# ID: svediakorp-gov2248
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 144,089
# sentences: 3,451
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
saima®! aaimåsiiDiHs
PROTOKOLL
VID
./
Lagtima Riksdagen i Stockholm
Åren 1853 och 1854.
FÖRSTA SAMMAREA.
lsla Afdelningen:
Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner och Skrifvelser, jemte
Utdragen af de inför Kongl. Maj:t uti Stats-Rådet
i ämnet förde Protokoll.
-
.. ..
• - - >\ .J. J ... . ‘. v .• . i
iYd tit»o ^nstoYlv.m^os-i «i,,vy.v , .-.V.iv,, • .V-M-rf*;
■ '• ■ ‘ 11 : t - ■■:■'. »1 . ■_ 1. ... iX . '
JkvWiOi^ v vi--...-.,
KONGL. MAJ;TS
Nådiga
angående
Statsverkets tillstånd oell I»eliof.
Gifven Stockholms Slott den 16 November 1853.
STOCKHOLM.
TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1853.
Kongl. Uaytt Nåd. Prop. om Statsverket i SS 3.
3
M:o 1.
Ank. till Exp. Utsk. d. 8 Dec. 1885, kl. S e. m.
Kongl. Maj:Is Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott,
angående Siats-Verkets tillstånd och behof; gifven Stockholms
Slolt den 16 November 1853.
I öfverensstämmelse med Grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed Dess Nådiga
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, hvarvid, i afseende på de årliga
ordinarie och extra ordinarie inkomsterne, Kongl. Majit ansett Sig böra antaga beräkningen
på nedanstående säll:
Ordinarie eller Ständiga Inkomster.
t:o. Ordinarie Räntan. Del beslut, Kongl. Majit, i öfverensstämmelse med Rikets
Ständer, redan fattat, rörande grundskatternas förenkling, afser, lika litet som de
förslag, Kongl. Majit vid denna Riksdag, i sådant hänseende, till Rikets Ständer aflåter,
någon förhöjning eller förminskning uti beloppet af ordinarie räntan, hvarför beräkningen
derutaf bör göras på grund af de förflutna årens erfarenhet.
Den del af ordinarie räntan, som är indeld att utgå till vissa Tjenstemän, Stater
eller Inrättningar, och hvars värde således icke inverkar på beräkningen af de till öfriga
Statsbehof för handen varande tillgångar, upptogs af Rikets Ständer vid sednaste Riksdag
lill 1,690,1200 Riksdaler.
Fastän Kongl. Majit uti särskild Nådig Proposition föreslår Rikets Ständer attSalpeter-hjelpen
i Småland hädanefter må utgå endast efter kronovärdi, samt dessutom
några förändringar rörande vissa mindre betydande anslag förekomma, kan likväl äfvenledes
nu vid de beräkningar, som ega rum öfver Statsverkets tillgångar, enahanda
summa, som för närvarande är beräknad, antagas utgå med Biko Ridr 1,690,200:
Den till Stats-Verket i allmänhet inflytande eller Kronan
behållna andelen af ordinarie räntan uppgick
år 1847 till .... ltidr 607,701:
» 1848 »  610,827:
» 1849 » 615,791:
» 1850 » 617,317:
» 1851 »  625,160:
Transport R:dr 1,690,200:
Bilt. lill II. St. Prot. JSS3 & ISS3. I Sami. t Afd. 1 Haft. l
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1883.
Transport R:dr
men Lief, i anseende till de vid sednaste Riksdag skedda öfverfljttningar, af
Rikets Ständer då beräknad till 668,450 R:dr.
Enär förenämnda öfverflyttningars belopp beräknades till utöfver
70.000 R:dr, och den förminskning, som genom förändring af sältet för
Salpeter-hjelpens utgörande i Småland skulle uppkomma, ej uppgår till
mera än vid pass 16 å 17,000 R:dr, kan nu med säkerhet af denna titel
beräknas en inkomst af ...
2:o. Afrads-S'p anma len har år 1851 utgjort 43,799 tunnor, hvaribland
1,279 Hafre. Dess belopp kan med säkerhet antagas till alt motsvara
43.000 tunnor Råg och Korn; värdet derå å 6 R:dr pr tunna utgör . . .
3:o. TiondeSpanmålen. Den del häraf, som är anvisad till visse
Tjenstemän, Stater och Inrättningar, beräknades af Rikets Ständer vid sednaste
Riksdag till 104,520 tunnor och upptogs till ett värde af 6 R:dr tunnan,
hvilket fortfarande kan beräknas, utgörande en summa af . .
Den Kronan behållna andelen af Tiondespanmålen beräknades vid
sednaste Riksdag af Rikets Ständer till 18,200 tunnor å 6 R:dr, eller 109,200
R:dr. Den har utgjort år 1847
16,856 tunnor
» 1848
17,041 »
» 1849
17,599 - »
» 1850
17,200 »
» 1851
17,208 »
men till följe af vid sednaste Riksdag beslutad öfverflyttning af någon del
förut indeld Tionde kan denna tillgång äfvenväl nu beräknas till 18,200 tunnor
å 6 R:dr ..
4:o. Tion de-Sp anni als lösen efter bestämda priser beräknades vid
sednaste Riksdag till R:dr 4,400:
Den bär utgjort år 1847
4,226:
» 1848
4,137:
» 1849
4,137:
» 1850
4,450:
» 1851
4,605:
Och kan således lämpligast upptagas fortfarande lill oförändrad summa . .
5:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra lägenheter, som vid
sednaste Riksdag beräknades till 128,000 R:dr, hafva utgjort:
i penningar 1 i spanmål
år 1847 15,181 R:dr  16,420 t:r
» 1848 24,793 »  15,471 »
» 1849 40,033 » ...... 15,708 »
»r 1850 29,229 »
16,472 »
» 1851 26,482 »
16,656 »
Kongl. Majit anser förenämnde beräkning kunna antagas, äfven för nästföljande
Statsregieringstid, med
6:o. Silfver-Tionde, Myntarelön och Slagskatt, som under de fem
åren 1847—1851 i medeltal uppgått till 10,931 R:dr, kan i beräkningen för
nästa Statsreglering med säkerhet upptagas till  i
1,690,200:
678,000:
258,000:
627,120:
109,200:
4,400:
128,000:
10,500:
Transport R:dr 3,505,420:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4833.
Transport R:dr 3,505,420:
7:o. Koppar-Räntan har utgått
år 1847 med 486 Skepp, försålde till 65,997 R:dr
» 1848 — 558 — — 68,254 ..
» 1849 — 594 — — 77,700 »
» 1850 — 655 - — — 83,080 »
» 1851 — 636 — — 82,591 >»
Tillverkningen är i betydligt stigande och priset derå har jemväl sednaste
tiden varit högre än förut, hvarföre denna Statsinkomst synes kunna fullt
beräknas till  82,000:
Skulle Rikets Ständer lemna bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om framtida nedsättning uti afraden utaf Fahlu bergslag för Stora
Kopparberget, torde likväl, då slutliga verkställigheten ej kan ega rum utan
bergslagets medgifvande, någon, minskning härutaf knappast föranledas under
tiden för nu skeende Statsreglering.
8:o. Tionde- och Hammarskatls-jern, beräknadt vid sednaste Statsreglering
till en inkomst af 68,000 R:dr för det förra och 84,000 R:dr för
det sednare, har uppgått
Tiondejernet
år 1847 lill ,
. . . 9,266 Sk:pd.
))
1848
»
. . . 9,490
))
))
1849
»
. . 11,251
»
))
1850
»
. . 12,695
))
»
1851
»
. . . 12,615
))
Hammarskattsjernet
0
ar
1847
))
. . . 6,047
))
»
1848
))
. . . 6,114
))
»
1849
»
. . 6,072
»
*
»
1850
»
. . 6,415
))
»
1851
»
. . 6,885
))
1 anledning af Rikets sednast församlade Ständers underdåniga anhållan,
det Kongl. Maj:t, efter utredning af förhållandet i afseende å bergshandteringens
ställning, samt efter pröfning, huruvida tionde-tackjerns-afgiften
skulle kunna förhöjas till det belopp, hvarmed den före år 1844 utgått,
måtte till Rikets Ständer härom aflåta Nådig proposition, har Kongl. Maj:t
i ämnet hört Dess och Rikets Bergs-Kollegium, som, efter att från samtlige
Bergmäslarne i Riket hafva infordrat yttranden om jernhandteringens verkliga
tillstånd i olika orter under de tre sistförflutna åren, med underdånigt
utlåtande rörande denna fråga till Kongl. Maj:t inkommit.
Uti berörda underdåniga utlåtande har Kollegium hufvudsakligen fästat
uppmärksamhet derå: att tiondejerns-afgiften länge varit erkänd såsom ej
allenast den tyngsta af de llerfaldiga skatter, som belasta jernhandteringen
här i landet, utan ock såsom varande högst ojemnt fördelad; att kol- och
spanmålsprisens, under sednare liden fortsatta, stigande under i allmänhet
ganska låga eller fallande pris å så väl tackjernet, som del lill export ämnade
stångjernet, nogsamt vittna om jernhandteringens nuvarande missgynnande
ställning, hvilken, i anseende till de oftast gängse låga prisen å den
Engelska stora jernmarknaden och den täflan med främmande länders ökade
tillverkningar, som deraf föranledes, i sjelfva verket är sådan, att, efter
Kollegii åsigt, snarare afskaffandet af all ordinarie beskattning å Svenska
Transport R:dr 3,587,420:
c,
Kongl. MojUs Nåd. Prop. om Statsverket 48S3.
Transport R:dr 3,587,420:
jernhandteringen borde ifrågakomma, än någon slags tillökning i de nuvarande
skatterna å denna i allmänhet föga lönande näringsgren, samt att
omständigheterna snarare antyda på försämring, än de gifva anledning att
emotse någon förbättring i bergsmännens och bruksegarnes ställning såsom
näringsidkare; hvadan och då för öfrigt kändt är, dels alt, under den sednare
tiden, många betydliga bruksegendomar icke utan största svårighet
kunnat till relativt låga priser afyttras, dels äfven att redan ett icke obetydligt
antal bruksegare likasom täflat att begagna sig af den dem sistlidet år medgifna
tillåtelsen alt, emot befrielse från belöpande ulskylder, på bestämd
lid nedlägga antingen hela smidet eller ett visst antal stångjernsverkslädet
vid sina bruk, Kollegium ansett sig böra tillstyrka, att bergsmän och bruksegare
i allmänhet, som, med undantag endast för de på Dannemora malmfång
grundade Vallonverken, omöjligen i längden kunna bära de dem ålagde
dryga skatterne af alla slag, hädanefter åtminstone måtte få tillgodonjuta
ali deri nedsättning i tiondejerns- och hammarskatts-utskylderne, som
af jernhandteringens närvarande bekymmersamma ställning påkallas.
Med afseende häruppå och då, efter hvad sålunda blifvit utredt, jernhandteringen
fortfarande är uti en ställning, som Kongl. Maj:t anser fordra
någon eftergift af, under lyckligare förhållanden, densamma ålagde beskattning,
föreslår Kongl. Maj:t nu Rikets Ständer att nedsätta Tionde-TackjerttsSkalten
med en tredjedel, och i öfverensstämmelse dermed beräkna denna
afgift till 8,400 Sk:pd k 5 R:dr 32 sk  47,600:
Hvad angår Slångfernssmidet och Jern m an v faktur-v er kan, så anser
Kongl. Majit lindring uti beskattningen derå böra ske genom förminskning
uti denna näringsgren för närvarande ålagde Bevillning, och vill derföre fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet på billigheten deraf, att, vid nu förestående,
förnyade pröfning af grunderna för sådan bevillning, dessa måtte bestämmas
på ett säll, sorn för uäringsidkarne blir mindre betungande än det närvarande.
Af delta skäl uppföres Hammafskattspriset till det belopp, hvartill
skatten i medeltal uppgått, eller 6,300 Skipd ä 14 R:dr  88,200:
9:o. Aluntionden, som under åren 1847—1851 i medeltal uppgått
lill 573 R:dr, torde lämpligast böra bibehållas vid förutvarande beräkning lill 500:
10:o. Svafvelbruk,slinnden, som under åren 1847—1851 i medeltal
uppgått till 056 R:dr och varit uti jemnl stigande, kan med säkerhet dre
räknas
till
950:
ll:o. Mati la Isp ari tungarn e, beräknade vid sednasle Riksdag till 350,000
R:dr, hafva utgjort
år 1847
345,466:
» 1848 ..*... 351,470:
» 1849
355.533:
d 1850
358,613:
». 1851
360,902:
Enär folkökningen fortgått och mantalspenningarnes summa derigenom
årligen ökats, synes denna Statsinkomst böra beräknas till det belopp, hvartill
den det sistnämnde året uppgått, ellör i rundt tal till  360,000:
!2:o. Bötesmedel, beräknade vid sednasle Statsreglering lill 35.000
R:dr, hafva åren 1847—1851 i medeltal utgjort 38,823 R:dr årligen; men
Transport R dr 4,084,670:
\
Kong]. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 1833.
Transport 4,084,670:
enär beloppet är beroende af ganska ovissa förhållanden, torde förra be
-
räkningen böra bibehållas lill  35,000:
13:o. Kavalleri-Regementernas Häslva/cans-Spanmål, uppgående till
22,250 tunnor, beräknas likasom förut ä 0 R:dr lill  133,500;
14:o. Ständige Rotevakans-afgifter utgå för 385 nummer vid Skånska
Infanteri-Regemenlerna med 6 tunnor spanmål för hvarje nummer 2,310
tunnor å 6 R:dr  >13,860:
15:o. Tillfälliga Rotevakans- och mötesafgifler, vid sednaste Riksdag
beräknade till 4,500 Ridr, halva åren 1847—1851 i medeltal årligen utgjort
5,870 R:dr och kunna med säkerhet beräknas till
. . 5,600:
16:o. Under benämningen Rotefrihels-afgifter af oroterad, men ordinarie
rotering underkastad jord, hafva, allt sedan år 1841, bland Statsverkets
inkomster upptagits de vakans-afgifter, hvilka erlagls af den i sednare
lider inroterade jorden. Kongl. Maj:t låter, i öfverensstämmelse med Nådigt
förklarande vid nja Roteringsverkets fastställande den 8 October 1851, likaledes
nu uppföra denna inkomst med särskildt beräknadt belopp och under
särskild titel, hvilken dock torde böra förändras lill vakans-afgifter af nyroterad
jord. Deraf beräknades vid sednaste Riksdag en inkomst af 28,000
R:dr, men, enär den åren 1847—1851 uppgått årligen i medeltal till 30,371
R:dr, kan inkomst-titeln nu beräknas till jemnt  30,000:
17:o. Rotevakansafgift af utsockne frälsehemmanen i Halland, beräknad
vid sednaste Riksdag till 10,000 Rdr, har i medeltal under åren 1849
—1851 utgjort 11,161 R:dr, och kan således nu beräknas till . . . , . 11,000:
18:o. Fourage-af'gift af indeldla Kavalleriet är vid sednaste Riksdag
beräknad till 32,300 R:dr; och då ännu ej någon längre erfarenhet visat annorlunda
belopp, sLutföres denna summa äfven för nästa statsreglering med . 32,300:
19:o. Tross-passevo/ans-afgift är vid sednaste Riksdag beräknad till
17,680 R:dr och utföres jemväl nu till samma belopp
17,680:
20:o. Båtsmans-vakans-afgift beräknades vid sednaste Riksdag till
32.000 R:dr, och har åren 1847—1851 i medeltal årligen uppgått till 36,770
R:dr; kan således nu beräknas till  36,000:
21:o. Krut- och Salpeler-försäljnings-medel beräknades vid sednaste
Riksdag lill 105,000 R:dr, samt hafva uppgått:
år 1847 till  125,890:
» 1848 »>  126,729:
» 1849 »  110,987:
» 1850 »  117,582:
» 1851 ....... 122,356:
Då medeltalet häraf utgör 120,709 R:dr, anser Kongl. Majit alt denna
Statsinkomst för nu blifvande Slatsregleringstid kan beräknas lill .... 120,000:
22:o. Kontrall-stämpel-medel äro vid sednaste Statsreglering beräknade
till 10,500 R:dr, men bafva åren 1847—1851 i medeltal ärligen uppgått
till 12,813 R:dr, och kunna således nu beräknas till  12,000:
- 23:o. Bak- och Lots-mcdel, vid sednaste Statsreglering beräknade till
85.000 R:dr, hafva utgjort:
år 1847
96,293:
» 1848
85,460:
Transport R:dr 4,531,610:
s
Kongl. Majtfs*Nåd. Prop. om Statsverket i8S3.
Transport 4,531,610:
år 1849  » 92,176:
» 1850  .» 99,089:
» 1851 » 115,156: — —
Tilltagande handelsrörelse har visserligen ökat denna inkomst-titel be
tydligt
utöfver det förmodade beloppet, men då hela inkomsten anslås till
de med Lots- och Fyrings-väsendet förenade utgifter, samt dess ökade belopp
dessutom - till en ej obetydlig del beror af förhållanden, som lätt kunna
förändra sig, torde beräkningen nu ej böra höjas utöfver  95,000:
24:o. Danska fyringsmedel, som utgå med 10,000 R:dr Hamburger
Banko, beräknas till
26,630:
25:o. Ersättning af Ko nvoy-Komm iss aria te t för aflöning af Beskickningen
i Turkiet beräknades vid sednaste Riksdag/till 14,800 R:dr och
utföres nu till samma belopp  14,800:
26:o. Observationsjneclel, beräknade vid sednaste Riksdag till 14,000
R:dr, hafva under åren 1847—1851 i medeltal årligen ingått med 12,693 R:dr;
men enär denna inkomst är ganska obestämd och år 1851 ej utgjorde mera
än 7,496 R:dr, så utföres den endast med  10,000:
27:o. Extra medel och uppbörder, beräknade vid sednaste Statsregleringar
till 18,000 R:dr, hafva likväl åren 1847—1851 i medeltal årligen
ej uppgått till mera än 12,683 R:dr. Då härtill lägges beloppet af Hofrätternes
Revisions-skillingar, hvilka för år 1852 kommit Statsverket såsom besparingar
till godo med 7,466 R:dr 32 sk., men framgent böra såsom inkomst
upptagas och lämpligast torde införas under denna inkomst-titel, så
kan densamma derefter beräknas till  18,600:
28:o. Intressemedel hafva i medeltal utgjort 3,360 R:dr och upptagas
derföre till detta belopp  3,360:
Summa Ordinarie eller Stutidiga Inkomster R:dr 4,700,000:
Extra Ordinarie Inkomster. '
hvilka, enligt 60 § Regeringsformen, såsom bevillning utgå:
29:o. Tullmedlen: Inkomsten af dessa medel, som vid sednaste Stats-reglering beräknades
till 4,530,000 R:dr, hvaraf 800,000 till stat och omkostnader m. m., har utfallit på
nedanstående sätt:
Brutto upp-
Afkorta ingar,
Restitutioner,
Spanmåls-
Statsverkets
l
börd.
Stat och om-  kostnader.
tull.
behållna vinst.
År 1848
4,966,193
1,016,977
8,457
3,940,759
1849
5,270,911
1,069,324
27,269
4,174,320
„ 1850
4,919,805
1,029,157
130,059
3,760,589
1851
5,564,091
1,023,069
383,680
4,157,342
„ 1852
5,549,947
1,036,802
368,641
4,144,504
Medeltalet
Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. om Statsverket 4833.
9
Medeltalet af uppbörden liar således uppgått till årligen 5,254,189 R:dr, sorn,
obe’räknadt spanmålslullen, lemnat en för Statsverket disponibel behållning i medeltal
årligen af något utöfver 4 millioner R:dr. Men, i anseende till det, i mon af handelsrörelsens
stigande eller minskande, ombytliga beloppet af lulluppbörden, och till följe
af de nedsättningar uti en del tuliafgifter, sorn Kongl. Majit anser nödiga och hvarom
särskild Nådig proposition till Rikets Ständer afgifves, föreslår Kongl. Majit nu Rikets
Ständer, att beräkna denna Statsinkomsts netto-behållning
för blifvande Statsreglering till . R:dr 3,850,000:
och alt upptaga till stat och omkostnader, resti
tutioner,
afkortningar m. in. förslagsvis . . . 1,000,000:
samt således uppföra tullmedlen, förutom tullafgif
terna
på inkommande spanmål, till en summa af ... . R:dr 4,850,000: — —
30:o. Salu-accis' fur Städerne upptages, i likhet med beräkningen
vid sednaste Riksdag, till  2.000: — —
31:o. Postmedlen, vid sednaste Riksdag beräknade till 600,000
R:dr, hafva under åren 1847—1851 i medeltal uppgått till 717,738
R:dr, hvaraf bland Statsverkets behållna inkomster, under nuvarande
Stalsregleringslid ingått en summa af 115,000 R:dr årligen.
Till följe af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 16 April
1851 har Kongl. Maj:t anbefallt General-Post-Styreisen, att, efter
föregången, på erforderliga och noggranna beräkningar grundad utredning,
i hvad mon ifrägaställda förändringar i Postväsendet må
kunna ega rum, inkomma med förslag och utlåtande i ämnet, hvarefter
Kongl. Majit ville taga i öfvervägande huruvida skäl förefunnes
att derutinnan tili Rikets Ständer göra nådig framställning.
Men som detta, den lista dennes ingifna och på vidlyftiga
beräkningar grundade förslag ännu ej hunnit att af Kongl. Majit
pröfvas, så är Kongl. Majit ej i tillfälle att förr än längre fram under
Riksdagen derom till Rikets Ständer afgifva något meddelande.
Emedlertid upptagas postmedlen, lika med Rikets Ständers beräkning
vid sednaste Riksdag, till  600,000: — —
hvaraf, såsom Statsverkets behållning, påräknas 115,000 Ridr och
öfverskottet disponeras för post-anstalterna.
32:o. Chartce-Sigillatce-afgift. Denna inkomsttitel, som under
Aren 1847—1851 i medeltal årligen uppgått till 629,435 R:dr,
och från förut beräknade 600,000 Ridr, vid sednaste Riksdag, efter
de beslut, hvilka då deruti föranledde en förhöjning af 84,800 Ridr,
beräknades lill 684,800 Ridr, kan med all sannolikhet förmodas ytterligare
stiga. Men, med bibehållande endast af förut antagna
grunder, kan inkomsten häraf likväl beräknas till ...... -710,000: — —
33:o. Bränvins-briinneri-inedlen. Inkomsten, vid sednaste
Riksdag påräknad till 650,000 Ridr, har utgjort:
år 1847 ...... Ridr 485,403:
» 1848  » 534,491:
» 1849  » 657,469:
» 1850  » 561,831:
» 1851 „ 524,410:
samt är för 1852 debiterad till » 506,697:
Transport Ridr 6,162,000: — —
Bih. till U. St. Prot. 1833 & 1834. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft. S
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, om Statsverket 48SI.
Transport Ridr 6,162,000: —
Kongl. Maj:f, som uti särskild Nådig Proposition gifver Rikets
Ständer tillkänna sina afsigter rörande bränvins-bränningens utöfvande,
förväntar, att Rikets Ständer, i afseende på näringens beskattning,
går Kongl. Maj:ts Nådiga afsigter till mötes, så att- afgifterne
för bränvins-bränningen betydligt förhöjas.
; Då emedlertid erfarenheten ännu ej ådagalagt, till hvad belopp
dessa afgifter kunna uppgå, samt dessutom största delen af den skeende
tillökningen synes böra afses för särskilda ändamål, så föreslår
Kongl. Maj:t nu Rikets Ständer, att för de allmänna statsbehofven
af dessa medel endast påräkna en inkomst af . . . . . . . 800,000: —
Summa Extra ordinarie Inkomster R:dr 6,962,000: —
Restantier beräknades vid sednaste Riksdag till 180,000 R:dr
och hafva åren 1847—1851 i medeltal årligen uppgått till 204,353 R:dr.
Medeltalet för åren 1848—1851 uppgår dock ej till mera än
176,677 och beloppet för år 1851 endast till 162,891, hvaribland
32,718 R:dr tullmedel, hvilka äro inberäknade under den rubrik, byartill
de rätteligen böra.
Kongl. Maj:t anser derföre Restantierna ej böra upptagas lill
högre påräknclig inkomst än . R:dr 130,000: —
Enligt dessa beräkningar uppgå de Ordinarie eller ständiga inkomsterna
till  4,700,000
De Extra Ordinarie eller Bevillningarne till  6,962,000
Restantierne till
130,000
Summa Inkomster R:dr 11,792,000
Då för nu gällande Statsreglering påräknades:
Ordinarie eller ständiga inkomster . . . R:dr 4,639,360:
Extra ordinarie inkomster » 6,466,800:
Restantier » 180,000:
Summa R:dr 11,286,160: — —
så visar sig, genom förestående beräkningar, en,
för stalsbehofvens fyllande, under nästa stats
regleringstid
påräknelig större tillgång af . . 505,840: U 792 000-
Då Kongl: Majit nu går att för Rikets Ständer framställa de statsbehof, till
hvilka Kongl. Majit, enligt § 59 Regerings-Formen, äskar anslag, sker det med ofvertygelsen
om dessa anslags nödvändighet för Rikets sanna väl och med hufvudsakligt afseende
på betryggandet af den sjelfständighet, hvilken från urminnes tider varit Svenska
Folkets första behof.
Kongl. Majit tillvägagår i detta hänseende med en öppenhet, som Kongl. Majit
vid alla tillfällen vill ådagalägga, och bänskjuter till Rikets Ständer att taga uti nog
-
Kongl. Majlis Nåd. Prop. om Statsverket 1833.
11
grannt öfvervägande de förslag Kongl. Maj:t funnit Sig böra till Rikets Ständer öfverlemna.
Kongl. Maj:t finner behofven visserligen stora; men de vexande statsinkomsterna
samt de under fredens lugn, handelns och näringarnes till vext samlade ansenliga
tillgångarne, hvilkas anslående för angelägna statsbehof och nyttiga ändamål ankommer
på Rikets Ständer, lemna likväl tillräckliga medel till deras afhjelpande.
Första lin fvinlt Hein,
innefattande Kongl. Hofi- och Slotts-Stalerne.
Anslagen under denna Hufvudlitel beräknades vid sednaste Riksdag till
R:dr 780,840: ;
och föreslår Kongl. Maj:t häruti icke någon förändring.
Andra BMufruiltitetn,
innefattande anslagen för Justitim-Departementet.
För delta Departement upplager nu gällande Riks-Stat:
Penningar  R:dr 1,156,180: —
Indelta räntor med kronovärdi 744 R:dr 6 sk. 11 rst. och efter
markegång förslagsvis beräknade till
4,070: —
Tillsammans R:dr 1,160,250: — —
I afseende på regleringen af denna Hufvudtitel framställer Kongl. Majit, i enlighet
med de beslut, som innefattas uti bilagde utdrag af det inför Kongl. Majit i StatsRådet
den 9 innevarande månad öfver Justitiae-ärender förde Protokoll, följande
förslag:
l:o) Justities-Departementets och Justitice-Revisionens Expeditioner.
Då do löneinkomster, som äro med Revisions-Sekreterare-Embetena förenade, icke
stå i ett efter nuvarande tidsomständigheter väl afpassadt förhållande till dessa embelens
vigt och trägna göromål, samt deraf, isynnerhet sedan lönerna för Hof-Rätternas
ledamöter vid sednaste Riksdag förbättrades, svårighet äfven visat sig-att få lediga
Revisions-Sekreterare-Embeten återbesatte, finner Kongl. Majit, som anser det förhållande,
som före nu gällande Statsreglering ägde rum emellan Revisions-Sekreterarnes
och Hof-Rätts-Ledamöternes lönevilkor, böra återföras, sig föranlåten föreslå, att
lönerne för Revisions-Sekreterarne, ej allenast de åtta, sorn nu äro på Justitiae-Revisions-Expeditionens
stat uppförda, utan äfven för den, såsom Rureau-Chef, vid Departementets
Expedition tjenstgörande, måtte bestämmas sålunda, alt de två äldste
erhålla hvardera 2,800 R:dr, eller tillhopa R:dr 5,600: -— —
de fyra dernäst i ålder, ä 2,600
10,400: — —
och de tre yngste, ä 2,400
7,200: —
R:dr 23,200
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4853.
och då den såsom Bureau-Chef tjenstgörande Rcvisions-Sekreleraren beräknar tur
till högre lön, i likhet med de öfriga Revisions-Sekreterarne, efter utnämningsdagen,
torde han böra uppföras å staten för Justitiae-Revisions-Expedilionen, dit ock bemälde
Bureau-Chef, i sin egenskap af Revisions-Sekreterare, kan anses höra. Och enär
sammanräknade beloppet af de sålunda föreslagna förhöjda Revisions-Sekreterare-lönerna
utgör R:dr 23,200:
samt härifrån afdragas:
de på Justiliaj-Revisions-Expedilionens Stat uppförde Revisions-Sekre
rarnes
nuvarande löner  R:dr 15,920: — ■—
och de ljuspenningar, sorn Revisions-Sekreterarne
nu uppbära, men hvilka genom löneförhöjningen
komma att försvinna  360: >— — 16,280:
så skulle den af Kongl. Majit äskade tillökningen i Juslitue-Revisions
Expeditionens
anslag blifva  6,920:
hvaremot anslaget för Justitiae-Departcmentets Expedition torde höra,
till följd af den ene Bureau-Chefens föreslagna öfverflyttning lill
Justitiae-Revisions-Expeditionens stat, minskas med det för bemälde
Bureau-Chef nu bestämda aflöningsbelopp af 1,600 R:dr.
2: o) Hof-Rät'lenie.
Behofvet af förbättring uti de vid Hof-Rättcrne anställde
Tjenstemäns och Vaktbeljenles aflöning blef redan vid sednäste Riksdag
af Kongl. Majit framsläldt och af Rikets Ständer erkändt; men
som hos Rikets Ständer förslag äfven väcktes om förändring i afseende
så väl på dessa tjenstemäns antal, som arbetets fördelning dem
emellan, och innan detta förslag blifvit pröfvadt, ordnandet af lönerna
förmentes ej eller böra komma i fråga, biföllo Rikets Ständer
icke Kongl. Maj:ls framställning om löneförbättring för ofvanbemälde
tjenstemän och vaktbetjente i vidsträcktare mån, än att för sådant
ändamål under de år, den då beslutade Slalsregleringen omfattade,
ställdes lill Kongl. Majlis disposition ett belopp af 12,000 R:dr årligen,
att emellan Hof-Rättcrne fördelas, och hvaraf Svea och Götha
Hof-Räller fått sig anslaget hvardera 5,000 R:dr, samt Hof-Rällen
öfver Skåne och Blekinge 2,000 R:dr. Efter af samtliga Hof-Rätterna
åter gjord anmälan örn angelägenheten att bereda deras tjenstemän
och vaktbetjente förbättrade lönevilkor, bar Kongl. Majit tagit detta
ärende i förnyadt öfvervägande oell låtit upprätta ett i oivanåbcropade
Protokoll för den 9 dennes infördt förslag till reglering af denna
personals antal och sammansättning, äfvensom af deras löneförmåner;
Och då, enligt detta förslag, erfordras:
för Svea Hof-Rält . . R:dr 24,550: — —
för Götha Hof-Rält .... 23,550: — —
och för Hof-Rätten öfver Skåne
och Blekinge . . . . 11,700:  59,800:
men nuvarande anslag å stal utgör:
för Svea Hof-Rälts tjenstemän och
vaktbetjente-R:dr 14,679: 24. —
Transport R:dr 14,679: 24. —
R:dr 59,800:
R.dr 6,920:
Kongl. Majes Nåd. Prop. om Statsverket IS SS.
13
Transport R:dr 14,679: 24. — R:dr 59,800: — —
för Götha Hof-Rälls
d:o  13,899: 24. —
— IIof-Rällens öfver
Skåne oell
Blekinge d:o . . 6,186: 24. —
hvartill komma de
under nu gällande
Statsreglering ut
gående
. . . 12,000:  46,765: 24. -
och dessutom i ljuspenningar för
Hof-Rätternas ordinarie tjenstemän
och betjente utgått, men
genom löneregleringen skulle försvinna
:
för Svea Hof-Rätt . 646: 32. —
— Götha Hof-Rält . 580:
— IIof-Rätten öfver
Skåne och Blekinge 280: — — 1,506: 32.
äfvensom, enligt fördelning af det
vid sednasle Riksdag beviljade
anslag till gratifikationer åt extra
ordinarie tjenstemän och betjente,
hvarom uti nästföljande moment
vidare förmäles,
Svea Hof-Rätt tillkommer 900:
Götha Hof-Rätt . . . 900:
IIof-Rätten öfver Skåne
och Blekinge . . . 400:  2,200: —' — 50,472: 8. —
blifver deri tillökning i anslag Kongl. Maj:t för liHvägabringande af
denna reglering äskar
3:o) Anslaget till Skrifmaterialier och Expenser,
. Fed och Ljus.
Vid den fördelning, som, till följd af Rikets Ständers vid
sednaste Riksdag framställda anhållan, egt rum emellan Embetsverken
af de 10,000 R:dr, hvilka Rikets Ständer då anvisade till gratifikationer
och i vissa läll ljuspenningar åt extra ordinarie tjenstemän och
vaktbetjente, hafva, på sätt Kongl. Maj:t uti särskild Nådig Skrifvelse
gifver Rikets Ständer tillkänna, blifvit Juslitiaj-Departementet
tillagda 3,500 R:dr, hvaraf
Juslitia>-Deparlemenlets Expedition undfått 100:
Justilia:-Revisions-Expedilionen . . . 1,000:
Justiliae-Canslers-Expeditionen .... 100:
Svea Hof-Rätt  900: — —
Götha Hof-Rätt  900:
R:dr 6,920:
9,327:40.—
Transport R:dr 3,000:
R.dr 16,247:40.—
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4883.
Transport R:dr 3,000: ' R:dr 10,247: 40.
Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge . 400:
och Krigs-Hof-Rätten  100: — — 3,500: — —
hvilket KongL Maj:t nu velat meddela, på det Rikets Ständer måtte
komma i tillfälle att, enligt deras vid anslagets beviljande anmälda
önskan, på vederbörande Stater uppföra dessa belopp,
hvilka, så vidt de tillkomma Svea och Götha Hof-Rätter, äfvensom
Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge, blifvit af Kongl.
Maj:t tagna i beräkning vid uppgörande af de för dessa HofRätter
framlagde Stater. Ifrån anslaget lill skrifmaterialier och
expenser, m. m., hvilket uti nu gällande Statsreglering är uppfördt
till 21,268 R:dr 35 sk. 6 rst., böra, derest i föregående
momenter framställda förslag varda af Rikets Ständer gillade,
utom nämnde 3,500 R:dr, afgå äfven de 1,866 R.dr 32 sk.,
som llevisions-Sekreterarne samt Hof-Rätternes tjenstemän och
Vaktbetjente i ljuspenningar nu uppbära, så att ifrågavarande
anslag skulle nedsättas till 15,902 R:dr 3 sk. 6 rst., hvilket
dock, för vinnande af jemn slutsumma för Hufvudtiteln, torde
få beräknas lill 15,904 R:dr 11 sk. 6 i'st., hvarigenom en tillökning
uppkommer af
2: 8.—
De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag utgöra
således
16,250: —
hvarifrån likväl bör dragas den uti första punkten omförmälda minskning
i anslaget för Juslilias-Departementets Expedition .... 1,600:
då återstående tillökningen blifver
14,650:
Hufvudtitelns slutsumma, som nu utgör ~. . . 1,160,250: —-—
skulle alltså blifva
1,174,900
Under åberopande af hvad närlagde Protokoll öfver Justitise-ärenden innehåller
i afseende på angelägenheten att befordra inrättandet af fängelser efter cellsystemet uti
de Län, der sådane ännu saknas, äskar Kongl. Maj:t, att för fullbordande af redan
beslutade sådana fängelser och uppförande af nya , der Kongl. Maj:t finner dem företrädesvis
af behofvet påkallade, Rikets Ständer måtte anvisa ett belopp af 400,000
R:dr, att under åren 1855, 1856 och 1857 utgå med en tredjedel hvartdera året.
Hufvudsummornä för föremål inom denna Hufvudtitel skulle sålunda blifva:
För ständiga utgifter årligen
. . . 1,174,900: —
deraf förslags-anslag 801,904 R:dr 11 sk. 6 rst., samt för tillfälliga
utgifter under 3 år  400,000: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 48S3. •
15
Tredje tiufvudtiteln,
innefattande anslagen för Utrikes-Departementet.
Det för detta Departement vid sednaste Stats-reglering bestämda anslag
utgör R:dr 225,650: — —
hvilket fortfarande erfordras, och torde uppföras, likasom vid sednaste Riksdag, under
de särskilde rubrikerne, blott med den förändring, att beloppet af de gratifikationsmedel
lill extra-ordinarie Tjenstemän och Vaktbetjente, som, enligt den af Kongl. Maj:t uppgjorda
fördelning utaf den vid sednaste Riksdag för sådant ändamål anvisade summa,
(Jtrikes-Departementets Expedition tillkomma, med 50 R:dr uppföres på bemälda Expeditionsanslag,
hvilket derigenom ökas från 12,976 R:dr 16 sk. till 13,026 R:dr 16 sk.;
hvaremot förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser minskas med motsvarande
belopp eller från 1,673 R:dr 32 sk. till 1,623 R:dr 32 sk.
För öfrigt har Kongl. Majit velat meddela, att den vid 1840 års Riksdag till ett
belopp af 775,966 R:dr 32 sk. uppgifna brist i Kabinells-Kassan, hvilken, enligt hvad
uti Kongl. Maj:ts vid sednaste Riksdag aflåtna Nådiga Proposition om Stats-Verkets
tillstånd och behof omlörmältes, då nedgått lill 52,633 R:dr 16 sk., numera blifvit af
Kongl. Majit utaf egna medel till fullo betald.
Fjerde Iliifrudiiteln,
innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet.
A denna Hufvudlitel är uti nu gällande Riks-Stat anvisadt:
Penningar  Ridr 2,863,935: 32, —
Indelda räntor efter markegång, på förslag  » 1,175,283: 16. —
Indeld spanmål på förslag 19,798 Tinor 16 k:pr å 6 Ridr t:n » 118,791: — —
Oindeld spanmål, 17,220 Tunnor, förslagsvis å 6 R:dr Tunnan » 103,320: — —
Tillsammans R:dr 4,261,330: — —
Det af Departements-Chefen afgifna och uti bilagda, inför Kongl. Majit i StatsRådet
den 9 i denna månad hållna Protokoll intagna Betänkande, hvilket Kongl. Majit
till alla delar i Nåder gillat, och hvartill härigenom hänvisas, innehåller fullständig utredning
öfver de särskilda behof för Landtförsvaret, hvilka, på sätt här nedan upptages,
funnits dels erfordra nya anslag- eller tillökningar i de ständiga ulgifternes belopp,
eller jemkningar i dessa, dels utgöra blott tillfälliga statsbidrag.
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Slativerket IS53.
Departementets Cansli-Expedition. Då af de 10,000 R:dr, hvilka, ungefär motsvarande
hvad tillförene i ljuspenningar årligen användts till extra ordinarie tjenstemän och betjening
vid vissa Embetsverk, enligt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 3 Maj
i851, få från expensmedcls-anslagen utgå till gratifikationer åt lödöse tjenstemän samt extra
ordinarie vaktbetjening, i den mån rättigheten till ljuspenningar upphörer, Kongl. Maj:t åt
Landtförsvars-Departementets Cansli-Expedition bestämt ett årligt belopp af 300 R:dr B:ko,
på sätt uti särskild Nådig skrifvelse, angående fördelningen Embetsverken emellan af
ofvanberörde 10,000 R:dr, kommer att Rikets Ständer meddelas, föreslår Kongl. Maj:t
öfverflyttande af nämnda belopp, 300 Ridr, ifrån Fjerde Hufvudtitelns till skrifmaterialier
och expenser samt ved och ljus för Cansli-Expeditionen anvisade anslag, till
Expeditionens aflönings-anslag, hvilket sednare sålunda skulle förhöjas från 15,805 R:dr
16 sk. till 16,105 R:dr 16 sk.
Krigs-Kollegium. Af samma anledning, som i nästföregående punkt blifvit omförmäld,
vill Kongl. Maj:t jemväl föreslå, att det för enahanda ändamål, i stället för
ljuspenningar, Krigs-Kollegium i Nåder tilldelade belopp, 900 R:dr årligen, mätte från
anslaget å Fjerde Hufvudtiteln till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för
Krigskollegium med flere Verk öfverflyttas till Kollcgii aflöningsanslag, hvilket derigenom,
i stället för nu uppförde 27,176 Ridr, skulle blifva 28,076 R:dr.
Ingenieur-Corpsen. I anseende till Svenska Arméens behof af nu felande Ingenieurtrupper,
hvilkas styrka Kongl. Majit finner rätteligen böra bestämmas till en Bataljon af 360
man, på tre Kompanier, med erforderligt befäl, enligt det af chefen för Ingenieur-Corpsen
uppgjorda förslag, vill Kongl. Majit nu, med förnyande af sin vid förra Riksdagen i ämnet
gjorda framställning, i Nåder föreslå Rikets Ständer att medgifva uppsättande till
en början af endast ett Sappör-Kompani af 120 man, jemte befäl af 1 Kapten, 2
Lieutenanter, 1 Under-Lieutenant och 3 Under-Konduktörer, samt att till detta Kompanis
aflöning och öfriga underhåll bevilja ett årligt anslag af R:dr 17,500: —: —
deraf Kongl. Majit anser ett belopp af 3,914 Ridr, eller hvad som
beräknats vara erforderligt för manskapets beklädnad, böra afskiljas
och tilläggas anslaget till Försvarsverket i allmänhet, samt återstoden,
13,586 R:dr, sammanföras med anslaget för Ingenieur-Corpsen,
hvilken Corps, om den alltså kommer med trupp att förses, lämpligen
kan upptagas under rubriken Värf vade Arméen, näst efter Artilleri-Regementerne;
hvarjemte Kongl. Majit begär Rikets Ständers
medgifvande dertill, alt, lill bestridande af kostnaderne för det föreslagna
Sappör-Kompaniets första uppsättning, hvilka beräknats uppgå
till 16,900 Ridr, må användas första årets- underhållsanslag för Kompaniet,
hvarigenom särskildt anslag till uppsättningen kunde undvikas.
Faltläkare-Corpsen. Då nödvändigheten bjuder ali, medelst öppnade
utsigter till befordran och förbättrade aflöuingsvilkor m. m., uppmuntra
unga läkare till inträde i Arméens ständiga Läkare-Corps, och
derigenom afven för framtiden vinna säkerhet, att denna Corps städse förblifver
både fulltalig och tjenstbar, äfvensom alt derjemte bilda en stam af
erfarna Reserv-läkare för de fasta sjukvårdsanstalterna, högst behöflig,
ani Arméen en gång måste göras mobil, får Kongl. Majit till Rikets
Ständers bifall framställa:
Transport Ridr 17,500: — —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 185$.
Transport R:dr
l:o, alt åt Arméens Bataljons-Läkare, hvilkendera graden de
än innehafva, må, i stället för den, efler åtta års tjenstgöring, dem
nu tillkommande 50 procents lön förhöjning, medgifvas förmånen att,
efter sex års oafbruten och berömlig tjenst i nämnda egenskap, från
allmänna Indragnings-Staten kunna, på vederbörlig anmälan hos Kongl.
Maj:t, erhålla årlig förhöjning af 125 R:dr å innehafvande lön och,
efter vidare i fyra år fortsatt enahanda tjenstgöring, ytterligare en
l löntillökning af 75, R:dr, så alt efter tio års tjenst den årliga aflö
ningen
för en Bataljons-Läkare blifver, om han under tiden qvarstadnar
i Andra Bataljons-Läkaregraden, 450 R:dr, och, i fall han blifvit
befordrad till Förste Bataljons-Läkare, 000 R:dr;
2:o att för Arméens Regements-Läkare må beviljas följande
lönförhöjningar, nemligen:
för Regements-Läkarne vid Indeldta Arméen, 29 till antalet, samt Regements-Läkaren
vid Lif-Bevärings-Regementet, 100 ll:dr åt hvarje
R:dr 3,000:
lör de åtta Regements-Läkarne vid värfvade Arméen,
med efter deras nu innehafvande olika
löner lämpade belopp, sammanräknadt ...» 1,990: — —
hvarigenom aflöningeii skulle blifva: för Regements-Läkaren vid LifBevärings-Regementet,
250 R:dr, för Regements-Läkarne vid Wermlands
Fältjägare-Regemente, vid Lifregementets och. Smålands Grenadier-corpser
samt vid Norrbottens, Westerbottens och Jemtlands Fältjägare-corpser
600 R:dr, och för Regements-Läkarne vid Arméens alla
öfriga Regementen och Corpser 8Ö0 R:dr. Dessa för RegementsLäkarne
ifrågasatta lönförhöjningar anser Kongl. Majit, i händelse
Rikets Ständer dem bevilja, böra tilläggas vederbörande Regementens
och Corpsers aflönings-anslag.
t- 3:o. Att för Regements-Läkare, som strax efter uppnådda 60
lefnads- och 30 tjensle-år söka Nådigt afsked, må medgifvas rättighet,
att då, utöfver dem ur Arméens Pensionskassa tillkommande pension,
jenjväl från Allmänna Indragningsstaten undfå pensioner, bestämda
till 400 R:dr för dem, hvilkas löner, enligt hvad ofvanberördt är,
skulle förhöjas lill 800 R:dr, och till 200 R:dr för dem, som afsetts
att erhålla lägre löner, än nyssnämnda belopp, men med skyldighet
likväl för alla, att under Tio år, från afskedsdagcn räknadt, i händelse
af behof, efter omständigheterna tjenstgöra, antingen vid Militärsjukhus
eller depöler eller civila sjukanstalter.
Indeldta Arméen:
Kavalleri- och Infanteri-Regemenlerna.
Sedan, i anledning af Rikets Ständers vid förra Riksdagen
gjorda begäran om närmare utredning, i afseende å beloppet af det
Transport R:dr
Bih. till II. St. Prot. 1853 & 1834, 1 Sami. 1 Afd. V lläft.
17,500:
4,990:
22,490:
4
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket -I8S3.
Transport R:dr 22,490: — —
vederlag, som, i händelse nedsättning af salpeterhjelpen i de Småländska
länen komme att ega rum, borde tillfalla de personer och inrättningar,
hvilka derpå hade grundade anspråk, Kongl. Maj:t låtit
från länen infordra de för ändamålet nödiga uppgifter, deraf sig visat,
att omförmälda förändring i salpelerhjelpens utgörande skulle för de
i orten förlagde Regementen och Corpser medföra en Iöningsminskning
af tillhopa 5,833 R:dr 42 sk. 4 rst. efter medellals-beräkning
under tio år; sä, enär vid den år 1833 skedda lönereglering för In
deldta
Arméen, denna tillgång tagits i beräkning, finnér Kongl. Maj':t t
nödigt att, samtidigt med förändringen i salpeterhjelpens utgörande,
ett anslag, motsvarande minskningen uti ifrågavarande Regementens
aflöningstillgångar, varder anvisadt; men då, i afseende å det i RiksStaten
utförda kontanta anslaget för Kavalleri- och Jnfanteri-Regementerna,
äfven förekommer, att det vid 1844 och 1845 årens Riksdag
från 6:te lill 4:de Hufvudtiteln öfverflyttade belopp af 1,414
R:dr 27 sk. 2 rst., utgörande en långt förut ät Skaraborgs Regemente
tilldelad ersättning för jordförluster, i följd af Götha Kanals anläggning,
icke behöfde användas, och icke eller utgått till större del, än
216 R:dr 32 sk., af anledning, som i närlagde Stalsråds-protokoll
öfver Landtförsvars-Ärenden för den 9:de dennes finnes fullständigt
ulredt, föreslår Kongl. Majit, att den genom sistnämnda förhållande
uppkomna behållningen, utgörande 1,197 R:dr 43 sk. 2 rst., må afdragas
från det förstnämnda ersättnings-anslaget, och således, i stället
för 5,833 R:dr 42 sk. 4 rst., Rikets Ständer måtte i penningar anvisa
endast  4,635: 47. 2.
att tilläggas kontanta anslaget för Kavalleri- och Infanleri-Regementerna;
hvaremot den Afrads- och Kronotionde-spanmål, som, enligt ofvan
åberopade utredning, till belopp af 194 tunnor 10^ kappar, af
Skaraborgs Regemente åtnjutes, borde från Riks-Statens 6:te Hufvudtilel
till Kavalleri- och Infanteri-Regemepternas spanmåls-anslag öfverföras.
Instruktions-Kompanier för Indeldta Infanteriet. Med hänvisande
till hvad uti förut åberopade Statsråds-protokoll öfver
Landtförsvars-Ärenden blifvit utveckladt, i afseende pä det för öfrigt
allmänt erkända behofvet af berörda Rekrytbildnings-anstallers införande
vid indeldta Infanteriet, finner Kongl. Majit, oaktadt denna för
Riket så högst vigtiga angelägenhet vid föregående Riksdagar hos Rikets
Ständer icke vunnit önskvärdt afseende, sig böra härmed åpyo
äska det, enligt uppgjorda noggranna beräkningar, nödigt befunna anslag
för inrättande af Instruktions-kompanier vid indeldta Arméens
Infanteri- och Jägare-corpser, nemligen:
till personalens underhåll, befälets aflöning deri inbegripen R:dr 37,500.
till vidmakthållande af nödiga säng- och husgeråds-per
sedlar,
m. m • . . . » 2,500. qqq.
samt tillika begära, att kostnaden för nyssnämnda persedlars anskaffning,
uppgående lill omkring 24,000 R:dr, må af första års-anslaget
för Instruktions-kompaniernas underhåll få bestridas, på det särskildt
Transport R:dr 67,125: 47. 2.
i
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
19
Transport R:dr 67,125: 47. 2.
anslag icke må behöfva dertill anvisas; viljande Kongl. Maj:t härvid
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att, då afgången af manskap
inom vissa Regementen af indeldta Infanteriet, och följaktligen
äfven antalet rekryter under de sednare åren i allmänhet varit större
än tillförene, underhållsberäkningen måst derefter rättas, ehuru det
begärda anslaget härigenom utfaller något högre, än som vid föregående
Riksdagar varit ifrågasatt.
I likhet med hvad vid förra Riksdagar skett, vill Kongl. Majit
jemväl nu erinra, alt, till betäckande af de genom södra bataljonens
af Bohus Läns Regemente år 1851 af Kongl. Majit än vidare på tio
år i Nåder medgifna förändring lill roteradt Infanteri, för Statsverket
uppkomna kostnader, öfverskottet af de indelningsräntor, hvilka förut
ingått ensamt till nämnde bataljons rusthållare, varder, såsom hittills,
och så länge om förmälda förändring kommer alt fortfara, ställdt till
Kongl. Majits disposition.
Ersättning för utöfver inarkegångsprisct förhöjd betalning
lill inqvarlcringsgifvare för dagportioner vid indeldta Regementernas
marcher till och ifrån mölen. Uppå Kongl. Maj:ts vid förra
Riksdagen gjorda framställning, nedsattes detta anslag från 9,000
till 6,000 R:dr; men på det bristande tillgång för de med anslaget
afsedda utgifter icke skulle inträffa, läto Rikets Ständer de å anslaget
befintlige reservationer qvarstå till Kongl. Maj:ts disposition.
Enligt hvad Stats-Råds-protokollet öfver Landtförsvars-ärenden för
den 9:de dennes närmare upplyser, hafva väl ifrågavarande utgifter
under åren 1850, 1851 och 1852 i medeltal uppgått lill omkring
6,442 R:dr årligen, hvadan det nuvarande anslaget dertill icke skulle
synas vara fullt tillräckligt; hvarjemte dock mäste tagas i betraktande,
att reservationerna å anslaget vid 1852 års slut uppgingo till vid
pass 49,500 R:dr. Vid sådant förhållande och då, långt ifrån att
brist i ofvanberörda hänseende kan uppkomma, reservationerna å anslaget
äro alltför betydliga, för att lämpligen böra till hela sitt belopp
lemnäs qvarstående ensamt 'för de utgifter, som med anslaget afses;
men deremot å 4:de Hufvudtiteln icke finnes någon bestämd tillgång
till bestridande af de aflönings- och underhålls-kostnader, som föranledas
af de ur indeldta Arméen utgående garnisons-kommenderingar
Eå Carlstens fästning, vid Grisslehamn och i Haparanda, och hvilka
ostnader under åren 1850, 1851 och 1852 i medeltal uppgått till
omkring 12,000 R:dr årligen, vill Kongl. Majit begära Rikets Ständers
medgifvande dertill, att reservationerna å ofvanberörde, för ett
indeldta Arméens behof afsedda anslag må användas till aflöning och
underhåll för omförmälda garnisons-kommenderingar ur indeldta Arméen,
under iakttagande likväl, att samma reservationer icke härför
anlitas i större mån, än att möjliga brister å års-anslaget kunna med
dem betäckas. <
Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning.
Med anledning af delta anslags redan för nuvarande förhållanden
befunna otillräcklighet, samt då Sqvadrons-cheferne vid Lif—
Transport R:dr 67,125: 47. 2.
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
Transport R:dr 67,125: 47. 2.
Gardet till Häst och Kronprinsens Hussa^-Regemenle, hvilka besörja
remonteringen vid dessa Regementen uppå passevolance, i anseende
till det stegrade priset å dugliga remonter, yrkat en billig förhöjning
i den nu utgående remonterings-passevolancen med 5 R:dr årligen
för hvarje häst, på sätt Statsråds-protokollet öfver Landtförsvarsärenden
för den 9:de dennes i ämnet vidare upplyser, får Kongl.
Majit, med stöd för öfrigt af de i samma Slatsråds-prolokoll härvid
anförda skäl, föreslå Rikets Ständer, att den af bemälde passevolantörer
sålunda ifrågastä!Ida förhöjning i remonterings-anslagen, hvilken,
för 384 hästar vid Lif-Gardet till Häst, belöper till 1,920 R:dr och
för 537 |hästar vid Kronprinsens Hussar-regemente lill 2,685 R:dr
årligen, må beviljas med en rund summa af  4,600: — —
hvarigenom anslaget till Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering
och skoning skulle förhöjas från 28,000 till 32,600 R:dr.
Fouragering af Artilleriets legda hästar. På de uti Stalsråds-prolokollet
öfver Landtförsvars-ärenden för den 9:dc dennes anförda
skäl, föreslår Kongl. Majit, att detta reservationsanslag å 5,000
R:dr måtte iklädas egenskapen af förslagsanslag och sammanföras med
förslagsanslaget, 132,000 R:dr, till four agering af värfvade Kavalleriets
och Artilleriets hästar, samt detta sednare anslag, hvars summa sålunda
blefve 137,000 R:dr, derefter benämnas: fouragering af Artilleriets
och värfvade Kavalleriets hästar.
Beväringen.
Gottlands National-Beväring. I anseende till behofvet dels af
lönförbättring för Ofverbefälet och Musikpersonalen, och dels af nytt
lönanslag för tillökadt Underbefäl vid nämnde Reväring, hvarom åberopas
den närmare utveckling af förhållandena, hvilken i Statsrådsprotokollet
öfver Landtförsvars-ärenden för den 9:de dennes framlägges,
finner Kongl. Majit Sig föranlåten äska följande löntillökningar
eller nya lönanslag, nemligen:
för 3 Rataljons-Chefer, som nu njuta i lön hvardera 700 Ridr, löntillökning
å 300 Ridr  900:
för 23 Kapitencr med lön af 400 R:dr, löntillökning
ä 200 R:dr  4,600:
för 23 Liputcnanter med lön af 200 R:dr, löntillökning
å 100 R:dr  2,300:
för 24 Underlieutenanter med lön af 160 R:dr, löntillökning
ä 40 R:dr  960: — —
för 3 Adjutanter, arfvoden å 100 R:dr  300:
för 46 Extra Under-Officerare, arfvoden å 20 R:dr . 920:
för 92 Extra Korporaler, arfvoden å 12 R:dr . . . 1,104: — —
för' en Regements-Trumslagare, arfvode . 100:
för 45 Spel, löntillökning å 12 R:dr  540:  11,724:
med tillägg hvaraf till nuvarande anslaget för nämnde Reväring,
Transport R:dr 83,449: 47. 2.
K
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
21
Transport R:dr 83,449: 47. 2.
35,591 R:dr 37 sk. 4 rst., detta skulle blifva förhöjdt till 47,315 R:dr
87 sk. 4 rst.
Beväringsmanskapets vapenöfning. Under åberopande af hvad
Statsråds-protokollet öfver Landtförsvars-ärenden för den 9 dennes
i ämnet innehåller, vill Kongl. Maj:t begära Rikets Ständers medgifvande,
att all den Korporaler och Spel vid Gottlands National-Beväring
under de årliga mötena, och alltså äfven under Befälsmötet, tillkommande
dagaflöning hädanefter må från förslagsanslaget till Beväringsmanskapets
vapenöfning bestridas. -
ITIaterielen.
Försvarsverket i allmänhet eller Krigs-Rollegii-Departementer.
På sätt Statsråds-protokollet öfver Landtförsvars-ärenden för
den 9:de dennes, rörande delta anslag, omförmäler, har Kongl. Majlis
höga uppmärksamhet blifvit fästad derpå, att, på det Allmänna Beväringsmanskapets
beklädnads- och utrednings-behof hädanefter måtte på
ett ändamålsenligt sätt kunna fyllas, hvilket med hittills bestådda inskränkta
tillgångar icke låtit sig' göra, Krigs-Kollegii lntendentsafdelnings
nuvarande anslagssumma behöfde ökas med 54,000 R:dr årligen,
hvarigenom likväl det nu med 26,666 R:dr 32 sk. årligen utgående
Extra-anslaget till kompletterande af Beväringens reservförråd
för framliden gjordes obehöfligt, så att tillökningen i Statsutgift i
sjelfva verket komme att inskränkas till 27,333 R:dr 16 sk.; och då
Kongl. Maj:t, på grund af den härvid lemnade utredning om beskaffenheten
af Beväringsmanskapets nu egande beklädnads-och utredningspersedlar,
och hvad som fordras för att i detta afseende fullt utrusta
nämnde manskap, så att detsamma må kunna, när som helst, till det
för krig påräknade antal, ingå i Arméens leder, finner det ifrågaställda,
ökade anslaget för Krigs-Kollegii Intendentsafdelning oundgängligen
af behofvet påkallad t, vill Kongl. Maj: t härmed i sådant afseende
äska det uppgifna beloppet  54,000: — —
att tilläggas reservationsanslaget till Försvarsverket i allmänhet, hvilket
anslag sålunda derigenom skulle förhöjas från 672,055 R:dr 44 sk. 2
rst. till 726,055 R:dr 44 sk. 2 rst., inbegripne derunder indeldta räntorna
till Akers krutbruk och Husqvarna gevärsfaktori, samt genom
anslaget för beklädnad af manskapet vid Sappör-Kompaniet till
729,969 R:dr 44 sk. 2 rst.
Lifrnundcring för indeldta Infanteriet. I)å på Fjerde Hufvudtiteln
medel ej finnas anvisade lill bestridande af beklädnads-slitnings-ersällning
för de kommenderingar ur indeldta Arméen, hvilkas underhåll
skall från nämnde Hufvud-Titel bekostas, vill Kongl. Maj:t
nu förnya sin vid de begge sistförflutna Riksdagarne gjorda och då
bifallna framställning derom, att, så länge anslaget till Lifmundering
för indeldta Infanteriet lemnar behållning, densamma må användas till
godtgörande af omförmälda beklädnadsslilning, äfvensom, hvad deref
Transport
R:dr 137,449: 47. 2.
U
22
Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1833.
Transport R:dr 137,449: 47. 2.
ter kan öfverblifva, till fyllande af andra beklädnadsbehof, som för
indeldta Arméen kunna yppas.
Inqvarlerings-koslnader i Slockholm. Huruvida detta anslag
kommer att undergå någon förändring, blifver beroende af det beslut,
Rikets Ständer fatta, i frågan om regleringen af inqvarterings-skyldigheten
i Stockholm, med anledning af den särskilda skrifvelse, Kongl.
Maj:t vill i ämnet till Rikets Ständer i Nåder aflåta.
Diverse Anslag.
Durch-marche-kostnader. — Sedan de å detta för arméen och
flottan gemensamma anslag före år 1848 befintliga betydliga reservationer
blifvit, i följd af de åren 1848 och 1849 företagna krigsrustningar,
alldeles medtagna i och för transporten af flottans trupper,
samt för öfrigt anslaget under de sednare åren från flottans sida alltmer
tagits i anspråk, hvarigenom kunde inträffa, alt detsamma blefve
otillräckligt för de Landtförsvarets behof, som påräknades att äfven
med anslagets tillgångar fyllas; har Kongl. Maj:t låtit Krigs- Kollegium
och Förvaltningen af Sjö-Ärenderna utreda, i hvad förhållande
berörde anslag under en tidrymd af tio år varit för Landt- eller Sjöförsvarets
behof användt, på det att sålunda måtte erhållas en grund
för lämplig fördelning af anslaget Fjerde och Femte Hufvudtitlarne
emellan; och som bäraf sig visat, att beloppet af de Durch-marchekostnader,
som under ifrågavarande tidrymd blifvit för Sjö-försvarets
räkning från anslaget bestridda, i medeltal uppgått till omkring 12,000
R:dr årligen, samt att återstoden af anslaget, 8,000 R:dr, erfordrats
för Landt-försvarets dermed afsedda behof, vill Kongl. Maj:t nu föreslå
Rikets Ständer en sådan delning af reservations-anslaget till
Durch-marche-kostnader, 20,000 R:dr, att 12,000 R:dr deraf öfverföras
till Riks-Stätens Femte Hufvudtitel, och återstående 8,000 R:dr å
Fjerde Hufvudtiteln bibehållas, att hädanefter användas till Durchmarche-kostnader,
det förra beloppet ensamt för Sjö-försvarets, och
det sednare för Landt-försvarets behof, samt med bibehållande i öfrigt
för begge delarne af anslagets nuvarande egenskap: lärande Rikets
Ständer, i likhet med hvad allt sedan 1840 och 1841 årens Riksdag
egt rum, äfven nu medgifva, att de reservationer, som framdeles kunna
uppkomma å den på Fjerde Hufvudtiteln qvarstående delen af
oftanämnde anslag, må få användas till bestridande af de bestämda
understöden åt Lif-Gardes-Regemcnternas Mat-inrättningar, för såvidt
anslaget till Extra Utgifter icke dertill lemnar tillgång.
Rese- och Traktaments-kostnader samt Rese- och Traktamentskostnader
för städernas Magistratspersoner och Rorgare vid besigtningar.
Till förenkling i räkenskaperna och bokslutet hos KrigsKollegium
skulle leda, om nämnda begge förslags-anslag sammanfördes
till ett enda; och då de utgifter, som från hvartdera anslaget bestridas,
bestå i godtgörelse för extra förrättningar, verkställda i Landt
Transport
R:dr 137,449: 47. 2.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket i8S3. , 23
Transport R:dr 137,449: 47. 2.
försvarets ärenden, samt hinder för anslagens sammanföring således
icke synes möta, vill Kongl. Maj:t föreslå en sådan åtgärd, under
iakttagande, att anslagens nuvarande egenskap af förslags-anslag äfven
lill det sammanförda anslaget öfvergår.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för KrigsKollegium,
med flera verk. Enligt hvad Kongl. Majit här ofvan, under
rubriken Krigs-Kollegium yttrat, angående öfverflyltning från
detta anslag af de derifrån nu utgående 900 R:dr till Kollegii extra
ordinarie tjenstemän, skulle anslaget nedsättas från 4,500 till 3,600 R:dr.
Skrifmaterialier och Expenser samt ved och ljus för Departementets
Kansli-Expedition. Den under rubriken Departementets
Kansli-Expedition omnämnde öfverföring af det förevarande anslag
hittills påförda gralifikationsbelopp, 300 R:dr, kommer att minska
detta förslags-anslag från 2,627 R:dr 43 sk. 8 rst. till 2,327 R:dr
43 sk. 8 rst., hvilket belopp likväl, för jemnande af Hufvudtitelns anslagssumma
torde böra ökas med
4: 4. 7.
eller till 2,332 R:dr 3 rst.
De här ofvan föreslagna kontanta tillökningar i Fjerde Hufvudtitclns
anslag, hvilka i öfrigt, med undantag af hvad, i afseende på
vissa af dem blifvit yttradt, böra oförändrade bibehållas, uppgå till
ett sammanräknadt belopp af
hvartill ännu kommer värdet af den Afrads- och Kronotionde-spanmål,
194 Tunnor 10J kappar, som, på sätt här ofvan under rubriken
Kavalleri- och Injanteri-Regcmenterna är omförmäldt, föreslagits ali
från Sjette Hufvudtiteln dit öfverflyttas, oeh hvaraf 4 Tunnor 25 kap
Ear
afrads-spanmål, i kronovärdi 3 R:dr 28 sk. 1 rst., på förslag
eräknas till R:dr 28: 33. —
samt 189 Tunnor 17^ kappar kronotionde å 6 R:dr
tunnan uppgå till 1,137: 11, 3. j jgj. ^ g
137,454: 3. 9.
eller tillhopa '
138,620
hvarifrån dock höra afdragas 12,000
i händelse Rikets Ständer bifalla den till nämnda belopp ifrågaställa
öfverflyllning från anslaget till Durch-marcbe-koslnader till Femte
Hufvudtiteln, då verkliga tillökningen i anslag på Fjerde Hufvudtiteln
Olifver
R:dr 126,620: —
På de skäl, som dels merberörde protokoll och dels de deruti åberopade utredningar
och förslag upptaga, finner Kongl. Majit Sig föranlåten att vidare för FörsvarsYerket
till lands af Rikets Ständer äska beviljandet af följande Extra Anslag, nemligen:
l:o. För Ar tiller i-behof
till anskaffning af Rid- och anspanns, med flere persedlar för nya Fält-Artilleriet, det
ännu återstående medels-behofvet •R:dr 87,000: — —
Transport R:dr 87,000: — —
24
Kongl, Majds Nåd, Prop. om Statsverket 4833.
Transport R:dr
till anskaffning af 8 Reserv-Fält-Batterier med Laveltage och ett inskränkt
antal Redskaps- och anspanns- med flera persedlar, af
-
räkningsvis
till fullständig bestyckning af JVaxholms fästnings utanverk. . . .
lill bestyckning af det redan till stor del färdigbyggda strandverket
Gustafsborg vid Carlstens fästning
till anskaffning under åren 1855—1857 af nya Skarpskytts- och vanliga
Infanteri-gevär R:dr 240,000: — —
samt dessutom för år 1854, till anskaffning af In
fanteri-gevär
66,666: 32. —
till anskaffning af ännu behödiga nya pistoler
till anskaffning af Kavalleri-sablar, afräkningsvis
till anskaffning af Faschin-knifvar eller sidogevär för Infanteriet, af
-
räkningsvis
till anskaffning af ännu återstående behofvet af fäng
håls-lappar
R:dr 4,150: •— —
och af rengörings- och söndertagnings-verktyg . . 13,250: — —
till anskaffning af slagkruts-hufvar, afräkningsvis
2:o. För Fortifikalions-behof.
till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad under åren 1855—
1857  R:dr 180,000:
samt dessutom för år 1854 lika anslag med det,
som nu utgår. . .
30,000: — —
eller tillsammans, afräkningsvis
till fortsättande af fästningsbyggnads-arbetena vid Carlskrona samt
Carlstens och /Vaxholms fästningar under åren
1855—1857  R.dr 315,000:
samt för år 1854
105,000: — —
att af Kongl. Maj:t, efter omständigheterna, fördelas;
till anskaffning af en Fällbrygge-ulredning, afräkningsvis
3:o. För Beklädnads- och (Jtrednings-behof.
lill anskaffning af erforderligt antal beklädnads- och utrednings-perscdlar
för Beväringsmanskapets behof
4: o. För Topografiska Corpsens arbeten.
Härtill upptages för åren 1854—1857, efter 12,000 R:dr årligen, eller
samma års-anslag, som förut utgått, en sammanräknad summa af .
hvilka anslag, uppgående tillsammans till R:dr
beräknas att under åren 1854, 1855 och 1856, med en tredjedel årligen
utgå, med undanlag af de för Gevärs-tillverkningen, Fästningsbvggnaderna
och Topografiska Corpsens arbeten uppförda; i afseende
å hvilka sistnämnda anslag Kongl. Maj.t, al den anledning Stats-råds
protokollet
-
87,000: —
48,000: —
80,000: —
62,000: —
306,666: 32
93,000: —
29,800: —
50,000: —
17,400: —
10,000: —
210,000: —
420,000: —
50,000: —
716,000: —
48,000: —
2,227,866: 32
Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 4883.
25
protokollet närmare upplyser, vill föreslå Rikets Ständer, icke allenast
att de för år 1854 här ofvan utförda anslagssummor till Gevärs förfärdigande,
Fästningsbyggnaderna och Topografiska arbetena, må blifva
särskildt, och så tidigt, som ske kan, beviljade, utan ock att de för
nyssberörde föremål under den kommande tiden af Kongl. Maj:t behöflige
ansedde medel må för åren 1855, 1856 och 1857, eller ett år
längre, än för öfriga extra anslag, beviljas.
Detaf Rikets Ständer vid tvänne föregående Riksdagar till understöd för Arméen*
Pensions-Kassa anvisade Kreditiv eiler anslag af 22,000 R:dr från Riksgälds-Kontoret
har för åren 1849 och 1850 icke behöft anlitas, hvaremot, enligt hvad Pensions-Kassans
Direktion hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält, detsamma komme för år 1851 att
användas till ett belopp af omkring 14,000 R:dr; och som anledning är för handen, att
det beviljade kreditivet blifver för åren 1852 och 1853 otillräckligt för det dermed afsedda
ändamål eller fyllandet af den i tillgångarne för pensioneringen uppkommande
brist, ehuru denna icke förr än efter utgången af innevarande år kan till siffran uppgifvas,
vill Kongl. Maj:t, med underrättelse härom, nu endast tillkännagifva Sin afsigt
att framdeles, uti särskild Nådig skrifvelse i ämnet, till Rikets Ständer aflåta den framställning,
hvartill omständigheterna kunna föranleda.
1 följd af hvad Kongl. Maj:t nu föreslagit, skulle hufvudsummorna för de tilt
Fjerde hufvudtiteln hörande föremål komma att blifva:
för Utgifter af ständig beskaffenhet R:dr 4,387,950: — —
deraf förslags-anslag R:dr 350,638: 32. 3.
för behof, som till de ständiga ej kunna hänföras, under dels 3,
dels 4 år
2,227,866: 32. —
eller under åren 1854, 1855 och 1856: R:dr 656,955: 26. 8. årliligen,
och under år 1857: R:dr 257,000.
Femte Hufvuellitetn9
innefattande anslagen för Sjöförsvars-Departementet.
Riks-Stalen upplager för närvarande å denna Hufvudtitel:
penningar
R:dr 1,449,480: — —
indeldta räntor, beräknade efter markegång, på förslag till .... 45,950: — —
oindeld spanmål, 9,420 tunnor, efter förslagsvärde å 6 R:dr tunnan 56,520: — —
tillsammans R:dr 1,551,950: — —
Bih. ml It. St. Prot. 1853 & I83i. I Samt. 4 Afd. 4 Haft. t /
26
Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. om Statsverket 4853.
Af skäl, sorn i Statsråds-protokollet, angående Sjöförsvars-ärenden, för den 8
innevarande månad äro upptagna, finner Kongl. Maj.t Sig böra uti d,enna Hufvudtitels
anslag föreslå de förändringar, som bär nedan omförmälas.
Ailonings-Materna,
l:o. Departementets Kansli-Expedition.
Till följd af den uppgjorda fördelningen vederbörande Embetsverk emellan af
den vid sednaste Riksdag anvisade summa till gratifikationer åt extra ordinarie Tjenstemän
och Vaktbetjente, bör från Förslags-anslaget till skrifmaterialier och expenser samt
ved och ljus för Departementets Kansli-Expedition till aflönings-anslaget för nämnde
Expedition öfverfljttas ett emot Expeditionens andel i gratifikations-medlen svarande
belopp af 66 R:dr 32 sk., hvarmed alltså sistnämnde anslag kommer alt förhöjas.
2:o. Förvaltningen af Sjö-ärendena, samt AJlöninps-stater ne vid Flottans
stationer.
På enahanda sätt, sorn i föregående punkt omförmäles, bör från anslaget till
skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Förvaltningen af Sjö-ärendena och
Departementets Kommando-Expedition lill ifrågavarande afiönings-anslag öfverfljttas den
extra ordinarie Tjenstemän och Vaktbetjente vid Förvaltningen tillkommande andel i
gratifikations-medlen, 300 R:dr, med hvilket belopp sistberörde anslag sålunda bör ökas.
Derjemte äskar Kongl. Majit anslag till förhöjning uti nu utgående aflöning, dels
åt 20 Under-Officers-Korporaler vid Marin-Regementet ä 6 sk. hvardera om dagen, uppgående
för år tillsammans till R:dr 912: 24. —
samt gage-förhöjning för manskapet, 800 man, å l sk.
per man om dagen, utgörande för året sammanlagdt 4,754: 8. — g y) _
dels åt Pastorn och tvänne Kompastorer vid Amiralitets-församlingen
i Carlskrona, till belopp och under vilkor, som i ofvan åberopade
protokoll finnas uppgiine, för år tillhopa ' 510: — —
och dels åt tvänne Machinist-Officerare, 450 R:dr för hvardera, eller
tillsammans
900: — —
7,076: 32. —
IfEaterlelen.
3:o. Anslaget för Flottans underhall.
Uti detta anslag äskar Kongl. Majit lill förhöjd aflöning åt
Flottans nuvarande Ofver-Machinister, Machinister och Lärlingar, samt
till aflöning åt ytterligare behöfliga ansedda tvänne Öfver-Machinister,
en Machinist och sju Lärlingar, allt på sätt förberörde protokoll när- ,
mare upptager, en tillökning af ...... ■ 3,215: — —
Diverse Anslag.
4:o. I öfverensstämmelse med hvad bär ofvan, i fråga örn
reglering af utgifterna å Fjerde Hufvudtiteln föreslagits, öfverlemna!-
Transport R:dr 10,291: 32.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4853.
27
Transport R.dr 10,291: 32. —
Kongl. Maj:t åt Rikets Ständer att å Femte Hufvudtiteln under rubrik:
”Anslag för Durch-marche-koslnader, reservations-anslag” uppföra 12,000: — —
5:o) Anslagen till skrifmaterialier och expenser samt ved och
ljus för Förvaltningen af Sjö-ärendena och Departementets
Kommando-Expedition, äfvensom för Departementets
Kan sli-Expedilion.
Då, på sätt bär ofvan i l:sla och 2:dra punkterne omförmäles,
komma att från dessa anslag öfverflytlas lill Aflönings-ånslaget
för Förvaltningen af Sjöärendena m. m. 300 R:dr och till del lika
beskaffade anslaget för Departementets Kansli-Expedition 66 R:dr
32 sk., böra, i följd häraf, expensmedels-anslagen minskas med
motsvarande belopp, oell således bestämmas för Förvaltningen och
Kommando-Expeditionen till 2,200 R:dr och för Kansli-Expeditionen
till 1,077 R:dr 38 sk.; dock torde, för erhållande af jemn slutsumma
på Hufvudtiteln, sistnämnde förslagsanslag böra ytterligare nedsättas
med 1 R.dr 32 sk.
För Handeln.
Med' anledning af den här förut föreslagna förhöjning uti beräkningen
af inflytande Lots- och Råk-medlen, samt under förutsättning,
alt hela beloppet af denna inkomst fortfarande får för Lolsoch
Fyrings-stalerne användas, uppföres motsvarande tillökning uti
dessa stater med  10,000
Då från de sålunda föreslagne tillökningarne tillhopa . . . 32,291
drages den uti 5:le punkten omförmälda nedsältningen  i
32.
32.
blifver den återstående tillökningen
32,290: — —
hvaraf likväl 12,000 R:dr uppkommit genom öfverflyttning från Fjerde
Hufvudtiteln, och 10,000 R:dr genom förhöjd beräkning af redan
till sitt hela belopp för bestämda behof anslagne medel, så att
den föreslagna verkliga utgiftstillökningen endast utgör 10,290
R:dr.
När lill ofvannämnda tillökningssumma lägges hvad nu gällande
Riks-Stat upplager, eller  1,551,950: — —
blifver Hufvudtilelns slutsumma  1,584,240: — —
hvaraf förslags-anslag 64,409 R:dr 22 sk.
För öfrigt föreslår Kongl. Maj:t, på de i omförmälda protokoll öfver Sjöförsvars-ärenden
för den 8 innevarande månad utvecklade skäl och under hänvisning
till de upplysningar samma Protokoll innehåller, all följande, till ständiga behof ej
hänförliga anslag, hvilka för Sjöförsvarets fullständiga ordnande ansetts erforderliga,
nu måtte af Rikets Ständer anvisas, nemligen:
28
Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
För iståndsättandet, till återstående delen, af såväl Flottan tillhörande fartyg,
som Etablissementerne, äfvensom till förrådens kompletterande, R:dr J,000,000: — —
att under fyra år, med en fjerdedel, eller 250,000 R:dr årligen utgå;
samt för anskaffandet af 11,000 munderingar för Sjöbeväringsmanskapets
räkning, att för krigsbehof vara att tillgå, samt under
de, på sätt förberörde Protokoll innehåller, utfästade vilkor . . 240,000: — —
att på tre år, med en tredjedel eller 80,000 R:dr årligen, utgå.
Tillsammans R:dr 1,240,000: — —
Sjette MMufe uti titeln,
innefattande Statsanslagen för Civil-Departementet.
Nu gällande Riks-Stat upptager för denna Hufvudtitel:
Penningar R:dr 579,802: — —
ludeldta räntor, värde  287,340: — —*■
Indeldt Spanmål
. 16,959: •— —
Oindeldt Spanmål
3,999: — —
1 Summa R:dr 888,100:
Vid pröfningen af särskilda, till regleringen af Sjette Hufvudtiteln hörande
frågor, bar Kongl Maj:t, på sätt närlagde, den 4, 14 och 20 nästlidne Oktober samt
den 9 innevarande November öfver Civil-ärenden förda Protokoll närmare utvisa,
funnit följande jämkningar och bestämmelser, i afseende på anslagen å denna Titel,
vara lämpliga och af behofvet påkallade, nemligen:
l:o) Departementets Expedition.
Med afseende å den Stats-Rådets Vaktmästare åliggande, synnerligen trägna
tjenstgöring, för hvilken lian ej har att påräkna annan inkomst, än den honom å
Civil-Departementets Expeditions stat tillkommande lön af 200 R:dr, som för hans
bergning icke kan anses tillräcklig, och då förste Vaktmästarne i andra Embets-Verk,
jemte förmånen af fria husrum och fri ved, i allmänhet åtnjuta 300 R:dr i löneinkomster,
hemställer Kongl. Maj:t, att Rikets Ständer måtte uti denna Vaktbetjents
lön bevilja en tillökning af • •' R;clr 100:
Transport R:dr 100:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4853.
Transport R:dr
2:o) Bergs-Kollegium och Bergslags-Slaterna.
På sätt närlagde utdrag af det under den 14 sistlidna Oktober
öfver Civil-ärenden förda protokoll närmare upplyser, har Kongl.
Maj: t samma dag beslutat en förändrad organisation af BergslagsStaterna
i landsorterna, och således jemväl hvad Styrelsen öfver
Fahlu Grufva och Bergslags-Styrelsen för Sala Silfververk angår,
hvilken reglering, i följd hvaraf, jemlikt Rikets Ständers framställda
önskan, bergsfogde-ljensterna komma att indragas, skall träda i verkställighet
vid 1855 års ingång. I sammanhang härmed bar Kongl.
Maj:l fastställt nya, i nämnda protokolls-utdrag intagna, aflöningsstater
för Bergs-Kollegium och Bergslags-Staterne, uppgående lill ett
totalbelopp af 28,400 R:dr; hvadan, vid jemförelse med nu gällande
stater, denna nya reglering lemnar ett öfverskott af 13 R:dr 43 sk.
4 rst., hvarförutan ljuspenninge-anslaget för Bergs-Kollegium besparas.
Den nya regleringen af Bergs-Kollegii Stat kommer dock
endast alt successivt bringas (ill verkställighet, i den mån de tjenstemän
afgå, hvilkas befattningar äro ämnade att indragas; och då i
öfrigt en eller annan genom verklig utnämning tillsatt Bergslagstjensteman,
hvars syssla kommer alt indragas, ännu efter 1854 års
utgång kan finnas berättigad all framgent bibehålla sin ordinarie lön,
hvilket likväl blott kan ifrågakomma i afseende på trenne Bergsfogdar
samt några få lägre Bergsbetjente, vill Kongl. Majit, på det
sådant icke må föranleda till Indragnings-Stalens särskilda betungande,
härmedelst äska Bikels Ständers bemyndigande ali från 1855 års
ingång låta en dylik löneersätlning, så länge rättigheten dertill, efter
vanliga grunder, fortfar, till ett belopp af högst Åtta Hundra Riksdaler
årligen, utbetalas af Sjette Hufvuatitelns anslag ”till befrämjande
i allmänhet af bergsbruket”, hvilket anslag visar sig under tiden äfven
dertill lemna tillgång.
Vid denna reglering af Bergslags-staterna har Kongl. Majit,
i öfverensstämmelse med hvad Bruks-Soeieteten tillstyrkt, i Nåder
förordnat, alt Geschworner-ljensterna skola indragas, och att i hvarje
af de dislrikler, hvaruti landet blifver i bergs-statistiskt hänseende indeladt,
skall finnas anställd endast en tjensteman, nemligen en Bergmästare,
hvilken tillika bör bestrida erforderliga Geschworner-*eller
Grufve-Ingenieurs-göromål, men att arfvoden derjemte må anslås åt
några elever eller stipendiater, på det unge män med kunskaper
kunde antagas och utbildas till biträden åt de ordinarie bergstjenstemännen
samt till skicklige efterträdare vid deras afgång. Då likväl
de till Kongl. Majits disposition varande medel icke tillåtit att i
stalsförslaget upptaga mer än hänne dylika stipendiater eller extra
ingenieurer, hvilket antal ingalunda kan anses vara för ändamålet
tillräckligt, vill Kongl. Majit, för alt bereda tillgång till ytterligare
fyra stipendiater, härmed i Nåder föreslå, att det för dem erforder
-
Transport Ridr
30
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 48S3.
Transport R:dr 100:
liga arfvodesbelopp må anvisas, att, af Sjette Hufvudtilelns anslag
”till befrämjande i allmänhet af bergsbruket”, årligen utgå med 1,600
R:dr, som, i händelse af Rikets Ständers bifall härtill, lämpligast
torde böra lill ordinarie slaten öfverllytlas.
På delden nja organisationen af bergslagernas lokalstyrelser mä
än ytterligare vinna i ändamålsenlighet, vill Kongl. Maj:t härmed i
Nåder begära Rikets Ständers medgifvande i nedannämnde tvänne
afseenden, nemligen:
n) att, enär Bergmästarne numera komma att, såsom offentliga
Bergstjenslemän, blifva ensamme, hvar inom sitt distrikt, och
denna omständighet ökar angelägenheten alt förebygga desse tjenstemäns
qvarstående i tjensten, sedan de blifvit ålderstigne och mindre
arbetsföre, Bergmästare, som efter upphunnen pensionsålder af 65
år linnes icke 1'ullt tjenstbar, må kunna, i öfverensstämmelse med
den grundsats, sorn för Tull-Verket; äfvensom för Rikets Ständers
Verk är lill iakttagande föreskrifven, jemväl utan egen ansökan, med
lönens bibehållande, såsom pension, i behörig ordning förflyttas å
Indragnings-stat, hvartill rättigheten, äfven med hänsigt till redan
utnämnde Bergmästare, kan anses ega giltig grund i aflöningsförbättringen,
så vida de deraf vilja komma i åtnjutande; och
b) alt, på det de så kallade stipendiaterne eller extra ingenieurerne,
hvilka, försedde med blott 400 R:dr årligt arfvode, påräknas
alt praktiskt utbildas till skicklige bergstjenstemän, icke måtte,
i alltför lång afvaktan på befordran, öfvergifva den beträdda banan,
bemälde stipendiater måtte, i likhet med hvad för Bataljons-Läkare
är tillåtet, efter åtta års tjenstgöring få från Allmänna Indragningsstaten
personelt åtnjuta 50 procents förhöjning i arfvodet för den
tid, de, i sådan egenskap, fortfara att tjenstgöra.
3:o) Landtjnäteri-Staten.
Efter pröfning af framstäldt underdånigt förslag om lönetill- .
ökning för General-Landtmäteri-Kon lorets Embels- och Tjenstemän
samt Vaktbetjent, har Kongl. Maj:t, med hänsigt lill de trägna och
maktpåliggande samt årligen tilltagande göromål, hvilka äro ÖfverDirektören
vid Landtmäteri^, Landtmäteri-Sekreteraren samt Regi- -  stralorn, som tillika innehar Aktuarie-befaltningen, anförtrodda, ansett
tillökning i dessa frenne tjenstemäns nuvarande otillräckliga
löneinkomster vara af billigheten påkallad, äfvensom Kongl. Maj:t
funnit behofvet af skrifvarebiträde i nämnde kontor, samt otillräckligheten
för kontoret af en enda vaktbetjents uppassning vara till
fullo ådagalagdt. I följd häraf och under åberopande för öfrigt af
hvad närlagde den 9 innevarande månad öfver Civil-ärenden förda
protokoll, rörande detta ämne, innehåller, vill Kongl. Maj:t härmed
i Nåder föreslå, att å staten för General-Land tmäteri-Kontoret må
uppföras:
Transport R:dr 100:
Kongl. Maj.Is Nåd. Prop. om Statsverket 4853.
31
2,308: 16. —
Transport R:dr 100:
a) för Ofver-Dircklören, hvars
lön nu utgör 2,152 R:dr — lönetill
ökning
514: 32. —
extra tjenstgörings arfvode 666: 32. — j jg
b) för Sekreteraren, tillökning i
lönen från 1,074 lill 1,200 ll:dr . 126: — —
c) för Regislratorn och Aktuarien
tillökning i lönen från 537 lill
900 R:dr . 363: — —
d) för erforderligt skrifvare-biträde
lill Öfver-Direktörens disposition 400: — —
e) för den nu varande Kammardrängen,
tillökning i lönen frän 162
till 200 lt:dr  38: — —
f) lön för ytterligare en Kammardräng
200: — —
under vilkor, alt ljuspenninge-anslag för bemälde tjenstemän
och vaktbeljente komme alt försvinna.
Då, i händelse Rikets Ständer bifalla Kongl.
Maj:ts uti särskild Nådig Proposition gjorda framställning,
angående förändring uti sättet för salpeterlijelpens
beräkning inom Calmar, Kronobergs och
Jönköpings län, en minskning i lönebeloppen för Första
Landtmälarne i samma län skulle uppkomma,
utgörande:
för Förste Landtmätaren i Calmar
län
. R:dr 50: 47. 3.
för Förste Landtmätaren i Kronobergs
län  » 69: 15. 5.
för Förste Landtmätaren i Jönköpings
län ........ » 58: 2. —
föranlåtes Kongl. Maj:t äska, att,
till beredande af ersättning åt nämnde
tjenstemän, å Landtmäteri-statens
kontanta anslag må varda i stället
uppförd en summa af  178: 16. 8.
Tillika vill Kongl. Maj:t, med hänvisande till
hvad i närlagde utdrag af det under den 4:de sistlidne
Oktober öfver Civil-ärenden förda protokoll finnes
omförmäldt, i afseende å de till befrämjande af socken-karteverkets
bearbetande tid efter annan vidtagna
åtgärder, härmed af Rikets Ständer begära, att det
på Landtmäteri-stalen uppförda reservations-anslag för
socken-kartors upprättande måtte varda förhöjdt med 1,000: — — 3 486- 32 8
Transport R:dr 3,586: 32. 8.
åi
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4883.
Transport R:dr 3,.586: 32. 8.
4:o. Lancls-Staten.
a) Då, i följd af inträffade Landshöfdinge-ledigheter, verkställighet
efterhand kunnat beredas åt den i Kongl. Brefvet den 24
Februari 1837, angående reglering af Landshöfdingarnes lönevilkor,
meddelade föreskrift om frånskiljande från nedannämnde landshöfdinge-löner
af följande kontanta aflönings-anslag, nemligen:
i Gefleborgs län
R:dr 201: — —
i Wester-Norrlands län  » 323: — —
i Gottlands län
» 300:
i Malmöhus län
» 380: — —
tillsammans R:dr 1,204: — —
har Kongl. Maj:t i Nåder förordnat, att dessa belopp böra, med nästa
års ingång, öfverflyltas från berörde läns stater till aflöningsstaten
för Blekinge län, i afräkning ä den lön förbättring, som tillkommer
Landshöfdingen i sistnämnde län. Likaledes kommer vid nästa
års ingång att lill aflönings-staten för Christianstads län, såsom löneförbättring
åt dervarande Landshöfding, öfverflyltas den uti samma
Kongl. Bref till afskiljande från landshöfdinge-lönen uti Stora Kopparborgs
län upptagna så kallade »vedbrands-ränla», beräknad till
549 R:dr 5 rst., hvilket belopp, genom Rikets sednast församlade
Ständers beslut, blifvit förvandladt till kontant anslag,
b) 1 betraktande, å ena sidan, af det genom landets tilltagande
odling, folkmängd och framsteg i industrielt hänseende, årligen
förökade antalet af Landsstats-tjenstemännens göromål, och å den
andra, af bemälde tjenstemäns i allmänhet ganska ringa förmåner,
hvilka, under en allt jemt stigande lefnadskostnad, blifva mer oph
iner otillräckliga, ett förhållande, som på sättet för ärendenas handhafvande
måste skadligt inverka, har Kongl. Maj:t funnit Sig icke
kunna undgå att ånyo fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å angelägenheten
af förökadt anslag till reglering af Landsstats-tjenstemännens
löner, hvadan Kongl. Maj:t, under åberopande af näTlagde den
9:de innevarande månad öfver Civil-ärenden förda protokoll, hvaruti
förhållandena, i afseende på dessa tjenstemäns lönevilkor, äfvensom
skälen till Kongl. Maj:ts närvarande Nådiga framställning, finnas fullständigt
upptagna, härmed vill af Rikets Ständer begära, att för verkställande
af Lands-Statens lönereglering efter de af Kongl. Maj:t antagna
grunder, och med Kongl. Maj:t förbehållen rätt att dervid iakttaga
de smärre jemkningar, som möjligen finnas af omständigheterna
påkallade, må, såsom reservations-anslag, uppföras i rund summa 77,000: —
c) Då den ifrågasatta förändringen i afseende å salpeterhjel
-
pens beräkning, inom de trenne Småländska länen skulle för Lands
-
höfdingarne och Landsstats-tjenstemännen i samma län medföra en
icke obetydlig minskning uti deras lönevilkor, vill Kongl. Majit, för
den händelse berörde förändring varder af Rikets Ständer godkänd,
härmed äska ett mot minskningen svarande kontant anslag till följande
belopp, nemligen:
Transport R:dr 80,586: 32. 8.
V
KongI. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4853.
33
Transport R:dr
för Landshöfdingarne R:dr 828: 40. 7.
för de till Lands-Stalen hörande tjenstemän » 2,062: 38. 11.
5:o. Vid sednaste Riksdag anvisade Rikets Ständer till Kongl.
Maj:ts disposition 12,900 R:dr årligen i Irenne år eller tillsammans
38,700 ll:dr att användas till aflöning eller arfvoden för Styrelsen af
Allmänna Väg- och Vatten-byggnader samt dess tjenstebiträde^ såväl
i hufvudstaden som i landsorten. Då erfarenheten bestyrkt angelägenheten
och hehofvet af ej mindre en för ändamålet lämpligen organiserad
dylik styrelse, än äfven skickliga tjenstemän för ledning
och tillsyn vid verkställighet af arbeten utaf förenämnde beskaffenhet,
hvilket behof gör sig än mer gällande, i den mån sådana arbeten tilltaga,
föreslår Kongl. Majit, att aflöningen för Styrelsen öfver Allmänna
Väg- och Valten-byggnader, jemte tjenstgöringsarfvoden för
bemälde under samma Styrelse lydande tjenstemän, måtte bland
Sjette Hufvudtitelns anslag till utgifter af ordinarie eller ständig
egenskap uppföras, alt frän den tid, då nu skeende Statsreglering
vidtager, årligen utgå nied ofvannämnde belopp, eller , .
6:o. Jordbruket, Handeln och Näringarna.
a) Skiften och Afvillringar: Då, för påskyndandet af de
angelägna afvittrings-ärendernas afslulande i rikets nordligare län,
Kongl. Maj:t ansett det vara af synnerlig vigt, att personer, som ådagalagt
nit och skicklighet vid dylika ärendens behandling, blefve för
någon tid förordnade, att, mot erhållande af lämpliga arfvoden, hos
Kongl. Maj:ts Refallningshafvande i Wester-Norrlands samt Westeroch
Norr-bottens län, äfvensom hos Kammar-Kollegium, såsom föredragande,
handlägga der förekommande afvittringsmål, vill Kongl.
Majit, på grund häraf, samt öfriga i närlagde protokoll öfver Civilärenden
för den 9:de innevarande månad, upptagne skäl, i Nåder
föreslå Rikets Ständer, att, jemte bibehållande af nuvarande äldre
anslag af 42,000 R:dr för »Skiften och Afvittringar», hvilket, så snart
afvittringarna i Gefleborgs och Jemtlands län hunnit i allo afslutas,
bör blifva för sitt ändamål mera tillräckligt, lill fortskyndande af afvittringarna
i Wester-Norrlands samt Wester-och Norr-bottens län bevilja
ett särskildt lillöknings-anslag af R:dr
årligen för den tid, under hvilken nästa Statsreglering varder gällande.
I ändamål att söka afhjelpa den på Gottland rådande, för
jordbruket derstädes serdeles skadliga ägoblandningen, har Kongl.
Majit väl, efter pröfning af derom tid efter annan framställda förslag,
vidtagit förberedande åtgärder, samt dertill af besparingarna å Riks‘Slatens
Sjette Hufvudtitels anslag för jordbruket, handeln och näringarna
anvisat erforderliga medel, lill följd hvaraf socknarne å ön nu
mera blifvit af vederbörande Landtmätare indeldta i vissa skifteslag,
Transport R:dr
Bih. till n. St. Prot. 1853 & 1854. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
80,586: 32. 8.
2,891: 31. 6.
12,900:
8,000:
104,378: 16. %.
5
34
Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
Transport R:dr 104,378: 16. 2.
och' ett af dessa, hvars samtlige delegare i . sådant afseende sig anmält,
kommer att, på det allmännas bekostnad, läggas i laga skifte,
för att ådagalägga de fördelar, som genom så beskaffade skiften kunna
beredas; men då, enligt hvad såväl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
som Öfver-Direktören vid Landtmäteriet vitsordat, ytterligare
anslag af allmänna medel till uppmuntran för dem, som först anmäla
sig till skiftens erhållande, blifver behöfligt, intill dess skiftesverket
kommit i gång och hunnit allmännare visa sina välgörande
verkningar, vill Kongl. Majit, i betraktande af hvad bemälde ÖfverDirektör
anfört uti ett i ämnet afgifvet memorial, hvars innehåll närlagde,
den 20 sisllidne Oktober öfver Civil-ärenden hållna, protokoll
närmare utvisar, härmed föreslå Rikets Ständer, att, för den tid nästa
Statsreglering blifver gällande, ett Jo/ \v tags - a n s lag för befrämjande
af sådana laga skiften på Gottland, sorn innehafvare af redan i faststäldt
storskifte lagda hemman enhälligt begära, må på afdelningen
för jordbruket, handeln och näringarna varda -uppfördt lill ett årligt
belopp af R:dr 2,000: — —
b) Undervisningsanstalter fur jordbruk och landlmannanä
ringar.
Sedan föreståndaren för Landlbruks-Institulet å egendomen
Degeberg i Skaraborgs Län, E. Nonnen, uppsagt det emellan Kronan
och honom den 20 Februari 1841 ingångna kontrakt, angående
nämnde Institut, men likväl förklarat sig bugad alt från och med
den 1 Oktober 1852, då institutet komme att upphöra, å berörda,
Nonnen tillhöriga egendom underhålla en Landtbruksskola för 24 icke
betalande, så kallade Rättarelärlingar, mot åtnjutande, såsom ersättning
derför, af 5,000 R:dr i årligt statsanslag, har, med afseende å
den skicklighet, för hvilken de från Degeberg utgångne landlbrukslärlingar
i allmänhet sig utmärkt, och det förtroende, denna läroanstalt
i följd deraf vunnit, samt då del befunnits önskvärdt alt, ehuru
den högre Landtbruksskolan vid nämnde egendom komme att upphöra,
den lägre dock malte kunna fortgå på samma ställe, der alla
för ändamålet erforderliga inrättningar redan förefunnos, och hvarest
undervisningen, eldigt den af Nonnen framställda plan, syntes komma
att befinna sig i fördelaktigare förhållanden, icke allenast än vid
öfrige lägre Landlbrnksskolor i Riket, utun ock än hvad förut på
Degeberg varit händelsen, så val i anseende till relativt större lärarepersonal,
som äfven derigenom, alt lärarne finge mera odeladt sysselsätta
sig med lärlingarnes utbildning, än dittills kunnat ske, Kongl.
Majit, vid sådant förhållande, och då ifrågavarande läroanstalt, såsom
utgörande ett försök lill en mera fullständig samt förbättrad inrättning
af dylik skola, kunde anses förtjent af det derför begärda, jemförelsevis
till det för öfriga lägre landtbruksskolor i allmänhet bestämda,
något högre anslag, svarande emot 2,500 R:dr för tolf frilärlingar, i
Nåder låtit genom Landlbruks-Akademiens Förvaltnings-Konnnité med
Nonnen afslula nytt kontrakt om inrättande af en Landtbruksskola
Transport R:dr 106,378: 16. 2.
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket J883.
35
Transport R:dr 106,378: 16. 2
vid Degeberg för 24 frilärlingar, mot högst 5,000 R:dr årligt statsbidrag,
alt, nied iakttagande i öfrigt af det för lägre Landtbruksskolor
i Nåder fastställda reglemente, gälla från slutet af September
1852, då nuvarande statsanslaget för Degebergs Landtbruksinstitut,
10,000 R:dr, komme att indragas, intill slutet af den statsregleringsperiod,
som med nämnde års ingång tagit sin början; varande det
för meranämnde lägre Landtbruksskola Nådigst beviljade årliga anslag
,af 5,000 R.dr anvisadt att utgå af besparingarne å anlaget för »Jordbruket,
Handeln och Näringarne». På grund af det ofvananförda
föreslår Kongl. Maj:t i Nåder, att för läroanstalten vid Degeberg, i
dess numera lill lägre landtbruksskola förvandlade skick, må varda
uppfördt ett årligt anslag af R:dr 5,000;
att utgå, under vilkor, att tjugu fyra frilärlingar derstädes årligen erhålla
undervisning, i öfverensstämmelse med det för lägre landtbruksskolor
i allmänhet gällande reglemente.
Uti underdånig skrifvelse den 20:de Augusti 1851 gåfvo Rikets
Ständer tillkänna, det Rikets Ständer beviljat ett årligt anslag af 2,000
R:dr, alt ställas till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för inrättande af
en landtbruksskola i Jemtland, om lämplig lägenhet dertill blefve upplåten;
men alt, derest någon tjenlig lägenhet i nämnde provins ej
blefve tillgänglig, Rikets Ständer öfverlemnade till Kongl. Maj:ts Nådiga
godtfinnande, att för en landtbruksskola i något annat af de
nordliga Länen använda berörde, a anslaget till »Undervisningsanstalter
för jordbruk och landlmannanäringar» uppförda belopp. Sedan
Kongl. Maj:ls Befallningshafvandes i Jemtlands Län bemödanden
all inom Länet tillvägabringa en lägre landtbruksskola å någon dertill
passande egendom icke vunnit framgång, och derefter llerfaldiga svårigheter
mött för bildandet af en dylik skola i något af de Irenne öfriga
nordligaste Länen, bar det omsider innevarande år lyckats att å
egendomen Lunne i WesterNorrlands Län få en lägre landtbruksskola
mot vanliga vilkor inrättad, till understödjande af hvilken skola ofvanberörde,
af Rikets Ständer beviljade anslag följaktligen blifvit i Nåder
anvisadt.
i ändamål att åt ännu flera delar af Riket bereda fördelarne
af undervisnings meddelande i jordbruket och dermed sammanhängande
näringar, och då de redan organiserade lägre landtbruks-läroverken
icke ens lemnat tillräckligt utrymme för emottagandet af inträdessökande
från de Län, der skolorna sig befinna, har Kongl. Maj:t, uppå
ansökning af Hushållningssällskapen i Stockholms och Blekinge Län,
för inrättande af en lägre landtbruksskola å egendomen Edeby i Lofö
socken af Stockholms och å egendomen Gungvala i Asarums socken af
Blekinge Län, år 1852 beviljat årligt anslag till enahanda belopp, som
för de öfriga lägre landtbruksskolorna, eller 2,000 R:dr för hvardera,
att af besparingarne å anslaget till »Jordbruket, Handeln och Näringarna»
utgå intill slutet af den tid, för hvilken nuvarande Statsreglering
är gällande, och under samma vilkor, som för dessa skolor äro
Transport R:dr 106,378: 16. 2.
Kongl. Maj;ls Nåd. Prop. om Statsverket 1833.
Transport Ridr 106,378: 16. 2.
stadgade; och då ifrågavarande tvänne inom Stockholms och Blekinge
Län provisoriskt inrättade skolor befunnits motsvara del med dem afsedda
ändamål, hvadan Skol-styrelserne gjort underdånig framställning,
rörande de åt samma skolor beviljade anslags öfverflyttande på
ordinarie stat, vill Kongl. Maj:t härmed i Nåder begära, att Rikets
Ständer måtte, under vanliga vilkor, å anslaget lill »Undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmanna-näringar», anvisa ett årligt anslag
af 2,000 R:dr för hvardera at dessa skolor, eller tillsammans
4.000 R:dr. t
Vidare föreslår Kongl. Majit, att lill arfvoden och rese-koslnads
ersättningar
åt minst fyra Agronomer, äfvensom åt de Elever, hvaraf
Agronomerne böra vara åtföljde, hvilka utgifter, i anseende till otillräckligheten
af anslaget till »Undervisningsanstalter för jordbruk och
landtmanna-näringar,» de sednare åren måst anvisas att utgå af besparingarne
å anslaget för »Jordbruket, Handeln och Näringarne,»
må å förstnämnde anslag varda uppfördt ett årligt belopp af R:dr 6,000.
Då det å nu gällande Riksstat under ifrågavarande rubrik
uppförda belopp, inberäknadt anslaget för Degebergs Institut, endast
utgör 42,000 Ridr, men de af Kongl. Majit nu föreslagne utgiftsposter,
tillsammans med äldre anslag, uppgå till 45,000 fiidr, skulle
följaktligen, jemte bibehållande af de på förra Degebergs-anslaget besparade
5,000 Ridr, å titeln »Undervisningsanstalter för jordbruk och
landtmanna-näringar», erfordras en förhöjning af .
3,000: — —
c). Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
Med afseende å den nyttiga verksamhet, Svenska Trädgårds-Föreningen
under en längre tidrymd utvecklat, äfvensom de Öfriga
skäl, hvilka i närlagde, den 9:de innevarande månad öfver Civilärenden
hållna protokoll finnas upptagne, föreslår Kongl. Majit, alt
för den tid nästa statsreglering förblifver gällande, Trädgårds-Föreningen
må, till understöd för sin elev-skola, fä uppbära ett fortfarande årligt
anslag af 1,333 Ridt- 16 sk., mot enahanda vilkor, som hittills,
nemligen att Föreningen, såvidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd
och plantor till mindre bemedlade jordbrukare, och, jemte behörig
redovisning för nämnda medel, till Landtbruks-Akademien årligen
afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka vid inrättningen
njuta undervisning, äfvensom rörande verkställd utdelning af fruktträd
samt om öfriga föremål för Föreningens verksamhet.
d). Undervisningsanstalter för Slöjderna. Då den af Svenska
Slöjdföreningen i hufvudsladen inrättade teckniska Söndags- och
Afton-skola befunnits fortfarande motsvara sitt ändamål att bibringa
personer, sorn redan ingått i näringarne, de för fullkomligare utöfvande
af deras yrken erforderliga kunskaper, vill Kongl. Majit härmed
i Nåder föreslå Rikets Ständer, att det vid sednaste Riksdag från
2.000 lill 4,000 Ridr förböjda anslaget till bemälda skola må under
den lid, nästa statsreglering omfattar, J'å utgå med sistnämnda årliga
Transport Ridr 109,378: 16. 2.
V
Kongl. Uaj:l» Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
37
Transport R:dr 109,378: 16.
belopp eller 4,000 R:dr, under vilkor, alt Stockholms stad tillhandahåller
tjenlig lokal för skolan, och att densamma, såsom hittills, står
under Kommcrse-Kollegii tillsyn.
e). Undervisningsanstalter fur Handel och Sjöfart. Sedan
Rikets sednast församlade Ständer, under förutsättning, att erforderlig
tillgång för underhåll af en fullständig och ändamålsenligt ordnad theoretisk
Navigations-skola i Stockholm skulle kunna erhållas af de utaf
aflidne Grosshandlanden Abraham Rydberg, enligt testamentarisk disposition,
för navigations-undervisning i Stockholm anslagna medel,
funnit sig icke böra bifalla Kongl. Maj:ls Nådiga proposition om återuppförande
på Riksstatens Sjette Hufvudtitel af det för Stockholms
Navigationsskola förut anvisade årliga anslag af 2,800 R:dr, samt
Direktionen för nyssnämnde skola, efter erhållen kännedom af Rikets
Ständers ofvanberörde beslut, uti en till Kongl. Maj:t ingifven
skrift, i underdånighet anhållit att, till förekommande af de skadliga
följder, som af ifrågavarande undervisningsanstalts tillslutande måste
uppstå, någon sådan åtgärd måtte vidtagas, hvarigenom skolans fortfarande
bestånd blefve för framtiden betryggadt, har Kommerse-Koliegium,
till följd af derom erhåilen Nådig befallning, infordrat och uti
skrifvelse den 27 November 1851 lill Kongl. Maj:t i underdånighet
insändt ett af styrelsen för Rydbergska stiftelsen uti omförmälda ämne
afgifvet yttrande, deruti, under åberopande af hvad styrelsen i skrifvelse
den 15 Januari 1849 i underdånighet anfört rörande Rikets
Ständers vid 1847—1848 årens Riksdag fattade, likartade beslut, styrelsen
nu, likasom då, vägrat att af de under dess förvaltning ställda
medel lemna bidrag till ifrågavarande Navigationsskolas underhåll;
hvarjemte Kollegium, för egen del, i underdånighet yttrat, att Kollegium,
vid nämnda förhållande, ansåge särskilda statsmedels anvisande,
såsom ersättning för det anslag Rikets Ständer ditintills medgifvit,
men hvilket kotnme all upphöra vid 1851 års slut, utgöra ett
oundgängligt vilkor för fortfarande beståndet af Stockholms Navigationsskola,
hvilken, såsom egande lill föremål att bilda skickliga och
kunniga öfver- och underbefälhafvare å handelsfartyg, ingalunda blifvit
umbärlig eller mindre behöflig genom tillkomsten af den på bekostnad
af Rydbergska lestamentsmcdlen tillvägabragta, till sin syftning
väsendtligen olika stiftelse för danande af duglige sjömän i de
lägre graderna; att det af Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse
af den 13 Februari 1841, vid medgifvandet af anslag för merberörde
skola fästade vilkor, att Stockholms stad borde bekosta den
för skolans inrättande erforderliga lokal, blifvit af staden genom uppförande
af en ny, rymlig och ändamålsenlig skolbyggnad behörigen
(tillgjordt, samt att Stockholms Borgerskap, endast under förutsättning,
att statsanslaget för skolan utan afbrott komme att utgå, åtagit
sig att för densamma anskaffa och underhålla tjenlig lokal.
Med afseende å hvad, Kommerse-Kollegium sålunda anfört, och
då Kongl. Maj:t ansett kommunen eller handels-corpsen icke
mera i Stockholm, än i andra släder, der Navigations-skolor äro in
Transport
R:dr 109,378: 16.
38
Kongl. Majus Nåcl. Prop. om Statsverket -I8S3.
Transport R:dr 109,378: 16. 2.
rättade, rättvisligen kunna tillförbindas alt för den ej uteslutande till
kommunens förmån organiserade skolans underhåll bestå erforderligt
anslag, har Kongl. Majit under den 9:de December 1851 förordna!,
att 2,800 R:dr årligen, svarande mot det indiagna ordinarie statsanslaget,
skulle af Handels- och Sjöfartsfonden, frän 1852 års ingång,
för vidmakthållande af Navigations-Skolan i Stockholm, utbetalas,
dock endast under de tre år, för hvilka den af Rikets Ständer sednast
beslutade Stats-reglering är gällande; och vill Kongl. Majit nu ånyo
föreslå Rikets Ständer, att å anslaget till- undervisningsanstalter för
handel och sjöfart må åter varda uppfördt det för Stockholms Navigalions-Skola
förut bestämda årliga belopp af R:dr 2,800: — —
Derjemte, och i enlighet med hvad, på sätt
uärlagde den Hide sistlidne Oktober öfver Civil,
ärenden hållna protokoll utvisar, Kommerse-Kollegium,
i anledning af vederbörande Skol-Direktioners
i ämnet gjorda framställningar, i'Underdånighet tillstyrkt,
föreslår Kongl. Majit Rikets Ständer, ali slaten
för nedannämnde Navigalions-Skolor må erhålla
följande tillökning, nemligen:
lill förhöjning i Stockholms NavigationsSkolas årsanslag
för instrumentaliers, kartors, böckers och
möblers underhåll m. m., från 300 lill 600 Ridr 300: — —
arfvode åt en andre Under-Lärare vid nämnda skola, 400: — —
under vilkor, att offentliga föreläsningar vid skolan
i de delar af Fysik eller andra vetenskaper, som med
navigationen ega sammanhang, skola från medlet af '
Oktober till medlet af December, samt från medlet af
Januari till slutet af Mars hållas af den Ordinarie
Läraren eller någondera af Underlärarne en limma
dagligen eller tvänne timmar hvarannan dag;
lill förhöjning i det för undervisnings meddelande vid
samma skola i läran om ångmachiners konstruktion
och behandling bestämda arfvode från 200
till 300 R: dr
. . 100:
till förhöjning i arfvodet för Underläraren vid Götheborgs
Navigatioiis-Skola, från 200 lill 400 R:dr 200: — -
arfvode för undervisnings meddelande vid samma
skola i läran om ångmachiners konstruktion och
behandling  200: — —
förhöjning i arfvodet för Underläraren vid Gefle
Navigations-Skola från 200 R:dr till 333 R:dr
16 sk  133: 16. —
arfvode för undervisnings meddelande vid sistnämnde
Navigations-skola i läran om ångmachiners
konstruktion och behandling  166: 32. —
förhöjning i arfvodet för Underläraren vid Malmö
■ Nauigations-Skola från 200 R:dr till 333 Ridr lösk. 133: 16. —
Transport R:dr 4,433: 16. — 109,378: 16.
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket ISS3. 39
Transport Ridr 4,433: 16. — 109,378: 16. 2.
förhöjning i arfvodet för Under-Läraren vid Calmar
Navigationsskola  133: 16. —
förhöjning i arfvodet för Under-Läraren vid Hernösands
Navigationsskola  133: 16.—
kommande, i händelse af bifall till hvad Kongl.
Maj:t sålunda äskat, anslaget till »Undervisningsanstalter
för handel och sjöfart», alt ökas med tillsammans
4,700:
deraf dock Kongl. Majit anser 4,000 R:dr kunna betäckas
genom öfverflyttning till nämnde anslagstitel
från Sjette Hufvudtitelns anslag till »befrämjande i
allmänhet af handel och sjöfart», så att på del hela,
genom bifall till berörda förslag, tillökningen i staten
blefve endast
i ... . 700: — —
I sammanhang härmed vill Kongl Majit af Rikets Ständer äska,
att det för Skeppsbyggcri-Institutet i Carlskrona nu från RiksgäldsKon
torct utgående ärliga anslag af 3,333 R:dr 16 sk. må under den
tid, nästa Statsreglering omfattar, än vidare fortfara, med rättighet
för Kongl. Majit att använda nämnde årliga belopp till lärares allönande,
elevers underhåll och andra för Institutet erforderliga utgifter.
f) Jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar. Sedan
från de fleste ersättningstagare yttranden inkommit, rörande hvad, i
anledning af Rikets sednast församlade Ständers underdåniga hemställan
om utbyte mot kontanta anslag af de efter förslags-markegång till ett
belopp af 3,669 R:dr 16 sk. under ofvanstående rubrik uppförda indeldta
räntor, blifvit af Stats-Kontoret i underdånighet föreslaget, vill
Kongl. Majit, under hänvisande till närlagde, den 9 i denna månad öfver
Civil-ärenden förda,|protokoll, härmed i Nåder föreslå Rikets Ständef:
l:o att med kontanta summor till ncdannämnde belopp måtte
af det för »Jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar» uppförda
förslagsanslag i penningar, eller 3,000 Ridr, en gång för alla
godtgöras:
d) den årliga ersättningen af 8 Ridr till Fattigvårds-inrättningen i
Södertelge för den till Södertelge kanal upplåtna Skolmästare-ängen
med ....
160: — —-
b) anslaget till hemmansegarne i Lyckeby socken
af Blekinge län, för förlust af egor genom anläggningen
af landsväg vid Lyckeby, 1 tunna 14 kappar span mål,
efter ett varde af 11 R:dr tunnan, med ..... 312: — —
c) den lill Hjelmare kanal- och slussverks-bolag
utgående räntan af kronoskatte-heminanet Lilla Skillinge
Nio 3, beräknad till 22 Ridr, med  436: — —
Tillsammans R:dr 908: — —
2:o att, emot det att å Åttonde Hufvudtitelns anslag till Hospitalers
och Lasarettets underhåll blefve uppförd, enligt Serafimer
-
Transport Ridr 110,078: 16. 2.
40
Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket t k 53.
Transport R:dr 110,078: 10. 2.
Ordens-Gillets hemställan, en summa af 1,205 R:dr 6 sk., de å anslaget
till »Jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar» upptagna
ersättningar, tillsammans 1,202 R:dr 26 sk., till Söderköpings och
Norrköpings indragna hospitaler, må från sistnämnde anslag försvinna;
3:o att till Åttonde Hufvudtitelns anslag af oindeldt spanmål
för Kleresi-staten må öfverflyttas de för prestgårdarne i Lyrestads
och Fägreds socknar af Skaraborgs län fastställda ersättningar, tillsammans
55 tunnor spanmål, att årligen utgå efter hvarje års markegångspris
med tillagd forsel-Iön; samt
4:o att å Fjerde Hufvudtitelns anslag må uppföras de Skaraborgs
Regemente tillkommande 30 kappar spanmål, hvilka varit anslagna
till f. d. Korporalsboställe! Riddarhagen Nohlgården, men vid
Götha kanals anläggning gått förlorade, samt att den till Regementet
utgående ersättning af 193 tunnor 12| kappar indeldt spanmål, hvars
uppskattningsvärde 1,197 R:dr 43 sk. 2 rst. redan vid 1844—1845
årens Riksdag blef uti Regementets kontanta anslag inberäknadt, må
omföras från Sjette lill Fjerde Hufvudtitelns Tiondespanmåls-anslag,
emot det att 1,197 R:dr 43 sk. 2 rst. uteslutas från sistnämnda
Hufvudtitels kontanta anslag för de indeldta Kavalleri- och InfanteriRegementerna.
Beträffande öfriga ifrågavarande ersättningar har Kongl. Maj:t.
med afseende å hvad vederbörande ersättningstagare anfört och i öfrigt
förekommit, funnit Sig icke böra nu föreslå någon förändring i
sättet för samma ersättningars utgående.
Sedan Kongl. Maj:t, under den 1 sistlidnc Mars, i Nåder beslutat,
dels att, enär hemmanen Sjötorp i Lyrestads och Svenningstorp i Fredsbergs
socknar af Skaraborgs län bekommit sina ersättningar för den
jord, hvilken, i följd af Götha kanals ledning genom Wadsbo härad
för dem gatt förlorad, dymedelst att de blifvit från utgörande af egen
kronotionde befriade, dessa ersättningar, utgörande för Sjötorp 1
tunna 12g kappar och för Svenningstorp 1 tunna 12 kappar, eller
tillsammans 2 tunnor 24f kappar, hälften råg och hälften korn, skall under
titeln ordinarie afkortning i krono-räkenskaperne afföras; dels ock
alt, då ej mindre kronohemmanen Hellby Nilis J och 2 och Lilla Wallby
N:o 2, i Setterbo socken af Westmanlands län, än ock de af samma
hemman utgående räntor, efter kronovärdi utgörande för Hellby 18
R:dr 25 sk. 8 r:st och för Lilla Wallby 7 R:dr 40 sk. 3 r:st., eller
tillsammans 26 R:dr 17 sk. 11 r:st., blifvit till Hjelmare kanal- och
sluss-verk anslagne, och dessa hemmansräntor sannolikt aldrig komma
alt till Kronan återgå, desamma skola, likaledes under titel ordinarie
afkortning, i Kronans jordebok och räkenskaper afföras; så och
i fall Rikets Ständer bifalla hvad Kongl. Maj:t här ofvan föreslagit,
skulle alltså, jemte ersättningen till hemmanen Sjötorp och Svenningstorp,
samt räntorna af hemmanen Hellby och Wallby, från Sjette
Hufvudtiteln komma alt uteslutas:
a) ersättningsanslaget för Skolraästareängen vid Södertelge 8 R:dr;
Transport R:dr 110,078: 16. 2.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 48S3.
41
Transport R:dr 110,078: 16. 2.
b~) ersältningsanslaget till Söderköpings och Norrköpings f. d.
Hospital, 1,202 R:dr 26 sk.;
c) ersättningsanslaget för jordförlust genom väganläggningen vid
Lyckeby, 1 tunna 14 kappar spanmål, hälften råg och hälften korn,
med värde af 8 R:dr 30 sk.;
(!) ersättningsanslaget till Skaraborgs Regemente, 193 tunnor 12|-  kappar spanmål, hälften råg och hälften korn, med värde, å 6 R:dr
tunnan, af 1,160 R:dr 14 sk. 3 r:st, äfvensom värdet af de samma
Regemente tillkommande 30 kappar kronotionde-spanmål, eller 7
R:dr 24 sk. 4 r:st.;
e) ersättningsanslaget till Lyrestads och Fägreds prestgårdar, 55
tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn, med värde af 330
R:dr; och
/) den till Hjelmare kanal-holag utgående räntan af Lilla Skillinge,
i kronovärdi upptagen till 2 R:dr 30 sk. 7 r:st.;
hvadan, med rättande derjemte af åtskilliga emellan Riksstaten
och räkenskaperna nu befintliga smärre skiljaktigheter, på denna Hufvudtitels
anslag till ersättning för »Jordförluster genom kanal- och väganläggningar»
komme att qvarstå:
Kontant förslagsanslag
1,800: t
Indelda räntor, kronovärdi 234 R:drl4sk. 5 r:st. 1,874: 19.—
Indeld spanmål, 40 tunnor, med förslagsvärde . . 240:
7:o. Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus.
Som vid verkställd fördelning vederbörande embetsverk emellan
af den summa, stor 10,000 R:dr, hvilken Rikets sednast församlade
Ständer anvisat att, i stället för de af Statsmedel dittills åt extra ordinarie
tjenstemän och vaktbetjente anordnade ljuspenningar, hvilka
komme alt upphöra, användas till gratifikationer åt dylika tjenstemän
och vaktbetjente vid samma embetsverk, Kongl. Maj:t i Nåder tilldelat:
Civil-Departementels Expedition .... R:dr 300: — —
Bergs-Kollegium  50:
föreslår Kongl. Maj:t, att nämnda anslagssummor måtte å dessa Embetsverks
stater varda med 1,016 R:dr 32 sk. uppförde, samt, i följd
deraf, Sjette Hufvudtitelns förslagsanslag till »skrifmaterialier och
expenser samt ved och ljus» med ett motsvarande belopp förminskadt.
Summa R:dr 3,914: 19.—
Kommers-Kollegium ....
Tabell-Kommissionen ... v
General-Landtmäteri-Kontoret
Öfvor-Ståthållare-Embetéts Kansli
Poliskammaren i Stockholm . .
383: 16.—
33: 16. —
50:
100:
100:
Summa R:dr 1,016: 32.' —
Transport R:dr 110,078: 16. 2.
Bih. till R. St. Prot. 4833 & 4834. 4 Sami. 4 Afd. 4 Häft. 6
42
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
Transport R:dr 110,078: 16. 2.
Detta anslag skulle sålunda för framtiden blifva 15,390 R:dr
41 sk. 8 rst., hvilket belopp dock, i händelse Rikets Ständer bifalla
Kongl. Maj:ts bär ofvan intagne förslag om löne-tillökning åt vissa
Embets- och Tjenstemän samt Vaktbetjente vid Landtmäteri-staten,
torde böra ytterligare minskas med desses nu innehafvande ljus-penningar,
86 R:dr 32 sk'., eller, för erhållandet af jemn slutsumma å
Hufvudtiteln, med 83 R:dr 19 sk. 2 rst.
I afseende å alla öfriga delar af Riks-Statens Sjette Hufvudtitel
föreslår Kongl. Maj:t, att de för närvarande derå uppförda anslag
målte fortfarande till oförändradt belopp upptagas.
Då ofvan utförda summa af de nu föreslagna tillökningar å
Sjette Hufvudtiteln  110,078: 16. 2.
efter afdrag al de i ofvanstående 6:te och 7:de punkter ifrågasatta
minskningar
. 2,838: 16. 2.
107,240:
sammanlägges med Sjette Hufvudtitelns nuvarande anslagssumma ■ . 888,160: — —
så uppkommer för samma Hufvudtitel en slutsumma af . . • R:dr 995,400: — —
Utöfver de anslag, hvilka här ofvan blifvit för fortgående statsbehof äskade å
Sjette Hufvudtiteln, har Kongl. Majit, i fråga oin anvisande af medel, dels för vissa år
eller tills vidare, dels för en gång, till föremål, som på Civil-Dejiartementets handläggning
bero, velat, under åberopande af näriagde protokoll öfver Civil-ärenden af den 9
innevarande månad, samt, hvad allmänna arbeten särskildt angår, af det förslag, som
Styrelsen för -Allmänna Väg- och Vattenbyggnader under den 25 näsllidne Oktober, i
underdånighet afgifvit, härmed till Rikets Ständer göra framställning rörande de anslag,
hvilka Kongl. Majit i berörde hänseende anser böra beviljas.
l:o. Beträffande kanaler, slussar, jernvägar, hamnar, samt far- och jlo Ille der.
föreslår Kongl. Majit att företrädesvis måtte beviljas:
a) återstoden af det, enligt Kongl. Brefvet den 14 April 1837, Linköpings stad
tillförsäkrade årliga bidrag till amortering af det för hamnbyggnaden derstädes och
Slångåns upprensning upptagna lån . . . . R:dr 2,160:
b~) anslag såsom bidrag tili hamnbyggnad vid
Borgholm på Öland  21,600:
c) bidrag till brobyggnad öfver Helge-å vid
Christianstad, anslag  33,333: 16. —
,ån  66,666: 32. — 100,000:
df bidrag till utdikning af den så kallade Stora
Mossen, jemte sänkning af Kåfsjö med Hera sjöar i
Jönköpings län, anslag .... 20,000: — —
lån  25,000: — — »c nort
168,760:
2:o. För anläggning af nya, samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägen' föreslår Kongl. Majit,
Transport R.dr 168,760: — —>
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1833.
