# ID: svediakorp-gov2224
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 76,091
# sentences: 2,068
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats-Utskottets Memorial, N:o 323.
9
anslaget för uppförande af kyrkor samt inköp af ett prestboställe inom den, Carl
stads
stift tillhörande Finnmark, enligt 55 §.
dito till förhöjning i postskjutslegan för år 1848, enligt 59 §.
Under 1844 och 1845 urs riksdag beril judl anslag
till lindring i rustnings- och roteringsskyldigheten inom Jemtland för år 1847,
enligt 60 §.
Under 1847 och 1848 urs riksdag beviljade anslags- och lånesummor.
anslaget för uppförandet af fängelser efter cellsystemet, enligt 72 §.
anslagen för försvarsverket till lands, enligt 73 §.
anslaget till ersättande af Krigs-kollegii Fortifikationsafdelnings förskott för anskaffning
af kasern- och stallbyggnader åt den i Ystad förlagda sqvadron
af Kronprinsens husar-regemente, enligt 74 §.
anslagen för sjöförsvarets ordnande, enligt 75 §.
dito till aflöning för styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader samt till
rese- och undersökningskostnader vid allmänna arbeten, äfvensom till arfvode
och stipendier för Civil-ingeniörcrs bildande vid Marieberg, enligt 76 §.
1848, 1849 och 1850 års anslag lill amortering af lånet för Linköpings hamnbyggnad
oell Stångåns upprensning, enligt 77 §.
återstoden af anslaget för hamnbyggnaden vid Lidköping, enligt 78 §.
lånen för hamnbyggnaderna vid Westerås, Wadstena, Warberg och Christinehamn,
samt för jernvägsanläggningen mellan sistnämnde stad och Sjöändan, enligt
79 §.
anslaget för slöjdexposilioners befrämjande, enligt 85 §.
dito till premier för egare af kreatur, enligt 86 §.
dito till restituerande af utmarks-skatten på Oland, enligt 87 §.
dito för uppgörande af slutliqviden om köpeskillingen för myntverkets nya lokal,
enligt 88 §.
dito till förekommande af slottsbyggnadens i Wadstena ytterligare förfall, enligt
89 §.
1848, 1849 och 1850 års anslag till kolonien St. Barthelemys förvaltningskostnader,
enligt 90 §.
anslaget för inredandet af Vitterhets,- Historie- och Antiqvitets- Akademiens
lokal, enligt 92 §.
lidi. till R. St.-s Prot. 1850 & 1851. 4 Sami. 1 A/d. 2 Band. 48 Huft. 2
10
Stats-Utskottets Memorial, N:o 323.
dito till inköp af Ingeniören J. Wahlbergs naturaliesamlingar, enligt 94 §.
dito för ombyggandet af veterinärinrättningens smedja, enligt 95 §.
anslagen för inköp af boställe åt Predikanten i Lekvattnets Kapellförsamling i
Wermland samt för bebyggande af prestboställen inom nämnde församling och
Bogens kapellförsamling i samma provins, enligt 96 §.
1848 års anslag till understöd vid allmänna fattigvården enligt 98 §.
ersättningsanslaget till Serapbimerlasareltet för minskning i tolagsinkomsten af
Finska varor, enligt 99 §*
lånet för reparation af Linköpings domkyrka, enligt 102 §.
byggnadslånet till Christianstad, enligt 103 §. och
förslagslånet till handlande och näringsidkare inom samma stad enligt 104 §.
Enahanda sladganden, som i 69:de, 101:sla och 105:le §§. af 1848 ars
reglemente förefinnas, torde böra intagas i den afdelning af det nya reglementet,
hvilken kommer att handla om de vid denna riksdag beviljade och till utgående
från fiiksgälds-kontoret anvisade statsbidrag, nemligen:
de allmänna sladgandena i 69 och 105 §§., angående dels bestridandet
af de till ständiga statsbehofven icke hänförliga anslag, dels rättigheten
alt under ett följande år lyfta den för ett föregående år bestämda,
men då icke utbekomna anslagssumma och dels besparingarnes
reserverande till kommande Ständers disposition, äfvensom stadgandet
i 101 angående betäckandet af bristen i Arméens pensionskassas
årliga inkomster.
Likaledes bör Rikets nu församlade Ständers beslut, angående statskontorets
ersättning för det, enligt hittills gällande reglementes 84 §.,! vilkorligen beviljade
bidrag till Stockholms Navigationsskola, intagas uti samma afdelning.
Stockholm den 14 Augusti 1851.
Stats-Utskottets Memorial, N:o 323.
II
Reservation:
af Nils Strindlund, i afseende på den af Utskottet föreslagna förändrade §,
rörande återstoden utaf det anslag, Rikets Ständer vid 1844—1S45 års riksdag
beviljade för utarbetandet af Kapiten Cronstrand^ samlingar, angående Egyptiska
byggnadskonsten, emot hvilken §:s lydelse Strindlund anmärkte, att han icke ansåg
Utskottet tillständigt att föreslå förändring i ett reglementariskt stadgande,
sorn rörde en enskildt person, utan att denne öfver samma förändring blifvit hörd
och dermed förklarat sig nöjd.
FÖRSLAG
till
Reglemente
för
Iliksgälds-kontoret.
(Fortsättning.)
Angående Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar.
A) Återstående utgifter lill följd af extra stalsregleringen vid 1849 och 1841
års riksdag.
§ 59.
Här nedan uppgifna, i Riksgälds-kontoret ännu innestående, summor utaf de
anslag, utgörande tillsammans 1,300,000 R:dr, som för fängelsernas ombyggnad
12
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 323.
och förändrade inredning, utaf Rikets åren 1840 och 1841 församlade Ständer
beviljades, böra, enligt Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, utbetalas i den mån desamma,
för dermed afsedda ändamål, varda disponerade och reqvirerade, nemligen
:
O o
l:o Återstoden, Sextiofemtuseu femhundra Riksdaler, utaf anslaget för käradshäktenas
ombyggande och förseende med erforderligt antal celler, i den ordning,
Kongl. Maj:t, efter menigheternas hörande, pröfvar sådant kunna och
höra verkställas, enligt en för häradsfängelsernas ordnande inom hela riket
uppgjord fullständig plan; och
2:o den återstående anslagssumman, Etthundraelfvatusen Riksdaler, för uppförande
af fängelsebyggnader i städerna, utom Stockholm, efter en förut uppgjord
allmän plan och i den mån, Kongl. Majit finner sådana byggnader af behofvet
påkallade.
§ r’°-
De för befrämjande af va t/enkom manika tio/ter, väpjörbättringar och odlingsJörelag,
vid 1840 och 1841 års riksdag, beviljade anslags- och lånesummor,
hvilka hittills icke blifvit lyftadc och fortfarande skola af Riksgälds-kontoret för
omtormälde föremål tillhandahållas, höra, sedan de i afseende på sådana medels
utbekommande vid sagde riksdag föreskrifna vilkor och åligganden, blifvit behörigen
iakttagna, till vederbörande utbetalas i den ordning nästföljande § stadgar;
varande dessa anslags- och lånesummor här upptagna med deras återstående belopp
vid nästlidne Juli månads början, nemligen:
c
l:o för hamnanläggningen vid Alius, Femtusen Riksdaler, eller återstoden af
det staden Christianstad för detta företag, utan återbetalningsskyldighet, be
viljade
statsbidrag af 15,000 R:dr;
2:o för omläggning och förbättring af backiga eller eljest för kommunikationen
mindre tjenliga delar utaf allmänna landsvägarne i riket, med undantag af
de inom Stora Kopparbergs och Westerås län befintliga vägar, Tvåtusen
niohuudraaderton R:dr 30 sk. 6 r:st, hvilket belopp, efter iakttagna besparingar,
återstår utaf den vid nämnde riksdag, för vägomläggningar och vägförbättringar,
med 200,000 R:dr beviljade anslagssumma;
3:o för anläggningen af en väg mellan Ofver- och Neder-Calix socknar i Norr
bottens
län, Ett tusen sjuhundrafemtio Riksdaler, eller det innestående beloppet
utaf den summa, 7,000 R:dr, som för denna väganläggning anslogs;
Stats-Utskottets Memorial, N:o 323.
13
4:o för valtelia]lappningar eller dambyggnader till motverkande af frost samt
förberedande af större, menigheternas förmåga öfverstigande, odlingsföretag
inom Norrbollens, /Vesterbottens, JVester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals och Josse härader i
Wermland, Sextusen åttahundrafemtiotre R:dr 44 sk., utgörande, efter afdrag
af uppkomna besparingar, återstoden utaf det, lill Kongl. Maj:ts nådiga
disposition för sådane arbeten inom nyssnämnde delar af riket, beviljade
anslag af 120,000 R:dr;
5:o för Emans upprensning eller andra odlingsföretag inom medlersta och södra
delarne af riket, Tvåtusen sjuhundranittionio R:dr 6 sk., återstoden af den
med 45,000 R:dr, dels såsom lån och dels såsom anslag utan återbetalningsskyldighel,
härtill anvisade summa;
(>:o för myr af lappningar pä Gottland, Sjutusen trehundratrettio Riksdaler, eller
det ännu innestående beloppet utaf det för dessa myraftappningars befrämjande
beviljade låneunderstöd af 50,000 R:dr.
§ 61.
Vid pröfningen och afgörandet af förekommande frågor om utbetalningar utaf
de i näst ofvan slående § upptagna anslags- och lane summor, skola de, med
hänsigt till dessa medels lyftning och användande, förut af Rikets Ständer meddelade
och här nedan anförda bestämmelser iakttagas, så vida icke Kongl. Majit,
med vederbörandes frivilliga medgifvande, funnit godt jemväl i afseende på berörde
anslag och låneunderstöd tillämpa och till efterrättelse fastställa de föreskrifter,
hvilka vid 1844 och 1845 års riksdag blifvit för dylika statsbidrag bestämda.
l:o Innan medlen få lyftas, skall arbetsplan, upptagande både när företaget kommer
alt börja och när det kan anses fullbordadt, vara uppgjord och af Kongl.
Majit godkänd.
2:o Der företaget med direkt statsanslag understödjes, utbetalas medlen efter det
arbetet blifvit börjadt, successive i mån af dess fortgång, äfvensom de bidrag,
menigheter, bolag eller enskilde förbundit sig lemna, skola,- i samma
mån och i lika förhållande med statsbidraget, till företaget ulga och användas;
börande, utom de anslag, som äro ställda till Kongl. Majits nådiga disposition,
och hvilkas utbetalning, enligt nu meddelade föreskrifter, verkställes
i den af Kongl. Majit bestämda ordning, öfriga anslagssummor, äfvensom
beviljade lån, antingen omedelbart från Riksgälds-kontoret till vederbörande
1 'i Siats-Utskottets Memorial, N:o 323.
bolag och inenigheter ulbetalas, eller ock, efter erhållna reqvisitioner, till
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfversändas.
3:o A erhållna lånebiträden komma, efter fem ars Förlopp sedan medlen blifvit af
Riksgälds-kontoret utbetalda, att årligen erläggas fem procent å det ursprung
liga
kapitalet, hvaraf tre procents ränta forst beräknas å det vid hvarje liqvid
återstående kapitalbelopp, samt det öfriga utgår såsom afbetalning, intilldess
hela kapitalet med ränta sålunda blifvit till fullo betaidt; och skall
den bestämda betalningstiden för de lån, som successive utgått, räknas från
slutet af det år, hvarunder första andelen af länet blifvit lyflad5 kommande,
hvad liqvidationssättet för de lili odlingsFöretag beviljade lån serskildt beträffar,
att iakttagas de- uti Kongl, kungörelserna den 13 Juni 1845 och den
3 November 1848 meddelade stadganden.
k:0 Med undantag af de vattenaftappningar och odlingsFöretag, för hvilka de i
nästFöregående §:s 5:te och 6:te mom. omförmälda anslags- och lånesummor
blifvit eller varda af Kongl. Maj:t disponerade, böra arbeten, som åsyfta att
bereda odlingsforetag, vara började sednast under loppet af år 18445 skolande
i annat fall de anvisade medlen till Rikets kommande Ständers disposition
reserveras.
5:o Vid alla arbeten, till hvilkas utförande staten i större eller mindre mån bidrager,
användas företrädesvis och der sig göra låter försvars- och sysslolösa
personer; och böra, i frågor om utdikningar samt vattenaftappningar eller
vägars anläggning eller förbättring, vederbörande menigheter före arbetenas
begynnelse höras, för att angående Företagens lämplighet sig utlåta.
ti:o Då arbetenas utFörande öfverlemnas lill menigheter, bolag eller enskilde, böra
dessa alltid genom kontrakter förbinda sig all, efter fastställd plan, desamma
fullborda, utan att kunna af staten påräkna något ytterligare bidrag;
börande sådana vederbörligen afslutade kontrakler, i öfverensstämmelse med de
af Rikets Ständer meddelade föreskrifter, hos Fullmäktige Företes, innan medlen
af dem anordnas.
7:o Menigheter, bolag eller enskilde, till hvilka statsmedel anvisas, böra ställa, af
Kongl. Maj:t pröfvad och godkänd, säkerhet så väl för återbetalningen af låneunderstöden,
med derå stadgad ränta, som för fullgörandet af de kontrakter,
hvilka i afseende på arbetenas verkställighet upprättas; och skola förbindelserna
för de statsbidrag, sorn i egenskap af lån utgå, granskas af Fullmäktige
samt, tillika med handlingarne angående den af Kongl. Maj:t för ej
mindre samma förbindelser än kontrakterna godkända säkerhet, i Riksgälds
-
Stals-Uts kottets Memorial, N-.o 323.
15
kontoret förvaras; dock böra dessa säkerhetshandlingar, uppå anfordran, vederbörande
einbelsmyndigheter tillhandahållas, då desammas begagnande af deta
kan ifrågakomma.
8:0 Den af Kongl. Maj:t fastställda arbetsplan bör, så framt ej Kongl. Maj:t,
uppå derom gjord anmälan, skulle förändring medgifva, oförändrad följas, vid
det äfventyr, att i annat fall, Kongl. Maj:t eger inställa all vidare utbetalning
af statsmedlen samt återfordra hvad deraf redan blifvit uppburet, att på
en gång eller succesivt betalas inom den lid Kongl. Maj:t kan bestämma,
dock må längre anstånd ej ega rum, än intill nästa riksdag; börande de
stals-bidrag som sålunda varda återfordrade, likasom alla afbetalningar och räntor
å utgifna lånesummor, lill Riksgälds-kontorel aflemnas.
§ 62.
Hvad som ännu i Riksgälds-kontoret finnes innestående utaf 1849, 1850
och 1851 års anslag för lärares aflönande och underhållandet af elever vid skeppshyggeri-institutet
i Carlskrona, tretusen trehundra-trettiotre R:dr 16 sk. årligen,
hvilket anslags outtagna belopp vid näsllidne Juli månads början uppgick till femtusen
tvåhundra Riksdaler 26 sk., bör fortfarande, för dermed afsedt ändamål, af
Riksgälds-konloret tillhandahållas och enligt Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift utbetalas.
§ 03.
Det anslag af tvåhundrafyratio Riksdaler årligen, som blifvit beviljadt såsom
ersättning till garnisons-skolan i Christianstad för den afgift, hvilken, under
namn af portpenningar, tillförene till nämnde skola utgått, skall fortfarande, för
tiden intilldess den under innevarande riksdag uppgjorda statsreglering träder i
verkställighet, utaf Riksgälds-kontoret i vederbörlig ordning utbetalas.
§ 64.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut, angående det rotehätlarne
vid Westerbottens f. d. fältjägare-regemente tillerkända understöd, bör dertill,
utaf Riksgälds-kontoret, efter Kongl. Stats-kontorets reqvisitioner, utbetalas hvad
som motsvarar de medel, hvilka, från och med år 1830, i egenskap af rotefrihetsbevillning
eller rotefrihets-afgift utaf nyhemmanen inom Norrbottens och Vesterbottens
län, uti nämnde läns Landtränteri inllutit, för tiden intill 1846 års slut,
dock med afdrag af hvad redan för bemälte rotehållares räkning ulbekommits eller,
16
Stats-Utslcotlets Memorial, N:o 323.
enligt vederbörande Landskontors utredningar, befinnes böra från de influtna beloppen
afgå.
§ °5.
Af Riksgälds-kontoret skola de kostnader godtgöras, hvilka erfordras för samlandet
och ulgifvandel från trycket samt utdelandet till vederbörande embetsmyndigheter
och församlingar af de för hvarje serskildt regemente eller korps uppgjorda
ursprungliga kneckte-kontr akterna, jemte de Kongl, fastställelse-resolutionerna
å samma kontrakter, äfvensom deruti sedermera tillkomna förändringar och
tillägg.
B) Under 1844 och 1845 års riksdag beviljade, men ännu icke bestridda
stals-utgifler.
§ 66.
Återstoden af den, för beredande af odlingsföretag medelst utdikningar och
a/lappningar aj sanka trakter samt sjöar, vid ofvannämnde riksdag, till Kongl.
Maj:ts nådiga disposition anvisade summa 150,000 R:dr, hvilken återstod, efter
afdrag af hvad som häraf, enligt Kongl. Maj:ts eller Rikets Ständers beslut, icke
kommer att utgå, vid nästlidne Juli månads början, utgjorde tretusen niohundrasextionio
Riksdaler 3.2 sk., bör af Riksgälds-kontoret utbetalas, under iakttagande
af de, i afseende på sättet och vilkoren för dessa medels lyftning, uti nedanstående
68 § meddelade föreskrifter.
§ 67.
Det belopp, som hittills icke utbekommits och till följd af meddelade beslut,
fortfarande skall i föreskrifven ordning tillhandahållas utaf de medel, Rikets åren
1844 och 1845 församlade Ständer anslogo, för att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga
disposition och efter den fördelning, Kongl. Maj:t pröfvade lämplig, användas för
anläggning af nya, och förbättrande eller omläggning af backiga och mindre
goda vägar, äfvensom för strömrensningar och smärre hamnbyggnader, bör, af
Rikgälds-kontoret i öfverensstämmelse med ännu gällande och i nästföljande § intagna
stadganden, utbetalas; utgörande dessa återstående medel, med inberäkning
af hvad deraf efter nästlidne Juli månads början, kan vara lyftadt, ett sainmanlagdt
belopp af Tiotusen sexhundrasex riksdaler 32 sk., hvaraf Sextusen niohundra
fyratio
-
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 323.
17
fyratio Riksdaler innestå utaf det med 370,000 R:dr beviljade anslaget för anläggningar
och förbättringar af vägar, samt Tretusensexhundrasextiosex Riksdaler
32 sk. utaf den för strömrensningar och hamnbyggnader anvisade och till högst
30.000 R:dr bestämda summa.
§ 68.
Utbetalningen af de, enligt nästföregående 2:ne §§, i Riksgälds-kontoret
innestående anslagssummor bör verkställas å de tider, som uti vederbörligen afslutade,
och hos Riksgälds-kontoret företedda, kontrakter finnes utsatta eller af
Kongl. Maj:t blifvit särskildt bestämda. Dessa anslagssummor utbetalas lill vederbörande
antingen omedelbart fran Riksgälds-kontoret eller genom den embetsmyndighet,
hvilken Kongl. Majit kan derom hafva lenrnat nådigt uppdrag. Och
åligger det Riksgälds-kontorets styrelse att tillse det utbetalda statsmedel hvilkas
återfående, till följd af uraktlåtet uppfyllande af hvad arbetsplan eller kontrakt innehåller,
kan af Kongl. Majit anbefallas, i behörig ordning till Riksgälds-kontoret
ingå.
De säkerbetshandlingar, som för statsbidragens utbekommande äro eller hädanefter
varda lill Riksgälds-kontoret aflemnade, böra förblifva under kontorets
vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna
blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition utlemnas.
Ålla kostnader, af hvad namn de vara må, som med de, i följd af erhållna
anslag uppkommande förhållanden, kunna vara förenade, skola, utan undanlag, bestridas
eller godtgöras af den eller dem, som statsbidragen erhållit.
§. 69.
Det belopp, Ett tusen Riksdaler, som i Riksgälds-kontoret ännu innes tår utaf
den, under 1844 och 1845 års riksdag, för upprensningsarbelet i skärgården invid
Söderhamn beviljade anslagssumma, 5,000 Ridr, bör, på sätt Kongl. Majit
föreskrifvit, utbetalas sedan detta arbete blifvit afsynadt och godkändt.
§. 70.
o o
Återstoden, Attatiofyratusen Riksdaler, af det för Götheborgs hamnbyggnad
vid samma riksdag beviljade och till utgående under tio års tid anvisade lån å
140.000 Ridr skall, under nästkommande år 1852 och derpåföljande Fem år, af
Riksgälds-kontoret till Direktionen för Götheborgs hamn- och elfarbeten utbetalas
lith. till II. St. Prol. 1850 & 1851. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 48 Höft. 3
18
Stats-Utskottets Memorial, N-o 323.
med Fjortontusen R:dr årligen; börande detta lån, efter Fem års förlopp från
slutet af det år, derunder första hälften af lånesumman blifvit lyftad, utaf bemälde
Direktion^ återbetalas medelst erläggandet årligen under Fjorton och ett halft års
tid, af Atta procent å bela lånebeloppet, hvarigenom lånet kommer alt anses så
till kapitalet, som efter Två för hundrade beräknade ränta fullt inbetald; och skall
Direktionen dessutom, intilldess inbetalningen af ett till liqvid förfallit belopp verkställes,
derför erlägga Fern procent årlig ränta.
Det ännu innestående beloppet, Tvåtusen Riksdaler, utaf det understöd, som
vid 1844 och 1845 års riksdag med 3,000 R:dr beviljades kapitenen Ballzar
Cronstrand, för utarbetandet och ordnandet af bans samlingar angående denjornegyptiska
byggnadskonsten, bör af Riksgälds-kontoret för sådant ändamål fortfarande
tillhandahållas, samt enligt Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift utbetalas, under
förbehåll, att bemälde kapiten, vid äfventyr att eljest hafva förlorat all rätt till
detta understöds vidare åtnjutande, före slutet af Juni månad 1852, med intyg af
Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitels-Akademien styrker, att han.dessförinnan
inför samma Akademi till granskning framlagt ifrågavarande samlingar, samt
att Akademien funnit dem i det skick, hvilket, vid samma understöds beviljande,
såsom vilkor derför, föreskrefs.
§. 72.
I öfverensstämmelse med Kongl Majrts nådiga föreskrift och på grund af vederbörliga
reqvisilioner, utbetalas af Riksgälds-kontoret det belopp, som erfordras för
inköpande af Trehundra exemplar utaf Svenska Fornskrijts-Sällskapets årliga
samlingar; varande kostnaden för inköpet af hvart och ett exemplar utaf dessa
samlingar beräknad att årligen utgöra omkring Två R:dr.
§. 73.
Det från Riksgälds-kontoret ännu icke utbekomna beloppet, Tiotusen Riksdaler,
utaf det lån å 25,000 R:dr, som vid 1844 och. 1845 års riksdag beviljades Christinehamns
stads- och Warnums landsförsamlingar, för uppbyggandet af den nya
kyrkan i nämnde stad, skall, emot de i 26 §. omförmälda betalningsvilkor, i mån
af kyrkobyggnadens fortgång, utbetalas.
Slals-Uukoliels Memorial, N:o 323.
19
(!) Under sednast förflutna, eller 1847 och 1848 års, riksdag beviljade, ännu
återstående statsutgifter.
§• 74.
Den till förhöjning af anslaget för Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning,
vid sednaste riksdag, anvisade och nu på riksstaten uppförda summa af
75,000 Ridr årligen bör, för sednare hälften af innevarande år, fortfarande ulga
från Riksgälds-kontoret samt, efter vederbörliga reqvisitioner, qvartalsvis utbetalas
med Adertontusen sjuhundrafemtio Riksdaler.
§. 75.
Sedan de för erhållandet af statsbidrag till sådana arbetsföretags utförande,
fastställda vilkor och meddelade stadganden blifvit vederbörligen iakttagna, utbetalas,
i här nedan föreskrifna ordning, det i Riksgälds-kontoret, vid nästlidne Juli
månads början, med Tjugusexlusen niohundratjugeåtta Riksdaler 38 sk. innestäende
beloppet utaf den summa, 100,000 R:dr hvilken Rikets sednast församlade Ständer
anslogo, för att af Kongl. Majit, efter den fördelning, som pröfvades lämplig, i
nåder disponeras dels till anläggning af nya och dels till förbättrande eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar.
I afseende på utbetalningen af denna anslagssumma och de Riksgälds-kontoret, med
hänsigt til! ifrågavarande medel uppdragna, åligganden, komma följande under sistförlidne
riksdag härom meddelade, allmänna bestämmelser att fortfarande tjena till
efterrättelse:
l:o Innan medel få i Riksgälds-kontoret lyftas, bör hos Fullmäktige företes, genom
Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader eller annan af Kongl.
Majit dertill auktoriserad embetsmyndighet, med vederbörande afslutadt och
af Kongl. Majit i nåder godkändt kontrakt om arbetets utförande efter deruti
åberopad och af Kongl. Majit jemväl godkänd plan.
2io Derjemte skola före lyftningen af beviljade statsbidrag, vara till Riksgälds-kontoret
ingifna:
a) af Kongl. Majit pröfvad och godkänd säkerhet för kontraktets fullgörande;
b) bevis, att arbete, som med anslag utan återbetalningsskyldighet är understödi,
blifvit börjadt.
20
Stats-Utskottets Memorial, N:o 323.
3:o Så snart här ofvan omPörmälde handlingar blifvit behörigen företedda och af
lemnade,
böra medlen å de tider, som finnas bestämda ali upprättade kontrakter
eller af Kongl. Maj:t särskilt, tillkännagifvits, till vederbörande utbetalas,
antingen omedelbart frän Riksgälds-kontoret eller genom den embetsmyndighet,
hvilken Kongl. Majit kan hafva derom lemnat nådigt uppdrag.
4:b De arbeten, som med statsbidrag understödjas, böra vara började sednast
under loppet af år 1850; skolande i annat fall de' anvisade medlen reserveras
till kommande Ständers disposition.
5:o Den af Kongl. Majit i nåder fastställda arbetsplan bör, så framt ej Kongl.
Majit, uppå härom gjord anmälan, skulle förändring deruti medgifva, oförändrad
följas, och bör arbetet inom i kontraktet bestämd tid fullbordas, vid
äfventyr, att Kongl. Majit, i annat fall, äger låta inställa all vidare utbetalning
af statsmedlen samt återfordra hvad deraf redan blifvit uppburet, att
på en gång eller successive till Riksgälds-kontoret inbetalas inom den tid,
Kongl. Majit kan i nåder bestämma.
6:o Det åligger Riksgälds-kontorets Styrelse att tillse, det de statsmedel hvilkas
återfordrande, till följd af uraktlåtet uppfyllande af hvad arbetsplan eller
kontrakt innehåller, kan af Kongl. Majit anbefallas, i behörig ordning till
Riksgälds-kontoret ingå.
7:o De säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande till Riksgälds
kontoret
aflemnas, förblifva i dess vård; dock skola sådana handlingar, som
vederbörande embets-myndigheter kunna blifva i behof att begagna, på behörig
reqvisition, till dem utlemnas.
S:o Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som med dessa eller andra, till
,följd af erhållne anslag uppkommande förhållanden kunna vara förenade, skola,
utan undantag, bestridas eller godtgöras af deu eller dem, som statsbidragen
erhållit.
§ 76.
Uppå vederbörlig reqvisition, utbetalas det belopp, Fyratusenfembundra Riksdaler,
hvilket vid nästl. Juli månads början i Riksgälds-kontoret innestod utaf det
särskilda anslag af 6,000 Ridr, som, pä det Riksarkivet måtte varda kompletterad/
med så kalladt Registratur från de serskilda afdelniugarne af Rong/. Maj:ts
Kansli,
Siats-Utskottets Memorial, N:o 32'}.
21
Kansli, beviljades vid sednaste riksdag, till bestridande af kostnaden för utskrifningen
af detta registratur under den redan förflutna lid, för hvilken detsamma
saknades.
§ 77.
Det hittills icke lyftade beloppet, Tvålusensextiosex Riksdaler 32 sk., utaf
den anslagssumma, Rikets sednast församlade Ständer beviljade och till utgående
från Riksgälds-kontoret med J2,666 R:dr 32 sk. anvisade för reparationer och
uppsättandet af bokhyllor i några rum af Riksarkivets hus samt för ytterligare
inredning af samma hus, bör, efter Kongl. Maj:ts härom meddelade nådiga förordnande,
utbetalas.
§ 78.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers, vid 1844 och 1845 samt 1847
och 1848 års riksdagar, angående anslaget för naliona/museibyggnaden, meddelade
heslut, bör Riksgälds-kontoret hålla Kongl. Maj:t tillhanda det återstående
beloppet, utaf den å detta verk för nämnde byggnadsföretag hittills anvisade summa,
Trehundra tusen Riksdaler, motsvarande tre femtedelar af det anslag, Rikets
Ständer dertill beviljat, eller Femhundra tusen Riksdaler; och hvaraf före nästl.
Juli månads början från Riksgälds-kontoret utbetalts 148,000 R:dr.
§ 79.
Den särskilda anslagssumma af Ett tusen Riksdaler, som Rikets Ständer under
sednaste riksdag anvisade lill Kongl. Maj:ts nådiga disposition, för att befrämja
goda läseböckers författande och utgifning för allmogen, synnerligen i
de ämnen, deruti förberedande undervisning vid folkskolorna meddelas, ber fortfarande
för sådant ändamål Kongl. Maj:t af Riksgälds-kontoret tillhandahållas.
§ 80.
Det under sistförflutna riksdag med Åttatusen åttahundra Riksdaler årligen
beviljade och å Riksgälds-kontoret anvisade bidrag till en särskild fond för pensionering
af Borgmästare i Rikets Städer utom Stockholm samt Kommissionslandtmätare
, jemte dessa tjenstemäns enkor och bani, bör fortfarande, enligt
Kongl. Maj:ts nådiga disposition, af Riksgäldskontoret hållas Direktionen öfver
civilstatens pensions-inrättning tillhanda, emot skyldighet för Direktionen att med
Bih. lill B. St. Prof. 1850 & 1851, 4 Samt. 1 Jfd. 2 Band. 48 Haft. 4
22
Slats-Utskotlets Memorial, N:o 323.
de å denna anslagssumma, hvilken genom Direktionens försorg bör förräntas, inflytande
räntemedel, äfvensom med de afgifter, hvilka af delägarne i denna särskilda
fond skola erläggas, ombesörja ifrågavarande pensionering på det sätt och
efter de grunder, som i sådant afseende varda af Kongl. Majit i nåder bestämda;
dock kommer besagde årliga anslag icke alt utbetalas förr, än från och med det
år, hvarunder förenämnde särskilda pensions-inrättning af Kongl. Maj:t förklaras
vara i det skick, att densamma anses kunna uppfylla dermed afsedda ändamål,
utan behof af annat statsanslag, än det, som redan blifvit beviljadt.
STOCKHOLM, tryckt nos isaac marcus, 1851.
Sluls-UlskoUels Memorial, M 324.
M 324.
Ank. till Exp.-Utsk. den IS Aug. 18S1, kl. 5 e. m.
Memorialmed förslag till stadganden i Riksgåldskonlorets reglemente
rörande de under innevarande riksdag till utgående
från detta verk anvisade statsutgifter.
(Rgs-Afd.)
Sedan Stats-Ulskottet, medelst redan afgifvet Memorial M 523, underställt
Rikets Ständer förslag till de §§ i reglementet för Riksgäldskontoret, deruti erforderliga
stadganden angående sådana, vid förflutna riksdagar beviljade, anslags- och
lånesummor, som fortfarande skola i föreskrifven ordning för dermed afsedda föremål
tillhandahållas, så får Utskottet nu öfverlemna sitt förslag till reglementariska
stadganden rörande de urjder innevarande riksdag beviljade och å samma verk anvisade
statsutgifter, dervid Utskottet, i afseende på de föreslagna reglements-paragrafernas
nummerordning, anser sig böra erinra, att de nummer, under hvilka dess*
§§ nu äro upptagna, före reglementets utfärdande, komma att förändras, derest några
ytterligare, till nu ifrågavarande afdelning af reglementet hänförliga, utbetalningar
dessförinnan skulle varda Riksgäldskontoret ålagda.
81 <§, angående utbetalningen af nu beviljade, å Riksstaten icke uppförda anslag,
svarar mot och är hufvudsakligen lika lydande med 69 <§ af 1845 års reglemente.
82 §, angående godlgörandet af H. K. H. Kronprinsens bosättningskostnadér, inne
håller
Rikets Ständers beslut enligt Usta punkten af Förstärkta Stats-Utskottets
Memorial J\° 289.
83 §, angående anslaget till länsfängelse-byggnader, innefattar Rikets Ständers be
slut
genom bifallandet af Stats-Utskottets härom i Utlåtandet JV° 160 gjorda
framställning.
84 §, angående de för landtförsvaret beviljade serskilda anslag, grundar sig på de
beslut, Rikets Ständer fattat i anledning al Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris
161 och 224.
85 § angående anslagen till lindring af rust- och roteringsbesväret inom Jemtland
samt inlösandet af dagsverksskyldigheten till Gustafs och Carlbergs kopparBill.
lill R. Sl. Prol. 1850 & 1851. 4 Sami1 Afd., 2 Band., 4f) 110(1. 1
«>
Stals-Ulskoltcls Memorial, M 524.
verk. innefattar Rikets Ständers härom meddelade beslut genom bifallandet af
Stats- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande JV2 22.
86 §, angående anslaget för sjöförsvarets ordnande genom förrådernas och fartygens
komplettering m. m., innehåller Rikets Ständers beslut enligt Förstärkta StatsUtskottets
Memorial J\s 289, 8:de punkten.
87 §, angående anslagen till aflöning för Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen samt
rese- och undersökningskostnader vid allmänna arbeten, äfvensom till arfvoden
och stipendier för civil-ingeniörers bildande vid Mariebergs läroverk,
grundar sig på de beslut, Rikets Ständer fattat genom bifallandet af 32, 33
och 39:de punkterna af Stats-Utskottets Utlåtande JY° 165; varande, tili
ledning för de årliga anslagssummornas tillhandahållande och till iakttagande
vid räkenskapsföringen inom Riksgäldskontoret, de 5:ne år, derunder anslagen
enligt Rikets Ständers beslut skola utgå, i denna, likasom i efterföljande
94, 98 och 109 §§, bestämdt utsatta.
88 §, angående ersättning för det af Statskontoret, under åren 1849 och 1850,
förskottsvis utbetalda belopp till underhållande af Stockholms Navigationsskola
samt utbetalningen af innevarande års anslag för samma skola, inne
håller
Rikets Ständers beslut enligt 19:de punkten af Stats-Utskottets Utlåtande
M 87 och 8:de punkten af Förstärkta Stats-Utskottets Memorial M
257.
89 §, angående anslaget till skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, grundar sig på
den af Rikets Ständer bifallna 22:dra punkten af nyssnämnde Utlåtande.
90 '<§, angående anslagen till hamnbyggnads-arbetena vid Wisby, Cimbritshamn, En
gelholm,
Landskrona, Calmar, Hjo, Westerås och Öregrund, innefattar Rikets
Ständers beslut genom bifallandet af lista, 2:dra, 4:de och 17:de punkterna
af Utskottets Utlåtande M 163, samt 7:de punkten af Utlåtandet M 226,
tillika med hvad Rikets Ständer genom voteringar i Förstärkt Stats-Utskott,
enligt 9:de, 10:de och ll:te punkterna af dess Memorial 289, beslutat.
»1 §. angående fortfarande anslag till amortering af det för Linköpings hamnbyggnad
och Stångåns upprensning upptagna lån, öfverensstämmer med 77 § af
1848 års reglemente och grundar sig på Utskottets, af Rikets Ständer godkända,
tillstyrkan i 9:de punkten af Utlåtandet JVs 165.
92 <§, angående anslagen till anläggning af kanaler mellan Philipstad och Sjöändan,
samt Storsjön i Södermanland och .Mälaren, äfvensom en kanal genom Tjufholmssundet
i Norrbottens län, innehåller Rikets Ständers beslut medelst bifallandet
af 6:te, 13:de och 21:sta punkterna af samma Utlåtande.
Slals-Ulskollcls Memorial, JVs 524.
3
93 §, angående anslaget för upprensningen af Ljusneelf mellan sjöarne Or och Var
pen,
grundar sig på Utskottets härom afgifna och af Rikets Ständer bifallna
Utlåtande JYS 177.
94 g, angående den till anläggning och förbättring af vägar samt mindre ström
rensningar
m. m. anslagna summa, innehåller Rikets Ständers beslut genom
bifallandet af 23:dje och 37:de punkterna af Utlåtandet JVJ 163.
93 §. angående statsbidraget för anläggningen af en jernväg mellan Örebro och
Nora, innefattar de beslut, Rikets Ständer meddelat rörande det för denna
jernvägsanläggning, i Utskottets Utlåtande JV2 164, tillstyrkta bidrag af statsmedel.
96 §, angående det för en jernbro öfver Svartån på landsvägen mellan Linköping
och Bergs gästgifvaregård beviljade lån, grundar sig pä ’den af Rikets Ständer
bifallna 26 punkten i Utlåtandet JVZ 163.
97 §, angående lånet för byggandet af en bro öfver Dalelfven i närheten af Gu
stafs
kyrka, innehåller Rikets Ständers beslut i fråga om detta lån, jemlikt
Utskottets Utlåtande J\° 211.
98 §, angående de för utdiknings- och andra vattenaftappningsarbetens befrämjande
anvisade medel, innefattar det, genom godkännandet af 28 punkten af Utlåtandet
JVs 163, härom meddelade beslut.
99 §, angående det serskilda, för aftappningen af sjön Möckelö inom Kronobergs
län beviljade statsbidrag, grundar sig på den af Rikets Ständer jemväl godkända
30:de punkten af samma Utlåtande.
100 §, angående sättet, ordningen och vilkoren för utbetalningen af beviljade stats
bidrag
till allmänna arbetsföretags utförande, kommer att innehålla de stadganden
och bestämmelser, som, med anledning af Utskottets Utlåtande JVu
298, varda utaf Rikets Ständer i dessa afseenden beslutade.
101 g, angående anslaget till premier för ägare af kreatur utaf utmärktare slag, och
102 §, angående anslaget till slöjdexpositioners befrämjande, motsvara 83
och 86 §§ af 1848 års reglemente och grunda sig på Rikets Ständers beslut
genom bifallandet af 42:dra punkten af Utlåtandet JVZ 163.
103 g, angående den, med afseende å industri-expositionen i London, till Kongl.
Maj:ts disposition ställda summa, grundar sig på Utskottets under M 126
afgifna och jemväl bifallna Utlåtande.
104 §, angående anslaget till ombyggnad af Tranebergs bro på vägen mellan Stock
holm
och Drottningholm, är grundad på Rikets Ständers beslut enligt För
stärkta
Stats-Utskottets Memorial JV° 289, 12:te punkten.
103 §, angående det till bestridande af kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostna
-
4
Slats-Ulskoltels Memorial, M 524.
der beviljade statsanslag, innefattar Rikets Ständers, genom bifallandet af
2:dra punkten i Utskottets Utlåtande JV2 165, härom meddelade beslut.
106 §, angående anslagen till uppförande af byggnader för kemiska institutionen vid
Upsala och anatomiska institutionen vid Lunds universitet, innehåller de af
Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med Utskottets tillstyrkanden i 5:dje och
4:de punkterna af Utlåtandet JYs 166, fattade beslut.
107 §, angående anslag tili inköp af Magister J. F. Widgrens samlingar af Brasi
lianska
växtexsiccater, grundar sig på Rikets Ständers beslut genom bifallandet
af 7:d punkten af samma Utlåtande.
108 §, afgående anslagssumman för inköp af de utkomna årgångarne utaf tidskrif
ten:
Läsning för folket, innehåller det beslut, Rikets Ständer fattat genom
bifall till Utskottets hemställan i Utlåtandet Jtä 186.
109 §, angående anslagen för fortsättningen af Svenskt Diplomatarium och afritning
af sigiller vid handlingar, som blifvit aftryckta i de redan utkomna delarné
af detta verk, är grundad på Utskottets bifallna tillstyrkanden i 6:te punkten
af Utlåtandet JV2 166.
110 §, angående fortfarande statsanslag för Serafimer-lasarettet, svarar emot 99 §
af 1848 års reglemente och grundar sig på Rikets Ständers beslut genom
bifallandet af 2:dra punkten af samma Utlåtande.
