räntemedel
7,435: — — 7,385: — —
Diverse inkomster
184: 3. 7. 164: 24. 4.
S:r 26,455: 27. 1. 24,149: 24. 4.
Balans till påföljande året:
Skulder
14.533: 10. 9. 5: 18. 4.
Summa 249,396: 41. 7. 247,371: 22. 11.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skulder
5,393: 36. 1. 14,533: 10. 9.
Utgifter :
Trossens underhäll  -  5,342: 36. — 4,964: 14. —
Ersättningar
14,270: 40. 7. 2,699: — —
Diverse utgifter
1,172: 44. 8. 137: 2. 10.
S:r 20,786: 25. 3. 7,800: 16. 10.
Balans lill påföljande äret:
Kontant behållning
47,531: 28. 3. 49,332: 43. 4.
Utlånta medel, med räntor,  175,685: — — 175,355: — —
Förkotter
— — 350: — —.
S:r 223,216: 28. 3. 225,037: 43. 4.
Summa 249,396: 41. 7. 247,371: 22. TT
Dessa räkenskaper hafva icke heller till någon anmärkning från Revisorernes
sida löranledt.
Fondens säkerhetshandlingar befunnos, vid anställd inventering, i god ordning.
Norrbottens Hästjägare^qvadrons fond.
Af de uti Kongl. Kammarrätten utan anmärkning granskade räkenskaperna
inhemtas
Debet.
år 1&4$.
år 1 *-!«>.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
-— 106,140: 16.
4.
113,804: 2. 1.
Uppbörd:
Vakans-afgifter
Mötespassevolansafgift för vakanta nummer
Intressemedel - -
Vinst ä försåld spanmål
~~ 3,509: 11.
630: —
.... 4,438: —
7.
3,505: 47. 1.
4,993:
383: 2. 10.
«i
S:r 8,577: 11.
7.
8,882: 1. 11.
Balans till påföljande äret:
Skulder —
3.
290: 18. 11.
Summa 114,992: 28. 2. 122,97(5: 22. 11
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder . 252: 8. 8. 275: —
Utgifter:
Provision och remisslage
-  2S: 25. 2. 9: 45. —
Arfvoden  -
265: 18. 3. 280: 32. G.
Brefföringspenningar
7G: 6. — 3(5: 31. 4.
Ersättning till Norrbottens Fältjägarecorps^ lönefond,
för vakans-afgiftér af 10 rotenummer, 533: 16. — 533: 16. —
Diverse utgifter
33: — — 227: 24. —
S:r 936: 17. 5. 1,088: 4. 10.
Balans till pa följande aret:
Kontant behållning
5,164: 13. 6. 2,399: 35. 6.
Behållning af spanmåt
1,498: 6. — 37: 44 —
Fordringar -  -—
-
3,876: 26. 7. 3,507: 36. 4.
Utlänta medel, med räntor,
103,265: 4. — 115,667. 46. —
S:r 113,804: 2. 1. 121,613: 17. 1(>.
Summa 114,992: 28. 2. 122,976: 22. 11.
Till någon erinran frän Bevisorernes sida hafva dessa räkenskaper icke föranleda
och befunnös fondens säkerhetshandlingar, vid anställd inventering, i god ordning.
— 101 —
Utredning s-afdelningen.
Hufvud böckerna, som för båda revisionsåren blifvit i Kongl. Kammarrätten
granskade med anmärkningar, utvisa:
Dell et. år år 1M9.
Balans från föregående året:
Tillgångar- ..
-
193,908: 8. 8. 253,S09: 23. —
Uppbörd:
Andel i anslaget till försvarsverket i allmänhet 426,666: 32. — 429,226: 32. —
Anslag till ved och ljus för fästnings- och garnisons-orter
14,000: — — 19,000:
Dito till lifmundering för indelta infanteriet
71,000: — — 71,000: —
Dito till rese- och traktamentskostnader  -  6,666: 32. — 6,660: 32.
Dito till traktamente för magistratspersoner och
borgare
-  800: — 800:
Dito till skrifmaterialier och expenser m. m. för
Krigskollegium m. fl. verk
4,776: 35. 4,777: 2J. —
Ersättning för kontanta försträckningar  21,305: 16. 17,135: 1... b.
Dito för inlemnade persedlar
69,S23: 19. 6. 26,14o: 25. 9.
Diverse inkomster
1,752: 18. 5. l,6_o: -o. lf.
S:r 616,791. 8. 11. 576,375: 13. 3.
Balans till påföljande året:
Skulder
27,970: 24. 9. 31,261: 39. 8.
Summa 838,669: 42. 4. 861,446: 27. 11.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder  - - -  22,228: 40. 1. 27,970: 24. 9.
Utgifter: ^
Statsersättningar för nästförutgångne år . ... -  5,245: 28. — 3,615: 27. o.
Värfvade arméens beklädnad
318,356: 45. — 303,725: 11. -.
Beväringsmanskapets dito
- — -
35,583: 20. 7. o8,0ao: 2„. 4.
Kapotters anskaffning
-
16,078: 11. 6. 5,194: 24. 1.
Beklädnadsbjelp för underbefäl m. fl  9,059: 33. 2. 8,823: 11. —
Arméens utredning
24,568. 15. 5. 29,013: 35. o.
Dito tross
-
;v~ 13,862: 27. 11. 17,970: 8. 1.
Fastningarnes behof, eller kommendantskaps-utgifter, 8,437: 18. 9. 5,899:35. o.
Förrådens diverse behof
5,554: 7. 6. 5,184: -a. 5.
Hyror-  - 3,662: 21. 4. 3,538: 16. —
Transportkostnader -
- 1,968: 40. 5. 3,188: 22. 5.
Diverse utgifter
1,544: 16. 7. 2,082: 15. 8-
tillsammans för försvarsverket i allmänhet 443,921: 46. 2. 426,829: 14- 1.
— 102 —
Lifmundering för indelta infanteriet  65,027: 33. 2. 64,897: 18. 4.
Ved och ljus för fästnings- och garnisonsorter— 22,528: 43. — 514: 33. 10.
liese- och traktamentskostnader  19,133: 2. 6. 23,071: 9. 6.
Dito till magistratspersoner och borgare
181: 28. 9. 275: 36. 6.
Skrifmaterialier och expenser —  5,(28: 2. — 5,180: 7. 9
S r 555^821: 11. 7. 520,768: 24. —
Lefverering,
Till Kongl. Statskontoret:
Besparing å föregående ars anslag till
lifmundering för indelta infanteriet
6,121: 34. 8. 5,972: 14. 10.
rese- och traktamentskostnad för magistratspersoner
och borgare
688: 29. — 618: 19. 3.
Till Kongl. Kollegii Fortifikationsafdelning:
Anslag till kommendantskaps-utgifter
— — 9,452: 9. 3.
Dito till ved och ljus för fästnings- och garnisonsorter
— — 19,000: — —
S:r 6^810: 15. & 35,042: 43. 4.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning  21,715: 10. 8. 115,313: 15. 10.
Förskot ter
74,244: 38. 7. 35,494: 14. 6.
Fordringar
157,849: 21. 9. 126,857: 1. 6.
S:r 253,8q9: 23. — 277,664: 31. 10.
Summa 838,669: 42. 4. 861,446: 27. 11-
§. 1.
Angående nedannämude, ännu vid 1849 års slut i Afdelningens räkenskaper och
uti flera föregående revisionsberättelser omförmälda, 'äldre fordringar, hafva Revisorerne,
dels utaf den hufvudboken bilagda balansrelation, dels af eljest tillgängliga
handlingar, erhållit följande upplysningar:
l:o fordran hos Fabrikören Fougts enka, återstoden af ådömd mellangift och
vitesmedel för en ofullgjord lefverans, 3,910 Hulr 26 sk. 4 rst., anmäld till afskrifning
den 23 Juli innevarande år.
2:o hos Handlanden O. Hellströms konkursmassa, återstående 690 H:dr 11 sk.
6 rst. af ett, år 1839, meddeladt förkott å en lefverans. Enligt Kongl, brefvet den 5
Mars 1846, skall summan, i afbidan a blifvande tillgång hos gäldenären och kautionisterna,
fortfarande balanseras, oell beror för öfrigt utredningen häraf på anmälan,
när dessa personer med döden afgått.
3:o hos Expeditions-sekreteraren Loo, 336 H dr 32 sk. 4 rst., för ett år 1821
från Stockholms Utredningsförråd erhållet parti ull. Beloppet balanseras i afvakta»
på blifvande tillgång hos gäldenären; och har vid hällen undersökning detta år utrönts,
att tillgång för gäldande häraf ännu saknades.
4:o år 1831 förskjutna rese- och traktamentskostnader till ledamöter i en krigsrätt,
för behandling af ett mellan Kapitenen Gyllenram och Fältkamreraren Nygren
— 103 —
anhångigt mål, 434 R:dr 3 sk. 10 rst., hvilket belopp kommer att, enligt Kongl. Krigskollegii
beslut den 4 Maj nästlidet år, till afskrifning befordras.
5:o hos aflidne Regements-qvartermästaren vid Westerbottens f. d. fältjägareregemente
von Essens konkursmassa, 132 R:dr 44 sk. 8 rst., för felande persedlar i
förrådet å Gumboda lägerplats. Sedan numera utredt blifvit, att någon ersättning
härför icke är att för Kronan förvänta, är beloppet för närvarande på afskrifning
beroende.
6:o hos Kongl. Spanska regeringen, 9,909 R.dr 26 sk. 10 rst, för utredningspersedlar,
som år 1814 blifvit lemnade till ett i Götheborg varande detachement af Spanska
trupper. Denna fordran borde, likmätigt Kongl, brefvet den 31 Juli 1845, fortfarande
balanseras; och hafva Revisorerne härom utaf en från Herr Statsministern för
utrikes ärendena, den 25 sistlidne Oktober, erhållen skrifvelse inhemtaf, att, sedan
Kongl. Maj:ts Chargé d’affaires i Spanien, sednast år 1849, till Kongl. Spanska regeringen
ingifvit officiel not i ämnet, bemälte Statsminister begärt och erhållit Kongl.
Maj:ts nådiga tillstånd att förse Dess Chargé d’affaires i Madrid med ytterligare instruktioner
och anbefalla honom att åter till nyssnämnda regering afgifva f örnyad framställning
om detta ärende, äfvensom uppmana honom till användande af sina bästa
bemödanden, för att bringa saken till ett önskadt slut.
§. 2.
Under titel: skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Krigskollegium
in. fl. verk, hvartill Rikets Ständer å stat anvisat ett bestämdt anslag af 4,500 R:dr,
har Kongl. Statskontoret, af löpande årets anslag, anordnat till Kongl. Krigskollegium:
år 1S48. år fl$4t).
ljuspenningar'  R:dr 1,645: 15. — 1,672: 29. —
samt till expenser och för registraturskrifning „ 3,091: 32: — 3,091: 32. —
tillhopa R:dr 4,736: 47. — 4,764: 13. —
Således liar förberörde anslag, ehuru afsedt jemväl för andra embetsverk, blifvit,
ensamt för Kongl. Krigskollegii behof, utafKongl. Statskontoret öfverskridetmed236
R:dr 47 sk., för det förra och 234 R:dr 13 sk., för det sednare året, oberäknad! hvad
derifrån blifvit till Öfverståthållare-embetet anordnadt, för upphandling af ved åt
bemälte Kongl. Kollegium.
Utaf förenämnde, till Kongl. Krigskollegium anordnade, summor äro Ijuspenningarne
af Kongl. Kollegium utbetalda med de från Kongl. Statskontoret lefvererade
belopp. Deremot hafva de af Kongl. Kollegium bestridda utgifter till expenser
år 1S4S. år 1S49.
utgjort
3,342: 47. — 3,494: 10. 9.
men då Kongl. Krigskollegium haft att dertill disponera
endast ofvan upptagna  3,091: 32. — 3,091: 32. —
har Kongl. Kollegium alltså, utöfver de för detta ändamål
disponibla, tillgångar utgifvit
251: 15. — 402: 20. 9.
Häraf är dock, till ersättning af Underhålls-afdelningen
debiterade, å räkning med nya mötesoch
passevolans-fonderna samt anslagen för
exercis-sqvadronernas underhåll och beväringsmanskapets
vapenöfningar
222 2. 6. 216: 1. 4.
— 104 —
efter afdrag hvaraf, hos Utrednings-afdelningen återstår en å nu ifrågavarande anslag
oersatt nettobrist af
R:dr 29: 12. 6. 180: 25. 5.
Å detta förhållande hafva Revisorerne desto hellre bordt fasta Rikets Stånders
uppmärksamhet, sorn de hos Utrednings-afdelningen sålunda yppade anslagsbrister
icke, i likhet med uppkomna brister ä öfriga, af denna Afdelning förvaltade, statsanslag,
blifvit i hufvudböckerna bland ändra fordringar, i afvaktan på godtgörelse, balanserade.
§. 3.
För båda revisionsåren förekomma bland inkomsterna åtskilliga, icke obetydliga,
summor, hvilka, enligt derå afgifna reversaler, influtit såsom betalning för Kronan
tillhöriga, å auktion försålda, persedlar, såsom exempel hvarå, må nämnas ett från
Stockholms Utredningsförråd år 1849 lefvereradt belopp af 1,068 R.dr 31 sk. 0 r.st.
Då auktion sprotokoller och öfriga handlingar, hvarmed uppbörd af dylika medel hör
till riktigheten bestyrkas, likväl icke funnits räkenskaperna bilagda, kunna Revisorerne
icke undgå att derå, för framtida rättelse, fästa uppmärksamhet.
§. 4.
Utgifterna å det i »riksstaten på 4:de lnifvudtiteln uppförda förslagsanslag af
6,666 R:dr 32 sk., till reise- och traktamentskostnader, hafva uppgått: år 1848, till
19,133 R:dr 2 sk. 6 rst. samt år 1849, till 23,071 R rlr 9 sk. 6 rst., hvarigenom ä
berörde anslag uppstått en brist af 12,466 R:dr 18 sk. 6 rst. för det förra och
16,404 R:dr 2 5 sk. 6 rst. för det sednare året. Af denna omständighet hemta Revisorerne
ytterligare stöd för den här ofvan, uti berättelsen om Fortifikations-afdeln
ingen, §. 6, uttalade åsigt om behofvet af förändringar i nu gällande rese-reglemente. *)
För ar 1848, då anslaget till ved och ljus för fästnings- och gamisonsorter, var
i riksstaten bestämdt till 14,000 li:dr, hafva utgifterna för samma ändamål utgjort
ej mindre än 22,528 R:dr 43 sk., hvadan bristen å anslaget uppgått till 8,528 li dr
43 sk., hvilken summa i räkenskaperna balanseras, såsom Afdelningens fordran hos
Kongl. Statskontoret. Detta missförhållande mellan anslag och utgift har förefallit
Revisorerne anmärkningsvärdt.
Beträffande nyssnämnde anslag för år 1849, få Revisorerne anmäla, att detsamma
blifvit till hela sitt belopp, 19,000 ll:dr, redovisadt af Fortilikations-afdelningen;
meri att derutöfver utbetalts af Utrednings-afdelningen direkte 514R:dr33sk. 10 rst.;
och hänvisa Revisorerne i öfrigt till deras här ofvan, uti 8 §. af berättelsen om Fortifikations-afdelningen,
afgifna yttrande.
§. 6.
Uti särskildt konto redovisas i hufvudböckerna jemväl de för bildande af underbefäl
vid Arméen afsedda och under Kongl. Krigskollegii förvaltning ställda, så
kallade volontär-vakans-medlen, med hvilka förhållandet varit följande:
) Se nolen sid. 16
— 105 —
Behållning från år 1847 — -  20,113: 40. 1.
Uppbörd år 1848  -  4,052: 9. 10.
” 1849  - - 6,289: 29. 6. 10,341; 39. 4. 30.455.. 31. 5
Utgift år 1848
2,103: 39. —
» 1849
1,302: 16. 3. 3,406: 7. 3.
Behållning till år 1850
27,049: 24. 2. 30,455: 31. 5.
och är behållningen deraf vid 1849 års slut bland Utrednings-afdelningens skulder
balanserad.
För uppbörden af dessa vakans-medel finnas vid räkenskapen icke andra verifikationer,
än uppbördsmännens reversaler, hvilken ofullständighet i redovisningssättet
Revisorerne anse böra för framtiden afhjelpas dymedelst, att verificerade special-redogörelser
öfver dessa medel varda hufvudböckerna bifogade.
§. 7.
I afseende pä det uti flera föregående revisionsberättelser omförmälda, utaf
Kongl. Kammarrättens Öfver-revisions-departement, vid 1836 till och med 1842 års
redogörelser för volontär-vakansmedlen, anmärkta belopp af 4,148 R:dr 25 sk. 9 rst.,
hafva Revisorerne, den 21 sistlidne Oktober, från Kongl. Kammarrätten erhållit den
upplysning: att, sedan vid anmärkningarnes pröfning en del deraf förfallit, men deremot
2,750 R:dr 4 sk. blifvit till betalning fastställda, hade 1,559 R:dr 5 sk. 8 rst. utaf
sistnämnde summa till fonden influtit, hvaremot återstoden, 1,190 R:dr 46 sk. 4 rst.,
berodde på vidare åtgärder, nemligen: 751 R:dr 11 sk. 10 rst. på nådig pröfning af
underdåniga besvär, samt 439 R:dr 34 sk. 6 rst. på verkställighet af laga kraft
vunna
beslut.
§. 8.
Af en från Kongl. Krigskollegium meddelad berättelse om fortgången af de
tvänne Militär-författnings-samlingar, hvilkas ordnande och lifgifvande af trycket varit
en inom Kongl. Kollegium inrättad byrå anförtrodt, hafva Revisorerne inhemtat:
att, utom livad 1849 års revisionsberättelse omförmäler, samma år blifvit utaf
det större arbetet, Samling af gällande författningar rörande Arméen, dess styrelse
och förvaltning, af trycket utgifna, 9:de titeln: Inqvartering en, som vid nyssnämnde
berättelses afgifvande var till tryckning fullbordad, samt 25:te titeln: Landt försvaret
tillhörande hus och byggnader, och att sedan, till följd af Kongl, brefvet den 11
December 1849, arbetets fortsättning och lifgifvande blifvit tills vidare instäldt samt
författningsbyrån upplöst, alla byrån tillhöriga handlingar blifvit till Kongl. Krigskollegii
Sekreterare, efter inventering, aflemnade; äfvensom att utaf det mindre arbetet,
Stadganden, rörande rotehällaren och soldaten vid de indelta infanteri-regementena,
återstå, för arbetets fullbordan, utgifvandet af endast ett häfte, innefattande
det af Rikets sednast församlade Ständer gillade nya knektekontrakt, med tillhörande
handlingar, rörande inom provinsen Jemtland förlagda trupper.
14.
— 106 -L
Militie-boställshassan.
Räkenskaperna, hvilka uti Kongl. Kammarrätten blifvit granskade, för år 1848
med och för år 1849 utan anmärkningar, utvisa följande förhållande:
99d)Ct. år 1848. år 1849.
Balans från föregående året:
Tillgångar -  191,189: 8. 10. 187,075: 30. 1.
Uppbörd:
Reservhemmans räntor
15,121: 21. 5. 12,183: 22. 7.
Intressemedel
7,614: 11. 7. 7,967: 11. —
Försäljnings-, hyres-, anmärknings-, ersättnings-,
vites- och restitutionsmedel
1,977: 27. 11. 1,029: — 3.
S:r 24,713: 12. 11. 21,179: 33. 10.
Balans till påföljande året:
Skulder ..
5,011: 22. 4. 5,080: 29. 11.
Summa 220,913: 44. 1. 213,335: 45. 10.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder  5,449: 37. 10. 5,011: 22. 4.
Utgifter:
Aflöning, arfvoden och gratifikationer  6,341: 46. 4. 6,458: — —
Pensions- och indragningsstaten  4,168: 25. — 4,260: 16. —
Inqvarteringspenningar
8,296: 24. — 7,676: 24. —
Byggnader, reparationer och brandstodsersättning 8,575: 46. 1. 4,600: 38. 9.
Ljuspenningar och expenser
427: 16. 9. 468: 39. 2.
Räntemedel
151: 31. 7. 151: 31. 7.
Vitesmedel
264: 11. 6. 206: 45. 1.
Diverse utgifter
162: 14. 11. 217: 36. 1.
Afskrifning
— — 265: 24. —
S:r 28,388: 24. 2. 24,306: 14. ~8.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
10,953: 46. 11. 7,003: 21. 10.
Utlånta medel, jemte räntor,
167,212: 29. 2. 168,886: 14. 3.
Fordringar och förskotter
4,171: 40. 9. 3,477: 23. 3.
Anmärkningsmedel
4,737: 9. 3. 4,650: 45. 6.
S:r 187,075: 30. 1. 184,01S: 8. 10.
Summa 220,913: 44. 1. 213,335: 45. 10.
i
— 107 —
§. 1.
Af ofvanstående framställning synes, att Kassan, som vid 1847 års utgång ägde
en nettobehållning af 185,739 R:dr 19 sk., under revisionsåren ytterligare blifvit förminskad
med 6,801 R-.dr 40 sk. 1 rst., så att den vid 1849 års slut, efter afdrag af
skulderna, utgjorde 178,937 R:dr 26 sk. 11 rst.
För afhjelpande af detta ofördelaktiga förhållande, hafva Rikets sednast församlade
Ständer medgifvit, att de från denna Kassa, till åtskilliga Krigskollegii afskedade
embets- och tjenstemän utgående årliga pensioner, med ett belopp af 3,510
R.dr 16 sk., må på allmänna indragningsstaten öfverflyttad; hvarjemte Rikets Ständer,
uti underdånig skrifvelse af den 20 Augusti innevarande år, fastat Kongl. Maj:ts
nådiga uppmärksamhet på nödvändigheten deraf, att förvaltningen af denna Kassa
varder på det sätt ordnad, att sådana från densamma utgående kostnader, som för
dess egentliga ändamål äro främmande, måtte för framtiden undvikas.
§. 2.
I afseende å Kassans, vid 1849 års slut, utbalanserade fordran hos f. d. Regementsskrifvaren
vid Dalregementet, Fältkamreraren P. A. Arell, utgörande i kapital
2,998 R:dr 10 rst., jemte upplupen ränta, 1,652 R:dr 44 sk. 8 rst., hafva Revisorerne
inhemtat, att, sedan Rikets Ständer vid sistlidne riksdag medgifvit den upplupna
räntans afskrifning, emot det att den då oguldna kapitalåterstoden, 898 R:dr
10 rst., blefve inom Oktober månads utgång innevarande är inbetald, så äro sistnämnde
medel, under loppet af nästlidne Oktober månad, till Kongl. Kammarrättens
Öfverrevisions-departement af Arell inlefvererade.
§. 3.
Kassans säkerhetshandlingar befunnos, vid anställd inventering, i god ordning.
Jemtlands resern-medels hassa.
Räkenskaperna, som blifvit i Kongl. Kammarrätten granskade för båda revisionsåren
med anmärkningar, utvisa;
JLPcllCt. år 1848. år 1849.
Balans från föregående året:
Tillgångar
29,269: 11. 5. 31,883: 13. —
Uppbörd:
Reserv-kapitals-räntor
1,408: 25. 1. 1,334: 3. 2.
Intressemedel
1,374: 11. 3. 1,502: 44. 3.
S:r 2,792: 36. 4. 2,836: 47. 5.
Summa 32,061: 47. 9. 34,720: 12. 5.
— 108
Credit.
pjtcr:
Arfvoden, expenser och remisslage
148: 33. 1. 291. 18. 11.
Ersättning för persedlar, utlemnade till Jemtlands
hästjägare-corps\s I sta sqvadron,— - 30: 1. 8. 328: 39. 7.
S:r 178: 34. 9. 620: 10. 6.
Balans lill påföljande äret:
Kontant behållning  -  (427: 30. 5. 302: 12. 1.
Utlånta medel, jemte räntor,  - — 31,255: 24. 7. 33,797. 37. 10.
S:r 31,883: 13. — 34,100: 1. 11.
Sunimä 32,061: 47. 9. 34,720: 12. 5.
Vid dessa räkenskaper hafva Revisorerne ej funnit något att anmärka.
f Vadstena Krigsmans hus-kassei.
Räkenskaperna äro uti Kongl. Kammarrätten granskade för ar 1848 utan och
för är 1849 med anmärkningar, samt utvisa:
EBcJtCt. år år
Balans från föregående året:
Tillgångar
1,404,868: 34. 11. 1,451,512: 16. 10.
Uppbörd:
Från Kongl. Statskontoret lefvererats,
äldre medel
89,161: 32. 10. 80,344. 7. 3.
nyare dito
32,169: 10. 6. 31,133: 47. 6.
centonal-ersättning  40,800: — — 40,800: — —
Intressemedel.
63,243: 19. — 67,748: 29. 6.
Restituerade medel — 33: 16. — 40: — —
S:r 225,407: 30. 4. 220,(>66: 36. 3.
Balans till påföljande året:
Ofverlefvereringar
675: 2. 8. 65S: 22. 11.
Summa 1,630,951: 19. 11. 1,672,237: 28. —
Credit.
Balans från föregående året:
Öfverlefvereringar  670: 14. 4. 675: 2. 8.
— 109 —
Utgifter:
Till Kongl. Maj:ts nådiga disposition  2,506: 8. — 2,950: 2: 8.
Löner och arfvoden
— 6,051: 1. 6. 6,157: — —
Gratialist-underhåll
97,201: 21. 4. 99,848: — —
Provision derför  .1  996: 25. 4. 1,027: 34. 10.
Pensioner
— 3,046: 31. 8. 3,095: 16. —
Gratifikationer
39: 12. — 37: — —
Arméens Pensionskassas andel af inkomsterna 64,489: 18. 9. 67,383: 34. 9.
Amiralitets-krigsmanskassans dito -
3,230: 7. — 3,704: 19. 9.
Skrifmaterialier, expenser och diverse utgifter 1,187: 39. 2. 1,366: 16. 7.
Restituerade medel
20: 16. — 36: 6. —
S:r 178,768: 36. 9. ~185,605: 34. 7.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
40,971: 39. 3. 20,606: 31. 7.
Fordringar
-
2,989: 41. 5. 2,921: 15. 8.
Utlånta medel, med räntor,  -
1,407,550: 32. 2. 1,462,428: 39. 6.
S:r 1,451,512. 16. 10. 1,485,956: 38. 9.
Summa 1,630,951: 19. 11. 1,672,237: 28. —
§■ 1-
Krigsmanshusets underhållstagare utgjorde:
är 1848, 10,080 personer, med en underhållssumma af  R:dr 107,661: 16. —
„ 1849, 10,400 „ „
„ 111,697: 16. —
§. 2.
Med anledning af den utaf 1847 års Statsrevisorer gjorda erinran, att öfver de,
af krigsmanshusmedlen, till Kongl. Maj:ts disposition ställda 2,700 R:dr årligen borde
föras särskilda konti, upptagande, å ena sidan, tillgångarne, och å den andra, hvad
derutaf utgått, jemte den å dessa medel vid årets slut befintliga behållning, hafva
uti de nu granskade hufvudböckerna sådana konti blifvit upprättade.
§. 3.
Vid de nu granskade räkenskaperna hafva Revisorerne icke funnit något att
anmärka; och befunnos Kassans säkerhetshandlingar, vid anställd inventering, i behörig
ordning.
Ehuru Rikets Ständers stat upptager ett anslag för Kongl. Krigskollegium af
blott 27,176 R:dr, hvaraf disponerats, såsom aflöning vid Utredningsförrådena, 2,900
R:dr, och för sjelfva Kollegium, 24,276 R:dr, har dock, efter hvad Revisorerne erfarit,
— 110 —
uti de af Kongl. Maj:t för revisionsåren fastställda specialstater, aflöningen för Krigskollegium
varit bestämd till följande belopp, nemligen :
Af statsmedlen, förberörde  - -  24,276:
„ indelta Arméens nya mö tesfond — -  9,174: 24. —
„ Wadstena Krigsmanshus-kassas medel  5,527: 24. —
„ Militie-boställskassans medel — - - 5,746: 24. —
Summa 44,724: 24. —
Revisorerne, som inse att Kongl. Krigskollegii aflöning ej kan inskränkas inom förberörde
af Rikets Stander beviljade statsanslag, anse emellertid med god ordning öfverensstämmande,
att Kongl. Kollegii bela aflöning varder å ett ställe synlig.
Ofver de under Kongl. Krigskollegium ställda fonder hafva Revisorerne låtit
upprätta bilagda sammandrag (se bilagan Litt F.).
Indelta regementenas
aflöning sr äkenskaper för .åren 1848 och 1849, samt
Värfvade regementenas
aflöning s-, mathållning s-, four ager ing s- m. fl. räkningar för samma år äro i Kongl.
Kammarrätten granskade, dels med, dels utan anmärkningar.
Ifrågavarande redogörelser hafva, så vidt Revisorerne hunnit granska desamma,
icke föranledt någon erinran från Revisorernes sida.
Topografiska corpsen.
Räkenskaperna, för båda åren granskade i Kongl. Kammarrätten utan anmärkning,
utvisa:
Debet. är 1848. år 18-19.
Balans från föregående året:
Tillgångar
2,553: 35. 2. 6,153: 41. 5.
Uppkörd:
Statsanslag till löner, arfvoden, tjenstgörings- och
inqvarteringspenningar, vakans- och begraf
ningshjelps-besparingar
samt expenser
14,346: 44. 5. 14,558: 47. 4.
Anslag till höjdmätningar - -  1,600: — —  — —
Extra ststsanslag till topografiska arbeten  12,000: — — 12,000: — —
Karteförsäljningsmedel
932: 33. 4. — —
Krigsarkivets räntemedel
...  82: 24. — — —
Diverse inkomster
367: 8. — — —
S:r 29,329: 13. 9’ 26,558: 47. 4.
Summa 31,883: — 11. 32,712: 40. 9.
Artilleriafdelningens ordinarie anslag
Dito extra dito
Fortifikationsafdelningen
En per mille fonden
Stall och magasinsbyggnader i Ystad
Exercis-sqvadronerna
Beväringsmanskapets vapenöfning  .
Förenade mötespassevolansfonderna
Indelta arméens nya mötesfond
Trosspassevolansfonden
Norrbottens Hästjägare-sqvädrons fond
Utrednings-afdelningen
Militie-boställska.ssan
Jemtlands reservmedels-kassa
Wadstena Krigsmanshuskassa
Garnisonsförstärkningen i Stockholm
Summa
Balans från
år 1847:
Tillgångar.
405,274
40
6
267,665
38
9
72,405
9
6
18,519
2
7
16,537
28
1(1
31,336
21
1(1
4,069
45
7
317,570
45
6
125,741
32
8
208,408
3
9
106,140
16
4
193,908
8
8
191,189
8
1(1
29,269
11
5
1,404,868
34
11
3,392,905
13
8
Debet.
År 1848.
395,810
178,141
244,729
778
2,547
37,543
144,301
17,586
231,936
26,455
8,577
616,791
[24,713 12
2,792/36
225,407 30
150,037.47
2,308,149
39
År 1849.
370,759
41
778
37,510
170,378
18,296
219,148
24,149
8,882
576,375
21,179
2,836
220,066
2,020,115
Balans till
är 1850:
Skulder.
20,044
43
—
438
4
8
6,858
33
4
19,000
—
2
42,632
47
1
3,073 37
9
4,488 15
518
290 18
31,261 39
5,080 29
658 22
35
6 133,833 22
Credit.
Balans från
år 1847:
Skulder.
28,502
1,018
15,252
41
2,223
19,975
67,838
12,302
9,161
5,393
252
22,22S
5,449
190,311
10
År 1848.
297,057
179,607
256,170
7
41,906
130,733
13,763
137,054
20,786
555,821
1
1
11
1,952,920
Ar 1849.
224,337
159,756
301,874
32,218
134,887
14,881
251,344
7,800
1,088
520,768
24,306
620
185,605
383
1,859,871
År 1848.
153,925
16,861
År 1849.
161,668
35,042
35,000
177,881
36
231,711
S:r 7,885,001: 15. 4.
S:r 7,885.004. 15. 4.
Balans till
år 1850:
Tillgångar.
326,397
146,993
59,320
20,025
31,289
27,923
315,580
183,469
225,037
121,613
277,664
184,018
34,100
1.485,956
2,916
3,442,308
Bilaga Litt. F. till 1851 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 110.
» Vwvf.N\*V& 'Awwwvft
.•« ■*«*.■are
— lil —
• Credit.
Utgifter:
Löner, arfvoden, tjenstgörings- och inqvarteringspenningar
samt vakans- ochbegrafningshjelps
besparingar
14,446: 44. 5. 14,658: 47. 4.
Höjdmätningar
1,600: — — 1,426: 31. —
Hermelinska och cliorografiska karteverken
2,757: 9. — 1,855: 24. 7.
Triangel- och connections-mätningar, rekognoscering,
resekostnader, kartritning, gravyr och
galvanoplastik
— 3,742: 15. 2. 9,175: 38. 7.
Krigsarkivet  -
1,008: 9. — 1,189: 2. —
Diverse utgifter  — —  574: 25. 11. 183: 36. —
Återlefvereradt till Kongl. Statskontoret
1,600: — —  — —
S:r 25,729: 7. 6. 28,4S9: 35. 6.
Balans till ■påföljande året:
Kontant behållning
6,153: 41. 5. 4,223: 5. 3.
Summa 31,883: — 11. 32,712: 40. 9-
För år 1849 upptaga räkenskaperna icke någon inkomst af f. d. Hermelinska
och cliorografiska karteverken, af den anledning, att, sedan det blifvit bestämdt, att
corpsens räkenskaper, från och med nämnde är, skola afslutas med kalender-årets
utgång, men liqviderna för de, under loppet af ett år, försålda kartor och böcker
först under Januari, Februari och Mars månader det påföljande året från bokhandeln
inkomma, dessa liqvider för 1849 års försäljning först i 1850 års räkenskaper
varda upptagna.
Dessa räkenskaper hafva icke till någon anmärkning från Revisorernes sida
föranledt.
Telegraf-inrättningen.
Räkenskaperna äro uti Kongl. Kammarrätten granskade för båda åren utan
anmärkning och utvisa.
i®eliet. år fl* 9*. år ISAtt.
Balans från föregående året:
Tillgångar
761: 13. — 648: 22. 9.
Uppbörd:
Anslag af postmedlen
_  12,120: — — 12,120: — —
Dito till en ny telegraf vid Waxholm
600: — — —
Hyresmedel 120: 40. — 113: 32. —
Portomedel
1,177: — — 1,106: — —
Försäljningsmedel — — 4: 24. -
S:r 14,017: 40. — 13,347: 8. —
Summa 14,779: 5. — 13,995: 30. 9.
— 112 —
Credit.
TlfniftPi' *
Aflöning  —  - ----- 9,547: 16. - 9,153; 42. 8.
Underhåll
...  984: 21. 6. 2,041: 41. 8.
Lifränta till Direktören Bång -
— 666: 32. — 666: 32. —
Nya telegrafen vid Waxholm
821: 28. — — —
Tillämnad telegraflinea emellan Furusund och Grisslehamn
271: 28. — — —
Resekostnader
665: — 9. 702: 45. 6.
S:r 12,956: 30. 3. 12,565: 17. 10.
Lefver ering:
Till Postverket
1,174: — — 1,096. — —
Balans till påföljande året:
Tillgångar
648: 22. 9. 334: 12. 11.
Summa 14,779: 5. — 13,995: 30. 9.
Revisorerne hafva härvid icke funnit något att anmärka.
Kongl. Ingeniör-corpsen.
Af de uti Kongl. Kammarrätten utan anmärkning granskade räkenskaperna för
båda revisionsåren inhemtas:
l&clict. år fS4$. år fl$49.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
110: 39. 4. 119: 12. 3.
Uppbörd:
Statsanslag till aflöning, inqvarterings- och hyres
medel
samt expenser  ,  24,160: 11. 7. 25,073: 40. 7.
Summa 24,271: 2. 11. 25,193: 4. 10.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
21,919: 41. 10. 22,631: 8. —
Inqvarterings- och hyresmedel
1,970: 17. 9. 2,022: 32. 7.
Expenser  -  261: 27. 1. 386: 33. 4.
S:r 24,151: 38.~~ST 25,040: 25. IL
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
119: 12. 3. 152: 26. 11.
Summa 24,271: 2. 11. 25,193: 4. 10.
Någon anmärkning härvid har hos Revisorerne ej förekommit.
— 113 —
Kongl. K rig s-akademien.
Räkenskaperna, hvilka för båda åren blifvit uti Kongl. Kammarrätten granskade
med anmärkningar, utvisa följande förhållande:
Bftcbet. år 1S4S. år fl$49.
Balans från föregående året:
Tillgångar
4,520: 2. 8. 6,220: 39. —
Uppbörd:
Statsanslag
38,601. 22.
—
38,630: —
—
Kadetters pensionsafgift,
63,240: —
—
63,665: —
—
Dito afgift till böcker och ritmaterialier -
1,266: 32.
—
2,798: 42.
2,127: 7.
—
Ersättningar
1,974: 21.
6.
—
Extra statsanslag -
1,740: —
—
2,818: 26.
—
Sa-
106,822: 27.
6.
110,039: 27.
—
Balans till påföljande äret:
Skulder
6,072: 18.
3.
6,177: 16.
10.
turnina 117,415. —
5.
122,437: 34.
10.
Credit.
Balans från föregående året:
Tillgångar -
4,504: 13.
2.
6,072: 18.
3.
Utgifter:
Aflöning — -
21,462: 38.
21,503. —
—
Underhälls- m. 11. kostnader
80,143: 15.
2.
80,196: 21.
2,787: 20.
1.
Båtsmans-kommenderingen
2,505: 12.
3.
7.
Aterbetalde afgifter
725: 12.
2.
1,519: 14.
10.
Diverse utgifter utom stat
1,853: 14.
8.
3,785: 18.
—
S:r
106,689: 44.
3.
109,791; 26.
6.
Balans till påföljande åred, :
Kontant behållning
-
1,725: 3.
11.
147: 35.
8.
Fordringar
1,488: 38.
3,006: 44.
6.
4,116: 18.
6.
Förskotter
7.
2,309: 31. 11.
Sa-
6,220: 39.
—
6,573. 38.
1.
turnina 117,415: —
5.
122,437: 34. 10.
15.
— 114 v—
§. 1.
Kadett-corpsens styrka under dessa år utgjorde:
Betalande. Gratialister. Summa.
den 1 Januari 1848
-  180. 20. 200.
tillkomne år 1848
16. 2. 18.
„ 1849  44. 4. 48.
S.a 240. 26. 266.
afgångne år 1848
21. 5. 26.
„ 1849
46. 5. 51.
qvarvarande den 31 December 1849  -  173. 16. 189.
S:a 240. 267 266.
§. 2.
\
Med anledning af förra statsrevisionens anmärkning mot räkenskapernas uppställning,
hafva desamma numera blifvit upprättade efter en mera enkel och redig
method, äfvensom den anmärkta ofullständigheten i afseende å hänvisningen till verifikationerna
blifvit afhjelpt; men deremot hafva Revisorerne funnit, att å flera ställen
i räkenskaperna raderingar ägt ruin, ehuru uti 75 §. af Kongl, reglementet den 8
April 1799 stadgas, att ingen ziffra i räkenskaperna får vara raderad, men väl öfverstruken
och förklarad med bokstäfver.
§• 3.
Af Akademiens vid 1849 års slut utbalanserade fordran, 254 R:dr 38 sk. 6 rst.,
utgörande rest å 1830 års pensionsafgift för aflidne kadetten C. W. Bergenstråhle,
har, sedan Kongl. Maj:ts nådiga dom uti derom förd rättegång den 7 September 1849
fallit, 163 R:dr 16 sk. blifvit hos löftesmännen uttagna; varande återstoden, 96R:dr
22 sk. 6 rst., hvartill all tillgång saknas, numera på anmälan till afskrifning beroende.
Kandtför svar s-departementets Kommandoexpedition.
Räkenskaperna, sorn äro uti Kongl. Kammarrätten granskade för båda åren utan
anmärkning, upptaga:
»ebet. år 1848. år 1849.
Uppbörd:
Statsanslag
1,500: 6. 9. 1,296: 25. 1.
Hyresmedel
200: — — 100: — —
S:r 1,700: 6. 9. 1,396: 25. 1.
Balans lill påföljande året:
Skuld
103: 9. 1. 105: 24. 1.
Summa 1,803: 15. 10. 1,502: 1. 2.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skuld
106. 38. 9. 103: 9. 1.
— 115 —
Utgifter:
.  200:  —
600: _ _
214: 21. 1.
233: 11. 4.
72: 14. —
105: — —
62: 20. —
lil: 21. 8.
S:r 1,696: 25. 1. 1,398: 40. 1.
Summa 1,803: 15. 10. 1,502: 1. 2.
Revisorerne hatva härvid icke funnit något att erinra.
«♦ #
Ofver kommendants-expeditionen.
Dess räkenskaper, som för båda revisionsåren blifvit uti Kongl. Kammarrätten
granskade utan anmärkning, omfatta den del af de för Expeditionen å stat anslagna
2,015 R:dr, som, till belopp af 1,015 Il:dr, utgått för vaktbetjeningens aflöning och
beklädnad, till rationsersättning åt Expeditionens officerare samt till skrifmaterialier
och expenser m. m.; hvaremot de af anslaget återstående, till arfvoden för Kommendanten
och en Adjutant anvisade, 1,000 Hulr blifvit af Kongl. Statskontoret direkte
utbetalda och redovisade.
Utaf den från år 1847 befintliga behållning, 112 R:dr 19 sk. 1 rst., jemte förenämnde
anslag, 1,015 R:dr för hvartdera revisionsåret, hafva bestridts utgifter med
tillsammans 1,174 R:dr 37 sk. 9 rst. för år 1848, samt 1,040 R:dr 34 sk.^ 11 rst.
för år 1849, och finnes vid sistnämnde års slut utbalanserad en skuld af 73 R:dr
5 sk. 7 rst.
Vid dessa räkenskaper hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
Hyra  -  600: — —
Skrifmaterialier  277: 8. —
Ved och lyshållning  -
— 216; 23. 6.
Trycknings- och bindningskostnad
99: 25. —
Prenumeration å tidningar-
103: — —
Renhållning och städning - -  61: 40. —
Transportkostnader  -  ----- 13; 3. 6.
Diverse utgifter  125: 21. 1.
A rtilleri-stabens räkningar,
hvilka i Kongl. Kammarrätten blifvit granskade för båda åren utan anmärkning, utvisa:
»eliet. år 1848. år 1849.
Balans från föregående år:
Tillgångar
'
2,218: 32. 8. 2,129: 6. 8.
Uppbörd:
Statsanslaget för Artilleristaben —- 2,800: 2,800:
Anslag till läroböcker för Artilleri-regementenas informationsverk
och till ett lithografiskt tryckeri
för Artilleriet  — — 300: — — 300:
Ersättning till sistnämnde anslag
30: 8-
S:r 3,130: 8. — 3.100: — —
Summa 5,348: 40. 8. 5,229: 6. 8.
— 116 —
Credit.
Utgifter:
Arfvoden för Artilleri-staben
2,566: —
Skrifmaterialier, ved, ljus och expenser för dito  217: 18.
För Artilleri-regementenas informationsverk — 100: —
Tryckningskostnader  -
336: 16.
—
2,482 32.
276: 46.
132: 41.
200: —-
2.
S.r 3,219: 34.
—
3,092: 23.
2.
Balans till påföljande året:
Kontanta behållningar :
till skrifmaterialier m. m. för Artilleri-staben 254: 16.
„ läroböcker och för lithografiska tryckeriet 1,874: 37.
10.
10.
294: 34.
1,841: 44.
8.
10.
S:r 2,129: 6.
8.
2,136: 31.
6
Summa 5,348: 40.
8.
5,229 6.
8.
Hevisorerne hafva härvid icke haft något att anmärka.
I
Inval idhus-fonden,
bildad genom indragning af f. d. Adelsfane-regementets indelningar, redovisas i sin
helhet uti rikshufvudböckerna. Dess inkomster och utgifter hafva under åren 1848
och 1849 förhållit sig sålunda:
Debet.
Balans från föregående året:
Tillgångar
Uppbörd:
Hennnansräntor och arrenden
Enligt Invalidinrättningens räkenskaper
Balans till påföljande äret:
Skulder
Credit.
Balans från föregående äret
Skulder
år 1M48. år f*49.
195,244; 17. 5. 214,438: 21. 8.
... 28,047:
; — 2.
26,341
: 25. 7.
7,165:
: 4. 8.
8,958:
: 30. 8.
S:r 33,212:
4. 10.
35,300:
8. 3.
1,048:
37. 7.
a 229,505:
11. 10.
249,738:
29. 11.
2-
5. 4.
1,048:
37. 7.
— 117 —
Extraordinarie afkortning
för diverse orsaker —  1,309: 43. 10. 1,350: 19. 6
Utgifter:
Enligt statsverkets räkenskaper,,
nådegåfvor och uppbördskostnader  954: 44. 3. 789: — 10.
Enligt Invalid-inrättningens räkenskaper
12,799: 40. 9. 11,053. 35. —
S:r 13,754: 37. — 11,842: 35. 10.
Balans tiU påföljande året:
Kontant behållning j 2jj* f & J 19,208: 29. 11. 26,880: 26.j|7.
Utlånta medel, med räntor,
169,822: 26. 8. 182,813: 26. 8.
Innestående kronouppbörd
25,085: 3. 3. 25,777: 1. 11.
Proprie balanser
322: 9. 10. 19: 25. 10.
S:r 2i4,438: 21. 8. 235,496: 33.~
Summa 229,505: 11. 10. 249,738: 29. 11.
Af denna fond äro jemväl bestridda kostnaderna för
Invalid-inrättningen å Ulriksdal.
Denna inrättnings räkenskaper, hvilka äro granskade i Kongl. Kammarrätten
för båda revisionsåren utan anmärkning, utvisa:
Debet. år 1848. år 1849.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
124,525: 19.
11.
172,906:
5.
5.
Uppbörd:
-
Intressemedel
--- 6,520: 47.
6.
8,304:
8.
8.
Gratialmedel från
andra verk  —
432: 32.
—
240:
—
—
Extra inkomster
211: 21.
2.
414:
22.
—
S r 7,165: 4.
8.
8,958:
30.
8.
Lefverering:
Frän Kongl. Statskontoret,
statsanslag af invalidhusfondens medel
8,000:
till utlåning, utaf dito,
---• 44,966:
32.
— 19,000: — —
S:r 52,966:
32.
— 19,000: — —
Balans till påföljande året:
Skulder  - -
1,048:
37.
m
Summa 185,705; 46.
2. 200,864; 36. 1.
— 118 —
\
Credit.
Balans från föregående uret:
Skulder
-  — — — 1048. 37. 7.
Utgifter:
Aflöning m. m.
3,417: 28. — 2,558: 43. 4.
Invalidcorpsens underhåll  — 5,165: — 8. 5,466: 19. 4.
Dito beklädnad
1,987: — 3. 1,306: 4. 2.
Ved och lysningsämnen
826: 20. — — —
Tvätt och skurning
440: 10. — 231: 34. 8.
Medikamenter
— 266: 8. 2. 305: 6. 2.
Gratifikationer
-  1'48: 16. — 725: — —
Inventarier och diverse utgifter
549: 5. 8. 460: 23. 4.
S:r 12,799 40. 9. 11,053: 35.
Balans till påföljande arel:
Kontant behållning
3,083: 26. 9. 5,948: 32. 10-
Utlånta medel, jemte räntor,
169,822: 26. 8. 182,813: 26. 8.
S:r 4-72,906: 5. 5. 188,762: 11. 6.
Summa 185,705. 46. 2. 200,864: 36. 1.
§• 1.
.Sedan Rikets åren 1847 och 1848 församlade Ständer bifallit Kongl. Mnj:ts nådiga
proposition, angående Invalid-inrättningens å Ulriksdal upphörande, med dervid
af Kongl. Majit fästadt förbehåll, att invalidhusfondens tillgångar fortfarande finge förblifva
till Kongl. Maj:ts disposition; har Kongl. Majit, genom nådigt bref af den 18
December 1849, upplöst Direktionen öfver nämnde Inrättning samt till Kongl. Krigskollegii
förvaltning, från och med år 1850, öfverflyttat de medel, som dittills varit
till Direktionens vård öfverlemnade; hvarvid Kongl. Maj:t dels tillförsäkrat Inrättningens
dåvarande Kommendant, Öfverste-löjtnanten och Riddaren Richter, att fortfarande
för dess återstående lifstid få åtnjuta den honom vid Inrättningen tillagda lön,
1,000 R:dr banko, dels förordnat, att Sekreteraren och ombudsmannen skulle tills
vidare anställas till tjenstgöring i Krigskollegium, för att besörja de göromål, som
befattningen med invalidhusfondens förvaltning kunde föranleda, med bibehållande,
så länge denna t jenstgöring fortfore, af den honom ditt ills anslagna aflöning af 600 R:dr.
Af de vid Inrättningens upplösning qvarvarande 47 invalider, hafva 7 f. d. officerare,
3 f. d. under-officerare och 22 af manskapet, vid afflyttningen till sina hemorter,
erhållit i årliga pensioner: officerarne 200 R:dr, undcr-officerarne 133 R:dr 16
sk. samt korporalerna och soldaterna 80 R:dr hvardera, att för hvarje qvartal förskottsvis
lyftas; hvaremot öfriga 15 invalider, hvilka icke varit i tillfälle att förskaffa
sig hemvist hos enskilda personer, blifvit å Danviks hospitals-inrättning inlösta.
§. 2.
Vid granskningen af fondens säkerhetshandlingar, hvilka för öfrigt befunnos i
behörig ordning, har förekommit:
— 119 —
l:o att för en af Ryttmästaren C. W. Hammarsköld utgifven skuldsedel å 4,000
R:dr icke finnes annan säkerhet, än 2:ne såsom hypothek lemnade reverser, hvardera
å 4,000 R.dr, af hvilka den ena, utfärdad af gäldenären, är försedd med borgen
af Kapitenen P. Hammarsköld och Ryttmästaren Fr. Björkenstam, och den andra
är, under gemensam ansvarighet, utgifven af Ryttmästaren Hammarsköld, Kapitenen
W. von Ehrenheim och Ryttmästaren Björkenstam, hvilka alla befinna sig i konkurstillstånd
2:o
att för ett återstående lånebelopp af 3,000 R:dr säkerheten utgöres af en
assuranspolis å gäldenärens lif, jemte borgen för assuranspremierna samt laga införsel
uti gäldenärens på stat innehafvande löner, hvarigenom en årlig afbetalning
af omkring 600 R:dr, från och med innevarande år, kommer att äga rum, intilldess
lånet med ränta varder till fullo återbetahlt.
Allmänna Garnisons-sjukliuset.
Räkenskaperna äro uti Kongl. Kammarrätten granskade för år 1848 utan och
för år 1849 med anmärkningar samt utvisa:
år 1S-18. år flS-lt)*
Balans frän föregående året:
Tillgångar
8,466: 47. 10. 8,801: 29. 11.
Uppbörd:
Statsanslag
31,320: —
—
31,320: —
Sjukvårds- och portions-ersättningar .
10,217: 32.
—
4,911: —
Hyresmedel
-  330: 15.
—
363: 29.
Försäljningsmedel —
269: 10.
8.
129: 32.
6.
Anmärkningsmedel
9: 34.
—
3: 20.
—
S:r 42,146: 43.
8.
36,727: 33.
6.
Creillt.
Summa 50,613: 43.
6.
45,529: 15.
5.
Utgifter:
Aflöning och dagspenningar
8,282: 32.
8,324: 10.
Mathållning
13.786: 17.
6.
11,912: 21.
4.
Medikamenter
4,728: 43.
6.
4,320: 17.
4.
Förbrukningsartiklar
1,689: 13.
5.
1,356: 39.
6.
Ved och lysning
-
3,263: 16.
4,475: 1.
Inventarier
6,955: 33.
—
3,515: 10.
8.
Transport: 38,706: 11.
5.
33,904: 3.
10.
— 120 —
Transport: 38,706: 11. 5. 33,904: 3. 10.
Byggnads-reparationer
596: 17. 8. 485: 21. 4.
Diverse utgifter
2,509: 34. 6. 2,581: 13. —
S:r 41,812: 13. 7. 36,970: 38. 2.
Bulans till påföljande året:
Kontant behållning
2,316: 29. 11. 890: 5. 3.
Innestående statsanslag
.— 6,090: — — 7,320: — —
Fordringar
395: — _ 348: 20. —
S:r 8,801: 29. 11. 8,558: 25. 3.
Summa 50,613: 43. 6. 45,529: 15. 5.
De vårdade patienternas antal har utgjort:
år fl*4$. år AS49. '
Befäl. Manskap. Summa. Befäl. Manskap. Summa.
Ovarliggande vid 1847 års utgång 8. 131. 139. 4. 151. 155-
Inkomne
69. 2,186. 2,255- 56. 1,659. 1,715.
Summa 77. 2,317. 2,394. 60. 1,810. 1,870.
.Utgångne  - 73. 2,073. 2,146. 56. 1,578. 1,634.
Afskedade  -  — 27. 27. — 35. 35.
Döde
— 66. 66. 2. 74. 76.
Ovarliggande till påföljande år
4. 151. 155. 2. 123. 125.
Summa 77. 2,317. 2,394. 60. 1,810. 1,870.
Dagliga siuknummern har i medeltal uppgått:
år 1848 till  .
208,6.
år 1849 till
185,8.
Underhållsdagarne, derunder de sjuke vård och spisning vid sjukhuset erhållit,
hafva utgjort: år 1S45. år 1549.
för officerare
883. 709.
„ under-officerare
1,076. 1,029.
„ manskap
74,413. 66,080.
Summa 76,372. 67,818.
derunder blifvit utspisade:
hela portioner  -  26,188. 27,175.
halfva portioner
36,862. 32,432.
dietkur-portioner
5,831. 2,278.
extra portioner  23,842. 40,293.
Transport:
92,723.
102,178.
— 121 —
Transport: 92,723. 102,178.
Frukostar..
55,570. 52,453.
Nollportioner (intet eller efter läkarens föreskrift)  — 5,428. 4,392.
Utskrifningsportioner  - . 2,063. 1,541.
Summa 155,784. 160,564.
Vid räkenskaperna har hos Revisorerne icke någon anmärkning förekommit.
Rong*!. Rrig*svetenskaps-al;ademien.
Räkenskaperna för båda revisionsåren äro i Kongl. Kammarrätten granskade utan
anmärkning och utvisa:
»ebet. år 1548. år 4549.
Balans från föregående året:
Tillgångar
31: 32. 2. 48: 21. 10.
Uppbörd:
Kongl. Statskontoret anordnat —-
600
Kongl. Förvaltningen af sjöärendena dito
200
S:r 800
600
200
800
Sömma 831: 32. 2. 848: 21. 10.
Credit.
Utgifter:
Arfvoden
433: 16. — 433: 16. —
Inköp af böcker m. m.
312: 6. — 309: 47. —
Diverse utgifter
37: 36. 4. 35: 2. —
S:r 783: 10. 4. 778: 17. —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning--—-  48: 21. 10. 70: 4. 10.
Summa 831: 32. 2. 848: 21. 10.
Vid dessa redogörelser hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
Hemfardspenningar för afskedade sjukliga militärer af Stockholms
garnison.
Af räkenskaperna deröfver, granskade i Kongl. Kammarrätten för båda revisionsåren
utan anmärkning, inhemtas, att utaf de från år 1847 behållna 21 R:dr 36 sk.
8 rst., jemte de, genom Kongl, brefven den 21 Januari 1848 och 24 April 1849, till
Öfverkommendants-expeditionens disposition för ofvannämnde ändamål ställda 300
R:dr för hvartdera året, äro utbetalda, år 1848, 284 R:dr 43 sk. och år 1849, 240
//?
— 122 —
Ralr 29 sk. 8 rst., samt att vid sistnämnde års slut en behållning af 96 R:dr 12 sk.
återstod.
Vid dessa redogörelser hafva ltevisorerne ej haft något att anmärka.
Kongl. Gcneral-krig^skommissariatet.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammarrätten blifvit granskade med anmärkningar,
utvisa:
lDel»et.
Uppbörd:
Krigsrustningsmedel
Anmärkningsmedel för Kongl, armée-corpsen .....
För försålda och ersatta artillerihästar
Ersättning för förskjutna kostnader
Dito för i Danmark invexladt Svenskt sedelmynt
Diverse medel»
Anmärkningsmedel för Kongl, flottan
Försäljningsmedel för dito -
Credit.
' Utgifter,
för Kongl, armée-corpsen:
Aflöning och underhåll
Arfvoden
Gratifikationer  ------
Resekostnader  - -
Marschkostnader
Transportkostnader
Sjukvårdskostnader  -
Extra förplägningskostnader  —
Amunitionskostnader
Lägerkostnader  - -
Hyreskostnader  -
Enskilda förlusters ersättande -
Slitnfngsersättningar
Upphandlings- och reparationskostnader ...
Diverse utgifter
Artillerihästars anskaffning och underhåll
Kongl. Krigs-kollegii Artilleri-afdelning --  Kongl. Krigs-kollegii Fortifikations-alVlelning
Arméens verktygs-tross
447,353: 20. 2.
226: 40. —
3,290:
19,965: 45. 10
96,503: 5. 2
23,784: 24. 6
11,230: 45. 2
1,507: 23. —
166: 14. 8
2,762: 2. 4
753: 2. 8
3,146: 12. 8
120,982: 19. —
124,539: 22. 7
6.654: 19. 6
94,832: 43. 7
30,379: 23. 11
32,750: 40. 1
1,830: 32. 11
1,830,000:
706: 9. 10.
56,925: 23. 3.
5,970: 15. 7.
97,303: 30. —
732: 4. 1.
297. 36. 6.
268:
Summa 1,992,203: 23. 3.
Transport: 1,022,660; 5. 9
— 123 —
Transport: 1,022,660: 5. 9.
Garnisons-förstärkning i hufvudstaden
74,783: 17, 9.
Dito för Götheborg med avenyer
.... 10,866: 27. 10.
Invexling af Svenskt sedelmynt från Kongl.
Danska statskassan
99,097: 14. 4.
'
: - 1,207,410: 33. 8,
för Kongl. Flottan:
Arfvoden, gratifikationer, traktamenten och resekostnader
»  10,131: 3. 3.
Sjöexpeditions-kostnad, inberäknadt fartygens i
ordningställande
och utrustning,
676,694: 44. 4.
Sjukvård i land
3,642: 2. 4.
Diverse utgifter
4,426: 35. 5.
Kostnaden för förhyrdt sjöfolk
— 7,500: 13. 7.
Dito för båtsmäns transporterande
826; 26. 10.
Beklädnadshjelp och slitningsersättning
11,137: 13. 10.
Inqvarteringspenningar
2,543: 16. —
Handvapen för Kongl, flottan  15,000: — — 731 902- 11 7
Förvaltningskostnad,:
Arfvoden till Kongl. General-krigskoinmissaria
tet
14,133: 21. 7.
Diverse utgifter och expenser för Dito —
894: 41. 8. 15 028- 15 3
Ater! ef ver ering
till Kongl. Statskontoret, öfverblifna rustnings
medel,
2,845: 10. 9.
Balans, att redovisas af
Kongl, Krigs-kollegii Artilleri-afdelning
35,000: — —
Medicine-kandidaten Ehrengranat
17: — — 35 017-
Summa 1,992,203: 23. 3.
5. 1.
Då armée-corpserna år 1848 sammandrogos i Skåne, bildades der ett Generalkrigskommissariat,
bestående af 1 Generalintendent, 1 Fältkamrerare, 1 Fältsekreterare,
1 Fältbokhållare, 2 Fältrevisorer, 2 Fältkommissarier samt 1 Förrådsförvaltare,
hvilka ombesörjde truppernas underhåll och aflöning på stället och under
marscher m. m. Löner och arfvoden för denna personal uppgingo till en
sammanräknad summa af 5,633 Rdr 9 sk, 4 rst. Utom detta General-krigskommis
-
den ena ledamoten icke uppburo någon ersättning, uppgick ändock summan af löner
och arfvoden för den öfriga personalen till 14,133 Rdr 21 sk. 7 rst, deraf den
— 124 —
andra ledamoten,, Landskamrerare!) Gasslander, ensam uppbar 6,216 Rdr 47 sk.,
utom 450 Rdr, som blifvit bonom tillagda genom Kongl, brefvet af den 13 December
1850; utgörande alltså ersättningen till honom ensam 6,666 Rdr 47 sk., eller
1,033 Rdr 37 sk. 8 rst. mera, än liela Krigskommissariatet i Skåne kostade. Enär
det Kongl. General-Krigskommissariatets enda bestyr, under den tid armée-corpserna
voro sammandragna, var, att från Kongl. Statskontoret uti större poster uttaga samt
på reqvisition anordna och remittera till vederbörande de anslagna krigsrustningsmedlen,
hvilket, såsom det synes, kunnat verkställas af Kongl. Krigskollegium, hvarigenom,
om ock någon mindre del af kostnaden, 14,133 Rdr 47 sk. erfordrats till ersättning
åt 1 Kamrerare och 1 Revisor, för hufvudräkningens uppgörande och granskning
af flottans räkenskaper, likväl den betydligaste delen af berörde utgift kommit
att besparas, anse Revisorerne, att bildandet af detta Kongl. General-krigskommissariat
icke varit af behofvet påkalladt. Anledningen till den dryga kostnaden
för detsamma är att söka, dels i den omständighet, att förenämnde ledamot erhållit,
utom dagtraktamente, 150 Rdr i månaden, eller tillsammans för 2 år och 4
månader 4,200 R:dr, såsom ersättning för förlorade inkomster, af hvilka han skall
varit i mistning under det en annan bestridde hans Landskamreraretjenst, och dels
deruti, att, ehuru Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för detta General-krigskommissariat,
af den 28 Maj 1848 innehåller: att alla medel, sorn för krigsrustningarne blifvit
använda, skulle, med möjligaste skyndsamhet, genom behörigen af slutad hufvudbok
redovisas, för hvilket ändamåls vinnande General-krigskommissariatet bemyndigades
att fordra och erhålla handräckning af vederbörande embetsverk och myndigheter;
denna redovisning likväl så fördröjts, att General-krigskommissariatets
verksamhet icke upphört förr, än den 27 Augusti 1850, och hufvudräkningen först
den 28 derpåföljde November blifvit underskrifven, hvilken tidsutdrägt med räkenskapernas
afslutande hufvudsakligen bidragit att öka utgifterna vid General-krigskommissariatets
aflöning. Att denna slutliqvid kunnat förr, än nu skett, uppgöras,
är desto mera sannolikt, som, efter hvad räkenskaperna utvisa, General-intendenten
för arméen, redan uti Augusti månad år 1849, allemnat redogörelse för de medel,
han förvaltat, utgörande hälften af den summa, som för krigsrustningarne blifvit
använd.
§. 2.
Sedan Kongl. Maj:t, genom nådigt bref af den 3 April 1848, befallt, att Carlstens
och Waxholms fästningar skulle försättas i försvarsskick, samt i sådant ändamål
utgått, för den förra fästningen 11,206 R-.dr 40 sk. 7 rst., och för den sednare
21,543 R:dr 47 sk. 6 rst.; så har Kongl. Majit, den 21 December 1849, i nåder föreskrifva,
att sammanlagda kostnaden, 32,750 R:dr 40 sk. 1 rst., borde godtgöras af
krigsrustningsmedlen, hvarigenom alltså inträffat, att nämnde fästningar fått tillgodonjuta
dessa summor utöfver de statsanslag, som vid 1847 och 1848 års riksdag blifvit
för fästningsbyggoaderna beviljade
§.
3.
Likaledes hafva följande utgifter blifvit af krigsrustningsmedlen bestridda, nemligen:
för 14,000 st. gevärs med flintlås förändring till slagkrutsantändning 35,000: — —
„ 500 gevär af 1815 års modell, förändrade till tigegevär med slagkrutsantändning,
- —
— 2,300:
„ anskaffande af 8,000 st. sido-infanterigevär
18,666: 32. —
samt för anskaffning af handvapen till flottan  ......
15,000: — —
eller tillhopa R:dr 70,966: 32. —
— 125 —
§. 4.
Under titel garnisons förstärk ning i hufvud,staden år 1848, är i räkenskaperna å
krigsrustningsmedlen affördt, ett belopp af 74,783 R:dr 17 sk. 9 rst. Af räkenskaperna
inhemtas emellertid, att de trupper, som utgjort förstärkningen, egentligen
blifvit inkallade för att ersätta Svea och Andra Lifgardes-regementenas fältbataljoner,
hvilka under samma tid voro kommenderade med den armécorps, som då fanns
sammandragen i Skåne och på Fyen. Men då, genom nämnde bataljoners bortkommenderande,
besparing i de vanliga kostnaderna för samma bataljoner måste hafva
uppkommit, synes det Revisorerne, som om tillgång, motsvarande en dylik besparing,
bordt inom 4:de hufvudtitelns ordinarie anslag kunna beredas, för att minska
den ifrågavarande betydliga utgiften.
§. 5.
Sedan Kongl. Förvaltningen af sjöärendena med enskild person kontraherat om
lefverans af 300 Sk® Riga hampa för Kongl, flottans behof, har denne lefverantör,
som, efter fullgjord lefverans, ägde ett öfverskott af 93 Sk® hampa, erbjudit
Kongl. General-krigskommissariatet att få öfvertaga detta parti, emot ett pris af 80
R:dr pr Sk®. Då General-krigskommissariatet ansåg denna affär vara för Kongl.
Majit och Kronan fördelaktig, anmodade det, uti skrifvelse den 11 Juli 1848, Befälhafvande
amiralen i Carlskrona att emottaga och besigtiga samt af under händer varande
krigsrustningsmedel liqvidera kostnaden för dessa 93 Sk® hampa, utgörande
7,440 R:dr. Denna Krigskommissariatets åtgärd, hvarigenom en så betydlig utgift
drabbat krigsrustningsfonden, anse Revisorerne hafva varit desto mindre befogad,
som behofvet af upphandlingen icke blifvit af Befälhafvande amiralen attesterad.
§. 6.
För Kongl, flottans station i Carlskrona, har Kongl. Förvaltningen af sjöärendena
låtit upphandla 2,000 tunnor stenkol, för hvilka äro utbetalda;
Till en handlande i Stockholm, för lefverans af 2000 tunnor stenkol, enligt kontrakt
af den 16 Maj 1848, å 2 R:dr per tunna,  4,000: — —
Fraktkostnad från Stockholm till Carlskrona, å 26 sk. pr tunna,
1,083: 16. —
Mäklareeourtage för befraktningen
26: 2. —
Assuranskostnad
,
40: 28. —
tillhopa b:ko R:dr 5,149: 46. —
men då af ett räkenskaperna bifogadt, med en handlande i Carlskrona upprättadt, kontrakt
af den 20 Maj 1848 om lefverans af 500 tunnor stenkol, det visat sig, att denna
vara kunnat derstädes uppköpas för samma pris, som > Stockholm, eller 2 R:dr
per tunna, i följd hvaraf, om varan upphandlats på stället, de särskilda kostnaderna
för transport m. m. undvikits, hafva Hevisorerne ansett sig böra förhållandet anmäla.
t
— 126 —
Kreditivet för garnisonsförstärhninfjGn i
Stochholm är 1848.
Sedan Rikets Stander, genom underdånig skrifvelse af den 19 April 1S4S, hos
Kongl. Maj:t tillkännagifvit, att de, till Kongl. Maj:ts nådiga disposition, å Riksgäldskontoret
anvisat en kreditivsnnnna af 150,000 R:dr, att, i mån af behof, emot framtida
redovisning, användas till bestridande af de kostnader, hvilka, genom den under
Mars månad samma år, till betryggande af ordningen och lugnet inom hufvudstaden,
dit inkallade garnisonsförstärkning, för statsverket uppkommit eller ytterligare kunde
uppkomma, hade Kongl. Majit, den 4 Maj förenämnde år, i nåder förordnat: att Kongl.
Krigskollegium, som ägde att i behörig ordning uttaga hvad utaf de anvisade tillgångarne
erfordrades till betäckande af kostnaderna för garnisonsförstärkningens marsch
och underhåll m. m., borde öfver de sålunda från Riksgälskontoret erhållna tillgångar
låta upprätta särskild räkenskap, hvilken, sedan den blifvit afslutad samt hvad
utaf de reqvirerade medlen dä tilläfventyrs öfverblifvit, till Riksgäldskontoret återlefvererats,
skulle underkastas behörig granskning, för att vid nästpåföljande riksdag
kunna till Rikets Ständer och deras Statsutskott öfverlemna*. Med anledning häraf,
hafva för så väl 1848 som 1849 särskilda hufvudböcker öfver dessa medel blifvit
uti Kongl. Krigskollegium upprättade och derefter aflemnade till Kongl. Kammarrätten,
hvarest desamma äro utan anmärkning granskade; men då dessa räkenskaper
icke, på sätt Kongl. Maj:t i nåder föreskrifvit, blifvit till Rikets sednast församlade
Ständer och deras Statsutskott öfverlemnade, hafva Revisorerne ansett sig tillkomma
granskningen af samma räkenskaper. De utvisa följande förhållanden:
Uelict. år 1848. år 1840.
Balans från föregående året:
Tillgångar  -
— — 55,846: 32. —
Uppbörd:
Statsanslag
150,000: — —  — —
Anmärkningsmedel — -  37: 47. —  — —
S:r 150,037: 47. —  — —
Balans till påföljande äret:
Skuld  - -  17,546: 23. 3.
Summa 167,584: 22. 3. 55,846: 32. —
Credit.
Balans frän föregående året:
Skuld
17,546: 23. 3.
Utgifter:
Aflöning
-  35,255: 38. 9.  — —
Proviant
5
38,264: 47. 8. — —
Transport: 73,529: 38 . 5.
— 127 —
Transport:
Fourage
Kommendering till Marieberg
Rese- och traktamentskostnader
Transportkostnader
Sjukvårdskostnader
Extra förplägning
- —  —
Beklädnadsslitnings-ersättning
Skrifmaterialier ——« -----
Extra utgifter
Marschkostnader- .........r—
S:r 111,737: 38. 3. 383: 41. 6.
Återlefva'ering
till Kongl. Statskontoret
—— — — 35,000: — —
Balans till påföljande året:
Tillgångar
55,846: 32. — 2,916: 15. 3.
Summa 167,584: 22. 3. 55,846: 32. —
Utom den här ofvan synliga, år 1849 skedda, återlefverering till Statskontoret af
35,000 R:dr, hvilka medel derifrån till Riksgäldskontoret ingått, har, utaf den vid
samma års slut balanserade behållning, 2,916 R:dr 15 sk. 3 rst., en summa af2,651
R:dr 23 sk. 3 rst, blifvit under innevarande år till Riksgäldskontoret återlefvererad.
Af den öfriga behållningen voro 260 R:dr 16 sk. anmärkningsmedel, beroende på
pröfning af Kongl. Kammarrätten, hvaremot, enligt Revisorerne meddelad underrättelse,
återstoden, 4 R:dr 24 sk., åtgått till bokbindningskostnad.
Vid dessa räkenskaper hafva Revisorerne icke funnit något att anmärka.
Kongl. Förvaltningen af sjöärendena.
(Ordinarie anslaget).
Räkenskaperna, hvilka blifvit i Kongl. Kammarrätten granskade för år 1848 med
och för 1849 utan anmärkningar, utvisa:
Debet. år 1848. år 184».
Balans frå?i föregående året:
Tillgångar
210,724: 1. 1. 224,099:39.11.
73,520: 38.
5.
7,874: 43.
6.
151: 45.
4.
145: 4.
4.
24: —
.
2,285: 9.
6.
3,448: 13.
1.
6,967: 3.
—
16: 33.
4.
671: 2.
2.
16,632: 37.
7.
383: 41. 6.
— 128 —
Uppbörd:
Statsanslag för året, å 5:te lmfvudtiteln --  Dito dito uti indelningar och na
tura-spanmål
Dito för föregående år
Diverse för 5:te lmfvudtiteln influtna medel...
Från 4:de lmfvudtiteln, till Carlshamns kastell,
„ Kongl. Konvoj-kommissariatet, till sjöexpeditioner,
„ Kongl. Statskontoret, för spanmålstrans
porter
-
„ Kongl. General-krigskommissariatet, till
handvapen för Flottan,...
Liqviderade förskotter
Afgifter till Amiralitets-krigsmanskassan .
Anticipation till påföljande år
S:r
Summa
Credit.
Utgifter:
Aflöning  -
Skrifmaterialier och expenser
Rese- och traktamentspenningar  -
Oförutsedda utgifter —
Af hesparingarne
„ interimsuppbörden
Båtsmansbeklädnadsmedel  —
Förskott emot redovisning  -
Indelning och spanmål in natura
Lefverering till flottans stationer och lotsverket
samt Sjöförsvars-departementets
Kommando-expedition
Dito till Amiralitets-krigsmanskassan
För föregående år
S:r
1,311,629:
—
—
1,326,769:
—
—
102,471:
-
102,471:
139,843:
11.
8.
185,146:
29.
11.
11,862:
4.
4.
4,665:
40.
7.
505:
—
—
341:
—
-‘~L
20,000:
—
—
—
—
7,465:
8.
11.
--
—
15,000:
206,784: 23.
11.
1,879:
11.
4.
411:
_
—
342:
24.
—
6,495:
31.
3.
6,402:
33.
1.
1,822,466: 32.
1.
1,628,017: 42.
11.
2,033,190: 33.
2.
1,852,117:
34.
10.
32,655:
29.
1.
31,637:
4,260: 19.
7.
4,974:
37.
5.
2,743:
17.
3.
2,111:
28.
4.
2,629:
17.
2,294:
37.
9.
562:
24.
480:
44.
—
285:
16.
250:
11.
9.
—
2,236:
20.
11.
11,885: 22.
11.
—
—
102,471:
—
102,471:
1,629,969: 12.
11.
1,482,565:
27.
_
412:
43.
2.
359:
30.
—
21,215:
31.
4.
19,674:
40.
5.
1,809,090:
41.
3.
1,649,056:
.:
37.
7.
Balans till påföljande året:
Tillgångar
224,099: 39. 11. 203,060: 45. 3.
Summa 2,033,190: 33. 2. 1,852,117: 34. 10.'
§■ 1-
Till utgående af det, på öde lmfvudtiteln uppförda, anslag till skrifmaterialier
och expenser samt ved och ljus m. m., hafva för Kongl. Förvaltningen och Kongl.
— 129 —
Sjöförsvars-departementets Kommando-expedition år 18418. år 1849.
gemensamt anordnats
4,260: 19. 7. 4,974: 37. 5.
hvartill komma, af anslaget till oförutsedda utgifter, till
Kommando-expeditionen lefvererade samt för dess,
med expenser likartade, så kallade extra utgifter
använda och uti särskild räkenskap redovisade  800:  800:
Utgifterna för skrifmaterialier och expenser samt ved
och ljus m. m. för Kongl. Förvaltningen och Kommando-expeditionen
hafva alltså utgjort tillsammans 5,060: 19. 7. 5,774: 37. 5.
Häraf visar sig, att under revisionsåren enahanda förhållande inträffat, som, enligt
sista revisionsberättelsen, under föregående åren ägt rum, nemligen: att förenämnde
anslag, utgörande 2,500 R.dr för hvartdera året, icke på långt när varit för
ändamålet tillräckligt; varande bristen, på grund af Kongl. Maj:ts för hvarje år särskilt
meddelade nådiga föreskrift, af besparingarne inom lmfvudtiteln betäckt; hvilket
förhållande Revisorerne, som icke funnit något att emot utgifterna anmärka, ansett
sig böra anmäla.
§. 2.
Revisorerne instämma i hvad föregående Revisorer anmärkt i afseende å bristande
material- och inventarie-konti uti stationernas samt lotsverkets hufvudböcker.
Dock böra Revisorerne icke lemna oanmäldt, att Rikets sist församlade Ständer, under
den 16 April innevarande år, till Kongl. Maj:t nflåtit underdånig skrifvelse i ämnet.
(Extra statsanslag en.)
De för tillfälliga behof anvisade nedannämnde anslag redovisas i Kongl. Förvaltningens
räkenskaper sålunda:
De vid 1844 och 1845 års riksdag beviljade:
Statsanslag. Utgift till 1849 Behållning,
års slut.
Till fortsättning af dockbyggnaden
i Carlskrona -  100,000: — — 100,000: — — — —
nybyggnad af krigsångfartyg,
och ångkraftens användande
på Flottan tillhöriga
fartyg  -  300,000
„ anskaffning af bombkanoner
och projektiler --
50,000
„ fyrars nybyggnad och för-  ändring
85,675
„ anskaffning af en hydraulisk
press för Carlskrona station 6,000
„ flintlåsgevärs förändring till
slagkrutsantändning ----  15,000
236,898
50,000
85,675
2,639
14.600
37. 9. 63,103: 10. 3.
31. 6. 3,360: 16. 6.
400:
Summa 556,675
489,811
21. 3. 66,863: 26. 9.
17.
— 1:30
De anslag, som vid 1847 och 184S års riksdag blifvit beviljade:
Till nybyggnad af en ångkorvett
eller 2:ne ångbogserings
fartyg
300,000:
300,000:
„ anskaffande af bonibkanoner
och projektiler
33,700: — — 3,700: — — 30,000: — —
„ fullbordande af nya dockbyggnaden
i Carlskrona  88,560: — — 59,040: — — 29,520: — —
„ gevärs anskaffande och förändring
-  30,000: — - 8,000:  22,000:
„ uppköp af stenkol - - -  10,000: — — 4,800: — — 5,200: — —
Summa 462,260:  75,540:  386,720:
§• I
Enligt
hvad räkenskaperna utvisa, är, på grund af särskilda nådiga bref, hvardera
revisionsåret till Herr t. f. Landshöfdingen i Westernorrlands län m. m. W. Gynther
utbetaldt ett belopp af 800 R:dr, i och för det honom af Kongl. Maj:t lemnade nådiga
uppdrag, att samla alla Kongl. Maj.ts Flotta rörande författningar och stadgar,
samt öfver dem författa sammandrag; varande, enligt infordrade uppgifter, för samma
uppdrag jemväl under föregående åren, från och med år 1844, till bemälte Herr
Landshöfding anordnad en lika summa, utom ett belopp af 3,000 R:dr, som sistnämnde
är särskilt honom beviljats, eller, tillsammans med de för revisionsåren anordnade
medlen, 7,800 R:dr. Enligt hvad Revisorerne inhemtat, var likväl berörde arbete
redan är 1848 så fortskridet, att fullständigt sakregister då blifvit upprättadt öfver
hela författningssamlingen för tiden från och med år 1640 till och med är 1838;
hvarföre Revisorerne förmoda, att någon vidare utgift för denna författningssamlings
utarbetande, hvilken ådragit staten nog dryga kostnader, icke ifrägakommer.
§. 2.
Af de för dispositionerna å 5:te hufvudtitelns anslag upprättade stater, hafva
Revisorerne inhemtat, att utaf dessa anslag blifvit under titel: “arbetsplan och byggnadsstat“
afsedda: (se bilagan Litt. G.);
hvilken fördelning af anslagen, de olika stationerna emellan, Revisorerne ansett sig
böra omförmäla.
Carlskrona Slättön.
Nämnde stations räkenskaper för år 1848 hafva blifvit i Kongl. Kammarrätten
granskade med anmärkningar, hvaremot granskningen af räkenskaperna för är 1849
icke hunnit till fullo verkställas.
Debet. år f&48. år 1S-I9.
Balans från färeyåendc äret:
Tillgångar
312,814: 11. 8. 309,868. 33. 3.
Bilaga Litt. G. till 1851 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 130.
Statsanslag.
Till fartygs nybyggnad och reparation
„ hus och andra byggnader
)
„ beväringspersedlar och artilleri-attiralj
Summa
År 1848.
För
Carlskrona
station.
35,308
3,800
2,000
12
41,108
12
För
Stockholms
station.
10,400
17,780
9,100
37,280
För
Götheborgs
station.
9.600
9,600
År 1849.
För
Carlskrona
station.
4,900
4,500
9,400
För
Stockholms
station.
12,00(1
9,800
14,400
36,200
För
Götheborgs
station.
3,000
1,680
4,680 — —
Tillsammans för begge åren.
För
Carlskrona
station.
40,208]
8,300
2,000|
50,508
12
12
För
Stockholms
station.
22,400
27,580
23,500
73,480
För
Götheborgs
station.
12,600
1,680
14,280
VAVO\
’t.\ ' AV Vt 1 i
»SXtMl m! -immun
—10 k ‘-t
I
—r
r. i -t- i
.mili;;
1-1
„,l ,illi .1
lilli!
i ‘
r emu
— 131 —
Uppbörd:
Statsanslag för året
... 833,080: 41. —
Extra statsanslag -
.. 61,649: 41. 3.
Försäljningsmedel
--->• — 14: 24. —
Arrendemedel ni. rn.
-----  2,856: 43. —
Restituerade medel
33,783: 5. 7.
Värdet å spanniäl och proviant
120,895: 35. 9.
S:r 1,052,280: 46. 7.
Balans till påföljande året:
Skulder -
252,941: 42. 6.
Summa 1,618,037: 4. 9.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
220,601: 28. 8.
Utgifter :
Aflöning, nybyggnad och underhåll för året 899,103: 12. 5.
Dito dito för föregående år
79,568. 29. 7.
Af extra statsanslag  61,649. 41. 3.
Lefverering till Förvaltningen af sjöärendena 44,777: 39. 11.
Omkostnader för spanmål in natura
2,467: 11. 8.
S:r 1,087,566: 38. 10.
Balans till pgföljande året:
Kontant behållning
51,312. 38. 11.
Fordringar
210,504: 1. 10.
Förskotter
48,051: 40. 6.
S:r 309,868: 33~~3T
Summa 1,618,037: 4. 9.
S89,043: 21. 5.
105,823: 3. 10.
10: 24. —
2,779: IS. 10.
90,371: 41. 6.
1,088,028: 13.
2/3,043: 22. 2.
1,670,940: 21. —
252,941: 42. 6.
865,653: 32.
83,618: 13.
105,823: 3.
52,789: 32.
2,106: 43.
10.
5.
10.
4.
2.
1,109,991: 29.
89,275: 9. 1.
198,416. 44. 10.
20,314. 39. —
308,006. 44. 11.
1,670,940: 21. —
§. 1.
Enligt räkenskaperna, äro, till förändring af jernkorvetten Svalan, under revisionsären
utbetalda, det förra året 6,281 R:dr 32 sk. 8 rst., oell det sednare 149 R.dr
31 sk. 4 rst., eller tillsammans 6,431 R:dr 16 sk. Då berörde korvett, som år 1845
färdigbyggdes och år 1847 första gången utrustades till expedition, redan året derefter
undergått en kostsammare förändring, har detta märkliga förhållande föranledt
Ilevisorerne att, såvidt möjligt varit, af tillgängliga handlingar förskaffa sig upplysning
om anledningen till korvettens förändring. Revisorerne hafva dervid inhemtat,
att, sedan denna "korvett blifvit fullständig, dess konstruktion vid anställd profsegling
befunnits så felaktig, att det ansetts möjligen vara med äfventyr för besättning och
fartyg förenadt, att låta korvetten gå till sjös. I följd häraf, måste en förändring
af densamma ske, hvilken ock verkställdes, bestående deruti, att fartygets segelarea
— 132 —
betydligt minskades samt en del öfvertyngder borttogs m. in., hvarför kostnaden
uppgått till ofvannämnde betydliga belopp; utgörande hela den utgift, Kronan fått
vidkännas för ifrågavarande fartyg, innan detsamma kommit i brukbart skick, 59,521
R.dr 22 sk. 10 rst.
Hvad sålunda förekommit hafva Revisorerne ansett sig böra hos Rikets Ständer
anmäla.
§• 2.
Revisorerne hafva af räkenskaperna äfven inhemtat, att ett antal för stationen
erforderliga sjökartor och beskrifningar blifvit inköpt från enskild person, nemligen
den af Sjökartekontoret anställda försäljningsman i Carlskrona, hvilken dervid,
såsom provision, uppburit 15 procent af försäljningssumman.
Enär berörde förhållande ägt rum efter den tid, då det af framlidne vice Amiralen
m. m. G. af Klint i lifstiden samlade sjökarteverk genom köp kommit i Kronans
ägo, hafva Revisorerne ansett sig icke kunna underlåta att härå fästa Rikets.
Ständers uppmärksamhet. Enligt Revisorernes tanke, hade de behölliga kartorna och
beskrifningarne kunnat direkte från Sjökartekontoret erhållas, hvarigenom försäljningsprovisionen
detta Kontor besparats.
§. 3.
Räkenskaperna utvisa, att af Kongl. Flottans medel årligen utgå cirka 103,000
R:dr för det i Carlskrona förlagda samt hufvudsakligen till bevakning af fästningarne
och etablissementerna derstädes använda Kongl. Marinregementet. Med afseende
på dessa höga kostnader och i betraktande af tjenstgöringens beskaffenhet, anse
Revisorerne sig böra å förhållandet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet, för den
händelse att genom en förändring i berörde hänseende någon besparing kunde beredas.
§. 4.
Sedan inom revisionen fråga blifvit väckt, att Revisorerne, genom en delegation,
skulle besöka Carlskrona, för att, i likhet med hvad vid revisionerna varit vanligt
i afseende på statens verk och inrättningar inom hufvudstaden och någon gång
jemväl utom densamma, taga kännedom om Kongl. Flottans i Carlskrona varande
etablissementer, men Revisorerne funnit sig, af den begränsade knappa tiden för
deras sammanvaro och i saknad af föreskrift för beredande af nödiga medel till resekostnadens
bestridande m. fl. skäl, förhindrade att ifrågaställa inspektions-resa
besluta, hafva Revisorerne dock trott sig böra förhållandet omförmäla till den åtgärd,
som Rikets Ständer kunna finna för godt att i berörde afseende vidtaga.
Stochholms Station.
Dess räkenskaper hafva för år 1848 och 1849 blifvit i Kongl. Kammarrätten
granskade med anmärkningar, samt utvisa:
Debet. år 1&48. år f$49.
Balans från föregående året:
Tillgångar  - 19,284: 28. 8. 24,173: 41. 1.
Uppbörd:
Anslag å 5:te hufvudtiteln, kontant
2(53,470: 38. 2. 294,972: 44. —
Dito å dito, spanmål till värde af - -
16,331: 20. 3. 15,079: 12. —
Transport: 279,802: 10. 5. 310,052. 8. —
— 133 —
Transport:
279,802: 10.
5.
310,052: 8.
Anslag å 6:te hufvudtiteln, för sjömätningar,
1,100. —
—
750: —
—
Ersättning för utlemnade persedlar m. m
473: 44.
—
3,528: 43.
5.
Diverse inkomster
678: 36.
6.
78: —
—
Besparingar — -
88: 32.
—
—
—
Extra statsanslag
- -
—
2,215: 12.
1.
Af General-krigskommissariatets medel —
—
—
3,888: 44.
7.
„ Karantäns-kommissionens dito
—
—
10,136: 45.
4.
S:r 282,143: 26. 11.
330,650: 9.
5.
Balans till påföljande året:
Skuld
-
22,447: 36.
—
9,579: 20.
2,379: 9.
10.
hvartill komma nedan omförmälda
-
—
—
4.
S:r
22,447: 36.
—
11,958: 30.
2.
Summa 323,875: 43.
7.
366,782: 32.
8.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
5,490: 15.
4.
♦
22,447: 36.
Utgifter:
Aflöning för året
106,162: 10.
8.
107,039: 41.
Material för dito
133,625: 20.
3.
147,862: 25.
11.
Diverse anslag för dito
42,161: 24.
5.
22,940: 28.
10.
F^ör föregående år
3,938: 6.
6.
1,307: 28.
—
Af besparingarne
-
3,948: 42.
8.
4,596: 9.
4.
Till sjömätningar
1,085: 3.
10.
899: 46.
10.
Lefvererat till Kongl. Förvaltningen af sjö-ären-  dena  -
3,310: 22.
10.
2,834: 16.
8.
Extra statsanslag
-
—
—
2,215: 12.
1.
Diverse utgifter
—
—
1,109: 28.
11.
Afskrifning ...
—
—
28: 16.
8.
S:r
294,211; 35.
2.
290,834: 14.
o
O.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
1,419: 40.
5.
7,538: 35.
3.
Fordringar
18,825: 21.
5.
40,946: 25.
3.
Förskotter  - -
3,928: 27.
3.
5,015: 17.
11.
S:r
24,173: 41.
1.
53,500: 30.
5.
Summa 323,875: 43. 7. 366,782: 32. 8-
§• I
Uti
1849 års hufvudbok finnes i kapitalräkningen, tinder titel: “Lefverering
från Kongl. Förvaltningen af sjöärendena/' uppförd en post å 2,379 R:dr 9 sk. 4
rst., “hvilken ytterligare skulle komma att anordnas.“ Denna post har alltså blifvit
bokförd såsom en stationens inkomst under nämnde år, ehuru densamma, enligt
erhållen upplysning, först i November månad följande året 1850 af Kongl. Förvaltningen
anordnats, i följd hvaraf äfven den utgående balansen till sistnämnde är
är oriktig. Ett sådant bokföringssätt är stridande emot god ordning, hvarföre Revisorerne
ej kunnat underlåta att dervid göra anmärkning.
§. 2.
Af föregående Revisorer anmärktes de betydliga utgifter, som under åren 1840
och 1847 ägt rum för medikamenter vid sjukvården å Skeppsholmen. Enahanda har
förhållandet varit under nu ifrågavarande år. Dessa utgifter utgjorde nemligen: är
1848, 1,442 R.dr 4 sk. 10 rst.; och för de tre första qvartalen afår 1S49, 801 R:dr 34
sk. 4 rst., utom hvilka summor ersättningen för sjukt manskaps värd och underhåll
anordnats till Garnisons-sjukhuset, der den egentliga sjukvården för stationens manskap
äger rum, till belopp, det förra året, af 5,177 R:dr 10 sk., och det sednare, af
3,330 R:dr.
Götheborgs Station.
Dess räkenskaper hafva blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1848
utan och för år 1849 med anmärkningar, samt utvisa:
BPcltet. år 1S4S. år
Balans fran. fö re;/a ende året:
Tillgångar
39,578: 30. 0. 44,777: 42. 5.
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag
70,354: 33. 4. 70,805: 29. 0.
Diverse ersättningar
4,097: 32. 0. 1,429: 30. 3.
S:r 80,452: 17. 10. 78,295: 17. 9.
Balans till. påföljande året:
Skuld
— 2,212: 33. 1.
Summa 120,031: — 4. 125,285: 45. 3.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skuld
1,830: 2. 10.
Utgifter:
Aflöning för året
35,991: 47. — 35,795: 28. —
Nybyggnad och underhäll dito
30,592: 9. 0. 20,007: 11. 3.
Transport: 0ö,5S4: 8. 0. 02,402: 39. 3.
— 135 —
Transport: 00,584: 8. 0. 02,402: 39. 3.
Diverse anslag ......  - 2,110: 31. 3. 11,933: 1. 7.
För föregående året
-  1,120: 44. 9. 2,470: 32. 8.
Af besparingarne  -  2,477: 32. 8. 3,571: 42. 7.
Lefvererat till Förvaltningen af sjöärendena
1,117: 29. 11. 500: 31. 11.
S:r 73,417: 3. 1. 80,885: 4. —
9,545: 8. 10. 9,721: 21. 9.
33,799: 35. 11. 32,055: 47. 3.
1,432: 45. 8. 2,023: 20. 3.
S r 44,777: 42. 5. 44,400: 41. 3.
Summa 120,031: — 4. 125,285: 45. 3.
§. 1.
Vid granskning af denna stations räkenskaper, har det fästat Revisorernes uppmärksamhet,
att löner, hvilka vid årets slut ännu varit outtagna, ej finnas uti balanserna
inberäknade, utan i en särskild räkning redovisas.
Dä, enligt Revisorernes tanke, dessa lönebelopp bordt, lika med öfriga statsmedlen,
uti räkenskaperna in- och utbalanseras, hvilket bokföringssätt äfven iakttagits
vid de andra stationerna, hafva Revisorerne trott sig böra förhållandet anmäla.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Fordringar
:...:
Förskotter
-
§• 2.
Sedan, af anledning att, efter Bataljonsläkarens vid stationen år 1847 inträffade
död, någon sökande till fjellsten sig icke anmält, ehuru densamma två särskilda
gånger blifvit anslagen ledig, Befälhafvare!! vid stationen hos Kongl. Majit i underdånighet
hemställt, att den för Bataljonsläkaren å stat anslagna lön, 400 R:dr,
måtte, såsom alltför otillräcklig, förhöjas till 000 R:dr 32 sk., men Kongl. Maj.-t icke
funnit för godt att denna hemställan i nåder bifalla; har bataljonsläkaretjensten måst
fortfarande bestridas af t. f. Bataljonsläkare, hvarjemte Öfver-fältläkaren m. m. J.
N. Jedeur, enligt af Kongl. Majit dertill lemnadt nådigt tillstånd, på anmodan af
Befälhafvare!) några gånger i hvarje vecka, emot åtnjutande af arfvode efter författningarne,
besökt stationens sjukhus och de utom detsamma till fri läkarevård berättigade
sjuke samt tillika biträdt med sjuk- och kassationsmönstringar å sjukhuset.
Kostnaden för tjenstens bestridande på ofvanberörde sätt har uppgått, för år 1848,
till 700 R:dr 13 sk., och för år 1849, till 800 R:dr 2 sk., deruti inberäknade reseoch
traktamentspenningar åt de t. f. Bataljonsläkarne från deras hemvist till stationen
och åter, samt alltså betydligt öfverstigit den för Bataljonsläkaren å stat anslagna
lön. I anledning häraf oell då angeläget är, att en ordinarie läkare finnes
vid stationen anställd, samt bataljonsläkaretjensten, i anseende till stationens afskiljda
läge, icke lärer vara åtföljd af några betydligare extra inkomster, hemställa
Revisorerne, att bataljonsläkarelönen må till så stort belopp förhöjas, att densamma
kan bereda tjenstens innehafvare en åtminstone tarflig bergning.
Lots- och fy ringsverket.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammarrätten för begge åren granskade ulan
anmärkning. De utvisa:
»ebet. ' år ISIS. år 184».
Baluns från föregående året:
Tillgångar
178,969: 95. 6. 94,411: 7. 11.
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag
115,211: 32. — 101,600: — —
Anslag å allmänna indragnings-staten
233: 32. — 244: 24. —
Dito till sjömätningar
5,000: — — 5,000: — —
Diverse medel för föregående år
5,468: 8. 5. 4,701: 38. 2.
Återburna dito
25: — — 50: — —
Öfverskott å lots- och båk-medlen
—— — — 19,995: 8. 11.
Från Kongl. Konvoj-kommissariatet  — — 13,611: 32. —
Försäljningsmedel m. m
— — 32: 26. 8.
Redovisade eller godtgjorda förskotter — 14,866: 17. 4. 56,426: 9. 4.
Afgifter till pensionskassor 972: 47. 3. 1,152: 4. 9.
S:r 141,777: 41. — 202,813: 47. 10.
Balans till påföljande året:
Skuld
-  81,268: 5. 8. 75,591: 40. 10.
Summa 402,015: 24. 2. 372,817: — 7.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld _
86,699: 45. 9. 81,268: 5. 8.
Utgifter:
Aflöning och underhåll m. m. för året
62,900: 36. 8. 60,963: 8. —
Af allmänna indragningsstatens medel dito 175: 16. — 164: 24. —
För sjömätningar -
2,125:24. 8. 2,978: 5. 9.
Diverse utgifter för föregående år
80,378: 46. 5. 80,938: 7. —
Intresse å lån af Riksgäldskontoret
3,901; 23. 11. 3,657: 3. 2.
Extra statsanslag -  -
13,187: 8. 6. — —
Sjökarteverket
— — 1,474: — 7.
Redovisade eller godtgjorda förskotter
57,400: 3. 10. 60,888: 1. 7.
Lefverering till pensionskassor
835: 2. 6. 1,272: 22. 11.
' S:r *220,904: 18. 6. 212,335: 25. —
— 137 —
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning  —  94,177: 23. 11. 78,968: 41. 11.
Fordringar  - -  233: 32. — 244. 24. —
S:r 94,411: 7. 11. 79,213: 17. 11.
Summa 402,015: 24. 2. 372,817: — 7.
§. 1.
Af räkenskaperna inhemtas, att Kongl. Förvaltningen af sjöärendena, den 27
April 1847, afslutat kontrakt med Grosshandlaren Joli. E. Unman, hvarigenom denne
åtagit sig att, under loppet af Fem år, från och med år 1848 räknadt, förse Storjungfruns
fyrbåk i Gefleborgs län med goda och för fyring fullkomligt tjenliga Engelska
stenkol, emot 2 R:dr 40 sk. tunnan, lefvererade i magasin vid båken.
Jemte det att det betingade priset synes alltför högt, har det fästat Revisorernes
uppmärksamhet, att Kongl. Förvaltningen, utan afseende å priset, afslutat ofvannämnda
kontrakt på den långa tiden af Fem år.
§. 2.
Å det af lotsverket i Riksgäldskontoret upptagna lån, 120,000 R:dr, till uppbyggande
och förbättrande af fyrbåkar, hafva under åren 1848 och 1849 ytterligare
afbetalningar ägt rum, så att af detta lån, vid 1849 års slut, återstodo obetalda
75,591 R:dr 40 sk. 10 rst.
Kongi. Sjöförsxars-departementets Kommandoexpedition.
Dess räkenskaper, hvilka i Kongl. Kammarrätten blifvit för båda åren granskade
utan anmärkning, utvisa:
Debet» år 184$. år 1849.
Uppbörd:
Från Kongl. Förvaltningen af sjöärendena
800: — — 800: — —
För försålda exemplar af en rulla
65: 26. 165: — —
Summa 865: 26. — 965: — —
Credit.
Utgifter:
Hushyra
—  250: — — 187: 24.
Aflöning och inqvarterings-penningar samt gratifikationer 78: 32. — 70: 32. —
Tryckningskostnad för en rulla
37. 6.
Transport: 328: 32. — 462: 45. 6.
IS.
— 138 —
Transport: 328: 32. — 462: 45. 6.
För diverse af Kongl. Maj:t kända behof
245: 16. — 234: — —
Expenser och diverse smärre utgifter
291: 26. — 268: 2. 6.
Summa 865: 26. — 965: — —
Till någon erinran från Revisorernes sida hafva dessa räkenskaper icke föranledt.
Styrelsen för allmänna Väg*- och vattenbyggnader.
Räkenskaperna äro uti Kongl. Kammarrätten granskade för båda åren med anmärkningar
samt utvisa:
SBcliet. år 184S. år 1S4W.
Balans från föregående året:
Tillgångar  - •
30,396: 21. 2. 32,223: 11. 2.
Uppbörd:
Statsanslag till
arfvoden
9,766:
32.
—
9,766: 32.
—
rese- och undersökningskostnader samt expenser
10,000:
—
—
10,000: —
—
undersökningar om åtskilliga landsvägar
1,970:
25.
7.
—
—
dito vid Dalkarlsbacken  ----
dito örn en hro mellan Kyrko-och Skeppsholmarne
2,400:
793:
11.
—
—
dito om Drottningholmsbroarne
666:
32.
—
—
dito om brobyggnad öfver Dalelfven vid Gysinge
—
—
6,198: 44.
—
Ånmärkningsmedel
4:
32.
—
—
—
S:r
25,601:
36.
7.
25,965: 28.
—
Balans till påföljande äret:
Skulder  -
1,663: 43.
7.
1,437: 24.
—
Summa
57,662:
5.
4.
59,626: 15.
2.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
2,027:
1.
6.
t
1,663: 43.
7.
Utgifter:
Arfvoden
9,766:
32.
—
9,766: 32.
—
Rese- ocb undersökningskostnader samt expenser
12,630:
2:3.
—
10,361: 34.
9.
Transport:
22,397:
7.
—
20,128: 18.
2.
— 139 —
Transport: 22,397: 7. — 20,128: 18. 2.
Gråda kanal
j22; 18.
Bro och väg öfver Dufvedsundet
. 800:
Uppinuddring af Örsunds å
55; 42. 4.
Bro öfver Dalelfven vid Gysinge
6 198: 44.
Vindelelfvens upprensning
885' 3.
Återlefvereradt till Statskontoret .......  36: 21. 4.
S:r 23,411: 40. 8. 27,212: 17. 2.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
6,431: 12. 8. 6,656: 21. 9.
Inventarier och materialier
4,706: 45. 8. 4,557: 23. 8.
Utlånta medel ..
5,515; 40. 1. 5.515: 40! 1'
Förskotter
15,569: 8. 9. 14,020: 12. 11.
S:r 32,223: 11. 2. 30,750: 2. 5.
Summa 57,662: 5. 4. 59,626: 15. 2.-
Vid den till Kongl. Majit i underdånighet afgifna, Revisorerne meddelade, berättelsen,
rörande Styrelsens förvaltning åren 1848 och 1S49, var fogad en så lydande
förteckning:
“1 örteckning på de arbeten, till hvilka Kongl. Maj:t, under loppet af åren 1848
och 1849, beviljat statsbidrag från dels de vid 1847 och 1848 års riksdag för vägar
anvisade 100,000 R.dr, dels de vid 1840 och 1841 års riksdag anslagna 50,000 R:dr för
myrutdikningar pa Gottland, dels från riksstatens 6:te hufvudtitel samt från handelsoch
sjöfartsfonden.
V ägförbåttrinqar. Vli-fifnoVi8 Oeviijade
" * . B ’ stntsliirlr-io- •
sorn omlagges. 0 ■
ansins
Jemtlands län: Alnar.
Förbättringar å allmänna landsvägen från byn Staa i
Åhre socken af Jemtland till riksgränsen mot Norrige 400. 4,161: 8. —
Väganläggning utmed sjön Gesunden
54,060. 14,800:
Förbättring å allmänna landsvägen mellan Sundsvall
och Östersund, utmed Refsundssjön, (från öde huf
vud
titeln)
4,500. 2,800.
Vesternorrlands län:
Vägomläggning förbi Kungsgårds och Näfsta backarne i
Selångers socken, å vägen mellan Sundsvall och
Östersund,
1,956. 1,400:
Gefleborgs län:
Vägomläggning inom Ofvansjö socken, på vägsträcknin
gen
från Gefle till Dalarne,
4,038. 2,950:
Dito inom Thorsåkers socken, på dito dito,
.. 5,238. 2,666: 32. —
Dito mellan Gefle stad och Harnäs, i sträckning åt Upsala, 18,000. 4,250:
Transport: 88^m 33,027: 40. —
— 140 —
Transport: 88,132.
Stora Kopparbergs län:
Vägomläggning inom Husby socken, på vägsträckningen
från Gefle till Hedemora och Säther,
11,427.
Linköpings län:
Vägförbättring vid Borgs och Löths backar, mellan Norrköping
och Brinks gästgifvaregård,
2,000.
Dito förbi Fiskare- och Sandbackarne, mellan Brinks
och Kumla gästgifvaregårdar,  1,523.
Dito förbi Mjölby- och Mula-backarne, i närheten af
Mjölby gästgifvaregård,
843.
Kalmar län:
Vägomläggningar mellan Kårby gästgifvaregård och staden
Westervik  -  9,000.
Jönköpings län:
Vägomläggning mellan Ödeshögs gästgifvaregård i Linköpings
och staden Grenna i Jönköpings län
19,746.
in t _ jm
Götheborgs och Bohus län:
.....äggning vid Bohus fästning, i närheten af Kongelf,
(anslag af 6:te hufvudtitein)  I..... 800.
Elfsborgs län
Vägomliiggning förbi Hattås liar, mellan Ledhestra och
Gullereds gästgifvaregårdar,
8,687.
Carlstads län:
Vägomläggning inom Wäse härad, i vägsträckningen till
Christiania,  4,500.
Christianstads län:
Chaussé byggnad i sammanhang med brobyggnad öfver
Bönne ä vid Tranarp  900.
Carlskrona län:
Vägomläggning förbi Grimsmåla- och Drottning-backarne
in. m. i Bräkne härad, mellan Wexiö och Carlshamn, 3,684.
Förbättring af landsvägen vid Näktergals och Sunnabac
karne,
i närheten af Carlskrona stad,
600.
Vägomläggning förbi llejetorps östra backe, i Rödeby
socken af Ostra härad,  1,000.
Vatt en aftappning ar.
Summa 152,842.
eller omkring 8.} mil.
Tunnland.
Under åren 1848 och 1849 har endast ett myrutdikningsarbete
erhållit statsbidrag, nemligen utdikningen af
Mellings myr i Ekstads och Sproge socknar på
Gottland, hvartill ett lån af Gottländska myrutdik
ningsfondens
behållning, stort  —
beviljats, och anses genom detta arbete erhållas en
jordvinst af [
399.
33,027: 40.
6,800: —
2,000: —
860: —
1,815: —
2,626: 36.
23,233: 16.
533: 16.
2,800: —
1,550: —
14,820: —
1,864: —
2,920: —
1,048: -  95,898: 12
Statsbidrag;
2,870: -
Bilaga Litt. II. till 1851 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 141.
Navigationsskolorna i
STOCKHOLM:
Anslag till aflöning
Dito till materiel ....
Premiekassan
GÖTHEBORG:
Anslag till aflöning
Dito till materiel
GEFLE:
Anslag till aflöning
Dito till materiel ....
Extra dito till dito
KALMAR:
Anslag till aflöning.
Dito till materiel
MALMÖ:
Anslag till aflöning
Dito till materiel ...
WISBY.
Anslag till aflöning
Dito till materiel ...
CARLSHAMN:
Ordinarie anslag
Extra dito till materiel
Inskrifningspenningar ..
HERNÖSAND:
Statsanslag
Stadens bidrag
Säger
Säger
Säger
Säger
Säger
Säger
Säger
Säger
Behållning
från år
1847.
71
164
235
32] 2
Debet.
Inkomster.
år 1848.
2,400
500
190
år 1849.
2,500
300
3,Q90|-|-| 2,8001—|—
Skuld till
år 1850.
106
106
41
411 7
250 17 8
= 6,232: 25. 9. =
1,600
1,400
300
300
250|17| 8[ 1,7001-
1,900|-
= 3,850: 17. 8. =
284
351
635
201—
1,400
300
1,700
1,400
300
1,7001-
Credit.
Utgifter.
år 1848.
2,400
597
102
15
år 1849.
2,500
380
3,099115] 4] 2,S80|44
44
Behållning
till år
1850.
252 14
1,400
142
23
6,232: 25. 9.
!_
33
252|14
1,600
228
479 9
1,542|23| 8| 1,828|33|—[ 479| 9|-
= 3,859: 17. 8. =
= 4,035: 20. — =
492
492
12 2
1,200
300
12| 2| 1,5001-1-
1,200
300
1,5001-1-1 l-M
3,492: 12. 2. =
164 45
164145
10
1,200
300
1P| 1,500
1,200
719
24
1,919|24|—1
= 3,584: 21. 10.
114
114
530
270
530
170
8001 —
700|-
48 41
481411
2,215
34
2,215|34
= 1,662:
J 70o|
I 94
794|-|-
44. 8.
700
260
960
j 579
579
= 3,969:
700
100
1,400
352
1,752| 6
1,400
226
225
430
4[ 1,8521161 4 | 430
45
45
4,035: 20. — =
1,200
443
44
1,643(44
1,200
198
20
-| l,398|2l)
449 44 2
449|44| 2
= 3,492: 12. 2.
1,200
260
6
1,200
768
15
156
1,460| Hi 3| 1,908|15| 2| I50|—
530
392
22
3,584: 21. 10.
530 —
21022
922|22!
740122
1,662: 44. 8. =
605
605
8001—1—
34. —
1,500
1,500
2,879: 6. — =
31
1,121
45
784
1,457
i
11
311 4| 1,121145| 41 2,2421 5| 4|
= 3,969: 34. — =
925
6
1,481 18
472
30
925| 61—1 1,481118|—|
= 2,879: 6. —
472130
— 141 —
Hamnar samt jernvägar för hästkraft.
Låneunderstöd.
Fullbordandet af hamnbyggnaden i Warberg, (planen gillad vid 1841
års riksdag)
15,000:
Hamnbyggnaden i Westerås
20,000:
lståndsättande af hamnen och segelrännan vid Christinehamn  24,000:
Jernväg för hästkraft mellan Christinehamn och Sjöändan  66,666: 32. —
Dito dito mellan sjön Fryken och Clara eif  50,000:
§. 1.
Vid granskningen af räkenskaperna hafva Revisorerne erfarit, att Kapitenen vid
Topografiska corpsen J. Backlund, vid resor i och för undersökningar rörande vägförbättringar,
enligt afgifna reseräkningar, fått beräkna skjuts, dels efter 3, dels efter
4 hästar, och blott någon gång efter 2:ne, eller det hästantal, som jemlikt resereglementet
tillkommer tjenstemän, hvilka tillhöra 7:de klassen. Sålunda har bemälte
Kapiten under resor i länen beräknat skjuts, år 1848, efter 3 hästar, för 108-^
mil samt år 1849, efter 3 hästar, för 157^ mil, och, efter 4 hästar, för 64J mil.
Anledningen till denna olika beräkning synes hafva varit, att ersättningen för
de uppdrag, bemälte Kapiten i landsorterna erhållit, grundat sig på ackord mellan
honom och Länsstyrelserna, hvarigenom större fördelar honom tillgodokommit, än författningarne
bestämma; men då ett sådant förfarande icke kan anses lämpligt och med
god ordning öfverensstämmande, hemställa Revisorerne, att de personer, hvilka i
dylikt hänseende af Styrelsen öfver väg- och vattenbyggnader användas, förpligtas
att ställa sig resereglemente! till efterrättelse.
§.2.
De uti föregående revisionsberättelser omförmälda, under f. d. Strömrensningskommittéens
förvaltning tillkomna, “oliqviderade äldre lån,“ å tillsammans 5,515 R.dr
40 sk. 1 rst., ut- och inbalanseras i båda årens räkenskaper. Och är beloppets afskrifning
på Kongl. Kammarrättens pröfning beroende.
Navigationsskolorna.
Deras räkenskaper äro för båda revisionsåren granskade i Kongl. Kammarrätten,
hvarvid 1848 års redogörelser för Stockholms, Gefle och Malmö Navigationsskolor
till anmärkningar föranledt.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda: (se bilagan Litt. H).
§• I
I
afseende å den vid nästföregående statsrevision gjorda anmärkning, dels rörande
ofullständigheten af förteckningarne öfver skolornas inventarier, instrumenter,
böcker m. m., dels derom, att de särskilda skolornas räkenskaper varit uppställda efter
— 142 —
olika grunder, hafva Revisorerne inhemtat, att Kongl. Kommerskollegium numera
meddelat samtliga Navigationsskolorna i riket särskilda formulärer sä väl till räkenskaper
öfver de för berörde skolor anvisade statsmedel, som ock till de förteckningar
å skolornas inventarier, som böra räkenskaperna bifogas, med föreskrift tillika,
att dessa förteckningar böra livart 5:te år fullständigt upptaga alla skolan
tillhöriga inventarier, men för de öfriga åren endast innehålla uppgift å de under
revisionsåret tillkomna inventarier, jemte värdetå de förut vid skolan befintliga;
hvilka föreskrifter Revisorerne funnit i berörde hänseenden tillfyllestgörande.
§. 2.
Af handlingarne bar ej antalet af de elever, som vid de särskilda skolorna under
året njutit undervisning, eller af dem, hvilka under samma tid undergått sjökapitensoch
styrmansexamen, kunnat inhemtas, hvarutinnan Revisorerne anse rättelse böra
för framtiden iakttagas.
§. 3.
Revisorerne, som tagit kännedom om ett af Direktionen öfver Navigationsskolan
i Stockholm, till Kongl. Kommerskollegium den 12 Maj innevarande år a gifvet,
infordradt utlåtande i frågan, huruvida det ät Astronomi professorn vid Stockholms
Observatorium lemnade undervisningsuppdrag vid Stockholms Navigationsskola ma
för kommande år upphöra, hafva deraf inhemtat, att Astronomie professorn, sorn
under revisionsåren uppburit det af Rikets Ständer vid 1840 och 1841 ars riksdag
honom, i egenskap af lärare vid nämnde skola, beviljade arfvode af 400 R:dr ärligen,
icke varit såsom lärare vid skolan använd.
§.4.
Vid 1S48 års utgång hade anslaget till materialier vid Stockholms Navigationsskola
en skuld till premiekassan af 25 R:dr 45 sk. 7 rst., sorn år 1849 ökades tili
106 R dr 41 sk. 7 rst., hvilket belopp alltså balanseras till år 1850, såsom brist i räkningen
öfver aflöning och materialier; men för år 1849 finnes icke någon redogörelse
öfver premiekassan, hvilken, förut redovisad inför Rikets Ständers Revisorei, hade
vid 1848 års slut en behållning af 252 R:dr 14 sk. 5 rst.
Ovil-statens Pensions-iiirättniiitf.
Räkenskaperna, hvilka undergå granskning af delägarnes egna Revisorer, utvisa:
(se bilagan Litt .1).
Na^on erinran härvid har å llevisorernes sida icke torekommit.
ö
Bilaga Litt. J. till 1851 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 142.
År 1S4§.
Debet.
Balans från år 1847:
1 Tillgångar .. .
Tjenstemanna-
fonden.
Allmanna Enke- och
pupillfonden.
Enskilda Enke- och
pupillfonden.
Gåfva af en gammal
tjensteman.
Götha Hofrätts
Pensionsfond.
Wimmerstedtska
Testamentsfonden.
Langska
Testamentsfonden.
Sura m a.
1,592,988: 42. 6
3,523: 16. S
188,200: 15. 4
5,130: 16. 2
1,680:
9,074: 47. 4
4,000:
1,804,597: 42. —
Uppbörd:
I Kontant statsanslag
25,000:
4,172: 14. 5
1,580: 36. 2
69,923: 31. 3
16,380: 20.
23,500:
I Vakansbesparingar
4ö^t)UU. —
I Legrafningshjelps-dito
* 4,172: 14. o.
0 110- Q
256: 24. 10
<sn.
l,OoU: oö. 2.
79,870: 8. 10.
I Delägares bidrag
15 252- 44
ou: — —
I rjenstemannafondens dito
33 548- 1 3
Ol,UOb. lö.
I Besparade pensioner
1,212: 10. 8
252: 37. 4
38: 46. —
oo,o4o: 1. o.
I Diverse inkomster ...
63: 1. 4.
8: 24. —
JL,40t>;
117: 23. 4.
■
S:r
117,120: 7. 2.
24,720: 34. 8.
38,502: 33. 4
256: 24. 10.
80:
7:
200:
200,887: 4. —
Summa
Credit.
Balans frän år 1847:
I Skulder
1,710,109: 1. 8.
218,558: 45. 3.
28,244: 3. 4.
246,703: — 8.
5,386: 41. —
1,760:
9,081: 47. 4.
4,200: —
2,005,484: 46. —
218,558: 45. 3.
Utgifter:
1 Pensioner
32,196: 11. 2.
33,548: 1. 3.
10,768: 40. 3.
844: 39. 5.
23,908: 42. 8.
5S,499: 21. 4.
80:
200:
114,884: 27. 2.
33,548: 1. 3.
10,768: 40. 3.
848: 3. 5.
1 Bidrag till enskilda enke- och pupillfonden
1 Förvaltningskostnader
I Afskrifningar och institutioner
3: 12.
t
; S:r
Balans till år 1849:
I Tillgångar (netto)
77,357: 44. 1.
23,908: 42. 8.
58,502: 33. 4.
200:
160,049: 24. 1.
1,414,192: 8. 4.
4,335- 8. 8.
188,200: 15. 4.
5,386: 41. —
1,680:
9,081: 47. 4.
4,000:
1,626,876: 24. 8.
Summa
År 1*4».
Debet.
Balans från år 1848:
Tillgångar (netto)
1,710,109: 1. 8.
1,414,192: 8. 4.
28,244: 3. 4.
4,335: 8. 8.
246,703: — 8.
188,200: 15. 4.
5,386: 41. -  5,386: 41. —
1,760:
1,680:
9,081: 47. 4.
9,081: 47. 4.
4,200: -  4,000: - —
2,005,484: 46. —
1,626,876: 24. 8.
Uppbörd:
Kontant statsanslag
25,000:
7,532: 5. 3.
i
25,000:
50,000:
7,532: 5. 3.
5,692: 15. 4.
77,841: 31. 8.
31,205: —
36,344: 42. 7.
1,363: 2. 8.
185: 21. 4.
Vakansbesparingar
Begrafningshjelps-dito
5,692: 15. 4.
Räntemedel
67,844: 28 5
9,410: — 9.
15 143- 18
307: 2. 6.
200:
Delägares bidrag ...
16,061: 30.
ou: — —
Tjenstemannafondens dito -
36,344: 42. 7.
Diverse inkomster ..
38:
596: 18. 8.
74: 21. 4.
766: 32.
29: —
_J
— —
S:r
122,168: 31. —
25,670: 40. —
61,693: 45. 4.
307: 2. 6.
80:
44:
200:
210,164: 22. 10.
Summa
Credit.
Utgifter:
Pensioner
1,536,360: 39. 4.
31,235: 39. 2.
36,344: 42. 7.
30,006: — 8.
24,910: 26. 8.
249,894: 12. 8.
61,663: 9. 4.
5,693: 43. 6.
1,760:
on.
9,125: 47. 4.
4,200:
200:
1,837,040: 47. 6.
118,089: 27. 2.
36,344: 42. 7.
8,628: 4. 2.
10,019: 4. 5.
Bidrag till enskilda enke- och pupillfonden
ou: — —
Förvaltningskostnader.
8,628: 4. 2. -
Afskrifningar och restitutioner
1,453: 17. 10. -
30; 36. —
8 Ml- 7
S:r
Balans till år 1850:
Tillgångar (netto)
77,662: 7. 9.
1,458,698: 31. 7.
24,910: 26. 8.
5,095: 22. —
fil fi93- 45 4
80:
1,680:
8,534: 46. 7.
591: — 9.
200:
4,000:
173,081: 30. 4.
1,663,959: 17. 2.
188,200: 15. 4.
5,693: 43. 6.
Summa
1,536,360: 39. 4.
30,006: — 8.
249,894: 12. 8.
5,693: 43. 6.
1,760:
9,125: 47. 4.
4,200: — —
1,837,040: 47. 6.
— 143 —
Arméens Pensionskassa.
Denna kassas räkenskaper, hvilka undergå granskning af delägarnes egne Revisorer,
utvisa:
»eliet. år år
Balans från föreqående året:
Tillgångar  -  2,532,552: 1. i). 2,559,822: 36. 4.
Uppbörd:
Trejfemtedelar af Wadstena krigsmanshuskas
sas
äldre inkomster -  62,725: 24. 8.
Begrafningshjelps-besparing
28,594: 31. — 34,431: 35. 5.
Vakans- och liggetids- dito
- 20,391: 23. 1. 23,966: 13. 4.
Ränte- och hushyresmedel-
114,718: 8. 1. 118,058: 10. 4.
Delägares afgifter
53,375: 8. 8. 47,297: 17. 9.
Besparade pensioner
9,343: 29. 4. 6,345: 26. 8.
Diverse inkomster
1,028: 14. 7. 968: 12. 7.
S:r 290,176: 43. 5.
— —
Skulder
Balans till påföljande året:
..
85,252: 15.
180,214: 34. 5.
Summa 2,907,981: 12. 2.
— —
Credit.
Skulder
Balans från föreqående äret:
- —'
83.271: 43. —
85,252: 15. —
Afkortninr/ar
för 1847 och förra åren
3,006: 16. 10.
1,069: 46. 7.
fifter:
Pensioner och begrafningshjelp
245,808: 16. — 256,889: 8.
Direktörernes arfvoden
... 2,333: 16. — 2,333: 16.
Aflöningsstaten
7,054: 8. — 7,218: 36.
Kostnader för Fullmäktiges sammanträde  1,422: 44. —  —
Räntor
55, 26. 8. 1,618
Uppbördsarfvode
1,408: 29. 7. 1 524
Diverse utgifter  3,794: 15. 9. 3,173
S:r 261,877: 12. — 272,75S
42. 8.
46. 5.
1. 2.
6. 3.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
35,405: 16. 4. 32,899: 18. 5.
Utlånta medel, med räntor,
2,306,996: 15. 5. 2,426,103: 4. 10.
Transport: 2,342,401: 31. 9. 2,448,902: 23. 3.
144
Transport: 2,342,401: 31. 9. 2,45S,902: 23. 3.
Lefverering under påföljande år
158,661: 19. 9.  — —
1 Arméen utestående
28,497: 8. 10. 27,879: 27. 10.
Fast egendoms värde
30,000: — — 30,000: — —
Obetald hushyra
262: 24. — 262: 24. —
S r "27559,822: 36. 4.
Summa 2,907,981: 12. 2.
Pensionärernes antal utgjorde vid 1848 års, i Mars verkställda, pensionsreglering
849, och år 1849, vid samma tid, 899.
Anmärkning: Som räkningen öfver Wadstena krigsmaushuskassas äldre inkomster
för år 1849 ännu icke till Direktionen öfver Arméens pensionskassa från vederbörande
inkommit, har beloppet af den Pensionskassan med §:delar tillkommande andel
af berörde inkomster icke kunnat i kassans hufvudbok för samma år upptagas; hvarföre
denna inkomst för år 1849 icke heller finnes här ofvan uppförd; och då, af samma
orsak, 1849 års hufvudbok ännu icke blifvit afslutad, kunna kassans tillgångar
vid sistnämnde års slut ej heller uppgifvas.
Redogörelserna för det under Direktionens öfver Arméens pensionskassa förvaltning
ställda anslaget, för pensionering af militäre embets- och tjenstemäns samt
underofficerares, med vederlikars, i fattigdom efterlemnade enkor och barn, hafva för
båda revisionsåren blifvit uti Kongl. Kammarrätten granskade utan anmärkning, och
utvisa följande förhållande:
»eliet. år 1848. år 1849.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
5,769: 18. 2. 6,540: 45. 8.
Uppbörd:
Statsanslag
25,000: — — 25,000: — —
. Summa 30,769: 18. 2. 31,540: 45. 8.
Credit.
Utgifter:
Pensioner till enkor och barn
efter militäre embets- och tjenstemän  15,824: 45. 10. J6,069: 42. 2.
„ underofficerare med vederlikar
6,520: 10. 8. 6,380: 16. —
Gratifikationer till enkor och barn
efter militäre embets- och tjenstemän  1,334: 40. — 1,222: 40. —
„ underofficerare och vederlikar
484: 32. — 422: 32. —
Annonskostnader f.  63: 36. — 65: 33. —
S:r 24,288: 20. 6. 24,161: 19. 2.
Balans till påföljande äret:
Behållning af outtagna pensioner och gratifikationer
samt besparingar
6,540: 45. 8. 7,379: 26. 6.
Summa 30,769: 18. 2. 31,540: 45. 8.
— 145 —
Under revisionsåren hafva, i likhet med hvad under föregående år ägt ruin, militäre
embetsman åtnjutit pensioner från Arméens pensionskassa, på samma gång,
som lön eller pension uppburits för civil tjenst. Då kassans behållning under sednare
åren småningom minskats oell farhåga, i följd deraf, måste uppstå för kassans
framtida bestånd, anse Revisorerne angeläget, att den förändring i reglementets
föreskrifter göres, att kassan befrias från utbetalning af pensioner till sådana
delägare, som framdeles erhålla tjenster i civil väg eller blifva på allmänna iridragningsstaten
uppförde.
Vid räkenskaperna har icke någon anmärkning från Revisorernes sida förekommit.
Amiralitets-krigsmanskassan.
Utaf de för kassans pensions- och gratial-fonder, åren 1848 och 1849, upprättade
kapital-räkningar, äro särskilda utdrag Revisorerne tillställda, hvilka utvisa:
är 1848. är 1849.
Pensionsfonden:
Statsanslag under åtskilliga titlar
18,797: 15. 5. 19,481: 45. 9.
Utgifter
50,279: 36. — 54,980: 5. —
Gratialsfonden:
Statsanslag.
7,106: 29. 9. 15,298: 20. 4.
Utgifter  - -  22,928: 46. — 2:3,8S9: 21. 10.
Revisorerne hafva funnit sig förhindrade att öfver denna kassas förvaltning afgifva
något omdöme, enär räkenskaperna icke i sin helhet varit för Revisorerne tillgängliga.
Kong*l. Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättning-ar
i riket.
Räkenskaperna, som för är 1848 blifvit granskade i Kongl. Kammarrätten med
anmärkningar, hafva för är 1849 ännu icke undergått granskning derstädes.
De utvisa följande förhållanden.
»eliet. år f848. år 1849.
Balans från föregående äret:
Tillgångar
453,224: 28- 5- 419,266: 11. 6
19.
— 146 —
Uppbörd:
Statsanslag, enligt al Kongl. Maj:t fastställda
specialstater,
Arbetsinkomst
Arrendemedel -
Intressemedel
Ersättning af Stockholms stads Militär-corps,
för korrektionisters bevakande,
Stämpelafgift
Anmärkningsmedel
Orätt afförda medel
Diverse inkomster
Utelöpande banko-assignationer
Balans till påföljande äret:
807,000:
829,800:
—
—
57,958:
45.
1.
136,776:
3.
9.
300:
—
400:
2.
—
166:
30.
9.
170:
—
—
313:
16.
313:
16.
.
1,340:
20.
—
2,706:
13.
1.
5,085:
6.
6.
1,353:
25.
3.
221:
—
1.
8,9S4:
22.
5.
921:
11.
4.
110:
42.
8.
Credit.
Balans från föregående- året:
Skulder
Utgifter:
Byggnader och reparationer
Förplägning
Beklädnad
Sängkläder
Inventarier och möbler
Eldning och lysning
Renhållning  •—
Religionsvärd
Sjukvård
Bevakning
Fångtransport
Fångars afgång
Straff-exekutions-kostnad
Uppfostringshjelp
Bevärings- och utredningspersedlar
Garnisonskostnad
Generella förvaltningskostnader
Arbetens bedrifvande
Bevillningsafdrag
Anmärkningsprocent
Anslag till Wisby arbetsinrättning .
Afkortning
Fångvården i allmänhet
S:r 8S0,123: 28.
' 7.
973,797:
34.
4.
- 235,640:
8.
18S,562:
4.
3.
ma 1,568,988: 17.
—
1,581,626:
2.
1.
... 269,598: 24. 11.
235,640:
8.
;
47,889:
45.
6.
53,882: 16.
2.
327,513:
21.
7.
263,401:
11.
11.
37,843:
41.
—
55,624:
16.
—
9,546:
8.
5.
9,803:
11.
10.
3,771:
6.
8.
2,778:
5.
5.
18,950:
22.
3.
22,086:
—
11.
6,801:
11.
4.
7,211:
47.
3.
11,295:
42.
4.
10,738:
36.
11.
33,556:
32.
6.
, 29,506:
6.
2.
42,199:
37.
—
50,612: 12.
8.
140,961:
1.
10.
117,809:
20.
8.
3,295:
13.
8.
3,175:
40.
10.
533:
36.
4.
673:
16.
10.
2,430:
28.
10.
2,527:
45.
1.
90:
19.
8.
—
—
69.992:
38.
9.
67,414:
43.
11.
77,498:
47.
10.
81,674:
38.
1.
8,012:
33.
6.
87,349:
43.
8.
7:
6.
—
6:
—
—
12:
36.
8.
—
—
270:
—
—
270:
—
—
591:
13.
S.
—
—
9,973: 35.
10.
>:r 842,474:
3.
8.
877,111:
31.
10.
— 147 —
Kongl. Statskontoret tillgodofördt:
Skillnaden emellan inkomst och utgift  37,649: 24. 11. 96,6S6: 2. 6.
Balans till påföljande året:
Tillgångar
419,266: 11. 6. 372,188: 7. 9.
Summa 1,56S,98S: 17. — 1,581,626: 2. 1.
§. 1.
Utgifterna af fångvårdsanslaget hafva utgått sålunda:
år 1S48. år 1S49.
Kongl. Fångvårdsstyrelsen
27,755: — — 27,241: 27. 5.
Straff- och arbetsfång elser na,
å Långholmen
65,417: 3. 1. 91,736: 19. 10.
Norrmalm
33,864: 28. 9. 41,634: 12. 9.
i Norrköping
34,888: 27. 7. 25,103: 15. 4.
„ Götheborg
7,744: 10. 7. 6,580: 5. 6.
„ Malmö
88,460: 22. 11, 121,439: 31. 8.
S:r 230,374: 44. 11. 286,493: 37. 1.
Fästnings fängelserna,
i Carlskrona
10,179: 29. 10. 10,290: 9. 5.
å Carlsten
34,111: 1. 3. 37,963: 29. 6.
i Christianstad
13,648: 42. 11. 14,101: 22. —
„ Landskrona
18,188: 13. — 17,456: 43. 10.
vid Ny-elfsborg
11,192: 25. 8. 9,159: 31. 3.
i Warberg _
10,650: 5. 4. 49,082: 45. 4.
S:r 97,970: 22. — 138,054: 37. 4.
Kronoarbet scorpsen,
l:sta kompaniet af .soldatklassen (vid Strömsholms
kanal)
22,063: 30. 3. 19,506: 13. 10.
2.dra, 3:dje och 4:de dito af fästningsklassen (å
Carlsborg
68,506: 39. 8. 64,199: 16. 9.
5:te dito dito (i Carlskrona)  - 21,113: 38. 4. 18,130: 46. 10.
Sale dito dito (å Kungsholmen)
7,819: 2. 7.  — —
9:de och lOale dito dito (å Rindön)  54,750: 42. 3. 52,896: 41. 9.
Fördelningen i Gelle
— — 63: 37. 2
S:r 174,254: 9. 1. 154,797: 12. 4.
Kronohäktena,
i Stockholms stad
5,128: 22. — 3,244: 28. 6.
„ Blekinge län
14,906: 22. 10- 16,404: 4. 4.
Transport: 20,034: 44. 10. 19,648: 32. 10.
— 148 —
Kalmar län
Christianstads dito
Elfsborgs dito
Gefleborgs dito
Gottlands dito
Götheborgs dito
Hallands dito
Jemtlands dito
Jönköpings dito
Kopparbergs dito
Kronobergs dito
Malmöhus dito
Norrbottens dito
Skaraborgs dito
Stockholms dito
Södermanlands dito
Upsala dito
Wermlands dito
Westerbottens dito
Westernorrlands dito
Westmanlands dito
Örebro dito
Östergöthlands dito
Transport:
20,034: 44. 10.
19,648: 32.
10.
24,897: 1.
6.
18,490: 28.
6.
19,407: 46.
5.
14,877: 46.
6.
24,445: 40.
9.
14,499: 2.
9.
18,112: 34.
1.
14,159: 4.
10.
3,792: 27.
11.
2,147: —
4.
17,088: 45.
2.
14,044: 4.
-6.
13,799: 20.
—
6,635: 7.
10.
3,236: 9.
4.
3,055: 46.
7.
12,660: 27.
7.
11,574: 47.
11.
8,704: 16.
2.
9,733: 2.
6.
13,905: 16.
4.
8,873: 43.
2.
13,972: 10.
9.
10.403: 38.
7.
3,805: 35.
22,292: 10.
2.
3,220: 22.
6
2.
21,581: 27.
7.
16,388. 34.
i).
12,478: 8.
11
9,659: 17.
5.
8,600: 31.
11.
5,887: 42.
9.
6,115: 33.
8.
14,163: 4.
8.
9,985: 41.
8.
4,583: 47.
7.
3,962: 4.
3.
9,789: 19.
4.
8,061: 17.
5.
12,294: —
3.
10,283: 23.
4.
13,020: 44.
4.
10,751: 31.
7.
20,316: 44.
5.
17,325: 41.
1.
S:r 326,260: 17. 8. 260,510: 14. fl.
Carlshamns kastell
Wisby arbetsinrättning
Under föregående år, genom otillräckligheten af
anslaget till underhåll af läns- och kronofängelserna
i landsorterna, uppkomna och såsom
fångvårdens fordran balanserade utgifter —
Utgifter, icke tillhörande någon viss fångvårdsanstalt,
103:
270:
16.
270: — —
14,809: 26.
78: 15.
å.
9.
9,743:
46. 11.
Summa 871,966: 7. 10. 877,111: 31. 10.
Hvarifrån afyå för år 1848,
dels en uti 1846 års hufvudbok orätt balanserad
skuld till straff- och arbetsfängelset
i Malmö
25,492: 4.
dels det, enligt Kongl, brefvet den
30 November 1841, å 7:de hufvudtitelns
anslag till byggnader
och reparationer i landsorterna
anvisade bidrag till underhåll af
läns- och kron ofängelser
4,000: —
2.
29,492:
4. 2.
Summa 842,474: 3. 8. 877,111: 31. 10.
t
— 149 . —
§• 2.
A konto med Kongl. Statskontoret är skillnaden mellan inkomst och utgift,
såsom besparing, Statskontoret tillgodoförd med 37,649 R:dr 24 sk. 11 rst. för år
1848, och 96,686 Hulr 2 sk. 6 rst. för år 1849: men då, uti Fångvårds-styrelsens
hufvudböcker, anslaget för fångars vård och underhåll bland inkomsterna upptagits
till de af Kongl. Majit uti specialstaterna fastställda belopp, hvilka i väsendtlig man
afvika från de uti Rikets Ständers stat beräknade utgiftssummor, hafva Revisorerne
ansett sig böra efter rikshufvudböckerna meddela verkliga förhållandet mellan berörde
utgifter samt de af Rikets Ständer för samma ändamål anslagna medel, nemligen:
o, . } år 1S-1S. år fl§4».
blat san siar),
enlif/t Rikets Ständers riksstat er:
Kontant
469,691: 16. — 769,707: 32. —
Tillkomma från 6:te och 8:de hufvudtitlarne bit
förde
aflöningsmedel
16: 16. — —•— — —
S:r ~469T707: 32. — 769,707: 32. —
Indelta räntor, i riksstaten kalkylerade till ett.
markegångsvärde af 290 R:dr 37 sk. 6 rst,
men enligt räkenskaperna utgångna med  305: 10. — 81: 24. 11.
Indelt spaumal, 12 T:r, beräknad pä förslag till
ett. värde af 72 R:dr, men efter markegång
uppgående till
76: 16. — 80: 8. —
Oindelt spamnål, 3 T:r, i riksstaten upptagen till
ett förslagsvärde af 18 R:dr, men uti riks
hufvudböckerna
efter uppbörds-medelpris till 19: 36. 3. 20: 10. 9.
Summa 470,108: 46. 3. 769,889: 27. 8.
Utr/ift:
Kontant,
enligt Fångvårdsstyrelsens hufvudböcker,
842,474: 3. 8 877,111: 31. 10.
Afqä: De i hufvudböckerna upptagna inkomster,
utom statsanslaget, 73,123: 28. 7. 143,997: 34. 4.
Till anslaget för byggnader
och reparationer
i landsorterna
4,000: — —
Ersättning från Krigskollegii
Fortifika
tions-afdelning
— 214:27. 7.
Statsverket tillhörande
bötesmedel  98: 8.
_ 73;43(.. 16 % 147,997, 34. 4.
återstå 769,037: 35. 6. 729,113: 45. 6.
Tillkomma: Förberörde för år 1848 afdragna
214: 27. 7.
Af Landtränterierna direkt bestridda utbetalningar
för äldre är
100: 30. 8. — —
Transport: 769,138: 18. 2. 729,328: 25. 1.
— 150 —
Transport: 769,138: 18. 2. 729,328: 25. 1.
Indelta räntor  - - 305: 10. — 81: 24. 11.
Indelt spanrnål
- -
76: 16. — 80: 8. —
Summa 769,519: 44. 2. 729,490: 10. —
Vid jemförelse mellan förestående anslags- och utgifts-summor, visar sig således,
att å anslaget för år 1848 uppkommit en brist af 299,410 Hulr 45 sk. 11 rst.;
men att deremot för ar 1849 uppstått en besparing af 40,399 Hulr 17 sk. 8 rst.
§. 3.
Af de i hufvudböckerna intagna balansrelationer och i öfrigt tillgängliga handlingar
hafva Revisorerne inhemtat följande upplysningar, rörande nedannämnde, till
en del från längre tid tillbaka balanserade, fordringar, nemligen:
hos Assessoren A. Wallberg
18,492: 38. 9.
häraf hafva influtit 227 lT.dr 24 sk. 8 rst.; och är återstoden beroende
på slutlig pröfning af det, i anledning af Wallbergs balans,
anhängiggjorda mål;
hos Kamreraren P. J. Weidel
21,233: 16. 8.
hvaraf influtit 1,760 R:dr 34 sk. 7 rst.; och har detta balansmål
blifvit slutligen afgjordt genom Kongl. Maj:ts utslag den 22 April
innevarande år, hvilket numera är på verkställighet beroende;
hos Kapitenen Abr. Roos ---  —  150: — —
„ Kamreraren d’Aillys sterbhus  268: 19. 4.
hvilka 2:ne sistnämnde poster bero x>å konkurs-utredning och afskrifning.
§. 4.
Hufvudböckernas utskrifning har blifvit verkställd, utan iakttagande af vederbörlig
noggrannhet; hvarå såsom exempel må anföras: att uti 1848 års hufvudbok, å
konto för förplägning på Långholmen, i sammandraget pag. 19, utföras 29,541 R:dr
42 sk. 7 rst., i stäjlet för 25,541 R:dr 42 sk. 7 rst.; att å konto för straff- ooh arbetsfängelset
i Norrköping, pag. 96, finnes upptaget såsom fastighetsvärde en summa
af 55,791 R:dr 39 sk. 9 rst., hvilken i utgående balansen oriktigt blifvit utförd med
56,791 Rulr 39 sk. 9 rst., samt att, i 1849 års hufvudbok, å konto för besparingskassemedel
upptagas, pag. 10, för 5:te kronoarbetscorpsen, såsom uppbörd 1,347 R:dr,
mea pag. 121 utföres beloppet med 13 Rulr 47 sk., m. m.
§. 5.'
Under granskningen hafva Revisorerne inhemtat, att vid de särskilda proviantmagasinerna
afskrifningsprocent blifvit, enligt författningarne, beräknad till betydliga
belopp, såsom vid södra Korrektionsinrättningen, der den för år 1849 uppgått ända
till 650 R:dr; hvaraf Revisorerne hemtat ytterligare anledning till den här ofvan,
vid revisionen af Krigskollegii räkenskaper, gjorda framställning, angående behofvet
af förändring utaf de i gällande afskrifningsreglemente uti berörde hänseende gifna
bestämmelser.
§. 6.
I afseende å de öfver Korrektions-inrättningarnes hufvudböcker hos Styrelsen
uppgjorda omslut, sådana de i Styrelsens hufvudböcker influtit, har förekommit, dels
— 151 —
att upplysning om anledningen till och verifikation för de betydliga skiljaktigheter,
som förefinnas emellan dessa omslut och inrättningarnes räkenskaper, saknas, dels
att vid redogörelsernas omslutande olika metlioder blifvit begagnade. Sä upptaga
t. ex. omsluten af norra Korrektionsinrättningens redogörelser, under rubriken: fångames
premier, endast in- och utgående balanserna samt det belopp, hvarmed utbetalningen
af premier öfver- eller understigit det under året intjenta premiebeloppet,
så att deraf icke kan inhemtas, till hvilken summa premierna under året uppgått;
hvaremot i omsluten öfver södra Korrektionsinrättningens räkenskaper blifvit, jemte
in- och utgående balanserna, upptaget hela det intjenta premiebeloppet samt hvad
deraf blifvit under året utbetaldt.
§. 7.
Granskningen af Fångvårds-styrelsens räkenskaper har icke utan stor svårighet
kunnat verkställas, enär, såsom ock vid förra statsrevisionen blifvit anmärkt, de i
Styrelsens hufvudbok ingående konti för de särskilda fängelse-inrättningarne ej öfverensstämma
med det förhållande, som uti dessa inrättningars specialräkningar är
synligt, jemte det att dessa sednare räkningar icke eller sins emellan äro efter samma
bokföringsmethod upprättade. Styrelsen har visserligen, uti sin afgifna underdåniga
förklaring öfver föregående Statsrevisorers häröfver gjorda anmärkningar,
uppgifvit, att detta vore en följd deraf, att de utaf Kongl. Maj:ts Eefallninghafvande
i länen verkställda utbetalningar och deras sena redovisning, med flera blandade
förhållanden de särskilda inrättningarne emellan, lade hinder i vägen för ett sådant
bokföringssätt, som blifvit äskadt; men Revisorerne kunna icke frångå den öfvertygelse,
att sådant kunde utan synnerlig svårighet tillvägabringas samt de af Styrelsen
angifna hinder derför undanrödjas, om samma formulär antoges för så väl
Styrelsens, som de särskilda inrättningarnes räkenskaper, samt vederbörande erhölle
föreskrift att, efter viss kortare tids förlopp, till Styrelsen inkomma med reqvisition
å de af dem under förflutna kalenderåret förskjutna utgifter.
§. 8.
Af Styrelsens till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse för åren 1848
och 1849 inhemtas, att antalet af de personer (transportfångar häribland icke
inberäknade), som, under loppet af åren 1835, 1840, 1845, 1848 och 1849, uti Stockholms
stads och samtliga läns- och kronofängelserna, äfvensom polishäktena i Götheborg
och Norrköping, varit förvarade, utgjort:
år 1835 12,431.
„ 1840 ..
17,368.
„ 1845
17,027.
„ 1848
14,807.
„ 1849
12,267.
De arresterades antal år 1849 har således varit betydligt mindre än under de
föregående åren, så att antalet år 1838, då det uppgick till 19,484, var nära 50 procent
större, än år 1849; hvilket förhållande Styrelsen ansett såsom särdeles
tillfredsställande, desto hellre som en sådan minskning under de sednast förflutna
åren oafbrutet fortgått; dock liar Styrelsen, i sin berättelse för år 1848, förklarat,
att, då någon förminskning icke inträffat uti straffarbetsfångarnes antal,
hvilket tvertom betydligt tilltagit, torde orsaken till den förminskning, sorn på de
sednare åren ägt rum uti antalet af deni, som i häkte inmanats, böra sökas antingen
deruti, att vederbörande lokalauktoriteter, under sednare tiden, mindre än förut anbefallt
häktning för lösdrifveri och ringare förbrytelser, eller deruti, att sådana förbrytelser
endast till ett mindre antal blifvit begångna, eller ock uti båda dessa omständigheter
gemensamt.
§. 9.
Antalet af de särskilda slags fångar äfvensom barn, hvilka på en gång, nemligen
den sista dagen under hvartdera af nedannämnde år, varit uti rikets samtliga
läns-, krono- och polishäkten inneslutne, bar utgjort:
Uti läns-, krono- och polishäkten förvarade:
för ransakning samt vatten- och bröd-straff
„ aftjenande af böter
„ försvarslöshet och olofligt kringstrykande
„ dito, till allmänt arbete dömde,
bysatte
transport-fångar
ar
1835.
ar
1840.
1,076.
79.
141.
277.
80.
ar
1845.
1,393.
54.
293.
122.
66.
30.
ar
1848.
1,097.
55.
163.
33.
38.
54.
år
1849.
965.
65.
116.
24.
55.
47.
Summa fångar
1,142.
1,653.
1,958.
1,440.
1,272.
Barn, som åtföljt föräldrarne,
-
20.
15.
40.
15.
7.
Summa personer
1,162.
1,668.
1,998.
1,455.
1,279.
Uti straff- och arbetsfängelset samt vid pio-  nier- och kronoarbetscorpserna:
lifstidsfånge
574.
733.
1,040.
1,317.
1,353.
till straffängelse på bestämd tid dömde
576.
855.
927.
1.302.
1,242.
för försvarslöshet till allmänt arbete dömde
eller frivilligt anställde
1,739.
1,813.
2,269.
1,723.
1,498.
kapitulanter eller utstrukne soldater
251.
225.
202.
143.
149.
bekännelsefångar  - -
13.
15.
12.
10.
6.
Summa
3,153.
3,641.
4,450.
4,495.
4,248.
Då antalet af de uti läns-, krono- och polis-  häktena förvarade fångar utgjorde
1,142.
1,653.
1,958.
1,440.
1,272.
samt de uti straff- och arbetsfängelserna äf-  vensom vid pionier- och kronoarbets-  corpserna
3,153.
3,641.
4,450.
4,495.
4,248.
och härtill lägges antalet af barn, som åtföljt
föräldrarne i fängelserna,
20.
15.
40.
15.
7.
så bar totalsumman af förenämnde personer
uppgått till
4,315.
5,309.
6,448.
5,950.
5,527.
Om sistnämnde slutsummor jemföras med riJ
kets folkmängd, visar sig, att vid slutet
af förberörde år hvarje
701:ste
591:ste
514:de
557:de
600:de
person varit friheten beröfvad.
— 153 —
De för försvarslöshet till allmänt arbete dömda personernas antal, som uppgick
till 1,842 vid slutet af år 1835 och till 1,507 vid slutet af år 1848, bade sålunda
minskats med 335 personer, eller med omkring 18 procent, hvartill orsaken vore att
finna, dels deruti att 2,005 till allmänt arbete dömda försvarslösa manspersoner efter
det. kronoarbetsoorpsen åren 1843 och 1844 organiserats, blifvit, intill slutet af
år 1847, ställda på fri fot, af hvilka största delen hade kommit att vid allmänna arbetsfängelserna
under en längre tid qvarhållas, i händelse nämnde corps icke blifvit
upprättad, dels ock deruti, att sedan arbetstiden, jemlikt Kongl. Mai-.ts nådiga
stadga af den 29 Maj 1S46, blifvit till viss tid bestämd för alla tle personer, sorn
för försvarslöshet gjort sig till allmänt arbete förfallna, ej mindre än 353 män och
157 qvinnor, efter den för dem bestämda arbetstidens slut, samt 67 karlar, efter besparad
arbetsförtjenst till bestämdt belopp, eller tillsammans 577 försvarslösa personer,
under loppet af år 1848 frigifvit.s, hvilka, efter förut gällande försvarslöshetsförfattningar,
bade kommit att vid allmänna arbetsfängelserna qvarstadna intilldess
de kunnat blifva till frihetens återvinnande berättigade på grund af laga försvar,
hvilket dock, efter hvad erfarenheten under en lång följd af år utvisat, för de flesta
bland deni säkerligen icke kunnat beredas.
Jeinföres vidare de för försvarslöshet dömdes antal, vid 1849 års slut, med antalet
deraf vid det nästföregående årets utgång, så visar sig, att detsamma, vid slutet
af förstnämnde år, med icke mindre än 234 personer, eller med omkring 16 orocent,
understeg antalet vid slutet af är 1848, till- hvilket", enligt Styrelsens åsigt
gynnsamma resultat i väsendtlig mån bidragit det tillfredsställande förhållande, att
de för försvarslöshet till allmänt arbete dömde nykomne karlarnes antal, som år
J848 uppgick till 580, deremot under loppet af år 1849 endast utgjort 411, eller
omkring 29 procent mindre, än det nästföregående året.
Antalet af de särskilda slags fångar och kronoarbetskarlar, som under loppet
af åren 1848 och 1849 förvarats uti allmänna straff- och arbetsfängelserna eller varit
vid kronoarbetscorpsen anställda, äfvensom antalet af dem, som under hvartdera
af nämnde är, af en eller annan orsak, derifrån afgått, har, enligt Styrelsens be
rättelser,
utgjort:
år JS4S. år 1§49.
Män. Qvinnor. Summa. Män. Qvinnor. Summa.
Qvarvarande vid årets början 3,790. 748. 4,538. 3,842. 653. 4,495.
Återkomna från ransakning och rymning
in. m.  --- --- 14. 3. 17. 18. 1. 19.
) frivillige
166.  166. 143.  43
[Nykomna ( Qömde
1,269. 192. 1,461. 987. 188. 1,175.
Summa 5,239. 943. 6,182. 4,990. 842. 5,832
Afgångne,
på grund af Kongl, nåd
23. 10. 33. 24. 7. 31.
efter arbetstidens slut
928. 223. 1,151. 950. 186. 1,136.
„ besparad arbetsförtjenst till bestämdt
belopp
67.  67. 51.  51.
Transport: 1,018. 23fö 1^5L L025^ 19A Q2föh
20.
— 154 —
Transport: 1,018. 233. 1,251. 1,025. 193. 1,218.
efter erhållet laga forsvar
42. 23. 65. 23. 19. 42.
för sjukdom och bristande arbetsförmåga
22.
22. 26. 8. 34.
Summa 1,082. 25tl 1,338. 1,074. 220. 1,294.
Af ofvannämnde nykomna dömde  1,269. 192. 1,461. 987. 188. 1,175.
hafva förut varit å någon af ifrågavarande
fångvårds-anstalter intagna
608. 63. 671. 346. 78. 424.
och utgör således de återfallnes antal
omkring -  56, 24, 50, 32, 35, 32
procent af deras antal, som under åren 1848 och 1849 från straff- och arbets-anstalterna
afgått.
§. 11.
Kongl. Fångstyrelsens underdåniga berättelser för åren 1848 och 1849 utvisa,
att kostnaden för en fånges underhåll, beklädnad och sängkläder, utgjort : (se bilagan
Litt. K).
§. 12.
Af samma berättelser inhemtas, att vid nedannämnde inrättningar netto-inkomsten
af arbetet, fördelad på fångpersonalen, lemnat för hvarje utspisad dagportion
en behållning af: (se bilagan Litt. L).
§. 13.
Revisorerne hafva jemväl ansett, sig böra meddela de, efter verkställda förändringar
uti fångvårdsanstalternas spisordningar, af Kongl. Majt, under den 27 November
1849, i nåder fastställda nya fångutspisningsstater: (se bilagan Litt. M),
t
§. 14.
De öfver anslaget till länsfängelsebyggnader uppgjorda hufvudböcker för åren
1848 och 1849 hafva ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammarrätten. De
utvisa:
Debet. år flS-ft§. år AS49.
Balans från föregående året:
Tillgångar  . :  247,713: 29. 7. 115,386: 32. 11.
Uppbörd:
Diverse inkomster
1,044: 33. 6. 46: 23. 10.
Balans till påföljande året:
Skulder
144,288: 10. 4. 246,403: 1. —
Summa 393,046: 25. 5. 361,836: 9. 9.
Bilaga Litt. K. till 1851 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 154.
För år ISIS.
Vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen
Dito på Norrmalm i Stockholm
Dito i Norrköping
Dito i Götheborg
Dito i Malmö
Carlskrona fästningsfängelse
Carlstens dito
Christianstads dito
Landskrona dito
Ny Elfsborgs dito
Warbergs dito
Krono-arbetscorpsens Esta kompani
Dito 2:dra, 3:dje och 4:de kompanier
Dito 5:te dito (Carlskrona)  ,
Dito 8:de dito (Kungsholmen)
Dito 9:de och 10:de dito (Rindö)
Summa
Per medium, för en person vid hvardera af ofvannämnde
fangvårds-inrättningar
För år /SJU.
Vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen
Dito på Norrmalm i Stockholm
Dito i Norrköping
Dito i Götheborg
Dito i Malmö
Carlskrona fästningsfängelse
Carlstens dito
Christianstads dito
.
Landskrona dito
Ny Elfsborgs dito  -
Warbergs dito
Krono-arbetscorpsens lista kompani
Dito 2:dra, 3:dje och 4:de kompanier
Dito 5:te dito (Carlskrona)
Dito 9:de och l():de dito (Rindö)
Summa
Per medium, för en person vid hvardera af ofvannämnde
fångvårds-inrättningar
Medeltal
af
fanfar.