43
Transport R:dr 168,760: — —
att Rikets Ständer må anvisa enahanda summa, som å sistlidne Riksdag
beviljades, eller  500,000: — —
att fördelas på dé fyra åren 1854—1857 med 125,000 R:dr för hvarje
år, dock att häraf högst 10,000 R:dr årligen må kunna för understödjande
af mindre ström- och arensnings-arbeten samt smärre
haran- och brobyggnader användas.
3:o. För befrämjande, medelst anslag, utan älerbeta/ningsskyldighet
eller lån, af uldikning ar och aftappning ar af sanka trakter
och sjöar till beredande af odlings företag, föreslår Kongl. Maj:t
anvisande af lika belopp, som å förra Riksdagen, eller  100,000: — —
att under åren 1854—1857 med en fjerdedel årligen utgå.
I afseende på såväl vilkoren för statsbidrags beviljande till
allmänna arbeten af här ofvan omförmälda särskilda slag, som ock
kontrollen å arbetenas utförande i enlighet med fastställda planer, föreslår
Kongl. Maj:t bibehållandet af enahanda föreskrifter som hittills.
4:o. Då vid sednaste Riksdag aflöning åt Styrelsen öfver
allmänna Väg- och Vattenbyggnader samt dess ijensle-bitrtiden sä
väl i hufvudstaden som i landsorterna beviljades endast för trenne
år, eller lill och med 1853, samt nästa statsreglering, hvarvid, enligt
hvad ofvan blifvit föreslaget, nämnde aflöning skulle å ordinarie stat
uppföras, icke träder i verkställighet förr än med början af år 1855,
öfverlemnar Kongl. Maj:t åt Rikets Ständer, att åt bemälda Styrelse
jemte underlydande tjenslehiträden anvisa aflöning äfven för år 1854
med . . .  12,900:
5:o. Till rese- och undersöknings-kostnader samt expenser
för allmänna arbeten vill Kongl. Maj:t, med hänsigt till de vanliga
behofyen, härmed äska enahanda årliga anslag, som hittills, eller
12,000 R:dr, dock räknadt för fyra år, från och med år 1854, tillsammans
48,000: — —
6:o. Till arfoden för Lärare vid Mariebergs Artilleri-Läroverk
i de kunskapsämnen, som tillhöra Civil-Ing enior er, föreslår
Kongl. Maj:t, såsom hittills, 1,000 R:dr årligen, eller för fyra år . . 4,000: — —
7:o. Till stipendier för elever, sorn vid nämnde Läroverk
genomgå den för Civil-Ing enior er bestämda kurs, likaledes 1,000
R:dr årligen, eller för samma fyra år
4,000: — —
8:o. För Skcppsbyggeri-Institutet i Carlskrona föreslår Kongl.
Maj:t, på sätt här ofvan finnes upptaget, enahanda årliga anslag för
nästa statsreglerings-period, som hittills, eller 3,333 R:dr 16 sk., således
för tre år  10,000: — —
Likasom vid nästföregående stalsregleringar, föreslår Kongl.
Maj:t beviljandet af följande tillfälliga anslag, nemligen:
9:o. Till utdelning vid Landtbrukaremöten af premier för
kreatur af ulmärklare slag  3,000: — —
och 10:o. Till Slöjd-expositioners befrämjande ..... 3,000: — —
Summa R:dr 853,660: — —
41
Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. om Statsverket 4853.
Styrelsens för allmänna Väg- och Vattenbyggnader ofvan omförmälda berättelse
och förslag, rörande verkställde och ytterligare ifrågasatte allmänna väg- och vattenbyggnader,
kommer att Rikets Ständers Stats-Utskott meddelas; äfvensom dertill hörande
kartor, kostnadsförslag och öfriga handlingar, hvilka för vidare upplysning kunna
vara för Rikets Ständer erforderliga, blifva hos bemälda Styrelse att tillgå.
Enligt hvad Kongl. Majit nu föreslagit, skulle slutsummorna för behof, hänförliga
lill Sjette Hufvudtiteln, komma alt blifva:
för utgifter af ständig egenskap R:dr 995,400: — —
hvaraf förslags-anslag: R:dr 76,221: 41. 6.
för tillfälliga och extra behof
853,660:
Sjunde MSufeudtiteln7
innefattande anslagen för Finans-Departementet.
För detta Departement upptager nu gällande Riks-Stat:
Penningar ' R:dr 1,739,937: 14. —
Indelda räntor, med kronovärdi 2,687 R:dr 16 sk. och förslagsvis
beräknadt markegåogsvärde af .
15,653: 16. —
Indeld spanmål, 153 tunnor 18 kappar, upptagne, efter 6 R;dr tunnan,
lill  921: 18. —
Oindeld spanmål, 18 tunnor, efter 6 R:dr tunnan, lill  108: — —
tillsammans R:dr 1,756,620: — —
Vid pröfning, på sätt bilagde utdrag af det inför Kongl. Majit uti Statsrådet den
9 innevarande månad öfver Finans-ärenden förda protokoll närmare utvisar, af särskilda
till regleringen af Sjunde Hufvudtiteln hörande frågor, har Kongl. Maj:t funnit följande
jemkningar och bestämmelser i afseende på anslagen å denna Titel vara lämpliga och
af behofvet påkallade, nemligen:
l:o. Departementets Expedition.
I öfverensstämmelse med den utaf Kongl. Maj:t uppgjorda fördelning, vederbörande
embetsverk emellan, af den vid sednaste Riksdag anvisade summa af 10,000 R:dr
till gratifikationer, i stället för förut utgående, ljuspenningar, åt extra ordinarie Tjenstemän
och Vaktbetjente, utgör den sådane Tjenstemän och Betjente vid Finans-Departementets
Expedition tillkommande andel i berörde gratifikations-medel 300 R:dr, hvarmed
anslaget för Expeditionen bör ökas; och lärer alltså detta anslag bestämmas till
15,324 R:dr 32 sk.
2:o. Kammar-Kollegium och Kammar-Ratten.
Vid sednaste Statsreglering blefvo fyllnads-anslag till de för Kammar-Kollegium
och Kammar-Rätten år 1841 fastställde In terim s-s ta ter fortfarande af Rikets Ständer
anvisade med 7,532 R:dr 31 sk. 11 rst. för det förra, och 13,075 R:dr 28 sk. 9 rst.
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 4853.
45
för det sednare af dessa Embetsverk, hvilka fyllnads-anslag dock, med hänsigt till embetsverkens
möjligen skeende reorganisation, beviljades endast för så lång tid, som
nämnde Statsreglering blefve gällande, och att utgå såsom arfvoden. Val hafva förslag
till förändrade lönings-slater för om förmälda embetsverk numera blifvit uppgjorda och
till Kongl. Majlis Nådiga pröfning öfverlemnade; men Kongl. Majit anser emedlertid
icke lämpligt att för närvarande begära uppförande å slat af de anslag, sorn, i följd af
de uppgjorda förslagen till nja löne-stater, skulle för Kammar-Kollegium och KammarRätten
erfordras. Kongl. Majit vill alltså nu endast föreslå, att ofvanberörde, till fyllnad
uti ifrågavarande Embetsverks In terim s-Stater erforderliga summor måtte till fortsatt
utbetalning under förut bestämda vilkor anvisas.
I öfrigt böra anslagen för dessa tvenne Embetsverk tillökas med hvad som motsvarar
de på dem belöpande andelar i gratifikations-medlen för extra ordinarie Tjenstemän
och Vaktbetjente, eller
för Kammar-Kollegium med Ridr 1,000:
och för Kammar-Rätten med  » 900: — —
3:o. Slats-Kontorel.
Utan att antaga det af Kongl. Majit vid sednaste Riksdag framställda förslag
till dcfinilif lönereglering för Stats-kontoret, bi föllo Rikets Ständer, vid då uppgjorda
statsreglering, att Kongl. Majit utaf de på Allmänna Indragnings-Staten till aflöning åt
tjenstemännen vid f. d. Allmänna Magasins-Kontoret anvisade 6,442 Ridr skulle, sedan
3,920 Ridr 32 sk. deraf kunnat, efter afgående tjenstemän, Statsverket besparas,
ega att tillsvidare för de lill Stats-kontorets handläggning hörande ärendens oafbrutna
gång använda återstående, i mån af afgång disponibla blifvande 2,521 Ridr 16 sk.
Kongl. Majit föreslår, att dessa tillgångar mätte, på enahanda sätt, till fortsatt utgående
för ifrågavarande ändamål få användas; och torde för öfrigt Stats-kontorets anslag
tillökas med ett mot gratifikations-medlen för extra ordinarie tjenstemän och vaktbetjente
derstädes samt vid Mynt- och Kontrollverken svarande belopp af 800 Ridr.
|4: o. 0fver-In ten den ts-Embete t.
Uti anslaget för detta Embetsverk bör förhöjning ega rum med det belopp, som
motsvarar gratifikations-medlen för extra ordinarie tjenstemän och vaktbetjente derstädes
samt vid Museum eller 133 Ridr 16 sk.
5:o. Tull-Verket.
Med afseende å de under flera föregående år till högre helopp stigande afkortningar,
restitutioner och omkostnader vid Tullverket, föreslår Kongl. Majit, att förslagsanslaget
för detta verk, hvilket anslag af tullmedlen direkte utgår, måtte bestämmas till
1,000,000 Ridr, och således ökas med Ridr 200,000: — —
~~ 6:o.' Anslaget till Skrifmaterialier och expenser samt
ved och ljus.
Då, i öfverensstämmelse med hvad här ofvan är omförmäldt,
särskilda gratifikations-medel, i stället för de fordna ljuspenningar
Transport
Ridr 200,000: — —
46
Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. om Statsverket 18SS.
Transport R:dr 200,000: — —
no till Extra ordinarie tjenstemän och vaklbetjente, torde komma
att på Embetsverkens stater uppföras, lärer förenämnde anslag till
skrifmaterialer m. m., hvarifrån ljuspenningarne hittills anordnats,
böra med ett emot dessa medel svarande belopp förminskas och sålunda
bestämmas lill 16,874 R:dr 13 sk. 9 rst.
Då till förenämnde, å 7:de Hufvudtiteln sålunda föreslagna
tillökning af 200,000 R:dr, hvilken tillökning likväl, såsom endast
härrörande af högre beräkning utaf den lill bestridande af Tullverkets
omkostnader samt författningsenliga restitutioner m. m. afsedda
behållna andelen af tulluppbörden, icke medför någon ökad utgift,
lägges beloppet af de uti nu gällande Riks-Stat under denna Hufvudtitel
upptagna anslag R:dr 1,756,620: — —
skulle Hufvudtitelns slutsumma blifva R:dr 1,956,620: — —
deraf förslags-anslag R:dr 1,652,159: 9. 9.
Derförutan erfordras å denna Hufvudlitel följande anslag, som torde böra anvisas
å de för tillfälliga behof afsedda tillgångar, nemligen:
T.o. För ombyggnad af Nockebybro på vägen mellan Hufvudsta
den. och Drottningholm
R:dr 83,000: — —
2:o. För uppförande af nytt Landshöfdinge-residens-hus i
Christiatisiad R:dr 55,000: — —
I afseende å förenämde tvenne anslag åberopar Kongl. Maj:t
de särskilda Nådiga Propositioner, som härom under denna dag till
Rikets Ständer aflåtas.
3:o. Till utgifter föv Kolonien S:t Barthelemy. Ehuru under
de förflutna åren förvaltningskostnaderne för denna ö öfverstigit
de deraf influtna inkomsterna med ännu högre belopp, vill Kongl.
Maj :t nu endast äska fortfarandet af det härtill vid sednaste Riksdag
beviljade förslagsanslag af 6,000 R:dr årligen, att utgå under den tid
nu skeende Statsreglering kommer att omfatta, eller förslagsvis . . 18,000: — —
Och skulle alltså anslagen för tillfälliga behof å denna Hufvudtitol
utgöra sammanlagdt R:dr 156,000: — —
Åttonde Hufvudtiteln,
innefattande anslagen för Ecclesiastik-Departementet.
Anslagen till Åttonde Hufvudtiteln äro i nu gällande Riks-Stat upptagne till
följande belopp:
Penningar ...
R:dr 528,550: — —
Indelda räntor, kronovärdi 27,868 R:dr 36 sk. 8 rst., utfördt
efter förslagsmarkegång » 152,800: — —
lndeld spamnål 81,704 tunnor 16 kappar, förslagsvis å 6
R:dr tunnan » 490,227: — —
Oindeld spanmål 3,900 tunnor 16 kappar, förslagsvis å 6
R.dr tunnan . . .
. » 23,403: — —
Tillsammans R.dr 1,194,980: — —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Om Statsverket 48S3.
47
Angående reglering af denna Hufvudtitel, framställer Kongl. Maj:t följande
förslag;:
1: o. Klereci-Stalen.
Genom särskilde Nådiga beslut den l:sta Februari innevarande år har Kongl,
Maj:t förklarat Kontrakts-Prosten i Nyeds Kontrakt berättigad att för Elfsbacka och
Gåsborns församlingar uppbära tvänne proste-tunnor, att utgå från och med år 1845,
'samt tillagt Kontrakts-Prosten i Helsinglands Westra Nedre Kontrakt, från och med
den 1 Maj 1847, en prost-tunna för Woxna församling; hvarje Kongl. Majit i Nåder
lorordnat, att till Kontrakts-Prosten i Wifolka och Walkebo häraders Kontrakt skall i
samma afseende årligen utgå, för Ulrika församling, en tunna, och från Nykils församling
Kronans der odisponerade kronotionde, utgörande, en mindre bråkdel oberäknad,
21 kappar, häri dock inberäknad en tunna spanmål, som förut gemensamt af dessa två
sistnämnda församlingar såsom prostetunna utgått, och föreslår Kongl. Majit, att det sålunda
beviljade spanmålsbeloppet må varda å Stat uppfördt med
tillsammans 3 tunnor 21 kappar.
Hos Kongl. Majit hafva derjemte framställningar blifvit gjorda om beviljande
af prostetunnor, lill Kontrakts-Prosten i Nyeds Kontrakt för Nordmarks, Näsräms och
Brattfors församlingar, till Kontrakts-Prosten i Mora Kontrakt för Särna socken, med
dertill hörande Idre kapellförsamling, samt till Kontrakts-Prosten i Wifolka och Walkebo
häraders kontrakt 11 kappar, eller fyllnad till en tunna uti det för Nykils församling,
på sätt nyss berördt är, honom tillerkända belopp; och ehuru Kongl. Majit af
den omständighet, afl inom dessa socknar någon odisponerad kronotionde icke varit
alt för ändamålet använda, funnit Sig förhindrad att de begärda anslagen bevilja, har
Kongl. Majit likväl, med afseende derå, att Kontrakls-Prostarne, enligt flere äldre författningar,
äro förklarade berättigade, att för hvarje församling inom prosteriet uppbära
en proste-tunna, nu velat hos Rikets Ständer äska, att ifrågavarande spanmålsbelopp
må varda, af Kronans behållna tionde anvisadt och å stat uppfördt
med tillsammans 4 tunnor 11 kappar.
Då till de flesta kyrkor i Riket ett visst årligt anslag af kronolionden utgår under
namn af vin- och byggnads-säd, men Hjulsjö och Jernboås kyrkor i Westerås Stift
äro i saknad af en dylik förmån, förestår Kongl. Majit att 3 tunnor spanmåh åt
dem hvardera må för nämnde ändamål anvisas, att efter Örebro Läns markegångspris
på kronobonden årligen utbetalas; således tillsammans 6 tunnor.
2:o. Universiteten.
Då Kongl. Majit funnit nödigt, att de lönförmåner, som nu äro anslagne till vice
Bibliothekarien samt förste och andre Amanuensen vid Akademiska Bibliotheket i Lund,
varda ökade, för den förstnämnde från deras nu varande belopp 400 R:dr lill
700 Ridr, för förste Amanuensen från 250 till 400 Ridr och för andre Amanuensen
från 200 lill 300 Ridr, föreslår Kongl. Majit alt dessa lönetillökningar må varda å ordinarie
stat uppförde med tillsammans Ridr 550:
3:o. Elemeniar-Läröver ken.
Med åberopande af Kongl. Majlis särskilda Nådiga Proposition
angående förändring med Salpeterhjelpens utgörande inom Jön
Transport
Ridr 550: — —
48
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
Transport R:dr
köpings, Kronobergs oell Calmar Län, askar Kongl. Majit, att å anslaget
för Elementar-Läroverken må uppföras eli, emot elen minskning
i de lill Wexiö Gymnasium och Wisingsborg^ skole-stats-fond anslagne
och till silt fulla belopp bland läroverkens tillgångar beräknade
inkomster, som genom den föreslagna förändringen uppstår, svarande
belopp af
4:o. Medicinal-Statcn.
Enär erfarenheten visat, att de tvänne arfoden af 250 R:dr
hvardera, som finnas anslagne för Extra Provincial-Läkare i Hudiksvalls
Provincial-Läkare-Distrikt inom Gefleborgs Län och Undersåkers
Distrikt inom Jemtlands Län, icke uppfyllt det med dem afsedda ändamål,
att bereda nödig läkarevård åt berörde distrikts innevånare, har
Kongl. Majit ansett af behofvet påkalladt, att Ordinarie ProvincialLäkare
med förhöjd aflöning i dessa distrikt tillsättas, och föreslår
alltså, under åberopande af hvad bifogade Statsråds-protokoll öfver
Ecklesiastik-ärendcn för den 9:de dennes vidare härom innehåller, att
dessa löner må varda bestämda för Provincial-Läkaren i Hudiksvalls
distrikt till 500 R:dr och i Undersåkers distrikt till 066 Ridr 32 sk.,
och att, i följd häraf, utöfver de redan anslagna arfoden af tillsammans
500 Ridr, för ändamålet å,stat uppföras
Då det i hufvudstaden inrättade farmaceutiska Institut fortfarande
på ett utmärkt sätt gagnat den undervisningsgren, som utgör
dess föremål, och det vilkor, som fastades vid det af Rikets Ständer
under sistlidne Riksdag till Institutet beviljade anslag af 1,000 Ridr
årligen under den tid, då uppgjorda statsreglering afsåg, blifvit, enligt
hvad vederbörande anmält, behörigen fullgjordt, föreslår Kongl. Majit
att berörda, å Medicinal-staten redan uppförda, belopp af 1,000 Ridr
årligen fortfarande må, under den tid, nu förestående statsreglering
blifver gällande, emot enahanda vilkor som hittills, få till Institutet
uthetalas.
För att åt de inom länen anställde Djurläkare bereda en nödig
förhöjning af deras nu med endast 50 Ridr årligen utgående arfvode,
äskar Kongl. Majit, att ett tillökadt årligt anslag af 150 Ridr för en
Djurläkare inom hvartdera af Rikets tjugufyra Län måtte å ordinarie
stat uppföras, med tillhopa
5:o. Carolinska Mediko-Kirurgis ka Institutet.
Som de skäl, hvilka föranledt Rikets Ständer, att vid de trenne
nästförflutna Riksdagarne anslå ett årligt belopp af 1,600 Ridr för en
Professor i Kliniken för barna-ålderns sjukdomar vid Carolinska MedikoKirurgiska
Institutet, att såsom arfode utgå under de år, då uppgjorda
Statsregleringar omfattade, oförändradt qvarstå, och anledning
icke förekommer till antagande, att den tjenstebefattning, till hvars
550: —
155:33.
606: 32.
3,600: —
Transport Ridr 4,972:17.
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 18S3.
49
Transport Ridr 4,972: 17. —
uppehållande berörde anslag utgått, för framtiden skall blifva mindre
nyttig och behöflig för den Medicinska undervisningen, än för närvarande,
äskar Kongl. Maj:t, att ofvannämnde, redan å Institutets stat
upptagna, arfode af 1,600 Ridr må varda såsom ordinarie lön åt en
Professor vid Carolinska Institutet å stat uppfördt.
6:o. Barnbördshusen.
Med åberopande af de skäl, som i Protokollet för Ecklesiastik-ärenden
den 9 innevarande månad äro anförde, föreslår Kongl.
Majit, att för inrättande af en ny undervisningsanstalt för barnmorskor
å ordinarie stat uppföres ett årligt belopp af 2,150: — —
7:o. Orthopediska Institutet.
Sedan Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag åt Orthopediska
Institutet, emot vissa vilkor, beviljat ett årligt anslag af 2,500
R:dr, och vederbörande, jemte anmälan, att dessa vilkor blifvit fullgjorda,
vitsordat Institutets fortfarande behof af enahanda understöd,
föreslår Kongl. Majit, att nämnde anslag, på de förut bestämda vilkoret),
må få utgå under den tid, nu förestående statsreglering kommer
att omfatta.
8:o. Veterinär-Inrättning arne i Riket.
För verkställande af en utaf behofvet påkallad utvidgning
af så väl Veterinär-Inrättningen i Stockholm, som den genom enskild
donation stiftade Veterinär-Inrättningen i Skara, har Kongl. Majit, på
sätt ofvan omförmälde protokoll öfver Ecklesiastik-ärenden närmare
utvisar, funnit årliga anslag erfordras, för förstnämnde inrättning af
2,730 R:dr och för den sednare af 1,400 R:dr, hvadan Kongl. Majit
äskar, att dessa belopp å stat uppföras med tillsammans .... 4,130: — —
9: o. Vaccinationens Befrämjande.
Vid pröfning, i sammanhang med uppgjordt förslag till förnyadt
Reglemente för skyddskoppympningen i Riket, af Sundhetskollegii
anmälan om behofvet af ökade anslag för vaccinationens befrämjande,
har Kongl. Majit funnit ett årligt belopp af 1,200 Ridr vara för ändamålet,
utöfver redan befintliga tillgångar, erforderligt, och föreslår
att detta belopp må varda å ordinarie staten upptaget  1,200: — —
10:o, Rese- och Traklamenls-kostnader.
Då erfarenheten, särdeles under sednare tiden, visat behofvet
af ett aaslag å Åttonde Hufvudtiteln till bestridande af rese- och trak
-
Transport R:dr 12,452: 17. —
Bilt. till R. St. Prot. 1833 & 1834. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 7
50
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
Transport R:dr 12,452: 17. —
taments-kostnader, äskar Kongl. Maj:t, alt för berörde ändamål måtte
å denna Hufvudtitels ordinarie stat uppföras ett förslagsanslag af . . 1,000: — —
lito. Skrifmaterialier och expenser samt ved oell ljus.
Vid fördelning af det anslag utaf 10,000 R:dr, som, i stället
för hittills utgående ljuspenningar, blifvit till gratifikationer åt extra
ordinarie tjenstemän och' vaktbetjente anvisadt, har Kongl. Maj:t lör
dé till Ecldesiastik-Departemenlet hörande Embetsverk bestämt:
åt Departementets-Expedition R:dr 300: — —
» Riks-Archivet » 100: — —
» Kongl. Bibliotheket » 100: — —
n Sundhets-Kollegium » 100: — —
» Yitterhets-Historie- och Anliqvitets-Akademien . » 33: 16. —
» Carolinska Mediko-Kirurgiska institutet . ’ . » 100: — —
733: 16. —
Och föreslår Kongl. Maj:t, att dessa belopp må varda å de
särskilde embetsverkens stater uppförde, samt anslaget å Åttonde
Hufvudliteln till skrifmaterialier och expenser saint ved och ljus med
ett motsvarande belopp minskadt. I följd häraf skulle detta sistnämnda
anslag bestämmas till 12,563 R:dr 18 sk.; dock torde, för erhållande
af jemn slutsumma å Hufvudliteln, della belopp ytterligare nedsättas
med 1 R:dr 23 sk.
I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t här ofvan i afseende
på det å Sjette Hufvudtileln uppförda anslag för jordförluster
genom kanal- och väg-anläggningar yttrat, föreslår Kongl. Maj:t. att
å Åttonde Hufvudliteln upplages ersättning till Lyrestads och Fägreds
preslgårdar af oindeld spanmål till belopp af 55 tunnor, samt
till Söderköpings och Norrköpings hospilaler af
1,205: 6.—
De för Åttonde Hufvudliteln föreslagna tillökta kontanta anslag
utgöra således:
. 14,657:23.—
hvartill kommer värdet af 69 tunnor spanmål, förslagsvis upptaget,
efter 6 R:dr tunnan, till
414: — —
eller tillhopa R:dr 15,071: 23.
Och när härifrån drages den i förestående ll:le punkt omför
mälde
minskning af  1: 23. •
153)70: — •
skulle med tillägg af de uti nu gällande Riksstat upptagna anslag .1,194,980:— -  Åttonde Hufvudtitelns slutsumma för ständiga behof blifva .... 1,210,050: —
deraf förslagsanslag 44,724 R:dr 43 sk.
Härfö,rutan erfordras för tillfälliga behof å denna Hufvudlitel, dels för en gång,
dels för viss bestämd tid, anslag till följande belopp:
För uppförande af en tjenlig byggnad till Nya Elementarskolan i Slockholm,
hvilken för närvarande begagnar en hyrd lokal i Landtbruks-akademiens hus, ocb ge
-
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 4853.
51
nom brist på nödigt utrymme är förhindrad alt emottaga en mängd lärjungar, som der
söka inträde, föreslår Kongl. Maj:t, alt ett anslag för en gång må beviljas, för att af
Kongl. Maj:t lill berörde ändamål efter behof disponeras, af . R:dr 50,000: — —
Då de af Rikets -Ständer vid sistlidne Riksdag beviljade årliga
anslag för Folkundervisningens befrämjande fortfarande äro af behofvet
påkallade, föreslår Kongl. Majit att enahanda belopp må för den
tid, nu förestående Statsreglering kommer att omfatta, anvisas,
nemligen:
lill understöd för Folkskol-lärares aflöning inom de socknar,
der, enligt Kongl. Maj:ts pröfning, statsbidrag för sådant ändamål i
följd af särskilda förhållanden kan erfordras . R:dr 20,000:
till Seminarier för bildande af Folkskol-lärare,
after Kongl. Majils Nådiga pröfning 9,100:
samt till elever vid nämnde Seminarier, att af
Kongl. Majit efter behof disponeras  12,000:
41,100:
-eller för tre år tillsammans
123,300: — —
med rättighet för Kongl. Majit, alt lill folkundervisningens befrämjande
använda de besparingar, som å dessa anslag kunna uppkomma.
Sedan No.lional-Musei~byggnaden numera så fortskridit, att
det ännu odisponerade belopp 200,000 ll:dr af den för detsammas
uppförande anslagna summa under närmast påföljande år kommer all
för arbetets fortsättande erfordras, äskar Kongl. Majit att berörde
belopp varder ställdt till Kongl. Maj:ts disposition med  200,000: — —
Dä den lokal, hvari Allmänna Barnbördshus-Inrättningen i
Stockholm är inrymd, visat sig vara för ändamålet särdeles olämplig,
samt Inrättningens egna medel icke lemna tillgång till betäckande af
hela den kostnad, som för uppförande af ett. nytt, ändamålsenligt
barnbördshus erfordras, föreslår Kongl. Majit att Rikets Ständer lör
berörde ändamål bevilja ett understöd för en gång af  50,000: — —
För att af Kongl. Majit disponeras till inköp af den äldre
litteratur, som i Kongl. Bibliolhehet i Stockholm samt UniversilelsBibliolheken
i Upsala och Lund saknas och är för dessa bibliothek
behöflig, äskar Kongl. Majit, det Rikets Ständer måtte anvisa ett
anslag af 10,000 R:dr årligen, att utgå under hvartdera af åren 1854,
1855 och 1850 med tillhopa .............. 30,000:
Dä, såväl i Itiks-Archivel som i andra offentliga och enskilda
samlingar, flere för landets historia och offentliga förhållanden vigtiga
skrifter och handlingar finnas, hvilkas aHmängörande skulle vara af
gagn både för kännedom om fäderneslandets äldre angelägenheter
och för litteraturen, föreslår Kongl. Majit, att ett anslag af 2,000
R:dr årligen, att utgå under tre år och af Kongl. Majit disponeras
för utdfvande af dylika äldre skrifter och handlingar, måtte beviljas
med tillhopa r ... . 6,000: —
Det af Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag för tre år beviljade
anslag af 200 R:dr årligen för afritning af Svenska MedeltidsSigill
föreslår Kongl. Majit må för ytterligare tre år anvisas med ett
sammanlagdt belopp af .
600; — —
Transport R:dr 459,900:
52
Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
Transport R:dr
Till uppmuntrande af den inhemska konstbildningen genom inköp
af inhemska, i fäderneslandet bosatta konstnärers konstalster, föreslår
Kongl. Majit alt ett belopp af
må ställas till Kongl. Majlis disposition, för att under tre år med
2,000 R:dr om året för berörde ändamål användas.
Med anledning af Rikets Ständers vid sistlidne Riksdag gjorda
framställning i afseende å beredande af tillfälle till en allmännare
undervisning för döfstumma, har Kongl. Majit, efter inhemtande af
upplysningar i ämnet, nu velat föreslå att, för uppförande af byggnader
till ett Institut för döfstumma i någon af Rikets landsorter
samt detsammas bringande i verksamhet och underhåll under år 1857,
måtte till Kongl. Majits disposition anvisas
Uppå de skäl, som i protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden folden
5 sistlidne Oktober äro anförde, föreslår Kongl. Majit att, för
utarbetande af en Ordbok öfver Svenska språket, ett anslag af . .
må beviljas, för att i fyra år från och med år 1854 samt med en
fjerdedel årligen till Svenska Akademien utgå, med åliggande för
Akademien alt före dessa års utgång till Kongl. Majit inberätta hvad
fortgång ordboksarbetet haft och hvad som ytterligare för detsamma
kan erfordras.
Då de förhållanden, som föranledt Rikets Ständer att vid de
tvänne sistförflutne Riksdagarne ål Seraphimer-Lasarcllet i Stockholm
bevilja ett årligt anslag af 4,500 Ridr, icke undergått någon
förändring, äskar Kongl. Majit att nämnde belopp må för ytterligare
frenne år till Lasarettet anvisas med tillsammans
I anledning af Gamla Upsala församlings ansökning om understöd
af allmänna medel för reparation och till en del ombyggnad i
oförändrad form af församlingens uråldriga kyrka, vill Kongl. Majit,
med afseende å denna församlings vitsordade behof af dylikt understöd,
och på det ifrågavarande, en bland de äldsta kyrkobyggnader
i Riket, må kunna behörigen vidmakthållas, föreslå Rikets Ständer
att för det uppgifna ändamålet bevilja Gamla Upsala församling fölen
gång en summa af
Uppå ansökning af Direktionen för Svenska Ni/kter/iets-Sä/lskapet,
föreslår Kongl. Majit, att Rikets Ständer anvisa ett belopp af
att för tre år, med 1,000 Ridr hvarje år, till Direktionen utbetalas
för bestridande af utgifter till nykterhetens befrämjande.
459,900:
6,000:
20,000:
10,000:
13,500:
2,000:
3,000:
Tillsammans, för tillfälliga behof Ridr 514,400:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1883. 53
X ion (le Säaf vini Mein.
innefattande Pensions- och Indragnings-Staterne.
För de förra eller Pensions-Staterne upptagas uti nu gällande Riks-Stat:
Penningar  R:dr 296,733: 16. —
hvilket belopp fortfarande erfordras för uppfyllandet af de med anslagen å dessa
Stater åsyftade ändamål.
A lim linn a In dragnings-S talen
beräknades vid sednaste Statsreglering, på förslag, till:
Penningar R:dr 344,129: 34. —
Indelda räntor, upptagna, efter kronovärdi, till 1,144 R:dr 41 sk.,
och, efter förslags-markegång, till  9,103: 16. —
Indeld spanmål, 36 tunnor 30 kappar å 6 R:dr tunnan .... 221: 30. —
Oindeld spanmål, 12 tunnor ä 6 ll:dr tunnan  72: — —
Summa R:dr 353,526: 32. —
kunnande likväl för närvarande de i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut
och i enlighet med Författningarne å denna Stat förekommande utgifter icke beräknas
till mer än omkring 322,200 R:dr.
I afseende på regleringen af Allmänna Indragnings-Staten, har Kongl. Maj:t
velat göra följande framställningar:
1 öfverensstämmelse med hvad bilagde Utdrag af protokollet öfver Justilieärenden
innehåller, föreslår Kongl. Majit, alt det årliga anslag, som Professoren Doktor
C. J. Schlyter fått sig tillagdt för utgifvandet af Sveriges gamla lagar, fortfarande
måtte få å nu ifrågavarande stat utgå med 1,200 R:dr, deraf 600 R:dr såsom arfode
och återstående 600 R:dr till ersättning för erforderligt skrifvarebiträde.
I sammanhang med det (’. d. Advokatfiskal i Krigs-Kollegium Nicolas Lindberg
den 30 September 1851 beviljade afsked från nämnde befattning, förklarade
Kongl. Majit Lindberg berättigad att för sin återstående lifstid pä indragnings-slat i
Siats-Kontoret uppbära pension, motsvarande hans å Krigs-Kollegii gamla stat innehafda
lön 1,314 R:dr, med förhöjning efter Riksmarkegångspris för derunder begripen
spanmål, hvarjemte i afseende å berörde pension för öfrigt stadgades, alt den del
deraf, som motsvarade hvad af lönen från Riks-Staten utgått, nemligen hälften, skulle
upptagas å allmänna Indragnings-Staten och derifrån till Lindberg utbetalas, men det
öfriga till honom af Siats-Kontoret anordnas utaf under händer hafvande medel, emot
ersättning efter hvarje års slut, dels från förenade Mötes-passevolans-fonden, dels från
Wadstena Krigsmanshus-kassa och dels i förhållande till det lönebelopp, hvilket från
Militie-boställs-kassan utgått efter derom särskildt meddelande Nådig föreskrift. På
de skäl, som närmare utvecklas uti bifogade utdrag af Slalsråds-protokollet öfver
Finans-ärenden för den 9 innevarande månad, föreslår Kongl. Majit, att jemväl den
hälft af Lindbergs pension, hvilken nu på sistberörde sätt utgöres, måtte, jemte förhöjning
för derunder begripen spanmål, å Allmänna Indragnings-Staten uppföras med
R:dr (564: 6. —
Transport R:dr 664: 6. —
54
Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. om Statsverket 4833.
Transport R:dr
Derjemte, och i enlighet med åberopade protokoll öfver Finansärenden,
vill Kongl. Maj:t i Nåder föreslå:
all för Notarien i Krigs-Kollegium, Advokal-fiskalen Gustaf
Engelbert Trana, hvilken, i följd af obotlig ögonsjukdom, är oförmögen
att sin tjenst bestrida, mätte å Allmänna Indragnings-Staten
anvisas en mot Notarie-lönen efter Kollegii äldre stat svarande årlig
pension, att af Trana, efter erhållet afsked, tillträdas och under hanä
återstående lifstid tillgodonjutas, med
att sedan Yexel-Kontrollörs-befattrlingarne i Stockholm och
Götheborg numera blifvit indragne, Rikets Ständer måtte å Allmänna
Indragnings-Staten bevilja dels Kommersrådet, Kammarherren B.
Rosenblad, såsom f. d. Vexel-Kontrollör i Stockholm
dels Kamereraren Axel Smedberg, såsom f. d. innehafvare af
enahanda befattning i Götheborg
.årligen, under vilkor af dessa, emot de fordna Vexel-Kontrollörsarfodena
svarande, anslags indragning eller förminskning i den mån
annan ny inkomst från Statens sida kan den ene eller andre tillfalla;
att
Fristads-Läkaren i Eskilstuna, Medicinae Doktorn och Chirurgiae
Magistern Adolf Fredrik Alfort mätte efter afskedstagande
få å Allmänna Indragnings-Staten för sin återstående lifstid tillgodonjuta
en årlig pension af .
att i betraktande af framlidne Justitie-Rådel, Grefve Carl
Sparres förtjenster samt den medellösa ställning, hvari hans efterIemnade
Enka, Charlotta Forssberg, med Irenne omyndiga barn, sig
befinner, en årlig pension å Allmänna Indragnings-Staten måtte be
mälda
Enka tilläggas med
att Rikets Ständer likaledes, med afseende å framlidne JustitioRådet
M. Toréns i lifstiden ådagalagda förtjenster, måtte å Allmänna
Indragnings-Staten tillägga hans i torftiga omständigheter efterlefvande
Irenne döttrar Sara Albertina, Hilda Wilhelmina och Emma Maria
Torén årlig pension, alt af dem lillgodonjutas så länge de förblifva
ogifta, med 150 R:dr för hvardera, eller tillhopa
samt att, med afseende å framlidne Landshöfdingen, Grefve
Fredrik Ridderstolpes långvariga tjenstetid, hans i behöfvande omständigheter
efterlemnade Enka, Carolina Kolbe, måtte å Allmänna
Indragnings-Staten få sig tillagd en årlig pension af
Under åberopande af hvad bilagde protokoll, rörande regleringen
af Åttonde Hufvudliteln, innehåller, har Kongl. Maj:t vidare
velat i Nåder föreslå:
alt det anslag af 800 R:dr om året, som vid sednaste Riksdag
blifvit, för tiden intill nästa Statsreglering, å Allmänna IndragningsStaten
anvisadt till Wetenskaps-Akademiens disposition, att användas
dels till fortsatt understöd för anskaffande af teckningar utaf inhemska
vexter till ett arbete, benämndt ”Sveriges Flora”, och dels till
uppmuntran för lifgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål,
måtte fortfarande få utgå;
Transport R:dr
664: 6. —
800:
400:
800:
333: 16.—
600:
450;
400:
4,447: 22. —
Kong!. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 18SS.
55
Transport R:dr 4,447: 22. —
att det årliga anslag af 1,000 R.dr, hvilket Sekreteraren A.
M. Strinnholm, på grund af Rikets Ständers beslut, ägt att under
den tid, nuvarande Statsreglering är gällande, å Allmänna Indragnings-Staten
uppbära för fortsatt ingifvande af sitt arbete: "Svenska
Folkets Historia från äldsta till närvarande tider”, må än vidare under
trenne år eller intill Slatsregleringen vid nästa Riksdag utgå;
att Professorn vid Akademien för de fria konsterna, Hof-ihtendenten
Fredrik Weslin, mätte, för sin återstående lifstid, tilldelas
en årlig pension af
950: — —
att Läraren vid samma Akademies Tecknings-skola, Hof
målaren
./. G. von Heidecken, på lika sätt måtte undfå en pension af 400:
alt Adjunkten vid Lunds Universitet, E. O. Professoren A.
Cronholm, målto, då han frånträder sin akademiska lärarebefattning,
från Allmänna Indragnings-Staten fä tillgodonjuta ett permanent anslag
för historiska forskningar, stort . . ,  780: — —
samt alt Medicinae Adjunkten vid samma Universitet, E. O.
Professoren Rhahén må på Allmänna Indragnings-Staten undfå ärlig
pension för sin återstående lifstid af  780: — —
öfverlemnande Kongl. Maj:t derjemte åt Rikets Ständer att å
Allmänna Indragnings-Staten uppföra de årliga ersättningsbelopp för
minskning i inkomster, som, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
särskilda Nådiga Proposition, i fråga om rättelse uti Salpeterhjelpens
beräkning inom de Småländska Länen, erfordras dels till Öfversle
Löjtnanten,
Friherre G. 1. Silfversparre, med ....... 97:28. 10.
och dels till nu i tjenst varande Fjerdingsman inom förenämnde
trenne Län, med . ...... 4 . . . . . . . 27:46. 10.
Summa R:dr 7,483: 1. 8.
Hvad angår frågan om bestämmande af medelpriset för tiden intill nästa Riksdag
å spanmålcn under sådane löner, som innehafvarne tillträdt före Stalsregleringen
vid 1840—1841 årens Riksdag, och för hvilken spanmål, om och i den mån nämnde
medelpris öfverstiger 7 R:dr tunnan, särskild ersättning bör från Allmänna IndragningsStaten
vederbörande löneinnehafvare tillkomma, så har, enligt hvad Stals-Kontoret uti
dess om Stats-Verkets förvaltning och tillstånd afgifna berättelse upplyst, Riksmarkegångspriset
utgjort:
för år 1851
7: 28. —
» » 1852
8: 41. —
.» 1853
8: 22. —
eller i medeltal 8 R:dr 14 sk. 4 rst.; och föreslår Kongl. Maj:t alltså, att det pris,
hvarefter ofva oberörde ersättning skall utgå, måtte bestämmas till 8 R:dr 14 sk. tunnan.
Då, enligt hvad Stats-Kontorct jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som inbegripes
under löner och pensioner för äldre, iöre år 1841 utnämnde, embets- och tjenstemän,
utgör 19,000 tunnor, skulle således till omförmälda ersättning erfordras ett ärligt
anslag, förslagsvis beräknadt till 25,000 R:dr.
Enär, efter iakttagande af de ifrån sednasté Statsreglering inträffade förändringar,
Allmänna Indragnings-Staten är beräknad till sammaulagdt omkring R:dr 322,200:
Transport R:dr 322,200:
5f>
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
Transport Ridr 322,200: — —
samt härtill lägges dels det belopp, hvarmed den uti sistnämnde anslagssumma
inberäknade spanmålsförhöjning för visso löntagare, uppgående
till 3,000 R:dr, understiger den summa af 25,000 ll:dr, som,
på sätt ofvan är omförmäldt, skulle vid nästa Statsreglering för sådant
ändamål erfordras, eller R:dr 22,000:
dels ock de nu ifrågaställa nya anvisningar å Allmänna
Indragnings-Staten, uppgående till ett samman
räknadt
belopp af  7,483: 1. 8. 29,483: 1. 8.
skulle Allmänna Indragnings-Statens slutsumma blifva  351,083: 1. 8.
Och anser Kongl. Majit alltså denna, ständiga förändringar
underkastade, Stat lämpligen kunna beräknas till  351,616: 32. —
då, med tillägg af anslagen för Pensions-Staterne, utgörande . . . 296,733: 16. —
Slutsumman på Nionde Hufvudtitcln skulle blifva R:dr 648,350: — —
I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Majit, rörande utgifts-titlarne, här ofvan
yttrat och föreslagit, skulle den blifvande Ordinarie Statsreglering-en komma att innefatta
följande anslagssummor:
l:sta Hufvudtiteln R:dr
2: dra » »
3:dje
4:de
5: te
6: te
7:de
8:de
9:de
780,840
1,174,900
225,650
4,387,950
1,584,240
995,400
1,956,620
1,210,050
648,350
Summa R:dr B:ko 12,964,000: —
När ifrån denna anslagssumma drages Stats-Verkets inkomster
efter ofvanföreslagna beräkning  11,792,000: —
visar sig en brist af
1,172,000:
hvilken alltså understiger den vid sednaste Statsreglering till 1,183,880 R:dr beräknade
Stalsbrist-summan med 11,880 R:dr.
Beloppet af de för en gång eller på vissa år erforderliga ofvan omförmältc
anslag uppgår till 5,391,926 Ridr 32 sk.; hvarjemte måste tagas i beräkning den summa,
som år 1856 kan erfordras till godtgörande af Bolaget för Jernvåg s-anläggning en
emellan Köping och Hult, ellei^ högst 250,000 R:dr.
1 afseende å tillgångarne för dessa anslag, har Kongl. Majit velat meddela:
att, utaf de för de föregående åren från Stats-Kontoret till Riksgälds-Iiontoret
inlevererade öfverskott och besparingar, finnes, enligt hvad Kongl. Majit
inhemtat,
Kong!. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 4833.
57
inhemtat, en uli sistnämnde Verk innestående, odisponerad behållning, hvaraf, enär
Riksgälds-Kontorets skuld lill Rikets Ständers Bank liqvideras genom blott efterhand
skeende årliga afbetalningar, kan för stats-behofven påräknas ungefärligen
Rabatt,
ehuru, innan 1852 års Riks-Hufvudbok hunnit afslutas, fullständig
liqvid emellan Stats-Verket och Riksgälds-Kontoret, rörande öfverskott
och besparingar för nämnde år ännu ej kunnat uppgöras,
dylika Riksgälds-Kontoret tillkommande medelNlikväl, enligt approximativ
beräkning, kunna antagas uppgå lill omkring . . .
samt att, enligt offentliggjorda räkenskaper, den ännu odisponerade
delen af Rikets Ständers Banks behållna vinst för år 1850 utgör
R:dr 811,184: 41. 1.
hvartill kommer Bankens behållna vinst för år
1851  , , , . . 963,092: 21. 2.
och för år 1852
985,683: 12. 1.
eller tillhopa 2,759,960: 26. 4.
hvadan, då härifrån afdrages hvad som härutaf
blifvit anordnad! lill understöd för de i Riket
inrättade Filialbanker  1,000,000: — —
till användande återstå, i jemnt tal, oberäknadt
den vinst, som för innevarande år kan Banken
tillflyta
viljande Kongl. Majit, på sätt uti Dess särskilda Nådiga Proposition,
angående medel till behöfvandes undsättning i missvextår,
vidare omförmäles, utaf influtna tulla feif'ler för spamnål till Rikets
Ständers disposition, för statsbehofvens fyllande, öfverlemna en
summa af
700,000: — —
hvadan dessa lillg ångars totalbelopp utgör R:dr 5,909,960: — —
Då förutnämnde behof, jemte hvad som kan erfordras till
godtgörande af Bolaget för Jernvägsanläggningen emellan Köping och
Hult, uppgå till "
5,641,926: 32. —
visar sig ett öfverskott af något öfver 268,000 R:dr, 1853 års Bankovinst
oberäknad.
Härförutan och i händelse Rikets Ständer bifalla det, uti Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition angående grunderna för rättigheten att tillverka Bränvin, framställda förslag
alt belägga denna tillverkning med betydligen högre skatt, än tillförene, uppstår,
utöfver de till ordinarie Statsregleringen deraf påräknade 800,000 R:dr, en särskild ansenlig
^tillgäng, att för allmänna behof och nyttiga ändamål disponera. 1 afseende å
användandet af denna särskilda tillgång, vill Kongl Majit, under åberopande af förrberörda
Nådiga Proposition samt hvad uti Statsråds-protokollen öfver Civil-Ärenden för
den 9:de innevarande månad, och för denna dag, samt öfver Juslitiae-ärenden för den
9:de dennes vidare omförmäles, föreslå, det Rikets Ständer målto deraf anvisa följande
anslag, nemligen:
Ko: l ill nedannämnde ändamål, alt årligen utgå under de trenne åren 1855—
1857, för hvilka nu uppgörande Statsreglering blifver gällande:
Bih. till 11. St. Prof. 4833 & 4834. 4 Sami. 4 Afd. 4 Käft. 8
3,000,000:
450,000:
1,759,960:
58 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4833.
a) anläggning af nya och förbättrande af backiga eller eljest mindre goda vä
gar, utöfver hvad här ofvan föreslagits . . R:dr 25,000: — —
K) befrämjande, medelst lån eller anslag,
af utdikuingar och altappningar utaf sanka trakter
och sjöar, till beredande af odlingsföretag. . 125,000: — —
lärande i afseende på vilkoren för statsbidrags
beviljande till arbeten af förenämnde särskilda slag
i allmänhet meddelade föreskrifter böra lända till
efterrättelse
c) för ett ökadt antal Agronomer, som i
särskilda provinser meddela undervisning i odlings-,
uldiknings-, ängsvattnings- och sjösänknings-företag,
samt till bildande af elever för
framtida sådan undervisning  10,000: — —
(T) för ett ökadt antal lägre Landtbruksskolor,
i den mån de uti provinser, der sådane
förut icke finnas, kunna å lämpliga ställen, under
vanliga vilkor, inrättas  10,000: —
e) för ett nytt högre Landtbruks-Institut,
hvilket, efter upphörande af det äldre vid Degeberg,
anses nödigt, på lämpligt afstånd, söder
om Ultuna  12,000: —
f) åt de i länen inrättade Hushållningssällskap,
för hvilka reglementen blifvit af Kongl.
Maj:t fastställda, tillsammans  24,000: —
fördelade på sätt Kongl. Majit, efter LandtbruksAkademiens
hörande, bestämmer; hvarvid, jemte
offentlig redovisnings-skyldighet, torde böra stadgas
såsom föremål för medlens användande: att
genom belöningar uppmuntra mindre bemedlade
jordbrukare, hvilka ådagalagt synnerligen nitiska
bemödanden för jordbrukets eller annan landtmannanärings
förkofran; att för skäligt pris tillhandahålla
dem förbättrade åkerbruks-redskäp
samt goda fröslag af nyttiga vexter; alt anskaffa
för landtbruket nyttiga modeller; äfvensom att i
allmänhet befrämja de med hushållningssällskapens
stiftande afsedde ändamål
g) alt såsom räntefria lån, efter de grunder
och med de vilkor, som kunna af Kongl.
Maj: t varda fastställde, under Ilushållnings-Sällskapens
inseende, tilldelas de jordegare, som å
sina hemman inrätta rior eller andra ändamålsenliga
torkinrättningar för sädens bättre förvarande 40,000: —
/<) att, jemte tillgängliga besparingar å
1845 års anslag till Stamholländeriers bildande,
användas, genom Stamholländeri-Styrelsens för
-
Transport R:dr 246,000: — —
V
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 4833.
59
Transport R:dr 246,000: — —
sorg, för inrättande af sådane holländerier i län,
der de ännu saknas  20,000: — —
t) alt ställas till Sluleri-Öfver-Slyrelsens
disposition, för häslracens förbättrande . . . 20,000: •— —
/'e) lill undersöknings-kostnader för Jernvägs-anläggningar
20,000: — —
Tillsammans 306,000: — —
R:dr årligen, eller för frenne år  918,000: — —
2:o. Till grundfond för uppförande af nya eller utvidgande
af redan befintliga arbetshus inom länen
900,000: — —
Summa B:ko R:dr 1,818,000: — —
Hvartill kommer, för fullföljande af jernvägs-anläggningen
emellan Stockholm och Götheborg, årligen 615,000 R:dr, som beräknas
endast för åren 1856 och 1857
1,230,000: — —
lärande fivad bränvinsskalten under nu ifrågavarande Statsreglerings-period möjligen
kan inbringa utöfver beloppet af nu föreslagna anvisningar och dem hvilka Rikets Ständer
ytterligare kunna besluta, böra till påföljande Riksdag reserveras.
S titti »i n» tim ff
öfver beloppet utaf de extra-ordinarie utgifter, hvilka uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof äro upptagne.
Föremål hörande till
att utgå af särskilda
tillgångar.
att utgå af bränvins-  bevillningen.
Summa
att utgå intill slutet af
år 1857.
Andra Hufvudtiteln
(Fängelser och Ar-  betshus.)
400,000: — —
900,000: — —
1,300,000: — —
Fjerde Hulvudli teln
(Landtförsvaret.)
2,227,866: 32. —
— __
2,227,866: 32. —
Femte Hufvudtiteln
(Sjöförsvaret.)
1,240,000:
(
— —
1,240,000: — —
Sjette Hufvudtiteln
(Jordbruk, handel och
näringar.)
853,660:
918,000: — —
1,230,000: — -
| 3,001,660: — -
Sjunde Hufvudtiteln
(Allmänna byggnader
m. m.)
156,000:
-
156,000:
Åttonde Hufvudtit.
(Undervisnings och
vetenskapliga ända-  mål samt välgören-  hets-anstalter.)
514,400: — —
514,400:
Summa
5,391,926: 32. —
3,018,000: — -
8,439,926: 32. —
60
Kongl. MajHs Nåd. Prop. om Statsverket 4833.
Slutligen har Kongl. Maj:t härmed velat föreslå, det Rikets Ständer mätte förordna
om Statsverkets godtgörande genom Rikets Ständers Riksgälds-kontor, för följande,
utaf Stats-kontoret, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift, af under händer hafde
medel förskottsvis verkställda utbetalningar, nemligen:
l:o. Till Enkan H. J. Westin den, genom Stockholms Rådhus-Rätts Dom den 16
December 1851, bemälde Enka tilldömda ersättning för uppkomna bristfälligheter uti
den henne tillhöriga, af Kongl. Majit och Kronan förut till Embets-lokal åt Öfverståthållare-Embetets
Kansli förhyrda, men numera afträdda egendomen N:is 5 6 7 och 8
i qvarteret Iris emellan Westerlånggatan och Prestgatan här i staden, utgörande berörde
ersättning, jemte ränta, 396 R:dr 35 sk. 4 rst.
2:o. Till Landshöfdingen, Grefve K. A. Posse, ersättning för under åren 1839
—1847 oriktigt erlagd kronotionde-spanmål för åtskilliga under Rergqvara Säteri lydande
Rå- och Rörshemman, med 611 R:dr 44 sk. 6 rst.
3:o. Derjemte öfverlemnar Kongl. Majit åt Rikets Ständer att ersätta de 6,000
R:dr, hvilka från Slats-kontoret likaledes af under händer hafde medel förskjutits till
betäckande af Kongl. Theaterns förlust genom skådespelens inställande i följd af Hans
Kongl. Höghet, Hertigens af Upland timade frånfälle.
Kongl. Majit förhlifver Rikets Ständer* Stals-Utskott med all Kongl. Nåd Och
Ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
OSCAH.
C. 0. Palmstjerna.
STOCKHOLM, tryckt hos ISAAC MARCUS, 1853.
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
1
Utdrag af Protokollet ofver Juslitice-dcpartemcnts-urenden,
hållet infor Hans Majit Konungen u/i Stafs-rädct ä Stockholms
Slott den 9 November 1855.
Närvarande:
Hans Excellens Justitiae-Statsministern Herr Grefve Sparre,
Siats-Råden: Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhraus,
Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Reuterdahl,
Grefve Gyldenstolpe.
Hans Excellens Herr Justitiae-Slalsministern anmälte i underdånighet nedannämnde
frågor och ärenden, hvilka med Stats-regleringen egde gemenskap, nemligen i afseende å
Iso.
Juslilice-Revision s-Exp edition en och Jus tilice-S la ts-Expcdilion en.
Hans Excellens yttrade härvid:
Vid sednasle Riksdagen fästade Eders Kongl. Maj:t Rikets Ständers uppmärksamhet
på angelägenheten att på Öfverdomare-plalserna få män med utmärktare lagkunskap, erfarenhet
och skicklighet anstälde, och föreslog, af denna anledning, alt Ledamölerne i HofRällerna
målle förses med så tillräckliga löne-inkomster, alt de, utan alt för sitt uppehälle
behöfva anlita andra näringsutvägar, kunde i dessa befattningar finna en bergiig
utkomst; och Rikets Ständer, hvilka delade Kongl. Maj:(s åsigler härutinnan, biföllo
icke allenast hvad Kongl. Maj:t för ändamålet begärde, utan bestämde i vissa delar anslagen
äfven derutöfver. Men om Statens intresse fordrar, att de personer, hvilka uti
andra instansen ega domsrätt, beredes tillfälle alt odeladt egna sin tid och uppmärksamhet
åt sina Ijensteåligganden, så påkallas sådant i än högre grad i afseende pä de embetsman,
hvilka det tillhörer alt deltaga i handläggningen af de mål, der rättmätigheten af
Ofver-Rälls beslut icke för de tvistande framstår i klar dager, utan Konungens pröfning
deraf äskas. Riand dessa tjenstemän synas Revisions-Sekrelerarne företrädesvis vara i behof
af en tillökning i löneförmåner. Till bestridande af dessa vigliga befallningar, hvilkas
innehafvare väl icke tillkommer alt deltaga uti slutliga afgörandel af de till Högsta Domstolen
fullföljde ärenden, men likväl hafva lill åliggande att egna deråt en sådan beredning,
att de män, åt hvilka Konungens domsrätt är upplåten, må vara i tillfälle att, utan
äfventyr *af misstag, dem bedöma, erfordras, helst uti denna beredning icke, såsom
hos IIof-Rällerna sker, flere kunna gemensamt taga en närmare del, i än högre grad
skarpsinnighet och de egenskaper, som hos ledamöterna i sistnämnda Domstolar icke få
saknas och för hvilkas utbildande fjenslgöringen såsom Öfverdomare i allmänhet visat
sig nödvändig. Genom den förhöjning i Hof-Rätts-Ledamölernes lönevilkor, som vid sednasle
Riksdag medgafs, hafva icke allenast Hof-Rätts-llåden, ulan ock de äldre bland Assessorerna
fått sig tilldelade högre inkomster, än de äldste Revisions-Sekreterarne innehafva,
medan lönen för de yngre bland sistomförmälte Embetsman är 400 R:dr lägre, än för
de yngsta Assessorerna.
Bil. Nio 1 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. om Stalsv. 185-3. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
2
Kongl, Majis ftrid. Prop. om Statsverket 1S53.
Följderna af ett sädant missförhållande hafva ej kunnat undgå att låta sig bemärkas.
De hafva IVamlrädt dels deruti, alt lediga Revisions-Sekrelerare-befattningar under de sednaste
åren ej kunnat återbesättas, med mindre utväg blifvit den utnämnde beredd, alt genast
komma i åtnjutande af den högre lönen, — för det närvarande äro två sådana embeten
vakanta —, dels ock deruti, att IIof-Rälts ledamöter, hvilka erhållit förordnande att Justitiae-ärender
inför Högsta Domstolen föredraga, mäst, såsom en ersättning för de dermed
förenade trägnare och mera ansträngande göromålen, utöfver deras lönebelopp tilldelas ett
särskildt arfvode, hvarigenom de, om ock innehafvande den lägsta lönegraden i Hot-Rätten,
undfått inkomster, icke obetydligt överskjutande det belopp, hvarmed de äldste RevisionsSekreterarne,
efter mångårig anställning i befattningen, latt sig åtnöja. Till häfvande af
della missförhållande, hvilket, om det utan rättelse finge fortfara, snart skulle ifrån Revisions-Sekreterare-platserna
aflägsna personer med för desamma erlorderlige egenskaper,
är således nödvändigt, att samma embeten, hvilkas innehafvare jemväl måste umbära den
Ilof-Rätternas Ledamöter tillkommande förmån all under större delen af sommarmånaderna
åtnjuta tjenstfrihet, varda försedda med löneinkomster, icke understigande, ulan snarare,
på sätt före sednasle Riksdag, innan Hof-Rälts-Ledamölernas löner förhöjdes, varit fallet,
något högre, än de, som äro bestämda för åtminstone flertalet af de bland Hof-Rätternas
Ledamöter, hvilka i värdighet äro med Revisions-Sekreterarne närmast jemförlige. l*å
dessa grunder och då det synes lämpligt, att lönerna så bestämmas, att ifrågavarande
tjenstemän, hädanefter, som hittills, ega hoppet alt efter en längre tids tjenstgöring kunna
påräkna förbättring i deras inkomster, anser jag mig böra till Eders Kongl. Majlis Nådiga
bepröfvande hemställa, alt Revisions-Sekreterarne, icke allenast de ålla, hvilka äro på
Justilia}-Revisions-Expeditionens Stat uppförde, ulan äfven den, som, i egenskap af ByråChef
inom Justitiffi-Slals-Expedilionen, har alt bereda och i Högsta Domstolen föredraga
der förekommande frågor om stiftande, ändring, upphäfvande eller förklaring af lagar och
författningar, hvilken sistnämnde Revisions-Sekrelerare beräknar tour till högre lön med
de öfrige efter ulnämningsdagcn, hvadan hans lön lämpligen torde kunna å Jusliliaj-Revisionens
Stat uppföras, måtte tilläggas löner till följande belopp, nemligen:
de 2 äldste ä 2,800 R:dr  , . . . 3,000.
de 4 dernäst i ålder å 2,600 R:dr  10,400.
och de 3 yngste å 2,400 R:dr
7,200.
Summa B:co R:dr 23,200.
hvaremot beräkning af spanmål under lönerna, äfvensom rätt till ljuspenningar skulle försvinna;
äfvensom i öfrigt stadgas borde, alt Revisions-Sekrelerare icke skulle få, jemte
detta embete, innehafva annan allmän tjenstebefattning. Då för dessa nio embelsmän för
närvarande äro i Stat uppförde  17,320.
så skulle, i händelse denna hemställan bifalles, ansla'get å Stat till ofvannämnde
embetsmän ökas med  3,680.
hvaremot anslaget till skrifmaterialier och expenser komme alt minskas med Ijuspenningarne
till desse embetsmän, 360 R:dr Banko, så att den verkligen tillökade statsutgiften
blefve 3,320 R:dr.
Della förslag, hvilket af Stats-Rådets öfriga Ledamöter biträddes, täcktes
Kongl. Maj:t i Nåder gilla.
Sio.
llof-Rutterne:
att, sedan Kongl. Maj:t i dess vid början af sistförflutne Riksdag aflåtna Nådiga Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof, icke allenast för Hof-Rätternas ledamöter, utan
ock för der anställde tjenstemän och betjente äskat lönetillökning, men Rikets Ständer, uti
Skrifvelse den 17 Juli 1831, med beviljande af sådan tillökning för ledamölerne, af an
-
Kongl. Maj.ts Ndd. Prop. om Statsverket 1853.
3
förda orsaker, förklarat sig ej kunna bifalla förslaget i hvad tjenstemänncn oell betjeningen
angick, hvaremot, emedan behof af ytterligare tjensteman blefve en följd deraf, att
Hof-Rätterne komme att arbeta på flera divisioner, än förut, samt ostridigt vore, alt vissa af
IIof-Kätlernes tjenstemän, isynnerhet de lägre, ej egde inkomster, motsvarande sina åligganden,
och det ej syntes, som någon tillfyllestgörande fördel kunde dem beredas genom
förändrad fördelning af de sportler, som tillföllo Hof-Rätternes tjenstemän, Rikets Ständer,
lill förbättring i Ijenstemännens vilkor, för arfvoden åL adjungerade ledamöter och
för befordrande i öfrigt af skyndsamhet i Hof-Rätternes arbete, beviljat ett årligt anslag
af Tolf Tusen Riksdaler Banko, att under den tid, då beslutade Statsreglering omfattade,
ställas till Kongl. Majlis disposition, för all emellan Hof-Rätterne fördelas, under anhållan
tillika af Rikets Ständer, att Kongl. Majit läcktes, genom en förändrad fördelning af de
sportler, som tillföllo Hof-Rätternes tjenstemän, förbättra de lägres vilkor, så hade tid eller
annan, till Kongl. Majit inkommit:
a) en underdånig anhållan af Prolo-Nolarierne och Ordinarie Nolarierne i Svea HofRält,
all Kongl. Majit måtte täckas till Rikets näslsammanlrädande Ständer göra framställning
derom, att för samma Hof-Rälts Notarier, derest deras antal blefve 15, lönerne kunde
så bestämmas, alt emot det de afstodo ej mindre ljuspenningar, än ock ersättning för lösen
af revisions-handlingar, de fem äldste erhöllo 1,200 U.dr, de fem dernäst i ålder
1,100 Ridr och de fem yngste 1,000 Ridr hvardera, allt med fortfarande rätt till andel i
domslösen och öfrige vid protokollet fallande sportler.
b) Underdånig skrifvelse den 3 Juni innevarande år från Svea Hof-Räll, med förslag
lill dels förändring i afseende på Ijenstemännens antal och göromål, dels ock förbättring
i desses lönevilkor, i hvilken skrifvelse anfördes:
att, i fråga om Ijenstemännens antal och göromål, IIof-Rälten ansett Sekreterarens,
Advokat-Fiskalens och Aktuariens tjenstgörings-skyldighet och föremålen för deras verksamhet
böra blifva hufvudsakligen enahanda, som hitintills; hvaremot, hvad Nolarierne
angick, en förändring i berörde hänseenden syntes vara af behofvet särdeles påkallad.
IIof-Rätlen hade nemligen för närvarande endast två Prolo-Notarier och nio andra Notarier.
Af dessa skulle det åligga Prolo-Nolarierne alt författa och besörja expeditionen af alla
Hof-Rällens domar, med undantag af deras utskrifning, som tillkom Registralorn och fyra
Kanslister; de andra nio Nolarierne skulle föra Hof-Rällens Protokoll, samt uppsätta ocii
expediera Utslag och Beslut i alla civila besvärs- och ansökriingsmål, en stor del brottmål
och åtskilliga andra ärenden. Vid betraktande af mängden och beskaffenheten af
dessa göromål, syntes ovedersägligt, ali desamma ej kunde medhinnas af det nuvarande
antalet Notarier, hvilket förblifvit oförändradt ifrån den lid, då Hof-Rätten var fördelad
på endast tre divisioner och antalet af till Hof-Rätten fullföljda mål var vida mindre, än
under närvarande tid. Ett sådant förhållande måste ovilkorligen menligt inverka på arbetets
gång. Till biträde vid Notarie-tjenslgöringen måste nemligen användas ett stort antal
extra-ordinarie tjenstemän, hvilkas ovana vid de dem anförtrodda göromål tungt återföll
på ledamölerne, hvilka, såsom hittills ofta varit fallet, nödgats på sjelfva expeditionen af
de afgjorda målen och justerande af protokollet uppoffra ej ringa del af den arbetstid
som för deras öfriga maktpåliggande embelsgöromål så väl behöfdes;
att Hof-Rätten, — som, med antagande, att der. skillnad, som nu egde rum emellan
Prolo-Nolariemes och öfriga Notariers tjenstgöring, komme att upphöra, uti underdånig
skrifvelse den 1 Juni 1850, hemställt, att Nolariernes antal måtte bestämmas till åtminstone
tre på hvarje division, eller således tillsammans tili femton, — dervid dock förutsatt,
alt Nolarierne, såsom förut, skulle vara befriade från utskrifning af Hof-Rällens domar;
men då, för den händelse, att den i samma underdåniga skrifvelse yttrade, af IIof-Rälten
ännu vidhållna mening, alt, på sätt Kongl. Maj:t sjelf behagat förklara, icke några ord
naric tjenster borde endast för renskrifning vara afsedda, vunne bifall, Regislratorns och
I
Kungl. Maj:ls Käti. Prop■ om Statsverket 1853.
de fyra Doms-kanslislernes nuvarande befallning, sora hufvudsakligen bestod i renskrifning
af Hof-Rättens doniar, komme alt upphöra, samt del syntes Hof-Rälten lämpligt och
till god ordning och skyndsamhet ledande, att renskrifning af domarne komme alt tillhöra
samma tjenstemän, som deras författande och expedition i öfrigt åiåge, Hof-Rätlen
ansell den nu genom kansliet ombesörjda utskrifning af domarne lämpligen böra till Notarierne
öfvei fly tias. Otvifvelakligt komme derigenom Notariernes göromål, att ej obetydligt
ökas utöfver hvad vid förra förslaget afsågs, och syntes ej kunna medhinnas, med
mindre antalet bestämdes till fyra Notarier vid hvarje division, hvarigenom äfven kunde
vinnas den väsendtliga fördel, alt, då således Notariernes antal blefve lika med föredragande
ledamöters, Notariernes tjenstgöring kunde så fördelas, att alia på hvarje särskild
rolul lottade mål expedierades af samma Notarie, hvilken följaktligen, då han på förhand
visste, hvilka mål han komme all expediera, och således redan före dessas föredragning
kunde taga kännedom om handliugarnes innehåll, obestridligen lättare och med större
skyndsamhet kunde ombesörja expeditionen, än då lian, såsom hittills egt rum, först efter
det målet är föredraget och afgjordt, får del af handlingarne. Då likväl Hof-Rälten insåg,
att en begäran om lön på stat åt ett så stort antal Ordinarie Notarier skulle komma
att möta betänkligheter, har IIof-Rälten, fastän den ej frångått sin önskan, att Notarieijenstgöringen
måtte blifva så förändrad och ordnad, som omförmäldt är, dock ansett sig
nu endast, såsom i dess förra förslag, böra i underdånighet hemställa, alt lön på stat måtte
bestämmas för femton Notarier, men att derjemte åt några, minst fem extra ordinarie
tjenstemän, hvilka kunde vara lill biträde vid Notarie-ljenslgöringen förordnade, måtte
anordnas något mindre arfvode, som kunde dem, utöfver de med nämnde tjenstgöring
förenade sportler, tillfalla; då deremot något särskildt arfvode för ombesörjande af utskrifning
af Hof-Rättens domar ej skulle erfordras;
att, till följd af den sålunda föreslagne förändringen i Nolarie-tjenstgöringen, Registratorns
och de nuvarande fyra Doms-kanslisternes befattning skulle, enligt hvad ofvan
blifvit ytlradt, komma att upphöra;
att de tre öfrige kanslister, Hof-Rälten nu hade, användas till biträde, två vid Fiskalernes,
och en vid Sekreterarens Expedition. Då detta biträde hufvudsakligen endast
bestod i renskrifning, skulle, i öfverensstämmelse med den åsigt, ofvan uttalats, nämnde
tjenster ej vidare böra på ordinarie stat uppföras; men, enär Fiskalerne och Sekreterarenej
kunde undvara del biträde, de nu af de bemälde kanslister åtnjuta, och ett sådant biträde
ej lämpligen kunde af någon annan af Hof-Rättens ordinarie tjenstemän påräknas, hemställde
Hof-Rälten, att, i stället, ett arfvode måtte bestämmas till fördelning emellan de
extra ordinarie tjenstemän, hvilka erhålla uppdrag att verkställa det arbete, som af ifrågavarande
kanslister nu ombesörjdes;
att, med åberopande af de skäl, Hof-Rälten i dess förra, oflanämnda skrifvelse anil
ra g i t, Hof-Rälten nu förnyade sin deruti framställda begäran om lön åt en Arkivarie,
hvilkens åliggande det skulle blifva alt samla och förvara alla Hof-Rättens Protokoll, expeditioner
och handlingar, med undanlag af en del af dem, som nu förvaras under Sekreterarens
vård, till hvilka han för föredragningen och eljest förekommande fall måste
hafva snar och obehindrad tillgång, och hvilka således borde förblifva under Sekreterarens
inseende; äfvensom åt Arkivarie!) kunde öfverlemnas alt föra de anteckningar å förmynderskaps-ärenden,
som hittills af Registratorn verkställts;
att vice Advokal-Fiskalens nuvarande befattning, som bestod i dels att biträda Advokat-Fiskalen
vid utförande af åtal och bevakande af kronans talan, och dels alt samla och
förvara Hof-Rättens Protokoll, Utslag och en del handlingar, kunde, då detta sednare åliggande,
i händelse en Arkivarie tillsattes, skulle på denne öfverflyttas, och Advokat-Fiskalen
endast mera sällan vore i behof af sådant biträde, som nyss är nämndt och hvilket
lämpligen syntes kunna af äldste Fiskalen lemnäs, indragas, hvaremot och då antalet
Kunyl. MajUs Ndd. Prop. om Statsverket 1853. S
af Hof-Rällens divisioner nu mera blifvit ökadt till fem, och det vore af behofvet påkalladt,
att hädanefter, som hittills, en Fiskal ständigt vore för hvarje division alt påräkna,
IIof-Hälten i underdånighet föreslog, alt Fiskalernes anlal, som nu är fyra, bestämdes
till fem;
att, lill beqvämlighet för vederbörande parter, Hof-Rällen ansett nödigt, alt alla Hofltättens
expeditioner, hvilka icke med posten afsändas, finnas för parlerne på ett och
samma ställe inom IIof-Rätten att tillgå, och alt förthy åt någon tjensteman inom Ilof-Rätten
förtroddes att! af expeditions-hafvanderne emottaga och parterne tillhandahålla samlelige
expeditioner, emot redovisning för inflytande lösen; i hvilket afseende Hof-Rällen i underdånighet
hemställde, alt åt denne tjensteman, hvilken för berörde ändamål skulle vara
pligtig, att alla söknedagar vara i Hof-Rällen tillstädes, mätte för ifrågavarande bestyr,
dermed en ej obetydlig bokföring komme att blifva förenad, beredas någon lämplig vedergällning;
hvarjemte Hof-Rälten, som trott, att de nu utgående arfvoden åt en Amanuens
hos Sekreteraren och en Kopist hos Registratorn hädanefter ej vidare erfordras, deremot
ansett, att, då Advokat-Fiskalen och Aktuarien äfven fortfarande äro i behof af sådant biträde,
de hittills af sina Amanuenser haft, ett mindre arfvode ål de extra ordinarie tjenstemän,
som komma att ett dylikt biträde lemna, torde anordnas;
att, för den händelse Kongl. Maj:t skulle nådigst täckas godkänna de af Hof-Rätlen
nu framställde förslag, Hof-Rällen vidare, med afseende dels å beskaffenheten och vigten
af de göromål, som, enligt samma förslag, skulle komma att Hof-Rältens särskilde tjenstemän
åligga, och dels å beloppet af de sportler, som med Ijenstgöringen komma att vara
förenade, ansett sig böra hemställa, att löner på stat måtte till följande belopp åt tjenste
-
männen anslås, nemligen:
för Sekreteraren B:co R:dr 1,200.
» Advokat-Fiskalen  » 1,200.
» Aktuarien  » 900.
» Nolarierne, hvilka Hof-Rälten ansett lämpligen böra, efter ålder i
tjensten, indelas i tre grader, af hvilka de fem äldste erhölle
hvardera  » 900.
de fem dernäst
» 800.
och de fem yngste  .... » 700.
» Äldste Fiskalen, hvilken jemväl ålåge att biträda Advokat-Fiskalen . » 900.
» de fyra öfrige Fiskaleme, hvardera;  » 700.
» Arkivarien  » 800.
hvarjemte Hof-Rätlen, i öfverensstämmelse med hvad ofvan blifvit yttradt, i underdånighet
föreslog, alt, såsom årliga arfvoden, måtte komma att utgå:
till de extra-ordinarie tjenstemän, hvilka till Notarie-tjenslgöring förordnas,
tillhopa B:co R:dr 1,000.
» de personer, hvilka komma alt verkställa det arbete, som nu ombesörjes
af Sekreterarens kanslist och de två Broltmåls-kanslisterne,
tillhopa  » 1,800.
» den tjensteman, som erhölle uppdrag,att tillhandahålla vederbörande
parter deras expeditioner  » 400.
och
biträden åt Advokat-Fiskalen och Aktuarien  » 400.
alt Hof-Rätten vidare funnit sig uppmanad att söka bereda någon förbättring i inkomster
för vaklbetjeningen, hvilken för närvarande utgjordes af en Vaktmästare och nio
Hofrälts-poster, af hvilka sednare de sex äldste hade staden sig emellan fördelad i vissa
trakter, derinom de verkställde kallelse å parter, m. m., och deremot uppburo de för detta
besvär fallande sportler; till beredande af hvilken förbättring i inkomster, Hof-Rätlen,
6
Kongl. Maj tz Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
sedan divisionernes antal nu mera blifvit ökadt till fem och Hof-Rättens embetslokal blifvit
betydligt utvidgad, hvarigenom större behof af uppassning äfven uppstått, i underdånighet
hemställde, dels huruvida icke posternes antal kunde ökas till tio, dels ock att, med afseende
å den särdeles ringa aflöning, Vaktbetjeningen i Hof-Rälten för närvarande åtnjöt,
löncrne målte varda förhöjda, så att Vaktmästaren, hvilken nu i lön uppbär 195 R:dr, mätte
undfå 350 R:dr, och posterne, som nu åtnjuta 141 R:dr hvardera, malle, efter indelning i
två grader, tilldelas, de fem i tjenslcn äldste 250 R:dr, och de fem yngre 200 R:dr hvardera;
i sammanhang hvarmed en mera jemn fördelning emellan samtlige posterne af
tjenslgöringsskyldigheten och rättigheten lill anpart af alla sportelinkomsterne torde böra
ega rum;
samt att, för åtnjutande af den för tjenstemännen och betjeningen sålunda föreslagna
löneförhöjning torde behöfva stadgas det vilkor, att de ingå på en af Hof-Rälten i förevarande
skrifvelse jemväl föreslagen förändring, i afseende å delaktighet i sportler, äfvensom
underkasta sig den förändrade arbetsordning, som kunde blifva för dem bestämd;
hvarjemte och då de personer, hvilka för närvarande innehafva sådane Ijensler, som ansetts
höra indragas, lära, såvidt de ej kunna till annan befallning förflyttas, böra bibehållas
vid deras nuvarande göromål och inkomster, den föreskrift syntes erforderlig, att löneförbättringen
för de öfrige ej komme att utfalla annorledes, än i den mån den föreslagna
regleringen af tjenslgöringen och sportlernes fördelning kunde sättas i verket;
hvaremot de besparingar, hvilka sålunda uppkomme, torde få af Hof-Rälten användas såsom
arfvoden för befordrande af göromålens obehindrade gång under tiden.
c) Götha Hof-Rälls underdåniga skrifvelse den 27 sistlidne Maj, hvaruti IIof-Rälten,
med öfverlemnande af en utaf dess Notarier till Kongl. Maj:t ställd ansökning af enahanda
innehåll med den, som Notarierne i Svea Hof-Rätt, på sätt vore förmäldt, i underdånighet
ingifvit, medelat infordrad! underdånigt utlåtande, i afseende på ny organisation
af Hof-Rättens tjenstemanna-personal, jemte förslag lill nya löner för samma personal och
vaktbeljenler, varande denna skrifvelse af följande hufvudsakliga innehåll:
att det icke vore Hof-Rätlcn obekant, hurusom fråga tillförene blifvit väckt om en
förändring i tjenstemännens såväl antal, som verksamhet; men såvida afsiglen dermed varit
all tillvägabringa större skyndsamhet och mera säkerhet i arbetets gång, syntes det, som
skulle man ansett orsaken till en förment långsamhet i Hof-Rällernes lagskipning ligga i
andra förhållanden, än de verkliga, hvilka nemligen icke äro alt söka i de lill Hof-Rälternes
biträde ställde tjenstemäns verksamhet, utan uti de för sakers behandling i lag
fastställde former. Hufvudprincipen för denna verksamhet, hvad Götha Hof-rält angick,
är en fördelning af Hof-Rättens mångfaldiga bestyr, med afseende å bestyrens olika art.
Denna princip, som erhållit utveckling af en mångårig erfarenhet, har ock i sin tillämpning
visat sig ändamålsenlig, ty endast genom arbetets fördelning, med hänsyn lill föremålens
beskaffenhet, kan den säkerhet, den reda och ordning ernås, som utgör vilkoret
för arbetets jemna gång;
att, om behofvet för Hof-Rätten att äfven framgent hafva till sitt biträde Sekreterare,
Advokat-Fiskal, vice Advokat-Fiskal, Aktuarie och Registrator, äfvensom på hvarje division
en Fiskal och vissa Notarier, hade delade meningar ej heller försports; men deremot
hade blifvit ifrågaställdt, huruvida icke Prolo-Notarie- och Kanslist-beslällningarne kunde
indragas, samt desse tjenstemän ersättas dels med ökadt antal Notarier vid Civil-Protokollet
och dels med extra ordinarie tjenstemän, hvilka mot arfvoden skulle fullgöra de åligganden,
som nu tillhöra Kanslisterne;
att en sådan förändring dock syntes Hof-Rätten betänklig;
att, enligt hittills inom Hof-Rätten gällande ordning, tillhörde det de begge ProtoNotarierne,
alt hvar sin vecka uppsätta Hof-Rättens domar i alla vädjade och instämda
saker, för hvilka domar lösen inflyter till en af de gemensamma sporlel-kassorne, hvarutur
Kongl. ilaj:ts Ndd. Trop. om Statsverket 1853.
7
Hof-ltätiens samtlige ordinarie tjenstemän, med undantag af Advokat-Fiskalen, sedermera,
efter af Kongl. Majit, genom Bref lill Hof-Rätten den 10 Augusti 1815 och den 11
Juni 1816, Nådigst bestämda grunder, erhålla hvar sin lott. Notarierne, som det tillkommer
alt expediera Hof-Rältens Protokoll och utslag, derför lösen af dem sjelfva uppbäres,
såsom en deras enskilda inkomst, och af hvilka IIof-Rällen hade åtta på ordinarie stal,
eller två för hvarje af de fyra före början af nästlidet år varande divisioner, hade, jemte
fyra extra eivil-nolarier, — hvilka, ehuru lönlöse, ansetts tillhöra de ordinarie tjenstemännens
antal samt derför haft stadgad lur och befordringsrätt, och hvilkas antal, efter organiserandet
af femte divisionen, måst ökas till sju, — tjenslgjort, hvardera å den division, der
han vore anställd, en vecka i sender, sålunda att hvarje Notarie, efter slutet af sin protokolls-tour
eller tjenslgörings-vecka, haft 14 dagars ledighet för expeditioners uppsättning
och utfärdande. Skulle nu Prolo-Notariernes tjenster indragas, så att Notarierne
komme att öfvertaga domarnes uppsättning, blef det nödvändigt, att liden mellan hvarje
Prolokolls-tour förlängdes ytterligare en vecka, hvaraf skulle följa, att fyra Notarier
behöfdes för hvarje division, så att, i stället för två Proto-Notarier och femton Notarier
för IIof-Rättens nuvarande fem divisioner eller tillsammans sjutton tjenstemän, komme
att erfordras icke mindre än tjugu sådane; och då, genom en dylik förlängning af liden
emellan Protokolls-tourerne, dessa under årets lopp skulle för hvarje Notarie blifva färre
och inkomslerne således mindre, behöfde bristen fyllas antingen genom ännu mera ökade
löneanslag eller ock derigenom alt lösen för domarne, likasom för Protokoller och Utslag,
blefve till Notarierne öfverlåten; af hvilken sistnämnde åtgärd den följd åter skulle inträffa,
att det betydligaste bidraget till den ofvannämnde gemensamma kassan komme att försvinna,
och alt en större löneförhöjning för Hof-Rättens samtlige tjenstemän blefve behöflig, än
som eljest kunde erfordras;
att af de åtta Kanslist-löner, som upptagas å Hof-Rättens stat, vore en anslagen till
den äldsta af Kanslistcrne, hvilken, under namn af Arkivarie, hufvudsakligen hade det
åliggande att emottaga, ordna och förvara Hof-Rättens Civil-protokoller, så väl i koncept,
som i renovation, och alt besörja utskrifter af Protokollen i alla revisionssaker. Af de
sju öfriga Kanslisterne, tjenstgjorde en såsom ständigt biträde i Sekreterare-Kontoret, der
han bestrider en del göromål, som af Sekreteraren sjelf ej kunna medhinnas. En annan
ansvarar för utskrifning, kollationering och expedierande af alla utlåtanden, bref och förordnanden,
samt afsändandet af de domar och utslag i icke underställda mål, som böra
af vederbörande Exekutorer verkställas; äfvensom honom åligger att ombesörja utdelningen
af Författnings-samlingen till de Hof-Rätten underlydande domare och i allmänhet alt
afsända allt hvad som med posten utgår från Hof-Rättens Civil-Expedition. Två äro
anställda vid Rroltmåls-Expeditionen lill biträde åt Fiskalerne, och dem tillhör att utskrifva,
gemensamt med desse sednare kollationera samt afsända alla bref och utslag rörande mål
af undcrställnings-egenskap; och de återstående tre kanslisterne hafva åliggande att utskrifva
och derefter gemensamt med den för veckan tjenstgörande Proto-Notarien kollationera alla
utgående exemplar af de utaf Hof-Rätten beslutade domar; hvarförutan en del andra göromål,
såsom utskrift af saköres-listor m. m. ombesörjdes af samtlige Kanslisterne, efter dem
emellan uppgjord, af Sekreteraren fastställd tour. Att nu öfverlemna dessa göromål, —
särdeles dem, som tillhöra Arkivarien, Kanslisten i Sekreterare-Kontoret och Post-Kanslisten,
— till extra ordinarie tjenstemän, som ej hade någon egentlig ansvarighet, ansåg
Hof-Rätten för sin del betänkligt; och äfven de öfriga Kansli-göromålen, om än icke af
beskaffenhet alt fordra någon större tjenslemanna-duglighet, eller egentligen bidragande
lill utbildandet af en sådan, kräfde dock vid utöfningen en uppmärksamhet och
ordentlighet, hvarförutan oberäkneliga olägenheter både för Hof-Rätten sjelf och
för rättsökande parter kunde uppstå, och som Hof-Rätten ej egde att hos hvarje
nyss antagen extra ordinarie förutsätta; hvartill komme: att i en landsortsstad,
8
Konyl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853-
såsom Jönköping, der icko något arnat Kollegium än Hof-Rällen fanns, och der de
unge män, som vilja egna sig åt Statens tjenst, följaktligen också saknade; det tillfälle,
som erbjuder sig i hufvudstaden, att genom samtidig tjenstgöring i flera Embets-Verk
bereda sig fortkomst på ett båll, då den fanns stängd på ett annat, tillgången af extra
ordinarie tjenstemän alltid måste blifva jemförelsevis ringa,! ett förhållande, som erfarenheten
också vitsordat; att de extra ordinarier, som vore att tillgå, syntes böra, till större
fördel både för det allmänna och för dem sjelfva, sällas i tillfälle alt genom annan tjenstgöring
inom Hof-Rälten eller vid derunder lydande domstolar och exekutions-sälen förvärfva
mångsidigare bildning och erfarenhet, än den, som kunde vara att hemta vid göromålen
i Hof-Rätlens Kansli; alt bristen på tillräckligt antal af extra ordinarie tjenstemän,
om Kansli-göromålen skulle bestridas af sådane, otvifvelaktig! ledde derhän, att åtminstone
den skyldighet, som ålåg Kanslislerne, att besörja utskrifningen af domar och
utslag, blef, ulan möjlighet af den närmare tillsyn, som desse tjenstemän nu utöfva å sine
antagne, enskilde biträden, lemnad i händerne på legde renskrifvare, af hvilkas flit och
ordentlighet Hof-Rällen eller åtminstone de för expeditionerne närmast ansvarige' tjenstemän
blefve beroende, utan att hvarken desse eller Hof-Rälten sjelf kunde hafva på deni
något band, och hvaraf följderna säkert mången gång skulle visa sig i dröjsmål med utfärdandet
af särdeles de vidlyftigare domarnc och utslagen, äfvensom uti en mindre noggrann
kollationering, och kanhända äfven i förluster af inneliggande doms- eller ulslagsexemplar,
som ej kunde ersättas utan känbart besvär och tidsuppoffring för Hof-Rätlens
både ledamöter och expeditions-hafvande; samt ändlligen alt den besparing för Statsverket
som genom Kanslist-tjenslemes indragning möjligen kunde beredas, då i allt fall
ett anslag för göromålens bestridande blefve af nöden, syntes blifva allt för ringa för alt
förtjena, med äfventyr af alla nu antydda olägenheter, eflersträfvas.
Hof-Hätlen, som på dessa nu anförda skäl således ansett sig icke kunna tillstyrka
någon förändrad organisation i afseende på tjenstemanna-personalen, har vidare anfört:
att genom Hof-Rätlens fördelning på fem divisioner behof af en tillökning i nämnde
personal uppstått. Af de tolf Notarier, som hittills varit hos Hof-Rälten anställde, hade
nemligen, på sätt redan blifvit i underdånighet anfördt,endast åtta, eller två på hvarje division,
varit försedde med lön på stal; men de öfriga fyra, som, under benämning af extra Civil-Notarier,
varit indelade en å hvardera divisionen till tjenstgöring i tour med de förstnämnde,
hade icke åtnjutit annan inkomst, än den, under deras protokolls-tourer fallna lösen för
protokoller och utslag; Och ehuru Hof-Rätten skulle hafva önskat att förorda alla vid
Civil-prolokollet tjenstgörande Notarier till erhållande af lika löneförmåner, likväl, då
Hof-Rättens förslag lill aflönings-stat borde inskränkas inom de mest trånga gränsor, bchofvet
medgaf, och Hof-Rällen trodde sig kunna påräkna, att, så framt extra Civil-Notarierne
ej blefvo flera äu fem eller en å hvardera divisionen, samt hädanefter fingo tillgodonjuta
enahanda befordrings-rält, som hittills ansetts böra dom tillkomma, och i följd
af hvilken, så väl som på grund af deras vid utnämnandet en gång för alla stadgade
tjenstgörings-skyldighet, de, på sätt förut blifvit förmäldt, städse räknats bland Hof-Rättens
ordinarie tjenstemän, skicklige sökande till dessa befattningar, såsom förberedande vidare
befordran till förmånligare tjenster, ej skulle komma att saknas, ansåg sig Hof-Rätten
för närvarande ej böra anhålla om löne-anslag för flera än tio Civil-Notarier eller tvänne
vid hvardera af de fem divisionerne;
att, utom de extra Civil-Notarierne, hade Hof-Rätten hos sig anställde till ständig
tjenstgöring en vice Aktuarie och en Amanuens, deai sednare i Advokat-Fiskals-Kontoret,
hvilka, lika med de förstnämnde, ehuru lönlöse, af ålder haft bestämd tour och befordrings-rätt
samt ansetts tillhöra de ordinarie tjenstemännens antal, men varit och äro såvida
sämre lottade, än extra Civil-Notarierne, som de vid sina befattningar nästan icke
kunde
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
f)
kunde påräkna någon inkomst, särdeles som utlösnn af äldre handlingar från arkivennumera sällan
komma i fråga. Dessa tjenstemän voro dock, hvar på sin plats, oumbärlige, helst göromålen,
såväl i Advokat-Fiskals-Konloret, som i Akluarie-Kontoret, under de sednare åren ökats till.mera
lili dubbelt emot förr, och då erfarenheten mera än en gång visat olägenhet af tätare ombyten
af Amanuens och vice Aktuarie, men sådana ombyten ej kunde förekommas, så
framt icke med Ijensterna förenades en inkomst, som någorlunda motsvarade arbetet, tillstyrkte
ITof-Rällen i underdånighet, all såväl vice Aktuarien, som Amanuensen, måtte erhålla
löner å stat;
att de öfriga hos Hof-Rätten anställde lönlöse tjenstemän äro vice Arkivarien samt
k extra Broltmåls-Notarierne och extra Kanslislerne, hvilkas antal stundom varit större oell
stundom mindre. Af dem hade vice Arkivarien tjenslgjort såsom sådan endast de lider,
då Arkivarien eller Registratorn åtnjutit ledighet; och extra Brotlmåls-nolarierne, hvilka
det egentligen tillhörde att föra protokollet öfver undorslällnings-äienden, hade i
sednare åren behöft användas uti annan tjenstgöring dels inom IIof-Rälten, antingen såsom
adjungerade, eller såsom vikarier för de Hof-Rättens ordinarie tjenstemän, som sjelfva
varit genom adjunktion eller förordnanden att förestå Häradshöfdinge-embeten, eller af
andra skäl hindrade från alt förrätta sina egna tjenster, dels såsom tillförordnade domare
under Hof-Rättens jurisdiktion; så alt af denna anledning Brottmåls-prolokollet för det
mästa blifvit fördi af Fiskalerne sjelfva, hvarigenom desse sednares göromål väl blifvit
något ökade, men ulan att någon olägenhet deraf uppstått; och ansåg Hof-rälten, att, vid.
sådant förhållande, något anslag till aflönings-slat för desse tjenstemän icke borde komma
i fråga, särdeles sedan, enligt Kongl. Maj:ls Nådiga skrifvelse den 8 Maj 1852, särskildt
anslag alt användas lill ersättning för exlra-ordinarie tjenstgöring blifvit Hof-Rätten tillagdt;
att, beträffande dernäst frågan om beloppen af de löner, som borde hvardera af ofvannämnde
tjenstemän tillkomma; så, enär Sekreterare- och Advokat-Fiskals-beställningarne
äro sådana platser, der vanligen de, som uppnått dem, sluta sin emhelsvcrksamhet,
syntes, jemväl med afseende på viglcn och ansvaret af dessa beställningar, desamma böra
vara förenade med sådana inkomster, som försäkra innehafvare» om en trygg och oberoende
lefnadsställning; Och hemställde Hof-Rätten derföre underdånigst, att ifrågavarande
tjenstemän måtte tilläggas, i lön på stal, Sekreteraren 1,000 R dr samt Advokal-Fiskalen,
som åtnjuter mindre exlra-ordinarie inkomst, än den förre, och, i afseende på hvars behof
af löneförhöjning, Hof-Rätten åberopat hvad som i dess underdåniga skrivelser den
16 December sistlidne år och den 29 Oktober 1849 blifvit anfördt, 1,355 R:dr 16 sk.
banko; och då ej blott desse, utan äfven öfrige Ijenstemännen borde lönas, så att fullt
skicklige personer kunde finna någon fördel alt eftersträfva befallningarne, men sådant i
en framtid föga vore ali hoppas, om nuvarande förhållanden forlforo, föreslog Hof-Rätten
i underdånighet följande lönebelopp, alt i staten uppföras, nemligen: för Proto-Nolarierne
och vice Advokal-Fiskalen, som ej hade annan exlra-ordinarie inkomst, än deras andel i
sporlelkassan, hvardera 800 R:dr, för Aktuarien, Registratorn och Fiskalerne, som, utöfver
de andelar i sagde kassa, hvilka af dem uppbäras, väl kunde påräkna någon lösen, de
förre för afskrifter af äldre handlingar och Fiskalerne för utslag, som af en och annan
part i underställningsmål särskildt begäras, men för hvilka denna sistnämnde inkomst
uppgick lill ett så ringa belopp, all detsamma föga kunde tagas i beräkning, 700 R:dr
hvardera; för Civil-Notariernc, hvilkas expedilions-löscn väl uppgick till högre belopp,
men som finge vidkännas ett icke obetydligt afdrag för kostnaden af expeditioners utskrifning
och protokollers, domars och utslags renoverande, hvardera 600 R:dr; samt för
Kanslislerne, hvilka ej bade några särskilda inkomster utöfver andelarne i sporlel-kassan,
hvardera 300 R:dr; äfvensom Hof-Rätten tillstyrkte, att vice Aktuarien och Amanuensen
måtte i lön tilläggas 400 R:dr, allt banko; och bifogades härvid en tablå, som,
Bil. JT?:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1853. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
2
io
Kongl. Majis K (hl. Prop. om Statsverket 1853.
jemte det den visade det belopp af lön och ljuspenningar, som nu för Hof-Rätlens tjenstemän
bcslods, tillika utvisade den tillökning i anslag, som, enligt nu framställda förslag,
skulle komma att af Staten bekostas;
att hvad Hof-Rätten sålunda i underdånighet föreslagit grundades å den förutsättning,
såväl alt tjenstemänren hädanefter, som hittills, lomme att i väsentlig mån aflönas genom
expeditionslösen, sorn att denna lösen blefve förhöjd; i hvilket sistnämnde hänseende Hofällen
i underdånighet åberopade den härom förut särskildt gjorda hemställan; hvaremot,
i samma mån som en dylik förhöjning uteblef, högre löneanslag hlefvo ei forderliga. Skulle
Aler, på sätt någon gång blifvit ifrågasläldt, expeditionslösen alldeles försvinna och fasta
löner i stället anslås åt tjenslemännen, så erfordrades ej blott att dessa löner blefve stadgade
till ännu högre belopp, än som eljest vöre af nöden, utan ock att deras antal ökades, så
att de fem Civil-Notarier, för hvilka i annat fall, med afseende å deras inkomst af expeditionslösen,
efter hvad Hof-Rätlen antagit, löneanslag kunde undvaras, blefve med ständiga
löner, liksom öfriga Nolarierne, försedde; och yttrade Hof-ltälten, att den för sin del
ansåg del förstnämnda aflöningssätlet ega företräde framför de fasta lönerna så vida, alt
kostnaderna af detsamma drabbade blott den, som vållar arbetet, och lönen för delta tillkom
den, som drager mödan, då i annat fall deremot, eller om Slaten skulle lemna bestämd
lön åt hvarje tjensteman och taga sin ersättning genom förhöjd afgift å stämplade
papperet till expeditionerna, skulle inträffa, dels att den uppmuntran af en högre inkomst,
som nu kunde beredas den skickligare och flitigare Ijenstemannen, skulle för honom försvinna,
under det den af en dylik belöning mindre förljenle blefve försatt i en med den
förres lika ställning; dels ock att, fastän utgifterna för de rättsökande blefve ökade,
Ijenstemännens löner ändock, i anseende lill en större mängd sådana, som då kommo alt
utgå, sannolikt blefve, i förhållande till de inkomster, de för närvarande åtnjuta, och deras
behof af förhöjning i dessa inkomster, alltför obetydliga, men deras förskotler för
stämplade papperet till expeditionerna större och kännbarare; hvarförutan, så länge icke
expeditionslösen kunde vid alla Domstolar försvinna, — hvilket icke lärer blifva möjligt,
sålänge icke städernas tjenstemän aflönas af Statsverket •—, det syntes vara ulan ändamål
alt vid landels öfriga Domstolar afskaffa densamma;
att, vid det nu afgifna underdåniga förslaget, Hof-Rätten vidare förutsatt: att den
expeditionslösen, som hittills ingått till de för tjenslemännen gemensamma sportelkassor, äfven
hädanefter skulle till samma kassor redovisas, men ali annan lösen enskildt tillfalla
den tjensteman, som besörjde om expeditionen, för hvilken lösen erlades; alt fördelningen
af sportelkassorna nu komme alt framgent ega rum efter de grunder, som äro bestämda i
Kongl. Maj:ls Nådiga Bref till Hof-Rätten den 10 Augusti 1815, likväl så, ali den andel
af kassornas behållning, som ej tillföll Sekreteraren, komme alt skiftas i lika lotter mellan
öfrige delegare, ulan afseende på olika ålder i tjenslen, och alt allt anspråk på så
kallad begrafningshjelp ur kassorna hädanefter skulle försvinna; att all spannmålsberäkiiing
under de ordinarie lönebeloppen upphörde, äfvensom att anslaget till ljuspenningar
och den genom Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse den 7 November 1848 och Rikets Ständers
beslut bestämda ersättning för förlorad lösen af handlingarna i revisionssaker skulle
indragas; all så kallad kansli-gebuhr för fullmakter och konstilulorialer hädanefter ej
mätte uppbäras, ulan lösen för sådana handlingar beräknas endast med det belopp, Expeditionslaxan
utsätter; och slutligen att Hof-Rättens tjenstemän underkastades de förändringar
i Ijenslgöringsskyldighet och åligganden, som antingen Kongl. Majit eller HofRätten
kunde finna för godt alt framdeles föreskrifva;
alt, vidkommande slutligen aflöningen för Hof-Rällens vaktbetjente, så enär desse
under de allmänna sessionstiderna dagligen, och den återstående liden af året lourvis för
hvarje vecka, i Hof-Rätten uppvakta, hvaraf följde, att de föga kunna genom biförtjensler
bereda sig fyllnad i hvad lönen ej förslår lill deras bergning, samt de i denna Hof-Rält
Kongl. Maj:t» Nåd. Prop. om Slatsverktt 1853.
Ii
cj åtnjöto några sådana kallelsepenningar, som i Svea Hof-Rätt kommo dem till godo,
emedan parter och ombud i Götha IIof-Räll endast genom anslag' kallas till inställelse
för Hof-Rälten, och den enda extra-ordinarie inkomst, de hade att påräkna, eller sigillpenningarne,
delad emellan flere, för enhvar af dem utgjorde blott ett ringa belopp, IlofRälten,
som ansett ifrågavarande betjenles antal böra ökas så, alt, utom Vaktmästaren, fem
Hof-Rätls-posler. eller en för hvarje division, blifva anställda, föreslog, alt i lön för dem
bestämdes: At Vaktmästaren 500 R:dr och för hvardera af de, fern Hof-Rätts-posterne 230
R:dr R:ko, emot åtnjutande af hvilka belopp. Ijuspenningarne samt spanmålsberäkning under
lönen skulle komma att försvinna;
samt att uppå Hof-Rättens stat voro, jemlikt Kongl- Brefvet den 24 Januari 48IG,
uppförde 600 R:dr B:ko till arfvoden för adjungerande ledamöter, men della belopp hade,
äfven då arfvode! beräknats lill endast 16 l’:dr 32 sk. B:ko för hvarje månad, funnits otillräckligt.
Af sådan anledning, och då del, på sätt Hof-Rälten, uti underdånig skrifvelse den 16
December näsllidne år, redan andragil, syntes nödigt, att adjunktions-arfvodel fördubblades,
samt den förändring i IIof-Rällens organisation, hvarigenom divisionernas antal blifvit
öka dt, men antalet af ledamöter på hvarje division deremot minskats, i förening dermed,
att vice Presidents-embetct vid nuvarande innehafvares afgång komme att indragas, gaf
full anledning till del antagande, att Hof-Rätlen framdeles komme i lika stort, om ej
större, behof, än hittills, af adjungerade ledamöters biträde, hemställde Hof-Rälten, alt
ifrågavarande anslag måtte förhöjas åtminstone till dubbla beloppet af hvad det för närvarande
utgör, eller lill 1,200 R:dr B:ko, äfvensom Hof-Rälten i underdånighet tillstyrkte,
alt det årliga arfvode af femtio R:dr B:ko lill en läkare, som går Hof-Rätlen tillhanda
med upplysningar i medico-Iegala frågor, måtte fortfara;
och d) Hof-Rättens öfver Skåne och Blekinge underdåniga' skrifvelse af den 2 Maj
detta år, hvaruti blifvit andragel, alt, då den för IIof-Rätten bestämda andel, 2,000 R:dr
af del anslag, 12,000 R:dr, Rikets Ständer år 1831 beviljat till förbättring i Ijenstemännens
i samtlige IIof-Rälterna lönevilkor, till arfvoden åt adjungerade ledamöter och till
befordrande i öfrigt af skyndsamhet i Hof-Rälternas arbete, ingalunda kunde anses tillräckligt
för afhjelpande af behofvel utaf förhöjda löner åt Hof-Rättens nuvarande tjenstemän,
samt ofvan omförmälde anslag i allt fall endast afsåg den lid, som den vid sista
Riksdag skedda Slatsregleringen omfattade, vågade Hof-Rätlen, under åberopande af dess
underdåniga skrifvelse den 24 Maj 1844, i underdånighet göra förnyad framställning i berörde
afseende och i sammanhang dermed utbedja sig Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet
derå att, sedan Hof-Rälten numera utgöres af två afdelningar, ett ökadi antal tjenstemän
blifvit erforderligt för göromålens expedierande med vederbörlig ordning och skyndsamhet,
äfvensom arfvoden åt adjungerade ledamöter samt extra-ordinarie tjenstemän.
Varande af Hof-Rätlen vidare anlordt:
att Hof-Rättens stat upptager för närvarande löner åt tre Notarier, af hvilka den
ene besörjer uppsättande af Hof-Rättens domar uti vädjade och instämda saker och de
öfrige, så länge Hof-Rälten bestått endast af en division, Ijenslgjort, jemte en extraordinarie
Notarie, vid protokollet derstädes, men numera erfordrades ytterligare två ordinarie
Notarier och en extra-ordinarie Notarie för att ombesörja prolokolls-ljenstgöringen
å Andra divisionen;
att af Hof-Rättens tre Kanslister biträder den ene Hof-Rättens Sekreterare vid hans
dagliga trägna göromål och har sig dervid, bland annat, anförtrodl att ordna och expediera
handlingarne uti alla mål, som lill Kongl. Maj:ls Juslitiaj-Revisions-Expedition infordras,
samt utskrifva och expediera alla Hot-Rättens förordnanden och andra bref i civila
ärenden, den andre har sig förelagdt alt utskrifva och kollationera IIof-Rällens domar
i vädjade och instämda saker, och den tredje biträder vid Fiskals-expeditionen och ombesörjer,
bland annat, utskrifning, kollationering och expedierande af utslag i sådana hratU
-
12
Kungl. MajUs Aud. Vrop. om Statsverket 1853.
mål, deri Under-Rätternas utslag blifvit Hof-Rätlens pröfning underställde. Den förstnämnde
af dessa Kanslister ansåg Hof-Rättch oumbärlig för Sekreterarens biträde, och äfven
de öfriga hafva sig ombelrodda göromål af sådan vigt, alt någon ordinarie tjensteman
lämpligen bör vara ansvarig för samma göromåls behöriga verkställande; och föreslog
Hof-Rätlen, i följd häraf, underdånigst, alt Ivahslisl-befallningarna bibehållas. Genom arbetets
bestridande å två afdelningar voro såväl dessa tjenstemäns, som förste Notariens
eller Proto-Nolariens, göromål betydligt ökade, men, under förutsättning, alt Kongl. Maj:t
j Nåder täcktes bereda Hof-Rätlen erforderligt anslag lill arlvoden åt exlra-ordinane
tjenstemän, hvilka till förste Notariens och Kanslisternas biträde kunde förordnas, ansåg
Hof-Rätten sig icke för närvarande böra föreslå tillökning i nämnde tjenstemäns antal;
att. korrt efter ITof-Rättens stiftelse, Hof-Rätlen funnit sig föranlåten alt till biträden
åt Advokat-Fiskalen och Akluarien antaga två exlra-ordinarie tjenstemän, hvilka blifvit benämnde
Amanuens och vice Aktuarie; och som dessa tjenstemän, hvilkas arbete lid efter
annan ökats, numera voro för Hof-Rätlen oumbärliga, nödsakades Hof-Rätten i underdånighet
anhålla, all Kongl. Majit ville i Nåder bereda dem anslag lill löner på stat;
och att. till följd häraf, Hof-Rätten i underdånighet hemställde, örn icke Kongl. Majit
skulle i Nåder behaga för Rikets snart sammanträdande Ständer föreslå sådan förändring
i aflönings-stalen för Hof-Rätlens embets- och tjenstemän samt vaklbcljeniug, all de, iubcräknadt
hvad i ljuspenningar hittills utgått och med upphörande af all beräkning af
spanmål under lönen, erhålla i lön på stat:
Sekreteraren Rko Rdr 1,000; —
Advokat-Fiskalen » » 1,555: 16.
Två Fiskaler å 700 Rdr » » 1,100: —
Första Notarien eller Proto-Nolarien » » 700: —
Fyra andra Notarier å 600 Rdr . . • » >- 2,400: —
Aktuarie!) » » 700: —
Registrator!) » » 700: —
'Fre Kanslister ä 300 Rdr » » 1,300: —
Vice Aktuarien » » 400: —
Amanuensen » » 400: —
Vaktmästaren  » » 500: —
Två IIof-Rätts-postrr å 230 Rdr » » 500: —
äfvensom all Hof-Rätlen till adjunktions-medel och arfvoden åt extraordinarie
tjenstemän malte erhålla eli årligt anslag af ... » » 1,200: —
Efter del Hans Excellens Herr Justiliae-Stats-Ministern redogjort för de skiljaktiga
meningar, hvilka vid behandlande af de ämnen, sist omförmälda tvenne skrifvelse)1 omlattade,
så väl inom Götha Hof-Rält, som Hof-Rätten öfver Skäne och Blekinge, blifvit ytIrade
och hvilka voro upptagne uli bemälde Hof-Rätlers, de underdåniga skrifvelserna bifogade
Protokoll, anförde Hans Excellens vidare, alt det af samlige Hof-Rällerna nu anmälda
behof af löne förbättring för Ijenstemännen och betjeningen derstädes redan blifvit
af Konung och Ständer erkändt, fastän Rikets sednast församlade Ständer emot utsträckandet
jemväl lill dessa tjenstemän och betjente af*den för Hof-Rällerna begärda lönereglering
hyst betänklighet på den grund, alt fråga då äfven blifvit väckt om förändring
sa väl i afseende på tjenslemännens antal, som arbetets fördelning dem emellan och deras
rättighet att uppbära vissa af de hufvudsakligasle sporllerna; samt att, innan denna fråga,
med anledning hvaraf Rikels Ständer äfven hos Kongl. Majit anhållit om utfärdandet af
ny arbetsordning lör Hof-Rätterna, blifvit afgjord, ordnandet af deras löner förmentes ej
eller böra ifrågakomma. Då likväl framställning om lönc-förbättring för Hof-Rälternas Ijcn
-
Kongl. Maj.ts Aud. Prop. om Statsverket 1853.
lo
slemän oell betjente nu åter blifvit gjord från samtlige Hof-Rällerna. ansåge Hans Excellens
sig först böra i underdånighet tillkännagifva sina tankar angående de förändringar i
personalens nuvarande antal och sammansättning, som syntes vara af behofvet påkallade,
för att befordra arbetets skyndsamma och oafbrutna gång och förskaffa tjenstemännen nödig
bergning, hvarefter och sedan beslut blefvc fattadt härom, äfvensom angående lönebeloppen
för de Ijeustebefattningar, som på Hof-Rätternas stater komme att uppföras, tiden
syntes vara inne, att för tjenstemännen utfärda arbetsordning samt meddela beslämmanden
i afseende på sportlernas fördelning.
Hans Excellens förklarade derefter, alt, hvad anginge Sekreterare-, Advokat-Fiskalsoch
Aktuarie-ljenslerna, desamma syntes böra oförändrade bibehållas, hvaremot, enär, såsom
Hans Excellens redan vid eli annat tillfälle yttrat, det tvifvelsutan vore för HofRällerna
mera fördelaktigt, om de tjenslebefalt 11 ingar, hvilka hufvudsakligen eller uteslutande
voro afsedda för renskrifning, blefvo indragne och till bekostande deraf i stället anvisades
erforderliga medel, Hans Excellens tillstyrkte, att ej allenast kanslist-ljensterna, utan ock
Registrators-sysslan, hvars innehafvares hufvudsakligasle göromål äfven bestod i renskrifning,
borde från Hof-Rätternas stal uteslutas; äfvensom och då vice Advokat-Fiskalernas
åligganden voro af den beskaffenhet, att för deras bestridande särskilde tjenstemän ej erfordrades,
ulan dessa åligganden, på sätt Svea Hof-Rätt i underdånighet hemställt, lämpligen
kunde emellan andre tjenstemän i Hof-Rätlerna fördelas, Hans Excellens ej eller
ansåg dessa befattningar i deras nu varande skick böra bibehållas. Sedan i samtlige HofRälterna
divisionernas antal blifvit förökadt, så alt de nu voro i Svea och Götha HofRäller
fern och i Hof-Rälten öfver Skåne och blekinge två, och för protokollsföringens
ombesörjande samt uppsättandet och expedierandet af Hof-Rättens beslut och utslag, äfvensom
domar, för hvilka sistnämndas författande och ulgifvande särskilde tjenstemän icke
voro af nöden, hvarje division hade behof af fyra Notarier, af hvilka likväl en för hvardera
divisionen, efter hvad Hof-Rälterna anfört och en lång lids erfarenhet i de utom
Stockholm varande IIof-Rätter ådagalagt, kunde utan svårighet erhållas, äfven om bestämd
lön för honom ej anvisades, ansåge Hans Excellens, att i stället för de å Hof-Rätternas
stal upptagne' Proto-Nolarier och öfrige Notarier, antalet af ordinarie Notarier i Svea och
Götha IIof-Rätter borde bestämmas till femton i hvardera, samt till sex i Skånska HofRätten,
af hvilka de äldste kunde erhålla benämningen Förste Notarie; Hvarförutan, då
nödigt vore, alt hvarje Division, såsom förut varit alsedt, lill sitt biträde egde en Fiskal,
antalet af dessa tjenstemän borde i Svea och Götha IIof-Rätter ökas från fyra.till fem. bland
hvilka en i hvardera af dessa Hof-Rätter, benämd Vice Advokat-Fiskal, skulle åligga att,
utom Ijenslgöringsskyldighet såsom Fiskal å en af Hof-Rättens divisioner, biträda Advokat-Fiskalen,
när behof gjordes, vid utförande af åtal och bevakande af Kronans talan.
Behofvet i Hof-Rälterna af en Arkivarie, hvilken, bland annat, skulle samla och förvara
Hof-Riillens protokoll, expeditioner och handlingar, samt föra de anteckningar i förmynderskaps-ärenden,
Itegislratorn för närvarande verkställde, hade af dem alla blifvit vitsordadl
och syntes förtjent af Nådigt afseende. I öfrigt ansåg Hans Excellens sig böra
biträda Svea och Götha IIof-Rätters af deras tjenstgöring på fem divisioner föranledda
hemställan om erhållande hvardera Hof-Rätten af ytterligare anslag för en vaktbetjent,
äfvensom föreslå, all medel mätte begäras till arfvoden åt adjungerade ledamöter och erforderliga
biträden dels för Sekreteraren och Fiskalerne, i stället för de nuvarande kanslisterne,
samt dels för Advokat-Fiskalcn, Akluarien och Arkivarien, hvaremot, då fullt skäl
syntes saknas för qvarståendet å Götha Hof-Rälls stat af det derå uppförda årliga arfvodet,
30 Rdr, för en läkare, Hans Excellens ansåg detsamma böra indragas.
I afseende å beloppet af de löner, som borde tilläggas Hof-llälternas särskilde tjenstemän
och bcljenler, hvilka ulan gensägelse voro pliglige ställa sig till efterrättelse den
14
Kongl. Maj-It Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
förändrade arbetsordning, som för Hof-Itätten kunde blifva utfärdad, ville Hans Excellens,
i öfverensstämmelse med det af honom år 1850 framlagda förslag, hemställa:
att Advokat-Fiskalen, såsom den för hvilken löneförbättring mest vore af bchofvet
påkallad, kunde å stat uppföras till lön af R:dr 1,800: —
att för, Sekreteraren, som eger mera betydliga extra inkomster, lönen
bestämdes endast till D 4,000: —
att af Fiskalerna de, som tillika skulle ega förbindelse alt i vissa fall
vara Advokat-Fiskalen till biträde, linge i lön
men de öfrige
att de två äldste Notarierne i Svea och. Götha Hof-Räller samt den
äldste i Skånska Hof-Rällen uppföras till lön af
de tre dernäst i tjensten äldste Notarierne i Svea och Götha samt
näst den äldste i Skånska Hof-Rätten tilldelas i lön
samt alla öfrige ordinarie Notarier
att lönen för Aktuarien och Arkivarien i Svea och' Götha Hof-Räller
bestämmes till
samt för samma tjenstemän i Skånska Hof-Rätten tili ....
att arfvodet för de extra ordinarie Notarier, hvilka skulle ega tjenstgöringsskyldighet
i likhet med de ordinarie Notarierne, upptagas för
hvardera till »
att lill arfvoden för biträden åt Sekreteraren, Fiskalerne, Advokat-Fiskalen,
Aktuarien och Arkivarien anslås i Svea och Götha Hof-Rätter
hvardera
»
och i Hof-Rälten öfver Skåne och Blekinge ........ »
att lill adjungerade ledamöter i Svea och Götha Hof-Rätter anvisas för
hvardera Hof-Rälten »
och för Hof-Rällen öfver Skåne och Blekinge »
att vaktbetjeningens löner mätte förhöjas, vaktmästarens till »
de fem äldste Hof-Rätts-poslernas i Svea och alla posternas i de
begge andra Hof-Rätterna tilli B
samt de öfrige fem posternas i Svea Hof-Rält till
samt att de af expensmedlen utgående belopp, som genom Kongl. Bref
1852 blifvit anvisade till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och betjente', utgörande
för hvardera af Svea och Götha Hof-Rätter 900 Rdr och för Hof-Rätten öfver Skåne
och Blekinge 400 Rdr, måtte på Hof-Rätternas stat få uppföras, för att i enlighet med
berörda Nådiga bref fördelas.
Såsom allmänna vilkor för tjensteman, hvilken önskar att komma i tillgodonjutande
af nu föreslagna löneförhöjning, hemställde Hans Excellens följande till antagande:
l:o att i de nya lönerna anses inbegripna ej blott ljuspenningar och redan beviljad
ersättning för lösen af revisionshandlingar, utan ock beräkning af spanmål under lönen;
8:o att tjensteman, äfvensom vaktbetjent, skall underkasta sig den reglering af honom
tillslagne sportler, som Kongl. Maj:t framdeles kan finna för godt fastställa;
5:o att han äfven skall vara förbunden, derest han innehafver annan allmän tjenst,
att densamma sig afsäga, och i hvad fall som helst, icke ega alt sådan befattning emottaga,
eller, ulan dertill af Kongl. Maj:t eller Hof-Rälten meddeladt förordnande, förvalta;
4:o att, om han, utan alt dertill vara, till följd af behörigen uppgjord arbetsdelning,
berättigad, mer än fjorton dagar åtnjuter tjenstledighet, vare sig för enskilda angelägenheter
eller sjukdom, skall han vara skyldig alt af lönen, för den tid tjenslledigheten
eger rum, afstå en fjerdedel, hvilket belopp Hof-Rätten må såsom arfvode tilldela den,
som tjensten förrättar.
800:
—
600:
—
800:
: —
700:
,
600:
—
800:
700:
200;
—
2,400:
—
1,000:
400:
500:
—
250:
200:
——
den 8
Maj
V
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
18
8:0 att rätt till uppbärande af sä kallad kansli-gebiihr för fullmakter, konstitutorialer
och afsked skall upphöra och ej högre lösen derför erläggas, än såsom för resolutioner.
Hvarjemte i öfrigt vore ätt iakttaga:
att de, hvilka innehade tjenster, bestämda ali indragas, och icke blefvo till andra
befattningar förflyttade, borde bibehållas vid den lön och de sportler, deraf de voro i åtnjutande;
att
den nya löneregleringen således icke kunde bringas i full verkställighet annorlunda,
än i mån, som de, hvilka innehade tjenster, som skulle indragas, afgingo eller till
andra befattningar förflyttades; samt
att uppkommande besparingar å den del af anslaget, som vore afsedt lill arfvoden,
finge af Hof-Rätlerna användas till befordrande af göromålens obehindrade gång under
tiden.
I följd häraf föreslog Hans Excellens Herr Justitiie-Slals-Minislern, alt, såsom löncslat
för Hof-Rätternas tjenstemän och betjening, måtte af Rikets Ständer begäras följande
anslag:
1:o flir Svea IIof-Rätt.
1 Sekreterare . *
B:ko R:dr
1,000
1 Advokat-Fiskal
»
1,200
1 vice Advokat-Fiskal
»
800
1 Fiskal
B
600
—
»
1,800
- _
»
800
-
1 D:o
»
800
„
1 Förste Notarie
»
700
.
2 D:o å 700 R:dr . ,
* »
B
1,400
—
1 Notarie
»
600
9 D:o å 600 R:dr
»
5,400
»
800
»
800
1 e. 0. Notarie, arfvode
»
200
-
4 D:o ä 200 R:dr
»
800
till arfvoden för biträden:
åt Sekreteraren
»
600
» Fiskalerne
. . .
B
1,200
_
» Advokat-Fiskalen
»
200
_
» Aktuarien  ...
»
200
» Arkivarien
»
200
» adjungerade Ledamöter
»
1,000
till gratifikationer åt e. 0. tjenstemän och betjening
»
900
1 Vaktmästare
. . . .
»
300
—
1 Hof-Rältspost
»
250
4 Hofrätlsposler å 250 R:dr
B
1,000
1 Hofrättspost
-
»
200
4 Hofrätlsposler å 200 R;dr
»
800
—
Summa B:ko R:dr 24,830
16 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket i853.
S:o För Götha IIof-Rätt.
1 Sekreterare . . . . . B:ko R:dr 1,000: —
1 Advokat-Fiskal » » 1,200:
1 vice Advokat-Fiskal » » 800: •—
1 Fiskal . .
» » 600: —
3 l):o ä 600 ll:dr » » 1,800: —
1 Förste Notarie
» » 800: —
1 D:o
» >» 800: —
1 D:o . ...
> » » 700:
2 R:o a 700 R:dr » » 1,400: —
1 D:o
» 600: —
9 D:o ä 600 R:dr
» » 3,400: —
1 Aktuarie » » 800; —
i Arkivarie » » 800: —
1 e. o. Notarie, arfvode , . . . » » 200: —
4 D:o å 200 R:dr » » 800: —
till arfvoden för biträden:
iMi åt Sekreteraren .  » » 600: —
» Fiskalerne » » 1,200: —
» Advokal-Fiskalen  » » 2oO: —
» Åkluarién . .
.... i ] » ' » 200: —
» Arkivarien , . » » 200: —
till arfvoden åt adjungerade ledamöter » » 1,000: —
till gratifikation åi e. o. tjenstemän och betjente ........ » 900: —
1 Vaktmästare
» » 300: —
1 Hof-Rätls-post
» . » 230: —
4 Hof-Rätts-poster å 230 R:dr ........ ! . . . » » 1,000: —
Summa R:cö R:dr 23,330: —
5:o För Hof-Rätten öfver Skäne och Blekinge.
1 Sekreterare B:ko R:dr 1,000: —
1 Advokat-Fiskal  » » 1,200: —
1 Fiskal
» » 600: —
1 D:o
» » 600: —
1 Förste Notarie
. . , « » 800: —
1 D:o  » » 700: —
1 Notarie
» » 600:
3 D:o ä 600 R:dr  » » 1,800: —
1 Aktuarie
.... » » 700: —
1 Arkivarie
» » 700: i—
1 e. o. Notarie, arfvode ............... » » 200:
1 D:o d:o
» » 200: —
arfvode till biträde åt Sekreteraren, Fiskalerne, Advokat-Fiskalen,
Aktuarien och Arkivarien , ,
» » 1,000: —
Transport B:ko R:dr 10,100: —
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 1853. 17
Transport B:ko R:dr 10,100
arfvode lill adjungerade Ledamöter ...... » 100
gratifikationer till e. o. tjenstemän och betjente » » 100
1 Vaktmästare ...... » » 300
1 Hof-Rälts-Post  * » »> 250
1 l);o  » » 250
Summa B:ko R:dr 11,700:
Då behofvet för alla tre Hof-Rätlerna tillsammans skulle blifva:
för Svea Hof-Rätt
för Götha Hof-Rätt .....
och för IIof-Rätten öfver Skåne och
Blekinge  » » 11,70Q: —
59,800:
men nuvarande anslag på Stat utgör:
för Svea Hof-Rätt
för Götha Hof-Rätt
och för Hof-Rällen öfver Skåne och
Blekinge
hvartill komma de under nu gällande
Statsreglering utgående . .
så och då ljuspenningar uppgingo:
för Svea Hof-Rätt, till ....
för Götha Hof-Rätt
och för Hof-Rätten öfver Skåne och
Blekinge
och anslaget till e. o. tjenstemän och
betjente utgjorde Iför:
Svea Hof-Rätt . . . R:dr 900: —
Götha Hof-Rätt ... » 900: —
Hof-Rätten öfver
Skåne och Blekinge
. . . , > > 100: —
B:ko
R:dr
21,550: —
»
n
23,550: —
))
»
11,700: —
B:ko
R:dt
14,679: 21.
»
13,899: 24.
»
»
6,186: 21.
»
T)
12,000: —
46,765: 21.
»
»
616: 32.
»
»
580: —
»
J)
280: —
B:ko
R:dr
1,506: 32.
»
»
»
2,200: —•
3,706: 32.
B:ko
R:dr
3,706: 32“
50,172: 8.
med hvilken summa anslaget till skrifmaterialier och expenser
deremot komme att minskas, så skulle hvad sålunda begärdes
öka anslaget å 2:dra Hufvud-Tileln med
9,327: 47.
I enlighet med ofvanstående förslag tillstyrkte Hans Excellens i underdånighet, atl
Kongl. Maj:t måtte, i den blifvande Nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och
behof, äska, alt anslaget till Hof-Rätterne ökas med 13,031 R:dr 21 sk.; hvaremot anslaget
till skrifmaterialier och expenser kunde minskas med ofvanberörde belopp, 3,706 R:dr
32 sk.
Derest detta förslag komme att antagas, blefve antalet af ordinarie tjenstemän i
Hof-Rätterne, nu utgörande 66, nedsatt till 60, samt således minskadt med sex; hvaremot
antalet af Vaktbetjening komme att ökas från 18 lill 20 för samtlige Hof-Rätterne.
Hvad Hans Excellens Herr Justitiae-Stats-Minislern sålunda i underdånighet
yttrat och hemställt, och hvaruti Stats-Rådets öfrige Ledamöter instämde,
behagade Kongl. Maj:t i Nåder bifalla.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1853. 1 Sami. I Afd. 1 Baft.
3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853
Sto.
ito.
Anslag för a tgl frände t af Sveriges gamla lagar.
