# ID: svediakorp-gov2227
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 97,180
# sentences: 2,511
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


33
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
U:dr
sk. |
r:st
Saffran
1 skålp.
1
Salmiak
1 skalp.
2
Salpeter:
oraffinerad och raffinerad .
1 lisp.
2
Chilisk Salpeter, eller salpetersyradt Natron, för sked-
vatten- och andra labrikers behof, efter pröfning
och tillstånd af Commerce-Collegium
1 lisp.
6
Salpetersyra och Skedvatten
1 skålp.
1
6
Sall:
herg-
1 tunna
12
glauber-, vattenfritt
1 lisp.
8
kok-
oraffineradt
1 lunna
36
ralfineradl
1 skålp.
8
medicinskt, ej specificeradt, att inforas af Apothe-
kare
1 skalp.
1
Saltsyra
1 skålp.
1
Saxar:
Ofverskärare-
1 lisp.
12
andra slag
1 skålp.
1
Segel:
Införselstullen bestämmes efter den å väfnaden, hvar-
af de bestå, med tillägg af 10 procent.
Sablar; se Stål-arbeten.
Saccharum Saturni; se Blysocker.
Saffian; se Hudar och Skinn.
Sagogryn; se Gryn.
Sammet; se Väfnader.
Sammetsband; se Band.
Sandarak; se Hartz.
Bih. till B. St:s Prof. 1850 & 1851.
Sandel; se Färger.
Sassafras, hänföres under Apotheksvaror.
Satin; se Väfnader.
Schellack; se Hartz.
Segel, bergade från främmande förolyckade fartyg;
se Inventarier.
5 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 5
34
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
11: dr
sk.
r:st
Senap :
omalen .......... , . .
malen och preparerad
1 skalp.
1 skalp.
1
6
Serpenlinsten, arbetad
1 lisp.
16
Siktar och Såll .
1 skålp.
12
Siktduk, af metall, tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf duken är förfärdigad.
Silf oer:
arbetadt, förgyldt eller oforgyldt
Bok- äkta
1 lod.
1 lod.
6
2
8
oäkta
1 lod.
3
Anm. Vigten för pappersbladen, emellan hvilka silfret ligger,
inberäknas.
Musiv-, Malare-, Puder- eller Unsen-
1 lod.
10
Silke, färgadt
1 skålp.
1
24
Sirop, alla slag
1 skålp.
3
—
Skomakare-arbeten:
af siden .............
af andra tyger, samt af karduans-, färgade eller tryckte
skinn
Becksöms- och s. k. Sjöstöflar
andra slag .............
1 skålp.
1 skålp.
1 par.
1 skålp.
3
2
1
1
16
Segelduk; se Väfnader, Linne- och Hamp-.
Sejdergarn; se Garn, Segel- och Bind-.
Senetsblad, hänföres under Apotheksvaror.
Schawlar och Schawlettcr; se Väfnader.
Sidentyg; se Väfnader.
Siktduk, af annat ån metall; se Väfnader.
Silfverglitt; se Glete.
Sill; se Fisk.
Sjökort; se Kartor.
Skedvatten; se Salpetersyra.
Skepps-inventarier; se Inventarier och 13 §. TullTaxe-underrättelserna.
Skiffer; se Sten.
Skinn; se Hudar.
Fisk-; se Fiskskinn.
Skälspäck; se Tran.
35
Qvantitet
Införselstull.
för tull-  beräkningen.
Banko.
K: dr
sk.
rist
Skriftaflor:
af sten
1 skålp.
i
—
andra slag
1 skålp.
5
Skrubblor:
öfver
1 stycke
20
andra slag
1 stycke
9
Sköldpadd, arbetad
1 skålp.
; 6
—
Slöjdevaror, eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manufaktur-
varor, i taxan ej nämnde, förtullas lika med det ämne,
arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå, eller, om detta
ej kan bestämdt urskiljas
100 Rdr v.
33
16
—
Smink och Sminkflor
1 skålp.
24
Smör
1 lisp.
1
16
Snörmakare-arbeten; såsom Fransar, Galoner, Gramaner,
Aiguilletter, Snoddar, Snören, m. fl. ej specificerade:
af siden
1 skålp.
4
—
af halfsiden
1 skålp.
2
24
andra slag
1 skålp.
1
—
Socker:
Mascovad-, eller brunt och gult, ordinärt Terres- och
Tetes-, samt hvitt Pudersocker
1 skålp.
3
Från och med 1853 års början nedsättes tullafgiften till
1 skålp.
2
3
Krossadt Lump-, Havanna-Terres- samt andra till socker-
halten lika slag
1 skålp.
5
Topp-, Candi- och Kak-
1 skålp.
5
Slipstenar; se Sten. Snus; se Tobak.
Snickare-arbeten; se Trädvaror, ej specificerade, ar- Snören; se Gulddragare- och Snörmakare-arbeten.
betade. Tarm-; se Strängar.
36
Qvantitet
för tull-  beriikningen.
Införselstull.
Banko.
R:dr
sk.
r:st
Soda
1 lisp.
1 kanna
8
Soja och Såser
36
Solfjädrar
1 skålp.
3
—
Spanmål:
omalen:
Bohvete
1 tunna
36
Hafra
1 tunna
24
Hvete
1 tunna
1
24
Korn och Malt
1 tunna
36
Linser
1 tunna
1
24
Råg
1 tunna
1
Vicker
1 tunna
42
Arter
1 tunna
1
malen: Gryn och Mjöl:
införtullas efter den afgift, som vid införseln är gäl-
lande för det sädesslag, hvaraf grynet eller mjölet är
tillverkadt, med tillägg af 10 procent, och så, att
af hvete 9 lisp., af råg och ärter 12 lisp., af korn 10
lisp. och af hafra 8 lisp. mjöl anses svara mot en
tunna säd, samt att 4 lisp. gryn af hafra och 6
lisp. af andra sädesslag svara mot en tunna säd af
samma slag.
Speglar och Lampetter
1 skålp.
8
Spetsar, Uddar och Blonder:
Silkes- och Linne-
1 skålp.
6
—
andra slag
1 skålp.
1
Solfjäderspapper; se Papper.
Spanska flugor, hänföras under Apolheksvaror.
Speldosor; se Instrumenter, musikaliska.
Spelkort; se Kort.
Spermaceti-olja; se Oljor.
Spiauter; se Zink.
Spiesglas; se Antimonium.
Spik och Nubb; se Jern.
37
Qvantitet
Införselstull.
för tull-
beräkningen.
K: dr
sk.
r:st
Spännhalsdukar:
af hel- och halfsiden
1 skalp.
3
af andra tyger
1 skalp.
1
10
af läder ...
1 skalp.
24
Stearin
1 skalp.
5
Sten:
Bryn- och Olje-
100 st.
24
all annan, ej specificerad, arbetad
lOORdrv.
10
(Se vidare Förteckningen å vid införsel tullfria varor)
Stenkolstjära
1 tunna
32
Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning
tillverkade arbeten:
silkes-
1 skålp.
3
halfsiden
■1 skålp.
1 skålp.
2
andra slag
1
Strumpstickor
1 skålp.
12
■
Strängar:
Cantilj- eller öfverspunna baser
1 skålp.
1
af metall
1 skålp.
8
andra slag
1 skålp.
1
—
Stal:
gJut-
100$.stap. v.
1
16
garf-
1 00tt. stap.v.
5
andra slag
I00$.stap. v.
3
—
Spiritus Vini och annan Sprit; se Bränvin.
Spiritus, Vitriol-; se Svafvelsyra.
Späck; se Tran.
Sticktyg; se Väfnader, Bomulls-.
Stilar; se Boktryck.
Stockfisk; se Fisk.
Storax, hänföres under Apotheksvaror.
Stramalj; se Brodérduk.
Strutsfjädrar; se Plymer.
Strömming; se Fisk.
Ståltråd; se Tråd.
Stärkelse, blå; se Färger.
38
Stål-arbeten, ej specificerade
Stärkelse, hvit
Svafvel
Sicilianskt eller annat så kalladt naturligt Svafvel till
begagnande Por fabrikstillverkning af Svafvelsyra,
efter särskild anmälan hos Commerce-Collegium och af
detsamma lemnadt tillstånd
Svafvelblomma
Svafvelsyra
Svampar:
ätbara af alla slag -
andra slag, ej specificerade
Sågblad
Såpa
Säckar, nya, tomma
Sängkläder beläggas med den tullafgift, som är bestämd för
väfnaden, hvaraf öfvertyget består.
(Se vidare förteckningen öfver vid införsel tullfria varor).
Tafvelramar förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de
bestå, utan afdrag i vigten lör taflan, derå anbragt
glas, m. m.
Talk'
• •
Qvantitet
för tullberäkningen.
Införselstull.
Bauko.
U:dr
1 skalp.
1 Iisp.
1 lisp.
1 skalp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 lisp.
1 skålp.
1 lisp.
1 skålp.
1 lisp.
sk.
32
12
r:st
n
11.
6
4
12
12
5
8-
36-
6-
24-
Substans; se Bläckpulfvcr.
Svarfvare-arbeten; se Leksaker och Trädvaror, ej
specificerade, arbetade.
Sviskon; se Plommon.
Svärta, Bok- och Kopparsticks-; se Boksvärta.
Synålar; se Nålar.
Syringar; se Fingerborgar.
Tackjern; se Jern.
Taft; se Väfnader.
39
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
B:dr
sk.
r:st
Tamarinder
1 skalp.
1
Tegel:
Eldfast
1000 st.
6
Klinker
1000 st.
4
Mursten
1000 st.
5
Taksten
,1000 st.
10
Tenlikar
1 skålp.
12
Tenn:
oarbetadt, samt arbetadt, gammalt och sönderbrutet .
1 lisp.
20
arbetadt nytt: omåladt och olackcradt
1 skalp.
12
måladt eller lackeradt
1 skålp.
16
Tenn- och Bly-aska
1 skålp.
1
4
Terpentin
1 skålp.
0
Terpentin-olja eller Terpentin-spiritus
1 skålp.
1
6
The .
1 skålp.
12
—
T hermonie trur, med eller utan fodral
1 stycke
28
Tjära
1 tunna
1
16
Tjärnpenna eller Vraktjära
1 lunna
4 4
Tobak:
oarbetad:
Blader
1 skålp.
7
Stjelkar
1 skålp.
arbetad:
Cigarrer
1 skålp.
1
6
—
Tagel; se Hår.
Talgljus; se Ljus.
Tapeter af papper; se Papperstapeter.
Tapetborder; se Papperstapeter.
Taskböcker; se Portföljer.
Theriak, hänföres under Apotheksvaror.
Tobakspipor af lera; se Piphufvuden.
40
Tobak:
arbetad:
Karfvad, alla slag
Malen eller Snus
Spunnen, pressad och hopvriden, samt Negerhead
Slänger och Carotter
Tran och Späck, alla slag
Träd:
Guld- och Silfver-:
Äkta eller halfakta
Oäkta
Jern- och Stål-, ej specificerad
För tillverkning af sådane arbeten, hvartill utländsk
ståltråd erfordras, efter pröfning af behofvet och
med särskildt tillstånd af Gommerce-Gollegium .
Koppar- och Messings-:
Oförsilfrad
Förgyld eller försilfrad
Bomulls- alla slag \
Linne-:
Oblekt
Blekt, hvit
Färgad . .
Qvantitet
för tullberäkningen.
1 skalp.
1 Skålp.
'1 skålp.
1 skålp.
1 lisp.
1 lod.
1 lod.
i få. stäp. v.
1 få. stäp. v.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
Införselstull.
Banko.
R:dr sk. rist
24
16
10
18
6
8
36
16
24
32
Tomback; se Metaller, sammansatta.
Torsk; se Fisk.
Trapp, tullfri såsom Lera.
Tricot; se Strumpor.
Trumpeter och Trummor; se Instrumenler, musikaliska.
Tryffel; se Svampar, ätbara.
Tråd: jern- och stål- till Instrumentsträngar; se
Strängar.
41
Trädvaror:
Virke, oarbeladt, sagadt eller tillhugget:
Furu och Grantimmer:
Tillhugget, ej specificeradt
Mahogony, Sockerkist och andra utländska trädsla.
som ej äro vid införsel tullfria ....
Bandstakar
Bjelkar och Sparrar af furu och gran:
af mindre tjocklek än 5 tum midtpå . . .
af 5 till 8 tum midtpå
af 8 tum och deröfver
Bräder och Plankor, sågade:
af Furu och Gran, under 30 fots längd:
under 1-2 tums tjocklek
af l-J till och med 3 tums tjocklek .
deröfver
o?
Anm. Af afsågade bräder eller brädstumpar af furu eller
gran beräknas vid förtullning:
S tolfter af till och med i£ alns längd, lika med 1 tolft
2 tolfter af större till och med 4 alnars längd, lika
med l tolft.
Enträd och Enstafvar
Fanérskifvor, draga tull, beräknad till två tredjedelar al
den, som är bestämd för snickare-arbeten af samma
trädslag.
Gevärsstocks-ämnen
Handspakar
Handspaks-ämncn
Lister, sågade af furu och gran, till och med 8 alnars
längd och 4 tums omfång
Qvantitet
för tullberäkningen.
1 kuh. fot.
1 kub. fot.
100 st.
1 stycke
1 stycke
1 stycke
1 tolft
1 tolft
1 tolft
100 st.
1 dussin
1 dussin
1 dussin
1 tolft
Införselstull.
Banka.
R:dr sk. rist
3
12
1
4
12
8
10
32
12
12
4
Trädfrukter; sc Frukter.
Bih. till It St:s Prot. 1850 & 1851. 5 Sami. 1 Afd. 6 Haft.
42
Qvantitfct
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
U:dr
sk.
rist
Trädvaror :
Läkter, huggne eller täljde
sågade
i tolft
1 tolft
0
6
5
Master, Bogspröt och Spiror:
af 20 till 40 tunis omkrets, 10 fot från storändan
derunder
Pumpträd:
Oborrade, se Master och Spiror.
Borrade
Ribbor, längre eller kortare
1 stycke
1 stycke
1 stycke
1 tolft
20
s
—
16
18
Stäfver, lagg- och bollen- :
af till och med 34 verktums längd å de förra och
22 verktums längd å de sednare:
af ek
af bok, furu eller gran
deröfver till och med 42 verktums längd å de för-  ra och 27 verklums längd å de sednare:
120 st.
120 st.
4
6
—
af ek
120 st.
40
af bok, furu eller gran
120 st.
8
derutöfver:
af ek
af bok, furu eller gran
Tunnband
120 st.
120 st.
100 st.
2
1
24
12
6
Arträd, eller ämnen till åror
Svarfvarc-arbeten, ej specificerade, med eller utan
betsning, målning eller lackering
1 par
1 skålp.
1
1
6
43
Qvantitet
tor tull-  beräkningen.
Infiirselstull.
Ban ko.
R:(Tr
sk.
r:st
Trädvaror :
Alia mer eller mindre arbetade trädvaror, ej specificerade,
derunder inbegripna Snickare- och Stolmakare-arbetcn:
af Furu oell Gran, med eller utan betsning, mål-
ning eller lackering
i
skålp.
o
af Alm, Ask, Björk, Bok, Ek och andra inhemska
trädslag, med eller utan betsning, målning eller
lackering, eller med fanering af nämnde trädslag .
i
skålp.
4
af Mabogony, Jacaranda och andra utländska trädslag,
massiva eller dermed fanerade, eller arbeten, för-
sedda med äkta eller oäkta förgyllning .
i
skålp.
7
Anm. Ar arbetet sammansatt af flera trädslag, sker förlull-
ningen efter det slag deribland, som drager högsta
tullafgifl.
Möbler försedda med stoppning, men utan öfvertyg
Förtullas efter ofvanstående bestämmelser, utan
förhöjning.
försedda med stoppningoch öfvertyg Förtullas efter
nämnde bestämmelser med 50 procents Förhöjning.
(So vidare förteckningen öfver vid införsel tullfria varor).
Tvål-.
Parfymerad och Savonetter
i
skålp.
16
Sämre slag
i
skålp.
3
Tågvirke, nytt
i
lisp.
24
Ull, okammad eller kammad:
Grof Jutsk och Isländsk, eller annan härmed jemförlig .
i
skålp.
2
Tusch; se Färger.
Tutanego; se Zink.
Tutia, hänföres under Apolheksvaror.
Tyll, spets-; se Spetsar.
Tyll, bomulls-; se Väfnader, bomulls-.
Tågvirke af förolyckade främmande fartyg; se Inventarier.
Täljsten; se Sten, ej specificerad.
44
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
R:dr
sk.
r:st
Ull:
All annan
1 skålp.
6
Anm. På General-Tullstyrelsen ankommer att föreskrifva de
särskildta controllör, som kunna anses nödiga lill före-
kommande af finare ulls införtullning såsom gröfre.
Ur:
Fick-:
med guldboett
1 stycke
2
andra slag ............
1 stycke
32
Vägg- och Studsare:
af bronz, tullbeliandlas som metaller, sammansatta,
ej specificerade, arbetade.
andra slag ............
1 skålp.
1
Delar af ur, ej specificerade .........
1 skålp.
1
Urband och Urkedjor, af sammansatta eller, såsom arbetade,
ej specificerade ämnen, tullbeliandlas lika med det ämne,
hvaraf de hufvudsakligen bestå, eller, derest detta icke
kan med säkerhet urskiljas, efter det i dem ingående
ämne, som drager högsta tullafgift.
Vanilj
1 skålp.
3
—
Visitkort ...............
1 skålp.
32
Vitriol:
grön ...............
17 lisp.
3
andra slag ............
1 skålp.
1
Vadd:
Bomulls-
1 skålp.
8
Silkes- ..............
1 skålp.
1
Urglas; se Glas.
Violrot hänföres under Apotheksvaror.
Violsirop; se Sirop.
Vitriol-olja; se Svafvelsyra.
Vagnmakare-arbeten, ej specificerade; se Slöjdevaror,
ej specificerade.
Valnötter; se Nötler.
45
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
11: dr
sk.
rst.
Vagnar och Åkdon:
Tvåbjuliga, samt Trillor, Droskor och Slädar . . .
1 stycke
25
Öfriga slag
1 stycke
66
32
Anm. Vid ålerutförsel af Vagnar och Åkdon, för hvilka stad-
gade införscls-afgifter bevisligen blifvit inom ett år der-
förut erlagde, skola dessa afgifter utaf tullkammaren i
utförelsorten till ägaren återbetalas.
(Se vidare förteckningen å vid införsel tullfria varor.)
Vantar tullbehandlas lika med Strumpor.
Vatten, mineral- eller helsö-, krusen och buteljerne inbe-
räknade ..............
1 kanna
4
Vax:
Oblekt ...............
1 skålp.
3
Blekt eller färgadt
1 skålp.
8
Vekar, lamp- och ljus- ..........
1 skålp.
20
Verktyg för slöjderne och handtverkerierne, ej specificerade
100 Rdrv.
15
Vira, alla slag:
på fastager .............
1 kanna
24
på buteljer .............
1 kanna
1
Vindraf, torr .....
1 lisp.
6
Vindrufvor
1 skålp.
6
Vinsten, rå eller renad ..........
1 skålp.
1
6
Vinstenssalt .
1 skålp.
3
6
Vismut
1 skålp.
4
Vatten, lukt-; se Luktvatten. I Vaxljus; se Ljus.
Vau; se Färger. | Ved; se Trädvaror.
Vaxduk; se Väfnader. I Vicker; se Spannmål,
46
Väfnader;
Helsiden:
Alngods:
Fell) och Peluche .
Flor, Gaze, Tyll, alla slag .
Guld- oell Silfvertyg:
äkta
oäkta .............
Sammet
.
Anm. Då hela ytan utgöres af silke, bör väfnaden, ehuru frånsidan
utvisar bomull, tullbehandlas såsom helsiden.
Andra slag ............
Sliawlar, Shawletter och Dukar, äfvensom genom
fasonering till Förkläden utmärkta tyger . . .
Dukar (ej Shawlar) tryckta ........
Halfsiden-, eller af silke, till större eller mindre del
blandadt med bomull, lin, ull eller andra ämnen:
Alngods:
Felb oell Peluche
andra slag ............
Shawlar, Shawletter och andra Dukar, äfvensom genom
fasonering till Förkläden utmärkta tyger .
Bomulls-:
Alngods:
Corderoy, Jean, Manchester, Parkum, Sammet och
Satin
Felb och Peluche
Filtar
Gaze, Halflinon, Musslin, Nättelduk, Dimitv, Batist,
Sticktyg eller Piqué samt alla genom väfnadssättet
faponerade, ej specificerade
Qvantitet
för tullberäkningeu.
1 skålp.
1
1 skålp.
6
1 skålp.
16
1 skålp.
5
1 skålp.
4
1 skalp.
1 skålp.j
1 skalp.
1 skalp.
1 skalp.
1 skalp.
1 skålp.
1 skalp.
1 skalp.
1 skålp.
Införselstull.
Banko.
ll:dr sk. rst
24
16
124
224
28
8
16
40
47
Qvantitet
lor tull-
Införselstull.
beräkningen.
Banko.
R:dr
sk.
rst.
F'ifnader:
Bomulls-:
Alngods:
Tyll
1
skålp.
i
24
Andra slag, ej specificerade:
ofärgade eller färgade .....
1
skalp.
36
tryckta eller pressade
1
skålp.
42
Shawlar, Shawletter och andra Dukar, äfvensom genom
fasonering till Förkläden utmärkta tyger
1
skålp.
i
Bomulls-, med blandning till större eller mindre del af
lin och hampa, tullhehandlas såsom lika beskaffade
tyger af lin och hampa allena.
Ylle-, af ull allena eller med blandning, till större eller
mindre del af bomull, lin eller andra ämnen, utom silke:
Doffel, Fris, Frisad och Kalmuck .
1
skålp.
32
Filtar och Mattor .......
1
skålp.
0/i
Pressduk ......
1
skill p.
3
Siktduk
1
skålp.
24
andra slag:
Alngods:
ovalkade ...........
1
skålp.
36
valkade, två- och flerskaftade
1
skålp.
9
—
Shawlar, Shawletter och andra Dukar, äfvensom
genom fasonering till Förkläden utmärkta tyger
1
skålp.
1
16
Linne- och Hamp-:
Blaggarn, Buldan och Kanfas
1
skålp.
8
Segelduk och Tältduk .........
1
skålp.
4
Bolstervar ............
1
skålp.
16
Kammarduk, Batist och Flor .......
1
skålp.
3
Lärft, hvaraf en qvadrataln väger till och med 3 lod
1
skålp.
3
i
andra slag, samt Damast och Linön ....
1
skålp.
1
24
48
Qvantitet
tor tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
Väfnader:
R:dr
sk.
rst.
Linne- och Hamp-:
Mattväfnad af hampa eller af hampa i förening med
annat i Taxan ej specificeradt ämne ....
1 skalp.
12
andra slag (Drällsväfnader jemväl derunder inbegripna)
1 skalp.
30
Dukar ..............
1 skalp.
1
Hår- och Tagel- .
.
1 skålp.
20
Vaxade och Lackerade:
Mattor
1 skålp.
6
andra slag .............
1 skålp.
10
Vattentäta eller dubbla Väfnader, sammansatta genom
upplösning af cautschuk .........
1 skålp.
1
Ympvax ...............
1 skålp.
7
Zink) Tutaneg o och Spiauter:
oarbetad och i plåtar ..........
1 skålp.
arbetad:
omålad och olackerad ..........
1 skålp.
2
målad och lackerad ..........
1 skålp.
0
—•
O
Angmachiner .............
100 Rdrv.
10
Ångpannor ..............
100 Rdrv.
15
jgg
1 skålp.
2
Attika, alla slag .............
1 kanna
6
Varor, som icke kunna hänföras under någon af de i In-
förselstariffen upptagna bestämmelser:
råämnen
V
ri
a
mer eller mindre arbetade .......
100 Rdrv.
33
16
—
Värjor och Värjklingor; se Stålarbeten. ]
Zaffer; se Färger.
Zittror; se Instrumenter, Musikaliska.
Zitverot, hänförcs under Apothcksvaror.
Ader- och Kopp-jern; se Instrumenter, Fältskärs-.
Ål; se Fisk.
Ängsskära; se Färger.
Äpplen; se Frukter.
Öl; se Dricka.
49
Särskild Förteckning’
å Vavor, som åro vid införsel tullfria
Agat, oarbetad.
Alabaster, oarbetad.
Ambra.
Angelica.
Apolhcksvaror, alla i Införsels-Tariffen ej specificerade, enkla eller sammansatta,
till införsel af Apothekare eller dem, sem erhållit Sundhets-Collegii tillstånd
att med sådana varor idka bandel, eller, efter Sundhets-Collegii, VelenskapsAkademiens
eller vederbörande Universitets-Facultets hörande, af Vetenskapsmän
till begagnande för vetenskapliga inrättningar.
Bark, alla i Införsels-Tariffen ej specificerade slag.
Bast och Bastrep.
Bastmattor, inkommande såsom garnering eller emballage.
Ben: Elfen-, oarbetadt.
Hvalfisk-, oarbetadt, klufvet eller spjelkadt.
andra slag, rå och oarbetade, samt förmalda, eller s. k. Benmjöl.
Ber heris rUller.
Bernsten, rå och oarbetad.
Bilder, alla slag, som utgöra konstnärsarbeten.
Bin, lefvande i kupor.
Blod, Kreaturs-, alla slag.
Blodiglar. *,
Blomsterlökar.
Boks lafs stämplar, Boktryck- eller Stilar, förslitne och obrukbare, eller Stilskrot.
Bolus, hvit och röd, samt Terra Sigillata.
Bomull.
Brunsten.
Buskar.
Bik. till R. Sl:s Prat., 1850 & 1851. 5 Samt. 1 A/d. 6 Haft. 7
50
Böcker:
på främmande språk, samt Not- och Ritböcker.
på Svenska tryckte Biblar, gifne till Svenska Bibel-Sällskapet,
från utrikes ort återkommande, i Sverige tryckte, då de reclameras af författaren
eller förläggaren, eller då två Besigtningsman, af hvilka minst en
bör vara Boktryckare, intyga att böckerna äro i Sverige tryckta.
Cautschuk, oarbetad.
Coraller, äkta, oarbetade.
Drefmat, eller gammalt och i stycken af högst 2 famnars längd sönderhugget
Tågvirke.
Dun, alla slag.
Emalj, i massa.
Fartyg, utländska, med tillbehör, som blifvit tagna under krig af Svenskt Orlogseller
Kapare-Fartyg och lagligen prisdömde.
Fisk, färsk.
Fiskskinn, oberedda.
Fjäder, ospritad.
Fjäll, Hvalfisk-, eller Ossa Sepia;.
Flintsten.
Flyttsaker:
såsom reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då de af vederbörande Tullkammare
finnas ej öfverstiga hans behof under resan 5 samt
om de inkomma för sådane Svenske Undersåters räkning, som varit å utrikes
ort bosatte och der betjenat sig af desamma, så framt de vid införseln,
på särskild anmälan af General-Tull-Styrelsen, pröfvas ej öfverstiga egarens
behof.
Foglar, lefvande.
Formar, tryck- och pappers-.
Frö, alla slag, utom Kanarie-.
Färgmossa, alla slag.
Gips.
Gipssten.
Glas:
Buteljer, Burkar och Flaskor, på hvilka varor inkomma, och som icke, enligt
särskildt stadgande i Införsels-Tariffen, inbegripas uti vigten för tullberäkningen.
51
Glas:
Kemiska.
Glasgalla.
Glasskärf eller Iirasglas.
Glober.
Granatäppleskal.
Gräs, ej specificeradt.
Gräsmattor och Gräsrep till garnering och emballage.
Guld, oarbetadt.
Gutta Percha, oarbetad.
Halm.
Hampa, ohäcklad.
Horn, oarbetadt eller raspadt.
Hummer.
Hvalraf eller Spermaceti.
Här, alla andra, ej specificerade, slag, än Häst- eller Tagel, samt Nöthår.
Hö.
Jord, polér-.
Juveler, oinfattade eller infattade.
Kalksten.
Kardborrar eller Stråkardor.
Kartor.
Kläder, gång- och sång-, som, tillhörige sjöfarande eller resande, äro synbart brukade
och af egarne sjelfve medföras, samt pröfvas icke öfverstiga deras personliga
behof.
Kol, Träd-.
Kopparstick, Estamper och Lithograf er, som tillhöra tryckta arbeten.
Korkbark.
Kreatur:
Får och Baggar från alla Tyska Stater samt intill Vesterhafvet gränsande
orter.
Hingstar, Tjurar och Fargaltar.
Lera.
Lumpor.
Läster, till Skoarbeten.
Magnetsten, oinfattad.
52
Malm, rå och osmält, i Införsels-Tariffen ej specificerad.
Malmstuffer, till Naruraliesamlingar.
Marienglas.
Marmor, oarbetad, eller i block.
Medaljer, alla slag.
Musikalier.
Muskus eller Desman.
Musslor, friska.
i/^, Guld-, Silfver- och Koppar-.
Målningar och Ritningar, oinfattade.
Naturalier, till vetenskapliga samlingar.
Näfver.
Oljekakor.
Perlemor, oarbetad.
Perion, äkta, oinfattade eller infattade.
Pimps len.
Plantor.
Platina, oarbetad eller arbetad.
Pozzolana.
Rus sins tjelkar.
Sand.
Serpentinsten, oarbetad.
Silfver, oarbetadt.
Silke, rått, olargadt.
Skafgräs.
Sköldpadd, oarbetad.
Smergel.
Spillning, Affall och Spån, ej specificerade.
Cornvalls-.
Eldfast.
Gjutstenar, samt Mergel- och Skiffersten till Stentryck.
Qvarnstenar.
all annan, i Införsels-Tariffen ej specificerad, oarbetad eller i block.
Stenkol, Stenkolsstybb eller Cinders, samt /föÄev eller afsvaflade Stenkol.
Säckar, med varor fyllda, såsom emballage.
Tester eller Krälz.
Tonkabönor.
Trippel.
Träd, friska, alla slag.
Trädvaror:
Virke, oarbetadt, sägadt eller tillhugget:
Alm, Ask, Bok, Björk, Ek och andra ej specificerade sådana trädslag, sorn
växa inom Landet.
Buxbom, Ceder, Ebenholtz och Pockcnholtz.
Furu och Grantimmer, otillhugget eller sagblockar.
Bräder och plankor:
af Ek, Ask, Alm, Björk, Bok och andra inom landet växande, ej specificerade
trädslag.
af Furu och Gran, som i längden hålla 30 fot och deröfver.
Master, Bogspröt och Spiror af 40 tums omkrets och deröfver, 10 fot från
storändan.
Ved, alla slag.
/ agnar och Åkdon, som inom ett år före införseln bevisligen blifvit ur riket utförda,
utan att den i Tulltaxan medgifna tull-restitution dervid åtnjutits.
54
II* T arif för WJiför seis-Taiien*
Qvantitet
Utförselstull.
beräkningen.
Banko.
U:dr
sk.
rst.
Bark, ek-
1 tunna
16
Ben, andra slag än Elfen- och Hvalfisk-:
oarbetade, krossade, samt förmalda eller s. k. Ben-
mjöl
1 lisp.
3
Blodiglar
1 skalp.
4
Blxj, oarbetadt, i tackor eller rullar
1 skepp:d
20
Dref
1 skepp:d
1
Drefmat, eller gammalt och i stycken af högst 2 famnars
längd sönderhugget tågvirke
1 skepp:d
1
Hudar och Skinn, ej hänförliga till pelsverk:
oberedda:
torra
1 skalp.
2
andra slag
.
1 skalp.
1
Hummer
1 tjog
4
Jern:
gjutet:
,i sa. >
Tack- och Ballast-
j tackj. v. /
3
16
Bomber och kulör, champlounerade till visst mått
( bergs v. 1
och renfilade, Kanoner, Stycken, Nickhakar och
Mörsare, stämplade och borrade, samt finare och
gröfre Lavetter
1 ÄÄStstap.v.
4
Kanoner, Stycken, Nickhakar och Mörsare, ostämp-
lade och oborradc
1 iSÄ^.stap.v.
3
24
Hällar öfver 1-J- tums tjocklek samt Lod och Löd-
jor öfver 1 skeppunds vigt stycket ....
1 »S'/ff/..slap.v.
3
24
55
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Utförselstull.
Banko.
R:dr
sk.
rst.
Jern:
Hällar af H tums tjocklek och derunder till och
med 1 tum, Lod och Lödjor till vigter af 1 skep-
punds vigt och derunder till skeppund .
1 Skit.stup.v.
2
Kasserade Kanoner, Bomber Mörsare, och Kulor .
1 SÄÖlstap.v.
2
Smidt eller valsadt:
Stång-, platt-, jj tum tjockt och deröfver, under 12
tums bredd och öfver jj tums fyrkant ....
1 X/i^.stap.v.
4
Smältstycken
1 X/iÄlstap.v.
12
Jernskrot, gjutet, smidt eller valsadt
1 £ft$5.stap.v.
2
Kol, träd-
1 läst
40
—
Koppar:
ra
I 5A$.stap.v.
18
36 —
gårad
1 Sktt. stap.v.
——-
32
Kopparskrot, eller gammal och brukad Koppar samt Kop-
paraska
1 Sk ^.stap.v.
IG
32
Lumpor
1 lisp.
——
12
Mahn, rå oell osmält, i Införsels-tariffen eller den dervid
, 1 Skit. .
fogade särskilda Varu-förteckning ej specificerad
j tackj. v. j
i om 26 £ j
2
24
Metaller, sammansatta:
> bergsv. '
oarbetade, alla slag
1 Sk/Ästap.v.
32
Skrot samt gammal oell brukad metall, sammansatt, alla slag
1 SA^.stap.v.
16
32
Spillning, affall och spån, ej specificerade
100 Hdrv.
10
Tjärperma eller Frakt jära
1 tunna
44
Trädvaror:
Virke, oarbetadt, sågadt eller tillhugget:
Alm, Ask, Bok, Björk, Ek, och andra ej specificera-
de sådana trädslag, som växa inom Landet
100 Rdrv.
15
56
Trädvaror:
Farn och grantimmer:
otillhugget eller sågblockar
tillhugget, ej specificeradt
Bandstakar
Bräder och Plankor, sågade af ek och ask ....
Enträd och Enstafrar
Gcvärsstocks-ämnen
Handspaks-ämnen
Läckter, huggne eller täljde
sågade
Master, Bogspröt och Spiror:
af 40 tums omkrets och deröfver, 10 fot från storändan
af 20 till 40 tums omkrets, 10 fot Irån storändan
derunder
Pumpträd, oborrade j se Master och Spiror.
Ribbor, längre eller kortare
Anm. Vid export af ribbor bör behörigen styrkas, att de äro
fyrkantiga och förfärdigade genom söndersågning af
större timmer; i hvilket afseende betyg öfver nämnda
förhållande skola vid Tull-journalerna bifogas
Sparrar af furu och gran af mindre tjocklek än 8 turn
midtpå
. .
Anm. Sparrar af furu och gran kunna utföras både liksidiga
och platta. Dimensionen af deras tjocklek bestämmes
efter fjerdedelen af deras lotal-omfång midtpå, så att t.
ex. en Sparre, som på två motsatta sidor innehåller
to tums tjocklek och på de öfriga endast 6 tums, kommer
att vid tullklarering behandlas lika med en, hvars
alla fyra sidor tvärtöfver innehålla hvardera 8 turn.
Qvantitet
för tullberäkningen.
Utförselstull.
Banko.
K:dr
sk. rsl.
100 Rdrv
100 Rdrv
100 st.
100 Rdrv.
100 st.
1 dussin
1 dussin
1 tolft
1 tolft
1 stycke
1 stycke
1 stycke
1 tolft
1 stycke
25
lO
lO
-
12-
12-
4-
10
2-
20
12
9
57
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Utförselstull.
Banko.
R:dr
sk.
rst.
Trädvaror:
Stäfver, lagg- och botten-:
af till och med 34 verktums längd å de förra och
22 verktums längd å de sednare:
af ek
120 st.
120 st.
3
af bok, furu eller gran
öfver 34 till och med 42 verktums längd å de förra
i
och 27 verktums längd å de sednare:
af ek
120 st.
120 st.
8
1
af bok, furu eller gran
derutöfver:
6
af ek
120 st.
120 st.
24
12
af bok, furu eller gran
Ved:
Björk
Bok och Ek
1 famn
1 famn
1
2
24
—
Alla andra slag
1 famn
36
Anm. Famnen beräknas (ill i alnars längd, 5 alnars höjd och
6 qvarlers bredd.
Arträd eller ämnen till åror
1 par
4
—
Alla andra varor, än de i denna Tariff upptagna, äro vid utförsel tullfria.
Kh. lill R. St.-s Prot. 1850 & 1851, 5 Sami. 1 J/d. 6 Hafi.
8
58
lil. Turif för Kredit-upplaget och
Tr tensi! o-afgiften*
Miniini-qvantitet
for Kreditupplaget.
1500 skålp
700 lisp.
200 lisp.
10 skepp:d
150 kannor
150 kannor
150 kannor
150 kannor
700 skålp.
1000 skålp.
400 skålp.
1000 skålp.
1400 skålp.
40 tunnor
300 lisp.
1400 skålp
50 skålp.
100 skålp.
Qvantitet för
Transito- [Transito-afgift.
afgiftens be- Banko,
räkning.
Anis .......
Aska, Pott-:
vällad eller oraffinerad
raffinerad och calsinerad
Bly, oarbetadt ....
Bränvin:
Genievre ....
Cognac .....
Rumm .....
Arrac .....
Cacao .......
Caffe
Cancl, alla slag ....
Co rint er ......
Fenkol .......
Fisk:
saltad, Sill ....
torr, Gråsidor eller Sey
Färger:
Blyhvitt
Cochenille ....
Indigo .....
1 skålp.
1 lisp.
1 lisp.
1 skepp:d
1 kanna
1 kanna
1 kanna
1 kanna
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 tunna
1 lisp.
1 skålpi
1 skålp■
1 skålp.
U:dr sk. rist
20
10
10
10
10
2
n
3
1
1
G
i
1
21 4
1 4
50
Minimi-qvantilet
Tor Kreditupplagct.
400 skålp.
150 skålp.
2000 skålp
10 skepp:d
100 lisp.
1500 skålp.
20 tunnor
100 lisp.
100 lisp.
50 lisp.
300 skålp.
300 skålp.
000 skålp.
1000 skålp.
2000 skålp.
800 skålp.
2000 skålp.
2000 skålp.
2000 skålp
100 tunnor!
1800 skålp
1200 skålp
Garn, Bomulls-:
ofiirgadt ..........
largo dt, Turkiskt rödt .....
Gryn, utom af Spanmål .......
Hampa, häcklad .........
Humle
Ingefära, torr .........
Kummin ...........
Lin, oliäckladt .........
häckladt ..........
Ljus: Talg- ..........
Vax-, gula
hvita och Spermaceti
Mandel
...........
Olja: Bom- eller af Oliver ......
Hamp- ..........
Peppar, alla slag
. . .
Plommon, Cathrin- och Sviskon . . . .
Pommeransknoppar och Skal . . . . .
Russin
Salt, Kok-...........
Socker:
Moscovad, eller hrunt och gult, ordinärt
Terres- och Tetes-, samt hvitt Pudersocker
Krossadt Lump- och Havanna-Terres
Qvantitet flir
Transiloafgiftens
beräkning.
Transito-afgift.
Banko.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skepp:d
1 lisp.
1 skålp.
1 tunna
l>p.
1 lisp.
1 lisp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 tunna
1 skålp.
1 skålp.
R:dr sk. r:st
16
2
<50
Miniini-qvan ti-  tel för Kredit-  upplaget.
Qvantitet för
Transito-  afgiftens be-  räkning.
T ra nsi lo-afg i fl.
Banko.
K: di-
sk.
r:st
100 tunnor
Spannemål, omalen:
Korn ...........
1 tunna
2
4
150 skålp.
The
1 skålp.
8
100 tunnor
Tjära ............
Tobak:
1 tunna
2
C
1200 skålp.
2400 skalp.
200 skalp.
Blad ...........
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1
Stjelkar .
2
1
Knaster
o
8
Trädvaror :
120 kult. fot
Mahogony, oarbetadt, sågadl eller till-  ägget
Ull, okammad och okardad:
I kub. fot
i
2
500 skälp.
grof Jutsk och Isländsk eller annan här-
med jemförlig: ....
1 skålp.
1 skålp.
9
500 skälp.
200 kannor
J Ö ♦♦♦♦♦♦ ♦
all annan ..........
/,
/ in : på fastager .....
8
8
100 kannor
på bouteljer .........
1 kanna
i
01
Underrättelser.
om hvad vid Taxans verkställighet iakttagas hör.
Hvad vid tullklarering af brutet skillingtal ej binner till half skilling uteslules,
oell räknas deremot för en skilling hvad af sådant brulet tal stiger till eller
öfver en half.
Med de i Taxan förekommande vigtbestämmelser förstås viktualic-vigt, der
annan vigt icke särskildt är utsatt.
§. ;i.
För alla varor, som inkomma med främmande fartyg, förböjes den belöpande
tullen med fyratio procent, och för alla varor, som med dylika fartyg utföras, med
femtio procent, utom i de fall, då genom särskilda afhandlingar med främmande
Makter, undantag härutinnan blifvit öfverenskomna.
Till allmänhetens underrättelse utfärdar Kongl. Maj:ts och Rikets CommerceCollegium
Kungörelse om dessa afhandlingar vid början af hvart år.
Fartyg här i Riket byggda, som för utländsk räkning köpas och utföras, njuta
i allmänhet lika rätt som inhemska i hänseende till tullens beräknande för de varor,
som med dem första gången utskeppas.
§• 4.
Lastpenningar till Kongl. Maj: t och Kronan utgöras af Svenska fartyg med
tolf, och af främmande fartyg, då annorlunda icke är öfverenskommet, med trettiosex
skillingar banco för hvarje läst, beräknad efter Svenskt Mätarebref, samt betalas
hvarje gång, både vid inkommande och utgående; dock, om ett inhemskt eller
med inhemska lika berättigadt främmande fartyg under loppet af ett Calender
-
62
år gör flera resor emellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa umgälder för
utgåendet allenast första resan, och vid Jornyadl inkommande endast när fartyget
innehar last; och må i detta hänseende såsom barlastade jemväl anses: fartyg af 8
lästers drägtighet och derunder, som innehafver gods icke uppgående till mer än
hälften af dess drägtighet; fartyg af öfver 8 t. o. m. 50 lästers drägtighet, sorn
innehafver gods icke öfver 4 läster; fartyg af öfver 50 t. o. m. 100 lästers drägtighet,
som innehafver gods icke öfver 6 läster samt fartyg af öfver 100 lästers
drägtighet, som innehafver gods icke öfver 8 läster; hvaremot, då fartyg innehafver
gods till större lästetal i förhållande till drägtigheten, än hvad sålunda nu bestämdt
är, detsamma hör anses såsom lastadt samt hel afgift erlägga.
o
l:o A inkommande varor, som, enligt Taxan, förtullas efter vissa procent af
värdet, eller för hvilka olika tull efter olika värde eger rum, bör godsegaren uppgifva
inköpspriset, med tillägg af assurance, frakt och all annan derå använd kostnad,
intilldess de till lossnings-orten anländt, och å utgående varor deras partipris
i lastnings-orten. Godsegarens angifningsinlaga å inkommande sådana varor bör
styrkas af Faktura och Connoissement, äfvensom assurance-räkning, då försäkring
tagen är. Vid saknad af Factura, förhålles enligt 31 §. af Seglations-Ordningen,
och hör, då plakat-stämpel å sådana varor begagnas, å denna stämpel antecknas efter
hvilket värde varan blifvit förtullad.
2:o När en vara blifvit sålunda till förtullning angifven, skall, genast efter
besigtningen, anslag å packhus-dörren ovilkorligen ske, dä hvar, som inom tre
söcknedagar, anslagsdagen inberäknad, är högstbjudande, ege att varan inlösa, så
vidt anbudet uppgår till minst det angifna värdebeloppet, med tillägg af tio procent,
samt under vilkor, att summan ofördröjligen i Tull-Cassan contant nedsättes.
Anbud af sådan person, hvars vederhäftighet ej är tillförlitligen känd, skall, på vederbörande
Tull-Tjenstemans anfordran, beledsagas af antaglig borgen för anbudets
behöriga uppfyllande. Har inom anslags-tiden, som räknas att fortfara intill slutet
af den för packhus-förvaltningen bestämda arbetstid å tredje söcknedagen från och
med det anslaget skedde, någon till varans inlösande, på sätt föreskrifvet är, sig
icke anmält, må vid tullberäkningen efter angifningen komma alt hero, och varan
efter skedd klarering af egaren disponeras; men eger inlösning pä förenämnda sätt
rum, skola tull-afgifterne efter det derigenom uppkomna högre varuvärdet beräknas;
och skall af inlösnings-summan, hvilken den, som stadnar tor högsta anbudet, åligger
att, sist innan klockan Tolf nästföljande söcknedag efter anslagstidens förlopp,
63
i Tull-Cassan nedsätta, varu-angifvaren genast derefter utbekomma angifningsbeloppet,
tillökadt med 10 procent, men öfverskottet, om sådant eger rum, tillfalla Kronan,
oell hälften ingå till det särskildta anslaget för Manufacturernes befrämjande,
under iakttagande af hvad i Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning till förekommande af
oloflig införsel oell utförsel af varor i sådant hänseende stadgas.
Föreskrifterne i sednare momentet af nästföregående §. tillämpas icke å redskap,
machinerier och verktyg, som, med Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collcgii
tillåtelse, flir inhemska näringar inkomma; icke heller å brukade flyttsaker och resande
tillhöriga elfecter, som icke utgöra handelsgods, och hvarmed förfares enligt
hvad derom särskildt är eller varder stadgadt.
Påvederbörandc Fabriks- och Handtverks-Föreningar ankommer, att utse en
eller liera personer i hvarje stapelstad, som ega att tillse, det de till hvarje Förenings
yrke hörande varor blifva efter riktiga värden och benämningar förtullade,
och öfvervara alla stämplingar i packhusen; dock må dessa Omhuds frånvaro icke
hindra tullbehandlingens företagande och fortgång.
Samma rättighet, i afseende å förtullningen af grof ull, tillkommer äfven Schäferi-egare
och Ull-producenter i Riket.
Inkomna och till inrikes förbrukning disponerade utländska varor kunna till
utrikes ort tullfritt åter utföras.
Vid uppkommande tvist om en varas rätta art och benämning, må GeneralTull-Styrelsen,
dess instruclion likmätigt, ega att, sedan, der så erfordras, sakkunnige
Handlande eller Fabrikanter hörde blifvit, afgöra frågan; kunnande besvär
Alla håde inkommande och utgående varor, ehvad de förtullas efter bestämd
afgift eller efter vissa procent af värdet, eller äro tullfria, skola angifvas till namn,
§• 7.
§. 8.
, 9.
iifver General-Tull-Styrelsens i dylika frågor fattade beslut hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anföras endast af Godsegaren.
s.
64
ari oell beskaffenhet, antal, Svenskt mått, mål eller vigt, och, då godset efter värde
fortullas eller är tullfritt, äfven värdet, samt på lika sätt i Tull-journalerna och
Perscdels-extracten upptagas. Om hvad i öfrigt vid varors angifning och förtullning
iakttagas bör, tjenar Seglations-Ordningen till efterrättelse.
§ «.
De varor, som ej om skeppsbord kunna genom Svenskt mått, mål eller vigt
till qvantiteten bestämmas, förås, efter deras beskaffenhet och värde, till Tull-packhuset
eller Stadens Vågar, för alt der vägas eller mätas. Uppå ingifven inlaga till
Tullkammaren, erhåller Godsegaren räkning å den för varorna belöpande tull, efter
hvars erläggande han eger desamma fritt använda, på sätt och med vilkor i öfrigt,
som Seglations-Ordningen och Nederlags-Förordningen bestämma.
§ 12.
Till handelns underlättande kommer så kalladt kredit-upplag eller anstånd med
tull-afgifternas betalning för alla i Tariffen i sådant afseende utmärkta varor, till
der bestämda minimi-qvantiteter, att tills vidare ega rum uti Städerne Stockholm,
Götheborg, Norrköping, Gefle, Carlskrona, Malmö, Calmar, Wisby, Westervik,
Uddevalla, Landskrona, Christianstad, Carlshamn, Ystad, Halmstad och Helsingborg,
under iakttagande af följande vilkor:
att varorna uppläggas under Tullkammarens, jemte egarens, lås och värd;
att egare af dessa varor få, emot utgörande af hela tullen, om de inom landet
försäljas, men endast mot transito-tull, då de bevisligen åter utföras, från kredit-upplaget
uttaga större eller mindre partier, dock icke under hälften af det minsta
som får uppläggas;
att kredit-upplaget icke får sträckas utöfver ett år ifrån den dag, godset till
uppläggande angifvits; börande detsamma inom nämnde tid antingen åter utföras,
eller till fullo förtullas efter den tullberäkning, som var gällande då upplaget skedde,
vid påföljd, att godset i annat fall för egarens räkning å auktion forsäljes, då belöpande
införselstull och omkostnader å auktionssumman först afdragas och återstoden
tillställes godsegaren;
att gods må kunna transporteras från en Stads kredit-upplag till en annans,
dock med kredit-tidens beräkning ifrån den dag, godset först till uppläggning angafs;
att varor må kunna afgiftsfritt öfverflyttas till kredit-upplag från nederlag,
med beräkning af kredit-tiden från angifningen lill kredit-upplaget;
alt
65
alt varor må, efter anmälan hos General-Tull-Styrelsen, öfverflyttas från kredit-upplaget
på nederlag, emot erläggande af så väl transilo-afgift, som inkommande
recognition; samt
att genom kredit-upplaget någon förändring icke sker i den nederlagsfrihet,
som Kongl. Maj:t redan i Nåder förunnat vissa Städer eller framdeles i Nåder förunnar
andre.
§ 13.
För nya fahriks-anläggningar må erforderliga machinerier tullfritt, införas i de
fall, då sådane alldeles icke, eller ej lill full godhet, vid inhemska Machin-Fabriker
tillverkas, eller ock från dem icke kunna inom lämplig tid erhållas; börande ansökning
härom i hvart särskildt fall göras hos Kongl. Maj:ts och Rikets CommerceCollegium,
som eger att, efter pröfning af behofvet och förekommande omständigheter,
tillstånd till sådan införsel meddela.
Redskap, machinerier och verktyg, som i öfrigt för inhemska näringar erfordras,
äfvensom till deras förfärdigande behöfliga råämnen, må, efter vederbörande
Slöjdidkares för tillfället hos Commerce-Collegium gjorda ansökningar, med bemälle
Collegii tillåtelse, införas emot erläggande af en femtedel utaf den för dylika artiklar
i Tull-taxan utsatta tull.
Slöjdevaror, eller fabriks-, handtverkeri- och manufaktur-varor, i Taxan ej
specificerade, hörande, såsom inventarier, till fartygs byggnad, tackling och utrustning,
men ej hänförliga till husgerådssaker eller beklädnadspersedlar, må i allmänhet
införas emot tull, beräknad till tio procent af värdet. Tillverkas sådana artiklar
ieke inom Riket, eller om de derstädes till mindre godhet åstadkommas, eller icke
utan hinder oeh tidsutdrägt kunna erhållas, må desamma, efter särskild anmälan hos
Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium, såsomför redskap är stadgadt, införas
mot en tull-afgift, uppgående till fem procent af värdet; hvarförutan egare af
fartyg om minst 40 lästers drägtighet, som vid Svenskt Skeppsvarf nybyggas, äro
berättigade att, sedan fartyget kommit i fullfärdigt skick och sådant inför GeneralTull-Styrelsen
styrkt blifvit, fa, uppå tillika der skeende anmälan, tillgodonjuta femtio
procents restitution å belöpande tull-umgälder för de skeppsförnödenheter, dem
egaren genom behöriga intyg visar hafva varit till fartygets tackling och utredning
använda, och för sådant ändamål från utrikes ort införda.
De skeppsförnödenheter, hvarmed ett Svenskt från utrikes ort återvändande
fartyg blifvit försedt, äro icke underkastade tull, så länge de förblifva i samma fartygs
bruk.
Kill. till R. St. Prof. 1850 & 1851. 5 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 9
66
Varuprof i ringare qvantilet af hvart slag, äfvensom modeller, må, med Commerce-Collegii
tillåtelse, tullfritt införas af inhemsk slöjdidkare, som åstadkommer
likartade tillverkningar.
§ 14.
Allt hvitt Socker, ankommande från någon hamn i Europa, hvilket icke är
angifvet såsom Topp, Candi- och Kak-Socker, krossadt Lump- eller Havanna-Terres-
eller annat under samma tullbestämning hänfÖrligt slag, skall underkastas besigtning
af sakkunnige och ojäfvige personer, i Tullkammare- eller Packhus-Inspections-Föreståndarés
närvaro. Yppas dervid olika meningar om varans rätta beskaffenhet,
hänskjutes frågan till General-Tull-Styrelsen. då prof å Sockret jemväl bör
insändas.
§ 15-
Vid utförsel sjöledes från Stapelstad af följande utaf utländskt råämne inrikes
tillverkade varor, beviljas restilutionsbevis af tullmedlen:
för 1 skålpund Topp-, Candi- och Kak-Socker 4 sk.
— 1 skålpund krossadt Lumpsocker 2 — 6 rst.
— 1 skålpund Kardus- eller karfvad Tobak, äfvensom pressad och
rullad Tobak 4 —
— 1 skålpund Snus 5 —
— 1 st. Packväf af Lin till minst 50 alnars längd 18 —
— 1 skålpund Bomullsväfnad af garn i finhet af N:o 32 eller der
öfver,
efter Engelsk beräkning 4 —
hvarvid iakttages:
l:o att, hvad Socker- och Tohaks-fahrikatcr samt Bomullsväfnader angår, minst
100 skålpund af samma vara, och af Linne-väfnad minst så många stycken, att
de tillsammans utgöra 500 alnars längd, skola till export angifvas och på en gång
afsändas; och innefatta följaktligen föreskrifterna här ofvan, angående längden å hvart
stycke, endast den grund, hvarefter beräkningen af premien hör ske;
2:o alt vid angifnings-inlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under edelig
förpligtelse, afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan är Svensk
tillverkning och af utländskt råämne, äfvensom om Bomullsväfnad, att den är tillverkad
af utrikes spunnet garn i finhet af N:o 32 eller deröfver, efter Engelsk
beräkning; kommande detta bevis att biläggas Tullkammare-Journalen å den tullplats,
hvarifrån varan utföres;
67
3:o att varan, då den är stämpling underkastad, bör vara med behörig tillverk
ning-sstlimpel försedd; och
4:o att utförseln verificeras, antingen genom intyg af Svensk Consul eller vice
Consul å lossningsorten, eller, om sådan Tjensteman der ej är anställd, af annan
vederbörande Embetsmyndighet, att varan derstädes blifvit lossad, eller ock, genom
attest af vederbörande Tullbevaknings-Tjensteman, oni godsets bevakning lill öppen
sjö i den mening, som 30 § af gällande Nederlags-Förordning föreskrifver.
§ 16.
Skeppare, inhemsk eller främmande, som, för trängande orsaker eller till inhemtande
af ordres för sin vidare resa, inlöper i Svensk hamn, der Sjötullskammare
finnes, må derstädes, utan skepps-umgälders erläggande, intaga förfriskningar
och anställa nödiga reparationer, samt jemväl, under iakttagande af hvad SeglationsOrdningen
föreskrifver, och efter behörig märkrullas afgifvande, lossa större eller
mindre del af sin last och intaga fyllnad deri, utan att erlägga tull eller annan afgift
för mera, än som lossas eller lastas; men för fartyget belöpande skepps-umgälder
skola, med iakttagande af hvad ofvanstående 4 § föreskrifver, betalas då lossning
eller lastning eger rum. Dock må, under fart från en till en annan utländsk ort,
Svenskt eller dermed lika berättigadt främmande fartyg, utan sådana umgälders
erläggande, kunna lossa så stor del af innehafvande laddning, som icke öfverstiger
fjerdedelen af fartygets lastdrägtighet, för utrönande hvaraf fartygets skeppshandlingar
må tjena till grund.
Fartyg, inhemskt eller främmande, som i Svensk hamn intagit en del af sin
laddning, må i annan Svensk hamn, der, enligt Seglations-Ordningen, lastning
lar ega rum, intaga fyllnad deri. På hvart och ett ställe erlägges tull för hvad
lastadt blifvit. Då lossning eller lastning på flera ställen egt rum, erlägges dock,
i öfverensstämmelse med nyss åberopade 4 §, skepps-umgälder endast ä första lossnings-
eller lastningsstället, derom bevis på passet meddelas.
§ 17.
Skeppare vare skyldig att, på sätt Seglations-Ordningen stadgar, å märkrullan
noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd och beskaffenhet, vid den på*
följd för uraktlåtenhet deraf, som berörda Förordning bestämmer; och må det förråd,
som för besättningens behof till begagnande om skeppsbord finnes nödigt, befrias
från tull och andra afgifter i utlnstningsorten.
68
Till provision ma, under sådana vilkor, jemväl kunna hänföras följande qvanliteter
Vin, Bränvin, Kaffe och Risgryn, nemligen:
För fartyg, kommande från Östersjön, eller till någon hamn i Halland
samt Götheborgs och Bohus län, från Nordsjö-orterna samt Holland, England
och Franska Feslersjö-hamnarne: 3 kannor Vin, 2 kannor Bränvin, 2 skålpund
Kaffe och 3 skålpund Risgryn, räknadt på hvarje person af Besättningens och Passagerares
antal; samt
För fartyg, kommande från orter utom Östersjön, med undantag af nyssnämnde
fart till Halland och Bohus län: 5 kannor Vin, 4 kannor Bränvin, 4 skålpund
Kaffe och 6 skålpund Risgryn, på enahanda sätt beräknadt.
Härvid bör för öfrigt iakttagas, att Vin och Bränvin icke mot hvartannat utbytes,
så att den, som har mindre af den ena, ej får för sådan brist njuta ersättning
i den andra varan, äfvensom att hvad af dessa och öfriga nämnde proviant
artiklar
öfverstiger en Skeppares ofvanföre bestämda förråd i utlastningsorten, skall
ovilkorligen förtullas.
Hvad af inrikes producerade, enligt utgående Tullpasset, med fartyget bevisligen
utförda provisionsvaror öfverblifvit, må vid återkomsten tullfritt disponeras.
Hvad af det öfriga medgifna provisionsförrädet icke under vistandet i Svensk
hamn om bord användes, må, derest det ej till qvarblifvande förtullas, med fartyget
åter utföras.
§ is
Nödigt
förråd af lifsmedel för skeppsbesättningar, antingen fartyget inlöper i
Svensk hamn, eller lifsmedlen derifrån med skeppsbåt hemtas, befrias från utförselstull
och andra dermed förenade afgifter.
Svenska fartyg få äfven till skeppshehof tullfritt intaga öfriga förnödenheter,
som till skeppets behof, i mån af dess storlek, kunna anses oundgängliga, hvartill
äfven må räknas 1 tunna Tjära, F tunna Beck, 2 st. år- och 4 st. spak-ämnen
för hvarje 20 läster af fartygets drägtighet och derunder.
Främmande fartyg må deremot ej heller till skeppshehof inlaga sådana förnödenheter,
utan erläggande af derför belöpande lull-afgifter.
§ 19.
På det Skeppare och Besättningar å Svenska krafvel-fartyg, större eller mindre,
må komma till säkert åtnjutande af den föring, som, uti Kongl. Maj:ts år 1748
utfärdade Reglemente, dem, till uppmuntran, blifvit tillagd, skola Skeppare och Be
-
69
sättning vid den Tullkammare, der lossning sker, af den tull, som för fartygets
medbragta last inflyter, mot behörigt qvitto erhålla dess för ing, utgörande, vid fart
från Östersjön, för en Skeppare 1 Riksdaler 16 sk., för en Styrman 28 sk.,
och för de öfrige af Besättningen, så väl som Gossar, hvardera 21 sk.; — från
de vid Nordsjön, Kanalen och Atlantiska Hafvet belägna Europeiska orter, för en
Skeppare Sju Riksdaler 9 sk.; för en Styrman Tre Riksdaler 28 sk., och för det
öfriga Skeppsfolket, hvarje person Två Riksdaler 42 sk.; samt från Medelhafvet,
Levanten och andra aflägsnare orter, Skepparen Nio Riksdaler, Styrmannen Fyra
Riksdaler 24 sk., och för hvardera af den öfriga Besättningen Tre Riksdaler 28
sk., allt Svenskt Banko; men då tullbeloppet för medförda varor icke uppgår till
minst 50 Riksdaler Banko, bestås Skeppare och Besättning ej någon föring, från hvilken
förmån äfven inhemska på klink byggda samt utländska fartyg äro uteslutna.
Skeppare, som komma från Medelhafvet, men tillika intagit last uti Vestersjöhamnar,
njute föring, såsom från Medelhafvet, när tullen för de derifrån i
Svenskt fartyg medbragta varor stiger till en fjerdedel af tullbeloppet för de varor,
som annorstädes blifvit inlastade. Vid ett annat förhållande bestås endast den mindre
föringen.
§ 20-
För gods, som under transporten genom tillfällighet tagit skada må ej någon
minskning i tullen tillåtas, så vida godsegaren sjelf vill detsamma disponera. Anser
godsegaren en sålunda förskämd vara icke kunna draga den i Införsels-Tariffen
utsatta tull, må han äska laga besigtning å godset, hvilken då skall af Magistratsperson
med biträde af två sakkunnige och ojäfvige män, verkställas, i närvaro af
vederbörande Tullkammare-Föreståndare, som eger att, under tjenstemanna-ansvarighet,
för bevakande af Kronans rätt, hesigtnings-åtgärden kontrollera. Belinnes
godset hafva under transporten undergått förskämning, skola Besigtningsmännen ej
allenast härom utförda intyg, utan jemväl, efter granskning af behöriga lasthandlingar,
attestera värdet af enahanda vara i oskadadt skick. Derest fog till anmärkning
emot förrättningen icke förekommer, antecknar Tullkammare-Föreståndaren
sitt godkännande å besigtnings-instrumentet, som ej edsvurne Besigtningsman äro
pligtige att, der så äskas, med ed fösta. Tullkammaren låter sedermera, efter föregången
kungörelse, på öppen auktion, i behörig ordning, försälja hvad förskämdt
är, hvarvid, under iakttagande, att godset såsom å nederlag befintligt eller oförtulladt
försäljes, Införsels-Tullen för det, som, enligt Tariffen, förtullas efter värde,
beräknas efter fastställd tullprocent å auktions-prisel, samt för annat gods emot ta
-
70
riff-bestämmelsen minskas i samma mån, som auklions-priset understiger det vid besigtningen
för oskadad enahanda vara bestämda värde, kommande behållna auktionssumman
att, sedan belöpande tull blifvit erlagd, godsegaren tillställas. Försummar
godsegaren fullgörandet af bevisningen om varans förskämning utöfver fjorton dagar
efter den preskriptions-tid, hvarinom angifnings-inlagan, jemlikt 30 §. af gällande
Seglationsordning, bör vara till Tullkammaren aflemnad, ansvare för tullafgifternas
fulla erläggande, derest lian icke genom skriftlig anmälan hos Tullkammaren,
inom samma tid, afstår sin rätt till den skadade varan, som då, medelst
offentligt utrop, för Kronans räkning, genom Tullkammarens försorg forselljes.
Beträffande förtullningen äf varor, bergade från strändade, utrikes ifrån komna,
fartyg skall iakttagas:
l:o att, derest fartyget alldeles förolyckats eller så skadats, att varorna icke
kunna, för befordrande till destinations-orten, åter inlagas, eller om dessa till större
eller mindre del finnas så sjöskadade, att de lill vidare försändning icke utan äfventyr
kunna användas, godsegare eller dess ombud må ega att godset i den stapelstad,
dit det beqvämligast må kunna föras, eller, om dess beskaffenhet icke medgifver
sådan transport, å landet i strandnings-orten, efter föregången kungörelse,
genom offentlig auktion i vederbörlig ordning låta försälja;
2:o att för detta ändamål laga besigtning å godset, så fort ske kan, bör anställas,
dä strandängen skett inom stads område, af Magistratsperson, och i annat
fall, af Kronofogden i orten eller annan behörig Kronobetjent, med biträde af två
sakkunnige och ojäfvige män, och i närvaro af vederbörande Tullkammare-Föreståndare,
som eger att, under tjenstemanna-ansvarighet, för bevakande af Kronans rätt,
besigtnings-åtgärden controllera, och, om fog till anmärkning icke förekommer å besigtnings-instrumentet,
som ej edsvurne forrättningsmän, äro pligtige att, der så
äskas, med ed fästa, anteckna sitt godkännande;
3:o att minst en månads tid må bestämmas för auktionens hållande, efter derom
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länet utfärdad kungörelse; dock, om
någon vara befinnes så skadad, att, utan äfventyr af dess förderfvande, något längre
uppskof med försäljningen icke kan ega rum, må denna, så snart kungörelse
derom i strandnings-ortens och närmaste stads kyrkor blifvit uppläst, verkställas;
börande i besigtnings-instrumentet, vid slik händelse, meddelas intyg så väl om behofvet
af en skyndsammare försäljning, som om verkställbarheten af godsets försändande,
i försäljnings-ändamål, till stad;
4:o att alla de varor^ som genom väta icke äro underkastade förskämning
eller som eljest vid besigtningen finnas oskadade, skola, såsom fullgoda varor, en
-
71
ligt Tulltaxan förtullas, hvaremot med tullberäkningen för de öfriga må förhållas,
såsom i Irsta mom. af denna §. stadgas.
öro att, änskönt godset såsom oförtulladt forsäljes och det är inroparen öppet
lemnadt, att detsamma antingen lill inrikes förbrukning disponera eller inom stadgad
preskriptionstid reexportera, det skall ankomma på säljaren att, medelst en gemensam
inlaga, som inom fjorton dagar efter auktions-förrättningen hör, med bifogande
af auktions-protocoliet, ingifvas och särskildt upptaga hvad lill aterntförsel ämnadt
är, å Tullkammaren angifva hela det varu-parti, sorn försåldt blifvit, och att belöpande
afgifter för detsamma inom den i Seglations-Ordningen föreskrifna tid inbetala,
vid påföljd, som i sagde Författning jemväl stadgas.
§. 21.
Den särskilda afgift, som utgår under benämning Afgift till Handels- och
Sjöfarts-Funden, upphäres, jemte Införsels-tullen, på sätt Kongl. Maj:ts Nådiga
Kungörelse af den 19 Juni 1835 derom stadgar, eller Kongl. Maj:t finner skäl att
framdeles i Nåder förordna.
Städernes tolag och andra dem på vissa varor beviljade afgifter uppbäras genom
deras egen försorg och skola, intill dess nu ifrågakomne förändrade grunder
för deras utgörande varda stadgade, erläggas efter de för hvarje stad gällande föreskrifter,
hvarvid beräkningen bör ske efter de tullvärden, som dels i 1845 års
Tulltaxa och dels i härvid logad särskild förteckning finnas upptagna. Varor, som
i allmänhet äro fria från Införsels- eller Utförselstull, befrias jemväl från tolag vid
inkommande eller utgående.
Ull är från tolag fri, äfven vid införsel.
För nedannämnda varor, när de till Riket införas, skall tolagen beräknas, på
sätt som foijer, nemligen:
För Hampa lill en fjerdedel, för Ankare och Huttin gar till hälften, för Bleck
och Spik af loppar eller annan metall till fartygs förhydning till en tredjedel, samt
för Segelduk lill tre fjerdedelar af i allmänhet stadgadt belopp.
För Jern och Koppar samt deraf tillverkade effekter, må, vid export, tolag
ej beräknas till högre belopp än utförsels-tullen.
§ 23.
I afseende på Sveriges och Norriges inbördes handelsförhållanden länder till
efterrättelse Kongl. Maj:ts den 24 Maj 1825 utfärdade Nådiga Förordning med de
förändringar och tillägg, som sedermera blifvit i Nåder beslutade och kungjorda.
72
§ 24.
De Svenska sjöfarten på aflägsnare orter beviljade förmåner af lindring i lull
samt Handels- ecb Sjöfarts-afgifter, nemligen:
af 15 procent för Svenska produkter och tillverkningar vid direkt utförsel till
någon främmande koloni i Vestindien samt för produkter och tillverkningar derifrån
och från länder, belägna på fasta landet af Amerika, norr om 25:te graden nordlig
latitud vid direkt införsel i Svenska skepp;
af 25 procent för Svenska produkter och tillverkningar, utförda i Svenska
skepp direkte till ön S:t Barthelemy, till orter å östra kusten af Amerikas fasta
land, söder om 25:te graden nordlig latitud, eller till Godahopps-udden, och för dessa
länders produkter och tillverkningar, derifrån direkte införda till Sverige i Svenska
skepp;
af 33^ procent för Svenska produkter och tillverkningar, som i Svenska skepp
utföras direkte till orter på andra sidan Godahopps-udden, äfvensom till hamnar å
andra sidan Gap Horn, samt för dessa orters produkter och tillverkningar, som direkte
derifrån i Svenska skepp införas;
komma att fortfara till och med 1852 års slut.
De särskilda Traktater och Afhandlingar, som med främmande Makter blifvit
angående handelsförhållanden afslutadc, tjena till behörig efterlefnad vid afgifters beräknande
för fartyg och varor, under den tid, samma Traktater och Afhandlingar
äro gällande.
§ 26.
Enär uti denna Tull-Taxa tullvärden icke äro utsatta, så böra i alla de fall,
då, enligt gältonde stadganden, beräkning på dessa värden skall grundas, de tullvärden,
som uti 1845 års Tull-Taxa samt härvid fogad särskild Förteckning finnas
upptagne, tjena till efterrättelse intilldess annorlunda varder förordnadt.
STOCKHOLM, tryckt hos isaac marcus, 1851.
Bevillnings-Ulskotlels Betänkande, N:o 6.
1
N:o 6.
Ank. till Exp.-Utsk. den 16 Maj 1851, kl. 3 e. m.
Betänkande, angående stämplade pappersafgi[ten.
Då det, jemlikt Regeringsformens 70 och Riksdags-ordningens 31 §§, jernford
e med 60 § i förstnämnde grundlag, åligger Revillnings-utskottet att, bland annat,
äfven afgifva förslag i afseende på grunderna för utgörandet af stämplade pappersafgiften,
får Utskottet, sorn för sådant ändamål granskat nu gällande karta-sigillata-förordning
och dervid jemväl till pröfning forehaft de i omförmälde hänseende
hos Riks-stånden väckta motioner, hvilka blifvit till Utskottet remitterade, nu, till
fullgörande af ofvanberörde föreskrift, för Rikets Ständer framlägga de åsigter, som
vid Utskottets öfverläggningar i denna fråga gjort sig gällande.
Härvid anser sig Utskottet först böra till besvarande upptaga en inom vallöf).
Borgare-ståndet af herr S. G. Wetterberg, vid sistförflutne riksdag väckt, nu förnyad
motion, som med ifrågavarande ämne står uti oskiljaktigt sammanhang, i det den
nemligen åsyftar upphafvande eller förändring af de genom Kongl, kungörelsen den
15 Maj 1846 och Kongl, cirkulärbrefvet till Hof-rätterné af den 11 Februari 1847
stadgade serskilda kontrolibestämmelser i afseende å karteringen af köpe-, bytesoch
gåfvobref m. fl. handlingar, hvilka i förhållande till värdet böra med stämpladt
papper förses.
Till stöd för sitt i detta afseende framställda yrkande har motionären anfört,
att de genom ofvannämnde Kongl, författningar stadgade kontrollbestämmelser skulle
innefatta en för landets underdomare i allmänhet förnärmande förutsättning om ored*
Bih. tilt It. St. Prol. IS50 f ISSI. 5 Samt,, i Afd.,7 HUft. 1
2 Bevillnings-U Iskol tels Betänkande, N:o 6.
lighet eller vårdslöshet, samt medföra en olämplig tillökning i domarens redan förut
nog många och maktpåliggande göromål, hvilka icke borde utsträckas till uppbörden
och redovisningen af statens medel; hvarförutan berörde kontrollföreskrifter förmenats
icke fullkomligt uppfylla det dermed åsyfiade ändamål alt förekomma försnillning
m. m.; och hade motionären på dessa skäl ansett underdomslolarne böra befrias
från uppbörd af och nu stadgad kontroll öfver de karta-sigillata-medel, förenämnde
författningar afse, samt bestyret härmed ställas på en mera lämplig och ändamålsenlig
fot; i hvilket afseende 2:ne alternativa förslag blifvit framställda:
a) att Häradshöfdingar och Rådhus-rätter, i sammanhang med upprättande af
de, i och för debiteringen af Wadstena krigsmanshusafgilt, föreskrifna förteckningarne
öfver uppbudna fastigheter, som till häradsskrifvarne och magistraterne insändas,
borde uti kolumner, upptagande handlingens egenskap oeh datum samt för hvars
räkning, den blifvit företedd, äfvensom värdet eller prestationerne, hvarefter rekognitionen
för karta sig illata skall utgå, uppföra alla vid domstoleif för inteckning aflemnade
skuldsedlar, köpe-, bytes- och gåfvobref, hvarå lagfart sökts, bouppteckningar,
som inregistrerats, fastebref, som utfärdats, köpeafhandlingar om lös, i säljarens vård
qvarblifven, egendom, äfvensom kontrakter om nyttjanderätt till fast egendom, hvilka
vunnit något slags intecknings-åtgärd, jemte äktenskapsförord och morgongåfvobref,
som bevakats, samt afgifva dessa förteckningar, antingen för hvarje helt år i
Januari månad det nästföljande, eller ock Rådhus-rätterne hvarje halfår och häradshöfdingarne
efter hvarje slutadt lagtima ting; alt, sedan häradsskrifvarne eller de
tjenstemän, sorn kunde komma att öfvertaga deras befattningar, samt vederbörandei
städerne verkställt debiteringen af karte-rekoguitionen, i öfverensstämmelse med
gällande förordning, kronofogdarne och städernes uppbördsmän ålåge att emot qvitto
h handlingen eller, om den förkommit eller icke kunde företes, emot annat qvitto
uppbära samma afgift antingen gemensamt med öfriga kronoutskylderna, i händelse
förstnämnde tid för förteckuingarnes aflemnande fastställdes, eller ock, med antagande
af den sistnämnde tiden, i mån som förteckningarne inkomme; att uppbördsmän—
nens redogörelse skulle afleinnas på samma gång med summariska räkningarne till
landskontoren, samt domstolarnes meddelade förteckningar tjena till verifikationer
derstädes samt i Kammar-rätten; samt att debiterings- och uppbördsmänuen i ersättning
för deras härigenom ökade arbete, skulle ega att af redovisningssumman afdra
-
Beviilnings-Ulslwttets Betänkande, N:o 6. 3
ga för debiteringen 3, och för uppbörden 2 af de 5 procent, som af karte-sigillatemedlen
annars tillfalla försäljningsmännen, hvarjemte landskontoren och ränterierna i
samma ändamål borde bibehållas vid den dessa embetsverk tillagda procent af medlen,
och af det lill de serskilda kontrollörerne i Hof-rätterne nu anvisade arfvode så
stor del tillfalla vederbörande tjenstemän i Kammar-rätten, sorn kunde motsvara deras
genom den föreslagna uppbörden ökade granskningsbestyr;
b) att försäljningen och uppbörden af stämpladt papper skulle emot gällande
arfvode öfverlemnas åt serskilde, i hvarje ort af Kongl, Maj:ts befallningshafvande
dertill förordnade, personer, eller, der sådana icke vore att tillgå, åt kronobetjeningen
å landet samt uppbördsmännen eller fiskalerne i städerne, med bemyndigande
derjemte för dessa försäljningsman, att såsom allmänna åklagare vaka öfver kartesigillate-förordningens
efterlefnad; att det skulle åligga underdomarne, vid ansvar för
underlåtenhet deraf såsom för annat embetsfel, att å handlingen teckna beloppet af
det bilagda stämplade papperet och tillse riktigheten af beloppets uträkning; samt
att i följd häraf domaren vid enahanda ansvar icke skulle ega att sjelf eller genom
andra taga någon befattning med karta-sigillata-försäljningen, de kartor undantagna,
hvarå expeditionerna skrifvits, men icke heller borde vara åtal underkastad för försummelse
i ofvanberörde kontroll-åtgärd för längre tid än 2 år från deu dag, handlingen
blifvit till parten utlemnad.
I afseende å förevarande motion yttrade rikets sednast församlade ständers
Beviilnings-utskott, att, enär de framställda förslagen åsyftade dels att, genom stämplade
pappersafgiftens erläggande i penningar, återinföra hvad under namn af karlasigillata-rekognition
redan blifvit, såsom olämpligt och stridande mot nämnde afgifts
egentliga ändamål, för längre tid tillbaka afskaffadt, dels ock att på kronans uppbördsmän
öfverflytta den betydliga uppbörden af karta-sigillata-medlen, hvilket syntes
så mycket mindre välbetänkt, som dessa medel, hvilka under alla tider af året
inflöte, skulle bidraga att för bemälde uppbördsman underlätta fördöljandet af möjligen
åsamkade balanser; så och då de öfverklagade föreskrifterna icke, enligt Utskottets
öfvertygelse, mer än andra kontroller, hvilka statens embetsmän vore underkastade,
kunde anses innebära någon förutsättning om oredlighet eller vårdslöshet,
men väl skydda den redbare domaren för de misstankar, som förut någon gång,
med stöd al uppdagade missbruk, kunde mot honom framkastas; samt då de af mo
-
4 Eevillnings-Vtskottets Betänkande, [tig 6.
tionären till stöd för sitt yrkande i öfrigt anförda skäl icke heller syntes vara af den
beskaffenhet, att de borde föranleda till någon ändring i de kontroll-föreskrifter för
karteringen af ofvanberörde handlingar, hvilka Kongl. Majit och Rikets Ständer nyligen
efter sorgfällig pröfning funnit vara, med hänsigt till så väl statens förde! sorn
kontrollens, enkelhet, de mest ändamålsenliga, och sorn; endast-varit under den korta
tiden af omkring ett år tillämpade, till följd hvaraf påståendet om deras olämplighet
icke syntes kunna vara af någon fullständig erfarenhet bekräftadt,.ansågc Utskottet
förenämnde motion icke förtjena afseende.