Härvid anser sig Utskottet böra erinra, hurusom, vid tillstyrkandet af detta anslags
fortfarande, detsammas nu anvisade belopp, 13,300 R:dr, uppgifvits böra utgå
»med %:del årligen åren 1831, 1832 och 1833», eh uru det vid sistförllutna
riksdag för Serafimerlasarettet beviljade anslag å enahanda årliga belopp, eller
4,500 R:dr, anvisades till utgående under den tid, då uppgjorda statsreglering skulle
blifva gällande, eller åren 1849, 1850 och 1851. Till följd af Rikets sednast församlade
Ständers härom sålunda fattade och i Riksgäldskontorets nuvarande reglemente
införda beslut har 1851 års anslag redan i början af detta år, efter deVå
erhållen reqvisition, blifvit af Riksgäldskontoret utbetaldt. Vid sådant förhållande
måste naturligtvis den under innevarande riksdag beslutade anvisning af berörde anslag
för ytterligare 3:ne år afse den kommande tiden eller åren 1852, 1853 och
1854. Utskottet har derföre uti den angående ifrågavarande anslag nu föreslagna
<§ af Riksgäldskontorets nya reglemente utsatt dessa år för samma anslags utgående;
och torde enahanda rättelse i afseende på tiden för utbetalningen af meränämnde
anslag jemväl varda iakttagen i Rikets Ständers ännu icke expedierade underd.
skrifvelse, angående de uuder denna riksdag beviljade extra anslag för Ecklesiastik-Departementet
tillhörande föremål.
Siats-Utskottets Memorial, JtJ 324.
5
111 §, angående de för Hospitalsfondens understödjande samt utvidgningen af Wexiö
hospital beviljade anslag, grundar sig pä Utskottets Utlåtande JV2 258.
112 <§, angående det fortfarande understödet för fullgörandet af Arrnéens pensions
kassas
pensioneringsskyldighet, motsvarar och är lika lydande med nu gällande
reglementes 101 § samt grundar sig på Utskottets Utlåtande JVs
156.
113 §, angående ersättningen till den för blesseradt beväringsmanskap och afskedade
båtsmän inom Wester-Norrlands län bildade pensionskassa, innefattar Rikets
Ständers beslut genom bifallandet af Utskottets Utlåtande J\s 212,
114 och 115 §§, angående beviljade restitutioner till Majoren G. Bennich samt
ltegeinentsskrifvarne A. G. Enell, J. C. Kant och P. G. Hanngren, äro grundade
på Utskottets under N:ris 71, 72, 235 och 236 härom afgifna samt af Rikets
Ständer bifallna Utlåtanden.
116 <§, angående restituerandet af bevillningen för de aflöningar och traktamenten,
som utgått af Norska statsverkets bidrag till Konvoykassan, grundar sig på
Rikets Ständers beslut genom bifallandet af Utskottets Utlåtande JVS 287.
117 g, angående den hemmansbrukaren Peter Svensson i Mjärdevid uti Slaka soc
ken
af Östergöthlands län beviljade érsältning för 3;ne honom tillhöriga, af
rotz smittade och derföre dödade, hästkreatur, grundar sig på Stats- och
Ekonomi-Utskottens likaledes bifallna Utlåtandé JVs 10.
118 och 119 §§, angående lånen till städerne Christianstad och Lidköping för
verkställigheten af de nya tomtregleringarne derstädes, innefatta Rikets Ständers
genom bifallandet af Stats-Utskottets Utlåtanden N;ris 141 och 142
meddelade beslut.
120 §, angående det staden Lidköping beviljade byggnadslån, innehåller Rikets Stän
ders
härom, enligt Utskottets tillstyrkan i Utlåtandet JY2 141, fattade beslut.
121 §, angåendé lånet för Wexiö domkyrkas utvidgning och reparerande, innefattar
de i afseende på detta lån, i Utskottets Utlåtande J\° 157, föreslagna och
af Rikets Ständer gillade vilkor och bestämmelser.
122 §, angående lånet för kyrkobyggnaden i Lidköping, och 123 §. angående lånet
för återuppbyggandet af Knäreds församlings kyrka, grunda sig på Rikets
Ständers beslut genom bifallandet äf Utskottets Utlåtanden N:ris 158 och
215 samt innefatta de deruti föreslagna vilkor för dessa 2:ne lån.
124 §, angående några gemensamma bestämmelser för alla å Riksgäldskontoret anvisade
statsutgifter, äger samma lydelse, som 105 § af 1848 års reglemente.
Stockholm den 14 Augusti 1851.
t;
Slats-Utskollels Memorial, M 324.
Förslag
till
Reglemente för Riksgäldskontoret.
(Fortsättning).
D) Under innevarande riksdag beviljade och till åtgående från Riksgäldskontoret
anvisade statsutgifter.
§ 81.
Rikets Ständer, som jemväl under denna riksdag beviljat åtskilliga, till de ständiga
statsbehofven icke hänförliga, anslagssummor, hafva beslutat, att dessa, jemte
alla andra nu beviljade anslag, hvilka icke blifvit till årligt utgående under riksstatens
särskilda hufvudtitlar anvisade, äfvensom här nedan omförmälda låneunderstöd,
skola af Riksgäldskontorets medel bestridas i den ordning, som för hvarje särskild
anslags- och lånesumina blifvit fastställd; börande, sedan den bestämda utbetalningstiden
inträdt, hvart och ett anslag eller lån, derest icke vissa terminer för dess utbekommande
äro föreskrifna, utbetalas på en gång eller i mån af skeende reqvisitioner.
§ 82.
Med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, hafva Rikets Ständer
beviljat en anslagssumma af Etthundrasextioentusen femhundraåtta Riksdaler 13 sk. 3
r:st., till godtgörande af kostnaderna för inredningen af Deras Kongl. Ilögheters
Kronprinsens och Kronprinsessans våning inom Kongl. Slottet bär i hufvadstaden
samt för Deras Kongl. Högheters bosättning och anskaffandet af sådane inventariepersedlar,
som äro att anse såsom statens tillhörighet; hvilken summa bör af Riksgäldskontoret,
i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, utbetalas.
§ 83.
För uppförande af länsfänge/ser efter cellsystemet, hafva Rikets Ständer ytterligare
anslagit en summa af Trehundratusen Riksdaler, som under åren 1832,1853
och 1854 skall, med en tredjedel eller 100,000 R:dr årligen, af Riksgäldskontoret
utbetalas, på sätt Kongl. Maj:t behagar i nåder föreskrifva.
Slals-Ulskoltets Memorial, M 324.
7
§ 84.
Utom de, vid regleringen af riksstatens 4:de bufvudtitel, anvisade och å denna
hufvudtitel uppförda utgiftssummor, hafva Rikets Ständer, till Kongl. Maj:ts nådiga
disposition, beviljat nedannämnde särskilda anslag för landtförsvaret tillhörande föremål;
hvilka anslag böra af Riksgäldskontoret, efter vederbörliga reqvisitioner, under
åren 1831, 1832 och 1835, utbetalas med en tredjedel årligen, nemligen:
l:o. för anskaffning af redskaps-, rid-, stall- och anspannspersedlar åt tolfpundiga och
tjugufyrapundiga fältbatterierna, för hvilka sådana persedlar ännu saknas, afräkningsvis
Tjugutvåtusen Riksdaler, eller 7,355 R:dr 16 sk. årligen;
2:o. för nya inf ant er i g enars anskaffning, Tvåhundratusen Riksdaler, eller 66,666
R:dr 52 sk. årligen;
3:o. för anskaffandet af nya pistoler, Tolftusen Riksdaler, eller 4,000 R:dr år
ligen;'
4:o.
till äldre gevärs förändrande för slagkrutsantändning, Femtiotusen Riksdaler,
eller 16,666 R:dr 32 sk. årligen;
3:o. för anskaffning af slagkrutshufvar, Tiotusen! Riksdaler, eller 3,333 R:dr 16
sk. årligen;
6:o. för fortsättningen af fästning sby g gnaden vid Carlsborg, Nittiotusen Riksdaler, eller
30.000 R:dr årligen, hvaraf innevarande års anslagssumma, enligt särskildt beslut,
redan blifvit utbetald;
7:o. för fortsättandet af fästningsbyggnadsarbetena vid Waxholm, Carlsten och Carlskrona,
Trehundrafemtontusen Riksdaler, eller 103,000 R:dr årligen, häruti inberäknadt
det för innevarande år särskildt beviljade och anvisade belopp af
75.000 R:dr;
8:o. för Topografiska korpsens arbeten, Trettiosextusen Riksdaler, eller 12,000 R:dr
årligen, innevarande års redan utbetalda anslagssumma häruti inberäknad; och
9:o. till komplettering af reservförrådet för beväringsmanskapet, Åttiotusen Riksdaler
eller 26,666 R:dr 32 sk. årligen.
§ 85.
1 sammanhang med andra under nuvarande riksdag vidtagna beslut angående
rustnings- och roteringsskyldighetens utgörande inom provinsen Jemtland, hafva Rikets
Ständer beviljat följande 2:ne särskilda anslag, hvilka i den ordning, Kongl.
Maj:t behagar i nåder föreskrifva, böra af Riksgäldskontoret utdelas, nemligen:
l:o. ett anslag af Niotusen Riksdaler, för att, efter den fördelning, som af Kongl.
Maj:t fastställes, och, i den mån behofvet påkallar, kunna för tiden från och
8
Slals-Ulskottets Memorial, Jtä 324.
med 1848 till innevarande års slut, användas till lindring i det rustnings- och
roteringsbesvär, som under denna tid ålegat rust- och rotehållare inom nämnde
provins; och
2:o. ett, till Kongl. Maj:ts nådiga disposition stäldt, anslag af Fyratusen fyrahundratrettioåtta
Riksdaler 3 sk. 2 r:st., för inlösandet från interessenterna i Gustafs
och Carlbergs kopparverk af den samma verk tillerkända rättighet till dagsverken
fråp åtskilliga hemman inom Underåkers, Åhre och Kalls socknar i samma
provins.
§ 86.
Med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning angående de för sjöförsvarets
ordnande erforderliga anslagssummor, hafva Rikets Ständer till komplettering
af förråderna samt de skepp och fartyg, hvilka Kongl. Maj:t anser förtjena att för
krigsbruk göras användbar#, äfvensom till andra för
oundgängliga mindre arbeten, anslagit ett belopp af Sexhundratusen Riksdaler, hvilket
bör, under åren 1831, 1832 och 1833, med en tredjedel eller 200,000 R:dr
under hvartdera året, af Riksgäldskontoret, efter vederbörliga reqvisitioner, utbetalas.
§ 87.
Med hänsigt till den för ledningen och tillsynen vid allmänna arbetsföretag erforderliga
tillgång på skickliga ingeniörer med särskilda dertill förvärfvade theoretiska
och praktiska insigter, hafva Rikets Ständer, till Kongl. Maj:ts nådiga disposition,
beviljat följande anslag för innevarande och nästkommande 2:ne år, nemligen:
l:o. till aflöning eller arfvoden för Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden så väl i hufvudstaden, som i landsorterna,
Trettioåttatusen sjuhundra Riksdaler, eller 12,900 R:dr årligen;
2:o. till rese- och under sökning skostnader samt expenser för allmänna arbeten, Trettiosextusen
Riksdaler, eller 12,000 R:dr årligen;
3:o. till arfvoden för lärare vid Mariebergs läroverk i de kunskapsämnen, som tillhöra
Civilingeniör er, "Tretusen Riksdaler, eller 1,000 R:dr årligen; och
4;q. till stipendier för elever, som vid nämnde läroverk genomgå den för sådana
Ingeniörer bestämda kurs, likaledes Tretusen Riksdaler, eller 1,000 R;dr årligen
;
börande dessa anslagssummor, efter hvarje års början, i öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, af Riksgäldskontoret med deras årliga belopp utbetalas,
§ 88.
Stats-Ulskottets Memorial, M 324.
9
§ 88.
Jemle del Rikets Ständer medgifvit, att det sammanlagda belopp, Femtusen
sexhundra Riksdaler, som för underhållande af Navigationsskolan här i Stockholm
och till aflöning för de vid samma skola anställde lärare blifvit, under åren 4 849
och 1850, utaf Kongl. Statskontoret förskottsvis utbetald t, må detta Verk af Riksgäldskontoret
ersättas, hafva Rikets Ständer till nämnde Navigationsskola, för innevarande
år, å Riksgäldskontoret anvisat ett belopp af Tvåtusen åttahundra Riksdaler;
hvilket alltså bör, enligt Kongl. Majrts nådiga föreskrift, utbetalas.
§ 89.
Till a flödande af lärare och underhåll af elever vid det å Kongl. Flottans varf
i Carlskrona numera befintliga skeppsbyggeri-institut, äfvensom till andra för samma
institut erforderliga utgifter, hafva Rikets Ständer beviljat ett årligt anslag af Tretusen
trehundratretliotre Riksdaler 46 sk. att, på sätt Kongl. Maj:t behagar i nåder
föreskrifva, från Riksgäldskontoret utgå under den tid, den vid innevarande riksdag
uppgjorda statsreglering kommer alt omfatta.
§ »O
För
här nedan omförmälda hamnbyggnadsarbeten, hafva Rikets Ständer, under
dervid stadgade vilkor och förbehåll, beviljat följande anslagssummor, nemligen:
4:o. för fullbordande af hamnbyggnaden vid Wisby, medelst vågbrytarens förstärkning
och grundläggningen af 2:ne landtarmar, ett anslag af Åttiofyratusen sexhundratjugefem
Riksdaler, under vilkor, att nämnde stad, innan detta anslag
ulbekoinmes, förbinder sig att till ett djup af 13 fot försätta den inre hamnen
i fullfärdigt skick;
2:o. för iståndsättande af öfverbyggnaden å den ena hamnarmen vid Cimbritshamn,
ett anslag af Fjorlonlusen niohundratrettio Riksdaler, under vilkor, att, före
anslagets lyftning, full säkerhet ställes för hamnbyggnadsarbetets vederbörliga
fullbordande utan vidare bidrag af statsverket;
3:o. för anläggning af en hamn vid Engelholm samt upprensning af Rönne å, ett
anslag af Tjugetvåtusen femhundratrettiotre Riksdaler 16 sk., under vilkor,
att ett bolag åtager sig alt, utan vidare statsbidrag, fullborda denna hamnbyggnad
och upprensa nämnde å, samt för fullgörandet deraf ställer godkänd
säkerhet;
4:o. för Landskrona hamns förbättring, ett anslag af Trettiofyratusen sjuhundratrettiosex
Riksdaler 32 sk., under vilkor att, innan anslaget lyftes, full säkerItih.
lill R. St. Prot. 1850 & 1851. i Sami., 1 Afd., 2 Band., 49 Haft. 2
10
Slals-Utskotlets Memorial, J\fs 524.
het ställes för bamnbyggnadsarbetets vederbörliga fullbordande enligt uppgjord
och af Kongl. Maj:t fastställd plan, utan vidare bidrag utaf statsverket;
5:o. för hamnbyggnad vid Kalmar, ett anslag af Trettiofemtusen trehundraåttiosex
Riksdaler, under samma vilkor;
6:0. för hamnbyggnad vid Hjo, ett anslag af Femtiotusen Riksdaler, under samma
vilkor;
7:o. för hamnens förbättring vid Westerås, ett anslag af Trettontusen tvåhundra
Riksdaler, under samma vilkor; och
8:o- för hamnbyggnad vid Öregrund, ett anslag af Tretusen fyrahundraaderton Riksdaler,
under vilkor alt den för detta arbetes verkställande uppgjorda plan, efter
dess granskning af Styrelseh för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, varder
utaf Kongl. Maj:t godkänd, samt att nämnde stad förbinder sig att ej
allenast, i öfverensstämmelse dermed, fullborda detta arbete, utan ock vidkännas
alla öfriga i och för arbetets fulländande erforderliga kostnader;
börande vid utbetalningen af alla dessa anslag de allmänna stadganden tjena tili
efterrättelse, som, i afseende på utbekommandet af de under innevarande riksdag
för kommunikationsanstalternes förbättrande eller andra arbetsföretag beviljade anslags-
och lånesummor, blifvit meddelade och uti nedanstående § 100 finnas införda.
§ 91.
För fortfarande amortering af det för Linköpings hamnbyggnad och Stångåns
upprensning upptagna lån, till hvars liqviderande statsverket, jemlikt Kongl. Brefvet
den 14 April 1837, skall årligen under 19 års tid bidraga med Ettusenåttio
Rik sdaler, hafva Rikets nu församlade Ständer, tili utgående från Riksgäldskontoret,
anvisat detta bidrag för åren 1851, 1852 och 1853 med tillsammans Tretusen
tvåbundrafyratio Riksdaler; och bör således samma bidrags årliga belopp, eller 1080
R:dr, under dessa år, efter behöriga reqvisitioner, utbetalas.
§ 92.
Till nedannämnde kanalanläggningar hafva, under härvid fästade vilkor, följande
anslag blifvit af Rikets Ständer beviljade, hvilka anslag, efter iakttagandet af de
för dylika statsbidrags lyftning, enligt detta Reglementes § 100, meddelade och
härvid tillämpliga allmänna stadganden, böra, i der föreskrifven ordning, af Riksgäldskontoret
utbetalas, nemligen:
l:o. till anläggning af en kanal med slussar mellan Philipstad och Sjöändan i
Warnums socken af Wermlands Län, Sextiofemtusen Riksdaler, hvilken sum
-
Slals-Ulskollets Memorial, JY° 324,
11
ma får lyftas af det bolag, som Kongl. Maj:t finnér stalla lillfyllestgörande säkerhet
för fullbordandet af detta företag; och mot skyldighet för samma bolag
att till Riksgäldskontoret återbetala sagde anslagssumma, i fall arbetet
icke fullbordas, äfvensom att sjelft bekosta kanalens framtida underhållande.
2:o. Till en kanalledning af fem fots djup från Storsjön inom Daga Härad i Sö
dermanland
till Mälaren, Etthundratusen Riksdaler, under vilkor att det bolag,
som bildas för detta arbetes företagande, innan någon del af statsbidraget
får lyftas, skall hafva tecknat sig för hela den för arbetets fullgörande erforderliga
summa, samt att bolaget, vid äfventyr af det lyftade anslagets åter-»
betalning, förbinder sig att, i öfverensstämmelse med derför af Kongl. Maj:t
fastställd plan, fullborda ifrågavarande arbetsföretag inom den af Kongl. Maj:t
bestämda tid; börande omförmälde anslagssumma utgå under loppet af tio år
med en tiondedel eller 10,000 Riksdaler årligen.
3:o, Till öppnande af en kanal genom Tjufholmssundet vid farleden till Luleå,
Åttatusen Riksdaler.
§ 93.
Under vilkor, att, före lyftningen af anslagssumman, behörig säkerhet ställes
för arbetets fullbordande i öfverensstämmelse med den plan, som af Kongl. Maj:t
kan derför blifva i nåder fastställd, hafva Rikets Ständer beviljat ett anslag af Tiotusen
sjuhundra Riksdaler för Ljusne elfs upprensning mellan sjöarne Or och Warpen
i Helsingland; hvilket anslag alltså bör af Riksgäldskontoret utbetalas, med
iakttagande af hvad i g 100 finnes stadgadt.
§ 94.
För att, enligt Kongl. Maj:s nådiga disposition, användas till anläggning af
nya och förbättrande eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar,
hafva Rikets Ständer anslagit Etthundrasextiosextusen sexhundrasextiosex Riksdaler
32 sk. årligen under åren 1831, 1832 och 1833, eller tillsammans Femhundratusen
Riksdaler, af hvilken anslagssumma dock ett belopp af högst Trettiotusen
Riksdaler får utaf Kongl. Maj:t disponeras för understödjande af mindre strömeller
ärensningsarbeten samt smärre hamn- och brobyggnader; hvarförutan och i
anledning af gjord framställning om dels ett lån och dels ett anslag utan återbe
talningsskyldighet
för en fast väg eller bro öfver Hammars sund inom Sundbo Hä
rad
i Nerike, för hvilket arbetsföretag kostnaden, enligt deröfver uppgjordt förslag,
uppgår till 39,946 Riksdaler, Rikets Ständer lili Kongl. Maj:t öfverleranat, att,
derest Kongl. Maj:t äfven skulle finna detta företag vara af den allmänna vigt, att
12
Slals-Utskottels Memorial, M 324.
statsbidrag för detsammas utförande bör erhållas, dertill anvisa ett skäligt belopp utaf
ifrågavarande anslagssumma.
Yid ofvannämnde medels utbetalning skola de bestämmelser och stadganden
som nedanstående 100 § innehåller, tjena till efterrättelse.
§ 95.
Under förutsättning, att ett bolag varder bildadt för anläggningen af en jernväg
mellan städerna Orebro och Nora, hafva Rikets Ständer för denna jernvägsanläggnings
utförande beviljat, såsom anslag ulan återbetalningsskyldighet, ett belopp
af Sjuttiofemtusen Riksdaler och, såsom låneunderstöd, en summa af Etthundrafemtiotusen
Riksdaler, hvilket statsbidrag bör af Riksgäldskontoret, under följande
vilkor och förbehåll, i nedan stadgade ordning till nämnde bolag utbetalas, nemligen:
l:o.
Till Kongl. Maj:ls nådiga pröfning och fastställelse skall arbetsplan, upptagande
tiden när företaget skall börjas och när det kan anses böra blifva fullbordadt,
i underdånighet ingifvas.
2:o. Det för jernvägens anläggning bildade bolag skall genom kontrakt förbinda
sig att, enligt fastställd plan och under Styrelsens för Allmänna Väg- och
Vattenbyggnader inseende, inom föreskrifven tid, utföra och fullborda denna
jernvägsanläggning samt tillskjuta de medel, hvilka, utöfver statens dertill beviljade
bidrag, kunna för arbetets vederbörliga verkställande erfordras.
3:o. För detta kontrakts fullgörande eller de lyftade statsmedlens återbäring, i händelse
arbetet icke varder på stadgadt sätt utfördt, skall ställas af Kongl. Majit
godkänd säkerhet,
4:o, Bolaget skall, genom sin Direktion, ej allenast afgifva en till Riksgäldskonto-
ret eller ordres ställd skuldförbindelse för ofvanberörde lånesumma, utan äfven
aflemna sådan borgen eller annan säkerhet för samma förbindelses uppfyllande,
som af Fullmäktige godkännes.
5:o. Det beviljade lånet skall återbetalas medelst erläggande af sex procent årligen
utaf hela den utbekomna lånesumman, dervid fyra procents årlig ränta godtgöres
för det vid hvarje liqvid återstående kapitalbelopp samt det öfriga utgör
afbetalning å kapitalet; kommande någon serskild årlig ränteliqvid icke att
äga rum eller i skuldförbindelsen föreskrifvas, utan bör bolaget endast förbinda
sig att, under den tid, som åtgår till lånets fulla infriande, å detsamma,
. vid hvarje års slut, lill Riksgäldskontoret erlägga sex procent. Verkställes ej
afbetalning å bestämd tid, är bolaget pligtigt att å det till liqvid förfallna beloppet
erlägga fem procents årlig ränta, intilldess betalning sker.
Slals-UlskoUels Memorial, M 324.
13
6:0. Hvarken länet eller den ulan återbetalningsskyIdighet beviljade anslagssumman
får ulbekommas innan inför Fullmäktige styrkt blifvit, alt arbetet vid jernvägsanläggningen
påbörjats och fortgår. Derefter får lånet lyftas på en gång
eller vid vissa på förband bestämda terminer samt anslagssumman utbetalas
på sätt Kongl. Maj:t, i mån af arbetets fortgång, bestämmer.
7:o. Derest den af Kongl. Majit i nåder fastställda arbetsplan, utan derifrån i vederbörlig
ordning medgifven afvikelse, icke skulle följas eller arbetet icke fullbordas
inom den derför bestämda tid, eger Kongl. Majit låta inställa all vidare
utbetalning af statsmedlen samt återfordra hvad deraf blifvit uppburet,
att på en gång eller successivt till Riksgäldskontoret inbetalas inom den lid,
Kongl. Majit kan bestämma.
810. Afgifterna vid jernvägens begagnande komma att bestämmas genom en af
Kongl. Majit fastställd taxa, gällande för Fem år i sänder; och böra de af
jernvägen inflytande inkomster vederbörligen redovisas inför offentlig myndighet.
9:o. Medelst särskild förbindelse, skall bolaget åtaga sig att under all framtid,
utan bidrag af allmänna medel, vidmakthålla jernvägen i sådant skick, att den
i bela sin längd kan begagnas.
§ 96.
För uppförande af en jernbro öfver Svartån å landsvägen mellan Linköping
och Bergs gästgifvaregård i Östergöthland, hafva Rikets Ständer beviljat Hanekinds
och Gullbergs häradsboer ett lån å Trettontusen trehundratrettiotre Riksdaler 16 sk.,
emot förbindelse för bemäide häradsboer att ej allenast från lånets lyftningsdag årligen
till Riksgäldskontoret erlägga den ränta och verkställa den kapitalinbetalning,
som i Hide punkten af nedanstående § 100 finnes stadgad, utan äfven ansvara
för hrobyggnadsarbotets fullbordande; och böra jemväl öfriga, i afseende på beviljade
låneunderstöd, enligt samma §, bestämda vilkor och meddelade, härvid tillämpliga,
föreskrifter vara vederbörligen iakttagna, innan detta lån af Riksgäldskontoret
utbetalas.
§ 97.
Såsom bidrag till kostnaderna för en brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af
Gustafs kyrka, har ett lån å Fyralusen Riksdaler af Rikets Ständer blifvit beviljadt
Gustafs socknemän, emot vilkor, att, sedan delta lån under två års tid fått utan
ränta innehafvas, sex procent å det ursprungliga lånebeloppet skola, inom hvarje
års utgång, lill Riksgäldskontoret inbetalas, hvarvid Fyra procent å det oguldna ka
-
14
Slals-Utskollets Memorial, M 324.
pitalet beräknas såsom ränta och återstoden såsom kapitalafbetalning; börande, innan
lånesumman af Riksgäldskontoret utbetalas, vara ställd, af Kongl. Maj:t i nåder godkänd,
säkerhet för behörigt fullbordande af nämnde brobyggnadsarbele, hvilket inom
1853 års slut ovilkorligen bör påbörjas.
§ 98.
Till Kongl. Maj:ls nådiga' disposition, för att befrämja utdikningar och aftappningar
af sanka trakter och sjöar till beredande af odling sföretag, hafva Rikets
Ständer anvisat Trettiotretusen trehundratrettiotre Riksdaler 16 sk. årligen under
åren 1851, 1852 och 1853, eller tillsammans Etthundratusen Riksdaler, af hvilken
summa högst Tjugelusen Riksdaler må beviljas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
och det öfriga bör utgå såsom lån emot de betalningsvilkor, som i 13:de
mom. af § 100 finnas föreskrifna; kommande jemväl de i nyssberörde § införda
stadganden och bestämmelser, angående ordningen och viikoren för statsbidragens
utbetalning, att tillämpas i afseende på denna anslags- och lånesumma.
§ 99.
Utom de för utdiknings- och vattenaftappningsarbeten, enligt nästförestående §,
anvisade medel, hafva, under deruti åberopade vilkor och med enahanda föreskrifter
i afseende på statsbidragets utbekommande samt dermed förenade åligganden, Rikets
Ständer, för aftappning och sänkning af sjön Möckeln inom Kronobergs Län, särskildt
beviljat och till utbetalning från Riksgäldskontoret jemväl anvisat en summa
af Tjugeåttatusen Riksdaler, deraf en tredjedel, eller 9,333 R:dr 16 sk., får utgå i
egenskap af anslag utan återbetalningsskyIdighet och tvåtredjedelar, eller 18,666 R:dr
32 sk., såsom lån.
§ 100.
(Kommer att innefatta de allmänna stadganden och bestämmelser, som i afseende
på sättet, ordningen och viikoren för utbetalningen af de vid denna riksdag beviljade
statsbidrag lill hamnar, kanaler, väganläggningar och vägförbättringar samt
vattenaftappningar m. m., varda utaf Rikets Ständer beslutade).
§ 101.
För att vid landtbrukaremöten användas till premiers utdelning åt ägare af kreatur
utaf utmärktare slag, hafva Rikets Ständer beviljat ett anslag af Tretusen
Riksdaler, hvilket, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, bör af Riksgäldskontoret
utbetalas.
Stats-Utskoltels Memorial, M 324.
15
§ 102.
För slöjdexpositioners befrämjande hafva Rikets Ständer anslagit en summa af
Tretusen Riksdaler, hvilken likaledes hör, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga
disposition, utbetalas.
§ 105.
Till beredande af tillfälle för Svenska industriidkare, handtverkare och arbetare
att besöka den i London nu pågående exposition af slöjdalster, hafva Rikets Ständer
å Riksgäldskontoret anvisat en, till Kongl. Maj:ts nådiga disposition för sagde
ändamål ställd, summa af Tolftusen Riksdaler.
§ 104.
För ombyggnaden af den på vägen emellan Stockholm och Drottningholm befintliga,
så kallade Trancbergs bro, hafva Rikets Ständer beviljat ett anslag af Fyratioåttatusen
Riksdaler, hvilken anslagssumma för detta ändamål bör, i den ordning
Kongl. Majt behagar föreskrifva, af Riksgäldskontoret utbetalas.
§ 105.
Till bestridande af de för kolonien S:t Barthelemys förvaltning, enligt derför
nu gällande grunder, erforderliga kostnader, som icke utaf koloniens inkomster betäckas,
hafva Rikets Ständer för åren 1851, 1852 och 1853 å Riksgäldskontoret
anvisat ett förslagsanslag af Adertontusen Riksdaler, att, med en tredjedel årligen,
förskottsvis utgå, under förbehåll af den framtida godtgörelse lill samma Verk, hvilken
genom ökad afkastning af kolonien eller dess afträdande till någon främmande
makt kan beredas; börande utbetalningen af detta förslagsanslag ske enligt de reqvisitioner,
som af Kongl. Statskontoret derå afgifvas.
§ 106.
Till beredande af beböfiiga nya och utvidgade lokaler för nedannämnde vetenskapliga
institutioner vid Universiteten i Upsala och Lund, hafva Rikets Ständer beviljat
följande 2:ne anslagssummor, hvilka böra af Riksgäldskontoret tillhandahållas
och, på sätt Kongl. Maj:t lärer i nåder föreskrifva, utbetalas, nemligen:
l:o till uppförande af en ny byggnad för kemiska institutionen vid Upsala Uni
versitet,
Sextiosextusen sexbundrasextiosex Riksdaler 32 sk., under vilkor, att, derest
det framdeles skulle visa sig, att denna summa icke är tillräcklig för ornförmälde
byggnadsföretags utförande, universitetet, i sådant fall, bör af egna tillgångar vidkännas
de utgifter, som härutöfver kunna dertill erfordras; och
16
Slats Utskottets Memorial, M 524.
2:o till uppförande af en ny byggnad för anatomiska institutionen vid Lunds
universitet, Niotusen fyrahundra Riksdaler.
§ 107.
För inköpande af de i Brasilien, utaf Filosofiemagistern J. F. Widgren, samlade
och derifrån hemförda samt inom Vetenskaps-Akademiens hus här i hufvudstaden
förvarade växt-exsiccater, hafva Rikets Ständer anslagit en summa af Femtusen
Riksdaler; hvilken bör i behörig ordning af Riksgäldskontoret utbetalas, sedan Kongl.
Majit tillkännagifvit, att köpet om nämnde växtsamlingar, hvilka på föreskrifvet sätt
komma att mellan Riksmuseum och universiteten samt elementarläroverken fördelas,
blifvit med Widgren afslutadt.
§ 108.
Tili Kongl. Majlis nådiga disposition, för att de utkomna femton årgångarne
af tidskriften: Läsning för folket må kunna inköpas och sedan kostnadsfritt utdeias
till folkskolorna inom rikets samtliga församlingar, hafva Rikets Ständer anvisat en
anslagssumma af Tolftusen Riksdaler; hvilken summa alltså bör i den ordning- och
på det sätt, Kongl. Majit behagar föreskrifva, af Riksgäldskontoret utbetalas.
§ 109.
För att befrämja fortsättningen af Svenskt Diplomatarium, hafva Rikets Ständer
beviljat dels ett anslag af Ett tusen Riksdaler till Kongl. Maj:ts nådiga disposition,
för ersättande af kostnaderna för nödvändiga resor samt skrifvarebiträde i och
för utgifvandet af 4:de delen utaf nämnde verk, och dels ett serskildt anslag af
Sexhundra Riksdaler, att, med 200 R:dr årligen, under åren 1851, 1852 och 1853,
utaf Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Åkademien disponeras för afritning
af qvarvarande sigiller vid handlingar, som i de utkomna delarne utaf Svenskt Diplomatarium
redan blifvit aftryckta. Dessa begge anslag böra af Riksgäldskontoret
utbetalas i öfverensstämmelse med de föreskrifter, Kongl. Majit lärer härom meddela.
§ no.
Med afseende å den minskade inkomst, Stockholms stad under sednare åren
erhållit genom tolag d Finska varor, hafva Rikets Ständer, såsom ersättning för en
del af det bidrag, hvilket af dessa tolagsmedel utgått till Serafimer-lasarettet, anvisat
för nyssnämnda inrättning en summa af Trellontusen femhundra Riksdaler; börande
-
>1
Slals-Ulskottets Memorial, M 324. 17
rande denna anslagssumma, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, under
åren 1832, 1853 och 1854 utbetalas med en tredjedel eller 4,500 R:dr årligen.
§ Hl
Med
bifall till Kongl. Maj:ts nådiga framställning om beredandet af medel för
huspitalernas utvidgande och förbättring samt hospitals-fondens understödjande, hafva
Rikets Ständer beviljat nedannämnde 2:ne anslag, hvilka, i mån af behof, och i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ls nådiga föreskrifter, böra af Riksgäldskontoret utbetalas,
nemligen:
l:o för utvidgning och förbättring af Wexiö hospital, ett anslag å Etthundra
tjugusjutusen Riksdaler; och
2:o för betäckande af den brist, hvilken under de år, denna riksdags statsreglering
kommer att omfatta, kan för hospitalsfonden möjligen uppkomma, derigenom,
att fondens årliga inkomster icke blifva tillräckliga till utgifternas bestridande, ett
anslag, emot redovisningsskyldighet, å högst Tjugefemtusen Riksdaler årligen under
nämnde tid.
§ 112.
På det Arméens pensionskassa må fortfarande kunna utbetala de pensioner, som,
enligt hittills gällande stat, skola derifrån utgå, hafva Rikets Ständer medgifvit, att
ett belopp af högst Tjugetvåtusen Riksdaler årligen, intilldess den vid nästa riksdag
skeende statsreglering vidtager, må utaf Riksgäldskontorets medel, i mån af behof,
användas till betäckande af den brist, som för nämnde kassa under tiden möjligen
kan uppkomma derigenom, att kassans årliga inkomster icke blifva tillräckliga till
utgifternas bestridande; och bör följaktligen detta sålunda beviljade bidrag af Riksgäldskontoret
till Arméens pensionskassa utbetalas sedan den för ett eller annat år
uppkomna brist, genom afslutade räkenskaper, blifvit till dess verkliga belopp bestämd.
§ 113.
Efter erhållen kännedom om den brvdsamma ställning, deruti den, medelst bidrag
af länets innevånare, bildade serskilda pensionskassa för blesseradt beväringsmanskap
och afskedade båtsmän inom Wester-Norrlands län, är försatt genom förre
Landträntmästaren E. G. Harlins balans, hafva Rikets Ständer medgifvit, att, sedan
beloppet af den förlust, nämnde kassa härigenom till hufvudstol lidit, blifvit utredt,
denna förlust må kassan utaf Riksgäldskontoret ersättas, under förbehåll, att den eller
de utdelningar i vederbörandes konkursmassor, hvilka derefter kunna samma penBih.
till R. St. Prof. 1830 & 1831. 4 Sami., 1 Afd., 2 Band., 49 Baft. 3
✓
18 Slats-Utskoltels Memorial, M 324.
sionskassa tillfalla, i stället skola ingä till statsverket; börande alitsa det belopp, ifrågavarande
kapitalförlust, efter vederbörlig utredning, finnes utgöra, af Riksgäldskontoret
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Wester-Norrlands län för meranämnde pensionskassas
räkning tillhandahållas.
§ 114.
Såsom ersättning till Kapitenen i arméen Majoren G. Bennich för de häst—
hemmansräntor, som varit anslagna till löjtnantsbeställningen vid förste Majorens
sqvadron af Westgötha f. d. kavalleri-regemente och för åren 1822 till och med
1846 honom, i egenskap af Kapiten vid samma regemente, tillkommit, hafva Rikets
Ständer beviljat och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en summa af
Femtusen niohundraåttatiotvå Riksdaler 43 sk. 5 r:st.
§ 113.
Uppå derom i underdånighet gjorda och af Kongl. Maj:t till Rikets Ständers
afgörande öfverlemnade ansökningar, hafva Rikets Ständer medgifvit, att hvad, genom
förbiseende af det i 184S års Bevillningsförordning införda stadgande angående befrielse
från bevillning för ackordsränte- och amorteringsafdragen ä officerarnes löner,
vid debiteringen af allmänna bevillningen för åren 1845 och 1846 blifvit åtskillige
löntagare vid Kalmar, Uplands och Dal-regementerna påfördt, men sedermera
af vederbörande regementsskrifvare är dem godtgjordt, må, i likhet med andra restitutioner
af för högt beräknade och erlagda bevillningsafgifter, få utaf Riksgälds—
kontorets • medel till samma Regementsskrifvare eller deras rättsinnehafvare utbetalas
med nedannämnde belopp, nemi. till Regementsskrifvaren vid Kalmar regemente A.
G. Enell med Fyrahundrafemtiosju Riksdaler 14 sk. 7 r:st., till Regementsskrifvaren
vid Uplands regemente J. C. Kant med Trehundrafem Riksdaler 26 sk. 8 rist.
och lill Regementsskrifvaren vid Dalregementet P. G. Hanngren med Trehundrasjutton
Riksdaler 26 sk. 7 r:st.
§ 116.
I likhet med hvad som vid sednast förflutna riksdag medgafs i afseende på
restituerandet af 1836 och följande års bevillning för de löner och traktamenten,
hvilka utaf Norska statsmedlen utgått till Ministerstaten, hafva Rikets nu församlade
Ständer beviljat restitution af hvad såsom bevillning för de frän konvoykassan uppburna
aflöningar, traktamenten och pensioner m. m. blifvit, från och med år 1836
intill närvarande tid, eriagdt utöfver samma bevillnings författningsenliga belopp för
Svenska Statsverkets, jemlikt fastställd beräkningsgrund, bestämda andel i de till
Stals-Ulskotlels Memorial, M 524.
ttt
dessa aflöningar och traktamenten m. m. anslagna medel; hvadan de summor, hvilka
vederbörande embets- och tjenstemän eller deras rättsinnehafvare genom behöriga beslut
kunna förklaras berättigade återbekomma, böra, pä lika sätt som andra restitutioner
af influtna bevillningsmedel, från Riksgäldskontoret utbetalas, sedan besluten
härom vunnit laga kraft.
§ 117.
Med afseende å den hos Rikets Ständer anmälda förlust, hemmansbrukaren
Petter Svensson den yngre i Mjärdevid uti Slaka socken af Östergöthlands Län
lidit derigenom, att 3:ne honom tillhörige hästkreatur, hvilka, under skjutsningen af
posten, blifvit smittade af rotz och derföre måst dödas, hafva Rikets Ständer funnit
godt för bemälde hemmansbrukare bevilja en ersättning, motsvarande högst tvåtredjedelar
af det till 403 R:dr 16 sk. uppskattade värdet å dessa hästkreatur;
hvilken ersättningssumma alltså bör i vederbörlig ordning af Riksgäldskontoret
utbetalas.
§ 118.
För verkställigheten af den nya reglering af tomterna i Christianstad, som
efter den år 1847 der inträffade eldsvåda blifvit fastställd, hafva Rikets Ständer,
under följande vilkor och förbehåll, beviljat nämnde stad ett lån å Trettontusen
trehundratrettiotre Riksdaler 16 sk., som Riksgäldskontoret bör till stadens Drätselkommission
utbetala.
l:o. För hela lånesumman skall Drätselkommissionen, efter dertill i vederbörlig ordning
erhållet uppdrag, afgifva sin, till Riksgäldskontoret eller ordres ställda,
skuldförbindelse, hvarigenom kommissionen, å stadens vägnar, åtager sig ansvara
för lånets återbetalning jemte erläggandet af den å lånet upplupna ränta, pä
sätt här nedan stadgas.
2:o. Hvad som utaf lånesumman icke blifvit från Riksgäldskontoret vederbörligen
ulreqvireradt före slutet af innevarande år 1831 kommer icke att derifrån
utbetalas.