Hans Excellens anhöll att få i minnet återföra, huruledes, efter det Rikets sednast
församlade Ständer, jemte lemnadt bifall till gjord framställning, att, för uigifvandet af
Sveriges gamla lagar, måtte för åren 1882, 1883 och 1884 få, å Indragningsstaten, uppföras
ett årligt anslag af 1,200 Rdr, deraf hälften utginge såsom arfvode till utgifvarpn och
andra hälften till utgifter för biträden och andra omkostnader, uti skrifvelse den 25 Augusti
1851, anhållit, att Kongl. Majit malle i Nåder täckas låta tillse, alt arbetets fullbordan
blefve, så mycket ske kunde, påskyndad, så hade Professoren Doctor C. J. Schlyter,
hvilken fått sig anförtrodt uigifvandet af berörde lagar, och som för fortgången deraf
hvarje år redogjort, särskildt, i anledning af Rikets Ständers omförmälda anhållan, hörd,
uti iufordradt utlåtande hufvudsakligen anfört:
Att sedan år 1844, då det sjette bandet af dessa lagar från trycket utkom, väl icke
något nytt band blifvit ulgifvet, men alt, oaktadt under den derefter förflutna tidrymden
Professoren fyra år vistats i hufvudstaden såsom ledamot i lagberedningen, och de återstående
tre åren varit i utöfning af sitt lärare-embete vid Lunds universitet, Professoreu
ändock med ifver omfattat och verkställt bearbetningen af de gamla lagarne, hvarmed så
fortskridit, att af Goltlands-lagen, Wisby Stads-lag och Wisby Sjö-rätt, hvilka Professoren
på en gång haft under behandling, i tanka att desamma i ett band utgifva, hvilket dock i
anseende till deras vidlyftighet sedermera funnits ej lämpligen kunna ega rum, den förstnämnda
eller Goltlands-lagen, hvilken komme all utgöra 7.de bandet i samlingen med tre
särskilda texter, ny öfversättning, två glossarier samt företal, då vore under tryckning
och komme att innehålla emellan 80 och 60 tryckta ark, samt att åttonde bandet, hvilket
skulle omfatta Wisby Stads-lag och Sjö-rätt, vore till största delen färdigt och skulle, så
snart GoLtlands-lagen vore ulgifven, läggas under pressen, så alt den förmodades före midsommaren
innevarande år 4883, af trycket utkomma, hvarförutan Professoren verkställt
åtskilliga förarbeten, jemväl under ett längre vistande i Danmark, för ulgifvande af Skånelagen,
hvilken, ehuru erfordrande högst vidlyftiga undersökningar, Professoren ansåg,
derest oförutsedda hinder ej mola, kunna till trycket befordrasår 4886; Och hade Kongl.
Majit, efter underdånig anmälan häraf, den 44 April 4882, vid sådant förhållande förklarat,
att, i anledniug af Rikets Ständers omförmälda skrifvelse, någon åtgärd för det dåvarande
icke påkallades.
Sedermera hade, efter hvad Hans Excellens nu vidare anmälde, 7:de och 8:de banden,
omfattande dé lagar, Professoren Schlyter i sin skrifvelse uppgifvit, från trycket utkommit,
bearbetade med enahanda noggrannhet och på samma utmärkt förtjenslfulla sätt,
som gjort de föregående delarne till ett verk, som hedrade dess utgifvare lika mycket,
som det vore en prydnad för det land, der det blifvit utfördt; Och enär det ovedersägligen
vore af stor vigt, ej mindre för laghistorien och lagkunskapen, äu ock för språkforskningen,
den politiska historien och kännedomen om folkets seder, lynne och odling, att
detta verk blefve af Professoren Schlyter fortsatt, tillstyrkte Hans Excellens i underdånighet
att Kongl. Majit måtte i Nåder besluta, att till Rikets Ständer framställning skulle
ske derom, att, i likstämmighet med hvad vid de sednaste fyra Riksdagarne blifvit beviljadl,
ett årligt anslag af 4,200 Rdr banko måtte, för utgifvande af Sveriges Gamla Lagar,
å Allmänna Indragnings-staten uppföras och till Professoren Doctor Schlyter, ifrån och
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
19
med år 1833 lill dess nästa Stats-reglering vidlager, utgå med hälften såsom arfvode och
återstoden till ersättning af biträde och kostnader, under enahanda vilkor af arbetets
oafbrulna gång och redogörelse för dess fortskridande, som hittills varit vid detta
anslag fästad!-
Och läcktes Kongl. Maj:t, i enlighet med Stats-Rådels öfriga Ledamöters
underdåniga tillstyrkande, härtill lemna nådigt bifall; hvilket skulle genom
Note ur protokollet Finans-Departementet meddelas.
•>:<>.
Cellfängelser.
Hans Excellens Herr Justiliaj-Stats-Minislern anförde, att ibland de' frågor, hvilka af
Kongl. Majit vid de tvenne sistförflutna Riksdagarna blifvit till Rikets Ständers behjertande
framställde och hvarå Herr Justiti<»-Stats-Ministern anhöll att få ånyo fästa Kongl. Maj-.ts
Nådiga uppmärksamhet, vore äfven angelägenheten att genom fortsatta anslag befordra inrättandet
af cellfängelser inom de län, der sådane ännu saknades. Uti det protokoll, som
åtföljde Kong!. Majits i detta ämne år 1830 aflåtna Nådiga proposition, funnes, i afseende
på användandet af det utaf Rikets Ständer åren 1840 och 1847 för nämnde ändamål beviljade
anslag, tillsammans 1,200,000 Rdr banko, meddeladt, att genom detta anslag utvägar
blifvit beredda, att uti 11 af de större eller mera befolkade länen, äfvensom i Stockholms
stad, för kronans fångar, anlägga fängelser, inrättade med celler till ett sammanräknadt
antal af 1,078, äfvensom uti samma protokoll vöre intagen, och såmedelst till Rikets Ständers
kännedom öfverlemnad, en i Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar i Riket
uppgjord beräkning öfver de kostnader, hvilka erfordrades, dels till fullbordande af de
bland dessa cellfängelser, hvilka då ännu voro under arbete, och dels till uppförande af
dylika inom de öfriga länen.
Till bestridande af dessa kostnader, som ansågos uppgå lill 1,000,000 R:dr B:ko^ anvisade
Rikets sednast församlade Ständer, hvilka med Kongl. Maj:t éfverensstämde i den
åsigt att så beskaffade fängelse-byggnader icke i alla län, som deraf voro i saknad, borde
eller kunde bringas till verkställighet under den tidrymd, som den då ifrågavarande statsregleringen
komme att omfatta, ett särskildt anslag af 300,000 R:dr, alt med en tredjedel
under hvartdera af åren 1832, 1835 och 1334 utgå. Med delta anslag hade sedermera
icke allenast de cellfängelser, sorn vid samma Riksdags början voro under byggnad, vunnit
fullbordan, utan ock en nödig befunnen utvidgning af ett äldre cellfängelse åstadkommits,
samt nya länshäkten med tillsammans 119 celler blifvit påbörjade i Malmö och Luleå,
hvilka uuder loppet af nästa år sannolikt kunna begagnas, hvarförutan af anslaget
för samma år en del komme alt användas till grundläggning af lika beskaffadt fängelse i
Westerås och, i händelse ett af Fångvårds-styrelsen ingifvet och på Kongl. Maj:s pröfning
för närvarande beroende förslag vunue nådigt bifall, äfven i Götheborg. För afslutandet
af dessa byggnadsföretag och uppförandet af Cellfängelser 1 de öfriga nio länen, der ge—
mensamhets-häklen ännu uteslutande begagnades, skulle således erfordras ett ytterigare
belopp af 700,000 R:dr, under föiutsättning dervid, att de uppgjorda beräkniugarne
befunnos tillförlitliga, hvilket ock, såvidt sådant kunde på förhand och i brist
af fullständiga förslager bedömas, syntes i allmänhet vara förhållandet, fastän, i anseende
till särskilda omständigheter, två af de sedan sednasle Riksdag färdigblifne länsfängelserae
icke kunnat uppföras för de i kostnadSförslagen upptagna summor, hvilket sfven vid samma
Riksdag meddelades Rikets Ständer. Då nu cellsystemet, om än ändamålsenligheten af
delsammas tillämpning vid verkställighet af för längre lid ådöradl fängelsestraff icke ännu
kan anses fullt bepröfvad, likväl af både inom och utom landet vunnen erfarenhet, sorn,
ju mer detta system blifvit användt, vunnit allt mera bekräftelse och allmänt erkänDande,
visat sig vara särdeles lämpligt i afseende på de fångar, för hvilkasjörvarande länshäkten*
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
egentligen äro bestämda, samt de bpräknade fördelarne af detta fängelsesystem skulle förfelas,
derest detsamma icke blefve för samtliga länshäkten antaget, och således i afseende
å dem fullständigt genomfördt, men icke eller under de år, som nästa Statsreglering komme
att omfatta, fråga torde kunna eller böra blifva om cellfängelsers inrättande inom
alla de län, der sådane för närvarande icke funnos, tillstyrkte Hans Excellens i underdånighet,
dot Kongl. Maj:t i Nåder täcktes, med afseende å hvad af disponibla tillgångar syntes
kunna härtill användas, af Rikets Ständer begära, att nu malle, lill fullbordande af
beslutade länsfängelser efter cellsyslemet samt uppförande af nya, der Kongf. Maj:t finner
sådana företrädesvis vara af behofvet påkallade, beviljas ett särskildt anslag af Fyra Hundra
Tusen R:dr B:ko, alt under åren 1855, 1836 och 1857 med en tredjedel eller 133,353
R:dr 10 sk. hvarldera året utgå och användas.
Derjemte och enär af de vid 1841 års Riksdag beviljade särskilda anslag till ombyggnad,
efter cellsystemet, af häradshäkten och sladslangelser ännu vore odisponeradt ett belopp
af 65,500 Rdr af anslaget för Härads-, och af 111,000 R:dr utaf det för Stadsfängelser,
hemställde Hans Excellens Herr Justiliae-Stals-Minislern underdånigst, att Kongl.
Maj:t måtte af Rikets Ständer äska, att berörda summor finge fortfarande vara disponibla,
att användas lill byggnad af cellfängelser i de städer eller härader, der Kongl. Maj:t
pröfvar sådant lämpligt, och med de vilkor i afseende på bidrag dertill och framtida underhåll,
som Kongl. Maj:t. efter menigheternas hörande, finner böra bestämmas.
Hvad Hans Excellens Herr Justitise-Slats-Minislern sålunda i underdånighet
yttrat och hemställt, och hvaruti Stats-Rådets öfriga ledamöter instämde,
läcktes kongl. Majit i Nåder bifalla.
0:o.
Anslaget till Skrifmaterialier och Ljuspenningar.
Hans Excellens Herr Justitiae-Stats-Ministern hemställde i afseende härå: att, sedan
vid den fördelning, som, lill följd af Rikets Ständers vid sednasle Riksdag framställda anhållan,
blifvit af Kongl. Maj:t den 8 Maj nästlidne år beslutad emellan Embetsverken af
de 10,000 R:dr B:ko, Rikets Ständer anvisat tili gratifikationer och i vissa fall ljuspenningar
åt e. o.tjenstemän och vaklbetjente,
Justitim-Departemenls-Expedilionen erhållit B:ko R:dr 100: —
Justiliae-Revisions-Expeditionen ~ ....
» » 1,000: —
Justitim-Kanslers-Expedilionen
» » 100: •—
Svea Hof-Rätt
» » 900;—
Götha Hof-Rätt
» » 9CO: —
Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge
n » 400: —
samt Krigs-Hof-Rälten
-  » » loO: —
B:ko R:dr 5,500:—;
Kongl. Majit, med bifall lill den af Rikets Ständer, vid anslagets beviljande, anmälda
önskan, läcktes lemna Rikets Ständer underrättelse om det sätt, hvarpå berörde medel
blifvit inom Justitiae-Deparlemenlet fördelade, pl det Rikets Ständer måtte komma i tillfälle
att på vederbörande stater uppföra dessa beltpp, hvilka, så vidt de tillkomma Svea
och Götha Hof-Rätter äfvensom Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge, blifvit tagne i berikning
vid uppgörandet af de för dessa Hof-Rätter föreslagna Stater.
Och täcktes Kongl. Majit lill denna hemställan, hvaruti Stats-Rådets öfriga
Ledamöter instämde, lemna nådigt bifall.
Kongl. Majlis Nådiga Prop. om Statsverket 1853.
21
Några flera, än har ofvan i underdånighet tillstyrkta och af Kongl. Maj:l Nådigst
gillade ändringar i afseende å den utaf Rikets Ständer vid sislförflulne Riksdag fastställda
reglering af utgifterna under Riks-Stalens andra hufvud-titel, ansåg Hans Excellens Herr
Juslitiae-Stats-Ministern sig icke böra för det närvarande föreslå; hemställande Hans Excellens,
det Kongl. Maj:l i Nåder täcktes, med gillande häraf, tillåta, att Utdrag af delta
Protokoll, i hvad det äfven rörer ordnandet af anslagen på andra hufvud-titeln eller §§
1, 2, fl och 6 finge lill Finans-Departementet expedieras, för alt i dessa delar läggas till
grund för Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående Stats-verkets tillstånd och behof.
Denna af Stats-Rådets öfrige Ledamöter biträdda hemställan behagade
Kongl. Maj:t i Nåder bifalla.
Ex protocollo.
N. Becker.
Jlil. N:o 1 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Slalsv. 1853. 1 Sami. 1 Afd. 1 Helft.
Slockholm, (ryckt hos Rudolf Wall, 185.".
7
Kongl. Maj:ls Nach Prop. orri Statsverket 1853.
1
Protokoll öfver Utrilces-Departem entets Ärende, hållet inför Hans Majit Konungen
i Siats-Rådet å Stockholms Slott den 9 November 4855.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Jiistitiac-Statsministern, Grefve Sparre,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Friherre Stjerneld,
Stats-Räden: Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhraeus,
Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Reuterdahl,
Grefve Gyldenstolpe.
H. Exc. Herr Statsministern för Utrikes Ärendena anmälde i underdånighet, med
afseende å Statsregleringens uppgörande för instundande Riksmöte, att, under förutsättning
det Norrska Statsverkets bidrag till Minister-staten fortfarande till samma belopp, som
under de sednaste åren, eller 40,000 Norrska Species, årligen komme att utgå, Statsministern
ansåg att det vid sednaste Statsreglering för 3:dje Hufvudtitein uppförda anslag af 225,650
R:dr B:ko årligen vore för Utrikes-departementets behof tillräckligt, till följe hvaraf Statsministern
äfven i underdånighet hemställde att Kongl. Maj:t, uti Dess till Rikets Ständer
aflåtande Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, måtte, till oforändradt belopp,
låta upptaga detta anslag, utan annan förändring, än att den, enligt uppgjord fördelning af
de vid sednaste Riksdag anvisade gratifikationsmedel till E. O. Tjenstemän och Vaktbetjente.
Departementets Expedition tillkommande andel i berörde medel, 50 R:dr B:ko,
tillägges Expeditionens anslag; hvaremot anslaget för expenser och skrifmaterialier samt
ved och ljus, nu utgörande 1,673 R:dr 52 sk., minskas med ett motsvarande belopp, och
således för framtiden bestämmes till 1,625 R:dr 32 sk. B:ko. Och ansåg Statsministern
sig i sammanhang härmed böra i underdånighet anmäla, ätt återstoden af den för Rikets
Stäpders Stats-Utskott vid 1840 års Riksdag till belopp af 775,966 R:dr 52 sk. B:ko
uppgifna brist i Kabinetts-kassan, hvilken vid slutet af 1850 nedgått till 52,655 R:dr 16 sk.
Biko, och fortfarande hållits från Utrikes-departementets tillgångar och utgifter afskiljd,
numera, genom Kongl. Majit, af egna medel, blifvit till fullo betald.
Med nådigt gillande af Herr Statsministerns sålunda gjorda hemställan,
täcktes Kongl. Majit, jemlikt Statsrådets underdåniga tillstyrkan, besluta
att anslaget till Tredje Hufvud-titeln, uti den till Rikets snart sammanträdande
Ständer aflåtande nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd
och behof, skulle till oforändradt belopp af 225,650 Ridr Biko årligen
uppföras, hvarjemte Kongl. Majit äfven i nåder behagade besluta, att
Rikets Ständer skulle erhålla del af den nu lemnade upplysningen om fulla
gäldandet af den vid 1840 års Riksdag anmälda brist i Kabinetts-kassan.
In fidem protocolli
C. Albert Ehrensvärd.
Bil. M 2 & 3 lill K. Mils Prop. om Statsv. 1855. 1 Sami. 1 AJd. 1 Haft. 1
2
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1833.
Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen, i närvaro af Bans Kongl. Höghet Kronprinsen, uti Stats-Rådet
på Stockholms Slott den 9 November 1855.
Närvarande:
lians Excellens Justitia?-Statsministern. Herr Grefve Sparre.
Stats-Råden: Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhreeus,
Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Reuterdahl,
Grefve Gyldenstolpe.
Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena Herr Friherre Stjerneld anmäldes
vara af illamående hindrad att tillstädeskomma.
Departements-chefen, Stats-Rådet Grefve Gyldenstolpe föredrog i underdånighet i ett
sammanhang de frågor, som vid uppgörandet af förslaget tili reglering af utgifterna under
Riksstatens Fjerde Hufvudtitel för nästa Statsreglerings-period borde tagas under öfvervägande,
och deribland följande till Kongl. Majit inkomna underdåniga framställningar,
nemligen:
l:o De af Krigs-kollegii särskilda afdelningar afgifna underdåniga förslag och betänkanden
i afseende på de anslag, hvilka ansetts för Landtlörsvarets dels ständiga och dels
tillfälliga behof vara under tiden för nästblifvande Statsreglering erforderliga;
2:0 Chefens för Ingeniör-corpsen underdåniga förslag, dels till förbättrade lönevilkor
för corpsens personal och dels i fråga om behöflig fältbrygge-utredning för arméen; samt
5:o Militär-befälhafvarens på Gottland underdåniga förslag till löneförbättringar för
öfver- och under-befälet vid Gottlands National-beväring;
Och afgaf Departements-chefen derefter hår nedan intagna, skriftligen författade
anförande:
»Om den gamla satsen, att den, som önskar freden, måste vara beredd på krig, eger
tillämplighet på folken i allmänhet, men, enligt historiens vittnesbörd, likväl mest på de
i politiskt hänseende svagare, så måste ock den, hvars embetspligt det är att i främsta
rummet vårda anstalterna till Sveriges Landtförsvar samt inför Eders Kongl. Majit och
nationen ansvara för deras ändamålsenlighet och tillräcklighet, känna sig, särdeles under
politiska förhållanden, sådana som de för handen varande, uppmanad att, med åsidosättande
af alla betänkligheter, inför Eders Kongl. Majit noggrannt uppgifva nämnde anstalters nuvarande
tillstånd och hvad som fordras för att försätta dem i ett så aktningsbjudande skick,
att ieke allenast Eders Kongl. Majit må uti dem ega ett tillförlitligt stöd för sina oallätliga
bemödanden att åt fäderneslandet bevara fredens välgerriingar, utan äfven nationen ett
säkert värn, om dess lugn och sjelfständighet skulle hotas. Lydande denna uppmaning,
skall jag, för så vidt det under den korta tid jag innehaft den ansvarsfulla plats, till hvilken
Eders Kongl. Majits dyrbara förtroende mig kallat, varit mig möjligt att intränga i
Landtförsvarets mångartade förhållanden och upptäcka dess brister och behof, samvetsgrann!
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1885.
3
och efter bästa öfvertygelse framlägga desamma, under förhoppning att för deras afhjelpande
vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall och Rikets Ständers allvarliga behjertande.
En framställning af sådan art skiljer sig naturligen uti tvenne hufvudafdelningar efter
arméens personella och materiella behof.
I afseende på de förstnämnda, eller hvad som tarfvas för
P er sonalen,
så tror jag mig, innan jag öfvergår till närmare undersökning derom, böra uttala, mina åsigter
om Svenska arméens nuvarande organisation, hvars lämplighet man någon gång hört
ifrågasättas till och med af en och annan bland nationens ombud, men hvilken jag, för min
del, anser i det hela vara så väl lämpad efter Sveriges lokala förhållanden och behof, att
jag tror densamma, i och för dess fosterländska egendomlighet, böra vara kär för hvarje
Svensk. 1 de flesta af Europas stater uppsättas krigshärarne uteslutande genom beväring
eller s. k. konskription; men detta system är genom den långvariga öfning, det unga manskapet,
för att blifva krigsdugligt, måste underkastas, särdeles tryckande för folken i dessa
stater, och har för öfrigt ingenstädes, icke ens i Preussen, der detsamma eljest strängast
tillämpas, kunnat följdriktigt genomföras, då den kännbara bristen af stående stamtrupper
öfverallt tvungit till större och mindre afvikelser från detsamma. Englands och Rysslands
arméer åter äro grundade, den förra på värfning, oell den sednare på utskrifning. Emellan
dessa ytterligheter har Sveriges regering och folk följt en, i min tanke, särdeles lycklig
medelväg, då de, vid bevärings-systemets antagande, bibehöllo den från fadren ärfda och
hufvudsakligen genom deras uppoffringar ännu underhållna stående hären till stöd och
stam för det unga beväringsmanskapet i farans stund, samt sålunda undgingo den tunga,
hvilken i annat fall blifvit en följd af detta manskaps tillbörliga öfning; helst denna då icke
kunnat, utan allt för påtaglig våda för fäderneslandets sjelfständighet, inskränkas till hvad
den nu är, eller blott en påminnelse om skyldigheten att bära vapen till landets försvar, när
behof deraf inträffar. Den Svenska krigshärens slam åter, värfvad till så stor del, som
oundgängligen fordras för utgörande af ständiga garnisoner i rikets få fästningar, några af
de större städerna och åtskilliga mindre kustorter, meri till sin hufvudstyrka grundad på
det s. k. Indelningsverket, — en inrättning, lika gamma! med den Svenska statsförfattningen,
om än slutligen ordnad af Konung Garl XI, samt för öfrigt bepröfvad i hårda strider
och alltså val värd alt af den sanna fosterlandsvännen aktas, — står i ett riktigt afpassadt
förhållande till den beväringsstyrka, den skall stödja, och har städse visat sig duglig, då
den varit väl förd och öfvad. Ställd på en ständig fredsfot, enär af värfvade arméen närmare
halfva styrkan emellan exercistiderna, eller i allmänhet under tio månader af året,
hålles, till besparing för Statsverket, permitterad, och indelta arméen, med undantag af några
föga manstarka kommenderingar, endast haft tillfälle att tjenstgöra under de, i följd af öfningsanslagens
knapphet, till i allmänhet blott 12 dagar, in- och utryckningsdagarne inberäknade,
inskränkta regements- och öfningsmötena sammanlagda, kostar Svenska härens
stam i underhall jemförelsevis betydligt mindre, än något annat lands armé af lika styrka,
särdeles om härvid, såsom sig bör, ihågkommes, att åtminstone den åt indelta arméen
anslagna jord rätteligen icke bör anses såsom statsutgift ingå i kostnadsberäkningen, då den
för nära tvenne århundraden tillbaka blifvit en gång för alla så att säga afsöndrad, befälets
boställen från kronans egendomar och manskapets torp från de roteringsskyldige hemmanen.
Men om jag, på grund af det nu anförda, anser Svenska hären förträfflig till sina
beståndsdelar och dessas sammansättning, måste jag deremot så mycket mera framhålla
hvad som brister densamma i andra afseenden. Jag har redan i det föregående häntydt
på den korta öfningstid, som hittills beståtts Allmänna Beväringsmanskapet och skulle
högeligen önska, om den antingen för första klassen, hvilken nu ensam öfvas i vapen;
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1855.
kunde förlängas, eller fast hellre blefve utsträckt till tvenne klasser. Då likväl alla hittills
gjorda framställningar i sådan syftning hos Rikets Ständer väckt motstånd, särdeles med afseende
på den arbetskraft, som derigenom skulle undandragas landets modernäring, jordbruket,
under den tid af året, då dess angelägnaste arbeten måste bedrifvas, och detta skäl
icke får lemnäs utan afseende, finnér jag mig böra i detta fall låta bero vid blotta uttrycket
af mina önskningar. Skall emellertid beväringsmanskapet fortfarande lemnäs i sitt nuvarande
outvecklade och ofullständiga tillstånd, blir det deremot så mycket angelägnare att åt
stamtrupperne bereda all den öfning, som erfordras för att utbilda dem lill pålitliga ledare
för beväringen, när denna en gång — och tidpunkten för detta när lärer väl ingen tilltro
sig att förutse — kommer att förstärka deras leder.
Hvad i detta afseende först angår värfvade arméen, så anser jag den åt densamma
bestådda exercistid vara tillräcklig för att, i förening med utvägen att låta rekryterne under
de första åren efter antagandet förblifva i ständig garnisons-tjenstgöring, meddela man
skapet
den vana och insigt i vapnens bruk och den manöverfärdighet, som under fredstid
kunna vinnas, så framt för handen varande tillgångar medgåfve att låta denna del af arméen
oftare och på längre tider, än hittills kunnat ske, deltaga i större öfningsläger, —
enda sättet, efter mitt underdåniga förmenande, att bibringa befäl och trupp ett lefvande
begrepp om den egentliga fälttjenstgöringen, och utan hvilken insigt en här alltid i början
af ett krig är blottställd för kännbara förluster. Beträffande åter Indelta Arméen, så har
Kavalleriet, genom de sedan längre tid tillbaka, medelst bestådda särskilda anslag, inom
detsamma inrättade s. k. Exercis-sqvadroner och den vid dessa åt rekryterna bibragta
förberedande bildning, kommit i tillfälle att, med uteslutande af rekrytexercisen, endast för
öfriga nödiga öfningar använda den ändock alltför knappa tid, som de korta regementsmötena
derför lemna, samt sålunda vunnit en utbildning, hvilken, om den än icke kan vara
fullkomlig, likväl ögonskenligen ådagalägger vigten och nödvändigheten af lämpliga anstalter
för det nyantagna manskapets förberedande öfningar; hvaremot den verkan, bristen af dylika
anstalter medför, vid jemförelse med kavalleriet, visar sig på ett märkbart sätt hos rekryterne
vid indelta infanteriet, hvars inskränkta mötestid nu för deras skull måste, nära
uteslutande, användas för rekrytöfningar, till hinder för det äldre manskapets vidare utbildning
och nedstämmande af dess håg för yrket samt tillika med den naturliga påföljd, att
vapnet, oaktadt dess nitiska befäls städse osparade ansträngningar, icke uppnått den fullständiga
färdighet, som vore önskvärd. Att ett dylikt tillstånd med sina djupt ingripande
olägenheter fått inom indelta infanteriet, denna svenska arméens egentliga kärna, utveckla
sig och sedermera fortfara, kan emedlertid ingalunda läggas hvarken arméens styrelse eller
Sveriges regering till last. Den förra har nemligen allt sedan år 1850 oaflåtligen före
hvarje Riksdag i underdånighet anmält och medelst välgrundade afhandlingar ådagalagt
behofven af ökade anslag för att, genom tillräcklig öfning i krigsyrkets alla delar, bringa
indelta arméen i allmänhet till sådan grad af tjenstbarhet, att densamma, må blifva i stånd
att uppfylla sin bestämmelse i värnet af rikets sjelfständighet och derigenom återgälda sin
skuld till nationen för dess uppoffringar under fredens tider, hvarvid alltid bristen af nödige
anstalter vid infanteriet för den egentliga rekrytbildningen företrädesvis framhållits och så
väl Eders Kongl. Maj:ts Högstsalige Herr Fader, som Eders Kongl. Majit sjelf, hafva ock
vid de flesta Riksdagar, som under de sednaste 20 åren hållits, till Rikets Ständer i nåder
framställt de omförmälda behofven i den män sådant, utan eftersättande af andra Statens
kraf, funnits kunna ske. Rikets Ständer hafva likväl hittills beklagligtvis icke behjertat
hvad i berörde afseenden blifvit dem meddeladt, ehuru äfven deras Stats-utskott vid tvänne
särskilda tillfällen tillstyrkt beviljandet åtminstone af de till inrättande af s. k. instruktionskompanier
vid indelta infanteriet begärda anslag, under erkännande af dessa anstalters stora
vigt och angelägenhet, enär en fullständig rekrytbildning utgjorde sjelfva grundvalen för
arméens tjenstbarhet.
Kongl. Maj.ls Nåd. Vrop. om Statsverket 1853.
5
Om en sådan af Rikets Ständer i årtionden vidhållen vägran, alt bevilja anslag för
en af Landtförsvarets vigtigaste angelägenheter, visserligen icke uppmuntrar till förnyade
försök att öfvervinna densamma, skulle jag likväl illa uppfylla min pligt, såsom Chef
för Landtförsvars-departementet, ifall jag, svikande min öfvertygelse, läte farhågan att, lika
med mina företrädare, misslyckas, afhälla mig från att bringa den angelägna frågan om
nödiga anslag för indelta arméens öfning åter å bane och sålunda blottställde mig för det
tunga ansvaret att icke halva, så vidt på mig berott, framhållit de vådor för det älskade
fäderneslandet, som deras fortsatta vägrande, förr eller sednare, oundvikligen skall medföra.
Med hänsigt till det bedröfliga förhållande, att, oaktadt genom de vid regementena bildade
Provianterings-direktioners förtjenst, den strängaste hushållning med iie bestådda knappa
mötesanslagen eger rum, samt regements- och öfnings-mötena inskränkts till det minsta
möjliga, då dessa under år 1844—1855 i medeltal hållits, såsom redan i det föregående
blifvit omförmäldt, uti icke fullt tolf dagar årligen, in- och utryckningsdägarne inberäknade,
för att sålunda bereda tillgångar och tid till åtminstone någon förberedande-öfning åt de
efter mönstringarne insatte rekryter, innan de ställdes i led med det äldre manskapet,
rekrytmötena vid indelta infanteriet ändock under samma tidrymd icke kunnat utsträckas
längre, än att vid deni blott en högst ringa del af den erforderliga öfningen kunnat rekry
terna
beredas, skulle jag derföre ock anse mig pligtig att, utan betänkande, nu i underdånighet
påyrka, det Eders Kongl. Majit måtte af Rikets snart församlade Ständer i nåder
äska icke blott en sådan förhöjning i anslaget till indelta arméens möteskostnader, att så
väl kavalleriets som infanteriets regements-möten kunde för framtiden påräknas blifva förlängde
lill minst 17 dagar årligen, utan äfven dessutom de för införandet jemväl vid infanteriet
af särskilda rekrylbildnings-anstalter erforderliga medel, så framt icke de flere anslagsbehof,
om hvilka jag i det följande måste göra underdånig anmälan, nödgade mig att
här inskränka mitt yrkande till hvad som behöfves för ordnandet af nyssberörda bildningsanstalter,
eller de s. k. lnslruklions-kompanierna vid indelta infanteriet. Dessas behöflighet
borde väl kunna anses genom det redan anförda vara tillfyllest ådagalagd för hvar och
en, som vill betänka, att den krigare, som under freden icke haft tillfälle att af sitt yrke
lära stort mera än de första grunderna samt att någorlunda kunna sköta sitt vapen m. m. d.,
har ringa utsigt att i verklig strid för sin person bestå emot en i alla krigareyrkets särskilda
delar väl öfvad, kanske äfven öfverlägsen fiende, och än mindre kan förväntas blifva,
hvad dock af indelta soldaten fordras, en föresyn och säker ledare för flere jemte honom
i ledet insatte, nästan alldeles oöfvade beväringsynglingar; men, för att undgå tillvitelsen att
hafva undanhållit något af hvad till upplysning i ämnet kan leda, utber jag mig i underdånighet
alt ännu få tillägga följande.
Såsom förut är nämndt, hafva de knappa mötestillgångarne icke för rekrytmötena
vid indelta infanteriet i allmänhet medgifvit mera, än en för öfningen alldeles otillräcklig
tid årligen. Ingen kan likväl, äfven med bästa fallenhet, på sådant sätt grundligt genomgå
rekrytskolan, och följden af första årets korta öfningstid har alltså naturligen blifvit, att
rekryterne måst äfven andra, stundom till och med tredje året efter antagandet, kallas till
rekrytmötena, hvarvid då alltid hvad under den långa mellantiden emellan dessa blifvit af
manskapet glömdt, först åter måste inläras. Det menliga inflytande, de halfbildade rekryternes
insättande i led med gamla stammen måste utöfva på dennas vidare utbildning, är
redan antydt i den omständigheten, att i följd deraf regementsmötena måste hufvudsakligen
användas för fortsatta rekrytöfningar, hvarefter, då helg- och regndagar afräknas, den lid,
som för de vigtigare öfningarne återstår, finnes inskränkt till några få dagar. Att det under
så bedröfliga förhållanden ändock lyckats indelta infanteriet, att bibehålla sig på en ståndpunkt,
som, om den också icke bör egentligen nedtysta önskningarne för ökade vapenöfningar,
likväl, i betraktande af den korta instruktionstiden och af de i allo stegrade anspråken
på tjenstbarhet och bildning, som nu göra sig gällande för såväl befäl som man
-
<5
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om. Statsverket 1855.
skap, ej kan annat, än göra vapnet förtjent af medborgares aktning och tacksamhet, likasom
förhållandet mera än en gång utgjort föremål för främmande militärers förvåning,
måste tillskrifvas befälets lika nitfulla som outtröttliga bemödanden, äfvensom manskapets
läraktighet, goda disciplin och naturliga böjelse att motsvara alla dessa omsorger. Men i
samma mån, sorn arméen kommer att i sina leder allt mer och mer sakna personer, som
bevistat krig, och under det framstegen i krigskonst snart sagdt år från år utbilda sig i
främmande arméer, kan ett sådant önskvärdt förhållande, oansedt samma nit och samma
goda vilja, omöjligen vara att för framtiden förvänta, så framt icke nationens ombud, med
mera värma än hittills, vilja behjerta det oafvisliga behofvet af större öfning för indelta infanteriets
rekryter, helst detta behofs åsidosättande kan medföra de vådligaste följder för
nämnde vapens bestånd. I andra vår verldsdels stater, hvilkas folk icke skatta någon uppoffring
för hög, då den gäller att upprätthålla deras sjelfbestånd och oberoende, och der
man, begagnande den erfarenhet sednast förda krig i så rikt mått lemnat, omtänksamt
bibringar arméerna, hvilka ändock, allt sofisteri oaktadt, städse vid krigskonstens nuvarande
ståndpunkt komma att förblifva folkens egentliga värn emot yttre våld, all den bildning för
kriget, sorn under freden står att vinna, fästes en sådan vigt vid rekrytens behöriga danande,
att derpå i allmänhet användas 4 till G månader, innan rekryten anses nog öfvad
för att kunna i stammens öfningar deltaga. Om härvid invändes, att för Svensken, med
dess synnerliga fallenhet och böjelse för vapenöfningar, nyss uppgifna rekryttid vore för
lång, så erkänner jag villigt och med särdeles nöje den äfven af mig gjorda erfarenheten,
att våra rekryter ega en synnerlig fallenhet och böjelse för vapenöfningar samt i allmänhet
ganska fort genomgå de första stadierna af soldatbildningen, hvilken gynnsamma omständighet
väl också är orsaken till den skadliga sparsamhet på ölningstid, hvaraf de Svenska
indelta trupperna, ty värr! oftast fått erfara följderna; men min erfarenhet bekräftar likaledes,
hvad andra före mig iakttagit, att icke få ansträngningar och öfningstillfällen fordras
för att bibringa dem nästa graden af bildning, eller förmågan att vederbörligen sköta sig
sjelfva, sina vapen och sin utredning, hvilket allt rekryten måste känna, för att bringas till
förmågan att rätt skicka sig under de särskilda förhållanden, sorn i krig förekomma och
hvarvid den individuella skickligheten hos soldalen mest tages i anspråk. På grund häraf
finnér jag ock den tid af tre månader, hvarpå de af mina företrädare afgifna och af Eders
Kongl. Majit nådigst gillade förslag till instruktions-kompanier äro fotade, vara lämpligt bestämd
och desto helldre böra bibehållas, som dessa kompanier endast vid hälften al indelta
infanteriets regementen och corpser årligen skulle vara sammandragne, eller hvart annat år
vid hvarje regemente eller corps, då deremot exercis-sqvadronerne sammandragas hvarje år
vid indelta kavalleriets alla regementer och corpser, och således öfningstiden vid dem är
dubbelt längre, än den vid infanteriet skulle blifva, hvilket äfven med afseende på rekryternas
ridning och remoriternas dressering är behöfligt; och vågar jag alltså i underdånighet
yrka, att Eders Kongl. Majit täckes, med förnyande af sin förut gjorda nådiga framställning,
af Rikets Ständer begära det för omförmälda kompaniers inrättande nödiga anslag,
hvilket, enligt den af t. f. Presidenten i Krigs-kollegium insända kostnadsulräkning,
finnes, i stället för det vid föregående riksdagar uppgifna belopp 57,500 R:dr, rätteligen
böra, till undvikande af framtida brister, blifva 40,000 Ridr, deraf 57,500 R:dr till aflöning
och underhåll för såväl öfver- och under-befäl, sorn manskap, och 2,500 Ridr till inventariernas
vidmakthållande, enär afgången af manskap inom vissa regementer af indelta infanteriet,
och följaktligen äfven antalet rekryter i allmänhet, de sednare åren varit större än
tillförene, efter hvilket förhållande alltså äfven underhållsberäkningen måst rättas. Till första
anskaffningen af inventarierne erfordras dessutom 24 till 25,000 Ridr Banko; men då
någon åtgärd för den nya inrättningens iordningställande icke kan vidtagas, förr än säkerhet
vunnits, att det nödiga anslaget dertill erhållits, och således de första året utfallande
medel endast i ringare mån kunna komma att för det egentliga ändamålet anlitas, tror jag
Kongl. Maj:ls Nåd, Prop. om Statsverket 1853.
7
bäst vara, att, i stället för särskildt anslag till nämnda anskaffning, endast Rikets Ständers
medgifvande i nåder begäres att bestrida ifrågavarande anskaffningskostnad af första årets
underhållsanslag.
Den utförlighet, jag tillåtit mig i nu afhandlade ämne, är föranledd af min innerliga
öfvertygelse om den snart märkbara verkan, det ifrågaställa anslaget skulle komma att
utöfva på indelta infanteriets tjenstbarhet, äfvensom af min önskan att derigenom möjligen
äfven kunna öfvertyga Rikets Ständer om nödvändigheten att samma anslag bevilja. Jag
nödgas dock såväl i delta afseende, som för beviljandet af flera betydliga anslag, om hvilkas
äskande jag vidare måste i underdånighet anhålla, äfven hänvisa till de emellan åtskilliga
af Europas största makter nyss yppade förvecklingar, hvilka redan ländt krigslågan i verldsdelens
ena hörn och snart kunna utbreda den äfven till de öfriga. Det måste då antagas,
att, under sådane omständigheter, Rikets Ständer skola, inseende bedrägligheten af de alltför
länge närda förhnppningarne om en evig fred, känna sig af pligt och fosterlandskärlek
manade att, lika med Eders Kongl. Maj:f, vara betänkta pä afhjelpandet af de brister vid
försvarsverket, som för dem öppet och ärligt uppgifvas, samt sålunda, i hvad på dem ankommer,
bidraga till häfdandet af nationens dyrbaraste interessen, dess sjelfständighet och
ära. Min Svenska känsla, jemte aktningen för Rikets Ständer, förbjuda mig att ens tänka
mig motsatsen.
1 det föregående har jag sökt ådalägga den stora vigten af stamtruppernes behöriga
öfning, så framt de skola, såsom sig bör, uppfylla sin bestämmelse. Men tor att bilda en
krigshär, hvaraf fosterlandet, om dess sjelfständighet hotas, kan vänta sitt försvar och
sin räddning, är det icke nog att hafva dugliga trupper att sammandraga; man måste äfven
i tid hafva sörjt för deras bevarande, beklädande och helsovård. I annat fall förestå nederlag,
nöd och härjande farsoter. Den varmaste fosterlandskänsla, de oegennyttigaste uppoffringar
uträtta föga, om man försummat att förbereda de försvarsmedel och den vård,
hvilka den tappraste här icke kan undvara. Sveriges tideböcker innehålla sorgliga vittnesbörd
om denna oafvisliga sanning.
För att emellertid äga en säker grund vid bestämmandet af den erforderliga krigsmaterielens
omfång, måste härens blifvande styrka och fördelning, då den uppställes på
krigsfot, förut vara känd. Svenska arméens organisation och fördelning på krigsfot afser
möjligheten att inom kort tid kunna uppställa en lämplig, någorlunda stridfärdig styrka till
de hotade gränsernas försvar, under hänsigt tillika till den omständigheten, att, om de haf,
som omgifva den Skandinaviska halfön, bilda naturliga och i flera hänseenden skyddande
gränser, de ock, i följd af ångans allt mer mångfaldigade användande såsom drifkraft,
lemna tillfällen till oförmodade flendtliga anfall på de vidsträckta kusterna, samt att ett
hastigt samlande af landets stridskrafter försvåras genom befolkningens fördelning på stora
landvidder, äfvensom genom den tidsutdrägt, öfvergången till krigsfoten, enligt våra förhållanden,
alltid måste medföra. Utom den aktiva arméen är en reserv-armé, afsedd att samtidigt
bildas inom landet för att, så snart den hunnit organiseras och i vapen öfvas, undesstödja
den förra; hvarförutan depöter skola finnas inom Regementernas iörläggningsorter
för emottagande och exercerande af oöfvadt manskap, hvarmed de vid aktiva arméen
uppkommande förluster, i mån af behofvet. kunna ersättas.
Arméen på krigsfot
enligt nu uppgjord mobiliseringsplan kommer att bestå af:
Infanteri
85,000 man
fördelade pä 46 linie-, 27 reserv- och 12 depöt-bataljoner.
Kavalleri
5,564 »
fördelade på 40 linie- och 10 reserv-sqvadroner.
8
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 18S5.
Artilleri  -{,416 man
bestående af 20 linie- och 5 reserv-batterier med 198 pjeser.
tillhopa 94,980 man
hvartill ännu komma Gottlands National-beväring med omkring  8,000 »
samt återstående beväring circa  15,000 »
såsom t. ex. sjuke, ambulans- och train-soldater, trosskuskar och behöflig
komplettering vid uppbrott o. s. v. Således tillsammans ungefär . . . 116,000 man,
öfver- och underbefäl samt spel inberäknade.
Ofvannämnde styrka är visserligen betydlig, men dock ingalunda öfverdrifven för
ett så vidsträckt land som Sverige, helst en icke ringa del deraf ej (år vid en och samma
tid tagas i beräkning såsom stridande; men äro dessa trupper väl bevarade, utrustade och
öfvade, samt sålunda färdiga att hastigt kunna uppträda till de vigtigare punkternas för
svar,
kan Sveriges sjelfständighet ock anses vara mot fiendtligt anfall val betryggad. Behofvet
af tillökning i befälspersonalen företer emellertid åtskilliga stora svårigheter, som
dock på ett eller annat sätt torde kunna afhjelpas, och hvilka jag alltså vid detta tillfälle
tager mig friheten att förbigå.
Den betänkligaste bristen kommer likväl att uppstå inom Fäll-läkarecorpsen, oaktadt
dess tillökning sedan sista krigen, enär för sjukhusen samt linie- och reservtrupperne,
tillsammans omkring 80,000 man i ledet, beräknats icke mindre än närmare 600 läkare,
enligt de grunder, 1840 års sjukvårds-kommitté i sådant afseende uppställt. Helsovården
vid en armé sönderfaller i 2:ne hvar för sig särdeles maktpåliggande omsorger, den ena
att medelst en god och ändamålsenlig beklädnad, anskaffande af behöfliga lilsförnödenheter,
noggrann tillsyn och omvårdnad så mycket som möjligt förekomma sjukdomar; den
andra, att, om dessa, eller fastmera farsoter, allt detta oaktadt, i följd af ansträngningar,
under fälttåget utbryta, hämma deras kringspridande och, så fort sig göra låter, till helsan
återställa de sjuke och sårade. Så framt denna sednare omsorg skall kunna behörigen
uppfyllas, måste en armé vara försedd med en kunnig och tillräcklig Fält-läkarecorps
samt med nödig utredning till de behöfliga fältsjukhusens anläggande. Våra häfder omtala
varnande exempel på vådan att försumma denna vigtiga del af landets försvarsanstalter.
Att här blott nämna de krig, som fördes vid slutet af förra och början af detta århundrade,
har under dem ett vida större antal af Sveriges tappra söner fallit offer för elände
och vanvård, än för fiendens svärd. Huru landtvärnets öde åren 1808 och 1809 blef, i
följd af bristande omtanka för dess helsovård, minnas ännu med fasa de äldste bland nu
lefvande generation. Det måste derföre med skäl räknas för ett bland krigsstyrelsens ömmaste
åligganden att söka förekomma förnyelsen af dylika sorgliga tilldragelser, och att i
sådant afseende under freden rigta sin omtanka i främsta rummet på bildandet af en kunnig,
fullt tjenstbar och ständigt fulltalig stam för den läkarepersonal, som kommer att behöfvas
vid utbrottet af ett krig, emedan det då är för sent att försöka skapa hvad som
ej kan erhållas utan långa förberedelser.
Antalet läkare, som för arméen, då den försättes på krigsfot, erfordras, är här
förut uppgifvet till närmare 600, deraf hälften bör vara legitimerad eller åtminstone behörigen
examinerad, samt återstoden är afsedd att utgöras af s. k. Under-läkare. De sednare
påräknas att erhållas bland Fältläkare-corpsens stipendiater, Medicina? Studiosi och
andra ynglingar af någon bildning, hvarjemte, om någon brist i fulla antalet skulle uppstå,
den möjligen kan ersättas på något annat lämpligt sätt, men deremot kunna de förre, eller
legitimerade och examinerade läkare, ej i behofvets stund anskaffas. Då dessas antal
emellertid upptages till omkring 300, men Fältläkare-corpsen nu utgöres af blott 105, brista
således närmare 200. Nämnde corps, såsom stammen för den vid krigs utbrott behöfliga
läkare
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1833.
9
iäkarepersonal, borde då åtminstone alltid vara fulltalig och fullt tjenstbar. Förhållandet
är likväl för närvarande icke sådant. Af 38 Regements-läkarebeställningar är en vakant;
19 Regements-läkare äro pensionsmässige och bland dem 12 öfver 60 år gamla. Af 53
Förste Bataljons-läkareplatser äro mer än en fjerdedel och af 32 Andre Bataljons-läkarebeställningar
hälften antingen vakanta eller ock innehafves de af till tjensten inkompetenta
personer, till större delen Medicina} Studiosi, hvilka icke äro förbundne till tjenstgöring
utom vid de årliga mötena och, efter hvad erfarenheten visat, ofta begära afsked, så snart
annan kommendering ifrågakommer. Bland befintliga Bataljons-läkare äro II, i hänseende
till åldern, pensionsmässige, och bland desse hafva två hunnit öfver 70 års ålder. Då före
sista riksdagen Eders Kongl. Maj:ts Sundhets-kollegium redan af den omständigheten, att
bland arméens Bataljons-läkarebestaIlningar ungefär en tredjedel icke kunnat med kompetente
läkare besättas, hemtade anledning att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla
sin farhåga, det Fältläkare-corpsen vore nära att upplösas, såvida corpsens genom
gällande författningar och stater missgynnande samhälls-ställning icke snart förbättrades,
hvilket betänkliga missförhållande äfven 1840 års Sjukvårds-komité antydt, måste det
väcka verklig oro, att nu finna ställningen i berörde afseende ytterligare försämrad, fastän
sedermera omkring hälften af Bataljons-läkarelönerna blifvit af Rikets sist församlade Ständer
med 150 R:dr B:ko hvardera förhöjda, och tjensterna väl bordt förmodas derigenom skola
blifva mer begärliga. Det kan visserligen antagas, att denna löneförbättring skolat visa åtminstone
någon verkan, om icke vid dess erhållande, eller uppfiyttningen till Förste Bataljons-läkaregraden,
varit fästadt vilkoret, att dels den 30 procents förhöjning å gamla
Bataljons-läkarelönen, som af den uppflyttade förut efter 8 års tjenstgöring redan förvärfvats,
i stället borde afstås, i följd hvaraf löneförbättringar för en och annan, som njöt
spanmål under sin gamla lön, blef ingen och för de flesta inskränktes till endast 25 R:dr
B:ko, dels ock rättigheten att för vidare löneförhöjnings erhållande få beräkna den såsom
Andre Bataljons-läkare redan tillryggalagda tjenstetiden skulle af den befordrade frånträdas,
men det uppgifna förhållandet visar likväl nogsamt nödvändigheten af allvarligare och mer
kraftiga åtgärder till Fält-läkarecorpsens upphjelpande från dess nu mera icke längre blott
hotande, utan verkligen iråkade, betänkliga förminskning. Verksammaste medlet till detta
angelägna ändamåls vinnande blir då utan tvifvel, att, genom beviljade, någorlunda tillräckliga,
löneförmåner, äfvensom utsigt till befordran och säkerhet, att på ålderdomen erhålla
en emot lefnadsbehofven i någon mån svarande pension, uppmuntra de unga män, som
egna sig åt medicinska yrket, att söka Militär-läkaretjenster. Vid den år 1855 för indelta
arméen fastställda lönereglering indrogos de gamla Regements-läkareindelningarne, hvilka
afkastade 1,000, 1,200, 1,400, ja ända till 2,500 R:dr B:ko. och Regements-läkarelönerne
vid denna del af arméen bestämdes i stället allmänt till 700 R:dr vid Kavalleriet och Infanteri-regementerne
på tvenne bataljoner, men vid de mindre corpserne till blott 500 R:dr
nämnda mynt. Sjuhundra R:dr B:ko är således den högsta löneinkomst Militär-läkaren i
Sverige nu har att förvänta; ty vid värfvade arméen måste Regements-läkaren, under daglig
tjenstgöring och utan rätt till semester, nöja sig med vida mindre, enär Hegements■läkarelönen,
inberäknad förhöjningen för den derunder begripna spanmål, endast utgör:
vid Lifgardes-Regementerne till fot 515 R:dr, vid Lifgardet till häst 540 R:dr, vid Artilleri-Regementerne
650 R:dr, vid Kronprinsens Hussar-Regemente 430 R:dr, vid Wermlands
Fältjägare-Regemente 320 R:dr och vid Lifbevärings-Regementet 150 R:dr. Lägge»
härtill, att Regements-läkarepensionen i arméens pensionskassa, 400 R:dr, hvartill rättigheten
för öfrigt förvärfvas genom enskilda bidrag, är den högsta pensionsförmån, Militärläkaren
nu har att förvänta, är lätt att inse, hvarföre unge män icke vilja i Fält-läkarecorpsen
ingå. Det bör ej heller förbises, att, i anledning af Sundhets-kollegii anmälan om
svårigheten att för det tillförene bestådda dagtraktamentet af 1 R:dr 16 sk. banko vidare
Bil. M 2 <5f 3 tilt K. M:ts Prop. om Stalsv. 1853. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 2
10
Kongl. Majlis Nåd. Prop. om Statsverket 18S3.
kunna, vid ofta förekommande behof, tillhandahålla det till Militär-läkaretjensters tillfälliga
förrättande nödiga antal extra läkare, åt dessa, hvilka vanligast måste tagas bland Fältläkare-stipendiater
eller Medicinae-Studiosi, måst redan för någon tid sedan i nåder tillförsäkras
enahanda traktamente, eller 1 R:dr 40 sk. banko om dagen, som tillkommer Regements-läkaren,
då denne beordras till tjenstgöring utom sitt regementes stånd, och tili följd
hvaraf extra-läkaren, i läll hans förordnande räcker året om, har att i aflöning påräkna
669 R:dr, eller mer än någon Regementsläkare vid värfvade Regementerne nu åtnjuter
i lön.
Den ändamålsenligaste och troligen äfvpn säkraste åtgärden för att komma utur
detta, ej en gång i ekonomiskt hänseende, fördelaktiga tillstånd, vore visserligen att med
SO procent öka alla Militär-läkarelöner och derjemte bereda lämplig förhöjning i pensionerne;
men då detta skulle kräfva alltför betydliga anslag, och således utan tvifvel möta
stora svårigheter, måste en mindre kostsam utväg väljas till ernående af det för Fältläkare-corpsens
och jemväl för arméens tjenstbarhet så vigtiga ändamålet. Någon medelväg
måste derföre utfinnas, och i sådant afseende synes, hvad Rataljons-läkarne angår, en
löneförbättring efter vissa års berömlig tjenstgöring vara ganska tjenlig, särdeles som den
redan eger rum, ehuru på ett, efter min underdåniga åsigt, alliför inskränkt sätt. För Andre
Bataljons-läkaren ökas nemligen nu, enligt gällande författningar, lönen, 2S0 R:dr, efter 8 års
tjenst med SO procent eller till 37S R:dr, och när han sedermera befordras till Förste Bataljonsläkare,
då han erhåller i lön 400 R:dr, eller blott 2S R:dr mera än förut af honom innehades,
mäste han tjena ytterligare 8 år innan han blir berättigad till SO procents förhöjning å sistnämnda
lön, hvilken då ökas till 600 R:dr. Denna grundsats borde i min tanka utsträckas längre,
eller så, att Bataljonsläkare i arméen, hvilken grad de än må tillhöra, erhölle såsom
löneförhöjning efter 6 tjensteår 12S R:dr och efter ytterligare 4 års tjenstgöring ännu 7S
R:dr, hvarigenom dessa tjenstemän efter 40 års tjenst vore vissa om en inkomst af 450
R:dr, om de qvarstannat inom Andra Bataljons-läkaregraden, och af 600 R:dr, ifall de under
tiden blifvit befordrade till Förste Bataljons-läkare, hvilket sistnämnde lönebelopp de
äfven nu, fast vanligen mycket sednare, kunna ernå. Med dessa visserligen knappa löneförmåner
ägde man dock anledning hoppas, att Bataljons-läkaregraderne skulle kunna hållas
lii11 talige. I afseende å Regements-läkare vore grundsatsen om lönetillökning efter
vissa års tjenst mindre lämplig, då denna erad derigenom blefve ännu mera belastad med
öfveråriga individer, än nu är fallet. Då Regements-läkaren har Kapitens rang och oftast
icke kail ernå denna värdighet fortare än vederlikar inom arméen, men sedermera saknar
utsigt till vidare befordran, bjuder rättvisan, att hans lönevilkor, åtminstone vid Kavalleriet,
Artilleriet och de större Infanteri-Regemenierne ställas i likhet med en Kompanichefs lön
eller 800 R:dr B:ko, den högsta inkomst, han på ordinarie stat någonsin kan ernå. Derjemte
borde, medelst förhöjning i pensionsbeloppet, åt äldre förljente läkare beredas en
lugnare verksamhet med nödig utkomst, äfvensom tillfälle till befordran för skicklige Bataljons-läkare,
ännu i besittning af den kraft, som en sträng tjenstgöring samt ett fälttågs
ansträngningar taga i anspråk. Den pension al 400 R:dr, Regements-läkaren nu har att
från arméens pensionskassa förvänta, är alltför otillräcklig att medgifva honom draga sig
tillbaka, om han än kände sina krafter brutne och sin förra verksamhet af ålderns krämpor
förlamad. Staten bör då träda emellan och belöna mångåriga trogna tjenstersamt befordra
en för vården af landets försvarares helsa och lif så vigtig corps’ tjenstbarhet.
Denna corps’ dubbla egenskap af militärisk och civil gifver densamma ock billiga anspråk
uppå att, åtminstone till någon del, hugnas med samma förmåner, som civila embetsman
äro tillerkände. Vid 60 års ålder samt fulla 50 års tjenst borde således, efter mitt underdåniga
förmenande, Regements-läkaren ega rätt och förpligtelse alt taga afsked från
innehafvande beställning med åtnjutande, utom pensionen från arméens pensionskassa, af
så stor pension på allmänna indragningsstaten, att han, efter afskedet, bibehölle samma in
-
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 15583.
11
komst, som han förut åtnjutit, hvaremot hail borde vara förbunden att, i händelse af behof, uti
10 års tid, från afskedsdagen räknadt, emot traktamente tjenstgöra efter omständigheterna,
antingen vid militär-lasaretterne, eller depöterne, eller de civila sjukhusen. Härigenom
bereddes en af behofvet högt påkallad tillgång på reserv-läkare samt en lackande utsigt
till befordran för Rataljons-läkarne, hvilka vid besättande af Regements-läkaretjenster borde
ega företräde framför civila läkare. För öfrigt tillåter jag mig i underdånighet erinra derom,
att den för Regements-läkare nu föreslagna rättighet att vid 60 års lefnadsålder komma
i åtnjutande af pension på indragningsstat, har sin motsvarighet uti de från den indragna
6:te Generalbefälhafvare-lörien till Regements- och Corps-chefer utgående pensioner, hvilka,
med Rikets Sländers begifvande, få tillträdas vid fyllda 60 år, och sådant utan att pensionstagarne
äro förbundne att vidare tjenstgöra.
De för Fält-läkarecorpsen här ofvan ifrågaställde löner, ehuru förmånligare än de
nuvarande, skulle ändock blifva för innehafvarnes utkomst otillräcklige, ,om enskild praktik
ej dessutom vore att påräkna. Det är äfven gagneligt för tjensten, att Militär-läkarne på
detta sätt vinna erfarenhet och förkofra sig i sitt yrke, men denna omständighet bör äfven
tagas i betraktande när han kommenderas utom regementets stånd, vanligen kretsen för
hans medicinska verksamhet. Han måste då betala annan läkare, som öfvertager hans patienters
vård, och det är då äfven billigt, att den honom för utomordentlig tjenstgöring tillkommande
ersättning beräknas högre, än för vederlikar, hvilka ej vidkännas samma utgifter,
hvadan Mililär-läkarnes traktamenten borde fastställas högre än nu gällande rese-reglemente
föreskrifver.
Lyckas det att med en, jemförelsevis mot nyttan deraf, så ringa uppoffring å statens
sida, som den nu ifrågasatta, i framtiden hålla Fält-läkarecorpsen tjenstbar och fulltalig,
så är visserligen ett stort mål vunnet; men en brist af närmare 200 legitimerade
eller examinerade läkare kommer ändock, när arméen skall ställas på krigsfot, att uppstå.
Enär det onekligen vore en misshushållning att i fredstid underhålla så många Militärläkare,
som erfordras när betydliga truppmassor skola sammandragas, måste vid sådant
tillfälle nödig fyllnad sökas bland examinerade civile läkare, hvaraf möjligheten dock naturligtvis
beror derpå, att landet för öfrigt är försedt med tillräckligt antal sådane, hvilket
jag dock befarar alldeles icke vara händelsen.
I öfverensstämmelse med nu antydda grunder anser jag mig derföre böra i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Majit må i nåder föreslå Rikets Ständer:
l:o att åt arméens Bataljons-läkare, hvilkendera graden de än må innehafva, må, i
stället för dem nu efter 8 års tjenstgöring tillkommande SO procents löneförhöjning, medgifvas
förmånen, att, efter 6 års oafbruten och berömlig tjenst i nämnda egenskap, från
allmänna indragningsstaten kunna, uppå vederbörlig anmälan hos Eders Kongl. Majit, erhålla
en årlig förhöjning af 12S Ridr å innehafvande lön och, efter vidare i 4 år fortsatt
enahanda tjenstgöring, ytterligare en lönetillökning af 7S Ridr, så att, efter 10 års tjenst,
den årliga aflöningen för en Bataljons-läkare blilver, om han under tiden qvarstannat i
Andra Bataljons-läkaregraden, 4S0 Ridr, och, i händelse han blifvit belördrad till Förste
Bataljons-läkare, 600 Ridr, allt banko;
2:o att för ärméens Regements-läkare må beviljas följande löneförhöjningar, nemligen
:
för Regements-Iäkarne vid indelta arméen, 29 till antalet, samt Regements-läkaren vid
Lifbevärings-Regementet å 100 R;dr för hvarje R:dr 5,000.
och för Regements-Iäkarne:
vid Svea Lifgarde Ridr 28S.
» Lifgardet till häst » 260.
» Andra Lifgardet
» 268.
Transport Ridr 830. Ridr 5,000.
12
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
Transport Ridr 850. Ridr 3,000.
Vid de 3:ne Artilleri-Regementerne å 170 R:dr R:dr 510.
» Kronprinsens Hussar-Regemente
570.
» Wermlands Fältjägare-Regemente
280. ^ ggg
eller tillhopa R:dr R:ko 4,990.
hvarigenom aflöningen blefve förhöjd: för Regements-läkaren vid Lif-Revärings-Regementet
till 250 R:dr, för Regements-läkarne vid Wermlands Fält-Jägare-Regemente, vid L,if-Regementets
och Smålands Grenadier-Corpser samt vid Norrbottens, Westerbottens och Jemtlands
Fält-Jägare-Corpsér till 600 R:dr och för Regements-Läkarne vid arméens alla öfriga
Regementen och Corpser till 800 R:dr allt banko; samt
3:o att för Regementsläkare, som straxt efter uppnådda 60 lefnads- och 30 tjensteår
söka nådigt afsked, må medgifvas rättighet att då, utöfver dem utur Arméens Pensionskassa
tillkommande pension, jemväl från Allmänna Indragnings-Staten undfå pensioner,
bestämda till 400 R:dr för dem, hvilkas löner här förut föreslagits att förhöjas till 800
Ridr, och till 200 R:dr för dem, som afsetts att erhålla lägre löner än nyssnämnda belopp,
men med skyldighet likväl för alla att under 10 år, från afskedsdagen räknadt, i händelse
af behof, efter omständigheterna tjenstgöra antingen vid miiitär-sjukhus, depöter, eiler civila
sjukanstalter.
Den andra angelägna omsorgen vid beredandet af arméens sjukvård i fält, är anskaffningen
af den för fältsjukhusena erforderliga utredning; men såsom hänförlig till de materiella
behofven, synes mig frågan derom, likasom de om arméens beklädande och bevärande,
lämpligast förekomma under afdelningen, rörande hvad för arméen i materielt hänseende
behöfves.
Ehuru pligtig jag än anser mig vara, att vid detta tillfälle inför Eders Kongl. Majit
i underdånighet redogöra äfven för de brister, hvilka jag funnit vidhäfta Svenska Generalstaben,
och att, i följd deraf, underdånigst framställa en efter tjenstens fordringar bättre
lämpad organisation af denna vigtiga del af vår krigsmakt, har jag dock, i betraktande af
dels den korta tid, som stått mig till buds för beredande af detta i så många detaljer ingripande
ärende, dels ock hufvudsakligast af min önskan, att i främsta rummet framställa
de, enligt min åsigt, jemförelsevis större och vigtigare materiela angelägenheterna i och
för försvarsverkets ordnande, trott mig, under antydan likväl om behofvet af en ändamålsenligare
förändring uti General-stabens nuvarande organisation, böra till en annan gång
uppskjuta det underdåniga förslag, jag skulle önskat att i detta afseende nu kunna förelägga
Eders Kongl. Majit till Nådig pröfning.
En af de i ögonen mest fallande luckor uti Svenska arméens organisation är otvifvelaktig!
bristen af det för hvarje krigshärs rörlighet numera så högst oumbärliga Ponlonväsendet,
hvartill hörer icke allenast erforderlig materiel, utan äfven särskild trupp, tillräckligen
och i tid öfvad för denna materiels skötande och användande.
Också torde ingen, med den ringaste kännedom om krigskonstens allt större och
större framsteg, längre kunna förneka äfven för Sverige, så väl nyttan som oumbärligheten
af ett sådant väl ordnadt pontonväsende, hvarigenom arméens rörelser så ansenligt
underlättas och de fiendtliga krafterne splittras, medelst ett tvunget besättande af andra
punkter än de, hvarest fasta broar förut finnas. Rehofvet häraf är för Svenska arméen i
allmänhet så mycket mera påfallande och oafvisligt, som vårt land, mera än de flesta
andra, finnes genomskuret af många och stora vattendrag, som alltid måste mera elier
mindre hämmande inverka på de blifvande krigsoperationerna.
Sednare årens fälttåg i Tyskland, Ungern och Italien lemna rika bidrag till krigshistorien,
och mer än en gång har erfarenheten visat, att saknaden af en fältbrygga kan
vålla en tillbakatågande härs snart sagdt oundvikliga undergång. Beklagligen bära våra
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
13
egna häfder flera sorgliga bevis på faran alt icke tillegna sig alla de medel, krigskonstens
framsteg erbjuda till understödjande af den mest bepröfvade och aldrig ifrågasatta tapperhet
hos vår armée. Den krigshär, som icke bland sin utredning eger behörig bro-tross, blir
aldrig mästare af sina rörelser och måste, öfverlemnande intiativet åt fienden, alltid blifva
underlägsen sin bättre utrustade motståndare.
Öfvertygelsen om den stora vigten af pontonväsendets införande vid Svenska arméen
har ock föranledt Eders Kongl. Majit att vid de tvänne sistförflutne Riksdagarne för
Rikets Ständer framställa behofvet af särskilda ingeniörtrupper; men Rikets Ständer, hvilka
icke kunnat förneka nyttan af sådana trupper, hafva likväl begge gångerna, i betraktande
af Statens inskränkta tillgångar, ansett sig icke kunna bevilja det anslag, Eders Kongl. Majit
i sådant afseende i Nåder äskat. Denna fråga är emellertid alltför vigtig, för att kunna af
mig lemnäs ovidrörd, af farhåga att ånyo framkomma med hemställan om ökade anslag,
och den sammanhänger derjemte så nära med afhjelpandet af en, efter mitt underdåniga
förmenande, lika väsendtlig brist uti arméens krigsmateriel, nemligen saknaden af en fältbrygge-utredning,
att dessa angelägenheter måste och böra på en gäng i hela sin vidd
pröfvas och behjertas.
Jag anser det derföre såsom min oeftergifliga pligt att uti denna, likasom i öfriga
med arméens angelägenheter sammanhang egande frågor, öppet och oförbehållsamt yttra
mina åsigter, under anhållan, att Eders Kongl. Majit, derest desamma, hvilket jag vågar
hoppas, af Eders Kongl. Majit godkännas, täcktes i ämnet aflåta Nådig framställning till
Rikets snart sammanträdande Ständer.
Då de s. k. Bro-equipagernäs (bryggtross-afdelningarnes) antal måste rättas ej allenast
efter arméens styrka, utan äfven efter bredden och mängden af de vattendrag, hvilka
under ett fälttåg kunna komma att öfvergås, samt då derjemte bör tagas i betraktande, att
denna tross kan behöfva delas, för att vara att tillgå inom särskilda, långt ifrån hvarandra
belägna krigstheatrar, har jag, efter erhållna upplysningar af i detta ämne kunnige personer,
kommit till den öfvertygelse, att en i medlersta Sverige opererande armée bör, med
hänseende till vattendragens bredd och öfriga förhållanden, åtföljas af 6 bro-equipager, tillhopa
motsvarande en brygga af omkring 570 alnars längd, hvarförutan 4 sådana böra finnas
vid norra fördelningen. För arméen skulle således behöfvas tio bro-equipager, hvilkas
anskaffning, enligt de af Chefen för lngeniör-corpsen uppgjorda beräkningar, skulle, då hvarje
equipage upptagits, utom hästar, till 13,800 Ridr B:ko, fordra en kostnadssumma af 158,000
Ridr B:ko.
Då likväl hela denna materiels tillverkning förmälts medtaga en längre tid, så framt
godt och pålitligt arbete skall kunna påräknas, och således till en början tillverkning af
endast 5 bro-equipager borde företagas, hvartill 69,000 Ridr uppgifvits blifva erforderliga,
men härvid jemväl förekommer, att en del af utredningen, isynnerhet verktyg och reservmaterialier,
kunna erhållas när som helst, samt vissa saker, såsom tågvirke och seldon,
mer och mindre taga skada under långvarigt upplag, bör ock för det närvarande anskaffningen
inskränkas till det aldra nödvändigaste, eller till det, som i hast icke kan verkställas,
eller då erhållas så fullgodt, som behofvet oundgängligen fordrar; och som, med
sådan inskränkning, kostnaden för nu föreslagna anskaffningar, enligt uppgjorda beräkningar,
skulle blifva 56,000 R:dr, samt under föregående år redan blifvit af ordinarie statsmedel
för pontonförrådets behof afsatte 6,100 Ridr, deraf endast omkring 100 Ridr äro använda,
kommer alltså den summa, hvilken jag underdånigst anhåller, att Eders Kongl. Majit behagade
i och för anskaffningen af Fern bro-equipager hos Rikets Ständer äska, att uppgå
till 50,000 R:dr B:ko.
Att anskaffa en kostsam materiel, utan att bereda tillgång till nödig personal för
densammas användande, skulle vittna lika mycket om oklokhet, som misshushållning. För
att derföre arméen, och med detsamma fäderneslandet, må kunna draga åsyftad nytta af
14
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1855.
den brotross, jag nu vägat underdånigst föreslå och för hvars anskaffande jag anhållit, det
Eders Kongl. Majit täcktes begära nödiga medel, erfordras öfvadt och pålitligt folk att vid
densamma tjenstgöra. Jag öfrergår alltså nu till frågan om upprättandet af lngeniörtrupper.
För bedömandet af den styrka, Svenska arméens Ingeniör-trupper böra ega, torde
vara rättast att taga till grund den erfarenhet, som uti andra länder i detta afseende vunnits.
Denna erfarenhet lärer, att, i de stater, hvilkas arméer, likasom vår, skola vid krigets
utbrott i sina leder införlifva en talrik reserv .eller beväring, har man, med afseende på
omöjligheten, att. sedan kriget börjat, organisera och fnllbilda Ingeniör-trupper, ansett nödigt
att redan på fredsfot gifva dessa trupper den styrka, som någorlunda motsvarar den
till krigsfot förstärkta härens. Chefen för Ingeniör-eorpsen, General-majoren Meyer, har
uti en till Chefen för Landtförsvarsdepartementet år 1851 inlemnad, jemväl tryckt promemoria,
klart och fullständigt ådagalagt desse truppers nytta och nödvändighet samt derjemte,
på grund af hvad i andra länder pröfvats dugligt, uppgifvit den för Sverige mest
ändamålsenliga organisation af dylika trupper; hvadan jag, till undvikande af allt lör stor
vidlyftighet och då jag till alla delar instämmer uti de äsigter, som finnas uttalade uti
nämnde, -af mig fördenskull nu äfven åberopade promemoria, hvilken jemte öfriga i detta
anförande omförmälde utredningar lärer få till vederbörligt Rikets Ständers utskott öfverlemnas,
underdånigst anhåller att derpå få stödja det förslag, jag nu vågar framställa i afseende
på såväl ifrågavarande truppers organisation, som beräkningen af de dertill erforderliga
kostnader.
I öfverensstämmelse med omförmälda grunder borde Svenska Ingeniör-truppernas
styrka, belälet inberäknadt, blifva 388 personer, — ett antal, som ej bör minskas, utan att
bryta mot alla antagna och af erfarenheten godkända förhållanden. Så väl med afseende
på denna trupps verksamhet, som ock för att, så vidt möjligt är, minska dess underhållskostnad,
blifver rättast att fördela antalet på tre kompanier, hvilka sedermera under benämning
Sappör-bataljon skulle utföra alla de ej mindre sappörer och minörer, än pontonierer
tillhörande arbeten. Underhållskostnaden för en sådan bataljon uppgår, enligt de merberörda
promemoria åtföljande detaljerade beräkningar, till 55,339 Ridr 12 sk. 10 rist.
Denna kostnadssumma kan synas dryg, men förhållandet mellan Svenska arméens
numerär på fredsfot och det ofvan föreslagna antalet Ingeniörtrupper blefve dock ej större,
än hvad uti de mindre Europeiska arméerna ansetts oundgängligt. Likväl och i betraktande
af nödvändigheten att i första rummet anskaffa materiel, anser jag mig öfvertygad,
som jag för öfrigt är, att åtminstone något vore vunnet, om en väl exercerad, ehuru fåtaligare,
stam snart funnes att tillgå, nu endast böra, likasom min närmaste företrädare, i
underdånighet föreslå upprättandet till en början af eli Ingeniör- eller Sappör-kompani af
120 man, försedt med befäl af 1 Kapiten, 2 Löjtnanter, 1 Under-löjtnant och 3 Underkonduktörer,
samt att Eders Kongl. Majit behagade i stället för det för samma kompanis
ärliga underhåll beräknade belopp af 17,768 Ridr 4 sk. 51/, rist., hvilket genom skälig
minskning i den föreslagna Läkare-aflöningen synes, såsom äfven vid sista riksdagen skedde,
kunna nedsättas till en rund summa af 17.500 Ridr, nu för omförmälda ändamål af Rikets
Ständer ånyo i nåder äska sistnämnda belopp, deraf 3,914 Ridr beräknats såsom erforderliga
för truppens beklädnad och återstoden, 15,586 Ridr, således utgör aflönings- och öfrig
underhållskostnad, och hvarvid, enär svårigheter förmodats skola möta för det ifrågaställa
Ingeniör-kompaniets uppsättning under första året, för hvilket anslag till dess underhåll
kan varda beviljadt, Eders Kongl. Majit torde i nåder finna lämpligt tillika af Rikets Ständer
begära, att, till undvikande af särskilda anslags beviljande för att dermed bestrida kostnaderna
för kompaniets första uppsättning, hvilka beräknats uppgå till 16,900 R dr för en
gång. birsta årets underhålfs-anslag alltså måtte för sislberörde ändamål få användas.
i följd af Eders Kongl. Majits nådiga omtanka och Rikets Ständers behjertande har
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Slatsverket 1853.
13
arméens gemenskap i sednare tider blifvit, hvad underhållet angår, försatt i en ställning,
som, i jemförelse med fordna förhållanden, kan kallas lycklig. Soldaten af den indelta
arméen, såväl som beväringsynglingen, har nemligen, då han är stadd i tjenstgöring, numera
att påräkna visserligen en knapp kontant aflöning, men deremot en någorlunda tillräcklig,
om än icke öfverflödig, föda, hvilken honom tillhandahålles under befälets tillsyn
och hvaraf den välgörande inflytelsen på manstukten och sedligheten äfven länge varit synbar.
Med gemenskapen af värfvade arméen är förhållandet i detta afseende icke lika tillfredsställande
och kan icke heller blifva det, förr än säker tillgång erhålles för att, utom
s. k. portionspenningar i kontant, kunna tilldela äfven den tjenstgörande värfvade krigaren
en efter dagliga iefnadsbehofvet afpassad, lör alla värfvade trupper lika natura-portion,
oberoende af de så ofta vexlande prisen på lifsförnödenheter, hvarom jag ock är betänkt
att med första inför Eders Kongl. Majit i underdånighet framlägga något lämpligt förslag.
Befälets åter, isynnerhet det yngres, aflöningsförhållanden visa sig jemförelsevis med gemenskapens
i allmänhet, åtminstone för den billige betraktaren, i en vida sämre dager; och jag
skulle derföre anse för ett af mina ömmaste åligganden alt nu söka, i hvad på mig kunde
bero, allmänt jemna de mest i ögonen fallande missförhållandena emellan Statens tjenstefordringar
på arméens befäl och den bestådda, i många fall alltför ringa vedergällningen
derför, om jag icke af tidsomständigheterne så allvarligen manades att låta mina önskningar
i berörda hänseende vika för krafvet att bereda bot för de många materiela brister,
som ännu vidlåda försvarsverket till lands och utan hvilkas afhjelpande, medan tid är, alla
arméens ansträngningar och uppoffringar för den älskade fosterjordens försvar i farans
stund tvifvelsutan skulle vara nära nog utan gagn. Att för öfrigt detta mitt handlingssätt
icke skall af arméens aktade befäl, oansedt dess i allmänhet vanlottade ställning, blifva
misslydt, derför är mig dess fosterlandskärlek en säker borgen. Men om jag, af nyss uppgifna
anledning, för närvarande icke anser mig kunna i underdånighet föreslå Eders Kongl.
Majit någon åtgärd för alt till lönevilkor, som stöde i ett någorlunda afpassadt förhållande
till lefnadskostnaden, förhjelpa de sämst lottade Officersgraderna af linie-arméen, samt således
icke heller nu vågar understödja Chefens för Ingeniör-corpsen afgifna och redan föredragna
underdåniga förslag om löneförbättringar för corpsens personal, ehuru billiga dessa
än i sjelfva verket synas mig vara, nödgas jag likväl uti en aflöningsfråga afvika från den
sålunda vedertagna grundsatsen, emedan jag finner denna fråga så nära sammanhänga med
försvaret af ett bland Sveriges landskap, att den icke utan våda eller olägenhet torde böra
undanskjutas.
Uti det memorial, jag haft nåden inför Eders Kongl. Majit i underdånighet föredraga,
har Mil ilär-befälhafvaren på Gottland i underdånighet anmält, att, ehuru denna ö, såsom
belägen midt i Östersjön på lånat afstånd från moderlandet och med hamnar, der krigsskepp
kunna inlöpa, syntes böra hafva sina försvarskrafter, som utgöras af öns hela rnanbara
befolkning, så organiserade, att desamma, medelst dem bibringad fullkomlig manöverförmåga,
kunde i behofvets stund utveckla påräknadt motstånd emot en anfallande fiende,
nuvarande förhållandet likväl icke vore sådant. Det för öns National-beväring, som år
1811 utgjorde blott 6,860 man, men efter sist hållna mönstring funnits bestå af 8,820 man
och årligen ökades i antal, bestådda befäl vore nemligen för denna styrka alldeles otillräckligt,
helst flere officerare måste användas till många andra göromål, än endast linietjenstgöringen,
och dessutom 10 officers-vakanser redan förefunnes, hvilket betänkliga förhållande
troligen icke kunde förväntas blifva afhulpet, så länge de ringa utsigterna till befordran
och de knappa lönevilkoren, hvilka nu äro bestämda för Bataljons-cheler till endast
700 R:dr, för Kapitener till 400 R:dr, för Löjtnanter till 200 Ridr och för Under-löjtnanter
till 160 Ridr Banko, ehuru lefnadskostnaden på Gottland vore lika hög som i allmänhet å
Sveriges fasta land, föranledde för hvarje år allt större svårigheter att få afgången bland
nämnda befäl med dugliga ämnen ersatt. I stöd af dessa förhållanden, hvilka snarare och
16
Kongl. Maj:ls Nåd. Prog. om Statsverket 1833.
rätteligen borde föranleda till ökande af befälspersonalen vid Gottlands National-beväring
vida utöfver det i nu gällande Stat bestämda antal, har Militär-befälhafvaren likväl inskränkt
sig till att endast i underdånighet föreslå här nedanföre upptagna tillökningar i de på Staten
uppförde löner, på det att sålunda någon förhoppning måtte vinnas att hädanefter kunna
hålla åtminstone fulltaligt detta för National-beväringen afsedda befäl, hvarigenom detsamma,
enär dess tjensteskyldigheter förmälas vara nära jemförliga med vederlikars vid indelta infanteriet,
skulle komma i åtnjutande af en mot dessas löner något så när svarande aflöning.
Tillika och då saknaden af tillräckligt Ofver-befäl för den betydliga manskapsstyrka, hvaraf
National-beväringen numera utgöres, redan nödgat till Under-befälets förstärkande med 94
extra Under-officerare och 177 extra korporaler, men desse, såsom alldeles lönlöse, icke
kunde förmås att länge i befattningarne qvarstadna och att tillegna sig den för tjenstgöringen
erforderliga militäriska bildning, samt jemväl, i anseende till aflöningarnes ringhet, svårigheter
mött att bilda och bibehålla de för signaleringen under vapenöfningarne nödig»
hornblåsare och trumslagare, har Militär-befälhafvaren i underdånighet framställt nödvändigheten
af nya löne-anslag för 46 extra Under-officerare, 92 extra korporaler och 1 Regeinents-trumslagare,
äfvensom af förbättrad aflöning för omförmälde spel. l)e sålunda ifrågaställde
löneanslagen föreslås af Militär-befälhafvaren att blifva:
för 3 Bataljons-chefer, lönetillökning å 500 R:dr  900: —
» 25 Kapitener, dito å 200 R:dr  4,600: .—
» 23 Löjtnanter, dito å 100 R:dr  2,300: —
» 24 Under-löjtnanter, dito å 40 R:dr  960: —
» 5 Adjutanter, arfvoden ä 100 R:dr  500: —
» 46 extra Under-officerare, dito å 20 R:dr  920: —
» 92 d:o Korporaler, dito å 12 R:dr 1,104: —
» 1 Regements-trumslagare, dito 100: —
» 43 Spel, lönetillökning å 12 R:dr  340: —
eller tillhopa Banko R:dr 11,724: —
Det synes mig alldeles oeftergiflig!, att, så framt Gottlands Nationalbeväring, hvars styrka,
såsom af Militär-befälhafvaren är omförmäldt, sedan år 1811 ökats med närmare 50 procent,
utan att befälets antal under tiden ökats, skall kunna vid fiendtligt anfall, som sig
bör, fullgöra sitt ärofulla uppdrag att hufvudsakligen ensam och i saknad af en utbildad
och öfvad stam, försvara den för Sverige utur alla synpunkter så högst dyrbara ön, beväringsmanskapet
äfven måste, under fredens dagar och så vidt den korta mötestiden medgifver,
vederbörligen öfvas. Härtill fordras åter, att den för nämnde beväring i Stat afsedda,
i sig sjelf otillräckliga befäls-personal må, medelst beviljad, lefnadskostnaden på ön
någorlunda motsvarande, aflöning, kunna åtminstone ständigt hållas fulltalig, samt att åt
densamma derjemte beredes nödigt biträde af ett talrikare, för tjensten behörigen bildadt,
Under-beläl, jemte dugligt spel. Vid dessa förhållanden och med afseende på de omständigheter,
som i Militär-befälhafvarens underdåniga framställning för öfrigt vidröras, finnér jag
mig förbunden att i underdånighet tillstyrka, det måtte Eders Kongl. Majit af Rikets Ständer
i nåder äska ofvatiberörde, af Militär-befälhafvaren nu i underdånighet ifrågasatta anslagssumma;
hvaremot jag anser den af denne på samma gång väckta fråga om det i Wisby
förlagde Depot-kompanis af Svea Artilleri-regemente bringande till full nummerstyrka, icke
utgöra föremål för något meddelande till Rikets Ständer, enär, för den händelse Eders
Kongl. Majit, efter närmare utredning af denna fråga, skulle i nåder finna lämpligt, att den
åsyftade förstärkningen af kompaniets manskapsstyrka anbefalla, de dertill erforderliga medel
böra kunna beredas inom för handen varande tillgångar.
Bland
Kongl. MajUs Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
17
Bland behofven för arméens
Materiel,
hvilka jag i underdånighet utber mig att i det följande få hemställa, hade äfven rätteligen
bort förekomma anslags-behofvet för en ännu felande Fältbry g ge-utredning; men som denna
fråga, med afseende på dess nära gemenskap med den om uppsättning af särskild Ingeniörtrupp,
redan blifvit alhandlad i sammanhang med denna sednare, får jag här endast i underdånighet
åberopa hvad i ämnet förut blifvit anfordf. Öfriga under denna afdelning hörande
frågor afse bristerna i materielen för arméens sjukvård, dess beklädande och bevarande
samt slutligen fäslningarne.
Beträffande den, i händelse af ett fredsbrott, behöfliga utredning för de många och
stora fältsjukhus, som då måste iordningställas, så är det obestridligen af högsta vigt att,
jemte tillräcklig läkare-personal, hafva i beredskap den betydliga sjukvårds-materiel, hvilken
för arméen, då den försättes på krigsfot, kommer att erfordras; och önskligt hade således
varit, om beloppet af det för detta behof nödiga anslag nu kunnat af mig tillförlitligen
uppgifvas. Då det likväl icke varit mig möjligt, att nu tillvägabringa de för sådant
ändamål oundgängliga, vidlyftiga utredningar, och för öfrigt ifrågavarande materiel bör inom
en, jemförelsevis mot den öfriga materielen, kortare tidrymd kunna anskaffas, finner jag mig
häraf föranlåten underdänigst hemställa, att med framläggandet af detta behof för Rikets
Ständer må för denna gång få anstå; hvarvid jag dock anser mig böra upplysningsvis anföra,
att, enligt erfarenheten inom andra, väl ordnade och utrustade arméer, sjukvårdsutredningen
vanligast beräknas efter 10 å 12 procent af den i fält agerande styrkan, och
att således för Svenska arméen på krigsfot sådan utredning borde i förråden finnas upplagd
till åtminstone det omfång, hvarpå nyss uppgifna procent-förhållande häntyder, helst
sjukligheten under ett fälttåg i det nordiska luftstrecket måste antagas, hvad för öfrigt erfarenheten
äfven bekräftat, blifva större än uti sydligare belägna länder.
Ett af arméens nödvändigaste behof är en god och ändamålsenlig beklädnad. Truppens
helsa och tjenstbarhet äro deraf i hög grad beroende. Kriget i Finland åren 1788,
1789 och 1790, äfvensom 1808 och 1809 årens olyckliga fälttåg, äro varnande exempel pä
vådan, att med likgiltighet omfatta denna så högst vigtiga angelägenhet. En armées beklädnad
och utredning måste under fredens lugn beredas och anskaffas, ty i farans stund
blifver det oftast för sent att beställa de nödige materialierne samt förfärdiga de tusendetals
munderingar, som då i största hast erfordras. Under det man nödgas vidtaga sistnämnde
anstalter, — och detta säkerligen med både större kostnad och uppoffring, än om
man i tid varit betänkt derpå, — äro landets söner med sina egna, alltid otjenliga, ofta
trasiga eller slitna kläder utsatte för en oblid väderleks alla omvexlingar och börja alltför
hastigt att fylla de på detta sätt snart otillräckliga sjukhusen. Bristande omtanka för samt
vård om fosterlandets vigtigaste intressen förtjenar alltid och undgår sällan sitt straff; —
skada blott att detta så ofta träffar den oskyldige.
Rättvisan fordrar dock att erkänna, det stora förbältringar blifvit under de sista
tiotalen af år vidtagne, såväl i afseende på den indelda som värfvade arméens beklädnad,
hvilken också numera fullkomligt motsvarar sitt ändamål. Hvarje karl är, enligt gällande
föreskrifter, försedd med tvänne munderingar, den ena för exercis och daglig tjenstgöring,
den andra, blott vid några få tillfällen begagnad, att tillgå så snart krig utbryter. Men
bevärings-manskapets beklädnad, och till en del utredning, äro deremot uti elt så mycket
bedröfligare skick och tarfva derföre en lika skyndsam som mera ändamålsenlig anordning,
så framt ej skall äfventyras, att den exercerande klassen inom kort kommer att sakna det
nödvändigaste i detta afseende. Vid flera föregående riksdagar har krigs-styrelsen tagit sig
friheten i underdånighet anmäla såväl denna brist, som behofvet att densamma afhjelpa,
Bil. Jtä 2 & 3 lill K. Majlis Prop. om Slatsv. 1853. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 3
18
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1833.
och Eders Kongl. Maj:t har icke heller underlåtit att i nåder fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på detta bekymmersamma missförhållande, som dock beklagligtvis hittills icke
blifvit tillräckligen behjertadt. Också har följden blifvit, såsom ofta händer, den, att, sedan
man en tid nödgats draga sig fram med årlig brist uti såväl nyanskaffnings- som underhålls-kostnad,
så uppstår på en gång en så stor och väsendtlig lucka, att utomordentliga nya
tillskott oundgängligen erfordras och icke längre kunna undvikas.
Af det betänkande, Krigs-kollegium uti detta vigtiga ämne i underdånighet afgifvit,
har Eders Kongl. Majit i nåder täckts inhemta, att bevärings-manskapets beklädnad är dels
ofullständig, då den icke upptager hvarken klädesbyxor eller behöriga hufvudbonader. dels
bristfällig, enär de afsedda brukningstiderna, i saknad af behöfliga medel, alltför ofta måst
öfverskridas, hvarigenom icke allenast erforderlig ny anskaffning till stor del blifvit omöjlig,
utan äfven reparations-kostnaden årligen stigit samt allt mer och mer medtagit de redan
förut otillräckliga tillgångarne. Då blott en enda omgång persedlar finnes i bruk, måste
dessa nyttjas i all slags exercis samt vid alla förekommande handräckningar, och dessutom
att ligga med i tälten, hvarigenom till och med en ny mundering inom kort tid måste
blifva utsliten och förstörd.
Bland de regementena för bevärings-manskapet tilldelade 20,233 munderingar finnas
omkring 10,000 vapenrockar och lika många lägermössor, som under de sednare åren
blifvit förfärdigade och således böra vara uti godt stånd. Återstoden af jackor och lägermössor,
ehuru visserligen underhållen uti ett någorlunda brukbart skick, har dock, enligt
hvad Krigs-kollegium i underdånighet upplyst, undergått en särdeles ojemn slitning, till
följd af de många tvungna dubbla beväringsmöten, som på ett och samma år vid flera
regementen måst hållas, och hvarigenom uppstått en synnerligen märkbar och olämplig
olikhet uti oinförmälde m. fl. persedlars såväl beskaffenhet som utseende. Såsom en följd
häraf antages, att åtminstone 10,000 jackor och lägermössor med aldra första behöfva ombytas;
men enär blott 2,300 äro beräknade att årligen omsättas, sä åtgå ännu 4 år, innan
denna så behöfliga utgallring hinner fullbordas. Under tiden kan ifrågavarande exercismundering
hvarken anses vara, eller på länge komma att blifva uti fullständigt skick, såsom
önskligt bör vara, och följden af alla dessa förenade omständigheter måste derföre
blifva, att denna mundering, när marche-ordres inträffa, alltid skall finnas mer eller mindre
obegagnelig och ofullständig.
Till afhjelpande af nu omförmälda olägenheter, hvilka på bevärings-manskapets tjenstbarhet
måste utöfva ett högst väsendtligt inflytande, föreslår i underdånighet Kollegium, att
ofvanberörde 20,253 munderingar (hvarutinnan klädesbyxor icke ingå) nu måtte ökas med
4,703 nya, så att hela antalet blelve 23,000.
Kostnaden härför beräknas till  75,837: 24.
hvartill kommer remtyg och utredning för en lika styrka . 65,156: 12.
äfvensom erforderliga trosspersedlar  2,923: — gl}!. .g
Dessutom anser Kollegium att 23,000 par klädesbyxor, som förut
icke funnits, böra anskaffas, derför kostnaden upptages till
ett belopp af  134,166: 52.
hvarifrån dock, enär dessa plagg ej genast skulle förfärdigas,
på sätt jag längre fram kommer att i underdånighet föreslå,
arbetslönen, 52 skill, banko paret, rätteligen bör af
dragas
med  16,666: 32.
hvarefter skillnaden blifver  157,300: —
För öfrigt och i ändamål att öka nuvarande reserv-förråd med reqvisita
och persedlar för 9,300 man, upptager Kollegium vidare . . . 414,432: 24.
hvadan hela kostnadsbeloppet skulle blifva B:ko R:dr 691,871: 12.
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
19
Men enär lili denna beräkning icke ingär anskaffandet af hufvudbonader,
upptages, för fullständighetens skull, utgiften derför här med .... 116,666: 32.
då slutliga uppsättningskostnaden blifver Ihko IP.dr 808,537: 44.
Pä detta sätt skulle väl det resultat vinnas, dels attén någorlunda försvarlig exercismundering
funnes att tillgå för 25,000 man beväring, och dels alt en ny lifmundering vore
i förråd upplagd för en lika stor styrka; men deremot kunde denna sistnämnde mundering
icke påräknas förr än densamma hunne förfärdigas af de i reservförrådet samlade materialier
och reqvisita, hvartill flera månader torde åtgå, så att under tiden och i afvaktan derpå
det genast behöfliga bevärings-manskapet icke skulle kunna till krigsuppbrott utrustas och
beklädas.
Då just denna sistnämnde omständighet, i min tanka, utgör en icke oväsendtlig brist
uti Krigs-kollegii underdåniga förslag, har jag trott mig icke böra tillstyrka nådigt bifall
till detsammas genomförande, utan hellre vara betänkt uppå att på annan väg och emot
nedsatt kostnad kunna komma till det åsyftade målet, i hvilken afsigt jag vågar utbedja
mig Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet för hvad jag i sådant afseende har att i
underdånighet föreslå.
Efter mitt underdåniga förmenande bör bevärings-manskapet, i likhet med de indelda
och värfvade trupperna, vara försedt med tvenne munderingar, nemligen en exercis- och
en /i/t-mundering, den förra att under fredstid begagnas i daglig tjenstgöring, den andra
beräknad att påtagas endast vid särskildt anbefallda tillfällen, och således nästan ny och i
fullkomligt skick att genast tillgå, då beväringen vid krigets utbrott skall sammankallas.
Till beredande af större intresse och bättre vård om dessa beväringens munderingar
borde desamma, i stället att direkte höra under Krigs-kollegii tillsyn, som icke är i tillfälle
att deröfver hålla nödig och skyndsam kontroll, öfverlemnas åt någondera af indeldta regementenas
förvaltnings-direktioner. Enligt en bestämd tariff, upptagande för hvarje persedel
sjelfva anskaffnings-kostnaden, fördelad på de till dessas förbrukning fastställda åren, med
tillägg af 10 procent lagningsanslag, borde dessa direktioner erhålla en viss årlig summa,
för hvilken de skulle vara förpligtade att, såsom nu sker för stammens mundering, besörja
bevärings-beklädnadens så väl anskaffning som årliga underhåll; hvarjemte, till vinnande af
nödig omsättning, exercis-munderingen borde ersättas med lif-munderingens persedlar i den
mån de förra, enligt åsatte brukningstider, blefve uttjente eller oduglige. På detta sätt
kunde icke allenast den exercerande klassen af bevärings-ynglingarne alltid vara försedd
med en tjenlig exercis-beklädnad, utan äfven med en fullständig, redan färdig lif-mundering,
att pådragas i samma ögonblick, som manskapet kallas att möta rikets fiender, då åter den
förra, eller exercis-munderingen, vid samma tillfälle kunde öfvertagas af ett lika stort antal
andra bevärings-skyldige, som till reserven blifva uppbådade.
Härtill fordras likväl, att en fullständig ny, eller ålminstone nära ny, beklädnad för
detta ändamål öfverlemnas till de omtalde förvaltnings-direktionerne; men då, till vinnande
af besparing, flera redan utlemnade, mindre slitna persedlar möjligen kunna, emot något
nedsatt värde, af regementena genast emottagas, borde åt Krigs-kollegium uppdragas att
med hvarje direktion närmare uppgöra vilkoren för slikt öfvertagande.
Staten för bevärings-beklädnaden är, såsom i det föregående finnes antydt, beräknad
för 20,255 man, hvilket antal munderingar dock redan i fredstid för en klass af beväringsmanskapet
är otillräckligt, enär största delen af flottans beväring, eller närmare 4,000 man,
äfven måste under vapenöfningarne dermed förses, men blifver det ännu mera i krigstid, i
samma mån flera klasser måste uppbådas.
^.Den aktiva arméen, ställd på krigsfot, behöfver till stammens förstärkning, ambulans-
och train-soldater m. m. minst 28,000 bevärings-ynglingar, samt till reservtrupperne
omkring 22,000, utom de, som kunna erfordras vid regementenas depöter, för att derifrån
20
Kongl. MajUs Nåd. Prop. om Statsverket 1855.
komplettera skeende afgång o. s. v. Mera än 50,000 munderingar erfordras således i en
hast, om den behöfliga bevärings-styrkan skall vara försedd med nödig beklädnad; men då
ett så stort antal fullständiga munderingar skulle fordra alltför betydliga anslag på en gång,
samt, hopadt i förråd och utan tillräcklig omsättning, blott af tiden mer eller mindre förstöras,
så tager jag mig friheten underdånigst föreslå en medelväg, som torde någorlunda
fylla behofvet, utan att dock taga i anspråk större tillgångar, än dem jag anser oundgängligen
nödvändiga, så framt ändamålsenlig och någorlunda tillräcklig beklädnad skall kunna
beredas åt’ det antal bevärings-ynglingar, som i farans stund kunna komma i fråga att
anlitas.
Sålunda, om man, medelst den anordning, jag nu vågat påpeka, förvissar sig derom,
att ett antal bevärings-skyldige, beräknadt till 25,000 man, alltid eger i brukbart skick en
dubbel omgång munderingar, nemligen en lif- och en exercis-mundering, kan den förstnämnde
påräknas för de vid första uppbrottet utkommenderade bevärings-ynglingarne, hvarvid
de möjligen felande 5,000 munderingarne torde kunna med lätthet i behofvets stund anskaffas,
emot billig ersättning, utur indelda och värfvade arméens s. k. tjenstgörines-beklädnad.
De reserven tillhörande, omkring 22,000 bevärings-ynglingar böra, under de 2 å 5
månaders vapenölningar, som mäste förbigå, innan de troligen komma i fråga att fiiras
emot fienden, förses med den då tillgängliga s. k. exercis-munderingen, som blifvit qvarlemnad
af de till aktiva arméen först utkommenderade och hvilken i alla afseenden kan
anses fullt motsvara beväringens enda nuvarande beklädnad. Af de maferialier, som finnas
i det för 15,500 man beräknade reservförrådet, kunna sedan munderingar i behofvets stund
tillverkas, för att, i den mån de hinna förfärdigas, utdelas till reservbeväringen, hvarvid, på
sätt här förut är antaget, af indelda och värfvade arméens tjenstgörings-munderingar torde
kunna påräknas det ytterligare antal, som då ännu kunde felas, för att fullt utrusta äfven
hela denna reservbeväring af 22,000 man. Härvid tager jag mig friheten i underdånighet
erinra, att de oftanämnde 25,000 exercis-munderingarne ytterligare blefve på detta sätt disponibla
för att, om så skulle behöfvas, dermed bekläda det bevärings-manskap, som ännu
kunde anses behölligt att i regementenas depöter sammandragas.
De till vinnande af ett så vigtigt och så förmånligt resultat erforderliga utgifter
sönderfalla i tvenne klasser, nemligen uppsältnings-kostnaden för en gång, samt årliga
underhållet.
Kostnaden för anskaffande af 25,000 nya vanliga munderingar, med tillhörande hufvudbonader
och nödiga materialier till klädesbyxor, uppgår, enligt här nedan upptagne beräkning*)
å 25 It:dr 52 sk. lianko för hvarje mundering med tillbehör,
till B:ko R:dr 611,666: 52.
hvarifrån dock kan afdragas värdet af 10,000 vapenrockar
och lika många Jägermössor, nyligen förfärdigade
och i regementenas depoter befintliga å 9: 52.
för de förre och å 1: 6. för de sednare, med tillhopa » 107,916: 52.
hvarefter återslå
. . . . B:ko fl:dr 555,750: —
Transport B:ko R:dr 555,750: —
') 25,000
»
»
»
»
»
u
Vapenrockar, å 9: 32., kosta
Lägermössor, å 1: 6. . . . ,
Tältduks-byxor, å 2: 42
Buldans- d:o å 1: 20. ...
Halsdukar å 20 sk
Klädesbyxor å 5: 24. (arbetslönen k 52 sk. utesluten) . .
Hufvudbonader å 4: 32
B:ko R:dr 241,666: 32.
» 28,125: —
» 71,875: —
» 35,416: 32.
» 10,416: 32.
» 137,500: —
116,666: 32.
tillhopa k 25: 32. B:ko R:dr 641,666: 32.
Kongl. Maj:ls Nåd. Prog. om Statsverket 1855.
21
Transport B:ko R:dr 555,750: —
Härtill komma felande remtygs- och utrednings-persedlar för 4,765
man å 15: 12 t  65,156: 12.
äfvensom felande fältlags-tross för samma styrka ' 2,925: —
för att bringa det förut befintliga antalet 20,255 till jemna 25,000.
Under antagande att för närvarande finnas åtminstone 10,000 brukbara
jackor och lägermössor, upptages ytterligare här anskaffning af 15,000 nya
kolletter å 6: 52. med  100,000: —
samt 15,000 lägermössor a 1: 6. med  16,875: —
då hela uppsättnings-kostnaden för en gång hlifver B:kb B:dr 716,686: 12.
Om denna summa, jemnad till 716,000 IUdr, fördelas på 5:rie år, så erfordras årligen
R:dr B:ko 258,666: 52.
För årliga underhållet af alla ifrågavarande bevärings-munderingar erfordras, enligt
uppgjord beräkning, en summa af 84,000 R:dr B:ko. Härtill finnes inom anslaget till försvarsverket
i allmänhet en tillgång af 50,000 R:dr B.ko om året, hvadan sålunda den årliga
tillökning, som nu måste äskas, utgör 54,000 R:dr, hvarvid dock bör anmärkas, att, då
Rikets Ständer vid sista riksdagen anvisade 26,666 R:dr 52 sk. B:ko om året, till ersättande
af de från reservförrådet i orh för beväringen uttagne persedlarne, det således i
sjelfva verket är blott skillnaden eller 27,553 R:dr 16 sk., som nu sättes i fråga såsom
ny statsutgift.
För ofvan uppgifne summa, 84,000 R:dr B ko, komme för all framtid icke allenast
en dubbel omgång munderingar för 25,000 bevärings-ynglingar attunderhållas, utan äfven lifmunderingens
persedlar att, efter de åsatte brukningstidernes slut, med nva ersättas, hvarförutan
dermed beläckes den till det bevärings-manskap, som årligen vapenöfvas, med 1 R:dr B:ko
per man, utgående ersättning lör begagnandet af egna skjortor, strumpor och skor, hvilken
utgilt ensam antages belöpa till 25,000 R:dr B:ko. Meri till vinnande af ett så förmånligt och
tillfredsställande resultat erfordras icke allenast att det ofvan utförda anslaget för en gång
till uppsättande af beväringens lifmunderingar erhålles, utan ock att bevärings-beklädnadens
framtida underhåll och anskaffning öfverflyttas på någon af regementenas förvaltnings-diréktioner.
Nödig omsättning äf det härvarande reservförrådet kunde sedan beredas derigenom,
att behöfliga beklädnads-reqvisita derifrån af nämnde direktioner uttoges? På det indelda
arméens kappor mätte kunna öfverfly ttas på beväringen uti el t. bättre skick, än hittills
skett, borde dock brukningstiden för dem måhända något nedsättas.
Under de sednaste 5 åren har kostnaden för 20,000 bevärings-ynglingars beklädande
med en enda omgång munderingar ungefärligen uppgått till 67,000 R:dr B:ko orri året,
utan att, på sätt Krigs-kollegium i underdånighet upplyst, hvarken nödvändig nyanskaffning
kunnat tillräckligen besörjas, eller underhållet ändamålsenligt vidmakthållas. Deremot
skulle hädanefter både underhåll och komplettering af 25,000 mans så väl lif- som exercismundering
komma att kosta föga mera.
Till underlättande af jemförelsen mellan det förslag till ifrågavarande beklädnadsbestyrs
ordnande, som jag nu baft nåden att Eders Kongl. Maj:t i underdånighet förelägga,
och det af Krigs-kollegium för samma ändamål underdånigst afgifna, anser jag mig ännu
böra i största korthet sammanfatta resultaterne af mitt omförmälda förslag. Enligt detta
skulle 25,000 fullt färdiga lifmunderingar, jemte remtyg och utredning m. m., vid första
behof ständigt finnas att tillgå vid regementenas depoter, samt dessutom för ytterligare
25,000 man en exercis-mundering uti vida bättre skick, än eller Krigs-kollegii förslag kan
förväntas, enär, i stället för de 10,000 vapenrockar och lika många lägermössor, som för
närvarande finnas bland beväringens munderingar och hvilka af mig föreslagits att tagas
i anspråk såsom hjelp vid uppsättandet af den nya lifmunderingen, icke allenast skulle
22
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
lemnäs fullt motsvarande antal nya kolletter och lägermössor, utan äfven derutöfver 5,000 af
hvartdera slaget beräknats att anskaffas, hvarigenom den återstående behöfliga utgallringen
så mvcket förr komrne att försiggå och sålunda äfven denna exercis-mundering ändtligen
blefve försatt uti ett fullt tjenstbart skick, så att ytterligare 25.000 man i första ögonblick af
behof kunde dermed beklädas under af vak tan på den tid, som åtgår för att utaf reservförrädets
materialier för 15,500 man hinna förfärdiga lika många beklädnader jemte tillhörande
remtyg, utredning och lältlags-tross. Sålunda blefve då icke allenast 40,500 be
värings-ynglingar
fullt utrustade till krigsbehof, utan äfven 25,000 exercis-munderingar att
tillgå för dem, som lemnäs qvar vid depoterna eller reserven för att i mån af behof komplettera
dem, som förut blifvit utkommenderade. Då för öfrigt tillsyn, anskaffning och
underhåll komma att besörjas af regementena sjelfva, blefve omsättningen emellan lif- och
exercis-munderingen jemte befintliga rudimaterier särdeles lätt att verkställa och att i sin
helhet tillvägabringa inom hvart 10:de år. Omsättningen i reservförrådet åter skulle dessutom
genast befrämjas genom användande af hela tillgången till nyanskaffning af de behöfliga
vapenrockarne och klädesbyxorna, äfvensom kolletterna och lägermössorna, hvarjemte
ock regementena för framtiden skulle förpligtas att från nämnde förråd uttaga alla erforderliga
reqvisila, hvilka på detta sätt aldrig kunna blifva gamla eller förlegade.
1 händelse nu af mig underdånigst framlagda förslag vinner Eders Kongl. Maj:ts
nådiga bifall, anhåller jag i lika underdånighet, det täcktes Eders Kongl. Majit i nåder
framställa detsamma till Rikets Ständers behjertande samt för verkställigheten deraf tillika
äska ej mindre den ifrågasatta och äfven oundgängligen nödiga tillökningen af 54,000 R:dr B:ko
årligen uti anslaget till försvarsverket i allmänhet, än ock det extra anslag för en gång af
716,000 R:dr samma mynt, utan hvilka medels erhållande förslaget med dess fördelar
måste förfalla, och utom det att det till vapenöfningar årligen sammandragna manskap
hädanefter icke kan hållas ens nödtorftigt beklädt, Statsverket otvifvelaktigt vid ett krigs
utbrott kommer att få vidkännas utgifter till vida större belopp, än de nu ifrågaställa.
Härvid bör jag ännu i underdånighet erinra derom, alt, då uti den utredning af
äldre modell, som tillhör de till bevärings-manskapet utlemnade 20,255 munderingar, icke
ingå Tändhatls-väskor, hvilka likväl erfordras, sedan nämnde manskap numera för krigsbruk
allmänt kan med slaglåsgevär förses, således för anskaffningen af berörda felande
väskor uppstår, efter ett pris af 52 sk. banko per stycke, ett utgiftsbehof af 15,490 R:dr
samma mynt, dertill jag dock anser mig nu icke böra ifrågasätta särskildt anslag, enär
denna persedel, i fall af behof, bör hastigt nog kunna anskaffas och de derför nödige medel
då äfven torde på något sätt kunna beredas.
Behofven för arméens bevärande dela sig, efter dess 5:ne vapen, uti hvad som i
berörde hänseende erfordras för infanteriet, kavalleriet och artilleriet; hvarjemte dit lämpligen
kan hänföras behofvet af bestyckning å fästningarne och till kusternas försvar.
Hvad då först angår vapenbehofvet för infanteriet, så räknas i de flesta stater vanligen
5, i några 3 */2, ja till och med 4 gevär för hvarje infanterist, ett i bruk och de öfriga
i reserv. Med antagande, att Svenska infanteriet bör äga att för hvarje man påräkna
åtminstone två krigsgevär, blifva således 168,000 sådana gevär erforderliga, enär infanteriet
på krigsfot är upptaget till omkring 84,000 man stridande. För närvarande finnas, enligt
af mig infordrade officiella uppgifter, dels upplagde i förråden samt dels till regementen
och corpser utlemnade, tillhopa 120,000 gevär, och som, med de i sednaste tider tillgänglige
anslag, vid gevärs-faktorierna årligen kunnat tillverkas 4,000 stycken, och årliga ersättningen
af de vid arméen förbrukade uppgår till omkring 1,000 stycken, hvadan således
.3,000 gevär årligen öfverblifva till förrådens förstärkande, komma alltså, under oförändrad
ärstill verk ning, 16 år att förflyta innan hela erforderliga antalet gevär hinner fyllas. I)å
emellertid de redan befintliga gevären motsvara ett och ett tredjedels sådant för hvarje
man, och nya eller fortfarande anslag fordras för flera vigtiga föremål, anser jag mig,
Kongl. Maj:ls Nåd. Prog. om Statsverket 1833.
23
ehuru gevärs-tillverkningen vid faktorierna numera skulle kunna fördubblas och således äfven
det såsom erforderligt uppgifna antalet erhållas inom kortare tid, än här ofvan är antydt,
dock icke för den närmast kommande tiden böra ifrågasätta större anslag, än att
nämnde tillverkning fortfarande må kunna bedrifvas på samma sätt. som nu sker. I sådan
syftning och enär vid kronans faktori i Carl Gustafs stad för närvarande utföres en beställning
af gevär för flottans räkning, hvarmed faktoripersonalen äfven nästa år någon kortare
tid lärer komma att sysselsättas, samt Rikets Ständer vid sista riksdagen, då af förut
anvisade medel ännu återstod en behållning af närmare 60,000 R:dr, ändock till gevärstillverkningen,
med tillhopa 200.000 R:dr, anvisade intill nu löpande års slut 66,666 R:dr
52 sk. banko årligen, hemställer jag underdånigst, det täcktes Eders Kongl. Maj:t för nyssberörde
ändamål af Rikets Ständer i nåder äska: för nästkommande år 1834 endast sistnämnde
belopp 66,666 R:dr 52 sk. derför, å 19 R:dr per gevär, omkring 3,300 vanliga
infanteri-gevär kunna tillverkas, men hvilket, på det, i saknad af nödige medel, hinder ej
må uppstå för afslutande af behörigt kontrakt med Husqvarna faktori om dess andel i
beställningen, borde särskildt och så tidigt, som ske kan, beviljas, samt för de derefter följande
3:ne åren 1833, 1836 och 1837 tillsammans 240,000 Ridr, utgörande behofvet för
tillverkning af 2,000 stycken skarpskytte- och 10,000 stycken vanliga infanteri-gevär, efter
det af General-Fälttygmästare-embetet nu beräknade pris af 23 R:dr för de förra och 19
R:dr för de sednare per stycke. Denna sednare hemställan, eller att anslag till gevärstillverkningen
mätte i nåder begäras lör 4 i stället för blott 5:ne år, såsom hittills skett,
är föranledd deraf, att, då denna tillverkning numera såväl vid kronans eget som Husqvarna
faktori fortgår med den drift, att årsanslaget under året till fullo upparbetas, det
ock, för ordnande och bestämmande af påföljande årets tillverkning samt, såsom förut är
nämndt, äfven för uppgörandet af kontrakt med det enskilda faktoriet, mäste vara af stor
angelägenhet, att icke blott på förhand känna den tillgång, sorn får påräknas utan ock
deraf kunna straxt vid ett nytt års början och sedermera under dess lopp i mån af behof
lyfta hvad för arbetenas bedrifvande erfordras, såvida icke skadligt afbrott eller uppehåll
deri skall inträffa; och skulle för öfrigt, genom en sådan anslagets utsträckning till 4 år,
Rikets Ständer för framtiden äfven undgå att, på sätt jag nu nödgats i underdånighet påyrka,
blifva med tidigare pröfning af ifrågavarande behof besvärade.
Nödvändigheten för infanteristen att äga ett sidogevär, på det han, om skjutvapnet
förloras eller kommer i olag, ej må finna sig beröfvad allt medel lill försvar, är allmänt
erkänd. Ett sådant vapen är dessutom af stort gagn vid undanrödjandet af häckar och
busksnår, grenars afhnggande för bivuaker m. m. Svenska infanteriet är också för närvarande
det enda, som i allmänhet icke är med sidogevär försedt. I förra tider var likväl
den Svenske infanteristen beväpnad först med värja och sednare med s. k, huggare, och
det var först i början af detta århundrade,som en högst obetänksam besparingsanda föranledde
till sistnämnda vapens bortläggande. Det är emellertid särdeles angeläget, att denna
omilitäriska åtgärd med det snaraste rättas, och att således Svenska infanteriet ånyo allmänt
förses med sidogevär; och då i andra väl bevärade krigshärar den s. k. faschinknifven
funnits, med afseende å dess bepröfvade användbarhet för ofvan uppgifne flera behof,
vara för ändamålet mest tjenlig, och Eders Kongl. Majit af sådan anledning äfven under
krigsrustningsåren 1848 och 1849 låtit för då tillgängliga särskilda medel anskaffa 8,000
stycken af detta slags vapen, deraf en del blifvit utlemnad till vissa af arméens stamtrupper
och återstoden ännu förvaras i förråden, hemställer jag underdånigst, det Eders Kongl.
Majit nu måtte i nåder underrätta Rikets Ständer om tillvaron af detta behof äfvensom om
beloppet af de för dess afhjelpande erforderliga medel. I sådant afseende bör jag då i
underdånighet upplysa, att, om en faschin-knif räknas för hvarje man af den styrka, omkring
84,000 man stridande, hvaraf Svenska infanteriet på krigsfot skall bestå, samt derutöfver
ungefär en tiondedel af nämnde antal att, till ersättande af inträffande förluster,
24
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 18S3.
finnas upplagd i förråden, således skulle, då de redan anskaffade 8,000 faschin-knifvarne
antagas förslå för sistherörda ändamål, ytterligare erfordras 84,000 stycken af nämnda slags
vapen och till deras anskaffande, efter det af General-Fälttygmästare-embetet uppgifna pris
5 K:dr 32 sk. B:ko flir stycket, en summa af 308,000 R:dr samma mynt. Som likväl hela
det behöfliga antalet faschin-knifvar icke skulle på den korta tiden af 3 år kunna hinna
att förfärdigas, anser jag mig, med afseende derjemte på öfrige angelägna anslagsbehof för
försvarsverket, böra i underdånighet föreslå, det Eders Kongl. Majit täcktes, för tillverkning
af faschin-knifvar, nu endast af Rikets Ständer, i afräkning på den uppgifna kostnadssumman,
i nåder äska ett belopp af 30,000 R:dr Banko, derför ungefär 12,100 stycken
sådana sidogevär kunna erhållas.
Bland behofven för infanteriets bevarande kunna äfven räknas fänghålstappar samt
rengörings- och söndertagnings-verklyg för de i förråden befintliga slagkrutsgevären, till
hvilkas egentliga tillbehör de icke äro hänförliga, och derföre måste särskildt anskaffas.
Enligt hvad General-Fälttygmästare-embetet i underdånighet anmält, fordras ännu till förrådens
kompletterande 23,000 fänghålstappar och 26,300 satser af de omförmälda verktygen,
beräknade att kosta, de förra, ä 8 sk., 4,166 R:dr 52 sk., och de sednare, ä 24 sk.,
15,230 R:dr, hvilka begge belopp, uppgående tillhopa till 17,416 Ridr 52 sk.. Eders Kongl.
Majit torde vilja, såsom återstående utgift för berörda anskaffningar, nu af Rikets Ständer
med en till 17,400 Ridr Biko jemnad summa i nåder begära. *
Likasom vid Infanteriet, måste äfven för hvarje man af Svenska Kavalleriet finnas
att tillgå minst två omgångar skjutvapen eller par pistoler, det ena paret för ständigt bruk
och det andra att uppläggas i reserv. Då Svenska kavalleriet numera allmänt är försedt
med dels nya och dels ännu brukbara pistoler, hafva de 1,000 par sådana skjutvapen,
hvilka för de tillförene af Rikets Ständer till detta ändamål anvisade medel numera blifvit
förfärdigade, kunnat afses till upplag i förråden; men för att bringa detta upplag till motsvarighet
med den nummerstyrka, linie-kavalleriet på krigsfot kommer att utgöra, erfordras
ännu 3,600 par pistoler och en, efter ett tillverkningspris af 26 Ridr för paret, till 93,000
Ridr banko i rundt tal uppgående anslags-summa. Jag anser mig derföre böra i underdånighet
tillstyrka Eders Kongl. Majit, att nämnde summä af Rikets Ständer i nåder äska, på
det att det vigtiga ändamålet, pistolförrådets fyllande till afsedt antal, sålunda må kunna
ernås.
För Kavalleriet erfordras vidare 5,000 stycken sablar att i förråden till krigsbehof
uppläggas, och är kostnaden för dessa vapens anskaffning af General-Fälttygmästare-embe
tet,
efter ett pris af 8 Ridr 24 sk. för stycket, uppgifven till 42,500 Ridr Biko. Som likväl
hela det ifrågasatta antalet sablar icke lärer kunna under tiden mellan nu förestående
och näst derpåföljande riksdagar hinna tillverkas, anser jag mig ock böra i underdånighet
tillstyrka Eders Kongl. Majit, att, i afräkning på nämnde summa, nu endast i nåder af Rikets
Ständer begära ett belopp af 29,800 Ridr Biko, motsvarande tillverknings-kostnaden
för 3,600 sablar, hvilka, efter det de vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori lillämnade anstalter
för tillverkning jemväl af blanka vapen blifvit utförda, förmälts derstädes kunna på
här ofvan antydda tid åstadkommas.
Ett för de begge förenämnda vapnen gemensamt behof äro slagkruls-hufvarne, äfven
benämnda ländhattar. För tillverkning af 14,500,000 sådane begärde General-Fälttygmästare-embetet
före sista riksdagen en summa af 58,600 Ridr. Häraf beviljade, uppå Eders
Kongl. Majits nådiga framställning, Rikets då församlade Ständer blott 10,000 Ridr, så att
för behofvetS fyllande ännu 28,600 Ridr återstå att anvisa. Nämnda embete har nu framställt
angelägenheten deraf, att för ändamålet vid instundande riksdag ytterligare erhölles 10,000
Ridr Biko, hvilket belopps äskande hos Rikets Ständer jag desto hellre i underdånighet
förordar, som tändhatlen utgör vilkoret för slaglåsgevärets användbarhet och det således är
af största
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
25
af största vigt att ett upplag deraf, tillräckligt för den stora mängden redan för handen
varande slaglåsgevär, städse i förråden förefinnes.
Redan före 1847 och 1848 årens riksdag anmäldes i underdånighet af General-Fälttygmästare-embetet
att till anskaffande af tillräckligt pålitliga Rid-och Anspanns-perscdlar
för 6 batterier af nya fältartilleriet erfordrades ett anslag af 129,971 R:dr 16 sk. B:ko.
Vid nämnde och nästpåföljde riksdagar hafva för detta behof, uppå Eders Kongl. Maj:ts
nådiga framställningar, af Rikets Ständer blifvit beviljade tillhopa 42,000 R:dr. För batteriernes
brukbarhet i händelse af krig är det emellertid oundgängligen nödvändigt, att de
för deras anspann behöfliga persedlar då äro i fullständigt skick, och måste jag derföre
underdånigst yrka nådig framställning till Rikets Ständer om anvisande af en rund summa
å 87,000 Rör B:ko,' att användas till anskaffande af hvad uti fullständiga uppsättningen af
de ifrågavarande persedlarne änuu felar.
Under ett krig äro, såsom redan vid framställningen af infanteriets och kavalleriets
vapenbehof blifvit anmärkt, förluster i materiel oundvikliga. Denna anmärkning gäller i
ännu högre mån Artilleriets materiel, än de begge andra vapnens. Om det derföre i allmänhet
är af högsta vigt, att vid ett krigs utbrott hafva samlade tillräckliga upplag af all
slags materiel, för att derifrån genast kunna ersätta de under krigets fortgång lidna förluster
af sådan art, blifver förutseendet i detta fall måhända mest påkalladt för artillerimaterielen,
hvars anskaffning fordrar jemförelsevis längre tid och större noggrannhet i utförandet.
Bristande omtanka i berörda hänseende har, såsom icke minst Sveriges häfder
förmäla, ofta utöfvat den bedröfligaste inflytelse på ett fälttågs utgång; och jag skulle derföre
anse mig allt för illa uppfylla mitt embetes pligter, om jag vid detta tillfälle försummade
att understödja General-Fälttygmästare-embetets sedan 20 år tillbaka och äfven nu
i underdånighet framställda yrkande att få fält-artilleriets behof af reserv-kanoner afhulpet.
Detta behof, hvilket, i följd deraf, att kanoner af svårare kaliber börjat allt mer vid
främmande arméers fält-artillerier införas, blifvit än mer angeläget än tillförene, helst
Svenska artilleriet, för att ej blifva andra artillerier underlägset, måste rättas efter hvad
hos dem antages, är af förbemälda embete uppgifvet till 8 reserv-batterier med-tillhörande
lavettage och ett inskränktare antal för dem erforderliga redskaps-, anspanns-, rid- och
stall-persedlar, derför allt beräknats en anskaflnings-kostnad af 127,704 R:dr B:ko. Jag
finner visserligen det sålunda uppgifna antalet batterier icke vara större, än som för ändamålet
är behöfligt, enligt det allmänt antagna förhållandet emellan det aktiva fält-artilleriets
och reserv-artilleriets materiel; men som General-Fälttygmästare-embetet sjelft, med afseende
på den tid, som för tillverkning af dylik materiel vanligen plägar åtgå, icke ifrågasatt
att af nämnda kostnads-summa nu erhålla mera än 48,000 R:dr B:ko, elier hvad som
beräknats blifva erforderligt för anskaffande af 3:ne 12 th-ge batterier med tillbehör, föranlåtes
jag deraf till det underdåniga tillstyrkande, att Eders Kongl. Maj:t nu endast må,
lör ifrågavarande ändamål, afräkningsvis af Rikets Ständer i nåder äska sistnämnda belopp.
Vid de sednast förflutna riksdagaroo hafva Rikets Ständer beviljat de för bestyckande
af Waxholms hufvudfästning efter minimiplan nödiga ansedda och af Eders Kongl.
Maj:t nådigst begärda anslag, med hvilka äfven denna bestyckning blifvit anskaffad. Detta
behof är således fylldt, men deremot saknas ännu medel till anskaffande af erforderlig bestyckning
för nämnda fästnings numera nära färdiga utanverk. Dessa, hvilkas läge och bestämmelse
endast erbjuda kortare skotthåll för de pjeser, som å dem komma att användas,
hafva derföre ock med afseende härpå, blifvit till betydlig besparing i byggnadskostnad,
utförda för kammarladdnings-bombkanoner af lättare gods, som icke blott blifva mindre
kostsamma än vanliga bombkanoner, utan äfven medföra den icke ovigtiga fördelen att vid
skjutning fordra mindre både servis-manskap och krutladdningar. För de ifrågavarande
verkens förseende med en så beskaffad bestyckning, som skulle bestå af 55 stycken lätta
Bil. .11 2 & 5 till K. Majlis Prop. om Slalsv. 1853. 1 Sami. I Afd. 1 Käft. 4
26
Kongl. Maj:ls Nåd. Prog. om Statsverket 1835.
bomftkanoner med kämmarladdnings-inrättning och laveltage af gjutet jern, jemte ICO
stycken projektiler för hvarje kanon m. 111., har af General-Fälttygmästare-embetet ett anslag
af 80,000 R:dr B:ko beräknats blifva erforderligt; och får jag enär merberörda, för
hnfvudfästningeris försvar högst vigtiga verk icke kunna ulan vida lemnäs försvarslösa, underdånigst
instämma i bemälda embetes underdåniga anhållan, det måtte Eders Kongl.
Maj:t i nåder täckas nyssberörda anslag nu af Rikets Ständer äska, helst genom dess beviljande
behofvet i detta hänseende blelve fullständigt alhulpet.
I sammanhang härmed anser jag mig likväl böra i underdånighet erinra derom, att
till fullständiga utförandet af den nådigst antagna prima-planen för Waxholms befästande
äfven fordras s. k. detacherade, eller afskildt från den egentliga fästningen anlagda, verk,
hvarvid kostnaden för dessas bestyckande beräknats till 99,500 R:dr B:ko, hvilken summa
dock icke torde komma att af Rikets Ständer begäras, innan Eders Kongl. Maj:t i nåder
funnit lämpligt att förordna om de nämnda verkens utförande, hvarmed en längre tid
torde anstå.