Utskottet, sorn till alla delar instämmer i hvad sålunda blifvit anfördt saint
derjemte anser ändamålsenligheten af de ifrågavarande kontroll-föreskrifterna ieke
hafva blifvit under den tid, som sedan nästlidne riksdag förötitit, af erfarenheten motsagd,
får alltså vördsamt
tillstyrka att herr Wetterbergs ifrågavarande motion må lemnäs utan afseende.
Utskottet öfvergår nu till framställningen af de anmärkningar, sorn vid granskningen
af 1848 års Kongl, kungörelse angående stämplade pappers-afgiften förekommit,
dervid Utskottet, till undvikande af onödig vidlyftighet,.anser det vara lämpligast
att dels bifoga förslag till förnyad författning endast i de delar, hvari ändring
funnits böra ega rum, dels ock i afseende å sådana obetydligare rättelser i redaktionen,
hvilka icke medföra någon förändring i sak,, blott hänvisa till berörda förslag,
uti hvilket dessa rättelser jemte öfriga föreslagna förändringar, äro med kursiv stil.
utmärkta..
§ 2.
Inom Hedervärda Bönde-ståndet har Erik Eriksson från Gefleborgs lån, utiväckt
motion, framställt det yrkande, att, sorn, enligt motionärens förmenande, omkostnaderna
för tillverkning, stämpling och transporter af skrifkartorna å 3j 4 och 6:
sk. valöreriie för Stats-verket skulle medfört förlust, dylika, kartor icke vidare måtte
Utgifvas, utan expeditioner från Under domsto,larne i stället skrifvas få ostäm pia dt
papper, samt vederbörande expeditionsliafvande af staten erhålla en viss summa såsom
ersättning för åtgående papper eller ock berättig; s att af rättsökande derför
uppbära godtgöielse med, t. ex. 1. sk. banko, för arket,, och .hafva, uti. berörde yrkanr
Bevillnings-Utskotlefs Betänkande, IS:o 6. 5
de Johan Westermark från Westerbottens län, Nils Jeppsson och Johannes Nilsson
från Malmöhus samt Pehr Nilsson och Pehr Pålsson från Christianstads län instämt;
den sistnämnde likväl med det förbehåll, att någon ersättning till vederbörande expeditionshafvande
för papperet icke måtte ega rnm, enär dem tillkommande lösen för
expeditionerna förmenades vara tillräcklig att äfven beläcka papperskostnaden.
Med anledning af förestående motion har Utskottet från vederbörande embetsverk
förskaffat sig de lill upplysning om förhållandet med kostnadernc för berörde
kartcvalörer nödige uppgifter, hvaraf inhemtats, att under åren 1845—1850 blifvit
af Kongl. Stats-kontoret från Rikets Ständers bank reqvirerade 3,554,000 stycken
skrifkartor å 3 sk., för hvilka en bruttoinkomst af 225,125 r:dr skulle uppkomma,
och att, då härifrån dragas kostnaderna för tillverkning, stämpling och transport,
äfvensom försäljningsprovision, approximativt beräknade lill 130,234 r:dr, en behållning
för Stats-verket af omkring* 82,’89#’ r:dr skulle återstå. Då Stats-verket således
redan på skrifkartorna å 3 sk. haft icke obetydligt öfverskott och behållningen
å de högre kartevalörerna måste äfven i förhållande till tillverknings- och försälj—
ningskostuaderne vara ännu betydligare, samt den af motionären föreslagna åtgärd,
om ock möjligen ledande till, större vinst af stämplade pappersafgiften, i stället skulle
antingen för Stats-verket medföra en utgift till expeditionshafvande för skrifmaterialier,
hvaraf åtgången svårligen kunde kontrolleras, eller ock lända till rättsökandes.
, betungande med serskild afgift för papperet, hvarå expeditionerne voro skrifna,
finner Utskottet sig, jemväl med afseende å företrädet af den kontroll öfver
karte-sigillate-afgiftens behöriga utgörande,, som innefattas i skrifkartors användande,
böra. tillstyrka,,
att något, afseende å förenämnde motion, icke. må fästas..
§ 4.
Q.å’Bergs!ings-rätter,.enligt Kungl, förordningen den 5 Juni 1850, med innevarande
års slut kom.rne att upphöra, samt Kärn ners-, Lagmans- och Riddaresyne-rätter,
. på grund af Kongl. Kungörelsen den 18 April 1849, redan upphört,
auser Utskottet dessa vid ifrågavarande §:s lista morn. under första,
andra och sjette afdelningarne. uppräknade embetsmyndigheter böra ur
författningen uteslutas..
6 Bevillnings-Utskotlets Betänkande, iV:o 6.
Uti en från Ilöglofl. Ridderskapet och Adeln remitterad motion, liar herr
grefve Mörner Larl G. anfört, att det i ofvannämnde §, punkten 3:o, förekommande
stadgande, rörande kartering af bouppteckningar, genom siw otydlighet gifvit anledning
till en i så måtto oriktig tillämpning, att beräkningen af stämplade papperet
för en boupptecknings-summa af t. ex. 10,000 r:dr, icke verkställts efter en stigande
skala sålunda, att för hvarje fulla 100 r:dr till och med 5,000 r.dr beräknats 8 sk.,
samt för hvarje fulla 100 r:dr, derutöfver till och med 10,000 r:dr, 12 sk.; utan att
denna beräkning skett efter 12 sk. för hvarje fulla 100 r:dr af hela summan,
10,000 r:dr, hvarigenom beloppet af kartan uppgått till 25 r:dr i stället för 20 r:dr
40 sk.; med anledning hvaraf motionären, som ansett det förstnämnda beräkningssättet
vara med rättsgrunder mera öfverensstämmande, yrkat, att ett förtydligande
af berörde stadgande måtte, i enlighet dermed, ega rum.
Utskottet, som anser motionärens uppfattning af beräknings-sättet för bouppteckningars
kartering vara med författningens mening öfverensstämmande, får till
förtydligande af ifrågavarande stadgande tillstyrka
att den redaktions-förändring, bilagde förslag innehåller, må godkännas.
En annan omständighet har vid granskning af ofvanberörde moment blifvit
af Utskottet anmärkt. Vid det förhållande, nemligen, att afliden person på flera orter
efterlemnat egendom, hvaröfver serskilda bouppteckningar blifvit upprättade, saknar
gällande författning allt stadgande om hvad med behållna samman bör förstås,
antingen sammanräknade behållningen eller den serskilda, enligt hvarje bouppteckning.
Till undvikande af villrådighet vid författningens tillämpning, synes det emedlertid
vara af vigt, att bestämd föreskrift för omförmälde fall varder meddelad; och
då, enligt Utskottets tanke, förstnämnde beräknings-sättet öfverensstämmer med
både rättvisa och författningens mening, föreslår Utskottet,
att ett nytt moment, innefattande stadgande i enlighet härmed, må, på
sätt förslaget innehåller, uti 3:e punkten af ofvanberörde § införas.
I fråga jemväl om stämplade pappers-afgiften å bouppteckningar, har Johannes
Nilsson från Skåne, inom Hedervärda Bondeståndet, med anledning deraf,
att vackt fråga om upphörande af Ridderskapet och Adelns forum privilegiatum förfallit,
uti afgifven motion anfört, hurusom ofrälsemän för bouppteckningar, enligt gällande
expeditions-taxa, måste vidkännas vid Ilärads-rätter så kallad inregistrerings
-
Bevillnings-Ulskotlets Betänkande, A:o 6. 7
afgift, samt i städerna en viss boupptecknings-procent, uppgående från 12 sk. till
flere 100:de udr, hvaremot adeliga sterbhus endast vore underkastade en protokollslösen
af 24 sk. , och insinuations-penningar vid handlingarnes inlemnande af 16 sk.;
och då, enligt motionärens åsigt, likhet i afgifter i detta hänseende borde mellan alla
samhällsmedlemmar ega rum, samt skäl icke syntes vara för handen att tillerkänna
Hof-rätternes tjenstemän någon dylik inregistrcrings-afgift för bouppteckningar
i adeliga sterbhus, helst serskild fråga om förhöjning af dessa domstolars löuestater
för närvarande vore på Rikets Ständers pröfning beroende, har motionären
yrkat, all bouppteckningar efter frälsemän skola förses med karla sigillata utöfver
det nu föreskrifna beloppet till ett, som motsvarar inregistrerings-afgiften vid andra
domstolar, elier till det belopp i skilhngtal, som närmast ligger öfver nämnde afgift.
Enär den af motionären omförmälde inregistreriugs-afgift för bouppteckningar,
som till Härads-rätten ingifvas, lika litet som den boupptecknings-procent,
hvilken i städerna erlägges, kommer stats-verket till godo, samt adeliga sterbhus ingalunda
undgå att för boupptecknings förrättande erlägga motsvarig godtgörelse tili
den, som dermed anlitas, och det dessutom icke torde vara med rättvisa beskattnings-grunder
förenligt att pålägga vissa samhällsklasser andra eller högre afgifter
till staten, än öfriga medborgare vidkännas, anser Utskottet sig böra hemställa,
alt Johannes Äiissons motion icke må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
Vidare har af hr grefve Mörner, uti hans förut nämnde motion blifvit anmärkt,
att stadgandet i ofvannämnde §, punkten 3:o, rörande fastebrefs kartering,
innehölle Irenne serskilda, i tillämpningen till olika resultat ledande grunder för
boräkningen af det stämplade papper, hvarmed ifrågavarande handlingar skola
förses, så att, om man nemligen följde den första af dessa grunder, eller \ af
hvad för köpe- och Itp tes-bref är stadgadtkartan för ett fastebref, der köpeskillingen
utgjorde t. ex. 40 r:dr, skulle belöpa sig till 3 sk., och enligt andra beräkningsgrunden,
eller \:dels procent af samma köpeskilling, till 4 sk. 10 rist.; hvaremot
enligt tariffen en tredje bestämmelse af 6 sk. uppkomme; då i följd häraf tvekan
uppstått om hvilketdera stadgandet förtjenade mesta vitsord, har motionären yrkat,
att omförmälde tvetydighet måtte varda undanröjd.
8 Bevitlnings-Utsköttets Betänkande, N:o 6.
Som vid granskning^af ifrågavarande stadgande den af motionären framställde
anmärkning befunnits grundad, har Utskottet-, till rättelses vinnande, ansett
lämpligt,
att, med bibehållande såsom allmän grund för kartcbeloppcns beräkning
af gällande föreskrift, det fastebref skola förses med karta sigillata till
en fjerdedel af hvad för köpe- och bytes-bref är stadgadt, den vid ifrågavarande
moment befintliga tariff må erhålla en, i öfverensstämmelse
med berörde allmänna grund, förändrad uppställning, på sätt författningsförslaget
utvisar.
Ehuru det otifvelaktigt är med förevarande författnings mening öfverensstämmande,
att testamenten af de kathcgorier, hvilka, enligt 36 §. Bevillnings-förordningen,
äro från allmän bevillning fritagna, äfven böra befrias från den för testamenten
i allmänhet stadgade serskilda stämplade pappersafgift, har likväl af de skiljaktiga
uttryck, dessa bägge författningar i berörde hänseende innehålla, tvekan vid
tillämpningen uppstått; och får Utskottet, till undanrödjande af allt missförstånd derutinnan,
hemställa,
att punkten cj under rubriken testamenten må erhålla den med Bevillnings-förordningens
motsvariga stadgande öfverensstämmande lydelse,
förslaget utvisar.
§5.
I fråga om kartering af fullmagter vid militärstäterne innehåller gällande författning,
att beräkningen af kartan bör ske efter högsta lönen inom graden vid det
regemente eller den korps, hvarinom befordran egt rum, antingen högre, lägre eller
ingen lön erhålles; men att derefter alla transporter eller förändringar af löner inom
samma grad och regemente skola expedieras genom resolutioner, som beläggas med
stämpladt papper för kansligebvihr och sigillpenningar med 7 r:dr.
Berörde stadgande, som står i strid med de för fullmagters kartering i allmänhet
gällande grunder och synes hafva tillkommit endast för beredande af enklare
kontroll öfver ifrågavarande handlingars kartering, anser Utskottet, enär det hvarken
är rättvist eller billigt att för en befordran i statens tjenst påföra afgifter, beräknade
efter en inkomst, som först framdeles och stundom aldrig kommer att af
den
Bevillnings-Ulskottels Betänkande, N:o 6. 9
den befordrade lillgodonjutas, böra i så måtto förändras: att, om vid regemente ellet
korps olika löner finnas inom samma grad, kartan till fultmagten beräknas blott efter
den lön, som tillträdes; att, i händelse någon löntillökning icke eger rum, och full—
magten sålunda endast medför de med högre tjenstegrad förknippade viktigare tjenstepligter,
samma fullmagt bör, fika med fullmagter i arméen, beläggas med karta
efter staten för Kronprinsens Ilusar-regemente; samt att, när sedermera högre lön
inom samma grad erhålles, transport-resolutionen derom karteras efter beloppet af
löntillökningen. Utskottet tillstyrker alltså,
att 3:dje och 5:te momenten under rubriken „Fullmagter„ samt 2:dra
mom. under rubriken »Transporter och byten» uti ofvanstående § må, i
enlighet härmed, erhålla den förändrade lydelse, bilagde förslag innehåller.
Uti 5:te § har till rubriken: »Justitie-kanslerens fullmagter,, äfven blifvit
hänförde fullmagter för stadsfiskaler i Stockholm; men då dessa fullmakter icke af
omförmälde embetsmyndighet, utan af Öfver-ståthåilare-embetet utfärdas samt således,
enligt 6 §, böra med stämpladt papper till 5 procent af den tjensten åtföljande
lön förses, har Utskottet ansett
stadgandet om karteringen af fullmagter för stadsfiskaler i Stockholm
böra ur ofvanbcrörde rubrik uteslutas.
§ 6.
Vid rubriken: »Konsistoriernas fullmagter å pastorat» har Utskottet, som anser
nu befintliga föreskrift, att kartcafgiften skall efter hemmantalet beräknas, vara
både obestämd och utan skäl afvikande från den för uppskattning af pastoratens indrägtighet
i allmänhet antagna grund, trott sig böra tillstyrka,
att den karta-sigillata, hvarmed ifrågavarande fullmagter skola i stället
för kansli-gebuhren beläggas, bör beräknas efter pastoratens klassifikation,
och föreskrift i enlighet härmed i författningen införas.
§ 7-
Den uti denna § å flera serskilda ställen förekommande specifikation af mifitär-manskap:
»Ryttare, Dragoner, Soldater, Kronans Båtsmän samt EnrolleringsBih.
till R. St. Prot. 1850 $ 1851. 5 Sami., i A/d., 7 Höjt. 2
10 Bevillnings-Vtskottets Betänkande, N:o 6.
och Fördubblingsmanskap, har Utskottet funnit böra sammanfattas under följande allmännare
benämning: „Soldater och Kronans Båtsmän, med flere af gemenskapen vid
militären“, och hemställer,
att denna redaktions-förändring må godkännas.
Vidare och då, enligt Utskottets tanke, äfven sådane ansökningar, som hafva
afseende å kommunala onera, böra från stämpladt papper befrias, tillstyrker Ut
skottet,
att det, i enlighet härmed, under rubriken „Ansökningar„ gjorda tillägg
må vinna Rikets Ständers bifall.
Rubriken: „Konstitutorialer, då lön eller arfvode icke åtföljer förordnandet,
föreslår Utskottet måtte sålunda närmare uttryckas: „Konstitutorialer och
Förordnanden, sä väl vid allmänna verk, som enskilda stiftelser, dä lön
eller arfvode icke åtföljer
äfvensom att uti rubriken: „Sockenstämmo- och Kyrkoråds-protokoll och utdrag
derut
tillägg af ^Socken-nämnds„ protokoll måtte införas,
samt
att rubriken ”Testamenten,, må erhålla den förändrade lydelse, här ofvan
under enahanda rubrik, punkten c) i 4 § blifvit föreslagen.
Hårförutan har i afseende å denna § herr P. H. Hesselgren uti väckt motion
hos Vällofl. Borgare-ståndet yrkat, att, enär de obetydliga medel, som, enligt 48 §
2 mom. i Kongl. Fabriks- och Handtverks-ordningen samt 35 § 2 mom. i Kongl.
Handels-ordningen, tillfalla Fabriks- och Handtverks- samt Handels-föreningar, skola,
efter afdrag af nödige utgifter, användas till understöd för ålderstegne, i knappa vilkor
stadde, Fabriks- och Handtverks-idkare samt Handlande m. fl. uppräknade personer,
dessa föreningar måtte förunnas den andra välgörenhetsanstalter, enligt förenämnde
§, vid rättegångar medgifna befrielse från stämpladt papper; men då ifrågavarande
föreningar egentligen icke äro att hänföra till Fattigvårds-inrättningar,
finner Utskottet sig
sakna skäl att å förevarande motion tillstyrka bifall.
Bevillnings■ Utskottets Betänkande, N:o 6.
§ 8-
11
Af herr P. H. Hesselgren har, uti väckt motion, jemväl blifvit yrkadt, att den
i 1 mom. af denna § föreskrifna kartering af arrende- och hyres-kontrakter måtte,
såsom obillig och irrationell, upphöra, utom i de fall, då dessa handlingar inför domstol
eller exekutiv myndighet för befordrande till laga verkställighet företes; och är
till stöd härför hufvudsakligen anfördt, att genom ifrågavarande kartering en husegare,
som redan erlagt bevillning efter sin egendoms taxeringsvärde, finge vidkännas
en ytterligare, till ett obilligt missförhållande ledande, beskattning, enär densamma
egentligen och känbarast drabbade den, som vore nödsakad att oftare ombyta
hyresman, då deremot en husegare, som sjelf bebodde sitt hus, vore från denna afgift
helt och hållet befriad; hvarförutan motionären ansett det icke heller vara med
förnuftsgrunder öfverensstämmande, att den, som icke hade eget hus att bebo, utan
måste hyra sig bostad, derföre skulle vidkännas en dylik beskattning.
Enär nu gällande föreskrift i afseende å kartering af arrende- och hyreskontrakter
öfverensstämmer med de grunder, som för stämplade pappers-afgiflen i
allmänhet äro fastställde, samt, hvad beträffar det af motionären antydda missförhållande
i beskattningsväg, som vid tillämpningen af berörde föreskrift stundom uppkomme,
denna omständighet icke är af beskaffenhet att kunna innefatta giltigt skäl
till den ifrågavarande allmänna föreskriftens upphäfvande, har Utskottet trott sig böra
tillstyrka,
att något afseende å förevarande motion icke må fästas.
I öfverensstämmelse med den förändring i tariffen för fastebrefskartering,
Utskottet här ofvan föreslagit, har den i 4:de punkten af 8 § befintliga tariff för kartering
af Köpe-, Bytes- och Gåfvo-brcf ansetts böra
sålunda jemkas, att det lägsta karterings-beloppet bestämmes till 12 sk.
för fastighetsvärden under 50 r:dr; kommande nämnde tariff i öfrigt,
såsom förslaget utvisar, att förblifva oförändrad.
Uti sin ofvan omförmälde motion har herr grefve Mörner fästat uppmärksamhet
derå, att uti nu gällande Ivarte-sigillate-förordning bestämd föreskrift saknades
i afseende å karteringen af sådane Köpe-, Bytes- och Gåfvo-bref å fast
egendom i städerne och på landet, som blifvit af den, hvilken först genom köp
12: Bevillnings-Utskotlets Betänkande, N:o 6.
byte- elier gafva bekommit fastigheten, medelst åtecknad transport öfverlåtne på annan
man. Då dessa handlingar således innefattade två öfverlåtelseaftal emellan serskilda
personer, fastän afhandlingarne varit å ett och samma papper skrifne, hade,
enligt hvad motionären uppgifvit, vederbörande kontrollanter yrkat och domstolarne
äfven i de flesta fall förordnat, att dylika handlingar skulle förses med karta-sigillata>
beräknad för hvardera köpet serskildt; men denna åsigt hade likväl icke gjort sig
gällande inom Konungens Högsta domstol, som under loppet af sistförflutna år förordnat,
att den lagfartssökande endast behöfde prestera karta för det sista köpet.
Med anledning häraf och då domare, enligt karte-sigillate-förordningens 14 § 2 morn.,
äro vid botes- och ersättnings-ansvar pligtige tillse,, det alla till dem ingifne Handlingar
befinnas rigtigt karterade, har motionären föreslagit, att författningens mening
uti ifrågavarande hänseende mätte varda förtydligad.
Då så beskaffade aftal, som motionären omförmält,, enligt Utskottets tanka,
äro att betrakta såsom serskilda köpe-afhandlingar, anser Utskottet dem böra hvar
för sig med den för köpebref stadgade karta-sigillata beläggas,, hvadan Utskottet
hemställer,
att ett nytt moment, innefattande stadgande i berörde hänseende, måtte,
sådant det i förslaget är upptaget, under 4:de punkten af denna § imförås.
.
§ 10.
Vid granskningen af denna § har Utskottet till pröfning föreliaft:
lio. En hos Högloft. Ridderskapet och Adeln af herr Printzensköld, Axel
Gisottg. väckt metion om förhöjning i stämpelafgiften för tidningar, hvilken afgift motionären,
med afseende å den befrielse från postporto-afgift, dessa skrifter åtnjuta,
ansett lämpligen böra fördubblas och sålunda bestämmas till 2 r:st. för hvarje tid—-  ningsnummer af 150 qvadrat-decimaltums innehåll samt i proportion derefter för en
större areal; hvarjemte, i sammanhang med denna motion, blifvit af herr von Hartmansdorff,
Aug:, yrkadt, att uttryckligt förbud måtte stadgas mot vidare portofri fortskaffning
med posten af stämplad skrift, som en gång sålunda blifvit från tryckningsorten
befordrad;
Bevillnings-Ut skol tets Betänkande, A':o 6. 13'
samt 2:o en från Hederv. Bonde-ståndet remitterad, af Johannes Nilsson i rån1
Sif Ane väckt, motion, innefattande hemställan, att, då första punkten af ifrågavarande
§ innehölle, att tidningar, sorn äro med den stadgade bevillnings-stämpeln försedde,
njuta befrielse från postporto, föreskrift måtte meddelas, huruledes tidningar,
som icke med posten försändas, skola i afseende å stämpling behandlas.
Då r betraktande deraf, att tidningar åtnjuta förmånen af portofritt förskaffande
med posten, det synes vara med billighet öfverensstämmande, att dessa skrifter,
som på sednare tider betydligt tillvext så väl till antal, sorn upplagornes storlek
och formatens vidd, och derigenom i icke obetydlig grad betunga posterne, lemna
staten någon mot berörde besvär mera svarande ersättning, än den nuvarande stämpelafgiften
kan anses utgöra, får Utskottet, med afseende jemväl å det högst ringa
belopp, hvartill ifrågavarande afgift uppgår, jemförelsevis till hvad i andra länder för
tidningsstämpeln erlägges, vördsamt tillstyrka,.
att, på sätt föreslaget blifvit,, stämpel-afgiften för tidningar må med 100
procent förhöjas; dock att denna förhöjning icke utsträckes äfven till andra
periodiska skrifter, för hvilka,, såsom i allmänhet af mera vetenskapligt
eller litterärt innehåll,, hittills stadgade afgift skäligen synes böra
bibehållas;
hvarjemte och då det, i Utskottets tanka,, icke är med författningens mening öfverensstämmande,
att den så väl tidningar,, som andra stämplade periodiska skrifter medgifna
befrielse från postporto-afgift skall ega rum i annat fall, än då dessa skrifter
från tryckningSorterne afsändas, Utskottet hemställer,,
att ett förtydligande härutinnan, på sätt förslaget innehåller, må uti författningen
inflyta.
Hvad åter beträffar den af Johannes Nilsson våcta motion, så, enär författningen
uttryckligen stadgar,, det hvarje utkommande tidningsnummer skall, i förhållande
till dess storlek,, med stämpel förses, samt undantag från denna stämpling,
hvilken är af bevillnings natur, destomindre bör medgifvas för någon del af tidningsupplagan,
som ett sådant undantag skulle i betydlig mån försvåra kontrollen deröfver,
att alla med posten afsända exemplaren af samma tidning verkligen blifvit behörigen
stämplade, anser Utskottet sig böra
afstyrka allt afseende å denna motion.
14
Bevitlnings-Utskottets Betänkande, JV:o 6.
§ 11.
Uti 3:dje punkten af denna § stadgas, att domare eller andre, hvilka i och
för deras tjenstebefattning emottaga skrifter och handlingar, böra, vid det i 14 §
stadgade ansvar, tillse, att ingifne handlingar äro riktigt karterade och stämplarne
annullerade, på sätt 3 § 6 morn. innehåller.
I följd af berörde föreskrift är således domaren eller tjenstemannen, som
handlingar emottager, nödsakad, att, i händelse något i omförmälde hänseende blifvit
af part försummadt, antingen vägra att så beskaffade handlingar emottaga eller ock
sjelf gå i författning om karteringens behöriga fullgörande. Då i förra fallet äfventyr
för rättsökande genom förlust af fatalier kan uppkomma och i sednare fallet domaren
måste vidkännas ett besvär, som utan motsvarande ersättning icke bör honom
påläggas, får Utskottet, till förekommande af de genom ifrågavarande stadgande
å ena och andra sidan uppkommande olägenheter, föreslå,
att, i enlighet med hvad 1835 års och äldre karta-sigillata-förordningar
innehålla, ett så lydande tillägg, som bilagde förslag upptager, må vid
3 mom. af denna § införas.
§ 17.
Inom vålloflige Borgare-ståndet har, uti väckt motion, hr B. Hjort, som ansett
det å allmänhetens sida vara ett billigt anspråk, att i Rikets kollegier och öf
rige
embetsverk kunna för de handlingar, som dit skola ingifvas, få köpa dertill
erforderligt stämpladt papper, föreslagit, att de personer inom hvarje embetsverk,
hvilka emot redovisnings-skyldighet och borgen erhålla det stämplade papper,
sorn för ut.öfniugen af deras embeten erfordras, måtte medgifvas rättighet att till
försäljning åt allmänheten hålla äfven det stämplade papper, hvarmed handlingar,
som skola till samma embetsverk ingifvas, böra beläggas.
Genom det tillägg vid 11 § 3 morn., Utskottet här ofvan föreslagit,
nemligen att domare eller annan tjensteman, som i och för sin tjen
stebefattning.
handlingar emottager, må vid förefallande behof ombesörja karteringen
deraf, anser Utskottet motionärens framställning hafva vunnit tillbörligt afseende;
men då sista perioden uti 1 mom. af förevarande §; “dock må hvad sålunda ra
-
Bevillning»-U(skottets Betänkande, ]V:o 6. 15
qvireras icke anno linnda än till dylikt behof) men ej till försäljning användas,!t vid
en alltför ordagrann tolkning, torde kunna anses stå i strid med ofvauberörde vid
tl § föreslagna tillägg, hemställer Utskottet,
att omförmälde period i 17 §, 1 moni. må uteslutas.
Slutligen har Utskottet jemväl från välloflige Borgare-ståndet emottagit utdrag
af dess protokoll för den 8 sistlidne Mars, innehållande, att Borgare-ståndet,
med bifall till Stats-utskottets uti utlåtandet N:o 51, litt. A afgifna förslag,' angående
förändradt sätt för uppbärande, genom förhöjning i stämplade pappers-afgiften,
af åtskilliga Wadstena krigsmanshus- och Amiralitcts-krigsmans-kassan hittills anslague
afgifter, beslutat att till Bevillnings-utskottet öfverlemna dels att med förslag
till närmare bestämmelser i och för verkställighet af omförmälde beslut till
Rikets Ständer inkomma, dels ock att, vid kalkylerande af beloppet af karta-sigillata-inkomsten,
taga i beräkning de deruti sålunda uppkommande tillökningar.
Efter hvad Utskottet inhemtat, hafva emedlertid öfriga Riks-stånden till
Stats-utskotlet återremitterat den del af omförmälde utlåtande, på grund hvaraf Borgare-ståndets
nyssnämnda beslut tillkommit»; och som frågan, i hvad mån förändringar
i författningen, angående stämplade pappers-afgiften, må af Stats-utskottets berörda
förslag föranledas, således ännu är oafgjord, samt Bevillnings-utskottet ansett
sig, i afvaktan på nämnde frågas slutliga afgörande, icke böra fördröja behandlingen
af grunderna för den bevillning, sorn under namn af stämplade pappers-afgiften utgår,
så får Utskottet, med anledning af Borgare-ståndets berörda beslut,
nu endast förbehålla sig att framdeles och sedan sig visat, huruvida
Rikets Ständer besluta någon förändring i enahanda riktning, få afgifva
serskildt förslag till de rättelser och tillägg i författningen angående
stämplade pappers-afgiften, som af ett sådant Rikets Ständers beslut
må finnas påkallade.
Stockholm den 8 Maj 1851.
ir,
Hevillnings-Utskotlets Betänkande, N:o 6.
Reservationer:
af hr grefve Gyldenstolpe, Anton, emot förändringen af 17 §, 1 mom.
af hr vice talman Halling:
Vid 10 §.
.„'Under inom Utskottet förekommen öfverläggning om förhöjande af tidningsslämplings-afgiften,
har jag ansett någon sådan ej böra ifrågasättas annorlunda,
än såsom ett medel att återgälda staten de ökade uppoffringar, den förr eller sednare
måste ikläda sig för att åt de postskjuts-skyldige bereda den rättvisa, att ej
kunna förbindas att efter en häst befordra större tyngd än ett skeppunds vigt eller
lika med hvad för gästgifvarskjuts stadgadt är. Till ett sådant omdöme har jag
blifvit föranledd af uppgift, Iemnad inom Utskottet från ledamöter af hedervärda
Bonde-ståndet, att inom Östergöthland poststationer finnas, hvarest postväskor förekomma,
och måste befordras emot skjutslega endast för 2:ue hästar, af sådan
tyngd, att åtta personer erfordras för att välta väskorna från den ena på den andra
postskjutsvagnen. I betraktande deraf, att nuvarande tidnings-bevillnings-stämpel-afgift
erlägges, ehvad tidningsblad med posten befordras eller ej, måste antagas,
att en sådan afgift afser äfven beskattning å sjelfva tidnings-utgifvandet i allmänhet;
och då, efter hvad inom Utskottet äfven blifvit upplyst, åtminstone i hufvudstaden
tidningsskrifvares allmänna bevillning efter 2 art. i Bevillnings-stadgan,
ofta icke kunnat utfås, har jag trott stämpelafgiften böra bibehållas till dess nuvarande
belopp; men deremot fördubblas endast, då tidningarne med posten försändas.
Verkställigheten har jag föreställt mig ganska enkel. Om stämpeln, utmärkande den
högre afgiften och berättigande till portofrihet, blott aftrycktes uti serskilt couleur,
vore fullkomlig kontroll vunnen, utan att förorsaka hvarken nya omvägar eller besvär.
Skillnaden i utgift utgjorde då ett lindrigt, men verkligt porto, som endast
erlades, då posten anlitades. Att detta porto möjligtvis drabbade blott tidnings
pre
-
Bevillnings-VI skottets Betänkande, N:o 6. 17
prenumeranter utom tryckningsorten, synes ej innefatta någon obillighet, utan vara
lika naturligt, som det är, att hvarje annan vara, erhållen annorstädes ifrån än der
den blifvit frambragt, faller sig något dyrare. I tillämpningen vore ock begreppet
om ett medelporto förverkligadt.
Vid 16 §.
Sedan Utskottet vid 17 § 1 mom. tillstyrkt uteslutandet af tillägget i sista
perioden deraf, som tillkommit, icke i följd af något Rikets Ständers beslut, utan
först vid utfärdandet af Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 20 Oktober 1848, angående
stämplade pappersafgiften, och innefattande föreskrift derom, att hvad af
stämpladt papper kollegier, konsistorier, embetsverk och embetsman böra erhålla för
utöfningen af deras embeten, icke må “annorlunda lin lill dylika behof, men ej lill
försäljning användas“, har jag funnit det vara ett förbiseende, som bordt rättas, att
uti denna 16 § och dess 1 mom. blifvit bibehållen den endast på ofvan anförda sätt
jemväl influtne mellanmening, innehållande dessa ord: '■'•hvarvid likväl dylike reqvisitioner
icke hvarken i afseende ä valörer eller q v antil et er må utsträckas utöfver hvad
som erfordras för sådane handlingar, som af de re qvirer ande utfärdas; börande vederbörande
embetsmyndigheter, då reqvisitioner af deras tjenstemän af gifvas, bestyrka, huruvida
hvad som reqvireras, efter nämnde grunder kan anses erforderligt.K
Vid 17 §.
Då jag bidragit till beslutet om borttagandet af ofvanberörda tillägg i första
momentet af denna §, anser jag mig böra nämna den närmaste anledningen dertill.
Det är bekant, hvilket oerhördt, lönlöst besvär blifvit undcrdomstolarne eller deras
expeditionshafvande förorsakadt, genom efterlefnaden af Kongl, kungörelsen den 15
Maj 1846, angående ytterligare kontrollföreskrifter i afseende på karteringen af köpe-,
bytes- och gåfvobref å fast egendom i städerne och på landet, som vid underdomstolarne
i ändamål af lagfart företes, äfvensom af fastebref, hvilka derifrån
utfärdas, skuldebref och andre handlingar, hvilka i nämnde domstolars inteckningsprotokoller
intagas samt bouppteckningar, morgongåfvobref och om lösören afslutade
ltöpeafhandlingar, som till samma domstolar ingifvas. Enär vid utfärdandet af beBih.
till R. St. Prot. i850 $ 1S51. 5 Sami, 1 Afd., 7 Höft. 3
18' Bevil lii inga- Visko Hels Betänkande, A :o 6.
lörde författning,. det i sammanhang dermed framställde förslag, att underdomslo—
larne eller deras cxpeditionshafvande skulle för det deni ålagde ökade besvär, erhålla
em ersättning af 4 sk. för hvarje handling, sorn med det nya karta-papperet
försågs,, lemnades utan afseende,., har jag trott det böra stå undcrdomstolärne eller
deras expcditionshafvande öppet,, att, om de deraf ville sig begagna, finna en om än
ringa belöning för deras ökade möda med detta slags kartering, derigenom, att de blifva
berättigade att: tillhandahålla döt stämplade papperet till de handlingar, som dermed
borde förses och sålunda få sig tillgodoberäkna deri bestämda försäljningsprovision,
5 procent,, hvilket numera utan äfventyr kan ske, då Kongl. Maj:t och
kronan, genom ställd borgen för allt det reqyirerade stämplade papperet, lör dess
värde innehar full säkerhet och de positiva koutrollföreskrifterne utestänga all möjlighet
till och med af sjelfva misstankan, att minsta underslef kan ega rum. Besinnar
man den ömhet för deras skadeslöshållande,, hvarmed expeditionshafvande så väl
i Öfver-rätter och Kollegier som i Rikets Ständers verk omfattas, hvarje gång fråga
för dem uppkommer om den minsta tillökning uti deras göromål, synes icke mera
än billigt vara att äfven ihågkomma andra i lika belägenhet, särdeles när, såsom
här är fallet, sådant kan ske utan betungande hvarken för staten, eller den euskille.*-
Herr J. G. Brodin:-
4 § 3 morn..
„l:o. Vid detta mom. har Utskottet tillstyrkt följande tillägg: „ITar afliden:
person på flere orter efterlemnat egendom, hvaröfver serskilda bouppteckningar blifvit
förrättade, skall sammanräknade behållningen enligt dessa bouppteckningar tagas
till grund för karteringen.“ I beslutet härom har jag icke ansett mig kunna deltaga.
Utom det, att det föreslagna stadgandet icke innefattar några föreskrifter, på hvad
sätt i sådant fall erforderlig kontroll skall vinnas derom, att bouppteckningar behörigen
karteras, eller ens antyder, hvilkendera af de serskilda bouppteckningarna skulle
med det belöpande stämplade papperet beläggas, synes det mig, att förslaget bort
föregås af någon förändring i 9 kap. 4 § Ärfda-balken. Detta torde hafva varit så
mycket nödvändigare, som jag ej anser det vara lämpligt eller med kronans rätt förenligt,
att den ena domaren, snart sagdt, på en slump, skjuter ifrån sig på en annan
ansvaret för ingifue handlingars kartcring och Utskottet i allt fall ulan förän
-
Becillnings-Utskollets Betänkande, N:o 6. 39
dring bibehållit stadgandet i 14 § 2 niora, af nu gällande karta-sigillata-forördning,
som med ansvar belägger domares uraktlåtenhet, att tillse, det ingifne handlingar
äro riktigt karterade.
10 § 1 mora.
2:o. Emot beslutet, att tillstyrka Rikets Ständer att förhöja Bevillningsstämpel-afgiften
för tidningar, har jag mig äfven reserverat och får nu vördsamt anföra
skälen dertill. ,
Så vidt jag af äldre riksdagsförhandlingar kunnat inhemta, beslöto Rikets
Ständer vid 1823 års riksdag, på motion af herr von Hartmansdorff, Äng., att det
nedsalta postporto, hvarmed tidningspressen för de exemplar af dess alster, som
genom posten till andra orter i riket fortskaffades, var belagd, skulle emot bevillnings-afgift
utbytas. De motiver, som af den värde motionären anfördes, äro, efter
mitt omdöme, så rigtiga och ovedersäglige, att, om ock inga andra tillkommit, de af
honom uppgifna bort vara tillräcklige att omintetgöra hvarje försök i nu ifrågavarande
syfte. Motionären fästade nemligen, bland annat, uppmärksamheten derå, att
man i ett land med så gles befolkning och så fattige innebyggare, sorn Sverige, icke
borde lemna någon utväg obegagnad, för att bland dem sprida upplysning genom
allmänna anstalter, synnerligen då det kunde ske utan statens betungande eller någon
serdeles saknad af inkomster, och erinrade vidare, att en sådan utväg vöre tidningars
portofrihet, hvarigenom medborgare i allmänhet lättare kunde få tillfälle att
läsa och inhemta hvad i allmänna angelägenheter förefölle samt innebyggarne i rikets
aflägsnaste landskap icke hindrades i deras lofvärda bemödande, att få veta
hvad både inom och utom riket sig tilldroge och att tänka deröfver, hvadan motionären
till och med alternativt föreslog, antingen att Rikets Ständer måtte helt och
hållet efterskänka den bevillning, som dittills utgått i postporto för tidningar eller
ock åtminstone upptaga tidningsportot i bevillningen. Denna senare åsigt vann Rikets
Ständers bifall och var onekligen en lindring emot brefportot, som jag tror då
utgjorde -g- af det vanliga.
Hvilka äro nu de orsaker, som böra föranleda en förhöjning i bevillningsstämpeln?
Jo, säger Utskottet, de böra hufvudsakligen sökas i postens betungande
och andra länders exempel.
20 Bevillnings-Utskottets Betänkande, N:o 6.
Hvad den förra omständigheten angår, är det obestridigt, att genom tidniugarnes
förökade antal, så väl i Stockholm som landsorten, samt befolkningens tilltagande
begär att af deras innehåll skaffa sig kännedom, posterna blifvit i betydlig
mån betungade och att det möjligtvis äfven kunnat inträffa, att i en eller annan
landsort förökning af poslhästarnes antal kunnat blifva af behofvet påkallad, men å
andra sidan måste väl ock medgifvas, att stämpelafgiften ökats i förhållande till tidningsnumrens
antal; och då nu härtill kommer, att Utskottet ej kunnat erhålla någon
upplysning, som bestämdt ådagalägger, huruvida stämpelafgiften, som ingår till Riksgälds-kontoret
och således kommer Stats-verkct till godo, är tillräcklig eller ej till
godtgörande af tilläfventyrs förökad skjutslega, samt Utskottet, såsom jag tror, på
goda skäl sökt förekomma, att tidningar, som portofritt från tryckningsort blifvit afsönde,
må med posten utan afgift åter befordras dit, betviflar jag högeligen, att Utskottets
motiv i denna del förtjenat det afseende, man deråt velat lemna.
Beträffande det exempel, man velat hemta från andra länder, är det i mia
tanke ännu mindre tillfyllestgörande. Det är väl sannt, att tidnings-stämpeln i
andra länder är högre, och tidningarne dyrare än i Sverige, men icke böra dessa
omständigheter utgöra ett skäl för Sveriges inbyggare, alt, då nödvändigheten icke
ovilkorligen påbjuder det, utgöra en förhöjd beskattning för tillfredsställande af sin
skafvan och sitt behof, att erhålla underrättelser* om hvad i allmänna eller enskildte
angelägenheter sig tilldrager, eller för vinnande af den upplysning och bildning,
som af tidningar borde kunna hemtas. Man må ock icke föreställa sig, att priset
på tidningarne endast k om me att ökas med den förhöjda stämpel ofgiften för hvarje
nummer. Detta hade äfven bort inhemtas af eifarenheten från andra länder.
Skälet härtill är lätt att inse. Vid en större tidning måste nemligen tryckas en
större upplaga, än sorn åtgår, hvarförutan jag hört trovärdige personer uppgifva, att
en stor mängd exemplar blifva makulerade under tryck i snällpressar, hvarigenom
allt totalbeloppet af onyttigt förbrukade stämplar förhöjes. Kostnaden härför skall
naturligtvis äfven af prenumeranter och köpare ersättas, och derigenom förhöjes
tidningspriset i ett högst oproportionerligt förhållande till den förhöjda tidningsstämpeln.
Då någon annan anledning till Utskottets beslut ej blifvit uttryckligen antydd,
och, ehvad öfvertygelse man än må hafva om svenska tidningspressens när
-
Bevillnings-Ulskollets Betänkande, 1\':o 6. 21
varande tillstånd, det torde kunna såsom säkert antagas, att den föreslagna förhöjningen
af tidningsstämpeln skall motverka tillvaro och uppkomst af sådane tidningar,
genom hvilka sann upplysning kan spridas, och innefattar en indirekt förhöjd
beskattning å nationen, har jag trott ifrågakomne moment böra, hvad beskattningen
angar, oförändradt bibehållas.
11 § 3 morn.
3:o. Det tillägg, som Utskottet vid detta moment föreslagit, har funnits i
äldre författningar, rörande stämplade pappers-afgiften, men borttogs vid 1841 års
riksdag, hufvudsakligen med anledning deraf, att dåvarande Bevillnings-utskott ansåg
egentliga orsaken till de då icke sällsynta öfverträdelserna af karta-sigillataförordningen
vara att finna uti den åt domare lemnade mångdubbla befattningen,
att både debitera, uppbära och kontrollera stämplade pappers-afgiften, hvadan och
då denna uppbördsmanna-befattning icke vore med det för domare-embetets helgd
oundgängliga omdömet om oegennytta fullt förenlig, Utskottet förmenade den säkraste
kontroll böra vinnas derigenom, att ingen handling finge af domstol emottagas,
innan den blifvit behörigen karterad och att annan person, än domaren, förordnades
alt hålla stämpladt pappersförsäljning. Att denna Utskottets åsigt var riktig och
af Rikets Ständer vidtagne åtgärder ändamålsenlige, bevisas bäst deraf, attkarta-si
gillata-uppbörden
för riket, hvilken år 1841 uppgick till 462,127 r:dr 43 sk. 2 r:st.,
redan det följande året, då den nya författningen vidtog, ökades till 505,055 r:dr 19
sk. 6 r:st. eller med öfver 40,000 r:dr och belöpte sig för år 184S till 604,671 r:dr 9
sk. 7 r:st. Någon menlig följd af nuvarande stadgande kan icke eller i öfrigt uppstå,
då 17 § i förordningen lemnat tillräcklig garanti derför, att stämpladt papper
alltid är att tillgå å de ställen, der behof deraf göres. Jag har således icke kunnat
biträda Utskottets beslut om återinförande af detta tillägg till momentet, hvars antagande,
efter min tanke, påkallat förändring af l:sta och 2:dra mom. i 14 §, hvilka
nu äro oförändrade bibehållne.
17 § 1 mom.
4 o Vid det<a moment har Utskottet åter ansett sista perioden, innefattande
orden „dock må hvad sålunda reqvireras, icke annorlunda än till dylikt behof,
22 -Bevillning^-Utskottets Betänkande, Ävo 6.
men ej till försäljning användas* böra utgå. Jag deremot anser dessa ord stå i full
öfverensstämmelse med den redaktion af författningen, jag förordat i afseende på
här ofvan omförmälde 11 § 3 morn.*
Uti denna reservation hafva instämt:
i i.sta punkten: herr prosten Wallin;
i 2:dra punkten: herrar A. Björek, Maechel, Paul Berg och C. M. Bjuhr
samt Herman Öbom, Joli. Persson, Jonas Christophersson, Arf. Arfvidsson, Nils Andersson,
Nils Magnusson och Nils Jeppsson.
af herr P. Murén: „På samma gång jag hufvudsakligen instämmer i de från
herr von Hartmansdorffs motion vid 1823 års riksdag hemtade, uti herr Brodins reservation
anförde skäl för underlättande af den, ty värr! mycket missbrukade, men i
allt fall ytterst behöfliga och nyttiga tidnings-litteraturens spridande, anser jag mig
deremot icke kunna förena mig i herr Brodins reservation, så vidt angår frågan, huruvida
den nu utgående, hvaije år med tidningarnes tillväxt till antal och vidd stigande,
stämplingsafgiften motsvarar den förhöjda kostnad, som postverket för tidningars,
periodiska skrifters och brochurers kringsändande måste vidkännas.
Enligt det af h-esr ron Hartmansdorff \’\å innevarande riksdag, såsom supplement
till herr Prinlzenskölds motion å Riddarhuset afgifna och till Utskottet remitterade
yttrande, skall under 2:ne veckor nästlidet år vid anställda profvägningar af
de med posterna från Stockholm portofritt afsända, stämpling underkastade tryckta
skrifter, dessas tyngd befunnits uppgå från 7 till 8 skeppund i hvardera veckan.
Antager man detta vara det konstanta förhållandet — några tillfälligtvis mindre betungande
afsänduingar lära icke gjorts till föremål för profvägningen — och antager
man vidare, att från rikets öfriga postkontor sammanlagdt 4 skeppund tryckta skrifter
i hvarje vecka afgatt, sa uppkommer för helt år eller 52 veckor en portofri transport
af tillsammans 624 skeppund tryckta skrifter. Stämpelafgiften för dessa skrifter
uppgick år 1848, enligt sist afslutade rikshufvudbok, till 25,775 r.dr 38 sk. b:ko,
som fördeladt på 624 skeppund gör för hvartdera något mera än 41 r:dr b:ko, hvarmed
åter, äfven efter beräkning af den till 24 sk. förhöjda skjutslegan, hvarje skeppund
kunnat fortskaffas icke mindre än 82 mil — eller vida längre än medelcirkulalionen
af dessa skrifter.
Bevittnings-U Isko Hets Betänkande, N:o 6< 23
Det visat sig således ovedersägligt, att den redan utgående stämpelafgiften
är mera än tillräcklig för betäckande af transportkostnaden; och det från en motsatt
föreställning hemtade skäl för stämpelafgiftens förhöjande förtjenar följaktligen ingalunda
det afseende, Utskottet deråt inrymt.
När man dertill tager i betraktande, att stämpelafgiften ingår till Riksgäldskontoret
och alldeles icke kommer postverket eller de postskjutsskyldige till godo,
så synes det otvifvelaktig^ att med stämpelafgiftens förhöjning afses något helt annat,
än godtgörelse för transportkostnaden; och detta andra — förqväfvandet af äfven
den upplysande tidnings-litteraturen — är ett mål, hvars främjande icke kan
vara förenligt med landets och upplysningens sanna fördel. Jag reserverar mig således
emot hvarje förhöjning i denna, på den redan nog beskattade allmänheten åtieifallande
afgift."
24
Bevillnings-Ulskotlets Betänkande, B:o 6.
Förslag
lill Författning, angående stämplade Pappers-afgiften.
§ 4.
Om kartering af rättegångs- samt amira skrifter och handlingar.
l:o.
I afseende på kartering af rättegångs-skrifter och andra handlingar, hvilka
vid Publika Verk, Embetsställen eller andra Myndigheter ingifvas eller uppvisas,
samt domar, utslag, resolutioner och andra handlingar, som derifrån utfärdas, hänföras
dessa Verk och Myndigheter till följande sex afdelningar, nemligen:
Första Afdelningen.
Härads-rätter, Städernes Förmyndare-kamrar, med det uti Kongl. Kungörelsen
den 12 December 1845, i afseende å Stockholms Stads Justitie-kollegium och
Förmyndare-kammare, i vissa fall stadgade undantag, samt Handels-, Fabriks- och
Handtverks-föreningar.
Andra Afdelningen.
Rådhus-rätter, Magistrater och Konsistorier.
Bevillnings-Utskotlets Betänkande, N:o 6. 25
Sjette Afdelningen.
Justitie- och öfrige Departementen af Kongl. Maj:ts Kansli samt Hof-expc
-
dilionen.
3:o.
Följande handlingar karleras, jemväl ulan förändring, ehvarest de företes el-
ler utgifvas, efter nedannämnde grunder, nemligen:
R:dt sk. r:st
Bouppteckningar, då behållna summan utgör från och med 50
till 100 R.dr
— 4. —
då behållna summan utgör från och med 100 lill och med
5,000 R:dr, för hvarje fulla 100 R:dr
— 8. —
hvarje fulla 100 R:dr, hvarmed behållningen stiger öfver
5/100 till och med 10,000 R:dr
- 12. —
hvarje fulla 100 R:dr, hvarmed behållningen stiger öfver
10,000 till och med 20,000 R.dr
— 16. —
hvarje fidla 100 R:dr, hvarmed behållningen stiger öfver
20,000 till och med 30,000 R:dr
— 20. —
hvarje fulla 100 R:dr, hvarmed behållningen stiger öfver
30,000 till och med 40,000 R.dr
— 24. —
hvarje fulla 100 R.dr, hvarmed behållningen stiger öfver
40,000 till och med 50,000 R:dr
— 28. —
samt för hvarje fulla 100 R.dr, hvarmed behållningen sti-
ger öfver 50,000 R:dr
— 32. —
Har afliden person på flere orter efterlemnat egendom, hvaröfvi
sr serskilda bo-
uppteckningar blifvit upprättade, skall sammanräknade behållningen enligt dessa bo-
uppteckningar, tagas till grund för karteringen.
Bih. till R. St. Trot. iS50 $ 1851. 5 Samt., 1 Aid., 7 Hatt.
1
4
Beviltnings-Utskottets Betänkande, A':o 6.
Fastebref förses med karta-sigillata till en fjerdedel emot hvad
för Köpe- och Bytes-bref stadgas, på nedanstående sätt:
under 50 R:dr
— 3. —
från och med 50 till 75 R:dr  — 6*. —
„ v 75 till 100 R.dr — 9. —
„ „ 100 till 125 R. dr ■. — 12. —
„ „ 125 till 150 R.dr — 15. —
för fulla 150 R:dr  — 18. —
samt derutöfver för hvarje fulla 50 R:dr  — 3. —
I händelse fastebref — — — — — — —
Testamenten — — — — — —
Ifrån karta-sigillata-afgift befrias — — —
c~) de, hvilka göras till Allmänna Undervisnings- ochSkoleinrultningar,
Kyrkor, Stipendii-fonder, Pensions-inrätlningar•,
Arbetshus, Hospitaler, Faltigförsörjnings-anstalter och i allmänhet
fromma Stiftelser, äfvensom Konst- och Vetenskapliga
samlingar; och iakttages för öfrigt, att stämplade papperet
å Testamente eller Gåfvobref till lagliga arfvingar beräknas
endast å det belopp, som öfverstiger arfvingcns egen
arfs del.
§ 5.
Kartering af Öppna Bref, Fullmagier, Konslitutorialer, Afsked m. ni. från
Vart Kansli, i hvilken kartering den fordna Ilansligebuhren och Sport—
Jerne inom Kansliet samt Sigill-penningarne äro inbegripne.
Bevillning!- Utskottets Betänkande, A: o C,
27
R:dr Sk. F;9C.
Fullmakter•, Konstitutorialer, Protokolls-Utdrag m. m., hvarigenom
embeten, tjenster, beställningar och sysslor med verklig lön vid
civila, militära, ecklesiastika samt andra Stater, af hvad namn
de vara må, tillsättas och bortgifvas, böra förses med stämpladt
papper till 12 £ procent af lönen (derunder inbegripen kansligebuhr
å 7 £ procent) samt 1 r:dr, motsvarande sigillpenningarne.
Åtföljes tjensten af extra ordinarie inkomst eller sportler af
beständig egenskap, så böra äfven dessa ingå uti löneberäkningen.
I detta fall, eller då lönen är underkastad förändring, beräknas
karte-beloppet efter medium af de sista fem årens,
tjensten åtföljande och till taxering uppgifnc, löneförmåner, för
hvilka bevillning efter 2:dra artikeln blifvit erlagd; men för konstitutorial
på behaglig tid skall karte-sigillate-afgiften vara 2£
procent af lönen, jemte 7 r:dr, motsvarande kansli-gebuhr och
sigillpenningar.
Härvid iakttages, hvad serskildt Militär-staterne angår, att i
de fall, då regementet eller korpsen, hvarvid utnämningen sker,
icke är och under loppet af de fem nästförutgångne åren varit
på full stat, beräkningen sker efter den i 1833 års normal-stat
upptagna lön, så vida icke medium af nyssnämnde fem års,
tjensten åtföljande och till taxering uppgifna, löneförmåner, för
hvilka bevillning efter 2:dra artikeln blifvit erlagd, utan afdrag
likväl för ackordsränta, öfverskjuter sistnämnde lön, i hvilken
händelse berörde medium tages till grund; äfvensom att, om vid
del regemente eller den korps, hvarinom befordran egt rum,
olika löner finnas inom samma grad, kartan till fullmakten beräknas
blott efter den lön som tillträdes; men sedermera, när
högre lön inom samma grad erhnlles, bör transport-resolutionen
derom karteras efter beloppet af löntillökningen.
Om någon beställning med lön på stat tillsattes genom general-ordres,
anses dessa lika med konstitutorial.
Bevittnings-Utskottets Betänkande, N:o 6.
Då Kongl. Maj:t utnämner någon till beställning af den beskaffenhet,
att lön på stat dervid ej åtföljer, eller först framdeles
kommer att åtnjutas, hvarunder förstås tjenstegrader i Arméen
samt vid Stockholms Borgerskaps Militär-korpser, belägges
derom utfärdad fullmakt eller öppet bref, utom 1 r:dr för
sigillpenningar, med Stämpladt papper till 12 ^ procent (inbegripen
kansli-gebuhr ä 1 \ procent) af den lön, som åtföljer dylika
eller med dem jemförliga beställningar; hvarvid iakttages,
att för fullmakter i Regemente, Korps eller Arméen, utan afseseende
på vid hvilket regemente eller vid hvilken Korps den
till högre grad befordrade tjenar, äfvensom för fullmakter vid
Stockholms Borgerskaps Militär-korpser, beräkningen alltid
sker efter staten för Kronprinsens Hussar-regemente, samt att,
i afseende å de serskildta Generals-grad erne i Arméen, Kongl.
Maj:ts nådiga bref af den 18 December 1843 länder till efterrättelse.
När någon — — — — — — — —
Transporter och hylen inom samma grad och korps, som Kongl.
Maj:t i nåder beviljar, förses med stämpladt papper till lika belopp,
som konstitutorial på behaglig tid.
Härvid gäller dock, i afseende på Militär-slaterne, det undantag,
som för dylika transporter och byten vid dessa stater här
ofvan är stadgadt, äfvensom att, i händelse vid transporter till
Regements-qvartermästare- och Regements-adjutants-beställningar,
hvilka icke åtfölja viss grad, skulle erhållas högre lön än
den, hvarefter stämpel-pappers-afgift för den transporterades
vid Regementet eller Korpsen innehafvande tjenstegrad redan
blifvit erlagd, resolutionerne beläggas med stämpladt papper för
skillnaden emellan dessa löner, likväl icke med mindre än 6 r:dr
för Kansli-gebiihren,
Bevitlnings-Ulskollels Betänkande, A': o 6.
Resolution eller fullmakt på tjenstebyte
21)
R:dr sk. r:st.
Justitie-kanslerens fullmakter:
för Lands-fiskaler (inbegr. Kansli-geb. å 5 r:dr}
— Stads-fiskaler i Götheborg samt l:sta klassens städer (inbegripet
Kansli-geb. ä 5 r:dr)
. . 6: 12.
6: 12.
§ 6.
Kurtering af öppna Bref, Fullmakter, Konstitutorialer m. m. och Afsked
från Rikets Embetsverk och andra offentliga Myndigheter.
Xedannämndc utgående expeditioner karteras, som följer:
Fullmakter, Konstitutorialer, Protokolls-utdrag m. m., hvarigenom embeten,
tjenster, beställningar och sysslor med verklig lön vid civile, militäre, ecklesiastike
samt andra stater, af hvad namn de vara må, tillsättas och bortgifvas af Hof- och
Öfver-rätter, Kollegier, Riksmarskalks-embetet, Akademi-kanslerer, Öfver-ståthållareembetet,
Kongl. Direktioner och Komitéer, Cewe/Y^-Post-direktören, Landshöfdingar,
Ståthållare, Direktörer vid Kongl. Maj:ts Spektakler, Befälhafvare, Öfverstar, Konsistorier
och andre Verk, af hvad namn dc vara må, som dertill ega Kongl. Maj:ts
nådiga tillstånd, så väl som af Magistrater och de flere, hvilka ega att bortgifva
beställningar och sysslor med lön, böra förses med stamphult papper till fem procent
af lönen. Åtföljes tjensten af extra ordinarie inkomst — — — —
R:dr sk. r:tt.
Konsistoriernes Fullmakter å pastorat böra, i stället för Kansli»
gebiihren, dessutom beläggas med stämpladt papper till följande
belopp, nemligen:
För Första klassens pastorat
„ Andra klassens pastorat
T Tredje klassens pastorat
8: 16,
3: 16.
2: -
30
Beoillnings-Ulskottets Betänkande, N:o 6.
§ *
Undanlag ifrån och lindring uti föregående stadganden; hvilka undantag och
lindringar dock ej sträcka sig till del af stämplade pappers-af giften, sorn
utgår i stället för den fordna Kansli-gebuhren och Sigillpenning arne, utom
i de fall, då befrielse i anseende till fattigdom är medgifven.
i:o Från stämpladt papper befrias i
Afsked för Soldater, Båtsmän och Spel i nummer, med flere af gemenskapen
vid militären.
Ansökningar till Kongl. Maj:t af Allmogen, Soldater och Kronans Båtsmän,
med flere af gemenskapen vid militären;
Ansökningar
— i brottmål och fiskaliska aktioner, samt i alla sådana ekonomi-, politi—
och militär-ärenden, hvilka antingen kunna röra någon hel menighet
eller hafs7a afseende på allmänna och kommunala onera, såsom publika
byggnader, fråga om Krono- och Kyrko-tionde samt Prest-rättigheter,
vägars och broars underhållande, kneckte-, rustnings- och
roterings-skyldigheters utgörande, krono-, fång- och gästgifveri-skjuts
med mera dylikt, jemte de utlåtanden, bevis och expeditioner, som
Domare och Embetsmän i dessa ärenden meddela;
— permissions-, af Soldater och Båtsmän, med flere af gemenskapen vid
militären, för att utom Länet söka arbetsförtjenst;
Bevillnings-Utskottels Betänkande, N:o 6.
Batsman, se ansökningar.
31
Konstitutorialer ofh Förordnanden sä väl vid allmänna verk, som enskilda
Stiftelser, då lön eller arfvode icke åtföljer-,
Permissions-sedlar, som af Officerare utgifvas för Korporaler vid Infanteriregementena
samt Soldater och Båtsmän, när de i sine angelägenheter
ej resa utom Länet; börande de i annat fall vara försedde med vederbörligt
resepass, karteradt på sätt 4 § 2 mom. utvisar.
Sockenstämma-, Kyrkoråds och Socken-nämnds-yxotdkoW samt Utdrag derutur;
Testamenten till maka och skyldemän i rätt upp- och nedstigande led, syskon
och deras afkomlingar samt till allmänna Undervisnings- och SkoleInrättningar,
Kyrkor, Stipendii-fonder, Pensions-inrättningar, Arbetshus,
Hospitaler, Fattigförsörjnings-anstalter och i allmänhet fromma Stiftelser,
äfvensom konst- och vetenskapliga samlingar, samt sådane testamentarisk»
dispositioner, hvilka i kontant eller värde icke uppgå till 300 r:dr.
2:o Lindring
den nu fastställda stämplade pappers-afgiften njute Allmogen, Soldater och Kronans
Båtsmän med de flere af Gemenskapen vid militären i så måtto, att — —
§ 8.
Kartering af Kontrakter, Köpe-afhandlingar och Förbindelser m. m. emellan
enskilde personer.
32
Beoitlnings-Vtskoltels Betänkande, N:o 6.
4:o. Köpe,- Bytes- och Gåfvo-bref på fast egendom å landet och i städerne,
Bruk och Manufaktur-verk, Smiden och Smides-rättigheter samt Hammarskatter,
Frälseräntor, Fabriker eller andra inrättningar, med hvad mera som under eganderätt
föryttras och vid Domstolarne uppbjudes eller iuteckuas, förses med stämpladt
papper efter värdet, nemligen:
Under 50 R:dr ....... — 12. —
från och med 50 till 75 R:dr . . . . — 24. —
från och med 75 till 100 — .... — 36. —
från och med 100 till 125 — . . . 1: — —
från och med 125 till 150 — . . . 1: 12. —
för fulla 150 R:dr . . , . . . 1: 24. —
och derutöfver för hvarje fulla 50 R.dr . . . — 12. —
Varder Köpe-, Bytes- eller Gåfvo-bref, förr än uppbud eller inteckning skett,
n annor man transporleradt eller öfverlåtet, belägges handlingen med ny charta efter
nyssberörde grund för hvarje transport eller öfverlåtelse.
Köpe,- Bytes- och Gåfvo bref om Skepp, — — — — —
§ 10.
Om Stämpling af Tidningar.
l:o Hvarje utkommande tidnings-mimmer, tryckt på halft ark eller derunder,
förses med en röd stämpel till två runstyckens belopp; från ett halft till och med
ett helt ark med en stämpel till 2^ r:st; derutöfver till och med 1 £ ark, 3 r:st o
s. v.; och skall med halft ark förstås papper, hvars yta innehåller en och en hall
qvadratfot, eller 150 qvadrat-deeimaitum. Tidningar, med sådan stämpel försedde,
äro, vid af sändningen från trycknings-orten, från postporto-afgift frie.
2:o För tidningar åtföljande bihang gälla samma stadganden; dock vare sådana
bulletiner, som på Kongl. Majits befallning tryckas på serskilda blad och innefatta
officiella underrättelser samt åtfölja Sveriges Post- och Inrikes Tidningar
äfvensom tidning tillhörande plancher, frie från stämpling.
3:o
Bevillnings-Utskottets Betänkande, IS:o 6. 33
3:o Vill utgifvare af annan periodisk skrift, än tidning, eller af så kallad
brochure, som utgöres af en tryckt afhandling, fulländad i ett häfte och som ej öfversliger
fyra ark, njuta portofrihet för o/sändande deraf med posten inom landet,
vare han, emot half stämpel-afgifts erläggande och så vidt en slik afsändning icke
anses föranleda till uppehåll i bref-postens ordentliga gång, dertill, efter serskildt
medgifvande af f?«wer«/-Post-Direktörs-lEmbetet, berättigad; varande utgifvare, sorn
för sådan periodisk skrift eller brochure åstundar portofrihet, pligtig att, innan något
exemplar deraf afyttras, icke allenast en dylik sin åstundan anmäla, i Stockholm omedelbarligen
hos Éreweraf-Post-Direktören, och i landsorterue hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande
eller, der de ej linnas, hos stadens Magistrat, samt vid denna anmälan
aflemna ett exemplar af den tryckta skriften, utan äfven, derest portofrihet af
6re«era/-Post-Direktören, efter pröfning af hvarje sådan anmälan, beviljas, låta mot
ofvan stadgade afgift och på det sätt, föregående 2:ne momenter innehålla, stämpla
hela upplagan af samma sitt arbete, dervid tillhörande plancher dock äro från
stämpling frie; och kommer han, i händelse något exemplar af skriften eller brochuren
anträffas ostämpladt, att, likasom utgifvare af ostämplad tidning, vara underkastad
ansvar, enligt hvad i 14 § finnes stadgadt.
Då någon i landsorten anmäler sig till portofrihet för periodisk skrift eller
brochure, insände Kongl. Maj:ts befallningshafvande eller magistrat underrättelse derom,
jemte det sådan anmälan bilagde exemplar af skriften, till Cewer«/-Post-Direktören,
som alltid låte i Post- och Inrikes-Tidningarne, minst 3:ne gånger, kungöra
titeln å den periodiska skrift eller brochure, för hvilken utgifvare sökt och vunnit
portofrihet; dock gälle denna portofrihet endast för af sändningen från tryckningsorten
% 11-
Serskilda åligganden i afseende pä författningens handhafvande.
3:o Domare eller andre, hvilka, i och för deras tjenstebefattning, emottaga
skrifter och handlingar, böra, vid det i 14 § stadgade ansvar, tillse, att ingifne
Bih. lill R. St. Brot. IS5U y iSöi. 5 Sami , 1 Aid., T Baft. 5
34
Eevillnings-UlskoUels Betänkande, N:o 6.
handlingar äro riktigt karterade och stämplarne annullerade, på sätt 3 § 6 moni.
föreskrifver; men, i händelse sådant af part uraktlåtes, bör den Embets- och Tjensteman,
som handlingarne emottager, besörja fullgörandet häraf, emot rättighet att för
lesväret dermed för hvarje sådan karta beräkna sig två skillingar, hvilka jemte lösen
tecknas å handlingen.
% 13
Domstol i mål, rörande stämplade pappers- af giften.
l:o Öfverträdelse af denna författning pröfvas och afdömes i den Hatt eller
det Embetsverk, der försnillningen eller förseelsen gjord eller upptäckt är; men eger
Verket eller Embetsmannen ingen domsrätt, förvises målet till Härads- eller Rådstufvu-rätt.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Konsistcrierne äro äfven behörige
att döma öfver de förbrytelser, som emot denna författning hos dem förekomma.
§ 17.
Försäljning af slämplädt papper.
l:o Kollegier, Konsistorier, Embetsverk och Embetsman erhålla, mot redovisningsskyldighet
och borgen, lika med hvar och en annan, som på kredit emottager
stämpladt papper, samt med rättighet till provision, på sätt i 18 § stadgas, det
för utöfningen af deras embete erforderliga stämplade papper.
§ 20.
4:o Stämplade pappers-förrådet skall, lika med den öfriga ränteri-uppbörden,
inventeras de sista dagarne i Juni och December månader, samt instrumenten deröfver
åtfölja de halfårs-förslag, som, enligt nästföregående 3:dje punkt, böra till
Stats-kontoret insändas.
Bevillnings-UlsJcollefs Betänkande, N:o 7.
33
N:o
Ank. till Exp.-Utsk. den 16 Haj 1851, kl. 3 e. m.
Betänkande, angående stämpling af spelkort
och af giften derför.
Det åligger Bevillnings-utskottet, bland annat, att afgifva förslag, angående
den bevillnings-afgift, sorn bör erläggas för spelkort och de öfver afgiftens behöriga
nigörande erforderliga kontroller; och som, enligt hvad Utskottet inhemtat, beloppet
af de medel, som för kortstämplingen influtit år 1841, eiler året näst före tillämpningen
af den förhöjning i stämplings-afgiften från 6 till 8 sk., som vid dåvarande
riksmöte beslutades, samt af de förändrade bestämmelser, som då tillika föreslogos,
och genom Kongl, förordningen den 23 Februari 1842 föreskrefvos, utgjort endast
(>,781 r:dr 15 sk. 6 r:st., men redan påföljde år, eller då berörda Kongl, förordning
trädde i kraft, uppgått till 15,179 r:dr 23 sk. 6 r:st, samt derefter så betydligt tilltagit,,
att det under de sistförflutna åren utgjort: 1818, 31,392 r:dr, 1849 , 29,878 r:dr 32
sk., samt år 1850 , 31,334 r:dr; så och enär utaf den betydliga inkomst, som sålunda
genom kortstämplingen influtit under dessa sistberörda år, jemförd med den, som
före år 1842 kunde påräknas, ändamålsenligheten af de nu härom gällande föreskrifter
synes vara öfvertygande ådagalagd, samt någon ändring deruti icke blifvit inom
Riks-stånden ifrågasatt, anser sig Utskottet böra förnya dess vid sista riksdag
gjorda, af Rikets Ständer godkända, hemställan,
att bevillningen af spelkort må intill nästa statsreglering utgå till oförändradt
belopp, nemligen åtta skillingar banko för hvarje kortlek, samt
att, med anmälan härom, anhållan bör hos Kongl. Majit i underdånighet
göras, att ofvanberörde nådiga förordning af den 23 Februari 1842 må
fortfarande få tjena till efterrättelse.
Slockholm den 8 Maj 1851.
36
Beviilnings- Utskottets Betänkande,, lY:o 8.
Alik, till Exp.-Utsk. den 16 Maj 1851, kl. 3 e. m..
Betänkande, angående städernas salu-accis.
Jemlikt 59, 60 och 61 §§ Regeringsformen^ åligger det Bevillnings-utskott»t:
att afgifva förslag i afseende på utgörandet af städernas salu-accis, hvilken vid
sista statsregleringen beräknades till 3000 R:dr, men uti Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
angående statsverkets tillstånd och behof blifvit, i anseende dertill att städerna
Kalmar, Lindesberg, Upsala, Wisby och Carlshamn från salu-accis befriats,
och dylik befrielse för andra städer, innan nästa stats-reglering vidtager, jemväl
kunde komma att ega rum, föreslagen att nedsättas till 2000 R:dr.
I öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständer vid flera föregående Riksdagar
i denna fråga beslutat,, nemligen att de städer, uti hvilka rättighet att utan afgift
införa och försälja, kött, bröd och dricka ännu icke vore landtmannen medgifven,
fortfarande borde erlägga den genom Kongl. Kungörelsen den 30 November 1810
för dessa städer stadgade salu-accis-ersättnings-afgift, intilldess införsels- och forsäljnings-frihet
af nämnde förnödenhets-artiklar uti någon af dessa städer medgifves,
då, året efter det införselsfriheten beviljats, samma stad skulle befrias från berörde
afgifts utgörande, har Bevillnings-utskottet, som inhemtat, att fri- och obehindrad
införsel och försäljning af kött, bröd och dricka blifvit sedan sista riksdag
i nåder medgifven icke blott, på sätt i sistnämnde Kongl. Proposition uppgifves
för Kalmar den 27 Oktober 1848, för Lindesberg den 27 Juni 1849, för Upsala den
1 Augusti 1849, för Wisby den 21 Augusti 1850 och för Carlshamn den 28 Augusti:
1850, utan äfven,, efter tiden för aflåtandet af nämnde nådiga Proposition, för
Gefle den 25 November 1850, hvilken omständighet likväl, enär sammanlagda belöppet
af hvad från samtliga dessa städer såsom salu-accis utgått, inskränker sig till
725 R:dr, icke synes böra föranleda till någon ytterligare nedsättning i den summa
Bevillning!-Utskottets Betänkande, N:o 8. 37
2000 R:dr, Kongl. Majit ansett kunna på denna inkomsttitel hädanefter beräknas, funnit
Sig, jemte anmälan, att äfven staden Köping redan under dea 28 September
1836 blifvit i nåder medgifven befrielse från utgörandet af den staden till belopp
af 50 R:dr åliggande salu-accis, och att således nämnda belopp redan vid 1841 års
statsreglering bordt ur tariffen till repartition af salu-accis-ersättningen till städerna
uteslutas, böra föreslå, att,
dels de öfriga städer, uti hvilka rättighet att, utan afgift, införa och försälja
kött, bröd och dricka, ännu icke är landtmannen medgifven, fortfarande
böra erlägga ifrågavarande salu-accis-ersättningsafgift, intilldess
sådan införsels- och försäljningsfrihet uti någon af dessa städer varder
beviljad, då, året derefter, samma stad befrias från erläggandet af berörda
afgift, dels ock, på sätt Kongl. Maj:ts nådiga Proposition i denna
del innehåller, en summa af 2000 R:dr må vid stat sregleringen upptagas
såsom städernas salu-accis-afgift, att fördelas och utgå enligt härhos
bilagde förslag till förnyad Tariff fur fördelning af salu-accis-ersättningen
utaf städerna, hvilken tariff, i händelse den af Rikets Högiofl. Ständer
godkännes, skulle komma att på vanligt sätt såsom bilaga åtfölja
den blifvande bevillnings-stadgan..
Stockholm den 8 Maj 1851'..
36
Bevillnings ■ Ut,skottets Betänkande, N.a 8.
Tariff
till fördelning af Salu-Accis-ersätlningen utål Städerne.
R:dr
ii: dr
Stockholm
Transport
2,055
Götheborg
800
Westervik .
Ystad ..........
Första klassen.
Örebro ..........
Gefle
Norrköping . . . . . . • •
300
Fjerde klassen.
Arboga .
Andra klussen.
' Christinehamn
•
40
Calmar
Halmstad .........
20
Carlskrona
400
Hedemora
Malmö
160
Helsingborg
65
Upsala . . . . .
Hernösand
Westerås
Hudiksvall.
Wisby
Köping . .
Tredje klassen.
Luleå
Borås
20
Mariestad
20
Carlshamn
Piteå
Carlstad .
Sala . . . .
Christianstad
90
Sundsvall
Fahlun
Söderhamn ........
15
Jönköping . . .
50
Söderköping
25
Landskrona
85
Umeå
Linköping
100
AYadstena
30
Lund
Warberg
20
Nyköping
50
Wenersborg
25
Uddevalla
Wexiö
Transport
2,055
Transport
2,315
BevHInings- Utskottets Betänkande, N:o 8.
39
R:dr
R:dr
Transport
2,315
Transport
2,445
Femte klassen.
Norrtelje
25
Alingsås
—•—
Philipstad
25
Askersund ..........
25
Sigtuna
Cimbritshamn . .  „
Skanör och Falsterbo ....
15
Skara .. .
Engelholm
5
Skenninge
25
Enköping ........ . .
Sköfde
.
Eskilstuna
Strengnäs
Falkenberg . . ........
Strömstad
Falköping
Säther
Grenna . ... ^
—
Södertelje
.
Hjo
Sölvitsborg
Kongelf ..........
Thorshälla . .
Kongsbacka
.
15
Trosa
-- —
Laholm
Ulricehamn
Lidköping
50
Wimmerby
Lindesberg
Åmål
.
10
Mariefred
Öregrund
Marstrand
.
20
Östersund
Nora .
Östhammar
Transport
2.445
Summa il:co ll.dr
2,530
40
Bevillnings-UlskoUets Betänkande, N:o 9.
N:o 9.
Ank. lili Exp.-Utsk. d. 17 Maj 1851, kl. 1 e. m.
Betänkande} angående Postbevillningen.
Sedan Ridderskapet och, Adeln, Preste- och Borgare-stånden bifallit och
Bonde-ståndet afslagit Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-utskottens
Betänkande N:o 2, i anledning af väckta motioner om bestämmande af medelporto
och införande i sammanhang dermed af åtskilliga andra förändringar i afseende
å inrikes brefvexlingen; samt Rikets Ständer sålunda, i enlighet med Utskottens
förslag, beslutat, att nämnde motioner för det närvarande icke skulle till förändring
i gällande föreskrifter föranleda; så har Bevillnings-utskottet, jemlikt sin i
grundlagarne stadgade pligt, företagit frågan om postbevillningens utgörande, samt
i sådant hänseende granskat gällande post-rtaxor och i sammanhang dermed till behandling
förehaft en af Herr af Dahlström, G. J., hos Ridderskapet och Adeln
väckt motion, hvari, med åberopad anledning af det missnöje, hvilket å Gottland
försports deröfver, att ett drygare postporto blifvit bestämdt för Wisby, än för andra
orter, så att t. ex. för hvarje bref af ett lods vigt på Stockholm erlades i porto
10 sk. banko, och att Wisby sålunda i afseende å brefporto blifvit satt i jemförelse
med Piteå, Luleå och Neder-Calix, ehuru afståndet emellan Stockholm och
Wisby icke utgjorde mycket utöfver Udel af våglängden till nyssnämnde post-stationer,
motionären fästat uppmärksamhet på detta missförhållande samt, enär ändamålet
med post-kommunikationer vore att underlätta gemenskapen Sverges provinser
emellan och derigenom befordra lif och förkofran i åkerbruk, handel och näringar,
yrkat, att postporto för Wisby måtte varda nedsatt till likhet med hvad det
utgör för andra, äfven mera aflägsna, orter på fasta landet, nemligen till 8 sk. B:co
lodet emellan Wisby och Stockholm, samt i förhållande derefter emellan Wisby och
Andra orter.
Utskottet
Bevitlnings-Utskottets Betänkande, A’:o 9. 41
Utskottet, som inhemtat, att postporto för Wisby, till följd af de drygare
omkostnader, som med postgången emelian Gottland och fasta landet öfver Öland
äro förenade, blifvit, i förhållande till våglängden, beräknadt i allmänhet 20 procent
högre, än för andra poststationer inom riket, anser likväl, att, då numera under en
betydlig del af året posten föres sjövägen med ångfartyg emellan Wisby och
Stockholm, billigheten fordrar, att, till följd häraf, någon lindring i det efter våglängden
från Gottland till Öland och vidare öfver fasta landet för Wisby beräknade
postporto får af vederbörande korrespondenter tillgodonjutas; och får Utskottet alltså
föreslå Rikets Ständer,
att, med bifall till hr af Dahlströms berörde motion, postporto för Wisby
må nedsättas med 20 procent sålunda, att för bref om ett lods vigt emellan
Wisby och Stockholm portot nedsättes från 10 till 8 sk. banko
och i förhållande derefter för bref emellan Wisby och andra orter inom
riket, likväl alltid, der runstycken skulle förekomma, till närmast fulla
skiilingtal, samt att Rikets Ständer följaktligen hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att Kongl. Majit täcktes anbefalla Post-styrelsen,
att, i enlighet med detta beslut, upprätta ny post-taxa för Wisby och
densamma öfrige Postkontoren till iakttagande för ifrågavarande Poststation
meddela.
I öfrigt hemställer Utskottet,
att de för Post-bevillningens utgörande nu gällande grunder må med
ofvanberörde undantag tills vidare oförändrade bibehållas.
Stockholm den 8 Maj 1851.