3;o. Lånet får utan ränta och kapital—afbetalning innehafvas till 1832 års slut,
men derefter, eller från och med år 1833, samt intilldess detsamma är till
fullo godtgjordt, böra sju procent af lånets ursprungliga belopp, vid slutet af
hvarje år, genom Drätselkommissionen, till Riksgäldskontoret inbetalas; skolande
häraf ränta, efter fyra för hundra, å den oguldna lånesumman först beräknas
och afgå samt öfverskottet utgöra kapital—afbetalning.
20
Stats-Utskollets Memorial, JVs 324.
§ 119.
1 anseende tili den eldsvåda, hvaraf Lidköping i Mai månad 18-19 hemsöktes
och genom hvilken den så kallade gamla staden till större delen ödelädes, har, såsom
bidrag till de af den nya tomteregleringen derstädes föranledda kostnader, ett
lån å Trettontusen trehundratrettiotre Riksdaler 16 sk., emot här nedan föreskrifna
hetalningsvilkor, likaledes blifvit af Rikets Ständer beviljadt staden Lidköping; och
hvilket lån jemväl bör af Riksgäldskontoret till stadens Drätselkommission utbetalas.
l:o. För denna lånesumma skall Drätselkommissionen, efter dertill i vederbörlig
ordning erhållet uppdrag, i stadens namn och å dess vägnar, afgifva sin till
Riksgäldskontoret eller ordres ställda skuldförbindelse, innefattande de af Rikets
Ständer för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor.
2:o. Hvad som utaf lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet af
innevarande år 1851, får derefter icke ulbekommas.
3:o. Det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får, utan ränta och kapital-afbetalning,
innebafvas till 1854 års slut, hvarefter, och intilldess lånet är till fullo
godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp böra till Riksgäldskontoret
årligen återbetalas, deraf ränta efter fyra för hundra å det oguldna kapitalel
först beräknas och afgår samt öfverskottet utgör kapital-afbetalning.
4:o, Den uti nästofvanslående punkt omförmälda årliga ränte- och kapital—inbetalning
bör af Drätselkommissionen vid hvarje års s/ut verkställas; dock må,
derest denna inbetalnings belopp före den 16 Januari nästpåföljande år till
Riksgäldskontoret inkommer, samma betalning anses vara inom behörig tid
verkställd, hvadan, i sådant fall, den, sedan nyssnämnde månads början, å
kapital-afbetalnings-beloppet ytterligare upplupna ränta eftergifves.
§ 120.
För uppbyggandet af den del af staden Lidköping, som vid den i nästföregående
§ omnämnde eldsvåda nedbrann, hafva Rikets Ständer beviljat samma stad
ett lån å Sexliosextusen sexbundrasextiosex Riksdaler 32 sk., emot de vid innevarande
riksdag, enligt § af detta reglemente, för dylika lån, i afseende på ej mindre
lånemedlens lyftning och användande än desammas återbetalning och räntans beräkning,
stadgade vilkor och förbindelser, samt under förbehåll, att låneunderstöd utaf
dessa medel endast få ullemnas till de tomtegare, som uppföra byggnader af sten
eller annat icke eldfarligt ämne; börande alltså omförmälde lånesumma, i den uti
samma § föreskrifna ordning, utaf Riksgäldskontoret utbetalas.
§ 121.
Stats-UtskaUets Memorial, J)i 525
21
§ 121.
För lullbordandet al nu pågående u(vidgnings- och reparations- arbeten ä domkyrkan
i Wexiö, hafva Rikets Ständer, under nedanstående vilkor, beviljat ett lån å
Tjugetusen Riksdaler, hvilket, sedan de i nästföljande 2:ne punkter föreskrifna skuld—
och ansvarighels-förbindeiser blifvit vederbörligen atlemnade och godkände, bör utbetalas
af Riksgäldskontoret.
8 :o. För iånesummans återbetalning på här nedan stadgade sätt skall af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Kronobergs Län och Biskopen i Wexiö stift, i
egenskap af nämnde domkyrkas Tutorer eller Föreståndare, afgifvas en till
Riksgäldskontoret eller ordres ställd samt af Fullmäktige godkänd skuldförbindelse.
2:o. Derjemte skall, efter härtill vid allmän Sockenstämma erhållet uppdrag, Wexiö
stads- och landt-församlingars kyrkoråd, genom serskild, af Fullmäktige jemväl
godkänd, förbindelse) å församlingarnes vägnar åtaga sig ansvarigheten för de,
i afseende på detta lån, föreskrifna betalningsvilkors vederbörliga fullgörande.
3:o. Under den för lånets fulla återbetalning erforderliga tid, bör, före hvarje års
slut, till Riksgäldskontoret inbetalas sex procent å den beviljade och utbekomna
lånesumman, dervid fyra procents årlig ränta för lånets då återstående
kapitalbelopp först beräknas och afgår, hvarefter öfverskottet anses utgöra kapital-afbetalning.
4:o. Derest den stadgade betalnings—skyldigheten, vid derför bestämd tid, icke skulle
fullgöras, bör dessutom fern procents årlig ränta för det til! liqvid förfallna
beloppet erläggas, intilldess detsamma varder inbetaldt.
§ 122.
För uppbyggandet af en ny kyrka i Lidköping, i stället för den, som nedbrann
vid den i Maj månad 1849 derstädes utbrutna eldsvåda, hafva Rikets Ständer
beviljat nämnde stads invånare ett lån å Sextontusen Riksdaler, hvilket låne
belopp
Riksgäldskontoret bör utbetala, efter emottagandet af en utaf Lidköpings
stads församlings kyrkoråd, efter härtill vid allmän sockenstämma erhållet uppdrag,
å församlingens vägnar, till detta Verk eller ordres utgifven samt af Fullmäktige
godkänd förbindelse att, under den för Iånesummans fulla återbetalning erforderliga
tid, till Riksgäldskontoret, före hvarje års slut, inbetala sex procent å den beviljade
och utbekomna lånesumman; skolande härvid fyra procents årlig ränta för lånets då
återstående kapitalbelopp först beräknas och afgå; hvarefter öfverskottet kommer att
Bih. lill B. Sl, Brot. 1850 & 1851. 4 Sami., 1 Afd., 2 Band., 49 Haft. 4
22
Slats-Utslcoltets Memorial, M 324.
anses utgöra kapilalafbetalning; och bör dessutom, derest den stadgade betalningsskyldigheten,
vid derför bestämd lid, icke skulle fullgöras, fem procents årlig ränta
för det till liqvid förfallna beloppet erläggas, intilldess detsamma varder inbetaldi.
§ 123.
För uppförandet af en ny kyrka i Knäreds församling af Hallands län, hvilken
församlings kyrkobyggnad genom olyckshändelse hösteliden 1848 blifvit förstörd, har
ett lån å Sextontusen Riksdaler af Rikets Ständer blifvit beviljad t, emot vilkor att,
sedan detta län under fem års tid fått utan ränta innehafvas, sex procent å det
sammas
ursprungliga belopp skola, före slutet af hvarje år, till Riksgäldskontoret
inbetalas, af hvilka sex procent beräknas fyra procents årlig ränta för det återstående
lånekapitalet; hvarefter det öfverskjutande beloppet kommer att såsom kapitalafbetalning
å lånesumman afgå, intilldess denna blifvit till fullo godtgjord; börande nämnde
församling, innan ifrågavarande lån af Riksgäldskontoret utbetalas, hafva till detta
Verk afgifvit en, af Fullmäktige godkänd, förbindelse, att behörigen fullgöra de för
lånet stadgade betalningsvilkor; bland hvilka jemväl bör intagas det stadgande, att
deri ersättning, församlingen för den genom kyrkans förstöring förorsakade förlust
möjligen i laglig väg kan erhålla, uteslutande må till afbetalning af lånet användas.
§ 124.
Jemte de särskilda, efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet
lämpade, föreskrifter, som i föregående §§ af detta Reglemente finnas införda,
böra äfven nedanstående allmänna stadganden i afseende på dessa anslags- och lånesummors
utbetalning iakttagas:
l:o hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit frän Riksgäldskontoret
uttaget eller behöft användas må, der ej annorlunda blifvit särskildt före
skrifvet,
under ett följande år disponeras och utbekommas; och
2:o. de besparingar, som å anslagen for hvarje särskildt föremål redan uppkommit
eller hädanefter uppkomma, få icke i annat fall, än der sådant är uttryckligen
medgifvet, till andra behof disponeras, utan böra oafkortade till kommande
Ständers disposition reserveras.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1851.
Stats-Utskottets Memorial, N:o 325.
'I
\:0
Ank. lill Exp.-Utsk. (i. 15 Augusti 1851, kl. 11 f. m.
Memorial, angående kostnaderne för Iryckningen af Riksståndens
Protokoller samt utdelningen af dessa Protokoller
och dertill hörande bihang.
C Rgds.-Afd.)
I afseende på ej mindre korrekturläsningen vid den tryckning af ofvannämnde Protokoller,
sorn kan återstå, då innevarande riksdag slutas, än upprättandet af registren öfver
samma protokoller, hafva Herr Landtmarskalken och Herrar Talmän, uti sitt afgifna och i
Stats-Utskottets memorial N:o 109 omförmälda förslag, angående arfvodena och traktamentena
för den hos Riksstånden och Utskotten anställda Ivanslibetjening, föreslagit, att en,
efter skiljaktigheterne i stilar och tryck lämpad, ersättning för besörjandet af denna korrekturläsning
m. m. vid så väl protokoliernas, som registrens återstående tryckning måtte beviljas
och bestämmas till följande belopp, nemligen: för hvarje, efter riksdagens slut tryckt,
ark af Ridderskapet och Adelns protokoll till 1 r:dr 12 sk., af Presteståndets protokoll till
40 sk. samt af Borgare- och Bondeståndens protokoller till 1 r:dr, äfvensom att vedergällningen
för registrens upprättande likaledes måtte bestämmas efter samma skiljaktigheter
och sålunda, med beräkning efter hvarje tryckt ark, fastställas till 20 r:dr arket för registret
öfver Ridderskapet och Adelns och til! 13 rrdr 16 sk. för registret öfver Presfeståndets
samt till 15 r:dr för registren öfver Borgare- och Bondeståndens protokoller;
hvarvid dock borde iakttagas, att som en af de hos sistnämnde Riksstånd anställde kanslister
redan vore och under riksdagens lopp fortfarande kunde blifva använd till utarbetandet
af registret öfver detta Stånds protokoll, så komme den föreslagna vedergällningen för
samma register endast att beräknas för hvad deraf vid riksdagens slut återstode.
Bih. till R. St. Prof. 1850 $ 1851. 4 Sand. 1 Afd. 2 Band. 50 Haft. 1
2, Ståls-Utskottets Memorial, Ku 325.
l:o.
Enär ifriigavarande, för så väl dea vid slutet af detta riksmöte återstående tryckningen
af Riksståndens protokoller, som registrens ingifvande från trycket erfoiderliga korrekturläsning,
synes, på sätt vid enahanda efter sednaste riksdagar verkställda tryckning iakttagits,
böra godtgöras ined ett efter papperets storlek samt tryckets beskaffenhet lämpadt
belopp, och då den af Herr Landtmarskalken och Herrar Talmän, i afseende å denna godtgörelse,
föreslagna bestämmelse grundar sig på anställd jemförelse mellan de serskilda
Ståndens protokoller, får Utskottet tillstyrka
Rikets Ständers bifall till hvad sålunda föreslagits, eller att, såsom
ersättning för besörjandet af korrekturläsningen m. m. i och för den
vid nuvarande riksdags slut återstående tryckning af Riksståndens
protokoller, jemte dertill hörande register, må till vederbörande utbetalas
för hvarje, sedan riksdagen är afslutad, tryckt ark af Ridderskapet
och Adelns protokoll med En r:dr 12 sk., af Presteståridets
Fyratio skilling samt af Borgare- och Bondeståndens En r:dr.
2:o.
I fråga om godtgörelsen för upprättandet af registren öfver ofvannämnde protokoller,
lärer jemväl samma bestämningsgrund, eller papperets storlek och tryckets beskaffenhet,
böra tillämpas; hvadan och då de föreslagna beloppen öfverensstämma med hvad som vid
sednast förflutna riksdag för enahanda arbete beviljades, Utskottet äfven tillstyrker
bifall till hvad Herr Landtmarskalken och Herrar Talmän i afseende
på denna godlgörelse föreslagit, eller densammas bestämmande till
Tjugu r:dr för registret öfver Ridderskapet och Adelns, Tretton r:dr
16 sk. för registret öfver Presteståndets samt Femton r:dr för registren
öfver Borgare- och Bondeståndens protokoller, beräknadt för
hvarje tryckt ark utaf dessa register; men med afdrag för hvad af
registret öfver sistbemäide Stånds protokoll redan före riksdagens slut
blifvit utarbetadt.
3:o.
Beträffande ordningen och sättet för liqviderandet af här ofvan omförmälda, jemte öfriga
kostnader i och för tryckningen af innevarande riksdags protokoller, hemställer Utskottet,
att samma beslut, som af Rikets sednast församlade Ständer i detta
Ståls-Utskottets Memorial, N:o 325. 3
hänseende fattades, måtte meddelas, eiler att kostnaderna för tryckningen
och häftningen af Riksståndens protokoller böra af Riksgäldskontoret
omedelbart godtgöras på enahanda sätt, som i afseende på
.-'.lidra riksdags-utgifter blifvit af Rikets Ständer föreskrifvet, samt att
Boktryckarnes och Bokbindarnos räkningar skola grunda sig på gjorda
oell af vederbörande Riksstånd antagna anbud eller enligt Ståndets
beslut upprättade kontrakter och, hvad det verkställda arbetet
beträffar, vara af Ståndets Sekreterare till riktigheten bestyrkta.
Härvid har Utskottet trott sig upplysningsvis böra meddela, att, jemlikt inhemtade officiela
uppgifter, utgöra upplagorna af Slånds-protokollerna under denna riksdag nedanstående
antal exemplar, nemligen:
upplagan af Bidderskapet och Adelns protokoll . . 500 exemplar.
,, af Presteståndets  450 ,,
,, af Borgareståndets  200 ,,
„ af Bondeståndets  300 ,,
4:o.
I afseende på omförmälde protokollers utdelning bland Riksståndens medlemmar samt
de öfverblifvande exemplarens allemnande tili Riksgälds-kontoret, för att derstädes dels
framgent finnas att tillgå och dels på föreskrifvet sätt tillhandahållas de allmänna verk och
inrättningar samt embetsman m. fl., hvilka äro berättigade att deraf erhålla exemplar,
torde samma stadgande, som angående protokolierna för föregående riksdagar blifvit meddelade,
böra tjena lill efterrättelse; dock som, efter hvad under sednare tider sig visat,
den i Riksgälds-kontoret eller under dess vård förvarade samling af öfverblifna exemplar utaf
Biksståodens protokoll, riksdag efter riksdag, ökat sig och denna redan högst betydliga
samlings ytterligare tillväxt, inom en icke aflägsen framtid, möjligen skulle göra de för
densammas förvarande disponibla lokaler otillräckliga, så och på det att ifrågavarande handlingar
hädanefter måtte blifva lättare åtkomliga för dem, som önska desamma erhålla, har
Utskottet ansett en lämplig nedsättning af det hittills bestämda priset, eller en skilling för
hvarje tryckt ark, böra af Rikets Ständer medgifvas; hvarförutan Fullmäktige torde få sig
uppdraget, att vid nästa riksdags början afgifva förslag, angående användandet af de äldre
tryckta riksdags-handiingarne, som Fullmäktige anse icke vidare behöfva att för framtid*
upplysningar eller utdelningar af Riksgälds-kontoret tillhandahållas.
I Stals-Ulskotlets Memorial, N:o 325
Utskottet får alltså föreslå:
a) Beträffande serskildt prolokollerna för innevarande
riksdag,
1:o att utaf hvarje Riksstånds från trycket utgifna protokoll, jemte tillhörande
bilagor, må lill Ståndets vid riksdagen närvarande Ledamöter
utdelas samt för Ståndets arkiv innehållas det antal exemplar,
som Ståndet härtill bestämdt;
2:o att de derefter öfverblifvande exemplaren må från Ståndens kanslier
eller Kansli-direktioner till Riksgälds-kontoret aflemnas, under iakttagande,
att dessa exemplar, i den mån tryckningen och häftningen
hinner verkställas, varda aflemnade i häften af minst fem ark;
3:o att sex exemplar af alla Riksgälds-kontoret sålunda tillställda protokoller
jemte dertill hörande handlingar, böra afsättas, för att för framtida
upplysningar vara derstädes att tillgå;
4:o att af de till Riksgälds-kontoret öfverlemnade protokolls-samlingarne
må utdelas åt Stats-departementernas Expeditioner samt Jusiitie-revisions-expeditionen,
äfvensom lill Rikets Ständers Justitie-ombudsmap
och Rikets Ständers bank samt lånekontoren i Götheborg, Malmö,
och Wisby, ett exemplar till hvardera;
5:o att, efter vederbörliga reqvisitioner, likaledes ett exemplar må tillhandahållas
hvar och en af akademierna samt hvarje med bibliolhek
försedt allmänt läroverk och vetenskapligt samfund;
6:o att utaf de vid nästkommande Riksdags början återstående protokollsexemplaren
erforderligt antal må hållas vederbörande Riks-stånd tillhanda.
b) Vidkommande ej mindre prolokollerna för innevarande
riksmöte, än de förut lill Riksgälds-kontoret aflemnade riksdagsprotokoller,
7:o att Fullmäktige må få sig uppdraget att låta, genom tillkännagifvanden
i allmänna tidningarne, erinra dem, som äro berättigade utbekomma
exemplar af dessa protokoller, att inom viss, al Fullmäktigen be
-
Stats- Utskottets Memorial, N:o 325. 5
stämd, tid före nästa riksdag, sådana, förut icke erhållna, exemplar
hos Riksgäldskontoret uttaga;
8:0 att, såvidt tillgången af de serskilda prolokollsamlingarne medgifver,
desamma må ej allenast kostnadsfritt tilldelas de Kongl. Kollegier
och andra allmänna embetsverk samt Kongl. Maj:t Befallningshafvande,
hvilka om utbekommandet deraf sig hos Fullmäktige anmäla, utan
ock, emot ett pris af en half skilling för hvarje tryckt ark försäljas;
9:o att Fullmäktige vid nästa Riksdags början böra tilt Rikets Ständers
Stats-Utskott aflemna uppgift å alla' då i Riksgälds-kontoret ännu
qvarvarande tryckta riksdagsprotokoller samt derjemte föreslå de beslut
och stadganden, som Fullmäktige, i afseende på användandet
eller framtida förvarandet af dessa återstående handlingar, anse lämpliga
och ändamålsenliga.
För öfrigt och på det alla öfverblifna eller outdelade exemplar utaf Riks-ståndens
protokoller med dertill hörande bihang måtte på ett ställe varda till Rikets Ständers fram
tida
disposition samlade och förvarade, anser sig Utskottet jemväl böra hemställa,
huruvida icke Riks-stånden skulle finna lämpligt förordna, att vederbörande
Kansli-direktioner skola till Riksgäldskontoret aflemna de hos
Riks-stånden eller i deras arkiver befintliga tryckta Riksdagshandlingar,
som anses icke behöfva bibehållas för Riks-ståndens egen räkning.
5:o
Angående utdelningen af hillänget lill Riks-ståndens protokoller, eller de af Utskotten
äfgifna Retänkanden samt från Riks-stånden expedierade protokolls-utdrag jemte Expeditiorisutskoltets
förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelser, har Slats-utskottet erhållit den
upplysning, att utaf de 1350 exemplar, som upplagan af nämnde bihang under denna, likasom
under nästförflutna, riksdag utgår, aflemnas:
till Ridderskapet och Adeln  500 exemplar.
,, Presteståndet 65 ,,
„ Borgareståndet 70 »>
,, bondeståndet ., . 125 ,,
„ Utskotten 30 ,,
6 Stats-Ltskotlets Memorial, N:o 325.
lill några af Statsdepurkmeiiten samt åtskilliga embetsverk oell
embetmän m. fl  14 exemplar.
hvarförutan till Riksgälds-kontoret öfverlomnas för att prenumeranter
tillhandahållas 40 ,,
Utaf de öfriga exemplaren komma
400
att tillställas Riksgälds-kontoret, för att, enljgt de föreskrifter, som
derom varda af Rikets Ständer meddelade, antingen genom nämn-
de kontors försorg utlemnas eller till framtida disposition der-
städes förvaras.
Härefter återstående
106
n ■
skola vara afsedda, att hos Expeditions-utskottet vid skeende
serskilda reqvisitioner från vederbörande Utskott finnas att tillgå.
Sana 1350 exemplar.
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som vid föregående Riksdagar blifvit stadgadt,
angående användandet af då öfverblefna exemplar utaf enahanda handlingar, anser sig
Stats—utskottet böra hemställa,
att Rikets Ständer måtte besluta, att ej mindre de för sådant ändamål
afdragne 400 exemplaren, än äfven alla vid Riksdagens slut
hos Expeditions-utskottet befintliga och samma Utskotts arkiv icke tillhörande,
kompletta bill mgs-samlngar, sedan de blifvit häftade, skola till
Rikgälds-kontoret aflemnas och derstädes, med iakttagande af. nedanstående
bestämmelser, dels förvaras, dels tillhandahållas och utlemnas, nemi.:
a) minst sex exemplar böra afmattas till framtida förvarande uti
nämnde kontor;
b) 114 exemplar, eller det vid 1840 och 1841 års Riksdag bestämda
antal, med tillägg af ett exemplar för den derefter inrättade Styrelsen
för allmänna Väg- och Vattenbyggnader, samt ett exemplar för
Fångvårdsstyrelsen och ett lör Låne-kontoret i Wisby, böra, uppå
vederbörliga reqvisitioner, utdelas till Statsrådets ledamöter, Stats—
departementernes expeditioner, Högsta Domstolen, Holrätterna, Kollegierna,
jemte statens öfriga i hufvudstaden befintliga embetsverk
S/als-L/s/tallels Memorial, No 325. 1
Justitie-kansleren, Justitie-ombudsmannen, Kommitterade för tryckfrihetens
vård, Rikets Standers^Bank och dess Låne-kontor, Riddarhus-direktionen
jemte Riksståndens öfrige Kansli-direktioner, Ofverståthållare-embetet
och Kongl. Maj:ts samilige Befallningshafvande,
äfvensom Universiteterne i U|)sala och Lund samt öfriga, med bibliothek
försedda, allmänna läroverk;
c) ett exemplar bör tilldelas hvar och en af Rikets Ständers Revisoner
vid nästa och den derefter följande Statsrevision ;
<!) ett exemplar bör till hvarje ledamot af Rikets Ständers Utskott
vid nästkommande riksdag utdelas; skolande utdelningen af de för
Revisorer och Utskotts-ledamöter afsedda exemplar genast vid revisionens
eller riksdagens början verkställas;
e) för öfrigt må, sä vidt tillgången medgifver, exemplar jemväl lilldelas
andra embetsman och embetsmyndigheter, äfvensom kommittéer
och samfund, hvilkas härom gjorda ansökningar varda al Fullmäktige
bifallna.
6:0.
Hvad beträffat hillänget) till Riksståndens protokoll för de redan fötflutna riksdagarne,
af hvilka bihang större eller mindre antal exemplar finnas i Riksgätds-kontorels förvar, så
hemställer Utshottet,
att hvad förut rörande utdelningen af dessa öfverblifna exemplar
blifvit stadgadt, intill nästa riksdag må fortfarande tjena till efterrättelse,
samt att Fullmäktige må få sig uppdraget alt, på sätt här
ofvan, i fråga om Riksdags-prolokollerna är föreslaget, erinra alla
embetsmyndigheter och undervisningsverk in. fl., som icke uttagit
dem tillerkända bihangs-exemplar, att till desammas utbekommande
sig inom viss tid anmäla. Dessutom torde Fullmäktige, i afseende
på de vid nästa riksdags början återstående bihangs-exeinplaren, böra
aflemna enahanda uppgift oell förslag, som Utskottet, röra.' de då
qvarvarande protokolls-samlingar, tillstyrkt.
Vidkommande serskildt hillänget till Riksståndens protokoller vid 1817 och 1818 ars
riksdag, deraf, enligt hvad Utskottet inhemtat, ej mindre än 229 exemplar för närvarande
8 Stats-Utskottets Memorial, N:o 325
hos Riksgälds-kontoret finnas i behåll, så anser Utskottet sig, nied afseende härpå, höra
hemställa ,
att en del af dessa bihangs-exemplar må, om tillfälle härtill sig erbjuder,
få försäljas, emot det nedsatta pris, som för protokollerna
nu är föreslaget.
7:o.
Med åberopad anledning af Rikets Ständers, uppå Expeditions-utskottets framställning,
meddelade beslut, angående åtskilliga Riksgälds-kontoret uppdragna bestyr i afseende på
dels tillhandahållandet och utdelningen af hillänget till Riksståndens protokoller, dels förekommandet
af vissa härtill börande handlingars omtryckning, hafva Fullmäktige, enär de i sådant
hänseende erforderliga åtgärder samt befattningen med de tryckta riksdagshandlingarnes
mottagning, vårdande och utdelande icke skulle kunna såsom tjenstepligt åläggas någon
af nämnde verks nuvarande tjenstemanna-personal, hemställt, att ett serskildt arfvode å
samma belopp, eller 500 r:dr, som vid sednaste riksdag för enahanda åligganden intill
början af nu pågående riksmöte beviljades, måtte varda anvisadt, för att kunna tilldelas
den person, sorn erhölle sig uppdraget att, intill Rikets Ständers nästa sammankomst, bestrida
ifrågavarande befattning, jemte dermed förenade åligganden.
Då, enligt Rikets sednast församlade Ständers föreskrift, omförmälde åligganden, så
vidt lämpligen och utan men för andra göromål ske kunde, vid blifvande ledighet borde
förklaras tillhöra någon af de på Riksgälds-kontorets ordinarie aflöningsstat uppförda tjenstebefattningar,
har Slats-utskottet, som af Fullmäktiges protokoll inhemtat, att dessa åligganden
ansetts icke kunna öfverflyttas på (vänne, under nästlidet år ledigblifna och tillsatta,
tjenster vid Kommissariatets expedition, infordrat upplysning från Fullmäktige, huruvida
desamma, utan hinder för tjenstgöringen, kunde förenas med någon annan af de vid
Riksgälds-kontoret nu befintliga sysslor; hvarjemte Utskottet, för den händelse, att serskild
vedergällning för meranämnde göromål ansåges oundvikligen erforderlig, anmodat Fullmäktige
uppgifva det årliga belopp, som i sådant afseende syntes böra bestämmas. I anledning
häraf hafva Fullmäktige, efter erinran om de flerfalIdiga åligganden, som tillhörde ofvanberörde
befattning, anmält och upplyst: att den boksamling, om hvars vård fråga vore,
enligt nyligen afgifven redovisning, innehöll icke mindre än 81,000 volumer; att densamma
vanligtvis för hvarje riksdag tillökades med flere tusen band; att så väl inventeringen
af
Stats- Ltskottets Memorial, N:o 325. 9
af och redovisningen för della, i en magasinsbyggnad samt på vinden af den ena flygel»
vid Rikets Ständers hus, förvarade ansenliga boklager, som den dagliga tillsynen vid utdelningen
af böcker derifrån fordrade mycken noggrannhet och påpasslighet samt vöre serdeles
tidsödande och besvärlig; att dessa bestyr således icke skulle kunna förenas med någon af
de nuvarande ordinarie tjensterna vid Riksgälds-kontoret; att sagde göromål, emot serskild
vedergällning, visserligen skulle kunna åläggas den vid Fullmäktiges expedition nyligen tillförordnade
kanslist, hvilken under flere års tid biträdt vid desamma; men, då endast ett
årligt arfvode af 500 r:dr vore anslaget för kanslistgöromålens bestridande, kunde han, lika
litet som andra tjenstemän inom lägsta lönegraden, anses så fästad vid sin befattning, att
hans qvarstadnande dervid under någon längre tid vore att påräkna; att, derest oftanämnde
göromål förenades med någon viss tjenst, måste vid hvarje ledighet eller förändring i afseende
på samma tjenst, det årligen vexande bokförrådet inventeras, hvilken förrättning
icke, utan största ansträngning och svårighet, akulle under kortare tid, än en hel sommar,
kunna medhinnas; samt att befattningens fortfarande utöfning af en och samma dertill
passande person, måste, med hänsigt till göromålens beskaffenhet, vara ändamålsenligast
Fullmäktige, som alltså ansågo dessa görornåls ovilkorliga förening med någon viss tjenst
mindre lämplig, hafva deremot, till undvikande för framtiden af de troligen eljest vid
hvarje riksdag ånyo ifrågakommande framställningarne om serskild vedergällning för
desamma, föreslagit, att ett arfvode, motsvarande hvad derför vid hvar och en af de
sednast förflutna riksdagarna blifvit anvisadt, måtte varda uppfördt å Riksgälds-kontorets
interims-aflöningsstat, för att tills vidare användas till vedergällning åt den eller
de personer, som erhöllo uppdrag att ombesörja de med mottagningen, vården och utdelningen
af de tryckta riksdagshandlingarne förenade åligganden; och hvilket arfvode icke
borde bestämmas att med visst belopp årligen utbetalas, ulan ställas till Fullmäktiges disposition,
för att, efter deras pröfning, vederbörande tilldelas, emedan göromålen tidtals, eller
närmast före och under samt efter riksdagarne, voro mest besvärliga och mödosamma.
Då de personer, åt hvilka ifrågavarande göromål under den förflutna tiden, alltsedan
1828, 1829 och 1830 års riksdag, varit uppdragna, derför åtnjutit serskilda, af Rikets
Ständer bestämda samt från och med hvarje riksdags början till Rikets Ständers nästpåföljande
sammankomst beräknade arfvode», först fastställda till 1,000 r:dr och derefter till
Bih. till B. St. Prof. 1850 $ 1851. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 50 Häft. 2
10 Stats-Utskottets Memorial, N:o 325.
dels 900 r:dr och dels 800 r:dr samt under sednaste riksdagarne nedsatta till 500 r:dr, så
och enär dessa göromål, enligt hvad Fullmäktige uppgifvit, icke kunna såsom tjenstepligt
förenas med någondera af de vid Riksgälds-kontoret nu befintliga tjenster, anser Utskottet
sig böra tillstyrka,
att Fullmäktige tills vidare, eller till dess Rikets Ständer finna för
godt annorlunda besluta, må ega att, i ett för allt, disponera och
låta utbetala ett, för hvarje riksdag och hela tiden intill Rikets Ständers
nästpåföljande sammankomst bestämdt, belopp af Femhundra
riksdaler, såsom arfvode för emottagningen, vårdandet och utdelningen
samt redovisningen af ej mindre alla de tryckta riksdags-protokoller
med dertill hörande bihang, som, till följd af Rikets Ständers
beslut, redan blifvit eller framdeles varda till Riksgälds-kontoret aflemnade,
än äfven alla andra likaledes från trycket utgifna handlingar,
hvilka, för att bland Riksståndens ledamöter utdelas, äro eller
hädanefter varda af Riksgälds-kontoret emottagna; börande den,
som erhåller detta arfvode, jemväl vara förpligtad att, utan serskild
ersättning, dels vaka deröfver, att då, under tiden mellan
riksdagarne, sådana handlingar, som skola intagas i bihanget till
Riksståndens protokoller, komma att tryckas, det härför erforderliga
antal exemplar varder afdraget, dels ock samma exemplar, efter
deras tryckning, emottaga och vederbörande vid riksdagens början
tillställa.
Beträffande tiden för det nu tillstyrkta arfvodets utbetalning, anser Utskottet samma
bestämmelse, som i enahanda hänseende under sednaste riksdagarne blifvit meddelad, böra
iakttagas. Utskottet får alltså, under förutsättning af Rikets Ständers bifall till hvad Utskottet
här ofvan tillstyrkt, föreslå,
att Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med hvad förut i sådant afseende
varit föreskrifvet, måtte stadga, att halfva beloppet af ifrågavarande
arfvode för tiden intill nästa riksdag får utbetalas, sedan
de öfverblifna exemplaren af Riksståndens tryckta protokoller för nu
pågående riksdag blifvit till Riksgäldskontoret aflemnade, men att
den återstående hälften af samma arfvode icke må utgifvas förr, än
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 326. \ V
ofvanomförmälde åligganden vid nästkommande riksdags början blifvit
vederbörligen fullgjorda ; samt att för tiden derefter arfvodets utbetalning
må i samma ordning verkställas.
Stockholm den 14 Augusti 1851.
\:ö 326.
Auk. till Exp.-Utsk. d. 15 Augusti 1851, kl. II f. m.
Utlåtande, i anledning af vackt fråga om föreskrifter i afseende
på, framtida underhållet af sådane kanaler, hamnbyggnader,
vatten-aftappningar och andra dylika arbeten,
som med, bidrag af stats-medel blifvit utförda.
<J0. A.)
Uti ett till Ridderskapet och Adeln afgifvet och ifrån bemälte Riks-stånd till Stat-utskottet
remitteradt Memorial, har friherre Cederström, C. R., anfört, att enär Kongl. Majit,
uti dess proposition angående Stats-verkets tillstånd och behof, behagat i nåder föreslå Rikets
Ständer, dels att till åtskilliga kanaler, slussar, hamnbyggnader och elfrensningar lemna
anslag och dels att anvisa ett penningebelopp för befrämjande, medelst lån eller anslag utan
återbetalnings-skyldighet, af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande
af odlingsföretag, men Staten, då den med mera eller mindre betydande summor,
i låneväg eller såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, understödde arbeten af förrbemälde
art, egde skäl förvissa sig, att ändamålet med arbetet ej måtte anses endast afse eu
ögonblicklig arbetsförtjenst för behöfvande, utan fastmera uppfyllas med den sorgfällighet, att
varaktigt gagn för framtiden, medelst det utförda arbetets bestånd, aldrig finge utur sigte
lemnäs, Rikets Ständer måtte för deras del besluta och till Kongl. Majrts nådiga fastställelse
anmäla ett lagstadgande, hvarigenom monigheter, enskilde eller bolag, hvilka af stals
-
12 Slats-Utskottels Utlåtande, N:o 326.
medel, för utförande af kanaler, slussar, vattenaflappningar, hamnbyggnader eller andra dylika
arbeten, ål njöte understöd genom direkta statsanslag eller lån, förbundos att framgent
underhålla dessa arbeten i öfverensstämmelse med de ritningar och planer, Kongl. Majit
för arbetets utförande i nåder bestämt och fastställt; äfvensom att, till kontroll å arbets-intressenternas
fullgörande af denna sin förbindelse, det skulle åligga Konungens Befallningshafvande
i Rikets län, att genom någon lämplig, helst vetenskapligt och praktiskt bildad, tjensteman
låta, tid elter annan och alltid minst hvart tredje år, eller oftare, derest anmälan
af behofvet från någon af arbets- eller jord-intressenterna eller ock af kronobetjening skedde,
undersöka och besigtiga hvarje sådant arbete, samt, i händelse förfall derå sig visade,
förelägga intressenterna att det förfallna inom någon viss lämplig tid iståndsätta, hvarefter
Konungens Befallningshafvande, vid inträffad underlåtenhet å intressenternas sida att verkställa
den vid besigtningen nödig befunna och dem ålagde förbättringen, skulle ega rätt
och pligt att besörja, att det eftersatta arbetet blefve utbjudet på entreprenad-auktion, uppå
bekostnad af intressenterna, efter samma grund, som de i arbetets första utförande deltagit;
kommande underhållskostnaden sålunda att vidlåda jord- eller fastighetsegaren, som från
arbetets början delat utgifterna och besvären derföre och som af detsamma fortfarande
dsogo nytta.
Denna motionärens/ramställning har Utskottet tagit i öfvenvägande; och som Rikets
Ständer, vid åtskilliga större allmänna arbetsföretag, hvilkas utförande ansetts böra med
Stats-bidrag understödjas, för Stats-bidragens tillgodonjutande redan fästat, bland andre, äfven
det vilkor, att, till företagens framtida underhållande, en erforderlig fond skall afsättas,
samt i afseende åter på sådane företag, för hvilka ett dylikt vilkor icke blifvit föreskrifvet,
Utskottet ansett detsamma obehöfligt, enär Utskottet föreställer sig, att de uti företaget delaktiga
skola uti sin enskilda fördel ega den verksammaste uppmaning, att behörigen underhålla
det en gång fullbordade arbetet, hvilket, i motsatt fall, icke skulle medföra dermed
åsyftad nytta och vinst, kan Utskottet icke understödja motionärens framställning i denna
del. Beträffande den af motionären föreslagna kontroll å arbets-intressenternas fullgörande
af deras ifrågaställde underhållsskyldighet, får Utskottet erinra, att föreskrifter i detta hänseende
icke saknas, emedan, enligt den af Kongl. Majit under den 6 Augusti 1841, utfärdade
nådiga instruktion för Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i Riket, det
åligger bemälde styrelse alt å alla sådane allmänna arbeten, ehvad de afse anläggningar och
förbättringar
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 326. <3
förbättringar af kanaler, slussar, vägar, broar, färjor samt andre valten- och landt-komirmnikalioner,
eller hamnbyggnader och muddringar, eller ström-rensningar eller beredande af
*t<Srre odlingsförelag, medelst utdikningar eller aftappningar af sanka trakter och sjöar, hvilka
blifvit genom serskilda Kongl. Resolutioner upplåtne åt bolag, menigheter eller enskilde,
men i mer eller mindre män med allmänna medel eller serskilda förmåner understödde,
med vilkor att, lill det allmännas nytta och begagnande, vidmakthållas, utöfva ett kontrollerande
inseende. Att utsträcka denna kontroll, på sätt motionären föreslagit, anser
Utskottet icke vara af behof påkalladt, utan tvärtom skulle föranleda förvecklingar, motverkande
det ändamål, som med företaget velat ernås, samt måhända afskräcka både menighe
fcr
och enskilde alt inlåta sig uti några allmännare företag, hvilka således torde både till
allmän och enskild skada icke komma alt ega rum. På dessa skäl hemställer Utskott*!,
«U hvad motionären så i ena, som andra hänseendet föreslagit,
måtto få förfalla.
Stockholm den 14 Augusti 1851.
Mlh, cm a St. Prat fS50 $ tSSi 4 Samt. i Afit 2 Band. 60 Raft. 8
STOCKHOLM. ösTttiNB & Berms g, 4S5I.
Stalt- VtthtUtlt Vtlilandt, N:t 32T.
*
N:o 827.
Ank. till Exp. Utsk. cjen 16 Aug. 1851, kl. 11 f. m.
Utlåtandej i anledning af väckt motion, angående be*
stämmande af vissa vilkor för vinnande af dispositions*
och jord-eganderätt till de så kallade Kyrkohemman
nen i Halland.
(I. A.)
Uli ett från Bonde-Ståndet till Stats-Utskottets behandling remitteradt
memorial har Riksdagsfullmäktigen Bengt Gudmundsson från Hallands län,
nied hvilken Riksdagsfullmäktigen David Andersson från samma län sig
förenat, anfort, hurusom frågan rörande förhållandet med de så kallade
kyrkohemmanet! i Halland efter mer än en tjuguårig behandling af Rege-?
ring och Ständer ännu befunne sig i samma obestämda skick. Alla bemödanden
att på ett fullt öfvertygande sätt utreda densamma syntes för ali-,
tid gäckade, af brist på fullständig bevisning, så väl å kyrkornes, som kro-^
nans och åboernes sida; hvartill komme, att kyrkorne genom ett regerings^
beslut blifvit befriade från bevisningsskyldighet för den tvetydiga stödselrätl,
hvarpå de grundat anspråken på egande- och dispositionsrätt till dessa
kronan ursprungligen tillhörande hemman. Att denna eganderätt i allmän=
het tillhörde kronan, hade flere gånger blifvit visadt, hvaremot kyrkorne,
efter reformationeds införande i Danska länderna, icke egt annat, än en åt
dem anslagen viss ränta, i likhet med de i Sverige bruklige löningsräntor.
De olägenheter i ekonomiskt hänseende, hvilka härflyta af den dispositions-*
rätt, kyrkorna sålunda tillegnat sig utöfver den anslagna räntan, hade Re-,
gering och Ständer flere gånger sökt afhjelpa; men ehuru en noggrann och
förtjenstfull undersökning blifvit af en utmärkt skicklig man anställd, har
densamma icke kunnat i alla enskilda fall grundas på sådane handlingar,
hvilka lemna full bevisning för eller emot laga åtkomst, i anseende till de
förändrade föi hållanden, som uppkommit under provinsen Hallands första
tillfälliga upplåtelse eller förpantning samt efter provinsens fullkomliga afl
trädande till Sverige, så att någon fullständig bevisning vore nära UQg
omöjlig.