Carlstens hufvudfästning är, med de af Rikets Ständer vid de sednare riksdagarne
beviljade medel, numera fullständigt bestyckad. Deremot fordras till anskaffande af nödig
bestyckning för nämnde fästnings begge strandverk ett redan vid 1844 års riksdag anmäldt
anslagsbelopp af 99,080 R:dr B:ko. Af dessa båda verk, hvilka på sednare tider blifvit, i
anseende till mindre lämplig beskaffenhet utdömda, men äro alldeles nödvändiga för att
försvara inloppen till Marstrands hamn, ar det ena, hittills benämndt Gustafsborg, under
ombyggnad, och numera till största delen så nära färdigt, att bestyckning derå redan i år
kunnat intagas, ifall icke Rikets Ständer vägrat det för dess anskaffande begärda anslag,
hvilken vägran emellertid haft till följd, att lämpliga pjeser måst från annat håll, der de
äfven kunnat behöfvas, tills vidare ditflyttas, på det verket icke måtte vara lemnadt utan
allt försvar; hvaremot ombyggnaden af det andra strandverket, eller Fredriksborg, ännu
någon kortare lid torde komma att fördröjas. Vid sådant förhållande finner jag mig, i öfverensstämmelse
med hvad äfven General-Fälttygmästare-embetet i underdånighet föreslagit,
föranlåten att underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Majit nu i nåder må, i afräkning
på ofvanuppgifne kostnadsbelopp, af Rikets Ständer endast begära en summa af 62,000
R:dr B:ko, eller hvad som ungefärligen kan beräknas åtgå för strandverket Gustafsborgs
bestyckande med erforderliga kanoner.
Då nådigt beslut hittills icke af Eders Kongl. Majit blifvit fattadt rörande en behöflig
iståndsättning eller ombyggnad af Ny-Elfsborgs fästning och Dalarö skans, lära anslag
till deras förseende med annan bestyckning, än den å dem nu befintliga, icke böra ifrågasättas,
hvilket äfven torde blifva förhållandet i afseende på Carlsborgs fästning, då tidpunkten
för dess fullbordan ännu, ty värr, är så långt aflägsen, som i det följande kommer
att visas.
Till anskaffande af ett lämpligt antal bombkanoner med lavettage och projektiler, att
användas till försvaret af de punkter ä rikets vidsträckta kuster, der omständigheterna
kunna sådant påkalla eller fiendtliga anfall mest äro att befara, har General-Fälttygmästareembetet
nu, likasom flera gånger tillförene, ifrågaställt ett anslag af 30,000 Ridr Biko;
men, ehuru önskligt det utan tvifvel vore, att hafva omförmälda materiel vid förekommande
behof att tillgå, anser jag mig dock för närvarande icke kunna i underdånighet tillstyrka
Eders Kongl. Majit att till Rikets Ständer aflåta nådig framställning rörande detta
ämne, då Rikets Ständers frikostighet och fosterlandskärlek måste tagas i anspråk för så
många behof af jemförelsevis ännu större vigt.
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 18S5.
27
Ehuru fästningarne icke kunna hänföras till arméens materiel, äro dock de för
dem erforderliga behof af ganska materiell beskaffenhet, och böra derföre desto hellre här
upptagas, som fästningarne i och för sig sjelfva utgöra ett högst väsendtligt stöd för landtförs
va ret, och deras mer eller mindre försvarbara tillstånd alltså på detsamma nödvändigt
måste utöfva ett djupt inflytande.
På Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning har Chefen för Ingeniör-corpsen i underdånighet
afgifvit en innehållsrik öfversigt af de befästnings-planer, hvilka på grund af allmänna
försvarsbehofven blifvit i första rummet uppgjorda, nådigst godkända och sedan till
större eller mindre del i verket satta och utförda, samt derjemte uppgifvit de summor
och den tid, som kunna beräknas ännu åtgå för att fullborda hvad i berörda hänseenden
blifvit företaget eller ännu återstår att utföra.
Enligt denna öfversigt upptager allmänna befästningsplanen hittills endast 4 punkter,
som, med afseende på försvaret i allmänhet, skulle erfordra större belastningar, nemligen:
en hufvudfästning och förrådsort för landlförsvaret;
en hufvud förrådsort med varf för sjöförsvaret;
på Sveriges östra kust: befästningar af inloppet lill hufvudsladen, hvilken, utan sådane,
kunde genom sitt läge på kusten vara utsatt för öfverrurnplingar; samt
på Sveriges vestra kust: befästningen af Marstrands hamn, hvilken, då sjöfarten på Nordsjön
derifrån kan beherrskas, det derföre är, till fredande af eget oberoende,
särdeles vigtigt att äga och bevara både från fienders och vänners intrång;
hvartill helt nyligen kommit befästningen af Slilö hamn på Gottland, med afseende på
dess likartade vigt i Östersjön.
Bland dessa fästnings-anläggningar står således Carlsborg främst i egenskap af såväl
hufvudförråds-fästning som, i händelse af fiendtligt infall, såsom stöd för hela landlförsvaret.
Denna fästning är nemligen, enligt den djuptblickande höge grundläggarens syfte, ämnad
att, en gång fullbordad, icke allenast emottaga och skydda det, som kunde anses för riket
vara dyrbart och alltså böra för en fiendes tillgrepp undanföras, utan äfven att, i följd af
sitt läge med lätta vattenförbindelser, lemna trygghet för att, under ett krig kunna utur
de inom vallarne samlade och skyddade förråden förse krigshären med dess förnödenheter,
samt att tillika utgöra en på förhand gifven och säker samlingsort för härens reservmanskap,
hvilket der i allt lugn skulle utbildas, för att stridsfärdigt och fullt utrustadt derifrån
afgå till härens förstärkande. Rikets Ständer hafva ock i sednare tider, genom uppförandet
af en kostsam byggnad inom fästningen till förvarande af Riksbankens dyrbarheter, erkänt
vigten och värdet af denna centrala fästnings anläggning, om än, märkvärdigt nog, anslagen
till dess fortsättande icke derföre utfallit rikligare. Åtgärden har emellertid kommit motviljans
och få kunnighetens rop emot anläggningen att blifva mindre högljudda.
Planen för Carlsborgs fästning, törst uppgjord år 1820 med beräkning, att sjelfva
fästningsarbete!, utom erforderliga kasern- och förråds-byggnader, skulle vara utfördt för en
kostnadssumma af 2,440,000 R:dr, har sedermera, i följd af nödiga befunna förändringar i
land-fronternas former, som vid den tiden ännu icke voro påbörjade, blifvit omarbetad <>ch
utvidgad samt år 1857 i nåder fastställd sådan den ännu följes. Uti denna plan inging.i
äfven de i den förra uteslutna, men nödvändiga byggnaderna, hvaraf likväl, enär kostnaden
för dessa sednare ensam kan beräknas uppgå till emellan 7 och 800,000 R:dr, blef en
följd, att förslags-summan för fästningsbyggnaden måste ökas till . . . 5,162,818: 40. —
med bibehållande för öfrigt af de beräknings-grunder och pris, på hvilka
1820 års kostnadsförslag var fotadt.
Om från denna summa afdrages deri beräknad och utbetald förvalt
Transport
R:dr 5,162,818: 40. —
28
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
* Transport R:dr 3,162,818: 40. —
ningskostnad, 57,400 R:dr, samt värdet, 1,105,994 R:dr 41 sk. 11 rst., för
sådana verkställda arbeten, som i förslaget äro upptagna, med tillsammans 1,163,594: 41.11.
så qvarblifver, såsom återstående utgift, ett belopp af . . R:ko R:dr 1,999,423: 46. 1.
eller i rundt tal 2,000,000 R:dr samma mynt.
För att erfara den tid, som ännu må erfordras för fästningens fullbordan, måste
aflöningen för Ingeniör-befälet samt åtskillige i och för fästningsbyggnaden antagne tjenstemän
och betjente med 6,600 R:dr afdragas från årsanslaget, hvarefter, om detta är endast
30,000 R:dr, för sjelfva byggnadsarbetet återstå 25,400 R:dr, derför detta ej kan fullbordas
på kortare tid än omkring 85 år. Med ett byggnadsanslag åter af 60,000 R:dr årligen blefve,
efter iakttagande af nyssberörde afdrag, återstående byggnadstiden endast omkring 37, och med
ett årligt anslag af 100,000 R:dr ändtligen blott 21 år. De förlorade utgifterna eller s. k.
faux frais blifva för öfrigt under den återstående byggnadstiden med det lägsta af här
ofvan antagne årsanslag omkring 560,000 R:dr, med det dernäst 250,000 R:dr och med
det högsta blott 138,000 R:dr. I sisla fallet blefve besparingen vid pass 420,000 R:dr.
som skulle lemna tillgång till 6 års anslagsförhöjning från 50,000 till 100,000 R:dr, med
hvilken sednare summa, utan förvaltnings-kostnadernas ökande, icke blott den numera fulltaliga
krono arbetscorpsen skulle kunna jemt sysselsättas, utan ock de inre verkens slutning
och försvarbarhet vara att emotse inom 5 till 6 år samt således den af fästningen
påräknade nytta för landets försvar, till icke obetydlig del, vinnas redan i den närmare
framtiden.
De fördelar, som genom beviljade högre årsanslag till fortsättande af denna fästningsbyggnad
skulle för det allmänna uppkomma, synas mig väl vara i det anförda så
klarligen ådagalagda, att någon vidare bevisning derför icke borde behöfvas; men jag utber
mig dock i underdånighet att, till jemförelse, ännu få lemna några, på offentliga handlingar
grundade uppgifter om den kostnad, tid och arbetskraft, som i andra länder blifvit använda
på fästningsbyggnader af ungefär den omfattning, som Carlsborg. Fästningen Posen t. ex.
har kostat 10,000,000 R:dr Svenskt Banko och kostnads-beräkningarne för Germésheim
och Ulm uppgå för hvardera till 14,000,000 R:dr samma mynt. Bayerns hufvudfästning
lngolsladl var, oberäknadt kostnaden för bestyckning och militära byggnader, beräknad att
erfordra en utgift af 18,000,000 R:dr, men kostade i sjelfva verket 21.702,555 R:dr Svenskt
Banko. Blotta skillnaden emellan dessa sistnämnda tvänne belopp utgör mera än hos oss
ifrågasättes såsom anslag för utförandet af en stark och fullständig depot-fäslning. Posen
och Ingolsladt blefvo dessutom fullbordade inom 8 till 20 år, och vid de flesta af ofvanberörda
fästningsanläggningar har större arbetsstyrka varit begagnad under ett enda år,
än under sammanräknade 25 vid Carlsborg.
Vid här förut uppgifne förhållanden måste det, för en hvar och utur alla synpunkter,
visa sig högst oförmånligt för riket, att Carlsborgs fästningsbyggnad lortsättes med
så ringa årsanslag som det, hvilket i sednare tider varit dertill beviljadt, och jag skulle
derföre brista i embetspligt, om jag icke yrkade anslagets förhöjande för framtiden. I afseende
på beloppet, hvarmed delta byggnadsanslag hädanefter borde utgå, så skulle jag
visserligen helst önska, att detsamma denna gång kunde bestämmas till 100,000 R:dr B:ko,
men mäste dock, med afseende på de flera andra nu ifrågaställa anslagsbehofven, inskränka
mig till det underdåniga tillstyrkande, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder af
Rikets Ständer begära, dels att, på det hinder för uppgörande af nästa års arbetsplan icke
må uppstå, till nämnda fästningsbyggnad må, så snart ske kan, särskildt för år 1854 beviljas
lika belopp med det nu utgående eller 30,000 R:dr B:ko, dels ock att, för de derpå
följande åren 1855, 1856 och 1557, må till samma ändamål anslås, efter 60,000 R:dr lör
året, tillhopa 180,000 R:dr B:ko, genom hvilken anslagets utsträckning till sistnämnda år
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
29
skulle vid då inträffande lagtima riksdag kunna undvikas den tidigare pröfning af detta
anslagsbehof, hvarom jag här förut i afseende på nästa års anslag till denna fästningsbyggnad
nödgats väcka fråga.
Den, med hänseende till behofvet af befästning, dernäst vigtigaste punkten är sjöförsvarets
eller örlogsflottans hufvudförrådsort och varf, Carlskrona, till hvars skydd en
allmän befästningsplan uppgjordes och vann nådig stadfästelse år 1820. På grund af denna
plan företogs först Kungsholms fästningsbyggnad, såsom angelägnast för stora inloppets
försvar, och är byggnaden redan fullbordad, så att endast inre fästningsplanens utjemning
och vallarnes beklädande med matjord återstå. Deremot har under tiden yppats behofvet
af bombfria förvaringsrum vid batterierna för de stora upplag af krut och fyllda bomber,
som erfordras för bombkanon-bestyckningen, hvilken, numera oundgänglig, var knappt känd,
än mindre använd elier beräknad år 1820. I sammanhang med försvaret af omförmälda,
ensamt till bibehållande afsedda inlopp till Carlskrona står stängningen af de öster och
vester derom befintliga sund, hvilka ock redan till betydligare delen blifvit spärrade med
stenfyllning, det af erfarenheten mest ändamålsenligt befunna stängningssätt. Till utförande
af ofvanberörde ännu återstående arbeten erfordras, enligt deröfver uppgjorda beräkningar, en
summa af 91,600 K.dr.
Efter dessa i och för stora segelledens stängande främst anbefallda och företagna
arbeten förekomma, bland de i 1820 års pian antydda olika befästningar, vidare:
Islåndsättningen af Droltningsliär, såsom särdeles vigtigt till förhindrande af insegling
genom stora inloppet; befästandet af Vestra Hästholmen, till stängande och försvar af
Aspö-inloppet, hvartill förberedelser redan år 1814 blifvit gjorda, men sedermera måst, för
bristande tillgång, albrytas, samt en befästning å Getskär, som kan beherrska redden och
ankarsättningen, hvartill Kungshalls batteri anses vara alltför aflägset och i öfrigt olämpligt.
Bland dessa arbeten, som beräknats komma att kosta:
Drottningskärs iståndsätlande R:dr 90,000: —
Hästholmens befästning
» 120,000: —
Getskärs d:o . .
o 70,000: —
eller tillhopa B:ko R:dr 280,000: —
har Chefen för Ingeniör-corpsen ansett det sistnämnda, eller Getskärs befästande, af ofvan
uppgifna skäl vara mest angeläget, såsom ett medel att, under tvetydiga politiska förhållanden,
hindra på redden inlöpande främmande krigsfartyg från eljest möjliga obefogade
tilltag; uti hvilken åsigt äfven jag, för min del, i underdånighet instämmer.
Jemlikt den till befästande af Stockholms skärgård år 1839 uppgjorda och nådigst
godkända plan skulle, med bibehållande af den vanligen begagnade farleden förbi Waxholm,
de sund, genom hvilka denna lärled kunde kringgås, stängas samt, till inloppets försvar,
Waxholms skans ombyggas och afskilda befästningar uppföras på Rindö, Kammarholmen
och Tallholmen. I enlighet med denna plan, har ock såväl hufvudfästningens ombyggnad
som de omnämnda sundens stängning blifvit verkställd samt byggnaden af fästningens utanverk
så fortskyndad, att den inom lå år kan vara fullbordad. Härtill erfordras emellertid,
enligt afgifna beräkningar, från och med år 1854, ännu en summa af 178,900 R:dr. Till
de 3:ne afskilda eller s. k. detacherade befästningarnes utförande hafva hittills icke några
bestämda förslag blifvit uppgjorda eller nådigst godkända, hvadan ej heller kostnaden för
dem kan noggrannare beräknas; men efter de öfverslag,' som vid allmänna planens bestämmande
gjordes, skulle utgifterna blifva:
för verket på Rindö R:dr 259,000: —
» » » Kammarholmen » 259,000: —
» » » Tallholmen
» 210,000: —
eller tillhopa B:ko R:dr 728,000: —
30
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 1335.
Bland dessa är verket på Rindö, med hänseende till bergets beherrskande läge öfver
Waxholms fästning, företrädesvis af vigt, hvarföre äfven arbete till byggnadsgrundens beredande
der redan blifvit nedlagdt; dock anser Chefen för Ingeniör-corpsen, att, om det
år 1848 derstädes uppförda blockhus af trä vederbörligen underhålles, med byggnaden af
det grundmurade verket ännu kan anstå någon tid; likasom bemälde Chef äfven håller före,
att, förrän Waxholms fästning är färdigbyggd, icke bör afgöras huruvida och i hvilken
ordning befästningarne på Kammar- och Tall-holmarne skola företagas.
Carlstens egentliga fästning är fullbordad med undantag af mindre läckningsarbeten
och fyllning, i glacierna, hvartill jord endast efter hand kan anskaffas. Det södra strandverket,
hittills benämndt Gustafsborg, är under arbete och, såsom redan i det föregående
blifvit af mig omnämndt, till större delen så nära färdigt, att full bestyckning derå kunnat
intagas, om sådan af erforderlig beskaffenhet funnits att tillgå. Planen för norra strandverket
är under utarbetning och kommer att med det snaraste Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
föreläggas. Till afslutande af de befästningsarbeten vid Marstrands hamn, hvilka
således ännu återstå, fordras, enligt derå gjorda beräkningar, ytterligare ett belopp af
150,828 R:dr B:ko.
Under sednare åren har till befästningsarbetena vid Carlskrona, i Stockholms skärgård
och vid Marstrand eller Carlsten varit af Rikets Ständer anvisadt ett samfäldt anslag
§ 105,000 R:dr Banko årligen, att af Eders Kongl. Maj:t efter omständigheterna fördelas;
och då, såsom förut är i underdånighet uppgifvet, till fullbordande af de redan i verket
varande arbetena vid dessa ställen ännu erfordras:
för Kungsholms fästning vid Carlskrona jemte stängningen af vissa sund R:dr 91,600: —
» Waxholms fästnings utanverk » 178,900: —
» Carlstens fästnings strandverk
150,528: —
eller tillsammans R:dr 421,028: —
blir det alltså nödvändigt, att, så framt arbetena skola kunna fortgå med oförminskad drift
samt inom beräknad tid, till undgående af ytterligare förhöjda kostnader, medhinnas, för
dem från och med nästa år än vidare erhålles lika stort årligt anslag med det, som nu
utgår, eller 105,000 R:dr, med hvilken årliga tillgång samma arbeten af Chefen för Ingeniör-corpsen
anses böra kunna vara afslutade på 4 år eller inom utgången af år 1857. Jag
vågar derföre ock i likhet med hvad i afseende på anslagsbehofvet fur Carlsborgs fästningsbyggnad
i underdånighet hemstäldt blifvit, underdånigst föreslå Eders Kongl. Majit att af
Rikets Ständer, till fullbordande af de nu ifrågavarande befästnings-arbetena vid Kungsholms,
Waxholms och Carlstens fästningar, i nåder äska en rund summa af 420,000 R:dr Banko,
att under åren 1854, 1855, 1856 och 1857 utgå med en fjerdedel årligen, eller 105,000
R:dr samma mynt, med nådig begäran tillika, att det för nästa år 1854 erforderliga anslag
må varda så tidigt beviljadt, att hinder för uppgörandet af årets arbetsplan och i följd deraf
äfven för de tillämnade arbetenas utförande icke må uppstå.
Beträffande de af Eders Kongl. Majit nådigst anbefallda befästnings-arbeten till försvar
af Slitö hamn på Gottland, derför kostnaden blifvit af Chefen för Ingeniör-corpsen
beräknad i rundt tal till 190,000 R:dr Banko; så och enär, af de anledningar, jag förut
inför Eders Kongl. Majit i underdånighet framställt, Eders Kongl. Majit i nåder funnit godt
att till en del anvisa medel till nämnde befästnings-arbetens utförande, anser jag mig vid
detta tillfälle endast böra i underdånighet anmäla, att 2:ne kasematterade strandbatterier,
hvilka komma att på ett verksamt sätt skydda inloppet till hamnen och såmedelst äfven
kraftigt medverka till Gottlands försvar i allmänhet, äro afsedda att utföras med den drift,
att de kunna förväntas före nästinträffande vår blifva så nära färdiga, att passande bestyckning
å dem kan intagas.
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
31
Till Topografiska corpsens arbeten hafva Rikets Ständer sedan flera år tillbaka beviljat
extra anslag till belopp af 12,000 R:dr Banko årligen. Dessa arbeten, hvilkas vigt
för inhemtande af en tillförlitlig kännedom om landets ortförhållanden, medelst de genom
nämnde corps försorg utgifna noggranna och tillika prydliga karte-arbeten, vunnit ett allmänt
erkännande, hafva ganska långt fortskridit; men mycket återstår likväl ännu. Jag
anser mig derföre, på det att afbrott i de, särdeles för händelsen af ett krig, högst angelägna
rekognosceringarne icke må inträffa, böra underdånigst hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t i nåder måtte af Rikets Ständer äska fortsatt beviljande af enahanda anslag, som
hittills utgått, eller 12,000 R:dr Banko årligen, men för 4 i stället för 3 år, eller för åren
1854 med 1857; hvarvid jag, i afseende på anslagets utsträckning till sistnämnda år,
äfvensom ett tidigt anvisande af första årsbehofvet, i underdånighet tillåter mig åberopa
hvad i ämnet af mig vid frågorna om gevärstillverknings- och fästningsbyggnads-anslagen
redan blifvit anfördt.
Sammanlagda summan af de extra anslag, jag här förut i underdånighet föreslagit
Eders Kongl. Maj:t att, till aflijelpande af de, efter min åsigt, uti försvarsverket till lands
för handen varande brister, vid nu instundande riksdag af Rikets Ständer, dels för en gång
och dels afräkningsvis, i nåder äska, uppgår till 2,227,866 R:dr 52 sk. Banko.
Det har ofta och bittert blifvit klandradt, att Rikets Ständer lemnats utan tillförlitlig
kännedom om försvarsverkets till lands verkliga tillstånd och behof. Jag har nu sökt gifva
en sådan framställning derom, i hvad angår sjelfva materielen, dertill särskildt uppmanad
af de inom Europa inträffade allvarsamma politiska förvecklingar, hvilka lätteligen äfven
kunna störa fäderneslandets lugn. Under sådana omständigheter måste hvarje sann fosterlandsvän
erfara en väckelse, att emot framtidens okända skiften vända en förtänksam blick,
äfvensom det för honom bör vara högligen önskvärdt att se rikets försvarsverk ordnadt
så starkt och aktningsbjudande, som landets tillgångar det medgifva; ty ju starkare försvarsanstalterna
äro, desto säkrare är utsigten för fredens bibehållande, samt desto kortare
och för landets välstånd, mindre förstörande, blifver striden, om den ej kan undvikas, likasom
äfven desto vissare segern. Deså idkeiigt upprepade och begärligt trodda theorierna, enligt
hvilka en krigshär, bevärad, öfvad, försedd med sina mångfaldiga behof och vuxen sitt höga kall,
skulle i behofvets ögonblick kunna likasom framtrollas, mäste vika för den lugna pröfningens
domslut, historiens vittnesbörd och de sednare krigens erfarenhet. I)e i Sveriges försvarsverk
befintliga brister och luckor måste derföre afhjelpas, medan fredens lugn ännu lemnar
rådrum dertill. Måhända skall omfånget af de lör detta ändamål nu af mig ifrågaställa
anslag hos en eller annan väcka ej mindre häpnad än betänklighet; måhända skall
min afgifna underdåniga framställning om hvad för rikets försvarsverk till lands behöfves,
förefalla mången afskräckande genom de uppgifna stimmornas betydlighet; men må det besinnas,
att ett lands sjelfständighet och oberoende ej försvaras med ord, utan med handling
och uppoffringar. Sveriges förmåga till dem, jag nu ifrågasatt, kan för öfrigt icke dragas
i tvifvel, då dess tillgångar och inre bjelpkällor under intet föregående tidehvarf varit större
än i det närvarande. Jag har emellertid nu fullgjort min underdåniga pligt medelst behofvens
oförbehållsamma framställande. Jag har velat frigöra krigsförvaltningen från allt
ansvar för de olyckor eller förödmjukelser, som kunna blifva följden af en till äfventyrs
misstydning underkastad liknöjdhet om fosterlandets heligaste intressen. Jag hyser ock
den säkra ölvertygelsen, att nationens ombud skola lika allvarligt behjerta som fördomsfritt
afgöra hvad Sveriges sjelfständighet kräfver och dess ära fordrar.»
Efter uppläsandet hvaraf Departements-ehefen vidare i underdånighet yttrade sig som
föijer:
»Sedan jag, i det anförande, jag nyss haft nåden få afgifva, sökt att så fullständigt,
som tid och omständigheter det medgifvit, framställa de brister och luckor, jag förefunnit uti
försvarsverket till lands, samt jemväl, med fästadt afseende på befintliga tillgångar, upp
-
32
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1835.
gifvit de anslag, som nn borde till de mest angelägna behofvens fyllande af Rikets Ständer
begäras, återstår ännu för mig att hos Eders Kongl. Majit i underdånighet anmäla åtskilliga
med regleringen af Fjerde Hufvud-titeln gemenskap egande frågor, åsyftande, af omständigheterna
påkallad, dels jemkning och dels förhöjning uti vissa å titeln redan uppförda anslag,
hvilka frågor synas mig, i likhet med hvad tillförene egt rum, lämpligast kunna förekomma
i den ordning anslagen, som äro i fråga, finnas å Riksslaten upptagna, hvadan äfven
i sammanhang dermed de af mig uti ofvanberörda anförande påyrkade anslag torde, likväl
endast under åberopande af de i anförandet nedlagda motiver, få på vederbörliga ställen
utföras; och då jag för öfrigt antager, att uti den nådiga proposition om Statsverkets tillstånd
och behof, som af Eders Kongl. Majit kommer att till Rikets Ständer vid nu instundande
riksdag aflåtas, behofven blifva, såsom förut iakttagits, förda under tvenne hufvudafdelningar,
den ena omfattande sådana som fordra ständiga anslag, och den andra dem,
för hvilka extra anslag på kortare eller längre tid anses erforderliga, finnér jag mig ock
böra den underdåniga framställningen af omförmälda anslagsfrågor i enahanda ordning
företaga.
Till de årliga eller ständiga utgifterna under Fjerde Hufvud-titeln finnes, enligt nu
gällande Riksstat, anvisadt:
i penningar Riko Ridr 2,865,953: 52. —
indelda räntor, efter markegång, på förslag  1,173,285: 16. —
indeld spanmål, på förslag 19,798 tior 16 kpr ä 6 Ridr tian . . 118,791: — —
oindeld spanmål, 17,220 tior förslagsvis å 6 Ridr lian  105,520: — —
Tillsammans Riko Ridr 4,261,550: — —
hvarvid nu följande förekommer, nemligen:
Landt försvars-Departemenlet.
Departementets Kansli-expedition:
Vid den af Eders Kongl. Majit under den 8 Maj sistlidet år nådigst beslutade fördelning
af de 10,000 R:dr, hvilka, ungefärligen motsvarande hvad tillförene i ljuspenningar
årligen användts till extra-ordinarie tjenstemän och betjening vid de till förändring i detta
hänseende af Eders Kongl. Majit under sista riksdagen i nåder föreslagna embetsverk, nu
mera få, enligt Rikets då församlade Ständers uti underdånig skrifvelse af den 5 Maj 1831
gjorda medgifvande från expensmedels-anslagen utgå, till gratifikationer åt lönlöse, för flit
och skicklighet utmärkte tjenstemän, äfvensom extra-ordinarie vaktbetjening, vid omförmälde
embetsverk, för så vidt medlen icke erfordras till ljuspenningar åt sådane extra-ordinarie
tjenstemän och vaktbetjente, som år 1831 redan voro vid verken anställde, samt genom
Uit och tjenstgöring kunna anses vara till berörda förmån berättigade, täcktes Eders Kongl.
Majit åt Landtförsvars-departementets Kansli-expedition bestämma ett årligt belopp af
Trehundra Riksdaler Banko, att af Departernents-chefen för det uppgifna ändamålet i tillika
föreskrilven ordning disponeras; och då nu Eders Kongl. Majit i nåder förklarat sig vilja,
uti särskild skrifvelse, underrätta Rikets snart sammanträdande Ständer om sitt nådiga beslut
rörande fördelningen af ofvanberörde 10,000 Ridr, på det att det deraf hvarje embetsverk
tillkommande belopp må varda under behörigt anslag på Riksstaten uppfördt och vederbörande
expensmedels-anslag i förhållande derefter nedsatt, hemställer jag underdånigst,
det behagade Eders Kongl. Majit i nåder föreslå Rikets Ständer, att förenämnda, Departementets
Kansli-expedition till gratifikationer åt extra-ordinarie tjenstemän och yaktbetjente
tillagda belopp 500 Ridr Banko må, för att fortfarande på redan föreskrifvet sätt användas,
varda
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
33
varda från det under Fjerde Hufvud-titeln uppförda förslags-anslag till skrifmaterialier och
expenser samt ved och ljus för samma expedition, deraf gratifikations-medlen hittills anordnats,
och hvilket borde med ett lika belopp förminskas, öfverflyttadt till expeditionens
aflönings-anslag, hvilket derigenom komme att från 15,805 Ridr 16 sk. till 16,105 R:dr 16
sk. Banko förhöjas.
Krigs-kollegium. Af nyss, i fråga om gratifikations-medlen för extra-ordinarie tjen.
steman och vaktbetjente vid Landtförsvars-departementets Kansli-expedition, uppgifna anled
ning,
får jag likaledes i underdånighet föreslå nådig framställning till Rikets Ständer derom,
* att det för enahanda ändamål Krigs-kollegium nådigst tilldelade belopp, 900 R:dr årligen,
må från anslaget å Fjerde Hufvud-titeln till skrifmaterialier och expenser samt ved och
ljus för Krigs-kollegium m. fl. verk, derifrån beloppet hittills utgått, öfverflyttas till det
under ofvanstående rubrik på Hufvud-titeln för bemälda Kollegium uppförda allöningsanslag
27,176 R:dr Banko, hvilket sålunda skulle blifva lörhöjdt till 28,076 R:dr nämnda mynt,
emot det att förslberörda anslag i stället, efter samma förhållande, förminskades.
lngeniör-corpsen. Jemte det jag här tillåter mig i underdånighet åberopa hvad uti
mitt ofvan intagna anförande förekommer om det stora behofvet för Svenska arméen af nu
, felande Ingeniör-trupper, hvilkas styrka jag, likasom min företrädare, ansett rätteligen böra
blifva en bataljon af 360 man på trenne kompanier med erforderligt befäl, enligt chefens för
lngeniör-corpsen förslag och för hvilken bataljon en årlig underhållskostnad af 53,339 R:dr
12 sk. 10 r.st. Banko beräknats, anhåller jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes,
med förnyande af dess vid sista riksdagen i ämnet gjorda nådiga framställning, nu i
nåder föreslå Rikets Ständer att medgifva uppsättandet till en början af endast ett Ingeniör(Sappör-)kompani
af 120 man jemte befäl af en Kapiten, 2 Löjtnanter, 1 Under-löjtnant och
3 Under-konduktörer samt att till detta kompanis årliga aflöning och öfriga underhåll beI
vilja en, genom nedsättning af den föreslagna Läkare-aflöningen, från 17,768 R:dr 4 skill.
) 51/2 rist. till •
17,500:
jemkad summa, deraf dock det belopp af 3,914 R:dr, som beräknats såsom
i erforderligt för manskapets beklädnad, borde frånskiljas och tilläggas ansla
get
till försvarsverket i allmänhet, hvaruti dylika underhålls-utgilter för de
öfrige värfvade trupperna ingå, men deremot återstoden, 13,586 R:dr, samr
manföras med anslaget för lngeniör-corpsen, 22,911 R:dr 8 skill., och
denna corps, sedan den sålunda blifvit försedd med trupp, å Fjerde Hufvudtiteln
upptagas under rubriken: värfvade arméen, näst efter artilleri-regementena.
I sammanhang härmed och då svårigheter förmodats skola möta
för det föreslagna Ingeniör-kompaniets uppsättande under första året, för
hvilket anslag till dess underhåll kunde varda beviljadt, hemställer jag i
underdånighet, det måtte Eders Kongl. Majit i nåder af Rikets Ständer begära,
att första årets underhålls-anslag finge användas till bestridande af
kostnaderna för kompaniets första uppsättning, hvilka beräknats komma att
uppgå till 16,900 R:dr Banko för en gång och hvartill i annat fall särskildt
anslag skulle erfordras. För öfrigt utbeder jag mig i underdånighet att nu
få underställa Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning Chefens för lngeniörcorpsen
underdåniga förslag om löneförbättring för den vid corpsen anställda
personal. Denna löneförbättring, hvars belopp utgör 17,070 R:dr,
anser jag i sjelfva verket vara högst billig; men enär Eders Kongl. Majit
antagit den grundsats, att till nu förestående riksmöte icke föreslå Rikets
Ständer andra löneförhöjnings-anslag, än som, i anseende till behofvet, kunna
Transport R:dr 17,500: — —
Bil. JK 2 & 3 till K. Mits Prop. om Slatsv. 1853. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 5
■*4
34
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverket 1835.
Transport R:dr
anses alldeles oafvisliga, finner jag mig icke vid detta tillfälle böra, i anledning
af nämnda förslag, tillstyrka någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd.
Fält-läkare-corpsen. I stöd af de skäl, jag i meranämnde anförande
utförligare sökt utveckla till ådagaläggande af nödvändigheten att, medelst
öppnade utsigter till befordran och förbättrade aflöningsvilkor m. m., uppmuntra
unga läkare till inträde i arméens ständiga läkare-corps och derigenom
äfven för framtiden vinna säkerhet, att denna corps städse förblifver
såväl fulltalig sorn tjenstbar, äfvensom att derjemte bilda en stam af
erfarna reserv-läkare lör de fasta sjukvårds-anstalterna, högst behöflig, om
arméen en gång måste göras mobil, vågar jag underdånigst anhålla om nådig
framställning till Rikets Ständer:
l:o att åt arméens Bataljons-läkare, hvilkendera graden de må
innehafva, må, i stället för dem nu efter 8 års tjenstgöring tillkommande
30 procents löneförhöjning, medgifvas förmånen att, efter sex års oafbruten
och berömlig tjenst i nämnde egenskap, från allmänna indragningsstaten
kunna, uppå vederbörlig anmälan hos Eders Kongl. Maj:t, erhålla en årlig
förhöjning af 123 R:dr å innehafvande lön och, efter vidare i 4 är fortsatt
enahanda tjenstgöring, ytterligare en lönetillökning af 73 R:dr, så att, efter
10 års tjenst, årliga aflöningen för en Bataljons-läkare blifver, om han under
tiden qvarstannat i andra Bataljons-läkare-graden, 430 R:dr och, ifall han
blifvit befordrad till förste Bataljons-läkare, 600 R:dr, allt Banko;
2:o att för arméens Regements-läkare må beviljas följande löneförhöjningar,
nemligen:
för Regements-läkarne vid indelda arméen, 29 till antalet samt Regementsläkaren
vid Lifbevärings-regementet, å 100 R:dr för hvarje R:dr 5,000: —
och för de 8 Regements-läkarne vid värfvade arméen, med
efter deras nu innehafvande olika löner lämpade belopp,
sammanräknadt
» 1,990: —
eller tillhopa här utförde
. . . •
hvarigenom aflöningen blefve förhöjd: för*Regements-läkaren vid Lifbevärings-regementet
till 250 R:dr, för Regements-läkarne vid Wermlands Fältjägare-regemente,
vid Lif-regementets och Smålands Grenadier-corpser samt
vid Norrbottens, Westerbottens och Jemtlands Fält-jägare-corpser till 600
R:dr och för Regements-läkarne vid arméens alla öfriga regementen och
corpser till 800 R:dr, allt Banko; och borde de sålunda för Regementsläkarne
föreslagna löneförhöjningarne tilläggas vederbörande regementers
och corpsers allönings-anslag;
3:o att för Regements-läkare, som straxt efter uppnådda 60 lefnadsoch
30 tjensteår, söka nådigt afsked, må medgifvas rättighet, att då, utöfver
dem utur arméens Pensions-kassa tillkommande pension, jemväl från allmänna
indragnings-staten undfå pensioner, bestämda till 400 R:dr för dem,
hvilkas löner här förut föreslagits att förhöjas till 800 R:dr, och till 200
R:dr för dem, som afsetts att erhålla lägre löner än nyssnämnda belopp,
men med skyldighet likväl för alla, att under tio år, från afskedsdagen räknadt,
i händelse af behof, efter omständigheterna tjenstgöra antingen vid
militär-sjukhus, eller depöter eller civila sjukanstalter.
Transport R:dr
17,300:
4,990:
22,490:
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1855.
35
Transport R:dr 22,11)0: — —
Indelta arméen.
Kavalleri- och Infanteri-regementena. Sedan, med anledning af
Rikets Ständers vid sista riksdagen gjorda begäran om en närmare utredning
i afseende på beloppet af det vederlag, som, i händelse den då ifrågaställa
nedsättnirigen af salpeterhjelpen i de Småländska länen skulle beviljas,
funnes böra tillkomma de personer och inrättningar, af hvilka anspråk
derpå kunde framställas, Eders Kongl. Majit i nåder låtit från länen
infordra de för ändamålet nödiga uppgifter, deraf sig visat, att omförmälda
förändring i salpeterhjelpens utgörande skulle uti de i orten förlagde regementers
och corpsers löning medföra följande minskning emot hittills i
medeltal under åren 1842—1851 åtnjutna belopp, nemligen:
vid Smålands Hussar-regemente:
inom Kronobergs län (af 1453/s mantal)
» Jönköpings d:o (af 142% d:o )
» Calmar d:o (af 72ls/24 d:o )
. 875: 7.
. 762: 44.
. 366: 25.
8.
11.
9.
tillsammans (af 5607/i4 mantal)
. 2,002: 30.
4.
vid Andra Lifgrenadier-regementet:
inom Calmar län (af 87/12 mantal)
43: 10.
7.
vid Smålands Grenadier-bataljon:
inom Kronobergs län (af 77% mantal)
. 466: 47.
4.
» Jönköpings d:o (af 71V4 d:o )
. 582: 22.
9.
tillsammans (af 149 mantal)
. 849: 22.
1.
vid Kronobergs regemente:
inom Kronobergs län (af 195% mantal)
. 1,173: 10.
7.
vid Jönköpings regemente:
inom Jönköpings län (af 175u/48 manta!)
. 950: 27.
7.
vid Calmar regemente:
inom Kronobergs län (af 18% mantal)
. 110: 17.
6.
» Jönköpings d:o (af 6% d:o )
56: 11.
3.
» Calmar d:o (af 156% d:o )
5.
tillsammans (af 161 *%4 mantal)
2.
Summa (af 1,04817/48 mantal)
. 5,835: 42.
4.
så har Eders Kongl. Maj:t, enär, vid den år 1853 skedda lönereglering för
indelta arméen, salpeterhjelpens utgående med markegångs-förvandling i de
Småländska länen beräknades bland de tillgångar, hvilka anslogos att framgent
oförminskade till förenäinnda regementens och corpsers löning användas,
under den 7 sistlidne Juli i nåder beslutit att, uti särskild nådig skrif
Transport
R:dr 22,490: — —
36
Kongl. Majlis Nåd. Prop. om Statsverket 1835.
Transport R:dr 22,100:
velse, af Rikets Ständer äska ett emot nyssnämnda summa svarande kontant
anslag; och varder fördenskull omförmälda ersättningssumma, hvilken
bör tilläggas kontanta anslaget för Kavalleri- och Infanteri-regementena,
här af mig upptagen med
5,833: 42. 4.
1 sammanhang härmed förekommer att, ehuru vid 1844
och 1845 årens riksdag det anslag af 1,414: 27. 2., som
långt förut blifvit Skaraborgs regemente tillagdt och jemväl
i dess nya aflöningsstat anvisadt såsom ersättning för
jordlörluster i följd af Götha kanals framförande öfver
åtskilliga regementet tillhörande boställen, blifvit från
Sjette till Fjerde Hufvud-titeln öfverflyttadt, deraf likväl
till regementet i kontant utgått endast 216 R:dr 32 sk.,
emedan, i stöd af nådiga brefvet den 18 Februari. 1813,
regementet egt utbekomma och äfven undfått återstoden
af ersättningen, 1,197 lt:dr 45 sk. 2 r:st., motsvarande
uppskattningsvärdet af 195 tunnor 121/4 kappar spanmål
in natura, af kronans i Skaraborgs län behållna afradsoch
kronotionde-spanmål, i följd hvaraf åter nyssberörda
1,197 R:dr 45 sk. 2 r:st., elter förut gjordt afdrag af en
mindre efter markegången omvexlande ersättning för det
Skaraborgs regemente äfven tillslagna f. d. korporalsboställe!
Riddarehagen Nohlgården, genom Götha kanal och
ny skattläggning Irångångne 30 kappar kronotionde, måst
såsom Statsverkets besparing föras Riksgälds-kontoret till
godo; och som Eders Kongl. Majit nu i nåder beslutit föreslå
Rikets Ständer att, till undgående af detta något invecklade
förhållande, från kontanta anslaget för indelta kavalleri-
och infanteri-regementena må afföras nyssnämnde 1,197: 43. 2.
hvilket belopp alltså bör fråndragas här ofvan utförda 5,835 R:dr 42 sk.
4 r:st., då således tillökningen på anslaget hlifver  4,635: 47. 2.
men deremot den under samma rubrik på Fjerde Hufvud-titeln upptagna
indelta spanmål tillökas med 194 tunnor 10% kappar, hvilka för sådant
ändamål borde dit från Riksstatens Sjette Hulvud-titel öfverföras.
Instruktions-kompanier för indelta infanteriet. Åberopande hvad
uti mitt oftanämnda anförande finnes utförligt andraget såsom bevisning
för det obestridliga beholvet af dessa rekrytbildnings-anstalters införande
vid indelta infanteriet, så framt detsamma någonsin skall kunna uppfylla
sin ansvarsfulla bestämmelse att vara en i vapenyrket kunnig och i följd
deraf säker ledare för den nära nog oöfvade talrika beväringen och icke,
i saknad af berörde egenskaper, äfventyra att i lärans stund sätta fäderneslandets
välfärd på spel, manas jag af såväl embetspligt som mogen öfvertygelse,
att i underdånighet påyrka, det täcktes Eders Kongl. Majit,
oaktadt denna för nationen så högst vigtiga angelägenhet vid föregående
riksdagar hos Rikets Ständer icke vunnit önskvärdt afseende, ändock af
Rikets snart sammanträdande Ständer ånyo i nåder äska det, enligt uppgjorda
noggranna beräkningar, nödigt befunna anslag för inrättande af
Instruktions-kompanier vid indelta arméens infanteri- och jägare-corpser,
nemligen:
Transport R:dr 27,125: 47. 2.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1835.
37
Transport R:dr 27,123: 47. 2.
Till personalens underhåll, befälets aflöning deri inbegripen 37,300: •—■ —
och till vidmakthållande af nödiga säng- och husgeråds
persedlar
m. rn  2,300:
eller tillhopa årligen 40,000: — —
samt tillika begära, att kostnaden för nyssberörde persedlars anskaffning,
uppgående till omkring 24,000 R:dr Banko, må af första årsanslaget för
Instruktions-kompaniernas underhåll få bestridas, på det att särskildt anslag
icke må behöfva dertill anvisas; börandes jag i underdånighet fästa
Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att, då afgången af
manskap inom vissa regementen af indelta infanteriet och följaktligen äfven
antalet rekryter i allmänhet de sednare åren varit större än tillförene,
underhålls-beräkningen desto hellre måst derefter rättas, oaktadt
sålunda anslaget utfallit högre än vid föregående riksdagar varit uppgifvet,
som angeläget är, att, i händelse anslag för ifrågavarande behof nu af Rikets
Ständer beviljas, detsamma äfven må varda bestämdt till ett sådant
belopp, att brist derå ej är att befara.
Såsom vid förra riksdagar plägat iakttagas, lärer äfven nu af Rikets
Ständer böra i nåder begäras,. att, till betäckande af de genom södra bataljonens
af Bohus läns regemente år 1831 af Eders Kongl. Majit nådigst
än vidare på tio år medgifna förändring till roteradt infanteri, för Statsverket
uppkomna kostnader, öfverskottet af de indelnings-räntor, hvilka
förut ingått ensamt till nämnde bataljons rusthållare, varder, såsom hittills
och så länge omförmälda förändring kommer att fortfara, ställdt till Eders
Kongl. Maj:ts nådiga disposition.
Ersättning för utöfver markegångspriset förhöjd betalning till
inqvarterings-gifvare för dagportioner vid, indelta regementenas marcher
lill och från möten. Uppå Eders Kongl. Maj:ts vid sista riksdagen gjorda
nådiga framställning nedsatte Rikets då församlade Ständer detla anslag
från 9,000 till 6,000 R:dr Banko, men läto, på det att bristande tillgång
för de med anslaget afsedda utgifter icke skulle äfventyras, de derå vid
då gällande stats-reglerings tilländagående befintliga reservationer qvarstå
till Eders Kongl. Maj:ts nådiga disposition.
Enligt de underdåniga berättelser om Fjerde Hufvud-titelns ställning,
hvilka Krigs-kollegium sedermera årligen till Eders Kongl. Majit afgifvit,
hafva reservationerna å berörda anslag utgjort:
vid slutet af år 1830  Banko R:dr 49,298: 16. —
» » u 1831  ii » 49,302; 3. 10.
» » » 1832  » » 49,499: 18. 4.
ehuru anslaget sistnämnde år var nedsatt till nuvarande belopp 6,000 R:dr;
hvaremot utgifterna under frenne åren uppgingo:
år 1830 till Banko R:dr 4,328: 16. —
» 1831 »
» » 8,796: 10. 8.
» 1832 »
» » 6,002: 33. 6.
Summa Banko R:dr 19,327: 13. 2.
eller i medeltal för året 6,442 R:dr 21 sk. med runstycksbråkets uteslutande.
Häraf vill väl synas, som skulle detta anslag hädanefter icke blifva
för ändamålet fullt tillräckligt och alltså de derå nu samlade reservationer,
Transport R:dr 67,123: 47. 2,
38
Kongl, Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1835.
Transport Ridr 67,123: 47. 2.
äfven, åtminstone i någon mån, behöfva anlitas till fyllande af ett eller
annat års brist; men berörda reservationer äro dock alltför betydliga, för
att lämpligen kunna till hela sitt belopp lemnäs qvarstående ensamt för
de utgifter, som med anslaget afses. Vid sådant förhållande och då å
Fjerde Hufvud-titeln icke finnes någon bestämd tillgång till bestridande af
de aflönings- och underhålls-kostnader, som föranledas af de utur indelta
arméen utgående garnisons-kommenderingar på Carlstens fästning, vid
Grislehamn och i Haparanda, och hvilka kostnader, elter hvad Krigskollegium
i underdånighet anmält, under åren 1830—1832 i medeltal uppgått
till omkring 12,000 Ridr årligen, hemställer jag-i underdånighet, huruvida
icke Eders Kongl. Majit i nåder skulle finna lämpligt begära Rikets
Ständers medgifvande dertill, att reservationerne å ofvanberörde, för ett
indelta arméens behof afsedda anslag må användas till aflöning och underhåll
för omförmälde garnisons-kommenderingar ur indelta arméen, under
iakttagande likväl dervid, att samma reservationer icke härför anlitas i
större mån, än att möjliga brister å årsanslaget kunna med dem betäckas.
Värfvade arméen.
Lifgardes-regementena. Det af Krigs-kollegium underdånigst framställda
förslag, att, då i dessa regementers aflönings-anslag icke finnes beräknad
någon tillgång till gage och brödkorn åt sådant manskap, som, enligt
staterne, bordt emellan exercistiderna vara tjenstfritt, men af den, i följd
deraf, detsamma erbjudna tjenstledighet icke velat sig begagna, Eders Kongl.
Majit täcktes af Rikets Ständer begära, att kostnaden för detta manskaps
underhåll finge, efter upprättad och af rullor vederbörligen styrkt uträkning,
efter hvarje års utgång af Riksgälds-kontoret ersättas, anser jag mig
icke, minst i denna syftning, böra för det närvarande understödja, ehuru
önskligt det visserligen vore, om, för bestridande af omformälda, ständigt
påkallade utgifter, kunde beredas någon säkrare tillgång, än Fjerde Hufvud-titelns
besparingar, hvilka dermed hittills måst betungas.
Kavalleri- och artilleri-hästars remonlering och skoning. Vid det
förhållande, att under åren 1880—1832 utgifterna för dessa behof i medeltal
uppgått till 29,330 R:dr 50 sk. 4 r:st. om året, men dertill å Fjerde
Hufvud-titeln endast finnas anvisade 28,000 R:dr, har Krigs-kollegium trott
sig böra i underdånighet föreslå ifrågavarande anslags förhöjning till 50,000
R:dr årligen. Derjemte hafva, uti nyligen för Eders Kongl. Majit underdånigst
anmälda skrifter, Sqvadrons-cheferne vid Lifgardet till häst och
Kronprinsens Hussar-regemente i underdånighet anhållit, att då, enligt hvad
allmänt kändt vore och äfven särskildt styrkt blifvit, hästprisen under de
sednare åren betydligt stegrats, de nu i stat och gällande passe-volanskontrakt
bestådda anslag till besörjande af regementenas remontering, utgörande,
för 10 år, vid Lifgardet till häst 200 Ridr och vid Kronprinsens
Hussar-regemente 153 Ridr 16 sk., eller för år, vid det förra regementet
20 Ridr och vid det sednare 13 Ridr 16 sk., allt Banko per häst, måtte
vid bägge regementena med 5 Ridr samma mynt årligen för hvarje häst
förhöjas, på det att Sqvadrons-cheferne sålunda för framtiden i någon mån
Transport Ridr 67,128: 47. 2.
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1833.
59
Transport R:dr 67,123: 47. 2.
undginge de förluster, remonteringen ändock komme att för dem medföra.
Som, på sätt Krigs-kollegium i underdånighet tillkännagifva, anslaget till
kavalleri- och artilleri-hästars remontering och skoning redan befunnits
otillräckligt för de utgifter, som hittills varit afsedda att dermed bestridas,
samt alltså än mindre lemnar tillgång för någon ny utgift, har Eders Kongl.
Majit icke heller kunnat Sqvadrons-chefernas omförmälda underdåniga anhållan
för närvarande i nädér bifalla, men deremot, enär den sökta tillökningen
uti de årliga remonterings-anslagen endast komme att höja ersättningen
för hvarje remont vid Lifgardet till häst till 230 R:dr, och vid Kronprinsens
Hussar-regemente till 185 R:dr 16 sk. banko, till hvilka pris
dugliga hästar' bevisligen numera i allmänhet icke kunna inom hvartdera
regementets förläggningsort anskaffas, och det således kunde förutses, att,
i händelse Sqvadrons-cheferne, till undvikande af påtagliga förluster, nödsakades
uppsäga nu gällande passevolans om remonteringen och dennajderefter
måste af kronan direkte besörjas, statsverkets utgift för anskaffningen
af regementenas remonter blefve åtminstone lika hög, om icke högre
än den nu ifrågaställa, i nåder förklarat sig vilja af Rikets snart sammanträdande
Ständer begära, att ifrågavarande förhöjning i remonteringsanslagen,
hvilken för Lifgardets till häst 584 hästar belöper till 1,920 R:dr
och för Kronprinsens Hussar-regementes 357 hästar till 2,683 R:dr allt
B:ko för år, och varda med en rund summa af 4,600 R:dr samma mynt
beviljad; och utfores här alltså nämnda belopp  4,600: —
hvarigenom ofvanberörda anslag skulle blifva till 52,600 R:dr förhöjdt.
Fouragering af artilleriets legda hästar. Detta så kallade reservationsanslag
å 3,000 R:dr har under en längre tid visat sig vara för
dermed afsett ändamål otillräckligt, hvadan Eders Kongl. Majit ock redan
af Rikets år 1847 församlade Ständer i nåder begärde dess förhöjande,
utan att likväl dertill vinna deras bifall. Efter hvad Krigs-kollegium nu i
underdånighet anmält, hafva utgifterna under berörda titel åren 1850—1832
i medeltal utgjort 6,932 R:dr 31 sk. 5 r:st. årligen, eller med nära 2,000
R.dr öfverstigit anslagets belopp, hvars förhöjande till 7,000 R:dr B:ko bermida
kollegium derför underdånigst föreslagit.
Då benämningen reservationsanslag förutsätter, att ett dylikt skall
vara så tilltaget, att besparingar eller reservationer derå något år kunna
uppstå för att användas till betäckande af ett annat år yppade brister, finnes
uti det af Krigs-kollegium uppgifna förhållande visserligen fullt skäl för en
nådig framställning till Rikets Ständer derom, att här ifrågavarande anslag,
så framt det skall bibehålla sin nu egande egenskap, må varda åtminstone
med ofvan föreslagna belopp tillökadt, på det möjligheten att de derpå anvisade
utgifter bestrida icke jemväl för framtiden må göras beroende af en
så oviss tillgång som fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar, hvarifrån
bristerna på anslaget hittills måst ersättas; men som vid den föränderlighet
prisen å utfordrings-artiklar, i följd af mer och mindre gynsam årsväxt ständigt
äro underkastade, detta anslag svårligen kan på förhand bestämmas
till ett belopp, som under alla förhållanden med säkerhet motsvarar behofvet,
samt härtill kommer, att artilleriets legda hästar under den tid af
året, då de till exercis begagnas, underhållas på alldeles lika sätt med de
Transport R:dr 71,723: 47. 2.
40
Kongl. Majlis Nåd. Prop. om Statsverket ±853.
Transport R:dr 71,725: 47. 2.
ständiga artilleri-hästarne, och således med allt skäl kostnaden för detta
underhåll, i stället att bestridas af särskildt anslag, äfven bör utgå af det
förslagsanslag, som till utfordringen af artilleriets ständiga hästar är afsedt,
helst derigenom jemväl redogörelserna öfver fourageringsutgifterna skulle
förenklas, anser jag mig dock hellre böra i underdånighet tillstyrka, det
Eders Kongl. Maj:t i nåder täcktes nu föreslå Rikets Ständer, att reservations-anslaget,
5,000 R:dr, till fouragering af artilleriets legda hästar må
sammanföras med förslags-anslaget, 152,000 R:dr, till fouragering af värfvade
kavalleriets och artilleriets hästar, samt detta sednare anslag, hvars
summa sålunda blefve 137,000 R:dr, derefter benämnas: fouragering af
artilleriets och värfvade kavalleriets hästar, vid hvilken sammanföring från
Rikets Ständers sida någon betänklighet icke synes böra möta, då fonragerings-kostnaden
för de legda artillerihästarne alltid måste komma att begränsas
af tillgången på det till sådana hästars lega bestämda anslag, hvilket,
likasom hästlegan, utgöres af visst spannmålsbelopp och således icke
förslår till mer än ett visst antal hästar.
- Beväringen.
Gottlands Nationalbeväring. Då de välgrundade skäl, på hvilka
militär-befälhafvaren på Gottland stödt sin underdåniga framställning om
dels löneförbättringar för öfverbefälet och musikpersonalen samt dels nya
löneanslag för tillökadt underbefäl vid nämnda beväring, återfinnas i mitt
merberörda underdåniga anförande, tillåter jag mig här endast erinra derom,
att, så framt Gottlands vapenföra befolkning, hvars styrka sedan år 1811
då National-beväringen inrättades, ökats med närmare 50 procent, eller från
ungefär 6,800 till omkring 8,800 man, utan att befälets antal under tiden
blifvit förökadt, skall kunna, som sig bör, fullgöra sitt ärofulla uppdrag
att hufvudsakligen ensam, försvara deri för Sverige utur alla synpunkter
så högst dyrbara ön, det ock är oundgängligt, att beväringsmanskapet, under
fredens dagar och så långt den korta mötestiden medgifver, vederbörligen
ölvas, hvartill åter fordras, att National-beväringens nuvarande, i sig
sjelf otillräckliga befälspersonal må, medelst beviljad, lefnadskostnaden på
ön någorlunda motsvarande aflöning, kunna åtminstone hällas fulltalig med
officerare af nödig skicklighet samt derjemte till sitt biträde erhålla ett talrikare,
för tjensten bildadt underbefäl jemte dugligt spel; och får jag, på
grund häraf, underdånigst tillstyrka, det täcktes Eders Kongl. Maj:t åt nedannämnde
vid Gottlands National-beväring af Rikets Ständer i nåder äska
följande, ingalunda för högt tilltagna, dels lönetillökningar och dels nya
löneanslag, nemligen:
för 3 Bataljons-chefer, som nu njuta i lön hvardera 700 R:dr, lönetillök
ning
ä 300 R:dr  900:
» 25 Kapitener med löner å 400 R:dr d:o å 200 R:dr . 4,600: — —
» 23 Löjtnanter, d:o å 200 R:dr d:o å 100 R:dr . . . 2,300: — —
» 24 Under-löjtnanter, d:o å 160 R:dr d:o å 40 R:dr . . 960:
» 5 Adjutanter, arfvoden å 100 R:dr  500: — —
» 46 extra Underofficerare, d:o å 20 R:dr  920: — —
Transport R:dr 9,980: — — 71,725: 47. 2.
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
41
Transport R:dr 9,980:  71,725: 47. 2.
för 92 extra Korporaler, d:o å 12 R:dr 1,104:
» 1 Regements-trumslagare, arfvode 100: — —
» 45 Spel, lönetillökning ä 12 R:dr  540:
eller tillhopa R:dr 11,724:
med tillägg hvaraf till nu varande anslag för nämnda beväring, 55,591 R:dr
57 sk. 4 r:st., detta skulle blifva förhöjdt till 47,315 R:dr 57 sk. 4 rst.
Beväringsmanskapets vapenöfning. Uppå Rikets sist församlade
Ständers underdåniga framställning, att under beväringsmanskapets på Gottland
vapenöfningar de beväringsskyldige derstädes måtte få åtnjuta ett underhåll,
motsvarande det, som beväringsmanskapet uti rikets öfriga landskap
under vapenöfningar tilldelas, behagade Eders Kongl. Maj:f, sedan af
vederbörande utredt blifvit, att den för de beväringsskyldige på Gottland,
hvilka förut endast åtnjutit 8 sk. R:ko per man om dagen, sålunda ifråga
ställa
underhålls-tillökning kunde beräknas till 4 sk. samma mynt perman
dagligen, under den 2 Maj 1851 tillerkänna dem denna förhöjning i aflöningen,
att utgå från förslags-anslaget till bevärings-manskapets vapenöfning,
derifrån äfven i följd häraf enahanda förmån författningsenligt tillkommit
de vid bevärings-möteria tjenstgörande korporaler och spel. När
sedermera för dessa, som utses bland beväriDgs-manskapet, af militär-befäl.-  hafvaren på Gottland i underdånighet begärdes samma underhålls-förhöjning,
äfven för den tid de tjenstgjorde vid befälsmötena, fann Eders Kongl.
Maj:t, under den 4 November 1851, i nåder skäligt att dertill lemna bifall,
med utgiftens anvisande jemväl på anslaget till bevärings-manskapets vapenöfning;
hvarjemte och enär vid samma tillfälle anmäldes, att det å slaten
för Gottlands National-beväring uppförda anslag till extra utgifter, hvarå
den ursprungliga hefäls-mötes-aflöningen för nämnde bevärings-korporaler
och spel hittills varit anvisad, funnes för dermed afsedda flera behof otillräckligt,
Eders Kongl. Majit, under d. 21 sistlidne Oktober, i nåder förklarat
sig vilja uti nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och behof af
Rikets snart sammanträdande Ständer begära, att ali den, korporaler och
spel vid Gottlands National-beväring under de årliga mötena tillkommande,
dag-aflöning hädanefter måtte från förslags-anslaget till bevärings-manskapets
vapenöfning få bestridas; och varder, i sådant afseende, frågan nu här
af mig omförmäld.
Ma (er i elen.
Försvars-verket i allmänhet eller Krigs-kollegii departementer. Detta,
hufvudsakligen till underhållande och kompletterande af den för försvarsverket
till lands redan anskafläde materiel, afsedda anslag, hvilket, elter
afdrag af derunder inbegripna indelda räntor för Akers krutbruk och Husqvarna
gevärs-faktori, uppgår till 671,666 R:dr 4 sk. 2 r:st., har under
tiden sedan sista riksdag blifvit sålunda mellan Krigs-kollegii afdelningar
fördeladt, att deraf årligen blifvit anvisade: åt artilleri-afdelningen till artilleri-behof
190,347 11 :dr 19 sk. 6 r:st, åt fortifikations-afdelningen, i och
för underhållet och förbättrande af landtlörsvaret tillhörande hus och byggnader
i fästnings- och garnisonsorter, för så vidt bestyret dermed icke till
Transport
R:dr 83,449: 47. 2.
Bil. JH 2 & 3.lill K. Maj.ls Prop. om Slalsv. 1855. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 6
42
Kongl. Maj:is Nåd. Prog. om Statsverket 1853.
Transport R:dr 83,449: 47. 2,
kommer artilleri-afdelningen, SO,000 R:dr samt till s. k. kommendantskaps-utgifter
8,000 R:dr, och slutligen åt Intendents-afdelningen återstoden
med 423,318 R:dr 52 sk. 8 r:st. till arméens beklädnads- och utredningsm.
11. behof.
Enligt nu inkomne underdåniga förslag å afdelningarnes ordinarie
medels-behof för den kommande tiden, blir för artilleri-afdelningen den
densamma hittills tilldelade anslags-summa fortfarande behöllig, hvaremot
af fortifikations-afdelningen beräknats till kommendantskaps-utgifter ett årligt
anslag af 9,000 R:dr i stället för nu bestådda 8,000 R:dr, äfvensom
intendents-afdelningen ådagalagt nödvändigheten deraf, att, på det allmänna
bevärings-manskapets beklädnads- och utrednings-behof hädanefter måtte pä
ett ändamålsenligt sätt kunna fyllas, hvilket med hittills bestådda inskränkta
tillgångar icke låtit sig göra, aldelningens nuvarande anslags-summa blefve
ökad med 54,000 R:dr årligen, hvarigenom likväl det nu med 2ö,666 R:dr
32 sk. B:ko årligen utgående extra anslaget till kompletterande af beväringens
reserv-förråd för framtiden gjordes obehöflig!, så att tillökningen i
statsutgift i sjelfva verket komme att inskränkas till 27,555 R:dr 16 sk.;
men som emellertid behofvet af den ifrågaställa anslags-tillökningen vore
för handen redan nästa år, har kollegium tillika i underdånighet anhållit,
det Eders Kongl. Majit i nåder täcktes bereda intendents-afdelningen för
samma år, eller intilldess tillökningen hunne att på ordinarie stat uppföras,
ett deremot svarande extra anslag af 54,000 R:dr, att under året för uppgifna
ändamålet användas.
Hvad angår det anmälda ökade behofvet af 1,000 R:dr årligen till
bestridande af kommendantskaps-utgifterna, så anser jag tillgång dertill böra
kunna beredas vid fördelningen af anslaget till försvarsverket i allmänhet
Krigs-kollegii afdelningar emellan och alltså medel för ändamålet icke eller
böra af Rikets Ständer särskildt begäras. Deremot måste jag, på grund
af den i mitt oftanämnde anförande intagne utredning om beskaffenheten
af bevärings-manskapets nu egande beklädnads- och utrednings-persedlar och
hvad sorfi fordras för att i detta afseende fullt utrusta nämnda manskap,
så att detsamma må kunna, när som helst, till det för krig påräknade antal,
ingå i arméens leder, på det högsta förorda Krigs kollegii underdåniga
framställning om ökadt anslag för dess intendents-aldelning, samt således
underdånigst tillstyrka, det måtte Eders Konal. Majit i nåder täckas af
Rikets Ständer för omförmälda ändamål äska det af Krigs-kollegium, såsom
dertill oundgängligen behöfligt, uppgifna belopp af R:dr  54,000: — —
att tilläggas reservations-anslaget till försvarsverket i allmänhet, hvilket
sålunda skulle blifva förhöjdt till 726,055 R:dr 44 sk. 2 rist. samt ytterligare,
medelst tillägg af det för beklädnad åt manskapet vid det föreslagna
sappör-kompaniet beräknade belopp, 5,914 R:dr, kommeatt ökas till 729,969
R:dr 44 sk. 2 rist., ofvanberörda indelda räntor till Akers krutbruk och
Husqvarna gevärsfaktori derunder inbegripna; hvaremot, hvad beträffar
Krigs-kollegii jemväl gjorda underdåniga anmälan om behofvet för intendents-aldelningen
att redan nästa år hafva att påräkna ett deri ifrågaställa
ordinarie anslags-tillökningen motsvarande belopp, jag anser mig, under
förutsättning likväl, alt det extra anslag för bevärings-manskapets beklädnads-behöf,
hvarom jag kommer att längre fram underdånigst hemställa.
Transport Ridr 137,449: 47. 2.
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
43
Transport R:dr 137,449: 47. 2.
varder af Eders Kongl. Maj:t i nåder äskadt och äfven af Rikets Ständer
beviljadt, för närvarande icke böra i underdånighet påyrka, att det ifrågasatta
särskildta anslaget för nästa år må af Rikets Ständer begäras.
Lifmundering för indelta Infanteriet. Sorn på fjerde hirfvud-titeln
medel ej finnas anvisade till bestridande af beklädriads-slitnings-ersättriingar
för de kommenderingar utur indelta arméen, hvilkas underhåll af nämnda
hufvud-titel bekostas, lärer Eders Kongl. Maj:t i nåder finna lämpligt nu
förnya sin vid de begge sednaste riksdagarne gjorda och då bifallna framställning
derom, att, så länge anslaget till lifmundering för indelta infanteriet
lemnar behållningar, desamma må användas till godtgörande af omförmälda
beklädnads-slitning, äfvensom hvad derefter kan öfverblifva till
fyllande af andra beklädnads-behof, som för indelta arméen kunna yppas.
lnqvarteringskostnaden i Stockholm. Huruvida detta anslag kommer
att undergå någon förändring, blifver beroende af det beslut, Rikets
Ständer fatta i frågan om regleringen af inqvarteringsskyldigheten ihufvudstaden,
med anledning af den särskilda skrifvelse, Eders Kongl. Maj:t lärer
vilja i ämnet till Rikets Ständer i nåder aflåta.
Diverse anslag.
Durchmarsch-kostnader. Sedan, med anledning af Krigs-kollegii
gjorda underdåniga anmälanden derom, dels att de å detta för arméen och
flottan gemensamma anslag före år 1848 befintliga betydliga reservationer
blifvit, i följd af de samma år och år 1849 företagna krigsutrustningar, alldeles
medtagna i och för transporten af flottans trupper, ehuru kostnaden
härför rätteligen bort bestridas af de till omförmälda rustningar särskildt
beviljade medel, dels ock att för öfrigt anslaget under de sednare åren från
flottans sida allt mer tagits i anspråk, hvarigenom äfventyrades, att detsamma
skulle blifva otillräckligt för de landtförsvarets behof, som vore
afsedda att äfven med anslagets tillgångar fyllas, Eders Kongl. Maj:t funnit
godt i nåder anbefalla Krigs-kollegium och Förvaltningen af Sjö-ärendena
att gemensamt utreda och derefter i underdånighet inberätta i hvad förhållande
berörda anslag under en tillika förelagd tiderymd af 10 år varit
dels för landtförsvarets och dels för sjöförsvarets behof användt, på det att
sålunda måtte erhållas någon grund för en lämplig fördelning af anslaget
fjerde och femte hufvudtitlarne emellan; och som af bemälda embetsverks
härutinnan numera tillvägabrapta och sistlidne gårdag af Eders Kongl. Maj:t i
nåder pröfvade utredning sig visat, att beloppet af de durchmarsch-kostnader.
som under ifrågavarande tiderymd blifvit för sjöförsvarets räkning från
anslaget bestridda, i medeltal uppgått till omkring 12,000 R:dr Banko årligen,
samt att återstoden af anslaget erfordrats för landtförsvarets dermed
afsedda behof, har Eders Kongl. Maj:t, på grund af hvad sålunda förekommit,
i nåder täckts besluta föreslå Rikets Ständer en sådan delning af reservations-anslaget
till durchmarsch-kostnader, 20,000 R:dr årligen, att deraf
12.000 R:dr öfverföras till Riksstatens femte hufvudtitel och återstoden,
8.000 R:dr, förblifver på fjerde hufvudtiteln qvarstående, att hädanefter
användas till durchmarsch-kostnader, det förra beloppet ensamt för sjöförsvarets
och det sednare för landtförsvarets behof, samt med bibehållande
Transport R:dr 137,449: 47. 2.
44
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1883.
Transport Ridr 157,449:47. 2.
i öfrigt för hägge delarne af anslagets nuvarande egenskap; hvilket nådiga
beslut nu här af mig anföres, för att i Eders Kongl. Majits nådiga Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof iakttagas, och hvarvid jag tillika
i underdånighet hemställer, det måtte Eders Kongl. Majit i sammanhang
härmed af Rikets Ständer i nåder begära, att de reservationer, som tilläfventyrs
framdeles något år kunna uppkomma å den på fjerde hufvudtiteln
qvarstående delen af oftanämnde anslag, må, i likhet med hvad af
Rikets Ständer ända sedan 1840 och 1841 arens riksdag varit medgifvet,
äfven hädanefter få användas till bestridande af de bestämda understöden
åt Lifgardes-regementenas matinrättningar, för så vidt anslaget till extra
utgifter icke dertill lemnar tillgång.
Rese- och traktaments-kostnader samt Rese- och traktaments-koslnader
för städernas rnagistralspersoner och borgare vid besigtningar.
Krigs-kollegium har fästat Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
derpå, att en önskvärd förenkling i räkenskaperna och bokslutet skulle
kunna beredas derigenom, att nämnde bägge förslags-anslag blefve till ett
enda sammanförda; och då, såsom äfven bemälda Kollegium i underdånighet
erinrat, de utgifter, som från bägge anslagen bestridas, bestå i godtgörelse
för extra förrättningar, verkställda i landtförsvarets ärenden, och
något hinder för anslagens sammanföring således icke synes böra mota,
hemställer jag underdånigst, det Eders Kongl. Majit må i nåder täckas en
sådan åtgärd Rikets Ständer föreslå, under förbehåll att anslagens nu varande
egenskap af förslags-anslag äfven till det sammanförda anslaget
öfvergår.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Krigs-kollegium
m. fl. verk. Med anmälan, att å detta till 4,800 Ridr bestämda anslag
utgifterna de sednaste tre åren i medeltal uppgått till 7,868 R:dr 20 sk. 8 rist.
årligen, har Krigs-kollegium underdånigst hemställt, att Eders Kongl. Majit
måtte antingen i nåder föreslå Rikets Ständer nämnde anslags förhöjande
till 7,500 R:dr, eller ock förnya sin vid sista riksdagen gjorda nådiga framställning
om detsammas förvandling till förslags-anslag, men som, enligt
hvad Kollegium härvid tillika uppgifvit, de under nämnde tidrymd anslaget
påförda betydliga utgifter till en del föranledts af Kollegii förändrade organisation,
och således varit af tillfällig beskaffenhet, måste jag anse ofvanberörda
utgift-summa icke utgöra någon tillförlitlig grund för bestämmandet
af det belopp, som under vanliga förhållanden är för anslagets föremål
erforderligt, samt finner mig derför icke heller för närvarande kunna i
underdånighet tillstyrka nådigt bifall hvarken till det ena eller andra alternativet
af Kollegii underdåniga hemställan. Deremot får jag i underdånighet
åberopa hvad ofvanföre under rubriken Krigs-kollegium, finnes anfördt,
om öfverilyttning från här ifrågavarande anslag af de derifrån nu utgående
900 Ridr till Krigs-kollegii extraordinarie tjenstemän, genom hvilken öfverflyttning
anslaget skulle komma att till 5,600 Ridr nedsättas.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Departementets
Kansli-expedition. För den händelse, att den under rubriken Departementets
Kansli-expedition ifrågaställa öfverföring af det förevarande anslag
hittills påförda gratifikations-belopp, 300 Ridr Banko, kommer att ega rum,
Transport Ridr'157,449: 47. 2.
V
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1855.
45
Transport R:dr 157,4-49: 47. 2.
minskas derigenom detta förslags-anslag till 2,527 R:dr 43 sk. 8 r:st.,
hvilket belopp likväl, för jemnande af hufvudtitelns anslagssumma, torde
i nåder föreslås att ökas med R:dr  4: 4. 7.
eller till 2,352 R:dr 3 r:st.
De här förut föreslagne kontanta tillökningar i fjerde hufvudtitelns
anslag, hvilka i öfrigt, med undantag af hvad i afseende på vissa af dem
blifvit af mig i underdånighet hemstäldt, böra oförändrade bibehållas, uppgå
till ett sammanräknadt belopp af R:dr  157,454: 3. 9.
dertill ännu kommer värdet af den afrads- och kronotionde spanmål, 194
tunnor 10'/4 kappar, som, på sätt här ofvan under rubriken Kavallerioch
Infanteri-regementena är omförmäldt, föreslagits att från sjette hufvod-titeln
dit öfverflyttas och beräknad:
lör afrads-spanmålen, 4 tunnor 25 kappar efter kronovärdi
3 R:dr 28 sk. 1 r:st. till R:dr  28: 33.—
och för kronobonden 189 tunnor 17% kappar efter 6 R:dr
per tunna till  1,137: 11. 3.
alltså upptages till R:dr '. . . . 1,165: 44. 5.
eller tillhopa R:dr 158,620:
hvarifrån dock böra afdragas de R:dr 12,000: — —
genom hvilkas ifrågaställa öfverflyttning till femte hufvud-titeln anslaget
till durchmarch-kostnader, och således äfven fjerde hufvnd-titelns anslagssumma,
skulle komma att förminskas, då verkliga tillökningen i anslag på
sistnämnde hufvud-titel alltså blefve B:ko R:dr 126,620: — —
1 afseende på fortfarandet af de anslag, som för Landtförsvarets
pensions- och välgörenhetsinrättningar finnas å Riksstatens nionde hufvudlitol
uppförde, torde Eders Kongl. Majit, uppå vederbörande Departementschefs
underdåniga föredragning, i nåder besluta.
Hvad derefter angår de iandtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller extra
anslag erfordras, så får jag, under åberopande af hvad uti mitt ofianämnda anförande
finnes, i stöd af vederbörandes utredningar, utförligt andraget om hvart och ett af
nedannämnda föremål, hvartill medel behöfva dels för en gång och dels på kortare
eller längre tid särskildt anvisas, underdånigst tillstyrka Eders Kongl. Majit att af Rikets
Ständer nu i nåder äska följande extra anslag, nemligen:
-l:o För Ar tiller i-behof.
Till anskaffning af rid- och anspanns- m. fl. persedlar för nya Fält-artilleriet, derför
kostnaden från början beräknats till 129,971 R:dr 16 sk., men hvarå vid de tvänne
sista riksdagarne afräkningsvis beviljats tillhopa 42,000 R:dr, hvadan återstå 87,971
R:dr 16 sk., som här, för detta behofs fullständiga afhjelpande, utföras i rundt tal
med
R:dr 87,000: — —
Transport R:dr 87,000:
46
Kongl. ålaj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 18S3.
Transport R:dr 87,000: —
till anskaffande af 8 reserv-fältbatterier med lavettage och ett inskränkt
antal redskaps-- och anspanns- m. fl. persedlar, hvartill beräknat9
blifva erforderliga inalles 127,704 R:dr, afräkningsvis  48,000: —
» anskaffande, såsom fullständig bestyckning för Waxholms fästnings
utanverk, af SS st. lätta 7 tums bornbkanoner med kammarladdnings-inrättning
och lavettage af jern jemte projektiler, hvilket slag
af pjeser, som, mindre kostsamma och för kortare skotthåll bättre
passande än vanliga bombkanoner, afsetfs vid utförandet af nämnda,
numera snart färdiga verk, i ändamål äfven att sålunda tillvägabringa
en betydlig besparing i byggnadskostnad, för öfrigt vid användandet
fordra mindre servis-manskap och krutladdning .... 80,000: —•
hvarjemte här anmärkes, att, lill bestyckande af de i planen för
nämnde fästning ingående s. k. detacherade verk, när Eders Kongl.
Maj:t kan i nåder finna dem böra utföras, ännu kommer att erfordras
en summa, stor 99,300 R:dr Ranko.
» anskaffande af nödig bestyckning af strandverken vid Carlstens fästning,
derför kostnaden beräknats blifva 99,080 R:dr, afräkningsvis
hvad som i berörda afseende erfordras för det redan till större delen
färdigbyggda strandverket Gustafsborg  62,000: —
» anskaffning under åren 1835—1837 af 2,000 st. skarpskytte- och
10,000 st. vanliga infanteri-gevär, efter ett antaget pris af 23 R:dr
för de förra och af 19 R:dr för de sednare per stycke, å 80,000
R:dr för året R:dr 240,000:
samt dessutom för år 1834, till anskaffning af
omkring 3,500 gevär, ett belopp af . . » 66,666: 52. —
motsvarande hvad Rikets Ständer vid sista
riksdagen till gevärs-tillverkningen, utöfver då
ännu befintlig behållning af förut för ändamålet
anslagna medel, för år beviljat.
Således tillhopa R:dr 306,666: 52
hvarvid jag tillåter mig särskildt fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet på hvad jag dels redan förut i ämnet anfört och dels
vidare utber mig, att, i afseende på den sålunda föreslagna anvisningen
af medel för 4 i stället för 3 år, här nedanföre få yttra;
» anskaffande af ännu felande 5,600 par pistoler, att, jemte de för redan
beviljadt anslag numera förfärdigade 1,000 par sådana, för krigs
behof
uppläggas i förråden, å 26 R:dr paret  95,000: —
» anskaffning af 5,000 st. kavalleri-sablar till upplag för krigsbehof,
hvartill, å 8 R:dr 24 sk. stycket, erfordras 42,500 R:dr, afräkningsvis
det för 3,600 sablar behöfliga anslag med  29,800: —
» anskaffande af 84,000 st. faschin-knifvar eller sidogevär för infanteriet,
derför kostnaden förslagsvis beräknats att, efter 3 R:dr 32 sk.
för stycket, komma att uppgå till 508,000 R:dr, afräkningsvis . . 50,000: —
» anskaffande för upplag i förråden af ännu felande: dels 25,000 st.
fänghålstappar
R:dr 4,150: — —
och dels 26,500 satser rengörings- och söndertag
nings-verktyg
» 13,250:
eller tillhopa R:dr 17,400: —
Transport R:dr 773,866: 32
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
47
Transport 775,866: 52. —
för tillverkning af ännu återstående behofvet af slagkruts-hufvar i reserv
skulle erfordras 28,600 R:dr, men utföres här afrälmingsvis endast 10,000: —
2:o För Fortifikationsbehof.
Till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad, hvartill omkring 2,000,000
R:dr Ranko och, med bibehållande af hittills bestådda låga anslagssumma,
50,000 R:dr årligen, en byggnadstid af 85 år beräknats
ännu komma att åtgå, under åren 1855—1857 ett till 60,000
R:dr förhöjdt årligt anslagsbelopp eller för de trenne åren tillhopa
R:dr 180,000:
hvarigenom, om lika stort årsanslag derefter fortfarande
finge påräknas, byggnadstiden blefve förkortad
till 37 år och ofvan uppgifne kostnadssumma,
genom besparade s. k. fanx frais, minskad med icke
mindre än omkring 250,000 R:dr; samt dessutom
för år 1854 lika anslag med det, som nu utgår
eller  50,000:
eller tillsammans afrälmingsvis 210,000:
» fortsättande af fästningsbyggnadsarbetena vid Carlskrona samt Carlstens
och Waxholms fästningar under åren 1855—1857, hittills bestådda anslag,
105,000 R:dr årligen, eller för de trenne årer, 515,000: — —
samt för år 1854 likaledes  105,000: — —
eller tillhopa R:dr 420,000: —
alt af Eders Kongl. Maj:t årligen efter omständigheterna fördelas; hvilken
sistnämnda summa förslår till fullbordande af såväl Carlstens fästning
med strandverk, som Waxholms hufvudfästning och utanverk, äfvensom
Kungsholms fästning vid Carlskrona, med försänkningen af de vid densamma
belägna sund; hvaremot derefter ännu erfordras till ombyggnad
af Drottningskärs skans samt till befästande af Vestra Hästholmen och
Getskär vid Carlskrona en summa af 280,000 R:dr, äfvensom till de detacherade
verken vid Waxholm, med hvilkas utförande dock någon lid
ännu torde komma att anstå, ett förslagsvis beräknadt belopp af omkring
728,000 R:dr, allt Banko; kommande skälen till den af mig ifrågaställa
anvisningen af medel till ofvannämnda fästningsbyggnader, för 4 i stäjlet
för 3 år, att bär nedan angifvas.
Till anskaffande af en för arméen högst nödig Fältbrygge-utredning, som
funnits böra [utgöras af 10 s. k. broeqtiipager, och hvarför en anskaffningskostnad
af 138,000 R:dr beräknats, afrälmingsvis . . . 50,000:
3:o För Beklädnads- och Ulrednings-behof.
(åt Beväringsmanskapet.)
Till anskaffande af erforderligt antal Beklädnads- och Utrednings-persedlar
för att, med anlitande derjemte af Beväringsmanskapets redan
samlade reservförråd, minst 40,000 man af nämnda manskap må,
Transport R:dr 1,463,866: 32.
48
Kongl. SlajUs Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
Transport Ridr 1,463,866: 32. —
när krig utbryter, kunna genast, oell inom någon tid, om så behöfves,
ytterligare 10,000 man, försedda med fullständig beklädnad och
utredning, sändas emot fienden, samt under fredstid, utan användande
af de för krig bildade förråden, det till vapenöfning årligen
sammandragne Beväringsmanskap städse må vara väl beklädt. . . 716,000: — —
för hvilka maktpåliggande ändamåls ernående dock oundgängligen erfordras,
att den här förut, i och för underhållet af Beväringsmanskapets
munderingar, underdånigst tillstyrkta årliga tillökning uti anslaget till
försvarsverket i allmänhet äfven varder af Rikets Ständer beviljad; samt
4:o För Topografiska Corpsens arbeten,
till hvilka, för beredande af en tillförlitlig kännedom om landets ortförhållanden,
särdeles angelägna arbetens vidare fortsättning enahanda
anslag, som hittills för frenne år i sender varit af Rikets Ständer
beviljadt, eller 12,000 R:dr årligen, torde af Eders Kongl. Majit,
likaledes för de 4 åren 1854 — 1857, i Nåder begäras med tillhopa 48,000: — —
hvilka anslag, uppgående sammanräknade till B:ko R:dr 2,227,866: 32. —
borde under de frenne nästinstundande åren 1854—1856 med en tredjedel årligen utgå,
med undantag af de för gevärslillverkningen, fästningsbyggnaderna och Topografiska Corpsens
arbeten ifrågaställa, i afseende på hvilka sistnämnda anslag jag underdånigst hemställer,
att, enär det, hvad gevärstillverkningen angår, är för bestämmande af antalet gevär, som
under ett år bör förfärdigas, och uppgörandet af kontrakt om Husqvarna Faktoris andel
deri samt, beträffande de öfriga omförtnälda arbetena, för deras ordnande och upprättandet
af nödige arbetsplanerj särdeles angeläget att straxt vid början af aret känna summan
af de medel, som under årets lopp äro för beställningen eller arbetet att påräkna, Eders
Kongl. Maj:t alltså måtte af Rikets Ständer i Nåder begära, att icke allenast de för nästkommandé
år 1854 bär förut föreslagna anslagssummor till gevärs förfärdigande, fästningsbyggnaderna
och topografiska arbetena må varda särskildt oell så tidigt, som ske kan,
beviljade, utan ock. på det att Rikets Ständer vid påföljande riksdag icke med en sådan
tidigare pröfning af dessa anslagsbehof må besväras, de för nyssberörda föremål under den
kommande tiden af Eders Kongl. Majit behöfiiga ansedda medel må lör åren 1855, 1856
och 1857, eller ett år längre, än för öfriga extra anslag är ifrågasatt, beviljas.
Hos Eders Kongl. Majit har Direktionen öfver Arméens Pensionskassa i underdånighet
anmält, hurusom det af Rikets Ständer vid de tvänne sistförflutne riksdaearne beviljade
anslag eller kreditiv på Riksgätds-kontoret å 22,000 R:dr årligen, att i män af behof användas
till betäckande af den brist, som möjligen kunde uppkomma derigenom, att Pensions-kassans
årliga inkomster icke blefve tillräcklige till utgifternes bestridande, icke för
åren 1849 och 1850 behöft anlitas, hvaremot lör 1851 utgifterna komme att öfverstiga
inkomsterna med ett väl ännu ej tillförlitligen kändt, men dock, efter ungefärlig beräkning,
till omkring 14,000 R:dr antaget belopp, äfvensom anledning vore för handen, att det beviljade
kreditivet blefve för åren 1852 och 1853 otillräckligt för ändamålet eller fyllandet
af den i tillgångarne för pensioneringen uppkommande brist, ehuru denna ej ens ungefärligen
kunde förr än efter utgången af innevarande år till siffran uppgifvas; och lärer, vid
detta förhållande, Eders Kongl. Majit i nåder finna lämpligast att, med underrättelse om
hvad Direktionen sålunda i underdånighet anmält, nu endast tillkännagifva Rikets Ständer
sin nådiga afsigt att, sedan Direktionen hunnit i underdånighet inkomma med närmare
upplysningar om Pensions-kassans behof af understöd för de ifrågavarande åren, till Rikets
Kongl. MajUs Nåd. Prop. om, Statsverket 1855.
49
Ständer, uti. särskild skrifvelse, aflåta den nådiga framställning, hvartill omständigheterna
då må finnas föranleda.
Slutligen anhåller jag i underdånighet, att alla här ofvan af mig åberopade utredningar
och förslag, för så vidt de vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga gillande, må, till närmare
upplysning om de begärda anslagen, varda till Rikets Ständers Stats-utskott öfverlemnade.
Hufvudsummorna för de till fjerde hufvud-titeln, eller Landtförsvaret, hörande föremål
skulle, i följd af hvad jag här förut underdånigst föreslagit, komma att blifva:
för utgifter af ständig beskaffenhet R:dr 4,587,950:
deraf förslagsanslag  550,658: 52. 5.
för behof, som dertill ej kunna hänföras, under dels tre och dels
fyra år R:dr 2,227,866: 52. —
eller under åren 1854—1856 . . . R:ko R:dr 656,955: 26. 8.
årligen och under år 1857 ...» » 257,000: — —
Uppå tillstyrkan af Stats-rådets öfriga ledamöter täcktes Kongl.
Maj:t till alla delar i nåder gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen
af utgifterne under fjerde hufvud-titeln samt de för landtförsvarets
behof ifrågasatte nya såväl ständiga som extra anslag, äfvensom förändradt
användande af vissa redan befintliga tillgångar, blifvit af Departements-chefen
i underdånighet yttradt, hemstäldt och föreslaget; och skulle,
om hvad Kongl. Maj:t således nu härutinnan i nåder beslutit, utdrag af protokollet
till Finans-departementet afgå, för att läggas till grund vid författandet
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och
behof, i hvad den komme att röra förenärnnda hulvud-titel och Landtförsvarets
behof i allmänhet; hvarjemte de till detta statsreglerings-ärende
hörande handlingar skulle till vederbörligt utskott öfverlämnäs.
Ex protocollo
A. Ekman.
Bil. M 2 & 5 till K. Majus Prop. om Statsv. 1855. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 7
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1853.
Kongl. Majda Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
1
Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Departementet tillhörande ärenden,
hållet inför Hans Majd Konungen uti Stats-rådel å Stockholms
Slott den 8 November 1853.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitise-Statsministern, Herr Grefve Sparre,
Stats-Råden: Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhreeus,
Wallensteen, ,
Gripenstedt',
Grefve Mörner,
Ulner,
Reuterdahl och
Grefve Gyldenstolpe.
Departements-chefcn, Statsrådet Ulner anhöll nu att få inför Kongl. Majit
i underdånighet föredraga de ärenden, hvilka voro att taga i öfvervägande, i afseende
på det förslag till reglering af utgifterne under Riks-statens femte hufvudtitel,
hvilket borde Rikets Ständer vid förestående Riksdag uti Kongl. Maj:ts Nådiga
proposition om Statsverkets tillstånd och behof föreläggas, nemligen:
l:o
Uppå derom aflåten Nådig Proposition beviljade Rikets sednast församlade
Ständer icke allenast aflönings-förhöjning för de dåvarande Under-officers-korporalerne
vid matros-corpsen, äfvensom ett antal matroser derutöfver, hvilka alla fått
förändrad benämning af Första klass matroser, så att deras aflöning utgår med dels
18 sk. oell dels 14 sk., utan äfven förhöjning i gaget för vid Flottans samtliga stationer
uppfordrade båtsmän med 1 sk. för dagen, eller från 6 till 7 sk, hvilken förman
Rikets Ständer äfven utsträckte till jungmannen vid matros-corpsen.
Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. 1853 om Slalsv. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
1
2
Kongl. Maj:ls Nåd. Prvp. om Statsverket 1853.
Flottans Marin-regementc, fdrlagdt i Carlskrona, bör dock, i fråga om gagets
tillräcklighet för iefnads-behofven, anses i fullkomlig likhet, Regementets Underoflieers-korporaler
med i:sta klass matroser vid matros-corpsen och manskapet med
bå smännen vid samma station, oaktadt de för närvarande åtnjuta ringare aflöning
och gage, än desse, euär Under-officers-korporalerne endast hafva 6 sk., med tillökning
till lika belopp, eller tillsammans 12 sk. i daglig aflöning, och således 6 sk.
mindre än sina vederlikar, l:sta klass matroser med högre aflöning, sami manskapet
blott 6 sk. gage om dagen, eller 1 sk. mindre än båtsmannen samt jungmannen vid
matros corpsen. Härvid förekommer äfven, att Marin-regemcntot numera har fullt
fika trägen tjenstgöring som båtsmännen, sedan, genom Nådigt beslut den 25 Maj
innevarande år, blifvit anbefalldt, att Regementet, jemte detsamma förut tillhörande
öfning och kännedom uti hvad en Infanteri-trupp åligger, äfven skall bibringas fullständig
öfning i artilleri- och handvapens handterande samt nödvändig, kännedom i
artilleri- och laboratorii-arbeten, på det att regementet må utgöra en stamtrupp i
dithörande delar af sjö-försvaret och lemna flottan kanon-kommendörer; samt, beträffande'
särskildt under-officers-korporalerne vid mariu-regemenlet, att desses nuvarande
aflöning icke kan anses motsvara deras tjenstgöring, såsom följd hvaraf,
enligt hvad erfarenheten visat, svårigheter uppstått såväl att med denna aflöning
anskaffa lämpliga personer dertill, som att bibehålla dem vid regementet. Dessutom
torde ock böra i betraktande tagas: att manskapets gage vid gardes-regementerne
till fot är 7£ skillingar och vid Lif-gardct till häst 8 | sk.; gaget vid Swea Arlilleri-regementes
här förlagda hufvudstyrka 7 sk., men vid regementets kommendering
på Waxholm 8 sk.; att om, å ena sidau, det vore ostridigt, att Stockholm är en
dyrare ort än Carlskrona, å andra sidan deremot förekemme, att manskapet härstädes
kan å de vaktfria dagarne förskaffa sig bifönjenst, som i Carlskrona icke kan
förvärfvas; samt slutligen att vid Wendes Artilleri-regemente, förlagdt i Christianstad
och hvarmed marin-regementet torde kunna närmast jemföras, det i stat upptagna
gaget visserligen endast är 6 sk., men att regementet under loppot af flera år bekommit
särskildta årliga förhöjningar deruti, såsom bidrag till sin mat-inrättning, med
dels 8 r:st och dels 1 sk. per man sm dagen.
Vid dessa förhållanden, och då Departements-chefen ansåg det vara påkalladt
af både rättvisa och billighet, att marin-regementets Under-ofiicers-korporaler
och soldater erhölle aflöniugsförmåner, motsvarande hvad vederlikar vid matros-corpsen
och båtsmännen åtnjuta, äfvensom att de, tillhörande värfvad trupp, ej fortfarande
bibehölles i en mindre val' lottad ställning, än hvad eger rum vid öfriga sådana
regementen och corpser, oeh hvilket ofördelaktigt skulle inverka på håg och
nit för tjenstgöringen, hemställde Departements-chefen i underdånighet, att Nådig
Proposition måtte till Rikets Ständer aflåtas om beviljande och uppförande å ordinarie
stat af dels aflönings-förhöjning åt 20 Uuder-officers-korporalcr vid marin-regementet
med 6 sk. om dagen eller till 18 sk. för hvardera, hvilken förhöjning uppginge
för året till en summa al 912 r:dr 24 sk., och dels gage-förhöjning för manskapet
vid bemäldte regemente med 1 sk. per man om dagen, uppgående om året
för 800 man till 4,754 r:dr 8- sk. bauko, eller ett saminanlagdt högre aflöningsbelopp
af 5,666 r:dr 32 sk. bauko.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
3
2:o
ITos Kongl. Mnjrt hade Amiraliteis-presterskapet i Carlskrona, Amiralifetspastorn,
prosten D. Ringins samt compastorerne J. Sabelström och J. M. Runstedt,
tit i en den 17 sisth Juni genom Befälhafvande Amiralen derstädes öfverleinnad
underdånig ansökning, anhållit om förbättring, från den 1 Maj innevarande
nr räknadt, uti sina lonc-vilkor, nu utgörande, enligt stat, med spa timål s-ersättning,
pastorns 530 r:dr samt hvardera af compastorernes 320 r:dr banko, och såsom skäl
härtill anfört: att den dubbla tjenstårs-beräkningen frångått dom, utan att de derföre,
i likhet med skol-lärare, undfått någon ersättning; att deras tjenstgöring likväl
kunde i trägenhet fullt jemföras med skol-lärares, enär den omfattade en församling af
8,000 medlemmat, oberäknadt omkring 3,000 från landsorten inkommenderade båtsmän;
att de väl vunnit någon tillökning uti inkomst, genom indragning, i följd af Kongl.
Brefvet den 3 Oktober 1840, utaf tredje compastors-tjensten och tillåtelsen att sins
emellan fördela den dertill anslagna lön, men att tjenstgöringen i förhållande derefter
ock betydligen ökats; samt att i allt fall löne-inkorasterna vore alldeles otillräckliga
för deras tarfliga utkomst, serdeles om de voro gifte, helst extra inkomsterna,
såsom offer och de s. k. jura stolge, numera dels upphört, dels i hög grad minskats,
hvarföre, och då ansökningen blifvit framtvingad af verkligt behof af löne-förbättring,
sökanderne i underdånighet anhållit derom, på sätt, att pastorn tillädes likalön
med rektor samt compastorerne med kollega vid lägre lärdoms-skola, och att, om
medel dertill saknades, framställning måtte i ämnet ske till Rikets näst sammanträdande
Ständer; — varande dessutom af prosten Ringius, som ansett sig vara till
dubbel tjeust-årsberäkning fortfarande berättigad, särskildt, på grund af Kongl. Cirkuläret
den 26 October 1850, yttrad önskan om utbyte af beröide rättighet emot
kontant årlig ersättning.
Förvaltningen af Sjö-ärendena och Stats-konloret, hvilkas gemensamma underdåniga
utlåtande i ämnet blifvit infordradt, hade deruti anfört, hvad först beträffade
prosten Ringii, på förment rätt till dubbel tjenstårs-beräkning grundade särskilda
ansökning, att, då, genom Kongl. Brefvet den 6 Oktober 1842 förordnats, det ali
sådan rättighet för Amiralitets-presterskapet skulle helt och hållet upphöra, samt
Ringius, som den tiden var compastor, sedermera den 13 November 1849, uppå Befälhafvande
Amiralens anmälan, utnämnts till pastor, hvilket utan hans eget begifvande
icke kunnat ega rum, sökanden alltså, i följd af ofvanberörde stadgande och
genom sin vunna befordran, måste hafva förlorat den rätt till dubbel'tjenstårs-beräkning,
han, såsom compastor, innehade; och sedermera, i afseende å Amiralitptspresterskapets
gemensamma underdåniga ansökning om löneförhöjning, att, vid betraktande
af de skäl och omständigheter, som till stöd derför blifvit andragna, det
ville synas, som någon tillökning i detta presterskaps nuvarande aflöning vore af
billigheten påkallad, hvadan och då tillgång dertill å femte hufvudtilclns anslag för närvarande
saknades, kollegierne i underdånighet hemställt, om icke Kongl. Maj:t kunde
finna skäligt att till Rikets snart sammanträdande Ständer aflåta nådig proposition
om sådan förhöjning i bemälde presterskaps löner, att Amiralitets-pastorn, i stället
för 500 r:dr, jemte de derunder inberäknade 30 tunnor spanmål, eller 530 r:dr årligen,
som han nu uppbär, erhölle lön, lika med Rektorer vid vissa skolor, eller 800 r.dr
utan spantnålsberäkning, samt Compastorerne , hvilka nu hvardera åtnjuta 300 cdr
4
Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
med 20 tunnor spanmål derunder, eller 320 r:dr, undfinge hvardera G00 r:dr, äfvenledes
utan spanmål, eller lika med kolleger, allt under förutsättning, att den tredje
Compastors-lönen, som, enligt ofvanåberopade Kongl. Bref af år 1840, blifvit emellan
Amiralitets-pastorn och de tvänne Compastorerne lika fördelad, indrages.
Departements-chefen, som ansåg, att de nuvarande löne-auslagen för Pastorn
och Compastorerne vid Amiralitets-församlingen i Carlskrona voro alltför knappa,
för att kunna anses motsvara deras vigtiga tjensteåligganden och för att bereda dem
en någorlunda sorgfri utkomst, samt derjemte, att deri förmån af förhöjd tjenstårsberäkuing,
som de, lika med skol-stateus tjenstemän, förut innehaft men sedermera
förlorat, rättvisligen, uppå enahanda grunder, sorn för dessa gjort sig gällande, torde
böra genom löne-förbättring ersättas, tillstyrkte, på grund af dessa förhållanden och
på de här ofvan i öfrigt anförda skäl, i underdånighet, att Nådig Proposition måtte,
i öfverensstämmelse med hvad kollegierue hemställt , till Rikets Ständer aflåtas om
beviljande af lön-förhöjning åt Amiralitets-pastorn af 270 r:dr, hvarigenom hans lön
blefve 800 r:dr, samt åt hvardera af tvänne Compastorer med 280 r:dr, så att deras
lön blefve 600 r:dr; men den tredje Compastors-tjensten indragas, och att Rikets
Ständer alltså måtto för berörde ändamål å ordinarie statens aflönings-anslag uppföra
ett förhöjdt årligt belopp af 510 r:dr.
3:o
I sammanhang med nästlidne år afgifvet underdånigt förslag till ny reglering
af Flottans timmermans- och handtverks-stater hade Förvaltningen af Sjö-ärendena
hemställt om någon tillökning i antalet af flottans machinister, meri, sedan Förvaltningen,
på förekomna anledningar, blifvit anmodad att inkomma med utlåtande, i hvad
mån ytterligare förändring må numera anses erforderlig i flottans machinist-personal,
och derjemte anmäla hvad i öfrigt kunde leda till det för vapnet vigtiga ändamål
att en fullt' skicklig machinist-corps för framtiden städse kunde påräknas, så
hade Förvaltningen, under den 11 sisth Oktober, afgifvit förslag tillen ny MachinistStat
för flottan, samt dervid anfört : att, euär det förlidne år uppgjorde förslag, i afseende
å behofvet för den närmaste framtiden, måhända upptoge en nog ringa personal
och knappa aflöningsförmåner, af den orsak att för nödig tillökning i ena och
andra delen, erforderliga medel å femte Hufvudtiteln saknades, Förvaltningen likväl,
för den händelse att tillgångar kunde beredas, ansett sig böra föreslå, att denna stat
skall utgöras af:
2 Machinist-oflicerare ä 1,200 r:dr hvardera i lön .... r.dr 2,400:
1 dito dito, å 750 r:dr i lön .
750:
3 Första-klass öfver-machinister , ä 41 r:dr 32 sk. i månads
lön
, eller för år hvardera 500 r:dr  1,500:
3 Andra-klass dito, ä 36 r:dr 32 sk. i månaden,
eller för år hvardera 440 r:dr  1,320:
2,820:
8 Första-klass machinister, ä 30 r:dr dito, eller för
år hvardera 360 r:dr  2,880.
7 Andra-klass dito, å 26 r:dr 32 sk. dito, eller för
år hvardera 320 r:dr  2,240:
5,120:
Transport r:dr 11,090.
Kongl. Ma.j:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1S53.
5
Transport r:dr 11,090:
8 Första-klass macliinist-lärlingar, daglön 24 sk.,
eller för året hvardera 150 r:dr  1,200: — —
6 Andra-klass dito, dito 20 sk., eller för året hvardera
125 r:dr . . 1  750: -
1,950:
eller tillsammans banko r:dr 13,040:
af hvilken personal 1 officer med högre och 1 dito med lägre lön ansetts böra tilldelas
Carlskrona station, samt den andre officeren med högre lön Stockholms, och
den öfriga personalen fördelas så, att 23 komme att tillhöra Carlskrona och 12 Stockholms
station, hvaremot ej någon machinist föreslagits för Götheborgs station, emedan
denria personal borde, utan förhöjd aflöning eller särskildta traktamenten, vara
skyldig till tjenstgöring å hvilken station den kommenderas. Derjemte hade Förvaltningen
ansett: att hvardera af öfver-machinister, machinister och maehinist-lärlingar
borde erhålla 4 tunnor råg in natura, eller tillsammans 140 tunnor råg, äfvensom
inqvarterings-cisättning; att, då den nuvarande machinist-stateu till aflöning för
3 officerare, 4 öfver-machinister, 14 machinister och 7 lärlingar upptoge tillsammans
8,925 r:dr och 100 tunnor råg in natura, jemte inqvarterings-ersättning, en tillökning
alltså för den föreslagna skulle komma att erfordras af 4,115 r:dr och 40 tunnor råg
in natura, med inqvarterings-ersättning för nytillkomne; att, vid skeende befordringar
inom machinist-staten, utan afseende å ålder i tjensten, endast duglighet och pålitlighet
borde afgöra företrädet; samt slutligen att den machinist-staten för närvarande
åliggande arbetsskyldighet äfven hädanefter skulle fortfara.
Då erfarenheten redan ådagalagt, att det inom Flottan nu befintliga antal
machinister befunnits alldeles otillräckligt, och att privata machinister, oaktadt vid
särskilda tillfällen betalde med dagtraktamenten af ända till 6 r:dr 32 sk. banko, likväl
icke alltid kunnat vid behof erhållas, samt Flottans ångmachiner de sednare åren
ökats så, att densamma numera eger 12 större och mindre ångfartyg samt 6 ångmachinsinrättningar
å stationerna; så ansåg Departements-chefen, med afseende härå
och den allt större vigt, hvarmed ångkraften kommer att ingå i Sjö-försvaret, sig
böra i underdånighet tillstyrka Nådigt bifall till ofvanberörde föreslagna tillökning af
flottans machinist-personal med 2 öfver-machinister, 1 machinist och 7 machinistlärlingar,
äfvensom till de för bemälde personal i allmänhet ifrågasatte löne-förbättringar,
helst den i sednare tider betydligt utvidgade ångfartygs-rörelsen gjort en
dylik personal, i mån af sin skicklighet, mera eftersökt, hvarföre lönevilkoren äfven
borde något så nära motsvara de högre aflönings-förmåner, som af enskilda bolag
eller personer erbjudas; samt att den för tvänne af oflicerarne tillstyrkta lön-förhöjning
äfven hemtade särskildt stöd från det förhållande, att officerarne vid machiniststaten
hittills icke kunnat, genom befordran, komma ifråga till vinnande af högre
löne-vilkor på denria tjenstcbana, hvaremot de, hvilka för närvarande äro vid denna
stat anställde, varit från främmande länder erbjudna vida större förmåner; och hyste
Departements-chefen den öfvertygelse, att, utan den föreslagna löne-tillökningen,
Kongl. Maj:ts flotta ofelbart icke allenast komme att gå i mistning af de personer
af större användbarhet, som deri nu i denna väg eger till sin disposition, utan äfven
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1833.
blefve ur stånd att kunna för desamma finna ersättning, så val i högre som lägre
tjenste-grader.
Vidare hemställde Departements-chefen: att Officcrarnes löner måtte
uppföras på flottans aflönings-stat, med två tredjedelar som lön och en tredjedel
såsom tjenstgörings-penningar, men, på sätt hittills egt rum, öfver-maohinists- och
machinists-aflöningen utgå i månadslön samt lärlingarnes i daglön å Underhålls-slaten;
att den machinist-personalen nu åliggande arbets-skyldighet äfven framdeles
må fortfara, med förbindelse för dem, att, då de icke tjenstgöra på ångfartygen, å
stationerna biträda vid vården och underhållet af ångmachinerna samt å dem oell
ångpannor verkställa sådane reparationer, som derstädes kunna utföras, och derjemte
arbeta i metall-verkstäderna; att det må åligga dem af bemälde personal, som hädanefter
antagas, att, utan särskildt traktamente, tjenstgöra å hvilken af flottans stationer,
dit de kunna varda kommenderade; samt att, vid skeende befordringar morn
machinist-corpsen, skicklighet, pålitlighet och största möjliga användbarhet, utan afseende
på ålder i tjensten, må bestämma företrädet. Slutligen och då machinisters
samt machinist-lärlingars aflöning för närvarande bestrides af det redan förut inskränkta
anslaget till flottans underhåll, samt timmermännens antal, till högsta
men för arbetena, måst minskas i den mån machinist-personalen ökats, till följd
hvaraf ett ytterligare anlitande af anslaget å materielen lill Timmermans-och Handtverks-staterna,
i och för machinist-statens nu ifrågaställa aflönings-förhöjning, endast
innefattade en emot fördelarne å ena sidan svarande förlust å den andra, hemställde
Departements-ehefen i underdånighet, att Kongl. Majit, uti afgifvande Nådig
Proposition till Rikets Ständer, måtte för flottans maehinist-stat äska ett nytt
anslag af 4,115 r:dr, att med 900 ridr uppföras å aflönings-anslaget, såsom förhöjning
på de från samma anslag redan utgående machinist-oflicers-löner, samt till det
återstående beloppet, eller med 3,215 ridr, såsom aflönings-förhöjning till månadsoch
daglönare af machinist-personalen, ingå i anslaget å materielen till Timmermans,
Handtverks- och Machinist-staterne; varande särskildt anslag i och för de ytterligare
behöfliga 40 tunnor spanmål icke af nöden, emedan tillgång dertill redan å femte
hufvudtitcln förefunnes.
4.o
Sedan Kongl. Majit under denna dag, uppå Chefens för Landtförsvars-dcpartementet
underdåniga föredragning och af skäl, som det dervid förde protokoll
innehåller, i Nåder beslutat föreslå Rikets Ständer en delning af det å fjerde hut'—
vudtiteln till durch-marche-kostnadcr uppförde reservations-anslag af 20,000 ridr årligen,
så att deraf 12,000 ridr öfverfördes till Riks-statens femte hufvudtitel och återstoden
8000 ridr, förblefve på fjerde hufvudtiteln qvarstående, att fortfarande användas,
det förra beloppet för sjö-försvarets och det sednare för landt-försvarets behof
i och för dureh-marche-kostnader, med bibehållande i öfrigt för bGgge dolarne
af anslagets nuvarande egenskap, och att sådant borde i den Nådiga propositionen
till Rikets Ständer om Statsverkets tillstånd och behof inflyta, så hemställde nu
Departements-chefen, att härvid jemväl måtte iakttagas, att samma anslag varder å
ordinarie stat uppfördt under rubriken: “Diverse Anslag.4
Kongl. Majit» Nåd. Prop. om Statsverket 1833.
7
5:o
Enär särskildta gratifikations-anslag, i stället för de förra Ijuspenningarne,'
till extra ordinarie tjenstemän och vaktbetjente skola å stat uppföras, och sådant
vid bestämmandet af anslagen till skrifmaterialier och expenser för Sjöförsvars-departeroentets
kansli-expedition och Förvaltningen af Sjöärendena torde böra iakttagas,
samt berörde anslag alltså minskas med, emot summan af gratifikationr-medlen
svarande, belopp, elior för Departementets kansli-expedition med . R:dr 66: 3*2 sk.
och för Förvaltningen af Sjöärendena med ......... 300:
tillsammans R:dr 366: 32 sk.
så gjorde Departements-chefcn nu härom underdånig anmälan, för behörigt iakttagande
i nådiga propositionen till Rikets Ständer om Statsverkets tillstånd och behof.
6:o
Då förhöjning blifvit föreslagen uti beräkningen af inflytande lots- och båkmcdlen
med 10,000 r:dr, under förutsättning, att hela beloppet af denna inkomst fortfarande
får för lots- och fyrings-staterne användas, hemställde Departements-chefen,
att cu motsvarande tillökning för dessa stater må med 10,000 r:dr i stat uppföras,
hvilket äfvenledes uti den Nådiga propositionen till Rikets Ständer om Statsverkets
tillstånd och behof torde iakttagas»
I afseeende å alla öfriga delar af femte hufvudtiteln, hvaruti någon förhöjning
eller förändring nu icke blifvit ifrågaställd, tillstyrkte Departements-chefen, att
Riks-staten må förblifva oförändrad.
Ilvad Departements-chefcn i förenämnde afseendon sålunda yttrat och
hemställt behagade Kongl. Majit, uppå tillstyrkan af Statsrådets öfriga
ledamöter, bifalla; i följd hvaraf Kongl. Majit befallde, att utdrag af protokollet
skulle afgå till Finans-departementets expedition, på det att de
nu af Kongl. Maj-.t beslutade framställningar till Rikets Ständer må varda
i Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till Rikets Ständer om Statsverkets
tillstånd och behof intagna.
Då härefter till afgörande företogs, hvilka särskildta anslag, som, utöfver de
ordinarie stats-behofveu under Riks-statens femte hufvudtitel, borde Rikets Ständer
till beviljande för vissa år föreslås, så afgaf Departements-chefen följande skriftligen
författade betäukauden jemte bilagor, öfver de deri förekommande anslags-frågor:
Extra §tats-ltegleriiigcn*
l:o Ma ter telen.
“Då det varit en af mina väsendtligaste pligter att uppgöra och för Eders
Kongl. Majit framlägga sådane arbetsplaner för användandet af det utaf Rikets sed- ,
nast församlade Ständer beviljade extra stats-anslag, att det dermed afsedda ända**
målet; iståndsättandet af Eders Kongl. Majlis Flottas materiel m. m. kunde på lamp*-
8
[Kongl. Maj:ls Nåd Prop. om Statsverket 1853.
ligaste sätt uppnås, till så stor del, sora dessa medel medgåfvo, är det jemväl' nu
min pligt att icke allenast redogöra för huru dessa arbeis-planer fortskridit och medlen
användts, utan äfven att för Eders Kongl. Majit angifva de brister, som ännu
förefinnas vid sjö-försvarets materiel, för att kunna i tjenstbart skick försätta de delar
deraf, hvilka förtjena att göras användbara, samt att för Eders Kongl. Majit föreslå
sättet att sådant tillvägabringa.
Det är med anledning häraf jag i .underdånighet anhåller, att till dagens protokoll
få vidfoga följande bilagor, hvilka åskådliggöra dessa förhållanden:
l:o. Uppgift å antalet och tillståndet af Eders Kongl. Maj:ls Flottas fartyg
vid 1852 års början.
2:o. Uppgift, utvisande fördelningen utaf det af Rikets sednast församlade
Stunder beviljade Extra stats-anslag.
3:o. Uppgift på de arbeten m. m., som å Eders Kongl. Maj-.ts Flottas fartyg
dels blifvit verkställa under åren 1852 och 1853 och dels blifva verkstälda under
nästkommande år 1854.
4:o. Uppgift på antalet och tillståndet af Eders Kongl. Maj:ts Flottas fartyg,
såsom de efter fullbordad arbetsplan vid 1854 års utgång äro bestämde att blifva.
5:o. Uppgift på ytterligare erforderliga medel för iståndsättandel af den återstående
delen af såväl Eders Kongl. Maj:fs Flottas furtyg, som etablissementerna samt
förrådernes kompletterande.
6:o. Specifikation af föregående sammandragna förslag öfver kostnaderna för
Eders Kongl. Maj:ts Flottas fartyg, hus och byggnader samt förr ådernas komplettering.
7:o Arbetsplan för åren 1855, 56 och 57, under antagande, att Rikets Ständer
bevilja extra stats-anslag till det belopp, som äskas.
8:o. Uppgift på antalet och tillståndet af Eders Kongl. Maj:fs Flottas fartyg,
såsom de, efter fullbordad arbetsplan vid 1857 års utgång, anses kunna blifva, såvida
det extra stats-anslag, som föreslagits att af Rikets Ständer begäras, blifver beviljadt,
upplagande jemväl det antal år, som dessa fartyg anses tjenslbara och innan
någon vusendlligare reparation bör ifrågakomma.
I sammanhang med Eders Kongl. Maj:ts till Rikets senast församlade Ständer
afgifne Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof blef äfven utredt
och framlagdt det mindre goda och sig årligen försämrande tillstånd, hvaruti det vigtiga
sjöförsvaret befann sig, — ett tillstånd, härledt till största delen från anslagens
ådagalagda otillräcklighet och omöjligheten att flottan dermed vederbörligen underliålla*
men äfven från de opinions-strider och vacklande principer, hvilka under en
längre tidföljd sökt göra sig gällande, angående det system, som borde ligga till
grund för sjöförsvaret och hvilka ofta haft ett menligt inflytande.
Rikets sednast församlade Ständer togo Eders Kongl. Majits ofvannämndo
Nådiga Proposition i noggrannt öfvervägande och efter inhemtande af förbemälde
stridiga åsigter i afseende på sättet för ernående af det erkändt magtpåliggande syftemålet:
ett kraftfullt sjöförsvar, hvars nytta aldrig varit bestridd, ehuru å ena sidanden
åsigt sökt göra sig gällande, att en örlogsflotta, som egde förmågan att
skydda handela och afvisa fiendtliga anfall, borde utgöra hufvudvapnet, då å en annan
den mening blifvit med förkärlek omfattad, att försvaret till sjös borde inskrän
-
*
Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1853. 9
kas till skyddandet af våra kuster, hvilket ansetts endast kunna ske afen stark och
öfvad skärgårdsflotta, erinrade Rikets Ständer jemväl om den af de tid efter annan
nedsatte kommittéer uttalade förmedlande åsigt: att intetdera af vapnen borde utesluta
det andra; att begge voro lika nödvändiga för Statens sjelfbestånd och följaktligen
måste, såsom delar af det hela, lika ansvarsfullt vårdas; att linjeskeppen voro
oumbärliga, samt att genom deras borttagande försvaret skulle blifva i högsta
grad ofullständigt, äfvensom de summor, hvilka på flottan då användas, icke komme
att då bära önskade frukten; hvarjemte linjeskeppens utdömande ansetts vara första
steget att tillintetgöra Sverige såsom maritlm-nation.
Med fästadt afseende på dessa förhållanden, förklarade Rikets Ständer sig
icke kunna bifalla den då gjorda framställningen oro linieskeppens förändring till fregatter,
ej eller för närvarande bevilja något särskildt anslag för anskaffandet af ytterligare
ångbogserings-fartyg; hvaremot Rikets Ständer, delande den af Eders Kongl.
Majit uttryckta grundsatsen: att den materiel, sorn finnes bör vara i fullständigt skick,
och då, enligt hvad utredt och upplyst blifvit, ett sådant högst maktpåliggande ändamål
icke kan vinnas utan betydliga kostnader, beviljades 600,000 r:dr extra anslag,
att med en tredjedel under hvartdera af åren 1851, 1852 och 1853 utgå, ”för
att användas till kompletterande af förråderna samt de skepp och fartyg, hvilka Eders
Kongl. Majit anser förtjena till krigsbruk göras användbara, äfvensom till andra för
krigsmaterielens iståudsätiande oundvikliga mindre arbeten.”
Det är i öfverensstämmelse härmed och under den liligasle och fastaste
öfvertygelse, att den af Rikets Ständer godkända åsigten i afseende på den befintliga
materielens fullständiga iståudsättandc, är deu enda ratu och den enda till vinnande
af något resultat praktiskt utförbara plan, som kan och hör följas för den närmaste
framtiden med hänseende till sjöförsvaret, samt att allt vacklande häruti endast
medförer för landet olycksbringande följder, som icke allenast den af Eders Kongl.
Majit i Nåder gillade och hittills följda arbetsplanen för 1852, 1853 och 1854 (se
bilagorna N:ris 2'och 3) utan äfven förslaget till arbetsplan (N:ris 6, 7) för följande
3:ne åren blifvit uppgjorda.
I sammanhang härmed torde jag i underdånighet få anföra, huruledes, vid
uppgörandet af ifrågavarande arbetsplaner, det visserligen skulle kunna anses nödvändigt,
att äfven uppgöra ett förslag för deras fortsättande och flottans underhållande
allt framgent. Men, af erfarenheten öfvertygad om vanskligheten af planer
och systemer, hvilkas utförande tillhöra en aflägsen framtid och uti hvilkas detaljer
en jemt fortskiidande utveckling, nya uppfinningar, tillfälliga händelser och oförutsedda
omständigheter ofta måste göra väsendthga förändringar oundvikliga, har jag
ansett riktigast att för närvarande endast fasthålla vid grundsatsen af iståndsättande
af den del af befintliga materielen, sorn, med afseende pä dess möjliga tjenstbarhet,
förtjenar att göras användbar, och, i öfverensstämmelse dermed, nu endast framlägga
arbetsplan för den närmaste perioden, under hvilken ingen annan nybyggnad skulle
ifrågakomma, än hvad beträffar de ofullbordade linic-skeppen “Stockholm'* och “Scandinavien.
a — Det gifves emedlertid en gren, hvaruti, vid iståndsättandet af den äldre
befintliga materielen, synnerlig försigtighet och omvårdnad är af nöden, att icke ute
-
Bil, N:o 4 till Kongl. Maj;Is Nåd. Prop. 4853 om Stativ. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
%
10 Kungl. Maj:ts Nåd. Prop om Statsverket 1853.
sluta möjligheten att äfven härvid använda nya numera erk&ndt nödvändiga förbätt
ringar,
nemligen med hänseende till ångkraftens utvidgade användande. De stora
framsteg och de förändi ingar, som tid efter annan förorsakats i flere delar af sjöväsendet
genom denna krafts användande, skulle förefalla otroliga, om de ej vore allmänt
kända och erkända. De större och rikare sjönatiouerne hafva, i följd Däraf, vidtagit
manga väsendlliga förändringar i sina mariner och användt utomordentliga summor
på försök, hvilka inom få år undanträngts af nya uppfinningar och ännu mora fulländade
förbättringar. De mindre makterna, hvilkas verksamhet i denna rigtning varit
begränsade inom små, ofta till det aldrauödvändigaste otillräckliga tillgångar, hafva
måst inskränka sig till att med uppmärksamhet följa alla dessa nya uppfinningar
och praktiskt — med* försigtighet — deraf använda hvad behofvet oundgängligast
kraft och tillgångarne medgifvit.
Likasom det, enligt min åsigt, den jag redan i underdånighet antydt, skulle
vara både en stor misshushållning och ett stort politiskt misstag att vilja förkasta
den materiel, man redan eger, derför att den, till följd af nya uppfinningar, icko till
alla delar är den alldrafullkomligaste, — hvilket den, nybyggd nu efter denna stundens
principer, säkerligen efter få år ånyo skulle upphöra att vara — lika oklokt
skulle det vara att icke, i den mån det låter sig verkställa, göra sig till godo dessa
den nyare tidens, af andra länders erfarenhet pröfvade, uppfinningar och förbättringar.
Eders Kongl. Majit har också, i de till Rikets Ständer vid föregående riksdagar
aflåtne Nådiga Propositioner, egnat all uppmärksamhet åt detta vigtiga ämne.
Huruvida ångkraften förmånligast bör användas uti särskildt fartyg, till bogsering
af de egentliga slag-fartygen, eller såsom hjelpkonst i dessa sistnämnde, med
bibehållande af oförminskad segel-area såsom hufvudkraft för fartygens Iramdrifvande,
detta har länge varit föremål för olika meningar. Olägenheten af att hafva
de krafter, af hvilka man vill begagna sig, fördelade på 2:ne särskilda fartyg, är redan
i sig sjelf stor. Ett ångfartyg, som, jemte sig sjeift, äfven skall framdraga andra
fartyg, måste ega en i jemförelse till fartygets storlek betydlig machinkraft,
hvilket icke medgifver den för skott ömtåliga machinens placerande under vattenlinien
i den skottfria delen af fartyget, på sätt ske kan, då ångan endast användes
såsom hjelpkraft inom samma fartyg. För skärgårdsflottan blifva ångbogseringsfartyg
alltid oundgängliga, och härtill kunna till en betydlig del vid ett krig privata
ångfartyg påräknas. Men för de större fartygen kan man med fullt skäl anse ångkraften
förmånligare använd om bord i eget skepp och efter den fullkomning, i afseende
på sättet för detta användande, hvilken under aldrasednaste åren vunnits, och
hvilken nu svårligen i något väsendtligt torde kunna drifvas högre, så länge ångkraften
ej utträngts af någon annan densamma ersättande kraft, vågar jag anse tiden
nu vara inne att äfven hos oss göra cn början med auxiliär-ångmachiners anbringande
å de linie-skepp, hvarå sådant kan ske, och i den mån Eders Kongl.
Majit Nådigst finner förhållanderna i öfrigt sådant medgifva.
Visserligen hafva meningarne äfven länge varit delade i afseende på lämpligheten
att förändra äldre endast för segelkraft byggda skepp, så att de kunna förses
med ångmachin, men äfven häruti hafva de theoretiska beräkningarne och de
praktiska försöken slutligen lyckats lösa alla svårigheter, så att en sådan förändring
numera kan ske med jemförelsevis ringa kostnad, utan att fartyget förlorar något
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853,
11
särdeles af sina egenskaper, hvaremot fartyget i den större förmågan af rörlighet
vinner mångdubblade fördelar, särdeles med hänseende till de farvattens beskaffenhet,
hvari våra skepp i allmänhet kunna komma i fråga alt begagnas, vare sig alt
man afser skeppots förmåga att hastigare, i det närmaste oberoende af vinden kunna
förflytta sig från en oit till en annan, att bibehålla sin plats i- linie, att vid eller
efter strid draga sig ur en ofördelaktig position, att kryssa och röra sig i skärgårdar
och trånga farvatten, eller inlöpa i hamnar m. m.
Efter de undersökningar, sorn skett, och de kalkyler, som blifvit uppgjorda,
anser jag en så beskaffad förändring med fördel och utan allt för dryga kostnader
kunna och böra ifrågakomma lör det under repaiation varande linie-skeppet Carl
XIV Johan samt. det ännu ofullbordade linie-skeppet Stockholm. I afseende på det
förstnämnde har Eders Kongl. Majit, väl inseende behofvet af skyndsamhet, i händelse
dess rustning nästa år blifver af nöden, redan anbefallt icke allenast dess aptcrande
till skrufskepp, utan äfven pä de skäl, som mitt underdåniga anförande till
Stats-råds-protokollet för Finans-ärenderue den 21 sisth Oktober gifver vid handen,
anskaffandet af en auxiliär-ångmachin af 300 hästars kraft.