Bih. lill K. St. Brot. 1850 1851. 5 Sami., 1 Afd., 7 Haft.
f
STOCKHOLM, f. d. Schultze^ Boktryckeri, 1851.
llevillnings-Ulskoltets Memorial, JY» 10.
1
M 10.
Ank. til! Exp.-Utsk. d. 2 Juni 18S1, kl. 12 m.
Memorial, i fråga om förundrade tullbestämmelser för raffmeradt
socker samt sockersirap, med hänseende till särskilda,
sockerraffinaderiet i Fredrikshall beviljade förmåner.
Sedan underrättelse ingått, att Norrska Stortbinget, i öfverensstämmelse med
Kongl. Mnj:ts derom nflålna nådiga proposition, bilällit de vilkor, hvarunder nu varande
egarne af Fredrikshald år 1817 privilegierade sockerraffinaderi förklarat sig
vilja från och med den 1 Juli 1834 afstå privilegiet på godtgörelse af statskassan
för erlagd tull å allt det råsocker, som i Norrska fartyg från produktionsorterne
införes och vid nämnde raffinaderi förädlas, så har Utskottet funnit tiden vara inne
att till hufvudsaklig pröfning upptaga de i Utskottets Betänkande N:o 5 angående
tullbevillningen pag. 50 och 51 omförmälda af Herr Prosten Arosenius och Herr
Lagergren väckta förslag att, till förekommande af de menliga följder, hvarmed ej
mindre Svenska statsverket, i minskad förtullning af råsocker, än äfven Svenska
sockerraffinaderierna, i outhärdlig konkurrens, hotades genom de utaf Fredrikshald
sockerraffinaderi betingade förmåner, införselstullen å raffinad- eller topp-, kandioch
kak-socker måtte tills vidare och antingen, så länge behofvet det kräfver, eller
till dess Rikets Ständer vid nästa Riksdag derom annorlunda besluta, förhöjas från
5 till 8 sk. skålpundet, men att, för den händelse att Svenska raffinadörerna under
tiden stegrade priset å sin tillverkning utöfver 14 sk. skålpundet, Rik:s St:r mätte
antingen besluta att tullsatsen å raffinadsockret borde åter genast nedsättas till nu
gällande belopp 5 sk., eller ock i den underdåniga skrifvelse, hvari tullförhöjningen
anmältes, hos Kongl. Maj:t anhålla att Kongl. Majit täcktes, för nämnde händelse,
efter omständigheterna, nedsätta den förhöjda tullsatsen och derom, utan vidare omgång,
nådig kungörelse utfärda; samt att äfven å sockersirap, brun eller hvit, hvilken
artikel i Norrige föga förbrukades, hvarföre hela den Fredriksballska tillverkningen
af denna biprodukt förmodades komma att kastas på Sverige, införselstullen
måtte förhöjas från 3 till 4 sk. skålpundet; varande jemväl i Herrar Arosenii och
Lagergrens motioner uppmärksamheten fästad på de med förevarande fråga sammanhängande
omständigheter, hvilka, grundade på de unionelia förhållandena emellan
Sverige och Norge, ansågos kunna mer eller mindre menligt inverka på Svenska
Bih. till R. Sl. Prot. 1850 dt 1851, 5 Sami., 1 Afd., 8 Haft. 1
9
Bevillnings-Utskotlels Memorial, JY2 10.
statens, och dess medborgares, billiga anspråk, att vid utlofvade och bestämda förmåner
orubbadt varda bibehållna; i hvilket hänseende Herr Lagergren derjemte
framställt det förslag, alt den, genom Kongl. Förordningen den 24 Maj 1825 tilllika
med sedermera beslutade förändringar och tillägg, vid landväga transport emellan
bägge rikena medgifna tullfrihet för partier af socker, icke öfver 50 skålpund, och
för sirap, till visst penningevärde af högst 10 R:dr Siifver-Specie, måtte upphäfvas.
Såsom Utskottet redan i sitt ofvannämnda Betänkande N:o 5 omförmält, bestå
de af Norska regeringen, och nu mera äfven af Storthinget, såsom godtgörelse för
indragning af 1817 års privilegium, Fredrikshalls raffinaderi medgifna förmåner, hvarom
här är fråga, deri, att raffinaderiet, som till den i Juli 1854 inskränker sin
import till 15,000,000 skålp. råsocker, Norrsk vigt, intill sagde tid undfår en utförselspremie
af 1 skilling Specie per skålpund raffineradt socker, som sjöledes utföres,
vare sig till Sverige eller utrikes ort; samt att raffinaderiet vidare i 3 år,
räknadt från den 1 Juli 1854 beviljas lika stor utförselspremie, sorn den för införsel
af råsocker under tiden erlagda tull, eller, med andra ord, tull rest i tu tion,
beräknad efter 65 skålpund raffinad af 100 skålpund råsocker.
Det i Norge förändrade förhållande, hvars menliga följder för Svenska statsverket
och sockerraffinaderierna motionärerne afsett att förekomma, inskränker sig således i
sjelfva verket till den vid sjöväga utförsel af Fredrikshalls raffinadsocker intill den 1
Juli 1854 medgifna premie af 1 sk. Specie per Norskt skålpund; ty vid elen lindväga
utförseln intill nämnde tid, äfvensom vid utförseln i allmänhet under derefter
följande 5 år är Fredrikshalls raffinaderi genom nu ifrågavarande af Norska stats
makterna
gjorda medgifvanden icke förunnadt några större förmåner, än hittills egt rum.
Att den under förstnämnde tid Fredrikshalls raffinaderi, jemte full restitution
af å råvaran erlagd full, medgifna, nyss omförmälda exportpremie, emellertid är af
beskaffenhet att, med hänseende till de internationella tullbestämmelserna och den
för råsocker här stadgade införselsafgift, kunna, på sätt motionärerna antydt, menligt
inverka både på Svenska statsverkets inkomst af råsockerlullen, och på härvarande
sockerraffinaderiers bestånd vid täflan med det i Fredrikshall, finner Utskottet mera
än sannolikt; hvarföre ock Utskottet anser behof vara för handen att genom förändrade
bestämmelser i vår tull-lagstiftning afvärja denna menliga inverkan.
Erfarenheten har dock bekräftat lämpligheten i allmänhet af den vid sista
riksdagen bestämda införselstull A så väl topp-, kandi- och kak-socker som sockersirap;
och det partiella förhållande, som nu iu träd t i afseende å ett enda sockerraffinaderi
uti Norge, synes Utskottet hvarken påkalla eller kunna rättfärdiga en förändring
af de allmänna tullsattserna å ifrågavarande artiklar, äfven om vid dessa
tullsaItSer kunde, såsom motionärerna föreslagit, fäsfas vilkor, som till konsumentens
lievillnings-Utskoltcts Memorial, J\s 10. 3
betryggande, lade band på inhemska varuprisen. Då dessa varupris oemotsägligen
äro beroende af råvarornas vexlande värde i produktionsorterna och på verldsmarknaden,
samt följaktligen icke kunna på förhand bestämmas för ens den närmaste
tiden, än mindre för en tid af flera år, utan att antingen industriidkaren eller konsumenten
derigenom förnärmas, måste, efter Utskottets tanka^ motionärernas förslag,
att, genom ifrågavarande tullafgifter reglera varuprisen, lemnäs å sido.
Endast i partiell förändring af de stadganden, till följd hvaraf den Fredrikshalls
sockerraffinaderi medgifna förmån kan blifva för Svenska statsverket och här
varande industriidkare äfventyrlig, synes således medlet att förekomma ett sådant
äfventyr böra sökas; och dessa stadganden innefattas i Kongl. Förordn. den 24 Maj
1825 med deri sedermera beslutade förändringar och tillägg, hvarigenom ifrågavarande
artiklar, raffincradt socker och sockersirap, äro medgifna till ömsesidig införsel
emellan Sverige och Norge, i allmänhet emot half tull, samt vid iandväga-införsel
i mindre qvantiteter med fullkomlig tullfrihet.
På sätt ofvan är anmärkt, afser den Fredrikshalls raffinaderi medgifna exportpremie
endast sjöväga export och bör således icke föranleda rubbning i de för landväga
kommunikationen och varutrafiken länderna emellan gällande bestämmelser, hvilkas
fortfarande bestånd ömsesidiga intressen af högre och allmännare betydelse dessutom
olvifvelaktigt påkalla.
I afseende åter å sjöväga varutrafiken, torde det mål, som här är i fråga,
lämpligast vinnas derigenom, att raffineradt socker samt sockersirap, som sjövägen
införas till Sverige från Norge, och tvärtom, tills vidare undantagas från de artiklar,
som, enligt högstberörda Kongl. Förordningar, vid införsel endast draga half tull.
Enär frågan om en sådan förändring likväl är af beskaffenhet att bero på
Kongl. Maj:ts nådiga, pröfning allena, och Utskottet icke kan förutse, huruvida Kongl.
Maj:t må finna lämpligt, att till nämnde förändring lemna nådigt bifall, har Utskottet
varit betänkt på att föreslå ett annat alternativ, och detta vore, att Rikets Ständer
berättigade Kongl. Maj:t att förhöja den nominella tullen å raffineradt socker samt
sockersirap, som från Norge sjöledes lill Sverige införas, till det belopp, som Kongl.
Maj:t i nåder funne för ändamålet nödigt, dock så, att den, jemlikt de unionella
författningarne utgående tull icke öfve stege hvad i allmänhet är stadgadt, eller för
raffineradt socker o sk. och för sockersirap 3 sk. skålpundet; hvarjemte Utskottet,
för den händelse att icke heller detta förslag blefve i nåder bifallet, och då Utskottet
icke betviflar att Kongl. Maj:t i sådant fall utfinner tjeniigare utväg att förekomma
ifrågavarande menliga följder, ansett lämpligt, att Rikets Sl:r hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhöilo, att Kongl. Majrt täcktes aflåta nådig proposition med förslag
4
Bevillnings-Ulskoltets Memorial, M 10.
till de af Rikets Ständers beslut beroende åtgärder, som Kongl. Maj:l funne ändamålsenliga.
I enlighet härmed hemställer Utskottet, att Rikets Ständer mätte,
med tillkännagifven anledning af den utförselspremie vid sjöväga export
äfven till Sverige, hvarmed sockerraffinaderiet i Fredrikshall
blifvit, såsom godtgörelse för indragning af dess privilegium, gynnadt,
i underd. skrifvelse hos Kongl Majit anhålla, att Kongl. Majit täcktes
förordna, att raffineradt socker samt sockersirap, som sjöledes införas
från det ena till det andra af de förenade rikena Sverige och Norge,
må från och med den 1 nästkommande Juli och tills vidare undantagas
från den lindring till hälften af i allmänhet stadgad tull,
Kongl. Förorda, den 24 Maj 1823 med deri sedermera beslutade
förändringar och tillägg medgifva; och att Rikets Ständer i samina
skrifvelse, och för den händelse, att nämnde underdåniga framställning
icke vinner nådigt bifall, berättiga Kongl. Majit, att från och
med nämnde dag förhöja den nominella tullen å berörda artiklar,
som från Norge sjöledes till Sverige införas, till det belopp, som
Kongl. Majit i nåder finner nödigt, dock så, att den, jemlikt de
unionella författningarne, utgående tull icke öfverstiger hvad i allmänhet
är stadgadt, eller för raffineradt socker, 3 sk. och för sockersirap,
brun eller hvit, 3 sk. skålpundet; samt alt Rikets Ständer
slutligen hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att, derest icke
heller detta förslag blifver i nåder bifallet, Kongl. Majit täcktes till
Rikets nu församlade Ständer aflåta nådig proposition med förslag
till de af Rikets Ständers beslut beroende åtgärder, som Kongl.
Majit finner ändamålsenliga.
Stockholm den 2 Juni 1831.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1851.
Bevillning*-Utskottets Memorial, AV o H.
1
N:o 11.
Ank. till Exp.-Ulsk. d. 19 Juni 1851, kl. 12 midd.
Memorial, i anledning af serskilda utaf Högvördiga Preste-Ståndet
fattade beslut vid handläggningen
af Utskottets Betänkande N:o o, angående tullbevillningen.
Enligt till Utskottet ankomna utdrag af Riks-ståndens protokoll, hafva Ridfierskapet
och Adeln, Borgare- och Bonde-stånden gillat Utskottets, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts nådiga proposition, afgifna förslag, att de i 24 § af underrättelserna
till gällande tulltaxa svenska sjöfarten på aflägsnare orter beviljade förmåner
af lindring i tull- samt handels- och sjöfarts-afgifter måtte från och med början
af år 1853 helt och hållet upphöra; äfvensom bemälde tre riksstånd fattat beslut
öfver de af Utskottet för tiden från och med tull-lindringarnes upphörande föreslagna
förändrade tullsatser å, bland andra artiklar, hvarom nu icke är fråga, Bränvin
och Sprit, Caffe, Hudar, obcredda, Ris, oskalad eller s. k. Paddy, samt Socker;
hvaremot Preste-ståndct ogillat förslaget om tull-lindringarnes upphörande och i följd
deraf icke ingått i pröfning af de förändrade tullsatser, som, för motsatt händelse,
blifvit föreslagne och för nyssnämnde artiklar af Utskottet ansetts böra ega rum.
Då emellertid, såsom nämndt är, förslaget om tullindringarnes upphörande blifvit
af tre stånd, godkändt samt, såsom afseende icke bestämmandet af tull-afgifternas
belopp, utan ett premium för sjöfart på vissa aflägsna orter, följaktligen måste,
jemlikt 75 § Riksdags-ordningen, anses utgöra Rikets Ständers beslut, finner Utskottet
sig böra hemställa,
Bih. till R. St. Prot. i850 Sf iS5i. 5 Samt., i Ajd., 9 Hd/t.
2. Beviii'nings-V Iskollets Memorial, A':o il.
Preste-ståndet behagade till pröfning företaga de af Utskottet i Betänkandet
N:o 5, under förutsättning af tull-lindringarnes upphörande, afgifna
yttranden, angående föreslagna förändrade tullsatser å artiklarna
Bränvin och Sprit,
Caffe,
Htular, obercdda,
Ris, oskalad eller s. k. Paddy; samt
Socker:
Mascovad, eller brunt och gult, ordinärt Terres- och Tetes- samt hvitt
Pudersocker; och
Krossadt lump-, Havanna-teress och andra till sockerhalten lika slag.
Vidare har Preste-ståndet väl godkänt Utskottets förslag: att ur sjelfva
taxan utesluta de under serskilda rubriker nu upptagna artiklarne “Cantiller“ och
“Paillettcr£<; att i noten hänvisa såväl dessa artiklar som artikeln “käpp-toflfsar och
snodder“, dels till snörmakare-arbeten allena, dels ock till dessa samt gulddragarearbeten
och strängar; och att under en ny rubrik: “gulddragare-arbeten" upptaga de
nu under egen hufvud-rubrik förekommande fransar, galoner, gramaner och snören
af guld och silfver; men deremot ogillat Utskottets förslag att i taxan intaga rubriken
snörmakare-arbeten och att, med uteslutande ur sjelfva taxan af rubriken fransar,
galoncr, gramaner och snören, i noten hänvisa densamma till gulddragare- och
snörmakare-arbeten.
På denna motsägelse i de serskilta besluten, hvarigenom den för vissa artiklar
bestämda hänvisning till snörmakare-arbeten komme att sakna tillämplighet,
men fransar m. m. af guld och silfver deremot att med olika tullsatser på serskilta
ställen i tulltaxan inflyta, har Utskottet ansett sig böra fästa Preste-ståndets uppmärksamhet,
under hemställan,
att Preste-ståndet behagade i sina omförmälda beslut vidtaga de förändringar,
som för tulltaxans ordnande äro oundgängligen erforderliga, och
i sådant hänseende bifalla hvad Utskottet i betänkandet Nio 5i
föreslagit äfven i afseende å rubrikerna “fransar, galoner, gramaner och
snören" samt “snörmakare-arbeten."
Stockholm den 19 Juni 1851.
Bevillning#-Utskottets Betänkande, N;o 12.
3
N:o 12.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 19 Jani 1851, kl. 12 midd.
Betänkande, angående väckt förslag om inrättande af
sä kalladt transit-upplag.
Uti det förslag till tulltaxa för inkommande varor, som af hr Tull-distriktehefen
m. m. IV. Karström sistlidne år blifvit från trycket utgifvet och af hr Rosetirhind,
B., inom höglofl. Ridderskapet och Adeln med några få förändringar såsom
dess motion antaget och till Bevillnings-utskotlet remitteradt, har i sammanhang med
underrättelserna till tulltaxan, på sätt Utskottet vid behandlingen af dessa uti sitt
betänkande N.o 5, angående tullbevillningen, anmält och tillkännagifvit skola blifva
föremål för serskildt utlåtande, fråga blifvit väckt om inrättande af så kalladt transitupplag
och i sådant afseende anfördt: att utom nederlaget och kredilupplaget
funnes ett annat upplag, nemligen transitupplaget, hvars införande i Sverige vore af
beliofvct högt påkalladt, så vida man ville följa med sin tid och icke frivilligt låta
väsendtlige fördelar gå sig ur händerna. För en vara, som skeppades t. ex. från
Ryssland till England eller tvärtom, vore det icke sagdt att direkt lägenhet kunde
erhållas, men att med både aflastares och emottagares fördel vore förenadt, serdeles
höst- och vårtid, att densamma på närmare håll blefve tillgänglig. För sådant ändamål
transporteras varor t. ex. till Helsingör eller Köpenhamn, uppläggas der och
återuttagas, då lägenhet till destinationsorten erbjuder sig. Sådana varor undergå
ingen tullbehandling, men bereda Danska statsverket inkomst genom en afpassad
afgift, ett slags packhushyra, beräknad per kubikfot, samt åt Danska köpmannen förtjensten
af kommissionsbestyret. I Sverige saknade handelskorpsen denna utväg
till förkofran, ty här kunde, strängt taget, ingen omlastning af varor i annat fartyg
4 Bevillnings-Utskottets Betänkande, N:o {2.
ega rum, med mindre varorna skola angifv^as på nederlag eller kreditupplag, samt i
följd deraf underkastas tullbehandling och, om värdevaror förekomma, den föreskrifna
anslagsåtgärden. Dessa olägenheter i förening med afgiften till kronan, samt vidare
till staden, dit varorna inkomma, gjorde all egentlig transitohandel omöjlig, hvarå
såsom ett talande bevis uppgifvits, alt 18 balar med s. k. Islands bundtröjor, hvilka
från Danmark ankommit till Götheborg och dagen efter deras ankomst blifvit omlaStade
på ett Danskt till Ost-Indien destineradt och segelfärdigt skepp, måste i rekognitionsafgifter,
grundade på 1845 års tulltaxevärden, erlägga öfver 200 r:dr b:ko,
hvilket belopp blifvit dubbelt högre, derest varupartiet augifvits på kreditupplag; och
har motionären, då det syntes vara angeläget, serdeles i närvarande tidpunkt, att
äfven för Sverige i detta hänseende vidtaga någon åtgärd till underlättande af handelsförbindelserna
med fremmande länder, ansett, att föreskrifter för transitupplag borde
ibland underrättelserna till tulltaxan intagas och i sådant afseende förslagsvis
uppgifvit följande grunder för en sådan ny inrättning:
lio att transitupplaget inskränkes till de städer, som ega allmän nederlagsrätt;
2:o
att den stad, som önskar få begagna transitupplagsrätten, tillförbindes
anskaffa ett brandfritt och vid skeende besigtning i öfrigt godkändt samt i närheten
af tullkammaren beläget magasin;
3:o att transitvaror, likasom annat packhusgods, förvaras ensamt under kronans
lås och vård;
4:o att till kronan erlägges en afgift af t. ex. 4 eller 6 sk. för hvarje kubikfot
af kollyns innehåll;
5:o att denna afgift förnyas för hvarje tredje månad, som en kolly blifver på
tra»(Situpplaget qvarliggande;
6:o att om godsegare eller dess ombud vill efterse kollyns innehåll, densamma
genast öfverflyttas på nederlag eller kreditupplag samt från transitupplagsmagasinet
bortföres;
7:o att, om transitvaror anmälas tilt förtullning, de böra beläggas, utom med
stadgad tull, jemväl med inkommande rekognition; samt
8:o att transitupplagstiden må bestämmas till högst ett år, hvarefter varorna
©vilkorligen böra införtullas.
Bevillning!-Utskottets Betänkande, Ar:o 12. 5
Utskottet delar fullkomligt motionärens åsigt om vigten för vårt land af in
rättningen
utaf transitupplag af ifrågavarande beskaffenhet, hälst en dylik inrättning
å de platser inom landet, hvilkas belägenhet är i sådant afseende gynnande och
hvarest nödiga kontroller mot missbruk af denna upplagsrättighet med säkerhet kunna
åstadkommas, bör icke allenast medföra väsendtliga fördelar för de handlande,
genom den vinst, som utaf kommissionsbestyret härvid kan hemtas, utan äfven komma
hela landet lill godo genom ökad liflighet i sjöfarten på Sverige och deraf beroende
afsättning af landets produkter. För ett fullständigt vinnande af dess* fördelar
tror dock Utskottet det vara nödigt, att begagnandet i vidsträcktaste mån af denna
upplagsrätt på allt sålt och så vidt med iakttagande af nödiga kontroller ske kan,
underlättas, hvartill i främsta rummet erfordras, att upplagsrätten icke betraktas såsom
inkomstkälla för statsverket, utan befrias från hvarje afgift, utöfver hvad som kan
anses oundgängligen nödigt för betäckande af de kostnader, som i och för sjelfva
inrättningen och uppsigten derå äro erforderlige. Också har roan i andra länder, såsom
England och Holland, der en vidsträckt och vinstgifvande transit-färt bedrifves,
ansett fördelaktigt att i allmänhet frigöra densamma från det hämmande inflytande,
som hvarje derpå lagd beskattning nödvändigt måste utöfva.
På desse skäl och då Utskottet i öfrigt hufvudsakligen godkänner de ofvan
anförde
grunder och vilkor, hvilka för ifrågavarande inrättning blifvit föreslagne, men
icke ansett lämpligt att, innan behörig fullständig utredning af ämnet och pröfning
af de omständigheter, som dervid böra komma i betraktande, föregått, i underrättelserna
till tulltaxan nu intaga föreskrifter för transitupplagets inrättande och de vilkor,
under hvilka sådant upplag skulle vara medgifvet, har Utskottet trott sig böra
föreslå Rikets Ständer
att hos Kongl Maj:t i underdånig skrifvelse anhålla, att, sedan vederbörande
blifvit i ämnet hörde och fullständig utredning af dermed samband
egande omständigheter vunnits, Kongl. Maj:t måtte, så vida sådant
finnes med handhafvande af vederbörliga kontroller och utan våda för
missbruk kunna till handelns förmon och för beredande af öfrige dermed
åsyftade fördelar medgifvas, i nåder förordna om inrättandet af
transitupplag, i enlighet med följande grunder derför:
Bevitlnings-Utskotlets Betänkande, JS:o i2.
att transitupplaget inskränkes till de platser, som ega eller framdeles
erhålla allmän nederlagsrätt;
att den stad eller ort, som önskar få begagna transitupplags-rätten,
tillförbindes anskaffa ett brandfritt och vid skeende besigtning i öfrigt godkändt
samt i närheten af tullkammaren beläget magasin;
att transitvaror förvaras ensamt under tullkammarens lås och vård;
att, för betäckandet af de derigenom förorsakade kostnader, erlägges
den afgift, beräknad för kubikfot af kollyns innehåll, som
Kongl. Maj:t för detta ändamål kan finna lämplig att bestämma, och bör
denna afgift förnya* för hvarje 3:dje månad, som en kolly blifver på
transitupplaget qvarliggande;
att, om godsegare eller dess ombud vill efterse kollyns innehåll,
densamma genast öfverflyttas på nederlag eller kreditupplag, samt från
transitupplags-magasinet borlföres; dock att öfverflyttning från transitupplag
till nederlag eller kreditupplag ej må ega rum af sådane varor,
hvilka icke i allmänhet få på kreditupplag eller på nederlag annorlunda
än till återutförsel uppläggas;
att, om transitvaror anmälas till förtullning, de böra beläggas, utom
med stadgad tull, jemväl med inkommande rekognition; samt
att transitupplagstiden må bestämmas till högst ett år; hvarefter
varorna ovilkorligen böra införtullas eller reexporteras.
Stockholm den 19 Juni 1851.
Beviltnings-Vtskollets Betänkande, Nu> 13.
7
N:o 13.
Ånk. till Exp.-Utsk. d. 19 Juni 1851, kl. 12 midd.
Betänkande, i anledning af väckt motion, om nedsättning
af tullen å varor, som landvägen från
Norrige till Herjeådalen införas.
Uti cn inom hederv. Bondeståndet väckt och tiil Bevillnings-utskottet remitterad
motion har riksdagsfullmägtigen P. Byström från Jemtlands län anfört, att
feland de binäringar, som Herjeådalcns innevånare, hvilka icke af sina jordegor kunna
hemta nödig lifsbergning, nödgades såsom utkomstbergning sig förskaffa, handeln
med Norrige utgjorde en af de väsendtligaste, men att äfven denna näringsgren försvårades
genom orimligt höga tullafgifter, som måste erläggas vid gränsetullen Funnäsdalen,
hvilka afgifter också föranledde de otaliga försök att på förbivägar af
nämnde gränsetull, hvilket i dessa fjelltrakters ofantligt stora ödemarker för lurcndrejaren
ej vöre svårt, på olofligt sätt ffån Norrige inpraktisera sina medhafvande
effekter, bland hvilka en af de mest betydliga utgjordes af den så kallade norrska
tobaken, af hvilken vara allmogen egde rättighet att införa tullfritt 25 skålpund,
men skulle detta belopp med en enda mark öfverskridas, så vore hela förrådet"förverkadt,
hvilket gjorde, att nämnde gränsetull sällan med dylik vara besöktes, oaktadt
för öfrigt ingen brist deraf förefunnes; och hade motionären, för att undanrödja
dessa olägenheter och föihindra de trafikerande att på olofliga vägar undandraga sig
de umgälder, som af en landsfaderlig regering kunna stadgas, föreslagit: att för alla
de innevånare i Herjeådalen, som handla med Brödrafolket, tullafgifterne förj deras
derifrån hemiade varor n åtte nedsättas till minst hälften af hvad de nu äro, och att
förbudet för införseln af norrska tobaken måtte helt och hållet upphöra och i det
8 Bevitlnings-Ulakottets Betänkande, N:o 13.
stället för hvarje skålpund norrsk tobak erläggas 1 skilling banko i tullafgift för det
antal skålpund, som öfverstiger det förut tullfritt bestämda antalet 25.
Utskottet liar tagit denna motion i öfvervägande; och enär undanlag för någon
viss provins eller ort från i allmänhet gällande stadganden, i synnerhet sådane,
som röra beloppet af fastställde tullafgifter, icke utan serdeles talande skäl eller bevekande
omständigheter böra medgifvas, men någon synnerlig anledning till dylik
undantagsförmån för Herjeådalens innevånare, i afseende på deras handel i allmänhet
med Norrige, icke förekommer, samt, hvad serskildt angår artikeln Tobak, densamma
icke, såsom motionären förmenat, är till införsel förbjuden, hemställer
Utskottet,
att ifrågavarande motion må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 19 Juni 1851.
STOCKHOLM, f. d. Schultzes Boktrycken, 1851.
PeviUnings-Utskottcls Betänkande, M 14.
1
M 14.
Ank. till Eip.-Utsk. den 1 Juli 18S1, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af Biles-Ständens olika beslut, angående
tullbevillningen.
Sedan samtlige Riksstånden, med anledning af Utskottets Betänkande M 5,
angående tullbevillningen, fattat definitiva beslut i alla hithörande ämnen, har Utskottet,
genom utdrag af Riksståndens protokoll, af dessa beslut erhållit del; och
lår Utskottet härmed afgifva förslag, så väl till sammanjemkning af nämnde beslut,
der skiljaktighet förefinnes, som ock lill de propositioner, hvaröfver, för den
händelse dylik sammanjemkning i ett eller flera fall ej annorlunda kan vinnas,
omröstning lärer, i enlighet med 71 § Regeringsformen, höra i förstärkt Statsutskott
anställas; med anmälan derjemte, alt Utskottets tillstyrkanden i öfrige här
ej upptagne delar blifvit af samtlige Riksstånden godkände.
De uti Betänkandet M 15 orriförmälda frågor, hvarom Riksstånden fattat skiljaktiga
och från Utskottets förslag i nämnde Betänkande afvikande beslut, skola af
Utskottet upptagas till behandling i den ordning, samma Betänkande föranleder,
utom i de få fall, der serskilda omständigheter göra afvikelse från denna ordning
oundviklig eller ämnenas beskaffenhet sådant påkallar
Jemte det Utskottet henöställt, att de inom satntligé Riksstånden väckte motioner
om bibehållandet utan förändring af nu gällande tulltalH, icke måtte till
annat beslut föranleda, än att de bestämmelser i samma taxa, hvalö ändringar icke
blifvit af Utskottet föreslagnä, fortfarande bibehållas, hade Utskottet äfven redogjort
för de allmänna grundsatser, hvilka i afseende på tull-lagstiftningen inom
Utskottet gjort sig gällande och vunnit tillämpning i det förslag till förnyad tulltaxa.
som af Utskottet blifvit afgilvet; innefattande dessa grundsatser, att alla inoch
ulförselsförbud borde utbytas mot sådana tullafgifler, sorn åt inhemska varutillverkaren
lemna tillbörligt skydd på samma gång, som do bereda möjlighet till
loflig handel med alla varor; att såsom allmän regel för tullafgifternas bestämmande
icke borde antagas något visst maximum af varuvärdet; samt att varors
Bih. lill R. St. Prol. 48S0 & 1851. 5 Sami., 1 Afd., 10 Eäft. 1
2
BeviUnings-Utskoltets Betänkande, M 14.
förtullning efter värde borde i möjligaste mån afskaffas och utbytas mot annat
lämpligare förtullningssätt.
Ridderskapet och Adeln har icke till serskild pröfning upptagit dessa frågor,
men i afseende på de speciella tullbestämmelserna beslutat att för framtiden fastställa
gällande tulltaxa, med endast några uppgifna undantag.
Preste-Ständet åter har, med ogillande af berörde hemställan, ansett 1848
års tulltaxa böra i allmänhet fortfarande bibehållas, endast med undantag för några
uppgifna artiklar, derom de af Utskottet afgifne förslag blifvit antagne; hvarjemte
Preste-Ständet till serskild pröfning företagit Utskottets ofvanberörde yttranden
angående grunderna för tull-lagstiftningen, och dervid förklarat sig ogilla
den uttryckta grundsatsen om alla in- och utförselsförbuds utbytande mot lämpliga
tullafgifter; godkänna yttrandet, alt Utskottet ej ansett sig nu böra såsom
allmän regel för tullafgifternas bestämmande antaga något visst maximum af va
ruvärdet;
samt, med ogillande af det verkställda utbytet af värdeförtullning mot
annat förtullningssätt, såsom sitt beslut antaga den af herr grefve Gyldenstolpe
i dess Betänkandet vidfogade reservation föreslagna underdåniga skrifvelse af innehåll,
att Rikets Ständer, erkännande fördelarne af ett sådant utbyte, hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, att General-tullstvrelsen måtte varda anbefalld att
till nästkommande riksdags Bevillnings-Utskott aflemna, så noggrannt sig göra låter,
uppgift på värdet per skålpund af alla de artiklar, för hvilka förtullningen nu
är bestämd i procent af varans värde.
Borgare-Ståndet har, med förkastande af ofvanbemälde motioner om bibehållande
utan förändring af 1848 års tulltaxa, företagit Utskottets betänkande till
pröfning och i allmänhet godkänt de deri gjorda förslag.
Bonde-Ståndet deremot har, med hufvudsakligt afslag af betänkandet, för sin
del antagit nu gällande tulltaxa till fortfarande efterrättelse, dock med den modifikation,
att nuvarande förbud borttagas och ersättas af en tullbevillning å till
in- eller utförsel förbudne varor af 53Va procent af tullvärdet.
Då emellertid dessa Riksståndens beslut, i hvad de ej afse de speciella tull
bestämmelserna,
icke äro af beskaffenhet att påkalla någon Utskottets åtgärd, samt
hvad serskildt angår det beslut, Preste-Ståndet för sin del fattat, att en underdånig
skrifvelse af ofvan anförde innehåll skulle till Kongl. Majit aflatas, samma beslut,
enär något dermed likartadt icke af de öfriga Stånden blifvit antaget, ej lärer
kunna föranleda till någon påföljd,
torde vidare yttrande i dessa afseenden från Utskottets sida icke
erfordras.
Bevil/nings-Utskoltets Betänkande, JYs 14.
3
Utskottets, med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition i ämnet gjorda
tillstyrkande, att de i 24 § tulltaxe-underrättelserna Svenska sjöfarten på aflägsuare
orter beviljade förmåner af lindring i tull- samt handels- och sjöfartsafgifter skola
från och med början af år 1855 helt och hållet upphöra, har af Ridderskapet
och Adeln, Borgare- och Bonde-Stånden blifvit bifallet, och hafva bemälde tre Stånd
äfven fattat beslut i anledning af de förslag till förändrade tullsatser å artiklarne
bränvin och sprit, kaffe, hudar, oberedda, ris, oskalad, eller så kallad paddv, samt
socker, mascovad, eller brunt och gult, ordinärt terres- och tetes-, samt hvitt pudersocker,
och krossadt lump-, havanna-, terres- och andra till sockerhalten lika
slag; men då Preste-Ståndet, som afslagit berörde tillstyrkan, af sådan anledning
icke heller ingått i pröfning af de tullsatser, som för nämnde artiklar ifrån och
med 1855 års början blifvit af Utskottet föreslagne, bar Utskottet uti serskildt
memorial, M 11, till Preste-Ståndet hemställt, att, enär upphörandet af bemälde
tull-lindringar måste genom tre Stånds godkännande af förslaget derom anses utgöra
Rikets Ständers beslut, Preste-Ståndet behagade till pröfning företaga de af
Utskottet, under förutsättning af tull-lindr ingarnes upphäfvaude, i Betänkandet M 5
afgifna yttranden angående förändrade tullafgifter för merbemälde artiklar; och
torde Utskottet, intill dess det erhållit del af Preste-Ståndets beslut i anledning
af denna hemställan, böra uppskjuta förslag till sammaujemkning af besluten rörande
dessa artiklar, i hvad angår tullsatserna derå, från och med 1855 års
början.
Beträffande härefter de skiljaktige beslut, som i afseende på de speciella tullbestämmelserna
blifvit af Riksstånden fattade, har Utskottet trott sig böra framställa
de allmänna grunder, enligt hvilka Utskottet, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad vid föregående riksdagar blifvit af dåvarande Bevillaings—Utskott
iakttaget och af Rikets Ständer godkändt, ansett sammanjemkning af de skiljaktiga
besluten böra föreslås eller, i de läll, der dessa sammanjemknings-förslag icke blifva
antagna, propositioner till omröstning uppgöras.
Dessa grunder äro:
a) i afseende på inbjudningarne:
l:o att, der tre Stånd varit om ett beslut ense, Utskottet inbjudit det fjerde,
att, med frånträdande af dess skiljaktiga mening, instämma i de öfriga Ståndens
beslut;
2:o att om två Stånd i någon punkt bifallit Utskottets förslag, men de två
andra fattat derifrån afvikande, sins emellan öfverensstämmande eller skiljaktige
A
BeviUnings-Rlskgttels Betänkande, M 14,
beslut, Utskottet i allmänhet inbjudit dessa två sistnämnde Stånd att med de förra
sig förena; och
2»:o att om tre Ständ fattat från Utskottets förslag och sinsemellan skiljaktige
beslut, eller af dessa tre Ständ två varit ense om samma beslut, Utskottet
tjli de sålunda skiljaktiga Stånden hemstäi|t, att förena sig med det fjerde Ståndet,
som godkänt Utskottets förslag;
b) i afseende på omröstningarne:
att för den händelse förslagen till sammanjentkniug icke antagas, omröstningar
böra ega rum i alla de fall, der Stånden stannat i olika beslut:
l:o om in- eller utförselsafgifternas belopp; och
3:q om taxans uppställning eller rubrikernas lydelse, så vida genom föränd-r
ringen afsetts utvidgning eiler inskränkning i de varuslag, som eljest kunnat under
artikeln inbegripas, eller tullafgifternas belopp i annat afseende af dessa förändringar
äro beroende.
Agat, I afseende pä artikeln Agat, arbetad, hade Utskottet hemställt, att densamma
Coraile^äkta ulle indelas i »oinfattad», med bibehållande af den införselstull derå, 40 sk. per
Glasflusser, skålp., som Jör Agat, arbetad, i gällande tulltaxa finnes åsatt, och »infattad», hvii
Perlemor
*ten borde vägas med infattningen och förtullas såsom den, samt i sammanhang
dermed äfven föreslagit, att samma förändring måtte vidtagas i afseende å artiklar
ne Bernsten, arbetad, Coraller, äkta, arbetade, Glasllusser, slipade och perlemor,
arbetad.
Detta förslag har af Preste- och Bor gare-Stånden blifvit godkändt, hvaremot
Riddersfcapet och Adeln samt Bonde-Stånden, med vidblifvande af gällande tulltaxas
föreskrifter, detsamma ogillat.
Ehuru samma förslag egentligen afsett att, genom en i tulltaxan intagen bestämd
föreskrift i sådant hänseende, häfva den tvekan, som möjligen kan uppstå
om rätta tullbehandlingen af dessa artiklar, då de förekomma infattade i ädla metaller,
lärer dock, enär tullbevillningens belopp kan vara beroende på de föreskrifter,
som härom i tulltaxan äro intagne, så vida icke Riddersfcapet och
Adeln samt Bonde-Ståndet skulle vilja instämma med de båda öfriga Stånden om
antagande af detta Utskottets förslag, omröstning böra anställas, och får Utskottet
i sådant hänseende föreslå följande proposition :
l:o.
Den, som bifaller Utskottets af två Stånd godkända förslag att indela artiklarne
-
Bevillnings-Utskoltets Betänkande, JU 14.
5
Agat, arbetad;
Bernsten, arbetad;
Coraller, äkta, arbetade;
Glasflusser, slipade; saint
Perlemor, arbetad,
i »oinfattade», hvilka skulle bibehållas vid samma tullsats, som den
för artikeln i taxan nu utsatta, och »infattade», hvilka borde vägas
med infattningen och förtullas såsom den, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehållas gällande tullbestämmelser för dessa artiklar
utan denna förändring.
För Askar och Dosor af sammansatta, eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen, nu belagde med införselstull, beräknad till 25 procent af värdet, hade Utskottet
föreslagit, att samma tull i stället skulle beräknas efter vigt och utgå med
8 sk. skålp.; hvarjemte Utskottet tillstyrkt fullständigande af redaktionen, genom
intagandet deri af den föreskrift, att Askar och Dosor (af ej sammansatta ämnen)
tullbehandlas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå.
Borgare-ständet ensamt har godkänt detta förslag, hvaremot gällande tulltaxas
föreskrift i delta afseende blifvit af Ridderslcapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden
bibehållen.
Beträffande Utskottets förslag i den del deraf, som angår tullafgiftens bestämmande
för Askar och Dosor af sammansatta, eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen, så måste, derest icke Borgare-Ståndet vill, med frånträdande aT sin
skiljaktiga mening, instämma i de öfriga Ståndens beslut, följande omröstning anställas
:
2:o.
Den, som vill, att, på sätt 5 Stånd beslutat, nuvarande införselsafgift, 25 B:dr
för 100 R:drs värde, bibehålies för artikeln Askar och Dosor af sammansatta, eller,
såsom arbetade, ej specificerade ämnen, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes införselstullen derå till 8 sk. per skålp.
Askar och
Dosor.
6
Bevillnings-Utskottets Betänkande, JYs 14.
Balsam.
Band.
Hvad åter angår förslaget att fullständiga redaktionen genom intagande af
uttrycklig föreskrift för tullbehandlingen af andra Askar och Dosor, än af sammansatta
eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen, så lärer, enär sådan tullbehandling,
som Utskottet i detta afseende föreslagit, i allt fall måste ega rum och
tullbevillningens belopp således ej är beroende af denna föreskrifts intagande i tulltaxan
under artikeln Askar och Dosor, samma förslag, som endast vunnit ett
Stånds bifall,
böra förfalla.
Vidkommande artikeln Balsam: kopaive, peruviansk och annan nativ, så hade
Utskottet föreslagit, alt, med bibehållande af gällande införselstull, 6 sk. skålpundet,
tillägga den anmärkning, att för llaskorna icke något afdrag i vigten medgifves;
hvilket förslag Preste- och Borgare-Stånden godkänt, men Bidderskapet och
Adeln samt Bonde-Ståndet, med vidblifvande af gällande tullbestämmelser härom,
ogillat.
Enär å den serskilda förteckning å varor, som äro vid införsel tullfria, hvilken
finnes Införsels-tariffen bifogad, är upptagen artikeln flaskor, på hvilka varor inkomma
och som icke, enligt serskildt stadgande i Införsels-tariffen, inbegripas uti vigten
för lullberäkningen, så följer häraf, att Utskottets berörde förslag innefattar en förhöjning
i tullafgilten för Balsam, som på flaskor inkommer; och mäste således, så
vida icke Bidderskapet och Adeln och Bonde-Ståndet äfven skulle vilja godkänna
ifrågavarande af de båda öfriga Stånden gillade förslag, följande omröstning anställas:
3:o.
Den, som biialler Utskottets af två Stånd antagna förslag, att vid artikeln
Balsam: kopaive, peruviansk och annan nativ, i Införsels-tariffen intaga den anmärkning,
att för flaskorna något afdrag i vigten icke medgifves, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna anmärkning icke att intagas.
För artikeln Band, som i gällande tulltaxa är indelad i sammets-, med 2
R:dr 24 sk,, siden-, med S R:dr, halfsiden, med 2 ll:dr 24 sk., samt bomulls-,
Bevillnings-Utskotlels Betänkande, M 14.
7
ylle- och linne-, med i R:dr införselstull, allt per skålp., hade Utskottet, under
förutsättning, att nu gällande förbud mot införsel af vissa slag siden- och halfsiden-väfnader
komme att upphöra, föreslagit, att sammets-, siden- och halfsiden—
band skulle förtullas såsom väfnader af dessa slag, med den anmärkning, att ingen
skillnad i tullafgiften göres, om, uti halfsidenband, silket utgör blott en ringa
beståndsdel, samt att bomulls-, ylle- och linne-band måtte, under rubriken andra
slag, åsättas 40 sk. införselstull skålpundet.
Detta förslag har Borgare-Ståndet godkänt, men Ridderskapet och Adeln, Presteoch
Bonde-Stånden, under vidblifvande af gällande bestämmelser, ogillat.
Beträffande först sammets-, siden-och halfsiden-band, så enär endast två Stånd,
Borgare- och Bonde-Stånden, godkänt Utskottets i fråga om artikeln väfnader afgifria
förslag om upphäfvande af för vissa slag deraf gällande införselsförbud, men de två öfriga
Stånden, Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, bibehållit dessa förbud, och då
således gällande stadganden i fråga om förbuden å väfnader lära förblifva oförändrade,
samt Utskottets förslag angående ifrågavarande slags band följaktligen skulle
föranleda dertill, att vissa slag deraf, som nu äro till införsel medgifna, blefve för—
budna, föranledes Utskottet häraf att, med frånträdande af sitt förslag, angående
sammets-, siden- och halfsiden-band, hemställa till Borgare-Ståndet, som samma
förslag godkänt,
att Ståndet behagade, med frångående af detta sitt beslut, förena
sig med de öfriga Stånden om vidblifvande af nuvarande bestäm
O
~ •
melsor för nämnde slags band.
Vidkommande åter bomulls-, ylle- och linne-band, så och då den derför af
Utskottet föreslagna förändrade rubrik till sin omfattning är vidsträcktare än gällande
bestämmelser, lärer, derest icke Borgare-Ståndet vill, äfven i detta afseende
instämma med de öfriga Stånden, omröstning angående så väl rubrik som tullaf
gift
för denna artikel böra anställas; och föreslår Utskottet i sådant afseende föl
jande
proposition:
4:o.
Den, som vill, att, i enlighet med tre Stånds beslut, gällande tullbestämrnelser
för bomulls-, ylle- och linne-band förblifva oförändrade, röstar
Ja,
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bifalles Utskottets förslag att, med förändring af rubriken till
andra slag, nedsätta införselstullen derå från 1 R:dr till 40 sk. skålpundet.
8
Bevillnings-Utskotlets Betänkande, Jf! 14.
barometrar, Utskottets förslag, att vid artikeln Barometrar, äfvensom vid den dermed lik—
Thelrar™ arta<-^e artikeln Thermometrar, i rubriken tillägga »med eller utan fodral», har af
Preste- och Borgare-Stånden blifvit bifallet, men Ridderskapet och Adeln och Bonde-Ståndet
hafva icke antagit detsamma.'
Enär detta tillägg endast innefattar ett fullständigande af rubriken och tullbevillniogen
för dessa artiklar icke kan anses deraf beroende, torde förslaget härom,
då det endast vunnit två Stånds bifall,
böra såsom förfallet anses.
Bly crispen- På sätt Utskottet föreslagit, har Borgare-ståndet beslutat, att införselstullen å
nor' Blyertspennor, alla andra slag (än timmermans-), skall nedsättas från 30 till 24
sk. skålpundet, hvaremot Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden bibehållit
stadgade tullafgift härå.
Utskottet inbjuder Borgare-Ståndet att frånträda sin skiljaktiga mening och
förena sig i de öfriga Ståndens beslut, och föreslår, för annan händelse, följande
omröstning:
5:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre stånds beslut, anser införselstullen å
Blyertspennor, alla andra slag (än timmermans-), böra bibehållas vid 30 sk. per
skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tullafgift till 24 sk. skålpundet.
Blår. Lin- För Blår: Lin- hade Utskottet tillstyrkt nedsättning i införselstullen från S
R.dr till 2 R:dr 24 sk. skeppundet, hvilket förslag B or g are-St ände t godkänt, men
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden, med vidblifvande af gällande
införselsafgift, förkastat.
Så vida icke Borgare-Ståndet vill, med frånträdande af sitt beslut härutinnan,
förena sig med de öfriga Stånden, måste följande omröstning anställas:
6:o.
Den som, på sätt tre Stånd beslutat, anser, att införselstullen å Linblår bör
bibehållas vid S R:dr per skeppund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 2 R:dr 24 sk. skeppundet.
Utskottet
Bevillnings-Utskotlets Memorial, As 14.
9
Utskottet hade föreslagit, att artikeln Bläck: skrif-, som nu finnes i noten Black- skrifhänvisad
till varor, som icke kunna hänföras under någon af de i införsels-tarifen
upptagne bestämmelser, måtte i stället i tar i fen under egen rubrik införas och
åsättas en införselstull af 24 sk. per kanna.
Detta förslag har af Preste- och B or g are-St änden blifvit godkändt, hvaremot
Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet vid blifvit gällande tulltaxas föreskrift
härom.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet att förena sig
i de båda öfriga ståndens beslut alt godkänna Utskottets ifrågavarande förslag;
och föreslår, derest icke denna inbjudning skulle antagas, följande omröstning:
7:o.
Den, som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och två Stånd beslutat, artikeln
Bläck: skrif-, skall i införsels-tarifen intagas och åsättas tullafgift af 24 sk.
per kanna, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna artikel fortfarande att i noten hänvisas till varor,
som icke kunna hänföras under någon af de i införsels-tarifen upptagna bestämmelser.
Uti sitt afgifna förslag tili tulltaxa hade Utskottet bibehållit införselstullen å Bokbindare
artikeln
Bokbindare-cloth oförändrad, och hafva Ridderskapet och Adeln, Preste
och
Bonde-Stånden lemnat förslaget i denna del utan anmärkning, hvaremot Borgare-Ståndet
för sin del beslutat nedsättning i denna tull från 24 till 8 sk. skål
pundet.
Derest Borgare-Ståndet vidblifver denna sin skiljaktiga mening och icke vill
i de öfriga ståndens beslut sig lorena, måste följande omröstning anställas:
8:o.
Den, som vill att, jemlikt tre stånds beslut, införselstullen å Bokbindarecloth
bibehålies vid 24 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 8 sk. skålpundet.
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 5 Sami., 1 Afd., 10 Haft.
2
10
Bevillnings-Utskottets Memorial, M 14.
Broderade
arbeten.
tfroderduk.
Utskottets hemställan, att Broderade arbeten af guld och silfver, nu indelade
i äkta, med 32 sk., och oäkta med 20 sk. införselstull per skålpund, måtte under
en rubrik sammanföras och beläggas med ett nu stadgade införselsafgifter ungefärligen
motsvarande medelbelopp af 24 sk. lodet, har af Preste- och BorgareStånden
blifvit bifallen, men af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet, under
vidblifvande af gällande tullbestämmelser, afslagen.
Utskottet inbjuder sislbemälde tvänne Stånd att i de båda öfriga Ståndens
beslut sig förena, och föreslår, för den händelse, att denna inbjudning icke vinner
bifall, följande omröstning:
9:o.
Den, som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och två Stånd besiutat, Broderade
arbeten af guld och silfver, äkta och oäkta, skola i gemensam rubrik sammanföras
och åsättas införselstull af 24 sk. per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma närvarande tullbestämmelser härom att utan förändring
bibehållas.
Beträffande vidare Broderade arbeten, andra slag, nu belagde med införsels—
afgift af 33l/s procent utaf värdet, så hade Utskottet föreslagit, att dessa skulle
draga tull, lika med det tyg, hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 20 procent
för broderadt alngods, såsom gardinstyger, klädningstvger m. m.; samt SO
procent för fullfärdiga broderade persedlar eller delar deraf, såsom kragar, slöjor,
manchetter, färdiggjorda eller i väder tillklippte klädningar m. m.; och har detta
förslag af Borgare-Ståndet blifvit godkiindt, men af Rtdderskapet ock Adeln, Presteoch
Bonde-Stunden, med vidblifvande af gällande bestämmelse, ogilladt.
På enahanda grund, som här ofvan i afseende å artikeln Band: sammets-,
siden- och halfsiden-, blifvit anförd, anser Utskottet nödvändigt att frånträda delta
sitt förslag, och hemställer,
att Borgare-Ståndet, som ensamt detsamma godkänt, ville med de
öfriga Stånden förena sig om bibehållande af nu gällande bestämmelse
för ifrågavarande artikel.
För artikeln Broderduk, marle och stramalj, nu indelad i »af silke, eller silke
och bomull», med 4 R:dr, »af ull», med 1 R:dr, och »af bomull, lin eller hampa,
enkla eller blandade», med 32 sk. införselstull per skålpund, hade Utskottet före
-
Bevillnings-UtskoUets Memorial, M 14.
11
slagit följande i vissa delar förändrade redaktion och tullsatser: »af silke», 4 R:dr,
»af silke med tillsats af annat material», 2 R:dr, »af ull», 1 R:dr, »af papper», 5
sk., »af andra slag, enkla eller blandade», 32 sk., allt för skålpundet, samt att det
stadgande härvid tillika skulle införas, att »påbörjade eller halffärdiga lapisseriarbeten
förtullas lika med duken, hvarå de äro anbragta, med tillägg af 20 procent.»
Detta förslag har af Preste- och Borgare-Stånden blifvit i allo godkändt, men
Hidderskapet och Adeln samt Bonde-Sländet hafva, med förkastande deraf, vidblifvit
gällande tullbestämmelser för ifrågavarande artikel.
. Så vida Hidderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet icke vilja frånträda sitt
beslut härutinnan och, lika med de öfriga båda stånden, godkänna Utskottets förslag,
biifver omröstning nödig, och torde denna lämpligen böra ega rum sålunda,
att Utskottets förslag i sin helhet, med undantag af hvad det rörer påbörjade eller
halffärdiga tapisseriarbeten, framställes till antagande eller förkastande, men att,
enär det gjorda förslaget i afseende på ifrågavarande tapisseriarbeten, hvilka hittills
förtullats efter värde såsom Broderade arbeten, andra slag, afser att derå i
stället införa vigtförtullning, serskild omröstning härom auställes.
Utskottet föreslår således följande propositioner:
10:o.
Den, som bifaller Utskottets, af två Stånd godkända, förslag, att för artikeln
Broderduk, marle och stramalj, antaga följande tullbestämmelser:
af silke 1 skålp., 4 R:dr införselstull.
af silke, med tillsats af annat material 4
af ull 1
af andra slag, enkla eller blandade . 1
af papper .......... 4
2 R:dr
4 R:dr
52 sk.
5 sk.
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehållas gällande tullbestämmelser för Broderduk, marle och
stramalj, utan förändring.
44:o.
Den, som gillar Utskottets, af två Stånd antagna, förslag, att påbörjade eller
halffärdiga tapisseriarbeten skola under artikeln Broderduk, marle och stramalj, serskildt
specificeras och förtullas lika med duken, hvarå de äro anbragta, med tilllägg
af 20 procent, röstar
Ja;
Brodermön
ster.
Bränvin och
Sprit.
12 Bevillnings-Utskoltcts Memorial, M 14.
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages icke detta förslag.
Utskottet hade vidare tillstyrkt, att i införsels-tarifen intaga artikeln Brodermönster,
med tullafgift af 5 sk. skålpundet. Preste- och Borgare-Stånden hafva härtill
lemnat bifall, men Ridderskapet och Adeln samt Bonde Ståndet vidblifvit gällande
taxa, som icke upptager denna artikel.
Derest icke sistnämnda båda stånd skulle vilja i detta afseende sig med de
två öfriga Stånden förena, lärer följande omröstning böra anställas:
12:o.
Den, som anser att, på sätt Utskottet föreslagit och två Stånd beslutat, artikeln
Brodermönster bör i införsels-tarifen intagas och åsättas tull af 3 sk. skålpundet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna artikel icke att i införsels-tarifen upptagas.
I afseende på artikeln Bränvin och Sprit, hade Utskottet föreslagit att, med
upphäfvande af nu stadgade införselsförbud för vissa slag deraf, Bränvin och Sprit,
alla slag, måtte under denna rubrik i tulltaxan upptagas och åsättas gemensam
införselstull, lika med den för samtlige till införsel tillåtna slag nu gällande, eller
»af tili och med 12 graders styrka», 32 sk., och »deröfver», 1 B:dr per kanna.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ständet håfve, med ogillande af detta
Utskottets förslag, i allo vidblifvit gällande bestämmelser angående ifrågavarande
artiklar. Borgare-Ståndet har godkänt förslaget och Bonde-Ståndet har beslutat att,
med vidblifvande af gällande tulltaxas föreskrifter i öfrigt, förbuden skola borttagas
och ersättas af en utförselstull'till ett belopp af 33lA procent af tullvärdet.
Enär frågan om bibehållande eller borttagande af nu stadgade förbud är af
rent ekonomisk beskaffenhet, samt två Stånd i afseende på förevarande artikel härutinnan
stannat mot två,
lärer Utskottets förslag om borttagande af förbudet för införsel af
vissa slag Bränvin och Sprit böra förfalla och hvad nu härom
stadgadt är oförändradt förblifva gällande.
Häraf följer ock, att den af Utskottet, under förutsättning af förbudens upp
-
Bevillnings-Ulskoltets Memorial, JVi 14.
13
hörande, föreslagna förenklade redaktion af de under ifrågavarande rubrik hänförliga
artiklar, icke kan antagas, utan
torde den i gällande taxa befintliga specifikation af artiklarne böra
bibehållas.
Utskottets härefter, i fråga om vigtförtullning för Bränvin och Sprit samt Vin
och andra spirituosa gjorda tillstyrkan, att Rikets Ständer måtte i underdånig
skrifvelse anhålla, det Kongl. Majit täcktes låta närmare utreda förhållandet och,
derest vigtförtullning af vin och andra spirituosa skulle finnas medföra öfvervägande
fördelar, införa bestämmelserna derom i den blifvande tulltaxan, med möjligen
minsta rubbning i de tullafgifter Rikets Ständer, efter gällande förtullningsgrund,
antagit, har af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-Stånden blifvit
bifallen; och torde, ehuru Bonde-Ståndet i anledning af denna Utskottets hemställan
icke meddelat något yttrande,
de tre öfriga Ståndens bifall till densamma böra utgöra Rikets
Ständers beslut.
Vidkommande slutligen Utskottets förslag, att den i äldre tulltaxor för fransk
sprit till beredning af luktvatten medgifna tullnedsättning till 8 sk. kannan, med
iakttagande af derjemte stadgadt förbehåll om Kommerse-kollegii pröfning af behofvet,
åter må i tulltaxan intagas, så hafva Preste- och B or g are-St änden samma
förslag bifallit, Riddersfcapet och Adeln vidblifvit gällande stadganden, som innefatta
förbud för införsel af denna artikel, och Bonde-Ståndet, som beslutat att alla
förbud skola upphöra och utbytas mot tull af 55V3 procent utaf tullvärdet, således
ansett att ifrågavarande artikel bör i tull draga 1 R:dr 5 sk. 4 r:st., hvilket
belopp utgör 33V3 procent af det i 1845 års tulltaxa denna artikel åsätta tullvärde,
3 R:dr 16 sk.
Enär således tre Stånd sammanstämmande beslutat, att det för införsel af fransk
sprit till beredning af luktvatten stadgade förbud skall upphöra, dock med vilkor
af Kommerse-kollegii, efter pröfning af behofvet, meddelta serskilda tillstånd, anser
Utskottet sig böra inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet, att, med
afseende på det nära samband, som emellan sjelfva införsels-tillåtelsen och den
åsätta tullafgiften eger rum, instämma i Utskottets af de båda öfriga Stånden bifallna
förslag, att tullafgiften må bestämmas till 8 sk. per kanna.
Skulle denna inbjudning icke af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet
antagas, måste omröstning ega rum, dervid såsom Ridderskapet och Adelns beslut
lärer böra antagas den af Ståndet såsom eventuel bestämda tullsats för till införsel
förbudne slag bränvin och sprit, utgörande denna för af till och med 10 gra
-
14
Bevillnings-Ulskottets Memorial; M 14.
Böcker.
ders styrka, 32 sk. kannan, hvilken tull för hvarje överskjutande grad skal! ökas
med 2 sk. per kanna.
Med antagande af Utskottets förslag såsom ja-proposition i den hufvudsakliga
voteringen, föreslår Utskottet således följande omröstningar:
a) om kontra-propositionen.
13:o.
Den, som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående fransk
sprit för beredning af luktvatten, som, efter pröfning af behofvet, med Kommersekollegii
serskilda tillstånd införes, antager Ridderskapet och Adelns beslut, att införselstullen
derå bestämmes till 32 sk kannan, för af til! och med 10 graders
styrka, hvilken tuli skal! ökas med 2 sk. per kanna för hvarje öfverstigande grad,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-St andels beslut att mförselstullen
derå bestämmes till 1 R:dr 5 sk. 4 rst. per kanna.
b) i hufvudsaken.
14:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att för fransk sprit till beredning af luktvatten,
införd efter pröfning af behofvet och med serskildt tillstånd af Kommersekollegium,
införselstullen bestämmes tili 8 sk. kannan, löstalja;
Den,
det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(lista alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut,
(2:dra alternat.) Bonde-Ståndets beslut.
Utskottets förslag att i förteckningen öfver varor, som vid iuförsel åtnjuta
tullfrihet, under hufvudrubriken Böcker införa följande under-afdelning: »från utrikes
ort återkommande, i Sverige tryckte, då de reklameras af författaren eller
förläggaren eller då tvä besigtningsman, af hvilka minst en bör vara boktryckare,
intyga, att böckerna äro i Sverige tryckta;» har blifvit af Ridderskapet och Adeln,
Preste- och Borgare-St änden gilladt, men af Bonde-Ståndet, under vidblifvaude at
gällande bestämmelser, förkastadt.
Bevillnings-Utskottets Memorial, JYs 14.
15
Enär detta stadgande i förteckningen öfver tullfria varor endast afser att
häfva de svårigheter för undvikande af tull, som, med tillämpning af de föreskrifter,
hvilka såsom vilkor för fri disposition af återkommande, i Sverige tryckta,
böcker äro gällande, hittills mött vid åteririförsel af dylika böcker, och således
icke inverkar på tullbevillningen, torde förslaget härom, då det vunnit tre Stånds
bifall,
böra utgöra Rikets Ständers beslut.
1 afseende på caffe, brändt, och alla till caffe-surrogat användbara brända Caffe, brändt,
växter samt cikorierot, hade Utskottet, med bibehållande af derå stadgade inför- Ctkor,ero1-  selstull, föreslagit den förändring i redaktionen, att under hufvudrubriken caffe
skulle införas »brändt eller malet», samt att under rubriken cikorierot, med tilllägg
af »rå», skulle upptagas »bränd, malen eller beredd och andra till caffesurrogat
användbara brända växtdelar.»
Detta förslag har af Preste- och Borgare-Stånden blifvit godkändt; hvaremot
Riddershapet och Adeln samt Bonde-Ståndet, under vidblifvande af gällande bestämmelser
för dessa artiklar, detsamma ogillat.
Då tullafgifternas belopp icke är i någon mån beroende af den föreslagna
redaktions-förändriugen, och två Stånd i detta afseende stannat emot två,
lärer frågan derom böra förfalla.
Det af Utskottet gjorda förslag, att rubriken canel, canelknopp och cassia Canel.
lignea skulle erhålla lydelsen: »canel, alla slag och canelknopp», samt cassia lignea
deremot upptagas i noten med hänvisning till canel, afser endast en af tullbevillningen
helt och hållet oberoende redaktioris-förändring; hvadan och enär endast
två Stånd, Preste- och Borgare-Ständen, detsamma bifallit, men Riddershapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet bibehållit taxan i detta afseende oförändrad,
frågan om denna förändring lärer förfalla.
Vidkommande artikeln cantiller och de dermed samband egande artiklarne cantiller,
fransar, galoner, grawaner och snören, gulddragare-arbeten, käpptofsar och snod- m- m
der, pailletter och snörmakore-arbeten, så har Utskottet, i serskildt memorial JV2 11;
hos Preste-Ståndet anhållit, att Ståndet måtte för dessa artiklar fatta förnyadt be
-
Bevillnings Utskottets Memorial, JVs l&
slut, och torde Utskottet få uppskjuta vidare yttrande i ämnet, intill dess Utskottet
erhållit del af detta Preste-Ståndets beslut.
Cauiscliuk. 1 afseende på artikeln cautschuk, nu tullfri, och den dermed likartade ar
Gutta
percha, titeln gutta percha, nu åsatt införselstull af 6 rst skålpundet, hade Utskottet föreslagit,
att båda dessa artiklar, oarbetade, skulle vara fria från införselstull, men
arbeten deraf, i taxan ej specificerade, åsättas sådan tull af 12 sk. skålpundet.
Dessa förslag hafva Preste- och lior gare-Stånden i allo godkäridt, Ridderska
pet
och Adeln har bifallit förslaget i afseende på gutta percha, men bibehållit
gällande tullbestämmelse för cautschuk, och Bonde-Ståndet har, med vidblifvande
af gällande tulltaxa, förkastat båda förslagen.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln att, i afseende på artikeln cautschuk,
instämma med de två Stånd, som antagit Utskottets förslag härom, och BondeStåndet
att, beträffande båda ifrågavarande artiklar, förena sig i de Stånds beslut,
som förslagen derom godkänt.
För den händelse, att dessa inbjudningar icke skulle antagas, måste omröst
ning
anställas; och föreslår Utskottet, i detta hänseende, följande propositioner:
15:o.
Den, som bifaller Utskottets, af två Stånd godkända, förslag att cautschuk,
oarbetad, skall vara tullfri, och arbeten deraf, i taxan ej specificerade, åsättas införselstull
af 12 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer gällande bestämmelse af tullfrihet för cautschuk att bi
behållas.
16:o.
Den, som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända, förslag, att gutta percha,
oarbetad, skall vara tullfri och arbeten deraf, i taxan ej specificerade, åsättas införselstull
af 12 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies gällande införselstull af 6 rst skålpundet för gutta
percha.
För
Bevillnings-Ulskotlets Memorial, M 1-i.
17
För artikeln cider, nu åsatt en införselstull af 12 sk. kannan, hade Utskot- Cider.
tet föreslagit, att den i stället skulle hänvisas till lika tullbehandling med vin;
hvilket förslag af Preste- och B or g are-St ände t blifvit godkändt, men af Ridderskapel
och Adeln samt Bonde-Ståndet, under vidblifvande af gällande tulibestämmelse,
förkastadt.
Utskottet inbjuder Riddershapet och Adeln och Bonde-Ståndet att förena sig
i de öfriga båda Ståndens beslut, hvilka bifallit ifrågavarande förslag; och föreslår,
för annan händelse, följande omröstning:
17:o.
Den, som bifaller Utskottets, af två Stånd godkända förslag, att cider skall
tullbehandlas lika med vin, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer införselstullen å cider att bibehållas vid 12 sk. kannan.
Preste- och Borgare-Stånden hafva bifallit, men Riddershapet och Adeln samt CoC/furer.
Bonde-Ståndet, under vidblifvande af gällande tullbestämmelse, ogillat Utskottets
förslag, att för coeffurer, nu åsatte en införselstull af 25 R:dr för 100 R:drs värde,
bestämma denna tull till 1 R:dr 52 sk. stycket.
Derest icke Riddershapet och Adeln samt Bonde-Ståndet skulle vilja frånträda
sitt beslut och, lika med de båda öfriga Stånden, godkänna Utskottets förslag, blifver
omröstning nödig, i hvilket hänseende Utskottet föreslår följande proposition:
18:o.
Den, som gillar Utskottets, af två Stånd godkända förslag, att å coeffurer sätta
en införselstuli af 1 R:dr 52 sk. stveket, röstar i
*> 1
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies gällande införselsafgift å coeffurer, 25 R:dr för 100
R:drs värde.
Utskottets förslag, att dekorationer, platåer med tillbehör, äfvensom ornamen- Dekorationer
ter, ej specificerade, nu åsatte införselstull af 55 R:dr 16 sk. för 100 R:drs vär- m' m'
de, skulle tullbehandlas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen beBih.
till R. St. Prot. 1850 & 1851. 5 Simi., 1 Afd., 10 Häft. 3
18
Bevillnings-Utskotiels Memorial, M 14.
Etuis.
stä, har af Borgare-Ståndet blifvit bifallet, men af Ridderskapet och Adeln, Presteoch
Bonde-Stånden, med vidblifvande af gällande tulltaxas stadgande, förkastadt.
Derest icke Borgare-Ståndet skulle vilja frånträda sin skiljaktiga mening och
biträda de öfriga Ståndens beslut, måste följande omröstning ega rum:
19:o.
Den, som vill att, på sätt tre Stånd beslutat, nuvarande införselstull, 33 R:dr
16 sk. för 100 R:drs värde, bibehålles för dekorationer, platåer med tillbehör,
äfvensom ornamenter, ej specificerade, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, skola dessa artiklar tullbehandlas fika med det ämne, arbetadt,
hvaraf de hufvudsakligen bestå.
Utskottet hade föreslagit, att etuis, med tillbehör, af sammansatta eller ej
specificerade ämnen, nu förtullade efter värde med 25 procent, skulle, jemte tilllägg
i rubriken af »äfvensom penningebörsar», förtullas efter vigt, med 32 sk. per
skålpund.
Borgare-Ståndet har godkänt detta förslag, men Ridderskapet och Adeln,
Preste- och Bonde-Stånden, med ogillande deraf, vidblifvit gällande taxa.
Så vida icke Borgare-Ståndet skulle vilja frånträda sitt beslut och instämma
med de öfriga Stånden, torde, då det föreslagna tillägget i rubriken gifver den
samma
en större omfattning och följaktligen i och för sig inverkar på tullafgiften,
så väl frågan om detta tillägg, som den föreslagna förändringen i tullberäkningen
och afgiften, böra blifva föremål för omröstning, och Utskottet föreslår i sådant
hänseende följande proposition:
20:o.
Den som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser gällande tulltaxa
i afseende på artikeln etuis, med tillbehör, af sammansatta eller ej specificerade
ämnen, böra förblifva oförändrad, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer i rubriken att tilläggas: »äfvensom penningebörsar», samt
införselsafgiften derå att bestämmas till 32 sk. skålpundet.
Bevillnings-Utskoltels Memorial, M 14.
19
För artikeln fartyg, utländska, med tillbehör, hvars nu gällande tullbestämmelser
äro:
när, i följd af serskilda omständigheter, helfrihet för sådana beviljas, eller när de
af utlänning till svensk hamn inbringas, samt der prisdömas
och försäljas 25 R:dr införselstull.
strandade och såsom vrak sålda 10 » dito
alla andra  25 » dito
allt för hvarje 100 R:dr af köpesumman; hade Utskottet föreslagit följande re
daktion
och tullsatser:
Fartyg och båtar med tillbehör, sedan köpesumman blifvit af svensk auktoritet
eller konsul bestyrkt . . . . 100 R:drs värde, 20 R:dr införselstull.
Strandade och såsom vrak sålda, äfvensom sjöskadade, hvilka genom vederbörligt
besigtnings-instrument förklaras så odugliga, att de med vrak kunna jemfÖras;
efter den vid offentlig auktion erhållna bruttoförsäljningssumma
100 R:drs värde, 10 R:dr införselstull.
Detta förslag har af Borgare-Ståndet blifvit antaget, men Ridderskapet och
Adeln, Preste- och Bonde-Stånden hafva, med ogillande deraf, vidblifvit gällande
bestämmelser.
Då sålunda, i afseende å redaktionen, tre Stånd ogillat den föreslagna förändringen,
lärer frågan derom, i den mån tullafgifternas belopp icke deraf är
beroende, böra förfalla.
Återstår således, derest icke Borgare-Ståndet skulle vilja frånträda sin skiljaktiga
mening och instämma i de öfriga Ståndens beslut, att genom omröstning
afgöra,
a) huruvida i hufvudrubriken skall tilläggas »och båtar», hvarigenom densamma
erhåller en större omfattning;
b) om införselstullen å alla andra fartyg, än strandade och såsom vrak sålda,
skall nedsättas från 25 till 20 R:dr för hvarje 100 R:dr af köpesumman; samt
c) om vid rubriken strandade och såsom vrak sålda skall tilläggas »äfvensom
sjöskadade, hvilka genom vederbörligt besigtnings-instrument förklaras så odugliga,
att de med vrak kunna jemföras,» genom hvilket tillägg en större omfattning gifves
denna rubrik;
och föreslår Utskottet, i sådant hänseende, omröstningar enligt följande propositioner
:
Fartyg.
20
Bevillnings-Ulskoltels Memorial, M ii,
21:o.
Den, som anser, att hufvudrubriken fartyg, utländska, med tillbehör, bör, på
sätt tre Stånd beslutat, förblifva oförändrad, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer dervid att tilläggas »och båtar.»
22:o.
Den, som anser, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, införselstullen
för alla andra fartyg,, utländska, med tillbehör, än strandade och såsom
vrak sålda, bör bibehållas vid 23 R:dr för hvarje 100 R:dr af köpesumman, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna tull att nedsättas till 20 R:dr.
23:o.
Den, som vill, att, på sätt tre Stånd beslutat, rubriken (fartyg, utländska, med
tillbehör) strandade och såsom vrak sålda, förblifver oförändrad, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, tillägges dervid: »äfvensom sjöskadade, hvilka genom vederbörligt
besigtnings-instrument förklaras så odugliga, att de med vrak kunna jeroföras.»
Utskottets förslag, att nedsätta införselstullen å filar från 6 till 4 sk. skålpundet
samt i rubriken tillägga »och raspar», har vunnit Preste- och BorgareStåndens
bifall, hvaremot Ridder skalet och Adeln samt Bonde-Ståndet vidblifvit
gällande tullbestämmelse.
Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet inbjudas att med de båda öfriga
Stånden förena sig om godkännande af Utskottets ifrågavarande förslag. I annat
fall torde följande omröstningar böra ega rum:
24:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att nedsätta införselstullen å filar från 6
till 4 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Bevillnings-Utskottets Memorial, M 14, 21
Vinner Nej, bibehålles denna tull vid 6 sk. skålpundet.
25:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att i rubriken filar tillägga »och raspar»,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer detta tillägg icke att i rubriken filar intagas.
Borgare-Ståndet har godkänt, men de öfriga Stånden, med vidblifvande af Fitk, Lax.
gällande bestämmelse, förkastat Utskottets förslag, att nedsätta införselstullen å fisk,
saltad eller inlagd, lax, från 2 R:dr 32 sk. till 2 R:dr tunnan.
För det fall, att B or g are-Ståndet icke vill frånträda sitt från öfriga Stånden
skiljaktiga beslut härom, lärer följande omröstning böra anställas:
26:o.
Den, som vill att, på sätt tre Stånd beslutat, införselstullen å fisk, saltad
eller inlagd, lax, bibehålies vid 2 R:dr 32 sk. tunnan, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 2 R:dr tunnan.
Utskottet hade föreslagit, att Fjädrar, ej specificerade, som nu förtullas efter Fjädrar.
värde med 33V3 procent, i stället skulle tullbehandlas lika med det ämne, arbe
tadt,
hvaraf de bestå. Borgare-Ståndet ensamt har godkänt detta förslag, men de
öfriga Stånden, med vidblifvande af gällande bestämmelse, detsamma förkastat.
Derest icke Borgare-Ståndet skulle vilja i de öfriga Ståndens beslut sig förena,
föreslår Utskottet för omröstning följande proposition:
27:o.
Den, som anser att Fjädrar, ej specificerade, fortfarande böra förtullas med
33 R:dr 16 sk. för 100 R:drs värde, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Flaskfoder.
Flinior.
Foglar.
Gäss.
22 Bevillnings-Ulskotlets Memorial, J\i 14.
Viuner Nej, skola Fjädrar, ej specificerade, för Callas lika med det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.
Då Utskottet, under förutsättning af förändrade tullbestämmelser för artikeln
trävaror, mer eller mindre arbetade, ej specificerade, föreslagit, att flaskfoder skulle
förtullas lika med dylika trävaror, torde afgörandet häraf lämpligen böra ske i
sammanhang med artikeln trävaror.
I stället för den införselstull af 1 sk. för 100 stycken, hvilken nu finnes
åsatt flintor, huggna, utom agat, hade Utskottet föreslagit, att tullen borde beräknas
per skålpund, och utgå med 1 sk. skålpundet.
Preste- och Borgare-Ståndet hafva gillat detta förslag, men Riddershapet och
Adeln samt Bonde-Ståndet vidblifvit gällande taxa.
Utskottet inbjuder sistnämnde båda Stånd att, med frånträdande af sitt beslut,
instämma i de öfriga båda Ståndens. I annat fall måste följande omröstning
ega rum:
28:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att för flintor, huggna, utom af agat,
införselstullen bestämmes till 1 sk. per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna tull fortfarande att utgå med I sk. för 100
stycken.
Utskottet hade föreslagit, att Foglar, slagtade, nu belagde med införselstull
af 6 sk. per st., skulle i stället indelas i »råa», med 1 sk. 6 rst och »insyltade
eller rökta», med 3 sk. utförselstull per skålpund, samt alt gäss, nu indelade i
»insyltade», med tullsats af 40 sk. för Vi6 tunna, och »rökta», med tull af 12 sk.
st., skulle ur texten uteslutas och i noten hänvisas till lika tullbehandling med
foglar.
Derest icke B or g are-Ståndet, som ensamt godkänt detta förslag, skulle vilja
frånträda detta beslut och förena sig med de öfriga Stånden, som i detta afseende
vidblifvit gällande tulltaxas föreskrifter, föranledes derigenom följande omröstning:
Bevillmngs-Utskottets Memorial, A/s 14.
23
29:o.
Den, som anser att "ällande tulltaxa i afseende på artiklarne Foglar, slag—
tade, och gäss, bör förblifva oförändrad, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer artikeln Foglar, slagtade, att indelas i »råa», med 4 sk.
6 rst., och »insyltade eller rökta», med 3 sk. införselstull per skålp. samt artikeln
gäss alt ur texten uteslutas och i noten hänvisas till lika tullbehandling med foglar,
slagtade.
Borgare-Ståndet har bifallit, men de öfriga Stånden, med vidblifvande af gällande
tulltaxa, ogillat Utskottets förslag, att för Tryck- och pappers-formar, hvilka
nu äro åsatte införselstull af 40 procent å värdet, tullfrihet skuile medgifvas och
denna, artikel följaktligen öfverllyttas till förteckningen öfver tullfria varor.
Derest icke B or g are-Ståndet skulle vilja frånträda detta sitt skiljaktiga beslut,
måste följande omröstning anställas:
30:o.
Den, som vill att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, gällande införselstull
å Formar: tryck-och pappers-, 10 R:dr för 100 R:drs värde, fortfarande
bibehålies, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna artikel att intagas bland varor, som äro vid införsel
tullfria.
Utskottets förslag, att Frukter och Bär, ej specificerade, andra slag, än de i
bränvin eller ättika inlagde, nu indelade i »friska, jord-», med 36 sk., och »träd-»,
med 2 R:dr införselsafgift tunnan, »torra, jord-», med 30 sk. och »träd-» med i
R:dr 12 sk, lispundet, måtte, utan åtskillnad för jord- och trädfrukter, indelas i
»friska», med 36 sk. införselstull per tunna, och »torra» med 32 sk. samma tull
per lisp., hafva Preste- och B or g are-St unden godkänt, hvaremot Ridderskapet och
Adeln samt Bonde-Ståndet härutinnan bibehållit gällande bestämmelser.
Utskottet hemställer, att Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ständet ville instämma
roed'de båda öfriga Stånden och godkänna ifrågavarande förslag. I annat
fall föreslår Utskottet för omröstning följande proposition:
Formar,
tryck- och
pappers
-
Frukter och
Bär.
24
Bevillnings-Utskoltels Memorial, M 14.
31 :o.
Den, som bifaller Utskpttets förslag, att frukter och bär, ej specificerade, sorn
ické äro »inlagda i bränvin eller ättika», mä, utan ätskilnad för jord- och trädfrukter,
indelas i »friska», med 36 sk. införselstull per tunna, och »torra», med införselsafgift
af 32 sk. lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålles gällande indelning och tullbestämmelser för nämnde
slag frukter och bär, ej specificerade.