Bih. till R. St. Prot. 1850 4 1851 * Sami. 1 Afd. 2 Band 51 Haft, %
Stuts-Utskottets Utlåtande, IS:a 327.
Då frågans lösning således icke kunde på ett tillfredsställande sätt tillvägabringas
utan genom modifikation af de rättvisa anspråk, staten otvifvelagtigt
eger, och al de billiga förhoppningar, som nuvarande åboer och
arrendatorer af ifrågavarande hemman hyst, har motionären, under åberopande
af Kongl. Maj:ts vid 1844 och 1845 årens riksdag i ämnet aflåtna nådiga
proposition, ansett sig böra föreslå Rikets Ständer en utväg, som syntes tillräckligt
betrygga kyrkornas fördel och tillika lemna åboerne en möjlighet
att förvärfva ilen eganderätt, som de eftertraktat samt Kongl. Majit och
Rikets Ständer åsyftat; i hvilket afseende motionären till Rikets Ständers
pröfning öfverlemnat följande, på Kongl. Majits ofvanåberopade nådiga proposition
hufvudsakligen grundade förslag, nemligen:
l:o Kyrkorne och presterskapct i Halland försäkras om framtida oqvaldt
åtnjutande af den ränta, som, under namn af Landtgille, af ålder utgått
från de numerera de kyrkohemmanen i Halland, allt efter hvad jordeböckerna
nu utvisa;
2:o Såsom ersättning för den städja, hvilken kyrkor eller presterskap i
äldre tider uppburit vid förändring med åboer å nämnde hemman, äfvensom
för de arrenden, hvilka i sednare tid blifvit i stället för städjandet anbefallde,
komma kyrkorna och presterskapet att åtnjuta en förhöjd ränta,
under namn af Städjeersättning.
3:o Denna förhöjda ränta bestämmes på det sätt, att
a) Städjebrefven emellan år 1776, då realisationen befästade
myntvärdet, och 1826 tagas till grund för desa
m ma;
b) Såsom medium af tiden emellan åbo-förändringarne
antages omkring 17 år;
c) I följd häraf beräknas den under dej 50 åren vanliga
städjan, förvandlad i penningar, der någon andel varit
på annat sätt bestämd, tredubbel, (hvilket beräkningssätt
blifver så mycket billigare tili fördel för räntetagarne,
som 1830 års realisation förändrat myntfoten
endast till 128 sk. eller 2? rdr på rdr specie).
d) Sedan sålunda medeltalet al städjans kapitalbelopp
blifvit för 50 år funnet, uträknas räntan derå efter 5
procent, och denna ränta blifver det årliga belopp, som,
under namn af städj eer sättning, skall i all framtid af
hemmanen utgå.
Slals-lftskotUU Vild tand», N:o 327.
3
4:o Denna städjeersättning skall under det namnet, utöfver ordinarie
räntan, uti hemmanens jordeboksränta intagas till framtida ovilkorlig efterrättelse.
5:o På sådane vilkor anses de åboer och arrendatorer, som nu innehafva
hemmanen, de förre från 1852 års början, de sednare vid nuvarande
arrendekontrakts utgång, berättigade att fortfarande besitta hemmanen, de,
deras hustrur och barn, led efter led, såsom för krono-åboer stadgadt är.
6:o Skulle nuvarande åbo eller arrendator önska, att genom skatteköp,
på samma sätt, som krono-åbo, förvärfva jordeganderätt i det kyrkohemman,
som han nu innehar, eller hans efterlef vande hustru eller barn, skall sådant
vara dem tillförsäkradt.
7:o Vid beräknandet af skatteköpeskillingen, hvaraf hälften till kronan
och hälften till kyrkan erlägges och som för dessa hemman skall motsvara
tolf års ränta, kommer endast den äldre jordeboksräntan att läggas tili
grund, men icke den nya, sorn under namn af städjeersättning utgår.
I afseende härå får Utskottet upplysa, alt detta ärende, som under flere
föregående riksdagar utgjort, föremål för Rikets Ständers ölverläggningar,
sednast förevarit vid 1844 och 1845 årens riksdag, då Kongl. Maj:t uti
allåten nådig proposition framlade ett förslag, åsyftande att bereda kyrkohemmanens
åboer tillfälle att, under bestämda vilkor, till hemmanen förvärfva
jordegande-och dispositionsrätt; men hvilken nådiga proposition, efter
en noggrann undersökning rörande förhållandet med ifrågavarande hemman,
blef af Rikets Ständer afslagen.
Vid sistnämnde riksdag afgaf nemligen Stats-Utskottet till Rikets Ständer
en omständlig berättelse rörande behandlingen af frågan om egandeoch
dispositionsrätten till de Halländska kyrkohemmanen. (Stats-Utskottels
utlåtande N:o 182 i bihang till Riks-Ståndens protokoller 1844—1845.)
Till den utredning af frågan, som innehålles i detta Stats-Utskoltets utlåtande,
jemte dervid fogade reservation och flere offentliga handlingar, får
Utskottet hänvisa och anser sig endast, med afseende å de skäl, som motionären
anfört, för att ådagalägga rättvisan af nuvarande åboers och arrendatorer
anspråk på egande- oell dispositionsrätt till kyrkohemmanen, böra
meddela följande upplysningar.
Motionärens förmenande, att ”kyrkorna aldrig sedan reformationens införande
i Danska länderna egt annat än en åt dem anslagen viss ränta,
”alldeles som de i Sverige bruklige löningsränlor”, från hvilken mening han
ytterst och hufvudsakligen ledt sig till antagandet deraf, att kyrkorne i de
4
Slalt-Ulskollels V lidi and», N:o 327.
lii it i besittning af kyrkohemmanet innefattar ett uppenbart missförstånd, i
strid mot ovedersägliga historiska vittnesbörd, den i Danska riket vid Hallands
afträdande till Sverige gällande lag och de från äldre tider uppkomna
kamei’ala förhållanden, hvilkas orubbade bestånd genom traktater vid provinsens
afträdande blefvo bekräftade. Den indragning af kyrkornas egendomar,
som Konung Gustaf I verkställde i Sverige, egde icke ruin vid reformationens
införande i Danmark. Riksdagsbeslutet eller Christian IlLs så
kallade Köpenhamnska recess af år 1536 och samme konungs, af hans egen
kansler Arild Hvitfeld författade historia intyga, att inga andra gods, än
biskoparnes, indrogos till kronan, men att deremot kyrkor, skolor, hospitaler
och presterskapet lemnades i orubbad besittning af alla hemman och
jordar, hvilka de under katholska tiden förvärfvat, samt att konungen derjemte
med vidare ränta och underhåll försåg de kyrkor, skolor och hospitaler,
hvilka icke egde tillräckliga inkomster, så att konungen på sådant
sätt till och med förlorade en stor del af det från biskoparne indragna
godset. Härigenom uppstod det skiljaktiga förhållande, som intill närvarande
tid eger rum* icke allenast i Halland, utan i alla de fordna och nuvarande
Danska provinserna, att kyrkorna ega en ganska betydlig jordegendom,
hvaremot kyrkorna i Svenska provinserna blifvit sina egendomar beröfvade.
Hvilka de egendomar voro, som tillhörde kyrkorna i Halland, då detta
landskap införlifvades med Sverige och hvilkas besittning då genom fredstraktater
blef dem försäkrad, inhemtas af den på konung Fredrik II:s befallning,
redan nära 80 år förut upprättade jordebok öfver kyrkans gårdar
och egendomar, den så kallade Lunds Landabok af år 1569, hvars gällande
kraft är obestridlig och numera af alla auktoriteter erkänd. Den af motionären
åberopade undersökningen, verkställd af ”utmärkt skicklig man", har,
enligt hvad kändt är, ådagalagt, att äldre handlingar bestyrka kyrkornas
eganderätt till ett betydligt antal af kyrkohemmanen; och motionären har
rätteligen anmärkt, att undersökningen ej kunnat vara, sedan flere århundraden
förflutit efter Landabokens upprättande, ”i alla enskilda fall” grundad
på sådane handlingar, som kunna anses bevisa ”för eller emot laga
åtkomst”. Genom de domar, som åren 1669 och 1670 äro afkunnade af
Kongl, kommil terade, enligt hvilka städselrättigheten till kyrkohemmanen är
kyrkorna tillerkänd, på grund af Danska lagens stadgande, lära dock kyrkorna
tillräckligt vara tryggade i deras egande- och dispositionsrätt; och
sedan en flera hundraårig häfd tillkommit, lärer icke eller enligt svensk
lag besittningsrätten kunna dem bestridas, så framt icke laga bevisning om
bättre rätt förmår undanrödja kraften af bemälde domar.
Slalt-VItkotlels Utlåtande, IS.o 327.
Utskottet kan, af nu anförde skäl, icke godkänna den grund, på hvilken
motionären stödjer sitt yrkande, att kyrkohemmanen skulle vara att betrakta
såsom kronohemman och att deras åboer derföre skulle hafva rättmätiga anspråk
att förvärfva eganderätt till desamma. Det förra måste först lagligen
vara, bevisadt, innan det sednare kan medgifvas, och den saknade bevisningen
är icke någon, som dertill anser sig befogad, förmenad att i laga
ordning åstadkomma. Lika litet kan Utskottet erkänna, att, om ock något
kyrkohemman kunde, såsom kronan bevisligen tillhörigt, blifva kyrkan frånkändt,
de nuvarande åboerne eller arrrendatorne derföre skulle vara berättigade
att deröfver genom skatteköp eller öfverenskommelse förvärfva eganderätt.
Antingen hemmanen nu innehafvas genom erlagd lifstidsstädja, i hvilken
händelse, såsom jemväl kunnat inhemtas af de städjebref, motionären låtit
förete, städjan är till kyrkan erlagd och städjebrefvet af kyrkans målsman
utfärdadt, eller genom arrendekontrakt, enligt Kongl. Maj:ts förordnande i
nådigt bref af den 15 Mars 1820; så kunna de nuvarande innehafvarne icke
annorlunda betraktas, än såsom kyrkornes brukare eller arrendatorer, i hvilken
egenskap skattelösens-rätt eller förvärfvande af eganderätt till jorden, som
enligt författningarne endast tillkommer krono-åbo, icke mera kan dem tillerkännas,
än brukare eller arrendatorer af kronohemman, som af andre private
personer innehafvas. Men äfven under förutsättning af en sådan rätt,
för den händelse, att något kyrkohemman skulle kunna ådagaläggas vara
kronohemman, måste genom serskild undersökning utrönas, hvilken möjligen
kunde vara berättigad till skatteköpet, helst numera mångfaldiga ombyten
af städjebönder eller arrendatorer föregått.
Då härtill kommer, att genom ofvan åberopade Kongl. bref. af den 15
Mars 1820 är stadgadt, att kyrkohemmanen i Halland numera skola utarrenderas
på 30 år och den förre åboen eller hans enka och arfvingar i rätt
nedstigande led ega optionsrätt till det högsta arrende-anbudet, genom hvilket
förordnande allt det billiga afseende är iemnadt åt innehafvarnes önskan
att för sig och efterkommande njuta frukten af det å hemmanets förbättring
nedlagda arbetet, som synes med kyrkornas oqvalda eganderätt vara förenligt,
och derjemte kyrkohemmanens öfverlåtande i andras ego emot så ringa
ersättning, som motionären föreslagit, skulle i väsendtlig mån betaga församlingarne
de inkomster af hemmanen, hvilka nu kunna användas till kyrkornas
och hvarjehanda kommunala inrättningars underhållande, och således,
till enskilda personers fördel, på församlingarnes hemmansegare i allmänhet
hvälfva de för nyssnämnda ändamål med kyrkohemmanens arrende-afgifter
tillförene bestridcle kostnader, utan att församlingarne och kyrkoförvaltninge»
0.
Slals-U/shotlels Ullåland*, /Y;o 327.
ens egt tillfälle att öfver deras häraf beroende rätt sig yttra; så kan Utskottet
icke finna med rättvisa eller billighet förenligt, att motionärens förslag
förorda; hvadan Utskottet tillstyrker,
att motionen icke må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
Stockholm den 14 Augusti 1851.
Reservation:
nf Riksdagsfullmäktige!! David Andersson från Hallands län:
”Utskottet har icke kunnat anföra något annat bevis för Kyrkornas eller
Presterskapets dispositionsrätt öfver de så kallade Halländske Kyrkohemmanen,
än de obestämde och i flera fall, påtagligen, det sannolika förhållandet
vanställande uppgifter, som vid föregående riksdagarne blifvit gjorde,
men då icke kunnat öfvertyga Rikets Ständer och deras Utskott om annat,
än att otvifvelaktigt egande- och dispositionsrätten till dessa hemman, med
måhända några få (serskildt af enskilt e donerade) undantag, tillhör
Kronan.
Oaktadt detta, har Ulskottet icke tvekat, att nu ställa sig fram för den
bestämda åsigt, att hemmanen tillhöra kyrkorna; och detta i trots af de
hundraåriga anteckningar i Lunds Landabok och alla Hallands Jordeböcker,
att endast Landtgillet, eller, såsom det ock der kallas, ”smörräntan", till
större eller mindre del tillkommer kyrkan eller presten: anteckningar, som
ju under hela denna tid varit alldeles onödiga och ända målslösa, om hem -  manen tillhört desse.
Skulle nu denna åsigt godkännas, ber jag att få fästa Riksståndens uppmärksamhet
derpå, att derigenom underkännes allt hvad såväl Rikets Ständer
förut, efter fullständiga utredningar af Konungens Befallningshafvande i
länet, Kongl. Kammar-kollegium, Stats-Utskotten vid 1840 och 1844 års
Riksdagar, godkänt och beslutat; utan äfven hvad Kongl. Maj:t sjelf vid
sistnämnde riksdag i sin då afgifna proposition åsyftade.
Genom de ofvan åberopade utredningar är det visadt:
l:o att den så kallade Lunds Landabok, som på danska konungars befallning
blifvit af presterskapet sjelf upprättad på alia de hemman eller
”gårdar”, hvaraf kyrkan hade inkomster, på högst få ställen omtalar dominium
(”försvar”, ”herrlighet”) såsom tillhörande kyrkorne, men väl på flera
ställen bestämdt förklarar det tillhöra Kronan;
2:o att deremot denna handling, som i allmänhet synes förtjena vitsord,
Stais-Utskottets Utlåtande, N:o 327.
7
pä sätt nyss nämndt blifvit, endast uppgifver viss andel af iandtgillet vara
kyrkornas eller presterskapets;
3:o att ilera af dessa s. k. kyrkohemman varit donerade, försålde, förpantade,
o. s. v., och att, då detta skett, städse undantag gjorts, för det kyrkor
eller prester ”af ålder anslagna landtgille” (smörränta); hvilket allt ådagalägger,
att aldrig dervid egande- och dispositionsrätten ansetts tillhöra någon
annan än Kronan: ett förhållande, som äfven bestyrkes deraf, att åboerna i
Kongl. Bref och Resolutioner kallats "Wäre och Clironones bönder”, samt
varit underkastade rotering och en del utlagor, hvarifrån eljest verkligt kyrkogods
och det så kallade andliga frälset varit befriade;
4:o att städselrätten för sådane hemman, enligt i läns-räkenskaperna
för en stor del af dem intagna redogörelser, såväl före, som efter år 1646,
då Halland öfverlemnades till Svenska Kronan, tillhört och uppburits såsom
Kronan tillhörig; samt att de i landsböckerna benämnts ”Kronans gods”,
”Kronans gårdar”;
5:o att all anledning är, af flera på 1720-talet afgifne resolutioner,
att presterskapet och kyrkoförvaltningar under de oordningar och täta ombyten
af åboer, som egde rum under konung Carl XILs krig, sjelfmyndig!
tillvällat sig städselrätten;
6:o att flera skatteköp af dylika hemman, i stöd af 1723 års förordning,
egt rum under förra århundradet; och att Stiftets konsistorium ända till
början af detta århundrade dervid aldrig ifrågasatt annat än kyrkornas andel
i skattelöseskillingen, i mån af den anslagna andelen i hemmanens ränta, på
grund af nämnde förordning;
7:o att benämningen ”kyrkohemman” alldeles icke betydde att kyrkorne
egde dem, utan i gamla jordeböcker begagnades, liksom länge efter reformationen
benämningen af ”klosterhemman”, ”kanickehemman”, o. s. v., ända
till dess jordeböckernas förändrande anbefalldes, då benämningen för kyrkohemmanen
bibehölls, för att utvisa att kyrkor eller presterskap deraf hade
viss ränta.
Slutligen synes sjelfva den åtgärd, att Kongl. Maj:t ansett sig kunna anbefalla
hemmanens bortarrenderande, på vissa föreskrifne vilkor, vara ett
bevis, att de ej kunnat vara kyrkornas egendom, eller vissa presters löner
ovilkorligt tillhörige; då väl ej en sådan inkräktning på egande- och dispositionsrätten
kunnat ifrågakomma.
Det var på dessa och ännu flera skäl, hvilka i de ofvannämnde riksdagarnes
handlingar ytterligare igenfinnas, som Rikets Ständer dels yrkat undersökningar,
dels att genom krono-ombud stämning skulle till vederbörlig
8
Statt-Utskottete Utlåtande, N;o 327.
domstol uttagas och talan utföras 0111 återvinnande af kronans jordegandeoch
dispositionsrätt af dessa hemman; och om Kongl. Maj:t icke ansett sig
böra anbefalla några sådana åtgärder, torde det dock med visshet få antagas,
att det var på grund af dessa samma erkända skäl, som Kongl. Majrts proposition
år 1844 åsyftade att förskaffa åboerna skatteköpsrätt; ehuru vilkoren
för lösen voro så hårda för dem, som redan voro underkastade arrende,
att Rikets Ständer icke då ansågo sig kunna antaga förslaget.
Skulle nu alla dessa skäl och bevis vara af ingen betydelse? Skulle, oaktadt
den erkända nyttan för det allmänna och den lika erkända vigten för
den enskilta välfärden af en säker besittningsrätt till jorden, ingenting göras
för att bereda ett slut på ovissheten om eganderätten till detta betydliga
antal hemman, bebodde af omkring 8 till 900 åbo-familjer? Skola väl Rikets
Ständer, utan något enda gilltigt bevis för motsatsen af hvad föregående
riksdagar framvisat och erkänt, nu förklara allt detta ogrundadt och
ogilltigt ? Jag kan ej föreställa mig möjligheten häraf och jag anser mig derföre
böra ytterligare fästa uppmärksamheten på några förhållanden, som synas
visa, att Rikets Ständer, om de på det sättet behandla irågan, skulle
frångå de principer, som ligga till grund för vår lagskipning, i fråga om
jordeganderätten, samt inträda på godtyckets område, i fråga om det allmännas
och den enskiltes rätt.
Här finnes i de offentliga handlingarne: Landabok, jordeböcker, kyrkoinventarier,
111. fl. intet enda bevis på kyrkornas egande-rält till dessa ifrågavarande
hemman (ty ingen fråga har väckts om de hemman, för hvilka
laga åtkomst kan af kyrkor visas). För häfd stadgar lagen i 15 kap. Jordabalken
en bevisning, som kyrkoförvaltningar och presterskap säkerligen icke
kunna åstadkomma. Om man således kan antaga, att egande-rätten icke tillhör
någon, så synes staten eller kronan vara den, som har bästa rätten dertill,
i enlighet med hvad öfligt är vid frågor om arf, m. m.
Vidare förekommer, att många anledningar förefinnas att betvifla behörigheten
af den städselrätt, kyrkoförvaltningar och presterskap utöfvat. Det
bar nemligen blifvit upplyst, att i gamla tiderna kronans tionde bortstädslades
på det sätt, att städjan erlades för vissa personers lifstid. Om bruket,
såsom troligt är, utsträcktes till kyrkornes tionde och ovissa inkomster, så
förklaras lätt, huru städjerätten kunnat, ehuru derföre alldeles icke lagligt,
öfvergå till utöfning af presterskapet. Redan i danska tiden nämnes "Stichtet"
och Konungens "Länsmaend”, såsom allena berättigade att besörja
"Städs må len”. Med ett ord: mycket synes vittna, att städjerätten, om den
ock utöfvats af presterskap m. m., icke kan betraktas såsom laga bevis för
Slats-Ulskoltels Utlåtande, N:o 327.
9
egande-rätten till dessa hemman, utan att desse äro kronans egendom. Det
är detta, som Rikets Ständer, om de anse sig icke kunna, emot de föreslagna
billiga lösnings-vilkor, sorn motionären föreslagit, tillerkänna åboerna ovilkorlig
besittningsrätt, aldrig böra frånträda, emedan de derigenom skulle
svika det allmännas rätt och bästa. Hvad enskilt lätt angår, så behöfver
det blott här anmärkas, att domstolarne i somliga fall redan dömt till kronans
och åboernas gemensamma fördel.
Antingen måste således, på sätt Rikets Ständer år 1840 begärt, stämning
uttagas och talan vid behörig domstol utföras, angående egande- och dispositions-rätten,
eller ock en allman undersökning ske, på sätt vid 1830 och 1844
års riksdagar äfven begärdes; såvida ej elen utväg kan vidtagas, som nu blifvit
begärd och som betryggade kyrkornas och presterskapets rätt, på samma
gång som den, genom erkännandet af kronans, befordrade en tryggad
besittningsrätt i framtiden för åboerne; hvarigenom hemmanens bättre vård
och skötsel, jordbrukets tillvext, förökning af statens inkomster jemte en
talrik befolknings trefnad och förkofran kunde betryggas.
Jag vågar på dessa skäl vördsamt tillstyrka, att samtlige Riks-stånden
måtte åter hänvisa det nu afgifna utlåtandet till en förnyad behandling af
I löglofl. Stats-Utskottet.”
Uti denna reservation instämde Riksdagsfullmäktige!! Måns Månsson
från Calmar län.
Bih. till R. St. fiol. 1850 f 1851, 4 Sami. 1 Afd. 2 Bd. SI Helft.
2
STOCKHOLM, Eck5teixska Boktryckeriet, 1851.
Stats-Utskottets Memoria!, N:o 328.
1
N:o 328.
Ank. till Exp. Utsk. den 18 Augusti 1851, kl. 12 in.
Memorial, i anledning aj erhållen uterremiss å Utlåtandet
N:o 294.
(U. A.)
Från Bonde-ståndet har Stats-Utskottet erhållit återrerniss å ifrågavarande,
under N:o 294, afgifna Utlåtande, i anledning af väckt motion om statsanslag
lill bekostande af en uppfunnen machin till uträkning, sättning och tryckning
af mathematiska tabeller; men som berörde Utlåtande blifvit af de öfriga 3:ne
Riksstånden bifallet, anser Utskottet, emot stadgandet i 75 § Riksdags-ordningen,
sig icke kunna taga vidare befattning med detta af Rikets Ständer sålunda redan
afgjorda ärende.
Slockholm den 18 Augusti 1851.
Bih. litt B. St. Prof. 1850 & 1851, 4 Samt. 1 AJd. 2 Band. 52 Höft.
1
2
Sials-Ulskottets Memorial, N:o .329.
N:o 329.
Ank. till Exp.-Ulsk. den 18 Aug. 1851, kl. 12 m.
Memorial, i anledning aj erhållen åter remiss « Utlåtandet
N:o 295.
(/. A.)
Till Stats-Utskottet har Bonde-ståndet återremitterat ifrågavarande, under
N:o 295, afgifna Utlåtande, i anledning af väckta motioner, om förändradt användande
af den till skolorna i städerna inom Lunds stift utgående helgonskyld, samt
örn denna afgifts upphörande m. m.; men som, enligt Utskottet tillhandakomna
protokolls-utdrag, berörde Utlåtande blifvit af de öfrige 3:ne Riksstånden bifallet,
anser Utskottet, emot stadgandet i 75 § Riksdagsordningen, sig icke kunna taga
vidare befattning med detta af Rikets Ständer sålunda redan afgjorda ärende.
Stockholm den 18 Augusti 1851.
Stais- lits kottets Memorial, N:o 330.
3
N:o 330.
Ank. till Exp. Utsk. d. 18 Aug. 1851, kl. 12 m.
Memorial, i anledning aj erhållen återrcmiss å Utlåtandet
N:o 296.
(O. A.)
Till Stats-utskottet har Borgare-ståndet återremitterat ifrågavarande, under
N:o 296, afgifna Utlåtande, angående militie-boställskassan5 men som, enligt
Ulskottet tillhandakomna protokolls-utdrag, berörde Utlåtande blifvit af de öfriga
3:ne Riksstånden bifallet, anser Utskottet, emot stadgandet i 75 § Riksdagsordningen,
sig icke kunna taga vidare befattning med detta af Rikets Ständer
sålunda redan afgjorda ärende.
Stockholm den 18 Augusti 1851.
4
Sluts-Utskottats Utlåtande, A:o 331.
N:o 55i.
Ank. lill Exp.-Utsk. d. 18 Aug. 1851, kl. 12 m.
Utlåtande, angående köpeskillingen för den kronan förr tillhöriga,
så kallade Hofhageri-egendomen vid Regeringsgatan här i
hujvudstaden.
(Rgs Afd.)
Enligt hvad Kongl. Majit, uti Dess vid innevarande riksdags början aflätna
(under N:o 10 i lista Samlingen af Bihanget till Riksståndens Protokoll införda)
nådiga proposition, angående uppförandet af en byggnad mellan Carl XIII:s torg
och operahuset, gifvit Rikets Ständer tillkänna, har, sedan Rikets sist församlade
Ständer medgåfvo, att ofvannämnde egendom liek försäljas och köpeskillingen derför
användas till nya mynthus-byggnaden, myntverkets ställning så förbättrats, att
den befintliga behållningen af detta verks egna medel skulle kunna godtgöra äfven
den del af byggnadskostnaden vid samma verk, hvartill berörde köpeskilling, hvilken
uppgått till 16,668 Ridr 32 sk., blifvit använd; och kunde således denna
köpeskilling numera öfverflyttas till ”anslaget för byggnad och underhåll af publika
husen i Stockholm,” dit densamma, såsom influten för en såld byggnad i hufvudstaden,
skulle rätteligen höra och hvarigenom den således skulle blifva disponibel
för det i högstberörde nådiga proposition uppgifna byggnadsföretag.
Siats-Utskottet, som redan i sitt af Rikets Ständer gillade Utlåtande Nio 10
yttrat sig öfver och på anförda skäl afstyrkt bifall till Kongl. Majits nådiga framställning,
rörande omförmälde byggnadsföretag, anser sig nu böra serskildt afgifva
sitt yttrande, angående godtgörelsen för ifrågavarande köpeskilling; dervid Utskottet
torde fil erinra, hurusom Rikets Ständer under sistförflulna riksdag, för bestridandet
af de kostnader, som med inköpet af mynt- och kontrollverkens nya
lokal samt dessa verks flyttning voro förenade, utöfver den genom då medgifven
för
-
Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 332.
5
försäljning af f. d. hofbageri-egendomcn härlill erhållna tillgång, anvisade å Riksgälds-konloret
ett serskildt, sedermera till hela sitt belopp lyfladt, anslag af 30,000
R:dr. Vid sådant förhållande och då myntverket, på sätt Kongl. Maj:t i nåder
tillkännagifva, numera är i tillfälle att utaf de till nyssberörde kostnader anvisade
medel godtgöra hvad som motsvarar den dertill använda köpeskillingen för meranäinnde
af staten föryttrade egendom, anser Utskottet, för sin del, rättast och
lämpligast, att samma godtgörande tillfaller Riksgälds-kontoret; hvadan och med
afseende derjemte å de högst betydliga utbetalningar, som Riksgälds-kontoret under
innevarande riksdag latt sig ålagda, Utskottet får hemställa,
att denna köpeskillings belopp, Sextontusen sexhundrasextiosex
R:dr 32 sk., i den mån detsamma är eller varder disponibelt,
malte genom Stats-kontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas,
samt att Rikets Ständer måtte i underdånig skrifvelse
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes om verkställigheten
häraf meddela nådig föreskrift.
Stockholm den 18 Augusti 1851.
N:o 332.
Arik. till Exp.-Utsk. den 18 Augusti 1851, kl. 12 ni.
Ulia tande, i anledning af väckt fråga orri anvisandet aj en
kapital-ersättning till utsockne frälsehemmans-egarne i Halland
för dem ålagd rolcringsskyldighet. fos- -d/di)
Ridderskapet och Adeln har till Stats-Utskotlet remitteradt en af Friherre
Alströmer, Jonas, under åberopande af Riksdags-ordningens 50 §, väckt motion,
Bill. till It, St. Prat. 1850 & 1851, 4 Sami. 1 Afd. 2 liand. 52 Höft. 2
6
Stats-Utskot/ets Utlåtande, N:o 332.
innefattande det förslag, att Rikets nu lörsamlade Ständer, med afseende å utsockne
frälsehemmanens i Halland för framtiden minskade värde genom den vid sednast
forlidne riksdag för dessa hemman hestämda rotevakansafgift, måtte ersätta desammas
nuvarande ägare med ett kapital, hvilket efter sex för hundra motsvarade
"”den ränta, som utgöres af skillnaden mellan de fordna utskrifningspenningarne
och den nu dem ålagde rotevakausafgiften.”
Då ägarne till nämnde hemman af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer blifvit
förklarade skyldige att för framtiden utgöra ifrågavarande afgift, kunna desse icke
mer än andra skattskyldige jordegare hafva några skäliga anspråk pä serskild ersättning
af statsverket för den tillökning i deras utskylders fordna belopp, hvilken
möjligen kan hafva uppkommit till följd af de författningar, som i grundlagsenlig
ordning blifvit beslutade och utfärdade hvarföre Utskottet får hemställa,
att det af Friherre Alströmer uti omförmälde hänseende framställda
förslag icke måtte föranleda någon Rikets Ständers
åtgärd.
Stockholm den 18 Augusti 1851.
STOCKHOLM, TRYCKT IIOS ISAAC MARCUS, 1851.
Slals-Utskottels Memorial, M 333.
t
M 333.
Ank. till Evp.-Utsk. d. 19 Aug. ISSI, kl. 11 f. m.
Memorialmed uppgift å statsfijllnads-summan samt det får
Riksgdlds-konlorets utgifter erforderliga belopp.
(Rgs-Afd.)
Sedan Rikets Ständer nu bestämt de ärliga summor, hvartill statsverkets
extra-ordinarie inkomster, eller tull-, saluaccis-, post- och karta-sigillata-medlen
samt bränvinsbrännings-afgiften skola beräknas under den tid, innevarande riksdags
statsreglering kommer att blifva gällande; har, oaktadt alla väckta frågor om
serskilda tillfälliga anslag eller låneunderstöd ännu icke blifvit af Riks-stånden
slutligen afgjorda, Stats-Utskottet dock, med afseende å riksdagens snart förväntade
slut och till följd af grundlagarnes föreskrift, ansett sig böra för Rikets
Ständer uppgifva och föreslå det belopp, som till fyllande af stats- och riksgäldsverkens
behof erfordras samt måste genom allmän bevillning utgöras.
l:o.
Vid den numera fulländade regleringen af de under riksstatens hufmdtitlar
uppförda årliga utgiftssummor, hafva dessa för den tid, denna statsreglering kommer
att omfatta, blifvit fastställda till följande, för hvarje serskild hufvudtite!
sammanräknade, belopp, nemligen:
Utgifterna under Första hufvudtiteln, eller llof- och Slotts-staterna, enligt den Utskottets
Utlåtande 82 bilagda tabell samt Förstärkta Statsutskottets
Memorial M 257, (Usta voteringen)
till  780,840:
» » Andra hufvudtiteln, omfattande anslagen för
Justitie-departementet, enligt de vid StåtsUtskottets
Utlåtande JVs 83 samt Stats- och
Lag-Utskottens Utlåtande M 13 fogade tabeller,
1,160,250:
Transport 1,941,090: »
Bilt. till U. St. Brot. 1850 & 1851. 4 Sami., 1 Åfd., 2 Band., 53 Häfl. 1
2 Slats-Ulskoliels Memorial, JVs 533.
Transport
Utgifterna under Tredje hufvudtiteln, anslagen för Utrikesdepartementet,
enligt tabellen vid Stats-Ut
skottets
Utlåtande JVS 84,
» » Fjerde hufvudtiteln, anslagen för Landtför
svars-departementet,
enligt de Utskottets Ut
låtanden
JVS 51 litt. A och JVS 85 hilagda
tabeller och Stats- och Ekonomi-Utskottens
Utlåtande JVS 22 samt Förstärkta Stats-Utskottets
Memorial JVS 257 (4:de, 5:te och
6:te voteringarne),
» » Femte hufvudtiteln, anslagen för Sjöförsvars
departementet,
enligt den vid Stats-Utskottets
Utlåtande JVS 86 fogade tabell samt Utskottets
Utlåtande JVS 128,
» » Sjette hufvudtiteln, anslagen för Civil-depar
tementet,
enligt tabellen vid Utlåtandet JVS 87,
äfvensom den 2:dra tabellen vid Utlåtandet
JVS 51 Litt. A, samt Memorialet JVS 162,
10:de och 18:de punkterna,
>> v Sjunde hufvudtiteln, anslagen för Finans
departementet,
enligt tabellerna vid Utlåtandet
JVS 88 och Utlåtandet JVS 51 Litt. A
samt Förstärkta Stats-Utskottets Memorial
JVS 257, (2:dra voteringen),
' n » Åttonde hufvudtiteln, anslagen för Ecklesia
stik-departement
el, enligt tabellen vid Utlåtandet
JVS 89 samt tabellerna vid Utlåtandet
JVS 51 Litt. A, äfvensom Utlåtandet JVS
154, Irsta punkten jemte Förstärkta StatsUtskottets
Memorial JVS 257, (10:de voteringen),
» » Nionde hufvudtiteln, eller Pensions-staterna
och allmänna indragning s-staten, enligt de
vid Utlåtandena JVS 51 Litt. A och JVS 90
1,941,090: — —
225,650:
4,261,330:
1,551,950:
888,160:
1,756,620:
1,194,980:
Transport 11,819,780:
Stals-Utskottets Memorial, M 555.
3
Transport 11,819.780:
fogade tabeller, äfvensom Utlåtandena j|N:is
155 och 296, samt Förstärkta Slats-Utskottets
Memorial JM 257, (ll:te, 12:te och
13:de voteringarne) och Rikets Ständers beslut
i anledning af Stats-Utskottets Utlåtanden
N:ris 81 och 266,  650,260:
Tillsammans 12,470,040:—•/—
Enligt Rikets Ständers vid denna riksdag, i afseende på statsverkets
inkomster, fattade beslut, äro de ordinarie statsinkomsterna
uti Riksstaten beräknade till 4,639,360:
samt restantierna till  180,000:
Och hvad beträffar de extra-ordinarie inkomsterna
eller bevillnings-medlen, så
hafva Rikets Ständer, genom bifallandet
af Revillnings-Utskottets Utlåtande JM
29, fastställt deras beräkning till nedanstående
årliga belopp, hvarmed dessa
inkomster följaktligen komma att i Riksstaten
upptagas, nemligen:
Tullmedlen till .... 4,530,000: —
Saluaccisen till .... 2,000:
Postmedlen till .... 600,000:
Karta-sigillata-afgiften till 684,800:
Husbehofsbrännerimed
len
till  650,000:
eller till ett sammanlagdt belopp af 6,466,800:
Således uppgå de ordinarie och extra statsinkomsterna, enligt
nu fastställda beräkningar, till  11,286,160:
hvilken summa med  1,183,880:
understiger de å Riksstaten uppförda utgifterna; hvadan denna summa således
utgör den brist, hvilken, för statsutgifternas bestridande, måste fyllas genom allmän
bevillning eller andra härtill disponibla medel samt af Riksgälds-kontoret i
stadgad ordning Stats-konloret ersättas. Vid sådant förhållande, får Utskottet derföre
hemställa:
4
Slats-Ulskollels Memorial, M 533.
att den för statsbehofvens fyllande erforderliga summa, hvilken, för
hvarje år, bör, efter Mars månads ingång, Stats-kontoret förskottsvis
af Riksgälds-kontoret tillhandahållas, må för år 1852 och derpåföljande
år, intilldess nästa riksdags statsreglering vidtager, bestämmas
till ett ärligt belopp af En million etthundra åttiotretusen
åttahundraåttio Riksdaler.
Anseende sig Utskottet upplysningsvis böra erinra, att denna summa understiger
med 134,650 R:dr det för de årliga statsbehofvens fyllande, vid sednaste
riksdag, å Riksgälds-kontoret anvisade belopp och med 141,480 R:dr statsfyllnadssumman
enligt 1845 års statsreglering samt med ej mindre än 321,620 R:dr
enahanda summa för 1844 och nästföregångne år.
2:o.
De under innevarande riksdag beviljade, tillfälliga eller till de ständiga statsbehofven
icke hänförliga. anslagssummor, som blifvit anvisade att, i öfverensstämmelse
med derom meddelade serskilda löreskrifter, af Riksgälds-kontoret utbetalas,
och hvilka på bifogade tabell, Litt. A, finnas uppförda, utgöra, såsom denna tabell
visar, utom de till folkundervisningens befrämjande beviljade och på en serskild
tabell, Litt. B, upptagna anslag, ett sammanlagdt belopp af 3,453,980:44. 4.
hvarifrån dock, vid nu ifrågavarande beräkning af Riksgäldskontorets
utgifter under tiden intill nästa riksdag eller under
åren 1851, 1852 och 1853, de anslagssummor böra afdragas,
hvilka först under 1854 års lopp skola utbetalas, med 107,833:16. —-
Det härefter återstående beloppet uppgår således till . . . 3,346,147:28. 4,
och motsvarar, fördeladt på 3:ne år, en årlig utgiftssumma
af  1,115,382: 2S. 5.
Derjemte hafva åtskilliga, å förstnämnde tabell jemväl uppförda,
statsbidrag blifvit af Rikets Ständer beviljade och likaledes,
i egenskap af lån med bestämd återbetainingsskyldighet,
till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade, utgörande
dessa Iåns sammanräknade belopp  411,333:16.—-
Enligt hvad tabellen Litt. B ådagalägger, uppgå de under denna
riksdag till Folkskolelärares aflönande samt Folkskolelärareseminarierna
och till stipendier åt eleverne vid dessa seminarier
anslagna medel, till 41,100 R:dr årligen, eiler för
3:ne år till . ;  123,300:
Transport 3,880,780: 44. 4.
Slats-Ulskottets Memorial, Jtä 333. 5
Transport 3,880,780: 44. 4.
Utvisande samma tabell, att Återstoden utaf de under sednaste
riksdag, för folkundervisningens befrämjaude, beviljade
anslagssummor vid detta års början utgjorde .... 66,923:18. 8,
Som, vid uppgifvandet af Riksgälds-kontorets utgifter under
nu ifrågavarande tiderymd, jemväl måste tagas i beräkning
alla sådana, under sednare riksdagarne, å Kontoret anvisade
anslag och lån, som vid detta års början derstädes ännu
innestode och under samma eller derpåföljande 2:ne år skola
i föreskrifven ordning utbetalas; så har Utskottet låtit upprätta
och får under Litt. C. härhos bifoga en serskild tabell
öfver dessa anslags- och lånesummor; af hvilka, såsom tabellen
visar, de förra eller anslagssummorna utgjorde tillsammans 896,954: 43. 8.
och lånen  62,129: 6. —
I afseende på de ränteutgifter, som under nämnde tiderymd
Riksgälds-kontoret åligga, äfvensom detta verks förvaltnings-
och uppbördskostnader, samt derifrån omedelbart utgående
löner och pensioner, jemte riksdags- och revisionskostnader
m. II. hit hänförliga utgifter, får Utskottet åberopa bilagde
tabell Litt. D, utvisande hvad alla dessa utgifter, under
hvart och ett af de 3:ne sednast förflutna åren, enligt Riksgälds-kontorets
räkenskaper, utgjort, samt Kvad desamma under
innevarande och nästföljande 2:ne år anses komma att
utgöra. Till de utgiftssummor, sednast åberopade tabell för
åren 1851, 1852 och 1853 upptager, eller 1,758,000:
måste dock, för förstnämnde år, tilläggas
återstående kapital- och räntebeloppet af
de, för upplånta medel till 1848 års
krigsrustningskostnader, utaf Riksgälds-kontoret
utfärdade och sedermera uppsagda,
fastän vid detta års början ännu icke till
inlösen företedda, obligationer .... 56,680:
likasom de för undsättningar vid inträffande
missväxter anvisade och, sedan sistförflutna
riksdag, till Riksgälds-kontoret öfverlemnade
samt derstädes innestående me
-
Transport 1,814,680:  4,906,788:46. H,
6
Siats-Utskottets Memorial, M 535.