557
385
228
76
928
140
274
185
238
122
68
173
526
165
56
394
Underhåll eller förplägning
För dag.
6
6
5
7
6
5
7
6
5
6
6
10
8
8
10
4,515
584
334
216
63
786
154
280
182
244
123
148
148
508
213
396
4,379
18
10
4
7
9
1
11
1
7
2
10
För år.
50
47
44
56
50
43
53
45
37
52
45
77
65
62
82
29
38
32
10
29
35
47
36
42
33
30
16
16
16
18
870
54
47
38
46
47
43
41
50
45
36
47
43
60
59
57
66
732
48
18
15
43
18
40
43
2
15
35
43
2
4
40
17
16
42
46
40
10
10
4
6
3
3
7
8
9
3
II
5
2
9
11
Beklädnad och sängkläder.
Suni ina.
För dag.
31
8
5
4
7
11
5
3
10
10
1
10
8
9
4
För år.
För dag.
För år.
11
10
1
7
1
4
4
O
O
11
5
6
11
9
9
3
11
25 11
12
2
2
4
14
10
16
14
6
38
14
20
21
25
8
‘>2
237
14 39
40
41
20
28
33
42
41
17
9
42
17
29
12
16
2
40
6
6
8
4
8
10
10
17
14
10
26
14
20
21
9
16
198
13
31
15
11
19
13
11
14
24
32
14
24
29
7
9
16
9
7
10
5
4
11
5
10
5
3
10
5
9
4
1
10
8
6
6
7
8
7
9
7
5
12
7
12
11
11
11
10
4
8
2
11
6
2
4
10
10
10
9
4
6
11
63
50
47
60
65
54
70
60
44
91
59
97
86
87
90
75
22
32
5
3S
14
30
41
5
4
28
47
45
29
32
20
46
1
11
5
5
8
10
11
7
4
6
8
7
6
6
7
7
6
8
7
6
9
7
10
10
8
io:
i
8
4
1
8
10
11
3
8
8
9
7
10
9
1,107
69
53
47
50
56
54
51
67
60
47
73
57
81
80
66
83
47
14
30
11
9
14
30
11
28
16
28
21
25
25
11
39 11
12
26
931
62
37
7
5
2
11
7
2
10
1
10
s
s
9
O
O
7
13
10
10
1
1
3
3
1
11
11
5
4
6
8
7
11
Bilaga Litt. L. till 1851 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 154.
För år 1848:
På Långholmen
i Malmö
på Norrmalm  - -
i Norrköping .
i Götheborg
Utspisarle portioner,
Brutto-inkomst,
Behållning sedan utgifter-  na för arbetet blifvit
bestridda,
Behållning,
fördelad på
samtliga
utspisade
portioner.
åt overk-  samma fån-  gar.
åt fångar, som utgjort
dagsverken.
Summa.
af samtliga dags-  verken.
af ett
dagsverke.
af samtliga dags-  verken.
af ett
dagsverke.
för fängel-  sets eget
behof.
med påräk-  nad inkomst.
56,660.
99,769.
30,475.
30,166.
7,117 ^
41,034.
34,228.
9,736.
48,380.
1,521.
105,778.
205,619.
105,615.
42,988.
19,128 *.
203,472.
339,616.
145,826.
121,534.
27,767.
24,138: 34. 8.
63,064: 14. 10.
14,342: 20. 7.
7,843: 33. 6.
2,001: 5. 9.
sk. r.
10. 11.
14. 8. ,
6. 6.
8. 9.
5. —
6,230: 19. 4.
12,107: 4. 8.
8,665: 14. 9.
6,282: 6. 5.
1,108; 15. 7.
sk. r.
2. 10.
2. 9.
3. 11.
7. —
2. 9.
sk. r.
1. 5.
1. 8.
2. 11.
3. 7.
1. 11.
Summa
För år 184.9:
På Långholmen
'
i Malmö
på Norrmalm
i Norrköping  --
i Götheborg
224,187 i.
57,538.
71,635.
30,287.
19,686.
6,908.
134,899.
32,957.
42,895.
12,053.
13,729.
1,363.
479,128 * .
122,710.
172,477.
79,52(3.
45,461.
14,484.
838,215.
213,205.
287,007.
121,866.
78,876.
22,755.
i '
111,390: 13. 4.
32,223: 28. 7.
61,552: 5. 7.
12,491: 29. 7.
7,676: 6. —
1,414: 4. 6.
15. 4.
9. 1.
7. 7.
8. 1.
4. 6.
34,393: 12. 9.
1,450: 12. 10.
15,446: 33. 5.
5,659: 2. 10.
5,418: 21. 11.
647: 26. 10.
— 8.
4. 6.
3. 6.
5. 10.
2. 2.
— 4.
2. 7.
2. 3.
* 3. 4.
1. 4.
Summa
186,054.
102,997.
434,658.
723,709.
115,357: 26. 3.
— —
28,622: 1. 10.
— —
— —
Bil. Litt. M. till 1851 Ars Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 154.
A) För straff- och arbetsfångar på bestämd tid
af mankön.
För vecka.
Bröd, mjukt
Rågmjöl, sammarimalet
Kornmjöl, skrädt
Arter
Potatis .1  -
Kålrötter
Surkål
Smör
Färskt kött
Salt kött
,, fläsk
Sill eller strömming ...
Salt
Vinter.
(Oktober—Mars.)
14 skålpund.
2f „
l
6 jumfrur.
i kappe.
i
4 jumfrur.
7 lod.
| skålpund.
T
52
H
8 lod.
Sommar.
(April—Sept.)
14 skålpund.
15 jumfrur.
7 lod.
a skålpund.
8 lod.
B) För straff- och arbetsfångar
af qvinkön.
För vecka.
Bröd, mjukt
Rågmjöl, sammanmalet
Kornmjöl, skrädt
I
Ärter
Potatis
Kålrötter
Surkål
Svagdricka
Smör
Sylta
Färskt kött
Salt kött
„ fläsk
Sill eller strömming ....
Salt
Vinter.
(Oktober—Mars.)
7 skålpund.
2|
1T8
jumfrur.
J kappe.
3 jumfrur.
| kanna.
7 lod.
1 skålpund.
1
5 lod.
Sommar.
(April—Sept.)
7 skålpund.
2f
11 jumfrur.
7 lod.
| skålpund.
§
52
4 lod.
C) För länsfängelserna.
För vecka.
Bröd, mjukt
Rågmjöl
Kornmjöl
Ärter
Potatis
Kålrötter
Surkål
Sur Mjölk
Färskt kött  ....
Salt dito
,, fläsk
Sill
Salt
Vinter.
(Oktober—Mars.)
skålpund.
2^ „
1
4 jumfrur.
1 kappe.
i »
4 jumfrur.
21
i skålpund.
52
Sommar.
(April—Sept.)
skålpund.
2-J »
1
10 jumfrur.
21 jumfrur.
1 skålpund.
5*2
\h\ \. iViAv • iWw«k« vA>»»imJwwwVvA\
.ISllVlÄlsjilU
■ "■T
!■ lii
..•\Vn w.' ’ ' V X
(..■! • Ii /. ( Kil'-
",VN ■. \
*!
holti
yte. I- A) I
»tvÅ
huit <• >
.nil i i! J( l
-
• 'ni
llUXlllJ
•\\n
\ l,?j\ \\\\ AL .ttu\ Av‘A
•iir^i»ii1’• ilon
nöjman lr.
v^Nv.VA
i \f -v ■ ■■ JO)
hmitjlr.Jt' 1 1
;.0
t
.iirihniij
11 t
i
.bol T
bnuqhJi- I
il
bol >
.vvtav* m"A
tJnpn .bolli
ilin mil nili mi - t lii jni;ai> Jl
tbi;- .1- .(namne/l
no h/
<imio‘l
lSlHC
r,j tjalin
Möi .tli 8
J*rB A
— 155 —
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
152,328. 7. 6. 144,288: 10. 4.
Utgifter:
Byggnadskostnader för nya fängelsebyggnader,
i Kalmar -
— — 5,486: 28. —
„ Carlskrona —.  36,159: 39. 7. 40,292: 30. 10.
„ Carlstad
— — 430: 37. —
„ Christianstad
— — 132: 10. 8.
„ Fahlun 19,084: 35. 6. — —
„ Gefle .
— — 797: 47. 8.
„ Linköping
— — 344: 17. 3.
„ Mariestad
15,648: 22. 1. 11,660: 47. 9.
,* Stockholm
— — 115:45. —
„ Wenersborg
33,827: 42. — 37,163: 38. 6.
„ Wexiö
19,034:39. 4. 12,828:43. 2.
på Långholmen
— — 17,601: 5. 11.
Gemensamma omkostnader
1,575: 46. 6. 1,607: 36. —
S:r 125,331: 33. — 128,463: 3. 9.
Balans till påföljande äret,:
Tillgångar -  115,386; 32. 11. 89,084:43. 8.
Summa 393,046: 25. 5. 361,836: 9. 9.
§. 15.
Kostnaderna för dessa byggnader hafva vid 1849 års slut uppgått till:
hör de, vid reyisionsårens Förslagsvis be- Verklisa Antal Kostnad lör
utgång fullbordade Ian- räknad kostnad. kostnader. celler. hvarje cell.
gelsebyggnaderna,
i Carlstad
68,500: — — 137,418: 30. 7. 81. 1,696: 25. 3.
„ Christianstad 72,000: — — 97,162 : 3. 9. 93. 1,044: 36. 2.
Fahlun
69,000:  79,008: 40. 2. 69. 1,145. 2. 8.
„ Gefle
65,000:  90,221: 17. 9. 69. 1,307: 26. 8.
„ Linköping
75,500:  128,575: 6. 11. 105. 1,224: 25. 3.
„ Mariestad
54,100: — — 91,509: 30. 7. 96. 953: 10. 10.
„ Stockholm
80,000:  151,371: 47. 3. 93. 1,627: 31. 6.
„ Wexiö -  87,100:  96,455: 7. 1. 93. 1,037: 7. 4.
Medium.
S r 571,200: — — 871,722: 40. 1. 699. 1,247: 4. 10.
För de, vid samma tid, ännu
icke fullbordade fängelsebyffffnaclerna,
i Kalmar
- 102,000:  5,486: 28. — 105.
Transport: 102,000: — — 5,486: 28. — 105.
— —
— 156 —
Transport: 102,000:  5,486: 28. — 105. —
i Carlskrona
97,898:  76,452: 22. 5. 93. —
„ Wenersborg 70,000:  80,633: 15. 8. 105. —
på Långholmen — 35,000:  17,601: 5. 11. 60.
S:r 304,898:  180,173: 24. — 363. —
Gemensamma omkostnader  14,973: —
Summa 876,098: — — 1,066,869: 16. 8. 1,062. — —
Kostnaderna hafva således betydligt öfverstigit förslagen, dertill orsaken, enligt
hvad Styrelsen uppgifvit, vore att igenfinna, hvad beträffade de först pabörjade
fängelserna, dels deruti, att arbetena de första åren icke kunnat drifvas
med full arbetsstyrka, emedan förslagen as granskning hos vederbörande embetsmyudiglieter
utdrog en längre tid, än pårfiknadt var, i följd hvaraf det äfven fördröjdes
med bestämmandet, huru inredning, uppvärmning, luftvexling och renhållning
skulle anordnas, för att i alla delar motsvara det åsyftade ändamålet, dels i
den omständighet, att de till extra arbeten och gemensamma omkostnader i förslagen
upptagna summor uppgått till vida högre belopp., än sorn varit beräknadt, sä
väl till följd af den längre tid, sorn för arbetets utförande erfordrats, och af derunder
ökade arfvoden till arbetsbefal och redogörare, som ock genom rnaterialprisenas
stegring, ersättningar för jord m. m., sorn icke varit i förslagen påräknade, dels ock
syrmerligast derigenom, att flera oförutsedda arbeten tillkommit, så väl till följd af
grundens lokala beskaffenhet, som för att vinna mera materiel säkerhet, än som först
var påtänkt; hvartill för Mariestad ytterligare tillkommer den omständigheten,
att de gamla inre morarne i östra flygeln, hvilka varit afsedda att kunna bibehållas,
befunnits odugliga, i följd hvaraf nya skiljemurar mast uppföras.
§• 16.
Slutligen kunna Revisorerne icke undgå anmärka, att, om oek ett de sednare
åren minskadt antal häktningar, i förening med i författningarne grundad frigifning,
ej allenast gemensamt bidroge till fängvårdskostnadernas hållande vid möjligast
låga belopp, utan ock borde, likasom de i ^sednare åren ökade omkostnader för
fattigförsörjningen och dennas omsorgsfullare handhafvande, gifva förhoppning om
sedernas förbättrande och brottslighetens förminskning, synes dock det stora antalet,
personer utan bestämd sysselsättning, som ökar städernas befolkning och nästan
öfverallt anträffas i landsorterna, väcka farhåga för motsatsen och ådagalägga
ett förhållande, som påkallar Rikets Ständers uppmärksamhet till utfinnande af medel
emot ett ondt, hvilket eljest torde i framtiden komma att välla ett betydligt
ökande af de höga summor, fångvården och fängelsebyggnader redan medtaga.
Stuteri-öfverstyrelsen.
Af räkenskaperna, hvilka i Kongl. Kammarrätten blifvit granskade för år 184S
utan, och för år 1849 med anmärkningar, inhemtas följande förhållanden
_ 157 _
»ebet. år 8848. år 1849.
Balans från föregående året:
Tillgångar
1,845: 20. 11. 3,258: 6. 8.
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag
18,314: 8. — 18,344: 8. —
Extra dito
— — 3,50(1:
Diverse inkomster
633: — — 164: 16. —
S:r 18,947: 8. — 21,978: 24. —
Summa 20,792: 28. 11. 25,236: 30. 8.
Cpcilit.
Utgifter:
Lefverering till Strömsholms stuteri
6,690: — — 6,236: 32. —
till Flyinge dito
1,584: 8. — 1,584: 8. —
till Ottenby dito
5,00(1:  4,000:
Aflöning
1,600: — — 1,600:
Hushyresersättning och expenser
- 400: — — 400:
Rese- och traktamentspenningar
575: 42. 9. 3,131: 24. 6.
Landtbeskälares underhåll-— —
180: — — 583: 24. —
Diverse utgifter 1,504: 19. 6. 4,190: 31. 10.
S:r 17,534: 22. 3. 21,726: 24. 4.
Balans tilt påföljande äret:
Kontant behållning
3,258: 6. 8. 3,510. 6. 4.
Summa 20,792: 28. 11. 25,236: 30. 8.
Någon erinran ä Revisorernes sida har härvid icke förekommit.
Strömsholms stuteri.
Räkenskaperna, hvilka i Kongl. Kammarrätten blifvit granskade för båda aren
med anmärkningar, upptaga förhållandet mellan inkomster och utgifter sålunda:
»ebet. ar 184». ar 1849.
\
Balans frän föregående året:
Tillgångar
25,534: 24. 5. 23,296: 19. 10.
Uppbörd:
Dagsverkslösen
- 8,337: 44. 3. 8,736: 10. 11.
Arrendemedel  -  113: 40. — 113: 40. —
Försäljningsmedel för kreatur -  4,417: 44. — 4,938: — —
Dito för hö, hafre och diverse  3,497: 42. 10. 4,575: 31. 1.
Betäckningsmedel
4,047: 32. — 4,087: 32. —
Transport: 20,415. 11. 1. 22,451: 18. —
— 158 —
Transport: 20,415: 11. 1. 22,451: 18. —
Auktionsmedel
22: 24. — 18: — —
Observationsmedel-- -  ' — — 8: 31. —
Lefverering från Stuteri-öfverstyrelsen
6,864: — — 6,864: — —
S:r 27,301: 35. 1. 29,341: 17. —
Balans till påföljande året:
Skulder
768: 21. 2. 768: 21. 2.
Summa 53,604: 32. 8. 53,406: 10. —
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
768: 21. 2. 768: 21. 4.
Utgifter:
Aflöning
8,272: 5. 4. 8,282: 5. 4.
Pensioner
364: — — 364: — —
Fattigvårdskostnader
341: 25. 6. 208: 25. —
Transport och underhåll af landtbeskälare  5,157: 28. 10. 4,916: 31. 8.
Inventarier och förbrukningspersedlar
6,563: 44. 9. 6,823: 16. 5.
Medikamenter
364: 29. 8. 431: 23. 5.
För hingstars underhåll på åtskilliga stationer  558: 9. 4. 749: 14. 8.
Diverse utgifter  3,681: 8. 3. 3,519: 47. 10.
Afskrifning för misslyckade betäckningar
4,236: 32. — 750: — —
S:r 29,5397m 8. 26,135: 20. 4.
Balans till påföljande, året:
Kontant behållning
1,278: 9. 11. 2,389: 3. 1.
Fordringar
22,018: 9. 11. 24,113: 13. 5.
S:r 23,290: 19. 10. 26,502: 16. 6.
Summa 53,604: 32. 8. 53,406: 10.
Den stuteriet tillhörande fasta egendom har, enligt afgifna spanmåls- och fourage-räkningar,
afkastat, dels i arrenden och dels genom eget bruk:
år A848. år fl$4».
Råg
. T.r 210. 28 ^ 156. 16
Korn . . „ 153. 24 153. 24
Hafre
„ 1,416. 17. 1,416. 17.
Hö
Lti 88,251. — 88,074. —
Halm
„ 23,156. — 19,636. —
Värdet härå är icke i redogörelserna synligt.
Af räkenskaperna inhemtas följande förhållande med de vid detta stuteri befintliga
kreatur:
— 159 —
Hingstar
Ston
Vallack
Summa
Oxar
Tjur
år i$4S.
år 184».
Behållning
från
förra året.
Till-
komst.
Afgång.
Behållning
vid
årets slut.
Behållning
från förra
året.
Till-
komst.
Afgång.
98.
81.
1.
20.
12.
17.
10.
101.
83.
1.
101.
83.
1.
16.
7.
10.
15.
Behållning
vid
årets slut.
107.
75.
1.
180.
8.
1.
32.
27.
185.
8.
1.
185.
8.
1.
23.
25.
183.
8.
1.
De räkenskaperna följaktiga särskilda räkningar öfver stuteripersonalens pensionsfonder
utvisa en behållning vid 1849 års slut:
å fonden för stuteriets tjenstemän samt, deras enkor och barn af 15,671: 47. 9.
å dito för stuteriets stallbetjenter samt deras* dito dito af 351: 9. 4.
Revisorerne hafva vid dessa räkenskaper icke funnit något att erinra.
Ottenby stuteri.
Räkenskaperna, sorn äro uti Kongl. Kammarrätten för båda aren granskade nied
anmärkningar, utvisa:
»ebet. ar 4848. år fl $49.
Balans från föregående äret:
Tillgångar
10,298: 14. 1. 14,694: 17. 3.
Vpipbörd:
Lefverering från Stuteri-öfverstyrelsen 5,000: — — 4,000: — —
Arrendemedel, fourage- och betespenningar  973: 2. — 1,102: 24. 8.
Försäljningsmedel för kreatur
11,851: 23. 10. 8,511: 22. 10.
Dito för spanmal m. m.
2,204: 8. 4. 1,918: 33. 3.
Föl- och betäcknings-afgifter
416: — — 413: 16. —
Diverse inkomster —-
-  22: 36. — 45: 20. —
S:r 20,467: 22. 2. 15,991: 20. 9.
Balans till påföljande året:
Skulder
- —- 11,980: 35. 9. 9,342: 17. 1.
Summa 42,746: 24. — 40,028: 7. 1.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder  8,831: 14. 3. 11,980: 35. 9.
Utgifter :
Aflöning och arfvoden
Rese- och traktamentspenningar — -
Hingstars underhåll och transport
Inköp af spanmål, proviant, förbrukningspersedlar
och medikamenter
Utskylder och diverse
8,246:
203:
437:
41. 10.
4. —
35.
7,522: 11.
omkostnader
2,810. 43.
S:r 19,220: 40.
9.
4.
7.
6.
8,520: 7.
90: 26.
376: 41.
3,887: 38. 10.
3,468: 46. 6.
16,344: 17. 3.
Balans till påföljande året:
Kontant, behållning
247: —
Fordringar ...
13,166: 16. 7.
Förkotter
1,281: — 8.
S:r 14,694: 17. 3.
Summa 42,746: 24. —
93: 16.
10,120: 24.
1,489:
9.
11,703: 2.
2.
11.
“T
40,028: 7. 1.
Af särskilt upprättade räkningar inhemtas, att den stuteriet tillhörande fasta
egendom lemnat i afkastning:
ar
Hvete
-
Råg —
-
Korn
Hafre...
Arter
Vicker
Potates  :
Kålrötter
Rofvor
Ull
Hö
Halm
t Balkar
? Famnar
| Lass
Värdet härå är ej i räkningarne upptaget.
Räkenskaperna innehalla följande uppgifter
fintliga kreatur:
år 1848.
Hingstar
T:r
Skogsprodukter
1848.
ar 184».
94.
19.
22.
4.
540.
1.
818.
11.
358.
10.
347.
35.
662.
6.
484.
9.
48.
35.
23.
11.
9.
9.
643.
314.
9.
51.
240.
—
45.
280.
—
1,281.
1,420.
—
[,632.
43,712.
—
,100.
29,760.
—
10.
12.
—
163J,
186.
—
221.
200.
—
TB
L IB
55
St.
i afseende ä de vid stuteriet be
-
ar f 84».
Moderston
Unghästar
Föl under
Vallaekar
I ar
Behållning
Till-
komst.
Behållning
Behållning
Till-
från förra
året.
Afgång.
vid årets
slut.
från förra
året.
komst.
Afgång.
4.
5.
3.
6.
6.
1.
1.
33.
O
*>.
1.
35.
35.
6.
4.
96.
117.
127.
86.
86.
109.
109.
r 29.
30.
32.
27.
27.
32.
27.
8.
I.
3.
6.
6.
—
—
Behållning
vid arets
slut.
6.
37.
86.
32.
6.
Summa 170. 156. 166. 160.
160. 148. 141. 167.
— 161 —
1.
1.
—
1.
56.
56.
8.
7.
57.
36.
36.
7.
5.
38.
69.
69.
70.
73.
66.
4S1.
481.
251.
248.
484.
Tjur _
1. — —
Oxar
50. 12. 6.
Kor  37. 5. 6.
Ungboskap  74. 57. 77.
Får
506. 311. 336.
Någon anmärkning vid stuteriets räkenskaper har hos Revisorerne icke förekommit.
Flyinge och Dalby kungsgårdar samt
hingst-depot.
Räkenskaperna, hvilka blifvit i Kongl. Kammarrätten för båda revisionsåren
granskade med anmärkningar, utvisa:
Debet. år 1848. år 4849.
Balans från föregående året:
Tillgångar
4,332: 16. 9. 5,366: 42. 8.
Uppbörd:
Statsanslag
1,584: 8. — 1,584: 8. —
Dagsverkslösen
1,940: 45. 4. 2,079: 28.
Arrendemedel.
236: 16. - 236: 16.
. .
— XVJ.
Försäljmngsmedel  -  950: — 7. 1,516: 17. 5.
Betäckningsmedel
421: 10.
610:32.
Betesmedel  - -
1,031: 39. 2. 1,290: 2. —
Ollongäld  —
— — 13: 16.
Diverse inkomster
149: 26. — 6: 32.
S:r 6,314: 7. 1. 7,337: 7. 5.
Summa 10,646: 23. 10. 12,704: 2. 1.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
2,502:  2,310: 16. —
Beklädnad till stallbetjeningen
206: 42. — 121: 28. —
Rese- och traktamentspenningar
49: 13. _ 33: 3g. g_
Skrifmaterialier, expenser, ved oell ljus -
403: 12. — 344: — —
Hingstars underhåll och transport
105: 40. 9. 58: 42. 10.
Byggnader och reparationer
702: 4. 8. 856: 24. 8.
Upphandling af inventarier och förbrukningspersedlar
276: 29. 6. 76: 12. —
Utskylder -  102: 4. — 92: 17. 11.
Medikamenter och läkare-arfvode 96: 33. 1. 114: 21. 7.
Diverse utgifter
- -  834: 42. 2. 655: 4. 4.
S:r 5,279: 29. 2. 4,663: 11. 10-
21.
— 162 —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
334: 28. 10.
Fordringar
5,032: 13. 10.
S:r 5,366: 42. 8.
949: 36. 11.
7,091: 1. 4.
8,040: 38. 3.
Summa 10,646: 23. 10. 12,704: 2. 1.
Arrendet af Flyinge och Dalby kungsgårdar har, enligt särskilda redogörelser,
för hvartdera året utgjort:
llåg
T:r 114.
Korn
„ 114.
Hafre
„ 614.
Hö
L7? 17,850.
Halm
• „ 8,300.
hvarförutan höskörden å de icke utarrenderade ängarne uppgått, det förra året, till
3,900 LW, och det sednare, till 2,080 Lti, samt språnghäfren år 1848 utgjort 362
tunnor, hvaremot någon sådan hafre icke år 1849 influtit.
I afseende å de vid Fhnnge hingst-depot befintliga kreatur, utvisa räkenskaperna
följande:
.^v. -—O"
år 184S.
1§49.
Behållning
från förra
året.
Hingstar
47.
Unghingstar 3.
Vallackar
2.
Summa 52.
Kor ...
Kalfvar
10.
2.
Till-
komst.
5.
Afgång.
4.
3.
Behållning
vid årets
slut.
48.
2.
Behållning
frän förra
året.
48.
2.
Till-
komst.
Afgång.
31.
Behållning
vid årets
slut.
17.
2.
5.
7.
50.
50.
—
31.
19.
1.
1.
10.
10.
1.
2.
9.
10.
10.
2.
2.
9.
9.
2.
Revisorerne hafva icke funnit något vid dessa räkenskaper att erinra.
Stamholländerierna.
Räkenskaperna, som för båda åren blifvit uti Kongl. Kammarrätten granskade
nied anmärkningar, utvisa:
Debet.
Balans från föregående året:
Tillgångar
år fl$4S. år IS49.
21,126: 44. 9. 21,151: 44. 9.
— 163 —
Uppbörd:
Räntemedel
75
g45;
1 m. ni.
• —
—
468:
11.
3.
S:r
75:
—
—
1,413:
11.
3
Summa
21,201: 44.
9.
22,565:
8.
Credit.
Utgift:
Återbäring till Disponenten af 3:dje distriktets stam-  holländeri
50:
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Räntebärande obligationer
534:
20,000:
617:
8.
9.
1,565:
21,000:
8.
Fordringar ... ...
36.
—
S:r
21,151: 44.
9.
22,565:
8.
Summa
21,201: 44.
9.
22,565:
8.
Vid dessa räkenskaper hafva Revisorerne icke funnit något att erinra; och voro
säkerhetshandlingarne för utgifna lån, vid anställd inventering, i behörig ordning.
Salpeterfond en.
Räkenskaperna, som äro uti Kongl. Kammarrätten granskade för år 1848 med
och för år 1849 utan anmärkningar, utvisa följande förhållanden:
Debet. år IS4S. år 1$49.
Balans från föregående året:
Tillgångar  667,709: 11. 7. 614,180: 47. 2.
Uppbörd:
Statsanslag
194,000: — — 180,000: — —
Räntemedel
8,906: 32. — 5,973; 33. 3.
Diverse inkomster
14: 20. — 53: 10. 6.
S:r 202,921: ~T. — 186,026: 437 9.
Balans lill påföljande året:
Skulder... - - 23,846: 14. — 35,380: 33. 6.
Summa 894,476: 29. 7. 835,588: 28. 5.
— 164 —
Credit.
Balans frän föregående äret:
Skulder
57,015: 28. 10. 23,846: 14. —
Afskrifningar — —
48,003:
7.
9.
83:
13.
4.
Öfverlåtelse till Riksgäldskontoret
—
—
200,000:
—
—
Utgifter:
Aflöning -
10,693: 47.
—
9,845: 24.
—
Expektans-, pensions- och gratialstaten
2,417:
12.
■ —
2,007:
44.
—
Provisioner och uppbördskostnader —
8,205: 11.
—
8,302:
6.
7.
Transportkostnader
6,651:
40.
—
6,178:
K».
11.
Införskrifning af utländsk salpeter
47,368:
7.
6.
48,271:
25.
6.
Inlösen af inhemsk salpeter
99,772:
15.
7.
86,860: 21.
10.
Diverse utgifter
-
168:
4.
9.
120.
47.
—
S:r
175,276:
41.
10.
161,586:
35.
10.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
156,912:
2.
10.
103,707;
13.
1.
Utlånta medel —-
191,167:
4.
8.
105,919:
35.
4.
Dito för salpeterlador och sjudningspannor -
260,459:
23.
2.
235,095:
17.
6.
Fordringar
2,039:
23.
.8.
2,578:
2.
7.
Förskofter
423:
33.
—
744:
33.
—
Inventarier
2,430:
16.
10.
1,893: 43. 10.
Proprie balanser
148:
39.
—
133.
11.
11.
S:r
614,180: 47.
2.
450,072:
13.
3.
Summa
894,476:
29.
7.
835,588: 28.
5.
§■ 1-
Beloppet af den under revisionsåren tillverkade, till krutbruken lefvererade,
salpeter har utgjort :
år 1848, 17,624 L% 10 ti 11 lod, inlöst för
Hulr 99,772: 15. 7■
„ 1849, 15,341 ,, 13 „ 26 „ „ „
„ 86,860: 21. 10-
hvarjemte från utrikes ort blifvit införskrifna:
år 1848, 10,293 L% 17 ti för
R:dr 47.368: 7. 6.
„ 1849, 12,103 „ 9 „ „
„ 48,271: 25. 6.
varande under berörde år lösen för den inländska salpetern 5 K:dr 32 sk., och medelpriset
för den utländska, år 1848, 4 R:dr 22 sk., och år 1849, 3 R:dr 47 sk. 5 r.
§. 2.
Af de, till följd af Kongl. Maj.ts nådiga bref den 25 Januari 1842, från fonden
lemnade lån till salpeterladors anläggning samt för sjudningspannors inköp, hvilka
lån skola återbetalas med en tiondedel af kapitalet hvarje år, hafva, under år 1848,
blifvit utgifna 119,730 R:dr, och år 1849, 4,080 R.dr, sedan Kongl. Maj:t i särskilda
— 165 —
fall medgifvit, att låneansökningar, hvilka, inom den uti ofvanberörde Kongl, bref
bestämda och sedermera, genom Kongl, brefvet den 8 Augusti 1844, till 1847 års
slut förlängda preskriptionstid, blifvit till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen
inlemnade, finge af Kommittéen för salpeterärendena till pröfning upptagas, ehuru
de icke inom förenämnde tid till Kommittéen inkommit; utgörande utestående lånebeloppet,
vid 1849 års slut, 235,095 R:dr 17 sk. 6 rst.
§. 3.
Då det å Staby egendom i Upsala län befintliga institut för danande af skickliga
sjudare år 1812 inrättades, anbefalldes Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnde
län, genom nådigt bref af den 11 Augusti samma år, att hafva inseende öfver verkställigheten
och efterlefnaden af hvad rörande denna seminarie-inrättning och undervisningen
i salpeter-sjuderiet uti samma nådiga bref blifvit föreskrifvet, samt att hvarje
år berättelse om inrättningens fortgång i underdånighet afgifva. Af 2:ne, åren 1848
och 1849, till Kommittéen för salpeterärendena, genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Upsala län, insända, af Salpetersjuderidirektören i länet och nuvarande föreståndaren
för nämnde institut afgifna berättelser rörande salpetersjuderihandteringens
tillstånd i länet, hafva Revisorerne inhemtat, att år 1847 en person erhållit fri undervisning
vid inrättningen, hvaremot år 1848 icke någon elev S3'nes derstädes hafva
åtnjutit undervisning.
§. 4.
Utom de., på grund af 1842 års Kongl, bref, utleinnade räntefria lån, hafva dylika
lån till betydliga belopp blifvit utgifna, dels, enligt hvad i föregående §. blifvit
omnämndt, för inrättande ä Staby egendom i Upsala län af ett institut för danande
af skickliga sjudare, dels för en större laduanläggning vid Orrnäs i Östergöthland,
hvarest, enligt hvad Kommittéens för salpeterärendena underdåniga förklaring öfver
1849 års Statsrevisions anmärkningar vid fondens räkenskaper gifver vid handen,
tillfälle skall blifvit beredt att erhålla kännedom om ett ändamålsenligare uppbyggande
af salpeterlador. Premier för näringens bedrifvande efter en bättre method
hafva jemväl tillförene blifvit utdelade, äfvensom skrifter om salpeterladors byggnad,
om salpeters renande m. m., på fondens bekostnad, blifvit från trycket utgifna, och
j länen kostnadsfritt utdelade.
Oaktadt således åtskilliga åtgärder blifvit vidtagna för salpetertillverkningens
upplijelpande, har densamma, i stället för att stiga, under de sednare åren aftagit,
hvartill orsaken måste sökas dels deruti, att dessa åtgärder måhända icke blifvit
på ett ändamålsenligt, sätt utförda, dels i det låga inlösningspriset, hvilket icke innebär
tillräcklig uppmuntran för landtmannen att egna sig åt denna binäring. Då
likväl denna näringsgren är af stor vigt för åtskilliga af rikets provinser, och nödigt
är att, oberoende af införseln frän utrikes ort, i behofvets stund, kunna inom landet påräkna
tillräcklig tillgång af denna vara,,som utgör det hufvudsakliga råämnet för kruttillverkningen,
anse Revisorerne kraftigare åtgärder böra vidtagas för salpeternäringens
upphjelpande. Lösningsprisets förhöjning till 6 R:dr skulle, enligt Revisorernes
åsigt, säkrast leda till det åsyftade ändamålet, isynnerhet om härvid tillika
stadgades, att det sålunda bestämda priset skulle blifva oförändradt gällande någon
längre tid, t. e.\. 10 år, så att derigenom all anledning till farhåga för detsammas
nedsättning mätte undanrödjas.
De betänkligheter emot en sådan förhöjning, man velat hemta från det förhållande,
att varans pris på utrikes ort är betydligt lägre, än de! redan gällande in
-
— 166 —
köpspriset, och deraf följande svårighet att förekomma oloflig införsel af utländsk
salpeter, torde vara af mindre vigt, då i betraktande tages, att denna vara, till följd
af sin voluminösa beskaffenhet, svårligen lärer kunna med någon synnerlig fördel
blifva föremål för sådan införsel, åtminstone icke till betydligare qvantiteter; och
hvad beträffar salpeterfondens förmåga att bestrida den sålunda förhöjda utgiften, så
hafva Revisorerne funnit fondens bestånd icke på något sätt äfventyras genom denna
mindre betydliga förhöjning.
§• 5.
Enligt Rikets Ständers beslut vid 1847 och 1848 års riksdag, har fondens hos
hospitalsfonden ägande fordran, 48,000 R:dr, blifvit i 1848 års hufvudbok afskrifven,
samt 200,000 R:dr af fondens tillgångar, år 1849, till Riksgäldskontoret lefvererats;
till följd hvaraf, fondens kapital-behållning, som den 1 Januari 1848, utgjorde 610,693
R:dr 30 sk. 9 rst., den 31 December 1849 nedgått till 414,691 R:dr 27 sk. 9 rst.
§■ 6.
Vid granskningen af fondens säkerhetshandlingar, hafva Revisorerne icke funnit
annat att anmärka, än att fonden för ett lån å 11,500 R:dr icke äger annan säkerhet,
än en, uti ett Engelskt Assurans-kompani, å gäldenärens lif tagen assuranspolis
å 1,000 Pund Sterling, jemte gäldenärens skriftliga öfverlåtelse af så stor del utaf
hans på allmänna indragningsstaten ägande årliga pension, 3,786 R:dr, som åtgår
till assuranspremier och ränta å skulden; varande för denna förbindelses fullgörande
införsel uti förenämnde pension, genom Öfverståthållare-embetets kansli, meddelad;
hvilket ovanliga förhållande gifvit Revisorerne anledning att derå fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet.
• •
Ofverslåtliållare-embetets Kanslis räkenskaper,
uti hvilka redovisning lemnäs för de medel, som blifvit anslagna till lyshållning m. fl.
utgifter för Kronans hus i hufvudstaden, till aflöning för stadens uppbördsverk,
till hyra för Öfverståthållare-embetets Kanslis lägenheter samt till upphandling af
ved för åtskilliga embetsverk, äro uti Kongl. Kammarrätten granskade för år 1848
med och för år 1849 utan anmärkningar. De utvisa:
Debet. år 1848. år 1849.
Balans från föregående året:
Kontant behållning
2,730: 25. 1. 3,245: 33. 7.
Uppbörd:
Enligt Kongl. Statskontorets anordningar
25,262: 44. 8. 24,151: 28. 4.
Hyresmedel för byggnader å Carl XIII:s torg
600: — — 450: — —
S:r 25,262: 44. 8. 24,601: 28. ~i.
Summa 28,593: 21. 9. 27,847: 13. 11.
— 167 —
Credit. >
Utgifter;
Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus 6,958: 32. 10. 5,690: 19. —
Vedanskaffning för åtskilliga embetsverk - - 8,921: 13. 4. 9,079. 17. 4.
Aflöning för en del af Öfverståthållare-embetets
tjenstemän
8,111: 8. — 8,277: 40. —
Hyra för Ofverståthallare-embetets rum
1,000: —
1 000:
Diverse utgifter för Carl XIII:s torg
356: 30.
586: 24.
Lefverering till Öfverintendents-embetet
—
2,460: 25. 3.
S:r 25,347: 36. 2. 27,094: 29. 7.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
3,245: 33. 7. 752: 32. 4.
Summa 28,593: 21. 9. 27,847: 13. 11.
Till någon erinran af Revisorerne hafva dessa räkenskaper icke föranledt.
• o
Öfverståthållare-embetets depositionsräkninfjar
äro granskade i Kongl. Kammarrätten för år 1848 ulan och för 1849 med anmärk
ningar samt utvisa följande förhållande:
IBcbet. år 1848. år 1849.
Balans frän föregående året:
Innestående depositioner och behållningar -
68,622: 12.
2.
45,459:
—
9.
Inkomst:
Deponerade medel under årets lopp  -
55,888: 32.
4.
68,129:
2.
1.
Summa
124,510: 44.
6.
113,588:
2.
8.
Credit.
Utgifter:
Återlyftade depositioner under årets lopp -
79,051: 43.
10.
54,795:
21.
5.
Balans till påföljande året:
Innestående depositioner och behållningar
45,459: —
8.
58,792:
29.
4.
Summa 124,510: 44. 6. 113,588: 2. 9.
Vid dessa räkenskapers granskning, hafva Revisorerne icke funnit annan anledning
till erinran, än att 1849 års räkningar innehålla en mängd skriffel, såsom oriktiga
transportsummor, förvexlingar af personers namn m. m., vittnande om mindre
omsorg och uppmärksamhet vid räkningarnes utskrifning.
— 168 —
Öfverst åt hållm •e-ern betet.
(För anslagna medel till betäckande af utgifter i anledning af de under Mars
månad år 1848, i hufvudstaden timade oroligheter.)
Genom nådigt bref af den 11 April 1848, har Kongl. Maj:t för berörde föremål
anvisat 4,000 R:dr, att till Öfverståthållare-embetet utbetalas med 3,000 R.dr af besparingarne
å riksstatens 6:te hufvudtitel, emot redovisning inför Kongl. Kammarrätten,
samt med 1,000 R:dr af samina bufvudtitels anslag till extra utgifter, emot
enahanda redovisning, som dittills, i följd al Kongl, brefvet den 25 November 1812,
ägt rum i afseende a det vanliga anslaget, 15,000 R:dr, till polisinrättningen i hufvudstaden,
hvilket anslags förvaltning icke undergått granskning af Rikets Ständers
Revisorer; och äro dessa summor, den 18 April förstnämnde år, af Kongl. Statskontoret
till Öfverståthållare-embetets disposition anordnade.
Revisorerne, som fått emottaga redogörelse för användandet af det förra anslaget
å 3,000 R:dr, hafva dervid icke funnit något att erinra.
Af denna redogörelse inliemtas:
Utgifter: år 18-18.
Aflöning till extra ordinarie uppsyningsmän och polisbetjening
2,291: — —
Gratifikationer för biträde till ätskillige  .  . 90: — —
Kungörelsers tryckning och uppslagning
73: 28. 10.
För 200 batonger åt polisbetjeningen
200: — —
„ protokollsföririg vid undersökningen
200: — —
„ protokollers renskrifning —
52: 40. —
Diverse utgifter, hyresersättningar, förtäring &c.
92: 27. 2.
Summa 3,000: — —
Stockholms stads kronoräkenskaper.
Räkenskaperna för år 1S48 äro i Kongl. Kammarrätten granskade werf anmärkningar,
men de för år 1849 hafva ännu icke undergått revision derstädes.
Vid dessa räkenskaper har någon anmärkning å Rikets Ständers Revisorers
sida icke förekommit.
Länens landsböcker.
Dels under titel öfverlefvereringar, dels såsom restantier, förekommer i flera
läns landsböcker en mängd poster fran äldre år, några ända från slutet af förra och
början af detta århundrade. Såsom exempel må nämnas dylika öfverlefvereringar
inom Westerbottens län, uppgående, enligt 1849 års landsbok, J:ill icke mindre an
23,920 R:dr 10 sk. 9 rst., deraf för Landtränteriet ensamt 20,754 R:dr 29 sk. 11 rst.
Likaledes utbalanseras i Christianstads läns landsbok för samma år en mängd så väl
— 169 —
öfverlefvereringar och skulder, som åtskilliga slags fordringar, några till ganska betydliga
belopp ; härledande sig en stor del af dessa poster "från äldre tider, och en
ända från år 1764. Några balansutredningar finnas icke dessa landsböcker bilagda,
af hvilka kunnat utrönas huru förenämnde så betydliga balansposter uppkommit,
eller om och hvilka åtgärder för deras utredning och afförande i räkenskaperna blifvit
af vederbörande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vidtagna. Bland restantier
balanseras i Stockholms läns landsbok, under titel observationsmedel, ett belopp af
171 R.dr 26 sk. 3 rst., bestående af statsmedel 101 R:dr 7 sk. 10 rst., af riksgäldsmedel
69 R:dr o3 sk. 5 rst., och af kurhusmedel 33 sk.; varande dessa rester,
enligt anteckning i landsboken, “beroende på afgörande af de hos Kongl. Kammarrätten
anförda besvär öfver Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes resolution den 8
“November 1833, hvarigenom Kronofogden i Svartlösa fögderi Mageiii sterbhusdelegare
blifvit ålagde att gälda det belopp af Landskontorets observationsmedel, som
ej lagligen kan afkortas.“
Revisorerne anse angeläget, att skyndsamma åtgärder vidtagas för dylika äldre
posters utredning och^ slutliga behandling, så att ett längre balanserande deraf i räkenskaperna
ma undvikas. Dock böra Revisorerne härvid icke lemna oanmäldt, att
Kongl. Maj.t ''edan, uti nådigt bref af den 19 Oktober nästlidet år, jemte fastställande
af nytt formulär för landsboken, förklarat det åligga vederbörande att åt dylika äldre
balanser egna den utredning och handläggning, hvarigenom desamma mätte blifva
till slut befordrade.
Norrbottens läns arbetshusfond.
Dess räkenskaper, uti Kongl. Kammarrätten granskade för år 1848 utan, men
för år 1849 med anmärkning, utvisa, att å fondens från år 1847 inbalanserade behållning,
1,232 R:dr 33 sk. 7 rst., jemte ränteinkomster, uppgående, år 1848, till 57
R:dr, och år 1849, till 68 R:dr 19 sk. 2 rst., några utgifter icke förekommit; hvadan
behållningen vid sistnämnde års slut utgjorde 1,358 R:dr 4 sk. 9 rst., deraf i kontant
94 R:dr 5 sk. 11 rst., utlånta medel 1,200 R:dr, obetalda räntor 47 R:dr 16
sk. 4 rst., samt mot ersättning utlemnadt förskott 16 R:dr 30 sk. 6 rst.
Angående fondens^ uppkomst, ändamål och användande, hafva Revisorerne inhemtat,
att Kongl. Maj:t, sorn, uppå derom af Dess Befallningshafvande i Norrbottens
län gifven anledning, funnit en arbetsinrättning för länet vara af högsta vi°-t
den 9 Mars 1814, i nåder anslagit till fond derför 2,000 R.dr utaf dåvarande 9:de
hufvudtitelns medel, att, under Konungens Befallningshafvandes och utsedda kommitterades
disposition, användas till inköp af rudimaterier och arbetslöners betalninghvarjemte
Kongl. Majd förklarat Sig vilja, efter erhållen uppgift å hvad sålunda tillverkades,
i nåder pröfva, huruvida detsamma kunde af Krigskollegium öfverta°-as
och afsättning således för arbetsinrättningen beredas. Sedan Konungens Befallningsh,
afvande i underdånighet anmält, hurusom, under åren 1814 och ^1815, dåvarande
Landshöfding, till hvars omedelbara disposition förenämnde summa blifvit anordnad,
t‘b genom de fattigare inbyggarne i Neder-Torneå och Luleå socknar, af uppköpta
matei lalier tillverka större partier ullstrumpor och väfnader, men att fråga om dessa
29.
— 170 —
persedlar eller oni sjelfva arbetsfonden sedermera ieke i officiel väg varit väckt
förr, än, efter bemälte Landshöfding* död, dess enka dels anmält sig hafva persedlarne
i förvar och önska att desamma, vid skedd besigtning värderade till 2,111 R.dr
8 sk. 2 rst., aflefverera, dels anhållit att, i saknad af handlingar, hvarpå verifieerad
redogörelse öfver härtill använda 2,000 11 dr kunde grundas, varda från annan redovisning,
än persedlarnes aflemnande, befriad; hade Kongl. Majit, den 8 December 182 ),
med bifall till den sökta befrielsen från redovisningsskyldigheten, i nåder förordnat,
att de ifrågavarande persedlarne borde försäljas och derför inflytande medel till
Konungens Befallningshafvande öfverlemnas, för att, på enahanda sätt och uppå de
i afseende å förberörde, år 1814 anslagna, summa bestämda vilkor, till länets nytta
ytterligare disponeras.
Efter det, såsom betalning för nieranämnde persedlar, år 1822 influtit 1,132 R:dr
20 sk. 9 rst., hafva fondens tillgångar varit till större delen mot ränta utlånade, intilldess
Kongl. Maj:t, den 14 September 1833, nådigst bifallit, att, till beredande af
arbetsförtjenst åt länets efter samma års missväxt nödlidande invånare, den summa
af 1,987 R:dr 13 sk. 8 rst., som fonden då utgjorde, skulle få användas. Till
följd häraf, blefvo ock medel dertill är 1834 från fonden anordnade; och sertan af
redogörelsen öfver försäljningen af de härför tillverkade persedlar sig visat, att fondens
behållning derefter utgjorde 1,605 R:dr 1 rst., hade Kongl. Maj.f, den 23 September
1835, behagat i nåder förordna, att sistnämnde belopp finge genom utlåning
göras fruktbärande, för att framdeles användas antingen till en arbetshusinrättning
eller ock, vid förefallande behof, till dylikt, med det af Kongl. Maj:t sednast bestämda
öfverensstämmande, ändamål.
Ar 1836 anordnades vidare till liniipphandling större delen af denna fond.
hvarefter Kongl. Majit, den 11 September 1837, i nåder medgaf, att densammas behållning,
äfvensom de 2,000 R:dr, äldre kreditivmedel, hvilka då sednast varit anslagna
till uppköp af lin, för att till spånad utlemnas åt länets arbetsföra fattiga
innebyggare, finge, i anseende till inträffad högst, ofördelaktig skörd, äfven under
påföljande vinter, på föreskrifna vilkor, för samma ändamål användas. Utaf fonden
blefvo ock medel för det afsedda ändamålet utlemnade; hvaremot, i den mån samma
medel åter influtit, behållningen derå varit från och med år 1845 mot ränta utlånad.
Enär oftanämnde fond sålunda under de sednare åren icke blifvit annorlunda
begagnad, än till länebidrag åt sådana personer, för hvilka arbetsinrättningen icke
varit afsedd, samt härtill kommer, dels att Revisorerne saknat tillfälle att pröfva,
huruvida erforderlig säkerhet för de utgifna lånen blifvit ställd, dels att, då undsättning
för behöfvande inom länet är nödig, andra tillgångar dertill äro för Kongl.
Maj:t disponibla, hemta Revisorerne anledning till den hemställan, att arbetshusfondens
behållning må till Riksgäldskontoret öfverlemnas.
Afvittringfen i Jemtlands län.
Räkenskaperna, hvilka äro i Kongl. Kammarrätten granskade för båda revisionsåren
ulan anmärkning, upptaga i
Debet. år 1*48. år 1840.
Balans från föregående arel:
Tillgångar
594: 31. 5. 2: 8. 11.
— 171 —
- Uppbörd:
Kongl. Statskontoret anordnat utaf anslaget till skiften
och afvittringar
5,397: 26. 1. 4,678: 34. 4.
Balans till påföljande året:
Skulder
- —- -  4,678: 34. 4. 4,733: 3. 8.
Summa 10,670; 43. 10. 9,413: 46. 11.
Credit.
Balans från föregående året :
Skulder
5,397: 26. 1. 4,678: 34. 4.
Utgifter:
Arfvoden
3,700:  3,327: 37. 4.
Rese- och traktamentspenuingar ...
680: 28. 10. 474: 7. 3.
Handtlanguingskostnad
890: 28. — — —
S:r 5,271: 8. 10. 3,801: 44. 7.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning  - —  2: 8. 11. — —
Förskotter  -  —  — — 933: 16. —
Summa 10,670: 43. 10. 9,413: 46. 11.
Till någon erinran af Revisorerne hafva dessa räkenskaper icke gifvit anledning.
Alvittringen i Stora Kopparbergs län.
För hvartdera af åren 1848 och 1849 äro 2:ne särskilda redogörelser upprättade,
den ena öfver de åt Österdalarne och den andra öfver de åt Malungs och Lima
socknar anslagna storskiftes- och afvittrings-medel, äfvensom för ar 1849 en särskild
redogörelse öfver de åt Svärdsjö socken anslagna dylika medel; och hafva dessa
räkenskaper blifvit i Kongl. Kammarrätten granskade, för år 1848 utan och för år
1849 med anmärkningar. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet. år 18-48. år 18-49.
Balans frän föregående aret:
Kontant behållning
13,952: 36. 4. 13,776: 4. —
Uppbörd:
Af anslaget för skiften och afvittringar,
uti Österdalarne t---
10,000: — — 10,000:
Transport: 10,000 — — 10,000: — —
Transport: 10,000: — — 10,000:
uti Malungs och Lima socknar —  6,000: — — 6,000:
„ Svärdsjö socken - -  — — 4,000: — —
Ersättningsmedel
17: 9. — 1
S:r 16,017: 9. — 20,000:
Summa 29,969; 45. 4. 33,776: 4. —
Credit.
Utgifter:
Aflöning till afvittringslandtmätare,
uti Österdalarne —- 11,373: 29. 4. 10,980: 26. 8.
„ Malungs och Lima socknar
4,387: 24. — 6,070:
„ Svärdsjö socken
— — 3,168: 16. —
Arfvode för jordeboksarbete  400: — — 400: — —
Respenningar  -  — — 304: 37. 9.
Diverse utgifter  —  32: 36. — 48: 40. —
S:r 10,193: 41. 4. 20,972: 24. 5.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning,
för österdalarne  5,330: 11. 8. 3,610: 11. 3.
„ Malungs och Lima socknar  8,445: 40. 4. 8,361: 32. 4.
„ Svärdsjö socken
— — 831; 32. —
S:r 13,776: 4. - 12,803: 27~
Summa 29,969: 45. 4. 33,776: 4. —
Någon anmärkning härvid har från Revisorernes sida icke förekommit.
Kongl. Landtbruks-akademien.
Räkenskaperna, hvilka icke undergå granskning i Kongl. Kammarrätten, hafva ej
till någon anmärkning från Revisorernes sida föranledt. De utvisa följande förhållande:
Debet. år 1§4S< år 1849,
Balans från föregående året:
Tillgångar  ,  254,290: 41. 1. 256,602: 30. 1.
Uppbörd:
Räntor
7,082: 33. 9. 7,414; 25. 4.
Hyror 1,543: 16. — 1,560: 40. —
llusröte-ersättning - -  196: 14. —  — —
Transport! 8,822: 15. 9. 8,975: 17. T
— 173 —
Transport: 8,822: 15. 9. 8,975: 17. 4.
Försäljningsmedel  -  5: 10. —
—
Af experimentalfältet
4,260: 45. — 7,671: 24. 2.
S:r
13,088: 28.
9.
16,646: 41.
6.
Balans till påföljande året:
Skulder
9,023: 29.
1.
9,054: 15.
4.
Summa
276,403:
2.
11.
282,303: 38.
11.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder.
9,012:
5.
11.
9,023: 29.
I.
Utgifter:
Aflöning
3,750:
3,800: —
Pensioner
266:
32.
266: 32.
Expenser och onera
626:
44.
689: 37.
1 lusreparationer
749:
12.
8.
823: 46.
8.
Belöningar och uppmuntringar .
9:
2.
2.
S5: 6.
2.
Diverse extra utgifter-- -
381:
8.
4.
511: 15.
5
E xperi mei italfältet
4,098:
29.
2.
7,010: 23.
7
Jettoner
508:
526: 32.
Diverse afskrifningar  -
398:
30.
7.
311: 44.
6.
S:r
10,788:
14.
11.
14,025: 45.
4.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
2,752:
35.
11.
876: 36.
10
Utlånta medel oell öfriga fordringar ...
156,424:
9.
159,332: 45.
5.
Fastigheter
74,518:
41.
4.
75,895: 45.
23,148: 29.
Inventarier och effekter
22,907:
—
1.
O
O.
S:r
256,602:
30.
1.
259,254: 12.
6.
Summa
276,403:
2.
11.
282,303: 38.
11.
Vid anställd inventering, befunnos säkerhetshandlinsarne i
O
god
ordning.
Teknologiska Institutet.
Räkenskaperna, hvilka blifvit i Kongl. Kammarrätten granskade för båda åren
ulan anmärkningar, utvisa:
Debet. år f»4S. är 1814».
Balans från föregående året:
Tillgångar
5,872: 12. 6. 5,546: 27. —
— 174 —
Uppbörd:
Statsanslag
-
14,000: — — 14,000: — —
Afgifter af åhörare - —
-  216: 32. — 273: 16. —
Stipendie-medel 630: — — 620: — —
Försäljningsmedel
— - — — 64: 33. 6.
S:r 14,846: 32. — 14,958: 1. 6.
Summa 20,718: 44. 6. 20,504: 28. 6.
Credit.
tgifter:
Löner och arfvoden
— 9,077: 37. 4. 9,133: 16. —
Bibliotheket. och samlingarné
1,358: 13. — 4,413: 35. 2.
Undervisning i fysik, kemi och ritning  614: 30. 2. 1,062: 23. 10.
För verkstaden
290: 39. — 426: 13. 4.
Stipendier
— 505: 40. — 530: — —
Reparationer
32. 38. — 667 : 8. —
Diverse utgifter
3,292: 12. — 1,306: 18. —
S.r 15,172: 17. 6. 17,539: 18. 4.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
3,028: 11. — 2,946: 42. 2.
Förskott
—
2,500: — —
— —
Fordringar
r
18: 16. — 18: 16 —
S:r 5,546: 27. — 2,965: 10. 2.
Summa 20,718: 44. 6. 20,504: 28. 6.
Af Styrelsens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse, angående Institutets
verksamhet under revisionsåren, inhemtas, att undervisningen, som under terminerna
fortgått alla söcknedagar, blifvit meddelad i mathematik, mekanik, machinlära,
mekanisk teknologi (allmän och speciel), fysik (allmän och tillämpad), kemi,
kemisk teknologi, kemiska laborationer, beskrifvande geometri med tillämpningar,
maehinritning, machinarbete, äfvensom i afvägning och kartläggning.
Undervisningen begagnades
Elever. Åhörare. Summa.
år 1848 vårterminen af
31. 13. 44.
— — höstterminen „
19. 11. 30.
„ 1849 vårterminen „
— 18. 23. 41.
— — höstterminen „  _
- 28. 19. 47.
Enligt hvad 1847 års revisionsberättelse utvisar, begagnades undervisningen vid
Institutet år 1844 af 163, och ar 1845 af 126 elever Anledningen till den betydliga
minskningen i elever»es antal under revisionsåren lärer vara att söka deruti, att
fordringarne på kunskaper för erhållande af inträde derstädes blifvit så högt uppstegrade,
att de samhällsklasser, hvilka företrädesvis egna sina barn at de närande
yrkena, nied svårighet kunna bibringa dem det för inträdet behöfliga kunskapsmatt.
.Med anledning häraf och ehuru Revisorerne mäste erkänna den stora fördelen
för samhället deraf, att tillfälle till irihemtande af en vidsträcktare undervisning i de
— 175 —
tekniska vetenskaperna förefinnes, anse Revisorerne önskvärdt, att, intilldess teknologiska
skolor till ett större antal, än som för närvarande finnes, komma att inrättas,
tillfälle jemväl beredes att vid nu ifrågavarande Institut inhemta den för de
tekniska yrkena erforderliga elementarbildning.
Vid räkenskaperna har någon anmärkning icke förekommit.
Kongd. Slottsbyggnad smed len.
Räkenskaperna, som äro för båda åren granskade i Kongl. Kammarrätten utan
anmärkning, utvisa:
Debet. år IS4S. arjtS49.
Balans från föregående året:
Behållning
__  3,941: 16. 1 1,071: 29. 7.
Uppbörd:
Statsanslaget till reparation af Stockholms slott
samt öfriga för Kongl. Hofven upplåtna byggnader
- -  32,000: — — 32,000: — —
Extra inkomst, till reparation af H. K. H. Kronprinsens
rum, af Kongl. Maj:t utan ersättning
försträckta  7,513: 16. — — — —
Sr 39,513: 16. — 32,090: — —
Balans till påföljande året:
Skuld till H. M. Konungens enskilda kassa
11,162: 23. 4. 10,249: 37. 8.
Summa 54,617: 7. 5. 43,321: 19. 3.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld 12,226: 23. 8. 11,162: 23. 4.
Utgifter:
Arfvoden
-  1,870: — — 1,870: — —
Dagsverkspenningar och handtverksarbeten
8,401: 15. 2. 10,679: 6. 9.
Materialier och inventarier
957: 41. — 2,060 33. 4.
Kongl, slottskapellet  -  1,128: 32. — — —
Statyer i rikssalen, norra slottshvalfvet m. in. 800: — — 883: 4. 8.
Fete-salen a Kongl, slottet
12,158: 36. — 8,430: 16. —
Bogårdsträdgårdens underhåll
716: 33. 8. 384: 17. 4.
Transport: 26,033: 13. 10. 24,307 30. 1.
— 176 —
Transport:
26,033:
13.
10.
24,307:
30.
1.
Reparationer och sotning
14,129:
12.
4.
6,455:
26.
—
Gatuhållningsafgift
278:
20.
—
278:
20.
—
Diverse omkostnader
878:
4.
—
384:
38.
—
S:r
41,319:
9
2.
31,426:
18.
1.
Balans till påföljande äret:
Tillgångar
1,071
29.
7.
732:
25.
10.
Summa 54,617: 7. 5. 43,621: 19. 3-
Revisorerné få härvid endast anmäla, att, enligt hvad räkenskaperna gifva vid
handen, af de utaf Kongl. Maj:ts enskilda medel och utan ränta, år 1845, för
Kongl, slottets reparation, förskjutna 15,052 Rdr 1 sk. 4 rst., en summa af 10,249
Rdr 37 sk. 8 rst. återstod vid 1849 års slut ogulden; och hafva, jemväl utaf Kongl.
Maj:ts enskilda medel, 7,513 Rdr 17 sk. 6 rst. blifvit till reparation af 11. K. 11.
Kronprinsens rum utbetalda utan ersättning.
Vid sednaste riksdag behagade Kongl. Maj:t, uti nådig skrifvelse till Rikets
Ständers Statsutskott, föreslå Rikets Ständer att anvisa de 161,508 Rdr 13 sk. 3 rst.,
som åtgått till inredningen af Deras Kongl. Högheters Kronprinsens och Kronprinsessans
våning i Kongl, slottet samt för bosättning och anskaffande af sådana inventariepersedlar,
som blefve i behåll och vore att anse såsom statens tillhörighet;
hvilken nådiga proposition ock af Rikets Ständer, jemlikt underdånig skrifvelse af
den 6 sistlidne Augusti, bifölls.
Då sålunda inventariepersedlar till ett betydligt värde blifvit för allmänna medel
anskaffade, hafva Revisorerne, med kännedom derom, att, i anledning af Rikets
Ständers vid 1840 och 1841 års riksdag gjorda underdåniga framställning och enligt
Kongl. Maj:ts, den 20 September 1841, Dess Riksmarskalksembete gifna nådiga
befallning, inventarier öfver samtliga på Stockholms slott och Kongl, lustslotten
befintliga möbler skulle upprättas och till Kongl. Kammarkollegium aflemnas, samt
dessutom de med dessa inventarier hvarje år timade förändringar genom tillkomst
eller afgång angifvas, trott sig böra taga del af dessa handlingar, för utrönande, dels
huruvida hvad sålunda blifvit i nåder föreskrifvet angående redovisning för äldre, å
slotten befintliga, inventarier vore iakttaget, dels ock om de för ofvannämnde särskilda
anslag anskaffade inventariepersedlar äfven blifvit i vederbörlig ordning förtecknade;
och hafva Revisorerne iuhemtat, ej mindre att de anbefallda inventarierna
äro upprättade och till Kongl. Kammarkollegium öfverlenmade, än äfven att de föreskrifna
årliga redovisningarne för de med dessa inventarier inträffade förändringar
till samma embetsverk inkommit. Vid granskning af dessa handlingar, som synts
vara med ordning och noggrannhet förda, har endast förekommit, att, då så väl
silfver som alla slag af husgeråd vid lustslotten blifvit förtecknade, inventariet för
Stockholms slott deremot upptager blott möbler, i enlighet med Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse.
Hvad åter beträffar de persedlar, för hvilkas anskaffande ofvannämnde anslag
blifvit beviljadt, har, enligt erhållen upplysning, något inventarium deröfver hittills
ej blifvit till Kongl. Kammarkollegium aflemnadt. Då emellertid, efter hvad vid
förenämnde granskning sig visat, omförmälda förteckningar öfver de med inventarierna
inträffade förändringar vanligen inkommit till bemälte verk vid slutet af året
efter det, hvilket redogörelsen omfattar, lärer upprättandet af nu ifrågavarande in
-
\
— 177 —
w 0 0-
v...vw« j^viov-uiai ^ ti il uci
som tie ärliga förteckningarne innehålla, ännu icke hafva medhunnits.
Ansia (jet till bramlväscndet och yttre lyshällniny
en å Kongl, slottet.
Räkenskaperna äro för båda revisionsåren i Kongl. Kammarrätten granskade
ulan anmärkning och utvisa:
Mehet.
Balans från föregående året:
Tillgångar
år 1848.
år 1849.
16: 42. 4.
Uppbörd:
Statsanslag
Extra uppbörd
5,800:
5,810:
12:
S.r
5,800: — —
5,812:
Balans till påföljande året:
Skulil till II. M. Konungens enskilda kassa rätte-  ligen utgörande
’
utföres i redogörelserna till 4,028 och 4,102 Rdr
3,228:
3,302: — —
Summa
Credit.
9,028:
9,130: 42. 4.
Balans från föregående året:
Skuld
924: 34. 8.
3,228:
giller:
Aflöning och ljuspenningar — 2,099: 9. — 1,066: 17. —
Beklädnad  -  192: 37. 4. 320: 35. 8.
Brandväsendet
1,741: 2. — 663: 41. 4.
Lyshållningen
4,044: 21. 4. 3,785: 15. 8.
Diverse omkostnader
8: 45. 4. — —
Balans till påföljande året.
Tillgångar
r 8,086:
19. -
5,836: 13. 8.
16:
42. 4.
66: 28. 8.
Summa 9,‘ 28:  9,130: 42. 4.
23.
— 178 —
§• I
För
ofvannämmle ändamål hafva utöfver tillgångarne blifvit utbetalda, år 1S48,
3,228 R:dr samt, år 1849^ 74 R:dr, eller sammanlagdt 3,302 R:dr, hvilken summa
från Hans Majit Konungens enskilda kassa räntelritt förskjutits.
§. 2.
De i kapitalräkningarne för revisionsåren utbalanserade skulder äro, till följd af
misskrifning, i det förra årets räkning oriktigt utförda, år 1848, med 4,023 R:dr, i
stället för 3,228 R:dr, och år 1S49 med 4,102 R:dr, i stället för 3,302 R:dr; hvilket
förhållande Revisorerne ansett sig böra anmäla.
Drottningholms och Svartsjö Donni, lustslott.
Af räkenskaperna, som blifvit i Kongl. Kammarrätten granskade för år 1848
utan, men för år 1849 med anmärkningar, inhemtas följande förhållande:
Debet. 3r 1S41S. år
Balans frän föregående året:
Tillgångar
189: 29. 10. 440: 38. 9.
Uppbörd:
Statsanslag
16,2 )9: 6. 3. 16,069. 33. 6.
Arrenden och tomtören  ,  1^33: 33. — 1,886: 9* —
Kungsgårdens afkastning
3,828: 32. 4. 14. 8.
Diverse inkomster
l,2öd: 1/. 1,/(>1. 4/. lo.
S:r 23,240: 40. 7. 23,711: 9. —
Summa 23,430. 22. 5. 24,151: 47. 9.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
-  901: 4. 4.  —
Utgifter:
Aflöning, pensioner och gratialer för embets- och
tjenstemän  —- 4,358: 38 8. 4,400: 3. 8.
Dito till arbetsfolk och handtverkare  8,136: 37- 2. Il,4o0: 2/. 11.
För inventarier och materialier
4,485: 8. 8. 4,510: 1. 2.
Diverse omkostnader  -  5,107: 38. 10. o,487: ,>7. 2.
S:r 22,088: 277 4." 23,848: 21. 11.
— 179 —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
251: 8. 11. 44: 10. 6
Fordringar
189: 29. 10. 259: 15. 4.
S.r 440: 38. 9. 303: 25. 10.
Summa 23,430: 22. 5. 24,151: 47. 9.
§. 1.
Under hvartdera revisionsåret äro ytterligare 1,000 R:dr afbetalda å det för
kajbyggnaden vil1 Drottningholms slott upptagna lån, så att oliqviderade återstoden
deraf vid 1849 års slut utgjorde 1,400 R;dr. Likaledes liar, år 1848, en summa af
2,039 ll:dr 11 sk. 7 rst. utgått i afräkning å de af Kongl. Majit, år 1847, förskjutna
medel, tillsammans 30,039 R:dr 11 sk. 7 rst., till möblering uti och reparationer å
nämnde slott; och då någon vidare afbetalning derå icke under år 1849 ägt rum,
utgjorde alltså, vid samma års utgång, det 'oersatta beloppet af berörde förskott
28,000 R:dr. Varande förenämnde båda skuldsummor icke, såsom ske bordt, upptagna
i hufvudredogörelserna, utan i stället redovisade i särskilt bilagda räkningar.
§. 2.
Enligt hvad räkenskaperna utvisa, har vid dessa slotts förvaltning en mindre
god hushållning iakttagits, så väl vid uppköp af födoämnen för statfolkets behof,
som ock vid försäljning af ^slottens produkter. Såsom exempel å begge dessa fall
må anföras, att, enligt verifikationerna, en tunna sill för statfolkets räkning blifvit
uppköpt emot det höga priset af 20 R;dr, samt större partier hö- utaf slottens hötägt
försålts för endast 3, 4 å 5 sk. lispundet.
§. 3.
Till liqviderande af medikamentsräkningar, hafva under revisionsåren utgått tillsammans
omkring 700 R.dr. Vid granskningen af dessa räkningar, har de*t fästat
Revisorernes uppmärksamhet, att, ehuru, vid betalning af större partier medicinalier,
vissa procents rabatt å beloppet vanligen iakttuges och jemväl blifvit vid öfriga
lustslotten, enligt deras räkenskaper, beräknad, sådan rabatt likväl icke vid nu
ifrågavarande liqvid ägt rum.
§. 4.
Uti räkenskaperna upptagas undertitel: “utestående tionde- och dagsverkslösen“
i 1848 års räkning  -
189: 29. 10.
och i 1849 års „
;
259: 15. 4.
Då i dessa summor ingå poster, hvilka fortfarande sedan flera år tillbaka balanseras,
hafva Revisorerne ansett sig böra erinra om angelägenheten deraf, att dessa
balanser skyndsamligen varda antingen till indrifning eller till afskrifning i laga
ordning befordrade.
— ISO —
Så aga Kongl, lustslott.
Dess räkenskaper, hvilka i Kongl. Kammarrätten blifvit för båda revisionsåren,
granskade utan anmärkning, utvisa:
öelict. år ISIS. år fl felt).
Uppbörd:
Statsanslag
3,000: — — 3,000; — —
Bidrag frän Ulriksdals slottskassa
2,710: 4. 10. 5,023: 6. 4.
Arrendemedel
- - 622 — — 622: — —
Hyresmedel m. m.
530: 5. 4. 574: 18. —
Frän Haga trädgård  -
487: 22. 2.
— —
Passevolansmedel för Norska hästj igarnes kasern
och stålls underhållande  -
150: — — 150: — —
S:r~ 7,505: 32. 4. 9,969: 24. 4.
Balans till påföljande året:
Skuld  -  468: 20. 10. 9,704: 30. 5.
Summa 7,974: 14. 2. 19,674: 6. 9.
Credit.
Balans från föregående arel:
Skuld  -  1,668: 38. 8. 468. 29. 10.
Piter :
Aflöning
2,260: 18. 8. 2,582: 43. 9.
Byggnaders underhåll
2,441: 32. — 12,ol7: 4. 4.
Till Haga trädgård
666: 32. — 470: 1. 4.
Diverse omkostnader
9)6: 36. 10. 3,535: 23. 6.
S:r 6,305: 23. 6. 19,2 ,5: 24. 11.
Summa 7,974: 14. 2. 19,674: 6. 9.
Till följd af en år IS49 å Haga slott verkställd betydligare reparation, utbalanseras
i samma års räkenskaper, såsom skuld till följande år. icke mindre än 9,704
11 dr 30 sk. 5 rst,, deraf 4,700 R:dr äro förskjutne af Hans Maj:t Konungen och
5,004 R:dr 30 sk. 5 rst. uppgifvas vara utbetalda af under händer hafvande medel.
Hvad sistnämnde summa angar, hafva Revisorerne inhemta!, att Riksmarskalks-embetet
bemyndigat Ståthållaren på slottet att af under händer hafvande medel utbetala
beloppet emot ersättning af kommande års statsanslag. Da, enligt räkenskaperna,
någon behållning från föregående år icke förefunnits samt utgifterna för året
så betydligt, som nu skett, öfverstigit årets inkomster, förmå Revisorerne icke inse
huru ifrågavarande summa kunnat af under händer varande medel anordnas, helst,
så vidt räkenskaperna utvisa, något lån för utgiftens bestridande icke blifvit upptaget;
hvadan Revisorerne ansett sig höra förhållandet omförmäla.
Haga lustpark.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammarrätten för båda åren granskade utan anmärkning.
De utvisa:
Debet.
år fl felfe.
år ffelt).
Balans frun föregående året:
Tillgångar
- - -
1: 7. 8.
97. 21. 4.
Uppbörd:
Lefverering från Haga slottskassa
666: 32. —
3,535: 23. 6.
2,356: 18. 4.
S:r 3,138: 25. 6.
5,891: 41. 10.
Balans till påföljande året :
Skuld
80: 32. —
Summa 3,139: 33. 2.
6,069: 47. 2.
Credit.
Utgifter:
Lefverering till slottskassan -
Diverse omkostnader
2,554: 37. 8.
6,069: 47. 2.
S:r 3,042: 11. 10. 6,069: 47. 2.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning -,-V—-  -  97: 21. 4.  — —
Summa 3,139: 33. 2. 6,069. 47. 2.
Revisorerne hafva icke funnit något vid dessa räkenskaper att erinra.
Gripsholms Kongl, lustslott.
Af dess räkenskaper, sorn i Kongl. Kammarrätten blifvit granskade för år 1S48
med och för år 1849 utan anmärkning, inhemtas följande:
Oeliet. år f fe iS. år lfeit).
Balans från föregående året:
Tillgångar  -
451. 1. 7. 327: 32. 8.
182 —
Uppbörd:
Statsanslag
1,470: — — 1,470: — —
Arrenden och hyror
562: 1. 3. 628: 33. 3.
Diverse inkomster
539: 18. 8. 751: 44. 2.
S:r 2,571: 19. 11. 2,850: 29. 5~
Balans till påföljande året:
Skulder —
668: 39. — 234: 24. 2.
Summa 3,691: 12. 6. 3,412: 38. 3.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
668: 39. —
gifter:
Aflöning, pensioner och skrifmaterialier
453: 16: — 453: 16. —
Slottets underhåll
2,193: 5. 2. 1,290: 33. 8.
Diverse omkostnader
717: 6. 8 638: 45. —
S:r 3,363: 27. 10. 2,382: 46. 8.
Balans till påföljande året:
Fordringar.' —
327: 32. 8. 361: — 7.
Summa 3,691: 12. 6. 3,412: 38. 3.
Någon erinran vid dessa räkenskaper har icke från Revisorernes sida förekommit.
Ulriksdals Kongl, slott.
Räkenskaperna hafva i Kongl. Kammarrätten för begge revisionsåren undergått
granskning utan anmärkning. De utvisa följande förhållande:
I9(;l»ct. år år i&JW.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
9,425: 4. 1. 11,129: 38. 11.
Uppbörd:
Statsanslag
5,500: — — 5,500: — —
Arrendemedel
1,468: 1. — 1,468: 1. —
Tillfällig inkomst
632: 40. 10. 695: — —
S:r 7,600: 41. 10. 7,663: 1. —
Summa 17,025: 45. 11. 18,792: 39. 11-
183 —
Credit.
Utgifter:
Aflöning ..
693: 16. — 693: 16. —
Onera
241: 16. — 242: — —
Byggnaders underhåll
1,334: 41. 4. 2,661: 25. 4.
Diverse omkostnader
847: 40. 10. 524: 5. 4.
Lefverering till Haga lustslott  .  2,716: 4. 10. 5,623: 6. 4.
S:r 5,833: 23. - 9,744: 5. —
Afskrifning
62: 32. — — —
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning.  10,972: 6. 11. 8,891: 2. 11.
Fordringar
157: 32. — 157: 32. —
S:r 11,129: 38. 11. 9,048: 34. 11.
Summa 17,025: 45. 11. 18,792: 39. 11.
§. 1.
Under åren 1848 och 1849 hafva, likasom under föregående år, öfverflyttningar
från statsanslagen för detta lustslott till anslagssummorna för Haga Kongl, lustslott
ägt rum, till belopp år 1848 af
2,716: 4. 10.
och år 1849 af
5,623: 6. 4.
Då emellertid, enligt Ståthållare-embetets, i anledning af föregående Revisorers
enahanda anmärkning, afgifna yttrande, Ulriksdals slott, efter det Invalidinrättningen
derstädes upphört, skall iordningställas till emottagande af Kongl, personer,
och anslaget för nämnde slott, i föl jd deraf, hädanefter för slottets underhåll till sitt
hela belopp erfordras, lära alltså ofvan omförmälda öfverflyttningar från det ena
till det andra anslaget, icke vidare komma att äga rum.
§. 2.
Ehuru Ståtliållare-embetet öppnat räkning med Rikets Ständers Bank, funnos
likväl vid båda revisionsårens slut i kassan betydliga kontanta behållningar, nemligen:
vid 1848 års utgång 5,972 R:dr 6 sk. 11 r.st., och vid 1849 års slut 3,691 R:dr
2 sk. 11 rst. Revisorerne få derföre förnya den vid sednaste revision, af enahanda
anledning, gjorda erinran, att hvad af tillgångarne icke för de löpande utgifterna
oundgängligen erfordras, bör i Banken insättas.
§. 3.
Enligt hvad 1848 års räkenskaper utvisa, har det Ulriksdals kungsgård tillhörande
vaktkarlsbostället Gröndal blifvit på 30 års tid utarrenderadt, emot en årlig
afgift af 157 R:dr 32 sk., hvilket belopp i så väl 184S som 1849 års räkenskaper
till följande år utbalanseras. Dä arrendekontraktet, ehuru det i räkenskaperna uppgifves
vara desamma i transumt bilagdt, likväl saknas, hafva Revisorerne icke kunnat
utröna hvilka vilkor i afseende å arrendets inbetalning finnas föreskrifna.*'
— 184 -
Strömsholms slott
Dess räkenskaper äro i Konn-l. Kammarrätten granskade för är 1848 med och
för är 1S49 utan anmärkningar. Deraf inhemtas.
ifteliet. år A8-I8. år A849.
Balans från föregående året:
Inventarier
IS: 35. — IS: 35.
Uppbörd:
Af statsanslaget, enligt Rikets Ständers stat, rät-  teligen utgörande
oindelt spanmål 67 T:r, efter markegångspris för-  slagsvis beräknade å 6 R:dr tunnan till
i po-
kontanta penningar 1,470: — — ],§72;
Ersättningsmedel
1,767: 42.
8.
1,767:
429:
42.
40.
8.
6.
S.r
1,767: 42.
8.
2,197:
35.
2.
Balans till påföljande året:
Skuld
242: 42.
10.
Summa
Credit.
2,( 29: 24.
6.
2,216: 22.
2.
Balans från föregående året:
Skuld
246: 3.
6.
242:
42.
10.
Utgifter:
Aflöning och omkostnader
1,764: 31.
1,793:
1.
11
Balans till påföljande året:
Inventarier
18: 35.
—
18.
161:
35.
38.
5.
Sr
18: 35.
—
180:
25.
5.
Summa
2,029: 24.
6.
2,216:
22.
2.
Ehuru anslaget för detta slott, eldigt riksstaten, utgör: oindeld spanmål 67 tunnor,
efter markegängspris förslagsvis beräknade, ä 6 R:dr tunnan, till 4: 2 R:dr och
kontanta penningar 1,470 R:dr, är deremot, enligt hvad räkenskaperna för revisionsåren
utvisa, anslaget under dessa år från Westmanlands läns Ränteri anordnadt med
spanmål, 47 tunnor, och penningar, 1,556 R:dr 18 sk. 8 rst. Enligt hvad Revisorerne
inhemta!, har dock, i anledning af vederbörande redogörares hos Kongl. Statskontoret
anförda besvär öfver Landshöfdinge-embetets i nämnde län resolution, den
30 December 1848, i fråga om utbetalning af skillnaden, för 10 år räknadt, mellan
statsanslaget och hvad deraf blifvit från Landtränteriet utgifvet, Kongl. Statskontoret,
jemlikt beslut den 22 Augusti 1849, på anförda skäl, tillagt slottet, ersättning
för åren 1843 med 1848, motsvarande skillnaden mellan det belopp, som blifvit från
Landtränteriet anordnadt och det slottet enligt stat ägde åtnjuta; kommande, i följd
deraf, rättelse i det anmärkta förhållandet för framtiden att äga rum.
v
— 185 —
Koiig-I. Vetenskaps-akademien.
Dess räkenskaper, hvilka uti särskilda hufvudböcker lemna redovisning för anslaget
till Naturhistoriska Riksmuseum samt för de till insamling och afteckning af
Svenska växter m. in. anvisade medel, äro i Kongl. Kammarrätten för båda åren
granskade xitan anmärkning. Nedanstående tabeller utvisa förhållandet mellan inkomster
och utgifter.
år 4849.
l:o Naturhistoriska Riksmuseum.
»ebet. år 4848.
Balans från föregående året:
Tillgångar  146,773: 35. 8. 148,877: 16. 4.
Uppbörd:
Statsanslag till aflöning
5 000:
Dito till elevers underhåll
Dito till samlingarnes vård och förök
För försålda entrée-biljetter
„ dito naturalster —
;
Till inköp af en utländsk växtsamling
5,000:
5,000:
300:
300:
e
2,200:
2,200: — —
517: 12. —
447: 36. —
— —
80:
— —
200:
r
8,017: 12. —
8,227: 36. —
Ater för ing:
Värdet af inköpta naturalster och inventarier
Vinst genom förändringar och byten af natural-  ster samt värdet af emottagna föräringar
538:
2,474:
4.
5.
870: 35.
410: 40.
S:r
3,012:
4.
5.
1,281: 27.
Summa
157,803:
4.
1.
158,386: 31.
4.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
100:
—
—
—
—
Utgifter:
5,200:
300:
2,139:
5,200:- —
300: —
3,017: —
Elevers underhåll  -
Samlingarnes vård och förökande
8.
11.
3.
S:r
7,639:
8.
11.
8,517: —
3.
Afskrifning:
Samlingarnes med viss procent årligen nedsatta
värde
1,186: 26. 10. 1,18,3: 31. 4.
Balans till påfölj andr året:
Kontant behållning - ...  306: 47 7. 17: 35. 4.
Inventariers och samlingars värde  148,570-, 16. 9. 148,668: 12. 5.
S:r 148,877: 16. 4. 148,685? 47. 9.
Summa 157,803: 4. 1. 158,386: 31. 4.
2:o De för insamling och afteckning af Svenska växter m. m. anslagna medel.
»eliet. år 4948. år 1849.
Balans från föregående äret.:
Tillgångar —
-  475: 12. — 796 44. —
Uppbörd:
Statsanslag,
för insamling af Svenska växter m. m  800: — — 800: — —
lönefyllnad för Akademiens Astronom  200. — — 200: — —
till befordrande af Akademiens fortfarande verksamhet
—- ----  — — 640: — —
Af manufakturmedlen, till arfvode ät en kemist,
— — 600: — —
S:r 1,000: — — 2,240:
Summa 1,475: 12. — 3^036: 44. —
Credit.
Utgifter:
För afteckning af Svenska växter m. m.  460: — — 1,231: 32. —
Lönefyllnad till Akademiens Astronom  200: — — 200: — —
För inköpta böcker m. m  — — 671: 47. 10.
Diverse omkostnader
18: 16. — —— — —
S-.r 678: 16. — 2,103: 31. 1(4
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
796: 44. — 933: 12. 2.
Summa 1,475: 12. — 3,036: 44. —
*
§. 1.
Till inlösen, för Naturhistoriska Riksmusei räkning, af de till Vetenskaps-akademiens
hus gränsande, i samma qvarter belägna, tomterna N:ris 1, 2, 3 och 4, hvilka
— 187 —
af Akademien blifvit inköpta för en summa af 39,383 R:dr 16 sk., beviljade Rikets
Ständer vid 1847 och 1848 års riksdag, utöfver de, i riksstaten, för Akademien
uppförda 640 R:dr, ett ytterligare årligt anslag af 2,000 R:dr, under vilkor, bland
andra, att Akademien bekostade friköpandet af de ofria tomterna N ris 2, 3 och 4,
derest ett sådant friköpande från Stockholms stads sida medgåfves.
Enligt hvad räkenskaperna innehålla, hade friköpandet af nämnde tomter ännu
icke vid 1849 års utgång skett, emedan, såsom det uppgifves, oöfvervinnerliga hinder
derför dittills mött; hvilket Revisorerne ansett sig böra anmäla, äfvensom att,
i anledning deraf, 1849 års anslag, som blifvit hos Kongl. Statskontoret reqvireradt,
icke fått derifrån utbekommas.
Såsom Revisorerne, vid besök på stället, inhemtat, har dock tomternas friköpande
efter nämnda tid ägt rum, likasom öfriga vilkor för anslagets lyftning blifvit
uppfyllda; hvarjemte Revisorerne erfarit, att en del af Akademiens dyrbara samlingar,
i anseende till bristande utrymme, icke kunnat ordnas och uppställas.
§. 2.
Vid räkenskaperna hafva Revisorerne icke funnit något att anmärka.
Kongl. Svenska Akademien.
Dess räkenskaper äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1848 utan och
för år 1849 med anmärkning. Förhållandet mellan inkomster och utgifter inhemtas
af följande tabell:
»ebet. år 4849. år 4§49.
Uppbörd:
Statsanslag  ,  1,560: — — 1,500: — —
Af Akademiens enskilda medel
46: 45. — 391: 28. 8.
Summa 1,546. 45. — 1,891: 28. 8.
Credit.
Utgifter:
Arfvoden  -
-
400: 400: — —
Hyra för biblioteksrum
540: 30. — 400: — —
Omkostnader för högtidsdagen
142: 12. — 141: 10.
Dito för minnes-penningar oell medaljer  366: 13. — 834: 10. -
Ved ochfjus -
97: 38. — 116: 8. 8.
Summa 1,546: 45. — 1,891: 28. 8.
Någon erinran vid dessa räkenskaper har icke från Revisorernes sida förekommit.
Vid anställd inventering, befunnos säkerhetshandlingarne för de utlånta medlen
i behörig ordning.
— 188 -
Kongl. Witterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.
Räkenskaperna, hvilka i Kongl. Kammarrätten blifvit granskade för båda åren
utan anmärkning, hafva icke heller till någon erinran från Revisorernes sida föranleda
De utvisa följande förhållande:
»eliet. år IS4S. år 1S49.
Balans från föregående året:
Tillgångar af stats-anslagsmedlen -  1,060: 26. 9. 482: 33. 5.
Dito af Akademiens enskilda medel
8,633: 47. S. 8,595: 38. 10.
S.r 9,694: 26. 5. 9,078: 24. 3.
Uppbörd:
Af stats-anslaget
2,400: — — 7,733: 16. —
Till ljuspenningar
85: 45. — 85: 45. —
Extraanslag
1,019: 45. 10. 750: — —
Diverse inkomster
89. 2. — 10. — —
S:r 3,594: 44. 10. 8,579: 13. —
Af Akademiens enskilda medel
2,421: 39. 2. 430: 35. 2.
Balans till påföljande året:
Skuld å stats-anslagsmedlen
1,524: 40. 9. — —
Summa 17,236: 7. 2. 1S,088: 24. 5.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld å stats-anslagsmedlen
... 1,016: 46. 4. 1,524. 24. 5.
Utgifter:
Till samlingarne
2,128: 36. 7. 2,153: 29. 7.
„ bibliotlieket
515: 46. 8. 615: 41. —
„ tryckningskostnader
703: 40. — 652: 24. —
„ rese-stipendier m. m.
1,131. 8. 4. 256: 9. 6.
„ Musei inredning m. m.
115: — — 395: 42. —
„ ljuspenningar
85: 45. — 85: 45. —
S:r 4,680: 32. 7. 4,159: 47. 1.
Af Akademiens enskilda medel: till aflöning och
jettoner
460: — — 445: 16. —
utlånta medel
2,000: — — — —
S.r 2,460: — — 445: 16. —
— 189 —
Balans till påföljande året:
Behållning af stats-anslagsmedlen  ^ca. ;->o 5 o o77. R -
Dito af Akademiens enskilda medel
8,595: 38." lo! 8,581: 10. —
S:r 9,078: 24. 3. 11,958: 16. 7.
Summa 17,236: T. 2. 18,088: 24. ö!
V id anställd inventering, befunnos säkerhetshandlingarne i god ordning.
Kong*!. Museum.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammarrätten för båda revisions-åren granskade
utan anmärkning. De utvisa följande förhållande:
»eliet. år isis. år 1S49.
Balans från föregående året:
Tillgångar
2,675: 12. 11. 3,467. 46. 11.
Uppbörd:
Statsanslag
l5ooo: _
Skuld
Hos statsverket innestående:
Balans till påföljande året:
Statsanslag
1,000-
384: 45. 1.
Summa 3,675: 12. 11. 4,852: 44.
Credit.
Utgifter:
För inköpta taflor och böcker m. m. -
jgg. 40.
52.3; 16
„ taflors rengöring m. 111  94'. 22!
115-’ 24. —
S:r 207: 14. — 638: 40. —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Fordran
3,467: 46. 11. 3,214:
— - 1,000:
4. —
S:r
3,467: 46. 11. 4,214:
4. —
Summa
3,675: 12. 11. 4,852:
44. —
Dessa räkenskaper hafva icke föranledt till någon erinran från Revisorernes
sida.
— 190 —
Kongl. Akademien för de tria konsterna.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammarrätten granskade för båda revisionsåren
utan anmärkning och hafva icke heller till någon erinran från Rikets Ständers Revisorers
sida föranledt.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda
19 eliet. år 1848. Ar 1849.
Balans från föregående äret :
Tillgångar
.
13: 30. 8. 39: 15. o.
Uppbörd:
Statsanslag
7,100: — — 7,100: —
Till vedanskaftning -
06: 32: — 06: 32.
S:r 7,100: 32. — 7,100: 32: —
Summa 7,180: 14. 8. 7,205: 47. 5.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
5,400: — — 5,358: 16.
Stipendier  -  180: — — 180:
Belöningsmedaljer
77: 6. 9. 100: 30.
Ved och lyshållning
409: 19. 8. 459: 28. —
Bibliotheket, samlingarne, rit- och skrifmaterialier - - 850: 35. 4. 949: 41. 2.
Betjeningens beklädnad
-
223: 33. 0. 119: 40. 8.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning  -
Summa 7,180. 14. 8. 7,205: 47. 5.
S r 7,140: 47. 3.
7,168 11. 10.
39: 15. 5.
37: 35. 7.
Kongl. Musikaliska Akademien.
Af räkenskaperna, som för båda revisionsåren i Kongl. Kammarrätten undergått
granskning utan anmärkning, inhemtas följande förhållande:
Delict. år 4848. år A849.
Balans från föregående äret.:
Tillgångar
3,888: 11. 1. 3,946: 25. —
— 191
Uppbörd:
Statsanslag
1,700:  3,000:
Intressemedel
186: 19. 2. 180: 19. 2.
S:r 1,886: 19. 2. 3,186: 19. 2.
Summa 5,774: 30. 3. 7,132: 44. 2.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
1,466: 32. — 2,733: 16. —
Stipendium till en elev
33: 16. — 25:
—
Jettoner
174: 32. — 178: 32. —
Diverse omkostnader
153: 21'. 3. 194: 15. 5.
S:r 1,828: 5. 3. 3,131: 15. 5.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
246: 25. — 301: 28. 9.
Utlånta medel
3,700: — — 3,700: — —
S:r 3,946: 25. — 4,001: 28. 9.
Summa 5,774: 30. 3. 7,132. 44. 2.
Räkenskaperna hafva icke föranledt till någon erinran från Revisorernes sida,
och befunnos vid anställd inventering säkerhetshandlingarne i behörig ordning.
Kongl. Bibliotheket.
Af räkenskaperna, sorn i Kongl. Kammarrätten granskats för år 1848 utan och
för år 1849 med, anmärkning, inhemtas följande:
»eliet. år 1848. år 1849.
Balans från föregående året:
Kontant behållning
431: 16. — 338: 44. —
Uppbörd:
Årsanslaget
8,000: — — 8,000: — —
Försäljningsmedel
6: — — — —
S:r 8,000: — — 8,000: — —
Summa 8,437: 16. — 8,338: 34. —
Credit.
Utgifter:
lör inköpta böcker m. m  8,098: 20. — 8,061: 35. —
— 192 —
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
>— 338:
277: 9. —
Summa 8,437: 16. — 8,338: 34. —
Till någon erinran från llevisorernes sida hafva dessa räkenskaper icke föranledt.
Kongl. Theatern.
Räkenskaperna för spelåren 1848—1849 och 1849—1850 hafva blifvit i Kongl.
Kammarrätten granskade, för det förra spelåret utan, och för det sednare »werfanmärkning.
Debet.
Balans från föregående året:
Tillgångar
Spelår e t
från och med den från och med den
1 Juli 1848 till 1 Juli 1849 till
»amma tid 1849. samma tid 1850.
586: 8. 4.
Uppbörd:
Årligt bidrag af H. M. Konungen
40,000: — —
Statsanslag  6,000: — —
Recettmedel
-  92,497: 37. 4.
Hyresmedel
5,335: 8.
Extra inkomster af konserter, extra recetter m. m. 436: 42. —
Af 14. M. Konungens enskilda medel, till pensioner, 3,015: — —
Af Dito dito, till betäckande af öfverbetalningarne
för spelåret,
601:
20. 1.
40,000:
6,000:
— —
105,474:
20. —
4,850:
— —
1,030:
4. —
2,446:
32. —
4,138: 12. 10.
S:r 147,284: 39. 4. 163,939: 20. 10.
Balans till påföljande året:
Skulder  ' -
12,000:
— 12,000:
Summa
159,870: 47.
Credit. v
Balans från föregående året:
Skulder
8. 176,540: 40. 11.
12,000: —
Utgifter:
Aflöning till Direktionen, tjenstemän, informatörer
och aktörsstaten m. fl -
Dito för orkesterstaten
66,695: 25. — 68,295: 17. 4.
26,126:  26,539: 36. —
Transport: 92,821: 25.
94,835; 5. 4.
. — 193 —
Transport: 92,821: 25. — 94,835: 5. 4.
Tjenstgönngspenningar -  10,456: 16. — 9,282 16. —
Dagaflömng
14,632. 9. 4. 15 020; 1Q g
Lyshållning
11,360. 31. 2. 11,341: 24. 1.
Författare- och öfversättare-arfvoden  1,975: 4. 8. 2,708: 9. 1.
Böcker, instrumenter, musikalier m. 111.
1,970: 12. 10. 3,088- 42 2
Dekorationer, kostymer m. m  17,955: 15. 3. 15,915: 44 10
Expenser  4,262: 5. 4. 6,715: 34. 3.
Pensioner
3,015. — — 2,446: 32. —
Extra utgifter
821: 4. — 2,595: 34. 8.
S:r 159,269: 27. 7. 163,950: 13. 1.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning. - -  601: 20. 1. 590: 27. 10.
Summa 159,870: 47. 8. 176,540: 40. 11.
Revisorerne hafva härvid icke funnit något att erinra.
Kongl. Serafimerordens-gillet.
(Allmänna hospitals- och barnhusfonden.)
Räkenskaperna, som blifvit i Kongl. Kammarrätten granskade för båda revisionsaren
utan anmärkning, utvisa:
Debet. år 4S-Ä8. år 18419.
Balans från föregående året:
Tillgångar
707,366: 26. — 679,832: 14. 1.
Uppbörd:
Indelta räntor
Krono- och kyrkotionde  —
Statsanslag
Privata donationer
-
Arrenden, hyror och tomtören
Kollekt- och armbösse-medel
Befordringsafgift, inskrifningspenningar och 1111-
derhållsersättning
Ersättning för genom Götha kanals anläggning
förlorad jord  —
Arfs- och qvarlåtenskapsmedel
Influtna kapital oell räntor .---
Köpeskilling för försålda fastigheter
Diverse inkomster--
S:r 152,201: 15. II. 111,460: 45. 7-
25.
5,848: 40.
3.
5,883:
9.
4.
51,484: 16.
5.
50,686:
13.
1.
1,973: 20.
4.
1,893:
27.
1.
308: 16.
—
290:
10.
29,103: 39.
2.
29,176:
36.
10.
792: 19.
—
879: 31.
11.
4,921: 16.
8.
11,069: 10.
1.
1,252: 36.
11.
2,175: 26.
7.
887: 6.
1.
2,910:
14.
48,596: 36.
9.
385:
43.
8.
635: 31.
5.
243:
27.
8.
6,386: 24.
11.
5,866: 35.
4.
— 194 —
Balans till påföljande äret:
Skulder -  - -- 27,871: 33. 9. 27,514: 20. 3.
Summa 887,439: 27. 8. 818,807: 31. 11.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder  72,464: 42. 8. 27,871: 33. 9.
Utgifter:
Aflöning  20,611:
Pensioner — -
Uppfostringshjelp  -
11,985:
Understöd för sjukvårdsanstalterna
2,533:
Underhåll
Förmalnings-, malt- och bryggningskostnader
Medikamenter  —' -
Beklädnad
Ved, ljus och olja
Skrifmaterialier, expenser och postporto
Begrafningskostnader
Nybyggnader och reparationer
Räntemedel
Rese- och traktamentskostnader
Diverse utgifter
Inventariers upphandling
Restituerade medel
S:r
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
40,272:
Spanmål och proviant
.<  17,345: 25.
Utlänta medel
Inventarier
23,136:
Fastigheter
514,130: 19.
Fordringar  32,176:
Förskotter  42,750: 15.
Proprie balanser
S:r
Summa 887,439: 27. 8. 818,807: 31. Tl
Vid dessa räkenskaper hafva Revisorerne icke funnit annat att erinra, än att
register öfver de i hufvudböckerna förekommande särskilda konti saknas, hvarigenom
granskningen i någon mån försvårats; börande Revisorerne derjemte meddela,
att, sedan Rikets Ständer vid 1847 och 1848 års riksdag medgifvit afskrifning af
Serafimerordensgillets skuld till salpeterfonden, 48,000 R:dr, denna skuld, till följd
af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 18 Augusti 1848, blifvit i samma års räkenskaper
afskrifven.
6,907:
40.
9.
5,155:
3.
9.
20,611:
12.
8.
21,219:
7.
550:
—
—
550:
—
—
11,985:
8.
11.
11,907:
42.
8.
2,533:
16.
—
933:
16.
—
61,500:
5.
10.
57,803:
47.
2.
270:
23.
4.
273:
34.
8.
1,009:
12.
10
1,108:
43.
5.
4,493:
2.
7.
4,912:
41.
7.
8,438:
35.
6.
9,394:
43.
6.
878:
25.
8.
874:
31.
4.
258:
26.
—
333:
33.
4.
7,196:
34.
2.
4,383:
10.
6.
1,935:
26.
8.
922:
10.
8.
515:
26.
11.
284:
18.
2.
5,399:
45.
3.
5,420:
6.
—
658:
12.
4.
1,851:
1.
3.
—
—
2,513:
4.
10.
128,234:
26.
2.
124,687:
1.
8-
40,272:
13.
27,847:
14.
5
17,345:
25.
9.
F 13,669:
29.
11
8,445:
37.
i •
3,321:
33.
1
23,136:
46.
6.
23,910:
19.
8
514,130:
19.
6.
514,130:
19.
6
32,176:
33.
4.
33,950:
47.
4
42,750:
15.
4.
42,804:
40.
6
1,574:
15.
1.
1,451:
28.
4'
679,832:
14.
1.
661,093:
40.
9.
— 195 —
Kong-1. Lasar etts-direktion en.
Dess räkenskaper hafva i Kongl. Kammarrätten blifvit granskade för år 1848
utan och för år 1849 med anmärkningar.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
år 1§49.
år 1849.
Balans från föregående året:
Tillgångar  - - 287,030: 21. 2. 281,855: 39. 5.
Uppbörd:
Statsanslag
Befordringar och; burskaps-afgifter
Biljardafgift
Kortstämplingsafgift i
Inskrifningsafgift
Tolagsafgift
Societetsafgift
Bötesmedel
Donationsmedel
Intressemedel
Balans till påföljande året:
Skulder, enligt kapitalräkningen,
enligt Lasarettskommissarie^ redogörelse,
5,500:
5,500:
589:
23.
9.
690:
20.
3.
1,390:
29.
—
1,546:
17.
5.
37:
28.
10.
37:
28.
10.
1,026:
7.
—
981:
—
—
8,840: 24.
—
13,753:
8.
—
—
—
27,172.
31.
—
2:
—
—
2:
—
—
40:
10.
8.
600:
—
—
1,000:
- 13,301:
39.
3.
13,421:
6.
:r 31,288:
7.
10.
64,164: 20.
8.
4,889: 30.
8.
3,301: 42.
7.
—
—
79:
9.
2.
:r 4,889: 30.
8.
3,381:
3.
9.
Skulder
Credit.
Balans från föregående året:
Summa 323,208. 11. 8. 349,401: 15. 10.
287: 20. 1. 4,889: 30. 8.
Utqifter:
Lasarettets underhåll —  33,588: 35. 2. 36,611: 12. —
Aflöning
6,426: 32. — 6,426: 32. —
Pensioner
733: 16. — 830: — —
Diverse
316: 13. — 263: 6. —
Af Gyllenborgska medlen
— — 2,000: — —
S r 41,065: - 2. 46,131: 2. —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning, enligt kapital
räkningen,
;— 7,731: 14. 8.
enligt Lasarettskommissariens
redogörelse,  2: 40. 10-
Fordringar
*
10,330: — 6.
7,734
673
Transport: 8,407
7. 6.
7. 9.
25,021: 7.
15. 3. 35,351: 7. 6.
— 196 —
Transport: 8,407: 15. 3. 35,351: 7. 6.
Utlånta medel --—- — - -
272,606: 31. 6. 262,187: 31. —
Förskotter
841: 40. 8. 841: 40. 8.
S:r 281,855: 39. 5. 298,380: 31. 2.
Summa 323,208: 11. 8. 349,401: 15. 10.
§. 1.
Granskningen af dessa räkenskaper har i någon mån försvårats derigenom, att
register öfver hufvudböckernas särskilda konti saknas; hvilket Revisorerne, tillvinnande
af rättelse derutinnan för framtiden, ansett sig böra anmäla.
§. 2.
Vidare har det fästat Revisorernes uppmärksamhet, att, ehuru, enligt hvad räkenskaperna
utvisa, lasarettet vid revisionsårens slut hade behållningar i Rikets
Ständers Bank innestående, behöriga bankoattester, till bestyrkande deraf, likväl icke
blifvit räkenskaperna bifogade.
§. 3.
Enligt räkenskaperna, har antalet af de å lasarettet under revisionsåren vårdade
patienter utgjort.
år 1§4§. år 1849.
Från förra året qvarliggande  258. 247
-  2,360. 2,466!
Utsknfne
2,152. 2,226.
Döde
219. 216.
Qvarliggande till följande året
247. 271.
Underhållsdagarne hafva varit
86,634. 88,90o!
§• 4.
Vid anställd inventering, den 3 sistlidne November, befunnos säkerhetshandiingarne
för lasarettets utlånta medel i god ordning.
Danviks hospital.
Räkenskaperna, sorn för år 1848 äro i Kongl. Kammarrätten granskade med anmärkningar,
men för år 1849 ännu icke undergått revision derstädes, utvisa:
— 197 —
Debet. år 1848. år 1849.
Balans frän föregående
året:
Spanraål. Penningar. Spamnål. Penningar.
T:r Kpr. T:r Kpr.
Tillgångar  172. 4,3 72,730: 19. 10. 168. 5,3 55,162: 22. 8.
Uppbörd:
Hemmansräntor, arrenden
och krono
-
tionde m. m
2,474. 12,5
11,569.
29.
—
2,472. 16,3
10,054:
10.
Spanmåls-försälj-
ningsmedel
—
7,018:
21.
—
—
6,060:
25.
Kost- och underhålls-
medel
—
5,490:
6.
6,690:
18.
Intressemedel
—
3,352:
21.
2.
2,028:
40.
Tolagsmedel
2,974:
36.
11.
4,554:
7.
7.
Ovarlåtenskaps-
medel
—
265:
3.
8.
30.
Rekognitionsmedel
—
3,026:
—
4.
193:
8.
Återbetalda lån
19,822:
42.
1.
100:
Medgiftsmedel
666:
32.
1,107:
Frivilliga gåfvor .
samt håf- och
armbössemedel
—
184:
-
150:
1.
4.
Tillkommet hy-
pothek
—
650:
.
Diverse inkomster
—
149:
43.
1.
.
170:
24.
5.
S:r
2,474. 12,5
55,169: 43.
3.
2,472. 16,3
31,109: 11.
2.
Balans till påföljan-  de året:
Skulder
84. 26,3
1,740: 35.
8.
85. 20,3
10,201: 28.
6.
Summa
Credit.
Balans frän före-  gående året:
Skulder
2,731. 11.
129,641: 2.
9.
2,726.
9,9
96,473: 14.
4.
84. 13,3
11,813: 22.
3.
S4. 26,3
1,740: 35.
8.
Afskrifning ar:
Hemmansräntor och
arrenden
34. 5,8
1,222: 38.
7.
34.
5,8
1,566: 7.
1.
Transport:
34. 5,8
1,222: 38.
7.
34.
5,8
1,566: 7.
1.
— 198 —
Transport: 34. 5,8
Iutressemedel -
—
Redovisade i provianträkningen—■
270. —
Löst och försåld
spanmål  — 1,510. 24,7
Afskrifningsprocent 37. 2.
1,222: 38. 7.
4: 9. 7.
34. 5,8
270. —
1,480. —
38. 19.
S:r 1,850. 0,5
60. —
568. 24.
Utgifter:
Löner och arfvoden
Kost och underhåll
Medikamenter
Inventarier
Byggnader och reparationer
Beklädnad
Intressen å donationer
Utskylder
Restituerade medel
Hästarnes utfodring
Diverse utgifter
Fastighets-köpeme
del
Utlånta medel
Afförda hypotheker
S:r
Balans till påföljande
året:
Fordringar
168. 5,3 12,923. 44. 6.
Utlånta medel
— 42,238: 26. 2.
1,227:
—
2.
6,661:
23,823:
36.
10.
1,292:
13.
6.
564:
27.
8.
1,005:
29.
8.
2,271:
18.
2.
607:
29.
4.
969:
8.
9.
2,043:
31.
2.
300:
1,426:
8.
6.
650:
—
—
19,822:
42.
1.
1,822. 30,3
60. —
601. 18.
1,566: 7. 1.
4 9. 7.
1,570; 16. 8.
628. 24. 61,438: 5. 8.
S:r 168. 5,3 55,162: 22. 8.
6,655:
21.
4.
24,709.
45.
9.
1,236:
33.
1.
748:
36.
8.
1,819:
35.
4,393:
39.
4.
444.
___
901:
44.
1.
47:
5.
4.
300:
.
___
1,012:
20.
1.
3,000:
—
—
100:
661. 18. 45,369: 40. 8.
156. 31,3 5,638: 5. 2.
42,154: 12. 2.
156. 31,3 47,792: 17. 4.
Summa 2,731. 11,1 129,641: 2. 9. 2,726. 9,9 96,473: 14. 4.
§. 1.
Genom nådig skrifvelse af den 25 sistlidne Juni, föranledd af Rikets sednast
församlade Ständers underdåniga framställning, har Kongl. Maj:t anbefallt Direktionen
för Danviks hospital att, till ledning vid statsrevisionerna, jemte räkenskaperna,
afgifva berättelse om hospitalets förvaltning; i anledning hvaraf Revisoreme
ock fått emottaga en sådan för åren 1848 och 1849. Då denna, nu första gången
— 199 —
aflemnade, berättelse jemväl innefattar en utförlig relation om hospitalets stiftelse och
området för dess verksamhet m. m., hafva Revisoreme trott det icke sakna intresse,
att det hufvudsakliga innehållet deraf omförmäles.
Ifrågavarande barmhertighetsinrättning består af 2:ne hufvudafdelningar, nemligen:
det egentliga hospitalet, der orkeslösa fattiga och kroppsligt sjuka samt mindre
vetande personer vårdas och försörjas, samt dårhuset, hvarest vansinniga till
förvar och kurativ behandling emottaga^. Hospitalet är stiftadt af Konung Gustaf I.,
och fick år 1531 sig tillagd all den ränta, som förut ingått till S:t Clara kloster,
S:t Görans hospital, m. fl. fromma inrättningar; hvarjemte nämnde regent af sina
arfvegods till hospitalet donerade de i granskapet af Danviken belägna hemmanen
Hammarby, Sikla, Järla, Skurö och Dufvenäs. Utom dessa inkomster, blefvo sedermera
af Konung Gustaf den II. Adolf åtskilliga hemmansräntor och förmåner hospitalet
tillslagna. Dårhuset är åter en i sednare tider tillkommen, med hospitalet förenad,
sjukvårdsanstalt för dårar och vansinniga. Till en början intogos och sköttes
dessa olyckliga i hospitalets sjukstuga; men då behofvet snart kräfde en mera utvidgad
och lämplig dårhusvård, samt af Konung Gustaf III. för ändamålet anslogs en
summa af 5,000 R:dr, äfvensom enskilda bidrag erhöllos, inköptes år 1785 det invid
Danviken belägna s. k. saltbruket, hvilket till dårhus inreddes och dertill ännu begagnas.
Kostnaden för underhållet, så väl af hospitalet, som af dårhuset, bestriddes
af de primitivt för hospitalet anslagna tillgångar och af de bidrag, som sedermera,
utan företrädesrätt för den ena eller andra afdelningen, blifvit till inrättningen donerade.
År 1816 utvidgades ytterligare denna stiftelse derigenom, att ett försörjningshus
der inrättades för Stockholms stads embets- och tjenstemäns enkor och döttrar
i den ålder och torftighet, att de ej sjelfva kunde sig försörja; och genom en donation
af numera aflidna Enkefru von Knigge å 10,000 R:dr, till beredande af husrum
för ålderstigna fattiga och oförsörjda borgaredöttrar af gross- och kramhandelsklasserna
i Stockholm, sattes Direktionen sedermera i tillfälle att för nämnde ändamål
uppföra en särskild byggnad; uti hvilket s. k. enkhus en fristad öppnades afven
för sådana enkor och äldre ogifta fruntimmer, som, ehuru torftiga, likväl kunde för
sitt underhåll erlägga någon betalning. Vidare har, efter upphörande af ett vid
Danviken tillfälligtvis uppfördt sjukhus för koppsmittade, lägenhet der öppnats för
emottagande af sådana fattiga personer af mankönet, som voro behäftade med svåra
benskador och derigenom oförmögne till arbete, hvilken sjukvårdsanstalt jemväl underhålles
af hospitalets tillgångar; och äro slutligen, under loppet af år 1849, sedan
Invalidinrättningen på Ulriksdal blifvit upplöst, å hospitalet, i en särskild dertill inredd
sal, till försörjning emottagne 14 invalider, emot en årlig afgift af invalidhusfonden
af 100 R:dr för hvarje invalid.
Beträffande styrelsen af Danviks hospital, inhemtas af berättelsen: att densamma,
från inrättningens första början och intill år 1783, utöfvades af Stockholms stads
Magistrat; att Serafimer-ordens-gillet derefter hade öfverstyrelse]! samt Stockholms
stads Politie-kollegium den speciella förvaltningen af hospitalet intill år 1808, då
inrättningen förenades med allmänna fattigvården och styrelsen öfverflyttades till
Fattigvårdsdirektionen; samt att slutligen år 1813 förvaltningen uppdrogs åt en ny
Direktion, bestående af Öfverståthållare!!, såsom ordförande, och 6 ledamöter, jemte
Polismästaren i hufvudstaden, till följd af dennes embete, med rättighet för denna
Direktion att styra inrättningen på det sätt, som ansågs för ändamålet tjenligast,
utan hinder af förut gifna stadganden. Denna Direktion, som emottog inrättningen
i skuldsatt och förfallet tillstånd, men genom nitiska bemödanden lyckats ordna och
— 200 —
upphjelpa dess angelägenheter, har sedermera till sin sammansättning blifvit i så
måtto förändrad, att densamma för närvarande består af Öfver-ståthållaren eller, i
hans frånvaro, Under-ståthållaren, samt, utom Polismästaren i hufvudstaden, 6 ledamöter,
hvilka af Kongl. Majit i nåder förordnas.
Hvad nu särskilt angår hospitalets förvaltning och ställning under revisionsåren,
så få, i enlighet med hvad den afgifna berättelsen vidare innehåller, Revisorerne, med
hänvisning för öfrigt till ofvan intagna tabell, här meddela, att inrättningen under
berörde år härbergerat, underhållit och vårdat:
år 1848, 536 personer, nemligen:
på det egentliga hospitalet
283.
på det s. k. enkhuset
45.
och på dårhuset
208.
samt år 18-19, 556 personer, nemligen:
på det egentliga hospitalet
.. 293.
på det s. k. enkhuset
46.
och på dårhuset
217,
utgörande, efter fördelning af utgifterna för underhållstagarne, deri egentliga underhållskostnaden
för hvarje, år 1848, 10 sk. 3 rst. per dag eller 77 R:dr 46 sk. 7 rst.
för året, samt, med tillökning af öfriga utgifter, 14 sk. 10 rst. per dag eller 113
Ridr 6 sk. 1 rst. för året, och år 1849, 10 sk. 11 rst. per dag eller S3 Ridr 1 sk.
10 rst. för året, samt. med tillägg af öfriga utgifter, 14 sk. 11 rst. per dag eller
113 Rulr 36 sk. 5 rst. för året. Af denna personal äro de flesta å inrättningen intagne
utan all ersättning, hvaremot en del mottagits, emot en på en gång erlagd
summa, samt öfriga, emot årlig afgift, utgörande för plats på enkhuset 120 Ridr och
för vård på hospitalet eller dårhuset 75 å 80 Rdr.
Den under revisionsåren inträffade minskning i inkomsterna, hvilka understigit
utgifterna, år 1848, med 7,226 Ridr 25 sk. 10 rst., och, år 1849, med 12,098 Ridr
33 sk. 6 rst., har härrört deraf, att spanmålsprisen under förstnämnde båda år voro
så låga, att de influtna medlen för hospitalets kronotionde samt hemmansräntor och
arrendespanmål under dessa år uppgått till betydligt mindre belopp, än 1846 och
1847 års spanmålsmedel; utgörande skillnaden, år 1848, 5 å 7,000 Ridr samt, år
1849, 8 å 11,000 Ridr. Till förekommande af dylika missförhållanden för framtiden,
har väl Direktionen beslutat, att, i den mån underhållstagare å hospitalet afginge
och så vidt möjligt vore, minska deras antal, men, ehuru det synes sannolikt, att,
till följd af fördelaktigare spanmålspris och genom vidtagande af den utaf Direktionen
beslutade åtgärd, utgifterna derefter icke så betydligt, som under revisionsåren,
komma att öfverstiga inkomsterna, måste dock ofvanberörde förhållande väcka
farhåga för hospitalets framtida bestånd; Revisorerne hafva derföre trott sig böra å
förhållandet fästa Rikets Ständers synnerliga uppmärksamhet.
§. 2.
Sedan hospitalet, genom gåfva, erhållit en inteckning å 1,000 Ridr banko i fastigheten
Nio 4, qvarteret Sparfven i S:t Johannis församling, har Direktionen, under
loppet af år 1849, för hospitalets räkning inköpt nämnde fastighet; men då af
räkenskaperna ej kunnat utrönas, huruvida denna egendom under året lemnat någon
afkastning, äro Revisorerne icke i tillfälle att bedömma, om berörde fastighetsköp
varit med hospitalets fördel öfverensstämmande.
— 201 —
§• 3.
å siffanhSlaleiS/»ke"Skap8r 1 K0n,?1- Ka“rrätten granskas endast i afseende
nine ritsel? r Rev,sore,rne ^aget, att särskilda Revisorer för denna inrättg
utses’ att ärligen granska och närmare följa densammas förvaltning.
§. 4.
„ att met* fullkomlig säkerhet kunna bedömma hospitalets verkliga ställning,
anse Revisorerne det vara af vigt att i räkenskaperna ett särskildt fastighetskon to
nviiket nu icke finnes, varder upplagdt.
§. 5.
Säkerhetshandlingarne befunnos, vid anställd inventering, i god ordning.
Drottning-huset.
Dess räkenskaper, granskade i Kongl. Kammarrätten för båda revisionsåren utan
anmärkning, hafva icke heller foranledt till någon erinran från Rikets Ständers
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:
»eliet. år 1848. är 1849.
Balans frun föregående, äret:
Tillgångar
72,903: 39. 2. 75,172: 18. 10.
Uppbörd:
Statsanslag
3,333: 16. — 3,333: 16. —
Intressemedel
-
2,268: 20. 11. 2,401: 29. 4.
Hyresmedel ..
80; — — 80: — —
Testamentsmedel
2,000: — —
Qvarlåtenskapsmedel
295: 29. 6. — — _
S:r 7,977: 18. 5. 5,814: 45. 4.
Balans lill påföljande äret:
Skulder  -
1,460: 20. — 1,485: 40. —
Summa 82,341: 29. 7. 82,473: 8. 2.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skulder
1,432: 24. — 1,460: 20. —
26.
— 202 —
Utgifter:
Underhåll, gåfvor och pensioner
.... 3,855: 32. — 4,046: 40. —
Aflöning och gratifikationer -
734: 32. — 734: 32. —
Diverse omkostnader  - 914: 18. 9. 1,058: 43. 4.
Intressen
132: — — 232: — —
S:r 5,736: 34. 9. 6,072: 19. 4.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
J. ciongucicio valli
Inventariers dito
Fordringar
2,680:
8.
1.
378: 32.
9.
47,242:
7.
1.
49,311: 28.
5.
25,000:
—
—
25,000: —
—
190:
23.
8.
190: 23.
8.
59:
28.
—
59: 28.
—
S:r
75,172:
18. 10.
74,940: 16.
10.
Summa
82,341: 29.
7.
82,473: 8.
2.
Säkerhetshandlingarne hafva, vid anställd inventering, befunnits i god ordning.
Barnbördshuset.
Dess räkenskaper hafva i Kongl. Kammarrätten undergått granskning för år
1848 nian och för är 1849 med anmärkning. De utvisa följande förhållande:
»eliet. är fl 848. är 1849.
/
Balans frän föregående äret:
Tillgångar
139,768: 26. — 139,685: 22.
Uppdebitering
388: 20. 2. 250: 20. —
Uppbörd: <
Statsanslag
981: 16. — 981: 16. —
Intressemedel
4,763: — — 5,054: 8. —
Hyror
1,197: 24. — 1,063: 42. 8.
S:r _ 6,941: 40. — 7,099: 18. 8.
Balans till påföljande året:
Skulder
5,740: 25. 9. 5,635: 33. 9.
Summa 152,839: 15. 11. 152,670: 46. 5-
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder  *  6,569: 43. — 5,740: 25. 9.
Afskrifning  1,877: 31. 4. 1,501: 5. 9.
— 203 —
Utgifter:
Underhall ät barnaföderskor
1,413: 1. — 881: 25. —
Medikamenter
225: 11. 3. 286: 20. 5.
Aflöning och gratifikationer
1,367: 16. — 1,380:
Ved och ljus
630: 12. — 1,007: 18. —
Reparationer
275: 2. 4. 1,559: 43. 5.
Dnera och städsel
185: 4. — 147: 47. 5.
Diverse omkostnader
610: 17. — 753: 19. 4.
S:r~ 4,706:15. 7. 6,016:29. 7.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
1,255: 30. — 153. 42. 1.
Utlånta medel
— - 106,118: 40. 5. 106,402: 41. 9.
Fordringar
72: 44. — 112: 4. —
Fast och lös egendom
32,173: 3. 7. 32,678: 41. 6.
Förskotter  65: — — 65. — —
S:r 139,685: 22. — 139,412: 33. 4.
Summa 152,839. 15. 11. 152,670. 46. 5.
Utom hvad ofvanstående tabell upptager, äro, enligt Kongl. Statskontorets och
Kongl. Sundhetskollegii räkenskaper, hvartdéra revisionsåret utbetalda, från det förra
verket, till aflöning 366 R.dr 32 sk., och från det sednare, till barnmorske-frilärlingars
underhåll 804 11:dr.
Vid räkenskaperna har någon erinran från Revisorernes sida icke förekommit;
och befunnos, vid anställd inventering, säkerhetshandlingarne för utlånta medel i
behörig ordning.
Stockholms allmänna Barnhus.
Dess räkenskaper äro för år 1848 i Kongl. Kammarrätten granskade med anmärkningar,
hvaremot de för år 1849 ännu icke derstädes undergått revision.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
»eliet. år 1848. år 1849. ’
Balans frän föregående året:
Tillgångar
— 717,768: 17. 4. 712,365: 22. 9.
Uppbörd:
Kronotionde
20,453:15. 7. 20,014:46. 8-
Kontant statsanslag
1,166: 32. — 1,166: 32. —
Arrenden och hyror
4,851: 12. — 6,593: 24. —
Botes- och saköresmedel
2,201: 13. 2. 3,316: 31. 8.
Fattigpenningar af sterbhus  5,957: 14. 6. 4,734: 33. 11.
Transport: 34,629: 39. 3. 36,826: 24. 3.
— 204 —
Transport: 34,629: 39. 2. 36,826: 29. 3.
Fattigpenningar; af fastighetsköp och friköpeskillingar
1
1,126: 15. 5. 713: 42. 11.
Gåfvor och testamenten
1,759: 6. 6. 2,183: 16. —
Intressemedel
-  20,628: 42. 4. 17,905: 20. 9.
Kortstämplingsafgift  2,718: — — 2,578: 24. —
Landtboräntor
380: 26. 3. 223: 10. 3.
Lösen för inköpta barn
20,400: 32. — 23,521: 32. —
To lagsmedel  .  7,586: 24. — 8,827: 3. —
Justitiekollegii öfverskottsmedel
8,206: 6. 3. 9,908: 2. 8.
Vinst på barnhuskällarens nybyggnad —  2,141: — — — —
Diversfe inkomster
2,061: 29. 8. 1,298: 8. 8.
Värdet af tillkomna inventarier  —
2,905: 47. 6.
— —
S:r 104,544: 29. 2. 102,978: 40. 6.
Balans till påföljande året:
Skulder-™- - —
46,652. 36. — 21,585: 17. 11.
Summa 868,965: 34. 6. 836,929: 33. 2.
/
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
20,657: 39. 7. 46,652: 36. —
Utgifter:
Aflöning till tjenstemän och betjening
6,789: 30. 8. 7,576: 37. 4.
Diskretioner och arfvoden
3,074: — 8. 3,087: 8. 10.
Ammlöner  2,200: 8. — 2,036: 24. —
Fosterlöner för barn utom hus
58,946: 31. 4. 59,729: 46. —
Beklädnad
656: 42. 8. 5,125: 8. 6.
Proviant
23,333: 22. 6. 21,812: 13. 3.
Lyshållning och ved samt skrifmaterialier  5,143: 34. 7. 7,222: 26. 4.
Medikamenter
774: 46. 5. 918: 7. 7.
Byggnader, reparationer och dagsverken  13,419: 15. 7. 11,591: 13. 2.
Transportkostnader och körslor
1,932: 4. 4. 1,489: — 3.
Lifräntor och intressen  1,341: 1. 7. 1,139: 21. 6.
Pensioner.
1,150: — — 1,150: — —
Begrafningskostnader
64: 12. — 168: 42. —
Smärre förbrukningspersedlar
667: 29. 4. 242: 18. 4.
Krono- och andra utskylder
1,999: 29. 6. 2,652: 38. 7.
Lefverering till andra verk  4,687: 19. 10. 4,811: 2. 2.
Diverse utgifter -
1,803: 9. 7. 2,429: 40. 2.
Afskrifningar  7,958: 17. 7. 474: 17. 6.
S:r 135,942: 20. 2. 133,657: 29. 6.
— 205 —
Balans till påföljande året: >
Kontant behållning
49,941: 23. 5. 12,054: 1. 1.
Fastigheter
195,683: 16. — 195,683: 16. —
Lösegendom
37,164: 35. 7. 45,349: 25. 4.
Fordringar —
36,567: 8. — 40,062: 35. 6.
atlanta medel
393,008: 35. 9. 363,469: 33. 9.
S:r 712,365: 22. 9. 656,619: 15. 8.
Summa 868,965: 34. 6. 836,929: 33. 2.
§. 1.
Enligt den af Barnhusdirektionen afgifna berättelse, har antalet af de vid inrättningen
under revisionsåren till vård och underhåll emottagna barn utgjort:
Barn under 1 års ålder,
. . f§4§. 1S49.
vårdade fran /aira aret:
barnhusbarn
31. 59.
ammbarn
30. 33.
inlånta barn
61. 30. 433 432
intagna under året:
barnhusbarn
238. 261.
ammbarn
135. 121.
inlånta barn
.. 131. 179. 504 561
summa vårdade:
barnhusbarn  — 269. 320.
ammbarn - -  165. 154.
inlånta barn
192. 209. 926. 683.
utlemnade:
barnhusbarn
169. 202.
ammbarn
82. 100.
inlånta barn
62. 90. 343 3g2
döda:
barnhusbarn  -  72. 79.
ammbarn
-  43. 32.
inlånta barn  - - -  76. 77. 494^ j§§
Mortalitetsprocenten har följaktligen uppgått till
30 27 £.
Medeltalet af späda barn, per dag, å Barnhuset _ Ull. Hl b
Underhållsdagarne
-
41,495. 40,646.
Hvarje spädt barns medelvistande å Barnhuset har utgjort i dagar 66 j. 59 ,J.
— 206 —
Barn öfver 1 års ålder:
vårdade från förra året ---
198.
210.
intagna
... 257.
239.
455.
449.
utlemnade ...
179.
241.
döda  - -
66.
51.
Mortalitetsprocenten
14 i.
1U-
Medeltal af äldre barn per dag
198$.
182$.
Underhällsdagarne
72,492.
66,626.
Hvarje äldre barns medelvistande å Barnhuset har
i dagar utgjort
159.
148.
Utom Barnhuset, dels i hufvudstaden, dels i landsorterna,
äro
med fosterlöner underhållna -
3,699.
3,852.
§• 2.
Sedan, på sätt i sednaste revisionsberättelse jemväl omformäles, Kongl. Maj.t,
i anledning af Rikets Ständers underdåniga anhållan, den 26 Oktober 1849 i nåder
utsett en Kommitté för anställande af noggrann undersökning, rörande tillståndet inom
Stockholms allmänna Barnhus, med åliggande derjemte att föreslå de förbättringar,
hvilka kunde, till följd af förefunna bristfälligheter i ett eller annat hänseende, vara
af behofvet påkallade, för ett ändamålsenligt och med tidens fordringar öfverensstämmande
ordnande af förvaltningen i alla dess delar, samt denna Kommitté, som
den 22 April 1850 fått emottaga ett af Direktionen öfver Barnhuset, den 15 nästförutgångne
Mars, på Kongl. Maj:ts nådiga befallning, upprättadt förslag tili förändrad
organisation af nämnde inrättning, den 8 derpäföljde Juni afgifvit underdånigt
betänkande i ämnet, har Kongl. Maj:t, efter det Stockholms Stadsnämnd och
Kongl. Sundhetskollegium blifvit deröfver hörda, den 28 December samma är upplöst
dåvarande Direktion öfver Barnhuset och tillsatt en annan styrelse samt för
densamma utfärdat ny instruktion; hvarjemte Kongl. Maj:t, genom nådig remiss,
behagat öfverlemna handlingarne till Sin Justitiekansler, för vidtagande af den åtgärd,
hvartill deri gjorda anmärkningar vid förvaltningen af Barnhuset lagligen kunde
föranleda; och har, enligt ineddeladt svar, uti skrifvelse den 30 sistlidne Oktober, i
anledning af Revisorernes begäran om upplysning i hvad skick berörde fråga för
närvarande sig befunne, Justitiekanslers-embetet, den 5 Juli innevarande år, infordrat,
den upplösta Direktionens förklaring öfver flera af de gjorda anmärkningarne,
hvilken förklaring dock förstnämnde dag ännu icke var afgifven.
Bland andra anmärkningar af allvarsammare beskaffenhet, sorn uti Konunitterades,
till Revisorerne öfverlemnade, underdåniga betänkande blifvit emot den upp.
lösta Direktionen framställda, må nämnas, att, ehuru Direktionen, genom nådigt
bref af den 21 September 1842, blifvit anbefalld att utarbeta och i underdånighet afgifva
ett fullständigt förslag till förändrad organisation af Barnhuset och den 29
April 1847 erhållit förständigande att det infordrade förslaget aflemna, Direktionen likväl
först den 20 April 1850 och således efter mera än Sju års förlopp med berörde förslag
till Kongl. Maj:t inkommit; hvilken försummelse, i Revisorernes tanke, tillräckligt
vittnar om det sätt, hvarpå Direktionen uppfattat sitt vigtiga uppdrag.
Barnhusets nuvarande Direktion, som den 17 sistlidne Mars trädde i verksamhet,
har, uti underdånig skrifvelse af den 27 i samma månad, afgifvit berättelse om
inrättningens tillstånd, af hvilken skrifvelse, som jemväl blifvit Revisorerne tillställd,
inhemtats att Barnhusets kapitalfond, som vid i841 års slut utgjorde 514,575 Rdr
— 207
och vid 1849 års utgång skolat uppgå till 576,714 Rdr, om, såsom, enligt Direktionens
tanke, ske bordt, men nu icke skett, åtskilliga under åren 1844 med 1849 influtna
belopp blifvit kapitaliserade, i stället så betydligt minskats, att fonden, vid
1851 års början, uppgått till endast 331,666 Rdr 32 sk., hvartill dock borde läggas
värdet af under tiden verkställda nybyggnader, hvilket, med afseende å den afkastning
dessa lemnade, likväl icke kunde beräknas motsvara ett större kapitalbelopp,
än 40,000 Rdr; att Barnhusets inkomster, hvilka år 1840 uppgingo till 105,547 Rdr,
äfven minskats, så att de utgjorde, år 1848, 99,052 Rdr och, år 1849, 97,047 Rdr,
hvaremot utgifterna, som förstnämnde år belöpte sig till 99,091 Rdr, stigit, år 1848,
till 141,306 Rdr och, år 1849, till 132,593 Rdr, uti hvilka sednare belopp ingå byggnadskostnader,
för det förra året, till omkring 17,000 Rdr och, för det sednare, till
cirka 5,500 Rdr; att berörde missförhållande mellan inkomster och utgifter uppkommit
dels genom tillväxt af underhållskostnaden för barn, vårdade utom inrättningen,
hvilken kostnad, oberäknadt den för beklädnad och transport för dessa barn,
år 1841 uppgick till 47,400 Rdr, men år 1849 till 61,750 Rdr, dels genom förhöjning
i utgifterna för barnens beklädnad, för underhållet af de inom inrättningen
vårdade barn samt för ved och lyshållningen inom Barnhuset, dels genom den, i 13
§. af instruktionen den 13 Maj 1825, Direktionen ålagda skyldighet att utdela penningeunderhåll
till föräldrar, hvilka hade flera barn, än de med arbetsamhet, flit och
omtanke möjligen kunde försörja, och att, i vissa fall, utan afgift, intaga dylika
barn å Barnhuset, dels derigenom att dödligheten inom inrättningen minskats, hvaraf
dock visade sig, att barnens vård vunnit nödvändig och väsendtlig förbättring,
dels ock deraf att varuprisen stigit, under det att den välgörenhet, som fordom nästan
årligen, genom donationer, förstärkte Barnhusets kapitaltillgång, i märklig mån
aftagit, och att Barnhusets öfriga inkomster, så väl till följd af räntefotens fall, som
i flera andra riktningar minskats; att vidare Barnhusets, dels till siffran bestämda,
dels med möjligaste noggrannhet approximatift beräknade inkomster för innevarande
år uppgingo till 70,504 Rdr 32 sk., men dess utgifter till 118,579 Rdr, hvadan,
om ock till den förra summan lades Barnhusets i Rikets Ständers Bank innestående
behållning, 8,608 Rdr 2 sk. 4 rst., en brist för detta år uppkomme af 39,466 Rdr 13
sk. 1 rst., så att, då inkomster och utgifter för åren 1852 och 1853, enligt Direktionens
tanke, borde efter samma grund beräknas, bristen för åren 1851, 1852 och
1853 följaktligen skulle, med tillägg af en utgift af 16,000 Rdr för af behofvet påkallade
reparationer, förbättringar och inredningar af nuvarande byggnader, komma
att utgöra omkring 134,000 Rdr; samt slutligen att Direktionen, i anledning häraf,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om aflåtande af nådig proposition till Rikets
sednast församlade Ständer, angående beviljande af statsanslag för Barnhuset,
dels å 16,000 Rdr för en gång till iståndsättande och förbättring af byggnaderna,
och dels å 39,466 Rdr 32 sk. årligen för innevarande och nästföljande 2:ne år.
Efter hvad kändt är, blef ej nådig proposition i ämnet till Rikets Ständer aflåten,
hvaremot, i anledning af en vid riksdagen väckt motion om ett låneunderstöd
af allmänna medel åt Barnhuset, Rikets Ständer beviljade denna inrättning,
till utgående från Riksgäldskontoret, ett under vissa år räntefritt lån å 50,000 Rdr.
Dessutom beviljades vid sistförflutne riksdag ett välgörenhetsbidrag till allmänna
Barnhuset att utgå med 3,000 Rdr om året från Rikets Ständers Bank.
§. 3.
Den af föregående Revisorer gjorda anmärkning, att en stor del utbetalningar
till fosterföräldrar och utlemnade kläder till utackorderade barn icke voro tillförlit
-
— 208 —
ligt verificerade, synes ej vara nöjaktigt förklarad, hvarföre samma anmärkning nu
förnyas. Men ännu mera anmärkningsvärd! liar det förekommit nuvarande Revisorer,
att, oaktadt derom förut gjorda erinringar, den föreskrifna inventeringen icke
uti behörig tid blifvit verkställd, så att en fullständig redovisning för det förråd
af klädespersedlar och andra effekter, som tillhöra Barnhuset, kunnat biläggas
räkenskaperna.
§. 4.
1 anledning af allmänna Barnhusets bekymmersamma ställning och efter en närmare
granskning af Direktionens, till sitt hufvudsakliga innehåll, här ofvan intagna
underdåniga utlåtande samt af de mått och steg, hvilka, så väl i samma utlåtande
som i det nya reglementet af den 28 December nästlidet år, framställts såsom nödvändiga
för att rädda denna välgörenhetsanstalt från den oundvikliga undergång, som
densamma eljest med stora steg går till mötes, kunna Revisorerne icke underlåta
att, med afseende å de betänkliga förhållanden, som härmed hafva sammanhang, i
ämnet anföra följande:
Då Barnhusinrättningens kapitalfond, under åren 1841 med 1849, från 514,575,
R.dr nedgått till 331,666 R.dr 32 sk., ehuru inrättningen under samma tid erhöll,
år 1845, enligt Abraham Rydbergs testamente, 25,000 R:dr, år 1846, från Stockholms
stads Justitiekollegium och förmyndarekammare, äldre ränteinedel till ett belopp af
25,658 R:dr, samt år 1847 gåfvo- och testamentsmedel, omkring 4,000 R:dr, utom
inrättningens årliga ganska betydliga inkomster, kan detta beklagansvärda förhållande
ingalunda anses nöjaktigt förklaradt genom de omständigheter, hvilka, såsom anledning
härtill, omförmäla* i den afgifna berättelsen samt Direktionens underdåniga
skrifvelse. Bland andra orsaker, nämnas varuprisenas stegring, men denna torde
under det sista årtiondet hafva varit blott tillfällig och således öfvergående. Beträffande
den uppgifna minskade dödligheten bland barnen, genom hvilken kostnaderna
skulle ökats, men en väsendtlig förbättring på samma gång uti barnens vård vunnits,
utvisa föregående revisionsberättelser ett annat förhållande. Då mortalitetsprocenten
af barn under 1 års ålder uppgick, år 1844, till 18£ och, år 1845, till 20f procent,
utgjorde densamma åter, år 1848, 30J och, år 1849, 27£ procent. Under samma
är var mortalitetsprocenten af barn öfver 1 års ålder, år 1844, och, år 1845,
9|, men år 1848, 14| och, år 1849, 11£ procent. Derjemte synes det Revisorerne
i högsta måtto anmärkningsvärd!, att just under de år, då fonden, oaktadt ofvannämnde
icke obetydliga tillökning af gåfvo- och testamentsmedel, årligen förminskades
genom de vaidiga utgifterna för inrättningens underhall, den ena byggnaden
efter den andra uppfördes, utan att sådant var af oundvikligt behof påkalladt, och
att dervid förfors på sådant sätt, att t. ex. för ett byggnadsföretag det fastställda
kostnadsförslag^, öfverskreds med mer än 150 procent. En Kommitté har väl varit
tillsatt att granska den föregående hushållningen, äfvensom Kommitterades anmärkningar
emot densamma blifvit remitterade till Justitiekanslers-embetets åtgärd; men
ila den förra Direktionens ledamöter, såsom här ofvan af 2 §. inhemtats, uti 7 år
dröjde med fullgörande af ett dem i nåder lemnadt uppdrag, är det sannolikt, att
aratal vidare komma att förflyta, innan denna vigtiga fråga hinner att slutligen pröfvas;
lärande för öfrigt något sådant resultat icke vara att hoppas, att Barnhuset
återfår de betydliga belopp, sorn på förutnämnde mindre lämpliga sätt blifvit använda.
Till rättfärdigande af detta omdöme om den olämpliga hushållningen med
medel, som varit gifna endast i ändamål att dermed rädda sa många värnlösa barn,
— 209 —
i5um iiiv
" ‘ ’
— —- luijauuc unii3iaii“
~ tuiuc cimurdiiuet
«/
digheter vara tillräckligt.
De inrättningen tillhöriga gamla vedbodarne voro ej dyrbara och deras underhållskostnad
uppgick icke heller till särdeles stort belopp. I deras ställe byggdes
nya bodar af sten, hvilka kostat minst 5 å 6,000 R:dr. Dessa äro solida hus med
huggen sten vid dörröppningarne, men alltför små, så att de icke kunna inrymma
den mängd af ved, som erfordras, utgörande, enligt uppgift, för den nya tvättinrättningen
ensamt 250 å 300 famnar. Tillförene fanns på Barnhusets gård en föga
kostsam gymnastikinrättning af träd, hvarest barnen i fria luften fingo taga sig rörelse.
I dess ställe uppfördes ett nytt gymnastikhus af sten, med en prydlighet i
arkitektoniskt hänseende, som för en sådan byggnad ingalunda var behöflig. Revisorerne,
som icke äro i tillfälle att bestämdt uppgifva anläggningskostnaden, måste
härvid uttala den öfvertygelse, att, genom ett dylikt hushållningssätt, penningar bortslösas,
med hvilka inrättningen kunnat från elände rädda ett stort antal barn, som
den nu för bristande tillgångar ej varit i tillfälle att emottaga. Af alla anläggningar
vid Barnhuset har dock den nya bad-, tvätt- och torkinrättningen företrädesvis
fästat Revisorernes uppmärksamhet. Barnhuset ägde förut på några hundra alnars
afstånd från hufvudbyggnaden ett tvätthus af träd, invid Rörstrandsviken beläget,
hvarest klädtvättningen verkställdes. I stället för denna, anlades sedermera en dylik
byggnad af sten på sjelfva barnhusgården och genom underjordiska rör leddes vattnet
från sjön till denna byggnad, der det uppfordrades medelst pumpverk, drifvet
af en ångmaschin. Enligt det upprättade kostnadsförslaget, skulle utgiften för denna
anläggning uppgå till 16,000 R:dr, hvilket belopp icke fick öfverskridas. Den verkliga
kostnaden liar dock, efter uppgift, utgjort mer än 40,000 R:dr och torde uppgå
till ännu större summa, om alla utgifterna för hvad till anläggningen hörer tagas
i beräkning. Emellertid befanns, vid Revisorernes besök på stället, att brädtaket
öfver vattenreservoiren uti öfra våningen, i brist på luftöppning, förmultnat; att på
husets yttre vägg åt gatan rappningen på flera ställen affallit; att muren inifrån var
af fuktighet angripen, så att sjelfva teglet sönderfaller; att badrummet icke kan genom
eldning uppvärmas, utan är för den der rådande köld och fuktighet obrukbart;
att kläderna svårligen kunna blifva fullkomligt rentvagna, enär de skola sköljas i
ett instängdt käril och icke i öppet vatten; samt att en tillräckligen hög temperatur
för klädernas skyndsamma torkning icke kan i torkrummet frambringas. Detta allt
oaktadt, hafva utsedde besigtningsman, efter anställd syn den 14 Mars 1850, uti afo-ifvet
betyg förklarat och försäkrat, att byggnaden fullkomligt motsvarade det med
densamma afscdda ändamål; ett förhållande, som måste väcka betänkliga föreställningar
om trovärdigheten af officiella besigtningsinstruinenter. Om man tager i betraktande
den stora vedåtgången, personalen och materielen samt derjemte beräknar
räntan å tvätthusets anläggnings- och reparationskostnad, kan, utan synnerligt misstag,
kostnaden för Barnhusets tvätt åt ett mindre antal barn antagas med omkring
4,000 ll.dr årligen öfverstiga den erforderliga utgiften till tvätt äfven för ett större
antal. För detta öfverskott hade icke mindre än 200 barn kunnat uppfödas på landet,
der vård och underhåll för ett barnhusbarn vanligast betalas med 20 K:dr årligen.
Det är att befara, att bibehållandet af ifrågavarande inrättning allt framgent
skall komma att tära på Barnhusets tillgångar.
Alla rummen uti Barnhuset, äfvensom i tvättbyggningen, upplysas af gaslågor,
hvilket, enligt Direktionens medgifvande, förorsakar större kostnad, än om härtill
begagnades talgljus eller vanlig lampolja. Direktionen har dock ansett, att detta
' 27 »
— 210 —
lysningssätt borde bibehållas, intilldess liela hufvudstaden finge gaslysning, då kostnaden
för ett sådant lysningssätt skulle blifva mindre kännbar. Emellertid hade,
genom undvikande af gasapparatens anläggning och den deraf föranledda dryga underhållskostnad,
tillgångar erhållits till vårdande och uppfödande af ett större antal
barn.
Enligt den nya löningsstaten, som fastställdes den Ifl sistlidne September, utgöra
löner och arfvoden för tjenstemannapersonalen tillsammans 7,083 R:dr 10 sk.
årligen. Om beloppet af indragningsstaten tillägges, uppgår hela summan till 9,000
lt:dr, för år räknadt, motsvarande kostnaden för 450 barns utackordering; varande i
summan likväl icke inberäknad utgiften för den erforderliga lägre betjeningen vid
gasapparaten, ångmaschinen, tvättningen, mathållningen, städningen, barnavården, m.m.
11. Uti nämnde stat upptagas, bland andra, en Öfverläkare, en Underläkare, en Intendent
med 2,000 R:dr, en Kamrerare med 1,666 R:dr 32 sk. samt en Sekreterare
och ombudsman med 1,000 R:drs lön. I)å barnens antal blifver mindre, skall en sådan
tjenstemannapersonal mer än förr betunga inrättningen, och, utan att vilja
förneka vigten af helsovården, synes dock ett vida större antal personer, inrymdt i
samma lokal, kunna vara belåtet med en läkare. Vid genomläsningen af reglementet
och isynnerhet, 9 kan man icke undgå att finna, hurusom ett vida större afseende
synes hafva blifvit fästadt på sjuka och sjukliga barns curativa behandling
och studerandet af harnsjukdomarne, än på fatt iga och värnlösa barns räddning frän
nöden och brottet. Det erfordras så stora uppoffringar i förstnämnde afseende, att
inskränkning mäste ske uti stiftelsens verksamhet för dess egentliga ändamål. Vid
Revisorernes besök, stodo flera rum i den stora barnhusbyggnaden under reparation,
för att, inredas till bostad åt Intendenten. Barnen, som förut bebott dessa salar,
hade blifvit förflyttade till ett eller två små rum inom den mindre byggnaden, der
gasapparaten är förlagd. Enligt Direktionens ofvannämnde utlåtande af den 27 Mars
detta år, erfordras ännu 16,000 R:dr till förbättringar, reparationer och inredningar
i sjelfva barnhusbyggnaden och tvätthuset, samt dessutom 12,000 R:dr för en påbyggnad
å husets södra fly^gel, såsom det synes, hufvudsakligen ämnad till en särskild
våning åt Intendenten. Det måste väcka förundran, att, oaktadt de betydliga
byggnadskostnaderna under de sednare åren, Barnhusets byggnader äro, såsom det
uppgifves, förfallna och att stora summor erfordras för bristernas afhjelpande.
Hädanefter skola väl, enligt den i 4 och 5 §§. af reglementet gifna föreskrift,
inrättningens utgifter icke fä öfverstiga inkomsterna,; men sådant kommer oj att
tillvägabringa* genom inskränkning i förvaltningsutgifterna eller i byggnadskostnader,
icke heller uti minskad kostnad för dyrbara apparater m. m., utan skall åstadkommas:
l:o genom inskränkning i det antal barn, som far emottagas; 2:o genom
en sådan förhöjning i inlösningssumman för hvarje barn, att densamma motsvarar
den verkliga kostnaden för barnets vård och underhåll, hvarföre inlösningsbeloppet
ock blifvit ökadt från det förut bestämda beloppet, 100 R:dr, till 240 R:dr; 3:o derigenom
att icke några harn öfver 6 års ålder intagas, i följd hvaraf den vid Barnhuset
förut varande skolinrättningen kommer att indragas; samt 4:o genom uppliäfvande
af 13 §. uti 1825 års instruktion, hvaruti rättighet var medgifven att tilldela
föräldrar inom Stockholm, hvilka hade flera barn, än de med arbetsamhet, flit och
omtanke möjligen kunde försörja, ett årligt understöd af 8 å 12 R.dr för ett eller
två barn intill 6 års ålder. Genom dessa åtgärder skola ärsutgifterna ofelbart minskas,
men Revisorerne betvifla, att inrättningens ursprungliga och egentliga ändamål
härigenom vinnes. Af de nya föreskrifternas tillämpning måste man befara den
olyckliga verkan, att många utfattiga och värnlösa barn, för hvilka den mer än för.
— 211 —
dubblade inlösningssumman icke kan åstadkommas, eller hvilka numera ej kunna
emottagas i följd af den beslutade inskränkningen i ålder och antal, komma att
sakna vård och uppfostran och således skola antingen förgås af elände eller uppväxa
till laster och brott.
För förökande eller ett oförminskadt bibehållande af de dryga utgifterna för
nybyggnader, för förvaltningen och för sjukvården, under det de mottagna barnens
antal i väsendtlig mån skall komma att förminskas, finnes icke heller något stöd i
stiftelse-urkunden af den 30 Oktober 1633, hvarigenom inrättandet af ett orplianotrophiiun
privilegierades, till hvilket Kronan skänkte de betydliga tomter, der barnhusbyggnaderna,
norra Korrekjionsinrättningen, Trädgårdsföreningens anläggningar
m. m. nu befinnas. Ändamålet angafs då vara: “att landsens ungdom, som nu lägger
sig pä tiggeri, icke må uti lättja och fåfänglighet uppväxa, utan omyndiga barn
“lära något ärligt arbete"; och tillädes inrättningen, genom nådigt bref af den 24
Mars 1637, 40;de tunnan af all Kronans årliga sädestionde. Ännu mindre synes
den beträdda banan öfverensstämma med Kongl, brefvet af den 4 Maj 1785, hvarigenom
förordnades: “att såväl stora som politie-barnhuset skulle, med deras betjening
oeh stater samt särskilda fonder, till barns underhäll och uppfostran ställas
“under en och samma förvaltning, och dessa särskilda inrättningar sammanslås, till
“indragande af en vidlyftig betjening och onödiga kostnader, hvadan de uppkomna
"besparingarne skulle användas lill underhåll af ett större antal barn, hvilka framgent
borde isynnerhet på landet uppfostras." Med politiebarnhuset, som tillhörde
Stockholms stad, följde betydliga inkomster, såsom Justitiekollegii öfverskottsmedel,
tolags- oeh sterbhusmedel, polisböter m. in.
Enligt hvad Direktionens oftanämude utlåtande innehåller, kommer den afdelning
af staten inom Barnhuset, sorn är oberoende af barnens antal och alltså skulle
blifva lika stor, antingen barnen inom inrättningen äro flera eller färre, att medtaga
ett årligt utgiftsbelopp, kalkyleradt till 21,443 R:dr 16 sk., hvilket motsvarar underhållskostnaden
på landet för 1,072 barn. I detta utgiftsbelopp är likväl ej inberäknad
någon reparations- och underhållskostnad för inrättningens många byggnader
och apparater samt ännu mindre någon ränta för byggnads- och anläggningskostnaderna.
Derjemte har proyiantkostnaden för året blifvit beräknad till 13,000 R:dr,
uti hvilken summa utan tvifvel ingå utgifterna icke blott för barnens, utan äfven för
den lägre betjeningens uppehälle, i följd hvaraf denna kostnad icke heller är ensamt
beroende af barnens antal. När nu antalet af barnen, som, vid Revisorernes besök,
utgjorde 105, jemföres med ofvannämnde årliga kostnadsbelopp för inrättningens
vidmakthållande, 21,443 R.dr 16 sk., jemte räntan på de dyrbara anlägga mgarn e och
deras underhåll, samt tillika i betraktande tages, att för dessa uppoffringar icke något
barn erhåller föda och kläder, förefinnas följaktligen härutinnan ett missförhållande,
sorn förtjenar uppmärksamhet. Om man vidare härtill lägger, att den andra
afdelningen af inonihus-staten, som beror af barnens antal, äfven under förutsättning,
att, med tillämpning ,af det nya reglementets föreskrifter, den största möjliga
inskränkning uti detta antal skett, upptager ett kostnadsbelopp af 19,583 R:dr 16 sk.,
hvilka medel alltså verkligen skulle användas till barnens uppehälle, beklädnad och
sängkläder, så befinnes, att utgiften för barnen ieke uppgår till det belopp, som inrättningens
vidmakthållande ensamt kostar. Sammanlagda kostnaden utgör följaktligen,
utom räntor för byggnader, apparater m. m., 41,026 R:dr 32 sk. årligen, hvilken
betydliga summa, vid jemförelse med det inskränkta antalet barn, synes tillräcklig
att i vidsträcktare måll, än som nu sker, kunna uppfylla ändamålet med
Barnhusets stiftelse.
Under dessa förhållanden, och då man tager i betraktande det här ofvan framställda
hushållningssättet samt den menliga inverkan, som kasernering alltid måste
medföra, isynnerhet på barn och ungdom, äfvensom alla härmed sammanhang
ägande omständigheter, kunna Revisorerne icke undgå att fästa kommande Ständers
uppmärksamhet på den frågan, huruvida det icke tilläfventyrs må vara mera fördelaktigt,
för vinnande af denna stiftelses egentliga ändamål, att förvandla inrättningen
hufvudsakligen till ett emottagnings- och utackorderingskontor, hvarest utfattiga
och värnlösa barn finge anmälas, för att genom kontorets försorg ofördröjligen
till fosterföräldrar utackorderas. På detta sätt skulle åtminstone,, med de betydliga
medel, som finnas att tillgå, vård, uppehälle och uppfostran kunna förskaffas
åt ett vida större antal af sådana barn, än som nu är möjligt. Då allmänna uppmärksamheten
blifvit fästad pä sättet, huru medlen användas till ändamålsvidriga
och otroligt kostsamma byggnadsföretag samt till beredande af inkomster och förmåner
åt förvaltningspersonalen, bör det icke väcka någon förundran, om, såsom
förhållandet ock varit, benägenheten att med gåfvor och testamenten öka Barnhusets
tillgångar aftagit. Det är dock sannolikt, att om den opinion åter kunde göra
sig gällande, att penningarne i möjligaste måtto oförminskadt komme att användas
till barnens vård, uppehälle och tjenliga uppfostran, såväl enskilde personer, och
deribland förmögnare medlemmar af hufvudstadens folkrika kommuner, för hvilka
kommuner inrättningen närmast är afsedd., som ock Rikets Ständer skulle känna sig
uppmanade att, med betydliga uppoffringar kraftigt understödja denna barmhertighetsanstalt,
till förekommande deraf, att den stora mängden af hjelplösa barn, hvilka
sjelfva äro utan skuld till sitt upphof, må förgås uti nöd och elände, eller, hvad
som värre är, hemfalla åt lasterna och brotten.