Fyrverkeri- Borgare-Ståndet ensamt har godkänt, men de öfriga Stånden, under vidblilciibeten.
yan(je af nuvaranc]e tullbestämmelse, ogillat Utskottets förslag att för Fyrverkeriarbeten,
lust-, hvilka nu förtullas med 25 R:dr för 100 R:drs värde, bestämma,
införselslullen till 6 sk. skålpundet.
Såvida icke Borgare-Ståndet skulle vilja instämma i de öfriga Ståndens beslut
härom, föranledes följande omröstning:
32:o.
Den, som vill, att' gällande införselstull, 25 R:dr för 100 R:drs värde, å Fyrverkeri-arbeten,
lust-, bibehålles oförändrad, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 6 sk. skålpundet.
Färger. I afseende på artikeln Färger och färgningsämnen, hade Utskottet föreslagit,
att fernbock, som nu inbegripes under andra slag, ej specificerade, och drager en
införselstull af 3 sk. skålpundet, skulle serskildt specificeras och åsättas tull af 1
sk. skålpundet, samt att införselsafgiften å sappan, malen, skulle förhöjas från 6
rst. till 1. sk. skålpundet.
Preste- och Borgare-Stånden hofva bifallit detta förslag, men Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet vidblifvit gällande tullbestämmelser härom.
Utskottet inbjuder sistnämnda håda Stånd att, i likhet med de båda öfriga
Stånden, godkänna ifrågavarande förslag.
Skulle denna inbjudning icke antagas, måste omröstning anställas, hvilken Utskottet,
Bevillnings-Ulskollcls Memorial, M 14.
25
skottet, enär detta förslag afsett att förekomma den osäkerhet och de missbruk
vid tullbehandlingen, som med skiljda tullsatser å dessa till utseendet fullkomligt
lika varuslag äro att befara, anser lämpligen böra gemensamt omfatta båda färgslagen;
och hemställer om godkännande af följande proposition i detta afseende:
33:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att, under hufvudrubriken Färger och
färgningsämnen, fernbock serskildt specificeras med en införselstul! af 1 sk. skålpundet,
samt att tullen å sappan, malen, äfvenledes bestämmes till 1 sk, skål
pundet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies gällande tulltaxa i afseende på artikeln Färger och
färgningsämnen utan denna förändring.
Utskottets förslag att i Införsels-tariffen införa artikeln Färglådor, med Färglådor.
färger och annat tillbehör, äfvensom färger i musslor, glas o. s. v., med införselstull
af 8 sk. skålpundet och med den anmärkning, att något afdrag i vigten ej
gores för lådan, glaset, musslan eller annat tillbehör, hafva Preste- och BorgareStånden
godkänt, men Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet, under vidblifvande
af gällande tulltaxa, förkastat.
Derest sistbemälde två Stånd icke vilja, med frånträdande af sitt beslut, instämma
i de båda öfriga Ståndens, lärer följande omröstning böra anställas:
34:o.
Den, som bifaller Utskottets, af två Stånd godkända, förslag, att i Införsels-tariffen
intaga artikeln Färglådor, med färger och annat tillbehör, äfvensom färger i
musslor, glas o. s. v., med tull af 8 sk. skålpundet och med den anmärkning, att
något afdrag i vigten ej göres för lådan, glaset, musslan eller annat tillbehör,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna artikel icke att i Införsels-tariffen upptagas.
Bih. till R. Sl. Prot 1850 & 1851. 5 Sami, 1 Afd., 10 Räfl.
4
26
Rrvillnings-Ulslcotlels MemoriaI, JVs 14.
Värglräd
För Fargträd, oraspadt, alla slag, nu åsatt införselstull af 1 R.dr för 100
R:drs varde, hade Utskottet tillstyrkt, att, med förändring af rubriken till »Färgträd,
helt eller oraspadt, alla slag, samt andra till färgning användbara växter och
växtdelar, i taxan ej specificerade», bestämma tullen derå till 4 rst. lispundet.
Bor gare-Ståndet har i allo godkänt detta förslag, Preste-Ständet har bifallit
den föreslagna redaktionsförändringen, men bibehållit tullafgiften oförändrad, Ridaersltapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet hafva vidblifvit gällande bestämmelser härom
utan någon förändring.
Genom det af Utskottet i ifrågavarande rubrik föreslagna tillägg af »samt andra
till färgning användbara växter och växtdelar, i taxan ej specificerade», gifves
åt densamma en större omfattning, och lärer således, så vida icke Riddershapet
och Adeln samt Bonde-Ståndel skulle vilja, i likhet med de båda öfriga Stånden,
detta tillägg godkänna, följande omröstning böra ega rum:
35:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att vid rubriken Färgträd, helt eller oraspadt,
alla slag, tillägga »samt andra till färgning användbara växter och växtdelar,
ej specificerade», röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, intages icke detta tillägg i ifrågavarande rubrik.
Derefter måste, så vida icke Borgare-Ståndet skulle vilja frånträda sitt ifrån
de öfriga Ståndens skiljaktiga beslut i afseende på tullafgiften, följande omröstning
anställas:
36:o.
Den, som anser, att, på sätt tre Stånd beslutat, gällande införselstull å artikeln
Färgträd, 1 R:dr för 100 R:drs värde, bör förblifva oförändrad, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 4 rst. lispundet.
Garn, Beträffande artikeln Garn hade Utskottet tillstyrkt, att för bomulls-, enkelt
botntills- • ...
ofanjädi eMt‘r dubbleradt i härfvor eller å bobiner, ofärgadt, införselstullen skulle nedsättas
Unne- fr§n g till 4 sk. skålpundet, att för linne-, införselsafgiften skulle nedsättas för
Bevillninys-UtskoUcts Memorial, Jts 14.
27
det olärgade från 24 till 20 sk. och för det färgade frän 36 till 52 sk. skalp.,
samt att vid rubrikerna »färgadt», under samtlige Garnslag, med undantag af segeloch
bind-, skulle tilläggas orden »eller tryckt».
Dessa förslag hafva af Borgare-Ståndet blifvit godkända; hvaremot Rldderskapet
och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden vidblifvit gällande tullbestämmelser, endast
med det undantag, alt Ridderskapet och Adeln bifallit förslaget om införande
af orden »eller tryckt» vid rubrikerna »färgadt».
Så vida icke Borgare-Ståndet vill, med frånträdande af sitt beslut i afseende
på tullafgifterne, instämma med de tre öfriga Stånden, måste omröstningar anställas,
i hvilket afseende Utskottet föreslår följande propositioner:
37:o.
Den, som vill, att införselstullen å Garn, bomulls-, enkelt eller dubbleradt
i härfvor eller å bobiner, ofärgadt, skall, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut,
bibehållas vid 3 sk. skålpundet, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 4 sk. skålpundet.
38:o.
Den, som anser, att, på sätt tre Stånd beslutat, införselstullen å Garn, linne-,
fortfarande bör förblifva, för ofärgadt 24 sk. och för färgadt 32 sk., röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull för det ofärgade till 20 sk. och för det
färgade till 32 sk. skålpundet.
Hvad slutligen beträffar det föreslagna tillägget af orden »eller tryckt» vid
rubriken »färgadt», så lärer, enär detsamma ej kan anses inverka på tullbevillningen,
och två Stånd denna redaktionsförändring icke godkänt,
förslaget derom böra förfalla.
Borgare-Ståndet ensamt har bifallit, men de öfriga Stånden, under vidblifvande
af gällande tulltaxas bestämmelse, ogillat Utskottets förslag att för artikeln
Gevär, alla slag, eller delar deraf, som nu förtullas efter värde med 33V3 procent,
i stället antaga följande indelning och tullsatser:
Gevär.
28
B erilin inys-Utskottet s Memorial, Jvi 14,
Gips-arbeten
Gevär:
dubbelbössor  1 st. 4 R:dr införselstull,
enkla bössor 1 st. 2 R:dr —
pistoler, puffertar och terzeroler 1 par 1 R:dr —
Delar af Gevär draga dubbla tullafgiften af det ämne, arbetadt, hvaraf de
bestå.
Derest icke Borgare-Ständet vill frånträda detta sitt beslut och förena sig i
de öfriga Ståndens, blifver omröstning nödig och Utskottet föreslår för sådant fall
följande proposition:
39:o.
Den, som anser, att, såsom tre Stånd beslutat, nuvarande tullbestämmelse för
artikeln Gevär, alla slag, eller delar deraf, bör förblifva oförändrad, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages härå följande redaktion och tullsatser:
Gevär:
dubbelbössor  1 st. 4 R:dr införselstull,
enkla bössor
1 st. 2 R:dr
pistoler, puffertar och terzeroler 1 par 1 R:dr —
Delar af Gevär draga dubbla tullafgiften af det ämne, arbetadt, hvaraf de
bestå.
Likaledes har Borgare-Ståndet ensamt godkänt, men de öfrige Stånden, med
vidblifyande af gällande tulltaxa, ogillat Utskottets förslag att för Gipsarbeten, ej
specificerade, nu åsatte införselstull af 25 R:dr för 100 R:drs värde, bestämma
samma tull till 8 sk. skålpundet.
Så vida icke Borgare-Ståndet vill frånträda sitt härutinnan från de öfrige Ståndens
skiljaktiga beslut, måste följande omröstning anställas:
40:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser nuvarande tullbestämmelse
för artikeln Gipsarbeten, ej specificerade, böra förblifva oförändrad, 25
R:dr för 100 R:drs värde, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes införselstullen å nämnde artikel till 8 sk. skålpundet.
Bevillnings-Vtskottets Memorial, -M 14.
29
Utskottets förslag beträffande artikeln Glas har af Borgare-Ståndet blifvit god- Glas.
kändt, hvaremot de öfriga Stånden detsamma ogillat, med vidblifvande i allo af
gällande tulltaxas föreskrifter för denna artikel.
Vidkommande först buteljer, burkar, bunkar och flaskor (karafiner och slipade-Bu^/jer m.
llaskor derunder cj inbegripna) hade Utskottet föreslagit, att, med rubrikens ordnande
och fullständigande till följande lydelse: »Bunkar, burkar, buteljer och 11a
skor
(karafiner samt pressade eller slipade flaskor derunder ej inbegripna)» derå
antaga följande indelning och tullsatser:
till och med V3 kannas rymd . . 100 st. — 40 sk. införselstull,
deröfver till och med Vi kanna . 100 st. 1: 56 —
af större rymd
. 100 st. 3: 24. —
Då den vidtagna redaktionsförändringen endast innefattar ett alfabetiskt ordnande
af de uppräknade artiklarne och ett fullsländigande af det för karafiner och
slipade llaskor gjorda undantag, genom tillägg af »prässade» (flaskor), samt således
icke inverkar på tullafgiftens belopp, lärer förslaget derom, enär det endast af ett
Stånd blifvit bifallet,
böre anses förfallet.
I fråga åter om den af Utskottet föreslagna indelning för ifrågavarande artikel
och deraf beroende tullsatser, lärer, derest icke Borgare-Ståndet, sorn ensamt
godkänt förslaget härom, vill frånträda detta sitt beslut, följande omröstning böra
anställas:
41:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser gällande inlörseisafgifter
å buteljer, burkar, bunkar och flaskor (karafiner och slipade flaskor härunder
ej inbegripna) böra bibehållas oförändrade, nemligen för
till och med V4 kanna . 100 st. — 32 sk. införselstull,
deröfver till och med % kanna 100 st. 2: 16 sk. —
af större rymd ..... 100 st. 4: 32 sk. —
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antagas å denna artikel följande tullbestämmelser:
till och med V3 kannas rymd . . 100 st. — 40 sk. införselstull,
deröfver till och med V2 kanna . 100 st. 1: 36 sk. —
af större rymd 100 st. 5: 24 sk. —
30
BcviUnings-Ulslcottets Memorial, M 14.
Fenster
-
Patent
-
Spegel
-
För Fensterglas, alla slag, derå Utskottet föreslagit nedsättning från 40 sk.
per lisp. till 1 sk. 6 rst. per skålp., eller 30 sk. per lisp., måste, så vida icke
Borgare-Ständet, sorn ensamt bifallit detta förslag, vill frånträda sitt beslut härutinnan,
följande omröstning anställas:
42:o.
Den, sorn, lika med hvad tre Stånd beslutat, anser gällande införselstull å
fensterglas, 40 sk. per lisp, böra bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 1 sk. 6 rst. per skålp.
Utskottet hade hemställt, att Patent-glas och glastakpannor, hvilka slag glas
nu måste förtullas såsom »andra slag», med en tullafgift af 8 sk. per skålp., måtte
under egen rubrik under artikeln glas i taxan intagas och, i likhet med hvad Utskottet
för fensterglas föreslagit, åsättas en införselsafgilt af 1 sk. 6 rst. per skålp.
Derest icke Borgare-Ständet, som äfvenledes ensamt antagit detta Utskottets
förslag, vill låta denna sin serskilda mening falla, måste följande omröstning verkställas:
43:o.
Den, som vill, att under artikeln Glas i tulltaxan intages rubriken patentglas
och glastakpannor, med tullafgift af 1 sk. 6 rst. per skålp., röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer, jemlikt tre Stånds beslut, icke denna rubrik att i tulltaxan
under artikeln Glas intagas.
I afseende på spegelglas hade Utskottet ansett, att nuvaraude förtullning efter
värde borde utbytas mot vigtförtullning, och i sådant afseende föreslagit införselstullen
å
rå och oslipade eller så kallade glasämnen till 1 sk. 6 rst.
slipade, ofolierade . . . . . . 2 sk. 6 rst.
folierade 6 sk,
allt per skålp.
Då Borgare-Ständet godkänt detta förslag, mäste, såvida Ståndet vidblifver
delta beslut, omröstning anställas sålunda:
Bevillnings-Ulskollcls Memorial, JM 14.
-31
44:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser gällande införsels
afgilt
å Spegelglas böra bibehållas, nemligen för
rå och oslipade eller så kallade glasämnen 100 R:dr värde — 15 R:dr,
slipade, ofolierade 100 R:dr värde — 20 R:dr.
folierade . .100 R:dr värde — 25 R:dr,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes lullafgiften härå sålunda: för
rå och oslipade eller så kallade glasämnen 1 skålp. — i sk. 6 rst,
slipade, ofolierade ..... 1 skålp. — 2 sk. 6 rst,
folierade  1 skålp. — 6 sk.
Då Utskottets förslag att, i rubriken »andra slag», tillägga »arbeten af s. k.
Benglas (leii inbegripne», endast innefattar ett förtydligande i afseende på tullbehandlingen
af dylika arbeten, lärer samma förslag, såsom af tre Stånd icke godkändt,
böra förfalla.
Utskottet hade tillstyrkt att i tulltaxan upptaga artikeln Glasvaror, försedda Glasvaror.
med flätning, som icke utgör varu-emballage, med införselstull af 8 sk. skålpundet;
och hafva Preste- och Borgare-Stånden antagit, men Ridderskapet och Adeln samt
Bonde-Ståndet, med vidblifvunde af gällande tulltaxa, ogillat delta förslag.
För den händelse, att sistnämnde båda Stånd icke skulle vilja förena sig med
Preste- och Borgare-Stånden om bifall till intagande af denna nya taxe-rubrik, lärer
följande omröstning böra ega rum:
45:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att i införsels-tarifen intaga artikeln Glasvaror,
försedda med flätning, som icke utgör varu-emballage, med införselsafgift af
8 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna artikel icke att i tulltaxan intagas.
32
lievillnings-Vtslcottets Memorial, M ti.
Guld.
Silfver.
På sätt Utskottet föreslagit, hafva Preste- och Borgare-Stånden beslutat, att
bestämma införselstullen å Guld: Bok-, »äkta» till 8 sk. och »oäkta» till 8 r:st per
lod, samt å Silfver: Bok-, »äkta» till 2 sk. 8 r:st och »oäkta» till 3 r:st, äfvenledes
per lod, vigten för pappersbladen, emellan hvilka guldet eller silfret ligger, inberäknad,
äfvensom att nedsätta införselstullen å Guld och Silfver: Musiv-, Pudereller
Unsen- till 10 sk. per lod; hvaremot Ridderskapet och Adeln samt BondeStdndet
för dessa artiklar bibehållit gällande bestämmelser.
Utskottet hemställer, alt Ridderskapet och Adeln och Bonde-Ståndet ville, med
frånträdande af sina beslut härutinnan, antaga Utskottets af de båda öfriga Stånden
godkända förslag; och torde, för annan händelse, omröstning böra anställas öfver
följande propositioner:
•46:o.
Den, som bifaller Utskottets, af två Stånd godkända, förslag, att införselstullen
å Guld, Bok-, bestämmes för »äkta» till 8 sk. och för »oäkta» till 8 r:st per lod,
samt å Silfver, Bok-, för »äkta» till 2 sk. 8 r:st. och för »oäkta» lill 3 r:st., äfvenledes
per lod, vigten för pappersbladen, emellan hvilka guldet eller silfret ligger, inberäknad,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma bestämmelserna i gällande taxa för Guld och Silfver, Bok-,
att bibehållas, nemligen för Bokguld, »äkta», 8 sk. införselstull per bok af 24 å 25
blad, och »oäkta» 5 sk. införselsafgift per bundt af 12 böcker, och för Boksilfver,
»äkta», 3 sk. 2 r:st per bok af 24 ä 25 blad, och »oäkta» 2 sk. 4 r:st per bundt
af 42 böcker.
47:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med Utskottets af två Stånd godkända förslag,
vill, att införselsafgiften å Guld och Silfver: Musiv-, Puder- eller Unsen- hestämmes
till 10 sk. per lod, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, bibehållas gällande tullsatser å Musiv-, Puder- eller Unsen-Guld
till 20 sk. och Silfver till 14 sk. por lod.
Preste■
Bcvillnings-Ulskottets Memorial, M 14.
33
Preste- och Borgare-Stånden hafva bifallit, men Ridderskapet och Adeln samt BalsduhsBonde-Ståndet,
med vidblifvande af gällande tulltaxa, ogillat Utskottets förslag, alt i va,har
införsels-larifen
intaga artikeln Haisduksvalkar med tull af 32 sk. skålpundet.
Utskottet inbjuder sistbemälde två stånd att med de öfrige båda stånden förena
sig om antagandet af delta förslag; och föreslår, för annan händelse, följande omröstning:
48:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att i införsels-tarifen upptaga artikeln
Halsduksvalkar med tull af 32 sk, skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, upptages icke denna nya rubrik i införsels-tarifen.
1 afseende å artikeln Hampa, lärer Ridderskapet och Adelns samt Bonde-Slån- Hampa,
dets beslut, alt härom vidblifva gällande tulltaxa, få anses innefatta bifall till Utskottets,
af Preste- och Borgare-Stånden godkända hemställan om vidtagande af rättelse
i tulltaxan för denna artikel, i öfverensstämmelse med Kongl, kungörelsen af
den 18 Juli sistlidne år, som stadgar tullfrihet vid införsel af den ohäcklade Hampan
och nedsättning i tullen för den häcklade från 1 R:dr till 24 sk. skeppundet.
Utskottets förslag, att nedsätta införselstullen å Handskar, alla slag, från 3 till Hundekar.
2 R:dr skålpundet, hafva Preste- och Borgare-S länden bifallit, hvaremot Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet vidblifvit gällande tullbestummelse.
Derest Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet icke skulle vilja frånträda
detta beslut och instämma i de båda öfriga Ståndens, måste omröstning, enligt så
lydande proposition, anställas:
49:o.
Den, som bifaller att, på sätt Utskottet föreslagit och två Stånd beslutat, införselstullen
å Handskar, alla slag, nedsätles från 3 till 2 R:dr per skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, förblifver denna tull fortfarande 3 R:dr skålpundet
liih. till R. St. Brot. 1830 & 1831. 5 Sami., 1 Afä., 10 Bdft.
34
Bevillnings-Utsköllcts Memorial, JYi !4.
Hattar.
Vidkommande artikeln Hattar, hade Utskottet föreslagit, att vid rubriken »af
siden eller annan väfnad» skulle tilläggas »samt i allmänhet monterade fruntimmershattar»,
samt att införselstullcn för Hattar af läder, fiskben, papper, träd eller rötter
m. m. skulle nedsättas från 1 R:dr till 24 sk. stycket.
Detta förslag hafva Preste- och Borgare-Stånden bifallit, men Ridder skåpet och
Adeln samt Bonde-Ståndet, under vidblifvande af gällande tulltaxa, ogillat.
Då dyrbarare monterade fruntimmershattar af strå eller annat material lätteligen
kunna till införsel förekomma, och det vid rubriken af siden eller annan väfnad
förestagne tillägg »samt i allmänhet monterade fruntimmershattar» således gifver
samma rubrik en större omfattning och följaktligen inverkar på tullbevillningens be
lopp,
lärer, så vida icke Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet vilja förena
sig med de håda öfrige stånden om antagandet af detta tillägg, omröstning derom
böra anställas; och föreslår Utskottet för sådan händelse följande proposition:
50:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att vid rubriken Hattar, af siden eller annan
väfnad, tillägga »samt i allmänhet monterade fruntimmershattar», röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer detta tillägg icke att inlagas.
Vidare och derest icke Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet vilja in
stämma
i de båda öfriga ståndens beslut om nedsättning i införselstullen å Hattar
af läder m. m., måste följande omröstning derom anställas:
51:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag att för Hattar af läder, fiskben, papper,
träd eller rötter m. m. nedsätta införselstullen från 1 R:dr till 24 sk. per stycke,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies denna tull vid 1 R:dr.
Tfattfoder. Preste- och Borgare-Stånden hafva godkänt Utskottets förslag att i införsels- '
Hult form ar. (arjfen intaga artiklarne Hattfoder och Kullar samt Hattformar af Filt, med föreskrift
af tullbehandling för do förstnämnda lika med den väfnad, hvaraf de bestå,
Bevillnings-Utskoltels Memorial, M 14.
35
utan afdrag i vigten för åtföljande papper och stoppning, och för Hattformar af Filt,
med eller utan styfning, lika med den filtväfnad, hvaraf de bestå. Ridder skåpet och
Adeln samt Bonde-Ståndet hafva deremot vidblifvit gällande tulltaxa utan denna förändring.
Beträffande Hattfoder och Kullar, så, enär införselsförbudet å vissa slag sidenväfnader,
deraf dessa artiklar förnämligast förfärdigas, till följd af två Stånds beslut
lärer komma att qvarstå, föranledes Ulskottet härigenom alt frånträda sitt förenämnde
förslag, och hemställer,
alt Preste- och Borgare-Stånden, som samma förslag bifallit, behagade
förena sig med de båda andra Stånden, hvilka icke antagit
denna nya tulltaxerubrik.
Vidkommande åter Hattformar, så lärer, derest icke Ridder skåpet och Adeln
samt Bonde-Ståndet skulle vilja, i likhet med de öfriga båda Stånden, förslaget derom
antaga, följande omröstning böra ega rum:
52:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att i införsels—larifen intaga artikeln Hattformar
af Filt, med eller utan styfning, att tullbehandlas lika med den fdtväfnad,
hvaraf de bestå, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna nya tulltaxerubrik icke alt intagas.
Utskottets förslag att, jemte öfverflyltande af den nu i tulltaxan serskildt upptagna
artikeln Pergamentsskinn till den under rubriken Hudar och Skinn, ej hänförliga
till pelsverk, beredda, befintliga underafdelningen »Karduans- samt färgade
eller tryckta Skinn», bestämma införselstullen å dessa slags Skinn till 1 R:dr 12 sk.
skålpundet, har af intetdera Riksstånd blifvit i sin helhet godkändt. Bidderskapet och
Adeln har ansett Pergamentsskinn böra inlagas i rubriken Karduans- samt lärgade
eller tryckta Skinn, men bibehållit gällande tullsats å sistnämnde artikel, 1 R:dr
24 sk. Borgare-Ståndet har bestämt införselstullen å Karduans-, Pergaments- samt
färgade eller tryckta skinn till 56 sk. skålpundet, Preste- och Bonde-Slånden hafva
deremot i allo vidblifvit gällande tulltaxas bestämmelser i detta afseende.
Genom dessa beslut har införselstullen å Pergamentsskinn blifvit bestämd, af
Ridderskapet och Adeln till 1 R:dr 24 sk., af Borgare-Ståndet till 56 sk. och af
Preste- och Bonde-Stånden till dess nuvarande belopp, 1 R:dr skålpundet.
Hudar och
Skinn.
Karduans
och
Pergaments
Skinn.
36
Bevillnings-Utskottets Memorial, M ii.
Enär den ifrågaställa öfverflyttningen af Pergamentsskinn tili rubriken »Karduans-
samt färgade eller tryckta skinn» icke lärer kunna ega rum, med mindre
än att lullsatserna å båda dessa artiklar bestämmas lika, samt frågan, i händelse så
skulle blifva förhållandet, är af helt och hållet formell beskaffenhet, och två Stånd i
detta afseende stannat emot två,
måste förslaget härom anses förfallet.
Beträffande härefter tullsatserna å båda ifrågavarande artiklar, så inbjuder Utskottet,
i afseende på Karduans- samt färgade eller tryckta skinn, Borgare-Ståndet
alt, med frånträdande af sin skiljaktiga mening, instämma i de öfriga Ståndens beslut,
och i afseende på Pergamentsskinn, Ridderskapet och Adeln samt Borgare
Ståndet
att, med frånträdande af sina sinsemellan vidt. skiljde beslut, förena sig med
Preste- och Bonde-Stånden om bibehållandet af nu gällande tullbestämmelse; och
föreslår, för den händelse desse inbjudningar icke skulle antagas, följande om
röstningar:
l:o
angående Karduans- samt färgade eller tryckta skinn.
33:o.
Den, som anser att införselstuilen å Karduans- samt färgade eller tryckta skinn
bör, på sätt tre Stånd beslutat, fortfarande bibehållas vid i R:dr 24 sk. skålpundet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna lull till 36 sk. skålpundet.
2:o angående Pergamentsskinn, dervid Preste- och Bonde-Ståndens beslut torde
få antagas till Ja-proposition i hufvudsakiiga voteringen.
a) om kontrapropositionen:
54:o.
Den, som till kontraproposition i hufvudsakiiga voteringen angående införselstullen
å Pergamentsskinn antager Ridderskapet och Adelns beslut att denna tull
bestämmes till 1 R:dr 24 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Borgare-Ståndets beslut att tullen
å Pergamentsskinn skall utgå med 36 sk. skålpundet.
b) i hufvudsaken:
Bevillnings-Utskottels Memorial, M 14.
37
6S:o
Den, som vill att, pä sätt två Stånd beslutat, införselstullen å Pergamentsskinn
bibehålles vid 1 R:dr skålpundet, röstar
Ja;
deu, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(l:sta alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut
(2:dra alternat.) Borgare-Ståndets beslut.
Vidare bade Utskottet föreslagit att finare Skinn, för tillverkning af handskar Finare Skinn
samt portfölj- och etui-arbeten, efter pröfning af bebofvet och med serskildt till
stånd
af Rommers-kollegium, derå införseistullen nu är bestämd till 10 R:dr för
100 R:dr värde, skulle i stället åsättas tull af 16 sk. per skälp. Ridderskapet och
Adeln samt Borgare-Ståndet hafva bifallit delta förslag, men Preste- och BondeStånden
vidblifvit gällande bestämmelse.
Så vida icke sistbemälde tvenne Stånd skulle vilja förena sig med de båda
öfrige Stånden i att godkänna ifiågavarande förslag, lärer följande omröstning böra
anställas:
66:0.
Den, som bifaller Utskottets, af två Stånd antagne, förslag, att införseistullen å finare
skinn för tillverkning af handskar samt portfölj- och etui-arbeten, efter pröfning
af hehofvet och med serskildt tillstånd af Kommers-kollegium, bestämmes till
16 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålles gällande införselstull, 10 R:dr för 100 R:drs värde.
Utskottets förslag till förändrad indelning af och till en del förändrade införsels- Pelsverk.
afgifter för de under artikeln Pelsverk, oberedda, förekommande olika slag Skinnvaror,
har af Borgare-Ståndet ensamt blifvit antaget, hvaremot Ridderskapet och
Adeln, Preste- och Bonde-Stånden härutinnan bibehållit bestämmelserna i gällande
taxa.
För den händelse, alt Borgare-Ståndet icke skulle vilja, med frånträdande af
sitt beslut, instämma i de öfriga Ståndens, föreslår Utskottet följande omröstning;
38
Bevillnings-UtskoUels Memorial, M 14.
57:o.
Den som, på sätt tre Stånd beslutat, anser gällande taxa böra för oberedda
Pelsverk förblifva oförändrad till indelning oell införselsafgifter, nemligen för
Bäfver-skinn — 20 sk. införselstull.
Chinc.iiilla—skinn 2:
Får- och Lamm-skinn:
grå Krimska och äkta svarta Kalmuck . . —
svarta öfriga slag —
alla andra, oklippta —
Hermelin- eller Lekatt-skinn —
Hiller-skinn —
Jerf- eller Filfras-skinn  —
Lo-skinn
Mård-skinn och Mård-svansar 1: 32 sk.
Nertz- eller Menucker-skinn —
Get-skinn —
Ren-skinn —
Räf-skinn —
Sjupp-skinn —
Skäl-skinn —
Sobel-skinn och Sobel-svansar 6:
— 30 sk.
— 15 sk.
— 4 sk.
— 18 sk.
— 24 sk.
— 12 sk.
— 16 sk.
32 sk.
3 sk.
10 sk.
18 sk.
20 sk.
3 sk.
Utter-skinn
Alla andra slag
allt per skålp., röstar
24 sk.
32 sk.
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, antages för oberedda Pelsverk följande indelning och tullafgifter:
Get-skinn
Får- och Lamm-skinn:
grå Krimska samt svarta
andra slag
3 sk. införselstull.
16 sk.
4 sk.
Jerf- eller Filfras, Lo-, Ren-, Räf-, Sjupp- och
Varg-skinn 42
Skäl-skinn
sk.
sk.
Andra slag 32 sk.
äfvenledes per skålp.
licvillnings-Utslcotlcls Memorial, M 14, 39
I
Preste- och Borgare-Stånden hafva bifallil, men Ridder skåpet och Adeln samt Bår- och TaBonde-Ståndet,
med vidblifvande af gällande tulltaxa, ogillat Utskottets förslag att i 9el-arbeten.
tarifen införa artikeln Hår-- och Tagelarbeten med eller ulan infattning och lås, och
åsätta denna arlikel en införselslull af 2 R:dr 32 sk. skålpundet.
Så vida icke Ridderslcapet och Adeln samt Bonde-Ståndet skulle vilja i detta
afseende förena sig i de öfriga Ståndens beslut, måste följande omröstning anställas:
S8:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att i tulltaxan upptaga artikeln Hår- och
Tagelarbeten med införselstull af 2 R:dr 32 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, kommer denna artikel icke att i tulltaxan intagas.
Borgare-Ståndet har bifallit, men de öfriga Stånden, under bibehållande af gäl- nacktor,
lande taxa, ogillat Utskottets förslag att nedsätta införselsafgiften å Häcktor, Hakar m- m
och
Hyskjor från 1 R:dr till 24 sk. skålpundet.
Utskottet inbjuder Borgare-Ståndet att frånträda sitt från de tre andra Ståndens
skiljaktiga beslut, och föreslår, för annan händelse, följande proposition till omröstning:
59:o.
Den som, i enlighet med tre Stånds beslut, anser införselstullen å Hakar, Häcktor
och Hyskjor böra bibehållas vid T R:dr per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, nedsättes denna tull till 24 sk. skålpundet.
För artikeln Hängslen, nu åsatt införselstull af 2 R;dr för ett dussin par, hade Hangsten
Utskottet föreslagit följande tullbestämmelser:
Hängslen och delar deraf:
af siden eller halfsiden ...... 1 skålp., 1 R:rjr 24 sk. införselstull.
andra slag 1 » 24 sk. dito.
Anm. För spännen och ringar medgifves icke något afdrag i vigten.
Detta förslag hafva Preste- och Borgare-Stånden godkänt, men Ridderslcapet
40
Bevillnings Ulskoltets Memorial, JU 44.
Jern.
och Adeln samt Bonde-Ståndet, med vidblifvande af gällande bestämmelse, ogillat;
ocb måste, derest sistnämnde båda Stånd icke skulle vilja förena sig med Presteoch
Borgare-Stånden om antagandet af ifrågavarande förslag, omröstning deröfver
anställas, i hvilket hänseende följande proposition föreslås:
60:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att Hängslen och delar deraf indelas i »af
siden eller halfsiden», med 1 R:dr 24 sk. och »andra slag», med 1 R:dr införselstull
per skålpund, jemte den anmärkning, att något afdrag i vigten icke medgifves
för spännen och ringar, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies för Hängslen gällande införselstull af 2 R:dr för 1 dus
sin
par.
Utskottets förslag om upphörande af alla de i gällande tulltaxa under hufvudrubriken
Jern nu stadgade in- och utförselsförbud hafva Borgare- och Bonde-Stånden
bifallit, men Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet hafva bibehållit samtliga
dessa förbud.
Då, såsom Utskottet här ofvan, i fråga om artikeln Bränvin och Sprit, yttrat,
frågan om in- ocb utförselsförbuds bibehållande eller afskafifande är att anse såsom
af helt och hållet ekonomisk beskaffenhet,
lärer, då två Stånd i förevarande fall stannat emot två, förslaget om
samtlige ifrågavarande förbuds upphörande böra förfalla.
I följd häraf och då således förbudet för införsel af plåtar, oförtente, under
3/ä turn tjocka, af till och med 6 lispunds vigt stycket, qvarstår, måste ock den
hittills i taxan gjorda klassifikation af plåtar, oförtente, under % turn tjocka, i »af
til! och med 6 lispunds vigt stycket» och »öfver 6 lispunds vigt stycket», förblifva
oförändrad.
Det i rubriken gjutet Jern: grytor, kittlar, kakelugnar, m. m. af Utskottet gjorda
tillägg »pannor» bar af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet blifvit godkändt,
men af Preste- och Bonde-Stånden, under vidblifvande af gällande tulltaxa,
ogilladt. -
Enär genom della tillägg en större omfattning gifves åt ifrågavarande rubrik,
måste, så vida icke Preste- och Bonde-Stånden skulle vilja, med frånträdande af
sina
Ilevillnings-Uts k o tifts Memorial, M 14.
41
sina beslut, detsamma medgifva, omröstning härom anställas; och Utskottet föreslår
i sådant afseende följande proposition:
61:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att i rubriken gjutet Jern: grytor, kittlar,
kakelugnar, gallerverk, samt apterade stolpar och ledstänger dertill, och slussportar,
äfven efter grytor intaga ordet »pannor», röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer ordet »pannor» icke att i nämnde rubrik intagas.
Utskottet hade vidare föreslagit, att rubriken allt annat gjutet arbete, ej spe~ Gjutgods.
cificeradt, med förtullning efter 25 procent, skulle utbytas mot Gjutgods, med indelning
i gröfre: såsom mortlar, strykjern m- m., med 1 sk. 4 r:st. lull; finare: såsom
basreliefs, blomstervaser m. rn., med 12 sk. tull; bijouteri-arbeten: såsom bröstnålar,
kors, m. tn., med 36 sk. tull, knappar, med 3 sk. tull, allt per skålpund;
samt allt annat, med tull af 25 TUdr för 100 R:drs värde.
Då Borgare-Ståndet ensamt bifallit detta förslag, men de öfriga Stånden vid
blifvit
gällande taxa, hemställer Utskottet lill Borgare-Ståndet, att Ståndet ville, med
frånträdande af sin skiljaktiga mening, instämma i de öfriga Ståndens beslut.
Derest detta icke skulle bifallas, lärer följande omröstning böra ega rum:
62:o.
Den, som anser, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, den under artikeln
Jern, gjutet, förekommande rubrik: allt annat gjutet arbete, ej specificeradt,
med införselstull af 25 R:dr för 100 R:drs värde, bör oförändrad bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antagas i stället derå följande redaktion och tullsatser:
Gjutgods:
Gröfre: såsom mortlar, strykjern, pressjern, axlar
och tappar, balanser m. m 1 skålp., 1 sk 4 nst ioförselstull.
Finare: såsom basreliefs, blomstervaser, byster,
fruktskålar, lampor, ljusstakar, medailloner,
pappersbållare, presenterbrickor, korgar, rökelsekar,
urställningar tn. m. med eller utan
målning eller lackering 1 skålp., 12 sk dito.
Bilt. lill R. St. Prot. 1850 <5t 1851, 5 Sami., 1 Afd., 10 Häft. 6
42
Bevillnings-Ulskoltels Memorial, M 14,
Manufaktur
smide.
Kardor och
Kardläder.
Bijouteri-arbeten: såsom bröstnålar, kors, ringar,
sigiller, spännen, ur- och halskedjor, urhakar,
m. m 1 skålp., 36' sk. införselstull.
Knappar, olackerade eller lackerade .... 1 skålp., 3 sk. dito.
allt annat per 100 R:drs värde 25 R:dr dito.
Slutligen hade Utskottet föreslagit, att den under Jern, smidt eller valsadt, fö
rekommande
rubriken »all annan spik, samt allt manufaktur- och handtverkssmide,
ej specificeradt», nu åsatt utförselstull af 36 sk. skålpundet, skulle indelas i opolerädt
och poleradt eller lackerade, med en tullafgift å förra slaget af 18 sk. och å
det sednare af 24 sk. skålpundet.
Äfven detta förslag har Borgare-Ståndet ensamt, godkänt, hvaremot de öfriga
Stånden vidblifvit gällande tulltaxa.
Så vida icke Borgare-Ståndet skulle vilja, med frånträdande af sitt beslut, biträda
de öfriga Ståndens, lärer votering skola anställas, och Utskottet föreslår i sådant
hänseende följande proposition:
63:o.
Den, som anser, att, på sätt tre Stånd beslutat, införselstullen å »all annan
spik, samt allt manufaktur- och handtverkssmide, ej specificerad t», fortfarande bibehålies
vid 36 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna rubrik att indelas i opoleradt, med 18 sk., och
poleradt eller lackeradt, med 24 sk. införselstull per skålpund.
Utskottets förslag att nedsätta införselstullen å Kardor och Kardläder från 6
lill 4 sk. skålpundet har blifvit af Borgare-Ståndet bifallet, hvaremot Ridderskapet
och Adeln, Preste- och Bondc-Ständen, med förkastande deraf, vidblifvit gällande
tullbestämmelse.
För den händelse, att icke Borgare-Ståndet skulle vilja frånträda detta sitt be»
slut och förena sig i de öfriga Ståndens, måste följande omröstning anställas:
64:o.
Den, som vill, att, i enlighet med tre Stånds beslut, införselstullen å Kardor
och Kardläder bibehålles vid 6 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Bevil/nings-Ulskottets Memorial, M 14. 43
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, bestämmes denna tull till 4 sk. skålpundet.
Preste- och Borgare-Stånden hafva godkänt, men Ridderskapet och Adeln samt
Bonde-Ståndet, under vidblifvande af gällande tulltaxa, ogillat Utskottets förslag, att
för Kimrök, nu åsatt 4 R:dr införselstull per 100 skålpund, bestämma samma tull
till 2 sk, per skålpund.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet att instämma
med de två öfrige Stånden, som godkänt Utskottets förslag. Skulle denna inbjudning
ej antagas, måste, ehuru den föreslagna förändringen egentligen afser en mera
lämplig qvantitet för tullberäkningen, dock, enär den i någon ehuru ringa mån inverkar
på tullbeviliningens belopp, omröstning ega rum; och föreslår Utskottet härtill
följande proposition:
6S:o.
Den, som bifaller Utskottets, af två Stånd gillade, förslag, att införselstullen å
Kimrök bestämmes till 2 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, bibehålles nu gällande införselsafgift, 4 R:dr per 100 skålpund.
I afseende på artikeln Kläder, föreskrifver nu gällande tulltaxa, att Kläder:
gång-, linne- och säng-, ej specificerade, nya, äro till införsel förbjudne, med undantag
för »fruntimmers- af till införsel lofgilna tyger», hvilka äro belagde med införselsafgift
af 33 R:dr 16 sk. för 100 R:drs värde, med anmärkning, att spetsar
och blonder tullbehandlas serskildt, samt att Kläder, tillhöriga sjöfarande eller resande,
när de äro synbart brukade, eller, af egarne sjelfve medförde, pröfvas icke
öfverstiga deras personliga behof, äro vid införsel tullfria; hvarutom intet hit hänförligt
stadgande förekommer, med undantag af, att mutfar i noten äro hänvisade till
kläder.
Det af Utskottet beträffande ifrågavarande artikel afgifna förslag innefattar:
a) upphäfvande af förbudet och tillåten införsel af alla slags kläder;
h) att kläder, gång-, skola införtullas med SO procents förhöjning i den tull,
som är bestämd för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen består, samt med 100
procents förhöjning i samma lull, om persedeln är försedd med spetsar, blonder, ga
-
Kimrök.
Kläder.
44
Beviltnings-Utskottets Memorial, M 14
loner eller broderier, jemte den anmärkning, att, om svårighet uppstår att bestämma
hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det material, som drager högsta tull—
afgiflen;
c) att sängkläder beläggas med den tullafgift, som är bestämd för väfnaden,
hvaraf öfvertyget beslår;
d) att fullfärdiga persedlar, med pelsverk till öfvertyg, såsom skinnpelsar, muffar,
kragar, boas, m. m. tullbehandlas lika med beredda pelsverket, hvaraf de bestå,
med tillägg af SO procent; samt
e) en till ordalagen något förändrad redaktion i afseende på kläder, sorn vid
införsel äro tullfria.
Detta förslag har i sin helhet blifvit af Borgare-Ståndet godkändt; Ridderskapet
och Ade/n bar beslutat att, i stället för nu till införsel förbjudna kläder, andra
slag, skulle i tulltaxan införas »kläder, andra slag, af till införsel lofgifna tyger»
100 Rtdrs värde, 50 R:dr införselstull, och derjemte antagit förslaget lill förändrad
redaktion af rubriken kläder uti den serskilda förteckningen å varor, som äro vid
införsel tullfria; Preste-Ståndet har i allo bibehållit gällande tullbestämmelser och
Bonde-Ståndet har beslutat, att, med vidblifvande af nuvarande tulltaxas föreskrifter,
öfrigt, förbudet borde utbytas mot införselstull af 33,/3 procent.
1 afseende på det nu stadgade förbudet för införsel af kläder, nya, andra slag
innefatta dessa Riks-Ståndens beslut, att detta förbud, i hvad det omfattar kläder af
till införsel lofgifna tyger, blifvit af tre Stånd, Ridderslcapet och Adeln, Borgare- och
Bonde-Stånden, upphäfdt och af det fjerde, Preste-Slåndet, bibehållet, men dermot
att samma förbud, i hvad det rörer af till införsel icke lofgifna tyger, blifvit a;f endast
två Stånd, Borgare- och Bonde-Stånden, borttaget, men af de båda öfriga,
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Stundet, bibehållet;
och lärer således ifrågavarande förbud, så vidt det afser af till införsel
tillåtna tyger, böra, jemlikt tre Stånds beslut, upphöra, men
samma förbud deremot, i hvad det omfattar af lill införsel icke lofgifna
tyger, då två Stånd i fråga om uppbäfvandet deraf stannat
emot två, skola qvarstå.
När Utskottet afgaf sitt, under litt. b. upptagna förslag, skedde detta under
den förutsättning, att samtliga nu stadgade införselsförbud för väfnader skulle upphöra.
Då emedlertid, såsom ofvan är anfördt, bestämmelserna härom lära förblifva
oförändrade och äfven förbudet för införsel af kläder, nya, andra slag, än fruntimmers-
af till införsel lofgifna tyger, blifvit hufvudsakligen bibehållet, föranledes Utskottet
härigenom att frånträda icke allenast detta sitt förslag, utun äfven de dermed
samband egande under litt. c. och d. upptagna, hvilkas bestämmelser, om de ock
Bevillnings-Utslcottets Memorial, M 14.
45
möjligen kundo ega tillämpning oberoende af de bibehållna förbuden å vissa slag
väfnader och kläder, dock vid antydda förhållande ej, med tillbörligt afseende på syslem
och sammanhang mellan de olika tullbeslämmelserna i taxan, torde kunna anses
lämpliga. Utskottet hemställer alltså,
att Borgare-Ståndet, som ensamt godkänt dessa förslag, ville låta sitt
beslut härom falla.
Under förutsättning, att detta bifalles och nuvarande redaktion af tulltaxan för
ifrågavarande artikel således hufvudsakligen och i hvad den icke angår den förändrade
förbudsbestämmelsen, förbiifver bibehållen, återstår endast alt bestämma den
införseislull, som skulle åsättas förut förbudna, men nu till införsel medgifna kläder,
nya, andra slag, af till införsel tillåtna tyger.
Ridderskapet och Adeln har bestämt denna tull tili SO och Bonde-Ståndet
till 53 Va procent af värdet, men Preste-Ståndet, som bibehållit gällande förbud, och
Borgare-Ståndet, som antagit Utskottets förslag, hafva således i förevarande hänseende
icke kunnat fatta något beslut, hvadan ock, så vida sistnämnde båda Stånd
icke skulle vilja tillåta, att såsom deras beslut i ämnet får antagas det sistiidne riksdag
af Rikets Ständer såsom eventuel tuliafgift för artikeln kläder stadga de be
lopp,
33Vs procent af värdet, för uppgörande af proposition till omröstning torde
blifva nödigt,
att Preste- och Borgare-Stånden behagade bestämma den införselsafgift,
som de anse böra äsättas artikeln kläder, nya, andra slag, af
till införsel lofgifna tyger.
Skulle åter nämnde af Bonde-Ståndet beslutade tullsats, 33V3 procent af värdet,
äfven få anses såsom den af Preste- och Borgare-Stånden godkända, så lärer,
derest icke Ridderskapet och Adeln skulle vilja frånträda sin skiljaktiga mening, följande
omröstning böra anställas:
66:o.
Den, som vill, att införselstuilen å kläder, gång-, linne- och säng-, ej speci
ficerade,
nya, andra slag (än fruntimmers af till införsel lofgifna tyger) af till införsel
tillåtna tyger, bestämmes till 33 R:dr 16 sk. för 100 R:drs värde, röstar
Ja;
den, del ej vili, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna tull att utgå med 30 R:dr för 100 R:drs värde.
Slutligen lärer den af Utskottet föreslagna redaktionsförändring å artikeln kläden
i förteckningen öfver vid införsel tullfria varor, då densamma blifvit endast af
46
Bcvillnings-Ulskoltcls Memorial JYs 14.
Knappar.
Knifvar.
tvänne Stånd, Ridders/capet och Adeln saint Borgare-Ståndet, godkänd, men af Presteoch
Bonde-Stånden, med vidbiifvande af gällande tulltaxa, förkastad,
böra förfalla.
Utskottets förslag att nedsätta införselstullen å Knappar af sammansatta eller,
såsom arbetade, ej specificerade, ämnen från 32 till 24 sk. skålpundet, bar BorgareStåndet
bifallit, men Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden, under
vidbiifvande af gällande tulltaxa, ogillat.
För det fall, alt icke Borgare-Ståndet vill frånträda sitt härutinnan skiljaktiga
beslut, föreslår Utskottet för omröstning följande proposition:
67:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, vill, att införselstullen å
Knappar af sammansatta, eller, såsom arbetade, ej specificerade, ämnen skall bibehållas
vid 32 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, ncdsättes denna införselstull till 24 sk. skålpundet.
För artikeln Knifvar hade Utskottet tillstyrkt att rak- och pennknifvar, som
nu förtullas efter stycke, med 16 sk. införselstuil för de förra och 8 sk. för de
sednare, skulle i stället i en rubrik: »Rak- och penn-, med eller utan fodral», sammanföras
och förtullas efter vigt med 1 R:dr 12 sk. skålpundet; att en ny rubrik:
talg-, sjömans- eller gröfre arbets- skulle införas med tullafgift af 12 sk. skålpundet;
samt att rubriken andra slag samt gafflar, ej specificerade, nu åsatte 1 R:dr
tull per skålpund, skulle erhålla följande lydelse och bestämmelser: »Bords- och
gafflar, jemte andra slag, ej specificerade med trä- eller hornskaft», 1 skålpund
24 sk., och »med skaft af annat ämne», 1 skålpund 1 R:dr införselstull.
Då Borgare-Ståndet ensamt godkänt detta förslag, men de öfriga Stånden, med
vidbiifvande af gällande bestämmelser, detsamma ogillat, inbjuder Utskottet BorgareStåndet
att, med frånträdande af detta sitt skiljaktiga beslut, instämma i de. öfriga
Ståndens; och torde, i händelse denna inbjudning icke bifalles, följande omröstningar
böra anställas:
Bevillnings-UlskoUels Memorial, M 14,
47
68:0.
Den, som, pä sätt tre Stånd beslutat, vill, att nuvarande införselsafgift för rakoch
pennknifvar, 16 sk. för de förra och 8 sk. för de sednare per stycke, b i be—
hålles, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer införselstullen för rak- och pennknifvar, med eller utan
fodral, att bestämmas till I R:dr 12 sk. skålpundet.
69:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att under artikeln knifvar införa följande
nya rubrik: Tälj-, sjömans-, eller gröfre arbets-, med införselsafgift af 12 sk- skål
pundet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer, jemlikt tre Stånds beslut, denna rubrik icke att i tull
taxan
under artikeln knifvar intagas.
70:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, vill utan förändring bibehålla
rubriken knifvar, andra slag, samt gafflar, ej specificerade, med tull af 1 R:dr
skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej:
Vinner Nej, erhåller denna rubrik följande lydelse och bestämmelser:
Bords- och gafflar, jemte andra slag, ej specificerade:
med Ira- eller hornskaft . . 1 skålpund 24 sk. införselstull
med skaft af annat ämne . 1 skålpund 1 R:dr »
Preste- och Borgare-Stånden hafva godkänt Utskottets förslag, att å artikeln Koppar, bleck
Koppar, smidd, valsad eller gjuten: Bleck och spik till fartygs förhydning nedsätta och
införselstullen från 8 R:dr 16 sk. till R:dr per skeppund stapelstads vigt, hvaremot
Ridderskapet och Adeln ytterligare nedsatt denna tull till 1 R:dr 52 sk., men
Bonde-Ståndet åter bibehållit gällande tullsats, 8 R:dr 16 sk. skeppundct stapelstads
vigt.
48
Bevillnings-Vtskottels Memorial, M 14.
Kopparstick,
m. in.
Så vida Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet icke vilja frånträda sina
sins emellan vidt skiljda beslut samt antaga Utskottets af de två öfriga Stånden godkända
förslag, måste följande omröstningar anställas, dervid såsom Ja-proposition i
hufvudsakliga voteringen lärer böra antagas Utskottets af två Stånd bifallna förslag:
a) om kontra-propositionen:
71:o.
Den, som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående koppar,
bleck- och spik till fartygs förhydning, antager Ridderskapet och Adelns beslut, att
bestämma införselstullen derå lill 1 R:dr 16 sk. per skeppund stapelstads vigt, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages tili kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut att å koppar,
bleck och spik till fartygs förhydning bibehålla nu gällande införselstull, 8 R:dr 16
sk, skeppundet stapelstads vigt.
b) i hufvudsaken.
72:o.
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, alt införselstullen å koppar, bleck och spik
till fartygs förhydning bestämmes till 5 R:dr skeppundet stapelstads vigt, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej:
Vinner Nej, antages
(Irsla aiternat.) Ridderskapet och Adelns beslut,
(2:dra aiternat.) Bonde-Ståndets beslut.
Kopparstick, estamper och lithografier äro nu upptagne å den serskilda förteckningen
å varor, som äro vid införsel tullfria. Utskottet hade tillstyrkt, att en
införselstull af 5 sk. skålpundet skulle åsältas dessa artiklar, och alt härifrån endast
måtte undantagas och fortfarande njuta tullfrihet sådana kopparstick, estamper och
lithografier, som tillhöra tryckta arbeten.
Preste- och Borgare-Stånden hafva godkänt detta förslag, men Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet vidblifvit gällande tullbestämmelser.
Derest sistbemäide båda Stånd icke skulle vilja, med frånträdande af detta sitt
beslut, instämma i de båda öfriga Ståndens, föranledes följande omröstning:
73: o.
Bevillnings Utskollels Memorial, JVs i 4
49
73:o.
Den, som bilaller Utskottets, af två Stånd godkända, förslag, att kopparstick,
eslamper och litliografier åsättas en införselslull af $ sk. skålpundet, med undantag
endast för sådana artiklar af nämnde slag, sorn tillhöra tryckta arbeten, hvilka artiklar
skola vara tullfria, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma alla kopparstick, estamper och lithograficr att fortfarande
åtnjuta tullfrihet.
I afseende på artiklarne Korgar af sammansatta, eller, såsom arbetade, ej spe- Sorgår.
cificerade ämnen, och korgmakare-arbeten, ej specificerade, nu åsatle införselstull atK°ar foten™
33 R:dr 16 sk. för 100 R:drs värde, hade Utskottet föreslagit att, med sammanslående
af dessa artiklar till en rubrik: »Korgar och korgmakare-arbeten», derå antaga
följande indelning och tullsatser:
af oskalade qvistar och spån 1 skålpund, 2 sk.
af skalade, men oklufna qvistar » 8 sk.
af klufvet vide eller strå, rör och andra finare slag 1 » 36 sk.
Detta förslag har endast af B or g are-Ståndet blifvit godkändt, hvaremot de öfriga
Stånden vidblifvit gällande tulltaxas bestämmelser.
Utskottet inbjuder Borgare-Ståndet, att, med frånträdande af sitt beslut, instämma
i de öfriga Ståndens. 1 annat fall lärer följande omröstning böra ega rum
74:o.
Den, som anser, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, gälLande tulltaxas
bestämmelser böra bibehållas för artiklarna korgar af sammansatta eller, såsom
arbetade, ej specificerade ämnen, och korgmakare-arbeten, ej specificerade, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages i stället härå följande redaktion och tullbestämmelser.
Korgar och korgmakare-arbeten:
af oskalade qvistar och spån 1 skålp,, 2 sk. infistull
af skalade, men oklufna qvistar 1 » 8 sk. »
af klufvet vide eller strå, rör och andra finare slag 1 » 36 sk. »
öih. lill R. St. JProl. 1850 cfc 1851. 5 Sami., 1 Afd., 10 Haft.
7
50
ISevillnings-Ulskollels Memorial, M 14.
Kori, spel- Dg endast två Stånd, Borgare- och Bonde-Stånden, bifallit, men Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet afslagit Utskottets förslag, att nu gällande förbud mot
införsel af spelkort måtte upphöra,
lärer detta förslag böra förfalla och förbudet fortfarande bibehållas.
Krut. Utskottets förslag, att upphäfva förbudet mot införsel af krut, hafva äfvenledes
två Stånd, Borgare- och Bonde-Stånden, bifallit, men Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet ogiHat; och
lärer alltså samma förbud komma att qvarstå.
Utskottets hemställan, att tullsatserna å kött må bibehållas oförändrade, hafva
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden bifallit, men Borgare-Ståndet
har, i afseende på saltadt kött, beslutat nedsättning i införselstullen derå från 4
till 2 R:dr tunnan.
Derest icke Borgare-Ståndet skulle vilja frånträda detta sitt besiat och instämma
i de öfriga Ståndens, föranledes derigenom följande omröstning:
75:o.
Den som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, vill, att införselstullen å
saltadt kött bibehålles vid 4 R:dr tunnan, röstar ,
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 2 R:dr tunnan
Lampor. Lampor af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen, förtullas
nu efter värde med 35'/3 procent. Utskottet hade i afseende på denna artikel föreslagit
den förändring, att Lampor och Lyktor skulle förtullas såsom det ämne, arbetad!,
hvaraf de hufvudsakligen bestå, med anmärkning, att medföljande glaskupor
förtullas serskildt, efter hvad för glas, andra slag, är bestämdt.
B or g are-Ståndet har bifallit detta förslag, men de öfriga Stånden, med ogillande
deraf, vidblifvit gällande bestämmelse.
Så vida icke Borgare-Ståndet skulle finna skäl att, med frånträdande af sin
skiljaktiga mening, instämma i de Öfriga Ståndens beslut, måste omröstning ega rum;
och Utskottet föreslår, i sådant hänseende, följande proposition:
Bevillnings-UtskolCels Memorial, M 14,
51
76:o.
Den, som anser att, på sätt tre Stånd beslutat, gällande tullbestämmelse för
artikeln Lampor bör oförändrad bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer derå att antagas följande redaktion och tullbestämmelse:
Lampor och lyktor förtullas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen
bestå.
Anm. Medföljande glaskupor förtullas serskildt efter hvad för glas, andra slag,
är bestämdt.
Jemte intagande i tulltaxan af den genom Kongl. Kungörelsen den 18 Juli
1850 meddelte föreskrift att för tillverkning af segelduk, efter af Kommerse-kollegium
erhållet serskildt tillstånd, Lin må införas mot en lull af 12 sk. för det ohäcklade
och 21 sk. för det häcklade lispundet, hade Utskottet föreslagit, att nedsätta
införselstullen å Lin i allmänhet, för ohäckladt från 1 R:dr 8 sk. lill 40 sk. och
för häckladt Lin från 2 R:dr till 1 R:dr 32 sk. lispundet.
Borgare-Ständet har bifallit detta förslag, Ridder skåpet och Adeln har förklarat
stadgandet om den serskilda införseln af Lin för tillverkning af segelduk böra i tulltaxan
intagas, men i öfrigt afslagit Utskottets förslag. Preste- och Bonde-Stånden
hafva vidblifvit gällande tulltaxas bestämmelser i afseende på förevarande artikel, hvilket
sistnämnda beslut dock äfven torde få anses innefatta bifall till införandet i tulltaxan
af ofvanberörde genom Kongl. Kungörelsen af den 18 Juli 1850 meddelte
stadgande om nedsatt införselstull å Lin för segelduksfabrikationens behof.
Utskottet inbjuder Borgare-Ständet, som således ensamt bifallit förslaget, beträffande
införselstullen å Lin i allmänhet, att, med frånträdande af detta sitt beslut,
förena sig med de öfriga Stånden om bibehållande af nu gällande införselstull härå.
Skulle denna inbjudning icke bifallas lärer följande omröstning böra anställas:
77:o.
Den, som vill att, jemlikt tre Stånds beslut, införselstullen å Lin skall förblifva,
för ohäckladt 1 R:dr 8 sk. och för häckladt 2 R:dr lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes införselstullen å Lin, för ohäckladt till 40 sk. och för
häckladt till 1 R:dr 32 sk. lispundet.
Lin.
52
Bevillnings-Ulskollets Memorial, JM 14.
kjus; x afseende på artikeln Ljus hade Utskottet föreslagit, att införselstullen å Stea
rin-
och Margarin- skulle nedsättas från 9 till 7 sk. skalp., hvilket förslag Borgare-Ståndet
bifallit, men de öfrige Stånden, med vidblifvande af gällande tulltaxa,
ogillat.
Derest icke Borgare-Ståndet vill frånträda sitt skiljaktiga beslut och instämma
i de öfriga Ståndens, måste följande omröstning anställas:
78:o.
Den, som vill att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, införselstullen å
Stearin- och Margarinljus bibehålles vid 9 sk. skålp., röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 7 sk. skålp.
Vax- och Borgare-Ståndet har äfven ensamt bifallit, men de öfriga Stånden, under vid —
andra slag. |j|jfvan(|e af gällande taxa, ogillat Utskottets vidare gjorda förslag, att sammanföra
gula och hvila Väx- samt Spermaceti-ljus under rubriken alla andra slag och derå
bestämma införseisafgiflen till 12 sk. skålp.
Om Borgare-Ståndet icke., skulle vilja frånträda sitt beslut härutinnan, och med
öfriga Stånden sig förena, måste följande omröstning ega ruin:
79:o.
Den som, i enlighet med hvad tre Stånd beslutat, anser gällande bestämmelser
böra bibehållas, för gula Vaxljus, 16 sk., för hvita Vax- och Spermaceti-ljus, 20
sk., samt för alla andra slag, 20 sk. införselstull per skålp., röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma nämnda specificerade slag Ljus att sammanföras under
rubriken »alla andra slag», och införselstullen derå att bestämmas till 12 sk. skålp.
Ljuskronor. Nu gällande tulltaxa bestämmer att ljuskronor af sammansatta eller, såsom arbelade,
ej specifierade ämnen, skola förtullas med 33 R:dr i6 sk. införselstull för
100 R;drs värde, samt alt delar deraf skola förtullas efter det ämne, arbetadt, hvaraf
de hufvudsakligen besia, i hvilken bestämmelse Utskottet föreslagit den förändring
att så -väl ljuskronor, som delar deraf, ej specificerade, skola förtullas lika med det
ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, och utan afdrag i vigten för påsatta glas.
Bevillnings utskottets Memorial, M 14. >
SS
Detta förslag har B or g are-Ståndet godkänt, men de öfriga Stånden hafva, med
ogillande deraf, vidhlifvit gällande tulltaxas bestämmelser.
Utskottet inbjuder Borgare-Ståndet att frånträda sitt skiljaktiga beslut och
förena sig med de öfriga Stånden. Eljest lärer följande omröstning böra ega runi:
80:o.
Den som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser gällande tullbestämmelser
för artikeln ljuskronor böra oförändrade bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages för denna artikel följande stadgande: Ljuskronor eller delar
deraf, ej specificerade, förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen
bestå, och utan afdrag i viglen för påsatta glas.
Enär endast Borgare-Ståndet godkänt, men de öfriga Stånden, med vidblifvande af Mattor.
gällande bestämmelse, ogillat Utskottets förslag att å mattor af strå eller rötter, nu
åsatte införselstull af 25 S:dr för 100 R:dr värde, bestämma samma tull till 6
sk. skålp., inbjuder Utskottet Borgare Ståndet alt frånträda detta sitt beslut och, lika
med de öfriga Stånden, bibehålla gällande tullbestämmelse; och föreslår Utskottet, för
annan händelse, följande proposition till omröstning:
81:o. .
Den som, i likhet med hvad tre Stånd beslutat, vidblifver gällande införselstull
å mattor af strå eller rötter, 25 R:dr för 100 R:drs värde, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej; >
Vinner Nej^ bestämmes denna tull till 6 sk. skålp.
Utskottet hade, beträffande de under hufvudrubriken metaller, sammansatta, Metaller.
förekommande artiklar, afgifvit följande förslag: l:o att införselstullen å marinmetall,
eller annan komposition i form af bleck eller spik till förhydning af fartyg, nu bestämd
till 5 R.dr för 100 R:drs värde, skulle i stället utgå med 3 R:dr 16 sk.
per skepp. stäp. v.; 2:o att messing, arbetad, alla slag, gjuten, smidd eller pressad,
oäkta lahn derunder inbegripen, nu åsatt införselstull af 16 sk. skålp., skulle indelas
i »utan beläggning med annan metall», med 16 sk., »förgyld», med 36 sk., och
54
lievillnings-Utskoltets Memorial, M 14.
»andra slag», med 24 sk. införselsafgift per skalp., jemte den anmärkning att gördelmakare-arbeten,
deri tenn eller zink ingå, förtullas såsom messing, arbetad; samt
3:o att alla andra slag, arbetad, derå införselstullen nu utgör 1 R:dr skålp. skulle
indelas i »förgyllda» och »andra slag», med tull af 36 sk. för förra slaget och 24
sk. för det senare per skålp.
Borgare-Ståndet har godkänt samtlige dessa förslag; Ridderskapet och Adeln
har bestämt införselstullen å marinmetall till 1 R:dr 16 sk. per skepp., men i öfrigt
fastställt gällande tulltaxa; Preste- och Bonde-Stånden hafva i allo vidblifvit
nuvarande bestämmelser.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden att förena
sig med Borgare-Ståndet om godkännande af Utskottets förslag i afseende på
marinmetall, samt Borgare-Ståndet att, i afseende på de öfriga artiklarne, frånträda
sin skiljaktiga mening och instämma i de öfriga Ståndens beslut; och föreslår, för
den händelse dessa inbjudningar icke skulle bifallas, följande propositioner till omröstning
:
l:o angående marinmetall, dervid såsom Ja-proposition vid den bufvudsakliga
omröstningen torde få antagas Utskottets af Borgare-Ståndet antagne förslag.
ä) om kontrapropositionen.
82:o.
Den, som i kontraproposition i den bufvudsakliga voteringen angående marinmetall,
antager Preste- och Bonde-Ståndens beslut att införselstullen härå skall oförändrad
bibehållas vid 5 R:dr för 100 R:drs värde, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Ridderskapet och Adelns beslut, att
denna tull skall bestämmas till 1 R:dr 16 sk. skepp.
b) i hufvudsaken.
83:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att införselstullen å marinmetall bestämmes
till 3 R:dr 16 sk. per skepp. stäp. v., röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(Usta alternat.) Preste- och B onde-St ändens beslut.
(2:dra alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut.
Bevillnings-U Iskallets Memorial, M ii
55
2:o angående Messing, arbetad.
84:o.
Den, som vill att, på sätt tre Stånd beslutat, iuförselstullen å messing, arbetad,
alla slag, gjuten, smidd eller pressad, oäkta lahn derunder inbegripen, fortfarande skall
förblifva 16 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages för denna rubrik följande indelning och tullbestämmelser:
utan beläggning med annan metall i skålp. 16 sk. införselstull.
förgyld 1 » 36 sk. »
andra slag  1 » 24 sk. »
Anm. Gördelmakare-arbeten, deri tenn eller zink ingå, förtullas såsom messing,
arbetad.
3:o angående alla andra slag, arbetad.
85:o.
Den, som vill att, jemlikt tre Stånds beslut, införselstullen å metaller, alla an
dra
slag, arbetade, bibehålies vid 1 R:dr skålp., röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages för denna rubrik följande indelning och tullsatser:
förgyld . . 1 skålp. 36 sk. införselstull.
andra slag 1 » 24 sk. »
Beträffande artikeln Nattsäckar skall Utskottet derom afgifva yttrande i sammanhang
med artiklarne portföljer, taskböcker och ridikyler.
För artikeln Nålar hade Utskottet föreslagit den förändring att sy- och tambour,
knapp- och hår-, nu åsatte införselstull af 20 sk. skålpundet, och andra slag,
ej specificerade, nu belagde med 12 sk. införseisafgift, skulle i en rubrik »knapp-,
sy- och andra slag» sammanföras och lullafgiflen derå bestämmas till 16 sk. skålpundet,
samt att rubriken krås- och bröstnålar af oäkta metall, hvilka nu förtullas
efter värde med 25 procent, skulle i stället erhålla följande lydelse och tullbestäm
-
Nattsdckar.
Nålar.
56
Bevillnings-Ulskottcts Memorial, M 14.
melser: »Bröstnålar af sammansatt eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen:
förgylda eller försilfrade» 36 sk., och »andra slag» 24 sk. införselstull per skålp.
Derest icke Borgare-Ståndet, som ensamt godkänt delta förslag, skulle vilja
frånträda detta sitt beslut och instämma med de öfriga Stånden, hvilka för ifrågavarande
artiklar bibehållit gällande tullbestämmelser, torde följande omröstningar böra
anställas:
86:o.
Den, som vill att, i enlighet med tre Stånds beslut, gällande införselstull å
nålar, sy- och tambour-, knapp- och hår-, 20 sk., samt å andra slag, ej specificerade,
12 sk. skålp. fortfarande bibehålies, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma dessa artiklar att i en rubrik: »knapp-, sy- och andra
slag» sammanföras och införselsafgiften derå att bestämmas till 16 sk. skålpundet.
87:o.
Den, som anser att, på sätt tre Stånd beslutat, krås- och bröst-nålar af oäkta
metall böra fortfarande förtullas med 25 R:dr för 100 R:drs värde, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages för denna artikel följande redaktion och tullbestämmelser.
Bröstnålar af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen:
förgylde eller försilfrade 1 skålp. 36 sk. införselstull.
andra slag .... 1 » 24 sk. »
I öfverensstämmelse med hvad Utskottet tillstyrkt, har Borgare-Ståndet beslutat,
att Nät, af alla namn och slag, hvilken artikel nu förtullas efter värde med 33'A
procent, skulle i stället förtuilas lika med det garn, hvaraf de äro gjorda, med tilllägg
af 50 procent; hvaremot Riddershapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden
vidblifvit gällande bestämmelse; och lärer, derest icke Borgare-Ståndet vill i de öfriga
Ståndens beslut instämma, följande omröstning böra ega rum:
88:o.
Den, som, i likhet med hvad tre Stånd beslutat, vill att gällande införselstull,
33 R:dr 16 sk. för 100 R:drs värde, skall bibehållas för Nät af alla namn och slag,
röstar
Ja;
Bevillnings-Utshottets Memorial, JM 14.
57
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma nät af alla namn och slag, att förtullas lika med det garn,
hvaraf de äro gjorda, med tillägg af 50 procent.
Utskottets i fråga om artikeln Oljor, feta, gjorda förslag att palmolja må vid
rubriken hampolja tilläggas och sålunda blifva åsatt införselstull af 6 rst. per skålp.,
hafva Preste- och Borgare-Stånden bifallit, men Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet,
under vidblifvande af gällande tulltaxa, förkastat.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet att, med frånträdande
af detta beslut, bifalla Utskottets af de öfriga båda Stånden godkända förslag;
och föreslår, för den händelse denna inbjudning icke skulle antagas, följande
omröstning:
89:o.
Den, sorn bifaller Utskottets, af två Stånd godkända, förslag, att palmolja må
vid rubriken hampolja tilläggas, med införselstull af 6 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer icke palmolja att serskildt i tulltaxan specificeras.
Vidare innefattar Utskottets förslag att vid artikeln Flygtiga oljor eller essencer,
ej specificerade, den anmärkning skulle intagas, att, vid förtullningen af essencer, ej
något afdrag sker i vigten för flaskorna, hvarpå de inkomma.
Af skäl, som vid artikeln balsam finnes anfördt, måste, så vida icke Riddershapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet, hvilka, med vidblifvande af gällande taxa,
ogillat detta förslag, skulle vilja, med frånträdande af sitt beslut, instämma med de
båda öfriga Stånden, hvilka samma förslag godkänt, omröstning anställas, och föreslår
Utskottet bärtill följande proposition:
90:o.
Den, som gillar Utskottets, af två Stånd godkände, förslag, alt vid artikeln Oljor,
flygtiga eller essencer, ej specificerade, tillägga den anmärkning att vid förtullningen
af essencer ej något afdrag sker i vigten för flaskorna, hvarpå de inkomma, röstar
Ja;
Bih. lill R. St. Prot. 1030 & 1831. 5 Saint., 1 Afä., 10 Eåfl. 8
Oljor.
jialm
-
58
Bevillnings-Utskottets Memorial, M 14.
Ost.
Paraplyer
och parasoller.
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer icke denna anmärkning att inlagas.
Preste-, Borgare- och Bonde-Stunden hafva bifallit Utskottets hemställan att nu
stadgade införselstull å Ost, alla slag, må oförändrad bibehållas vid 1 R:dr Iispundet
; hvaremot Ridderskapet och Adeln beslutat förhöjning i denna tull till 1 R:dr
24 sk. lispundet.
För den händelse att Ridderskapet och Adeln icke skulle vilja frånträda detta
beslut och instämma i de öfriga Ståndens, föreslår Utskottet följande omröstning:
91:o.
Den, sorn anser att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, nu gällande
införselstull å Ost, alla slag, 1 R:dr per lisp., bör bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 1 R:dr 24 sk. lispundet.
För artikeln Paraplyer och parasoller, nu indelad i »af siden», med 2 R:dr
och »andra slag», med 1 R:dr införselstull per skålp., hade Utskottet föreslagit följande
redaktion och tullbestämmelser:
af siden eller halfsiden, ulan afseende i senare fallet på silkets
större eller mindre qvantitet 1 st. 1 R:dr 16 sk. införselstull,
andra slag  1 » — 32 sk. »
Delar deraf:
ställningar 1 skålp. — 8 sk. »
Öfvertyg, tillskurna eller sydda, förtullas lika med det väfnadsslag, hvaraf de
äro gjorda, med tillökning af 10 procent.
Fodraler:
af läder, lösa eller påsatta, 1 skålp. 16 sk. införselstull.
Af tyger, lösa, förtullas lika med väfnaden, hvaraf de äro gjorda, med tillökning
af 10 procent.
Detta förslag hafva Preste- och Borgare-Stånden gillat, men Ridderskapet och
Adeln samt Bonde-Ståndet hafva vidblifvit gällande tullbestämmelser.
Hvad först angår tullbestämmelserna rörande fullfärdiga paraplyer och parasoller,
så inbjuder Utskottet Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet, att, med
%
Bevillnings-Utskollels Memorial, JYi 14.
59
frånträdande af sitt beslut, instämma med de båda öfriga Stånden i godkännandet
af Utskottets förslag härom ; och föreslår, för den händelse denna inbjudning icke skulle
vinna bifall, följande omröstning:
92:o.
Den, som gillar Utskottets förslag att för artikeln paraplyer och parasoller antaga
följande redaktion och tullafgifter:
af siden eller halfsiden, utan afseende i senare fallet på silkets större eller mindre
qvantitet . . . 1 st. 1 Rdr 16 sk. införselstull
andra slag .... 1 » — 32 sk »
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, bibehållas för dessa artiklar nu gällande tullbestämmelser.
Vidkommande åter förslaget, i hvad det omfattar tullbehandlingen af delar af
paraplyer och parasoller, så enär införselsförbuden för vissa slag väfnader, deraf (lere
bland dessa delar hufvudsakligen förfärdigas, såsom förut anfördt är, lära komma att
fortfarande bibehållas, föranledes Utskottet deraf att, med frånträdande af sitt förslag
beträffande tullbehandlingen af delar af paraplyer och parasoller, hemställa till Pre~
ste- och Borgare-Stånden, hvilka samma förslag godkänt,
alt de ville låta sitt beslut härom förfalla.
Utskottets förslag att, med upphäfvande af införselsförbudet för måladt eller porslin.
tryckt oäkta porslin, så väl tallrikar som andra pjeser, åsätta de förra införselstull
af 6 sk. och de senare af B sk. per skåip., hafva Ridderskapet och Adeln och Borgare-Ståndet
bifallit, men Preste-Ståndet ogillat. Bonde-Ståndet har beslutat att
förbudet skall borttagas och ersättas med införselstull af 33Va procent utaf tullvärdet,
utgörande detta, efter de i 184S års tulltaxa upptagna tullvärden, för tallrickar,
med tullvärde af 16 sk., 5 sk. 4 rst. och för andra pjeser, med tullvärde af
32 sk., 10 sk. 8 rst. skålpundet.
I följd af Ridderskapet och Adelns, Borgare- och Bonde-Ståndens deruti sammanstämmande
beslut,
lärer således införselsförbudet för måladt eller tryckt oäkta porslin
skola upphöra.
1 afseende på lullafgiflen inbjuder Utskottet Bonde-Ståndet alt, med frånträdande
af sin skiljaktiga mening, instämma i Ridderskapet och Adelns samt Borgare
-
60
Bevillnings-UlskoUcts Memorial, JYs 14,
Portföljer
m. m.
Ståndets beslut att antaga de af Utskottet föreslagna tullsatser, hvilka ock öfverensstämma
med de eventuella tullafgifter för denna artikel, hvilka Preste-Ståndet i händelse
af införselsföi budets upphörande beslutat antaga.
Skulle denna inbjudning icke af Bunde-Ståndet bifallas, lärer följande omröstning
böra ega rum:
95:o.
Den, som vill att, i enlighet med tre Stånds beslut, införselstullen å måladt
eller tryckt, oäkta porlin bestämmes för »tallrickar» till 6 sk. och för »andra pjeser»
till 8 sk. skalp., röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull för »tallrickar» till 5 sk. 4 rst, och för
»andra pjeser» till 10 sk. 8 rst. skålpundet.
I afseende på artikeln Portföljer, taskböcker, ridikyler och nattsäckar, nu åsatte
införselstull af 25 R:dr för 100 R:drs värde, hade Utskottet tillstyrkt att, med upptagande
i tariffen af artikeln nattsäckar under egen rubrik, bestämma tullen derå
till 16 sk. skålpundet, samt att indela portföljer, taskböcker och ridikyler i »af läder»,
med 24 sk., »af hel- eller halfsiden», med 1 R:dr 24 sk., och »af andra ämnen»,
med 16 sk. införselslull per skålpund.
Borgare-Ståndet har godkänt detta förslag, men Ridderskapet öch Adeln, Preste-
och Bonde-Stånden, hafva, med ogillande deraf, vidblifvit gällande tullbestämmelse.
Derest icke Borgare-Ståndet, med frånträdande af detta sitt skiljaktiga beslut,
skulle vilja med de öfriga Stånden sig förena, föreslår Utskottet till omröstning följande
proposition:
94:o.
Den, som vill att, jemlikt tre Stånds beslut, gällande införselstull, 25 R:dr för
100 Rdrs värde, bibebålles för portföljer, taskböcker, ridikyler och nattsäckar, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer nattsäckar att under egen rubrik i tulltaxan upptagas med
införselslull af 16 sk. skålpundet, samt portföljer, taskböcker och ridikyler att inde
-
Bevillnings-UtskoUets Memorial, Jl? 14,
61
las i »af läder», nied 24 sk., »af hel- och halfsiden», med 1 R:dr 24 sk. och »af
andra ämnen», med 16 sk. införselslull per skalp.
Borgare-Ständet har äfvenledes ensamt godkäut, men de öfriga Stånden, med Redskap och
vidblifvande af gällande tullbestämmelse, förkastat Utskottets förslag, att artikeln Red-macllinerierskap
och machinerier, eller delar deraf, ej specificerade, nu förtullad efter värde
med 23 procent, skulle i stället indelas i »större, enklare pjeser, såsom axlar, valsar,
pannor m. m., af minst V2 skeppunds tyngd» och »smärre och mera sammansatta
pjeser med deras tillbehör», samt åsättas förra slaget införselstull af t sk. och
det sednare af 2 sk. skålpundet.
Utskottet hemställer, att Borgare-Ståndet ville, med frånträdande af sitt skiljaktiga
beslut, instämma i de öfriga Ståndens, och föreslår för annan händelse följande
omröstning:
93:o.