Transport 1,814,680:  4,906,788:16. ii.
del, hvilka medel skola för härmed afsedt
ändamål Kongl. Maj:t, vid skeende reqvisi
tioner,
tillhandahållas  590,900:  2 405 180-
Utaf den från Riksgälds-kontoret, jemlikt hittills gällande
riksstat, utgående s. k. statsfyllnads-summa, skall Kontoret utbetala
dels det vid detta års början der innestående beloppet af 1850
års statsfyllnadssumma  718,530:
och dels hela statsfyllnads-summan för innevarande
år  1,318,530:
hvarförutan Riksgälds-kontoret, till följd af
Rikets nu församlade Ständers beslut, måst
serskildt godtgöra Stats-kontoret skillnaden
mellan anvisningarne å öfverskotten af
Statsverkets inkomster för år 1845 och
dessa öfverskotts verkliga belopp, hvilken
skillnad utgjorde  5,737: 21. 3. 2,042,797: 21. 3.
Då nu härtill slutligen lägges hvad Riksgälds-kontoret, på
sätt ofvan är uppgifvet, jemlikt den vid nuvarande riks
dag
uppgjorda statsreglering, bör, under instundande och nästpåföljande
år, till de ordinarie statsutgifternas bestridande,
hålla Stats-kontoret tillhanda, eller 1,183,880 R:dr årligen
och således för 2:ne år  2,367,760:
så uppkommer en sammanräknad utgiftssumma af ... 11,722,525: 37. 8.
hvilken detta verk, under tiden från innevarande års början till 1853 års slut, måste
i föreskrifven ordning utbetala eller tillhandahålla, utom de under samma ti
derymd
ifrågakommande utbetalningar utaf sådana kreditiv, som å Riksgälds-kontoret
blifvit anvisade; varande dessa kreditivutbetalningar här icke till något visst belopp
beräknade, emedan någon tillförlitlig grund derför icke förefinnes.
Emellertid anser sig Utskottet, med hänsigt till sistberörde utbetalningar,
böra erinra, dels att, för hvad som under ifrågavarande tiderymd kan komma att
lyftas å det s. k. mindre kreditivet, erforderlig tillgång torde vara att påräkna i
öfverskotten å 1850 års statsinkomster och dels att lyftningarne å de öfriga kredi—
tiven hädanefter, likasom hittills, torde ungefärligen komma att motsvaras af derå
skeende inbetalningar.
Slats-UtskoUets Memorial, M 353,
7
3:o.
Beträffande de tillgångar, Riksgälds-kontoret, för bestridande af nu beräknade
och uppgifna utbetalningar, dels redan eger, dels under åren 1851, 1852 och
1853 har att förvänta, så får Utskottet upplysa, att dessa tillgångar bestå af:
a) Kontorets kontanta behållning vid innevarande års början 266,922:19. 2.
b) Samma verks, genom uppköpta obligationer, tills vidare förräntade
behållning, hvilken sistnämnde behållning då utgjorde
1,376,550:
c) Allmänna bevillningen för nästlidet och innevarande år, med
tillägg af de under detta samt påföljande års lopp ingående
restantier å de föregångna årens bevillningsmedel .... 3,800,000:
d) 1850 års krigsrustningsafgift samt restantierna å enahanda
afgift för åren 1848 och 1849
318,000:
e) Kapital- och ränteinbetalningar å utgifna lån, jemte kort- och
tidnings-stämpelafgifter samt skatteköpeskillingar och anmärkningsmedel
m. fl. inkomster, enligt bilagda deröfver
uppgjorda serskilda beräkning, tabellen Litt. E, ... . 784,000:
f) Öfverskott å statsverkets inkomster, enligt 1849 års rikshufvudbok,
849,600:
g) Serskilda tillgångar, som, enligt Rikets nu församlade Ständers
dels redan vidtagna och dels nu tillstyrkta beslut, böra
till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, utgörande, enligt bifogade
tabell Litt. F, ..... .  2,175,636: 9. 4.
Summa 9,570,708:28. 6.
4:o.
Då de, enligt ofvanstående beräkning, Riksgälds-kontoret under meranämnde
3:ne år åliggande utbetalningar uppgå till ett sammanlagdt
belopp af  11,722,525: 37. 8.
så öfverstiga desamma följaktligen de nu uppgifna tillgångarne 9,570,708: 28. 6.
med 2,151,817: 9. 2.
hvilket sistberörde belopp skillnaden mellan Riksgälds-kontorets tillgångar eller inkomster
och utgifter under denna tid alltså utgör. Men som åtskilliga, Riksgäldskontoret
ålagda, utbetalningar äro vilkorliga och endast skola verkställas, så vida
och i den mån de för anslagens eller lånens utbekommande stadgade vilkor och
8
Slals-Utskottets Memorial, M 335.
förbehåll varda uppfyllda, kan med säkerhet antagas, att icke alla dessa anslagsoch
lånesummor komma att till hela sitt här beräknade belopp utbetalas. Med
afseende å detta förhällande och i betraktande derjemte af den kapitaltillökning,
som för Riksgälds-kontoret uppkommer derigenom, att en icke obetydlig del af de
till detta verk, för statsutgifternas bestridande, anslagna tillgångar skall användas
dels till lån med stadgad återbetalningsskyldighet och dels till afbetalning å Riksgälds-kontorets
räntebärande skuld, anser Stats-Utskottet en bevillningssumma af
1,900,000 R:dr tillräcklig för betäckandet af bristen i Riksgälds-kontorets tillgångar
och inkomster under tiden intill Rikets Ständers nästa sammankomst, helst
bland dessa tillgångar och inkomster icke äro beräknade de för undsättningar i
missväxtår anvisade medel, som under samma tid kunna varda till Riksgäldskontoret
öfveriemnade.
I öfverensstämmelse med denna åsigt samt de resultat, nu uppgjorda beräkningar
ådagalägga, får Utskottet alltså föreslå,
att den allmänna bevillning, som Rikets Ständer, till fyllande af
Stats- och Riksgäldsverkens behof, böra vid denna riksdag för den
kommande tiden sig åtaga, måtte fastställas till ett belopp af En
million niohundratusen Riksdaler årligen.
Härvid anser sig Utskottet slutligen böra tillägga den upplysning, att ehuru
den allmänna bevillning, som, enligt nu gällande bevillningsförordning, skulle för
åren 1849 och 1830 erläggas och till Riksgälds-kontoret inlevereras, vid sednaste
riksdag beräknades till endast 1,830,000 R:dr årligen, har samma bevillning, deruti
inberäknade de under dessa år influtna testamentsbevillnings-afgifter, redan före
slutet af 2:dra qvartalet innevarande år och således före levereringen af restantierna
å nästlidet års utskylder, ingått till Riksgälds-kontoret med följande belopp,
nemligen:
för år 1849 med  1,969,164: 32. —
och för år 1830 med
1,880,491:46. 9,
Stockholm den 19 Augusti 1831.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1851.
(Bilaga iAtt» A. till Stats-Utskottets Memorial 1851, Jtä 333.)
Under 1850 — 1851 års Riksdag beviljade samt till utgående från Riksgälds-Kontoret
anvisade Statsutgifter.
för Deras Kongl. Högheter Kronprinsens och
Till ersättning af kostnaderne
Kronprinsessans bosättning
För uppförande af Länsfängelser efter cellsystemet, 100,000 R:dr årligen under
åren 1852, 1853 och 1854
För försvarsverket till lands:
För anskaffning af redskaps-, rid-, stall- och anspannspersedlar åt toif-pundiga
och tjugufyra-pundiga fältbatterierna, 7,333: 16 sk. årligen under åren
1851, 1852 och 1853
22,000: —
nya infanteri-gevärs anskaffning, 66,666: 32 sk. d:o . . 200,000: —
anskaffande af nya pistoler, 4000 R:dr d:o  12,000: —
äldre gevärs förändrande för slagkrutsantändning, 16,666:
32 sk. d:o
anskaffning af slagkrutshufvar, 3,335: !6 sk. d:o . . .
fortsättningen af fästningsbyggnad^) vid Carlsborg, 50,000
R:dr d:o ....'.
fortsättande af fästningsbyggriads-arbetena vid Waxholm, Carlsten
och Carlskrona, 105,000 R:dr d:o
Topografiska korpsens arbeten, 12,000 R:dr d:o ...
komplettering af reservförrådet för beväringsmanskapet,
26,666: 32 sk. d:o
50,000:
10,000:
90,000:
315,000:
56,000:
80,000:
Till
lindring i rustnings- och roteringsbesväret inom Jemtland, för åren 1848—1850
inlösande al de åt Gustafs och Carlbergs kopparverk inom samma provins
anslagna räntedagsverken
komplettering af flottans förråd och fartyg, 200,000 R:dr årligen under åren
1851, 1852 och 1853
aflöning eller arfvoden för Styrelsen öfver Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden, 12,900 R:dr d:o .... 38,700: —
rese- och undersökningskostnader samt expenser för allmänna
arbeten, 12,000 R:dr d:o  36,000: —
arfvoden för lärare och stipendier åt elever vid Mariebergs
läroverk i de kunskapsämnen, som tillhöra civil-iogeniörer,
2000 R:dr d:o  6000: —
underhållande af navigationsskolan i Stockholm och aflöning för der anställde
lärare, för åren 1849, 1850 och 1851 .
aflönande af lärare och underhåll af elever vid skeppsbyggeri-institutet i
Carlskrona, för åren 1852, 1853 och 1854
fullbordande af hamnbyggnaden vid Wisby
iståndsättande af öfverbyggnaden å den ena hamnarmen vid
Cimbritshamn
af en hamn vid Engelholm samt upprensning af
Rönne å .............
För anläggning
84,625:
14,950:
Landskrona hamns förbättring
22,535
54,756
55,386
16.
32.
hamnbyggnad vid Calmar
d:o vid Hjo . . .
50,000
hamnens förbättring vid Westerås
15,200
hamnbyggnad vid Öregrund  3,418
fortfarande amortering af det för Linköpings hamnbyggnad och Stångåns
upprensning upptagna lån
anläggningen af en kanal med slussar mellan Philipstad och
Sjöändan .
en kanalledning af 5 fots djup från Storsjön inom Daga härad
i Södermanland till Mälaren, 100,000 R:dr, att utgå
under 10 år, upptages för 5:ne år
öppnande af en kanal genom Tjufholms-sundet vid Luleå .
Ljusne elfs upprensning mellan sjöarne Or och Warpen . . ( ’ T "
anläggning af nya och förbättrande eiler omläggning af backiga eller eljest
mindre goda vägar samt mindre hamnbyggnader och strömrensningar . .
anläggningen af en jernväg mellan städerne Örebro och Nora . . . . .
uppförande af en jernbro öfver Svartån å landsvägen mellan Linköping och
Bergs gästgifvaregård
en brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af Gustafs kyrka
ptdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af
odlingsföretag -
65,000: —
50,000: —
8,000: —
Anslag.
161,508
300,000
815.000
9,000
4,438
600.000
80,700
8,400
10,000
258,829
3,240
103.000
10,7:00
500.000
75,000
13
20,000
Transport 12,959,815
Län.
18 5
Bill. till it. St. fröt. 1850 & 1851. 4 Sami, 1 Afä., 2 Mund., 53 EäfL
150,000
15,533
4,000
80,000
16
247,533
16
Transport
2,959,815
18
5
247,555
16
—
För aftappning och sänkning af sjön Möckelö inom Kronobergs län ....
9,555
16
—
18,666
52
—
» premiers utdelning åt egare af kreatur utaf utmärktare slag
u slöjdexpositioners befrämjande
5.000
5.000
_
—
.
» beredande af tillfälle för Svenska industri-idkare att besöka slöjdexpositionen
i London .
12,000
48,000
» ombyggnaden af Trallebergs bro på vägen mellan Stockholm och Drottningholm
—
—
» bestridande af kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader, förslagsanslag
för åren 1851, 1852 och 1855 . -.
18,000
» uppförande af en ny byggnad för kemiska institutionen vid Upsala univer-  sitet
/  66,666: 52.
Till uppförande af en ny byggnad för anatomiska institutionen
vid Lunds universitet
. 9,400: —
» inköpande af Magister J. F. Widgrens samling af Brasilianska växtexsiccater
76,066
5000
52
» d:o af de utkomna årgångnrne utaf tidskriften: Läsning för Folket .
12,000
—
—
» fortsättande utaf Svenskt Diplomatarium  1,000: —
» afritningen af sigiller vid handlingar, som i de utkomne de-
larne af detta verk blifvit aftryckta  600: —
1,600
» den af auditören G. Scheutz och hans son E. Scheutz uppfunna räknemachin
5,555
16
—
—
Ersättning till Serafimer-lasarettet för minskad inkomst af tolag å Finska varor,
4,500 R:dr årligen under åren 1852, 1855 och 1854
15,500
För utvidgning och förbättring af Wexiö hospital  127,000: —
» betäckande af bristen i Ilospitalsfondens inkomster, högst
25,000 R:dr årligen, för S:ne år  75,000: —
202,000
Till understöd för den arméens pensionskassa åliggande pensionerings-skvldighet,
d:o 22,000 R:dr d:o d:o
66,000
Kapitalersättning till pensionskassan för blesseradt beväringsmanskap och afske-  dade båtsmän inom Wester-Norrlands län, förslagsvis beräknad
4000
Ersättning till majoren G. Bennich för indragna hästhemmansräntor ....
5,982
45
5
—
Restitution tiil regementsskrifvaren vid Calmar regemente A. G. Enell 457: 14. 7.
D:o » d:o vid Uplands d:o J. C. Kant 505:26.8.
D:o » d:o vid Dal- d:o P. G. Hanngren 517:26.7.
1,080
19
10
D:o af bevillningen för aflöningar, traktamenten och pensioner m. m. som
utgått af Norska Stats-bidragen till konvojkassan, förslagsvis beräknad
10,000
Ersättning till hemmansbrukaren Peter Svensson i Mjärdevid för 5:ne af rötz
smittade och derför dödade hästkreatur
268
42
8
För den nya tomtregleringen i Christianstad
—
—
—
15,555
16
» d:o d:o i Lidköping
—
—
—
15,555
16
» uppbyggandet af den år 1849 nedbrunna dei af sistnämnde stad
—
—
66,666
52
» utvidgningen och reparerandet af Wexiö domkyrka
—
—
20,000
—
» uppbyggandet af nv kyrka i Lidköping
—
—
—
16,000
» d:o d:o i Knäreds 'församling
—
—
—
16,000
—
Summa
5,455,980 44
4
|411,555
16
l
Stockholm den 18 Augustt 1851.
C. G. Stuar t.
(Bilaga Litt. SI. till Ståts-utskottets Memorial, M 333).
Anslag till folkundervisningens befrämjande.
»
narier
» Folkskolelärares aflönande
136: 52.—
84,008: 31. 5.
Återstoden af de under 1840 och 1841 samt 1844 och 1845
års riksdagar beviljade anslag
för Folkskolelärare-seminarierna . . . R:dr 1,600: — —
stipendier åt elever vid dessa semi
»
»
Dessa,
vid 1831 års början, i Riksgäldskontoret
innestående anslagssummor å ett
sammanräknadt belopp af R:dr 83,763: 13. 3.
anses dock, vid det i Stats-utskottets utlåtande JV2 98, sid.
6—7, anförda förhållande, icke behöfva upptagas bland Riksgälds-kontorets
nu förestående utbetalningar.
b) Vid samma tid befintlig återstod af de under 1847 och 1848
urs riksdag beviljade anslag
för folkskolelärares aflönande .... R:dr 44,036: 34. 8.
» Skollärare-seminarierna » 10,866: 32. —
» stipendier åt skollärare-elever . . » 12,000: — —
c) Under 1850 och 1851 års riksdag beviljade anslag
för folkskolelärares aflönande, 20,000 R:dr ari. 60,000
» Skollärare-seminarierne, . 9,100 » ari. 27,300
» stipendier åt skollärare-elever 12,000 » firl. 36,000
66,925
123,300
18
Summa R:dr J190,223118 j 8
Anmärkning. 1 anledning af Kongl. Maj:ls nådiga skrifvelse, angående bildandet
af en fond till understöd för afskedade Folkskolelärare, samt Stats-utskottets,
under JVS 274, derom afgifna samt af Ridderskapet och Adeln afslagna utlåtande,
lith. till R. St. Prol. 1850 & 1851. 4 Samt., 1 Afd., 2 Band., 53 Hafi.
hafva Preste- och Bondeståpden, i öfverensstämmelse med Utskottets tillstyrkan, beslutat:
att Rikets Ständer skulle medgifva, att af de besparingar, som vid innevarande
års slut uppkomma å de vid föregående riksdagar anvisade medel till folk
undervisningens
befrämjande, en summa af 80,000 R:dr må afsättas och i Riksgäldskontoret
tills vidare blifva innestående; samt att, derest inom nästa riksdag åtgärder
uti ifrågavarande afseende varda i ett eller flera stift vidtagna, Kongl. Maj:t då må
ega att, med beräknande af summans billiga fördelning emellan rikets alla stift, af
sagde belopp tilldela ett proportionerligt bidrag för en gång till grundfond åt hvarje
sålunda tillkommen pensionsanstall; — hvaremot Borgareståndets beslut endast inne- '
håller: »att Rikets Ständer medgifva, att af de besparingar, som vid 1851 års slut
uppkomma å de vid föregående riksdagar anvisade medel till folkundervisningens
befrämjande, en summa af 80,000 R:dr måtto afsättas och i Riksgälds-kontoret tills
vidare blifva innestående». Då således frågan, huruvida omförmälde besparingssumma
skall fördelas mellan stiften eller tills vidare innestå i Riksgälds-kontoret, ännu
icke är slutligen afgjord; så har denna summa ej heller ansetts kunna hänföras till
de utbetalningar, som under tiden intill nästa riksdag blifvit Riksgälds-kontoret
ålagda. \
Stockholm den 18 Augusti 1851.
C. G. Stuart.
(Bilaga liltt. C till Stats-Utskottets Memorial 1831. JM 333.)
Under Riksdagarne åren 1840 och 1841, 1844 och 1845 samt 1847 oell 1848, å RiksgäldsKontoret
anvisade och vid 1851 års början i detta "Verk ännu innestående anslags- och lånesummor,
efler afdrag af hvad deraf icke kommer att ulbetalas.
Anslag.
Lån.
aj Beviljade under 1840 och 1841 års Riksdag:
|För
uppförande af nya häradshagen
98,500 -
1 ®
fängelsebyggnader i Städerne utom Stockholm
1 30,000
1 ®
hamnanläggningen vid Åhus
10,000
1 ®
landsvägarnes förbättring, efter afdrag af det, enligt Stats-Utskottets Memorial
I
JM 323, deraf icke disponerade belopp,
2,928
>0
6
1 »
anläggningen af en väg mellan Ofver- och Neder-Kalix socknar .....
1.750
1 w
vattenaftappningar inom norra och nordvestra delarne af Riket
12,911
il
1 »
Em-åns upprensning eller andra vattenaftappningsarbeten inom Rikets medlersta
och södra delar
—
2,799
6
—
I »
myrutdikningar på Gottland
7,330
—
—
1 *
Strömsholms kanals och slussverks ombyggnad, 300,000 Rdr, deraf 30,000
Rdr årligen skulle utbetalas och således under åren 1831, 1832 och
1853 tillsammans
150,000
—
J
1 *
Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, återstoden af 1849 och 1850 samt hela
1851 års anslag
6.535
28
—
1 »
Garnisonsskolan i Christianstad, 1850 och 1851 års 'anslag, ......
480
—
Till
understöd för rotehållarne vid Westerbottens f. d. Fältjägare-regemente, för-
I
slagsvis beräknadt,
15,000
|För knektekontrakternas tryckning och utdelning, dito
5,000
—
=451,106: 3. 6. 10,129: 6. —
b) Beviljade under 1844 och 1845 års Riksdag:
|För
utdikning eller aftappning af sanka trakter och sjöar, efter afdrag af det, en-
ligt Utskottets Memorial JM 327, odisponerade beloppet,
5,586
16
—
I
t ®
anläggning och förbättring af vägar, efter dito dito
12,649
—
—
1 u
mindre hamnbyggnader m. m
3,666
32
—
1 u
upprensningsarbetet i Söderhamns skärgård
. 1,000
—
—
1
1 8
Götheborgs hamnbyggnad, 98,000 Rdr, deraf dock endast, hvad som under
]
åren 1851, 1852 och 1853 skall utbetalas, här upptages
—
—
42,000
—
[
1 ”
uppförandet af Christinehamns nya kyrka
—
—
10,000
—
—
1 ”
ordnandet af kapiten Cronstrand» samlingar angående fornegyptiska byggnads-
konsten
2,000
—
—
I »
inköp af Svenska Fornskrift-sällskapets samlingar för ytterligare 3:ne år
1,900
—
—
= 26,802.  52,000.
c) Beviljade under 1847 och 1848 års Riksdag:
JFör
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning, 1851 års anslag, ....
75,000
1 ”
tryckningen af Lagberedningens arbeten, det under år 1851 dertill utbe-
talda belopp,
149
34
8
1 H
uppförande af nya cellfängelser ;
100,000
1 >}
civil-ingeniörers bildande vid Mariebergs läroverk, 1850 års anslag,
2,000
1 ®
väganläggningar och vägförbättringar
42,111
3
1
Till
bestridande af kostnaderna för kolonien S:t Barthelemys förvaltning, det under
år 1851 från Riksgälds-Kontoret utbetalda belopp
11,619
10
3
IFöi
utskrifning af registratur inom Kongl. Kansliets afdelningar
6,000
—
1 ®
reparationer och bokhyllor i några rum af Riks-arkivets hus
2,066
3£
j
I »
National-museibyggnadens uppförande, återstoden af den hittills å Riksgälds-
Kontoret anvisade anslagssumman, 500,000 Rdr,
176,000
—
■Till inköp af ett prestboställe inom Lekvattnets kapellförsamling i Wermland
1,000
—
1 *
utgifvande af läseböcker för allmogen
1,000
—
1 w
ersättning åt Serafimer-Lasarettet för minskad inkomst utaf tolags-medlen,
1851 års anslag,
4,500
_
1 *
en serskild fond för Borgmästares och Kommissions-Landtmätares pensione-
rande, 2:ne års anslag,
17,600
—
— 439,046: 59. 11.
Summa
| 896,954|4f
5
j| 62,12‘
0
-1
Stockholm den 18 Augusti 1831.
C. G. Stuart.
Bih, till R. St. Prol. 1850 & 1851. 4 Sami., 1 Åfd., 2 Band., 55 Haft,
(Bilaga liitt. D till Stats—Utskottets Memorial, JV2 333.)
Rikels Ständers Riksgälds-kontors ränteutgifter och skuldafbelalningar samt förvaltnings- och uppbördskostnader, äfvensom från detta verk omedelbart utgående
löner och pensioner, jemte riksdags- och revisionskostnader samt restitutioner m. m.
h a
1 v
a
u t g j o r
t
a n
tagas
k 0
m
ma att
u l
göra
år 18 48.
år 184 9.
år 1830.
Summa.
år 1831.
år 1832.
år 1835.
Summa.
Årliga ränte-anslaget till H. M. Konungen
200,000
—
200,000
—
200,000
—
—
600,000
—
200,000
—
—
200,000
—
200,000
—
600,000
Ränta och kapital—afbetalning å statsverkets skuld till Banken
218,240
—
214,720
—
—
211,200
—
644,160
—
—
207,680
—
—
204,160
—
—
200,640
—
—
612,480
—
Utbetalning af de för ekeplanteringar deponerade medel,
jemte derå upplupen ränta,
1,000
—
1,000
—
—
—
—
2,000
—
2,000
—
—
1,000
—
—
1,500
—
4,500
—
—
Räntor å Riksgälds-kontorets öfriga skulder, utom de för
krigsrustnings-kostnaderna upplånta medel, ....
20,087
2
9
16,366
15
3
23,604
14
5
60,057
32
3
22,000
—
—
22,000
—
—
22,000
—
—
66,000
—
—
Brudgåfvovinster
333
16
—
500
—
—
266
32
1,100
—
—
300
—
—
300
—
—
300
—
—
900
—
—
Riksdags- och revisions-kostnader
199,537
10
3
27,638
26
33,161
40
2
260,337
28
5
195,000
—
—
25,000
—
—
40,000
—
260,000
—
—
Aflöning för Rikets Ständers Justitie-ombudsman och tjenste-
f
männen vid dess Expedition m. fl. samt expenser och
resekostnader
7,616
45
—
7,651
23
—
7,710
25
11
22,978
43
11
8,000
—
—
7,500
—
—
7,500
—
—
23,000
—
—
Löner, arfvoden och expenser vid Riksgälds-kontoret .
34,500
13
6
36,199
44
6
34,726
24
105,426
34
—
35,000
—
—
35,000
—
—
35,000
—
105,000
—
—
Pensioner och expektanslöner för tjenstemän och vaktbetjenter
vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistans-konto-
ret, m. fl
6,264
37
6,626
14
4
6,218
5
—
19,109
8
4
6,500
—
—
6,500
—
—
6,500
—
19,500
—
Observations-arfvoden till Kongl. Kammar-rättens tjenstemän,
bevillningstaxerings-kostnader samt omkostnader för kort-
och tidningsstämplingen, restitutioner m. m
24,011
14
6
14,774
12
10
18,927
16
4
57,712
43
8
21,000
—
—
22,000
—
22,000
—
65,000
—
Tillfälliga utgifter
5,000
—
—
46
9
5,046
9
—
520
—
—
540
—
—
560
—
1,620
—
Summa j
711,590143 J
—|
530,476|39j
U|
535,86l|20
8
1,777,929
7
7
698,000
—
—
524,000
—
536,000|—
—
1,758,000
—
—
Stockholm den 18 Augusti 1851.
C. G. Stuart.
Bih. till R. St. Prot. 1830 & 1831. 4 Sami., 1 Afd., 2 Band., 33 Haft.
, (Bilaga 1J(B E till Stats-Utskottels Memorial, JM 533).
Rikets Ständers Riksgälds-kontors inkomster, utom allmänna bevillningen och kreditiv-afbetalningar samt tills vidare förräntade medel och serskilda, enligt Rikets
Ständers beslut, till detta verk öfvérlemnade tillgångar
1 ö O
Ii a f v
a u t g j o
r t
ant
agas ko
m m a att
ii
t g
öra
år 1848.
år 1849.
år 1850.
S u m m a.
år 1851.
år 1852.
år 1855.
Summa.
Räntor och kapital-afbetalningar å meddelade lån för nedbrunna städers
återuppbyggande, hamnanläggningars och odlingsföretags befrämjande,
jemte flera andra serskilda föremål, .
83,361
31
1
78,867
18
—
96,954
44
259,186
45
1
110,000
—
120,000
—
—
125,000
—
—
355,000
—
—
Räntor å Riksgälds-kontoret tillhöriga eller af detta verk belånade obliga-
tioner  *
44,112
29
—
45,501
52
5
63,341
38
8
152,756
4
i
80,000
—
—
60,000
—
50,000
—
170,000
—
—
Skatteköpeskillingar
6,789
14
1
3,249
42
10
5,363
11
3
15,402
20
2
7,000
—
—
5,000
—
4,000
—
—
16,000
—
—
Ekeskogslösen
1,408
11
1
1,438
35
11
1,480
5
11
4,527
4
11
1,400
1,000
—
—
1,000
—
—
3,400
—
—
Afgifter för tidningsstämplingen
20,630
17
5
20,997
52
5
21,802
25
2
65,430
27
—
21,000
—
—
35,000
—
—
35,000
—
91,000
—
—
Kortstämpelafgifter
31,478
11
8
30,570
6
10
30,625
36
4
92,474
6
10
50,000
—
—
30,000
—
50,000
—
—
90,000
—
—
Anmärkningsmedel
5,862
2
10
5,126
22
2
5,303
44
1
16,292
21
1
5,000
—
5,000
—
5,000
—
15,000
—
—
Af Manufaktur-diskontens vinstmedel
14,000
14,000
—
14,000
—
42,000
—
—
14,000
—
—
14,000
—
—
14,000
—
42,000
—
—
Ersatta förskotter och tillfälliga inkomster
3,096
5
6,157
4,279
35
2
15,532
35
7
600
—
500
—
—
500
—
1,600
—
Summa
210,741
21
7
205,508
46
7
243,152
—
7
659,402
20
9
269,000
270,500
—
244,500
—
—
784,000
—
—
Stockholm den 18 Augusti 1851.
C. G. Stuart.
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 4 Sami., 1 Afd., 2 Band., 53 Häft.
(Bilaga IAlt. E\ till Ståts-utskottets Memorial, M 353),
Tillgångar, hvilka, enligt serskilda, under 1850 och 1851 års riksdag
vidtagna, beslut, höra till lliksgälds-konloret aflemnas:
l:o.
Den, för statens allmänna behof, anvisade andel utaf Ri-  kets Ständers Banks, sedan 1848 års början upplupna,
bebållna vinst
2,100,000
2:o.
Utaf reservationerna å anslaget lill ackords-förskotter och
ersättningar
20,000
5:o.
Dito å dito till emeriti-löner vid elementar-läroverken
30,000
4:o.
Behållningen å anslaget för godtgörande af indelningsbrist
inom Jemtland, hvilken behållning, enligt 1849 års riks-  hufvudbok, utgjorde
4,959
43
5:o.
Dito af de till Stats-kontoret inlevererade äldre deposi-  tionsmedel, utgörande, enligt Kongl. Maj:ts nådiga proposi-  tion om statsverkets tillstånd och behof,
4,009
30
4
R:dr
2,158,969
25
4
och, derest Stats-utskottets framställning i Utlåtandet
331 af Rikets Ständer bifalles,
6:o.
Köpeskillingen för numera försålda, så kallade Hofbageri-  egendomen vid Regeringsgatan
16,666
32
Summa R:dr
2,175,G36| 9
4
Stockholm den 18 Augusti 1851.
C. G. Stuart.
Bih. lill R. St. Prot. 1830 & 1831. 4 Sami., 1 Afd., 2 Band., 33 Haft.
Stats-Utskoilets Memorial, N:o 334.
1
N:o 334.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 19 Aug. 1851, kl. 11 f. m.
Memorial, med förslag lill sammar jemkning af riksståndens
skiljaktiga beslut, i anledning aj Utlåtandet N:o 303, angående
väckta motioner, om vidtagande af nödige kontroller, å användande
af städernas lo lagsmedel för dermed af sedda ändamål.
(1. A.)
Enligt Siats-Utskottet tillhandakomne protokolls-utdrag, hafva Preste- oell
Bonde-stånden bifallit förenämnde Utlåtande, hvilket deremot afslagits af Ridderskapet
och Adeln, som för sin del antagit det uti motionerna framställda förslag
till underdånig skrifvelse i ämnet. Derförutan är ifrågavarande Utlåtande jemväl
af Borgare-ståndet afslaget.
Enär underdånig skrifvelse i förevarande ämne således, blifvit af 3:ne riksstånd
beslutad, ehuru om sättet för vinnande af det utaf motionären åsyftade ändamål
meningarne varit delade, får Utskottet, på det ärendet måtte varda med slut
afhjelpt, föreslå Ridderskapet och Adeln, hvars beslut närmast öfverensstämmer med
Utskottets tillstyrkande,
att, med frånträdande af samma beslut, biträda det i Utlåtandet
framställda oeh af 2:ne riksstånd antagna förslag.
Stockholm den 19 Augusti 1851.
tiih. till K. St. Prot. 1850 & 1851, 4 Samt. 1 Afd. 2 Band. 54 Haft. 1
9
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 335.
N:o 335.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 19 Aug. 1851,"kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning aj väckt motion om afskrifning af räntan
å anmärkningsmedel, ådömde förre Regements-skrif v aren,
Fällkamereraren P. A, Arell.
(/. A.)
Sedan, genom 3:ne Riks-stånds bifall lill Stats-Utskottets utlåtande N:o 283,
väckt motion om afskrifning och restitution af anmärkningsmedel, ådömde förre >Regements-skrifvaren,
Fältkamereraren P. A. Arell, blifvit afslagen, bar, på grund
af 56 § riksdags-ordningen, Hr N. Sundström, uti ett från Borgare-Ståndet till
Stats-utskottets behandling remitteradt memorial, gjort framställning derom, att
Arell, emot inbetalande af hela det ådömda kapitalet, hvarå ännu återstode oguldne
898 r:dr 10 rst. b:ko, måtte från all räntebetalning befrias, synnerligast sorn
Arell baft full anledning att följa det honom enligt räkenskapen förelagda redovisningssätt,
emot hvilket aldrig någon anmärkning under bans tjenstetid eller tillförene
egt rum 5 hvartill komme, att utkräfvandet jemväl af räntan skulle försätta
Arell på ålderdomen med hustru och oförsörjda barn i en belt och hållet utblottad
belägenhet, enär han derigenom hindrades att, medelst afstående af någon del af
sin obetydliga löneinkomst, såsom revisor i armeéns pensions-kassa, med sina öfriga
kreditorer så uppgöra, att han finge vid sin tjenstebefattning qvarstå.
Utskottet, som tagit denna motion uti öfvervägande, har dervid inhemtat, att
det belopp af 898 r:dr 10 rst b:ko, hvilket ännu återstår oguldet af det ådömda anmärkningsbeloppet
2,998 R:dr 10 rst, kan nära nog liqvideras med den tillgång,
Arells konkursmassa enligt af sysslomannen afgifvet intygande lemnar, men att
deremot ali tillgång saknas för gäldande af räntan, hvilken, i anseende till den längre
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 335.
3
tid tillbaka, hvarifrån den beräknas, uppgår till en summa, överskjutande sjelfva
anmärknings-beloppet. Enligt 27 § 3 mom. af det för armeéns pénsions-kassa
utfärdade nådiga reglemente af den 18 Febr. 1848, åligger det Fältkamereraren
Arell, sedan domen i hans konkurs under den 30 sistlidne April vunnit laga
kraft, att sex månader derefter visa sig hafva blifvit från borgenärernas vidare
kraf befriad,] vid äfventyr att i annat fall varda från sin vid förutnämnda kassa
innehafvande revisorstjenst skiljd. Så länge nu staten qvarstår såsom fordringsegare,
är det för Arell icke möjligt att detta åliggande fullgöra, och utkräfvandet
af statens räntefordran skulle alltså hafva den ovillkorliga påföljd, att Arell
nödsakas lemna den tjenst, hvilken utgör enda utsigten till framtida bergning för
honom på ålderdomen med hustru och oförsörjda barn.
Under sådana’ förhållanden och då statsverket i allt fall, genom fullföljande
af anspråket på ifrågavarande räntemedel icke kan något vinna, har Utskottet ansett
sig ega all anledning att den nu väckta motionen förorda, och hemställer alltså,
det Rikets Ständer måtte medgifva, att f. d. Regements-skrifvaren,
Fältkamereraren Arell må befrias från erläggande af ränta
ä det kapitalbelopp2,998r:dr 10 rst, som genom Kongl. Maj:ts
nådiga dom af den 24 Juli 1846 blifvit honom ålagdt alt gälda,
emot det att den ännu oguldna återstoden af samma kapital
varder med 898 r:dr 10 rst. b:ko till statsverket inbetald,
innan sex månader förflutit från det domen i Arells konkurs
vunnit Jaga kraft och således inom den 30 nästk. Oktoberj
Och torde i händelse af Rikets Ständers bifall härtill, underdånig
skrifvelse i ämnet höra till Kongl. Maj:t allåtas.
Stockholm den 19 Augusti 1851.
Reservationer:
af Friherrarne Palmstjerna, C. 0., Klinckowström, M.R., Stjernstedt, A AF.,
Herrar Rappe, C. G., Rlomstedt, C. R. samt Herr JFcern och Riksdags-fullmäktigen
Måns Mänsson från Calmare län.
Grefve Mörner, C. G., anmälde, att han icke varit i Utskottet närvarande,
då detta ärende derstädes afgjordes.
Stats-Utskottets Memorial, N:o 336.
N:o 336.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 19 Aug. 1851, kl. 12 m.
Memorial, med förslag lill samman jemkning eller v o ter ing sproposilioner,
i anledning aj Riks-ståndens skiljaktiga beslut, angående
bildandet af en fond till understöd för afskedade folkskolelärare.
(U. A.)
Sedan Stats-Utskotlet uti afgifvet Utlåtande N:o 274 hemställt, att Rikets
Ständer måtte medgifva, att af de besparingar, som vid innevarande års slut uppkomma
å de vid föregående riksdagar anvisade medel till folkundervisningens befrämjande,
en summa af 80,000 R:dr måtte afsättas och i Riksgälds-kontoret tills
vidare blifva innestående; samt att, derest inom nästa riksdag åtgärder flir bildande
af anstalter till folkskole-lärares pensionerande blefvo, på sätt i samma Utlåtande
funnes omförmäldt, i ett eller flera stift vidtagna, Kongl. Maj:t då måtte
ega att, med beräknande af summans billiga fördelning emellan rikets alla stift,
af sagde belopp tilldela ett proportionerlig! bidrag för en gång lill grundfond åt
hvarje sålunda tillkommen pensionsanstalt, hafva Preste- och Ronde-slånden bifallit
berörde Utlåtande, hvilket åter Ridderskapet och Adeln samt Rorgare-ståndet återremitterat.
Efter det Utskottet i anledning häraf förebaft ärendet till ytterligare
behandling och afgifvit förnyadt Retänkande N:o 315, deruti Utskottet ansett sig
böra vidblifva sitt förut afgifna ineranämnde Utlåtande, bar detsamma af Ridderskapet
och Adeln blifvit afslaget, hvaremot Rorgare-ståndet beslutat, ”att Rikets
Ständer medgifva, alt af de besparingar, som vid 1851 års slut uppkomma och
de vid föregående riksdagar anvisade medel till folkundervisningens befrämjande,
en summa af 80,000 R:dr måtte afsättas och i Riksgälds-kontoret tills vidare
blifva innestående.”
Vid
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 336.
Vid sådant förhållande anser Utskottet, alt, i händelse sistnämnde Riksstånd icke
skulle finna för godt att uti Preste- och Bonde-s tändess beslut instämma, frågan
måste afgöras genom omröstning i förstärkt Stats-Utskott, och lär i sådant hänseende
föreslå följande voterings-propositioner:
”Den, som, lika med Preste- och Bonde-stånden, vill, att af de besparingar,
som vid innevarande års slut uppkomma å de vid föregående riksdagar anvisade
medel lill folkundervisningens befrämjande, en summa af 80,000 R:dr må afsättas
och i Riksgälds-kontoret tills vidare blifva innestående; samt att, derest inom nästa
riksdag sådane åtgärder, i följd hvaraf en fond, genom folkskole-lärarnes och
församlingarnes bidrag, hildas inom hvarje serskildt stift, till de förres pensionering,
ställes under förvaltning af en utaf fofkskole-lärarne stiflvis utsedd direktion
under stiftstyrelsens öfverinseende och kontroll, reglementen, byggda på vissa
allmänna grunder, upprättas samt af Kongl. Maj: t fastställas, varda i ett eller
flere stift vidtagna, Kongl. Maj:t då må ega att, med beräknande af summans billiga
fördelning emellan rikets alla stift, af sagde belopp tilldela ett proportionerlig!
bidrag för en gång till grundfond åt hvarje sålunda tillkommen pensions-anstalt”,
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, ”besluta Rikets Ständer, att af de besparingar, som vid 1851 års
slut uppkomma och de vid föregående riksdagar anvisade medel till folkundervisningens
befrämjande, en summa af 80,000 R:dr må afsättas och i Riksgäldskontoret
Lills vidare blifva innestående”.
Stockholm den 19 Augusti 1851.
Bih. till R. St,:s Prof. 1850 & 1851. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 54 Hiijt.
STOCHHOLM, tryckt hos isaac marcus, 1851
Slals-Utskotlets Memorial, 1Y.-o 337.
1
N:o 337.
Ank. till Exp. Utsk. den 22 Aug. 1851, kl. 8 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning i anledning
af Rilis-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande ätskillige
med Statsregleringen gemenskap egande frågor.
Sedan de utaf Stats-Utskottet, uti dess serskilda Memorialer Nås 304,
313 och 336, afgifne förslag till voteringspropositioner, rörande åtskilliga med
statsregleringen sammanhang egande frågor, blifvit dels af samtlige, dels af
trenne Riksstånd godkände, så liar förstärkta Stats-Utskottet, i den ordning
69 § Regerings-formen föreskrifver, denna dag anställt omröstning öfver följande,
sålunda antagne, propositioner:
usta voteringen,
(enligt Memorialet N:o 304).