I sammanhang härmed, kunna Revisorerne icke underlåta att framställa en eftertrycklig
anmärkning emot den åsigt, som synes allt mera vilja göra sig gällande,
särdeles vid anläggandet af barmhertighets- och uppfostrings-inrättningar, den nemligen:
att använda betydliga summor till inköp och inredning eller ock nybyggande
af präktiga boningar, icke blott för att beqvämligt inrymma de personer, som inrättningen
afser, utan fastmera för att åt förvaltningspersonalen, isynnerhet den högre,
bereda mångå och praktfulla boningsrum, hvaraf följer, att, sedan de stora byggnaderna
äro färdiga och förträffligt inredda, fonderna befinnas deraf betydligt medtagna,
, och de återstående tillgångarne blifva otillräckliga för inrättningens ändamålsenliga
underhåll och fortgång. När man derefter, för att förekomma en sådan stiftelses
fullkomliga upplösning, nödgas inskränka utgifterna inom förhanden varande tillgångar,
föreslås äfven inskränkning i inrättningens verksamhet och minskning uti
de personers antal, för hvilka inrättningen är bildad, hvaremot någon indragning af
förvaltningspersonalen eller minskning i dess löne- och boställsförmåner icke sättes
i fråga.
Genom hvad sålunda blifvit i detta ämne anfördt, hafva emellertid Revisorerne
icke så mycket velat klandra hvad sorn redan skett och vidare ej kan hjelpas, som
icke mera framkalla någon förändring hädanefter i de anmärkta förvaltningsprinciperna
i allmänhet, så att de tillgångar, sorn finnas eller kunna beredas för stora och
samhällsvigtiga föremål, matte i framtiden bättre och ändamålsenligare användas.
— 213 —
Upsala Kong'1. Universitet.
Räkenskaperna för år 1848 äro i Kongl. Kammarrätten granskade med anmärkningar,
hvaremot de för år 1849 derstädes ännu icke undergått revision. De utvisa
följande förhållande;
[Debet. år 1S48. år IS49.
Balans från föregående året:
Tillgångar  - "ga—— 548,104: 44. 10. 561,007: 18. 1.
Uppbörd:
Kontant statsanslag
30,190: 32. 30,190:
Hemmansräntor, kronotionde, arrenden och för
säljningsmedel
— 112,919: 17. 1. 90,06/: 3o. 4.
Intressemedel  1,728: 28. 6. 2,010: 13. i.
Diverse donationers och fonders medel
11,946: 27. 1. 11,826: 37. 4.
Magnatstipendie-fondens dito
25,692: 4/. 2. 40,325: 24. 3.
S:r 182,478: 7. 10. 174,420: 14. 6.
Balans till påföljande äret:
Skulder
73,704: 21. — 80,982: 17. 3.
Summa 804,287: 25. 8. 816,410: T. 10.
Credit*
Balans från föregående året:
Skulder
75,093: 46. 6. 73,704: 21. -
Utgifter:
Aflöning, pensioner och Kongl, stipendier
107,201: 43. 6. 87,835: 40. 11.
Materiel  - -  11,846: 47. — 9’^J; 33. —
Diverse omkostnader
27,719: 21. 7. 34,/J4: ^2. 6.
Af diverse donationers och fonders medel
8,811: 4. 5. 8,750: 36. —
„ magnatstipendie-medlen
12,606: 36. 7. 13,211: 35. 8.
S:r 168,186: 9. 1. 154,110: 4. 1.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
86,642: 5. 7. 81,105: 5. —
Fordringar
58,112: 43. 4. 74,624: 12. 10.
Utlånta medel  *  416,252: 17. 2. 432,866: 6. 11.
S:r 561,007: 18. 1. 588,595: 24. 9.
Summa 804,287: 25. 8. 816,410: 1. 10.
— 214 —
T*V‘
Enligt räkenskaperna, hafva utgifterna å Akademiens indragningsstat uppgått,
år 1848, tili 5,560 Rdr 41 sk. 6 rst., och är 1849, till 4,411 Rdr 17 sk. 4 rst., hvilka
medel blifvit så använda, att 1,238 Rdr 28 sk. 10 rst. det förra, och 779 Rdr 13
sk. 2 rst. det sednare året tillgodokommit tjenstemän vid Akademien, hvaremot återstoden,
utgörande för år 1848, 4,322 Rdr 12 sk. 8 rst., och för är 1849, 3,631
Rdr 42 sk. 2 rst. blifvit disponerad såsom nådegåfvor åt landtbönder å akademihemman,
deras enkor m. fl.
§. 2.
Enligt Akademifogden, Kapiten Åkermans balansräkningar, uppgingo utestående
fordringar vid 1848 års slut till 20,399 Rdr 39 sk. 5 rst., och vid 1849 ars utgång
till 24,601 Rdr 19 sk. 1 rst. Uti dessa summor ingår likväl aflidne Akademifogden
Lahngs balans till belopp af 5,007 Rdr 7 sk. 2 rst. Denna post är redan före år
1848 till afskrifning anmäld, i följd af bristande tillgång till densammas gäldande.
Dock har en sådan afskrifning, af för Revisorerne okänd anledning, ännu icke ägt rum.
Återstoden af berörde fordringar utgöres af utestående restantier från föregående år
hos landtbönder å akademihemman inom Jerfsö, Hanebo, Segersta, Delsbo, Bollnäs
och Alfta socknar i Helsingland; uppgående restantierna i sistnämnde två socknar
till öfver 9,000 Rdr i hvardera. Dessa betydliga fordringar hos Akademiens landtbönder
härröra, enligt uppgift, deraf, att sedan Universitetet genom upprättade nya
kontrakter ökat de afgifter, som förut af akademihemmanen utgått, landtbönderna,
som bestridt Universitetets rätt att en sådan åtgärd vidtaga och härom anställt rättegång,
vägrat att, innan denna fråga blifvit af domstolen afgjord, någon afgäld,
vare sig till större eller mindre belopp, betala. Da Universitetet härigenom under
flera år gått i mistning af icke obetydliga inkomster och dessutom måste vidkännas
ganska dryga rättegångsutgifter, hafva Revisorerne icke kunnat underlåta att å detta
förhållande fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
§. 3.
- För öfrigt hafva Revisorerne funnit räkenskaperna för begge revisionsåren, isynnerhet
för år 1849, förda med mindre noggrannhet och ordning. Bland de flera exempel,
som i detta afseende kunde anföras, må endast följande nämnas: Uti 1849 års
hufvudbok, pag. 9, upptagas åtskilliga utgiftsposter tillhopa utgöra 8,750 R:dr 36
sk., ehuru de särskilda posterna, rätt sammanräknade, uppgå till endast S,328 R:dr
13 sk. 1 r.st. Härtill kommer, att, bland nämnde specialposter, en utgift till akademi-bibliotheket
af 423 R dr 3 sk. 2 r:st är uteglömd, äfvensom att, bland de intagna
posterna, en utbetalning till Akademiens sjukhus finnes uppförd till 2,297
R:dr 40 sk. 9 r.st., i stället för 2,308 R:dr 38 sk. 9 r:st, som densamma rätteligen
utgjort, så attj med iakttagande af rättelse i dessa omständigheter, slutsumman kommer
att utgöra 8,762 R:dr 14 sk. 3 r.st, eller 11 R dr 26 sk. 3 r.st mer, än det
belopp af 8,750 R:dr 36 sk., hvartill densamma nu är utförd. Enahanda felaktighet
förekommer i samma hufvudbok, pag. 10, der arets inkomster af diverse donationer
och fonder upptagas utgöra tillsammans 11,826 R dr 37 sk. 4 rist, ehuru de särskilda
poster, som skola bilda denna summa, uppgå till endast 5,704 Rulr 21 sk.
8 rst. Om till sistnämnde belopp läggas de till akademibihliotheket influtna medel,
utgörande 158 R:dr 18 sk., och räntan ä samtliga fondernas utlånta kapitaler för
— 215 —
år 1849, uppgående till 5,399 R:dr 6 sk. 1 r:st, hvilka båda poster väl finnas till
rubrikerna upptagna, men icke äro till beloppen utförda, uppkommer den rätta slutsumman,
11,762 R.dr 9 r.st, sorn med 64 R:dr 36 sk. 7 rst understiger de i hufvudboken
upptagna inkomster, 11,826 R:dr‘ 37 sk. 4 rst. Ehuru 1849 års räkenskaper
ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammarrätten, och de anmärkta
felaktigheterna derstädes icke lära undgå vederbörandes uppmärksamhet, hafva Revisorerne
likväl trott sig böra förhållandet omförmäla.
Lunds Kongl. Universitet.
Dess räkenskaper, hvilka i Kongl. Kammarrätten för båda åren granskats med
anmärkningar, utvisa följande förhållande:
DellCt. år 1848. år 1849.
Balans från föregående året:
Tillgångar — 1  339,211: 31. 7. 346,495: 5. 6.
Uppbörd:
Akademiens egna medel
95,493: 22. 8. 79,369: 44. 2.
Reservfondens dito  7,292: 39. 9. 7,358: 46. —
Bibliothekets dito  —-  5,781: 41. 1. 5,790: 33. 8.
Magnatstipendie-fondens dito  .
3,927: 31. 7. 3,957: 10. 10.
Diverse donationers och fonders dito
5,021: 42. 8. 4,52-5: 27. 7.
S:r 117,517: 33. 9. 101,002: 18. 3.
Balans lill påföljande året:
Skulder
27,401: 33. 4. 27,228: 47. 8.
Summa 484,131: 2. 8. 474,726: 23. 5.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder —-  27,720: 45. 4. 27,401: 33. 4.
Utgifter:
Akademiens egna medel
t—. 91,990: 28. 10. 79,755: 44. 1.
Reservfondens dito
6,587: 33. 1. 7,358: 14. 8.
Bibliothekets dito  — -  4,864: 4. 10. 6,130: 29. 3.
Magnatstipendie-fondens dito
3,472: 13. 2. 3,353: 33. 6.
Diverse donationers och fonders dito
3,000: 15. 11. 4,091: 19. 9.
S:r 109,914: 47. 10. 100,689: 45. 3.
— 216 —
Balavs till påföljande äret:
Kontant behållning- —  17,870: 5. 6. 12,324: 29. 4.
Fordringar
8,666: 15. 5. 8,177: 35. 11.
Utlånta medel  ,  308,265: 47. 4. 318,655: 35. 8.
Förskotter  -  11,692: 33. 3. 7,476: 35. 11.
S:r 346,495: 5. 6. 346,634: 40. 10.
Summa 484,131: 2. 8. 474,726: 23. 5.
§. 1.
Vid 1840 och 1841 års riksdag beslöto Rikets Ständer, att, med vilkor, det vid såväl
Upsala som Lunds Universiteter föreläsningar höllos öfver rikets grundlagar och
konstitutionella institutioner, vid hvartdera Universitets verldsliga fakulteter nya
löner, å 1,600 R:dr, skulle å stat uppföras för tvänne Professorer, af hvilka åtminstone
den ena borde tillhöra den Juridiska fakulteten. En af dessa professioner i
Lund stod ännu vid slutet af den tid, som revisionen omfattar, ledig; och har den
besparda lönen, i likhet med öfriga lönebesparingar, blifvit tillförd Universitetets reservfond.
Enligt Revisorernes tanke, hade ifrågavarande professorslön i stället bordt,
intilldess embetet hunnit att tillsättas, besparas statsverket; hvadan Revisorerne,
som finna anmärkningsvärdt, att nyä anslag kunna under en längre följd af år dragas
till föremål, hvartill de icke varit afsedda, ansett sig böra å förhållandet fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet.
§. 2.
Det har äfven fästat Revisorernes uppmärksamhet, att, vid vissa högtidliga tillfällen,
utgifter blifvit af Akademiens medel bestridda, år 1848, till ett belopp af 11
R:dr, och år 1849, med tillsammans 88 R:dr, utan att någon specificerad redogörelse
för dessa utgifter finnes räkenskaperna bilagd.
§. 3.
I likhet med hvad föregående Revisorer anmärkt, få jemväl nu församlade Revisorer
erinra, att hufvudböckerna sakna hänvisningar till de bifogade utgiftssammandragen,
hvarigenom granskningen i väsendtlig mån försvårats. Revisorerne böra
dock tillägga, att uti sjelfva sammandragen verifikationerna finnas behörigen angifna.
Konsistorierna.
Räkenskaperna för tiden från och med den 1 Juli 1848 till och med den 30 Juni
1849 äro granskade i Kongl. Kammarrätten, en del med anmärkningar, hvaremot
de, som omfatta tiden från och med den 1 Juli sistnämnde år till den 1 Juli 1850,
ännu icke undergått fullständig revision derstädes.
— 217 —
§• I
Till
Linköpings stifts Folkskolelärare-seminarium äro för hvartdera revisionsåret
anslagna och utbetalda 1,333 R:dr 16 sk., att användas till stipendier åt elever vid
nämnde Seminarium. Enligt hvad deröfver särskilt förda räkenskaper utvisa, har
af dessa medel, tillsammans utgörande 2,666 Hulr 32 sk., blott ett belopp af 1,885
R:dr utgått, hvadan en behållning af 781 R:dr 32 sk. uppkommit. Häraf visar sig,
att de anvisade medlen icke på långt när varit för ändamålet behöfliga, hvarföre dylika
anslag torde böra till ett, verkliga behofvet närmare motsvarande belopp, bestämmas.
§. 2.
Uti räkenskaperna för Skara stifts gymnasiikassa balanseras, sedan många år
tillbaka, en fordran i Majoren Ekermanns konkurs, stor 992 R:dr 44 sk. 3rst.; hvilket
Revisorerne ansett sig böra anmäla, med erinran om angelägenheten deraf, att
denna fordran varder antingen till indrifning eller afskrifning i laga ordning befordrad.
§. 3.
Enligt Lunds stifts Konsistorii räkenskaper, har Rektorn vid Ystads skola, hvartdera
revisionsåret, af influtna så kallade terminspenningar utbetalt 2 R:dr, såsom
arfvode åt en person, hvilken inkasserat dylika afgifter af vederbörande föräldrar och
målsmän, som icke sjelfmant desamma till Rektor lefvererat. Då sådana afdrag å
terminspenningarne icke äro i författningarne medgifna, och ej heller, så vidt af de öfriga
räkenskaperna kunnat inhemtas, vid någon annan skola i riket ägt rum, hafva
Revisorerne funnit sig böra emot ifrågavarande utgift göra anmärkning.
§. 4.
Sedan Konsistorium i Lunds stift hos Kongl. Maj:t underdånigast anhållit, att,
i stället för den vid södra sidan af Lunds Kathedralskolas hus belägna förfallna flygelbyggnad,
en ny sådan byggnad finge uppföras i enlighet med upprättad ritning
jemte kostnadsförslag, upptagande kostnaden till 7,718 R:dr 32 sk., med underdånig
hemställan tillika, att utgiften måtte få bestridas af stiftets skolhusbyggnadskassa,
livars ägande och påräknade tillgångar dertill lenmade utväg; så har Kongl. Maj:t,
efter det Öfverintendentsembetet, i ämnet hördt, uppgjort och i underdånighet afgifvit
en annan, från den förra i åtskilliga delar afvikande, ritning, åtföljd af nytt
kostnadsförslag, enligt hvilket kostnaden skulle uppgå till 11,149 R:dr 32 sk., jemlikt
nådigt bref af den 30 Januari 1849, behagat gilla och till efterrättelse fastställa
den sednare, af Öfverintendentsembetet föreslagna, ritningen till ifrågavarande b}Tggnad;
hvarefter Kongl. Maj:t, den 1 påföljde Juni, uppå särskild underdånig hemställan
om anvisande af medel för kostnadens bestridande, i nåder förklarat, att derest
omförmälda byggnadskassas varande eller under tiden inflytande tillgångar icke
blifva för byggnadens utförande enligt den gillade ritningen tillräckliga, Konsistorium
ägde derom inkomma med underdånig anmälan, och tillika föreslå, af hvilka
medel bristen borde betäckas; hvilket förhållande Revisorerne trott sig böra omförmäla.
98.
— 218 —
§. 5.
I anseende till den invecklade uppställningen af Konsistoriernas räkenskaper,
har icke, i likhet med hvad i berättelsen angående öfriga verks räkenskaper ägt runi,
någon tablå öfver Konsistoriernas inkomster och utgifter kunnat framläggas. Revisorerne
förmoda dock, att hindret härför varder undanröjdt, sedan, till efterrättelse
i afseende å ifrågavarande räkenskaper, ett nytt formulär blifvit faststäldt, dertill,
enligt Revisorerne meddelad upplysning, förslag blifvit af Kongl. Statskontoret till
Kongl. Maj:t i underdånighet afgifvet, hvilket för närvarande lärer vara på nådig
pröfning beroende.
Kongl. Direktionen öfver Stockholms stads
undervisningsverk.
Räkenskaperna äro uti Kongl. Kammarrätten för båda åren granskade utan anmärkning,
samt utvisa:
Debet. år IS4S. år 1S49.
Balans från föregående äret:
Tillgångar
95,017: 7. 10. 95,394: 30. 9.
Uppbörd:
Stockholms stads undervisningsverks fond,
statsanslag 3,570: — — 4,620; — —
tolagsmedelaf
staden  10,000. — — 10,000:
räntemedel ... 2,718: — — 2,609: — —
hyresinedel.... 533: 16. — 533: 16. —
Gymnastiska centralinstitutets arfvodes- och materialanslag
- -
F. d. Kathedralskolans fond
Kniggeska donationsfonden
_
Ålinska dito
871: 24. — 1,265: 9. 4.
Stockholms Gymnasii fonder
621: 44. 7. 642: 41. 7.
Clara högre låre
Maria dito dito
Clara högre lärdomskolas fonder
577: 6. — 561. 7. 11.
16,821:
16. —
17,762:
16.
1,233:
16. —
1,100:
329:
4. 2.
429:
4.
261.
16. —
261
16.
871:
24. —
1,265:
9.
621:
44. 7.
642:
41.
577:
6. —
561.
7.
350:
11. 2.
345.
14.
Balans till påföljande året:
Skulder,
Stockholms stads undervisningsverks
Clara högre lärdomsskola
S.T
21,065:
41.
11.
22,367.
13.
10.
fond
363:
36.
10.
100:
2.
6.
40:
2.
10.
20:
21.
—
S:r
403:
39.
'8.
120:
23.
6.
Summa
116,486:
41.
5.
117,882:
20:
1.
— 219 -
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
65: 22. 2. 403: 39. 8.
Utgifter:
Stockholms stads undervisningsverks fond,
aflöning  13,821: 32. — 14,861: 32. —
hyresmedel—. 2,115: — — 2,040: — —
expenser
S94: 1. 8. 766: 34. 6.
räntor
249: — — 46: 26. 8.
17,079:
33.
8.
17,714:
45.
2.
Gymnastiska centralinstitutets arfvodes- och ma-  terialmedel .
1,233:
16.
1,100:
F. d. Kathedralskolans fond
329:
4.
2.
429:
4.
2.
Kniggeska donationsfonden
261:
16.
—
261:
16.
—
Ålinska dito  -
775:
—
—
907:
32.
—
Stockholms gymnasii fonder
493:
23.
4.
626:
8.
4.
Clara högre lärdomsskolas fonder
Maria dito dito -
531:
11.
4.
507:
10.
—
323:
28.
—
345:
12.
4.
S:r
21,026: 36.
6.
21,891: 32.
—
Balans till påföljande året:
Vid 1849 års slut,
Tillgångar, utlånta medel. ofris; behållning.
Stockholms stads
undervisnings
-
verks fond
F. d. Kathedral-
51,800:
—
—
1,729:
28.
—
53,745:
43.
6.
53,529:
28.
—
skolans fond
8,535: 17.
5.
100:
—
—
8,635:
17.
5.
8,635:
17.
5.
Kniggeska dona-
tionsfonden ....
5,000:
—
—
—
5,000:
25,489:
—
—
5,000:
—
—
Ålinska dito
25,457:
5.
10.
390:
5.
2.
33.
8.
25,847:
11.
—
Stockholms gym-
nasii fonder
Clara högre lär-
166:
32.
—
691:
10.
1.
841:
8.
10.
857:
42.
1.
domsskolas d:o
1,000;
—
—
113.
32.
11.
1,079:
16.
10.
1,113:
32.
11.
Maria dito dito
500:
—
—
103:
9.
—
603.
6.
6.
603:
9.
—
S:r
92,459:
7.
3.
3,127.
37.
2.
95,394: 30.
9.
95,586. 44.
5.
Summa 116,486: 41. 5. 117,882: 20. 1.
Någon erinran härvid har hos Revisorerne icke förekommit.
Vexelundervisning-ens Normalskola i Stockholm.
För det denna skola beviljade årliga anslag af 2,000 R:dr afgifver Direktionen
i Sällskapet för vexelundervisningens befrämjande redovisning. Räkenskaperna,
hvilka icke undergå granskning i Kongl. Kammarrätten, utvisa följande förhållande:
— 220 —
»ebet. år 1848. år isto.
Balans frän föregående året:
Kontant behållning
839: 32. 6. 2,921: 33. —
Utlånta medel
— — 500: — —
Doneradt kapital (Wincklerska)
25,000: — 25,000: — —
Dito (Sandbergska), sorn föres inom
linien,
8,000: — —
S:r 25,839: 32. 6. 28,421: 33. —
Inkomster:
Statsanslag,
till Normalskolan — -  2,000: — — 2,000
„ Folkskolelärare-seminarium
666: 32. — 666
„ stipendier åt folkskolelärare-elever
1,500: — — 1,500
Arsafgifter af ledamöter
32: — — 26
Försäljningsmedel af böcker, tabeller ocb kartor m. m. 6,974:43. 8. 3,956
Räntemedel
_  1,450: — — 737
Hyresmedel
- - — 40: — — 40
S:r 12,663: 27. 8. 8,926
Summa 38,503: 12. 2. 37,348
Credit.
32. —
26.
24.
34.
19.
Utgifter:
Allöningar
2,416: 32. — 2,120: 40. —
För Folkskolelärare-seminarium
1,615: 26. 8. 1,521: 14. 8.
Reparationer och onera -
120: 41. 8. 650: 46. 8.
Ved, ljus och renhållningskostnader  784: 7. 8. 867: 44. 8.
Böcker, kartor m. fl. arbeten
5,103: 44. 10. 1,322: 16. 5.
Diverse utgifter— — 40: 18. 4. 24: 17. 5.
S.r 10,081: 27. 2. 6,507: 35. 10.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
2,921: 33. — 5,340: 31. 2.
Utlånta medel
500: — — 500: — —
Doneradt kapital (Wincklerska)
25,000: — — 25,000: — —
Dito (Sandbergska), föres inom linien, 8,000: — —
S:r 28,421: 33. — 30,840: 31. 2.
Summa 38,503: 12. 2. 37,348: 19. —
Såsom af ofvan intagna tabell inhemtas, redovisas i dessa räkenskaper, utom de
för skolan anslagna medel, äfven de belopp, som blifvit anvisade, med 666 R:dr 32
sk., till Stockholms Folkskolelärare-seminarium, och, med 1,500 R:dr, till stipendier
åt elever vid samma Seminarium; och hafva Revisorerne funnit samtliga dessa anslag
vara för de afsedda ändamålen till fullo använda.
Vid räkenskaperna har någon anmärkning icke förekommit.
— 221 —
Nya elementar-skolan i Stockholm.
V
Räkenskaperna hafva i Kongl. Kammarrätten för begge åren undergått granskning
titan anmärkning. Inkomster ocb utgifter redovisas sålunda:
fjellet. år 1848. år 1849.
Balans från föregående, året:
Kontant behållning
7,141: 30. 1. 7,530: 39. 5.
Uppbörd:
Statsanslag
6,800
Afgift för lärjungar  — — - 1,955
Diverse inkomster..
240
Hyresmedel
— — 250
Tillkomna inventarier
302: 18. 8. 104
6,800
1,945
14. 8. 227
— 1,945
S:r 9,297: 33. 4. 9,327
Summa 16,439: 15. 5. 16,858
Credit.
45. 4.
14. 10.
12. 2.
3. 7.
Afskrifning
- 22: 25. 4. 37: 45. 4.
Utgifter:
Löner och arfvoden m. m.
8,029: 8. — 8,342: 24. —
Diverse omkostnader
470: 46. 8. 743: 26. —
För inventarier m. m  385: 40. — 104: 14. 10.
S:r 8,885: 46. 8. 9,190: 16. 10.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning -
2,663: 21. 5. 2,696: 1. 11.
Inventariers värde
- 4,867: 18. — 4,933: 35. 6.
S:r 7,530: 39. 5. 7,629: 37. 5.
Summa 16,439: 15. 5. 16,858: 3. 7.
Revisorerne hafva vid dessa räkenskaper icke funnit något att erinra.
Bergsskolan i Fahlun.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammarrätten undergått granskning för år 1848
utan och för år 1849 med anmärkningar, utvisa följande förhållande mellan inkomster
och utgifter:
— 222 —
■•eliet. år 1848. år 1849.
Balans från föregående året:
Behållning
2: 18. 5. 12: 3. 8.
Uppbörd:
Statsanslag,
till aflöning och stipendier  2,000: — — 2,000: — —
„ materiel
500: — — 500: — —
„ resekostnader  -  300: — — 300: — —
„ byggnader och reparationer  — — 2,000: — —
Af utländska elever inbetalda
— — 800: — —
S:r 2,800:  5,000: — —
Summa 2,802: 18. 5. 5,012: 3. 8.
Credit.
Utgifter:
Aflöning och stipendier
874: 8. — 310: — —
Resekostnader
351: 14. 7. 367: 24. —
Materiel, byggnader och reparationer m. m.
1,004: 40. 2. 4,337: 0. 7.
Afbetaldt å byggnadslån 500: — — — —
S:r 2,790: 14. 9. 5,014: 30. 7.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning  - — 12: 3. 8. 597: 21. 1
Summa 2,802: 18. 5. 5,612: 3. 8
Revisorerne hafva härvid icke funnit något att erinra.
Anslaget till Svenska Trädgårdsförening-ens
elevskola.
Båda årens räkenskaper äro granskade i Kongl. Kammarrätten utan anmärkning,
och hafva icke heller till någon erinran af Revisorerne föranledt.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
■•ebet. år 1848. år 1849.
Balans från föregående året:
Behållning  .
34: 26. — — —
Uppbörd:
Statsanslag årligen ..j  1,333: 16. — 1,333: 16. —
Balans till påföljande äret:
Skuld
-
29: 10. 9. 116: 34. 8.
Summa 1,397: 4. 9. 1,450: 2. 8.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skuld
29: 10. 9.
Utgift :
För elevernes underhåll och undervisning m. m.
1,397: 4. 9. 1,420: 39. 11.
Summa 1,397: 4. 9. 1,450: 2. 8.
Gymnastiska Central-institutet.
Revisorerne hafva från Direktionen flir Stockholms stads undervisningsverk
fått emottaga Föreståndarens för ifrågavarande institut, till Direktionen afgifna, redogörelse
för de medel, 500 R:dr årligen, som, enligt staten för institutet, äro till materielens
underhållande anslagna.
o
Vid denna redogörelse har någon
erinran ej förekommit.
Al densamma inhem-
tas följande förhållande:
Ucbct.
år
1848.
är 4849.
Uppbörd:
Statsanslag
,
500:
—
—■
500: — -
Balans till påföljande äret:
Skuld
148.
8.
8.
lO
05
■-I
©
1
Summa 648:
8.
8.
767: 40. —
Credit.
Balans frän föregående året:
Skuld
96:
36.
8.
148: 8. 8.
Utgifter:
Diverse
551:
20.
—
619: 31. 4.
Summa 648: 8. 8. 767: 40. —
— 224
Kongl, oell II v ilfel diska slipendie-fonden.
Räkenskaperna hafva för båda revisionsåren blifvit i Kongl, Kammarrätten
granskade utan anmärkning.
Förbållandet mellan inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet. år 1848. år 1849.
Balans från föregående året:
Tillgångar  - 1 > -  01,358: 41. 6. 31,507: 17. 6.
Uppbörd:
Jordeboks- och öfriga grundräntor
V
1,550: 1. 3. 1,546: 26. 9.
Arrendemedel
-
2,223: 2S. 10. 2,018: 40. 1.
Arbetsbefrielse-afgift  4,328: 18. 8. 3,946: 22. 8.
Skjutsfärds-afgift  -  756: 8. — 764: 8. —
Intressemedel ‘Al  1 1
1,453: 24. — 1,738: 8. 10.
Diverse inkomster
158: 46. 5. 194: 44. 10.
S:r 10,470: 31. 2. 10,209: 7. 2.
Balans till påföljande året:
Skulder
109: 42. — 121: 14. —
Summa 41,939: 18. 8. 41,837: 38. 8.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder  —-
98: 22. — 109 42. —
Afkortningar och afskrifning ar,
för förmedling, fattigdom och diverse orsaker
797: 37. 5. 958: 23. 5.
"'er:
Aflöning
-  1,552: 16. — 1,332: 16. —
Uppbördsprocent oell resepenningar
459: 27. 8. 364: 37. 2.
Stipendier  6,500: — — 5,995: — —
Till Ilvitfeldtska graf-kassan -  11: 20. — 11: 20. —
Arfvoden till lärare och betjening vid Götheborgs
gymnasium —  416: 32. — 284: 33. —
Till bibliotheket vid Götheborgs gymnasium
162: 24. — 149: 42. —
Diverse utgifter
433: 14. 1. 266: 45. —
— 225 —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
1,405: 13. 3. 2,766: 38. 3.
Utlånta medel  29,671: 16. — 27,308: 32. —
Fordringar
430: 36. 3. 2,288: 45. 10.
S:r 31,507: 17. 6. 32,364: 20. 1.
Summa 41,939: 18. 8. 41,837: 38. 8.
Det i sednaste revisionsberättelsen omförmälda, utaf Kuratorerne för stipendieinrättningen
upprättade och till Kongl. Maj.t i underdånighet afgifna, förslag till
instruktion för inrättningens styrelse och till reglemente för utlåningen af dess medel
är, enligt Revisorerne meddelad upplysning, ännu på Kongl. Maj :ts nådiga pröfning
beroende.
Vid räkenskaperna hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
Anslag-et för National-museibyftg*naden.
Räkenskaperna för detta, vid 1844 och 1845 års riksdag beviljade, anslag
hafva ej vid föregående statsrevisioner blifvit granskade, hvadan Revisorerne genomgått
desamma för hela tiden från och med år 1845 till och med det sednare
revisionsåret 1849.
Vid dessa räkenskaper, som äro i Kongl. Kammarrätten granskade utan anmärkning,
har icke heller från Revisorernes sida någon erinran förekommit.
Förhållandet med dispositionerna å ifrågavarande anslag inhemtas af nedanstående
2:ne tabeller, innehållande den ena en summarisk framställning deraf för berörde
5 år, och den andra en specifik förteckning öfver utgifterna särskilt för
hvart och ett af dessa år.
l:o.
, Debet.
Uppbörd:
Åren 1845, 1846 och 1847,
statsanslag
60.000: — —
extra inkomster, för hyror och försålda bodar
å Kyrkholmen m. m.,
499: 16. — 60,499: 16.
År 1848, extra inkomster, dito,  416: 32. —
Summa 60,916: — —
Credit.
Utgifter:
Åren 1845, 1846 och 1847
30,889: 35. 4.
År 1848
11,932: 23. 3.
År 1849
5,165: 28. 11.
Transport: 47,987: 39. 6.
29.
— 226 —
Transport: 47,987: 39. 6.
Bulans till år 1850:
Kontanta behållningar
12,928: 8. 6.
Summa 60,916: — —
2:o.
år 1845:
Undersökning och pålning på Carl den XlII:s torg och i Humlegården 1,160: — —
år 1846:
Byggnads- och materialkostnader
5,419: 44. —
Förvaltningskostnader ....
413; 16.
Diverse utgifter
41; 44. 4.
5,875: 8. 4.
ar 1847:
Arbetsmanskap m. m.
2,993: 39. 4.
Planerings- och grundläggningsarbete r
4,936: 44. 8,
Bergsprängning
1,659: 39. 4.
Timmermansarbeten och smide
1,034: 15. 6.
Bräder m. m.
1,527; 31. 8.
Jernvaror
321; 7. 4.
Huggen sten  : ,  3,016: 24. 6*
För uppköp af diverse
1,706: — 2.
Skiffermjöl
-  656: 40. 8.
Sand
217: 4.
Sprängd sten
60O: 30. —
Kalksten
693: 14.
Ved till kalkbränning
974; 28. 6.
Byggnads- och materialkostnader, tillsammans 20,338: 31. 8.
Förvaltningskostnader
2,394: 23. 4.
Diverse utgifter
1,121: 20. —
23,854: 27. —
S:r 30,889: 35. I
är 1848:
Byggnads- och materialkostnader
10,263: 15. 7.
Förvaltningskostnader ...  J 081: 16.
Diverse utgifter
587: 39. 8.
år 1840:
Byggnads- och reparationskostnader
4,051: — 3.
Förvaltningskostnader
1,051: 32.
Diverse utgifter
62: 44. 8.
11,932: 23. 3.
5,165: 28. 11.
Summa 47,987: 39. 6.
Enligt hvad af Riksgäldskontorets räkenskaper inhemtats, hafva,' under; åren
1850 och 1851, för museibyggnaden från Riksgäldskontoret ytterligare utgått tillsammans
106,000 R:dr.
_ 227 —
Anslag-et till det, år 1848 i Norrköping hållna,
Tredje allmänna Landtbruksmöte!.
Redogörelsen, som blifvit i Kongl. Kammarrätten granskad utan anmärkning,
har icke heller föranledt till någon erinran från Rikets Ständers Revisorers sida.
Af densamma inhemtas:
Anslår/:
Till premier för kreatur
1,000: — —
„ utgifter i allmänhet.
1,000: — —
Summa 2,000: — —
Utgift:
Inköp af 184 st. Dukater, till premier,
1,105: — —
Arfvoden till Sekreterare och Kanslister
683: 16. —
Aflöning till Polisbetjening och Vaktmästare
— 71: 18. 8.
Omkostnader vid kreaturs-expositionen- - —-—
140: 13. 4.
Summa 2,000: — —
Anslag-et för allmänna fattigvården i Stockholm.
Af detta anslag, utgörande 3,094 R:dr 8 sk., utgå, till löner åt 3 Fattigläkare
och till medikamentspenningar, 2,094 R:dr 8 sk., samt. till medikamenter-vid Stockholms
stads och läns kurhus, återstoden 1,000 R:dr, af hvilka belopp, det förra till
Stockholms Stadsnämnds, och det sednare till Kurhusdirektionens disposition blifvit,
af Kongl. Statskontoret anordnadt. I följd häraf finnes icke i Stadsnämndens,
Revisorerne tillställda, räkenskaper någon redovisning för sistnämnde anslags belopp.
Då emellertid ifrågavarande anslag är i riksstaten upptaget under titel: allmänna
fattigvården i Stockholm, samt Stadsnämnden besörjer hufvudstadens fattigvård,
anse Revisorerne, sorn icke haft något, att erinra emot sättet för medlens använvande,
att jemväl ofvanberörde 1,000 R:dr böra i Stadsnämndens räkenskaper ingå
och redovisas, samt att, till följd deraf, beloppet till Stadsnämnden anordnas, för
att, af denna sedermera å vederbörande disponeras.
Kongl. Kammarrättens Akto ra ts-r åkningar.
Öfver de, i följd af Advokatfiskalskontorets och Öfver-revisionsdepartementets,
väckta åtal, till betalning ådömda medel, hafva, likmätigt 45 §. uti Kongl. Maj:ts för
Kammarrätten, den 15 Oktober 1831, i nåder utfärdade instruktion, räkenskaper blifvit
upprättade, af hvilka 1848 års äro uti Kongl. Kammarrättens Civilräkenskaps
-
— 228 —
kontor granskade utan anmärkning, men 1849 års ännu icke undergått granskning
derstädes; och inhemtas af dessa redogörelser följande förhållanden:
Debet.
år 18-1S. år 1$49.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
236,855: 32. 11. 216,497: 32.
Uppbörd:
Till betalning ådömda medel,
‘
ö ™
för Advokatfiskalskontoret
6,215: 17.
9.
19,970: 22.
8.
„ Provinsräkenskapskontoret
11,304: 21.
8.
20,449: 46.
6.
„ Militieräkenskapskontoret
5,925: 38.
2.
11,222: 41.
1.
„ Civilräkenskapskontoret
2,369: 12.
1.
3,394: 11.
2.
S:r
25,814: 41.
8.
55,037: 25.
5.
Summa
262,670: 26.
7.
271,535: 9.
8.
Credit.
Afskrifning ar:
För Advokatfiskalskontoret — -
334: .5.
10.
720: 12.
10
„ Provinsräkenskapskontoret
2,588: —
1.
1,028: 17.
5.
„ Militieräkenskapskontoret
5,283: 15.
11.
706: 46.
7.
„ Civilräkenskapskontoret •—
—
—
2,279: 31.
10.
S:r
8,205: 21. 10.
4,735: 12.
8.
Lefvereringar:
För Advokatfiskalskontoret
20,009: 11.
8.
7,550: —
7.
„ Provinsräkenskapskontoret
11,055: 7.
10.
19,991: 6.
11.
„ Militieräkenskapskontoret
3,466: 10.
—
4,508: 1.
4.
„ Civilräkenskapskontoret
3,436: 39.
—
3,034: 20.
2.
S:r
37,967: 20.
6.
35,086: 29.
—
Balans till påföljande året:
Utestående medel,
för Advokatfiskalskontoret
196,189: 18.
6.
207,889: 27.
9.
„ Provinsräkenskapskontoret
7,444: 8.
9.
6,871: 30.
11.
„ Militieräkenskapskontoret
8,789: 35.
3.
14,797: 28.
5.
„ Civilräkenskapskontoret
4,074; 17.
9.
2,154: 24.
11.
S:r
216,497. 32.
3.
231,713: 16.
—
Summa
262,670: 26.
7.
271,535: 9.
8.
Revisorerne hafva icke funnit något att härvid erinra.
— 229 —
Expensmedels-räkningiariie
för nedan upptagna verk äro granskade, dervid utgifterna befunnits hafva uppgått
till följande belopp:
år 1848. år 1849.
Kongl. Justitie-revisions-expeditionen
5,179. 14. 8. 5,438: 46. 4.
„ Just.itie-kanslersexpeditionen
1,027: 16. 10. 744: 12. —
„ Utrikes departementet  2,992: 15. — 2,883: 20. 1.
„ Landtförsvars-departementets Kansli-expedition 1,558: 27. — 2,656: — —
„ Civil-departementets Expedition
2,159: 13. 8. 2,154: 42. 5.
„ Finans-departementets Expedition
1,614: 23. 4. 3,OSS: 30. 8.
„ Ecklesiastik-departementets Expedition, jemte
Riksarkivet och Kongl. Bibliotheket,  3,167: 17. 8. 4,290: 34. 10.
„ Svea Hofrätt
7,313: 4. 4. 5,642: 2. 2.
„ Götha Hofrätt
5,427: 29. 8. 5,291: 17. 8.
„ Hofrätten öfver Skåne ock Blekinge — - 1,916: 10. 4. 1,914: 12. 10.
„ Krigs-liofrätten
1,049: 27. 8. 955: 10. 8.
„ Kammarkollegium
4,807: 19. — 4,780: 13. 10.
„ Statskontoret  —  4,866: 14. 10. 4,813: 27. —
„ Bergskollegium
932: 26. 6. 816: 44 10.
„ Kommerskollegium ---- -  7,152: 45. 11. 6,233: 31. 6.
„ Kammarrätten
3,815: 38. 2. 3,795: 42. 4.
„ Sundhetskollegium  —
1,929: 29. 7. 2,368: 33. 9.
„ Öfverståthållare-embetet — — 1,393: 32. 4. 1,433: 47. 4.
„ Öfverintendents-einbetet -
1,290: 43. 4. 1,770: 9. 4.
„ General-landtmäterikontoret  - — 1,011: 32. 6. 926: 27. 6.
„ Fångvårdsstyrelsen  1 ,  3,223: 41. 8. 2,912: 28. 6.
„ Kontrollverket
-  1,383: 1. 6. 2,249: 27. 3.
Revisorerne hafva icke funnit något att erinra vid dessa räkningar, med undantag
af Kongl. Ecklesiastik-departementets, vid granskningen hvaraf förekommit,
att, till uppköp af kartor och böcker för Kongl. Riksarkivets räkning, 96 R:dr 24
sk. blifvit är 1848 och 77 li:dr 21 sk. år 1849 utbetalda. Det synes Revisorerne,
att ifrågavarande utgifter icke bordt drabba expensmedlen.
Bäkenskaperna för kolonien S:t Barthelemy
äro granskade i Kongl. Kammarrätten för båda åren utan anmärkning och utvisa
följande förhållande:
Debet* år 1S4S. år t§49.
Balans från föregående året: Spanska Spanska
Daler. Cent. Daler. Cent.
Behållningar och fordringar  v  1,721. 48. 1,40 ). 78^.
— 230 —
Inkomster :
Under diverse titlar på ön S:t Barthelemy
Remisser från Sverige (i Svenskt banko, år 1848:
5,405 11:dr 37 sk. 9 rst. — år 1849: 10,290 R:dr
42 sk. 10 rst.)
Återbäringar
7,224.
2,115.
65.
6 ^
88.
6,265.
4,085.
116.
50.
92*.
67.
S.T
9,404.
94 *.
10,468.
9*.
Balans till påföljande äret:
Skulder
..
773.
79.
867.
49.
Summa
11,900.
21*.
12,736.
37.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
756.
87.
773.
79.
Utgifter:
Aflöning till koloniens embets- och tjenstemän
5,410.
—
5,410.
—
Garnisons-omkostnader
2,036.
17.
2,261.
22 i .
Diverse utgifter och afskrifningar
2,296.
39.
2,299.
14.
S:r
9,742.
56.
10,970.
36*.
Balans till påföljande året:
Behållningar och fordringar -
1,400.
78 J.
992.
21 *.
Summa
11,900.
21*.
12,736.
37.
Revisorerne, som funnit dessa räkenskaper vara med särdeles redighet och omsorg
förda, hafva likväl ansett sig böra fästa uppmärksamhet ä angelägenheten deraf,
dels att till slutligt afgörande befordras frågan, huruvida kassans, i begge arens räkenskaper
utbalanserade, fordran för under år 1846 förskjutna resepenningar, 650
Spanska Daler, åt numera aflidne Kapitenen Lyon, till företagande af en resa till
fäderneslandet, skall kassan godtgöras, eller förskottet i räkenskaperna afföras, dels
ock att, då af de under titel: “reklamationer emot Kongl. Maj:ts och Kronans kassa",
i räkenskaperna utbalanserade poster, till ett sammanlagdt belopp af 462,05 Spanska
Daler, en del obestridligen utgör enskilda personer tillhörande depositionsmedel, men
de öfriga posterna åter äro af beskaffenhet, att ovisst synes, huruvida de såsom enskildes
tillhörighet kunna anses, förhållandet härmed må varda utredt samt åtgärder
derefter vidtagas, att vederbörande rätte ägare skyndsamligen lyfta de deni tillhörande
medel, så att det fortsatta balanserandet i koloniens räkenskaper af enskildes
egendom må i möjligaste måtto undvikas.
— 231 —
örtopediska Institutet i Stockholm.
Till understöd för detta institut, hafva Rikets Ständer, vid 1847 och 1848 års
riksdag, anvisat ett årligt anslag af 1,500 R:dr, med vilkor, att medlen uppbures,
förvaltades och, i öfverensstämmelse med hvad i afseende på statsmedel i allmänhet
är stadgadt, redovisades af Direktionen för institutet under öfverinseende af Kongl.
Sundhetskollegium, äfvensom emot förbindelse för institutets Föreståndare att vid
dess gymnastik hålla 4 friplatser för medellösa patienter, och att utom inrättningen
kostnadsfritt lemna ortopedisk behandling åt 3 sådana patienter; varande, i följd
häraf, 1849 års anslag, 1,500 R:dr, af Kongl. Statskontoret till Direktionens disposition
qvartaliter anordnadt.
Revisorerne hafva icke fått emottaga någon redovisning för de utbetalda medlen,
men gjort sig förvissade derom, att, vid hvarje qvartals utanordnande, de för medlens
utbekommande bestämda vilkor varit uppfyllda.
Institutet ior blinda och döfstumma.
Dess räkenskaper hafva hittills icke undergått granskning af Rikets Ständers
Revisorer utan blifvit, enligt af Kongl. Maj:t faststäldt reglemente, reviderade af
dertill särskilt utsedde Revisorer, hvilka valts ur Riksstånden, en af hvarje; och då
Revisorerne, af sådan anledning, trott sig icke böra vidtaga den åtgärd, att infordra
dessa räkenskaper, få Revisorerne endast anmäla förhållandet, på det att Rikets
Ständer, om de så finna för godt, må angående räkenskapernas granskning af deras
Revisorer besluta.
Ultuna Landtbruks-institut.
Några räkenskaper för detta institut hafva Revisorerne icke fått emottaga, hvadan
något omdöme derom icke kan afgifvas. Emellertid är af Rikets sednast församlade
Ständer, i anledning af väckt fråga om beredande af tillfälle för Rikets Ständers
Revisorer att granska användandet af de till undervisningsanstalterna för jordbruk
och landtmannanäringar beviljade anlag, underdånig framställning gjord derom, att
vederbörande mätte undfå ,nådig befallning att så väl räkenskaperna för berörde institut,
som de af Direktionerna för öfriga landtbruksskolor afgifvande årliga berättelser,
till Rikets Ständers Revisorer öfverlemna; hvaröfver, så vidt Revisorerne hafva
sig bekant, nådigt belut ännu icke blifvit fattadt.
De emot flera af förestående punkter anmälda reservationer äro intagna i revisionens
protokoll.
För de i denna berättelse intagna ziffrors och tabellers riktighet är Kamreraren
vid statsrevisionen ansvarig.
— 232 —
Revisorerne hafva hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit om nådig befallning
till Kongl. Statskontoret att utbetala så val de arfvoden, Revisorerne, likmätigt 3 §.
uti instruktionen, bestämt för de tjenstemän, hvilka under denua förrättning med
kansli- och kameral-biträde tillhandagått, som den vaktbetjeningen tillagda aflöning,
jemte kostnaderna för ljus och skrifmaterialier m.m.; hvarjemte underdånig framställning
skett, angående nådigt bestämmande af lämplig vedergällning åt den Statskommissarie,
hvilken, enligt Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, under förrättningen Revisorerne
med upplysningar tillhandagått.
Med stöd af 68 §. riksdagsordningen, varder tiden för nästa statsrevision utsatt
till den 15 Septemter 1853.
Stockholm den 13 December 1851.
Ilöglofl. Ridderskapets och Adelns ledamöter:
G. F. LILJENCRANTS. A. R. LEUHUSEN. G. STIERNGRANAT.
J. Å. NORDENFELDT. C. af GEIJERSTAM. S. G. v. TROIL.
Högvördiga Presteständets ledamöter:
C. D. AROSENIUS. JOHAN EKSTRAND. L. GRÖNVALL.
A. P. TRANEUS. ANDERS SANDBERG. J. M. MALMSTEDT.
Vallo fl. Borgareståndets ledamöter:
F. A. RINMAN. A. W. BJÖRCK. GUSTAF PETERSON.
F. BEHM. C. W. SPÅNGBERG. G. DUFVA.
Hedervärda Bondeståndets ledamöter:
J. SAMUELSSON. p. SAHLSTRÖM. OLA MÅNSSON.
ERIC ANDERSSON. A. ERIKSON. PEHR EDÉN.
O. JF. af Sillén.
— 233 —
Kongl. Statskontorets
underdåniga utlåtande, i anledning af
1851 års Revisionsberättelse, angående
Statsverkets tillstånd och förvaltning.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
t^edan Eders Kongl. Majit, med öfverlemnande af Rikets Ständers år 1851 församlade
Revisorers berättelse om granskningen af statsverkets med dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1848 och 1849, medelst nådig remiss
af den 22 December nästlidet år, hvilken den 26 påföljde Januari hit ankom, anbefallt
Sitt och Rikets Statskontor, att, i anledning af hvad samma berättelse innehåller i
afseende pä statsverkets, karta-sigillataverkets, mynt- och kontrollverkens samt
undsättningsmedlens förvaltning och räkenskaper, afgifva underdånigt utlåtande, får,
till följd deraf, Statskontoret, med remissaktens återställande, i underdånighet sig
yttra i den ordning ämnena förekomma.
I afseende å det af Öfverkommissarien m. m. N. A. Fredin upprättade, af Revisorerne
handlagda, förslag till njT rikshufvudbok, anser sig Statskontoret, sedan
detta embetsverk, gemensamt med Eders Kongl. Majits och Rikets Kammarrätt, under
den 26 September nästlidet år, derom afgifvit underdånigt utlåtande, hvilket varit
Revisorerne förelagdt, väl icke ensamt kunna föreslå någon ändring i hvad då såsom
grundsats antagits; men Statskontoret får dock i underdånighet anmäla, att
Statskontoret, för sin del, icke har något att erinra emot den förändring i det af
Kollegierna upprättade förslag till kapitalräkning, Revisorerne ansett böra äga rum;
och beträffande frågan om det, af bemälte Öfverkommissarie jemväl uppgjorda förslag
till hufvudbok för Statskontoret, skall, i anledning af erhållen särskild nådig befallning,
Statskontoret, tillika med Kammarrätten, underdånigt yttrande i detta ärende
framdeles afgifva så tidigt, att detsamma kan blifva Rikets Ständers nästsammanträdande
Revisorer förelagdt.
På sätt Revisorerne anmärkt, har väl den, genom Kongl, brefvet den 16 Maj
1848, En af Rikets Herrar, f. d. Statsministern för utrikes ärendena, Riddaren och
Kommendören af Kongl. Majits Orden m. ni., Herr Friherre A. E. Ihre nådigst tillagda
pension, kommit att i stats-liggaren upptagas till 1,501) R.dr Svenskt banko, i stället
för en lika summa i Hamburger banko. Denna felaktighet, tillkommen genom summans
införande i orätt kolumn, har emellertid icke verkat till utbetalning af oriktigt,
belopp, och synes således ej hafva bordt, föranleda till någon erinran från Rikets
Ständers Revisorer, helst Revisorerne derjemte lemnat nämnde liggare det, fördelaktiga
vitsord, att densamma varit af stor nytta vid granskningsarbetet samt derjemte
synts vara med både omsorg och förtjenst uppgjord; men då anmärkning i berörde
afseende icke dessmindre blifvit gjord, får Statskontoret i underdånighet upplysa,
icke allenast att denna felaktighet numera blifvit rättad, utan äfven att, om, i anseende
till den mängd ziffror, som förekomma i liggaren, hvilken icke tjenar till efterrättelse
vid anordningarnes utfärdande, något fel skulle förefalla, — desto svårare
att genast upptäcka, soin denna liggare icke, i likhet med andra böcker, af'slutas,—
ett dylikt förbiseende dock blifver både upptäckt och rättadt vid uppgörandet af de
supplementer, som blifva en följd af ändringar, hvilka Eders Kongl. Majit och Rikets
Ständer i riksstaten besluta.
30.
— 234 —
I. dai af Revisorerne nu gjorda och jemväl af föregående Revisorer väckta fråga
om förhöjning i vissa, på förslag uppförda, statsanslag, så att desamma i möjligaste
måtto närma sig till verkliga årsbehofvet, äfvensom i hvad Revisorerne anfört rörande
de nuvarande extra utgiftsanslagens uppförande å riksstaten under benämning
af reservationsanslag, får Statskontoret instämma, helst sådant i förstnämnde hänseende
kan bereda lättnad vid liqvidernas uppgörande med Riksgäldskontoret, och
i sednare fallet åstadkommer en hastigare öfversigt af de för föregående åren odisponerade
beloppen.
Beträffande den af Revisorerne anmärkta skiljaktighet mellan den af Rikets
Ständer i riksstaten uppförda indelta spanmål, jemte kronovärdet å de indelta räntorna,
och de belopp, som i räkenskaperna upptagas, får Statskontoret i underdånighet
anmäla, att utredning af förhållandet härmed kommer att äga rum och resultatet deraf
intagas i den berättelse om statsverkets tillstånd och behof, som skall till Eders
Kongl. Maj:t före nästa riksdag afgifvas.
Revisorernes uppmärksamhet har äfven fästats derpå, att å Kalmar och Westerviks
med flera söder om hnfvudstaden belägna stapelstäders vågar lefvererad hammarskatt
och afradskoppar blifvit hittransporterade och härstädes försålda, och då,
enligt Revisorernes tanke, berörde effekter sannolikt kunnat å afsändningsorterna
med lika fordel, som i Stockholm, för Kronans räkning försäljas, hafva Revisorerne
kommit till den slutsats, att, genom effekternas transporterande till hufvudstaden,
staten fått vidkännas utgifter, sorn varit öfverflödiga och bordt kunna undvikas. I
anledning häraf, får Statskontoret i underdånighet anföra: att om, såsom Revisorerne
förmodat, ifrågavarande effekter å lefvereringsorten kunnat lika fördelaktigt, som
1 hufvudstaden, afyttras, det visserligen varit utan ändamål att låta desamma, i och
för försäljningens verkställande, hitföras; men då erfarenheten visat, att, i anseende till
den vidsträcktare handel och sjöfart, som i hufvudstaden idkas, flere spekulanter
och deraf följande täflan dem emellan varit härstädes att påräkna; så har, äfven
med beräkning af den fraktkostnad, som för effekternas hittransporterande sjöledes
utgifvits, för dem ändock kunnat härstädes erhållas högre betalning, än å lefvereringsorterna,
och denna omständighet har ensamt påkallat den åtgärd, som nu blifvit
af Revisorerne klandrad; hvaremot de till vågen i Götheborg, der ungefärligen
samma pris som i Stockholm varit gällande, äfvensom å Jönköpings våg, lefvererade
statsverkets bergseffekter alltid blifvit derstädes försålda.
Vidkommande den af Revisorerne gjorda framställning, att Rikets Ständer måtte
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det nådig föreskrift hlefve Statskontoret
meddelad, att, genom utlåning på lämpligaste sätt, göra fruktbärande ränteöfverskottet
å de af framlidne Kanslirådet Noreen, till förmån för Krigsakademien,
donerade medel, hvilket ränteöfverskott vid 1S49 års slut belöpte till 670 R:dr 27 sk.
2 rst., får Statskontoret i underdånighet anföra, att, derest Rikets Ständer skulle,
med bifall till Revisorernes framställning i detta fall, derom hos Eders Kongl. Majit
göra underdånig anmälan, och Eders Kongl. Majit, som icke funnit skäligt medgifva
öfverflyttning af fondens förvaltning till styrelsen för Krigsakademien, behagar lemna
Sitt nådiga bifall till den föreslagna åtgärden, hemställer i underdånighet Statskontoret,
om icke den nådiga föreskriften må, i anseende till summans ringhet, få inskränkas
till utlåning på lämpligaste sättet, så vidt möjligt är och dä sådant mot
behörig säkerhet kan ske.
Karta-sigillataverket.
Enär berörde verks förvaltning icke föranledt till någon anmärkning från Revisorerne,
påkallar denna del af revisionsberättelsen ej heller någon förklaring af
Statskontoret.
— 235 —
Spanmåls-hreditivfonden.
Vid granskningen af Norrbottens läns undsättningsredogörelse, hafva Revisorerne
anmärkt, att Kronolänsmannen Buckts propriebalans, 601 Ridr 33 sk. 6 rist,
som förekommer i båda årens redogörelser för länet, icke varit synlig i kreditivfondens
hufvudböcker för samma år; och får, med anledning häraf, Statskontoret i
underdånighet dels anmäla, att detta härrört deraf, att ifrågavarande propriebalans
endast varit upptagen i Kronofogdens redogörelse för Luleå fögderi, men icke i
Eders Kongl. Majits Befallningshafvandes räkning för länet, samt dels upplysa, att
omförmälda balansbelopp, under den 4 Februari 1851, blifvit till Landtränterret återlefvereradt.
I afseende å gjord anmärkning, att Wermlands läns undsättningsredogörelse för
år 1849 icke varit åtföljd af någon verifikation för, i följd af Kongl, brefvet den 27
April nämnde år, anordnade 300 Ridr, såsom understöd åt de mest behöfvande inom
Ny och Finnskoga kapellförsamlingar i Wermland, får Statskontoret i underdånighet
upplysa, att berörde verifikationshandlingar, infordrade genom Statskontorets
skrifvelse den 10 Januari 1851 och den 28 i samma månad hit öfverlemnade,
blifvit bilagda länets undsättningsredogörelse för år 1850.
Med anledning af Revisorernes begäran, att kraftiga åtgärder måtte vidtagas för
indrifning eller afskrifning af åtskilliga, år från ar i räkenskaperna balanserade, äldre
rester, får Statskontoret underdånigst meddela den upplysning, att dessa rester hufvudsakligast
förekomma i Westerbottens läns undsättningsredogörelse, samt att påminnelse
om deras indrifning eller afskrifning vid flera tillfällen ägt rum och sednast
genom Statskontorets skrifvelse den 7 December 1849, sorn jemväl varit åtföljd
af det Allmänna Magasinskontorets anmärkningsmemorial, hvilket, enligt livad
Revisorerne anmält, föranledt den slutliga åtgärd af Statskontoret, att, då Eders
Kongl. Majits Befallningshafvande icke kunnat i administrativ väg förmås att fullgöra
sin redovisningsskyldighet uti hvad som härmed stöde i sammanhang, den 23
Augusti 1850, öfverlemna målet till Eders Kongl. Majits och Rikets Kammarrätts
åtgärd.
öfver de af Revisorerne gjorde anmärkningar vid mynt- och kontrollverkens
förvaltning har utlåtande af Öfverdirektören vid dessa verk blifvit infordradt och
varder härvid i underdånighet bilagdt.
I öfrigt får Statskontoret i underdånighet åberopa de särskilda underdåniga utlåtanden,
som denna dag afgifvas och nu underdånigst bifogas, i afseende å de
punkter i revisionsberättelsen, rörande Statskontorets förvaltning, som tillhöra Justitie-,
Landtförsvars- och Civildepartementens underdåniga föredragningar.
Statskontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stonnäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter,
Georg ULFSPARRE.
Th. nyström. a. v. kock. c. w. gråå.
Stockholm den 28 Februari 1852.
O. F. af Sillén. G. W. af Donner.
— 236 —
ÖfVer-Direktörens vid
Myntverket
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid nämnde verks räkenskaper för åren
1848 och 1849.
Stormäktigste Aller nådigste Konung!
Då jag icke har något att tillägga vid Myntmästarens, Myntkamrerarens oell
Myntproberarens, härjemte underdånigst bifogade, gemensamma utlåtande i anledning
af Rikets Ständers Revisorers gjorde anmärkning vid Myntverkets räkenskaper för
åren 1848 och 1849, får jag, med vitsordande om riktigheten af de i nämnde utlåtande
anförda förhållanden, detsamma, för egen del, underdånigst, såsom förklaring
öfver nämnde anmärkning, äfven åberopa, under förhoppning, att de omständigheter,
som lastat Rikets Ständers Revisorers uppmärksamhet, dymedelst i nåder skola finnas
fullständigt utredda.
Med djupaste vördnad framhärdar,
Stormäktigste Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. M a j : t s
tropligtigste, underdånigste
Stockholm den 26 Februari 1852. fjenare och undersåte,
N. Wilh. ALMROTH.
Myntmästarens, Myntkamrerarens
och Myntproberarens
förklaring, i anledning af 1851 års Revisorers
anmärkningar i afseende pä
Myntverkets räkenskaper.
Kongl. Majtts, af Rikets Ständers Herrar Revisorer åberopade, nådiga bref af
den 27 April 1849, som för öfrigt tvifvelsutan lärer egentligen och synnerligast afsett
de tillfälliga förhållanden, sorn uppkoinmo genom Myntverkets afflyttning frän det
gamla mynthuset, innan ännu alla erforderliga lokaler oell förvaringsrum hunnit att
ä nya mynttomten fullbordas, kunde naturligtvis icke tjena till efterrättelse i fråga
om den, vid inventering den 15:de förutgångne Januari, från år 1848 befintliga behållningen
å silfver-räkningen, till värde af 80,963 Rulr 29 sk. 10 rst. specie, i afseende
hvarå dessutom torde böra tagas i betraktande, att, såsom fortsättning af 1848
års starka utmyntning utaf icke mindre än 481,869 R:dr 30 sk. specie, blefvo, under
första månaderna af äret 1849, på räkning i Rikets Ständers Bank insatta 33,333 R:dr
— 237 —
specie uti halfva och fjerdedels Speeie-riksdaler, och att i April månad samma år,
vid Myntverkets slutliga afflyttning från dess gamla lokal, just för säkerheten om
allt umbärligt gods under byggnadstiden, blefvo, under kontroll af Kongl. Statskontorets
Advokatfiskal och under hans samt Myntmästarens försegling, 3,487^ skålpund
silfver uti gjutna och till valsning färdiga mynt-tenar, till värde af omkring 43,500
R:dr specie, deponerade i Rikets Ständers Bank, hvarifrån de ej nttogos förr, än
Myntverkets eldfria och säkra förvaringshvalf voro fullt färdiga, straxt innan inventeringen
den 14 Januari 1850, såsom beböfliga för omedelbarligen derefter börjande
utmyntning af hela och ^-dels Rulr specie, enligt Herrar Bankofulllmäktiges
begäran.
Upplysningsvis torde vi i öfrigt fä omförmäla, att för en enda dags smältningsarbete
till silfverutmyntning vanligen erfordras gods till värde af 25 å 30,000 R:dr
specie, äfvensom att, om, vid större utmyntning, valsverket skall kunna drifvas med
vederbörlig besparing, circa 4,000 skålpund silfver, i värde af omkring 50,000 Rulr
specie, böra i oafbruten följd bearbetas; och som alla myntningsarbeten, myntplattors
hvitsjudning och prägling äfven inbegripna, i görligaste måtto måste ställas på
det sätt, att efterföljande operationer icke hindras genom afvaktan af materiel från en
föregående, så erfordras full tillgång af myntbart gods, om icke eljest uppehåll och
en drygare myntningskostnad skola uppkomma. Det erhållna godsets halt oell beskaffenhet
i öfrigt kunna äfven stundom föranleda dertill, att det icke genast kan vid
smältning användas, utan måste bibehållas, intilldess deremot svarande lojeringssilfver
blifver att tillgå.
I betraktande af utmyntningen år 1848 af 36,940 Dukater, år 1849 af 13,808 Dukater
och år 1850 af 23,177 Dukater, lära de ifrågavarande behållningarne å guldräkningen
från åren 1848 och 1849 desto mindre kunna anses större, än hvad oundgängligen
erfordrats, sorn lefvereringen af finguld från Rikets Ständers Bank för så
beskaffad myntnings tillvägabringande utgjort circa 264 skålpund år 1S48, 87 skålpund
år 1849 och 153 skålpund år 1850, samt guld, af enskilde till utmyntning lemnadt,
vanligen är af gröfre och underhaltig beskaffenhet, så att sådana guldpartier,
till vinnande af vederbörlig finhet och smidighet, först måste underkastas skedning,
hvilken operation, om den med hushållning och på i öfrigt ändamålsenligt sätt skall
kunna verkställas, bör ske på ett något större parti gods.
Hvad Rikets Ständers Herrar Revisorer i öfrigt rörande Myntverket anmält, kan
ej utgöra föremål för någon förklaring af verkets tjenstemän.
Stockholm den 21 Februari 1852.
J. A. Grandinson. A. G. Berndes. . Seb. Tham.
Öfver-direktörens vid
Kontrollverket
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Kontrollverkets räkenskaper
tor åren 184S och 1849.
Stormäktigste Aliernadigste Konung!
Sedan såväl Amanuenserne som Kontrollören vid Konfrollkontoret, uti deras
härjemte underdånigst bifogade förklaringar, visat beskaffenheten af Rikets Ständers
— %38 —
Revisorers, med anledning af verkställd granskning utaf Kontrollverkets räkenskaper
för åren 1S4S och 1849, gjorda uppgifter, hufvudsakligast innebärande, att ingen
egentlig kontroll öfver uppbörden vid Kontrollkontoret skulle finnas, samt om
sättet hurusom tjenstemännen vid detta verk sina åligganden förrätta, — torde nndertecknad,
Öfverdirektör för Kontrollverket, med vitsordande af de förhållandens riktighet,
hvilka i de nämnde förklaringarne blifvit uppgifna, för sin del, underdånigst
fä upplysa följande:
Uti Kongl. Statskontorets afgifna underdåniga förslag till nytt reglemente för Kontrollverket
är föreskriften om kontrolljournalens genomdragning och försegling, såsom
mindre ändamålsenlig, alldeles borttagen. — Någon sådan försegling eller genomdragning
förefinnes icke heller i Kontrollkontoret å sådana journaler, med undantag
af den för år 1757. Vid genomdragningen af en inbunden bok, som under
ett belt år dagligen skulle begagnas och ofta genomsökas, var nemligen alltid att
frukta, att bladén skulle uppslitas och sönderrifvas af genorndragningssnodden; ett
förhållande, sorn icke kan inträffa med tunnare och af endast några blad bestående
handlingar, i hvilka blott under en kortare tid behöfver annoteras, såsom post- och
tulljournaler. Dessutom innebär sjelfva förseglingen icke den ringaste försäkran
mot underslef, enär sigillaftryck, utan minsta svårighet, kunna till fullkomlig likhet
eftergöras genom de enklaste utvägar, samt på galvanisk väg till yttersta fullständighet
kopieras med högst obetydlig kostnad, såsom hvarje technicus har sig väl
bekant *).
Säkerheten för kontrolluppbördens riktiga ingående måste således ligga i en
sådan fördelning af göromålen vid Kontrollkontoret, att, såsom hittills skett, kontrollanter
och uppbördsman icke hafva något gemensamt enskildt intresse; hvilket
förhållande vid Kontrollkontoret blifvit ytterligare skärpt genom den Kontrollören
beviljade andel (5 procent) af uppbörden, till följd hvaraf dennas uppdrifvande blir
hans egen fördel. Att om full redogörelse för poster till ett belopp af ofta några
skilling, men merändéls om en eller ett par riksdaler, misstro personer, på hvilkas
ordentlighet, pålitlighet, samvetsgrannhet och oegennytta sjelfva garantien för
fulla värdet af hela rikets egendom i förarbetade ädla metaller hufvudsakligen beror,
synes dessutom innebära en stark motsägelse, äfven om icke, såsom nn likväl skett,
alla erforderliga, med göromålens gång förenliga, säkerhetsmått för en riktig redovisning
oaflåtligen iakttagits. De underdånigst åberopade förklaringarne visa, att
förfarandet i detta hänseende varit samvetsgrannt.
Under de förhållanden, som af Amanuenserne och Kontrollören vid Kontrollverket
blifvit framställda, och af hvilka synes, hurusom Rikets Ständers Revisorer
kommit att uppfatta, på ett med verkligheten mindre öfverensstämmande sätt, just de
omständigheter, hvarpå deras afgifna yttrande hufvudsakligen beror, torde ock den
mot undertecknad Öfverdirektör gjorda påminnelse, — innebärande, att han icke vakat
deröfver, att Kontrollkontorets tjenstemän behörigen uppfyllt sina åligganden, —
icke fordra någon särskild vederläggning. Kontrollkontorets läge inom samma hus
och i samma ingång, der Öfverdirektöreu har sitt boställe, äfvensom de jemna kommunikationer,
som 'emellan Myntet och Kontrollverket måste äga rum, samt Kontrollverkets
korrespondens med landsorterna hafva till följd, att lian gemenligen
*) Då, för några år sedan, allmän utdelning af nya Svensk-Norrska konsulatsigiller skedde, lära
dessa, sorn utgöra ett mycket stolt antal, blifvit kopierade efter en onda modell medelst galvanoplastik.
flera -gånger om dagen kommer att besöka Kontoret, och således icke kan undgå
med sin uppmärksamhet följa alla hufvudsakliga omständigheter vid tjenstemännens
åligganden.
Med djupaste vördnad framhärdar,
S t o r m ä k t i g s t e A11 e r n å d i g s t e Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste, underdånigste
Stockholm den 26 Febr. 1852. tjenare och undersåte,
N. Wilh. ALMROTH.
Kontrollörens vid Kontrollverket
förklaring,
i anledning af 1851 års Revisorers
anmärkningar vid sagde verks
räkenskaper.
Då t. f. Myntproberare!) S. Tham och Amanuensen C. Schwartz afg-ifvit förklaring
öfver anmärkningarne i afseende på sättet för journalens förande vid Kontrollverket,
får jag, under åberopande af hvad denna förklaring innehåller, endast, för
min del, särskilt yttra mig öfver Herrar Revisorers anmärkning: att Kontrollören,
så vidt af journalen kunnat inhemtas, ingen enda gång under aren 1848 och 1849
öfvervarit proberingen och stämplingen.
Ehuru det för någon hvar torde blifva svårt att finna anledning till denna af
Herrar Revisorer gjorda förmodan utaf en journal, som endast innehåller uppgifter
om inlemnade partier guld och silfver, och sorn aldrig upptager eller kan upptaga
hvilka at tjenstemännen varit närvarande, måste jag likväl föreställa mig, att Herrar
Revisorer funnit en sådan anledning. Och får jag, till bestyrkande af min ordentliga
närvaro på mitt embetsrum, fästa uppmärksamhet derpå, att jag är förpligtad,
enligt 7 §. al Kongl, instruktion för Kontrollverket af den 60 April 1836, att alla
stämpeldagar och så ofta göromålen sådant fordra vara vid Kontoret tillstädes, och,
enligt 20 §., att hafva vården om kontrollstämplarne, hvarföre och då någon klagan
icke försports öfver någon min försummelse, Herrar Revisoreus supposition om ruin
frånvaro denna eller en kortare tid måste vara mindre grundad. Dessutom torde
jag få, om så skulle behöfvas, åberopa min förmans oell mina kamraters vitsord
derom, att jag högst få gånger varit frånvarande.
Stockholm den 26 Februari 1852.
A. F. Rentei'.
— 240 —
Amanuensernes vid Kontrollverket
förklaring,
i anledning af 1851 års Revisorers
anmärkningar.
Med anledning af Rikets Ständers Herrar Revisorers, vid granskningen af Kontrollverkets
räkenskaper för åren 1848 och 1849, gjorde anmärkningar, fä undertecknade,
sorn, under nämnde tid fört journalen öfver kontrollstämplingen af guld, silfver
och tenn i Stockholm, meddela följande:
Den af Herrar Revisorer armärkta omständigheten, att journalen under besagde
tvänne år icke varit med Ofver-Direktörens sigill genomdragen, äfvensom icke paginerad,
lärer så mycket mindre kunna hafva föranledt några defekter i journalen,
sorn hvarje blad i densamma i allmänhet omfattar en vecka, och alltid någon stämpling
i hvarje vecka förekommer, så att ett eller liera blad i journalen omöjligen
skulle kunna borttagas, utan att sådant skulle märkas, till följd hvaraf bladens paginering
och genomdragning blir fullkomligt öfverflödig, helst journalen är en af
bokbindare ordentligen bunden och upplinierad bok.—Journalerna lör alla de föregående
åren äro å Kontrollkontoret tillgängliga och skola tvifvelsutan tillräckligt visa,
hurusom icke någon förändring i dem ägt rum eller kunnat äga rum. Annorlunda
kunde förhållandet vara, om koritrollstämplings-journalen bestode af lösa blad, som
genom förseglingen behöfde sammanhållas. I enlighet med denna journal, upprättas
dessutom för hvarje vecka och allemnas till Mynt- och Kontrollkamreraren ett särskildt
förslag, innehållande hvarje kontrollerad posts vigt och kontrollafgiften derför,
i ordning efter stämplingsdagarne och posternas nummer; hvilka förslag af
Kamreraren begagnas såsom verifikationer vid redogörelsen för kontrollstämplingsmedelsuppbörden,
som af honom besörjes. Dessa öfver influtna kontrollstämplingsmedel
upprättade specifikationer eller veckoförslag äro alla ofelbart försedda med
protokollsförande Amanuensens underskrift och Kontrollörens intyg om deraf verkställd
granskning, samt åtföljde af en utaf Kontrollören underskrifven uppgift på de
dubbla stämpelpenningar, som under veckans lopp blifvit erlagda; och om än pä
ett eller annat ställe af det för öfrigt fullständigt afslutade protokollet någon namnteckning
icke kommit att undersättas, så förefinnas likväl genom de nämnde tvefaldt
underskrifna veckoförslagen tilllräckliga intyg öfver journalens enlighet med
sanna förhållandet, hvilken undertecknade, sorn alltsedan år 1833 fört densamma,
dessutom äro, när som helst, beredde att med liflig ed bestyrka. Förutom de nämnde
veckoförslagen, afgifves för hvarje månad till Statskontoret ett af endera Amanuensen
uppgjordt samt af Kontrollören granskadt och påtecknadt förslag öfver de
under samma månad influtna kontrollstämplingsmedlen; hvilket förslag bör åtföljas af
Räntekammarens attest deröfver, att Kamreraren i behörig tid i Räntekammaren insatt
nämnde medel. Månadsförslaget öfverlemnas af Kongl. Statskontoret till dess
Rik.sboksluts-kontor, och Räntekammarens qvitto tillställes Kamreraren, för att
jemte veckorapporterna bifogas hans uppbördsredogörelse. De mot journalernas beskaffenhet
gjorda anmärkningar voro sä mycket mer oväntade, som på alldeles lika
sätt beskaffade kontrollstämplingsjournaler blifvit, under de föregående åren, för Rikets
Ständers Revisorer företedda, utan att någon anmärkning mot dem ägt rum.
Att sådant nu inträffat, synes nästan berättiga till det antagandet, att man kommit
att förbise sjelfva veckouppbötdsförslagen, som, till antal af 52 stycken för
hvarje år, äro inhäftade bakuti samma års räkning öfver kontrollstämplingsmedels
-
— 241 —
uppbörden i Stockholm, och hvilka, på sätt förut är omnämndt, hvart och ett särskilt,
äro till riktigheten bestyrkte af Kontrollören och en Amanuens.
Hvad åter beträffar Herrar Revisorers påstående om saknaden för närvarande af
all verklig kontroll å kontrollmedelsuppbörden i Stockholm, torde följande förhållanden
tjena till belysande af denna anmärknings halt.
l:o. Vid mottagningen af guld, silfver och tenn till kontrollering, äfvensom vid
stämplingen, äro Kontrollören och undertecknade närvarande, likasom de under dedfrågavarande
åren äfven varit det, med sällsynta undantag för sjukdom eller tjenstledighet,
i hvilka fall åtminstone tvä af nämnde personer äro tillstädes; hvarvid såsom
en högst väsendtlig omständighet lärer böra anses* att ingen af besagde trenne
tjenstemän har med sjelfva uppbörden af kontrollstämplingsmedlen att skaffa, hvaremot
Kontrollören, hvilken åtnjuter såsom löneförmån 5 procent af behållna kontrollinedel,
är intresserad deruti, att uppbörden blir så stor som möjligt.
2:o. De poster af guld-, silfver- och tennarbeten, som lemnäs till kontrollstämpling,
åtföljas af in dupplo författade förteckningar, å hvilka båda, efter posternas
uppvägning å Kontrollkontoret och jemförande till stycketal och vigt med förteckningarne,
kontrollafgiften antecknas, hvarefter det ena exemplaret, som derjemte erhållit
påskrift om partiets mottagning å Kontrollkontoret, återställes till guldsmeden,
hvilken derigenom så väl har bevis öfver partiets inlemnande till stämpling, som
visshet, att detsamma blifvit till sin behöriga vigt å Kontrollkontoret upptaget, helst
den till guldsmeden vid mottagningen återställde arbetsförteckningen, vid partiets utlemnande,
utbytes mot det andra exemplaret och sedermera såsom verifikation bifogas
räkenskapen samt erhåller samma nummer, som partiet har både i journalen och
i veckoförslaget
3:o
Utom det hinder, sorn de vid Kontrollkontoret qvarstannande exemplaren af
arbetsförteckningarne sätta emot någon efteråt skeende förfalskning af protokollet,
möter densamma stor svårighet derutinnan, att de tjenstemän, som förrätta profven
ä till stämpling inlemnade poster, i journalen anteckna den för hvarje parti funna
halten, hvarigenom åtminstone tvänne af tjenstemännen behöfde vara öfverens med
uppbördsmannen för kontrollstämplingsmedlen om hvarje förfalskning, som skulle
ske, hvarvid likväl alltid förekom den ytterligare svårigheten, att guldsmederne innehafva
det ena exemplaret af arbetsförteckningarne, med kontrollafgiftens rätta belopp
åtecknadt, och att detta exemplar alltid kan infordras vid första anledning till
misstanke om underslef. Stockholm den 21 Februari 1852.
Claes Schwartz. Scb. Tham.
Kongl. Statskontorets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers år 1851 församlade
Revisorers framställningar rörande några
Justitie-departementet tillhörande
ärenden.
Storniäktigste Allcrnådigste Konung!
Eders Kongl. Maj.ts och Rikets Statskontor, som, genom remiss, erhållit nådig
befallning att inkomma med utlåtande öfver de delar af Rikets Ständers nästlidet år
församlade Revisorers berättelse, hvilka tillhöra Justitie-departementets underdåniga
föredragning, får, till åtlydnad häraf, i underdånighet andraga följande:
31.
— 242 —
Med anledning af den utaf Revisorerne yttrade åsigt, att en inom Justitie-statsexpeditionen
varande byråohefslön, hvilken icke utgått för tjenstens förvaltande,
bordt statsveiket besparas, och icke, såsom skett, till arfvoden åt extra ordinarie
tjenstemän användas, får Statskontoret, med åberopande af Kongl, brefvet den 22
Juni 1847, underdånigst yttra, att då göromälen vid tjernsten varit uppdragna åt och
utan särskild ersättning bestridde af Expeditionschefen vid Deparrtement.ets Expedition,
som jemväl förrättat denna sistnämnde tjenst tillhörande åligganden, synes ifrågavarande
disposition icke hafva bordt till någon erinran från Revisorernes sida föranleda,
dä ökade utgifter för tjensternas upprätthållande dertill icke gifvit anledning.
I hvad Revisorerne anfört, rörande de 3 Rtdr 24 sk., som, ej mindre under revisionsåren,
än äfven för de följande åren, utgått till fyllnad i aflöningen åt Väbeln
vid Krigsbofrätten C. E. Fröléen, får Statskontoret instämma.
Beträffande slutligen Revisorernes hemställan, att blifvande ersättningar till Sekreteraren
och vaktbetjeningen vid Kansli-rätten mätte, derest denna rätt anses böra
fortfara, bestämmas och utgå för hvarje gång domstolen träder i verksamhet, får
Statskontoret i underdånighet meddela, att ifrågavarande utbetalningar grunda sig
på Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 11 Juli 1848 och den 4 December 1849;
och då berörde ersättningar således varit bestämda för hvarje år särskilt, lärer, med
den rättighet Eders Kongl. Majit, i följd af Rikets Ständers beslut, äger att disponera
öfver kända besparingar å hufvudtitlarne, för tillfälliga utgifter, förenämnde
hemställan icke föranleda till någon åtgärd af Rikets näst sammanträdande Ständer.
Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss återställes härjemte, och Statskontoret framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj.ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar,
Georg 1XISIMKHE.
Th. NYSTRÖM. a. V. KOCK. C. W. GRÅÅ.
Stockholm den 28 Februari 1852.
O. F. af Sillén. G. W. af Donner.
Kongl. Statskontorets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers år 1851 församlade Revisorers
framställningar angående några
Landtförsvarsdepartementet tillhörande
ärenden.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till följd af nådig remiss, får Eders Kongl. Majits och Rikets Statskontor härmed
afgifva underdånigt utlåtande öfver de delar af Rikets Ständers nästlidet år
— 243 —
församlade Revisorers berättelse, hvilka bero på Eders Kongl. Maj:ts Landtförsvarsdepartements
underdåniga föredragning.
I afseende å Revisorernes anmälan, att till aflöning åt manskapet vid samtliga
Lifgardes-regementena, för åren 1848 och 1849, utgått högre belopp, än de för dessa
regementen fastställda stater upptaga, får Statskontoret i underdånighet anföra: att,
på sätt Revisorerne antydt, detta missförhållande uppkommit derigenom, att af manskapet
vid hvartdera af dessa regementen ett ringare antal, än det, som i berörde
stater påräknats, begagnat sig af rättigheten att permitteras; att ett sådant förhållande
inträffat allt ifrån år 1815; samt att dessa utbetalningar grunda sig på vid
flera tillfällen meddelade särskilda nådiga föreskrifter, intilldess Kongl. Maj t, genom
bref af den 3 Maj 1825, behagade, en gång för alla, i nåder förklara, ej mindre att
100 man vid hvartdera af Gardesregementena till fots, såsom oundgängligen erforderlige,
skulle beräknas tjenstgörande under 10 månader af året utöfver det i stat
bestämda antal, och att följaktligen berörde manskap icke konmie att inberäknas bland
dem, som påräknats att under hela året, med undantag af exercismånaderna, kunna permitteras,
än äfven att gage och spanmål borde utfalla för den effektivt tjenstgörande styrkan,
hvilken förmån, genom Kongl, brefvet den 18 Maj 1847, jemväl blifvit utsträckt för
Svea Artilleriregemente, derom ock föreskrift skulle i passevolanskontrakten inflyta.
Kongl. Majit, som funnit det vara med en rätt ordning öfverensstämmande, om staten upptoge
full aflöning för de värfvade regementenas bela styrka och för hela året, under iakttagande,
att aflöningen icke utbetaldes för större styrka, än som vore effektivt tjenstgörande,
har ock, af sådan anledning, en gång tillförne till Rikets Ständer, vid 1840
och 1841 års riksdag, öfverlemnat att bestämma det sätt, hvarpå behofvet i denna
del mätte kunna afhjelpas, utan anlitande af hufvudtitelns besparingar, antingen genom
anvisande af ett särskildt förslagsanslag eller genom medgifvande, att utgifter
af denna beskaffenhet må på öfverskotten å statsverkets inkomster anordnas; men,
enligt Rikets Ständers den 19 December 1840 aflåtna, i nådigt bref af den 25 Januari
1841 Statskontoret delgifna, underdåniga skrifvelse, hafva Rikets Ständer, då
en sådan anordning skulle väsendtligen rubba sjelfva grunderna för de värfvade regementenas
organisation och tvifvelsutan komma att ådraga statsverket betydliga
utgifter, förmält, sig sakna skäl att bifalla utgifternas anordnande på det sättet. Till
afhjelpande af det missförhållande mellan de verkliga och i stat påräknade utgifterna,
som Revisorerne nu, ehuru visserligen icke i form af någon slags anmärkning,
omförmält, finnes alltså, enligt Statskontorets tanke, icke någon annan utväg, då vid
värfvade regementena tjenstgörande manskap icke kan fränkännas den aflöning
«|et har rätt att påräkna, än att genom förnyad nådig proposition hos Rikets näst
sammanträdande Ständer föreslå förhöjning i statsanslaget till aflöningen ät manskapet
vid hufvudstadens garnison.
Till hvad Revisorerne i 7 §. af berättelsen anfört, rörande utgifterna för kokinrättningarne
vid Svea och Wendes Artilleri-regementen samt vid Fyrverkarecorpsen,
har, da beloppet blifvit påfördt vederbörligt statsanslag, och någon anledning till
anmärkning emot utgifternas behörighet icke förekommit, Statskontoret, för sin del,
icke något att i underdånighet tillägga.
Om den brist å fjerde hufvudtiteln, som år 1848 uppkom och år 1849 minskades
till 1,349 Rd:r 39 sk. 11 rst., äger Eders Kongl. Majit redan kännedom genom
Statskontorets, angående berörde hufvud titels ställning vid 1849 års utgång, den 18
November förlidet. år afgifna underdåniga berättelse; förvaltningen af fjerde hufvudtiteln
tillhör, sedan år 1850, numera Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigskollegium;
och då bemälte Kollegium, jemlikt Eders Kongl. Maj ts nådiga bref af den 26 Oktober
sistnämnde år, har att den 1 Maj året efter det år, redogörelsen omfattar, uppgifva
— 244 —
besparade och lemnade tillgångar på denna hufvudtitel från nästförflutna året, lärer,
hvad fjerde hufvudtiteln beträffar, hinder icke mera möta för sådan uppgift till vederbörande
Departementschef om tillgångarne å hufvudtitelns disponibla besparingar,
till undvikande af deras öfverskridande, som Rikets Ständers Revisorer ansett,
åtminstone approximativt, vara af synnerlig vigt, innan utgifter beslutas; dock hafva
ju Revisorerne tillika medgifvit svårigheten i allmänhet för Departementschefen att
pä förhand kunna med säkerhet beräkna beloppet af besparingarne, hvilka, när förvaltningen
tillhörde Statskontoret, icke blifvit till ziffran kända förr, än rikshufvudboken
hunnit afslutas, eller 1 är och 8 månader efter det år, då utgifterna ifrågakomma.
I anledning af den uti berättelsen om Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigskollegii
Utrednings-afdelnings redogörelse, 2 §., gjorda anmälan, att anslaget till
skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Krigskollegium m. fl. verk blifvit,
ensamt för bemälte Kollegii behof, af Statskontoret öfverskridet, anser sig Statskontoret
böra i underdånighet anföra, att ofvanberörde statsanslag, som på alla
riksstatens öfriga hufvudtitlar, utom fjerde och femte, finnes upptaget såsom förslagsanslag
till bristernas godtgörande af Riksgäldskontoret, har för behofvet alltid funnits
otillräckligt, hvadan bristerna städse mäst af hufvudtitelns besparingar godtgöras,
likasom det inträffat med enahanda anslag under femte hufvudtiteln för Förvaltningen
af sjöärendena och Sjöförsvars-departementets Kommando-expedition,
hvaremot Rikets Ständers Revisorer dock icke funnit något att anmärka.
Eders Kongl. JMaj ts nådiga remiss återställes härjemte, och Statskontoret, framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste A Iler nådigs te Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
€icorg 1LFSPÄR K E.
Th. nyström. a. v. kock. c. W. GRÅA.
Stockholm den 28 Februari 1852.
O. F. af Sillen. G. IV. af Donner.
Kongl. Statskontorets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers år 1851 församlade
Revisorers framställningar, angående
några Civil-Departementet tillhörande
ärenden.
Stormäktigste A11 e r n å tl i g s t e Konung!
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor får, till följd af nådig remiss, härmed
afgifva underdånigt utlåtande öfver de delar af Rikets Ständers nästlidet år
— 245 —
församlade Revisorers berättelse, hvilka bero på Eders Kongl. Maj:ts Civil-departements
underdåniga föredragning.
Ehuru Revisorerne icke haft något att erinra emot utbetalningen af den ersättning
till tjenstemännen vid Departementets Expedition, som, i följd af Kongl, brefven
den 5 Mars 1836 och den 25 Januari 1842, under benämning af godtgörelse för förlorade
licensmedel, utgått med 300 R:dr för hvartdera revisionsåret, hafva Revisorerne
dock ansett, att den för utgiften begagnade rubrik varit mindre lämplig, enär
beloppet användts till arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän, och att samma ersättning
hellre bordt under namn af arfvoden eller gratifikationer anvisas. I anledning
häraf, får Statskontoret i underdånighet anföra: att sedan, enligt Kongl, brefvet den
5 Mars 1836, de 300 R:dr, sorn embets- och tjenstemännen inom Kammar-expeditionen
af Eders Kongl. Maj:ts Kansli dessförinnan fått årligen uppbära, såsom ersättning
för förlorade licensmedel, derefter borde tills vidare fortfarande utgå och
af Statskontoret till vederbörande anordnas och utbetalas af anslaget för extra utgifter,
uppfördt under dåvarande åttonde hufvudtiteln, samt genom Kongl, brefvet
den 25 Januari 1842 i nåder förklarats, att den, med anledning af högstberörde
Kongl, bref, i nåder anvisade årliga ersättning af 300 R:dr för förlorade dylika medel,
skulle påföras sjette hufvudtitelns anslag för extra utgifter; så har denna ersättning,
så väl för de år, revisionsberättelsen omfattar, som äfven efter denna tid, årligen,
uppå reqvisition, anordnats till Departements-chefens disposition. Och ankommer
det på Eders Kongl. Maj:ts nådiga godtfinnande, huruvida den förändrade
benämning, Rikets Ständers Revisorer åsyftat, må för framtiden iakttagas, enär beloppet
utgått från ett anslag, som, enligt Rikets Ständers beslut vid alla riksdagar
alltifrån år 1810, varit stäldt till Eders Kongl. Maj:ts egen nådiga disposition.
Hvad Revisorerne, rörande en i Statskontoret å anslaget, under sjette hufvudtiteln,
till ^flyttningshjelp efter laga skiften inom Götheborgs och Bohus län skedd
assignering utöfver beviljadt anslagsbelopp, yttrat, hvilket yttrande synes hellre
hafva bordt förekomma vid relation om granskning af nämnde läns räkenskaper, än
vid berättelsen om Statskontoret, i hvars räkenskaper något i Het ämnet för revisionsåren
ej förekommer, föranleder Statskontoret att i underdånighet upplysa: att
ersättning ät Landtränteriet vid särskilda tillfällen för förskottsvis utbetald utflyttningshjelp
af Statskontoret meddelats, på grund af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
behörigen nnderskrifna anordningar; men att sedermera blifvit genom en
tjensteman i Statskontoret upptäckt: att anordningar af Eders Kongl. Maj-.ts Befallningshafvande
till personer med lika namn och å samma summa utfärdats flera gånger;
att numera aflidne Länsbokhållare!) Langlet, som desamma falskeligen skrifvit,
dymedelst och genom falska qvittenser, beredt sig tillfälle att åtkomma betydliga
summor; att lia!) för brottsligheten i detta fall blifvit lagligen dömd, att anstäldt åtal
emot vederbörande embets- och tjenstemän inom länet är på Eders Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammarrätts pröfning beroende; samt att yttrande af Statskontoret i frågan
blifvit från Eders Kongl. Maj:ts Justitiekansler infordradt och den 1 Maj 1850
afgifvet; — men då det skulle leda till alltför stor vidlyftighet, utan något egentligt
gagn, att här intaga en exposé af hvad i detta, redan på domaremaktens pröfning
beroende, mål förekommit, samt ej heller behof af någon Rikets Ständers åtgärd
härutinnan kan visa sig förr, än frågan blifvit slutligen afdönul, anser Statskontoret,
Revisorernes framställning i denna del icke för närvarande påkalla något vidare yttrande,
helst för öfrigt Rikets Ständers Statsutskott, som skall granska förenämnde
och näst sammanträdande Revisorers berättelser, icke lärer underlåta att taga kännedom
om Statskontorets åberopade yttrande af den 1 Maj 1850 jemte hvad mera,
som då till målets vidare utredning kan finnas bidraga.
— 246 —
Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss återställes härjemte, och Statskontoret framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersater,
Georg IXESIMKKE.
Th. NYSTRÖM. A. V. KOCK. C. W. GRÅÅ.
Stockholm den 28 Februari 1852.
O. F. af Sillén. G. TV. af Donner.
Kongl. General-Poststyrelsens
underdåniga utlåtande, i anledning af
1851 års Revisorers berättelse om
granskningen af Postverkets räkenskaper.
Underdånigste Utlåtande!
Genom nådig remiss af den 22 December förlidet år, har General-poststyrelsen
blifvit anbefalld att afgifva underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers i transsumt delgifna, berättelse, i hvad densamma rörer verkställd
granskning af Postverkets förvaltning under och räkenskaper för åren 1848 och 1849.
1 ill åtlydnad häraf, får General-poststyrelsen nu i underdånighet upplysa och
anföra följande: J
Den af Revisorerne såsom ändamålsenlig ansedda åtgärd, att låta posterna, åtminstone
da böcker och paketer befordrades, med ångfartygslägenheter tansporteras,
nar tillfälle dertill gilves, hvaraf, enligt Revisorernes tanke, den vinst skulle uppsta,
att, jemte det posterna såmedelst understundom tidigare framkomme, transportkostnaden
minskades och lindring i de skjutsskyldiges besvär bereddes, har icke
l XI.1 åsidosatt, och berörde befordringssätt icke heller lemnadt obegagnadt, enär
brenörsändelsen med ångfartyg allt mer och mer tilltagit; men beträffande användandet
af sadana lägenheter för posternas fortskaffning i vidsträcktare mån än hittills,
torde det dock fä erinras: att då ångfartygens turer understundom äro mindre regulier,
och hinder för fartygens beräknade och säkra framkomst till destinationsorterna
lätt kan uppstå, försändning af bref med ångfartyg ofta kan för dem brefven
rora, medföra mycket mehn; att dä blott fä af landsposterna kunna under sommartiden
indragas, utan de flesta af dem i alla fäll måste fortgå mellan de orter ånglartygen
anlöpa, enär posterna skola aflemna och uppheinta bref och tidningar till
oell fran a aiulet boende korrespondenter, någon besparing genom posters allmännare
försändning med ångfartyg icke vinnes, utan tvertom postkassan derigenom
<
— 247 —
får vidkännas särskild utgift, emedan ångfartygsrederierna icke i allmänhet befordra
postväskor eller bref utan ersättning, saint att det egentligen är under den tid af
året, ångbåtsfarten är inställd, som posterna äro mera tunga och postföringsbesväret
i följd deraf större, än under seglationstiden, då ångbåtarne mycket begagnas till
bok- och paketbefordran.
Af den i 1849 års räkenskap ännu balanserade Svenska Postverkets fordran
hos det Norska för åren 1815, 1816 och 1817, 16,485 R:dr 34 sk. 2 rst., har den 19
December 1850 ett belopp af 8,798 Rdr 4 sk. 11 rst. blifvit till Svenska postkassan
inbetaldt, och är återstoden 7,687 R:dr 29 sk. 3 rst., enligt Eders Kongl. Maj.ts nådiga
bref af den 30 Oktober sistnämnde år, i samma års hufvudbok afskrifven; hvadan
denna balans numera utur räkenskapen försvunnit.
Den å postångfartyget Nordstjernans mascliineri och pannor år 1849 verkställda
reparation har icke, såsom Revisorerne antagit, blifvit af Postverkets styrelse förordnad
och kontrakt derom med Ingeniören Keiller afslutadt på grund af en besigtning,
deri endast Postverkets ombud och Keiller deltagit, utan är det hos styrelsen
förvarade besigtningsinstrument, efter inhändigandet hvaraf, beslutet om de nödiga
ansedda reparationerna fattades, och Kapitenlöjtnanten Ramstén erhöll uppdrag att
om deras verkställande med Keiller afsluta kontrakt, undertecknadt ej allenast af
bemälte tvänne personer, utan jemväl af Kapitenén vid Eders Kongl. Maj:ts Flotta
von Diedrichs och Kapitenlöjtnanten vid samma Flottas Konstruktionscorps, Braune,
hvilka till berörde besigtningsförrättning voro af Stationsbefälhafvaren i Götheborg
förordnade.
Det af Revisorerne omnämnda belopp af 200 R:dr, sorn genom missummering i
en af Keiller ingifven reqvisition hade kommit honom för ofvanberörde reparationsarbete
för mycket till godo, har redan, på sätt Revisorerne ock tillkännagifvit, blifvit
postkassan under sistlidet är godtgjordt, och är i 1850 års hufvudbok behörigen
debiteradt och redovisadt.
Beträffande Revisorernes anmärkning vid det till Kapitenen von Diedrichs, fördess
hafda besvär med ångfartygen Nordstjernans och Sveriges eftersyn, reparation och
utredning, jemlikt Öfver-postdirektörsembetets beslut af den 6 Juni 1848, utbetalda
belopp af 500 R dr, hvilket Revisorerne ansett bemälte embete icke varit berättigadt
att disponera, då embetet ej, utan Eders Kongl. Maj:ts särskilda nådiga tillstånd,
ägde att bevilja några gratifikationer, så anser sig General-poststyrelsen härvid böra
erinra, att ifrågavarande belopp icke tilldelats Kapiten von Diedrichs såsom en gratifikation,
utan, hvilket det. klandrade beslutet jemväl antyder, såsom en vedergällning
för ett besvär, hvartill han ej till följd af sin tjenstebefattning varit förpligtad,
och för hvilket han, om ej på detta sätt godtgjord, kunnat fordra ersättning i dagtraktamente,
då, med afseende å den tid han för Postverkets räkning hade haft bestyr,
kostnaden för hans uppdrag blifvit för verket drygare, än sorn nu varit fället.
Vidkommande dernäst Revisorernes anmärkning, att af det månadtliga arfvode,
90 ll:dr, Eders Kongl Maj:t, genom nådigt bref af den 16 Januari 1848, medgifvit
få af postmedlen utgå, för under 1847 och 1848 års riksmöte, vid Stockholms Postkontor
betydligen ökade göromål och tilldelas de extra-ordinarie tjenstemän, sorn af
Öfver-postdirektörs-embetet förordnades att de ordinarie biträda, äfven ordinarie
tjenstemän skola hafva undfått del, får General-poststyrelsen i underdånighet upplysa,
att de å qvittenslistorna för ifrågavarande arfvode upptagne, der kallade Kassaskrifvare,
icke varit ordinarie tjenstemän, utan Kassaskrifvare med arfvode och
tillagts hvad de af det, så kallade riksdagsarfvodet uppburit, ej för sina egna befattningar,
utan för biträde ät de ordinarie tjenstemännen vid Kontoret.
— 248 —
Hvad slutligen angår Revisorernes yttrande, det kraftiga åtgärder borde vidtagas
för indrifvande, redovisning eller afskrifning af uti Postverkets räkenskaper
fortfarande upptagna åtskilliga balanser och oredovista förskott, så erhåller Postverkets
Ombudsman derom årligen föreskrift, då en afskrift af den till Postverkets
hufvudbok hörande balansberättelsen till honom öfverlemnas; blifvande emellertid
denne tjensteman nu anbefalld, att hädanefter till General-poststyrelsep, innan November
månads utgång hvarje år, inkomma med berättelse om hvad han för balansernas
utredning, indrifvande eller afskrifvande, sedan sednaste balausberättelsen
erhölls, vidgjort, och hvilka hinder mött för balansbeloppens behöriga redovisande;
hvilken Ombudsmannens berättelse skall vidfogas posthufvudboken.
Den bekomna remisshandlingen varder härhos i underdånighet återställd. Stockhalm
den 9 Februari 1852.
V • - »
O. W. STAHL v. HOLSTHIA.
A. TV. Grundelstjerna.
Kongl. Sundhets-Kollegii
underdåniga utlåtande, i anledning af
1851 års llevisorers anmärkningar vid
beniälte Kollegii räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Under den 30 i förra månaden, har Eders Kongl. Majit behagat till Dess Sundhetskollegii
underdåniga utlåtande remittera, i transsummerade delar, Rikets Ständers
sednast församlade Revisorers afgifna berättelse, angående granskningen af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren
1S48 och 1S49; och får, till fullgörande af högstberörde befallning, Kollegium, efter
dess Kainrerares hörande, i underdånighet anföra följande:
Vidkommande först de uti berättelsens 1 och 4 §§. gjorda anmälanden, den förra
rörande utgifterna å anslagen till rnedikolegala besigtningar samt farsoters och
smittosamma sjukdomars botande, och den sednare med uppgift på antalet af medellösa
personer, hvilka erhållit kostnadsfri läkarevård vid den i hufvudstaden stiftade
inrättning för sjukas behandling med elektricitet, torde Eders Kongl. Majit i
nåder finna, att Kollegii yttrande i anledning deraf icke erfordras.
^ ..§r hafva Pikets Ständers Revisorer fästat uppmärksamheten derå, att,
ehuru åtskilliga af Kollegium meddelade förskott ät extra läkare till rese- och traktamentskostnader,
vid hvartdera revisionsårets slut, funnits oredovisade, desamma
likväl icke blifvit i balanserna intagna; hvadan Revisorerne ansett sig böra erinra
om angelägenheten deraf, att ett särskildt förskottskonto i räkenskaperna upplä^^es.
Med anledning häraf, får Kollegium i underdånighet upplysa, att KollegiMmfvudbok,
upprättad enligt faststäldt formulär, hittills affört dessa förskott under
det år, de blifvit utbetalda, äfvensom att mot detta redovisningssätt anmärkning
icke förr än nu blifvit gjord, vare sig af Eders Kongl. Maj:t.s och Rikets Kammarrätt
eller af Rikets Ständers Revisorer; men då en mera i ögonen fallande kontroll
å redovisningen för ifrågavarande förskott synes kunna vinnas genom bifogande
vid hvarje års räkenskaper af en förteckning på dylika förskott, har Kollegium
— 249 —
nu ansett sig böra anbefalla dess Kamrerare att för framtiden vid hufvudbokens
uppgörande sådant iakttaga, hvarigenom det af Revisorerne afsedda ändamål vinnes
utan särskildt konto.
Beträffande den uti 3:dje §. gjorda anmärkning, dels att qvitto saknas å till
Kongl. Räntekammaren år 1849 återbetalda 1,546 R:dr af de utaf Kollegium, under
föregående året, uti Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor uppburna
2,000 Riksdaler, till aflöning åt Militärläkare, dels att Kollegii hufvudböcker icke
innehålla något särskildt konto med Statskontoret, hvarigenom Revisorerne icke,
utan mycken möda och svårighet, kunnat finna reda på de penningetransaktioner,
som ägt rum mellan nämnde båda verk, så får Kollegium i underdånighet upplysa,
att, enär ifrågasatta aflöningsmedel, likmätigt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref
af den 19 Maj 1848, blifvit redovisade uti särskild, till Statskontoret afgifven, räkning,
Räntekammarens qvitto å hvad af sagde medel dit återbetalts, äfven såsom
sig bordt, blifvit samma särskilda räkenskap bifogadt, och således icke kunnat biläggas
Sundhetskollegii hufvudbok för år 1849, der dessa aflöningsmedel endast
under depositionstitel finnas upptagna och alltså icke till egentlig redovisning förekomma.
För öfrigt vill det synas, som Revisorerne förbisett, att 1848 och 1849
års hufvudböcker, jemlikt derför af Statskontoret upprättadt och af Eders Kongl.
Majit i nåder faststäldt formulär, i sjelfva verket innehålla ett så beskaffadt konto
med Statskontoret, som nu blifvit ifrågasatt, ehuru under annan rubrik, nemligen
den af statsanslag; hvilket konto tydligen utvisar de penningetransaktioner, som
under hvarje år emellan Statskontoret och Sundhetskollegium ägt rum.
I anledning af Revisorernes antydan uti 5 §., att Carolinska Mediko-kirurgiska
institutets penningeställning under revisionsåren försämrats, får Kollegium i underdånighet
upplysa, att den skuld, Institutet vid 18-49 års slut ägde, redan under
år 1850 blifvit til) fullo liqviderad.
Slutligen har uti 6 §. blifvit anmärkt, att, i 1S4S års kassaräkning för Pbar
maceutiska
institutet, utgiften för liqviderande af en räkning å 6 Riksdaler 37 skilling
6 runstycken riksgäldsedlar är afförd med lika belopp uti bankomynt, och att,
i samma instituts kassaräkning för år 1849, på enahanda sätt upptagits en post å
9 Riksdaler bankosedlar, i stället för denna summa i riksgäldsmynt; och då denna
anmärkning befunnits grundad, är redogöraren förständigad att för obehörigen afförda
5 Riksdaler 12 skilling 6 runstycken Pharmaceutiska institutet godtgöra,
medelst beloppets uppdebitering under observationstitel uti först afgifvande årsräkning.
Den nådiga remissen återföljer, och Kollegium framhärdar med djupaste vördnad,
nit och trohet,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
€. .1. EK§TBÖHEB.
M. M. AF PONTIN. Dan. EKELUND. E. G. ENGBERG. Fr. Th. BERG.
Stockholm den 19 Februari 1852.
•/. Ljungberg.
32.
250 —
Direktionens öfver Veterinärinrättningen
i Skara
underdåniga utlåtande, i anledning af
1851 års Revisorers berättelse om granskningen
af nämnde inrättnings räken
O
|
skaper.
Stormäktigste Allernädigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, får, i anledning
af härvid återgående transsumt af Rikets Ständers Revisorers sednast afgifna
berättelse, Direktionen öfver Skara Veterinär-inrättning i underdånighet upplysa, att
den i revisionsberättelsen anmärkta fortfarande utbalanseringen i inrättningens kassaräkenskaper
af 2,000 R:dr banko, berott på Föreståndaren för inrättningen, Öfverdirektören
Norlings dröjsmål att afgifva slutredovisning öfver kostnaderna vid de
reparationer, som genom hans försorg blifvit verkställda å inrättningens åbyggnader.
Under sistlidet år är likväl laga syn derå förrättad, hvarvid blifvit utrönt, att de vid
arbetet nedlagda kostnaderna öfverstiga den af Öfverdirektören Norling förskottsvis
lyftade summa; och hoppas Direktionen, att den hittills uteblifna slutredovisningen
skall äga rum före utgången af nu löpande räkenskapsår.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. M a j : t s
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
A. P. SANDSTRÖMER. J. A. BUTSCH.
Skara, af Veterinär-inrättningen, den 21 Februari 1852.
A7. E. Modin.
Kongl. General-tullstyrelsens
underdåniga utlåtande, i anledning af
1851 års Revisorers berättelse om granskningen
af Tullverkets räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Uti den berättelse, Rikets Ständers Revisorer afgifvit, angående granskningen al
statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1848 och 1849, har, i afseende
å Tullverket, uppmärksamheten blifvit fästad dervid:
— 251 —
l:o att förslagsanslaget till rese- och traktaments-penningar, 15,500 R:dr för
hvartdera året, blifvit öfverskridet för år 1848 med 5,816 R:dr, samt för år 1849 med
8,550 R:dr; och
2:o att, jemlikt särskilda, af Eders Kongl. Majit åren 1848 och 1849 meddelade,
nådiga bref, åtskilliga ångbåts-bolag vunnit befrielse från erläggandet af skeppsumgälder
till Kronan, såsom fyr- och båkafgifter m. m., jemte lotspenningar, då kronolots
af dem ej begagnats, i sammanhang hvarmed Revisorerne yttrat den åsigt, att,
om skäl förut må hafva förefunnits för beviljande af slik, till minskning i lots- och
fyringsverkens inkomster ledande, förmån, detta likväl numera icke torde vara förhållandet;
deröfver Eders Kongl. Majit, genom nådig remiss, som härjemte återställes,
infordrat Dess General-tullstyrelses underdåniga utlåtande.
I anledning deraf får Generaltullstyrelsen i underdånighet anföra följande:
Förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, som för år 1843 var beräknadt
till 17,000 R:dr, nedsattes derefter år 1844 till 15,500 R'dr, hvarvid det oförändradt
förblifvit till och med år 1849. Emellertid har, i anledning af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga cirkulär den 2 Augusti 1844, angående skjuts-entrepenaders ingående,
skjutslegan successive ökats, hvaraf varit en naturlig följd, att det derför kalkylerade
anslag blifvit otillräckligt, hvartill kommer, att den under berörde år tilltagande
trafikation, jemte det den inbringat betydligare tullinkomster, jemväl erfordrat mera
bevakningskostnader; hvadan ock Eders Kongl. Majit år 1850 förhöjde förslagsanslaget
för Tullverkets rese- och traktaments-utgifter till 20,000 R:dr, hvilken summa
dock, enär den, af förenämnde hufvudsakliga skäl, befunnits äfven För påföljande år
icke motsvara behofvet, af General-tullstyrelsen i underdånighet föreslagits till ytterligare
förhöjning.
Beträffande den befrielse från erläggandet af fyr- och båk-afgift m. m. samt lotspenningar,
då kronolots ej begagnas, som Eders Kongl. Majit, tid efter annan, i likhet
med hvad tillförene ägt rum, beviljat åtskilliga ångbåts-bolag, är General-tullstyrelsen
allenast i tillfälle upplysa, att ifrågavarande lindringar ansetts erforderliga
för att åt ångbåtstrafiken lemna skälig uppmuntran och den lättnad, hvartill omständigheterna
kunnat föranleda.
General-tullstyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C.
Is. TAUVON. C. D. FYRWALD.
Stockholm den 6 Februari 1852.
Siyge Th. Lundgren.
Kongl. Konvoj-kommissariatets
underdåniga utlåtande, i anledning af
1S51 års Revisorers berättelse örn granskningen
af handels- och sjöfartsfondens
räkenskaper.
Stor mäktig ste Allernådigste Konn n
'
rt
Sedan Eders Kongl. Majit, uti nådig remiss af den 20 sistlidne månad, i nåder
anbefallt Konvoy-kommissariatet att, i anledning af hvad uti bilagdt transsumt af Rikets
Ständers Revisorers berättelse, angående granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1848 och 1849, blifvit
anmärkt, till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånigt utlåtande så tidigt,
att detsamma, efter föregången underdånig anmälan inför Eders Kongl. Majit, må
kunna, inom den i 7 §. 3 mom. af instruktionen för Rikets Ständers Revisorer bestämda
tid, till Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgäldskontor öfverlemnas; så far
Konvoy-kommissariatet, till åtlydnad häraf, underdånigst anförai
Revisorerne tillkännagifva, att räkenskaperna för såväl Sveriges enskilda handelsoch
sjöfartsfond, som ock Sveriges och Norriges gemensamma fond, blifvit i Eders
Kongl. Majlis Kammarrätt för båda revisionsåren granskade, samt att förstnämnde
räkenskaper för både 1848 och 1849 till anmärkningar föranledt; i anledning hvaraf
Konvoy-kommissariatet torde böra i underdånighet upplysa, att någon anmärkning
vid Konvoy-kommissariatets räkenskaper för berörde är icke uti Kammarrätten förekommit,
utan vid den, i Kommissariatets hufvudböcker intagna, af Karantäns-kommissionen
i Götheborg aflemnade redogörelsen för Karantäns-inrättningen vid Känsö.
Sedan Revisorerne härefter anmält, att fondens utlånfa kapital utgjorde vid 1849
års slut 626,746 R:dr 31 sk. 10 rst., samt att säkerhetshandlingarne härför befunnits,
vid deraf anställd granskning, i god ordning, så anmärka Revisorerne:
§. 1. att balanserade tillgångar och skulder äro i kapitalräkningen för år 1S48
oriktigt utförda med 17,680 Ridr 2 sk. 2 rst., i stället för 19,188 Ridr 14 sk. 1 rst.;
men att denna felaktighet likväl icke inverkar på 1849 års bokslut, der utgående
balanserna äro till deras rätta belopp upptagna.
I anledning af hvad Revisorerne i denna §. sålunda anmärkt, har Konvoy-kommissariatet
infordrat sin redogörares förklaring, hvilken dervid upplyst: att uti 1848
års hufvudbok vore hela kostnaden för 1S46 och 1847 års expedition med fregatten
Eugenie och briggen Nordensköld afförd, det vill säga påförd kapital-konto; att af
denna kostnadssumma ägde Kongl. Flottan i Carlskrona en fordran af 1,508 Ridr
11 sk. 11 rst., — utgörande skillnaden emellan ofvannämnde 19,188 Ridr 14 sk. 1 rst.
och 17,680 Ridr 2 sk. 2 rst. —; att berörde fordran, som år 1849 anordnades, balanserades
i 1848 års hufvudbok såsom förskott och utgjorde alltså Konvoy-kommissariatets
skuld till år 1849; samt att, för att ej, under olika titlar, belasta kapitalkonto
tvänne gånger med berörde 1,508 R.dr 11 sk. 11 rst., enär desamma ligga
både uti expeditions-kostnaden och balans-konto, minskades, med öfvertygelse å redogörarens
sida om riktigheten af denna åtgärd, detta konto med uppgifna beloppet;
— vid hvilken förklaring och enär, såsom Revisorerne äfven medgifvit, de utgående
balanserna ärp uti 1849 års bokslut till deras rätta belopp upptagna, det ock torde
få bero.
§. 2. att Revisorerne uti räkenskaperna för såväl Sveriges enskilda fond som
den för Sverige och Norrige gemensamma funnit flera misskrifningar, såsom orik
-
— 253 —
tiga hänvisningar till verifikationerna och felaktiga uppgifter ä Kongl, brefs data
hvarförutan procenten, efter hvilken räntan å utlånta medel beräknats, icke alltid
blifvit till ziffran riktigt uppgifven, ehuru sjelfva räntorna äro med deras rätta belopp
utförda.
Konvoy-kommissariatet, som, i följd af denna Revisorernes anmärkning, låtit berörde
räkenskaper genomgå en närmare granskning, har funnit denna anmärkning
icke sakna anledning, i det att åtskilliga, och tyvärr flera, misskrifningar hafva, i
följd af mindre noggrann kollationering af de renskrifna hufvudböekerna, der fått
qvarstå; men då af dessa misskrifningar, hvilka bestå, till största delen, uti oriktiga
hänvisningar till pagina i verifikations-banden och för öfrigt uti förvexlingar
på några ställen af inom kolumnen citerade data och ziffror, ingen, såsom anmärkningen
äfven utvisar, förekommer bland de i kolumn utförda zilfrorna eller inverkat
på räkenskapernas resultater och uträkningar, så att alla tillgångar och utgifter
i alla fall äro rätteligen upptagna och redovisade; så och enär Konvoy-kommissariatet
förständigat sin redogörare att för framtiden iakttaga större noggrannhet’ äfven
i nu anmärkta hänseende, torde, vid sådant förhållande, denna anmärkning till vidare
åtgärd icke föranleda.
Remisshandlingen återställes härjemte, och Konvoy-kommissariatet framhärdar
med djup undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
uiulerdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
t . D. SMOGMAA.
J. KREUGER. H. FRIES. C. D. ARFWEDSON.
Stockholm den 28 Februari 1852.
M. F. Åberg.
Kongl. Öfverintendents-embetets
underdåniga utlåtande, i anledning af 1851
års Revisorers anmärkningar vid bemälte
em betes räkenskaper.
Underdånigste Memorial!
Genom nådig remiss af den 22 sistlidne December å härhos i underdånighet
bifogade transsumt af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers afgifna berättelse
om verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under åren 1848 och 1849, har Eders Kongl. Majit, i hvad
rörer dessa års räkenskaper för Öfverintendents-embetet, behagat infordra bemältc
— 254 —
embete» underdåniga utlåtande; och får embetet, till underdånig åtlydnad häraf, efter
inhemtad förklaring af dess Kammarkontor, öfver de vid berörde räkenskaper af
Revisorerne gjorde anmärkningar nu i underdånighet sig yttra.
Med anledning af en uti 1848 års räkenskap öfver statsanslaget för Kronans
byggnader i hufvudstaden, såsom skuld till redoyiiraren, upptagen post å “499“
(rätteligen, enligt räkenskapen, 494) R:dr 23 sk. 2 rst., hafva Revisorerne, uti den
transsumerade berättelsens 2 §., yttrat sig anse mindre lämpligt, att Ofverintendentsembetets
utgifter, till större eller mindre del, af enskildes medel förskottsvis bestridas.
Till bemötande af denna anmärkning, får Ofverintendents-embetet i underdånighet
meddela, att, då de räkningar, till hvilkas betalande nyssberörde belopp blifvit
användt, först i början af påföljande året 1849 utaf det årets anslag liqviderades,
fastän utgiften skulle, såsom sådan, uti 1848 års hufvudbok upptagas, hade, vid redovisningsårets
slut, embetet denna skuld väl egentligen till vederbörande räkningsutglfvare;
men som dessa räkningar utgöra verifikationer till 1848 års hufvudbok,
deruti de äfven såsom liqviderade upptagas, samt embetet då icke ägde under sin
disposition några andra medel, än årets anslag, hvilket redan var medtaget, att till
förskott härvid använda, ansåg redogöraren det vara i formelt hänseende lämpligt
att under ofvannämnde titel upptaga ifrågavarande balans; och har embetet, som, uti
underdånig skrifvelse af den 23 Januari 1849, hos Eders Kongl. Maj:t anmält denna
brist och redogjort för orsaken dertill, för sin del, ansett likgiltigt, under hvilken
benämning samma brist i räkenskaperna uppförts, då dessa i öfrigt med rätta förhållandet
öfverensstämde. Då af hvad sålunda blifvit anfördt sig visar, att i sjelfva
verket inga medel blifvit af redogöraren f örskjutna, utan endast den ofvannämnde titeln:
“skuld till redof/öraren‘% begagnats för hvad mera egentligt kunnat benämnas: “brist
att ersätta af 1849 års anslay“, lärer Eders Kongl. Majit i nåder finna omförmälde
anmärkning böra förfalla.
Vidare har, i sammanhang med nyssberörde fråga, blifvit anmärkt, att 1849 års
räkenskap öfver förenämnde anslag icke upptager af hvilken fond en derstädes,
såsom Öfverintendents-embetets skuld, under balanstitel uppförd summa af 2,465
R:dr 32 sk. 7 rst. blifvit utgifven, hvarjemte Revisorerne, med afseende ä nämnde
skuldsumma, förklarat sig anse det vara mot god ordning stridande att till så “betydliga"
belopp anordna utgifter utöfver befintliga tillgångar. Denna sednare anmärkning
torde först böra till besvarande upptagas, såsom innefattande en principfråga,
pa hvars afgörande förklaringen af det i förra afseendet anmärkta förhållandet
till en del beror. I sådant ändamål, får embetet nu först i underdånighet erinra, hurusom
embetet för hvarje år uppgör och till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
och godkännande öfverlemnar ett s. k. generalförslag till byggnadsanslagets användande
för året, hvarvid i allmänhet afses, att de föreslagna arbetena må kunna för tillgängliga
medel verkställas. Ofvannämnde år, 1849, var emellertid forhållandet, att
flera större byggnads- och reparationsarbeten borde, enligt Eders Kongl. Majits derom
meddelade nådiga befallning, verkställas; hvadan embetet ock, uti underdånig
skrifvelse af den 23 Januari 1849, fästade Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
derpå, att, om alla de i generalförslaget upptagna arbeten skulle utföras, en
ganska betydlig brist af nära 27,000 Ridr skulle uppkomma, hvarföre embetet dels i
underdånighet hemställde, att vissa af de föreslagna arbetena mätte uppskjutas, och
dels begärde nådigt tillstånd att anticipationsvis lä lyfta sä stor del af följande årets
anslag, som kunde vara nödigt för bristens betäckande tilldess anslagets tillgångar
komme att motsvara utgifterna, hvilket embetet förmodade åter böra inträffa sednast
år 1852. Genom nådigt svar härå af den 6 Mars samma är, 1849, meddelades em
-
— 255 —
betet det begärda tillståndet att uppskjuta en del af de ifrågaställa byggnadsarbetena,
hvarjemte Eders Kongl. Majit förklarade Sig vilja, uppå särskilt skeende underdånig
framställning, i nåder förordna om anvisande af nödiga medel för de utgifter,
hufvudsakligen för inredningen af f. d. mynthuset, hvartill årets statsanslag ändock
ej lemnade full tillgång. Dylika medel blefvo ock sedermera i nåder beviljade,
men, detta oaktadt, uppstod vid årets slut ofvannämnde brist af 2,465 Ridr 32
sk. 7 rst. Då nu af det föregående synes, att embetet förutsett den brist, som skolat
uppkomma, derest alla de i generalförslaget upptagna byggnadsarbetena skolat
verkställas, och på föreskrifvet sätt hos Eders Kongl. Majit i underdånighet anmält
detta förhållande, samt härtill kommer, att de byggnads- och reparationsföretag, som
genom embetet verkställas, merändels äro af beskaffenhet, att, i följd af hvarjehanda
inträffande omständigheter, erfordra oförutsedda s. k. öfverarbeten, hvarförutan ofta
inträffar behof af förändringar eller förbättringar inom vederbörande verks embetslokaler,
hvilka ej vid generalförslagets uppgörande kunnat beräknas, men dock måste
under årets lopp vidtagas; torde Eders Kongl. Majit i nåder finna, det Revisorerne
ägt så mycket mindre skäl att, såsom “stridande mot god ordning", anmärka anordnandet
af ofvannämnde utgiftsbelopp, som det ingalunda måste vara lämpligt
eller ändamålsenligt att inom den trånga gränsen af ett års tillgångar inskränka ett
så beskaffadt embetsverks, sofn Öfverintendents-embetets, förvaltningsåtgärder. Hvad
härefter beträffar frågan, af hvilken fond ofvannämnde 2,465 Ridr 32 sk. 7 rst. blifvit
utgifna, får embetet i underdånighet meddela, att sådant i December 1849 skett
af då innestående medel å anslaget för Kronans hus och byggnader i landsorten,
samt att embetet, uti underdånig skrifvelse af den 5 Februari 1850, hos Eders Kongl.
Majit anmält nämnde brist, med fullständig redogörelse för densammas tillkomst och
med tillkännagifvande, att för dess fyllande 1850 års anslag för hufvudstaden måste
tagas i anspråk, hvartill embetet ock destohellre erhöll nådigt tillstånd, som generalförslaget
för sistnämnde år, det oaktadt, visade en tillgång till påföljande året af
öfver 15,000 Ridr.
Slutligen och till förklarande af det i 3 §. af berättelsen anmärkta förhållande,
att, enligt 1849 års räkenskaper öfver statsanslaget till byggnader och reparationer
i landsorten, vid samma års slut, en kontant behållning skall funnits i kassan
liggande till belopp af 6,105 Ridr 4 sk. 7 rist, får embetet i underdånighet upplysa,
att denna, under namn af kontant behållning uppförda, post bestått dels af ofvanomförmälda
förskottsvis utgifna 2,465 Ridr 32 sk. 7 r st, dels af förskott för en
brist af 721 Ridr 38 sk. 4 rist å embetets expensmedelsanslag, hvilken brist, enligt
nådigt bref af den 12 Januari 1847, embetet ägt att, på särskild underdånig framställning,
få till ersättning beviljad, dels ock af åtskilliga utaf olika anledningar liqviderade
utgifter, sorn af en eller annan orsak bordt först i påföljande årets räkenskap
afföras, så att blott en ganska ringa del af ifrågavarande summa, hvilken likväl
nu ej kan till beloppet bestämdt uppgifvas, bestått i kontanta penningar. Emellertid
och ehuru embetet icke anser det egentligen innebära någon oriktighet att
under gemensam benämning af kontant kassabehållning sammanföra så beskaffade
förskott, sorn de ofvannämnde, med de i sjelfva verket inneliggande kontanta medlen,
har embetet, med anledning af Revisorernes nu gjorda anmärkning och till
förekommande af framtida missförstånd, förständigat redogöraren att hädanefter i
likartade fall, vid bokslutets uppgörande, specificera hvaruti den uppförda kassabehållningen
består, då den ej utgöres endast af kontanta medel. I öfrigt får embetet,
i anledning af berörde anmärkning, underdånig»! tillkännagifva, att någon
större kontant penningsumma aldrig hos redogöraren finnes, utom för den korta tid,
— 256 —
som erfordras att i Rikets Ständers Bank uttaga och förvexla samt till vederbörande
Länsstyrelser afsända erforderliga medel, samt att alla liqvider och utbetalningar
i öfrigt, då beloppet, ej är särdeles obetydligt, ske genom assignationer på
Rikets Ständers Bank. Stockholm den 10 Februari 1852.
Ifl. Q. A\CMAKSV i III».
L. S.
Carl von Schantz.
Kongl. Krigskollegium,
med underdåniga utlåtanden, i anledning
af 1851 års Revisorers berättelse
om granskningen af Kongl. Kollegii
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majrts, genom remiss den 24 nåstlidne
Januari, meddelade nådiga befallning, får Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigskollegium
härjemte i underdånighet öfverlemna Kollegii Artilleri-, Fortifikations-,
Intendents- och Aflönings-afdelnirtgars, livar för sig, afgifna underdåniga utlåtanden
öfver Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse om förrättad granskning
af de under Kollegium ställde allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1848 och 1849.
Den nådiga remisshandlingen återställes i underdånighet, och Kollegium framhärdar
med djupaste vördnad trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter,
*1. I». LEFRÉA.
N. G. THESTRUP. C. MEYER. T. W. LODE.
CARL D. FORSBERG. C. F. LAURÉN. S. C. NISSER.
Stockholm den 24 Februari 1852.
Wilhelm Cederblad.
— 257 —
Kongl. Krigskollegii
Artilleri-afdelnings
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers Berättelse
om verkställd granskning af nämnde
Afdelning} räkenskaper för åren 1848
oell 1849.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 24 nåstlidne Januari, anbefaldt att afgifva utlåtande
i anledning af Rikets Ständers Revisorers berättelse om verkställd granskning
af de under Eders Kongl. Maj-.ts och Rikets Krigskollegium ställda fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning för åren 1848 och 1849, får Kollegium, i hvad Artilleri-af-,
delningen rörer, underdånigst anföra följande:
Ordinarie stats-anslaget.
l:sta punkten, såsom endast innefattande anmälan om förhållandet med åtskilliga
i räkenskaperna balanserade fordringar, påkallar ej något yttrande af Kollegium.
Med anledning af erinran i 2:dra punkten, att förut befintlig brist i ständiga
upplaget af handgevärs- och styckekrut, i stället att förminskas, sedan år 1842 mer
än fördubblats, får Kollegium underdånigst upplysa, att för de år 1848 nådigst anbefallda
rustningar större qvantitetér artilleri-, infanteri- och kavalleri-ammunition
tillverkades, äfvensom vid nämnde och 1849 års utgång betydligare belopp krut
medfördes af de på expeditioner utevarande krigsfartyg, hvartill jemväl kommer, att vid
krutbruken befanns under aret 1849 tillverkadt, men ej proberadt krigskrut, hvilket
således först i ett följande års räkenskap kunde blifva synligt; af hvilket allt tydligen
följer, att i sjelfva verket vida större tillgång å dylikt krut förefanns, än hvad
Revisorernes berättelse kunnat upptaga.
Uti 3:dje punkten omförmäles, att tillsammans 39 centner krut, på grund af
Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnanden, blifvit för åtskilliga jemväl uppgifna arbetsföretag
utan betalning utlemnade, i anledning hvaraf Revisorerne anföra: “genom
dylika dispositioner minskas statsverkets inkomst af krutförsäljningsmedlen.“ Ehuru
denna slutsats innefattar en alltför enkel och klar sanning att kunna på något sätt
bestridas eller vederläggas, torde likväl, i afseende å framställningen af hela förhållandet,
uppmärksamheten få fästas derå, att, enär de arbeten, hvartill det ifrågaställda
krutet blifvit användt, voro af mera allmän än enskild beskaffenhet, staten i det
hela kan anses hafva vunnit godtgörelse för den minskning sålunda a krutförsäljningsmedlen
uppkommit.
Erinran i 5:te punkten, angående af Krigsarklimästaren uppburen åkarelön för
inställelse vid kruthusen, föranleder till det underdåniga genmäle, att då bemälte
tjensteman endast åtnjuter årligt arfvode af 200 R:dr banko, synes den af Revisorerne
ifrågaställa ringa förmånen, hvilken såväl föregående sorn nuvarande innehafvare
af befattningen, under en lång tidsföljd och äfven då Arklimästarens aflöning
utgick med 533 R:dr 16 sk. banko årligen, oanmärkt tillgodonjutit, genom ersättning
för resor till de omkring hufvudstaden belägna, ända till en fjerdedels mil
aflägsna kruthusen, billigtvis icke kunna eller böra denna tjensteman, hädanefter
mera än hitintills, förnekas eller utan motsvarande ersättning frånkännas, helst i
33.
— 258 —
motsatt fall någon lämplig person svårligen torde finnas villig emottaga berörde ansvarsfulla,
i flera hänseenden oangenäma och besvärliga, tjenstebefattning, hvarmed
tillika är förknippad skyldigheten att ensam bära ansvaret för Kronans krutförråd å
Ridön.
8:de punkten upptager endast anmälan, rörande en badstugubyggnad af sten
för Stockholms garnison, jemte dertill nådigst anvisade medel, och föranleder ej
till något svaromål.
I 9:de punkten erinra Revisorerne, att, oaktadt föreskriften i Eders Kongl. JVlaj:ts
nådiga bref den 29 Maj 1848, under år 1849 så stora belopp frän Statskontoret uttagits,
att behållningen å Artilleriafdelningens depositionsräkning i Rikets Ständers
Bank vid årets slut uppgått till 234,557 R:dr 9 sk. 9 rst., äfvensom Revisorerne, —
ehuru Kollegium upplyst, att denna behållning icke kunnat disponeras såsom besparing,
enär den varit påräknad för nådigst anbefallda, dels påbörjade, dels förestående
arbeten samt till upphandlingar af persedlar och effekter för artilleriförråden m. m.,
likväl och som Kollegium för behofvet af en så betydlig kontant behållning ej
närmare redogjort och det icke heller af tillgängliga handlingar kunnat inhemtas,—
förmodat större delen deraf verkligen hafva bordt kunna såsom besparing disponeras;
slutande denna punkt med det förklarande, att Revisorerne dock icke böra
lemna oanmäldt, att i en likartad fråga, rörande i slutet af år 1859 utöfver behofvet
skedd lyftning af 1848, 1849 och 1850 års extra statsanslag för vissa landtförsvaret
tillhörande föremål, Rikets Ständer den 3 Maj 1851 till Eders Kongl. Majit aflåtit
underdånig skrifvelse, samt att Eders Kongl. Majit, i följd deraf, genom nådigt
bref af den 5 påföljde Juli, förständigat vederbörande att för framtiden ställa sig föreskriften
i Kongl, brefvet den 29 Maj 1848 till behörig efterrättelse.
Då Revisorerne sålunda sjelfve tillkännagifvit, att frågan om sättet för anvisade
anslags lyftning redan, före Revisorernes sammanträdande, blifvit af Rikets Ständer
upptagen samt af Eders Kongl. Majit pröfvad och afgjord, återstår för Kollegium
endast det underdåniga förklarande, att Kollegium anser sig lika litet tillständigt att
numera ingå i något svaromål å denna anmärkning, som Revisorerne synts ägt befogad
anledning densamma framställa, helst de, enligt hvad den afgifna berättelsen
utvisar, låtit förhållanden, hvilka tillhöra en sednare tid, än den förrättningen egentligen
omfattade, blifva föremål för sin uppmärksamhet. Och hvad särskilt vidkommer
den, utan allt stöd af förefunria skäl, uttalade förmodan, att större delen af behållningen
vid 1849 års utgång bordt kunna såsom besparing disponeras, får Kollegium
blott underdånigst anföra, att, då behållningen upptages till redovisande i räkenskaperna,
blifvande Revisorer ej lära underlåta anmärka, derest större eller mindre
belopp, som bordt utgöra verklig besparing, till andra ändamål användes.
Med afseende å hvad i 4:de, 6:te och 7:de punkterna blifvit framstäldt, får
Kollegium underdånigst åberopa vidfogade yttranden af Kollegii lista Kammarkontor
och General-fälttygmästare-embetet.
Extra stats-anslaget.
Esta och 2:dra punkterna äro ej af beskaffenhet att föranleda till något yttrande.
Till följd af erinran i 3:dje punkten, att Disponenten af Husqvarna gevärsfaktori,
i Januari månad år 1849, erhöll förskott, stort 20,000 Ridr, å samma års gevärstillverkning,
ehuru kontraktet derom först på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref
den 23 Februari kunnat utfärdas, får underdånigst andragasi
Enär Rikets Ständer vid 1847 och 1848 års riksdag beviljat anslag till 4,000 st.
nya gevär årligen, och af Kronans faktori, vid 1849 års början, ännu icke kunde på
-
— 259 —
räknas högre årlig tillverkning än 1,500 st. gevär, var deraf en gifven följd, att
2,500 gevär skulle från Husqvarna beställas; under hvilka förhållanden, och sedan,
i nådigst föreskrifven ordning, underdånig hemställan hos Eders Kongl. Majit ägt
rum, angående gevärspriset för året, Kollegium icke tvekade att bevilja det ifrågastälkla
förskottet, hvilket betydligt understeg hälften af den summa, som för hela
beställningen borde utgå; hvadan och då härtill kommer, att halfva kontraktsbeloppet
alltid förskottsvis, vid kontrakternas utvexlande, till faktoriet utbetalas, efter Kollegii
underdåniga förmenande, genom den anmärkta åtgärden någon afvikelse från
formerna ej ägt rum.
I afseende å hvad Revisorerne i 5:te punkten andragit, rörande utöfver årsbehofven
uttagna statsanslag, åberopas endast det vid 9ide §. af berättelsen, rörande
ordinarie statsmedlen, här ofvan underdånigst anförda, och beträffande framställningen
om oriktig uppgift angående behållningen å extra statsmedlen vid 1849 års utgång,
samt i 4:de punkten, beträffande utbetalde arbetslöner, får Kollegium i underdånighet
hänvisa till vederbörande Kammarkontors afgifna, bär bilagda förklaring.
6:te punkten innefattar blott anmälan om verkställd afskrifning af en äldre balanspost
och gifver ej anledning till något yttrande.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste A|1 lernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj.ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. p. liEFnÉK,
N. G. THESTRUP. S. C. NISSER.
Stockholm den 19 Februari 1852.
N. Becker.
Kongl. Krigskollegii lista
Kammarkontors
förklaring, i anledning af Rikets Ständers
Revisorers anmärkningar vid Artillerl-afdelningens
hufvudbok för år
1849.
Embets-utlAtande!
Efter erhållen del af transsumtet af Rikets Höglofl. Ständers Revisorers berättelse
angående granskningen af statsverkets räkenskaper för åren 1848 och 1849,
— 260 —
i hvad den rörer höglofl. Krigskollegii Artilleri-afdelnings hufvudbok för är 1849, far
l:sta Kammarkontoret, till följd af högloft. Kollegii befallning, afgifva följande
utlåtande:
Ordinarie stats-anslaget.
Rikets högloft. Ständers Revisorer anföra i 4:de att af verifikationerna vid
1849 års hufvudbok Revfsorerne inhemtat, att, sedan, genom åkommen skada å ett
från Klosters krutbruk till Götheborg år 1844, för Kronans räkning, transporteradt
parti krut, Kronan tillskyndats en förlust af 1266 R:dr 18 sk. 8 rst., och de personer,
emot hvilka ersättningstalan å Kronans vägnar är vorden förd, blifvit genom
Kongl. Maj:ts nådiga utslag den 17 Juli 1849 frän ersättningsskyldighet befriade,
Kongl. Krigskollegium, under den 25 Oktober samma år, bifallit beloppets afskrifning
och för sådant ändamål öfverlemnat handlingarne till Artilleri-kammarkontoret. Någon
afskrifning har likväl icke kunnat äga rum, emedan Kronans ifrågavarande fordran
icke under rättegången varit i räkenskaperna behörigen balanserad, enligt hvad
af den till 1848 års hufvudbok ingående balansen inhemtas; hvilket förhållande Revisorerne
ansett sig böra omförmäla.
Anledningen till uteslutandet ur hufvudboken af omformälda belopp har sannolikt
varit den, att det ansetts mindre lämpligt att i hufvud bokens kapitalräkning
uppdebitera och bland fordringar och förskott balansera denna summa, innan ersättningsfrågan
blifvit slutligen afgjord; men sedan detta skett och de, mot hvilka
ersättningstalan fördes, blifvit från ansvarsskyldighet befriade, hade afskrifningen
endast bordt antecknas i Kontorets liqvidbok, och målet förvaras bland de afgjorda,
i stället att räkenskaps-verifikationerna biläggas.
I 6:te §. yttra Rikets Ständers Revisorer: att i räkenskaperna finnas åtskilliga utgiftsposter
uppförda under oriktiga titlar, så att t. ex. i Arkliförrådets redogörelse
fraktkostnader för en kruttransport från Mariefred till Stockholm blifvit upptagen under
titel “arbetspenningar", hvilket i väsendtlig mån ökat besväret vid granskningen
och försvårat öfversigten af förhållandet mellan de särskilda utgiftstitlarne.
Ifrågavarande utgift, uppgående till 158 R:dr 43 sk. för transport af 600 centner
krut, har blifvit afförd under titeln ammunitionsbehof och under afdelningen
arbetspenningar, men hade bordt förås under titeln kruttillverkning, under afdelningen
transportkostnad.
Misstaget har ursprungligen skett af redogöraren, och genom förbiseende af
revisionen a Artilleri-afdelningen icke blifvit rättadt; och ehuru härigenom ingen
förlust tillskyndats Kronan, kan det icke annat än erkännas, att så beskaffade felaktigheter
vid redovisningen och granskningen föranleda till de olägenheter, å hvilka
Rikets Ständers Revisorer fästat uppmärksamhet; hvadan vederbörande Revisor blifvit
erinrad att med mera noggrannhet tillse, det hvarje utgiftspost blifver i afgifvande
redogörelser, hvilka till gransknings-åtgärd öfverlännäs, å behöriga titlar afförd.
Extra stats-anslagen.
Rikets Ständers Revisorer anföra i 4:de §.: att i Stockholms Tygförråds räkenskaper
redovisas betydliga utbetalningar för derstädes verkställda arbeten endast
med handtverkames qvitterade, af Tygkapitenen attesterade, räkningar, hvilka summariskt
upptaga utbetalda arbetslöner, ofta till ganska höga belopp, utan att hänvis
-
— 261
ning lemnäs till någon verifikation, utvisande huru mycket för utförda summan blifvit
förfärdigadt; hvarpå såsom exempel, bland annat, må anföras följande poster:
arbetslön för förfärdigande af diverse beslag till seldon
787: 4. 8.
„ för bombers aptering  —  4,931: 9. 8.
„ för komplettering af beslag till seldon
539: 24. 8.
„ för aptering af 7 tums bomber  -  492: 32. 8.
o. s. v.
Beträffande denna anmärkning, har vederbörande Revisor å Artilleriafdelningen
upplyst, att då större delar af de effekter, hvilka erfordras för nya fältartilleriet samt
fästningsbestyckningen, förfärdigas uti Kronans verkstäder, har ofta händt, att flera
år förflutit, innan persedlarne till fullo blifvit färdiga, hvarföre de ej kunnat förr
redovisas, än uti det årets persedelräkning, då persedlarne befunnits uti fullfärdigt
skick; och att sådant är förhållandet med de af Rikets Ständers Revisorer anmärkta beslag
till selars och bombers aptering, för hvilka persedlar en del af arbetslönen
blifvit afförd uti 1848 och 1849 års medels-redogörelser, ehuru selarne och bomberna
ej blifvit förr, än uti 1850 års persedel-redogörelse, debiterade och redovisade.
Rikets Ständers Revisorer anföra i 5:te jemte annat, att den, i Krigskollegii
till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse om förvaltningen af Artilleriafdelningens
medel, lemnade uppgift å tillgångarne af extra statsanslaget vid 1849 års
slut, 146,993 R:dr 2 rst., befunnits öfverensstämma med hufvudboken; men att uppgiften,
att af behållningen 12,91S R:dr 36 sk. list. innestodo i Banken, och att detta
belopp, likasom fordringarne, icke kunna såsom besparing disponeras, är stridande
mot räkenskaperna eller mot rätta förhållandet och således i hög grad missledande,
enär verkliga behållningen i Banken, enligt kassaräkningen och dervid fogadt bevis
från Banken, utgjorde icke mindre än 60,796 R:dr 1 sk., och såledps 47.877 R:dr
12 sk. 11 rst. mer, än hvad Kollegium ansett erforderligt till utgifters bestridande;
samt att det derföre vill synas ostridigt, att åtminstone dessa 47,877 Rulr 12 sk.
11 rst. kunnat såsom besparing disponeras.
Kammarkontoret får vördsamt anföra, att det sammandrag af räkenskaperna, som
af Kammarkontoret blifvit upprättadt till grund för zifferuppgifterna i den underdåniga
berättelse, Krigskollegii Artilleriafdelning afgifvit till Kongl. Majit, stödjer sig
på hufvudbokens kapitalräkning, utan allt afseende på beskaffenheten af de verifikationer,
vare sig kassaräkning eller öfriga verifikationshandlingar, hvilka hufvudboken
tillhöra.
1 nämnde kapital-räkning för år 1849 uthalanseras 146,993 R:dr 2 rst., såsom
tillgångar till år 1850, och samtliga tillgångarne äro i balansen fördelade på behöriga
utgiftstitlar, med undantag af 12,918 R:dr 36 sk. 1 rst. Sistnämnde belopp
var således det, hvilket ännu icke blifvit fördeladt; men hvilket Krigskollegii Artilleriafdelning
i den underdåniga berättelsen anmälde såsom behöfligt, dels till betalande
af balanserad skuld, dels till utgifter i mån af skeende lefveranser, m. m.
I nyssnämnde utgående balans hänvises till pag. 55 i hufvudboken, och af det
der befintliga sammandrag öfver Afdelningens tillgångar till år 1850, jemfördt med
utredningen öfver behållningen, tecknad i kassa-räkningen, pag. 54, visas, att af
tillgångar, afsedda för Waxholms bestyckning, nemligen
R:dr 84,827: 12. 11.
voro dels redovisade, dels såsom förskott anordnade
„ 36,950: — —
hvadan återstodo b.ko R:dr 47,877: 12. 11.
eller det belopp, Rikets Ständers Revisorer ansett såsom en disponibel besparing.
— 262 —
I
Då höglofl. Krigskollegium icke uppgifvit, att dessa 47,877 R:dr 12 sk. 11 rst.
utgjorde en besparing, och denna summa således och i följd af skedda dispositioner
icke kunde anses annorlunda, än såsom en återstod till ur 1S50 ock följande
ars behof; likasom, enligt 1847 års hufvudbok oell deruti intagna utredning af
kontanta behållningen till år 1848, återstodo 81,363 R:dr 19 sk. 10 rst., och, enligt
1848 års hufvudbok och deri antecknad utredning, återstodo 50,186 R:dr 6 sk. 10
rst., kontant behållning, allt i och för Waxholms bestyckning; lärer af räkenskaperna
och höglofl. Kollegii, på grund af sammandraget öfver kapital-räkningen, lemnade
uppgift icke kunna dragas den slutföljd, att återstoden vid slutet af år 1849,
eller 47,877 R:dr 12 sk. 11 rst., var en besparing.
Rikets Ständers Revisorer af statsverkets räkenskaper för åren 1846 och 1847
ansågo icke ofvannämnde återstod, 81,363 R:dr 19 sk. 10 rst., såsom besparing, utan
tvifvel af skäl, att denna summa ansågs vara en väl icke använd, men för Waxholms
fästnings bestycknings fullbordande erforderlig tillgång.
Förhållandet med ifrågavarande 47,877 R:dr 12 sk. 11 rst. är alldeles enahanda;
och enär Rikets Ständers Revisorer af sednast granskade, 1849 års, kapital-räkning
sett, att alla i utgående balansen upptagna tillgångar, dessa må utgöras af fordringar
eller i Banken innestående medel, voro till hufvudsumman riktigt upptagna och
derjemte pä behöriga utgiftstitlar (deribland äfven titeln Waxholms fästnings bestyckning,
hvarom Revisorerne i sin berättelse omförmäla) fördelade, med undantag af
12,918 R:dr 36 sk. 1 rst., och då Revisorerne af Krigskollegii underdåniga berättelse
till Kongl. M.ajrt inhemtat, att detta i Banken innestående belopp var beräknadt
såsom erforderligt till blifvande utgifter, vill det synas som Revisorerne icke haft
gilltiga skäl att finna något stridande mot rätta förhållandet, eller att anse större eller
mindre del af den i Banken innestående behållning kunna såsom besparing
disponeras. '
Stockholm den 16 Februari 1852.
S. D. Stenberg.
(»eneral-fälttygmästare-embetets
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar
vid Kongl. Krigskollegii Artilleri-afdelnings
räkenskaper för åren 1848 oell 1849.
Underdånigste utlåtande!
Uti Rikets Ständers Revisorers berättelse, angående granskningen af statsverkets
och dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1848 och 1849,
under artikeln: Ar tiller i-a.fdel'lången, ordinarie anslaget §. 7, har blifvit anmärkt, att
“vid Stockholms tyg- och ammunitions-förråd, hafva upphandlingar af materialier
“och effekter till ofta ganska betydliga belopp, äfvensom reparationsarbeten, blifvit
“verkställda utan föregångna entreprenadauktioner. “
Såsom exempel anföres, att år 1848 under hand inköptes 1,109 alnar ovalkadt
eller sä kalladt halfkläde i 3:ne partier för tillsammans 2,074 R:dr 20 sk., och ett
parti furubjelkar för 452 R:dr 10 sk. 8 rst., äfvensom större partier jern, spik samt
sten- och trädkol af särskilde personer till varierande pris; hvarjemte enligt afgif
-
— 263 —
na räkningar, 646 R:dr 32 sk. blifvit utbetalda för igenmurandet af tvänne hvalfoppningar
och en portöppning i östra och vestra flyglnrne af stora tyghuset, och 500
R:dr utgifna för artilleri-planens planering.
Med anledning af dessa anmärkningar, får General-fälttygmästare-embetet underdånigst
upplysa:
l:o att upphandlingarne af så väl halfklädet som virket skedde i och för de
år 1848 i nåder anbefallda rustningarne och erfordrade så skyndsam anskaffning, att
icke en gång anbud hunno infordras, ännu mindre entrepenadauktion i den ordning,
Eders Kongl. Maj:ts nådiga reglemente för kronoauktioner af den 20 December 1825 innehåller,
utlysas och på sådan väg behofven i tid fyllas. Halfklädet användes till
skott, dels för fält-artilleriet och dels för Waxholms och Carlstens fästningar, och
virket till mörsare-transportbäddningar för förstnämnde fästning.
2:o att vid slutet af sommaren år 1849 blef uppmärksamheten fästad vid olämpligheten
att i ammunitionsförrådets brädbeklädda skjul förvara det betydliga och dyrbara
upplaget af handgevärskulor, uppgående till omkring 3£ millioner, och den ännu större
att der upplägga det, i mån af tillverkningens fortgång, växande partiet perkussionsbovnber,
hvilka i färdigt, tillstånd icke få förevisas andra, än de om tillverkningens
hemligheter underrättade personer. Enda sättet att skyndsamt och innan den årstid,
då allt murarearbete för köld måste upphöra, erhålla de så nödvändiga lokalerna i
användbart skick, var således att på ackord inom förslagssumman låta verkställa
igenmuringen.
3:o att grusningen af artilleriplanen icke har föranledt något öfverstigande af
den i kostnadsförslaget uppförda och å Eders Kongl. Maj:ts nådiga stat för år 1849
i nåder anslagna summa till detta behof; af hvilken orsak anmärkning hvarken i
Krigskollegii artilleri-revision eller i Eders Kongl. Maj:ts Kammarrätt blifvit gjord
deremot att arbetet icke på entreprenadaukt.ion utbjöds.
Stockholm den 18 Februari 1852.
A General-falttygniästare-embetets vägnar,
N. G. THESTRUP.
Fält-tygmästare.
A. Kullberg.
Kongl. Krigskollegii
Fortifikations-afdelnings
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikels Ständers Revisorers Berättelse
om granskningen af 1848 oell 1849 ärs
räkenskaper för de under nämnde Afdelning
ställda fonder.
Stormäktigste All erit ådigste Konung!
Efter erhållen nådig remiss af den 24 nästlidne Januari å Rikets Ständers sednast
församlade Revisorers berättelse om verkställd granskning af Eders Kongl. Maj:ts
— 264 —
och Rikets Krigskollegii räkenskaper för åren 1848 och 1849, får Kollegium öfver
samma berättelse, i hvad elen rörer de under Kollegii Fortifikations-afdelning ställda
fonders förvaltning, nu i underdånighet afgifva utlåtande:
Ordinarie och extra statsanslagen.
Enligt 2:a §., hafva Revisorerne, i likhet med hvad vid förra stats-revisionen
blifvit framstäldt, funnit det vara till mera redighet ledande, om de för hvarje föremål
anslagna medlen blifvit uti särskilda konti redovisade, samt tillika uttryckt den
förmodan, att, genom det förslag till gemensam hufvudbok för hela Krigskollegium,
som blifvit upprättadt, detta ändamål kommer att vinnas.
I anledning häraf får Kollegium, — jemte åberopande af hvad i underdåniga utlåtanden
den 18 Januari 1848 och den 14 Februari 1850, till följd af Rikets Ständers
Revisorers berättelser om granskningen af dels 1844 och 1845, dels 1846 och 1847
års räkenskaper, blifvit rörande ifrågavarande ämne hufvudsakligen anfördt, i afseende
å de hinder, som ansetts möta för vidtagande af de ändringar uti fastställda
hufvudboksformuläret, som skulle blifva en följd, derest Revisorernes förnyade framställningar
skolat efterkommas, — underdånigst tillkännagifva, att genom sednast
upprättade, Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställda, förslag till hufvudbok
för Kollegium det af Revisorerne åsyftade ändamål vinnes.
Med föranledande af Revisorernes i 3:dje punkten, på anförda skäl, yttrade
åsigt, att det vore önskvärdt, om, vid regleringen af extra anslagen, desamma konnne
att så fördelas, att de omfatta samma tidrymd, som de ordinarie, får Kollegium underdånigst
anföra, att detta, jemte undanrödjande af flera olägenheter, skulle medföra
åtskilliga högst väsendtliga fördelar, hvaribland, att fle administrerande embetsmyndigheterna
ej vidare, i likhet med hvad hittills stundom inträffat, under en del
af det år, sorn begynner perioden af en ny extra statsreglering, skulle befinna sig
i ovisshet, huruvida något eller huru stort anslag beviljas till fortsättande af redan
började arbeten, — att dessa, till följd häraf, kunde oafbrutet fortgå efter fastställd
plan, — och att Rikets Ständer undveke nödvändigheten af partiel reglering samt
anvisande af anslag, någon gäng, efter hvad erfarenheten visat, för den korta tidrymden
af endast få månader; på grund hvaraf, Kollegium i underdånighet hemställer,
det Eders Kongl. Majit må täckas till Rikets näst sammanträdande Ständer
i ämnet aflåta nådig proposition.
Hvad i 4:de punkten omförmäles, angående lånetransaktioner mellan Kollegii
särskilda Aftlelningar, föranleder endast till det förklarande, att de af Fortifikationsafdelningen
sålunda, år 1848, upptagna lån dels varit oundvikliga, till följd deraf att
de hufvudsakligaste beloppen af anslagen till befästningsarbeten samma år först genom
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 20 Oktober 1848 blefvo anvisade,
dels erfordrats till bestridande af kostnaderna för nådigst anbefallde arbeten, hvilka
bordt med under händer ägande medel utföras, men hvartill Afdelningens mindre betydliga
och under hvarje ar för bestämda ändamål afsedda tillgångar ej varit tillräckliga,
samt att dylika lånetransaktioner, efter Kollegii med ar 1850 inträdda nya
organisation, icke vidare ifrågakomma.
Den uti -5:te punkten gjorda erinran, att utgifter för byggnadsmaterialier orätt
införts under titel rese- och traktamentskostnader, besigtningsarfvoden m. m., synes
hafva tillkommit genom förbiseende af det förhållande, sorn räkenskaperna likväl
utvisa, att hufvudtiteln generella utgifter omfattar kostnader för alla förenämnde
jemte flera behof; hvadan någon oriktighet i berörde hänseende ej förelupit, äfvensom
de af Revisorerne omfönnälda ”flera likartade förhållanden” torde få antagas
— 265 —
med likartad förklaring kunnat bemötas, derest de blifvit närmare antydda. Och
vågar Kollegium, såsom följd häraf, antaga, att, derest vederbörlig uppmärksamhet
blifvit fästad på den formella uppställningen af utgiftstitlarne, all anledning till öfvertygelsen,
att bokföringssättet icke motsvarar hvad man med skäl har rätt att
fordra i afseende å redighet och tillförlitlighet vid åskådliggörandet af statsmedlens
användande, skulle uteblifvit.