Den, som vill alt, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, nuvarande införselsafgift,
25 R:dr för 100 R:drs värde, för artikeln Redskap och machinerier eller
delar deraf, ej specificerade, fortfarande bibehålies, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, anlages för denna artikel följande tullbestämmelser:
Större enklare pjeser, såsom axlar, valsar, pannor m. m. af minst % skepppunds
tyngd 1 skålp. 1 sk. införselstull.
smärre och mera sammansatta pjeser med deras
tillbehör
1 » 2 sk. »
Den af Utskottet för artikeln Rör föreslagna förändrade redaktion af »bambu- flör.
och spanska» i stället för »lill käppar», hafva Preste- och B or g are-St änden antagit,
men då de två öfriga Stånden, Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet, bibehållit
nuvarande lydelse å rubriken och den deri ifrågasatte förändringen icke inverkar
på lullafgiften,
lärer förslaget derom böra förfalla.
62
Bevillnings-UtshoUets Memorial, JYi 14.
Sadelmakare- För Sadelmakare-arbeten, ej specificerade, som nu förtullas efter värde med
arbeten. ggy3 procent, bade Utskottet föreslagit indelning i »med akta förgylda, försilfrade
eller pläterade beslag», med 28 sk. införselstull och »andra slag», med 16 sk. in
förselstull
per skålp.
Detta förslag är af Borgare-Ståndet godkändt. Ridder skåpet och Adeln, Preste-
och Bonde-Stånden hafva deremot bibehållit gällande bestämmelse.
Så vida Borgare-Ståndet icke skulle vilja frånträda sitt beslut härom och instämma
med de öfriga Stånden, lärer följande omröstning böra anställas:
96:o.
Den, som anser att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, införselstuilen
å sadelmakarearbeten, ej specificerade, 33 R:dr 16 sk. för 100 R:drs värde, skall
förblifva oförändrad, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna artikel att indelas i »med äkta förgylda, försilfrade
eller pläterade beslag» och »andra slag» samt införselstullen å de förra att bestäm
mas
till 28 sk. och å de senare till 16 sk. skålpundet.
Salpeter. Utskottets förslag att upphäfva förbudet mot införsel af salpeter, oraffinerad
och raffinerad, hafva Borgare- och Bonde-Stånden bifallit, men Ridderskapet och
Adeln samt Presle-Ståndet afslagit; till följd hvaraf
detta förslag förfaller och införselsförbudet qvarstår.
Salt: Det af Utskottet gjorda förslag att den för fabrikstillverkning af soda, efter
^verkning serskild anmälan hos Kommers-Kollegium och af detsamma lemnadt tillstånd, med
snda.
gifna tullfrihet vid införsel af koksalt må upphöra, har blifvit af Borgare-Ståndet
godkändt, hvaremot Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden bibehållit
detta stadgande.
Derest icke Borgare-Ståndet vill frånträda sitt beslut och instämma i de öfriga
Ståndens, föranleder detsamma följande omröstning:
97:o.
Den, som anser all, jemlikt tre Stånds beslut, den för fabrikstillverkning af
soda, efter serskild anmälan hos Kommers-Kollegium och af detsamma lemnadt tillstånd,
medgifna tullfrihet vid införsel af koksalt, bör fortfara, röstar
Ja j
Bevillnings-Utskottets Memorial, M 14.
63
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna tullfrihet att upphöra.
Preste- och Borgare-Stånden hafva bifallit, men Ridderskapet och Adeln samt
Bonde-Ståndet, med vidblifvande af gällande tulltaxa, ogillat 'Utskottets förslag att
rättigheten att införa medicinskt salt, ej specificeradt, endast skalle tillkomma Apothekare.
Då frågan härom icke afser bevillningens belopp, samt två Stånd stannat
emot två,
lärer detta Utskottets förslag böra förfalla.
Likaledes torde den af Utskottet föreslagna något förändrade uppställning af
rubrikerna i tulltaxan under artikeln salt, då förslaget derom endast af två Stånd,
Preste- och Borgare-Ständen, blifvit antaget,
böra förfalla.
Då Borgare-Ståndet ensamt gillat Utskottets förslag att nedsätta införselstullen
å Saxar, andra slag (än öfverskärare-), från 1 R:dr 24 sk. till 1 R:dr skålpundet,
men Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden bibehållit gällande tullbestämmelse,
inbjuder Utskottet Borgare-Ståndet att frånträda detta sitt beslut och instämma
i de öfriga Ståndens; och lärer, för den händelse detta icke skulle bifallas,
följande omröstning böra anställas:
98:o.
Den, som vill att, på sätt tre Stånd beslutat, gällande införselstull å Saxar, andra
slag (än öfverskärare-), 1 R:dr 24 sk. per skålpund, skall bibehållas oförändrad,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 1 R:dr skålpundet.
För artikeln Siktar, nu åsatt införselstull af 25 R:dr för 100 Rrdrs värde,
hade Utskottet tillstyrkt att, med tillägg i rubriken af »och Såll», bestämma tullafgiften
derå till 12 sk. skålpundet.
Borgare-Ståndet har godkänt detta förslag, men de öfriga Stånden, med vidblifvande
af gällande tulltaxa, detsamma ogillat.
Derest icke B or g are-Ståndet vill frånträda delta sin beslut och instämma i de
tre öfrige Ståndens, föreslår Utskottet följande omröstning:
medicinskt.
Saxar.
Siktar
64
Bevillnings-Ulskotlets Memorial, M 14.
99:o.
Den, som vill att, på sätt tre Stånd beslutat, för artikeln Siktar nuvarande
rubrik och införselstull af 25 procent å värdet bibehållas utan förändring, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer i rubriken Siktar att tilläggas »och Såll», samt införselstullen
derå att bestämmas till 12 sk. skålpundet.
Silke. På sätt Utskottet hade föreslagit, har Borgareståndet beslutat att införselstullen
å Silke, färgadt, skall nedsättas från nuvarande beloppet 2 R:dr lill 1 R:dr 21 sk.
per skålpund.
Enär Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bondestånden deremot beslutat bibehålla
gällande tullbestämmelse för denna artikel, inbjuder Utskottet Borgareståndet
alt, med frånträdande af sin skiljaktiga mening, i de öfriga Ståndens beslut härom
instämma.
Skulle denna inbjudning icke vinna bifall, föreslår Utskottet följande omröstning:
lOO.o.
Den, som vill att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, införselstullen å
färgadt Silke bibebålles vid 2 R:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 1 R:dr 24 sk. skålpundet.
Skomakare- Bestämmelserne i gällande tulltaxa för artikeln Skomakare-arbeten äro:
arbeten. af blankläder, färgadt skinn, eller tyger:
Skor, kängor, tofflor och galoscher . . 1 par 1 R:drs införselstull.
Stöflor
1 par 5 R:drs »
andra slag 100 R:drs värde, 33 R:dr 16 sk. »
och hade Utskottet härvid föreslagit följande förändrade
redaktion och tullbeslämmelser:
af siden 1 skålp. 3 R:dr införselstull.
af andra tyger, samt af karduans-, färgade eller
tryckta skinn 1 skålp. 2 R:dr »
becksöms- och s. k. sjöstöffor 1 par 1 R:dr »
andra slag  1 skålp. 1 R:dr 16 sk. »
Detta
Bevillnings-Utskollels Memorial, JH 44.
65
Detta Utskottets förslag har af Borgare-Ståndet blifvit i sin helhet godkändt.
Ridderskapet och Adeln har beslutat, att becksöms- och s. k. sjöstöflor böra serskildt
under artikeln Skomakare-arbeten upptagas, med införselslull af 1 R.dr för
paret, men i öfrigt för denna artikel bibehållit nuvarande tullbestämmelser. Presteoch
Bonde-Stånden hafva i allo vidblifvit gällande tulltaxa i afseende på förevarande
artikel.
Enär Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet således sammanstämmande
beslutat, att becksöms- och s. k. sjöstötlor skola i taxan under artikeln Skomakarearbeten
upptagas och åsättas införselstull af 1 R:dr för paret, torde, så vida Presteoch
Bonde-Stånden icke skulle vilja i detta beslut instämma, serskild omröstning
härom höra företagas, och Utskottet föreslår i sådant hänseende följande proposition:
101:o.
Den, som bifaller Utskottets, af två Stånd godkända, förslag, att under bufvudrubriken
Skomakare-arbeten i tulltaxan serskildt specificeras »becksöms- och s. k.
sjöstöflor» med införselstull af 1 R:dr för paret, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna artikel icke att under Skomakare-arbeten serskildt
specificeras.
Vidkommande Skomakare-arbeten i öfrigt, så inbjuder Utskottet Borgare-Ståndet
att, med frånträdande af sitt skiljaktiga beslut härom, förena sig med de öfriga Stånden
i att bibehålla nu gällande taxebestämmelser; och torde, i annan händelse, följande
omröstning böra ega rum:
102:o.
Den, som vill, att, på sätt tre Stånd beslutat, gällande tullbestämmelser för artikeln
Skomakare-arbeten fortfarande bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages derå följande förändrade redaktion och tullsalser:
af siden 1 skålp. 3 R:dr införselstull,
af andra tyger, samt af karduans-, färgade
eller tryckta skinn 1 skålp. 2 R:dr »
andra slag 1 skålp. 1 R:drl6sk.»
(frågan om becksöms- eller s. k. sjöstöflor i begge fallen undantagen).
Bih. till R. St. Prat. 4850 & 1854. 5 Sami., 1 Afd., 10 Haft.
9
66
Bevillnings utskottets Memorial, M 44.
Slöjdvaror.
Smör.
Utskottet hade för Slöjdvaror, eller fabriks-, handtverkeri- och manufakturvaror,
i taxan ej nämnde, hvilka nu förlullas efter värde med 53Vj procent, tillstyrkt
förtullning lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå, samt
att endast i de fall, der detta ej kunde bestämdt urskiljas, värdeförtullningen med
nu gällande procent måtte bibehållas.
Enär Borgare-Ståndet ensamt godkänt detta förslag, men de öfriga Stånden utan
förändring vidblifvit gällande bestämmelse, så hemställer Utskottet till Borgare-Ståndet
att det ville, med frånträdande af sitt beslut, instämma i de öfriga Ståndens; och
föreslår, för annat fall, följande omröstning:
103:o.
Den, som vill, att, i enlighet med tre Stånds beslut, alla Slöjdvaror, eiler fabriks-,
handtverkeri- och manufakturvaror, i taxan ej nämnde, fortfarande skola införtullas
efter värde med 33 V3 procent, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma Slöjdvaror, i taxan ej nämnde, att förtullas lika med det
ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå, eller, om detta ej kan bestämdt urskiljas,
med 33V3 procent af värdet.
Utskottets hemställan, att införselstullen å Smör må förblifva oförändrad, 1 R:dr
16 sk. lispundet, hafva Ridders/capet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden bifallit,
men Borgare-Ståndet bar beslutat nedsättning af denna tull til! 32 sk. lispundet.
Derest icke Borgare- Ståndet skulle vilja frånträda detta sitt skiljaktiga beslut och
instämma i de öfriga Ståndens, måste följande omröstning ega rum:
104:o.
Den som, på sätt tre Stånd beslutat, anser införselstullen å Smör böra bibehållas
vid 1 R:dr 16 sk. lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej; nedsättes denna tull till 32 sk. lispundet.
Spanmål. Utskottet hade hemställt, alt Rikets Ständer måtte i underdånig skrifvelse hos
Kongl. Maj:t anhålla, det spanmålstullen finge förblifva oförändrad under viss bestämd
tid af minst tre år, hvilken hemställan blifvit af Preste- och Borgare-Stånden god
-
Bevillnings-Clskottets Memorial, J\s 14. 67
känd, men icke af Ridder skåpet och Adeln samt Bonde-Ståndet bifallen; vid hvilket
förhållande
frågan derom lärer böra förfalla.
I öfverensstämmelsen med Utskottets förslag, har Borgare-Ståndet beslutat, att Speglar och
införselstullen å speglar och lampetter, nu bestämd till 33V-J procent af värdet, skall LamPetlerutgå
med 8 sk. per skålpund. Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden
hafva deremot bibehållit gällande tullbestämmelse.
Så vida icke Borgare-Ståndet vill frånträda sitt beslut och instämma i de öfriga
Ståndens, lärer följande omröstning böra anställas:
105:o.
Den, som vill, att, i enlighet med tre Stånds beslut, införselstullen å speglar
och lampetter bibehålles oförändrad vid 33 R:dr 16 sk. för 100 R:drs värde, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, antages denna införselstull till 8 sk. per skålpund.
Utskottet hade tillstyrkt, att Speldosor, nu i noten hänvisade till tullbehandling Speldosor.
såsom slöjdvaror, ej specificerade, skulle upptagas under rubriken Inslrumenler, musikaliska,
och beläggas med 1 R:dr 16 sk. införselstull per stycke, med den anmärkning,
att om infattningen utgöres af guld, silfver eller sköldpadd, hela dosan
bör tuilbehandlas såsom arbeten af nämnde slag.
Preste- och Borgare-Stånden hafva godkänt detta förslag, men Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet hafva, med vidblifvande af gällande tulibestämmelse,
detsamma ogillat. ,
Utskottet inbjuder sistbemälde två Stånd, att instämma med de båda öfriga,
hvilka godkänt ifrågavarande förslag. Skulle denna inbjudning icke antagas, föreslår
Utskottet följande omröstning:
106:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Speldosor införas under rubriken Instrumenter,
musikaliska, och åsätlas införselstull af 1 R:dr 16 sk. stycket, samt
med anmärkning, att om infattningen utgöres af guld, silfver eller sköldpadd, hela
dosan tuilbehandlas såsom arbeten af nämnde slag, röstar
J a;
den, det ej vill, röstar Nej;
68 Bevillnings-Utskottels Memorial, JM 14.
Vinner Nej, komma Speldosor fortfarande att hänvisas tili slöjdvaror, ej specificerade.
Spännhals- Preste- och Borgare-Stånden hafva bifallit, niea Ridder skåpet och Adeln samt
1 ' Bonde-Ståndet, under vidblifvande af gällande tulltaxa, ogillat Utskottets förslag, att
i införsels—tarifen intaga artikeln Spännhalsdukar, med indelning i »af hel- och half
siden»,
4 skålp. 3 R:dr, »af andra tyger», i skålp. 1 R:dr 16 %sk., och »af läder»,
i skålp. 24 sk. införselstull.
Derest icke Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet skulle vilja instämma
med de båda öfriga Stånden om antagandet af detta förslag, torde följande omröstning
böra anställas:
107:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att i införsels-tarifen intaga artikeln Spännhalsdukar
med följande lullbestämmelser:
af bel- och halfsiden . . . . . . . . i skålp. 3 R:dr införselstull,
af andra tyger 4 skålp. 1 R:dr 16 sk. »
af läder 1 skålp. — 24 sk. »
röstar
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer artikeln Spännhalsdukar icke att i tulltaxan serskildt specificeras.
Sten. Utskottets förslag, att å Sten, all annan (än bryn- och olje-), ej specificerad,
arbetad, nedsätta införselstuiien från 13 till 10 R:dr för 100 R.drs värde, har af
Borgare-Ståndet blifvit godkändt, men af de öfriga Stånden, hvilka vidblifvit gällande
bestämmelse, ogilladt.
Så vida Borgare-Ståndet icke vill frånträda sitt beslut härom och instämma
med de öfriga Stånden, föranledes följande omröstning:
108:o.
Den, som vill, alt, på sätt tre Stånd beslutat, införselstullen å Sten, ali annan
(än bryn- och olje-), ej specificerad, arbetad, bibehålles vid 15 R:dr för 100 R:drs
värde, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 10 R:dr för 100 R:drs värde.
I
Bevillnings-Utskoltets Memorial, M 14.
69
I afseende på artikeln Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning Strumpor.
tillverkade arbeten, hade Utskottet tillstyrkt att, med bibehållande af införselstullen
å silkes— vid 3 R:dr skålpundet, serskildt specificera halfsiden- med 2 R.dr inför—
selstull, samt alt bomulls-, nu åsatte 1 R:dr 16 sk., redgarns- 40 sk. och 'andra
slag i R:dr 16 sk. per skålpund, skulle i en rubrik »andra slag» sammanslås och
tullen derå bestämmas lill 1 R:dr skålpundet.
Då Borgare-Ståndet ensamt godkänt detta förslag, men de öfriga Stånden för
ifrågavarande artikel bibehållit gällande tulltaxa oförändrad, hemställer Utskottet till
Borgare-Ståndet, att det vill frånträda sitt beslut och förena sig med de öfriga Stånden.
För annat fal! föreslår Utskottet omröstning enligt följande proposition:
109:o.
Den som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, vill, att gällande tullbestämmelser
för artikeln Strumpor och andra på strumpstol elier genom stickning
tillverkade arbeten, nemligen:
silkes • i skålp. 3 R:dr införselstull,
bomulls 1 skålp. 1 R:dr 16 sk. »
redgarns 1 skålp. — 40 sk. »
andra slag 1 skålp. 1 R:dr 16 sk. »
skola fortfarande bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antagas i stället för denna artikel följande redaktion och tullsatser:
silkes 1 skålp. 3 R:dr införselstull,
halfsiden 1 skålp. 2 R:dr »
andra slag 1 skålp. 1 R:dr »
Derest icke Borgare-Ståndet, som ensamt gillat Utskottets förslag, att nedsätta Slrumpinförselslullen
å Strumpstickor från 30 till 12 sk. skålpundet, skulle vilja frånträda sl)ckor
detta
beslut och instämma med de öfriga Stånden, hvilka beslutat bibehållandet af
gällande tullbestämmelse, måste följande omröstning ega rum:
110:o.
Den, som vill, att, i enlighet med tre Stånds beslut, införselstullen å Strumpstickor
fortfarande bibehålies vid 30 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna tull att nedsättas till 12 sk. skålpundet.
70
Bevillnings-Ulskotlets Memorial, M 14.
Strängar.
Stål- gjut-,
Stålarbelen.
Sågblad.
Utskottet hade tillstyrkt, att den under hufvudrubriken Strängar förekommande
rubriken: messings- och stål- måtte utbytas mot »af metall», ocb att tarm- under
rubrik »andra slag» måtte åsättas 1 R:dr, i stället för nu bestämda 1 R:dr 24
sk. införselstull per skålpund.
Preste- och B or g are-St änden hafva bifallit detta förslag, men Ridderskapet och
Adeln samt Bonde Ståndet, med vidblifvande af gällande bestämmelser, detsamma
ogillat; och lärer, derest sistnämnde tvä Stånd icke skulle vilja, med frånträdande
af sitt beslut, i likhet med de båda öfriga Stånden, bifalla detta förslag, hvarigenom
rubrikerna gifvits större omfattning, omröstning skola ega rum; i hvilket hänseende
Utskottet föreslår följande proposition:
114:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att de under hufvudrubriken Strängar upptagne
rubrikerna »messings- och stål-» samt »tarm-» erhålla lydelsen af metall och
andra slag samt införselstullen å sistnämnde rubrik nedsättes från 1 R:dr 24 sk.
till 1 R:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma dessa rubriker att förblifva oförändrade till redaktion och
tullsatser.
Enär Borgare-Ståndet ensamt bifallit, men Ridderskapet och Adeln, Presteoch
Bonde-Stånden, med vidblifvande af gällande tulltaxa, ogillat Utskottets förslag
om nedsättning af införselstullen å följande artiklar: Stål, gjut- från 2 R:dr till 4
R:dr 16 sk. per 100 skålpund stäp.-vigt; Stålarbeten, ej specificerade, från 1 R:dr
till 52 sk. skålpundet, samt Sågblad, från 9 till 8 sk. skålpundet, så inbjuder Utskottet
Borgare-Ståndet, att, med frånträdande af desse sine beslut, förena sig med
de öfrige Stånden om bibehållande af gällande tullbestämmelser för dessa artiklar.
Skulle denna inbjudning för någon eller flera af ifrågavarande artiklar icke antagas,
föreslår Utskottet för omröstning följande propositioner:
112:o.
Den, som vill, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, gällande införselstull
å gjutstål, 2 R:dr för 100 skålpund stap.-vigt, fortfarande bibehålies, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes införselstullen å gjutstål till 1 R:dr 16 sk. per skålpund
stap.-vigt.
Bevillnings utskottets Memorial, M 14.
71
113:o.
Den, som anser, att, på sätt tre Stånd beslutat, införselstullen å Ståiarbeten, ej
specificerade, bör bibehållas vid 1 R:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes införselstullen å Stålarbeten, ej specificerade, til! 32 sk
skålpundet.
114:o.
Den, som vill, att, i enlighet med tre Stånds beslut, införselstullen å Sågblad
bibehålles vid 9 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes införselstullen å Sågblad till 8 sk. skålpundet.
1 sitt afgifna förslag till förnyad tulltaxa hade Utskottet ulan förändring bibe- såpa.
hållit införselstullen å Såpa, hvilket af Ridderskapet och Adeln, Preste- och BondeStånden
blifvit iemnadt utan anmärkning, hvaremot Borgare-Ståndet beslutat nedsättning
i denna tull från 56 till 24 sk. lispundet.
Så vida B or g are-Ståndet icke vili frånträda detta beslut och instämma med de
öfriga Stånden, föranledes deraf följande omröstning:
115.0.
Den, som vill, att, på sätt tre Stånd beslutat, gällande införselstull å Såpa, 36
sk. per lispund, fortfarande bibehålles, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes införselstullen å Såpa till 24 sk. lispundet.
Preste- och Borgare-Stånden hafva bifallit, men Ridderskapet och Adeln samt Tafvet
Bonde-Ståndet,
med vidblifvande af gällande tulltaxa, ogillat Utskottets förslag, att i ramar.
införsels-tarifen upptaga artikeln Tafvelramar, att förtullas lika med det ämne, arbe
tadt,
hvaraf de bestå, utan afdrag i vigten för taflan, derå anbragt glas m. m.
Så vida icke Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet skulle vilja frånträda
sitt beslut och instämma med de båda öfriga Stånden i godkännandet af ifrågavarande
förslag, lärer följande omröstning böra anställas:
I
Tenn.
Tobak.
«
72 Bevillnings-Utskottets Memorial, M 14,
116:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att i införsels-larifen intages artikeln Tafvelramar,
med föreskrift af tullbehandling lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de
bestå, utan afdrag i vigten för taflan, derå anbragt glas rn. m., röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komrner denna nya rubrik icke att i införsels—larifen intagas.
Utskottets förslag, att vid artikeln Tenn, arbetadt nytt, förändra rubriken »olackeradt»
till omåladt och olackeradt och rubriken »lackeradt» till måladt eller lackeradt,
torde icke vara af beskaffenhet att inverka på tullafgiflernas belopp; hvadan
och då endast två Stånd, Preste- och Borgare-Stånden, dessa tillägg godkänt,
förslaget derom lärer böra förfalla.
Vidkommande artikeln Tobak, hade Utskottet föreslagit, att de under karfvad
tobak förekommande rubrikerna »Karduser eller lös i fastager», med 14 sk. och
»knaster», med 36 sk. införselstull per skålpund, skulle under gemensam rubrik:
Karfvad, alla slag, sammanföras och åsättas införselsafgift af 24 sk. skålpundet, samt
att redaktionen af tulltaxan för artikeln Tobak måtte erhålla den mera systematiska
uppställning, som i det af Utskottet afgifna taxeförslag innehöiles.
Borgare-Ståndet har bifallit detta förslag, hvaremot de öfriga Stånden, med vid—
blifvande af gällande tulltaxa, detsamma ogillat.
Derest icke Borgare-Ståndet skulle vilja i afseende på karfvad tobak frånträda
sitt beslut och förena sig i de öfriga Ståndens, måste omröstning härom anställas,
och Utskottet föreslår, i sådant hänseende, följande proposition:
117:o.
Den, som vill, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, karfvad tobak
fortfarande indelas i »karduser eller lös i fastager», med 14 sk„ och »knaster», med
36 sk. införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma dessa artiklar att under gemensam rubrik: »Karfvad, alla
slag» sammanföras och åsättas införselstull af 24 sk. skålpundet.
Då
Bevillnings Ulskoltcts Memorial, M 14.
73
Då tre Stånd, Ridder skåpet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden, varit ense
derom att i öfrigt bibehålla nuvarande redaktion för artikeln Tobak,
lärer dervid böra förblifva.
Utskottets förslag att ur texten i tulltaxan utesluta artikeln Tryffel och i stället
i noten hänvisa denna vara till den dermed lika tull åsätta artikeln Svampar, ätbara,
är af helt och hållet formell beskaffenhet; hvadan, och då endast två Stånd, Presteoch
Borgare-Stånden, detsamma godkänt, nuvarande redaktion af tulltaxan för denna
artikel
lärer böra blifva oförändrad.
I afseende på artikeln Tråd innefattade Utskottets afgifna förslag: a) att införselstullen
å guld- och silfvertråd, nu utgörande för »äkta» 20 sk. och för »oäkta»
13 sk. 4 rst. per lod, skulle nedsättas till, för »äkta eller halfäkta», 8 sk., och för
»oäkta», 3 sk. lodet; b) att införselstullen å jern-och ståltråd, ej specificerad, skulle
nedsättas från 6 sk. till 4 sk. 6 rst. per skålpund stäp.-vigt; c) att nu föreskrifna
värdeförtullning med 10 procent å ståltråd för tillverkning af sådana arbeten, hvartill
utländsk dylik tråd erfordras, efter pröfning af bebofvet och med serskildt tillstånd
af Kommerse-Kollegium, skulle utbytas mot vigtförtullning och införselslullen
bestämmas till 2 sk. per skålpund stäp.-vigt; d) att rubriken försilfrad koppar- och
messingstråd skulle erhålla lydelsen förgyld eller försilfrad; samt e) att den i gällande
jaxa gjorda skillnad emellan bomullstråd, hvit eller färgad, »nystad», med 24
sk. och »i härfvor», med 16 sk. införselstull skålpundet skulle upphöra och bomullstråd,
atla slag, åsättas 16 sk. tull per skålpund; och har detta förslag i sin helhet
blifvit af Borgare-Ståndet godkändt, hvaremot Ridderskapet och Adeln, Presteoch
Bonde-Stånden, med förkastande deraf, vidblifvit gällande tulltaxas bestämmelser.
Så vida icke Borgare-Ståndet vill, i afseende på guld- och silfvertråd, frånträda
sitt skiljaktiga beslut, måste derom följande omröstning anställas:
II 8:o.
Den, som anser, att, på sätt tre Stånd beslutat, gällande införselsafgifter å guldoch
silfvertråd, för äkta 20 sk., och för oäkta 13 sk. 4 rst. lodet, skola fihblifva
oförändrade, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Bih. till R. St. Prot. 1830 & 1831. 3 Sami,, \ Afd., 10 Haft. 10
Tryffel.
Tråd.
74
lievillnivgs-Ulskottels Memorial, M 14.
Vinner Nej, bestämmes tullen å guld- ocb silfvertråd, för »äkta eller balfäkta»
till 8 sk. och för »oäkta» till 5 sk. lodet.
Dernäst och så vida Borgare-Ståndet ej vill förena sig i de öfriga Ståndens
beslut beträffande jern- och ståltråd, föreslår Utskottet följande omröstning:
119:o.
Den, som vill, att, i enlighet med tre Stånds beslut, införselstullen å jern- och
ståltråd, ej specificerad, bibehålles vid 6 sk. per skålpund stäp.-vigt, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 4 sk. 6 rst. per skålpund stäp.-vigt.
Vidare ocb derest ej Borgare-Ståndet vill frånträda sitt skiljaktiga beslut i afseende
på ståltråd, som med Kommerse-kollegii serskilda tillstånd införes, lärer
omröstning derom böra anställas sålunda:
120:o.
Den, som anser, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, stadgade införselslull,
10 R:dr för 100 R.drs värde, bör bibehållas för ståltråd, som, efter pröfning
af behofvet och med serskildt tillstånd af Kommerse-kollegium, införes lör
tillverkning af sådana arbeten, hvartill utländsk dylik tråd erfordras, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 2 sk. per skålpund stap.-vigt.
Det vid rubriken Koppar- och Messingstråd, försilfrad, föreslagna, under litt. d
omförmälda, tillägg, torde vara af beskaffenhet, att, då tre Stånd detsamma ogillat,
förslaget derom bör förfalla.
Slutligen och för den händelse, att Borgare-Ståndet ej skulle vilja frångå sitt
beslut rörande Romullstråd, lärer följande omröstning derom böra anställas:
121:o.
Den, som vill, att, på sätt tre Stånd beslutat, Romullstråd, hvit eller färgad,
fortfarande skall indelas i »nystad», med 24 sk., och i »härfvor», med 16 sk. införselstull
per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes tullen å Bomullstråd, alla slag, till 16 sk. skålpundet.
Bevillnings-Utskottets Memorial, M 14.
75
Utskottets förslag i afseende på artikeln Trädvaror innefattade följande bestäm- Trädvaror,
melser: a) att en införselstull af 3 sk. per kub. fot skulle, i stället för den nu till
10 R:dr för 100 R:drs värde bestämda, åsättas tillhugget, ej specificcradt, Furu- och
Grantimmer; b) att Bräder och Plankor, sågade, af Furu och Gran, när de i längden
hålla 30 fot och deröfver, skulle undantagas från den för denna artikel i allmänhet
gällande införselstull ,af 8, 16 och 32 sk. per tolft, efter olika tjocklek, och
åtnjuta tullfrihet, samt att äfven Bräder och Plankor af Ek, Ask, Alm, Björk, Bok
och andra inom landet växande, ej specificerade, trädslag skulle befrias från den
dessa artiklar nu åsätta införselstull af 5 R:dr för 100 R:drs värde; c) att Fanérskifvor,
som nu förtullas med 20 procent af värdet, skulle i stället draga lull, beräknad
till två tredjedelar af den, som är bestämd för Snickare-arbeten af samma
trädslag; d) alt Master, Bogspröt och Spiror, af 40 tums omkrets och deröfver, 10
fot från storändan, nu åsalte införselstull af 2 R:dr stycket, skulle bland tullfria
varor upplagas; e) att Yed, derå införselstullen nu utgör, för Björk 24 sk., för Bok
och Ek 36 sk., och för andra slag 16 sk. per famn, skulle från denna införsels
tull
befrias; samt f) att, i stället för nuvarande stadgande, att alla andra mer eller
mindre arbetade trädvaror, ej specificerade, derunder inbegripne nedslagna tunnor
samt ej specificerade Snickare-arbeten, med eller utan betsning, målning eller lackering,
skola förtullas med 33l/s procent af värdet, följande förändrade bestämmelser
skulle antagas:
Alla mer eller mindre arbetade, ej specificerade trädvaror, derunder inbegripne
Snickare- och Stolmakare-arbeten:
af Furu och Gran, med eller utan betsning, målning
eller lackering
1 skålp. — 2 sk. införselstull.
af Alm, Ask, Björk, Bok, Ek och andra inhemska
trädslag, med eller utan betsning, målning eller
lackering, eller med fanering af nämnde trädslag 1 skålp. — 4 sk. »
af Mahogny, Jakaranda och andra utländska trädslag,
massiva eller dermed fanerade, eller arbeten,
försedda med äkta eller oäkta förgyllning . 1 skålp. — 7 sk. »
Anm. Är arbetet sammansatt af flera trädslag, sker förtullningen efter det slag
deribland, som drager högsta tullaIgift.
Möbler, försedda med stoppning, men utan öfvertyg, förtullas efter ofvanstående
bestämmelser, utan förhöjning.
Försedda med stoppning och öfvertyg, förtullas efter nämnde bestämmelser med
50 procents förhöjning.
Bevillnings-VtskoUels Memorial, JM 14,
Borgare-Ståndet har i allo godkänt detta förslag, hvaremot Ridderskapet och
Adeln, Preste- och Bonde-Stånden, med ogillande deraf, vidblifvit gällande bestämmelser,
endast med det undantag, att Preste-Ståndet bifallit Utskottets tillstyrkan
rörande tullfrihet vid införsel af Yed, alla slag.
Beträffande först Furu- och Gran-timmer, tillhugget, så inbjuder Utskottet
Borgare-Ständet att, med frånträdande af sitt beslut härom, instämma i de öfrige
Ståndens; och föreslår, för annan händelse, följande omröstning:
122:o.
Den, som anser, alt, på sätt tre Stånd beslutat, nu stadgade införselstull å Furuoch
Grantimmer, tillhugget, ej specificeradt, 10 R:dr för 100 R;drs värde, bör
förblifva oförändrad, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 3 sk. per kubikfot.
Vidkommande härefter Bräder och Plaukor, så föreslår Utskottet, derest BorgareStåndet
icke skulle vilja frånträda sitt skiljaktiga beslut härom, omröstning enligt
följande proposition:
123:o.
Den, som vill, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, gällande tulltaxa
förblifver oförändrad i afseende på artikeln Bräder och Piankor, sågade, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, skola Bräder och Plankor, sågade, af Furu och Gran, som i längden
hålla 30 fot och deröfver, samt af Ek, Ask, Alm, Björk, Bok och andra inom
landet växande, ej specificerade, trädslag, vid införsel vara tullfria.
Då förslaget i afseende på Fanérskifvor innefattar, att tullen skulle beräknas
efter den, som är bestämd för Snickare-arbeten af samma trädslag, torde afgörandet
deraf lämpligen böra ske i sammanhang med Trädvaror, arbetade.
I afseende på Master, Bogspröt och Spiror hemställer Utskottet lill BorgareStåndet,
att det ville frånträda sitt från de öfriga Ståndens skiljaktiga beslut; och
föreslår för annat fall följande omröstning:
124:o.
Den, som anser, att, i enlighet med tre Stånds beslut, för Master, Bogspröt
Bevillnings-Ulskoltels Memorial, M 14.
77
och Spiror, af 40 tums omkrets och deröfver, 40 fot från storändan, stadgade införselstull
af 2 R:dr per stycke bör bibehållas, röstar
Ja;
deu, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, komma Master, Bogspröt och Spiror af 40 tums omkrets och
deröfver, 4 0 fot från storändan, att vid införsel vara tullfria.
Beträffande vidare artikeln Ved, så inbjuder Utskottet Ridderskapet och Adeln
samt Bonde-Ständet, att, med frånträdande af beslutet härom, förena sig med de
båda öfriga Stånden, hvilka bifallit Utskottets förslag; och lärer, i annat fall, följande
omröstning skola ega rum:
42S:o.
Den, som bifaller Utskottets, af två Stånd gillade, förslag, att Ved, alla slag,
skall vid införsel vara tullfri, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies nu stadgade införselstull å Ved, för Björk 24 sk., för
Bok och Ek 56 sk., och för andra slag 46 sk. per famn.
Vidkommande slutligen alla andra mer eller mindre arbetade Trädvaror, samt
i samband dermed artiklarne Flaskfoder och Fanérskifvor, hvarom de af Utskottet
gjorda förslag endast genom antagande af förslaget om förändrade bestämmelser för
arbetade Trädvaror kunna vinna tillämpning, och hvilka artiklar således torde böra i
sammanhang härmed afgöras, så hemställer Utskottet til! Borgare-Ståndet, som ensamt
antagit Utskottets förslag i afseende på dessa artiklar, alt Borgare-Ståndet
ville frånträda sitt beslut härutinnan och instämma med de öfriga Stånden om bibehållandet
af gällande sladganden för nämnde artiklar. För annat fall föreslår Utskottet
omröstning enligt så lydande proposition:
426:o.
Den, som anser, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, gällande tulltaxas
stadganden i afseende på »alla andra mer elier mindre arbetade Trädvaror, ej
specificerade», samt artiklarne Flaskfoder och Fanérskifvor, böra förblifva oförändrade,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antagas för dessa artiklar följande bestämmelser:
78
Bevillnings-Utskoltels Memorial, JW 14,
Tågvirke.
Ull.
Alla mer eller mindre arbetade trädvaror, ej specificerade, derunder inbegripne
•Snickare- och Stolmakare-arbeten:
af Furu och Gran, med eller utan betsning, målning
eller lackering 1 skålp. — 2 sk. införselstull.
af Alm, Ask, Björk, Bok, Ek och andra inhemska
trädslag, med eller utan betsning, målning eller
lackering, eller med fanering af nämnde trädslag 1 skålp. — 4 sk. »
af Mahogny, Jakaranda och andra utländska trädslag,
massiva eller dermed fanerade, eller arbeten,
försedda med äkta eiler oäkta förgyllning . . 1 skålp. —- 7 sk. »
Anm. Är arbetet sammansatt af flera trädslag, sker förtullningen efter det slag
deribland, som drager högsta tullafgift.
Möbler, försedda med stoppning, men utan öfvertyg, förtullas efter ofvanstående
bestämmelser, utan förhöjning;
försedda med stoppning och öfvertyg, förtullas efter nämnde bestämmelser
med SO procents förhöjning.
Flaskfoder förtullas lika med Trädvaror, mer eller mindre arbetade, ej specificerade.
Anm. Flaskorna med deras innehåll förtullas serskildt.
Fanérskifvor draga tull, beräknad till två tredjedelar af den, som är bestämd
för Snickare-arbeten af samma trädslag.
Ridderskapet och Adelns samt Bonde-Ståndets beslut att i afseende på artikeln
Tågvirke, nytt, bibehålla gällande tulltaxa, lärer få anses innefatta bifall till Utskottets,
af Preste- och Bor g are-St änden godkända, hemställan, att införselstullen å nytt
Tågvirke må förblifva vid det genom Kongl. Kungörelsen af den 18 Juli nästlidne år
stadgade belopp, 24 sk. lispundet.
Utskottets hemställan, alt nu gällande tullsatser å grof och fin Ull må oförändrade
bibehållas, har af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden blifvit
bifallen. Borgare-Ståndet har bestämt införselstullen å grof och fin Ull till 2 sk.
skålpundet, med vilkor, att Rikets Ständer besluta upphäfvandet af införselsförbuden
mot väfnader af ylle, hvaremot, i händelse dessa förbud bibehållas, nuvarande tullbestämmelser
å Ull komma att fortfarande gälla.
Bevillnings-Ulskoltels Memorial, J\s 14.
79
Då emellertid, på sätt ofvan anfördt är, alla nu stadgade förbud för införsel
af väfnader komma att qvarstå, och derigenom det vilkor förfaller, under hvilket
B or g are-St ände t beslutat nedsättning i tullen å den fina Ullen till samma belopp,
som för den grofva är stadgadt, eller 2 sk. skålpundet, hafva således samtlige RiksStånden
beslutat, att stadgade införselsafgifter för artikeln Ull fortfarande skola
bibehållas.
Enär Borgare-Ståndet ensamt bifallit Utskottets förslag, att den i gällande taxa
stadgade inskränkning till vissa städer af rättigheten att införa grof Ull må upphöra,
men Ridder skåpet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden deremot vidblifvit gällande
föreskrift i detta hänseende; så och då detta stadgande endast afser kontrollen och
icke tullafgifternas belopp,
lärer frågan om upphäfvandet deraf böra förfalla.
Preste- och B or g are-St anden hafva godkänt, men Ridderskapet och Adeln samt
Bonde-Stundet, med vidblifvande af gällande bestämmelse, ogillat Utskottets förslag
att nedsätta införselstuilen å delar af Ur, ej specificerade, från 2 till 1 R:dr skålp.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet att instämma
i de båda öfriga Ståndens beslut härom; och föreslår, för annan händelse, följande
omröstning:
127:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag att nedsätta införselstullen å delar af Ur,
ej specificerade, från 2 till i R.dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålles denna tull vid 2 R:dr skålpundet.
Utskottet bade föreslagit, att Urband och Urkedjor, af sammansatta eller, såsom
arbetade, ej specificerade ämnen, nu förtullade efter värde med 53'/3 procent, skulle
i stället tullbehandlas lika med det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå eller, derest
detta icke kan med säkerhet urskiljas, efter det i dem ingående ämne, som drager
högsta tullafgift.
Borgare-Ståndet har godkänt detta förslag, hvilket de öfrige Stånden deremot,
under vidblifvande af gällande bestämmelse, ogillat; och lärer, derest icke Borgare
-
Ur.
Urband.
80
Bevillnings-Utshollets Memorial, JVI ti.
Ståndet skulle vilja frånträda detta sitt skiljaktiga beslut, följande omröstning bora
anställas:
128:o.
Den, som anser, att, i enlighet med tre Stånds beslut, gällande införselstull,
33 R:dr 16 sk. för 100 R:drs värde, bör bibehållas för Urband och Urkedjor af
sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma Urband och Urkedjor af sammansatta eller, såsom arbetade,
ej specificerade ämnen, att tufibehandlas lika med det ämne, hvaraf de hufvudsakligen
bestå eller, derest detta icke kan med säkerhet urskiljas, efter det i dem
ingående ämne, som drager högsta tullafgift.
I afseende på artikeln Vagnar och Åkdon hade Utskottet föreslagit, att, jemte
nedsättning i införselstullen för »Tvåhjulige, samt Trillor, Droskor och Slädar», från
40 till 23 R:dr stycket, och för »öfriga slag» från 100 R:dr till 66 R:dr 32 sk.
stycket, den föreskrift skulle i tulltaxan intagas, att »Yid återutförsel af Vagnar och
Åkdon, för hvilka stadgade införselsafgifter bevisligen blifvit inom ett år derförut erlagde,
skola dessa afgifter utaf tullkammmaren i utförselsorten till egaren återbetalas»,
samt att, i sammanhang härmed, den för resandes synbart brukade, af dem sjelfva
begagnade Vagnar och Åkdon, nu medgifna tullfrihet skulle upphöra, och frihet från
införselstull endast medgifvas för sådana Vagnar och Åkdon, som inom ett år före
införseln bevisligen blifvit ur riket utförda, utan att den i tulltaxan medgifna tull—
restitution dervid åtnjutits.
Detta förslag hafva Preste- och Borgare-Stånden godkänt, men Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet, med vidblifvande af gällande bestämmelser, ogillat.
Enär de föreskrifter af reglementarisk beskaffenhet, som i berörde förslag innefattas,
ega ett oskiljaktigt samband med det föreslagna upphörandet af tullfrihet för
resandes synbart brukade, af dem sjelfva medförda, Tagnar och Åkdon, samt äfven
den tillstyrkta nedsättningen i införselstullen å förevarande artikel torde böra göras
beroende af bibehållandet eller upphörandet af nämnde tullfrihet, anser Utskottet
ifrågavarande förslag böra i ett sammanhang afgöras; och föreslår Utskottet således,
derest icke Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet skulle, vilja frånträda sitt
beslut
Bevillnings-Utskottets Memorial, M 14.
81
beslut och i likhet med de bada öfriga Stånden samma förslag godkänna, omröstning
enligt följande proposition:
129:o.
Den. som bifaller Utskottets förslag, att för Vagnar och Åkdon, »Tvåhjuliga,
samt Trillor, Droskor och Slädar», införselstullen bestämmes till 25 R:dr och för
»öfriga slag» till 66 R:dr 32 sk. stycket, med den anmärkning, att vid återutförsel
af Vagnar och Åkdon, för hvilka stadgade införselsafgifter bevisligen blifvit inom ett
år derförut erlagde, skola dessa afgifter utaf tullkammaren i utförselsorten till egaren
återbetalas, samt att endast sådana Vagnar och Åkdon, som inom ett år före införseln
bevisligen blifvit ur riket utförda, utan att den i tulltaxan medgifna lull—
restitution dervid åtnjutits, skola vara vid införsel tullfrie, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehållas gällande tulltaxas bestämmelser i afseende på Vagnar
och Åkdon utan förändring.
Borgare- och Bonde-Stånden hafva, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag,
beslutat upphäfva alla nu gällande förbud mot införsel af vissa slags väfnader,
hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet bibehållit samtliga dessa
förbud.
I öfrigt hafva Riks-Stånden, i afseende å förevarande artikel, fattat följande
beslut:
Ridderskapet och Adeln har bibehållit nu gällande tulltaxa utan annan förändring,
än att Flor, Gaze, Tyll, alla slag af helsiden, må, på sätt Utskottet tillstyrkt,
Sammanföras under en rubrik med 6 R:dr införselstull per skålpund, samt att införselstullen
å Tält- och Segelduk, i enlighet med Kongl. Kungörelsen af den 18
Juli sistlidne år, bestämmes tili 4 sk. skålpundet.
Preste-Ståndet har vidblifvit gällande bestämmelser utan förändring.
Borgare-Ståndet har i allo godkänt Utskottets förslag; och
Bonde-Ståndet har till fortfarande efterrättelse antagit nuvarande tulltaxa, utom,
såsom ofvan nämndt är, i afseende på förhuden, hvilka Ståndet ansett böra utbytas
mot införselstull af 55'/3 procent utaf värdet.
Hvad nu först angår frågan om införselsförbudens uppbäfvande, så, enär två
Stånd härutinnan stannat emot två,
lärer denna fråga böra förfalla, och hvad nu är i detta afseende
stadgadt, fortfarande bibehållas.
Bih. till R. St. Prot. 1830 & 1831. 5 Sami,, 1 Afd., 10 Haft. H
Väfnader.
82
BeviUnings-Utskollets Memorial, M 14.
Siden
-
] följd häraf torde ock Rikets Ständer finna det vara nödvändigt,
att för artikeln Väfnader i aliinänbet bibehålla de i gällande taxa
upptagne rubriker.
Beträffande derefter tullafgifterne å till införsel lofgifna väfnader, så innefattade
Utskottets förslag i afseende på sådana af helsiden: a) att Flor, nu indeladt i »Kruseller
Crepe», med 6 R:dr 24 sk., och »annat Flor eller Gaze», med S R:dr 16
sk. införselstull per skålpund, skulle i en rubrik »Flor, Gaze, Tyll, alla slag», sammanföras
och åsättas tull af 6 R:dr skålpundet; b) att införselstullen å Guld- och
Silfvertyg skulle nedsättas för »äkta» från 20 till 16 R:dr och för »oäkta» från 6
R:dr 24 sk. lill 5 R:dr 16 sk. skålpundet; samt c) i afseende på Halfsidenväfnader,
att Shawlar, Shawletter och andru dukar af 10 R:drs värde och deröfver skulle, i
städet för nuvarande förtuilningssätt med 20 procent af värdet, förtullas efter vigt
med 3 R:dr per skålpund.
Såvida icke Preste- och Bonde-Stånden, i afseende på Helsiden-Flor, och
Borgare-Ståndet, i afseende på Helsiden-Guld- och Silfvertyg, och Halfsiden-Sbawlar
m. m., vilja frånträda sine beslut, måste omröstningar härom anställas, och Utskottet
föreslår i sådant hänseende följande propositioner:
130:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Helsiden-, Väfnader, Alngods, Flor, Gaze,
Tyll, alla slag, sammanföras under en rubrik med 6 R:dr införselstull per skålpund,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies nuvarande bestämmelse för Flor, nemligen »Krus- eller
Crepe», 6 R:dr 24 sk. och »annat Flor eller Gaze», 5 R:dr 16 sk. införselstull
per skålpund.
151:o.
Den, som vill, att, på sätt tre Stånd beslutat, införselstullen å Helsiden-, Väfnader,
Alngods, Guld- och Silfvertyg bibehålies för »äkta» vid 20 R:dr och för »oäkta» vid
6 JR.dr 24 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull, för »äkta» till 16 R:dr och för »oäkta» till
S R:dr 16 sk. skålpundet.
Bevillnings-UtskoUds Memorial, Jfä 14.
83
132:o.
Den, som anser, att, på sätt tre Stånd beslutat, införselstullen å Halfsiden-, Väfnader,
Shawlar, Shawletter och andra dukar, »af 10 R.drs värde och deröfver stycket»,
bör bibehållas vid 20 R:dr för 100 R:drs värde, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna lull till 3 R:dr skålpundet.
Utskottets förslag i afseende på Bomullsväfnader, tillämpadt på de i gällande Bomullstaxa
befintliga rubriker för till införsel lofgifna slag deraf, innefattar nedsättning i
införselstullen: a) å Bomullsväfnader, hvita, »Cambrik, blekt och glättadt samt alla
andra lika beskaffade Bomullstyger, i finhet öfver 76 trådar på tummen i ränningen
och af minst 6 qvarters bredd», från 1 R:dr till 36 sk. skålpundet; b) å Bomullsväfnader,
hvita och färgade: »Corderoy, Sammet och Manchester, samt Satin, Jean
och Parkum», från 32 till 28 sk. skålpundet; c) å Bomullsväfnader, hvita och färgade:
»Gaze, Halflinon, Musslin eller Nättelduk och Moll», »Sticktyg eller Piqué»,
från 1 R:dr till 40 sk. skålpundet; d) å Bomullsväfnader, hvita eller färgade: »Alla,
ej specificerade, genom sjelfva väfnadssättet fasonerade», från 1 R:dr 12 sk. till 40
sk. skålpundet; e) å Bomullsväfnader, tryckta eller pressade: »Öfriga nyss uppräknade,
sådana färgade, sorn tullbehandlas lika med hvita af samma slag, samt i allmänhet
alla tyger i finhet öfver 80 trådar på tummen i ränningen», från 1 R:dr
4 sk. till 42 sk. skålpundet; samt h) å Shawlar, Shawletter och andra dukar, »fasonerade,
större eller mindre, samt tryckta af 7 qvarters fyrkant och deröfver, fratisarne
oberäknade», från 1 R:dr 4 sk. till 1 R:dr skålpundet.
I den mån Borgare-Ståndet, som, på' sätt ofvan nämndt är, ensamt godkänt
Utskottets förslag rörande Bomullsväfnader, icke vill frånträda detta sitt skiljaktiga
beslut, måste omröstningar ega rum, och Utskottet föreslår i sådant hänseende följande
propositioner:
133:o.
Den, som anser, att, i enlighet med hvad tre Stånd beslutat, införselstullen å
Bomullsväfnader, Alngods, hvita: »Cambrik, blekt och glättadt, samt alla andra lika
beskaffade Bomullstyger, i finhet öfver 76 trådar på tummen i ränningen och af
minst 6 qvarters bredd», bör bibehållas vid 1 R:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 36 sk. skålpundet.
84
Bevillnings-Ulskollels Memorial, M 14.
134:o.
Den, som vill, att, på sätt tre Stånd beslutat, införselstullen å Bomullsväfnader,
alngods, hvita eller färgade, »Corderoy, Sammet och Manchester, samt Satin, Jean
och Parkum», bibebålles vid 32 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, nedsättes denna tull till 28 sk. skålpundet.
135:o.
Den, som anser, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, införselstullen
å Bomullsväfnader, alngods, hvita eller färgade: »Gaze, Half-linon, Musslin eiler Nettelduk
och Moll» samt »Sticktyg eller Piqué», bör förblifva 1 R.dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, nedsättes denna tull till 40 sk. skålpundet.
136:o.
Den, som gillar det af tre Stånd fattade beslut, att gällande införselstull, 1 R:dr
42 sk. per skålpund, å Bomullsväfnader, alngods, hvita eller färgade: »alla ej specificerade,
genom sjelfva väfnadssättet fasonerade», skall bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 40 sk. skålpundet.
137:o.
Den, som anser, att, på sätt tre Stånd beslutat, införselstullen å Bomulisväfnader,
alngods, tryckta eller pressade: »öfriga nyss uppräknade, sådana färgade, som
tullbehandlas lika med hvita af samma slag samt i allmänhet alla tyger i finhet öfver
80 trådar på tummen i ränningen», bör förblifva 1 R:dr 4 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, bestämmes tullen härå till 42 sk. skålpundet.
138:o.
Den, som, i likhet med hvad tre Stånd beslutat, anser, att införseistullen å Bomullsväfnader,
Sbawlar, Sbawletter och andra dukar, »fasonerade, större eller mindre,
samt tryckta af 7 qvarters fyrkant och deröfver, fransarne oberäknade», bör förblifva
1 R:dr 4 sk. skålpundet, röstar
Bevillnings-Utskoltets Memorial, JM 14,
85
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 1 R:dr skålpundet.
För den händelse, att Borgare-Ståndet skulle vidblifva sitt beslut, att, på sätt
Utskottet föreslagit, Bomullsväfnader, med blandning till större eller mindre del af
lin och hampa, skola tullbehandlas såsom lika beskaffade tyger af lin och hampa allena,
i stället för nu gällande bestämmelser, i afseende på detta slag väfnader, som
innefatta, att Damast införtullas med 36 och Dräll med 24 sk. per skålpund, samt
att andra slag tullbehandlas såsom lika beskaffade tyger af bomull allena, föranledes
följande omröstning:
139:o.
Den, som vill, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, gällande tullbestämmelser
för Bomullsväfnader, med blandning till större eller mindre del af lin
eller hampa, ulan förändring bibehållas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma dessa väfnader att tullbehandlas såsom lika beskaffade tyger
af lin och hampa allena.
Utskottets af Borgare-Ståndet godkände förslag, i afseende på ylle- och half- Ylle- och
ylleväfnader, skulle, med tillämpning på de i gällande tulltaxa upptagne rubriker för halfylle-.
till införsel tillåtna slag af dessa väfnader, innebära följande förändringar: a) att ä
ylle, alngods, »Casimir, hvitt, gult och rödt, af högst 6 qvarters bredd», såsom utgörande
en valkad väfnad, införselstullen komme att förhöjas från 1 R:dr 24 sk.
till 2 R:dr skålpundet; b) att införselstullen å ylle, alngods, »flaggduk och quinette»,
såsom varande en ovalkad väfnad, nedsatles från 1 R:dr till 36 sk. skålpundet; c)
att ylle, alngods: »alla andra slag», derå införselstullen nu utgör 24 sk. skålpundet,
komme att indelas i ovalkade, med 56 sk. och valkade, två- och flerskaftade, med
2 R:dr införselstull per skålpund; dock att tullen å Siktduk fortfarande skulle utgöra
24 sk. skålpundet; d) att å halfylle-, eller af ull med blandning till minst
hälften af bomull, lin eller hampa, alngods: »aila andra slag» (än (lanell) »af 7 qvarters
bredd och deröfver», såsom utgörande en ovalkad väfnad, införselstullen nedsattes
från 1 B:dr till 36 sk. skålpundet; samt e) att Shawiar, Shawletter af ull,
eller ull och bomull, tillsammans »af 6 R:dr 52 sk. värde och deröfver stycket»,
nu förtullade efter värde med 20 procent, i stället komme att åsättas tull af 4 B.dr
16 sk. per skålpund.
86
Bevillnings-Ulskottels Memorial, M 14.
Utskottet hemställer, att Borgare-Ståndet ville låta sitt beslut i dessa afseenden
förfalla; och föreslår, i den mån detta ej skulle bifallas, följande omröstningar:
140:o. '
Den, som instämmer i tre Stånds beslut, att införselstullen å Ylleväfnader, alngods:
»Casimir, hvitt, gult och rödt, af högst 6 qvarters bredd», skall förblifva 1 R:dr
24 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes tullen härå till 2 R:dr skålpundet.
141:o.
Den, som vill, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, införselstullen
å Ylle-, Väfnader, alngods, »flaggduk och quinette», skall förblifva 1 R:dr skålpundet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, nedsättes denna tull till 36 sk. skålpundet.
142:o.
Den, som anser, att, på sätt tre Stånd beslutat, införselstullen å Ylle-, Väfnader,
alngods, »alla andra slag», bör förblifva 24 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, kommer denna rubrik att indelas i ovalkade, med 36 sk., och
valkade, två- och flerskaftadc, med 2 R:dr införselstull per skålpund, samt Siktduk
att serskildt specificeras, med införselstull af 24 sk. skålpundet.
143:o.
Den, som bifaller det af tre Stånd fattade beslut, att införselstullen å halfylle-,
Väfnader, eller af ull, med blandning till minst hälften af bomull, lin eller hampa,
alngods, »alla andra slag» (än flanell) »af 7 qvarters bredd och deröfver», förblifver
oförändrad, 4 R:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 36 sk, skålpundet.
144:o.
Den, som vill, att, på sätt tre Stånd beslutat, gällande införselstull, 20 R:dr
Bevillnings-Utshottds Memorial, M 14.
87
för 100 R:drs värde, bibehålies för Shawlar, Shavvletter och andra Dukar af ull,
eller ull och bomull tillsammans, »af 6 R:dr 32 sk. värde och deröfver stycket»,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röslar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 1 R:dr 16 sk. skålpundet.
Borgare-Ståndets beslut, angående linne- och hampväfnader, skulle föranleda Linne och
följande nedsättningar i nu stadgade införselsafgifter: å alngods, »Blaggarn och Kan- Bampa.
fas», från 12 till 8 sk., »Bolstervahr», från 21 sk. 4 rst. til! 16 sk., »Buldan»,
från 9 sk. 4 rst. till 8 sk., »Damast», från 2 R:dr till 1 R:dr 24 sk., »Kammarduk
och Batist», från 3 R:dr 32 sk. till 3 R:dr, »Linön», från 1 R:dr 40 sk. till
1 R:dr 24 sk., »Lärft, alla andra slag», (än hvaraf 1 qvadrataln väger till och med
3 lod), från 1 R:dr 32 sk. till 1 R:dr 24 sk., samt »andra slag», från 1 R:dr till
36 sk., allt per skålpund.
Då, såsom förut är nämndt, de tre öfriga Stånden i alla dessa hänseenden bibehållit
nu gällande bestämmelser, inbjuder Utskottet B or g are-Ståndet att frånträda
sina härutinnan skiljaktiga beslut, hvilka eljest föranleda följande omröstningar:
145:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser införselstullen
»Blaggarn och Kanfas» böra bibehållas vid 12 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna lull till 8 sk. skålpundet.
146:o.
Den, som, i enlighet med hvad tre Stånd beslutat, vill, att införselstullen å
»Bolstervahr» skall fortfarande bestämmas til! 21 sk. 4 rst., röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes inföfselstullen till 16 sk. skålpundet.
147:o.
Den, som instämmer i det af tre Stånd fattade beslut, att införselstullen å
»Buldan» skall bibehållas vid 9 sk. 4 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 8 sk. skålpundet.
88
Bevillnings-Vtsliollets Memorial, M 14.
148:o.
Den, som vill, att, pä sätt tre Stånd beslutat, införselstullen å »Damast» skall
bibehållas vid 2 R:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, nedsältes tullen till i R:dr 24 sk. skålpundet.
149:o.
Den, sorn gillar det af tre Stånd fattade beslut, att införselstullen å »Kammar
duk
och Batist» skall förblifva 3 R:dr 32 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tuli till 5 R:dr skålpundet.
ISOro.
Den, som anser, alt, i enlighet med tre Stånds beslut, gällande införselstull å
»Linön», 1 R:dr 40 sk., bör förblifva oförändrad, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsältes denna tull till 1 R:dr 24 sk. skålpundet.
1S1:o.
Den, som vill, att, på sätt tre Stånd beslutat, införselstullen å »Lärft, alla andra
slag» (än hvaraf en qvadrataln väger till och med 3 lod) skall bibehållas vid 1
R:dr 32 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes införselstullen härå till 1 R:dr 24 sk. skålpundet.
152:o.
Den, som gillar det af tre Stånd fattade beslut, att införselstullen å linne- och
hampväfnader, alngods, »andra slag», fortfarande skall förblifva 1 R:dr skålpundet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes tullen härå till 36 sk. skålpundet.
Enär Utskottets hemställan, att under Hamp- och Linneväfnader måtte införas
Mattväfnad af hampa eller af hampa i förening med annat i taxan ej specificeradt
ämne, endast afsett ett fullständigande af tulltaxan genom upptagande deri af denna,
genom
Bevillnings-Utskottets Memorial, M 14.
89
genom General-Tullstyrelsens på Kongl. Maj:ts nådiga befallning utfärdade Cirkulär
af den 8 Juli 1846 meddelade föreskrift för tulibehandlingen af nämnde artikel,
torde Riddershapet och Adelns samt Preste- och Bonde-Ståndens beslut, alt för
hamp- och iinneväfnader bibehålla gällande tullbeslärnmelser, få anses innefatta bifall
till denna Utskottets hemställan.
Likaså lärer, beträffande Segel- och Tältduk, hvarom, på sätt ofvan riämndt är,
Riddershapet och Adeln samt Borgare-Ståndet godkänt Utskottets hemställan, att den
genom Kongl. Förordningen af den 18 Juli sistlidne år stadgade införselstull härå,
4 sk. skålpundet, må fortfarande bibehållas, äfven Preste- och Bonde-Ståndens beslut,
att vidblifva gällande tulltaxa i afseende på hamp- och Iinneväfnader oförändrad,
få anses innefatta bifall till framställningen härom.
Borgare-Ståndet har bifallit, men de öfriga Stånden, med vidblifvande af gällande
tulltaxa, ogillat Utskottets förslag att nedsätta införselstullen å Ångpannor från
20 till 15 procent af värdet; och lärer, derest icke Borgare-Ståndet skulle vilja
frånträda detta sitt skiljaktiga beslut, följande omröstning böra anställas:
153:o.
Den, som vill, att, i enlighet med tre Stånds beslut, gällande införselstul! å
Ångpannor, 20 R:dr för 100 R:drs värde, fortfarande bibehålies, röstar
Ja,
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 15 R:dr för 100 R:drs värde.
Utskottets i betänkandet Jls 5, pag. 68, gjorda tillstyrkan, att hittills förbjudna
varor, som till införsel lofgifva», icke må på kreditupplag uppläggas, och ej heller
på nederlag annorlunda än till återutförsel, i städerna Slockholm, Götheborg, Carlshamn,
Landskrona och Söderköping, hafva Riddershapet och Adeln samt BorgareStåndet
bifallit; Preste-Ståndet har förklarat sig anse detta förslag, till följd af
Ståndets beslut om förbudens bibehållande, hafva förfallit; och Bonde-Ståndet bar
med anledning deraf icke meddelat något yttrande.
Då emellertid, på sätt ofvan utredt är, nu gällande införselsförbud för artiklarno
Porslin, måladt eller tryckt, Kläder, nya, »andra slag», af till införsel lofgifna
tyger, samt Fransk Sprit, som för beredning af luktvatten med Kommers-kollegii
Bih. till R. St. Prot. 1880 & 1881. 5 Samt., 1 Afd., 10 Haft. 12
Ångpannor.
I
90
Bevillnings-UlskoUcts Memorial, JYs 14,
Vlförsels
tarifen.
lien.
serskilda tillstånd införes, komma att upphöra, och Utskottet anser sig ega skäl att,
i afseende pä dessa artikiar, vidblifva sitt af två Stånd redan godkända förslag,
hemställer Utskottet, att äfven Preste- och Bonde-Stånden ville dertill
lemna bifall.
Vidkommande åter den af Herr , C. W- Palander väckta fråga om upphörande
af den genom Kongl. Kungörelsen af den 4 December 1848 stadgade likartade in
skränkning
i upplagsrätten för artiklarne Socker-Sirap och Topp-, Kandi- och Kaksocker,
så hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och' B or g are-St änden godkänt Utskottets
hemställan, att detta stadgande mätte fortfarande bibehållas; och, ehuru
Bonde-Ståndet icke härom meddelat något serskildt yttrande, lärer, då tre Stånd så
lunda
varit i denna fråga af samma mening,
Utskottets berörde hemställan böra anses af Rikets Ständer bifallen.
1 afseende på larifen för utförselstullen hafva Riksstånden, utom hvad här ofvan
rörande förbudsbestämmelserna å artikeln jern redan blifvit förmäldt, fattat följande
beslut:
Utskottet hade i sitt förslag till förnyad tulltaxa i afseende på utförselstullen
å artikeln Ben, andra slag än elfen- och hvalfisk-, oarbelnde, krossade samt förmalda
eller så kalladt benmjöl, icke ansett någon förändring böra vidtagas; och har för
slaget
i denna del af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden blifvit
lemnadt utan anmärkning; hvaremot B or gare-Ståndet beslutat alt nämnde artikel skall
vid utförsel vara tullfri.
Derest Borgare-Ståndet icke skulle vilja, med frånträdande af detta sitt skiljaktiga
beslut, instämma i de öfriga Ståndens, föranledas följande omröstning:
154:o.
Den, som vill, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, utförselstullen å
Ben, andra slag, än elfen- och hvalfisk-, oarbetade, krossade samt förmalda eller s. k.
Benmjöl, skall bibehållas vid 3 sk. lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna artikel alt vid utförsel vara tullfri.
Utskottets förslag, att upphäfva utförselsförbudet å Malm, rå och osmält, i införselsitarifen
eller den dervid fogade serskilda varu-förteckning ej specificerad, hafva
BcviUnings-Ulskottets Memorial, Jt? 14.
91
Borgare- och Bonde-Stånden bifallit, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet
detsamma ogillat, och lärer, då således i denna fråga två Stånd stannat
emot två,
förslaget härom böra förfalla och förbudet qvarstå.
Slutligen hade Utskottet föreslagit att utförselstullen å trädvaror, sparrar af furu Trädvaror,
och gran af mindre tjocklek än 8 tum midtpå, måtte förhöjas från 3 till 8 sk. sParrar
stycket.
Preste-Ständet har bifallit detta förslag, men Ridderskapet och Adeln, Bor gar eoch
Bonde-Stånden hafva, med vidblifvande af gällande bestämmelse, detsamma
ogillat.
Utskottet inbjuder Preste-Ständet att, med frånträdande af detta sitt skiljaktiga
beslut, förena sig med de öfriga Stånden; och föreslår Utskottet, för den händelse
denna inbjudning icke skulle antagas, följande omröstning:
15ä:o.
Den, som anser att, på sätt tre Stånd beslutat, utförselstullen å trädvaror:
Sparrar af furu och gran, af mindre tjocklek än 8 turn midtpå, bör bibehållas vid
3 sk, stycket, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej:
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 8 sk. stycket.
Å do artiklar, för hvilka Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet ansett Eventuela
nu gällande in- och utförselsförbud böra bibehållas, hafva bemälde Riksstånd, förden tulla^'^eu
händelse att Kongl. Maj:t skulle finna för godt upphäfva ett eller annat af dessa
förbud, stadgat eventuela tullafgifter till de belopp, som vid sistlidne riksdag i så
dant
hänseende bestämdes.
Under antagande, att Borgare- och Bonde-Stånden såsom eventuela tullafgifter
vidblifva de bestämmelser samma Riksstånd vid upphäfvande af gällande förbud stadgat,
går Utskottet att härmed föreslå de jemkningar af skiljaktiga besluten och de
voterings-propositioner, som för tullsatsernas bestämmande linnas af nöden.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet hafva för aila nu till införsel för- Bränvin och
bjudna slag bränvin och sprit af till och med 10 graders styrka bestämt eventuela sPritinförselstullen
till 32 sk. kannan, hvilken tull för hvarje öfverskjutande grad skulle
ökas med 2 sk. per kanna; Borgare-Ståndet har, i öfverensstämmelse med Utskottets
förslag, för dessa slag bränvin och sprit »af till och med 12 graders styrka»
92
Bcvillnings-Ulskoltets Memorial, M 14
Jern.
bestämt införselstallon till 32 sk. och för »deröfver» till 1 R:dr per kanna; och
Bonde-Ståndet har antagit samma tull till 33'/;; procent af 2 R:dr tullvärde, eller
32 sk. kannan.
Utskottet inbjuder Ridder skåpet och Adeln, samt Preste-- och Bonde-Stånden
att förena sig med Borgare-Ståndet om bifall till Utskottets förslag. I annat fal!
måste följande omröstningar anställas:
a) om kontra-propositionen.
156:o.
Den, som till kontra proposition i hufvudsakliga voteringen, angående evenluela
införselsafgiften å bränvin och sprit, antager Ridderskapels och Adelns samt PresteStåndets
beslut att bestämma denna tull till »af tili och med 10 graders styrka»
32 sk. kannan, hvilken tull för hvarje överskjutande grad ökas med 2 sk. kannan,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut att bestämma
denna tull till 32 sk. kannan.
b) i hufvudsaken.
137:o.
Den, som vill antaga evenluela införselstullen å nu till införsel förbjudna slag
bränvin och sprit »för till och med 12 graders styrka» lill 32 sk., och »deröfver»
till 1 R:dr per kanna, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(l:sta alternat.) Ridderskapets och Adelns samt Preste-Ständets beslut;
(2:dra alternat.) B onde-Ståndets beslut.
För tack- och barlastjern af »berg-» samt »sjö- och myrmalm» hafva Ridderskåpet
och Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden bestämt olika eventuela afgif—
ler, nemligen å det förra, Ridderskapct och Adeln och Preste-Ståndet, 4 R:dr 24
sk. in- och utförselstull, samt Bonde-Ståndet 33V'3 procent af tullvärdet, utgörande
3 R:dr in- och utförselstull, och å det sednare, eller sjö- och myrmalm, Ridderskapet
och Adeln och Preste-Ståndet 2 R:dr in- och 16 sk. utförselstull, samt
Bonde-Ståndet 2 R:dr 32 sk. in- och utförselstull, allt per skeppund stapelstadsvigt.
Bevillnings-Utskottets Memorial, M 14.
93
Borgare-Ståndet har godkänt de af Utskottet å tack- och barlastjern, utan hänsigt
till dess beskaffenhet af berg- eller sjömalm, föreslagna afgifter, nemligen 2
R:dr 24 sk. in- och 3 R:dr 16 sk. utförselstull per skeppund tackjernsvigt om 26
lispund bergsvigt.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden
att instämma i Borgare-Ståndets beslut och föreslår för annan händelse följande
omröstningar:
aj om kontra-propositionen.
158:o.
Deri, sorn vill, att till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen, angående
lack- och barlastjern antages Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ståndets beslut,
att in- och utförselstullen å dylikt jern af bergmalm bestämmes till 4 R:dr 24 sk.
och af sjö- och myrmalm införselstullen till 2 R:dr, och utförseistulien till 16 sk.,
allt per skeppund stapelstadsvigt, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut, att in- och
utförselstullen bestämmes för bergmalm till 3 R:dr och för sjö- och myrmalm til!
2 R:dr 32 sk. per skeppund stapelstadsvigt.
b) i hufvudsaken.
159:o.
Den, som vill, att å tack- och barlastjern skall såsom eventuela luliafgifter
bestämmas 2 R:dr 24 sk. in- och 3 R:dr 16 sk. utförselstull per skeppund tackjernsvigt
om 26 lispund bergsvigt, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(lista alternat.) Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ståndets beslut;
(2:dra alternat.) Bonde-Ståndets beslut.
För kanoner, stycken, nickbakar och mörsare, ostämplade och oborrade, samt för
hällar öfver l1/. tums tjocklek samt lod och lödjor öfver 1 skeppunds vigt stycket,
hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet bestämt eventuela utförselstullen
94
Bevillnings-Ulslcoltels Memorial, M 14.
till 4 R:dr 24 sk., Borgare-Ståndet, i enlighet med Utskottets förslag, till 3 R:dr
24 sk., och Bonde-Ståndet till 33l/3 procent af 9 Kidr tullvärde, eller 3 R:dr, allt
per skeppund stapelstadsvigt.
Så vida icke Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde -Stånden skulle lika
med Borgare-Ståndet vilja antaga, Utskottets förslag, måste följande omröstningar
ega rum.
a) om kontra-propositionen.
160:o.
Den, som vill, att till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående
kanoner, stycken, nickhakar och mörsare, ostämplade och oborrade, samt hällar öfver
1'/, tums tjocklek, samt lod och lödjor öfver 4 skeppunds vigt stycket, antaga
Ridderskapet och Adelns samt Preste-Slåndets beslut att bestämma eventuela utförselstullen
härå till 4 R:dr 24 sk. per skeppund stapelstadsvigt, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut att bestämma
denna tull till 3 R:dr skeppundet stapelstads vigt.
b) i hufvudsaken.
161:o. •
Den, som vill, att eventuela utförselstullen å kanoner, stycken, nickhakar och
mörsare, ostämplade och oborrade, samt å hällar öfver 1% tums tjocklek samt lod
och lödjor öfver 1 skeppunds vigt stycket, antages till 3 R:dr 24 sk. per skeppund
stapelstadsvigt, röstar
Ja;
den, det ej vili, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(lista alternat.) Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ståndets beslut.
(2:dra alternat.) Bonde-Ståndets beslut.
För jern, smidt eller valsadt: »stång- etc.» och »band- etc», samt »plåtar, oförtente,
under % tum tjocka, af till och med 6 lispunds vigt stycket», hafva Ridderskapet och
Adeln, Preste- och Borgare-Stånden antagit 4 R:dr införselstull å »stång- etc.», 3 R:dr
å »band-etc.», samt 8 R:dr 24 sk. å »plåtar etc.», allt per skeppund stapelstadsvigt;
hvaremot Bonde-Ståndet för dessa artiklar bestämt införselstuden till 33% procent af
Bevillnings-UlskoUels Memorial, JYi 14
95
tullvärdet, utgörande denna tull för »stång- etc.», 5 R:dr 16 sk., för »band- etc.» 6
R:dr 32 sk. och för »plåtar» 11 R:dr 3 sk. 4 rst.
Derest icke Bonde-Ståndet skulle vilja frånträda detta sitt skiljaktiga beslut,
och instämma med de öfriga Stånden, lärer följande omröstning böra anställas.
162:o.
Den, som vill, att evenluela införselsafgiften bestämmes för jern, smidt eller
valsadt: stång-, platt, % tum tjockt och deröfver, under 12 tums bredd, och öfver
% tums fyrkant, till 4 R:dr; för band- och platt- under % tums tjocklek,
bult- och galler- samt sänksmide, rundt eller kantigt, knip- och fyrkant- af 5/s turn
och derunder, skär- och klippjern, saltpanneplåtar, 3/s turn tjocka och deröfver samt
af 12 tums bredd och deröfver, till 3 R:dr; samt för plåtar, oförtenle, under %
tum tjocka, af till och med 6 lispunds vigt stycket, till 8 R:dr 24 sk., allt per
skeppund stapelstadsvigt, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna införselstull, för stång- etc. till 5 R:dr 16 sk., för
band-etc. lill 6 R:dr 32 sk., och för plåtar etc. lill 11 lUdr 5 sk. 4 rst skeppundet
stapelstadsvigt.
Reträffande artikeln kläder, gång-, linne- och säng-, ej specificerade, nya, andra
slag (än fruntimmers-, af till införsel lofgifna tyger) har Utskottet hos BorgareStåndet
förut hemställt, att Borgare-Ståndet ville, med frånträdande af sitt beslut att
godkänna den af Utskottet, jemte införselsförbudets upphäfvande, föreslagna förändrade
förtullningsgrund för denria artikel, såsom tullsats derå antaga den sistlidna
riksdag eventualiter bestämda införselsafgiften, 33Va procent af värdet.
På sätt äfven förut anfördt är, har införselsförbudet å kläder, »andra slag»,
genom tre Stånds beslut upphört, så vidt det afser af till införsel lofgifna tyger,
men qvarstår deremot i hvad det omfattar af till införsel icke lofgifna tyger, rörande
hvilken fråga två Stånd stannat emot två; och hafva, under förutsättning att
Borgare-Ståndet till ofvan anförde hemställan lemnat bifall, samtlige Riksstånden beslutat
att eventuela införselstullen för sistnämnde slag kläder skall bibehållas vid dess
nuvarande belopp, 33 R:dr 16 sk. för 100 R:drs värde.
Kläder,
Kort, spel-.
Krut.
■96 Bevillnings-Utskottels Memorial, JYI 14.
Å Kort, spel- har Borgare-Ståndet, jemlikt Utskottets förslag, bestämt införselstullen
till 12 R:dr 24 sk., hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
bestämt tullen till 15 R:dr och Bonde-Ståndet till 33Ys procent af tullvärdet, eller
13 R:dr 16 sk. per gross.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden att, i
likhet med. Borgare-Ståndet, antaga den af Utskottet föreslagna tullsats; och föreslår
för annan händelse följande omröstningar:
oj om kontra-propositionen.
163:o.
Den, som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående spelkort,
antager Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ständets beslut att bestämma eventu
el
införselstullen till 15 R:dr per gross, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut att bestäm
ma
denna tull till 13 R:dr 16 sk. per gross.
b) i hufvudsaken.
164:o.
Den, som vill bestämma eventuela införselslullen å spelkort till 12 R:dr 24
sk. per gross, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, antages
(Usta alternat.) Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ståndets beslut;
(2:dra alternat.) B onde-Ståndets beslut.
Borgare-Ståndet har, i likhet med hvad Utskottet tillstyrkt, bestämt införselstullen
å Krut till 4 sk. per skålpund. Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
hafva antagit denna tullsats till 10 R:dr och Bonde-Ståndet till 33/jj procent af
40 R:dr tullvärde, eller 13 R:dr 16 sk. per centner.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden att instämma
med Borgare-Ståndet om antagande af Utskottets förslag till tullsats; och
föreslår för annan händelse följande omröstningar;
oj om kontra-propositionen;
Bevillnings-Utskottels Memorial, M 14.
97
165:o.
Den, som till kontra-proposition i huTvudsakliga voteringen angående krut, antager
Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ständets beslut, att bestämma eventuela
införselstullen härå till 10 R:dr per centner, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Tinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut, alt bestämma
denna tull till 15 R:dr 16 sk. per centner;
b) i hufvudsaken.
166:o.
Den, som vill, att eventuela införselstullen å krut bestämmes lill 4 sk. skålpundet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(lista alternat.) Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ständets beslut,
(2:dra alternat.) Bonde-Stundets beslut.
För malm, rå och osmält, ej specificerad, har Borgare-Ståndet, i likhet med Malm.
hvad Utskottet föreslagit, bestämt ulförselstullen till 2 R:dr 24 sk. per skeppundet
tackjernsvigt om 26 lispund bergsvigt, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet
antagit denna tull till 75 och Bonde-Ståndet till SSV-j procent af värdet.
Så vida icke Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden vilja förena
sig med Borgare-Ståndet i att godkänna Utskottets förslag, måste följande omröstningar
anställas:
aj om kontra-propositionen.
167 ro.j
Den, som vill, att till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående malm,
rå och osmält, antages Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ständets beslut, att
eventuela utförselstullen derå skall förblifva 75 procent af värdet, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej;
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 5 Sami, 1 Afd., 10 Haft. 15
98
Bevillnings-Utskottets Memorial, M 14.
Salpeter.
Väfnader-,
Helsiden,
Vinner Nej, antages til! kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut, att bestämma
denna tull till 33!/3 procent af värdet;
b) i hufvudsaken.
1 68:0.
Den, som vill, att eventuela utförselstullen å malm, rå och osmält, ej specificerad,
bestämmes till 2 R:dr 24 sk. per skeppund tackjernsvigt om 26 lispund
bergsvigt, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(l:sta alternat.) Ridderslcapet och Adelns samt Preste-Ståndets beslut.
(2:dra alternat.) Bonde-Ståndets beslut.
För Salpeter, oraffinerad och raffinerad, hafva Ridderslcapet och Adeln, Presteoch
Bonde-Stånden bestämt eventuela införselstullen till 1 R:dr 32 sk. per lispund;
Rorgare-Ståndet har deremot antagit införselstullen till 1 R:dr lispundet.