Sedan Eders Kongl. Majit, af i underdånighet bifogade förteckningar och uppgifter
(bil. Nio 3.) täcktes inhemta, huruledes under loppet af åren 1852, 1853 och
1854 en betydlig del af Eders Kongl. Majits flotta blifvit och blifver i fullt tjenstbart
stånd försatt, har det varit min pligt att i underdånighet fästa Eders Kongl. Majits
uppmärksamhet på hvad som, efter min åsigt, bör af öfriga fartyg fullfärdigas, repareras
och kompletteras, hvilka persedlar, som för förråderna hufvudsakligen åro nödvändiga
att anskaffa, samt hvad som fpr etablissementernas förbättrande erfordras
{-Uil agor Niis 5 och 6.) De härför nu uppgifne kostnaderna , hvilka specificerade
återfinnas i bilagan Nio 6, äro grundade på do från stationerna iuglfna approximations-förslagerna
och utvisa en summa af 1,879,390 ridr banko
Då
nuvarande ordinarie Statsanslag upptager 397,115 r.dr till flottans underhåll,
men häraf utgå till timmermans- och handtverks-stateinas löner och arbetsförtjenst
samt inqvartering, uppfordrade båtsmans-styrkans underhåll, ersättning till
Fångvårds-styrelseu för Krono-arbetskarls-dagsverken, Extra och Expektans-statens
aflöning m. m. till ett sammanräknadt belopp af 251,399 ridr, så återstå endast
145,716 ridr, hvaraf alla kostnader utöfver hvad som kan innefattas i nyssnämnde aflöningar
in. in. skola utgå till etablissementernas vidmakthållande, samt underhållet
af redan iståndsätta så väl större skepp och fartyg, som det stora antalet af mindre,
seglande och ångfartyg, lastdragare och båtar, hvilka måste hållas i rörelse vid stationerna.
Af delta anslag anser jag således ej större tillgång böra kunna beräknas
för flottans nu ifrågavarande ytterligare iståndsåttning än 100,000 ridr. Då härtill
lägges nybyggnads-anslaget 108,000 ridr, finnes således endast 208,000 ridr att
årligen användas till här ofvan antydda behof, — och otillräckligheten häraf är påtaglig,
enär, om också nybyggnads-anslaget vöre tillåtet att användas till äldre fartygs
iståudsättande och reparationer, hvilket, i följd af sednaste lliksdags-beslut,
icke är förhållandet, likväl denna summa skulle erfordras i nära 9 år, för att fylla
det nu uppgifna behofvet, under hvilken tid åter en betydlig del af den öfriga först
iståndsätta delen af flottan, dels i brist på tillräckliga underhållsmedel, dels till följd
af ålder, ånyo skall vara försatt i samma mindre tjenstbara och ofullständiga skick,
12
Kongl. Maj:!s Nåd. Prop om Statsverket t Sii 3
man med skal öfverklagat oeh önskat afhjelpa. Således är det äfven vid »ednaste
riksdag framlagda och utredda behofvet af ytterligare extra Statsanslag påtagligtoell
obestridligtså framt den nu befintliga materielen af liders Kongl. Majits flotta skall
kunna bringas i det fullständiga skick, hvari Rikets Ständer u/tryckt del vara sin
åsigt, att densamma bör sig befinna, synnerligast då äfven obestridligt är,, att j,u fortare
denna komplettering kan veikställas, desto mindre blifva kostnaderna, enär man
vet att denna materiels beståndsdelar för hvarje år äro mer oeh mer underkastade
försämring; men en sådan komplettering måste i tid företagas, emedan don icke lå- ' /
ter sig verkställa i sjelfva behofvets stund, äfven om penningar då icke saknas.
Då nu, såsom jag haft Nåden visa, utöfver redan nämnda 208,000 rdr, ej något kati
af ordinarie Statsanslaget till återstående kompletterings-behofven påräknas, får jag i
underdånighet till Eders Kongl. Majits Nådiga bepröfvande hemställa att, till det afsedda
målets vinnande på kortaste tid, minst 1,000,000 rrdr banko böra såsom extra
Stats-anslag af Rikets Ständer äskas, att utgå under fyra år med 250,000 r:dr årligen
för åren 1854, 1855, 1856 och 1857, för att användas på det sätt, som bilagorna
N:ris 6 och 7 närmare angifva, dock Eders Kongl. Majit obetaget, om så nödigt
pröfvas. att härvid göra de möjligen erforderliga ändringar, som af tid, omständigheter
och förhållanden äro beroende och torde påkallas, enär erfarenheten dagligen
gifver vid handen, hvilka förändringar som i nu uppfinningsrika tid, sjöväsendets
materiel är underkastad. På detta sätt skulle kompletteringen af återstående delen
af Eders Kongl. Majits flotta tillhörande fartyg, etablissementernas af yttersta behof
påkallade islåndsättning, vapen-förrådens och öfriga förråds-behofven, på kortaste tid
och med största besparing i kostnaderna, kunna tillvägabringas, och Eders Majits
flotta vid 1857 års utgång bestå af det antal tjenstbara fartyg,, som i bilagan Nio 8
finnes upptaget; således skulle detta vapens materiel hafva upphunnit en ställning,
som i mannaminne icke kunnat framvisas, och hela kompletteringen åstadkommits
under loppet af 6 år med 1,000,000 r:dr extra statsanslag.
Att, för denna flottas underhållande sedermera i fortfarande tjenstbart skick,
det nuvarande ordinarie statsanslaget blifver otillräckligt, visar sig tydligen, så väl
af erfarenheten, enär anslagets otillräcklighet vbrit väsendtligaste orsaken till materielens
öfverklagade förfall, som af hvad här ofvan blifvit ytterligare utredf, samt af
de särskilda beräkningar, som i detta afseende blifvit gjorda. Men först när det nu
föresätta mål: den befintliga materielens fullständiga ist ands åtin in g vunnits, torde sättet
att sedermera städse vidmakthålla denna materiel,, att genom omsättning af de
fartyg, hvilka under tidens lopp blifva otjeustbara och måste ersättas af nybyggda,
samt att möjligen till det hela eller i någon af dess delar utvidga denna materiel,
och ytterligare göra sig flyare tiders uppfinningar till godo, blifva föremål för en
närmare underdånig framställning och granskning.
Hvad personalen beträffar, har det stora och ännu qvarstående behofvet af
en förökning af flottans Matros- och Kanonier-corpser redan ofta blifvit framställdt.
Slen sodan Rikets Ständer, vid 1S47 års riksdag, genom beslutet att flottan skulle
få sig vissa kust-distrikters beväriugs-manskap jemte alla coopvacrdie-sjömän emellan
20 och 30 års ålder i krig anslagne,. stadgat en god grundval lör personalföihållandernas
förbättrande,, anser jag att, så länge den befintliga materielen icke kunnat
blifva i fullt tjenstbart skick försatt och betydliga anslag dertill, i främsta rummet
V
Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
13
måste lagas i anspråk, för närvarande och intill dess detta mål cmåtts, ingenting
Dör begäras för personalens förökning utöfver hvad jag i underdånighet föreslagit
vid föredragningen af ordinarie statsregleriugenA
2:o Munderingars anskaffning ål Flottans beväringsmanskap.
“Att under freden göra sig beredd till kriget är en i alla tider och alla länder
erkand klokhets-regel, hvars tillämpning blir i samma mån nödvändigare, sorn
nyare tiders förändringar i vissa delar af krigs-materielen och i fortskaffningsmedleu
så till lands,, som sjös, kunna låta krigens utbrott mera omedelbarligen följa på
krigsförklaringarne, samt sålunda i behofvets stund förkorta beredelsetiden och ofta
göra anskaffandet då af nödiga effekter rentaf omöjligt. Rikets sednast församlade
Ständer hafva äfven i så måtto erkännt denna grundsats, att anslag beviljades för
materiel* ns iståndsättande och dermed gemenskap egande förrådens kompletterande.
Men ibland andra föremål, hvilka, vid uppbrott, i främsta rummet ifrågakomma
att användas och hvilkas anskaffning både medför betydlig tidsutdrägt samt vida
högre kostnad, då den skall ske alltför hastigt,, äro beklädnadspersedlar.
För de Eders Kongl. Majlis flotta tillhörande stamtrupper äro särskildta anslag
i stat uppförda och de ytterligare behof, som härvid kunna förefinnas, blifva
föremål för särskild framställning.
Men då dessa stamlrupper under krigstillstånd icke på långt när förslå till
fartygens bemanning samt flottans etablissemeuters och sjöfästningarnes försvar,
måste således en betydlig del af sjöbevuringen, uppgående för alla feni klasserna,
sammanräknadt till omkring 22,060 man, fylla behofvet.
Stridens framgång beror i icke ringa mån af truppens sinnesstämning och
denna åter af truppens hållning, huru den är beklädd, provianterad och behandlad.
Beväringen är en af Svenska försvars-veikets vackraste inrättningar och med
skäl förklarades uti 29 § af den vid dess första uppsättning 1812 utfärdade Nådiga
kungörelse,. att detta manskap skall njuta den sorgfälligaste omvårdnad till bibehållande
af hälsa och krafter. I 15 § af Kongl, kungörelsen den 13 Februari 1849,
angående ändringar och tillägg i förenämnde 1812 års författning, stadgas: att bevärings-manskapet,
då det till tjenstgöring uppbådas, skall af Kongl. Majit och Kronan
med erforderlig beklädnad lörses.
Ännu lefva i friskt minne det elände och de missöden, sorn till största delen
genom brist på kläder,, drabbade 1808 och 1809 årens olyckliga landtvärn, ^— missöden,
dem hvarje sann fosterlandsvän måste önska för alltid aflägsnade från kärnan
af landets kraftfullaste- ungdom, hvilken går att offra sitt lif för fosterjordens försvar
och hvarför inga uppoffringar böra anses för stora.
Äfven från sednare tider saknas icke exempel huru 'ofta sjelfva striden kraft
färre offer än de sjukdomar, åt hvilka illa beklädda trupper varit hemfallne.
Vid betraktande af de ofvannämnda svårigheterna, någon gång omöjligheterna
för Kongl. Majit och Kronan att, — äfven utan afseende på ds då betydligen
uppstegrade kostnaderna, — i behofvets stund kunna fullgöra sitt ansvarsfulla åliggande
att förse bevärings-manskapet med erforderlig beklädnad, har jag ansett det
vara min oeftergifiiga pligt att fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på
14
Kongl. May.ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
vigten och angelägenheten af att för flottans skyndsamma bemanning, åtgärder i tid
vidtagas för tillyägabringando af beklädnad i beredskap för den del af beväringsmanskapet,
som dervid måste i tjenstgöring ingå.
Enligt hvad hittills stadgadt varit, har den del af sjöbeväringen, som varit
sammandragen till vapenöfning till lands, genom Kongl. Krigs-kollcgii försorg blifvit
beklädd, jemte det särskild kontant ersättning leronats dem af manskapet, hvilka
begagnat egna skjortor, strumpor och skor. Hittills har dock endast en klass af
de beväringsskyldige varit till årlig exersis inkallad , meri , i händelse af krig, blifver
sannolikt mer än en klass af landtbeväringeri för arméens behof uppbådad, hvarigenom
det under ofvannämnda kollegii förvaltning ställda anslag till beväringsmanskapets
beklädnad blifver erforderligt för den del af samma manskap, som tillhör arméen,
hvaremot flottans beväringsmanskap måste af flottan med beklädnad förses.
Enligt upprättade listor å alla, så väl den seglande , sem skärgårdsflottans
fartyg, skulle i krig, utom de vapnet tillhörande stamtrupper, å den förra komma att
tjenstgöra omkring 2000 af sjöbevåringsmanskapet, samt å den andra afdelningen af
flottan omkring 6000 af berörde manskap, hvarjemte för flottans etablissementer och
sjöfästningarne omkring 3000 af samma manskap erfordrades, eller tillsammans 11,000
beväringsskyldige; hvadan alltså ett lika antal beklädnader k om me i fråga att anskaffas.
Som anskaffning of hela denna beklädnad fullständig dock är med allför betydlig
kostnad förenad, får jag i underdånighet föreslå all den inskränkning i persedlarnes
antal, som med ändamålet kan låta förena sig, och att för de till fartygens
bemanning nödige 8000 man måtte anskaffas följande persedlar af samma rudimaterier,
som de, hvilka Eders Kongl. Majit numera anbefallt för båtsmansbeklädnaden
och förutan hvilken öfverensstämmelse i dessa beklädnader bevärings-förrådets
behölliga omsättning och förnyelse icke blifva möjliga, nemligen för hvarje man:
1 tröja af blått kläde;
1 par långbyxor af dito;
1 par dito af fyrskäftad väf;
1 bussarong af dito eller jemförlig väf; '
1 ylletröja, stickad;
1 yllemössa, blå;
1 par skor;
1 par ullstrumpor och
1 skjorta af lärft; samt åter för hvarje af de till garcisonstjenstgöring
afsedde 3000 man:
1 vapenrock af blått kläde;
1 par långbyxor af dito;
1 kollet af dito;
1 mössa af dito;
1 halsduk;
1 par skor;
1 par ullstrumpor och ,
1 skjorta af lärft;
då för de å fartyg tjenstgörande beväringsskyldige ej mindre än 5 persedlar blefve
I
Kongl. Maj.ts Nåd. Prog. om Statsverket i853.
15
uteslutna bland dom, som enligt sednaste 1848 års beldädnads-förordning af kronan
tilldelas båtsmannen, äfvensom afsedt, att manskapet, för tillhandahållandet sjelft af
en ytterligare nödig omgång af skjortor, strumpor och skor, skulle tilldelas kontant
ersättning, likasom åt de sjöljenstgörande för begagnandet af egna halsdukar, hvarjemte
med anskaffningen af de kostsamma kavajerna och kapprockarna ansetts kunna
anstå, till dess behofvet dem påkallar, helst deras nyttjande blott under en obli
dare
årstid kommer i fråga.
Då, enligt nu gällande priser, en beklädnads-omgång af förstnämnde beskaffenhet
för sjötrupp uppgår vid flottans Carlskrona-station till en kostnad _ af 23
r:dr 28 sk. 4 r:sf, samt i Stockholm till 26 r:dr 1 sk., men dessa priser äro förändring
underkastade, torde, med fästadt afseende tillika å det tredubbelt större beklådnads-behofvet
vid sistnämnde station än i Carlskrona, ifrågavarande 8,000 munderingar
få beräknas efter et t medelpris af 25 r:dr för hvarje, till ett kostnads-belopp
af r:dr 200,000:
uppgående åter de för garnisonstrupp af 3,000 man afsedda beklädnader,
enligt en kostnad af 30 i:dr 34 sk. 7 r:st. för
omgången, till
92,161: 22. - -
hvartill dessutom kommer kostnaden för 11,000, af behofvet o
uudgängligen
påkallade klädsäckar ä 1 r:dr st  11,000: ->
eller ett sammanräknadt kostnads-belopp af  303,161: 22. —
Som vid flottans stationer dock finnes ett, efter behållningar från de sednaste
krigsåren bildadt, för beväringsmanskapets behof afsedt och sedermera städse
underhållet beklädnadsförråd af tillsammans 2000 munderingar, “kommissförrådet*
kalladt, hvilket, ehuru icke helt och hållet bestående af samma sorts rudimaterier,
som den nu ifrågavarande beklädnaden, men dock användts uuder tiden då större
bcklädnadsförbrukning egt rum, såsom en följd af förlängde båtsmans-uppfordringar
m. m., och hvars anlitande alltid efteråt blifvit godtgjordt, samt detta förråds värde,
enligt bifogade specifika uppgifter, belöper sig tillsammaulagdt omkring 66,374 r:dr,
i hvilket värdes belopp dock ingå åtskilliga persedlar och effekter, hvilkas tillhandahållande
för sjöbeväringsmanskapet såsom helt och hållet bestående af olika och oegéntliga
persedlar, nu icke vore i fråga; så anser jag kommissförrådets beklädnadstillgårrg
endast med 60,161 r:dr 22 sk. kunna afräknas å förenämnde kostnadsbelopp,
hvilket ytterligare torde kunna minskas med 3000 r:dr genom de fullt brukbara
beklädnadspersedlar, som kunde påräknas genom passevolansons, efter krigstillståndets
inträdande, uppsägning vid flottans marin-regemente, hvarigenom alltså det
återstående nödiga anslagsbehofvet skulle uppgå till 240,000 r:dr.
På grund af hvad nu anfördt blifvit anser jag mig således böra i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, uti till Rikets nu sammanträdande Ständer
aflåtande Nådig proposition måtte äska ett anslagsbelopp af 240,000 r:dr, att på 3
år fördelas samt användas till anskaffande för sjöbeväringsmanskapets räkning af beklädnadspersedlar
för 11,000 munderingar af ofvanbemälda beskaffenhet, att endast
för krigsbehof i förråden oförryckta vara att tillgå, dock med iakttagande dervid att,
till befordrande af en för persedlarncs vård nödig omsättning, desamma val må användas
för flottans stamtrupper, men deras ersättande med andra persedlar al till
16 rz Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
alla delar enahanda godhet och öfrig beskaffenhet omedelbarligen vid utttagningen
ombesörjas, så att förrådet ständigt hålles i komplett skick; kommande, i händelse
af bifall till nu ifrågavarande förslag, rörande sjöbeväringsmanskapets beklädnad,
det förra kommissförrådct att sammansmälta med det, som uu vore i fråga att bildas.“
Uppå Stats-rådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkande, fann
Kongl. Majit godt i Nåder gilla hvad Departemeuts-chefen, i ofvanberörde
afseenden, i underdånighet föreslagit och hemställt, såsom följd hvaraf
uti Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till Rikets snart sammanträdande
Ständer om Statsverkets tillstånd och behof skulle äskas de uppgifna
anslagssummorne, derom utdrag af protokollet borde Fiuans-departosncntet
meddelas.
Ex protocollo
Fritz Rythén.
Bilaga N:o i.
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
17
Bil. 1.
Uppgift å antal och lillslånd af Eders Kongl. Maj:ts
Flottas Fartyg vid 1852 års början.
Linieskep p.
Carl XIV Johan.
Carl XIII.
Försigtigheten.
Stockholm.
Gustaf den Store.
Scandinavien.
Prins Oscar.
Fäderneslandet.
Dristigheten.
Manligheten.
I användbart stånd; skrofvet fordrade dock, med hänsyn
till åldern, reparation. Inventarier och uppbörder kompletta.
Ur tjeustgörings-stånd; en mängd klargörings-arbeten återstodo;
en stor de! inventarier m. m. fattades.
Ur tjenstgörings-ståud, under reparation i docka. Master
och bogspröt samt en större del inventarie-persediar fattades;
likaså artilleri-uppbörden.
Under nybyggnad.
Ur tjeustgörings-stånd; skrofvet fordrade, med hänsyn till
dess ålder, reparation. Fattades klargörings-arbeten och
en del inredning; likaså en del inventarier och uppbördspersedlar.
Under nybyggnad. Fattades alla skepps-inventarier samt
bestyckning m. m.
Ur tjeustgörings-stånd. Insatt i nya dockan för blifvande
reparation; fattades en stor del af inventariér samt storoch
fock-rnast m. m.
I användbart stånd; skrofvet fordrade reparation.
Ur tjenstgörings-stånd; fattades större delen af inredningen
samt, med undanlag af master och bogspröt, alla rundhulten
samt en del inventarie-persediar.
Ur tjenstgörings-stånd; skrofvet fordiade förbyggnad, så
vidt, efter blifvande undersökning, det kunde anses förtjena
sådan.
Bil. N:o 4 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. 1853 om Slalsv. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
18
fj Kongl. Majds Nåd Prop. om Statsverket 1853.
Fregatter.
Desirée.
Götheborg.
Josephine.
Eugenie.
af Chapman.
Norrköping.
Euridice.
Galathé.
Korvetter.
Jarramas.
Najaden.
Lagerbjelke.
\ Svalan (af jern).
Brigg. _
Nordenskjöld.
Skonertar.
Falk.
Aktiv.
L' Aigle.
af Puke.
Experiment.
Ån g k or vett er.
Gefle (300 h. kr.).
Thor (200 h. kr.).
Orädd (200 h. kr.)
Sk ä rgå rds va pne t.
48 st. Bombkunonslupar,
13 st. Landstigningskanonslupar,
I tjenstgörings-stånd, komplett til! alla delar.
d:o
d:o
d:o
I användbart stånd,
d:o d.o
d:o d:o
d:o d:o
d:o d:o;fordrade dock
reparation med hänsyn till dess ålder.
Under nybyggnad.
Ur tjenstgörings-stånd; ansågs ej förtjena reparation, begagnades
såsom ytterskepp vid flottbron.
Ur tjeustgörings-ståud; ansågs ej förtjena reparation.
I tjenstgörings-stånd, alla uppbörderna kompletta;
mast fattades.
I tjeustgörings-ståud. Ålla uppbörderna komplett!
d:o
d;o
st or
-
ri ;a
Ålla uppbörderna kompletta.
rl-n (1:0
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d;o
d;o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o,
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
I användbart stånd; fordrade reparation till skrofvet.
I tjenstgörings-stånd; alla uppbörderna kompletta.
d:o d:o d:o
Under påbörjad nybyggnad.
deraf 38 st. i tjenstbart stånd, men en del inventarier inkompletta;.
4 st. fordrade reparation; 4 st. under påbörjad
nybyggnad, samt 21 st. under förändring-från kanonslupar,
deraf 12 st. i tjenstbart stånd och 1 st. fordrade lätt reparation.
V
Kongl. Majits Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
19
12 st. Kanonslupar,
122 st. Kanonjo/lar,
21 st. Kanonskonertar,
2 st Kanonkutfrar.
G st. Mörsare fartyg,
10 st. Chefs- och recognoscerings-fartyg,
9 st. Transport-ångfartyg
(större och mindre),
deraf 10 st. i tjenst bart stånd och 2 st» ur tjeustgöringsstånd,
fordrade lätt reparation.
deraf 89 st. i tjeustbart ständ; 19 fordrade lätt, 14 st. ansenlig
reparation.
deraf 8 st. i tjeustbart stånd; 1 st. under förändring att föra
bombkanon; 4 st. i användbart stånd, och 8 st. fordrade
reparation.
Fordrade reparation,
deraf 5 st. i tjeustbart stånd, 1 st. fordrade reparation.
|deraf 6 st. i tjenslbart stånd; 4 st. fordrade reparation.
deraf 7 st. i tjenstbart stånd; 1 st. fordrade reparation och
1 st. (Walkyrian) under nybyggnad.
20
Kongl. MajUs Nåd. Prop. om Sta/sverket 1853.
Bil. 2.
Uppgift, utvisande fördelning utaf det af Rikets sednast
församlade Ständer beviljade extra Statsanslag.
Genom Kongl. Brefvet den 22 Januari 1852 fördelades det af Rikets sednast
församlade Ständer till föremål tillhörande Sjöförsvars-Departementets handläggning
beviljade extra Statsanslag, 600,000 r:dc banko, på följande sätt, och hvilken fördelning
Eders Kongl. Maja ansett vara närmast öfverensstämmande med Rikets
Ständers afsigt i berörda fall, nemligen:
Till förrådens kompletterande och hvarför blifvit anskaffadt handVapcn, projektiler,
vattencisterner, ekvirke, hampa, segelduk, stenkol, mastspiror och annan ma
-
teriel till ett belopp af
B:ko R:dr 322,500
Linieskeppet Carl Johans reparation och komplettering . . „ ,, 68,200
„ Prins Oscars d:o- d:o . . „ „ 76,065
„ Carl XIII:s komplettering
„ ,, 43,890
„ Försigtigheten» fortgående komplettering ... „ „ 30,000
Fregatten Norrköpings d.o ... „ „ 13,693
44 Kanonslupars komplettering till inventarier ..... „ „ 2,000
Afslutandet af 4 boinbkanon-slupars nvbyafsnad och komplettering
'  „ „ 18,000
Afslutandet af 2 kanonslupars förändring till bombskanon-slupar „ „ 4,000
samt till arbetskostnad i och för aila ofvannämnda arbeten . „ „ 21,652
B:ko R:dr 600,000:
För den till förrådens kompletterande afdelda summan hafva materialerna
blifvit anskaffade och ibland här ofvan upptagne arbeten hafva intill denna dag följande
blifvit fullgjorda, nemligen: Linieskeppet Prins Oscars reparation och komplettering,
linieskeppet Carl XlII:s komplettering, 44 kanonslupars komplettering, 4 bombkanou-slupars
nybyggnad och komplettering, saint de 2 kanonslupärnes förändring till
bombkanon-slupar.
Vidkommande de öfriga arbeten, hval till medel af sarafia extra Statsanslag
blifvit fördelade, så möter intet tvifvel, att desamma medhinnas blifva fullbordade
inom den tid, som, uti den af Eders Kongl. Majit under den K April 1852 för åren
1852, 53 och 54 nådigst anbefallda arbetsplan, för dem blifvit bestämd och, enligt
hvad hittills visat sig, komma de för samtliga arbetena tilldeldta penningemedel att
för ändamålet blifva fullt tillräckliga.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
21
Bil. 3.
Uppgift på de arbeten m. mv som å Eders Majtts
Flottas Fartyg dels blifvit verkställda under åren
1852, 1853 och dels blifva verkställda nildor nästkommande
år 1854.
Linieskepp.
Carl Johan,
Carl XIII.
Försigtigheten.
Prins Oscar,
Fregatten Norrköping,
Skonerten Experiment
Ångkorvetten Orädd.
Bombkanon-slupar.
Kanonjollar.
Mörsarefurtyg.
undergår reparation till dess botten och försättes i tjenstbar
och komplett skick under loppet af nästa år.
Akterskarpet apteradt till skruf.
Klargörings-arbetena fullbordade ecb inventarier samt uppbörderna
till alla delar kompletterade. Skeppet har under
år 1853 varit utrustadt och utfört 4 månaders expedition,
hvarunder detta skepp visat sig starkt och välseglande.
Dass reparation under fullbordan; kompletteringen af inventarier
och uppbörder fortgår, och skeppet försattes i
tjenstbart och komplett skick under nästa år.
undergått reparation och blifvit försatt i tjenstbart och komplett
skick; färdigt att kunna rusta.
dess nybyggnad har blifvit fullbordad; likaså dess komplettering
till fullt tjenstbart stånd; kan till våren sättas i
sjön och rustas.
Reparerad och försedd med nya master.
Nybyggd och under komplettering tillfalla delar för att
vara färdig till nästa år.
48 stycken äro kompletterade, deribland 4 st. till nybyggnad
afslutade och'2 st. från kanonslupar till bombkanonslupar
förändrade. Dessutom äro 4 st. ytterligare under
nybyggnad och fullbordas til! 1854 års slut.
33 st. hafva blifvit reparerade och kompletterade.
1 st. repareradt och försatt i tjenstbart stånd.
22
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
Chefs- och recognoscerings-fartgg.
Chefs- och transportångfartyg.
Fregatten Galathé
samt kanonskonerten
Nanckhoff
2:ne af jern äro under nybyggnad och 4 st. försatte i användbart
stånd.
Valkyrian om 140 hästkrafter fullbordad; 1 st. repareradt
och 2 st. mindre försedda med nya ångpannor.
hafva såsom odugliga och ej lönande att underhålla, blifvit
nådigst anbefallde till stöpning; och chefsfartyget Orust
såsom ej lämpligt såsom sådant, nådigst anbefall till försäljning.
Kongl. Majlis Nåd. Prop. om Statsverket i853,
23
Bil. 4.
Uppgift på antalet och tillståndet af Eders Kongl,
Majt:s Flottas Fartyg, såsom de, efter fullbordad
arbetsplan, vid 1854 års utgång äro bestämda att*
blifva.
Linieskepp.
Carl Johan.
Carl XIII.
Försigtigheten.
Stockholm,
Gustaf den Store,
Scandina vien,
Prins Oscar.
Fäderneslandet.
Dristigheten,
Manligheten,
F reg atter.
Desirée.
Götheborg.
Josephine.
Eugenie,
af Chapman.
Norrköping.
Euridice.
Korvetler.
Jarramas.
Najaden.
Lagerbjelke.
Svalan,
I tjenstgörings-stånd; alla uppbörderna kompletta.
d:o d;o d:o
d:o d:o d:o
under nybyggnad; saknar inventarier och bestyckning,
ur tjenstgörings-stånd och fordrar reparation; inkomplett. '
under nybyggnad; saknar inventarier och bestyckning.
I tjenstgörings-stånd. Ålla uppbörderna kompletta.
I användbart stånd. Skrofvet fordrar reparation,
ur tjenstgörings-stånd; brister en del inredning ni. m. samt
en del inventarier,
ur tjenstgörings-stånd; anses ej förtjena ombyggnad. ;
I tjenstgörings-stånd; komplett till alla uppbörderna.
d:o d:o d:o
I användbart stånd; fordrande reparation; komplett
uppbörderna.
I tjenstgörings-stånd; komplett till alla uppbörderna.
I anvåndbart stånd; fordrande reparation; komplett
alla uppbörderna.
I tjenstgörings-stånd; komplett till alla uppbörderna.
Ur tjenstgörings-stånd; ytterskcpp vid flottan.
I tjenstgörings-stånd; komplett till alla uppbörderna,
d:o d:o d:o
d:o d:o d:o
d:o d:o d:o
till
till
24
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
Brigg.
Nor denskj öld.
I tjenstgörings-stånd: komplett till
alla uppbörderna.
Exercis-brigg Snappopp.
d:o
d:o
d:o
„• af Wirsén.
d:o
d:o
d:o-
„ Glommen.
d;o
d:o
d:o
Skonertar.
Falk.
d:o
d;o
d.o
Activ.
d:a
d:o
d:o
1'Aigle.
d:o
d:o
d:o
af Puke.
d:o
d:o
d:o
Experiment.
I användbart stånd
d:o
d;o
Ångkorvetter.
Gefle.
I tjenstgörings-stånd; komplett till
alla uppbörderna.
Thor.
d:o
d:o
d:o
Orädd.
d:o
d;o
d:o
Skärgårdsvapnet.
52 st. Bomb-kanonslupar.
I tjenstgörings-stånd.
13 Bl. Landstignings- j
slupar j
deraf 12 st. i tjenstbart stånd,
1 st. fordrande reparation.
12 st. Kanonslupar.
I tjenstgörings-stånd.
122 st. Kanonjollar.
d:o
20 st. Kanonskonertar
} dels i tjenstgöring*- och dels ännu i
/saknande komplettering.
icke användbart stånd
2 st. Kanonkuttrar.
4 ordrande reparation.
6 st. Morsar ef ar ty g.
12 st. Chefs- och lie-)
cognoscerings-fartyg j
I tjenstgörings-stånd.
dels i tjeristgörings- och dels
i auvändbart stånd.
1 st. Kutter.
Fordrande reparation.
9 st. Ångfartyg från)
140 till 6 hästkrafter.]
I tjenstgörings-stånd.
KongL Fartyg.
Skonerten Amphion.
1 tjenstbart stånd; komplott till alla uppbörderna.
Jakt Esplendian.
d:o d:o
d:o
En del Lastdragare och\
Transportfartyg, Kok-\
I användbart stånd.
slupar, Patrull-båt ari
m. m. ;
Kongl. Muj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853. 25
Bil. 5.
Uppgift på ytterligare erforderliga kostnader lör i
S
ståndsättandel
af den återstående delen af så val
Eders Kongl, Maj:ts Flottas Fartyg, som Etablissementerna
samt Förrådens completterande.
Banko.
Fartyg och Båtar
Hus och Byggnader
Förrådens förstärkande med utrednings-persedlar samt vapen och
remtygs-persedlar
895,182.
198,795.
419,413.
' Summa
1,513,390
Härvid är dock att erinra, det följande fartyg inom få år böra
till skråfven undergå erforderlig reparation, enär de, sedan deras ny-  byggnad, icke erhållit sådan i väsendtlig mån; och då dessa repa-  rationer ej upptagits i ofvanståeade summa, uppföras de som följer:
Linieskeppet Gustaf den Store: upptagen till 25 pro-  cent af nybyggnads-kostnaden
Fregatten Josephine . .
Fregatten Chapman, som derjemte föreslås att till Kor-  vett med täckt batteri förändras, enär denna fregatt
är af så små dimensioner att deri icke bör bland
fregatterne yara upptagen .........
Till Skeppet Stockholm, hvilket är under nybyggnad
och bör till skrufskepp apteras, föreslås jemväl en
auxiliär ångmachin af 350 hästars kiaft och uppta-  ges förslagsvis till
62,000
60,000
60,000
234,000
416,000.
Summa R:dr
1,929,390.
Afgår. För gevär, hvartill medel finnas att tillgå . .
50,000.
Återstående Summa: 1,879,390.
Kil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. 1JS53 otti Statsv. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
26
Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Sta/sverket 1853.
Bil. 6.
Specification af sammandragne Förslaget öfver kostnaderne
för Flottans Fartyg, Hus och Byggnader
samt Förrådens komplettering.
Flottans Skepp och Fartyg.
Linieskeppet Stockholms färdigbyggande till skråf och
inventariers komplettering 415,222
Dess förseende med 350 hästkrafters auxiliår ång-
machiii  234,000
649,222.
125,645
203,109.
60,503.
60,000.
60,000.
Banko.
1,158,479.
152,703.
Linieskeppet Guslaf den Store;
Dess inventariers kompletterande samt Skeppets repa-  ration
.
Linieskeppet Scandinaviens färdigbyggande och förseen-  de med inventarier
Linieskeppet Dristighetens komplettering till iiireduing
och inventarier
Fregatten Josephines reparation upptager
Fregatten af Chapmans d:o och dess förändring till Korvett
Till mindre fartygs försättande i komplett skick samt de
redan iståndsattes underhållande, jemte Iastdragarnes
reparationer, äfvensom flottans båtar m. m. . ... .
Summa
Hus och Byggnader.
Till kasern-byggnaders och verkstäders fulländning, ka-  nonslups-skjuls reparationer, förråds-husens repara-  rationer, Duc d’Albes, stängslet», quaiers och broars
iståndsättning, jemte etablissementers underhåll . .
Förrådens komplettering med
Blanka vapen, artilleri, ammunition, remtvgs-perscdlar,
4,500 gevär och 2,700 pistoler
Jern vatten-cisterner till fartyg, kojer och filtar, utred-  nings-persedlar m. m
1,311,182.
198,795.
369,413.
247,335.
122,078.
Summa
1,879,390.
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
27
Bil. 7.
K Arbetsplan för åren 1855, 56,57, under förutsättning
att Rikets Ständer bevilja Extra Stats-anslag till
det belopp sorn äskas.
Linieskeppet Stockholm, som är under nybyggnad, skall färdigbyggas och
med inventarier förses samt till skruf apteras och förses med ångmachin.
Linieskeppet Scandinavien färdigbyggas och till inventarier kompletteras.
Linieskeppet Gustaf den Store, hvilket skepp är 21 nr gammalt, bör undergå
reparation och med bristande inventarier kompletteras.
Linieskeppet Dristigheten kompletteras med bristande inventarier.
Fregatten Josephine, hvilken är 19 år gammal, bör undergå reparation.
Fregatten af Chapman, som är 23 år gammal, bör repareras, men samtidigt
härmed till Korvett förändras, med bibehållande af sitt täekta batteri.
De vid Carlskrona och Götheborgs stationer befintliga kanon-skonertar iståndsättas,
äfvensom de mindre fartyg, som anses förtjena komplettering,
och stationernas roddfartyg kompletteras i den mån tillgångarne medgifva.
Etablissementernas bristfälliga hus, murar, quaier och broar iståndsättas, samt
de under nybyggnad varande verkstäder ro. m. fullbordas i den mån som
anslaget räcker.
Förråderna kompletteras med bristande gevär, handvapen, projektiler, hampa,
ekevirke, sängkläder, persedlar, nödig utredning m. m. i den mån anslaget
dertill lemnar tillgång.
88
Kongl. 3taj:/s Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
BiL 8.
Uppgift på antalet och tillståndet af Eders Kongl.
Maj:ts Flottas Fartyg, såsom de, efter fullbordad
arbetsplan, vid 1857 års utgång anses kunna blifva,
så vida de Extra Stats-anslag, sorn föreslagits
alt af Rikets Ständer begäras, blifva beviljade.
Linieskepp.
Carl XIV Johan.
Carl XIII.
Försigtigheten.
Stockholm.
Guslaf den Store.
Scandinavien.
Prins Oscar.
Dristigheten.
Fäderneslandet.
Manligheten.
Fregatter.
Desirée.
Götheborg.
Josephine.
Eugenie.
Norrköping.
Euridice.
I docka; i tjenstgörings-stånd; försedt med auxiliär
ångmachin;'aila uppbörderna kompletta
I sjön; i tjenstgörings-stånd; alla uppbörderna
kompletta . . .
. . .
I docka; d:o d:o
I d:o, d:o, försedt med auxiliär ång
machin;
alla uppbörderna kompletta . . .
I sjön; i tjenstgörings-stånd; alla uppbörderna
kompletta ' . . .
I docka; d:o d:o
I sjön; d:o d:o
1 d:o, d:o d:o
I d:o, i användbart stånd; skräfvel fordrar reparation
I d:o, ur tjenstgörings-stånd; anses ej förtjena
reparation
. •
Anses tjenstbar
antal år.
30
5!
27
sjon:
d:o
d:o
d:o
d:o
i tjenstgörings-stånd; alla uppbörderna
kompletta
d:o d:o
d:o d:o
d:o d:o
d:o d:o
d:o ur tjenstgörings-stånd; anses ej förtjena
ombyggnad
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
29
Korvetter.
Anses tjenst-  bar antal år.
af Chapman.
I sjön; i tjenstgörings-stånd; alla uppbörderna
kompletta
18
Jarrainas.
d:o d:o d:o
4
Najaden.
d:o d:o d:o
8
Lagerbjelke.
d:o d:o d:o
11
Svalan.
d:o d:o d:o
21
Briggar.
Nordenskjöld.
I sjön; i tjenstgörings-stånd; alla uppbörderna
Snappopp.
kompletta
8
d:o d:o d:o
8
af Wirsén.
d:o d:o d:o
12
Glommen.
d:o d:o d:o
6
Skonertar.
Falk.
I sjön; i tjenstgörings-stånd; alla uppbörderna
Activ.
kompletta
20
O.
Ö
a-
©
Cu
b
10
V Aigle.
Under skjul på land; d?o d:o
11
af Puke,
d:o d:o d:o
15
Experiment.
I sjön; i användbart stånd; alla uppbörderna
kompletta
. .
6
Ångkorvetter.
Gefle.
I sjön; i tjenstgörings-stånd; alla uppbörderna
kompletta
11
Thor:
do d:o d:o
4
Orädd.
d:o d:o d:o
16
Skärgårds va pnet.
52 st. Bombkanonslapar.
Under skjul på land; d:o d:o
10, 20 å 30
12. st. Landstignings-
slupar.
d:o d:o d:0
20 ä 26
12 st. Kanonslupar.
d:o d:o d:o
15 å 20
122 st. Kanonjollar,
d:o d:o d:o
12 å 20
20 st. Kanonskonertar.
d:o d:o d:o
8 ä 10
6 st. Mörsarefartyg.
d:o d:o d:o
6 å 12
Bil. N;o 4 till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. 1853 om Stals v. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
-
5
*
30
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
Anses tjenst-  bare antal år.
12 st. Chefs- och Re-  cognoscerings-fartyg.
Under skjul på Iand; i tjenstgörings-stånd; aila
uppbörderue kompletta .
6 å 20
9 st. ångfartyg från 140
lill 6 hästars kraft.
I sjön; d:o
d:o
10 å 15
Kongl. Fartyg.
Skonert Amphion.
Jakt Esplendian.
Under skjul på Iand;
d:o d:o
d:o
d:o
15
10
En del Lastdragare och
Transportfartyg, Kok-  slupar och Patrullbåtar.
l sjön; i användbart stånd;
d:o
Fartygens tjenstbarhetstid är beräknad från 1857 års sint och beräkningen
är grundad på vunnen erfarenhet, att ett flytande fartyg kan efter nuvarande byggnads-methoder
bibehållas tjeustbart i 20 år från den tid, det först sättes i sjön, innan
någon betydligare eller svårare reparation bör ifrågakomma; hvarefter och då
sådan blifvit verkställd, det bör kunna tjena ytterligare i lika långtid, eller sammanlagdt
i 40 år; allt med förutsättande, att mindre reparationer verkställas under tiden
och att derjemte den sorgfälligaste vård, såsom under de sednaste tvenne decennierna
egt rum, cgnats åt fartygens underhåll.
I docka och på land stående fartygs tjenstbarhetstid är beräknad till 65 procent
längre, än de flytande, då härvid jemväl är afsedt, att sådane fartyg skulle
kunna sättas i sjön hvart åttonde år och då tjenslgöra minst sex månader.
,
—i ^ —m.i -i
STOCKHOLM, f. d. Schultze’* Boktryckeri 1853.
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket. 1853.
I
1*
Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-Rådet å Stockholms Slott den A Oktober 1855.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitiae-Statsministern, Grefve Sparre,
Statsråden: Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhreeus,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Reuterdahl, och
Grefve Gyldenstolpe.
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes ärendena Friherre Stjerneld och
Stats-Rådet Wallensteen anmäldes vara af fortfarande sjukdom förhindrade att tillslädeskomma.
Efter föregången justering af protokollet för den 29 nästlidne September, föredrog
Departements-chefen, Stats-Rådet Fåhreeus, i underdånighet: — — — — — ' — —
7:o.
Frågan om ändring i sättet för socken-karte-verkets bearbetande samt om ökadt anslag dertill;
i afseende på hvilken fråga förekommit, att sedan, uppå en af Ofver-Direktörs-Embetet
vid Landtmäteriet gjord underdånig anhållan om tillåtelse att tillsvidare vid General-Landtmäteri-Kontoret
anställa en Landtmätare uteslutande för nämnda Karteverk,
mot ett från det å Kontorets stat lör socken-kartor och beskrifningar uppförda reservations-anslag
utgående årligt arfvode af 600 R:dr och 100R:dr i resepenningar, Kongl. Maj:t
täckts, genom nådigt bref den 24 November 1848, berörde anhållan i så måtto bifalla,
att den äskade tillåtelsen finge till en början gälla för år 1849, och att fortfarandet deraf
under påföljande år komme att bero på förnyad underdånig hemställan vid hvarje nytt års
ingång samt Kongl. Maj:t derefter, då, enligt gjord uppgift, endast obetydligt arbete kunnat
genom omförmälda åtgärd åstadkommas, medelst nådigt bref den 2 Februari 1850
Bil. Nto å till Kongl. Majus Prop. om Statsv., 1853. 1 Sami. 1 Afd. 1 Baft.
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket. 1853.
tillåtit, att tvänne Landtmätare finge, jemte den redan förordnade, för samma ändamål och
emot enahanda vilkor anställas, men denna provisoriska anstalt likväl sedermera befunnits
hvarken motsvara kostnaderna derför eller det dermed afsedda ändamål, hvadan öfverDirektörs-embetet
funnit sig föramåtet i underdånighet hemställa, huruvida icke densamma
borde helt och hållet upphöra, så, och efter det Kongl. Maj:t, med anledning af en
utaf Öfver-Direktörs-Embetet alternativt gjord underdånig framställning i ämnet, uti nådigt
bref den 31 Januari 1851 förklarat, att, då den korta tid, som förflutit sedan de af Kongl.
Maj:t gifna föreskrifter för socken-karte-arbetets utförande sattes i verket, icke lemnatrum
för ett fullt tillförlitligt omdöme om deras verkan, desamma borde, i den mån skicklige
karteritare för General-Landtmäieri-Kontoret vöre att tillgå, än vidare intill den 1 Maj
1852 tjena till efterrättelse, vid hvilken tidpunkt Öiver-Direktörs-embetet egde att, om icke
heller derförinnan förmånliga verkningar af ifrågavarande anstalt sig visat, hos Kongl. Maj:t
i underdånighet föreslå, huru på annat sätt ändamålet lämpligen skulle kunna vinnas, —
hade Ofver-Direktörs-embetet, uti en, till följd af denna Nådiga föreskrift, den 11 Maj
sistnämnde år a (gifven berättelse om de socken-karte-arbeten, som under tiden från 1851
års början intili Maj månad 1852 blifvit utförda af ofvannämnde vid General-LandtmäteriKontoret
anställde Irenne Landtmätare eller rekognoscörer, i underdånighet anmält, att
kostnaden för dessa arbeten, inberäknadt 455 R:dr 40 sk. för de vid mätningar och rekognosceringar
använda dagsverken, uppgått till 2772 R:dr 24 sk. banko, men att, ehuru för
denna summa större arbetsqvantiteter, än de då erhållna, visserligen torde kunnat åstadkommas,
om alla rekognoscörerne ådagalagt lika flit och omtanka, desamma dock i alla
fall ingalunda skulle kunnat blifva så betydliga, att socken-karte-verket syntes på den sålunda
begagnade vägen kunna befordras, utan att, på sätt Öfver-Direktörs-Embetet sökt
ådagalägga, dels blifva kostsammare, än de anvisade tillgångarna medgåfvo, dels erfordra
en utomordentligt lång tid: Och hade Öfver-Direktörs-embetet, vid sådant förhållande, ansett
sig böra förnya sin underdåniga hemställan, att merberörda provisoriska anstalt måtte
få upphöra så snart de arbeten, med hvilka rekognoscörerne då voro sysselsatte, blifvit
fullständigt afslutade; hvaremot, beträffande frågan huru det med omförmälda anstalt afsedda
syftemål lämpligen skulle på annat sätt kunna vinnas, Öfver-Direktörs-embetet på
grund af anförda omständigheter, förklarat sig anse, att för denna vigtiga saks genomförande
endast tvänne utvägar funnes, nemligen antingen att socken-karte-verkets bearbetande
öfverflyttades på Topografiska korpsen, eller ock att detsamma väl bibehölles under
Landtmäteri-Styrelsen, men utfördes af en, för ändamålet tillsatt rörlig Geografisk korps,
i enlighet med vissa af Öfver-Direktörs-embetet föreslagna hufvudgrunder.
Sedan, i afseende på det af Öfver-Direktörs-embetet sålunda framställda förslagom
socken-karte-verkets öfverflyttande på Topografiska korpsen, chefen för nämnde korps
afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, hade Kongl. Maj:t, vid ärendets föredragning den
7 December sistlidet år, i betraktande af hvad bemälde chef rörande nyssnämnde förslag
i underdånighet anfört, funnit frågan om socken-karte-verkets öfverflyttande från Landtmäteriet
till Topografiska korpsen böra förfalla, samt i Nåder förklarat att, då Öfver-Direktörs-embetets
underdåniga berättelse om de socken-karte-arbeten, som af General-Landtmäteri-Kontorets
särskildt förordnade trenne rekognoscörer blifvit från början af år 1851
utförda, ådagalade, att denna för karte-verkets befrämjande sedan år 1848 provisoriskt
vidtagna anstalt äfven under det senast förflutna året icke ledt till resultater, motsvarande
derpå använd kostnad, hvarförutom erfarenheten visat, att det för sockenkartor och beskrifningar
å General-Landtmäteri-Kontorets stat uppförda årliga anslag af 3000 R:dr betydligt
mera än förr tagits i anspråk för dylika arbeten, hvilka, till vinnande af befordringskompetens,
enligt 51 §:n j Landtmäteri-instruktionen, åstadkommas af yngre, i orterne
tjenstgörande Landtmätare, Kongl. Maj:t funne skäligt bifalla Öfver-Direktörs-embetets
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket, 185S. 3
underdåniga hemställan, att bemälde trenne rekognoscörs-hefattningar finge, upphöra —
hvarjemte Kongl. Maj:t förklarade Sig vilja, efter skeende förnyad underdånig anmälan, då
nästa Riksdag tillstundade, taga i öfvervägande, huruvida, för soeken-karteverkets befrämjande,
tillökning i anslaget å General-Landtmäteri-Kontorets stat borde hos Rikets Ständer
genom nådig proposition äskas.
Med anledning af sistberörda Nådiga förklarande har Ofver-Direktörs-embetet vid
General-Landtmäteriet nu, under den 5:te nästlidne September, till Kongl. Maj:t inkommit
med förnyad underdånig framställning i ämnet, hvarvid Ofver-Direktörs-embetet jemväl
ansett sig böra redogöra för sooken-karte-verkets närvarande ställning och det sätt, hvarpå
de dertill anvisade medel blifvit använda, samt i sådant afseende hufvudsakligen anfört:
att från och med den 12 December 1845, då Kongl. Maj:t i nåder förordnade, att och
huru föreskrifterna i 50 och 51 §§ af Landtmäteri-Instruktionen skulle till verkställighet
befordras, intill den 5 sistlidne September hade, för vinnande af kompetens till befordran
såsom Kommissions-Landtmätare, eller efter redan vunnen sådan befordran, föreskrifna
socken-karte-arbeten blifvit upprättade och godkända angående 95 socknar, uppgående i
areal från 1,222 till och med 600,000 tunnland hvardera, hvarförutom med de till sockenkartors
upprättande anslagna medel, tolf af Landtmätare i orterna utarbetade karteverk
blifvit inlösta, så att, om dertill lades icke blott fullständiga, utan äfven i det närmaste
kompletterade, dugligare kartearbeten, hvilka dels i sednare åren blifvit verkställde af
General-Landtmäteri-Kontorets tjenstemän, dels under åren 1828—1845 utförts af Landtmätare
i orterna, och hvilka tillhörde General-Landtmäteri-Kontoret, det visade sig, att
karteverk derstädes funnes att tillgå öfver 167 af rikets 2,490 socknar, men att GeneralLandtmäteri-Kontoret
deremot saknade dylika karteverk öfver 2,323 socknar, och att, om
dervid äfven skulle tagas i beräkning de mer eller mindre användbara materialier till sådana
arbeten, hvilka förefunnos dels i nämnda kontor, dels i orterna, det i allt fall återstode
att bearbeta kartor med beskrifningar öfver mer än 2000 socknar; — — —
Beträffande derefter utsigterna för socken-karte-verkets framtida utförande har
Öfver-Direktörs-embetet, — — — — — — — —• — —•
i underdånighet yttrat: att någon märkligare verksamhet i afseende på sockenkartors upprättande
icke kunde förväntas af andra än dem, som söka att till Kommissions-Landtmätare
befordras; — att då, enligt hvad en lång tids erfarenhet gifvit vid handen, under
vanliga förhållanden i medeltal högst nio sådana befordringar hvarje år inträffa, och derest
det nuvarande anslaget af 3000 R:dr årligen komme att användas endast till gratifikationer
åt sådane Landtmätare, som, jemlikt 51 § 2 mom. i Landtmäteri-Instruktionen, upprättade
sockenkartor, hvilket dock, såsom af ofvanberörda redovisning syntes, under de
föregående åren icke varit händelsen, nämnde anslag visserligen skulle dertill blifva mera
än tillräckligt, hvaremot, i sådant fall, de ännu icke bearbetade 2000 socknarne, för hvilka
gratifikationerna, efter hittills följd grund, likväl komme att uppgå till 236,000 R:dr, icke
skulle blifva kartelagda och beskrifna på flera mansåldrar, enär, i allmänhet taget, ej mer
än en socken kunde hvarje Landtmätare tilldelas; — att, om åter gratifikationerna för
dessa arbeten blefve så förhöjda, att de ej alltför mycket understege arbetenas värde,
det emellertid vore ganska troligt, att flera socken-karte-arbeten, än hittills, årligen skulle
blifva upprättade; — samt att, då till en sådan förhöjning så mycket större skäl nu syntes
vara för handen, som Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 11 sistlidne Juli, förklarat
att Landtmätarne, efter Landtmäteri-Instruktionens ordalydelse, icke kunnat förpligtas att
till Provins-Landtmäteri-Kontoret aflemna koncept till sina socken-karte-arbeten, men likväl
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1853.
sådant till framtida, iakttagande föreskrifva och sålunda ökat Landtmätarnes skyldigheter
till det allmänna, Öfver-Direktörs-embetet, i betraktande af hvad under föregående åren
utgifvits för inkomne karte-arbeten, funne sig böra i underdånighet föreslå omförmälda
anslags förhöjning till 4000 R:dr, — — — — — — — —
Men då emellertid, äfven om en sådan anslagsförhöjning blelve beviljad, sockenkarte-verket
likväl, i anseende till detsammas stora omfång, ingalunda kunde antagas
blifva så skyndsamt afslutadt, som det dermed afsedda vigtiga ändamål fordrade, och då,
enligt Öfver-Direktörs-embetets förmenande, för detta ändamåls vinnande ingen annan
utväg skulle återstå, än att, jemte det Landtmätarne på redan föreskrifvet sätt sysselsattes
med socken-karte-verket, en_ särskild rörlig korps blefve för nämnde karteverks bearbetande
uppsatt, har slutligen Öfver-Direktörs-embetet trott sig, i sammanhang härmed, böra
ånyo framställa underdånigt förslag om inrättande af en sådan korps, och såsom grunder
derför hemställt: —• —• — — — — — — — —
Stats-Rådet fann väl Öfver-Direktörs-embetets underdåniga förslag vara förtjent af
uppmärksamhet; men då den särskilda större Landtmätare-personal, som här blifvit ifrågasatt,
syntes med ännu större nytta kunna användas till fortskyndande af Afvittringsverket,
hvilket dessutom i vissa orter borde för socken-karte-arbetena ligga till grund, ansåg StatsRådet
sig för närvarande böra inskränka sitt tillstyrkande dertill, att hos Rikets Ständer
måtte i Nåder föreslås förhöjning af årliga anslaget ”för socken-kartors upprättande” med
1000 R:dr Banko; och hemställde Stats-Rådet, att, i händelse af Nådigt bifall härtill,
Kongl. Maj:ts i ämnet fattade beslut, måtte få meddelas Finans-Departementet till iakttagande
vid den proposition om Statsverkets tillstånd och behof, som till Rikets näst sam
manträdande
Ständer komme att af Kongl. Maj:t i Nåder aflåtas.
Hvad Stats-Rådet i afseende å förestående tjugutvå mål i underdånighet
yttrat och hemställt, behagade Kongl. Maj:t i Nåder gilla.
t
Ex protocollo
Joh. Rob. Bergin.
Kongl. Majlis Nåd. Prop. om Statsverket, 1853.
5
Utdrag af Protokollet öfver Civil-är enden f hållet inför Hans
Majit Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms Slott den 44
Oktober 1853, dervid Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
jem väl var tillstädes.
Närvarande:
Hans Excellens Justitiae-Statsministern, Herr Grefve Sparre;
Statsråden: Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhraeus,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Reuterdahl,
Grefve Gyldenstolpe.
Efter föregången justering af Protokollet öfver Civil-ärenden för den 4 innevarande
månad och sedan anmäldt blifvit, att Hans Excellens, Statsministern för Utrikes Ärendena
Herr Friherre Stjerneld, samt Stats-rådet Wallenstien voro af fortfarande sjukdom hindrade
alt i Stats-rådet tillstädeskomma, föredrog Departements-chefen, Statsrådet Fåhreeus,
i underdånighet:
l:o.
Kommerse-kollegii underdåniga skrifvelse af den 14 sistlidne September, i fråga om
erforderliga statsanslag till vissa här nedan upptagna Navigations-skolor, nemligen:
Stockholms Navigationsskola,
hvars Direktion, uti en till Kongl. Maj:t ställd, af Kommerse-kollegium insänd skrift, i underdånighet
anhållit, att Kongl. Maj:t måtte, genom aflåtande af nådig Proposition till Rikets
näst sammanträdande Ständer, ej mindre förskaffa nämnda läroverk, för hvilket ett årligt
anslag af 2,800 R:dr blifvit endast för tiden intill nästa Statsreglering å Handels- och1 Sjöfarts-fonden
anvisadt, en för framtiden betryggad ställning, än ock bereda följande tillökningar
i berörda Navigations-skolas hittills varande anslagsbelopp, nemligen dels af 300
R;dr till förstärkande af årsanslaget för instrumentaliers, kartors, böckers och möblers underhåll
och förökande, äfvensom till reparationer, ved, ljus, städning m. m., dels af 600
R:dr såsom arfvode åt en särskild lärare för skolans Andra Afdelning; varande till stöd
6
Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1853.
för dessa anslagstillökningars beviljande hufvudsakligen anfördt: alt af det nuvarande årliga
anslaget för skolans materiela behof, utgörande 300 R:dr, årligen åtginge till ved, ljus
och städning en summa af 211 R:dr 32 sk., så att allenast 88 R:dr 16 sk. återstode till
instrumentaliers, kartors, böckers och möblers underhåll och förökande samt reparationer,
annonser, renhållning m. m.; att detta ringa öfverskott ieke ens vore tillräckligt för behörigt
underhållande af befintlige samlingar, an mindre medgåfve deras förökande; att skolan,
af sådan anledning, vore i saknad af flera behöfliga in- och utländska läroböcker i navigationen
och dermed gemenskap egande ämnen: att sedan Direktionen låtit mot eldfara
försäkra skolans dyrbara materiel, hvars värde, enligt 1852 års räkenskaper, uppginge till
10,654 R:dr, underhållsstaten blifvit för framtiden belastad med en ny årlig, utgift af försäkrings-premier;
att den besparing i utgifter, hvilken alltsedan skolans första organisation
egt rum derigenom, att skolans ordinarie lärare frivilligt bestridt sekreteraretjensten och låtit
ombesörja vaktmästaregöromålen, numera komme att upphöra; alt då denna Navigations-skolas
lokal vore betydligt rymligare än någon af de öfriga Navigations-skolornas, hvadan åtgången
af ved och ljus, hvilka nödvändighets-artiklar dessutom i Stockholm vore betydligt
dyrare, måste vara större, blefve häraf en följd, att Stockholms Navigations-skola icke
kunde underhållas med anslags-belopp, som för de öfriga Navigations-skolorna kunde vara
tillräckliga, hvarförutan en större materiel nödvändigt kräfde ett kostsammare underhåll;
att, i anseende till elevernas stora antal, hvilket under läsåret 1852—1853 utgjordt 75
eller mera än under något föregående läsår, det icke vore möjligt för de vid skolan anställda
tvänne lärare att åt alla meddela lika nöjaktig undervisning; att, i Direktionens
tanke, med tillgång på tre lärare, undervisningen skulle kunna inrättas efter ämnesläsning,
samt att för öfrigt i sådant fall skyldighet att vissa dagar i veckan på skolans dertill inrättade
auditorium hålla offentliga föreläsningar i de delar af Fysik och Meteorologi m. m.,
som med navigationen eger gemenskap, kunde fördelas på de tre lärarne.
Kommerse-kollegium, som, enär Kongl. Majit, enligt Dess under den 9 December
1851 till Kollegium allåtna bref angående anslag af Handels- och Sjöfarts-fonden till Navigations-skolan
i Stockholm, redan förklarat sig vilja till Rikets näst sammanträdande
Ständer aflåta förnyad nådig proposition om anslagets återförflyttande på Riks-statens Sjette
Hufvudtitel, ansett något yttrande i anledning af Skol-direktionens framställning i denna del
icke från Kollegii sida erfordras, hade deremot, beträffande först den vid flere föregående
tillfällen väckta frågan om behofvet af förhöjning i Stockholms Navigations-skolas anslag
för instrumentaliers, kartors, böckers och möblers underhåll m. m., under åberopande af
de skäl, som blefvo lagda till grund för Kongl. Maj:ts till Rikets sednast församlade Ständer,
enligt Kollegii hemställan, allåtna, men af Ständerne då icke bifallna förslag om förenämnda
anslags förhöjning från 300 till 600 R:dr, samt med afseende tillika å de af Skoldirektionen
nu ytterligare anförda förhållanden i underdånighet tillstyrkt, det Kongl. Majit
måtte täckas hos Rikets Ständer i nåder äska den af Direktionen nu ånyo ifrågaställde
tillökning af 300 R:dr i årsanslaget för Stockholms Navigations-skolas materiela behof; äfvensom
Kollegium, med hänsigt till det af Kollegium redan tillförene vitsordade och af
Direktionen nu ytterligare ådagalagda behofvet af ökadt lärarebiträde vid denna skola, i
underdånighet tillstyrkt aflåtandet af förnyad nådig framställning till Rikets Ständer om anslags
beviljande till aflöning åt en andre underlärare vid ifrågavarande skola, hvilket anslag
Kollegium likväl ansåge kunna inskränkas till det af Kongl. Maj:t vid sistlidne Riksdag i
enahanda afseende äskade belopp eller 400 R:dr, att utgå under vilkor att offentliga föreläsningar
vid skolan i de delar af Fysik, eller andra vetenskaper, som med navigationen
ega sammanhang, från medlet af Oktober till medlet af December samt från medlet af
Januari till slutet af Mars komme att, vare sig af den ordinarie läraren eller någondera af
de begge underlärarne, hållas en timme dagligen eller två timmar hvarannan dag.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1853.
7
Derjemte, och under åberopande hurusom, med afseende derå, att den lärare, hvilken
vid Stockholms Navigationsskola meddelar undervisning rörande ångmachiners konstruktion
och behandling, till följd af de uti Kongl. Förordningen den 16 November 1849 och
Kongl. Kungörelsen af samma dag meddelade stadganden angående dels vilkoren för behörighet
att till befälhafvare och machinist å ångfartyg varda antagen, dels rättighet för
en hvar, ehvad han vore vid skolan till elev antagen eller ej, att af undervisningen derstädes
sig begagna, fått vidkännas en ansenlig tillökning i tjenstegöromål, Kongl. Maj:t,
jemlikt Nådigt Bref af den 9 November 1852, funnit godt att i bemälde lärares förut till
200 Riksdaler för året bestämda arfvode bevilja en årlig tillökning af 100 Riksdaler, att
tillsvidare af Handels och Sjöfartsfonden utgå, hade Kollegium i underdånighet hemställt,
huruvida icke Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att hos Rikets Ständer i nåder föreslå uppförandet
på Riks-Statens Sjette Hufvudtitel af jemväl nu ifrågavarande arfvodes-tillökning.
Götheborgs Navigationsskola,
i afseende å hvilken skola förekomme, att sedan Rikets sednast församlade Ständer icke bifallit
Kongl. Majlts då framställda nådiga förslag om förhöjning med 200 Riksdaler i arfvodet för Underläraren
vid nämnda skola, men Direktionen för skolan uti en af Kommerse-kollegium, uti
skrifvelse den 11 Maj 1852, i underdånighet anmäld ansökning ånyo framställt angelägenheten
af berörde lönetillökning, utan hvilken Direktionen ej såge sig i stånd att fortfarande
bibehålla dåvarande Underläraren, elier att dertill erhålla någon annan lämplig person,
så hade Kongl. Maj:t, under den 15 Juli samma år, i betraktande af hvad till stöd för
nämnde framställning blifvit anfördt, tillåtit, att ett årligt belopp af 200 Riksdaler finge, såsom
tillökning uti Underlärarens vid Götheborgs Navigationsskola arfvode, för nyssberörda och
derpå följande tvänne år af Handels- och Sjöfartsfonden utanordnas; vid hvilket förhållande
och enär behöfligheten af denna anslagstillöknings fortfarande äfven efter utgången af
den tid, för hvilken sednast fastställda statsreglering vore gällande, icke syntes Kollegium
vara tvifvel underkastad, Kollegium i underdånighet tillstyrkt förnyad nådig framställning
till Rikets Ständer, att, till förhöjning i arfvodet för Underläraren vid Götheborgs Navigationsskola
en summa af 200 Riksdaler måtte varda å Riks-staten uppförd; hvarjemte Kollegium
hemställt, att hos Rikets Ständer måtte ånyo äskas uppförande å Riks-staten af det
vid sistlidne Riksdag utaf Kongl. Majit föreslagne, men af Rikets Ständer då icke beviljade
anslag, 200 Riksdaler, till arfvode åt den lärare, hvilken, enligt föreskrifterne i Kongl,
kungörelsen den 16 November 1849, vid Götheborgs Navigationsskola meddelar undervisning
angående ångmachiners konstruktion och behandling.
Gefle Navigationsskola;
Jemte anmälan, att ej mindre Ordinarie läraren, än Direktionen vid nämnda skola gjort
framställning om behofvet af tillökning i det för Underläraren vid skolan nu anslagna arfvode,
200 Riksdaler, lill förekommande af svårighet, om ej omöjlighet att framdeles för
nämnda tjenst erhålla någon skicklig person, hade Kommerse-kollegium, som, lika med ordinarie
läraren och Direktionen, ansåge förhöjning i Underlärare-arfvodet vid Gefle Navigationsskola,
uti hvilken läroanstalt, enligt till Kollegium inkomna uppgifter, under
de sistförflutna fem läsåren i medeltal 44 elever årligen åtnjutit undervisning, vara
af billighet och behof påkallad, i underdånighet tillstyrkt, det Kongl. Majit, med förnyande
af sin vid sistlidna riksdag aflåtna, men af Rikets Ständer icke bifallna, framställning,
måtte hos Rikets Ständer äska anvisandet af ett årligt anslag af 133 R:dr 16 sk. såsom tillökning
i meranämnde Underlärares hittills varande arfvode. Tillika och enär, i samma mån äng
-
8
Kongl. Majlis Nåd. Prop. om Statsverket, 1853.
kraftens begagnande ej mindre för passagerares förskaffande, än ock för varutrafiken till
in- och utrikes orter tilltagit, angelägenheten jemväl ökats att å skiljda orter inom riket
bereda tillfällen till inhemtande af de för ångfartygsbefälhafvare och machinister nödiga
kunskaper, hvadan och iKollegii tanke det otvifvelaktigt vore önskligt och särdeles gagneligt,
om den för närvarande endast uti Stockholms och Götheborgs Navigationsskolor
förekommande undervisningen i ångmachin-lära kunde utsträckas åtminstone till de öfriga
fyra större Navigationsskolorna i riket, hade Kollegium ansett sig ega skäl att understödja
den i förevarande afseende, hvad Gefle Navigationsskola angick, särskildt väckta
fråga, samt alltså i underdånighet hemställt, att hos Rikets Ständer måtte i nåder föreslås
beviljandet af ett årligt anslag till belopp af 166 R:dr 32 sk. såsom arfvode för undervisnings
meddelande vid nämnda skola i läran om ångmachiners konstruktion och behandling.
Malmö, Calmar och Hernösands Navigationsskolor.
Med förmälan hurusom Direktionen för Navigationsskolan i Malmö, vid insändandet
af berättelse rörande undervisningens fortgång i nämnda skola under sistförflutna läsår,
anhållit om förnyande af Kongl. Maj:ts vid 1850—1851 årens Riksdag gjorda nådiga
framställning angående förhöjning till 333 R:dr 16 sk. af det för skolans Underlärare bestämda
arfvode, hvars nuvarande belopp, 200 Riksdaler, ingalunda kunde anses motsvara
det mödosamma arbete, som bemälde lärare under sju månader af året måste vidkännas,
hade Kollegium, i betraktande af det utaf Direktionen åberopade förhållande, och då, efter
hvad erfarenheten visat, ringheten af det för Underlärarne vid Navigationsskolorne hittills
i allmänhet fastställda arfvode af 200 Riksdaler för året, vid åtskilliga tillfällen medfört
svårighet att till tjensternas bestridande erhålla fullt skicklige personer, funnit sig böra
förorda Direktionens ofvanberörda anhållan, samt, enär de i detta fall förekommande
skäl syntes ega lika tillämplighet i fråga om Underlärarnes vid Navigationsskolorne i Calmar
och Hernösand aflöningar, i underdånighet hemställt, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Rikets Ständer, att för hvardera af dessa trenne Navigationsskolor måtte, till förhöjning
af Underlärarens arfvode från 200 till 333 R:dr 16 sk., å stat anvisas ett årligt belopp af
133 R:dr 16 sk. eller för alla tre tillsammans 400 Riksdaler; utgörande sålunda den tillökning
i anslaget för samtliga Navigationsskolorne, hvarom Kommerse-kollegium ansett
nådig proposition böra till Rikets nästsammanträdande Ständer afgå, 1,900 Riksdaler, eller
tillsammans med de 2,800 Riksdaler för Navigationsskolan i Stockholm, um hvilkas återflyttande
på Riks-Statens Sjette Hufvudtitel Kongl. Majit redan den 9 December 1851 förklarat
sig vilja hos Rikets Ständer göra dylik framställning, en summa af 4,700 Riksdaler.
Statsrådet tillstyrkte f underdånighet, att Kongl. Majit, jemte framställning om den
åtgärd, som å Kongl. Majits sida måst vidtagas, i anledning af Rikets sednast församlade
Ständers vägran att å Riks-Staten återuppflytta anslaget för Stockholms Navigationsskola,
2,800 Riksdaler, täcktes, i enlighet med Nådiga förklarandet den 9 December 1851, ånyo
hos Rikets Ständer äska det ifrågavarande årliga beloppets återflyttande på Sjette Hufvudtitelns
anslag till4”undervisnin{5sanstalter för handel och sjöfart,” äfvensom föreslå, att de af
Kommerse-kollegium nu tillstyrkta förhöjningar i årsanslagen för Navigationsskolorna i
Stockholm, Götheborg, Gefle, Malmö, Calmar och Hernösand, mätte varda å samma Hufvudtitel
och anslag uppförda; hemställande Stats-rådet i underdånighet, att, vid äskandet
af de sålunda erforderliga tillökningarne, uppgående sammanräknadt till 4,700 Riksdaler,
Kongl.
Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1853.
9
Kongl. Majit måtte i Nåder förklara, att 4000 Riksdaler deraf kunde betäckas genom öfverflyttning
till nyssnämnda anslags-titel från samma Hufvud-titels anslag till ”befrämjande
i allmänhet af handel och sjöfart,” så att på det hela, genom bifall till nu ifrågavarande
förslag, en stats-förhöjning af endast 700 Riksdaler skulle uppkomma.
1 sammanhang härmed hemställde Stats-rådet, att Kongl. Majit, i enlighet med vederbörandes
derom gjorda och redan den 11 sistlidne Juni inför Kongl. Majit i underdånighet
anmälda begäran, måtte af Rikets Ständer äska, att det för Slieppsbyggeri-Institutet i Carlskrona
nu från Riksgälds-kontoret utgående årliga anslag af 3,333 Riksdaler 16 sk. finge
under den tid, nästa Stats-reglering komme att omfatta, än vidare fortfara, med rättighet för
Kongl. Majit att använda nämnda årliga belopp till lärares aflönande, elevers underhåll och
andra för Institutet erforderliga utgifter.
Kongl. Majit täcktes i Nåder bifalla hvad Stats-rådet sålunda, i afseende
å anslag, för så väl Navigations-skolorna, som Skeppsbyggeri-Institutet i
underdånighet tillstyrkt och föreslagit, samt befallte, att utdrag af Protokollet
i dessa delar skulle till Finans-Departementet öfverlemnas, för att
iakttagas vid författandet af Kongl. Majits Nådiga Proposition om Stats-,
verkets tillstånd och behof.
lolo.
Bergs-kollegii underdåniga skrifvelse af den 18 December 1851, deruti, sedan Kongl.
Majit, i sammanhang med Dess under den 5 Juni 1850 fattade Nådiga beslut angående
upphörande af Bergs tings-rätterne, samt öfverflyttande, från och med 1852 års början,
af så väl desse Tings-rätters, som Sala och Stora Kopparbergs Grufve-rätters domsrätt till
de allmänna domstolarne, anbefallt Bergs-kollegium att, med anledning deraf, inkomma med
förnyadt underdånigt förslag till ordnande af Bergslags-staten samt de dervid anställde
tjenstemäns befattningar och åligganden, samt Kongl. Majit derefter, uppå underdånig
framställning af Kollegium om behofvet deraf att, innan förslag afgåfves till reglering af
grufve-förvaltningen vid Sala silfververk och Stora Kopparberget, närmare undersöknipg
i ämnet föreginge på dessa ställen, hvarefter Bergslagerne jemväl borde få tillfälle att sig
yttra, i Nåder tillåtit, att, i anseende till den tidsutdrägt, som häraf skulle föranledas, frågan
om Bergslags-staten i öfriga orterne finge af Kollegium särskildt behandlas, Kollegium
i underdånighet afgifvit förslag till ordnande af berörde Bergslags-stater, äfvensom
till tjenstemännens aflöning.
Sedan, uppå derom gjord anhållan, Bruks-Societeten erhållit del af Bergs-kollegii
ofvan omförmälda förslag till ordnande af Bergslags-statens tjenstebefattningar och aflöning,
samt berörda förslag derefter utgjort föremål för öfverläggning vid Bruks-Societetens under
innevarande år i hufvudstaden hållna allmänna sammankomst, hvarvid Societeten funnit
väsendtliga anmärkningar deremot förekomma, så hade Fullmägtige i Jern-kontoret,
jemlikt Bruks-Societetens beslut, medelst underdånig skrifvelse den 28 sistlidne Juni, som
Bil. lS-.o 5 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsv., 1853. 1 Sami. 1 Åfd. 1 Baft.
2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. om Statsverket, 1853.
nu af Departements-chefen jemväl anmäldes, till Kongl. Maj:t öfverlemnat berörde anmärkningar,
i ändamål att desamme måtte vid frågans afgörande komma under nådigt öfvervägande.
16:o.
Bergs-kollegii underdåniga skrifvelse af den 4 April innevarande år, deruti, sedan,
till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, Grufve-rätterne i Fahlun och Sala till Kollegium
inkommit med yttranden och förslag i fråga om förenkling af Bergs-styrelserne och
tjenstemanna-staterne vid Stora Kopparberget och Sala silfververk, samt vederbörande
Bergslags-korporationer derefter blifvit öfver dessa förslag hörde. Kollegium, med bifogande
af samtliga till ärendet hörande handlingar, afgifvit underdånigt förslag till förändrad
organisation af omförmälde Bergslags-styrelser och tjenstemanna-stater, äfvensom, i sammanhang
dermed, lill nya adönings-stater.
Departements-chefen anförde derefter i underdånighet:
”Sedan, i sammanhang med utfärdandet af 1845 års Kongl. Förordningar angående
kolhandeln samt stångjernssmidet och den gröfre jernförädlingen, Kongl. Majit infordrat
Bergs-kollegii förslag till vissa nya författningar i öfrigt, rörande Bergs-handteringen, och
sådana förslag jemväl från Kollegium inkommit, kan den erinran icke anses sakna fog,
att det, för pröfningen af Bergs-staternas organisation, varit nyttigt och i sin ordning, om
Kongl. Majlts beslut i afseende på dessa författningar föregått. Härvid förekommer emellertid,
att öfver Bergs kollegii förslag till ny Grufve-stadga Högsta Domstolens, genom Nådig
remiss för tvänne år sedan infordrade utlåtande ännu icke inkommit, och att Jernkontorets
Fullmäktige, som på Bruks-societetens vägnar begärt och erhållit del af de öfriga
förslagen, nemligen till ny Hytte-Ordning, ny Hammarsmeds-Ordning och förnyad Förordning
angående Jernvräkeriet, ej eller — — — — — ännu afgifvit de yttranden,
hvartill denna kommunikation bordt föranleda. Då nu, med afseende å Rikets Ständers vid
nästlidne Riksmöte uttryckta önskan, den förändrade reglering af Bergslags-staterna, som
af omständigheterna påkallas, icke längre bör uppskjutas, har jag trott all betänklighet i
omförmälda hänseende desto heldre böra vika, som, när man betraktar saken i omvändt
förhållande, det med fullkomligt skäl kan sägas vara af gagn, att de med Bergsväsendet
befattning egande myndigheternas organisation varder bestämd före den slutliga handläggningen
af ifrågavarande föriattningsförslag, uti hvilka förekomma åtskilliga reglementariska
föreskrifter till efterrättelse för den ene eller andre tjenstemannen, och dessutom, efter min
förmening, äfven med nu gällande författningar är möjligt, att åt nämnde organisation bereda
all den enkelhet, som kunde komma i fråga under hvilka andra förhållanden som helst.
Sedan frågan om förändrad organisation af bergslags-staterna och dertill hörande befattningar
redan i 23 år utgjort föremål för behandling, anhöllo Rikets sednast församlade
Ständer, uti sin underdåniga skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Sjette Hufvudtitel, med ”öfverlemnande till Kongl. Majlts hepröfvande att vidtaga den
indragning i Bergs-kollegii tjenstemaona-personal, som, i följd af då beslutad nedsättning i
anslagssumman, kunde blifva nödig och utan olägenhet läte sig verkställas,” att ”Eders
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1859.
11
Kongl. Majit täcktes till Rikets näst sammanträdande Ständer aflåta Nådig Proposition om
den förändrade reglering af Bergslags-staterna, som af omständigheterna kunde påkallas.”
Likväl, om Bergs-kollegium och Bergslags-staterna, med iakttagande af möjlig förenkling,
konna ordnas inom totalbeloppet af de för nämnde embetsverk redan tillgängliga aflöningsanslag,
är Eders Kongl. Maj:t, med stöd, bland annat, af 45 § i 182B års Riksdagsbeslut,
i tillfälle att befordra en sådan reglering till verkställighet, oberoende af de beslut, som
Rikets Ständer, hvilka derom uti propositionen angåande Statsverkets tillstånd och behof
böra erhålla behörigt meddelande, komma att fatta i de särskilda med det normala ordnandet
af berörda embetsverk icke ovilkorligt samband egande frågor, hvilka Eders Majit
i sammanhang med detta ärende kan finna godt att till Rikets Ständers pröfning hänskjuta.
På grund häraf, och då regleringen af Bergslags-staterne i orterne, hvartill vederbörande
nu afgifvit förslag, står i nära sammanhang med frågan om Bergs-Ofverstyrelsens
organisation, hemställer jag underdånigst, att denna fråga nu jemväl måtte till afgörande
företagas.
När den 28 September 1847 förslag till Bergs-kollegii reorganisation till Eders
Maj.-ts Nådiga pröfning anmäldes, yttrades inom Stats-rådet vissa, ehuru icke öfvervägande,
betänkligheter emot den kollegiala formens afskaffande. Frågan derom rönte sedermera
inom särskilda afdelningar af representationen icke ringa motsägelse, hvilken ock, ehuru
indirekt, uttrycktes i Rikets Ständers den 20 Oktober 1848 till Eders Majit aflåtna svar.
Under sådana omständigheter torde Eders Majit finna lämpligast, att denna formfråga tills
vidare förfaller, helst den, med hänsigt till Stats-utgiften, är af föga vigt, då tjenstepersonalen
ändock kan inskränkas till ungefärligen det antal, som äfven i annat fall vore erforderligt.
I det förslag till Aflönings-stat för Bergs-kollegium, som jag nu till Eders Majits
Nådiga fastställelse framlägger, äro alltså upptagne 1 President, 2 Bergs-råd och 1 Sekreterare,
samt derutöfver endast 1 Aktuarie, som tillika är Registrator, 2 Kanslister, af hvilka
den ena tillika skulle hafva vården om Kollegii bibliothek och samlingar, samt 2lne
Vaktbetjenter. Aflöningarne för de liesta af dessa befattningar föreslås något lägre, än
som förunnats vederlikar i andra nyorganiserade embetsverk, hvilket kunde anses icke
öfverensstämma med den regel, jag i allmänhet hyllar, och tror vara med statens sannskyldiga
intresse fullt instämmande, att dess tjenstemän icke böra vara svagt aflönade. Men
skäligen bör här afses, att Bergs-kollegii göromål till mängd och beskaffenhet icke tåla
jemförelse med öfriga Riks-kollegiers, och ehuru Rikets sednast församlade Ständer å
Bergs-kollegii Aflönings-stat indrogo 3,504 Rldr, finner jag önskligt, att löneregleringen för
bemälda Kollegium jemte Bergslags-staterne må kunna försiggå utan öfverskridande af det
totalbelopp, som Allönings-anslagen nu utgöra. Med tillägg af 400 Rldr, att användas till
arfvoden för extra biträden, samt 400 Rldr fortfarande anslag för bibliothek och samlingar,
uppgår mitt Statsförslag för Bergs-kollegium till 13,433 Rldr 16 sk., som med 700 Rldr
understiger förslaget af år 1847, och är 3,459 Rldr 32 sk. lägre än hvad Kollegii aflöningsstat
utgjorde, innan ofvanberörda af Rikets Ständer beslutade minskning i aflönings-anslaget
egde rum; och förutsätter förslaget dessutom besparing af det till de ordinarie embets-
och tjenstemännen nu utgående ljuspenninge-anslag. Enligt samma mitt underdåniga
förslag, skulle inom Kollegium komma att indragas den lediga Advokatfiskals-tjensten och
3 Kanslist-beställningar, äfvensom, i öfverensstämmelse med Kollegii nu afgifna tillstyrkande,
begge Markscheider-sysslorna. Som likväl, med undantag af Advokatfiskals- dch Andre
Markscheider-befattningarne, öfriga tjenster å Kollegii stat ännu innehafvas efter fullmagter,
kan den nya regleringen icke genast i alla delar tillämpas, utan hemställer jag, att Eders
Majit må i Nåder förklara densamma böra successivt träda i verkställighet, i mån af de
till indragning föreslagne tjenstemännens afgång, och att Eders Majit vill, vid hvarje så
-
12 Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1853.
dan hädanefter inträffande ledighet, på Kollegii förslag, angående aflöningsbeloppets användande
för regleringens fullföljande besluta.
Af de göromål, som tillhört Advokatfiskal torde, efter denna befattnings upphörande,
såsom äfven 1847 års förslag afsåg, bokföringen öfver jerntillverkningen böra öfverflyttas
på Aktuarie- och Registrators-tjensten, samt Kollegii ledamöter öfvertaga hvad
honom i öfrigt ålegat, med undantag af vrakjerns-åtals och andra möjligen förekommande
aktioners utförande, hvartill Kollegium må kunna i hvarje fall förordna sin Sekreterare
eller särskild person, om det icke finnes tjenligare att målen till allmän åklagare öfverlemna.
I fråga om aflöningsstaten vid Stora Kopparberget samt organisationen af Styrelsen
öfver Fahlu grufva, biträder jag i alla delar Bergs-kollegi Presidents, med pluralitetens
inom Bergslagen mening hufvudsakligen öfverensstämmande förslag; och tillstyrker
alltså i underdånighet:
att den af Grufve-rätten hittills utöfvade förvaltning af Stora Kopparbergs grufva
hädanefter må besörjas af en Grafver styr else, bestående af en, på sätt hittills egt rum,
utaf Eders Maj:t, efter Bergs-kollegi förslag, tillsatt Bergs-Hauptman, hvilken är ordförande
så väl i nämnda Styrelse,, som vid Bergslagsstämmorna, jemte tvänne af Bergslaget å
allmän sammankomst för tvänne år utsedde ”Styrelse-ledamöter,” af hvilka fjerdepartsegarne
inom sig utse den ene och de brukande Bergsmännen inom sig den andre, jemte en
suppleant för hvardera; kunnande styrelse-ledamöterne åter inväljas efter förloppet af nämnda
tvänne år;
att de vid Stora Kopparberget nu varande Bergmästare- och Bergsfiskals-befattningarne
må indragas;
att, i stället för de vid grufvan nu anställde, med aflöning från kronans stat försedde
tvänne Geschwornerne, en så kallad ” Grufve-Ingeniör” må i behörig ordning af
Bergs-kollegium utnämnas, med de åligganden, sorn innefattas i den för Geschwornerne
vid Stora Kopparberget utfärdade instruktion; börande Grufve-lngeniören, vid förfall för
Bergs-Hauptmannen, hans ställe företräda; dock att, om Bergs-Hauptmannens hinder fortfar
utöfver 3 veckor, hos Kongl. Maj:t bör, i afseende på vikariatet, göras underdånig
anmälan;
att öfrige vid verket erforderlige tjenstemän och betjenter, hvilkas aflöning bör
helt och hållet af Bergslaget bekostas, må få af Grufve-Styrelsen tillsättas, med rättighet
för samma Styrelse att, efter Bergslagets hörande, vidtaga den reglering och förenkling af
dessa tjenster, som kan finnas ändamålsenlig.
Beträffande Bergslags-styrelsen för Sala silfververk och hvad dertill hörer, tillstyrker
jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kollegii förslag:
att Grufve-rätten må i dess nuvarande form upphöra, och administrationen samt
den ekonomiska förvaltningen vid silfververket öfvertagas af en ”Bergslags-Styrelse”, bestående
af Bergshauptmannen, hvilken, uppå Bergs-kollegii förslag, af Kongl. Maj:t utnämnes
samt är ordförande i Bergslags-styrelsen och vid Bergslagets sammankomster; en
Grufve-Ingeniör, hvilken nämnes af Bergs-kollegium och motsvarar förut varande Geschworner;
samt Tre af Bergslaget bland delegarne i grufvan och silfververket genom allmänt
val för tre år utsedde Styrelse-ledamöter, af hvilka ledamöter dock hvarje år en skall
i stadgad ordning utgå, derest icke densamme, genom nytt val, för ytterligare tre år, vid
befattningen bibehålies;
att de med löner från kronans stat försedda Bergs-fiskals- och Bergs-gevaldiger
-
Kongl. May.U Nåd. Prop. om Statsverket, 1853. 13
tjensterna, hvilka efter grufvedoms-rättens upphörande äro obehöfliga, indragas; men att
deremot Bergs-värdie-befattningen fortfarande må bibehållas;
att öfrige vid silfververket erforderlige, af Bergslaget aflönade tjenstemän och betjente,
må få af Bergslags-styrelsen tillsättas;
Vidkommande öfriga Bergslags-staters reglering, har Bergs-kollegium föreslagit, att,
i stället för hittills varande 9 Bergmästaredömen, hela landet måtte för framtiden uti bergsstatistiskt
hänseende indelas i blott 6 Bergmästare-distrikt; att i tvänne af dem, nemligen
det Norra och det Södra, skulle anställas blott en Bergmästare för hvartdera distriktet,
hvilken tillika skulle der bestrida de Geschworner-befattningen förut tillhörande åligganden
i afseende på grufvebrytningens vårdande; men att i de öfriga fyra distrikten tjenstemanna-personalen
skulle bestå af en Bergmästare och en Geschworner eller så kallad
Grafve Ingeniör, hvilken sednare jemväl borde hafva sig ålagdt att verkställa nödiga Markscheider-mätningar
samt derefter komplettera gamla eller författa nya fullständiga grufvekartor.
Emot detta förslag har Bruks-Societeten i sin af Jern-kontorets fullmägtige inlemnade
skrift anfört väsendtliga anmärkningar, föreslående i stället bestämmandet af flera
distrikt med blott en tjensteman för hvartdera, nemligen en Bergmästare, som tillika skulle
bestrida erforderliga Geschworner- eller Grufve-lngeniörs-göromål, men att arfvoden
derjemte måtte anslås åt någre elever eller stipendiater, på det unge män med kunskaper
måtte kunna antagas och utbildas till biträden åt de ordinarie Bergstjenstemännen,
såsom ock till skicklige efterträdare vid deras afgång. Med antagande af de skäl och
grunder, som Bruks-Societeten uppställt, och hvilka öfverensstämma med hvad Bergskollegii
President i förevarande fråga till kollegii protokoll yttrat, kan jag, vid jemförelse
mellan begge omförmäldta förslag, icke tveka att gifva företräde åt det sednare, i följd
hvaraf de särskilda Geschworner-tjensterna skulle komma att upphöra. Beträffande distriktens
föreslagna antal och indelning, kan jag dock icke biträda den mening, att Kopparbergs
län, oberäknadt Stora Kopparberget, skulle fördelas i två Bergmästaredömen.
Jag föreslår således i underdånighet att, utom Fahlu odh Sala bergslag, Bergmästare-distriktens
antal må blifva 9; och enär detta öfverensstämmer med närvarande förhållande, förekommer,
såsom mig synes, nu ingen anledning att om en förändrad distrikt-indelning förordna;
dock torde Eders Maj:t läckas uppdraga åt Bergs-kollegium att, innan den nya organisationen
går i verkställighet, inkomma med underdånigt yttrande, om och i hvilka
delar förändring i berörda hänseende må finnas af omständigheterna påkallad.
Bergsfogdetjensternas indragning, föreslagen af Bergs-kollegium såväl som af Pikets
Ständer, tillstyrker äfven jag i underdånighet; hvarjemte jag, lika med Bergs-kollegium,
föreslår indragning på kronans stat af de efter Bergsdomstolarnes upphörande obehöfliga
Bergs-gevaldiger-befattningarne, äfvensom af s. k. konstmästare, konststigare, konstsmed
och konstknektar samt af ”malmletaren” i Norrbottens län.
Geschworner-tjensterna bestridas för närvarande efter provisoriska förordnanden.
Enahanda är, med få undantag, förhållandet i afseende på öfriga till indragning föreslagna
befattningar. Då billigheten synes kräfva, att de som sålunda innehafva äldre förordnanden
å hittills i stat upptagna sysslor, icke omedelbart efter beslutets meddelande varda
skiljde från tjenst och lön, samt härtill kommer, att Bergsfogde-göromålens öfverflyttning
på andre tjenstemän påkallar åtskilliga reglementariska föreskrifter, som icke så hastigt
14
Kongl. Maj:U Nåd■ Prop. om Statsverket, 1853.
kunna bringas till utförande, föranlåtes jag i underdånighet hemställa, att regleringen at
Bergslags-staterna i allmänhet, och således jemväl hvad angår Fahlu och Sala bergslag,
må träda i verkställighet först vid 1855 års ingång. Skulle då i tjenst ännu qvarstå en
eller annan Bergsfogde, som dertill blifvit definitivt utnämnd, hvilket för närvarande är
fallet med endast tre, torde dem icke böra förvägras att till deras afgång personelt med
Bergsfogde-tjenstgöringen fortfara.
Då för den mera omfattande embetsverksamhet, som hädanefter kommer att Bergmästarne
åligga, det blifver dem nödigt att årligen göra längre tjensteresor inom deras
distrikt, tillstyrker jag i underdånighet det Nådiga förklarande, att Bergmästare, som sådana
resor efter Bergs-kollegii föreskrift eller på grund af instruktion verkställa, må anses
berättigade att, efter räkningar, grundade på allmänna Rese-reglementet, njuta skjuts- och
traktaments-godtgörelse af Sjette Hufvud-titelns anslag till rese- och traktaments-penningar.
Med tillämpning af de organisationsgrunder, som jag här ofvan i underdånighet anfört,
får jag, för Bergs-kollegium samt underordnade Grufve- och Bergslags-styrelser, till
Nådig fastställelse föreslå följande:
Allöi)Ings-3t'$t
Bergs-Kollegium.
Eitr»
Lön.
tjenstgör.
arfvode.
Summa.
1 President
—
600: —
3,800: —
2 Bergs-råd å 2,000 R:dr i lön och 400 R:dr tjenstgö-
rings-arfvode
4,000:
—
800: —
4,800: —
1 Sekreterare
1,000:
—
200: —
1,200: —
1 Aktuarie och Registrator
800:
—
200: —
1,000: —
1 Kanslist, som tillika har vården om Kollegii biblio-
thek och samlingar
533:
16.
200: —
733: 16.
1 Dito
400:
—
200: —
600: —
1 Vaktmästare
200:
—
100: —
300: —
1 Kammardräng
200:
—
— —
200: —
Till arfvoden för extra tjenstebiträde i mån af behof
och mot särskild'redovisning
—
—
— —
400: —
Anslag till bibliothek och samlingar såsom hittills
—
—
— —
400: —
Summa 13,433: 16.
Anm. 1. Spanmålsberäkning under lönerna, äfvensom
ljuspenninge-anslag, försvinner, när här ofvan
bestämd högre aflöning tillträdes.
Anm. 3. För fullmagter, förordnanden och afsked,
som, sedan löneregleringen gått i verkställighet,
från Kollegium utfärdas, må ej beräknas
annan Kansligebuhr, än såsom föjr
Protokolls-utdrag eller vanliga Resolutioner.
V
Kongl. Majits Nåd. Prop. om Statsverket, 1863.
15
Grufve-Styrelsen i Fahlun.
1 Bergs-Hauptman
åtnjuter dessutom af Bergslaget från
Afrads-kassan: i lön . . 866: 32.
i arfvode 600: —
äfvensom bostället Samuelsdal,
samt ett d:o i staden.
1 Grafve-Ingeniör
Lön.
1,200:
1,466: 32.
åtnjuter dessutom af Bergslaget
från Afrads-kassan: i lön . . . 1,100
i arfvode . 400 ^ ^qq
samt boställe vid grufvan.
Anm. Spanmålsberäkning under lönerna försvinner.
500:
Extra
tjenstgör. Summa,
arfvode.
— — 1,200:
— 500:
Summa 1,700: —
Bergslags-Styrelsen i Sala.
1 Bergs-Hauptman  666: 32. — — 666: 32.
åtnjuter dessutom å Bergslagets stat R:dr 1,400
samt bostället Wäsbygård £ mantal.
1 Grufve-Ingeniör  500: — — 500: —
åtnjuter derjemte å Bergslagets stat R:dr833:16.
samt boställe vid Sala grufva.
1 Bergs-värdie  500: — — —■ 500: —
Summa 1,666: 32. —
åtnjuter från Bergslagets stat: R:dr 700
samt boställe vid Silfverhyttan.
Anm. Spanmålsberäkning under lönerna försvinner.
iVto Bergmästare i öfriga delar af riket, å 1,200 R:dr i lön 10,800: — — — 10,800: —
Anm. Spanmålsberäkning under lönerna försvinner.
Två Stipendiater eller extra Ingeniörer att i Bergslagsorterne,
efter Bergs-kollegii förordnanden anställas:
arfvoden å 400 R:dr  — — 800: — 800: —
16
Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket, i853.
De föreslagna Stats-summorna utgöra:
för Bergs-kollegium . . . .
„ Grufve-Styrelsen i Fahlun
„ Bergslags-Styrelsen i Sala
„ Bergmästarne
„ Stipendiaterne
10,800:
800:
13,433: 16.
1,700: —
1,666: 32.
Summa 28,400:
De förra Stats-summorna för Bergs-kollegium och Bergslags-tjenstemännen i orterna
utgöra sammanräknadt .
28,413 43: 4.
Den föreslagna regleringen lemnar alltså, i jemförelse med nu gällande stater, ett
öfverskott af 13 r:dr 43 sk. 4 rst.j hvarförutan ljuspenninge-anslaget för Bergs-kollegium
besparas. >
Dock som, i öfverensstämmelse med Bruks societetens yttrande, ett större antal
Stipendiater, än som här ofvan i stats-förslaget kunnat inrymmas, vore för ändamålet nyttigt
och behöfligt, anser jag mig böra, för att bereda tillgång till ytterligare 4 stipendiater,
föreslå, att det för dem erforderliga arfvodes-belopp må anvisas att af Sjette Hufvudtitelns
anslag till ”befrämjande i allmänhet af bergsbruket” utgå med 1,600 R:dr, som, i händelse
af Rikets Ständers bifall härtill, lämpligast torde böra till ordinarie staten öfverflyttas.
1 händelse Eders Maj:t täckes nådigst gilla den löne-reglering, jag sålunda i under
dånighet föreslagit, att träda i verkställighet vid de tider och på sätt i öfrigt här ofvan
blifvit hemställdt, torde sådant varda Rikets snart sammanträdande Ständer i vanlig ordning
meddeladt.
I sammanhang dermed och då, såsom här förut är omnämndt, en och annan genom
verklig utnämning tillsatt Bergslags-tjensteman, hvars syssla kommer att indragas, ännu
efter nästa års utgång kan finnas berättigad att framgent bibehålla sin ordinarie lön,
har jag, på det icke sådant må föranleda till Indragnings-statens särskilda betungande, trott
mig böra i underdånighet föreslå, att Eders Maj:t må täckas af Rikets Ständer begära
bemyndigande att, från 1855 års ingång, låta en dylik löne-ersättning, så länge rättigheten
dertill efter vanliga grunder fortfar, till ett belopp af högst 800 riksdaler årligen utbetala
af Sjette Hufvudtitelns anslag till ”befrämjande i allmänhet af Bergs-bruket,” hvilket anslag
visar sig under tiden äfven dertill lemna tillgång.
Den nu föreslagna organisationen af bergslagens lokal-styrelser skulle än ytterligare
vinna ij ändamålsenlighet, derest i följande tvänne omständigheter kunde erhållas Rikets
Ständers’medgifvande, hvarom Eders Maj:t torde finna skäl att i den till dem afgående nådiga
skrifvelsen låta inflyta förslag: l:mo. Enär Bergmästarne skulle blifva ensamne, hvar
för sitt bergsdistrikts förvaltning, och denna omständighet ökar angelägenheten att förebygga
desse tjenstemäns qvarstående i tjensten, sedan de blifvit ålderstigne och mindre arbetsföre,
synes det stadgande vara behöfligt, att Bergmästare, som, efter upphunnen
pensions-ålder af 65 år, finnes icke fullt tjenstbar, må kunna, i öfverensstämmelse med
den grundsats, som för Tullverket, äfvensom för Rikets Ständers verk, är till iakttagande föreskrifven,
jemväl utan egen ansökan, med lönens bibehållande som pension, i behörig ordning
förflyttas å Indragnings-stat, hvartill rättigheten, äfven med hänsigt till redan utnämnde
Bergmästare, kan anses ega giltig grund i aflönings-förbättringen, så vida de deraf vilja
komma i åtnjutande; 2:o. Med afseende å angelägenheten att de så kallade Stipendiaterne
eller extra Ingeniörerne, hvilka, försedde med blott 400 R:dr arfvode, påräknas att praktiskt ut
-
bildas
Kongl. Maj\ts Nåd. Prof. om Statsverket 1853. 17
bildas till skicklige bergstjenstemän, icke måtte, i alltför lång afvaktan på befordran, öfvergifva
den beträdda banan, vore det af nytta om, i likhet med hvad för Bataljons-läkare
är tillåtet, bemälde Stipendiater kunde, efter åtta års tjenstgöring, fä från allmänna
Indragnings-staten personelt åtnjuta 50 procent förhöjning i arfvodet, för den tid de i sådan
egenskap fortfore att tjenstgöra.”
Hvad Departements-chefen sålunda i underdånighet föreslagit och tillstyrkt,
deruti Stats-Rådets öfrige ledamöter jemväl instämde, fann Kongl.
Maj:t godt att till alla delar gilla och bifalla; hvarjemte Kongl. Maj:t
befallte, att utdrag af protokollet härom skulle till Finans-Departementets
Expedition öfverlemnas, för behörigt iakttagande vid författandet af Kongl. •
Majlis Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. — —
Ex protocollo
Carl Ekström.
Bil. N'.o 5 till Kongl. Majus Nåd. Prof. om Statsverket 1853. 1 Sami. 1 Afd. 1 Hä/t.
3
18
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverkst 1853.
Utdrag af Protokollet öfver Civil-Ärenden, hållet inför Hans Mayl Konungen
i Stats-Rådet få Stockholms Slott den SO Oktober 1853.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Grefve Sparre;
Stats-Råden: Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhreeus,
Wallensteen,
Grefve Mörner,
Ulner och
Reuterdahl.
Departements-chefen, Stats-Rådet Fåhreeus, föredrog deruppå i underdånighet:
2:o.
Ett af Öfver-Direktören vid Landtmäteriet, L. B. Falkman, den 1 i denna månad
afgifvet memorial, deruti, — sedan Kongl. Maj:t, under den 29 sistlidne September, vid då
förehafd fråga om Gottländska Skiftesverkets befrämjande genom tillvägabringande, på Statens
bekostnad, af så kallade mönsterskiften m. m., bland annat förklarat sig vilja, i sammanhang
med förslaget till instundande Riksdag rörande reglering af Riks-Statens Sjette
Hufvudtitel, taga i Nådigt öfvervägande, om och till hvad belopp anslag borde af Rikets
Ständer begäras, för att, inom en viss tidrymd, kunna användas såsom statsbidrag för
landtmäteri-arfvodes godtgörande till förmån för de Skifteslag, sorn först af delegarne enhälligt
anmälas till undergående af laga skiften, — bemälde Ofver-Direktör i afseende å
sistnämnde fråga meddelat infordradt yttrande, och dervid hufvudsakligen anfört: att då,
jemlikt Kongl. Maj:ts, åt hemmansegarne på Gottland, vid flera tillfällen gifna Nådiga försäkringar,
någon rubbning, genom nytt laga skifte, af förut verkställdt Storskifte icke
finge ega rum, med mindre vederbörande delegare derom enhälligt öfverenskomma; men,
enligt den erfarenhet af Gottländska allmogens åsigter, som Öfver-Direktören, under många
års nära beröring med denna allmoge, förvärfvat, sådana öfverenskommelser högst sällan
kunde åstadkommas, hvilket äfven i sin mån funnits bekräftadt deraf att, ehuru de 293
skifteslag, hvari socknarne på ön blifvit indelade, alla kunnat täfla om mönsterskiftes
verkställande på allmän bekostnad, dock endast fem sökt denna förmån, och af dessa blott
ett skifteslags delegare enhälligt, Öfver-Direktören, på grund af allt detta, hyste den öfvertygelse,
att jordbruket på Gottland, så vidt detsamma vore beroende af den förderfliga
egoblandningen derstädes, hufvudsakligen komme att förblifva på sin nuvarande låga stånd
-
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket i853.
19
punkt, om ej några utomordentliga åtgärder deremot vidtoges, och att, bland sådane åtgärder,
den lämpligaste numera syntes vara, att Staten förbunde sig att deltaga uti godtgörelsen
af Landtmätarnes arfvoden för laga skiften; •— att, i frågan åter om bestämmandet
af den grund, efter hvilken ett sådant Statens deltagande borde ega rum, Ofver Direktören
funne allenast tvänne antagliga utvägar erbjuda sig, nemligen: — — —
^ ^
varande slutligen af Öfver-Direktören yttradt att, ehuru en tillförsäkran om ett sådant
statsbidrag, derest det kunde antagas alt, till följd deraf, Gottlands hela landsbyggd, innehållande
omkring 636,885 tunnland, komme att undergå laga skifte, skulle medföra en
ganska betydlig utgift för Staten, Öfver-Direktören dock, med afseende å hvad ofvan blifvit
anfördt rörande allmogens obenägenhet mot sådant skifte, ansåge, det Staten, genom den föreslagna
åtgärden, skulle föga äfventyra, helst om den ifrågasatta vissa tidrymden begränsades
inom 10 år ifrån 1855 års början och års-anslaget bestämdes till högst 6,666 r:dr 32 sk.
I betraktande af hvad Öfver-Direktören anfört, tillstyrkte Stats-Rådet, det Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Rikets Ständer att, för den tid nästa Stats-reglering blifver gällande,
ett förslags-anslag till befrämjande af sådana laga skiften på Gottland, som innehafvare af
redan i faststäldt storskifte lagda hemman enhälligt begära, måtte å Sjette Hufvudtitelns
afdelning för jordbruket, handeln och näringarne varda uppfördt till belopp af 2,000 r:dr
årligen.
Hvad Stats-Rådet uti förestående 17 punkter tillstyrkt och föreslagit behagade
Kongl. Maj:t i Nåder gilla.
Ex protocollo.
C. A. Schalén.
20
Kongl. Maj:tt Nåd. Prop. om Statsverket 1863.
Utdrag af Protokollet öfver Civil Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-rådet å Stockholms Slott den 9 November 1853,
uti närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen.
Närvarande:
... -ti .i ii .
Hans Excellens, Herr Justitiee-Stats-Ministern, Grefve Sparre,
Stats-råden Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhreeus,
Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Reuterdahl,
Grefve Gyldenstolpe.
Hans Excellens Herr Stats-ministern för Utrikes ärenderne Friherre
Stjerneld anmäldes vara af illamående hindrad att tillstädeskomma.
Under åberopande af hvad i nedannämnde, med regleringen af Sjette Hufvudtiteln
sammanhang egande frågor redan blifvit af Kongl. Maj:t under loppet af nästlidne
Oktober månad i Nåder beslutadt, nemligen den 4 angående sockne-karte-verkets fortskyndande,
den 14 rörande anslaget till ”Undervisnings-anstalter för handel och sjöfart,”
äfvensom ordnandet af Bergslags-staterne och Bergs-kollegium, samt den 20 angående
Skiftesverket på Gottland, föredrog Deparlements-chefen, Stats-rådet Fåhreeus, nu i underdånighet
de öfriga ärenden, som vore att taga i öfvervägande vid uppgörandet af det förslag
till reglering af nämnde Hufvud-titel, hvilket uti Kongl. Maj:ts Nådiga proposition om
Statsverkets tillstånd och behof borde Rikets snart sammanträdande Ständer föreläggas,
nemligen hvad beträffade anslagen för:
Landtmäteristaten.
Ofver-Direktörs-embetets vid Landtmäteriet underdåniga skrifvelse af den 21 sistlidne
Februari, hvaruti, under åberopande af Öfver-Direktörs-embetets den 17 September
1850 gjorda underdåniga framställning om förbättring af de för tjenstemännen i GeneralLandtmäteri-kontoret,
genom sednast fastställda stat af den 15 Februari 1841 i Nåder bestämda
lönevilkor, hvilkas otillräcklighet vore ådagalagd, bland annat, derigenom att flere
Kongl. Maj:t> Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
21
af kontorets tjenstemän måst söka nödtorftig bergning medelst sysselsättning i andra Embetsverk
eller ock tillfälliga inkomster genom landtmäteri-göromål åt enskilde, —• ÖfverDirektörs-embetet
i underdånighet anhållit, att enär General-Landtmäteri-kontorets göromål,
sedan den nu gällande aflönings-staten fastställdes, blifvit i högst betydlig mån ökade
genom åliggandet att bearbeta rikets vidlyftiga socken-karte-arbete, och granska inkommande
handlingar angående utflyttnings-understöd af allmänna medel, samt de af Kongl.
Majlis Befallningshafvande upprättade räkenskaper med tillhörande verifikationer öfver de
till flere tusende skiftestagare i riket utbetalda dylika understöd, samt antalet af öfriga
till kontoret inkommande mål årligen vore i starkt tilltagande, så att dessa mål, hvilka
år 1840 icke voro flere än 530, sistlidne år uppgått till 1,323, Kongl. Maj:t täcktes, med
afseende jemväl derå, att lefnadskostn aden i sednare åren betydligt stegrats, samt att General-landtmäteri
kontoret måhända vore det lägst aflönade embetsverk i Riket, å nyo
upptaga denna fråga till Nådig pröfning och derefter till Rikets Ständer aflåta nådig proposition
om tillökning i anslaget för Kontorets embets- och tjenstemän, i hvilket afseende
hufvudsakligen anförts, beträffande
a) Öfverdirektören vid Landlmäteriet:
att då cheferne för Tull- och Poststyrelserne hade, den förre i lön 5000 R:dr, och i taffel-penningar
1000 R:dr, samt den sednare i lön 3,333 R:dr 16 sk. och i taffelpenningar
666 R:dr 32 sk., så att, om hvarderas boställe uppskattas till 500 R:dr, den förres inkomster
af tjensten uppginge till 6,500 R:dr och den sednares till 4,500 R:dr, eller samma
summa, som bestås chefen för styrelsen öfver fängelserna i Riket, så och om chefens
för Landlmäteriet och Justerings-verket boställsrum äfven uppskattades till 500 R:dr,
uppginge likväl hans löne-inkomster till endast 2,500 R:dr, deribland några taffelpenningar
icke vore inberäknade, fastän de honom underlydande tjenstemän vore flere än de
andre chefernes och, om än hufvudsakligen boende i landsorterne, dock ofta besökte hufvudstaden,
då det vore af stor vigt för chefen att begagna tillfället för att dels lära känna
sina underlydande, dels erhålla detaljerade underrättelser om hvarjehanda Landtmäteriet
och Justerings-verket rörande ämnen; anhållande, på grund häraf, Ofverdirektörs-embetet,
att Öfverdirektören måtte bestås 500 R:dr i taffelpenningar samt att hans lön, nu
utgörande 2,000 R:dr, måtte ökas till 3,000 R:dr, med bibehållande af förut under lönen
inbegripne 152 tunnor spanmål.
b) Landtmäteri-Sekreter aren;
att oaktadt hans göromål de sednare åren blifvit högst betydligt ökade, inkomsterne vid
denna befattning fortfarande utgjordes endast af 1,000 R:dr i lön samt, efter ett medeltal
för de åtta sista åren, icke fullt 400 R:dr i sportler, hvarjemte, till bekostande af nödigt
skrifvare-biträde, alltsedan år 1845, ett årligt arfvode af 200 R:dr blifvit LandtmäteriSekreteraren
i Nåder' beviljadt. Då följaktligen hans behållna löne-inkomster onekligen
vöre alltför ringa, helst vid jemförelse med Sekreterarnes aflöning i Tull- och Postverken,
har Öfverdirektörs-embetet hemställt, att lönen för Landtmäteri-Sekreteraren måtte höjas
till 1,500 R:dr, med bibehållande af förut under lönen varande 74 tunnor spanmål.
82
Kongl. Maj:tu Nåd. Prop. om Statsverket i8SS.
c) Registratorn och Aktuarien:
alt uföfningen af dessa förenade tjenstebefattningar upptoge mera tid, än för Aktuarier
eller Registratorer i andra embetsverk, enär ingen af dem hade något så besvärligt och
tidsödande åliggande, som hans, att nemligen inregistrera alla till General-Landtmäterikontoret
årligen i stor mängd inkommande kartor och beskrifningar, samt dem i Jordeboks-registren
anteckna; att antalet af de till kontoret inkomna mål och ärenden, hvaröfver
rubriker i Diarium blifvit införda, utgjort 1,003 år 1850, 1,140 år 1851 och 1,323
år 1852, samt att tiden å förmiddagarne ofta och i betydlig mån upptoges genom åliggandet
att lemna allmänheten de upplysningar, som från Arkivets handlingar äskas, och
att sådane handlingar till Rikets kollegier och andra embetsmyndigheter utlåna.
Med afseende härå samt då hans tjenste-befattning vore både ansvarsfull och mödosam
och lösen för de af honom utgifna betyg, jemförelsevis till den, som bestås andra
Registratorer, vore ringa, har Öfverdirektörs-embetet föreslagit, att Registratorns och Aktuariens
lön, nu utgörande blott 500 R:dr, måtte höjas till 1,000 R:dr, med bibehållande
af derunder inbegripne spanmåls-anslag, 37 tunnor.
Med afseende derå att, till skada för göromålens säkra och skyndsamma gång, General-Landlmäteri-kontoret
saknade biträde af kanslister och kopister, samt att, så länge
föiberörde brist fortfore, kontorets tjenstemän måste på bekostnad af en tid, som kunde
bättre och på svårare göromål användas, sjelfve renskrifva sina expeditioner, eller dagligen
äfventyra deras förstöring under kringskickandet i staden för att kopieras af legda
personer, har Öfverdirektörs-embetet i underdånighet anhållit att på kontorets stat måtte
uppföras 600 .R:dr till aflönande af en kanslist, hvars skyldighet skulle vara att föra protokollet
vid Öfverdirektörs-embetets sessioner samt kopiera och afsända alla expeditioner,
som af verkets öfrige tjenstemän uppsättas.
Slutligen och då kontorets enda ordinarie vaktbetjent genom 1841 års Stat icke erhållit
någon löneförbättring, samt hans lön, utgörande 150 R:dr, med derunder inbegripna
12 tunnor spanmål., i anseende till den i sednare åren stegrade lefnadskostnaden,
vore otillräcklig och derjemte lägre än de fleste andre vaktbetjentes, har Ofverdirektörsembetet
föreslagit, att hans lön å stat måtte förhöjas till 266 R:dr 32 sk., med bibehållande
af nämnde spanmåls-anslag; hemställande Öfverdirektörs-embetet tillika, att som denne
vaktbetjent numera ej ensam kunde medhinna erforderlig uppassning i kontoret, hvadan ock
Kongl. Maj:t, enligt Nådigt Bref den 23 December 1852, täckts provisoriskt, ehuru på bekostnad
af kontorets egna och i tidens längd dertill otillräckliga medel, i nåder tillåta antagandet
af en kammardräng, denne sednare jemväl måtte å stat uppföras med en lön af
200 R:dr.
Uti häröfver infordradt, den 14 sistlidne Juli afgifvet underdånigt utlåtande, har Statskontoret
anfört:
Då för Öfver-direktören, Sekreteraren samt Registratorn och Aktuarien vid GeneralLandtmäteri-kontoret,
med hänsigt till dessa befattningars vigt och trägna göromål, nu
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4853.
23
befintliga aflöningsförmåner uppenbarligen vöre alltför inskränkta och erfarenheten visat behofvet
af skrifvarebiträde i nämnde kontor, såväl som otillräckligheten för kontoret af en
enda kammardrängs uppassning, ansåg Stats-rådet sig böra i så måtto understödja förevarande
förslag, att Stats-rådet tillstyrkte, det Kongl. Majit täcktes i nåder föreslå Ilikets Ständer
tillökning å General-landtmäteri-kontorets stat af lönen för Öfverdirektören till 2,666 R:dr 32
sk. jemte 666 R:dr 32 sk. i extra tjenstgörings-arfvode;— af lönen för Sekreteraren till l,200R:dr
och af lönen för Registratorn och Aktuarien till 900 Rldr, allt med vilkor att spanmålsberäkningen
i lönerna, äfvensom ljuspenninge-anslag, för dessa tjenster komme att försvinna; — att
derjemte måtte anslås 400 Rldr, att för erforderligt skrifvarebiträde ställas till Ofverdirektörens
disposition samt att dessutom å nämnde stat, i stället för nuvarande aflöning åt en kammardräng
å 150 R:dr med tillökning för 12 tunnor spanmål, måtte varda uppförda löner
för 2 kammardrängar å 200 Rldr, med iakttagande att spanmålsberäkuing och rättighet till
ljuspenningar äfven här skulle bortfalla.
Landsitaten.
Ilo. Kammar-kollegii och Statskontorets underdåniga skrifvelse af den 7 Juli 1840,
angående förändrad indelning af fögderierne i Örebro län, äfvensom dertill hörande lönereglering;
hvilket ärende den 17 i samma månad i underdånighet anmäldes, då Kongl.
Majit förklarade sig vilja uppskjuta afgörandet deraf intilldess frågan om Bergslags-staternes
reorganisation förekommit;
2lo. Kongl.. Majlis Refallningshafvandes i Norrbottens Län underdåniga skrifvelse af
den 10 Augusti 1847, med hemställan om upphörande af den kronofogdarne i länet tillkommande
s. k. Lappmarksnäst eller gästning och skjutsning för Kroneuppbördens förrättande,
samt Justitise-kanslers-embetets utlåtande i ämnet af den 26 Juli 1849 och Kongl. Majts
Befallningshafvandes i Westerbottens och Jemtlands län deraf föranledda infordrade yttranden
af den 22 Oktober och 31 December 1850, hvilka handlingar den 17 Oktober 1851
i underdånighet föredrogos, då ärendet uppskjöts för att förekomma i sammanhang med
den allmänna frågan om lönereglering för Lands-staten;
3:o. Kongl. Majlts Befallningshafvandes i Skaraborgs län underdåniga skrifvelse af den
22 Oktober 1847, med hemställan om Wadsbo fögderis fördelning i tvänne häradsskrifvare-distrikt,
samt Kammar-kollegii och Stats-kontorets underdåniga utlåtande i ämnet af den
20 December 1849;
4io. Kongl. Majlts Befallningshafvandes i Nyköpings län underdåniga framställning af
den 26 Juli 1850 om behofvet af lön på stat för en Läns-notarie, samt Kongl. Majlts bemälde
Befallningshafvandes den 29 Juni 1853 förnyade underdåniga framställning i ämnet,
innefattande tillika underdånig hemställan om lönetillökning för Läns-bokhållaren, Landskanslisten
och Lands-kontoristen samt vaktmästaren vid Läns-styrelsen;
5:o. Kongl. Majlts Befallningshafvandes i Stockholms län underdåniga skrifvelse af
den 18 Oktober 1850, med hemställan om löneförhöjning för Lands-sekreteraren och
Lands-kamereraren samt om ökadt anslag till tryckningskostnader;
6lo. Kongl. Majlts Befallningshafvandes i Stora Kopparbergs län den 31 December
1849 gjorda underdåniga framställning om anslag till aflöning för en länsman inom Loos
socken, samt Kammar-kollegii och Stats-kontorets underdåniga utlåtande i ämnet af den
5 December 1850;
7:o. Kongl. Majlts Befallningshafvandes i Gottlands län, i memorial af den 20 December
1850, gjorda underdåniga anmälan af dervarande Länsmäns underdåniga ansökning
om löneförhöjning;
24
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
8:0. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Wester-norrlands län underdåniga skrifvelse
af den 19 April 1851, innefattande förordande af länets Länsmäns bifogade underdåniga
ansökning om löneförhöjning;
9:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Stora Kopparbergs län underdåniga framställning-
af den 28 Mars 1851 om högre lön för Länsmannen i Särna socken och Idre
kapell, samt Stats-konlorets den 19 Juni samma år afgifna utlåtande i ämnet; hvilket ärende
den 7 November 1851 i underdånighet föredrogs, men hänsköts till behandling i ^
sammanhang med frågan om ny lönereglering för Lands-staten;
10:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Jönköpings län underdåniga memorial af
den 26 Oktober 1850 med hemställan om löneförhöjning för vaktbetjente vid Läns-styrelsens
kansli och kontor;
lito. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Jemtlands län den 11 Maj innevarande år
gjorda underdåniga framställning om ersättning åt Länets kronofogdar och häradsskrifvare
för den deras bohemman ålagda ordinarie rotering;
12:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i sistnämnda län underdåniga skrifvelse af
den 29 Oktober innevarande år, angående behofvet af lönetillökning för länets Länsmän;
samt
13:o. Lands-kanslisten i Stockholms län, Läns-notarien Sellströms underdåniga ansökning
om ett årligt arfvode, hvilken ansökning i underdånighet föredrogs den 7 November
1851, men uppsköts för att handläggas i sammanhang med frågan oro ny lönereglering
för Lands-staten.
Departements-chefen anförde derefter i underdånighet:
”Sedan Rikets Ständer vid Riksdagen år 1823 gjort underdånig hemställan rörande
lönereglering för Lands-staten, samt Kammar-kollegium och Stats-kontoret, efter derom
erhållen nådig befallning och vidtagna förberedande åtgärder, inkommit med förslag till
förnyad lönestat för denna tjenstemanna-corps, afgaf Kongl. Maj:t den 13 November 1828
till Rikets Ständer sin Nådiga Proposition i frågan, hvarvid förenämnda förslag lades till
hufvudsaklig grund; men Rikets Ständer förklarade, i svar den 4 Januari 1830, att, i sak- ->
nåd af tillräckliga tillgångar, regleringen måste uppskjutas; dock blefvo några partiela lönetillökningar
beviljade jemte det att 8,000 R:dr årligen anvisades, i ändamål att de Länsmän,
hvilkas löner icke uppgingo till 100 R:dr, inberäknadt boställsafkomsten, skulle erhålla
den bristande skillnaden såsom lönefyllnad.
Sedermera, och till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift den 30 Februari 1830,
hafva bemälde kollegier upprättat och den 22 Juni 1835 afgifvit nytt förslag, hvilket den
27 Januari 1840 blef till Rikets Ständer af Kongl. Maj:t öfverlemnadt, hvarpå det svar
följde: att, som angelägenheten fordrade, det möjligaste sparsamhet i stats-utgifter iakttoges,
hvarmed icke stod tillsammans anvisandet af den summa af omkring 120,000 R:dr
banko, som för regleringen fordrades, Rikets Ständer, då dessutom fullständig utredning
saknades angående löntagares ’extra inkomster, ansågo sig icke kunna vidtaga någon åt
gärd med anledning af den Kongl. Skrifvelsen, utom i så måtto, att 40,093 R:dr 9 sk. 1-  rst. beviljades för att till 200 R:dr fylla de Länsmans-löner, hvilka dertill icke uppgingo.
Vidare hafva ock Rikets Ständer vid Riksdagen år 1844 anslagit 6,000 R:dr till förbättrande
af Kronofogdars och Häradsskrifvares lönevilkor, hvilket anslag blifvit fördeladt
enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 2 Oktober 1845; och har Eders Kongl. Maj:t
låtit förelägga Rikets Ständer vid 1847 års Riksdag ett af komiterade för beskattningsväsendets
förenklande den 26 Maj samma år upprättadt förslag till allmän lönereglering för
Lands-staten, hvilket, under åberopande af Statsverkets dåvarande disponibla tillgångars
inskränkta belopp, icke heller af Ständerna bifölls. Det
Kongl. Maj:ts Nåd. Proji. om Statsverket, 1853.
25
Det emellertid af Rikets Ständer vid f flere tillfällen erkända, likasom af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande samt af tjenstemännen sjelfve tid efter annan i underdåniga
framställningar till Eders Kongl. Majtt ådagalagda behofvet af en allmännare lönereglering
för Landsstaten, har under den sednare tiden blifvit allt mera framstående, ej
allenast derigenom, att Landstats-tjenstemännens göromål, i följd af tidsförhållanden, ökad
folkmängd och framstegen i industriel t hänseende, visat sig vara i betydligare tilltagande,
hvarpå såsom bevis kan anföras, att, enligt afgifne embets-berättelser, de under år 1851
tillkomne ärenden, hvilka fordrat Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Länen handläggning,
utgjort ett-antal af 45,574 utöfver det, hvartill de år 1841 uppgått, eller nära
25 procents tillökning, utan ock i anseende dertill, att kostnaden för resor, hvilka de fleste
inom denna stat äro nödsakade att ofta i och för tjensteutöfningen utan särskild vedergällning
företaga, under sednare åren genom förhöjda skjutspenningar så ökats, att mängdens
förut knappa lönevilkor blifvit i alltför kännbar mån otillräckliga för' de oundgängligaste
behofven, särdeles som lefnadskostnaderne jemväl i allmänhet under tiden varit i stigande.
Vid dessa förhållanden anser jag mig förpligtad, att hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig
hemställan om påkallande af Rikets Ständers medverkan för ett rättvist och billigt
ordnande al Landsstatens lönevilkor.
Härvid har jag, för att icke möta nya svårigheter vid regleringen, trott mig böra
frångå de förut framställda förslagen om indragning af provisioner, procenter, remisslage,
debetssedels-lösen, m. fl., till utbyte ernat kontanta anslag, helst de fleste bland desse
inkomster i någon mån rätta sig efter göromålens större eller mindre besvärlighet, hvilket
äfven och än mer är förhållandet med expeditionslösen, sorn dessutom icke utan stor svårighet
kunde utbytas emot ständiga anslag.
Beträffande de indelda lönerne, anser jag mig vid detta tillfälle ej böra framställa
något särskildt förslag, hvad Landsstaten angår, om desammas utbyte emot bestämda penningeanslag,
enär fråga är under handläggning om alla sådana löners utgående i penningar
efter medelpris, hvarom beslut till allmänt iakttagande torde böra afvaktas; och, ehuru,
hvad boställen angår, deras innehafvande mången gång är för tjenstemännen mera betungande
och hinderligt än fördelaktigt, anser jag likväl, att boställen, der sådane nu finnas för Kronofogdar
och Häradsskrifvare samt Länsmän, böra få bibehållas, under vilkor attverkliga afkomsten
, till så vidt den kan med säkerhet utrönas, tages i beräkning vid fråga, om lönetillökning:
hvaremot jag hemställer, att de boställen och den boställsjord, Staten tillhörig,
som Landskamererare, Landssekreterare, Landträntmästare och vaktbetjente innehafva, må
indragas, så fort sådant lagligen ske kan, emot ersättning efter angifvet uppskattningsvärde,
dock hvad jord vid residens-städerne angår, som under boställs-egenskap innehafves,
först efter närmare undersökning om förhållandena, hvilka torde föranleda dertill, att sådan
jord kunde af tjenstemännen få bibehållas. Jag hemställer ock, att bestämdare uppgifter
måtte få infordras om den jord, som Landskamereraren och Landssekreteraren i Hallands
län, tillsammans 11 tunnland 17^ kappland å Halmstads åkergärde, Landskamereraren och
Landssekreteraren jemte Räntmästaren i Orebro län, 6 tunnland 22| kappland af Örebro
stadsjord, samt Landskamereraren och Landssekreteraren i Gefleborgs län, 2 tunnland hvardera
af Gefle stads, för närvarande disponera, och hvilken icke nu borde tagas i beräkning
till indragning, likasom ej heller en mindre jordrymd, belägen emellan de raserade fästningsvallarne
vid Wisby, hvilken Landskamereraren i Gottlands län innnehafver.
Vid uppgörandet af det förslag till lönereglering, som jag nu utbeder mig att för Eders
Kongl. Maij t få framlägga, har således tagits till allmän grund: boställens bibehållande på
ofvanomförmälda sätt, samt, med några få undantag, bibehållande tills vidare af nu anslag
na indelningar och andra löneförmåner; och torde jemväl framgent få utgå de nu på stat
Bil. 2V.‘o 5 till Kongl. Ma:jts Prop. om Statsverket, 1853. 1 Sami. 1 Afd. 1 Baft.