Enligt 7:de punkten, hafva Revisorerne fästat uppmärksamhet å det belopp,
hvartill afskrifningsprocenten för Redogöraren vid Carlsborgs proviantförråd år 1848
uppgått; erinrat, att medelpriset, hvarefter afskrifningsprocenten beräknats, varit
högre än de levereringspris, som å upphandlingsauktionen den 6 Oktober 1848
bestämdes; af dessa förhållanden hemtat anledning till den åsigt, att nu gällande
afskrifningsreglemente behöfver öfverses och förändras, desto hellre som detsamma
ej bestämmer efter hvilka grunder medelpriset bör beräknas; samt derjemte antydt
angelägenheten af ett förändradt, bagerireglemente å Carlsborg och anmärkt, att mjöl,
som skolat förbakas, ej aflemnats direkte från qvarnen, enligt 2 dra momentet i kontraktet
med Bagaren, utan tillhandahållits från magasinet, hvarigenom betydlig afskrifningsprocent
utgått, Kronan till förlust.
Penningevärdet. af de år 1848 såsom afskrifningsprocent beräknade proviantartiklar
har uppgått till 1,455 R:dr 25 sk. 6 r:st banko, och då Magasinsförvaltare!!
såsom lön eller arfvode uppbär endast 360 R:dr, har hela inkomsten utgjort 1,815
R:dr 25 sk. 6 r:st. Men enär i betraktande tages, att Förvaltaren måste föda samt
aflöna en Bokhållare och minst en dräng, synes återstående beloppet ej utgöra någon
öfverdrifvet hög vedergällning för den bade ansvarsfulla, maktpåliggande och
besvärliga befattningen, synnerligast då härtill kommer, att afskrifningsprocenten i
allmänhet cj obetydligt understiger förstnämnde»summa, såsom följd af lägre upphandlingspris,
förskämning af de magasinerade varorna, särdeles mjöl vid mindre
goda eller gynnsamma skördar, m. fl. omständigheter.
Att afskrifningsprocenten för är 1848 icke beräknats efter de vid upphandlingsauktionen
den 6 Oktober samma år erhållna pris, synes desto mindre bordt föranleda
till någon erinran, som dessa pris gällde 1849 års leveranser, och upplysning
derom blef Revisorerne särskilt meddelad; hvadan den framställda anmärkningen
hvarken kan tillskrifvas misstag, förbiseende eller bristande kännedom om
rätta förhållandet.
Då vidare i öfvervägande tages, att medelprisen vid Carlsborgs magasin rätteligen
grundas icke ensamt på inropsprisen, utan jemväl på varuqvant.iteterna, saknar
Kollegium, af den erfarenhet, som från förvaltningen af nämnde magasin kunnat
hemtas, all anledning att dela Revisorernes åsigt om behofvet af ändring i nu gällande
afskrifningsreglemente, helst för gifvet och obestridligt antagas kan, att, iden
män afskrifningsprocenten minskades, Förvaltarens ordinarie aflöning mäste höjas,
såvida någon person med redbarhet och pålitlighet skulle kunna för befattningen
påräknas, och hvarförutan staten snarligen torde få vidkännas förluster, vida öfverstigande
den besparing, som kunde åvägabringas genom nedsättande af Förvaltarens
rättmätiga inkomster under det belopp, som erfordras äfven för den tarfligaste
utkomst.
Beträffande förbakningsarfvodet och erinran, att Bagaren icke mottager Kronans
mjöl direkte från qvarnen, får Kollegium underdånigst anföra:
Under de första aren af fästnirigsbyggnaden tillgick visserligen sålunda, att
upphandlad spanmäl förmaldes vid Forsviks, en mil från fästningen belägna, qvarn,
hvarefter mjölet genast aflemnades till Bagaren: men då, utom de betydliga kostna
34
-
— 266 —
der, sorn transporten fram och åter medförde, samt de förluster, som uppkommo
genom afdämning, tull m. ni., vida öfverstigande den afskrifningsprocent, som nu,
enligt reglementet, tillfaller Förvaltaren, jemväl ieke sällan inträffade, att erforderliga
qvantiteter spanmål vid nämnde qvarn, den enda i orten, ej hunno afverkas,
vidtogs åtgärden att i stället upphandla mjöl, hvarmed ock alltsedan fortfarits till
obestridlig vinst och båtnad för Kronan. — Beträffande åter förbakningsarfvodet,
kan detsamma ej i något afseende betraktas såsom för högt, enär det, oaktadt vedprisen
nära nog tredubblats, sedan fästningsbyggnaden börjades bibehållits oförändradt
och otvifvelaktigt skulle utgöra en otillräcklig inkomst för Bagarens bergning,
derest icke under de sednare åren personalen på Carlsborg betydligen stigit
i antal.
Uti S:de punkten omförmäles, dels att kostnaderna för ved och ljus vid fästnings-
och garnisonsorter år 1849 med 6,597 R:dr 35 sk. 3 r.st öfverskrida det för
ändamålet anvisade årliga beloppet, 19,000 R:dr, hvilket, efter Revisorernes förmenande,
härleder sig deraf, att upphandlingarne skett genom auktion endast vid fästningarne
och icke, såsom 1825 års Kongl, reglemente foreskrifver, på samma gång
inför Kollegium; dels att af anslaget emellertid, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bref af den 25 September förstnämnde år, Kommendanten å Waxholm tillagts
en gratifikation af 144 R:dr för ådagalagd synnerlig omsorg och tillsyn vid upphandlingen
och förbrukningen af ved och lysningsämnen för fästningens behof.
Vidkommande först förutsättningen, att de högre utgifterna föranledts deraf, att
auktioner för upphandlingen endast hållits i landsorterna, synes den fullständigt vederläggas
deraf, att nämnde auktioner befunnits helt och hållet ändamålslösa, emedan
några anbud, med undantag för Carlsborg, nästan aldrig erhållits, och med fullkomlig
visshet våggr Kollegium antaga, att verkan af härstädes samtidigt förrättade
auktioner, — hvilka dock, med tillämpning af 2:dra momentet 15 §. i högstberörde
reglemente, ansetts kunna undvikas, — endast skolat återfinnas i den om ock obetydliga
förhöjning i utgifterna å denna titel, som kommit att föranledas af de med
auktionernas kungörande och verkställande förenade kostnader, och, beträffande den
nådigst beviljade gratifikationen, synes en välförtjent ringa belöning eller uppmuntran
för ådagalagdt särdeles nit och visad utmärkt omtanke icke lämpligen böra
göras helt och hållet beroende af ett bestämdt anslags större eller mindre tillräcklighet.
Med föranledande af IO:de punkten, får Kollegium endast i underdånighet vitsorda
riktigheten af Revisorernes förutsättning, att skillnaden mellan hela kostnaden för
iståndsättandet af kronobagerihuset i Stockholm och hvad Statskontoret utbetalt,
eller 94 R:dr 13 sk., blifvit godtgjord genom de, efter försäljning af öfverblifna
gamla effekter, enligt vid räkenskaperna fogade 2:ne reversaler, influtna belopp.
Då Revisorerne, jemlikt, Urte punkten, fästat uppmärksamhet dervid, att, ehuru
ett frän Frankrike införskrifvet parti asphalt, som bordt utgöra 591 skeppund, efter
framkomsten befanns väga endast 562 skeppund, utan att någon ersättning för felande
29 skeppund sedermera kunde Kronan beredas, — den person, sorn i Paris
haft bestyr med upphandlingen, emellertid erhöll 245 francs i discretion, får Kollegium
i underdånighet anföra, att, enär genom anställda noggranna undersökningar
utrönt och utredt blifvit, att ofvanberörde undervigt tillkommit genom afdämning
och spillning, hufvudsakligast vid den länga landtransporten genom Frankrike, hvilket
ock föranledde, att, på sätt Revisorerne anfört, ersättning för bristen ej kunnat
Kronan beredas, Kollegium, för sin del, icke kan uttänka någon laglig elier billig
grund lör den slutsats, att nämnde förhållande i någon mån borde eller kunde in
-
— 267 —
verka på koinmissionärens rätt till ersättning och vedergällning för den tidspillan,
möda och besvär honom genom det lemnade uppdraget tillskyndats.
I 12:te punkten hafva Revisorerne, jemte förmälan, att till Kronan försålts af
det ä fästningsvallame vid Carlsborg skördade, fortifikationsbefälet och tjensternännen
tillkommande, hö, år 1848: 2,555 LU 12 1% för 567 R:dr 43 sk. 9 r.st, och
år 1849 : 3,637 Lii 12 ti mot 12 sk. 10 r.st lispundet, dels anmärkt, att entreprenadauktion
för upphandling af det sistnämnde år för fästningen erforderliga hö ej enligt
författningarne ägt rum, dels tillkännagifvit, att 880 skeppund å Wisingsö skördadt.
hö samma år blifvit, för Kronans räkning, å auktion i Grenna försåldt för 2
R:dr 25 sk. skeppundet, eller 6 sk. 1 r:st för lispundet, och således för mindre än
hälften af hvad Kronan för ofvanberörde hö å Carlsborg fått betala.
Till genmäle härå torde endast böra upplysas: att allt det hö, som vid upphandlingsauktionen
om hösten år 1847 utbjöds till lefverering vid Carlsborg, under loppet
af år 1848 blifvit betaldt med 14 sk. banko per lispund; — att, i anseende till
det betydliga höförråd, som förefanns vid 1848 års slut, upphandlingsauktion å
hö för 1849 års behof ej ansetts erforderlig, äfvensom att det fortifikationsbefälet
och tjenstemännen tillkommande vallhöet, som lefvereras med 25 Tk på IM, ingalunda
blifvit för år 1849 för mycket betaldt med 12 sk. 10 rst. per lispund, — hvilket
lärer utgjort det då i orten gångbara priset, enär samma års markegångstaxa
för Skaraborgs län, hvarinom Carlsborgs fästning är belägen, upptager priset å 1 IM
liö, med 20 W på Lik, till 12 sk. banko. — Vidkommande åter det ytterst låga priset
af 6 sk. 1 r.st. per IM, hvartill Kronans å Wisingsö skördade hö blifvit samma
år försåldt vid auktion i Grenna, utvisar detta påtagligen endera, att nämnde hö
varit af dålig beskaffenhet, eller att detsammas afhemtande varit förenadt med kostnader
och olägenheter, då i båda fallen den uppställda jemförelsen blifver ej blott
vacklande, utan missledande, eller ock att Kronans rätt vid sistberörde auktion icke
vederbörligen bevakats, helst 1849 års markegångspris å hö, jemväl för Jönköpings
län, utgjorde 12 sk. per IM; ett förhållande, hvilket snarare än ofvan anmärkta
omständighet synes varit förtjent af Revisorernes uppmärksamhet.
Hvad i 16:dc och 17:de punkterna blifvit anmäldt, rörande förre Fortifikationsredogörare!]
å Carlsborg K. N. Hallströms balans, och om verkställd liqvid för bröd
till kommenderingar å Carlstens fästning, påkallar ej något yttrande från Kollegium,
som åter, rörande framställningarne i (ilie, 9:de, 13:de, 14:de och 15:de punkterna,
endast får i underdånighet åberopa Chefens för Eders Kongl. Maj:ts Ingeniör-corps
bifo0* ade utlåtande.
O
En per mille fonden.
Rörande den i l.-sta punkten omförmälda åsigt om sättet för upptagande i räkenskaperna
af ett utgifvet belopp för redan upplupen ränta å inlösta obligationer, får
Kollegium endast i underdånighet anföra, att redovisningen af dylika utgifter synes
kunna verkställas i enlighet med Revisorernes förslag, äfvensom på andra sätt, utan
särdeles vinst eller förlust i afseende å räkenskapernas tydlighet.
Vidkommande 2:dra punkten, åberopas underdånigst bilagda utlåtande af Chefen
för Ingeniör-corpsen.
— 268 —
3:dje punkten föranleder ej till något yttrande, hvilket äfven är förhållandet
ined hvad i berättelsen omförmäles angående särskilda anslaget till stall- och magasinsbyggnader
i Ystad.
Kollegium framhärdar, med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernåd igste Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
underdånigste, tropligtigste
tjenare oell undersåter,
J. JP. LKFKKY.
C. MEYER. S. C. NISSER.
Stockholm den 19 Februari 1852.
N. Becker.
Chefens för Ingeniör-corpsen
underdåniga utlåtande, i anledning af
1851 års Revisorers anmärkningar vid
Kongl. Krigskollegii Fortiflkations-afdelnings
räkenskaper.
Underdånigste Utlåtande!
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigskollegium, anbefaldt att afgifva underdånigt
utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers berättelse om granskningen af statsverkets
räkenskaper för åren 1848 och 1849, sä vidt den omfattar Kollegii förvalt”!nS’
har, da, 11 de delar deraf, hvilka röra Fortifikations-afdelningen, anmärkningar
jorekonima, hvilkas förklaring och besvarande lämpligast hör kunna ske genom Chefen
för Ingeniörcorpsen, infordrat mitt underdåniga yttrande öfver nedan förekommande
paragrafer; hvilket jag härmedelst har nåden afgifva.
Ordinarie och extra anslagen.
Fortifikations-afdelningen.
§. 6.
Med anmälan, att den för år 1849 till rese- oell traktamentspennirigar för Fortifikationsofficerare
i stat fastställda summa blifvit öfverskriden, hvartill täta ombyten
af befäl a fästningsorterna till en del bidragit, uppgifves, att hufvudsakliga anledningen
mäste sokas uti de i utgiftsbeloppen ingående reseräkningar, hvaraf Revisorer
-
— 269 —
ne hemtat, ytterligare anledning till öfvertygelsen om behofvet af rese-reglementets
snara omarbetande.
Rätta anledningen till högre utgift å denna titel, än i stat var beräknad, bör
deremot sökas i flera kommenderingar och omflyttning af det vid arbets-tillsynen på
fästningarne behöfliga öfver- och underbefäl, i följd af detta befäls kommendering
till armé-corpsen i Skåne år 1848, och af de ökade fästnings-arbeten, detta års händelser
föranledde; hvaremot, då af den för år 1849 utbetalda summa, 5,844 R.dr 5
sk. 1 rst., endast 1,746 R:dr 47 sk. 10 rst. utgingo i rese-ersättningar, enligt resereglementet,
men återstoden, 3,097 R;dr 5 sk. 3 rst., till traktamenten åt det i fästningsorterna
och annorstädes anställda befälet, icke efter resereglementet, utan efter en
vida lägre beräkningsgrund, så lärer resereglementet icke skäligen kunna tilläggas
någon särdeles betydande del i öfverskridandet af det för årets behof otillräckliga
anslaget.
§. 9.
Då berättelsen innehåller, att af den summa, 21,833 R:dr 16 sk., sorn för reparationer
å gardesregementenas kaserner, stall- och öfriga lägenheter blifvit utbetald,
3,875 R:dr utgått på grund af kontrakter, afslutade år 1846, hvaraf är klart, att den
återstående, för årets arbeten ackorderade summan, 17,998 R:dr 16 sk., såsom
Eders Kongl. Majit nådigst anbefallt, icke öfverskridit den för arbetena beräknade
kostnadssumman, 18,918 R:dr, så är härvid intet att förklara eller tillägga, om
ej att framställningen af detta förhållande synes icke af något ändamål vara påkallad.
Såsom anmärkningsvärdt anföres, att ehuru årligen betydliga reparationer å olvannämnde
lägenheter ägt rum, byggnaderna kunnat få så förfalla, att tiden icke medgifvit
entreprenadauktions verkställande vid företagandet af en så betydlig reparation,
som den år 1848 verkställda.
Det synes såsom tvänne misstag skulle ligga till grund för anmärkningen, nemligen:
förmodan, att alla lägenheterna efter 1847 års utförda reparationsarbeten varit
fullständigt iståndsätta, samt att byggnadernas förfallna skick icke lemnat tid till
entreprenadauktionens verkställande; men så var ej förhållandet.
Enligt år 1844 hållen besigtning å gardesregementenas lägenheter, befunnos de,
i följd af dittills bristande tillgångar till erforderligt underhåll, i det skick, att. kostnaden
för deras iståndsättande af besigtningsförrättningen uppskattades lill 60,024
R:dr banko, hvarjemte årliga underhållskostnaden, på grund af föregående tidens
erfarenhet, beräknades till 5,860 ll:dr. Under dessa förhållanden öfverflyttades år
1846 bestyret med byggnadernas underhållande från Öfverintendents-emhetet, till Krigskollegium
och Chefen för Ingeniörcorpsen, hvarefter bristerna, i man af tillgångar,
efter hand blifvit afhjelpta; dock kunde tili år 1848 blott en del medhinnas, och ganska
betydligt återstod att iståndsätta både detta och följande år, innan årliga underhållskostnaden
kunde bringas till sitt lägsta belopp.
Egentliga grunden för entreprenad-ackordernas afslutande under hand är, att
auktionerna, hvilka icke allenast borttaga den för arbetenas verkställande fördelaktigaste
årstiden, utan äfven hittills lemnat otillfredsställande resultater, leda
till stor svårighet, ja nästan omöjlighet, att fä hvarje arbete väl och ändamålsenligt
utfördt, emedan erfarenheten visat, att de särskilda entreprenerande
handtverkarne, vid dessa lappningar af hvarandra oberoende, icke kunna lämpa sig
i den tid och ordning, som riktig verkställighet fordrar, ett förhållande, som till och
med tillskyndat Eders Kongl. Maj:t och Kronan opåräknade kostnader. Det är, med
afseende a dessa förhållanden oell till beredande af reparationernas ändamålsenliga
— 270 —
verkställighet, sorn ackoriler under hand befunnits vara fördelaktigare, än deras uppgörande
medelst auktion, utan att bristfälligheternas större eller mindre betydenhet
i ringaste man dertill medverkat.
§• 13.
Som både fortifikations- och arbetsbefälhafvarne hafva behof af särskilda personer,
icke allenast till uppassning i deras tjensterum, utan ändå iner under arbetstiderna,
i och för meddelanden till underlydande befäl, arbetsställen och verkstäder
m. m., så mäste behofvet fyllas af den tillgängliga arbetspersonalen; men då ett
soldatdagsverke kostar minst 32 sk. och en vanlig fri arbetare 20 till 24 sk banko,
samt ofvannämnde tjenstgöring kan bestridas af mindre arbetsföre personer, har
Chefen för Ingeniörcorpsen ansett det vara med riktig hushållning öfverensstämmande,
att kraftiga arbetare icke dragas från de göromål, der de behöfvas, och
derför redan år 1S45 anbefallt, att, till bestridande af ofvannämnde kontors-vaktoch
ordonnanstjenstgöring hos fortifikations- och arbetsbefälhafvarne på Carlsten,
skola användas passande ynglingar eller gossar, med nedsatt dagspenning af 16
sk. banko för den ena och 10 sk. 8 r:st för den andra. Som den, i följd häraf, utgående
aflöning i grunden icke är annat än vanlig dagsverkspenning, ehuru den i
följd af sin särskilda beskaffenhet alförts under rubriken arfvode, har den i förslag
och stater icke blifvit mer specificerad än annan dagsverksaflöning. Likväl skall
dess uppförande deri för framtiden iakttagas, såsom ledande till besparing äfven i
anmärkningsväg.
§• 14.
Alla till betydligare byggnads- och reparationsarbeten i Christianstad behöfliga
materialier hafva blifvit, på auktion till anskaffning i föreskrifven ordning utbjudna,
— men då dervid antagliga anbud icke erhållits, eller i följd af qvantiteternas obetydlighet
anbud uteblifvit, måste de motsvarande ämnena upphandlas under hand till
de lägsta pris, som i orten kunnat betingas, hvarvid varans duglighet och antaglighet
kan och ovillkorligen blir före köpet pröfvad och godkänd, hvilket gör den
för leveransers mottagande föreskrifna besigtning obehöflig. Då svårligen kan undvikas,
att, under arbetenas fortgång, behof af vissa ämnen i mindre qvantiteter
uppstå, (såsom al färgämnen, då en fånge befinnes hafva tillräcklig skicklighet att
verkställa förekommande målarearbeten), så måste äfven de under hand uppköpas,
hvartill auktionsreglementets 2:dra artikel 15 §. lemnar tillräcklig anledning och rättighet.
Anskaffningarne i Christianstad hafva således skett, icke i strid "mot, utan
i fullkomlig öfverensstämmelse med gällande författningar. Skulle härvid de af Dikets
Ständers llevisorer anmärkta pris på rödfärg, svafvel, kimrök m. m. tillskyndat
säljaren en alltför oskälig vinst, så inbemfas dock genom de af Handlanden O. Ternström
& Comp. afgifna räkningar, att samfälda beloppet för det i 40 poster Iefvererade
svaflet och diverse färgämnen icke uppgår till mer än 15 R:dr 14 sk. 8 rst.,
och att staten, genom beroendet af de på stället gängse pris, likväl icke på så ringa
upphandling kunnat göra någon betydlig förlust.
Hvad åter vidkommer anmärkningen, att åtskilliga betydliga arbeten blifvit utan föregången
entreprenadauktion verkställda, sä är det väl bekant, att, der tillgäng finnes
på arbetsfångar, alla Kronans arbeten, så vidt sig göra låter, utföras med dem under
ledning och biträde af anställda handtverkare; men dervid händer stundom, att vissa
arbeten fordra större skicklighet och noggrannhet, än af denna arbetspersonal kan
— 271 —
åstadkommas, hvarföre, till vinnande af godt och pålitligt arbete, är nödigt att vända
sig till dugliga handtverkare, hvarvid ackordet måste afse icke endast billigaste
priset, som ofta åtföljes af erkändt slarf och opålitlighet hos anbudaren, utan
äfven redbarheten hos arbetaren. Vid jemförelsen med de i Stockholm och andra
större städer gällande pris, 12 sk. banko qvadratalnen, för golfinläggning, synes, att
det, som, efter förutgångne täflande anbud under hand, blifvit i Christianstad bestämdt
och antaget till 8 sk. qvadratalnen, kan anses vara ganska billigt ; hvartill kommer,
att samma räkningar, som upptaga detta i berättelsen omtalade pris, hvilket betalts för
omsorgsfullare inlagda golf, visa, att sämre golf blifvit inlagda efter 6 sk. qvadratalnen,
hvilket allt. vittnar att vid ackorders uppgörande, med skyldig hänsigt till pålitligt,
arbete, som auktion ej kan tillförsäkra, prisen blifvit så lagt nedtvingade, som
billigen kunnat fordras.
O
§. 15.
Med anledning af det förhållande, att af de för Kungsholms fästning åren 1848
och 1849 tillsammans anvisade 18,662 R:dr 41 sk. 3 rst., till aflöning för fortifikations
öfver- och underbefäl, under samma tid utgått 1,849 R:dr 12 sk,, anföres, att,
då en lika stor inspektionspersonal torde vara tillräcklig för att leda ett vida större
arbetsföretag, vore det önskligt, om ej mindre vid Kungsholmen, än på andra ställen,
der sådant utan olägenhet kan ske, anslagen så fördelades, att ett arbete i sänder
kunde så snart möjligt är fullbordas och derigenom besparing vinnas uti kostnaden
för inspektionsbefälet.
Riktigheten af denna åsigt är obestridlig, och att Revisorernes önskningar för
dess tillämpning redan äro förekomna, torde vid öfvervägande af följande trenne omständigheter
icke eller kunna bestridas:
l:o äro de till Eders Kongl. Maj:ts fördelning anvisade nybyggnads-anslag, så
vidt sig göra låtit, använda till de större och vigtigare arbetena vid Waxholm i första
rummet och dernäst vid Carlsten, på hvilkas tidigare afslutande största vinsten
af besparade “faux frais“ uppkommer och bör sökas;
2:o att likväl under tiden återstående fulländandet af rödjningar och jordarbeten
m. m. på Kungsholmen icke bordt åsidosättas, för att få fästningen färdig, och
att dertill icke från de angelägnare byggnaderna dragits större summor, än med afseende
på tillgänglig dagsverkstillgång varit nödigt och arbetenas art medgifvit; samt
3:o att alldagliga tjenstgöringen i Carlskrona samt vården m. m. af dithörande
befästningar och Kronans egendom, äfven sedan arbetena på Kungsholmen aro
fullbordade, hafva behof af ingeniörs öfver- och underbefäl, hvilket enligt gällande
författningar är berättigadt till aflöning och traktamenten, sä att alltid, så länge
detta befäl der behöfves och finnes, traktamentskostnad kommer att äga runi; att
således, då beräkningsgrunderna derför icke lärer billigen kunna vidare nedsättas
eller personalen blifva fåtaligare än den var 1849, beloppet icke eller kommer att
betydligen understiga medeltalet för ofvan anförda tvänne år, hvarföre ock den förhöjning
i såkallade inspektionskostnaden, som verkligen från de pa Kungsholmen
då utförda mindre betydliga arbeten härrört, blir ganska ringa och, dem fullt motsvarande,
i intet afseende anmärkningsvärd.
1,-fSj Som den anmärkta och, sorn det synes, alltför dryga åtgången af skrifmaterialier
blifvit i Flottans redogörelse-verk, dit redovisningen ingått, granskad, pröfvad
och godkänd, är jag icke i tillfälle att någon förklaring deröfver afgifva.
/
— 272 —
En per mille fonden.
§. 2.
Etter redogörelsen för fondens tillkomst och ändamål, som är att lemna tillgång
till byggnader för militära behof i Götheborg och till stadens försvar, så anse
Rikets Ständers Revisorer, i den förmodan, att om medel till staden Götheborgs
försvar eller befästande skulle ifrågakomma, de utan tvifvel komme att på annan
väg tillhandahållas, lämpligast, att fondens behållning till Riksgäldskontoret aflemnas,
hvarigenom den för fonden nu verkställda särskilda bokföringen för framtiden kunde
undvikas.
Som ändå angelägnare punkters befästande och bristande tillgångar hittills gjort
nödvändigt att uppskjuta de till försvaret af inloppet till Götheborg behöfliga byggnader,
har en per mille fonden, för detta behof afsedd, men otillräcklig, icke ännu
kunnat användas, men blifvit för bättre uppfyllande af sitt ändamål genom förräntning
förkofrad, hvilket fortgår. Då således det ändamål, hvartill fonden är samlad,
ännu qvarstår, utan att vara uppfyldt, samt ingen säkerhet finnes, att nödiga medel,
när behofvet af befästningar vid Götheborg inträder, blifva erforderligen tillhandahållna,
synes det vara högst oklokt att från sin bestämmelse draga en gifven till
gång, som tillväxer och dermed inskränker behofvet af särskilda anslag, isynnerhet
som det skäl dertill, som kan hemtas från befrielsen från det särskilda, men obetydliga,
bokföringsbesväret icke förtjenar ringaste afseende.
C. MEYER.
Chef för Ingeniörrorpsen.
Stockholm den 19 Februari 1852.
K. E. Kindblad.
Kongl. Krigskollegii Intendentsafdelnings
underdåniga
utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers berättelse om
granskningen af f. d. Underhålls- och Utrednings-afdelningames
räkenskaper för
åren 1818 och 1Ö49.
St orin ii k tigs te All er nådigs te Konung!
Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss å den af Rikets Ständers
Revisorer afgifna berättelse om verkställd granskning af statsverkets oell andra
al allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för
åren 1848 och 1849, så vith samma berättelse angår Eders Kongl. Majis och Rikets
Krigskollegii och de under dess disposition ställda medel, får Kollegium, å
Intendents-afdelningen, härmedelst i underdånighet sig utlåta i afseende på de under
— 273 -
f. d. Underhålls- och Utrednings-afdelningarne ställda fonders och statsanslags förvaltning
och redovisning.
l:o Underhålls-afdelningen.
Vid redogörelserna för anslaget till exercis-sqvadroner hafva Rikets Ständers
Revisorer uti Usta §. anmält, att'12,712 R.dr 29 sk. 8 rst., hvaraf en tredjedel med
4,237 R:dr 25 sk. 11 rst. utgått från nämnde anslag, utbetalts såsom reparationskostnad
för en från Drottningholms Kongl, lustslott till Lifregementets dragoncorps’s
exercis-sqvadrons begagnande, emot ersättning för en gång, 666 R:dr 32 sk., upplåten
kasernbyggnad, och att för byggnadens iståndsättande ytterligare utbetalts 277
R:dr 46 sk., utom 300 R:dr såsom gratifikation åt Löjtnanten Nykander, för öfverinseende
å reparationsarbetena, med anledning hvaraf, och då staten tycktes redan
äga nog mänga byggnader af ifrågavarande slag, hvilka medtoge betydliga underhallsbelopp,
Revisorerne ansett sig härå böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet,
isynnerhet som endast nytljanderätten af byggnaden blifvit för det afsedda ändamålet
upplåten.
Enär Rikets Ständers Revisorer emot fördelningen af och redovisningen för berörde
till ziffran riktiga befunna summor icke haft något att erinra, samt de af Kollegium
vidtagna åtgärder och beslut om reparationsarbetenas verkställande och medlens
utbetalande stödja sig på Kongl, brefvet den 13 November 1845 jemte de af
Revisorerne åberopade nådiga bref, får Kollegium, till bemötande af Revisorernes
omförmälda framställning, endast i underdånighet upplysa: att ifrågavarande kasernbyggnad,
innan den till Lifregementets dragoncorps afträddes, i flera år al corpsen
hyresfritt begagnats; att Drottningholms slottskassa skäligen icke kunde belastas
med underhållet af en byggnad, hvaraf kungsgården icke hemtade någon nytta; att
vid lustslottet icke fanns någon landtförsvaret tillhörig byggnad, som till kasern
åt exercis-sqvadronen kunde upplåtas; att uppförandet af en sådan byggnad, äfven
om tjenlig plats dertill anvisades, blefve alltför kostsamt; och ändtligen att ilrågakomne
kasernbyggnad, då den, såsom en kungsgårdens tillhörighet, icke kunde derifrån
utan Rikets Ständers eget medgifvande afsöndras, ej annorlunda än under
nyttjanderätt kunde till corpsen öfverlåtas; — vid hvilka förhållanden, och då Lifregementets
dragoncorps ej mindre än öfriga kavalleri-regementen och corpser, vid
hvilka exercis-sqvadroner finnas inrättade, var i behof af lämpligt qvarter för sin exercissqvadroh,
meranämnde kasernbyggnads upplåtande på sätt som skett icke synes
hafva bordt till anmärkning föranleda.
Vidare hafva Rikets Ständers Revisorer i ofvannämnde §. anfort: att vid granskning
af redogörelserna för de särskilda exercis-sqvadronernas möten förekommit flera
anmärkningsvärda förhållanden, sorn syntes vittna om en mindre god hushållning;
hvarpå såsom exempel åberopats, dels att i Lifregementets husarcorps’s räkenskaper
förekomma utgifter för talgljus å 7 R:dr 32 sk. lispundet, lampolja å 2 R:dr kannan,
terpentin å 10 Ridr 32 sk. kannan, 500 qvastar å 4 sk., salt å 10 R:dr tunnan, ättika
å 1 Hulr kannan, 5-tums jernspik å 3§ sk. och 4-tums å 28 sk. 100:det, samt
karduspapper å 1 R-dr boken, dels att i Smålands husarregementes redogörelser
afföras, för är 1848, 8 R:dr 7 sk. och för år 1849, 13 R:dr 32 sk. för hästskor och
söm, ehuru denna utgift bordt af rusthållarne utgöras.
Beträffande de anmärkta afföringarne i Lifregementets husarcorps’s räkenskaper,
får Kollegium i underdånighet anmäla, att, då de af Revisorerne omförmälda
35.
— 274 —
artiklar, likasom dylika vid andra exercis-sqvadroner, endast efter liand och i smärre
poster i män af behof upphandlats, prisen i allmänhet måst blifva högre, än om
upphandling af större parti på en gång, hvilket för så beskaffade artiklar icke kunnat
ifrågakomma, blifvit anställd, samt att, då utgifterna funnits behörigen verificerade,
anmärkning, åsyftande återbäring af hvad som må hafva till följd af uppdrifna
pris ansetts för mycket utbetaldt, icke kunnat lagligen väckas.
Hvad åter angår afföringarne för hästskor och söm vid Smålands husarregemente,
så har vederbörande revisor, som granskat redogörelserna utan erinran vid
dessa afföringar, blifvit anbefalld att med anmärkning derom till Kollegium inkomma.
Den af Revisorerne i 2:dra §. framställda anmärkning, att uti räkenskaperna för
Lifregementets husarcorps förekommit flerfaldiga felaktiga hänvisningar till verifikationerna,
hvarigenom granskningen försvårats, har Kollegium, enär Revisorerne icke
uppgifvit de hänvisningar, hvilka funnits felaktiga, endast ansett pakalla förständigande
till vederbörande revision att, vid den pä revisionen beroende speciella räkenskapsgranskning,
för framtiden tillse, att anledning till dylik anmärkning ä Rikets
Ständers Revisorers sida icke må förekomma.
Enligt hvad 3 §. utvisar, hafva Revisorerne inhemtat, att betydligare belopp af
exercis-sqvadrons-anslaget förskottsvis lyftats och längre tid innehafts, utan att i
Landtränterierna insättas; hvarom Revisorerne till rättelse för framtiden erinrat. Men
då Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref af den 19 Oktober 1839, lika med Kollegium,
antagit, att upphandlingarne af de för exercis-sqvadronerna erforderliga fouragepersedlar
kunna med större fördel ske, om medlen dertill finnas att tillgå på de tider,
då bästa prisen å nämnde persedlar äro att erhålla, samt derföre i nåder tillåtit, att
Statskontoret af anslaget för exercis-sqvadronerna finge, under loppet af 3:dje qvartalet,
årligen förskottsvis anordna hälften af påföljande årets Statssumma, för att, enligt föreslagna
grunder, genom Kollegium regementena efter behof tillhandahållas, sä lärer vid
sådant förhållande, och då exercis-sqvadronernas förnödenheter böra vid sqvadronernas
sammandragande, hvilket vanligen sker i början af året, vara att tillgå, berörde
af Revisorerne framställda erinran icke till åtgärd föranleda.
I anledning af Revisorernes uti 4 §. gjorda anmärkningar vid 1849 års hufvudbok, dels
att, i kapitalräkningen, såsom skuld till följande år 1850, balanserade 250 R:dr 2 rst.
uppgifvas i den bifogade balansutredningen vara godtgjorda år 1S49, dels att ett i konto
för Skånska husar-regementet till 1850 utbalanseradt förskott af 3,800 R:dr upptages
såsom utbetaldt för 1849 års möten, får Kollegium, med erkännande af anmärkningens
riktighet, i underdånighet anmäla, att de anmärkta misskrifningarne af årtalet
1849, i stället för 1850, i balansrelationen icke har något inflytande på de belopp,
som redovisats, utan måste genast upptäckas, men att emellertid rättelse i anmärkta
omständigheter numera blifvit tillvägabringad.
I afseende på räkenskaperna öfver för slags ansiåg et till beväringsmanskapets
vapenöfning, förmäla Rikets Ständers Revisorer, att, oaktadt anslaget vid 1847 och
1848 års riksdag förhöjdes från 80,000 till 120,000 R:dr, en brist af 14,887 R:dr 2 sk.
11 rst. uppstått för år 1849, och att, med anledning af hvad som vid flera riksdagar
blifvit erinradt, det syntes Revisorerne angeläget att efterforska orsakerna hvarföre
beväringsmanskapets öfningar, som blott upptaga 12 dagar om året, skola er
-
— 275 —
fordra så dryga kostnader; förmenande Revisorerne detta förhållande vara föranledt
synnerligast af dryga rese- och traktamentsräkningar för öfver- och underbefäl,
kronobetjening, kommissarier m. fl. vid mönstringar och marscher till och från mötesplatserna,
till ådagaläggande hvaraf Revisorerne, med framställning af åtskilliga
zifferförhållanden, anfört, bland annat: att mönstrings- och marschkostnaderna,jemte
rese- och traktamentspenningarne, medtagit mer än fidelar af anslaget för år 1848
och nära hälften af det förhöjda anslaget för år 1849; att, då beväringsynglingarne
vid mönstringarne icke erhålla ersättning för sitt underhåll hvarken under marschen
eller under vistandet på mönstringsställena, mönstringskostnaderna alltså innefatta
endast rese- och traktamentspenningar till dem, som verkställa mönstringarne; att
är 1848 Fjorton Landshöfdingar icke sjelfve uppfyllt åliggandet att verkställa beväringsmönstringarne,
utan låtit dertill förordna andra personer, hvilka för dessa
förrättningar uppburit rese- och traktamentsersättning, hvartill Landshöfdingarne,
enär dylik ersättning ingår i deras löneinkomster, icke varit berättigade; och att
personer, som i Landshöfdings och Regementschefs ställe öfvervarit beväringsmönstringar,
fått tillgodoberäkna ersättning efter större antal hästar och högre traktamente,
än då gällande resereglemente medgifvit.
Att kostnaderna för beväringsmanskapets mönstringar skola utgöra en icke
obetydlig del af utgifterna för detta manskaps vapenöfning, är en gifven följd af
den allmogens fördel åsyftande föreskriften i Kongl, brefvet den 24 Februari 1818, att
de beväringsskyldige icke må besväras med långa fram- och återmarscher i och för
mönstrings undergående, och att det derföre må ankomma på Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande ensamt att, under iakttagande häraf, bestämma tider och orter
för de årliga mönstringarne. Om åter Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
med förbiseende af en sådan föreskrift, till följd hvaraf de beväringsskyldige i mindre
antal inom sin hemort eller i närheten deraf sammandragas och mönstras, men
ock dessa förrättningar för de dervid befattning ägande embets- och tjenstemän
medföra betydliga resor och tidspillan, sammankallade en större beväringsstyrka till
gemensamt mönstringsställe, skulle visserligen minskning i rese- och traktamentskostnaderna
för nämnde embets- och tjenstemän kunna beredas; men ovisst är, om
icke en sådan minskning skulle till fullo uppvägas af den underhållskostnad, som
skulle drabba anslaget för den längre marsch, beväringsynglingarne finge underkasta
sig, — en kostnad, som för närvarande icke äger rum, hvarförutan i alla fall qvarsta
de olägenheter och förluster, som genom mistade dagsverken under det vanliga
vårarbetet vid landtbruket skulle allmogen tillskyndas och hvilkas förekommande
med högstberörde nådiga bref torde hafva varit afsedt. Kollegium anser fördenskull,
att på det hela någon nedsättning i kostnaderna för beväringsmanskapets vapenöfningar
icke skulle vinnas, om, genom ändring af nu gällande föreskrifter för beväringsmanskapets
mönstringar, någon besparing i de egentliga mönstringskostnaderna
skulle kunna beredas.
Beträffande särskilt de anmärkningar, Revisorerne framställt vid vissa af dem
uppgifna skjuts- och traktamentskostnaders alföringar, får Kollegium,—jemte upplysning,
att 6:te artikeln i Kongl, underhällsreglementet af den 20 Januari 1S32, hvilken
artikel, ehuru genom nådiga förordningen af den 13 Februari 1S49 upphäfd,
ännu för sistnämnde års beväringsöfningar var gällande, innehåller åtskilliga, från
1827 års resereglemente afvikande, föreskrifter om högre skjuts och traktamente
för personer, hvilka i Landshöfdings och Regementschefs ställe beväringsmönstringarne
öfvervara, än som bordt dessa personer, efter innehafvande ordinarie befattning,
jemlikt resereglementet tillkomma, — i underdånighet anmäla, att då den speciella
kontrollen å kostnaderna för beväringsmanskapets vapenöfningar i allmänhet
— 276 —
icke tillhör Krigskollegium, utan Kammarrätten, till hvilket embetsverk de årliga
redogörelserna för dessa kostnader, enligt föreskriften i underhallsreglementet, fran
Eders Kongl. Maj.ts Befallningshafvande insändas, Kollegium icke är i tillfälle bedöma
huruvida de anmärkta afföringarne varit mer eller mindre behöriga.
Vidkommande den, vid granskningen af redogörelserna för beväringsmanskapet, af
Revisorerne slutligen gjorda framställning, att bland utgifterna för aptering af Sånga
mo i Wester-norrlands iän till mötesplats för länets beväringsmanskap, hvarför kostnaden
vid anställd entreprenadauktion uppgått till 2,444 R:dr 16 sk., äfven afförts utöfver
kostnadsförslaget, som icke skulle få öfverskrida*, ett belopp af 192 R:dr 24 sk. 6
r:st., enligt en af Regementskommissarien Gyllander afgifven kostnadsräkning för
verkställda resor mellan förra mötesplatsen Viks mo och Sånga mo, i ändamål att
efterse planeringsarbetena samt flyttningen af byggnader och persedlar från förra
till sednare mötesplatsen, — får Kollegium i underdånighet anföra, att i kostnadsförslaget
icke kunnat upptagas andra utgifter än sådana, som utgjorde föremål för det
ä entreprenad upplåtna planerings- ock byggnadsarbetet, och att följaktligen nödig
tillsyn så väl öfver arbetenas behöriga verkställande, sorn öfver byggnadseffekterna
och förrådspersedlarne under dessas förflyttning från Viks mo till Sånga mo samt
uppställning och ordnande å sistnämnde ställe, måste särskilt bekostas.
Som vid räkenskaperna för de förenade mötespassevolansfonderna icke förekommit
någon anmärkning, får Kollegium endast, såsom tillägg till de upplysningar,
Rikets Ständers Revisorer meddelat i afseende på åtskilliga i räkenskaperna balanserade
äldre fordringar, underdånigst anmäla, dels att sedan, på sätt Revisorerne
uppgifvit, Eders Kongl. Majrts den 15 September 1851 gifna nådiga dom, hvarigenom
sysslomannen i aflidne Regementsqvartermästaren, Kapitenen C. A. von Essens
konkurs äro förpligtade att konkursmassans skuld till fonderna inbetala, blifvit för
verkställighet till Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande öfverlemnad,
Piteå häradsrätt, uppå ansökning af Kollegii Advokatfiskals-embete, för skuldbeloppet
meddelat laga inteckning i ena sysslomannens,' Häradsskrifvare!! J. Sandmans
ägande fastighet, dels att, beträffande Enkefru A. W. Rosenborgs och hennes
löftesmäns, Majoren A. F. Rosenborgs skuld, den sistnämndes konkurs, enligt afgifven
förklaring, icke kunnat afslutas, i anseende till borgenärernas beslut att med
utdelning af i massan influtna 284 R:dr 28 sk. 8 r:st. banko borde anstå intilldess
åtskilliga af gäldenären i lifstiden pantsatta effekter hunnit realiseras, hvarom dock
särskild rättegång vöre på Kongl. Götha Hofrätts pröfning beroende.
1 anledning af redogörelserna för indelta Arméens nya mötesfond, hafva Revisorerne,
uti §. 2 af berättelsen rörande granskningen af dessa redogörelser, fästat
uppmärksamhet vid det förhållande, att sedan ett belopp af 1,987 Kalr 26 sk. 11 rst.,
vid lägret på Ladugårdsgärdet är 1849, blifvit utdeladt dels i kontant och dels i
forplägningsartiklar, af hvilken summa likväl 704 R:dr 39 sk. frän Eders Kongl.
Maj:ts handkassa till fonden åter ingått, såsom ersättning för en del af dessa artiklar,
denna ersättningsliqvid i statsverkets räkenskaper ingått, och att, då de förplägningsartiklar,
för hvilka godfgörelsen uppgifves vara beräknad, uppgå till ett
värde af endast 445 R:dr 15 sk., det ville synas som skulle ersättningen med 259
— 277 —
R:dr 24 sk. hafva öfverstigit det belopp, hvilket enligt räkenskaperna skolat fonden
tillkomma.
Kollegium, som icke kan dela Revisorernes åsigt, att något fonden tillfallande
ersättningsbelopp för utgifter, bestridda vare sig för ett eller annat ändamål, ej bör
i fondens räkenskaper ingå, får i afseende på den förmenta olikheten mellan den utbetalda
summan och den derför meddelade ersättningen, i underdånighet upplysa,
att sedan Eders Kongl. Majit år 1849 nådigst behagat ur Sin handkassa godtgöra
åtskilliga, vid öfningslägret å Ladugårdsgärdet, till manskapet utdelade extra förplägningsartiklar,
uppgående i värde till 704 R:dr 39 sk., detta belopp af Kollegium utbetaldes
till vederbörande lefverantörer i 2:ne poster år 1849 med 445 R:dr 15 sk.
och år 1850 med 259 R:dr 24 sk.; varande verifikationerna för detta belopp sistnämnde
års hufvudbok bifogade.
Den summa, stor 216 R:dr 1 sk. 4 rst. expensmedel, hvilken, enligt Revisorernes
anmälan i 3:dje §., skolat blifva det under Utrednings-afdelningen ställda anslag
till skrifmaterialier, expenser samt ved och ljus lör Krigskollegium godtgjord för år
1849, men, efter hvad hufvudboken utvisade, icke från mötesfonden utgått, har sedermera
blifvit från samma fond Utrednings-afdelningen godtgjord; hvilket styrkes
af fondens för år 1851 uppgjorda hufvudbok.
Uti 4:de §. hafva Revisorerne anfört: att, enligt 1848 års hufvudbok, en förlust
för fonden af 3,387 R:dr 22 sk. 6 rst. uppkommit derigenom, att Provianteringsdirektionerna
vid åtskilliga regementen kontraherat med entreprenörer om tillhandahållande
al proviant för 1848 års möten, och att, enär dessa, till följd af krigsrustningarne
och truppernas sammandragning i Skåne, sedermera blifvit till större
eller mindre delar inställda, provianten, såsom icke behöflig, blifvit lör Kronans
räkning åter försåld, med anledning hvaraf och då tillgängliga handlingar icke
upplyste, huruvida de för sådana fall i entreprenadkontrakterna stadgade besigtningar
af provianten blifvit verkställda eller öfriga föreskrifter iakttagits, och dessutom, på
sätt 1849 års hufvudbok utvisade, en ytterligare förlust å ifrågavarande proviantupphandling
af 666 R:dr 32 sk. vid Elfsborgs regemente blifvit fonden tillskyndad,
Revisorerne, utan att ingå i bedömande huruvida mötenas inställande kunnat meddelas
vederbörande så tidigt, att lefveranskontrakterna om provianten kunnat annulleras,
eller i hvad mån dessa kontrakter eller sättet, hvarpå de blifvit uppfyllda, utgjort
laglig grund för Kronans vidkännande af dylika förluster, likväl finna anmärkningsvärdt,
att proviant, upphandlad i Mars och April månader, för att lefvereras i
Maj och Juni, icke kunnat under Juni, Juli och Augusti månader, då födoämnen i
allmänhet äro dyrast, försäljas, utan att tillskynda Kronan en så betydlig förlust;
hvilket syntes ådagalägga, att prisen vid upphandlingarne varit stegrade alltför högt,
samt att \ denna del af administrationen icke iakttagits den hushållning och omtanke.
som vederbordt.
Det Kongl, underhålls-reglementet af den 20 Januari 1832 bifogade formulär
till entreprenadkontrakter stadgar i 7:de punkten, att, om utsatt regementsmöte, efter
det den dertill utsatta tid blifvit entreprenören till efterrättelse meddelad, skulle inhiberas,
vill Eders Kongl. Maj:t och Kronan hålla entreprenören skadeslös för de
utgifter, han verkligen i och för detsamma redan haft, sålunda, “att han, i sådan
“händelse, får ersättning för hvad han lagligen styrker redan vara upphandladt eller
“af honom sjelf å mötesplatsen för påräknade behof är magasineradt", hvilket af
Eders Kongl. Majit och Kronan öfvertages och disponeras.
Den af Revisorerne omförmälda besigtning af provianten, hvilken förrättning enligt
hvad 3:dje punkten af formulärkontraktet bestämmer, skall ske pä sjelfva mötesplatsen
och kan således blott gälla den proviant, sorn blifvit derstädes magasinerad och ej den,
— 278 —
som entreprenören i öfrigt “lagligen styrker vara upphandlad", hvilken vid mötets inställande
ännu kan finnas i entreprenörens eller hans underlefverantörers förvar; men
äfven denna proviant skall, i händelse mötet inställes, enligt nyssberörde 7:de punkt,
af Kronan öfvertagas och disponeras, hvarföre besigtningen icke, på sätt Revisorerne
synas förutsätta, utgör något vilkor för entreprenörens rättighet till skadestånd.
Att för öfrigt besigtning af regementenas mötesfornödenheter, om icke vid
alla de regementen, som ar 1848 uppbröto för att afgå till Skåne och Fyen, åtminstone
eljest under vanliga förhållanden sker, adagalägges bäst deraf, att något klagomål
af manskapet öfver proviantens beskaffenhet under en mängd af år icke försports,
och att antalet af proviantportioner, sorn under hvarje provianteringstermin utlefvererats,
blifvit redovisadt.
Beträffande Revisorernes uppgift, att det synes hafva fått bero på entreprenören
att, sedan mötet blifvit instäldt, bestämma hvilka qvantiteter och hvilka slag af
proviant han ville aflemna, hvarefter densamma för Kronans räkning blifvit försåld,
så anser Kollegium en sadan med entreprenören träffad öfverenskommelse, enär han
var berättigad att för hela det upphandlade proviantpartiet erhålla godtgörelse, hafva
varit mindre förlustbringande för Kronan, under förutsättning, att den proviant, som
ej af entreprenören aflemnades, blifvit liqviderad efter upphandlingspriset, än att
hela det upphandlade proviantpartiet, som borde af Kronan öfvertagas, blefve aflemnadt,
för att sedermera för Kronans räkning försäljas. I sammanhang härmed, kan
Kollegium icke underlåta uttala sin öfvertygelse derom, att, med hänseende till det
äfventyr, för hvilket proviant-entreprenören är utsatt, att få varor kasserade och att
i sådant fall, eller om han eljest skulle i kontraktets uppfyllande brista, få böta sex
procent a entreprenadsumman och ersätta alla kostnader, Kronan skulle svårligen
kunna erhålla antagliga, än mindre billiga, anbud å proviantlefveranser, om icke entreprenören
vore tillförsäkrad att för den proviant, som, i händelse af mötets inställande,
olifver för truppen obehöflig, erhålla full ersättning.
Hvad angår sjelfva förlusten å 1848 års proviantupphandlingar, torde densamma
svårligen hafva kunnat undvikas, om i betraktande tages, att sedan provianten blifvit
upphandlad och mötena tillen del började, trupperna fingo uppbrottsordres i Maj
månad, hvarföre det då ej redan åtgångna proviantupplaget, till undvikande af dess
förskämning eller ökade kostnader för köttvarornas insaltning, måste utan uppehåll
och på sätt i 34 §. af auktionsreglementet medgifves, utan något minimiförsälj]
ungspris, till den mestbjudande föryttra.s, samt att provianten till de qvantiteter, som
bär ifrågakomma, ej kunde under dessa förhållanden realiseras till sitt verkliga värde,
emedan sådant skulle förutsätta antingen ett mera allmänt behof af varorna inom
de orter, hvarest försäljningen försiggick, eller ock utväg för enskilda inropare att
a annan ort kunna med fördel afsätta desamma, hvilka omständigheter dock ingendera
blifvit uppgifna eller kunna anses sannnolika; börande Kollegium, i afseende å
Revisorernes förmenande, att prisen vid upphandlingsauktionerna varit alltför högt
stegrade, i underdånighet anmäla, att 15 §. af 1832 ars underhällsreglemente samt
8—14 §§. af instruktionen för Provianterings-direktionerna af den 14 december 1841
innehålla de föreskrifter, hvarefter vederbörande hafva att rätta sig vid prisbestämmelser
och upphandlingar af indelta regementenas mötesfornödenheter.
Räkenskaperna för trosspassevolansfonden och Norrbottens hästjägare-sgvadrons
fond hafva, enligt Revisorernes anmälan, icke till någon erinran föranledt.
— 279 —
2:o. Utrcdnings-afdelningen.
I fråga om de, vid 1849 års slut, i Afdelningens räkenskaper balanserade och i
1 §. af Revisorernes berättelse omförmälda äldre fordringar, får Kollegium, under
åberopande af de upplysningar, Rikets Ständers Revisorer rörande samma fordringar
meddelat, i underdånighet anmäla, att, enligt Krigskollegii in pleno fattade beslut,
afskrifning blifvit beviljad, dels, under den 4 Maj 1850, för 434 R:dr 3 sk. 10 rst.
förkjutna rese- och traktamentskostnader till ledamöter i blandad krigsrätt för behandlingen
af en mellan Kapitenen Gyllenram och Fältkamreraren Nygren uppkommen
rättegång, dels, under den 14 Januari 1851, för 132 R:dr 44 sk. 8 rst, utgörande värdet
af i förrådet å Gumboda felande persedlar, för hvilka aflidne Regementsqvarterinästaren,
Kapiten C. A. von Essen bordt ansvara.
Vid redogörelserna för anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och
ljus för Krigskollegium med flera verk hafva Revisorerne i 2 §. anmärkt, att en
brist för år 1848 af 29 R:dr 12 sk. 6 rst. och för år 1849 af 186 R:dr 25 sk. 5 rst.
uppstått, hvilka brister icke, i likhet med uppkomna brister i öfriga af denna Afdelning
förvaltade statsanslag, blifvit i hufvudböckerna, bland andra fordringar, i afvaktan
å godtgörelse balanserade.
Omförmälda med ett belopp af 3,091 R:dr 32 sk. under Kollegii disposition
ställda anslag har visserligen, under en följd af år, visat sig vara otillräckligt för
fyllande af de flerfaldiga behof, hvartill detta anslag skolat anlitas; men då de till
beloppen obetydliga bristerna, som i anslaget uppstått, kunnat af Utredningsafdelningens
öfriga tillgångar betäckas, utan åsidosättande af Kollegii åliggande att i
brukbart skick vidmakthålla den del af landtförsvarets materiel, som med dessa tillgångar
borde bekostas, samt för öfrigt, under antagande, att bristen alltid komme
att drabba något af anslagen under 4:de hufvudtiteln, den godtgörelse, sorn med
bristens balanserande kunde åsyftas, icke komme att medföra någon ökad tillgång
för samma hufvudtitel, har Kollegium destomindre ansett nödigt att de för åren
1848 och 1849 uppkomna brister å ifrågavarande anslag balansera eller till ersättning
i underdånighet anmäla, som enahanda förhållanden med detta anslag under
föregående åren, alltsedan år 1840, icke föranledt de Rikets Ständers Revisorer,
som granskat dessa årens räkenskaper, till särskild framställning härom.
Till besvarande af Revisorernes uti 3 §. gjorda anmärkning, att för begge revisionsåren
förekomma, bland inkomsterna, åtskilliga, såsom betalning för Kronan tillhöriga
å auktion försålda persedlar, influtna summor, utan att auktionsprotokoller
och öfriga handlingar, hvarmed uppbörd af dylika medel bör till riktigheten bestyrkas,
funnits räkenskaperna bilagda, såsom exempel hvarpå uppgifvits ett frånStockholms
utredningsförråd år 1849 lefvereradt, belopp af 1,068 R:dr 31 sk. 6 rst.; får
Kollegium i underdånighet upplysa, att, beträffande denna uppbördspost, auktionistens
redogörelse för försäljningsmedlen, åtföljd af 2:ne auktionsprotokoller, Krigskassörens
qvittenser och revisionens utlåtande öfver redogörelsens granskning, igenfinnes, på
— 280 —
sätt vederbordt, bland öfriga debetsbandlingar, i 2:dra bandet af 1849 års hufvudboks
verifikationer under folierna 1,578—1,590; varande Kollegium icke i tillfälle att bedöma
huruvida andra dylika inkomster ej befinnas vederbörligen verificerade, då
någon uppgift å dessa icke blifvit af Revisorerne meddelad.
Med anledning af de å anslaget till rese- och traktarnentikostnader uppstådda
brister, utgörande 12,466 R:dr 18 sk. 6 rst. för ar 1848 och 16,404 R:dr 25 sk. 6 rst.
för år 1849, hemta Revisorerne, enligt deras yttrande i 4:de §., ytterligare stöd för
den af dem, uti berättelsen om Fortifikationsafdelningen, uttalade åsigt angående beliofvet
af förändringar i nu gällande resereglemente; och som Eders Kongl. Majit,
under den 31 nästlidne Oktober, låtit urfärda lörnyadt nådigt rese-reglemente, anser
Kollegium Revisorernes framställning icke föranleda till annat yttrande å Kollegii
sida, än att orsaken till de under förflutna åren uppstådda brister å rese- och traktaments-anslaget
hufvudsakligen torde vara det allt mer och mer ökade antalet al
entreprenader å skjutshållningen, hvarigenom, i anseende till skjutslegans förhöjning
från 16 sk. till 24 sk. milen per häst, utgifterna för emhets- och tjenstemäns resor
blifvit betydligen större.
Hvad angår Revisorernes anmälanden uti 5 §., i fråga om anslay et till ved och
ljus för fästnings- och garnisonsorter, dels att en anslagsbrist af 8,528 R:dr 43 sk.
balanseras i räkenskaperna såsom en Afdelningens fordran hos Statskontoret, dels
att, utöfver den af Fortifikationsafdelningen för år 1849 redovisade hela anslagssumman,
19,000 R:dr, af Utredningsafdelningen direkte utbetalts 514 R:dr 33 sk. 10 rst.,
får Kollegium i underdånighet anföra, att Utredningsafdelningens för år 1848 ägande
ofvanberörde fordran blifvit af Statskontoret Kollegium ersatt, samt att å den för år
1849 utbalänserade fordran, 514 R:dr 33 sk. 10 rst., sedermera år 1851 blifvit
da 465 R:dr 46 sk. 4 rst., hvaremot återstående 48 R:dr 35 sk. 6 rst. ännu äro beroende
på utredning.
Uti 6 §. hafva Revisorerne, i afseende å de uti särkildt konto i Afdelningens
hufvudböcker redovisade volontärvakans-ntedlen, anmält, att, för uppbörden af dessa
vakansmedel, vid räkenskaperna icke finnas andra verifikationer, än uppbördsmdnnens
lefvererings-reversaler, hvilken ofullständighet i redovisningssättet Revisorerne anse
böra för framtiden afhjelpa», dymedelst att verificerade specialredogörelser öfver
dessa medel varda hufvudböckerna bifogade; och dä Kollegium, för sin del, ej
funnit hinder möta emot iakttagandet af det fullständigare redovisningssätt, Revisorerne
påyrkat, har Kollegium nu förständigat vederbörande Kammar- och Eokslutskontor
att lata de från indelta regementen och corpser till Kollegium ingående volontärvakansmedels-redogörelser,
med atföljande vakansförteckningar, Kollegii hufvudboks
verifikationer hädanefter bifoga.
— 281 —
De af Revisorerne slutligen i 7 och 8 §§. gjorda framställningar, i fråga dels
om volontärvakans-medel, som blifvit af Kammarrättens Öfverrevisions-departement.
till betalning anmärkta, dels om de tvänne Militär-författningssamlingar, hvilkas ordnande
och utgifvande varit åt särskilde redaktörer anförtrodt, erfordra å Kollegii
sida icke något yttrande.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN
T. W. LODE. C. F. LAURÉN.
Stockholm den 13 Februari 1852.
C. G. Bagge. N. A. Varenius.
Kongl. Krigskollegii
Aflönings-afdelnings
underdåniga utlåtande, i anledning af
1851 års Revisorers berättelse om granskningen
af Militieboställs- och Krigsmanshuskassornus
räkenskaper.
Stormäktigste AI lern ådig stc Konung!
Till underdånigste åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, genom remiss
den 24 nyssförflutna Januari, åligger det Eders Kongl. Maj :ts och Rikets Krigskollegii
Aflönings-afdelning att, med anledning af Rikets Ständers Revisorers, efter
Förrättad granskning af 1848 och 1849 års räkenskaper, afgifna berättelse, med underdånigt
utlåtande till Eders Kongl. Maj:t inkomma.
Vid förvaltningen och redogörelsen för Militie-boställs-, Jemtlands reservmedels-
och Krigsmanshuskassorna, med hvilka kassor f. d. Indelnings- och Boställssamt
Krigsmanshus-afdelningarne, eller såsom de, från 1851 års början förenade,
nu mera benämnas: Aflönings-afdelningen, under åren 1848 och 1849 ägt befattning,
hafva Revisorerne, sorn vitsordat att kassornas säkerhetshandlingar befunnits i
“god och behörig ordning", icke funnit skäl till någon anmärkning.
De särskilda omständigheter dessa kassor rörande, hvilka, utan att antaga egenskap
af anmärkningar, blifvit af Revisorerne omförmälda, har Aflönings-afdelningen
ansett sig böra, för en ytterligare utredning af forhållandet, här i underdånighet
upptaga.
— 282 —
Militie-bnställskassan.
§. 1.
Med anledning af Rikets Ständers, utaf Revisorerne åberopade, underdåniga skrifvelse
den 20 Augusti 1851, hvarigenom Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
blifvit fästad på nödvändigheten deraf, “att förvaltningen af denna kassa varder på
“det sätt ordnad, att sådana från densamma utgående kostnader, som för dess egentliga
ändamål äro främmande, måtte för framtiden undvikas", har Krigskollegium,
till åtlydnad af särskild nådig remiss, haft tillfälle att, under den 14 Oktober samma
år, sig redan i underdånighet yttra, och dervid anfort; att Kollegium icke kunnat
inse hvilken eller hvilka af kassans nu utgående kostnader, Rikets Ständer velat beteckna
såsom för kassans egentliga föremål främmande, enär kassans ärliga utgifter:
till underhållande af karaktershus, till inqvarteringspenningar åt boställs-innehafvare,
som äro i saknad af sådana hus å tilldelta bostadsboställen, till brandstodshjelp,
till förvaltningskostnader, samt till pensioner åt kassans f. d. tjenstemän, (hvilken
sistnämnde utgift, eller pensionerna, från 1852 års början blifvit till allmänna indragningsstaten
öfverflyttad), alla sammanhänga med kassans föremål samt af ålder varit
af kassans medel bestridda, i öfverensstämmelse med de om hennes förvaltning nadigst
gifna föreskrifter.
§• 2.
Enligt den för Militie-boställskassan afslutade hufvudbok, utgjorde kassans fordran
hos f. d. Regeinentsskrifvaren vid Dal-regementet, Fältkamreraren P. A. Arell,
vid 1850 års utgång, i kapital och upplupna räntor
R:dr 4,831: 21. 9.
Och då Rikets Ständer, vid sistförflutna riksdag, bifallit, att
bemälte Fältkamrerares skuld till kassan, i ett för allt, får gäldas
med
„ 898: — lu,
kommer skillnaden banko R:dr 3,933: 20. 11,
att afskrifvas och, på samina gång, med motsvarande summa förminska de tillgångar,
som kassan, till betäckande af de henne ålagda förbindelser, ägt att påräkna
-
Revisorerne hafva, under erkännande, att Krigskollegii aflöning ej kan inskränkas
inom det af Rikets Ständer beviljade stats-anslag, 24,270 Riksdaler, ansett med
god ordning öfverensstämmande, att Kollegii hela aflöning, som till en del utgår
fran de under Kollegii vard ställda kassor, varder på ett ställe synlig.
En lika öfvertygelse, med den af Revisorerne sålunda yttrade, har ock gifvit
Krigskollegium anledning att, i underdånig skrifvelse af den 2 sistlidne December,
hvarvid förslag till 1852 års aflöningsstat för Kollegium blifvit bifogadt, hos Eders
Kongl. Maj:t underdånigst hemställa, att all till Kollegii embets- och tjenstemän samt
betjente utgående aflöning måtte, för att på ett ställe varda synliggjord, fa genom
Kollegii Aflönings-afdelning utbetalas, emot ersättning vid årets utgång afkassorna,
i förhållande till de andelar uti berörde aflönings-kostnad, sorn, i öfverensstäm
-
— 283 —
t
melse med af Eders Kongl. Maj-.t redan derom gifna nådiga föreskrifter, af kassorna
böra vidkännas.
Krigskollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
CARL D. FORSBERG,
sitnf-khnlm flen 19 Februari 1852.
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
«f. I*. LEFRÉN.
S. C. WISSER.
E. Dahlqvist.
Guvemörs-embetets vid Kongl.
Krigs-akadetnien
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af Akademiens räkenskaper
för åren 1848 och 1849.
Storm äktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:t har, genom nådig remiss af den 24 nyssförflutna Januari,
behagat anbefalla Guvernörs-embetet vid Dess Krigs-akademi att, i anledning af bifogadt
utdrag af Rikets Ständers Revisorers berättelse om verkställd granskning,
bland annat, af Krigs-akademiens räkenskaper för åren 1848 och 1849, med underdånigt
utlåtande till Eders Kongl. Maj:t inkomma.
Återställande härhos de med Guvernörs-embetet communicerade handlingar,
hvari Revisorerne förklara sin belåtenhet med den enkla och rediga method, efter
hvilken räkenskaperna blifvit uppställda, får Guvernörs-embetet, med anledning af
Revisorernes erinran, att å flera ställen i dessa räkenskaper raderingar ägt rum, underdånigst
förklara: att då verifikationerna för begge redogörelseåren innefattas i
åtta folieband, samt dä Revisorerne icke uppgifvit de ställen, hvarå raderingar skolat
anträffas, än mindre påstått, att någon oriktighet derigenom blifvit befrämjad,
som till rättelse eller ansvar bordt föranleda; Guvernörs-embetet, såsom följd af
denna obestämdhet i Revisorernes anmärkning, ser sig förhindradt att något annat
yttrande inför Eders Kongl. Maj-.t i underdånighet framlägga, än att undertecknad,
Guvernör, som under de ifrågavarande tvänne redogörelse-åren icke haft befattning
med Krigs-akademiens styrelse och förvaltning, skall, i hvad pä honom ankommer,
vaka deröfver, att stadgandet i 75 §. af Kongl, reglementet af den 8 April 1799,
— 284 —
lika nied öfriga föreskrifter som för Krigs-akademien äro gällande, nu och framgent
med sorgfällighet iakttagas.
Slutligen och hvad beträffar den af Revisorerne i 3:dje §. omförmälda, för f. d.
kadetten C. W. Bergenstråhle obetalda pensionsafgift, som med 91 R:dr 22 sk. 6
rst. banko i räkenskaperna balanseras, har Guvernörs-embetet skolat underdånigst
anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarrätt, genom beslut af den 17
sistlidne November, som blifvit Guvernörs-embetet meddeladt, förordnat, att berörde
pensionsafgift, för hvars erläggande all tillgång hos vederbörande saknats, må ur
räkenskaperna afskrifvas.
Guvernörs-embetet framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit?
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdanigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
M. THULSTRUP.
Carlbergs Slott den 2 Februari 1852.
C. J. E. Wennberg.
F. d. Direktionens öfver
Invalidinrättningen
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers berättelse om
granskningen af invalidbusfondens räkenskaper
för åren 1818 och 1849.
Stormäktigste All er n å d i gste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning uti remiss
den 24 sistlidne Januari, får f. d. Direktionen öfver Invalidinrättningen i anledning
af Rikets Ständers Revisorers berättelse om verkställd granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1848 och 1849, i hvad densamma angår invalidhusfonden, anbefaldt
utlåtande i djupaste underdånighet härmed afgifva.
Det till f. d. Direktionen nådigst öfverlemnade transsumt af berörde berättelse
innehaller uti 2:dra §., i afseende a invalidbusfondens säkerhetshandlingar, att de
vid granskning väl befunnits i behörig ordning, men att dervid förekommit:
“att för en af Ryttmästare!» C. W. Hammarsköld utgifven skuldsedel å 4,900
R:dr banko icke finnes annan säkerhet, än tvänne såsom hypothek lemnade reverser,
hvardera å 1,090 Riksdaler, af hvilka den ena, utfärdad af gäldenären, är försedd
med borgen af Kapitenen P. Hammarsköld oell Ryttmästare!» F. Björkenstam, och
— 2S5 —
den andra är, under gemensam ansvarighet, utgifven af Ryttmästaren Hammarsköld,
Kapitenen von Ehrenheim och Ryttmästaren Björkenstam, hvilka alla befinna sig i
konkurstillstånd. “
I anledning häraf får f. d. Direktionen underdånigst upplysa, att för ifrågavarande
lån å 4,000 Riksdaler så väl den utgifna skuldsedeln som hypotheken
blifvit bevakade uti f. d. Ryttmästarne Hammarskölds och Björkenstams samt Kapitenerna
Hammarskölds och von Ehrenheims konkurser, men att af dessa hittills endast
en, eller f. d. Ryttmästaren Björkenstams, hunnit så afslutas, att någon utdelning
af tillgångarne bland borgenärerna kunnat äga rum, och har invalidhusfonden
från denna konkursmassa, i afbetalning å sin beriirde fordran, 4,000 R:dr, till denna
dag uppburit 1,836 Riksdaler 45 sk. 4 rst., hvarförutan en ytterligare utdelning,
fastän till mindre belopp, är att derifrån förvänta. — De öfriga tre konkursmassornas
ställning är ännu ej så utredd, att f. d. Direktionen kan med någon tillförlitlighet
beräkna beloppet af de utdelningar, som derifrån äro att förvänta, men gifver
dock anledning till den förmodan, att de sammanlagdt skola till fullo eller helt
nära betäcka fondens återstående fordran. F. d. Direktionen anser sig ock böra i
underdånighet tillkännagifva, att säkerhetshandlingarne för ifrågavarande lån blifvit,
vid föregående stats-revisioner, af Rikets Ständers Revisorer granskade och lemnade
utan anmärkning.
I afseende å det i sednare punkten af förberörde 2:dra §. omförmälda lån, hvarå
afbetalningarne i föreskrifven ordning fortgå, får f. d. Direktionen underdånigst erinra,
att frågan om säkerheten för detsamma har af Eders Kongl. Majit blifvit i nåder
pröfvad och genom beslut den 12 Juni 1850 afgjord.
F. d. Direktionen hade visserligen kunnat inskränka sitt utlåtande till hvad sålunda
blifvit i underdånighet upplyst, hvaraf det torde synas, att ingen, eller i värsta
fall ringa, förlust på ifrågavarande lån lärer uppkomma; men då Rikets Ständers
Revisorers förberörde framställning äfven kan leda till den förmodan, att f. d.
Direktionen ej med vederbörlig urskiljning och omtanke förfarit vid utlåningen af
fondens medel, sa har f. d. Direktionen i anledning deraf trott sig böra i underdånighet
afgifva följande förklaring:
För omförmälda utlåning har f. d. Direktionen icke emottagit några andra föreskrifter,
än de af Eders Kongl. Majit under den 26 Mars 1836 i nader meddelade,
eller “att, i den mån tillfälle dertill kunde yppas, Direktionen skulle af invalidhus“fondens
befintliga kapitalbehållning, mot fördelaktigaste vilkor, som kunde betingas,
“och största möjliga säkerhet, utlåna till en början 36,000 Riksdaler och sedermera
“ytterligare hvarje år så stort kapitalbelopp, som, i förhållande mellan inkomst och
“utgift, blefve till utlåning disponibelt."
F. d. Direktionen har sökt att efterkomma denna nådiga befallning pä det samvetsgrannaste,
i det att f. d. Direktionen låtit sig angeläget vara att icke låta kapitalerna
ligga ofruktbara och således haft all möda osparad att, då de blifvit disponibla,
söka få dem utlånade, dervid, enligt berörde nådiga föreskrifter, afseende
alltid mast fästas på åliggandet icke allenast att söka erhålla den största möjliga
säkerhet, utan äfven att betinga de fördelaktigaste vilkor, nemligen i afseende å
ränta och uppsägning m. m. För att, så nära som möjligt, ernå dessa ändamål och
pä det att medlen ej allt för länge skulle ligga räntelösa, har f. d. Direktionen någon
gång, då goda intecknings-låne-dokumenter ej varit att tillgå för disponibla kapitalers
förräntande, utlånat dessa emot annan säkerhet, hvilken, efter f. d. Direktionens
bästa förstånd och hvad i enskilda affärslifvet antagits, kunde anses såsom
god. — F. d. Direktionen ägde den öfvertygelse, att Eders Kongl. Maj:ts nådiga afsigt
närmast uppfylldes genom ett sådant förvaltningssätt, enär fonden genom den
— 286 —
dymedelst uppkommande ökade vinst, så väl till följd af medlens snarare utlåning,
som erhållandet af högre ränta, skulle beredas vida större och hastigare förkofran, än
om utlåningen inskränktes, i likhet med hvad från flera andra allmänna fonder mäste
ske, i följd af de för dem utfärdade, i sådant afseende strängare, reglementariska
föreskrifter; äfvensom f. d. Direktionen hoppades, att denna ökade vinst skulle
blifva mer än tillräcklig att betäcka den kapitalförlust, som, oaktadt all försigtighet och
omtanke, likväl i tidernas längd möjligen kunde komma att drabba fonden. Att f. d.
Direktionen icke misstagit sig uti dessa förutsättningar, torde bäst ådagaläggas af
fondens hastiga tillväxt under f. d. Direktionens fjortonåriga förvaltning, eller från
nr 1836, dä utlånta kapitalet utgjorde 36,000 Riksdaler, till är 1850, dä detsamma,
vid öfverlemnandet af fonden till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigskollegium,
uppgick till 188,762 Riksdaler 11 sk. 6 rst. banko, deruti inberäknade upplupna och
obetalda räntor; hvilket resultat, åtminstone till någon del, lärer få tillskrifvas förvaltningsåtgärderna.
Då, fonden under hela denna tid icke lidit ringaste förlust, torde
detta äfven få tjena till bevis, att omtanke vid utlåningen och noggrann pröfning af
erbjudna låne-dokumenter ej heller blifvit åsidosatta.
Särskilt får undertecknad, Lefrén, i underdånighet anmäla, att de i Rikets
Ständers Revisorers förevarande berättelse omförmälda lån varit från invalidhusfonden
meddelade, innan jag i nåder förordnades att vara ledamot uti Direktionen öfver
Invalid-inrättningen. Remisshandlingarne återställas härjemte i underdånighet.
F. d. Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
•foll. LAGEltlMELHE.
J. P. LEFRÉN.
Stockholm den 4 Mars 1852.
Fritz Rythén.
Ordförandens i f. d. Generalkrigskommissariatet
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riket» Ständers Revisorers anmärkningar
vid granskningen af Kommissariatets
räkenskaper.
Stor m h k t i g s t e Allernådigste Konung!
Under den'24 Januari,’ har Eders Kongl. Maj.t nådigst anbefallt f. d. Generalkrigskommissariatet
att afgifva underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers Revi
-
— 287 —
sorers anmärkningar vid General-krigskommissariatets tillsättande och förvaltning;
och då de båda Ledamöterna i detta upplösta embetsverk för närvarande innehafva
tjenstebefattriingar i vidt åtskiljda delar af riket, så att jag är förhindrad att med
dem till gemensamt utlåtande öfverenskomma, är jag, detta upplösta General-Krigskommissariats
f. d. Ordförande, med det nådigst remitterade transsumtets återställande,
nödsakad ensam det underdåniga utlåtandet afgifva.
§. 1.
Då Eders Kongl. Majit, med afseende icke allenast på den särskilda förvaltning
och redovisning, 1848 års anvisade krigsrustningsmedel tarfvade, utan äfven på
de särskilda förvaltningsåtgärder, som iakttagits i och för de till krigen åren 1S08 och
1809 samt 1813 och 1814 utgående anslag och utgifter, fann nödigt att år 1S48 anbefalla
tillsättningen af ett General-krigskommissariat, hvars större eller mindre verkningskrets
kom att bero af de politiska händelsernas utveckling till krig eller fred,
och sålunda svårligen kunde på förhand noga héstämmas, tillkommer det icke mig
att till besvarande annorlunda upptaga llevisorernes åsigt om Kommissariatets icke
behöflighet, än såvidt det rörer Revisorernes uppgift: att Kommissariatets enda bestyr
under den tid, armécorpserna voro sammandragna, bestod i att ur Statskontoret
i större summor uttaga rustningsmedlen samt dem till vederbörande enligt reqvisition
remittera, emedan denna uppgift icke är med sanningen fullt öfverensstämmande,
hvilket bäst bevisas genom protokollerna, som under denna tid och allt
från början af Kommissariatets tillvaro upptaga inkomna mål samt åtgärder af administrativ
natur. Det är dessutom lätt uppfättligt för hvar och en, som har kännedom
om förvaltande räkenskapsverks art, att början af deras verksamhet hufvudsakligen
mäste utgöras af medlens utdelande och förskjutande, som visserligen går
håde lätt och beqvämt, samt att verksamheten utvidgas och de mödosammare göromålen
tilltaga först efter hand och sednare i den mån redovisningens granskning
och liqvidernas bestämmande kunna företagas och afslutas; men att dessa föregående
och efterföljande åtgärder likväl stå med hvarandra i sådant sammanhang, att
de icke gerna kunna skiljas, så framt hufvudbokslutet skall blifva redigt och tillfredsställande.
Revisorerne, hvilka fästat sig vid General-krigskommissariatets aflöningskostnad
och särdeles dervid, att en ledamot, Landskamrerare!! Gasslander, ensam uppburit
6,666 R:dr 47 sk., eller 1,033 R:dr 37 sk. 8 r:st. mer än hela Krigskommissariat^
i Skåne kostat, uppgifva, att anledningen till aflöningsbeloppets storhet ligger dels
deri, att ofvannämnde ledamot, utom dagtraktamente, erhållit 150 R.drs månadtlig ersättning
för förlorade inkomster i hemorten, dels deri, att ehuru Eders Kongl. Majits
instruktion af den 26 Maj 1848 anbefaller krigsrustningsmedlens möjligaste skyndsamma
redovisande genom behörigen afslutad hufvudbok, denna redovisning likväl
så fördröjts, att Kommissariatets verksamhet icke upphört förr än den 27 Augusti
1850, hvilken tidsutdrägt med räkenskapernas afslutande hufvudsakligen bidragit att
öka utgifterna vid General-krigskommissariatets aflöning, samt att slutliqvid kunnat
förr, än nu skett, uppgöras, emedan General-intendentens redovisning för arméen var
aflemnad redan i Augusti månad år 1849.
Hvad först angår Landskamreraren Gasslander*, såsom ledamot, bekomna aflöning
och ersättning för förlorade inkomster i hemorten, så äro de fullkomligt enahanda med
dem, som honom tillädes under den tid han i Stockholm deltog i Skattereglerings-kommitterades
göromål åren 1846 och 1847, hvaremot föregående Rikets Ständers Revisorer
icke gjort någon anmärkning; och då uppdragens olika egenskap icke förän
-
— 288 —
drade hvarken hans lefnadskostnad eller ersättningsanspråk, kunde billigen icke tilläggas
honom mindre för tjenstgöringen i Kommissariatet, än hvad honom utan anmärkning
blifvit i Skatteregleringskommitteen tillerkändt. Den med Skånska Krigskommissariatets
kostnad uppställda jemförelse är här så mycket mindre på sitt ställe,
som aflöningstiderna äro olika, nemligen för Gasslander 27 månader, för Generalintendenten
5r} samt för öfriga tjenstemän vid Skånska Kommissariatet 12 till 13 månader,
och meningen icke heller bör kunna vara, att utöfvandet af statens tjenstebestyr
skall blifva föremål för entreprenad.
Hvad sedan vidkommer den andra uppgiften, innefattande en svär anklagelse,
att Kommissariatet skulle så illa uppfyllt sin pligt, att dess upplösning fördröjts till
den 27 Augusti 1850, ehuru bokslutet bordt kunna ske långt förut, så får jag, tillbevisande
af uppgiftens grundlöshet i underdånighet, framföra:
att i General-krigskommissariatets hufvudbok skulle ingå och redovisas, utom
Kommissariatets egna utbetalningar, icke allenast de summor, hvilka under truppernas
sammandragning år 1848 utbetaldes genom arméens Kommissariat i Skåne, utan äfven
kostnaden för rustningarne till sjös både år 1848 och 1849, samt dessutom allt hvad
som i och för dessa rustningar, genom Krigs- och Sundhetskollegierna, Förvaltningen
af sjöärendena samt flera Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, blifvit förskjutet
eller liqvideradt;
att Kommissariatets tillvaro således var beroende af tiden för dessa liqviders
och redogörelsers samt deröfver behöfliga förklaringars infående;
att, på det Skånska Kommissariatets bokslut icke skulle uppehållas, utan kunna
den 21 Maj 1849 afsliitas, General-krigskommissariatet måste öfvertaga flera af dess
oafslutade liqvider;
att slutliga redogörelserna från Flottans sfationer, hvilkas hufvudböcker icke
kunde eller hehöfde vara afslutade förr än 12 månader efter räkenskapsårets utgång,
icke hunno afskiljas och till General-krigskommissariatet inkomma flir 1848 års rustningar
förr, än i Februari, April och Maj månader 1850, hvaremot det, genom förändrad
handläggning, blef möjligt att för år 1849 erhålla deni ungefärligen samtidigt,
eller i Maj och Juni månader påföljande är;
att det General-krigskommissariatet åliggande granskningsarbete, som i afseende
pä skeppsräkningar och marschkostnader var särdeles vidlyftigt och tidsödande,
måste, ehuru det fortgick efter hand och en andre Revisor till påskyndande anställdes,
nödvändigt erfordra någon tid efter räkenskapernas inkommande och förklaringarnes
mottagande, för att bringas till slut och till liqvidernas bestämmande, hvilket
således icke kunde medhinnas förr, än under loppet af Juni och Juli månader
1850;
att General-krigskommissariatet ännu i Juli månad 1850 icke allenast från
olika myndigheter erhöll räkningar och liqvider till godtgörande, utan äfven nådiga
befallningar från Eders Kongl. Maj:t att verkställa återstående, då först bestämda,
Utbetalningar, som borde i General-krigskommissariatets hufvudbok upptagas och
redovisas;
aft således General-krigskommissariatets fortgående göromål icke medgåfvo dess
upplösning tidigare än med Juli månads utgång 1850, samt att Kommissariatet, i följd
af en sednare utaf Eders Kongl. Maj:t anbefalld utbetalning, måste derefter ännu den
24 Augusti åter sammanträda;
att, eniir, såsom väl bekant är, en hufvudbok icke kan definitivt uppläggas
förr, än alla deri ingående utbetalningstitlar och summor äro kända, General-krigskommissariatets
omöjligen kunde börjas eller afslutas förr än som skedde, hvarföre
ock det skäl för sannolikheten al dess tidigare fullbordan, sorn blifvit hemtadt
— 289 —
från inkommandet af Generalintendentens redovisning redan i Augusti 1849, innebär
ett uppenbart misstag.
l)å dertill kommer, att icke mer än 6 veckor efter upplösningsdagen, meji egentligen
endast 3:ne efter sista utbetalningen, beräknades för sjelfva bokslutsarbetet,
enär dervid sysselsatta tjenstemän icke uppburo aflöning längre än till den 15 September,
och hvilken jemförelsevis korta tid ovedersägligen ådagalägger, att alla förberedande
åtgärder, som kunnat äga rum för bokslutets möjligast skyndsamma fullbordande,
äfven blifvit vidtagna, lärer Eders Kongl. Majit nådigst finna, att Generalkrigskommissariatet
icke är skyldigt till någon tidsutdrägt, sorn föranledt förhöjd
eller utöfver det nödvändigaste förlängd aflöningskostnad, samt att det icke legat
inom dess förmåga att inskränka den tid, fullgörandet af dess uppdrag ovillkorligen
kräfde.
Jag kan derföre icke med tystnad förbigå, att mertalet af Rikets Ständers Revisorer,
utan ringaste aktgifvelse på här underdånigst anförda förhållanden och
fakta, hvilka likväl ur protokollerna lätteligen kunnat inhemtas, tillåtit sig inför Eders
Kongl. Majit och Rikets Ständer, i uppgiften om anledningen till den dryga kostnaden,
mot General-krigskommissariatet framkasta den svåra beskyllningen, att genom
försummelse och uraktlåtenhet hafva tillskyndat staten en förlust i följd af
förlängd aflöning och deraf ökad utgift.
Om detta embetsverk, deri, under mer än 2ine år, ledamöter utan och tjenstemän
i flera månader med nedsatt aflöning tjenst gjort, icke skulle kunna anses förtjent
af offentligt erkännande för nit och oegennytta, har det dock obestridlig rätt
att icke förnärmas genom ogrundade beskyllningar för ett motsatt handlingssätt.
Icke endast afseende på rättvisa och billighet, utan äfven det allmännas gagn
och nytta synas mig bjuda Rikets Ständers Herrar Revisorer, hvilka, utgörande en
delegation af den ena statsmakten, med ett vigtigt. uppdrag, äro oantastliga för det
sätt, hvarpå detta fullgöres, att, i betraktande af sin egen upphöjda ställning samt
med rätt uppfattning af denna statsinrättnings högre syfte, taga sig till vara för
oriktiga och orättvisa anmärkningar, hvilka icke en gång ett öfverdrifvet eller missförstådt
granskningsnit bör kunna ursäkta. Ty leder detta till talrika orättvisor,
misstag och småaktigheter i anmärkningarne, kan svårligen undvikas, att orsaken
dertill sökes i bristande förmåga eller förut fattadt klanderbegär, hvarigenom slutligen
hela denna statsinrättning skall beröfvas den aktning och det anseende, som
dess af lagstiftaren afsedda ändamål, rätt uppfattadt, både påkallar och förtjenar.
§. 2.
Härvid anser jag mig böra anmärka, att de arbeten vid Carlsten och Waxholm,
hvilka, föranledda af ett befaradt krigsutbrott, bekostades af krigsrustningsmedlen,
voro helt andra, än de nybyggnader, hvartill Rikets Ständer vid 1847 och 1848 års
riksdag beviljat anslag, hvilka icke kunde eller borde från sitt afsedda ändamål
förryckas.
§. 4.
Rikets Ständers Revisorer, som med skäl förmodat, att någon tillgång, motsvarande
besparingen i vanliga kostnaderna för de år 1848 bortkommenderade gardesbataljonerna,
borde inom 4:de hufvudtitelns ordinarie anslag kunna beredas, tyckas
dock betvifla, att denna tillgång blifvit använd till minskningen af kostnaden för
37.
— 290 —
garnisonsförstärkningen i Stockholm. Besparingen, sorn endast kunde uppkomma på
bröd och gage samt uppgick till 7,534 R:dr 30 sk., har dock blifvit af Statskontoret
aflemnad till Krigskollegii Underhallsafdelning, i hvars räkenskaper och hufvudbok
den finnes upptagen bland tillgångar och afförd bland utgifter för ofvannämnde
garnisonsförstärkning.
§. 5.
Berättelsen omförmäler, att General-krigskonnnissariatet varit så mycket mindre
befogadt att bifalla upphandlingen af 93 skeppund hampa, som Befälhafvande amiralen
i Carlskrona icke attesterat behofvet af upphandlingen, men förbigår deremot,
att Förvaltningen af sjöärendena anmälde, att ifrågavarande parti hampa var högst
behöfligt för de till utrustning anbefallda fartygen, samt att General-krigskommissariatet
icke saknade befogenhet att på denna anmälan göra fullt afseende.
§. 0.
Som den här anmärkta upphandlings- och afsändningsåtgärd är af Förvaltningen
af sjöärendena vidtagen innan General-krigskommissariatet inrättades, har jag anmodat
bemälte embetsverk att sig deröfver yttra, och lär det af Förvaltningen afgifna
underdåniga utlåtande barbos i underdånighet bifoga.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj.ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
C. MEYER.
Stockholm den 23 Februari 1852.
Kongl. Förvaltningens
af sjöärendena
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af f. d. General-krigskommissariatets
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Utaf ett Förvaltningen af sjöärendena tillhandakommet transsumt af Rikets
Ständers Revisorers underdåniga berättelse, angående granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1848 och
— 291 —
1849, inhemtas, att, i afseende å f. d. General-krigskommissariatets räkenskaper,
Revisorerne i underdånighet anmält det förhållande, att 2,000 tunnor stenkol för
Eders Kongl. Maj:ts Flottas i Carlskrona behof och 1848 års krigsrustningar blifvit,
till ett pris af 2 R.dr tunnan, här i Stockholm af Förvaltningen upphandlade, men
det visat sig, att varan kunnat, till samma pris, i Carlskrona upphandlas, hvarigenom
kostnaderna för transport m. m. kunnat undvikas.
Ifrågavarande stenkols-upphandling ägde rum till följd af Varfs-chefens hos Förvaltningen,
under den 8 Maj sistnämnde år, gjorda anmälan, det han, i anseende till
total brist å skeppsvarfvet af större sorten Engelska stenkol, utöfver hvad för ångkorvetten
Gelle erfordrades, funnit sig föranlåten för ångfartyget Thor upphandla
1,000 tunnor, “hvilket qvantum", såsom orden i Varfs-chefens skrifvelse lyda, “lärer
utgjort hvad inom staden genast kunnat anskaffas"; i anledning hvaraf, enär
varfvet vore i behof af 2,000 tunnor bästa sort stora Engelska stenkol, bemälte
Chef hemställde, det måtte Förvaltningen i Stockholm uppköpa och, så fort möjligen
ske kunde, till stationen afsända 2,000 tunnor stenkol. Enär detta parti var
behölligt för då pågående rustningar, i afseende å hvilka största skyndsamhet var i
nåder anbefalld, samt tiden alltså ej medgaf auktions anställande för upphandlingen,
hlefvo den 10 Maj åtskilliga härvarande Handlande förekallade och kontrakt med
den, hvars anbud fanns antagligast, upprättadt om lefverans af berörde 2,000 tunnor
stenkol, samt med detsamma certeparti uppgjordt, oin deras ofördröjliga afsändande
till Carlskrona. Att den 20 Maj derstädes kunnat upprättas kontrakt om lefverans
af 500 tunnor, hvilket i alla fall ej utgör mer än en fjerdedel af den reqvirerade
qvantiteten, visar endast, att antingen sednare lefvereringstid varit för dessa 500 tunnor
utsatt, hvarom revisionsberättelsen intet upplyser, eller ock att, under tiden irän
den 8 till den 20 Maj, dessa stenkol blifvit till Carlskrona införda, hvilket förhållande
icke kunnat inverka på Förvaltningens åtgärd, som endast kunnat grunda sig på
Varfschefens uppgift om bristande tillgång i Carlskrona och anmälan om behofvet
att skyndsamt erhålla de reqvirerade 2,000 tunnorna stenkol.
Förvaltningen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majlis
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter,
.J. KKEIGER.
P. G. HJELM. K W. BAECKBORG.
l>. (). BÄCKSTRÖM.
Referent.
Stockholm den 10 Februari 1852.
Fr. Hollström.
— 292 —
Kongl. Förvaltningens af
sjöärendena
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af Femte hufvudtitelns
räkenskaper för åren 1848 oclt 1849.
Storniäktigste Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts, under den 27 sistlidne Januari,
Förvaltningen af sjöärendena meddelade nådiga befallning att med utlåtande inkomma
i anledning af Rikets Ständers Revisorers berättelse om verkställd granskning
af riksstatens Femte hufvudtitels räkenskaper för åren 1848 och 1849, får Förvaltningen
följande i underdånighet anföra:
lievisorerne, som icke funnit något att anmärka mot de af Förvaltningen och
Sjöförsvars-departementets Kommando-expedition bestridda utgifter å anslaget till
skrifmaterialier och expenser, hafva, i likhet med hvad i föregående revisionsberättelser
ägt rum, fästat uppmärksamhet vid otillräckligheten af detta anslag, och hem
-
w
— .
tar Förvaltningen häraf anledning att, med förnyande af sina, underdel! o tebruari
1848 och 5 Mars 1850 gjorda, utaf 1847 och 1849 års statsrevisioner föranledda,
framställningar, underdånigst anhålla om nådig proposition till Rikets näst sammanträdande
Ständer, att på Femte hufvudtiteln måtte uppföras till skrifmaterialier och
expenser m. rn. för Sjöförsvars-departementets Kommando-expedition 400 R:dr och
för Förvaltningen af sjöärendena med Konstruktionskontoret 4,100 R:dr, samt att
dessa anslag matte blifva förslagsanslag, i likhet med hvad vid sednaste statsregleringen
bestämdes i afseende på expens-anslaget för Eders Kongl. Maj-.ts Flottas
stationer, samt redan tillförne ägt ruin med enahanda anslag för Sjöförsvars-departementets
Kansli-expedition.
I anledning af hvad i revisionsberättelsen förekommer, angående den jemväl
vid flera föregående statsrevisioner väckta frågan om material- och inventarie-oonti i
stationernas samt lotsverkets hufvudböcker, far Förvaltningen underdånigst anmäla,
att sedan Eders Kongl. Majit, medelst nådig remiss af den 27 Maj sistlidet år, infordrat
Förvaltningens underdåniga utlåtande i afseende å Rikets sednast församlade
Ständers underdåniga skrifvelse i samma ämne af den 16 nästföregångne April, har
Förvaltningen ansett sig böra häröfver höra samtliga stationernas Befälhafvare, samt,
sedan från Stations-befälhafvaren i Götheborg yttrande den 23 dennes inkommit,
numera blifvit i tillfälle att underdånigt utlåtande afgifva.
I fråga om forfattnings-samlingen rörande Flottan, hvars utarbetande varit Landshöfdingen
in. ni. W. Gynther anförtrodt och hvarför, under hvartdera revisionsåret, utbetalts
ett belopp af 800 R:dr, hafva Revisorerne, som inliemtat, att berörde arbete
redan år 1848 så fortskridit, att fullständigt sakregister då blifvit upprättadt öfver
hela författningssamlingen för tiden från och med år 1640 till och med år 1838,
yttrat den förmodan, att någon vidare utgift för denna författningssamlings utarbetande
icke ifrågakommer; och får Förvaltningen underdånigst tillkännagifva, att,
ehuru, uppå Landshöfdingen Gynthers anmälan, det berörde författningssamling vore
fullbordad och till slut registrerad, samt framställning i afseende ä tryckningen
af ett sammandrag deraf, hvaröfver Förvaltningen, under den 5 Juli 1850, sig i underdånighet
utlåtit, Eders Kongl. Majit, under den 17 i samma månad och år, i nå
-
— 293 —
der tillåtit, att, emot det författaren förbunde sig besörja arbetets utgifvande pa
egen bekostnad samt till Kronan afstode förlagsrätten, 250 exemplar af nämnde
sammandrag finge, efter 4 sk. banko för hvarje tryckt ark, för Eders Kongl. Majts
Flottas räkning inlösas, samt kostnaden, beräknad till omkring 3,125 R:dr, utgå af
Femte hufvudtitelns anslag till oförutsedda utgifter; så har likväl, enär Förvaltningen
icke ansett sig berättigad utbetala någon del af detta belopp förr, än arbetet
fullständigt utkommit, någon utgift af Flottans medel för ifrågavarande författningssamling
icke ägt rum sedan den i revisionsberättelsen omförmälda.
Beträffande slutligen Revisorernes anmärkning, att det betingade priset, 2 R:dr
40 sk. tunnan, för stenkol, hvilka Grosshandlaren J. E. Unman, genom kontrakt af den
27 April 1847, förbundit sig under loppet af 5 år vid Storjungfruns fyrbåk lefverera,
vore alltför högt, så synes skälig anledning till denna anmärkning så mycket mindre
förefinnas, som det, med hänseende till den långa transporten och svårigheten att
vid härvarande försäkrings-inrättningar erhålla assurans för fartyg, som till slika
transporter på kusten begagnas, ©tvifvelaktigt blefve förenadt med vida större både
kostnad och risk för statsverket, om stenkolen här upphandlades och fartyg för
transporten härstädes af Kronan befraktades.
Öfver de anmärkningar, hvilka i revisionsberättelsen förekomma mot stationernas
räkenskaper, har Förvaltningen infordrat vederbörandes förklaringar, hvilka från
Götheborgs station ej förr än den 24 dennes kommit Förvaltningen tillhanda och
nu i underdånighet öfverlemnas, jemte det remisshandlingen härhos återställes.
Förvaltningen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Storniäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
*1. KREUGER.
P. G. HJELM. G. E. LIIM)STEDT. R W. BAECKBORG.
P. (). BÄCKSTRÖM.
Referent.
Stockholm den 27 Februari 1852.
Fr. Hallström.
- 294 —
Befälhafvande Amiralens i
Carlskrona
utlåtande, i anledning af 1851 års Revisorers
anmärkningar vid Flottans rä.
kenskaper.
Till Kongl. Förvaltningen af sjöärendena!
Med skrifvelse af den 29 sistlidne Januari, har Kongl. Förvaltningen öfversändt ett
transsumt af Rikets Ständers Revisorers, efter granskning af 5:te hufvudtitelns räkenskaper
för åren 1848 och 1849, till Kongl. Majit aflåtna underdåniga berättelse,
för att inom 14 dagar efter delfåendet meddela utlåtande deröfver.
I följd häraf far jag alltså härigenom anföra:
Vid l:sta §.: Hvad korvetten Svalans nybyggnads- och mindre förändringskostnad
vidkommer, så uppgår densamma rätteligen till (il,053 R:dr 21 sk., nemligen:
60,903 R:dr 38 sk., enligt afgifven liqvid den 24 Augusti 1849, samt sedermera tillkomna
149 R:dr 31 sk. 4 r:st. banko, oell utgör summan således ej 59,521 R;dr 22
sk. 10 r:st banko, såsom Rikets Ständers Herrar Revisorer anfört.
Att denna jernkorvett, som var det första jern krigsfartyg, som blifvit bygdt,
fordrade en förändring, sedan försök dermed visat, att densamma i anseende till
dess öfvertyngder af jern var alltför rank, torde ej böra anses som något väsendtligt,
helst man ännu ej ägde erfarenhet vid så beskaffade krigsfartygs byggnad af
en materiel, som förut ej dertill blifvit använd. Hvad särskilt beträffar det anmärkta
beloppet af 6,281 Ridr 32 sk. 8 rist. banko, som år 1848 blifvit utgifvet. till
korvettens så kallade förändring, så har uti detta belopp kommit att inflyta utgifter
för en lefveransräkning å segelduk, för korvettens segel, från handelshuset Gibson i
Götheborg å 2,920 Hulr 39 sk. banko, hvilka ej förr än nämnde är blifvit betalda,
ocb hvilken post i kassaförteckningen upptagits af det skäl, att man ansett korvettens
nybyggnad och så kallade förändring kunna i ett sammanhang behandlas.
Om emellertid dessa 2,920 Ridr 39 sk. banko fråndragas de utförda 6,281 R:dr 32
sk. 8 rist. banko, så återstår för nämnde ar endast 3,360 R:dr 41 sk. 8 rist. banko.
När nu dertill kommer, att bland utgifter, i kassaräkningen år 1848, för korvetten
Svalans mindre förändring, utom ofvannänmde räkning ä segelduk, som ej tillhör
förändringskostnaden, finnas materialier till ett värde af 2,057 Ridr 1 sk. banko,
hvilka väl till en tiel blifvit använda till korvetten, dock ingalunda till bela den
upphandlade qvantiteten, så måste det anmärkta beloppet af 6,281 R:dr 32 sk. 8 rist.
banko kunna reduceras till omkring 2,000 R:dr, som blefve den egentliga förändringskostnaden.
Vid 2:dra §■: Anmärkningen vid inköpet af sjökort, att på det år 1849 inköpta
förråd deraf beräknats 15 procents försäljningsprovision, ocb att sådant kunnat besparas,
om sjökorten blifvit, direkte från Stockholm reqvirerade, torde i sig sjelf
kunna vara riktig, men för Befälhafvande amiralen har ej kunnat vara bekant, om
någon eller huru stor provision, sorn beräknats af försäljningsmannen, enär sådan
provision ej uppföres på den räkning, som af stationen betalas. Icke heller har någon
officiel kännedom om sjökortens inköp af Kronan från framlidne Amiralen af
Klints sterbhus, och att någon fördel kunde tillskyndas staten, om de behöfliga korten
reqvirerades på annat sätt, än hittills under många år ägt rum, kommit Befälhafvande
amiralsembetet. tillhanda. Hvad särskilt 1849 års inköp vidkommer, så
var anskaffningen påkallad af den större sjörustning, sorn då ägde rum och som
— 295 —
kräfde en skyndsammare komplettering, och vid sådant förhållande var äfven naturligt,
att sjökorten anskaffades på stället, då de funnos der att tillgå. När frakt
och risk afräknas, så torde äfven provisionsutgiften på den obetydliga upphandlingssumman
af 100 R:dr 24 sk. ej vara af särdeles betydelse.
Vid 3:dje §.: Det tyckes vara Herrar Revisorers mening att fasta uppmärksam
heten
derå, att bevakningen af etablissementet och föstningarne, som derunder lyda,
skulle kunna tillvägabringas för mindre än den åberopade kostnaden, men då någon
inskränkning häruti för närvarande icke lärer kunna ske, och de trupper, som till
denna tjenstgöring användas, äro i stat upptagna, samt det för öfrigt beror på Kongl.
Maj:ts nådiga vilja att dem använda, är denna anmärkning ej af beskaffenhet att
fordra någon särskild förklaring af Befälhafvande amiralen.
Vid 4:de I afseende på inspektionsresa af Rikets Ständers Herrar Revisorer,
så kan Befälhafvande amiralen ej deremot hafva något att invända, utan får tvertom
yttra den åsigt, att det vore lyckligt, om Rikets Ständer på något sätt skulle kunna
vinna kännedom om Flottans dyrbara hufvudstation, jemte de många och betydliga
arbeten, som der utföras. Carlskrona den 12 Februari 1852.
C. NORDENSKJÖLD.
G. Trägårdh.
Befälhafvarens vid Stockholms
station
utlåtanJe, i anledning af 1851 års Revisorers
anmärkningar vid Flottans räkenskaper.
Till Kongl. Förvaltningen af sjöärendena!
Till utlåtande öfver det med skrifvelsen den 29 sistlidne Januari hitsända och
nu återföljande transsumt af Rikets Ständers Revisorers, efter granskning af Femte
hufvudtitelns räkenskaper för åren 1848 och 1849, till Kongl. Majit i underdånighet
aflåtna berättelse, får jag äran meddela:
Beträffande den uti lista gjorda anmärkning, att ett belopp af 2,379 Ridr
9 sk. 4 rist. banko blifvit uti 1849 års hufvudbok, såsom en stationens inkomst under
nämnde är oriktigt uppförd, har Kontorschefen inkommit med hosföljande förklaring
i ämnet, hvarvid jag finner mig icke hafva något att för egen del anföra.
Hvad angår det uti 2 §. anmärkta förhållande i afseende på kostnaden för medikamenter
och sjukvård vid stationen åren 1848 och 1849, har jag häröfver infordrat
Regementsläkarens förklaring, som bifogas och vid hvilken förklaring, såsom
efter min åsigt fullständigt upplysande, jag icke har något att tillägga. Stockholm
af Kongl. Flottans StationsbefölhalVares Kansli den 10 Februari 1852.
C. S. ANNERSTEDT.
L. S.
Carl L. Martin.
— 296 —
Stockholms stations
Kammarkontors
förklaring, i anledning af 1851 ars Revisorers
anmärkningar vid nämnde stations
räkenskaper.
Till Herr Stationsbefälhafvaren vid Kongl, Maj:ts Flotta
i Stockholm!
Med anledning af mig communiceradt transsumt af Rikets Ständers Revisorers
berättelse, angående granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning för åren 1848 och 1849, får jag vördsammast förklara:
att Rikets Ständers Herrar Revisorers anmärkning är ett formfel, som ej kunde undvikas,
då ifrågavarande 2,379 R:dr 9 sk. 4 rst., såsom stationens fordran, skulle uti
liqviden med Kongl. Förvaltningen af sjöärendena balanseras till år 1850, och jag
således, för att få liqviden att gå ihop, äfven måste upptaga beloppet å motsatta
sidan; hvarföre ock, uti så väl liqviden som kapitalräkningen, jag åtskiljde hvad
Kongl. Förvaltningen redan lefvererat och än ytterligare skulle komma att lefverera.
Den Kontoret communicerade handling varder härhos vördsammast återställd.
Stockholm af Kongl. Maj:ts Flottas Kammar-, sjömilitie- och varfskontor den 9
Februari 1852.
H. 11. Krut mejer.
Regementsläkarens vid
Stockholms station
förklaring, i anledning af en utaf 1851
ars Revisorer gjord anmärkning vid
granskningen af räkenskaperna för nämnde
station.
Till Herr Stationsbefälhafvaren vid Kongl. Maj:ts Flottas
Stockholms station!
Då jag, den 9 Februari 1850, hade äran afgifva förklaring öfver Rikets
Ständers dåvarande Herrar Revisorers anmärkningar vid 1846 och 1847 års medikamentsräkningar,
tog jag mig friheten anmäla, att räkningarne för år 1848 troligen
skulle blifva ännu större, i anseende till den mängd då gängse frossor, hvilka alltid
mer angripa främmande, isynnerhet från bergstrakterna, än deni, som genom ett längre
vistande härstädes blifvit med klimatiska förhållandena naturaliserade. Till hvad
grad detta inträffat, torde närlagde tabell, utdragen ur sjukförslagen bäst utvisa.
Ar 1848 har ett ovanligt stort sjukantal, deri tillökningen emot vanligheten isynnerhet
utgöres af frossor, hvilka då voro i liufvudstaden allmänt till oväldig grad rådande
och hvilka äro bland de dyraste sjukdomar att sköta, samt dels för bristande
— 297 —
utrymme vid stationen dels i anseende till envisa recidiver, mäste afpolletteras 'sida
mer än under vanliga förhållanden. Det vill således synas sorn voro medikamentsräkningarne,
hvilka ej betydligt öfverstiga 24 sk. per man, icke höga, ^ helst
effektiva sjuknummern alltid är betydligt större, än hvad som blifvit upptaget i sjukraporterna
eller i journalen, emedan några, isynnerhet utom stationen boende, underofficerare
och handtverkare erhålla medikamenter, utan att derföre sjukrapporteras.
Att det stora antalet frosspatienter dessutom betydligt skall fördyra medikamentkostnaderna,
faller af sig sjelft, då hvar man vet huru envis denna sjukdom är isynnerhet
bland arbetsklassen, och huru dyra de deremot verksamma medikamenter äro, och
hvilka sjuka alla vårdats hemma i längre tid, innan de blifvit afpolletterade;
hvilket äfven är förhållandet med alla öfriga sjuka, som, med undantag af häftiga
inflammationer, svåra yttre åkommor och veneriska sjukdomar, i det längsta vårdas
hemma och ej afpolletteras, förr än sådant af läkaren anses nödvändigt för deras
återställande.
Visst vore det mycket beqvämare för stationens läkare att genast afpollettera
hvarje aldrig så litet allvarsamt sjuk, men, utom att detta skulle medföra flerfaldigt
större kostnad för Kronan, helst då för 2,381 man medikamentskostnaden ej stigit
till mer än 1,442 R:dr 4 sk. 10 rst., oaktadt de dyra frossmedikamenterna, men underhållskostnaden
å garnisonssjukhuset för 377 nian uppgått till 5,177 R:dr 16 sk.,
oberäknadt alla förlorade dagsverken för de sjukes transporterande under den brådaste
tiden, anser jag Bataljonsläkarne vara anställda i och för att i möjligaste mån
sjelfve ombesörja sjukvården, tillika med Regementsläkaren, och ej för att blott skrifva
afpolletteringssedlar, helst sedan det lyckats mig att erhålla ett någorlunda brukbart
sjukrum, hvilket ej fanns vid mitt tillträde till regementsläkaretjensten, utan
skulle hvarje sjuk, sorn ej tillfrisknade inom 24 timmar, afpolletteras.
Den stora olikheten om sommaren emot om vintern härrör dels deraf, att. mansstyrkan
under sommaren, isynnerhet i Juni manad, är mer än dubbelt så .stor sorn om
vintern, dels deraf att ombyte af årstjenare, hvilka äro Norrlänningar, sker på sommaren,
och det är ett länge kändt förhållande, att Norrlänningen, hvare matordning
i hemorten är helt och hållet olika mot Kronans alla spisordningar, alltid blir sjuk
de första tiderna, han är samlad i trupp utom hemorten; detta sä väl till lands som
till sjös, och det är lätt förklarligt, dä man vet att dess, isynnerhet kustboens,
egentliga föda består af fisk, torrt kornbröd och mjölk, sorn han här aldrig får smaka
och som, vid den förändrade dieten, under vanliga förhållanden förorsakar honom
diarrhéer och digestionsplågor, men under gängse frossepidemier här antager denna
form. Äfven är det en känd sak, att Norrlänningen, likasom Norrmannen och
troligen alla folk, hvilkas hufvudföda är fisk och mjölk, tåla nära dubbla medikamentsdoser
mot andra, innan de göra någon verkan; hvilket äfven i sin man bidrager till
medikamentskostnadernas ökande.
I öfrigt torde jag, för att undvika omsägningar, få hänvisa till min ofvan åberode
förklann0’ af är 1850. Stockholm den 5 Februari 1852.
Carl Dellvik.
38.
— 298 —
Tabell, utvisande förhållandet mellan sjuke och afpolletterade i allmänhet och
frosspatienter särskilt, åren 1848 och 1849.
År 1*1*.
Sjuke. Afpolletterade.
Sjuke i allmänhet: l:sta qvartalet  454. 33.
2:dra qvartalet
1,044. 264.
3:ilje qvartalet—
687. 66.
4: de qvartalet
196. 14.
Summa sjuke 2,381. 377.
Frosspatienter: lista qvartalet  — 14. 5.
2:dra qvartalet
- - 483. 154.
3:dje qvartalet  — -  114. 16.
4:de qvartalet
9. —
Summa frosspatienter 620. 175.
År 1*49.
Sjuke i allmänhet: l:sta qvartalet
233. 26.
2:dra qvartalet
729. 108.
3:dje qvartalet
522. 32.
4:de qvartalet -  309. 16.
Summa sjuke 1,793. 184.
Frosspatienter: lista qvartalet
7. —
2:dra qvartalet
157. 57.
3:dje qvartalet -  56. 6.
4:de qvartalet
13. —
Summa frosspatienter 233. 63.
Carl Dellvik.
Befälhafvarens vid Götheborgs
station
utlåtande, i anledning af 1S5I års Revisorers
anmärkningar vid stationens räkenskaper.
Till Kongl. Förvaltningen al* sjöärendena!
I följd af Kongl. Förvaltningens, uti skrifvelsen af den 29 i sistlidne månaden,
gifna föreskrift, och efter det Kontorets yttrande af mig infordrats öfver de af Rikets
Ständers Herrar Revisorer, vid granskningen af 1848 och 1849 års räkenskaper för
Femte hufvuiltiteln, gjorda anmärkningar, så vidt de röra denna station, får jag, då
— 299 —
jag biträder de skäl, Kontoret uti närlagda memorial uttalat, åberopa desamma såsom
utlåtande, med det tillägg, att, ehuru vid ett eller annat tillfälle det möjligen finnes
något olägligt, att läkaren icke bor å stället, jag dock anser, att åtminstone, så
vidt större sjuklighet eller någon farsot icke inträffar, läkarevården vid stationen
bör, såsom nu sker, kunna genom Doktor v. Betzen bestridas, och hvarigenom staten
undgår de större utgifter åt läkaren, hvilka föregående åren ägt rum.
Götheborgs stations Chefskansli den 21 Februari 1852.
G. v. GEGERFELT.
C. G. Dyberg.
Götheborgs stations Kammarkontors
förklaring,
i anledning af 1851 års Revisorers
anmärkningar vid räkenskaperna
för nämnde station.
Till Herr Stationsbefälhafvaren vid Kongl. Maj:ts Flotta i
Götheborg!
Sedan Herr Stationsbefälhafvaren m. m. infordrat Kontorets yttrande med anledning
af Kongl. Förvaltningens af sjöärendena till bemälte Herr Stationsbefälhafvare
den 29:de sistl. Januari aflåtna skrifvelse om utlåtande öfver de af Rikets Ständers
Revisorer gjorda anmärkningar vid granskningen af stationens räkenskaper för åren
1848 och 1849: att löner, hvilka vid årets slut ännu varit outtagna, ej finnas uti balansen
inberäknade, utan i en särskild räkning redovisas, samt att bataljonsläkarelönen,
hvilken åren 1848 och 1849 utgått till större belopp, än den af Stationsbefälhafvaren
projekterade, eller 666 R:dr 32 sk. banko årligen, må till så stort belopp
förhöjas, att den kan bereda tjenstens innehafvare en, åtminstone tarflig, bergning,
far Kontoret vördsamt anföra följande:
l:o. Orsaken hvarföre de vid årets slut outtagna löner ej finnas uti balansen
inberäknade, utan i särskild räkning redovisas, härleder sig deraf, att som dessa
löner utgöra depositions-medel, och uti Kongl. Maj:ts nådiga reglemente för styrelsen
och ekonomien vid Flottans stationer, 107 §. 1 inom., stadgas: alla depositioner
antecknas i en särskild dertill inrättad bok; 4:de moni.: deponerade medel fä icke
med uppbörden förblandas, utan skola särskilt redovisas i kassaförslayet; så enär
berörde §. oförändrad qvarstår uti omförmälda Kongl, reglemente, har Kontoret ej
tilltrott sig böra afvika ifrån densamma; hvaröfver Kongl. Kammarrättens Ofverrevisions-kontor,
vid granskningen af 1845, 1846, 1847 och 1848 års räkenskaper, ej
gjort någon anmärkning.
2:o. Sedan, under ansökningstiden till den vid stationen lediga bataljonsläkaretjensten,
ej någon sig anmält, tillkännagaf Medicine doktorn och Chirurgie magistern
A. v. Betzen sig vara sinnad att ifrågavarande bataljonsläkaretjenst bestrida emot
— 300 —
vanligt arfvode af 1 R:dr 16 sk. banko om dagen, dock med tillstånd att få bo i
förstaden Majorne, belägen £:dels mil ifrån stationen Nya varfvet, och enär dåvarande
Stationsbefälhafvaren, Herr Kommendören C. G. Warberg, för undvikande af de
stora utgifter, som Kronan för bemälte tjensts bestridande fått vidkännas, härtill
lemnade bifall, blef bemälte Doktor A. v. Betzen af Kongl. Sundhetskollegium förordnad
att bataljonsläkaretjensten från den l:ste Augusti 1850 och tills vidare bestrida;
till följd deraf, utgick lönen för år 1851 ej till högre belopp, än 486 Rulr
32 sk. banko.
Götheborg och Kongl. Flottans Kammarkontor den 20 Februari 1852.
Carl U erngren.
Styrelsens för Allmänna Vägnell
Vattenbyggnader
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af Styrelsens räkenskaper
för åren 1848 och 1849.
Underdfinigste Memorial!
Jemte öfverlemnande af ett transsumt utaf Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers berättelse, i hvad den rörer granskningen af Styrelsens för allmänna
väg- och vattenbyggnader räkenskaper för åren 1S48 och 1849, har Eders Kongl.
Maj:t, genom remiss af den 20 innevarande månad, i nåder anbefallt Styrelsen att
deröfver inom föreskrifven tid afgifva underdånigt utlåtande; och far Styrelsen, till
åtlydnad häraf, underdånigst anföra:
Efter tillkännagifvande, att dessa räkenskaper blifvit granskade för båda åren
med anmärkningar, anmäla Revisorerne uti
§. 1, att Kapitenen vid Topografiska corpsen J. Backlund, vid resor i och för
undersökningar rörande vägförbättringar, enligt afgifna reseräkningar, fått beräkna
skjuts dels efter 3, dels efter 4 hästar och blott någon gång efter 2, eller det hästantal,
sorn jemlikt resereglemente! tillkommer tjenstemän, hvilka tillhöra 7:de klassen;
att Kapitenen salunda under resor i länen beräknat skjuts, är 1848, efter 3 hästar
för lOS-^dels mil, samt är 1849, efter 3 hästar för 157 -A:dels mil och efter 4
hästar för 64 ^:dels mil; att anledningen till denna olika beräkning synes hafva varit,
att ersättningen för de uppdrag, bemälte Kapiten i landsorterna erhållit, grundat
sig på ackord mellan honom och Länsstyrelserne, hvarigenom större fordelar honom
tillkommit, än författningarne bestämma; men da ett sådant förfarande icke kan anses
lämpligt eller med god ordning öfverensstämmande, hafva Revisorerne hemställt,
att de personer, som i dylikt hänseende af Styrelsen lör allmänna väg- och vattenbyggnader
användas, förpligta* att ställa sig resereglementet till efterrättelse.
I tan att i någon mån underkänna befogenheten af de vid Kapitenen Backlunds
reseräkningar gjorda erinringar, helst Styrelsen, vid de flerfäldiga skriftvexlingarne
med särskilda Länsstyrelser angående dessa räkningar, städse undandragit sig att an
-
— 301 —
norlunda, än såsom en nödtvungen följd af Länsstyrelsernes ackorder med Kapitenen
Backlund, godkänna dessa hans räkningar, och således ingalunda uppmuntrat hans
ojemna beräkningar, kan Styrelsen likväl ej inse, huru dessa ackorder skola kunna
undvikas, då till fö r rätt ni riga rne behöfva användas sådane personer, hvilka, likasom
Kapitenen Backlund, ej kunna utan eget begifvande dertill kommenderas och ej åtnöja*
med deri ersättning, sorn af resereglementet bestämmes. Af samma orsak torde
ej heller de personer, som af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i
dylikt hänseende användas, kunna utan undantag förpligtas att ställa sig resereglementet
till efterrättelse, emedan Styrelsen, likasom Länsstyrelserne, derigenom skulle
vid vissa tillfällen hindras begagna de tjenligaste undersökningsförrättarne, och i alla
fall nästan ingen tillgång finnes på sådane, som vilja eller böra nöja sig med ersättning
efter resereglementet, helst skälig vedergällning för dylika förrättningar i
de flesta fall derigenom icke synes beredas; i följd hvaraf också särskilda föreskrifter
i detta afseende blifvit lör Styrelsen af allmänna väg- och vattenbyggnader
meddelade genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 29 September 1841.
§. 2, att de uti föregående revisionsberättelser omförmälda, under f. d. Strömrensnings-koinmittéens
förvaltning tillkomna, “oliqviderade äldre lån“ å tillsammans
5,515 R:dr 40 sk. 1 rst. banko ut- och inbalanseras i båda årens räkenskaper, och
att beloppets afskrifning beror på Kammarrättens pröfning.
Dessa 5,515 R:dr 40 sk. 1 rst. banko hafva numera, i följd af Styrelsens för
allmänna väg- och vattenbyggnader, af Kongl. Kammarrätten den 18 Februari 1851
fastställda, utslag af den 17 förutgående Januari, blifvit i räkenskaperna afskrifna
med 5,515 Rulr 39 sk. 8 rst. banko. Stockholm den 28 Januari 1852.
A. E. von SYDOW.
M. F. Aberg.
Kongl. Kommerskollegii
underdåniga utlåtande, i anledning af
1851 års Revisorers berättelse ont
granskningen af Navigationsskolornas
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i afbiten remiss, åligger det
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium att inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af Rikets Ständers sistlidet ar lörsamlade Revisorers framställda
och uti bilagdt transsumt af deras berättelse upptagne anmärkningar vid de,
på allmän bekostnad här i riket inrättade, navigationsskolors räkenskaper för åren
1848 och 1849.
Under förmälan, hurusom af handlingarne icke kunnat inhemta* antalet af de
elever, som vid de särskilda skolorna under året njutit undervisning, eller af dem,
hvilka under samma tid undergått sjökaptens- eller stvrmans-examina, hafva Revisorerne
yttrat den åsigt, att rättelse härutinnan borde för framtiden iakttagas.
— 302 —
Enligt 41 §. i Kongl, reglementet för navigationsskolorna i riket af den 7
April 1841, aligger det läraren vid hvar och en af dessa skolor att, inom en månad
efter den dag, da sista examen vid navigationsskolan försiggått, till Skoldirektionen
aflemna berättelse om undervisningen vid skolan under sistförflutna läsår, hvarvid,
bland annat, bör uppgifvas antalet af de elever, som begagnat undervisningen i
skolans särskilda afdelningar, samt huru många elever tagit styrmans- eller sjökapitensexamen
och huru många deribland blifvit antagne till styrmän af andra klassen,
till styrmän af första eller sjökapiten af andra klassen och till sjökapitener af första
klassen; börande Kommerskollegium, efter att fran samtliga Skoldirektionerna
hafva emottagit oinförmälda redogörelser, till Chefen för Civildepartementet afgifva
en sammandragen berättelse om undervisningens fortgång vid de särskilda navigationsskolorna.
Vid sådant förhållande, anser Kollegium icke erforderligt eller lämpligt,
att, såsom Revisorerne synes hafva åsyftat, uppgifter rörande antalet af navigationsskolornas
elever samt af dem, hvilka derstädes undergått examina, varda
intagna uti skolornas räkenskaper, hvarmed dydika uppgifter ieke äga omedelbart
sammanhang; utan hemställer Kollegium deremot i underdånighet, huruvida icke
Eders Kongl. Majit skulle finna skäligt i nåder förordna om allemnande till Rikets
Ständers hädanefter sammanträdande Revisorer af ofvanberörde, från Kollegium ingående,
årsberättelser, angående navigations-skolundervisningen, uti hvilka berättelser
de af Revisorerne önskade upplysningar finnas meddelade.
Uti revisionsberättelsen anförek vidare, att, elter hvad Revisorerne inhemtat af
ett utaf Direktionen öfver navigationsskolan i Stockholm till Kommerskollegium afgifvet
utlåtande i frågan, huruvida det åt Astronomie-professorn vid Stockholms
observatorium lemnade undervisningsuppdrag vid berörde navigationsskola må för
kommande år upphöra, Astronomie-professorn, som under revisionsåren uppburit
det af Rikets Ständer, vid 1840 och 1841 års riksdag, honom, i egenskap af lärare
vid nämnde skola, beviljade arfvode af 400 R:dr årligen, icke varit såsom lärare vid
skolan använd.
Den undervisningsskyldighet, i och för hvilken Vetenskapsakademiens Astronom,
alltsedan Stockholms navigationsskolas organisation, fått uppbära ett å skolans
stat uppfördt årligt arfvode af 400 R:dr, är bestämd uti Kongl. Maj:ts till Förvaltningen
af sjöärendena och Kommerskollegium den 7 April 1841 allåtna nådiga
bref, som i detta afseende innehåller: att, hvad anginge navigationsskolan i Stockholm,
Kongl. Majit väl icke ansett af omständigheterna påkalladt att dermed, enligt
hvad det af vissa Kommitterade uppgjorda förslag till navigationsundervisningens
ordnande afsett, förenades något särskildt läroverk för bildande af lärare vid navigationsskolorna,
men dock trott det kunna leda till väsendtligt gagn, om tillfälle
bereddes åt dem, som sådant åstunda, att utöfver den elementära undervisning i
astronomi, som af skolans lärare enligt reglementet meddelas, inhemta fullständigare
kunskap deri af Vetenskapsakademiens Astronom vid härvarande observatorium;
för hvilket ändamål Kongl. Majit alltså tills vidare i nåder anvisat det uti Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse af den 13 Februari samina är för Astronomie-professorn
uppförda arfvode till ofvannämnde belopp. Skyldighet att såsom lärare
tjenstgöra uti Stockholms navigations-skolas lokal har bemälte Professor följaktligen
icke sig alagd; utan ankommer det på navigationsskolans elever att, derest
de åstunda- att begagna det sålunda erbjudna tillfället till inhemtande af särskild
undervisning i astronomi, derom hos Professorn sig anmäla. Att Professorn i ett
eller annat afseende undandragit sig fullgörandet af hvad honom i förevarande
hänseende ålegat, har icke hos Kollegium blifvit uppgifvet, utan är tvertoin ett motsatt
förhållande af Stockholms Navigations-skoldirektion vitsordadt. 1 sammanhang
— 303 —
härmed torde böra i underdånighet nämnas, att, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bref af den 7 i denna månad, Astronomie-professorns merberörde arfvode blifvit för
innevarande år nedsatt till 200 R:dr.
Revisorerne hafva slutligen anmält, att vid 1848 års utgång anslaget till materialier
vid Stockholms navigationsskola häftade i en skuld till premiekassan af 25
R:dr 45 sk. 7 rist., som år 1849 ökats till 106 Ridr 41 sk. 7 rist., hvilket belopp
alltså balanserats till år 1850, såsom brist i räkningen öfver aflöning och materialier,
men att för år 1849 icke funnes någon redogörelse öfver premiekassan, hvilken,
förut redovisad inför Rikets Ständers Revisorer, vid 1848 års slut hade en behållning
af 252 Ridr 14 sk. 5 rist.
Kollegium, som i anledning af dessa anmärkningar infordrat Direktionens för
navigationsskolan i Stockholm umlerdånigst bifogade förklaring, får, för egen del, i
underdånighet anföra, att, enligt 37 §. i 1841 års Kongl, navigations-skolereglemente, de
för dessa skolor föreskrifna räkenskaper äro tvänne, nemligen: hufvudbok öfver de för
skolans räkning uppburna allmänna medel och hvad deraf blifvit utbetaldt, samt redovisningsjournal
öfver premiekassans medel och hvad deraf blifvit utgifvet. Förenämnde hufvudbok,
åtföljd af behöriga verifikationer, insändes till Kommerskollegium, som har att
densamma till Kammarrättens granskning öfverlemna. Redovisningsjöurnalen öfver premiekassans
medel granskas af tvänne utaf vederbörande Skoldirektions ledamöter; hörande
Direktionen, sedan revisionen blifvit förrättad, derom afgifva berättelse till Kommerskollegium,
som har att, i händelse anmärkning icke förekommit eller ock blifvit
nöjaktigt förklarad, meddela redogöraren decharge. Någon föreskrift om denna journals
reviderande hos Kammarrätten är icke i nåder meddelad, hvartill anledningen
tvifvelsutan förefinnes deruti, att premiekassan icke utgöres af statsmedel, utan jemlikt
23 §. i navigations-skolreglementet, bildas af de medel, som till hvarje navigationsskola
inllyta uti inskrifningspenningar, lösen för afskrifter af betyg, eller gäfvor,
hvilka icke uttryckligen blifvit för annat ändamål bestämda.
livad beträffar Revisorernes anmärkning rörande öfverskridandet af Stockholms
navigationsskolas materiel-anslag, så enär detta förhållande tillkommit i strid mot
36 §. i Kongl, navigations-skolreglementet, som innehåller, att någon utgift, öfverstigande
hvad skolans stat upptager, ej må derstädes äga rum, samt premiekassan,
af hvars tillgångar bristen blifvit förskottsvis fylld, är för annat ändamål afsedd,
hemställer Kollegium i underdånighet, huruvida icke Navigations-skoldirektionen ma
få sig i nåder anbefaldt att genom besparingar å skolans årliga materiel-anslag söka
att, så snart sig göra låter, bereda tillgång för återgäldandet af ifrågavarande skuld
till premiekassan.
Den nådiga remissen återställes i underdånighet, och Kollegium framhärdar med
djupaste vördnad,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
€. II. SliOUMW.
A. BRÄNDSTRÖM.
Stockholm den 24 Februari 1852.
L. S.
C. F. Ström.
— 304 —
Direktionens för Stockholms
Navigations-skola
förklaring, i anledning af 1851 års Revisorers
anmärkningar vid nämnde
skolas räkenskaper.
Till Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium!
Kongl. Kollegium liar, uti skrifvelse af den 23 dennes, anmodat Direktionen att
skyndsamligen inkomma med yttrande, rörande en af Rikets Ständers Herrar Revisorer
gjord anmärkning emot härvarande navigations-skolas räkenskaper, bestående
deri, att redogörelse för premiekassans medel förmenas halva uteblifyit för ar 1849.
Direktionen får till svar härå oell upplysning äran meddela:
l:o att anledningen till utgifts-statens år 1849 så hastigt ökade skuld till premiekassan,
från 25 R:dr 45 sk. 7 rst. till 106 R:dr 41 sk. 7 r.st., härledde sig derifrån, att
åtskilliga instrumenter och böcker voro reqvirerade, innan Direktionen hade sig bekant,
att den skulle blifva i saknad af de, under tvä föregående år, af Kongl. Majt i nåder särskilt,
utöfver staten, anslagna 200 R:dr, och utan hvilket anslags fortfarande, Direktionen
omöjligen ser sig i stånd att, enligt sin önskan och pligt, ombesörja skolans
nödvändigaste behof, eller göra någon afbetalning på ifrågavarande skuld;
2:o att Kongl. Kollegium, genom skrifvelse af den 19 Februari 1850, alagt Direktionen
att, det året och framdeles, låta föra skolans räkenskaper enligt fastställda,
samma skrifvelse åtföljande, formulärer; hvilket påbud Direktionen genast ställde
sig till efterrättelse, sa att de under samina år uppgjorda räkenskaperna för föregående
aret 1849 uppsattes i noggrann öfverensstämmelse med nämnde formulärer. Den
uti skolreglementets 37:de ■§. omtalda hufvudboken, sorn uti alla de föregående arens
räkenskaper för denna skola varit begagnad, kom derigenom att försvinna, och premiekassans
medel hafva således för sistnämnde och följande ar blifvit redovisade endast
inför Kongl. KoUegii Revisionskontor; hvilket förhållande icke lärer hafva varit
af Rikets Ständers Herrar Revisorer kändt;
3:o att Kongl. Kollegium, uti skrifvelse af den 23 December 1850, anmodat Direktionen
att meddela redogöraren decharge för är 1849, samt uti skrifvelse af den 24
Oktober 1851, att meddela honom decharge för år 1850; men att denna decharge alltid
endast har afseende på redovisningen för premiekassans medel, synes vara tydligt
af reglementets 37 §., sednare delen. Någon särskild decharge för redovisningen af
lönings- och utgiftsstaten har aldrig varit gifven. Stockholm den 31 Januari 1852.
P. G. HJELM.
B. W. Bäckborg.
Sam. Godenins.
P M. Lovet).
A. M. Brinck.
Direktionens öfver Arméens
pensionskassa
underdåniga utlåtande, i anledning af
1851 års Revisorers berättelse om
granskningen af nämnde kassas räkenskaper.
Stormäktigste All ernådigste K onung!
Till fullgörande af Eders Kongl. Majtts nådiga befallning, genom remiss af den
24 sistlidne Januari å härhos återgående transsumt af Rikets Ständers Revisorers berättelse
om den sistlidet år förrättade statsrevision, får Direktionen öfver Arméens
pensionskassa härmed afgifva underdånigt utlåtande öfver samma berättelse, i hvad
densamma rörer nämnde kassa samt anslaget till pensionerande af militäre embetsoch
tjenstemäns med vederlikars enkor och barn.
Revisorerne, hvilka vid räkenskaperna icke funnit något att anmärka, hafva omförmält,
hurusom under revisionsåren, i likhet med hvad föregående åren ägt rum,
militäre embetsmän åtnjutit pensioner från Arméens pensionskassa, på samma gång
som lön eller pension uppburits för civil tjenst; med anledning hvaraf och då kassans
behållning under sednare åren småningom minskats, och farhåga i följd deraf
måste uppstå för kassans framtida bestånd, Revisorerne yttrat den åsigt, att angeläget
vöre det den förändring i reglementets föreskrifter gjordes, att kassan befriades
från utbetalning af pensioner till sådane delägare, som framdeles erhålla tjenst
er i civil väg eller blifva på allmänna indragningsstaten uppförde.
I afseende å denna erinran får Direktionen, under åberopande af afgifvet utlåtande
öfver en hufvudsakligen lika beskaffad anmärkning af Rikets Ständers år 1S45
församlade Revisorer, underdånigst anföra, att, då ändringar i Arméens pensions-kassas
reglemente, enligt. 10 och 12 §§. af nu gällande Kongl, pensions-reglemente af den
18 Februari 1848, endast kunna tiilvägabringas af Kongl. Krigsbefälet eller Arméens
fullmäktige med Eders Kongl. Maj:ts fastställelse, Direktionen alltså anser sig obehörig
att, med anledning'af Revisorernes ifrågavarande framställning, något yttrande
i frågan afgifva.
Direktionen framhärdar med undersåtlig vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
Maur. LEWEXHAIPT.
c. h. möllersvärd. p. blom. t. w. lode.
Gust. Schurer v. WALDHEIM. A. G. GYLDENSTOLPE.
Stockholm den 11 Februari 1852.
e. f. e. f.
Johan O. Jonson. Ax. Fr. Liljenstolpe.
39.
— 306 —
Direktionens öfver Amiralitetskrigsmanskassan
underdåniga
utlåtande, angående denna
kassas räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:t har, genom nådig remiss af den 27 sistlidne Januari, infordrat
Direktionens underdåniga utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers berättelse,
angående granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för åren 1848 och 1849, derutinnan Herrar Revisorer yttrat, det de
funnit sig förhindrade att öfver Krigsmanskassans förvaltning afgifva något omdöme,
enär räkenskaperna icke i sin helhet varit för Revisorerne tillgängliga.
Med återställande af den nådiga remissen, får Direktionen i underdånighet anföra:
år 1843 ansågo Rikets Ständers Revisorer, att da Amiralitets-krigsmanskassan
uppbar statsmedel, dels i direkta statsanslag, dels i andelar af en per mille afgift
vid fastighetsköp och dels i af- och tillträdesafgift vid köp af rusthållshemman i
Blekinge och Södra Möre härad af Kalmar län, kassans räkenskaper, åtminstone
för den del deraf, som utgjordes af allmänna medel, borde undergå offentlig granskning.
I anledning häraf har Kongl. Maj:t, i nådig skrifvelse af den 31 Juli 1845, förklarat:
att då reglementet för Amiralitets-krigsmanskassan af den 26 Oktober 1838 i 1
§. innehaller, att denna kassa tillkommit och blifvit grundlagd af Amiralitets-staternas
enskilda sammanskott och genom flera Kongl, författningar är ansedd såsom
staternas egen kassa; då enligt samma reglemente, den större delen af ledamöterne
i Direktionen väljes af Flottans samtliga stater vid stationerna, samt i en del af kassans
angelägenheter yttranderätten tillkommer staterna sjelfva; da hvart 3:dje år en öfverrevision
af kassans förvaltning och räkenskaper äger rum, medelst af Flottans corpser
valde Revisorer m. m.; samt då revisionsberättelsen utgifves af trycket, och dertill
konnner, att kassans årliga pensions- och gratialstater mångdubbelt öfverstiga de till
kassan inflytande statsbidrag, — Kongl. Maj:t så mycket mindre i nåder funnit skäl bifalla,
att Krigsmanskassans alla räkenskaper med tillhörande verifikationer aflemnades
till granskning, vare sig af Kammarrätten eller af Rikets Ständers Revisorer,
som Rikets då sednast församlade Ständer frångått anspråk om granskning af Arméens
pensionskassas förvalning: hvaremot och enär Rikets Ständer böra äga kännedom
derom, att de Amiralitets-krigsmanskassan tillslagna statsmedel så väl i behörig ordning
ingå som för sina afsedda ändamål användas, Kongl. Maj:t förständigade Direktionen
alt till Rikets Ständers Revisorer för de år, för hvilka revision ifrågakom,
vid revision*#förrättningens början, insända icke allenast en på kassans hufvudbok
grundad och dermed öfverensstämmande uppgift ä beloppet af de kassan flir året
tillfallande statsmedel, med hvarje särskild inkomstsumma för sig, jemte verifikationer
dertill, utan äfven en specifik uppgift å årets pensions- och gratialstat.
Alltsedan nämnde tid har Direktionen efterkommit detta åliggande. Om räkenskaperna
i sin helhet skulle till Stockholm afsändas för aft der granskas, förekommer
deremot: att revisionen i Carlskrona skulle kunna inträffa vid samma tid, som
stats-revisionen, då räkenskaperna således ej voro på stället tillgängliga, att transporten
af sådana vidlyftiga räkenskaper fram och åter ej vore lämplig, samt slutligen
— 307 —
cicil nuivuasdKiigci uiiioiciiiuit^iicij ciit nu i cvioiuiiöciiDciei iricisiG nora att gransKa kassans
hypotheker och tillse deras befintlighet och behörighet, och att dessa handlingar
äro alltför vigtige att från stället transporteras; och torde af allt detta följa,
att någon hufvudsaklig revision af Amiralitets-krigsmanskassans förvaltning och
räkenskaper ej kan försiggå utan i Carlskrona.
Direktionen har nåden framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste, underdånigste
tjenare och undersåter,
C. HORDEiMHJÖIil).
S. M. KRUSENSTJERNA.
C. J. HUBENDICK. C. M. FRIES.
Carlskrona den 14 Februari 1852.
TV. Trägårdh. F. Lindbom.
Styrelsens öfver fängelser
och arbetsinrättningar i riket
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af 1848 oell 1849 års
räkenskaper rörande fångvården.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Efter det Rikets Ständers sednast församlade Revisorer afgifvit berättelse om
verkställd granskning af statsverkets med dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning åren 1848 och 1849, bar Eders Kongl. Majit, med öfverlemnande af
transsumt utaf samma berättelse, i hvad fångvårdsmedlens förvaltning rörer, genom
nådig remiss af den 20 nästlidne Januari, anbefallt Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar
i riket, att med förklaring i anledning deraf till Eders Kongl. Maj:t i
underdånighet inkomma; och flir Styrelsen nu, med återställande af remisshandlingarne,
sådan förklaring härmedelst underdånigst afgifva, hvarvid Styrelsen anser
sig kunna inskränka sitt underdåniga utlåtande till 4:de, 6:te och 7:de §§. af nämn
-
— 308 —
de transsumt, enär de i öfriga §§. förekommande framställningar icke äro af beskaffenhet
att påkalla någon förklaring.
Hvad först angår 4 §., innefattande anmärkning, att vederbörlig noggrannhet icke
blifvit vid utskrifning af Styrelsens hufvudböcker för de ifrågavarande åren iakttagen,
såsom exempel hvarpå, två misskrifningar i 1848 års och en dylik i 1849 års hufvudbok
anförts; får Styrelsen, med erkännande af anmärkningens riktighet, underdånigst anmäla,
att, i anledning af de anförda felaktigheterna, som dock ej torde kunna anses
vara missledande, enär de icke verkat till oriktighet i summorna eller hufvudbokens
resultater, Styrelsens Kassör, hvilken det aligger att, under Kamrerarens inseende,
upprätta Styrelsens hufvudböcker, blifvit erinrad att, vid dessas utskrifning och kollationering,
framdeles iakttaga all noggrannhet.
Uti 6 §. hafva Revisorerne anmärkt: dels att upplysning saknades om anledningen
till de betydliga skiljaktigheter, som förefuunos emellan de hos Styrelsen uppgjorda,
i dess hufvudböcker intagna, omslut öfver korrektionsinrättningarnes hufvudböcker
samt dessa sednare, dels att berörde skiljaktigheter icke funnos verificerade
och dels att vid redogörelsens omslutande olika methoder blifvit begagnade;
varande såsom exempel på omförmälda skiljaktigheter anfördt, att omsluten afNorra
korrektionsinrättningens redogörelser, under rubriken “fångarnes premier", endast
upptaga in- och utgående balanserna samt det belopp, hvarmed utbetalningen af
premier öfver- eller understigit det under äret intjenade premiebeloppet, så att
deraf icke kunde inhemtas, till hvilken summa premierna under äret uppgått, hvaremot
i omsluten öfver Södra korrektionsinrättningens räkenskaper blifvit, jemte
in- och utgående balanserna, upptaget hela det intjenade premiebeloppet samt hvad
deraf blifvit under året utbetaldt.
I afseende härå får Styrelsen i underdånighet anföra: att då de särskilda fängelsernas
hufvudböcker i detalj redogöra för de särskilda inkomst- och utgiftsposterna,
men Styrelsens hufvudbok, som omfattar hela fångvårdens inkomst- och utgiftsförhållanden,
endast upptager hufvudsummorna eller resultaterna af de särskilda
fängelsernas redogörelser, olikheter emellan dessa och styrelsens hufvudbok sålunda
alltid mäste uppkomma; att, utom de häraf uppkommande skiljaktigheter, ett eller
annat fall väl katt förekomma, der Styrelsens hufvudbok saknar öfverensstämmelse
med specialräkenskapen, men att sådana skiljaktigheter, — härledande sig antingen
från felaktighet i uppgörandet af dessa sednare räkenskaper, eller ock derifrån att
någon utgifts- eller inkomstpost blifvit direkte från Styrelsens kassa bestridd eller
dit inbetald, utan att kunna i specialräkenskapen upptagas, — alltid blifva uti räkenskapen
förklarade och verificerade, hvarförutan anmärkning vid räkenskapens granskning
hos Kammarrätten säkerligen icke skulle uteblifva; att Revisorernes anmärkning
i denna del således synes vara grundad pä någon felaktig uppfattning,
hvilket det ock till stöd för densamma åberopade exempel synes utvisa, helst, detta
icke ådagalägger någon bristande öfverensstämmelse mellan Styrelsens hufvudbok
och specialräkenskapen, utan blott antyder en oegentlighet i bokföringssättet, grundande
sig derpå, att olika methoder blifvit vid upprättandet af de särskilda fängelsernas
konti uti så måtto följd, som, uti konto för fängelset pä Långholmen, beloppet
af fångarnes premier, sa väl till inkomst som utgift, blifvit oafkortad! utfördt,
men deremot, i konto lör fängelset pä Norrmalm, endast skillnaden emellan utgift
och inkomst upptagits, hvilket sednare bokföringssätt icke öfverensstämmer med
hvad för öfriga fängelser blifvit iakttaget, hvadan ock rättelse härutinnan redan vid
uppgörandet af 1850 års hufvudbok vore iakttagen; samt att, ehuru de till efterrättelse
för specialräkenskapens uppgörande meddelade formulärer icke alltid funnits med
- 309 —
tillräcklig noggrannhet följda, hvilket kunnat härröra dels af oriktig uppfattning af
desamma och dels af en olika tillämpning deraf, hvilken sednare olägenhet efter
hand bör upphöra, Styrelsen likväl, med afseende å angelägenheten deraf, att dess
hufvudbok för hvarje år blifver färdig till den Usta September under det nästföljande,
för att tjena till grund och rättesnöre vid uppgörelsen så väl af de nya
statsförslagen för ett kommande år, som af berättelsen om fångvården under det
föregående, ansett för en mindre olägenhet att låta vid bokslutet begagna de inkomna
specialräkenskaperna, sådana de befunnits, än att, genom deras återsändande
till omarbetning, för vinnande af full likformighet med formuläreerna, förlora den tid,
som varit af nöden för det stora eller generella bokslutets fullbordande.
7:de §. af ifrågavarande berättelse innehåller den anmärkning, att granskningen
af Styrelsens räkenskaper varit med stor svårighet förenad, i anseende dertill att
de i Styrelsens hufvudbok ingående konti för de särskilda fängelseinrättningarne
icke öfverensstämde med det förhållande, som i dessa inrättningars specialräkningar
vore synligt, samt att dessa sednare räkningar icke eller sins emellan voro efter
samma method upprättade.
1 detta afseende har, på sätt Revisorerne ock förmält, anmärkning jemväl blifvit
framställd vid den år 1849 verkställda statsrevision, hvaröfver Styrelsen, uti underdånigt
utlåtande den (i Mars 1850, afgifvit följande förklaring, nemligen: “dels
att verifikationerna ä de hos Styrelsen direkte skeende utbetalningar för de särskilda
fängelserna, så vidt ske kan, vid hvarje års slut tillställas vederbörande redogörare,
för att i räkenskaperna under behöriga titlar upp- och aftöras, men att sådant
understundom icke kan äga rum, nemligen då utgifterna äro gemensamma för flera
fängelser; dels ock att, utom det utgifter för ifrågavarande fängelser af Styrelsen
direkte bestridas, för dessa fängelser hos Eders Kongl. JMaj:ts Befallningshafvande
i länen förefalla åtskilliga utgifter, såsom durchtågs-kostnader för garnisons-kommenderingar,
hvilka icke så tidigt blifva kända, att de kunna i fängelsets räkenskaper
redovisas, äfvensom att, enär kostnaderna för det bröd, som frän Kronans
bagerier till fångar utspisas, pä en gäng för hvarje år liqvideras med Statskontoret,
och det sedan årsräkenskaperna från fängvårdsinrättningarne redan inkommit, fördelningen
af samma kostnader på vederbörliga inrättningars konti ej kan ske förr,
än vid samma redogörelsers omslutande i och för uppgörelsen af Styrelsens hufvudbok.
"
Oaktadt hvad Styrelsen sålunda i detta ämne anfört, hafva Rikets Ständers sednast
församlade Revisorer förklarat sig icke kunna frångå den öfvertygelse, att ett
sådant bokföringssätt, som blifvit äskadt, kunde utan synnerlig svårighet tillvägabringas
samt de af Styrelsen uppgifna hinder derför undanrödjas, om samma formulär
antoges för så väl Styrelsens som de särskilda inrättningarnes räkenskaper,
samt vederbörande erhöllo föreskrift att, efter viss kortare tids förlopp, till Styrelsen
inkomma med reqvisition a de af dem under förflutna året förskjutna utgifter.
Med anledning af detta Revisorernes yttrande, får Styrelsen, under åberopande
af sin ofvan intagna underdåniga förklaring, nu i underdånighet tillägga, att formulärer
till räkenskaperna, för vinnande, sä vidt ske kati, af hufvudsaklig öfverensstämmelse
i form emellan Styrelsens hufvudbok och de särskilda special-räkenskaperna,
blifvit, under den 21 December 1847 och den 21 November 1850, meddelade vederbörande
myndigheter till iakttagande, samt att, vidkommande den ifrågaställda föreskriften
om ersättnings sökande efter viss kortare tid för de under ett förflutet kalender-år
förskjutna utgifter, dylika föreskrifter äro obehöfliga, enär Styrelsen till
fångvårds-utgifternas bestridande lemnar förskott åt lokalmyndigheterna och deri
-
— 310 —
♦
bland äfven Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, enligt Eders Kongl. Mai:ts nådiga
bref den 12 Juni 1849.
Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
K. Th. CEDERSCHIÖLD.
Stockholm den 24 Februari 1852.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersater,
£. v. T It Olli.
C. M. KRUSKOPF.
E. A. F. Lindencrona.
Kommittéens för salpeterärendena
underdåniga
tillåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af salpeterfondens räkenskaper
för åren 1848 och 1849.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom remiss af den 24 nästlidne Januari, har Eders Kongl. Maj:t behagat i
nåder infordra Kommittéens för salpeterärendena underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt andra
at allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1848
och 1849, i hvad denna berättelse rörer salpeterfondens förvaltning och räkenskaper
för berörde år; oell får Kommittéen, till fullgörande af högstberörde nådiga befallning,
underdånigst anföra följande:
Revisorerne hafva fastat uppmärksamhet derå, att vid det å Staby egendom i
Upsala län befintliga institut för danande af skicklige salpetersjudare, hvaröfver Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnde län, genom Kongl, brefvet den 11 Augusti
1812, anbefallts hafva inseende, samt hvarje är berättelse om inrättningens fortgång
i underdånighet afgifva, är 1847 en person erhållit fri undervisning, hvaremot
1848 icke någon elev synes derstädes hafva åtnjutit undervisning.
Att tillfället till erhållande af kostnadsfri undervisning i salpetersjudning vid
nämnde institut sä föga begagnas, vittnar, efter Kommittéens förmenande, derom, att
salpeternaringen i nyssnämnde och kringliggande län, med det nuvarande låga inlösningspriset
å salpetern, icke af landtmannen anses lönande, för hvilken mening
- 311 —
Kommittéen finner ett stöd jemväl deruti, att hela salpeter-tillverkningsbeloppet, under
de sednaste 5 åren, i Upsala, Stockholms, Westmanlands och Gefleborgs län knappast
motsvarar ett års sammanlagda tillverkning i Westerbottens, Norrbottens och
Kronobergs län.
I anledning af Revisorernes anförande, att, utom de på grund af 1842 års Kongl,
bref utlemnade räntefria lån, dylika lån till betydliga belopp utgifvits, dels för inrättandet
af ofvanberörde institut å Staby, dels för en större laduanläggning vid Orrnäs
i Östergöthland, får Kommittéen i underdånighet upplysa, att det till ägaren af
Staby utgifna lån ej är räntefritt, utan löper med 4 procents ränta, hvarförutan låneinnehafvaren
är skyldig att för lånets bibehållande kostnadsfri undervisning i salpetersjudning
vid nämnde egendom meddela, samt att det för laduanläggningen vid
Orrnäs utlemnade lån är bland dem, som på grund af sistomförmälda Kongl, bref
utgifvits och med en tiondedel årligen till salpeterfonden återbetalas.
Vidare hafva Revisorerne yttrat, att, oaktadt utgifna betydliga lån, premier för
näringens bedrifvande efter bättre methoder, utdelandet af skrifter om salpeterladors
byggnad och salpeters renande m. fl. till näringens upphjelpande vidtagna åtgärder,
densamma dock under de sednare åren betydligt aftagit; i följd hvaraf Revisorerne
förmodat, dels att nämnde åtgärder ej blifvit pa ändamålsenligt sätt utförda, dels ock
att det låga inlösningspriset å salpetern är orsaken till detta ofördelaktiga förhållande.
Med anledning häraf, får Kommittéen underdånigst anföra: att Kommittéen icke
annorlunda än af resultaterna kan bedöma, huruvida de af Eders Kongl. Maj:t tiel
efter annan i nåder anbefallda åtgärder till salpeternäringens upphjelpande blifvit
mer eller-mindre ändamålsenligt utförda, enär Kommittéens ledamöter icke varit i
tillfälle att genom inspektionsresor i de landsorter, der näringen hufvudsakligen bedrifves,
personligen inhemta kännedom om de tillgöranden, som kunna till näringens
förkofran bidraga; hvad åter beträffar inlösningsprisets inverkan på näringens afoch
tilltagande, får Kommittéen i underdånighet upplysa, att den årliga tillverkningen,
som år 1835, med ett pris af 7 R:dr 24 sk. per lispund, utgjorde 33,000 lispund,
derefter, till följd af nedsättningar i priset, nedgått ända till 14,600 lispund år 1842,
då priset var till 5 R.dr per lispund faststäldt, hvarifrån den, sedan priset åter
med 32 sk. blifvit förhöjdt, icke hunnit stiga till högre belopp än i medeltal 17,000
lispund. Detta resultat synes antyda, att endast ett högre pris, med garanti emot
nedsättning deri under ett bestämdt antal år, kan återföra tillverkningen till den böjd
den förr haft; hvadan Kommittéen, lika med Revisorerne, nu i underdånighet tillstyrker,
att salpeterinlösningspriset, hvars bestämmande på Eders Kongl. Maj:ts nådiga
godtfinnande beror, måtte under 10 år, räknadt från och med det nästkommande,
till Sex Riksdaler banko per lispund förböjas; och får Kommittéer! derjemte
i underdånighet anmäla, att genom en sådan prisförhöjning någon våda för salpeterfondens
bestånd ej uppkommer, så länge densamma, utom det nuvarande statsanslaget
af 180,000 R:dr årligen, får oförryckt behålla sina utestående räntebärande och
ännu räntefria kapitaler, samt några nya räntefria lån från fonden icke utgifvas.
Skulle Eders Kongl. Maj:t finna skäl, att till den nu i underdånighet föreslagna
prisförhöjningen, hvarigenom Kommittéen likväl ej vågar försäkra, att det at Revisorerne
åsyftade ändamål fullkomligen vinnes, lemna nådigt bifall, hemställer Kommitteen
i underdånighet, att beslutet derom före den under innevarande års sommar blifvande
salpetersjudningen måtte få kungöras.
Rörande Revisorernes framställning om ett från salpeterfonden utleinnadt lån
mot hypothek afen lifassurans, får Kommittéen underdånigst upplysa, att ifrågavarande
lån, med borgen af tvenne personer, utlemnades före den tid, då Eders Kongl.
Maj:t i nåder meddelade Kommittéen föreskrift att, vid Iåns utgifvande från salpeter
-
r- 312 —
fonden, iakttaga 1840 års nådiga reglemente för utlåning från de under Eders Kongl.