Derest icke Borgare-Ständet skulle vilja frånträda detta sitt skiljaktiga beslut,
föranleder följande omröstning:
169:o.
Den, som vill, att på sätt tre Stånd beslutat, eventuela införselstullen å Salpeter,
oraffinerad och raffinerad, fortfarande skall förblifva 1 R:dr 32 sk. Ijspundet,
röstar '
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull tili 1 R:dr lispundet,
För de nu till införsel förbjudna helsiden-väfnader, alngods: »alla släta sidentyger,
såsom taft etc.» hafva Ridderslcapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden
antagit en till 33'/3 procent af tullvärdet uppgående införselstull 10 R:dr 32 sk.
skålpundet; hvaremot Borgare-Ståndet bestämt denna tull till 6 R:dr per skålpuud.
Så vida Borgare-Ståndet icke vill frånträda detta sitt beslut, måste följande
omröstning anställas:
Bevillnings-Utskullels Memorial, J\i 14.
99
170:o.
Den, som vill, att, i enlighet med tre Stånds beslut, eventuela införselstullen å
belsidenväfnader, alngods: »alla släta Sidentyger, såsom taft, satin, levantin, eller af
hvilken annan benämning som helst, enfärgade, skiftande, rutiga eller randiga, hvaruti
någon inväfd blomma eller figur icke befinnes», bestämmes till 10 R:dr 32 sk. skålpundet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 6 R:dr skålpundet.
Likaledes hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden å helsidenväfnader,
Shawlar, Sbawletter och andra dukar: »alla andra slag, ej mindre släta etc.»,
bestämt införselstullen till 10 R:dr 32 sk. per skålpundet, hvilken lull Borgare-Ståndet
deremot antagit till 7 R:dr per skålpund; och måste, derest Borgare-Ståndet icke
vill instämma i de öfriga Ståndens beslut, följande omröstning företagas:
171 :o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser eventuela inför—
sclstullen å belsidenväfnader, Shawlar, Sbawletter och andra dukar, rubriken: »nila
andra slag, ej mindre släta och enfärgade, än genom väfnadssättet eller olika färgadt
Silke fasonerade», böra bestämmas till 10 R:dr 32 sk. per skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes eventuela införselstullen å de till denna rubrik hänförliga
artiklar till 7 R:dr skålpundet.
k halfsidenväfnader, Shawlar, Sbawletter och andra dukar, under 10 R:drs
värde stycket, hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet bestämt införselstullen
till 25 procent af värdet, Borgare-Ståndet till 3 R:dr skålpundet och BondeStåndet
till 33 V3 procent af värdet.
Då tre Stånd sålunda beslutat antaga värdesförtullningen, och frågan derom i
och för sig icke på tullbevillningen eger sådant inflytande, alt icke tre Stånds beslut
måste utgöra Rikets Ständers, samt den af Borgare-Ståndet antagna tullsats
lärer utgöra 25 procent af artikelns varuvärde, hemställer Utskottet till BondeStåndet,
att det ville, lika med öfriga Stånden, antaga 25 procent införselstull å
Halfsiden
-
100
Bevillnings-UtshoUHs Memorial, A/$ ii,
BomuUs
-
ifrågavaraode artikel. Skulle denna hemställan icke bifallas, lärer följande omröstning
böra anställas:
172:o.
Den, som, i enlighet med tre Stånds beslut, anser eventuela införselslullen å
haifsidenväfnader, Sbawlar, Shawletter och andra dukar under 10 R:drs värde stycket,
böra förblifva 23 procent af värdet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 33’/3 procent af värdet.
Ridder skåpet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden hafva å Bomullsväfnader,
alngods, dels hvita, alla ej specificerade, »genom väfnadssättet släta, såsom Calico,
Bomullslärft m. fl.», dels färgade, alla genom väfnadssättet släta, »enfärgade», bestämt
införselstullen till ett belopp, motsvarande 33'/3 procent af tullvärdet, elier 1 R:dr
3 sk. -I rst. per skålpundet.
Borgare-Ståndet har deremot bestämt denna tuli till 36 sk. skålpundet; och
måste, så vida icke Borgare-Ståndet vill frånträda detta sitt beslut, följande omröstningar
anställas:
173:o.
Den, som vill, alt, på sätt tre Stånd beslutat, eventuela införselstullen å Bomuilsväfnader,
alngods, hvita, alla ej specificerade, »genom väfnadssättet släta, såsom
Calico, Bomullslärft m. fl.», bestämmes till 1 R:dr 5 sk. 4 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 36 sk. skålpundet.
174:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser Bomullsväfnader,
alngods, färgade, alla genom väfnadssättet släta, »enfärgade», böra åsättas eventuel
införselsafgift till belopp af 1 R:dr 5 sk. 4 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 36 sk. skålpundet.
A Bomullsväfnader, alngods, färgade, alla genom väfnadssättet släta, »väfda af
olika färgadt garn», samt tryckta eller pressade, rubriken: »andra slag», hafva Rid
-
Bevillnings-Utskottels Memorial, JYs 14,
101
derskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden stadgat eventuel införselstull, å förra
rubriken till 1 R:dr 32 sk. och å den sednare till 1 R:dr 37 sk. 4 rst. skålpundet.
Borgare-Ståndet deremot har bestämt införselstullen å förra rubriken till 36
och å den sednare till 42 sk. skålpundet; och föreslår Utskottet, derest icke Borgare-Ståndet
vill frånträda detta beslut, följande omröstningar:
175:o.
Den, som gillar det af tre Stånd fattade beslut, att eventuela införselstullen å
Romullsväfnader, alngods, färgade, alla genom väfnadssättet släta, »väfda af olika fär—
gadt garn», skall bestämmas till 1 R:dr 32 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, bestämmes denna tull till 36 sk. skålpundet.
176:o.
Den, som, på sätt tre Stånd beslutat, vill antaga eventuela införselstullen å
Bomullsväfnader, alngods, tryckta eller färgade, »andra slag» (än filtar och öfriga uppräknade)
till 1 R:dr 37 sk. 4 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 42 sk. skålpundet.
För Bomullsväfnader, Shawiar, Shawletter och andra dukar: »släta af färgadt
garn etc.», hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden, bestämt införselstullen
till 1 R:dr 21 sk. 4 rst., samt Borgare-Ståndet till 1 R:dr skålpundet.
Derest Borgare-Ståndet icke vill frånträda detta sitt skiljaktiga beslut, måste
följande omröstning anställas:
■t 77:o.
Den, som, jemlikt tre Stånds beslut, vill bestämma eventuela införselstullen å
Bomullsväfnader, Shawiar, Shawletter och andra dukar, »släta, af färgadt garn, större
och mindre samt tryckta, under 7 qvarters fyrkant, fransarne oberäknade» till 1 R:dr
21 sk. 4 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, bestämmes denna tull till 1 R:dr skålpundet.
102
Bevillnings-Ulskottels Memorial, M 44.
Ylle
-
För Ylle-väfnader, alngods, »Boy» och »Flanell, af kamullsränniog och kardullsioslag,
färgad eller af större bredd än 6% qvarter», äfvensom för halfylle-väfnader,
alngods, »flanell», hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-Stånden antagit
införselsafgiften till 36 sk. skålpundet, hvaremot Bonde Ståndet bestämt densamma
till 35Vj procent af tullvärdet, eller I B:dr skålpundet.
Utskottet inbjuder Bonde-Ståndet att frånträda detta sitt skiljaktiga beslut; och
föreslår, för annan händelse, följande omröstning:
178:o.
Den, som vill, att, i enlighet med tre Stånds beslut, eventuela införselstuilen
å Ylle-väfnader, alngods, »Boy» samt »Flanell, af kamullsränning och kardulls-inslag,
färgad eller af större bredd än 6’/2 qvarter», äfvensom å halfylle—väfnader, alngods,
»Flanel1!», skall förblifva 36 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tuli till 1 R:dr skålpundet.
Beträffande Ylle-väfnader, alngods, »Kläde, Dråp, etc.», så hafva Ridderskapet
och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden derå bestämt införselstullen till 2 R:dr skålpundet,
men Borgare-Ståndet deremot, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag,
indelat dessa slag väfnader i ovalkade, med 36 sk., och valkade, två- och flerskaftade,
med 2 R:dr införselstull per skålpundet.
Utskottet inbjuder Borgare-Ståndet att frånträda detta sitt skiljaktiga beslut och
föreslår, för annan händelse, följande omröstning:
179:o.
Den, som anser, att, i likhet med hvad tre Stånd beslutat, eventuela införselstullen
å Ylle-väfnader, alngods, »Kläde, Dråp, Halfkläde, Vadmal, Ratin och Corderoy,
äfvensom Casimir af andra färger, än hvitt, gult och rödt, eller af större bredd
än 6 qvarter», bör utan klassifikation bestämmas till 2 R:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, kommer denna rubrik, att indelas i ovalkade, med 36 sk., och
valkade, tvä- och flerskaftade, med 2 R:dr eventuel införselstull per skålpundet.
För Shawlar, Shawletter och andra dukar, af ull eller ull och bomull tillsammans,
»under 6 R:dr 32 sk. värde stycket», hafva Ridderskapet och Adeln, Preste
-
Bevillnings-Ulskottds Memorial, JYi 14.
103
och Bonde-Stånden antagit införselstullen tilli 35Va procent af värdet, hvaremot
Borgare-Ståndet bifallit Utskottets förslag, att bestämma tullen derå till 1 R:dr 16
sk. skålpundet.
Utskottet hemställer, att Borgare-Ståndet ville låta detta sitt beslut förfalla;
och föreslår, för annan händelse, omröstning sålunda ;
180:o.
Den, som gillar det af tre Stånd fattade beslut, att eventuela införselstullen å
Shawlar, Sbawletter och andra dukar af Ull eller Ull och Bomull tillsammans, »under
6 R:dr 32 sles värde stycket», bestämmes till 33 R:dr 16 sk. för 100 R:drs värde,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, bestämmes denna tull till 1 R:dr 16 sk. per skålpund
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden hafva å Linne- och HampVäfnader,
Alngods, »Lärft, hvaraf en qvadrataln väger till och med tre lod», bestämt
eventuela införselstullen till 5 R:dr skålpundet, hvaremot Borgare-Ståndet å
samma artikel stadgat 3 R:dr införselstull per skålpund.
Skulle B or g are-Ståndet icke vilja frånträda sitt beslut härutinnan och med de
öfriga Stånden sig förena, måste följande omröstning anställas:
181:o.
Den, som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, anser eventuela införselstullen
å Linne- och Hamp-Väfnader, Alngods, »Lärft, hvaraf en qvadrataln väger
till och med 5 lod», böra bestämmas till 5 R:dr skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 3 R:dr skålpundet.
I afseende på de af Utskottet i tarifen för kredit-upplaget och transito—afgiften
för artiklarne Canel och Hampa föreslagne förändringar, hafva af Riks-Stånden
följande beslut blifvit fattade:
Linne- och
Hamp
-
104
Bevillnings-Ulslioltets Memorial, JYs 14.
Ridderskapet och Adeln har bifallit den af Utskottet i afseende på artikeln
Hampa föreslagna förändring.
Preste-Ståndet har beslutat, att, med ogillande af Utskottets hemställan, nu
gällande tarif må oförändrad bibehållas.
Borgare-Ståndet har i allo godkänt Utskottets förslag; och
Bonde-Ståndet har i anledning deraf icke meddelat annat yttrande, än att
Ståndet antagit gällande tulltaxa till fortfarande efterrättelse.
Hvad först angår den för artikeln Canel och Cassia Lignea tillstyrkta förändring
af redaktionen till Canel, alla slag, så lärer, i enlighet med hvad i afseende
på samma artikel i införsels-tarifen redan är anfördt,
förslaget härom böra förfalla.
Beträffande åter Utskottets af Preste- och Bonde-Stånden ogillade hemställan,
att artikeln Hampa, ohäcklad, såsom numera tullfri, måtte utur ifrågavarande tarif
uteslutas, så anser Utskottet sig ånyo böra fästa bemälde Kiks-Stånds uppmärksamhet
å olämpligheten deraf, att en tullfri vara finnes upptagen bland dem, för hvilka, enligt
12 § Tuiltaxe-underrättelserna, åtnjutande af anstånd med tullafgifternas betal
ning
i vissa städer eger rum; och förnyar Utskottet alltså förslaget härom,
med hemställan, att Preste- och Bonde-Stånden ville detsamma
godkänna.
Hvad dernäst vidkommer Utskottets förslag, att, till följd af den utaf Kongl.
Maj:t i nåder förordnade nedsättning i införselstullen å häcklad Hampa från 1 B:dr
lill 24 sk. skeppundet, transito-afgiften för samma vara måtte i motsvarande mån
nedsättas från 28 till 16 sk., så inbjuder Utskottet Preste- och Bonde-Stånden att
om godkännande af detta förslag sig med de båda öfriga Stånden förena; och lärer,
derest detta icke skulle bifallas, omröstning bärom böra ega rum sålunda:
182:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att transito-afgiften för häcklad Hampa nedsättes
till 16 sk. skeppundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålles denna afgift vid 28 sk,
I anled
-
Bevillnings-Ulskollels Memorial, M 14.
105
1 anledning af hvad Utskottet, i afseende på underrättelserna vid Tulltaxan, Tulllaxe-Un
föreslagit,
hafva Riks-Stånden fattat följande beslut: derräUel
.
, . serna.
Rldders/capet och Adeln har bifallit de föreslagna förändringarne i 4 och 12
§§, 4 mom. af 13 §, IS §, utom i fråga om tullrestitution för Packväf af Lin,
hvars nu stadgade belopp blifvit bibehållet, äfvensom 19, 22 och 26 <§§.
Preste-Ständet har bifallit de tillstyrkta förändringarne i 4, 18 och 19 §§,
men bibehållit 7, 9 och 17 §§ oförändrade. Hvad Utskottet hemställt rörande 12
§, har bifallits, med undantag af tillstyrkandet i afseende på 4 morn., hvilket ansetts
böra qvarstå. Den föreslagna ändringen i 2 mom. af 13 § har blifvit ogillad,
men hvad Utskottet i öfrigt rörande denna § föreslagit, godkändt. Tillstyrkandet
rörande IS § har blifvit afslaget. Vid Utskottets yttrande med hänseende lill 22
§ 1 mom. har Ståndet låtit bero, och bifallit den gjorda hemställan beträffande 3
mom. af denna §; äfvensom Ståndet låtit bero vid hvad Utskottet yttrat rörande
23 och 26 §§.
Bor gare-Ståndet har i allo godkänt Utskottets förslag, dock så, att 7 § sista
mom. ansetts böra redigeras i enlighet med Ståndets beslut rörande införselsrättigheten
af grof ull.
Bonde-Ståndet har i afseende på Tulltaxe-underrättelserna icke meddelat annat
yttrande, än det förut omförmälda, att Ståndet antagit gällande tulltaxa till fortfarande
efterrättelse, med endast vissa modifikationer, hvarom nu icke är fråga.
§ 4.
I fråga om den förändrade bestämmelsen i 4 g, rörande hvilka fartyg, som
äro att anse såsom barlastade och vid förnyadt inkommande under loppet af samma
år i sådan egenskap skola vara befriade från Lastpenningar, hvilken af Utskottet
blifvit föreslagen, lärer, då denna föreskrift är af helt och hållet reglementarisk beskaffenhet,
förslbemälde trenne Riks-Stånds beslut att förslaget härom godkänna,
böra anses utgöra Rikets Ständers.
§ 7-
Då, på sätt förut omförmäldt är, Utskottets förslag, att grof ull skulle få till
alla stapelstäder införas, blifvit af tre Stånd afslaget, och i följd häraf nu föreskrifna
inskränkning till vissa städer af rättigheten att införa grof ull kommer att bibehållas,
lärer ock det af Utskottet, med hänsigt till förändrad bestämmelse i nämnde afseBih.
till R. St. Brot. 1850 & 1851. 5 Sami., 1 Afd., 10 Häft. ±4
106
Bcvillnings-Utskollels Memorial, JYi 14.
ende, gjorda och af Borgare-Ståndet godkända förslag om derefter lämpad lydelse
af 7 § 2 mom.
böra förfalla och nämnde § vid sin nuvarande lydelse bibehållas.
§ 9.
Likaså lärer, då förbudsbestämmelserna i tulltaxan blifvit af Rikets Ständer
hufvudsakligen bibehållne, Utskottets förslag om uteslutande ur 9 § af de deri förekommande
föreskrifter, angående serskilda iakttagelser i afseende å till införsel förbjudne
varor,
få anses förfallet, och nämnde § förblifva oförändrad.
§ 12-
Hvad åter angår Utskottets hemställan, att 4 mom. af 12 §, såsom numera
saknande tillämplighet, måtte ur samma § uteslutas, till hvilken hemställan Presteoch
Bonde-Stånden icke lemnat bifall, så anser Utskottet sig än en gång böra fästa
nämnde Riks-Stånds uppmärksamhet derå, att i tarifen för kredit-upplaget icke finnes
upptagen någon artikel, som efter värde förtullas, och att således en föreskrift, huru
förfaras skall, då varor, derå värdeförtullning eger rum, å kredit-upplag emottagas,
icke synes vara lämplig eller af behofvet påkallad;
förnyande Utskottet alltså till Preste- och Bonde-Stånden sin af de
båda öfriga Stånden bifallna hemställan, att berörde moment må ur
12 § uteslutas; och lärer, derest detta icke skulle vinna bifall, samma
moment fortfarande böra qvarstå.
§ 13-
På sätt Utskottet tillstyrkt, har Borgare-Ståndet beslutat, att den i 13 § 2
inom. stadgade lull af 5 procent utaf värdet för Redskap, Machinerier och Verktyg,
äfvensom till deras förfärdigande behöfliga råämnen, som med Kommers-kollegii tillstånd
införas, skulle utbytas mot tull, beräknad till Vjidel af den för samma artiklar
i tulltaxan utsatta.
Ehuru, hvad ifrågavarande redskap och machinerier angår, den nu bestämda
införselstullen derå af 5 procent utaf värdet utgör Veidel af den i tulltaxan för samma
artiklar utsatta, eller 23 procent, och tullbevillningens belopp således icke i
denna del är af den föreslagna förändringen af momentets lydelse i någon mån beroende;
likväl och då förhållandet icke är enahanda, hvad beträffar verktyg, för hvilka
den i tulltaxan utsatta tull uppgår till endast 13 procent af värdet, ej heller för
råämnen af ifrågavarande beskaffenhet, hvilka i allmänhet äro belagde med en tull,
Bevillnings-Ulskottels Memorial, M 14.
107
vida understigande 25 procent af värdet, samt det icke torde vara lämpligt att för
nämnde artiklar, när de, för inhemska näringarne erforderlige, med serskildt tillstånd
införas, stadga olika förtullningsgrund och skiljda tullsatser, lärer, så vida icke Borgare-Ståndet
skulle vilja, med frånträdande af sin skiljaktiga mening, instämma i de
öfriga Ståndens beslut att bibehålla ifrågavarande moment oförändradt, omröstning
öfver förslaget i sin helhet böra anställas; och Utskottet föreslår i sådant hänseende
följande proposition:
183:o.
Den, som vill, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, och på sätt i
13 § 2 mom. af Underrättelserna till gällande tulltaxa stadgas, redskap, macbinerier
och verktyg, som för inhemska näringar erfordras, äfvensom till deras förfärdigande
behölliga råämnen, må, efter vederbörande slöjdidkares för tillfället hos Kommerse-kollegium
gjorda ansökningar, med bemälde Kollegii tillåtelse införas mot tull,
beräknad till 5 procent af värdet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röslar Nej;
Vinner Nej, kommer denna tull att beräknas till Vs af den i tulltaxan för dessa
artiklar utsatta införselsafgift.
Utskottet hade vidare föreslagit, att nuvarande 4:de mom. af 13 g, angående
restitution af tullen å skeppsförnödenheter för fartyg, som härstädes för utländsk
räkning byggas, skulle utgå, samt att såsom nytt moment i samma § skulle intagas
det stadgande, att skeppsförnödenheter, hvarmed ett Svenskt från utrikes ort återvändande
fartyg blifvit försedt, icke äro underkastade tull, så länge de förblifva i
samma fartygs bruk; och torde, då dessa frågor äro af ekonomisk beskaffenhet och
tre Stånd förslaget derom godkänt, detsamma
få anses vara af Rikets Ständer bifallet.
§ 15.
Borgare-Ståndet, som godkänt Utskottets förslag, i afseende på nedsättning af
införselstullen å lin i allmänhet, har äfven bifallit den af Utskottet vid 15 § föreslagna
motsvarande nedsättning i den tullreslitution, som vid sjöväga utförsel af
packväf utaf detta ämne må åtnjutas.
Då lämpligheten af sistnämnde nedsättning lärer vara beroende derpå, huruvida
Borgare-Ståndets omförmälda beslut i afseende på införselstullen å lin, kan,
emot de öfriga Ståndens derifrån skiljaktiga meningar, göra sig gällande, hemställer
Utskottet,
108
Bevillnings-Utskoltels Memorial, M 14.
att på utgången af dess här ofvan vid nämnde artikel gjorda inbjudning,
eller den dervid föreslagna votering må ankomma, huruvida
ifrågaställde nedsättning i tullrestitution för packväf af lin bör
ega rum eller icke.
§ 17-
De i 17 § vidtagne förändringar stå i oskiljaktigt sammanhang med Utskottets
förslag om införselsförhudens upphäfvande; och lärer, då dessa förbud blifvit af Ri
kets
Ständer hufvudsakligen bibehållna,
ifrågavarande § äfven vid sin nuvarande lydelse böra förblifva.
§ 18.
Utskottets förslag om uteslutande af föreskriften i 18 §, rörande qvantiteten
af den ved, hvilken må såsom skeppsbehof anses, torde, då endast två Stånd detsamma
godkänt, v
höra förfalla.
49 §.
Det i 19 §, angående den skeppare och besättningar på Svenska kravel-fartyg
tillkommande föring, vid ordet »Levanten» föreslagna tillägg: »samt andra aflägsnare
orter», har blifvit af tre Stånd godkändt;
och lärer alltså ifrågavarande § böra erhålla denna rättelse.
§ 22.
Utskottets förslag, att i 22 § 3 morn., angående beräkning af tolagen för
vissa artiklar, vid bleck och spik af koppar tillägga »eller annan metall», har af
tre Stånd blifvit godkändt;
och lärer således detta tillägg få anses vara af Rikets Ständer bifallet.
Vidkommande slutligen Utskottets, under förutsättning, att, för tolagens och
andra derpå grundade allmänna afgifters beräkning, en förteckning öfver sådana varor,
som, dels vid sistlidne riksdag blifvit, och dels vid innevarande komma att blifva
åsatte förändrad förtullningsgrund, gjorda förslag, att i 22 § 1 mom. och 26
skulle intagas föreskrift, att dessa afgifter skola beräknas efter de tullvärden, som i
1843 års tulltaxa, samt i serskild vid nya taxan fogad förteckning finnas upptagne;
så och då Utskottets framställningar härom vunnit tre Stånds bifall, lärer Utskottet,
i öfver
-
Bcvillnings-Ulskoltels Memorial, M 14.
109
i öfverensstämmelse dermed, böra, efter inhemtande af Rikets Ständers definitiva beslut,
rörande det för vissa artiklar föreslagne förändrade förtullningssält, inkomma
med förslag till berörde förteckning.
De af Utskottet i öfrigt i Underrättelserna lill tulltaxan vidtagne rättelser i
enlighet med af Kongl. Maj:t sedan sistlidne riksdag utfärdade nådiga förordningar,
angående dels beviljad kredit-upplagsrätt för staden Landskrona, dels förändrade tullbeslämmelscr
å lin för tillverkning af segelduk samt hampa, dels ock angående upphörande
af benämningen Hallstärnpling, torde få anses bifallne äfven af de Stånd,
som i dessa hänseenden beslutat bibehålla gällande bestämmelser oförändrade.
Stockholm den 1 Juli 1851.
Bih. >ill n. Sl. Prot. 1880 & 1851. 8 Sami., 1 Afd., 10 fl afl.
15
STOCKHOLM, TRYCKT ilOS 4011. BECKMAN, 1851.
Btvillnings-UUkolltU Utlåtande, N:o 15.
1
N;o 15.
Ank. till Exp-Ufsk. å. 7 Juli 1851, kl. S «. m,
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar emot
Betänkandet N:o 4, angående grunderne för
den blifvande allmänna bevillningen samt förcskrifterne
för deras tillämpning.
t
Sedan, enligt ankomne protokolls-utdrag, Bevillnings-utskottets betänkande
N:o 4, angående grunderne för den blifvande allmänna bevillningen och föreskrifterna
för deras tillämpning, hos samtlige Riks-stånden till behandling förevarit, samt
nämnde betänkande med tillhörande förslag till Bevillnings-stadga dervid blifvit, på
grund af gjorda anmärkningar, serdeles hos högloft. Ridderskapet och Adeln, samt
vällofl. Borgare-ståndet, i åtskilliga delar återremitteradt, har Utskottet att, jemlikt
71 § Regelings-formcn och 31 § Riksdags-ordningen, öfver berörde anmärkningar
sig yttra, för att, sedan äfven de sålunda återremitterade punkterne blifvit inom de
respektive Stånden definitivt afgjorde, kunna afgifva förslag lill sammanjemkning af de
skiljaktiga besluten eller voleringspropositioner i förstärkt Stats-utskott, i de fall,
der sådant kan komma att erfordras.
I den ordning, hvartill Utskottets ofvannämnde betänkande och förslag för
Bili,
till R Si. Prat. tSiO $ 185i. 3 Sami, i Åld., U Eäft.) 1
£ BeviUnings-Uiskoitets UlWanAe, N:o i5.
auleder, får Utskottet alltså nu till besvarande upptaga de omförmälde anmärkuingarne.
§ 9.
Mot denna § har inom höglofl. Ridderskapet och Adeln blifvit anmärkt, att
dä. i anseende till de ständiga vexlingarne i rörelsen m. m. å olika orter, städernes
klassifikation icke kunde anses såsom någon säker grund för bedömande af deras
betydenhet, det syntes mindre lämpligt att, på sätt här skett, bestämma minimi-afgifterne
för bevilluingens utgörande af handlande m. fl. med ledning af nämnde
klassifikation, helst härigenom afgifterne i de sista klasserne biefve nog låga; hvadan
yrkats, att, åtminstone för handlande, antalet af nämnde afgifts bestämmelser
borde inskränkas till tvä, nemligen en för Stockholm och Götheborg och en för alla
de öfriga städerna.
Då emedlertid inkomsten af så väl handeln som andra näringsfång inom de
.serskilda städerna i allmänhet är beroende af städernes folkmängd och den större
eller mindre rörelse i öfrigt, som der eger rum, samt dessa omständigheter utgöra
grunden för städernas klassifikation, hvilken i mån af förändrade förhållanden, tid efter
annan undergår nödig jemkning och rättelse, hvarom äfven vid innevarande riksdag
fråga blifvit väckt; så, och enär ifrågavarande §, som i anmärkta hänseendet
öfverensstämmer med hvad äldre Bevillnings-förordningar innehålla, dessutom blifvit
af 3:uc Riks-stånd godkänd ,
finner Utskottet icke skäl att, med anledning af hvad anfördt blifvit,
frånträda sitt förut afgifna förslag.
§ 10.
Denna § har blifvit af så väl Ridderskapet och Adeln som Borgare-ståndet
återremitterad på grund af framställde yrkanden, dels om borttagande af de nuvarande
klassifikationcrne och utsättande i stället af endast minimi-afgiften, dels ock
om nedsättning i dessa sednare, hvilken nedsättning förmenats vara desto mera af
billigheten påkallad, sorn i följd af den genom 1816 års Handtverks-ordning utvidgade
rättigheten att åstadkomma haudtverkeri-arbeten, tillverkarnes antal ökats utan
■motsvarande tillvext i afsättningen.
Bevillnings-Vtskoltets Utlåtande, N:o 15. %
Som Utskotlet anser hvad i berörde hänseende blifvit i betänkandet N:o 4
pag 13 och 14 i anledning af dels hr Ilallings och dels hrr Hjertås och Gystafssont
motioner af Utskottet anfördt, innefatta tillräckliga skäl för Utskottet att vidblifva
dess af % Stånd godkända förslag att oförändrad bibehålla ifrågavarande §,
får Utskottet å ofvanberörde yrkande fortfarande afstyrka bifall».
§ 11.
Med afseende å denna §:s sammanhang med § 10 har densamma jemväl blifvit
af så väl Ridderskapet och Adeln som Borgare-ståndet återremitterad; hvarförutan
härvid serskildt hos Ridderskåpet och Adeln blifvit anmärkt: dels att, då det enligt denna
berodde på Taxerings-kommittéen att meddela Pröfnings-kommittéen kännedom om de i
§:n omnämnde bevis, hvilka böra ligga tiil grund för nedsättning i minimi-afgifterne, men
detta möjligen kunde af Taxerings-kommittéen försummas ellerprotokollsföranden underlåta
att i protokollet intaga skälen för Taxerings-kommittéens beslut, i hvilket fall
detsamma kunde varda af Pröfnings-kommittéen ogilladt, den skattskyldige i stället
måtte få direkte till Pröfnings-kommittéen inlemna nämnde bevis, eller ock protokollsföranden
hos Taxerings-kommittéen åläggas något ansvar för uraktlåten anteckning
derom att sådant bevis blifvit företedt; dels att uti §:ns 2:dra punkt orden “i*
städerna" borde utgå såsom öfverflödiga; och dels att §:n borde indelas i flera nio—
menter.
Enär den uti förevarande § omförmälda serskilda pröfning af de skattskyldiges
oförmåga att erlägga de stadgade minimi-afgifterna otvifvelaktig! bör hes
Taxerings-kommittéen förekomma, och de bevis, som skola tjena till ledning för
kommittéens beslut härutinnan, följaktligen böra hos kommittéen företes, samt någon
annan åtgärd för beredande af nödiga upplysningar hos Pröfnings-kommittéen i
dylika ärenden, än den i §:n befintliga föreskrift om an eckning lill Taxerings-kommittéens
protokoll rörande der upplysta förhållanden och om samma protokolls öfverlemnande
till Pröfnings-kommittéen, destomindre synes erforderlig, sorn protokollsföranden
hos Taxerings-kommittéen, vid påföljd såsom för tjenstefel, har att för
protokollets riktighet ansvara; har Utskottet, som icke heller anser den yrkade re—
daktiousförändringen af ifrågavarande § utaf behofvet påkallad,
4 Bevillnings-Utskoltets Utlåtande, N:o i5.
icke af de gjorda anmärkningarne, hvilka endast blifvit inom ett Stånd
framställda, funnit anledning tillstyrka någon, förändring i §:ns nuvaran--  de stadganden eller ordalydelse,.
§ 14.
Vid denna §, som blifvit af liögv. Preste-ståndet ock hederv. Bonde-ståndet
i allo godkänd, hafva dels hos Ridderskapet och Adeln, hvarest jemväl, liksom vid
9 och 10 §§, ifrågaställts borttagande af de i § förekommande klassifikationer, och
dels hos Borgare-ståndet följande anmärkningar och yrkanden i öfrigt blifvit framställda,
nemligen::
hos vällofl. Borgare-ståndel-.
att, i enlighet med friherre Ålströmers af Utskottet afstyrkta motion, Målare--  Och Bildhtiggare-„^4r*'s/er„ borde från bevillning befrias eller åtminstone da nu stadgade
afgifterne för dem nedsättas;
hos högloft. Ridderskapet och Adeln:
att den, för „Direktörer, Theater-, vid andra än Konungens spektakler*, af
Utskottet såsom minimi-afgift föreslagna bevillning af 25 r:dr matte, liksom hittills,,
blifva att betrakta såsom bestämd afgift, eller ock, derest den antoges sorn minimi--  afgift, nedsättas till 20 r:dr;
att enahanda förändring, eller från minimiafgift till bestämd afgift såsom hittills,
matte ega rum vid den föreslagna rubriken: „Handtverkare, hvilka, utan mästerskaps
eller burskaps förvärfvande, erhållit tillstånd att såsom försörjningsmede!
åstadkomma handtverkeri-arbeten;“ samt
att vid rubriken ..Krögare, Krögerskor— — <&c. dels orden — — Kaffe
tkänkar
och Ka/fehusidk erskor samt de som hålla Lik ork ammar e“, måtte ut-.
bytas mot „samt de som hålla Kaffehus, Likur kammar eA, — —; dels det straxt
derefter förekommande ordet „bränvinsminutering„ mera bestämdt uttryckas med
•rden: sminutering af sprituösa drycker®; och dels det nuvarande stadgandet, att den,,
Bevillning*-Utskottets Utlåtande, N:o 15. 5,
sorn vill undgå borgens ställande för året, eger att i stället förskottsvis betala afgiften,
och hvilket stadgande Utskottet uteslutit, i författningen bibehållas;
hos Borgareståndet:
att, i enlighet: med hr Hallinge mot Utskottets förslag afgifna reservation,,
sista momentet under nyssnämnde rubrik, så lydande:„AIla Krögare, Krögcrskor,.
— ——- borgerlig rörelse*— måtte utgå;
att „Lotsar och Loisdrängarmatte från bevillning befrias; samt
att rubriken ..Modekrämare och M9 de kråm ersk ora borde ur § uteslutas;
Iros så väl; Ridderskapet och Adeln sorn Borgare-ståndet::
alt den i hr Rinmans af Utskottet afstyrkta motion föreslagna nya rubrikcni
%Wip/>erhandlerskorv borde i § införas; samt
att bevillningen för »Arbetsfolk^ och »Gesäller» borde helt och hållet upp--  höra eller åtminstone nedsättas;
hos Borgareståndet
att den för „Utländning ur, sorn resa omkring i landet och, för egen räkning
eller såsom utskickade för andra, utbjuda eller sluta handel om utländska varor,"
af Utskottet föreslagna afgift af 75 r:dr för de första tre månaderne sorn de i riket
»ig uppehålla, , måtte förblifva vid hvad den hittills varit, eller 50 r:dr j::— och slutligen
hos Ridderskapet och Adeln'..
att vid rubriken ..Doktorer, Medicina?“—,.för> hvilka finnes stadgad afgift
yför inkomst af praktik utom tjensten" orden „utom <jensten“ borde uteslutas;
att vid rubriken ,,Fruntimmer, som idka klädsöm’’ — —hvilka, skola, erlägga
^hälften emot Handtverkare, § 10:c, borde tydligare uttryckas, huruvida dermed
menades hälften af de i allmänhet stadgade 5 procent eller, hälften af de i § utsatta
minimiafgifter eller hälften af bäggederar; samt
alt, i enlighet med friherre af Schmidts vid Utskottets betänkande fogade
reservation, Boktryckare, å hvars tryckeri tidning tryckes, borde åläggas att, vidi
teittande tillgång, ansvara för Tidningsskrifvares bevillning efter andra AitikelSi.
6‘t Betillhings-Ulskollets Fl Tätande, N:o 15.
Utskottet, sorn, livad angar anmärknisgarne emot de i förevarande § befintlige
klassifikationer, åberopar hvad,, i anledning af enahanda anmärkningar vid 9 och
10 §§, blifvit anfördt, och, beträffande den yrkade befrielsen eller nedsättningen i
bevillningen för Artister äfvensom anmärkningen rörande icke burskapsegande Handtverkare,
anser sig icke hafva något att tillägga de i dessa afseenden nti betänkandet
N:o 4 anförde skäl, får, med anledning af den gjorda anmärkningen rörande Theatetdirektörer,
upplysa, att någon serskild bevillningsafgift för hvarje representation,
under förutsättning hvaraf denna anmärkning tillkommit, enligt Bevillnings-förordniiigen
numera icke för Theater-direktörer eger rum; och anser Utskottet sig alltså
böra i berörde hänseenden vidblifva sitt af tre Stånd godkända förslag.
Beträffande vidare anmärkningarne vid rubriken Krögare, Krögerskor nr. fl.;
så, enär det har begagnade uttrycket „bränvinsminutering“ är heratadt från författningen
rörande tillverkning och försäljning af bränvin, hvarest detta uttryck är förklaradt
såsom omfattande minutering af spirituösa drycker i allmänhet, och det i
Utskottets förslag uteslutna stadgandet om rättighet att förskottsvis betala bevill—
ningsafgiften, efter hvad Utskottet i betänkandet visat, möter svårigheter i tillämpningen,
samt något missförstånd i anledning af sista momentet under ifrågavarande
rubrik icke skäligen bör kunna ega runi,
finner Utskottet icke skäl att, med anledning af de gjorda anmärkningarne
vid ifrågavarande rubrik, föreslå annan förändring, än följande
jemkning i redaktionen vid början af samma rubrik: “Krögare, Krögerskor
samt de sorn hålla Kaffehus, Likör kammare — — — „&c.
Hvad härefter angår yrkandet om befrielse från bevillning för „Lotsar och
Lotsdrängar“; så, enär dessa personers yrke ofta kan vara ganska indrägtig^ och den
i § föreslagna klassifikation dessutom lemnar tillfälle till bevilhungens nedsättande,
ända till den låga afgiften af 24 sk.,
anser Utskottet skäl icke förefinnas att frångå förslaget i denna del,
dervid anmärkning endast inom ett Riks-stånd blifvit gjord.
Likaledes anser Utskottet
sig sakna skäl att å den äfven endast inom ett Riks-stånd gjorda anmärkningen
om uteslutande ur § af rubriken „Modekrämare oell Mode—
krmierskor“, fästa afseende;
Tievinninys-Utskotcefs Utlåtande, AVo i5. 7
Hvaremot Utskottet, i följd af numera vunna upplysningar och i enlighet med
derom hos två Stånd fiamställdt yrkande, anser sig böra, med frånträdande af förut
afgifvet yttrande i anledning af herr Rinmans motion,
tillstyrka, att, näst efter rubriken „Modekrämare och Modekrämerskory',
må införas en ny rubrik, så lydande: „Nipperhandlare och Nipperhandlerskor,
lika med Handlande44, § 9.
Vidkommande åter anmärkningarne emot den för Arbetsfolk och Gesäller, i
enlighet med nu gällande och flere äldre Bevillnings-förordningar, föreslagne afgift;
så får Utskottet, med åberopande af hvad tillförene blifvit anfördt i anledning af
framställde yrkanden om befrielse eller nedsättning i bevillningen för ifrågavarande
samhällsklasser,
hemställa att förslaget i dessa delar må godkännas.
Äfvensom, på de skäl betänkandet N:o 4 innehåller för deri föreslagen bevillning
å Utländning ar, som resa omkring i handelsärenden, och enär de i afseende
å Doktorer-, Medicina;- samt Fruntimmer, som idka klädsöm, af Utskottet föreslagtie
stadganden icke synas kunna föranleda till något missförstånd,
Utskottet vidblifver sitt i dessa hänseenden af tre Stånd godkända förslag;
Och
som, hvad slutligen angår den, i enlighet med friherre af Schmidts reservation,
gjorda framställning om Boktryckares ansvarighet för Tidningsskrifcares
bevillning, ett stadgande i sådan syftning hvarken vore med andan af i allmänhet
antagne beskattningsgrunder öfverensstämmande eller annorlunda, än måhända undantagsvis,
för statsverkets betryggande erforderligt,
finner Utskottet den gjorda anmärkningen härom icke böra till någou
åtgärd föranleda.
§ 16.
Mot det af Utskottet i denna § föreslagna tillägg, hvarigenom uttryckes, att
härvarande stadgande endast afser sådane ångfartyg, som ej egas af aktiebolag, för
hvilka i 35 § 2 mom. finnes i allmänhet föreskrifvet, att bevillning bör utgöras med
fern procent af utdelningen, har inom vällofl. Borgare-sländet blifvit anmärkt, att sistnämnde
bevillningsgrund vore i afseende på ångfartyg mindre billig, helst ett får
-
* Bevillninjs-Utskottets Utlåtande, ft-.o 15.
tyg med hvarje år förlorade i värde; hvadan yrkats, att det i förevarande § befintliga
stadgandet borde gälla för alla ångfartyg, äfven dem, som ogas af aktiebolag.
Utskottet anser denna anmärkning så mycket mindre böra vinna afseende,
som någon annan tillförlitligare grund för bedömandet af den behållning, som på
aktier ställde industri-företag lemna, än den emellan aktie-egarne skeende utdelning,
svårligen slår att vinna;
hvarföre Utskottet ock i detta afseende vidblifver sitt af tre Stånd godkäuda
förslag.
§§ 23 jemte § 145, mom. 7.
Sedan Utskottet å en af Gustaf Pettersson från Östergöthlands län väckt
motion, om posthemmans befiiande från den uti 23 § stadgade serskilde bevillning,
endast i så måtto tillstyrkt bifall, att, på sätt förslaget i 145 § innehåller, sådan
befrielse borde ega rum blött för de posthemman, hvilkas postföring öfverstege 312
mil om året för helt mantal; så hafva ifrågavarande punkter af förslaget blifvit från
hedervärda bondeståndet återremitterade, med yrkande, att den ifrågasatte befrielsen
borde utsträckas till alla posthemman; men, på de förut i betänkandet anförde
skäl, finner Utskottet
sig icke böra i vidsträcktare mån, än som redan skett och af tre Stånd
blifvit godkändt, å ifrågavarande framställning fästa afseende.
§ 27.
Vid denna § har, liksom vid 14 §, blifvit hos så val Bidder skåpet och Adeln,
sorn Borgareståndet yrkad befrielse från bevillning för Arbetsfolk och Gesäller,
äfvensom hos Borgareståndet för Lotsar; hvarjemte serskildt hos Ridder skåpet oeh
Adeln blifvit, jemte framställning om klassifikationernes borttagande, anmärkt, att vid
rubriken “Skeppsredare och Fartygsegare — — —“ &c, sista perioden eller orden
— — “samt för alla däckade eller odäckade fartyg af minst 5 svåra lästers drägt
och deröfver å 4 sk. b:ko per läst„ borde utgå såsom redan upptagen vid 9
§ i sammanhang med stadgandet för femte klassens städer.
Jemte det Utskottet åberopar hvad här ofvan vid 14 § blifvit anfördt i anledning
af de dervid gjorde och här förnyade aumärkniugarne, anser Utskottet sig
bora,
Bevillnings Utskottets Ullålande, A’:o lii. 9
böra, hvad angår anmärkningen vid rubriken “Skeppsredare och Fartygsegare“, erinra,
att, då ifrågavarande § omfattar de serskilda å landet förekommande, bevillnings-afgift
underkastade näringarne, anmärkta föreskriften icke kan, utan fara för
iförbiseende vid författningens tillämpning, ur §:n uteslutas; hvadan
Utskottet hemställer, att ifrågavarande § må i dess helhet bifallas, sådan
den blifvit af Utskottet föreslagen.
§ 28-
Då denna § innehåller för landet, hvad 11 § stadgar i afseende på städerne,
och sistnämnde § blifvit af Ridderskapet och Adeln återremitterad, har höglofl. Ståndet,
af sådan anledning, jemväl återremitterat ifrågavarande §, på det äfven här måtte
tagas i betraktande, hvad vid 11 § blifvit anmärkt; men som Utskottet icke funnit
skäl att, i anledning af anmärkningarne vid sistberörde 11 §, tillstyrka någon
förändring, får Utskottet äfven här
hemställa, att de gjorda anmärkningarne icke må till någon ändring i Utskottets
förslag föranleda.
§ 29.
Afven vid denna § har hos Ridderskapet och Adeln samt B or g are-ståndet fortsaUs
yrkandet om Arbetsfolks och Gesällers befriande från bevillning, äfvensom hos
förstnämnda Stånd om borttagandet af klassifikationerne; hvarförutan hos Ridderskapel
och Adeln blifvit anmärkt, dels att för “Grufvefogdar8 borde bestämmas flera och
högre afgiftsklasser, än de nuvarande, dels att “Grufve-disponenter* borde upptagas
i det föreslagna Usta momentet eller bland dem, för hvilka 5-procents-beräkningen
kan ifrågakomma, och dels att “Grufvefogdar, Grufve-disponenler och UppsyningsmanK
borde åläggas lika bevillning.
I afseende å anmärkningarne om klassifikationerne samt Arbetsfolk och Gesäller,
åberopar Utskottet hvad förut blifvit i enahanda afseende anfördt; ochsom§:n
i öfrigt blifvit af tre Stånd godkänd, samt likhet i beskattningen för Grufvefogdar,
Grufve-disponenter och Uppsyningsman destomindre kan komma i fråga, som dessa
personer i allmänhet för sina befattningar åtnjuta ganska olika löneinkomster,
Bih. till R. St. Prot. 1SS0 ? iS5i. 5 Sami., 1 A/d., U Hält. 2
10 BeoitCnings-Utskottets Utlåtande, J\:o /5.
anser Utskottet sig icke ega skäl att frångå sitt i afseende å denna §
afgifna förslag.
§ 35.
Denna § har af Ridderskapet och Adeln blifvit återremitterad, på grund af
framställde yrkanden, dels att nedsättning måtte ske i den privat-bankerna vid sednaste
riksdag ålagda förhöjda bevillning, dels ock att aktiebolag, hvars utdelning icke
öfverstege 3 eller åtminstone lj procent af kapitalet, måtte från bevillning befrias;
och har från !?0/y<we-sf«radef]återremitterats §:ns 2 morn., hufvudsakligen på grund
af fortsatt yrkande derom, att, i enlighet med af herr Bergman väckt motion, aktiebolag,
m. fl. måtte åläggas bevillning endast för den utdelning, som öfverstege fem
procent af kapitalfonden.
Då tre Stånd bifallit Utskottets förslag, att fortfarande bibehålla den vid sadnaste
riksdag, på grund af då väckta motioner, införda förhöjda beskattning å privat-bankerna,
deruti till och med ytterligare förhöjning blifvit vid innevarande riksdag
yrkad samt, hvad beträffar de gjorda framställningarne om befrielse från bevillning
för aktiebolag m. fl., hvilkas utdelning icke öfverstiger en viss procent af kapitalfonden,
och hvilka framställningar endast inom två Stånd förekommit, Utskottet,
i enlighet med dess förut yttrade åsigt, icke finner skäl att ett sådant undantagsstadgande
tillstyrka, får Utskottet
hemställa, att de gjorda anmärkningarne icke må till någon förändring
af Utskottets, i enlighet med nu gällande Bevillnings-förordning, afgifna
förslag i dessa delar föranleda.
§§ 37 och 38.
Under hufvudsakligt upprepande af hvad tillförene blifvit i enahanda afseende
anfördt, hafva inom Ridderskapet och Adeln åtskilige ledamöter yrkat, att bevill—
ningen för karakters-fullmakter måtte upphöra; på grund hvaraf 37 och 38 §§ blifvit
till Utskottet återremitterade; men som ifrågavarande §§ blifvit af tre Stånd godkända,
anser Utskottet sig, på förut andragna skäl,
böra vidblifva sitt härom afgifna förslag.
Besiltnings-Utslwtlél.i Utlåtande, I\':o 15. Ii
§§ 42 och 137.
Med anledning af de uti 137 § af Utskottets förslag införde närmare föreskrifter,
i afseende på handlandes ra. II. ansvarighet för hos dem anställde personers
kronoutskylder, samt det, i följd deraf, vid 2 mom. af 42 § föreslagna tillägg?
hafva berörde §§ blifvit från vällofl. B or g are-siandet återremitterade, med yrkande
om oföräudradt bibehållande af nu gällande stadgauden.
Då emellertid tre Stånd bifallit. Utskottets ofvanberörde förslag, får Utskottet
jemväl, på de grunder, som till stöd derför blifvit förut anförde,
samma förslag vidblifva.
§§ 50 och 112.
Som de af Utskottet föreslagna förändringar vid ifrågavarande §§, hufvudsakligen
med afseende å föreskriften, att fastigheterna skola uppskattas efter deras
'‘•rättmätiga belopp41 i stället för efter deras ”med hvarandra jetnf örliga vården*, såsom
nu är stadgadt, synts åtskilliga ledamöter inom Ridderskapet och Adeln mindre
lämplige än den nuvarande redaktionen, hvilken derföre ansetts böra oförändrad bibehållas,
hafva dessa §§ blifvit från högloft. Ståndet återremitterade; och har, i sammanhang
härmed, jemväl blifvit yrkadt, att, på sätt friherre von Kraemer uti sin, vid
Utskottets betänkande fogade, reservation föreslagit, Rikets Ständer borde uti underdånig
skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t måtte täckas, på sätt
lämpligast funnes, låta infordra och Rikets nästsammanträdande Ständer nådigst
meddela så beskaffade uppgifter, som kunde tjena till ledning för uppgörandet af en
förändrad beräkningsgrund för tarifeu inom hvarje län öfver värdet å hemman, som
iunehafvas under egande-rätt.
Enär de af Utskottet vid ifrågavarande §§ föreslagna och af tre Stånd godkända
förändringar stå i nära sammanhang med den förändrade redaktion af 72 §,
sorn Utskottets förslag innehåller och hvilken redaktion redan vunnit samtlige Riksståndens
bifall, samt med grunderna för en rättvis beskattning otvifvelaktigt öfverensstämmer,
att fastigheterna uppskattas efter deras verkliga värde, finner Utskottet
hvad mot nu ifrågavarande §§ blifvit anmärkt
icke böra föranleda till någon ändring af hvad Utskcttets förslag derom
innehåller;
12 Bevillning,i-Utskotlets Utlåtande, N:o 15.
och som den i friherre ron Kramers reservation intagne ofvanberörda hemställan,
hvilken endast genom åtcrremiss från ett Stånd blifvit till Utskottet öfverlemnad, innefattar
ett ämne, som på den bevillning, hvilken Rikets Ständer nu kunna komma att
sig åtaga, saknar inflytande,
anser Utskottet samma hemställan, i den ordning den nu blifvit till, Utskottet
hänskjuten, icke kunna till någon Rikets Ständers åtgärd för-,
anleda.
§ 73:
Vid denna §, som blifvit från såväl Ridderskapet och Adeln, som Borg crest
an del återremitterad, har inom begge dessa Stånd blifvit yrkad nedsättning i det,
såsom grund vid jernbroås värdering, för närvarande bestämda minimum af ^:del utaf
tillverkningen, hvilken nedsättning blifvit hos Ridderskapet och Adela föreslagen
til! antingen T^:del eller J,:del, men inom Borgare-ståndel till sistnämnde belopp, i
enlighet med hvad i serskilde, vid Utskottets betänkande fogade, reservationer jemväl
hemställts; varande vid ifrågavarande § för öfrigt anmärkt: hos Ridderskapet och
Adeln, att densamma borde för mera redighets skull, indelas i flera momenler; och
hos Borgareståndet, att den föreslagna förändrade redaktionen af andra punkten i
§:ns 2:dra morn., med afseende å det der införda tillägg om afdrag för rest-smide,
vore mindre riktig, enär samma punkt anginge bruk, der obegränsad smidesrätt komma
alt begagnas, men rest-smide vid sådana bruk förmenades icke kunna ifrågakomma.
Utskottet, sorn anser §:ns indelning i flere momenter icke vara af bchofvet
påkallad, och till vederläggning af anmärkningen, rörande redaktionen af andra
punkten i §:us 2:dra morn., anser sig endast behöfva hänvisa till hvad betänkandet N:o
4, såsom grund för don föreslagna förändringen, innehåller, har, hvad åter beträffar
den ifrågaställa nedsät ningen i minimi-bestämmelsen för uppskattningen af brukens
värde, vunnit upplysning derom, att, på sätt jemväl hos Ridderskapet och Adeln
samt Borgareståndet blifvit anfördt, behållningen vid en del bruk, i följd af förhöjda
priser å såväl tackjern som kol, väsendtligen understiger det minimum af yulel^
som i gällande författning ar antaget; hvadan Utskottet, med frånträdande af sitt
härom förut framställda förslag
BeviUnings-Vtshollels Utlåtande, IS:o 15. 13,
hemställer, att nämnde minimum må bestämmas till en tolftedel, i stället
för en niondedel af tillverkningen.
§ 74..
Jemväl denna § har blifvit från såväl Ridderskapet och Adeln, som Borgareståndet
återremitterad, på grund af framställda yrkanden, dels om nedsättning äfven
här i minimi-bestämmelsen för behållningens beräknande, och dels hufvudsakligen
om ett sådant förtydligande af stadgandet om uppskattningen af det förädlade smidet,
att något missförstånd icke kunde, på sätt hittills stundom skall varit fallet, i
afseende å tillämpningen af nämnde stadgande uppstå; och har, i sistberörde ändamål,
blifvit föreslaget, hos Ridderskapet och Adeln, att början af §:n borde erhålla
följande redaktion: ‘■‘Vid de bruk, der hela eller en del af smidet till manufaktur förädlas,
värderas slångjerns-lillverkningen och manufaktur-förädlingen gemensamt efter
den grund, nästföregående § stadgar“ &c.; samt hos Borgare-ståndet, att
§:ns sista punkt borde komma att lyda: “I begge dessa händelser iakttages, att bevillningen
bestämmes och erlägges endast efter de i denna § stadgade beräkningsgrunder,
äfvensom alt egarens vinst“ &c.
Enär de förhållanden, hvilka föranledt Utskottets, vid nästföregående § nu afgifne,
förslag om nedsättning af minimum för uppskattningen af behållningen utaf
stångjernstillverkningen, i mindre väsendtlig mån inverka på vinsten af det till manufaktur
förädlade »midet,
har Utskottet ansett nuvarande stadgande i detta afseende kunna bibehållas;
Hvaremot
och enär, efter hvad upplyst blifvit, §:ns nuvarande lydelse föranledt
olika tillämpningar, Utskottet, till ur.danrödjande af allt missförstånd, funnit
sig böra, med anledning af de nu förnyade framställningavue i detta afseende,
tillstyrka följande förändrade redaktion af §:ns ofvannämnde stadgande:
“Vid de bruk, der smide till manufaktur förädlas, värderas den del af
^stångjerns///tverkningen, som ej undergår förädling, på sätt näslföregåen„de
stadgar. Efter samma grund uppskattas äfven det stång- eller
“ämnesjern, som till manufakturförädlas, dock så, alt för hvarje skeppund
%deraf, egarens behållna vinst af sammanlagda slångjernslillverkningeBt
14 Beoillnings-Utskottets Ullålande, N:o 15.
,,och manufakturförädling en anses från högst hälften till minst en sjettedel
vaf brukets stångjernspris, hvilken behållning*, —• — — & c.
§ 81.
I motsats till hvad Utskottet vid denna § föreslagit, eller att, då, vid anställd
omröstning inom Taxerings-kommitté, rösterna äro lika delade, den mening
skall gälla, som länder till Kronans förmån, har inom tre Stånd, nemligen Ridderskapet
och Adeln samt Borgare- och Bonde-stånden, blifvit, på anförde skäl, yrkadt,
att nuvaraude stadgande, sona, för omförmälda fall, afser den skattskyldiges förmån,
måtte oföräudradt bibehållas; på grund hvaraf ifrågavarande § blifvit från bemälde
Irenne Stånd återremitterad; och finnér Utskottet sig häraf föranlåtet, att, med frångående
af sitt förra tillstyrkande,
hemställa, att 81 § af nu gällande Bevillnings-förordning må oförändrad
bibehållas.
§§ 83 och 84.
Med anledning af de förändringar, Utskottet i dessa §§ tillstyrkt, i ändamål
att bringa härvarande stadganden, i fråga om bevillningens utgörande af indelda arméens
löner, i öfverensstämmelse med de i allmänhet antagna grunder för lönebe
villningens
bestämmande i de fall, der lönen icke till sitt hela belopp i kontant utgår,
hafva, uppå framställning af en del ledamöter, som ansett ifrågavarande §§ böra i
deras närvarande skick bibehållas, samma §§ blifvit från Ridd ersk ape t och Adeln återremitterade;
men Utskottet finner, på de grunder, som i dessa afseenden blifvit i
betänkandet anförde, och enär Utskottets förslag redan vunnit tre Stånds bifall,
sig böra vidblifva samma förslag.
§§ 88, 89, 92 och 119.
De af Utskottet vid dessa §§ föreslagna förändringar i sammansättningen
och antalet af ledamöterne i så väl Taxerings-kommittéerne uti städerne, som Pröfnings-kommittéen
i Stockholm, hafva innom vällofl. Borgare-ståndet föranledt talrika
anmärkningar och yrkanden om oföräudradt bibehållande af nuvarande stadganden i
dessa afseenden; hvadan ock ifrågavarande §§ blifvit till Utskottet återremitterade.
Bevillnings-Utskottels Utlåtande, N:o 15. 15
Då emellertid dessa §§, hvilka endast innefatta reglementariska föreskrifter,,
blifvit af tre Stånd godkända och sålunda äro att anse såsom af Rikets
Ständer afgjorde,
lärer vidare yttrande i anledning af berörde återremisser icke erfordras,
§ 91,
Då, enligt sednast utfärdade författningar, skillnaden emellan gymnasium
och fullständig lärdomsskola blifvit upphäfven, har hos såväl Ridderskapet och Adeln,
som Borgare-sfåndet blifvit anmärkt, att ifrågavarande §:s stadgande borde härefter
lämpas; i hvilket afseende hos Ridderskapet och Adeln föreslagits följande förändrade
redaktion: “I de städer, der gymnasium eller fullständig lärdomsskola finnes,
skall bland presterskapet väljas en lektor eller lärare till taxeringsman".
Som emellertid den ifrågasatta förändringen icke torde vara af behofvet påkallad,
samt Utskottets förslag, att bibehålla §:n oförändrad, blifvit af två Stånd godkäudt,
anser Utskottet sig böra
samma förslag vidblifva,
§ 102.
Det af Utskottet vid denna § föreslagna tillägg, att gilltighefen af anmäldt
förfall för utsedd taxeringsman att detta uppdrag sig afsäga, bör “af den väljande
auktoriteten pröfvas", hvilket tillägg högv. Presteståndet beslutat skola utgå, men
Bonde-ståndet godkänt, har hos Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndet föranledt
återremiss, till följd af gjorda armärkningar, dels att samma tillägg borde, i
enlighet med Presteståndets beslut, helt och hållet utgå, och dels att ordet “väljande“
borde utbytas mot “valfärr ättande*.
Utskottet, som vidblifver sin åsigt om angelägenheten af bestämd föreskrift,
huru det anmälda förfallet skall pröfvas, roen finner ett förtydligande i den syftning,
sistomförmälda anmärkning afser, lämpligen böra ega rum, får i sådant afseende
hemställa, att, i stället för den förut föreslagna lydelsen, följande redaktion
må antagas:
“Den, som blifvit till ledamot i Taxerings-kommitté vald, må icke
16 Bevillnint/s-Utsköllels Utlåtande, N:o 15.
detta uppdrag sig afsäga utan laga förfall, sorn pröfvas af den auktoritet;
inför hvilken valet förrättas. Taxeringsman, som“ — — — &c.
§ 103.
I anledning af hvad Utskottet vid denna § föreslagit, angående förordnande
af lämplige personer, för att vid taxeringarne i städerna iakttaga och bevaka
Kronans ratt, har hos välldfl. Borgare-stundet en vidlyftig diskussion uppstått, på
grund hvaraf §:n blifvit till Utskottets förnyade handläggning återförvisad.
Som emellertid de öfriga tre Riks-stånden godkänt Utskottets förslag i afseende
å denna §, hvilken endast innehåller ett reglementarisk! stadgande,
lärer den ifrågavarande åtctremissen icke kunna til! någon åtgärd föranleda.
§ 105.
På grund af framställdt yrkande, att Utskottet måtte taga i närmare öfvervägande
den af herr Rinman väckta motion om åläggande för Handels-kollegium i
Stockholm och Magistraten i de öfriga städerna, att bestyra om anskaffandet af de
i denna § omförmälde upplysningar för bedömandet af de skattskyldiges inkomster,
har ifrågavarande § blifvit från vällofl. Borgare-ståndel återremitterad; men som äfven
ifrågavarande § är af reglementarisk beskaffenhet och blifvit af tre Stånd bifallen,
har Utskottet endast skolat sådant vördsamt tillkännagif\ra.
§ 108.
Denna §, hvari af misstag influtit ordet “inköpspris“, har emellertid blifvit
af Preste- och Bonde-stånden godkänd; hvaremot Ridderskapet och Adeln, med
uteslutande af nämnde ord, rättat §:n och Borgare-ståndet, för vinnande af dylik
rättelse, densamma återremitterat', och då Utskottet destomindre afselt att bland
grunderne för uppskattning af städernas fastigheter jemväl upptaga inköpspriset,
som en dylik uppskattningsgrund icke blifvit för landet föreslagen,
hemställes, alt ordet “inköpspris“ må ur §:n utgå.
§§ 121
B■evilinings-Utskottets Utlåtande, N:o 15. 17
§§ 121 och 125.
Enär Utskottet hufvudsakligast med hänsigt till den ersättning, sorn borde
tillkomma de i den återremitterade 103 § föreslagna krono-ombud, förhöjt den i
121 § omnämnda, till arfvoden anslagna, bevillnings-procenten samt jemväl vid 125
§ opptagit bemälde krono-ombud bland de i §:ns 2:dra mom. uppräknade personer,
hafva ifrågavarande 121 och 125 §§ äfven blifvit af vällofl. Borgareståndet återremitterade.
Då emellertid de af Utskottet föreslagne förändringar vid ifrågavarande §§
tillkommit med anledning af tillstyrkandet vid den 103, och sistnämnde §, på sätt Utskottet
här ofvan tillkännagifvit, är genom tre Stånds beslut godkänd, hvilket äfven
är förhållandet med förevarande §§, de der icke heller angå bevillningens belopp,
lärer återremissen af dessa §§ icke påkalla något vidare yttrande.
§§ 144 och 145.
Uti en från högv. Preste-ståndet serskildt öfverlemnad, af prosten Arosenius
afgifven, promemoria, äfvensom genom återremiss från vällofl. B or g are-ståndet har
fråga blifvit väckt derom, att poliskonslaplarne vid den nya polis- och nattbevakningen
i Stockholm borde, i likhet med hvad för gemenskapen vid arméen är medgifvet,
från afgift efter l:sta och 2:dra art. enligt 144 §:n njuta befrielse, hvilken befrielse
en del ledamöter inom Borgareståndet ansett jemväl böra utsträckas till polis-
ock nattbevakningen i de öfriga städerna; och har hos Ridderskapet och Adeln
i sammanhang med återremiss af 145 §:n, yrkats befrielse efter Sdra art. för såväl
polis-konstaplarne i Stockholm, som för all polis, hvilken framdeles kan varda efter
samma grund inrättad; varande, till stöd för dessa yrkanden, hufvudsakligen åberopadt
ifrågavarande personers trägna och mödosamma tjenstebefattning, hvilken icke
medgåfve något tillfälle till biförtjenst, samt deras, i förhållande härtill, serdeles
små lönevilkor, hvilka, efter afdrag för beklädnadskostnad m. m., föga öfverstege
200 r:dr banko.
I öfrigt hafva, med afseende serskildt å 145 §, följande yrkanden blifvit
framställda, nemligen:
Bih. till R. St. Fröt. 1850 $ 1851. 5 Sam!., 1 Afd., 11 Bält. 3
18 Bevillning!-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
bos Ridderskapel och Adela:
att fönnyndare-arfvoden. mätte i §:n införas såsom från bevillning befriade,
åtminstone då de icke öfverstege ett belopp af 200 r:dr;
hos såväl Ridderskapel och Adela, sora Borgare-ståndet:
att, i enlighet ined herr Björmtjernas, af Utskottet afstyrkta, motion, officera-,
res s. k. häst- och fouragemedel matte varda från bevillning befriade; äfvensom
att enahanda befrielse måtte medgifyas icke allenast, på sätt Utskottet tillstyrkt,
för de inqvarterings-penningar, sorn utgå till indelda arméens befäl för bristande
karaktershus å deras boställen,, utan. för., arméens. officerares inqvarterings-penningar
i allmänhet;
hos såväl Ridderskapel och Adeln, som Presle-slundet.
alt, i enlighet med herr komminister Beckmans, vid Utskottets betänkande fogade,
reservation, den del af presterskapets löneanslag, som under namn af Myrden
och Taxen, återgår till statsverket, måtte från bevillning befrias; samt
hos Ridderskapet och Adeln:
att det i §:ns 2idra morn. förekommande uttrycket “lärlingar i handel14, måtte
närmare bestämmas.
Hvad först beträffar den ifrågaställa befrielsen från bevillning för poliskon-,
staplar m..fl,;;, så, ehuru otvifvelaktig! är, att ifrågavarande personer äro betungade
med en tjenstgöring, vida mödosammare och ansvarsfullare, än både värfvade och
indelda gemenskapens af arméen, utan att derföre åtnjuta i motsvarig mån bättre
aflöning, anser Utskottet likväl dessa omständigheter icke böra föranleda till frånträdande
af de allmänna grunderna för beskattning å löner och arfvoden, sorn öfverstiga
200 r:dr; hvarföre-Utskottet
hemställer, att den ifrågasatta befrielsen för poliskonstaplarna i Stockholm
och likartade betjente i andra städer från bevillning efter l:sta och 2:dra
art. ej. må beviljas.
Vidkommande derefter frågan om befrielse från afgift för dels förmyndarearfvoden
och dels officerares häst-, och fourage-medel; så och då, det öfverensstämmer
med de för bevillningens utgörande i allmänhet stadgade grunder, att för all
inkomst, utan afseende.på de olika befattningar eller; ändamål, hvarför den.åtnjutes,.
afgift till stateu bör erläggas, finner Utskottet
sig sakna skäl att understödja nu ifrågavarande yrkanden..
Bevillnings-Utskoltels Utlåtande, fl:o 15. 19
Och sorn, hvad angår den yrkade befrielsen från bevillning för inqvarteringspcnningar
lill arméens befäl i allmänhet, den väsendtliga skillnad företer sig emellan
beskaffenheten af dessa inqvarteringspenningar och den ersättning, sorn utgår
till indelda armcens befäl för bristande karaktershus å deras boställen, att de förra
utgöra ett verkligt löneanslag, då deremot den sednare endast motsvarar den förmån,
hvarför boställshafvaren, såsom sådan, redan blifvit beskattad, finner Utskottet
sig icke kunna i vidsträcktare mån, än som redan skett, för inqvarteringspenningar
tillstyrka befrielse från bevillning.
Hvad åter angår frågan om presterskapets befrielse från bevillning för den
k. Gärden och Taxen; så, enär denna del af presterskapets löneanslag till staten
utgår och således i sjelfva verket icke kommer löulagarne till godo, anser Utskottet
*ig böra
tillstyrka, att ifrågavarande utlagor må uti i mom. af 145 § upptagas
jemte “presterskapets s. k. prostetunnor“; då redaktionen skulle blifva:
“presterskapets prostetunnor jemte den sä kallade Gärden och Taxen.“
Beträffande slutligen det hos Ridderskapet och Adeln ifrågasatta förtydligande
af uttrycket “lärlingar i handel“, så lärer anmärkningen härom, såsom endast afseende
sjelfva redaktionen, hvilken blifvit af tre Stånd godkänd,
icke påkalla vidare yttrande.
§ 147.
Mot denna §, som blifvit från hedervärda Bonde-ståndet återremitterad, är
vordet inom bemälda Stånd anmärkt: dels att, då den för här medgifna afkortning i
'bevillningen, bland annat, stadgade grund, att sådan afkortning skall tillgodokomma
innehafvare af hemman, hvilkas värde icke öfverstiger 1000 r:dr b:ko, ej alltid vore
riktig, enär en sådan hemmansbrukare ofta kunde vara i bättre omständigheter, än
en med större hemman, det borde på Taxerings^kommittéerne ankomma att pröfva,
när dylik afkortning borde ega rum; dels att, på det uppbördsmännen ej måtte, i de
fall, der afkortningsbelöppet öfverstege beloppet af den skattskyldiges bevillning,
kunna räkna sig till godo det uppkommande öfverskottet, förstnämnda belopp borde
uti mantalslängderna serskildt för hvarje person upptagas; och dels att i §:n borde
bestämdt uttryckas, att det stadgade afdraget i bevillningen finge för det kommande
20 Bevillnings-Utshottets Utlåtande, K:o' i3.
uppbördsåret, åtnjutas äfven för de barn, som, fastän efter mantalslängdernes upprättande,
dock före uppbördsårets ingång blifvit födde.'
Som emellertid tre Stånd bifallit ifrågavarande §, sådan den blifvit af Utskottet
föreslagen, samt de yrkade förändringarne dessutom icke egentligen synas
vara af behofvet påkallade, anser Utskottet
de gjorda anmärkningarne icke böra till någon åtgärd föranleda.
§ 151.
Slutligen har hos höglofliga Ridderskapet och Adeln anmärkning blifvit gjord
mot Utskottets förslag vid 151 §, enligt hvilket den i 2 mom. af denna § föreskrifna
pröfning af de i Riksgälds-kontoret gjorda anmärkningar mot sammandragen öfver
bevillningen skulle tillkomma Kammar-rätten i stället för Kammar-kollegium, såsom
nu är stadgadt, men hvilken pröfning ansetts svårligen kunna inom sistnämnda
verk försiggå, utan att jordeböckerne blefve till samma verk öfverlemnade.
Jemte åberopande af hvad till stöd för Utskottets förslag i detta afseende
blifvit i betänkandet anfördt, får Utskottet endast tillkännagifva, att, då berörde förslag
blifvit af tre Stånd goökändt,
något vidare yttrande i anledning af den ifrågavarande återremissen ieke
lärer erfordras.
Stockholm den 3 Juli 1851.
Bevillnings-Utskottets Ullätande, N:o {5.
Reservationer:
l.o af herr komminister Bechman:
§ 73.
„U(skottet har, med frånträdande af sitt förut afgifna förslag, att för beskattningen
af stångjernstillverkningen bibehålla den gamla grunden, uti plenum den 3 Juli
beslutat föreslå den nedsättning, att stångjernstillverkarnes behållna vinst skall] anses
utgöra minst en tolftedel i stället för en niondedel, och såsom skäl till denna
starka nedsättning af minimi-afgiften, som vanligtvis blifver maximi-afgift, har man
föreburit, dels att nedsättningen har blifvit inom tvänne Riksstånd förordad, dels att
vid flera bruk behållningen icke skulle vara större än en femtondedel. Jag har icke
med min röst understödt denna åtgärd och det af flerahanda skäl. Då Utskottets
förslag hade af tvänne Riksstånd blifvit gilladt, så synes mig dessa Stånd hafva
förtjent den uppmärksamheten, att Utskottet vidblifvit detsamma, helst inga skäl hade
blifvit förebragte, som icke inom Utskottet redan blifvit pröfvade. Stångjernsintresset,
omhuldadt med ali moderlig ömhet i afseende på tillgång af kol, malm,
tackjern, och på låg utförsels-tull, hvarjemte äfven tull-lindringarne komma till godo
vid utförsel till transatlantisk hamn, lyckades vid riksdagen 1823 att vinna nedsättning
uti minimi-afgiften ifrån ^:del till ^idel. Det är, efter reservantens förmenande,
oskäligt, att skatten nu skulle blifva endast hälften af den, som i 1818 års Bevillningsstadga
bestämdes, helst då ingen annan medborgareklass än stångjernstillverkare,
om ock vida mera än de i behof af lindring, njutit någon synnerlig ynnest af nuvarande
Bevillnings-utskot ' i afseende på allmänna Bevillningen, ehvad talande skäl
som ock hafva för sådant ändamål anförts. Om för något enda stångjernsbruk minimi-afgiften,
såsom man har försökt förespegla, skulle befinnas nog hög, så är
detta förhållande ännu mera allmänt i afseende på handel, fabriker och liandtverkerier.
Behofvet af denna skattelindring företrädesvis för siångjernet skulle lemna ett.
bedröfligt vittnesbörd om] förvänd] arhetsmethod vid bedrifvande af en af Sveriges
förnämsta näringar.
‘22 Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, K:o {5.
§§ 81, 108.
Icke heller kan jag för min del godkänna förändringarne uti Utskottets förslag,
att vid lika röster inom Taxerings-kommitté, den skattdragande skall vinna framför
Kronan, ehuru denna åsigt delas af frenne högrespektive Stånd, och att inköpspriset
vid värdering af fastighet i städerna icke skall tagas i betraktande. Högvördiga
Preste-ständet har dock för sin del beslutat, att inköpspriset, nu inkommet i förslaget
såsom skrif- eller tryckfel, skall qvarstå, emedan det, uteslutet, hade bordt införas.
Hedervärda Bonde-ståndet har ock gillat ordet. Intill de sednaste 10 åren
hade Rikets höglöflige Ständer samma åsigter, som reservanten, i afseende på dessa
begge paragrafer, och togo äfven i beräkning inköpspriset i afseende på landtegendom.
Man torde icke gerna kunna förneka de gamla rättsgrundernas företräde fram»
för de nya. Principens rättvisa rubbas icke af voteringar uti Utskott eller Riks»
Stånd.4
2:o af vice Talmannen herr Halling-.
“Vid 10 §.
“På grund af de skäl, jag anfört uti min reservation vid Utskottets betänkande
N:o 4 och hvilka vunnit understöd inom höglofliga Ridderskapet och Adeln,
anser jag fortfarande, att den uii §:n införda vidlyftiga klassifikation för städernes
handtverkare» taxering, utan minsta olägenhet kunde uteslutas och att minimi-afgiften
bör nedsättas så, att §:n komme att erhålla följande förkortade och förenklade
lydelse:
“Handtverkare, med dem jemförlige manufakturister och andra förut icke
uppräknade borgare, skola, med bibehållande af den i allmänhet fastställda grund, till
fern procent af inkomsten taxeras, dock icke under nedanstående belopp, nemligen:
I Stockholm och Götheborg samt första klassens städer . . Rdr 8:
I städerna af andra klassen
„ 6: — —
I städerna af tredje klassen
„ 5:
I städerna af fjerde och femte klasserna »3:
I fall detta förslag antages, följer deraf, att första perioden af 11 § ute»
slutes och denna § förändras till en sådan ordalydelse:
,Taxeringsmännen ega utsätta en ringare minimi-afgift — — — — underställas.
*
Bevillnings- Ulskoltels Utlåtande, A’:o 15.
Vid 14 §.
Äfven härutinnan understödd inom högloflige Ridder skåpet i och Adeln, fortsätter
jag mitt yrkande, att arbetsfolk i städerna och på landet, som icke hafva årstjenst,
må varda från bevillnings utgörande efter .2 art., under benämning för rörelse,
befriadt. Skälen för ett sådant yrkande, igenfinnas uti min reservation vid Utskottets
betänkande N:o 4. Om mina åsigter härom göra sig gällande, följer deraf, att
rubriken, arbetsfolk, uteslutes och . att derjemte 2 mom. af 145 § utgår, såsom tillkommet
endast för arbetsfolkets intagande uti 14 § tili bevillnings erläggande.
Likaledes förnyar jag min åberopade reservation,, så vidt den afser att bevillning
efter 2 art. bör upphöra för gesäller, hvilka arbeta å mästares, verkstad, då
produkten deraf serskildt beskattas genom den bevillning,, mästaren derföre påföres,
och,att beyillningen för gesäller i allmänhet må nedsättas till 1 r:dr.,
§§ 88, 89, 92 och 119.
Med Utskottet har jag ej kunnat förena mig i den åsigt, att genom trenne
Riksstånds bifall till de förändringar Utskottet uti dessa §§ tillstyrkt, detta blifvit
Rikets Ständers beslut. Borgare-ståndel har nemligen, såsom anledning till återremissidessa
delar,.uppgifvit att §§:ne borde bibehållas vid deras nuvarande lydelser.
Blir detta Ståndets definitiva beslut, måste, efter min tanka, frågan härom afgöras i
förstärkt Stats-utskott, så vida stadgandet uti 71 § Regeringsformen, skall efterlefvas.
Huru Taxerings- och Pröfnings-kommittéerne skola formeras eller,, med andra
ord, af hvilka dessa böra bestå, måste väl innefatta sättet af bevillningsgrundernes
tillämpning och tvist derom emellan Riksstånden, är,enligt den åberopade,§ af grundlagen
utaf den natur, att, .såsom här blifvit fallet, då de tre Stånden,afslå hvad det fjerde
eller Borgareståndet härutinnan yrkat, den. skall slitas, af förstärkt Stats-utskott.
Jframkallandet af annat beslut hos de respektive Riks-stånden, hoppas jag förekom--  ines i den ordning,. 55 § Riksdags-ordningen utstakar såsom medel att förhindra
framgången af frågor, som bokstafligen strida mot grundlagarnes lydelse.*
3:0 af herr Brodin:
“Under åberopande af min, vid betänkandet N:o 4 afgifna reservation, får jag
jemväl n.u, reservera mig emot Utskottets beslut, att vidblifva dess förra. utlåtande ii
*>4 Bevillnings-Ulskottels Utlåtande, N:e 15.
afseende på 42, 88, 89, 92, 119 och 137 §§, äfvensom jag anser nedsättningen af
det i 73 §, såsom grund vid jernbruks värdering, nu föreskrifna minimum af |:del
utaf tillverkningen, hafva bordt föreslås till ^.del i stället för X2:del, samt att, i
hvilketdera fallet som helst, nedsättning i samma proportion bordt ega rum i det uti
74 § stadgade minimum för uppskattningen af det till manufaktur förädlade stångeller
ämnesjernet.“
Herr Bjuhr har instämt i denna reservation.
STOCKHOLM, f. d. Schultze’-» Boktryckeri, 1851.
Beviltnings- UIs k o llcts Memorial, N:o 16.
1
N:o 1C.
Ank. till Exp.-Utsk. den 11 Juli 1851, kl. 12 midd.
Memorial, i anledning af Riks-ståndens olika beslut, angående
dels frågan om de s. k. transatlantiska lull-lindringarnes
upphörande och i sammanhang dermed förundrade tullsatser
å vissa artiklar, dels ock åtskilliga andra tullbestämmelser.
Sedan Utskottet i Memorial N:o 11 afgifvit yttrande, i anledning af ser
skilda
utaf Högvördiga Preste-ståndet fattade beslut vid handläggningen af Betänkandet
N:o 5, angående lullbevillningen, och i Memorialet N:o 14, under afvaktan
på vidare beslut öfver de i förstnämnde Memorial vidrörda frågor, uppskjutit
att afgifva förslag till sammanjemkning af Riks-ståndens derom skiljaktiga
åsigter, så får Utskottet, som numera erhållit del af hvad Stånden i anledning
af Memorialet N:o 11 beslutat, härmed tillvidare behandling upptaga omförmälda frågor.