”Den, som, lika med Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, vill,
att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att de, till aflöning
för skolmästaren och underhåll af frielever vid Lycksele skola, anslagne
541 tunnor spanmål måtte för de ändamål, hvartill de äro afsedda,
af vederbörande, som äro deraf delaktige, lå fortfarande in natura uppbäras,
med bibehållande af de rättigheter, som i afseende å spanmålens forsling
hittills egt rum”, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar
Nej;
vinner Nej, ”besluta Rikets Ständer, på sätt Stats-Utskottet föreslagit,
att hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att, oansedt den i nåder anbefallda
öfverflyltningen på statsverket af ifrågavarande 541 tunnor spanmål,
desamma dock för de ändamål, hvartill de äro afsedda, måtte af vederbörande,
sorn deraf äro delaktige, få, efter fastställdt markegångspris, lösas vid
närmaste kyrkoherberge, med bibehållande vid de rättigheter, som, i afseende
å spanmålens forsling, tillförene författningsenligt egt runi.”,
Dih. till R. St. Prof. 1850 & 1851. i Sami. i Afd. 2 Band. 55 Iläft.
Stats-Vtskotlels Memorial, N;o 337.
Voteringen har utfallit med 64 Ja och 54 Nej, samt en sedel kasserad;
i följd hvaraf, och som Ja vunnit, Rikets Ständer heslutat i öfverensstämmelse
med Ja-propositionens innehåll.
a:dra voteringen,
(enligt Memorialet N:o 313).
"Den, som vill, att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes låta närmare undersöka beskaffenheten af
den Kanslirådet Krutmeyer tillhöriga samling af gravyrer, samt, derest den
helinnes ega sällsyntare konsthistoriskt värde, låta densamma inköpa oell till
Kongl. Bibliotheket öfverlemna, äfvensom att Rikets Ständer för detta ändamål
ställa till Kongl. Maj:ts nådiga disposition en summa af högst 12,000
r.dr, att från Riksgälds-kontoret utgå,” röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar
Nej;
vinner Nej, kommer berörde fråga att förfalla.
Resultatet af omröstningen har varit 63 Ja och 56 Nej; hvadan Rikets
Ständer beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
3:dje voteringen,
(enligt Memorialet N:o 336).
”Den, som, lika med Preste- och Bonde-stånden, vill, att af de besparingar,
som vid innevarande års slut uppkomma å de vid föregående riksdagar
anvisade medel till folkundervisningens befrämjande, en summa af 80,000
r:dr må afsättas och i Riksgälds-kontoret tills vidare blifva innestående; samt
att, derest inom nästa riksdag, sådane åtgärder, i följd hvaraf en fond, genom
folkskole-lärarnes och församlingarnes bidrag, hildas inom hvarje serskildt
stift, till de förres pensionering, ställes under förvaltning af en utaf
folkskole-lärarne stiftsvis utsedd direktion, under stiftsstyrelsens inseende och
kontroll, reglementen, byggda på vissa allmänna grunder, upprättas, samt af
Kongl. Maj:t fastställas, varda i ett eller flera stift vidtagne, Kongl.|Maj:t då
må ega att, med beräknande af summans billiga fördelning mellan rikets
alla stift, af sagde belopp tilldela ett proportionerligt bidrag för en gång till
grundfond ål hvarje sålunda tillkommen pensionsanstalt,” voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Stats-Utskollets Memorial, Av o 557.
o
vinner Nej, ”besluta Rikets Ständer, att af de besparingar, sohl vid
1851 års slut uppkomma å de vid föregående riksdagar anvisade medel till
folkundervisningens befrämjande, en summa af 80,000 r:dr må afsättas och
i Riksgälds-kontoret tills vidare blifva innestående.”
Och som denna votering utfallit med 62 Ja och 56 Nej, samt en sedel
kasserad, hafva Rikets Ständer alltså beslutat i öfverensstämmelse med
Ja-propositionens innehåll.
Hvilket förstärkta Stats-Utskoltet skolat för Rikets Ständer anmäla.
Stockholm den 22 Augusti 1851.
STOCKHOLM, Ecksteinska Boktryckeriet, 1851.
Stals-Utskottets Utlåtande, N-o 338.
1
N:o 338.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 23 Aug. 1851, kl. (5 e. ra.
Utlåtande, i anledning aj erhållna återremisser å Betänkandet
N:o 273, angående rusthållarnes inom liungsöhrs fögderi befrielse
från erläggandet af nu utgående lösen för dagsverken,
hvilka af deras stam-hemman utgöras.
(L A.)
Uti förenämnde Betänkande, N:o 273, hade Stats-Ulskottet, med anledning
af viickt motion, på anförda skäl, tillstyrkt Rikets Ständer att medgifva, det rust
hällarne
i det så kallade liungsöhrs län må, från och med år 1852, befrias från
erläggande af hittills utgående lösen för de räntedagsverken, hvilka af deras stamhemman
utgöras, under iakttagande dervid, att af den hemmanen i Kungsbarkarö
socken i ersättning för räntedagsverkena förunnade kronotionde-spamnål, så stor
del, som af rusthålls-stamhemman nu uppbäres, i stället till statsverket åter indrages,
samt med skyldighet för ruslhållarne att, derest ifrågavarande dagsverkens
användande framdeles skulle blifva för Kongl. Maj:t och kronans räkning behöiligl,
desamma då utgöra emot sådan betalning efter länets markegång, som för
kronodagsverke!] åtnjutes; hvilket Utlåtande blifvit af Bonde-ståndet bifallet, men
af de 3:ne öfriga Riksstånden ålefremitleradt.
De anmärkningar inom Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, hvilka
föranledt återremisserna, utgå hufvudsakligen från antagandet, att det utaf Konung
Carl XI rusthållare i liungsöhrs län år 1080 gilda löfte om något annat soula»ement
för de från rustningen undantagna räntedagsverkena redan vore uppfylldl,
Uih. till R. Sl:s Brot. 1850 & 1851. 4 Samt. 1 Afd. 2 Band. 56 Haft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 338.
derigenom att dessa rusthållare sedermera skola erhållit derefter lämpade högre
augmentsräntor. Såsom stöd för detta antagande har, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den betänkandet vidfogade reservation, blifvit anfördt, att sedan det
år 1680 gällande indelningsverk de påföljande åren undergått betydliga förändringar
och högre augmentsräntor blifvit rusthållen tilldelade, hade Kongl. Maj:t, uti
Dess derå den 31 December 1687 meddelade stadfästelse, förklarat, att ingen derefteråt
skulle ega att någon vidare afkortning eller ersättning emot ödesmål eller
hvarjehanda förmedling pretendera, utan skulle indelningsverket och rullan oforändradt
och orubbadt förblifva då och i tillkommande tider, vid äfventyr af strängt
straff för den, som medverkade till någon rubbning derutinnan; att det af den
sålunda å indelningsverket meddelade stadfästelse ville synas, att åtminstone den,
som meddelat 1680 års löfte, funnit saken, medelst den sedermera skedda indelningen,
ordnad i öfverensstämmelse med billighetens fordringar; att en ordentlig
undersökning, genom jemförelse emellan regements-räkenskaperne, indelningslängderner
och rustnings-rullorne före och efter 1680, säkerligen skulle leda till det
resultat, att dessa rusthåll erhållit ersättning för räntedagsverkenas undantagande
utur rustningsräntan, genom förhöjning i beloppet af denna ränta; att, ehuru detta
förhållande skulle vara utredt genom den år 1815 hållna undersökning, hvarken
Krigs- och Kammar-kollegierne uti deras sednare utlåtanden, eller Utskottet synas
hafva fästat behörigt afseende å denna undersökning, på grund af hvilken Kammarkollegium,
i underdånigt utlåtande af den 20 December 1815, afstyrkt nådigt bifall
till en då i enahanda syfte af ruslhållarne gjord underdånig ansökning, hvilken
derefter blifvit af Kongl. Maj:t, under den 13 Februari 1816, afslagen.
Vidare har blifvit anmärkt, att uppgiften om en vid Kungsöbrs kompani befintlig
ränte bris/, nära motsvarande värdet af de dagsverken, för hvilka rusthållarne
begärt befrielse, grundade sig på ett missförstånd, enär indelningen icke
skett hvarken efter visst mantal eller öresland eller efter visst daler-tal af räntan,
utan med hänsigt till hemmanens godhet, och förmåga att bära den med
rustningen förenade tunga, hvilket jemväl syntes deraf, att hemmantalet för ett
rusthållsnummer inom Kungsöbrs län omvexlar emellan 1 och 3-i mantal samt räntan
från 52 till 86 daler; och att följaktligen den ringare totalsumman af rustningsräntorne
vid Kungsöbrs kompani ingalunda bevisade, alt rusthållarne vid
de efter år 1680 vidtagne förändringar med indelning vid Lifregementet
icke skulle erhållit det utlofvade soulagcmentet, helst sådane skiljaktigheter
i skaltläggningsmethoderne inom Ulfsunds län och öfrige delar af Westmanlands
län sig företedde, att någon jemförelsegrund i berörde hänseende icke
Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 338.
3
förefunnes; hvarjemte blifvit anmärkt, att Utskottet syntes hafva betviflat giltigheten
af skälen för sitt tillstyrkande, då Utskottet tillerkänt rusthållarne endast
de dagsverken, hvilka ingå i stamhemmanens räntor, ehuru, under förutsättning
att det gifna löftet icke vore uppfylldt, rättigheten till dagsverksräntan vore lika
obestridlig för augmentshemmanen, som för slambemmanen, emedan rustning hålles
så väl för de förra, som förde sednare; hvadan Utskottet genom sitt beslut skulle
tillerkändt dem endast half rättvisa.
Inom Borgare-ståndet har deremot icke några bestämda anmärkningar emot
Utskottets tillstyrkande blifvit framställda, utan är betänkandet från nämnde riksstånd
återremilteradt endast i ändamål att erhålla närmare utredning af frågan.
Med anledning af dessa återremisser har Utskottet, hvad först beträffar anmärkningen,
att Konung Carl XI:s år 1680 gifna löfte skulle vara uppfylldt genom
de högre augmentsräntor, hvilka kort derefter blifvit ruslhållen tilldelade,
tagit närmare kännedom af så väl läns-räkenskaperne för åren före och efter
nämnde tidpunkt, som de serskilda indelningsverken och dermed sammanhang
egande författningar, samt dervid inhemtat: att under 1680- och 1690-talen betydliga
förändringar i afseende å rusthållens och augmentsräntornes reglerande egt
rum, men att sådant icke inskränkt sig lill nu ifrågavarande Kungsöhrs kompani
eller endast till Lif-regementet, utan omfattat hela kavalleriet. Man hade nemligen
under de föregående krigen funnit, att våra grannars kavalleri, i jemförelse
med del Svenska, var i liera hänseenden uti bättre skick, hvarföre regeringen
hlef betänkt på, att afhjelpa de befunna brislfälligheterne, genom att anskaffa starkare
hästar och kostsammare rustning m. m.j men som den ränta, rustningshemmanen
var påförd, ej tålde ytterligare tillökning uti rustningsbesvären, var ej
annat att göra, än att antingen utse större eller fördelaktigare hemman, än de
förra, eller ock genom andra hemmansräntor uppfylla den brist, som de förr indelte
vid denna tillökning uti rustningen måste vidkännas. (Se Frosten Inledning
till Svenska Krigs-lagfarenheten, Usta delen pag. 75.)
De förhöjningar i rustningsräntorna, hvilka, af sådan anledning, vid ofvanomförmälda
tid egde runi,' hafva, hvad de 3 inom Westmanland förlagde kompanierne
af Lif-regementet beträffar, skett i den progression, som inhemtas af nedanstående
tabell, i hvilken rustningsräntorne för ett rusthåll blifvit i medeltal utförde för de
serskilda åren nemligen:
4
Slats- Utskottets Ullålande, N:o 338.
| 1679.
1684,
1687.
1691.
| Dalci
Öre
pgr
Daler
Öre
pgr
Daler
Ore
pgr
Daler
Ore
PB>’
för öfverste-löj tilan tens kompani! 43
7
56
57
26
71
18
„ Östra Westmanlands d:o | 34
23
43
11
2
58
24
68
7
,, Kungsöhrs d:o | 33
7
44
7
22
45
23
17
63
8
18
Häraf visar sig således, att förhöjningarnc icke ensamt eller i någon betydligare
mån tillfallit Kungsöhrs kompani; ty då tillökningen för öfverste-löjtnantens kompani
proportionsvis varit något lägre, har den deremot för Ostra Westmanlands kompani
varit högre än för Kungsöhrs. Således lärer icke af detta högre rustningsdalertal
kunna dragas den slutsats att den utlofvade ersättningen till rusthållarne vid Kungsöhrs
kompani verkligen ingått i denna förhöjning. För motsatsen tala deremot åtskilliga
omständigheter. För det första finnes icke i de sednare Indelningsverken någon
anteckning för dessa rusthåll att denna ersättning kommit dem till godo, hvilket
annars alltid finnes vara noga iakttaget, såsom vid rusthållen i Kungsbarkarö socken
och vid flere andra, då dylika ersättningar, ofta lill obetydliga belopp, blifvit
rusthållen tillagde. Vidare förekommer, att, sedan rusthållarne några år efter det
ersättningen för ifrågavarande dagsverken förmenas hafva blifvit dem gifven, undandragit
sig utgörandet af samma dagsverken, och detta förhållande, äfvensom att konungen
muntligen förklarat rusthållarne böra dagsverkena utgöra, blifvit af inspektoren
på Kungsöhr hos dåvarande landshöfdingen i länet anmäldt, så ansåg denne sig höra
i underdånighet anhålla om skriftlig resolution i ämnet; hvarefter Kongl. Maj:t, uti
nådig resolution af den 5 Maj 1696, förklarade, det rusthållarne skulle vara skyldige
samma dagsverken att prestera till bemälde kungsgård, äfven så väl som de, hvilka
på knektehållet äro indelte, ”medan eljest det skulle falla den på knecktehållel avslagna
allmogen alltför svårt sådant allena förrätta”
Häraf synes man vara fullt berättigad att draga den slutsats, det ersättningen
för dessa dagsverken icke kunnat hafva varit under de föregående åren gifven, emedan
rusthållarne då icke gerna kunnat undandraga sig fullgörande af en skyldighet, för
hvilken de kort förut erhållit ersättning, och om detta likafullt skett, hade troligen
afslaget grundat sig på helt andra skäl, än som blifvit anförde i den nådiga resolutionen,
hvilken påtagligen utvisar, att den, som gifvit merbeinälda löfte icke ansett
detsamma vid denna tidpunkt varu uppfylldt; och sedermera har det icke kunnat
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 338.
ske, enär det Indelningsverk, som då gällde, är lika med det, som år 1717, provisionaliter
upprättades och ännu oförändradt är till efterrättelse gällande.
Hvad den åberopade räntebristen tor Kungsöhrs kompani beträffar, medgifver Utskottet
visserligen, att någon sådan, utsatt i vissa dalertal, af många orsaker bl ifver
högst svår, om icke omöjlig, att bestämma, likasom i allmänhet alla beräkningar och
slutsatser, hvilka vilja dragas utaf dessa, af hvarjehanda anledningar, ofta högst varierande
och godtyckliga bestämmelser; men frågan härom anser Utskottet kunna lemnäs
helt och hållet å sido vid behandlingen af della ärende, ehuru det icke lärer kunna bestridas
det den omständigheten, att Kungsöhrs kompani har lägre räntebelöpp, än öfrige
inom provinsen förlagd é kompanier, äfven med antagande att andra orsaker dertill
medverkat, måste tala mera för den åsigten, att ersättningen icke blifvit gifven, än folden
motsatta. Också har den ledamot af Krigs-kollegimn, hvilken, i afseende å begagnandet
af detta skäl, varit af skiljaktig mening med pluraliteten, icke af denna omständighet
ansett sig förhindrad att, i Hufvudsaken instämmande med dö öfriga ledamöterna,
tillstyrka nådigt bifall til! den underdåniga ansökningen.
Emot så väl Kollegiernas sednare utlåtanden, som Utskottets förra betänkande
i ämnet har blifvit anmärkt, att alltför ringa afseende fästats å den undersökning, som
år 1815 i Kammar-kollegium föregick Kongl. Maj:ls under d. 13 Februari 1816 meddelade
nådiga afslagå en då i enahanda syftning gjord underdånig ansökning. Utskottet får, af
sådan anledning, upplysa, att denna undersökning, på sätt af Kollegiernas i Utskottets
förra betänkande intagna utlåtande af den 22 December 1841) inhemtas, icke lemnar
några bidrag lill frågans utredning. Uti in ford rädt underdånigt utlåtande af den 19 Maj
1815 meddelar landshöfdinge-cmbetet i Westerås län den uppgift, att genast vid första
upprättandet af indelningsverket inom Westmanland för Kongl. Lifregementet, blefvoså
välde såkallade jordchoks- som hemmantals dagsverkena å hvarje rusthåll i Åkerbo härad
Kongl. Maj:t och kronan förbehållna att till stuteri-ängars afhergande användas,
och att dessa dagsverken således aldrig derstädes varit inhegripne under
ruslhållens öfrige heinmansränlor, som till rustningens upprätthållande varit anslägne,
utan hade, med afseende på detta undantag, augmentsräntorne för rusthållen
blifvit derefter lämpade. Med åberopande af dessa uppgifter och utan vidare
utredning af frågan tillstyrkes afslag å den underdåniga ansökningen, så väläf Kammar-kollegii
Usta provins-kontor, i memorial af den 15 Augusti 1815, som af
Kammar-kollegium uti underdånigt utlåtande af den 20 December samma år, hvilket
sednare legat till grund för Kongl. Maj:ts ofvan åberopade nådiga bref af den
13 Februari 1816.
G
Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 338.
Hvad beträffar den anmärkningen att, i händelse man antager, att den utlofvade
ersättningen kommit ruslhällarne till godo, den borde dem tillerkännas för §å väl
de i augmentshemmanens, som i stamhemmanens räntor ingående dagsverken, så
för Utskottet härvid erinra, att då Kongl. Maj:t, uti] det ofvan åberopade nådiga
brefvet af den 16 December 1680, förklarat sig benägen att förskona rusthållarne
från dagsverkenas' utgörande ”för deras gårdar, antingen de dem sjelfva åbo, derföre
rida eller rustning bålla,” synes uttrycket: ”deras gårdar” icke kunna afse
de hemman eller andra lägenheter, såsom qvarnar och utjordar m. m., af hvilkas
räntor rusthållarnes gårdar eller stamhemmanen erhöllo, under namn af augment, understöd
till vissa större eller mindre belopp, ofta utgörande endast några få daler;
hvartill kommer, dels att konung Carl XI, vid det ifrågavarande löftets gifvande,
icke bestämdt utlofvade ersättning, fullt motsvarande de rustningsräntan frångångne
dagsverkenas värde, utan endast ett ”soulagement” för den tunga, dessa rusthåll
derigenom fått vidkännas, och dels att den år 1680, under namn af augment,
i rustningsräntorne ingående andel i allmänhet var högst obetydlig, emot hvad
den nu är.
I afseende å den uti reservationen lemnadc uppgift, att ett lika beskaffad! undantag
från vanlfga förhållandet med de i rusthållens räntor ingående dagsverken jemväl
skulle ega rum i afseende å dagsverken, utgående af hemman i Dingtuna socken,
får Utskottet upplysa, att förhållandet visserligen är sådant i afseende å en del
augmentshemman i nämnde socken; men att deremot, enligt hvad 1696 års räkenskap
för Westerås län utvisar, så väl jordeboks- som hemmantals dagsverkena af de
hemman inom Dingtuna socken och Tuhundra härad, hvilka äro rusthåll, blifvit med
öfrige räntorne af samma hemman till rusthållarne upplåtne, hvilket förhållande
ännu fortfar.
Genom hvad Utskottet sålunda anfört anser Utskottet sig hafva visat, att genom
de emot förra betänkandet framställde anmärkningar någon bevisning icke åstadkommits
derom, att, i motsats mot hvad Utskottet antagit, det af Carl XI år
1680 rusthållarne gifna löfte om soulagement blifvit uppfylldt. Till följd af den i anmärkningarne
framställda ganska rikliga åsigt, alt del icke varit räntans dalertal eller
hemmanens mantal, utan deras godhet och naturliga förmåner, jemte llere andra förhållanden,
hvilka numera svårligen kunna utredas, som vid indelningsverkens upprättande
bestämt rusthållens storlek, förfaller äfven grunden för de beräkningar och
slutsatser, man] velat draga af ränlornes (jlika belopp, vare sig att jemförelsen anställes
emellan rusthäll inom samma kompani eller emellan olika kompanier. Dessa
jemförelser kunqa på sin höjd leda till mer eller mindre sannolikhet för någon viss
Stäts-UtskoItets Utlåtande, N.-o 338.
7
åsigt, men icke till någon bevisning, aldraminst när, såsom uti förevarande fråga
är händelsen, bestämda fakta tala för en annan uppfattning af förhållandet.
Utskottet saknar alltså all anledning att frånträda sin i förenämnde, af ett Riksstånd
godkända, betänkande yttrade åsigt; hvadan Utskottet
förnyar sitt i samma betänkande afgifna tillstyrkande.
Likväl och då den minskning uti Stats-verkets inkomster, som genom bifall tilt
motionen kan föranledas, är, jemförelsevis med hela summan af den kronan behållna del
af indelta räntorne, föga betydande, samt dessutom beloppet beror af markegången
och årligen visar olikheter långt större, än beloppet af ifrågavarande dagsverkslösen;
så hemställer Utskottet,
att det beslut, Rikets Ständer i denna fråga fatta, icke matte
medföra någon förändring uti den beräkning af Statsverkets
inkomster, som Utskottet föreslagit och Rikets Ständer
godkänt.
Stockholm den 22 Angusti 1851.
Reservation:
af Herr Grefve Mörner, C. G. D.:
”Medåberopande af min, vid Utskottets förra Retänkande N:o 273 afgifna, reservation,
för jag emot Utskottets nu ifrågavarande sednare Utlåtande mig reservera.
Uti della sistnämnda äro visserligen åtskilliga förhållanden nu mera upptagna och
medgifna, hvilka uti det första voro dels förbigångna och dels, på grund af Krigsoch
Kammar-kollegiernas yttrande, förnekade, men, det oaktadt, har Utskottet ansett
sig höra vidhålla sin förut i sjelfva saken uttalade mening. Då det emellertid varit
för mig omöjligt, att kunna godkänna de slutsatser, hvartill Utskottet kommit,
och dessutom åtskilliga omständigheter förefinnas, hvilka jemväl denna gång icke
blifvit af Utskottet uppmärksammade, ehuru de, enligt min åsigt, äro af hufvud
-
8
Ståls-Utskottets Utlåtande, N:o 338.
saklig vigt för frågans opartiska bedömande, har jag ansett mig böra i korthet
angifva de hufvud-momenter, hvaruppå min, från Utskottets pluralitet skiljaktiga,
mening sig stödjer.
Dessa momenter äro:
Att det indelnings-verk, som var gällande är 1680, då det så kallade löftet
gafs, grundade sig på 1652 års militia; jordebok, med deruti sedermera, tid efter
annan, gjorde förändringar och var ett helt annat, än det som år 1687 af Kongl.
Maj:t stadfästades, sedan det 1683 och efterföljande år blifvit öfversedt och granskadt,
och ännu mera afviker från det nu gällande af år 1717, så att Krigs- och
Kammar-kollegiernes uppgift, att meranämnde löfte vid indelningen gafs, innebär
en irring; att, enligt hvad så väl 1652 års militiae jordebok, sorn efterföljande års
regements-räkningar, så vidt de för Utskottet varit tillgängliga, utvisa, några augmentsräntor
icke, år 1680, varit rusthållarne vid Lif-regementet till understöd
flir rustningens utgörande anslagne, utan först tillkommit i sammanhang med upprättandet
af 1687 års indelningsverk, så att hvad härom år 1815 yttrades af Konungens
befallningshafvande i Westmanland och Kammar-kollegium, är fullkomligt
sanningsenligt; alt sålunda visar sig, att år 1679 i medeltal på hvarje rusthåll,
inom Kungsöhrs kompani, endast belöpte 33 Daler 7 öres ränta, hvaremot densamma
år 1687 i medeltal utgjorde 45 Daler 23 öre 17 penningar och år 1691
uppgick till 63 Daler 8 öre 18 penningar, så att, efter år 1680, ett högst betydligt
soulagement kommit rusthållarne tillgodo; att den omständighet, att jemväl
rusthåll inom andra kompanier blifvit under den förflutna tiden hugnad med augments-räntor,
icke tillintgör eller minskar värdet af den fördel, som genom de
förökade räntorne blifvit rusthållarne inom Kungsöhrs kompani beredd och hvilken,
efter hvad erfarenheten visat samt behörigen utredt är, varit mera än tillräcklig
att betacka de med rustningen förenade kostnader; att det så mycket omordade
löftet af år 1680 icke finnes vara meddeladt i anledning af någon anhållan eller
några klagomål af rusthållarne, utan innefattades uti en Kongl, resolution uppå
ett memorial af regemenls-chcfen Hans Ramsvärd, angående åtskillige officerarne
och regementet rörande angelägenheter; att, om äfven delta sålunda tillkomna
så kallade löfte skulle kunna anses ega någon förbindande kraft till förmån för
de rusthåll, som funnos då det meddelades, så lärer väl ej rimligen kunna påstås,
att det, såsom kollegierne likväl utan betänkande antagit, må anses gällande i afseende
på augments-räntor, som vid den tiden alldeles icke existerade, eller i
fråga om hemman, som vid nämnde lid ej ännu voro till rustning indelade; alt
i sistnämde hänseende förekommer, att ruslhållens antal inom Kungsöhrs kompani
för
Slals-Utskotlets Utlåtande, N:o 338.
9
för närvarande utgör 125, men år 1079 var bestämdt till blott 100, och all
utaf dessa 100 rusthåll, som funnos år 1680, åtskilliga vid de sedermera med
rustningen skedde förändringar upphört att ega egenskapen utaf rusthåll, utan
blifvit utbytte emot andra hemman, på hvilka rustningen är vorden öfverflyttad, att
påståendet derom, alt de gamla rusthålls hemman, hvilka kunna finnas återstå efter
utgallring af alla efter år 1080 tillkomna nya rusthåll, icke skola fäll tillgodo
njuta
det utlofvade soulägeméntet, vedcrlägges icke allenast af det uti inledningen lill
1687 års indelnings-verk förekommande bestämda tillkännagivande, alt de tillförordnade
kommissarieme lill hemmanens uppkomst ajdragit och observerat så väl
de gamla, som sednare nödige funne förmedlingar, hvilket allmänna förklarande
gjort ett serskildt upprepande deraf vid hvarje rusthåll öfverflödigt, ulan äfven af
det förhållande, att på de ställen, der någon från de allmänna reglorne afvikande åtgärd
funnits af omständigheternepåkallad, sådant blifvit serskildt antecknadt på sätt sig visar
i afseende på åtskilliga hemman inom Kungs-Barkarö socken, hvilka erhållit krono-lionde
sig anslagen till augment, äfvensom i fråga om det inom samma socken
belägna hemmanet Öfverby, hvilket funnits innehafva för stor ränta så att det
mast vidkännas årligt afdrag; att, vid jeinnförelse emellan Westmanlands läns
landsböcker för åren 1680 och 1681, jemväl visar sig, att, under del i den förstnämnda
för Kungsöhrs elier, såsom det då kallades, Capitaine Goies’ kompani afföras
räntor till belopp af 4,888 daler 30 öre 6f\7 p:gr; så alföras i den sednare
eller den för år 1681 sådane räntor till icke mindre belopp än 6018 daler 23
öre 19,3(rp:gr, utan alt likvälden serskilda fördelningen af räntorne eller hvem, som fått
förbättringen kan af de nämnda böckerna inhemtas; att den omständighet, att efter
upprättandet af 1687 års Indelnings-verk, rusthållaren skola något år undandragit
sig dagsverkens utgörande, så mycket mindre bevisar något i frågan, som det
icke ens är vordet påstådt, mindre styrkt, att rusthållarne grundat denna deras
vägran deruppå, att 1680 års löfte ej blifvit uppfyldt, och samma löfte dessutom
alldeles icke innebar försäkran om befrielse från den ifrågasatta dagsverkss
ky Idig heten, ulan endast hänvisade på något annat soulagement; att då 1680
års resolution ej innehöll något löfte om befrielse från dagsverksskyldigheten, det
äfven är klart, att samma resolution icke kunde utöfva någon inverkan på bedömandet
af rusthållarnes skyldighet att fortfarande utgöra de dem i allt fall åliggande
dagsverken och således icke eller beböfde åberopas uti Kongl. Resolutionen
den 5 Maj 1696; att enär Krigs-och Kammar-kollegierna, uti deras underdåniga
utlåtande af den 22 December 1849, uppgifvit, att Indelnings-verkets allmänna
Bih. till R. St. Prof. 1850 & 1851, 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 56 IIaf/. 2
10
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 338.
grund, att rusthållaren vore berättigad till hela räntan af rusthållet och augmentet,
dagsverkena inberäknade, blifvit ensamt för Åkerbo härad rubbad af den tillfälliga
omständigheten alt det omgaf kungsgården Kungsöhr, kan rätta halten af detta yttrande
bäst bedömas deraf, att, på sätt jag uti min förut afgifna reservation äfven
anmärkt, uti 1G87 års Indelnings-verk förekommer (pag 1008) vid det lill augment
åt rusthållet Bråttegården, inom Björskogs socken, anslagne hemmanet Frändesta
i Dingtuna socken, en anteckning af följande lydelse: ”(ike- och dränge-dagsverken
äro Westerås slott och ladugård förbehållne af hemmanet Frändesta
och derfiire ulhelyckle; samt alt det hufvudskål, hvaruppå Krigs- och Kaminarkollegierne
grundat deras åsigt om ärendet, eller tillvaron af en så kallad räntebrist,
stöder sig på ett förbiseende af de olikheter uti skatlläggnings-grunderne,
hvilka göra en jemnförelsc emellan räntorne inom de särskilda kompanierne lika
oriktig, som otillförlillig, och detta skäl dessutom, enligt min tanka, förtjenar så
mycket mindre afseende, som, i händelse det skulle såsom gällande antagas, sammanlagda
beloppet af räntorne för de rusthåll inom Kungsbarkarö socken, hvilka
förmenas hafva ensamma kommit i åtnjutande af soulagementet, borde utvisa ett
öfverskott i förhållande till räntorne af öfrige rusthåll inom kompaniet, men ett
sådant förhållande ej blifvit ådagalagdt, eller lärer kunna visas.
Till följd af här ofvan anförde förhållanden, samt hvad hilagde af Hr Doctor
Slenhammar uppsatte och mig benäget meddelade P. M. fullständigare utreder,
för jag fortfarande vidblifva min, uti den förut afgifne reservationen uttalade numera
iill full visshet stadgade åsigt om obehörigheten af det framställda anspråket,
hvilket icke lärer kunna få anses bevisadt genom de ur Frosteri inledning
till svenska krigslagfarenheten hem tade, på nämnde författares enskilda uppfattning
grundade allmänna resonnemanger om de hufvudsak Ii gas te orsakerne lill de förökade
anslag af räntor, som under Konung Carl XI:s tid beviljades till kavalleriet”.
Uti denna reservation instämde Friherrarne Lagerfeldt, C. och Klinckowström,
It. M., samt Herr Happe, C. G.
Af Doktor Stenhammar:
”Efter verkställd undersökning, anser jag mig hafva vunnit fullkomlig visshet
att rusthallarne inom Kungsöhrs fögderi, genom den för lifregementet gällande indelningen
erhållit fullt motsvarande rustnings-räntor mot de öfriga båda i Westmanland
förlagda kompanierna af samma regemente och ingalunda äro mindre väl
lottade än dessa. Genom de väckta anspråken på dagsverks-räntorna, fordra de en
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 338.
11
ytterligare förhöjning af den ränta, som blifvit dem anslagen till rustningens upprätthällande
— som i mer än 150 är befunnits dertill fullt tillräcklig och enligt
Konungens Befallningshafvandes intyg, i senaste Femårsberättelse, i värde öfversegel'
rustningskostnaden. Alt bevilja denna förhöjning, synes mig vara en orättvisa
både mot slaten och de öfrige rustningsskyldige i hela landet.
1 id och omständigheter under de fortskyndade riksdagsgöromålen medgifva
icke en utveckling af grunderna för denna min öfvertygelse. Jag nödgas inskränka
mig alt snarare blott antyda dem i några hufvudpunkter, än utförligt framlägga
dem.
Alt ifrågavarande dagsverksräntor från äldre tider varit undanlagne från rustningsindelningen
och kronan behållne för att begagnas in natura vid kungsgården
— aldrig varit rusthållare anslagne lill rustningens upprätthållande, upplyses genom
den anteckning, som finnes så väl i 1G87 som 1717 års indelningsverk för
lifregementet och af Hr Grefve Mörner blifvit anförd i reservationen vid Statsutskottets
utlåtande iN:o 2/3. Jemförelsen mellan jordeboken och indelningsverket
visar alt de vid rustningsräntans beräkning verkligen blifvit undantagne. Den
till rustningens underhåll upptagna räntan i indelningsverket befinnes vara jemnt sä
mycket lägre än hela den ruslhållshemmanen åsätta räntan, sorn dagsverksräntornas
belopp.
Man har tillåtit sig säga, alt den enväldige konungen härigenom begått ett
våld och en orättvisa mot ruslhållarne inom Kungsöhrs fögderi. Men han gjorde ej
annat än bibehöll hvad som vid Kungsöhr, liksom andra kungsgårdar, ansågs för
hushållningen nödigt och efter den tidens begrepp var fullkomligen rättsenligt. Vi
se också, att flere skattebönder frivilligt åtogo sig rustningsskyldigheten, ehuru
dagsverksskyldigheten lill Kungsöhr var dermed förenad. Jemför Hr Grefve Mörner
s reservation pag. 12, hvartill kunde läggas intyg utur mångå samtida handlingar).
Dem skedde väl åtminstone intet våld. När Konungen gaf andra räntor
af ett belopp, som öfverstiger rustningskostnaden, hvaruli består då orättvisan?
Hvad mera kunde rusthållarne begära?
A ett af öfversten för lifregementet insinueradt memorial, resolverade Konungen
den IG December 1G80, bland annat, att Kongl. Maj:t ville forderligst sä
laga och förordna, alt rusthållarne i Ulfsunds län, i stället för dagsverken, skulle
med något annat soulagement verkligen blifva ihogkomne och ansedde. Har
ett sådant soulagement verkligen kommit dem tilf godo? För att inse detta, och
tillika kunna bedöma huruvida rusthållarne inom Kungsöhrs fögderi erhållit fördelar,
någorlunda motsvarande hvad de öfriga kompanierna af lifregementet inom
12
Stats-Utskottels Utlåtande, A.-o 338.
Westmanland, samtidigt fatt sig anslaget, måste man jemföra rustliållarnes fördelar
vid den tid, då Konungen tillkännagaf sin afsigt alt meddela dem ett soulagement,
med den förbättring af deras förmåner som tid efter annan, vid anställda
revisioner af indelningsverket, blifvit deni tilldelad genom rustningsräntans förhöjning
med tillslagna augmentsräntor, och dervid tillika fästa afseende på de olika
skattläggnings-methoderna inom de serskilda trakter, hvarest kompanierna gro
förlagda. Efter 1680, då Konungen underrättade öfversten för lifregementet om
sin afsigt att, i stället för dagsverksräntorna, tilldela rusthållare någon annan
förmån, har Konungen, vid general-mönstringar 1683, 1684, 1685 och 1686,
år frän år, tillagt rusthållen ökade augmentsräntor, af hvilka de förut voro helt
och hållet i saknad — ty förut rustades för 1 hemman ulan biträde af något
augment; och Konungen fortfor att sålunda höja rustningsräntan intill dess han
ansåg den fullt tillräcklig för rustningens bestridande, dä han 1687 stadfäslade
indelningsverket med förklaring, alt ingen skulle derefter ega ult någon vidare
ersättning pretendera, ej eller någon ändring, under hvad sken det vore, i detta
indelningsverk kunna sökas. (Se utdrag af det Kongl. Stad las tels ehre fvt t i Grefve
Mörners reservation p. 11).
Hvad Konungens resolution af den 16 December 1680 beträffar, är det redan
i högsta grad eget, alt ruslbållarne lyckats åt ett blott och hart meddelande
till Öfversten för regementet om Konungens afsigt, gifva den färg, såsom skulle det
vara en dem gifven förskrifning eller ett pantehref, sorn de 150 år derefter kunde
af staten utkräfva. Det understöd rusthällarnc vunnit för denna åsigt hos auktoriteter,
har förskaffat densamma en traditionel giltighet; men den förekommer mig
icke desto mindre högst besynnerlig.
Icke mindre besynnerligt förekommer mig, att det löfte, som Konungen genom
denna resolution förmenas hafva gifyit, skulle vara ouppfylldt, fastän Konungen
7 år senare förklarat, att rusthållare ingenting vidare hade att pretendera. Mig
synes det åtminstone solklart, att Konungen då ansåg sig hafva uppfyllt all rättfärdighet
mot rusthällarnc. Hans egen förklaring borde få gälla såsom det kraftigaste
bevis.
Konungens åtgärder till förbättring af rustliållarnes fördelar stannade likväl icke
vid indelningsverket af 1687. Han ville sätta kavalleriet i ett respektabelt
skick, jemförlig! med kavalleriernas i andra länder. Arén 1601 och 1692 företogs
en förnyad revision af lifregementets indelningsverk, hvarvid Konungen ytterligare
anslog ganska betydliga augments-räntor. Denna nya indelning, som 1693 sattes
i verket, är den som, under namn af 1717 års indelningsverk och rulla, nu tills
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 338.
13
vidare är gällande — ehuru den 1717 hvarken blifvit underskrifven eller med
någon stadfästelse-resolulion försedd.
Efter 1080 liafva således, på sätt nedanstående sammanfattning utvisar, de
ursprungliga rustningsräntorna blifvit med högst ansenliga augmentsränlor ökade.
Uppgifterna äro hemtade utur regements-räkningen för Kongl, lifregementet 1679
(således näst före det år, då Konungen meddelade sin nådiga afsigt att förbättra
rusthällarnes inom Kungsörs kompani vilkor), utur Westmanlands Landsböcker
från 1084 lill 1092, samt de bada ofvannämnda indelningsverken:
Totalsumman af de till rustningen anslagne J
räntor
i de 3 bompa
nierua.
Medeltalet af ränta på
1 rusthåll.
Daler.
öre.
p:gr.
Daler.
öre.
»:gr.
För Kungsöhrs Kompani.
1679 för 100 ryttare på 100 i hemman
1684 för 125 ryttare på 130] «
1087 för 125 ryttare på 186]
1691 för 125 ryttare på 262]
q q O 9
5,531
5,717
7,909
1
8
99
9
11-
I 1J-
1 2 0
9 i
15
33
44
45
63
7
7
23
8
22
17
18
För Östra Westmanlands Kompani.
1679 för 100 ryttare på 121] hemman
1684 för 125 ryttare på 196]] «
1687 för 125 ryttare på 220] «
1691 för 125 ryttare på 256] *
3,473
5,419
7,344
8,529
28
18
9
17
23 $
20
10
17
34
43
58
68
23*
11
9Å _8_
~ * L 2 5
7H
9
För Lif kompagn iet. (vid nuvarande Gre-  nadierkorps, fordom Öfverstélöjtnantens
kompani):
1679 för 100 ryttare på 100] hemman
1684 för 125 ryttare på 157] *) «
1687 för 125 ryttare på 163] «
1691 för 125 ryttare på 189] «
4,324
7,001
7,228
8,947
15
22
29
1 20
10
19
1
43
56
57
71
7
26f
1 m
«
•) [ Westerås län 107g rusthåll, 16 hemman augmenler.
[ Ulfsunds län 20 « 13* « «
1 Skinskattebergslagen l « — —
14
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 338.
Här visar sig, hvad Kungsöhrs kompani serskildt beträffar, att det soulagement,
hvarmed rusthållarne blifvit ihogkomne och ansedde efter 1680, var rätt
betydligt. Likasom vid de öfriga kompanierna (med undantag af Ostra Westmanlands,
der redan 1679, såsom sammandraget upptager, 21 j hemman voro tillslagne
rusthällen till augment) utgjordes hvarje ruslhålls-nummer af 1 enda hemman.
Dessa lingö efter hand sig tillslagne augmenter, till ett belopp af 137
hemman, hvilka tillsammans med serskilda hemmanen i Barkarö tilldelade ersättningar,
gåfvo en förhöjning i rustningsräntan från 33 till 63 Daler, eller helt
nära dubbla beloppet. Man skulle med skäl tycka ersättningen för dagsverksräntorne
derigenom vara ganska frikostigt gifven.