Maj:ts och rikets Krigskollegium ställda kassor. De håda löftesmännen ansågos vid
lånets meddelande säkra; men då är 1848 ett annat förhållande i detta afseende inträffade,
kunde Kommittéen icke tveka att, i stället för annan borgen, såsom hypothek
emottaga en af ett äldre godkändt Lifförsäkringskompani utfärdad assurans-polis
å en lånet ölverstigande summa, med fullkomlig säkerhet för premiernas och räntans
ordentliga liqviderande, helst låntagaren redan uppnått en hög ålder, och salpeterfonden
sannolikt ej alltför snart blifver i behof att återbekomma kapitalet.
Den nådiga remissen återställes, och Kommittéen framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
Georg ULFSPARRE. N. G. THESTRUP.
Stockholm den 11 Mars 1852.
C. A. Westerstrand.
Öfverståthållareembetets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af redogörelsen för
de till utgifter, föranledda af oroligheterna
inom hufvudstaden under vartiden
1848, anvisade medel.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers, för granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1848 och 1849, utsedde Revisorer,
uti deras öfver berörde granskning afgifna berättelse, i fråga om anslagna medel till
betäckande af utgifter i anledning af de, under Mars månad förstnämnde år, i hufvudstaden
titnade oroligheter, anfort, att Eders Kongl. Maj t, genom nådigt bref den 11
April samma år, för omförmälda ändamål, anvisat 4,000 R:dr, att till Öfverståthållareembetet
utbetalas med 3,000 R:dr af besparingarne å riksstatens 6:te hufvudtitel,
emot redovisning inför Kammarrätten, samt med 1,000 R:dr af samma hufvudtitels
anslag till extra utgifter, emot enahanda redovisning som dittills, i följd af Kongl,
brefvet den 25 November 1812, ägt rum i afseende å det vanliga anslaget, 15,000 Ralr,
till polisinrättningen i hufvudstaden, hvilket anslags förvaltning icke undergått granskning
af Rikets Ständers Revisorer, samt att Revisorerne, sorn fått emottaga redogörelse
för användandet af det förra anslaget å 3,000 Ralr, dervid icke funnit något
att erinra; så har Eders Kongl. Maj:t, genom remiss den 20 sistlidne Januari, i nåder
anbefallt Öfverståthållare-embetet att med underdånigt utlåtande i ämnet till Eders
Kongl. Majit inkomma; och far, till fullgörande häraf, Öfverståthållare-embetet i underdånighet
tillkännagifva, att ofvanberörde 1,000 R dr, på sätt ett hos Öfverståthållareembetet
förvaradt, af dåvarande Polismästaren, numera Landshöfdingen Bergman,
den 22 April 1848 utfärdadt, med dåvarande Öfverståthållare!), Herr Generalmajoren,
Riddaren och kommendören af Eders Kongl. Maj:ts orden, Friherre Sprengtportens
åtecknade godkännande för.sedt, qvitto utvisar, blifvit använda till extra utgifters bestridande
i och för de oroligheter, som, under loppet af Mars månad sistnämnde år
inom hufvudstaden ägt rum.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
J. HAMILTON.
Stockholm den 13 Mars 1S52.
o. b. Huit.
Kongl. JMaj:ts Befallningsbafvandes
i Norrbottens län
tinrlerdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af 1848 och 1819 års
räkenskaper öfver nämnde läns arbetshusfond.
Stormäktigste Aller n å d i g s t e Ko n u n g!
Rikets Ständers Revisorer hafva uti deras berättelse, angående granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren
1848 och 1849, i afseende på Norrbottens läns arbetshus fond, med anförande, — att,
enär berörde fond, efter livad utredt vore, de sednare åren icke blifvit annorlunda
begagnad, än till lånebidrag åt sådane personer, för hvilka arbetsinrättningen icke
varit afsedd, samt dertill komme, dels att Revisorerne saknat tillfälle att pröfva huruvida
erforderlig säkerhet för de utgifna lånen blifvit ställd, dels att, då undsättning
för behöfvande inom länet blefve nödig, andra tillgångar dertill voro för Eders
Kongl. Maj:t disponibla, — hemställt, att fondens behållning måtte till Riksgäldskontoret
öfverlemnas.
— 314 —
Till underdånig åtlydnad at Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning uti skrifvelse
den 20 nästlidne Januari, får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens
län utlåtande, i anledning af hvad Bikets Ständers Revisorer sålunda anmärkt och
hemställt i djupaste underdånighet härmed afgifva.
Den fördel, som genom fondens användande, vid inträffade missväxtår, till uppköp
af lin eller andra rudimaterier, för att bereda de mest behöfvande arbetsföre
personer nyttig sysselsättning och derigenom lättad lifsbergning, tillskyndats länet,
är väl otvifvelaktig och af icke ringa betydenhet; men då fonden icke är afsedd
för dessa ändamål, synes Rikets Ständers Revisorers hemställan, att fondens behållning
må till Riksgäldskontoret öfverlemnas, vara mera formenligt. Dock som anslaget
till denna fond blifvit beviljadt, för organiserandet af en arbetshusinrättning,
som för länet befunnits vara af största vigt, tillåter Eders Kongl. Maj.ts Befallningshafvande
sig underdånigst anhålla, att ifrågakomna medel måtte för ändamålet reserveras
och vara att tillgå, så snart en arbetsinrättning för länet kan åstadkommas.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
K. ÅKERHJELM.
Norrbottens Landskontor i Piteå den 6 Februari 1852.
Gust. Dahl.
Styrelsens för Teknologiska
Institutet
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Stiinders Revisorers berättelse
om granskningen al Institutets räkenskaper
för åren 184S och 1S49.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Mai:ts nådiga befallning, får Styrelsen
för Teknologiska institutet härmed afgifva sitt utlåtande, i anledning af hvad uti Rikets
Ständers Revisorers berättelse angående granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under åren 1848 och 1849,
rörande Institutet förekommit.
— 315 —
Rikets Ständers Revisorer hafva nemligen anfört: att, då undervisningen vid
Institutet år 1S44 skall begagnats af 163 och år 1845 af 126 elever, den
Elever. Åhörare. Summa.
år 1848, vårterminen, begagnades allenast af
31. 13. 44.
s. å. höstterminen, af
19. 11. 30.
år 1849, vårterminen, af  18. 23. 41.
s. å. höstterminen, af - — -  28. 19. 47.
samt, anledningen till denna betydliga minskning i elevernas antal förmodades böra
sökas deruti, att fordringarne på kunskaper för erhållande af inträde vid Institutet
blifvit så högt uppstegrade, att. de samhällsklasser, hvilka företrädesvis egnade sina
barn åt de närande yrkena, med svårighet kunde bibringa dem det för inträdet behöfliga
kunskapsmått; så hafva Revisorerne, erkännande den stora fördelen för samhället,
att tillfälle till inhemtande af en vidsträcktare undervisning i de tekniska vetenskaperna
förefunnes, likväl ansett önskvärdt, att, intilldess teknologiska skolor
komme att inrättas till ett större antal, än för närvarande finnes, tillfälle jemväl
måtte beredas att, vid Teknologiska institutet inhemta den för de tekniska yrkena
erforderliga elementarbildning. Och får Styrelsen med anledning häraf i underdånighet
anföra följande:
Hvad först angår det åberopade faktum, att Teknologiska institutet åren 1844
och 1845 ägt ett större elevantal, än åren 1848 och 1849, så bistrides detta ingalunda,
ehuru skillnaden egentligen icke torde böra upptagas så stor, som den Rikets
Ständers Revisorer uppgifvit. Enligt den underdåniga berättelse, som den 26
Augusti 1847 blifvit af Institutets dåvarande Direktion för påföljande statsrevision
afgifven, hade Institutet nemligen haft:
Söckneilags- Sönilags- c
elever? elever? S,lmma
1844,
vårterminen
125. 38. 163.
s. å. höstterminen
91. 43. 134.
1S45, vårterminen
83. 43. 126.
s. å. höstterminen
66. 33. 99.
Vid jemförelse mellan elevantalet under dessa år samt åren 184S och 1849, hade.
i Styrelsens tanke, söndags-eleverna icke bordt upptagas, helst söndagsunilervisning
icke fanns i Institutets stadgar föreskrifven. Härtill kommer, att, under åren
1848 och 1849, Institutets både ordinarie och extra elever eller s. k. åhörare åtnjutit
undervisning alla söcknedagar, samt äfven för öfrigt kunnat sättas i full paritet
med Institutets söcknedagseiever under åren 1845 och 1846. Institutets elever
voro alltså i sjelfva verket:
1844, vårterminen „ - -  125.
s. å. höstterminen
- 91.
1845, vårterminen
-'-  83.
s. å. höstterminen
66.
Ilade nu Rikets Ständers Revisorer tagit i betraktande, att Institutet under
1848 års vårtermin ännu stod under reorganisation och dess lokal då, äfvensom
höstterminen samma år, under reparation, samt att nämnde hösttermin undervisningen
började, enligt, de nya stadgarne, då, äfvensom vårterminen 1849, Institutet endast
kunde hafva en afdelning, nemligen på första året, samt att äfven höstterminen
sistnämnde år var för nära det nya Institutets början, att man deraf borde draga
— 316 —
någon slutsats till grund för ändringar i det nya systemet; så hade, i Styrelsens
tanke, den erfarenhet, sorn sedan 184!) vunnits, bordt ligga till grund för Rikets
Ständers Revisorers bedömande. Styrelsen hade nemligen uti sin sednast afgifna
underdåniga berättelse om Institutets tillstånd visat, att antalet af läroverkets ordinarie
och extra elever utgjorde tillsammantagne.
1848, höstterminen
'j**
1849, vårterminen
*;•
„ höstterminen -  - **"
1850, vårterminen
y'*
„ höstterminen
1851, vårterminen
hvaraf ses, att det nya Institutet redan efter 3:ne år uppnått samma elevantal, som
det gamla hade under höstterminen det ena af de ar, Rikets Ständers Revisorer anfört
till förmån, i qvantitativt hänseende, för det sednare.
Den skillnad, till förmån för det reorganiserade Institutet, torde äfven hafva
förtjent afseende, att det gamla Institutets elevantal under de uppgifna 2:ne åren
minskats till hälften, ela deremot det nya Institutets elevantal under sina 3 första
år ökats till dubbelt.
Efter dessa erinringar vid Rikets Ständers Revisorers sätt att anställa jemförelse
mellan Institutets elevantal före och efter reorganisationeu, hvilka Styrelsen
tillåtit sig i underdånighet framställa, oaktadt de endast röra frågans mindre vigtiga
del, vågar Styrelsen i lika underdånighet erinra om r/valiteten af den undervisning,
sorn vid det fordna Institutet, och således äfven under de anförda åren 1844
och 1845, meddelades.
Af examenshandlingarne för vårterminen 1844 upplyses nemligen, att af Institutets
dåvarande 125 elever hade blott 22 åtnjutit undervisning i teknisk mekanik
samt 10 i teknisk kemi, och endast 2:ne blifvit undervisade i hada dessa kunskapsgrenar
samfäldt. För öfrigt hade ingen elev erhållit undervisning i egentlig fysik
Och i mekanisk teknologi. Någon egentlig teknisk bildning, ej ens sä elementär,
sorn i andra länder numera meddelas i hvarje teknisk elementarskola, hade således
hajen af alla dessa elever vid rikets högsta tekniska läroinrättning erhållit. Också
hade allmänhetens missnöje med läroverket stigit till betydlig höjd, dä Eders Majestät
täcktes nedsätta en särskild Kommitté af sakkunniga män, för att utreda orsaken
till denna klagan. Styrelsen utbeder sig i underdånighet att ur Kommitté*
rades utförliga utlåtande få här i Eders Majestäts minne återkalla några yttranden,
såsom särdeles upplysande i detta ämne.
“Elever hafva*1, säga Kommitteratfe, “till undervisning blifvit admitterade, hvilka
icke kunnat med färdighet räkna qvatuor species, ännu mindre decimalbråk och regula
de fri, och knappt definitionerna i geometri. Detta utgör ett missbruk, som
inritat sig vid Institutet, redan långt före detta, och ett betänkligt afsteg från de
antagna stadgarne och från hela inrättningens idé. Denna är icke och kan icke
vara, att harn böra intagas och blifva undervisade i de första elementema af mensklig
kunskap, ty derigenom skulle antingen Institutet förvandlas till en förberedande
pedagogi, eller ock eleven stängas fran möjligheten att med nytta bevista undervisningen
derstädes, emedan afhörandet af föreläsningar i ämnen, till hvilkas inhemtande
eleven saknar nödiga kunskaper, måste blifva alldeles ofrugtsamt eller
på sin höjd frambringa blott strödda, osammanhängande eller förvirrade begrepp.“
“Detta missbruk står i nära sammanhang med det redan anmärkta bemödandet
att förvandla undervisningen från vetenskaplig, meri på tillämpning beräknad, till en
— 317 —
handtverksundervisning i handafärdighet. Och Kommitterade våga förklara dessa
båda misstydningar af Institutets idé vara bland de aldra verksammaste orsakerna
till dess iråkade förfall och misskredit. Den grundtanke, hvarpå en dylik undervisningsanstalt
skall hvila, mäste vara, att den, som redan på annan väg lärt eller ämnar
lära ilen handtverksmässiga skickligheten i slöjder och fabrikationer, finner ett
ställe, der han kan inhemta de vetenskapliga grunderna för de fenomener, han ser
uppkomma under handtering af råämnena, men ingalunda att han, på det stället, skall
inöfva äfven denna handtering, och ännu mindre förenligt är det med ett sådant instituts
bestämmelse, att bibringa de allmänna kunskaper, som hvarje menniska bör
äga, antingen hon ämnar sig in i slöjder eller icke."
“livad den egentliga undervisningens gäng vid Institutet vidkommer, så har den
synts Kommitterade illa stå tillsammans med de grundsatser, som i stadgarne uttalas
eller med de begrepp, som man måste göra sig om ett dylikt undervisningsverks
bestämmelse. Stadgarne föreskrifva, att de kunskaper i mathematik och humaniora,
som äro nödvändiga för att med nytta genomgå lärokursen, skola af eleven vara in
hemtade
före hans admitterande till Institutet."
“De flesta inträdande elever äga så obetydliga förberedande kunskaper, att de
icke kunna admitteras till genomgående af något ordinarie läroämne förr, än de vid
Institutet inhemtat de första elementema af vanliga kunskaper. De flesta admitteras
derföre först till de två förberedande läroämnena arithmetik och språk äfvensom till
ritning. Af dessa upptager ritningen ätta timmar, arithmetiken två och språkundervisningen
en timma om dagen. Så snart ritkursen är genomgången, utbytes den
ovilkorligt mot arbete i verkstäderna för de clever, sorn vilja följa den fysiskt-tekniska
bildningslinien, och sä snart ske kan utbytes arithmetiken mot algebra. I
geometrien har, sedan de första åren af Institutets tillvaro, ingen undervisning lemnats
annat än undantagsvis; och sådana undantag hafva för det mesta ägt ruin endast
under mellanterminer. Först sedan den algebraiska kursen blifvit genomgången,
hvilket dock för de flesta eleverna sannolikt aldrig inträffar, kan eleven admitteras
till den så kallade fysiska kursen; och da först är han att anse för ordinarie elev,
i hvilken egenskap han sedermera använder en timma om dagen på vetenskaplig
undervisning, men de tio öfriga fortfarande i verkstäderna."
“Den fysiska kursen har i de flesta fall varit helt och hållet inskränkt till rörelseläran,
utan ringaste undervisning i något af de mångfaldiga ämnen, sorn utom
denna, utgöra den vetenskap, hvilken kallas fysik."
“Kommitterade erkänna visserligen, att det finnes en teknisk bildningsväg, der
förkunskaperna och alla derpäföljande kunskapers succession icke kunna inhenitas
på ett strängt, vetenskapligt och demonstrativt, utan på hvad man kunde kalla
ett historiskt sätt; men det är icke egentligen denna väg, som är det teknologiska
institutets, utan handtverksskolans. Dessa torde hufvudsakligast skiljas derutinnan,
att det förra meddelar kunskaper om hvarföre så eller så är, det sednare endast alt
så är. Det Stockholmska institutet har, såsom redan sagdt är, endast fragmentariskt
och i de flesta fäll, i anseende till bristande förkunskaper, onyttigt sysselsatt
sig med det förra och icke ens till någon fullständighet med det sednare, utan stadnat
pä ett ännu lägre trappsteg, eller ett bemödande att meddela handlar/ till frambringande
af fenomener, utan ens historisk grund, eller, med andra ord, icke ens
i utan allenast «e/7>.vtwf.v-undervisning."
— 318 —
Sedan Kommitterade framlagt deras vackra idé om ett teknologiskt institut,
yttra de:
“Sä hafva Kommitterade, efter hvad ofta är sagdt och icke för ofta kan upprepas,
uppfattat grundtanken af ett tekniskt institut; och de hafva följaktligen icke
kunnat annat än i hög grad bedröfvas öfver den vändning, som en dylik läroanstalts
verksamhet från första stund visat sig hafva tagit här, oaktadt stiftningshandlingen
och stadgarne omisskänneligen åsyfta nära nog detsamma, som här ofvan är i underdånighet
framstäldt såsom den, efter Koinmitterades tanke, riktiga uppfattningen
af ett dylikt instituts bestämmelse. De “institutioner", hvilka efteråt tillkommit, såsom
utväxter på stadgarne, hafva grundlagt hvad som derpå med förkärlek blifvit
i praxis verkstäldt. l iela idéen är förstörd genom adinitterande af fullkomligt okunniga
barn, i stället för någorlunda försigkomna ynglingar med tillräckliga förberedande
allmänna kunskaper, för att med nytta begagna en verkligen teknologisk undervisning
i dess högre och enda rätta mening. Att försöket att bilda handtverksgesäller,
innebär ett misskännande af denna idé, och huru illa det försöket i allmänhet
slagit sig ut, hafva Kommitterade redan sökt i underdånighet ådagalägga."
Det var ock, på grund af dessa och andra i Koinmitterades utlåtande anförda
skäl, Eders Majit täcktes anbefalla den reorganisation af Institutet, som var i så
hög grad af behofvet påkallad.
Att, sedan det numera fordras vissa förkunskaper i mathematik och lefvande
språk för inträde såsom ordinarie elev, antalet deraf icke kunde blifva, åtminstone
genast, särdeles stort, var väl ganska naturligt, då man känner huru stjufmoderligt
dessa läroämnen i allmänhet behandlats vid de lägre allmänna läroverken; men att
dessa fordringar hvarken äro öfverdrifna eller blifvit öfverskridna, kan Styrelsen med
full trygghet försäkra. Deremot torde måhända mera skäl vara att anse de allmänna
läroverkens prestationer i dessa ämnen alltför ringa, och att således dessa borde
höjas så, att hvar och en vid dem kunde erhålla allmän medborgerlig bildning, dit
onekligen kunskap i mathematik och lefvande språk numera måste räknas. Institutets
fordringar för inträde derstädes skulle säkerligen då, lika litet blifva ansedda
öfverdrifna, som inrättandet af en afdelning inom detsamma finnas behöflig för kunskapers
meddelande i ämnen, tillhörande den allmänna skolundervisningen.
Magister Wiemers enskilda förberedande skola för dem, som erna sig till Teknologiska
institutet, har Styrelsen vid ett föregående tillfälle i underdånighet omnämnt,
och fortfar denna skola ännu att, mot en mycket ringa afgift, lemna en särdeles
god undervisning i de hithörande ämnena.
Den omständighet, att extra eleverna eller de s. k. åhörarne, hvilka icke äro
underkastade någon inträdesexamen, ej fylla det elevantal, som förut fanns vid Institutet,
är äfven lätt att förklara, da under tiden den Svenska Slöjdföreningens söndags-
och aftonskola uppstått, sorn redan första året af sin tillvaro eller år 1S46
hade 94 samt åren 1848 och 1849 i medeltal 107 elever. Denna skola, som sistlidet
är räknade i medeltal icke mindre än 212 elever, lärer numera hafva i inkomster
omkring hälften af Teknologiska institutets, eller vid pass 7,000 Hulr banko,
deraf staten tillskjuter 4,000; och har äfven Chalmerska slöjdskolan erhållit utvidgning
samt ett ökad t statsanslag, hvaremot Teknologiska institutets anslag under hela
dess tillvaro varit i det närmaste oförändradt.
Institutets Styrelse har nu i underdånighet sökt ådagalägga, att orsakerna till
Institutets ringare elevantal efter reorganisationen icke är något bevis derpå, att Institutet
var mera gagnande löre, än efter dess reorganisation. Styrelsen tror tvert
-
— 319 —
om, att denna reorganisation var i hög grad af behofvet påkallad, och att Institutet
gör vida större nytta åt landet, då ett mindre antal blifvande industri-idkare erhålla
grundliga kunskaper, sorn de kunna använda, äfven å de industrigrenar, som fordra
större theoretiska insigter, än då ett stort antal erhölle några ofullständiga notiser i
vetenskapernas a-b-c-d.
De flesta civiliserade länder hafva ock inrättat högre tekniska undervisningsanstalter.
Om organisationen af dessa läroanstalter har man, af lätt insedda skäl,
likväl icke varit särdeles ense. Men oaktadt flera sådana högre instituter finnas
med förberedande afdelningar, hvilka dock i allmänhet hafva sina särskilde lärare
och jemväl ofta egna lokaler, så torde man dock numera, åtminstone i allmänhet,
anse ändamålsenligast att hafva en särskild lägre skola i samma riktning, jemte den
högre, i hufvudstaden, och vidare en lägre, om möjligt, i hvarje provins. Så har
Preussen ett högre Teknologiskt institut samt ett lägre, det sednare, under namn af
Gewerbe-Schule (Teknisk elementär skola), i sjelfva hufvudstaden, och vidare en
dylik skola i hvarje provins. Sä har Baijern, hvars folkmängd blott med ^ öfverstiger
Sveriges, utom sin statsvetenskapliga fakultet vid Universitetet, ej mindre
an trenne högre Tekniska instituter, understödda af 24 större och mindre Tekniska
elententar-skolor. I Munchen finnes ett af den högre och ett af den
lägre sorten, hvilka förut varit sammanslagna, men måst så noga skiljas, att de nu
hafva gemensamt hvarken föreståndare, lärare, lokal eller samlingar, utan blott samma
vägg i huset.
I dessa lägre skolor meddelas likväl ända till 4-årig kontinuerlig undervisning
i elementerna af de exakta vetenskaperna och deras tillämpning å näringarne samt
i hvad för öfrigt för en blifvande mindre industri-idkare kan erfordras. Chalmerska
institutet i Götheborg är i hufvudsaken en sådan teknisk elementarskola, som i
Tyskland bär namnet Géwerbe-Schule. Men icke nog härmed; hvarje stad i Tyskland
af någon betydenhet har en söndagsskola för redan anställda, merändels yngre
slöjdidkare. En sådan skola, af utmärkt god qvalitet, är den Svenska Slöjdföreningens
förbemälda söndags- och aftonskola.
Detta allt är närmare utveckladt i undertecknads, Föreståndare för Teknologiska
institutet, afgifna och af Kommerskollegium biträdda förslag till inrättande sä väl
i Stockholm som i rikets provinser af dylika Tekniska elementarskolor; och har
Eders Kongl. Maj:t, på grund af detta förslag, täckts hos Rikets sist församlade
Ständer begära anslag till inrättande, till en början i Stockholm och Malmö, af dylika
skolor, en i hvardera staden, ehuru Rikets Ständer funno för godt anslå medel
endast till en skola uti någon af Rikets södra provinser, och det med ett något
nedsatt belopp.
Att, efter en sådan utgång, en lucka i den tekniska bildningen i hufvudstaden
ännu förefinnes, — hvilken likväl ingalunda af ^et gamla Institutet fylldes, — kan
Styrelsen icke bestrida, helst Rikets Ständer vid det ökade anslaget åt Slöjdföreningens
nämnde skola icke lärer fästat något vilkor, att en teknisk elementar-bildning
der skulle meddelas.
Att i Teknologiska institutet, om ock provisoriskt, inrätta en sådan elementarundervisning,
som Rikets Ständers Revisorer synas afse, eller, med andra ord, påympa
detsamma en Teknisk elementarskola, anser Styrelsen, under närvarande förhållanden,
hvarken önskvärdt eller ens görligt; icke önskvärdt, då man har framför
tig i underdånighet anförda exempel i Munchen, och icke heller möjligt med Instisets
närvarande lokal, lärarepersonal och öfriga tillgångar. Lokalen är nemligen,
efter reorganisationen, till en vida större del än förut upptagen af dels äldre, dels
nytillkomna samlingar, hvilka alla deremot numera äro ordnade och för allmänhe
-
— 320 —
ten tillgängliga, så att, oaktadt de förut till bostad åt Föreståndaren upplåtna rum,
äfven äro för samlingar m. 111. 1111 disponerade, blott en större ritsal, ett större och
två smärre auditorier samt ett mindre rum, utom verkstäder och laboratorier, återstå
för sjelfva undervisningen. Å ritsalen linnas allenast 40 egentliga platser, hvarföre,
då Institutet nu har omkring 60 elever, redan en del af dessa måste placeras i ett
annat rum, hvilket åter medför svårighet, enär Institutet har allenast en ritlärare;
och ehuru vissa timmar på dagen de öfriga lärosalarne äro lediga, så begagnas
dessa likväl så ofta af Institutets redan ägande tvenne afdelningar, att en tredje
svårligen skulle kunna med fördel använda de då och då lediga lokalerna, hvartill
kommer, att Institutets Professorer och öfriga lärare äro i allmänhet redan mycket
upptagna, saint att staten illa begagnade deras förmåga, om den använde'deni
att undervisa i qvatuor species och dylika elementer. Hvad slutligen Institutets
tillgångar beträffar, sa äro dessa för läroverkets närvarande behof knappt tillräckliga,
helst det nya Institutet måst förskaffa sig ett, med afseende å läroverkets
behof, någorlunda fullständigt fysikaliskt kabinett, och det, så att säga, från aldra
första början, måst göra betydliga utlägg för att sätta i brukbart skick bibliotbek,
verkstäder och laboratorier, samt mäst. af extra anslag aflöna verkmästare, arbetare,
o. s. v.; hvarom allt Pikets Ständers Revisorer kunnat på stället öfvertyga sig, om
deras tid det tillåtit.
Styrelsen anser alltså icke ändamålsenligt, att den åtgärd, Rikets Ständers Revisorer
föreslagit, nu varder vidtagen, för att provisionelt afhjelpa bristen på teknisk
eleinentar-undervisning, utan vågar Styrelsen i underdånighet hemställa, att Eders
Majit måtte täckas vid nästinstundande riksdag hos Rikets Ständer förnya begäran
om anslag till inrättande af en Teknisk elementar-skola i hufvudstaden, helst satt i
samband med Slöjdföreningens förbemälda skola, på sätt förut blifvit i underdånighet
föreslaget, samt att Teknologiska institutet emellertid mätte fä ostördt gå den
gagnande bana, detsamma efter reorganisationen beträdt, då Styrelsen hoppas, att
detta läroverk, särdeles om det blifver linderstedt af Tekniska elementarskolor, skall
komma att rättfärdiga den idé, hvilken så väl för dess stiftande, som för dess reformerande
legat till grund.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar Styrelsen,
Stormäkligste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste, underdånigste
tjenare och undersåter,
Carl AKKEVili,
A. E vox SYDOW. L. J. WALLMARK. L ÅKERBERG.
Joh. MICHAELSON.
Ii- O. Nyrander.
— 321 —
Riksmarskalks-embetets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
oni granskningen af 1848 och 1849 års
räkenskaper för de Kongl, slotten.
Underdå n i gs t e Utlåtande!
Uti nådig remiss af den 22 December sistlidet år, har Eders Kongl. Majit behagat.
i nåder infordra Riksmarskalks-embetets underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse innehåller, rörande
förvaltningen af de för Stockholms slott och de Kongl, lustslotten anvisade anslag;
och får, till underdånig åtlydnad häraf, Riksmarskalks-embetet, i afseende å den af
Revisorerne anmärkta omständighet, att då, uti de, jemlikt föreskriften i Kongl,
brefvet den 20 September 1841, till Kongl. Kammarkollegium insända förteckningarne
å staten tillhöriga inventarier, så väl silfver som alla slag af husgeråd vid lustslotten
blifvit deruti upptagna, inventariet för Stockholms slott deremot upptager blott
möbler, underdånigst anföra: att enär, på sätt Revisorerne jemväl sjelfve medgifvit,
Rikets Ständer, uti deras till Kongl. Majit, allåtna underdåniga skrifvelse, endast begärt,
att uppgift å de staten tillhöriga möbler samt de förändringar dermed, som ägde
rum, skulle årligen till Kammarkollegium insändas, och detta, enligt hvad Revisorerne
vitsordat, äfven blifvit behörigen iakttaget; Riksmarskalks-embetet förmodar något
vidare yttrande i anledning af berörde utaf Revisorerne anmärkta omständighet
icke erfordras; hvaremot Riksmarskalks-embetet anser sig böra i underdånighet anmäla,
det Riksmarskalks-embetet redan meddelat vederbörande föreskrift, att ofördröjligen
gå i författning om upprättande af behörigt inventarium å de effekter, sorn
blifvit för DD. KK. HH. Kronprinsens och Kronprinsessans räkning anskaffade för
det af Rikets Ständer beviljade anslag af 161,508 R:dr 13 sk. 3 rst. banko.
Vidkommande åter anmärkningarne vid förvaltningen af anslagen till Stockholms
slott samt till Haga, Ulriksdals, Drottningholms och Svartsjö lustslott, så och då
samma förvaltning icke omedelbart tillkommer Riksmarskalks-embetet, utan besörjes,
hvad Stockholms slott, angår, af Eders Kongl. Majits Hofförvaltning, samt, beträffande
lustslotten, af vederbörande Stäthallare-embeten, har Riksmarskalks-embetet
infordrat och får härhos underdånigst öfverlemna ej mindre Förste Hof-intendenten m. m.
Welins, än Ståthållare-embetenas å Haga och Ulriksdal samt å Drottningholm och
Svartsjö underdåniga utlåtanden; hvarjemte den remitterade berättelsen härhos underdånigst
återställes. Stockholm den 18 Februari 1852.
På Riksmarskalks-embetets vägnar:
Maur. IiEWEXHAlPT.
JT\ ron Sehoultz.
41.
— 322 —
Förste Hof-intendentens
underdåniga utlåtande, i anledning af
1851 års Revisorers berättelse om
granskningen af redogörelserna för
slottsbyggnadsmedlen samt anslaget
till brandväsendet och lyshållningen
på Stockholms slott.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
I anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse, i hvad
densamma rörer verkställd granskning af 1848 och 1849 års redogörelser för Kongl,
slottsbyggnadsmedlen samt öfver anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen
på Kongl, slottet, får undertecknad, Förste Hof-intendent, till åtlydnad af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga remiss den 22 December sistlidet år, mig genom Riksmarskalks-embetet
communicerad, underdånigst anföra följande:
Enär de årliga statsanslagen för Kongl, slottets och hofstallets samt öfriga för
de Kongl, hofvens behof härstädes afsedda byggnaders underhåll icke voro tillräckliga
för de större reparationer, som åren 1845 och 1849 måste verkställas å Kongl,
hofstallet och å Hans Kongl. Höghet Kronprinsens rum, behagade Eders Kongl. iMaj:t
i nåder förordna, att de öfverskjutande kostnaderna borde af Eders Kongl." Maj:ts
enskilda medel utbetalas. I afseende på försträckningen till hofstallets reparation,
blef likväl det vilkor dervid fästadt, att densamma borde, i män af de besparingar,
sorn a de ärliga statsanslagen kunde äga rum, återbetalas, och i följd hvaraf ä
primitiva försträckningen år 1845, 15,052 R:dr 1 sk. 4 rst., under påföljande år afbetalts
4,802 R:dr 11 sk. 8 rst., så att, på sätt Uevisorerne omförmäla, vid 1849 års
slut återstoden utgjorde 10,249 R:dr 37 sk. 8 rst.; men beträffande de, för iständsättande
af Hans Kongl. Höghet Kronprinsens rum, af Eders Kongl. Maj:ts egna medel
utbetalda 7,513 R:dr 17 sk. 6 rst., var någon utväg till framtida ersättning derför
icke att påräkna.
För de af Eders Kongl. Maj-.ts egna medel, till inköp af en större och dyrbarare
spruta samt brandredskapens förökande, åren 1848 och 1849 förskjutna 3,302 R:dr
i och för brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kongl, slottet, har någon ersättning
under åren 1850 och 1851 af samma års statsanslag icke varit att påräkna.
Den af Revisorerne omnämnda misskrifning å 800 R:dr i 1848 och 1849 års
räkningar öfver ifrågavarande statsanslag har blifvit rättad i 1851 års redogörelse.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:,ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
P. G. WELIN.
Stockholm den 30 Januari 1852.
— 323 —
Ståthållare-embetets på Drottningholms
och Svartsjö lustslott
underdåniga
utlåtande, i anledning af
1851 års Revisorers anmärkningar vid
nämnde slotts räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Öfver hvad i Rikets Ständers Revisorers berättelse om granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 184S
och i849 förekommer, rörande Drottningholms och Svartsjö Kongl, lustslott, får
Ståthållare-embetet å berörde slott afgifva följande underdåniga utlåtande.
Uti 1 §. hafva Revisorerne anmärkt, att så väl det för kajbyggnaden vid Drottningholms
slott upptagna lån, hvarå, vid 1849 års slut, återstodo 1,400 R.dr, som
de af Eders Kongl. Maj:t år 1847, till möblering uti och reparation å sistnämnde
slott, förskjutna medel, tillsammans 30,039 Rdr 11 sk. 7 rst., hvaraf vid 1849 års
utgång voro oersatta 28,000 R:dr, icke blifvit upptagna i hufvudredogörelserna, utan
i stället redovisade i särskilt bilagda räkningar.
Då den af Rikets Ständers Revisorer benämnda hufvudredogörelse endast omfattar
ett så kalladt kassakonto å inkomster och utgifter, hade Ståthållare-embetet
ansett, att, till mera enkelhet, särskilda konti uti räkenskapen upptogo ifrågavarande
skulder, och, om någon förändring i redogörelsesättet skulle anbefallas, borde
måhända en sådan då bestå deruti, att så väl kassakonto som de särskilda konti
å skulderna sammanfördes i en kapitalräkning.
1 2 §. liar den förmodan af Revisorerne blifvit uttryckt, att mindre god hushållning
iakttagits så väl vid uppköp af födoämnen för statfolkets behof', som vid försäljning
af slottens produkter, och såsom exempel derå hafva de anfört, att en tunna
sill betalts med 20 Hulr och hö försålts till 3, 4 ä 5 sk. banko LIB.
Vid anskaffning af födoämnen åt statfolket, bestående af 9 personer, hafva alltid
uppgifter a gällande pris på matvaror af bättre slag från liera handlande infordrats
och hos den, som lemnat billigaste priset, har upphandlingen ägt rum.
Ståthållare-embetet medgifver dock, alt synnerligt afseende blifvit fästadt att erhålla
utmärkt goda varor, och att som vilkor föreskrifvits, att endast sådana finge lefvereras,
förvissadt, såsom Ståthållare-embetet är, att det mera öfverensstämmer med
Eders Kongl. Maj:ts nådiga vilja, att det fattiga, alltid på tarflig kost lefvande, arbetsfolket
blifvit försedt med god föda, än att på t. ex. 4£ tunnor eller 18 fjerdingar
sill, tillsammans åt alla pa året, en eller annan skilling för medelmåttig vara
kunnat besparas, helst större besparing, då sillen betaides med 5 R:dr banko fjerdingen,
icke kunnat ifrågakomma, enär, enligt underdånigst vidfogade behöriga intyg,
minutpriset på sill under berörde år uppgått till 7.} R.dr r:gs fjerdingen, eller
30 R:dr tunnan Svenskt mål, och partipriset för en tunna, Norskt mal, innehållande
3 fjerdingar Svenskt, 22 R:dr, som således för hvarje Svensk fjerding gör 7 R:dr
16 sk. och för Svensk tunna 29 R:dr 16 sk. r:gs eller 19 Rulr 26 sk. 8 rst. banko.
Hvad åter beträffar afyttradt hö till 3, 4 ä 5 sk. banko L®, så har detsamma,
som för det mesta i stack upplagdt, deri det öfre och undre ofta befinnes mindre
godt, bestått af sidvalls, starr, strandsvings och andra sämre slag, samt andra skördens
afkastning blifvit såld å offentlig auktion till den mestbjudande och således icke
kunnat till högre pris Kungsgården afhändas. Vid betraktande deraf, att samma år,
— 324 —
tlå det sämre höet såldes till 3, 4 ä 5 sk. LTfr, gällande markegångspriset för Stockholms
län var 6 sk. 8 rst. L7T, samt att det bättre höet blifvit såldt till 9 sk. 4 rst.
å 11 sk. 7 rst. hW, och att medelpriset å Kungsgårdens till möjligen högsta pris
sålda hö således öfverstiger markegångspriset, bör väl hushållningen med Kungsgårdens
tillhörigheter i detta fäll ej kunna kallas mindre god, utan torde, så väl af
ofvan anförda förhållanden, som med afseende dels å den ymniga tillgången å foder
ifrågavarande år, dels derföre, att höet icke blifvit af Kungsgården från upplagsstället
transporteradt, utan af köparne sjelfva der hemtadt, betalningen kunna
anses ganska skälig. De påföljande åren 1850 och 1851, då skörden i allmänhet
icke var så ymnig och Kungsgårdens grannar hade mindre fodertillgång, uppgick, på
försäljningsauktion, priset å sämre höslaget, eller kohö, till mellan 9 och 11 if sk.
banko Uw, och det bättre, eller hästhöet, afyttrades då till 16 sk. \Jt. Innevarande
vinter åter har, utom andra skördens hö af sämre bergning, kohö försalts till 13
sk. 4 rst. och hästhö, omkring 5,000 L#, till 23 å 24 sk. banko L&idet. Häraf
synes väl således, att Ståthållare-embetet, så vidt i dess makt statt, alltid bemödat
sig om särdeles god hushållning med hötägten.
Under §. 3 hafva Revisorerne fästat uppmärksamhet dervid, att någon rabatt
icke blifvit beräknad vid liqvid för medikamenter, och i anledning häraf får Ståthållare-embetet
underdånigst upplysa, att Eders Kongl. Majit, genom nådigt bref af
den 4 Januari 1838, befriat dåvarande Apothekaren vid Drottningholm G. Lundqvist
från beräknande, i och för de medikamenter han för Kungsgårdens behof nödgades
anskaffa, af den rabatt, som vanligen äger ruin å alla af allmänna medel bekostade
medikamentslefveranser, och att nuvarande Apothekaren blifvit anställd med åtnjutande
af de rättigheter och förmåner befattningen åtföljde. Vid granskningen af
medikamentsräkningarne i Eders Kongl. Majits och Ifikets Sundhetskollegium, har
hemälte Kollegium således icke yrkat någon rabatt å sagde räkningar.
I afseende ä Revisorernes slutligen i 4 §. gjorda erinran om angelägenheten
deraf, att i räkenskaperna, sedan flera år tillbaka, balanserade återstående tionde och
dagsverkslöner varda antingen till indrifning eller afskrifning i laga ordning befordrade,
får Ståthållare-embetet underdånigst förklara, att en del af berörde medel
redan blifvit indrifven, och att hvad rörer återstoden deraf, 1S9 R:dr 29 sk. 10 rist.,
sådana åtgärder, som Revisorerne framställt, skyndsamligen skola vidtagas.
Ståthållare-embetet framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdanigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
Carl Axel CÖ*« EAIIIECJtl.
Drottningholm den 14 Februari 1852.
Ah<j. Dahlerus.
— 325 —
Undertecknade få härmed underrätta dem det vederbör, att priset å saltad Norsk
sill från Bergen, Stavanger med flera orter i Norrige, var åren 1847, 1848 och 1849
i Stockholm som följer:
1847 på våren 17, och hösten 21,} R:dr r:gs för Norsk fast tunna.
1848 på våren 19^, och hösten 22 R:dr.
1849 pa våren 14, och hösten 17 R:dr.
Stockholm den 17 Februari 1852.
Ludvig Tydén Corny. A. II. Rubach.
Grosshandlare. Grosshandlare.
I allmänna minuthandlen gällde en fjerding sill, Svenskt mått, åren 1847, 184S
och 1849 som följer:
Ar 1847 på våren 6 Ridr och hösten 7.} R:dr.
„ 1848 dito G.j å 7 R:dr dito 7^ R:dr.
„ 1849 dito 5 Hulr dito 6 R:dr r:gs.
Stockholm den 17 Februari 1852.
Sundelius Ekelund. J. Rydén.
Minuthandlare. „ Minuthandlare.
Ståthållare-embetets på Haga
och Ulriksdals lustslott
underdåniga utlåtande, i anledning af
1851 års Revisorers anmärkningar viii
räkenskaperna för dessa hegge lustslott.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Rikets Ständers Revisorer hafva, uti deras afgifnn berättelse om granskningen
af statsverkets jemte dit hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren
1848 och 1849, hvad Haga Kongl, slott beträffar, anmält: tabellen N:o 98, att, till
följd af en år 1849 å Haga slott verkställd betydligare reparation, i samma års räkenskaper
utbalanseras såsom skuld till följande år 9,704 R:dr 30 sk. 5 r:st., deraf
4,700 Rulr voro af Eders Kongl. Majit nådigst förskjutna och 5,004 Ridr 30 sk.
5 rist. af under händer varande medel utbetalda, samt att, hvad sistnämnde summa
angår, då, enligt räkenskaperna, någon behållning från föregående år icke förefunnits
och utgifterna för året öfverstigit årets inkomster, Revisorerne icke förmått
inse, huru ifrågavarande summa kunnat af under händer varande medel anordnas,
helst, så vidt räkenskaperna utvisa, något lån för utgiftens bestridande icke blifvit
upptaget; hvadan Revisorerne ansett sig förhållandet böra omförmäla.
Härvid får Ståthållare-embetet i underdånighet anföra: att, af Ulriksdals slottskassas,
vid 1849 års slut, ägande behållning, till ifrågavarande ändamål
förskjutits
3,691: 2. 11., och
af redogöraren
1,313: 27. 6. 5^)04: 30. 5.
, — 326 —
Ulriksdals slott, tabellen N:o 101:
Uti 1 §., att under åren 1818 oek 1849, likasom föregående år, öfverflyttningar
från statsanslaget för detta lustslott till anslagssummorna för Haga kongl.
lustslott ägt rum, till belopp år 1848 af -  2,716: 4. io.
oell år 1849 „
5,623: 6. 4.
Men då emellertid, eldigt Ståthållare-embetets, i anledning af föregående Revisorers
enahanda anmärkning, afgifna yttrande, Ulriksdals slott, efter det Invalidinrättningen
derstädes upphört, skall iordningställas till emottagande af Kongl, personer, och
anslaget för nämnde slott, i följd deraf, dädanefter för slottets underhåll till silt
hela belopp erfordras, lära ofvan omförmälda öfverflyttningar från det ena till det
andra anslaget alltså icke vidare böra komma att äga rum.
Denna af Rikets Ständers Revisorer gjorda framställning har redan af Ståthållare-embetet
blifvit iakttagen.
Uti §. 2, att, ehuru Ståthållare-embetet öppnat räkning med Rikets Ständers Bank,
funnos likväl uti kassan, vid båda revisionsårens slut, betydliga kontanta behållningar,
nemligen: vid 184S års utgång 5,972 R.dr 6 sk. 11 r:st., och vid 1849 års slut
3,691 R:dr 2 sk. 11 rist, hvadan Revisorerne förnyat den vid sednaste revision, af
enahanda anledning, gjorda erinran, att hvad af tillgångarne icke för de löpande utgifterna
oundgängligen erfordras, bör i Banken insättas.
Räkenskaperna för åren 1850 och 1851 utvisa, att Rikets Ständers Revisorers
föreskrift i denna del nogsamt blifvit uppfylld.
Uti §. 3, efter hvad 1848 års räkenskaper upptaga, har det Ulriksdals kungsgård
tillhörande vaktkarlsbostället Gröndal blifvit på 30 års tid utarrenderadt, emot en
ärlig, afgift af 157 R:dr 32 sk., hvilket belopp i så väl 1848 som 1849 års räkenskaper
till följande är utbalanseras; och då arrendekontraktet, ehuru det i räkenskaperna
uppgifves vara desamma i transsumt bilagdt, likväl saknas, hafva Revisorerne
icke kunnat utröna hvilka vilkor i afseende å arrendets inbetalning finnas
föreskrifria.
Vaktkarlsbostället Gröndal, med en på södra sidan af fordna köksträdgården vid
Ulriksdals slott belägen vret, är, efter af Eders Kongl. Maj:t under den 17 September
1847 i nåder antaget, af Skomakaren Pelir Pettersson, vid auktion hos Riksmarskalks-embetet
den 10 föregående Juli, gjordt anbud, till bemälte Pettersson, uppå 30
ars till, räknad från den 14 Mars 1848 till midfastan 1878, utarrenderadt, enligt kontrakt
af den 13 November 1847, emot 157 R:dr 32 sk. för aret; och uti samma kontrakts
7:de §. nr föreskrifvet, att arrendesumman skall bfefalas till hälften inom Juni och hälften
inom December månads slut hvarje ar; men de vid 1848 och 1849 års slut
ntbalansernde arrendemedel, ehuru till beloppet lika med årliga arrendet för vaktkarlsbostället
Gröndal, utgöra icke ensamt en Petterssons skuld, utan en återstod af
1,468 R:dr 1 sk., Ulriksdals slotts arrenden för hvarje af båda sistberörde år.
Med djupaste vördnad, nit och trohet, framhärdar,
S t o r m ä k t i g s t e A11 e r n å d i g s t e Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Stockholm den 6 Februari 1852.
underdanigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
C. GVIiliEVIII IIi.
Axel Fröling.
— 327. —
Kongl. Serafimerordensgillets
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af allmänna hospitalfondens
räkenskaper för åren 1848
oell 1849.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Medelst remiss af den 30 sistlidne Januari, har Eders Kongl. Maj:t i nåder behagat
infordra Serafimerordensgillets underdåniga utlåtande i anledning af Rikets
Ständers Revisorers, efter verkställd granskning af hospitalsfondens räkenskaper
för åren 1848 och 1849, uti den derom afgifna berättelse meddelade yttrande, att
Revisorerne vid samma räkenskaper icke funnit annat att erinra, än att register
öfver de i hufvudböckerna förekommande särskilda konti saknades, hvarigenom
granskningen i någon mån försvårats; och får Serafimerordens-gillet, till fullgörande
af Eders Kongl. Maj:ts högstberörde nådiga befallning, i underdånighet .indraga,
att ehuru den i hufvudböckerna befintliga kapitalräkning lemnar hänvisning
till hvarje särskildt konto i samma hufvudbok, derföre ock, vid alla de föregående
revisioner, hvilka hospitals- och barnhus-fondens räkenskaper hittills undergått, någon
fråga om upprättandet af särskildt register å samma konto ej varit väckt, liar
dock, enär Revisorerne nu tillkännagifvit den önskan, att ett slikt register må i hufvudböckerna
finnas, Serafimerordens-gillet, af sådan orsak, förständigat vederbörande
tjensteman härstädes, som upprättar hufvudboken, att hädanefter omförmälda
register deruti införa.
Den nådiga remissen bifogas i underdånighet, och Serafimerordens-gillet framhärdar
med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allern ådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Cari. De GEER. Carl LÖWENHIELM
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
G. F. ÅKERHIELM.
Joh. LAGERBIELKE.
G. A. SPARRE.
Stockholm den 6 Februari 1852.
C. M. Hindbeck.
— 328 —
Kongl. Lasarettsdirektionens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af Serafimerlasarettets
räkenskaper för åren 1S48 och 1849.
Stormäktigste A11 c r 11 å d i g s t e Konung!
Till följd af Eders Kongl. Majrts nådiga befallning i remiss den 30 sistlidne Januari,
får Eders Kongl. Maj:ts Serafhnerordens-lasarettsdirektion härigenom afgifva
underdånigt utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers i deras sednast afgift]
a berättelse gjorda framställningar, rörande Lasarettsdirektionens räkenskaper
för aren IMS och 1819.
Då Revisorerne ansett granskningen af lasarettets räkenskaper i någon man försvaras
genom saknaden af register öfver hufvudböckernas särskilda kooti, har Lasarettsdirek
tion en förständigat vederbörande redogörare att, jemte bibehållande af
den hittills brukliga hänvisning vid hvarje post till verifikationen och den räkning,
i hvilken beloppet vidare, mginge, tillika för framtiden vidfoga hufvudböckertia sådant
register Revisorerne afsett.
i \ af Revisorernes erinran, att, ehuru lasarettet, vid revisionsårens slut.
haft belial ningar i Riketsi Ständers Bank innestående, behöriga bankoattester till
bestyrkande deraf likväl icke blifvit räkenskaperna bifogade, har Lasarettsdirektio
underdamgst
ansett sig endast böra upplysa, att riktigheten af berörde kassabehallningar
finnes bestyrkt genom det af vederbörande Bankkamrerare å kassaräkningen
i 1849 ars hufvudbok tecknade attestat derom, att den upptagna behållningen
ofverensstamde med Depositions-afdelningens i Banken hufvudbok.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste Al lemad igste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
Carl lie GEER. Joli. EAf^ERICI EEHE.
*
Stockholm den 25 Februari 1852.
(i. Fr. Almqvist.
— 329 —
() fv er s få th ali ar en,
mod Danviks hospitals Direktions underdåniga
utlåtande, i anledning af
1851 års Revisorers berättelse.
Stormäktigste Allcrnådigste Konung!
Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning uti remiss af den 30 sistlidne Januari,
får jag barbos i underdånighet öfverlemna det Direktionen öfver Danviks hospital
affordrade underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers uti afgifven
berättelse gjorda framställning rörande nämnde hospitals-inrättnings förvaltning.
Jemte återställande af den nådigst remitterade handlingen, framhärdar jag med
djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste A 11 ernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
J. HAMILTON.
Stockholm den 9 Mars 1852.
Pehr H.son Ström.
Direktionens öfver Danviks
hospital
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af hospitalets räkenskaper
för åren 1848 och 1849.
Stormäktigste Allcrnådigste Kontin g !
Sedan Eilers Kongl. Majit, i anledning af Rikets Ständers Revisorers sednast
afgifna berättelse, angående granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse oell förvaltning för åren 1848 och 1849, genom remiss af den 30
nästlidne Januari, i nåder behagat infordra Direktionens öfver Danviks hospital underdåniga
utlåtande, får Direktionen öfver hvad Revisorerne i berörde berättelse
framställt rörande hospitalet och dess förvaltning i underdånighet anföra:
Hvad först vidkommer det anmärkta inköpet af fasta egendomen N:o 4 i qvarteret
Sparfven af Johannis församling, torde Direktionen i underdånighet få meddela,
42.
- 330 —
att, sedan Kopisten Carl Christian Strandbergs syster, enkan Anna Elisabeth Hagel,
år 1833 inkommit å Danviks enkhus, emot en årlig betalning af 100 R:dr banko, hvilka
Strandberg åtagit sig att erlägga, samt Strandberg, för att betrygga systerns vård
å enkhuset, i händelse af hans död eller obestånd, år 1842 hos Direktionen anhållit
att få öfverlemna sin i ofvanberörde egendom intecknade skuldförbindelse å 1,000
R:dr banko, såsom medgifts- eller inköpssumma för enkan Hagels fortfarande vård
under hennes lifstid, i stället för förutnämnde årliga betalning; så biföll Direktionen,
den 2 Februari sistnämnde år, Kopisten Strandbergs härom framställda begäran,
hvarefter egendomen af honom försåldes till Klensmedsmästaren Johan Gustaf Löfvendahl,
vid hvilkens sedermera år 1848 inträffade konkurs Direktionen, för att bevaka
Danviks hospitals berörde fordran, nödgades samma år (ej år 1849, såsom Revisorerne
uppgifvit) låta inropa egendomen för 5,200 R:dr banko; ett belopp, som, betäckande
hospitalets intecknade fordran, ingalunda öfverstiger egendomens värde,
och hvarå ränta erhållits, på sätt i bestyrkte afskrifter i underdånighet bilagda redogörelser
utvisa, hvaraf den för år 1848 finnes i hospitalets räkenskaper för samma
år. under titel: “hyres- och arrendemedel“, intagen; och vågar Direktionen hysa
den underdåniga förhoppning, att Eders Kongl. Majit häraf i nåder behagade finna,
att Direktionens företagna åtgärd varit påkallad af nödvändigheten, samt att hospitalets
fördel blifvit behörigen iakttagen och bevakad; hvarjemte Direktionen begagnar
tillfället i underdånighet förklara, att Direktionen är betänkt hos Eders Kongl.
Majit göra underdånig framställning att framdeles få afyttra ej mindre denna egendom,
än några andra smärre fastigheter inom hufvudstaden, hvilka tillfallit hospitalet
efter der intagne personer.
Rikets Ständers Revisorers vidare gjorda framställning, att revisorer för Danviks
hospitalsinrättning måtte utses att årligen granska och närmare följa samma
inrättnings förvaltning, får Direktionen till Eders Kongl. Majits nådiga pröfning öfverlemna,
med den underdåniga förklaring, att Direktionen är lika villig som pligtig
att underkasta sina åtgöranden vid hospitalets förvaltning all den granskning och
revision, Eders Kongl. Majit i nåder kan behaga föreskrifva, förvissad, att berörde
granskning skall ådagalägga, att Direktionen gjort allt hvad i dess förmåga stått
för att, i afseende på hospitalsinrättningens förvaltning i enlighet med gällande nådig
instruktion och öfriga föreskrifter, söka motsvara Eders Kongl. Majits Direktionen
lemnade nådiga förtroende.
I anledning af Revisorernes slutliga yrkande, att i räkenskaperna ett särskildt
fastighetskonto måtte varda upplagdt, får Direktionen i underdånighet tillkännagifva,
att vederbörande räkenskapsförare, i följd af berörde yrkande, redan erhållit föreskrift
om upprättande i räkenskaperna af ett dylikt fastighetskonto.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdänigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. F. UNGBERG.
M. M. Af PONTIN. J. J. SCHÖNMEYER.
L. BORN.
Stockholm den 13 Februari 1852.
Carl Telander.
Redovisning öfver medel, inkomna och utgifva för egendomen N:o 4, qvarteret
Sparfven, vid Lutterus gränd.
1848.
Inkomster:
Ingångna hyror från den 1 April detta år, då egendomen
af hospitalet tillträddes:
a) ./. S. Westerholm, två qvartals hyra till ultimo September 55: — —
b) F. L. Cederqvist, qvart-års hyra till ultimo Juni 12: 24.
Vidare afbetalning å qvart-års hyra till ultimo
September  - 7: 32. 20: 8.
c) Anna hagerström, 2 qvartals hyra till ultimo Sept. 26: — —
d) Catharina Eriksson, qvartal till ultimo Juni 5: 16.
Vidare afbetalning å qvartal till ult. September 2: — 7. ig.
e) Johanna Nauclér, 2 qvartals hyra till ultimo Sept. 13. 16. —
f) Joli. Gust. Löfvendahl afbetalt å förfallen hyra till
ultimo September
9: 16. — jgj. §
Vidare hyror, influtna å qvartalet från den 1 Oktober:
a) J. G. Westerholm, enligt annat kontrakt, qvart-års
hyra till ultimo December — 35: — —
b) Johanna Nauclér, enligt annat kontrakt, afbetalning
å qvartalet till ultimo December
4: 16. —
c) Christina Catharina Schultz, qvartal till ultimo December
-  12: 24. —
d) Charlotta Molin, qvartal till ultimo December
15: — —
e) Samuella Ahlberg, qvartal till ultimo December
5: 16. —
f) Per Gustaf Blomgren, qvartal till ultimo December 8: 16. —
g) Andeias Hybinette, qvartal till ultimo December  20: — —
h) Anna. Lagerström, qvartal till ultimo December
13: — — J13. 04
Ogiddna hyror:
af F. L. Cederqvist, å qvartalet till ultimo September  4: 40. —
af Catharina Eriksson, å samma qvartal—.  3: 16. —
af J. G. Löfvendahl, å qvartalen från den 1 April till
ultimo September
91: 32- — 99: 40. —
Summa banko 344: 24. —
Utgifter:
Febr. 18. Lösen för protokoll vid auktion den 27 Januari
— 30.
Mars 16. Dito för dito från Brandförsäkrings-kontoret  ........ 1: 12.
„ Betalt för kallelse i Öfverståtliållare-embetets Kansli till inställelse,
i och för liqvid med inteckningsägare, — 4: 32.
Transport: 6: 26.
Transport 6: 26. —
Maj. — Lösen för protokoll öfver liqviden i Öfverståthållare-embe
tets
Kansli
6: — —
— Reparation å golf, enligt nota, 3: 19 r:gs
2: 12. —
Juni. — Inqvarteringsafgift för äret  —  — 26. —
Juli. — Stämplailt papper till köpebrefvet
26: 36. —
Aug. — Gatulyshållningsafgift för året
4: 27. —
Sept. — Lagfartskostnad, enligt A. Danelii räkning å 18 R:dr 9 sk.
8 rst., utföres här, efter afdrag af 6 R:dr 32 sk., med  11: 25. 8.
— Brandvaktsafgift för året
2: 18. —
Balans: omstående oguldna hyror
99: 40. —
Att i Banken insättas -  184: 5. 4. 283- 45 4
Summa banko 344: 24. —
Stockholm den 16 November 1848.
W. Ingelotz.
Vidimeras
ex officin
Carl Telander.
Redovisning öfver medel, inkomna och utgifna för egendomen N:o 4, qvarteret Sparfven,
vid Lutterus gränd.
Novo konto från den 16 November 1848.
1849.
Inkomster:
Januari. Af balanserade oguldna hyror, utgörande, enligt räkning af den
16 November 1848,  99: 40. —
äro endast af F. L. Cederqvist albetalda 1: 24. —
hvaremot nu afskrifvas:
för samme Cederqvist
3: 16.
„ enkan Eriksson —  3: 16.
„ smeden Löfvendahl ...... 91: 32. g§. jg
^()
och utföras här ofvan inbetalda  - 1: 24. —
Vidare ingående hyror:
Februari 7, Anders Hybinettes qvartal till ultimo Mars
20: — —
Mars 2, Christina Catharina Schultz, dels liqvid för samma tid 12: 24. —
och dels albetalning å qvartal till ultimo Juni. 11: 16. — ^3.
Maj 9, Samuella Ahlberg betalt qvartal till ultimo Mars ... 5: 16- —
och särskilda albetalningar å qvartal till ultimo Juni 3: 32. — 9.
Juli. — Anna Elisabeth Lagerström, för tre qvartal till ultimo September 39: — —
Transport: 93: 16. —
— 333 —
Transport: 93: 16.
Juli. —J. G. Westerholm, liqvid för samma tid
105: —
Charlotta Molin, för samma tid
45: —
Johanna Nauclér betalt lill fullo qvartalet till ultimo
December  -
L
och afbetalning å qvartalet till ultimo Mars
3: — — 4. —
Samma Nauclér betalt till fullo qvartalet till ult. Mars 2: 16. —
och afbetalning å qvartal till ultimo Juni  1: 16- — 3; 32.
September 28, Samuella Ahlberg betalt till fullo qvartalet
till ultimo Juni  -  L 32. —
och afbetalning å qvartal till ultimo September 1: 32. — 3. 43.
Anders Hybinette betalt två qvartals hyra till ultimo
September
40:
Oktober 1, Westerholms qvartal från dato till ultimo December .... ... 100: —
December. Oguldna hyror, att i nästa räkning redovisas:
af Christina Catharina Sehnltz,
a) återstod å qvartal till ultimo Juni 1: 8. —
b) qvartalet Juli, Augusti och September 12: 21. — 43. 32. _
af Johanna Nauclér,
a) återstod å qvartalet till ultimo Juni 4: — —
b) qvartalet Juli, Augusti och September 5: 16. — 9. 16.—
af Samuella Ahlberg,
återstod ä qvartal till ultimo September
3: 32. —
af Per Gustaf Blomgren,
qvartalen från 1849 års början till och med September
25: 51; 32.
Summa banko 446: —
1849.
Utgifter:
Januari. Kallelsekostnad i 3 lagsökningsmäl, med afgift för utmät
ningsförsök,
-  3: —
Muraren Bergström, enligt nota,
4: ob
O. Sandelin, enligt 4 särskilda notor,
4: 24
G. Holm, för soplårs tömning, enligt nota,  2: —-
Glasmästarearbete, enligt nota, 2 R:dr 18 sk. rgs
1: 28
„ 27, Kontributioner för år 1847  ------  13: 08
Samma års fattighus- och gatulyshållnings-afgifter  - 4: -7
„ 29, Till Brandkontoret, ränta å länet N:o 637, inteck
nadt
i egendomen,.  - -  18: 9- !•
Ka pitalafb clain ing ä samma lån  -  10: — 28: 9
Transport:
62: 18
— 334 —
Transport: 62: 18.
Februari. Kontributioner för år 1848
17; 3.
För erhållande af fastebref å egendomen, betalt, enligt nota, 3: 36.
Wadstena Krigsmanshus-kassa-afgift
5: 9.
G. Rydahl, enligt nota,  -  — 20.
Läs lagade, enligt nota,
— 32.
April 1. Halft års sotning till ultimo Mars  8: 16.
Ränta till dato a revers, 1,400 R:dr, utgifven till H. C. Kjellén
eller ordres,
70:
Ränta till dato å revers, 1,100 R:dr, utgifven till Skräddare
embetets
begrafningskassa eller ordres, —-  55: —
Maj 22. Ränta till dato å revers, 500 R:dr, till Enkefru Bagge eller
ordres
25: —
Enligt nota, för en fastsatt spjellram  -  — 24.
A. Sellbergs enka, för 3 kakelugnars lagande
1; 24.
Broman, för en tömd soplår, enligt nota,
2: —
Lås anskaffade och andra lagade
— 1: 16.
Juni 28. Ytterligare ränta till dato å förestående revers, 1,400 R:dr,
till H. C. Kjellén
17: 5.
„ 30. lnqvarterings-afgift
1: 5.
Juli 1. Brandvakts-afgift
:  2: 25.
Fattighus- och gatulyshållningsafgifter för innevarande år 5: 33.
Bätsmanshållsafgift för år 1848 — -  1: 4.
Till Westerholm, för renhållning
2: —
Augusti. Samuel Westerholm, nota å 9 li:dr rgs
6: —
P. S. Dubois, enligt nota,
— 12: 16.
Kakelugnsmakaren Sellbergs enka, enligt nota, 34 R:dr 40
sk., betald med
33: 16.
Oktober 1. Halft års sotning till dato
8: —
Diverse reparationer, enligt 3 notor af J. Nyström, A.
Moberg och J. E. Westerholm, å tillhopa
27: 44.
November 22. Hallt års ränta till dato å revers, 500 R:dr, till Fru Bagge
eller ordres
12: 24.
Baluns: omstående oguldna hyresmedel
51: 32. —
Behållning, som öfverlemnas,  11: 28. 8. gg. ^
Summa banko 446: —
Stockholm den 31 December 1849.
Wilh. Ingelotz.
Granskad
J. U. Landin.
Sammandrag:
Transport: 269: 45. 8.
— 335 —
Transport: 269: 45. 8.
Lagfarts- och utsökningskostnader
11: 45. 8.
Reparationer m. m -  100: 40.
Oguldna hyror  51: 32. —
Behållning
-—— 11: 28. 8. gg. j2. 8. 44g.
Med originalet lika lydande bestyrker
J. U. Landin,
Kontrollör vid Danviks hospital.
Redovisning öfver medel, inkomna och ulgifna för egendomen N:o 4, qvarteret
Sparfven.
Novo konto.
1850.
Inkomster:
Jan. — Dec. .1. Westerholm betalt 4 qvartals hyra, från och med Januari
månad till och med December,
400: —
Summa banko 400: —. —
1850.
Utgifter:
Januari 7. Till Brandförsäkrings-kontoret hetalt ränta 19: 40. 5.
„ Ka p i tal -af bet al n i n g
10: — — 29: 40. 5.
Februari 27. Kontributioner för 1849
— 41: 1.
Mars — Kallelse- och utmätningskostnad
2: —
Diverse reparationer, enligt nota å 10: 42 r:gs,
7: 12. —
April 1. Halft års sotning till dato  -  8: —
„ 25. Diverse reparationer, enligt nota å 15: 7. r:gs, med
10:
Juni 2. Kakelugnar lagade, enligt nota,
2: —
„ 22. Inqvarteringsafgift -  7- 3/. —
Augusti 16. Gatulyshållningsafgift  — -  5: 33.‘
„ 26. Transport af sopor m.
1: 32.
Oktober 1. Brandvaktsafgift.
2: 25.
Bätsmanshållsafgift -
4: 4.
Halft års sotning till dato
8: —
Utmätningskostnad rörande P. E. Blomgren
1: — —
„ 31. Diverse reparationer, enligt nota å 20: 36 r:gs,  13: 40.
December. Behållning, som här öfverlemnas,
o05: 13.
Summa banko 400: — —
Stockholm den 10 December 1850.
Wilh. Ingelotz.
Med originalet lika lydande bestyrker
J. U. Landin,
Kontrollör vid Danviks Hospital.
— 336 —
Direktionens för Stockholms
allmänna Barnhus
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af Barnhusets räkenskaper
för åren 1848 och 1849.
Stormäktigste Allernadigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning uti remiss å Rikets
Ständers Revisorers berättelse, angående granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1848 och 1849, i hvad
samma berättelse angår allmänna Barnhuset i Stockholm, får Direktionen härmed
underdånigst afgifva utlåtande.
Uti 3 §. af revisionsberättelsen förnyas den vid föregående statsrevisionen
gjorda anmärkning, såsom ej nöjaktigt förklarad, att en stor del utbetalningar till
fosterföräldrar och inlemnade kläder till utackorderade barn icke voro tillförlitligt
verificerade; äfvensom, såsom ännu mera anmärkningsvärd^ omförmäles, att, oaktadt
derom förut gjorda erinringar, den foreskrifna inventeringen icke uti behörig tid
blifvit verkställd, så att en fullständig redovisning för det förråd af klädespersedlar
och andra effekter, som tillhöra Barnhuset, kunnat biläggas räkenskaperna.
Direktionen, sorn först i Mars månad nästlidet år, och således efter den tid
ifrågavarande statsrevision omfattar, fått. styrelsen och förvaltningen af Barnhuset
sig anförtrodd, anser sig emellertid höra, i anledning af om förm ähle anmärkningar,
underdånigt upplysa, att Direktionen ej allenast vidtagit sådana förfoganden, hvarigenom
den anmärkta bristen af verifikationer för utbetalda fosterlöner och utlemnade
kläder för framtiden må varda afhjelpt, utan ock, så snart dertill erforderliga förrädsräkenskaper
kunnat erhållas, företagit och, efter flera månaders träget arbete, afslutat.
inventering af Barnhusets vidlyftiga beklädnads-, sängpersedel- och inventarieförråd,
samt att inventerings-instrumenten, med afseende ä deri anmärkta öfverskott
och brister, för närvarande äro redogöraren delgifna för förklarings afgifvande inom
viss förelagd tid.
Med tillkännagifven afsigt, icke sa mycket att klandra hvad redan skett och
vidare ej kunde hjelpas, som icke mera att framkalla någon förändring hädanefter i
vissa allmänna förvaltningsprinciper, sä att de tillgångar, som finnas eller kunna
beredas för stora och samhällsvigtiga föremål, mätte i framtiden bättre och nndamålsenligare
användas, hafva Rikets Ständers Revisorer vidare, i 4:de §. af sin berättelse,
upptagit till granskning det till Eders Kongl. Maj:t, angående Barnhusets
finansiella ställning, af Direktionen den 27 Mars nästlidet år afgifna underdåniga
utlåtande, och, med underkännande af viglen utaf de orsaker till Barnhusets hrydsamma
ställning, hvilka Direktionen anfört, i stället, såsom dertill hufvudsakligen
bidragande, anmärkt uppförandet af dyrbara, för Barnhusets egentliga ändamål främmande
eller åtminstone mindre angelägna och i utförandet misslyckade, byggnader
och inrättningar samt höga förvaltningskostnader m. m., hvarigenom en stor del af
Barnhusets tillgångar ginge förlorad; och hafva Rikets Ständers Revisorer, med afseende
å det anmärkta liushållningssättet samt. den menliga inverkan, som kasernering
alltid måste medföra isynnerhet på barn och ungdom, ansett sig böra fästa
kommande Ständers uppmärksamhet pä den frågan, huruvida det icke tilläfventyrs
vöre mera fördelaktigt för vinnande af barnhusinrättningens väsendtliga ändamål,
— 337 —
att förvandla inrättningen hufvudsakligen till ett emottagnings- och utackorderingskontor,
hvarest utfattiga och värnlösa barn finge anmälas, för att genom kontorets
försorg ofördröjligen till fosterföräldrar utackorderas.
Sannolikt har det icke varit Rikets Ständers Revisorers mening, att Barnhuset
skulle helt och hållet tillslutas och barnhusinrättningen undandraga sig att, intilldess
fosterföräldrar erhöllos, taga vård om de värnlösa barnen, samt endast så skyndsamt
som möjligt åt dem anskaffa fosterföräldrar; ty genom en sådan förändring
blefve i sanning barnens lif allt för ofta äfventyrade, då, såsom dagligen härstädes
inträffar, den fattiga, under barnsbörden ytterligare utarmade, modren dör, sjuknar
eller eljest blir oförmögen att vårda och nära barnet, samt hvarken någon enskild
person i följd af slägtskaps- eller andra förbindelser är villig, eller allmänna fattigvården
kan vara i tillfälle att lemna den ögonblickliga hjelp, som ett spädt barns
tillstånd kräfver.
Direktionen antager således, att Rikets Ständers Revisorer afsett, icke Barnhusets
fullkomliga tillslutande, utan endast att Barnhuset skulle utgöra en tillfällig
tillflyktsort, hvarifrån barnen ofördröjligen borde till fosterföräldrar utlemnas; och
detta innefattar åter ingen förändring i barnhusinrättningens nu utstakade verksamhet,
enär Barnhuset ännu, enligt gällande nådiga reglemente, likasom det alltsedan
år 1785 varit, hufvudsakligen utgör endast ett emottagnings- och utackorderingskontor,
hvilket ock nogsamt utvisas af de uti särskilda delar af revisionsberättelsen
omfÖrmälda förhållanden, nemligen att, under åren 1848 och 1849, antalet af utom
Barnhuset, med fosterlöner från denna inrättning, underhållna barn utgjorde det förra
året 3,699 och det sednare 3,852, då deremot, vid Revisorernes besök å Barnhuset,
de derinom vårdade barnens antal uppgick till endast 105.
I öfverensstämmelse med gällande nådiga reglemente, har ock Direktionen, inseende
den stora vigten både för barnhusinrättningen i ekonomiskt hänseende och
för barnen ur sanitär synpunkt af dessas tidiga utlemnande till fosterföräldrar, helst
pa landsbygden, åt denna gren af Barnhusets förvaltning egnat största uppmärksamhet,
och sökt att, i möjligaste mån främja den äfven af Rikets Ständers Revisorer
antydda riktning för Barnhusets verksamhet; hvaraf ock hufvudsakligen förklaras
det ovanligt ringa barnantal, som, vid Revisorernes besök å Barnhuset, derstädes
vårdades; men flera förhållanden, sorn lätt undgå den med barnhusinrättningens förvaltning
mindre bekanta, lägga hinder i vägen för ett fullständigare uppnående af
det önskvärda målet, inrättningens befrielse från annan än tillfällig vård af barn inom
sjelfva Barnhuset. Till dessa förhållanden kunna räknas isynnerhet: att de späda
barnen, delande de utarmade mödrarnes öde, oftast vid intagningen å Barnhuset äro
särdeles svaga och sjukliga, stundom äfven behäftade med följder af föräldrarnes
sedeslöshet, samt i sådant tillstånd behöfva både i allmänhet en omsorgsfullare tillsyn
och isynnerhet en daglig läkarevård, som af vanligen obemedlade fosterföräldrar
icke kunde dem beredas, äfven om, hvad dock naturligen icke är händelsen, fosterföräldrar
funnos benägna att uttaga sådana harn; att många späda barn af dessa
orsaker först måste någon längre tid vårdas inom Barnhuset, innan de kunna eller
böra utlemnas; att utlemnandet af äfven de äldre barnen under den kallare årstiden
måste inskränkas till Stockholm och den närmast belägna landsbygden, der åter
mängden af redan uttingade barn, mer än annorstädes, minskar tillgängen pa lämpliga
fosterföräldrar; att., da, isynnerhet under nämnde årstid, fösterföräldrarnes bergningsvilkor
ofta blifva otillräckliga, Barnhuset icke kan undgå att fran sådana fo
4,‘t
— 338 —
sterföräldrar återtaga förut utlemnade barn, — ett Bambusets åliggande, sorn jemväl
af andra orsaker, såsom fosterföräldrarnes frånfälle och isynnerhet barnen akommande
sjuklighet eller lyten, icke sällan tages i anspråk; samt slutligen att, äfven
under sommarmånaderna, då barnen till aflägsnare orter utackorderas, sjukliga eller lytta
barn, för hvilka fosterföräldrar icke kunna erhållas, måste å Barnhuset qvarstadna.
Och är dessutom vid den väsendtl igaste, till Barnhusets förmån af enskild person
gjorda, stiftelse fästadt det vilkor, att ett visst mindre antal barn alltid skola
inom Barnhuset njuta vård.
Dessa omständigheter torde tillräckligen ådagalägga oundvikligheten afBarnhusets
ordnande på sådant sätt, att Barnhuset alltid är beredt att emottaga och vårda
ett större antal barn, och att en förändring, hvarigenom Barnhuset befriades från denna
del af sin verksamhet, huru fördelaktig den ock blefve i ekonomiskt hänseende,
likväl icke vore med Barnhusets ändamål förenlig.
Huruvida åter barnhusinrättningens förvaltning under den tid, revisionsberättelsen
egentligen omfattar, varit mer eller mindre ändamålsenlig, tillkommer det icke
Direktionen att bedöma; och då Direktionen, uti sitt ofvannämnde utlåtande af den
27 Mars nästlidet år, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framställde omständigheter,
som, efter Direktionens tanke, i synnerhet bidragit till den brydsamma finansiella
ställning, hvari barnhusinrättningen vid Direktionens tillträde af förvaltningen
sig befann, bade Direktionen dermed för afsigt hvarken att försvara eller klandra
den föregående förvaltningen. Det syntes Direktionen nödvändigt att utreda och känna
orsakerna till det onda, för att, så vidt möjligt, kunna för framtiden undvika detsamma.
Och bland dessa orsaker, hvilka Rikets Ständers Revisorer ansett icke
nöjaktigt förklara den beklagansvärda minskningen i Barnhusets tillgångar, anförde
Direktionen den, efter dess tanke, förnämligaste, men af Rikets Ständers Revisorer
helt och hållet förbigångna, nemligen: en, i förhållande till tillgångarne, “allt för stor
utsträckning af Barnhusets verksamhet;" hvarjemte Direktionen, utom andra anförda
omständigheter, hvaribland stigande varupris, ansåg sig isynnerhet, med stöd af
den minskade dödligheten bland de späda barnen, böra vitsorda, att. barnens vård
inom inrättningen vunnit nödvändig och väsendtlig förbättring, ehuru mycket derutinnan
än återstode att. önska.
Endast få dagar bade förflutit efter det Direktionen inträdt i förvaltningen,
då Direktionen af omständigheternas kraf fann sig uppmanad att sålunda inför
Eders Kongl. Maj:t underdånigst göra framställning om Barnhusets ställning; och
snart ett års erfarenhet vid denna förvaltning bar icke rubbat Direktionens först, uttalade
öfvertygelse, att en allt, för stor utsträckning af Barnhusets verksamhet förnämligast
våilat Barnhusets brydsamma belägenhet; hvilken öfvertygelse Direktionen
grundar, ej mindre på den betydliga tillökningen under de sista 10 åren af antalet intagna
barn, än på den, utan förhöjning i fosterlöns-beloppen, under samma tid uppkomna
tillväxt med omkring 33J procent i underhållskostnaden för barn, vårdade
utom barnhuset; och om äfven, såsom Hikets Ständers Revisorer anmärkt, varuprisenas
stegring endast varit öfvergående, hvilket dock, hvad de väsendtligaste iornödenhets-artiklarne,
såsom matvaror, ved m. m., angår, icke torde vara förhållandet,
så är det likväl icke mindre sannt, att denna stegring ägt rum och menligt inverkat
på Barnhusets inomhus-stat, likasom det är visst, att. dödligheten bland de späda
barnen inom Barnhuset under de sista 10 åren betydligt, nedgått, ehuru densamma,
under ett eller annat af samma år, såsom t. ex. åren 1847 och 1848, i följd af
epidemier och dylika orsaker, oaktadt en förbättrad vård, tillfälligtvis åter stigit,
dock icke till den höjd, sorn tillförne, — då, såsom Rikets Ständers Revisorers berät
-
— 339 —
telse om granskningen af 1840 och 1841 ars räkenskaper gifver vid handen, dödligheten
bland de späda barnen nyssnämnde år uppgått till omkring 40 och derutöfver
ända till 47 procent.
Detta allt oaktadt, vill Direktionen icke hafva sagt, att icke en del byggnadsföretag
bidragit till försämring af Barnhusets ställning; men billighet och rättvisa
kräfva, att man icke på dessa företag vältrar hufvudsakliga skulden till det bekymmersamma
förhållande, som synbarligen har sin grund mera i en allt för långt drifven
välgörenhet, än i misshushållning.
Ar det åter sanning, att Barnhusets verksamhet gått för vida, så lärer det ock
vara riktigt, att denna verksamhet inskränkes inom gränsorna af inrättningens tillgångar,
och att Barnhuset i första rummet blir tillflyktsort för värnlösa späda barn.
Den mycket klandrade åtgärden, att böja inlösningspriset för oäkta barn, hvilkas
föräldrar lefva och kunna draga försorg om barnens vård, till ett Barnhusets kostnader
motsvarande belopp, har häri, såsom Direktionen föreställer sig, fullt gilltig
grund, äfven om man eljest, hvad icke är att förmoda, skulle anse föräldra-ansvaret
för sådana barn böra, der behofvet sådant ej kräfver, i någon mån lindras af allmänna
välgörenhetsanstalter. Och om man icke förbisett den, i sammanhang härmed,
mindre bemedlade mödrar medgifna tillåtelsen att, emot hälften af nämnde kostnad,
inlösa sina barn, så skulle klandret öfver förhöjningen af inlösningspriset måhända
uteblifvit.
Att barnhusinrättningens förvaltning bör med största möjliga sparsamhet handhafvas,
tål ingen motsägelse, och Direktionen, fullt medveten afsina pligter härutinnan,
tror-icke heller, att de särskilda lörvaltningsdetaljer, sorn ligga inom tiden lör nuvarande
Direktions verksamhet och blifvit af Rikets Ständers Revisorer anmärkta,
äro förtjenta att hemfalla under den allmänna förkastelsedom öfver nutidens förvaltning
af barmhärtighets- och uppfostringsanstalter, sorn Rikets Ständers Revisorer,
i sammanhang med frågan om Barnhuset, uttalat.
Hvad angar de, vid Revisorernes a Barnhuset gjorda besök, anmärkta bristfälligheter
å tvätthuset, äfvensom anmärkningarne angående tvättinrättningens mindre ändamålsenliga
beskaffenhet i uppgifna hänseenden, så får Direktionen underdånigst
upplysa, att Direktionen redan beslutat, att, instundande sommar, ej allenast låta ä
tvätthuset verkställa för byggnadens bestånd nödvändiga reparationer, utan äfven i
torkinrättningen införa en icke synnerligt kostsam, men, efter hvad erfarenheten i
England visat, särdeles ändamålsenlig förbättring, hvarigenom, i förening med redan
vidtagen, till stor besparing ledande, förändring i en annan till klädtvätten hörande
detalj, Direktionen tror sig kunna med visshet antaga, att tvättkostnaden, uti Direktionens
ofvanomförmälda underdåniga utlåtande beräknad till 3,650 Hulr, skall
komma att betydligt nedsättas. Med afseende härå, och da vid tillförne anställda
försök att få Barnhusets tvätt verkställd utom inrättningen, det visat sig, att, oberäknadt
svårigheten att finna pålitlig entreprenör för ett sådant arbete, och deraf härflytande
olägenheter synnerligen för de späda barnens vård, tvättkostnaderna skulle"
komma att snarare öfver- än understiga Barnhusets nu lör detta ändamål utgående
arliga utgifter, anser Direktionen den af Rikets Ständers Revisorer antydda flaga
om tvättinrättningens bibehållande eller öfvergå 1'vande icke, utan ytterligare grundlig
pröfning, kunna med säkerhet bedömas.
I anledning af den nya aflöningsstat, som, med tillämpning af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga reglemente, blifvit af Direktionen hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
förslagsvis anmäld, men ännu icke, såsom Rikets Ständers Revisorer förmält,
vunnit nådig fastställelse, och hvari samtliga tjenstemannapersonalens aflöning
— 340 —
är upptagen till 7,083 R:clr 16 sk., hafva Revisorerne, beräknande aflöningsstaten,
med tillagd, icke heller fastställd, indragningsstat, till 9,000 R:dr, väl icke anmärkt
någon omständighet, hvari aflöningen vore utöfver behofvet föreslagen, men i stället
framhållit, huruledes ett stort antal barn skulle kunna med nämnde belopp årligen
underhållas.
Det kan dock icke hafva varit Rikets Ständers Revisorers mening, att de ytterst
trägna tjenstemannabestyr, som med Barnhusinrättningens förvaltning, huru
denna ock anordnas, måste blifva förknippade, skulle kunna utan skälig godtgörelse
betingas, likasom det icke heller kan förutsättas hafva utgjort Revisorernes
tanke, att personer, som, i Barnhusets tjenst offrat sin verksamhet, borde, derföre
att Barnhuset är en välgörenhetsanstalt, af detsamma, vid uppnådd hög ålder och
deraf förorsakad oförmåga till vidare arbete, lemnäs hjelplösa; och hvad angår beloppet
af den ifrågasatta aflöningsstaten, anser Direktionen sig böra underdånigst
erinra: att, med anledning af Rikets Ständers hemställan, af Eders Kongl. Majit
förordnade särskilde Kommitterade, bland annat, uppgjort förslag till barnhusinrättningens
förvaltning och deri upptagit ej mindre det antal tjenstemän, som ansågs
erforderligt-, än äfven deras aflöning; att Eders Kongl. Majit, i Dess nådiga reglemente,
inskränkt det föreslagna antalet tjenstemän samt anbefallt Direktionenatt
öfver Kommitterades förslag till aflöning afgifva underdånigt utlåtande; och att Direktionen,
uti det af Rikets Ständers Revisorer omförmälda aflöningsförslag, oaktadt
deri tillagts en af Kommitterade icke upptagen utgift för barnens undervisning, beräknat
hela aflöningsstaten till något lägre belopp, än Kommitterades förslag innehåller;
hvarförutan Direktionen, hvars nuvarande ledamöter icke sakna erfarenhet
för bedömande af förhållandet mellan de särskilda tjenstemännens vid Barnhuset
arbete och föreslagna aflöning, jemfördt med motsvarande arbete och aflöning i statens
tjenst, anser sig kunna och böra vitsorda, att denna jemförelse ingalunda utfaller
till förmån för de förra; hvarom ock en hvar, som närmare tager kännedom
om beskaffenheten och vidden af Barnhusets räkenskaper, rullverk, expeditioner,
protokoller m. m., lätteligen kan öfvertyga sig.
Afven under förutsättning, att barnhusinrättningen kunde undgå vården af barn
inom sjelfva Barnhuset, hvilket dock, såsom Direktionen tror sig hafva här ofvan
i underdånighet ådagalagt, icke låter sig göra, komme, med undantag af läkarevården,
arbetet för Barnhusets tjenstemän att i ganska ringa, om ens någon, man
minskas; och beträffande åter läkarevården under Barnhusets nuvarande verksamhet,
så är det val antagligt, att, om denna vård vore inskränkt endast inom Barnhuset,
densamma kunde af en Läkare, som uteslutande egnade sig åt Barnhusets
tjenst bestridas; men då tillika är vordet i nåder föreskrifvet, hvad ock af barnhusinrättningens
åliggande att. vaka öfver vården af de barn, som äro utackorderade,
högligen betingas, att Underläkaren vid Barnhuset jemväl skall besöka dessa barn,
så vult de finnas i hufvudstaden, och för deras vård afgifva redogörelse, så torde
detta förhållande sätta utom allt tvifvel behofvet af äfven en Underläkare.
I sammanhang med frågan om läkarevården, hafva Rikets Ständers Revisorer
vidare framställt erinran vid det afseende, som, enligt 9 §. i Eders Kongl. Maj:ts
nådiga reglemente, syntes Revisorerne hafva företrädesvis blifvit fästadt på sjuka
och sjukliga barns kurativa behandling och studerandet af barnsjukdomarne; med
anledning hvaraf, Direktionen åter tror sig endast böra underdånigst påminna om
den alldeles motsatta åsigt, som vid revisionen af 1840 och 1841 års räkenskaper,
i afseende å Barnhuset, uttalades och vid 1844 och 1845 års riksdag i vä
-
— 341 —
sendtlig mån af Rikets Ständer gillades. Det, närvarande förhållandet, som, i och
för undervisningen om barnsjukdomars behandling, icke förorsakat någon utgift för
Barnhuset, torde utgöra en lämplig medelväg mellan de begge vidt skiljaktiga meningar,
som 1843 och 1851 års statsrevisioner synas hafva omfattat.
Den af Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkning, som uteslutande träffar
nuvarande Direktions förvaltning, innefattas i revisionsberättelsens uppgift: “att,
vid Revisorernes besök, flera rum i den stora barnhusbyggnaden stodo under reparation,
för att inredas till bostad åt Intendenten; och att barnen, som förut bebott
dessa salar, hade blifvit förflyttade till ett eller två små rum inom den mindre byggnaden,
der gasapparaten är förlagd."
Visserligen stodo, vid Revisorernes besök, utom andra lokaler, 10 salar i stora
barnhusbyggnaden, 1 trappa upp, under reparation, af hvilken anledning barnen ock
måst under tiden från samma salar utflyttas; men hvarken var reparationens ändamal
att inreda bostad åt Intendenten, ej heller voro barnen flyttade till ett eller två
små rum; utan företogs reparationen af den tvingande orsak, att barnsalarne, under
en lång följd af år, lemnats att förfalla och voro öfversvämmade af väggohyra och
kakellaker; och åt de under tiden utflyttade barnen voro upplåtna icke mindre än
6 rum i flygelbyggnaden, hvilka tillförne utgjort bostad för Kamreraren, samt 2:ne
förut till barnsalar begagnade större rum i stora byggnaden. Så snart reparationen
hunnit afslutas och sadant utan mehn för helsan kunde ske, återflyttades de yngre
barnen, åt hvilka af salarne upplåtos 2 sofrum, en lekstuga, hvari barnen vistas
om dagarne, ett rum till småbarnsskola, ett annat rum för sköterskornas tillhörigheter
m. m.; hvarförutan 2 sofrum reserverades till ombyte vid skurning och behöflig
utvädring samt för händelse af barnantalets tillväxt. Då derefter aterstodo 3
rum, som för den närmaste tiden ansågos icke blifva för barnen behöfliga, anslogos
de, likväl endast tills vidare, till bostad åt då tillförordnade Intendenten, som dock snart
lemnade sin befattning och derföre aldrig i rummen inflyttade; och dessa 3 rum
mäste jemväl inom fa dagar härefter, i anseende till ökadt barnantal, åter såsom
barnsalar användas. Rikets Ständers Revisorers ifrågavarande anmärkning livilar
således på en fullkomlig villfarelse.
Af Direktionens ofvan omförmälda underdåniga utlåtande, deri, bland annat, framställts
behofvet af väsendtliga reparationer, förbättringar och inredningar å sjelfva
barnhusbyggnaden och tvätthuset, uppgående till en beräknad kostnad af 16,000 R:dr,
hvarvid Direktionen tillika omförmält ett inom Direktionen väckt, men af densamma
ej till utförande för närvarande linderstedt förslag om påbyggnad, hafva Rikets
Ständers Revisorer hemtat anledning att ytterligare framhålla »let anmärkningsvärda
förhållande, att, oaktadt de sednare årens betydliga byggnadskostnader, Barnhusets
b3Tggnader likväl, enligt uppgift, voro förfallna, och att stora summor erfordrades
till bristernas alhjelpande; men Revisorerne hafva tillika, pa annat ställe, vitsordat
bristfälligheternas tillvaro a tvätthuset, och en närmare undersökning af sjelfva
barnhusbyggnadens tillstånd, än Rikets Ständers Revisorer varit i tillfälle att deråt
egna, skulle tvifvelsutan förskaffat Direktionen Rikets Ständers Revisorers vitsord
om behofvet af betydliga reparationer äfven å sistnämnde byggnad.
Då Direktionen, i sitt meranämnde underdåniga utlåtande af den 27 Mars nästlidet
är, redogjort för de blifvande utgifterna å barnhusinrättningens inomhus-stat
och, af anförda skäl, ansåg sig, för vinnande af största möjliga tillförlitlighet vid utgifternas
beräknande, böra skilja mellan sådana utgifter, som af barn-antalets vexlinyar
voro hufvudsakligen oberoende, och de utgifter, som närmast berodde af barn
-
— 342 —
antalets förändring, samt i förra kategorien upptog aflönings- och pensions-staten åt
Barnhusets tjenstemän, aflöning åt förestånderskor, lärarinnor och betjeningspersonal,
vissa bestämda utgifter, såsom utskylder m. m., samt tvätt-, Igshällnings- oell eldningsm.
fl. dylika kostnader, så var det visserligen icke Direktionens mening, hvad icke
heller med skäl torde kunna af det underdåniga utlåtandets innehåll slutas, att alla
dessa utgifter, uppgående till 21,443 R:dr 16 sk., skulle utgå endast för inrättningens
vidmakthållande, äfven om barnens antal inom Barnhuset nedgick till en obetydlighet,
— ett förhållande, som med Direktionens då redan förvärfvade kännedom
om Barnhusets verksamhet, icke var att förvänta.
Emellertid hafva Rikets Ständers Revisorer af Direktionens ofvannämnde beräkning
funnit anledning anmärka, hurusom omförmälda betydliga utgift, oberäknadt
ränta på Barnhusets dyrbara anläggningar och deras underhåll, utginge för inrättningens
vidmakthållande, utan att något barn derför erhölle föda och kläder, och
att detta, vid jemförelse med det ringa barnantal, som vid Rikets Ständers Revisorers
besök å Barnhuset derstädes vårdades, utvisade ett missförhållande, sorn förtjenade
uppmärksamhet; äfvensom Rikets Ständers Revisorer vidare anmärkt, att
äfven de, såsom beroende af barnantalet beräknade utgifter, hvaribland förnämligast
proviantkostnaden, 13,000 R:dr, icke heller komme ensamt barnen till godo, enär i
sistnämnde summa äfven inginge kostnaden för den lägre betjeningens uppehälle.
Oberäknadt tjenstemannapersonalens aflöning, hvarom Direktionen här ofvan underdånigst
yttrat sig, samt utskylder och dylika utgifter för egendomen, visar nämnde
utgifters beskaffenhet, att de beräknats utgå, om icke endast för barnens föda och
kläder, likväl för deras lika nödvändiga behof af vänne, ljus, snygghet, vård och undervisning;
och det, genom Direktionens bemödanden att utackordera barnen, vunna
lyckliga resultat, — att, efter sommarens slut och vid den tid Rikets Ständers Revisorers
besök a Barnhuset ägde rum, barnantalet derstädes, sorn vid årets början uppgick
till 297, och hvartill kommit under de 10 första månaderna af året intagna och
återlemnade 332 barn, eller tillsammans 629, var vida lägre, än det någon gång under
närmaste decennier varit, — hade måhända icke bordt tagas till grund för jemförelse
mellan utgifterna och barnens antal för hela året.
Af de ännu icke afslutade räkenskaperna för nästlidet år kan visserligen icke
till ziffran bestämmas verkliga beloppet af omförmälda, utaf Direktionen förslagsvis
beräknade, utgifter, men om det ock skulle visa sig, hvad Direktionen har anledning
förmoda, att utgifterna icke obetydligt understigit förslaget, deri likväl Barnhusets
kostnader redan beräknats 11,500 R:dr lägre, än ar 1849, och Direktionen borde kunna
med lugn motse den granskning af dess förvaltningsåtgärder, som Rikets Ständers
blifvande Revisorer komma att företaga, så är det likväl fara värdt, att blotta
jemförelsen mellan utgifterna inom Barnhuset och antalet af derstädes vårdade barn,
utan närmare kännedom om Barnhusets verksandiet eller undersökning om utgifternas
oundviklighet, skall hädanefter, såsom nu inträffat, framkalla anmärkningar, hvilka,
om ock åsyftande annat än klander, icke desto mindre äro egnade att om förvaltningen
af Barnhuset hos allmänheten väcka och underhålla föreställningar, sorn icke
minst skada sjelfva barnhusinrättningen genom afvändande från densamma af den
enskilda välgörenhet, hvarigenom samma inrättning till väsendtlig del blifvit grundad
och för framtiden äter kunde beredas utvägar till vidsträcktare verksamhet.
Då, såsom här ofvan i underdånighet är vordet anfördt, vården om ett större
antal barn inom Barnhuset icke kan undvikas, och de, af den alldeles egna verksamhet
hos ett Barnhus, så heskaflädt sorn detta, oundvikligt höga utgifterna på
— 343 —
Barnhusets inomhus-stat skola, såsom Direktionen hoppas, i möjligaste mån inskränkas,
samt skälig anledning att på Barnhuset tillämpa det klander öfver barmhertighets-anstalters
förvaltning i allmänhet, som Rikets Ständers Revisorer uttalat, sålunda
förekommas, vågar Direktionen slutligen uttrycka den förhoppning, att det
deltagande för sjelfva barnhusinrättningen och det förtroende till dess styrelse,
hvarom förhandlingarne vid sistförflutna riksdag vittnade, icke skola i någon mån
rubbas af Rikets Ständers Revisorers nu besvarade anmärkningar.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Sjtormä k tigs te All ernå d i gste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
allerunderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. F. UNGBERG.
Fredr. Th. BERG. P. A. FRÖST.
A. G:son BENNICH. C. G. CERVIN.
W. STRÅLE.
C. STÅL.
Stockholm den 8 Mars 1852.
A. L. Frykholm.
H. K. H. Kanslerens för
Upsala akademi,
mod vederbörande redogörares förklaring
i anledning af 1851 års Revisorers
anmärkningar vid Akademiens räkenskaper.
Underdånigt Memorial!
Enligt nådig befallning har Jag öfver Rikets Ständers sednast församlade Revisorers,
vid Upsala Universitets räkenskaper för åren 1848 och 1849, gjorda anmärkningar
infordrat vederbörandes förklaring, och får densamma, tillika med remissakten,
liäriios i underdånighet insända. Stockholm den 26 Februari 1852.
CilKL.
J. J. Nordström.
— 344 —
Kamrerarens vid Upsala
Akademi
förklarins, i anledning af Rikets Ständers
Revisorers anmärkningar vid Akademiens
räkenskaper för åren 1818 och
1S49.
Underdånigste Förklaring!
I anledning af härlios återgående, till min förklaring i nåder utställda, transsumt
af Rikets Ständers Herrar Revisorers berättelse, får, i afseende på livad i 1 §. deraf
förekommer, rörande dispositionen af Kongl. Akademiens medel på den s. k. indragningsstaten
för åren 1848 och 1849, jag härmed i underdånighet förklara, att Kongl,
staten för härvarande Universitet af den 11 September 1837 till löneförbättring för
vissa embets- och tjenstemän, till nådegåfvor åt gamla akademi-hemmansåboér, till
hyra för Akademiens ritsal, samt till amortissement af Akademiens skuld till Rikets
Ständers Riksgäldskontor, anslagit årligen 320 tunnor 4,30 kappar spanmål och i
penningar 4,010 Hulr banko, och att de, enligt räkenskapen, citerade utgifts-beloppen
för hvartdera året icke öfverstigit statsanslaget, således icke heller utbetalningarnes
befogenhet.
Af hvad respektive statsrevisionen i 2 §. inberättat skulle kunna slutas, att undertecknad,
bokförare, mot höga vederbörandes föreskrift, underlåtit att i räkenskapen
afskrifva ett aflidne Akademifogden E. M. Langhs proprie balans motsvarigt
belopp, och att återstoden af hvad nuvarande Akademifogden, Kapitenen F. O.
Åkerman, såsom Kongl. Akademiens fordran vid 1848 och 1849 års slut, i sin redogörelse
utbalanserat, vore medel beroende på utgången af uppkommen, ännu fortgående
tvist med Akademiens “landtbönder" hufvudsakligen inom Bollnäs och Alfta
socknar af Helsingland.
Härpå svaras, att ingen föreskrift rörande Langhska balansens afskrifning, ehuru
ifrigt efterlängtad af undertecknad den än varit, till Universitetet ankommit, samt.
att Kongl. Akademien inom Helsingland icke äger några hemman, (med undantag
af fogde-bostället, följaktligen icke heller några restskyldige landtbönder i berörde
län, med hvilka dessutom i de fögderier, hvarest sådane finnas Akademien tillhörige,
någon tvist om räntan sällan eller aldrig under min 42-åriga tjenstetid uppstått), utan
endast kronotionden af 7 socknar derstädes sig anslagen, hvars bestämmande, efter
kontraktets utgång i den ena af förenämnde tvänne socknar eller Alfta, genom en
der nog ensidigt verkställd och derföre af Akademien öfverklagad tionde-sättning
och hvars vägrade utgörande i den andra, eller Bollnäs, i enlighet med derom är
1837 på 50 år upprättailt kontrakt, gifvit anledning till dröjsmål med tiondens utbekommande
i den förra och med den sednare till en långvarig, i samma ändamål anställd,
rättegång, hvilken ändtligen, för omkring ett år sedan, genom vänlig, på nådig sanktion
likväl ännu hvilande, förlikning blifvit bilagd.
Hvad slutligen beträffar de anmärkningar, som, rörande bokföringen af diverse donationers
och fonders medel, i 3 §. af respektive statsrevisionens berättelse förekomma, så
grunda sig dessa dels på ett tydligt skriffel i kapitalräkningens debet, pag. 9, af2,297 R.dr
40 sk. 9 rst., i stället för 2,308 R:dr 38 sk. 9 rst., för Akademiens sjukhus, dels påtrenne
luckor i kredit af berörde fondräkning, pag. 10, för år 1849, hvilka inadvertenser af, för
sjukdoms skull, vid kollationeringen begagnade biträden kommit att öfverses, enär de ut
-
— 345 —
förda slutsummorna i alla fall voro riktiga till bestyrkande hvaraf, ett vidimeradt transsumt
af kapitalräkningen för sistnämnde år, sådan den uti inneliggande exemplaret af
samma års hufvudbok finnes intagen, i djupaste underdånighet härlios bifogas.
För att sa väl rätta det anmärkta skriffelet i räkningens debet, som, för
att med zilfror fylla de i kredit förefunna luckorna, behöfdes blott att, enligt i pagina-koluinnen
för hvardera partiposten tecknad anvisning, uppsöka närmaste källorna,
hvarifrån det felskrifna samt de uteglömda partierna borde hemtas, eller ock
de sä väl summariska som speciella redovisningarne för diverse donationers och fonders
medel, pag. 183 och följande, uti hvilka samma slutsummor, fast i omvänd ordning,
finnas upptagna, sorn i kapitalräkningen, nemligen: utgiften till 8,750 R.dr 36 sk.
och inkomsten till 11,826 R:dr 37 sk. 4 rst., med till grund derför åtföljd specifikation.
Till undanrödjande af berörde anmärknings-anledning, hvilken respektive revisionen
ytterligare sökt försvåra genom sitt oriktiga, pa egen miss-summering grundade,
antagande, att partiposterna i debet skulle utgöra ett belopp af endast 8,328 R:dr
13 sk. 1 rst. och med 422 R:dr 22 sk. 11 rst. understiga den af mig sakenligt utförda
summan, föreslår respektive revisionen, att, jemte införandet i debet af sjukhusets
verkliga utgift 2,308 R.dr 38 sk. 9 rst., i stället för den felskrifna 2,297 R:dr
40 sk. 9 rst., (hvilket varit den enda behöfliga åtgärden, för att af parti-posterna
erhålla den af mig riktigt utförda slutsumman 8,750 R:dr 36 sk.), dessutom tillöka
utgifterna för Akademiens bibliothek med 423 R:dr 3 sk. 2 rst., under påstående,
att, genom detta tillägg, den i debet utförda summan skulle ökas med endast 11 Rdr
26 sk. 3 rst., ehuru den, genom det föreslagna orimliga, inkomst till utgift förvandlande,
tillägget, i sjelfva verket komme att erhålla en alldeles oriktig tillökning af hela
dess belopp, eller 423 R:dr 3 sk. 2 rst.
Utom vidunderligheten af denna addition, nödgas jag i min ordning anmärka
respektive revisionens fullkomliga misstag om sa väl naturen af sistnämnde medel,
som om sättet för deras, pa rationell grund, af mig i kapitalräkningens kredit verkställda
bokföring, emedan de utgöras af räntor pä bibliothekets bos Kongl. Akademien
innestående kapitaler, hvilka räntor hittills, d. v. s. till 1849 års slut, blifvit af
Akademi-räntekammaren, för bibliothekets räkning, till Bibliothekarien årligen utbetalda,
hvadan de i hans redovisning, men ej i bibliothekets kapitalräkning, kunnat eller
bordt i debet upptagas.
Mot respektive statsrevisionens nästan lika besynnerliga förfarande med kredit
af merberörde kapitalräkning nödgas jag äfvenledes inlägga högtidlig protest, enär
revisionen, som, för erhållandet af den af mig riktigt utförda slutsumman, 11,826 R:dr
37 sk. 4 rst., endast behöft från anvisade ställen i hufvudboken dit inflytta 3:ne, vid
renskrifningen till numerären afglömda, inkomst-poster, nemligen: för Akademiens
bibliothek, 658 R:dr 18 sk., — 1849 års intressen ä fondernas samtliga kapitaler,
5,399 R:dr ö sk. 1 rst., — samt 1848 års arrende af bililiotbeks-hemmannen Fredriksberg
och Östorp, 65 R-.dr 8 sk. 7 rst., hvilka poster, utgörande tillsammans 6,122 R:dr
32 sk. 8 rst., sammanlagda med beloppet af de öfriga, i räkningen upptagna, partiposterna
5,704 R:dr 4 sk. 8 rst., jemnt utgöra den obestridligt riktiga slutsumman
11,826 R:dr 37 sk. 4 rst., — i stället tagit endast tvänne af de uteglömda partiposterna
i beräkning, med uteslutande af den tredje, eller arrendet af Fredriksberg
och Östorp, 65 Hulr 8 sk. 7 rst., och på detta förbigående grundat påståendet, att
den af mig utförda slutsumman med den förbigångna partipostens belopp oriktigt
öfverstege den af respektive revisionen till blott 11,762 R;dr 9 sk. upptagna; — ater
en konklusion pä oriktiga premisser.
Utan att fästa mig vid en äfven i kredit af respektive revisionen begången mindre
miss-summering, eller vid ett uppfattningen af anmärkningens egentliga innehåll
44.
— 346 —
försvårande skriffel af 158 R:dr 18 sk., i stället för 658 R:dr 18 sk., kan jag, på
grund af hvad för öfrigt blifvit af mig upplyst och förklaradt, omöjligen låta frånkänna
mig rättigheten att få påräkna ett mera rättvist omdöme, än det respektive
statsrevisionen tilltrott sig kunna fälla öfver ifrågavarande bokslut, hvilket, om det
med vederbörlig sakkännedom blifvit granskadt, icke skulle kunnat undgå att befinnas
fullkomligen adeqvat och med ett ordentligt bokföringssätt öfverensstämmande.
Upsala Akademi-kontor den 21 Februari 1852.
John Schenson.
Akademi-kamrer.
Transsumt af kapitalräkningen 'öfver Upsala Kanyl. Akademis allmänna, diverse
donationers och maynat-stipendiemedel år 184.9.
274: 20. 4.
Öfverse donationers oell fonders medel.
O eliet. pag. j
denna linf
Balans
fran lolo: vmlbok.
Skuld
1849 ars utgift:
Aflöning  ;  1,295: 22. 2. 34.
Till Akademiens bibliotliek
346: 16. 4. 48.
Af Holmbladska bibliotheksmedlen
95: — — 34.
„ Akademiestatens brandkassa
11: 19. 2. 34.
„ „ fattigkassa  302: 14. 1. 34.
„ lljorterska fonden
19: — — 34.
„ Kassa-studiosorum
L346: 42. — 34.
„ Höyerska fonden
150: — — 34.
Dito
382: 24. — 8.
532: 24. — 196.
„ Borgströinska professors- dito 316: 32. — 8.
„ Dito adjunkts- dito 283: 33. 7. 6.
600: 17. 7. 192.
„ Ridhus- dito
70: 16. — 36.
„ Gymnastik- dito
63: 9. — 36.
För Akademiens sjukhus
2,308: 38. 9. 50.
„ Sätra helsobrunn
1,627: 45. 3. 52.
„ 6:te årets inkomst af hibliotheksheinmanen
Fredriksberg och Östorp till Akademiens
allmänna kassa  65: 8. 7. 6.
Af Skytteanska medlen
66: 3. 1.
Balans till 1850:
Fordran
8,750: 36. —
109,679: 29. 7.
Summa
118,704: 37. 11.
— 347 —
Credit.
Balans från 1848:
Fordran - -
1819 års inkomst:
Akademiska bibliothekets medel
Dito sjukhusets dito
Sätra helsobrunns dito
1849 års dekanats dito
Dito bidrag till kassa-studiosorum af den
härvarande studentcorpsen
1848 års frälseränta af säteriet Mälby
1849 års intressen af samtliga fondernas utlånta
kapitaler  —
Insatt nytt kapital:
Stecksenska medel  615: 22. —
Fattigkassans dito
106: 24. —
1848 års räntor af Fredriksberg och Östorp
Balans till 1S50:
Skuld
Summa 118,704: 37. 11.
Upsala Akademikontor den 8 Februari 1852.
John Schenson.
Från Upsala Akademis hufvudbok för år 1849 rätteligen transsumeradt, intyga,
Upsala som ofvan,
E. Fant. J. A. Schagerström.
Konsist, ecci. Notarie. Akad. doc., Kons. eccl. Amanuens.
H. K. H. Kanslerns för Lunds
Akademi
underdåniga utlåtande, i anledning af
1851 års Revisorers berättelse om granskningen
af nämnde Akademis räkenskaper.
IT n d e r d å n i g t M e m o r i a 1!
Sedan vederbörande redovisare afgifvit infordrad förklaring öfver de af Rikets
Ständers Revisorer vid Lunds Universitets räkenskaper för åren 1848 och 1849 gjor
-
106,274: 44. —
658:
18.
—
47.
1,977:
12.
—
49.
1,684:
38.
8.
51.
18S:
4.
—
27.
782:
27.
350:
—
—
29.
5,399:
6.
1-
164.
37.
37.
721:
46.
—
65.
8.
7.
27.
603: 4. 7.
— 348 —
da anmärkningar, får Jag densamma, jemte remissakten, härhos i underdånighet öfverlemna.
Hvad angår frågan om den vid riksdagen år 1841 beviljade lön för en ny profession
inom Juridiska fakulteten och dess användande sedermera, anser Jag Mig
böra i underdånighet upplysa, att, då de till detta embetes besättande, sedan dess
läroämnen blifvit bestämda, i laglig ordning vidtagna åtgärder, för hvilka den underdåniga
förklaringen redogör, bevisa, att hvad i formelt afseende tillgöras bordt, ägt
rum, ehuru de, i anseende till vederbörandes, på embetets vägnar, afgifna omdömen
0111 de sökandes skicklighet, och förtjenst, icke ledt till åsyftadt resultat, den för
denna profession anslagna lön, först på grund af föreskrifterna för tillämpningen af
Universitetets år 1837 i nåder fastställda stat, och derefter till följd af enahanda föreskrifter
vid staten af år 1848, blifvit, likasom alla andra lediga professorslöner,
så länge ledigheten fortfarit, uppförd på reservfonden, hvilken enligt staten användes
till bestridande af de utgifter, Universitetets andra många, på förhand ej bestämbara,
vetenskapliga och andra behof oafvisligen påkalla.
För öfrigt och hvad vidkommer åtgärderna för denna professions besättande, för
Jag i underdånighet åberopa Eders Kongl. Maj:ts, i anledning af det sednast upprättade
förslaget, under den 19 Juli 1850, till Mig aflåtna nådiga skrifvelse, och Mitt
i följd deraf, efter det så väl Juridiska fakulteten som Konsistorium i Lund infbrdradt
utlåtande afgifvit, till Eders Kongl. Maj.t öfverlemnade underdåniga memorial
af den 30 Maj 1851, om ny fördelning af läroämnena mellan de särskilda professionerna
inom Juridiska fakulteten; hvilken fråga ännu beror på Eders Kongl. Maj:ts
nådiga beslut, men hvilket beslut, enligt nyssnämnde nådiga skrifvelse, bör afvaktas,
innan nya åtgärder till professionens besättande få vidtagas.
Stockholm den 11 Mars 1852.
C A Kli.
./. ./. Nordström.
Lunds Akademiska Konsistor»
underdåniga förklaring öfver Rikets Ständers
Revisorers anmärkningar vid Lunds
Akademis räkenskaper för åren 1848
och 1840.
Storniäktiffste Ali er nåd i»- ste K önun»!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:t.s, uti remiss af den 30 sistlidne
Januari, gifna nådiga befallning, för, i anledning af (likets Ständers sednast församlade
Revisorers vid räkenskaperna för detta Universitet gjorda anmärkningar, Konsistorium
academicum, efter inhemfande af yttranden från Akademi-ränteriet och kontoret,
i underdånighet afgifva följande förklaring:
— 349 —
De uti 2:dra §. af anmärknings-memorialet omförmälda utgifter hafva uppkommit
derigenom, att inträdesbiljetter blifvit på Universitetets kostnad utdelade till ledamöter
al härvarande Student-sångförening, vid offentligt firande af vissa för lärosätet
och hela fäderneslandet kära och dyrbara högtidsdagar.
Dessa utgifter hafva hittills under en allmän rubrik blifvit upptagna, men, i anledning
af anmärkningen, kommer för framtiden en specificerad redogörelse för dylika
kostnader att räkenskaperna biläggas.
Vidkommande anmärkningen uti 3:dje §. derom, att hufvud böckerna sakna hänvisningar
till de bifogade utgifts-sammandragen, för Konsistorium academicum i underdånighet
anmäla, att, i följd af de erinringar, som från förra statsrevisionen utgingo,
har uti Universitetets hufvudbok för är 1850, så vidt möjligt varit, hänvisningar
till de bifogade utgiftssammandragen blifvit meddelade, och att detta äfven
för framtiden skall i möjligaste måtto iakttagas.
Beträffande slutligen Rikets Ständers Revisorers anmärkning rörande det, sedan
är 1841, till Universitetets reservfond ingående anslag till den här vid Universitetet
ännu lediga juridiska profession, hvilket anslag, enligt Revisorernes tanke, i
stället bordt, intilldess embetet, hunnit tillsättas, besparas statsverket, hvadan llevisorerne,
som finna anmärkningsvärd!, att nya anslag kunna under en längre följd af
år dragas till föremål, hvartill de icke varit afsedda, ansett sig böra å förhållandet
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet, har Konsistorium academicum:
l:o i afseende på samma professorslöns ingående till nämnde fond, bordt i underdånighet
hänföra sig till Akademi-räntekammarens och kontorets utlåtande af innehåll:
att vid anslagets beviljande något särskildt vilkor icke blef af Rikets Ständer fästadt
i afseende på tiden för detsammas utgående; att, vid sådant förhållande, berördeanslag,
hvilket, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Universitetets
Kansler af den 11 Oktober 1841, blef anordnadt att i Malmö landtränteri af
Konsistorium academicum qvartaliter lyftas, från början underkastades enahanda bestämmelser,
som redan då gällde för alla på Universitetets stat uppförda löner; att
dessa bestämmelser innefattas uti Eders Kongl. Maj:ts för detta lärosäte utfärdade
nådiga aflöningsstat af den 30 December 1837, som uti 18 momentet stadgar, att
uppkommande besparingar på andra anslag, än till materiehi, skola användas till
den reserv- eller besparingsfond, som blifvit ställd till Hans Kongl. Höghet Akademikanslerns
disposition för vetenskapliga och ekonomiska behof, samt uti Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bref, rörande ny utgifts-stat för detta Universitet af den 19 December
1848, som uti 7 momentet äfvenledes stadgar, att besparingar på lönings-staten
till ofvannämnde fond ingå; att, i följd af dessa nådiga stadganden, ifrågavarande
löneanslag, ända från 1842 års början fortfarande, samt således äfven under åren
1848 och 1849, lika med öfriga till vakanta tjenster vid Universitetet hörande löner
för samma år, blifvit tillfördt reservfonden; att, — likasom det förhållande, att vid inträffande
ledigheter den ena tjensten endast under kortare och den andra, genom särskilda
vid tillsättningen sig företeende omständigheter, under längre tid kan komma
att stå otillsatt, icke kan inverka på reservfondens genom särskilda Kongl, brof tillförsäkrade
rätt att af de lediga löneanslagen komma i åtnjutande, så länge vakansen
fortfar, — synes ett uppkommet dröjsmål vid tjenstens första, tillsättning icke heller
kunna förändra beskaffenheten af ett anslag, som af någon inskränkning i afseende
på tiden för anslagets utgående icke är beroende; att härtill torde kunna läggas,
att förhållandet hittills, hvarken frän Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarrätt eller
från föregående Statsrevisorers sida, varit föremål för anmärkning.
2.0. I afseende på den med detta ämne i omedelbart sammanhang stående fråga
om de åtgärder, sorn från Konsistor» sida blifvit vidtagna, för att ej mindre be
-
— 350 —
reda den lediga juridiska lärostolen det hufvudläroämne, för hvars upprätthållande
Rikets Ständer beviljat det ifrågavarande anslaget, än äfven lä samma lärostol i laga
ordning tillsatt, och de anslagna medlen således använda till det afsedda ändamålet,
linner sig Konsistorium böra i underdånighet åberopa bifogade, under den 13 December
1850, till Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, Universitetets Höga Kansler, aflåtna,
på officiella handlingar grundade, underdåniga framställning (bil. Litt. A), deraf
Eders Kongl. Majit täckes nådigst inhemta, att enär Konsistorium, emot de flera på
särskilda tider af Juridiska fakulteten härstädes afgifna olika förberedande utlåtanden
beträffande läroämnenas fördelning de juridiska lärostolarne mellan, alltjemnt vidhållit
det yrkande, att den lediga professionens hufvudläroämne måtte blifva det af Rikets
Ständer vid anslagets beviljande ovedersägligen åsyftade, nemligen statsrätten,
samt Konsistorium till Eders Kongl. Majit inkommit med ett, efter Hans Kongl. Höghet
Akademikanslerns erhållna nådiga tillåtelse, i laga ordning upprättadt underdånigt
förslag till samma
dens anförda besvär, under den 20 Mars 1850, inför Eders Kongl. Majit yttrat sig
öfver företrädet sökanderne mellan i afseende pä akademiska tjcnsteär, kunskaper,
skicklighet och mognad för den sökta beställningen, Konsistorium, för sin del,
vidtagit alla de åtgärder, som funnits med gällande författningar, Rikets Ständers
uttalade afsigt samt Universitetets och vetenskapens bästa öfverensstämmande, för
att få det lediga einbetet tillsatt samt till lön för dess innehafvare de för sådant
ändamål här tillgängliga medel använda, beträffande hvilka Rikets Ständers Revisorer
nu anmärkt, att de under en längre följd af år dragits till sådana föremål,
hvartill de icke varit afsedda.
Det hos Konsistorium academicum, vid öfverläggning härom, hållna protokoll är,
jemte de remitterade handlingarne, i underdånighet följaktigt.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
L. WESTMAN.
E. G. BRING. J. LUNDELL. P. E. GELLERSTEDT.
ut ii) protorollo.
C. J. D. HILL. J. W. ZETTERSTEDT. A. W. EKELUND. Joh. Gust. EK.
N. J. BERLIN. J. M. AGARDH. C. .1. TORNBERG.
C. J. ZETTERSTRÖM.
Lund den 21 Februari 1852.
C hr. Nanmann.
— 351 —
Utdrag af protokollet, hållet hos Konsistorium
academicum i Lund den 21 Februari
1852.
Närvarande: Ordförande, Universitetets Rektor, Professor
Westman.
Ledamöter, Professorerne, Domprosten II. Reuterdahl,
E. G. Bring, J. Lundell, P. E. Gellerstedt,
C. .T. Hill, J. W. Zetterstedt, A. W. Ekelund, J.
G. Ek, N. J. Brunius, J. M. Agardh, C. J. Torn
berg
samt Akademi-räntmästaren C. J. Zetterström.
Föredrogs till underdånigt besvarande Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 30 i
förra månaden, i anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers vid
räkenskaperna för detta Universitet gjorda anmärkningar, rörande dels det, sedan år
1841, till Universitetets reservfond ingående anslag till en här vid Universitetet ledig
profession inom Juridiska fakulteten, dels särsilda under åren 1848 och 1849 af
Akademiens medel, vid vissa högtidliga tillfällen, bestridda utgifter, för hvilka specificerad
redogörelse icke varit Universitetets räkenskaper bilagd, och dels slutligen
de vid hufvudböckerna saknade hänvisningar till de bifogade utgifts-sammandragen.
Med anledning häraf, hade Räntekammaren och Kontoret, som af den nådiga
remissen undfått del, uti afgifvet embetsmemorial, sålunda sig yttrat:
“Beträffande det af Rikets Ständer vid 1840 och 1841 års riksdag gifna
löneanslag till den juridiska profession vid härvarande Universitet, som ännu befinnes
ledig, så blef, i afseende på tiden för anslagets utgående, något särskildt vilkor
icke fästadt. Vid sådant förhållande blef också berörde anslag från början underkastadt
enahanda bestämmelser, som redan då gällde för alla på Universitetets
stat uppförda löner. Dessa bestämmelser innefattas uti Kongl. Maj:ts för detta
Universitet utfärdade nådiga aflöningsstat, den 30 December 1837, som uti 18 mom.
stadgar: att uppkommande besparingar på andra anslag än lill materieln skola
användas till den reserv'- eller besparingsfond, som blifvit ställd till Hans Kongl.
Höghet Kanslerns disposition för vetenskapliga och ekonomiska behof, samt uti
Kongl. Maj:ts nådiga bref rörande ny utgiftsstat för Lunds Universitet af den 19 December
1848, som äfvenledes uti 7 mom. stadgar: att besparingar pä Orningsslaten
skola till ofvannämnde fond ingå.
I följd af dessa nådiga bref, har det af Rikets Ständers Herrar Revisorer anmärkta
löneanslag för åren 1848 och 1849, lika med öfriga till vakanta tjenster vid Universitetet
hörande löner för samma år, blifvit tillförd! reservfonden, och likasom det
förhållande, att, vid inträffande ledigheter, den ena tjensten endast under kortare
och den andra, genom särskilda vid tillsättningen sig företeende omständigheter,
under längre tid kan komma att stå otillsatt, icke kan inverka på reservfondens
genom särskilda Konungabref tillförsäkrade rätt att af de lediga löneanslagen komma
i åtnjutande, så länge vakansen fortfar, synes ett uppkommet dröjsmål vid tjenstens
första tillsättning icke heller kunna förändra beskaffenheten af ett anslag,
som af någon inskränkning i afseende på tiden för anslagets utgående icke är beroende.
Härtill torde kunna läggas, att förhållandet hittills, hvarken från Kongl.
Kammarrättens eller från föregående Statsrevisorers sida, varit föremål för anmärkning.
Hvad angår de uti 2 §. af anmärkningsmemorialet omförmälda kostnader, sä
hafva dessa utgifter uppkommit för, på Akademiens kostnad, utdelade inträdesbil
-
— 352 —
jetter till ledamöter af härvarande Student-sångförening, vid offentligt drande af
vissa för Universitetet och hela fäderneslandet kära och dyrbara högtidsdagar.
Dessa utgifter hafva hittills under en allmän rubrik blifvit upptagna, men, i anledning
af anmärkningen, bör för framtiden en specificerad redogörelse för dylika kostnader
räkenskaperna biläggas.
Angående slutligen 3 §. af Herrar Statsrevisorers anmärkningar, fa vi upplysa,
att, i följd af de erinringar, som från förra statsrevisionen utgingo, har uti Akademiens
hufvudbok för år 1851), så vidt möjligt varit, hänvisningar till de bifogade
utgifts-sammandragen blifvit meddelade, och att detta äfven för framtiden skall i
möjligaste måtto iakttagas.
Lunds Akademi-räntekammare och kontor den 17 Februari 1852.
C. J. Zetterström. G. G. Borg.
Efter uppläsandet häraf, beslöt Konsistorium att i den underdåniga förklaringen
hänföra sig till Räntekammarens och Kontorets ofvan intagna utlåtande, samt, med
afseende på den i första punkten gjorda anmärkning, derjemte åberopa de åtgärder,
som frän Konsistor» sida blifvit vidtagna för den ifrågavarande professionens tillsättande
oell att fä till lön för dess innehafvare de för sådant ändamål här tillgängliga
medel använda; och skulle, i sådant afseende, vid den underdåniga expeditionen
biläggas Konsistor» academici, till Hans Kongl. Höghet Kronprinsen och
Akademi-kanslern den 13 December 1S50 aflåtna, underdåniga skrifvelse i frågan.
Professor Lundell var härifrån i så måtto skiljaktig, att Professorn ansåg, att
som Herrar Revisorers anmärkning endast åsyftade anslagets till professionen användande,
och icke de åtgärder, som för densammas tillsättande blifvit vidtagna,
Konsistorium nu endast hade att yttra sig på hvad grund anslaget kommit att till
Universitetets reservfond ingå.
In fidem
A. Ripa.
Bilaga till Lunds Akademiska
Konsistor»
förklaring, i anledning af Kikats Siänders
ltevisorcrs anmärkningar vid nämnde
Akademis räkenskaper för åren ISIS
och 1849.
Till lians Kongl. Höghet Kronprinsen!
Sedan, i anledning af det upprättade underdåniga förslaget till en profession i
kriminalrätt och statsrätt här vid Universitetet, saint Eders Kongl. Höghets tillstyrkan
angående en sådan förändrad fördelning af läroämnena inom Juridiska fakulteten
härstädes, som af statsrättens närmare samband med andra juridiska discipliner,
än kriminalrätten, kunde föranledas, utan förbiseende af Rikets Ständers i
afseende på statsrätten ar 1840 gjorda underdåniga hemställan, Kongl. Maj:t funnit
för godt meddela nådig föreskrift om infordrande af förslag till en lämpligare och
— 353 —
pa vetenskapernas inre sammanhang mera grundad fördelning af läroämnen mellan
särskilda professionerna inom nämnde Fakultet; så har, uti nådig skrifvelse af den
30:de sistlidne September, Eders Kongl. Höghet anbefallt Konsistorium academicum
att fran samma Fakultet infordra, samt, med Konsistor» betänkande, till Eders Kongl.
Höghet insända sådant försias; till lämpligare fördelning af läroämnena inom Fakulteten,
sorn i Kongl. Maj:ts ofvan anförda nådiga beslut omförmäles.
Till underdånig åtlydnad häraf, får Konsistorium öfverlemna en af Juridiska fakulteten
till Eders Kongl. Höghet ställd skrift, i hvilken föreslås, att statsrätten
matte förenas med professionen i administrativ rätt, hvilken professions innehafvare,
Professoren Lundell, förklarat sig villig att äfven hädanefter föreläsa och examinera
i statsrätten samt att, på det ej för mångå läroämnen måtte tilläggas nämnde
profession, kyrkolagfarenheten måtte densamma frånskiljas och förenas med professionen
i civilrätten, hvars innehafvare, Professoren Schrevelius, vore benägen att
åtaga^ sig en slik tillökning i sin befattning.
Sedan denna fakultetens skrift bland Konsistor» academici öfriga ledamöter
cirkulerat, jemte äldre handlingar angående ärendet, har Konsistorium tagit detsamma
under noggrann pröfning, och anser sig höra, vid afgifvande af det anbefallda
unuei daniga betänkandet, förutskicka en framställning af den behandling- frågan hittills
vunnit. ° °
„ ^ M Hera riksmöten hafva Rikets Ständer förnyat sin begäran, att undervisning
i fäderneslandets grundlagar måt^e, i likhet med hvad i alla andra konstitutionella
stater tiger ruin, vid våra Universiteter meddelas, och dervid i underdånighet fästat
uppmärksamhet pa vigten och nödvändigheten deraf, att ej blott hvarje i statens
tjenst inträdande person, utan i allmänhet hvarje ung medborgare, som vid dessa
lärosäten söker sin hildning, i rätt tid erhåller fullständiga och riktiga begrepp ‘i
de maktpåliggande vetenskaper, som innefattas under benämningen inre och yttre
statsrätt, samt särskilt rörande det lands konstitutionella institutioner, inom hvilket
hans framtida verksamhet tages i anspråk. Kongl. Majit påbjöd i anledning deraf,
genom nådigt bref af den 16 November 1839, att examina skulle vid Universiteterna
anställas i rikets grundlagar, hvilken skyldighet skulle inom Juridiska fakulteten
åligga Professorn i ekonomi och kameralvetenskaperna, eller, såsom denna profession
numera här vid Universitetet benämnes, i administrativ rätt och national-ekonomi.
Hvad äter anginge föreläsningar i Svensk statsrätt, så ”öfverlemnades åt
vederbörande examinatorers eget bedömande, att åt denna nya undervisningsqren
egna sa mycken Lid, som deras öfriga vidsträckta och anqeläqna läroämnen kunde
medgifva
Men Rikets Ständer funno sin ofvannämnde afsigt icke kunna vinnas genom
ett så villkorligt stadgande, hvadan de, under den 23 December 1840, förklarade, det
de ansågo föreläsningar öfver rikets grundlagar böra uttryckligen föreskrifvas Universitetslärarne,
och fördenskull, i stället att anvisa äskad lön blott till en ny profession,
gåfvo anslag till två sådana vid hvartdera Universitetets verldsliga Fakulteter,
och dera! minst en i den Juridiska, “mot vilkor, att föreläsningar vid begge
Universiteterna hädanefter hölles öfver rikets grundlagar och konstitutionella institutioner.
“
Med anledning häraf, förklarade Kongl. Majit, uti nådigt bref den 11 Oktober
1841, att en juridisk profession vid hvartdera Universitetet skulle genast till ansökande
kungöras, hvarjemte Konsistorium academicum erhöll befallning att, efter
Juridiska fakultetens hörande samt med fästadt afseende på den fullständigare undervisning,
Rikets Ständer åsyftat, ej allenast i egentligen juridisk, utan äfven i ka
45.
meral- och statsmannabildning, inkomma med närmare bestämdt förslag till den för
ett sådant ändamåls vinnande lämpligaste fördelning af läroämnena mellan de särskilda
professionerna, hvarvid dels skulle tagas i betraktande en ifrågaställd
förändring af filosofie-praktice-professionen, dels uppgifvas' huruvida den ofvannänuide,
af Ständerna begärda fullständigare, undervisningen skulle kunna meddelas
af endast tre Juris professorer, så att en lön kunde blifva tillgänglig för en indragen
fjerde medicinsk professions återupprättande, eller huruvida en fjerde juridisk profession
vore af nöden.
Uti ett, till följd häraf, den 11 Januari 1842 afgifvet utlåtande, bar härvarande Juridiska
fakultet, sorn förut mellan de tre professionerna föreslagit den fördelning, att
till en af dem skulle såsom läroämne höra allmän civil- och kriminalrätt, till en
annan endast laghistoria samt till en tredje den sä kallade ekonomiska rätten, (derigenom
vore, sa vidt med inskränkta tillgångar är möjligt, sörjdt för den egentliga
juridiska bildningen), yttrat följande: “Ehuruväl i denna del ännu mycket återstår
att önska, så synes dock, särdeles med afseende på tidens riktning och den af Rikets
Ständer uttryckta önskan, en till Juridiska fakulteten hörande lärostol i statsvetenskaperna,
framför någon ytterligare delning af de egentligt juridiska läroämnena,
vara mest af nöden; och härom lärer så mycket, mindre tvifvelsmål kunna
uppstå, som det är bekant, att vid vissa Tyska Universiteter särskilda, med många
lärare försedda, statsvetenskapliga fakulteter äro upprättade.“ Långt ifrån att en
fjerde profession i Juridiska fakulteten skulle kunna betraktas som öfverflödig för
'det af Rikets Ständer åsyftade ändamål, ansåg Fakulteten det uppenbart för hvar
och en, som har någon kännedom om den ständigt tillväxande vidden af de juridiska
studierna, att, såsom förut är nämndt, dessutom mycket ännu återstår att önska.
Fakulteten uppdrager derefter en gräns mellan den föreslagna nya fjerde juridiska
professionen och den i ekonomisk administrativ rätt, för hvilken sednare skulle bibehållas
detaljerna af förvaltningslagarne, således af politi-, kameral-, handels- och
sjörätt m. m. samt kyrkorätt, äfvensom nationalekonomien, såsom en iilosolisk grundvetenskap
för flera delar af näringsrätten; hvaremot till den nja så kallade statsvetenskapliga
professionen skidle höra statsrätt i vidsträcktare mening, således,
jemte de filosofiska statslärorna, statspolitiken samt författnings- och förvaltningspolitiken,
den yttre statsrätten (folkrätt) med sina underafdela ingar, samt Sveriges
och andra rikens inre statsrätt (jus publicum i inskränktare mening, eller så kallade
grundlagar), äfvensom statistik. Fakulteten fästar uppmärksamheten derpå, att en
slik ny profession, såsom den fjerde i Juridiska fakulteten, redan förut blifvit af
Fakulteten föreslagen, samt yttrar: “det är med djup underdånig tacksamhet Fakulteten
inhcmtat, att Kongl. Maj:t åt Fakultetens härom gjorda underdåniga framställning
lemnat nådig uppmärksamhet; liksom det för hvarje trogen undersåte måste
vara i högsta matto hugnande att finna, att de af Rikets Ständer, vid beviljandet
af anslag, uttryckta vilkor eller önskningar blifva af en vis styrelse sorgfälligt
iakttagna."
Konsistorium academicum biträdde Fakultetens åsigt om oundgängligheten af en
sjelfständig statsvetenskaplig profession, i fäll det af Ständerna åsyftade ändamål
med anslaget icke skulle åsidosättas; och sedan fråga varit huruvida denna profession
borde tillhöra Filosofiska eller Juridiska fakulteten, blef, genom Kongl, brefvet
den 26 November 1842, dels afgjordt, att jemväl den andra al de två nya professioner,
till hvilka Rikets Ständer ar 1840 anslagit löner, skulle tillhöra Juridiska
fakulteten, dels (med ändring i samma Fakultets af Konsistorium biträdda förslag) i
nåder föreskrifvet, att statsrätten, så väl inre som yttre, med synnerligt afseende på
Sveriges grundlagar och konstitutionella institutioner, skulle tills vidare på en hand
sammanföras med kriminalrätten samt, vid Professoren Schly ters blifvande afgång,'det
bero på ny pröfning, huruvida en särskild profession framgent skulle uteslutande
för laghistorien bibehållas eller icke. Vid Upsala Universitet blef deremot en juridisk
profession egnad åt statsrätt, såväl inre som yttre (folkrätt), och såsom ett
jemförelsevis ringa bihang lades till densamma, för att minska antalet af ekonomiska
professionens alltför många läroämnen, kyrkolag och krigsartiklar.
Sedan, genom resolution den 10 September 1846, den dä tillförordnade regeringen
beslutat, att professionen i kriminalrätt och statsrätt här vid Universitetet skulle
stå ledig tills vidare, begärde Juridiska fakulteten, i början af år 1848, det ville
Konsistorium hos Eders Kongl. Höghet göra underdånig hemställan derom, att förberedande
åtgärder för tillsättande al ifrågavarande lärostol måtte, utan dröjsmål, fä
af Konsistorium vidtagas; såsom sLäl hvartill Fakulteten anförde: “att professionen i
redan nära fem års tid från första kungörandet af dess ledighet förblifvit obesatt;
att Rikets då församlade Ständer icke måtte af ett längre dröjsmål med vidtagande
af nämnde åtgärder hemta skälig anledning till den anmärkning, att det af dem till
lön för samma profession beviljade anslag blefve användt icke för sitt ändamål, utan
till förstärkande af Universitetets reservfond; — samt att Professoren Lundell, enär han
behöfver odeladt egna sin tid och sina krafter åt undervisningen i de vetenskaper,
som tillhöra den profession, han innehar, finnér sig icke kunna ännu en längre tid
fortfara med den undervisning i statsrätten, som han dittills åtagit sig att bestrida."
Konsistorium biträdde Fakultetens mening om professionens ledigförklarande, men
anförde tillika i underdånig skrifvelse till Kongl. Majit af den 1 April samma år:
“Uppenbart är dock, att det icke står i en enda mans förmåga, att vid Universitet
fullständigt föredraga samt bearbeta dessa tvä vigtiga och vidlyftiga vetenskaper
(kriminalrätt och statsrätt), hvilkas omfång i vår tid alltjemnt vidgas; utan blifver af
en sådan förening, derest den äfven framgent skulle fortfara, följden den, att antingen
blott den ena vetenskapen framhälles och den andra eftersättes, eller ock att
de hegge på ett ofullständigt sätt behandlas, hvadan och då intetdera af dessa alternativer
är tillfyllestgörande eller förenligt med det vilkor, som Ständerna vid anslagets
beviljande uttryckligen fästat, Konsistorium i underdånighet anser nödigt,
att, innan frågan om ledig-förklarandet af den juridiska professionen till Eders Kongl.
Maj:ts afgörande förekommer, det af Eders Kongl. Majit nådigst varder pröfvadt,
huruvida icke sådana åtgärder böra vidtagas, hvarigenom dessa läroämnen kumle få
hvar sin föreläsare och examinator; på hvilka alla skäl, samt alldenstund såväl föreningen
af begge dessa vetenskaper, som tillvaron af en särskild profession i laghistorien,
finnas i Kongl, brefvet af den 26 November 1842 blott tills vidare bestämda,
och denna sistnämnde särskilda profession, såsom sådan, utan mehn för det juridiska
studium, synes kunna umbäras, helst hvar och en Professor inom det juridiska
området mäste föredraga äfven den historiska delen af sin vetenskap, Konsistorium
academicum, till vinnande af det ändamål, Rikets Ständer med anslaget åsyftat, i
underdånighet hemställde och tillstyrkte: att ifrågavarande lärostol matte ledig förklaras
endast såsom en profession i statsrätt, såväl inre som yttre, med synnerligt
afseende pä Sveriges grundlagar och konstitutionella institutioner, samt den särskilda
professionen i laghistorien försvinna, och Professoren Schlyter i dess ställe öfvertaga
professionen i kriminalrätt, hvartill han ursprungligen är i nåder utnämnd,
eller om det skulle befinnas oundvikligen nödvändigt, att professionen i laghistorien
än vidare qvarstår, att dä de offentliga föreläsning arne i kriminalrätten måtte under
tiden uppdragas ät Adjunkten."
Men genom Kongl, brefvet den 20 Juli 1848 resolverade den då tillförordnade
Regeringen, att professionen skulle ledig förklaras i kriminalrätt och statsrätt.
— 356 —
Detta verkställdes, och, efter vanliga förberedande åtgärder samt sedan Eders
Kongl. Höghet, uti skrifvelse af den 20 December 1849, dertill lemnat nådig tillåtelse,
ehuru endast två sökande sig anmält, upprättade Konsistorium, i föreskrifven
ordning, den 7 Januari innevarande år underdånigt förslag till besättande af samma
professorsembete, och med anledning af detta förslag har Eders Kongl. Höghet,
enligt Kongl. Maj:ts högstberörde nådiga föreskrift, anbefallt Konsistorium academicum
att uti det nu ifrågavarande ämnet med underdånigt betänkande inkomma.
Om Konsistorium academicum dervid först tillser, huruvida Rikets Ständers,
vid anslagets beviljande, fästade vilkor blifvit uppfyldt genom det sätt, hvarpå
statsrätten sedan den 26 November 1842, då Kongl. Maj:t i nåder beslöt upprättandet
af en profession inom Juridiska fakulteten med detta läroämne, blifvit vid härvarande
Universitet upprätthållen, så inhemtas, att på de åtta år, som sedan den
tiden förflutit, blott en enda gång, nemligen under läsaret 1846—1847, det af Stäriderne
yrkade läroämnet, Sveriges grundlagar och konstitutionella institutioner, blifvit
i föreläsningar behandladt. Under tiden har det af Ständerna för sådant ändamål
beviljade anslag, med tillhopa öfver 14,000 R-.dr banko, ingått till Universitetets
reservfond. Konsistorium har så mycket mindre haft anledning att med
dessa undersökningar gå längre tillbaka, som ifall af den Docens, hvilken förestod
ekonomiska professionen före ofvannämnde tid, föreläsningar en gång hållits öfver
grupdlagarne, detta icke kan betraktas såsom något nytt, tillkommet på grund af
1842 års då ännu icke utfärdade nådiga bref, utan fastmer såsom en fortsättning af
det äldre förhållande, att undervisningen i grundlagarne, enligt Kongl, brefvet deri
16 November 1839, vilkorligen alåg Professorn i ekonomisk lagfarenhet; hvilket
Rikets Ständer icke funno tillfyllestgörande.
Det är uppenbart, att Rikets Ständer, i deras underdåniga skrifvelse till Kongl.
Majit af den 23 December 1840, ingalunda såsom vilkor vid anslagets beviljande
framställt den begäran, att ensamt, rikets grundlagar och konstitutionella institutioner
matte blifva föremål för den nya professionen. Detta har icke heller någonsin
blifvit påstådt. Men lika uppenbart är, att Ständerna åsyftat, det statsrätten' matte
blifva professionens hufvudläroämne, ty det var just statsrättens, enligt 1839 års
Kongl, bref, subordinerade ställning under en annan vetenskap, nemligen den sä
kallade ekonomiska rätten, Ständerna ville afhjelpa genom 1840 års anslag, sa att
Universitetet rimligtvis icke kan vilja återföra förhållandet till samma punkt, der
det var år 18>j9, och likväl behålla anslaget. Hvad den nya professionens omfång
beträffar, så komme densamma, enligt 1842 års åberopade Kongl, bref, att omfatta
ej allenast rikets grundlagar och konstitutionella institutioner, utan statsrätt i allmänhet,
både Sveriges och andra Rikens inre statsrätt, som ock den yttre (folkrätten)
med dess underafdela ingar; och då det åligger en lärare i statsrätten, likasåväl
sorn i hvarje annan juridisk disciplin, att afhandla, ej blott hvad som är gällande
lag, samt hvad som har varit det (den dogmatiska och historiska delen af vetenskapen),
utan ock att fran filosofisk synpunkt bedöma lagarne, så erhåller, på
sätt ej mindre Juridiska fakulteten än Konsistorium academicum tillförne anmärkt,
den nya professionen en verkningskrets af den vidd, att med densamma skäligen
icke böra förenas några andra ämnen, än om behofvet möjligtvis fordrar, att här,
likasom i Upsala, underlätta Professorns i administrativa rätten besvär, och fördenskull
något mindre omfattande bihang skulle kunna tilläggas professionen i statsrätt.
Motsatsen, eller att professionen i administrativ rätt skulle ytterligare betungas
med en vidtomfattande vetenskap, kan Konsistorium academicum aldraminst i
underdånighet tillstyrka. Detta vore, såsom underdänigst är nämndt, att återföra
forhallandet just till hvad det var är 1839, då Kongl. Majit fann den ekonomiska
— 357 —
professionens läroämnen så vidsträckta och angelägna, att föreläsningarne i grundlagarne
måste ställas på en osäker fot och betraktas som en bisak, hvilket Ständerna
åter icke ansågo ändamålsenligt, utan fördenskull anslogo medel för att
lyfta statsrätten äfven vid våra lärosäten till en sjelfständig vetenskap. Konsistorium
academicum vågar i underdånighet åberopa hvad Konsistorium år 1842, i likhet
med Juridiska fakulteten och dennas i Konsistorium då tillstädesvarande representant,
anfort: att den aldrastörsta delen af lagarne ligger inom statsförfattningens
och statsförvaltningens områden, samt att det vore omöjligt, att endast med
de tre förut föreslagna professionerna (en i administrativ och ekonomisk rätt, en i
allmän civil- och kriminalrätt samt en i laghistoria) bibringa den af Ständerna yrkade
statsmanna-b\\&nmgen, utan att en fjerde sjelfständig profession för sådant
ändamål är oundgänglig. Hvarförutan Konsistorium dristar i underdånighet fästa
Eders Kongl, Höghets nådiga uppmärksamhet på följande förhållanden: att då Juridiska
fakulteten, hvars alla discipliner före år 1838 bär vid Universitetet blott ägde
en enda målsman, samma år erhöll två lärostolar, ansågs den ekonomiska (administrativa)
rätten, med nationalekonomi, så vidt omfattande och angelägen, att den
ena lärostolen erhöll ensamt denna vetenskap; att under den långa tid, Juridiska
fakulteten i Upsala endast ägt två professioner, ämnesfördelningen mellan dem
varit sådan, att den ena uteslutande äfven der varit egnad at sistnämnde vetenskap;
att denna profession, i anseende till den ekonomiska och administrativa lagstiftningens
invecklade och vidlyftiga beskaffenhet, allmänt är ansedd såsom den
mest omfattande af de juridiska lärostolarne vid våra Universiteter; att i en fråga
som denna det icke torde böra lemnäs ur sigte, huru problemet rörande läroämnenas
fördelning inom Juridiska fakulteten blifvit löst vid Upsala Universitet, der
hvarken kyrkolag eller krigsartiklar tillhöra Professorn i administrativ rätt, men
hvarest det ej ens blifvit ifrågasatt, att denne skulle ändamålsenligt, kunna framgent
belastas med statsrätten, hvilken sistnämnde vetenskap, pa sätt Ständerna asyftat,
der utgör ett sjelfständigt hufvudämne för en särskild lärostol (endast med tillägg
af ett lätt skött bihang), och det fastän Filosofiska fakulteten dersammastädes redan
äger i Skytteanska Professorn en målsman för statsvetenskaperna; att om äfven
framdeles, på sätt i 1839 ars Kongl, bref lörutsättes, öfver rikets grundlagar, såsom
en bisak, kunde föreläsas livart femte eller måhända hvart fjerde ar, skulle ett
icke obetydligt antal juris studiosi och ännu flere kameralister bade börja och sluta
sina akademiska studier i facket, utan att hafva varit i tillfälle att höra en enda
föreläsning i grundlagarne; att, i händelse (hvilket är att förmoda) det förhållande
ännu skulle qvarstå, på grund hvaraf, nuvarande Professorn i administrativ rätt och
nationalekonomi härstädes, år 1848, uttryckligen önskade blifva från statsrätten befriad,
nemligen: att han behöfde ”odeladt egna sin tid och siria krafter ät undervisningen
i de vetenskaper, som tillhöra hans innehafvande profession , och han
sålunda nu, lika litet som då, skulle ännu en längre tid kunna fortfara att undervisa
i statsrätten (ett förhållande, hvilket i ingen måtto förändrades, om denna
vetenskap med nämnde lärostol st.ändiyt förenades), så klefve statsrättens^ position
lika osäker som förut, och den skulle icke kunna, påräkna någon jemn
och kärleksfull behandling, utan fastmer betraktas som ett additament, hvilket
man helst ville vara qvitt; att en bättre framtid så mycket mindre skulle för
statsrätten vara att motse, ifall, såsom Juridiska fakulteten nu föreslagit, kyrkola°farenheten
frånskiljdes professionen i administrativ rätt, hvars innehafvare tillika
skulle hafva statsrätten om hand, som kyrkolagfarenheten, hvilken jemväl har sin
målsman inom Theologiska fakulteten och öfver hvilken inga föreläsningar i mannaminne
inom Juridiska fakulteten härstädes veterligen blifvit hållna, lika litet lärer
vållat Professorn i administrativ rätt något särdeles ökadt besvär, som dess borttagande
kunde medföra någon verklig lättnad; att i samma mån, som en kunskapsgren
är såsom akademiskt föreläsningsämne någonting nytt, hvilket här vid Universitetet
kan sägas 0111 den inre oell yttre statsrätten, torde det vara maktpåliggande,
att den, utan sammanblandning med eller intrång af något annat läroämne, skötes,
samt att den således icke blott erhåller sin et/en lärare, utan en sådan, som dokumenterat,
att han till hufvudämnet för sina studier valt, denna nya kunskapsgren,
ty endast på det sättet kan det förut blott på praktisk väg bearbetade materialet
erhålla den i alla riktningar grundliga theoretiska och systematiska behandling,
hvarförutan det icke försvarar sin plats bland akademiska discipliner; att genom
Kongl, brefvet den 26 November 1842 väl blifvit medgifvet Juridiska fakultetens Professorer,
när lärostolarne äro tillsatta, att, med innehafvarnes ömsesidiga samtycke,
hos Universitetets Höga Kansler göra underdånig hemställan om utbyte af ett eller
annat läroämne, men ingalunda att bestämma läroämnen för en profession, sorn ännu
icke är försedd med innehafvare; att derest, i anseende till det tillfälliga och
personliga förhållande, som här vid Universitetet äger rum i afseende på den sär
skilda
lärostolen i laghistorien, det kunde i nåder pröfvas lämpligt att åt Adjunkten
uppdraga att tills vidare föreläsa och examinera i kriminalrätten (för hvilket besvär
det af Ständernas anslag till en ny juridisk profession influtna betydliga be
lopp
lemnar tillfälle till ett särskildt arfvode), kunde någon “förflyttning“ till annan
tjenst så mycket mindre derigenom för honom anses åvägabragt, som det just hörer
till Adjunkternas tjensteåligganden att bestrida slika vikariater.
På alla dessa skäl, finner Konsistorium academicum Rikets Ständers mening
med det gjorda anslaget till en ny profession inom Juridiska fakulteten otvetydigt
vara den, att statsrätt, såväl inre som yttre, bör blifva denna lärostols bufvudämne
och föremål för ständigt fortgående föredrag äfven här vid Universitetet, samt Kongl.
Majit lika otvetydigt hafva antydt Sin nådiga vilja att i detta afseende gå Rikets
Ständers önskan till mötes; hvadan, och i enlighet med Kongl. Maj:ts och Eders
Kongl. Höghets nådiga befallning till Konsistorium att, utan förbiseende af Rikets
Ständers i afseende på statsrätten år 1840 gjorda hemställan, inkomma med underdånigt
betänkande rörande en lämpligare och på vetenskapernas inre sammanhang
mera grundad fördelning af läroämnen mellan de särskilda professionerna inom Juridiska
fakulteten, Konsistorium får i underdånighet föreslå och tillstyrka, det en sådan
fördelning af de särskilda professionernas läroämnen inom Juridiska fakulteten
härstädes måtte åvägabringas, att, enligt Rikets Ständers framställning, den nu lediga
professionens läroämne måtte blifva statsrätt, såväl inre sorn yttre, med synnerligt
afseende pä Sveriycs grundlagar och konstitutionel la institutioner, samt att
för den tid, laghistoren ensam kommer att utgöra läroämne för en särskild profession,
och i följd deraf behof kan förefinnas, att kriminalrätten af särskilt tillförordnad
lärare upprätthålles, Adjunkten måtte i nåder förordnas att i denna sistnämnde vetenskap
tills vidare föreläsa och examinera. Uti det hos Konsistorium vid öfverläggning
härom hållna protokoll, hvilket bifogas, äro jemväl ledamöters skiljaktiga
meningar intagna. Lund den 13 December 1850.
Underskrifter.
Rätteligen afskrifvet ur Konsistor» academici i Lund konsept-brelbok, betygar
ex officio
Chr. Naumann.
Linköpings stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af
(likets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Konsistoriernas räkenskaper
för åren 1848 oell 1S49.
Stor mäktig ste Al ler nådigs te Konung!
I anledning af hvad i Rikets Ständers Revisorers berättelse, angående granskning
af statsverkets styrelse och förvaltning för åren 1848 och 1849, förekommer,
rörande anslaget till stipendier åt elever vid Linköpings stifts Folkskolelärare-seminarium,
får Domkapitlet, til! åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, afgifva
underdånigt utlåtande.
Vid öfverseendet af redogörelsen för ifrågavarande anslag under nämnde revisionsår,
hafva Rikets Ständers Revisorer fästat uppmärksamhet derå, att den, för de
båda åren, till ett sammanräknadt belopp af 2,666 R:dr 32 sk. banko anvisade anslagssumma,
icke blifvit helt och hållet använd, utan att en behållning af 781 R:dr 32 sk.
uppkommit, samt, då det deraf visat sig, att de anslagna medlen icke på långt när varit
för ändamålet behöfliga, anmärkt, det dylika anslag borde till ett, det verkliga
behofvet närmare motsvarande, belopp bestämmas.
Jemlikt föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga cirkulärbref den 4 Augusti
1845, åligger det Domkapitlet att, årligen inom Mars månad, till Eders Kongl. Majit
i underdånighet insända uppgift, ej mindre ä antalet af elever, som njuta undervisning
vid det under Domkapitlet lydande Folkskolelärare-seminarium, än å beloppet
af den summa, hvilken erfordras till stipendier åt dem af dessa elever, som deraf
böra komma i åtnjutande. Men då, enligt 5 §. 5 mom. i Eders Kongl. Majits
nådiga stadga angående folkundervisningen i riket af den 18 Juni 1S42, stipendier endast
få tilldelas behöfvande och skickliga skollärare-elever, och pröfningen, isynnerhet
hvad elevernas skicklighet angår, ej kan med tillförlitlighet företagas förr, än vid
ärsexamen, som anställes vanligen i Juni månad, har Domkapitlet icke kunnat annat
än förslagsvis, i förhållande till seminarie-elevernas antal, för året uppgifva det
stipendiebelopp, Domkapitlet ansett behöfligt. Och när sedermera Domkapitlet skridit
till utdelning af stipendier, har ett mindre antal, än hvad tillgångarne medgifvit,
befunnits böra komma i åtnjutande af understöd, hvarigenom behållning uppstått.