Bland dessa förekommer först Utskottets af Preste-ståndet ogillade, men af
öfriga Stånden godkända förslag, att de i 24 § af Underrättelserna lil! gällande
tulltaxa Svenska sjöfarten på aflägsnare orter beviljade förmåner af lindring i tullsamt
handels- och sjöfarts-afgifter, måtte från och med början af år 1853 helt
och hållet upphöra, hvilket förslag Utskottet, på sätt i Memorialet N:o 11 blifvit
anfördt, ansett utgöra Rikets Ständers beslut.
Med ogillande af detta Utskottets yttrande, har Preste-ståndet förklarat sig
anse frågan om tull-lindringarnes upphörande vara af bevillningsnatur, deröfver
votering i förstärkt Stats-utskott borde ega rum; hvaremot de 3 öfriga Stånden
beslutat, att lägga berörda Memorial till handlingarne; och torde Ridderskapet
och Adelns, Borgare- och Bonde-ståndens nyssnämnda beslut
Bih. till B. St. Brot. 1850 & 1851, 5 Samt., 1 Afd., 12 Haji. I
I
2
Bevillnings-Utskotlets Memoria/, N.-o 16.
Bränvin och
Sprit.
Kaffe.
böra anses innefatta godkännande af Utskollels åsigt, att förslaget om
tull-lindringarnes upphörande är genom tre Stånds sammanstämmande beslut
af Rikets Ständer Rifallet5 hvadan samma förslag icke lärer kunna
blifva föremål för omröstning i förstärkt Stats-utskott.
Under förutsättning, att denna Utskotlets uppfattning af frågan gillas, öfvergår
Utskottet lill redogörelse för de olika beslut, Riks-slånden fattat öfver Utskottets
förslag, alt, vid tull-lindringarnes upphörande, stadga förändrade 'tullsatser
å vissa artiklar.
För de slag bränvin och sprit, hvilka fortfarande blifva till införsel tillåtna,
nemligen Holländsk genievre, Fransk konjak, rumm och arrak, bade Utskottet
föreslagit, att införselstullen mätte, vid tull-lindringarnes upphörande, bestämmas
lill 28 sk. kannan; och är delta förslag af Preste- och Borgare-stånden godkändt;
hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet, äfven för tiden
efter tull-lindringarnes upphörande å nämnde slag bränvin och sprit, bibehållit nu
gällande tullsatser, 32 sk. kannan för till och med 12 graders styrka och 1
R:dr kannan för högre gradtal.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet att, med frånträdande
af detta beslut, antaga Utskottets, af öfriga Stånden godkända, förslag;
och torde, i annan händelse, omröstning böra anställas öfver följande voteringsproposition
:
l:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, alt införselslullen å bränvin och sprit,
Holländsk genievre, Fransk konjak, rumm och arrak skall vid tull-lindringarnes
upphörande bestämmas till 28 sk. kannan, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, komma nu gällande tullsatser å nämnde slag bränvin och sprit att,
äfven vid tull-lindringarnes upphörande, fortfarande bibehållas.
Preste-, Borgare- och Bonde-stånden hafva godkänt Utskotlets förslag, att,
vid tull-lindringarnes upphörande, nedsätta införselstullen å kalfe lill 2 sk. 8 r:st
skålpundet. Ridderskapet och Adeln åter har bestämt denna tullafgift till 3 sk.
per skålpund.
För den händelse, att Ridderskapet och Adeln icke vill frånträda siLt skiljaktiga
beslut och med öfriga Stånden sig förena, föreslår Utskottet följande omröstning
:
Bevillnings-UIskallets Memorial, N:o 16.
3
2:o
Den, sorn instämmer i Utskottets af tre Ständ godkända förslag, alt införselstuilen
å kaffe må vid tuil-lindringarnes upphörande bestämmas till 2 sk. 8
rst. skålpundet, röstar Ja;
den det ej vill, röstar ' Nej,
vinner Nej, varder tullen å kaffe från och med tull-lindringarnes upphörande fastställd
till 3 skilling per skålpund.
I enlighet med Utskottets förslag, hafva Preste- och Borgare-stånden beslutat,
alt å ”hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, oberedda, torra” vid tull-lindringarnes
upphörande nedsätta införsels-tullen från 2 sk. till 1 sk. 10 rst. skålpundet,
hvaremot Bidderskapct och Adeln samt Bonde-ståndet fortfarande bibehållit nu
gällande tullsats.
Derest sistbemälda tvänne Stånd icke vilja med de öfriga förena sig om antagande
af Utskottets förslag, lärer följande omröstning böra ega rum:
3:o
Den, som vill, alt, på sätt Utskottet föreslagit, införselstullen å ”hudar och
skinn, ej hänförliga till pelsverk, oberedda, torra,” må vid tull-lindringarnes upphörande
nedsättas till 1 sk. 10 rst. skålpundet, röstar
•Ia;
den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, kommer nu gällande införsels-tull för nämnde artikel att äfven vid
tull-lindringarnes upphörande oförändrad bidehållas.
Preste- och Borgare-stånden hafva bifallit, men Riddcrskapet och Adeln samt
Bonde-ståndet ogillat Utskottets förslag, alt vid tull-lindringarnes upphörande nedsätta
införselstullen å ”Ris, oskalad eller Paddy”, från 1 R:dr 24 sk. till 1 R:dr
12 sk. tunnan; och lärer, så vida Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet
icke vilja med de öfriga Riks-stånden sig förena, omröstning öfver följande proposition
böra anställas:
4:o
Den, som bifaller Utskottets af två Stånd godkända förslag, att införselstullen
å ”Ris, oskalad eller Paddy”, skall, vid tull-lindringarnes upphörande, nedsättas
till 1 R:dr 12 sk. tunnan, röstar
Ja;
den det ej vill röstar Nej;
Hudar och
Skinn, oberedda
: torra.
Ris, oskalad
eller Paddy.
4
Bevillnings-Utskottets Memorial, iYl-o 16.
Kant iller
m. fl.
vinner nej, bibehålles äfven vid tull-lindringarnes upphörande nu gällande införselstull
oförändrad.
Af den anledning, Utskottet i Memorialen N:ris 11 och 14 anfört, återstå
vidare lill behandling Riks-ståndens skiljaktiga heslut, angående artiklarne ”kantiller,
” ”fransar, galoner, gramaner och snören,” ”gulddragare-arbeten,” ”käpptotfsar
och snodder/’ ”pailletter” samt ”snörmakare-arbeten.”
Utskottets förslag alt ur sjelfva taxan utesluta de under serskillda rubriker
nu förekommande artiklarne ”kantiller,” ”fransar, galoner, gramaner och snören”
samt ”pailletter;” att i stället införa nya rubriker för ”gulddragare-” och ”snörmakare-arbeten”
med i flera delar förändrade tullsattser; och att till endera eller
bägge af dessa’ nya rubriker samt till rubriken ”strängar” i noten hänvisa så
väl nyssnämnda artiklarne kantiller, fransar m. m. och pailletter, som förut i
taxan ej specificerade artikeln ”käpploffsar och snodder,” bar blifvit bifallet af
Borgare-ståndet till alla delar och af Preste-ståndet, endast med den förändring,
att nu gällande tullsatser för de under snörmakare-arbeten intagna fransar, galoner,
gramaner och snören af hel- och half-siden samt andra slag skulle bibehållas.
Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet hafva deremot i alla dessa
hänseenden vidblifvit gällande taxa.
Sålunda äro tre Stånd ense derom, att för fransar, galoner, gramaner och
snören, hänförliga till snörmakare-arbeten, nu gällande tullsattser skola bibehållas,
nemligen för dessa artiklar af hel- eller half-siden 5 R:dr och andra slag 1 R:dr
16 sk. skålpundet; hvarföre Utskottet inbjuder Borgare-ståndet, som indelat nämnde
artiklar i ”af siden” med 4 R:dr, ”af halfsiden” med 2 R:dr 24 sk. och
”andra slag” med 1 R:dr införsels-tull per skålpund, att frånträda detta sitt be
slut
och med de öfriga Stånden sig förena.
Vidare och då Utskottets förslag i öfrigt angående så väl rubrikernas lydelse,
som tullsattserna derå vunnit två Stånds bifall, inbjuder Utskottet Ridderskapet och
Adeln samt Bonde-ståndet, alt jemväl i nämnde förslag, sådant det blifvit af Presteståndet
antaget, instämma.
Skulle dessa inbjudningar icke antagas, torde följande omröstningar höra
ega rum:
a) om kontrapropositionen.
5:o
Deri, som lill kontraproposition i hufvudsakliga voteringen, angående artiklarne
kantiller, fransar m. fl., antager Borgare-ståndets beslut, att rubrikerna ”kan
-
Bevillnings-Utslcoltets Memorial, N.-o 16.
5
tiller,” ”fransar, galoner, gramaner och snören,” samt ”pailletter” må ur sjelfva
taxan uteslutas och i noten hänvisas till dels gulddragare- och snörmakare-arbetcu
allena, dels ock dessa rubriker jemte rubriken strängar; att artikeln ”käpptoffsar
och snodder” jemväl må i noten hänvisas lill snörmakare-arbeten; och att
följande nya rubriker må i taxan intagas, nemligen:
Gulddragare-arbeten, aj guld eller silfver:
Kantiller och pailletter:
äkta eller halfakta 1 lod 8 sk.
oäkta 1 lod •
Fransar, galoner, gramaner, aiguiletter, snören och andra ej specificerade:
äkta eller halfäkta 1 lod 16 »
oäkta 1 lod 10 »
Snörmakare-arbeten: såsom fransar, galoner, gramaner, aiguilletter, snodder,
snören m. fl. ej specificerade:
af siden 1 skalp 4: —
af halfsiden 1 skålp 2: 24.
andra slag 1 skålp 1: —
röstar Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, anlages lill kontra-proposition Ridderskapet och Adelns samt Bondeståndets
beslut alt för dessa artiklar bibehålla de i nu gällande taxa befintliga rubriker
och tullbestämmelser.
b) i hufvudsaken
6:o
I)cn, som instämmer i Preste-ståndets beslut, att rubrikerna ”kantiller,”
”fransar, galoner, gramaner och snören” samt ”pailletter” skola ur sjelfva taxan
uteslutas och i nolen hänvisas lill dels gulddragare- och snörmakare-arbeten allena,
dels ock dessa rubriker jemte rubriken strängar; att artikeln ”käpptoffsar och
snodder” jemväl må i noten hänvisas till ”snörmakare-arbeten;” och alt följande
nya rubriker må i taxan intagas, nemligen:
Gulddragare-arbeten, af guld eller silfver:
kantiljer och pailletter:
äkta eller halfäkta 1 lod 8 sk.
oäkta 1 lod 5 —
6 Beoillnings-Utskottets Utlåtande, N.-o 17.
fransar, galoner, gramaner, aiguiellelter, snören och andra ej specificerade:
äkta eller halfakta 1 lod 16 sk.
oäkta 1 lod 10 «
Snörmakare-arbelen: såsom fransar, galoner, gramaner aiguilletter, snodder, snören
m. fl. ej specificerade:
fiel- och halfsiden 1 skalp 5 — sk.
andra slag 1 skålp 1: 16 sk.
röstar Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, antages (l:sta altera.) Borgare-ståndets heslut.
(2:dra altera.) Ridderskapet och Adelns samt Bonde-ståndets
beslut.
Stockholm den 11 Juli 1851.
N:o 17.
Ank. till Exp.-Utsk. den 11 Juli 1851, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar emot Betänkandet
N:o 6, angående stämplade puppers-afgijten.
Enligt fran samtlige Riks-stånden erhållna protokolls-utdrag, hvilka den 2
uti innevarande månad i fullständigt skick kommit Bevillnings-utskottet tillhanda,
har Utskottet fnbemtat, att dess Betänkande angående stämplade pappers-afgiften
med åtföljande förslag till författning i ämnet, vid inom Riks-stånden skedd föredragning,
blifvit i nedannämnde delar till Utskottets förnyade behandling återremitteradt;
och får Utskottet öfver de gjorda anmärkningarne nu afgifva utlåtande.
B cvil/nings-Utskottets Utlåtande, N:o 17.
7
§. 4 punkt 3.
Det af Utskottet i 4 §. 3:<lje punkten föreslagna stadgande, alt, då afliden
person å flere orter efterlemnat egendom, hvaröfver serskilda bouppteckningar
blifvit upprättade, sammanräknade behållningen enligt dessa bouppteckningar skall
tagas lill grund för karteringen, bar af så väl Högvördig* Prcste-ståndei som
Vällofl. Borgareståndet blifvit återremitleradt, på grund af åtskilliga ledamöters
inom nämnda Stånd dervid framställda anmärkningar, alt berörde stadgande, ehuru
af behofvet pakalladt och med rättvisa och billighet öfverensstämmande, likväl
vid tillämpningen mötte svårighet, då obestämdt vore, hvilken af de serskilda
bouppteckningarne borde med del belöpande stämplade papperet beläggas samt föreskrifter
i afseende å kontrollen öfver karlebeloppens behöriga erläggande saknades;
med stöd af hvilka anmärkningar yrkats, dels att det föreslagna stadgandet
icke matte i författningen intagas och dels alt Utskottet ville afgifva förslag till
närmare bestämmelser i afseende å verkställigheten af detsamma.
Utskottet, som i hufvudsaken vidblifver sitt af 2 Stånd godkända förslag,
men till undanrödjande af all tvekan om förslagets tillämplighet, funnit sig af de
gjorda anmärkningarne föranlåtet att vid ifrågavarande stadgande tillägga bestämd
föreskrift angående kontrollen öfver karteringens riktighet, hemställer,
att stadgandet må erhålla följande lydelse:
”Ilar afliden person ä flera orter efterlemnat egendom, deröfver serskilda
bouppteckningar blifvit upprättade, skall sammanräknade behållningen
enligt dessa bouppteckningar tagas lill grund för karle
r
ingen, hvilken bör för samtlige bouppteckningarne kontrolleras
vid den Rätt, inom hvars domvärjo den af
lidne
vid dödsfallet varit, mantals- och skattskrif ven.
I sammanhang med frågan om kartering å bouppteckningar är jemväl inom
Borgare-ståndet anmärkt, att någon bestämmelse borde meddelas derom, alt bouppteckning
skall karteras i enlighet med den Karta-sigillata-förordning, som vid
dödsfallet var gällande och icke efter den, som eflerlefves, när bouppteckningen
till domstol ingifves.
Då beloppet af stämplade pappersafgiften för bouppteckningar icke vid innevarande
riksdag undergått förändring och någon villrådighet i anmärkta hänseendet
vid tillämpning af den författning, angående ifrågavarande afgift, som i följd
af Rikets Ständers beslut kan komma att utfördas, följaktligen icke är att befara,
anser Utskottet
8
Bevillnings-Utuko ttets Utlåtande, N:o 17.
omförinälda inom Borgare-ståndet gjorda anmärkning, hvarmed någon
likartad icke inom de öfriga Stånden förekommit, icke böra till någon
åtgärd föranleda.
Från välloll. Borgare-ståndet och hederv. Bonde-ståndet har det af Johannes
Nilsson från Skåne väckta, af Utskottet afstyrkta, förslag om adeliga bouppteckningars
beläggande med stämpladt papper till serskildt belopp, motsvarande inregistrerings-afgiften
för ofrälsemäns bouppteckningar, blifvit till Utskottets förnyade
behandling återremitteradt; men som bögloll. Ridderskapet och Adeln samt högvörd.
Preste-ståndet godkänt Utskottets häröfver afgifna yttrande, Anner Utskottet
sig med anledning deraf och på grund af de skäl, som redan blifvit anförda, .
icke kunna sitt afgifna yttrande i detta hänseende frånträda.
§ 5-
I afseende å det af Utskottet vid denna § föreslagna förändrade stadgande,
angående beräkningssättet af stämplade pappers-afgiften för fullmakter vid Militärstaterne,
har bos höglofl. Ridderskapet och Adeln Herr af Dahlström föreslagit
åtskilliga, större tydlighet vid tillämpningen af delta stadgande åsyftande, redaktionsändringar,
jemte ett så lydande tillägg efter 2 mom. under rubriken ”transporter
och byten ”För Kongl. Maj:ts flotta karteras fullmakter, konstitutorial,
protokollsutdrag samt transporter och byten inom samma grad och korps efter
samma grunder;” hvaremot inom hederv. Botille-ståndet blifvit af Jonas Christofferson
från Wermland, som ansett militärer icke böra njuta någon lindring vid
kartering af fullmakter, yrkadt, att gällande stadgande i ofvanberörde hänseende
måtte oförändradt bibehållas; och har på grund af dessa anmärkningar återremiss
egt rum.
Utskottet, som af nyssnämnda inom hederv. Bondc-ståndet framställda yrkande
icke Anner skäl frånträda sitt af 2:ne Riks-stånd gillade samt af Ridderskapet och
Adeln endast på grund af anmärkningar mot redaktionen återremitterade förslag,
får deremot, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Herr af Dahlström
framställda redaktions-förslag, vördsamt hemställa,
att 3 mom. under rubriken ”fullmakter” samt 2 mom. under rubriken
”transporter och byten” må erhålla följande lydelse: Fullmakter
3 morn.
”Härvid iakltages, hvad serskildt Militär-staterne angår, alt i de fall, då
regementet eller korpsen, hvarvid utnämningen sker, icke är och under
loppet
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 17.
9
loppet af de fern nästförutgångne åren varit på full stat, beräkningen
sker efter den i 1833 års nornial-stat upptagna lön, så vida icke medium
af nyssnämnde fem års tjensten åtföljande och till taxering uppgifna
löneförmoner, för hvilka bevillning efter 2:dra artikeln blifvit erlagd,
utan afdrag likväl för ackords-ränta, öfverskjuter sistnämnde lön, i hvilken
händelse berörde medium tages till grund; äfvensom att, om vid det
regemente eller den korps, hvarinom befordran egt rum, olika löner
finnas inom samma grad, kartan beräknas blott efter den lön, som tillträdes;
men sedermera, när högre lön inom samma grad er hålles, bör
transport-resolutionen derom karteras efter beloppet af löntillökningen ;
hvaremot transport utan löntillökning belägges med endast
Kans li-gebiihr och sigillpennin gar till 7 Rtdrf
”Transporter och byten — — — — — •— — •— —
”Härvid gäller dock, i afseende på Militär-staterna, dels det undantag,
som för dylika transporter och byten vid dessa stater här ofvan
är stadgadt, dels att, i händelse vid transporter till Regemenlsqvartermästare-
och Regements-adjutants-beställningar, hvilka icke åtfölja
viss grad, skulle erhållas högre lön än den, hvarefter stämpelpappers-afgift
för den transporterades vid regementet eller korpsen
innehafvande tjenstegrad redan blifvit erlagd, resolutionerna beläggas
med stämpladt papper för skillnaden emellan dessa löner, likväl icke
med mindre än 6 R:dr för kansligebiihren; dels ock att för sådana
transporter och byten inom samma grad och korps, hvarvid någon
löneförhöjning icke eger runi, endast erlägges Kansli-gebuhr med tillsammans
7 Ii:dr, men icke någon egentlig karla sigillala”.
Hvad åter angår det yrkade tillägget i afseende å kar tering af fullmakter å
Kongl. Maj:ts flottas stat, så och då samma stat otvifvelaktig! är hänförlig till
de i författningen omförmälda Militär-stater, anser Utskottet
något specielt stadgande derför icke erfordras.
§ 7*
Från Högvördiga Preste-ståndel har återremiss vid denna § egt rum i anledning
af ett utaf Herr Komminister Beckman framstäldt förslag, att fullmakter
för e. o. Professorer vid Universiteten borde uti 7 § införas bland de handlinBih.
till R. St. Prat. 1850 & 1851. 5 Sami. 1 Afd. 12 Haft. 2
10
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 17.
gar, som från stämpladt papper befrias, på grund deraf, att berörda fullmakter
utan någon löneersättning medföra en del af de åligganden, som tillhöra ordinarie
Professorer; uti hvilket förslag flera af Ståndets ledamöter instämt, ibland
hvilka Herr Professoren Agardh alternativt yrkat, att den erlagda karteafgiften
måtte räknas fullmakts-innehafvaren till godo vid inträffande befordran till ordinarie
Professor.
Vid uppgörande af förslag till författning angående stämplade pappersafgiften,
förekom ofvanberörde, af Herr Komminister Beckman jemväl inom Utskottet väckta,
förslag till pröfning, hvarvid den åsigt gjorde sig gällande, att ifrågavarande
fullmakter, hvilka icke utgjorde något väsendtligt vilkor för förordnande att förrätta
ordinarie Professors tjenst samt icke heller innefattade någon verklig befordran,
då, på sätt upplystes, serskilda specimina måste af e. o. Professor vid
ansökan till ordinarie Professors beställning afläggas, voro närmast jeinförläga med
karakters-fullmakter och af sådant skäl icke borde från karta sigillata afgift befrias.
Utskottet, som icke eger anledning att nu frångå denna åsigt, kan icke
heller biträda det af Professoren Agardh framställda alternativ, såsom stridande
mot stadgandet i 1 mom. under rubriken fullmakter i 5 § och hemställer alltså,
att ifrågavarande, endast inom ett Ständ gjorda, förslag må lemnäs utan
afseende.
8 §, 4:de punkten.
Utskottets, i anledning af en utaf Herr grefve Mörner C. G. väckt motion,
afgifna förslag till stadgande rörande kartering af sådana köpe-, bytes- och gåfvobref
å fast egendom, hvilka, innan lagfart derå skett, blifvit å annor man transporterade,
enligt hvilket förslag dylika handlingar skulle komma att beläggas med
serskild karta för hvarje transport eller öfverlåtelse, har af så väl Höglofl. Ridder
skåpet och Adeln som Högvördiga Preste-ständel blifvit återremitterad} på
grund af gjorda anmärkningar, dels mot Utskottets antagande, att ifrågavarande
öfverlåtelse-aftal vore att anse såsom serskilda afhandlingar, dels mot obilligheten
deraf, att den slutliga innehafvaren af en sålunda flera gånger transporterad handling
vid lagfarls-sökandet finge vidkännas till flerdubbelt belopp den redan i och
för sig serdeles betydliga karte-afgiften vid fastighetsköp.
Utan att ingå uti undersökning om det rätts-begrepp, som bör fästas vid
dylika transaktioner, får Utskottet vördsamt erinra: att, då berörde transaktioner
kunna utgöra föremål för vinstgifvande spekulationer, desamma äfven böra
träffas af beskattning; att erfarenheten gifvit vid handen, det statens rätt till den
stadgade karta-sigillata-inkomsten blifvit förnärmad genom under en följd af år
Bevillnings-Ulskottets Utlåtande, N:o 17.
11
fortsatt uraktlåtenhet att lagfara dylika, man och man emellan transporterade,
köpe-afhandlingar; samt att, vid ingående af ett öfverlåtelse-aftal, kontrahenterna
icke lära underlåta att sins emellan betinga om godtgörelse för belöpande karteafgifter.
På dessa skäl anser Utskottet
sig böra vidblifva sitt af 2:ne Riks-stånd godkända förslag.
16 §
Med bifall till den förändring, Utskottet uti 17 § föreslagit, hafva högvördiga
Preste-ståndet samt välloflige Borgareståndet beslutat återremiss af 16 § i följd
af yrkande, att innehållet af denna § måtte bringas i öfverensstämmelse med
förstnämnda §, på sätt Herr Halling uti sin vid Utskottets Betänkande fogade
reservation föreslagit.
Dä 3:ne stånd godkänt Utskottets vid 11 § 3 mom. föreslagna tillägg, att
nemligen domare eller annan tjensteman, som å tjenstens vägnar handlingar emottager,
må vid förefallande behof ombesörja karteringen deraf, och samtlige Riksstånden
bifallit Utskottets förslag i afseende på 17 § 1 morn., samt den uti 16
§ för vederbörande embetsverk och tjenstemän stadgade inskränkning uti reqvisitionsrätten
tiil stämplad! papper torde kunna anses stridande mot de sålunda godkända
förändringar i förstberörde 2:ne §§,_får Utskottet hemställa,
att den uti 16 § 1 mom. näst efter orden: ”det för utöfningen af
deras embeten erforderliga stämplade papper” förekommande, så lydande
mellanmening:
hvarvid likväl dylika reqvisitioner icke, hvarken i afseende
ä valörer eller qvantiteter, må utsträckas utöfver hvad som.
erfordras för sådana handlingar, sorn af de reqvirerande
utfärdas; hörande vederbörande embets myndig heter, dä reqvisitioner
af deras tjenstemän af gifvas, bestyrka, huruvida
hvad som reqvireras, efter nämnde grunder kati anses erforderligt;
må ur författningen uteslutas.
Stockholm den 11 Juli 1851.
Reservation anmäld af Herr J. G. Brodin emot det föreslagna tillägget uti
4 § 3 punkt rörande bouppteckningars kartering.
Rättelser i Bevillnings- Utskottets Memorial, N:o 1 4.
Pag 27 r.
13 nedifr.
st.
32 sk.
1. 36 sk.
« 42 «
16
c<
«
bibehålies
« bör bibehållas
« 45 «
15
uppifr.
«
ock,
a och
« « «
17
«
«
stadga de
« stadgade
« « «
1
nedifr.
«
kläden
« kläder
« 108 «
6
«
«
förteckning
« förteckning komme att tull-  taxan bifogas
STOCKHOLM, tryckt hos isaac marcus, 1851.
Bttillnings-Utskollels Memorial, N:» IS.
1
N:o 18.
Ank. till Exp. Utsk. den 28 Juli 1851, kl. 2 e. m.
Rikets Höglojl. Ständers Bevillnings- Utskotts Memorial,
i anledning af Riks-ståndens olika beslut, angående
grunderna för den blifvande allmänna bevillningen och
föreskrifterna för deras tillämpning.
Enligt till Bevillnings-Utskottet ankomna Protokolls-utdrag, hafva, vid
pröfningen af såväl Utskottets Betänkande N:o 4, angående grunderna för
den blifvande allmänna bevillningen och föreskrifterna för deras tillämpning,
som det. under N:o 15 afgifna Utlåtande öfver de vid nämnde Betänkande
gjorde anmärkningar, Riks-Stånden uti vissa delar stadnat i skiljaktiga beslut;
och får, i anledning häraf, Utskottet, jemte anmälan, att dess vid Betänkandet
N:o 4 afgifna förslag till Bevillnings-Stadga, med de ändringar och tillägg
dervid, som Utlåtandet N:o 15 innehåller, blifvit i alla här nedan icke omförmälde
delar af samtlige Riks-Stånden godkändt, nu afgifva förslag till de
olika beslutens sammanjemkande, äfvensom till de voteringspropositioner,
hvaröfver, i händelse sådan sammanjemkning icke kan till vägabringas, omröstning
lärer komma att anställas uti förstärkt Stats-Utskolt.
§§ 10 och 11.
För dessa §§, som numera blifvit af tre Stånd godkända, har Vällofl,
Borgare-Ståndet, för sin del, antagit den af Herr Halling, uti afgifven reservation,
föreslagna förändrade lydelse; och som denna, jemte förändring i
redaktionen, afser nedsättning af de i 10 § nu bestämde minimi-afgifter, lärer,
för den händelse Borgare-Ståndet icke skulle vilja sitt beslut frånträda,
frågan härom böra afgöras genom omröstning i förstärkt Stats-Utskott, enligt
följande voteringsproposition:
l:o.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets af tre Stånd godkända förslag,
att oförändrade bibehålla 10 och 11 §§:ne i nu gällande Bevillnings-Stadga,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, § 10'att lyda sålunda:
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 5 Sami. 1 Afd. 13 Höft. i
t Bevillning*-Utskottets Memorial, 1V;e 18.
"Handtverkare, nied dem jemförlige Manufakturister och andre förut
"icke uppräknade Borgare, skola, nied bibehållande af den i allmänhet fastställda
grund, till fem procent af inkomsten taxeras, dock icke under ne”danstående
belopp, nemligen:
”i Stockholm och Götheborg samt Järsta klassens Städer . B:ko R:dr 8:
”i Städerna af andra klassen
„ „ 6’:
”i Städerna af tredje klassen
. . „ „ 5:
”i Städerna af fjerde och femte klasserna  „ „ 3:”
samt, såsom följd häraf, § 11 att, med första punktens uteslutande, erhålla
följande redaktion:
”Taxeringsmännen ega att utsätta en ringare ininimiafgift — — — —
"underställas.”
§§ 14, 27 och 29.
Såväl Ridderskapet och Adeln sorn Borgare-Ståndet har beslutat, att
bevillningen för Arbetsfolk, efter 2:dra Art., skall upphöra, i sammanhang
hvarmed Borgare-Ståndet äfven förklarat 2 mom. af 145 § böra undergå den
förändring i redaktionen, som häraf kunde påkallas; och får Utskottet, med
anledning häraf, och för den händelse Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndet
icke skulle vilja förena sig med de andra tvenne Stånden, som godkänt
Utskottets hemställan, föreslå följande voteringsproposition:
2:o.
Den, som bifaller Utskottets, af två Stånd antagna, förslag, att bibehålla
lin gällande bevillning efter 2:dra Art. för Arbetsfolk, röstar Ja; den det ej
vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer nämnde bevillning att upphöra, och följaktligen rubrikenie "Arbetslolk”
att ur 14, 27 och 29 §§ uteslutas, samt 2 mom. af 145 § att erhålla
följande lydelse:
”2:0 Arbetsfolk, så å landet som i städernahvilka icke äro lagstadda
”och ej heller njuta ständig arbetslön, utan arbeta för dagspenning eller
”efter särskild öfverenskommelse och beting; lagstadde drängar på landet
”och i städerne, torpare, lärlingar i handel, handtverk, manufakturer och
”fabriker; samt allmogens hemmavarapde söner och mågar, såvida de ej
”drifva sådan handtering, rörelse eller näring, för hvilken bevillning eger
”ruin.”
Utskottets förslag, att bibehålla nuvarande bevillning efter 2:dra Art. för
Gesäller, är numera utaf tre Stånd godkändt, hvaremot Borgare-Ståndet
nedsatt samma afgift till hälften, eller 1 r:dr b:ko; och lärer alltså, i fall
Bevillniiti/s-Utskottets Memoria!, N:o 18.
S
Borgare-Ståndet icke viii frångå sitt beslut och nied de öfriga Stånden sig
förena, omröstning böra ske, enligt följande voteringsproposition:
3:o.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att bibehålla
nu stadgade bevillning efter 2:dra Art. för Gesäller, röstar Ja; den det ej
vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer nämnde bevillning att, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, nedsättas
till 1 r:dr b:ko.
I afseende å rubriken Utländningar, som resa omkring i handelsärenden,
hvilken rubrik jemväl blifvit af de tre öfriga Stånden godkänd, sådan
Utskottet densamma föreslagit, har Borgare-Ståndet, med godkännande af
förslaget om den stadgade månadsafgiftens nedsättande till 25 r.dr för liden
efter de första tre månaderne, ogillat den föreslagna'förhöjningen i afgiflen
för sistnämnde tidrymd och bestämt densamma, såsom hittills, till 50 r:dr.
För den händelse Borgare-Ståndet icke skulle viija detta beslut frånträda,
föreslås följande proposition för voteringen i förstärkta Stats-Utskottet:
4:0.
Den, som gillar Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att afgiften
för utländningar, som resa omkring i liandelsärendell, skall för de första
tre månaderne utgöra 75 r:dr, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej}
kommer, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, den för nämnde tid nu
stadgade afgift af 50 r:dr att bibehållas.
,§16‘
Det af Utskottet i denna § föreslagna tillägg, hvarigenom uttryckes att
härvarande stadgande endast afser sådana ångfartyg, som ej egas af aktiebolag,
har blifvit af tre stånd godkändt, men ogilladt af Borgare-Ståndet, som
bibehållit §:n oförändrad, sådan den lyder i nu gällande Bevillnings-Förordning;
hvadan omröstning härom, derest Borgare-Ståndet icke frångår sitt beslut,
torde böra anställas enligt följande voteringsproposition:
5:o.
Den, som godkänner det af Utskottet föreslagna, och af tre Stånd antagna,
tillägg uti 16 §, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej}
kommer §:n att i dess nuvarande skick bibehållas, på sätt Borgare-Ståndet
beslutat.
4
Beuillmnys-Ulskullets Memorial, N;o 18.
§ 23 och § 145 inom. 7.
Utskottets förslag i dessa delar har blifvit af tre Stånd godkändt, hvaremot
Hedervärda Bonde-Ståndetför sin del, beslutat, att posthemman i
allmänhet, och icke endast de i 145 § 7 mom. af Utskottets förslag upptagne,
skola vara befriade från den i 23 § stadgade särskilda bevillning.
I anledning häraf får Utskottet, för den händelse Bonde-Ståndet icke
skulle vilja frånträda detta sitt beslut, föreslå följande voteringsproposition
för frågans afgörande i förstärkt Stats-Utskott:
6:0.
Den, som godkänner § 23 samt § 145 mom. 7, sådana de af Utskottet
blifvit föreslagne och af tre Stånd antagits, röstar Ja; den det ej vill, röstar
Nej ;
vinner Nej,
kommer, i enlighet med Bonde-Ståndets beslut, den i 23 § för vissa posthemman
nu stadgande särskilda bevillning att helt och hållet upphöra, samt,
i följd deraf, §:n att erhålla följande lydelse: ”För de lotshemman, som —
— — afgiften.”, äfvensom det af Utskottet föreslagna 7 mom. af 145 § att
försvinna.
§ 35 mom. 2.
Detta mom. har blifvit af Preste- och Bonde-Stånden samt numera
jemväl af Ridderskapet och Adeln godkändt, hvaremot Borgare-Ståndet beslutat,
att den här föreskrifna bevillning af actiebolag m. 11. endast bör ega rum
för den utdelning, som öfverstiger 5 procent af kapitalfonden; och såvida
Borgare-Ståndet icke skulle vilja med de öfriga Stånden sig förena, torde
alltså omröstning böra anställas enligt följande voterings-proposition:
,7:o.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag att oförändradt
bibehålla 35 § 2 mom. röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nejj
kommer, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, bevillning af actiebolag m. fl.,
a tt utgöras endast för den utdelning, som öfverstiger 5 procent af kapitalfonden ;
samt, i följd deraf, 2 mom. af 35 § att erhålla följande lydelse: ”Af alla
”öfriga Actiebolag, Associationer, Societeter, Verk, Hypotheks- och andra all—
”männa Inrättningar med 5 procent af den utdelning, som |öfverstiger 5
procent af kapitalfonden.”
§§ 37 och 38.
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva godkänt Utskottets förslag
att bibehålla nu gällande stadganden i dessa §§, angående bevillning för ka
-
I
Bevillnings- Utskottets Memorial, K.-e 18.
S
rakters-fulimakter; men som Ridderskapet och Adeln beslutat, att sådan bevillning
icke skall ega rum, och de ifrågavarande §§ således ur BevillningsFörordningen
utgå, samt frågan alltså, så framt Ridderskapet och Adeln icke
skulle detta beslut frånträda, bör blifva föremål för omröstning i förstärkt
Stats-Utskott, föreslår Utskottet för sådan händelse följande voterings-proposition:
8:0.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag i afseende &
37 och 38 §§, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer bevillningen efter 3:dje Art. för karakters-fullmakter att upphöra
samt hela denna artikel således att ur Bevillnings-Förordningen uteslutas och de
följande artiklarnes och §§:nes ordningsnummer att derefter rättas.
§§ 42 och 137.
De uti 137 § af Utskottets förslag införde nl!. mare föreskrifter i afseende
på handlandes, mästares, fabriks- och andra näringsidkares ansvarighet för
hos dem anställda personers kronoutskylder, äfvensom det, i följd deraf, Ivid
2 mom. af 42 § föreslagna tillägg, hafva blifvit ogillade af Borgare-Ståndet,
som beslutat nämnde §§:s oförändrade bibehållande; hvaremot de öfriga Stånden
godkänt Utskottets förslag.
I fall icke Borgare-Ståndet skulle vilja frånträda sit! omförmälda beslut,
lärer frågan böra afgöras genom omröstning enligt följande voterings-proposition:
9:o.
Den, som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända, förslag till förändrad
lydelse af 42 § 2 mom. samt 137 §, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
komma nämnde §§ att oförändrade bibehållas.
§ 73.
Utskottets i Utlåtandet N:o 15 gjorda hemställan, att det uti 73 §, såsom
grund vid jernbruks värdering bestämda minimum måtte nedsättas till
en tolftedel af tillverkning, i stället för en niondedel, såsom för närvarande
är stadgadt, har blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Borgare- Ståndet bifallen;
hvaremot Preste- och B onde-Stånden, med vidblifvande af sina
förra beslut, bibehållit samma minimi-bestämmelse oförändrad.
Då två Stånd sålunda bifallit Utskottets förslag, får Utskottet vördsamt
inbjuda Preste- och Bonde-Stånden att uti förstnämnde Stånds beslut sig
6
Bevillnings-UtskotMs Memorial, N-o i8.
förena, inen, för den händelse att denna inbjudning icke anlages, föreslå
följande voterings-proposition:
10:o.
Den, som vill att, i enlighet med Utskottets af två Stånd godkända
förslag, det i 73 §, såsom grund vid jernbruksvärdering, bestämda minimum
nedsättes till en tolftedel af tillverkningen, röstar Ja; den det ej vill, röstar
Nej,
vinner Nej,
kommer, i enlighet med Preste- och Bonde-Ståndens beslut, nämnde minimum
att fortfarande förblifva en niondedel.
§.81.
Sedan, i anledning af återremisser från Ridderskapet oell Adeln samt
Borgare- och Bonde-Stånden, Utskottet i Utlåtandet N:o 15, med frånträdande
af sitt förutgå! gifna forsla g att, då, vid omröstning inom TaxeringsKommitte,
rösterne äro lika delade, den mening skall gälla, som länder
till Kronans förmån, tillstyrkt att nuvarande stadgande, som för omförmälda
fall afser den skattskyldiges förmån, måtte oförändradt bibehållas,
har .sistnämnde tillstyrkande blifvitfaf förbemälde Stånd bifallet; hvaremot
Preste-Ståndet, med vidblifvande af sitt förra beslut, antagit Utskottets förstberörde
förslag.
I följd häraf får Utskottet, för den händelse Preste-Ståndet icke skulle
vilja med de öfriga Stånden sig förena, föreslå frågans afgörande enligt följande
voterings-proposition;
11:0.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag att 81 § af
nu gällande Bevillnings-förordning oförändrad bibehålles, röstar Ja; den det
ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer att, i enlighet med Preste-Ståndets beslut, uti nämnde § stadgas,
att, då, vid omröstning inom Taxerings-kommitte, rösterne äro lika delade, den
mening skall gälla, som länder till Kronans förmån.
§§ 88, 89, 92 och 119.
På sätt, Utlåtandet N:o 15 innehåller, har, sedan, med anledning af de
vid ifrågavarande §§ af Utskottet föreslagne förändringar i sammansättningen
och antalet af ledamöterne uti såväl Taxerings-komiteerne i städerna,
som Pröfnings-kommittéen i Stockholm, samma §§ blifvit af Borgare-Ståndet
återremitterade, men af de öfriga Stånden godkände, Utskottet förklarat sig
anse dessa §§, såsom endast innefattande reglementariska stadganden, vara,
Bevillning!-li(skottets Memorial, N:o i8.
7
genom tre Stånds bifall till Utskottets förslag, af Rikets Ständer godkände.
Denna åsigt har nu blifvit af Bor gare-Ståndet ogillad, men som de öfriga
Stånden densamma godkändtflärer
vid Utskottets af 3 Stånd godkända förslag härutinnan
böra förblifva.
§ 108.
Utskottets i Utlåtandet N:o 15 gjorda hemställan, att det vid denna §
i Utskottets förslag af misstag influtna ordet ”inköpspris” måtte ur § uteslutas,
har blifvit af tre Stånd bifallen; hvaremot Preste-Ståndet, med vidblifvande
af sitt förra beslut, ansett nämnde ord böra qvarstå; och då, ifall
Preste-Ståndet icke skulle vilja sitt beslut frånträda, frågan härom, såsom
afseende en grund för bevillningens bestämmande, lärer böra genom omröstning
i förstärkt Stats-Utskott afgöras, får Utskottet i sådant afseende föreslå
följande voterings-proposition:
12:0.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända hemställan, att det
i 108 § af Utskottets förslag influtna ordet ”inköpspris” må ur § utgå, röstar
Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer, enligt Preste-Ståndets beslut, ordet ”inköpspris” att i § qvarstå.
§§ 144 och 145.
Hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 15 hemställt, i anledning af väckt
fråga om befrielse från bevillning efter l:sta och 2:dra artiklarne för Poliskonstaplar
i Stockholm, samt likartade betjente i de öfriga städerna, nemligen
att sådan befrielse icke måtte ega rum; hafva Preste- och BondeStånden
godkänt; hvai’emot Ridderskapet och Adeln beslutat befrielse efter
2:dra art. för Polis-konstaplar i Stockholm, samt B or gare-Ståndet befrielse
efter både Irsta och 2:dra art. för såväl Polis-konstaplar i Stockholm, som
Polis- och Nattbevakning i öfrige städ erne.
Då sålunda frenne olika åsigter i denna fråga gjort sig gällande, får
Utskottet, för den händelse Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet
icke skulle vilja, med frångående af sina ofvannämnde serskilda beslut, biträda
Utskottets, af två Stånd godkända, förslag, föreslå följande voteringspropositioner,
nemligen:
a) för bestämmande af kontraproposition:
13:o.
Den, som vill, att till kontraproposition i hufvudvoteringen antages
Ridderskapets och*Adelns beslut, att Polis-konstaplar i Stockolm skola från
8
Bnilbmings-Utskotieti Memorial, N:o i8.
bevillning efter 2:dra art. befrias, samt att, såsom följd deraf, näst efter orden
”expenser och skrifvarhjelp” i 1 mom. af 145 §, tillägges: ”Polis-konstaplar
i Stockholm”; — röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer att till kontraproposition antagas Borgare-Ståndets beslut,® alt befrielse
från bevillning efter både lista och 2:dra art. skall ega rum för såväl
Polis-konstaplar i Stockholm, sorn Polis- och Nattbevakning i öfrige städerna,
i hvilket fall näst före nuvarande lista mom. af 144 § skulle! komma att
införas ett nytt moment, så lydande: ”1:0 Polis-konstaplar i Stockholm
äfvensom Polis- och Nattbevakning i öfrige städerne”; hvarjemte de öfriga
momenternas ordningsnummer komme att härefter rättas, samt det näst efter
nuvarande 2:dra mom. intagna stadgande: ”Dock sträcke sig — — — personer”
-—- att erhålla följande förändrade lydelse: ”Dock sträcke sig de uti
dessa frenne punkter stadgade undantag endast till Polis• och Nattbevakningens
samt krigsfolkets egne personer.
b) i sjelfva hufvudsaken:
14:0.
Den, som godkänner Utskottets af två Stånd bifallna hemställan att
befrielse från bevillning efter Ista eller 2:dra art. icke hör ega rum, hvarken
för Polis-konstaplar i Stockholm eller för Polis- och Nattbevakning kyle
öfrige städerna, röstar Ja; den del ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
antages: (l:sta alternativet) Ridderskapets och Adelns beslut;
(2:dra alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
I motsats till hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 15 hemställt, har Ridder
skåpet och ddeln beslutat, att befrielse från bevillning skall ega rum
för såväl förmyndarearfvoden, sorn officerares häst- och fourage-medel samt
Arméens officerares inqvarteringspenningar i allmänhet; men de öfriga Stånden
hafva godkänt Utskottets hemställan.
För den händelse Ridderskapet och Adeln icke skulle vilja i ett eller
flera af dessa hänseenden sitt beslut frånträda, föreslås alltså följande voterings-propositioner:
15:o.
Den, som godkänner Utskottets af tre Stånd bifallna hemställan, att
förmyndarearfvoden icke höra från bevillning befrias, röstar Ja; den det ej
vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer att i 1 mom. af 145 § jemväl upptagas: "-förmyndare-arfvoden”.
16:0
Bevillnings-Vtskoltets Memorial, K-o 19.
9
16:0.
Den, som gillar Utskottets, at tre Stånd godkända, hemställan, att officerares
häst- och fourage-medel icke må från bevillning befrias, röstar Ja;
den det ej vill, röstar Nej ;
vinner Nej,
kommer att i 1 inom. af 145 § införas: ”Officerares häst- och fouragemedel'’.
17:o.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att befrielse
från bevillning icke skall ega ram för andra inqvarteringspenningar, än de
som utgå till indelda Armeens befäl, för bristande karaktershus å deras boställen,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer befrielse att ega ram för Arméens Officerares inqvarteringspenningar
i allmänhet, och således att, i stället för Utskottets nyssberörde förslag,
uti 1 mom. af 145 § införas: Arméens Officerares inqvarteringspenningar'’
Stockholm
den 28 Juli 1851.
N:o 19-
Ank. till Esp. Utsk. den 28 Juli 1851, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af Riks St andens olika beslut
rörande stämplade pappers-afgiften.
Enligt Bevillnings-Utskottet tillhandakomna protokolls-utdrag, hafva Riksstånden,
vid behandling ej mindre af Utskottets Betänkande N:o 6, angående
stämplade pappers-afgiften, än ock af Utskottets under N:o 17 afgifna Utlåtande
öfver anmärkningar, som mot vissa till Utskottet återremitterade delar
af nämnde betänkande blifvit gjorda, uti nedannämnde punkter stannat
nti skiljaktiga beslut; i anledning hvaraf Utskottet, jemte anmälan, att dess
förslag i Betänkandet N:o 6, med de ändringar och tillägg, som Utlåtandet
Bih. till R. St. Prof. 1850 & 1851. 5 Sami. i Afd. 13 Haft. 2
iO
Bevillnings-Utskoltels Memorial, iV.-o 19.
N:o 17 innehåller, i öfrigt blifvit af samtlige Riks-stånden godkändt, härmed
får afgifva förslag så väl till de skiljaktiga beslutens sammanjemkning, som
ock till de propositioner, hvaröfver, i händelse sammanjemkning icke åstadkommes,
omröstning i förstärkt Stats-Utskott bör ega rum.
§ 7.
Utskottets, uti Utlåtandet N:o 17, gjorda hemställan, att något afseende icke
måtte fästas å ett inom Preste-ståndet framställdt förslag, att fullmakter för
E. O. Professorer vid Universiteten borde uti 7 § införas bland de handlingar,
som från stämpladt papper befrias, har af så väl Ridderskapet och
Adeln, som Borgare- och Bonde-Stånden blifvit godkänd; hvaremot PresteStåndet,
med ogillande af Utskottets berörde afstyrkande, bifallit det ifrågavarande
förslaget. På grund häraf torde, så vida icke Preste-Ståndet skulle
vilja frånträda sitt beslut och instämma med de öfriga Stånden, omröstning,
enligt följande proposition, böra anställas:
1:0.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända hemställan, alt något
afseende icke må lemnäs ett inom Preste-Ståndet framställdt förslag, angående
befrielse från stämpladt papper för fullmakter för E. O. Professorer vid Universiteten,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej:
kommer, i enlighet med Preste-Ståndets beslut, fullmakter för E. O. Professorer
vid Universiteten, att uti 7 § införas bland de handlingar, som från stämpladt
papper befrias.
§ 8. 4:de punkten.
Sedan Utskottet uti 8 § 4:de punkten föreslagit ett serskildt stadgande
i afseende å karteringen af sådane köpe-, bytes- och gåfvobref å fast egendom,
hvilka, innan lagfart derå skett, blifvit å annor man transporterade,
enligt hvilket förslag dylika handlingar skulle beläggas med särskild karta
för hvarje transport eller öfverlåtelse, samt Borgare- och Bonde-Stånden bifallit,
men Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndef, på grund af gjorda
anmärkningar, återförvisat frågan till Utskottets förnyade behandling: så
och då Utskottet, på anförde skäl, vidblilvit sitt af två Stånd godkända förslag,
har äfven Ridderskapet och Adeln samma förslag bifallit, hvaremot
Preste-Ståndet derå beslutat afslag. I händelse nu sistnämnde Stånd icke
frånträder sitt skiljaktiga beslut och instämmer i de öfriga Ståndens, föränledes
deraf omröstning; och Utskottet föreslår, för sådant fall, följande voterings-proposition:
-
Becillnings-Ulskottets Memorial, N:o i9.
11
2:0.
Dea som, lika med Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bondestånden,
bifaller det af Utskottet uti 8 § 4:de punkten föreslagna, så lydande
nyra moment: Varder köpe-, bytes- eller gåfvobrefj förr än uppbud
eller inteckning sketts å annor man transporteradt eller öfverlåtet, belägges
handlingen med ny karta efter nyssberörde grund för hvarje transport
eller öfverlåtelse> röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer, i öfverensstämmelse med Preste-Ståndets beslut, berörde moment
att uti författningen icke intagas.
§ 10-
I. fråga om stämpling af tidningar, har Utskottet föreslagit att den nu
stadgade stämpelafgiften må med 100 procent förhöjas, men att förhöjningen
dock icke må utsträckas äfven till andra periodiska skrifter eller så kallade brochure!’,
för hvilka stämpelafgiften ansetts böra förblifva oförändrad. Berörde
förslag hav vunnit Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ståndets bifall, hvaremot
Borgare- och Bonde-Stånden detsamma afslagit, med bibehållande af
den ifrågavarande afgiften till oförändrad t belopp. I anledning af de sålunda
skiljaktiga beslut, hvaruti 2 Stånd uti denna fråga stannat emot två,
får Utskottet inbjuda Borgare- och Bonde-Stånden att förena sig med Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet om Utskottets af sistnämnde två
Stånd godkända förslag; men i händelse denna inbjudning icke anta ges, torde
omröstning böra ega ruin, enligt följande proposition:
3:0.
Den, som bifaller Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
gillade förslag, att stämpel-afgiften' för tidningar må med 100 procent
förhöjas, utan att likväl denna förhöjning utsträckes till andra periodiska skrifter,
för hvilka nu stadgade afgift bör bibehållas, röstar Ja; den det ej vill,
röstar Nej;
vinner Nej,
kommer, på sätt Borgare- och Bonde-Stånden beslutat, nuvarande stämpelafgift
äfven för tidningar att oförändrad bibehållas.
§§. 11 och 16.
Det af Utskottet, uti dess Betänkande N:o 6, föreslagna tillägg uti 11 $
3 morn., att nemligen domare eller annan tjensteman, som å tjenstens vägnar
einottager skrifter och handlingar, må ega att, derest dylika handlingar icke
äro riktigt karterade eller stämplarne annullerade, ombesörja fullgörandet deraf,
emot rättighet att för hvarje sådan karta beräkna sig till godo två skillingar,
12
Bevillning.?- V Iskol tels Memorial, A': o 19.
hvilka, jemte lösen, tecknas å handlingen; äfvensom den förändring i 1(1 §,
Utskottet, till följd af åter re misser från Preste- och Borgare-Stånden, uti Utlåtandet
N:o 17, tillstyrkt, och hvarigenom den för vederbörande embetsverk
och tjenstemän stadgade inskränkning i rättigheten alt reqvirera stämpladt
papper utöfver hvad, så väl i anseende till valörer som qvantiteter, erfordras
för sådane handlingar, som af de reqvirerande utfärdas, skulle komma
att ur författningen utgå,t hafva af Ridderskapet och Adeln blifvit afslagne;
men som de 3:ne öfriga Stånden godkännt ifrågavarande punkter, och de frågor,
som deruti förekomma, icke äro af bevillningsnatur, samt tre Stånds mening
derom följaktligen utgör Rikets Ständers beslut,
lärer dervid höra förblifva.
Stockholm den 28 Juli 1851.
RÄTTELSE uti Bevillnings-Utskotlets Utlåtande N:o 17:
Pag. 9, raden 10:de nedifrån står: Kansli-gebiihr läs: Kansli-gebiihr
och sigillpenningar.
STOCKHOLM, Ecksteikska Boktryckeriet, 1851.
Bevillnings-Utskottels Memorial JU 20 och Utlåtande M 21.
1
JM 20.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 31 Juli 1851, kl. 2 e. m.
Memorialmed rättelse af det i memorialet JM 14 afgifna förslag
till voteringspropositionen JM 112.
Utskottets uppmärksamhet har blifvit fästad derå, att förslaget till nyssnämnde
voteringsproposition i Nej-propositionen genom misskrifning kommit att upptaga
införselstullen å gjutstål till 1 R:dr 16 sk. per skålpund, i stället för samma tullsats
per 100 skålpund, allt stap.-vigt; och får Utskottet, med anmälan härom,
hemställa, att ifrågavarande voteringsproposition må erhålla följande rättade lydelse:
112:o.
Den, som vill, att, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, gällande införselstullen
å gjutstål, 2 R:dr för 100 skålpund stap.-vigt, fortfarande bibehålies,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes införselstullen å gjutstål till 1 R:dr 16 sk. per 100
skålpund stap.-vigt.
Stockholm den 31 Juli 1831.
JM 21.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 31 Juli 1851, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af vacht motion om upphörande af sjötullarne
vid Stockholm.
Uti en inom Hederv. Bondeståndet väckt och till Utskottet remitterad motion
har Riksdagsfullmäktigen Joh. Gust. Wassmuth framställt de flerahanda betungande
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 5 Sami., 1 Åfd., Vt Eäft. 1
2
Bcvillnings~Utskoltels Utlåtande, JV? 21.
olägenheter, som så väl sommar- som hösttiden förorsakades de landtboer, hvilka
sjövägen införde sine varor till Stockholm, genom åliggandet för dem att så väl
med mindre farkoster som större segelbåtar anlöpa de vid Blockhusudden och
Långholmen anlagde sjötullar, och der ofta (lera timmar nattetid och i svårt väder
uppehållas, för att undergå tullvisitation och erlägga hamnpenningar till Stockholms
stads Drätselkommission; förmenande motionären, att samma förhållande borde ega
rum i afseende på visitationen vid sjötullarne, sorn vid landttuliarne, der till den
trafikerande landtmannens stora belåtenhet och fördel genomfarten numera vöre
fri och tullbevakningen besökte så väl aflägsnare som staden angränsande vägar,
hvilket förfaringssätt vore lika så ändamålsenligt vid de intill Stockholm belägna
sjötullar, der endast ett smalt sund utgjorde inloppet, hvilket med lätthet kunde
bevakas af den vid dessa tullar förlagda tullbetjeningen, och kunde mindre roddbåtar
dertill användas både på längre och närmare håll, hvilket alltid gjorde den
trafikerande osäker, livar han kunde träffa uppsyningsmännen, då deremot lurendrejaren
nu syntes med mera lätthet kunna i närheten af Stockholm upplasta oförtullade
varor, emedan han alltid vet sig vara fri från tullbetjeningen, innan han
anländer till sjötullarne; och hade motionären, som genom egen erfarenhet lärt
känna alla de svårigheter och olägenheter, som derigenom förorsakades, föreslagit,
att sjötullarne vid Stockholm måtte indragas.
Då lämpligheten och behofvet af ifrågavarande endast å viss ort befintliga,
tullkontrollen afseende, inrättningar icke utan undersökning af de serskilda förhållandena
kati med säkerhet bedömas, och Utskottet, lika litet som Rikets Ständer,
år i tillfälle att ingå i dylik undersökning, hvilken deremot synes lämpligast tillkomma
den administrativa makten, som icke heller lärer underlåta att, efter derom
i vederbörlig ordning skeende framställning, vidtaga sådana förfoganden, hvarigenom
de af motionären öfverklagade olägenheter, i den mån sådant, utan åsidosättande
af tillbörligt afseende på nödig säkerhet mot missbruk, låter sig verkställa,
må varda undanröjda, hemställer Utskottet,
att ifrågavarande motion icke må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
Stockholm den 51 Juli 1851.
Bevillnings-Utskottels Utlåtande, M 22.
'3
M 22.
Ank. till Exp.-Utsk. den 31 Juli ISSI, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af vackt motion, att förbrutet gods, i stallet
för att tillfalla Staten, bor återställas afsåndaren.
Till Utskottets handläggning har från hedervärda Bondeståndet blifvit remitterad
en af riksdagsfullmäktigen Per Hansson från Wermlands län väckt motion,
deri anföres, hurusom det ofta förefallit motionären besynnerligt, att kronan tillvällat
sig i beslag taget gods, synnerligast derför, att den inkomst, som sålunda
tillfaller staten, icke kunde förklaras annorlunda än som en sorts ingrepp i deri
enskildes eganderätt, och då vinsten således skulle blifva en orättfärdig penning,
som alttid drager flera med sig bort, staten borde skyddas för en sådan olycksbrihgande
inkomstkälla. Såsom sjelf boende vid Norrska gränsen, hade motionären
tillika ofta haft tillfälle se, att, då gods blifvit taget i beslag, långt ifrån allt
blifvit redovist till staten, utan större delen liksom bortsmält, hvarigenom ådagalagts,
att det till sitt upphof brottsliga lurendxejeriet alstrat , ännu flere brottslingar;
på grund af hvilka skäl blifvit hemstäldt, att de stadganden, som säga, att
det eller det godset vare till kronan förbrutet, förändrades så, att dylikt gods skall
till afsändaren återställas, utan att likväl lurendrejarens böter derföre minskades,
fastheldre ökades.
Utom den förlust för statsverket, samt den minskning i inkomster, hvilka
såsom beslagare-andelar nu tillfalla tullbetjeningen och utgöra en vigtig uppmuntran
till vaksamhet och omtanka å dess sida, som genom den af motionären föreslagna
åtgärd skulle föranledas, komme ett dylikt stadgande ock utan tvifvel att
förorsaka ökade försök till oloflig införsel af varor, i mån af den minskade risk,
som dermed blefve förbunden, och hvilka försök i de flesta fall torde komma att
med samma varor, hvilkas införande en elier flera gånger misslyckats, förnyas, til!
dess framgång följt; hvadan och då något ingrepp i eganderätten eller orättfärdig
vinst för staten lika litet torde kunna anses ega rum i detta som öfriga fall, delden
grundsats i lagstiftningen blifvit nedlagd, att gods och redskap, hvarmed brott
mot samhällets lagar försökas, äro till det allmänna förbrutne, hemställer Utskottet,
att motionen må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 31 Juli 1831.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOIL BECKMAN, 18ol.
Beeillnings-Utskottels Utlåtande, N:o SS.
1
1^:0 23.
Ank. till Exp. Utsk. den 4 Aug. 1851, kl half 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af vackt motion om sammanfattande
i en eller två lagar af alla de stadganden
och författningar, som skola innebära kontroller öfver
tulltaxans efterlefnad och garantera dess verkställighet,
samt i öfrigt angå den inre trafiken.
Uti en inom Vällofl. Borgare-ståndet väckt och till Utskottet remitterad
motion har af Herr TV. M. Ekelund blifvit anfördt, hurusom ej blott
för tull- och bevaknings-tjenstemännen, utan snarare ändå mera för handlande,
fabrikanter, speditörer, skeppare, formän, eller, med ett ord, alla som
med varors införskrifning, mottagande, afsändning och transporterande hafva
någon befattning, det här i riket vore en ganska stor olägenhet, att de stadganden
och föreskrifter, som skola innebära kontroller öfver tulltaxans efterlefnad
och garantera dess verkställighet, äro spridda uti en stor mängd serskilda
författningar, såsom t. ex. Underrättelserna till Tulltaxan, Seglationsordningen,
Förpassnings-stadgan, Stämpel-förordningen, Nederlags- och Transito-förordningen,
Tolags-förordningen, Lurendrejeri-förordningen, Tjenslgörings-reglementerna
för Tull- och Lotsverkens tjenstemän o. s. v., och ändå
dessutom uti en hop serskilda äldre och nyare reskripter, Kongl. Bref och
General-Tullstyrelsens cirkulärer, hvarpå allt vederbörande tull- och bevaknings-tjenstemännen
svårligen kunde hafva reda, långt mindre affärsmannen,
den der icke hade tillfälle att egna ett serskildt studium åt hela denna vidlyftiga
lagstiftning, och icke en gång kunde veta, hvarest alla källorna till
densamma skola uppsökas och äro befintliga.
Utaf huru stor nytta det varit och dagligen är för de trafikerande, att
alla de serskilda närmare bestämmelser och förklaringar, som angå sjelfva
tulltaxan, blifvit sammanfattade och jemte denna utgifna i den så kallade
Tullboken, vore allmänt bekant $ men föga ringare, utan snarare långt större
nytta skulle säkerligen åstadkommas, om alla stadganden och bestämmelser,
hvilka angå kontroller öfver taxans efterlefnad och verkställighet, och som,
på sätt nämndt vore, äro spridda uti en stor mängd författningar och re
Bih.
till R. St. Brot. 1850 & 1851. 5 Sami. 1 Afd. 15 Haft. 1
2
Uteilkiiiiijs- UttkottMs Utlåtande, N:o 23.
skripter, jemväl blefvo uti ett enda arbete, under generella rubriker, sammanfattade
och utgifna. På detta sätt skulle ej blott tull- oell bevaknings-personalen,
utan äfven de trafikerande fä en lätt öfversigt af de föreskrifter,
som det tillhörde de förra att verkställa och de sednare att ställa sig till
efterrättelse, men hvilket åtminstone för de sistnämnde ofta vore ytterst
svårt, i följd af omöjligheten atl känna liela denna vidlyftiga lagstiftning.
De stadganden och föreskrifter, som bär måste uppletas i en mängd
skiljda författningar, utan enbet och samband sinsemellan, och kanske ofta
nog i strid med hvarandra, funnes i åtskilliga andra länder sammanfattade
och utgifne, antingen uti en eller två lagar, sällan flere, hvilka uti serskilda
sektioner i korthet upptaga hvad hos oss vore, så att säga, vidlyftigt utminuteradt
i fyrfaldiga förordningar och reskripter. Detsamma torde ock
utan någon svårighet kunna jemväl här till vägabringas, serdeles då utaf utländska
lagstifningen rörande enahanda ämnen kunde hemtas mycken ledning
för uppställning, sammanfattning och redaktion, och inom svenska tullverket
säkerligen funnes embetsman med den insigt och skicklighet, att ett
sådant värf, åt dem uppdraget, skulle med lätthet utföras; och har motionären,
till vinnande af detta ändamål, föreslagit att Rikets Ständer måtte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t i nåder
låta uti en eller tvenne lagar i möjligaste korthet sammanfatta alla de stad.
ganden och föreskrifter uti ofvan uppräknade författningar och dem förklarande
reskripter, hvilka genom ämnenas sammanhang naturligen höra tillsamman,
samt skola tjena till efterrättelse för de trafikerande, och de der icke
äro af den uteslutande reglementariska beskaffenhet, att de endast och allenast
afse vederbörande tjenstemäns utöfning af dem ålagde befattningar.
Ehuru det visserligen icke torde kunna bestridas, att så väl affärsmän
och de personer i öfrigt, som med varors emottagande och transporter i ett
eller annat afseende hafva befattning, som äfven de tjenstemän, hvilkas åliggande
det är att derå hafva uppsigt, skulle kunna hemta en icke oväsendtlig
fördel derigenom att tillfälle bereddes dem, att i en systematiskt uppstäld och
med register försedd sammanfattning af alla tullkontrollerna, och den inre
trafiken rörande stadganden oell författningar, kunna för påkommande fall
med större lätthet än nu är förhållandet finna de föreskrifter, hvilkas tilllämpning
för tillfället bör ifrågakomma, anser Utskottet dock, att, utom den
olägenhet, som är oskiljaktig från all kodifiering elier sammandrag af lagar
och förordningar, att dessa serskilda stadganden, lösryckte utur sitt inbördes
samband, ofta blifva ofullständiga och missledande, äfven hvad serskildt
ifrågavarande författningar angår, den föränderlighet, hvilken de till följd af
Btvillninys- VIskallet* Utlåtande, N:o 23.
3
»in natur äro underkastade, gör deras sammanfattande i en eller två lagar,
på sätt motionären föreslagit, mindre lämpligt, då dessa lagar endast en kortare
tidrymd kunde blifva fullt användbara och tillämplige, samt förändrade
eller tillkomme stadga neleus intagande i supplementer; dertill skulle föranleda,
att samma olägenheter, sorn nu blifvit framställde, äfven hädanefter
komme att uppstå och blifva af så mycket betänkligare art, som de äldre
föreskrifternas qvarstående i författnings-samlingen lätteligen kunde gifva anledning
till misstag för den, som saknade kännedom derom, att förändrade
föreskrifter i ett eller annat afseende blifvit stadgade. Då dessutom samtlige
ifrågavarande författningar äro under de sednare åren utkomne och lätt
tillgänglige, torde det åsyftade ändamålet hufvudsakligen kunna vinnas genom
en af den enskilde utan svårighet verkstäld, sammanhäftning af de bland
dem, hvilka lian anser för sig behöfliga.
Af dessa skäl och då Utskottet anser den ifrågaställa underdåniga skrifvelsen
till Kongl. Majit i detta ämne så mycket mindre böra ifrågakomma,
som svårligen någon tjensteman lärer i och för sin tjenst kunna åläggas ett
dylikt arbete, och den enskilde, tjensteman eller annan person, som kunde
finnas villig och skicklig att en sådan lorfattnings-satrding utarbeta, utan
tvifvel torde kunna påräkna att genom afsättningen derå finna sin möda
ersatt, hemställer Utskottet
att motionen icke må till någon Rikets Ständers åtgärd
• föranleda.
Stockholm den 31 Juli 1851.
R eservat ion er:
l:o Af Herr Prosten Arosenius: ”Vid det nu afgifna Utlåtandet nödgas jag
foga min vördsamma reservation, ej endast emot resultatet, utan äfven emot
sättet för dess tillkomst, hälst båda möjligen af hvarandra kunnat hero.
I sednare hänseendet får jag hänvisa till följande handlingar:
i:o Utdrag af Protokollet, hållet hos R. H. S. Bevill -  nings-Utskotts Usta Afdelning den 13 Februari
1851.
*■ ■ 2-
Föredrogos följande till Bevillnings-Utskottet remitterade
och till handläggning å dess tull-afdelning öfverlemnade
motioner:
Eevillnings-Ulskottets Utlåtande, N:o 23.
2:0 af Per Hansson från Wermlands län, att förbrutet,
gods, i stället för att tillfalla staten, bör återställas afsändaren;
samt
3:0 af J. G. Wassmuth från Stockholms län, angående
upphörandet af Sjötullarne vid Stockholm.
För handläggning af dessa håda motioner ansåg afdelningen
sig böra sammanträda med deputerade af Lagoch
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten.
4:o af Herr IV. M. Ekeland, angående underdånig hemställan
hos Kongl. Maj:t om utgifvandet, i en eller tvenne
lagar, af alla författningar och stadganden, som röra tullväsendet
och inre trafiken.
1 afseende på frågan huruvida afdelningen ensam borde
till behandling företaga denna motion eller i sådant ändamål
sammanträda med deputerade af Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottet, voro meningarne delade och anställdes
härom votering, enligt så lydande proposition:
Den som anser att afdelningen ensam'för handlägga
förevarande motion, voterar Ja;
Den, det ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej; anser afdelningen sig böra i sådant ändamål
sammanträda med deputerade af Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottet.
Voteringen utföll med 4 Ja och 7 Nej; och komme således
denna motion att behandlas af Bevillnings- och Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotten tillsamman.
Ex Protokollo
Vict. Melin.
2.0 Utdrag af Protokollet, hållet hos R. H. S. Bevillnings-Utskott
in pleno den 11 Juli 1851.
Följande till Utskottet remitterade motioner anmäldes:
l:o af J. G. Wassmuth, om upphörande af Sjötullarne
vid Stockholm;
2:o af Per Hansson från Wermland, att förbrutet gods,
i stället för att tillfalla staten, må återställas afsändaren;
samt
Bevillnings-Utskollets Ullålande, IV.o'231.
3:o af Herr kV. M. Ekelund, angående utgifvande, i
en eller tvänne samlingar, af alla de stadganden och föreskrifter,
som innebära kontroller öfver tulltaxans efterlefnad
och garantera dess verkställighet.
Utskottet, som ansåg sig oförhindradt att, utan ifrågastäldt
sammanträde med Lag- och Ekonomi-Utskotten,
dessa motioner till behandling företaga, beslöt, det skulle
berörde motioner till ett annat sammanträde hvila på
bordet. Ex Protocollo
Vict. Melin.
På sätt dessa Protokoll utvisa, blef förevarande motion redan den 13
Febr. inför Tull-afdelningen föredragen; den 11 .luli anmäldes den in pleno,
såsom till Utskottet remitterad, samt lades på bordet; och den 31 Juli företogs
ärendet ånyo i Utskottets plenum genom uppläsning och föredragning
af närvarande Utlåtande, utan alt någon af Utskottets afdelningar varit
för frågans behandling och utredning sammankallad, eller de enskilda ledamöterna
fått tillfälle att i sedvanlig ordning om Utlåtandets innehåll, före
aflemnandet till plenum, rådpläga. Att Utlåtandet samma dag af Utskottet
in pleno godkändes, visar väl pluralitetens åsigt, det motionen borde lemnäs
utan afseende, men har ingalunda tryggat den enskilde riksdagsmannens
rätt, att inom af praxis häfdvunna former få så väl sina motioner behandlade,
som sin öfvertygelse uttalad.
Jag tillåter mig icke bedömma, huruvida motionen regelrätt har tillhört
Bevillnings-Utskottels område. Men när den en gång ditkommit och
blifvit upptagen, samt i tydliga ord föreslår, att Rikets Ständer måtte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Majit i nåder
uti en eller tvenne lagar låta i möjligaste korthet sammanfatta alla
de stadganden och föreskrifter, hvilka i motionen omförmälas eller antydas;
när vidare Utskottets ordförande den 13 Februari sjelf framställt voteringsproposition
om behandling i förening med deputerade af Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet, och dervid i fem månader fått bero: då
synes man med fog kunnat vänta att detta obestridliga önskningsmål också
i vanlig och öfverenskommen ordning skolat beredas.
Hvad sjelfva saken vidkommer, synek den hafva förtjenat ett bättre
öde, än det ofvanbeskrifne behandling deråt beredt. Exempel äro framlagde
på de olägenheter och förluster, hvilka lätt kunna drabba äfven den ärlige
trafikerande, som svårligen kan känna alla, ofta speciella föreskrifter. En
ansedd tjensteman inom Tullverket har sjelf i tryck förklarat, det denna
c,
Bevillning s-Utskottets Utlåtande, N:o 23
kännedom pä sin höjd kail anses traditionel; och inom Utskottet hördes ingen
förneka nyttan af en sådan sammanfattning, sorn motionären åsyftat.
Mångfalden i både tid och rum för alla dessa stadga uden är oneklig. Så
finnas uti tjenstgöringsregleiner.tet för tullverket flera bestämmelser, hvilkas
kännedom vore al serdeles vigt för de trafikerandes säkerhet, utan att skäligen
kan väntas, det de handlande med studium af hela reglementet skola
sig befatta. Hvar och en, som inom andra befattningar har att verkställa
eller efterlefva flerahanda föränderliga stadgar, erkänner nogsamt vigten af
de mångartade samlingar, hvilka inom olika grenar blifvit verkställda, och
man kan således vara öfvertygad, att en sådan kodifikation, som här åsyftats,
skulle vara af stor betydelse för de trafikerande, likasom för alla vid
bevakningen anställda tjenstemän.
När Utskottet yttrar att samtlige ifrågavarande författningar äro
under de sednare åren utkomne och lätt tillgänglige} måste jag tveka att öfver
ett sådant yttrande fälla något omdöme. Men säkert är att inför Utskottet
ingen annan uppgift eller utredning varit framlagd, än blott de nu
citerade orden; och lika säkert är, om man får sätta tro till tullfcjenstemäns
i tryck meddelade utsagor, att åtminstone inom de sednare 23 åren en
mängd cirkulärer, samt åt serskilda lokal-auktoriteter meddelade speciella
föreskrifter från General-Tullstyrelsen utgått, hvilka äro vigtiga för den dagliga
rörelsen, utan att någonstädes i officiel samling förefinnas.
Utskottet hemtar skälen för sitt afstyrkande från olägenheterna af den
föreslagna sammanfattningen, från föränderligheten i vår tull-lagstiftning och
från författninga ines korta varaktighet. För alla dem, hvilka erkänna det
skadliga i dessa sednare förhållanden, borde det väl synas önskvärdt,'att genom
en kodifikation dels förskaffa åt nuvarande osäkerhet .åtminstone någon
tydlighet och trygghet, dels ådagalägga behofvet afen större stabilitet i denna
del af våra ekonomiska angelägenheter. Och hvad angår de förespegfiule
olägenheterna, så visa andra länder både möjligheten och nyttan af nu föreslagna
åtgärd. Hvarföre icke följa deras exempel till vinnande af ordning,
bestämdhet och laglydnad, när man så ofta äflas att importera deras
föredömen i oordningar och upplösning?
Jag är sålunda fullt öfvertygad, att den som önskar se reda, skick och
sammanhang i handhafvande och efterlefnad af våra Tullförfattningar, icke
skall finna den här föreslagna utvägen så svår och förkastlig, som ilen af
Utskottet blifvit bedömd. Motionären har också endast äskat en underdånig
anhållan i ämnet bos Kongl. Maj:t. Af Hans vishet och välbehag bade
frågan således blifvit beroende och dermed borde de olika åsigtern» slutligen
JieviUnings-Ulskoltett Utlåtande, N:o 23.
7
varit belåtne. Och nekas kan svårligen, att flera af de underdåniga sk rifve
Isor, hvilka Rikets Ständer äfven denna riksdag beslutat, omfattat ärenden
af vida mindre vigt, än det bär framställda.”
Uti ofvanstående Reservation har Herr von Hartmansdorff, A. E., instämt.
2:o Af Herr af Dahlström, G. J. ”Jag förenar mig så mycket heldre
i Herr Prosten Arosenii reservation, som, i händelse motionärens förslag
vunnit afseende, den nuvarande förbistring i denna del af ekonomisk lagstiftning
blifvit åskådlig, och derigenom förhoppning vunnits, att deruti i
framtiden få någon stabilitet;” samt
3:o Af Herr W. M. Ekeland. ”Emot Höglofliga Utskottets afgifne utlåtande
i’eserverar jag mig både i form och i sak.
I formen: emedan jag, i en fråga, som angår kodifikation af alla uti en
hel gren af lagstiftningen gällande, så äldre, som nyare, så tryckta som
otryckta, författningar och stadganden, ansett det vara nyttigt och i sin
ordning, om utskottet handlagt ärendet gemensamt med Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotten, eller åtminstone med Lag-Utskottet,
bland hvars medlemmar sannolikt åtskilliga torde med de synpunkter, hvarifrån
ett dylikt arbete bör betraktas, vara mera hemmastadde än Bevillnings-Utskottets
ledamöter.
I saken: emedan jag alldeles icke kan dela majoritetens tanka och inse
giltigheten af de skäl, hvarpå utskottet afstyrkt bifall till motionen.
I Nederländerna stiftades och utfärdades den 27 Augusti 1822 en
allmän lag, omfattande alla hithörande förhållanden, hvilken fortfar att
ännu vara gällande.
1 Belgien, ehuru skiljdt ifrån Nederländerna sedan 1830, fortfar också
nyss åberopade lag att ännu vara gällande; och! först genom en serskild
lag, utfärdad den 6 April 1843, gjordes deruti åtskillige ändringar, med
tillägg och närmare bestämmelser.
Sedan Tyska Tullföreningen 1834 stiftades, öfverenskommo de deruti
ingåilgne Regeringarne år 1838 om en gemensam tull-lag och ett dermed
öfverensstämmande gemensamt tull-reglemente, som den 22 Januari samma
år utfärdades. Äfven dessa författningar bestå ännu med oförminskad kraft.
År 1844 utfärdades af Engelska Parlamentet en lag, omfattande likaså
nästan alla hithörande förhållanden, och den består ännu oförändrad.
Samtlige nu anförde lagar äro dels in extenso, dels till sine hufvudsakligaste
delar öfversätta på Svenska och här utgifna af trycket; tillfälle att inhemta
kännedom, huru ett sådant arbete, som nu är ifrågasatt, bör uppställas
och utföras, saknas således ingalunda.
8
BeviUnings-Ulshottets Memorial, IV.o 2i.
/ Frankrike äro väl alla hithörande stadgande!! icke sammanfattade
uti en eller två lagar, men deremot äro de serskilda] författningarne sammandragne
nti en Gode des DouaneSj med samma nytta för allmänheten,
domare och tjenstemän.
De nu anförda exemplen ådagalägga, att den nu ifrågavarande grenen
af lagstiftningen, när man skiljer det lokala och rent reglementariska derifrån,
ingalunda är underkastad en så stor föränderlighet och ombytlighet,
som utskottet förmenat. Instabiliteten skulle här, likasom i andra länder,
just förekommas derigenom, att man en gång finge veta och i sitt sammanhang
se, hvad som i dessa ämnen är lag, hvilket nu ytterst få, knappt
någon enda torde känna.
Att någon privat man, uppmuntrad af utsigten till fördel genom arbetets
afsättning, skulle företaga sig dess utarbetning, är ingenting mindre
än sannolikt. Näppeligen finnes kanske två eller tre tulltjensteman i riket,
som skulle vara vuxne ett dylikt värf. Men utan ett uppdrag Saf regeringen,
samt utan utsigten att för uppdragets ändamålsenliga utförande hafva
någon belöning, är det lika litet troligt att någon af dessa skulle underkasta
sig ett så besvärligt och omfattande arbete.
I motsats mot den slutföljd, hvartill utskottet ledt sig från nu vederlagde
premisser, anser jag derföre, i öfverensstämmelse med hvad jag uti
min motion haft äran föreslå, Rikets Ständer böra hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla det täcktes Kongl. Maj:t uti en eller tvenne lagar låta
i möjligaste korthet, sammanfatta alla de detta ämne rörande, ännu gällande,
författningar, stadganden och föreskrifter.”
N:o 24.
Zteillninys-Utskottats Mernavial, N.-o 24.
9
N:o 24-
Ank. till Exp. Utsk. den 4 Aug. 1851, kl. 2 e. m.
Memorial, med förslag till de förändringar, som, jemlikt
Rikets Ständers beslut i anledning af Stats-Utskottets
Utlåtanden Näs 51 Litt. A och 219., i fråga
om serskilda, till åtskilliga förvaltande verk anvisade
inkomsters utbytande mot statsanslag, böra ega rum
uti Förordningarne angående dels stämplade pappersaf
gift en och dels allmänna bevillningen.