4
26
Kongl May.ts Nåd. Prjjp. om Statsverket, 1853.
uppförde anslagen till eldning 'uti Läns-departementens embetsrum, äfvensom för allmänna
kungörelsers tryckning samt de ej till sillra utsatta beloppen för tryckning af dagböcker
och markegångs-taxor, hvartill bör läggas kostnaden för införande af kungörelser
och tillkännagifvanden i allmänna tidningarne, der sådant skall cga rum och icke sker för
ändamål, till hvilka särskilda anslag äro anvisade. Jemväl torde, till undvikande af framtida
tvistigheter, böra bestämmas, att utgifter för I.ands-bokens, med bilagor, jemte andra
kronans räkenskapers, diariers och handlingars inbindning och afsändande till vederbörliga
orter må godtgöra» af allmänna medel, men att, hvad deremot alla andra kostnader
för skrifmaterialier m. m.. eller s. k. expenser angår, del åligger tjenstemännen att af
deni anslagna tillgångar bestrida dessa kostnader, äfvensom, dr inom de norra länen tolkar
behöfvas, deras allönande.
1 öfrigt tror jag mig böra föreslå: uppförande på stat af Läns-notarier, samt iönetillökning
endast allmän i de grader, der den påtagligen är nödvändig, såsom för Länsbokhållare,
Landskontorister, Landskanslister och vaktbetjente, samt för Länsmän, då deras inkomster
af boställen och lön understiga Trehundra riksdaler: men för öfrige eller Landskamererare,
Landssekreterare, Landträntmästare, kronofogdar och häradsskrifvare, endast der
inkomsterne understiga det minsta belopp, som för hvarje grad måste anses oundgängligen
erforderligt.
Med åberopande af de förteckningar, jag låtit i afseende å löneregleringen upprätta,
nemligen Lill. A., deri, efter infordrade uppgifter från länen öfver de ordinarie och extra
inkomster, hvilka tjenstemännen åtnjuta, äfvensom öfver den afkomst, boställena ansetts
lemna, beloppen deraf blifvit för hvarje tjenst införda, jemte den boställs-ersättning och
lönetillöknirig, sorn erfordras, dessa sednare i runda tal, med undantag af fyllnaden i Länsbokhållares
och Lahdskontoristers kontanta löneanslag; Litt. B. sammandrag öfver erforderliga
Statsanslaget; Litt. C. förteckning öfver besparingar å nuvarande anslag; och Litt.
D. förteckning öfver de Länsmans-distrikt, för hvilka löneanslag finnas, uppgående, med
boställs-afkomst, lill mer än 1100 !!:dr, torde jag nu för hvarje tjer.stegrad särskildt endast
behöfva andraga följande nemligen:
Landskamererare ,
innehafva i allmänhet inkomster, inberäknadt provisioner m. m., samt lösen uppgående till
och något öfverstigande 2,000 R:dr, undantagande inom Hallands, Gottlands, Jemtlands
och Norrbottens lä::, hvarföre lönefyllnad är föreslagen endast uti det förstnämnda till 2,000
Hulr, och uti öfriga, tillhörande minsta länen, till 1,666 Il:dr 32 sk.; och erfordras, för
denna grad, enligt sammandraget Litt. 11.
till Boställs-ersättning R:dr 1,S10.
och till lönefyllnad
. . . -— 1.710.
tillsammans ltrdr 3,520.
Landssekreterare
äro, med färre undantag, och så vida löneanslagen till Länsnotarien samt lönetillökning
för Lands-kanslister beviljas, icke i behof af sådan tillökning; tvertom skulle de förmåner,
som på detta sätt tillskyndas Landssekreterare i alla län, kunna för vissa, der extra inkomsterne
äro för närvarande betydligare, anses öfverflödiga ; men, vid betraktande af de
förhållanden: att Landssekreterare i allmänhet, utom de expeditioner, sorn medföra inkomst
af lösen, äro öfverhopade med trägna och besvärliga göromål, men deremot i de flesta
fall åtnjuta jemförelsevis ganska ringa löner; att de måste sjelfve bekosta flere biträden,
utöfver den enda på stat uppförde Kanslisten, hvilkas antal, der inkomsten af expeditions
-
Kongl. Muj:ts Nåd. Prof. om Statsverket, 1853.
27
losen är större, också måste i samma mån ökas, så att, med beräkning af alla de dryga
utgifterne vid ett Landskansli, behållningen äfven i de län, der, vissa år, inkomsterne kunna
kallas stora, icke biifver så betydlig, finner jag mig icke ega skäl att föreslå någon nedsättning
i sådane Landssekreterare» ordinarie inkomster, hvaremot jag är betänkt att, derest
den förmån för Landssekreteraren vinnes, att Länsnotarier blifva å ordinarie stat uppförde,
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå bestämmandet för Länsnotarierne af
någon andel af sådan expeditionslösen, sorn Landssekreterarne nu tillfaller.
Uti denna tjenstegrad är uppfördt: såsom boställs-ersättning .... K:dr 1,710.
och såsom lönetillökning: för Landssekreteraren i Stockholms Län, i stället för det
extra anslag, som af Sjette hufvudtitelns besparingar måste anvisa» . . It:dr 100.
och för Landssekreterare i Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens län,
till fyllnad i ett lika inkomstbclopp med Landskamererare eller 1,666: 32, 920. ^
tillsammans ll:dr 3,030.
Landträntmästare.
Desse tjenstemän, hvilka under sednare årqn erhållit förbättrade inkomster, innehafva
i allmänhet 1,500 11:dr och derutöfver; der undantag förekomma, har löntillökning föreslagits
till sagda belopp, utom i de tre nordligaste länen, der minimi-lönen antagits till
1,333 IV.dr 16 sk. De uppförda nya statsanslagen utgöra:
såsom boställs-ersättning  R:dr 760.
och såsorp löntillökning
1,760.
tillsammans R:dr 2,520.
Länsbokhållare
åtnjuta allmänt kontant på stat 289 li:dr 8 sk. Då, i följd af de betydligt ökade göromålen,
det är af vigt, att Landskamererare icke tvingas att deltaga personligen uti alla bestyren
vid kontoren, och,att således de göromål, som dertill lämpa sig, öfverflytlas på underordnade
tjenstemännen, är det min afsigt alt, uti -ett under handläggning varande underdånigt
förslag till ny instruktion för Landstats-tjenstemännen, söka ordna dessa förhållanden,
hvarigenom ökad anledning förekommer att förbättra de förut alltför knappa vilkoren
för Länsbokhållare.
Jag föreslår ät desse tjenstemän inom de sex största länen: Stockholms, Östergöthlands,
Malmö, Götheborgs. Elfsborgs och Stora Kopparbergs län 533 R:dr 16 sk., samt åt dem
inom minsta länen: Gottlands, lilekinge, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens 400
R:dr, äfvensom åt Länsbokhållare i öfriga länen 466 R:dr 32 sk; utgörande det härtill
erforderliga beloppet
R:dr 4,183:, 16.
De uti ålskillige län uppgifne, Länsbokhållare tilldelade procenter af bevillningsafgiflerne
äro icke tagna i beräkning, helst sådant anslag antagligen tillkommit såsom ersättning
för protokollsföring vid Pröfnings-komitéerne, och i hvad fall som helst denna, likasom lösen
för utdrag af handlingar, hvilken Länsbokhållare stundom få efter Landskamererare»
anordnande uppbära, måste betraktas såsom tillfälliga och obestämda inkomster.
Såvida förhöjningen beviljas, torde samtlige Länsbokhållare» löner böra på stal upptagas
till 300 Rdr och del öfriga såsom tjenstgöringspenningar.
Länsnotarier.
Af skäl, som redan anfördes uti Kongl. Maj:ts proposition till Rikets Ständer den 13
November 1828, eller hufvudsakligast; angelägenheten att en ordinarie, kompetent tjenste
-
28
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1853
man finnes på kansliet, hvilken kan, vid förefallande behof, inträda i Landssekreterarens
göromål, och att dessa sä betydligt tilltagit, att ett biträde med erforderlig bildning val behöfves,
hvilket jemväl bestyrkes deraf, att för närvarande Lansnotarier äro anställda i alla
län, utom Gottlands, Götheborgs och Bohus samt Jemtlands, tinner jag mig böra föreslå,
det Länsnotarier, hvartill inga andra torde böra få antagas, än personer, kompetente alt
söka Landssekreterare-beställning, må, éo för hvarje län, uppföras med aflöning på ordinarie
stat, hvilken aflöning, enär, på sätt redan nämndtär, dessa tjenstemän lämpligen kunde
tilläggas någon andel af expeditionslösen vid Lahds-kanslierne, må kunna inskränkas till 200
R:dr i lön och 133 B:dr 16 sk. såsom tjenstgöringspenningar, eller tillsammans 333R:drl6
sk., utgörande för 24 län tillsammans 8,000 R:dr banko.
Landskontoris ter och Landskanslister.
Desse biträdande tjenstemän åtnjuta, med färre undantag, kontant lön, de förre
174 R:dr 32 sk. och de sednare 103 R:dr.
Behofvet af tillökning lärer vara oemotsägligt, och föreslås densamma för Kontorister
till 300 R:dr och för Kanslister, hvilka böra hafva mera tillfälle till förtjenst genom
enskilda uppdrag, 200 R:dr.
Härtill erfordras:
för 24 Landskontorister å 300 R:dr  7,200.
22 åtnjuta nu 174 R:dr 32 sk. hvardera eller tillsammans . . 3,842: 32.
och 2:ne 175 R:dr 32 sk  351: 16. 4,194.
således tillökning  3,006.
samt då 2:ne Landskanslister, nemligen den i Gefleborgs och den i Vester Norrlands
län, hafva indeld lön öfverstigande 200 R:dr, som af nuvarande innehafvarne
borde få bibehållas och först efter deras afgång utbytas mot kontant
anslag af 200 R:dr till hvarje, för 22 Landskanslister å 200 R:dr ... 4,400.
20 åtnjuta nu 108 R:dr hvardera 2,160.
och 2:ne 110  ,  220. 2,380.
Således tillökning ' T" 2,020.
eller tillsammans R:dr 5,026; och torde Landskontorists- och Landskanslists-lönerna böra
i stat upptagas till 200 R:dr, samt öfverskottet för Kontoristerne såsom tjenstgöringspenningar.
Vaktbctjeningen vid L än a-Departementen
har för närvarande i stat flerfaldiga benämningar, såsom Landsgevaldiger, Enspännare,
Vaktmästare, Slotts- och Kansliposter samt Postlöpare. I Upsala län qvarstå ännu 2:ne
Slottsposter, hvilka, enligt Kongl. Brefvet den 3 November 1848, skola indragas.
Lönerna, uti hvilka, för en del, resepenningar ingå, äro mycket olika, dels indelda
och dels kontanta, de sednare från 102 R:dr 24 sk. till 42 R:dr 24 sk.
Hvad Landsgevaldigerne angår, voro sådane anställde i äldre tider inom de flesta
län, men dessa tjensters indragning är långfföre detta förordnad och äfven verkställd, så
att nu endast i Stockholms län Landsgevaldigern qvarstår på stat med kontant 5 R:dr,
samt indeld efter medelpris 414 R:dr 23 sk. 11 rst.
Uti Malmöhus län finnes ock en Gevaldiger med kontant lön 97 R:dr 24 sk.
I Upsala hafva 2 Kansliposter och Enspännaren boställsjord, hvilken är upptagen till indragning.
Jag anser mindre lämpligt, att vaktbctjente hafva lönerna indelda, och hemställer
derföre, att, med indelningarnes indragning, vaktbetjente må erhålla endast kontanta lö
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1853.
29
ner, äfvensom att uti alla län, utom Stockholms, på stat uppföras 2:ne Vaktmästare, den
förste med 200 R:dr årlig lön, den andre med 180 R:dr; och skulle jemväl, då någon
gång, med afseende å ovanligt behof af skyndsamhet, erfordras afsändande af bud till
någon ort i länet, desse vaktmästare kunna beordras till sådana resor, emot åtnjutande
af skjutsersättning efter en häst, hvilken kostnad borde upptagas i sammanhang med öfrige
föremålet rörande utgifter; varande det sannolikt, att sådane fall, i anseende till posternes
skyndsammare gång och Eders Kongl. Majtts Befallningshafvandes rätt att reqvirera
extra post, skola blifva sällsynta.
Hvad Stockholms län angår, så torde, med afseende på Landsgévaldigerns bestyr
med polisen i närheten omkring hufvudstaden, denne tjensteman få qvarstå tills vidare
och intilldess aunorlunda kan varda förordnadt, med kontant årligt anslag af R:dr 420.
Likaledes och då lefnadskostnaderne obestridligen äro högst i Stockholm,
samt dessutom Vaktbetjeningen der har mera besvärlig tjenstgöring derigenom,
att till publika verken i hufvudstaden måste kringbäras bref och expeditioner,
i stället att i landsorterne, sådane endast behöfva på postkontoret
aflemnas, föreslår jag för 2 ordinarie Vaktmästare vid Länsstyrelsen i Stockholms
län, lön 250 R:dr hvardera  '  500.
och som arfvode åt en extra Vaktmästare
80.
För 2 Vaktmästare uti öfrige 23 län, efter 380 R:dr i hvarje . . . . . . . 8,740.
eller tillsammans R:dr 9,7-40.
hvartill, utom afkomsten af den boställsjord, för hvilken ersättning är upptagen, redan
finnas att tillgå på stat uppförda anslag:
indelda räntor R:dr 1,562: 7. 8.
och i kontant '. •  „ 4,888: 8. -
eller tillsammans R:dr 6,450: 15. 8.
Kronofogdar,
hvilka innehafva högst ansvarsfulla och besvärliga tjenster, åtnjuta för närvarande mycket
olika inkomster, för mängden påtagligen alldeles otillräckliga.
Aflöningen för Kronofogdarne har föreslagits:
Uti Kongl. Maj:ts> Nådiga Proposition den 13 November 1828, inberäknadt provi
-
sioner m. m., för alla med boställen till 1,100.
och ulan sådana till
1,200.
af Kammar-kollegium, den 22 Juni 1835, till högst  1,500.
och lägst * 900.
af Stats-konloret, för alla till
1,050.
och af Skatteförenklings-komitén, för alla till  1,500.
Skäl kunna visserligen finnas för den föreslagna olika aflöningen, såväl med afseende
på fögderiernes olika vidd eller folkmängd, större eller mindre uppbörd, läge för
oftare påkommande skjutsning och truppmarscher, omständigheter, som leda till försvårande
af polisuppsigten, högre och lägre lefnadskostnader, m. 11. dylika; men som någon
bestämd ledning för omdömet i dessa hänseenden ej finnes, och, äfven om vidlyftiga undersökningar
anställdes, så mycket mindre kan med säkerhet erhållas, som, i de flesta anförda
fallen, omständigheterna äro förändringar underkastade, anser jag mig böra endast
föreslå ett minimibelopp för beräknande af behöflig tillökning, och antager detsamma till
1,200 R:dr för alla Kronofogdar, inberäknadt lön, expenser, respenningar och skrifvarehjelp
samt innefattande jemväl de provisioner, m. m., hvilka nu åtnjutas.
30
Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1853.
Med afseende å denna tjenstegrad förekommer vidare alf, pä sätt särskilda handlingar
utvisa, hos Eders Kongl. Maj:t fråga blifvit väckt om delning af Wadsbo härads
fögderi i Skaraborgs län, med afseende på dess stora folkmängd samt territorial-område;
och då Eders Kongl. Majit redan, i följd af dessa förhållanden, funnit nödigt bifalla häradets
delning i tvänne domsagor, hafva nu förslagsvis blifvit uppförda löner till Kronofogde
och Häradsskrifvare i nya lögderiet.
Enligt förut åberopade sammandraget utgör behölliga tillökningen, inberäknadt anslaget
till blifvande Expeditions-kronofogden i Färentuna härad af Stockholms län, R:dr
19,260, hvartill dock redan, enligt besparings-förteckningen, finnes tillgång å stat:
indelda räntor ^ R:dr 1,821: 17. 10.
utom afkomsteu %f indraget boställe: äfvensom framdeles, utom
att ett boställe kan genom indragning blifva att tillgå, uti indelda
räntor R:dr 757: 41. 5.
och i kontant  „ 432: 24. — Hulr 1,190: 17. 5.
R:dr 3,011: 35. 3.
varande uti ofvanupptagne tillökningsanslag äfven inbegripen ersättning till Kronofogdar,
hvilken blifvit af dem jemte Häradsskrifvare i Jemtlands län sökt för den år 1852 deras
boställen ålagda rustning och rotering.
Häradsskrifvare.
Beträdande desse tjenstemän gäller i allmänhet hvad angående Kronofogdarne är
anfördt; och erinras, att förut föreslagits:
enligt Kongl. Majlts Nådiga Proposition den 13 November 1828, då boställe finnes 900.
eljest  1,000.
år 1835 af Kammar-kollegium:
högst
1,400.
lägst
800.
af Stats-kontoret:
för alla ..." 900.
Med hänsigt dertill, att Häradsskrifvare åtnjuta åtskilliga inkomster, som blifva högre
i mån af större folkmängd och uppbörd, så att härigenom till någon del ökade göromål
godtgöras, föreslår jag i underdånighet såsom minimi-inkomst 1,000 l\:dr, inberäknadt
mantalsskrifnings-provision, bevillnings- m. II. procent, samt debetsedels-lösen. Angående
delningengaf Wadsbo fögderi samt ersättning för rustning och rotering å Häradsskrifvares
boställen'i Jemtlands län, åberopas i underdånighet hvad under föregående afdelning är
anfördt. Tillökningen för denna tjenstegrad utgör, enligt sammandragen Litt. A. och
B, R:dr 10,820, hvaremot härtill redan, genom indragningar, är att påräkna:
i indelda räntor 1,109: 14. 5.
och i kontant lön ... *  29: 32. —1^139; 28. 5.
samt framdeles: i indelda räntor  270: 13. 4.
i kontant lön , . . . . 16: 32. — 286: 45. 4.
tillsammans R:dr 1,426: 25. 9.
Häradsskrifvaren i (iöinge fögderi af Christianstads län, hvars obetydliga boställe
icke lemnar någon afkomst och hvilket, vid försökt utarrendering på längre tid icke någon
brukare velat öfvertaga, har sökt få afträda bostället till Staten, emot ersättning i kon
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1853.
31
tant. Genom nu föreslagna löriefyllnaden 140 R:dr, uppgå inkomsterne vid denna tjenst
lill 1,000 Rulr, utan att något af bostället beräknas, så att, om förslaget bifalles, bostället
kan för Statens räkning disponeras.
A t Kronolänsmannen
är, genom Kongl, brefvet den 7 .luli 1832, anordnad lönefyllnad lill 100 R:dr och medelst
Kongl, brefvet den 0 Februari 1842 till 200 ll:dr. Af sednast lemnade uppgifter synes
visserligen, att, i följd af olika beräkningsgrunder beträffande boställens afkomst, äfvensom
genom förändringar i markegångsprisen, icke alla Länsmän erhållit fullt 200 Rulf oell
att till och med en, Länsmannen i Lerbäcks socken, Kumla härad af Orebro län, icke
erhållit det sednare lönefyllnads-ansla'get, utan qvarstår vid omkring 100 R:dr lön; men
deremot finnas llere Länsmän, hvilka hafva högre löneinkomster, hufvudsakligen härflytande
från bättre boställen, och bland hvilka en del, vid ofvansagda tillfällen fått kontanta
tillskott, oansedt deras lönevilkor icke dertill bordt föranleda, hvilket förhållande
lärer härröra från de olika sätten att beräkna boställs-afkomsten.
liehofvet af lönetillökning för dessa med göromål mycket betungade tjenstemän
är alldeles oemotsägligt.
Atlöningen för dem har varit föreslagen:
Uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition den 13 November 1828, för de med boställen
försedda Länsmän, till >  266: 32.
och för osådane, som deraf voro i saknad, till  300: —
Ar 1835 af Kammar-kollegium och Statskontoret, lill  200:
samt af Skatteförenklings-komitéen till \ . . . 300: —
Intetdera af dessa förslag kunde anses tillfyllestgörande, om löneanslagen skulle
mätas efter tjensternas beskaffenhet; men då erfarenheten ådagalagt, att Länsmän, genom
enskilda lofliga uppdrag, åtnjuta inkomster, äfvensom i och för tjensten bötesandelar, hafva
hittills Rikets Ständer, för att ej alltför kännbart betunga Statsverket med lämplig aflöning
åt denna talrika tjenstemannaklass, nödgats stanna inom inskränktare anslag; och är det
äfven af sådan anledning, som jag icke heller nu anser mig böra föreslå högre tillökning
än så, att hvarje Länsman må af boställe och lön åtnjuta sammanlagdt minst 300 R:dr
årligen.
Dessutom har behof uppstått af nya löner för distrikt, som måste delas, nemligen:
i Aska härad inom- Östergöthlands Län, der nu linnas tvänne Länsmän, men ytterligare
en erfordras för trakten omkring Motala, hvarest dels i köpingen och dels i och
för der anlagda mekaniska verkstad en större folkmängd är bosatt, hvilken, för ordningens
vidmakthållande, påkallar en tjensteman, som ensamt kan egna sig åt länsmans-bestyren
i denna trakt; och har Eders Kongl. Maj:t, med afseende å nämnde förhållanden, från
och med år 1852, af Sjette Hufvudtitelns besparingar, i nåder anvisat 300 R:dr årligen till
Dess Befallningshafvandes i Östergöthlands län disposition, att för polisanstalterne i och
omkring Motala, gratifikationsvis, användas;
i Stranda härad inom Kalmar län, som, med en areal af omkring 5^ qvadratmil och
en längd af 6| mil, innefattande 176f£ hemman, jemte fyra köpingar och några större lastageplatsen
samt med en befolkning af 13,337 personer, både till omfång och invånarnes
antal är betydligt större än de flesta andra länsmans-distrikt inom länet; hvadan, och i
anseende till behofvet för den i norra ändan af häradet belägna köpingen Döderhultsvik,
sorn under sednare åren vunnit betydlig tillvext och förkofran, så väl hvad folkmängd, som
handel och sjöfartsrörelse angår, att för ordningens upprätthållande och allmänna säkerhetens
skyddande hafva tillgång till en polistjenstemau på stället, för hvilket ändamål köpingens
invånare förklarat sig villige att anslå en summa af 133 R:dr 16 sk. B:ko årligen, jag,
32
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1853.
i öfverensstämmelse med hvad Landshöfdinge-embetet i förenämnde län föreslagit, anser
att Stranda härad bör fördelas i tvänne länsmans-distrikt, af hvilka det ena, eller södra distriktet,
skulle omfatta Ålems och Mönsterås socknar med rl33 hemman, köpingarne Pataholm
och Mönsterås, samt en folkmängd af 8,10S personer, och det andra, eller norra
distriktet, 43f£ hemman, köpingarne"Döderhultsvik och Påskallevik, med 5,229 personers
folkmängd, och att fördenskull på stat borde anslås lön för en ny länsman, hvilken tillika
skulle vara polisuppsyningsman i Döderhultsvik; samt
i Loo kapellförsamling, tillhörande Stora Kopparbergs och Gefleborgs län, enär
behofvet af särskild Länsman är vederbörligen ådagalagdt.
I öfrigt torde, beträffande det uppgjorda förslaget till lönefyllnad för Länsmännen,
i underdånighet få anmärkas:
att bostället Ulsvik, som, i följd af beslutade sammanslagningen af Sollentuna och
Färentuna fögderier i Stockholms län, skall tillfalla Länsmannen i Sollentuna härad, är för
sistnämnda tjenst beräknadt, jemte åtföljande räntan, för hvilken, nu indelad Häradsskrifvaren
på lön, i stället föreslagits kontant ersättning;
att det för Länsmansg ensten i Säfvedahls vestra distrikt af Götheborgs län anslagna
bostället Fläskebo fallit i ödesmål, hvadan och då ingen velat, afven endast emot räntans
och andra oneras utgörande, öfvertaga detta boställe, samt inbehafvaren sökt att få detsamma
afstå emot kontant lönefyllnad, bostället icke tagits i beräkning och följaktligen kan indragas;
äfvensom
att, sedan Sundals härad af Elfsborgs län, hvari länsmansbostället Bön, 1 mantal,
är beläget, före detta blifvit deladt i tvänne länsmans-distrikt, eller Frennefors och Bolstads
pastoraters, och för det ena distriktet hittills kontant lön utgått med 200 R:dr, har, jemlikt
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes hemställan, nu blifvit i underdånighet föreslaget,
att såväl sjelfva bostället, som de indelda och kontanta löneanslagen, skulle mellan de begge
länsmännen fördelas, så att hälften af bostället och löneanslagen tillföll.e hvardera länsmannen.
Enligt förut åberopade sammandragen erfordras för Länsmännen ett1 lönefvllnadsanslag,
inbegripet löner till de nya tjensterna, af R:dr 32i,770.
Häremot är att påräkna, genom indragning af kontanta anslag, som blifvit en del
Länsmän anvisade, oansedt deras inkomster af boställen och indeld lön öfverstigit 300
R:dr, enligt förteckningen Litt. D
. . 5,200: 35. 3.
och framdeles genom indragning dels af kontånia anslaget till Länsmannen
i Sollentuna härad af Stockholms län, dä han kommer i besittning
af bostället Ulsvik ._ 180: — —
och dels af länsmanstjensten i Hardemo af Orebro län, uti
kontant, utom innehafvande boställe 80: — — q^q.
tillsammans R:dr 5,460: 35. 3.
Upplysningsvis torde jag slutligen få i underdånighet anföra:
att åt Länsmannen i Lekebergs Bergslag, Örebro län, nu upptagits såsom tillökning
110 R:dr, men att, derest, på sätt särskildt blifvit föreslaget, bostället Ihrsta öfvergår
från Kronofogden i Carlskoga till denne Länsman, torde af kontanta anslaget 100 R:dr böra
frångå den sistnämnde och tilläggas Kronofogden; samt
att, ehuru, enligt stat, inom Gefleborgs län, Söderala, Mo och Regnsjö äro upptagna
såsom två länsmans-distrikt, hvartdera med kontant löneanslag 162 R:dr 12 sk. 4 r:st.
och indeldt 41 R:dr 32 sk. 2 r:st., dessa tvänne distrikt äro sammanslagna till ett, med
ena indelningen 203 R:dr 44 sk. 6 rist., hvaremot Alfta och Ofvanåker, hvilka, enligt stat,
utgöra ett distrikt med lika aflöning, nu äro delade i tvänne, med enahanda anslag till
hvartdera, så att, på sådant sätt, statsanslaget ej öfverskridits, hvarom åberopas Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 7 Januari 1846.”
%
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1833. 33
»Efter hvad sålunda blifvit föreslaget och på sätt sammandraget Lilt. B närma
re
utvisar, skulle det för löneregleringen erforderliga anslaget uppgå lill
R:dr 98,869: 16. —;
men då såsom tillgång härvid äro alt beräkna sådane kontanta
anslag för Lands-Staten, hvilka, enligt bilagan Litt. C., dels för
närvarande äro odisponerade, dels kupna i sammanhang med regleringen
antingen genast eller efter någon tid indragas, utgörande
R:dr 12,329: 32. 9.
och då ej allenast de å nämnde bilaga upptagna in
delda
räntor till ett belopp af 5,150: 8. 10.
utan ock de i samma bilaga upptagna boställs-lägenheter,
hvilka, genom utarrendering, kunna påräknas
lemna afkomst, motsvarande den, hvartill de i regle
rings-fgrslaget
upptagits, eller  5,125: 46. —
torde, under utförandet af regleringen, de förra böra
qvarstå å Stat för att antingen bibehållas af dem bland
nuvarande innehafvare, som dertill kunna vara berättigade,
eller ock användas till beredande af erforderlig
kontant lönefyllnad, samt de sednare eller boställs
lägenheterna
jemväl på enahanda sätt få disponeras; 22 605' 39 7
hvadan till den föreslagna regleringen nu skulle behöfvas. . . R:dr 76,263: 24. 5.
Och då, utom det att möjligen en eller annan lönefyllnads-post kan, vid närmare undersökning,
befinnas böra utgå till något högre belopp, än i förslaget blifvit beräknadt, anledning
jemväl förekommer dertill, att någon ny Länsmanstjenst kan ytterligare behöfva å Stat
upptagas, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t må af Rikets Ständer
begära, att till verkställighet af den maktpåliggande löneregleringen för Lands-staten,
efter ofvan uppgifna grunder oeh med Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att dervid
vidtaga de smärre jemkningar, sorn möjligen finnas af omständigheterne påkallade, må,
såsom reservations-anslag, å Sjette Hufvudtiteln uppföras i rund summa 77,000 R:dr
B:ko; hvaremot af de för Länsnotarien i Stora Kopparbergs län å allmänna indragningsstatcn
uppförda 432: 24., såsom arfvode för hans befattnig med storskiftes-ärendena,
kan besparas så stort belopp, som motsvarar hvad han i aflöning å ordinarie stat
erhåller; äfvensom de extra anslag å besparingar eller extra utgiftsmedel å Sjette Hufvudtiteln,
som, enligt bilagan Litt. C., dessutom årligen utgått till ett belopp af 1,386
R:dr 17 sk., icke vidare, då-löneregleringen kan varda verkställd, behöfva såsom hittills
anvisas».
Uti Departements-chefens ofvanintagna yttrande och förslag instämde till alla
delar Statsrådets öfriga Ledamöter.
Statsrådets Vaktmästare.
En af Statsrådets Vaktmästare, N. Nordgren, ingifven underdånig ansökning,
alt, med afseende å den trägna tjenstgöring, denna befattning påkallade, och det ringa
Bil. N:o ,5 till Kongl. Maj:ts Prop. om Statsverket, 1853. 1 Sami. i Afd. 1 Hdft.
5
'r
34 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
beloppet af de dermed förenade löneförmåner, bestående blott i en kontant lön af 200
R:dr, Kongl. Maj: t täcktes i Nåder tillägga sökanden åtminstone enahanda lönevilkor,
som af Vaklmästarne vid Stats-Departementen åtnjutas.
Med afseende å Statsråds-Vaktmästarens synnerligen trägna tjenstgöring, för
hvilken han ej ägde att påräkna annan inkomst än 200 R:dr i lön, och då de i andra
Embetsverk anställde Este Vaktmästare i allmänhet åtnjöte, jemte förmånen af fria
husrum och fri ved, kontant lön af omkring 300 R:dr, ansåg Statsrådet sig böra i
underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå Rikets Ständer, att
den å Civil-Departementels Expeditions stat uppförda lönen för Statsrådets Vaktmästare
måtte med 100 R:dr förhöjas och således framgent utgå med 300 R:dr.
Vidare och då, i händelse Rikets Ständer bifölle hvad i Kongl. Maj:ls under
den 7 sistlidne Juli beslutade framställning till Rikets Ständer om förändring i sättet för
Salpeterhjelpens beräkning inom Calmar, Kronobergs och Jönköpings län blefve föreslaget,
en minskning i löneförmånerne för' vissa till Lands- och Landtmäteri-staterne i
nämnde Irenne län hörande Embets- och Tjenstemän skulle uppkomma, utgörande
för Landshöfdingarne tillsammans R:dr 828: 40. 7.
» öfrige Landsstats-Tjenstemän
» 2,062: 38. 11.
» Förste Landtmätarne  » 178: 16. 8,
tillsammans R:dr 3,070: — 2.
hemställde Stals-Rådet, att Kongl. Maj:t måtte i Nåder äska en motsvarande förhöjning
i anslagen för berörde stater.
Jordbruks, Handeln och Näringarnc.
a) Skiften och Afvittringar:
l:o. Ofver-Direktörs-Embetets vid Landtmäleriet underdåniga skrifvelse af den
10 sistlidne Oktober, hvaruti, med åberopande deraf, att koslnaderne för de i Stora
Kopparbergs, Gefleborgs, Wcster-Norrlands, Jemtlands, Wester- och Norr-bottens län
pågående storskiften och afvittringar, oberäknad! storskiftet i Svärdsjö socken, dertill
kostnaden bestrides af befintliga reservationer, uppgått
år 1849 till R:dr 47,038: 9. 9.
>. 1850 »> » 48,244: 32. 6.
» 1851 » » 41,830: 6. 3. och
» 1852 » .» 46,466: 22. 6.,
Kongl. Maj:ts Kåd. Prop. om Statsverket 4853.
35
Öfver-Direktörs-Embelet, som ansett, att från 1855 års början tills vidare endast en
besparing i utgifter af 3,000 R:dr kunde påräknas för Gefleborgs och Jemtlands län, der
afvittringarne äro nära att afslutas, men att för afvittringarnes skyndsammare bedrifvande
i Wester-Norrlands, Wester-bottens och Norr-bottens län flere afvittrings-Landtmätares
antagande vore af nöden, hvarigenom, efter beräkning af ytterligare 2 Landtmätare
i Wester-Norrlands, 3 i Wester-bottens och 2 i Norr-bottens län, kostnaderne
komrne alt ökas med 7,100 R:dr, utgifterne till Nämnde- och Gode män samt handtlangning
deri inbegripna, i underdånighet hemställt, att nuvarande anslaget å Riksstaten
af 42,000 R:dr R:ko till skiften och afvittringar må varda förhöidt till 51,000
R:dr R:ko.
2:o. En af Häradshöfdingen V. Enblom, såsom Ombud, enligt Socknestämmobeslut,
för Grundsunda, Gideå och Björne socknar i Wester-Norrlands, — Degerforss,
Bygdeå, Wännäs, Lycksele, Sorsele och Stensele socknar och Umeå landtförsamling i
Wester-bottens, samt Öfver-Kalix socken i Norr-bottens län, till Kongl. Majit ingifven
underdånig ansökning om anslående af ökade medel till bestridande af afvittringskostnaderne,
så att ett större antal Landtmätare derstädes må kunna för afvittringarne
användas.
Med afseende å hvad Öfver-Direktörs-Embetet i underdånighet anfört och då
det jemväl vore af synnerlig vigt, att personer, som ådagalagt nit och skicklighet vid
afvittringsärendenas behandling, blefve för någon tid förordnade alt, mctt erhållande af
lämpliga arfvoden, hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Wester-Norrlands samt
Wester- och Norr-bottens län, äfvensom hos Kammar-Kollegium såsom föredragande
handlägga der förekommande afvittringsmål, tillstyrkte Stats-Rådet i underdånighet, att
Kongl. Maj:t må föreslå Rikets Ständer, alt, jemte bibehållande af nuvarande äldre
anslag af 42,000 R:dr för »Skiften och afvittringar», hvilket, så snart afvittringarne i
Gefleborgs och Jemtlands län hunnit i allo afslutas, borde blifva för sitt ändamål mera
tillräckligt lill forlskyndandet af afvittringarne i Wester-Norrlands samt Wester- och
Norr-bottens län, bevilja ett serskildt tillöknings-anslag af 8000 R:dr årligen för den tid,
under hvilken nästa Statsreglering varder gällande.
b) Undervisningsanstalter för jordbruk och landlmannanäringar:
l:o. En af Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-Komité under den 13 sistlidne
Oktober till Departements-Chefen allåten skrifvelse, deruti Komitén, med anledning
af Rikets Ständers instundande sammanträde, dels öfverlemnat en beräkning öfver
de Statsutgifter, hvilka för närvarande utgå för de anstalter till landtbrukets befrämjande,
som blifvit ställde under Komiléns öfverinseende; dels ock tilikännagifvit hvad
Komitén ansåge vara i anslagsväg för sådane anstalter under den närmaste framtiden
af behofvet påkalladt, i hvilket afseende Komitén hemställt:
att de för samtlige landtbruks-läroverken nu utgående anslag, nemligen 8,000
R:dr till Ultuna Landtbruks-institut, 5,000 R:dr till den numera, enligt Kongl. Brefvet
den 17 April 1852, till lägre Landtbruksskola förvandlade läroanstalten vid Degeberg,
36
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket 4853.
samt 2,000 Rall1 till hvardera af de före sistlidne Riksdag inrättade 10 lägre Landtbruksskolorna
vid Orup, ^Väderbrunn, Flishult, Sjögestad, Julpa, Ro, Gårdsjö, Riseberga,
Torp och Rosendahl, måtto få fortfara, äfvensom att de ytterligare 2:ne lägre Landtbruksskolor,
som efter sista Riksdagen blifvit organiserade vid Edeby i Stockholms
län samt Gungvala i Rlekinge, och för hvilka endast extra anslag af 2,000 R:dr ärligen
för tiden intill 1854 års utgång i Nåder beviljats, måtte erhålla samma belopp på ordinarie
stal;
att de till Agronoinerne, Direktören Johnsson, Kempff, Akerman och Alfred
Nathorst, jemte 3:no elever åt de förstnämnde, anslagne ariodes- och resekostnadsersättniugar
m. m., måtte fortfarande, enligt samma grunder som hittills, få utgå, samt
på ordinarie stat uppföras; och
att, då anställandet af flere Agronomer, för alt fylla det emotsedda behofvet af
dylikt biträde, vid sistlidne Riksdag af Rikets Ständer yrkats, och Kongl. Maj:t af sådan
anledning beviljat understöd åt unge män, som önskat i denna väg sig utbilda, anslag
måtte beredas för antagande af ett ökadl antal Agronomer, helst numera, genom de för
sådant ändamål vidtagna åtgärder, tillgång på dertill skicklige personer icke saknades;
varande i sammanhang härmed framställning gjord dels om fortfarande anslag till allmänna
landtbruksmöte!], dels ock om anvisande af medel för att, vare sig genom premier
eller på annat mera direkt sätt, söka tillvägabringa nyttiga landtbruks-skrifteys utgifvande
till lågt pris.
2:o. Kongl. Maj:ts Refallningshafvandes i Blekinge län underdåniga memorial
af den 2 sistlidne Augusti, innefattande hemställan om Nådigt bifall å en vid memorialet
bifogad underdånig ansökning af Ordföranden i styrelsen öfver ofvanomförmälde,
vid Gungvala i Asarums socken af nämnde län inrättade och såsom fullt ändamålsenlig
befunna lägre Landtbruksskola, angående bibehållande för framliden af det
genom Kongl, Brefvet den 13 Oktober 1852 intill 1854 års slut för skolan nådigst beviljade
årliga anslag af 2,000 R:dr.
3:o. Stockholms läns Hushållnings-Sällskaps, den 8 innevarande månad ingifna,
underdåniga ansökning, att då den å egendomen Edeby i Lofö socken af nämnde län,
jemlikt Kongl. Brefvet af den 8 Maj 1852, inrättade lägre Landtbruksskola med stort
intresse af länets innevånare omfattats, och antalet af inträdessökande varit långt större
än rummet tillåtit att antaga, Kongl. Majit täcktes i Nåder föreslå Rikets Ständer, att
å Riksstaten uppföra det för skolan provisoriskt beviljade års-anslag af 2,000 R:dr.
Statsrådet tillstyrkte i underdånighet:
l:o att, jemte redogörelse för den förändring, sorn i afseende å Landtbruksiäroverket
vid Degeberg efter sednaste Riksdag ägt rum tillika med den deraf föranledda
indragningen från och med September månads utgång förlidna år af ena hälften
utaf det för läroverket vid samma Riksdag anvisade Statsbidrag af 10,000 R:dr, Kongl.
Majit måtte hos Rikets Ständer för läroanstalten, i dess numera till lägre Landtbruksskola
förvandlade skick, i Nåder äska ett årligt anslag af 5,000 R:dr, att utgå under
vilkor att 24 frilärlingar derstädes årligen erhålla undervisning i öfverensstämmelse med
det för lägre Landtbruksskole i allmänhet gällande reglemente;
Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
37
2:o att efter framställning om hvad som å Kongl. Majlis sida blifvit åtgjordt
för att, i enlighet med Rikets Sländers vid sisllidne Riksdag yttrade önskan, söka tillvägabringa
en lägre landtbruksskola inom något af de nordliga länen, samt med tillkännagifvande
alt det omsider lyckats åstadkomma en sådan inom Wester-Norrlands län,
Kongl. Majit mätte föreslå Rikets Ständer, alt för hvardera af de 2:ne lägre landlbruksskolor,
hvilka under liden blifvit provisoriskt inrättade inom Stockholms och Blekinge
län, med vanliga vilkor anvisa ett årligt anslag af 2,000 R:dr eller tillsammans 4,000
R:dr Banko;
3:o att till arfoden och resekostnads-ersätlningar åt minst 4 Agronomer äfvensom
ål de elever, hvaraf agronomerne höra vara åtföljde, hvilka utgifter, i anseende
till otillräckligheten af anslaget för »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»,
de sednare åren måst anvisas att utgå af besparingarne å anslaget för
»jordbruket, handeln och näringarne», måtte i nåder äskas ett årligt belopp af (5,000
R:dr. Då det å nu gällande Riksstat under förstnämnde rubrik uppförda belopp inberäknadt
anslaget för Degebergs Institut endast utgjorde 42,000 R:dr, men de af Statsrådet
nu föresiagne utgiftsposter, tillsammans med äldre anslag, uppginge till 45,000
R:dr, skulle följaktligen, jemte bibehållande af de pä förra Degebergs-anslagel besparade
5,000 R:dr, erfordras en förhöjning af 3,000 R:dr å titeln »undervisnings-anstalter för
jordbruk och iandtmanna-näringar.»
c). Be främjan del i allmänhet af jordbruk och Iandtmanna-näringar.
Styrelsens för Svenska trädgårdsföreningen underdåniga skrifvelse, deruti, jemte
förmälan, hurusom denna förening under sin 21-åriga tillvaro sökt i flerfaldiga rigtningar
inom fäderneslandet verka -för spridandet af mera kunskaper i och lifligare håg för
alla i sammanhang med trädgårdsodlingen stående intressen och alster, samt under de
sednare åren, förmedelst det årliga anslag af 1,333 R:dr 16 sk. Banko, som Rikets
Ständer, uppå Kongl. Majrts Nådiga framställningar, beviljat, varit i tillfälle att allt
mer och mer utvidga sin elevskola, vid hvilken, från början af år 1850 intill 1852 års
slut, 22 elever underhållits på föreningens bekostnad, af hvilka elever nästan alla blifvit
antagne till trädgårdsmästare hos enskilde personer och genom duglighet och insigter
hedrande vitsordat, det sätt, hvarpå de genom Föreningens försorg inhemtat grunderna
för trädgårdsmästare-yrkets utöfvande, föreningen, enär omförmälda anslag blifvit beviljadt
andast för den tid, hvarunder den vid sednaste Riksdag uppgjorda statsreglering
förblir gällande, hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit om aflåtande af Nådig proposition
till Rikets snart sammanträdande Ständer om fortfarande för framtiden af det
åt föreningen hittills anvisade anslag, hvarförutan föreningen hvarken kunde vidmakthålla
sin elevskola eller fortsätta sina under (lera år gjorda kostnadsfria utdelningar af
fruktträd och andra nyttiga vexter åt husbåtlnings-sällskapen samt mindre bemedlade
jordbrukare i Riket; varande vid föreningens skrifvelse bifogade vidimerade afskrifter af
de redogörelser, ^som föreningen i afseende å sistförflutne Irenne års anslag i föreskrifvcn
ordning till Landlbruks-akademien aflemnat.
Sta,Isrådet tillstyrkte i underdånighet, alt Kongl. Majit, i betraktande af den
nyttiga verksamhet trädgårdsföreningen visat sig fortfarande utöfva, täcktes hos Rikets
Ständer göra framställning derom, att för den lid, hvarunder nästa statsreglering för
-
38
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
blefve gällande, Trädgårds-föreningen måtte till understöd för sin elevskola få uppbära
ett fortfarande årligt anslag af 1,333 R:dr 16 sk. emot enahanda vilkor som hittills,
nemligen att föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor
till mindre bemedlade jordbrukare och, jemte behörig redovisning för nämnde medel,
till landtbruks-akademien årligen afgifver berättelser om antalet af de elever, hvilka vid
inrättningen åtnjuta undervisning, äfvensom rörande verkställd utdelning af fruktträd samt
om öfriga föremål för föreningens verksamhet.
t
d). Undervisning s-anslaller för Slöjderna.
Då Svenska Slöjdföreningens i hufvudstaden inrättade tekniska söndags- och afton-skola
befunnits fortfarande motsvara sitt ändamål, hemställde Statsrådet i underdånighet,
det Kongl. Majit måtte i Nåder föreslå Rikets Ständer, att det vid sednaste
Riksdag med 2,000 R:dr förhöjda anslaget lill bemälda skola må, under den tid nästa
statsreglering konime att omfatta, få utgå med dess närvarande årliga belopp 4,000
R:dr, under vilkor, att Stockholms stad tillhandahåller tjenlig lokal för skolan och alt
densamma, såsom hittills, står under tillsyn af Kommers-kollegium eller det Embetsverk,
som i dess ställe kan varda inrättadt.
e). Jordförluster genom Kanal- och Väg -ani tig g ning ar.
Departements-chefen anmälde i underdånighet, att, sedan, jemlikt Kongl. Majits
den i. sistlidne Mars fattade Nådiga beslut, underdåniga yttranden blifvit infordrade
från vederbörande ersältnings-lagare öfver hvad i anledning af Rikets sednast församlade
Ständers underdåniga framställning i fråga om utbyte mot kontanta anslag af de
efter förslagsmarkegång lill ett belopp af 3,669 R:dr 16 sk. på Sjette Hufvudtitelns
förslagsanslag till ersättning för »Jordförlust genom Kanal- och Väg-anläggningar» uppförda
indelta räntor, Slats-konloret under den 13 Januari detta år i underdånighet föreslagit
icke allenast i afseende pä ett dylikt utbyte af indelda räntor mot kontanta anslag,
utan ock angående dels bestämmandet till visst oföränderligt kontant belopp af de
på ifrågavarande anslag uppförda, och med endast ett undantag efter årlig markegång
å vissa räntepersedlar utgående ersättningar, dels utbyte af ,de smärre ersättningsbeloppen
mot kapitalersättning, en gång för alla, deraf fem procents årlig ränta borde svara
mot hvad eljest skulle årligen utgå, så hade numera underdåniga yttranden i ämnet
blifvit afgifna af samtlige vederbörande, utom ersättningstagarne inom Elfsborgs län,
hvadan påminnelse härom till Kongl. Maj:ts dervarande Refallningshafvande afgått.
Af desse yttranden inhemtades:
alt, i afseende å den, enligt Kongl. Brefven den 22 Juni 1813 och 18 Oktober
1 Slö, till fattigvårdsinrättningen i Södertelje utgående ersättning af 8 R:dr för den til!
Södertelje kanal upplåtna åkervreten, Skolmästare-ängen kallad, fattigvårds-styrelsen i
nämnde stad, äfvensom innehafvare!] af fideikommisset Brandalsund, derifrån nämnde
lägenhet blifvit donerad, förklarat sig icke hafva något att invända deremot, att, enligt
Statskontorets förslag, sagda ersättningsbelopp utbyttes mot kapitalersättning en gång
för alla efter ofvananförda beräkning;
att egarne af de fem hemman och lägenheter inom Westermo socken af Södermanlands
län, till hvilka för upplåtet jordutrvmme till Hjelmare kanal- och slussverk,
enligt Kongl. Brefvet den 13 Augusti 1821, af kronans behållna afrads-spanmål från
hemman inom Rekarnes fögderi utgå tillsammans 44 tunnor 18^ kappar, hälften råg
och hälften korn, förklarat sig icke vilja ingå på det af Statskontoret föreslagna ut
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4853.
39
byle af della ersättningsbelopp mot penningeanslag, antingen till visst belopp eller eller
markegångspris;
att, vidkommande de inom Östergöthlands län, dels, enligt Kongl. Brefven den
4 Mars 1813 och 21 April 1818, tili Söderköpings indragna hospital, för dess genom
jordupplåtelse till Götha kanal förlorade inkomster, efter länets markegång, utgående
ersättningar i kontant, utgörande i medeltal för de 10 åren 1842—1851: 1,189 R:dr 42
sk. årligen för arrenden och räntor med 25 procents förhöjning af jordlägenheter vid
Söderköpings stad och inom Drothems socken, äfvensom för den tiil hospitalet förut
anslagna kronotiondespanmål, och dels, enligt Kongl. Brefven den 4 Mars 1813 och 17
Juli 1816, till Norrköpings indragna hospital för detsamma förut anslagen kronotionde
21 j kappar råg och 1 tunna lOif kappar korn, efter länets markegång, med forseliön,
utgående ersättning i kontant, af Stats-kontoret förslagsvis upptagen, efter 6^ R:dr tunnan,
till 12 R:dr 32 sk., och i afseende å hvilka ersättningar, tillsammans således utgörande
1,202 R:dr 26 sk., Stats-kontoret i underdånighet hemställt, alt desamma måtte
utbytas mot årligt bestämdt anslag i kontanta penningar och utgå i sammanhang med
öfriga å'8:de Hufvudtiteln. till hospitalers och lasarelters underhåll anslagne kontanta
medel, samt att, då ersättningen lill Norrköpings f. d. hospital efter årligt markegångspris
vanligen utfallit med något högre, än ofvanupptagna belopp, och då af kontanta
beloppet utaf 8:de Hufvudtilelns lörenämda anslag, 3,998: 12. 8. årligen
utgått blott .
R:dr 3,996: 23. —,
ersättningssumman måtte bestämmas till  » 1,203: 25. —
så att 8:de Hufvudlitelns berörde anslag komme att utgöra jemnt » o,200: — —,
Serafimer-Ordens-Gillet, som disponerade nu ifrågavarande ersättningar, efter framställd
anmärkning, att ersättningen till Norrköpings hospital, efter beräkning af
markegång med forseliön, i medeltal för 10 år utgjort .... R:dr 15: 12. —
hvilka, lagde lill det uträknade medium af ersättningarne till Söderköpings
hospital  1,189: 42. —
gåfve en ersättningssumma af R:dr 1,205: 6. —
i stället för de af Stats-Kontoret föreslagna 1,203 R:dr 25 sk., i underdånighet anhållit,
att, i händelse Kongl. Maj:t alläte Nådig Proposition, på sätt Rikets Ständer hemställt,
anslaget till hospilalernas godtgörande i omförmälde hänseende måtte dervid bestämmas
till det belopp detsamma sålunda-rätteligen borde utgöra;
att ägaren af lägenheten Ostra Strömsnäs vid Motala vägrat ingå på det af
Stats-kontorét väckta förslaget om kapilalisering eller utbyte mot visst kontant belopp
af den, enligt Kongl. RrelVet den 13 Februari 1812, tili nämnde lägenhet för en till
Götha Kanal upplåten jordrymd utgående ersättning, nemligen värdet af 1 Tunna 19
kappar spanmål, hälften råg och hälften korn, efter länets markegång med forseliön,
förslagsvis beräknadt tiil 10 R:dr 4 sk. 6 rst.;
att, beträffande de på grund af Kongl. Brefvet den 13 Januari 1726 till egaren af
11 hemman och hemmansdelar inom Augerums socken och 6 sådane inom Lyckeby socken
af Blekinge Ian, såsom ersättning för bortmistade ägor genom vatten-uppdämning
\id uppförande af Lyckeby kronoqvarn, af kronans behållna tionde-spanmål utgående
40 tunnor råg, i afseende hvarå af Stats-kontoret blifvit, på anförda skäl, hemstäldt,
att nämnde spanmåls-qvantitet måtte från 6:te till 5:te Hufvudtiteln öfverflyltas, och 5:te
Hufvudlitelns anslag till »diverse behof» höjas med en summa af 433 R:dr 16 sk. i
kontanta penningar, ungefär motsvarande hvad ersättningen efter medium af sista 10 årens
markegångspris lör länet med tillagd forseliön utgjort, samt att ersättningen till vederbörande
jordägare derefter finge från sistberörda anslag årligen utgå i kontanta pennin
-
40
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 48S3.
gar, antingen efter årlig markegång eller nied bestämdt och lika belopp årligen, —
samtlige ersättnings-tagarne inom Angerums socken och ägarne af 4 hemman i Lyckeby
socken yttrat att de funne sig icke kunna ingå på förslaget om spanmålens utbyte mot
kontant penningebelopp efter medium af sista 10 årens markegångspris med forseilön,
men, om det ansåges gagneligt för Stalsregleringens bättre skick, att spanmålen förvandlades
till ersättning i kontant, rnedgåfve denna förändring under vilkor, bland annat,
att dem beviljades ett fast och orubbligt lösnings-pris af 12 Ekar banko, eller silfverspecie
efter nu gällande myntfot, för hvarje lunna råg; hvaremot disponenten af de
två öfriga hemmanen i Lyckeby socken yrkat, alt, då fråga icke vore om ersättningens
kapitaliserande, densamma mätte få fortfarande utgå i spanmål; anförande Förvaltningen
af Sjö-ärendena uti sitt i ämnet afgifna utlåtande, att förvaltningen, lika med
Stats-kontoret, ansåg lämpligt, alt ifrågavarande ersättning öfverfördes till 5:te Hufvudtitelns
anslag »för diverse behof», som dock borde förhöjas med 480 11:dr, i fall Kongl,
Maj:t funne ersättningen, på sätt do flesta hemmans-egarne äskat, böra utgå lill bestämdt
och Ilka kontant Belopp af 12 R:dr tunnan;
att, i fråga om den, enligt Kammar-Kollega och Stats-kontorets skrifvelse den
11 September 1787, till egarne af 3:nc hemmansdelar i Lyckeby socken, af kronans
behållna tionde-spanmål utgående ersättning af 1 tunna 14 kappar, hälften råg och
hälften korn, för mistade egor genom anläggning af ny landsväg vid Lyckeby, ersättnings-lagarne
samtyckt till Stats-kontorets alternativa förslag om ersättningens kapitalisering,
så vida sådant skedde efter ett värde af 12 Hulr banko för tunnan råg och
10 R:dr banko tunnan för korn;
att, sedan Kongl. Maj:t under den 1 sistlidne Mars beslutat att, af de, till följd
af Kongl. Brefven den 18 Februari och 14 September 1813 samt 27 Mars 1821, af
Kronans behållna Afrads- och Tionde-spanmål från fyra fögderier i Skaraborgs län utgående
ersättningar, 383 tunnor 5/g- kappar, hälften råg och hälften körn, för den
genom Götha kanals ledning genom Wadsbo härad förlorade jord, ersättningsbeloppen
tili hemmanet Sjötorp i Lyrestads socken och Svennings-torp i Fredsbergs socken, tillsammans
2 tunnor 244 kappar, skulle, på sätt Stats-kontoret hemställt, ur kronoräkenskaperna
afföras, enär nämnde tvenne hemman bekommit ersättningarne derigenom, att
de blifvit från egen krono-tionde befriade,, egarne af dessa hemman, i ämnet hörde, förklarat
sig nöjde med denna förändring;
att sedan, i afseende på de för prestgårdarne i Lyrestads och Fägreds socknar
af Skaraborgs län fastställde ersättningar, tillsammans 55 tunnor, Stats-kontoret hemställt,
att samma ersättningar måtte öfverflvtlas på 8:de Hufvudtitelns anslag för Klerecistaten
och att på särskild pröfning finge bero, huruvida de borde fortfarande utgå in
natura eller utbytas mot kontant anslag, berörde prestgårdars nuvarande innehafvare,
hvilka af Kongl. Majlis Befallningshafvande blifvit i sistberörde afseende hörde, förmält
sig vilja ingå på den ifrågasatta förändringen, såvida de finge från Landt-ränteriet lyfta
ersättningen, enligt Stajs-kontorets alternativt framställda förslag, efter årlig markegång
med forseilön;
att af de enskilde ersättnings-tagarne inom Skaraborgs län, hvilkas ersättningsbelopp
utgör tillsammans 132 tunnor, som Stats-kontoret ansett kunna bestämmas och
utbetalas i kontanta penningar med lika belopp årligen eller efter markegång med forseilön,
endast egarne af 1 Mantal Kyrketorp Nohlgården i Belleforss socken, förklarat
sig nöjde att taga lösen för de till de$i ansiagne 5 tunnor efter hvarje års markegångspris
med forseilön, hvaremot samtlige hemmans-egarne inom Fredsbergs socken yrkat,
att med uppbörden af ersättningarne måtte hädanefter såsom hittills förfaras;
att
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4853.
41
att särskildt innehafvarne af Rusthållet Svanvik i Uddenäs socken al' Skaraborgs
län, hvilka i ersättning för upplåten jord till Götha kanal åtnjuta af fiskelägenheten
Sidön utgående 30 Lt(. hö, och från hvilka utlåtande infordrats, huruvida de i stället
skulle vilja emottaga en ersättningssumma, deraf 5 procents ränta motsvarade hvad eljest
årligen skulle utgå, förklarat sig icke vilja på sådan kapitalisering ingå, men önska bekomma
kontant ersättning efter markegångspris; samt slutligen
att, hvad angick dels de, till ersättning för upplåtet jordutrymme till Hjelmare
kanal, af kronans behållna afrads-spanmål inom Westmanlands län, enligt Kongl. Brefvet
den 2 Oktober 1822, til! de af kanalbolagen disponerade kronohemmanen Hellby
N:ris 1 och 2 och Lilla Wallby N:o 2 anslagna 59 tunnor 21f kappar spanraål, hälften
råg och hälften korn, och dels de, enligt äldre förordnanden, till Hjelmare Kanaloch
Slussverks-stat anslagna räntorna af nyssnämnde 2me hemman, i kronovärde utgörande
26 R:dr 17 sk. It rst. och räntan af krono-skattehemmanet Lilla Skillinge N:o
3, i kronovärde uppgående till 2 R:dr 30 sk. 7 rst., Direktionen öfver Hjelmare
Kanal och Slussverk, sedan Kongl. Maj:t den 1 sistlidne Mars enligt Slals-kontorets
hemställan beslutat, alt förenämnda räntor af hemmanen Hellby och Wallby skulle ur
kronoräkenskaperne afföras, i anledning af Slats-kontorets förslag i öfrigt, alt ofvanberörde
spanmålsbelopp, 59 tunnor 21|- kappar, måtte bestämmas i kontant årligt anslag, till
visst belopp eller efter markegång med forsellön och alt räntan af Lilla Skillinge mätte,
förvandlad i kapital, af Stals-verket på en gång inlösas, i underdånighet anmärkt, att,
efter uträkning af markegångs-prisen för sednaste 10 år med tillägg af forsellön, värdet
af 1 tunna spanmål per medium utgjort 7 R:dr 28 sk. 11 rst., hvilket för ifrågavarande
59 tunnor 21 f kappar utgjorde 453 R:dr 34 sk. 2 rst., i stället för de af Statskontoret
beräknade 358 R:dr 3 sk. 11 rst.; att markegångs-prisen likväl i allmänhet varit lägre
än de sedermera gångbara, så att under de sista tre åren tillökningen i lösningspriset för
berörde qvantitet utgjort .per medium 108 R:dr 28 sk., och att sålunda, om icke Kanalverket
skulle få vidkännas betydlig förlust, ersättnings-anslaget härför borde, efter denna
beräkning, utgå med jemnt 562 R:dr B:ko; anförande Direktionen derjemte, att,
ehuru Direktionen på uppgifna grunder ansåge med Kanal-verkets fördel mest instämmande,
att frågan om förändring med de af Verket innehafvände räntor finge förfalla,
Kanal-verket dock, i händelse Kongl. Maj:t funne de föreslagna åtgärderne leda till
det dermed åsyftade gagn, vore beredvilligt alt, utan afseende å befarad uppoffring å
Verkets sida, till Kronans disposition återlemna meranämnde 59 tunnor 21f- kappar
spanmål mot ofvanberörde'anslag i penningar, 562 R:dr B:ko, .äfvensom räntan af Lilla
Skillinge, som, efter förvandling i penningar, för sista 10 åren utgjort per medium 21
R:dr 39 sk. mot 22 R:dr B:ko, eller deremot svarande kapital, efter 5 procent af 436
R:dr B:ko.
Departements-chefen anmälde vidare, i sammanhang härmed, beträffande de bland
ofvan anförde ersättningar inom Skaraborgs län till Skaraborgs regemente utgående 193
tunnor 12jt kappar spanmål, att, sedan Kongl. Maj:t uti Nådig Proposition lill Rikets
Ständer vid 1844 och 1845 års Riksdag föreslagit, alt ett belopp af 1,414 R:dr 27 sk.
2 rst., motsvarande ej mindre berörda spanmåls uppskattningsvärde 1,197 R:dr 43 sk.
2 rst., än ock en till regementet anslagen kontant ersättning af 216 R:dr 32 sk., som
förut, enligt 1833 års lönereglering för Indelta Arméen, från anslagen till »jordförluster
genom kanal- och väg-anläggningar» tillkommit regementet, måtte från della anslag öfverflyttas
till Fjerde Hufvudliteln och kontanta anslaget för indelta regementerna, Rikets
Ständer, med bifall härtill, förhöjt nämnde Hufvudtiteis anslag till indelda regémenterna
med ett emot omförmälda ersättningar svarande kontantbelopp; men att, i stal—
Jiil. N:o 5 till Kongl. Majits Prop. om Statsverket 4853. 4 Sami. 4 Afd. 4 Häft. 6
42
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket t 8 S 3.
let att från Sjette Hufvudtitelns indelta anslag till jordföriusler genom kanal- och väg-anläggningar
utesluta ofvanberörda spanmåls-qvantitet med derå belöpande -värde, nedsättning
hade iakttagits blott i det kontanta förslags-anslaget, hvaraf följt, alt meranämnde spanmåls-qvantitet
fortfarande utgått från Sjette Hufvudtitelns njssberörda anslag; hvadan
och då af den å Fjerde Hufvudtiteln uppförda ersättningssumma 1,414 R:dr 27 sk. 2
rst., beloppet 1,197: 43. 2., sålunda kommit att utgöra en årlig besparing, Kongl. Maj:t,
genom Nådigt Bref den 25 Februari nästliden år, förordhat alt, sedan af besparingen
fått utgå den Skaraborgs Regemente likaledes tillagda ersättning för förlorade 30 kappar
kronolionde-spanmål, hvilken varit anslagen till f. d. Korporals-boslället Riddarhagen
Nohlgården, återstoden borde, såsom Stats-verkels besparing, lill Stats-kontoret öfverlemnas,
för att i dess liqvid med Riksgälds-kontoret ingå; och hade, med anledning
häraf och då Rikets Ständer redan å Fjerde Hufvudtiteln anvisat ersättning för ofvan
omförmälda 193 tunnor 12^ kappar spanmål, Stats-kontoret ansett, för åstadkommande
af rättelse i enlighet dermed, annan åtgärd icke erfordras, än att denna spanmåls-qvantitet
blefve från Sjette Hufvudtitelns indeldta anslag till jordförluster genom kanal- och
väg-anlägningar utesluten, samt att den emot spanmålens värde svarande årliga innehållningen
af 1,197 R:dr 43 sk. 2 rst. å Indelta Regementenas kontanta anslag upphörde,
så att sistberörda anslag i sin helhet komme Fjerde Hufvudtiteln tillgodo. Hvad
äter angick ofvanberörda, Regementet äfven tillkommande, af anslaget till jordförluster
genom kanal- och väg-anläggningar förut utgående ersättning i kontant för genom Götha
Kanals anläggning och i följd af ny skattläggning förlorade 30 kappar kronotiondespanmål
af förra Korporals-bostället Riddarhagen Nohlgården, så, enär denna spanmål icke
var inbegripen i den vid 1844—1845 års Riksdag till Fjerde Hufvudtiteln öfverflyttade
ersättningssumma, bade Stats-kontoret hemställt att, för vinnande af enkelhet och reda
härutinnan, Fjerde Hufvudtitelns kontanta anslag till Indelta Kavalleri- och Infanteriregementena
måtte, likasom vid nyssnämnde Riksdag med öfriga dylika ersättningar
tillgick, med ett mot nu ifrågavarande ersättning efter medium af de sednaste 10 årens
markegångs-pris för Skaraborgs län, svarande belopp af 7 R:dr 24 sk. 4 rst. varda förhöjdt;
börande dessa frågor, enligt Kongl. Maj:ts den 1 Mars detta år fattade beslut,
vid uppgörandet af Propositionen om Stats-verkets tillstånd och behof företagas till förnyad
handläggning.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, tilis.tyrkte Statsrådet i underdånighet,
det Kongl, Maj:t mätte täckas föreslå Rikets Ständer:
l:o att med kontanta summor till nedannämnde belopp måtte af det för »jordförluster
genom kanal- och väg-anläggningar» uppförda förslags-anslag i penningar, eller
3,000 R:dr, en gång för alla godtgöras:
a) den årliga ersättningen af 8 R:dr till fattigvårds-inrättningen i Södertelje för
den till Södertelje kanal upplåtne Skolmästare-ängen
med R:dr ICO: — —
b) anslaget till hemmansegarne i Lyckeby socken af
Blekinge Län för förlust af egor genom anläggningen
af landsväg vid Lyckeby 1 tunna 14 kapparjspanmål,
efter ett värde af 11 R:dr tunnan, med .... » 312: — —
c) den till Hjelmare kanal- och slussverks-bolag utgående
räntan af kronoskalte-hemmanet Lilla Skillinge N:o 3
beräknad till 22 R.dr, med  » 436: — —
tillsammans R:dr 908: — —
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket -1833.
43
2:o alt, emot det att å Åttonde Hufvudtitelns anslag till hospitalers och Iasaretters
underhåll blefve uppförd, enligt Serafimer-ordens-gillets hemställan, en summa
af 1,205 R:dr 6 sk., de å Sjette Hufvudtitelns anslag till »jordförluster genom kanaloch
väg-anläggningar» upptagna ersättningar, tillsammans 1,202 R:dr 26 sk., till Söderköpings
och Norrköpings indragna hospitaler måtte från sistnämnde anslag försvinna,
3:o att till Åttonde Hufvudtitelns anslag af oindeld spanmål för Klereci-staten
måtte öfverflytlas de för prestgårdarne i Lyrestads och Fägreds socknar af Skaraborgs
län fastställde ersättningar, tillsammans 55 tunnor spanmål, att årligen utgå efter hvarje
års markegångspris med tillagd forsellön; och
4:o att å Fjerde Hufvudtitelns anslag måtte uppföras de, Skaraborgs Regemente
tillkommande, 30 kappar spanmål, hvilka varit anslagna till förra korporals-bostället
Riddarhagen Nohlgården, men vid Götha kanals anläggning gått förlorade; samt att ofvan
omförmälde, till samma Regemente utgående ersättning af 193 tunnor 12f kappar
indeld spanmål, hvars uppskattningsvärde, 1,197 R:dr 43 sk. 2 rst, redan vid 1844—
1845 års Riksdag blef bland Regementets kontanta anslag inberäknadt, måtte omföras
från Sjette till Fjerde Hufvudtitelns tiondespanmåls-anslag, emot det att 1,197 R:dr 43
sk. 2 rst. uteslutas från sistnämnde Hufvudtitels kontanta anslag för de indelda Kavalleri-
och Infanteri-regementena.
Beträffande öfrige ifrågavarande ersättningar, fann Ståtsrådet sig, med afseende
å hvad vederbörande ersättningstagare anfört och i öfrigt förekommit, icke böra nu
tillstyrka någon förändring i sältet för samma ersättningars utgående.
Sedan Kongl. Maj:t, under den 1 sistlidne Mars, i Nåder beslutat, dels att, enär
hemmanen Sjötorp i Lyrestads och Svenningstorp i Fredsbergs socken af Skaraborgs
län bekommit sina ersättningar för den jord, hvilken, i följd af Götha kanals ledning
.genom Wadsbo härad, för dem gått förlorad, dymedelst att de blifvit från utgörande af
egen kronotionde befriade, dessa ersättningar, utgörande för Sjötorp 1 tunna 12| kappar
och för Svenningstorp 1 tunna 12 kappar, eller tillsammans 2 tunnor 24-| kappar,
hälften råg och hälften korn, skulle under titel: Ordinarie Afkortning i kronoräkenskaperne
afföras, dels ock att, då ej mindre kronohemmanen Hellby N:ris 1 och 2 och
Lilla Wallby N:o 2, i Setterbo socken af Westmanlands län, än ock de af samma hemman
utgående räntor, efter kronovärde utgörande för Hellby 18 R:dr 25 sk. 8 rst och
för Lilla Wallby 7 R:dr 40 sk. 3 rst., eller tillsammans 26 R:dr 17 sk. 11 rst., blifvit
till Hjelmare kanal- och sluss-verk anslagne, och dessa hemmans-räntor sannolikt aldrig
komme att till kronan återgå, desamma skulle, likaledes under titel: Ordinarie Afkortning,
i kronäns jordebok och räkenskaper afföras, så, och i fall Kongl. Majit i Nåder
hi folie hvad Statsrådet nu i underdånighet tillstyrkt, skulle alltså, jemte ofvannämnde
ersättning till hemmanen Sjötorp och Svenningstorp samt räntorna af hemmanen Hellby
och Wallby, från Sjette-Hufvudtileln komma att uteslutas:
a). Ersättnings-anslaget för Skolmästareängen vid Södertelje, 8 R:dr.
till Söderköpings och Norrköpings f. d. hospital 1,202 R:dr
26 skillingar.
för jord förlust genom väganläggningen vid Lyckeby 1 tunna
14 kappar spanmål, hälften råg och hälften korn, med
värde af 8 R:dr 30 sk.
till Skaraborgs Regemente, 193 tunnor 12|- kappar spanmål,
hälften råg och hälften korn, med värde å 6 R:dr tunnan,
af 1,160 R:dr 14 sk. 3 rst. äfvensom värdet af de samma
regemente tillkommande 30 kappar kronotionde-spanmål
eller 7 R:dr 24 sk. 4 rst.
b).
D:o
c).
D:o
d).
D:0
44
Kongl. Maj:!s Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
e~). D:o till Lyrestads och Fägreds prestgårdar, 55 tunnor spanmål,
hälften råg och hälften korn, med värde af 330 Rdr; och
f"). den till Hjelmare kanalbolag utgående räntan af Lilla Skil
linge,
i kronovärde upptagen till 2 R:dr 30 sk. 7 rst.;
hvadan, med rättande derjemte af åtskilliga emellan Riksstaten och Räkenskaperne nu
befintliga smärre skiljaktigheter, på denna Hufvudtitels anslag till ersättning för jordförluster
genom kanal- och väg-anläggningar komme att qvarstå
kontant förslagsanslag R:dr 1,800: — —
indelta räntor, kronovärde 234: 14. 5  » 1,874: 19. —
indeld spanmål, 40 tunnor, med förslagsvärde  » 240: — —
Summa R:dr 3,914: 19. —
I afseende å alla öfriga delar af Sjette Hufvudtiteln, hvaruti någon förhöjning
eller nedsättning nu icke blifvit af Statsrådet ifrågaställd, tillstyrkte Statsrådet att Riksstaten
må förblifva oförändrad.
Kongl. Maj:t täcktes till alla delar gilla Statsrådets här ofvan
förekommande underdåniga yttranden och tillstyrkanden; i följd hvaraf
Kongl. Maj:t befallde, att utdrag af Protokollet skulle afgå till Finansdepartementets
Expedition, på det att de nu af Kongl. Maj:t beslutna ,
framställningar till Rikets Ständer må varda i Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition till Rikets Ständer om Statsverkets tillstånd och behof
intagne.
Då i ordningen härefter till afgörande förekommo sådana anslag, hvilka utöfver
de ordinarie statsbehofven under Riksstatens Sjette Hufvudlitel, borde Rikets Ständer
till beviljande dels för vfssa är eller tills vidare, dels för en gång, föreslås, anmälde Departements-chefen
i underdånighet:
Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader underdåniga memorial af den
25 nästlidne Oktober, hvaruti, jemte meddelande af en öfversigt angående fördelningen
af de medel, som blifvit af Rikets Ständer vid sednaste Riksdag till allmänna arbeten
anvisade, styrelsen afgifvit dels en förteckning å de kanal-, sluss- och jernvägs-anläggningar,
hamnbyggnader, elfrensningar, vägarbeten och vattenaflappnings-företag, för
hvilka planer blifvit till styrelsen ingifne och understöd af allmänna medel sökt, dels
ock underdånigt förslag å erforderliga statsbidrag till deras utförande, hvarvid styrelsen,
med bibehållande af den förut vid enahanda uppställning begagnade indelning i
klasser, upptagit i första klassen sådane arbeten, hvilka, såsom varande af allmännare
vigt, syntes vara företrädesvis förtjenta af bidrag från statens sida, i andra klassen
dem, som äfven voro deraf förtjenta, men likväl af jemförelsevis mindre allmän nytta
än de förstnämnde, samt i tredje klassen de anläggningar, för hvilka bidrag af allmänna
medel borde ifrågakomma endast i den händelse, att antingen lillgångarne för allmänna arbe
-
Kongl. Majus A'åd. Prop. om Statsverket 4883.
45
lens understödjande blefve så betydliga, att de medgåfve anvisning sedan första och andia
klassens företag blifvit bragte till verkställighet, eller ock, i följd af missväxt eller annan
dylik orsak, behof af tillfälle till arbetsförtjenst i en ort uppstode; och hade styrelsen
i underdånighet ansett följande belopp böra ifrågakomma att hos Rikets Ständer genom
Nådig Proposition till anslående begäras, nemligen:
a) till Kanaler, Slussar, Jernvägar, Hamnbyggnader och Elfrensningar,
i första klassen, för dels sluss- och kanal-anläggning mellan Nora och Fåsjön,—
kanalanläggningar mellan Linde-sjön och sjön Wäringen, samt sjöarne Mälaren och Yngaren,
dels hamnbyggnad vid Linköping samt muddring och gräfning till rätning och förbättring
af segelleden å Stångån från sjön Roxen till hamnen vid sistnämnde stad, dels
ock brobyggnad öfver Helge-å nära Christianstad, äfvensom utdikning af Stora Mossen,
jemte sänkning af Käfsjö, Harsjö och Svänasjö, samt aftappning af Häradsö-och Kalfvasjöarne
i Östbo och Westbo härader af Jönköpings län, samt rensningar uti Dalelfvens
forssar inom Upsala län; sammanräknadt 540,026 R:dr 32 sk.;
i andra Klassen för kanal- och sluss-anläggning till förenande af sjöarne Amungen
och Mållången på gränsen af Stora Kopparbergs och Gefleborgs Län, kanal-anläggning
genom Kalfvesund i Bohus läns skärgård, hamnbyggnad vid Åmål, Borgholm samt
Wikens och Råå fiskelägen, äfvensom rensning i Rörå-elfven inom Norrbottens län;
tillsammans 126,752 R:dr 16.;
i tredje Klassen för öppnande af kanal genom Ullereds sund i Wenern 81,282
R:dr 32 sk.
b) till Vägarbeten i första Klassen R:dr 297,204: 16. —
» i andra Klassen  » 116,894: 32. —
» - i tredje Klassen  » 28,758: 16. —
c) till Vattenaftappnings-arbeten: i första Klassen . » 137,850: — —
» i andra Klassen . » 106,856: 32. —
» i tredje Klassen . » 51,112: 8. —
Och hade styrelsen, enär de i första och andra klasserne uppförda bidrag erfordrade
en tillgång af 414,099 R:dr för vägarbeten och 244,706 R:dr 32 sk. för vattenaftappningar,
samt dessutom flere dylika arbeten, hvartill arbetsplaner ännu ej inkommit,
torde vara förtjente af understöd, i underdånighet hemställt, att hos Rikets Ständer
måtte begäras, att för hvarje år intill den riksdag, som komme att följa efter den nu
instundande, finge afsättas till vägarbeten 166,666 R:dr 32 sk. och till vatlenaftappningar
100,000 R:dr; hvarjemte styrelsen ansett sig böra i underdånighet tillstyrka, att,
i likhet med hvad vid de 2:ne sednast förlidne Riksdagarne egt rum, till understödjande
af mindre hamnbyggnader och smärre årensningar ett belopp af 30,000 R:dr måtte
hos Rikets Ständer till anvisande i nåder föreslås.
Med afseende derå, att det lill expenser, resor och undersökningar för allmänna
arbeten af Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag anvisade belopp af 12,000 R:dr
årligen för åren 1851, 1852 och 1853 ej allenast visat sig vara tillräckligt för bestridande
af den mängd smärre undersökningar, hvilka under nämnde tid förekommit
inom Rikets samtlige län, utan ock lemnat tillgångar alt understödja åtskilliga större
undersökningar för ifrågasatte jernvägs- och kanalanläggningar, hade Styrelsen i underdånighet
ansett lämpligt att ifrågavarande anslag finge fortfarande utgå till enahanda
belopp, eller 12,000 R:dr årligen; hvaremot och enär, om Kongl. Maj:t nu skulle i
Nåder besluta, att de föreslagne jernvägs-stamlinierne inom Riket borde undersökas
och fullständiga planer derom upprättas, en undersökningskostnad af minst 666 R:dr
32 sk. för hvarje mil dertill erfordrades, nödigt blefve, att undersökningsfynden i
sådant fall med ett, motsvarande belopp tillöktes.
46
Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
Beträffande anslag till aflöning för Lärare i Vug- och Vattenbi]ggnadhiktmstenvid
Mariebergs Läroverk, samt till stipendier flur de vid nämnde Läroverk intagne
elever, sorn egna sig åt allmänna arbetens utförande, hade Styrelsen i underdånighet
hemställt, att enahanda årliga anslag, som hittills, mätte fortfarande få utgå, nemligen
till aflöning åt Lärare 1,000 R:dr och till stipendier åt elever likaledes 1,000 R:dr.
I fråga om aflöning för Styrelsen öfver Allmänna Viig- och Vattenbyggnader
samt dess embets- och tjenstemän såväl i hufvudstaden som i landsorterna, hvilken aflöning
sedan sistlidne Riksdag utgått med 12,900 R.-dr årligen, hade Styrelsen, under
förmälan, att den organisation, som, i följd af detta aflöningsanslags belopp, enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande den 22 December 1851, under tiden varit gällande
till efterrättelse, visat sig vara i alla hänseenden förmånlig, enär Styrelsen frän Vägnell
Vattenbyggnads-korpsen haft tillgång på vetenskapligt och för yrket bildade tjenstebiträden,
alternativt i underdånighet hemställt, huruvida Kongl. Maj:t, ulan alt derför
någon rubbning i organisationen af nämnde korps behöfde uppstå, skulle i Nåder finna
skäligt att hos Rikets Ständer föreslå, det aflöningen för Styrelsen samt dess tjenstebiträden
borde utgå antingen med ofvannämnda, vid sistlidne Riksdag anvisade belopp,
eller ock, för den händelse anslagsbeloppen till allmänna arbeten vid nu instundande
Riksdag möjligen skulle blifva betydligare än vid sista Riksdag, och ifall Styrelsens
och dess tjenstebiträdens tid skulle komma att mycket tagas i anspråk för kontrollerande
af jernvägsbyggnadsarbeten och undersökningar samt planer för dylika tillämnade
företag, att det årliga aflöningsanslaget måtte förökas till 15,666 R.-dr 32 sk.; i sammanhang
hvarmed Styrelsen slutligen ansett sig böra fästa Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet
på den fordel för ärendenas jemna gång, som skulle uppstå deraf, att
aflöningsanslaget för Styrelsen blefve uppfördt å Ordinarie Statsregleringen eller åtminstone
af Rikets Ständer nu anvisades för fyra år, på det att ej, såsom hittills varit
fallet], medel komme alt saknas till tjänstemännens aflönande vid utgången af hvarje
år, då Rikets Ständer till ordinarie Riksmöte sammanträda
Hvad först angick Styrelsens för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader underdåniga
hemställan i afseende å anslag för Kanaler, Slussar, Jernvägar, Hanmar samt
Far- och Flott-leder, ansåg Statsrådet sig böra i underdånighet tillstyrka Kongl. Maj:t
att hos Rikets Ständer föreslå, att följande anslag och låne-understöd måtte företrädesvis
beviljas:
a) Återstoden af det, enligt Kongl. Brefvet den 14 April 1837, Linköpings Stad
tillförsäkrade bidrag till amortering af det för hamnbyggnaden derstädes och Stångåns
upprensning upptagna lån R:dr 2,160:
b) Anslag såsom bidrag till hamnbyggnaden
vid Borgholm  21,600: — —
c) Bidrag till Brobyggnad öfver Helge å vid
Christianstad, anslag  33,333: 16. —
lån ... . . . 66,666: 32. — 100,000:
Transport R.-dr 123,760: — —
Kongl Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
47
Transport R:dr 123,760: — —
d) Bidrag lill utdikning af så kallade Stora
Mossen jemte sänkning af Kåfsjö med flere sjöar i
Jönköpings Län, anslag .... 20,000:
lån . . . . . 25,000:  45,000:
Vidare tillstyrkte Statsrådet i underdånighet att, för anläggning
af nya samt förbättrande eller omläggning af backiga' eller eljest
mindre goda vägar, Kongl. Maj:t mätte hos Rikets Ständer föreslå anvisandet
af enahanda summa, som å sistlidne Riksdag beviljades,
eller
att fördelas på de 4 åren 1854—1857 med 125,000 R:dr för hvarje
år, dock att häraf högst 10,000 R:dr årligen måtte kunna för understödjande
af mindre ström- och å-rensnings-arbeten, samt smärre
hamn- och brobyggnader användas;
samt att för befrämjande, medelst anslag utan åter betalningsskyldighet
eller lån, af utdikningar oeh aftappning ar af sanka
trakter och sjöar lill beredande af odling sfär elag, Kongl. Maj:t
mätte föreslå Rikets Ständer anvisande af lika belopp, sorn å förra
Riksdagen, eller
att under förenämnde 4 år med en fjerdedel årligen utgå.
I afseende på så väl vilkoren för statsbidrags beviljande till
allmänna arbeten af här ofvan omförmälda särskilda slag, som ock
kontrollen å arbetenas utförande i enlighet med fastställda planer,
hemställde Statsrådet, att Kongl. Majit måtte hos Rikets Ständer föreslå
bibehållandet af enahanda föreskrifter, som hittills.
Till aflöning för Styrelsen öfver Allmänna, Väg- och Vattenbyggnader
samt dess tjens tobi träden, såväl i hufvudsladen sorn i
landsorterna, tillstyrkte Statsrådet, alt ett lika belopp, som vid
sistlidne Riksdag, eller 12,900 R:dr årligen, måtte i Nåder begäras,
att, såsom Styrelsen hemställt, på ordinarie stat uppföras, sedan för
år 1854 medel särskildt blifvit för ändamålet anvisade
Till rese- och undersökningskostnader samt expenser för allmänna
arbeten ansåg Statsrådet sig böra, under hänsigt till de vanliga
bchofven, i underdånighet tillstyrka Kongl. Maj:t att nu, likasom
vid föregående Riksdag, af Rikets Ständer begära 12,000 R:dr årligen,
dock räknadt för 4 år från och med 1854, tillsammans . . .
hvarjemte Statsrådet i underdånighet tillstyrkte, att Kongl.
Maj: t måtte i Nåder äska: till arfvoden för Lärare vid Mariebergs
Läroverk i de kunskapsämnen, som tillhöra Civil-ingeniörer, såsom
hittills, 1,000 R:dr årligen, eller för 4 år
och till Stipendier för elever, som vid nämnde Läroverk genomgå
den för Civil-ingeniörer bestämda kurs, likaledes såsom förut,
1,000 R:dr årligen, eller för samma fyra år
. .
168,760:
500,000:
100,000: — —
51,600:
48,000:
4,000:
4,000:
Transport R:dr 876,360:
48
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 185-3.
Transport R:dr
Vidare hemställde Statsrådet i underdånighet, att Kongl. Maj:t
täcktes, likasom vid sednastc Statsregleringar, af Rikets Ständer begära
följande tillfälliga anslag, nemligen:
till utdelning vid Landlbrukareniöten af premier för kreatur
af utmärklake slag .
.
och till Slöjd-expositioners befrämjande
Sedan Departements-chefen derefter föredragit de från Ifushållnings-sällskapen
i Elfsborgs, Westerbottens, Wester-Norrlands,
Westmanlands, Blekinge, Stora Kopparbergs, Gottlands, Hallands,
Jemtlands, Gefleborgs, Kronobergs, Örebro, Jönköpings, Norrbottens,
Nyköpings, Malmöhus, Skaraborgs och Calmar Län, under loppet af
sistlidne och innevarande år, lill Kongl. Maj:t inkomne underdåniga
ansökningar om aflåtande af Nådig proposition till Rikets Ständer,
för erhållande af behöfligt statsanslag till befordrande af bemälde
samfunds verksamhet i och för lillvägäbringändet af nödiga förbättringar
i jordbruket m. m., i hvilket afseende den önskan af de fleste
blifvit yttrad, att ett årligt belopp af 1,000 R:dr måtte varda ställdt
till hvarje Hushållnings-sällskaps disposition, anförde Departementschefen
i underdånighet:
”Då Eders Kongl. Majit uti Dess denna dag beslutade Nådiga
Proposition, angående grunderna för rättigheten att tillverka brännvin
samt beskattningen derför, föreslagit Rikets Ständer att ålägga denna
tillverkning en betydligen högre skatt, än tillförene, och tillika i
Nåder yttrat sig anse främsta och naturligaste föremålet för användande
af de medel, hvarmed den inflytande bränn vinsskatten kan
komma att öfverskjuta det uti ordinarie statsregleringen såsom bränvinsbevillning
beräknade inkomslbeloppet, böra vara att, så mycket
möjligt, befrämja landets jordbruk och boskapsskötsel, samt bereda
säkrare afsättlighet åt derifrån utgående alster, har jag ansett mig
böra underställa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning frågan om de
Civil-deparlementet tillhörande allmännyttiga ändamål, lill hvilka,
under förutsättning, att en väsendtligen högre brännvinsbeskattning
varder af Rikets Ständer beslutad, det vore, nied hänsigt till sålunda
ökade statstillgångar, lämpligt alt hos Rikets Ständer föreslå anslogs
beviljande.
Jag tillstyrker i sådant hänseende, att, vid detta tillfälle, måtto
hos Rikets Ständer föreslås följande anvisningar för de 3 åren
1855—1857, som utgöra nästa slatsreglerings-period, nemligen:
1) för anläggning af nija och förbättrande eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar, utöfver hvad vid föredragning
af Styrelsens för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
generalplan till anmälda behof föreslagits . . 25,000 R.-dr årligen.
876,360:
3,000:
3,000:
Transport 25,000 R:dr årligen. 882,360:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4853. 49
Transport 25,000 R:dr årligen, 882,360:
2) för befrämjande, medelst lån eller
anslag, af utdikningar och aftappning ar utaf
sanka trakter och sjöar, till beredande af
odlings företag, likaledes  125,000 R:dr årligen,
och torde, i afseende på vilkoren för statsbidrags
beviljande till arbeten af förenämnde särskilda
slag, i allmänhet meddelade föreskrifter böra
lända till efterrättelse.
3) för ett ökadt antal Agronomer, sorn
i särskilda provinser meddela undervisning i
odlings-, utdiknings-, ängsvattnmgs- och sjösänkningsföretag,
samt till bildande af elever
för framtida sådan undervisning  10,000 R:dr årligen,
4) för ett ökadt antal lägre Landtbruksskolar,
i den mån de uti provinser, der sådane
förut icke finnas, kunna å lämpliga ställen,
under vanliga vilkor, inrättas .... 10,000 R:dr årligen,
5) för ett nytt högre Landtbruksinstitut,
hvilket, efter upphörande af det äldre vid
Degeberg, anses nödigt på lämpligt afstånd
söder om Ultuna  12,000 R:dr årligen,
6) åt de i Länen inrättade Hushållningssällskap,
för hvilka reglementen blifvit af
Kongl. Maj;t fastställde, tillsammans . . . 24,000 R:dr årligen,
fördelade på sätt Kongl. Majit, efter Landtbruks-akademiens
hörande, bestämmer, hvarvid,
jemte offentlig redovisnings-skyldighet,
torde böra stadgas såsom föremål för medlens
användande: att genom belöningar uppmuntra
mindre bemedlade jordbrukare, hvilka ådagalagt
synnerligen nitiska bemödanden för jordbrukets
eller annan landtmanna-närings förkofran;
att för skäligt pris tillhandahålla dem förbättrade
åkerbruksredskap samt goda fröslag af
nyttiga vexter; att anskaffa för landtbruket
nyttiga modeller, äfvensom att i allmänhet befrämja
det med Hushållnings-sällskapens stiftande
afsedde ändamål.
7) att såsom räntefria lån, efter de
grunder och med de vilkor, som kunna af
Eders Kongl. Maj:t varda fastställda, under
Hushållnings-sällskapens inseende, tilldelas de
jordegare, som å sine hemman inrätta rior
eller andra ändamålsenliga torkinrätiningar för
sädens bättre förvarande  40,000 R:dr årligen.
Transport 246,000 R:dr årligen. 882,360:
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 4833. 4 Samt. 4 Afd. 4 tiåft. 7
50
Kongl. Ma]:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4833.
Transport 246,000 R:dr årligen, 882,360: — —
8) att jemte tillgängliga besparingar å
1845 års anslag till stamko lijander iers bildande,
användas genom Stamholländeri-styrelsens försorg
för inrättande af sådane holländerier i
län, der de ännu saknas  20,000 R:dr årligen,
9) att ställas till Stuteri-öfverstyrelsens
disposition för hästnfvelns förbättrande . . 20,000 R:dr årligen.
Tillsammans 286,000 R:dr årligen,
eller för 3:ne år  858,000:
Vidkommande i öfrigt behofvet för de jernvägar, hvilka såsom
statsbanor kunde komma att utföras, torde jag fä underdånigst åberopa
det förslag, som jag särskildt utbeder mig att få Eders"Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning underställa.”
Uti hvad Departements-chefen sålunda tillstyrkt, instämde
Statsrådets öfrige Ledamöter.
Med tillägg af det fortfarande anslag, som Kongl. Maj:t den
14 sistlidne Oktober vid pröfning af behofven för ”Undervisningsanstalter
för Handel och Sjöfart” beslutat att af Rikets Ständer begära
för Skeppsbyggeri-inslitutet i Carlskrona, utgörande å 3,333
R:dr 16 sk. årligen under de 3 år, nästa statsregleringstid komme
att omfatta, tillsammans  10,000:
skulle sålunda för tillfälliga och extra behof erfordras
tillsammans Eanko R:dr 1,750,360:
Hvad Statsrådet här ofvan i underdånighet yttrat och tillstyrkt,
blef till alla delar af Kongl. Majit i Nåder gilladt; och belällte
Kongl. Majit, att utdrag af Protokollet härom, i de delar sådant
erfordrades, skulle Finans-departementets Expedition meddelas, till
behörigt iakttagande vid upprättandet af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer om Statsverkets tillstånd och behof, uti
hvilken proposition borde gifvas Rikets Ständer tillkänna, att Styrelsens
för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader ofvanomförmalde
berättelse och förslag, rörande verkställda och ytterligare ifrågasatta
allmänna arbetsföretag, komme att meddelas Rikets Ständers Statsutskott,
äfvensom alt de kartor, kostnadsförslag och öfrige handlingar,
hvilka för vidare upplysning i dessa ämnen kunde vara för
Rikets Ständer erforderliga, blefve hos bemälde Styrelse att tillgå.
Ex protocollo
Joli. Rob. Bergin.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
51
Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms Slott den 16 Nov. 1853.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Juslitiaa-Slats-Ministern, Grefve Sparre,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Friherre Stjerneld,
Stats-Råden, Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhreeus,
IVa Ilens te en,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Reuterdahl och
Grefve Gyldenstolpe.
Departemenls-chefen, Stats-rådet Fåhraus anförde härefter i underdånighet:
»Sedan å sistförlidne Riksdag Rikets Ständer fattat beslut, om statsgaranti till
befrämjande af en jernvägs-anläggning, att genom ett aktie-bolags försorg utföras emellan
sjöarne Mälaren och Wenern för befordrande af en hastigare förbindelse emellaD
rikets tvänne största städer, Stockholm och Götheborg, har, inom de flesta delar af
riket, der förbättrade kommunikalions-anstalter visat sig nyttiga och behöfliga, hågen
blifvit allmänneligen väckt och alltmera lifvad för åstadkommande af jernvägar i flera
riglningar;
Såsom följd af ofvan utvecklade förhållanden, anser jag mig böra underdånigst
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t må täckas föreslå Rikets Ständer, för den pröfning
och medverkan, sorn på dem ankommer:
a) att såsom grundsats antages, att hädanefter icke några jernvägs-stamlinier i
Sverige må anläggas och utföras annorlunda, än medelst Statens omedelbara försorg
och på dess bekostnad:
b
d) att för dylika stambanors framlida utförande i de delar och med den huf
vudrigtning,
hvarom Kongl. Majit och Rikets Ständer kunna komma att besluta, noggranna
topografiska undersökningar ina genom Styrelsens för Allmänna Väg- och Vatten-byggnader
försorg få verkställas, samt fullständiga planer med kartor, profiler, de
-
52
Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket I8S3.
taljritningar och kostnadsförslag på grund deraf upprättas, och att Rikets Ständer må
till Kongl. Maj:ts disposition för utgifterne dervid anvisa 20,000 R:dr årligen i 3 år
från och med året 1855;
e) att, derest Rikets Ständer, i följd af den särskilda proposition, som från
KongJ. Maj:t nu derom allåtes, vid denna Riksdag besluta väsendligen högre beskattning
å tillverkningen af bränvin, Rikets Ständer mätte bemyndiga sine Fullmäktige i
Riksgäids-Kontoret alt, såvida uppbörden af denna skatt under året 1855, eller först år
1856, visar sig, utöfver behofvet för derå möjligen, i följd af Kongl. Maj:ts förslag,
skeende andra anvisningar, lemna ett netto öfverskott af minst 615,000 R:dr, successivt
i män af behof, genom upplåning, på sätt ofvan förmäldt är, anskaffa och till
Kongl. Maj:ts disposition utbetala det kapitalbelopp, som enligt ofvan anförda beräkning
erfordras för anläggningen af jernvägs-stambanan från Stockholm till Götheborg,
med afdrag af sträckningen emellan Köping och Hult, om hvilken anläggning Vägocb
Vattenbyggnads-Styrelsen- då borde för Statens räkning genast gå i författning i
öfverensstämmelse med de planer och särskilda föreskrifter, som för sådant ändamål
varda af Kongl. Maj:t fastställde och meddelade;»
Chefen för Finans-departementet,] Statsrådet, Herr Friherre Palmstjerna yttrade
i underdånighet:
»Af dessa skäl instämmer jag uti det förslag, föredragande Departementets-chefen
afgifvit» — — — — — — — •— — — — — — — — —
Kongl. Maj:t behagade, uppå underdånigt tillstyrkande al
Stats-rådets öfrige Ledamöter, med godkännande af föredragande
Departements-chefens förslag och derför afförda motiver, besluta,
att, i öfverensstämmelse dermed, Nådig Proposition, sådan
den vid detta Protokoll finnes bilagd, skulle till Rikets Ständer i
vanlig ordning expedieras. — — — — — — — —
Ex protocollo
IV. Th. Strokirk.
STOCKHOLM, tryckt hos N. MARCUS, 1853.
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. om Statsverket -1855.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-År enden, hållet inför Hans Maj:t Konungen,
i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, uti
Stats-Rådet å Stockholms Slott den 9 November 1853.
Närvarande:
Hans Excellens Justitia Statsministern Herr Grefve Sparre.
Stats-Råden: Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhreeus,
Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Reuterdahl och
Grefve Gyldenstolpe. ,
Chefen för Finans-departementet, Stats-Rådet Herr Friherre Palmstjerna
anhöll i underdånighet att få underställa Kongl. Majrts Nådiga ompröfvande de
delar af Stats-regleringen vid nu instundande riksdag, hvilka tillhöra nämnde
departements' föredragning; hvarvid i första rummet förekom beräkningen af Statsverkets
tillgångar för de behof, som vid ifrågavarande Statsreglering borde fyllas.
1 sådant afseende anmälde Herr Departements-Chefen i underdånighet, hurusom,
uti den af Stats-kontoret under den 28 sistlidne Juli afgifna Berättelse om
Stats-verkets förvaltning, tillstånd och behof, hvilken berättelse, i hvad densamma
kunde röra beräknandet af anslagen å riks-statcns 2:dra, 3:dje, 4:de, 5:te, 6:te
och 8:de Hufvud-titlar, blifvit vederbörande Chefer för de .Departementer, under
hvilka dessa hufvudlitlar lyda, särskildt delgifven, Stats-verkets tillgångar voro, dels
med ledning af räkenskaper och handlingar för åren 1847—1851, dels ock på
grund af serskilda förhållanden, uppgifne på sätt, som följer:
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ts Prop. om Statsv. 1855 I Sami. 1 Afd. 1 Haft.
1
Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Statsverket (853.
Stats- Verkets
Ordinarie eller Ständiga Inkomster :
l:o. Ordinarie Räntan, hvaraf så väl den indelta, hvilken direkte
utgår till vissa personer, Stater och Inrättningar, sorn den Statsverket
behållna andelen, hvilken ingår i penningar efter markegång,
utförts till de vid sednaste Riksdag beräknade belopp,
eller den förra till R:dr 1,690,200.
och den sednare till „ 668,450.
2:o. Afrads-spanmälen, hvilken, i likhet med hvad vid de 2me
sednaste Statsregleringarne egt rum, ansetts böra beräknas till
41,725 tunnor, eller, å 6 R:dr per tunna
3:o. Krono-tionde-spanmålen, beräknad såsom vid sista Statsregle
ringen,
nemligen: den indelta till 104,520 tunnor å 6 ll:dr
627,120.
och den Kronan behållna till 18,200 tunnor å 6 Rdr 109,200.
4:o. Tiondc-spanmålslösen, hvilken, vid sednaste Riksdag upptagen
till 4,400 R:dr, nu ansetts endast kunna beräknas till . . .
5:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter, upptagna,
enligt beräkningen vid sednaste Riksdag till Penningar
38,000.
och Spanmål 15,000 tunnor å 6 R:dr .... 90,000.
6:o. Silfverliondef Myntarelön och Slagskatt, vid sednaste Statsreglering
endast upptagen till 9,500 R:dr, men som nu ansetts kunna
beräknas till
7:o. Koppar-räntan, vid 1848 års Statsreglering upptagen till 380
skepp, å 130 R:dr, eller 49,400 R:dr, och vid Statsregleringen
år 1851 till 500 skepp, å nämnde pris, eller 65,000 R:dr,
men hvilken Stats-Kontoret, med afseende så väl å den alltjemnt
tilltagande koppartillverkningen, som den jemväl fortgående stegringen
i priset å denna vara, som under innevarande år uppgått
ända till 173 R:dr 36 sk., ansett skäligen kunna beräknas till
åtminstone 560 skepp, å 130 R:dr, eller
8:o. Tionde- och Hammarskatts-jcrnet, hvaraf det förra beräknats,
såsom vid de begge sednaste Statsregleringarne, till 12,000
skepp, å 5 R:dr 32 sk., eller  68,000.
Transport 68,000.
2,358,650.
250,350.
736,320.
4,300.
128,000.
10,500.
72,800.
3,560,920!
Kungl. Maj:ls Nåd. P rop. om Statsverket i 850. g
Transport 68,000. 3,560,920.
men det sednare, som vid nämnde Statsregleringar
beräknats till 6,000 skepp ä 14 R:dr, eller 84,000
R:dr, nu ansetts kunnaj upptagas till 6,307 skepp.,
eller, efter samma pris,  87,500. ^qq
9:o. Alun-Tionden, såsom vid de begge sednaste Statsregleringarne 500.
10:o. Svafvelbruks-Tionden, vid de båda sednaste Statsregleringarne
beräknad till endast 600 R:dr, men som nu, då produktionen
synts vara i stigande, ansetts kunna upptagas till  800.
ll:o. Mantalsp enning arne, vid sista Riksdagen uppsatte från 336,000
till 350,000 R:dr och nu, efter medium under fem år och såsom
varande i jemt stigande, utförde till  354,000.
12:o. Bötesmedel, såsom vid de begge sednaste Statsregleringarne, . 35,000.
13:o. Kavalleri-Regementernas Hästvakans-Spannmål, beräknad, liksom
förut, till 22,250 tunnor å 6 R:dr eller  133,500.
14:o. Ständiga Rotevakans-afgifter vid de Skånska Infanteri-Rege
menterna,
som förut, 2,310 tunnor Spanmål å 6 R:dr . . . 13,860.
15:o. Tillfälliga Rotevakans- och Mötes-afgifter, beräknade år 1848
till 5,000 och 1851 till endast 4,500, men nu, efter medium
under åren 1847—1851, åter upptagne till ...... 5,000.
16. Rotefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie rotering underkastad
jord, såsom vid sednaste Riksdag  28,000.
17:o. Rotevakans-afgift af Utsockne Frälsehemman i Halland, såsom
vid de begge föregående Statsregleringarne  10,000.
18:o. Fourage-afgift af Indelta Kavalleriet, hvilken inkomst, i RiksStaten
upptagen på grund af Rikets Ständers skrifvelse den 13
Augusti 1851, beräknats till det deruti utförda belopp, eller . 32,300.
19:o. Tross-passevolans-afgift, äfven upptagen vid nästlidne Riksdag
och, enligt nyss åberopade skrifvelse, beräknad till den då kalkulerade
summan  17,680.
20:o. Båtsmansvakans-afgift, beräknad år 1848 till 30,000 R:dr
och 1851 till 32,000 R:dr, samt nu, efter medium under åren
1847—1851, till ett ytterligare förhöjdt belopp af ... . 35,000.
21:o. Krut- och Salpeter-försäljningsmedel, hvilka, år 1848 beräknade
till 95,000 och 1851 till 105,000 R:dr, nu, enär deras medium
under åren 1847—1851 utgjort 120,709 R:dr, ansetts
kunna kalkuleras till åtminstone ^ ä . . . . . . . 115,000.
Transport 4,497,060.
•T
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket t S53.
Transport 4,497,060.
22:o. Kontroll-Stämpelmcdlen, upptagne år 1848 till 10,000 R:dr
och 1851 till 10,500 U:dr, men nu, efter medium under sednare
åren, beräknade till . :  12,000.
23:o. Bak- och Lols-medlcn, beräknade ar 1848 till 75,000 och
1851 till 85,000 R:dr samt nu, efter medium under sednare
åren, med en förhöjning af ytterligare 10,000 R:dr, upptagne till 95,000.
24:o. Danska Fyringsmedel, liksom vid de 2:ne sednaste Statsregle
ringarna
26,600.
25:o. Ersättning af Konvoy-kommissarialet för aflöning utaf Svenska
och Norrska Beskickningen i Turkiet, såsom förut .... 14,800.
26:o. Observationsmedel, hvilka år 1848 beräknats till 10,000
och år 1851 till 14,000 R:dr, men som, enär medium under
de sednare åren endast utgjort 12,693 R:dr, ansetts böra, med
afseende jemväl å denna inkomsts obestämda beskaffenhet, nu
endast upptagas till förstnämnde belopp  10,000.
27:o. Extra medel och upphörder, som vid de begge sednaste Statsregleringarne
upptagits till 18,000 R:dr, men nu, efter medium
under de sednare åren, ansetts endast kunna beräknas till 12,000.
28:o. Intressemedel, såsom förut .
3,300.
Säger R:dr 4,670,760.
Stats- Verkets
Extr a-ordinarie Inkomster,
hvilka, jemlikt 60' § Regerings-Formen, såsom Bevillning utgå:
29:o. Tullmedlen, hvilka vid sednaste Statsregleringen beräknats till
en netto-inkomst af 3,730,000 R:dr eller, med tillägg af
800,000 R:dr för Tullverkets stat och utgifter, till ett bruttobelopp
af 4,530,000 R:dr, men nu antagits till en netto-inkomst
af 3,900,000.
samt utgifterna till  1,000,000.
eller ett bruttobelopp af  4,900,000.
30:o. Salu-accis af städerna, såsom vid sednaste Riksdag . . 2,000.
31:o. Postmedlen, såsom vid de sednaste tvenne Statsregleringarne,
till ett bruttobelopp af  600,000.
Transport 5,502,000.
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. om Statsverket -i 855.
Transport 5,502,000.
32:o. CharIcu-Sigillatce-medien, på grund af Rikets Ständers skrifvelse
den 2 September 1851, upptagne, enligt den då fastställda beräkning,
till .......  684,800.
33:o. Bränvins-afgiften, beräknad år 1848 till 700,000 och år 1851
till 650,000 R:dr, men nu, efter medium under de sednare
åren, endast upptagen till
550,000.
Säger R:dr 6,736,800.
34:o. Restantier, hvilka, liksom vid sednaste Statsreglering, upptagits
till  180,000.
Summa Banko R:dr 11,587,560.
Enligt den af Stats-kontoret sålunda uppgjorda beräkning skulle alltså, utom
det från Riksgälds-kontoret af bevillningsmedlen lemnade bidrag för statsbehofvens
fyllande, hvilket, enligt sednaste statsregleringen utgjorde 1,183,880 R:dr om året,
Stats-Verkets årliga tillgångar blifva:
Ordinarie Inkomster : . R:dr 4,670,760.
Extra ordinarie d:o ,, 6,736,800.
Restantier „ 180,000. ^ 587,560.
Vidare anmälde i sammanhang härmed Herr Departements-chefen i underdånighet:
Kongl. Maj:t och Rikets Bergs-kollegii underdåniga skrifvelse af den 15 sistlidne
Juli, deruti, till följd af erhållen Nådig föreskrift att sig yttra i anledning af den
utaf Rikets sednast församlade Ständer, i sammanhang med regleringen af Statsverkets
inkomster, väckta fråga, huruvida tionde-tackjerns-afgiften för framtiden
skulle kunna beräknas till det högre belopp, hvarmed den före år 1845 utgått,
Bergs-kollegium hufvudsakligen anfört: att nämnde afgift länge varit erkänd ej allenast
som den tyngsta af de flerfaldiga skatter, hvilka belasta jernhandteringen här
i landet, utan ock såsom varande högst ojemnt fördelad; att kol- och spanmålsprisens
på sednare tider fortsatta stigande under i allmänhet ganska låga eller fallande
pris å så väl tackjernet, som det till export ämnade stångjernet, nogsamt
vittnade om jernhandteringens nuvarande missgynnande ställning, hvilken, i anseende
till de oftast gängse låga prisen å den Engelska stora jernmarknaden och den
täflan med fremmande länders ökade jerntillverkningar, som deraf föranleddes, i
sjelfva verket vore sådan, att, efter Kollegii åsigt, snarare afskaffandet af all ordinarie
beskattning å Svenska jernhandteringen borde ifrågakomma, än någon slags
tillökning i de nuvarande skatterna å denna, i allmänhet föga lönande näringsgren,
Kongl. Maj-.ta Nåd. Prop. om Statsverket ISoS.
samt att omständigheterna snarare antydde på försämring, än de gåfvo anledning
att emotse någon förbättring i bergsmännens och bruksegarnes ställning såsom näringsidkare;
hvadan, och då för öfrigt kändt vore, dels att, under den sednare tiden,
många betydliga bruksegendomar icke utan största svårighet kunnat till relativt låga
pris afyttras, dels äfven att redan ett icke obetydligt antal bruksegare liksom täflat
att begagna sig af den dem sistlidet år medgifne tillåtelsen att, emot befrielse från
belöpande utskylder, på bestämd tid nedlägga antingen hela smidet eller ett visst
antal stångjerns-verkstäder vid sina bruk, Kollegium ansett sig böra tillstyrka alt
bergsmän och bruksegare i allmänhet, som, med undantag endast för de på Dannemora
malmfång grundade Vallon-verken, omöjligen i längden kunde bära de dem
ålagda dryga skatterna af alla slag, hädanefter åtminstone måtte få tillgodonjuta all
den nedsättning i tionde-jerns- och hammarskatts-utskylderna, som af jernhandteTingens
närvarande bekymmersamma ställning påkallades.
Efter anmälan af hvad sålunda blifvit dels utaf Stats-kontoret, angående beräknandet
af tillgångarne för den blifvande Statsregleringen, dels ock af Bergskollegium
beträffande tionde-tackjerns-afgiften, i underdånighet anfördt och hemstäldt,
utbad sig Departements-chefen att få i underdånighet framställa följande:
a) Då den till Stats-verket i allmänhet inflytande eller Kronan behållna andelen
af Ordinarie Räntan, hvilken uppgått
år 1847 till  607,701:
år 1848 „  610,827:
år 1849 „
615,791:
ar 1850 „ 617,317:
år 1851 „
625,160: — —
blifvit, i anseende till de vid sednaste Riksdag skedda öfverflyttningar, af Rikets
Ständer då upptagen till 668,450 R:dr; så och enär nämnde öfverflyttningars belopp
beräknats till utöfver 70,000 R:dr, samt den förminskning, som genom förändring
af sättet för salpeterhjelpens utgörande i Småland skulle uppkomma, ej kunde uppgå
till mer än vid pass 16 å 17,000 R:dr, ansåg DepartementsChefen nu med
säkerhet kunna utaf ifrågavarande titel beräknas en inkomst af 678,000 R:dr.
b) Enär Afrads-spanmålen år 1851 utgjort 43,799 tunnor, hvaraf endast
1,279 tunnor Hafra, syntes dess belopp kunna med säkerhet antagas komma att
motsvara 43,000 tunnor Råg och Korn, och sålunda, efter 6 R:dr pr tunna, böra
beräknas till 258,000 R:dr.
c) Tionde-Spanmåh-lösen, hvilken vid sednaste Riksdag beräknades till 4,400
R:dr, hade väl under åren 1847, 1848 och 1849 understigit nämnde belopp; men
då den sedermera uppgått
Kongl. Maj.ts Nådi Prop. om Statsverket -iS55.
är 1850 till
år 1851 „
4,450: — och
4,605:
ansåg Departements-chefen densamma böra fortfarande upptagas till oförändrad
summa af 4,400 R:dr.
d) Då Koppar-räntan utgått:
år 1850 med 655 Sk:8£, försålde till 83,080 Ridr och
samt koppartillverkningen vore i betydligt stigande och priset derå jemväl under
sednaste tiden varit högre än förut, ansåg Departements-chefen denna Statsinkomst
kunna fullt beräknas till 82,000 R:dr, helst sannolikt vore, att, äfven om Rikets
Ständer lemnade bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga proposition om framtida nedsättning
i afraden utaf Fahlu bergslag för Stora Kopparberget, någon minskning icke
komme att häraf föranledas under tiden för nu skeende Statsreglering, enär slutliga
verkställigheten af ifrågaställa nedsättning icke kunde utan bergslagets hörande
ega rum.
e) Med afseende å hvad Bergs-kollegium uti dess ofvanberörda underdåniga
utlåtande anfört angående Tionde-tackjerns-af'giften, och då, enligt hvad derigenom
utredt blifvit, jernhandteringen fortfarande vore uti en ställning, som syntes fordra
någon eftergift af under lyckligare förhållanden densamma ålagde beskattning, hemställde
Departements-chefen, det Kongl. Majit måtte i Nåder föreslå Rikets Ständer
att nedsätta Tionde-tackjerns-skatten med en tredjedel, och tillstyrkte, i öfverensstämmelse
dermed, att denna afgift nu måtte beräknas till endast 8,400 Sk:»,
å 5 R:dr 32 sk. eller till 47,600 R:dr5 Och ansåg Departements-chefen, hvad angick
beskattningen af stångjerns-smidet och jernmanufaktur-verken, lindring deruti
böra ske genom förminskning uti den denna näringsgren för närvarande ålagde
bevillning, hvadan Departements-chefen i underdånighet tillstyrkte, det Kongl. Majit
jemväl måtte fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på billigheten deraf att, vid nu
förestående förnyade pröfning af grunderna för denna bevillning, dessa måtte bestämmas
på ett sätt, som för näringsidkarne blefve mindre betungande; hemställande
Departements-chefen af sådant skäl, att Hammarskatt] ernet nu måtte uppföras
till det belopp, hvartill skatten i medeltal uppgått, eller 6,300 Sk:$[, motsvarande
efter 14 Ridr pr Sk:8£ 88,200 Ridr.
f) Svafvelbruks-lionden, som under åren 1847—1851 i medeltal uppgått till
956 R:dr och varit i jemnt stigande, ansåg Departements-chefen med säkerhet
kunna beräknas till 950 Rdr.
g) Enär Mantals-p enning arne, hvilka vid sednaste Riksdag beräknades till
350,000 Ridr, utgjort:
år 1851 „ 636 „
82,591 „
8' Kongl, Maj.ts Nåd. Prop. om Statsverket \ 833.
år 1847
345,466: — —
är 1848
351,470: — —
år 1849
355,533:
är 1850
358,613:
är 1851
360,902:
samt häraf sig visade, att folkökningen varit i jemnt stigande, så att Mantalspenningarnes
summa årligen ökats, ansåg Departemeuts-chefen denna statsinkomst
böra beräknas till det belopp, hvartill den under det sistnämnda året uppgått, eller,
i rundt tal, till 360,000 R:dr.
h) Tillfälliga Rotevakqns- och Mötes-afgifter, vid sednaste Riksdag beräknade
till 4,500 R:dr, hade under åren 1847—1851 i medeltal årligen utgjort 5,870
R:dr ; och ansåg alltså Departements-chefen dessa afgifter nu kunna med säkerhet
beräknas till 5,600 R:dr.
i) I afseende å titeln Rolefrihels-afgifter af oroterad, meri ordinarie rotering
underkastad jord, under hvilken benämning alltsedan år 1841 bland Stats-verkets
inkomster upptagits de Vakans-afgifter, hvilka erlagts af den i sednare tider inroterade
jorden, hemställde Departements-chefen i underdånighet, att, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts Nådiga förklarande vid nya roteringsverkets fastställande
den 8 Oktobef 1851, denna inkomst äfven nu måtte uppföras med särskildt
beräknadt belopp och under särskild titel, hvilken dock ansågs böra förändras till
”Vakans-afgifter af nyroterad jord”; Och som denna inkomst, hvilken vid sednaste
Riksdag beräknades till 28,000 R:dr, under åren 1847—1851 i medeltal
uppgått till 30,371 R:dr årligen, ansåg Departements-Chefen densamma nu kunna
upptagas till jemnt 30,000 R:dr.
j) Rotevakans-afgift af Utsockne Frälsehemman i Halland, beräknad vid sednaste
Riksdag till 10,000 R:dr, hade under åren 1849—1851 i medeltal utgjort
11,161 R:dr, och ansågs således nu kunna beräknas till 11,000 R:dr.
k) Likaledes ansågs den vid sednaste Riksdag till 32,000 R:dr beräknade
Båtsmans-vakans-afgiften, som under åren 1847—1851 i medeltal uppgått til!
36,770 R:dr, nu kunna upptagas till 36,000 R:dr,
I) Då Krut- och Salpeterförsäljningsmedlen under förenämnde fem år
1847—1851 i medeltal utgjort 120,709 R:dr årligen, ansåg Departements-chefen
denna Statsinkomst böra för nu blifvande statsreglering beräknas tili
120.000 R:dr.
m) Danska Fyringsmedel, sorn utgå med 10,000 R:dr Hamb. Banko, ansåg
Departements-chefen icke kunna beräknas till mindre än 26,630 R:dr.
n.) Extra medel och uppbörder, beräknade vid sednaste Statsregleringar till
18.000 R:dr, hade väl under åren 1847—1851 i medeltal endast uppgått till
12,683 R:dr; men då härtill lades beloppet af Hof-rätternes revisions-skilliogar,
hvilka
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 4 855.
9
hvilka för år 1852 kommit Stats-Verket såsom besparingar till godo med 7,466
R:dr 32 sk., men framgent böra såsom inkomst upptagas, samt dervid syntes lämpligast
böra hänföras under ofvanniimnde inkomst-titel, ansåg Departements-chefen
samma titel nu kunna beräknas till 18,600 R:dr.
o) Intressemedel ansåg Departements-chefen böra upptagas till det belopp, de
i medeltal utgjort, eller 3,360 R:dr.
p) Inkomsten af Tullmedlen, hvilken vid sednaste Statsreglering beräknades
till 4,530,000 R:dr, deraf 800,000 R:dr till Stat och omkostnader m. m., hade
under åren 1848—1852 utfallit på följande sätt:
Brutto-uppbörd.
Afkortningar, resti-  tutioner, Stat och
omkostnader.
Spanmåls-Tull.
Stats-Verkets be
hållna vinst.
1848
4,966,193.
1,016,977.
8,457.
3,940,759.
1849
5,270,911.
1,069,324.
27,267.
4,174,320.
1850
4,919,805.
1,029,157.
130,059.
3,760,589.
1851
5,564,091.
1,023,069.
383,680.
4,157,342.
1852
5,549,947.
1,036,802.
368,641.
4,144,504.
Medeltalet af uppbörden hade således uppgått till årligen 5,254,189 R:dr,
som, oberäknad Spanmålstullen, lemnat en för Stats-Verket disponibel behållning,
i medeltal årligen, af något utöfver 4 millioner; men, i anseende till det, i mån
af handelsrörelsens stigande eller minskande, ombvtliga beloppet af tulluppbörden
och med hänsigt till de nedsättningar uti en del tullafgifter, som kunna finnas nödiga
och hvarom särskild Nådig proposition torde komma att till Rikets Ständer
afgifvas, hemställde Departements-chefen i underdånighet, det Kongl. Maj:t nu måtte
i Nåder föreslå Rikets Ständer att beräkna ifrågavarande Statsinkomsts nettobehållning
för blifvande Statsreglering till  3,850,000: — —
och att upptaga till Stat och omkostnader, restitutioner, af
kortningar
m. m. förslagsvis  1,000,000: — —
samt således uppföra tullmedlen, förutom tullafgifterna på
inkommande Spanmål, till en summa af endast R:dr 4,850,000: — —
q) Postmedlen, vid sednaste Riksdag beräknade till 600,000 R:dr, hade under
åren 1847—1851 i medeltal uppgått till 717,738 R:dr, hvaribland af StatsVerkets
behållna inkomster under nuvarande Statsregleringstid ingått en summa af
115,000 R:dr årligen. Till följd af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 16
April 1851, hade Kongl. Maj:t anbefallt General-Post-Styrelsen alt, efter föregången,
på erforderliga och noggranna beräkningar grundad utredning, i hvad mån
ifrågaställd förändring i Postväsendet måtte kunna ega rum, inkomma med förslag
och utlåtande i ämnet, hvarefter Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida
Bil. N:o 6 till Kongl. Maj:ti Nåd. Prop, 4855 om Statsv, 4 Sami. 4 A/d. 4 Haft.
-10
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. om Statsverket \ 855.
skäl företunnes att derutinnan till Rikets Ständer göra Nådig framställning- men
som detta den 1 innevarande månad afgifna, och på vidlyftiga beräkningar grundade,
förslag ännu ej hunnit att af Kongl. Majit pröfvas, hemställde Departementschefen,
det Kongl. Majit måtte i Nåder förklara Sig vilja, i fall anledning dertill
förekomme, framdeles under Riksdagens lopp till Rikets Ständer afgifva särskildt
meddelande i berörde hänseende, samt att nu emedlertid Postmedlen måtte upptagas
efter samma beräkning, som vid sednaste Riksdag eller till 600,000 Ridr,
hvaraf såsom Stats-Verkets behållning kuude påräknas olvannämnde summa 115,000
Ridr, sedan återstoden för Post-Verkets Stat och omkostnader disponerats.
r) Då Chartce-Sigillatw-medlen, som under åren 1847—1851 i medeltal uppgått
till 629,435 Ridr,- och från förutberäknade 600,000 Ridr vid sednaste Riksdag,
efter de beslut, hvilka då deruti föranledde en förhöjning af 84,800 Ridr,
upptogos till 684,800 Ridr, med all sannolikhet kunde förmodas komma att ytterligare
stiga, ansåg Departements-chefen. dessa medel, äfven med bibehållande endast
af förut antagna grunder, likväl kunna beräknas till 710,000 Ridr.
s) Ehuru Kongl. Majit, uti särskild Nådig proposition, kommer alt gifva Rikets
Ständer tillkänna Sina afsigter rörande bränvinsbränningens utöfvande, samt förväntas
borde, att Rikets Ständer, i afseende på näringens beskattning, skulle gå
Kongl. Majits Nådiga afsigter till mötes, så att afgifterna för bränvinsbränningen
komme att betydligt förhöjas, hemställde Departements-chefen i underdånighet,
att då emellertid erfarenheten ännu ej ådagalagt, till hvad belopp dessa afgifter
kunde uppgå, samt dessutom största delen af den skeende tillökningen syntes böra
afses för särskilda ändamål, Kongl. Majit måtte i Nåder föreslå Rikets Ständer, att
för de allmänna Statsbehofven af Bränvinsbränningsmedlen endast beräkna en inkomst
af 800,000 Ridr.
t) Då: Restantierna, hvilka vid sednaste Riksdag beräknades till 180,000 Ridr,
väl under åren 1847—1851 i medeltal uppgått till 204,353 Ridr, men medeltalet
för åren 1848—1851 endast utgjort 176,677 och beloppet särskildt för
år 1851 endast 162,891, hvaribland 32,718 tullmedel, hvilka nu vore inräknade
under den rubrik, hvartill de rätteligen hörde, ansåg Departements-chefen
Restantierna ej böra upptagas till högre påräknelig inkomst än 130,000 Ridr.
I öfrigt hemställde Departements-chefen i underdånighet, att de af Stats-kontoret
föreslagnc beräkningar måtte tagas till grund för Kongl. Majits Nådiga proposition
i ämnet.
Om hvad Departements-chefen sålunda i underdånighet föreslagit, af Kongl,
Majit bifölles, skulle derigenom, i förhållande till nu gällande Riks-Stat, uppkomma
följande förhöjning, nemligen i
Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket 4855.
44
Å Ordinarie Inkomster:
l:o. Ordinarie Räntan, den Kronan behållna andelen . . R:dr 9,550: —
2:o. Afrads-Spanmålen  7,650: —
6:o. Silfvertionde, Myntarelön och Slagskatt  1,000: •—
7:o. Koppar-Räntan . -v • 17*000: —
8:o. Hammarskattsjernet •
4,200: —
10:o. Svafvelbrulcstionden  350: —
ll:o. Mantalsp enning arne  10,000: —
15:o. Tillfälliga Rotevakans- och Mötesafgifter  1,100: —
16:o. Rolefrihetsafgifter  2,000: —
17:o. Rotevakans-afgift af Utsockne Frälsehemman i Halland . 1,000: —■
20:o. Rålsmans-vakans-afgift  4,000: —
21:o. Krut- och Salpeterförsäljningsmedel  15,000: —
22:o. Kontroll-Stämpelmedel  1,500: —
23:o. Råk- oeh Lotsmedel  10,000: —
24;o. Danska Fyringsmedel  30: —
27:o. Extra medel och Uppbörder  600: —
28:o. Intressemedel  60: —
A Extra Ordinarie Inkomster:
a) Tullmedlen  320,000: —
d) Chartat-Sigillatce-medlen  25,200: —
e) Rränvinsbrännmgs-medlen  150,000: —
Summa R:dr 580,240: —
hvaremot minskning skulle uppstå å följande titlar nemligen:
8:o. Tionde-jernet
20,400: —
26:o. Observations-medel
- 4,000: —
äfvensom å
Restantierne
50,000: —
Summa R:dr 74,400: —
Om, från ofvanstående föreslagna förhöjningar . . . R:dr 580,240: —
drogos omförmälde nedsättningar
.... 74,400: —
så återstode en ökad tillgångar . ..  505,840: —
V2
Kongl. Maj-.ts Kåd. Prop. om Statsverket IS55.