Domkapitlet har sä mycket mindre kunnat motse någon erinran från Rikets Ständers
Revisorers sida i anledning af detta förhållande, som Domkapitlet dels icke förmodat,
det anslaget nödvändigt måst helt och hållet användas under det är, för hvilket
det blifvit anvisadt, och dels icke, för sin del, kan finna någon oriktig hushållning
med berörde statsmedel bestå deruti, att någon del deraf besparas från det ena året
till det andra, för att sedermera användas till sin bestämmelse, 0111 under ett följande
år tilläfventyrs så ökadt behof inträder, att detsamma ej kan af årsanslaget fyllas,
hvilket, så länge Seminarie-inrättningen fortfarande, såsom nu, besökes af ett
större antal elever, lätt kan inträffa, då i alla läll behallningarne noggrant, år från år,
redovisas och vårdas för statens räkning. Att, såsom Rikets Ständer äskat, närmare
bestämma anslagssummans belopp efter behofvet för hvarje år, låter sig svårligen
göra, då, såsom Domkapitlet redan baft nåden anföra, uppgift å den ungefärligen
behöfliga summan mäste meddelas på förhand och innan Domkapitlet kan pröfva,
huru många elever egentligen finnas förtjenta af understöd. Dessutom, och då det
— 360 —
för Seminarium utgående årliga anslaget af 666 Kalr 32 sk. banko, oansedt Läroanstalten
genom dess förening med en här i staden befintlig, genom enskild donation
inrättad, folkskola njuter betydlig lindring i utgifter, i alla fall befunnits vara otillräckligt
till bestridande af oundgängliga kostnader, bar Domkapitlet funnit sig nödsakadt,
på det ej läroanstalten, genom brist på tillgångar, skulle förfela sitt ändamål,
eller dess verksamhet i ett eller annat afseende afstanna, att, ehuru högst sparsamt
anlita stipendie-anslaget, sorn är sammanfordt i en och samma räkenskap med de
för sjelfva inrättningen afsedda medel; hvarigenom Domkapitlet desto mindre anser
sig- hafva dragit dessa medel från sin bestämmelse, som de utgifter, hvilka på detta
sätt blifvit bestridda, annars måst genom elevernas sammanskott, med andra ord
af deras stipendier bestridas. — Till följd häraf, har också blifvit nödigt, att alltid
någon behållning finnes inneliggande, för att, vid förefallande behof, genast vara att
tillgå. Detta förhållande torde äfven få gälla såsom ett välgrundadt skäl, hvarföre
ej heller den anvisade stipendie-summan användes. Men för att undvika sistberörde
medels användande till annat än direkt understöd för eleverna, ehuru sådant hittills
varit af nödtvång påfordradt, anser sig Domkapitlet böra begagna tillfället att, i
sammanhang med förevarande fråga, uti särskild underdånig skrifvelse, framställa
behofvet af förökadt anslag till Seminarie-anstalten till det afseende, Eders Kongl
Maj :t finner i nåder för godt derå fästa.
Med djupaste undersåtliga vördnad, nit och trohet, framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj.ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
Joh. Jak. HEDRÉN.
L. LAURENIUS. Joh. WALLMAN.
C. M. FALLENIUS.
Linköpings Domkapitel den 18 Februari 1852.
</. Friedleif.
Skara stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Konsistoriernas räkenskaper
för aren 1848 och 1849.
Stormäktigste Aller nådigste Konung!
, .TiU ur"(.'crda/,iS åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, får Konsistorium
afgifva följande underdåniga utlåtande, i anledning af den anmärkning, som
— 361 —
i Rikets Ständers Revisorers sednast afgifna berättelse förekommer, rörande en i
räkenskaperna för Skara stifts Gymnasiekassa balanserad fordran i framlidne Majoren
Ekermanns konkurs.
Konsistorium, som inför Kongl. Kammarrätten sökt ådagalägga, att Konsistorium
iakttagit hvad på det bordt ankomma, för bevakande och indrifvande af Gymnasiekassans
ifrågavarande fordran, har två särskilda gånger beslutat återstodens afskrifning,
men ej kunnat få afskrifningen godkänd i Kongl. Kammarrätten, hufvudsakligen
af det skäl, att Konsistorium ej kunnat prestera vederbörligt sysslomannabevis
om slutliga utgången af konkursen efter framlidne Majoren Ekermann, ehuruväl det
alltsedan år 1825 här varit allmänt antaget, att någon utdelning i denna konkurs icke
vidare är att förvänta. Under tiden har likväl, för att få den Ekermannska konkursen
slutligen utredd, mot sysslomännens arftagare rättegång blifvit börjad, i hvilken
äfven Konsistorium deltager, och detta mål beror för närvarande på Kongl. Götha
Hofrätts pröfning. Vid sådant förhållande, har Konsistorium ansett böra i oftanämnde
afskrifningssak bero vid hvad hittills blifvit åtgjordt, intilldess åtminstone Kongl.
Hofrättens utslag fallit, hvilket sannolikt snart nog lärer vara att förvänta.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. A. BUTSCH.
P. G. ALANDER.
N. SALANDER.
A. Lundberger.
Lunds stifts Konsistor»
underdåniga tillåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Konsistoriernas räkenskaper
för åren 1848 oell 1849.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning att afgifva
underdånigt utlåtande, i anledning af den, uti meddeladt transsumt af Rikets Ständers
46.
J. TORIN. J. COLLÉN.
J. BJÖRKEGREN.
Skara Domkapitel den 3 Mars 1852.
— 362 —
Revisorers berättelse angående statsverkets granskning för åren 1848 och 1849, förekommande
anmärkning, att Rektor vid Ystads skola hvartdera revisionsåret af influtna
så kallade termiuspenningar utbetalt 2 Riksdaler, såsom arfvode till den person,
hvilken inkasserat dylika afgifter af vederbörande föräldrar och målsmän, som
icke sjelfmant desamma till Rektor lefvererat, får Konsistorium underdånigst förmäla,
att, redan den 13 November 1850, på sätt underdånigst bifogade protokollsutdrag utvisar,
Konsistorium vid det af Rikets Ständers Revisorer anmärkta förhållande fästat
sin uppmärksamhet och genom meddelande af föreskrift för Rektor, huru han med
tredskande föräldrar och målsmän borde förfara, för framtiden undanröjt all anledning
till anmärkning af nu förekommen beskaffenhet. Då Konsistorium förmodade
den anmärkta åtgärden snarare tillhöra Kongl. Kammarrättens granskning och pröfning,
än att den skulle komma att utgöra föremål för Rikets Ständers Revisorers
beifran, lät Konsistorium Rör sin del bero vid hvad genom ofvannämnde Konsistoriebeslut
vidgjordes, utan att öfver den redan skedda utbetalningen sig vidare yttra.
Remissakten återgår underdånigst. Med all undersåtlig vördnad, nit och trohet
framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdänigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
H. REUTERDAHL. H. M. MELLIN. E. G. BEING.
H. F. CEDERGREN. A. V. SUNDBERG.
Lunds Domkapitel den 18 Februari 1852.
./. A. Quiding.
Utdrag af Lunds Domkapitels protokoll
den 13 November 1850.
§• 14.
Med anledning deraf, att den utaf Rektorn vid Ystads skola, Magister P. S.
Wåhlin, ingifna redovisning för de, genom Kongl, cirkulärbrefvet den 6 Juli 1849, påbjudna
terminsafgifter med 5 R:dr banko af hvarje, .icke medellös, yngling för förflutna
läsåret, det inhemtades, dels att 4 R:dr banko blifvit af samma medel utbetalda
till den vaktinästaré, sorn uppburit af de icke frivilligt betalande denna afgift,
dels att tvänne ynglingar J. Svenssons och J. Lembkes målsmän vägrat afgiften°erlägga
för sistliden vårtermin,
— 363 —
beslöt Konsistorium meddela Rektor Wåhlin, att, hvad angick det åt vaktmästaren
utbetalda arfvode, Konsistorium förmodade Kongl. Kammarrätten icke komma att
detsamma godkänna, men att Konsistorium ville, då det redan vore utbetaldt, för sin
del, låta dervid för denna gång bero, samt att, beträffande de uppgifna ynglingarnes
tredskande målsmän, Rektor Wåhlin ägde att hos Magistraten på stället begära
handräckning till afgifternas uttagande och kostnadsfria tillhandahållande åt Rektor,
som för framtiden alltid hade denna utväg till erhållande af de stadgade afgifterna
af dem, som på utsatt uppbördsdag desamma icke erlade, hvarigenom allt arfvode
för uppbörden, som i författningarne icke är medgifvet, kunde undvikas; och böra
de nu ifrågavarande tvänne tredskande målsmännens afgifter uti näst afgifvande räkning
redovisas; hvarom allt Rektor Wåhlin, genom utdrag ur detta protokoll, skulle
till efterrättelse förständigas. Ut supra.
In fidem
J. A. Quiding.
Öfverståthållare»,
med öfverlemnande af elt från Stockholms
Stadsnåmnd infordradt underdånigt
utlåtande.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning genom remiss al den
30 sistlidne Januari, får jag härjemte i underdånighet öfverlemna Stockholms Stadsnärnnds
affordrnde underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers
uti afgifven berättelse gjorda framställning i afseende å det af statsmedel utgående
årliga anslag, 1,000 R:dr, till Stockholms stads kurhusinrättning.
Jemte remisshandlingens återställande, har jag nåden med djupaste vördnad,
trohet och nit framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
umlerdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
J. HAMILTON.
Stockholm den 9 Mars 1852.
Pehr H:son Ström.
— 364 -
Stockholms Stadsnämnds
underdåniga utlåtande, i anledning af
en anmärkning vid redogörelsen för
statsanslaget till nämnde stads fattigvård.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Med anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers framställning,
att då af de från statsverket utgående anslag å 2,094 R:dr 8 sk. till löner åttrenne
Fattigläkare och till medikamentspenningar, samt å 1,000 R:dr till medikamenter vid
Stockholms stads och läns kurhus, det förra beloppet af Eders Kongl. Majtts och
Rikets Statskontor anordnats till Stockholms Stadsnämnds och det sednare till Kurhusdirektionens
disposition, men ifrågavarande anslag å tillsammans 3,094 R-.dr
8 sk. vore i riksstaten upptaget under titel: allmänna fattigvården i Stockholm,
n r* h ^ fnrlcivö mn ilon l-v /-v... M I... t*.... /I4 .1 _ .1 •  *' 1
I •• i i A/in ■»
derbörande disponeras, får, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss, Stadsnämnden
i underdånighet anföra, att, enär vården om veneriska patienter omfattar
ntt 4/1»» /I nrxniif lim» h nK ^ ..E I. II 11 , /.
_ 1 •• t >1 -» • •
ligen icke lyder under Stadsnämnden, utan, håde i afseende å förvaltning och redovisning,
utgör en från hufvudstadens fattigvårdsinrättningar fullkomligt °skiljd stiftelse;
Stadsnämnden, för sin del, anser det icke vara lämpligt att, i enlighet med
Revisorernes åsigt, ofvannämnde kurhuset tillkommande anslag, 1,000 R:dr, af den
orsak, att detsamma linnes i riksstaten upptaget under den, efter Stadsnämndens
förmenande, mindre egentliga titel: “allmänna fattigvården i Stockholm,“ skall till
Stadsnämnden ingå, för att af Nämnden derefter till Kurhusdirektionen utbetalas,
hvarigenom endast onödig omgång och tidsutdrägt konime alt äga rum; vid hvilket
förhållande, och då Revisorerne icke haft något att erinra emot sättet för medlens
användande, Stadsnämnden, som inhemtat, att. Eders Kongl. Maj t, under den 4 December
1S49, i nåder förordnat, att omförmälda 1,000 R:dr, hvilka, jemlikt Kongl,
brefvet den 26 Mars 1822, utgått till Stockholms stads och läns gemensamma kurhusinrättning,
skola, fran och med 1850 års början, för stadens kurhus ensamt användas,
underdånigst hemställer, huruvida Revisorernes förevarande framställning må
till någon åtgärd föranleda.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste All ernådigste Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
t
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
ABR. Z. PETTERSSON.
_ - - . vo.r. ShulsoHmndens vice Ordförande.
Stockholm den 16 tebruari 1852.
F. Richler.
«
— 365 —
Riksarkivariens
underdåniga utlåtande, i anledning af
en Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid expensinedelsredogörelserna
för åren 1848 och 1849.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majit har, medelst nådig remiss af den 30 Januari, befallt mig inkomma
med underdånig förklaring öfver tvänne af Rikets Ständers sednast församlade
Revisorer vid statsräkenskaperna för åren 1848 och 1849 gjorda anmärkningar,
rörande Riksarkivet; och får jag, till underdånig åtlydnad häraf, nåden upplysa:
vidkommande anmärkningen om bristande redovisning för de Etthundra
femton Riksdaler banko, hvilka, med stöd af Kongl, brefvet den 23 November
1849, blifvit af mig i Statskontoret lyftade, för att till arfvoden åt
extra-ordinarie Amanuenser vid Riksarkivet användas,
att redovisning för denna, af mig i December månad 1849 lyftade, summa afgifvits
i sammanhang med redovisningen för enahanda, på grund af anförda Kongl,
bref, under loppet af år 1850 lyftade och disponerade arfvodesmedel till ett belopp
af 460 Riksdaler banko; hvilken redovisning, den 6 Februari 1851 af mig inlemnades
till Statsrådet och Chefen för Ecklesiastik-departementet, under hvars tillsyn
Riksarkivet sorterar; och
vidkommande anmärkningen om användande af expensmedel till inköp af
åtskilliga äldre böcker och kartor för Riksarkivets behof,
att jag, såsom Chef lör Riksarkivet, icke har under min vård och förvaltning
några expensmedel anvisade; att de utgifter, som under året för Riksarkivet ifrågakomma,
omedelbart, genom räkningarnes företeende och godkännande uti Ecklesiastik-departementet,
af dettas expensmedel hetäckas; att, för öfrigt, åtskilliga arter af
det arbete, som i Riksarkivet förekommer, är af natur att sådana subsidier, som
från, isynnerhet äldre, tryckta historiska skrifter och handlingar kunnahemtas, icke
gerna, särdeles hvad forskning angår, kunna undvaras, helst den boksamling, Arkivet
äger, för de äldre tiderna är ganska ofullständig; och att, i alla fäll, beloppet
af de nu anmärkta summorna i detta afseende för åren 1848 och 1849 ické billigtvis
torde, kunna anses ådagalägga något slöseri.
Återställande remissakten, har jag nåden med djupaste vördnad framlefva,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
J. J. Nordström.
Stockholm den 5 Februari 1852.
— 366 —
Kongl. Sundhetskollegium,
med underdånigt utlåtande af Direktionen
för Ortopediska institutet.
Stormäktigste Allernadigste Konung
1 enlighet med Eders Kongl. t\laj:ts nådiga befallning uti remiss den 30 nästIidne
Januari, har Sundhetskollegium infordrat Direktionens öfver Ortopediska institutet
i Stockholm underdåniga utlåtande i anledning af Rikets Ständers Revisorers
sednast afgifna berättelse, i hvad densamma angår granskningen utaf nämnde
instituts räkenskaper för åren 1847 och 1848; och då Kollegium detta utlåtande i
underdånighet öfverlemnar, får Kollegium tillika vitsorda uppgiften derutinnan, att
inom föreskrifven tid årliga berättelser om institutets verksamhet blifvit Kollegium
meddelade.
Remisshandlingarne återfölja, och Kollegium framhärdar med djupaste vördnad,
nit och trohet,
S[tormäktigste Allernadigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. .1. EKSTRÖMER.
M. i\I. AF PONTIN. Dan. EKELUND. E. G. ENGBERG. F. Th. BERG.
Stockholm den 26 Februari 1852.
•/ Ljungberg.
— 367 —
Ortopediska institutets
Direktions
underdåniga utlåtande, i anledning af
1S51 års Revisorers berättelse om
granskningen af nämnde instituts räkenskaper.
Stormäktigste Aller nådi g ste Konung!
1 anledning af en från Kongl. Sundhetskollegium till Direktionen vid Gymnastiskt-ortopediska
institutet ställd skrifvelse af den 3 i denna månad, med anmodan
att, till åtlydnad af en från Eders Kongl. Majit ankommen nådig skrifvelse af
den 30 sistlidne Januari, afgifva underdånigt utlåtande, i hvad angår den del af Rikets
Ständers Revisorer sednast afgifna berättelse, som rörer ofvannänmde institut,
får Direktionen i djupaste underdånighet meddela följande:
Till uppfyllande af de förpligtelse!- från institutets sida, hvilka äro fästade såsom
vilkor för utbekommande af statsanslaget till nyssnämnde inrättning, hafva de
7 dertill bestämda friplatserna för medellösa oafbrutet varit upptagna af sådana patienter;
och har Direktionen icke allenast, tid efter annan, sjelf tagit kännedom om
dessa patienter, deras behandlingssätt och resultaterna af detsamma, utän ock såväl
af institutets Föreståndare erhållit qvartalsrapporter om nämnde patienter, såsom äfven
emottagit deras egenhändiga intyg, att de erhållit den afsedda behandlingen;
hvilka rapporter och intyg, tillsammans med en fullständig matrikel öfver patienterna,
förvaras vid institutet. Årsberättelser om dessa patienters sjukdomar och kurer
hafva äfven, till åtlydnad af föreskrifterna, blifvit, inom Januari månads slut, hvarje
år till Kongl. Sundhetskollegium inlemnade.
Direktionen, som ansett, att, sedan institutets Föreståndare, såsom ofvan nämndt
är, qvartaliter redogjort för uppfyllandet af de åtagna förbindelserna, det skulle vara
en onödig omgång att först, till sin disposition, från Eders Kongl. Maj:ts Statskontor
reqvirera de anslagna medlen, och sedan låta Föreståndaren utqvittera dem hos
Direktionen till alldeles samma belopp, har derföre hellre valt att, i enlighet
med ett i Kongl. Statskontoret gillad t formulär, för hvarje qvartal befullmäktiga Föreståndaren
att medlen i Kongl. Statskontoret sjelf uppbära och qvittera. Särskild
räkeuskapsföring och på denna grundad redovisning har, på sådant skäl, blifvit i Direktionens
tanke obehöflig och öfverflödig; och ligger häruti förklaringen hvarföre
någon särskild redovisning ej blifvit till Rikets Ständers Revisorer aflenmad.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste Allernadigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
M. M. AF PONTIN. Abr. z. PETTERSSON.
G. F. SMERLING. Fr. THOLANDER. Johan SCHÖN.
Stockholm den 25 Februari 1852.
- 368 —
Styrelsens öfver
Ultuna Landtbruksinstitut
underdåniga utlåtande, i anledning af
1851 års Revisorers berättelse om granskningen
af Landtbruksinstitutets räkenskaper.
S t orma k tigs te All ernå digste Konung!
Genom nådig skrifvelse af den 20 i förra månaden, har Styrelsen öfver Ultuna
Landtbruksinstitut blifvit anbefalld att afgifva underdånigt utlåtande, hvarföre institutets
räkenskaper för åren 1848 och 1849 icke aflemnats till sednast församlade Rikets
Ständers Revisorers granskning, och får Styrelsen, i anledning häraf, i underdånighet
anmäla, att institutets räkenskaper och förvaltning för bemälte år, i den
ordning Eders Kongl. Maj:ts för institutet utfärdade nådiga stadgar, $)§. 34 och 35,
föreskrifva, granskats och godkänts af de Revisorer, som dertill blifvit utnämnde,
och hvilkas berättelser öfver revisionerna för bemälte håda år, i öfverensstämmelse
med hvad i institutets stadgar, §. 37, föreskrifves, blifvit af institutets Styrelse till
Eders Kongl. Maj:ts Civil-departement insända.
Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse om det nu för institutet beviljade högre
årliga anslaget, samt den i sammanhang dermed gifna befallningen att' till Rikets
Ständers Revisorers granskning insända institutets hufvudräkenskaper, hade Styrelsen
nåden att emottaga den 1 sistlidne November, och förmodade Styrelsen, att föreskriften
om öfverlemnande af institutets räkenskaper till Rikets Ständers Revisorer
icke skulle hafva retroaktiv verkan för de år, rörande hvilka revision i behörig
ordning redan skett samt decharge erhållits för institutets hela förvaltning; men skall
Styrelsen till kommande revisioner, för de år dessa omfatta, till följd af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga befallning, öfversända institutets räkenskaper.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trollet och nit framhärdar,
Stormäktigste Alle må digste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
R. von KRiEMER.
Ultuna den 10 Februari 1852.
J. Arrhenius.
— 369 —
REGISTER
öfver
Rikets Högloft. Ständers är 1851 församlade Revisorers berättelse, angående
granskningen af statsverkets samt dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning, jemte de, i anledning af samma
berättelse, till Kongl. Majd afgifva underdåniga utlåtanden.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandenn.
Afkortninqar
sid.
12.
Aftöninys-afdelnings, Krigs-holley ii, räkenskaper
Afviftrirtn i .1 mntl and
...
»
106—110.
170_171.
281—283.
— i Stora Kopparbergs län
?>
yy
171—172.
Akademiens för de fria konsterna räkenskaper
yy
190.
— Krigs-
dito
yy
113-114.
283—2S4.
— Krigsvetenskaps-
dito
yy
121.
— JMildt bruks-
dito
yy
172—173.
— Lunds.
dito
yy
215—216.
347—358.
— Musikaliska
dito
yy
190—191.
— Svenska
dito
yy
187.
— Upsala
dito
yy
213—215.
343—347.
— Vetenskaps-
dito
yy
185—187.
— Vitterhets-, historie- och
antiqvitets- ,
dito
yy
188—189.
Aktoratsräkninqar, Kammarrättens,
227—228.
Allmänna barnhuset
203-212.
336—343.
Allmänna garnisonssjukhuset.
yy
119—121.
Allmänna hospitals- och barnhus-fonden
yy
193—194.
327.
Allmänna magasins-fonden
yy
45—46.
— — ärendena
yy
42—46.
Allmänna väg- och vattenbyggnader
yy
138—141.
300—301.
Amiralitets-kriqsmans-kassan
yy
145.
306—307.
Anordningar ä besparinqarne
yy
31—34.
— ä extra utqiftsanslaqen
yy
23—30.
— å öfverskottena
35-36.
Arbetshus-fonden i Norrbottens län
169—170.
313—314.
Arfvoden för Revisorernes biträden
yy
232.
Arméens, Indelta, nya mötesfond
yy
96—98.
276—278.
Arméens pensions-kassa
yy
143—145.
305.
Artilleri-afdelning, Krigs-kol/egii,
räkenskaperna för ordinarie statsanslaget ....
yy
70-74.
257—258.
260, 262—263.
•filp pvtr3 <111 n
75—78.
258—259,
260—262.
åUl CAI*0 uiiu
»
Bilagan litt. D. vid
76.
47.
— 370 —
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Artilleri-st abens räkningar
sid.
115—116.
Avesta Krono-inspektion
42.
Balanser, proprie
34.
Barnbördshuset
202—203.
Barnhus, Stockholms allmänna
yy
203—212.
336—343.
Barthelemys, kolonien S:t, räkenskaper
yy
229—230.
Behållningar, reserverade å hufvudtitlarne
Bergsskolan i Fahlun
15.
j)
221—222.
Berättelser, mottagna af Llevisorerne.-
1.
Besparingar, statsverkets
yy
14—15.
anordningar derå
yy
31—34.
Beväringsmanskapets vapenöfningar, anslaget till
yy
89—94.
274—276.
Bibliotheket, Kongl.
j»
191—192.
Boställskassan, Militie-
106—107.
Brandväsendet och yttre Iyshållningen å Stock-
holms slott
..
177—178.
321—322.
Brister i statsanslagen
13—14.
— i statsverkets inkomster, Bil. A. och B. vid
)j
11.
Byggnadsmedel, Stockholms slotts
yy
175—177.
321—322.
yy
76—78.
Carlskrona station af Flottan
yy
130—132.
294—295.
Carolinska Mediko-kirurgiska institutet
yy
57—60.
249.
Centr al-institutet, Gymnastiska
yy
223.
Civilstatens pensions-inrättniny
yy
142.
Bilagan litt. J. vid
142.
Danviks hospital
yy
196—201.
329—335.
Depositions-räkningar, Öfverstäthallare-embetets
Kanslis
167.
Drottningholms och Svartsjö slotts räkenskaper
yy
178—179.
323—325.
Drottninghuset , 1.. ^
yy
201—202.
Ekeplantering ar ne...
yy
49—50.
Elementarskolan i Stockholm
221.
Elevskola, Svenska Trädgårdsföreningens
yy
222—223.
En per mille fonden
y>
85—86.
267—272.
Exercis-sqvadronerna J-iA
yy
87—89.
273—274.
Extra utgifter
yy
23—30.
Expensmedels-anslag för Krigskollegium m. fl. verk
yy
103—104.
244, 279.
Expensmedels-räkningarne
..
229.
365.
Fahlu bergsskola
a
221—222.
Fattigvården i Stockholm
»
227.
363—364.
Flottans station i Carlskrona
yy
130—132.
294—295.
— i Götheborg
yy
134—135.
298—300.
— — i Stockholm
yy
132—134.
295—298.
Flyinge och Dalby kungsgårdar och hingstdepot
yy
161—163.
Formulär till rikshufvudbok m. m
9—11.
233.
Fortifikations-af delnings ± Krigs-kollegii, räkenska-
• -'*! perV
78—85.
263—272.
Bilagan litt. E. vid
80.
Fredius, N. A., förslag till rikshufvudbok m. m.
yy
2—11.
233.
■
— 371 —
Fria konstania, Akademien för  -
Fyringsstai.cn
Fängelserna, och arbetsinrättning arne i riket
Bilagorna litt. K., L. och M. vid
Författningssamling rörande krigsmakten till lands
— rörande sjöförsvaret
För slags-anslagen, brister och besparingar å
Försvarsverket till sjös, extra anslaget för
— ordinarie dito
Bilagan litt. G. vid
Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper
Bilagan litt. G. vid—.
Garnisons-förstärkningen i Stockholm
Garnisonssjukhuset, allmänna
General-krig skommissariatet
Gevär s-tillverkning en
-
Gripsholms slotts räkenskaper
Grundfond, statsverkets
Gymnastiska central-institutet
Götheborgs station af Flottan
flaga lustparks räkenskaper T
— lustslotts dito  -
Hamn-anläggningar
Handels- och sjö/ärts-fond, Sveriges enskilda,
— Sveriges och Norriges gemensamma
Hemfärdsp enning ar för afskedade militärer
Hingst-depot, Flyinge
Holländerie^', Stam-
Hospitals- och b ar nlius-fonden, allmänna
Hufvudbok för Statskontoret
Hvitfeldtska stipendiefonden
Jagtkassefonden  -
Jemtland, afvittring arne dirstädes
Jemtlands reservmedels-kassa - -
Indelta arméens nya mötcsfond  *  --
— regementenas räkenskaper  - ...
Ingeniör-corpsens dito
Inkomster, statsverkets
-
Bilagorna litt. A. och B. vid
Institutet för blinda och döfstumma  -
Intendents-afdelning, Krig skol leg ii  -
Invalidhus-fonden  -
Invalid-inrättningen, f. d.
Inventering af de i Räntekammaren förvarade
säkerhetshandlingar --- -
Kammarrättens aktoratsräkningar
Karantäns-kommissionen i Stockholm
Kartasigillata-verket -v
Kolonien S:t Barthelemys räkenskaper
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
sid.
190.
136—137.
145—156.
307—310.
154.
105.
130.
292—293.
13—16.
234.
129—130.
127—129.
292—293.
130.
127—130.
292—293.
130.
126—127.
119—121.
122—125.
286—291.
76.
181—182.
17—19.
223.
134—135.
298—300.
181»
180.
325—326.
141.
65—66.
252—253.
66—67.
252—253.
121—122.
161—163.
162—163.
193—194.
327.
6—11.
233.
224—225.
47—48.
170—171.
107—108.
96—98.
276—278.
110.
112.
11.
11.
231.
87—105.
272—281.
116—119.
284—286.
»
117—119.
284—286.
35.
234.
227—228.
61-62.
36—38.
yy
229—230.
Revisionsberättelsen.
Kommandoexpeditions, Landt försvarets, räkenskaper sid. 114—115.
— — Sjöförsvarets, dito „
Kommendants-expeditions, Öfver-, räkenskaper
Konsistoriernas räkenskaper
Kontrollverket  !>.
”
Konvoj-kommissariatets fonder
Kopparbergs läns afvittringsverk
Korrektions-inrättningarne  ” 147 \,%*
Hil. litt. K., L. och M. vid
Kreditivct för Stockholms garnisons förstärkning
år 1848
Kreditiv-fonden, Spantnåls-,
Krit/s-akademiens räkenskaper  —j
1:37—138.
115.
216-218.
40—41.
64—67.
171—172.
Krigs-kollegii
dito
aflöning
Bil. litt. F. vid
Aflönings-afdelnings räkenskaper
Artiller'i-afdelnings dito för ex
-
tra statsanslaget
dito för ordinarie dito.
Bil. litt. D. vid
expensmedelsanslag
,
f ortifikations-afdelnings räkenskaper
Bil. litt. E. vid
n
— lntendents-afdelnings räkenskaper „
— /. d. Inderhull s-af delnings dito „
_ f. d. Utrednings-afdelnings dito „
KrigskommissariatetS räkenskaper
n
Krigsmanshuskassa, Wadstena
Krigsmanskassan, Amiralitets-,
Krigsvetenskaps-akademiens räkenskaper
Kronans hus i Stockholm, Öfverståthallare-enibetets
Kanslis räkning för,
n
Kronoarbetscorpsen
Kruttillverkningen
Landsböcker, Länens,
Landtbruks-akademiens räkenskaper
”
Landtbruks-institut, Ultuna
Landtbruksmöte! i Norrköping  - ti
Landtförsvar s-departementets Kommando-expeditions
räkenskaper
;
Landt mäter i-k ont orets dito
Lasar ef ts-direktionens dito
Liggare för statsverkets utgifter
’’
Linköpings stifts Konsistorie räkenskaper
Liqvider med Riksgäldskontoret
154.
126—127.
44—45.
113—114.
70—110.
109—110.
110.
106—110.
75—78.
70—74.
76.
103—104.
78—85.
80.
87—105.
87—99.
101—105.
122—125.
108—110.
145.
121.
166—167.
147—154.
72—73.
168—169.
172—173.
231.
227.
114—115.
51.
195—196.
11.
217.
11.
Utlåtandena.
359—363.
237—241.
252-253.
307—310.
235.
283—284.
256—283.
282.
281—283.
258—259.
260—262, 263.
257—258.
260—263.
244, 279.
263—272.
272—281.
273—278.
279—281.
286—291.
306—307.
257, 258, 260.
368.
328.
233.
359—360.
— 373
Revisionsberättelsen. Utlåtandena.
Lots- och fyringsverket  sid. 136—137.
Lunds stifts Konsistorii räkenskaper. -  „ 217. obl obo.
Lunds Universitets dito
„ 215—216. 347—358.
Lustslottens dito
„ 178-184. 323—326.
LyshåUningen, yttre, å Stockholms slott  „ 177-178. 321-322.
Länens landsböcker
» 168 169.
Länsfängelse-bgggnaderna
„ 134 1^
Magasins fonden, allmänna
,, 45 4b.
Magasins är et idena, dito
» 42 4b.
Miiitieboställs-kassan  » 106—107. 282.
MUitärförfattnings-samlingen  -  „ ^ k
Minister staten, utgifter för  » ™
Bilagan litt. C. vid.  » ")•
Museibyggnaden, National-
»
Museum, Kongl ■  » , J. 1Q1
Musikaliska Akademiens räkenskaper
Myntverket  -  38-40. m-23/.
Mötes fond, indelta Armeens nya  » .
Mötespassevolans-fonder na, de förenade  . 04 9b. 2/b.
Nationalmusei-byggnaden
»
Naturhistoriska Riksmuseum
» 1,7.
Navigationsskolorna
» ?77
Bilagan litt. H. vid  *> "1.
Normalskola, Vexelundervisning ens .. » 219 220.
Norrbottens hästjäg ar e-sqvadrons fond
» 1®°.
Norrbottens läns arbetshus-fond  » '
Norrköpings landtbruks mötes räkenskaper  „ 22/.
Nya elementarskolan i Stockholm  » ffp, 07a
m/a mötes-fonden
--- >> 5T-oa ” ’
Oförutsedda militärutgifter, utbetalningar af anslaget till „ -4—28.
Ordensgillet, Seraf mer-
» 1J3—1J4. o- '•
Ortopediska institutet
» *31.
Ottenby stuteri
- ------  » or as 276—278
Passevolans-fonden, nya mötes- —
„ 9b 98.
Passevolans fonderna, de förenade mötes-
„ »4—J5.
Passevolans fonden, Tross- ->'» 39.
Pensions-inrättning, Civilstatens
» 14* •
Bilagan litt. J. vid
» U3_145 305
Pensions-kassa, Armeens  —- » qVu
Pharrnaceutiska institutet  - 55 .8
Postverket
”
Publika hus och byggnader t Stockholm
» b8-b9, lbb-lb/. 2o4 -J0-
Regementenas räkenskaper  - ---  » 110.
Rese- och traktamentspenningar, anslaget till ... ....... „ l®:.
dito under 4:de hufvudtiteln „ 81—104. 280.
Reservationer mot lfevisorernes beslut
„ 2.31.
Reservationer å statsanslagen
„ 15-
Reservfonden  -
„ 1 •
Reservmedels-kassa, Jemtlands  » l iwo.
Revisionsberättelsen.
Restantier  sid. 11—12.
Revision, tiden för nästa
„ 232.
Riksarkivets expensmedels räkning
„ 229.
Rikshufvudbok, förslag till tig
„ 2—6.
Rikshufvudbokens kapitalräkningar. Tabellerna N:s 1 och 2.
Riksmuseum, naturhistoriska
„ 185—187.
Riksstatens anslag, brister och besparingar ä utgiftstitlarne „ 13—16.
Räkenskaper, statsverkets, formulärer till
„ 2—11.
Salpeter fonden  u_  „ 163—166.
Sammandrag af rikshufvudböckernas kapitalräkningar.
Tabellerna N.ris 1 och 2 vid  ,, 11.
Serafimerordetis-gillet
„ 193—194.
— lasarettet
„ 195—196.
Sjö försvars-departementets Kommando-expeditions räkenskaper
„ 137—138.
Skara stifts Konsistorii dito
,, 217.
Skura v eter inär-inrättning
„ 60—61.
Skogs-institutct
„ 48—49.
Skogsplanterings-kassan  „ 46—47.
Slottsbgggnads-medlen
,, 175—177.
Sockenkartor, anslaget, till
„ 51.
Spantnål in natura, statsverkets
„ 43.
Spanmäls-kreditiv-fonden  -  „ 44—45.
Stall- och mag astris-bgggnaderna i Ystad  „ 86—87.
St amholländer ierna i  ,, 162—163.
Stats-kontorets embetsförvaltning och redovisning  ,, 2.
Statsverket., egentliga
„ 11—36.
Bilagorna litt. A. och B. vid  „ 11.
Tabellerna Nyis 1 och 2 ,,  „ 11.
Statsverkets grundfond - — -
„ 17—19.
— hufvud t Ular, särskilt anmälda anvisnin
gar
dera — „ 19—34.
— inkomster, bilagorna litt. A. och B. vid  „ 11.
— reserverade behållningar
„ 15.
— spanmål in natura
„ 43.
— utgifter
„ 12, 19—34.
— öfverskott och brister  „ 13—15.
Bilagorna litt. A. och B. vid  „ 11.
St.ipendie-fonden, Kongl, och Tlvitfeldtska —-  ,, 224—225-
Stockholm, 1848 års oroligheter derstädes
„ 168.
Stockholms allmänna Barnhus  „ 203—212.
— allmänna fattigvård
„ 227.
— allmänna Garnisons-sjukhus  „ 119—121.
— Elementarskola —  „ 221.
— garnison, hemfärclspenningar för afske
dad
t manskap af  „ 121—122.
— — kostnader för förstärkningen af „ 126—127.
— Karan läns-kommission
„ 61—62.
Utlåtandena.
365.
233.
233.
310-312.
327.
328.
360—361.
250.
321—322.
235.
233—235.
241—246.
312—313.
336—343.
363—364.
Stockholms Navigationsskola
— Normalskola för vexelundervisning en
— slotts brandväsende och yttre Igshåll
ning
— dito bggynadsmedel
— stads kron oräkenskap er
— — undervisningsverks räkenskaper
— station af Flottan
Stora Kopparbergs läns, afvittring en derstädes ...
Straff- och arbets fängelserna --------
Strömsholms slott
;
— stuter i  .•
; - -
Stuteri, F/ginge
— Ottenby
— Strömsholms
— öfverstgrelsens räkenskaper -
Stgrelsens för allmänna, väg- och vattenbyggnader
räkenskaper  il':.1.:
Styrelsens öfver eke plantering arne dito
Stgrelsens öfver fängelser och arbetsinrättningar dito
Bilagorna litt. K., L. och M. vid
Stgrelsens öfver stutericna räkenskaper
Stgrelsens öfver Teknologiska institutet dito
Sundhets-kollegii dito  -
-
Svartsjö lustslotts dito ...: — —
Svenska Akademiens dito
Svenska växters afteckning, anslag till —
Teknologiska, institutet
Telegrafinrättningen
Thea,terus, Kongl., räkenskaper
Topografiska corpsens dito
Trosspassevolans-fonden  - -
Trädgårdsföreningens elevskola - —
Tullverket
Ulriksdals Invalid-inrättning  ——
— slott - —-
Ultuna Landtbruks-instilut  —
Underhälls-afdelnings, Krigs-kollegii, räkenskaper
Undervisningsverk, Stockholms stads,
Universitets, Lunds, räkenskaper
— Upsala, dito  -
Utgifter, statsverkets,
Utredning af grundfonden —
- -
Utrednings-afdeInings, Krigskollegii, räkenskaper
Wadstena Krigsmanshus kassa
Vatt, enaftappning ar
Waxholms bestyckning, särskilda anslaget till, ...-
Vetcnskaps-akademiens anslag
Veterinär-inrättningen i Skara
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
sid.
141—142.
302—304.
ii
219—221.
177—178.
321—322.
175—177.
321—322.
168.
218—219.
132—134.
295-298.
171—172.
147—154.
184.
157—159.
161—162.
159—161.
157—159.
?5
156—157.
138—141.
300—301-
9?
49—50.
145—146.
307—310.
154.
99
156—157.
173—175.
314—320.
57—60.
248—249.
178—179.
187.
99
186.
173—175.
314—320.
99
111—112.
192—193.
110-111.
»
99.
222—223.
62—64.
250—251.
117—119.
284—286.
182—183.
231.
368.
87—99.
273—278.
21S—219.
215—216.
347—358.
213—215.
343—347.
12, 19—34.
17—19.
99
101—rl05.
279—281.
108—110.
140.
77—88.
261
185—187.
99
60-61.
250.
- — 376 —
Revisionsberättelse».
Veterinär-inrättningen i Stockholm
sid. 57—58.
Vexelundervisning ms Normalskola  _ „ 219—220.
Vitterhetshistorie- och
räkenskaper c  „ 188—189.
Väg- och vattenbyggnader, allmänna,
„ 13S—141.
Väg anläggning ar och förbättringar
„ 139—140.
Värfvade regementenas räkenskaper
„ 110.
Växter, Svenska, afteckning af
„ 186.
Ystads garnisons stall- och magasinsbyggnader  „ 86—S7.
Ziffer-uppgifterna, ansvarigheten derför
,, 231.
Öfverinteihdents-embetets räkenskaper
„ 68—69.
Öfverkommendants-expeditionens dito
„ 115.
Öfverskott, statsverkets,  1 v  „ 15.
Bilagorna litt. A. oell B. vid  „ 11.
— anordningar å öfverskottena
„ 15,35—36.
— Hqvider om dito  „ 15.
Öfverstgrelsens för stutevima räkenskaper -  „ 156—157.
Öfverstäthällare-embrlets Kanslis depositions -räkningar
„ 167.
— räkenskaper för anslagna medel i anledning af
1848 års oroligheter
„ 168.
— räkning för Kronans hus i Stockholm  „ 166—167.
itlätandeN»
300—301
300-301
253—256
312—313
Rikets Högloft. Ständers
RE VIS O KERS
BERÄTTELSE
angående
den år 1851 förrättade granskning af de under
KONGL. MAJrTS och RIKETS KOMMERS KOLLEGIUM
ställda fonder och medel;
jemte
KONGL. KOMMERS-KOLLEGII,
i anledning af denna Berättelse,
alsiiha underdåniga ITL1TAHDE.
STOCKHOLM. 1852.
Tryckt hos A. Cedergren,
Mwnkbrogatan Af 8.
Wedan undertecknade, i egenskap af Rikets Ständers till Stats-, Banko- och
Riksgäldsverkens öfverseende valde Revisorer, jemväl granskat räkenskaperna för
och förvaltningen af de under Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium ställda
fonder och medel, hvilka utgöras af manufakturdiskontfonden, gamla och nya ulldiskontfonderna,
manufaktur-, extralicent-, tull- och konfiskations- samt Eskilstuna
fristads-medlen, äfvensom de särskilda anslagen till godtgörande af Svenska
och Norska Konsulers utgifter, dels för Svenskt sjöfolks underhall och hemförskaffande,
dels för andra nödställda Svenskars och Norrmäns understöd, få vi, angående
ifrågavarande revision, som, — då nämnde medels förvaltning och räkenskaper
för åren 1847 och 1848 blifvit öfversedde af Rikets Ständers år 1849 församlade
Revisorer, — omfattat åren 1849 och 1850, härmed till Rikets Ständer afgifva föreskrifven
berättelse.
Under revisionsförrättningen hafva Revisorerne tagit kännedom såväl om Kongl.
Kommerskollegii till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse, angående dessa fonder
för sistberörde 2:ne år, som ock om de berättelser, hvilka särskilda, af Kongl. Majit,
i nåder tillförordnade Revisorer, i underdånighet aflemnat, angående manufaktur- och
ulldiskontfondernas förvaltning samma år.
Af de, till upplysning om mann faktur diskont-fondens ställning, härjemte bifogade
kapitalslut, inhemtas, att denna fond, genom influtna räntor å utlånta kapitaler,
haft i inkomst:
år 1849
R:dr 98,598: 27. 4.
och år 1850
„ 104,041: 9. 1.
hvartill komma dels ett, på grund af Kongl. Maj:ts nådiga bref
till Kommerskollegium af den 2 Mars 1850, fonden tillgodo
fördt
belopp af en, sedan år 1810, utelöpande attest - „ 16: 12. —
dels hyresmedel för en lägenhet uti fondens egendom, af 133
R:dr 16 sk. föråret,
-  „ 266: 32. —
Summa R.dr 202,922: 32. 5.
l)å härifrån afdraga» följande summor, nemligen:
Ränta till Rikets Ständers Bank för de å kreditivet begagnade
medel  R:dr 95,079: 18: 11.
Förvaltningskostnader och pensioner
„ 32,443: 4. 11.
Diverse omkostnader för fondens fasta
egendom
434: 19. —
Inbetalningar till Rikets Ständers Riksgäldskontor,
ersättning för de å riks
-
Transport R:dr 127,956: 42. 10. 202,922: 32. 5.
1.
Transport: R:dr 127,956: 42. 10. 202,922: 32. 5.
staten öfverflyttade, tillförene af Manufakturdiskontens
medel utgångna, årliga
anslag till Teknologiska institutet,-  „ 28,000: — —
Verkställda afskrifningar  „ 32,931: 19. 10.
eller tillsammans 188,888: 14. 8.
så visar sig, att Manufakturdiskontens tillväxt under åren 1849
och 1850 bestigit sig till  .
14,034: 17. 9.
1 följd hvaraf fondens behållning, hvilken vid förstnämnde års
början beräknades till
1,024,346: 43. 7.
vid 1850 års slut ökats till  - —— R:dr 1,038,381: 13. 4.
Uti dessa tillgångar inbegripas likväl osäkra fordringar af
tillsammans
R:dr 154,785: 29. 6.
hvilken summa med
„ 28,015: 35. 8.
understiger det belopp, hvartill så beskaffade fordringar vid 1849 års ingång beräknades.
Denna minskning, som till en del uppkommit genom några foril ringsposters,
på grund af sedermera lemnad fullgod säkerhet, uppförande i kolumnen för säkra
fordringar, härrör dock hufvudsakligen af verkställda afskrifningar, dels, jemlikt
Kongl, brefvet den 12 Januari 1849, af obetald öfverränta å en del af det aflidne
Glasbruksidkaren C. Ramström i lifstiden beviljade förlagslån å 40,000 R:dr, dels,
i öfverensstämmelse med de uti Kongl, brefvet den 20 April samma år fastställda
grunder, af åtskilliga äldre fordringar, eller till ett belopp uti 1849 års räkenskaper
af
R:dr 9,208: 36. —
och uti räkenskaperna för är 1850 af
„ 12,314: 43. 6.
Tillsammans R:dr 21,523: 31. 6.
Jemte sistnämnde summa, innefattas uti de här ofvan såsom afskrifna ur räken
skaperna
upptagna 32,931 R:dr 19 sk. 10 r:st. ett belopp af 11,407 R:dr 36 sk.
4 rist., i afseende hvarå Revisorerne ansett sig böra upplysa: att, sedan den uti
1849 års revisionsberättelse omförmälda, till 57,500 R:dr minskade kapitalskuld ä
det, enligt Kongl, brefvet den 30 Juni 1841, Nyköpings bruks- och faktoribolag, till
understöd för vidtagna förbättrade inrättningar vid nämnde bruk.och faktori, af manufakturdiskontfonden
beviljade förlagslån å 80,000 R:dr blifvit, äfvensom upplupna
ordinarie räntor, under sistlidet år inbetald; har, beträffande den å berörde lån beräknade
öfverränta, hvilken, efter det bemälte bolag afträdt sina tillgångar till borgenärers
förnöjande, jemte kapitalfordran, bevakats i den hos Kongl. Svea Hofrätt
anhängiggjorda konkursen, förekommit, att Kongl. Hofrätten, uti dom af den 11 September
1845, förklarat, att då hvarken den ifrågavarande af Diskonten bevakade förlagsfordringen
eller i öfrigt bevakade och till betalning fastställda vanliga diskontfordringar,
före konkursens början, till betalning förfallit, ägde den ökade ölverräntan
ej rum; hvilket Hofrättens beslut derefter blifvit af Kongl. Maj:t i Dess Högsta
Domstol i nåder faststäldt, i följd hvaraf den sålunda ifrågaställa och uti 1849 ars
ingående balans, bland säkra fordringar, till förenämnde belopp af 11,407 R-.dr 36 sk.
4 r:st. upptagna öfverränta blifvit ur räkenskaperna afskrifven.
Med föranledande af hvad Rikets Ständers för år 1849 utsedde Revisorer, uti
afgifven berättelse om granskningen af de under Kommerskollegii inseende ställda
fonders förvaltning och räkenskaper för åren 1847 och 1848, anfört och upplyst, hade
Rikets sednast församlade Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält, att
Rikets Ständer, med fästad uppmärksamhet derå, att beloppet af Manufaktur-diskontens
osäkra fordringar, under de begge revisionsåren, ökat sig med ej mindre, äu
20,462 ll:dr 16 sk., och vid 1848 års slut utgjorde 182,801 R:dr 17 sk. 2 rst., hvilken
tillökning skulle visat sig ännu större, derest icke en summa af 6,349 R:dr 6
sk. 9 rst. blifvit i Diskontinrättningens hufvudbok för år 1847 afskrifven, ansett
detta för diskontfondens förkofran och utvidgade verksamhet menliga förhållande
hufvudsakligen böra tillskrifvas beskaffenheten af nu gällande föreskrifter angående
säkerheten för de län, som af nämnde fonds medel utgifvas; på grund hvaraf Rikets
Ständer i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t mätte låta granska berörde föreskrifter
och derefter i nåder utfärda sådana nya eller förändrade stadganden, hvarigenom
Manufakturdiskontens säkerhet för derifrån ulgifna låns behöriga återbetalning
på ett i möjligaste måtto tillfyllestgörande sätt kunde betryggas, samt dylika
kapital- och ränteförluster, som Diskonten hittills måst vidkännas, så vidt, utan
åsidosättande af de med ifrågavarande lån afsedda ändamål, sig göra läte, för framtiden
förekommas. Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, hade Kommerskollegium
anfört, att då af en från manufakturdiskont-fondens Ombudsman till Kollegium
afgifven, i underdånighet bifogad, utredning öfver nämnde fonds ställning för
sistförflutna tio år, bland annat, sig visade : att år 1841, dä beloppet af fondens
fordringar i helt utgjorde 2,399,709 Rulr, osäkra fordringar uppgingo till 190,660
R:dr, eller omkring 8 procent, men år 1850, med ett fordringsbelopp i helt af
2,864,775 ll:dr, till endast 154,785 Rdr, eller cirka 5^ procent; att de under nämnde
tio år tillkomna, ännu balanserade, osäkra fordringarne i kapital utgjort tillsammans
56,664 R:dr, eller i medeltal för året 5,666 R:dr, som, på en diskontrörelse
under samma tidrymd af 2,434,120 R:dr, i ärligt medeltal motsvarade något mer
än l procent, men hvilken summa ytterligare konnne att minskas, sedan de konkurser,
i hvilka berörde balanserade fordringar blifvit bevakade, hunnit utredas och
belöpande utdelningar erhållits; att af de vid 1841 års slut balanserade och derefter,
till och med år 1850, tillkomna osäkra fordringar en summa af icke mindre än
49,542 R:dr öfvergätt från osäkra till säkra fordringskolumnen; att utaf afskrifningsbeloppet
för samma tid, som belöpte till 41,115 R:dr, 33,550 ll:dr, eller nära |:delar,
tillhört åren före år 1841; samt att, oaktadt fonden icke åtnjuter mer än 1 procents
räntevinst å kreditivsumman, den icke allenast bestrider alla förvaltningskostnader
äfvensom onera för fondens fästa egendom, utan derjemte bekostar hela årsanslaget
till Teknologiska institutet, uppgående för 10 år till en summa af 140,000 R:dr;
så ansåg Kollegium dessa förhållanden vittna om en så fördelaktig fondens ställning
nu för tiden, att förändrade föreskrifter rörande säkerheten för lån från samma
fond icke voro behöfliga; och har Kongl. Maj:t derefter, uti nådigt bref af den 8
sistlidne Juli, förklarat, att Kongl. Maj:t, vid de af Kommerskollegium anförda förhållanden,
för närvarande icke funnit skäl förekomma, att någon åtgärd uti nu ifrågavarande
hänseende i nåder vidtaga.
För öfrigt, i afseende å manufakturdiskont-fonden rörande reglementariska föreskrifter,
förekommer, att Kongl. Majit, uppå Kommerskollegii underdåniga hemställan,
enligt nådigt bref af den 23 November 1849, förordnat, att, enär de inhemska
tapetfabrikerna, som på sednare åren blifvit af större betydenhet än förut, voro
af likartad beskaffenhet med tryckerier för kattun och vaxduk, hvilka, jemlikt §. 2
i det under den 8 Februari 1844 för Manufakturdiskonten utfärdade reglemente,
åtnjuta lånerätt i nämnde Diskont, ägare af sådana tapetfabriker må, från och med
år 1850, tillgodonjuta lånerätt i manufakturdiskonten för tillverkningen under nästföregående
är, mot samma vilkor, som i manufakturdiskont-reglementet äro för kattuns-
och vaxdukstryckerierna föreskrifna.
I anledning af en utaf Kamreraren oell Kontrollören i .Manufakturdiskont-kontoret
ingifven underdånig ansökning om lönförbättring, samt den, i sammanhang dermed,
af Presidenten i Kommerskollegium hos Kongl. Majit gjorda framställning om
tillökning i arfvodena för Kollegii ledamöters bestyr med manufakturdiskont-fondens
förvaltning samt för Kanslisten i Kollegii Advokatfiskals-kontor, äfvensom särskildt
anslag för extra biträden och erforderliga upplysningars anskaffande, har Kongl.
Majit, jemlikt nådigt bref af den 22 Juni 1849, i så måtto lemnat nådigt bifall till
förenämnde ansökning och förslag, att l:o af de från manufakturdiskont-fonden till
Kollegii ledamöter med 275 R:dr för hvardera då utgående arfvoden, tvänne må förhöjas
till 666 R:dr 32 sk., deraf det ena borde tillkomma den ledamot, som är referent
för diskontärendena, och det andra den främste af de öfriga ledamöterne, under
förbindelse för honom, att, jemte Presidenten och nyssnämnde ledamot, företrädesvis
i diskontstyrelsen deltaga; 2:o Kamreraren och Kontrollören i Manufakturdiskont-kontoret,
hvilkas löner utgjort, med spanmälstillökning, 1,314 R:dr för hvardera,
må såsom arfvoden åtnjuta fyllnaden i ett aflöningsbelopp af 1,600 R.dr, hvarvid
Kongl. Majit förklarat, att beinälte Kamrerare, äfvensom de, hvilka till kontrollörs-sysslan
dädanefter befordras, icke må tillika innehafva annan publik tjenst; 3:o
för Kanslisten i Advokatfiskalskontoret, hvilken har sig uppdraget utfärdandet af alla
anmaningsbref till manufakturdiskont-fondens gäldenärer, arfvodet utur samma fond
må ökas från 100 till 200 R:dr, hvarförutan Kongl. Majit i nåder tillåtit Kollegium
att årligen disponera 233 R:dr 16 sk. till vedergällning för extra biträden och erforderliga
upplysningars anskaffande; och att de sålunda beviljade anslag borde, från
och med den 1 Juli sistlidet år, under afvaktan af den definitiva omreglering, som
Kollegium kunde komma att underkastas, tills vidare af manufakturdiskont-fondens
vinstmedel utgå.
Vid den i början af år 1849, jemlikt föreskriften i 8 §. af reglementet för Manufakturdiskonten,
verkställda fördelning af fondens tillgångar, antogs dess säkra
fordringar tillika med behållningen i Rikets Ständers Bank, jemte den, enligt Rikets
åren 1S47 och 1848 församlade Ständers beslut, erhållna tillökning i kreditivet på
Banken, äfvensom inflytande intressemedel, under äret uppgå till sammanräknade
2,657,573 ll.dr 36 sk. 8 rst., och sedan derifrån afdragits räntan ä hela kreditivsumman,
förvaltningskostnader, ersättning till Riksgäldskontoret för årsanslaget till Teknologiska
institutet, samt den till förlagslån anslagna årliga summa af 500,000 Hulr,
så beräknades återstående tillgångar för alla till lan i vanlig diskontväg berättigade
idkare kunna uppskattas till 1,985,983 R:dr 13 sk. 1 rst. J)å häraf ytterligare afsattes
167,385 R:dr 32 sk. 6 rst., i och för den särskilda lånerätt, som tillkommer
manufakturister i Eskilstuna fristad och deras förläggare, utgjorde behållna tillgången
för dett allmänna länerätten 1,818,597 R:dr 28 sk. 7 rst. Denna summa fördelad,
enligt stadgade grunder, medgaf en lånerättsprocent under året förde till första
klassen hörande fabriksidkare af l6jj procent, för 2:dra klassens idkare af 12.1 procent
och för 3:dje klassens af 8j- procent af 1848 års tillverkningsvärde, eller lör
l:sta klassen 2>, för 2:dra klassen 1£ och för 3:dje klassen 1 tV procent iner, än
lånerättsprocenten nästföregående året utgjorde. I öfverensstämmelse härmed, belöpte
sig på lista klassens idkare en sammanräknad lånesumma af 1,416,825 R:dr, pa 2:dra
klassens 168,191 R dr och på 3:dje klassens 235,722 R:dr. År 1850 uppskattades
tillgångarne för diskontrörelsen till 2,021,693 R:dr 45 sk. 5 rst., eller, efter afdrag
af det Eskilstuna manufakturister och förläggare särskilt tillkommande lånebelopp,
170,092 R.dr 17 sk. 7 rst., till 1,851,601 R:dr 27 sk. 10 rst., deraf fastställdes till
fördelning mellan fabriksidkare i lista klassen 1,456,410 R:dr, efter en allmän lånerätt
af 15^ procent utaf nästföregångne årets tillverkningsvärde, mellan 2:dra klas
-
sens 153,705 R:dr, efter ll£ procent, och mellan fabrikanter af 3:dje klassen
245,706 R:dr, efter 7\ procent; varande alltså låneprocenten, i jemförelse med förhållandet
år 1849, minskad uti lista klassen med 1£, uti 2:dra med £ och i 3idje klassen
med ^ procent.
Hvad angår det af manufakturdiskont-fonden till förlagslån för nya, här i Riket
förut okända, uppfinningar och inrättningar i fabriks- och slöjdväg samt väsendtliga
förbättringar af redan gjorda anläggningar afsatta särskilda anslag af 500,000 R.dr
årligen, så voro, vid 1848 års utgång, dylika lån meddelade till ett belopp af 481,704
Ridr 10 sk. 8 rst. Häraf hafva under revisionsåren genom förfallna kapitalafbetal
ningar
influtit
R:dr 137,176: 7.11.
hvilka medel, jemte den vid 1849 års ingång varande behållning af „ 18,295:37. 4.
summa Ridr 155,471: 45. 3.
lemnat tillgång för utbetalning af följande, utaf Kongl. Majit i nåder beviljade, förlagslån,
nemligen till:
l:o. Intressenterne i Rosenlunds spinneri, återstoden af det dem, genom Kongl, brefvet
den 29 Maj 1848, för drifvande af nämnde spinneri beviljade förlagslån af
80,000 R:dr
li:dr 16.000:
2:o. Fabriksidkarne J. M. Lidström, A. Nydqvist och C. O. Holm,
för ett af dem vid Trollhättan anlagdt gjuteri med dermed förenad
mekanisk verkstad, enligt Kongl, brefvet d. 26 Januari 1849, „ 10,000:
3:o. Intressenterne uti det i Norrköping anlagda mekaniska bomullsspinneri,
enligt Kongl, brefvet af sistnämnde dag,
„ 20,000:
4:o. Samma intressenter, ytterligare understöd för drifvandet af deras
berörde spinneri, jemlikt Kongl, brefvet af den 5:te Oktober
nästlidet är, —  „ 10,000:
5:o. Grosshandlaren G. F. Hennig, för dess vid Mölnlycke nära Götheborg
anlagda mekaniska bomullsspinneri och väfveri, enligt
Kongl, brefvet af samma dag,  - -—  » 40,000: — —
Tillsammans R:dr 96,000:
Sammanlagda beloppet af utgifna förlagslån uppgick således, vid 1850 års slut,
till 440,528 R:dr 2 sk. 9 rst. och förlagslånefonden ägde, i följd deraf, en obegagnad
tillgång af 59,471 R:dr 45 sk. 3 rst.
Enligt närlagda öfver gamla Ulldiskont-fonden upprättade kapitalslut, utgjorde
nämnde fonds inkomster år 1S-19:
ullsorterings-, värderings- och magasinsafgifter R:dr 4,289: 17. 11.
bytesmedel
„ 254: 16. —
bidrag af manufakturmedlen
,, 1,200: — — 5,743: 33. 11.
Deremot voro utgifterna under samma år följande:
aflöning till Ullkontorets tjenstemän och betjening samt Direktören
L. Hofman Bang  Hulr 4,211: 32. —
rese-och traktamentspenningar för bemälte Direktör „ 969: 38. 11.
reparationer å ullmagasinshuset
,, 21: — —
extra utgifter  -  „ 305: 19. 7.
ränta till Manufakturdiskonten å lemnade förskott „ 381: 2. 10. 45, 4.
hvaraf synes, att utgifterna öfverstego inkomsterna för året med 145 Rulr 11 sk. 5 rst.
— 6 —
S id jemförelse mella» de ur 1S-50 till fonden influtna inkomster, hvilka upp
gingd
tili
R:dr 5,310: 7. 4.
och de under äret bestridda utgifter, belöpande till  „ 5,063: 35. —
visar sig, att för detta år en ytterligare brist af 353 R:dr 27 sk. 8 rst. uppstått,
hvadan gamla ulldiskontfondens belial Ina tillgång, som vid 184S års utgång beräknades
till 31,320 R:dr 4 sk. 6 rst., vid 1850 års slut minskats till 30,821 R:drl3sk.
5 rst.; och då härifrån afdragas de till belopp af 8,639 R:dr 18 sk. 3 rst. balanserade
osäkra fordringar, befmnes, att fondens säkra behållning endast utgjorde 22,181
R:dr 43 sk. 2 rst.
Sedan Rikets Ständers år 1849 församlade Revisorer fästat uppmärksamhet å
angelägenheten af särskilda medels anvisande till bestridande af den del utaf gamla
ulldiskontfondens utgifter, hvilken af dess inkomster icke motsvarades, så och efter
det Kommerskollegium rörande denna fråga afgifvit infordradt underdånigt utlåtande,
bade Kongl. Majit, genom nådigt bref af den 13 November sistlidet år, förordnat, att
Kollegium för framtiden och tills vidare ägde att. årligen bos Kongl. Majit anmäla
om och till hvad belopp fondens utgifter under föregående året öfverstigit års-inkomsterna,
pä det i hvarje fall måtte kunna pröfvas huru och i hvad mån ersättning
ina varda anvisad. Uppå Kollegii, af sadan anledning, i ämnet gjorda anmälan, bar
Kongl. Majit, enligt nådigt bref af den 22 sistlidne Juli, förklarat, att da, på sätt ofvanberördt
blifvit, gamla ulldiskontfondens utgifter nästlidet år 1859 uppgingo till
5,663 R:dr 35 sk., men inkomsterna för året endast till 5,310 Ridr 7 sk. 4 rst., ersättning
för ilen sålunda uppkomna brist af 353 R.dr 27 sk. 8 rst. finge af de under
Kollegii förvaltning ställda tull- och konfiskationsmedlen anordnas och utbetalas.
Instämmande i den af 1819 års Revisorer uttalade åsigt om nödvändigheten att,
genom särskilt anvisade medel, bereda ifrågavarande fond det för dess fortfarande
bestånd erforderliga understöd, hafva Revisorerne likväl, med anledning af den i sådant.
afseende för sistlidet år till fonden i nåder anordnade nyss omförmälda ersättning
af de under Kommerskollegii förvaltning ställda andelar af tull- och heslagsmedlen,
icke kunnat underlåta att yttra den öfvertygelse, att, — i betraktande af de
inhemska manufakturerna särdeles gagnande föremål, för hvilka de till sistnämnde
fond inflytande tillfälliga inkomster äro afsedda, och då, på sätt af här bilagdt utdrag
af räkenskaperna rörande dessa medel inhemtas, det visat sig, att under de är,
denna revision omfattar, berörde inkomster icke varit tillräckliga för bestridandet af
de utgifter, sorn blifvit anvisade å fonden, — dennas tillgångar icke lämpligen böra
anlitas till det för densamma främmande ändamålet af gamla ulldiskontfondens understödjande.
Deremot och då det, enligt Revisorernes tanke, med bestämmelsen af
de till landtmannanäringarnes understödjande anvisade allmänna medel icke är oförenligt
att deraf godtgöras de å gamla ulldiskontfonden för inhemska fårafvelns och
ullproduktionens befrämjande anordnade kostnader, för hvilkas betäckande tillgång
af fondens inkomster saknas, hemställa Revisorerne huruvida icke för framtiden ersättning
till gamla ulldiskontfonden för det belopp, hvarmed årets utgifter å fonden
kan hafva öfverstigit inkomsterna, må af sjette hufvudtitelns anslag till "jordbruk,
handel och näringar" anvisas.
Revisorerne, sorn tagit kännedom om de utaf Direktören L. Hofman Bang, i afseende
å bans befattning att med råd och upplysningar tillhandagå inhemska schäferiägare,
till Kongl. Kommerskollegium afgifna berättelser, hafva deraf, bland annat,
inhemtat, att antalet af de utaf honom sistlidet år besökta schäferier utgjort
59, belägna i Dalarne, Upland, Södermanland, Nerike, Westergöthland, Östergöthland,
Smaland, Blekinge, Skåne samt på Gottland, och att vid dessa schäferier befunnits
tillsammans 26,001 far af diverse slag.
Beträffande de Kronan tillhöriga, vid stamschäfericrna befintliga, får, så utgjorde
dessas antal, vid sistlidet års slut, 997, nemligen af Southdownsrace 302, Elektoral-
470, Natzer- 72, Strelitzer-metiser- 46 och Cheviot- 107.
I anledning af Rikets sednast församlade Ständers underdåniga framställning
om meddelandet af närmare föreskrifter rörande redovisning för Kronans vid stamschäferierna
underhållna får och för de genom försäljningar deraf uppkomna tillgångar,
har Kongl. Majit, efter inhemtande af Kommerskollegii, utaf ett från Landtbruks-akademiens
Förvaltningskommitté afgifvet yttrande och förslag i ämnet åtföljda,
underdåniga utlåtande, genom nådigt bref af den 8 sistlidne Juli, förordnat,
att bemälte Kommitté, för hvartdera af åren 1849, 1850 och 1851, vid innevarande
års slut, och sedermera för hvarje år, vid detsammas utgång, bör till Kommerskollegium
aflemna ej allenast en inventarie-räkning, upptagande såväl Kronans stamschäferiers
tillstånd vid årets början och de förändringar, hvilka under dess lopp
timat, som fårens numerär vid årets slut, utan ock årlig redovisning för de, genom
försäljning af arrendefår, från dessa schäferier inflytande medel.
Af Revisorerne hafva jemväl blifvit granskade de af Ullkontoret i Norrköping,
för revisionsåren, i Norrköping upprättade kassaräkningar samt redovisningar rörande
emottagen och utlemnad ull; utvisande sistnämnde redogörelser, att beloppet,
af den vid Kontoret sorterade ull uppgick år 1849 till 128,658 1Z och 1850
till 123,24S fZ.
A nija ulldiskontfondens bos Riksgälds-kontoret ägande kreditiv hafva under
nu ifrågavarande tvänne år, i och för lånerörelsen, begagnats: år 1849, Ridr 44,010,
och, år 1850, Ridr 47,270.
De, till öfversigt af fondens ställning under berörde 2:ne år uppgjorda, denna
berättelse åtföljande, kapitalslut utvisa, att meranämnde fond, sorn vid 1849 års ingång
ägde en tillgång af — Ridr 1,297: 39. 3.
genom influtna ordinarie- och förfalloräntor baft en inkomst:
ar 1849 af
Rdr 1,321: 36. 8.
och år 1850 af  „ 1,514: 42. 2. 2,836: 30. 10.
Summa R:dr 4,134: 22. 1.
Utgifterna, bestående i ränta till Riksgäldskontoret för de å
kredrtivet begagnade medel, uppgingo deremot:
år 1849 till ..
lt:dr 866: 35. —
samt år 1850 till
„ 1,022: 9. 7. „ 1,888: 44. 7.
hvadan behållna tillgången vid 1S50 års slut utgjorde
R:dr 2,245: 25. 6.
Men då härifrån afdragas de till
„ 645: 26. 10.
upptagna osäkra fordringarne, belöpte sig fondens såsom säker
ansedda behållning endast till
R:dr 1,599: 46. 8.
Räkenskaperna för åren 1849 och 1850 öfver de å rikssfatens sjette hufvudtitel
anvisade manufakturmedel, äfvensom öfver de, i sammanhang dermed, redovisade
extra-licent-, tull- och beslags- samt Eskilstuna fristads-medlen, hafva i
Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade utan anmärkning. Af det utdrag ur berörde
räkenskaper, som tinnes Revisorernes berättelse bilagd, inhemtas, att behållningen
af samtliga ifrågavarande medel vid 1848 års slut uppgick till R.dr 47,783: 2. 2.
och inkomsterna under revisionsåren till
H 30,512: 24. 11.
hvarförutan å det, genom Kongl, brefvet den 29 Maj 1844, till
Svenska Industriföreningen, af tull- och beslagsmedlen, anvisade
anslag blifvit återlefvererad en uppkommen behållning af „ 270: — —
Summa Kalr 78,565: 27. 1.
A dessa tillgångar hafva, under ifrågavarande år, anvisats
premier för tillverkningar af finare lärfter och vadmal, resebidrag
och understöd åt fabriks- och slöjdidkare, anslag till inköp af
lokal för en teknisk läroanstalt i Malmö, aflöning åt tjenstemän
i Eskilstuna fristad, in. fl. utgifter, till ett sammanräknadt
belopp af- -
„ 34,622: 21. 3.
Behållningen till år 1851 utgjorde alltså  R:dr 43,943: 5. 10.
Vidare hafva Revisorerne genomsett räkenskaperna dels öfver det, jemlikt Kongl,
brefvet den 30 Januari 1830, från statsverket utgående anslag till godtgörande af
Svenska Konsulers förskott för nödstäldt Svenskt sjöfolks underhåll och hernforskaffande,
dels öfver de, genom Kongl, brefvet af den 14 September 1843, å handelsoch
sjöfartsfonden, till Kongl. Koinmerskollegii disposition, anvisade medel, att användas
till ersättande af sådana bevisliga utgifter för Svenskar och Norrmän, hvartill
Konsulerne, i anseende till antingen utgifternas beskaffenhet eller svårigheten
att derå anskaffa fullständiga verifikationer, ej äro, enligt förut gällande föreskrifter,
berättigade till godtgörelse af allmänna medel. Vid dessa räkenskaper, som för
begge revisionsåren i Kongl. Kammarrätten undergått granskning utan anmärkning,
har någon erinran från Revisorernes sida icke heller förekommit. Enligt det jemväl
ur ifrågavarande räkenskaper upprättade och denna berättelse bifogade utdrag förefanns,
vid 1850 års slut, å förstnämnda anslag, en behållning af 2,349 R:dr 19 sk.
7 rst., deraf likväl 2,343 R:dr 47 sk. 9 rst. voro förskottsvis till Konsuler utbetalda
och borde från vederbörande rederier indrifvas. Å det sednare anslaget innestod
vid samma tid i Rikets Ständers Bank en behållning af 5,967 R:dr 11 sk. 8 rst.
Jemte det att vid granskningen af ofvannämnde fonder och medel icke, i afseende
å ziffran, varit något att anmärka, få Revisorerne tillkännagifva, att uppgifterna
rörande de i Rikets Ständers Bank, vid hvarje revisionsårs slut, innestående behållningar
befunnits medelst vederbörliga attester styrkta.
Beträffande det sätt, hvarpå bevakningen och indrifningen af fondernas förfallna
fordringar blifvit besörjda, hafva Revisorerne, sein tagit kännedom om Ombudsmannens
lagsökningsdiarier samt de utaf honom afgifna särskilda berättelser, angående
fondernas balanserade fordringar, icke funnit något annat att erinrft, än att i
afseende å ett bland omförmälde fordringar upptaget, till Fabriksidkaren L. G. Kling,
mot säkerhet af inteckning i fast egendom, från Manufakturdiskonten utgifvet lån
å 7,200 R:dr, jemte af fonden förskjutna brandförsäkrings-premier till belopp af 39
— 9 -
R:dr 5 sk. 2 rst., befunnits, att, sedan Kling afstått sina tillgångar till borgenärers
förnöjande, och manufakturdiskont-fondens i konkursen bevakade fordran blifvit till
betalning fastställd, har, efter herörde fastighets försäljning, icke någon utdelning a
ifrågavarande fordran ur massan utgått; hvilket för fonden menliga förhållande synes
ådagalägga, att tillräcklig uppmärksamhet icke iakttagits, vare sig vid pröfningen
af säkerhetshandlingarne för lånet eller i fråga om bevakandet, af fondens bästa
vid den intecknade egendomens försäljning.
Fondernas ägande länehandlingar hafva, vid anställd inventering, befunnits med
synnerlig omsorg ordnade och derjemte säkert förvarade.
För de uti denna revisionsberättelse förekommande zifferuppgifter ansvarar den
Sekreterare, som vid granskningen af de under Kongl. Kommerskollegium ställda
fonders förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruktion, till
Kongl. Majit i underdånighet insändt ett exemplar af denna berättelse.
Stockholm den 1 December 1851.
Högloft. Ridderskapets ock Adelns ledamöter:
G. F. LILJENCRANTZ. A. R. LEUHUSEN. G. STJERNGRANAT.
.1. Å. NORDENFELDT. C. af GEIJERSTAM. S. G. v. TROIL.
Hön/värdiga Presfeständets ledamöter:
C. 1) AROSENIUS. Johaf EKSTRAND. L. GRÖNVALL.
A. P. TRANEUS. Anders SANDBERG. J. M MALMSTEDT.
Väll o/l. Borgareståndets ledamöter:
F. A. RINMAN. A. W. BJÖRCK. Gustaf PETERSON.
F. BEHM. C. W. SPÅNGBERG. G. DUFVA.
Hedervärda Bondeståndets ledamöter:
J. SAMUELSSON. P. SAHLSTRÖM. Ola MANSSON.
Eric ANDERSSON. A. ERIKSON. Pehr EDÉN.
C. F. Ström.
o
Bilaga Litt. A.
— 10 —
Kapitalslut öfver Manufaktur
-
Debet*
Balans från år 184S.
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerskollegii kreditiv för Manufakturdiskonten, emot
3 procents ärlig ränta å
begagnadt kapital,  1,500,000: — —
obetalda räntor till 1848
ärs slut  20,624: 8. 7. 1,520,624: 8. 7.
2:o Utelöpande attester öfver insatta medel å räkningen
N o 5 med Bankens Depositionsafdelning
300: 4.
Banko.
1,520,924
12
Transport
1,520,924
12 7
— 11 —
diskontfonden för år 1849.
Credit.
Balans från år 1S4S.
Tillgångar:
l:o Behåll nimi i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Deposition.
safdelningen, efter
afdrag af utelöpande assignationer,
108,255: 26. 9.
2: o Säkra fordringar:
a) Diskontlån
1,578,213: 36. 6.
b) Förlagslån 481,704: 10. 8.
upplupna räntor 32,251: 18. 1. 513 955. 9
c) Anståndslån 85,382: 28. 7.
upplupna räntor 1,622: 1. — 87 004: 29. 7.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskontlån  165,999: 31. 5.
b) Upplupen ränta å Rosenborg
& Ekenmarks förlagslån
-  15,711: 2. 10.
Banko.
2,287,429: 25. 7.
4:o Inventarier
181,710: 34. 3.
1,488: — 8.
5:o Förskjutna medel:
a) Assuranspremie:1 för egendomen Holms bruk,
förskjutna Rosenborg & Ekenmarks konkursmassa,
rest
1,090: 30. 11.
b) Förskott till gamla ulldi
skontfonden,
kapital  13,150:
upplupna räntor 402: 12. 9. 13,552: 12. 9.
14,642: 43. 8.
6:0 Fondens fasta egendom, hvilken, enligt Kongl.
Kollegii beslut den 29 December 1843, upptages
till dess brandförsäkringsvärde,
60,000: — —
2,545.271
Träns nort. ‘i/l
— ■■
190,263: 42. 9.
Transport
fin/avs till är 1850.
Tillgångar:
l:o Behållning i Rikets Ständers Rank å räkningen N:o 5 med Depositionsafdelningen
2:o Säkra fordringar:
a) Diskontlån
1,816,438: 47. 11.
å) Förlagslån 497,818: 2. 9.
upplupna räntor 32,974: 6.10. ggg -gg. g j
c) Anståndslån 86,910:23. 5.
upplupna räntor 2,794:19. 6. sa-rm. 10 11 ~
1 1 1 —
89,/04. 42. 11. 2,627,199: 47. 2
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskontlån  150,120: 38. 7.
b) Upplupen ränta å Rosenborg
& Ekenntarks förlags
,
an
15,512: 9. 8. 165,633:
4:o Inventarier
1,520,924
12
1,488:
5:o Förskjutna medel:
Förskott till gamla ulldi
skontfonden,
kapital
11,720: — —
upplupna räntor
381: 2. 10. 12,101: 2. 10
6:0 Fondens fasta egendom, hvilken, enligt Kongl.
Kollegii beslut den 29 December 1843, upptages
till dess brandforsäkringsvärde,  60,000: — —
2,866,422
II
Summa |4,387,346|l5| 6j
Stockholm af ManufakturdiskontF.
A. Palme.
— 13 —
Vinst- or/i förlustkonto.
Inkomster:
Ordinarie räntor
90,979: 25.
Räntor efter förfallotiden
7,619: 2.
Hyra af en lägenhet uti fondens
133: 16.
16: 12.
Transport
egendom
.
Fonden tillgodolordt belopp af en
sedan år 1810 utelöpande attest
2.
2.
— 98,748:
2,545,271
S
Utgi fter:
l:o Aflösning och pension  10,973: — —
2:o Taffelpenningar och ar frodén
till Kongl. Kommerskollegii President
och Ledamöter m. fl. 3,216: 32. —
3:o Extra utgifter, såsom postporto,
skrifmaterialier, ljuspenningar
m. m.,  1,710: 15. 11.
4:o Diverse omkostnader för egendomen
257: 35. —
5:o Rikets Ständers Riksgäldskontor,
enligt Kongl, brefvet den
9 November 1841,
14,000: — —
6:0 Afskrifning, eldigt Kongl, brefvet
den 12 Januari 1849 och
Kongl. Kommerskollegii utslag
den 9 Juli 1849,  9,208: 36. —
7:o Ränta till Rikets Ständers
Bank för af kreditivet begagnade
medel år 1849  36,595: 39. 8. 75,962: 14 7
Fondens tillgångar hafva således ökat sig för år 1849 med
Balans till är 1850:
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Bank:
Kongl. Kommerskollegii kreditiv för Manufakturdiskonten,
emot 3 procents årlig ränta å be
gagnadt
kapital,
1,800,000: — —
obetalda räntor till 1849 års slut
19,289: 14. 7.
Summa
22,785
40
1,819,289
14
4,387,346
15
kontoret den 22 Juni 1850.
S. Agrell.
Bilaga Litt. B.
— 14 —
Kapitalslut öfver Manufaktur
Banko
Debet.
Balans från år 1849.
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerskollegii kreditiv för Manufakturdiskonten, emot
3 procents årlig ränta å begagnadt kapital, 1,800,000: — —
obetalda räntor till 1849 års slut
19,289: 14. 7.
1,819,289
14
7
Afskrifning
af osäkra fordringar, enligt Kongl. Kommerskollegii utslag af den
3 Juli 1850,
12,314: 43. 6.
af förfalloräntor å Nyköpings bruks- och faktoribo-  lags förlagslån, enligt Kongl. Maj:ts dom den
20 November 1846,
- 11,407: 36. 4.
23,722
31
10
Transport
1,843,011
46
5
— 15 —
diskontfonden för år 1850.
Banko.
Cretin.
Balans frän år 1849.
Tillgångar*.
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen
N:o 5 med Depositionsafdelningen
190,263: 42. 9.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskontlån
1,816,438: 47. 11.
b) Förlagslån 497,818*. 2. 9.
upplupna räntor 32,974: 6. 10. 530 792: 9. 7.
c) Anståndslån 86,910: 23. 5.
upplupna räntor 2,794: 19.6. 89,704: 42. 11. 0,627,199: 47. 2.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskontlån
150,120: 38. 7.
b) Upplupen ränta å Rosen
-
borg & Ekenmarks förlagslån
-  15,512:
9. 8.
4:o Inventarier
165,633:
1,488:
3.
8.
5:o Förskjutna medel:
Förskott till gamla ulldi
skontfonden,
kapital
upplupen ränta
11,720:
381: 2. 10.
12,101: 2. 10.
6:o Fondens fasta egendom, hvilken, enligt Kongl.
Kollegii beslut den 29 December 1843, upptages
till dess brandforsäkringsvärde,
60,000:
Transport
2,866,422
2,866,422! 2
211
11
— 16 —
Transport
Balans till år 1851.
Tillgångar:
l o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen
N:o 5 med Depositionsafdelningen
110,177: 41. 7.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskontlån
1,988,941:
b) Förlagslån 440,528: 2. 9.
upplupna räntor 9,892:32. 1. 450 420:34.10.
e) Anståndslån 85,409: 32. 8.
upplupna räntor 1,517:31. 9. 80,987: 10. 5. 2,630,520: 44. 10.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskontlån  141,980: 15. 8.
b) Upplupen ränta å Rosenborg
& Ekenmarks förlagslån 12,805: 13. 10.
1,843,011
4:o 1 arent ariet
5:o Förskjutnu medel:
Förskott till gamla ulldiskont
fonden,
kapital
11,010: — —
upplupna räntor
364: 31. 1.
6:o Fondens fusta egendom, enligt Kollegii beslut
den 29 December 1843, upptagen till dess
brandförsäkringsvärde,
154,785: 29. 6.
1,488: — 8.
11,974: 31. 1.
60,000: — —
40
2,804,775
10
4,707,787
6
Summa
Stockholm af Manufakturdiskont
F. A. Pahné.
— 17 —
Transport
!,866,422
2
11
Vinst- och förlustkonto.
Inkomster:
Ordinarie räntor  — 100,491: 20. 7.
Räntor efter förfallotiden
3,549: 30. 6.
Hyra af en lägenhet uti fondens
egendom
133: 16. 104,174: 25. 1.
Utgifter:
l:o Aflöning och pension
11,309: — —
2:o Taffelpenningar och arfvoden
till Kongl. Kommerskollegii
President och Ledamöter m. fl. 3,598: 30. —
3:o Extra utgifter, såsom post- s.
porto, skrifmaterialier, ljus-  penningar in. m.,
1,635: 17.
4: o Diverse omkostnader för e-
gendomen  -  176: 32.
5:o Rikets Ständers Riksgälds-  kontor, enligt Kongl, brefvet
den 9 November 1841,
14,000: — —
6:o Ränta till Rikets Ständers
Bank för af kreditiv et begag-  nade medel, år 1850,']  58,483: 27. 3. 89,203: 16. 3.
14,971
s
10
Fondens vinst utgjorde således år 18o0  -
-
Balans till år 1S51.
Skulder:
l o Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerskollegii kreditiv för Manufaktur-  diskonten, emot 3 procents årlig ränta a
begagnadt kapital,  1,800,000: — —
obetald ränta till 1850 års slut -
24,895: 44. 9
utevarande Bankoattester
-  1,498: —
i
1,826,393
4
1 9
Summa
1,707,78/
5 6
kontoret den 19 Juni 1851.
S. Agrell.
Bilaga Litt. C.
— 18 —
Kapitalslut öfver Gamla Ull
-
Debet.
Balans från år 1S4S.
Skuld:
Till manufakturdiskont-fonden, för
lemnade förskott, kapital —. 13,150:
ränta derå
402:12. 9.
Kongl. Kommerskollegii Statistiska kontor, för
lemnade förskott af influtna tull- och konfiskationsmedel,
Utgifter år 1849:
Aflöning till Ullkontorets tjenstemän
och betjening
3,211: 32. —
Dito till Direktören Hofman Bang 1,000: — —
Rese- och traktamentspenningar
till dito
969: 38. 11.
Extra utgifter
305: 19. 7.
Reparationer ä ullmagasinsbyggnaden i Norrköping
Ränta till Manufaktur-diskonten å lemnade förskott
Balans till år 1850.
Tillgångar:
l:o Säkra fordringar,
hos Ullkontoret i Norrköping
diskontlån
hos Rikets Ständers Bank,
2:o Fastighet,
ullmaganiset i Norrköpin;
3:o Inventarier,
vid Ullkontoret i Norrköping
„ Diskontkontoret
4:o Osäkra fordringar
Banko.
13,552: 12. 9
4,487: 7. 8.
4,211: 32.
1,275: 10. 6.
21:
381: 2. 10.
312;
40.
2.
1,599:
21.
4.
7, 42:
17.
3.
1,954:
30.
9.
36,000:
—
—
981:
20.
1.
187:
30.
6.
1,169:
2.
7.
'
8,639:
18.
3.
18,039
5,888
20
45
47,763
Summa j 71,691 J21 j 4
Stockholm af Manufaktur-diskont
F. A. Palme.
— 19 —
diskontfonden för år 1U49.
Credit.
Balans från år 1S4S.
Tillgångar:
1 :o Säkra fordringar,
740;
261: 2. 4.
2,065:
9.
hos nya ulldiskontfonden ---•
„ Ullkontoret i Norrköping
diskontlån
hos Rikets Ständers Bank,
behållning å räkningen N.o 7, 485: 1
2:o Fastighet,
ullmagasinet i Norrköping
3:o Inventarier,
vid Ullkontoret i Norrköping 981: 20. 1
„ Diskontkontoret
187: 30. 6
4:o Osäkra fordringar
3,551: 4. 1
36,000:
1,169: 2. 7.
8,639: 18. 3
Inkomster år 1849:
Ullsorterings-, värderings- och magasinsafgifter
Hyresinedel
Bidrag af manufakturmedlen, enligt Kongl, brefvet
den 9 November 1836,
4,289: 17. 11
254: 16. —
1,200: —
Balans till år 1850.
Skuld:
Till manufaktur-diskontfonden, för lemnade förskott,
kapital  11,720: — —
ränta derå
381: 2. 10. 12,101: 2. 10
Kongl. Kommerskollegii Statistiska kontor, för
lemnade förskott af influtna tull- och konfiskationsmedel,
-
4,487: 7. 8.
Banko.
49,359
5,743
16,588
Summa 71,691
kontoret den 22 Juni 1850.
S. Agrell.
Bilaga Litt. D.
— 20 —
Kapilalslut öfver Gamla Ull
Banko.
Meltcl,
Balans från 1819.
Skuld:
l:o Till manufakturdiskontfonden, för
lemnade
for-
skott, kapital  11,720: —
—
ränta derå
381: 2.
10.
12,101:
2.
10.
2:o Kongl. Kommerskollegii Statistiska kontor.
för
lemnade förskott af influtna tull-
och konfiska-
tionsmedel,
4,487:
7.
8.
16,588
10
6
Utgifter år 1850:
Aflöning till Ullkontorets tjenstemän
och betjening
3,246: 32.
—
Dito till Direktören Hofman Bang
1,000: —
—
4,246: 32.
Rese- och traktamentspenningar till
dito  —
S24: 8.
3.
Diverse utgifter
204: 23.
—
1,028:
31.
3.
Reparationer å ullmagasinshuset i Norrköping
23:
36.
8.
Ränta till manufaktur-diskontfonden för lemnade för-
skott
364:
31.
1.
5,663
35
—
Balans till år 1851.
Tillgångar:
l:o Säkra fordringar,
hos Ullkontoret i Norrköping
262: 13.
5.
„ Rikets Ständers Bank, behåll-
ning å räkningen N.o 7,
6: 12.
7.
diskontlån -
1,199: 21.
4.
1,467:
47.
4.
2:o Ullmagasinshuset i Norrköping .
36,000:
—
—
3:o Inventarier,
vid Ullkontoret i Norrköping
988: 4.
1.
,, Diskontkontoret
187: 30.
6.
1,175:
34.
7.
4:o Osäkra fordringar
8,639: 18.
3.
47,283
4
2
Summa
69,535
1
8
Stockholm af Manufakturdiskont
F. A. Palme.
— 21 —
diskontfonden för år 18e>0.
Banko.
Credit.
Balans från år 1S4!).
Tillgångar:
l:o Säkra, fordringar,
hos Ullkontoret i Norrköping... 312: 40. 2.
diskontlån -
1,599: 21. 4.
hos Rikets Ständers Bank, behållning
å räkningen N:o 7, 42: 17. 3. 1.954; 30. 9
2: o Fastighet,
ullmagasinet i Norrköping
36,000: — —
3:o Inventarier,
vid Ullkontoret i Norrköping — 981: 20. 1.
Diskontkontoret
187: 30. 6. 1,169: 2. 7.
4
:o Osäkra fordringar - 8,639. 1J3.—j.
Inkomster år 1850:
Ullsorterings-, värderings- och magasinsafgifter  3,711: — 4.
Hyresmedel  t ...» 7. —
Bidrag af manufakturmedlen, enligt Kongl, brefvet
den 9 November 1836,
399: 7. —
1,200:
Balans till år 1851.
Skuld:
l:o Till Manufakturdiskonten, för lemnade förskott,
kapital
11,610: — —
ränta  3  364: 31. 1. ] 1,974; 31. l.
2:o Till Kongl. Kommerskollegii Statistiska kontor,
för lemnade förskott af influtna tull- och konfiskationsmedel,
4,487: 7. 8.
Summa
47,763'
5,310
16,461
69.535
kontoret den 19 Juni 1851,
S. Agrell.
— 22 —
Bilaga Litt. E. Kapitaislut öfver iNya Ull
Banko.
Debet.
Balans från år JS48.
Skuld:
I:o Till Rikets Ständers Riksgäldskontor, för af kreditivet är 1848
begagnade medel, kapital
34,090: — —
ränta härå till 1848 års slut  769: 39. 7. 34,859: 39. 7.
2:o Gamla ulldiskont-fonden
740: — —
35,599
39
7
Utgifter:
Ränta till Rikets Ständers Riksgäldskontor för af kreditivet begag-  nade medel är 1848, enligt på grund af Kongl, brefvet den 12
November 1844 upprättad liqvidation,
866
35
Balans till år 1850.
Tillgångar:
l:o Säkra,
behållning i Rikets Ständers Bank 94: 16. —
diskontlån  45,886: 27. 5. 45,986: 43. 5.
2:o Osäkra fordringar
648: 32. 6.
46.629
27
11
Summa
83,096
6
6
Stockholm al Manufakturdiskont
F. A. Palme.
— 23 —
diskontfonden för år 1849.
Banko.
Credit.
Balans frän år 1848.
Tillgångar:
l:o Säkra,
behållning i Rikets Ständers Bank lo7: 17. 3.
diskontlån
- - -136,111. 29. 1. 36,248:46. 4.
36,897
1,321
30
10
8
2:o t /salira, [orartny<"
-
Inkomster:
1,287: 18. 4.
Ordinarie räntor
0^. jg 4
36
l örialiorantor
Balans till år 1850.
Skuld:
Till Rikets Ständers Riksgäldskontor, för af krediti-
vet år 1849 begagnade medel, kapital  S q*
I 44,871
5 35
Summa
83,091
i 1
'I 6
kontoret den 22 Juni 185U.
S. Agrell.
Bilaga Litt. F.
— 24 —
Kapitalslut öfver Nya IJI1-
Debct.
Balam från år IS49.
Skuld:
Till Rikets Ständers Riksgäldskontor, för af kreditivet år 1849 be
gagnade medel, kapital  44,010: — —
ränta härå till 1849 års slut
866: 36. —
Utgifter:
Ränta till Rikets Ständers Riksgäldskontor för af kreditivet begag
nade medel år 1849, enligt på grund af Kongl, brefvet den 12
November 1844 upprättad liqvidation, ----
Balans lill år 1837.
Tillgångar:
lo Säkra,
behållning i Rikets Ständers Bank 13: 7. —
diskontlån
49,889: 1. 3. 49,902: S. 3.
2:o Osäkra for driv fjär .
645: 26. 10.
Summa
Hanko.
44.876
1,622
35
50,547135 1
96,446 31 8
Stockholm af ManufakturdiskontF.
A. Puline.
— 25 —
diskonllonden för år I80Ö.
Banko.
Credit.
Balans från år 1849.
Tillgångar:
l:o Säkra,
behållning i Rikets Ständers Bank 94: 16.
diskontlån
45,886; 27. 5. 45,981): 43. 5.
2:o Osäkra fordringar
-  64S: 32. 6.
46,629
27
11
/ n k o m sier:
Ordinarie räntor
1,477: 33. 5.
Förfalloräntor  -
37: 8. 9.
1,514
42
o
Balans till år 1851.
Skulder.
Till Rikets Ständers Riksgäldskontor, för af kreditivet ar 1850 be-  gagnade medel, kapital
47,270: — —
ränta härå till 1850 års slut.... 1,622: 9. 7. qs.292: 9. 7.
Öfverbetalning å ett infriadt lån  —
10: — —
48,302
9
7
Summa
96,446 31
8
kontoret den 19 Juni 1851
S. Agrell.
4
26 —
Bilaga Litt. G.
Utdrag- af 1840 och 1850 års räoch
konfiskations- samt
Debet.
Behållningar och fordringar
från år 1848
47,846: 1. 5.
afgår skuld
62: 47. 3.
Återstå tillgångar
1 nkomster:
År 1849, manufaktunnedel
10,684. 26.
Eskilstuna fristads- dito---
År 1850, manufakturmedel
9,366
3,872:
10.
2.
575:
31.
8.
100:
—
—
9,366:
45.
6.
3,357:
7.
1,064:
5.
11.
1,491:
42.
8.
15,232: 19. 10.
15,280: 5. 1.
Återlefverering:
År 1850, tull- och konfiskationsmedel
Summa
Banko.
47,783
30,512
270
24
11
78,565
27
Stockholm af Kongl. Kommerskollegii
— 27 —
lienskaper för Manufaktur-, Extra licent-, Tull.
Eskilstuna fristadsmedel.
Credit.
Utgifter:
År 1849, af manufakturmedlen..  10,776: 20. 10.
„ tull- och konfiskations
medlen
5,624: — 3.
„ extra licent- dito
1,019: 24. —
„ Eskilstuna fristads- dito 66: 32. — 17,486 29 1
År 1850, af Manufakturmedlen
8,898: 24. 2.
„ tull- och konfiskations
medlen
7,151: 8. —
„ extra licent- dito
1,019: 24. —
Eskilstuna fristads- dito 66: 32. — 17,135: 40. 2.
Behållningar och fordringar
vid 1850 års slut:
af manufakturmedlen
8,676: 7. 9.
„ tull- och konfiskations
medlen
31,728: 38 1.
„ extra licent- dito
1,245: 29. 10.
„ Eskilstuna fristads- dito 2,349: 44. 8. 44 yQy. 24. 4.
Afgår skuld,
-  57: 18. 6.
Återstå tillgångar
Banko.
34,622
43,9431 5
21
Summa 78,565
27
10
Statistiska kontor den 27 Juni 1851.
Elter förordnande,
E. G. Leijonmarck.
Bilaga Litt. 11.
Utdrag al* räkningarne öfver uppburna medel
utgifter, Svenske Konsuler å utrikes orter be
-
Ocbct.
Enligt 1848 års räkning, utgjorde behålhunt/en vid ,samilia års slut
Inkomst:
Af Kongl. Statskontoret anordnade medel, hvilka blifvit, genom|
Kongl, brefvet den 30 Januari 1830, anvisade till ersättande afl
de utgifter, Svenske Konsuler å utrikes orter bestridt för Svenskt
år 1850,
Summa
Banko.
1,322
2,800
10
10
4,122
10
10
:sl.'
Stockholm al Kongl. Konunerskollegii
åren 18i9 och ItldO till godtgörande af de
stridt för hem förskaffande al Svenskt sjöfolk.
Credit.
UI g i ft:
Kongl. Statskontoret.
Till Kongl. Räntekammaren lefvererade medel, hvilka influtit såsom ersättning
för lemnadt understöd till Svenskt sjöfolk, och för hvilka
Konsuler förskottsvis blifvit godfjorde,
år 1849, 491: 35. 5.
år 1850, 1,101: 24. 2.
1,593: 11.
Afskrifning
af de till Konsuler förskottsvis gjorda utbetalningar,
för hvilka någon ersättning ej kunnat erhållas, enligt
Kongl. Kollegii beslut, år 1849, 10£V " 11
år 1850,
162: 41.
16: 34.
6.
2.
179: 27. 8
Hulans till år 1851:
Till Konsuler förskottsvis utbetalda ersättningar för bestridda omkostnader
för Svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörande af rederier
Advokatfiskals-embetet fått sig uppdraget att besörja, 2,343: 47. 9.
5: 19. 10.
Behållning i Rikets Ständers Bank
Summa
Banko.
2,349! 19
4,122 10
Statistiska kontor den 27 Juni 1851.
Efter förordnande,
E. G. Leijonmarck.
— 30 —
Bilaga Litt. J.
Utdrag* al* i IHÖ och IIHO års räkning*ar öfver
1840, af handels- och sjöfartsfonden beviljade
Konsulers å utrikes orter utg*if
-
Banko.
debet.
Behållning från år 1848
4,919
40
3
Inkomst.
Af Kongl. Konvojkommissariatet anordnade medel,
år 1849
1,333: 16. —
„ 1850
1,333: 16. —
2,666
32
Summa
7,586
24
3
Stockholin af Kongl. Konnnerskollegii
— 31 —
det, g*enom Kong*l. brefvet den 14 September
anslag* lill g*odtg*örande af Svenska och N or ska
ter för Svenskar och Norrman.
Banko.
Credit.
|
Utgift:
Ersättning till Konsuler för förskottsvis gjorda
utbetalningar, för hvilka godtgörelse icke
kunnat erhållas,
ar 1849
140: 29. 8.
ar 1850
1,098: 6. 9.
1,238: 36. 5.
Afskrifning
af de till Svenske och Norske Konsuler för-  skottsvis gjorda utbetalningar, för hvilka nå-  gon ersättning ej kunnat erhållas, enligt
Kongl. Kollegii beslut, år 1849
380: 24. 2.
1,619
12
7
Balans till år 1851:
5,967
11
8
Summa
7,586
24
3
Statistiska kontor den 27 Juni 1851.
Efter förordnande,
E. G. Leijonmarck.
— 32 —
Kongl. K ont iner skoll egii
o ~
underdåniga ullålande, i anledning al
Rikets Ständers Revisorers berättelse
0111 granskningen af de under beniältc
Kollegium ställda fonders förvaltning
oell räkenskaper för åren 18lil oell IS50.
S t o r m ä k t i g s t e All e r n å il i g s t e Ko n n n g !
Till åtlydnad af Eders Kongl. Majits i nådig remiss meddelade befallning, får
Eders Kongl. Majits och Ilikets Kommerskollegium härmedelst afgifva underdånigt
utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers berättelse, angående den ar
1851 förrättade granskning af de under Kollegii förvaltning ställda fonder oell medel.
Med afseende derå, att Eders Kongl. Majit, genom nådigt bref af den 22 sistlidne
Juli, förklarat, att då, enligt hvad anmäldt blifvit, gamla ulldiskontfondens utgifter
år 1850 uppgingo till 5,663 R:dr 35 sk., men inkomsterna för året endast till
5,310 R:dr 7 sk. 4 rst., ersättning för elen sålunda uppkomna brist af 353 R:dr 27 sk.
8 rst. finge af de under Kollegii förvaltning ställda tull- och konfiskationsmedel anordnas
och utbetalas, hafva llevisorerne, —som förmält sig instämma i den af Rikets
Ständers år 1849 församlade Revisorer uttalade åsigt om nödvändigheten att, genom
särskilt anvisade medel, bereda gamla ulldiskontfonden det för dess fortfarande bestånd
erforderliga understöd, — yttrat, att, i betraktande af de inhemska manufakturerna
särdeles gagnande föremål, för hvilka de till omförmälda, af tull- och konfiskationsmedel
bildade, fond inflytande tillfälliga inkomster äro afsedda, och då, på sätt
af räkenskaperna rörande dessa medel inhemtades, det visat sig, att under de år
ifrågavarande revision omfattade, berörde inkomster icke varit tillräckliga för bestridande
af de utgifter, som blifvit anvisade å fonden, llevisorerne ansågo dennas tillgångar
icke lämpligen böra, anlitas till det för densamma främmande ändamål af
gamla ulldiskontfondens understödjande; hvaremot och då det, enligt Revisorernes
tanke, med bestämmelsen af de till landtmanna-näringarnes understödjande anvisade
allmänna medel icke vore oförenligt, att deraf godtgöras de å gamla Ulldiskontfonden,
för inhemska fårafvelns och ullproduktionens befrämjande, anordnade kostnader, för
hvilkas betäckande tillgång af fondens inkomster saknas, llevisorerne hemställt, huruvida
icke för framtiden ersättning till gamla ulldiskontfonden för det belopp, hvarmed
årets utgifter å fonden kunna hafva öfverstigit inkomsterna, må af sjette hufvudtitelns
anslag till “jordbruk, handel och näringar" anvisas.
Beträffande Revisorernes förevarande framställning, har Kollegium skolat i underdånighet
anmäla, att då, i anledning af Kollegii, uti underdånigt utlåtande af den
7 Februari 1850, gjorda hemställan, det Eders Kongl. Majit matte af allmänna medel,
som för ändamålet voro att disponera, i nåder anvisa ett ärligt anslag till gamla
ulldiskontfondens förstärkning, eller ock till Rikets Ständer aflåta nådig proposition
i detta ämne, Eders Kongl. Majit, som icke fann skäl att till Rikets sednast församlade
Ständer göra framställning om anvisande af särskildt anslag för berörde ändamål,
i nåder tillåtit Kollegium att, tills vidare, årligen hos Eders Kongl. Majit anmäla
om och till hvad belopp nämnde fonds utgifter under föregående året öfverstigit
inkomsterna, på det i hvarje fall måtte kunna pröfvas huru och i hvad mån
ersättning derför kunde varda anvisad, samt Eders Kongl. Majit derefter, uppå Kollegii,
vid afgifvandet af dess underdåniga berättelse rörande ulldiskontfondemas förvaltning
år 1859, gjorda anmälan, att för samma år gamla Ulldiskontens inkomster
— 33 —
med 353 R:dr 27 sk. 8 rst. understigit utgifterna, för betäckande af hvilken brist,
Kollegium i underdånighet tillstyrkte, att ett motsvarande belopp måtte af andra allmänna
medel anvisas, medelst nådigt bref till Kollegium af den 22 sistlidne Juli
förordnat, att ersättning för nämnde brist finge af de under Kollegii förvaltning
ställda tull- och konfiskationsmedel anordnas och utbetalas; så har, till underdånig
följd häraf, nämnde ersättning till gamla ulldiskontfonden blifvit, sistlidet år, af förberörde
medel utassignerad. Det ankommer på Eders Kongl. Majits Egen nådiga
pröfning, huruvida för framtiden andra allmänna medel må, i händelse af behof, vara
att disponera för ofvannämnde ändamål.
Hvad angår det sätt, hvarpå bevakningen och indrifningen af ifrågavarande
fonders förfallna fordringar blifvit besörjda, hafva Revisorerne, efter tagen kännedom
om Ombudsmannens lagsöknings-diarier samt de af honom afgifna särskilda
berättelser angående fondernas balanserade fordringar, erinrat, att, i afseende å ett
bland omförmälda fordringar upptaget, till Fabriksidkaren L. G. Kling, emot säkerhet
af inteckning i fast egendom, från manufaktur-diskontfonden utgifvet lån ä
7,200 Ridr, jemte af fonden förskjutna brandförsäkringspremier, till ett belopp af
39 Ridr 5 sk. 2 rst,., befunnits, att, sedan Kling afstått sina tillgångar till borgenärers
förnöjande, och manufaktur-diskontfondens i konkursen bevakade fordran blifvit
till betalning fastställd, har, efter berörde fastighets försäljning, icke någon utdelning
på ifrågavarande fordran ur massan utgått; hvilket för fonden menliga förhållande
Revisorerne ansett ådagalägga, att tillräcklig uppmärksamhet icke iakttagits,
vare sig vid pröfningen af säkerhetshandlingarne för lånet, eller i fråga om bevakandet
af fondens bästa vid den intecknade egendomens försäljning.
I afseende på Revisorernes berörde erinran, har Kollegium infordrat och får
härjemte underdånigst öfverlemna Diskont-ombudsmannens, Advokatfiskalen C. Rydqvists,
yttrande i ämnet, hvilket af Kollegium i underdånighet åberopas. Deraf täcktes
Eders Kongl. Majit i nåder inhemta såväl beskaffenheten af den säkerhet, sorn
blifvit ställd för de Fabriksidkaren Kling under sednare tiden meddelade lån utaf Manufakturdiskonten,
som de åtgärder, hvilka, å Kollegii och Ombudsmannens sida, blifvit
vidtagna för indrifvandet af dessa lån samt särskilt för iakttagandet af fondens
rätt och bästa vid den intecknade fasta och lösa egendomens försäljning. Och
ehuru, i anseende till de särskilda förhållanden, sorn i förenämnde yttrande närmare
utredas, det hittills endast till en del lyckats Kollegium att genom dessa åtgärder
bereda fonden godtgörelse för dess fordran hos bemälte Fabriksidkare, samt möjligheten
att å densamma erhålla ytterligare afbetalning numera ensamt beror på Klings
personliga förmåga att sådan fullgöra, torde likväl, vid pröfning af förevarande fråga,
Eders Kongl. Majit i nåder finna, att bristande uppmärksamhet vid detta ärendes
behandling icke skäligen kan läggas Kollegium till last.
Den nådiga remissen återställes i underdånighet, och Kollegium framhärdar med
djupaste vördnad,
Storinäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
€. II. SKOGMAN.
J. N. BORELIUS.
Stockholm den 2 Mars 1852.
L. S.
C. F. Ström.
5.
— 34 —
Kongl. Kommerskollegii
Advokatfiskals-embetes
förklaring, i anledning af en Rikets
Ständers Revisorers anmärkning vid
granskningen af Manufaktur-diskontens
räkenskaper för åren 1849 och 1850.
Ö d m j u k t Memorial!
Uti llikets Ständers sednast församlade Revisorers, den 1 December sistlidet
år afgifna, berättelse, angående verkställd granskning af de under Kongl. Kollegii
förvaltning ställda fonder och medel, förekommer, bland annat, anmärkning derom,
att sedan till f. d. Fabriksidkaren L. G. Kling af Manufakturdiskontens medel utgifvits
lån, emot säkerhet af inteckning i fast egendom, å 7,200 R:dr, har af Ombudsmannens
berättelser inhemtats, att, efter det Kling afstått sina tillgångar till borgenärers
förnöjande och fondens i konkursen bevakade fordran blifvit till betalning
fastställd, någon utdelning för berörde fordran, äfvensom för förskjutna brandförsäkringspremier
å 39 Rulr 5 sk. 2 rst. ur massan icke erhållits, sedan den intecknade
fastigheten försålts; hvilket för fonden menliga förhållande, enligt Revisorernes förmenande,
syntes ådagalägga, att tillräcklig uppmärksamhet icke iakttagits, vare sig
vid pröfningen af säkerhetshandlingarne för länet, eller i fråga om bevakandet af
fondens bästa vid den intecknade egendomens försäljning.
Det yttrande Kongl. Kollegium, i anledning häraf, från mig infordrat, går jag
nu att afgifva.
Fabrikör Kling tillhandlade sig, i början af 1830-talet, den s. k. Alströmerska
klädesfabriken i Alingsås, utvidgade densamma, tid efter annan, i icke obetydlig mån,
medelst uppförande af nya fabriksbyggnader för vattenkraft samt anskaffande af nya
maseliinerier och redskap, och var salunda i början af 1840-talet en af de störste
tillverkarne i riket af grofva, eller s. k. kommiss-kläden, hufvudsakligen för Arméens
behof. Om bans verksamhet, nit och drift var opinionen i orten den tiden enhällig,
oell särskilt blefvo de vitsordade af Elfsborgs läns dåvarande Höfding, Herr Landshöfdingen
Sandelhjelm, uti ett den 12 Maj 1840 utgifvet, Kongl. Kollegium tillställdt,
embets-intyg.
Att Kling, under nyssbeskrifna förhållanden, skulle äga en relatift betydlig årlig
lånerätt i Manufakturdiskonten, är påtagligt, äfvensom att han ej skulle kunnat begagna
denna lånerätt, derest honom förmenats att ställa andra hypotheker, än förskrifuingar
mot erhållen valuta i kläde, enär, på sätt nyss är nämndt, Klings nästan
hela tillverkning försåldes till Kongl. Krigskollegium och regementenas Beklädnadsdirektioner,
mot förskott till någon del, och kontant liqvid af återstoden, efter fullgjorda
lefveranser.
För att begagna sin lånerätt, måste således Kling anskaffa andra än nyssbeskrifna
hypotheker. Sådana ställdes ock i åtskillige personers ansvarighets förbindelser, hvilka
Kongl. Kollegium fann vara antagliga lör circa 3,000 Rulr, men för återstoden af
skulden godkändes inteckningar å 10,000 Hulr uti Klings fabriksegendom.
Emellertid inträffade i September 1842, att såväl nämnde fabriksegendom, jemte
största delen af deruti befintliga nya maseliinerier och inrättningar, rudimaterier och
under beredning varande kläden, som ett större åt 24 hushåll af Klings fabriksarbetare
upplåtet boningshus, genom vådeld belt och hållet nedbrunno; hvilken
— 35 —
olycka hade, bland annat, till följd, dels att jag, min pligt likmätigt, genast hos
Kongl. Majits Befallningshafvande i Elfsborgs län sökte och erhöll qvarstad å så
stor del af den utfallande brandskadeersättningen, som motsvarade fondens fordringar
mot liypothek i inteckningar, hvarefter sagde fordringsbelopp med sammanlagde
7,859 Rulr 14 sk. 6 rist. kom fonden tillgodo, dels ock att sa väl Kling, som flere
af de personer, hvilka för honom tecknat ansvarighetsförbindelser, skulle hafva
kommit på obestånd och nödgats cedera bonis, derest diskontreglementets föreskrifter,
i hela deras stränghet, mot dem velat tillämpas.
Under sådana omständigheter, anhöll Kling hos Kongl. Majit i underdånighet, att
honom måtte förunnas någon rymlig tid med återbetalningen af de skulder, då belöpande
i kapital till 12,284 Rulr, för hvilka han hos Manufakturdiskonten häftade,
äfvensom att under den anståndstid, Kongl. Majit i nåder kunde finna för godt bestämma,
Kling måtte befrias från erläggande af straffränta m. m. å skuldbeloppen;
hvarefter genom Kongl, brefvet den 18 Februari 1843 förordnades, att såvida Kling,
inom 2:ne månader från delfåendet af Kongl. Majits nådiga beslut, hos Kongl. Kollegium
ställde sådan säkerhet för behörig återbetalning af de i den nedbrunna fabriksegendomen
intecknade 10,000 Rulr, sorn af Kongl. Kollegium kunde pröfvas
fullt nöjaktig, skulle honom medgifvas rättighet att sjelf disponera ofvanberörde,
med qvarstad för fondens räkning belagda, brandskadeersättningssumma samt omsätta
Klings då redan till Diskontverket förfallna och under loppet af år 1843 vidare
förfallande skulder; dock mot vilkor, att Kling, före utgången af Januari månad
1844, styrkte, det han uppfört eller på annat laga sätt blifvit innehafvare af nya fabriks
- och boningshus, i de nedbrunnas ställe, samt fabriken då ånyo vore i full
gång; hvarförutan Kling medgafs rättighet att, med iakttagande af vissa föreskrifter,
äfven under år 1844 få omsätta skuldsumman på 12,284 Rulr.
Till fullgörande af högstberörde Kongl, brefs innehåll, ingaf Kling till Kongl.
Kollegium, inom behörig tid, åtskilliga säkerhetshandlingar, bestående utaf inteckning
för 10,000 llidr uti en mängd stadsfastigheter i Alingsås, en inteckning
på 1,000 Rulr i Nolhaga stamp samt förlagsinteckning för 10,000 llidr uti Kling
tillhöriga maseliinerier, redskap, inventarier, rudimaterier och tillverkningar, dessa
sednare försäkrade mot eldfara för 7,100 R:dr, med dertill hörande gravationsoch
brandförsäkringsbevis med flera handlingar; efter granskning af hvilka dokumenter,
undertecknad, i memorial af den 21 April 1843, förklarade samtliga ofvanberörde
inteckningar uti fasta egendomar, i Advokatfiskals-embetets tanke, icke medföra
säkerhet för större eller mindre belopp af 10,000 Ridr; hvaremot, med afseende
dels på den säkerhet, som första förlagsinteckningen kunde anses innebära,
dels ock derpå att, derest Kling fortsatte ombyggnaden af de nedbrunna fabrikshusen
å tomterna Niris 190, 191, 192 och 193 i Alingsås, hvarefter, enligt gravationsbevisets
föranledande, i sagde fastigheter skulle qvarstå allenast en inteckning på 712
Ridr 20 sk. med förmånsrätt framför den, som erbjudits fonden på 10,000 Rulr, jag,
af uppgifna skäl, tillstyrkte de ingifna handlingarnes godkännande för 3,258 Ridr
42 sk. 8 rist., med hemställan derjemte, att, innan fraga om ytterligare försträckning
mot nyssnämnde dokomenter kunde ifrågakomma, Kling borde åläggas till
Kongl. Kollegium ingifva åtskilliga uppräknade nya säkerhetshandlingar; varande
härvid att anmärka, det under nämnde summa af 3,258 Ridr 42 sk. 8 rst. var inbegripen
en skuldpost å 2,018 Rulr 42 sk., enligt revers af C. F. Holmgren, hvilken, under då
befintliga förhållanden, var att anse såsom osäker.
Kongl. Kollegium beviljade härefter Kling omsättning för 2,700 Rulr, mot 3:ne
oncn/l/lA nniic-nnarc ^lrnlrlnKraf camt flir ^ finn R.dr. mot hvnotliek i oftabe
-
— 36 —
rörde samtliga panter, i utbyte mot skuldsedlar, hvilka till betydligaste beloppet voro
att betrakta såsom osäkra.
Någon tid sedermera inkom Kling med de i mitt ofvannämnde memorial omförinäkla
felande handlingar; hvarefter Advokatfiskals-embetet, i memorial den 30 Maj
1843, förklarade sig anse de sålunda i helt ingifna säkerhetshandlingar för närvarande
ej innebära säkerhet för större summa, än de af Kling redan utbekomna 3,500 R.dr.
Som emellertid Kling, under loppet af året, bos Kongl. Kollegium styrkte, att hans
ifrågavarande fabriksegendom till större delen blifvit ånyo uppbyggd, samt att fästa
egendomarne försäkrats mot brandskada för 12,758 R:dr 32 sk., medgafs honom
ytterligare låneunderstöd till belopp af 5,000 R:dr, mot ofta omförinälda inteckningssäkerhet.
Före slutet af år 1843, hade Kling åter upprest, enligt officiel! intyg, på de afbrända
tomterna N:ris 192 och 193 och med de kontanta medel, han från Manufakturdiskonten
nämnde år utbekommit, ett grundmuradt trevåningars stenhus för bedrifvande
af sin klädesfabriks-rörelse, hvilken fastighet förklarades till storlek fullt motsvara
den nedbrända fabriksbyggnaden; och under loppet af ar 1844 började han
ånyo sin fabriksrörelse, hufvudsakligen med det understöd i fabriksredskap och
maschinerier, som åtskilliga bland bans vänner, ömmande för Klings iråkade olyckliga
belägenhet, med hustru och flera barn att försörja, lemnat honom till skänks,
men hvilka, såsom icke nya då de gåfvos, saknade annat värde, än såsom användbara
någon tid för oafbruten fabrikstillverkning. Men likmätigt innehållet af Kongl,
brefvet den 18 Februari 1843, saknade Kling rättighet att längre, än till 1844 års
slut, under iakttagande af det Kongl, brefvets bestämmelser i öfrigt, behålla den
lånerätt på 12,2S4 Hulr, som han före 1842 ars brand innehaft, derest icke 1844 års
tillverkningsvärde berättigade honom till fortsatt åtnjutande äfven år 1S45 af sagde
förmån. Emellertid uppgick hans lånerätt för sistnämnde år allenast till 5,564 Hulr,
men skulden vid sagde års ingång till 12,280 R:dr. För att nu icke beröfva Kling
möjligheten att kunna hålla sig uppe samt fortsätta sin fabriks verksamhet till båtnad
för sig sjelf, familj oell en talrik arbetspersonal, förordnade Kongl. Kollegium,
att han skulle småningom minska sin skuld till fonden, och således, på 2:ne terminer,
afbetala 2,000 Rdr under år 1845. I detta Kongl. Kollegii beslut sökte Kling i
underdånighet ändring hos Kongl. Maj:t, men denna hans ansökning afslogs medelst
Kongl, brefvet den 6 Oktober 1845; dock medgafs Kling befrielse från öfverräntas
erläggande, derest han fullgjorde den kapitalafbetalning, Kongl. Kollegium kunde
honom föreskrifva. I följd häraf, och da hvarken Kling kunde verkställa de honom
förelagda afbetalningar på sin skuld, eller omsätta sina andra skulder vid förfallotiderna,
anställde jag i December 1845 lagsökning mot såväl Kling, sorn hans löftesmän,
med den verkan, att påföljande året 5,080 R.dr i kapital, jemte all å Klings
skulder upplupen ränta å 4 procent, blefvo inbetalda, sedan Kongl. Kollegium medgifvit,
att, om denna liqvid verkställdes, hans löftesmäns ansvarighets-förbindelser
skulle fä till deni återställas och Kling fortfarande fä bibehålla lånerätt för återstående
7,200 R:dr, hvilken summa obetydligt öfversteg Klings i verkligheten ägande
lånerätt den tiden, mot hypothek allenast i inteekningarne uti fäst och lös
egendom.
Genom dessa och mångfaldiga andra, under så för fonden brydsamma förhållanden,
vidtagna åtgärder å Kongl. Kollegii och dess Advokatfiskals-embetes sida, hade
det lyckats, ä ena sidan, att rädda, åtminstone för någon tid, en allt dittills för rastlös
verksamhet väl vitsordad Fabrikant från undergång, och diskontfonden från en
kapitalförlust på 5,080 R:dr. Men berörde exekutiva åtgärder, i förening med andra
— 37 —
dylika, påkallade af Klings enskilda fordringsägare, hade ock ohjelpligen stört hans
kredit. Han nödgades således år 1847 söka afträdesförmån.
I konkursen blef fondens återstående fordran på 7,200 R:dr i behörig ordning
bevakad, och fastställdes till betalning, med förmånsrätt i de intecknade panterna, uti
dom den 8 Januari 1849. Under tiden hade en vidlyftig skriftvexling uppstått emellan
mig och det af Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande i denna sak
förordnade Krono-ombud. Sedan nemligen, före konkurstiden, åtskilligt af den förlagsintecknade
fabriksredskapen, jemte maschinerier, dels blifvit, enligt Klings uppgift,
i mät taget för gäldande af dennes enskilda skulder och på exekutiv auktion
försåldt, dels på annat sätt förskingrats, utlystes offentlig auktion såväl å den fasta
fabriksegendomen, jemte åtskilliga andra af Klings fastigheter, som äfven å de i
behåll varande fabriksinventarierna till den 31 Juli 1848. Krono-ombudet påyrkade
härvid, enligt min instruktion, att fabriksfastigheten ej finge försäljas under värderingssumman,
hvilket påstående af de öfrige borgenärerne godkändes. Men vid
detta tillfälle gjordes å fabriken icke något antagligt anbud, och för fabriksinventarierna
bjöds intet. Borgenärerne beslöto da att, vid nästa auktionstillfälle, som utsattes
till den 11 September 1848, låta inventarierna åtfölja köpet af sjelfva fabriksegendomen,
för att i någon, om än ringa, mån höja fastighetens försäljningsvärde, hvarpå
Krono-bmbudet ansåg sig, för behörigt iakttagande af Manufakturdiskontens rätt
och bästa, böra ingå.
Emellertid påyrkade jag, att, derest vid detta tillfälle för den fästa och lösa
egendom, som sålunda kunde komma att afyttras under ett utrop, ej gjordes så
högt anbud, att Manufakturdiskontens intecknade fordringar med köpeskillingen
kunde betäckas, borde köpet underställas Kongl. Kollegii pröfning; hvilket yrkande
jemväl af öfrige borgenärer biträddes. Och gjordes vid besagde auktionsförrättning
högsta anbudet för fasta och lösa egendomen tillsammans med 2,060 R:dr
banko. Detta anbud blef sedermera, i enlighet med mitt ofvanberörde, af borgenärerne
godkända, påstående, understäldt Kongl. Kollegii pröfning och af Kongl. Kollegium
förkastadt. Ny auktion, för tredje gången, utlystes derefter till den 20 November
1848, hvarvid Krono-ombudet, å mina vägnar och enligt min föreskrift, uti
skrifvelse den 2 Oktober oftanämnde är, påyrkade, att pröfningsrätten af det högsta
anbudets godkännande, äfven vid detta tillfälle, .skulle Kongl. Kollegium tillkomma,
hvaremot Kongl. Kollegium, till underlättande af köpeskillingens liqviderande, i hvad
anginge Diskontens inteckningar, ville medgifva för köparen förmånliga vilkor; men
till detta påstående å min sida vägrade öfrige tillstädeskomne borgenärer, hvilka påfordrade
ovilkorlig försäljning, sitt begifvande; i följd hvaraf och med stöd af konkurslagen,
egendomen sagde dag afyttrades och inropades af Krono-ombudet för
Kongl. Kollegii räkning för en summa af 2,000 R dr banko. Denna utgång af auktionsförrättningen
blef af mig genast till Kongl. Kollegium inberättad, hvarefter
Kongl. Kollegium förständigade mig gifva Krono-ombudet tillkänna, det Kongl. Kollegium
för Diskontens räkning icke ville öfvertaga det sålunda skedda inropet;
hvilket Kongl. Kollegii beslut blef vederbörande, i skrifvelse den 14 December 1848,
delgifvet. Krono-ombudet fick alltså stanna för det af honom gjorda inrop, men han
instämdes derefter af en bland Klings närmare anförvandter, Filosofie magistern E.
Psilander med påstående om egendomens afträdande till denne i börd, och öfverlät
sedermera på Psilander sitt köp.
Efter konkursdomens utfärdande, har jag erhållit sysslomännens redovisningsöfver
förvaltningen af afträdda boets tillgångar, hvaraf inhemtas: att, efter
— 38 —
godtgörande af faststäldt underhåll lör gäldenärens hustru och barn, konkursomkostnaderna
oell sysslomanna-arfvode, massans tillgångar i fast och lös egendom af alla
slag lemnat i nettobehållning en summa af 2,332 R:dr 35 sk. 8 rst. banko; att häraf på
huset och tomterna N:ris 190, 191, 192 och 193 belöpt 419 R:dr 19 sk. 8 rst., hvilka tillkommit
förste inteckningshafvaren i afräkning på dennes fordran å 700 R:dr 16 sk.
6 rst., i följd hvaraf ringaste tillgång ej funnits för Manufakturdiskonten och samtlige
oprioriterade fordringsägare i konkursen.
Stockholm af Kongl. Kommerskollegii Advokatliskals-kontor den 27 Februari 1852.
Carl Ryd</vist.
11E11 Ä T T E LSI
TII.I,
RIKETS I1ÖGL0FL. STÄNDER
ANGÅENDE
ii i \ ii o- v i: k ii e t.
AK
RIKETS STÄNDERS REVISORER.
År H 8 51.
STOCKHOLM, 1852.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
ra
Till Rikets Högloft. Ständer.
kör att granska Stats- Banko- oclr Riksgälds-Verkens räkenskaper,
tillstånd, styrelse och förvaltning, hafva undertecknade, till åtlydnad
af gällande föreskrifter, den 15 nästlidne September sammanlrädt och,
likmätigt Instruktionen för Rikets Ständers Revisorer öfver BankoVerket,
i Banken styrkt vår behörighet att i revisions-förrättningen
deltaga, hvarefter vi lifligen aflagt och nied våra namn undertecknat
den i 1 § af åberopde Instruktion intagna tysthets-ed.
Vid samma dag lemnadt företräde åt Banko-Fullmäktige samt
Bankens Kommissarier och Fiskaler, hafva Revisorerne emottagit de
Berättelser, sorn enligt Instruktionen och Banko-Reglementet skola lill
Revisorerne aflemnas, nemligen:
1:o af Banko-Fullmäktige, dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet samt de hos Fullmäktige förekomna hufvudsakliga
ärenden och dels angående Tumba Bruk;
2:o af Direktionerne öfver Banko-Diskonten samt Handels- och NäringsDiskonten
härstädes äfvensom Låne-Kontoren i Götheborg och Malmö,
om dessa Diskont-Inrättningars rörelse;
3:o af Under-Styrelsen, om den samma Styrelse äfvensom Depurtemental-Styrelserne
åliggande förvaltning; vid hvilken berättelse blifvit
fogade serskilda berättelser af Låne-Kansliets Chef och Kommissarier
samt af Cheferne för Kontroll- och Revisions- samt för Boksluts-
och Ekonomi-Afdelningarne; och
4:o af Fiskals-Embetet, om de till samma Embeles befallning hörande
ämnen.
Under den sedermera i Banken verkställda revisions-förrätlniug,
hafva Revisorerne icke allenast läst ofvanberörda berättelser samt de
af utsedde Revisorer afgifna berättelser, angående förrättad granskning
af Låne-Kontorens i Götheborg och Malmö räkenskaper och förvaltning
för år 1850, ulan äfven genomgått såväl Banko-Fullmäktiges Allmänna
4
Öfver-Slyrelsens
personal.
Inventering
af BankoFullmäktige.
Besigtning
af hus och
inventarier.
Inventering
af Bevisoreme.
och serskildta, sorn Under-Styrelsens och Koinmissariernes i Låne-Kansliet
Protokoll för tleii lid, hvarunder decharge i och för förvaltningen
icke är vorden Banko-Fullmäktige meddelad, eller frän och med
den 15 November nästlidet år intill dagen för denna Revisionsförrättnings
början eller den 15 sislförflutna September samt tillika granskat
Bankens och Tumba Bruks räkenskaper för åren 1849 och 1850; och
hafva Revisorerne, beträffande Banko-Verkets dervid befunna tillstånd,
styrelse och förvaltning skolat afgifva följande berättelse, upptagande
ärendena efter den af Banko-Reglementets uppställning föranledda
ordning.
§• 1;
Inom Öfver-Styrelsens ordinarie personal har någon annan förändring
icke inträffat än den som varit en följd af de utaf Rikets
Ständer vid sednaste Riksdag anställda val; hvaremot, i anseende lill
ordinarie Ledamöters förfall, uti Öfver-Slyrelsen, under kortare lid,
deltagit: Suppleanten för Högl. Ridderskapet och Adelns Ledamöter,
tjenstgörande Majoren vid Kongl. Artilleri-Läroverket, Capitainen O.
Nordensvan samt Suppleanlerne för Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöter,
Josef Holm från Stockholms Län, Pehr Eric Andersson från Westerås
Län samt A. IF. Uhr från Örebro Län.
§. 2.
Uti Bankens alla Kassor och öfriga förvaringsrum är, till åtlydnad
af Banko-Reglementets (i §., inventering, utan anmärkning, af Fullmäktige
den 8 nästl. September anställd, enligt dertill af vederbörande
uppgjorda, fullständiga och verificerade inventarie-förleckningar.
Derförutan hafva Fullmäktige besigtigat Bankens bus och inventarier,
i sammanhang med den inspektion öfver göromålen inom de
serskilda Afdelningarne, som enligt Banko-Reglementets 5 §. Fullmäktige
åligger. .
På sätt tillförene varit brukligt, har inventering, såsom af Revisorernes
Protokoll inhemtas, och ulan anmärkning, blifvit af Revisorerne
förrättad uti Bankens Kassor ocb öfriga förvaringsrum, hvarvid
behällningarne uti Silfver, Guld och Kopparmynt, enligt på förhand
upprättade, behörigen styrkta inventerings-inslrumenl, utgjorde:
5
S il f ver.
Myntadt efter 1004 års myntfot:
hela Riksdaler  11,432: — —
två tredjedels d:o .... 2,000: — —
en tredjedels d:o . . . . 11,700: — —
en sjeltedels d:o .... 10,400: — —
en tolftedels d:0 .... 2,048: — —
en tjugufjerdedels d:o . . 2,114: 34. —
Myntadt efter 1830 och 1835 årens mynt-ordningar:
hela Riksdaler  130,370: — —
halfva d:o
fjerdedels d:o .
åttondedels d:o
sextondedels d:o
75,042: 24. —
94,903: 12. -  390,870: 36. -  120,7 1 5 : 33. -
Utländskt mynt, förvandladl i Riksdaler Silfver:
Spanska Piastrar . . . 1,324,824: 19. 6.
Franska Fern- F r an ess ty c k e 11 403: 42. 11.
Omynladt
40,294: 34. -
824,502: 9. —
1,325,228: 14. 3.
2,015,173: 18. 2.
Summa Silfver R:dr 4,205,198: 27. 7.
G u l d.
Myntadt:
079 fyrdubbla Dukaler .
1,408 dubbla d:o
21,043 enkla d:o
2,716: - -  2,810: - -  21,043: - -
Omynladt
20,575: -  33,303-,'Vo.
Summa Dukaler 59,878!
k oppa r s k iI je rn y n I
Af nya prägeln:
uti 4 skill ingar .... 5,073: 10.
2
d:o
d:o
9,203: 16. -  3,703: 16. —
Transport 17,980: —
6
Transport '17,980: — —
uti $ skillingur .... 2,326: 32. -
» i <l-o
673: ig. —
d:o  190: - -
G
21,170:
Al gamla prägeln  4,710: — —
Summa J3:ko R:dr 25,880: — —
§. 3.
Uppgifterna Till upplysning angående dels Bankens Sedel-ansvarighet och dels
"w^Deposi-ställningen på det hela, äro, likmätigt 5 §. i Lagen för Rikets Stäntions-skuld
ders Bank under den 1 Mars 1830 och 24 §. i Banko-Reglementet,
'lisk Kassa - ej mindre vid hvarje halfårs utgång, uppgifter öfver Bankens Sedelm.
m. och Depositions-skuld samt Metalliska Kassa, än äfven, efter näsllidet
års slut, Öfversigt af Bankens hela ställning upprättade, tryckta samt
med Post- och Inrikes-Tidningar utdelade.
Någon tillämpning af det vid sednaste Riksdag af Rikets Ständer
beslutade förändrade formulär för uppställning af förslberörde uppgifter
hai’ ännu ej kunnat komma i fråga, enär nämnde formulär först
etter det uppgiften lör sistlidet halfår ledan var uppgjord, kom Fullmäktige
tillhanda; dock hafva Fullmäktige uti den till Revisorerne afgifna
Berättelse meddelat en utredning för den 23 näsllidue Augusti
öfver förhållandet imellan Bankens Metalliska Kassa samt utelöpande
Sedlar och Depositions-skuld jemte obegagnade andelar af kreditiv och
låneförlag, hvaraf, bland annat, inhemtas, alt skillnaden imellan sedelstocken,
beräknad i enlighet med de uti nu gällande Banko-Reglemente
intagna föreskrifter samt maximi-beloppet af sedelstock, uppgick
till 601,239 R:dr 39 sk. 1 r:st. Banko, utgörande den summa,
Fullmäktige kunde disponera, ulan att rubba del stadgade förhållandet.
Då vinsten af Diskontrörelsen för 3:dje qvartalet detta år sedermera
till Banken influtit, hafva Revisorerne ansett sig böra lör Rikets
Ständer framlägga en utredning öfver förhållandet imellan Bankens
Metalliska Kassa samt utelöpande sedlar och Depositions-skuld jemte
obegagnade andelar af kreditiv- och låneförlag lör den 15 näsllidue
. 11
November, hvarvid Revisorerne bordt lästa uppmärksamhet derå, alt
ehuru räkningarne för Kopparskiljemynts-poletternas inlösen samt för
Låue-Banko-Skulders infriande då ännu ej blifvit lian Depositions
-
afdelningen utassignerade, desamma dock icke upptagits uli förevarande
utredning, enär en dylik utassignering före årets utgång kommer
alt ega ruin, hvadan de ej varda synliga i den uppgift, som under
den sista December detta år skall affattas.
Sedel skuld.
Utelöpande Sedlar  22,061,223: 30.
Utelöpande invisningar och insättning s-bevis:
Imellan Depositions- och Kassa-afdelningarne 282: — 7.
» bäne- och d:o 686:17.11.
4.
968:18. C. 22,062,192: 9. 10.
l)epos t t ion s-sku Id.
Behållning, tillhörande allmänna Verk och Inrättningar samt Bolag och enskilda
personer .  5,124,134:28. 5.
P:o i Guld, 515 Dukater å 5: 32 per dukat . . 2,918: 16. — 5,427,052:44. 5.
Obegagnade andelar af kreditiv- och låneförlag:
tillhörande Depositions-afdelningen  3,622,228: 23.11.
nemligen:
af Kreditivet för Jern-helåning i Götheborg 555,600:
» d:o lill Biksgälds-lvontoret . . 1,000,000:
» d:o » K:gl. Commerce-Collegium 113,609:21. 9.
» d:o » .lern-Kontoret .... 119,757:12. 7.
» fonden för utlåning genom Allmänna
Diskonten, dels mot namn och reverser
med omsättningsrält och dels
mot pant af Aktier och Publika
papper:
i Stockholm . 641,918:20. 3.
i Götheborg . 138,824:26. 7.
i Malmö . . 1 16,733:10. —
i Wisby . . 10,935: — —
908,411: 14, 10.
fonden för utlåning och diskontering
genom Handels- och Närings-Diskonten:
i
Stockholm . 147,582: 14. 7.
i Götheborg . 8,075:-
i Wisby , . 44,000: — — 199,657:14. 7.
Transport 2,897,035:15. 9. 3,622,228:23.11. 27,189,245:
6. 3.
8
Transport 2,807,035:15. 9. 3,622,228:23.11.27,489*245: C. 3.
af fonden för Kassa-kreditiv åt enskilde:
i Stockholm . 4(58,093: 8. 2.
i Götheborg . 60,000: — —
i Malmö . . 141,100:— —
i Wisby . . 50,000:- - ^,
sigr 5,622,228: 23.11.
tillhörande Låne-afdelningen  2,105,057:24. 3. t-, 797 ogo.  2
nemligen:
af fonden för beläning af guld, silfver, jern 1,810,996: 39. 6.
» » för d:o af fast egendom i
städerna och på landet 12,303:37. 9.
» » för lån till Skiften och odlingar 13,364:39. 9.
» » för lån till Fahlu Bergslag och
kreditiv lill Spar-Bankerna
i Riket  268,392: 3. 3.
S:gr 2,105,057: 24. 3. .. .. , .. ...
Summa 33,216,531: 0. 5.
Härifrån afgå, jemlikt stadgandet i 122 af Banko-Reglementet:
Riksgälds-Kontorets kreditiv  1,000,000:
Vexlingsförskott till Landsorterna  72,523: 44. —
Inlösta otydliga Transportsedlar  8,874:45. 4.
I):o Sedlar af nyare slaget  3,200: j 084 598-41. 4
Summa Sedelstock 32,131,9.32:13. 1.
Skillnad härimcllan samt mavimi-beloppet af Sedelstock, beräknad enligt
123 §. i Banko-Reglementet  835,034; 43. 4.
Summa Banko R:dr 32,966,967: 8. 5.
Bankens Guld- och Silfver-tillgång:
Dukater. ltiksilaler Silfver. Riksdaler Banko,
Myntadt, gångbart, i Kassa liggande . . . 25,900 823,482:— —
Utländskt mynt (efter evalvation)
1,325,228: 14. 5.
Omyntadt (efter prof och uträkning) . . . 33,303/cc 2,015,173:18. 2.
Hos Kongl. Myntet  647 30,646: 6. 7.
På utrikes ort innestående
540,900: 24. —
Summa Guld- och Silfi er-tillgång 59,850/$, 4,735,430:15. 2.
Hukat-summan 59,850/(3, motsvarar å 102
skill, silfver
127,182:18.—
Silfver-tillgång alltså på det hela  4,862,612: 33. 2.
motsvarande enligt myntbestämningsgrunden  12,966,967: 8. 5.
Likmätigt Banko-Reglementets 123 §. får Sedelstocken derutöfver hiigst utgöra 20,000,000:— —
Summa Banko R:dr 32,966,967: 8.
I
0
§. 4.
Gemensamt, med Fullmäktige i Riksgälds-Konlorel, hafva Banko - Val af I.eFullmäktige,
vid nästlidet års slut, valt ledamot i Götha Kunal-Direk- ‘^a^uulattion
samt under innevarande är Revisor, att å Bankens och Riksgälds- Direktion.
Kontorets vägnar i revisionen al Götha Kanal-Verks räkenskaper deltaga.
§. 5.
Återstoden af Bankens andel i kostnaden för en å Carlsborgs Kostnaden
fästning uppförd särskild byggnad, a i sedd till förvar af Bankens red-ningåcarlsbarheter,
har, uppå Kongl. Majlis och Rikets Krigs-Collegii reqvisition, bor9 af en
blifvit under den .41 sistförflutna Juli från Banken utanordnad nied Våtanken "
B: k o R:dr 24,000.
§. G.
Sedan Fullmäktige lill Banko-Utskottets pröfning oell stadfästelse Ordningsöfverlomnat
uppgjorda förslag till såväl Ordnings-stadga för Fnllmäk-J.^^^^
liges expedition, som tjenslgöriligs-ordning för Fiskals-Kontoret, samt Expedition
Utskottet, i anledning deraf, under den 28 sistlidne Juli, sig utlåtit,sa~nf T3en*^~
,-,•1 01 1 -r 11 -n tt 1 ° gonngs-ord
att,
då Rikets Ständer, genom bifall till Utskottets derom gjorda (ram- ningen för
ställning, berättigat Fullmäktige att föranstalta om utarbetande af för- Kontoret
slag till cn förändrad organisation af Banko-Verket och reglering af
dess tjenstemanna-personal, dervid ändringar i föreslagna OrdningsStadgan
för Fullmäktiges expedition och Tjensfgörings-ordningen för
Fiskals-Kontoret torde finnas behöfliga, ville Utskottet, som för sin del
icke hade något vid de uppgjorda förslagen alt erinra, hafva åt Fullmäktige
öfverfemnat alt imellertid, om så nödigt pröfvades, lill iakttagande
anbefalla omlörmälda Ordnings-stadga och Tjenstgörings-ordning,
med rättighet, likväl för Fullmäktige alt uti dessa Ordningar sedermera
vidtaga de förändringar, hvartill omständighelerne må kunna
föranleda; så hafva Fullmäktige, den 7 näsllidhe Augusti, dels fastställt
Ordnings-stadgan lör deras expedition, att lills vidare tjena till efterrättelse,
dels ock, med gillande af Tjenslgörings-ordningen för FiskalsKontoret,
uppdragit åt Underslyreisen alL inkomma med förslag lill
de föreskrifter uti gällande Ordnings-stadga för Under'Styrelsens expeBmsorerncs
Bertill, ang. Bankoverket. 2
40
dilion samt Tjenslgörings-ordningar för Låne-afdelningen och Lånekanslier,
som, i följd af 3 §. uti Tjenslgörings-ordningen för FiskalsKontoret,
kunna anses erforderliga; hvarefter komme att bestämmas
från oell med hvilken lid de uti sistberörda Tjenstgörings-ordning intagna
nya eller förändrade föreskrifter skola tillämpas.
§. 7.
Decharge för Banko- samt Handels- och Närings-Diskonlernas i Slockholm rä
^“iHarideh-1
kenskaper och förvaltning för nästlidet år, har undergått granskning
och Närings- lili Banko-Utskottet, som derom under N:o G<S afgifvit berättelse lill
%n°alMngS^'kels sednast församlade Ständer, och deruti bland annat tillkänuagifvit,
att Utskottet låtit meddela Direktionerna öfver nämnda Diskonter
decharge, med frikännelse fran allt framtida ansvar för förvaltningen
under år 1850.
§• 8-
nechargejör Låne-Konlorets i Götheborg räkenskaper för år 1850 äro gran
ris
i Göthe-skade af dertill utsedde Revisorer, som för förvaltningen meddelat
borg för- Kontorets Direktion decharge, hvilken, likmätigt 5:le punkten i Renia
intng. so,.enies Instruktion, blifvit af Fullmäktige godkänd.
§. 9.
lagsöknings- I afseende å den betydligare tillökning i summan af lagsökta lån
b(lötheborg* v'1^ Götheborgs Låne-Kontor, hvarom serskild erinran gjordes i 21 §.
Låne-Kontor.af Banko-Utskottets vid sednastc Riksdag lill Rikets Ständer afgifua
D O
Berättelse N:o 10, hafva Revisorerne inhemtat, alt beloppet, af dylika,
allmänna Diskonten tillhörande, lån, som vid 1849 års slut utgjorde
58,566 R:dr 40 sk. 1 r:st., uppgick den 31 December 1850 lill 89,189
R:dr 10 sk. 1 rist., och den 25 näsllidne November lill 84,558 R.dr
29 sk. G r:st. allt Banko.
Till förklarande af denna tillökning i lagsöknings-balancen är af
Låne-Konlorets Revisorer för nästlidet år hufvudsakligen anfördl: att
största antalet af lånsökande vid Kontoret sedan längre lid tillbaka
utgjorts af jordbrukare inom Bonde-Ståndet, hvilka, ehuru de merendels
upptaga ringa lån i förhållande lill värdet af deras innehafvande
hemmansdelar, likväl vid inträffande svag årsväxt eller andra missgynnande
omständigheter sakna utväg alt på bestämd tid fullgöra sina
I 1
liqvider, hvarigenom en tillfällig förhöjning i summan af lagsökta lån
vid Låue-Kontoret, efter hvad erfarenheten äfven tillförene visat, lätteligen
kan uppstå, utan alt större eller ökade förluster deraf blilver
en följd; samt att, efter hvad nyssbemälde Revisorer äfven funnit,
det på lagsökning i allmänna Diskonten beroende hufvudsakliga beloppet,
oberäknad! det inom linien förda, bestode af reverser, icke äldre
än sedan år 1850, äfvensom i allmänhet vid anställda utmätnings
O
t
försök tillgång hos gäldenärerne icke saknats ehuruväl, i anseende till
den i landsorten rådande penningebrist, försäljning af panterne, stundom
under längre tid, blifvit uppehållen.
§. 10.
Vid revisionen af Låne-Konlorets i Götheborg räkenskaper och inom linien
förvaltning för nästlidet år hafva de dertill utsedde Revisorer, efter
lagen kännedom af de till Ombudsmannen remitterade lån, ansett Kontoret i
3;ne sådana, tillhörande allmänna Diskonten, vara af beskaffenhet, alf, Gölhebor9-  efter hvad i behörig ordning upplyst och styrkt blifvit, någon vidare
afbetalning derå icke är att påräkna, hvadan bemälde Revisorer
förordnat, att omlörmälda 3:ne län å eli återstående kapital af 2,025
R:dr 32 sk. 1 I r:st. Banko borde såsom osäkra från kapital-räkningen
afföras och lill räkningen öfver osäkra fordringar öfverilyttas; i följd
hvaraf och sedan, på grund af Rikets sednast församlade Ständers beslut,
afskrifning egt rum af en del utaf Låne-Kontorets inom linien
förda osäkra lån, beloppet deraf i allmänna Diskonten den 25 nästlidne
November uppgick lill 37,431 R:dr 31 sk. 3 r:st. Banko.
§. 11.
Till fortsättning af den i Rikets Ständers Revisorers Berättelser Kärre omför
Aren 1847 och 1849 lemnade redogörelse, angående utredningen y sten
ni’
f'. d. Ombudsmannens vid Götheborgs Låne-Kontor V. M. Stenbergs
år 1846 iråkade balance, få Revisorerne meddela: att berörde utred- anc"
ning oafbrutet fortgått, derunder åtskilliga honom rörande rättegångar
blifvit afslutade, äfvensom 3:iie serskildta lån, i afseende å hvilka
anmärkning mot Stenberg förekommit, lill deras återstående kapitalbelopp
samt ett lån till så väl kapital, som ränta och expenser till
Låne-Konlorel inbetaldte; att den borgen å 5,000 R:dr, Stenberg ställt
för sin uppbörd, nu mera blifvit af Löftesmännen infriad, samt alt
Kongl. Götha Hof-Räll, medelst Dom den 17 sisllidne Januari, hvilken
lärer vunnit laga krall, fastställt Rådslufvu-Rättens i Götheborg
uti Stenbergs konkursmål meddelade beslut, hvarigenom Låne-Kontorels
yrkande att med förmånsrätt utbekomma dess i konkursen bevakade
fordran är vordet bifallet.
§. 12.
Anställande Vid sislförflulna Riksdag, beslölo Rikets Ständer att vid La
vid Göthe- v . . . „ . . ■ "...
bnrg^Lånc-Kontoret i Götheborg må, tills vidare och intill nästa Riksdag,
Kontor af ställas en kassör, med årliga förmåner, af: lön 800 R:dr, arfvode 1
cn Kassör, ocj1 missräkningspenningar 333 R:dr 10 sk., dock under föi
,.ii ... . - - —
ncan200
^
t u
- —
■) V*v/v» UUUOI förbe
håll,
alt tillökningen i Låne-Kontorels Stat genom inrättandet af denna
Kassörs befattning ej finge öfverstiga 883 R:dr 10 sk.
Efter inhemtande af Lune-Konlors-Direklionens yttrande och förslag,
hafva Fullmäktige nu mera fastställt Instruktion för ifrågavarande
tjensteman, hvilken från och nied början af nästa år kommer att vid
Låne-Kontoret anställas.
§. 13.
Decharge för För 1850 års förvaltning har Direktionen öfver Låne-Kontoret i
reti6i Malmö Malmö undfått decharge af de till granskning af nämnde Kontors räkenförvallning.
skaper för samma år utsedde Revisorer; hvarefter berörde decharge
med anledning af 5:te punkten i Revisorernes Instruktion, blifvit af
Fullmäktige pröfvad och godkänd.
§. 14.
Fördröjd re- Sedan de till granskning af Låne-Kontorels i Malmö räkenskaper
dLdru!-Konto-0^x förvaltning lör år 1850 valde Revisorer förnyat den vid förerels
lagsökiagångna revisionsförrätlningar gjorda framställning om vidtagande af nå^Bkhfngc
1 Sou ilfgät'd A Fullmäktiges sida med afseende A den långsamhet, hvarLän.
med Låne-Kontorels hos Konungens Befallningshafvande i Blekinge
Län lagsökia fordringar i allmänhet redovisas, så hafva Fullmäktige
under den 7 näst lid ue Augusti förklarat, alt, då Låne-Kontorets Direktion
vore i tillfälle att bedöma om och hvilka Åtgärder lör vinnande
af rättelse i det anmärkta förhållandet må erfordras, det ock
målto på Direktionen bero alt härutinnan vidtaga de förfoganden, hvartill
omständigheterna kunde föranleda.
13
§. 15.
I anseende lill förre Ombudsmannens vid Låne-Kontoret i Malmö, underlåten
Rådmannen II. Jungbecks underlåtenhet att A inslällelsedagen uti Garf.bevakningaf
varén G. Aulins vid Landskrona Rådslufvu-Räll anhängiggjorda kon - Kontorets i
kursmål bevaka Lane-Kontorets hos Aulin egande fordran, har Laue-Malmö forKontoret
låtit lill RAdstufvu-Rätten i Malmö instämma bemälde Rådman,
med yrkande om hans förpligtande att hålla Verket skadeslöst
för den förlust, som genom berörde underlåtenhet uppstått; hvilken
rättegång ännu lärer vara på sistnämde Domstols pröfning beroende.
§. 1G.
Enligt hvad 22 § i Banko-Utskollels vid sistförllulna RiksdagArfvoden för
afgifna Berättelse N:o 10 utvisar, hade, med afseende A tillkomna Vexel-Diökade
göromål i följd af diskonteringen af inrikes vexlar samt kassa-Ich Kassakredi
liv-rörelsen, vederbörande tjenstemän vid Stockholms Handels- k red iliv- rooch
Närings-Diskont samt Götheborgs Låne-Kontor fått sig för år 1849 slockholm
af Fullmäktige beviljade följande arfvoden, nemligen: för vexeldiskon- och Götlicteringen
650 R:dr vid Handels- oell Närings-Diskönten i Stockholm 1)0 "J'
och 500 R:dr vid Låne-Kontoret i Götheborg, samt för Kassa-Kreditivrörelsen
933 R:dr 16 sk. A det förra och 1200 R:dr å det sednare
stället.
Vid samma Riksdag beslöto Rikets Ständer, uppå Banko-Utskcllcts
derom gjorda framställningar i Utskottets under Iskris 73 och 82 afgifna
utlåtanden af den 12 och 16 sistlidne Augusti, uppdraga åt Fullmäktige
alt utarbeta och för Banko-Utskottet vid nästinstundande lagtima
Riksdag framlägga förslag dels till reorganisation af DiskontVerket
i Stockholm, vid uppgörandet af hvilket förslag borde tillses,
att •■'nuvarande” aflönings- och arfvodes-stat ej malte öfverskridas, och
dels till fullständig aflönings- och arfvodes-stat för Låne-Kontoret i
Götheborg, under iakttagande att, så vida icke, genom förenkling i
göromålen, någon besparing i de från Låne-Kontoret ”nu utgående’
löner och arfvoden kunde åstadkommas, summan deraf åtminstone ej
malte öfverskridas med mera än det belopp af S83 R:dr 16 sk., sorn
i och för inrättandet af en Kassörsbefattning vid Kontoret funnits erforderligt,
samt att i Aflönings-Stalen inlogos sådana lill tjenstemännen
”nu utgående arfvoden’’, som kunde anses för framliden nödiga,
li
-
sa alt några ytterligare arfvoden för serskilda tjenslebeslyr icke vidare
mätte ifrågakomma.
Dä nu Revisorerne inliemtat, alt Fullmäktige under den I!) oell
27 December nasti i de t år och sålunda efter den tid, som utgjort föremål
lör Ranko-Utskollets granskning, funnit för godt alt, lörår 1850,
uti ofvanberörde arfvoden bevilja förhöjning med 2 IG R:dr 32 sk, lör
vexeldiskonlcrin"en och med 050 R:dr för Kassa-Kredili vrörelsen vid
Stockholms Handels- och Närings-Diskont samt nied 466 R:dr 32 sk.
för Kassa-Kreditiv-rörelsen viii Götheborgs Låne-Konlor, hafva Revisorerne,
ulan att yttra sig, huruvida i Banko-Utskottets ofvanomförmälda
utlåtanden N:is 73 och 82, angående reorganisation af nyssnämnde
Verk, blifvit afsedde de arfvodesbelopp, som af Fullmäktige
beviljats för år 1849 eller för år 1850, ansett sig bär endast böra anmäla
de af Fullmäktige för sistberörde ur medgifna förhöjda arfvoden,
som då ulgingo med tillsammans 2,450 R:dr vid Handels- och Nä
rings-Diskonten
i Stockholm och med 2,166 R:dr 32 sk. vid LåneKontoret
i Götheborg; och bör således vid ifrågakommande reorganisation
af dessa Verk, någon ytterligare tillökning uti ifrågavarande
arfvodesbelopp åtminstone ej lä tagas i beräkning.
§•
Pensions- Elter del Rikets sednast församlade Ständer beslutat, att en sälin
raMmn- skild Inrättning för pensionering af Enkor och Barn efter Tjenstemän
kor och Barn °öh Betjente vid Banko-Diskonten, Låne-Konloren och Tumba Bruk
j" .kall bildas och med början af nästa år, 1852, träda i verksamhet
jicijente vid samt Fullmäktige, den 6 sistlidne Augusti, fåll emottaga ett af Banko
Diskontcrna
Utskottet, till följd häraf, ulfärdadl ”Reglemente för Diskont-Verkens
m Bruk. " samt Tumba Bruks Enke- och PupillsKassa”; så har berörde Reglemente
delgifvits de lill inträde i Pensions-Inriiltningen berättigade
Tjenstemän och Betjente vid Banko-Diskonten i Stockholm, Låne-Kontoren
i Götheborg och Malmö samt Tumba Bruk, med föreläggande
för dem alt, inom Irenne månader efter af Reglementet erhållen del,
för Fullmäktige tillkännagifva om de vilja uti Inrättningen ingå, vid
det af Utskottet stadgade äfventyr flir den, sådant underlåter eller
sorn vägrar uti Inrättningen inträda, alt hafva för eflerlefvande hustru
och hain förverkat rättigheten lill erhållande af pension eller annat
understöd från Banken; och äyo vederbörande delegare i Pensions
-
15
Inrättningen härefter af Fullmäktige försländigade alt, på sätt och i
den ordning, Reglementet föreskri Iver, utse Inrättningens Styrelse, till
hvilken Fullmäktige vid 1852 års början skola öfverlemna den för Inrättningen
samlade fond, 20,000 R:dr Banko.
§• IS.
För beredande af verkställighet åt Rikets sednast församlade Stan- tnrållamlet
ders beslut om inrättande af ett Låne-Kontor i Wisby för Gottlands al tånrLän,
äro åtgärder af Fullmäktige vidtagna; och sedan under nästlidne jrisby. ‘
Oktober dels till Låne-Kontors-Direklionen blifvit afsända alla vid
Banko-Diskonten samt Handels- och Närinsfs-Diskonten härstädes befintlig»
låneförbindelser afgifna utaf innevånare på Gottland, med det
undantag, hvartill 81 § d inom. Banko-Reglementet föranleder, uppgående
i Banko-Diskonten, inom linien förda lån oberäknade, lill 89,005
R:dr och i Handels-Diskonten lill 6000 R:dr; dels ock på serskilda
räkningar i Bankens Deposilions-Afdelning, lill Låne-Kontors-Direktionens
disposition anvisat skillnaden imellan det belopp, hvartill ofvanberörde
förbindelser uppginge och de för Låne-Kontorel i Wisby
anvisade förlag i och för lane- och kreditiv-rörelses bedrifvande; eller
å räkningen för allmänna Diskoiilrörelsen 10,935 R:dr, å räkningen för
diskontering och utlåning genom Handels- och Närings-Diskonten 44,000
R:dr, samt å räkningen för Kassa-Kredili v 50,000 R:dr allt Banko;
har nämnde Låne-Kontor med November månad trädt i verksamhet.