Uti utlåtandet N:o 51 Litt. A., roed anledning af Kongl. Maj.ts nådiga
proposition, angående serskilda till åtskilliga förvaltande verk anvisade inkomsters
utbytande emot statsanslag, hade Stats-Utskottet, bland annat,
tillstyrkt:
uti 3 punkten y mom.
att med uppbörden af nedanniimnde, Wadstena Krigsmanshus-kassa nu
tillflytande inkomster, som borde mot statsanslag utbytas, skulle förhållas
sålunda, att i de fall, då till kassan bordt erläggas avancementspenningar,
en deremot svarande förhöjning i karta-si gilla ta-beloppet å fullmakter, konstitutorialer
och förordnanden iakttoges; att vid de tillfällen, då, enligt nu
gällande författningar, Rusthålls- och En-per mille-afgifter skola till Krigs
tnanshus-kassan
betalas, stämpladt papper till ett mot dessa afgifter svarande
värde bilades de handlingar, hvarå egande- eller åborätt till fast egendom
sig grundar; att karteringen af burbref komme alt ökas med de belopp,
burskaps-afgifterna utgöra; samt att afgiftema till kassan för utnämningar
tili rikets högsta värdighet, äfvensom ärftliga och ordensvärdigheter, borde
utbytas emot högre karta-sigillata å diplomerna;
uti f punkten 5 momentet:
att nedannämnde till Amiralitets-krigsmans-kassan anslagne inkomster skulle
för Statsverkets räkning uppbäras sålunda, att i de fall, då avancementspenningar
borde lill kassan utgå, tillökning komme att ega rum i kartasigilla
ta-beloppet å fullmakter, konstitutorialer och förordnanden; att vid alla
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 5 Sami. i Afd. 15 Höft. 2
4«
Bcvillnings-lftskottels Memorial, N:o 24.
de tillfallen, då, eldigt nu gällande stadganden, rusthållsajgijter skola till
Amiralitets-krigsmans-kassan erläggas, stämplad t papper till ett mot dessa
afgifter svarande belopp bilades de handlingar, hvarå egande- eller åborätt
till rusthåll sig grundar; och att passagerare-afgijterna borde utbytas
mot förböjd karta-sigillata å pass till utrikes orter; och
uti ig:de punkten:
alt gernings-ören icke vidare skulle såsom serskild uppbördstitel Iliand
Statsverkets inkomster upptagas, utan, i stället, vederbörande handtverkare
påföras och uppbäras i sammanhang med allmänna bevillningen. — Varande
derjemte vid dessa punkter af Stats-Ulskottet hemställdt, att, derest
dess omförmälda förslag vunno bifall, till Bevillnings-Utskotlet måtte öfverlemnas
dels att, hvad 3:dje och 4:de punkterna anginge, ej allenast inkomma
med förslag till närmare bestämmelser i och för verkställigheten af
hvad derutinnan blifvit tillstyrkt, utan älven vid kalkylerandet af beloppet
utaf karta-si gilla ta-inkomsten, taga i beräkning den deri sålunda uppkommande
tillökning, dels ock, hvad beträffade 19:de punkten, att behörigen
iakttaga densamma vid upprättande af förslag till Bevillnings-förordning.
Sedan Stats-Utskottel vidare i utlåtandet N:o 219, i anledning af erhållne
återremisser å utlåtandet N:o 51, vidblifvit sina här ofvan omförmälda
förslag och desamma vunnit Rikets Ständers bifall, får Bevillnings-Utskottet,
härmed föreslå de förändringar, som af Rikets Ständers sålunda fattade beslut
föranledas, nemligen:
A) uti Förordningen angående stämplade pappers-afgiften:
§ 4- mom. fi.
De Wadstena krigsmanshus-kassa hittills anslagna burskaps-afgifter, hvilka
utgjorts af Handtverkare i Stockholm och Götheborg med 1 r:dr, i första
klassens städer 24 sk., andra klassens 20 sk., tredje klassens 16 sk., fjerde
klassens 12 sk. och femte klassens städer 8 sk. samt af andra burskapssökande
med dubbelt dessa belopp, torde böra sammanföras med den iövBorgarebrcf
stadgade stämplade pappers-afgift och föreskriften angående kartering
af Borgarebref erhålla följande lydelse:
Borgarebref (burskaps-afgiften till Wadstena krigsmanshus-kassa inbegripen):
I
Stockholm och Götheborg:
För Grosshandlare 22: —
” Andre handlande 17: —
Bevtllninys-Utskottets Memorial, N:o 24.
il
För Fabrikörer 14: —
” Sjökaptener och koopveerdie-skeppare ... 8: —
” Handtverkare 7: —
” Andre Borgare G: 24.
I första klassens städer:
För Grosshandlare 13: —
” Andre handlande och fabrikörer .... 10: —
” Sjökaptener och koopvrerdie-skeppare . . . |5: 24.
” Handtverkare 5: —
” Andre Borgai-e 4: —
I andra klassens städer:
För Grosshandlare 9: 40.
” Andre handlande och fabrikörer .... 6: 40.
” Sjökaptener och koopveerdie-skeppare . . . 3: 40.
” Handtverkare 3: 20.
” Andre Borgare 2: 16.
I tredje klassens städer:
För Grosshandlare  6: 32.
Andre handlande och fabrikörer .... 5: 8.
” Sjökaptener och koopvserdie-skcppare ... 2: 44.
* Handtverkare 2: 28.
” Andre Borgare 2: 8.
I fjerde klassens städer:
För dem, som vinna burskap på utrikes
handel  5: —
Andre handlande och fabrikörer .... 3: 24.
” Sjökaptener och koopvasrdie-skeppare... 2: —
" Handtverkare  1: 36.
” Andre Borgare  1: 24.
I femte klassens städer:
För dem, sorn vinna burskap på utrikes
handel  3: 16.
Andre handlande och fabrikörer .... . 2: 28.
Sjökaptener och koopvasrdie-skeppare ... 1: 16.
” Handtverkare . .  1: 8.
” Andre Borgare  . 1: 4.
L
12
Bevillning*-Utskottets Memorial, N.-o 24.
Enligt Rikets Ständers ofvan omfönnälda beslut skall vidare den hittills
Amiralitets- krigsmans-kassan anslägne, för resa till utrikes ort stadgade
passagerarc-afgift, utbytas mot förhöjd karta-sigillata å pass till utrikes ort.
Då emellertid nu stadgade karta-sigillata-afgiften å dylika pass utgår
efter annan grund, än passagerare-afgiften, och någon rubbning i grunderna
för dessa afgifters beräkning icke torde vara med Rikets Ständers ifrågavarande
beslut afsedd, eller nu mera, hvad angår karta-sigillata-bevillningen,
sedan densamma redan hufvudsakligen blifvit al Rikets Ständer afgjord,
kunna ifrågakomma, har Utskottet ansett det icke låta sig göra att, såsom
här ofvan "för Borgarebref iakttagits, genom förhöjning i de serskilda, för
pass till utrikes ort, uti författningen utförda karta-sigillata-afgifterna åvägabringa
en passagerare-afgiften motsvarande tillökning, utan, i detta ändamål,
funnit sig böra hemställa,
att näst efter de i 4 §. 2 mom. under rubriken ”pass,
rese- till utrikes ort” uppräknade kathegorier, må intagas
en serskild med stadgandena i Kongl. Förordningen den
17 Juni 1801 öfverensstämmande så lydande föreskrift:
Jemte dessa af gifter skall pass till utrikes ort beläggas
med stämpladt papper, motsvarande den fordna passagerare-afgifterij
nemligen 16 sk, jör hvarje mans- och 8
sk för hvarje qvinsperson i allmänhet, samt hälften
deraf för gesäller, betjente/', allmoge och vederlikar
samt deras hustrur och barn; och äro från denna af gift
fritagne endast de, som resa i kronans ärende, för fattigdom
undfå pass gratis, samt barn under m års ålder.
§. 5.
De för ärftliga samt Ordensvärdiglieter, äfvensom för utnämningar till
Rikets högsta värdighet utgående afgifter till Wadstena krigmanshus-kassa,
hvilka afgifter finnas till beloppet uppgifna i Stats-Utskottets memorial N:o51
litt. A. pag. 19 och 20, kunna deremot, likasom för Borgarebref här ofvan
föreslagits, sammanföras med de för Diplomer å nämnde värdigheter i 5 § stadgade
stämplade pappers-afgifter; och torde, med iakttagande häraf,
föreskrifterne i nämnde §, angående karteringen af ifrågavarande
handlingar, böra erhålla följande lydelse:
(inbegripen kansligebiihr ä . . 37:241
Adelsbref /och afgift lill Wadstena krigs- \155 :32.
I manshus 13: lö.j
Bevillning!- Utskottets Memorial, N:o 24. 15
(inbegripen kansligebiihr ä . 75: —'j
Friherrebref .'och afgift till Wadstena '354: —
/ krigsmanshus 50: —)
{inbegripen kansligebiihr k . 150: —k
och afgift till Wadstena \659: —
krigsmanshus 100: —J
Öppna bref, hvarigenom någon i nåder tillägges
de förmåner, hederstitlar och företrädesrättigheter
framför andra undersåter, sorn Herrar Riksens
Råd af ålder tillerkända blifvit,
(inbegripet kansligebiihr å . . . . 125: —
^och afgift till Wadstena krigsmanshus 33:16.)J
Riddarebref af Kongl. Maj:ts Serafimer-Orden,
(inbegripen afgift till Wadstena krigsmanshus: 25:) 71: —
Kommendörsbref af Kongl. Maj:ts Svärds-Ordens
Stora kors I inbegripen "1
„ af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-J afgiften till/
Ordens Stora kors . . A Wadstena / 39: 24.
„ af Kongl. Maj:ts Wasa-Ordensj krigsmans
Stora
kors vhus 16: —
„ af Kongl. Maj:ts Svärds- (inbegripen 1
Orden . . , . . .1 afgiften tillf
„ af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-< Wadstena / 33:24.
Orden . . , . . .1 krigsmans-4
,, af Kongl. Maj:ts Wasa-Orden (hus 10:-—'
Riddarebref af Carl XIILs-Orden (inbegripen afgiften
till Wadstena krigsmanshus . . 2: —) 25: 24.
Riddarebref af Kongl. Mai:ts Svärds- / • ,
Orden .......... “begripen j
Öppna bref förRiddare och Ledamöter t I Q
al Kgl. Maits Nordstjerne-S Vadstena > V: "
Orden ...... . ^gsmans- f
„ af Kongl. Maj:ts Wasa-Orden*
| KrigälllcUia- g
Jhus 2: — |
§§ 5 och 6.
Såsom ofvan lörmäles, skola, enligt Rikets Ständers beslut, de lili
il
Bevillnings-Vtskollnts Memorial, IV.e 24.
dels Wadstena krigsmanshus, dels Amiralitets-krigsmans-kassan hittills erlagde
avancements-penningar hädanefter af statsverket uppbäras genom motsvarande
förhöjning i karta-sigillata-beloppet å fullmakter, konstitutorialer
och förordnaden.
Dessa avancements-penningar hafva emellertid dels utgått med olika
procent af den genom befordran vunna lönen, så att för befordran inom
Flottans stater till Amiralitets-krigsmans-kassan erlagts 2 procent, då deremot
inom andra stater afgiften till Wadstena krigsmanshus-kassa utgjorts
med endast 1 procent för fullmakter och 1 procent för konstitutorialer
och förordnanden tills vidare, och dels blifvit för befordran inom vissa verk,
Kongl. Bergs-kollegium samt Stockholms och Götheborgs Magistrater anvisade
till andra inrättningar, som fortfarande komma att desamma åtnjuta; hvarförutan
tjenstemanna-personalen inom Rikets Ständers verk är från dvdik
afgift befriad.
Uti karta-sigillata-förordningens nuvarande, alla stater omfattande, likstämmiga
föreskrifter, angående kartering å fullmakter, konstitutorialer och
förordnanden, kan således icke inrymmas något likartadt stadgande, som,
utan väsendtlig rubbning af grunderna för avancements-penningarnes utgörande
och beloppet deraf, till siffran bestämde en allmän, samma belopp
ens ungefärligen motsvarande, förhöjning i berörde kartering.
Att åter i förordningen införa och sålunda kodifiera de mångfalldiga
föreskrifter, som tid efter annan blifvit meddelade, angående avancementspenningarnes
utgörande dels i allmänhet, dels serskildt för olika stater och
tjenstegrader, med derifrån beviljade undantag m. m. skulle, efter Utskottets
tanka, gifva förordningen en vidlyftighet, desto mindre behöflig, som tjenstemännen,
hvilka hafva att ombesörja karteringen af ifrågavarande handlingar,
äfven tillförene haft sig ålagdt att uppbära och serskildt redovisa avancementspenningarne
samt således vid dessas uppbärande i stämpladt papper endast
hafva att i afseende å beräkningen deraf ställa sig förut tillämpade föreskrifter
till efterrättelse.
Utskottet föreslår således, såsom för ändamålet tillfyllestgörande,
att i 5 och 6 §§ al gällande karta-sigillata-förordning
må näst före de pagg. 20 och 26 förekommande rubrikerna
”afsked” intagas ett så lydande stadgande:
I stället för de hittills till Wadstena krigsmanshuskassa
samt Amiralitets-krigsmans-kassan^ vid befordringar
j transporter och löneförhöjningar erlagde sä kallade
avancements-penningar eller bef ordrings-ajgifter, skall en
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N:o 24.
mot dessa af gifter, sådane de genom serskilda författningar
blifvit för olika stater bestämda, svarande förhöjning
i den för fullmakter, konstitutorialer och förordnanden
inom samma stater härofvan stadgade kartasi
giIlata-afgift hädanefter ega rum,
§. 8.
Om utbyte mot stämpladt papper af den vid köp af fast egendom i
städerna och å landet, undantagande säteri- oell skatte-rusthåll, nu till Wadstena
krigsmanshus-kassa utgående en-per-mille-afgift
torde följande stadgande böra vid slutet af 8 § 4 moni.
gällande karta-sigillata-lorordning intagas:
Köpebref på fast egendom, så i städerne, som å landet,
med undantag af säteri- och skatte-rusthåll, skall, jemte
ofvan stadgade karta-sigillata, beläggas med stämpladt
papper till en per mille af köpeskillingen, i stället
för den till Wadstena krigsmanshus-kassa vid dylika
köp hittills erlagde afgift; och äro köpare och säljare
skyldige, att, der annorlunda ej är öfverenskommet,
till hälften hvardera bekosta äfven detta stämplade
papper, för hvilket köparen dock vare kronan ansvarig.
Både Wadstena krigsmanshus-kassa och Amiralitets-krigsmans-kassan
hafva derjemte uppburit så kallade "rusthålls-afgifter”, hvilka hädanefter
skola i stämpladt papper utgöras.
Dessa afgifter, hvilka utgått till de serskilda kassorna för rusthåll i olika
orter, men efter enahanda grunder, finnas till belopp och vilkoren för deras
utgörande bestämda i Kongl. Förordningen den 9 Maj 1826; och föreslår
Utskottet, att i 8 § af gällande karta-sigillata-fövordning må, näst efter
der förekommande 5 momentet och med rättelse af efterföljande momentens
nummerordning, införas
ett nytt 6 mom. innehållande följande, i enlighet med
1826 års förordning uppställda, sladganden:
6:o Oberäknadt det i nästföregående 4 oc/i 5 mom.
stadgade stämplade papper, skall handling, enligt hvilken
egande- eller åbo-rätt till rusthäll öfvergår å annan
person, utan afseende å rusthållets natur, beläggas
med stämpladt papper, motsvarande de hittills till
BtöUnings-U tshotlels Memorial, lito 21.
Wadstena Krigsmanshus-kassa och Amiralitets-krigsmans-kassan
erlagde rusthålls-afgifter, nemligen :
aj istället för den fordna ”tillträdes-afgiften”, ehvad
egande- eller åbo-rätt vinnes genom köp, gåfva, testamente,
arf, byte, införsel ä pantförskrifning eller upptagande
af ödesmål, med 1 r:dr för helt rusthåll och
i förhållande derefter för mindre delar, dock ej för
mindre än {del, så framt icke flera uti ett rusthåll af
samma person tillträdde andelar uppgå dertill.
Så länge enka eller barn sitta i oskiftadt bo, eger
förnyad kartering icke rum; skifta de sins emellan,
är enkan fri för sin giftorätt eller morgongåfvodel,
men barn och arfvingar, som genom arfsrätt få del i
rusthäll, belägge arf skiftet med tillträdes-afgiften motsvarande
karta-sigillata, likasom dylik afgift erlägges,
då enka träder i nytt gifte och sednare mannen såsom
rusthållare mantalsskrifves.
bj i stället för den fordna ecafträdes-afgiften<f vid
alla ombyten af rusthållare, undantagande då rusthäll
genom arfs- eller giftorätt öfvergår till annan
medlem af förra innehafvarens slägt, med en för hundrade
t af köpe- eller transportsumman, men vid byten
af rusthåll mot rusthåll, endast för mellangiften, om
sådan å någondera sidan är utfäst. Bytes rusthåll mot
annan egendom, som ej är af rusthålls natur, eller öfverlåites
det genom testamente, gåfvobref, lösen till
medarfva eller annorlunda, utan viss stadgad köpeeller
transportskilling, så beräknas stämplade pappersafgiften
efter rusthållets taxeringsvärde det år, då
af handlingen derom upprättades.
För dessa afgifter är tillträdaren kronan ansvarig,
med rättighet för honom att, på sätt i Kongl. Förordningen
den g Maj 1826, angående de fordna rusthällsafgif
terna finnes stadgadt, utaf af trädaren undfå godt•
görelse för den, i afträdes-afgiftens ställe, erlagda kartasigillata.
7:o Skuldebref af alla slag — — — — —
8.0 Prima
Bevillnings- Utskottet* Memorial, N'o 24■.
17
8:0 Prima vexlar skrifvas — — — — —
§ U.
Öfver de här ofvan föreslagna karta-sigillata-afgifters behöriga utgörande
synas serskilda och andra kontroller än de i allmänhet redan befintliga icke
erfordras, utom i afseende å den rusthålls-afgifterna motsvarande kartering å
sådana handlingar, hvilka icke behöfva upptes hvarken hos Domstol, för lagfart,
eller hos Konungens Befallningshafvande för erhållande af införsel.
För vinnande af nödig kontroll öfver karteringen af dessa handlingar
torde lämpligen kunna föreskrifvas, att samma handlingar skola vid mantalsskrifningarne
för häradsskrifvaren uppvisas och tili karteringen af honom
granskas; hemställande Utskottet, i enlighet härmed,
att 11 § 12 mom. karta-sigillata-förordningen må erhålla
följande förändrade lydelse:
12:0 Alla handlingar, hvarigenom egande- eller åborätt
till rusthåll öfvergått till annan person, utan att
lagfart eller införsel i anledning af sådan handling
blifvit beviljad, äfvensom alla arrende- och hyreskontrakter
å landet skola vid den i 14 § 1 mom. stadgade
påföljd, vid hvarje mantalsskrifning uppvisas, och, derest
de då befinnas icke vara skrifna på eller belagda med så
hög karta-sigillata, författningen utsätter, med behörig fyllnadskarta
förses; hvarå mantals- eller häradsskrifvaren
eger tillsyn; dock med det undantag, i fråga om kontrakter,
som i 8 § omnämnes,
B) uti Bevillnings-förordningen:
. .. § 27.
Jemlikt 19 punkten i Siats-Utskottets ofvanberörde memorial N:o 51,
hafva Rikets Ständer förordnat, att de s. k. ”gerningsörena”, som erläggas
med 16 sk. af hvarje å landet bosatt gerningsman eller sockenhandtverkare,
icke vidare skola såsom serskild uppbördstitel bland Statsverkets inkomster
upptagas, utan hädanefter vederbörande-handtverkare påföras samt uppbäras
i sammanhang med allmänna bevillningen.
liih. till R. St, Prot. 1850 & 1851. 5 Sami. 1 ,Afd. 15 Haft. 3
18
Bevillnings-Utskotlets Betänkande, N;o 25.
För tillvägabringande af denna förändring får Utskottet tillstyrka,
att under den i 27 § af Utskottets, vid Betänkandet N:o 4
fogade, förslag tili Bevillnings-förordning förekommande
rubriken: ”gerningsmän eller sockenhandtverkare af hvad
handtverk som helst, samt bandsågare, stampare och sockenbyggmästare”
med derefter följande klasser må intagas
en så lydande föreskrift:
Hvarje gerningsman eller sockenhandtverkare skall
dessutom, i stället för de fordna gerningsörena, i bevillning
erlägga
16 sk.
Stockholm den 4 Augusti 1851.
N:o 25.
Ank. till Exp. Utsk. den 4 Aug. 1851, kl. 2 e. ta.
Betänkande, i anledning af väckt motion, rörande
verkställande af undersökningar för utrönande af
rätta beloppen, hvarmed de i 15 § 'Tulliaxe-underrättelserna
medgifna tullrestitutioner böra utgå.
Uti en, med stöd af 56 §. Riksdags-Ordningen, inom Höglofl. Ridderskåpet
och Adeln väckt och till Utskottet remitterad motion, har Herr
Rosenblad, Bernhard, med anledning af de upplysningar, sorn förekommit
under öfverläggningen om 15 §. af underrättelserna till tulltaxan, rörande
olämpligheten af nu gällande ta lif för tullrestitution tid utförseln af vissa
varor, tillverkade af utländska råämnen, för hvilka tull erlagts, föreslagit,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl.
Majit täcktes låta anställa noggranna undersökningar, hvilka belopp dessa
tarifer böra utgöra, för att med möjligaste noggrannhet någorlunda jemnt
motsvara verkliga beloppet af den för det använda råämnet erlagda tull
med tillhörande öfriga afgifter, samt alt bringa dem i verkställighet och att
meddela dem Rikets näst församlade Ständer.
Bevillmngs-Vtskotlets Betänkande, N.-o 25.
19
Mod afseende på den synnerliga vigten deraf, att den tullrestitution,
som, enligt 15 §. tulltaxe-underrättelserna medgifves, vid utförsel af vissa
utaf utländska råämnen tillverkade fabrikater, är i möjligaste mån och så
nära sig göra låter motsvarande den tull och öfriga införselsatgitter, som
blifvit för de dertill använda råämnen erlagde, har Utskottet, då fullständig
och säker utredning häraf icke torde kunna vinnas utan att noggranna undersökningar
föregått, rörande alla de omständigheter, som på ett tillförlitligt
bestämmande af dessa belopp kunna hafva inverkan, ansett sig böra i
så måtto biträda motionärens framställning, att Utskottet hemställer,
att Rikets Ständer måtte i underdånighet hos Kongl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t anbefalla vederbörande
att låta verkställa noggranna undersökningar för utrönande
af de belopp, hvarmed den vid sjöväga utförsel af vissa
fabrikater medgifna tullrestitution må anses böra utgå,
samt att, i händelse härvid skulle befinnas, att rättelse
i något eller några af de i nuvarande tariff för berörde
tullrestitution upptagne belopp bör ega rum, Kongl. Maj t
då måtte derom till Rikets näst församlade Ständer
göra nådig framställning.
Stockholm den 4 Augusti 1851.
STOCKHOLM, Eck?teinska Boktryckeriet, 1851.
i
Bevillnings-Ulsholtelt Memorial, JM 26.
1
JK 26.
Arik. till Exp. Utsk. d. 12 Aug. 1851, kl. 3 e. m.
Memorial, med förteckning pä väru-artihlar, derå tullvdrdena
böra, jemte de i 1845 års tulltaxa utsatta, tjena till efterrättelse
med afseende pä föreskrifterna i 22 och 26 §§
Tidltaxe-underrättelserna, angående beräkningen af städernas
tolag och andra efter tullvärdet utgående allmänna
afgifter.
Till följd af Rikets Ständers, med anledning af Utskottets i Betänkandet
N:o 5, angående tullbevillningen, derom gjorda framställning, fattade beslut, att,
lör den, enligt 22 ocb 26 §§ Tulltaxe-underrättelserna, stadgade beräkning af
den städerna tillkommande tolag samt andra, efter viss procent af tullvärdet utgående,
allmänna afgifter, sådana värden borde af Rikets Ständer lastställas så
väl å de varuartiklar, för hvilka vid sistlidne riksdag förtullningsgrunden förändrades
och hvarå, då tullvärdeskolumnen ur tulltaxan uteslöts, General-Tullstyrelsen,
på Kongl. Maj:ts nådiga befallning, genom cirkulär af den 29 Januari
1849, bestämde dessa värden, som ock å de artiklar, hvilka vid innevarande
riksdag kunde komma att undergå sådan förändring, hvarigenom behof af förändrade
tullvärdens åsättande uppstode, samt att lörteckning å dessa artiklar
med derå bestämda tullvärden komme att, såsom supplement till 1845 års tulltaxevärden,
den blifvande tulltaxan bilogas, har Utskottet ålegat att, sedan samtlige
de till tulltaxeregleringen hörande, hit hänförlige, frågor numera blifvit af
Rikets Ständer slutligen afgjorde, förslag till en dylik förteckning uppgöra; och
får Utskottet detta förslag härhos bifoga,
med hemställan, att detsamma måtte af Rikets Ständer godkännas.
Stockholm den 12 Augusti 1851.
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 5 Samt., 1 Afi., 16 Haft.
2
Bevillnings-Utskollets Memorial, M 26,
Förteckning pä artiklar, derå här nedan utsatta tullvärden skola, jemte de i
1845 års tulltaxa upptagne, tjena till efterrättelse med afseende på föreskrifterna
i 22 och 26 §§ Tulltaxe-underrättelserna, angående beräkningen af städernas tolag
och andra efter tullvärdet utgående allmänna afgifter.
Qvant itet för
tullberäknin-  gen.
Tull värde.
Beck
1 lisp.
R:dr.
sk.
40
r:st.
Beckolja
1 lisp.
20
—
Bly, ej specificeradt, måladt eller lackeradt
1 skålp.
—
24
—
Bläck, skrif-
1 kanna.
2
—
—
Broderade arbeten af guld eller silfver
1 lod.
1
32
Broderduk, marle och stramalj:
af silke
1 skålp.
20
—
—
af silke, med tillsats af annat material ....
1 skålp.
10
—
af papper
1 skålp.
—
20
andra slag
1 t skålp.
3
16
Brodermöuster
1 skålp.
—
20
—
Bränvin och Sprit (från och med 1853 års början) .
1 kanna.
2
—
Cautschuk, arbetad
1 skålp.
2
—
—
Coeffurer
1 stycke.
6
52
Flintor
1 skålp.
—
12
—
Frukter och bär:
friska
1 tunna.
4
—
torra
1 lisp.
3
16
—
Färglådor
1 skålp.
1
32
—
Glas, Fenster-
grönt
1 lisp.
2
24
—
hvitt
1 lisp.
2
32
Glasvaror, försedda med flätning, som icke utgör
varu-emballage ...........
1 skålp.
1
—
Guld, bok-
äkta
1 lod.
1
oäkta
1 lod.
—
4
Bevillnings-Ulskotlets Memorial, M 26.
3
Qvantitet för
tullberäknin-
gen.
Tullvärde.
K:dr.
sk.
rist.
Gulddragare-arbeten af guld eller silfver:
Cantiller och Puilletter:
äkta eller halfäkta
1 lod.
40
oäkta
1 lod.
23
—
Fransar, Galoner, Snören m. m.
äkta eller halfäkta
1 lod.
1
32
oäkta
1 lod.
1
.
Gutta Percha, arbetad
1 skålp.
2
___
Halsduksvalkar
1 skålp.
2
32
—
Hudar och Skinn:
ej hänförliga till pelsverk, beredda:
finare skinn för tillverkning af handskar samt
Portfölj- och Etui-arbeten
1 skålp.
16
—
Pelsverk, oberedda:
Getskinn
1 skålp.
—
16
Hår- och tagel-arbeten med infattning och lås .
1 skålp.
13
16
Hängslen och delar deraf:
af siden eller halfsiden
1 skålp.
6
andra slag
1 skålp.
2
—
Instrumenter, musikaliska
Speldosor
1 stycke.
6
32
Kimrök
1 skålp.
10
-
Kopparstick, Estamper och Lithografier ....
1 skålp.
20
Leksaker eller Niirnbergerkram
1 skålp.
3
Metaller, sammansatta:
Marinmetall eller annan komposition i form af
bleck eller spik till förhydning af fartyg
1 Sktfc st. v.
133
16
Messing:
utan beläggning med annan metall
1 skålp.
1
—
förgyld
1 skålp.
3
—
andra slag
1 skålp.
2
Bevillninys-Utslcollcls Memorial, j\' 26'.
Qvantitet lör
tullberäknin-
sen.
Tullvärde.
K:dr.
sk.
rst.
Oljor:
Bora- eller af oliver:
i fat
1 skålp.
—
12
—
i flaskor, bouteiller eller krukor
1 skålp.
—
20
—
Hamp- och Palm-
1 skålp.
6
Lin- och Rof- samt andra ej specificerade slag .
1 skålp.
—
B
—
Ris, oskalad eller Paddv . ,
1 tunna.
12
—
—
Salt, raffinerad t
1 skålp.
—
2
6
Silfver, bok-
1 lod.
IS
—
oäkta
1 lod.
—
1
6
Skomakare-arbeten:
1 par.
4
Becksöms- och s. k. Sjöstöflor
“7“
Snörmakare-arbeten:
t skålp.
af hel- och halfsiden
20
—
andra slag
1 skålp.
4
—
Spännhalsdukar:
af hef- och halfsiden
1 skålp.
12
i—
af andra tyger
1 skålp.
S
16
af läder -.
1 skålp.
2
Strängar:
af metall
■
1 skålp.
1
—
—
andra slag
1 skålp.
10
—
Svampar, ätbara, alla slag .
1 skålp.
1
—
—
Tran och Späck
1 lisp.
2
-—
—
Väfnader:
Helsiden:
Flor, Gaze, Tyll alla slag
1 skålp.
30
Linne- och Hamp-:
Mattväfnad af hampa eller af hampa i förening
med annat ej specificeradt ämne ....
1 skålp.
1
Zink, Tutanego och Spiauter, arbetad, målad eller lac-
1 skålp.
24
kerad
——
M 27.
Bevillnings-UlskoUels Memorial, M 27.
M 27.
Ank. till Eip.-Utsk. den 12 Aug. 1831, kl. 3 e. in.
Memorial, i anledning af vackt motion om beredande till nasta
Riksdag af detalj er adt förslag till tulltaxa.
Uti den af Herr Friherre Cederström, R., väckta och i Bevillnings-Utskottets
Memorial N:o 5 behandlade motion om oförändradt bibehållande af nu gällande
tulltaxa, har motionären vidare, under förmälan, hurusom någon af Friherre
Bonde väckt motion derom, att Rikets Ständer skulle, med bestämmande af tu’l—
bevillningsmedlens totalbelopp och med angifvande af hufvudgrunderna för en ny
tulltaxa, öfverlåta detaljbestämmelsernas utarbetande åt Kongl. Majit, med hänseende
så väl till den enkelt, kort och klart framställda motiveringen, som de
önskvärda och vigtiga syftemål, motionen alsåge, vore berättigad till hög grad af
uppmärksamhet, men möjligen icke läte sig väl förenas med en ordagrann tolkning
af grundlagsbuden, föreslagit såsom en annan väg, hvarpå det af Friherre
Bonde åsyftade ändamål kunde pålitligare vinnas: att Rikets Ständer, med uppställande
af hufvudgrunderna och med bestämmande af hvad Rikets Ständer ansågo
framdeles i tullbevillningsmedel böra påräknas såsom totalsumma, mätte'hos
Kongl. Majit anhålla om utarbetande af ett detaljeradt förslag till tulltaxa för att
vid nästa riksdag komma under bepröfvande.
Utskottet, som af Friherre Bondes omförmälda motion icke fått del, men,
i följd af grundlagens föreskrift, till Rikets Ständer afgifvit förslag så väl till grunderna
för tullbevillningens utgörande som till tillämpningen af samma grunder,
har ansett behandlingen af Herr Friherre Cederslröms motion i nu omförmälda
hänseende böra hvila, till dess sig visat, huruvida Rikets Ständer funne lämpligt
att, med anledning af Utskottets tulltaxeförslag, frångå de grundsatser, hvarpå nu
gällande tull-lagstiftning hvilar, och i hvad mon behof af Regeringens mellankomst
för de nya grundsatsernas tillämpning kunde sig förete.
Sedan Rikets Ständer nu mera fattat beslut öfver denna bevillnings—fråga,
synes tiden vara inne alt besvara nämnde motion; och som Rikets Ständer hufvudsakligen
vidblifvit grunderna i gällande tull-lagstiftning samt äfven genom
hufvudsak ligt bibehållande af tulltaxans detaljbestämmeiser underkänt behofvet af
lith. lill R. St. Prof. 1850 & 1851. 5 Sami., 1 Afd., 16 Haft. 2
6 Bevillnings-Utshollels Memorial, Jit !17.
någon sådan omarbetning al tulltaxan, som Friherre Cederström åsyftat, hemställer
Utskottet.
att Friherre Cederslröms ifrågavarande förslag ej må till någon
Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 12 Aug. 1831.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1881.
Bevillninys Utskottets Memorial, A:o 28.
1
N:o 28.
Ank. till Exp.-Utsk. den 13 Aug. 1851, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af Kongl, Maj:ts Nådiga Proposition,
angående ifrågasatte förändrade tullbestämmelser
för raffineradt Socker samt Socker-Sirap.
Sedan Rikets Stander, med anledning af den utförsels-premie vid sjöväga
export äfven lill Sverige, hvarmed Norrska socker-rafTinaderiet i Fredrikshall
blifvit, såsom godlgörelse för indragning af dess år 1817 beviljade privilegium, gynnadt,
uti underd. skrifvelse af den 28 sisi]. Juni hos Kongl. Maj:t anhållit, det Kongl.
Maj:t måtte i nåder förordna, att raffineradt socker samt socker-sirap, sorn sjöledes
införes fran det ena till det andra af ds förenade rikena Sverige och Norrige, måtte
fran och med den 1 nästpåföljande Juli och tills vidare undantagas från den lindring
till hälften af i allmänhet stadgad tull, som Kongl, förordningen den 24 Maj 1825 med
deruti sedermera beslutade förändringar och tillägg medgifva; och Rikets Ständer derjemte,
för den händelse alt becörda underdåniga framställning icke vunne Kongl.
Maj:ts nådiga bifall, berättigat Kongl. Majit att från sagdeden 1 Juli förhöja den nott/.
. till ti. St. Prat. 1850 f ISSI. 5 Samt., 1 Afd., 17 Uä/t. 1
2’ Bevillninys - Utskottets Memorial, N:v 28.
ramela tullen å närande artiklar, som från Norrige sjöledes till Sverige införas, till’
det belopp, sora Kongl. Majit kunde finna nödigt, dock så, att den, jemlikt de unionela
författuingarne, utgående tull icke öfverstege hvad i allmänhet är stadgadt,
eller för raffineradt socker 5 sk. och för sockersirap, brun eller hvit, 3 sk. skålpundet;
hvarförutan Rikets Ständer slutligen i underdånighet hemställt, att derest icke
heller detta sednare förslag blefve i nåder bifallet, Kongl. Maj:t då täcktes, efter
utfinnande af tjenligare utväg att förekomma de befarade menliga följderna af den
Norrska export-premien, till Rikets Ständer aflåta nådig proposition, med förslag till
de af Rikets Ständers beslut beroende åtgärder, sorn Kongl, Maj:t kunde finna ändamålsenliga;
så och efter det jemväl hos Kongl. Maj:t serskilda underdåniga framställningar
blifvit gjorda af åtskilliga socker-fabrikanter om åtgärders vidtagande
till skydd för Svenska socker-raffinerings-industrien mot befaradt intrång genom införsel
till Sverige af tillverkningar från det i Fredrikshall privilegierade socker-bruk,
samt Kongl. Majit i ämnet hört Konlmerse-kollegium och General-tull-styre Isen, har
Kongl. Majit, uti nådig proposition af den 23 nasti. Juli, med afseende å de skäl,
hvilka i tillika bifogadt Stats-råds-protokoil blifvit anförde, föreslagit Rikets Ständer,
att för de fall, då införseln af raffineradt socker hit i landet från Norrige eller utrikes
ort befrämjas genom derstädes beviljade export-premier, Kongl. Majit, för att
kunna förekomma de för svenska socker-fabrikationen, äfvenson för statsverket menliga
följderna af dylika premier, måtte bemyndigas, att, der så nödigt pröfvas, utöfver
den, enligt gällande bestämmelser, utgående införsels-tull, belägga raffineradt
socker, som inkommer från nyss antydde orter, med en afgift, ungefärligen motsvarande
den premie, som utöfver medgifveu tull-restitutiou för råsockret, efter en afkomst-beräkning
af 75 procent, i en eller annan form redan är eller framdeles kan
varda beviljad.
Vid föredragning af denna nådiga proposition, hvilken från samtlige Riks*
Stånden till Utskottet remitterats, hafva inom Preste-, Borgare- och Bonde-stånden
blifvit framställda åtskilliga anmärkningar, hvilka med deri åberopade kalkyler jemväl
blifvit Utskottet delgifna och innefatta dels erinringar emot öfverlåtande till
Kongl. Majit af obegränsad makt att höja de å ifrågavarande artiklar i allmänhet
stadgade tullsaiser, dels ock försök att ådagalägga obehöfligheten af någon förhöjning
i tullen å socker, infördt äfven från Norrige; på grund hvaraf tillika är vordet
Bevillnini]s-UUknftets Memorial, N:o 28. S>
yrkadt, att Rikets Stander matte förklara sig, efter de ytterligare vunna upplysningame,
idre anse någon vidare åtgärd uti förevarande ämne vara af behofvet påkallad.
Utskottet har tagit denna fråga i sorgfälligt öfvervägande och anser sig,
hvad sistnämnde yrkande vidkommer, endast böra erinra, att Rikets Ständer redan
uttalat den åsigt, att den Frediikslralls socker-raffinaderi medgifna export-premie
är af beskaffenhet att kunna menligt inverka både på svenska statsverkets inkomst
af råsocker-tulleu och på härvarande socker-raffinaderiers bestånd vid täflan med det
i Fredrikshall, samt att Rikets Ständer, på grund af denna åsigt, hvilken af Kongl.
Majit jemväl omfattats oell genom de vid den nådiga propositionen gjorda anmärkningar,
efter Utskottets tanka, icke blifvit vederlagd, funnit nödigt, att serskilda åtgärder
till förekommande af berörda menliga inverkan vidtagas; vid hvilka förhållanden
vidare afseende åt omförmälda yrkande icke torde böra lemnäs.
Beträffande åter beskaffenheten af den åtgärd, som må i förenämnde hänseende
vidtagas, så enär genom den i omförmälda Statsråds-protokoll förekommande
utredning af ämnet det, enligt Utskottets tanka, är vordet satt utom allt tvifvel, att
en förhöjning med 1 sk. pr % i den vid sjöväga införsel från Norrige nu utgående
tull å raffineradt socker skall fullt betrygga både stats-verket och den inhemska
sockerraffineringen emot befarade vådorna af den åt privilegierade sockerraffinaderiet
i Fredrikshall beviljade exportpremie; samt man med fullkomlig visshet torde kunna
antaga, att å öfriga utrikes orter, hvarifrån införseln hit till landet af raffineradt socker
är belagd med dubbelt den tull, som för norrsk raffinad utgår, ingenstädes kan
ifrågakomma att i hittills medgifna exportpremier, deraf hvarken svenska stats-verket
eller sockerförädliugsnäringen lidit något men, bevilja en så betydlig tillökning,
att icke 1 sk:s förhöjning af den härstädes å raffineradt socker i allmänhet stadgade
införselstull i alla händelser skall blifva, såsom skydd, tillfyllestgörande; får Utskottet,
som anser med Rikets Ständers uteslutande beskattningsrätt mindre förenligt,
hvad icke heller i förevarande fall torde vara af behofvet påkalladt, att tili
Kongl. Maj:t öfverlemna en till tid och belopp obestämd rättighet att förhöja den
bevillning, som vid införsel af ifrågavarande artikel, enligt Rikets Ständers beslut,
utgå bör, endast så vida tillstyrka bifall till hvad Kongl. Maj:ts nådiga proposition
innehåller,
4 Bevillnings-Utskottets Memorial, IV. o 25.
att Rikets Ständer måtte för de fall, då, på sätt nyligen i Norrige
blifvit vidtaget, införseln af raffineradt socker hit i landet från utrikes
ort befrämjas genom derstädes, utöfver hvad tillförene egt rum, beviljade
exportpremier af sådan beskaffenhet, att menliga följder försvenska
sockerfabrikationen och stats-verket deraf skäligen kunna
befaras, bemyndiga Kongl. Majit att, der så nödigt pröfvas, intill den
1 Juli 1854, med högst 1 sk. pr % förhöja den, enligt nu gällande bestämmelser,
utgående införselstull å raffineradt socker, som under tiden
inkommer från Norrige och öfriga nyss antydda orter..
Stockholm den 12 Augusti 1851..
/? CSC» C dito ib C i k ^ 1
l:o Herr komminister Beckman:
„Det fosterländska sinne, som, efter föregifvande, till näringarnes uppkomst
och förkofran, arbetar för bibehållande af orimliga införselförbud eller oskäliga tullsatser,
men, såsom det kan tydligen inses, snarare till näringarnes förderf, retar till
lagbrott, lurcndrejeri och tullförsnillning, har under innevarande riksmöte varit lika
verksamt och i sina bemödanden lyckligt sorn under många föregående, hvaraf följden
blifver fortfarande höga eller uppstegrade pris på en mängd förnödenhetsvaror,
det vill såga: de många konsuroenternes oskäliga kontribution til! ett vida färre antal
producenter, och derjemte minskad inkomst för statsverket. Företrädesvis har
sockrei, som nu mera utgör en förnödenhetsartikel, blifvit med ömhet omfattadt.
Priset på varan har begynt sjunka, och kan för närvarande anses stå midt emelton
det skäiiga och det oförskämda. Så länge den raffinerade varau betaltes med ungefärligen
8 sk. rgs pr % utöfver det skäliga priset, och svenska folket skattade till
raffinadörerne omkring två millioner r:dr riksgäld (säger: två millioner r:dr rgs) årligen,
gaf man sig någorlunda tillfreds. Men denna kontribution ulgör för närvaran
-
Bevillnings-Ulskotlets Memorial, iVio 28. 5
de ungefärligen blott en million r:dr samma mynt, oell fara synes nära att den ytterligare
skall nedsättas, och man är naturligtvis förtviflad. För att höja priset på
varan eller åtminstone förekomma dess vidare fållande, har man begagnat en händelse,
sorn har inträffat uti brödrariket. Ehuru 5 sk. banco införseltull för raffinerad t
socker i allmänhet äro mer nu fullt införselförbud, då redan 3 sk., vid nu varande
svenska sockerpris, göra införsel utan förlust omöjlig, så har man uti ingifne motioner
föreslagit, att införseltullen skulle höjas till 8 sk. å raffinad- eller topp-, kandioch
kak-socker, samt å sockersirap, brun elier hvit, ifrån 3 till 4 sk. samma, myn*.
Rikets hög ofl. Ständer, inför hvilka n an, i anledning af de åt ett i Fredrikshall
va.ande sockerbruk förunnade förmåner, med starka färger tecknade statsverkets
betydliga förlust, som naturligtvis i första rummet ligger sockerraffinadörerne om hjertat,
oelr de svenska raffinaderiemes undergång vid en konkurrens, sorn icke kunde
uthärdas, afgåfvo i anledning häraf sisi underdåniga skrifvelse af den 28 sistlidne
Juni. Reservanten är öfvertygad, att, derest målet vid den tiden hade erhållit dea
utredning, hvilken det genom striden emellan tvenne kämpande sockeriutresses sedermera
har vunnit, Rikets höglo fl. Ständer, i stället för denna underdåniga skrifvelsen,
hade lemnat motionärerne det besked, att deras framställningar icke försenade
något afseende. I anledning af denna underdåniga skrifvelse, hvilken reservanten,
ehuru med någon betänksamhet, äfven med sin röst biföll, helst målet genom
densamma hufvudsakligen var öfvertemnadt till Kongl. Maj:ts visa bepröfvande, har
Kongl. Majit afgifvit en nådig proposition, tili hvars besvarande Bevillnings-utskottet
tiu fiamlagt ett förslag, emot hvilket han får vördsamt anmäla sin reservation.
l:o. Den åtgärd, Utskottet har föreslagit, synes icke erforderlig: faran ifrån
sockerbruket i Fredrikshall för de svenska sockerraffinaderierne och svenska statsverket
år nnga, om ens någon, och åtminstone icke så stor, som den har blifvit
afmålad. Af delta sockerbruks hela tillverkning under 3:ue år, 4 | millioner % om
året, deraf dock endast 3 -.dels millioner prima sort, såsom hr departements-chefen
inför Hans Majit Konungen uppgifver beloppet, antager han, att 2 å 3 millioner ®
komma alt årligen införas tili Sverige — visserligen en betydlig import, ungefärligen
•| af landets hela behof af den bättre varan, ehuru icke sä hotande allmän och enskild
välfärd, att en rubbning af förhanden varande allmänna förhållanden emellan
tvenne bieth a folk deraf, barde blifva en nödvändighet, helst hur är i fråga ett blott
0 BeviUnings-Vlskotlets Memoria!, N'o 28.
befarad t, snart öfvergående, ondt. Men då det kan ådagaläggas, att sockerbruket i
Fredrikshall, vid nu varande 4 sk. specie införseltull på raffinad i Norrige, med en
vinst af 5 ä 6 sk. rgs pr % försäljer sin tillverkning inom landet, helst det kan hålla
lägre pris än det, hvartill utländskt socker måste afsättas, och då det vidare kan
styrkas, att, vid nu varande pris på socker i Sverige, fördelen af Norrska sockerafsättningen
derstädes, äfven med tullfrihet för råvaran, 1 sk. specie utförselpremie
och half införseltull, blifver vida ringare eller icke högre än 1 sk. rgs, så synes
man med stor sannolikhet kunna antaga, att det i Fredrikshall raffinerade sockret till
största delen kommer att stadna inom Norrige, och att möjligtvis blott en ringa del
deraf söker sig väg till Sverige, ehuru med betydligt minskad förtjenst för säljaren.
Herr departements-chefen har funnit, att hela tillverknings-kostnaden för ett © svenskt
toppsockertullen på råumnet m. m. inberäknad, icke uppgår till mera än 2 sk. 10\
r:sl banko, och att deremot de belöpande afgifterne vid införsel till Sverige af
Norrskt socker, efter afdrag af utförselpremien 11 rst samma mynt, sammanldgdt uppgå
till 2 sk. 6 r:st pr skålpund. Jläraf skulle således följa, att socker ifrån Fredrikshall
skulle med 4 rst b:ko pr © kunna säljas under svenskt toppsocker. Olägenheten
härutaf vore enklast och säkrast afhjelpt, derest svenska soekerraffinadörerne behagade
sänka de nu varande priserue med en sk. rgs, hvartill de synas böra finna sig föranledde
äfven derigenom, att desse priser ännu stå minst 3 sk. rgs högre, än de borde vara, vid
jemförelse med den utländska marknaden. En minskad vinst af två ä trehundra tusen
r:dr r:gs, som motsvara denna sk. på hvart och ett af 13,000,000 ©, väcker dock
naturligtvis betänkligheter. Men reservanten anser sig kunna beräkna tolagen, icke
efter ett medelbelopp, utan efter förhållandet i Stockholm och Götheborg, hvarigenom
den ökas ifrån 3 till 3,8S r.st., och vågpenningarne till fe i stället för r:st.,
hvarigenom det norrska sockret fördyras med fe r.st. pr ©, så att de belöpande afgifterne
snarare synas utgöra nära 2 sk. 7 r:st. Skulle vidare 2fe r;st. för frakt,
assurans, packhus och arbetspenningar, magasinkostnad m. m. anses otillräcklige,
såsom de synas vara, och dessa afgifter snarare böra uppskattas åtminstone till 3,
om icke 4 r:st. pr ©, så utgöra afgifterua för norrskt, till Sverige iufördt, toppsocker,
2 sk. 7fe ä 2 sk. 8r^ r:st., eller endast 3,% å 2fe r:st. mindre än den kostnad,
hvilken herr departements-chefen anser ligga på det svenska fabrikatet. Men denna
kostnad vill synas reservanten blifva något lägre än den antagna 2 sk. 10J, r:st.
Bevittnings-Ulskoltets Memorial, N:a 28. 7
Utan att han fäster sig vid fördelen, som uppkommer genom den intill år 1853 fortfarande
tull-lindringen ifrån Ostindien, hvarifrån något, om icke serdeles mycket,
socker införes, och således söker medelvärdet af 33£ samt 25 procent, hvarigenom
tullen skulle kunna nedsättas med 1 eller 2 r:st., måste han mera uppehålla sig vid
den procent förädlad vara, hvarå införseltullen för 100 % råvara anses böra läggas.
De olika intressena uppgifva den förädlade produkt olika, sorn anses böra bära hela
tullen, ifrån 65 till 90 procent; men i detta afseende drifva många ett falskt spel,
då de låtsa glömma, att bredvid den mest förädlade vara erhållas åtskilliga andra
produkter, hvaribland äfven sirap, till ett sammanlagdt belopp med raffinaden m. m>
af minst 96 procent, och att vid försäljningen af hvarje % utaf desse biprodukter
raflinadörerne hålla sig fullt skadeslösa för tullen m. fl. kostnader. När nu det vatten,
som till i eller ^ finnes uti sirapen, icke är förtulladt, och svenska raffinadörerne
taga ungefärligen 6 sk. mera för denna vara, än hvad den kostar på utländsk
marknad, så anser sig reservanten kunna alldeles lemna å sido striden om det qvantum
raffinad, som erhålles af 100 % råsocker, och förmenar sig komma sanningen
aldra närmast, då han medgifver, att tullen med flere kostnader för 4 S>, antagna såsom
verklig förlust på 100 %, efter herr departements-ehefens beräkning utgörande
tillsammans 10 sk. b:ko, må fördelas på 96 %, hvarigenom till de af högbcmälte
herre beräknade 2 sk. 6 r:st. kommer li r:si., utgörande således hela införselkostnaden
för 1 % raffinad, bastard, farin och sirap 2 sk. 7 \ r:st. banko.
Men då denna införselkostnad på den svenska varan alldeles icke öfverstiger afgifterne
för det norrska socker, som kan komma att till Sverige införas, så vill det
synas, att den nu ifrågavarande åtgärden emot sockerbruket i Fredrikshall är af
omständigheterne föga påkallad.
2:o. Sverige har länge genom en alltför hög drawback uppmuntrat införande
af socker till Norrige, och derigenom tillskyndat norrska statsverket en betydlig
förlust genom minskning af den tull, som skulle hafva ingått för socker, infördt ifrån
utländsk marknad. Man har beräknat denna minskning för åren 1845 till och med
1849 till 43,331 r:dr 28 sk. 8 r:st. b:ko. Om detta belopp för år också betydligt understiger
den förlust för svenska statsverket, hvilken herr departeraents-chefen anser
vara att befara af toppsockers införande ifrån Norrige, så utgör dock norrska
impojtpremien endast 11 r:st. b:ko, då deremot den i svensk drawback liggande blifva®
i
8 Btvilln;nys Itskollets
minst 1 sk. 4 k t sk. 6 r:st. samma mynt. Deu föreslagna åtgärden drabbar visserligen
omedelbart socker-raflinadörerne i Fredrikshall, som lör närvarande äro svenske
undersåtare, men ©tvifvelaktigt skall åtgärden inom Norrige betraktas s/isom ett
politiskt steg emot norrska staten och hos brödrafolket väcka missnöje euiot Sverige.
En minskning af tullinkomster, hvilken Sverige genom exportpremie verkligen
har tillskyndat Norrige, vill Sverige icke underkasta sig, då den synes endast vara
alt befara till följe af oundgängliga åtgärder uti Norrige. Reservanten skulle önska,
att moralens bud i afseende på enskilda personers förhållande emot hvarandra
gällde i afseende på stater, att den ena fördrog hvad den anser sig kunna göra
emot den andra: lian har dock funnit, att moral och politik icke alltid följa samma
grundsats. Det oaktadt anser lian den emot Norrige af Bevillnings-utskottet nu föreslagna
åtgärden vara af beskaffenhet att förnärma svensk nationalära, som hvarken
förorättar eller tål cförrätter.
3:o. Samma förslag är egentligen ett återkallande af Rikets högloflige Ständers
underdåniga skrifvelse af den 28 sistlidne Juni, som berättigade Kongl. Majd
att i afseende på Norrige förhöja, deri nominela tullen å socker samt sockersirap, lill
det belopp, som Kongl. Näjd i nåder finnér nödigt. Beloppet är uti Utskottets nu afgifna
förslag bestämdt lii', högst 1 sk. b:ko och tiden begränsad till den 1 Juli 1851,
hvarjemte i enlighet med den nådiga propositionen sockersirap har blifvit lemnad å
sido och tillämpningen uiuträckt till andra länder som gifva exportpremier för att
befordra införsel af rafivnermdt socker. På betydelsen af denna utsträckning af det
åt Kongl. Maj:t lemnade bemyndigande torde ingen upplyst man uti Norrige misstaga
sig. Hvad tullförhöjningen angår, så är den nära tre gånger högre än de omkostnader,
4’ r:st., som enligt herr departements-chefens utredning skulle förefinna»
till undervigt för deu svenska tillverkningen.
Af desse med flere anledningar, hvilka den knappa tiden för reservationens
afgifvande icke tillåter reservanten att fullständigt och redigt utveckla, har han funnit
sig föranlåten, att vidblifva sitt inom det höglofliga Utskottet vördsamt framställda
förslag,
att Rikets högloflige Ständer uti sitt svar på Kongl. Maj:ts nådiga
proposition i underdånighet anmäla, att, efter erhållen kännedom om
herr
Betalnings-VtslcotUts Memorial, N:o 28. 0
herr departements-chcfens utredning af ärendet jemte de upplysningar,
sorn vidare hafva inhemta ts, de för sin def nu mera anse ingen
åtgärd erforderlig i afseende på sockerbruket i Fredrikshall.*
2:o Af Lars Gezelius från Stora Kopparbergs län:
sEmot det beslut, som Utskottets majoritet fattat, och som föreslår, att med
en skilling banko förhöja tuHafgiften å det raffinadsocker, hvilket möjligen kunde
införas ifrån Norrige, samt att bemyndiga Kongl. Maj:t att efter enahanda grund öka
tuilafgifterne å raffinadsocker, infördt från åtskilliga andra länder, anser jag för en
skyldighet att reservera mig och att afstyrka Riksståndens bifall dertill.
Den nu varande tuHafgiften 5 sk. b:ko pr % å raffinadsocker med tillägg af
handels- och sjöfarts-afgift och tolag m. m. är så ytterligt hög, att utländskt'toppsocker,
med erläggande af denna tullafgift, icke kan vid nuvarande priser utan stor
förlust hit införas ifrån något annat land än ifrån Norrige, hvarifrån varan enligt bestående
konvention emellan rikena får emot half tull införas. Men när lill halfva
tullen, 2 sk. 6 r:st., lägges afgiften till handels- och sjöfart s-fond en, tolag, stämpelafgift,
vågpenningar, packhuspenningar, frakt och assurans m. m. — tillägg uppgående
tillhopa til! 1 sk. 5 r:st. b:ko — blifva äfven de sammanlagda afgiftcrna och
kostnaderna, som drabba raffinadsocker infördt från Norrige, så dryga, att någon betydligare
import derifrån utaf denna vara alldeles icke är att befara oaktadt den i
Norrige beviljade exportpremien af 11 r:st. svenskt b;ko pr svenskt ©. Sveriges
raffinadörer ega sjelfve fullkomligen i sin makt att förhindra all sådan införsel, och
när så är, anser jag med rätta någon åtgärd utaf regering och ständer till förekommande
derutaf alldeles öfverflödig. Svenska raffinadörerne behöfva nemligen, för att
utestänga all införsel utaf Fredrikshallska raffinaderiets tillverkning, endast sjelfve
nedsätta priset å sitt toppsocker till 17| ä 17 sk. r:gs för %. Vid ett sådant pris
blifver fördelen, som Fredrikshallska sockerbruket kunde hafva utaf att införa sitt
socker till Sverige, så ringa, och äfventyret af förlust så gifvet, att importen af sig
sjelf måste upphöra.
Svenska raffinadörerne tåla ganska väl vid att nedsätta priset å sitt toppsocker
till 17 sk. r:gs pr %. Vid ett sådant pris hafva de ännu en ganska ansenii/!.
till R. St. Fröt. i850 f i85i. 5 Sami., i AJd., il nä/t. 2
10 Bevillnings-Utskotlets Memorial, iV:o 28..
lig, mer än tillräcklig behållning. De hafva nemligen vid ett pris af 17 sk. en vinst
å hvarje ® toppsocker utaf minst tvä (s:gr 2) sk. r:gs, jemte och utöfver den vinst
hvarmed Hamburgs raffinadörer åtnöja sig. (Se kalkylen N:o 2). Men när våra
sockerbruksidkare sålunda, på sätt jag nyss yttrat, hafva i sin makt, att blott genom
en billig prisnedsättning sora på intet sätt beröfvar dem en skälig vinst, sjelfva
tillintetgöra alla ferespeglade vådor af sockerinförsel från Norrige, så frågar jag
billigt, om ringaste skäl finnes för regering och ständer att befatta sig med detta
ämne och att stifta, alltid förhatliga, undantagslagar, riktade till på köpet mot brödrariket
och mot ett enda raffinaderi derstädes, som eges af svenska medborgare,
som drifves med svenska kapitaler och svenska arbetare, och som följaktligen kan
anses som en inhemsk fabrik.
För hvad jag nu i korthet yttrat och påstått, finnes fullständiga bevis anförda
uti de utförliga kalkyler, jag till Utskottet ingifvit, men dem majoriteten långt
ifrån egnat den uppmärksamhet, som jag vågar tro att de förbena. Jag anhåller
derföre och yrkar såsom min obestridliga rätt, att dessa kalkyler (7 stycken till antalet),
bevisande hvad jag nu anfört, må jemte denna reservation få åtfölja Utskottets
utlåtande till Riksstånden, på det att ingen medlem af dessa mätte sakna full,
upplysning i ämnet.
Jag anser mig likväl ännu böra tillägga några ord.
Skulle Sveriges raffinadörer, hvilka under en lång följd af år så oskäligt
skattlagt svenska allmänheten och som äfven vid nuvarande priser 19 sk. för raffinad,
17 sk. för hvitt, 14 sk. för gult bastersocker samt 10 sk. för sirap, ännu hafva
en högst ansenlig vinst,, kuuna genom den oförhindrade införseln af rafiinadsocker
ifrån Norrige, blifva salta i nödvändighet att med 2 sk. pr % nedsätta det nuvarande
priset å raffinadsockrct till 17 sk. pr vid hvilket pris raffinadörerne ännu ganska
väl stå sig och hafva god behållning, så vöre derigenom vid nuvarande förbrukning
af c:a 16,000,000 W topp-, kandi»- och kaksocker en skattelindring för den
förbrukande allmänheten tillvägabragt, uppgående till icke ringare belopp än 32,000,0C0
sk. eller 666,688 r:dr 32 sk. r:gs. En sådan skattelindring anser jag hvarje representant
förpligtad att söka tillvägabringa, när det utan orättvisa och någons lidande
kan ske. Vid 17 sk. pris skall en raffinadör som tillverkar 4 millioner ® ändock
hafva cn behållning af 8 millioner skillingar d. v. s. 500,000 plåtar r:gs årligen.
Vevilltiingi-Ut.i&qllets Memorial, A':o 28. 11
Ätt statsverket skulle kunna gora någon förlust i sina intrader genom införsel
af socker ifrån raffinadeiiet i Fredrikshall, är endast en fabel, beroende på de
alldeles’ orikliga förutsättningar och ziffror herr Stats-rådet Gripenstedt lagt till grund
för sina beräkningar. Tvcrtom måste genom ett nedsatt pris på raffinadsockret till
17 sk. förbrukningen nödvändigt ökas betydligt, och derigenom äfven råsockerinförseln,
samt statsverkets inkomst af tullen derå.
Att höja tullen å det ifrån Norrige möjligen inkommande sockret, vore endast
att sätta våra raffinadörer i tillfälle att upprätthålla och kanske höja det nuvarande
priset å raffinadsockret, hvarvid de dock hafva en vinst af c:a 4 sk. pr % utöfver
Hamburgska raffiuadörernes profit. En sådan åtgärd, vidtagen under pretext
af norska exportpremien, vore så mycket mera obehörig, då våra raffinadörer åtnjuta
en vida större exportpremie. Vid en dravback eller restitution af råsocker-tullen
utaf 4 sk. b:ko å hvarje % utfördt raffinadsocker, — en exportpremie öfverstigaude
med 4 å 5 r.st. den norska, som ej uppgår till mer än 11 r:st., — vöre åtgärden så
mycket mera orättvis emot Norrige, som, genom införseln af svenskt socker dit,
norska statsverkets förlust blott under de fern åren 1845 till och med 1849 utgjort
öfver 43,000 r:dr b:ko i tullintraden.
Jag åberopar mitt förut gjorda förbehåll att denna min reservation och de
densamma bilagda, af mig till Utskottet ingifna, 7 st, kalkyler må få åtfölja Utskot
tets
utlåtande till Riksstånden.
Kalkyl N:o i.
Öfver infördt toppsocker (från Amsterdam, Rotterdam, Antwerpen, London,
Hamburg direkte och Hamburg via Lubeck) efter ert medelpris på inköpsorterna,
i svenskt mynt och vigt, af 8 sk. b:ko pr %, inklusive kommissions-
och speditions-kostnader, vid en införselslull i Sverige af blott
tre (3) sk. b:k o för 11.
Hamburgska priskuranter för den 20 sisth Juni upptaga:
Medelruff nåd pr % Hamb. vigt till ett pris af
3| sk. Hamb. b:ko, som med afdrag af 14
12 Bevilthings-Uisko t tels memorial, F:o 2Ss.
proc. fiir den drygare Hamb.-vigten gör pr
sv. % i riksgäldsmynt sk. 11: 1 r:st.]
Fin ordinär raffinad d:o
„ 11: 2 „ >pr medium 11: 2. -—
Ordinär raffinad d:o .. ... ...... 10: 9 „ )
Melis
B 10: 4 „
Andtligen sirap till „ 4:—„
Enligt priskuranten för den 28 Mars utgjorde medelpriset å nyssnämnde 3
sorler raffinad c:a sk. 11: 1.
Med speditionskosinad och kommission utföres Hamburgerpriset
å raffinad, varan fritt ombord, i sv. mynt och vigt
tiH . . . • . . . . . . .
sk.
b:ko 8:
—
Pr
U
Frakt och assurans öfver hufvud . .....
»
* 0:
6
»
98
Införselstull i Sverige
■o
„ 3:
—
v
v-
Handels— och sjöfarts-afgift .......
v
* 0:
3 fö
33
•»'
Tolag (beräknad för Stockholm och Götheborg! .
3>
* 0:
3tö
V
Stämpelafgift ..........
V
v 0:
V
V
Packhus- och arbetspengar .......
t
v 0:
o-A
99
V
Importörens handelsvinst, med porto och vexelcourtage, 10
proc. å, ofvanstående belopp ......
V
' „ 1:
3
Ti
V
Fyra månaders ränta å samma belopp så för upplag sorn
försäljning på lid ....... .
n
» 0:
3
99
99
Summa
sk.
b:ko 13:
ro
pr
ff.
Afven vid en tullafgift af blott 3 sk. b:ko pr % skulle således utländskt raffinadsocker
hit infördt komma på ett pris af tjugu sk. 9 r:st. r:gs; och om man icke
skulle vilja kalkylera frakt och assurans högre än 4 r:st. b:ko och handelsvinsten
och räntan ej, högre än 1 sk. b:ko, så komme priset ändå på tjugu sk. 1\ r:st.
r:gs pr F. Inhemska raffinadsockret har nu nedgått till 19 sk. pr % och derunder
och nedgår sannolikt till 18 sk., så vidt nedläggningen af flere smärre raffinaderier
ej sätter de återstående i tillfälle att förnya de kända, förr öfliga öfverenskommelserna
och att med en minskad tillverkning åter uppdrifva priset. Emellertid är det
Mart, att icke ens med 3 sk. tull något utländskt raffiuadsocker skulle kunna hit in
-
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:n 28. 13
förås vid nuvarande pris, och att en sådan tull af 3 sk. följaktligen skulle fullkomligt
skydda raffinadörerne; ty vid IS sk. pris på inhemska raffinadsockret hafva ändå
våra ångraffinadörer en vinst af 1 sk. 6 r:st. till 2 sk. pr ffc utöfver Hamburgerraffinadören,
hvilken ej kan räkna på någon vinst å sirapen och det gula och hvila
bastcrsockret.
Kalkyl N:o 2.
Öfver Götheborgs!;a Ångraffinadörernes produktionskostnad vid tillverkningen
af raffnadsocker, jemförd med Hamburgska rafjinadpiisen.
Uti Hamburgska priskuranler för dea 20 sisth Juni upptagas följande priser;
Medelraffinad per % Harab.-vigt
till ett pris af sk. Ilamb.
b:co, som, med afdrag af 14
proc. för den drygare IIamburgervigten,
gör per Sv. %
i Riksgäldsmynt sk. 11: 7 rst.
Fin ordinär raffinad till 3^ sk.
Hamb.bico, som göt per Sv.
W i samma mynt
sk. 11: 2 —
Ordinär raffinad 3j- sk. Ilamb.
b:co
sk. 10: 9 —
Melis 3 sk. Ilamb.bco. eller i Sv.
vigt och riksgäldsmynt ..... sk, 10: 4 —
och Sirap änteligen Sill ett pris
som i riksgäldsmynt gör pr
Sv. % sk. 4: —
I priskuranlen för den 28 Mars är medelpriset å raffinad ett rst lägre eliev
il sk. i rst.
Frågan är nu: böra ej Götheborgska ångraffinadörerne kunna producera egentligt
raffinadsocker, tull och dithörande afgifter tills vidare lemnade utur räkningen,
till samma pris som Hamburgska raffinadörerne, eller till 11: 1, å 11: 2 rst mo
-
per medium 11 sk. 2 rst,
14 Berillnitig'~Vitf<oltels Memoria', v:o 28.
deipris å egentliga raffiuadsockret? — hvarå dc naturligtvis då äfven skulle hafva
lika vinst eller samina profit sorn Harnb. raffinadören.
Denua fråga besvaras nekande af rafiinadörerne. De anföra såsom skäl:
l:o Lägre ränta i Hamburg å förlagskapitalet.
2:o Att Hamburger rafiinadörer ej behöfva spekulera i råsocker utan kunna
köpa det för dagen, hvilket förmenas bespara åtskilliga kostnader, som
dock ej specificeras.
3.o Att de kunna i stället för råsocker vid raffineringen använda Holländsk
lump, som ibland ej står till högre pris än terressocker.
4:o Tillfälle till kontant försäljning, hvaremot försäljuingarne i Sverige skola
ske på lång tid.
Utaf na anförda fyra anmärkningar äi det egentligen blott den första sorn
kan sägas hålla stånd; men om räntan skulle antagas till och med proc. högre
i Götheborg än i Hamburg, så skulle dock derigenom skillnaden i sockerpriset ej
blifva större än c:a 2 rst riksgälds pr U..
Hvad andra invändningen beträffar, så blir följden af att köpa för dagen,
den: att man den ena dagen köper för lägre men ock den andra är blottställd att
inköpa för högre pris, utom det att priset alltid blifver högre, när inköpen göras i
liten scala eller blott i minut. Spekulera Götheborgs rafiinadörer, d. v. s. sjelfve
förskrifva sitt råämne eller inköpa flytande laster, så undgå de att betala den profit
som annars alltid stadnar på mellanhanden, ty köpmannen förskrifver ej råsocker
och håller lager derutaf, utan att också vilja hafva sin vinst samt ränta och rnagazinskosmader
m. m. ersätta.
Tredje invändningen, att Holländsk lump tillfälligtvis skulle kunna användas
i stället för terressocker, är ock af föga betydenhet. Engelsmännen började först
för många år sedan och sedermera äfven Holländare och Belgier att tillverka ett
slags sämre lamp, endast tjenlig till omraffinering, för att derå kunna hafva profit
af drawbacken; och dertill användes då af Engelsmännen det bruna sockret, ty någon
terrering eller preliminär raffinering var då icke tillåten i Engelska kolonierna.
Äfven Holländare och Belgier använda dertill hufvudsakligen det sämre, bruna sockret.
Och orsaken hvarföre detta lumpsocker ofta står obetydligt högre, och någon
gång vid samma pris som terressocker■, är helt enkelt den, att det till qvalitet och
Bevtllnings-Utskollels Memorial, H:o 28. 15
sockerhalt ej är bättre äu godt terressocker oek på intet vis alt föredraga de ljusare
och bättre terrcssockerslagen.
Sista invändningen låter ock mera än den i sjelfva verket betyder. Raffinadsocker
är i Sverige en så behöflig artikel, att minuthandlare^, framför allt dermed
måste vara försedd och honorera raffinadören. Ej blott äro således raffinadöreruc
ganska ofta i tillfälle att emot en liten rabatt göra kontanta försäljningar,
utan åugraffinadörernes priskuranter (t. ex. Francheska sockerfabrikens i Mölndahl)
visa dessutom att deu falskeligen uppgifna “långa tiden“ inskränker sig allenast till
4 mannder och då emot accepterad vexel. Men om man skulle lägga 4 månaders
ränta ä 6 proc. till ofvananförda Hamb.-roedelpris 11 sk. 2 rst., så ökades derigenom
produktionskostnaden ej med mer än 3 rst pr ®, och lägges äfven dertill den
uti lista punkten oaiförmälda högre förlagsräntan, 2 rst, så homrae produktionspriset
ändå ej att belastas med tillhopa mer än 5 rst högre belopp än Ilamburgerpriset,
d.'v. s. det skulle blifva för våra raffinadörer 11 sk. 6 ä 7 rst riksgälds.
Men deremot förekomma å motsatta sidan tvänns omständigheter af så stor
fördel för Göthcborgska ångraffinadörerna, att desse icke allenast uppväga och ersätta
den nyss anförda högre produktionskostnaden af 5 rst utan derutöfver till och
med böra nedsätta Götheborgska ångrafiinadörernes produktionspris icke obetydligt
under Hamburgska priset..
Dessa omständigheter äro:
l:o att produktionskostnaden blir mycket mindre då ångapparat med vacuum-panna
användes, och då tillverkningen sker uti colossal scala än då tillverkningen
går för sig med den gamla redskapen för eld och öppen luft, uti en vida
mindre måttstock. Götheborgs tvänne raffiuadörer, som ensamma äro i stånd att
förse Sverige med hela dess sockerbehof, drifva sin tillverkning på det förstnämnda,
vida mer ekonomiska sättet; i Hamburg åter finnes ännu öfver 30 sockerbruk,
som drifva tillverkningen på det gamla kostsamma viset (ännu 1849 fanns blott ett
ångraffinaderi.) De noterade Hamb. sockerprisen äro priserna å det med större kostnad
efter den gamla methoden tillverkade sockret, och Götheborgska raffinadörernes
produktionspris måste följaktligen antagas lägre.
2:o Att priserna å biprodukterna vid raffineringen, sirap, hvitt bastardsocker
och farin (hvitt och gult pudersocker) äro här aldeles ojemförligt högre än i Harn
-
16 Beviliaings-Utshotteis Memorial, N:o 28.
burg, å sirap ända lili 150 proc. (herrar Carnegies och Franches priskurauter upplaga
10 sk. pris å sirapen pr ??, då Hamb.-priset deremot, i Sv. vigt och mynt, ej
är högre än 4 sk.) så att raftinadören å de förstnämnda biprodukterna ej blott kan
lägga hela den derpå belöpande tullen och tillverkningskostnaden utan äfven derutöfver
har en betydlig vinst (medelpriset å hvitt och gult bastardsocker är i Götheborgs
priskuranter 15j sk. då Bahia terres kunnat köpas kontant tili c:a 13 sk. å
13. sk. 6 och mascovad till c:a 11 sk. rgs förlullad); och å sirapen åtminstone en god
del af tullen; hvaremot Hamburgska raffinadören skall taga hela sin vinst och lägga
tillverkningskostnaden hufvudsakligen å raffinad- och melis-sockret.
Dessa tvänae fördelar för Sv. ångrafflnadörerne, äfven lågt beräknade, böra
icke allenast ersätta de ofvan påförda 5 rst, utan deröfver med 1 ä 2 rst, minst
ytterligare minska dcsses produktionskostnad, så att denna, inclusive samma profit
som Hainb. raffiuadörernes, ej bör kunna upptagas högre pr % än 1 i sk. rgs.
Tili denna summa 11 sk. rgs, återstår jiu, för utrönande af hela produktionskostnaden,
blott att tillägga beloppet af tull och dithörande afgifter som belasta det
för erhållande af ett % raffinadsocker erforderliga qvantum råsecker.
För att åter bestämma detta belopp, är det lill undvikande af tvist lämpligast,
att just. hålla sig till det intyg af en utaf Englands kemister, Ure, hvilket, utfärdad!
i sisth Juni månad, Götheborgs raffin&dörer sjelfve anskaffat och åberopat
såsom fullt vitsord-egande. Detta intyg gifver vid handen: att ett % råsocker,
hälften brunt och hälften hvitt, lemnar en afkomst utaf 70 till 75 proc. toppsocker,
utom 30 till 25 bastardsocker och sirap; d. v. s. att afkomsten blifver per medium
72 £ toppsocker och 27' sirap och bastardsocker (gult och hvitt puder och krosssocker).
Men då här i Sverige vid raffinaderierna användes, såsom raffinadöreme
sjelfve uppgifvit, hvitt och blott ^ brunt råsocker, så måste efter enahanda af
komstberäkning
resultatet blifva 79^ eller 80 proc. toppsocker och c:a 20 proa ba
stardsocker
och sirap. Det skulle således vid första påseende tyckas, som tullen
för 100 % toppsocker borde beräknas å 125 % råsocker; men då vid de Svenska
raffinaderierna försäljningsprisen å hvitt och gult bastardsocker stå så högt, per
medium 15\ sk. rgs., att priserna å dessa biprodukter fullt ersätta hela tullafgiften å
råsockret och detsamma, för enahanda orsaks skull till en del äfven gäller om sira
pen,
fiioiUningt Vtshollels Memoria!, A:o 28. 17
< pen, nlsf hvilken alkomsteu dessutom effektivt ir.åste upptagas tillen vida högre
' procentsififca, än sorn skett i producerade intyget, på den grund, att sirapen der är
beräknad i fast fonn eller vattenfrinren ifrån raffinaderierna alltid lemnäs i handeln
i flytande form eller med en betydlig tillsats af vatten, så måste råsockertullen ovilkorligt
genom samteliga de vunna produkterna: toppsockret, bastardsockret och
sirapen, antagas ersatt ej blott till 90 proc., utan vida derutöfver. På sin allra högsta
höjd vore det således 11 proc. af tullbeloppet, som skulle kunna tilläggas. Räk
ningen
får således, på grund af ofvanstående, följande utseende:
Tillverkningspris å ett % toppsocker, priset å
råsocker utan tull inberäknadt . . . . . . sk. b:ko 7: 4 —
tullafgift ål® råsocker . . sk. 8: ■—
handels och sjöfartsafgift . . .0: 3r% •— 3: 3^
derifrån afgår transatlantisk tullin—
dring till 1852 års slut, med
25 proc. från Brasilien och 33^
proc. från Ostindien, pr medium
29^ proc. eller . . . 0: llt5? — 2: 4^,
tolag 2 sk. pr 100 % . . . ... . 0: 0T%
vågpenningar . . . . . . . 0: 0,^—2: 4T*3
tilt det sist anförda tull- och afgiftsbeloppet
2 sk. rst till—
lägges 11 proc. enligt det ofvan
anförda  0: 3/^
1 hallstämpelafgift
0: 0tl — 2; g.
Summa sk. b:ko 10: 0T%
Pu grund af denna beräkning, stödd på jemförelse!! med Hamburgska raffi:
nadsockrets pris, måste följaktligen Götheborgska ångraffinadörernes produktionspria
å raffinadsockrct, med samma profit å denna produkt, som Hamburgska raffinadörernes,
men med vida större vinst å biprodukterna bastardsocker, farin och sirap,
omöjligen kunna, råsockertullen äfven inräknad, stå dem högre än c:a 15 sk. rgs.
Bih. till R. St. Prot. t850 ? tS51. 5 Sami., i A/d., i7 Bält. 3
18 Bevillnings-Utskollels Memorial, N:o 28.
Vid 20 sk. försäljningspris skalle således deras tillverkningsvinst vara 5 sk. rgs.
utöfver den primitiva profiten, som de, lika med Hamburgska raffmadörerne, lillgodonjutit;
vid 19 sk. försäljningspris 4 sk; och när priset nedgått till 18 sk. försäljningspris
skulle de ändock hafva en profit af 3 sk, rgs. utöfver Hamburgska raffinadörernes
vinst.
Kalkyl N:o 3.',
Öfver priset å utländskt toppsocker, infördt till Norrige, beräknad! i Svenskt
mynt och vigt.
Eft~® toppsocker i Hamburg fritt ombord . . sk. b:ko 8: — —
frakt och assurans . . . . . . „ „ 0: 6. —
införselstull i Norrige 4 sk. specie per Norskt %,
gör i Svenskt mynt och vigt å 11 rist b:ko per
sk. specie:?.-
. „ „ 3; 8. — 12: 2. —
importörens handelsvinst, 10g å ofvanstående
jemte porto och vexelcourtage „ . . . ... . . . 1: 3. —
Summa sk. b:ko 13: 5.—
Ofvanstående kalkyl ådagalägger, att utländskt socker icke kan införas till
Norrige och der säijäsi under 20 sk. Sv. riksgäldsmynt.
Om Fredrikshalls-bolaget etablerar, såsom det utan tvifvel gör, kommissionärer
i de Norrska städerna, som emot 2 proc. provision och 2 proc. delcredere sälja
dess produkter, så kan det följakteligen med ett pris af 19 ä 19- skilling undersälja
det utländska sockret och alldeles utestänga detta från Norrige.
Införer Fredrikshalls-bolaget åter sin tillverkning till Sverige, belastad med
frakt, assurans och tullafgifter, så kan bolaget omöjligen hoppas att här i landet