Men, invänder man, det kan icke bevisas, att delta är det soulagemeut, som
Konungen 1680 utlofvat. Hvad annat skulle då Konungen gifva i ersättning för
de undantagna dagsverksräntorna än andra räntor på hvilka rusthålls-indeluingen
för alla tider kunde grundas? Fråga kunde väl icke vara, att de då lefvande
rusthållarne skulle erhålla enskilda gåfvor endast för deras tid. Konungen gaf i
ökadt mått räntor, för de räntor som blifvit undantagna. Att rusthållarne, i den
mån Konungens resolution af den 16 December 1680 kunde anses innebära ett
löfte, gjort detsamma gällande vid general-mönstringarne, bör icke helvillas; men
något serskildt qvitto att löftet var uppfylldt, kunde förmodligen Konungen icke
anse sig behöfva. Han måste hafva trott, att ingen annan försäkran derom var
nödig, än den sorn innehålles redan i hans Sladfästelse-resolulion på 1687 års
indelningsverk.
Bevis saknas dock icke, att de rusthållarne anslagne ökade augments-räntorna
måste betraktas såsom ersättning för de undantagna dagsverks-räntorna. Konungen
hade 1685 anslagit 14 tunnor kronotionde till augment åt samtlige häst- och
rustnings-hemmanen i Kungsbarkarö socken. Orsaken till detta serskilda understöd
får sökas deruti, att bönderne på Kungsbarkarö-hemmanen voro ladugårdshönder,
hvilka ansågos skyldige, likasom deras vederlikar i Westerås, Strömsholms
och flera län, att utom hemmantals- och jordeboks-räntedagsverken till de
närbelägna ladugårdarne, utgöra så mångå dagsverken, sorn behöfvas och påforilras
(enligt K. Kammar-kollegii bref af den 24 Juli 1684). I 1687 års indelningsverk
hefinnes också 1 tunna spannmål uppförd med 3 daler, jemte ersättning
för halfva vinterkörseln 14 daler, såsom augment för hvart och ett af
Kungsbarkarö-hemmanen. Således uppföres i ruslnings-längden (pag. 1017) i
Kungsbarkarö Socken:
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 338.
15
Rusthållet N:o 98, qvartermästaren Wallenberg,
•• Daler. Ören. P:gr.
Öfverby oell Augment Vester Säby i Torpa socken .... 36. 28.
Refusion för halfva vinterkörseln 1. 16. - -
Augment 1 t:na spanrnål  3.
4L 12 3-2-
1 • it
I
1717 ars indelningsverk finnes åter för samma rusthäll
följande uträkning (pag. 1094):
N:o 101 beruslas af qvartermästaren Arved Wallenberg ... 30. 13. 9f.
Augment:
Köpings socken, Walby
35. 4, 93..
65?17. 194.
med dertill fogad anteckning: efter sorn qvar lennäs lar en sä stor ränta hafvor pä
rusthållet, sä afgår deremot refusion Jör halfva vinterkörseln H daler, samt 3
daler vederlag Jör dagsverken m. rn.
Alla de hemman inom Kungsbarkarö, hvilkas ränta, på rusthåll och augment
sammanräknadt, icke uppgingo till 60 daler, hafva äfven i 1717 års indelningsverk
bibehållit ersättningen för vinterkörseln och dagsverken. Mer påtagligt torde
ej kunna ådagaläggas, att då de lillslagna augments-räntorna pröfvades fullt motsvara
rustningskostnaden, ansågs äfven dagsverksräntan vara ersatt och alla förut
gifna löften om ersättningar uppfyllda. Man lärer då slutligen nödgas erkänna
sanningen al det resultat, hvartill Konungens Befallningshafvande i Westerås och
Kongl.0 Kammar-kollegium 1815 hade kommit: att rusthållens augments-räntor
inom Åkerbo härad blifvit bestämda till elt högre belopp, med afseende på det undantag,
som vid rustnings-indelningen egt rum, af de så kallade jordeboks- och
hemmanlals-dagsverkena.
Häremot invändes — och denna invändning förfäktas ifrigt af K. Kammarkollegium
— att de tvenne öfriga kompanierna af Lifregementet inom Westmanland
äfven samtidigt fått förhöjda rustningsräntor, till och med till högre belopp
än Kungsöhrs kompani, så att för det sistnämnda visar sig en räntebrisl
vid jemförelse med de förra. Härvid måste först erinras, hvad i Herr Grefve
Mörners reservation (pag. 13) är anfördt och med Herr Krigs-rådet Forssbergs
till de sammansatta Kollegiernas protocoll den 22 Dec. 1849 afgifna yttrande bestyrkt,
att påståendet om denna så kallade räntebrisl härleder sig från elt missförstånd,
emedan indelningen icke skett efter mantal eller öresland, utan med hän
-
16
Slals-Utskottcls Utlåtande, N:o 338.
sigt hufvudsakligen till hemmanens olika godhet och förmåga att bära den med
rustningen förenade tunga. — Men tager man i betraktande de olika skatlläggningsmethodcrna,
så igenfinnes orsakeu lill det lägre beloppet af totala rustningsräntan
inom Kungsöhrs kompagni, i den för detta fögderi gällande lägre skallläggnings-metboden.
Detta lorbSIlande röjes redan om man jemför rustbålls-räntornas medeltal år
1679 inom de serskilda kompanierna. Alt detta medeltal uppgick till blott 33
daler inom Kungsöhrs kompani, men till 43 daler inom Lif-kompaniet, kunde
icke härleda sig från något annat än af olika skattläggning, emedan hvarje rusthålls-nummer
då endast utgjordes af 1 hemman. — Att också skattläggningsmethoden
inom de delar af Westmanland, hvarest de serskilda kompanierna af
Lif-regementet äro förlagda, icke äro de samma, såsom Kammar-kollegium förutsatt,
och att således den af kollegium antagna grunden för jemförelse mellan kompaniernes
totala rustnings-räntebelopp, hvaraf uppgiften om ränlebristeii för Kungsöhrs
kompani vill härledas, icke i verkligheten finnes till, upphemtas hvad hemmantals-räntan
angår af skattejemknings-kommittéens betänkande, Bilag. Lit. D.,
och rörande Jordeboks-Räntan af skattläggnings-method i Westmanlands Höfdingedöme
1690 (Enagrii Samling af Landtmäteriförfaltningar 2 Del.). Herr Grefve
Mörners reservation innehåller allt det väsendtliga härom. \ id nedanstående beräkning
bar man icke kunnat komma lill ett för hela Östra Westmanlands kompagni
i allmänhet gällande säkert resultat, emedan nästan hvarje härad i detta
kompanis område har en serskild undervisning för skattläggningen. Man har
exempelvis beräknat räntan inom Simtuna härad. Beräkningen är verkställd efter
undervisningarne för skattläggning af krono. För skattehemman äro undervisningarne
något lägre, men hufvudsakligen i samma proportion olika. Då jordeboksräntan
beräknas, såsom ofvannämnda skattläggnings-method bestämmer, till 8 öresland
på 1 hemman, men denna ränta utgör, för I öresland,
inom Kungsöhrs fögderi 2 dal. 7 öre 12 p:r.
inom Simtuna härad i Ö. Westmanland 2 dal. 3 öre 6 p:r.
inom Westerås fögderi .... 2 dal. 12 öre
och det i skattejemknings-kommittéens betänkande uppgifna beloppet af hemman
tals-räntan
i R:dr, sk. och r:st. reduceras till daler, öre och penningar, uppkommer
följande belopp af räntan på 1 hemman i de olika orterna:
Stals-Ulskotteis Utlåtande, N:o 338.
17
1 Kungsöhrs Fögderi.
Dal.
Öre.
P:r.
Hemmantals-ränta 5 R:dr 42 sk. 2f rst. ......
Jordeboks-ränta å 8 öresland
17
17
20
28
H
Summa
35
16
91
I Simtuna Härad aj Östra PVestmanland.
Hemmantals-ränta 6 R:r 36 sk. 6j4 rst
Jordeboks-ränta å 8 öresland
20
16
9
26
2 ro
Summa
37
3
9 1
~ IT)
1 Westerås Fögderi.
Hemmantals-ränta 7 R:dr 35 sk. 8A rst
Jordeboks-ränta å 8 öresland
23
19
7
91
Summa
42
7
91
Ofvanför anmärktes, att då tiden icke medgifvit den sorgfölligare beräkning
för Ostra Westmanlands kompani, som måste grundas på de särskilda häradernes
skattläggnings-methoder oell förutgående utredning af antalet hemman i hvardera
häradet, som tillhöra rusthållen i detta kompani, så kan ej eller resultatet
af jernförelsen mellan ränte-anslagen för rusthållen inom Kungsöhrs fögderi och Östra
Westmanland blifva fullt noggrant.
Emellertid har man ofvanför funnit medeltalet af den hvarje rusthåll 1679
anslagna rustnings-räntan för Kungsöhrs fögderi 33 daler 7 ören, för Östra Westmanlands
34 daler 23 ören, för Lif-kompagniet 43 daler 7 ören, alltså i nära
öfverensstämmelse med här funna skattebeloppet för ett hemman, som då utgjorde
att rusthållsnummer för sig. Att den olika ziffran af rustningsräntan endast och
allenast härleder sig från olika skattläggnings-method, lärer alltså vara ostridigt.
Denna ziffra var ursprungligen olika — lägre i Kungsöhrs fögderi, der skattläggningen
skett efter en mildare method; och när rusthållen försågos med augmentcr,
mäste zifferheloppet af rustningsräntan fortfarande förblifva lägre inom Kungsöhrs
fögderi, så vida icke de deri belägna rusthållen riktades med augmenter i
vida högre proportion, än inom de andra håda kompanierna. Totalsummorna af
hvardera kompaniets rustnings-räntor måste i samma proportion vara olika, lägst
i Kungsöhrs kompani och högst i lif-kompaniet; den så kallade ränte-hristen
KU'- till It. St. Prot. 1850 & 1851, 4 Sami. 1 A/d. 2 Band. 56 Haft. 3
18
Stats-Utskottets Ltlåtande, N:o 338.
för Kungsöhrs kompani är en nödvändig följd af skattläggnings-methoden inom
detta fögderi — och ett annat förhållande skulle inneburit en uppenbar orättvisa
mot de öfriga båda kompanierna. — 1 sjelfva verket, om medeltalen af rustningsräntan,
sådane de befinnas efter 1717 års Indelning, med hvarandra jemföras, visar
sig resultatet fördelaktigast för Kungsöhrs kompani. Det var 1679 tio daler
lägre än medeltalet för lif-kompagniet, men är efter 1717 års Inledningsverk
blott 8 daler lägre.
Det borde lätt kunna begripas, att då ett rustbållsnuminer inom Kungsöhrs
fögderi med lika antal öresland, som ett rusthålls-nummer i lif-kompaniet, har
lägre skatteränta och således äfven lägre rustningsränta i Indelningsverket antecknad,
så eger det likväl, genom sina naturliga förmåner, på hvilka afseende
fastades vid indelningen, samma, till äfven tyrs större, förmåga att bära tungan af
rustningen. Anspråket att rusthålls-numren inom Kungsöhrs fögderi skulle förses
med rustningsräntor till lika belopp med de öfriga båda kompanierna, är derföre
ganska obilligt. Detta kompani lider icke af någon räntebrist, oaktadt dagsverksräntorna
blifvit kronan behållna, då dess ränteanslag til! rustningens upprätthållande
står i ett iika naturligt förhållande till fögderiets skattläggnings-method,
som de öfriga kompaniernes till skattläggnings-methoderna för de orter, inom
hvilka de lill dem hörande rusthålls-nummer äro belägne.
Inom de tre kompanierna finnes ungefär enahanda olikhet i rustnings-räntorna
för serskilda rusthållsnummer. Bilagda Tabell Litt. A. upplyser delta.
Hvad Kungsöhrs fögderi angår, må endast anmärkas, att det större antal rusthållsnummer,
hvilkas rustnings-ränta ligger melian 55-—-59 daler, än i de öfriga
kompanierna, är en ovilkorlig följd af skattläggnings-methoden. Största antalet
af rusthålls-nummer befinnes i de båda andra kompanierna inom klassen mellan
00—64 dalers rustnings-ränta. Men om hemmanen inom Kungsöhrs fögderi blifvit
skattlagde efter Östra Westmanlands eller ännu mera Westerås läns skattläggningsmethod,
sä skulle de rusthållsnummer, som nu innefattas under klassen
mellan 55—59 dalers rustnings-ränta, hafva tillhört samma klass mellan 60—64
daler, flera af dem till och med. haft från 65—69 dalers rustnings-ränta. Kanske
torde man, om detta befinnes, kunna inse lösligheten af det föregifvandet, att
Kungsöhrs kompani lider af en räntebrist.
Beviljas rusthållarnes inom Kungsöhrs kompani anspråk, så blifver det en
skänk till de nu lefvande rusthållarne, som ej obetydligt ökar kapital-värdet af
deras egendom. Men om de rusthållsnummer inom Kungsöhrs kompani, som äro
förseddc med en rustnings-ränta från 70 ända till 94 daler, komma i åtnjutande af
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 338. 19
denna skänk, hvad skola de rusthållare inom Ostra Westmanlands och Lif-kotnpagniet,
som äro förseddc med endast från 52—69 dalers rustnings-ränta, tänka
derom? Har man icke att af dem vänta anspråk, som svårligen kunna afvisas?
Måtte det dock besinnas, till hvilka äfventyrliga följder en sådan rubbning af Indelningsverket
nrstc leda!
Litt, A.
Rustnings-räntans belopp i jemna daler-lal, klassifice-  radt efter det olika beloppet.
Antal af Rusthåll i bv
arje klass.
inom
i n om
Kungsöhrs
kompani.
Ostra
Westmanls
kompani.
lil Ulli
Lif-
kompaniet.
Rustnings-ränta mellan 52—54 daler ....
2
1
55—59 „ ....
40
4
3
60—64 „ ....
34
50
30
65—69 „ ....
22
20
29
70—74 „ ....
17
31
20
75—79 „ ....
3
8
19
80—84
4
5
10
85—89
1
—
5
90—94 „
2
—
3
95-100 ......
—
—
101—105 „
—
3
—
113f „ • • • • •
—
3
—
Summa
125
125
125
/
I
STOCKHOLM, tryckt hos isaac marcus, ISSI.
%
Stat*-PtukotUts Memorial, A':o 339
I
N:o 339.
Ank. till Exp.-Utsk. den 23 Augusti l&ol, kl. 8 e. m.
Memorial, med ytterligare fortsättning af förslaget tilt
Reglemente för Riksgälds-kontoret.
(R:gds Åfd.)
Stats-utskottet får härmedelst aflemna och underställa Rikets Ständers pröfning
och godkännande förslag till stadganden i ofvannämnde reglemente, angående
anslagen till folkundervisningen, riksdagskostnaderna, aflöningen för Rikets Ständers
Justitie-ombudsman och hans tjenstebiträden samt Sekreteraren hos Bonde-ståndets
Kansli-direktion, äfvensom statsfyllnadssumman, jemte öfriga med ordinarie statsregleringen
gemenskap egande utgifter samt de å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver',
och får Utskottet, i afseende på de föreslagna §§;nes nummerordning, åbeTopa
sin i Memorialet N:o 324 framställda erinran.
Bih. tilt K. St. Prot. i8i0 i8öi. * Sami., 1 A/d.) 2 Band., 57 Hält. i
Stats-Utskottets Memorial, A: o 339.
125 §, angående återstående behåliningarne utaf de vid 1840 och 1S41 samt
1844 och 1845 års riksdagar beviljade anslag för folkundervisningens befrämjande,
motsvarar 108 § af 1848 års reglemente och eger hufvudsakligen
samma lydelse, som denna §.
126 angående återstoden af de vid sednast förlidne riksdag för samma föremål
beviljade anslag, innehåller enahanda stadgande!», som nyssnämnde
reglementes 107 §; dock har Utskottet, på det att hvad al dessa anslag:
icke varder af Kongl. Maj:t i nåder disponeradt, må af Rikets Ständer
vid nästa riksdag kunna användas till andra allmänna utgifter, ansett sig
böra föreslå den vid §ms slut nu tillaggda bestämmelse, sorn, med undantag
af året, då reserverandet af ifrågavarande medel skulle upphöra,
är lika lydande med det vid sednaste riksdag vidtagna beslut, rörande de
för äldre åren då innestående anslagssummorna.
127 §, angående användandet af besparingarne å anslagen för folkundervisnin
gen,
innefattar Rikets Ständers beslut enligt Förstärkta Stats-utskottets
Memorial N:o 337.
128 §, angående de vid innevarande riksdag beviljade anslag till folkundervis
ningens
befrämjande, grundar sig på den, af Rikets Ständer bifallna, Usta
punkten af Utlåtandet N:o 166.
129 angående riksdagskostnademas bestridande, eger samma lydelse, som hittills
gällande reglementes 108 §.
130 §, angående anslaget till Riksdags-arkivets förökning och komplettering, in
nefattar
Rikets Ständers beslut, genom bifallandet af Stats-utskottets Memorial
N;o 107 och motsvarar samma reglementes 109 §.
131 §, angående aflöningen för Rikets Ständers Justitie-ombudsman samt hans
och Tryckfrihets-kommittéens expeditioner, är lika lydande med de 3;ne
första punkterna af samma reglementes 110 §, undantagandes den förändrade
och på Rikets Ständers beslut vid denna riksdag sig grundande
beräkningen af ersättningen för den un^er lönerna inbegripna spanmål.
132 §, angående kostnaderna för Justitie-ombudsmannens embetsresor och de
för hans expedition anslagna expensmede! samt tryckningen af de berättelser,
denne embetsman hädanefter kommer att afgifva, svarar
Stats-Utskollels Memorial, M:o 339. 3
mot de 2:ne sednaste punkterna af 110 § i 1848 års reglemente. Då
Utskottet anser, att hvad som utaf resekostnadsanslaget under ett år icke
blifvit begagnadt, bör under nästpåföljande år få användas till betäckande
af då möjligen uppkommande brist i detta anslag; så har Utskottet
föreslagit ett sådant tillägg i stadgandet angående detsamma, som
den nya § innehåller; och har Utskottet dessutom i samma § intagit
Rikets Ständers, genom bifallandet af Utskottets Utlåtande N:o 106, meddelade
beslut, angående tryckningskostnaderna för ofvannämnde berättelser.
133 §, angående aflöningcn för Sekreteraren hos Bonde-ståndets Ransli-direk
tiou,
eger samma lydelse, sorn hittills gällande reglementes lil §.
134 §, angående återstoden af den, vid sednaste statsreglering, å Riksgälds
kontoret
anvisade årliga summa till statsbehofveus fyllande, svarar emot
och ar hufvudsakligen lika lydande med meranämnde reglementes 112 §.
135 §, angående den vid innevarande riksdag bestämda statsfyllnadssumma, grundar
sig på Utskottets, af Rikets Ständer bifallna, Memorial N:o 333 och innefattar
för öfrigt enahanda stadganden, som 113 § af Riksgälds-kontorets
nuvarande reglemente.
136 §, angående ersättningen af bristerna i Statsverkets påräknade inkomster
har samma lydelse, som den nu gällande 114 §.
137 §, angående bristerna i de å riksstaten uppförda förslagsanslag, öfverens
stämmcr
med 115 § af 1848 års reglemente och grundar sig för öfrigt
på de vid denna riksdags statsreglering vidtagna beslut.
138 §, angående ersättning till indelningshafvarne för den så kallade forsellönen,
grundar sig på Rikets Ständers beslut, genom bifallandet af punkten B. i
Utskottets Utlåtande N:o 167.
136 §, angående statsverkets godtgörelse för de nådårs-bespariDgar, som hädanefter
komma att till aflidne embets- och tjenslemäns sterbhus utbetalas,
innehåller Rikets Ständers, i anledning af Utskottets Utlåtande
N:ris 81 och 266, härom fattade beslut.
4 Stats-Vlskottets Memorial, N:o 339.
140 §, angående ersättningen för kostnaderna vid båtsmansrotarnes sammanförande
inom lämpliga distrikter, grundar sig på Stats- och Ekonomi-utskottens
bifallna Utlåtande N:o 37.
141, 142, 143 och 144 §§, angående de i regerings-formen foreskrifna kreditiver,
äro redan af Rikets Ständer godkända, genom lemnadt bifall till
Stats utskottets Memorial N:o 259.
145 §, angående kreditivet för ullproduktionens befrämjande, innehåller samma
stadgande, som 123 § af 1848 års reglemente; dock har Utskottet, med
hänsigt till det i Utlåtandet Nro 61, 15:de punkten, anförda förhållande,
eller att detta kreditiv under sednare tider endast till en mindre del af
dess fastställda belopp blifvit begagnadt, trott sig böra föreslå detsammas
nedsättning från 300,000 r:dr till 150,000 r:dr.
146 §, angående kreditivet för underlättande af ackordsregleringen inom arméen,
är lika lydande med nu gäliande reglementes 124 §.
147 §,angående det, i anseende till postskjutslegans förhöjning, vid denna riksdag
beviljade serskilda kreditiv, innefattar Rikets Ständers härom meddelade
beslut, genom bifallandet af Stats- och Ekonomi-utskottens Utlåtande
Nio 37.
Då de, enligt oftanämnde reglementes 121 och 122 §§, till kostnader för
1848 års krigsrustningar och garnisonsförstärkning här i hufvudsladen anvisade 2:ne
serskilda kreditiver redan blifvit för dermed afsedda ändamål begagnade, hafva dessa
bägge §§ blifvit ur förslaget till det nya reglementet uteslutna.
Stockholm den 23 Augusti 1851.
Stats-Vtskotteti MemoriaI, Kio 339.
5
Förslag
un
Reglemente för Riksgälds-konloret.
(Fortsättning.)
E) Anslagen till folkundervisningen, riksdagskostnader och
aflöningen för Rikets Ständers Justitie-ombudsman m. fl.
§ 125.
Ännu återstående behållningar utaf de, under 1840 och 1841 samt 1844 och
1845 års riksdagar, till folkundervisningens befrämjande, för 1842 och efterföljande
år, beviljade anslagssummor skola, för att till härmed afsedda ändamål kunna i nåder
disponeras, Kongl. Maj:t af Kiksgälds-kontoret tillhandahållas; dock kommer
hvad häraf, vid innevarande års utgång, icke är disponeradt, att ej vid arereserveras
för de föremål, för hvilka de blifvit anvisade ; varande dessa behållningar här upptagna
med de beldpp, desamma vid nästlidne Juli månads början utgjorde, nemligen:
l:o återstoden af 1843 års anslag för de till folkskolelärares bildande inrättade
seminarier, Femhundra riksdaler;
2:o återstoden af 1845—1848 års anslag för samma seminarier, Ettusen etthundra
riksdaler;
3;o återstoden af 1845 års anslag till stipendier för eleverna vid nämnde seminarier,
Etthundrafemtiosex riksdaler 32 sk.;
4:o återstoden af den vid 1840 och 1841 års riksdag beviljade och vid näst påföljde,
eller 1844 och 1845 års riksdag reserverade anslagssumman [ox folkskolelärares
aflänande, Fvratiofyralusen sexhundranitton riksdaler 16 sk. 10
r:st.; och
6 Stats-Utskottels Memorial, N:o 339.
5:o återstoden af 1845—1848 års anslag till understöd vid aflönandet af folkskolelärare
inom de socknar, der statsbidrag för sådant ändamål, till följd
af serskilda omständigheter och förhållanden, utaf Kongl. Maj:t pröfvas erforderligt,
Trettioniotusen trehundra åttionio riksdaler 14 sk. 7 r:st.
§ 126.
Här nedan uppgifna, vid nästlidne Juli månads början, i Riksgälds-koutoret
innestående summor utaf de ytterligare anslag, Rikets sednast församlade Ständer,
för åren 1849, 1850 och 1851, beviljade till Kongl. Maj:ts nådiga disposition för befrämjandet
af folkundervisningen, böra, i mån af behof och efter vederbörliga reqvisitiouer,
utaf Riksgäld s-kontoret utbetalas, nemi.:
l:o Fyratiofyratuseu femtiosex riksdaler 34 sk. 8 r:st. utaf nyssnämnde frenne års
anslag till understöd för folkskolelärares aflöning inom de socknar, der, enligt
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, statsbidrag härtill, i följd af serskilda
förhållanden, kan erfordras;
2:o Femtusen niohundrasextiosex riksdaler 32 sk. utaf samma års anslag till seminarierna
för bildande af folkskolelärare; och
3:o Sjuhundra riksdaler utaf samma års anslag till stipendier för elever vid dessa
seminarier ;
kommande hvad utaf dessa återstående behållningar icke är af Kongl. Maj:t i
nåder disponeradt vid utgången af det år, då nästa riksdag börjar, att ej vidare
för ofvanuppgifna föremål reserveras.
§ 127.
Till följd af Rikets Ständers vid denna riksdag fattade beslut, i anledning af
väckta frågor om beredandet af tillgångar för afskedade folkskolelärares framtida
pensionerande\ bör, utaf de vid slutet af innevarande år 1851 uppkommande besparingar
å de medel, som under föregångna riksdagar blifvit anvisade till folkundervisningens
befrämjande, en summa af Åttio tusen riksdaler afsättas och tills vidare
blifva i Riksgälds-koutoret innestående, på det att, derest inom nästa riksdag, sådana
åtgärder i ett eller flera stift varda vidtagna, i följd hvaraf en fond, genom
fölkskolelärarnes och församlingarnes bidrag, inom hvarje serskildt stift bildas förde
Stati-UtskoUets Memorial, !S:o 339. 7‘
förres pensionering samt ställes under förvaltning af en, utaf folkskolelärarne stiftsvis
utsedd och under stifts-styrelsens öfverinseende och kontroll stående direktion,
och på vissa allmänna grunder byggda, reglementen derför upprättas
samt af Kongl. Majit fastställas, — så vida Kongl. Majit då måtte ega att, med beräknande
af omförmälde summas billiga fördelning mellan rikets alla stift, utaf denna summa tilldela
hvarje sålunda tillkommen pensionsanstalt ett proportionerligt bidrag för en gang,
såsom grundfond för densamma; börande detta bidrags belopp alltså i den ordning
och på det sätt, Kongl. Majit lärer i nåder föreskrifva, af Riksgäids-kontorct utbetalas.
§ 128
Till Kongl. Majits nådiga disposition för folkundervisningens befrämjande,
hafva Rikets Ständer, under innevarande riksdag, beviljat följande årliga anslag, att, i
mån af behof, fortfarande utgå till och med det år, då nästa riksdag slutas, nemi.:
l:o till understöd för folkskolelärares a/lönande inom de socknar, der, enligt
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, statsbidrag för sådant ändamål, i följd af serskilda
förhållanden, kan erfordras, Tjugetusen riksdaler årligen;
2:o till seminarierne för bildande af folkskolelärare Niotusen etthundra riksdaler
årligen; och
3:o till stipendier för elever vid nämnde seminarier Tolftusen riksdaler ärligen;
hvarjemte Rikets Ständer medgifvit, att de besparingar, sorn å dessa anslag
kunna uppkomma, må af Kongl. Majit för folkundervisningens befrämjande
användas; börande omförmälde anslagssummor, efter nästkommande års början,
med deras årliga belopp af Riksgälds-kontoret utbetalas, på sätt Kongl.
Majit behagar i nåder föreskrifva, och under iakttagande, att hvad som under
ett år icke blifvit från Riksgälds-kontoret uttaget eller behöft användas,
må under ett följande år disponeras och utbekommas.
§ 129.
Återstående kostnader och utgifter för innevarande riksdag skola af Riksgälds-kontoret
bestridas, med iakttagande af de, genom Rikets Ständers^ Stats-utskott,
Fullmäktige, till efterrättelse härvid, meddelade beslut och föreskrifter. Likaså.
8 Slals-Vlsholtels Memorial, N:o 399.
bör Riksgälds-kontoret, på föreskrifvet sätt, liqvidera sådana, ännu icke godtgjorda
kostnader för sednast förflutna riksdag, sora, enligt Rikets då församlade Ständers
beslut, skola af detta verks medel betalas.
§ 130.
För komplettering och förökande af det inom Rikets Ständers hus inrättade
arkiv af riksdagshandlingar och författningssamlingar, hafva Rikets Ständer medgifvit,
att, utom återstoden af det dertill under sednaste riksdag beviljade anslag, hvilken
återstod vid nästlidne Juli månads början utgjorde 168 r:dr 40 sk., en summa af
Femhundra riksdaler må, under tiden intill nästa riksdags slut, få utaf Fullmäktige, i
mån af behof, disponeras till ytterligare anskaffning af sådana, till detta arkivs föremål
hörande, tryckta böcker och skrifter samt kartor, som för detsamma erfordras
och icke utan serskild kostnad kunna erhållas, äfvensom till inbindningskostnader
jemte andra oundgängliga utgifter för samma arkivs räkning.
§ 131.
Aflöning en för Rikets Ständers Justitie-ombudsman samt den hos honom och
Tryckfrihets-kommittéen anställde kansli- och vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret,
under sista månaden af hvarje qvartal, utbetalas; skolande lönen för justitie-omhudsmannen
utgå med lika belopp, som den Justitie-kansleren i nu gällaude stat tillerkända
ordinarie löneinkomst utgör; dock eger Justitie-ombudsmannen, derest han förut
innehar tjenst på rikets stat, endast att, jemte bibehållandet af den härmed förenade
aflöning, derutöfver af Riksgähls-kontorets medel uppbära så stort belopp,
som till fyllnad i den för justitie-ombudsmans-embetet här ofvan bestämda lön erfordras;
vid hvilket stadgandes tillämpning i afseende på nuvarande Justitie-ombudsinan
dessutom iakttages Rikets Ständers, vid sednast förflutna riksdag, härom serskildt
meddelade beslut.
Såsom arfvode för den person, hvilken föroidnas att förrätta en blifvande
Justitie-ombudsmans förra tjenst, skall Riksgälds-kontoret till denne perso» qvartalsvis
utbetala hälften af det belopp, som skillnaden mellan Justitie-kanslerens ordinarie
-
Siats-Utskottets Memorial, A':o 339.
9
rie löneinkomst och samme Justitie-ombudsmans från Riksgälds-kontoret utbekomna
lön utgör.
Aflöningen för ofvanbemälte kansli- och vaktbetjening utgår enligt hittills
gällande stat, endast med den förändring, att den under lönerna beräknade spanmål,
från och med nästa års början, bör efter Sju riksdaler 6 sk. tunnan godtgöras löneinnehafvare,
som före slutet af 1840 och 1841 års riksdag sin befattning tillträdt.
§ 132.
Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embelsresor bör Riksgälds-kontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför, inom hvarje års utgång, afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala en summa af Ett tusen riksdaler. Skulle dessa kostnader
under något år öfverstiga den dertill sålunda anslagna summa, må till det
överskjutande kostnadsbeloppets godtgörande användas hvad som utaf enahanda
anslag för det nästförutgångna året möjligen kan vara obegagnadt.
För upphandling af skrifmaterialier och till andra expenser vid Justitie-ombudsmannens
och Tryckfrihets-kommittéens Expeditioner, bör likaledes ett årligt belopp
af Trehundra riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets
medel utanordnas.
Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga embetsberättelser,
än hans serskilda berättelser till Rikets Ständer vid kommande riksdagar,
jemte dertill hörande bilagor, böra hädanefter verkställas och papperet för
dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den
härvid erforderliga korrekturläsning besörjas på samma sätt, sorn hittills: börande
samtliga trycknings- och häftningskastnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor
omedelbart utaf Riksgälds-kontoret godtgöras, utan afdrag å det till expenser för
sagde expeditioner beviljade anslag; hvaremot d« medel, hvilka kunna inflyta genom
samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af Justitic-ombudsmannen, sorn
härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige serskildt redovisas.
Sih. till R. St. Prat. iS50 tS5t * Sami., 1 A/d., 2 Hand., 57 Hält. 2
0 Slats ■ Utskottets Memorial, N:o 339
§ 133.
Den af Rikets Ständer, till aflöning flör Sekreteraren hos Bonde-ståndets
Kansli-direktion, anslagna summa af Etthundra r:dr årligen, skall af Riksgälds-kontorets
medel qvartalsvis utbetalas.
F. Stats fyllnads summan, jemte öfriga med ordinarie Statsregleringen
gemenskap egande utgifter.
§ 134.
Det ännu icke utbetalda beloppet, Femhundra aderton tusen femhundra trettio
riksdaler, utaf den, enligt hittills gällande statsreglering, för sistlidet år 1850 bestämda
statsfyllnadssumma bör, likasom hela stats fy llnadssumman för innevarande ån
En million trehundra adertontusen femhundratrettio riksdaler, af Riksgälds-kontoret
Kongl. Stats-kontoret, uppå dess reqvisition, tillhandahållas.
§ 135.
Till betäckande af den brist, som vid den under denna riksdag verkställda
reglering af statsverkets inkomster och utgifter uppkommit, och hvilken brist för nästinstundande
år 1852 och derpå följande år, enligt amagna beräkningar, uppgår till
ett årligt belopp af 1,183,880 liksdaler, hafva Rikets Ständer, för samma år, å Riksgälds-kontoret
anvisat en häremot svarande årlig statsfyllnadssumma af En million
etthundra åttiotretusen åttahundra åttio riksdaler; hvilken, intilldess nästa statsreglering
vidtager, skall under hvarje år, uppå Kongl. Stats-kontorets reqvisition, af
Riksgälds-kontoret förskottsvis utbetalas efter Mars månads ingång; men dessförinnan
får något förskott å statsfyllnadssumman för året icke meddelas.
§ 136.
I händelse stats-verkets till Kongl. Stats-kontoret ingående inkomster, för
något ar, icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i
Riksstaten blifvit af Rikets Ständer beräknade, bör den brist, som, enligt rikshufvudboken,
härigenom uppkommer uti tillgångarne för statsutgifternas bestridande,
Kongl. Stats-kontoret af Riksgälds-kontoret ersättas.
§ 137.
Derest någon af de, vid sednast förflutna eller innevarande riksdags statsreglering,
i egenskap af förslags-anslag, beviljade utgiftssummor skulle, under ett el.er
Slots-lMskoUrJs Memorial, A’.o 339. 11
annat år, befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret
att bristen, efter årets slut, Kongl. Stats-kontoret eisätta; hvaremot de
besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, böra, för hvarje år, till Riks
gälds-koutoiet
aflemnas.
Eldigt den för innevarande och nästföregångna år gällande riksstat sam
115 § i det vid sednaste riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente, anses
följande anslag för samma år såsom föislags-anslag, nemligen:
under Andra hufvudtiteln:
anslaget till fångars beklädnad, föda och skjuts m. m.;
„ kostnader vid mediko-legala besigtuingar;
„ skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus m. m.;
„ „ rese- och traktamentspenniugar;
„ ersättningar åt vittnen i brottmål.
T» D C3
under Tredje hufvudtiteln:
anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus m. m. för Utrikesdepartementets
expedition.
under Fjerde hufvudtiteln:
anslaget till fouragering af värfvade kavalleriets och artilleriets hästar;
„ „ beväringsmanskapets vapenöfningar;
„ „ inqvarteringskostnader i Stockholm;
„ r i iqvarteringskostnader i landsorterna;
„ „ rese- och traktamentskostnader;
r „ dito dito för magistratspersouer och borgare vid besigtningar;
„ , skrifmaterialier och expenser för Landtförsvars-departementets kansli
expedition.
under Femte hufvudtiteln: 1 1
anslaget till båtsmannens beklädnad, högst Tjugeåtta tusen r:dr;
„ „ skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Sjöförsvars-depar
-
12
Stats-Utskotlels Memorial, tl.o 339.
tementets kansli-expedition; <
anslaget till rese- och traktaments-penningar.
under Sjette hufvudtiteln
anslaget till utflyttningshjelp efter laga skiften;
„ „ odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare;
s B ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar;
s „ skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus;
* s rese- och traktaments-penningar.
under Sjunde hufvudtiteln:
anslaget till karta-sigillata-omkostnader;
„ ^ omkostnader för kontrollverket;
£ £ lyshållning m. fl. utgifter för Kronans hus i Stockholm;;
„ £ ersättning för städers friheter;
£ £ transportkostnader m. m. för statsverkets bergseffekter;.
£ £ remisslage;
£ £ observations- och uppbördsprocenter;
£ £ mantalsskrifnings-provisioner;.
£ £ restitutioner;
£ „ rese-, och traktamentspenningar;
£ * skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus;;
äfvensom anslagen för Post- och Tullverken, hvilka sistnämnde förslags-anslag
dock omedelbart utgå af dessa verks medel.
under Åttonde hufvudtiteln:
anslaget till Biskopens på Gottland lön;
£ £ Pastor i Fahlun, anslag af koppar;
£ £ Pastor i Forsmarks församling, anslag af, hammarskattsjstrn; ■ :”j
a , Lappmarkens Ecklesiastikverk;
£ „ Upsala Universitet, anslag af mantalspenningar;
£ * farsoters och smittosamma sjukdomars botande;;
£ £ fattigvården i allmänhet;
Stats-Utskottets Memorial, R:o 339. 13
anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus,. na. m.;’
anslagssumma i Hamburger-bauko till Kongl. Akademien för de fria konsterna.
under Nionde hufvudtiteln:
')
det å allmänna indragningsstaten upptagna belopp. W
Uti den af Rikets Ständer vid denna riksdag fastställda riksstat, äico såsom
förslags-anslag upptagna
anslagen under Andra hufvudtiteln
till fångars vård och underhåll;
v kostnader för mediko-legala besigtningar;
” skrifmaterialier och expenser, ved och ljus, m. m.;
rese- och traktaments-penningar;
ersättning åt vittnen och parter;
anslaget under Tredje hufvudtiteln■
\
till: skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus m. m. för Utrikes departementets
expedition;
anslagen under Fjerde hufvudtiteln'
f till Jemtlands rotering;
Militie-boställskassan, ersättning för reservhemmans räntor och kronotionde
m. m.;
„ fouragering vid indelta kavalleriet;
n fouragering af värfvade kavalleriets och srtilleriétsjhästar:
„ beväringsmanskapets vapenöfningar;
„ inqvarteriBgskostnadhr i: Stockholm;
,, inqvarteringskostnader i landsorterna;
Siats-Utskottet* Memorial, No 339.
lill rese- och traktaments-penningar;
„ rese- och traktainents-kostnader för städernas Magistratspersoner oeh
borgare vid besigtningar;
„ skrifmaterialier oeh expenser samt ved och ljus för Landtförsvars-departementets
kansli-expedition.
Anslagen under Femte hufvudtiteln:
till båtsmännens beklädnad, högst 42,000 r:dr;
„ rese- och traktaments-penningar:
„ skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Sjöförsvais-departementets
kansli-expedition;
„ skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för flottans stationer.
Anslagen under Sjette hufvudtiteln
till utflyttningslijelp efter laga skiften;
„ odlingshjelp för krono-nybvggare;
, ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggniugar;
„ skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus;
„ rese- och traktaments-penningar.
Anslagen under Sjunde hufvudtiteln:
till karta-sigillata-oinkostnader;
, omkostnader för kontrollverket;
„ skogsplanterings-kassan, ersättning för hemmansräntor och arrenden,
m. ni.;
„ lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm;
„ ersättning för städers friheter;
, transportkostnader för statsverkets bergseffekter;
„ remisslage;
„ observations- och uppbörds-procenter;
Slatf-Vlskottels Memorial, IS’:o 339. 15
till mantalsskrifnings-provisioner;
„ restilutioner;
„ rese- och traktaments-penningar;
[ , skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus;
äfvensom det kontanta anslaget till Postverket samt anslaget till Tull
verket,
att af post- och tull-medlen direkte utgå.
Anslagen under Åttonde hujvudiiteln
till Biskopens på Gottland lön;
„ lönetillökning för 13 Konsistorie-notarier, högst 2,340 r:dr;
[ „ Pastor i Fahlun, anslag af l-£ skeppund koppar;
„ Pastor i Forsmarks församling, anslag af 2:ne skeppund hammarskattsjern;
(
' v Lappmarks ecklesiastiksveik (reservations- och förslags-ansiag);
j „ farsoters och smittosamma sjukdomars botande;
f „ Akademien för de fria konsterna (anslag af 2,000 r:dr Hamb:r banko
ä 128 sk);
F £ fattigvården i allmänhet;
£ skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus.