Hvarvid Revisorerne tillika bordt anmäla, alt Fullmäktige hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att Wisby Låne-Konlors Assignationer
på Rikets Ständers Bank mätte likasom Låne-Kontorens i Götheborg
och Malmö enahanda assignalioner få i Kronans Uppbörd
emottagas.
§. 19.
lill fortsättning af den redogörelse angående Metalliska Kassans Metalliska
förändring, sorn meddelas uti Banko-Utskottets vid sednaste Riksdag Kassans fartill
Rikets Ständer under N:o 10 afgifna berättelse, få Revisorerne med- iind‘l,,yardela
följande:
IG
1850 don 31 December .
1851 » 31 Mars . .
» » 30 Juni . . .
» » G September .
w «-/
O 1
förvandlad 21,825: 37.
Special-Kassorna hafva utgifvit:
1,’tgifna
Dukatcr.
2,194
Inkomna
Dukater.
94.
Minskning.
2,100.
2,211.
3,888^.
3,214/$*.
1,0(10.
23.
120.
1,211.
3,865jjjSjj.
3,094•//**.
9,318,%.
1,143.
8.170^7.
11,507^.
1,237.
10,270/$*.
1850 den 31 December
1831 » 31 Mars . .
» » 30 Juni . .
» >i
feilfvermynt
25,200.
Bankens Melalliska Kassa i Silfver, myntadt
oeh omyntadt, liar effektivt:
Minskals Ökals
109,294: 13. — — —
34,800.
54,450.
(> Sept  41,700.
129,335: 10. 9.
54,727: 32.
318,266: 30. 4>
S:gr 130,950. 184,062: 42. 9. 318,266: 30. 4.
21,825: 37. —
293,357: 7. 9.
Summa 156,150.
Då ifrån effektiva ökningen afdrages:
Guldtillgångens minskning, i It:dr Silfver förvandlad
samt Silfvcrtillgångens minskning . . . • . .
visar sig på det liela en ökning af Silfver R:dr
sorn, tillagd beloppet af Bankens Metalliska Kassa den 9 November
1850
angifver summan af nämnde Kassa den 6 Sept. detta år . . . .
hvilken sålunda redovisades:
Myntadt, gångbart i Kassa liggande .... 24,170.
Utländskt mynt, efter evalvation
Omyntadt  33,303^.
ffos Kongl. Myntet innestående
293,357: 7. 9. 318,266: 30. 4.
315,182: 44 9.
6,127.
3,083: 33. 7.
4,685,251: 6. 1.
4,688,334: 39. 8.
863,482: — —
1,325,228: 14. 5.
1,818,054: 42. 8.
42,496: G. 7.
Hos Handelshusen i Hamburg 497,058:
Oremitterade vexlar . . .
S:gr 63,600^.
9.
7,873: 27. —
4,049,261: 15. 8.
504,931: 30. —
S:gr 63,0004,554,193: 3. 8.
Transport 4,554,193: 3. 8.
17
Transport 4,554,193: 3. 8.
Guldtillgången 63,600/^, efter afdrag af Dukatskulden
475, belöpande sig till 63,125/$* utgör
i R:dr Silfver
134,141: 3G. —
Summa Kalr Silfver 4,688,334: 39. 8.
Metalliska Kassan bar sedermera ökats med  178,935: 9. G.
och uppgick således den 29 nästlidne November till Silfver Kalr 4,867,270: 1. 2.
§. 20.
Bankens tillgång i utländskt mynt utgjorde den 15 November Tillgång i
1850 i R:dr Silfver förvandlad 1,334,950: 33. 2.
Under den sedermera förflutna tiden har något
inköp af ifrågavarande mynt icke egt rum, hvaremot,
uppå derom gjord anhållan, till Kongl. KonvoyKommissariatet
blifvit försålda 10,389 st. Spanska
Piastrar å 124 sk. per st. med en vinst för Banken
af 895 R:dr 42 sk. B:ko, lill ett bokföringsvärtle i
R:dr Silfver af  9,728: is. 9.
så alt tillgången i utländskt mynt, evalveradt till R:dr
Silfver den 29 nästlidne November utgjorde . . . 1,325,228: 14. r>.
§. 21.
Någon försäljning af omyntadt Silfver bar icke ifrågakommit sedan Försäljning
sist förflutna April månad. ^omyntad '
Det derför'innan, på grund af 104 § 2 moni. i Banko-Reglementel, form.
försålda Silfver i omyntad form har utgjort:
Försåldt Silfver
enligt bökförings
-
Influten betalning Vinst i
värde ^ * Banko-Sedlar. Banko-Sedlar.
Sednare halfåret 1850 85,549: 24. 8. 231,925: 42. — 3,793: 40. 2.
borra hallaret 1851 53,197: 24. 11. 144,240: 30. 5. 2,380: 28. -
Summa 138,747: 1 7. 376,172: 24. 5. 0,180: 20. 2.
Oberäknadt mynlskalten f:dels procent, som Banken härigenom
besparat, har Silf rit Is försäljning elfer 27 mark 12 sk. Hamburger
B:ko eller 24 R:dr 32 sk. Svenskt Banko för mark finsilfver Kölnisk
vigt tillskyndat Banken en vinst af nära En procent.
Uevisorernes Henill, äng. Jlanltoverkrl. 3
'18
§. 22.
Dukat-pri- Med anledning deraf, att, enligt i Hamburg verkställda noteringar,
ändring Prlset Pa a utrikes ort under sednare liden betydligt fallit, väck
tes
den 24 sisllidne April hos Fullmäktige Iruga, huruvida icke, till
Bankens betryggande mot de förluster, som möjligen kunde uppstå
genom bibehållande af då varande, lill o R:dr 32 sk. bestämda invexlingspris
å dukater, skäl vore för banden att göra någon nedsättning
uti berörda pris, samt att Bankens utvexlingspris å dukater, då
faststäldt lill 0 R:dr, måtte i sammanhang dermed undergå någon
i • n • i • » . O O
lämplig förminskning; och funno Fullmäktige, efter öfvervägande häraf,
samma dag godt besluta den förändring i Bankens omförmäldta bloch
utvexlingspris, att, frun och med den I påföljde Maj, det förra
bestämdes till 5 R:dr 24 sk. och det seduare till 5 R:dr 40 sk., allt
Banko och för dukat räknadt, hvilka pris, derom allmänheten genom
kungörelse i vanlig ordning underrättades, sedermera bibehållits oförändrade.
§. 23.
Silfver myn- Bankens förråd uti Silfvermynt af äldre prägel uppgick den 0
Mp!äf<te November 1850 till Silfv. R:dr 34,332 och den 29 nästlid ne November
till Silfv. R:dr 40,332; hvadan under den tid, revisionen omfattar,
uti dylikt mynt invexlats ett belopp af Silfv. R:dr 6,000.
Någon försäljning af Specier utaf äldre prägel, på grund af
Banko-Reglementets 109 §. har under samma tid icke kommit i fråga.
§• **.
rppköp och För de al Fullmäktige, med anledning af 115 §. i Banko-Regle
^afwxlar
inenbit, angående köp och försäljning af vexlar, vidtagna beslut och
samt in- åtgärder, är redovisning sednast lemnad uti Banko-Utskotlels betändrsiifi'e9a^
kande ^:0 'l 0 §. 11, hvaraf inhemlas, bland annat, att Banke ns å utrikes ort
innestående behållning utgjorde vid 1850 års slut Silf. R:dr 190,767: i, —
Denna behållning har sedermera intill nedanstående
dag blifvit ökad:
genom uppköpte vexlar med 619,221: n.—
Transport 619,221: u. — 190,767: i.—
19
Transport 6 19,221: n. — 190,767: i.—
samt genom ränta och kapital-afbelalning
A Östgötha och Smålands HypolheksFöreningars
i utländskt mynt stälda
Obligationer, med  12,993: 16. — 632 214-‘>7 —
S:gr 822,981: -s. -
samt minskad, genom försäljning af vexlar,
med  74,009:43.—
och genom Lill Banken indraget Silfver, med 201,857: 41. — 275,927' 36 —
så att densamma den 3 innevarande månad uppgick till 547,053:40.—
hvaraf inneslodo:
hos Handelshuset Sal. Heine  180,300:43.—
» » Peter Siemsen & Comp. 131,426: ig. —
och deL öfriga .
235,326; 29. - 547,053:40.-
utgjordes af oremitteradc vexlar.
Någon utredning öfver Inkomst och Utgift lör detta år kan ej
meddelas förr än elter årets utgång, sedan Konto-Kurauler och rakningar
från vederbörande till Banken inkommit.
§. 25.
Beloppet af Utelöpande Sedlar utgjorde den 9
November 1850 B:ko R:dr
och har sedermera å nedanstående lidpunkte
nått till:
1850 Dec. 7
1851 Jan. 11
Febr. 8
Mars 1
April 5
Maj 3
Juni 7
Juli 5
2
6
»
»
))
))
))
))
»
»
»
»
Aug.
Sept.
Oct. 4
No v. 29
22,597,833: 8.
upp
-
22,668,093: ig. 8
22,759,360: 32. 8
23,151,762: 43. o
23,236,170: - E
23,456,277: 38. t
22,568,501: 22. 1
22,543,924: 30. ;
22,181,290: 15. -  21,958,394: 36. 1
21,824,086: 31. ■
22,550,955: 41. 1
22,489,615: 45. t
C(döpande
Sedlar.
20
§• 2Q.
Mynlningen Till förekommande af något afbrott i Silfverulvexlingens jemna
(1-li'gufd oc^ 1,1 efl låstadl lnifvudsakligt afseende å Bankens åliggande, alt
med Silfvermynl ersatta de indragna sedlarne å 1 G, 14, 12, 10 och
8 skill. Banko; hafva f ullmäktige vidtagit nödiga åtgärder för (ortskyndande
af utmynlningen utaf nV B:dr Silfver, hvaraf Banken jemförelsevis
hade största behof.
Bankens tillgång uti Silfvermynt, som håde in- och ntvexlas, utgjorde
den 29 nasti. November;
Mela R:dr Silfv. K:dr 120,150.
Halfva d:0
„ „ 75,000.
Fjerdedels d:o  „ „ 93,600.
Åttondedels d:o  „ „ 379,500.
Sextondedels d:o  „ „ 114,900.
Summa Silfv. K:dr 783,150.
Utmynlningen af såväl liela som Sextondedels Kalr Silfver fortgår
för närvarande.
Prägling af dukaler har egt rum i mån af behof.
§•
Kongl.MytU- För det Silfver och Guld, Mynt-Verket från Banken eller för den
nin^ar
öfver®ainmas »åkning emoltagit, har såväl för hvarje qvartal, som vid näst
7mgntningen
lidet års slut redovisning blifvit lemnad af Kongl. Mynt-Verket; i en
o,
f silfver jjnhet med föreskriften i Banko-Reglementet.
och gilla. °
§. 28.
inventering Uti den inventering, som å Kongl. Mynt-Yerket förrättades sislVynfVerket
'Ic*lie Tilmar i månad, hafva Fullmäktige deltagit, på sätt och i den
ordning 129 §. i Banko-Reglementet föreskrifver; vid hvilken inventering
någon anmärkning af Fullmäktige icke blifvit gjord.
§• 2<J
Ommyntning
Förrådet uti Kopparskiljemynt af äldre prägel utgjorde den 30
af gammalt Junj 1^49 R:dr 27,833; ie. -
Koppar-
m«nt- Transport R:dr 27,833: 16. -
21
Transport R:dr 27,833: is. —
Från sistnämnde dag till och med den 30 Juni
della år äro från allmänheten invexlade  4,766: 32. —
S:gr 32,600:
Under samma tid hafva till Kongl. Myntet blifvit
för ommyntning aflemnade
29,500: — —
Och uppgick behållningen sistnämnde dag till B:ko R:dr 3,1 00: — —
För det sålunda till Kongl. Myntet aflemnade Kopparmynt, upplaget
enligt åsätta präglings vä idet till  29,500: — —
bar sistnämnde Verk, pä grund af Kongl. Brefvet den
23 Februari 1842, blifvit påförd t  25,893: 36, —
hvadan Bankens förlust på ommynlningen utgjort . R:dr 3,606: 12. —
Då härtill lägges den förlust Banken förut fått
vidkännas på ommyntning af dess äldre Kopparmynt,
och som, beräknad från och nied år 1842, då denna
ommyntning tog sin början, till och med den 30 Juni
1849, uppgått till  8,133: 41. —
har sammanlagda förlusten den 30 nästlidne Juni utgjort
B:ko R:dr 11,740: 5. —
Bankens den 30 Juni 1849 hos Kongl. Mynt-Verket egande fordran
för dit aflemnadt äldre Kopparmynt, utgörande R:dr 7,932 39 sk.
B:co, har, lika med ofvanberörde R:dr 25,893 30 sk., blifvit, uti Kopparskiljemynt
af nyaste prägeln, till fullo liqviderad.
§. 30.
Bankens behållning uti Kopparskiljemynt af nya prägeln utgjorde utvexling af
den 30 Juni 1849
. . . R:dr 12.400:
För till Kongl. Myntet aflemnadt Kopparmynt af
äldre prägel, har Banken uti nytt mynt återbekommit 32,800: — —
Hvarförutan Kongl. Myntet i öfrigt allemnat utaf
egen Koppar utmyntade  53,250: — —
Summa R:dr 98,450: — —
Då härifrån afdrages hvad som under liden ifrån
den 30 Juni 1849 lill och med den 30 Juni innevarande
år lill allmänheten utvexlats, eller  75,400: — —
uppstår en behållning sistnämnde dag af . B.ko R:dr 23,050:
n
&■ 3'».
inkomna De lill Banken inkomna förslitna samt förfärdigade ni/a sedlar hafva
iTr/onr °jAuil(ler liden från den 30 Juni 1849 till den 1 Juli innevarande år,
°nyaTsedlar. uppgått till följande belopp, nemligen:
Inkomna förslitna
sedlar.
B:ko R;dr.
Förfärdigade nya
sedlar.
B;ko R:dr.
Af 500 R:drs valör
1,542,500
»
100 d:o
d:o
2,848,100
»
33,\ d:o
d:o
. .
1,050,033
16
»
10| d:o
368,783
16
»
10 d:o
2,279,000
_
__
»
6| d:o
d:o
.
1,334,666
32
»
2 d:o
d:o af nya sJaget .
.
3,75 J,000
.
_
»
3 d:o
d:o med dubbla blad
. ,
300
_
»
2 d:o
(l:o d:o d:o
.
400
_
__
»
3 d:o
d:o med enkla blad
, ,
4,500
_
2 d:o
d:o d:o d:o
. ,
3,000
_____
»
32 sk.
d:o
.
1,960,000
»
16 d:o
d:o
493,166
32
»
12 d:o
d:o
. .
477,500
»
8 d:o
d:o . .
333,083
16
_
»
14 d:o
d:o Kopparmynt .
41,562
24
»
10 d:o
d:o d:o . .
33,906
12
Summa B:ko lt:dr J
16,521,5021
*1
-1
32
1,000,000
3.200.000
866,666
200,000
2.090.000 —
l,a«)o,333 16
3.904.000 —
2,270,333
16
15,064,333116
Beloppet af Utelöpande Transport nedtar utgjorde den 30
Transport- 3l'Ul 1849 Mo R:dl' ">813: 33. 6.
sedlar. Från samma dag till och med den 30 Juni delta
år uro inlöste  0flc,i
|
n
Och balancerades sistnämnde dag:
å Räkningen öfver de äldre åren till
och med 1802  8,212: 43. i.
,, Transport-Räkningen N:o 1, 1803
—1815 .
1,523: 33. 4.
„ Transport-Räkningarne N:is 2, 3,
4, 1803—1830
81,396: 5. i. 1321- 33 c
Härvid anmärkes, att beloppet af otydliga Transportsedlar, hvilka
icke kunnat i Räkenskaperne under sina numror afföras, och derför
blifvit å serskild räkning inlösta' utgör R:dr 8,874: 45. 4. förminskande
berörde summa öfver utelöpande Transportsedlar.
Af Skillingssedlarne å hvitt papper voro den 15 sisth November
utelöpande:
sedlar å 16, 12 och 8 sk  849,076: 8. —
„ å 14 och 10 skillingar kopparmynt . . 21,150: 20. —
Tillsammans l3:ko R:dr 870,826: 28. —
§. 32.
Hos Revisororne hafva Fullmäktige anmält, att, med afseende å Fråga om
den uli Banko-Reglementets 131 §. deni lemnade rättighet alt besluta
och lill efterrättelse fastställa de förändringar i systemet för tillverk- sedelmynt.
ning af Bankens sedlar, som blifva erforderliga i händelse Kongl. Maj:t
skulle i Nåder täckas lill verkställighet bringa det af Kongl. Majit och
Rikets Ständer fatlade beslut, angående räkneenhetens förändring, Fullmäktige
vidtagit åtskilliga förberedande åtgärder, hvaribland borde nämnas,
all Fullmäktige förskaffat sig prof på Österrikiska, Engelska och
Belgiska sedlar samt derjemte sökt inhemta upplysningar 0111 Bank-sedel-fabrikationens
framsteg i främmande länder; alt enär konsten att
på sten öfverföra gravyr eller tryck nu mera vunnit den fulländning,
att, efter hvad Fullmäktige inhemtat, Bankens sedlar kunna, åtminstone
hvad gravyren angår, eftergöras förmedelst sådant öfvertryck,
Fullmäktiges uppmärksamhet blifvit fästad på angelägenheten deraf alt
söka utfinna något medel, hvarigenom dylika öfvertryck må kunna förebyggas;
alt de i denna väg gjorda försök hittills icke funnits lulli
tillfredsställande, samt alt Fullmäktiges förhoppning, alt Bankens Slereolvperings-
och Tryckeri-Föreståndare, Myntproberare» C. A. Broling,
n
sorn i sisth Juli månad företog en utrikes resa för iulieintande af upplysning
0111 den ståndpunkt, hvarpå sedelgravyr och tryck 111. m. för
närvarande sig helinna, dervid jemväl skulle förskaffa sig underrättelse
om det utrikes brukliga, mest användbara sättet att förekomma sedelefterapning
på omförmäldta väg, ej led t till det önskvärda iindamålet,
till följd af beina leie Brolings den 9 nasti. Augusti i Paris limade
död, nfen att Fullmäktige iiuellertid icke skulle underlåta all åt denna
vigtiga omständighet egna ali nödig omtanka.
I sammanhang härmed och jemte det Revisorerne uttala den förhoppning,
att Fullmäktige måtte, så fort ske kan, taga under närmare
bepröfvande frågan om förbättring af Bankens nuvarande sedelmynt,
anse Revisorerne sig böra meddela, dels att någon åtgärd för återbesättande
af den genom Myntproberare!! Brolings död ledigblifna Steleotyperiiigs-
och Tryckeri-Föreståndare-befattniugfen i Banken icke
blifvit af Fullmäktige vidtagen, dels ock att, uppå derom af Brolings
Finka, S. M. Willberg, gjord ansökning, Fullmäktige den 28 nasti.
Augusti tillåtit, ali de för Bankens räkning erforderliga sedellrycknings-arbeten
äfvensom stämplingen af chartte-sigillalae-papperet må,
under Förste Tryckaren vid Bankens Tryckeri P. A. Nymans ledning,
tillsyn och vård saint uppå Enkan Brolings ansvar, Lills vidare fortgå,
med jaktlagande af enahanda vilkor och kontroller, som ditintills varit
gällande.
§. 33.
Angående Af Fullmägliges Protokoll hafva Revisorerne in Item lat, ali, sedan
ersättningenmera på Bankens Pensions-Stat förflyttade Kommissarien G. A.
<W blankens B ra k e 1 år 1844, i, egenskap af då varande Chef för Sedel-Kon törel,
Sedel-Kontor ulan dertill af Banko-Styrelsen erhållet uppdrag föranstaltat om inlö“Lkfåihig.
ra9de i nämnde Kontor af en kontrabok, i ändamål all dermed konIrollera
räkningarne öfver Bankens utelöpande sedlar å 16$ R:dr och
derutöfver, samt berörde kontrabok-föring, som under åren 1841, 1845,
1840 oc h 1847 verkställts utan någon tillökning i Sedel-Kontorets tjonstcmanna-personal,
sedermera blifvit af så väl Fullmäktige som Bankol
I skot let gillad och till iakttagande] anbefalld, Fullmäktige, i anledning
af Kommissarien Brakels derom gjorda framställning och i enlighet
med Under-Styrelsens afgifua tillstyrkande, den 30 sisth April
25
beviljat Kommissarien Brakel ett belopp af 1,200 R:dr Banko såsom
vedergällning för den af honom, under förenämnda tid, i Sedel-Kontoret
sålunda inrättade kontra-bokföring.
Revisorerne anse denna ersättningsfråga lämpligen hafva bordt
till Banko-TJlskottets bepröfvande hänskjulas.
§. 34.
Sedan, uti en lill Kongl. Svea Hof-Rätt uttagen stämning, Gra- Frågan om
vören J. 17. Åkerberg och Skräddaren Johan Malmlöf, denne sednare i1
egenskap af Syssloman uti Åkerbergs konkurs, yrkat, att, efter det Ri-Åkerberg för
kets Ständer, under 1844—1845 årens Riksdag, åt Fullmäktige öfver-^'JJf
lernnat att, i anledning af de prof, Åkerberg eller med Fullmäktiges båttradt sebegifvande
någon annan kunde komma att inom 184G års slut allein- delmvntna,
utgifva ett praunium af 8,000 R:dr för det prof, som ansåges mot
efterapning bäst betryggande, samt ett dylikt prof blifvit af Åkerberg
lill Fullmäktige allemnadt, hvilket utsedde kommitterade eller sakkunnige
män skulle ansett hafva uppfyllt de vilkor, Rikets Ständers i ämnet
fattade beslut föreskrefve, men förenämnde belöning blifvit Åkerberg
förvägrad, Fullmäktige måtte åläggas att till Åkerberg och hans
konkursmassa utgifva omförmälda belöning med ränta; så har Kongl.
Hof-Rätten, medelst Dom den 5 sisth September, funnit skäligt förpligta
Fullmäktige alt af Bankens medel genast lill käranderne utbetala
den omstämda belöningen, 8,000 R.dr, jemte derå efter 5 för
hundrade om året räknad ränta, från stämningsdagen, 8 dagar före
den 29 Januari 1850, lill dess betalning sker, samt derjemte godtgöra
kostnaderna i saken, med tillhopa 25 R:dr; varande likväl denna dom,
i följd af Fullmäktiges beslut, Kongl. Maj:ts nådiga pröfning Och skärskådande,
A Bankens vägnar, underställd.
§. 35.
Under liden lian den I November nasti, år, då 0 mål, angående Handlagda
efterapning och förfalskning af Bankens sedlar samt utprångling af så
beskaffade sedlar, voro på vederbörande Domstolars pröfning beroende, apning och
har eli dylikt mål blifvit anbängiglgjordt och ett slutligen afdömdt,^'/^^”*”^
hvadan 0 mål fortfarande återslå oafgjord», och äro uti dessa mål 9
personer under tilltal ställde.
Bevisoremes Berdt!, ang. Bankoverket. 4
26
Nugot Alal rörande efterapning eller förfalskning af Bankens nuvarande
sedelmynt å färgad t papper liar under den lid, revisionen
omfattar icke ifrågakomma.
§. 36.
Utvexling i Till invexlintj i Landsen terna af för slit na sedlar frun oell med 3
Landsorter- ILdrs till oell med 8 sk. valör ii ro, under tiden från den 30 Juni
slitna Ban- 1849 till oell med samma dag della år, förskott af Bankens medel
kosedlar, anordnade till 14 Län, nemligen Skaraborgs, Kronobergs, Jönköpings,
Westmanlands, Östergötlands, Elfsborgs, Stora Kopparbergs, Örebro,
Wermlands, Gefleborgs, Malmöhus, Christianstads, Hallands och Norrbottens,
med tillsammans B:ko R:dr 464,000: — —
I enahanda ändamål äro ulgifna:
Till Låne-Kontoret i Götheborg 270,000: — —
Till d:o i Malmö  185,000: — —
Summa B;ko R:dr 0 10,000: - -  Deri 30 nästlidne Juni ulestodo Vexlingsförskolt:
Uti ofvannämnda 14 Län  38,107: 14. —
Hos Låne-Kontoret i Götheborg  19,750: — —
Hos d:o i Malmö  6,660: io. —
13:ko R:dr 64,5 1 7: 24. —
I öfverensstämmelse med Banko-Utskottets vid sistlidne Riksdag
derom meddelade föreskrift, hafva Fullmäktige den 17 April innevarande
år anmodat Under-Styrelsen icke allenast att, uti skrifvelse till
Konungens Befallningshafvande i de Län, der Vexlingsanstaller icke
redan funnos inrättade, fästa uppmärksamhet A den utväg, som sig erbjöde
att, genom Vexlingsförrättares anställande, bereda allmänheten
tillfälle att få, emot sedlar A 2 R:dr och 32 skillingar samt Silfvermynt
a J och TV R:drs valör, utbyta förslilna sedlar från och med 3
R:dr till och med 8 skillingar, ulan äfven att i öfrigt vidtaga sådana
förfoganden, att ett dylikt utbyte i Landsorterna klefve för allmänheten
i möjligaste måtlo underlättadt, samt i Allmänna Tidningarne införa
Kungörelse om de tillfällen lill utbyte i Landsorterna af förslilna
sedlar mot Silfvermynl, sorn redan voro, eller framdeles kunde varda,
å Bankens sida beredda. ^
27
Sedan Fullmäktige den 3 sisll. Juli fastställt ett af Under-Styrelsen
upprältadl förslag till förnyad Ordnings-Stadga i afseende på
invexlin» i Landsorterna af förslilna Bankosedlar, har Under-Stvrelsen
den 13 påföljde Augusti, medelst utfärdade Cirkulär-bref till samtlige
Konungens Befallningshafvande samt Kungörelses införande i Ali
O
O -O
manna Tidningarne, de sålunda gifna föreskrifter ne till verkställighet
befordrat. /
Uppå Konungens Befallningshafvandes derom gjorda framställningar,
hafva, under sednare hälften af innevarande ar, blifvit inrättade
3:ne nya Yexlingsanslalter, nemligen en för Södermanlands Län
i Nyköping med ett förskott af 3,000 R:dr, en för Norra Helsingland
i Ljusdahl med ett förskott af 2,000 R:dr samt en för Westerbottens
Län i UmeA med ett förskott af 5,000 R:dr, hvarförutan Fullmäktige,
för Wester-Norrlands Län, beviljat inrättandet af en Vexlingsanstalt i
Sundsvall, hvilken kommer att erhålla förskott af 2,500 R:dr; äfvensom
det nya Låne-Kontoret i Wisby fått sig anvisadt ett förskott af
5,000 R:dr, allt Banko.
§. 37.
I Deposilions-Afdelningeu inneslododen 30 Juni 1849 följande Depositions
1
Dukater.
l:sta Klassen:
Medel, som bero al' bankens egen Styrelses disposition
2:dra Klassen:
Äldre Kreditiv eller förlag utaf Banken
3:djc Klassen:
Staten samt dess allmänna Verk och Kassor tillhörande
medel  1,752.
4:de Klassen:
Medel, tillhörande de under Stockholms Stads Styrelse
lydande Embets-Verk och KasSor, jemte åtskilliga
allmänna Inrättningar, Välgörenhetsanstalter, Konkursmassor
m. 11
5:le Klassen:
Medel, tillhöriga Stiftelser, Bolags-föreningar och enskilde,
hvilka utställa invisningar med beräkning på
omloppstid . . •
• • ~~ ~
Transport 1,752. 8,169,124:38. 5.
R:dr Banko.
86,997:42. 9.
4,122,901:30. 4.
2,319,105:116. I.
1,219,984:43.10.
420,134:39. 5.
28
6:le Klassen:
. ' —" siaiuamiiae dag tilt don
■tuli uppgingo insättningarne till ....
Transport
Dukater.
1,732.
E:dr Bauko.
8,169,124: 38.
5.
. . .
777,607: —
8.
S:gr
nästlidne
1,752.
8,946,731:39.
1.
• . . .
4,530.
124,955,464: 28. ■
S ii m in a
6,282.
133,902,196:19.
1.
5,749.
125,250,269: 8.
9.
Banken innestående:
lista Klassen . ,
2:dra d:o . .
3:dje d:o . . .
•lide d:o . .
•Vte d:o . .
86,787: 3.10.
2,222,368:31. 9.
533. 4,427,044:
1,298,536:22. (i.
617,171:— 3.
^ 333. 8,651,927:10. 4.
Insättningar och Assigneringar inom de serskilda klasserna halva
förhållit sig, sorn föijer:
Insättninga
r.
Assigneringar.
2:dra
d:o . .
6,054
27
3
6,265
18
2
3:dje
d:o
12,768,878
33
ii
44,669,411
32
6
4:de
d:o
49,488,792
33
i
47,380,854
11
2
5:te
d:o
21,471,071
10
i
21,392,499
31
5
6:te
d:o . .
11,169,174
20
4
10,972,138
11
6
51,492 (
47
4
829,100
Summa Jl:ko R:dr |
124,955,4641281
-1
125,250,2691
al
9I
hakningshafvarnes antal inom
hvarje klass
har
utgjort:
Under sednare halfåret 1849
» år 1850
» förra lialfårot 1851
Usta I Zd^rpMjc I 4:de
(klassen. |klassen.|klassen.jklassen.
8 17
72
113
53
3
8 17
76
123
49
.
8 1 23
73
122
40
,
5:tc (i: te L
klassen, klassen.! UIUIn3.
266
273
266
\
29
Med anledning af 3 och i mom. uli 141 §. af nu gällande BankoReglemente,
hafva Fullmäktige under den 20 niistlidne November förordnat,
att allmänheten borde, genom utfärdande kungörelse, tillkännagifva!):
att
Räkningshafvare är ovilkorligen förbjudet att å Banken utställa
invisningar å högre sammanräknad! belopp, än han å räkningen
har i behåll;
att Räkningshafvare, tillhörande femte klassen, till hvilken hänföras
medel, tillhöriga så väl alla med beräkning på vinst för den enskilde
grundade Stiftelser och Bolagslöreningar, som ock alla enskilde
personer, efter innevarande års slut, icke får å Banken utställa andra,
än handskrifna invisningar å ett belopp af minst 200 R:dr Banko;
alt Räkningshafvare, hörande (ill nämnde klass, som eger utelöpande
assignalioner, vare sig att dessa äro utställda å ringare belopp
än 200 R:dr Banko, eller utfärdade å tryckta eller graverade blanketter,
skall, örn han önskar att fortfarande hålla räkning med Banken,
hos Under-Styrelsen göra skriftlig anmälan om öppnande af ny räkning,
lill benämningen åtskiljd från den gamla genom tillsättning af
nummer eller bokstaf, samt dervid bifoga behörig firma för de assignationer,
som komma att utfärdas, hvilka alltid böra med flen inlemnade
firman vara noga öfverensstämmande; samt
alt å de räkningar, på hvilka assignalioner efter innevarande års
slut ej få utställas, någon penninge-insättning icke rnottages efter nästkommande
Januari månads utgång, hvadan assignationer å dessa räkningar
sedermera i Banken icke inlösas till högre sammanräknadt belopp,
än derå vid nyssnämnde månads slut finnes i behåll;
hvarjemte, och enär, jemlikt nu gällande Banko-Reglementes 141
§., sådane enskilde räkningshafvare, som göra anmälan om räknings
upphörande, äro från folii-afgift befriade med året efter del då anmälan
om assigneringens inställande blifvit gjord, Fullmäktige förklarat,
att i förevarande fall, då uppsägningen sker af Banken, beräkning
af folii-afgift må med innevarande år upphöra för alla de räkningar,
som sålunda varda uppsagda.
§. 38.
Som det understundom inträffat, ali, då assignalioner å 20 R:drs inlösen af
valören presenterats till inlösen vid luckan i Bankens Deposilions-Af- ner ä 20
30
R:drs va- delning, presentanten erhållit anvisning alt vända sig till vederbörande
loren. Räkningshafvares härvarande ombud, som genast hesörjt den äskade
inlösen, har, sedan anmälan om della lörfaiande hos Fullmäktige egt
runi, vederbörande tjenstemän i Depositions-Afdelningen erhållit försländigaude
ali icke åt någon, eho det vara må, meddela undenältelse
om assignalioners inlösande j)å annat ställe, än i Banken, och
alt, då någon vid luckan i Depositions-Afdelningen begär för'vexling
af assignaliouer emot kontant, alltid tillsäga presentanten att författa
behörig insättnings-nota och afvakta tiden för Kassa-invisnings expedierande
i föreskrifven ordning, hvarigenom det anmärkla missbruket
synes vara för framtiden förebygdt.
§. 39.
Folii-a/gift Folii-afgif ten för enskildes Assignerings-iäkningar har uppgått:
för enskildes för år 1849 till R:dr 3,924:
Assigne- . , orr» t\ r
rings-råk- oell » ar 18o0 »  » 2,01-0: fj
deraf influtit 5,09(5 R:dr, allt Banko; varande återstoden på konkursutredning
beroende.
§• 40.
Afgift för Uti afgifter för Depositions-h valfvets begagnande har Banken, uuder
liden från och med den 1 Juli 1849 lill samma dag 1851, er
bcgagnandc.
hållit tillsammans 1,238 R:dr 34 sk. Banko.
§■ 41.
Afbetalning j afbetalning å Riksgälds-Konlorets Obligationer till Banken har
a Riksgälds-- n ... 8 0 8
Kontorets Ulllulll:
skuld lill Kapital. Ränta.
flanken. vij 1849 ärs ulgäng . . . 88,000:-- 12(5,720:--
» 1850 års 88,000:-- 123,200:
Summa li:ko R:clr 170,000:  249,920:
oell utgjorde Riksgälds-Konlorets skuld lill Banken för återstående 748
Obligationer, ä 4,000 R:dr B:ko hvardera, 2,992,000 R:dr B:ko.
31
§. U.
Å Bankens uti 149 och 151 §§. af Reglementet omförmiilde, Afbetalning
inom linien balanserade fordringar hos Staten och Södertelje Kanal-Bolag ^en^alanhar
endast blifvit verkställd en inbetalning af 10,000 R:dr, som den se rade for10
Augusti 1850 influtit i afräkning å f. d. Allmänna Magasins-Inrätt- ,ll,v9arningens
skuld för lyfladt Kreditiv till uppköp af myntbara metaller;
hvadan samma skuld blifvit förminskad till 85,000 R:dr Banko.
§• 451.
Riksgälds-Konloret har från Juni månads utgång 1849 till och inlösen af
med den 30 Juni innevarande år till Banken lefvererat dit influtna ski$n!yntskopparskiljemynls-pollelter
till belopp af 040 R:dr Riksgäld. Berörde polletter.
polletter, hvilkas kopparvärde utgjort 305 R:dr 24 sk. I r:st. Banko,
hafva, efter del af Banko-Fullmäktige den 13 Mars 1836 fastställda
pris af 19 sk. per U. v. v., blifvit till Kongl. Myntet försålda för 30S
R:dr 9 sk. 10 r:st. B:ko; hvarefter på de, i och för inlösen af samma
polletter, i Banken förda räkningar balanceras, å ena sidan, såsom
”Fond lill inlösen af Riksgälds-Kontorets utelöpande Kopparskiljemynlspolletter”,
R:dr 72,005: 44, 10. och, å den andra, såsom polletternas
kopparvärde, R:dr 54,331: 37, 8. sistnämnde mynt.
Som ifrågavarande Kopparskil jeni ynls-poletter hädanefter skola i
Bankens Kassor invexlas; så kommer, på säll Fullmäktige, under den
20 nästlidne November, derom förordnat, kungörelse i ämnet alt i allmänna
Tidningarne införas.
§•
44.
Lalle- och Kreditiv-! örrisen på det hela utvisade den 15 nästlidne tåne-och
November följande förhållande, enligt den tabell deröfver, sorn fores
Utestående:
Mot pant af Guld oell Silher
i> d:o ar jern, koppar ni. ni. i Stockholm . . .
i Götheborg .
» d:o af fast egendom på landet
i Städerna
oell återhetalningsskyldighet
Af fonden (ill lån för Skiften och Odlingar
» Kongl. Commerce-Collcgii Kreditiv . .
i> Jern-Kontorets d:o . .
a Fahlu Bergslags och Spar-Bankernas d:i
Uti Diskontrörelsen:
Vid Banko-Diskon
t-Verket.
å namn och reverser . 4,Ofia,0118: 14. 0.
å Publika papper . . J 19,474: 3«.—
i Handels- och NäringsDiskonten:
genom utlåning och diskontering
. . .
genom Kassa-Kreditiv
Silfver, approa-imalift
,902,745: 12. 11.
553,440:
Vid Låne-Kontoret
i Götheborg.
1,979,165: 2. i.
1 13,748: 40. a.
799,338: 4 7. 4.
327,87(1:
333,977:
355,026: 8. 0.
465,470:
1,154,473 8
5,393,235: 32. 0.
845,003:— (>.
249,457: 2.4. —
6,487,6961 10
66,635
1,686,390
480,242
31,607
Till utlåning mot hypothek af Aktier och Publika papper
» » och diskontering genom Handels- och Närings-Diskonterna .
» Kassa-Kreditiv åt enskilde genom d:o d:o
Transport
20,780,000
1,000,000
3,000,000
1,900,0001
Vid Låne-Kontoret
i Malmö.
929,996: 13. —
17,500:
299,330:
268,300:
Vid Låtie-Kontoret ]
i Wisby.
89,905:
6,000:
S:gr 7,540,698: 14. s. 3.920,122:4 2. 4. 1.515.126^.—
95.905: —
7,964,104
250,723
3,007,414
1,149,610
S:a R:dr 12.371,852: 23. —
Summa B:ko R:dr 1 22,278,8981 12
12
S:gr 26,68Q,000 [
A Härtill komtncr af Stockholms Spar-Bank uti Handels- och Närings-Djskonlen härslädes mot ränta
insatta | 100,000
Summa B:ko R:dr
Som utestående beloppet, enligt förestående utredning, uppgick till
så utgjorde obegagnade andelarnc af Läno- och Kreditiv-förlag ofvannämnda dag
Summa B:ko Hulr
Till Lane- och Kreditiv-rörclsen anvisar nu gällande Banko-Reglemente, Riksgälds-Konlorels Kreditiv
å 1,000,000 R:dr samt möjligen ifrågakomrnnnde försträckningar lill Filial-Banker oberäknade, ett
belopp af
nemligen:
Till I.äne-rörelsen mot pant af Guld, Silfver, Jern, m. 111
» » mot d:o af fast egendom -
» » för Skiften och Odlingar
» Kreditiv ål Kongl. Commerce-Collegium
» d:o ål Jern-Kontoret
» d:o åt Fahlu Bergslag samt Spar-Bankerna
» utlåning mot namn och reverser med omsättningsrÅlt
26,680,000
hvilka obegagnade andelar sålunda redovisades:
t Uti Lånerörelsen mot pant af Guld, Silfver, Jern, nr. m.
» d:o » » af fast egendom
» d:o för Skiften och Odlingar
Af Kongl. Commerce-Collegii Kreditiv
jt » Jern-Konlorels d:o
» Fahlu Bergslags och Spar-Bankernas d:o
» fonden för utlåning mot namn och reverser med omsättningsrätl
» d:o för d:o mot hypothek af Aktier och Publika papper ......
» d:o för d:o och diskontering genom Handels- och Näripgf-Disl. ont erna .
» d:o för Kassa-Kreditiv åt enskilde
26,780,000
22,278,898
4,501,101
12
35
26,780,000
2,345,526
12,303
13,364
113,609
119,757
268,392
35,895
749,276
92:585
750,390
30
3 7
39
21
12
3
17
10
38
Tea
3.500.000
6.500.000
80,-000
1.800.000
600,000
300,000
8,000,000
sport | 20,780,000
4,501,101
Till förklarande al' skiljaktigheterna emellan obegagnade andelarne
al' en del Lane-förlag tili förestående utredning och den tabell, sorn
linnes införd bär ofvan uti 3 §., böra Revisorerne upplysa, att på
förra stallet iiro följda rapporterna öfver verkliga förhållandet, hvaremot
på det sednare endast afses de obegagnade andelar, hvartill vederbörandes
räkningar i Bankens Deposilions-Afdélning föranleda, hvilka
räkningar dels A ena sidan icke redovisa Kassa-behållningarne i LåneKonlorens
Kassor, och dels å den andra upplaga lill Banken icke aflemnade
ränte vinster.
Revisorernes Bernit, äng. Bankoverket. !>
37
Delå ning af
Guld och
Silfver.
§• 45.
Mot paill af Guld och Silfver (§§. 157—16:2 i Banko-Jleglementel)
hafva lån utgått till nedan upptagna antal och belopp, nemligen:
1879 sednare halfårtl 3,879 st. lån på tillsammans . 167,976: — —
1850
7,877 d:o  337,037:
1851 förra halfåret 3,960 d:o  17 1,566: — —
Summa 15,686 st. lån på . . B:ko Kalr 673,579: — —
Inbetalningarne å ifrågavarande lån, deruti inberäknade de medelst
omsättningar oell genom panternas
hafva utgjort:
1879 sednare halfåret
1850 hela året
1851 förra balfåret
nmg ä auktion liqviderade,
187,613:
338,132:
153,123:
Belåningen
af Jern,
Koppar och
andra vågförda
effekter.
B: k o R:dr 675,868:
hvadan de med 2,289 R:dr öfverstigit utlåningen.
§• 46.
På Jern, Koppar och andra vågförda e(Tekler (§§. 163—169 i Banko-Reglementet)
äro från Låne-Afdelningen utgifna:
1879 sednare halfåret 126 st. lån med  923,730: — —
1850
237 d:o .
1,723,865:
1851 förra halfåret 102 d:o - . 737,975: — —
Tillsammans 762 lån på
hvaremot inbetalningarne uppgått lill:
1879 sednare halfåret ....
1850
1851 förra halfåret
B: ku
3,382,570: -
1,075,077: 27. —
1,723,690: 5. 4.
803,-8 1: 15. io. :po02,OiG: - a.
Under ifrågavarande lid har sålunda en lunelör
-
mdiskning egt rum af
R:dr 219,776: -
Belåning af
Tackjern.
§. 77.
Mot pant af Tackjern (§. 170 i Banko-Reglementet) har under den
lid, .denna Berättelse omfattar, från Låne-AIdelningen utgått endast eli
lån, nemligen under sednare halfåret 1850, med 1,960 R;dr Banko,
som innevarande år blifvit återhetaldt. A id Låne-Kontoret i Göl.he
-
35
borg har utgifning af lån på Tackjern under samma lid icke ifrågakomma.
§. 78.
Af utgifna lån pä äldre Läne-Banko-Obliijationer (§. 173 i Banko- Angående
Reglementet) har influtit: JAnen P*
iol7n l iw. ' , ,. aldre Lanc
1849
sednare hallaret 1,131: 8. 2. Banko-ohli
1850
3,228: 23. 3. Stationer.
1851 förra halfåret  2 3 9: 44. 3.
Tillsammans B:ko R:dr 7,599: 27. 8.
hvarigenom summan af utestående så beskaffade lån förminskats lill
33,017 R:dr 70 sk. 6 rst. B:ko.
§. 79.
Med stöd af den i Kongl. Kungörelsen den 6 Mars 1830 dertill lem- utlåning
naile rättighet, hafva 77 st. mot återbetalning i Silfver, hos Banken upptagna
Fastighets lån blifvit fullt liqviderade med Bankosedlar samt från raken-egendom och
skaperna afförda till derå återstående belopp Silfver R:dr 8,680: 8. 4.^^Silfvcr*'^
Å dylika lån äro älbetalningar gjorda till belopp af 21,909: 38. 10.
hvadan en förminskning under tiden från och med den
1 Juli 1879 uppkommit af Silfver R:dr 30,589: 47. 2.
Och utgjorde återstående beloppet elen 30 nästlidne Juni:
å Landlegendomar  102,075: J6, 8.
„ Stadsegendomar  19,205:’ 14. 6.
Silfver Ralr 121,250: 31. 2.
§. 50.
I fråga om grunderna tor liqvid af Bankolån emot återbetalning Sältet för lii
silfver, då sådant lån, löre utsatt termin, kommer alt Lill återstå- fjfjf1 jaJnlä^
ende beloppet på en gång gäldas, förklarade Banko-Utskottet, uti dess faslighet och
vid 1830 års Riksdag till Rikets Ständer afgifna memorial N:o 99,
linna lämpligast, alt vid alla frågor om lull slulliqvid, innan den utsatta
terminen af 33.', år gått till ända, ett lån al detta slag betraktades
under egenskapen af vanligt 4 procents lån med amortissement;
och ansåg Utskottet, att, i och genom räntans ökning från 3,Vir
procent, hvartill densamma uppgår fördelad på 33j års inbetalning,
30
lill 4 procent, elier elen ränta, som a Bankens vanliga fastighetslån erlägges,
härvid val uppstode den skillnad, ull årsbetalningar för 36 i stället
för 33j ur åtgingo till skuldens fulla godtgörande, men alt detta, för
gäldenären icke serdeles betungande öfverskott vore alt betrakta som
en ganska måttlig och billig ersättning för tillåtelsen att frånträda förbindelsen
alt betala i silfver och för det äfventyr, Banken i och med
detsamma underkastade sig alt möjligen nödgas betala mera än 128
sk. för det silfver, sora eljest skolat af låntagaren anskaffas; pä grund
hvaraf Utskottet tillstyrkte det stadgande, som Rikets Ständer äfven
godkände och som följaktligen icke allenast föranledde Kongl. Majlis
Nådiga Kungörelse den 0 Mars 1830, rörande liqvidationssättet för
fastighetslån emot återbetalning i silfver, utan ock inflöt uti 1830 års
Banko-Reglemente, hvarifrån det öfvergått till alla sedermera utfärdade
Banko-Reglementen och sednast till 171 §. i det nu gällande af den
21 Augusti innevarande år.
Imellertid, och som af uppgjorda uträkningar å kapitalålerstoden
vid slutet af hvartdera utaf de år, som för liqvidens verkställande
åtgå, efter så väl ena som andra beräkningssättet, det visat
sig, att det i början lör låntagaren är vida förmånligare att betala i
Bankosedlar, men att från och med 25:te året det alltid blifver för honom
en vinst all betala i silfver, hvilken vinst naturligtvis ökas i
samma mån som inbetalningarne fördröjts utöfver årsdagen, har hos
Under-Styrelsen fråga uppstått om hvilketdera beräkningssättet borde
iakttagas då lån af förenämnde beskaffenhet å 25:te året eller sednare
på en gång lill Banken återgäldas; hvarvid Under-Styrelsen, för sin
del, funnit det vara genom ordalydelsen uti ej mindre de för ifrågavarande
lån afgifna skuldförbindelser, än äfven Kongl. Maj:ls förrberörde
Nådiga Kungörelse af ilen 6 Mars 1830 och öfriga sedermera i
ämnet utfärdade författningar tydligen ådagalagdt, dels att låntagaren
icke kan åläggas annan betalningsskyldighet, än i silfver, om han sådant
äskar, dels ock att Rikets Ständer med dessa stadganden afsell
en lindrigare betalningsgrund för slutliqvid af lån emot återbetalningsskyldighet
i silfver, än som förut var gällande; hvadan oek Under
Styrelsen
ansåg alla de lån, hvarom här vore fråga, böra lä med silf
ver
liqvideras; hvilken åsigt Under-Styrelsen uti Memorial den 15
Februari innevarande år hos Fullmäktige anmälde för den händelse,
att Fullmäktige skulle finna skäligt meddela någon föreskrift, hvarige
-
37
nom all tvekan i afseende å betalningssättet vid slutliqvid af merberörde
lån kunde för framtiden undanröjas; men, efter hvad Fullmäktiges
protokoll för den 13 nästpåföljde Mars innehåller, hafva Fullmäktige
funnit Under-Styrelsens i ämnet gjorda framställning icke böra
till något yttrande fl deras sida föranleda.
Efter öfvervägande af hvad i denna fråga förekommit få Revisorerne
anföra, att, som innehafvare af lån emot ålerbelalningsskyldighet
i silfver, uti den derför till Banken afeifna förbindelse icke åtasit sie
. O ö C
annan betalningsskyldighet, än att, vare sig länet återgäldas under den
utsätta terminen af 33^ år eller på kortare tid, till Banken erlägga
uti silfver 2 för 100:de årligen, beräknadt efter den summa, hvilken i
Bankosedlar såsom lån utgått, och sålunda tillhopa 66j procent i silfver af
nämnde, i sedlar långifna summa, men, enligt 171 §. i nu gällande Banko-Reglemente,
lånet, i händelse detsamma till sitt återstående belopp
före den bestämda terminen af 33^ år liqvideras, skall betraktas såsom
vanligt 4 procents lån med amorlissement, eller så, att de derå redan
förut i föreskrifven ordning och till 2 för 100:de i silfver verkställda
årsbetalningar skola cvalveras till Bankosedlar efter myntbesläuiningsgrunden
och derutaf för hvarje förflutet år beräknas 4 procent ränta,
samt det öfriga minska kapital-skulden; alltså och elfl upplyst är, alt
vid Iåns slutbetalning under loppet *af 25:te året eller sednare, det alltid
för låntagaren blifver förmånligare alt, efter förbindelsens innehåll,
verkställa liq viden i silfver, än, jemlikt Banko-Reglementets föreskrift,
i Bankosedlar, samt tillämpning af berörde föreskrift sålunda i förutsatta
fall icke kan ega rum utan i strid med hvad låntagaren i förbindelsen
sig utläst; anse Revisorerne ali, enär vid den tidpunkt dä
Under-Styrelsens framställning hos Fullmäktige gjordes, Rikets Ständer
voro församlade, Fullmäktige ej saknat skäl all, för vinnande af nödig
rättelse eller tillägg uti ifrågavarande Reglemenls-stadgande, hos Banko-Utskottet
förhållandet anmäla; men, då sådant ej skett, få Revisorerne
i nyssnämnde ändamål nu lill Rikets Ständers pröfning och bedömande
denna fråga hänskjuta.
§. 51.
Ka pi tal-a fbelal n ingar ne ä de till Städer ueli Korporationer uUjifna Afbetalnin
lån
hafva utgjort 7,057 R:dr 7 sk. 3 rst., hvarigenom Bankens fordran ^ blader
för dylika lån är vorden nedsatt till 30,588 Ridr 16 sk. 4 rst. Banko, och Korporationer.
Utlåning;
mot inteckving
i Faslighet
och
återbetalning
i Sedlar.
38
§. 52.
Mot inteckning i Fastighet och återbetalning i Sedlar (§§. 177—'182
i Banko-Reglementet.) iiro utgiliie:
Antal Summa
län. B:ko H:dr.
Laudlegentloms-lån:
1849 sednare halfåret 216 lån på 185,433: ig. —
1850
293 d:o 283,050: - -
1851 förra halfåret . 187 d:o 176,566: 32. — g<jg X545 0501 — —
Stadsegendoms-lån:
1849 sednare halfåret 12 lån på 24,633: ig. —
1850
25 d:o 54,5 6 6: 32. —
1851 förra halfåret . 7 d:o 21,383: ig. — /, j 100,583: ig.—
Tillsammans 740. 745,633: ig. —
Inbetalningarna hafva, omsätlningarne oberäknade, utgjort:
å Bruksegendoms-lån 14,916: 38. 4.
„ Landlegendoms-lån  544,173: 30. 6.
„ 5 proc:s lån på Landlegendomar . . 3,579: 15. o.
S:>_;r 562,669: 36. 7.
å Stadsegendoms-lån  93,976: o. 2. (036 645- 4" o
Enär derjemte utaf ofvan upptagna 30,589 Kalr 47 sk.
2 rsl. silfver, som influtit i afbetalning å fastighelslånen
emot återbetalning i silfver, kapital-beloppet,
enligt 177 §. al 1848 års Banko-Reglemente, till
denna Låne-Fond ingått, med  59,167: 29 5.
hafva alltså inbelalningnrne uppgått lill 715,813: 24. 2.
Då härtill lägges det å fonden den 30 Juni 1849 oanvända
belopp  33,984: 30, 4.
visar sig, att den disponibla tillgången  749,798: 12. g.
öfversligil meddelade nya lån
7 45,633: ig. —
med B:ko R:dr 4,164 : 44. 6.
t
O teslående Kapitalbeloppet den 30 näsllidne Juni utgjorde:
å Bruksegendoms-lån 110,631: 35. 9.
„ Landlegendoms-lån  5,260,823: 44. 11.
” 0 Procents-1 An  1,807: ir<’ '■ 5,373,262: 47. 10.
å Stadsegendoms-lån  844,248: 39. 1.
Summa B:ko R:dr 6,217,511: 38. 11.
Laiiehandlingarne hafva, vid anställd inventering, lein näts utan
anmärkning.
§. 53.
Rikets Ständer hafva vid sednaste Riksdag beslutat, att sådan Anstalt inom
anstalt må inom Banken beredas och till en början intill nästa Riksdag ^l^fande
fortfara, hvarigenom, utan någon kostnad för Banken, tillfälle lemnäs af de med
nuvarande och blifvande låntagare mot pant af fast egendom, att, ulan iåns9erhålbegag
nande af serskildt Ombud, kunna omedelbarligen till Banken, un- lande, omder
adress ”Rikets Ständers Bank”, icke allenast insända medel till de^erbetalh
årliga ränte- och kapital-afbetalningarnes verkställande, äfvensom till niny förelånens
sluliicfvid samt handlingar för undfåe.nde af nytt lån eller om- ""tonsättning
af redan erhållet, utan äfven att, genom Bankens direkta försorg
fä sig tillställda qviltenserna öfver de gjorda årsinbelalningarne
och de lill fullo liqviderade lånen, jemte handlingarne för de sednare,
samt, hvad de sökta lånen och omsättningarna angar, erhålla underrättelse
0111 de anmärkningar, som vid ingifna handlingar uppstått
och hvad till dessa anmärkningars undanrödjande är att iakttaga, äfvensom,
då lånen varda utanordnade, få under öppen rekommendation
och uppgifven adress, lånebeloppen sig tillsända, under följande vilkor,
nemligen:
a) alt den, som häftar för lån i Banken mot pant af fastighet och
önskar alt genom Bankens försorg, lä deri årliga inbetalningen verkställd
oell qvitlenset deröfver sig tillsläldt, skall, hvarje gång en sådan
inbetalning sker, till Banken, sorn ansvarar för medlens insättning,
insända under öppen rekommendation och med tydlig uppgift på lånets
nummer och låntagarens namn, jemte den summa, sorn i afräkning
å lånet erlägges, ett belopp af Tjugufyra skill. Banko, lill godtgörande
af breflösen, postporto och öfriga kostnader;
40
b) att elen, sorn, efter innevarande ars slut, tili. Banken insänder
eller inlenmar handlingar för undfående af nytt lån och sådant jemväl
utbekommer, skull, såsom ersättning för bestyret med lånehaudlingarnes
komplettering och öfriga erforderliga åtgärder, deribland medlens
remitterande på Bankens ansvar, då sådant af låntagaren påfordras,
vidkännas en afgift, sorn, jemte postporto samt rekommendationsoch
assurance-afgift, kommer, utan afseende derå, huruvida sökanden
begagnat rättigheten lill omedelbar kommunikation med Banken, alt
afdragas hvarje utgående nytt lån i förhållande lill länets storlek, enligt
följande tariff:
för lån lill och med 500 R:dr 13:ko R:dr 2: — —
för lån å högre belopp, till och med 2000 R:dr . „ „ 4: — —
och för lån, öfverstigande 2000 R:dr  „ „ G: 32. —
c) att, vid omsättning på ny egares namn af förut utgifvet lån, insändes,
jemte de kontanta medel och handlingar, som lör omsättningens
beviljande erfordras, eli belopp af 2 R:dr B:ko, hvarmed, utom
ersättning för postporto och brellösen, som sökanden serskildt bör
gälda, alla öfriga med lånets omsättning förenade kostnader äro godtgjorda;
d)
att, då låntagare Önskar få sitt lån slutbetaldt, bör, jemte det
för sådant ändamål erforderliga och medelst upprättande uträkning,
bestämda belopp, åtfölja en afgift af I R:dr 16 sk. Banko samt er--  sättning för brellösen och postporto för lånehandlingarnas återsändande
;
e) alt den föreslagna nya ordningen tager sin början med nästkommande
år 1852, hvarförinnan underrättelse derom, genom Banko-Fullmäktiges
föranstaltande, borde, medelst utfärdande kungörelse, allmänheten
meddelas; skolande samma kungörelse åtföljas af uppgift öfver
hvad för fastighetslåns erhållande i Banken är att iakttaga; och lingö
Fullmäktige sig uppdraget, alt åt några af Bankens EmbcLs- eller
Tjenstemän öfverlemna att, under tjenst.emanna-ansvar och den kontroll,
som ansåges nödig samt i enlighet med af Fullmäktige utfärdad
instruktion, utöfva alla med lånehandlingars komplettering, inbetalningars
verkställande, lånemedels och qvittensers afsändning under uppgifna
adresser, räkenskapers förande rn. m. gemenskap egande bestyr;
hvarförutan bemälde embets- och tjenstemän berättigades, att, såsom
godtgörelse
41
godtgörelse för dessa bestyr samt till bestridande af utgifter för postporto
och brellösen i det fall, der dessa icke af låntagaren skola serskildt
ersättas, äfvensom af öfriga kostnader, uppbära, utan vidare redovisning,
ofvan bestämda afgifter, enligt den fördelning dem emel
lan,
som, med afseende å omfånget och vigten af livar och en tillkommande
göromål, af Fullmäktige fastslölles,
Till följd af detta Rikets Ständers beslut, hafva Fullmäktige, efter
Under-Styrelsens hörande, under den 23 nasti. Oktober fastställt den
instruktion, som kommer att tjena till efterrättelse för Kommissarierne
i Bankens Låne-Cancellie, hvilka fått sig uppdraget att tills vidare
besörja de uti samma beslut omförmälda göromål; hvarjemte Fullmäktige
förordnat, att kungörelse i ämnet skall af Under-Styrelsen till allmänhetens
kännedom utfärdas.
§. 54.
Af lagsökningsärenden för fastighets-lån voro den 31 Oktober 1850 lagsökta
c ■ j fr. samt i kon
oafgjoida
N . . 4r. kurser m. m.
Sedermera .hafva tillkommit . . 63. ja 7 bevakadefa
'u' • stighetslan.
Häraf äro:
Inställda 22.
Afslutade genom dels verkställd indrifning, dels skedd omsättning
41.
Förfallne, genom inträffade konkurser  ^‘65
så att på handräckning af vederbörande exekutorer återstå . . 42.
Fiskals-Embetet har bevakat i konkurser:
Lån å Landlegendomar  4.
„ „ Bruksegendom  1.
„ „ Stadsegendomar 5. | q
I ursproklama-mål:
Lån å Landtegendomar  8.
„ „ Stadsegendom  1. g
§. 55.
Under år 1850 och förra hälften af innevarande år hafva 19 Skiftes- och
Skiftes- och Odlings-lån (§. 183 i Banko-Reglementet) blifvit utgifna p§0clltn9s-,uriRcvisorcrnes
Berätt. äng. Bankoverlcet. 6
42
tillsammans 18,350 R:dr; och är räkningen öfver dylika lån sedan
den 30 Juni 1849 krediterad för 25,907 R:dr 23 sk. 9 rst., hvadan
inbetalningarne öfverstiga utlåningen med 7,557 R:dr 23 sk. 9 rst.
Summan af uleslående Skiftes- och Odlings-lån den 30 nästlidne
Juni utgjorde .
R:dr 63,964: 44. 5.
och således  16,035: 3. 7.
mi tid're, än den såsom cirkulations-kapilal medgifna
summa af B:ko R:dr 80,000: — —
Å osäkra, inom linien förda Skiftes- och Odlings-lån har influtit
År 1849  R:dr 133: io. 8. och
År 1850
5 3 5: 37. 8.
Säkerhets-handlingartie för Skiftes- och Odlings-lånen äro af Revisorerne,
utan anmärkning, inventerade.
§• 50.
Lagsukia Deli 31 Oktober nästl. år qvarstodo af äldre, från Banken utgifna
Odlings-lan.såsom osäkra inom linien förda Odlings-lån 17.
utaf hvilka, enligt Rikets sednast församlade Ständers beslut, blifvit
afskrifne 3.
och återstå således
14.
Antalet af de på lagsökning beroende Skiftes- och Odlings-lån
uppgick samma dag till 4, och enär under den sedermera förflutna
tiden 5 lån blifvit till lagsökning utremitterade, men 3 deremot slutbe
ta Idta, återstå följaktligen 6 så beskaffade lån.
§. 57.
Riksgälds- I öfverensstämmelse med föreskriften uti 184 §. af Banko-Regle
hKrrdUiv.
mentet> Oar det räntefria kreditiv af 1,000,000 R.dr, hvilket är vordet
åt Riksgälds-Konloret anvisadt, den sista Augusti hvarje år blifvit
å nämnde Kontors räkning i Banken insatt, samt den sista Juni hvarje
år till Banken återbetaldt.
§. 58.
Kreditiv lill Kongl. Maj:ls oell Rikets Kornmerce-Kollegium har i den ordniii",
^crnasknrh Banko-Reglementet bestämmer, begagnat det för Manufaktu
Fabrikemas
rernas och Fabrikernas understöd afsatta Kreditiv af 1,800,000 R:dr.
understöd.
43
§. 59.
I enlighet med föreskriften uti 186 §. af Banko-Reglementet, har Jem-KonBanken,
genom ett dertill utsedt Ombud, deltagit uti den årliga revisionen
öfver Jern-Kontorels Krediliv-fond, hvilken, enligt hvad Revisions-Berättelserna
gifva vid handen, funnits vara begagnad i öfverensstämmelse
med föreskrifterna uti nyssberörde §.
§. 60.
Stora Kopparbergs Bergslag har, på grund af den i 187 §. af Fahlu
Banko-Reglementet medgifna kreditiv- eller låne-rättighet å så kalladz i^rattighet
Kopparsedlar, ifrån den I Juli 1849 till samma tid innevarande år å Koppar
upplagit
8 lån på tillsammans Rfdr 128,790: — — i<rtlar
Inbetalningarne
hafva deremot utgjort  200,533: 44. 4.
och öfverstiga således de upptagna lånens belopp, med R:dr 71,743: 44. 4.
hvarigenom Bergslagets skuld till Banken, som den 30 Juni 1849 uppgick
till 99,850 R:dr 47 sk. 9 rst., vid samma lid innevarande år
blifvit nedsatt till 28,107 R:dr 3 sk. 5 rst. Banko.
§• 61.
Utaf Spar-Bankerne i Riket hafva, under tiden sedan den 30 Spar-BanJuni
1849, endast de i Malmö och Christianstad inrättade begagna t ZlitZ-räte
den genom 189 §. af Banko-Reglementet dem förunnade Kreditiv-rätt.
§. 62.
I afseende å Bankens Diskon t-rörelse, få Revisorerna, med åbero- Diskont-ropande
af Högloft. Banko-Utskottets till Rikets Ständer under JN:o 68 [åZ-Konafgifna
Berättelse öfver förrättad revision af Banko-Diskonl-Verkets * Gö
rörelse
och förvaltning år 1850, meddela nedanstående sammanfattning Malmö.
af Lålie-Konlorens i Götheborg och Malmö rörelse under samma tid:
A. Allmänna Diskonten, eller utlåning med omsätt ningsr ätt
Inkomster:
I Götheborg.
I Malmö.
Förskotts-rantor
74,320
14
—
36,037jl0
Ofver-räntor
4 . . , t i
23,115
30
2
8,8161 2
1
Transport
97,442
2
2
45,453j 12
1
44
I Götheborg.
—  —
I Malmö.
Transport
97,442
2
2
45,453
12
1
Influtna, osäkra Ivapital-fordringar ....
363
25
8
s
Influtna Ofver-räntor å osäkra fordrinsar . . .
43
22
4
Behållna Hyresmedel
54
35
10
—
—
S:a
97,903
38
—
45,453
12
1
Utgifter:
Ordinarie aflöning. 8,114: 28. — 6,938: 42. 8.
Diverse arfvoden
och tillfälliga af-
löningar . . . 2,469: — — 1,238: 38. —
Revisionskostnad . 1,094: 2 5. 2. 989: 45. 4.
Omkostnader för
skrifmaterialier,
konsumtions-ar-
tiklar,portom.m. 4,771: 1. 4. 1,635: 32. 8.
Lagsöknings- oell
bevaknings - ut-
gifter .... 835: 41. 3. 29: 6. —
Fastighets - onera
och underhåll . — 1,135: 38. —
Afdrag för inom li-
nien förde lån 640-
17,924
47
9
11,968
10
8
Behållen Diskont-vinst ... . lpdr
79,978(38
3
33,485
5
Skuld vid årets slut:
lill Depositions-Afdelningen för begagnadt Kreditiv
1,947,325
21
5
899 600
—
Utelöpande Assignationer på Banken
400
.
Innestående Vinstmedel
22,267
13
1
9,185
1
5
Medel, innestående å serskild Depostions-räkning .
3,509
26
4
64
44
7
Värdefaf Låne-Kontorens hus
58,000
—
—
10,320
Inventarier
2,261
4
6
2,799
25
1
Summa B:ko ll:dr| 2,033,363
17
4
922,369123
1
I Götheborg.
I Malmö.
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
26,350
2
8
8,702
25
—
Utestående Lån
1,940,320
16
10
899,947
21
—
Förskjutne Omkostnader
1,421
—
1
600
—
—
Fordran hos afvikne Ombudsmannen W. M. Sten-  berg
4,399
32
6
—
—
Dito för låne-medel, som, i följd af rättegång, blif-  vit restituerade
. . . .
611
8
9
—
—
Låne-Kontorens hus
58,000
—
—
10,320
—
—
Inventarier . . .
2,261
4
6
2,799(25
1
Summa B:ko R:dr
2,033,363
17
4
922,369
23
1
Balans inom Kolumn:
1
Osäkra Låne-fordringar
75,998
29
21,502
10
7
Säkra ansedde, men på Lagsökning, Konkurser
och Rättegångar beroende fordringar, upptagne
bland de vid årets slut utestående säkra Lån .
89,189
10
1
17,707
21
4G
Fördelning pä Distrikter, Näringar och Yrken af de är 1850
utgifna nya Lån på Namnsäkerhet med Omsältningsrätt.
Låne-Kontoret
i Götheborg.
Låne-Kontoret
i Malmö.
Distrikter:
Antal.
R:dr.
Antal.
K:dr.
Götheborgs Stad
174
140,430
Götheborgs och Bohus Län
1190
321,150
Skaraborgs d:o
465
241,170
Elfsborgs d:o
584
261,540
Hallands d:o
327
111,600
Malmö Stad
—
85
65,770
Malmöhus Län
—
512
354,010
Christianstads d:o
—
60
43,540
Blekinge d:o
—
127
61,190
Näringar och Yrken:
27401 1,075,890
784
524,510
Jordbrukande utom Bondeståndet
166
162,890
68
89,100
» inom Bondeståndet
1934
459,780
449
224,460
Bergsbruksidkande
6
10,200
—
Fabriksidkare
36
26,500
11
15,300
Handlande
133
146,960
35
57,160
Handtverkare
125
55,190
103
58,230
Embets- och Tjenstemän, Ecklesiastike, Civile och
Militäre
198,610
77
65,820
Diverse
36
15,760
41
14,440
Eller:
27401 1,075,8901 784
524,510
Landtmanna-Näringar
2106
632,870
517
313,560
Stadsmanna-Näringar
294
228,650
149
130,690
Tjenstemän och Diverse personer
340
214,370
118
80,260
27401 1,075,8901 7841 524,510
47
B. Beläning af Publika Papper
Inkomster:
Förskotts-räntor
Ofver-räntor
I Götheborg.
I Malmö.
5,637
133
20
15
—
1,030
—
—
S:a
Utgifter:
Vid Låne-Kontoret i Götheborg:
Arfvoden  222: 10. 8.
Omkostnader 32: 19. —
5,770
254
35
29
8
1,030
Behållen Vinst R:dr
Skuld vid årets slut:
Till Låne-Afdelningen för begagnadt Kreditiv . .
Utelöpande Assignationer på Banken
Balanserad Diskontvinst
5,516j 51 4| 1,0301 — j—
250,000
9,000
1,777
26
9
81,333
2,000
16
Summa B:ko ll:dr
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
Hos Depositions-Afdelningen innestående ....
Utestående Lån
260,777
26
9
83,333
16 —
5,808
118,650
136,318
34
40
4
5
25,000
58,333
16
Summa B:ko ll:dr
Balans inom Kolumn:
Osäkra Lånefordringar R;k0 R:dr
260,777
26
9
83,333 16
—
3,839
39
2
-1
48
C. Utlåning och Diskontering genom Handels- och NäringsDiskonten.
Inkomster:
Af utlåning mot hypothek:
Förskotts-räntor . .
Ofver-räntor
Af Diskontering:
Innehållna räntor
I Götheborg.
I Malmö.
30,324
578
3,008
8
19
17
5
5
14,215
99
370
20
19
29
4
3
S:a
33,910
44
10
14,685
20
7
Utgifter:
Vid Låne-Kontoret i Götheborg:
Arfvoden för belåning af reverser med hypo-
thek  666: 32. —
Dito lör diskontering af Vexlar 500: — —
Omkostnader  04: 28. —
1,231
12
—
—
—
Behållen Vinst . .
R:dr
32,679
32
10
| 14,685
20
7
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers Ranks förlag
750,000
—
—
300,000
—
—
Utelöpande Assisnationer på Banken
500
—
—
—
—
Balanserad Vinst
5,264
40
o
—
—
Summa B:ko R:dr
755,764
40
2
300,000
—
—
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
14,190
15
1
—
—
Hos Depositions-Afdelningcn innestående . . . .
1,075
Utestående lån mot hypothek
632,141
6
7
289,900
—
—
» » å Vexlar och Invisningar . . . .
99,913
44
8
10,100
—
—
Fordran hos afvikne OmbudsinannonW. M. Stenberg
8,444
21
10
—
—
Summa B:ko R:dr
Balans inom Kolumn:
Osäkra Låne-fordringar
På Lagsökning beroende, men bland säkra
lån upptagna fordringar
755,764
40
2
300,000
—
—
481
36
25,685
2S
5
—
D. Kassa-Krediliv-rörelsen
49
I Götheborg.
I Malmö.
Summan af under året beviljade Kassa-kreditiv
500,000
.
-
399,500
-
/
Inträdes-afgifter
Influtna räntor
Inkomster:
2,500
18.237
30
4
1,997
11,192
24
14
6
S:a
20,737
30
4
13,189
38
6
Arfvoden. . .
Omkostnader .
Utgifter:
. . 1,666: 32. — 953: 16. —
. . 274: 26. —
1,941
10
953
16
Behållen Vinst
R:dr
18,796120
4
12,236122
6
l
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers Banks förlag
Balanserad vinst
500,000
18,796
20
4
350,000
796
32
—
Summa B:ko R:dr
518,796
20
4
350,796
32
—
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
.
Hos Depositions-Afdelningen innestående ....
Utestående Kassa-kreditiv
452,796
66,000
20
4
22,296
80,000
248,500
32
—
Summa B:ko R:dr|
518,796
20
4
350,796
32
—
Revisorernes Berätt. äng. Bankoverket.
7
50
§. 63.
fördelning Genom sednast utfärdade Banko-Reglemente har väl fonden för
för belåning dåning af Aktier och Publika Papper blifvit nedsatt från En Million
af Aktier till Femhundra Tusen 11:dr B:ko; men som det belopp, hvarmed nämnde
^PapperkU fond sålunda är vorden förminskad eller 500,000 R:dr, skall användas
såsom försträckning åt sådana Filial-Banker, som, utan ändamål alt
ersätta upphörd P|ivat-Bank, kunna hildas, och någon Filial-Bank
ännu ej hos Fullmäktige anmält sig till erhållande af försträckning,
har någon fojmjnsjqung af ifrågavarande fond icke konnnit i fråga,;
utan är densamma fortfarande på de serskilda Diskontinrättningarne
på följande sätt fördelad:
Banko-Diskonten i Stockholm ......... 666,666: 32. —
Låne-Kontoret? i Götheborg 250,000: — —
D:o t i Malmö , 83,333: ig. —
S:gr B:ko R:dr 1,000,000: — —
§. 61,
Fördelning Genom 201 §. i det vid sistförflulna Riksdag utfärdade Banko^Än-Re?lernente>
*lar fördelningen af den för utlåning på namn och rena
Diskont- verser med omsäftningsrält anvisade fond, 8,000,000 R:dr, blifvit bemrelsin.
stämd på det sätt, alt -.för Banko-Diskonten, i Stockholm börtie tillhandahållas
4,900,000 R:dr, för Låne-Kontoret i Götheborg 2,000,000 R:dr,
för Låne-Köntoret i Malmö 1,000,000 R:dr och för Låne-Kontoret i
Wisby 100,000 R:dr; Fullmäktige (lock förbehållet att, efter sig företeende
omständigheter, kunna nämnde summor inom de serskildta Diskont-Verken
annorlunda fördela.
Den 3 sistlidne September, då Fullmäktige af berörde Reglemente
erhöllo del, innehade Banko-Diskonten i Stockholm 5,150,000 R:dr,
eller, oberäknadt anslaget lill Wisby Låne-Kontor, . 1 00,000 R:dr, ett
belopp al 150,000 R.dr utöfver den för förstnämnda Diskont, genom åberopade
201 §., bestämda fond, hvilka 150,000 R:dr, enligt samma §.,
borde tillkomma med 50,000 R:dr Låne-Kontoret i Götheborg, som
disponerade en summa af allenast 1,950,000 R:dr, och med 100,000
R:dr Låne-Kontoret i Malmö, hvars fond i denna lånerörelsegren utgjorde
endasL 900,000 R:dr.
51
1 anledning häraf, och då, efter hvad de till Fullmäktige sednast
ankomna rapporter, angående Låne-Kontorens rörelse gafvo vid handen,
tilloppet af lånsökande vid Låne-Kontoren i Götheborg och Malmö
varit så stort, att bifallna låne-ansökuingar måst, i saknad af medel,
hvila, vid det förra Låne-Kontoret omkring 10 veckor och vid
det sednare 7 ä 8 veckor, under del att vid Banko-Diskonten i Stockholm
penningar kunde, på grund al godkända låneansökningar, erhållas,
om ej samma dag ansökningen bifallits, åtminstone nästa utlaningsdag
derefter, funno Fullmäktige sig böra förordna, att tills vidare och
intilldess sig visat hvad verkan den vidtagna åtgärden kunde komma
att medföra på låne-rörelsen härstädes, Banko-Diskonten i Stockholm
borde af de för hvarje utlåningsdag inflytande medel al allmänna diskontfonden
innehålla och till insättning tor Låne-Kontorens i Götheborg
och Malmö räkning aflemna 10,000 R:dr sålunda, att hvartdera
Kontoret undfinge, hvarannan vecka, nyss omförmäldta belopp, 10,000
R:dr; dock att ifrågavarande iefverering från Banko-Diskonten komme
att inskränkas till 150,000 R:dr, eller 50,000 R:dr lör Låne-Kontoret
1 Götheborg och 100,000 R:dr lör Låne-Kontoret i Malmö.
I följd af detta Fullmäktiges förordnande äro, till och med den
6 innevarande månad från Banko-Diskonten i Stockholm aflemnade till
Götheborgs Låne-Kontor R:dr 50,000: — —
och till Malmö Låne-Kontor  „ 60,000: — —
Summan af de låneansökningar, som i saknad af medel voro h vilande,
utgjorde, före omförmälda förstärknings meddelande, vid Götheborgs
Låne-Kontor R:dr 171,580: — —
nu förminskad till
89,800: — —
samt vid Låne-Kontoret i Malmö ...... „ 99,940: — —
nu förminskad till
74,750: — —
§. 65.
Som fonden för diskontering och utlåning genom Handels- och fördelning
Närings-Diskonterna, utgörande 3,000,000 R:dr, jemlikt 205 §. i sednast
utfärdade Banko-Reglemente, bör sålunda fördelas, att 1,850,000 tering och
R:d r skola tillhandahållas för Hufvud-Kon tore t i Stockholm, 800,000 ^JmJTJanR;dr
för Låne-Kontoret i Götheborg, 300,000 R:dr tor Låne-Kontoret dels- och.
i Malmö och 50,000 R:dr för Låne-Kontoret i Wisby, dock med Full - pisknnterna
mäktige förbehållen rätt att, efler sig företeende omständigheter, kunna
52
dessa proportioner jemka och förändra; så och enär vid den tidpunkt,
då det nya Reglementet blef Fullmäktige delgifvet, Stockholms Handels-
och Närings-Diskont disponerade 1,950,000 R:dr, deraf, förutom
de till Wisby Låne-Kontor anslagne 50,000 R:dr, ett lika belopp
borde tillkomma Götheborgs Låne-Kontor, som i denna rörelsegren
innehade endast 750,000 R:dr, förständigades vederbörande härstädes
att för Götheborgs Handels- och Närings-Diskonts räkning aflemna
nyssnämnde belopp 50,000 R:dr, hvarigenom, sedan Låne-Kontoret i
Wisby jemväl erhållit den för detta Låne-Kontor anvisade summa,
fonden för diskontering och utlåning genom Handels- och NäringsDiskonten
blifvit mellan de serskildta Diskont-Verken fördelad till öfverensstämmelse
med föreskriften i Reglementets ofvanberörde 205 §.
§. 66.
Fördelning Sedan Kreditivet till Stockholms Stads Drätsel-Kommission å
Ull Kassa- 50’000 R:dr vid nästlidne Riksdag är vordet indraget, samt fonden
Kreditiv ål för Kassa-Kreditiv-rörelsen bljfvit med motsvarande belopp förhöjd,
enskilde, är nämnde fond på de serskilda Diskont-Inrättningarne sålunda fördelad,
att Handels- och Närings-Diskonten innehar R:dr 1,000,000:
Låne-Kontoret i Götheborg
500,000: — —
D:o i Malmö
35o[ooO:
D:o i Wisby . . •■■•••'» 50,000:
Summa B:ko R:dr 1,900,000: — —
§. 67.
Afgiften för Medelst utdrag af Banko-Utskottets Protokoll för den 9 nasti.
ba}aK™m- MaI aimiodades Fullmägtige besörja, att beviljandet af Kassa-kreditiv
kreditiv, på det sätt ordnas, att krediti ven måtte på flere terminer under
året, såsom q vartals- eller månadsvis, till betalning förfalla; i hvilket
afseende och till beredande af en sådan öfvergång frårt det närvarande
förhållandet, Utskottet till Fullmäktiges bepröfvande öfverlemnade, huruvida
icke det kunde tillåtas k red i ti v ta ga re, som inom kungjord ansökningstid
sig anmält, att på hvilken termin under loppet af ett år
de sjelfve åstundade, likväl med beräkning af jemna månader, få af
kreditivrätt sig begagna.
Efter det Fullmäktige, på grund häraf, uppdragit åt Direktionerne
öfver Stockholms Handels- och Närings-Diskont samt Götheborgs och
53
Malmö Låne-Kontor att, på sätt lämpligast funnes, söka tillvägabringa
Kassa-kreditivfondens fördelning på fyra serskilda terminer under
året, nemligen den 1 Januari, 1 April, 1 Juli och I Oktober, samt
fråga härvid uppstått, huruledes inträdes-afgiften skulle beräknas i det
fall, att kreditivrätt söktes och beviljades för kortare tid än ett år,
helst, enligt 214 §. 3 mom. i Banko-Reglementet, nämnde afgift äfven
i sådant fall syntes böra utgå med en half procent af kreditivets hela
belopp, hafva Fullmäktige, som, jemlikt 10 mom. i berörde §., fått
sig förelagdt att vid meddelande af erforderliga föreskrifter med afseende
å Kassa-kreditivrörelsen, tillse att kredilivens begagnande för kreditiv-tagarne
så underläLtas, att det med denna rörelse afsedda ändamål
i möjligaste måtto befrämjas, funnit sig böra förklara, att, till
undvikande af den större ränteförlust för Banken och de olägenheter för
allmänheten, som skulle uppstå, i händelse den för hvarje serskildt
Diskont-Verk afsatta kreditiv-fond, fördelad i 4 ungefärligen lika stora
delar, terminvis utlånades, vederbörande Diskont-Direktioner må, under
öfvergången från en till flera kreditiv-terminer, lämpa kreditiv-afgiften
efter tiden för kreditivets begagnande.
I anledning häraf finna Revisorerne sig föranlåtne uttala den
åsigt, att, så vidt det med Kassa-kreditiv-fondens fördelning på flere
terminer under året åsyftade ändamål att underlätta allmänna rörelsen
icke skulle förfelas, Fullmäktiges ifrågavarande åtgärd varit lämplig
och af omständigheterna påkallad; hvadan ock Revisorerne, under
förutsättning att för kreditiv-fondens fördelning på omförmäldta sätt
längre öfvergångstid än ett år ej må påkallas, anse sig böra Fullmäktiges
berörde åtgärd godkänna.
§. 68.
På grund af föreskriften i 218 §. af 1848 års Banko-Reglemente, vinstmedels
har Banken vid nasti, års slut till Riksgälds-Kontoret aflemnat åter- a^[tCj{^*,J
stående tredjedelen af den från 1845 års början till 1847 års utgång gälds-Konupplupna
Bankovinst med 954,000 R:dr. l0TeL
§. 69.
Till följd af Höglofl. Banko-Utskottets vid sistlidne Riksdag, i fråga Tillgång uti
om Banken tillhöriga obligationer, meddelade förordnande, att desamma
icke finge bland tillgångarne beräknas till högre kapital-belopp, än den tioner.
Mynt-habi'
nettct.
54 '
summa, som för obligationerna, vid deras inlösande, uLgifvits, har, under
den 3'l December nästlidet år, den bokförings-åtgärd blifvit vidtagen,
att från nedan upptagna räkningar öfver Banken tillhöriga räntebärande
obligationer, ställda å utländskt mynt, blifvit afförda de belopp,
sorn motsvarade skillnaden emellan de af Banken då inuehafvande
obligationers nominella värde och den summa, som vid deras inlösande
utgifvits; hvarigenom, till närmare öfverensstämmelse med obligationernas
verkliga värde, nedsättning uti bokförda kapital-beloppen
skett på räkningarne öfver
Nominella Kapi- Rabatt vid Obli- Obligationernes intalbeloppet.
gationernes inlösen. lösningsviirde.
Östgötha Hypotheksförenings
Obligationer å .... 512,888: 42. 8. med 30,720: till 482,168: 42. 8.
Smålands och Hallands d:o d:o å 266,666:32.— » 18,000: » 248,666:32.—
Summa B:ko lt:dr 779,555: 26. 8. med 48,720: till 730,835: 26. 8.
Efter den sålunda verkställda förändringen uti bokföringen och
sedan åtskilliga obligationer blifvit, genom utlottning, infriade, utgjorde
Bankens tillg äng i räntebärande papper den 30 nästlidne Juni:
Obligationer, ställda å Svenskt Banko: b.|<0 K.,lr
Riksgälds-Kontorets 2,902,000: — —
Arméens Ackords-Amorterings-fonds 1,344,400: — —
Skånska Hypotheks-Föreningens . . 580,000: — —
Östgötha d:o d:o . . 500,000: — — 5416400- — —
Obligationer, ställda å utländskt mynt:
Östgötha Hypotheks-Föreningens å
Hamb. Banko m:k 574,000, motsvarande
B:ko R:dr  479,608: 42. 8.
Smålands Hypotheks-Förenings å
Hamb. Banko m:k 299,000, motsvarande
247,837: 37. 4. 727 440: 32. —
Summa B:ko R:dr 6,143,846: 32. —
§. 70.
Metalliska värdet af Bankens Mynt- ochj Medalj-Kabinett, som
vid 1848 års utgång uppgick till B:ko 15,118 R:dr 44 sk. 9 rst., har,
genom sedermera verkställda inköp af mynt och medaljer, erhållit en
I
55
tillökning af 84 R:di 34 sk. 6 rst.; i följd hvaraf omförmäldta värde
den 30 sistl. Juni utgjorde B:ko 15,203 R;dr 31 sk. 3 rst.
Vid beseende af ntjmnde Kabinett hafva Revisorerne funnit, att
dervarande samlingar äro val ordnade.
Angående Tumba Pappersbruk.
O 7b
Räkenskaperna för åren 1849 och 1850, som af Revisorerne blifvit,
utan anmärkning till ziffra 11, granskade, hafva befunnits vara med
omsorg och redighet förda.
För Brukets rörelse under förstnämnda år är fullständig redogörelse
meddelad Uti den af Fullmäktige till Banko-Utskottet vid sistlidne
Riksdag afgifna Berättelse, hvilken finnes bilagd Utskottets till
Rikets Ständer under N:o 2 a flatna memorial; i följd hvaraf Revisorerne
funnit sig endast böra bär intaga nedanstående,, i sammandrag
affattade omslut af Brukets Hufvudbok för år 1850.
Of .Or :
.
l.:o Ingående Balans.
M  linnid
Debet,
Kapital-behå"ning ,. l\:dr 358,524: 11. 3.
Kredit.
Kassa-behållning
284: 2Q. 9.
Fordringar hos främmande
3,094: 43. 8.
Tumba Bruk med Jordegendom, Åbyggnader och fasta inventarier 250,000: i— —
Rudimaterier, förråder och lösa inventarier ’. 100,674: 36. 10.
Papper under arbetp från föregående året  4,470: — —
Summa 358,524: 11. 3.
. ,nO !'Jl O • • • • « . .lil .m Imil U/i lo i Vj
... ' - .. .7 .4-f. :»b • ' .  • i
2:o Brukets Bakning med Iiåne-Afdelningen.
:T>f>iai^/hnO ofrjmlili
Debet.
.i; ;|t0.« • • • o'-;-''' hi-.e:.... - 1 >t
Värdet af under året till Banken lefvereradt papper •• • 39,306: 36. 2.
Främmandes insättningar till liqvid med Bruket . - • • •- • • 13,766: 2g. -
Summa 53,073: 10. H.
... v iti/i  —1
56
Kredit.
■0
Förskott till Bruksdriften under året  48,000: —
Värdet af lefvereradt papper utöfver beloppet af Låne-Afdelningens
förskott  5,073: 10. 2.
Summa 53,073: 10 2.
3:o Papperstlllverknings-Konto.
Debet.
Papper under arbete från föregående året  4,470: — —
Egentliga kostnaden för Papperstillverkningen:
Allönings-utgifter:
Ordinarie aflöning . . . 13,489: 28. 2.
Arfvoden  725: — —
Öfverarbete  1,662: 8. 4.
Skäring och sortering af
LumP’ m‘ m  380: 42- 4~ 16,257: 30. 10.
Rudimaterier:
Lump
2,731: 32. 9.
Lin och blånor ....
2,254: 32. —
Kalk, Svafvelsyra, Alun, Fär-
ger, m. m
2,248: 47. 11.
7,235: 16.
8.
Använde Inventarier:
Mellanläggspapper och Filtar
522: 36. —
Lamp-, Lin- och Bom-olja.
692: 46. —
Ved och Kol
1,574: 14. —
Förnötta inventarier . . .
268: 24. 10.
3,058: 24. 10.
Omgöring af formar m. m. .
346: 38.
5.
Diverse
480: 34.
7.
Hitförde Omkostnader:
Nybyggnad och reparationer .
• •••«•
4,071: 31.
6.
Utskylder, skrifmaterialier, postporto m. m. . .
3,052: 32.
—
Medikamenter och läkarevård
814: 12.
3.
Transport 7,938: 27. 9. 31,849: 1. 4
57
Transport 7,938: 27. 9. 31,849:
1. 4.
Pensioner och fattigvård . . .
Rese- och traktamentspenningar.
Utfodring för dragare ....
1,549: 35‘ 2‘ 11.066: 43. 1.
Vinst af Pappers-tillverkningen. . .
24,245:
20. 5.
Summa 67,101:
16. 10.
Kredit.
Värdet af färdiggjordt papper:
För Bankens räkning ....
39,330: 17. 6.
» Främmandes d:o ....
» Brukets eget behof . . .
342: 16- 4- 56.661:
16. 10.
Papper under arbete till påföljande år
— —
Summa 67,161:
16. 10.
4:o ]MjoI»|vnrns-Konto.
Debet.
Omkostnader:
Aflöning . .
199:
34.
5.
Öfverarbete
31.
6.
Diverse . . .
18.
11.
469:
36.
10.
Vinst af qvarnen .
. . . •
520:
19.
7.
990:
8. 5.
Kredit.
Influten qvarntull
990:
8. 5.
5:0
Jordbrukets*
Konto.
Utsäde:
Råg och bafra
Debet.
26:
32.
11.
Thimotej och klöfverfrö
Dagsverken m. m
5:
59:
36.
43.
8.
92:
16.
7.
Revisorernas Berätt. äng. Bankoverket.
5 s
Transport 02: 16. 7.
(>%: 8~ 788: 24. 9.
Kredit.
60: 40. 4.
' |iS: 32~ :)' 788: 24. 9.
<»:o Vinst- och För!ust-Käkliingen.
Debet.
Banken tillgodokommen vinst  5,073: 10. 2.
Ökning i Brukets bokförda kapitalvärde  20,026: 27. 4.
Summa 25,000: "37. 6.
Kredit.
Influtna hyresmedel för Magasinet i Stockholm
500:
: —
—
Vinst af Papperstillverkningen
: 20.
5.
D:o af Mjölqvarnen
19.
7.
l):o af Jordbruket
8.
2,
l):o vid försäljning af Pappersspån
37.
4.
Summa 25,090:
37.
6.
?:o Utgående Balans.
Debet.
Kassa-behållning
18.
9.
Fordringar:
hos Kongl. General-Tull-Styrelsen ....
hos Arméens Pensionskassa
. 7,707: 18. —
U0: — — 7.817:
18.
1’umba Bruk med Jordegendom, Åbyggnader och
fasta inventarier 250,000:
—
—
Rudimaterier, förråder och lösa inventarier
1.
10.
Pa]>per under arbete till påföljande år ... .
—
—
Summa 370,450: 3S.
7.
Kredit.
Kapital-behållning
7.
V inst af jordbruket
Arets skörd:
Spanmål . .
Ilo och halm .
59
8:o Kapital-Fonlo.
Debet.
l lgående balans  370,450: 38. 7.
Kredit.
Ingående balans  358,524: 11. 8.
Vinst och Förlust-räkningen:
Ökning i Brukets bokförda Kapitalvärde. . 20,026: 27. 4. 379459- 38. 7.
§. 72.
Pappers-lillverkningen vid Tumba bar näsllidel år fortgått med Fardiysammanräknade
577 formningsdagar, under hvilka blifvit formade !/JpP1?ai>
7442 Post. Beloppet af det fiirdiggjorda papperet bar uppgått till:
För Hankens rakning:
Sedelpapper:
11,250 Blanketter med valören 500 R:dr å 21 R:dr 236: 12. —
33,250
d:o
d:o
100 R:dr
»
698:
12. —
47,500
d:o
d:o
33^ R:dr å
18 R:
;dr 855:
— —
100,800
d:o
d:o
10 R:dr
»
1,976:
19. 2.
251,000
d:o
d:o
6.2 R:dr
))
4,518:
— —
1,281,000
d:o
d:o
2 R:dr å
7 R
:dr 8,967:
— —
1,599,000
d:o
d:o
32 sk.
»
11,193:
— —
(ihartau-Sigillatse-papper:
?
283,000 Skrifnings-blanketter å
33 R:dr 40 sk.
0,574: 40. —
11,000 Vexel-blanketter . . å
7 R:dr 19 sk.
81: 17. —
9,656:
9. —
För Banko-Diskonten 5,000 stycken
konvoluter k 4:
34. 8. . - -
23:
29. 4.
Diverse Pappers-sorter:
Postpapper N:o 1. 22 Ris
. å 16| R:dr
366: 32. —
Skrifpapper N:o 2. 180 Ris
. å 42 R:dr
840:
1,206:
32. —
Summa R:dr 39,330: 17. 6.
CO
Bru bets
I.umpförrad.
Angående
upphandlingar
för
För Frö minn lide** rakning;
Fabrikstillverknings-stämplar:
280.000 blanketter, större ... k, Oj Kalr 1,900: 32. —
170.000 d:o mindre . . . å 3‘ R:dr 580: 32. — 0
^ •' . ~,4;Po: 1(>,
iullplakat-stamplar 973,000 blanketter . å 7 R:dr 6,811: —
Tullduk-stämplar 232,000 d:o . A 3> R:dr 812: — —
- 7,o/o: —
Kort-bevillnings-stämplar 421,000 blanketter å 14 ll:dr 5,894: — —
Kort-Hallstamplar . , 342,000 dio ä 21 R:dr 798: — — „
u,o;J2:
Assignations-blanketter:
1). P. af Burens . 7,500 st, . . A 9: 18. 70: 15. —
ArméensPensions-Kassas 6 Ris . A 181 R:dr 110: — —
1 Sll! 1
Summa R:dr 10,988:
31.
—
För llviikets ea«-( behof:
Bindblader 3025j Ris till ett rärde af ... .
32.
Under året fallet utskotts-papper, 193 LU. 5 U
15.
Pappers-spån, 98 LU. 10 U.
17.
4.
Summa R:dr 342:
10.
4.
$. 73.
Brukets förråd af Lump uppgick vid 1850
i. H. ti. Värde.
års ingång lill
22,116: — 46,293:
3.
4.
Under årets lopp har anskaffats
8,539: 12. 13,594:
7.
10.
30,655: 12. 59,887:
11.
2.
hvaremot under samma lid förbrukats .
1,954: 9. 2,731:
32.
9.
Och utgjorde behållningen lill år 1851 ,
28,701: 3. 67,155:
26.
5.
Varande alltså Lumpförrådet under
nästlidet Ar ökadl med 6,585
LU. 3 U, utgörande i värde R:dr 10,862:
23. 1. Banko.
§• 74.
Genom 235 §. af Banko-Reglementel är, i fråga om större upphandlingar
för Brukets behof, föreskrifvet, alt, så vida de verkställas
Gl
under hand, och icke medelst kungörande i Tidningarne samt anbuds Brukets bcinhegärande,
skälen derför skola i Fullmäktiges Protokoll upptagas. Iu^'
Denna föreskrift har icke blifvit iakttagen, hvarå Revisorerne ansett
sig ej kunna undgå alt fästa uppmärksamhet; och ehuru de upphandlingar,
som, för Brukets hellof, under hand skett af rudimaterie!' och
effekter, i allmänhet vittna om hushållsaktig omtanka, anse Revisorerne
likväl upphandlingarne desto hellre böra verkställas genom entreprenad-auktioner,
der tillfälle till täflan imellan spekulauterne gifver
sannolikhet af till det yttersta nedsatta pris, som de flesta behof
kunna på förhand beräknas, samt utgöras af sådana effekter, som, i
händelse af öfverskott utöfver årets behof, kunna magasineras och redovisas.
Bland de varu-uppköp, som under hand skett må, utur 1849 Ars
räkenskap, exempelvis anföras:
Lin och Blånor, lör R:dr 2,3 2 8: 42. 0.
Svafvelsyra, Potaska, Salt, Brunsten och Kalk . . ,, 1,593: 13. 4.
Såpa, Harts, Alun, Limläder och Mönja .... „ 1,56 3: 35. 5.
Ljus och Olja
1,227: 40. —
Tillsammans uppgående lill B:ko R:dr 6,713: 35. 3.
§. 75.
Uti skrifvelse till Banko-Fullmäktige, hafva Revisorerne dels med- Anmärk-^
delat åtskilliga vid räkenskapernas granskning förekomna anmärkningar ”,
samt dels anmodat Fullmäktige alt låta lill trycket befordra samt med perna.
Post- och Inrikes-Tidningar utdela denna berättelse.
Då Rikets sednast församlade Ständer meddelat Banko-Fullmäk- Decharge.
lige decharge för de af dem från den 15 November 1847 lill och med
den 15 November 1850 vidtagna beslut och åtgärder, oaktadt Bankens
räkenskaper för åren 1849 och 1850 nu först undergått granskning;
så återstår för Revisorerne endast alt yttra sig, angående Fullmäktiges
åtgärder från sistberörda dag den 15 November 1850 till den 15 nästlidna
September; och enär Fullmäktige under nyssomförmäIda tidrymd,
med undantag af hvad i denna berättelse är vordet erinrad t, med synnerligt
nit samt oaflåtlig uppmärksamhet å gifna föreskrifter, handhaft
62
det vigliga uppdrag, Rikets Ständer dem lern na l samt granskningen af
räkenskaperna för åren 1849 och 1850 icke gifvit anledning till någon
på boksluten inverkande anmärkning; tillstyrka Revisorerne, att
full decharge måtte fullmäktige tilldelas för Bankens förvaltning intill
1850 års utgång, äfvensom för de beslut och åtgärder, Fullmäktige
till den 15 nästlidne September vidtagit och hvarför redovisning innefattas
i Fullmäktiges Protokoll.
O
bör de uti denna berättelse förekommande siffer-uppgifters öfverensstämmelse
med de Lill Revisorerne aflemnade Räkenskaps-Sammandrag
är Banko-Sekreteraren ansvarig.
Slockholm den 13 December 1851.
På Högloft. Ridderskapel och Adelns vägnar:
G. F. Liljencrants. A. R. Lenhusen. G. Stierngranat.
J. Ä. Nordenfeldt. C. af Geijerstam. S. G. v. Froil.
På Högv. Présle-Ståndets vägnar:
C. D. Arosenius. Johan Ekstrand. L. Grönvall.
A. P. Traneus. Anders Sandberg. J. M. Malmstedt.
På Yällofl. Borgare-Ståndets vägnät•
F. A. Rinman. A W. Björck. Guslaf Peterson.
F. Behm. C. IF. Spängberg. G. Dufva.
På Hederv. Bonde-Ståndets vägnar:
J. Samuelsson. P. Sahlström. Ola Månsson.
Eric Andersson. A. Eriksson. Pehr Edén.
C. O. Ossbahr.
Berättelse, angående verkställd granskning af så väl Bankens och Tumba Bruks
räkenskaper för åren 1849 och 1830, sorn äfven dessa Verks Styrelse och Förvaltning
under tidrymden från sednastc riksdags början.
uO«»
Till Rikets Höglofl. Ständer.
i
Rikets Höglofl. Ständers sednast församlade Herrar Revisorer hafva,
uti den, angående verkställd granskning af Banko-Verkets styrelse och
förvaltning, afgifna berättelse, beträffande åtskilliga delar af Bankens
förvaltning, yttrat åsigter och framställt anmärkningar, påkallande af
Banko-Fullmäktige utlåtande och förklaring, som de härmed till Rikets
Högloll. Ständer afgifva.
Uti 16 §. af nämnde berättelse omförmälas de arfvoden, Fullmäktige,
i och för Vexeldiskontei ings- samt Kassa-kreditiv-rörelserna,
åren l 849 och 1850 beviljat tjenstemännen vid Handels- och NäringsDiskonlen
i Stockholm samt vid Lånekontoret i Götheborg, under yttrad
tvekan, huruvida den för sednare året medgifna förhöjning i berörda
arfvoden må kunna af Fullmäktige tagas i beräkning vid ifrågakommande
reorganisation af Aflönings-Staterna för dessa Verk.
G1
I anledning häraf böra Fullmäktige upplysa, beträffande det för
år 1850 anvisade arfvodes-belopp ål t jenstemännen vid Handels- och
Närings-Diskonten härstädes, all Höglofl. banko-Utskottet, som granskat
beinälde Verks räkenskaper och förvaltning för samma år samt meddelat
Styrelsen decharge, ”med frikännelse från allt framtida ansvar för
förvaltningen under den tidrymd, som utgjort föremål för Utskottets
granskning”, uti den, rörande förrättningen, till Rikets Höglofl. Ständer
under den 22 Juli 1851 aflålna och af Rikets Höglofl. Ständer godkända
berättelse N:o 68, utan erinran lemnat förenämnde af Fullmäktige
beviljade, i berättelsen upptagna, arfvoden, samt att Höglofl. Ulskoltet
sedermera, eller den 16 derpåfoljde Augusti, vid den i utlåtandet
N:o 83 gjorda och af Rikets Högloll. Ständer gillade hemställan
om reorganisation af Banko-Diskont-Verket, derunder Handels- och
Närings-Diskonten härstädes lyder, fästat det vilkor, alt, vid uppgörandet
af nämnde reorganisation, nuvarande aflönings- och arfvodes-stat
icke finge öfverskridas; hvaraf följer, att det vid sislberörda tidpunkt
för Handels- och Närings-Diskontens rörelse anvisade och af Rikets
Höglofl. Ständer kända arfvodesbelopp kan och får lagas i beräkning;
samt hvad dernäst angår arfvodet åt tjenstemännen vid Götheborgs
Lånekontor, att Högloll. Banko-Utskottet, uti dess under N:o 73 den
12 Augusti delta år lill Rikets Höglofl. Ständer afgifna och af dem
bifallna utlåtande om anställande af en Kassör vid nämnde Lånekontor,
grundade sin framställning om löneförmåner åt denne Kassör på
förutsättningen, alt enahanda arfvodesbelopp, som för år 1850 blifvit
anvisadt, fortfarande skulle i och för Lånekontoret afses, och sålunda
jemväl tagas i beräkning vid Lånekontoiets reorganisation.
Jemte uttalande af den förhoppning, att Fullmäktige måtte, så
fort ske kan, taga under närmare bepröfvande frågan om förbättring
af Bankens nuvarande sedelmynt, hafva Herrar Revisorer uti berättelsens
32 §., bland annat, yttrat, alt någon åtgärd för återbesättande
af den genom Myn t probera ren Brolings död ledigblifna Slereolyperings-
och Tryckeri-Föreslåndare-befatlningen i Banken icke blifvit af
Fullmäktige vidtagen.
Då,
65
Då, åtminstone för närvarande, anledning ej förefinnes att förordna
om någon förändring i sedelmyntet förr än Kongl. Maj:t kan i nåder
pröfva skäligt att till verkställighet bringa det af Kongl. Maj:t och
Rikets Ständer fattade beslut, angående räkne-enhetens förändring, torde
det ock vara lämpligast, att Fullmäktige icke på förhand och innan
behof af förändring inträdt, antaga och fastställa ett förslag till nytt
sedelmynt, hvilket genom den erfarenhet, som sedermera kan vinnas,
befinnes mindre ändamålsenligt. De betydliga kostnader en sådan
förändring ådraga Banken och de mångfaldiga olägenheter, allmänheten
af förändringen sannolikt får vidkännas, serdeles under nuvarande förhållanden,
då mängden utaf de i rörelsen löpande olika sedehnyntsorter
lätteligen kan leda till förvillelser, utgöra för Fullmäktige ett ytterligare
stöd för den åsigten, att oftare återkommande förändringar i
sedelsystemet mera skada, än gagna. Dock skola Fullmäktige icke underlåta,
att fortfarande egna all nödig uppmärksamhet åt den högst
vigtiga frågan om sedelmyntets förändring, före hvilkens slutliga pröfning
Fullmäktige måste inhemta yttrande af Bankens SlereotyperingsFöreslåndare,
för tillsättandet af hvilken befattning, efter förre innehafvarens
frånfälle, Fullmäktige redan vidtagit nödiga förberedande
åtgärder.
Herrar Revisorer hafva, uti 33 §. af berättelsen, förklarat sig anse,
att den deruti omförmälda ersättningsfråga lämpligen bordt till Banko-Utskottets
bepröfvande hänskjutas.
Som hvarken Banko-Reglementet eller den för Höglofl. Banko-Utskottet
gällande Instruktion föranleder dertill, att Fullmäktige böra
till Högloll. Utskottets pröfning hänskjuta de förvaltningsfrågor af en
eller annan beskaffenhet, som kunna under Riksdagarne förekomma,
ansåg Fullmäktiges pluralitet sig deslomindre ega anledning att åt förevarande
fråga gifva en sådan behandling, som Fullmäktige, lill förekommande
af hinder och afbrott i göromålens jemna och orubbade
gång, vid flera tillfällen varit nödsakade att anvisa arfvoden utöfver
stat och serskildte ersättningar för olikartade samt i Reglementet och
Tjenstgörings-Ordningar icke förutsedda tjenstebestyr.
Bevisorcrnes Berätt. äng. Bankoverket.
9
66
Med anledning af förekommen fråga om sättet för liqvid af fastighetslån
mot återbetalning i silfver, då desamma före utsatt termin
på en gång till återstående kapitalet liqvideras, hvilken fråga Herrar
Revisorer upptagit i 50 §. af berättelsen, hafva Herrar Revisorer,— jemte
förmälan, att Fullmäktige ej saknat skäl, att för vinnande af nödig
rättelse eller tillägg uti '171 §. af Banko-Reglementet, hos Banko-Utskottet
förhållandet anmäla, — i nyssnämnde ändamål till Rikets Högloll.
Ständers pröfning och bedömande hänskjutit denna fråga.
På sätt Herrar Revisorer anmärkt, kan någon tillämpning af föreskriften
i omförmälde §. af Reglementet, i förutsatta full, icke ega
rum ulan i strid med hvad låntagaren i förbindelsen sig utfäst; vid
hvilket förhållande, och enär lånen mot återbetalningsskyidighet i silfver
ej kunna al Banken till återbetalning uppsägas i annat fall, än
att Bankens säkerhet sådant fordrar, Fullmäktige jemväl ansågo det
vara likgiltigt om meraberörde Reglements stadgande fortfarande qvarstode
oförändradt, helst de lån, hvarom fråga är, småningom ingå till
Banken och sannolikt efter några få år blifva slutligen betaldta.
O ö
Genom 74 §. i berättelsen hafva Herrar Revismer fästat uppmärksamhet
derå, att, oaktadt 235 §. i 1848 års Banko-Reglemente, i
fråga om större upphandlingar för Tumba Bruks bebof, föreskrifver,
att, derest sådana upphandlingar verkställas under hand och icke medelst
kungörande i Tidningarne samt anbuds inbegärande, skälen derför
skola i Fullmäktiges Protokoll upptagas, denna föreskrift likväl icke
blifvit iakttagen.
Som Banko-Reglementets åberopade §. innefattar den föreskrift,
att upphandlingarne skola rättas efter behofvet, så att Bruket ej må
belastas med öfverflödigt förråd af det ena eller andra slaget, förekomma
större upphandlingar hufvudsakligen endast af Lin, Lump och
Blånor, hvilka rudimaterier skola vara af en för ändamålet serskild
beskaffenhet, och sålunda svårligen kunna utan förlust för Bruket upphandlas
i den ordning, Banko-Reglementet för större upphandlingar i
allmänhet bjuder. Erfarenheten har ock understundom gifvit vid handen,
att rudimaterier erhållas både af bättre egenskap och pris då
67
uppköpet deraf sker under hand, än då sådant verkställes förmedelst
införd rade anbud, och det har under ett af de år, hvilkas räkenskaper
utgjort föremål för Herrar Revisorers granskning, inträffat, att inkomna
anbud icke kunnat antagas, utan att Fullmäktige nödsakats åt
Bruks-Styreisen öfverlemna att, under hand, anskaffa de erforderliga
i udimaterierna.
Imellertid skola Fullmäktige icke underlåta, att, vid ifrågakommande
större upphandlingar för Tuinha Bruks behof, uti protokollet
redogöra för orsakerna till det dervid begagnade sätt.
Stockholm den 22 Januari 1852.
A. G. Gyldenstolpe. Äng. von Hartmansdorff. C. D. Skogman.
Josef Wallin. Abr. Z. Pettersson.
Franz Schartau. C. D. Arfwedson. C. C. Hörnstein.
M■ Pehrsson. Josef Holm.
C. O. Ossbahr.
/
Kik ets Höglotl. Ständers
år 1851 församlade
REVISORERS
BERÄTTELSE
om granskningen af
RIKSGÄLDS-KONTORETS
tillstånd och förvaltning.
STOCKHOLM. 1852.
Tryckt hos A. Cedergren.
Munkbrogatan .M 8.
-I >11 följd af stadgandet i 5 §. af ifikets Ständers, tinder den 26 Maj 1841, utfärdade
Instruktion för revisionerna af Riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning, få
undertecknade, inom Riksstånden utsedde och genom Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse
af den 8:de Juli detta år sammankallade Revisorer af Stats-, Banko- och
Riksgäldsverken, härmedelst afgifva sin berättelse om hvad som förekommit under
den nu fulländade granskningen af förvaltaingsåtgärderna samt räkenskaperna vid
Riksgäldskontoret; hvilken granskning, i afseende på räkenskaperna, omfattat de
begge sednast förflutna åren 1849 och 1850; men beträffande deremot förvaltningsåtgärderna,
som, enligt gällande reglementariska föreskrifter, skola i Fullmäktiges
protokoller vara antecknade, så har Statsutskottet vid sednaste riksdag, enligt
dess under N:o 61 afgifna utlåtande, genomläst dessa protokoller från den dag,
hvarmed protokolls-granskningen vid 1849 års revision slutade, till och med den dag,
eller den 29:de November 1850, dertill den af Utskottet tillstyrkta samt af Rikets
Ständer Fullmäktige meddelade decharge för Riksgäldskontorets förvaltning utsträcktes;
hvarföre endast de, efter nyssberörde dag, hos Fullmäktige förda protokoller
utgjort föremål för nu församlade Revisorers granskning. Revisorerne, som vid sitt
första sammanträde, den 15 nästlidne September, fingo emottaga de uti ofvanåberopade
Instruktions Usta §. föreskrifna berättelser, angående Riksgäldskontorets förvaltning
och ställning samt inkomster och utgifter jemte rättegångsärenden m. m.,
hafva alltså genomgått och granskat meranämnde protokoller från slutet af November
månad sistlidet år till och med den 15 September innevarande år; hvarförutan
Revisorerne jemväl tagit kännedom om de protokoller, som blifvit förda hos Kommissariatet
sedan början af September månad 1849 intill nästlidne Augusti månads
utgång; varande dessa protokoller för tiden till slutet af sistförlidet är utaf Fullmäktige
förut granskade.
Enligt de under sednaste statsrevision granskade räkenskaperna, uppgingo Riksyäldskontorets
skulder vid 184S års slut, de inom linien i räkenskaperna upptagna
skuldposter oberäknade, till ett sammanlagdt belopp af R:dr 6,793,684; 35. 6.
hvaraf de räntebärande skulderna utgjorde
R;dr 4,880,690: 7. 8.
Under de 2:ne år, Revisorernes räkenskapsgranskning vid
detta verk omfattat, hafva dess skulder, till följd af verkställda
liqvider samt vederbörligen beslutade och iakttagna afföringar,
blifvit minskade med ej mindre än R:dr 1,860,018 : 41. 6.
derifrån dock måste afdragas det belopp „ 845,224: 29. 1.
hvarmed Riksgäldskontorets skulder under
samma tidrymd sig ökat, hufvudsakligast
Transport: 6,793,684: 35. 6.
/.
Revisionen*
omfattning.
Riksgälds
kontorets
skulder.
Transport: 6,793,684: 35. 6.
genom ytterligare deponerade spanmålsundsättningsmedel,
och upptagandet i räkenskaperna
af åtskilliga, vid 1847 och
1.848 års riksdag beviljade, men först under
åren 1849 och i850 till utbetalning
förfallna, anslagssummor.
Den återstående verkliga skuldförminskningen har således
utgjort  - -
1,014,794: 12. 5.
5,77S,890: 23. 1.
1. 6.
hvadan Riksgäldskontorets skulder vid 1850 års slut uppgingo
till - -
——-  — R:dr
nemligen:
skulder med 5 procents ränta  R:dr 132,618: — —
„ med 4£ procents dito  „ 11,600:
„ med 4 procents dito —- „ 3,179,141:
eller räntebärande skulder R-.dr 3,323,359: 1. 6.
upplupna och uti Riksgäldskontoret innestående
räntor -
—  30,699: 40. 6.
samt räntefria skulder
2,424,831: 29. 1.
De inom linien i räkenskaperna, förda
skuldposter, utgörande tillsammans
—— -
hafva under de begge revisionsåren icke undergått någon förändring.
Till upplysning om beloppet och beskaffenheten af hvarje särskild, i riksgäldskontorets
räkenskaper upptagen, skuldpost samt dess ökning eller minskning under
meranämnde 2:ne är, hafva Revisorerne, med bibehållande af den uti 1S49 års revisionsberättelse,
sid. 3—11, förekommande och på samma verks då granskade räkenskaper
grundade tabellariska uppställning, ansett sig böra meddela nedanstående,
mera omständliga, uppgift, å
5,778,890: 23. 1.
4,486,153: 37. 5.
Riksgähls-konforets utbalanserade
Skulder
Käiitcltäran<Ic:
Obligationer roed 5 procents ränta, hvilka,
i anseende till deras ordalydelse, icke
kunnat uppsägas —- -----------
„ med 4 procents ränta, utfärdade till
Rikets Ständers Rank, eller dess ordres,
att ärligen, till ett antal af 22
st., å 4,000 R:dr hvardera eller å
ett sammanräknad!, kapi,tal-belopp af
88,000 R:dr, infrias ---------—
,, med 3 procents ränta, för upplänta
medel till bestridande af kostnaderna
för JS4S års krigsrustningar (serien
a.) :
vid
års slut.
6,750:
vid
f $é>0 års slut.
6,750:
3,168,000:
226,500:
2,992,000: ,
Transport: 3,401,250: — —
2,998,750:
— 3
Transport:
(Efter skedd uppsägning å Riksgälds
kontorets sida, förföllo alla dessförinnan
icke inlösta obligationer af denna
samt nästföljande 2:ne serier B. och C.
till betalning den 10 December 1850,
med hvilken dag ränteberäkningen för
samma obligationer också upphörde.)
„ med 4 procents ränta, för upplänta medel
för 1848 års krigsrustningar (ser. B.)
„ med samma ränta, för dito dito (ser.
c.) - -. --
„ med 4| procents ränta, för dito dito
(ser. D.)
(Alla dessa af Riksgäldskontoret uppsagda
obligationer utaf ser. D. förföllo
till betalning den 10 Maj 1850 och
blefvo under samma års lopp infriade.)
Insatt fond till säkerhet för Götha, kanals
framtida underhållande, emot 5 procents
ränta, -
Innestående medel för ännu icke fulländade
hamnbyggnadsarbeten vid samma
kanal, emot dito,
Beviljad och afsatt fond för Södertelje
kanals underhallande, emot dito, —
Dito dito för ombyggnaden af Strömsholms
kanal och slussverk; skolande härtill,
under 15 års tid fran och med år
1842, af Riksgäldskontoret utbetalas
ett årligt anslag af 50,000 R:dr,
(Förräntningen af denna fond upphörde
under år 1849, tia dess kapital- och
räntebehållning motsvarade: den återstående
utbetala ingssumman.)
Innestående lösen för ä skattejorden växande
ekar; å hvilka medel 4 procents
årlig ränta Ekeplanteringskassan godt
göres,
—
Uti Riks-arkivets nuvarande hus intecknad
skuld till Stockholms Borgerskaps
Enkhus-direktion, för hvilken skuld,
enligt den derför afgifna förbindelse
af den 6 November 1794, borde till
en början erläggas 5 procents och sedermera
allt framgent 4| procents årlig
ränta,  -
= 4,880,690 : 7. 8. 3,323,359: 1. 6.
3,401,250:  2,998,750:
205,000:  —
74,750:  —
500,000:  —
93,926:  93,926:
1,942;  1,942:
30,000:  30,000:
378,000:
—
184,222: 7. 8. 187,141: 1. 6.
11,600: — — 11,600:
Transport:
4,880,690: 7. 8. 3,323,359: 1. 6.
_ 4 —
Transport 4,880,690: 7. 8. 3,320,359: 1. 6
Käiitefria:
Förfallna 5 procents obligationer, med
derå till förfallodagarne upplupen ränta,
-  3,760: 38. 1. 3,760: 38. 1
Dito med dito dito, utfärdade för Svenska
medborgares erkända fordringar hos
Franska Regeringen,-  559 : 20. 4. 559 : 20. 4
Dito 3 och 4 procents obligationer af serierna
A. B. och C., för upplånta medel
till ISIS års krigsrustningskostnader, — — — 55,250:
Af intecknad skuldförbindelse, jemte andra
säkerhetshandlingar, bestående fond för
Hjelmare kanals- och slussverks framtida
underhållande  23,269: 44. 4. 25,655: 4. 5
Återstoden af den, vid Kongl. f. d. Nummerlotteri-inrättningens
upplösning, till
Riksgäldskontoret öfverlemnade s. k.
brudgäfvofond  22,069: 2. 7. 21,302: 18. 7
Verkställda och sedermera icke återtagna
insatser .för den inställda l,144:de dragningen
vid nämnde Lotteri-inrättning 58: 25. 3. 58: 25. 3.
Upplupen, outtagen ränta å de, år 1750, för
tillskott till Trollhätte slussverks byggnad,
utfärdade obligationer  6,335:  6,065 :
Dito å Riksgäldskontorets ännu räntebärande
lj procents obligationer -
156: 12. — 156: 12.
Dito ä obligationerna för de till 1848 års
krig srustning skostnader upplånta medel
—
6,852 : 44. — 1,430:
Dito å de till fond för Strömsholms kanafsoch
slussverks ombyggnad afsatta o
hligationer
-  17,335:  — — —
Dito å ekeskogsmedlen -  14,631: 23. 11. 28,426 : 39. 5.
Dito å skuldentill Borgerskapets Enkhus
direktion,
beräknad efter 4 } procent, 130: 24. — — —
(Betalde.s under år 1849.)
— 95,158: 42. 6. 142,664,114. 1. =
InnestÅciMle Anslagssummor:
Beviljade under 1S40 och 1S41 års
riksdag:
Utaf anslaget, 100,000 R:dr, för häradshäktenas
ombyggande och förseende
de med celler,.
98,500:  98,500:
Transport: 5,074,348 : 44. 2. 3,564,523: 15. 7.
Transport:
Utål' anslaget, 170,000 R:dr, för en ny fängelsebyggnad
i Stockholm
Hela anslaget för fängelsebyggnader i rikets
öfriga städer
Utaf den med 600,000 R:dr anvisade och
afsatta fonden för Strömsholms kanals-
och slussverks ombyggnad
„ anslaget, 6,000 R:dr, för upprensningen
af Ljusne eif vid Landaforsén
(Utbetaldes under år 1850.)
„ anslaget, 15,000 R:dr, utom ett redan
utbetaldt lån af 20,000 R:dr, för hamnanläggningen
vid Åhus
„ anslaget, 200,000 R:dr, för allmänna
landsväg arnes omläggning och förbättrande
—
„ anslaget, 7,000 R:dr, för anläggning af
en väg mellan Öfver- och Neder-Ka
lix
socknar i Norrbottenslän
„ anslaget, 120,000 R:dr, för vattenaftappningar
och dammbyggnader tili
förberedande af större odlings företal,
inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-n
orrian ds, Jemtlands, Gefleborgs
oell Stora Kopparbergs län samt Elfdals,
Fryksdals och Jösse härader i
Wermland
„ det, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
disponerade belopp af de
medel, 115,400 R:dr, hvilka .anvisats
till vattenaftappningar eller andra förberedande
åtgärder för större odlingsföretag
inom öfriga delar af riket
(Utbetaldes under åren 1849 och 1850.)
„ dito dito, 45,000 R:dr, hvilka beviljats
för Emåns upprensning eller andra
odlings företag inom rikets medlersta
och sodra delar -
(Dito dito.)
„ det belopp, som, enligt Rikets Ständers
vid 1847 och 1848 års riksdag
fattade beslut, borde före sistnämnde
års slut tillhandahållas till kostnader
för praktiska Skeppsbgggeri-institutcrs
tillvägabringande,—-—
(Utbetaldes under är 1849.)
Transport:
5,074,348: 44. 2. 3,564,523: 15. 7
90,000:  —
130,000:  130,000:
300,000: — -
600:
13,000:  10,000:
«
15,096: 14. — 3,010: 39. 10
1,750;  1,750:
34,826 : 42. 8. 12,911: 41. —
1,199: 42. 8. —
3,300:
616: 32. — —
5,364,738: 37. 6. 4,022,196: —T.
— 6
Transport: 5,364,738: 37. 6. 4.022,196: — 5
Anslaget för uppförande af kyrkor och
inköp af ett prestboställe inom den
Carlstads stift tillhörande Finnmark (i.000: — — — —* —
(Utbetaldes under år 1850.)
Anslaget till Garnisonsskolans i Christianstad,
ersättande för den, under
namn af portpenningar, till nämnde
skola tillförene utgångne afgift — 240: — — 240:
= 395,129: 35. 4. 556,412: 32. 10. =
Beviljade rinder 1844 och 1845 års
riksdag:
Utaf det, i egenskap af anslag utan äter- ,
betalningsskyldighet, disponerade belopp
af de medel, 150,000 R:dr, som
beviljats för odlingsföretags beredande
medelst utdikninyar och af tappning
ar af sanka trakter och sjöar,  20,548 : 47 . 3. 5,589 : 43. 3
„ anslaget, 370,000 R:dr, för anläggning
och förbättrande eller omläggning af
vägar.- _
42,348: 16. — 13,050 : 46. 10
„ anslaget, 30,000 R:dr, för strömrensningar
och mindre hamnbyggnader  3,666 : 32. — 3,666 : 32. —
„ dito 5,000 R:dr, jemte ett ett lån af
10,000 R:dr, för upprensningsarbeten,
i Söderhamns skärgård  1,000: — — 1,000:
„ dito, 3,000 R:dr, för utarbetandet och
ordnandet af Kapitenen B. Cronstrands
samlingar, angående Egyptiska byggnadskonsten,
— 1—- 2,000:  2,000: — —
= 69,563: 47. 3. 25,307: 26. 1. =
Beviljade under 1847 och 1S48 års
riksdag:
Utaf anslaget till Skeppsbyggeri-inst.itu
tet
i Carlskrona för åren 1849 och 1850 —  3,202 : 22. —
„ dito till arfvoden och expenser för
Lagberedningen  2,525: — — 2,816: 32. —
„ dito, 12,000 l!:dr, lill Topografiska korpsens
arbeten  7,000: — — — — —
(Detta belopp, jemte 1849 och 1850
års a slag för nämnde föremål, utbetald:
s under samma år.)
„ dito, 30,000 R:dr, för fortsättande af
byggnadsarbetena vid Carlsborgs fästning
17,500:  —
(Dito dito.)
Transport:
5,467,567: 36 9.
4,053,762: 32. 6.
— 7 —
Transport: 5,467,567: 36. 9.
Utaf anslaget, 105,000 R:dr, för fästningsbyggnaderna
vid Waxholm, Carlsten
och Carlskrona.
61,500:
Det Uor år 1848 beviljade anslag till kompletterande
af bestyckningen å Waxholms
fästning  8,283: 16. —
(Detta, jemte enahanda anslag förjåren
1849 och 1850, utbetaldes under sistnämnde
år.)
Dito dito å Carlstens fästning  16,560:
(Dito dito.)
Dito dito för anskaffning af redskaps-, ridanspanns-
och sta /persedlar för ett
sexpundig! fältbatteri
6,666 : 32. —
(Dito dito.)
Det för år 1848 beviljade anslag för nya
gevärs anskaffning  ——— 33,333: 16. —
(Dito dito.)
Dito för anskaffande af reservjänghå.lstappar
samt rengörings- och s änder tagningsvrrktyg
för de till slagkruts antändning
förändrade, gevär  3,333: 16. —
(Dito dito.)
Dito för slagkruthufvars tillverkning-
3,333: 16. —
(Dito dito.)
Dito till förstärkning af Beväringsmanskapets
reservförråd—  26,666: 32. —
(Dito dito.)
Utaf 1848 års anslag, 29,520 R:dr, för nya
dockbyggnaden i Carlskrona -— 16,020:
(Denna anslagssumma, jemte 1849 och
1850 ars anslag för samma föremål, utbetaldes
under sagde år.)
Det för år 1848 beviljade anslag till nybyggnad
af en ångkorvett eller 2:ne
ångoogserings-fartyg-—
100,000:
(Dito dito.)
Dito till anskaffning af stenkol för flottans
behof
3,333: 16. —
(Dito dito.)
Dito för bombkanoners och projektilers
anskaffande  11,233: 16. —
(Dito dito.)
Transport: 5,751,831: 4. 9.
4,053,762: 32
4,053,762: 32.
— 8 —
Transport: 5,751.831: 4. 9
Utaf 1848 års anslag, 10,000 Ralr, för gevärs
reparerande oell förändring eller
anskaffning
7,500:
(Denna anslagssumma, jemte 1849 och
1850 års anslag för samma föremål
utbetaldes under sagde år.)
Det för åren 1848 och 1850 beviljade anslag
till arfvode för bärare vid Mariebergs
läroverk i de till Civil-ingeniörer
hörande kunskapsämnen 1  1 000:
Dito dito till stipendier för elever vid nämnde
Läroverk, hvilka genomgå den för
Civil-ingeniorer bestämda kurs,
1,000:
Återstoden af anslaget, 84.750 Ralr, för
hamnbyggnaden vid Lidköping . . 21 187- ‘>4
(Utbetaldes under år 1849.)
Det för åren 1848, 1849 och 1850 beviljade
anslag för anläggning al nya och
förbättrande eller omläggning af hackiga
eller eljest mindre goda vägar,
33,333 Ralr 10 sk. årligen,
33,333: 10
Dito för slöjdexpositioners befrämjande,
1.000 Ralr dito  i non.
(Utbetaldes under år 1850.)
Anslaget till förekommande af .slottsbyggnadens
i Wadstena ytterligare förfall 8,000:
(Utbetaldes under år 1849.)
1848, 1849 och 1850 års anslag till utskrifning
af Kongl. Kansliets registratur,
för Riks-arkivets kompletterande, 2,000
R:dr årligen,
2,(KM):
Anslaget för reparationer och bokhyllor
samt ytterligare inredningskostnader i
några rum af Riks-arkivets hus—,  2,060: 32.
Dito för fullbordandet, af den åt Witterhe.
ts, Historie- och Antiqvitets-Akademien
upplåtna lokals inredning, samt
för flyttningen af samma Akademis
samMngar -
(Utbetaldes under år 1849.)
Det, i ytterligare afräkning a anslaget,
500.000 Ralr, för National-museibyggnaden,
vid 1847 och 1848 års riksdag
anvisade belopp, 150,000 Ralr, jemte
återstoden utaf den, vid 1844 och 1845
års riksdag, lör nämnde byggnad anvisade
enahanda summa,  240,000:
Transport: 0,079,518 : 28. 9.
4,054,762: 32
1,000: -  1,000: -
42,111: 3
6,000: _
2,000 : 32
176,000: _
4,281,940: 19
— 9
Transport: 6,079,518: 28. 9. 4,281,940: 19. 6.
Anslaget till liqviderande af köpesumman
för Ingeniören ./. Wahlbergs till Naturhistoriska
Riks-museum försålda samlingar
7,0(K):  —
(Utbetaldes under år 1849.)
Dito till ombyggande af smedjan vid Veterinär-inrättningen
här ilinfvudstaden 1,241: 16.— —
(Dito dito.)
Dito till inköp af boställe åt Predikanten
i Lekvattnets kapellförsamling inom
Fryksände socken i Wermland - 1,000:  1,000:
Dito till bebyggande af pr esf bostållén
inom samma församling äfvensom
Bogens kapellförsamling uti Gunnarskogs
socken af nämnde provins  5,000:  — — —
(Utbetaldes under åren 1849 och 1850).
Dito till befrämjande af goda läseböckers
författande och ingifvande för
allmogen  —  1,000:  —
= 654,817: 8.— 236,196:41. — =
Återstoden af 1843 års anslag, 6,500 R:dr.
för de till folkskole-lärares bildande
inrättade Seminarier  500: — — 500:
Dito af 1845 med 1848 års dito, 36,400
R:dr, för dito dito
2,966 : 32. — 1,100:
Dito af 1849 och 1850 års dito, 18,200
Ralr, för dito dito  —  1,766: 32. —
Dito af 1845 års anslag, 12,000 lLdr, till
stipendier åt elever vid nämnde Seminarier
3,540: — — 156 : 32. —
Dito af den vid 1844 ochJ1845 års riksdag
serverade summa, 50,000 Ralr, utaf föregående
årens anslag till folkskolelärares
aflömande  44,854: 25. 9. 44,619: 16. 10.
Dito al 1845 med 1848 års anslag, 80,000
R:dr, till understöd för nyssnämnde lärares
aflöning  46,785: 27. 6. 39,389: 14. 7.
Dito af 1849 och 1850 års dito, 40,000 R:dr,
till dito dito
_ _ _ 24,056: 34. 8.
= 98,646: 37. 3. — — 111,588: 34. 1. =
Dito af anslaget för Riksdags-arkivets bildande
— — — 360: — —
360: =
Dito af den för år 1848, enligt då gällande
statsreglering, till 1,325,360 R:dr bestämda
stats fyllnadssumma  325,360: — — — — —
(Utbetaldes under år 1849.)
Transport:
6,519,366: 34. —
4,395,889: 5. 7.
— 10 —
Transport:
Återstoden af den för år 1850 till 1,318,530
R:dr fastställda enahanda summa
= 325,360:  718,530. =
Deponerade medel:
Lösningssumman för 5 st., till inlösen icke
företedda, aktier i Strömsholms
gamla Kanal-bolag, jemte derå inne
stående
utdelning,
Såsom säkerhet för utbekommen ränta å
lime Trollhätte slussverks lottsedlar,
som för mer än 10 år tillbaka blifvit
från innehafvaren bortstulna, depone
radt
kontant belopp
För behöfvande>s undsättning i missväxt-år
anvisade och, intilldess de för afsedt
ändamål behöfva användas, till Riksgäldskontoret,
öfverlemnade medel-
= 200,502: 34. — 591,002: 34. — =
Utelöpande koppar-skiljemyntspoletter:
R:gs
R:dr 110,722: 47. 3, 110,202: 47. 3,
eller i bankomynt
Inom linien upptagna skulder:
vid vid
1848 års slut. 1850 års slut.
Till Rikets Ständers
Bank, för derstädes
af Riksgäldskontoret,
emot diskontvilkor
och 2
procents ränta, intill
1823 års slut begagnade
förskott, 4,014,852:16.3.4,014,852:16.3.
(Denna skuld bar
blifvit förd inom linien,
enligt Rikets
Ständers beslut vid
1828 och 1830 års
riksdag).
För tillskott till
Trollhätte slussverks
byggnad, år
6,519,366: 34. —
367: 34. -
13»: — —
200,000: — —
73,815: 15. 6.
4,395,889: 5. 7
718,530: — -
367: 34. -
135: — -  »90,506: — -
73,468: 31. 6
Transport: 4,014,852: 16. 3. 4,014,852:16. 3. 6,793,684: 35. 6. 5,778,890: 23. 1.
— 11 —
Transport: 4,014,852:16. 3. 4,014,852:16.3. 6,793,684:35.6. 5,778,890:23.1.
1750, utfärdade obligationer,
eller de
sä kaiVddeTrollhätte
slussverks lottsed
lar, för hvilka under
de 3:ne lörsta
åren skulle godtgöras
6 procents årligt
intresse, och derefter,
eller frän den
1 Mars 1753, under
100 år, 12 procent
årligen. Häraf
innehålles dock
i-.del eller 3 procent,
såsom bevill
nings
afgift—-  32,833: 16. — 32,833:16. —
(Dessa obligationers
kapital -belopp är
förd t inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840
och 1841 års riksdag).
Det, enligt 1779 års
riksdagsbeslut, till
hemgift åt dåvarande
Hertigen af Södermanland,
sedermera
Konung Carl
XIII, anslagna kapital
med 5 proc.
ränta -  100,000:  100,000:
(Fördt inom linien
enligt dito dito).
Det i Svenskt mynt,
år 1815, omsatta belopp
af ett på 1790-  talet i Haag upptaget
lifräntelän, för
hvilket räntan utgår
efter 8 i procent årligen,
-  3,916: 32. — 3,916: 32. —
(Dito — dito).
Lappmarks Ecklesiastik-verks,
vid Kgl.
f. d. Kanslistyrel-
Transnort: 4.151.602: 16. 3. 4.151.602:16. 3. 6.7937684:35. 6. 5,778,890: 23. 1.
— 12 —
Transport: 4,151,602:16.3. 4,151,602:16.3. 6,793,684:35.6. 5,778,890:23.1.
sens upplösning år
1834, till Riksgäldskontoret
öfverlemnade
fond, för hvilken
Kontoret betalar
5 procents årlig
ränta,  67,184:37. 2. 67,184:37. 2.
(Dito dito).
Från Landt - ränterierna
samt Öfverståtliållare-em
betets
Kansli till Kongl.
Statskontoret inlevererade
samt under
åren 1845 och
1848 till Riksgäldskontoret
öfverlemnade
depositions
medel
70,000:— — 70,000:— —
(Upptagna inom linien
i räkenskaperna,
enligt Fullmäktiges
beslut d. 8 Maj förstnämnde
är).
F ör fullföljden af rättegången
angående
Baurnanska arfvingarnes
kronofordran,
utaf Riksgäldskontoret
bos Öfverståthållare
- embetet
deponerade medel,
som derefter återbekonnnits
emotRiksgäldskontorets
förbindelse
af den 25
Maj 1845, att, i händelse
de uppgifna
arfvingarne skulle
förklaras berättigade
till lyftning af
större eller mindre
belopp, detsamma,
uppå anfordran, till
bemälte Kansli inbetala,
197,366: 32. — 197,366: 32. —
S:ma: 4,486,153: 37. 5. 4,486,153: 37. 5?
Summa R:dr 0,793,684: 35. 6. 5.778.890: 23. I.
— 13 —
De fordringar och öfriga tillgångar, Riksgäldskontoret vid 1848 års slut ägde
utöfver sådanaj inom linien bokförda, poster, uppgingo, enligt samma års hufvudbok
och sednast församlade Revisorers berättelse, till följande belopp, nemligen:
de räntebärande fordringarne till
R:dr 1,444,892:27. 9.
derå upplupna, obetalda räntor
„ 35,978: 2. 6.
fordringar, som efter viss tids förlopp komma att bära ränta, „ 708,059: 36. 1.
samt öfriga tillgångar  „ 4,240,280: 5. 11.
Summa I Ldr 6,129,210: 21. 3
Genom utgifna nya lån och meddelade
förskott, jemte andra försträckningar, hafva
Riksgäldskontorets fordringar under
loppet af åren 1849 och 1850 blifvit ökade
med  -
— - --- R:dr 1,502,774:28. 7.
ett belopp, som öfverstiger den minskning
fordringarne, till följd af skedda inbetalningar,
redovisade eller ersatta förskottssummor
samt beviljade afskrifningar, under
sagde tiderymd undergått, eller  „ 626,560:34. 4.
med  ----- 876,213:42. 3.
hvadan detta verks vid 1S50 års slut utbalanserade fordringar
och öfriga tillgångar uppgingo till ett belopp af Rnb 7,305,424:18. 6.
deraf de nu räntebärande fordringarne utgjorde R:dr 2,630,138: 7. t.
och de fordringar, hvilka framdeles efter vissa bestämda
terminers förlopp blifva räntebärande, „ 422,945:18. 9.
samt upplupna räntor
-
„ 56,519: 12. 7.
och alla andra bokförda tillgångar  „ 4,195,821: 27. 7.
R:dr 7,305,424:18. 6.
De inom linien i räkenskaperna upptagna, fordringar och tillgångar, hvilkas sammanlagda
belopp vid 1848 års slut utgjorde,
R:dr 1,721,179: — 4
hafva under de 2:ne sednast förflutna åren minskats genom verkställda
inbetalningar ä 3:ne särskilda ford ringsposter, nemi.
a det mellan 1834 och 1835 samt 1840 och 1841 års riksdagar
lyftade belopp utaf dåvarande mindre kreditiv R:dr 32,107:13. 7.
a det särskilda kreditivet för vattenledningen
till Carlskrona -
„ 4,099:19. 7.
samt å den oersatta förlagsfonden för lånerörelsen
vid f. d. General-assistans-kontoret 1,363:27. —
utgörande dessa inbetalningar tillsammans R:dr 37,570:12. 2.
och öfverstiga den tillökning, som å samma
fordringar uppkommit genom upptagandet
deribland af de, till kostnader för kolonien
S:t, Barthelemys förvaltning, från Riksgäldskontoret,
sedan 1844 och 1845 års riks
dag,
utbetalda medel
— o5,lo9:11. 6.
med  - —
— — —  2,431: 8.
hvadan de inom, linien förda tillgångarne
vid 1850 års slut uppgingo till  — — — 1,718,747:47. 8.
Riksgäld.;
kontorets
tillgångar
— 14 —
f likhet med hvad förut afgifna revisionsberättelser och dervid fogade tabeller
innehalla, utvisar en vid denna revision uppgjord särskild, här nedan införd, utredning
ej mindre beskaffenheten af Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar, än de förändringar,
desamma enligt de granskade räkenskaperna undergått, äfvensom tillkomsten
af och betalningsvilkoren för hvarje fordran; varande uti denna utredning
alla för enahanda föremål, tid efter annan, beviljade och från Riksgälds-kontoret
utbetalda lånebidrag sammanförda samt de, efter 1841 års riksdag, för vattenaftappningar
eller andra odlingsföretag i stadgad ordning utbekomna, dylika understöd
länsvis upptagna.
Uti Riksgälds-kontorets hufvudböcker utbalanserade
Fordringar och öfriga
Villgåiigar:
Fastighet.
Ilen af Riksgälds-kontoret begagnade egendom
(Efter den är 1842 skedda nedsättning i
denna egendoms brandförsäkringsvärde,
utgör detsamma icke mer än R:dr
58,755: 26. 8.)
■fordringar för meddelade lån
Hinter längre tiel eller för vissa
bestämda ändamål:
a) Bgggnadslän.
till Upsala Akademi, å ett ursprungligt belopp
af 50,000 R:dr, för nya bibliotheksbyggnaden
vid nämnde Akademi, emot
2 procents årlig kapital-afbetalning och
3 procents ränta. (Beviljadt vid 1823
ars riksdag och utbetaldt under åren
1824 och 1825)
„ Carlstads stifts Domkapitel, för utvidgandet
af läroverken inom nämnde stad,
emot 3 procents ärlig kapital-afbetalning
och 3 procents ränta, sedan lånet,
som utbetaldes i December 1841, under
5 är innehafts räntefritt. (Beviljadt
vid 1840 och 1841 års riksdag)
„ Strengnäs stifts Domkapitel, för utvidgning
och reparerande af skolhuset
i Nyköping, emot årlig inbetalning af
3 procents ränta för kapital-aterstoden
och jt:del af lånets ursprungliga belopp;
hvilken betalningsskyldighet dock, enligt
Rikets sednast församlade Stän
-
vid vid
1S-4S års slut. 1$50 års slut.
60,000: — — 60,000: — —
33,000: — — 31,000: — —
8,000: — — 6,997: 2. 4.
Transport: 101,000: — —
97,997: 2. 4.
— 15
Transport:
ders beslut, först kommer att vidtaga
efter 10 år från lånesummans, i Juli
månad 1845 skedda, lyftning. (Beviljadt
vid 1844 och 1845 års riksdag)
till Hernösands stads- och Hernö landtförsamling,
för fullbordandet af den
nya stiftskyrkan i nyssnämnde stad,
emot återbetalning af 5 procent årligen
utaf det ursprungliga lånebeloppet.
Denna betalningsskyldighet vidtog år
1850; varande nämnde stads- och landtförsamling
af Rikets sednast församlade
Ständer befriad från utgörandet
af ränta för detta vid 1844 och 1845
års riksdag beviljade och sistnämnde
år utbetalda län. -
„ Christinehamns stads- och Warnums
landt församlingar, å 25,000 R:dr, för
uppbyggandet af ny kyrka i Christinehamn,
utaf hvilket lån 15,000 R:dr under
år 1849 utbekommits, emot 3 procents
årlig ränta och afbetalning af 2
procent årligen å det lyftade lånebeloppet.
(Beviljadt vid sistnämnde riksdag)
„ Linköpings domkyrkas reparerande,
emot inbetalning, före hvarje års slut,
af 6 procent utaf lånets ursprungliga
belopp, hvarvid 4 procents årlig ränta
beräknas för kapital-återstoden. (Beviljadt
vid 1847 och 1848 års riksdag
samt utbetaldt år 1850) —----
staden Norrköping, å ett ursprungligt
belopp af 200,000, R:dr för denna stads
återuppbyggande efter den derstädes
år 1822 inträffade eldsvåda, emot inbetalning
af 6 procent årligen, hvaraf
beräknas 3 procents ränta för återstående
kapital-beloppet. (Beviljadt vid
1823 års riksdag och utbetaldt under
aren 1824 och 1825)
staden Borås, å ett, ursprungligt kapital-belopp
af 100,000 R:dr, för denna
stads återuppbyggande efter 1822
och 1827 års eldsvådor, emot inbetalning
af 6 procent ärligen, hvaraf beräknas
3 procents ränta för återstående
kapital-beloppet. (Beviljadt vid 1823
Transport:
101,000: — — 97,997: 2. 4
3,000: — — 3,000: — —
40,000: - — 40,000: — —
_ _ _ 14,715; _ _
— — 20,000: — —
65,07»; 14. 4. 45,341: 16. 6.
209,075: 14. 4. 221,053: 18. 10
— 16
Transport :
och 1828—1830 års riksdagar samt utbetaldt
dels under åren 1823 och 1825,
dels under åren 1830 och 1831)- -
till samma stad, å ett ursprungligt kapitalbelopp
å 85,000 Rdr, för dito efter 1827 års
eldsvåda, hvilket låns, vid slutet af år
1840 återstående, belopp, enligt Rikets
Ständers beslut under 1840 och 1841 års
riksdag, får på det sätt liqvideras, att
räntan utgöres med 4 proc. samt 2 proc.
ä kapitalet årligen afbetalas. (Beviljadt
vid 1828 och 1830 års riksdag samt utbetaldt
under åren 1830 med 1832)
„ staden öregrund, å dito af 5,000 R:dr,
för återuppförande af stadens år 1829
nedbrunna allmänna byggnader; skolande
detta lån, som är räntefritt, återbetalas
med J^del årligen. (Beviljadt
vid samma riksdag och utbetaldt år
1830)  - -
„ staden Wenersborg, å dito af 150,000
R:dr, för stadens återuppbyggande efter
1834 års eldsvåda; för hvilket lån
den lindring i betalningsvilkoren under
riksdagen åren 1840 och 1841 medgafs,
att stadens skuld vid 1841 års
slut får godtgöras med 6 procent årligen
al den ursprungliga lånesumman,
hvarvid skall beräknas 4 procents ränta
för det oguldna beloppet. (Beviljadt
vid 1834 och 1835 års riksdag
samt utbetaldt under åren 1835 med
1837)
„ staden Söderhamn, å dito af 12,000
R:dr, för stadens nya reglering och
dess allmänna byggnaders uppförande
efter den derstädes år 1835 inträffade
eldsvåda; å hvilket belopp
ärligen inbetalas 7 procent, deraf såsom
ränta beräknas 4 procent å kapital-återstoden.
(Beviljadt vid 1840
och 1841 års riksdag samt utbetaldt
sistnämnde år) —
„ staden Wexiö, ä dito af 100,000 R:dr,
lör stadens nya reglering och återuppbyggande
efter 1838 års eldsvåda, emot
inbetalning af 6 procent årligen, hvaraf
4 procents ränta för det återstående
Transport:
209,075: 14. 4. 221,053: 18. 10
47,966: 12. — 38,391: 44. 10.
68,181: 43. 3. 63,978: 27. 4.
2,750: — — 2,250: — —
124,281: 25. 2. 117,136: 18. 7.
9,612: 6. 2. 8,682: 42. 1.
461^8671 47*1X7 451,493: T. 8?
— 17
Transport:
lånebeloppet borde beräknas samt räntan
utgå från den 1 Juli 1843, men kapital-afbetalningen
först från samma dag
1846. (Å detta lån, som utgick af det
vid 1834 och 1835 års riksdag anvisade
mindre kreditiv, afbetaldes 79,400
R:dr genom den efter 1843 års eldsvåda
från Städernas allmänna Brandstodsbolag
utbekomna brandskade-er
sättning)
- —
till samma stad, å 240,000 R:dr, för stadens
återuppbyggande efter den samma stad
år 1843 ånyo öfvergångna eldsvåda;
lånemedlen fingo innehafvas räntefritt
till den 1 Januari 1850, hvarefter 3 procents
årlig ränta skulle utgöras lör lån å
hus af sten, kalkbruk eller med tegel
beklädda trädhus samt 4 procents ränta
för lån å andra trädhus; börande från
den 1 Januari 1853, såsom kapital-afbetalning
och ränta, årligen erläggas
6 procent å primitiva lånesummorna.
(Utgifvet af det vid 1840 och 1841 års
riksdag anvisade mindre kreditiv) —
„ staden Åmål, å 30,000 Kalr, för bebyggande
af den, genom eldsvåda under år
1846, ödelagda del af denna stad; kommande
sagde lån, hvilket utgått af det
vid 1844 oell 1845 års riksdag beviljade
mindre kreditiv, att innehafvas räntefritt
till den 1 Januari 1852, hvarefter
6 procent å lånets ursprungliga belopp
skola årligen inbetalas, dervid 4 procents
ränta å låne-återstoden kommer
att beräknas,  - -
staden Christianstad, för återuppbyggande
af den del utaf staden, som i
Juni månad 1847 nedbrann; hvilket
Iåns belopp vid 1847 och 1848 års
riksdag bestämdes till 100,000 ll:dr;
och skulle detsamma, genom stadens
Drätsel-kommission, från Riksgäldskontoret
utbekommas, samt utan ränta
eller kapital-afbetalning, innehafvas
till 1851 års slut och derefter återbetalas
med 6 procent årligen å ursprungliga
lånebeloppet, häruti iribe
Transport:
-
461,867! 4. 11. 451,493: 7. 8.
19,973: 36. 6. 18,609: 22. 5
240,000: - — 240,000: — —
30,000: — — 30,000: — —
751,840: 41 5. 740.102: 30. 1.
3.
— 18
Transport:
räknad 4 procents ränta å det oguldna
kapitalet. (Utbetaldt, under åren 1848,
1849 och 1850)
till staden Malmö, för kasern- och stallbyggnader
åt den der förlagda garnison,
hvilket lån beviljades vid 1812
års riksdag å ett, under åren 1813—
1815 utbetaldt, belopp af 50,000 R:dr;
varande, genom verkställda liqvider,
lånekapitalet vid medlet af Maj månad
1835 ininskadt till 21,333 R:dr 16 sk.,
å hvilken kapital-återstod 2 procent,
jemte 4 procents ränta, skola årligen
erläggas,
„ Bruksägaren C. B. Fitinghoff, föråteruppförande
af de genom vattenflöde år
1844 förstörda verkstäderna, jemte tillhörande
byggnader, vid Conradsfors
bruk i Östmarks socken af Fryksdals härad
och Wermlands län, emot årlig inbetalning,
efter 1849 års slut, af 6 procent
utaf det ursprungliga låne-beloppet,
hvarvid 3 procents ränta beräknas
å kapital-återstoden. (Beviljadt vid
1844 och 1845 års riksdag och utbetaldt
sistnämnde år)- —
= 774,294: 9. 5. 824,135: 46. 1. =
b) För lag slån:
till staden Wexiö, för dervarande handtverkare
och andra näringsidkare, efter
1843 års eldsvåda. Å detta utaf mindre
kreditivmedlen, under år 1844, utgifna
lån å 30,000 R:dr skulle en tiondedel,
tillika med 3 procents årlig
ränta, beräknad från den 1 November
1846, inbetalas vid slutet af år 1847
och hvart och ett af nästföljande 9 år,
„ staden Amål, å 10,000 ll:dr, utaf mindre
kreditivet likaledes utgifvet, för
nämnde stads handlande och näringsidkare,
i anledning af den derstädes
år 1846 inträffade eldsvåda. Häraf har
ett belopp af 3,800 R:dr blifvit till
Kongl. Stats-kontoret inbetaldt samt
derifrån till Riksgälds-kontoret öfverlemnadt.
Den återstående lånesuinman
skulle vid slutet af Januari månad
Transport:
751,840: 41. 5. 740,102: 30. 1
36,666: 32. — 100,000: — -
15,786: 32. — 14,933: 16.
30,000: — — 29,100: — —
24,000: — — 17,616: 36. 8.
858,294: 9. 5. 901,752: 34. 9.
19 —
Transport:
1849, 1850 och 1851 inbetalas meden
tredjedel hvartdera äret, jemte 4 procents
årlig ränta från den 22 Januari
1848,
(Återstående låne-beloppet är under
innevarande är inbetaldt).
till staden Christianstad, för understödjandet
af de handlande och näringsidkare
i denna stad, hvilka genom 1847
års eldsvåda heröfvats utvägarne att sin
förut idkade rörelse fortsätta. Sedan
detta, genom Kongl. Stats-kontoret år
1847, förskottsvis utbetalda och sedermera,
enligt Rikets sagde är sammankallade
Ständers beslut, af Riksgälds-kontorets
medel ersatta lån fått
innehafvas räntefritt under 2:ne år,
skulle en tredjedel af detsammas ursprungliga
belopp, jemte 4 procents
ärlig ränta, vid slutet af hvart och ett
af de trenne påföljande åren återbetalas,
= 40,200:  26,395: 37. 6. =
c) Län till Carlskrona stads pastoral å
ett ursprungligt belopp af 12,000 R:dr,
emot årlig inbetalning af 5 procent å
detta belopp, eller 600 R:dr, af hvilken
summa beräknas 3 procents ränta för
kapital-återstoden. (Beviljadt vid 1840
och 1841 års riksdag samt utbetaldt
år 1842)
= 10,751: 22. 1. = 10,081: 32. 5.
d) Lån till Kongl. Förvaltning en afSjöären
dena
å 120,000 R:dr, för fyr- och båkinrättning
a,rnes förbättrande, emot årlig
inbetalning af 9,333 R:dr 16 sk., hvaraf
räntan för återstående lånesuinman
godtgöres efter 4’ procent. (Beviljadt
vid 1834 och 1835 års Riksdag samt
utanordnadt under åren 1840 och 1841)
= 81,268: 5. 6. = 69,332: 44. 1.
e) Län för hamnbyggnader och
kommunikations anst alter:
till staden Ystad, för hamnbyggnaden derstädes,
å ett ursprungligt belopp af
20,000 R:dr, emot 2 procents ärlig kapital-afbetalning
och 3 procents ränta
Transport:
858,294: 9. 5. 901,752: 34. 9.
6,200: — —
10,000:
10,751: 22. 1,
81,268: 5. 6.
2,108: 11. 1.
6,670: 37. 9.
10,081: 32. 5.
69,332: 44. 1.
966,513: 37.
989,946: 16. 1.
É
— 20
Transport:
å den återstående lånesumman. (Beviljatlt
vid 1823 års riksdag och ut
betaldt
år 1824) —
till staden Malmo, för dervarande hamns
förbättring, emot. 10 procents ärlig inbetalning
a ursprungliga lånebeloppet,
50,000 R:dr, och 3 procents ränta å
kapital-återstoden. (Beviljadt vid 1840
och 1841 ars riksdag samt utbetaldt
sistnämnde år)
„ staden Landskrona, för hamnens iståndsättande,
emot årlig återbetalning af
500 R:dr från och med år 1847. (Beviljadt
vid samma riksdag och utbetaldt
år 1846)
„ staden Warberg, för fullbordandet af
hamnanläggningen derstädes, emot årlig
inbetalning af 5 procent å den ursprungliga
lånesumman, hvarvid 3 procents
ränta för kapital-återstoden beräknas.