Efter att sålunda hafva afgifvit yttrande angående beräkningen af Stats-verkets
såväl ordinarie, som extra ordinarie inkomster, utbad sig Departements-chefen i
underdånighet att få uppgifva de tillgångar, hvilka möjligen kunde blifva att på-*
räkna för fyllande af sådana tillfälliga anslagsbehof, som blott för en gång eller
för viss tidrymd uppstodo ; och ansåg sig Departements-chefen, i sådant afseende,
böra i underdånighet anmäla:
att utaf de för de föregående åren från Stats kontoret till Riksgälds-kontoret
inlevererade öfverskott och besparingar funnes, enligt hvad Departements-chefen
inhemtat, en uti sistnämnde verk innestående disponibel behållning af ungefärligen
R:dr 3,000,000: —
att ehuru, innan 1852 års Rikshufvudbok hunnit afslutas,
fullständig liqvid emellan Stats- och Riksgälds-kontoren, rörande
öfverskott och besparingar för nämnde år ännu ej kunnat uppgöras,
dylika medel likväl, enligt approximativ beräkning, kunde
antagas uppgå till omkring  450,000: —
att Kongl. Maj:t i sammanhang med fattadt beslut om aflåtande
af Nådig proposition till Rikets Ständer i fråga om medel till
undsättning vid inträffande missvext, förklarat Sig vilja utaf inllutna
tullafgifter för spanmål till Rikets Ständers disposition för
statsbehofvens fyllande öfverlemna en summa af  700,000: —
samt att, enligt offentliggjorda räkenskaper, Rikets Ständers Banks
behållna del af 1850 års vinst utgjort 811,184: 41. 1,
samt behållna vinslen för år 1851 . . 963,092: 21. 2.
och för år 1852
985,683: 19. 3
eller tillhopa 2,759,960: 33. 6.
hvadan, då härifrån drages hvad som blifvit
disponeradt till understöd för de i
Riket inrättade Filial-Banker .... 1,000,000: — —
till användande skulle i jemnt tal återstå,
oberäknadt den vinst, som för innevarande år kan Banken tillflyta 1,759,960: —
5,909,960: — j
hemställande Departements-chefen i underdånighet, det Kongl. Maj:t uti den aflåtande
Nådiga propositionen angående Stats-verkets tillstånd och behof, täcktes meddela
Rikets Ständer den beräkning öfver omförmälda tillgångar, som ansetts kunna
komma i betraktande vid behandlingen af frågorna om anvisningar för tillfälliga behof.
Hvad Departements-chefen sålunda i afseende å beräk
ningen
af Statsverkets ordinarie och extra ordinarie inkomster,
äfvensom angående befintliga tillgångar för de tillfälliga behofvens
fyllande underdånigst yttrat och hemställt, och deruti Stats.
Kongl.. Majit s Nåd. Prop. om Statsverket \ 855.
45
rådets öfrige ledamöter till alla delar instämde, behagade
Kongl. Maj:t i Nåder gilla och bifalla.
Derefter anhöll Departements-chefen i underdånighet att få till Kongl. Majt:s
Nådiga pröfning anmäla de Finans-departementets föredragning tillhörande frågor,
som angingo regleringen af utgifterna å Riks-Statens första, sjunde och nionde
hufvudtitlar; i hvilket afseende sålunda nu förekom beräkningen af anslagen å
Första LIufvud-Titeln,
omfattande Kongl. Hof- och Slolts-Staterna:
Och ansåg Departements-chefen sig icke böra i underdånighet tillstyrka någon
förändring uti den beräkning af anslagen å denna hufvud-titel, som vid sednaste
Statsreglering egt rum.
Häruti instämde Stats-rådets öfrige ledamöter; och
Kongl. Majit täcktes i Nåder gilla hvad i omförmälde afseende
blifvit af Stats-Rådet yttradt.
Då härefter till pröfning förekommo utgifts-anslagen under Riks-Statens
Sjunde Hufvud-Titel,
innefattande anslagen för Finans-departementet, hemställde Departements-chefen i
underdånighet:
l:o att, enär Rikets sednast församlade Ständer, jemte anvisande af en summa
af 10,000 R:dr, att, i stället för dittills utgående ljuspenningar, användas till gratifikationer
åt de vid vederbörande embetsverk anställda extra ordinarie tjenstemän och
vaktbetjente, i underdånighet anhållit, det måtte den fördelning af nämnda summa de
särskilda embets-verken emellan, som af Kongl. Maj:t komme att uppgöras, varda
Rikets näst sammanträdande Ständer meddelad, på det Rikets Ständer skulle blifva
i tillfälle att på vederbörande stater uppföra det belopp, som i förenämnde afseende
tillkomme hvart och ett af ifrågavarande embetsverk, samt, i förhållande
derefter, nedsätta anslagen för expenser, ved och ljus; borde uti anslaget för Finnans-departementets
Expedition, nu utgörande 15,024 R:dr 32 sk., uppföras en
tillökning, motsvarande hvad som, efter den uppgjorda fördelningen af förrberörda
gratifikations-medel, derutaf tillkomme extra ordinarie tjenstemän och vaktbetjente vid
bemälde expedition, eller Tre Hundra Riksdaler Ranko.
2:o att, då Kongl. Maj:t förklarat Sig för närvarande icke finna lämpligt begära
uppförande å stat af de anslag, som, i följd af de utaf Kammar-kollegium
och Kammar-rätten uppgjorda, och särskildt inför Kongl. Majit i underdånighet
anmälda förslag till nya lönestater, skulle för dessa embets-verk erfordras, Kongl.
Majit måtte täckas i Nåder föreslå Rikets Ständer, att de fyllnadsanslag till de för
Kammar-kollegium och Kammar-rätten år 1841 fastställde interimsstater, som vid
u
Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsverket -1855.
sednaste Statsreglering beviljades med 7,532 R:dr 31 sk. 11 i st. för det förra,
och 13,075 Ridr 28 sk. 9 rst. för det sednare af bemälda Embetsverk, dock endast
för den tid hvarunder nämnde Stats-reglering blefve gällande, och att utgä
såsom arfvoden, måtte till fortsatt utbetalning under förut bestämda vilkor anvisas;
älvensom att anslagen för *de begge embetsverken måtte tillökas med hvad som
motsvarade de på deni belöpande andelar i ofvannämnde gratifikationsmedel för e.
o. tjenstemän och vaktbetjente eller för Kammar-kollegium med Ett Tusen, och
för Kammar-Rätten med Nio Hundra Riksdaler banko.
3:o att, sedan Rikets sednast församlade Ständer, utan att antaga det till
dem framställda förslaget till definitiv lönereglering för Stats-kontoret, bifallit, det
Kongl. Majit, utål de på allmänna Indragnings-staten till aflöning åt tjenstemännen
vid f. d. Allmänna Magasins-kontoret, då anvisade 6,442 R:dr, skulle, efter det
3,920 R:dr 32 sk. deraf kunnat efter afgående tjenstemän Statsverket besparas,
ega att tillsvidare för de till Stats-kontorets handläggning hörande ärendens oafhrutna
gang använda återstående, i mån af afgång disponibla blilvande 2,521 R:dr
16 sk., Kongl. Majit täcktes i Nåder föreslå Rikets Ständer, att dessa tillgångar
må på enahanda sätt fortfarande lä användas; hvarjemte Departements-chefen underdånigst
tillstyrkte förhöjning af Stats-kontorets anslag, med ett, emot gratifikationsmedlen
för e. o. tjenstemän och vaktbetjente derstädes samt vid Mynt- och
Kontroll-verken svarande belopp af Atta Hundra Riksdaler Banco.
4io att uti ar.slaget för Öfver-intendents-embctet måtte uppföras en tillökning
med det belopp, som motsvarar gratifikations-medlen för e. o. tjenstemän och
vaktbetjente vid detta verk, samt vid Museum eller Ett Hundra Trettiotre Riksdaler
16 sk.
5io att, i öfverensstämmelse med hvad här ofvan vid beräkningen af Statsverkets
inkomster blifvit, i afseende å tullmedlen, anfördt, Kongl. Majit, i betraktande
af de under flera föregående år till högre belopp stigande afkortningar, restitutioner
och omkostnader vid tullverket, täcktes i Nåder föreslå, det förslagsanslaget
för nämnde verk, hvilket af tullmedlen direkte utgår, måtte bestämmas
till 1,000,000 Ridr, och således ökas med Två Hundra Tusen Riksdaler; samt
(j:o att, enär de särskilda gratifikations-anslagen, i stället för de fordna Ijus•penningarne
till e. o. tjenstemän och vaktbetjente, komma att på stat uppföras,
förslags-anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus förminskas
med ett emot summan af gratifikations-medlen svarande belopp, af 3,133 Ridr 16
sk., och sålunda bestämmes till Sexton Tusen Åtta Hundra Sjuttiofyra Ridr 13
sk. 9 rst.
Kongl. Maj: t a Nåd. Prop. om Statsverket t 855.
Beträffande sedermera sådane å nu ifrågavarande Hufvudtitef erforderliga anslag,
hvilka borde anvisas å de tillgångar, som komme alt för tillfälliga behof afses,
sä hemställde Departements-chefen i underdånighet, det Kongl. Majit, under åberopande
af de särskilda propositioner, som, i öfverensstämmelse med Kongl. Majits förut
lättade beslut, till Rikets Ständer allåtas, angående anslag till ombyggande af Nockeby
bro på vägen emellan hufvudstaden och Drottningholm samt till uppförande
af nytt Landshöfdinge-Residens i Christianstad, täcktes uti Proposition om 7:de
Hufvudtiteln uppgifva de summor, som för omförmälde behof erfordras, nemligen:
l:o. Till ombyggande af Nockeby Bro R:dr 83,000 och
2:o till nytt Landshöfdinge-Residens i Christianstad . . . 55,000.
Derjemte tillstyrkte Herr Departements-chcfen underdånigst, det Kongl. Majit lill
utgifter för kolonien Sit Barthelemy måtte i Nåder äska fortfarandet af det vid sednaste
Riksdag beviljade förslags-anslag af 6,000 Ridr årligen, att utgå under den tid
nu skeende Stats-reglering komme att omfatta.
Hvad Departements-chefen sålunda i afseende å regleringen
af anslagen å Sjunde Hufvudtiteln samt dermed gemenskap
egande frågor underdånigst hemställt, behagade, uppå
tillstyrkan af Stats-rådets öfriga Ledamöter, Kongl. Majit i
Nåder bifalla.
I ordningen förekom nu frågan omÉ regleringen af utgifts-anslagen under
Nionde Hufvudtiteln,
omfattande Pensions- och Indragnings-stnterne; hvarvid, beträffande
Lo. Pensions-staterne,
Herr Departements-chefen ansåg det för dessa Stater, uti nu gällande Riksstat,
upptagna anslags-belopp af 296,733 Ridr 16 sk. fortfarande oförminskadt
erfordras för uppfyllande af de med dessa anslag åsyftade ändamål.
Hvad åter angick
2:o. Allmänna, Indragning s-staten,
tillstyrkte, i öfverensstämmelse med hvad under denna dag blifvit, vid föredragningen
af de till Andra Hufvudtitelns reglering hörande frågor, i Nåder beslutadt,
Herr Departements-chefen i underdånighet, alt uti Propositionen, angående Indragnings-staten,
måtte göras framställning, att del årliga anslag, som Professoren Doktor
C. J. Schlyter lätt sig tillagdt för utgifvandet af ”Sveriges gamla lagar”, fortfarande
finge intill nästa Stats-reglering, å nu ifrågavarande Stat utgå med 1,200
Ridr, deraf 600 Ridr såsom arfvode och 600 Ridr till ersättning för erforderligt
skrifvare-biträde.
Jjc, Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverkets855.
Vidare erinrade Herr Departements-chefen i underdånighet, hurusom, enligt
hvad som inhemtades af ett från Landtförsvarsdepartementet öfverlemnadt Protokolls-utdrag,
hvilket nu anmäldes, Kongl. Majit dels under den 30 September 1851,
i sammanhang med det Advokat-Fiskalen i Krigs-kollegium Nicolas Lindberg då
beviljade afsked, i Nåder förklarat Lindberg berättigad att för sin återstående lifstid
på Indragnings-stat i Stats-kontoret uppbära sin å Krigs-kollegii gamla Stat
iunehafda lön 1,314 R:dr, med förhöjning efter Riksmarkegångspris för derunder
begripen spanmål, i afseende å hvilken pension då stadgades, att den del deraf,
som motsvarade hvad af lönen från Riks-staten utgått, nemligen hälften, skulle upptagas
å Allmänna Indragnings-staten, och derifrån till Lindberg utbetalas, men det
öfriga till honom af Stats-kontoret anordnas utaf under händer hafvande medel,
emot det att ersättning derför, efter hvarje års slut, af Krigs-kollegium utbetalades,
med iakttagande dervid, att Förenade på Mötes-passevolans-medlen, i den mån lönen
genom 1831 års Stat för kollegium varit på Passevolans-medlen anvisad, och Wadstena
Krigsmanshus-kassa, i förhållande till hvad af samma lön derifrån bestridts,
skulle till ersättningen lemna bidrag, deremot årligen komme att Nådigst bestämmas,
af hvilka medel återstoden af ersättningen eller hvad som motsvarade det.
lönebelopp, hvilket från Militiaj-boställs-kassan utgått, skulle godtgörasj dels ock
under den 26 sistlidne October, med hemtad anledning deraf, att Rikets sednast
församlade Ständer funnit lämpligt till Allmänna Indragnings-staten öfverflytta hela
den pensions-stat, hvarmed Militiae-boställs-kassan då var belastad, samt enär den
grundsats, som föranledt Rikets Ständers omförmälte åtgärd jemväl egde tillämplighet
på de delar af f. d. Advokat-Fiskalen Lindbergs pension, hvilka, uppgående
till sammanlagdt 657 R:dr, utom spanmåls-förhöjningen, motsvarande hvad Lindberg
under tjenstetiden, såsom lön från ofvanberörde trenne fonder, med en tredjedel
från hvardera, uppburit, i Nåder beslutat till Rikets Ständer göra framställning
derom, att hela nyssnämnde pensionsbelopp för framtiden må, likasom redan
med ena hälften af Lindbergs pension eger rum, få från Allmänna Indragningsstaten
utgå, hvarigenom jemväl undvekes den nu årligen återkommande anvisningen
af en mindre pensionsdel och dennas, äfvensom den öfriga pensionens, redovisande
uti fyra olika räkenskaper; och tillstyrkte, till följd häraf, Herr Departements-chefen
i underdånighet, att uti den aflåtande Nådiga Propositionen förrberörde pensionsbelopp,
657 R:dr, jemte förhöjning för derunder begripen spanmål, måtte till
upptagande å Allmänna Indragnings-staten föreslås.
Med anledning af från Landtförsvars-Departementet ytterligare meddeladt Protokolls-utdrag,
fästade Herr Departements-chefen uppmärksamhet derå, att sedan,
uti en af Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-kollegium till Kongl. Maj:t insänd skrift,
Notarien i bemälde kollegium, Advokat-Fiskalen Gustaf Engelbert Trana, underdånigst
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ont Statsverket -iSäS.
nigst anhållit, att då han, som i flere år, i anseende till bristande synförmåga,
icke kunnat sin innehafvande Notarie-tjenst förrätta, fortfarande vore, enligt hvad af
bifogadt läkare-betyg styrktes, fullkomligt blind, utan hopp att någonsin återfå sin
syn, i följd hvaraf han jemväl funne sig urståndsatt att någon tjenste-befattning
vidare utöfva, honom måtte tillåtas att för sin egen jemte hustrus och barns utkomst,
under sin återstående lifstid uppbära å Allmänna Indragnings-staten en årlig
pension, antingen af 800 R:dr banko, motsvarande den lön efter gammal Stat,
han såsom Notarie i Krigs-kollegium hittills uppburit och för närvarande innehar,
eller till det belopp af 1,000 R:dr banko, som för Notarie-ljenslen är i kollepii
nya Stat uppfördt; till stöd för hvilken anhållan sökanden äfven företedt prestbevis
af innehåll att han, som vore född den 18 Februari 1805, befunne sig, med
hustru och 2:ne minderåriga döttrar, i högst ömmande lefnadsvilkor; så hade, vid
häraf, genom Landtförsvars-departementet skedd föredragning, Kongl. Maj:t, i betraktande
af hvad uti förevarande fall förekommit, och enär, genom sednaste förändring
af Krigs-kollegii organisation, tjenstemännens antal derstädes blifvit, oaktadt
göromålens betydliga förökande, inskränkt till det minsta möjliga, samt vid elt sådant
förhållande, då en hvars fulla arbetskraft vore påräknad, en tjenstemans oförmåga
till tjenstgöring måste förorsaka rubbning i ärendernas gång, och stundom
äfven, såsom händelsen varit med Trana, medföra särskilda utgifter för Staten, beslutat
att, med jemväl fästadt afseende ej mindre på hvad de ansökningen bilagde
betyg om Tranas ögonsjukdom och belägenhet i öfrigt innehölle, än ock å den
omständighet, att sökanden, såsom genom nämnde sjukdom oförmögen att sin tjenst
bestrida, borde, i öfverensstämmelse med Kongl. Brefvet den 23 September 1688,
förblifva i åtnjutande af den med tjensten förenade lön, i Nåder föreslå Rikets Ständer,
att Trana, ehuru han ännu icke uppnått föreskrifven ålder, likväl måtte få,
efter erhållet afsked, för sin återstående lifstid uppföras å allmänna indragningsstaten
med en, hans Notarie-tjenst efter äldre stat motsvarande, pension af Åtta
Hundrade Riksdaler banko; och hemställde Herr Departements-chefen i underdånighet,
det framställning härom måtte uti den aflåtande Nådiga Propositionen om
Statsverkets tillstånd och behof få inflyta.
Derefter anmälde Herr Departements-chefen i underdånighet, att, enligt från
Civil-departementet öfverlemnade protokolls-utdrag af den 4 i förliden månad, Kongl.
Majit, vid föredragning genom nämnde Departement af ej mindre de utaf Kommerse-Rådet,
Kammarherren B. Rosenblad och Kamereraren Axel Smedberg i
underdånighet gjorda ansökningar, att, efter det Vexel-kontroilörs-befattningarne i
Stockholm och Götheborg numera blifvit indragne, få bibehålla de af dem, såsom
Vexel-kontrollörer, den förre i Stockholm och den sednare i Götheborg, åtnjutna
arfvoden, än äfven en utaf Fristads-läkaren i Eskilstuna, Medicinae Doktorn och
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket <1855 <1 Sami. 4 A/d. \ Haft.
3
48 Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket 4855.
Chirurgiee Magistern Adolf Fredrik Alfort ingifven underdånig ansökning, att Alfort',
sorn alltsedan år 1816 bestridt Fristads-läkare-befattningen, och jemväl besörjt
den dermed förenade sjukvården vid Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori, men numera,
vid redan uppnådde 71 år, och genom sjuklighet försvagade krafter, saknade
förmåga att med erforderlig noggrannhet fullgöra sina tjenste-åligganden, måtte
förklaras berättigad att, efter afskedstagandet, till sin död, oafkortad bibehålla den
lön han för berörde sjukvård, jemlikt Kongl. Brefvet den 14 Augusti 1816, af
de under Kommerse-kollegii förvaltning ställda extra licentmedel årligen uppburit
med 359 R:dr 25 sk. jemte spanmålsförhöjning; — Kongl. Maj:t i Nåder beslutat
föreslå Rikets Ständer, att å allmänna indragnings-staten bevilja dels Kommerserådet
Rosenblad 400 R:dr och Kamereraren Smedberg 800 R:dr, att utgå från
och med nästa år, under vilkor af anslagets indragning eller förminskning i den
mån annan ny inkomst från statens sida kunde den ena eller den andra tillfalla,
dels ock Doktor Alfort, efter afskedstagandet, en årlig pension för hans öfriga
lifstid af 333 R:dr 16 sk. banko ; erinrande Herr Departements-chefen i underdånighet,
att Kongl. Maj:ts i omförmälde hänseenden fattade beslut borde vid aflåtande
af den Nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof iakttagas.
Likaledes hemställde Herr Departements-chefen, det Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse
med dess under den 11 och 20 Juni innevarande år samt den 5 i
förlidne månad, uppå vederbörandes underdåniga ansökningar, fattade beslut, täcktes
i Nåder föreslå Rikets Ständer:
att, i betraktande af framlidne Justitise-rådet, Grefve Carl Sparres förtjenster
samt den meddellösa ställning, hvari hans efterlemnade Enka, Charlotta Forsberg,
med 3:ne omyndige barn, sig befinner, en årlig pension af Sexhundra Riksdaler
banko måtte bemälda Enka tilläggas och å allmänna indragnings-staten uppföras;
att, sedan framlidne Justitiae-rådet M. loréns Enka, Emerentia Alberlina Torén,
hvilken af särskilda medel i lifstiden åtnjutit årligen 666 R:dr 32 sk., nu jemväl
med döden afgått utan att efterlemna större behållning i boet, än omkring 4,000
R:dr, som måste delas emellan 7 barn, bland hvilka 3:ne oförsörjda döttrar, Sara
Albertina, Hilda Wilhelmina och Emma Maria Torén, Rikets Ständer, med afseende
å Justitiae-rådet Toréns i lifstiden ådagalagda förtjenster samt de för hans
bemälda 3:ne döttrar, hvilka sakna pensionsrätt i Civil-statens Pensions-inrättning,
förekommande ömmande omständigheter, måtte å allmänna indragnings-staten tillägga
dem, Sara Albertina, Hilda Wilhelmina och Emma Maria Torén, en årlig pension
af tillhopa Fyrahundrafemtio R:dr eller 150 R:dr för hvardera, att af dem åtnjutas
så länge de förblifva ogifta; samt
att, med afseende å framlidne Landshöfdingen Grefve Fredrik Ridderstolpes
långvariga tjenstetid, hans i behöfvande omständigheter efterlemnade Enka, Carolina
Kolbe, måtte å allmänna indragnings-staten få sig tillagd en årlig pension af Fyra
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket -1855.
49
hundra Riksdaler banko 5 hvarjemte Herr Departements-chefen underdånigst tillstyrkte,
det Kongl. Maj:t nu jemväl måtte för Rikets Ständer uppgifva de ersättningsbelopp,
hvilka, till följd af den rättelse i salpeterhjelpens beräkning inom de
Småländska länen, hvarom särskild Nådig Proposition komme att afgå, borde å
allmänna indragnings-staten anvisas, dels till Ofverste-Löjtnanten, Friherre G. J.
Silfversparre med 97 R:dr 28 sk. 10 rst., dels till nu i tjenst varande Fjerdingsman
inom ifrågavarande 3:ne län med tillhopa 27 R:dr 46 sk. 10 rst.
Under åberopande af hvad vid regleringen af åttonde hufvudtiteln blifvit i
Nåder beslutadt, hemställde Herr Departements-chefen jemväl i underdånighet, att,
i fråga om allmänna indragnings-staten, måtte inflyta framställning dels om fortfarande
af förut beviljade anslag till Vetenskaps-akademien för fortsatt understöd för
anskaffande af teckningar utaf inhemska vexter till ett arbete, benämndt ”Sveriges
Flora”, äfvensom för utgifvandet af teckningar utaf zoologiska föremål, 800 R:dr,
och till Sekreteraren A. M. Strinnholm för fortsatt utgifvande af hans arbete
”Svenska Folkets historia från äldsta till närvarande tider”, 1,000 R:dr, dels
ock om anvisande af följande nya anslag, nemligen: till Professoren vid Akademien
för de fria konsterna, Hof-intendenten Fr. Westin, pension för sin återstående lifstid
af 950 R:dr årligen 5 till Läraren vid samma Akademis Tecknings-skola,
Hof-målaren J. G. von Heidecken, likaledes årlig pension för återstående lifstiden 400
R:dr; till Adjunkten i Historien vid Lunds Universitet, e. 0. Professoren A. Cronholm;,
då han frånträder sin Akademiska lärare-befattning, permanent anslag af 700
R:dr för historiska forskningar 5 samt tiil Medicin® Adjunkten vid samma Universitet,
e. 0. Professoren Rabén, pension för sin återstående lifstid, 700 R:dr banko.
Derefter anhöll Herr Departements-chefen, att, sedan den af Stats-kontoret
afgifna berättelse om Statsverkets tillstånd och förvaltning, i hvad den rörde inko
msternes beräknande, förut blifvit Kongl. Maj:t föredragen, nu få i underdånighet
anmäla öfriga delar af samma berättelse, hvarvid förekom, att, i afseende å
bestämmandet af medelpriset, för tiden intill nästa Riksdag, å spanmålen under
sådana löner, som innehafvarne tillträdt före Stats-regleringen vid 1840 och 1841
årens Riksdag, och för hvilken spanmål, om och i den mån nämnde medelpris
öfverstege 7 R:dr tunnan, särskild ersättning borde från Allmänna indragningsstaten
vederbörande löneinnehafvare tillkomma, Stats-kontoret upplyst, att Riksmarkegångspriset
utgjort:
eller i medeltal 8 R:dr 14 sk. 4 rst; och hemställde Herr Departements-chefen
alltså, att det pris, hvarefter ofvanberörde ersättning skall utgå, måtte föreslås till
8R:drl4sk. tunnan; och enär, efter hvad Stats-kontoret jemväl upplyst, beloppet
för är 1851
1852
1853
7: 28
8: 41,
8: 22,
20
Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. om Statsverket !S53.
af den spanmål, som inbegripes under löner och pensioner för äldre, före år
1841 utnämnde Embets- och Tjenstemän, utgjorde 19,000 tunnor, skulle således
till omförmälda ersättning erfordras ett anslag, förslagsvis beräknadt till 25,000 R:dr.
Då, efter iakttagande af de ifrån sednaste Stats-regleringen inträffade förändringar,
Allmänna Indragnings-staten vore beräknad till sam
manlagdt,
omkring
R:dr 322,200: — —
samt härtill lades dels det belopp, hvarmed
den uti sistnämnda anslags-summa inberäknade
spanmålsförhöjning för vissa
låntagare, uppgående tillhopa till 3,000
R:dr, understege den summa af 25,000
R:dr, som, på sätt ofvan är omförmäldf,
skulle vid nästa Stats-reglering för sådant
ändamål erfordras, eller .... 22,000: — —-
dels ock de nu ifrågaställa nya anvisningar
å Allmänna Indragnings-staten,
uppgående till ett sammanräknadt be
lopp
af  7,483: 1. 8. 29,483: 1. 8.
skulle allmänna indragnings-statens slutsumma
blifva  351,683: 1. 8.
Och ansåg Herr Departements-chefen alltså denna, ständiga
förändringar underkastade, stat lämpligen
kunna beräknas till ....... 351,616: 32. —
då, med tillägg af anslagen för Pensions
staterne,
utgörande ....... 296,733: 16. —
slutsumman på nionde hufvud-titeln
skulle blifva  648,350: — —
Hvad Herr Departements-chefen i alla nu omförmälde
hänseenden^ rörande regleringen af utgifts-anslagen under nionde
hufvud-titeltr och dermed sammanhang egande ämnen, underdånigst
yttrat och föreslagit, och hvaruti Stats-rådets öfrige ledamöter
sig förenade, täcktes Kongl. Maj:t i Nåder gilla och
bifalla^ hvarjemte Kongl. Majit behagade i Nåder förklara: att
då Kongl. Maj:t nu till Rikets Ständer framställer de statsbehof,
till hvilka Kongl. Maj:t, enligt 59 § Regeringsformen,
äskar anslag, sker sådant med öfvertygelse om dessa anslag»
nödvändighet för Rikets sanna väl och med hufvudsakligt afseende
på betryggandet af den sjelfständighet, hvilken från ur
-
Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1855.
minnes tider varit Svenska Folkets största behof; att Kongl.
Maj:t i detta hänseende tillvägagår med den öppenhet, som
Kongl. Maj:t vid alla tillfällen vill ådagalägga, och hänskjuter
till Rikets Ständer att taga uti noggrannt öfvervägande de
förslag Kongl. Maj:t finnér Sig böra till Rikets Ständer
framställa; samt att, ehuru Kongl. Maj:t visserligen anser behofven
stora, de vexande stats-inkomsterna samt de under fredens
lugn samt handelns och näringarnes tillvext samlade ansenliga
tillgångarne, hvilkas anslående för angelägna statsbehof
och nyttiga ändamål, ankommer på Rikets Ständer, likväl dertill
lemna tillräckliga medel.
Beträffande Stats-kontorets, uti dess ofvanberörda underdåniga berättelse gjorda
anmälan om åtskilliga, af under händer hafda medel, förskottsvis bestridda utgifter,
för hvilka ersättning borde anvisas, så erinrade Herr Departements-chefen
i underdånighet, hurusom Kongl. Maj:t uti detta ämne redan under den 21 i förliden
månad fattat Nådigt beslut; i öfverenstämmelse hvarmed Herr Departementschefen
nu underdånigst hemställde, att uti den till Rikets Ständer allåtande Nådiga propositionen,
angående Stats-verkets tillstånd och behof, måtte intagas framställning
om Stats-verkets godtgörande genom Rikets Ständers Riksgäldskontor för följande,
enligt Kongl. Maj:ts Nådiga föreskift, förskottsvis verkställda utbetalningar, nemligen:
l:o till Enkan II. J. Westin den genom Stockholms Rådhus-rätts Dom den
16 December 1851 bemälda enka tilldömda ersättning för uppkomna bristfälligheter
uti den henne tillhöriga, af Kongl. Maj:t och Kronan förut till embetslokal^åt
Öf\ers(åthållare-embetets kansli förhyrda, men numera afträdda egendomen N:ris
5, 6, 7 och 8 i qvarteret Iris, mellan Westerlånggatan och Prestgatan här i
staden R:dr 377: 7. —
tillika med ränta derå å 5 procent för tiden från den 30 Juni
1851 till och med den 14 Juli 1852
19: 28. 4.
tillhopa R:dr 396: 35. 4.
2:o till Landshöfdingen Grefve K. A. Posse, ersättning för under åren 1839
—1847 oriktigt erlagd kronotionde-spanmål för hans egande rå- och rörshemman
Öjaby, Askenatorp, Bergunda, Marklanda, Westerhaga, Björketorp, Ramdala, Stora
Rocketorp och Stora Räppe, lydande under Bergqvara säteri och belägna i Bergqvara
socken och Kinnevalds härad af Kronobergs län, å 7 tunnor 28 2/3 kappar,
hälften råg och hälften korn för hvartdera af berörde 9 år, enligt de för
länet under samma år gällande markegångspris: R:dr 611: 44. 6.; hvariemte Herr
Departements-chefen tillstyrkte, det måtte, i enlighet med Kongl. Maj:ts oivanåberopade
Nådiga beslut, till Rikets Ständer öfverlemnas att ersätta de 6,000 R:dr
22
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. om Statsverket 4855.
hvilka från Stats-kontoret förskjutits till betäckande af Kongl. Theaterns förlust genom
skådespelens inställande i följd af Hans Kongl. Höghet, Hertigens af Upland
frånfälle.
Kongl Majit behagade i Nåder bifalla detta Herr Departements-chefens,
af Stats-rådets öfriga ledamöter biträdda underdåniga
tillstyrkande.
Slutligen hemställde Herr Departements-chefen i underdånighet, huruvida icke,
sedan Kongl. Ma:jt, uppå särskild underdånig föredragning af cheferna för de öfriga
Stats-Departementen, meddelat Nådiga beslut om de framställningar, angående
2:dra, 3idje, 4ide, 5:te, 6:te och 8:de hufvudtitlarne, samt vissa delar af den 9:de, äfvensom
de till dessa titlar hänförliga extra anslag, hvilka till Rikets Ständer böra göras
och hvarom protokolls-utdrag vore att till Finans-departementet förvänta, Kongl. Majit
måtte åt Herr Departements-chefen uppdraga att, i enlighet med dessa af Kongl.
Majit fattade beslut, angående hvad uti propositionen om Stats-verkets tillstånd och
behof bör inflyta, uppsätta och till justering inför Kongl. Majit uti Stats-rådet an
mäla
förslag till berörde proposition;
Och behagade, enligt Stats-rådets öfrige ledamöters tillstyrkande,
Kongl, Majit härtill lemna Nådigt bifall, med föreskrift,
att propositionen skulle till Rikets Ständers Stats
utskott
aflemnas.
Ex Protocollo.
Carl von Schantz.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 16 November 1853.
Närvarandei
H. Ex. Justitiee-Stats-Ministern Herr Grefve Sparre;
H. Ex. Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Friherre Stjerneld samt
Stats-Råden i
Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhraeus,
Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Reuterdahl och
Grefve Gyldenstolpe.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket -1855. 25
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Herr Friherre Palmstjerna,
uppläste i underdånighet till justering ett, i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
uppsatt förslag till den Nådiga proposition, angående Stats-verkets tillstånd
och behof, som, i öfverensstämmelse med Kongl. Majrts, uti dithörande frågor fattade
beslut, borde till Rikets Ständers Stats-utskott aflåtas.
Kongl. Maj:t behagade i Nåder gilla berörde förslag, sådant
det finnes detta protokoll bilagdt, och befallte att, i enlighet
dermed, omförmälda Nådiga proposition skulle till Rikets
Ständers Stats-Utskott expedieras.
Ex Protocollo
Mildhog Lundgren.
STOCKHOLM, 1853. J. A. Walldén.
Kongl. Majus Adil. Prop. om Statsverket ISS.f.
1
V (drag af Protokollet öfver Ecclesiastik-A render, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stals-Rådet, under Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens närvaro, ä Stockholms Slott den £9 September
1855.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitije-Statsmiriislern Grefre Sparre.
Stats-Råden: Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhraus,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
liner,
lleulerdahl och
Grefve Gyldenstolpe,
Chefen för Ecclesiastik-Departementet, Statsrådet Reuterdahl, föredrog j underdånighet
:
4:o
Rikets Ständers skrifvelse den 26 April 1851, deruti, enar Rikets flesta provinser
varit under de näst förulgångne åren hemsökte af härjande smittkoppor, och förtroendet
till vaccinationen i dess nuvarande skick torde, vid sådant förhållande, hafva blifvit i väsendtlig
män rubbadt, Rikets Ständer i u derdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes i
Nåder anbefalla Sundhets-Kollegium att afgifva underdånigt förslag til! de tillagg och förändringar
i nu gällande författningar rörande vaccinationen, sorn må anses behöfliga, samt att
i öfrigt angifva de åtgärder, hvilka, enligt vunnen erfarenhet, så inom som utom Riket,
finnas ändamålsenliga till befrämjande af denna för helsovården vigtiga angelägenhet.
Till följd af Kongl. Maj:ts häröfver aflåtna Nådiga Remiss, hade Sundhets-Kollegium,
efter inhemtade upplysningar af sådana personer, sorn egde en närmare kännedom uti detaljerne
för vaccinationens utöfning, samt med tillämpning af de uti andra länder i detta
ämne meddelade föreskrifter, hvilka ansetts vara för Sveriges inhemska förhållanden nyttiga
och användbara, uppgjort och till Nådig pröfning den 15 April sistlidet år i underdånighet
öfverlemnat ett förslag till förnvadt Nådigt Reglemente för skydds-koppv mpningen
i Riket.
I sammanhang härmed och enär de för vaccinationens befrämjande disponibla tillgångar
för närvarande utgöras af:
llil. 7 till Kongl. Majus Nåd. Prop. 1833 om Statse, / Sami. I AfJ. I Haft. 1
Kongl. Maj:ts Aåd. Prop.*om Statsverket 1883.
Årligt Statsanslag . . , R:dr 1,200:
samt Ränta å den under Sundhets-Kollegii förvaltning ställda s. k. Vacci
nations-fonden,
utgörande uti Kapital R:dr 2,500
,, 125:
eller tillsammans B:ko R:dr 1,525:
ärligen, hade Sundhets-Kollegium i underdånighet hemställt, att, såsom tillökning uti sist
berörde
anslag, ett årligt belopp af 1,825 R:dr B:ko måtte, enligt af Sundhets-Kollegium
nu uppgjord fördelning, få för vaccinationens befrämjande ytterligare användas.
Efter granskning af det utål Sundhets-Kollegium i ofvanberörde afseende
uppgjorda förslag, fann Kongl. Majit godt, att, i enlighet med hvad
Statsrådet i underdånighet yttrade, meddela ett förnyad t Nådigt Reglemente
för vaccinationens befrämjande, till den lydelse Bilagan till detta
Protokoll Litt. B. utvisar; till följd hvaraf så väl Nådiga Reglementet den
6:te Mars 1816, som öfrige mot det under denna dag utfärdade Regle
mente
stridande föreskrifter till ali kraft och verkan undanröjdes.
1 anledning af hvad Sundhets-Kollegium i underdånighet hemställt om
ökadt anslag för vaccinationens befrämjande, beslöt Kongl. Majit, i enlighet
med Stats-Rådets jemväl afgifna tillstyrkan, att till Rikets nästsammanträdande
Ständer skulle aflåtas Nådig proposition om ett årligt anslag
af 1,200 R:dr B:ko, att, utöfver redan befintliga tillgångar, till ofvanberörde
ändamål användas, i öfverensstämmelse med den fördelning,
som, på Sundhets-Kollegii förslag, framdeles kan komma att af Kongl.
Majit bestämmas; hvarjemte Kongl. Majit förordnade, att utdrag af Protokollet
skulle till Finans-departementet expedieras, för att tjena till ledning
vid författandet af Kongl. Majits proposition om Stats-verkets tillstånd
och behof, i hvad den kommer att röra Åttonde Hufvudtiteln.
Ex protocollo,
Carl Fr. Liljewalch.
Kongl. Majus Xåd. Prop. om Statsverk etil 851.
3
/
Utdrag af Protokollet Öfver Ecclesiastik- Ar enden, hållet inför Hans
Maj:t honungen, i Statsrådet under Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens närvaro, å Stockholms Slott den 5 Oktober
1855.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitice-Statsministern Grefve Sparre,
K lats-Riden : Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhreeus,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
lleuterdahl och
Grefve Gyldenstolpe.
Departements-chefen, Stats-Rådet Reuterdahl föredrog i underdånighet:
En från Svenska Akademien ankommen underdånig skrifvelse af den 6 sistlidne Juni,
deruti Akademien, med afseende på det af hennes höge Stiftare henne lemnade uppdrag
att utarbeta en ordbok ötver Svenska språket, jemte det hon lemnat en öfversigt öfver
beskaffenheten af detta arbete, de svårigheter, som dervid mött, och de utsigter, som erbjuda
sig för arbetets fullbordan, hufvudsakligen andragit: att verkställigheten af samma
arbete numera framskridit derhän, att de tillvägabragta samlingarnes uppställande och de
redan utarbetade delarnes utskrifning till slut-redaktion erfordrade anordningar och medel,
som läge utom gränsorna för Akademiens tillgångar, sedan dessa, i synnerhet under dé
sista tjugu åren, blifvit högst betydligt nedsatta, dels genom Akademiens minskade inkomst
af Post- och Inrikes-Tidningarne, dels ock genom inträffad förändring af myntvärdet uti
det henne ursprungligen tillagda Stats-anslag stort 1,500 R:dr Specie; att vid den punkt,
der ordboks-arbetet sig nu befunne, erfordrade de samlade språkprofvens och de utarbetade
ordlistornas uppställning, hvaraf redan anteckningarne uppgingo till omkring 3,000
ark, samt dessas utskrifning i bokstals-ordning, för att läggas till grund för redaktionsarbetet,
derest ej ensamt renskriften skulle betydligt fördröja verkets fulländning, särskilda
biträden, som deråt kunde uteslutande egna tid och krafter, nemligen en tjenlig person,
som, i enlighet med gifna hänvisningar, utskrifver det hela till slut-redaktion och framdeles
verkställer första korrektur-läsningen vid arbetets tryckning, med ett årligt arfvode
af 1,200 R:dr B:ko och en extra Amanuens för utskrifning af de ofvannämnda ordlistorna,
upptagande språkprofven i Alphabetisk ordning, med ett arfvode af 600 R:dr B:ko årligen,
hvartill vidare erfordrades 200 R:dr om året för tillfälliga biträden med special-samlingar
af techniska och vetenskaps-ord; samt slutligen, att dessa främmande biträden likväl måste
arbeta under tillsyn af någon eller några dertill utsedde ledamöter af Akademien, sorn
skulle ega uppdrag att icke blott fortsätta utarbetningen af ännu outförda delar, utan äfven
granska det hela och verkställa den egentliga slut-redaktionen, för hvilken eller hvilka ledamöter
Akademien ansett ett årligt arfvode af minst 1,000 R:dr nödigt, så vida de mer»
träget skulle egna sig åt dessa göromål, hvadan de sammanräknade kostnaderna för erd
4
Kongl. Majus Nåd. l‘rop. om Statsverket 1833.
boks-arbetet koin me att uppgå till 3.000 Ridr B:ko årligen; — vid hvilket förhållande
och då denna summa med ej mer an 300 R:dr li:ko öl verstegc hvad Akademien förlorat
endast, genom nedsättningen af hennes Statsanslag från silfver- till sedelvärde, samt
ersättnings-heloppet för denna förlust, eller 2,500 R:dr, alltså skulle till större delen fylla
det rui ifrågavarande behofvet, Akademien underdånigst hemställt, att detta sednare belopp
finge Akademien tillgodokomma, och att återstoden, 300 R:dr, måtte godtgöras på det sätt,
att vid Kongl. Majds Vitterhets-, Historie- och Antiqvifets-Akademies förflyttning till de
för densamma bestämda rum uti det nya National-Museum, en del af den sålunda ledigbli
fvande lokalen finge upplåtas för Svenska Akademiens boksamling, i afvaktan hvarpå en
ersättning af 500 R:dr B:ko årligen dock vore erforderlig för anskaffande af Bibliothekslägenhet;
hvarjemte och då Akademien, till påskyndande af arbetets fortgång, dels redan
träffat val af ofvannämnde redaktions-biträde och utskrifvare af ordlistorna, dels vore i
behof af det särskilda anslaget för dem bland Akademiens ledamöter, hvilka densamma
anmodat att deltaga i ordboks-arbetet, Akademien förmält sig anse önskligt, att ifrågavarande
understöd finge påräknas äfven för innevarande år.
Med anledning af denna underdåniga framställning och med hänseende
till vigten deraf, att Svenska Akademien förses med oundgängliga medel
att utföra det henne uppdragna ordboks-arbetet, fann Kongl. Majit för godt
att, i enlighet med Statsrådets underdåniga tillslyrkande, i Nåder besluta,
det Nådig proposition skall till näst sammanträdande Ständer aflåtas om
ett anslag af 10,000 R:dr R:ko, att upptagas i då skeende extra Statsreglering,
för att i fyra år från och med år 1034 samt med en fjerdedel
årligen till bemälde Akademie utgå, med åliggande för denna att före
dessa års utgång till Kongl. Majit inberätta, hvad fortgång ordboks-arbetet
haft och hvad som ytterligare för detsamma kunde erfordras; och skulle
detta Protokolls-utdrag, angående deri sålunda beslutade Nådiga propositionen,
till Kongl. Majits Finans-departement öfverlemnas.
Ex protocollo,
Alfred Adelgren.
[{angi. 3/aj.lf Säd. Prop. om Statsverket tXS•?
5
(. /■Ifrig af Protokollet ofver Ecclesiastik- Hrenden, hållet inför Unus
Majit Hörningen, i Statsrådet, ander Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens närvaro, å Stockholms Slott den i) ..IS ove uther
1855.
Närvarande:
Hane Excellens Herr Justilia;-Statsministern Grofve Sparre,
Stats-Råden : Herr Friherre Palmstjerna.
Fåhraus,
Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Uner,
Kculcrilalil och
Grefve Gyldenstolpe.
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes-Ärenderna Friherre Stjerneld var af
opasslighet förhindrad att i öfverläggningarne deltaga.
Sedan Kongl. Majit förklarat Sig J Nåder vilja i ett sammanhang taga i öfvervägande
alla ännu icke pröfvade behof under Åttonde Hufvudtiteln, för hvilka dels. nya, dels ökade
eller fortsatta anslag kunna finnas nödiga att af Rikets Ständer vid nu förestående Riksdag
äskas, föredrog Departements-chefén, Statsrådet Reuterdahl, nu db från vederbörande
härom gjorda underdåniga framställningar och förslag, äfvensom andra med regleringen af
samma Hufvudtitel gemenskap egande ärenden,.och anförde dervid i underdånighet:
l:o
Om anslag af Kronotionde-spanmål till pröstc-tunnor åt. Kontraktsprost
arne i Nyeds, Helsinglands Hestra Nedre, (Vifolka
och (Valkebo samt Mora kontvaktcr.
Uppå derom gjorda ansökningar har Eders Kongl. Majit, genom Nådiga beslut den 1
Februari innevarande år, förklarat vederbörande Kontrakts-Prostar berättigade att uppbära
en proste-tunna för hvardera af nedannämnde församlingar, nemligen: för Elfsbacka och
Gåsborns församlingar inom Nyeds kontrakt, att utgå från och med år 184.H, och för Woxna
församling inom Helsinglands Vestra Nedre kontrakt från och med den 1 Maj S847; hvarjemte
Eders Kongl. Majit under förstnämnde dag. i anledning af Konträkts-Prosten i
Wifolk a och Walkebo häraders kontrakt, N. G. Könsbergs, yrkande, att som han vore
berättigad till en tunna kronotionde för hvarje församling inom kontraktet, men hittills
åtnjutit från Nykils församling endast lif kappar och från Ulrika socken 20f kap.par,
honom måtte tilläggas ytterligare en tunna sådant tionde, i Nåder förordnat, att till Kontrakts-Prosten
Könsberg och hans efterträdare årligen skall utgå från Ulrika församling
en tunna kronotionde och från Nykils församling kronans dor disponibla tionda-spanmål,
utgörande, en obetydlig bråkdel oberäknad, 21 kappar, häri dock inbegripen den 1 tunna
»panmål, som Kontrakts-Prosten förut af dessa församlingar uppburit.
6
Kongl. 3Iaj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
I anledning häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade
hos Rikets Stander föreslå, att det sålunda beviljade kronotionde-anslaget, tillsammans 3
tunnor 21 kappar, måtte varda å Åttonde Hufvudtiteln och Kleresi-Staten uppfiirdt.
Vid pröfning likaledes den 1 sistlidne Februari af väckta frågor om proste-tunnors
beviljande för Nordmarks, Näsräms eller Räms samt Brattfors församlingar i Nyeds kontrakt
och Särna socken med dertill hörande Idre kapell-lörsamling inom Mora kontrakt,
täcktes Eders Kongl. Majit, enär någon kronans odisponerade tionde inom nämnde socknar
icke förefunnes, samt Kongl. Brefvet den 28 Maj 1896 stadgar, att bristen i det ena kyrkoherberget
ej, i hvad proste-tunna angår, får fyllas genom öfverskottet i ett annat kyrkoherberge,
förklara, det vederbörande Kontrakts-Prostar icke kunde proste-tunnor för samma
församlingar tillerkännas.
I)å emellertid Konfrakts-Prostarne, jemlikt Kongl. Resolutionen sien 10 Mars 1719
§ 24 och Presterskapets Privilegier den 16 Oktober 1723 § 4, med (lere äldre Författningar,
äro förklarade berättigade att för sitt besvär med resor och brefvexling bekomma
en tunna kronotionde-spanmål af hvarje församling inom prosteriet, och åtnjutandet af
denna förmån icke synes böra vara beroende af den tillfälliga omständighet, huruvida någon
kronotionde finnes inom församlingen odisponerad, tillstyrker jag, med anledning jemväl af
Domkapitlets i Westerås i ämnet gjorda underdåniga framställning, hvad Särna och Idre
församlingar beträffar, alt Eders Kongl. Majit behagade hos Rikets Ständer äska, att af
kronans behållna tionde måtte varda anvisade till Kontrakts-Prosten i Nyeds kontrakt 3
proste-tunnor för Nordmarks, Näsräms och Brattfors församlingar, till Kontrakts-Prosten
i Mora kontrakt, en tunna för Särna socken med ^dertill hörande Idre kapell-lörsamling,
samt till Kontrakts-Prosten i Wifolka och Walkebo häraders kontrakt, hvilken, till följd
af bristande disponibel kronotionde inom Nykils församling, på sätt ofvan är anfördt, blifvit
förklarad berättigad att från samma församling uppbära endast 21 kappar, fyllnaden häruti
till en tunna, eller 11 kappar.
2:o
Om anslag af vin- och byggnads-säd åt Hjulsjö och Jernboås
församlingar.
I)å inom de flesta socknar af Riket ett Visst årligt anslag af kronotionde!] Utgår under
namn af vin- och byggnads-säd till anskaffande af kommunion^vin och såsom bidrag till
kyrkobyggnad, men Hjulsjö och Jernboås från Nora pastorat afsöndrade församlingar inom
Orebro län sakna en dylik förmån, har ortens Riksdags-fullriiägtig vid sistlidne Riksdag,
Per Persson, lili ingifven skrift underdånigt anhållit, att Eders Kongl. Majit måtte till
Rikets Ständer aflåta Nådig proposition om beviljande af 3 tunnor vin- och byggnads-säd
åt hvardera af nämnda två församlingar.
Ofver denna underdåniga ansökning hafva Eders Kongl. Majlis och Rikets KammarKollegium
och Stats-Kontor samt Öfrige vederbörande afgifvit utlåtanden, och får jag, i öfverensstämmelse
med hvad af dem dervid blifvit tillstyrkt, i underdånighet hemställa, att
Eders Kongl. Majit behagade föreslå Rikets Ständer att, på enahanda sätt, som vid sistlidne
Riksdag egde rum i afseende å Askersunds stadsförsamling, åt Hjulsjö och Jernboås
församlingar fiir_ ofvannämnda ändamål bevilja ett anslag af 3 tunnor spanmål åt dem hvardera,
alt efter Orebro läns rnarkegångs-pris å kronotionden årligen utanordna^.
Kongl. Majlis A'åd. Prop. om Statsverket 1853.
7
3:0
Om anslag för Universitetet i Lund.
Uti underdånigt memorial af den 20 nästlidne Oktober har Hans Kongl. Höghet KronPrinsen,
Universitetens Kansler, hos Eders Kongl. Maj:t anmält, att Consistorium Academicum
i Lund hos Hans Kongl. Höghet gjort framställning om åtskilliga med dervarande
universitets vetenskapliga verksamhet och ekonomi sammanhängande förhållanden, för
hvilka ökade anslag ansetts vara behöfliga, och derjemte anhållit, att Hans Kongl. Höghet
måtte hos Eders Kongl. Majit förorda nådig proposition till Rikets Ständer om beviljande
af anslag till afhjelpande af dessa behof:
2:0 Löneförbättringar.
a) Löntillökning af 300 U:dr för Vice-Bibliothekarien, af 130 R:dr för Förste Amanuensen
och 100 R:dr för Andre Amanuensen vid Bibliotheket, eller tillsammans 550
Riksdaler Banko.
Den för tjenstemännen vid Bibliotheket begärda årliga löneförhöjning har Hans Kongl.
Höghet funnit vara billig och välgrundad, och ansett Sig derföre böra densamma särskildt
i underdånighet förorda.
Då Vice-Bibliothekarien vid Akademiska Bibliotheket i Lund för närvarande i årlig
lön åtnjuter endast 400 R:dr, Förste Amanuensen 250 R:dr och Andre Amanuensen 200
R:dr, men det synes billigt att Vice-Bibliothekariens lön blifver, såsom den alltid
förr varit, lika med Adjunkternes af första lönegraden inom Filosofiska fakulteten, med
hvilkas befattningar hans plats är fullt jemförlig och äfven i Akademiens gamla stat sä
varit ansedd, sorn ock att de båda ordinarie Amanuensernas lönevilkor blifva så vida förbättrade,
att för framtiden någon uppmuntran må förefinnas för uuge, skicklige män, att
med allvar och kärlek egna sig åt Bibliolhekets tjenst, anser jag mig böra i underdånighet
hemställa, det behagade Eders Kongl. Majit af Rikets Ständer äska ett anslag på ordinarie
stat, motsvarande den ifrågasatta, af Hans Kongl. Höghet Kanslern förordade löntiflöknin^-  gen för ofvanbemälde frenne tjenstemän vid Universitetets Bibliothek, nemligen:
för Vice Bibliothekarien
300:
„ Förste Amanuensen
150:
„ Andre Amanuensen - • 100:
eller ett sammanlagdt belopp R:dr 550:
5:o
Om anslag till cn Provincialläkare i Hudiksvalls distrikt.
Uti en af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs län den 31 Mars nästlidet
år insänd underdånig ansökninganhöllo innevånarne i Hudiksvalls proviucial-läkare-distrikt
att, då flere olägenheter uppstått deraf, att extra provincial-läkare-befattningen inom
distriktet vore med en bataljons-läkare-beställning vid Helsinge Regemente förenad, Eders
Kongl. Maj:t måtte i nåder tillåta, att dessa båda tjenster finge åtskiljas och en provincialläkare
med fortfarande station i Hudiksvall tillsättas med en anslagen lön af 500 Ridr.
8
Kungl. }laj:ls \å<I. Hrop. om Statsverket 1853.
Till stöd lor denna begäran anlörde siikanderne hufvudsakligen, att nämnde distrikt, som
omfattade ifi socknar med 28,000 innevånare, |jå en areal af 57 qvadratmil, voie i behof
af'en läkare, sorn kunde egna en odelad verksamhet åt hehovården inom distriktet, men
att detta icke vore förhållandet med den der nu anställde läkaren, hvilken, till följd af sin
befattning jemväl såsom bataljons-läkare, under vissa tider af året kallades till tjenstgöring
på annan ort; att då hans biträde sålunda icke kumle under hela året påräknas, han saknade
tillfälle att genom ackord med enskilde personer i denna i allmänhet torftiga handsöl
l bereda sig nödig bergning; samt att häraf varit en följd, att de tvänne läkare, som
sednast varit i distriktet anställde, icke kunnat der qvarstanna.
Sedan Eders Kongl. Maj:ts ofvanbemälde Befallningshafvande; och Sundhels-Kollegium
med afseende å de af sökanderne anförde omständigheter, tillstyrkt bifall till ansökningen,
täcktes Eders Kongl. Maj:t den 22 Maj näsllidet år tillåta, att ifrågavarande tvänne läkarehelaltningar
finge åtskiljas och hvar lör sig till ansökning anslås, med förklarande derjemte,
att Eders Kongl. Majit ville framdeles laga i nådigt Öfvervägande, huruvida lörhöjdt
löneanslag skulle för denne provincialläkare äskas.
Under åberopande af hvad sålunda förekommit har Sundhets-Kollegium, fiti skrifvelse
den 22- sistlidne September, anmält, att oftaberörde provincial-läkareljenst, oaktadt flere
förnyade annonser om ledigheten, af brist på sökande står obesatt och med ökad utgift
för Staten måste bestridas af en extra läkare, mot åtnjutande af traktamentsersättning på
medicinallönden, hvilket förhållande Kollegium anser komma att framgent fortfara, så villa
icke en hjelplig lön för denna befattning beredes; och Kollegium föreslår derföre i underdånighet,
att provincial-iäkaretjensten må å Stat uppföras och en lön af 500 Hulr dertill anslås.
Med afseende å hvad i denna fråga upplyst och anfördt. blifvit, hemställer jag i underdånighet,
att nådig framställning må till Rikets Ständer göras om beviljande på stat af
ett årligt anslag utaf 250 R:dr, att, jemte det redan anvisade extra-provincial-läkare-arlvodet
till enahanda belopp, för det af Sundhets-Kollegium uppgifna ändamål användas.
G:o
Om anslag till en Pruvincial-läkare i Undersåkers distrikt.
Sedan erfarenheten visat, att det för vestra delen af Jemtland elle*- Undersåkers distrikt
år 1845 anvisade extra provincial-läkare-arfvode, i förening med en bataljons-läkarétjenst
vid jemtlands Pä II jägare- Regemente, icke kunnat bereda en läkare nödtorftig bergning,
samt ett af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länet väckt förslag, att extra
provincial-läkare-beställningen i nämnde distrikt måtte, efter berörde Regementes fördelning
i tvänne corpser, förenas med en bafaljons-läkare-befattning vid Hästjägare-corpsen,
icke kunnat verkställas, till följd af bristande tillgång till lön lör en dylik Bataljonsläkare,
tillät Eders Kongl. Majit under den 22 Juli innevarande år, i anseende till angelägenheten
för den talrika befolkningen inom distriktets vidsträckta område att ega tillgång på läkarevård,
att en extra-läkare finge tills vidare derstädes anställas, emot skjuts och fraktamentsersättning
efter gällande rese-reglemente. Då emellertid behofvet af läkarevård
i denna ort endast genom anställande af en någorlunda lönad provincial-läkare ansetts
kunna fyllas, har Sundhets-Kollegium i underdånighet hemställt, att extra provincial-läkare-befattningen
i Undersåkers distrikt ina till ordinarie tjenst förändras, dervid
Kollegium, med afseende å ortens fattigdom och ringheten af de inkomster en läkare
der har att påräkna, funnit oundgängligt att lönen bestämmes till lika belopp med den för
Herjeådalen distrikt^ eiler 606 R:dr 32 sk., hvadan, utöfver redan anslagna 250 Rtdr, för
detta ändamål skulle erfordras ett årligt tillskott af 4IG R:dr 52 sk.
I be
-
Kongl. Maj-.U Säd. Prop. om Statsverket 4 8 $3.
9
I betraktande af de härvid förekomne omständigheter, tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Majit, med gillande af hvad Sundhets-Kollegium yttrat, af Rikets Ständer
äskar uppförande på stat af den för ifrågavarande provincial-läkare-beställning erforderliga
löneförhöjning af 416 R:dr 52 sk.
10:0
Om anslag till Farmaceutiska Institutet.
Under de tre senast förflutna Riksdagarne hafva Rikets Ständer, på Eders Kongl. Majits
nådiga proposition, anvisat ett årligt belopp af 1000 Ridr att utgå till det i Hufvudstaden
inrättade Farmaceutiska Institut och Sundhets-Kollegium har i underdånighet anmält,
att Institutet under den sedan sista Riksdag förflutna tid på ett utmärkt sätt gagnat den
undervisningsgren, som utgör dess föremål, äfvensom att Apothekare-Societeten fullgjort
det vid berörde anslags beviljande fästade vilkor, att med lika belopp till denna undervisningsanstalt
bidraga; hvadan Kollegium i underdånighet hemställt, att Eders Kongl.
Majit måtte af Rikets Ständer äska, att ett anslag af 1000 Ridr årligen må fortfarande,
under enahanda vilkor som hittills, få till Farmaceutiska institutet utgå.
I denna hemställan instämmer jag underdånigst.
li:o
Örn lön på stat för en Professor vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet.
Sedan Rikets åren 1844, 1847 och 18S0 församlade Ständer, på Eders Kongl. Majits
Nådiga proposition om ett anslag af 1,600 Ridr årligen till lön för en Klinisk Professor i
barnaålderns sjukdomar vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet, beviljat denna summa
att under tiden från den ena Riksdagen till den närmast följande såsom arfvode utgå, hafva
Professorerne vid nämnde Institut, uti underdånig skrift af den 21 sistlidne September, med
vitsordande att undervisningen i denna gren af de medicinska studierna oafbrutet fortgått
och varit af stor fördel för den medicinska bildningen, hos Eders Kongl. Majit anhållit, att
Eders Kongl. Majit täcktes aflåta Nådig proposition till Rikets Ständer, att det redan anslagna
arfvodet af 1,600 Ridr, icke allenast må fortfarande utgå, utan uppföras på Riksstaten
såsom ordinarie Professors-Iön vid Carolinska Institutet; uti hvilken underdåniga
framställning Sundhets-Kollegium instämt, under åberopande af hvad Kollegium vid föregående
tillfällen anfört angående nyttan och nödvändigheten af nu ifrågavarande undervisnings
fortfarande för den praktiska iäkarebildningens fullkomnande.
Då de skäl, som föranledt Rikets Ständer att vid de trenne sistförflutna Riksdagarne
bevilja det nu begärda anslaget, oförändradt qvarstå och anledning icke förekommer till
antagande alt den tjenstebefattning, till hvars uppehållande detsamma utgått för framtiden
skall blifva mindre nyttig och behöflig för den medicinska undervisningen, än för närvarande,
anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Majit täcktes föreslå
Rikets Ständer att ofvanberörde årliga arfvode af 1,600 Ridr, må varda såsom ordinarie
lön åt en Professor vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet å stat uppfördt.
Bil. JYs 7 till Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. 18S3 om Slalsv. 1 Sami. 1 Afd. 4 Uäfl.
o
10
Kongl. MajUs Nåd. Prop. om Statsverket ■1833.
13:o
Om anslag till en ny läro-anstalt för barnmorskc-undervisningen.
Uti ofvanberörde underdåniga skrifvelse den 22 sistlidne September, har. SundhetsKollegium,
bland annat, fästat Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på behofvet af reglering
utaf barnmorske-undervisningen i Riket samt redogjort för förhållandet dermed under
den förflutna tiden. Jemlikt de till Kollegium inkomne embets-berättelser har nemligen
antalet af examinerade och godkändå barnmorskor under 10 år, från och med 1842 till
och med 1831, utgjort, vid undervisnings-verket i Stockholm 440 och vid det i Lund 162,
eller tillsammans för alla 10 åren 602, samt således i medeltal årligen 60. Denna tillkomst
af nya barnmorskor, har dock icke varit tillräcklig att både ersätta den liktidiga
afgången bland dem och bereda en successiv tillökning i deras antal, så att landets behof
i detta afseende slutligen skulle komma att fyllas, enär, oaktadt undervisnings-anstalternas
oafbrutna verksamhet, tillökningen i antalet af barnmorskor, hvilka 1842 utgjorde 1229
och 1831 1338, sålunda i medeltal under dessa tio år uppgått lill endast elfva årligen.
Det befintliga antalet utgör emellertid endast tre femtedelar af det som erfordras för att
behörigen förse hela Riket med examinerade barnmorskor, och med beräkning af ofvananförda
årliga tillökning skulle omkring 80 år ännu åtgå för den för handen varande bristens
fyllande. Denna brist blir dock ännu mera kännbar genom den i hög grad ojémna
fördelningen af den tillgång, som finnes. Sålunda voro år 1831 af ofvanuppgifne 1358
examinerade barnmorskor icke mindre än 131 bosatte i Stockholm, och af de för öfrige
Rikets Städer och landsorterna återstående 1207 tillhörde omkring en tredjedel städerna
och blott omkring 800 voro på landsbygden bosatte. Denna ojemnhet i fördelningen visar
sig dessutom icke allenast med afseende å städer och landsbygd, utan är ännu mera i
ögonen fallande vid jemförelse Länen emellan. Sålunda äro i Stockholms, Upsala, Westmanlands,
Södermanlands, Malmöhus och Christianstads län äfvensom i Nerikes, Gottlands
och de Norrländska länen, nästan alla landsförsamlingar försedda med examinerade barnmorskor,
under det att detta blott undantagsvis eger rum inom ett eller annat distrikt af
de öfriga länen, såsom exempel hvarpå, Sundhets-Kollegium anför, att Götheborgs och Röhus
län år 1831 hade inalles 34 examinerade barnmorskor, af hvilka 26 voro bosatte i
städerna och endast åtta på landet, bland hvilka sednare ingen enda inom Orousts och
Tjörns samt Uddevalla provincialläkare-distrikter. Elfsborgs län åter räknade inalles 24
eaminerade barnmorskor, 14 i städerna och 10 på landsbygden, och föga bättre var förhållandet
inom Skaraborgs, Hallands, en del af Wermland samt flera andra län.
Om än detta olika förhållande länen emellan i viss mån måste anses beroende af
innevånarnes större eller mindre omtanka för eget bästa, anser dock Kollegium de nu anförda
omständigheter ådagalägga, att den större lättheten att till undervisnings-anstalterna
insända och der underhålla elever, bestämdt verkar till befrämjande af barnmorske-väsendets
behöriga ordnande inom de provinser, hvilka ligga dessa anstalter närmast, under det
att ett motsatt förhållande eger rum i afseende å de mera aflägset belägne, såsom de i
vestra delarne af Riket — ett förhållande, hvilket redan i och för sig häntyder på lämpligheten
att ytterligare organisera åtminstone en undervisnings-anstalt för barnmorskor till förmån
för sistnämnde landsorter. Denna åtgärd finner Kollegium också icke blott lämplig,
utan äfven nödvändig, så vida den för handen varande positiva bristen på barnmorskor
för Riket i allmänhet skall kunna afhjelpas, hvilket icke låter sig göra genom en utvidgning
af de redan befintliga bildnings-anstalternas verksamhet. Den vigtigaste delen af undervisningen,
eller den praktiska, är nemligen väsendtligen beroende af antalet barnaföderskor
inom den med läro-anstalten förenade inrättningen, hvarefter elevernas antal alltid
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1853.
11
måste rättas, och hvarken Allmänna Barnbördshuset i Stockholm eller den vid Lasarettet
i Lund dertill bestämda afdelning kunna, ulan men för så väl sjelfva sjukvården som undervisningen,
årligen emottaga liera lärlingar, än som nu sker.
En möjlighet, att, med relativt ringa kostnad för det allmänna, organisera en ny undervisnings-anstalt
för barnmorskor just inom den del af Riket, der en sådan bäst behöfves,
har emellertid, enligt hvad Kollegium vidare anför, nu erbjudit sig, i det att vid det
stora sjukhus, sorn i Götheborg är under anläggning och hvilket nästkommande år för
sjukes emottagande öppnas, kommer att inrättas en särskild afdelning för barnaföderskor,
hvilken, i betraktande af stadens folkmängd, kan antagas skola Jemna ett tillfälle till praktisk
undervisning för barnmorskor, som icke i någon af Rikets öfriga städer kan beredas.
Kollegium har, till följd häraf, genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Götheborgs
och Bohus län begärt upplysning, om och på hvilka vilkor vederbörande kunna finnas benägne
att medgifva den blifvande barnförlossnings-afdelningens upplåtande för detta ändamål,
samt från Götheborgs Magistrat och Äldste erhållit bifallande svar härå, jemte löfte
om rum inom sjukhuset för 6 barnmorske-lärlingar samt en lärosal, under vilkor: att
sjukhuset icke vidkännes någon utgift för elevernas kosthåll eller öfriga behof; att servis,
ved och ljus till deras boningsrum äfvensom till lärosalen anskaffas, antingen på allmän
bekostnad eller af sjukhus-direktionen mot den ersättning derför, som kan öfverenskommas;
att den lärare, som för barnmorske-undervisningen blifver utsedd och förordnad,
jemväl öfvertager och ensam ansvarar för läkarevården inom afdelningen för barnaföderskor,
med skyldighet att dervid ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som ett
blifvande reglemente för sjukhuset kan komma att innehålla, men utan rättighet till lön
eller arfvode af sjukhusets medel; samt att denna lärare- och läkare-befattning icke innehafves
af någon bland öfrige läkare vid sjukhuset; hvarjemte Magistraten och stadens Äldste
föreslagit, att kontraktet om lokalerna för lärosal och elever ställes på ett års Ömsesidig
uppsägningstid före laga flyttning.
Sundhets-Kollegium, som funnit de sålunda föreslagne vilkor vara antagliga endast
kontraktet ställes så, att rubbning deri icke må vara att befara, så länge den tillämnade
läro-anstalten för det allmänna finnes nyttig och bibehåiles, har derföre i underdånighet
anhållit, att Eders Kongl. Majit måtte täckas såsom ett högeligen påkalladt behof, af Rikets
Ständer äska beviljandet och uppförandet på stat af det för tillvägabringande af ifrågavarande
nya undervisnings-anstalt för barnmorskor erforderliga årliga anslag, hvilket Kollegium,
med afseende på de särskilda utgifterna, ansett kunna beräknas och bestämmas
sålunda:
Arfvode åt en barnmorskelärare  666: 32 —
D:o för en förestånderska  300:
Underhåll af sex frilärlingar å 8 R:dr i månaden . . 576: — —
Hyresmedel, ved, ljus, inventarier för frielevernas rum
samt åtskilliga behof för undervisningen .... 600: — —
eller inalles R:dr 2142: 52.
Hvarjemte Kollegium hemställt att, i händelse det begärda anslaget beviljas, Kollegium
måtte erhålla nådig tillåtelse, att till Eders Kongl. Maj:ts pröfning få framställa förslag till
de föreskrifter, hvilka ej mindre i afseende å den nya undervisnings-anstalten, än ock i
sammanhang dermed för barnmorske-undervisningens ordnande i allmänhet finnas erforderliga.
I betraktande af hvad Sundhets-Kollegium sålunda anfört i afseende på behofvet af
en ny läro-anstalt för barnmorske-undervisningen och det tillfälle, som nu erbjudit sig ätt
med jemförelsevis ringa kostnad för det allmänna en sådan inrätta, torde Eders Kongl.
12
Kongl. 9Iaj:ts Nåd. Prop. om Statsverket tSS3.
Mgj:t behaga till Rikets Stander göra framställning om beviljande, på sätt Sundhets-Kollegium
föreslagit, af de dertill erforderliga medel, hvilka i afrundad summa torde kunna
bestämmas till 2,ISO R:dr årligen.
14:o
Om anslag till Orthopediska Institutet.
Sedan Rikets Sländer vid sistlidne Riksdag åt Orthopediska Institutet beviljat ett årligt
anslag af 2,800 R:dr, att utgå till nästa Stats-reglering, med vilkor att en biträdande
läkare bör af föreståndaren vid Institutet antagas, lönas och undervisas i medicinsk gymnastik
och orthopedie, på det Institutets verksamhet icke må afbrytas, i händelse af föreståndarens
sjukdom eller frånfälle m. m.; att föreståndaren skall vara förpligtad att åt alla
de läkare, som vilja praktiskt studera den orthopediska och medicinska gymnastiken,
lemna fritt tillträde till densamma på alla de timmar, som den manliga personalen gymnastiserar,
samt dervid tillhandagå dem med nödiga upplysningar; att friplatsernas antal vid
gymnastiken förhöjes från 4 till 7, och 3 patienter erhålla kostnadsfri orthopedisk vård
utom Institutet, i likhet med hvad som hittills skett; samt att det skall åligga föreståndaren
ej mindre att med råd och bandagers applicerande vara de patienter behjelplig,
hvilka komma i åtnjutande af bandager från Institutets fattigfond, än äfven att till Sundhets-Kollegium,
före Januari månads utgång hvarje år, inlemna rapport öfver de patienter,
som under det nästförflutna året blifvit på statens bekostnad vid inrättningen behandlade,
har Sundhets-Kollegium i underdånighet anmält, att, enligt hvad de till Kollegium afgifne
berättelser ådagalagt, dessa vilkor blifvit fullgjorda; och som inrättningen måste betraktas
såsom en vigtig och behöflig sjukvårds-anstalt, hvilken utan understöd af allmänna medel
icke skulle kunna bestå och ännu mindre utsträcka sin välgörande verksamhet tillbehandling
af obemedlade sjuke, hvilka deraf äro i behof, har Kollegium i underdånighet anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t behagade hos Rikets ^tänder äska det beviljade anslagets fortfarande
uppå enahanda vilkor som hittills.
Uppå de af Sundhets-Kollegium anförda skäl tillstyrker jag Nådigt bifall till denna
framställning.
18:o
Om anslag Ull Feterinär-inrältningarne och tljur-läkarne i Riket.
På underdånig framställning af föreståndaren för Veterinär-inrättningarne i Stockholm
och Skara samt Eders Kongl. Maj:ts Sundhets-Kollegium, har Eders Kongl. Maj:t den 13
December år 18S0 tillförordnat en komitté för utarbetande af förslag till reglering af Veterinär-undervisningen
samt förvaltningen af de för Veterinär-läkares bildande befintliga
läro-anstalter. Denna komitté inkom deri 23 Maj 1831 med sitt underdåniga utlåtande.
Sedan Direktionen för Veterinär-inrättningen i Skara haft tillfälle att deröfver yttra sig,
har Sundhets-Kollegium under den 20 Juli sistlidet år inkommit med underdånigt yttrande
i ämnet.
Så väl den af Eders Kongl. Majit tillförordnade komitté som omförmälde Kollegium’*’
och Direktion anse läro-anstalternas utvidgning och förseende med förökade lärarekrafter
vara oundgängligen behöfligt, om ifrågavarande inrättningar skola kunna motsvara hvad
med dem afses. Å staten för Veterinär-inrättningen i Stockholm äro för det närvarande
upptagne;
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om, Statsverket 1853.
15
En Föreståndare och Professor i praktisk veterinär
kunskap
med aflöning  2000:
» Professor i Theoretisk veterinär-kunskap . . . 1000: — —
» Tredje Lärare  666: 32. —
» Instruktions-smed
. 300: — —
2:ne Stalldrängar  300: — —
samt till diverse utgifter  1230:
eller för dessa behof tillsammans R:dr 3316: 32. —
Dessa anslag anses vara alltför otillräckliga och böra
höjas sålunda att lärarnes antal blifver fyra, deribland
tre anses böra vara Professorer med en lön
för hvardera af 1600 R:dr 4800: — —
samt arfvode för Föreståndaren 400: — —
Lön för en Adjunkt  800: — —
En Smed . .
600: — —
2 Stalldrängar  400: — —
Diverse utgifter  1446: 32.—
Till protokollsföring m. m 153: 16.—
Summa R:dr
8380:
Således med afdrag af omnämnda tillgångar ....
3316:
32. —
utgör bristen R:dr
3063:
16.—
hvilken dock
minskas med de å gamla Staten för en
pensionär
uteslutna .
upptagne, men från den föreslagna nya
333:
16.—
hvadan den verkliga bristen är R:dr
2750:
för hvars fyllande anslag åstundas. De å den gamla Staten till elevers underhåll upptagne
1920 R:dr anses böra fortfarande bibehållas.
Veterinär-inrättningen i Skara är försedd med en Lektor och en Adjunkt, hvilka endast
genom enskild stiftelse åtnjuta aflöning, sedan det anslag af statsmedel, som i äldre
tider varit åt inrättningen förunnadt, blifvit af Rikets Ständer vid 1809—1810 årens Riksdag
indraget. Inrättningen anses icke kunna åstadkomma hvad af densamma påräknas, om
ej den utvidgas och förses med bättre tillgångar. Till undervisningens bestridande förklaras
tvänne Lektorer och en Adjunkt vara behöflige, af hvilka den Förste Lektorn, sorn
tillika skulle vara Inrättningens Föreståndare, borde vara aflönad genom tillgångarne å
Hernqvistska Stiftelsen och tillika, enligt bemälde Stiftelse, vara skyldig att underhålla sju
lärlingar med husmanskost under lästiden från den 23 Mars till den 13 December, men
den Andre Lektorn, som genom stiftelsen erhåller fria husrum och någon fastighetsafkast
ning,
behöfver lön genom Stats-anslag  666: 32. —
samt Adjunkten likaledes  335: 16. —
hvarförutan till underhåll för fem fri-elever föreslås årligt
anslag  400: — —
eller tillsammans R:dr 1400: — —
Hvad som för öfrigt för läroverket erfordras, anses kunna genom dess egna tillgångar
åstadkommas.
Härjemte äro förslag till Styrelse och Reglemente m. m. uppgjorda, öfver hvilka vederbörande
afgifvit utlåtanden.
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket iS33.
Då ändamålsenliga undervisnings-anstalter för djurläkarekonsten äro af den största
vigt, och då de anstalter för detta ändamål, som i vårt land finnas, af hvilka den enä har
att tacka enskild mans frikostighet för sin tillvaro, af goda skäl måste finnas vara alltför
inskränkta, tvekar jag icke att i underdånighet tillstyrka Nådigt bifall till hvad som för
deras utvidgande blifvit föreslaget. Underdånigst hemställer jag, att Eders Kongl. Majit
täcktes hos Rikets Ständer äska nya årliga anslag på ordinarie stat:
För Veterinär-inrättningen i Stockholm 2730:
och för den i Skara
1400:
Tillsammans R:dr 4130:
I sammanhang med hvad som angående undervisnings-anstalterna för djurläkarekonst
förekommit, anmärkes, i afseende på nu å Stat uppförde djurläkares aflöning, utgörande
för hvarje läkare SO R:dr, att den är alltför knapp, och dess höjande till 200 R:dr föreslås.
Härtill erfordras ett nytt anslag af 3,600 Ridr. Äfven denna mening måste jag biträda,
och föreslår sålunda i underdånighet, att Eders Kongl. Majit täcktes hos Rikets
Ständer göra Nådig proposition om nämnda summas beviljande och uppförande på den årliga
ordinarie Staten.
18:o
Om ett förslagsanslag till rese- och traktaments-kostnader på Åttonde
Hufvudliteln.
Då erfarenheten, särdeles under sednare tiden, ådagalagt behofvet deraf, att, i likliet
med hvad som eger rum i afseende å Fjerde, Femte, Sjette och Sjundeo Hufvudtitlarne,
ett anslag till rese- och traktamentskostnaders bestridande må vara att å Åttonde Hufvudtiteln
tillgå, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Majit täcktes hos Rikets Ständer
äska, att ett förslagsanslag af 1000 R:dr för rese- och traktamentskostnader må varda
å Åttonde Hufvudtitelns ordinarie stat uppfördt.
19.0
Om fyllnad i anslaget till elementar-läroverken i fall af salpeterhjelgens
utgående efter kronovärdi i Jönköpings, Kronobergs och Calmar län.
Under den 7 sistlidne Juli har Eders Kongl. Maj:t beslutat, att i nådig proposition
till Rikets Ständer föreslå, att den till hemmantalsräntan hörande salpeterbjelpen, hvilken
inom Jönköpings, Kronobergs och Calmar län hittills utgått med förvandling till persedlar
efter gällande markegångsprisen, hädanefter inom nämnde län må utgå efter det för densamma
belöpande kronovärdi; och enär genom den sålunda föreslagna förändringen en minskning
af tillsammans 155 Ridr 33 sk. kommer att uppstå uti de till Wexiö Gymnasium och
Wisingsborgs skolestats-fond anslagna inkomster, hvilka till sitt fulla belopp inberäknats
bland de för läroverken anvisade tillgångar, hemställer jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Majit behagade af Rikets Ständer äska, att ett motsvarande belopp af 153 R:dr
33 sk. uppföres å Åttonde Hufvudtitelns anslag för Elementar-läroverken.
Kongl. 31aj:ts Nåd. Prop. om Statsverket i8S3, 18
20:o
Om anslag till de tre större offentliga Bibliotheken för inköp af saknad
äldre litteratur.
De frenne offentliga boksamlingar i Riket, som det tillhör att nästan oinskränkt innehålla
litteraturens bästa alster, nemligen det Kongl. Bibliotheket i Stockholm och Universitets-Bibliotheken
i Upsala och Lund, kunna knappt mer än till nödtorft inköpa den
ofta mycket dyra litteratur, som en nyare tid frambragt eller frambringar. Det är mig med
full visshet bekant, att aila dessa samlingar hafva mycket kännbara luckor i nästan alla
grenar af äldre litteratur. Skola dessa luckor fyllas, så måste en nyare litteratur eftersättas.
Skall åter denna anskaffas, så blifva luckorna ofyllda. Till den sistnämnda olägenhetens-afhjelpande
erbjuda dock större bokauktioner och den s. k. Antiqvariska bokhandeln
ofta goda tillfällen. Men för dessas begagnande erfordras medel, som nu saknas.
Jag vågar med anledning häraf i underdånighet hemställa, huruvida icke Eders Kongl.
Maj:t för vinnande af sådane medel skulle täckas af Rikets Ständer utöfver den ordinarie
staten i nåder begära ett anslag af 30,000 Riksdaler Banko, att från och med år 18S4 med
10,000 R:dr årligen i 3 år utgå och af Eders Kongl. Majit disponeras till inköp af den
äldre litteratur, som för Kongl. Bibliotheket i Stockholm och Universitets-bibliotheken i
Upsala och Lund kan finnas vara behöflig.
21:o
Orri anslag till utgifvande af äldre historiska skrifter och handlingar.
Eders Kongl. Majit värdes tillåta mig fästa Eders Kongl. Majits nådiga uppmärksamhet
derpå, att hufvudsakligen i Riks-Arkivet och äfven i andra offentliga och enskilda
samlingar ett icke ringa antal för vår historia och våra offentliga förhållanden vigtiga
skrifter och handlingar finnas, som icke äro mycket vidsträcktare kända, än för dessa samlingars
vårdare eller egare. De kunna ej utgifvas, då hvarken allmänna medel dertill finnas
eller kostnaderne för iitgifvandet kunna genom afsättning betäckas. Det skulle vara
till väsendtligt gagn både för kännedomen om fäderneslandets äldre angelägenheter och för
litteraturen, om medel för dylika skrifters allmängörande vore att tillgå. Med anledning
häraf vågar jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Majit täcktes i nåder utöfver den
ordinarie staten af Rikets Sländer aska ett anslag af C,000 Ridr att i 3 år, med 2000
R:dr årligen, utgå och af Eders Kongl. Majit disponeras för utgifvande af sådane äldre
skrifter och handlingar, som, kunna gifva ljus åt Sveriges historia och offentliga angelägenheter.
22:o
Om anslag till laro-hus för nya Elementar-Skolan i Stockholm.
Direktionen öfver Nya Elementar-skolan i Stockholm har i underdånigt memorial anmält,
huru, sedan bemälda skola först mot hyra varit inrymd i enskildt hus, den derefter
erhållit sin plats, till en tid hyresfritt, sedermera mot en årlig hyra af 100 Ridr, ioEders
Kongl. Majits Landtbruks-Akademies hus, derifrån den dock nu blifvit uppsagd. Ådagaläggande
huru nämnde skolas bestånd i väsendtlig mån beror deraf, att den erhåller egen
lokal, förnyar Direktionen sin redan förut flera gånger gjorda underdåniga anhållan, att
Eders Kongl. Majit Nådigst måtte vidtaga de åtgärder, som för ändamålets vinnande kunna
vara tjenliga. Direktionen anser sig icke hafva någon lämpligare plats» för skolan att föreslå,
än den Ederso Majit och Kronan tillhöriga tomt och egendom mellan Hötorget och båda
Bangränderna. Å denna egendom och vid vestra Bangränden skall det för skolan erforderliga
utrymme kunna vinnas, dels genom begagnande af en ledig tomt och dels genom
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om. Statsverket iS53.
nedrifvande af en mindre betydlig byggnad, det så kallade pistolsmeds-bostället. Direktionen
bar låtit upprätta ritning och kostnadsförslag till byggnaden, enligt hvilka denna
skulle, i fall tomten för pistolsmeds-bostället kan erhållas utan ersättning, erfordra en
kostnad af 39,000 Ridr B:ko, men, i fall nämnde boställe skall ersättas, en utgift af .45,666
R:dr 32 sk. I händelse annan tomt skall för hela byggnaden inköpas, erfordras en summa
af 50,000 R:dr. I alla dessa fall inräknas i kostnaderna ej mindre hvad som är behöflig!
för återställande i vederbörligt skick af den lokal, som hittills för skolan varit begagnad,
till hvilken iståndsättning skolans Direktion är förpligtad, än hvad som åtgår till en del
inventarier i den nya skolan.
På grund häraf och då Direktionen befarar att besparingarne på anslaget till Läroverken
icke lemna tillgång för nämnde kostnaders bestridande, anhåller Direktionen i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets näst sammanträdande Ständer äska
ett anslag, i det ena fallet af 59,000 R:dr, i det andra af 45,666 R:dr 32 sk. och i det
tredje af 50,000 R:dr B:ko, samt derjemte dels tillåta, att skolhus för Nya Elementarskolan
måtte å omförmälda plats uppföras, och dels förordna, att skolan får qvarstadna i
den lokal hon nu innehafver, tills hon i en annan kan inflyttas.
Eders Kongl. Majit har redan förut vid tvänne Riksdagar för lärohusbyggnad åt Nya
Elementar-skolan i- Stockholm äskat ett anslag af 50,000 Ridr B:ko. Väl hafva Rikets
Ständer vägrat att härtill bifalla; men då Eders Kongl. Majit sedermera, genom Nådig
skrifvelse den 6 Julii 1849, förklarat ifrågavarande skola hädanefter böra utgöra ett ibland
Statens allmänna Elementar-läroverk, då-skolan åtnjuter sådant förtroende, att ej blott de
100 platser, som för lärjungar äro att tillgå, alltid varit upptagne, utan ock en mängd
inträdessökande lärjungar måst afvisas, hvarföre den af Direktionen nu föreslagna byggnaden
är beräknad att rymma 200 lärjungar, samt då, huru ock meningarne angåeude den
Nya Elementar-skolans läromethod kunna i en framtid stadga sig, det alltid för Staten
skall vara i hög grad önskvärdt och nyttigt, att i hufvudstaden ega en rymlig undervis
nings-lokal,
anser jag mig i underdånighet böra tillstyrka, att Eders Kongl. Majit till snart
sammanträdande Ständer gör Nådig proposition om medel för uppförande af bemälda skolhus.
Då det är osannolikt, att pistolsmeds-bostället kan utan ersättning afstås, likasom
att kostnadsfri tomt kan erhållas, anser jag skolan endast i det fall blifva fullt försäkrad
om egen lokal, att kostnaden för tomten äfven inräknas i de behöfliga medlen. Jag hemställer
således i underdånighet, att den af Direktionen begärda största summa, 50,000
Ridr Biko, måtte utöfver den ordinarie Staten af Eders Kongl. Majit äskas, för att af Eders
Kongl. Majit för det omförmälda ändamålet, efter behof, användas.
25:o
Om anslag till folk-undervisningen.
På Eders Kongl. Majits Nådiga proposition beviljade Rikets Ständer vid sistförflutna
Riksdag, i likhet med hvad förut skett, årliga anslag, till Folkskolelärares aflönande, 20,000
Ridr, till seminarier för sådane lärares bildande 9,100 Ridr och till stipendier åt elever
vid dessa seminarier 12,000 Ridr, tillsammans årligen från och med år 1852 till och med
år 1854 41,100 Ridr, eller för de tre år, som nu gällande statsreglering afser, 123,300
R:dr. Med beviljandet förenade Rikets Ständer den underdåniga begäran, att Eders Kongl.
Majit täcktes tillse, huruvida icke för handen varande förhållanden vid folkundervisningen
kunde för framtiden föranleda till nedsättning uti ifrågavarande anslag. I anledning af
denna begäran anhåller jag att i underdånighet få anmäla:
l:o
Kongl. MujUs Nåd. Prop. om Statsverket 1833.
17
l:o Hvad anslaget till Folkskole-lärares aflöning vidkommer, att den 12 sistlidne Oktober
innestodo såsom oanvända medel af anslaget för år 1832 4,413 R:dr 16 sk. samt af anklaget
för IftS5 3,973 R:dr 16 sk. Sedan nämnda dag hafva hlott mycket obetydliga belopp
blifvit disponerade. För år 1634 äro samma belopp beviljade, som för 1835 utgått, och
besparingen torde blifva något när densamma. Det har alltså visat sig att anslaget varit
tillräckligt. Beloppet har dock icke tillåtit att andra behof än de aldra nödvändigaste dermed
blifvit fyllde. Önskningar, vida öfverstigande den beviljade summan, hafva måst afslås.
Det kan icke förnekas, att ganska många församlingar skulle finna sig försatta i trångmål,
om icke ens för de nödvändigaste behofven understöd kunde deni beviljas. Med an
ledning
häraf anser jag mig icke böra ifrågasätta någon nedsättning af omförrnälda anslag.
2:o Af anslaget, till seminarier äro, för år 1852, 900 R:dr och för 1835, 200 R:dr o 1isponerade.
Då de för folkundervisningens fortgång mycket vigtiga seminarierna nästan helt
och hållet bero af nämnda anslag, torde ingen anledning vara för handen till dess förminskning.
3:0 Af anslaget till stipendier för elever vid Folkskolelärare-Seminarierna återstå
oanvända af 1832 års anslag 550 R:dr och af anslaget för 1853 955 R:dr 16 sk. Det
är väl bekant, huru de personer, som egna sig åt Skollärare-yrket, i allmänhet äro medellöse
och sakna förmåga alt på egen bekostnad en längre tid uppehålla sig på den fremmande
ort, der seminarium är beläget. Antalet af seminariernas lärjungar är icke betydligen
förändradt. Med anledning häraf anser jag icke heller detta anslags nedsättning vara
rådlig. Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t ville af näst sammanträdande
Ständer äska extra-ordinära anslag såsom tillförene:
för Folkskole-lärares aflöning R:dr 20,000: — —
,, Seni inarier  ” 9,100: — —
och för Stipendier ” 12,000: — —
att årligen utgå till och med det år, då påföljande Riksdag slutas.
Det torde nu som tilltr rene vara lämpligt, att hela beloppet anvisas å Riksgälds-kontoret
och alt Eders Kongl. Majit må ega att till folkundervisningens befrämjande använda
de besparingar, sorn å de för omförrnälda Irenne ändamål beviljade anslag kunna uppkomma.
24:o
Angående, anslaget till National-Museum.
Hos Eders Kongl. Maj:t har Chefen för National-Musei-byggnaden, Öfverste-Löjt nanten
J. Kleen i underdånighet anhållit, att Eders Majit täcktes till Rikets Ständer vid instundande
Riksdag göra Nådig framställning derom, att 200,000 R:dr B:ko, utgörande beloppet
af återstående odisuonerade medel å det för uppförande af National-Museum beviljade
anslag, måtte varda ställda till Eders Kongl. Majrts disposition, lör att under nu påföljande
år till ifrågavarande byggnad användas; dervid Byggnaris-chefen tillika anmält att
221,000 R:dr hittills blifvit af nämnde anslag använda.
Eders Kongl. Maj:t torde finna skäl att till denna underdåniga anhållan lemna bifall.
23;o
Om anslag till ett nytt Barnbördshus i Stockholm.
Direktionen öfver Allmänna Barnbördshuset i Stockholm har till Eders Kongl. Majit
inkommit med underdånig ansökning om beredande af medel för uppförande af ny byggnad
för samma Inrättning, hvarvid Direktionen, för ådagaläggande så väl af den nuvarande
Bil. M 7 lill Kongl. Majus Nåd. Vrop. 1833 om Slalsv. 1 Sami. 1 Afd. I Haft. 5
18
Kongl. Maj:ls Aårf. Prop. om Statsverket 1833.
I kålens orenlighet, som Inrättningens oförmåga att utan understöd anskaffa en för ändamålet
fullt lämplig sådan, hufvudsakligen anfört, att redan få år efter inrättningens inrymmande
i dess nu egande lokal, en allvarsam s. k. Puerperal feber der utbröt, hvilken förödande
farsot med längre eller kortare mellantider återkommit, samt, i den mån Inrättningen
blifvit äldre och till följd deraf alltmera genomträngd af det vådliga smitto-ämuet, oftare
oell mera härjande yppats, så att densamma under de sednast förflutna 10 åren, oaktadt
■de onisorgsfullaste åtgärder blifvit vidtagne till dess fullkomliga utrotande och framtida
förebyggande, årligen återkommit och bortryckt ett så stort antal af de å Inrättningen intagna
barnaföderskor, att Direktionen ansett sig föranlåten att på längre eller kortare tider
dels i betydlig mån inskränka, dels alldeles inställa intagandet af dylika. Direktionen hade
\äl genom reparationer, rummens rening med smitta förstörande ämnen och flera andra
medel, som sakkunnigheten anvisat och omständigheterna möjligen medgifvit, sökt förbättra
hälsotillståndet inom Inrättningen, men icke lyckats att vinna det åsyftade ändamålet. Örn
än den stora sjukligheten inom Allmänna Barnbördshuset i viss mån måste tillskrifva* det
menliga inflytande som hopsamlandet af ett större antal barnaföderskor och nyfödda barn
inom samma lokal utöfvar på hälsotillståndet inom dylika Inrättningar i allmänhet, ansåge
dock Direktionen otvifvelaktig!, att i närvarande fall sjelfva lokalens beskaffenhet väsendtligt
bidragit till uppkomsten, underhållandet och förvärrandet af de farsoter, af hvilka
Barnbördshuset varit hemsökt. Den lokal, hvari Inrättningen är inrymd, företedde nemligen,
ur sanitär synpunkt betraktad, en mängd brister, hvilka gjorde densamma alldeles
olämplig för sin nuvarande bestämmelse och framför allt, sedan den smittosamma Puerperal-febern
der yppats, gjorde alla åtgärder till dennas fullkomliga och varaktiga utrotande
fruktlösa. Detta förhållande, som af Sunrihets-Kollegium, uti ett den 8 April 1847. i anledning af
väckt fråga om Barnbördshusets öfverlåtande till Stockholms stad afgifvet underdånigt utlåtande
blifvit vitsordadt, föranledde Eders Kongl. Majit att uti Nådigt Bref den 4 December 1849 erinra
Direktionen om dess åliggande att söka åt Inrättningen förskaffa en för dess bestämmelse mera
lämplig lokal; i anledning hvaraf Direktionen jemväl gjort försök att få inköpa eller emot Barnbördshusets
nu egande fasta egendom tillbyta sig en tjenlig tomt för anläggning af ett nytt
Barnbördshus, utan att dock sådant hittills lyckats, ehuru Direktionen egde förhoppning
att innan kort kunna tillegna sig en för ändamålet passande tomt, om hvars inköpande
Direktionen anhölle att framdeles få göra underdånig framställning.
1 afseende å Allmänna Barnbördshusets tillgångar förekomme, att denna Inrättning, till hvars
första grundläggande utvägar bereddes hufvudsakligen af den genom insamlade gåfvor bildade fonden
flir kopp-ympningens befrämjande, ensamt underhållit sin verksamhet genom de medel den
enskilda välgörenheten tid efter annan densamma beredt, utan annat allmänt understöd, än ett
vid 1772 års ltiksdag för inköp af Inrättningens lästa egendom beviljadt lån af 10,000 R:dr
specie, hvilket sedermera blifvit återbetaldt. Genom 'de till densamma gjorda donationer
och leslamentariska dispositioner hade den derjemte så förkofrat sin ekonomiska ställning,
att deas räntebärande kapital, som vid 1820 års slut utgjorde endast 31,722 R:dr 12 sk.
4 rst nu uppginge till omkring 101,000 R:dr förutom lasta egendomen, enligt taxeringsvärde
i räkenskaperna upptagen till 50,000 R:dr, men efter i hufvutistaden gällande fastighetsvärden
säljbar för omkring .00,000 R:dr. De årliga inkomsterna, hvilka år 1820 i
räntor och hyror inalles utgjorde endast omkring 2,900 R:dr, uppginge nu, oaktadt den
sedermera inträffade räntenedsättningen och minskad hushyra, till följd deraf att flere lägenheter
måst till beredande af större utrymme för sjukvården användas, till ungefär 6,000
R:dr årligen. Barnbördshusets ekonomiska^ ställning vöre med dessa tillgångar för framtiden
fullt betryggad, så vida Inrättningen, med uppfyllande af sin bestämmelse, kunde fortfarande
begagna sin nuvarande lokal, men förhållandet förändrades i väsendtlig mån då,
såsom nu vore fallet, en flyttning och nybyggnad blifvit oundgängligen nödig. Att för detta
Kongl. JlajUs JV'åd. Prop. om Statsverket 18S3. 10
ändamål tillgripa det räntebärande kapitalet vore att beröfva Inrättningen medlen för dess
framtida underhåll, och den tillgång, sorn genom fasta egendomens försäljning vore att påräkna,
kunde icke beredas förr än det nya Barnbördshuset vore färdigt till begagnande,
och skulle i allt fall icke förslå till betäckande af de med den nya anstaltens tillvägabringande
förknippade utgifter. För uppförande ånyo af ett Barn-förlossningshus i hufvudstadén,
beräknadt för 30 qvinnor, enligt nyare tidens åsigt om lämpligaste konstruktionen för
Barnbörds-inrättningar, placerade i hvar sitt särskilda rum, med dubbelt antal af dessa
sednare för beredande af tillfälle till ständig omvexling och alltså med 60 små sjukrum i
2:ne särskilda byggnader, boställen för Direktor, Adjunkt, Förestånderska och Ekonom,
lärosal, ruin för tjenstgörande unge läkare och barnmorske-elever, samt alla för sjukvården
och ekonomien erforderliga lägenheter, skulle nemligen, enligt den plan Direktionen låtit
uppgöra, erfordras en summa af nära 90.000 R:dr och då härtill komme inköp af tomt
octi nya inventarier, kunde approximativt antagas att 100,000 K:dr för ändamålet erford
rades.
Af hvad sålunda blifvit anfördt anser Direktionen upplyst, att den för Inrättningens
framtida verksamhet nödiga nya sjukvårds-anstalten icke kan med dess egna tillgångar tillvägabririgas,
men att hälften af den härtill erforderliga summan, utan att Inrättningens ekonomiska
bestånd äfventyras, bör kunna af dess tillgångar bekostas, om medlen finge efter
hand afhetalas, och Direktionen anhåller derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Majit
täcktes i proposition till Rikets Ständer föreslå beviljande af ett anslag af högst 100,000
R:dr att användas till inrättande Isär i hufvudstaden af ett nytt och fullständigt Barnbördshus
i förening med praktisk undervisnings-anstalt för barnmorskor, efter af Eders Kongl.
Maj t gillad plan, hvilken anslagssumma, under 4 år, med högst 2j,000 R:dr årligen komme
att utgå samt endast i mån af byggnads-arbelets fortgång och till belopp, sorn af Eders
Kongl. Majit bestämdes, finge af Direktionen lyftas mot redovisnings skyldighet och under
de kontroller, som kunna finnas nödige; och skulle hälften af livad sålunda komme att
lyltas, utgöra direkt bidrag från Statens sida, hvaremot den andra hälften skulle beviljas
såsom räntefritt lån, hvilket med minst 5 procents årlig afbetalning borde af Barnbördshusets
medel inom högst 20 år till Staten återgäldas under de garantier, som af Eders Kongl.
Majit och Rikets Ständer bestämdes.
Uti häröfver afgifvet underdånigt yttrande har Sundhets-Kollegium, med åberopande
af des* utlåtande i ämnet den 8 April 1817 samt de af Direktionen anförde skäl, tillstyrkt
bifall till förevarande ansökning, såsom i Kollegii tanka den enda utvägen, att för framliden
göra Barnbördshus-inrättningens fortgång möjlig och sätta den i tilllälie att uppfylla
sitt ändamål.
Med fästadt afseende å hvad sålunda anfördt blifvit, anser jag mig ega skäl i underdånighet
förorda en Nådig framställning till Rikets Ständer, angående beviljande af understöd
för anläggande af ett nytt Barnbördshus här i hufvudstaden. I betraktande af hvad
Direktionen, beträffande Barnbördshus-inrättningens tillgångar upplyst, torde dock det af
Direktionen begärda låne-understöd icke finnas oundgängligen nödigt, och jag hemställer
dedore i underdånighet, att Eders Kongl. Majit endast i så måtto täcktes den gjorda ansökningen
bifalla, att Eders Kongl. Majit af Rikets Ständer ä^kar ett anslag för en gång
af 50,000 Ridr, att utan återbetalnings-skyldighet för ifrågavarande ändamål användas.
26:0
Om fortfarande anslag till afritning af Svenska Medeltids-Sigill.
Sedan Rikets Ständer vid sistförfh.tna Riksdag anslagit en summa af 1,000 Ridr aft
användas till nödvändiga resor, för att icke allenast inom Riket i allmänna större och
20
Kongl. Jl/aj.ls Aåil. Prop. om Statsverket 1883.
mindre liibliolliek samt hos enskilda personer, utan äfven i främmande länder samla handlingar
lill en ny Del (4:de Bandets Irsta Del) af Svenskt Diplomatarium, äfvensom till
skrifvare-biträde ål IJtgifvaren; och Rikets Ständer derjemte särskildt anvisat en summa
af 600 R:dr, lördelad pä tre år, lör att bekosta afritning af qvarvarande sigijler vid original-handlingar,
som redan blifvit i Diplomatarium tryckta; hvilka båda anslag genom
Eders Kongl. Majrts Nådiga Bref af den 1 Oktober ISSI blifvit ställde till VitterhetsHistorie-
och Antiqvitets-Akademiens disposition, har Riks-Antiqvarien B. E. Hildebrand
hos Eders Kongl. Majit i underdånighet anmält, att han genom förstnämnde anslag blifvit
satt i tillfälle att under åren ISSI—18S5 uti åtskilliga offentliga och enskilda samlingar
inom och utom fäderneslandet anställa forskningar och för Svenskt Diplomatarium dels
al-kril va eller genom annan låta afkopiera, dels anteckna en stor mängd af handlingar, upplysande
Sveriges Historia och Svenska personers enskilda förhållanden under 3:dje, 4:de
och S:te decennierna af Hule århundradet; att skörden för delta ändamål varit företrädesvis
rik i Köpenhamns (ieheime-Arkiv och öfriga offentliga samlingar ; att Riks-Antiqvarien
utsträckt sina forskningar i detta afseende så vidt, att han, utöfver det närmast
afsedda ändamålet, vunnit nödiga materialier för att, efter ett ny tt kortare besök i Köpenhhamn
och några af de vid Östersjön belägna fordna Hansestäderna, kunna utgifva ännu en
del (4:de Bandets 2:dra de() af Svenskt Diplomatarium; samt att af de till, sigillritningar
bestämda medlen hittills tvänne års anslag uppburits med tillsammans 400 Rrdr, hvilken
summa, jemte något förskott på nästa års anslag, blifvit utbetald till en skicklig tecknare,
som troget afbildat alla oskadade eller åtminstone någorlunda fullständiga sigiller under
originalhandlingar i den stora Kongl. Samlingen i Svenska Riks-Arkivet, från äldsta tider
till 1340-talet. likväl med inskränkning till Kongl, och Adliga jemte några få Andliga personers
och vissa städers sigiller.
Men då, för att fullständigt kunna utreda fäderneslandets häfder under medeltiden,
oundgängligen erfordras en noggrann kännedom af de utmärktare enskilda personernas inbördes
slägtförbindelse^ och lör detta ändamål vigtiga och i många läll de enda tillförlitliga
upplysningar hemtas af de till vår tid bevarade sigillen, hvilka dessutom äfven i
konst-historiskt och heraldiskt hänseende förtjena synnerlig uppmärksamhet, har RiksAntiqvarien
ansett önskligt vara, att anslag kunde erhållas för aftecknande af Svenska sigill
äfven från den återstående delen af 14:de och hela ISrde seklet, samt, af sådan anledning,
underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra Nådig framställning till
Rikets snart sammanträdande Ständer om fortfarande under ytterligare tre år af det vid
sista Riksdagen beviljade anslaget till afritning al Svenska Medeltids-sigill.
Till denna anhållan anser jag mig böra i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Majrts
Nådiga bifall. ,
27:o
Om anslag till inköpande af inhemska konst-alster.
Akademien för de Fria Konsterna har hos Eders Kongl. Majit anmält det missförhållande,
som under flera år alltmera tilltagit, att yngre konstnärer, som vid Akademien erhållit
sin bildning och jemväl flera bland dem, hvilka åtnjutit den vigtiga fördelen att på
Statens bekostnad utrikes fullborda sina studier, icke mera till fäderneslandet återvändt,
utan stadnat utomlands, hvarest de kunnat finna sysselsättning. Då detta förnämligast inträffade
med utmärktare konstnärer och synnerligen med idkarne af de högre konstgrenarne,
hade de ofördelaktiga följderna häraf redan börjat visa sig i det att, oaktadt Sverige
aldrig på en gång bland sina söner räknat ett så stort antal utmärkta konstnärer, som för
närvarande, dock den inom landet arbetande konstnärs-skolan, hvad historie-målare och
Kongl Maj:ls Nåd. Prnp. om Statsverket 1883.
21
bildhuggare beträffar, vore fåtalig, oell äfven Akademien nödgades umbära biträdet af sina
yngre förtjenstfullaste medlemmar samt bade brist pä lämpliga ämnen tili Professorer och
Lärare vid sitt undervisnings-verk.
Skälet till detta missförhållande har Akademien ansett vara, att sedan den linge konstnären
uppnått en högre grad af skicklighet samt, med eller utan understöd af Staten,
kommit i tillfälle att på utrikes ort fullbo'da sina studier, de förhoppningar han för sin
framtid i fosterlandet kan bilda sig, äro af så svag och osäker beskaffenhet, att han föredrager
att i utlandet söka vinna sin lifsbergning; hvaremellertid Sverige går miste om
sina förhoppningsfullaste konstnärer, de uppoffringar, som för deras uppfostran och utbildning
blifvit af Staten gjorda, motsvaras endast af ett eller annat hemsändt arbete, och den
betydande och kraftiga inverkan på den allmänna konstbildningen, som af konstnärens personlighet,
af hans talang och erfarenhet varit påräknad, alldeles går förlorad.
Då Akademien föreställt sig att hjelpmedlet emot ofvananförda missgynnande förhållanden
endast vore att söka i Statens mellankomst, och hvad konstnärerne behöfva, enligt
Akademiens tanka, är att, synnerligen i början af deras konstnärsbana i hemlandet och
innan de hunnit att derstädes förvärfva sig namn och anseende, erhålla sysselsättning och
dymedelst en betryggad ekonomisk ställning i samhället, samt att vinna säker afsättning
för såilane större konstalster, sorn sällan finna afnämare bland enskilda samlare, anhåller
Akademien i underdånighet, att Eders Kongl. Majit täcktes aflåta Nådig proposition till
Rikets Ständer om ett årligt anslag af cirka 6000 R:dr, hvarmed hos utmärktare inhemska,
i fäderneslandet bosatte konstnärer skulle beställas konstalster så väl till uppställande
i de allmänna samlingarne, som till prydnad i kyrkor, stadshus samt andra allmänna byggnader
och församlingsrum, efter af menigheterna gjorda anmälanden och Eders Kongl.
Majlis Nådiga pröfning. Medelst ett sådant anslag skulle, enligt Akademiens öfvertygelse,
konstbildnings-anstalternas verksamhet göras fullständig, den allmänna odlingens och jemväl
industriens behof af ett konstelement vara någorlunda motsvaradt och en utväg för de
skickligare konstnärernas fästande vid fosterlandet samt deras ändsmålsenliga verksamhet
derstädes beredas.
Med anledning af denna framställning och erkännande vigten af den inhemska konstbildningens
befrämjande, får jag, i betraktande tillika af de många andra behof, för hvilka
stats-hidrag blifvit ifrågasatta, underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Majit täcktes föreslå
Rikets Ständer att för det af Akademien omförmälda ändamål på extra stat anvisa ett
årligt belopp af 2,000 Ridr att under tre år utgå med tillsammans 6,000 Ridr.
28:0
Om anslag till ett nytt Institut för döfstumma.
1 underdånig skrifvelse af den 20 Augusti 1851 anhöllo Rikets Ständer, att Eders
Kongl. Majit »täcktes taga i Nådigt öfvervägande, huru de genom folkundervisningen åsyftade
välgerningar jemväl kunde utsträckas till de i hela landet till ej obetydligt antal
kringspridda döfstumma och blinda, samt att, derest Eders Kongl. Majit så finner lämpligt,
Eders Kongl. Majit behagade åt de Föreståndare för Folkskolelärare-Seminarierna,
sorn kunde finnas villiga att vid Institutet för döfstumma och blinda söka vinna kännedom
om de derstädes begagnade undervisnings-methoder, såsom understöd till kursens genomgående
vid Institutet, låta utdela stipendier af de för folk-undervisningens befrämjande anslagna
medel, äfvensom i öfrigt Nådigst vidtaga de åtgärder, som för det ifrågavarande ändamålets
vinnande kunna påkallas». I anledning af denna underdåniga anhållan anbefalldes så val
Direktionen öfver det vid hufvndstaden förlagda Institut för döfstumma och blinda, som
22
Kongl, ilaj-.ls Nåd." Prop. om Statsverket 4833.
samtliga Dom-kapitlen att afgifva underdåniga utlåtanden. På de i dessa utlåtanden anlonia
skäl fann Eders Kongl. Maj:t för godt att den 9 sistlidne September förklara det af
Rikets Ständer åsyftade ändamål icke kunna på annat sätt vinnas, än att särskilda Instituter
inrättades, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla mig att i sådant hänseende
utarbeta förslag och detsamma Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställa. I följd af
denna Nådiga befallning har jag med sakkunniga män haft öfverläggningar och anhåller nu
att till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bepröfvande få anmäla följande underdåniga framställning.
Af de olycklige, som äro beröfvade antingen synens eller hörselns och talets förmåga,
torde isynnerhet de senare böra vara föremål för samhällets vårdande uppmärksamhet. De
förre kunna i deras hem vida lättare emottaga uppfostran och undervisning och således
äfven lättare vinna den själsodling, som för alla är önskvärd. Med anledning häraf och då
det för mig är bekant, att tillgångar på medel för andra stiftelser än de af behofvet strängt
påkallade, icke äro särdeles rika, vågar jag tro, att för det första ingen fråga bör vara om
någon ny anstalt för blindas undervisning, utan att den vid hufvudstaden befintliga kari
tills vidare anses vara tillfyllestgörande. Deremot är de döfstummas tillstånd så beklagansvärdt,
att de för dem vidtagna anstalter torde böra erhålla någon utvidgning. Vid öfvervägande
af det sätt, hvarpå man härvid lämpligast bör tillvägagå, kan ett trefaldigt förfarande
komma i fråga. Man kan försöka att tillvägabringa blotta undercmungs-anstalter
för de döfstumma, öfverlemnande de olyckliges uppfostran, uppehälle och öfriga enskilda
lefnad åt den tillfälliga vård, som deras målsmän kunna åt dem bereda. Man kari åt den
enskilda omtankan öfverlemna fullständiga Instituters anläggning, men för det goda ändamålets
skull och med vissa säkerhetsgifvande förbehåll understödja sådana Instituter med
allmänna medel. Och ändtligen kunna fullständiga Instituter anläggas ensamt af Staten,
hvilken i sådant fall helt och hållet hesörjer inrättningarnes förvaltning och verksamhet.
Det sistnämnda förfarandet är det vanliga. Det är utan tvifvel för Staten det dyraste, men
det torde ock vara det enda, sorn på ett någorlunda säkert sätt förer till ändamålet. För
de döfstumma kan en anstalt, som blott lemnar undervisning och låter allt annat bero af
tillfälliga förhållanden, omöjligen vara till stort gagn, äfven om, hvilket icke är sannolikt,
något större antal undervisningssökande vid en sådan anstalt skulle kunna sammanbringas.
Enskilda fullständiga anstalter för döfstumma kunna endast i den händelse åstadkommas,
att dels genom Statens bidrag och dels genom afgifter från enskilda sådane inrättningars
uppkomst och bestånd försäkras. De sistnämnde afgifterna äro icke till något betydligare
belopp att påräkna, då de döfstumme med få undantag tillhöra de fattigare samhällsklasserna,
hvarförutan erforderlig säkerhet att Statens bidrag ändamålsenligt blifva använda ej
lätt kan vinnas af anstalter, som hufvudsakligen äro enskilda. Jag vågar således icke såsom
ändamålsenligt sätta något annat i fråga, än att Staten inrättar fullständiga uppfostrings-och
undervisnings-instituter för döfstumma. Vid frågan i hvad mån sådant skall ske i vårt
land. torde följande böra tagas i (öfvervägande. Under qvinqvennium 1841-—45 var antalet
af döfstumma i Sverige omkring 2,200. Det veste under nästföljande qvinqvennium
till omkring 2,440. Af dessa kunna 160—200 anses befinna sig i den ålder, att undervisning
kan och bör för dem ifrågakomma. I hufvudstadens Institut är plats fiir 85.
Återstå alltså 75—415, som sakna undervisning. För alla dessa kunna omöjligen, åtminstone
icke till en början, anstalter påtänkas. Afven om sådane funnes, skulle icke de undervisnings-behöfvande
till dem kunna samlas. Till en början torde mycket kunna anses
vara vunnet och afsigten med Rikets Ständers anhållan till en betydlig del uppnådd, om i
någon landsort ett institut kunde anläggas, som lemnade plats åt 25—50 döfstumma lärjungar
af båda könen. Visar sig en sådan inrättning vara gagnande, kan den i en framtid
af flera efterföljas. Kostnaderna för en sådan inrättning tiar jag i samråd med sakkunniga
på följande sätt beräknat. Erforderlig byggnad i en landsort skulle kunna åstadkommas
Kongl, ilaj-.ls A åd. Prop otn Statsverket 1833.
23
för 13,355 Ridr 16 sk. Underhäll lör elever, aflöning lill läraie, lärarinnor och hel jeni
ng, kostnaden lör inventarier m. rn. hafva ansetts erfordra årligen 6,666 Ridr 32 sk.
Innan anstalten kan komma till ständ åtgå 2 eller 3 år. Ett försök att bringa den till
stånd skulle kunna göras, om Eders Kongl. Majit hade att använda för-en gång, till anskaffande
af hus, den förstnämnda summan och för det första årets behof den sistnämnda,
eller tillsammans 20,000 Riksdaler. I sådant fall borde, till en början, genom upplysningars
inhemtande från Eders Kongl. Majits Befallningshafvande i länen och från stiftens
Domkapitel den frågan kunna komma till afgörande, i hvilken ort af Riket institutet borde
anläggas. För närvarande synes mig någon pur.kt i södra eller vestra delen af landet
företrädesvis böra påtänkas. Derefter torde frågorna om byggnad, styrelse, reglemente m.
m. kunna komma i öfvervägande. Innan det första året al en sådan anstalts verksamhet
förflutit, kunde Rikets Ständer hafva tillfälle att anslå nya medel för verksamhetens fortsättande.
Jag vågar i underdånighet uttala det förmenande, att de välvilliga afsigter för
de döfstumma, som Rikets Ständer i sin underdåniga skrifvelse yttrat, i någon mån skulle
kunna på det föreslagna sättet vinnas..
1 händelse Eders Kongl. Maj:t skänker Nådigt bifall till hvad som sålunda blifvit i
underdånighet framställdt, hemställer jag i lika under ånighet, att Eders Kongl. Majit
måtte till Rikets Ständer göra Nådig proposition, att Slän erne ville, utöfver den ordinarie
Staten, till Eders Kongl. Majits disposition anvisa en summa af 20,000 Riksdaler, för att
derigenom med byggnader förse samt för år 1837 bringa i verksamhet ett institut för
döfstumma, anlagdt i den landsort, som efter upplysningars inhemtande derför kan finnas
vara den tjenligaste, samt innehållande platser för 25 — 50 döfstumma lärjungar.
29:0
Om för tjär amie af ett till Scrafimer-Or deus-Lasar ette t beviljadt anslag.
Medelst skrifvelse den 15:de sistlidne Juni har Direktionen öfver Serafirner-OrdensLasaretlet
hos Eders Kongl. Maj.-t i underdånighet anhållit, att, då för den allmänna
sjukvårdens vidmakthållande, fortfarande åtnjutande af det genom Nådiga Brefvet den 3
December 1828 nämnde Lasarett tillförsäkrade anslag, stort 10,000 R:dr, är oundgängligen
nödigt, samt anordningar för en af behofvet påkallad utvidgning af sjukvården vid Lasarettet
icke kunna eller böra vidtagas, utan att säkerhet finnes för Inrättningens framtida
underhåll, Eders Kongl. Majit* må täckas, med afseende å det stora gagn så väl landet i
allmänhet, som Stockholms stad isynnerhet njuter af Serafimer-Lasarettet, både såsom
sjukvårdsinrättning och undervisningsanstalt för yngre läkare, bos Rikets snart sammanträdande
Ständer i Nåder göra framställning derom, att det anslag af 4,300 Ridr årligen,
som, i stället för förloradt bidrag af Finska Tolagsmedlen, blifvit, genom Rikets Ständers
underdåniga skrivelser den 20 Oktober 1848 och den 22 September 1831, Lasarettet beviljadt
för tiden af då uppgjorda Statsregleringar, måtfe fortfarande tili detsamma få utgå
och såsom ordinarie anslag blifva för Lasarettets underhåll å stat uppfördt, utöfver de
från äldre tider, till ersättning för Lasarettets andel af tullen å tobak och lotterimedlen,
å Åttonde Hufvudtitein anvisade 5,500 Ridr.
Med stöd af de skäl, Direktionen för sin underdåniga framställning åberopat och då
de förhållanden, hvilka vid näst föregående Riksdagar föranledt det ifrågavarande anslagets
beviljande, ännu fortfara, anser jag mig böra underdånigst hemställa om Nådigt bifall till
Direktionens anhållan i så måtto, att Eders Kongl. Majit behagade hos Rikets Ständer
föreslå, det berörde anslag må till samma ändamål under nästa Statsreglerings-period utgå.
med enahanda belopp, 4,500 Ridr om året.
24
Kungl. MajUs Nåd. Prop am S n'tvnke' 1SS3.
3i:o
Om anslag till reparation af Gamla Upsala kyrka.
Uti en af Eders Kongl, Maj:ts Befallningshafvande i Upsala län insänd och af denna
Embetsmyndighet samt Domkapitlet i Upsala förordad ansökning; har Ganda Upsala församling
i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Majit måtte täckas till Rikets Ständer
aflåta Nådig proposition angående beviljande af ett understöd utaf 3500 R:dr för reparation
och till en del ombyggnad i oförändrad form af församlingens kyrka Tili stöd lör
denna ansökning har församlingen hufvudsakligen andragit, att Gamla Upsala kyrka
vore det kanhända äldsta minnesmärke i byggnadsväg fäderneslandet eger från sin fornålder
och att dess bibehållande i oförändrad form således borde anses såsom en för
hela Svenska folket vigtig angelägenhet. Till följe af denna kyrkans betydelse för det allmänna
vore församlingen inskränkt i sin dispositionsrätt deröfver, i alseende å vidtagande
af ändamålsenliga förändringar i hörsamlingens enskilda intresse, samt förbunden att underhålla
en tempelbyggnad, hvilken i storlek ej obetydligt öfverskrede församlingens verkliga behof.
Då, enligt upprätladt kostnadsförslag för den nödiga reparationen och ombyggnaden
erfordrades en summa af 13,695 R:dr, men församlingen till bestridande häraf endast
egde en behållning i kvrkokassan af 4,555 R:dr 1 sk. 8 r:st, häri inberäknade de
kollekt- och stamboksmedel församlingen, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga tillåtelse
inom hela Riket uppburit, förefunnes en brist af 9,139 R:dr 46 sk. 4 r:st, och om äfven
härifrån afräknades ett kostnadsbelopp af 2000 R:dr, som ansåges kunna af församlingen
bestridas med egna materialier och eget arbete, återstode dock en summa af omkring
7,100 R:dr, hvilken borde kontant erläggas; men enär församlingen, såsom i allmänhet
obemedlad, icke utan alltför kännbara uppoffringar förmådde densamma gälda, funné församlingen,
med fästadt afseende derå, att, på sätt ofvan blifvit anfördt, dess kyrka i viss
mån kunde anses såsom en Statens byggnad, sig eea anledning till den förhoppning, att
hälften af sistnämnde summa eller i jemnt tal 3,500 R:dr finge af allmänna medel utgå.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Eders Kongl. Maj:ts Öfver-Intendentsembete
anmält att anledning till anmärkning hvarken emot lämpligheten af de ifrågasatte
hyggnads-åtgärderne eller emot det derför upptagna kostnads-belopp förekommit, samt med
afseende så väl å Gamla Upsala församlings ringa och i allmänhet mindre bemedlade folkmängd,
som å det allmännas pligt att deltaga i vården och bibehållandet af ifrågavarande
en bland våra äldsta kyrkobyggnader, tillstyrkt Nådigt bifall till ansökningen.
Af hvad i denna fråga förekommit, anser jag mig ega skäl i underdånighet tillstyrka,
att Eders Kongl. Majit behagade på det sätt bifalla Gamla Upsala församlings ansökning,
att framställning göres till Rikets Ständer om anvisande af ett anslag å 2,000 R:dr, att
för uppgifna ändamålet till nämnde församling utbetalas.
3.3:ö
Om anslag för nykterhetens befrämjande.
Hos Eders Kongl. Majit har Svenska Nykterhets-sällskapets direktion i underdånighet
anhållit, att, då Direktionen saknar utväg för bestridandet af de utgifter, hvilka en ordnad
och oafbruten verksamhet för nykterhetens befrämjande kräfver, Eders Kongl. Majit måtte
af Rikets Ständer äsks ett årligt anslag af minst 1,000 Ridr att för nämnde ändamål af
Direk
-
Kongl. MajUs Nåd. Prop. om Statsverket 18S3. 23
Direktionen användas; och får jag, med anledning häraf, underdånigst hemställa, det Eders
Kongl. Majit behagade hos Rikets Ständer föreslå, att 1,000 R:dr må för trenne år anvisas
till bemälde Direktions disposition, med tillsammans 3,000 R:dr.
3^:o
Om fortfarande af anslaget för teckningar af zoologiska
föremål rn. m.
Då det stats-anslag af 800 R:dr årligen, som Vetenskaps-akademien under någon tid
egt använda för att låta utföra original-målningar af vexter ur Sveriges Flora, samt för
utgifvande af teckningar af zoologiska föremål, icke är beviljadt för längre tid än sednast
fastställda stats-reglering omfattar, men behofvet af samma anslag för vinnande af närmare
kännedom om de inhemska natur-alstren ännu längre tid kommer att fortfara, har Akademien
hos Eders Kongl. Majit underdånigst anhållit om aflåtande af Nådig proposition till
Rikets Ständer i fråga om anslagets ytterligare beviljande; och har Akademien dervid
upplyst, att med de medel, som för berörde ändamål sedan sista Riksdag utgått, samlingen
af figurer till Svenska svamparter, under inseende af Professoren Fries, vunnit ytterligare
tillvext och dessutom värdefulla ritningar, till begagnande vid zoologiska arbetens utgifning,
af den skickliga djurmålaren Wilhelm von Wright blifvit utförda.
Med afseende å de i denna underdåniga framställning åberopade skäl, torde jag få underdånigst
hemställa, det Eders Kongl. Majit behagade föreslå Rikets Ständer, att för ytterligare
trenne år anvisa ifrågavarande belopp, 800 Riksdaler om året, med tillsammans
2,400 Riksdaler.
33:0
Om fortfarande understöd för Sekreteraren Strinnholm.
Sekreteraren A. M. Strinnholm, hvilken alltsedan år 1838 af allmänna medel uppburit
ett årligt understöd af 1,000 R:dr för utarbetning och utgifvande från trycket af Svenska
Folkets Hisloria från äldsta tider, har hos Eders Kongl. Majit i underdånighet anhållit, att
Eders Kongl. Majit måtte täckas till Rikets Ständer göra Nådig framställning om fortfarande
anslag för samma ändamål till enahanda belopp, som hittills utgått; och har sökanden
derjemte anmält, att Femte Bandet af ifrågavarande arbete inom några veckor lemnar
pressen.
Med bifall till denna underdåniga anhållan, torde Eders Kongl. Majit finna godt i Nåder
föreslå Rikets Ständer, att det begärda anslaget för ytterligare trenne år måtte beviljas,
på det Sekreteraren Strinnholm derigenom må sättas i tillfälle att uteslutande egna tid
och arbetsförmåga åt fortsättningen af sitt förtjenstfull verk i Fäderneslandets Historia.
36:o—37:o
Om pensioner för Hof-intendenten JVestin och Hof målaren von Heidecken.
Uti ingifven underdånig framställning, har Akademien för de Fria Konsterna anmält,
att Professoren i teckning vid samma Akademi, Hof-intendenten Fredrik Westin samt Hofoch
Landskaps-målaren Johan Gustaf von Heidecken, hvar för sig hos Akademien tillkännagifvit,
att de, vid nu uppnådd ålder af mer än 70 år, förutsåge det försvagade kroppsoch
själskrafter snart skulle göra utöfningen af deras vid Akademien innehafvande lärarebefattningar
svår om icke omöjlig, utan att de dock kunde från samma befattningar afstå,
Bil. M 7 till Kongl. Majds Nåd. Prop. IS53 om Slalsv. i Sami. 1 Afd. i Haft. 4
26
Kongl. SlajUs Nåd. Prop. om Statsverket 1883.
helst de dermed förenade löne-inkomster vore för dem alldeles oumbärlige, såsom utgörande
enda vilkoret för deras lifsbergning. De hade fördenskull anhållit om Akademiens medverkan
dertill, att för dem måtie beredas samma fördel, som redan tillgodokommit f. d. Professoren
E. Limnell, att nemligen, vid sitt afskedstagande, varda öfverflyttade på Rikets
Allmänna Indragnings-stat- för sina nu egande inkomster.