(Beviljadt vid samma riksdag
och utbetaldt år 1844. (Betalningsskyldigheten
vidtog under år 1849)
„ sistnämnde stad, å 15,000 R:dr, för dito,
emot årlig inbetalning af 6 procent å
ursprungliga lånebeloppet, med beräkning
af 4 procents årlig ränta å det
återstående kapitalet. (Beviljadt vid
1847 och 1848 års riksdag samt utbetaldt
år 1849)  -
„ staden Cimbritshamn, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig inbetalning
af 5 procent å den erhållna lånesumman,
dervid borde beräknas 3 procents
ränta för kapital-återstoden. (Beviljadt
vid 1840 och 1841 års riksdag
samt utbetaldt år 1843. Under sednaste
riksdag medgafs ytterligare anstånd
till 1852 års slut med de föreskrifna
ränte- och kapital-inbetalnin
garne)
„ samma stad, för dervarande hamnbyggnad,
emot årlig inbetalning af 8 procent
å ursprungliga lånesumman och
med beräkning af 2 procents ränta å
kapital-återstoden. (Beviljadt vid 1844
och 1845 ars riksdag samt utbetaldt
sistnämnde år; varande med detta lans
Transport:
966,513: 27. — 989,946: 16. 1
11,200: — — 9,668: 34. 10
20,000: — — 10,000: — —
7,833: 16. — 6,333: 16. —
20,000: — - 19,598: 16.
14,737: 30. —
25,000: — — 25,000: — —
1,050,547: 5. _ 1,075,284: 16. 11.
— 21
Transport:
återbetalning jemväl enahanda anstånd,
under sednaste riksdag, medgifvet)
till staden Christianstad, för hamnanläggningen
vid Åhus, emot år 1853 vidtagande
skyldighet att inbetala 5 procent
årligen å lånets ursprungliga belopp;
kommande härvid att beräknas
3 procents ränta å det återstående lånekapitalet.
(Beviljadt vid 1840 och
1841 års riksdag samt utbetaldt år 1848)
„ staden Carlshamn, för iståndsättande
af hamnen derstädes, emot inbetalning,
efter 1851 års slut, af 8 procent å länets
ursprungliga belopp, dervid 3 procents
ränta ä kapital-återstoden kommer
att beräknas. (Beviljadt vid 1844
och 1845 års riksdag samt utbetaldt är
1846)  -
„ staden Sölf'vilsborg, för hamnens upprensning
och fullbordandet af en kajbyggnad,
emot enahanda, efter 1852
års slut vidtagande, inbetalning. (Beviljadt
vid samma riksdag och utbetaldt
år 1847)- —
-
„ staden Linköping, för hamnbyggnadsarbeten
vid nämnde stad, emot årlig
inbetalning af 5 procent utaf det ursprungliga
kapital-beloppet, 20,000Rdr;
börande utaf hvad som inbetalas 3 procents
ränta för den återstående lånesumman
godtgöras. (Beviljadt vid 1840
och 1841 års riksdag samt utbetaldt
år 1841) ----- - -
staden Westerås, å 20,000 R:dr, för utvidgning
och förbättring af stadens
hamn, emot återbetalning af 6 procent
årligen å lånets hela belopp, hvaraf
beräknas 4 procents årlig ränta för det
återstående lånekapitalet. (Beviljadt
vid 1847 och 1848 års riksdag samt
utbetaldt år 1849)  - —-
„ staden Christinehamn, för uppmuddring
af hamnen och segelrännan vid denna
stad, emot enahanda återbetalningsskyldighet.
(Beviljadt vid samma riksdag
och utbetaldt år 1850)
„ staden
gen derstädes
1,050,547: 5. — 1,075,284: 16. 11.
5,000: — — 5.000: — —
20,000: — — 20,000: — —
30,000: — — 30,000: — —
10,000: — — 10,000: — —
16,755: 2. 6. 16,257: 33. 9
19,604: 21. 4
24,000: — —
Wadstena, för hamnanläggnm
emot
dito. (Dito dito) — — — 32,000: — —
Transport: 1,132,302: 7. 1,232,146: 21. —
— 22 —
Transport: 1,132,202: 7. 6. 1,232,146. 24.
till Direktionen öfver Götheborgs hamnoch
elfarbeten, för hamnbyggnaden vid
nyssnämnde stad; hvilket lån skall under
10 års tid utgå med 14,000 R:dr
årligen samt efter 5 års förlopp från
slutet af det år, derunder första hälften
af lånesumman blifvit lyftad, återbetalas
med 8 procent, å lånets hela
belopp, hvarvid 2 procents ränta beräknas.
(Lånet beviljadt vid 1844 och
1845 års riksdag, samt första tiondedelen
deraf utbekommen under år 1848) 14,000: — — 42,000:
„ studen Söderhamn, för upprensning af
den närmast staden belägna skärgård,
emot enahanda, efter 1851 års slut vidtagande,
betalningsskyldighet. (Beviljadt
vid samma Riksdag och utbetaldt
;*r 1846)
10,000: — — 10,000: —
för anläggning ni jernvägen mellan Christinehamn
och Sjöändans lastageplats,
emot inbetalning af 6 procent årligen
a lånets hela belopp, 66,666 R:dr 32
sk., hvarvid beräknas 4 procents årlig
ränta för det återstående lånekapitalet.
(Beviljadt vid 1847 och 1848 års riksdag
samt utbetaldt är 1849)  — _ _ 65,400: —
= 189,788: 18. 6. 359,600: 7. 11. =
f) Län för inlösande af de med åtskilliga
Landshöfdinge-beställningar förenade
ackorder; börande å detta lån, enligt
Kongl. Stats-kontorets, ä Landshöfdinge-ackords-fondens
vägnar, derför
utfärdade obligationer, årligen inbetalas
6 procent utaf de infriade ackordemas
belopp, hvarvid 4 procents ränta
för den efter hvaije liqvid återstående
lånesumman beräknas; dock hafva
Rikets åren 1847 och 1848 församlade
Ständer medgifvit, att den årliga
ränte- och kapital-inbetalningen för
det till 20,000 R:dr fastställda ackordsersättningsbeloppet
vid Landshöfdingebeställningen
i Wermlands län må framdeles
utgöras med 900 R:dr, i stället
för 1,200 R:dr. (Beviljadt vid 1840
och 1841 års riksdag å ett belopp af
Transport: 1,156,302: ~7.~lk 1,349,546: 247~
— 23 —
Transport:
154,957 R:dr 26 sk. 4 rst., hvaraf dock
endast uttagits 151,000 R:dr)
= 126,318: 38. 3. = 117,683: 34. 7.
g) Lån för vattenaftappningar och
odling s för et, a g.
inom Upsala län:
till Öfverste-Löjtnanten G. A. Ennes, för
aftappningen af ett vattendränkt fält å
egendomen Negelstena i Tibble socken
af Håbo härad. (Hela lånet åter
betaldes
år 1850)  -
„ Kapitenen J. A. Sundmark, för aftappningen
af Bo- och Gqllerä-sjöarne i
Elfkarleby socken af Örbyhus härad,
emot återbetalning af 5 procent årligen
å ursprungliga lånesumman, dervid 3
procents ränta beräknas å kapital-återstoden;
hvilken betalningsskyldighet
vidtog år 1847)
„ delta,garne i upprensningen af vattendraget
genom Mösa, Buds och Hesslinge
sjöar till Ekavik i Mälaren, för
beredande af aflopp för vattnet i träsket
Blackfjerden inom Lillkyrka och
Löths socknar af Trögds härad, emot
dito dito,
„ deltagarne i sänkningen af Granebergs
och Hallarby sjöar uti Litslena socken
af samma härad, emot dito dito. (Återbetalningsskyldigheten
vidtog år 1848)
„ Kanunarjunkaren J. von Engeström och
Possessionaten ,/. F. Björkman, för
utdikningen af södra Wissjö mosse, å
Norunda härads allmänning, emot dito
dito,  -
„ delägarne i Bälinge mossar, inom Bälinge
härad och socken, för utdikningen
och aftappningen af dessa mossar,
emot dito dito,  —
M deltagarne i uttappningen af Sandbysjön
i Wesslands socken af Örbyhus
härad, emot dito dito,
„ dito i upprensningen af Slada-än och
sänkningen af Barknåre- eller Griggebo-sjön
i Hållnäs socken af Olands
härad, emot dito dito. (Betalningsskyldigheten
vidtog år 1850)
Transport:
1,156,302: 7. 6. 1,349,546: 24. —
126,318: 38. 3. 117,683: 34. 7
1,433: 16. — — — -
3,430: — — 3,282: 26. 8
4,000: — — 3,884: 10. 8
4,000: — — 3,916: 16. —
3,500: — — 3,395: 28. —
2,058 6. — 1,984: 26. 2
3,000: — — 2,924: — —
3,333: 16. — 3,333: 16. —
1,307,375: 35. 9. 1,489,950: 38. 1
— 24
Transport: 1,307.375: 35. 9
till Öfversten, Friherre C. G. Adlercreutz,
för utdikningen af Säfsta-kärret i Husby-Sjutolfts
socken af Trögds härad,
emot årlig inbetalning af 8 procent å
hela lånesunnnan under 14 ) års tid
efter innevarande års slut,  400: — —
„ deltagarne i sänkningen af Tösjön i
Tierps socken af Örbyhus härad, emot
dito dito,.
305: 23. 5
„ dito i sänkningen af Wendelsjön i
Wendels socken af samma härad, emot
dito dito,  344; 33. 2
„ dito i sänkningen af sjön Wiggan i
Tierps socken emot dito dito efter 1852
års slut,  2,047: 24. 2.
inom Stockholms län:
till Friherre Fritz Åkerhjelm, för utdikningsarbeten
å Wårby egendom i Huddinge
socken af Svartlösa härad; hvilket
låns återbetalning skall i sammanhang
med kronoutskylderna verkställas,
genom erläggandet af 57 R:dr 24 sk.
under 31 års tid från år 1849,  1,150: — —
„ sedermera aflidna Friherrinnan S. ÅI.
Friesenheim, född Stjernstedt, för utdikningen
af en mosse å egendomen
Fullerstad i samma socken och härad,
emot årlig inbetalning af 8 procent å
hela lånesunnnan under 14) år efter
1851 års slut,  1,600: — —
„ förre Skräddare-åldermannen Stephan
Linderborg, för utdikningen af Pukeby
kärr och mossar i Össeby Garns
socken af Långhundra härad
454: 36. —
(Hela lånet återbetaldes år 1850).
„ Kapitenen TI. Y. Zacco, för ettutdiknings-
och aftappningsarbete vid Lockstaholm
i Husby socken afErlinghundra
härad, emot årlig inbetalning af 8
procent å hela lånesumman under 14.)
års tid efter slutet af innevarande år, 4,300: — —
„ delägarne i Barsjökärret på SöderNånö
bys ägor i Estuna socken af Lyhundra
härad, emot dito dito,
110; — —
inom Östergötlands län:
till strandägarne omkring sjön T åkern i
Lysings, Dahls oell Göstrings härader,
Transport: 1,318,088: 8. 6.
1,489,950: 38
400: —
305: 23
344: 33
2,047: 24
1,782: 21
1,600: —
4,300: —
220: —
1,500,950: 44.
— 25 —
Transport:
för sänkningen af nämnde sjö, hvilket
lån skall återbetalas genom erläggandet,
i sammanhang med krono-utskylderna,
af 1,598 R:dr 34 sk. 2 rst. årligen
under 144 års tid från och med
år 1848,
på Gottland:
till Prosten P. Wallgren, för utdikningen
af Burge myr i Ekstads socken af
Hubblinge ting, emot årlig inbetalning
af 5 procent ä ursprungliga lånesumman,
dervid 3 procents ränta beräknas
för kapital-återstoden; hvilken betalningsskyldighet
vidtog år 1849,
bemälte Prost, för utdikningen af Mellings-myr
inom Ekstads och Sproge
socknar, emot enahanda, år 1855 vidtagande,
betalningsskyldighet, —-
„ delägarne i utdikningen och aftappningen
af Elingheims myr inom Hangvare,
Tingstäde och Stenkyrka socknar,
emot årlig inbetalning af 8 procent
å hela lånesumman under 14) år
efter 1852 års slut,  -
„ delägarne i utdikningen och aftappningen
af Martebo myr inom Martebo,
Lokrume, Weskinde, Stenkyrka, Tingstäde
och Lummelunda socknar, emot
dito dito,
inom Kalmar län:
till
Dörby och Kläckeberga socknar af
Norra Möre härad, emot, dito dito efter
innevarande års slut,
Kapitenen P. Hammarsköld, för utdikningen
af Arvidsmåla mosse i Misterhults
socken af Tunaläns härad,
emot dito dito,
„ deltagarne i utdikningen af kärrtrakten
Fänet inom Thorsås, Wissefjerda
och Arby socknar i Södra Möre härad;
emot, dito efter 1853 års slut. (Utaf
den beviljade lånesumman, 5,652
R:dr 24 sk., har sistajfjerdedelen ännu
icke utbekominits)
Transport:
1,318,088: 8. 6. 1,500,950: 44. —
21,582: 29. 3. 18,385: 8. 11.
3,700: — — 3,627: 26. —
_ _ _ 2,870: — —
10,900: — — 10,900: — —
25,200: — — 25,200: — —
2,650: — — 2,650: — —
2,083: — — 2,083: — —
2,826: 12. — 4,239: 18. —
1,387,030: 1. 9. 1,570,906: — 11
— 26
Transport:
till delta;/arne i utdikningen af kärrtrakten
Mören inom Ljungby socken af
samma härad, emot dito dito, -
„ delta;/arne i upprensningen af Emmabo-än
inom Wissefj erda.socken af samma
härad, emot dito dito efter 1854
års slut,
inom Blekinge län:
till deläg arne i Kr åker arns fly i Jemjö
socken af Östra härad, för utdikningen
deraf, - —
(Hela länet äterbetaldes under år 1850.)
inom Jönköpings län:
till Friherre Axel Hermelin och Majoren
II. Meurling, för sänkningen af
Säbysjön i Säby socken och Norra
Wedbo härad, emot inbetalning af 5
procent årligen å lånets ursprungliga
belopp, hvarvid 3 procents ränta ä kapital-återstoden
beräknas; hvilken betalningsskyldighet
vidtog år 1848, —
„ strandägarne vid sjön Nätaren i Barkeryds
och Jersnäs socknar af Tveta
härad, för sänkningen af nämnde sjö
samt Bruks- och Rekebo-åarne, emot
dito dito. (Betalningsskyldigheten vidtog
är 1849)
„ deltagarne i rensningen af Storån i
Svartarps.; och Lekaryds socknar af
samma härad, emot dito dito. (Dito)
„ deltagarne i aftappningen af Stensjön
och Laggar bosjön i samma härad, emot
dito dito. (Betalningsskyldigheten vidtog
år 1850)
„ Sven Johannesson i Krökesbo, för sänkningen
af Ilökasjön i Forserums och
Barkeryds socknar af samma härad,
emot årlig inbetalning af 8 procent ä
hela lånesumman under 14.1 år efter
1851 års slut,
„ deltagarne i utdikningen af Barkerydssjön,
jemte deromkring belägna kärr
och mossar i sistnämnde socken, emot
dito dito,
„ deltagarne i sänkningen af sjöarne Ör
oell Bunn samt Öfra oell Nedra Qvarn
Transport:
-
1,387,030: 1. 9. 1,570,906: — 11.
2,106: 12. — 4,212: 24. —
— — — 1,900: — —
900: — — _ _ _
3,664: — — 3,664: — —
2,650: 42. 8. 2,650: 42. 8.
6,366: 32. — 6,366: 32. —
3,000: — — 3,000: — —
537: — — 537: — —
1,000: — — 1,000: — —
1,407,254: 40. 5. 1,594,237: 3. 7.
— 27
Transport:
sjön inom Wista och Norra Wedbo
härader, emot dito dito, -
till deltagarne i sänkningen af Aneby,
Flisby och Wesselda sjöar samt upprensningen
af några, dermed sammanhängande,
mindre vattendrag inom Bredesta,
Lommaryds, Bälaryds, Flisby och
Solberga socknar af Norra och Södra
Wedbo härader, emot dito dito,-
„ Johannes Pettersson och Johannes Andersson
i Gunnestorp, för sänkningen
af Klockarps-sjön inom Lekaryds och
Forserums socknar af Tveta härad, e
rnot
dito dito, efter 1852 års slut,
inom Jönköpings och Kronobergs län:
till strandägarne vid sjön Widöstern, inom
Östbo och Sunnerbo härader, för
denna sjös sänkning, emot inbetalning
af 5 procent årligen å den ursprungliga
lånesumman, dervid 3 procents
ränta bör beräknas å kapital-återstoden;
hvilken betalningsskyldighet vidtog år
1849, ------
„ deltagarne i aftappningen af moarne
Drajven och Bolmen inom Westbo
och Sunnerbo härader, emot återbetalning
af 8 procent å hela lånesumman
under 14 \ år efter 1852 års slut,
inom Kronobergs län:
till jordäg arne omkring sjön Elen i Wirestads
och Westra Thorsås socknar
af Albo härad, för nämnde sjös aftappning,
emot inbetalning af 5 procent
årligen å den ursprungliga lånesumman,
dervid 3 procents ränta å kapitalåterstoden
bör beräknas; hvilken återbetal
ningsskyldighet
vidtog år 1849,
„ deltagarne i utdikningen af Ullasjö
samt åtskilliga, i närheten deraf belägna,
kärr- och mosstrakter inom Stenbrohults
och Wirestads socknar af Albo
härad, emot årlig inbetalning af 8
procent å hela lånesumman under 14 £
år efter 1850 års slut,
„ deltagarne i utdikningen af kärrmark
å hemmanen Hyttinge och Buhults ägor
inom samma socknar, emot dito
dito efter 1851 års slut,
Transport:
1,407,254: 40. 5. 1,594,237. 3. 7.
5,041: 16. — 5,041: 16. —
14,000: — — 14,000: — —
1,985: — — 1,985: — —
2,590: — — 2,590: — —
14,850: — — 14,850: — —
2,661: 20. 8. 2,661: 20. 8.
6,000: — — 6,000: — —
825: — — 825: — —
1,455,207: 29. 1. 1,642,189: 40. 3
— 28 —
Transport: 1,455,207: 29. 1. 1,642,189: 40.
till förre Gästgifvaren Anders Gabrielsson,
för ett utdikningsarbete vid hemmanet
Elmhult i Stenbrohults socken af sistnämnde
härad, emot dito dito,
1,592: — — 1,592: —
„ Hemmansägaren Auders Germundsson,
för ett dylikt arbete vid hemmanet
Rephult i samma socken, emot dito dito, 1,118: — — 1,118: —
„ Hemmansägarne Olof och Johannes
Nils söner, för dito vid hemmanen
Tångarne, Faxagård och Westergärd,
i samma socken, emot dito dito, 975: — — 975: —
inom Hallands län:
till vederbörande jordägare invid Flimble
å, för samma ås upprensning, emot inbetalning
af 5 procent årligen å ursprungliga
lånesumman, dervid bör beräknas
3 procents ränta å kapitalåterstoden;
hvilken betalningsskyldighet
vidtog år 1848,  -  4,533: 16. — 4,533: 16.
„ vederbörande jordägare invid Tollereds
å, för upprensningen af denna å, e
inot
dito dito, 2,133: 16. — 2,038: 46.
inom Elfsborgs län:
till deltagarne i sänkningen af Hasseråssjön
samt upprensningen ni Lerby och
Snapperuds elfvar inom Åmåls och
Mo socknar, emot dito dito, hvilken
betalningsskyldighet vidtager innevarande
år 1851,  3,600: — — 3,600: —
„ vederbörande delägare i Hössna-mader
inom Hössna och Knättle socknar,
för utdikningen deraf, emot ärlig
inbetalning af 8 procent å hela
lånesumman under 14.} är efter 1853
ars slut. (Utaf det beviljade lånet,
8,386 Kalr, är återstoden utbetald under
innevarande är) 7,000: — — 7.000: —
inom Skaraborgs län:
till deltagare i sänkningen af sjön östen
uti Wadsbo härad, emot årlig inbetalning
af 5 procent ä ursprungliga lönesumman,
dervid 3 procents ränta å
kapital-återstoden bör beräknas; hvilken
betalningsskyldighet vidtog år
1848, 5,553: — — 5,553: —
„ deltagarne i en kanal-anläggning genom
Kottholmsnåset vid Tida-ån i sam
-
Transport: 1,481,712: 13. 1.
1,668,600: 6.
— 29
Transport: 1,481,712: 13. 1. 1,668,600: 6.
ma härad samt upprensningen af Säg
strömmen
i nämnde å, emot dito dito, 4,126: 24. — 4,126: 24.
till deltagarne i upprensningen af sjön Lången
och sänkningen af Kräft-än inom
samma härad, emot dito dito. (Betalningsskyldigheten
vidtog år 1849) - 7,700: — — 7,700: —
„ Löjtnanten C. ,/. 11. Ramsaij, för utdikningen
af Hedeberga egendoms andel
i Mönarps mossar inom Marka
socken af Wilske härad, emot årlig
inbetalning af 8 procent å hela lånesumman
under 14 !> år, efter 1852 års
slut,
1,000: - - 1,000: -
inom Wermlands län:
till deltagarne i aftappningen af en vat.
tendränkt trakt, benämnd Slödjan, i
Huggenäs socken af Näs härad, emot.
inbetalning af 5 procent årligen å ur
sprungliga lånebeloppet, dervid bör be
räknas 3 procents ränta å kapital-ater
stoden; hvilken betalningsskyldighet
vidtog är 1850,
3,140: — — 3,140: —
till deltagarne i sänkningen af sjön Björklung
en inom Nyeds härad och socken,
emot ärlig inbetalning af 8 procent a
hela lånesumman, 2,200R:dr, under 14}
år efter 1851 års slut,
-  1,100: — — 2,200: —
„ sedermera aflidne Lagmannen A. P.
Sandberg, för ett vattenaftappningsarbete
å säteriet Agnhammars ägor inom
Grums härad och socken, emot d:o d:o, 1,400: — — 1,400: —
„ Majoren F. G. Lilliehöök, för vattnets
afhållande frän ett odlingsbart fält ä
säteriet Odenstads ägor i (lillbergs härad
och socken, emot dito dito, 870: — — 870: —
„ Inspektoren P. Norbäck, för aftappningen
af 4 myrer vid hemmanet Trangärde
torp \ Grafva socken af Carlstads
tingslag, emot dito dito,
670: — — 670: —
inom Westerås län:
till Ryttmästare!) C. W. Hammarsköld,
för utdikningen af Hägervalls och
Skar/stads mossar samt aftappningen
af mosjön inom Skultuna socken af
Norrbro härad, emot dito dito, efter
1850 års slut,
10,257: — - 10,257: —
Transport:
1,511,975: 37. 1. 1,699,963: 30
— :30
Transport:
till bemälte Hyttmästare, för sänkningen
af Frövi-sjön inom samma socken, emot
dito dito, efter 1851 års sint,
„ Agronomen F. R. fMöller, å Direktionens
öfver Westmanlands Landtbruksskola
vägnar, för utdikningen af
myrer vid Julpa yard i Romfertuna
socken af samma härad, emot d:o d:o,
„ delta,yarne i utdikningen af Bredmossen
samt sänkningen af Laggarbo- och
Harmsjöarne inom Kolbäcks och Bergs
socknar af Snefringe härad, emotd:od:o,
„ deltagarna i utdikningen af kärr- och
myrängar, tillhörande byarne Nässelsta,
Holm, Myrkarby, Kattby och Nickelby
inom Hvittinge socken af Thorstuna
härad, emot dito dito,
„ deltagarne i aftappningen af Marsjön
i Wester-Wåhla socken af Norbergs
bergslag, emot dito dito,
„ Sergeanten G. Ekström och Arrendatorn
Jan Jansson i Djupmyra, för utdikningen
och aftappningen af Kolbäcks-sjön
samt kringliggande mossar
å Arboga stads södra skog, emot dito
dito, efter 1852 års slut, .—
inom Westerås och Upsala län:
till deltagarne i utdikningen af sanka ägor,
tillhörande byarne Rönna, Rotbrunna
och Bogården samt Norrby
inom Hernevi socken af Thorstuna härad
och Wårfrukyrka socken af Åsunda
härad, emot dito dito, efter 1851
års slut,
inom Westerbottens län:
till Bruksägarne O. Forssell och E. Häggström,
för utdikningen af Svartbergs
och Nybruksmyrerna i Säfvars socken,
emot inbetalning af 5 procent årligen
å ursprungliga lånesumman, dervid 3
procents ränta beräknas för kapitalåterstoden;
hvilken betalningsskyldighet
vidtog år 1849,
„ Postmästaren A. Wall, för sänkningen
af Degersjön och Lillsjön i Nysätra
socken, emot dito dito. Betalningsskyldigheten
vidtog år 1850
1,511,975: 37. 1.
866: 32. —
3,116: - —
3,340: — —
1,043: 16. —
2,447: —
1,000: — —
939: 24. —
1,500: — —
1,800: — ~
1,699,963: 30. 5.
866: 32. —
3,116: — —
3,340: — —
1,043: 16. —
2,447: —
1,000: — —
939: 24. —
1,498: 18. —
1,800: — —
Transport:
1,528,028: 13. 1. 1,716.014: 24. 5.
— 31
Transport: 1,528,028: 13. 1.
till Expeditionsfogden C. J. Moritz, för
utdikningen af sjön Ökvattnet i Skellefteå
socken, hvilket lån skall, jemte
3 procents årlig ränta, under 10 års
tid från detta års början återbetalas
med en tiondedel årligen, — 2,000: — —
= 247,407: 15. 4. 250,784:13. 10. =
= 1,470,028:13.1. 1,658,014:24. 5.=
Fnrdringar, härledande sig
från Rikets Ständers meddelade
förordnanden eller inträffade
särskilda förhållanden
:
Hos Hjelmare kanal- och slussverks-bolag,
motsvarande beloppet af den för
nämnde kanal- och slussverk afsatta
reparationsfond, bestående ursprungligen
af en i bolagets fasta egendomar
Stora Wallby och Oppeby intecknad
skuldförbindelse å 15,000 R:dr;
hvilken fond årligen tillväxer med 5
procent å det belopp, densamma vid
årets början utgjorde,
23,269: 44. 4.
Hos åtskilliga Kollektörer vid Kongl. f. d.
Nummerlotteri-inrättningen
504; 38. —
För 2:ne af förre Landskamrerare:! i Wester-norrlands
län, Kammarrättsrådet
Selling förskingrade brndgåfv ovinster 66: 32. —
(Detta belopp inbetaides till Riksgälds-kontoret
år 1849).
Allmän bevillning för år 1848, upptagen
till det i då gällande Bevillnings-förord
ning
påräknade belopp 1,730,000:
efter afdrag af hvad
häraf, under loppet af
samma år, influtit utöfver
de, med 2,920
R:dr 11 sk. 7 rst., af
Riksgäldskontoret förskottsvis
ersatta taxerings-kostnaderna
inom
Stockholms stad, 59,057:14. 9. ^ ^ ^ „
Allmän bevillning för år
1850, dito dito,  1,850,000:
efter enahanda afdrag 30,579:29. 2.
Transport: 3,224,812: 16. 8.
1,716,014: 24. 5.
2,000: — —
25,655: 4. 5.
504: 38. —
1,819,420: IS. 10
3,563,594: 37. 8
— 32 —
Transport:
Den till krigsrustningskostnadernas godtgörande
för år 1848 anvisade särskilda
bevillning, enligt dess af Rikets
Ständer beräknade årliga belopp, med
tillägg af ett utbetaldt förskott, 486 R:dr
33 sk. 5 r:st, till kostnader för denna bevillningsafgifts
uttaxerande inom nämnde
stad,
Den till samma föremål för år 1850 anvisade
särskilda bevillning, elter afdrag
af det före årets slut deraf influtne
belopp, 583 Rulr 41 sk. 6 r:st,
Det af salpeter-fondens samlade kapitalbehållning,
under 1847 och 1848 års
riksdag, anslagna belopp för då beviljade
och till utgående från Riksgäldskontoret
anvisade statsutgifter
(Inbetaides till Riksgälds-kontoret under
år 1849).
= 2,195,270: 37. — 2,144,996: 19. 9. =
Kreditiv-fordrin^ar:
För det begagnade beloppet af kreditivet
a 300,000 Rulr till Ull-diskont-fondens
förstärkning, emot] 3 proc:s ärlig ränta,
„ dito af det räntefria kreditivet å 100,000
R:dr till underlättande af Arméens
ackords-reglering j - -
De till ersättandet af förskottsvis bestridda
karantänskostnader samt ytterligare
utgifter för anstalter mot’ kolerafarsoten
lyftade summor utaf det vid
1847 och 1848 års riksdag anvisade
mindre kreditiv
För reqvirerade och utbetalda medel utaf
det med 2,000,000 Rulr beviljade kreditivet
till bestridande af 184S års
krigsrustning s-kostnader
De under åren 1848, 1849 och 1850 utaf
detta kreditiv lyftade summor utgjorde
tillsammans Rdr 1,830,000: — —
hvartill böra läggas räntor
ä de för dessa
kreditiv-lyftningar
af Riksgälds-kontoret
upplånade medel
87,985: 36. 8.
Summa R:dr 1,917,985: 36. 8-
3,224,812: 16. 8.
300,486: 33. 5.
200,000:
34,090:
31,099: 34. 8.
150,000: — —
1,224,050: 42. 4.
3,563,594: 37. 8.
299,416: 6. 6.
47,270: — —
26,099: 34. 8
450,000: — -  1,000,667: 12. 8
Transport: 5,164,539: 31. 1.
5,387,047: 43. 6
— 33
Transport: 1,917,985: 36. 8.
häraf hade Riksgäldskontoret
dock genom
krigsrustnings - bevillningen
för nämnde
3:ne år, enligt samma
års räkenskaper, erhållit
godtgörelse lör
ett belopp af  917,318:24. —
hvadan Kontorets återstående
fordran vid
1850 års slut utgjorde 1,000,667:12. 8.
Den särskilt anvisade och från Riksgäldskontoret,
till hela sitt belopp, lyftade
kreditiv-summan för garnisons för stärkningen
i Stockholm under vårtiden år
1848
—  -----
(Å detta kreditiv är under innevarande
år ytterligare äterbetaldt cfct belopp
af 2,651: 23. 3.)
= 1,589,240: 29. — 1,639,036: 47. 4. =
lfordrin^ar för iithekonme anslaisssimiinor^
sorn mäste åtcrhctalas,
samt oredovisade
förskott:
Återstoden af det, såsom anslag, beviljade
och utbekomna beloppet för utdikningen
af sjön Ökvattnet i Skellefteå
socken af Westerbottens län
(Detta belopp är under innevarande år
äterbetaldt).
Det utbekomna anslagsbeloppet för sänkningen
af Hunge-sjöarne inom Bodsjö
socken i Jemtland
(Dito dito.)
Hälften af det ut bekomna beloppet utaf anslaget
för sänkningen af Persöfjärden i
Neaer-Luleä socken af Norrbottens län
Förskott till kostnader för 1850 och 1851
års riksdag •
Dito till utgifter vid Rikets Ständers hus
Dito till expenser vid Justitie-Ombuds
mannens
Expedition  —
(Redovisadt under år 1849.)
Dito till s. k. kontorsexpenser vid Riksgälds-kontoret
5,164,539: 31. 1. 5,387,047: 43.
150,000: — — 115,000: —
— — — 300: —
_ _ _ 500 —
— — — 465: —
26,177: 43
631: 11. 3. 938: 21
156: 47. — ^ — —
1,026: 25. 6. 1,525: 23
Transport:
5,316,354: 19. 10.
5,531,954. 35
5.
— 34 —
Transport: 5,316,354: 19. 10.
Förskott till omkostnader vid kortstämp
lingen
—-  157: 12. —
Dito till dito vid tidnings-stämplinyen  994: 35. 9.
Förskjutna extra brandförsäkrings-afyifter
år 1849 af egendomar inom staden
Wenersborg, som för byggnadslån äro
intecknade,
— — —
Förskottsvis bestridda kostnader för en
dylik egendom i nämnde stad, som
vid exekutiv auktion måst för Riks
gälds-kontorets
räkning inropas,  — — —
= 2,966: 35. 6. 31,132: 10. 5. ==
Till» vidare fiirräiitade medel:
genom uppköpta obligationer,
Bruksägares Hypothekskassas, med 4| procents
ränta, —  152,000:
Skånska Hypotheksföreningens,
med
5 proc. dito, —  50,000:
Dito, med 4;]
proc. dito, 653,000:  807,000:
Östgötha Jlgpotlieksförenings,
med 5
procents dito, —  112,000:
Dito, med 4|
procents dito, 22,000:  172,000:
Smålands och
Hedlands 11gpotheksförenings,
med 5
procents dito, —  3,000:
Dito, med 4*
procents dito, —  47,550:
Nya Trollhätte
kanal-bolags,
med 5
procents ditOj 6,000:  33,000:  681,000: — —
Räntcfbrdriitgar. hvaraf för tills
vidare förräntade medel: vid 1848 års
slut 15,145: 21. 8. och vid 1850 års
slut 31,011: 30. 3., —-  35,978: 2. 6.
5,531,954: 35. 8.
146: 20. —
935: 35. 9.
99: 33. 6.
43: 25. —
1,376,550:
56,519: 12. 7.
Transport: 5,414,484: 21. 1
5,966,249: 18. 6.
— 35 —
Transport: 5,414,484: 21. 1. 5,966,249: IS. 6.
Montan! SscBsållning
å Riksgäldskont.orets ■ räkning N:o 1 i
Rikets Ständers Bank (för Kontorets
inkomster och utgifter), utom det af
Banken ä samma räkning afsatta kreditiv
af 1,000,000 R:dr,
322,128: 38. 4. 266,922: 19. 2.
Återstoden utaf den, genom Rikets Ständers
Bank, afsatta fond. å Riksgäldskontorets
dervarande räkning N:o 2,
("för invexlingen af utelöpande koppar
skilj
emyntspoletter) - 72,599: 12. 10. 72,252: 28. 10.
gnom linien uppl agna. tillgångar:
vid vid
års slut. f Säll års slut.
Rikets Ständers
hus, beräknadt
efter den derför
af Riksgäldskontoret
betalda
köpesumma, 33,000:  33,000:
(Det bokförda
värdet häraf är
upptaget inom
linien, enligt Rikets
Ständers
beslut vid 1840
och 1841 års
riksdag.)
Det oersatta förlagskapitalet
till
bedrifvande af
lånerörelsen vid
f. d. General
assist
änskönt or et 39,845: 32. 4. 38,482: 5. 4.
(Fördt inom linien
enligt d:o d:o)
Riksgälds-kontorets
fordran för
det vid 1828—
1830 års riksdag
beviljade
och sednast efter
1845 års missväxt,
med hela
sitt inneståen
/l
A KAnn Itrfla
-
Transport: 72,845: 32. 4.
71,482: 5. 4. 6.429,210:24.3. 7,305.424:18.6.
Transport: 72,845: 32. 4
de kreditiv för
spannmål sundsättningar
under
missväxtår 1,(NK),000:
(Fördtinom linien
enligt dito dito,
och afskrifvet uti
innevarande års
räkenskaper till
följd af härom
under sistförflutna
riksdag rneddeladt
beslut.)
Den lyftade andelen
utaf det vid
18:34 och 1835
års riksdag anvisade
s. k. mindre
kreditiv, efter
afdrag af den
för byggnadslånet
till staden
Wexiö, år 1838,
använda summa
samt det under
år 1849 återbetalda
belopp,  565,000:
(Fördt inom linien,
enligt Rikets
Ständers beslut
vid 1840 och
1841 års riksdag.)
Det, såsom kreditiv,
beviljade
samt utbetalda
anslaget för en
vattenledning
till Carlskrona 83,333: 16. —
(Fördt inom linien,
enligt d:o d:o.)
Till bestridande
af kostnaderna
för kolonien S:t
Barthelemys förvaltning,
— förskottsvis
och
under förbehåll
af den framtida
71,482: 5. 4. 6,429,210: 24. 3. 7,305,424:18. 6.
1,000,000:
532,892: 34 5.
79,233: 44. 5.
Transport: 1,721,179: — 4. 1,683,608: 36. 2. 6,429,21 Ö^Tä; 7.3057424718. 6.
— 37 —
Transport: 1,721,179: — 4. 1,683,608: 36.2. 6,429,210: 24.3. 7,305,424:18.6.
godtgörelse, som
genom koloniens
ökade afkastning
eller
afträdande till
någon främmande
makt kan erhållas,
—utbetalda
medel under
åren 1848, 1849
och 1850  —  35,139: 11. 6.
Summa 1,721,179: — 4. 1,718,747: 47. 8.
Summa R:dr 6,429,210: 24. 3. 7,305,424: 18. 6.
Vid jemförelse mellan här^ofvan uppgifna skulder samt fordringar och tillgångar,
visar sig, att skulderna, som vid 1848 års slut öfversteqo tillgångarne med
R:dr 364,474: 11. 3.
deremot vid slutet af år 1850 understego desamma med ej
mindre än  -
„ 1,526,533: 43. 5.
hvadan Riksgäldskontorets finansiella ställning, eller förhållandet
mellan dess tillgångar och skulder, enligt de nu reviderade
räkenskaperna förbättrats med —  „ 1,891,008: 6. 8.
hvilket belopp icke obetydligt öfverstiger den, i motsats häremot,
under åren 1847 och 1848 inträffade och genom de i
1849 års revisionsberättelse, sid. 36—37, omförmälda orsaker
föranledda försämring i detta verks ställning  - „ 1,655,959: 28. 8.
Det förändrade förhållande, som Riksgäldskontorets räkenskaper för de tvänne
sednast förflutna åren alltså ådagalägga, måste förnämligast tillskrifvas åtskilliga
för Kontoret särdeles gynnsamma omständigheter, om hvilkas väsemltliga inflytande
uti ifrågavarande hänseende Revisorerne ansett sig böra särskilt erinra.
De, enligt 1847 och 1848 års rikshufvudböcker, uppkomna och Riksgäldskontoret
tillgodoförda behållna öfverskott å statsverkets inkomster hafva nemligen icke
allenast varit fullt tillräckliga till godtgörandet af den Riksgäldskontoret åliggande
ersättningsskyldighet, i afseende på bristerna uti de så kallade förslagsanslagen
för samma år, utan derutöfver lemnat en, Kontoret under åren 1849 och
1850 tillställd, kontant behållning af — - R-.dr 731,899: 24. 4.
Dessutom har den under samma år till Riksgäldskontoret
influtna allmänna bevillning öfverstigit Kontorets, enligt
bevillningsförordningen, häraf påräknade inkomst med „ 237,856: 6. 2.
Vidare liar Riksgäldskontoret, genom förräntning af
derstädes innestående anslagssummor och deponerade undsättningsmedel,
under oftanämiule tvänne års lopp åtnjutit
en räntevinst af
— „ 93,866: 45. 10.
För öfrigt har en icke obetydlig tillökning i detta verks
tillgångar uppkommit derigenom, att en del af de medel,
Transport: 1,063,622: 28. 4.
Förhällamlet
mellan Kits
gäldskontorets
skulder
och tillgångar.
— 38 —
Afskrifning
af balanserade
kreditivinedel.
Transport: 1,063,622: 2S. 4.
sorn, under riksdagen åren 1S47 och 1848, anvisades för bestridandet
af Riksgäldskontoret ålagda utbetalningar, utgått
såsom lån med bestämd återbetalningsskyldighet och följaktligen,
efter det samma medel blifvit i stadgad ordning
frän Kontoret utanordnaile, kunnat upptagas bland dess
utestående lånefordringar; utgörande sådana, under åren
1849 och 1850 utbetalda, lånesummor ett sammanlagdt belopp
af
I R:dr 293,499: 18. —
hvarförutan Riksgäldskontorets räntebärande skuld till Rikets
Ständers Rank, genom derå med härtill anslagna tillgångar,
under dessa år, fortsatta albetalningar, minskats med „ 176,000: — —
Tillsammans R:dr 1,533,121: 46. 4.
Enligt hvad af ofvanstående uppgifter angående Riksgäldskontorets skulder och
tillgångar jemväl inhemtas, öfverstego de inom linien upptagna skulderna de på sådant
satt bokförda tillgångarne, vid slutet af år 1848, med R:dr 2,764,974: 37. 1.
och, vid nästlidet års slut, med  „ 2,767,405: 37. 9.
De utaf mindro kreditivet mellan 1834 och 1835 samt 1840 och 1841 års riksdagar
lyftade och inom Union i Riksgäldskontorets räkenskaper ännu balanserade
medel hafva, enligt hvad af föregående Revisorers berättelser angående statsverket
inhemtas, blifvit använda dels till “befästande af Stockholms avenuer,“ dels till
Waxholms bestyckning och dels till bestridande af kostnaderna för garnisonsförstärkningen
här i hufvudstaden under 1838 års sommar; utgörande de för förstnämnde
ändamål, genom Kongl, brefvet den 2 Mars 1838, anvisade kreditivmedel ett belopp
af R:dr 355,000, nemligen: för försänkningar i Oxdjupet och Pålsundet 205,000R:dr,
för uppförande af en donjonbyggnad vid Waxholm 83,333 R:dr 16 sk., samt, för
sprängning och andra förberedande arbeten vid en tornbyggnad å Rindö kulle
66,666 R:dr 32 sk. Den utaf mindre kreditivet för dessa arbeten lyftade summa har, i
särskilt upprättade samt vid 1841 och 1843 års statsrevisioner granskade räkenskaper,
blifvit till hela sitt belopp redovisad. För de utaf samina kreditiv disponerade
medel, 145,000 R:dr, till Waxholms bestyckning hafva jemväl särskilda räkenskaper
blifvit, afgifna och granskade vid nyssnämnde, äfvensom nästföljande 2:ne statsrevisioner.
På sätt sednast församlade Revisorer uppgifvit, har redovisningen för
återstoden af detta belopp, från och med är 1847, ingått i hufvudboken för Kgl.
KrigskoIIegii Artilleri-afdelnings extra anslag, hvarest, såsom “äldre medel för
Waxholms fästnings bestyckning/* samma är upptagits en behallnig af 30,193 R:dr
15 sk. 4 r:st. Utaf den, till kostnader för 1838 års garnisonsförstärkning, ä mindre
kreditivet uttagna summa, 65,01)0 R:dr, har en del redovisats i deröfver upprättade
och af Rikets Ständers Revisorer jemväl granskade särskilda räkenskaper. Den återstående
behållningen af det för dessa kostnader lyftade kreditivbeloppet har under
år 1849 blifvit till Riksgäldskontoret äterlemnad med 32,107 Hulr 13 sk. 7 r:st.
Då de, för ofvanuppgifna ändamål, utaf meranämnde kreditiv anvisade och utbetalda
summor sålunda blifvit vederbörligen redovisade, synes det vara utan allt
ändamål, att desamma i Riksgäldskontorets räkenskaper vidare balansera, och hafva
Revisorerne derföre ansett sig böra hemställa, att det nu återstående beloppet, 532,892
R:dr 34 sk. 5 r:st, af ifrågavarande, sedan 1840 och 1841 års riksdag inom linien
upptagna, kreditivmedel må ur dessa räkenskaper helt och ballet afföras.
— 39 —
Jemte de upplysningar angående Riksgäldskontorets skulder och tillgångar, Revisorerne
på grund af nu granskade räkenskaper meddelat, hafva Revisorerne äfven
ansett sig böra uppgifva samma skulders och tillgångars ungefärliga belopp vid
slutet af nästlidne Juni månad, enligt den af Fullmäktige till Revisorerne afgifna
berättelse.
Vid nyssnämnde tidpunkt utgjorde sammanräknade beloppet af Riksgäldskontorets
räntebärande skulder
R:dr 3,324,723: 24. 5.
hvaraf skulderna med 5 procents årlig ränta
uppgingo till  R:dr 132,618: — —
samt skulderna med 44 procents dito till „ 11,600: — —
och med 4 procents dito till
„ 3,180,505: 24. 5.
Tillsammans R:dr 3,324,723: 24. 5.
Med tillägg af dels upplupna räntor, beräknade till samma
belopp, som de innestående räntorna vid årets början utgjorde,
dels de, enligt Riksgäldskontorets räkenskaper,
ännu utelöpande kopparpoletterna, uppgingo de ränte
friu
skulderna till
„ 3,664,945: 39. 7.
Summa skulder R:dr 6,989,669: 16. —
Uti denna skuldsumma innefattas följande, af Rikets Ständer till utgående från
Riksgäldskontoret anvisade, men derstädes vid nyssnämnde tidpunkt ännu innestående,
anslagssummor, nemligen:
Under 1840 och 1841 års riksdag beviljade anslag, återstoden, 250,000 R:dr, utaf den för
Strömsholms kanals ombyggnad afsatta fond häruti inberäknad, R:dr 443,354: 35. 10.
Under 1844 och 1845 års riksdag beviljade anslag  „ 17,981: 42. 1.
Under 1847 och 1848 års riksdag dito dito
„ 257,181: 24. —
Anslag till folkundervisningens befrämjande  - „ 136,48S: 34. 1.
Återstoden af 1850 års statsfyllnadssumma R:dr 518,530:
liela statsfyllnadssumman för år 1851 „ 1/318,530: j q^q.
Tillsammans innestående anslagssummor R:dr 2,692,066: 40. —
Riksgäldskontorets räntebärande fordringar utgjorde vid ofvanberörde månads
slut
- -
R:dr 3,202,709: 32. 8.
deraf fordringar med 5 procents årlig ränta 135,800: — —
med 44 procents dito  - 1,924,108: 43. 2.
med 4 procents dito
613,788: 6. 1.
med 3 procents dito
524,012: 31. 5.
med 2 procents dito  5,000: — —
Ralr 3,202,709: 32. 8.
De fordringar, som ännu äro ränte fria, men efter viss
tids förlopp komma att bära ränta, utgjorde vid samma tidpunkt
ett belopp af
— „ 387,088: 18. 9.
och fordringar för lån, som erhållits utan ränta eller hvilkas
ränte- och kapitalbelopp sannnanslagits, för att under
vissa år utgå i sammanhang med allmänna utskylderna, „ 27,094: 35. 11.
Räntefordringar, upptagna till samma belopp, som de utgjorde
vid årets början,
„ 56,519: 12. 7.
Transport: 3,673,402: 3. 11.
Skuldernas
och tiligånsarnes
belopp
den 30
Juni 1851.
— 40 —
Transport: 3,673,402: 3. 11.
Fordringar för lyftade anslag, som, i anseende till uraktlåtet
uppfyllande af derför stadgade vilkor, måste återbetalas,  1,430: — —
Dito för lyftade kreditivsummor - -  1,568,397: 10. 5.
Fordran bos Hjelmare Kanal- och slussverks-bolag —  25,655: 4. 5.
Oredovisade f. d. Nummer-lotterimedel —
501: 41. 8.
Förskott till kostnader för sednaste riksdag— -
151,427: 43. 5.
Oredovisade förskott till expenser och tidningsstämplingskost
nader
— -  4,783: 7. 5.
Förskjutna brandförsäkrings-afgifter m. m
143: 10. 6.
1851 års allmänna bevillning
1,817,449: 22. 6.
Samma års anslag utaf Manufakturdiskontens vinstmedel  - 14,000: — —
Kontant behållning, innestående i Rikets Ständers Bank  1,783,713: 17. 10.
Af Banken afsatt oell derstädes jemväl innestående fond för
kopparpoletternas invexling
71,071: 12. 10.
Riksgäldskontoret» hus
-
— 60,000: — —
Summa tillgångar; R:dr 9,171,984: 30. 11.
Dessa tillgångar skulle således öfverstiga de uppgifna
skulderna vid slutet af sednaste halfår
„ 6,989,669: 16. —
med ett belopp af icke mindre än
R:dr 2,182,315: 14. li
mén
härvid har af Fullmäktige blifvit erinradt,‘j att någon liqvid, för åtskilliga i Riksgäldskontorets
räkenskaper upptagna och nu till hela sitt belopp bland tillgångarne
inberäknade betydliga fordringsposter icke vore att förvänta, emedan desamma,fsedan
föreskrifria redovisningar derför blifvit; afgifna samt vederbörligen granskade och
godkända, efter vanligheten komme att afsltrifvas. Till denna kategori borde, utom
oredovisade förskott till expenser och dylika utgifter, följande hittills balanserade
fordringar hänföras, nemligen:
för utbetalda medel utaf kreditivet till bestridande af 1848 års krigsrustningskost
nader
R:dr 984,855: 31. —
„ dito dito till bestridande af kostnaderna för garnisonsförstärkningen
här i Stockholm samma år
„ 112,348: 24. 9.
„ dito dito utaf det vid 1847 och 1848 års riksdag
på Riksgäldskontoret anvisade mindre kreditiv  „ 450,000: — —
hvilken sistnämnde summa blifvit lyftad under åren 1849
och 1850, till bestridande af kostnader för karantänsanstalter
emot kolerafarsoten,
förskottsvis utassignerade medel till kostnader för 1850 och
1851 års riksdag ..
151,427: 43. 5.
Tillsammans R:dr 1,698,632: 3. 2.
... Riksgälds kontorets inkomster och utgifter! under hvartdera revisionsåret utvisa»
kontoret! in- af den vid denna berättelse bilagda* tabell, hvarförutan, till underlättande af jemfö
komster
och reisen mellan begge årens inkomst- och utgiftssummor, ett deröfver upprättadt: sär
nt^ifterunder
skildt sammandrag varder här nedan infördt, deruti inkomsterna och utgifterna, i
och" 1850 öfverensstämmelse med hvad uti revisionsberättelserna för de föregångna åren iakt
tagits,
blifvit under sina vissa kategorier sammanförda.
— 41 —
Inkomster:
Allmän bevillning samt kort- och tidningsstämpel-afgifter,
jemte observations
medel,
—
Afgift till bestridande af 1848 års krigs
rustningskostnader
Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen
Kapitalafbetalningar och räntor å för vissa
föremål eller under längre tid beviljade
lån
Återbetalningar å lyftade kreditiv-medel
samt räntor derå
Dito af tills vidare förräntade medel, jemte
derå upplupna och godtgjorda räntor,
Ersatta förskott
Besparingar samt andra återbetalningar å
de från Riksgäldskontoret utbekomna
anslagssummor
Aflemnade behållna öfverskott å statsverkets
inkomster — - -
Enligt Rikets Ständers beslut, till' Riksgäldskontoret,
för dess utgifter, öfver
lemnade
särskilda tillgångar
Deponerade undsättningsmedel
Upplånta medel till ofvannämnde rustningskostnader
För 2:ne försålda uthusbyggnader och tryckta
riksdagshandlingar m. m
under år f$49.
under år 1850.
2,002,424:
33.
6.
1,958,728:
19.
—
305,359:
12.
6.
313,687:
18.
3.
4,688:
30.
9.
6,843:
17.
2.
78,097:
26.
5.
96,088:
9.
—
74,117:
5.
2.
79,876:
35.
—
483,101:
32.
5.
227,441:
38.
8.
4,764:
32.
8.
2,137:
27.
9.
654:
38.
—
6,196:
9.
11.
71,034:
4.
2.
660,865:
20.
2.
1,168,000:
968,000:
450,000:
—
—
—
57,986:
44.
—
—
—
737:
25.
4.
45:
17.
1.
4,700,966:
44.
11.
4,319,910:
20.
—
= 9
,020,
,877:
16. 11. =
Utgifter s
under år 1840. under år 1850.
Årliga ränteanslagen till Hans Majit Konungen
samt anslagen till statsbehofvens
fyllande, äfvensom andra med
ordinarie statsregleringen gemenskap
ägande utbetalningar,
1,327,804: 41. —
Extra statsregleringen vid 1840 och 1841
års riksdag tillhörande anslagssummor,
med undantag af anslagen till folkundervisningen,
Vid 1844 och 1845 års riksdag, utan återbetalningsskyldighet,
beviljade tillfälliga
statsutgifter
172,532: 23. 10.
33,243: 10. 11.
Transport: 1,533,580: 27. 9.
1,518,530:
79,133: 23. 6.
10,306: 26. 3.
1,607,970: 1. 9.
6.
— 42 —
Transport: 1,533,580: 27. 9. 1,607,970: 1. 9.
Vid 1847 oell 1848 års riksdag beviljade
dylika utgifter
580,729: 17. 11. 1,150,547: 11. 6.
Utaf anslagen för folkundervisningens befrämjande
- 29,358: 25. 1. 39,899: 26. 1.
Lyftade kreditivsummor och undsättnings
medel
396,160: — — 386,770: — —
För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd
och emot återbefalnings
skyldighet
meddelade förskott m. m. 182,186: 2. — 116,356: 41. —
Kapital-afbetalningar och räntor å Riksgäldskontorets
skulder, utom den för
Strömsholms kanals ombyggnad afsätta
fond,  364,196: 11. 7. 1,181,805: 36. 3.
Tills vidare förräntade medel  - 923,821: 2. — 388,405: 23. 3
Kostnader för riksdagar och statsrevisioner
samt aflöning och expenser för
Justitie-ombudsmannen och hans Expedition
35,290: 1. — 40,872: 16. 1.
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt
pensioner m. m.
56,394: 9. 10. 59,871: 45. 4.
Kestitutioner
1,710: 20. 4. 156: 5. 4.
Summa R:dr 4,103,426: 21. 6. 4,972,655: 14. 7.
= 9,076,081?" 36. 1. =
Vid jemförandet af hvartdera årets inkomster och utgifter sins emellan, visar
sig. att inkomsterna under år 1849 öfverstego utgifterna under samma år med
R:dr 597,540: 23. 5.
hvaremot 1850 års inkomster understego de då bestridda utgifterna
med  652,744: 42. 7.
Till följd häraf, hade Riksgäldskontorets i Rikets Ständers Bank vid 1849 års
början innestående kontanta behållning  -$Rdr 322,126: 38. 4.
vid samma års slut ökats till
„ 919,667: 13. 9.
men deremot, under loppet af sistlidet år, återigen minskats till*,, 266,922: 19. 2.
hvilket sistnämnde belopp denna behållning vid innevarande års början utgjorde.
..., Enligt hvad Fullmäktige i sin förut åberopade berättelse uppgifvit, har det för
kontoret»* bestridande af Riksgäldskontorets utgifter å Rikets Ständers Bank anvisade kreditiv af
kreditiv a 1,000,000 R:dr, sedan 1849 års statsrevision, endast behölt begagnas under en del af
K:s St:rs December månad sistlidet ar, då det högsta belopp, som häraf, enligt de^ till Full
mäktige
afgifna kassarapporterna, varit uttaget, uppgick till R:dr 472,250: 4. 8.
— 43 —
Till upplysning om beloppet af Riksgäldskontorets inkomster och utgifter under
1:sta hälften af innevarande år, hafva Revisorerne ansett sig böra tillägga nedanstående,
derom uti samma berättelse meddelade, uppgifter.
Inkomster under Januari med Juni månader 1S51:
Allmän bevillning
R:dr 1,907,898: 30. 7.
Krigsrustningsafgift  -  ,, 315,739: 13. 11.
Kort- och tidningsstämpelafgifter
_ — — „ 25,477: — 11.
Observationsmedel samt .skatteköpeskillingar och ekeskogs
medel
„ 11,419: 45. 3.
Kapitalafbetalningar ä utgifna lån samt återbetalningar af utbekomna
anslag
—
— „ 28^098: 9. 1.
Återbetalda kreditivmedel  -  ,
„ 54,828: 7. 3.
Dito tills vidare förräntade medel „ 112,000: — —
Räntor
„ 69,759: 23. 11.
Utaf öfverskotten å statsverkets inkomster för år 1849 „ 500,000: — —
Ersatta förskott och smärre tillfälliga inkomster  „ 207: 6. —
Summa R:dr 3,025,427: 40. 11.
Utgifter under ofvannämnda månader:
Räntor å Riksgäldskontorets skulder — - —
Infriade obligationer*för upplånta medel till 1848 års krigs
rustningskostnader
—
Utanordnade brudgåfvovinster
Utbetalda anslag, beviljade vid 1840 och 1841 års riksdag,
Dito dito vid 1844 och 1845 års riksdag,
Dito dito vid 1847 och 1848 års riksdag,
Dito dito vid 1850 och 1851 års riksdag,  v—
Dito dito till folkundervisningens befrämjande,
Ytterligare utbetalning af lånet för Götheborgs hamnbyggnad
I ytterligare afräkning å 1850 års statsfyllnadssumma
Ersättning för utgifter, anvisade å statsverkets öfverskott
för är 1845,
Riksdagskostnader
—
-
Aflöning och resekostnader samt expenser för Rikets Ständers
Justitie-ombudsman och bans Expedition m. 11.
Restitutioner och bevillningstaxeringskostnader  -
Kort- och tidningsstämplingskostnader samt observationsoch
indrifningsarfvoden, jemte fromma stiftelsers andelar
utaf 1850 års kortstämpelafgift,
Förvaltningskostnader samt pensioner och expektanslöner m. m.
Tills vidare förräntade medel och vid obligationers uppköpande
förskottsvis godtgjorda räntor
R:dr
7,064:
8.
—
99
33,250:
99
100:
99
113,297:
45.
99
8,025:
32.
99
173,786:
29.
11.
99
59,982:
43.
5.
99
16,200:
—
—
9)
14,000:
—
—
99
200,000:
—
—
99
5,737: 21.
3.
99
126,507: 40.
—
59
4,872:
33.
7.
99
4,304: 17.
5.
99
8,077:
4.
10.
99
18,904: 17.
6.
99
714,525: 37.
4.
Summa R:dr 1,508,636: 42. 3.
Inkomsterna under ofvannämnde halfår hafva således
öfverstiga utgifterna med
R:dr 1,516,790: 46.
Riksgäldskontoret»
inkomster
och utgifter
under lista
hälften af
år 1851.
Kopparmyntspolet
lernas invexling.
Utredning af
allmänna J»evillningens
årliga belopp.
— 44 —
Utaf Riksgäldskontort>ts, åren 1801 och 1802, i allmänna rörelsen utgifna kopparmyntspoletter
a och £ skilling Riksgälds, hafva ytterligare invexlat.s:
under år 1849 -  Rdr 280:
under år 1850
,, 240:
och under innevarande år  -  „ 400:
tillsammans R:dr 920:
motsvarande i Bankomynt
„ 613: 16. —
med hvilket belopp den, för ifrågavarande poletters invexling, å särskild räkning i
Rikets Ständers Bank afsatta behållning följaktligen blifvit minskad.
Till följd af Rikets Ständers under de 2:ne sednaste riksdagarne fattade beslut,
att de summor, som erfordrades för då medgifven inlösen af Riksgäldssedlar, hvilka
inom derför stadgad preskriptionstid icke blifvit hos Riksgäldskontoret företedda,
skulle få utassigneras utaf omförmälda behållning, hafva deraf följande belopp utbetalts,
nemligen:
Under år 1848, för inlösandet af dylika sedlar å tillsammans
R:dr R:gs 1,824: 4., motsvarande B:ko R:dr 1,216: 2. 8.
och under innevarande år,
för dito dito ,, ,, 1,598: — „ „ ,, 1,065: 16. —
Summa R:gs R:dr 3,422: 4. motsvarande B:ko R:dr 2,281: 18. 8.
hvarefter återstoden af denna behållning utgör
„ „ 70,920: 28. 10.
Deremot lyda de, enligt Riksgäldskontorets räkenskaper,
ännu utelöpande kopparpoletterna å ett sammanlagdt belopp
af 109,802: 47. 3. R:gs samt motsvara således
„ „ 73,201: 47. 6.
Då llevisorerne ansett sig böra fortsätta och fullfölja den i sednaste revisionsberättelse,
sid. 43 och 44, meddelade utredning af det belopp, hvarmed allmänna
bevillningen för livart och ett särskildt år, så vidt Riksgäldskontorets räkenskaper
utvisa, till detta verk ingått, få Revisorerne till hvad ofta åberopade revisionsberättelse
härom innehåller, tillägga följande upplysningar:
Utaf allmänna bevillningen för år 1846 hade, enligt samma berättelse, före utgången
af 1849 års 3:dje qvartal, till Riksgäldskontoret lefvererats eller vid ränteli
qvider
derstädes innehållits tillsammans R.dr 1,817,5 58: 14. 8.
häruti inberäknade de, efter 1848 års utgång, influtna restantier
för 1845 och föregångna ar; hvaremot förskottsvis af Riksgälds-kontoret
godtgjorda taxeringskostnader inom Stockholms
stad blifvit afdragna.
När till denna summa läggas de bevillningsmedel, Riksgäldskontoret,
under sista qvartalet af år 1849, fått emottaga
för förstnämnde äfvensom äldre år,
3,440: 47. 6.
uppkommer ett belopp af
R:dr 1,820,999: 14. 2.
hvilket öfverstiger den i 1845 års bevillningsförordning förslagsvis
beräknade allmänna bevillning för år 1846  „ 1,730,000: — —
med -  R:dr 90,999: 14. 2.
— 45 —
Det före slutet af 3:dje qvartalet 1849 till Riksgcälds-kontoret influtna eller derstädes
innehållna belopp utaf allmänna bevillningen för år 1847 utgjorde
R:dr 1,838,412: 44. 1
hvarefter häraf till Riksgälds-kontoret ytterligare lefvererats:
under 1849 års 4:de qvartal ll:dr 1,259: 40. 11.
samt under år 1850, med tillägg af restan
tierna
för 1846 och äldre åren,
4.677: 3. 7. _
5,93b: 44. b.
Dessa bevillningsmedel utgöra således tillsammans R:dr 1,844,349: 40. 7.
och öfverskjuta den för år 1847, enligt då gällande bevillningsförordning,
påräknade summa med —
,, 114,349: 40. 7.
Utöfver hvad som före förstnämnde qvartals slut kommit Riksgäldskontoret till
godo utaf allmänna bevillningen för år 1848
R:dr 1,862,831: 4. 8.
har detta verk uppburit:
under de 3:ne sista månaderna af år 1849 R:dr 5,960: 28. 8.
under loppet afår 1850 —  ,, 18,929: 15. 3.
samt under de 3:ne första qvartalen af
innevarande år 1851, med tillägg af
1847 och föregångna års restantier, „ 9,637: 14: 10. ^
Då hela det sålunda influtna bevillningsbeloppet —  R:dr 1,897,358: 15. 5.
jemföres med den årliga bevillningssumma, hvilken finnes
upptagen i ofvanåberopade, jemväl för år 1848 gällande, bevillningsförordning,
så visar sig ett öfverskott ä denna statsinkomst
för samma är af icke mindre an
167,358: 15. 5.
Efter afdrag af restituerad testamentsbevillning samt hvad från Riksgäldskontoret,
blifvit utbetaldt till godtgörande af kostnaderna för uttaxeringen af Stockholms
stads bevillning, men med tillägg af den under årets lopp influtna arfs- och testamentsbevillning,
har Riksgäldskontoret, såsom allmän bevillning för är 1849, dels
uppburit och dels vid utbetalda lifräntor samt intressen ä Trollhätte slussverks lottsedlar
innehållit:
under samma år
Rdr 104,950: 12. 6.
under år 1850
„ 1,846,810: 9. 5.
och under de 3:ne första qvartalen af innevarande ar — ,, 17,181: 34. 8.
eller tillsammans R:dr 1,968,842: 6. 7.
öfverstigande detta belopp den, i 1848 års bevillningsförordning,
för 1849 och påföljande ar beräknade arliga bevillningssumma
„ 1,850,000: — —
med
— Rdr: 118,842: 6L T.
Med iakttagande af ofvanomförmälde afdrag för taxeringskostnaderna inom Stockholm
samt, tillägg af hvad som influtit, i egenskap af testamentsbevillning och vid
meranämnde ränteliqvider innehållits, har Riksgäldskontorets inkomst utaf den för
år 1850 uttaxerade allmänna bevillning utgjort:
under är 1850 - - - R-.dr 30,579: 29. 2.
och under Januari med September månader innevarande år „ 1,870,056: 26. 10.
Summa R:dr 1,900,636: 8. —
hvilken inkomst alltså öfverstiger 1850 års påräknade bevillningssumma
med
50,636: 8. —
— 46 —
Krigsrustningsafgiftens
influtna
belopp.
Landträntmästarne
Follins oell
Harlins uppbördsbalanser.
Granskningen
af Riksgäldskontorefs
hufvudböcker.
Med inberäkning af de sedan detta års början, till och med nyssförlidne September
månad, influtna testamentsbevillningsafgifter, äfvensom bevillningen å lillåntekapitalet
och Trollhätte slussverks lottsedlar, liar det belopp, Riksgäldskontoret
under nyssnämnde tid uppburit utaf innevarande års bevill
ningssumma
R-.dr 1,850,000:
utgjort
„ 40,167: 20. 10.
Det skattebidrag eller den ökade bevillning, Rikets Ständer vid 1847 och 1848
års riksdag, för sistnämnde och påföljande år, sig åtogo samt anvisade till godtgöraiulet
af de genom Riksgäldskontoret upplånta medel för krigsrustningskostnadernas
bestridande, och hvilken särskilda bevillning beräknades till 300,000 Rdr årligen,
har, efter afdrag af den utaf Riksgäldskontoret förskottsvis ersatta taxeringskostnaden
inom Stockholms stad samt verkställda restitutioner, utgjort:
för år 1848
R:dr 312,499: 34. 8.
för år 1849
308,108: 9. 1.
och för år 1850
316,646: 10. 9.
eller tillsammans R:dr 937,254: 6. 6.
utom hvad som af ifrågavarande skattebidrag, efter nästlidne Oktober månads början,
influtit.
De i sednaste revisionsberättelse, sid. 45, omförmälda balanser utaf Riks gälds -  kontorets medel, hvilka förre Landträntmästarne i Ostergötlands och Wester-norrlands
Län M. Tollin och E. G. Harlin sig ådragit, finnas fortfarande uti de till
Riksgäldskontoret insända ränteriräkenskaper upptagna; utgörande, enligt dessa räkenskaper,
den oersatta återstoden af Tollins balans 1845 R:dr 7 sk. 10 rst. och af
Harlinska balansen 12,663 R:dr 20 sk. 7 rst. Sistnämnde balans har således sedan
1849 års revision minskats med ett belopp af 135 ll:dr 6 sk. 10 rst.
Beträffande Riksgälds-kontorets för de 2: ne sednast förflutna åren uppgjorda
och och afstutade hufvudböcker, hvilka blifvit i nämnde verks Revisions-kontor
granskade, 1849 års hufvudbok med och 1850 års hufvudbok utan anmärkningar, sä
hafva Revisorerne ansett sig böra anmäla, att de af Rikets åren 1847 och 1848 församlade
Ständer föreskrifna förändringar i bokföringssättet vid Riksgälds-kontoret
och de, i sammanhang dermed, meddelade bestämmelser och stadgande]) funnits vederbörligen
iakttagna vid dessa hufvudböckers upprättande. Således hafva, på sätt Rikets
Ständer föreskrifvit, alla utan återbetalningsskyldighet beviljade och till beloppet
bestämda samt förut icke bokförde anslag, sorn, enligt då gällande reglemente,
kunnat, under hvartdera årets lopp, frän Riksgälds-kontoret utbekommas, blifvit uppdebiterade
a särskilda konti i dessa hufvudböcker, samt verkställda utbetalningar å
samma konti afförda och de vid årets slut innestående anslagssummorna, i likhet
med Kontorets öfriga skulder, utbalanserade; hvaremot de af Rikets Ständer, för utgifternas
bestridande, anvisade inkomster blifvit med hela sitt beräknade belopp
upptagna i hufvudboken för det år, för hvilket Riksgälds-kontoret ägt uppbära dessa
inkomster. — Revisorerne, som dela den utaf sednast församlade Revisorer uttalade
åsigt, att räkenskapsföringen vid Riksgälds-kontoret, genom verkställigheten och
— 47 —
tillämpandet af de härom under 1847 och 1848 års riksdag vidtagna beslut, erhållit
en förut saknad fullständighet och tillförlitlighet, hafva under den nu förrättade revisionen
icke funnit anledning att föreslå något tillägg till de uti ifrågavarande hänseende
meddelade stadganden, hvilka hittills visat sig hafva medfört dermed åsyftade
ändamål.
Jemte den af Revisorerne verkställda granskningen af Riksgäldskontoret^ hufvudböcker,
hafva Revisorerne, i afseende på de till Kontoret influtna bevillningssummor
samt öfriga från Landtränterierna lefvererade medel, så vidt tiden medgifvit,
jemfört dessa räkenskaper med de i Landskontoren uppgjorda summariska räkningar
äfvensom Ränteriernas månadsförslag; hvarvid någre andra anmärkningar icke
"förekommit, än de som redan af vederbörande tjenstemän inom Riksgälds-kontoret
blifvit framställda, vid sistnämnde räkningars och förslags derstädes föreskrifna granskning.
Enligt hvad Revisorerne af hufvudböckerna jemte deruti åberopade verifikationshandlingar
funnit, hafva alla Riksgälds-kontorets både inkomster och utgifter under
åren 1849 och 1850 blifvit vederbörligen verificerade, och hafva de verkställda utbetalningarne
öfverensstämt med derom i Kontorets reglemente meddelade föreskrifter.
Vidare äro de utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper för samma år, sorn,
på sätt i reglementet stadgas, blifvit, till upplysning om detta verks ställning, från
trycket utgifna och med allmänna tidningarne utdelade, utaf Revisorerne jemförda
med de granskade hufvudböckerna, dervid dessa utdrag, hvarken till sin uppställning
eller sitt innehåll, föranledt någon erinran, utan hafva de befunnits med hufvudböckerna
noga öfverensstämmande. Derjemte har den af Fullmäktiges Sekreterare
förda anteckningsbok öfver alla Riksgälds-kontoret åliggande utgifter samt derom
aflåtna Kongl, bref äfvensom eljest meddelade beslut och upplysningar, blifvit
af Revisorerne genomgången samt jemförd med ej mindre reglementet och hufvudböckerna,
än Fullmäktiges protokoller; och hafva nuvarande, likasom föregående,
Revisorer funnit denna anteckningsbok både fullständig och ändamålsenlig.
Revisorerne hafva också genomgått och granskat de, inom Riksgälds-kontorets
Bokslutskontor, för meranämnde 2:ne år förda och vederbörligen fortsatta särskilda
räkenskaper, eller så kallade liggare, öfver »lels städerna Norrköpings, Borås, Wenersborgs
och Wexiös byggnadslån, och dels anslagen för vägförbättringar och
valteliaftappiiingsarbeten' samt folkundervisningen; hvilka räkenskaper jemväl funnits
öfverensstämmande med Rikets Ständers rörande desamma meddelade förordnanden.
Dessutom hafva de i samma räkenskaper befintliga kapital-, kassa-, intresse- och
balans-konti, jemte deruti upptagna hufvud- eller slutsummor, blifvit jemförda med
motsvarande konti uti hufvudböckerna; hvarvid Revisorerne ej heller, hvad räkenskapsföringen
beträffar, funnit någon anledning till anmärkning. 5 idkommande åter
de föreskrifna årliga kapital- och ränte-inbetalningarne, så hafva dessa för åtskilliga
byggnads- och vattenaftappningslån icke blifvit fullgjorda inom de i skuldförbindelserna
bestämda terminer. Sålunda har det fästat Revisorernes uppmärksamhet, att
flera till odlings- eller vattenaftappnings-företag utbekomna lån, för hvilka betalningsskyldigheten
redan år 1848 vidtagit, uti 1S50 års räkenskaper finnas med sitt
ursprungliga kapitalbelopp utbalanserade. Tillika har det förekommit Revisorerne
anmärkningsvärdt, att Riksgälds-kontoret ännu icke erhållit ersättning för extra brandförsäkrings-afgifter,
sorn utaf Styrelsen vid städernas allmänna Brandstodsbolag blifvit
utskrifna och af Riksgälds-kontoret, under år 1849, förskottsvis betalda för några,
till Kontorets säkerhet intecknade, egendomar i staden Wenersborg.
Utdragen af
Riksgäldskontorets
räkenskaper
samt anteckningsboken
öfver Kontorets
utgifter.
Liggame öfver
städerna.
byggnadslån
samt anslagen
till vägtörbättringar
och vattenaftappningn;-ni.
m.
— 48 —
Förändrade
vilkor för lån
till nedbrunna
städers återuppbyggande.
Det i Glasmästaren
S.
P. Dafgårds
förra egendom
i Wenersborg
intecknade
lån.
Staden
Wexiös
byggnadslån.
Efter det sednast församlade Revisorer, uti sin berättelse angående granskningen
af Riksgälds-kontorets förvaltning, erinrat om de invecklade förhållanden samt
de kapital- och ränteförluster, jemte de mångfaldiga tidsödande göromål, hvilka uppkommit
och nödvändigt måste ytterligare föranledas utaf en fortsatt tillämpning af
hvad som under sednare tider, ända till 1847 och 1848 års riksdag, vid hvarje beviljadt
allmänt låneunderstöd för nedbrunna städers återuppbyggande blifvit stadgadt,
rörande ansvarigheten, säkerheten och återbetalningssättet för dylika lån, samt
beinälte Revisorer tillika fästat Rikets Ständers uppmärksamhet å angelägenheten
deraf, att förändrade vilkor för framdeles ifrågakommande byggnadslån blefve föreskrifna;
hafva Rikets Ständer, jemlikt 39 §. i det vid sistförflutna riksdags slut för
Riksgäldskontoret utfärdade neglemente, till framtida iakttagande vid enahanda låns
meddelande, stadgat andra vilkor och bestämmelser, genom hvilkas noggranna tillämpning
sådana förluster och olägenheter, som de förra byggnadslånen för Riksgäldskontoret.
medfört, synas icke vara att vidare befara i anledning af dylika låns
beviljande. Emellertid anse sig nuvarande Revisorer, sorn till alla delar instämma
uti 1849 års Revisorers i detta hänseende yttrade samt af Rikets Ständer godkända
åsigter, böra anmäla förhållandet med ett i Fullmäktiges protokoller för innevarande
och nästföregångna år ofta förekommande lån, hvilket, jemlikt de äldre stadgandena
»4; gaen de lånemedlens fördelning samt betalningsansvarigheten, utgifvits utaf den till
staden Wenersborgs återuppbyggande efter 1834 års eldsvåda beviljade lånesumma.
Sedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Elfsborgs län, enligt Riksgäldskontorets
yrkande, ogillat det för detta verks räkning, i början afår 1849, skedda inrop af Glasmästaren
S. P. Dafgårds, å utmätningsauktion, för ett belopp af 2,150 R:dr försålda
egendom i Wenersborg, så måste, i anseende till uraktlåtna ränte- och kapital-inbetalningar
å det i nämnde egendom intecknade byggnadslån, denna egendom, hvilken
var brandförsäkrad för 3,100 R:dr och, vid derå år 1847 anställd värdering, upptogs
till ett värde af 2,666 R:dr 32 sk., i Februari 1850 ånyo utmätas. Efter härom erhållen
underrättelse, beslöto Fullmäktige, att samma egendom skulle, till bevarande
af Riksgäldskontorets inteckningsrätt, få inropas för ett pris af 1,900 R:dr, hvilket
med 201 R:dr 5 sk. understeg Kontorets fordran för det intecknade byggnadslånet,
utgörande ursprungligen 2,133 R:dr 16 sk. Vid förnyad auktion blef också egendomen,
i September månad 1850, för den sålunda bestämda köpesumman, å Riksgäldskontorets
vägnar, inropad; hvarefter åtskilliga åtgärder af Fullmäktige beslutats och
föreskrifvits för egendomens försäljning, sä väl genom anställande auktioner, som
genom infordrandet af köpeanbud under hand. Vid en auktion blef likväl endast
ett belopp af 333 R:dr 16 sk. derför bjudet och vid en annan 760 R:dr. Omsider
har dock, vid en i slutet af nästlidne September månad ytterligare anställd auktion,
ett köpeanbud af 1,005 R:dr blifvit gjordt, och hvilket anbud Fullmäktige, oaktadt
det icke uppgick till halfva beloppet af Riksgäldskontorets da ägande kapital- och
räntefordran för omförmälda lån, funnit sig föranlätne antaga.
Med inberäkning af de lånehandlingar, som, eldigt Rikets sednast församlade Ständers
särskilda beslut och medgifvande, blifvit godkända, har Riksgäldskontoret frän
Byggnadskommittéen i Wexiö erhållit samt efter anställd granskning antagit, och godkänt
föreskrifna skuldförbindelser, jemte dertill hörande intecknings-och brandförsäkringshandlingar,
för63 st., genom bemälte Kommitté utlemnade, byggnadslån k ett sammanräknadt
belopp af 215,700 Hulr ; hvilka lån utgått af den lånesumma, 240,000 Rulr, som.
efter 1843 års eldsvåda, blef af Kongl. Majit för nämnde stads återuppbyggande i
— 49 —
nåder beviljad och till utbetalning af dåvarande mindre kreditiv anvisad. Återstoden
af denna lånesumma har dels, enligt aflemnade, men ännu icke slutligen granskade
och godkända, handlingar, blifvit använd till uppbyggande af ett'theaterhus och dels,
efter hvad Kommittéen nyligen uppgifvit, afsedd att begagnas till stadens rådhusbyggnad.
Utaf de medel", hvilka Byggnadskommittéen, genom insända och antagna
skuldförbindelser jemte öfriga handlingar, redovisat, har ett belopp af 115,800 R:dr
utlemnats såsom lån för uppförande af sten- eller gjutna kalkbrukshus och tegelklädda
trädhus, för hvilka län endast 3 procents årlig ränta behöfver erläggas; hvaremot
räntan lör de öfriga, till uppbyggande af andra trädhus använda, lanen bör utgöras
med 4 procent ärligen.
Oberäknadt det utaf Riksgäldskontorets medel ersatta postporto, hafva förvaltningskostnaderna
jemte expenserna för detta verk samt derifrån utgående pensioner,
enligt kapitalberäkningarne uti Kontorets lmfvudböcker, uppgått till följande belopp,
nemligen:
enligt 1849 års enligt 1850 års
hufvudbok. hufvudbok.
Aflöning-
Hulr 27,810: 34. 8. 27,789: 8. —
Resekostnadsersättning till de utom Stockholm
bosatte Fullmäktige--!  45: 7. 10. 65: 46. —
Särskilda, uti reglementet medgifna, arf
voden
äfvensom gratifikationer
1,066: 32. — 1,066: 32. —
Ljuspenningar
1,370: 25. — 1,318: —
Begrafningshjelp — —
~ — 33: 16.
Pensioner  2,587: 5. — 2,587: 5.
Anslag till Riksgäldskontorets Enke- och
pupillkassa, jemte densamma tillerkända
lönebesparingar,  - 1,408: 9. 4. 1,000: — —
Expenser
4,364: 44. 8. 3,036: 5. 4.
Summa R:dr 38,653: 14. 6. 36,896: 17. 4.
Som den föreskrifna särskilda redovisningen för de, i öfverensstämmelse med
Rikets Ständers beslut, af Riksgäldskontoret verkställda utbetalningar och bestridda
kostnader för sednaste riksdag ännu icke blifvit afslutad, så har följaktligen någon
granskning af denna redovisning under innevarande revision ej kunnat ifrågakomma.
Emedlertid anse sig Revisorerne böra upplysningsvis meddela, att, enligt erhållen uppgift,
alla utaf Riksgäldskontorets medel, intill nästlidne November månads slut, bestridda
utgifter för nämnde riksdag utgöra ett sammanlagt belopp af R:dr 211,927: 43. 5.
Sedan, på sätt Statsutskottet, i sitt vid sednaste riksdag under N:o 61 afgifna
utlåtande, upplyst, en bland de Advokater, sorn,utfört rättegången angående hufvudförbindelserna
för de fordna Svenska statslånen i Holland, fått sig uppdraget att
jemväl gå i författning om återfordrandet af de förbindelser och garantier med flera
handlingar, som blifvit utfärdade, men ännu icke återbekommits, rörande de, ge
-
Riksgälds
kontorets
förvaltnings
kostnader.
Kostnaderna
för sednaste
riksdag.
Förbindelserna
för
de fordna
Svenska
statslånen
i Drabant.
— 50 —
Rättegången
angående
Hallmanska
kronofor
dran.
Hjelmare
kanal- och
slussverks
reparationsfond.
liom Handelshuset Joan Martin Smets enka i Antverpen, för Svenska statsverkets
räkning upptagna lån, eller de så kallade Brabantska lånen; så lärer rättegång
jemväl i afseende på sistnämnde förbindelsers och handlingars återbekommande vara
anställd: men någon närmare underrättelse angående hvad som härvid för öfrigt
blifvit tillgjordt hafva Revisorerne icke erhållit.
Beträffande den i 1847 oell 1849 års revisionsberättelser omförmälda rättegången
rörande det fordringsanspråk, åtskilige personer, i uppgifven egenskap af arfvingar
efter framlidne Rådsförvandten i Stralsund, Ilauptmannen Nidas Bauman, emot
Kongl. Majit oell Kronan väckt och allt hittills fullföljt, så hafva Revisorerne inhemtat,
hurusom Kongl. Svea Hofrätt, genom sin i detta mål, under den 8 April innevarande
år, meddelade dom, förklarat: att ehuru, i fråga om tillvaron af nyssberörde
fordran, genom de, till stöd för ford ringsanspråket, förebragta handlingar och
andra bevis, ådagalagdt vore, att Kongl. Majit, och Kronan, enligt Kongl. Liqvidations-kommissionens,
den 13 Juli 1682, upprättade räkning, då hos Rådsförvandten
Bauman häftat i skuld för det i samma räkning upptagna belopp, 33,909 Rdr, hvilken
skuld Kronan icke lagligen styrkt sig sedermera hafva till Bauman i lifstiden,
eller, efter Baumans död, tili hans rätlsinnehafvare betalt; dock som all upplysning
saknades, huruvida ifrågavarande fordringsanspråk, till hela sitt belopp eller till
större eller mindre del, tillhörde de Baumans afkomlingar, hvilka i denna sak uppträdt,
eller en eller flera bland dem, och, i sådant fall, huru stor del af samma anspråk
någondera tillkomme; så och enär fråga nu icke vore om rättigheten att efter
Bauman taga arf eller att, på grund af sådan arfsrätt, lyfta någon tillgång, som
bevisats hafva efter hans död samt allt framgent lemnats oskiftad och icke kommit
i andra händer, hvadan de i 15 kap. Ärfda-balken meddelade och af Stockholms
stads Kämners- och Rådstufvurätter åberopade stadganden i förevarande fall icke
voro tillämpliga, samt Kronans vederparter icke styrkt sig vara innehafvare af meranämnde
fordringsanspråk, pröfvade Kongl. Hofrätten rättvist att, med upphäfvande
af Underrätternas domar, förklara den emot Kronan i saken förda talan icke kunna
bifallas.
Uti den af Kongl. Hofrätten sålunda meddelade dom hafva, så väl å Kronans
som å dess vederparters vägnar, ändring blifvit sökt hos Kongl. Majits Högsta Domstol,
på hvars slutliga pröfning och afgörande detta mål således för närvarande beror.
Till följd af Kongl. Majits meddelade och i sednaste revisionsberättelse omförmälda
befallning, har ett förnyadt förslag till reglemente för utlåningen af den tilt
Hjelmare kanals och slussverks framtida underhållande afsatta fond blifvit af Kanaldirektionen
afgifvet och Kongl. Majits nådiga pröfning understäldt; men sorn detsamma,
enligt, hvad Fullmäktige i sitt deröfver infordrade underdåniga utlåtande anmärkt,
innehöll några mindre lämpliga och ändamålsenliga bestämmelser samt till
sin redaktion icke ägde erforderlig tydlighet och fullständighet, så har ett annat förslag
till ifrågavarande reglemente blifvit uppgjordt och i början af innevarande attili
Kongl. Majit af Fullmäktige ingifvet. Då detta ärende ännu icke är af Kongl.
Majit afgjordt samt det, föreskrifna ufläningsreglementet icke blifvit i nåder faststäldt,
hafva de utaf Kanaldirektionen till Riksgäldskontoret aflemnade ytterligare säkerhetshandlingar
för det belopp, hvarmed ofvannänmde fond genom upplupna räntor,
enligt planen för densammas bildande, borde vara ökad vid 1859 års utgång, hittills
icke kunnat af Riksgäldskontorets styrelse slutligen granskas och godkännas.
— 51 —
Såsom fortsättning af den i förut afgifna revisionsberättelser införda förteckning
öfver de, till följd af extra statsreglering en vid 1S40 och 1841 års riksdag, verkställda
utbetalningar, hafva Revisorerne ansett sig böra meddela efterföljande uppgift
å de belopp, som, efter den 15 September 1849 och intill samma dag innevarande
år, blifvit från Riksgäldskontoret utbetalda utaf de vid nämnde statsreglering
till utgående från detta verk anvisade anslags- och lånesummor.
Utaf anslaget för häradshäktenas ombyggande oell förseende med celler,
190,990 Ridr, hvaraf förut utbetalts 1,590 Rdr,
Ridr 33,9(‘
„ för en ny fängelsebyggnad i Stockholm, 170,999 Ridr,
återstoden--  » 50,090
„ för fängelsebyggnader i Rikets öfriga städer, 139,090
Ridr,.— ------- —- » 19,999
(till cellfängelser i Carlshamn, Kungsbacka och Eskilstuna.
')
— 102,009: =
„ för upprensning af Ljusne elf yiA Landa,forssen i Gefleborgs
län, 6,900 Ridr, återstoden
„ 609: — —
= 609: =
„ för hamnanläggningen vid Alms 15,000 Ridr, utom
det staden Christianstad dertill beviljade och år
1848 utbetalda lån å 20,900 Hulr, af hvilken anslagssumma
förut utbetalts 2,009 Ridr, ytterligare  —. „ 8,000: — —
= 8,090: =
för omläggning och förbättring af några vägsträckor
inom Ramsele socken af Wester norrlands län,
1,628 Ridr 39 sk., återstoden —- — - „ 328: 39. —
„ för omläggningen af landsvägen inom Refsunds
tingslag i Jemtlands län, 4,850 Ridr, återstoden „ 1,859: — —
„ för iständsättande af landsvägen emellan Herjeådalen
och Jemtland, 18,484 Ridr 45 sk. 2 rst., återstoden,
utgörande, sedan ett belopp af 414 R:dr 25 sk. 4 rst.
från den beviljade anslagssumman afdragits,
„ 5,688: 19. 10.
„ för omläggning af landsvägen mellan Haparanda och
Matarengi i Norrbottens län, 6,912 Ridr 41 sk.,
återstoden - - 1,912: 41. —
för omläggning oell förbättring af gamla landsvägen
frän Kalix socken, genom Haparanda, till Korpikylä
by inom Torneå fögderi af samma län, 9,090 Ridr,
hvaraf förut 6,000 Rdr utbetalts, ytterligare
„ 570: — —
Det för utdikning af sju myrer inom Södra Finnskoga
församling i Elfdals härad af Wermlands län beviljade
anslag, nedsatt från 634 Ridr till
„ 475: 24. —
Det för utdikning af två myrer inom Bälby socken af samma
härad dito, dito från 429 Ridr 24 sk. till
„ 315: 18. —
Utaf anslaget för utdikning af tio myrer inom Mora socken
af Stora Kopparbergs län, 2,666 Ridr 32 sk., återstoden „ 1,009: —- —
Transport: K-dr 122,740: 45. 10.
[ Utbetalningar
af anslags-
och,lanesummor,
tillhörande
extra statsregleringen
vid 1840 och
1841 års
riksdag.
— 52 —
Transport: R:dr 122,740: 45. 10
Utaf anslaget för utdikning af tjugutre smärre rnyrer inom Malugn.
s- socken af samma län, 1,950R:dr, återstoden, sedan
statsanslaget blifvit nedsatt med 451 R:dr 27 sk.,  „ 498: 21. —
„ för åtskilliga myrutdikningar inom Elfdals socken af
samma län, 2,500 R:dr, återstoden
„ 375: — —
„ för utdikning af femton stycken myrer, jemte den så
kallade Långmyren i Rättviks socken af samma län,
1,353 R:dr, återstoden
„ 670: 24. —
„ för utdikning af åtskilliga myrer inom Ohre socken
af samma län, återstoden af den dertill beviljade och
från 390 till 370 R:dr nedsatta anslagssumman
„ 190: — —
„ för sänkning af den inom samma socken belägna sjön
Håfven, dito från 333 R:dr 16 sk. till 200 Rulr dito „ 33: 16. —
„ för sänkning af Kyrksjön och Harsjön i Harmångers
socken af Gefleborgs län, 6,350 R:dr, återstoden
„ 816: 32. —
„ för sänkning af Dalboviken, Maskesjön m. fl. vattendrag
inom Rogsta socken af sistnämnde län, 7,980
R:dr, återstoden
„ 1,990: — —
„ för utdikning af myrer vid Odensala, Thorvalla
och Ope byar samt sänkning af Opesjön inom
Brunflo socken i Jemtland, återstoden af den från
2,936 till 2,000 Rulr nedsatta anslagssumman,
„ 500: — —
„ för aftappning af Andsjön och Frösö myrer inom Sunne
pastorat i samma provins, utgörande ursprungligen
4,744 Rulr, men nedsatt till 4,100 Rulr, hvaraf 2,744
R:dr förut utbetalts, ytterligare  „ 356: — —
„ för aftappning af Lorås, Mo, Bye, Sikås, Fagerdals
och Hallens myrer inom Hammerdals socken samt
Stortjernsrnyren inom Ströms socken af samma provins,
7,600 Rulr, återstoden —
„ 2,200: — —
„ för utdikning af myrsträckor och en tjern vid Kläppe
och Trappnäs byar inom Marby socken i samma provins,
2,500 R:dr, återstoden
—”7 „ : i 600: — —
,. för sju myrutdikningsarbeten vid byarne Döviken, Öst
byn
och Tramsta, Böhle, Bjerte och Åhlsta\pumt Takel'
och Grönviken inom Lockne, Näs och Brunflo
socknar i samma provins 1,799 Rulr, .återstoden — „ 399: 24. —
„ för utdikning af Wikens, Gisselås, Kihlens och Löf
berga
med llere myrer inom Hammerdals och Ströms
socknar i samma provins, 5,470 Rulr, hvaraf 4,000 Rulr
förut utbetalts, återstoden
,, 1,470: — —
„ för aftappning af Fyrås myrer inom nämnde socknar,
återstoden af den från 2,708 Rulr till 2,659 Rulr 44 sk.
nedsatta anslagssumman,
„ 359: 44. —
„ för ett myraftappningsarbete vid Greninge by inom
Liths socken i inerberörde provins, 1,230 Rulr, återstoden
,, 410: — —
Transport: Rulr
133,616: 14. 10.
— 53 —
Transport: Rulr • 133,616: 14. 10.
Utaf anslaget för utdikning af Bongås/lon inom" Offerdals
socken i samma provins, 1,890 Hulr, återstoden „ 945:
„ för utdikning af Gisselåsflo inom Ovikens socken samt
Lockåsflo och Funäs myr inom Mysjö socken, äfvensom
Gubbhjertsmyr inom Hackås socken i samma
" provins, 1,900 Rulr, återstoden
— „ 025:
för utdikning af en myr vid flandogs by inom Liths
socken af samma provins, 1,580 Rulr, återstoden — „ 790:
„ för utvidgning utaf aftappningsarbetena vid Bodals,
Piprörs, Åhre och Ombäcks myrer inom Brunflo
socken af samma provins, 755 R:dr, återstoden - „ 155;
' „ för sänkning af Bredby sjön ginom Offerdals socken
af samma provins, 600 R:dr, hvaraf 120 Rulr förut
utbetalts, ----- » 060:
„ för utdikning af myrer inom Svegs socken i Herjeådalen.
, 2,250 Rulr, återstoden - - —- „ 1,125: — —
„ för myrutdikningar inom Hede socken af sistnämnde
provins, 1,825 li:dr, hvaraf förut 912 Rulr 24 sk. utbetalts,
- — -  » 056: 12.
— 17,122: 23. — =
„ för uttappning af Sandby sjön inom Wesslands socken
af Upsala län, 1,000 R:dr, återstoden
„ 106: 32. —
Det för detta arbetsföretag beviljade lån, 3,0110 Rulr,
utanordnades redan år 1843.
för upprensning af Sladaän och sänkning af Barknåre
eller Griggcbosjön inom Hållnäs socken af
samma län, 1,666 Rulr 32 sk., återstoden
„ 416: 32. —
Det för detta arbetsföretag beviljade lån, 3,333 judilh
sk., utanordnades år 1845.
„ för sänkning af Haserås sjön och upprensning af Lerby
och Snapperuds elfvar inom Mo och Amais socknar
af Elfsborgs län, 1,816 R:dr 26 sk. 8 rst., återstoden „ 616:26. 8.
Det för samma arbetsföretag beviljade lån, 3,600 Rulr,
utanordnades år 1846.
= 1,199: 42. 8. =
för aftappning af sjöa me Drafven och Bolmen inom
Wessbo härad af Jönköpings län och Sunnerbo härad
af Kronobergs Län, 4,950 Rulr, återstoden —— — „ 1,650: — —
Det för samma vattenaftappningsföretag beviljade län,
14,850 Rulr, utanordnades år 1847.
Det för utdikning af Mcllinge myr inom Ekstads och Sproge
socknar pä Gottland beviljade lån -  ,» 2,870: — —
Anslaget för uppförande af kyrkor samt inköp af ett prest
boställe
inom åen Carlstads stift tillhörande Finnmark „ 6,000: — —
Anslaget till garnisonsskolan i Christianstad för åren 1849
och 1850, till ersättning för skolans fordna inkomst af
portpenningar,. -  „ 480: — —
Transport: Rulr 150,272: 21. 6.
— 54 —
Under 1844
och 1845 år»
riksdag beviljade
oell
derefter från
Riksgäldskontoret
utbetalda
tillfälliga
statsutgifter.
Transport: Kalr 150,272: 21. 6.
1850 och 1851 års anslag för ombyggnad af Strömsholms
kanal och slussverk -  — 5j 100,000:
Summa Kalr 250,272: 21. 6.
Med tillagg af hvad som före den 15 Sept. 1849 blifvit
från Riksgäldskontoret utbetald t i anledning af 1841 års
extra statsreglering, enl. sednaste revisionsberättelse, sid. 59. „ 3,951,449: 38. 5
utgöra således alla härtill hörande utbetalningar, som utaf
nämnde verk blifvit verkställda intill den 15nästlidne September,
ett sammanräknadt belopp af  Kalr 4,201,722: 11. 11.
På sätt af nyss åberopade berättelser, sid. 05, inhemtas, hade före sednaste revisions
början, till följd af Rikets Ständers beslut vid 1844 och 1845års riksdag,
då beviljade tillfälliga statsanslag och lånesummor blifvit af Riksgäldskontoret utbetalda
med tillsammans  -
R:dr 2,929,618: 6. 9.
Sedermera, eller från och med den 15 September 1849
till medlet af September månad innevarande år, hafva genom
samma verk följande utbetalningar utaf omförmälde
anslags- och lånesummor blifvit ytterligare verkställda,
nemligen:
utaf anslaget för sänkning af Tösjön inom Tierps socken
af Örbyhus härad och Upsala län, 1,450 R:dr, återstoden „ 483: 16.
Det för samma arbetsföretag beviljade lån, 305R:dr
23 sk. 5 rst., utanordnades är 1846.
„ lånet för utdikning af Barsjökärret på Söder-nänöbys
ägor i Estuna socken af Lyhundra härad och
Stockholms län, 220 Kalr, återstoden
„ 110:
Det för samma företag beviljade anslag utan återbetalningsskyldighet,
200 R:dr, utanordnades år 1847.
„ för sänkning af sjön Björklången inom Nyeds socken
af Wermlands län, 2,200 Kalr, återstoden..
„ 1,100:
Det för detta sjösänkningsarbete beviljade anslag
utan återbetalningsskyldighet, 2,034 Kalr 24 sk., utanordnades
år 1846.
„ anslaget för utdikning af Stor-, Myckel-, Brunsvads-,
Stockhåls-, Ormhags-, Nyhytte-, Rönnbäcks- och
Knektebo-myrer inom Wika socken af Stora Kopparbergs
län, 500 Kalr, återstoden
„ 166: 32.
„ för åtskilliga vattenaftappningsarbeten inom Rogsta
socken af Forssa tingslag i Gefleborgs län, 2,946
Ralr, återstoden — n 1,473:
„ för aftappning utaf Bod- och Öfverämnstjernarne
inom Söderala socken af sistnämnde län, 1,266 Kalr,
återstoden
—  — ;> 5Q0:
„ för utdikning af Bondebo-ängen och aftappning af
Sjömyr åsjön inom Delsbo socken af samma län, 5,160
Kalr, återstoden
„ 1,290:
Transport: Kalr 2,934,741: 6. 9.
— 55 —
Transport: Ralr 2,934,741: 6. 9.
Utaf anslaget för utdikning af Déljetjern inom Tuna socken
af Wester-norrlands län, 600 R:dr, återstoden „ 200: — —
„ för utdikning af Grenås myrer och tjernar samt sänkning
af Håstsjön och Läsjön inom Hammerdals socken
i Jemtland, 5,800 Kalr, återstoden  — 1,450: — —
„ för utdikning af Björn- och Tortäng s-myr erna vid
Östersunds stad och Odensala by, inom Brunflo socken
af samma provins, 4,000 Kalr, återstoden
„ 2,000: — —
„ för utdikning af Kärrängs tjern vid Svartbyn inom
Öfver-Luleå socken af Norrbottens län, 600 Kalr,
återstoden Z1 8,873: =
Utaf anslaget för åtskilliga förbättringar å allmänna- landsvägen
inom Bro härad af Upsala län, 2,322 Ralr 24
sk., återstoden — „ 580: 30. —
för vägförbättring vid Gunboda., Ruggsätra och Dambro
backar inom Kidla och Akers socknar af Akers
skeppslag och Stockholms län, 3,500 Ralr, återstoden „ 1,166: 32. —
för vägomläggning vid Nyckelby-, Krok- och Gillinge-backarne
inom Angarns socken af Wallentuna.
härad och samma län, återstoden af den från 4,050
Ralr till 3,400 R:dr nedsatta anslagssumman,
„ 700: — —
för vägomläggningar inom Locknevi, Blackstads och
Hallingebergs socknar i Södra Tjust härad af Kalmar
län, 5,933 Kalr 16 sk., återstoden
„ 1,483: 16. —
för omläggning af allmänna landsvägen inom Hoby,
Åryds, Hällaryds och Asarums socknar af Bräkne
härad i Blekinge, återstoden af den från 3,800 Ralr
till 3,573 Kalr l sk. 2 rst. nedsatta anslagssumman, „ 576: 28. 3.
„ för omläggning af landsvägen vid Flathallalid inom
Ronneby socken af Medelstads härad i samma provins,
375 Kalr, återstoden  - — - „ 187: 24. —
för vägomläggning till undvikande af Toftabackarnc
inom Gårdsby socken af Norrvidinge härad och Kronobergs
län, 11,600 Ralr, återstoden
„ 3,736: 22. 8.
för omläggning af vägen mellan Breareds gästgifvaregård
i Tönnersjö härad af Hallands län och Wrä
»■ästgifvaregård i Sunnerbo härad af Kronobergs län,
15,711 Kalr 30 sk. 6 rst., återstoden
„ 2,624: — —
„ för omläggning af allmänna landsvägen förbi backarne
Grytingen och Klenåsbräckan inom Lakne härad
af Götheborgs och Bohus län, 1,480 Kalr, återstoden „ 740: — —
lor vägomläggning till undvikande af Qvistrums- och
Jonshögsbackarne norr om gästgifvaregården Qvistrum
i Tunge härad af samma län, 680 Kalr, återstoden... „ 340: — —
„ för omläggning af allmänna landsvägen till undvikande
Svenshögens backe mellan Smedseröds och Åsens
Transport: Kalr 2,950,626: 15. 8.
— 56 —
Transport: R:dr 2,950,626: 15. 8.
gästgifvaregårdar i Nordre och Fräkne härader af
samma län, 7,000 R:dr, återstoden -  „ 2,000: — —
Utaf anslaget för förbättring af allmänna landsvägen mellan
staden Hjo och hemmanet Borbäcks ägor inom Kåkinds
härad af Skaraborgs län, 1,852 R:dr 32 sk., återstoden „ 652: 32. —
„ för omläggning af vägen från Kedjeelfven till Christinehamn
förbi Alqvittern inom Bjurtjerns socken af
Carlskoga bergslag och Örebro län, 4,540 R:dr, återstoden
- -
„ 1,513: 16. —
„ för omläggning och förbättring af allmänna landsvägen
mellan Högboda och Lerhols gästgifvaregårdar
inom Jösse härad af Wermlands län, 10,750 R:dr,
återstoden —-  „ 2,687: 24. —
„ för dels sänkningars och flötverks anläggande invid
Clarelfven, till förekommande af landsvägens utskärning
i närheten af Carlstad, dels omläggning af landsvägen
vid Löfved inom Grafva socken af Carlstads
tingslag och sistnämnde län, 1,750 R:dr, återstoden „ 437: 24. —
„ för förbättringar å allmänna vägarne inom Svanskogs
socken af Gillbergs härad och samma län, 2,127 R:dr
30 sk. 10 rst., återstoden  ——
n 156: 43. 9.
„ för omläggning af vägen mellan staden Säther och
byn Backa inom Gustafs socken af Stora Kopparbergs
län, 5,333 R:dr 16 sk., återstoden
„ 888: 42. 8.
„ för omläggning af allmänna landsvägen mellan Born
orsbo och Smedjebackens gästgifvaregårdar inom
Norrberkes socken af samma län, 3,666 R:dr 32 sk.,
återstoden
„ 1,222: 10. 8.
„ för vägornläggning vid Wcstansjöbackarne inom Ytter
Hogdals
socken af Gefleborgs län, 350 R:dr, återstoden „ 58; 16. —
„ för ytterligare vägomläggningar inom Indals och Lidens
socknar af Wester-norrlands län, 9,900 R:dr,
återstoden  „ 1,980: — —
„ för omläggning, inom Alsens socken i Jemtland, af
vissa delar utaf allmänna landsvägen mellan Östersund
och Norska gränsen, återstoden af den från
10,160 R:dr till 7,760 R:dr nedsatta anslagssumman, „ 1,760: — —
„ för förbättring oell utvidgning af häradsvägen mellan
Krokums bro och Näskotts kyrka i samma provins,
730 R:dr, återstoden
365: — —
= 25,857: 26. — =
Utaf lånet för Götheborgs hamnbyggnad, 140,000 R:dr, hvaraf
tillsammans 28,000 R:dr förut utbetalts, ytterligare „ 28,000: — —
Det till inköp af 300 exemplar utaf Svenska Fornskriftsällskapets
samlingar för åren 1849 och 1850 beviljade
anslag
„ 1,400: — —
Transport: R:dr 2,993,748: 32. 9.
— 57 —
Transport: R:dr 2,993,748: 32. 9.
Utaf lånet till Christinehamns stads- och Varnums landt
-
församlingar, för uppbyggandet af den nya kyrkan i
nämnde stad, 25,000 R:dr
- - „ 15,000: — —
Således uppgå de, vid 1844 och 1845 års riksdag, å Riksgäldskontoret
anvisade och före den 15 nästlidne September
af detta verk bestridda tillfälliga statsutgifter
till en summa af  - -
R:dr 3,008,748: 32. 9.
varande anslagen till folkundervisningens befrämjande häruti likväl icke inberäknade.
Utaf de af Rikets Ständer, under 1847 och ISIS års riksdag, beviljade, till ständiga
statsbehofven icke hänförliga, utgiftssummor hafva, sedan medlet af September
månad 1849, nedannämnde belopp utbetalts, nemi.:
Utaf anslaget till ökade kostnader för 11. K. 11. Kronprinsens
hofhållning, 75,000 R:dr årligen
R:dr 131,250: — —
till arfvoden och expenser för Lagberedningen under
åren 1848, 1849 och 1850, 35,991 R:dr 32 sk., hvaraf
förut utbetalts 17,966 R:dr 32 sk.,  - „ 15,208: 16. —
„ till trycknings- och andra dylika kostnader för Lag
beredningens
arbeten, hvilket anslag vid 1847 och 1848
års riksdag förslagsvis beräknades till 4,371 R:dr 42 sk., „ 3,355: 39. 2.
= 18,564: 7. 2. =
Det vid samma riksdag beviljade ytterligare anslag till uppförande
af fängelser efter cellsystemet, 100,000 R:dr
årligen under åren 1849, 1S50 och 1851,  „ 300,000: — —
Återstoden af anslaget för Topografiska korpsens arbeten,
36.000 R:dr, eller 12,000 R:dr årligen under åren 1848,
1849 och 1850, —- —
— „ 16,000:
Dito af dito för fortsättande al byggnadsarbetena \\å Carlsborgs
fästning, 90,000 R;dr,' eller 30,000 R:dr årligen
under samma år
-  „ 30,000: — —
Dito af dito för fästning sbyggnadernas vid Waxholm. Carl
sten
oell Carlskrona fortsättning, 315,000 R:dr, eller
105.000 R:dr årligen under dito,  „ 120,000: — —
Anslaget för kompletterandet tå bestyckning en ä Waxholms
fästning, 8,283 R:dr 16 sk. årligen under dito,-  „ 24,850: — —
Dito för dito å Carlstens fästning, 16,560 R:dr dito under dito, „ 49,680: — —
Dito för anskaffning af redskaps-, rid-, anspanns- och stallpersedlar
för ett 6-pundigt fältbatteri, 6,666 R:dr 32
sk. dito under dito, - - -  „ 20,000: — —
Dito för nya gevärs anskaffning, 33,333 R:dr 16 sk. dito
under dito, -  „ 100,000: — —
Transport: R:dr 810,344: 7. 2.
Under 1847
och 1848 års
riksdag beviljade
och
derefter från
Riksgäldskontoret
utbekomna
anslags-
och lånesummor.
— 58 —
Transport: R-.dr 810,344: 7
Anslaget för anskaffande af reserv-fänghål stappar samt rengörings-
och söndertagningsverktyg för ändradegevär,
3,333 R:dr 16 sk., ärligen under samma år '  n 10,000:
Dito för slagkruthufvars tillverkning, 3,333 R.dr 16 sk.
dito under dito
10,000:
Dito för förstärkande af Beväringsmanskapets reservförråd,
26,666 R.dr 32 sk., dito under dito
M 80,(HK):
= 460,530: =
Återstoden af anslaget för nya dockbyggnadens i Carlskrona
fullbordande, 88,560 R.dr, eller 29,520,R.dr årligen
under ofvannämnde 3:ne år, _  n 29,520:
Dito af dito för nybyggnad af en ångkorvett eller 2:ne ånqbogseringsfartyg,
300,000 R:dr, eller 100,000 R:dr dito
under dito,
„ 209,500: —
Dito af dito för anskaffning af stenkol för flottans behof,
10,000 R.dr, eller 3,333 R:dr 16 sk. dito under dito, „ 5,000: —
Dito af dito för bombkanoners och projektilers anskaffande,
33,700 R:dr, eller 11,233 R.dr 16 sk. dito under dito, „ 14,740: —
Dito af dito för reparerande och förändring samt anskaffning
af gevär, 30,000 R.dr, eller 10,000 ll:dr
dito under dito,  w 17.500:
= 276,260. =
Återstoden af anslaget till aflöning för Styrelsen öfver allmänna
väg- och vattenbyggnad,er samt derunder lydande
Distriktchefer, 29,300 R:dr, eller 9,766 R:dr 32
sk. årligen under åren 1848, 1849 och 1850,  „ 12,208: 16
Dito af dito till rese- och undersökningskostnader samt expenser
fi)r allmänna arbeten, 30,000 R:dr, eller 10,000
R.dr årligen under dito,
„ 10,000: —
Dito af dito till arfvode för lärare och stipendier för elever
vid Mariebergs läroverk, till bildande afCivil-ingeniörer,
6,000 R:dr, eller 2,000 R:dr årligen under dito, „ 4,000: —
= 26,208: 16. — =
Dito af dito för amortering af det för linköpings hamnbyggnad
och Stångåns upprensning, enligt Kongl.
brefvet den 14 April 1837, upptagna län, 3,240 R:dr,
eller 1,080 R:dr årligen under dito,  „ 1,080: —
— 1080:
=
Länet för utvidgning och förbättring af hamnen vid Westerås „ 20,000: —
Dito för anläggning af hamn vid Wadstena
„ 32,000: —
Dito för uppmuddring af hamnen och segelrännan vid Christinehamn
„ 24,000: —
- 76,000: =
Transport : R:dr 1,289,832 : 23.
59 —
Anslaget
för förbättring af vägen öfver de
Transport:
å kronoparken
R:dr
Asen, mellan gästgifvaregården Alsike och Upsala,
belägna Knäppinge och Hammarby backar,
Utaf anslaget för omläggning af vägen förbi Mjölby och Mula
backar, i närheten af Mjölby gästgifvaregård, inom Vifolka
härad och Östergöthlands län, på vägsträckningen
mellan Linköping och Jönköping, 1,815 R:dr,
återstoden -  -
„ för vägomläggningar mellan Brinks och Kumla gästgifvaregårdar,
förbi Fiskare- och Sandbackarne vid
Norsholms Säteri, i Kimsta socken af samma Län,
„ för förbättring af landsvägen vid Borgs och Löths
backar, mellan Norrköping och Brinks gästgifvaregård,
inom samma län, 2,000 R:dr,
„ för omläggning af vägen mellan staden Grenna i Wista
härad af Jönköpings län och gästgifvaregården Ödeshög
i Lysings härad af Östergöthlands län, 23,233 R:dr
16 sk., hvaraf förut utbetalts
ytterligare
7,744 R:dr 21 sk. 4 r:st,
för landsvägens förbättring mellan staden Westervik
och gästgifvaregården Kårby inom Törnefalla socken
af Tjust härad och Kalmar län, 2,626 R:dr 36 sk., ,,
för förbättring af landsvägen i närheten af Carlskro
na,
medelst sänkning af Näktergals- och Sunna backarne
inom Blekinge län, 2,920 R;dr,
„
för omläggning af landsvägen vid Östra Hejetorps
backe inom Rödeby socken af Östra härad och samma
län, 1,048 R:dr, återstoden
„
för anläggning af en chaussé och dermed sammanhang
ägande brobyggnad öfver Rönne å vid Tranarp, inom
Qvidinge socken af Södra Asbo härad och Christianstads
län, 14,820 R:dr,
„
för omläggning af landsvägen mellan gästgifvaregårdarne
Ledhestra och Gullered, till undvikande af
backarne Hattåsliar inom Redevägs härad af Elfsborgs
län, 2,800 R:dr,
„
för några vägomläggningar inom Wäse härad af Wermlands
län, 1,550 R:dr,  -  „
för omläggning af vägen inom Husby socken af Sto
-
ra Kopparbergs län, Trän Säther och Hedemora till
Gefle, 6,800 R:dr, hvaraf förut utbetalts 2,000 R:dr,
Anslaget för vägomläggningar inom Ofvansjö socken af
Gefleborgs län — -
„ för vägomläggning inom Thorsåkers socken af samma
län
Utaf anslaget för omläggningar af allmänna landsvägen
mellan Gefle samt Harnäs lu uk och i närheten af Hvarfva
by inom Wahlbo socken af samma län, 4,250 R:dr
1,289,832: 23. 2.
2,371: 44. —
1,210:
860:
1,333: 16. —
7,744: 21. 4.
1,313: 18. —
1,946: 32. —
698: 32. —
9,880:
2,000:
1,033: 16. —
4,000:
2,950:
2,666: 32. —
3,250:
Transport: R:dr 1,333,150: 42. 6.
— 60 —
Transport: R:tlr
Utaf anslaget för omläggning af landsvägen mellan Sundsvall
och Östersund, förbi Kungsgårds och Näfstabackarne,
inom Selångers socken af Wester-norrlands län, 1,400
R:dr
„
,, för anläggning och förbättring af åtskilliga broar
och trummor å allmänna landsvägen förbi byn Staa,
inom Åhre socken i Jemtland, till Norska gränsen,
4,161 R:dr 8 sk., -  „
„ det för nämnde brobyggnader och reparationer beviljade
ytterligare anslag, 5,063 R:dr 8 sk.,  „
Utaf anslaget för anläggning af en ny landsväg, utmed sjön
Gesunden, från Stuguns förbi Strömnäs gästgifvaregård
till den vid östra ändan af samma sjö mötande
landsväg, inom Ragunda pastorat i sistnämnde provins,
14,800 R:dr, - - — „
= 61,328: 16. 8. =
Anslaget till slöjdexpositioners befrämjande för åren 1848,
1849 och 1850,1000 R:dr årligen,
„
Utaf anslaget till premier åt ägare af kreatur utaf ut
märktare
slag för dito dito, återstoden
„
„ fö r Skeppshgggeri-institutet i Carlskrona, 3,333 ll:dr
16 sk. årligen från och med 1849, hvaraf förut utbetalts
1,166 R:dr 32 sk.,'
„
Utaf förslagsanslaget till bestridande af kostnaderna för
kolonien S:t Barthelemys förvaltning, 18,00011 :dr, eller
6,000 R:dr årligen under åren 1848,1849 och 1850,
hvaraf förut utbetalts 4,448 R:dr 18 sk. 5 r:st., - — ,,
„ anslaget till kostnaden för utskrifningen af registratur
inom Kongl. Kansliets afdelningar, för Riksarkivets kompletterande,
6,000 R:dr, eller 2,000 R:dr årligen under
åren 1848, 1849 och 1850,  --  „
,, de för Nationalmuscibyggnadens påbörjande och
fortsättande, viri 1844 och 1845 samt 1847 och 1848
års riksdagar, till utgående från Riksgäldskontoret anvisade
anslagssummor, utgörande tillsammans 300,000
R:dr, hvaraf under åren 1846 och 1847 utbetalts
60,000 R.dr,
-
„
Anslaget för inköp af boställe ät Predikanten i Lekvattnets
kapellförsamling inom Fryksände socken af
Wermlands län
„
,, för bebyggandet af prestbostället inom nyssnämnde
församling och inom Bogens kapellförsamling i Gunnarskogs
socken af samma län
.,
Utaf anslaget till Serafimer lazar ettets ersättande för minskad
inkomst genom tolag å Finska varor, 13,500 Ralr, eller
4,500 R:dr årligen för åren 1849,1850 och 1851, återstoden „
Lånet för reparerandet af Linköpings domkyrka  ,,
1,333,150: 42
933: 16
3,894: 24
3,375; 21.
9,866: 32.
3,000: —
1,000: —
3,632: 38.
22,262: 15.
3,500: —
106,000: —
1,000: —
5,600: —
11,250: —
20,000: —
Transport: R.dr 1,528,465: 45.
— 61 —
Transport: R:dr 1,528,465: 45. 5.
Utaf länet för återuppbyggandet af den, i Juni månad 1847,
nedbrunna del af staden Christianstad, 100,000 R.dr,
återstoden
- - -  „ 26,666: 32. —
Tillsammans R:dr 1,555,132: 29. 5.
Enligt den i 1849 års revisionsberättelse, sid. 65—66
meddelade uppgift å de, till och med den 15 September samma
år, på grund af Rikets åren 1847 och 1848 församlade
Ständers beslut, utaf Riksgäldskontoret utbetalda lån och
tillfälliga statsanslag, utgjorde desamma, utom anslagen
till folkundervisningen,
„ 780,863: 15. 10.
hvadan alla på nyssbemälte Ständers beslut grundade och af
Riksgäldskontoret, intill medlet af nästlidne September månad,
verkställda utbetalningar uppgå till ett sammanräknadt belopp af R:dr 2,335,995: 45. 3.
Till folkundervisningens befrämjande hafva, under tiden frän medlet af September
månad 1849 till samma tid innevarande år, här nedan uppgifne anslagssummor
blifvit från Riksgäldskontoret reqvirerade och till Kongl. Statskontoret utbetalda,
nemligen:
Utaf 1845, 1846, 1847 och 1848 års anslag för Seminarierna
till Folkskolelärares bildande, 9,100 R:dr ärligen, eller
tillsammans 36,400 R:dr, hvaraf förut utbetalts 34,100 R:dr, R:dr 1,200: — —
„ samma års anslag till stipendier ät elever vid dessa
Seminarier, 12,000 R:dr årligen eller tillsammans 48,000
Ralr, hvaraf förut utbetalts 46,943 R:dr 16 sk., ytterligare „
„ det vid 1844 och 1845 års riksdag reserverade belopp
af dessförinnan anvisade medel till understöd för folkskolelärares
a/lönande under 1844 och föregångna år,
50,000 Ralr, hvaraf förut utbetalts 5,342 R.dr 41 sk.
10 rst., - -
J}
„ 1845, 1846, 1847 och 1848 års anslag för samma föremål,
20,000 Ralr årligen eller tillsammans 80,000 Ralr,
hvaraf förut utbetalts 36,318 R:dr 23 sk. 7 rst., ytterligare „ 4,692: 18. 3.
„ 1849, 1850 och 1851 års anslag för dito, 20,000 R:dr
årligen eller tillsammans 60,000 Ralr,  „ 38,749: 29. 4.
„ sistnämnde års anslag till Folkskolelärare-seminarierna,
9,100 Ralr eller tillsammans 27,300 Ralr, hvaraf förut
utbetalts 3,466 Ralr 32 sk.,  - „ 20,533: 16. —
„ samma års anslag till stipendier ät elever vid nämnde
Seminarier, 12,000 Ralr årligen eller tillsammans 36,000
R:dr, hvaraf förut utbetalts 12,000 Ralr, ytterligare „ 23,500: — —
900:
27: 37. 4.
Utbetalda an
slag till folk
undervisningens
befräm
jamie.
Brister och
besparingar
a förslagsanslagen
saint
öfverskott a
statsinkomsterna.
— 62 —
Ehuru Riksgäldskontoret, under den efter sednaste statsrevision förflutna tid,
icke behöft vidkännas någon utbetalning för godtgöråndet af uppkomna brister uti
riksstatens förslaqsanslaq, emedan desamma blifvit ersatta utaf öfverskotten ä stats
i * I 1 *— • * • i i - -
umnt ci oatia mai of verstwtten a stats
verkets
inkomster, hafva Revisorerne dock ansett sig, i likhet med hvad uti föregående
revisionsberättelser angående Riksgäldskontoret iakttagits, jemväl i denna berättelse
böra uppgifva beloppet af de brister uti omförmälde anslag, sorn sålunda
blifvit ersatta och Riksgäldskontoret i öfverskottsliqviderna påförda.
Enligt den, efter afslutandet af 1847 års rikshufvudbok, i Oktober månad 1849
Riksgäldskontoret tillställda liqvid, angående statsverkets öfverskott samt bristerna
och besparingarne å förslagsanslagen för förstnämnde år, uppgingo ifrågavarande
brister till ett belopp af
R:dr 736,610: 29. —
hvilket öfversteg besparingarne å samina anslag
„ 35,606: — 4.
med
R:dr 701,004: 28. 8.
Jemlikt samma liqvid, utgjord^ öfverskottena å 1847 års statsinkomster
R:dr 800,132: 6. 9.
eller, efter afdrag af derå anordnade utgifter
„ 28,093: 21. 11.
ett återstående belopp af
_ R:dr 772,038: 32. 10.
hvaraf från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öf
verlemnats
71,034: 4. 2.
eller skillnaden emellan den behållna öfverskottssumman och
nyssuppgifna belopp
ll:dr 701,004: 28. 8.
hvarmed bristerna a förslagsanslagen öfverstego besparingarne.
Uti enahanda på 1S4S års rikshufvudbok grundade och under September 1850
till Riksgäldskontoret aflemnade liqvid, funnos bristerna å meranämnde anslag för
ar 1848 upptagna till
R:dr 509,700: 28. 4.
samt besparingarne å samma anslag deremot till  „ 51,890: 12. 4.
hvadan skillnaden häremellan utgjorde -
R:dr 457,810: lti. —
De i denna liqvid Riksgäldskontoret godtgjorda öfverskott ä 1848 års statsinkomster
uppgingo åter till ej mindre än
R:dr 1,142,533: 11. 6.
och öfverstego således de Kontoret deremot påförda anord
ningarne
å dessa öfverskott  -  „ 23,857: 23. 4.
med  -
— R:dr 1,118,675: 36. 2.
deraf Riksgäldskontoret, sedan bristerna å förslagsanslagen
utöfver besparingarne blifvit ersatta med
„ 457,810: 16. —
fått, jemte liqviden, emottaga den återstående behållningen R.dr 660,865: 20. 2.
Efter det Rikets Ständer vid ISIS ära
ing förhöjt beräkningen af de
R:dr 199,201: — —
hvaremot besparingarne å samma anslag uppgingo till
„ 91,712: 4. —
och var skillnaden emellan dessa brister och besparingar således
endast  R:dr 107,488: 44. —
— 63 —
Då nu öfverskottena å statsverkets inkomster för år 1849 bestego sig till
R:dr 977,022: 47. 6.
samt de å samma öfverskott anordnade utgifter icke utgjorde
iner än  — „ 17,974: 13. 6.
så har den behållna öfverskottssumman -
R:dr 959,048: 34. —
efter afdrag af det till nyssberörde bristers godtgörande erforderliga
belopp
„ 107,488: 44.
under nästlidne Oktober månad, blifvit från Kongl. Statskontoret
till Riksgäldskontoret öfverlemnad med
R:dr 851,559: 38. —
De, till statsbehofvens fyllande för åren 1849 och 1850, å Riksgäldskontoret anvisade
summor, utgörande för hvartdera året 1,318,530 R:dr, och hvilket årliga belopp
det ålegat detta verk att, efter Mars månads ingång, Kongl. Statskontoret tillhandahålla,
hafva, i enlighet med Kongl. Statskontorets derå gjorda reqvisition er,
vid nedannänmde tider blifvit af Fullmäktige utanordnade och fran Riksgäldskontoret
utbetalda, nemligen:
1849 ars staisfyllnadssumma.
Under December 1849 med
R:dr
„ Februari 1850 med -  „
„ Mars samma år med
„
och under September samma år med' — —  „
600,000:
200,000:
318,530:
200,000:
Tillsammans R:dr 1,318,530
1850 års staisfyllnadssumma.
Under September 1850 med
R:dr
„ December samma år med
„
„ Mars innevarande år med - — - —  „
och under nästlidne Augusti månad med
»
200,000:
400,000:
200,000: - —
518,530:
Tillsammans l?:dr 1,318,530:
Utaf den, till samma belopp, för detta år bestämda statsfyllnadssumma var vid
innevarande månads början icke något utbetaldt.
Utbelalaingar
utaf
statsfyllnadss
lunman.
Till Kongl. Statskontorets ersättande för utgifna förskott till kostnader vid karantänsanstalter
emot kolerafarsoten samt till bestridande af ytterligare ifrågakommande
dylika utgifter, har Kongl. Maj:t, funnit nödigt, i stadgad ordning, lyfta följande
belopp utaf den, jemlikt regeringsformens 63 §., vid 1847 och 1848 års riksdag
anvisade och för andra högst vigtiga och angelägna ändamål, än rikets försvar,
afsedda kredi/ivsumma af 500,000 B:dr, nemligen:
Enligt Kongl, brefvet den 2 November 1849,
R:dr 100,000:
och enligt Kongl, brefvet den 11 November 1850,  „ 200,000:
eller tillsammans R:dr 300,000:
varande alltså, med tillägg af det belopp,
150,000:
som, redan under år 1848, för enahanda utgifter lyftades, R:dr 450,000:
utaf sagde kreditivsumma använda till karantänskostnader.
Lyftade och
återbetalda
kreditiv
-
— 64 —
För undsättningar
i
missväxtår
afsedda
oell till Riksgäldskontoret
öfverlenmade
medel.
I ytterligare afräkning å det särskilda kreditiv af 2,000,000 R:dr, som under ofvannämnde
riksdag beviljades till bestridandet af kostnaderna för 184S års krigsrustningar,
har, under nästlidet år, reqvirerats och af Riksgäldskontoret utbetalts en
summa af 80,000 R:dr; utgörande, pä sätt redan förut i denna berättelse är anfördt,
bela det lyftade kreditivbeloppet 1,830,000 R:dr.
Utaf det till utgående från Riksgäldskontoret likaledes anvisade och, under sednast
förflutna riksdag, från 300,000 R:dr till 150,000 R:dr nedsatta kreditivet för inhemska
fårskötselns och ullproduktionens befrämjande, bar, under år 1849, utbetalts
ett sammanräknadt belopp af  -  R:dr 46,160:
och under år 1850
-
„ 47,270: — —
samt under innevarande år, intill medlet af September månad, „ 85,630:
För de af sistnämnde kreditiv lyftade summor bar Riksgäldskontoret, såsom
ränta, hvilken skall af ulldiskontfonden godtgöras efter 3 procent årligen, uppburit
nedanstående belopp, nemligen:
under år 1849, för den nästföregångna år begagnade kreditivsumma, R:dr 769: 39. 7.
under dr 1850, för dito dito,  -
„ 86(5: 35. —
och under innevarande år, lör dito dito,
„ 1,022: 9. 7.
Å det kreditiv, som vid 1828, 1829 och 1830 års riksdag först beviljades pir
underlättande och befrämjande af ackordsregleringen inom Arméen och hvars sedermera
oförändradt bibehållna belopp utgör 100,000 R:dr, hafva följande 2:ne summor,
sedan 1849 års statsrevision, blifvit återbetalda, nemligen:
i December månad nyssberörde år
R:dr 5,000:
och i Januari månad innevarande år — - - ,, 4,906: 32. —
hvarefter det återstående beloppet utaf de å detta kreditiv uttagna medel utgör
21,193 R:dr 2 sk. 8 rst.
Genom 2:ne, under sistlidet och innevarande år verkställda, återbetalningar å kreditivet
för bestridandet af de kostnader, hvilka föranleddes utaf 1848 års garnisonsförstärkning
här i hufvudstaden, har Riksgäldskontorets fordran för detta, med
hela sitt belopp, 150,000 R:dr, utbetalda, kreditiv minskats till R:dr 112,345»: 24. 9.
Eldigt Kongl. Maj:ts, tid efter annan, till Fullmäktige derom aflåtna nådiga bref
samt Kongl. Statskontorets gjorda reqvisitioner, hafva utaf den, under åren 1848 och
1849, med tillsammans 650,000 R;dr i Riksgäldskontoret deponerade och till behofvandes
undsättning vid inträffande missväxter afsedda behållning, hvilken uppkommit
genom tullafgifter å utländsk spanmål samt liqviderade undsättningsskulder, från
sistnämnde verk utbetalts:
under Januari månad 1859, till understöd för Jemtlands läns invånare, i anledning
af 1849 års missväxt inom denna provins,  -  R;dr 43,000: — —■
under Februari 1850, till understöd för Lappmarksförsamlingarne
inom Westerbottens län, efter den derstädes nästföregängne
år inträffade missväxt,
- — - - ,> 11,500: —
och under Maj 1850, till understöd för invånarne i Fryksdals
öfre tingslag af Wermlands län, i anseende till den missväxt,
som år 1849 jemväl inom denna ort inträffat,
„ 5,000: —
tillsammans R:dr 59,500:
— 65 —
Härförutan och sedan ytterligare influtna dylika medel, utgörande 150,000 R:dr,
under innevarande års sommar, blifvit till Riksgäldskontoret öfverlemnade, bar Kongl.
Statskontoret, i nästlidne Oktober månad, derifrån åter reqvirerat och utbekommit en
summa af 100,000 R:dr, hvaraf 35,500 R:dr voro af Kongl. Maj:t i nåder anvisade
för anskaffningen af brödföda och utsäde åt behöfvande inom Norrbottens län, i anledning
af den detta år der inträffade missväxt, samt återstoden skulle erfordras för
flera förväntade utbetalningar af undsättningsmedel till andra, under samma år, af
missväxt hemsökta orter. Följaktligen utgör det belopp utaf ifrågavarande medel,
som nu finnes i Riksgäldskontoret innestående, 640,500 R:dr.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers, uti 139 och 141 §§. af 1848 års reglemente
för Riksgäldskontoret, meddelade föreskrifter: att de för Kontorets utgifter
anvisade inkomster och kontanta tillgångar skulle, medelst uppköp eller belåning af
åtskilliga inrättningars obligationer förräntas och hållas allmänna rörelsen tillhanda,
intilldess desamma behöfde användas för de utbetalningar, som voro Riksgäldskontoret
ålagda, hafva Fullmäktige, under vårtiden och sommaren sistförlidet, och innevarande
år, gått i ytterligare författning om sådan förräntning af en del utaf Riksgäldskontorets
i Rikets Ständers Bank då innestående behållning; för hvilket ändamål
Fullmäktige genom tidningarne meddelat allmänheten underrättelse derom, att
de i åberopade §§. uppräknade räntebärande obligationer kunde tills vidare utaf Riksgäldskontoret
uppköpas eller belånas; hvarvid Fullmäktige, med tillkännagifvande af
de för dylika uppköp och lån utaf Rikets Ständer föreskrifna vilkor och bestämmelser,
tillika förklarade, att de obligationer, hvilka af Riksgäldskontoret uppköptes,
skulle löpa med minst 4£ procents ränta samt icke vara uppsagda eller utlottade till
inlösen inom kortare tid, än en månad; och skulle de 4£ procents obligationer, som
icke redan blifvit uppsagda eller utlottade, när som helst, vara här i hufvudstaden
hos obligationsutgifvarnes ombud uppsägbara till inlösen efter minst en och högst
sex månaders förlopp. Derjemte blef, i afseende på obligationers belåning, stadgadt,
att sådana lån icke meddelades å mindre belopp, än 1,000 R:dr, eller på andra summor
derutöfver, än fulla 100 R:dr, och icke på längre tid, än sex månader, eller kortare,
än en månad, samt endast på hela eller halfva månader.
Under fortgången af den sålunda beslutade och i öfverensstämmelse dermed
verkställda förräntningen af de för Riksgäldskontorets utgifter icke erforderliga kontanta
medel, hafva för detta verks räkning uppköpts:
i Maj, Juni, Juli, Augusti och September månader sistlidet år, 394 st. 5 eller 4£
procents obligationer å ett sammanlagdt belopp af
R:dr 378,550:
samt under de 4 förstnämnde månaderna innevarande är, 1,010 st.
obligationer, med enahanda räntefot, a ett kapitalbelopp af „ 915,000:
Summa 1,404 obligationer å R:dr 1,293,550:
hvarförutan, emot hypothek af dylika obligationer, under dessa begge år utgifvits 4
särskilda lån å tillsammans 13,300 R:dr.
Sedan början af December månad 1849, hafva nedannämnde, Riksgäldskontoret
då tillhöriga, räntebärande obligationer, efter skedda uppsägningar å obligationsutgifvarnes
sida, blifvit infriade, nemligen:
9.
Förräntande!
af Riksgäidskontorets
kontanta
behållning.
Riksgäldskontoret
tillhöriga
räntebärande
papper.
Inventering
af de onder
Fullmäktiges
värd förvarade
handlingar.
— 66 —
190 st. 5 procents obligationer å tillsammans
Hulr 145,000:
samt 312 st. 4^ procents obligationer a
M 238,000: —
S:ma 502 st. obligationer a
—
R:dr 383,000:
Efter afdrag af de vid obligationsuppköpen redan upplupna, fastän icke förfallna
och derföre af Riksgäldskontoret förskottsvis godtgjorda, räntor, har den ränteinkomst
detta verk åtnjutit genom uppköp och beläning af ofvannämnde inrättningars
obligationer utgjort:
under ät- 1849
Kalr 37,880: 30. 5.
„ är 1850
„ 55,986: 15. 5.
och „ Januari med September månader innevarande år  „ 44,620: 46. 8.
Summa Kalr 138,487: 44. 6.
Dä de uppköpta och Riksgäldskontoret för närvarande tillhöriga samt under
Fullmäktiges värd förvarade obligationer, den 4ale i denna månad, af Revisorerne inventerades,
belunnos desamma utgöras af:
157 st. Bruksägarnes Hypothekskassan 4.) procents obligationer, hvilka förfalla
till inlösen efter 3 månaders föregången uppsägning, ä tillsammans
Kalr 104,000: — —
50 st. Skånska. Hypothrksföreningens 5 procents obligationer,
med 6 månaders uppsägningstid, ä
Hulr ' 50,000:
1,194 st. samma Hypotheksförenings
4^ procents obligationer,
med enahanda
uppsägningstid, å
„ 1,132,500: ^ |JS2,5(M):
5 st. Östgötha llyp o t höks fö renings 5 procents obligationer,
med dito, å
Ralr 5,000:
471 st. sistnämnde Hypotheksförenings
4.J procents obligationer,
med dito, å
„ 471,000:  476 (KM):
8 st. Smålands och Hallands Hypotheksförenings 5
proc:s obligationer, med dito, å Ralr 8,000:
359 st. samma Ilypotheksförenings
4] procents obligationer,
med dito, å
„ 314,050:  333 ()5():
33 st. Nga Trollhätte, kanalbolags 5 procents obligationer,
med dito, å
„ 30,000: — —
S:ma 2,277 st. obligationer å tillsammans
Ralr 2,114,550: — —
Jemte nu uppräknade obligationer, hafva Revisorerne, vid samma tillfälle, inventerat
öfriga niider Fullmäktiges värd förvarade handlingar, oell hafva Revisorerne
härvid funnit alla dessa obligationer och handlingar omsorgsfullt ordnade och
vårdade samt både till antal och beskaffenhet öfverensstämmande med den deröfver
upprättade samt af Revisorerne genomgångna förteckning; hland nämnde handlingar
befanns det förseglade konvolut, som innehåller Rikets sednast församlade Ständers
anordning å det så kallade stora kreditivet.
— 67 —
Vid jemväl anställd inventering af de till Riksgäldskontoret afgifna eller öfverlemnade
skuld- och borgensförbindelser för beviljade och utbetalda byggnads- och
vattenaftappnings- m. fl. län, hvilka förbindelser, äfvensom de af Kongl. Maj:t i
nåder godkända säker hetshandling arne för fullgörandet af sådane arbetsföretag, sorn
med allmänna medel blifvit understödda, förvaras af Riksgäldskontoret.s Kommissariat,
har någon anmärkning icke förekommit i afseende å det skick, deruti omförmälda
förbindelser och handlingar sig befunno, samt det sätt, hvarpå desamma voro
ordnade och vårdade; men Revisorerne hafva härvid saknat en antecknings- eller så
kallad vigilansbok öfver de personer, som i egenskap af låntagare eller löftesmän
åtagit sig betalningsansvaret för sådana till vattenaftappningsarbeten utgifna lånebidrag,
hvilka icke i sammanhang med allmänna kronoutskylderna varda utaf vederbörande
jordägare återbetalda. Dock som, enligt hvad Revisorerne inhemtat, fråga om
särskilda stadganden, angående sättet för besörjandet af den i afseende på bemälte
personer erforderliga lånevigilans, redan blifvit väckt och nu är på Fullmäktiges afgörande
beroende, hafva Revisorerne ansett sig icke behöfva hos Rikets Ständer
göra någon framställning i sagde hänseende.— Dessutom hafva Revisorerne genomgått
och inventerat de under Kommissariatets vård befintliga borgensförbindelser för
erläggandet af bevillningsafgift,erna för sådan afgift underkastade testamenten,
hvilka vid domstolarne här i hufvudstad en blifvit bevakade; hvarjemte Revisorerne
granskat det öfver sistnämnde förbindelser förda särskilda diarium; och har ej heller
vid denna inventerings och gransknings verkställande någon anledning till anmärkning
förekommit.
Enligt den till Revisorerne af Riksgäldskontorets Ombudsman afgifna berättelse
om Kontoret rörande rättegångs- och utsökningsär enden, har bemälte tjensteman, sedan
början af September månad 1849, handlagt 85 sådana ärenden, af hvilka
41 blifvit afslutade och 44 bero på vederbörande domstolars och myndigheters pröfning
eller vidtagandet af ytterligare åtgärder från Ombudsmannens sida. Derjemte
har samme tjensteman besörjt ej allenast de 120 inteckningsförnyelser, som uti sednaste
revisionsberättelse finnas omförmälda, utan äfven andra förnyelser af åtskilliga
till Riksgäldskontorets säkerhet meddelade inteckningar sand af detta verk mottagna
skuld- och borgensförbindelser; varande likaledes, under sagde tid, bevakningar af
Riksgäldskontorets fordringsanspråk genom Ombudsmannens försorg verkställda i
17 konkurs- eller årsproklama-mål.
Så vidt Revisorerne af förevarande berättelse kunnat inhemta, har under den
tidrymd, hvarom nu är fråga, Riksgäldskontorets rätt och talan i afseende pä de i
•samma berättelse upptagna ärenden blifvit vederbörligen iakttagen.
Slutligen och enär Revisorerne funnit, att Fullmäktige i Riksgäldskontoret, vid
alla sina åtgärder, med fullkomligt nit och ospard möda uppfyllt de af Rikets Ständer
dem lemnade föreskrifter, tillstyrka Revisorerne, att. Fullmäktige må. erhålla decharge
för sina i protokollerna antecknade beslut och åtgärder under den tid, hvilken
den nu slutade granskningen af Riksgäldskontorets förvaltning omfattat.
Inventering
af de hos
Kommissariatet
befintliga
lane- och
säkerhetshandlingar.
Riksgälds
kontoret.
?
rättegångs
och
utsökning*-
ärenden.
Decharge.
— 68 —
Ziffer
uppgift*™».
För alla i denna berättelse förekommande zifferuppqifter ansvarar den Sekreterare,
som under granskningen af Riksgäldskontorets förvaltning och räkenskaper
varit hos Revisorerne anställd.
Stockholm den 13 December 1851.
Få Ridderskapets och Adelns vägnar:
G. F. LILJENCRANTS.
J. Å. NORDENFELDT.
C. D. AROSENIUS.
A. P. TRANEUS.
F. A. RINMAN
F. BEHM.
J. SAMUELSSON.
ERIK ANDERSSON
A. R. LEUHUSEN.
C. af GEIJERSTAM.
På Preste-ståndets vägnar:
JOHAN EKSTRAND.
ANDERS SANDBERG.
På Borgare-ståndets vägnar:
A. VV. BJÖRCK.
C. VV. SPÅNGBERG.
På Bonde-ståndets vägnar:
P. SAHLSTRÖM.
A. ERIKSON.
G. STIERNGRANAT
S. G. v. TROIL.
L. GRÖNWALL.
J. M. MALMSTEDT.
GUSTAF PETERSON.
G. DUFVA.
OLA MÅNSSON.
PEHR EDÉN.
C. €*. Stuart.
Bilaga till IIihets Ständers, år ISöl församlade, Revisorers Berättelse, angående granskningen af Biksgäldsvcrket.
s
I
Sammandrag ur Riksgälds-ltontorets räkenskaper för åren IH49 och IBaO, utvisande della Verks
Inkomster och Utgifter under nämnde år.
Inkomster:
Allmän bevillning  —
.
Observations-medel  -
Stämpel-afgift för spelkort  -
Dito för tidningar
= 2,002,424: 33. 6. 1,958,728: 19. -
Afgift till bestridande af ISIS års krigsrustningskostnader
' = 305,359:. 12. 6. 313,687: 18. 3.
N^ff^e/S-ii/m-skillingar  - - v
Lösen för å skattejorilen växande ekar -
= 4,688: 30. 9. 6,843:17. 2.
Kapital-inbetalningar ä för vissa föremål eller under längre tid beviljade lån
Räntor å dessa lån
= 78,097: 26. 5. 96,088: 9. —
Återbetalning utaf de, till garnisonsförstärkningen i lnifvudstaden år 1838, å mindre
kreditivet lyftade medel
Dito å det, till dito år 1848, beviljade särskilda kreditiv - -
Dito å kreditivet för befrämjande af ackordsreglering en inom Arméen
Dito å kreditivet för fårskötselns och ullproduktionens befrämjande
Godtgjord ränta för de å sistnämnde kreditiv lyftade medel  -
= 74,117: 5. 2. 79,876: 35. -
Återbetalningar utaf tills vidare förräntade medel - -
Räntor å dylika medel
= 483,101: 32. 5. 227,441: 38. 8. -
Inbetalning af 2:ne utaf Landskamreraren S. Selling förskingrade brudgåfvovinster,
jemte ränta, -
Ersättning af förskott till brandförsäkringsafgifter af egendomar, intecknade för
Ersatta lagsöknings- och intecknings-kostnader
Influtna medel å Riksgäldskontorets forlagsfond till f. d. General-Assistanskontoret
= 4,764: 32. 8. 2,137: 27. 9.
Återbetalning å det vid 18:34 och 1835 års riksdag anvisade bidrag för en vattenledning
till Carlskrona
—
Återbetalning af de för 2:ne vatlenaftappningsarbeten beviljade och utbekomna
anslag - -
Besparingar å 1847 och 1848 årens anslag till understöd vid fattigvården -  —
Besparing å anslaget till premier åt ägare af kreatur utaf utmärktare slag,-
- = 654: 38. — 6,196: 9. 11.
Aflemnade behållna öfverskott å statsverkets inkomster
= 71,034: 4. 2. 660,865: 20. 2.
Utaf Manufaktur-diskontens väntevinst för åren 1848 och 4849
„ salpeterfo?idens samlade kapital-behållning - - -
„ Rikets Ständers Banks, sedan 1845 års början upplupna, vinst. ,
= 1,168,000:  968,000:
Deponerade undsätta ing sm edel
-
= 450,000:
Upplånta medel för IS4S års krigsrustningskostnader
- 57,986: 44. —
För 2:ne försålda ulliusbyggilader m. m
För försålda tryckta riksdagshandlingar
737. 25. 4 45: 17. 1.
Ar 1S4».
1,945,930:
5,126:
30,370:
20,997.
305,359:
3,249:
1,438:
50,507:
27,590:
32,107:
5,000:
36,240:
769:
437,800:
45,301.
68.
4,687:
7:
20.
22.
6.
32.
12.
42.
35.
17.
9.
13.
39.
32.
46.
39.
42.
Utgifter utöfver inkomster år 1850
400
254:
71,034:
14,000
200,000:
954,000:
450,000:
57,986:
737:
44.
25.
10.
11.
1.
4.
7.
4r 1SSO.
2.
4.
1,900,996:
5,303:
30,625:
21,802.
313,687:
5,363:
1,480:
55,638:
40,449:
35,000.
44,010:
866:
164,100.
63,143.
304:
469.
1,363:
4,099.
1,216.
269:
611:
660,865:
14,000:
954,000:
45:
652,744
9.
44
36.
25.
18.
11
5
10.
46.
35
38.
(i.
42.
27.
19
32.
5.
1.
20.
17
42
Utgifter:
Årligt ränte-anslag till Hans Majst Konungen
Anslag till statsbehofvens fyllande
Brister i de å riksstat en uppförda förslags-anslåg  -
■= 1,327,804: 41. — 1,518,530:
Under 1840 och 1S41 års riksdag beviljadt extra statsanslag för uppförande af
en ny fängelsebyggnad i Stockholm . - ,
Dito dito' för upprensning af ljusne eif vid Landaforssen i Gefleborgs län -
Dito dito för vattenkommunikationer och hamnbyggnader
Dito dito för landsväyarnes omläggning och förbättring
Dito dito för vatt'enaftappningar och odlings företag, utom härtill utgifna lån,
Dito dito för praktiska Skeppsbyggeri-instituters inrättande -
Dito dito för uppförande af kyrkor samt inköp af ett prestboställe inom Carlstads
stifts Finnmarker
Särskildt anslag till Garnisonsskolan i Christianstad  -
Understöd till rotehållarne inom Norrbottens län, motsvarande den åren 1840—1846
till statsverket influtna rotefrihctsafgift af nyhemman inom samma län,  -
Ersättning till Postverket för postskjutslegans förhöjning
= 172,532: 23. 10. 79 133: 23. 6.
ning och Förbättring
Dito dito för inköpandet af Fornskriftssällskapets årliga samlingar -
= 33,243: 10. 11. 10,306: 26. 3.
Under 184/ och 1848 års riksdag beviljade utgifter för Skeppsbyggeri-insfituiet
i Carlskrona
Dito dito för Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning —
Dito dito till aflöning och expenser samt tryckningskostnader för Lagberedningen
Dito dito för uppförande af fängelser efter cellsystemet  1  -
Dito dito för försvarsverket till lands  - :
Dito dito för dito till sjös
Dito dito till aflöning för Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader
samt rese- och unåersökningskostnader virf allmänna arbeten
Dito dito till arfvode och stipendier för Civil-iny enior ers bildande  -
Dito dito till amortering af ett hamnbyggnadslån  :
Dito dito till hamnbyggnaden vid Lidköping
Dito dito till anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar
Dito dito till slöjd-expositioners befrämjande -
Dito dito till premier åt kreatursägare
Dito dito för restitution af utmarksskatten på Öland
Dito dito för dito af bevillning för åtskilliga ä Minister-staten, under åren 1836—
1846, uppburna löner oell pensioner m. m
Dito dito till förekommande af slottsbyggnadens i Wadstena ytterligare förfall
Dito dito för ersättandet af kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader
Dito dito för reparationer oell bokhyllors uppsättande i några rum inom Riksarkivets
hus m. m.  -
Dito dito för fullbordande af den åt Witlerhets-, Historie- och Antiqvitet s-akademien
upplåtna lokals inredning m. m
Dito dito för fortsättande af Naiionaf-mnseibyggnaden -
Dito dito till inköpandet af Ingeniören Wåhlbergs naturhistoriska- samlingar
Dito dito till ombyggandet af Veterinär-inrättningens i Stockholm smedja
Dito dito till bebyggandet af predikants-boställena inom Bogens och Lekvattnets
kapellförsamlingar i Wermland
Dito dito till ersättning åt Serafmer-lasarettet för minskad inkomst genom tolag
å Finska varor -
= _ 580,729: 17. 11. 1,150,547: 11. 6.
Utaf anslagen för de till Folkskolelärares bildande inrättade Seminarier
Dito till stipendier åt elever vid nämnde Seminarier  -
Dito till understöd för a/lönandet af Folkskolelärare
= 29,358: 25. 1. 39,899: 26. 1.
Å det vid 1847 och 1848 års riksdag beviljade mindre kreditiv
kreditivet till kostnader för 1848 års krigsrustningarj
dito för UUdiskontens förstärkning  ..
Utaf deponerade undsättning smedel
= 396,160:  386,770:
Låneunderstöd för vattena ftappningar och odling sför etag, utaf dertill under 1840
och 1841 års riksdag anvisade medel, !
Dito dito, under 1844 och 1845 års riksdag dito,r
Dito för hamnbyggnader
Dito för kyrkobyggnader och reparationer
Dito för anläggning af en jernväg mellan Sjöändan och Christinehamn
Dito för återuppbyggandet af den år 1847 nedbrunna del af staden Christianstad
Förskjutna extra brandförsäkringsaf gifter för intecknade egendomar i Norrköping,
Wenersborg, Borås och Wexiö
Kostnader för en Riksgäldskontoret tillhörig egendom i Wenersborg
= 182,186: 2. — ' 116,356: 41. —
Kapital-afbet, ahling ar å Riksgäldskontorets skulder, utom den för Strömsholms
kanals ombyggnad afsatta fond,
Räntor å dito
Utbetalningar utaf influtna ekeskogsmedel
Dito af brudgåfvovinster  j
= 364,196: 11. 7. 1,181,805: 36. 3.
Tills vidare förräntade medel samt dervid förskottsvis godtgjorda räntor
— 923,821: i. — 388,405: 23. 3.
Kostnader för 1844 och 1845 års riksdag '
Dito för 1847 och 1848 års riksdag
Dito för 1850 och 1851 års riksdag
Dito för Rikets Ständers hus  .'
Dito i anledning af Rikets Ständers Revisorers sammanträde
Af anslaget till inköp af böcker m. m. för Riksdags-arkivct
Aflöning och expenser samt tryckningskostnader för Rikets Ständers Justitieombudsman
och dess samt Tryckfrihets-kommittéens Expeditioner, jemte resekostnader,
-
Lön för Sekreteraren i Bondeståndets Kansli-direktion
= 35,290: 1. — 40,872: 16. 1.
Löner, arfvoden, pensioner och expenser vid Riksgälds-kontoret
Expektanslöner för betjeningen vid f. d. General-Assistanskontoret
Taxering slt ostu ader inom Stockholms stad
Kostnader för tidningsstämplingen derstädes
Dito för kortstärnplingcn
Barnhusens m. fl- barmhertighets-inrättningars andelar i kortstämpel-afgiften för
åren 1849 och 1850
Anmärknings- och indrifnings-arfvoden till Kongl. Kammar-rättens betjening
= 56,394: 9. 10. 59,871: 45. 4.
Restituerade bevillnings-, skatterätts- och krigsrustning sm edel
Dito medel, sorn varit inneslutna i öfverblifna bref,
= 1,710: 20. 4. 156: 5. 4.
Inkomster utöfver utgifter år 1849  ...
Ar SS-t».
SUMMA H dr 4,700,966:44. ll.||4,972,655: 14.
Stockholm den 13 December 1851.
200,(00:
925,360:
202,444:
41.
—
200,000:
1,318,530:
—
—
90,000:
600:
53,000:
7,867:
11,426:
50,000:
3,803:
8,788:
616:
34.
8.
32.
10.
12-
10.
8.
6,000:
240:
240:
—
—
—
—
10,456:
8,627:
40.
.li-
5.
5.
10,195:
do.
—
3,973:
16.
—
22,347:
700:
22.
11.
5,633:
700:
10.
3.
2,306.
11,875:
233,000:
170,000:
12.
—
1,157:
75,000:
15,039:
200,000:
441,530:
276,260:
46.
20.
6.
19,766.
2,000:
1,080:
21,187:
32.
24.
—
19,766.
2,000:
1,080:
32.
—
25,118:
1,000:
36,446:
33.
16.
4.
7.
32,770:
3,000:
1,000:
11.
8.
24,359:
8,000:
4,448.
<)
-
18.
5.
10,642:
45.
4.
600:
4,000:
64,000:
7,000:
1,241.
16.
2,800:
—
—
2,800:
—
—
4,500:
—
—
4,500.
—
6,633:
14,483:
8,241:
16.
16.
41.
1
11,666:
12,900:
15,332:
32.
42.
1
100,000:
250,000:
46,160:
—
—
200,000:
80,000:
47,270:
59,500:
—
5,419:
1,100:
49,000:
15,000:
66,666:
40,000:
18.
32.
—
2,870:
110:
70,000:
20,000:
—
—
23,333:
16.
—
5,000:
—
—
43:
25.
—
179,000.
183,696:
1,000:
500.
11.
7.
1,005,500:
176,039:
266:
4.
32.
3.
923,821:
2.
—
388,405:
23.
3.
1,172:
17,866.
2,717:
5,881:
24.
46.
9.
42.
8.
2.
2.
497:
26,177:
4,537:
1,308:
640.
28.
43.
42.
22.
3.
5.
6.
7,551:
100:
23.
7,610:
100:
23.
11.
40,395:
2,431.
3,529:
2,000:
667:
10.
33.
16.
10.
10.
38,513.
2,431:
2,000:
9,696:
29.
19.
2.
5,886:
1,484:
45.
2.
5,602:
1,628:
12.
33.
2.
1,710:
20.
4.
153:
2:
21.
32.
4.
597,540:
23.
(i
j
700,966.
44.
11.
4,972,655:
14.
7!
C. G. Stuart