Med anledning häraf har Akademien anfort, att Hof-intendenten Westin är född 1782
och har alltsedan 1815 varit vid Akademien tjenstgörande, dels såsom vice Professor, dels
såsom Professor, dels också, från 1828 till 1840, såsom Akademiens Direktör; att han under
längre tid var en af fäderneslandets mest ansedda och värderade konstnärer och jemväl,
såsom lärare, verkat på ett nitiskt och förtjenstfull! sätt; samt att hans vid Akademien
egande inkomster äro en Historiemålare-lön, 500 R:dr, och ett Professors-arfvode, 450
R:dr; att Hof-målaren von Heidecken är född 1781 och har från 1826 till 1829 innehaft
en af de på Akademiens stat anslagne rese-pensioner; att han blifvit ledamot af Akademien
1831 och 1838 anställd såsom lärare vid Akademiens elementar-tecknings-skolor, hvarest
han alltsedan tjenstgjort; att han både såsom konstnär och lärare ådagalagdt en aktningsvärd
verksamhet samt att hans inkomster utgöres af ett för nämnde lärare-befattning anslaget
arfvode af 400 R:dr.
Då båda sökanderne äro alldeles obemedlade samt för sin lifsbergning icke kunna umbära
någon del af de inkomster, de nu på Akademiens stat uppbära, och således, när de
af tilltagande sjuklighet och ålderdoms-brister blifva försatte i nödvändighet att från sine
befattningar taga afsked, sakna utväg att sig sjelfve försörja; men Akademiens enskilda
medel äfvensom den inom Akademien stiftade pensions-kassa icke lemna tillgång att hålla
dem skadeslösa för de inkomster, som i sådant fall för dem gå förlorade, anhåller Akademien
hos Eders Kongl. Maj:t underdånigst, att Eders Kongl. Majit måtte täckas, genom
Nådig proposition till Rikets Ständer, för desse åldrige och förtjente konstnärer och lärare
utverka den fördel, att vid afskedstagandet blifva öfverflyttade på Rikets Allmänna Indragnings-stat
för de löne-inkomster de nu åtnjuta, nemligen Hof-intendenten Westin för 950
Riksdaler och Hof-målaren v. Heidecken för 400 Riksdaler.
Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Majit behagade
ho9 Rikets Ständer föreslå, att Hof-intendenten Westin och Hof-målaren von Heidecken,
sedan de från sina tjenste-befattningar vid Akademien erhållit afsked, må för deras
återstående lifstid å Allmänna lndragnings-staten undfå årliga pensioner till förenämnde
belopp.
38: —59:o
Om pensioner för e. o. Professorerne A. Cronholm och J. Rabbén.
Medelst underdånig skrifvelse den 19 sistlidne Augusti har Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen, Universitetens Kansler, anmält, att Adjunkten i Historien vid Lunds Universitet,
e. o. Professoren Abraham Cronholm, uti en till Hans Kongl. Höghet inlernnad skrift
anhållit, det Hans Kongl. Höghet måtte hos Eders Kongl. Majit göra underdånig hemställan
om Nådig proposition till Rikets Ständer, i ändamål att för honom utverka ett årligt
anslag af 1,000 Ridr, mot förbindelse å hans sida att, med. afträdande af sin nu innehafvande
lärareplats såsom Historiarum Adjunkt, uteslutande egna sig åt Historiska forskningar,
ämnade att sprida ljus öfver de delar af Sveriges historia, som endast till hufvuddra
gen
äro kända och påkalla en mera speciel utredning.
Sedan Consistorium Academicum samt Filosofiska Fakulteten i Lund, till hvilkas
yttrande berörde ansökning varit utställd, densamma i allmänhet förordat, och då de omfattande
historiska arbeten, sökanden allaredan utgifvit, dels öfver särskilda förhållanden i
Kongl. Slaj.ts Nåd. Prop. om Statsverket 18S3. 27
Nordens forntid, dels öfver provinsen Skåne, utom åtskilliga afhandlingar i tidskrifter,
vittna både om flit och håg för verksamhet i den rigtning på historiens fält, han antydt,
och om en större böjelse att gagna på denna väg, än genom Akademisk undervisning, har
Hans Kongl. Höghet ansett sig böra till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bepröfvande öfverlemna
Professoren Cronholms ifrågavarande anhållan. Och får jag, med anledning häraf, i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade hos Rikets Ständer göra nådig framställning
derom, att e. o. Professoren Cronholm må, sedan han från sin Akademiska lärarebefattning
undfått afsked, för sin återstående lifstid komma i åtnjutande å Allmänna Indragnings-staten
af 780 Riksdaler årligen, motsvarande den lön, han såsom Adjunkt vid
Lunds Universitet åtnjuter, för att derigenom sättas i tillfälle egna sin arbetskraft uteslutande
åt historiska forskningar i den rigtning, han angifvit.
I sammanhang härmed och då Medicinska Fakulteten i Lund, enligt det protokollsutdrag,
som finnes bilagdt Hans Kongl. Höghet Akademie-kanslerns memorial af den 20
sistlidne Oktober, i underdånighet föreslagit, att af Rikets Ständer måtte begäras en Adjunkts-lön
på Indragnings-stat för e. o. Professoren J. Rabbén, vid hans numera upphunna
ålder af 72 år, på det tillfälle derigenom måtte beredas att få den Adjunktur, som af Professoren
Rabbén innehafves, besatt med en man, på hvars verksamhet högre anspråk
kunde göras, än Professoren Rabbéns framskridna ålder medgifver, anser jag mig äfven
böra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rikets Ständer, att
å Allmänna Indragnings-staten åt e. o. Professoren Rabbén anvisa ett mot hans riu innehafvande
Adjunkts-lön svarande belopp af 700 Riksdaler årligen, som pension under hans
återstående lifstid, sedan han från sin innehafvande Medicinai-Adjunkts-beställning vid Universitet
i Lund erhållit afsked.
Hvad Departements-chefen i förenämnde afseenden sålunda yttrat oell
hemställt behagade Kongl. Maj:t, uppå tillstyrkan af Stats-rådets öfriga ledamöter,
i Nåder bifalla; hvarjemte Kongl. Maj:t förordnade, att utdrag af
detta protokoll skulle till Finans-departementet expedieras, för att tjena till
ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts Nådiga proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, i hvad den kommer att röra Åttonde Hufvudti
teln;
och skulle handlingarne i de mål, hvarom framställning till Rikets
Ständer blifvit i nåder beslutad, framdeles till vederbörande Utskott öfverlemaas.
Ex Protocollo.
Carl Gast. Brusewitz.
I
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, 1855.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till Exp. Utsk. d. 9 Dec. 1853, kl. 1 e. m.
Kongl. Maj-.ts Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående upphörande af den
åtskilliga hemman åliggande skyldighet att utgöra dagsverken in natura tilt
Kungsgårdar och andra kronolägenheter; Gifven Stockholms Slott den 16
November 1853.
•
Med anledning af vid 1840 oell 1841 årens Riksdag gjord framställning om de tryckande
bördor, hvilka Allmogen i åtskilliga provinser af riket ansågs hafva fått vidkännas 1 följd
af sådane till Kungsgårdar och boställen utgående hjelpedagsverkeu och tjenstskyldigheter, som
icke grunda sig på hemmanens skattläggning och Indelningsverket, anmälde, uti skrifvelse den
30 December (örstnämude år, Rikets då församlade Ständer, hurusom, i afseende å berörde
ämne, förekommit: att, efter det Rikets Ständer vid 1809 och 1810 årens Riksdag beslutat, det
Allmogeus dagsverksskyldigheter till de Kronan behållna Kungsgårdar och kronolägenheter skulle
upphöra att in natura utgöras, när dåvarande arrendekontrakt löpte till ända, emot det att
i stället lösen för dessa dagsverksskyldigheter efter markegång till Statsverket erlades, och
detta beslut genom Kongl. Brefvet den 3 December 1812 blifvit till verkställighet befordradt,
sä hade, betriilfande sättet för omförmälde skyldigheters afbördande, en skiljaktighet uppstått emellau
sådane hemman, som voro dagsverksskyldige till kronans sä beskaffade fasta egendomar,
oell deni, hvilka till boställen eller indelningshafvare voro anslague; att denna skiljaktighet
anun forlfore, ehuru vid lieie Riksdagar fråga varit väckt, att ofvauuämude förändring i sättet
lör dagsverksskyldigheternas fullgörande måtte utsträckas till alla hemman, hvilka äro dessa
skyldigheter underkastade; att, hvad angick då ifrågaställde dagsverksbesvär, Rikets Ständer
ansågo osiridigt, att ett sådant åliggande egde meuligt inflytande på de dagsverksskyldige hemmanens
jordbruk; samt att, på grund häraf och dä lindring förut medgifvits i dagsverksskyldigheten
till Kronan och dess behållna egeudomar, Rikets Ständer ansågo rättvisa och billighet
fordra, det sådane åtgärder vidtogos, hvarigenom enahanda lättnad jemväl bereddes den
del af Allmogen, som är underkastad arbets- eller dagsverksskyldighet till sådane kronolägenheter,
hvika, såsom boställen och löningshemman m. m., äro åt Embets- och Tjenstemän anslagne,
belst dylika skyldigheter icke alltid fuuuos fullkomligen bestämda och således kunde
föranleda till obilliga och öfverdrifua anspråk. Då emellertid behofvet påkallade, att, intilldess
så beskaffad förändring, utan förnärmande af någons rätt, kunde tillvägabt ingas, en närmare
bestämmelse af arbets- och dagsverksskyldigheten, der sådan saknades, blefve, så vidt ske
kunde, åstadkommen, anböllo Rikets Ständer i underdånighet, det Kongl. Maj:ts Befallnings
Bih.
till R. St. Prot. 3853 & 1854. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft. 1
2
Kongl. Majus Nåd. Proposition} N:o 2.
hafvande i Länen mätte nndfå Nådig befallning att anställa fullständig och noggrann undersökning,
angäeude sådane uti hemmanens ränta och skattläggning icke inbegripna dagsverks- och
arbetsskyldigheter, sorn in natura utgöras till Kronans hemman och lägenheter, hvilka såsom
boställen m. m. äro åt Embets- och Tjenstemän anslagna eller till Inrättningar npplåtna, hvarvid
borde utredas, burn dessa skyldigheter tillkommit och hvarpå desamma sig grunda, äfvensom
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i de fall, då nämnde skyldigheter icke funnos närmare
bestämda, borde söka tillvägabringa sådane öfverenskommelse!-, hvarigenom, åtminstone för
tiden efter nnvarande boställshafvares afgång, visst anta! dagsverken blefve bestämd!; hvaremot
det, efter Rikets Ständers åsigt, lämpligast kunde få aukomina på vederbörande sjelfve att, i
de fall, då de icke åsämjdes om den dagsverks- eller arbetsskyldighet, som skall utgöras,
sin talan derom I laga ordning utföra; tillkännagifvaude, i sammanhang härmed, Rikets Ständer
i underdånighet, det de, för deras del, beslutat, att åliggandet att in uatura utgöra ofvanomförmälte
arbets- och dagsverksskyldigheter skall för framtiden upphöra, likväl så, att meranämnde
innehafvare af de hemman och lägenheter, sorn deraf äro i åtnjutande, under deras besinningstid
vid nu gällande lagliga rättigheter bibehöllos, samt att, i stället för dagsverks- och
arbetskyldigheleu till vederbörande, erlades kontant ersättning för de dagsverken, som på nyssberörde
sätt blefvo bestämda, hvilken ersättning borde efter årets markegåugspris beräknas;
och anhöllo Rikets Ständer slutligen i underdånighet, att, sedan den af dem i ofvaubprörde afseende
föreslagne undersökning försiggått och vederbörande hörde blifvit, samt derefter i betraktande
kommit, huruvida antingen deu lösen, som för ifrågavarande dagsverksskyldighet skulle
erläggas, lämpligen må kunna till Statsverket indragas, emot anvisande af statsanslag till dem,
som äro till dagsverkeuas åtnjutande berättigade, eller på hvad sätt eljest lämpligast skulle
kunna dermed förfaras, Kongl. Majit måtle Nådig Proposition t ämnet till Rikets Ständer aflåta.
Under den 3 Februari 1841 anbefallde Kongl. Majit Dess och Rikets Kammar-Kollegium
alt föranstalta, det de af Rikets Ständer i ofvanberörde målto begärda undersökningar blefvo.
genom Kougl. Maj:ts Befallningshafvande I Länen, verkställde, hvarvid de dåvarande inuehafvarne
af sådane kronolägenheter, till hvilka de ifrågavarande dagsverks- och arbetsskyldigheterne
utgöras, borde lemnäs tillfälle att om samma skyldigheters upphof och beskaffenhet meddela
upplysning; och sedan dessa sålauda anbefallda undersökningar och utredningar för hvarje
särskild Kungsgård, boställe eller annan Kronolägenhet, hvartill hjelpedagsverken äro anslagna,
i föreskrifven ordning försiggått, samt de derom afgifna berättelser, jemte de af Länsstyrelserne
i öfrigt meddelade uppgifter, blifvit hos Kaminar-Kollegium jemförde med derstädes
förvarade jordeböcker, Indelningsverk, Arrende-kontrakt och andra frågan upplysande handlingar,
afgaf Kollegium deu 5 Maj 1843 dess betänkande i ämnet, hvaraf hufvudsakligen inhemtades:
att inom Upsala, Westmanlands, Örebro, Carlstads, Gottlands, Kronobergs, Jönköpings,
Kalmar, Blekinge, Götheborgs och Bohus, Elfsborgs, Gefleborgs, Wester-Norrlands, Jemtlands,
Westerbottens och Norrbottens Län nu mera icke till någon Knngsgård, boställe eller annan
Kronolägenhet utgjordes arbetsskyldigheter eller dagsverken al den beskaffenhet, hvarå Rikets
Ständers förstnämnde underdåniga framställning hade afseende; att inom Stockholms Län
icke förekomme uågra dagsverks- och arbetsskyldigheter af nu ifrågavarande beskaffenhet till
boställen, eller till Kungsgårdar och Kronolägenheter andra hjelpedagsverken än de, sorn vid
dagsverks-regleriugeu ar 1805 af dåvarande Ståtbållare-Einbetet öfver Svartsjö Län påfördes,
enligt kungörelse den 14 December samma år, men hvaraf dock redan upphört att in natura
illgöras samt blifvit till Kronan indrague och etter årlig markegång uumera löstes alla hjelpedagsverken
för de kungsgårdar, hvarom då gällande arrende-koutrakter sedermera tilländagätt,
sä att till utgörande in natura endast återstode dels de till Drottningholms lustslott från Lotti
och Eckerö sockDar anslagna bjelpedagsverkeu, hvilka likväl vanligen godtgjordes med penningar
(ill Slotts-kassan, dels de med ännu fortfarande gamla arrendet af Eldgarns kronoäng förenade
hjelpedagsverken fiån Adelsö, Munsö och Färentuna socknar, om hvilka hjelpedagsverken,
de der icke kunde indragas förr än arreudet med år 1888 upphör, öfverenskommelse emellan
Kongl. Maj:ts Nåd. Propositiont, N:o 2.
3
arrendatorn af berörde Kronoäng och de dagsverksskyldig likväl redan blifvit träffad sålunda,
att de sistnämnde, emot det att arrendatorn för den återstående arrendetiden ombesörjer ängsbergningen
jemte boels parmning och lastning, och såmedelst ansvarar för allt det arbete, som
af de dagsverksskyldige varit påräkuadt, till arrendatorn för samma dagsverken erlägga lösen
i penningar efter länets markegångsprls, hvilken öfverenskommelse är vorden den 6 September
1839 gillad och till efterrättelse fastställd af Kongl. ilaj:ts Befallningshafvande, som derjemte,
nppä vederbörandes begäran, tillåtit, det denna dagsverkslösen må af kronofogden i orten
vid den årliga kronouppbördsslämman nppbäras; hvadan och då härvid för öfrigt förekommer,
att uti 1805 års dagsverksregleriug, jordeboks- och hemmantals-dagsverkena voro sammanräknade
med de så kallade hjelpedagsverkena, hvilka sednare likväl i räkenskapen särskildt debiterades
samt inom Färentuna härad, enligt Kongl. Resolutionen den 13 Juni 1749 ulgått med
4 öke- och 8 drängedagsverke!!, jemte 2:ue tunnor drängespanmål af helt mautal, emot be
frielse
från rotering, hvilken befrielse fortfarande åtnjutits, enligt Kongl. Brefven till KammarKoliegium
af den 23 Januari 1816 och den 30 Juni 1818, och jemväl vid sednast verkställda
roteringsförrättningar i Länet iakttagen, blifvit, genom den å då upprättade roteringsverk meddelade
Nådiga fastställelse, bekräftad, jemte det lindring i skjutsningsbesvärel åtujutes, oinformälda
hjelpedagsverken inom Färentuna härad såsom motsvarande andra besvär, (rån hvilka
hemmanen äro befriade eller deruti de njuta lindring, icke syntes vara at den beskaffenhet,
som uti Rikets Ständers ofvauberörda underdåniga skrifvelse afsåges; alt lili Södermanlands
Län voro, enligt så väl äldre som sednare årens jordeböcker och räkneskaper, till den under
arrende från 1805—4870 upplåtna kronolägenheten Ridö Hof-Slalläng anordnade 84£
jordeboks-, 83| öke- och 1861 drängedagsverke!!, hvilka likväl ieke utgingo till nämnde bestämda
antal, utan hade ängen i stället blifvit på de skattskyldige hemmanen fördelad i tegar
eller skiften, med skyldighet att, hvar för sin teg, ombesörja rödjniug, slotter och bergniug,
samt vid höets transporterande till hofstallet biträda med inlastning i fartyg, hvarförutan äfven
hiignadsskyldigheteu vore de dagsverksskyldige hemmanen ålagd; att inom Östergöthlands
län ej förekomme annan till den af Rikets Ständer omförmälda hänförlig arbets- och dagsverksskyldighet,
än de, enligt Kongl. Resolutionen den 12 Oktober 1814, ar åboerne inom KungsNorrby
f. d. Öfverste-Liijtnauts boställes rågång belägna 3| mantal krono ännu utgående hjelpedagsverken
till ofvaunämnde, numera till Statsverket indragna och under arrende upplåtna,
boställe; i afseende ä hvilka hjelpedagsverken Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länet likväl
yttrat, att dä Kongl. Majit, genom Nådigt bref den 2 November 1833, i sammanhang med berörde
hemmans rotering, förordna! det den då väckta fråga om fortfarandet af hemmanens berörde
dagsverksskyldighet borde särskildt pröfvas och afgöras, och detta inål äfven vore på
särskild handläggning beroende, Kongl. Majits Befallningshafvande, af sådan anledniug, ansett
frågan om dessa hemmans dagsverksskyldighet icke hafva utgjort föremål för den anbefallda
undersökningen: att i Kopparbergs län icke funnes någon Kungsgård, boställe eller annan kronolägenhet,
hvartill blifvit anslogne hjelpe- eller sädane dagsverken, som ej äro inbegripna uti
hemmanens grundränta, ehuru, beträffande de till den åt Landshöfdingen i Länet på lön indelta
kronoängen Hushagen anordnade dagsverken, Indelningshafvaren hade rättighet att desamma
in natura utfordra, äfvensom vederbörande förmenat sig hafva enahanda rättighet i afseende å
de lill Löfås Silfververk anslagna dagsverken, hvilka sednare dock, såsom bestående uti vanliga
under hemmanens skattläggning inbegripna jordeboks-dagsverken, hvadan skyldigheten för
allmogen att dem utgöra beror af hemmanens afstånd från Sllfververket, icke ansetts utgöra
föremål för den af Rikets Stäuder äskade utredning; att, sedan allmogens skyldighet att utgöra
hjelpedagsverken af ifrågavarande beskaffenhet, genom särskilde Kongl. Bref förklarats böra
upphöra vid följande I Skaraborgs Län belägna kungsgårdar och boställen, nemligen Orreholmen,
Kungslena, Ettack, Gudhem, Slädene, Måneholm, Cathrineberg, Höjentorp och Göthala, dylik
arbetsskyldighet inom nämnde län numera eudast egde rum vid det till Öfverstesäte åt chelen
för Wästgötha Regemente anslagna bostället Lilla Bjurum, om 2 mautal i Wättlösa socken och
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N.o 2.
Kinne härad, lill hvilket boställe dagsverken utgjordes från tillhopa 6{f mantal, fördelade
i 24 hemmansdelar inom Wättlösa, Helmestads och Ledsjö socknar, hvilkas arbetsskyldighet,
först bestämd genom Kongl, resolutioner af åren 1696, 1720 och 1723 samt den 26 Jnni
1792, blifvit slutligen reglerad och fastställd genom Kongl. Maj:ts Nådiga resolution den 22
Joni 1798, som innebölle ett fullständigt arbets-konlrakt, upptagande i de första punkterna alla
de arbetsskyldigheter, hemmansäboerne hade att gemensamt eller efter fördelning sins emellan
fullgöra tili bruk och skötsel af boställets gamla, dem tillslagna åker och ängsmark, sädens
och hö-grödans inberguiug deraf, Iröskens verkställande, m. m., emot i 7:de punkten bestämd
afkortning dels af aila i hemmansränta» ingående öke- och dränge-dagsverken, dels af 10 R:dr
årligen på det öfriga räntebeloppet, tor hvarje helt mantal och i förhållande derefter för mindre
hemmansdelar, hvaremot hemmansäboerne skulle, sedan denna afskrifning försiggått, efter
årlig markegång till ludelnlngshafvaren utbetala det, som af räntorna öfverblefve, eller ock, om
den sednare sådant fordrade, utgöra dagsverken derföre till boställets landtbruk, på den åker
och äng indelningshafvare» sjelf borde häfda låta, hvilka dagsverken skulle åboerne på ofvannämnde
öfverskott af årliga räntan efter markegångspris beräknas och godtgöras, dock med
åliggande för Boställsbatvaren att så afpassa tiden till dessa dagsverkens uttagande, att åboernas
eget hemmansbruk på åker och äng derigenom icke lede, samt alltid när han sädane
dagsverken åstundade, två dagar förut derom tillsäga; att, på grund af Halländska kontraktet
den 6 Maj 1648, som, beträffande de inom Hallands Län belägne Skatte- och Krono-hemmanens
extra ordinarie skyldigheter, innehåller bland aunat, att “i afseende på Fax-fisken borde tagas
i akt, hvad före detta varit brukligt,® krono- och skatte-allmogen i Höks härad af hemälde Län
varit och ännu vore tillhållen att tili de nuder Laholms kungsladugård i Laholms socken och
Höks härad hörande 2:ne laxfisken, nemligen det ena vid kungsgårdsqvarnen och det andra vid
Kassefors, framskaffa det för fiskesättningen årligen beböfliga virke och ris, hvilken arbetsskyldighet,
enligt det af Kammar-Kollegium den 5 Decembpr 1800, på femtio års tid utfärdade
arrende-kontrakt, skolat till arrendatorn utgöras; hvarförutan krono- och skatte-allmogen i
Åhrstads- och Faurås härader af samma län vore pligtig, att, i stället för dagsverken och körslor
in natura, till det åt staden Falkenberg under perpetuel arrende »pplåtne Falkenbergs
krono-laxfiske årligen till fiskes-innebafvarue betala 12 öre eller 3 skillingar banko för hvarje
hell mantal och proportionaliter för mindre hemmansdelar, hvilken afgift bestege sig för
356iVV:dels mantal i begge häraderne till 22 R:dr 12 sk. 5 rst.; samt alt inom Malmöhus och
Christianstads län, sedan den arbetsskyldighet in natura, som tillförene af de» närboende kronooch
skatle-allmogen utgjorts dels till Dahlby och Flyinge kungsgårdar, dels till Uranienborgs
kungsladugård, numera upphört, dagsverken eller sä kalladt hofveri af dertill indelte arbetshemman
utgjordes vid följande kungsgårdar och boställen för det högre militär-befälet, nemligen:
inom Malmöhus Län:
vid Alnerups eller Alnarps kungsgård I Lomma socken och Bara härad, indelad Landshöfdingen
i Länet på lön.
„ Löfvestads kungsgård t Löfvestads socken, anslagen till boställe åt Öfverste-Löjtnanten vid
Södra Skånska kavalleri-regementet.
- Kungsgården Månstorp i Ingelstads socken af Oxie härad, förr kallad Mågenstorp och indelad
till boställe för Ryttmästare» vid Månstorps kompani af Södra Skånska KavalleriRegemeutet,
men numera anslagen till bostad för Öfversten vid Södra Skånska InfanteriRegementet.
„ Hjelmsbults kungsgård i Allerums socken af Luggude härad, indelad till förste Majorsboställe
vid Skånska Hussar-Regementet.
a Kungsgården Billerholm i sistnämnde härad och Wrams socke», iudelad först till Ryttrnä
-
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition, N:o 2.
5
stare-bostäile vid Billerholuis kompani, inen numera till Andre Majors-boställe vid Skånska
Hussar-Regementet.
vid Årup i Billeberga socken af Rönnebergs bärad, indoiadt (ill sätesbemman för Ryttmäsfareu
vid Landskrona kompani af f. d. Norra Skånska kavalleri- eller numera Skånska Hns
sar-Regementet.
Inom Christianstads Län:
vid Sandby kungsgård i Sandby socken och Vestra Göinge bärad, Indelad till boställe för Ryttmästare!)
vid Sandby kompani af f. d. Norra Kavalleri-Regementet.
„ Svabesholms kungsgård i Mälby socken af Allbo härad, förut indelad till boställe åt Ryttmästare!)
vid Svabesholms kompani af f. d. Södra kavalleriet eller det nuvarande Skånska
Dragon-Regementet, men numera anslaget till Andre Majors-boställe vid samma Regemente.
„ kungsgården Bäckaskog, hvilken, belägen i Kiaby socken af Willands härad, förut varit
anslagen såsom boställe dels å Staten dels å Ryttmästareskapet vid Lif-kompaufet åt
Öfversten vid f. d. Södra Kavalleri-Regementet, men numera innehafves, euiigt särskild öf
verenskommelse
ined Regementet, af Hans Majit Konnngen.
„ Lillö kungsgård i Åsums socken och Gärds härad, förut indelad till boställe ål Majoren
vid f. d. Södra Kavalleri-Regementet, men numera anslagen till chefen för Skånska Dragon-Rcgeinentet.
„ Herrevads-klosters kungsgård i Röseherga socken och Norra Åsbo härad, förut indelad till
boställe åt Öfverste-Löjinanten vid Norra Kavalleri-Regementet, men numera indragen oell
utarrenderad för gamla passevolans-kassaus räkning.
„ Tommarps kungsgård i Qvidiuge socken oell Södra Åsbo härad, indelad till boställe för
Öfversten vid Norra kavalleriet eller numera Skånska IIussar-Regementet; oell
„ Mölleröds kungsgård i Finja socken och Vestra Göinge härad, förut indelad till boställe
ål Kapiten-Löjlnanten vid Norra kavalleriet, men numera anslagen tiil Ryttmästare-boställe
vid Skånska Hussar-Regemeutet.
Då, efter hvad sålunda föregått, delta ärende inför Kongl. Majit i underdånighet anmäldes,
fästades Kongl. Majlis uppmärksamhet derå, att de till utgöraude af hjelpedagsverken eller
så kalladt hofveri, dels vid Öfverste-bostället lilla Bjurum i Skaraborgs Län, och dels vid
förenämnde kungsgårdar och boställen i Malmöhus- och Christianstads Län anslagna hemmans
arbetsbiträden utgjorde en väsendtlig del af iudelningshafvarnes påräknade löneförmåner, samt
att, genom indragning deraf, om icke allestädes, åtminstone på (lere ställen, särdeles å de större
kungsgårdar, som till boställen blifvit anslagna, med vidsträckta egoområden, svårigheter
kunde uppstå, att, efter mistningen af arbetsbiträdet in natura, behörigen och i rätter tid bruka
och sköta dessa egendomar, hvilket kunde leda, ä ena sidan, till en, dagsverkenas värde
efter markegång öfverstigaude, minskning i de för hvarje Boställshafvares utkomst och skäliga
belåtenhet vid skedda löneregleringar afsmida nödiga inkomster, och, å den andra, till möjlig
vanhäfd å dessa Statens betydliga fastigheter, så framt icke ändamålsenliga anstalter deremot
före indraguingsåtgärden blefvo vidtagne. Att, under sådana omständigheter, fatta beslut om
ifrågavarande tjeustbarheters indragning efler nuvarande indelningshafvares afgång, utan att,
i sammanhang dermed, blifvande boställshafvare, för deras sålunda tilläfventyrs uppkommande
förluster, till så vidt arbetsbemmanen ej förpligtades att dem godtgöra, förvissades om skälig
ersättning genom erforderliga Slatsanslag, saint nödiga och ändamålsenliga åtgärder blefvo vidtagna,
äfven genom dertill anvisade medel, lill boställshäfdens behöriga handhafvande, der sådan!
beböfdes, ansåg Kongl. Majit icke lämpligt; hvadan och enär vid de i Iandsorlerne, enligt
Rikets Ständers önskan, genom Kongl. Majits Befallningshatvaude hällne undersökningar
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.
hvarken någon uppskattning till penningevärde egt rum, vare sig af arbetshemmanens gemensamma
arbets- och dagsverks-skyldlgheter till hvarje kungsgård, eller af hvarje hofveri —
eller arbetslags, än mindre hvarje särskildt hemmaus, tjeustbarheter, eller tillfredsställande utredning
blifvit åstadkommen i hera på frågan inverkande vigtiga omständigheter, Kongl. Maj:t
i nåder fiirordnade, att, till noggrannt utredande af dessa förhållanden, ny lokaluudersökuing
skulle företagas icke allenast vid hvar och en af de i Skåue varande kungsgårdar och boställen,
hvarest hofveri-skyldigheten in natura ännu icke vore afskaffad, utan äfven vid Lilla Bjurums
Öfverste-boställe i Skaraborgs Län, der densamma ännu funnes bibehållen; och uppdrog
Kongl. Maj:t åt numera aflidne Kammar-Rådet i Dess och Rikets Kammar-Kollegium L. E. Cassel
att, med biträde af Förste landtmätaren i hvarje af nu ifrågavarande Län eller, i händelse denne
vore hindrad, af annan utaf Kongl. Majrts Befallningshafvande tillförordnad skicklig och erfaren
Landtmätare, samt en af Geueral-Befäihafvaren i Militär-Distriktet utsedd Regements- eller
Koinpani-Offlcer, som med kännedom om Iudeluingsväsendet i provinsen förenade erfarenhet
och insigt i landthushållning och ortens jordbruk, verkställa ifrågavarande lokal-undersökningar
i närvaro af tilllörorduade Krono- och Regements-Ombnd, vederbörande Indelningshafvare
samt egarne eller innehafvarne af de till hvarje kungsgård eller boställe anslagna arbetshemman,
och att dervid söka tillvägabringa förslag till frivilliga jemkningar och öfvereuskom
rnelser
till vidare Nådig pröfning.
Det betiiukaude i ämnet, hvarmed Kammarrådet Cassel, efter fulländad! uppdrag, tiH
Kongl. Maj:t inkom, innehåller dels beträffande arbets- eller hofveriskyldigheternas upphof
och beskaffenhet samt hvarpå de sig grunda, dels i afseende å frågan, huruvida några eller
hvilka närmare bestämmelser må anses vara af behofvet påkallade, hufvudsakligen: att arbetshemmanen
under Öfverste-bostället vid Vestgötha Regemente Lilla Bjurum i fordna tider varit
dels torplägenheter, belägna inom boställets rågång eller vid egoskiilnaden mot bostället, dels
upptagna krono-nybyggen å den till bostället angränsande förra krono-allmänuingen Koihymarken;
att de å dessa torp af kungsgårdens innehafvare antagna åboer, tid efter annan, förvärfvat
enahanda åbo- och besittningsrätt derå, som, enligt Förfatlningarue. tillkommer deta,
hvilka uppodlat lägenheter å kronomark, men med hvilken besittningsrätt blifvit förenad skyldighet
för alla att utgöra dagsverken och arbeten vid kungsgården till dess bruk och skötsel,
emot stadgadt afdrag å hemmansräntan, under hvilket förbehåll allena åboerna tillåtits att köpa
hemmanen till skatte, och skatterätten dertill allt sedermera af dem innehafts ; att beskaffenheten
af detta arbete tili förenämnde Öfverste-boställe vore bestämd genom Kongl. Maj:ts Nådiga
resolution den 22 Juni 1798, hvilken tillika innefattar det arbets-kontrakt, som under förflutna
tider tjenat till efterrättelse emellan Bostäilshafvaren och arbets-bönderne; att de kungsgårdar
och boställen i Skåne, vid hvilka ifrågavarande arbetsskyldigbeter ännu fortfara, under
Danska herraväldet och innan Skåue med Sverige införlifvades, antingen tillhört Danska
Kronan el|er under densamma lydande andeliga eller verldsliga stiftelser och inrättningar, samt,
jemte underlydande lägenheter, blifvit, med den rätt Danska kronan iil! dem egde, ölverlåtna
på den Sveuska, såsom vederlag för den af Sverige till Dannemark nfträdda öu Bornholm, eller
ock varit Danska och Skånska adeliga familjers sätesgårdar, hvilka, med underlydande frälsehemman,
dels i följd af egarnes affall från Sverige under de elter fredsslutet med Danmark
i provinsen uppstådda oroligheter, af Svenska kronan indragits, dels ock genom bylen
kommit i kronans ego och besittning, samt före, vid och efter indelningsverkets upprättande
anslagits till de Civila och Militära allöuingar, hvartill de ännu användas; att de hemman, som
nu utgöra arbeten och dagsverken till dessa kronogods, innehafts, under Danska Styrelsen, af Kronoeller
Frälsebönder, skyldige till det den liden vanliga arbete till butvudgårdens bruk och skötsel
samt jordegarens betjenande, kändt under namn af hofveri, hvarmed egentligen förstods den
till tid, sätt och belopp obegränsade och obestämda arhetsskyldighet, sorn, uppå husbondens tillsägelse,
skulle lill hans tjenst, vid och utom gården, utgöras genom forslingar eiler äckor på
längre eller kortare afstånd samt genom dagsverken med det antal personer, som uppbudados
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N\o 2.
7
vid förefallande, till hnfvndgårdens brak och skötsel hörande eller dermed gemenskap egande
arbeten; att, vid Indelningsverkets införande i Skåne, förnämligast till rusthåll anslagits f. d.
Danska kronohemman, äfvensom till Svenska Kronohemman genom reduktion eller byte förvandlade
Skånska frälsehemman, hvarvid större delen af de hemman, som varit de nya Svenska
Kungsgårdarne till deras häfdande uuderlagde, blifvit bibehållna vid den arbetssbyldighet derunder,
som dem af ålder ålegat, men andra sådana arbetshemman åter fält vidkännas rustning,
hvaraf allt vill synas, det ifrågavarande arbetsskyldighet till Kungsgårdarne betraktats såsom en
motsvarighet till rnstningsbesväref, på samma sätt, som den häst- och, fördelshemmaueu åsätta,
Indeluingshafvaren på lön anslagna grundränia den tiden föreställde en mot röstningen uppgående
lunga, hvilken likväl, sedau hemmansräutan upphört att, såsom noder Danska tiden var
vanligt och ännu i det öfriga Sverige eger rum, erläggas med förvandling efter årlig markegång,
numera ingalunda är deremot svarande; att berörde förhållande än ytterligare styrkes
deraf, att både linder sjelfva indelningstideu, som i Skåne fortgick nära ett halft århundrade,
och äfven sedermera vid många kungsgårdar inträffat, att hemman, som ursprungligen varit
till utgörande af arbetsskyldighet eller hofveri dit anslagna, blifvit, såsom nog aflägse från
kungsgården belägna och lill arbetshemman mindre tjenllga, på derom gjord anmälan, i stället
indelade till rustning, hvaremot närmare intill kungsgården belägna rusthåll i stället anslagits
till arbetshemman, så att, onder tidens lopp, rustnings- och arbetsskyldigheten flerstädes är
vorden ombytt, hvilket utbyte dock ännu oftare synes bafva egt rum mellan gamla arbetshemman,
sorn varit alltför aflägsna, samt närmare till kungsgården belägna häst- och fördelshemman,
de der, ehuru förut hvarken med hofveri eller rustning betungade, likväl, med tillämpning
af 1695 års Kongl. Reglemente, ansetts pligtiga att arbetsskyldighet öfvertaga, emot stadgadt
afdrag på hemmansräutan; att, till reglerande af det obestämda och godtyckliga i hofveri-väsendet,
frivilliga koutrakter under tidens lopp med arbetsbönderne upprättats, hvarjemte, der
sådane kontrakter icke kunnat llllvägabringas, ordentliga beslut om arbetsskyldigbeternas belopp
ocli sättet för deras utgörande i stället blifvit utfärdade, än af vederbörande Läns-styrelse,
än af Krigs- och Kammar-Kollegierne och än af Kongl. Majit, i sistnämnde fall dä embetsmyuriigheternas
nyssherörda åtgärder öfverklagats, hvadan Rikets Ständers föreskrift om arbetsskjldighejeruas
närmare bestämmande, såsom pä alla ställen redan försiggånget, icke ausetts
till uägoi. åtgärd föranleda; samt att, vid de å hvarje ort hållna undersökningar, någon stridighet
om skyldigheten till arbete ingenstädes sig yppat, likasom icke på något ställe anledning
sig visat, att dessa hofverilagen rätteligen åliggande biträden, och än mindre det öfriga till
jord- och gårdsbruket erforderliga arbetet skulle, på sätt Rikets Ständer synas hafva sig föreställt,
kunna bestridas med det obetydliga antal ordinarie jordeboks-dagsverkeu, hvilka hvarje
indelningshafvare från honom tilldelte häst- och fördelshemman, som ligga iuom en mils afstånd
frän bostället, varit och är berättigad att in natura utfordra, utan hafva både dessa räutedagsverken
och det anslagna hofveriet allestädes ansetts nödiga till boställenas bruk och skötsel,
utan att ändock dessa arbetsbiträden hittills befunnits för ändamalet tillräckliga.
Med ledning af dessa förhållanden har, vid hvarje särskild kungsgård, uppskattning i
öke- och dränge-dagsverken skett af de arbetsbiträden och tjenstbarheter af särskilda slag,
sorn, enligt arbets-koulrakt och gällande stadganden, åligga dels hvarje hofveri- eller arbetslag
för sig, dels alla hofverierne gemensamt, hvilken samfällda arbetsskyldighet derefter blifvit
på hvarje hemmans nummer, efter dess andel i hofverilaget, fördelad; och har vid denna uppskattning
i öfrigt iakttagits, dels att, jemlikt den fördelning af arbetsskyidigbeterna, som under
den förflutna tiden varit och ännu är gällande, samt i öfverensstämmelse med arbetshändernas
allestädes tillkännagifua önskan, belt arbetslags eller hofveris arbetsskyldighet beräknats till
visst antal dagsverken, utan afseende ä det större eller mindre hemmantal, hvaraf hofveriet
varit sammansatt eller på hemmanens nuvarande godhet och beskaffenhet, och följaktligen äfven
nkan al! hänsigt till de skiljaktigheter i arbetsqvantiteternas belopp och ersättningen derför,
som kunde uppkomma vid den ena kungsgården i jemförelse mot den andra; dels ock att
8
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition, N:o 2.
sådane dagsverken, som vanligen utgöras af qvinnor eller yngre, icke fullt arbetsföre manspersoner,
ansetts motsvara |:delar af laggildt drängedagsverke; varande derefter arbetsvärdet
i penningar uträknadt efter medelinarkegåugspriset å hvardera slaget dagsverken under de tto
åren 1834—1843, hvilket medelpris bestigit sig till
inom Skaraborgs Län:
för ett ökedagsverke
och för ett drängedagsverke
Inom Christianstads Län:
för ett ökedagsverke B:ko R:dr — 46.10.
och för ett drängedagsverke
„ „ — 17. 5.
samt inom Malmöhus Län:
för elt ökedagsverke
B:ko R:dr 1: 15. 2.
och för ett drängedagsverke  „ „ — 18. 5.
För hvarje af de särskilda kungsgårdarna och boställena har derefter förhållandet uppgifvits
sålunda:
Lilla Bjurum,
Öfverste-säle vid Westgötba Regemente, har sig underlagde 6j£ mantal, fördelade i sju
arbetslag, hvilkas arbetssky Idighet blifvit, på grund af Resolutionen den 22 Juni 1798, hvilken
såsom arbetskontrakt tjenar till efterrättelse, uppskatiadt att motsvara 153 öke-, 628 dränge
och
133 qvinuo-dagsverkpu. Vid beräknande af penningevärdet å dessa dagsverken har, med
afseende å den på stället varande goda tillgång på legde arbetare, medelinarkegåugspriset icke
ansetts böra tagas till grund, utan dervid i stället följts de derunder i allmänhet gångbara prisen,
nemligen 1 R:dr 8 sk. Bauko för ökedagsverke med 2:ue hästar och karl, samt å drängedagsverke!]
dels 21 sk. 4 rst. eller nära lika med markegångeu, dels i allmänhet 18 sk.,
dels äfven 12 sk.; och har, efter dessa grunder, värdet å ifrågavarande dagsverken blifvit
uppskaitadt till sammaulagdt 407 R:dr 40 sk. bauko.
Uti den af, vid undersökningen biträdande, Militär-tjensteraannen, Förste Landtmätaren
och Kronofogden uppgjorda beräkning af boställsjordeiis brukuiugskostuad, är denna kostnad
upplagen till 520 R:dr, motsvarande föreuämude 407 R:dr 40 sk., med tillägg af den ytterligare
utgift, som, i följd al den ifrågaställa förändringen, ansetts komma att boställshafvareu tillskyndas
med 112 R:dr 8 sk.; hvadan och då arbetsbönderue erbjudit sig att, för befrielse från
arbetsskyldigheten årligen utgifva 16 tunnor 15j kappar råg, uppskattade till — R:dr 98: 44. 6.
hvartill dock bör läggas värdet af den hittills för dagsverkena afkortade
iudelda räntan, hvilken deremot skulle utgöras till boställsinnehafvare!! .... „ 149: 7. 6.
tillhopa R:dr 248: 4: —
en brist ansetts uppslå af 271 R:dr 44 sk. Banko, hvilken sistnämnde summa bostäilshafvaren
yrkat att, såsom godtgörelse för förlusten af det hittills åtnjutna arbetsbiträdet, få, intill
dess ny reglering af chefsiönen försiggått, töre April månads hörjau hvarje år utbekomma
från och med äret näst efter det, hvarunder Kongl. Maj:ts Nådiga beslut härom varder
meddeladt.
Alnerups eller Alnarps Kungsgård,
bestående af 10£ mantal, är, med Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd, genom Kammar-kollegii kontrakt
den 28 December 1831, utarrenderad pä trettio år, emot en årlig afgift för sjelfva Kungsgården
-
. B:ko R:dr 1: 11. &£.
21 *
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, N:o 2.
9
gärden af 1000 tunnor spanmål, 1/3 råg, 1/3 korn. oell 1/3 hafre; varande till arbetsbiträde vid
Kungsgården anslagna 15 17/48 mantal, indelade uti 311/2 hela eller 63 halfva hofverier, hvilkas
åligganden blifvit bestämda genom ett den 28 November 1688 af en del dåvarande åboer, ä
egne och öfrige arbetsskyldiges vägnar, ingåuget samt af Kongl. Majit den 7 Augusti 1766
fastställdt arbetskontrakt.
Då Kungsgården år 1831 utarrenderades åtogo sig arbetsbönderne alt, såsom ersättning
för det dittills iemnade arbetsbiträdet, årligeu till Indelnings-hafvaren erlägga 400 tunnor korn,
hvilka lösas efter markegång. Uti denna afgift, såsom alltför dryg, hafva likväl arbetsbönderne
vid undersökningen yrkat nedsättning; och har Förrättniugsmanueu tillstyrkt, att det anbud,
som af dem blifvit gjordt utaf tillhopa 388 1/2 tunnor korn, måtte varda gilladt och antaget.
Kungsgården Löfnestad
om 43/4 mantal, har sig tilldelade 13 23/32 mantal arbetsskyidige hemman, fördelade i 49 hofverier,
hviikas åliggande blifvit bestämda genom arbets-kontrakt af den 4 December 1688. Arbetsskyldigheten
är vorden uppskattad till 816 2/3 öke- och 1486 1/3 drängedagsverke!), ansedde i peunlngeviirde
till 1644 R:dr 47 sk. 5 rst., hvaremot boställets brukningskostnad af allmänna Ombuden
beräknats till 1765 R:dr 16 sk. och hafva arbetsbönderne, för befrielse från hofveriet,
erbjudit att årligen erlägga 190 tunnor 8 kappar råg, motsvarande  R:dr 1,268: 16.—
hvadan, då härtill lägges den nu afkortade indelta räntan  „ 102: 4. —
tillhopa R:dr 1,370: 20: —
en brist i brnkningskostnaden sig visade af 394 R:dr 44 sk.; hvilken dock, på anförde skäl,
ansetts böra nedsättas till 132 R:dr 16 sk. och at Kronan godtgöras.
Kungsgården Månstorp,
om 5 t/2 mantal, har underlydande 14 7/16 manta! arbetshemman, indelade i 16 1/2 hofverier,
hvilkas åligganden blifvit genom ett den 5 Jauuari 1706 upprättadt och den 24 Mars samma år
af dåvarande General-Guvernören 1 proviuseu fastställdt kontrakt, bestämde till 561 öke- och
1193 1/3 drängedagsverke!). Detta arbetsbiträde är vid undersökningen uppskattadt i värde
till 1196 R:dr 8 sk. 6 3/11 rst.; men något antagligt anbud af bönderne å ersättning för befrielse
frän hofveriet har icke blifvit gjordt.
Kungsgården Hjelmshult,
om 2 1/2 mantal, har fått till arbetens utgörande sig underlagda 11 13/10 mantal, fördelade i
10 1/8 hofverier, motsvarande 304 öke- och 703 11/16 dräugedagsverken, som blifvit uppskattade
i penningar till 696 R:dr 18 sk., hvaremot Kungsgårdens brukningskostnad af Ombuden
beräknats till 1,020 R:dr 12 sk. Nämnde arbetsskyldighet, hvilken förr varit grundad på ett af
Indelnings-Kommissionen föreslaget och af dåvarande General-Guvernören inom proviuseu den
26 September 1707 och den 3 April 1709 fastställdt arbets-kontrakt, har sedermera, i anseende
till kontraktets obestämdhet, blifvit reglerad genom Kammar-Kollegii den 9 Maj 1794 gifna
och den 26 Juni 1797 af Kongl. Majit i Nåder fastställda Utslag. Af arbetsbönderne hafva endast
fyra åboer på 1 1/2 mantal vägrat gifva lösen till föreslaget belopp lör befrielse frän arbetsskyldighelen;
i anledning hvaraf det blifvit tillstyrkt, att rådrum mätte dem lemnäs, att sig
med de öfrige förena. Den beräknade lösen af 98 tunnor 24 kappar råg och korn för samtlige
hofverierne, är ansedd att i penningar uppgå tili 675 R:dr, hvadan uti brukningskostnadssumrnan,
1020 R:dr 12 sk., en brist skulle uppkomma af 345 R:dr 12 sk., hvilkeu, då detta
boställe obestridligen skall vara af sämre beskaffenhet än Audre och Tredje Majors-boställena
vid Regementet, ausetts böra boställshalvaren af statsmedel godtgöras.
Bilt. lill K. St. Prot. 1853 Sf 1854. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft.
2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.
Kungsgården Billesholms
om 5 1/8 mantal, har underlydande arbetshemman af tillhopa 7 1/16 mantal, fördelade i 1113/16 hofverier,
hvilkas arbetsållggaudeu blifvit utstakade genom ett den 2 September 1736 upprättadt
och af Kongl» Majit den 16 December 1767 fastställdt arbetskontrakt, och till utgörande hvaraf
ansetts errorderliga 401 5/8 öke- och 826 drängedagsverke!), uppskattade till 843 R:dr 37 sk.
11 rst. Vid förrättningen hatva arbetsböuderne vägrat åtaga sig den dervid, i ersättning för
arbetsskyldighetens upphörande, föreslagna nedsätta afgift för hvarje helt hofveri af 50 R:dr,
motsvarande 8 tunnor råg och korn; och ett utaf ungefärligen halfva arbetslaget sedermera
skriftligen gjordt anbud, slutande sig å 550 R:dr 39 sk., beräknadt i förhållande till hvad för
samtlige arbetslagen skulle belöpa, har ansetts så obestämdt, att det icke kunnat till antagande
understödjas. Af Allmänna Ombuden är boställets brukningskostuad beräknad till 995 R:dr
39 sk., hvadan, om det ifrågaställa ersättuingsanbudet af 550 R:dr 39 sk. derifrån afdroges,
444 R:dr 11 sk. 10 rst. skulle brista, hvilkas ersättande tills vidare af Statsverket blifvit tillstyrkt,
för den händelse allmogen Icke skulle kunna förmås att högre vederlag, än det redan
erbjudna, utgifva.
Ryttmäslarebostället Årup,
om 1 1/6 mantal, med underlydande arbetshemman 6 7/12 mantal, indelade i 11 hofverier, hvilkas
skyldigheter äro beskrifna uti ett den 3 Mars 1735 upprättadt, den 17 December samma
är af Krigs- och Kammar-Kollegierne fastställdt arbetskontrakt; varande arbetsskyldigheten nppskattad
till 176 öke- och 121 dräugedagsverkeu, beräknade i penningar till 278 R:dr 1 sk.
9 rst., hvaremot boställets brukningskostnad ansetts uppgå till 431 R:dr 18 sk. 2 rst. Banko.
Arbetsbönderne vid detta boställe hafva icke velat medgifva någon ersättning för hofverlets
upphörande; men Kammar-Rådet Cassel har, för den händelse böuderne komme ait från detta
onus i framtiden befrias, ansett dylik ersättning af dem böra erläggas med 25 R:dr 13 sk. 3 rst.
för hvarje helt hofveri eller tillhopa 278 R:dr 1 sk. 9 rst., då en brist oppstode af 153 R:dr
16 sk. 5 rst., hvars ersättande af statsmedel blifvit tillstyrkt, dock alt denna godtgörelse borde
utgå endast tillsvidare eller Intilldess föreslagen reglering försiggått till beredande af kostnadsfri
tillgäng pä dagsverken genom anläggning af jordtorp samt audra anstalter lili boställshäfdeos
förbättrande.
Sandby Kungsgård,
belägen i Sandby socken af Christianstads Län och anslagen till Rytlmästare-boställe vid Sandby
sqvadron af Skånska Hussar-Regementet, består af 3 3/4 mantal med underlydande
10 13/16 mantal arbetsskyldige hemman, fördelade i 14 1/4 hofverier, hvarifrån likväl bör afräknas
den till Kungsgården nu hörande lägenheten Ekemöllas för I/i hofveri åsätta arbete;
varande arbetsskyldigheten till deuna Kungsgård fastställd genom kontrakt den 12 December
1720; och har ifrågavarande arbetsskyldighet blifvit uppskattad till 449 7/8 öke-samt 546 11/12
dränge-dagsverkeu, motsvarande i peuniugevärde efter medelmarkegångspris 637 R:dr 18 sk.
7 1/2 rst.; hvaremot jordens hrnkningskostnad af Ombuden vid undersökningen beräknats till
1,188 R:dr 34 sk. 5 rst. eller nära dubbelt mot dagsverkeuas antagna värde. Mot befrielse
från arbetsskyldigheten har för sju hela mantal eiler» 7 3/4 hofverier ersätt uingsanbud blifvit
gjordt af 40 R:dr för hvarje helt hofveri; hvaremot inuehafvarue af hemmanen i Sandby by om
3 3/16 mantal eller 6 1/4 hofverier förklarat sig vilja med arbetsskyldigheten fortfara; varande,
på grund häraf, följande beräkning uppgjord: Den ersättning, hvilken inuehafvarue af ofvaunämnde
7 mantal förklarat sig vilja för 7 3/4 hofverier erlägga, utgör .... R:dr 310: — —
ersättning, som, tili fyllande af bristen i brukuiugskostnadeu genom indragning
af arbetsskyldigheten för 7 3/4 hofverier ansetts böra af Statsverket ntglfvas „ 347: 22.10.
samt den godtgörelse af statsmedlen, som ytterligare tllikomme boställs
hafvaren,
så snart Sandby byamän sig med de öfrige föreuat, till  „ 281: 11. 7.
Transport R:dr 938: 34. 5.
Kongl. Maf.ts Nåd. Proposition\} N:o 2.
11
Transport R:dr 938: 34. 5.
hvartill ytterligare komme för 6 1/4 (löfvener 1 Sandby by efter enahanda
grand belöpande afgift
R:dr 250:
Tillsammans R:dr 1,188: 34. 5.
Svabesholms Kungsgård
om 4 mantal, har sig nnderlagda arbetshemman af lika mantals styrka, fördelade i 8 hofverier,
hvilkas arbetsäligganden blifvit bestämda dels genom ett den 12 December 1720 utfärdadt och
den 2 October 1725 stadfhstadt arbetskontrakt, dels genom Läns-Styrelsens Resolutioner den
22 October 1724 och den 14 Fehrnari 1780, den sednare fastställd af Krigs- och KammarKollegierne
den 20 Februari 1783, och slutligen genom Läns-Styrelsens den 30 September
1788 meddelte, af Kammar-Kolleginm under den 16 Juli 1816 gillade utslag; varande arbetsskyldigheten
uppskattad till 244 öke- och 432 drängedagsverke^ i värde beräknade till 394
R:dr 39 sk. 4 rst. Då arbetsbönderne, för befrielse från dagsverks-skyldlgheten endast erbjudit
57 1/2 tunnor räg och korn, motsvarande t penningar 382 R:dr 32 sk., och den nu afkortade
räntan, hvilken bör berörde ersättning tilläggas, utgör 55 R:dr 18 sk., så skulle väl nti den
till 681 R:dr 6 sk. beräknade brukningskostnaden uppstå en brist af 243 R:dr4sk.; men denina
brist har ansetts icke behöfva genom statsanslag betäckas, enär boställshafvaren af den
säkra inkomst, den föreslagna regleringen erbjöde, snarare komme alt tillskyndas öfverskull,
än förlust.
Kungsgården Bäckaskog•,
t. d. Öfverste-boställe, om 14 mantal, har sig underlagde arhetsskyldlge hemman om 13 11/16
mantal, fördelade i 41 3/4 hofverier, hvilkas åligganden bestämmas uti arbetskontrakt af den
8 December 1688; men sedan Kungsgården kommit under Högstsalig Hans Maj:t Konung Carl
XlV:s Egen disposition, hafva år 1838, genom med arbetsbönderne, utom en ende, afslutade
särskilda afhaudltngar, deras skyldigheter blifvit fastställda sålunda, att bemälde arbetsbönder,
med befrielse Irån hotveriet under Högstsalig Hans Maj:ts besinningstid, skulle, i stället för de
6 tunnor spanmål, som tillförene årligen erlagts af hvarje hofveri och således tillsammans
250 1/2 tunnor, värderade lill 1,397 R:dr 40 sk., utgöra endast 229 1/2 tunnor råg, korn och
hafre, uppskattade till 1,167 R:dr 32 sk.; och ehuru sistnämnde belopp med 230 R:dr 8 sk.
understiger värdet af den spaumälsqvanlitel, arbetsbönderne förut erlagt, har detsamma likväl
ansetts fullt tillräckligt icke allenast till gärdsdrängarues underhåll och aflöning, utan ock
för bestridande af erforderliga legoarbeteu till Kungsgårdens bruk och skötsel, hvadan något
fylluadsbidrag från Statens sida vid denna Kungsgård icke är vordet ifrågasatt.
Kungsgården Lillö,
indelad lill Öfverste-boställe vid Skånska Dragon-Regementet och innehållande 5 3/8 mantal, är
belägen i Åsums sockeu och Gärds härad af Christianstads Län. Till gårdsbrukets besörjande
vid denna Kungsgård äro anslagne 5 3/8 mantal, indelta I 10 1/2 hofverier, af hvilka arbetsskyldigheteu
utgöres efter arbetskontrakt af den 12 December 1720; och har berörde arbetsskyldighet
blifvit uppskattad att motsvara 399 öke- och 686 drängedagsverke!), beräknade i
värde elfer medelmarkegåugspris till 638 R:dr 10 sk. 4 rst.; varande boställets brukuingskostnad
af Allmänna Ombuden ansedd till 812 R:dr. För befrielse från ifrågavarande arbetsåligganden
hafva de arbetsskyldige i ersättning erbjudit 100 iuunor 13 kappar spanmål, hälften
råg och hälften korn, motsvarande i peuningar  R:dr 686: 5. 4.
hvartill kommer den hittills afkortade iudelta räntan, hvilken tor framtiden
skulle komma att utgöras  „ 52: 24. —
Tillhopa löör 738: 29. 4.
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.
hvadau genom aibets-skyldighetens upphörande, hoställshafvaren skulle få vidkännas en synbar
förlust af 73 R:dr 18 sk. 8 rst.; men då Lillö boställe skall lemna dess innehafvare större behållen
inkomst, än någon annan Kungsgård inom Skånska provinsen, har, på detta och i öfrigt
anförde skäl, någon ytterligare godtgörelse till detta boställe icke ansetts erforderlig eller
böra föreslås.
Herrecadsklosters Kungsgård
om 7 1/4 mantal, belägen i Riseberga socken och Norra Isbo härad af Christianstads Län, har
af ålder varit Öfversle-Löjtnants-boslätle vid Norra Regementet, men är numera, jemte sjelfva
indelningen, enligt 1833 års lönereglering, indragen, med föreskrift att, sedan Skånska Kommissariatet
från och med 1785 öfvertagit brnkningen af detta boställe, uppskattade afkastuingen
deraf skall, jemte indelningen, ingå till Hussar-Regementets löuingsfond från gamla Passevolans-kassan,
för hvars räkning detsamma genom Krigs-Kollegii den 28 Augusti 1836 utfärdade
kontrakt hr utarrenderadt, med rättighet för arrendatorn att tillgodonjuta arbetsskyldighetea
af tillslagne bönder och torpare, dock under förbindelse att, för trädgårdens skötsel och.
när så fordras, för passevolans- eller exercis-sqvadrons-inrhtlningar, utan ersättning, afstå
högst en tredjedel af äckor, körslor och dagsverken till nämnde bebofs fyllande.
Under denna kungsgård lyda 16 15/16 mantal arbetsskyldige hemman, indelade i 29 5/8 hofverier,
hvilkas skyldigheter äro bestämda genom elt den 10 Juni 1779 upprältadt och den
2 November 1780 af Krigs- och Kammar-Koilegierne fastställd! arrende-kontrakt; varande arbetsskyldigheleu
uppskattad till 903 9/10 öke- samt 2,014 l/t! drängedagsverke^ beräknade I värde
lill 1,612 R:dr 26 sk. 8 rst., hvaremot boställets brnkuiugskosluad af ombuden blifvit taxerad
lill 1,722 R:dr 16 sk. 9 rst.; och då äfven här arbelsbönderne vid undersökningen förklarat
sig ej vilja ingå pä någon öfverenskommelse, bar Förrättuiugsmannen, vid det förhållande, att
en staten tillhörig allmän inrättning är i besittning af ifrågavarande kongsgård, samt att arrendatorn
yttrat sig vara fullt belåten med uppskattningen, ansett något vidare yttrande icke
påkallas.
Tomarps kungsgård
om 7 1/2 mantal, hvarunder 18 11/48 mantal, fördelade i 31 1/2 hofverier, äro arftetsskyldige,
i enlighet med hvad en den 11 Augusti 1785 träffad, af Krigs- och Kammar-Koilegierne den
24 December samma är fastställd frivillig öfverenskommelse bestämmer; varande dessa hemmans
arbetsskyldighet till kungsgården uppskattad tili 1.291 1/2 öke- och 2.016 dränge-dagsverken,
af ombuden värderade till 1,991 R:dr 21 sk. 3 rst.. hvilken summa dock ausetts böra
rättas till 1,993 R:dr 23 sk. 3 rst. Arbelsbönderne hafva vid förrättningslillfället vägrat uppgöra
någon öfverenskommelse, och ett sedermera nflemuadt, af 38 arbetsbönder undertecknadt
skriftligt anbud har funnits oantagligt, enär detsamma, i penningar för erlind na 130 tunnor spanmål,
endast upptager 861 R:dr, eller icke fullt hälften af dagsverkenas uppskattade värde.
Ersättningen af arbelsbönderne har Kammar-Rådet Cassel ansett böra bestämmas till 86 R.dr
för helt mantal eller inalles till
R:dr 1,575:
så att Staten skulle tillskjuta
„ 418: 23. 3.
för att fylla det belopp af  R:dr i,993: 23. 3.
hvartill dagsverkena uppskattats; hvaremot någon godtgörelse för den summa, hvarmed boställets
af ombuden antagna bruknings-koslnad, 2,480 r:dr 47 sk. 9 rst., öfverstiger dagsverkenas upps
kal t ising, icke blifvit tillstyrkt.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.
13
Mölleröds Kungsgård,
anslaget) lill Ryttmäsfare-boställe vid Skånska Hnssar-Regementet och belägen i Finja socken af
Christianstads Län, består af 2 7/8 mantal arbetsskyldige hemman, indelade i 12 hofverier,
hvilkas åligganden äro bestämda genom arbels-koutrakt af den 12 December 1720; varaude
berörde arbetsåliggauden, uli böndernes närvaro, uppskattade till 336 öke- och 495 drängedagsverke!],
beräknade i värde till 507 R:dr 38 sk. 9 rsl. Ehurn vid undersökningstillfället de arbetsskyldige,
uppå till dem gjord framställning, huruvida de ville åtaga sig enahanda afgift för
befrielse frän hofveriskyldigheten, som de arbetsskyldige under Ryttmästare-bostället Sandby erbjudit,
förklarat sig icke kunna derpå ingå, har Förräitnfugsmanueu likväl, af anförda skäl, trott
rådrum böra dem lemnäs alt framdeles göra anbud ä ersättning efter nämnde beräkningsgrund;
och då boställets brukuingskostnad, ehuru af vid undersökningen närvarande allmänna ombuden
uppskattad till endast 991 R:dr 7 sk. C rst., likväl af Kammar-Rådet Cassel ansetts rätteligen
böra antagas till 1,003 R:dr 28 sk. 6 rst., skulle, med beräkning att arbetsböudernes ersättning
koinme att utgöra
. R:dr 480:
bristen uppgå till
, . . . . „ 523: 28. 6.
sorn ansetts böra af Staten Boställshafvaren godtgöras.
Sedan Kongl. Majit derefter, jemte förklarande, att vid Bäckaskogs Kungsgård den om
hofveriskyldigheten träffade öfverenskommelse skulle genast träda i verkställighet, dock endast
tills vidare, för att framdeles, i sammanhang med regleringsfrågan f sin helhet, varda Rikets
Ständers pröfning underställd, låtit ytterligare höra de hofveri-skyldige, med hvilka öfverenskommelser
om arbetsskyldigheternes utbytande emot föreslagen ersättning vid de hållna undersökniugarne
icke kunnat trättas, huruvida de ville på de till dem framställde förslagen ingå,
hafva, af bemälde hofveri-skyldige, endast de till Billesholms Kungsgård anslagne hemmansegare,
med undantag af tre, anmält sig vilja del uppgjorda förslaget antaga, dock med hemställan
att ifrågakomne spanmålsqvantiteler mätte få utgöras med råg, korn och bafre, till en tredjedel
af hvartdera slaget; hvaremot åhoerne å de öfrige Kungsgårdarnes arbetshemman framställt
vilkor, mer eiler mindre afvikande från nämnde förslag. Kongl. Majit har derefter låtit i
ämnet höra de i och för beskattningsväsendets förenkling utsedde kommttterade; hvarjemte slutligen,
i hvad frågan rörer arbetsskyldigheten till ofvan omförmälde i Skåne och Skaraborgs Län
belägna mililise-boslälleu, Kongl. Majit anbefallt Dess och Rikets Krigs-Kollegium att, efter anställd
jemförelse med de hos Kollegium förvarade handlingar och räkenskaper, sig yttra, så väl
rörande den vid, sednaste undersökningen verkställda uppskattning af nyssnämnde arbetsskyidighet,
som äfven till hvad belopp fyllnadsanslag af allmänna mede! må för vederbörande indelningshafvare
anses erforderliga utöfver den ersättning eller afgäld, arbetshemman*1!), i utbyte
emot dagverksskyldigheten, kunde komma att erlägga; och har, till följd häraf, bemälde Kollegium,
uuder den lista (Jctober 1850, med underdånigt utlåtande till Kongl. Majit inkommit.
Kongl. Majit, som delar den utaf Rikets Ständer yttrade åsigt om billigheten deraf, att
*te till utgörande af hjelpedagsverkeu vid Kungsgårdar och boställen samt andra kronolägenheter
anslagna hemman varda, i den mån sådant, utan förnärmande af någons rätt, kan tillvägabringa?,
från dagverksskyldigheten in natura befriade, har redan, på grund af hvad vid de genom
Kongl. Majits Befallningshafvande i Länen verkställda undersökningar i de af Rikets Ständer
uppgifna omständigheter blifvit utredt samt Kammar-Kollegium, uti dess underdåniga utlåtande
anfört, meddelat sådana föreskrifter, hvarigenom befrielse åstadkommits ej mindre för allmogen
inom Höks härad af Hallands Län frän ilen bemälde allmoge förut åliggande arhetsskyldighet
till 2:ne under Laholms Kungsgård hörande fisken, än äfven för allmogen inom Årstads
och Faurås härader af samma Län från den af dem tillförene utgående ärliga afgift till staden
Falkenberg, såsom innehafvare under perpetuel! arrende af dervarande Kungs-Laxflske; viljande,
dä det om Ridö Ilofslall-ätig i Nyköpings Län nu gällande arrende år 1870 går till ända,
14
Kongl Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 2.
Kongl. Maj:t, uppå derom af Kammar-Kolleginm skeende anmälan, taga ander Nådig pröfning,
i sammanhang med frågan om Hof-Slallängens ånyo förarreuderande, huruvida den blifvande
arrendatorn skall vid de för närvarande till berörde Hof-Stalläng utgående bjelpedagsverken bibehållas
eller om de böra från arrendet skiljas, och iunehafvarne af de arbetsskyldige hemmanen,
i stället förpligtas att för ifrågavarande dagsverken lösen efter markegång erlägga. Deremot
och dä, t följd af Kammar-Advokat-Fiskals-Embetets anförde besvär öfver Kongl. Maj:ts
Befalluiugsbafvaudes i Östergöthlands Län utslag den 12 Juli 1843, angående rättighet för
arrendatorn af det på trettio år utarrenderade f. d. Öfverste-Löjtnants-bostället Kuugs-Norrby
i berörde Län att tillgodonjuta hjelpedagsverken från vissa inom boställets rågång belägna hemman,
denna fråga ännu utgör föremål för laga behandling, finner Kongl. Maj:t någon åtgärd i
afseende på dessa hjelpedagsverken icke för närvarande böra ega rum.
På det att hemmanen i Tuna Ofvanbro fjerding af Stora Kopparbergs Län må kunna befrias
frän utgörande in natura af de 688 13/32 hjelpedagsverken, hvilka nu derifrån utgöras till
brukande af den Landshöfdingen i Länet på lön indelta Kronoängen Hushagen, föreslår Kongl. Maj:t
härmed Rikets Ständer, att åliggandet att in natura ulgöra dessa dagsverken må upphöra med
den sednast från embetet afgångne Landshöfdingens fardagsiid, och derefter, i likhet med hvad
i allmänhet inom denna landsort eger rum, lösen för ifrågavarande dagsverken erläggas till
Statsverket emot det att, till fyllnad i landshöidinge-lönen, anvisas ett mot förlusten af dagsverkena
svarande statsanslag i rundt tal, som pä Länets stat uppföres, med iakttagande, att
berörde anslag bestämmes i kontaut efter medeltalet af markegåugsprisen ä dagsverken under
de tjugu åren 1832 till och med 1851, dock med afdrag af det belopp, 37 R:dr 6 sk. 5 rst.,
hvarmed Boställshafvareu hittills godtgjort Statsverket för rättigheten att begagna dagsverken.
Beträffande den dagsverksskyldighet, som af dertill indelade hemman utgöres till Öfversteboställe!
Lilla Bjurum i Skaraborgs Län, vili Kongl. Maj:t, som, dä någon förändring uti de författniugsenliga
vilkor, hvarunder nämnde regements-chefs-boställe hittills innehafts, icke under
den nuvarande boställshafvarens tjenstetid kan, utan hans begifvande, skäligen ifrågasättas, anser
någon åtgärd i afseende å dagsverksskyldighetens upphörande icke böra ega rum förr än
efter den nuvarande iudelningshafvarens afgång från embetet, härigenom föreslå Rikets Ständer,
dels att, fråu och med den tid nuvarande Boslällsiunehalvareu eller dess rätlsluuehafvare
bostället afträder, den de dagsverksskyldige hemmanen åliggaude indelta ränta må utgå på sätt
om utgörande af dylik ränta i allmänhet är föreskrifvet, dels ock att den särskilda afgäld af
16 tunnor 15 1/2 kappar råg, hvilken egarne af de dagsverksskyldige hemmanen åtagit sig att
årligen erlägga, kunde få till Statsverket ingå, emot del att till Boställsbafvaren fråu Statsverket
utgår och på stat uppföras:
a) oiudelt spanmål, hälften råg och hälften korn, till belopp, i minst hela kappar, motsvarande
förenämude 16 tunnor 15 1/2 kappar råg, beräknadt efter medeltal af markegåugsprisen
inom Länet under de tjugu åren 1832 till och med 1851;
b) kontant anslag, motsvarande de hittills utgående dagsverkenas vid undersökningen
uppskattade värde 407 R:dr 40 sk., efter afdrag af ej mindre den indelta räutan 149 R:dr 7
sk. 6 rst., än äfven värdet af olvauherörde särskilda afgäld i spaumål, 98 R:dr 44 sk. 6
rSI. eller i jemut tal 160 R:dr B:ko.
Vidkommande sluiligeu vissa hemmans dagsverksskyldighet tili åtskilliga, såsom boställen
åt Embetsman och det högre Mllitär-befälet för längre tid tillbaka anslagna, Kungsgårdar
i Christianstads och Malmöhus Län, öfverlemuar Kongl. Maj:t härmed till Rikets Ständer,
huruvida icke Rikets Ständer må finna lämpligt att uti förevarande ämne besluta:
l:o Att de, angående hofveriskyldighetens upphörande på vissa vilkor och emot afgäld
från de hofveri- eller arbetsskyldige hemmanen, med hemmansiuuebafvarne uppgjorde,
ofvauuämndc, öfverenskommelse^ äfvensom de dylika öfverenskommelse^ hvilka hädanefter, enligt
enahanda grunder, i vederbörlig ordning afslutas för större eller mindre antal af hofveri- eller arbelsskyldige
hemman, skola till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och stadfästelse anmälas;
Kongl. Maj:ls .Vårf. Proposition, N:o 2.
15
2:o AU, der sådan öfverenskommelse varder af Kongl. Maj:t stadfästad, förändringen
skall taga sin början antingen från och med året efter det, hvarunder Boställsiunehafvaren förklarat
sig dermed nöjd, eller ock, om hail ej vill derpå Ingå, vid haus afgång ifrån bostället;
3:o Att, när hofveri- eller arbelsskyldigbeteu upphör, den hemmanet åliggande, emot
arbetsskyldlgheten förut afkortade Indelta räntan skall utgöras till vederbörande Indelningshafvare,
men den derutöfver öfverenskomma årliga afgäldeu till Statsverket iugå; hvaremot på
Regementets stat uppföres ett emot sistnämnde afgäld svarande anslag, som tillkommer Boställsinuehafvaren,
uti oindeld spanmål, hälften råg och hälften korn, om afgälden är bestämd
i spaumål, eller I kontant, derest afgäldeu är nti penningar fastställd;
4:o Att i hvarje särskildt fall det må aukomma pä Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning, huruvida
, utöfver sistnämnda anslag, någon ersättning af statsmedel ät Boslällsinnehafvaren, för
upphörande af det förut åtnjutna arbetsbiträdet, kan erfordras; i hvilket fall likväl en sådan
ersäituing icke må öfverstiga skillnaden emellan det i nästföregående puukt omnämnde sammanräknade!
beloppet af indelta räntor och afgäld, samt det värde, hvartill den upphörande
hofveri- eller arbetsskyldigheten af hemmauen vid 1844 års nudersökuiug blifvit uppskattad;
till följd hvaraf så beskaffad ersättning, hvilken icke ifrågakommer vid Lillö och Svabesholms
Kungsgårdar, sannolikt vid ganska rå al de öfriga Kungsgårdarne kommer att ega rum, äfvensom
densamma, der den medgifves, icke bör kunna uppgå till något betydligare belopp;
5:o Att den uti 3:dje punkten omförmälde afgäld, äfvensom den i 4:de punkten nämnde
ersättning, der den ifrågakommer, skall, såsom vederlag för minskad boställsafkastning,
tillsvidare af- och tillträdas lika med annan boställets tillhörighet; samt
6:o alt i de fall, då öfverenskommelse på föreskrifvet sätt icke redan träffats eller
framdeles varder uppgjord, hofveri- eller dagsverksskyldigheten tillsvidare skall, såsom hitintills,
fortfara.
De till detta mål börande handlingar skola tillbaudahållas det Rikets Ständers Utskott,
till hvars handläggning ärendet varder öfverlemnadt; och Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer
ined all Kougl. Nåd och Ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
C. O. Palmstjerna.
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, Arvo 2.
ftdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å
Stockholms Slott den 16 November 1853.
Närvarande :
Hans Exc. Justitim-Stats-Mlnistern Herr Grefve Sparre',
Hans Exc. Herr Stats-Miuisteru för Utrikes Ärenderna Herr Friherre Stjerneld
Stats-Råden: Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhreeus,
Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Reuterdahl och
Grefve Gyldenstolpe.
Chefen för Finans-Departementet, Stats-Rådet Herr Friherre Palmstjerna uppläste
till justering det förslag, hvilket, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, nppå StatsRådets
enhälliga tillstyrkande, fattade beslut blifvit uppsatt, till Kongl. Maj:ts nådiga proposition
till Rikets Ständer angående upphörande af dea åtskilliga hemman åliggande skyldighet att
utgöra dagsverken in natura till Kungsgårdar och andra Kronolägenheter.
Kongl. Maj:t behagade, jemlikt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande,
i Nåder gilla berörda förslag, sådant det linues i detta protokoll
bilagdt, samt befallte, att, i enlighet dermed, Nådig Proposition
skulle till Rikets Ständer aflåtas.
Ex protocollo
Mildhog Lundgren.
STOCKHOLM, tryckt hos J. W ljundberg, 1853.'
Kongl. MajUs Nåd. Proposition N:o 3.
17
N:o 3.
Ank. till Exp. Utsk. d. 9 Dec. 1853, kl. 1 e. ni.
Kongl. MajUs Nådiga Proposition lill Rikets Ständer, angående
anslag lill erforderliga ersättningar för beredande af
rättelse uti Salpeter-hjelpens beräkning inom Kalmar,
Kronobergs och Jönköpings Län; Gifven Stockholms
Slott den 16 November 1853.
Vid 1840 och 1841 Arens Riksdag blef, genom Fnllmiigtige af Bondeståndet inom
Calmar, Kronobergs och Jönköpings Län, hos Kongl. Majit i underdånighet anmäldt, hurusom,
i strid mot Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-kollegii Bref den 28 April 1638 samt Kongl.
Resolutiouerne dea 13 December 1644 och den 9 December 1766, de räntepersedlar, som ingä
uti den till hemmautalsräutau hörande saipeter-hjelpen, blifvit uti nämnda Län, eller provinserna
Småland och Öland, utaf uppbördsmäu och indelningshafvare orikligt debiterade och
uppbnrne i så målto, att beräkningen deraf skett med förvandling till persedlar eiler gällaude
markegäugspriser, i stället för att verkställas blott etter kronovärdi; Och anhöllo bemäide
Riksdags-Fullmägtige, med anledning häraf, det Kongl. Majit ville i Nåder förständiga uppbördsmän
och räntetagare, att upphöra med den, efter sökanderues förmenande, olagliga öfverdebitering,
hvilken sålunda i afseende på Salpeterbjelpeu egt ruin, på det allmogen inom
dessa provinser måtte komma i åtnjutande af samma förmån, som är bemmansinuehafvarne uti
Rikets öfriga landskap liirunuad, att få erlägga ifrågavarande utskyld endast med det för densamma
belöpande kronovärdi, utan förvandling till persedlar.
Efter inhemtande af delta ärende rörande uppgifter och beräkuingar, tillika med vederbörandes
underdåniga utlåtanden i ämnet, aflat Kongl. Majit, under den 15 November 1850,
till Rikets då församlade Ständer en nådig proposition, hvaruti Kongl. Majit gaf tillkänna att,
med stöd ej mindre utaf Kammar-kollegii ofvanherörda Cirkulärbref af den 28 April 1638,
såsom på den dåvarande Kongl. Förmyndare-Regeringens befallning utfhrdadt, och innefattande
en till allmän efterrättelse gällande, sedermera icke uppbäfd, föreskrift om Salpeterhjelpens
beräknande i penningar efter kronovärdiet, hvilken allmänna föreskrift äfven allt hitintills
varit inom Riket tillämpad,' ehnru uti provinsen Småland och på Öland afglftens beräkning
till persedlar efter markegångspris blifvit vid olika tidpunkter å 1700:talet, utan stöd af
någon författning, införd, än ock af Kongl. Resolutionen uppå Allmogeus besvär den 9 December
1766, genom hvilken, för den dä till Sverige hörande provinsen Österbotten, medgifvits
en, i öfverensstämmelse med 1638 års Författning uti öfverklagad persedel-beräkning äskad
rättelse, som jemväl skulle hafva vunnits för Småland och Öland, om förhållandet derstädes
varit bemärkt eller erinran deremot framstäld, — Kongl. Majit, under fästadt afseende jemväl
Bih. till R. St. Prof. 1853 # 1854. 1 Sami. 1 Afl. 2 Haft.
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 3.
å de vid frågans pröfning förekomne öfriga skäl och omständigheter, funné det vara med rättvisa
och billighet öfverensstämmande, att den sökla förändringen uti Salpeterhjelpens beräkning
blelve åt räuteglfvarne jemväl inom de frenne Småländska Länen beviljad och denna ränta således
uti nämnda Län, på sätt i öfriga delar af Riket iaktlages, med penningar efter kronovärdi
liqviderad. Men då, i fråga om en dylik förändring förekomma, att en betydlig del af
nämnde ränta ingär uti löuings- oell andra anslag samt alt således den åsyftade förändringen
icke rättvisligen knnde ega rnm med mindre än att de, hvilka innehafva dessa anslag, nndflnge
ersättning för derigenom uppkommande minskning uti anvisade och påräknade inkomster,
fann Kougl. Maj:t sig föranlåten att bädom hos Rikets Ständer göra framställning; och Kongl.
Majit föreslog att, för tilivägabringandet (rån och med år 1851, af förutnämnda förändring uti
sättet för Salpeterhjelpens beräknande i de trenne Småländska Länen, Rikets Ständer måtte
, anvisa erforderligt anslag, för att dermed godtgöra den minskning uti indeldia löner och anslag
till särskilda Inrättningar och tönder, som derigenom skulle förorsakas. Beträffande åter beloppet
af della anslag, sä enär af uppgjorda uträkningar kunde bedömas, att den genom ifrågasiällda
förändring uppkommande minskning uti sådana hemmansräntor, som utgå till löntagare
eller särskilda inrättningar, och hvarför ersättning borde meddelas, utgjorde, etter medium af
de seduaste tio åren räknadt, 10 ä 11,000 Ridr ärligen, ehuru hvad hvar och en borde undfå
ej kunde på förhand till penningar bestämmas, föreslog Kougl. Majit att, för omlörmälda ändamål
af Rikets Ständer måtte anvisas ett förslagsanslag af 11,000 Ridr banko årligen, hvilken
summa lämpligast kunde utgå af Riksgälds-koutorets medel intill det nästblifvande riksmötet, för
afl, efter det beloppet, på grtrud af skeende speciela utredningar och ersättnings-anspråkeus behöriga
pröfning kunnat tillförligen bestämmas, då uppå Riks-Staten uppföras.
Till svar härå afgåfvo Rikets Ständer den 29 Juli 1851 en underdånig skrifvelse, hvaruti
Rikets Ständer, som af handlingarne icke kunnat hemta någon säker ledning för utrönande a(
det belopp, hvartill det nu äskade anslaget skulle kunna komma att uppgå, och sorn, för att kunna
i hvarje särskildt fall ingå i pröfning, huruvida ersättning borde ifrågakomma i händelse den
sökta nedsättningen af Salpeterhjelpen skulle beviljas, ansågo specificerade uppgifter rörande
de personer och Inrättningar, af hvilka anspråk i dylikt hänseende skulle kunna väckas, vara
erforderlige, törmälte sig, i saknad af sådan utredning, icke heller vara i tillfälle att bedöma,
till hvilken utsträckning och under hvilka vilkor den ifrågaställa ersättningen borde ega runi,
om densamma borde tillgodokomma endast nuvarande innehafvare af de Indelningar, hvilka genom
nedsättningen komme att minskas, eller utgå för all framtid: samt funné sig, med afseende
pa allt detta, för det då närvarande förhindrade ait bevilja det af Kongl. Majit för ändamålet
äskade anslag.
Sedan, med anledning af Rikets Ständers sålunda anmäldta beslnt, Kougl. Majit förständiga!
dess och Rikets Kammar-kollegium och Statskontor att å de personer och inrättningar,
af hvilka, i händelse den ifrågaställa förändringen med Salpeterhjelppns beräkning inom de
Småländska Länen skulle ega rum, anspråk å ersättning kunna väckas, låta författa sådana
uppgifter, sorn Rikets Ständer ansett för frågans pröfning erforderliga, och att med berörda
uppgifter till Kougl. Majit i underdånighet inkomma, har Kongl. Majit, efter det denna föreskrift
blifvit af vederbörande fullgjord, ånyo tagit förevarande fråga i nådigt öfvervägande, hvarvid
tillika förekommit en af Bonde-Ståndet vid sednaste Riksdag hos Kongl. Majit gjord underdånig
framställning i ämnet, innefattaude den, pä anförda skal grundade, anhållan, alt Kongl. Majit
mätte förständiga vederbörande uppbördsmän och räntetagare inom de tre Småländska lillien, att
frän och med år 1851 debitera och derefter uppbära Salpeterhjelpen efter ursprungligt kronovärdi.
Dä Kongl. Majit fortfarande anser den för räuteglfvarne inom de trenne Småländska
länen nnderdåniffst begärda förändring i Salpeterhjelpens beräkning och utgörande vara med
rättvisa och billighet öfverensstämmande, tiuuer Kongl. Majit emellertid att, för beviljandet, der
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition} N:o 3.
19
af, ouudgäugligen erfordras att nöjaktige anslag må genom Rikets Ständer beviljas till godtgörande
af den genom samma förändring hädanefter nppkoramaude minskning nti stadgade och
beräknade löue-vilkor samt uti inkomster, hvilka ej tåla nedsättning.
Enligt från Länen inkomna uppgifter skulle ifrågavarande förändring uti Salpeterhjelpeos
utgörande nti de I orteu förlagde Regementers och Corpsers löuiug medföra följande minskning
mot hittills I medeltal under åren 1842—1851 åtnjutet belopp, nemligen:
vid Småland» Hussar-Regemente:
inom Kronoberes Län: R:dr sk. rst.
(af 145 3/8 mantal)
873: 7. 8.
„ Jönköpings Län:
(af 1421/2 mantal)  762: 44. 11.
x Kalmar Län:
(af 72 19/24 mantal)  366: 25. 9.
tillsammans (af 360 2/3 mantal) 2,002: 30. 4.
vid Andra Lifgrenadier-Regementet:
inom Kalmar Län:
(af 8 7/12 mantal)  43: 10. 7.
vid Smålands Grenadier-Corps:
inom Kronobergs Län:
(af 77 3/4 mantal)  466: 47. 4. •
„ Jönköpings Län:
(af 71 1/4 mantal) .
382: 22. 9.
tillsammans (149 mantal) 849: 22. 1.
vid Kronobergs Regemente:
inom Kronobergs Län:
(af 195 1/3 mantal)
1,173: 10. ; 7.
vid Jönköpings Regemente:
inom Jönköpings Län:
(af 173 17/48 mantal)  930: 27. 7.
vid Kalmar Regemente:
inom Kronobergs Län:
(af 18 3/8 mantal)
110: 17. 6.
„ Jönköpings Län:
(at 6 3/4 mantal) . .
36: 11. 3.
,, Kalmar Län:
(af 136 2/3 mantal)  688: 8. 5.
tillsammans (af 16119/24 mantal) 834:37. 2.
Summa (af 104817/48 mantal) 5,833: 42. 4.
Som, vid den år 1833 skedda löne-reglering för Arméen. Salpeter-hjelpens utgående
med markegångsförvandling i de Småländska Länen beräknades bland de tillgångar, hvilka au
-
20
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition, N:o 3.
slogos alt framgent oförminskade till förenämnda Regemenlers och Corpsers lönrng användas,,
mäste Kongl. Maj:t och Rikets Ständer* äska ett mot förestående smnma svaraude kontant anslag
af 5,833 R:dr 42 sk. 4 rst.; utan hvilket anslag någon förändring i Salpeter-bjelpens utgörande
icke kan bringas till önskad verkställighet. Denna ersällniugs-suimna, 5,833 R:dr 42 sk.
4 rst., bör på Riks-Stateus Fjerde Uufvndtitel uppföras och der tilläggas förutvarande anslaget
1 penningar.
Härförutan medför förändringen uti Satpeter-hjelpens uppbärande en minskning nti den
till förra Adeisfahue-Regemeutet hörande Ryttmästare-indelniug vid Östgötha-Smålands kompani,
hvilken till Invalid-fonden skall indragas, men som ännu åtnjutes af Öfverste-Löjtnanteu m. m.
Friherre G. J. Silfversparre, af R:dr B:ko 97: 28 sk. 10 rst.
Kongl. Maj:t anser beloppet böra godtgöras med motsvarande kontant anslag pä Allmänna
Indragniugs-staten, intill Friherre Silfverspane afgång, och derefter upphöra att utgå.
Enligt de fråu Länen Inkomna uppgifterna skulle ifrågavarande förändring vid Salpeterhjelpens
utgörande jemväl komma alt för LandtSlats-Tjenslemännen medföra en icke
»betydlig minskning uti hittills åtnjutne lönevilkor, nemligen:
l:o för Landshöfding arne:
för Landshöfdingen uti Kronobergs Län,
miuskning (af 64 3/8 mantal) . . ...  R:dr 386: 31. 4.
för Landshöfdingen uti Jönköpings Län,
minskning (af 41 11/16 mantal)  s 223: 37. &
för Landshöfdingen uti Kalmar Län.
minskning (af 43 3/8 mantal)
„ 218: 19. 9.
tillsammans (af 149 7/16 mantal) R:dr 828: 40. 7.
Som vid den, till följe af Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 24 Februari i837, i mån af
sig yppande ledigbeter, ulan tillökade auslag af statsmedel verkställda reglerisg af Laudsböfdingarnes
lönevilkor, salpeter-hjelpen i Småland blifvit inberäkuad att härtill ulgöra en tillgång,
enligt det belopp, hvarmed densamma genom förvandlingen efter markegång allt hittills utgått,
så nödgas Kongl. Maj:t nn af Rikets Stander äska ett mot förenämnde löneminskning svaraude
kontant auslag af 828 R:dr 40 sk. 7 rst. att uppföras pä Riks-Slatens Sjette Hufvud-Titel,
bland penningeanslageu för Landt-Staten.
2:o för Landssekreterare :
nti Kronobergs Län (af 15 mantal). .
„ Jönköpings Län (af 12 7/16 mantal)
„ Kalmar Län (af 14 mantal) ....
för Lands-Kamererare:
uti Kronobergs Län (af 23 7/12 mantal)
„ Jönköpings Län (af 17 1/4 mantal)
„ Kalmar Län (af 19 mantal)
för Landt-Räntmästare:
ati Kronobergs Län (af 7 5/8 mantal)  „ 45: 38. 3.
„ Jönköpings Län (af 7 mantal)  „ 37: 27. 8.
, Kalmar Lä» (af 6 3/8 mantal)  „ 32: 4. 10. 113. 22 9.
„ 141: 31. —
„ 92: 28. 9.
„ 95: 32. 4. 329; u j
R:dr 90: 4. 6.
„ 66: 36. 9.
„ 70: 23. 10. 227: 17. l
Transport R:dr 672: 35. 11.
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition, N:o 3.
21
Transport R:dr 672: 35. 11.
för Kronofogdar:
nti Kronobergs Liin (af 53 47/48 mantal) R:dr 324: 10. 3.
„ Jönköpings Län (af 60 3/8 mantal)  „ 324: 4. 7.
„ Kalinar Län (af 60 mantal)  „ 264: 12. 9. gj.,. ,,7 7
för Häradsskrifvare:
nti Kronobergs Län (af 28 1/2 mantal)  „ 171: 8. 8.
„ Jönköpings Län (af 27 1/8 rnautal)  „ 145: 29. 4.
„ Kalmar Län (af 24 1/2 mantal)  „ 105: 14. 5. ^2- 4 5
för Länsmän:
oti Kronobergs Län (af 1/2 mantal)  „ 3: — 2.
„ Jönköpings Län (af 6 3/16 mantal)  „ 33: 10. 2.
„ Kalmar Län (af 1 1/8 mantal)  „ 5: 32. — 41: 42. 4.
för Enspännare-.
nti Kronobergs Län (af 2 1/4 mantal)  13: 24. 8.
för Förste Landtmätare:
nti Kronobergs Län (af 11 13/24 mantal)  „ 69: 15. 5.
B Jönköpings Län (af 10 13/16 mantal)  „ 58: 2. —
„ Kalmar Län (af 10 1/8 mantal)  „ 50: 47. 3. 17g. g
2,241: 7. 7.
Behofvet af förbättring i de fleste Landtstafs-ijenstemännens alliför svaga lönevilkor har
länge varit insedt; och enligt Rikets Ständers redan vid 1823 års riksdag yttrade önskan, allåter
Kougl. Maj:t un förnyadt förslag till Rikets Ständer om en alimännare ny reglering af
bemälde tjenstemäus löneförinoner; och då dervid måst tagas i beräkning, att ofvannämnda
landlslats-ljenstemän i de Småländska Länen icke må sakna godtgörelse för anslag, som hittills
I deras löner lugätt, och härtill kommer att förste Laudtmätarnes mindre betydliga löner ej heller
tåla vid någon nedsättning, föraulåtes Kongl. Majit att af Rikets Ständer äska ett mot förestående
minskning uti förenämnde landtstats-tjenstemäus och förste Landtmätares lönevilkor
svarande kontant anslag af 2,241 R:dr 7 sk. 7 rst. att efter behörig fördelning uppföras bland
kontanta penninge-anslagen på Sjette Hnfvud-Tlteln för Landtstaten och Landtmäteriet.
3:o För Fjerdingsmännens förutvarande löning på stat är minskningen genom förändrade
sättet för salpeter-hjelpens utgörande uppgifven att uppgå till sammauräknadt B:ko R:dr
27: 46. 10.; men som desse löner, i mån af afgång, indragas till Statsverket, erfordras ej någon
annan ersättning än att för ännu i tjenst och på stat varande fjerdingsman, uppföres ett
mot hvars och ens iörlust svarande belopp på Allmänna Indragnings-staten, och hvilket belopp
vid innehafvarens afgång upphör att utgå.
De tillgångar, som af ålder varit anslagna till Jägeristaten, och hvaraf uti Jönköpings
Läu fyra stycken skogvaktare åtnjuta inkomst, förminskas jemväl genom ifrågavarande åtgärd,
nemligen: för ofvannämnde skogvaktare (af 2 3/16 mantal) med  R:dr 11: 35. 8.
samt för skogsplanleringskassan å till kassan redan indragen ränta (af 15 19/48
mantal) med  „ 89: 8. 11.
Enär dessa summor äro af mindre betydenhet, anser Kongl. Majit, att skogsplanteringskassan
kan vidkännas förlusten, utan att godtgörelse derför ifrågasattes.
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 3.
Andra Kassor, Inrättningar, oell Milda Stiftelser, som nn innehafva ansia? af
från Småländska Länen utgående räntor gå, genom förändringen med Salpeter-bjelpens utgöraude,
t mistning af mer oell mindre betydliga inkomster, nemligen:
Militise-boslällskassan (af 32 1/8 mantal)  R:dr 179: 38. 11.
Wadstena Krigsmanshuskassa (af 104 23/24 mantal)  „ 612: 41. 6.
Invalidfonden (af 11 5/8 mantal) •  „ 69: 39. 6.
Hospitalerne (af 2 3/4 mantal)
„ 15: 42. 2.
Tryserums sockeus fattiga (af 1/2 mantal) ‘ , „ 2: 24.10.
Wexiö Gymnasium (af 1 7/8 mantal)
„ 11: 12 7.
Wisingshorgs skolestats fond (af 26 7/8 mantal)  „ 144: 20. 5.
Enär de inkomster, hvilka varit anslague till Wexiö Gymuasinm och till Wisiugsborgs
skola, till sitt fulla belopp inberäknats bland de för Läroverken anvisade tillgångar, mäste
Kongl. Maj:t af Rikets Ständer äska ett mot nu föranledda minskning svarande belopp af 155
R:dr 33 sk., att uppföras på åttonde Hafvud-titelns anslag för Elementar-Läroverken.
Till Kleresi-Staten anslague räntor undergå jemväl en synbar förminskning afR:drl64: 6:
9.; men som dessa räutor utgå af 281/8 mantal stom- och prebendehemman, anslagen till
samma presterskaps löuing, som dessa lägenheter innehafva, så erfordras icke någon godtgörelse
härför af statsmedel.
Enahanda är förhållandet med den synbara minskning af R:dr 23: 3. 4. uti Gästgifvares
åtnjutna friheter pä 4 mantal, hvarför ej heller någon godtgörelse af statsmedel härför
itrågakommer.
Rusthålls-Augmenter af 1169 7/12 mantal komma, enligt från Länen ingifna
uppgifter, äfvenledes att vidkännas eu förminskning uti inkomster, beräknad till ett belopp af
6,401 R:dr 25 sk. 4 rst, för hvilken minskning Kongl. Majit likväl ej kan finna uågon godtgörelse
af statsmedel böra ifrågasättas, dä rnsthållen ej kunna åtnjuta mera än Kronans rätt.
Oe anslag, hvilka af statsverket erfordras för att ersätta sådana brister, som uppstå
genom ifrågavarande förändring uti Salpeter-bjelpens utgörande, uppgå följaktligen till nedaunämnde
belopp:
För Militiae-Stateu
R:dr 5,833: 42. 4.
För Landtstaterne
•
„ 3,070: — £
För Lärostaten
• .
„ 155: 33. —
9,059: 27. 6.
Dessutom erfordras tillsvidare och intill dess uuvarande innebafvarne afgå, anslag på allmänna
Indragniugsstaten:
För Friherre Silfversparre
R:dr 97: 28. 10.
„ Fjerdingsman
„ 27: 46. 10.
R:dr 125: 27. 8.
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, N:o 3.
23
Härförntan nppstftr, såsom en följd af nu föreslagna åtgärd, en minskning uti Kronans be
hållne
räntorhvars belopp icke är noggrant beräknad!, men som förmodas komma att utgöra,
i runda tal upptaget:
uti Kronobergs Län (af 842 mantal) omkring R:dr 5,060: — —
Jönköpings Län (af 1060 mantal) „
„ 5,690:
» Kalmar Län (af 1692 mantal) „
„ 6,040:
Summa R:dr 16,790:
Alla frågan rörande handlingar skola tillhandahållas det Utskott, till hvars handläggning
ärendet varder remitteradt; och Kongl. Maj:t förblifvcr Rikets Ständer med all Kongl Nåd
och Ynnest städse välbevågen. Datnm ut supra.
OSCAR.
C. O. Palmstjerna.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i Stats-Rådet
å Stockholms Slott den 16 November 1853.
Närvarande:
Hans Exc. Justitiae-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre,
Hans Exc. Stats-Ministcrn för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Stjerneld.
Stats-Råden: Herr Friherre Palmstjerna,
Fåhreeus,
Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Reuterdahl och
Grefve Gyldenstolpe.
Chefen för Finans-Deparlementet, Stats-Rådet Herr Friherre Palmstjerna, uppläste till
justering det förslag, hvilket, i öfverensstämmelse med Kongl. Majlis, uppå Stats-Rådets enhälliga
tillstyrkande, fattade beslut blifvit uppsatt till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer angående anslag till erforderliga ersättningar för beredande af rättelse uti salpeterhjelpens
beräkning iuom Kalmar, Kronobergs och Jönköpings Län.
Kongl. Maj:ts Säd. Proposition, N:o 3.
Kongl. Maj:t behagade, jemlikt Stats-rådels uuderdäniga
tillstyrkande, i Nåder gilla berörde törslag, sådant det finnes
delta protokoll bilagdt, samt befallte, att, i enlighet dermed,
Nådig Proposition skulle till Rikets Ständer ailåtas.
Ex protocollo
Mildhog Lundgren.
STOCKHOLM, tryckt hos ./. If. Lundberg, 1853.
Kongl. Majlis Nåd. Proposition, M 4.
1
jn 4.
Ank. till Exp.-Ulsk. d. 10 Dec. 1883, kl. 10 f. m.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående
Statens medverkan för anläggande af jernvägar i landet;
Gifven Stockholms Slott den 16 November 1853.
Sedan ä sislförlidne riksdag Rikets Ständer fattat beslut om statsgaranli till
befrämjande af en jernvägsanläggning, att genom ett aktiebolags försorg utföras
mellan sjöarne Mälaren och Wenern, för befordrande af en hastigare förbindelse
mellan rikets tvänne största städer, Stockholm och Götheborg, har, inom de flesta
delar af riket, der förbättrade kommunikationsanstalter visat sig nyttiga och be
höfliga,
bågen blifvit allmänligen väckt och allt mera lifvad för åstadkommande af
jernvägar i flera rigtningar, och för sådant ändamål erforderliga lokalundersökningar,
jemte derpå grundade planer och kostnadsförslag, hafva å åtskilliga orter blifvit li11—
vägabragte, lill en del helt och hållet på bekostnad af de intresserade lokalmenig
beterna
sjelfva, — några med beviljade bidrag af allmänna medel. Det är obe
stridligt,
att lätta och beqväma forlskaffningsmedel gifva åt näringarna ökadt lif och
en mångsidigare utveckling; och utan fullkomligare kommunikationsanstalter, sådane
de numera finnas nästan öfver allt i den öfriga civiliserade verlden, är det sannolikt,
att Sveriges industri, för så vidt dess alster och tillverkningar måste ingå i
täflan med andra länders, skall vid denna konkurrens hafva betydande svårigheler
att bekämpa. Yid sådant förhållande bör tvifvelsutan det nit för jernvägsanlägg
ningar,
som, på sätt omförmäldt är, iner och mer inom riket låtit sig förnimma,
anses förtjent att af landets styrelse och representation tagas i betraktande. Men
då jornvägsbyggnader icke kunna utan ansenliga kostnader utföras, och för vinnande
af härtill erforderliga medel de i orterna för saken intresserade, efter alla anledningar,
i de flesta fall, hafva för afsigt att på ett eller annat sätt anlita statens
medverkan, kan Kongl. Maj:t icke förbise vigten och angelägenheten af en i tid
föregående pröfning, hvilka jernvägslinier må anses vara af beskaffenhet alt företrädesvis
böra utgöra föremål för statsunderstöd, samt huru och under hvilka vilkor
statens mellankomst i detta hänseende må anses kunna ega rum med '.största fördel
för det allmänna, från såväl administrativ som financiel synpunkt. ■,
Den af Kongl. Majit, för frågan om jernvägsanläggning mellan Stlälaren och
Wenern i nåder förordnade komité, har redan, i sitt underdåniga betänkande af den
30 April 1852, erinrat, huruledes uti vissa andra länder ett olycksdigert vingleri
Bih. lill R. St. Prot. 1835 & 1834. 1 Samt. 1 Åfd. 5 Haft. \ 1
\ '
Kongl. Majlis Nåd. Proposition, M 4.
med jernvägsprojekter bedrifvils; att jernvägar blifvit ej blott föreslagna, utan jemväl
stundom anlagda i riktningar, der de i tällan med andra, bättre begrundade, snart
fallit i vanvärde, och atti betydliga kapitaler på sådant sätt blifvit ledda på sidan
om sin vanliga och naturliga verkningskrets samt lemnat skadliga luckor i andra
vigliga näringsgrenar. Komitéen ansåge Sverige icke vara rikt nog att beträda en
sådan bana och dess svagare ekonomiska krafter syntes icke medgifva genomgåendet
af de penning-kriser, hvilka af dylika missledda kapital-användningar vållas. Om
Sverige nu stöde i beredskap att inträda på det vidsträckta fält för kostnader och
deraf väntade fördelar, som med jernvägsanläggningar af större omfång äro förenade,
tycktes ock skäl vara för banden, att i tid betänka de medel, hvilka kunde förefinnas
lill undvikande, så vidt möjligt vore, af de olägenheter, sorn lösligt uppkastade
kostsamma jernvägsplaner annorstädes låtit erfara. Enligt komiléens föreställning
vore Sverige bäst beljenadt med ett mindre antal, men väl öfvervägda och
af staten eller med dess biträde anlagda stamlinier, till och omkring hvilka den
enskilda industrien och företagsamheten lämpligen kunde ansluta de smärre banor,
hvilka för kommunikationsbehof af mindre utsträckning erfordras. Att rätt beräkna
och utreda verkningarna af större jernvägsanläggningar vore emellertid intet hastverk.
Dertill fordrades noggranna statistiska och topografiska forskningar, ej mindre
än speciela undersökningar i sådana delar, hvilka icke endast utur allmänna synpunkter
kunde bedömas; och i komitéens öfvertygelse vore det derföre synnerligen
fördelaktigt, till undvikande af skadliga misstag i fråga om stamliniers tjenligaste
riglning, att, innan anläggningsbesiut af vidsträcktare inflytande ifrågakomma, hafva
utred), hvarest och i hvilken mån dylika linier verkligen äro af omfattande gagn
och med en för det hela nyttig plan sammanstående.
I följd häraf fann Kongl. Maj:t, den 29 Maj förlidet år, godt i nåder uppdraga
åt chefen för Topografiska corpsen, Generalmajoren Akrell, att, efter anställda
forskningar och undersökningar, till Kongl. Maj:t afgifva underdånigt yttrande och
förslag till ett systematiskt bestämmande af hufvud- eller stamlinier för jernvägskommunikationer
inom riket.
Generalmajoren Akrell bar sedermera, i memorial den 4 December sistlidet år,
underställt Kongl. Maj:ts nådiga pröfning ett preliminärt utkast, antydande den rigtning
i allmänhet, hvaruti, efter bans förmenande, stamlinierna böra sträcka sig i ett
framtida jernvägssystem, för södra och mellersta delarna af Sverige. — Under anförande,
att ett nät af landsvägar utbreder sig i alla riglningar öfver södra och
mellersta deiarna af landet, och att i detta nät finnas vissa tydligt utmärkta hufvudvägar,
till hvilka de öfriga sig ansluta, anser han dessa af den inre rörelsen länge
godkända och efter landets beskaffenhet någorlunda afpassade hufvudvägar också utvisa
den allmänna rigtning, i hvilken stamlinier för ett jernvägsnät kunna och böra
anläggas. 'Då likväl antalet af sådana linier måste inskränkas till det minsta möjliga
och Vida under det af nu befintliga hufvudvägar, syntes deraf blifva en följd:
l:o) att/de företrädesvis böra dragas geuom de inre delarna af landet, hvilka isyn
-
/
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, JYi A.
3
nerbet, och mer än kustorterna, äro i behof af lättade kommunikationsanslalter, och
hvarigenom stambanorna blifva i stånd att, från båda sidor, upptaga de grenbanor,
som från kringliggande orter med dem söka förbindelse; och 2:o) att de, så vidt
möjligt är, böra framföras i raka sträckningar, och således större afvikelser derifrån
icke utan vigtiga skäl medgifvas, hvarigenom vägen förlänges, anläggnings- och underhållskostnader
förökas, och den större samlade trafiken, för alla tider, med höjda
afgifter belastas. Att, vid utförandet, många undantag från dessa reglor skola förekomma,
blefve likväl en naturlig följd, dels af landets brutna och af vattendrag
genomskurna yta, dels af stambanornas nödtvungna fåtalighet, hvarigenom en och
samma bana måste lämpas efter flera ändamål, hvart och ett med egna intressen
och anspråk. — Med stöd af ofvanberörda förutsättningar upplager Generalmajoren
Akrells utkast följande från Slockholm utgående jernvägs-stamlinier, med hvilka sedermera
nödiga grenbanor skulle kunna förenas nemligen:
l:o) norrut, genom Barkarby och Upsala till Gefle;
2:o) vesterut, med dubbel bana til! Barkarby, och derifrån genom Westerås,
Köping och Örebro lill Svartå öfre bruk; anförande Generalmajoren att, så vida
denna linies ändamål skulle anses vara en jernvägsförbindelse icke allenast mellan
Stockholm och Götheborg, utan äfven mellan begge de förenade rikenas hufvudstäder,
den bör från nämnde bruk fortlöpa:
a) i sydvestlig rigtning, öster om sjön Skagern, öfver Götha kanal vid Lyresta,
till närheten af Mariestad, samt vidare genom midten af Skaraborgs län,
vester om Billingen, öfver Falbygden till Alingsås och Götheborg; och
b) i nordvest, genom Degerforss och Björneborgs bruk till Christinehamn,
samt vidare förbi Carlstad, genom Arvika och Skillingsmark till Norrige,
inom hvilket land den vid Frogne sammanträffar med jernvägen emellan
Christiania och Eidsvold;
3:o) söderut, till Södertelje, och derifrån antingen genom Nyköping och Norrköping
till Linköping, eller ock genom Läggsta, Malmköping och de bördigaste trakterna
af Södermanland till Linköping, hvarifrån den sedermera skulle fördelas i 2:ne
hufvudlinier, nemligen den östra till närheten af Wimmerby och derifrån genom
Wexiö till Carlshamn, och den vestra genom Jönköping, Wernamo, Ljungby,
Skepparlöf, Hörby och Lund lill Malmö.
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som erhållit del af Generalmajoren
Akrells omförmälda utkast, har instämt uti de af honom anförda åsigter i
afseende på jernvägs-stamlinierna och deras hufvudrigtningar, med förbehåll för de
smärre afvikelser och rättelser, hvartill • noggrannare undersökningar och beräkningar
kunna föranleda. Af uppgifna skäl yttrar likväl styrelsen sig anse den sydöstra
linien mellan Linköping och Carlshamn icke blifva af det gagn, som de öfiige, med
hänsyn till lättnad i transport af varor och resande, och alt således dennas anläggning
först i sista rummet bör ifrågakomma.
Kongl. Majit, som under den 13 November sistlidet år utfärdat nådigt pri vi—
4
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, Ni 4.
iegiura jemte fastställelse å bolagsreglor för ett aktiebolag, hvilket erbjudit sig att
utföra den föreslagna jernvägsanläggningen mellan Köping och Hult, mot de af Rikets
Ständer vid nästlidne riksmöte för deras del rnedgifna och beslutade förmåner
och förbehåll, har den 31 Slars innevarande år till ompröfning förehaft vederbörandes
yttranden och förslag rörande öfriga jernvägs-stambanor inom riket, och i sammanhang
dermed låtit sig föredragas en ansökning af särskilde kommitlerade om understöd
af allmänna medel för undersökningar rörande jernvägsaniäggning genom
Skaraborgs län; hvarvid Kongl. Maj:t, i ändamål alt, efter föregående topografiska
och statistiska undersökningar, en derpå grundad fullständig plan för jernvägsaniäggning
genom nämnda län från lämplig punkt af den oktrojerade Köping-Hults-banan,
i sträckning åt Götheborg, måtte varda utarbetad till begagnande för sådan jernvägsanläggnings
utförande, om och när den framdeles kan komma till verkställighet, fann
godt, genom anordning å besparingarna på sjette Hufvudtitelns anslag för jordbruket,
handeln och näringarna bevilja ett statsbidrag af 4,000 Riksdaler, med vilkor, att
de i orten för saken intresserade tillskjuta hvad för berörda ändamål utöfver statsbidraget
blefve af nöden, att derest icke betydande lokala svårigheter eller olägenheter
motte, den ifrågavarande jernvägslinien borde företrädesvis dragas från
Svartå öster om sjön Skagern och sedermera vester om Killingen, allt i så rak
sträckning för vägens fortsättning åt Götheborg, som omständigheterna funnes medgifva,
samt att de omförmälda undersöknings- och förslagsarbetena skulle utföras
under vederbörande väg- och vattenbyggnads-distrikt-chefs ledning och tillsyn.
Och förklarade Kongl. Maj:t för öfrigt, i afseende på de i Generalmajoren Akrells
utkast förekommande jernvägs-stamlinier, enär allmänna medei för de till deras definitiva
bestämmande erforderliga topografiska undersökningar icke i vidsträcktare mån
vore att tillgå, att, utom hvad anginge fortsättningen af jernbanan melian Stockholm
och Götheborg, några till betydligare statsutgift ledande lokalundersökningar för närvarande
icke borde ega rum.
Då Kongl. Maj:t nu anser sig böra å det vigtiga ämnet påkalla Rikets Ständers
uppmärksamhet, är det tvänne hufvudfrågor, som fordra att tagas i öfvervägande:
a) i hvilken mån och på hvad sätt bör staten befrämja anläggningen af
större eller mindre jernvägar? och b) hvilka så beskaffade väganläggningar böra i
främsta rummet befordras till verkställighet?
Anskaffandet af medel till utförande af jernvägs-stambanor har i främmande
länder skett hufvudsakligen på 3:ne olika sätt:
1. 1 Belgien och flera andra länder på den Europeiska kontinenten bar staten
öfvertagit stamliniers anläggning, och regeringen för detta ändamål bemyndigats att
utfärda statsobligationer med förpligtelse att använda nelto-inkomslen af jernvägarna,
så långt den förslår, till ränta och amortering; men, om brist uppstår, betäckes
denna med statsmedel. Det är bekant, alt statsbanorna i Belgien, efter denna method,
hvilken der funnits med det allmänna intresset öfverensstämmande, år ISSI
inbringat i neltobehållning något mera än 3 procent.
Kongl. MajUs Nåd. Proposition, M 4.
5
2. Uti vissa andra länder å kontinenten har byggnaden af de större jernvägarna
öfverlåtits ål bolag, hvaruti staten ingått för ett visst antal aktier, jemte
det bolaget af staten garanterats utdelning med 3, 3 V2, 4 å 5 procent på det
tecknade eller i verkligheten utbetalda kapitalet under vissa år, hvarefter banan tillfaller
staten, stundom utan lösen, stundom mot lösen, hvilken å särskilda orter
blifvit bestämd efter mångfaldigt olika grunder. Då emellertid de i förslagen be
räknade
koslnaderne icke sällan befunnits med 20 ända till 50 procent och derutöfver
understiga de verkliga, hafva staterna i flera fall måst, genom upptagande
af lån, understödja bolagen med betydliga summor. En sådan invecklad method för
jernvägars utförande lärer egentligen böra tillskiifvås farhågan att öka ifrågavarande
staters högt uppdrifna statsskuld genom upplånandet af hela det belopp, som till
arbetenas utförande af staten skulle erfordrats.
3. Att öfverlemna jernvägars anläggande åt bolag eller kompanier ulan tillskott
eller understöd af statsmedel, men med rättighet för bolagen att uppbära af
regeringen bestämda vägafgifter, är äfven brukligt i några länder, särdeles uti England.
I detta land lemnar icke staten någon garanti för en viss utdelningsprocent
å aktierna, utan blifver det bolagens ensak, om inkomsterne, enligt fastställda taxor,
icke motsvara kostnaden för jernvägarna jemte deras underhåll, — en naturlig följd
af det ansenliga kapitalbelopp, som i nämnda land finnes hopadt i enskilda personers
händer, och som måste äfven mot mycket låg ränta göras fruktbärande. Uti
vissa andra länder åter plägar staten lemna bolagen garanti, vanligen å 3 procent
af anläggningskapitalet.
En garanti af den beskaffenhet, som här ofvan omförmäles, utgör, då den har
utbetalningar lill följd, i sjelfva verket intet annat än räntan på ett statslån. Byggas
jernvägarna med inhemska kapitaler, blifver naturligtvis följden, att räntan stadnar
inom landet; men om en dylik förmån beviljas utländska bolag, eller sådana inhemska,
i hvilka utländningar få insätta största delen af det erforderliga kapitalet,
är garantien att betrakta såsom utländsk skuld, hvarå räntan drages utur landets
inre rörelse.
Den mängd jernvägsbolag, som med de här ofvan i 2:dra punkten nämnda
vilkor bildals i de större konlinental-länderna, och statens inblandning i samma
bolag såsom aktieegare, hafva förorsakat många förvecklingar och minskat väganläggningarncs
nytta för rörelsen. Man lärer derföre mångenstädes vara betänkt
på, icke allenast att, medelst förening af flera bolag till ett, nedsätta deras antal
utan äfven att småningom inlösa jernvägarna för statens räkning. Behofvet af en
sådan å'gärd förmäles hafva visat sig till och med i England.
De större jernvägsbyggnadernas utförande genom bolag bör ock, efter ali
sannolikhet, blifva dyrare, än om det skedde ensamt på statens bekostnad. Sjelfva
förvaltningen kräfver ökade kostnader, ty bolaget måste aflöna en administration,
entreprenören af sjelfva arbetet under byggnadstiden, en annan, och dessutom staten,
för kontrollerandet af byggnadsarbetet, och framtida underhållet en tredje.
6
Kongl. tlaj:ls Nåd. Proposition, M 4.
Yäl måste det medgifvas att, då räntegaranti lemnäs på en bestämd summa,
det icke medför någon direkt förlust för staten, om bolaget för ett vägarbetes utförande
måste derutöfver göra större eller mindre tillskott; men åtminstone i ett
land med ringare kapitaltillgångar kan det, för den industriela utvecklingen, icke
vara likgiltigt, — det måste tvärtom verka afskräckande från allmän-nyttiga företag,
— om det ena eller andra bolaget på sådana gör förluster.
Då utbetalningen af räntegarantiens årliga belopp beror på utredande, om, eller
buru stor, nettobehållning förflutna årets trafik lemnat utöfver administrations-, driftoch
underhållskostnaderna, är det naturligen i bolagets intresse att beräkna dessa
utgifter så högt som möjligt, och att bestämma, hvilka bland dem som äro öfverilödiga
eller för höga, samt på grund deraf nedsätta desamma, torde i många fall
möta svårigheter och kunna föranleda flera invecklade tvister.
Under det att ett bolag är egare till den ena eller andra af landets hufvudsakliga
jernvägar, kan ej heller staten, utan bolagets medgifvande, vidtaga sådana
förfoganden, som för den allmänna trafikens befrämjande, för posters, truppers och
krigsmateriel förskaffande m. m., må finnas, tid efter annan, af omständigheternapåkallade;
och de underhandlingar med bolaget, uti hvilka staten ofta torde behöfva
ingå, såväl i dessa hänseenden, som ock med hänsigt till den staten åliggande tillsyn
derå, att nödiga försigtighetsmått vid transporterna varda iakttagne, kunna gifva
anledning till hvarjehanda stridigheter, desto svårare att undanrödja, i den mån bolaget
utgöres af ett större antal utländska medlemmar.
Med det allmännas sanna fördel måste det alltså otvifvelaktigt anses mera förenligt,
att hufvudjernvägarne i landet utföras genom statens försorg och på dess
bekostnad, vare sig medelst direkta statsanslag, då sådant utan svårighet låter sig
göra, eller medelst utfärdande af statsobligationer. I den mån dessa, såsom ute
löpande,
komma i inländska disponenters hand, öka de, till näringarnes förmån, landets
rörelsekapital. Lemnar jernvägen utöfver omkostnaderna behållen inkomst, kan
denna användas till liqviderande af räntor för statsobligationerna och till dessas successiva
inlösen. Om vägen, till en början, icke skulle lemna någon nettobehållning,
eges densamma likväl af staten, som då är oförhindrad att vidtaga sådana förordnanden
med hänsigt till taxor, förvaltning m. m., som äro för trafikens behof lämpligast.
Något tvifvel torde icke böra uppstå, att ju Svenska staten, ehuru jemförelsevis
icke rik på tillgångar, skall kunna beredas förmåga att öfvertaga anläggandet af de
väsendtligaste jernvägs-stamlinierna i Sverige, i den mån de anses för landet behöfiiga.
Den erforderliga kapitalsumman är visserligen ganska betydlig, dock icke
så stor, som vissa andra Europeiska länder af mindre omfång, ehuru i allmänhet
med statsskuld besvärade, förmått i lika hänseende åstadkomma. I Sverige, sorn i
industriel afseende eger flera källor till ökade inkomster ännu obegagnade, kunna
medel för ändamålet, utan betungande skatter, tillvägabringas, hufvudsakligen genom
bildande af ett inhemskt fondsystem. Statens uppträdande på penningemarknaden
vid delta tillfälle, genom införande af ett måttligt belopp cirkulerande statspapper,
Kongl. Maj-.ls Nåd. Proposition, Jfå A.
7
kan på ett välgörande sätt ställas i förbindelse med de åtgärder, som vårt kreditväsende
och våra myntförhållanden påkalla.
Kostnaden för jernvägsbyggnaders utförande beror i allmänhet, icke allenast
på skalan för byggnadsplanen, utan jemväl på lokalens beskaffenhet. De på kontinenten
byggda större jernvägarne, dels med enkel, dels med dubbel bana, uppgifvas
hafva kostat omkring 700,000 R:dr B:ko för Svensk mil, åtskilliga vida derutöfver.
Med iakttagande af de förenklingar och förbättringar i byggnadssättet, som de senare
åren blifvit begagnade, kan, i Sverige, enligt sammanstämmande uppgifter af flere i
jernvägsbyggnad erfarne ingeniörer, och efter hvad till en del redan vunnen erfarenhet
gifvit vid handen, kostnaden för en mil jernväg med enkel bana och 5 fots
spårvidd, att nyttjas med lokomotiver, antagas, under vanliga förhållanden, i medeltal
uppgå, driftmaterielen inberäknad, till endast 333,333 R:dr 16 sk. B:ko, eller ungefär
lika med hvad för Köping-Hult-banan är beräknadt. För detta pris skulle
utländska kapitalister troligen icke vilja åtaga sig utförandet af våra jernvägar, om
de icke räknade på en räntegaranti, betydligen öfverstigande den vanliga räntan i
eget land, och hvarigenom de blifva i tillfälle att af sitt kapital draga skälig inkomst,
äfven om byggnadskostnaden skulle öfverskrida nämnda belopp.
Längden af de till anläggning ifrågasatta 2:ne hufvudsakligaste stamlinierna, den
ena från Stockholm till Götheborg, med afdrag af sträckningen mellan Köping och
Hult, och den andra från Stockholm till Malmö, om denna skall utföras med den
utsträckning, som Generalmajoren Akrell i sitt utkast alternativt förutsatt, utgör, såvidt
det utan föregående topografiska undersökningar kan bestämmas, sammanräknadt
ungefär 105 mil. Lägges härtill, dels fortsättning af den vestra stambanan från
lämplig punkt å Köping-Hults-linien till Norska gränsen i rigtning åt Christiania,
dels en hufvudbana från Stockholm till Gefle, uppgår längden af alla stambanor lill
ungefär 142 mil.
Den förnämsta och till utförande angelägnaste af nämnde hufvudbanor är naturligen
den, som afser förbindelsen emellan Stockholm och Götheborg. Anläggningen
af denna bana, med afdrag af den del, som redan är under byggnad, skulle,
efter ofvannämnda kostnadsberäkning, erfordra . B:ko R:dr 13,666,666: 32. —
och banan mellan Stockholm och Malmö ... » 21,333,333: 16. —
tillsammans B:ko R:dr 35,000,000: — —
Koinme dertill sedermera fortsättningen till Norska
gränsen och banan till Gefle, erfordrande . . » 12,333,333: 16. —
skulle kostnadens totalbelopp blifva ungefär . . B:ko R:dr 47,533,333: 16. —
Om, för successivt utförande af ifrågavarande stambanor, medel må kunna, alltefter
som behofvet det fordrar, af Rikets Ständers Riksgäldskontor anskaffas medels
upplåning mot obligationer, löpande med en viss måttlig ränta, och hvilka komme
att i en bestämd proportion årligen eller i mån af tillgångarne amorteras, skulle,
med beräkning af 4'/> procent för ränta och amortisseraent å det ursprungliga ka
-
8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, JVi i.
*
pitalet, den årliga utgiften härtill, — förutsatt att jernvägarne icke i afräkning derå
till Riksgäldskontoret lemnade någon nettoafkastning, — belöpa för banan från
Stockholm till Götheborg, med afdrag af sträckningen mellan Köping och Hult
till  B:ko R:dr 615,000:
för banan från Stockholm lill Malmö .... » 960,000: — —
tillsammans B:ko R:dr 1,575,000: — —
för öfriga ofvannämnda stambanor  » 555,000: — —
eller tillhopa B:ko R:dr 2,130,000: — —
För verkställandet af noggranna till större jernvägars utförande erforderliga
topografiska undersökningar, samt upprättandet af derpå grundade fullständiga planer,
med kartor, profiler, detaljritningar och kostnadsförslag, erfordras, enligt hittills
vunnen erfarenhet, 666 R:dr 32 sk. B:ko per mil. Härtill skulle alltså åtgå:
för banan från Stockholm till Götheborg, med afdrag af Köping-Hults-vägen, äfvensom
af väglängden genom Skaraborgs Län derå undersökning med understöd af allmänna
medel nyligen blifvit i verket satt, ett belopp af . . B:ko R:dr 16,333: 16. —
för banan mellan Stockholm och Malmö .... » 42,666: 32. •—
samt för öfriga ofvannämnda stambanor .... » 24,666: 32. —
Summa B:ko R:dr 83,666: 32. —
Såsom följd af ofvan utvecklade förhållanden anser Kongl. Maj:t sig böra till
Rikets Ständer, för den pröfning och medverkan, som på dem ankommer, härmed
föreslå:
a) att såsom grundsats antages, att hädanefter icke några jernvägs-s£am/fmer i
Sverige må anläggas och utföras annorlunda än medelst statens omedelbara försorg
och på dess bekostnad;
b) att, för utförande af sådana stamlinier, såvidt icke direkta statstillgångar
dertill kunna af Rikets Ständer anvisas, medel må, i den mån det erfordras, efter
Rikets Ständers pröfning och bemyndigande, af deras fullmäktige i Riksgäldskontoret
beredas medelst upplåning mot obligationer, löpande med viss måttlig ränta, samt
underkastade amortering i en bestämd proportion årligen eller i mån af tillgångarne
för återinlösning;
c) att likväl sådan upplåning af medel icke må ega rum, och följaktligen ej
heller derpå beroende byggnad af statsbanor företagas, utan såvida och allt efter som
Kongl. Maj:t och Rikets Ständer finna statsinkomsterna kunna beräknas lemna sådant
öfverskott, som för betäckande af ränta och amortissement å byggnadskapitalet
tills vidare årligen erfordras;
d) att, för dylika stambanors framtida utförande, i de delar och med den huf-vudrigtning,
hvarom Kongl. Maj:t och Rikets Ständer kunna komma att besluta,
noggranna topografiska undersökningar må genom styrelsens för allmänna väg- och
-vattenbyggnader försorg få verkställas, samt fullständiga planer, med kartor, profiler,
idetaljritoingar och kostnadsförslag på grund deraf upprättas, och att Rikets Ständer
må