Anslagen under Nionde hufvudtiteln
till Wadstena krigsmanshus-kassa, ersättning för hemmansräntor och kronotionde
;
j £ Invalidhusfonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden;
* det å allmänna Indragningsstaten upptagna belopp, utom reservationsanslagen
för blesserade öfver- och under-ofFicerare samt emeritilöner
vid Elementar-läroverken.
§ 138.
I sammanhang med andra, till förenkling af beskattningsväsendet samt uppbörds-
och redogörelseverket, vidtagna beslu», hafva Rikets Ständer stadgat: att innehafvare
af indelta anslag utaf hemmausräutor och kronotionde skela, för upphö
-
*16 Stttls-Utskotlels Memorial, iV.o 339.
randel af så väl deras hittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra,
som rättigheten att af räntegifvarne uppbära forsellon, då lösen för räntorna oell
tionden med penningar eger rum, hållas skadeslösa på det sätt, att de af sltUsterket
ärligen erhålla ersättning med samma belopp, hvarmed forsellönen för närvarande
författningsenligt tillgodonjutes; börande Riksgälds-kontoret, vid de årliga iiqviderna
mellan Stats- och Riksgälds-verken, godtgöra Kongl. Stats-kontoret det belopp, sorn,
enligt afslutad rikshufvudbok, är af sistnämnde verk till sådan ersättning förskottsvis
utgifvet.
§ 139.
Som de, under namn af begrafningshjelps- eller nådeirsbesparing, hittills föreskrifna
innehållningar af embets- och tjenstemäns löner komma att upphöra, sedan
den vid denna riksdag uppgjorda statsreglering trädt i verkställighet, men nu gällan*-  de föreskrifter fortfarande skola tjena till efterrättelse i fråga om utbetalningar till
aflidne embets- och tjenstemäns sterbhus af de lÖneinnehåtlningar, hvilka såsom dylik
besparing blifvit dessförinnan iakttagna; så böra de utgifter, som i sådant hänseende
varda utaf Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom
de gjorda utbetalningarnes upptagande i de årliga liqvider, som uti näst ofvanstående
§ finnas omförmälda.
§ 140.
Uti samma liqvider böra jemväl, till ersättning af Riksgälds-kontoret, upptagas
sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen varda förskottsvis
bestridda för de vid båtsmanshållet indelta rotarnes sammanförande inom lämpliga
distrikter, enligt Rikets Ständers, under innevarande riksdag, derom hos Kongl
Maj:t i ■underdånighet gjorda anhållan.
G.~) A Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.
%% 141-144.
(Här komma att införas de, genom bifallandet af Stats-utskottets Memorial
N:o 259, redan godkända §§, angående utbetalningen af de i Regeringsformen föreskrifna
2:ne kreditiver.)
§ 145.
Stais-Utskottets Memorial, A:» 339. 17
§ 145.
Det, för inhemska fårskötselns och ullproduktionens befrämjande, å Riksgälds-kontoret
anvisade kreditiv må, inom ett till Etlhundrafemtiotusen riksdaler nu
nedsatt belopp och emot tre procents årlig ränta för derå lyftade summor, fortfarande
intill nästa riksdags slut, begagnas för låne-understöd åt schäferi-egare, m. fl.;
kommande Ulldiskont-fonden att äfven framgent vara Riksgälds-koritoret ansvarig
för återbetalningen af hvad å detta kreditiv är eller kan blifva lyfiadt, äfvensom för
godtgörande af derå upplupna eller upplöpande räntor.
§ 146.
Det till underlättande och befrämjande af ackords-regleringen inom arméen
beviljade och å Riksgälds-kontorét anvisade, räntefria, kreditiv må för detta ändamål,
emot Direktionens öfver Arméens Pensionskassa fortfarande ansvars-förbindelse för
de lyftade kreditiv-medlens behöriga återbetalning, begagnas till ett belopp af högst
Etthundratusen riksdaler, deruti inberäknade den häraf for närvarande uttagna summa.
De å detta kreditiv lyftade medel skola ovilkorligen Riksgälds-kontoret ersättas,
i den mån dertill afsedda tillgångar blifva för bemälte Direktion disponibla.
Vid kreditivets ytterligare anlitande, eller då Fullmäktige eljest så äska, böra, genom
Direktionens försorg, de handlingar Fullmäktige tillhandahållas, hvarigenom ådagaläggas
ej allenast de ackords-liqvider, till hvilka kreditivmedlen blifvit begagnade
eller skola användas, utan ock huruvida några för de redan lyftade medlens godtgörande
påräknade tillgångar till ackordsfonden influtit.
§ 147.
Jemte det Rikets Ständer, enligt derom under denna riksdag till Kongl.
Maj* i underdånighet aflåten skrifvelse,*medgifvit, att postskjutslegan må ytterligare
förhöjas, hafva Rikets Ständer, för bestridandet af den ökade kostnad, som härigenom
för postverket uppkommer, å Riksgälds-kontoret anvisat ett serskildt kreditiv å
Trettontusen riksdaler; hvilket belopp alltså bör General-poststyrelsen tillhandahållas,
för att, i mån af behof, kunna för sagde ändamål disponeras.
Bi/i. lill tt. St. Pret. 1950 $ 1951. * Sami., 1 J/ii., 2 Band, 57 tltifs.
t
STOCKHOLM, f. d. Schukzc’s Boktryckeri, 1851.
Stals Utskottets Utlåtande, JY3 340.
\
J¥i 340.
Ank. lill Exp.-Utsk. den 23 Aug. ISSI, kl. 8 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner, dels i fråga om ändring
tili redan bestämda vilkor för den af Rikets sednast
församlade Ständer lemnade garanti i afseende på anläggningskostnaden
får en jernväg emellan Orebro och Hults
lastageplats vid Wenern, dels ock angående ifrågaställd utsträckning
af denna jernvågsanläggning till Köping,
(.R:gs Af di)
Vid början af innevarande Riksmöte öfverlernnades till Stats-Utskottets handläggning
2:ne serskilda, inom Riks-Stånden väckta motioner, den ena hos Ridderskapet
och Adeln af Grefve von Rosen, Fredrik Carl, samt den andra hos Borgare-Ståndet
af Herr C. F. Wairn, deruti, med afseende derå, att den Engelska association,
hvilken, på grund af den Öfverste-Löjtnanten, Grefve Adolf Eugene von Rosen,
år 1845 nådigst meddelade oktroy, intresserat sig för anläggandet af en jernväg
emellan Örebro och Hults lastageplats vid sjön Wenern, dels med anledning af den
inverkan do sednaste årens politiska tilldragelser i utlandet utöfvat ej mindre å penningemarknaden
derstädes, än ock å alla större industriel företag och associationer,
dels ock till följd af åtskilliga nyligen i jernvägs-angelägenheterna timade väsendtliga
förändringar och förbättringar, önskat några jemnkningar i vilkoren för den af Rikets
Ständer vid sistlidne Riksdag i afseende å berörde företag lemnade garanti,
motionärerne anhållit, att sådane jemnkningar, som af verkligt behof påkallades, måtte,
till befrämjande af detta för hela Riket så högst gagneliga företag, af Rikets Ständer
vidtagas; hvarjemte motionärerne förbehållit sig att framdeles få meddela nödige
upplysningar och den framställning i ämnet, hvartill de förslag kunde föranleda, sorn
från förenämnde association förväntades.
Sedermera har Herr Warn, uti en inom Borgare-Ståndet afgifven och till Utskottet
den 9 i denna månad remitterad promemoria, jemte det han öfverlemnat åtskilliga
till frågans utredning hörande handlingar, beslående uti ett den 7 Juni detta
år emellan Grefve A. E. von Rosen, å ena sidan, och jemvägsbyggnads-entreprenör.
Ilih. till R. St. Pral. 1880 & 1881. 4 Sami., 1 Afä., 2 Band., 88 Haft. 1
Stats-Ulskoltets Utlåtande, JYs 340.
ren George Burge, å den andra, afsluladt kontrakt, med ett den 23 derpåföljde Juli
dertill beslutad t tillägg, jemte förslag lill förändrad oktroy och till förändrade bolagsreglor
för jernvägsbolaget, samt två ifrån Handelshuset Palmer Mackillop Dent
Comp. till Grefve von Rosen aflåtna bref, äfvensom kartor, kostnadsförslag och ritningar
m. m., tillika förklarat, alt samtelige de uti ofvannämnde handlingar förekommande
förändringsförslag blefvo af honom såsom egna upptagne; att dådetafhandJingarne
ville synas, som skulle den för en industriel spekulation låga ränta och den
inskränkta tid, hvilka af Rikets sednast församlade Ständer medgåfvos för den af
dem beslutade garantien, snarare väckt farhåga hos den utländska kapitalisten att
ingå uti ett företag, hvilket uti det land, der detsamma skulle utföras, tycktes med
misstroende anses, än att de deruti garanterade förmoner kunde af honom såsom
verkliga fördelar betraktas, det vore ur denna synpunkt eller såsom ett uttryck af
förtroende för deu föreslagna jernvägens godhet och lämplighet, som en förhöjning
uti garantien till 3 proc. årligen under 23 år borde anses, och alt, ehuru stor
uppoffring måste anses ligga uti en så förhöjd garanti, under förutsättning att den
i sin helhet komme att utgå, den likvisst i verkligheten ingalunda kunde komma att
blifva så dryg, att den på något sätt borde lägga hinder i vägen för vinnande af
de stora fördelar, jernvägens anläggning utan tvifvel skulle medföra för fäderneslandets
industriela förhållanden; att ett annat, efter motionärens förmenande, tilläfventyrs
i flera afseenden ändamålsenligare sätt att vinna framgång åt företaget, vore
om Staten skulle vilja, genom årlig amortering, inlösa hela jernbanan, då, jemte det
Staten visade att den hade verkligt allvar med företagets understödjande, och den
utländska kapitalisten ej skulle hafva att befara en för honom okontrollerbar förminskning
i värdet af sin egendom, räntan fortfarande skulle kunna betingas lägre
eller till 4 proc. samt den ytterligare uppoffring, Staten åtoge sig utöfver den gamla
garantien, således inskränkas till räntans fortfarande intilldess hela kapitalet blefve inlöst;
att, enär det vore lätt insedt huru mycket hela företaget skulle vinna i ändamålsenlighet
genom jernvägens utsträckning till Köping, motionären fick föreslå garantiens
utsträckning äfven för anläggningskostnaden af jernvägen från Örebro till
förstnämnde stad, samt att, för öfrigt, den betydligaste af de förändringar, som blifvit
ifrågasatte, vore att jernvägens bredd ej, såsom förut varit bestämdt, skulle från
början göras nog stor för en dubbel banas inrättande, utan vägen ej göras bredare
än för enkel bana, men med förbindelse för bolaget, att, så snart Kongl. Majit funne
en ökad trafik sådant påkalla, förstora densamma och anlägga dubbel bana.
Innan Utskottet närmare redogör för de förändringar, som nu blifvit ifrågasatta
uti de af Kongl. Majit och Rikets Ständer redan fastställda vilkor för understöd
från Statens sida till anläggning af en jernväg emellan Örebro och Hults la
-
Stais- Utskollcts Utlåtande, M 540.
3
stageplats, anser Utskottet sig böra i korthet omförmäla de bestämmelser, sorn, med
hänseende till denna anläggning, redan finnas meddelade, och får Utskottet, i sådant
afseende, anföra: att, i anledning af Ofverste-Löjtnanten, m. m. Grefve A. E. von
Rosens underdåniga ansökning om tillstånd att, i förening med in- och utländska
män, genom aktiebolags bildande, anlägga jernvägar uti serskilda riktningar inom fäderneslandet,
Kongl. Maj:t, medelst nådig resolution den 27 November 1845, förklarat,
att, derest för ofvanuppgifna ändamål ett eller flera bolag bildades och genom
aktieteckning erforderlig kapital-styrka blefve alt påräkna, samma bolag skulle
undfå lättighet att under loppet af 20 år, från och med år 1846 räknadt, anlägga
jernvägar bär i Riket, under vilkor, bland annat, alt innan vederbörlig oktroy
derför eller erforderliga förordnanden om jords afträdande meddelades,-till Kongl.
Majit skulle, jemte anmälan om hvad i afseende på bolags bildande och försättande
i verksamhet blifvit tillgjordt samt om beloppet af aktieteckningar, i underdånighet
aflemnas fullständiga planer och kostnadsförslag för hvarje hufvud- och sidobana,
jemte beskrifning å den mark, hvarå jernvägarne skulle framgå, m. m.; att sedan,
uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift, Grefve v. Rosen underdånigst anhållit, det
' täcktes Kongl. Majit hos Rikets Ständer göra framställning om beviljande af något
understöd från statens sida för anläggning af en jernväg emellan Orebro och Hult,
Kongl. Majit, uti nådig skrifvelse af den 9 Maj 1848, till Rikets Ständer öfverlemnat
Grefve v. Rosens ifrågavarande underdåniga framställning, anmälde Rikets
Ständer, uti underdånig skrifvelse den 19 derpäföljde Augusti, att Rikets Ständer,
efter behörigt öfvervägande af hvad i frågan förekommit samt med fästadt afseende,
dels å angelägenheten af jernvägsaniäggningens befrämjande, dels å Statens skäliga
anspråk på ersättning för de bidrag, som dertill blefvo anvisade, för sin del stannat
i följande beslut:
l:o Staten förbinder sig att, i händelse under ett eller flera af de femton år,
som förflyta näst efter den ifrågas tällda jernbanans emellan Orebro och Hult öppnande
till allmän trafik, jernvägsbolagets årliga nettoinkomst skulle, enligt behörigen
granskade bokslut, understiga 129,600 Ridr, motsvarande 4 proc. ränta å den beräknade
anläggningskostnaden 3,240,000 Ridr, godtgöra bolaget fyllnaden i nämnde
räntebelopp; kunnande denna Statens ansvarighet i intet fall utsträckas utöfver
129,600 Ridr för året, hvaremot, derest anläggningskostnaden icke skulle uppgå till
förslagssumman, berörde ansvarighet inskränkes till ett belopp, svärande emot 4
procent å den verkliga utgiften, deruti likväl inberäknad 5 procents rönta å aktiekapitalet
under byggnadstiden;
2:o. Rolaget åligger att, i öfverensstämmelse med det reglemente, som af
Kongl. Majit i nåder utfärdas, fortfarande underhålla jernvägen i fullt ändamålsenligt
4
Slals-Ulskollcts Utlåtande, M 340.
skick; skolande sådant genom vederbörlig besigtning årligen styrkas, innan utdelning
fi jernvägsaktierna får ega rum;
5:o. Staten må, när så pröfvas lämpligt, ega att från bolaget inlösa jernbanan
med verkstäder, lokomotiver, vagnar och öfriga tillhörigheten Sker sådan inlösen
inom femtio år efter banans öppnande till allmän trafik, skall lösesumtnan sålunda
bestämmas, att, sedan egendomen blifvit värderad af en utaf ojäfvige och sakkunnige
personer bestående kommitté, hvars ledamöter utses till hälften af Kongl,
Majit och till den andra af bolaget, samt sjelfve utom sig välja en ordförande, det
af bemälde kommitté fastställda värde förhöjes med 25 procent. Eger åter dylik inlösen
rum efter nyssnämnde 50 års förlopp, utgår löseskillingen, utan förhöjning,
till det af bemälde kommitté bestämda värde-belopp;
4:o. Om efter förloppet af de första 10 åren, sedan banan blifvit för allmänt
begagnande öppnad, bolagets inkomst något eller några år skulle Öfverstiga 6
procent af dess i och för banans anläggande och underhåll utbetalda kapital, åligger
det bolaget att till Staten afstå hälften af det öfverskjulande beloppet, intilldess
Staten njutit full godtgörelse för det kapital, densamma, i följd af den ingångna garantien,
utbetalt;
5:o. Staten eger rätt att genom ombud, som af Kongl. Majit i nåder utses,
deltaga i granskningen af förvaltningen utaf bolagets angelägenheter;
6:o. Bolaget eger att, jemte de i Kongl. Majlis nådiga resolution af den 27
November 1845 medgifna rättigheter, tillgodonjuta följande förmåner:
a) att, utan kostnad eller årlig ersättning, erhålla upplåtelse af den för jern—
vägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga, jord; dock att då fråga är om bostäilsjord
eller annan åt enskild person upplåten kronojord, ersättning derför bör af
bolaget lemnäs, i enlighet med hvad gällande expropriationslag derom stadgar;
b) att för jernvägsanläggningen, från kronans parker inom Orebro län, efter
utsyning, kostnadsfritt erhålla nödigt, för andra ändamål icke disponeradt virke, äfvensom
begagna disponibla å kronans egor belägna, kalk- och stenbrott; samt
c) att åtnjuta enahanda skattefrihet, som beviljats Götha kanal-bolag samt andra
dylika bolag; dock skulle jernvägs-bolaget icke få komma i åtnjutande af de
i denna punkt under a) och b) uppräknade förmåner, förr än detsamma hos Kongl.
Majit styrkt, att aktier för ett belopp af minst 5,240,000 Ridr blifvit tecknade samt
att deraf minst '/gidel eller 405,000 Ridr vöre inbetald; samt att Kongl. Majit
derefter, uppå Grefve von Rosens i underdånighet gjorda anhållan om nådig oktroys
meddelande för ett bolag, ämnadt att utföra en jernvägsanläggning emellan oftanämnda
orter, under den 28 December samma år för beinälda bolag utfärdat nådig
oktroy samt gillat och fastställt de för detsamma föreslagna bolagsreglor, allt i öf
-
Ståls-Utskottets Utlåtande, M 340.
5
verensstämmelse med hvad högstberörda nådiga resolution af den 27 November
1845 innehåller samt med hufvudsakligl gillande af Rikets Ständers i ämnet fattade
beslut.
De alternativa förslag, som af Herr Waern nu blifvit framställda till ändring
uti den af Rikets Ständer för ifrågavarande jernvägsanläggning förut meddelade garanti
och de i öfrigt derföre bestämda vilkoren, äfvensom uti ofvan omförmälda för
bolaget utfärdade nådiga oktroy, grunda sig det ena på det emellan Grefve von Rosen
och Ingeniören George Burge upprättade kontrakt, och det andra på de af Herrar
Palmer Mackillop Dent & Comp. uti deras bref gjorda framställningar, samt innefatta:
Det
första alternativet,
a) att, emot det Herr George Burge, inom 1853 års slut, för den beräknade
anläggningskostnadssumman, 3,2-40,000 R:dr Banko, fullbordar och till det bolag,
som för företagets utförande sig bildar, i komplett skick ademnar ifrågavarande jernväg,
skall Staten ikläda sig förbindelse att under en tid af 25 år lemna bolaget garanti
för en nettoinkomst af 162,000 R:dr, motsvarande 5 procents ränta å förrberörde
3,240,000 R:dr;
b) att Staten skall vara berättigad att inköpa jernvägen med alla dertill hörande
verkstäder, lokomotiver, machiner, vagnar, fordon och andra tillbörigheter efter
25 års förlopp och inom en tidrymd af femtio år från banans öppnande för allmänna
rörelsen; men att, om dylik inlösen icke inom nyssnämnda 50 år eger rum,
skall Staten vara sin lösningsrätlighet förlustig; samt
c) att bolagets förbindelse att ersätta Staten hvad som densamma, till följd af
sin åt bolaget meddelade garanti af en viss årlig inkomst af jernvägen under ett
bestämdt antal af år, nödgats utbetala, först skall vidtaga efter 25 års förlopp och
ej inträda förr, än under de år, då vinsten af företaget komme att öfverstiga 8
procent å det för jernvägens anläggning och underhåll nedlagda kapital;
det andra alternativet,
att, emot uppfyllande af den i mom. litt. a) uti l:sta alternativet för bolaget
stadgade förbindelse i afseende å jernvägens fullbordande m. m., Staten lemnar bo
laget
garanti för en årlig inkomst af 162,000 R:dr, utgörande 5 procents ränta å
den beräknade kostnadssumman, deraf likväl endast 4 procent eller 129,600 R:dr
borde beräknas såsom ränta och 1 procent eller 32,400 R:dr afsättas till amortering,
hvarefter, sedan denna garanti fortfarit uti 40 år, jernbanan kostnadsfritt skulle
tillfalla Staten och blifva dess tillhörighet, med undantag af rörelsematerielen, eller
6
Slals-Ulskoltcls Ullålande, M 340.
lokomotiver, machiner, vagnar m. m., hvilka efter mätismanna ordom borde af Staten
inlösas.
llärförutan är vordet för klarad t: att om förslaget, angående inskränkning af
bredden utaf banken för jernvägen till endast hvad som erfordras för anläggning af
enkel bana, skulle vinna bifall, kunde beloppet utaf anläggningskostnaden nedsättas
till 5,000,000 R:dr Banko och Statens garanti således inskränkas till 5 procent å
denna summa; men att, om Rikets Ständer deremot skulle finna för godt ingå uppå
jernvägens utsträckning ifrån Örebro till Köping, borde för denna väg, utaf 6l/3
mils längd, och beräknad alt i anläggning kosta 2,020,000 R:dr, lemnäs garanti för
5 procent å minst 2,000,000 R:dr, på samma vilkor, som för vägen emellan Örebro
och Hult kunde varda bestämda.
Hvad sålunda förekommit och de ingifna handlingarne i öfrigt innehålla, har
Utskottet tagit i öfvervägande, så väl i afseende på motionärernes framställningar
om ändring i vilkoren för den af Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag lemnade garanti
för räntan å anläggningskostnaden för en jernväg emellan Örebro och Hults lastageplats,
som äfven beträffande det af Herr Waern, i sammanhang härmed, väckta
förslag om samma jernvägs utsträckning från Örebro till staden Köping. Yid behandlingen
af detta maktpåliggande ärende, deråt Utskottet egnat all den uppmärk
samhet,
sakens vigt kräfver, har Utskottet, lika med Rikets sednast församlade Ständer,
funnit de fördelar, hvilka af ett väl ordnadt jernvägssystem kunna förväntas, vara
så många och, ur industriel synpunkt betraktade, af den stora vigt jemväl för Sverige,
att jernvägars inrättande härstädes torde få anses såsom ett oundgängligt vilkor för
möjligheten att tillgodogöra en betydlig mängd af landets naturalster, hvilka, i följd
af sitt, i förhållande till qvantiteten, låga värde, icke kunna bära så dryga kostnader,
som nu erfordras för deras transporterande, och hvilket vållat, att en del af landets
produkter och tillverkningar så fördyrats genom slöra fraktumgälder, att afsältningen
blifvit försvårad och näringsidkarnes billigt påräknade vinst nedsatt. Afbjelpandet af
dessa olägenheter, i den mån Statens tillgångar sådant medgifva, bör, enligt Utskottets
förmenande, utgöra en af Statsmakternas angelägnaste omsorger, och Rikets
sednast församlade Ständer hafva äfven, för vinnande af detta ändamål, ansett anläggningen
af jernvägar vara ett af de verksammaste medlen. Utskottet, som delar denna
åsigt, har derför funnit för kommunikationernas förbättrande serdeles fördelaktigt, om
den vid sista riksdagen ifrågakomne jernväg emellan Örebro och Hult utsträcktes till
Köping, hvarigenom en sammanbindning af rikets betydligaste insjöar, Wenern och
Mälaren, kunde åvägabringas och dymedelst befordras en hastigare förbindelse emellan
Rikets tvänne största städer, Stockholm och Götheborg, samt jernvägen sålunda
komma att få sin sträckning, dels genom 2:ne bördiga sädesproducerande provinser.
Stals-Utskoltets Utlåtande, M 340.
7
dels äfven genom och i grannskapet af flere utaf rikets förnämsta bergslager, hvilkas
outtömliga malmtillgångar och öfrige bergseffekter derigenom kunde å allägsnare
orter inom riket förädlas och afsättas, hvilket för närvarande icke med fördel later
sig verkställas. Utskottet får fördenskull till en början hemställa,
att Rikets Ständer för sin del medgifva, att den vid sista riksdag ifrå
gasatta
jernväg emellan Örebro och Hult måtte få till staden Köping
utsträckas.
Då något bolag för utförande af meranämnde jernväg emellan Örebro och Hult,
på de af Rikets Ständer vid sistlidne riksdag fastställda vilkor, icke under den förflutna
tiden bildat sig, och någon sannolikhet ej eller är för handen att, åtminstone under
den närmaste framtiden, ett sådant bolag skall komma att uppstå, har Utskottet
ansett förändring uti de förut bestämda vilkoren icke kunna undvikas, såvida ej ali
utsigt att bereda framgång åt den i så mänga hänseenden riksvigtiga angelägenheten,
att en jernväg af någon betydligare utsträckning varder anlagd, skall försvinna. Vid
granskning af de förslag till förändrade vilkor, som blifvit framställda, har Utskottet
funnit det sednare alternativet, eller det, som afser jernbanans inlösande för statens räkning
genom årligt amortissement af kapitalet, erbjuda staten vida större fördelar än
det andra, på samma gång, som det öppnar utsigt att jernbanan skall i en framtid
kunna blifva till allmänhetens begagnande upplåten på så lindriga vilkor, som möjligt
vara kan, och har Utskottet ej tvekat att gifva företrädet åt förenämnda andra alternativ,
hvarvid Utskottet dock ansett en viss tid böra bestämmas, inom hvilken det
ifrågasatta bolaget bör hafva bildat sig och börjat jernvägsanläggningen, äfvensom
Utskottet, vid det förhållande, att kostnaden för anskaffning och uppsätlning af materielen
är inberäknad uti det för jernvägsanläggningen i det hela uppgifna kostnadsbelopp
och således blir till bolaget återgulden genom den bestämda, årliga amorteringsprocenten,
samt att underhållskostnaden kommer att afgå från den årliga inkomsten,
innan någon nettobehållning derå uppstår, ansett den förändring uti de föreslagna
vilkoren böra ega rum, att materielen jemväl bör vid förloppet af den för
statens garanti bestämda tid, utan lösen tillfalla staten; och har Utskottet tillika funnit
den grundsats böra uttryckligen uttalas, att bolaget skall hafva sitt säte i Sve
rige
och i alla rättsförhållanden, så väl till svenska kronan, som till svenska medborgare,
lyda under svensk domstol och svensk lag.
Med afseende å den erfarenhet, som i andra länder vunnits derom, att en
högst betydlig trafik så väl af personer, som med varor, kunnat utan olägenhet eller
äfventyr bedrifvas på jernvägar med enkel bana, har Utskottet trott det med säkerhet
kunna antagas, att en sådan bana skall länge motsvara behofvet här i landet
och derföre så mycket mindre funnit betänkligt, att Rikets Ständer må, uppå de
8
Slats-Utskoltets Utlåtande, M 340.
här ofvan omnämnda vilkor, medgifva en sådan förändring i arbetsplanen, som icke
allenast den årliga summa, hvarföre staten skulle åtaga sig ansvarigheten, blir nedsatt
genom den förminskade anläggningskostnaden, utan äfven mindre sannolikhet
att staten skall nödgas utbetala denna summa förefinnes, i samma mån, som det
kan antagas, att jernbanan, till följd af förändringen, skall komma att kosta mindre i
årligt underhåll. För att emedlertid, i den händelse trafiken kommer att erfordra
en dubbel banas anläggande, bolaget icke må undandraga sig skyldigheten dertill,
har Utskottet ansett bestämmelser i detta hänseende nödiga, hvilka ock härefter i
3:dje punkten blifvit föreslagne.
Som Utskottet vunnit upplysning derom, att den af Rikets Ständer vid sist—
lidne riksdag bolaget förunnade rättighet, att från kronans parker inom Orebro län,
efter utsyning, kostnadsfritt erhålla nödigt, för andra ändamål icke disponeradt, virke,
icke, med afseende på dessa parkers belägenhet och mindre betydenhet, skall för
bolaget medföra någon serdeles förmån, har Utskottet funnit denna tillåtelse icke vidare
böra bolaget medgifvas; äfvensom och då stadgandet i 6 mom. litt. c. af Rikets
Ständers vid sistlidna riksdag i denna fråga fattade beslut, att bolaget skulle
åtnjuta enahanda skattefrihet, som beviljats Götha kanal och andra dylika bolag, är
till sin syftning obestämdt och kan föranleda förvecklingar, hvilka vid tillämpning af
Kongl. Förordningen den 20 November 1845 icke kunna inträffa, Utskottet trott,
att, med uteslutande af förenämnde moment, en hänvisning lill denna författning
skulle kunna vara i detta hänseende tillfyllestgörande. Utskottet har likväl ansett
det vara mindre lämpligt, att den inkomst, som af staten tillförsäkras bolaget, emot
de kostnader, detsamma för jernvägens anläggning och underhåll måste vidkännas,
varder minskad genom erläggande af bevillning eller att, i den händelse nettoinkomsten
skulle öfverstiga den garanterade summan, bolaget utöfver sin förbindelse,
att efter 40 år till staten afträda hela sin egendom utan ersättning, äfven skulle
beskattas för nyttjanderätten deraf under den tid, den innehafves af bolaget; och
håller Utskottet alltså före, att bolaget bör befrias från erläggande af skatt eller bevillning
för jernvägen, inkomsten derå samt utdelning å aktierne.
Till följd af hvad Utskottet sålunda anfört, får Utskottet tillstyrka,
att Rikets Ständer, för sin del, ville, med upphäfvande af hvad vid
sistlidue riksdag blifvit stadgadt och genom den underdåniga skrif—
voisen af den 19 Augusti 1848 hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäldt, angående vilkoren för den af Rikets då församlade Ständer
lemnade garanti för räntan å anläggnings-kostnaden för en jernväg
emellan Orebro och Hult, fatta följande förändrade beslut:
l:o
Siats-Utskottets Utlåtande, M 340.
9
l:o. Derest, för utförande af den ifrågaställa jernbanan emellan Köping, Örebro
och Hult, ett bolag, åt hvilket Kongl. Maj:t finner detta företag kunna med
säkerhet anförtros, bildar sig inom slutet af år 1852 och inom nyssnämnde tid
jemväl börjar anläggningen af banan, så förbinder Svenska staten sig att, i händelse
under ett eller flera af de 40 år, som förflyta näst efter jernbanans fulländande
och öppnande till allmän trafik, jernvägsbolagets årliga nettoinkomst skulle, enligt
bokslut, som undergått granskning af de personer, hvilka Kongl. Maj:t dertill förordnar,
befinnas understiga 250,000 R:dr B:ko, motsvarande 5 procent å den beräknade
anläggningskostnaden Fern millioner (5,000,000) Ridr, till bolaget erlägga
fyllnaden i förstnämnde belopp, hvaraf beräknas 4 procent ränta å det vid hvarje
årsliqvid återstående kapitalbelopp och återstoden utgör kapital—afbetalning; kunnande
denna statens ansvarighet i intet fall utsträckas utöfver 250,000 R:dr för
året, hvaremot, om anläggningskostnaden icke skulle uppgå till förslagssumman, statens
ansvarighet inskränkes till ett belopp, svarande emot 5 procent å den verkliga
utgiften, deruti likväl inberäknad 5 procents ränta under byggnadstiden å det aktiekapital,
som för arbetets utförande varder derå nedlagdt, äfvensom afl förbindelse
till ansvarighet från statens sida förfaller, derest något bolag icke inom här ofvan
stadgad tid uppstår och börjar anläggningen.
2:o Bolaget skall ega sitt säte i Sverige och kommer att i alla rättsförhållanden,
som kunna uppstå emellan detsamma och Svenska Kronan eller enskilda Svenska
medborgare, lyda under Svensk domstol och vara underkastad Svensk lag.
3:o Jernvägsbanken får anläggas för enkel bana, men med skyldighet för Bolaget
att icke allenast det oaktadt låta genast vid banans första anläggning uppföra
alla broar och öfriga byggnader, för hvilka sådant af Kongl. Maj:t anses nödigt, till
den bredd, som för jernväg med dubbla banor erfordras, utan ock, då Kongl. Majit
finner trafiken sådant påkalla, utlägga banken för dubbel bana, och derå anbringa
rails, m. m., som för dess fullständigande erfordras, utan att Staten må kunna af
denna anledning få vidkännas någon kostnad eller någon längre utsträckt ränte- och
amorterings-ansvarighet än här ofvan blifvit medgifven; kommande likväl, i fall denna
förändring ålägges bolaget inom de sista 5 åren före garantiens slut, kostnaden för
denna anläggning att bolaget ersättas efter uppskattning af gode män, utsedde på
sätt i 5 punkten föreskrifves.
4:o Jernbanan bör vara färdig att upplåtas till allmänt begagnande sednast vid
1855 års slut, och åligger det bolaget att i öfverensstämmelse med det reglemente,
som af Kongl. Majit i nåder utfärdas, sedermera fortfarande underhålla densamma
i fullt ändamålsenligt skick och fortfarande verksamhet; skolande sådant genom af
Bih. till R. St. Brot. 1850 & 1851. 4 Sami., 1 Afd., 2 Band., 58 Haft. 2
10
Siats-Utskottets Utlåtande, JVs 540.
Kongl. Maj:t förordnade personer anställd besigtning årligen styrkas, innan utdelning
å jernvägsaktierna får ega rum. ,
5:o Efter förloppet af de 40 år, under hvilka Staten garanterat bolaget den
bestämda räntan och amorteringen, uppgående årligen till 5 procent af den verkliga
anläggningskostnaden, denna sistnämnda dock beräknad högst till 5,000,000 R:dr
Banco, kommer jernbanan med dertill hörande jord, byggnader, verkstäder och materiel,
af hvad beskaffenhet den vara må, att utan lösen eller serskild vedergällning
tillfalla Svenska Staten, ehvad Staten under den föregående tiden må hafva tillskjutit
större eller mindre belopp. Vill Staten före utgången af ofvannämnda år til! sig
lösa jernvägen, vare sådant äfven tillåtet, dock skall i denna händelse lösesumman,
derest öfverenskommelse icke på annat sätt trätfas, sålunda bestämmas, att, sedan
egendomen blifvit värderad af en utaf ojäfvige och sakkunnige personer bestående
kommitté, hvars ledamöter utses till halfva antalet af Kongl. Majit och till den andra
hälften af bolaget, samt sjelfva utom sig välja en Ordförande, och ifrån det af
betnälda kommitté fastställda värde afräknats hvad Staten må hafva till anläggningskostnadens
amortering kontant tillskjutit, återstående värdebeloppet förhöjes med 25
procent.
6:o Staten eger rätt att genom ombud, som af Kongl. Majit utses, deltaga i
granskningen af förvaltningen utaf bolagets angelägenheter.
7:o Bolaget eger, alt, jemte de i Kongl. Majits nådiga resolution den 27
November 1845 medgifna rättigheter, tillgodonjuta följande förmåner:
a) att, utan kostnad eller årlig ersättning, erhålla upplåtelse af den för jernvägsanläggningen
erforderliga, Kronan tillhöriga jord; dock att, då fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person upplåten kronojord, ersättning derför bör af
bolaget lemnäs, i enlighet med hvad gällande expropriationslag af den 20 November
1845 derom stadgar; samt
b) att för jernvägsanläggningen begagna sådane å Kronans egor belägne kalk—
och stenbrott, som kunna vara disponibla.
8:o I fråga om de utskylder till Kongl. Majit och Kronan, som för närvarande
kunna åligga den jord, hvilken bolaget kan komma att till sig lösa, länder 27 § i
förenämnde expropriationslag till efterrättelse; varande för öfrigt bolaget ej förpligtadt
att erlägga någon skatt eller bevillning för jernvägen, inkomsten deraf eiler
utdelning å aktierne.
Och lärer detta Rikets Ständers beslut böra genom underdånig skrifvelse till
Kongl. Majits nådiga godkännande anmälas; hvarvid Utskottet hemställer,
att Rikets Ständer tillika anhålla, det Kongl. Majit täcktes meddela de
ytterligare föreskrifter, som Kongl. Majit kan finna nödige, ej mindre för
Ståls-Utskottets Utlåtande, JVs 540.
11
befrämjande af företaget, än ock för betryggande af Statens rätt och beredande
af allmänhetens fördel, samt att tillfälle måtte lemnäs Svenska
medborgare att, derest de så önska, få såsom delegare i bolaget inträda.
Anseende Utskottet sig i sammanhang härmed och med afseende å det beslut
Rikets Ständer fattat, angående anläggningen af en jernväg emellan Orebro och
Nora, böra tillstyrka: *
att Rikets Ständer i underdånighet hos Kongl. Maj:t anhålla, att, derest
bolag bilda sig för verkställandet af jernvägar, så väl emellan Örebro och
Nora, som emellan Köping, Örebro och Hult, och omförmälda båda bolag
önska förena sig om samma bana för någon vägsträckning, Kongl. Maj:t
då täcktes föreskrifva de bestämmelser, hvarunder denna förening, med
afseende å de utaf Rikets Ständer för dessa jernvägars anläggning stadgade
vilkor, må ega rum.
Stockholm den 25 Augusti 1851.
Reservationer:
Af Herr Friherre Palmstjerna, C. O.: »Ogerna reserverar jag mig mot Utskottets
beslut; men det är nu en pligt som måste uppfyllas.
Den af Stats-Utskottet tillstyrkta jernvägs-anläggningen från Köping till Hult
kan föranleda en statsutgift af Tio millioner Riksdaler Banko; en summa större än
något hittills af Rikets Ständer beviljadt anslag, större än sammanräknade beloppet af
allt hvad R. St. under många riksdagars strider beviljade för Göta kanals anläggning.
Saken fordrar derföre mera uppmärksamhet, än åt densamma hittills i allmänhet
blifvit lämnad, noggrannare utredning, än som kunnat ega rum på den korta
tid och med de handlingar, hvilka varit till Utskottets disposition. Utlåtandet är
derföre, jemfördt med sin vigt, ett hastverk, grundadt på uppgifter, som icke innebära
någon garanti för sin tillförlitlighet, och på föreställningar, hvilka af ingen bestyrkt
undersökning vunnit stöd.
Sverige är ej rikt nog att bygga jernvägar för det hufvudsakliga ändamålet att
12
Slals~UlskoUets Utlåtande, JVi 340.
förflytta resande från en ort til! en annan med större hastighet än som kan ske efter
hästar. Folkmängden är alltför mycket spridd för att jernvägar med detta ändamål till
hufvudsyfte kunna rimligen här påtänkas, såvida man ej vill åsidosätta allt afseende
på jemförelsen emellan behofvet och de erforderliga medlen. Emellan Köping med
1,500 invånare och Hult med något tjog tinnes blott städerne Arboga med 2,100
och Örebro med 4,800, samt 18 till 26 Socknar med sammanlagdt något öfver
51 å 52,000; tillsammans icke ett halft hundra tusende på en väglängd af nära 15
mil. Uti andra länder, der blott hälften så långa jernvägar sammanbinda städer och
landskap, bebodda af hela eller halfva millioner, motsvarar trafiken likväl ganska ofta icke
den nedlagda kostnaden. — Transito-fart af utlänske resande på våra jernvägar kan
aldrig blifva betydlig, så länge ångfartyg gå den genare vägen från Petersburg åt
Trawemiinde.
Våra Fabriker hafva icke den utvidgning, att de samfäldt motsvara hvad den
enda staden Glasgow uti Skottland tillverkar; behofvet af jernväg för forslandet af
deras varor kan ej nämnas, då man skärskådar förhållandet i andra länder och t.
ex. ser, att den rörelse, som föranledt jernväg från Manchester till Liverpool, fordrar
54 vagnståg hvarje dag.
Det ändamål för jernvägar uti vårt land, som kan och bör med slatsuppoffringar
sökas, är underlättandet af våra export-varors forslande till inlastningsställena
och öppnandet af möjligheter att åstadkomma ett betydligare tillgodogörande af våra
rika, i vissa afseenden outtömliga tillgångar derutaf. Stats-ekonomens blick bör
fästa sig vid detta ändamål och ej låta förvilla sig af skimrande förespeglingar, hvarigenom
de medel förspillas, hvilka, väl använde, kunde befordra en sådan, samhällskrafternas
framtida utveckling påskyndande och national-välståndet allmänt omfattande,
ytterst vigtig åtgärd.
Någon början dertill är gjord genom mindre, men lyckade, jernvägsanläggningar
uti Wärmland och genom tillämnade arbeten uti Westmanland; och det anslag,
R. S. vid denna Riksdag gjort för jernbanan emellan Nora och Örebro, går uti
samma syftning. Kostnaderne för sådane arbeten äro jemförelsevis ganska måttlige,
roen de uppfylla sitt ändamål. Hvarföre icke fortsätta på samma sätt? Skalan kan
ökas, utan att derföre inleda Staten uti öfverdrifna utgifter, som skola bestridas utan
afseende på Statsverkets en annan tid blifvande tillgångar, och målet småningom vinnas
utan skuldsättning. Det vinnes i alla fall ej brådstörtande; ty grufvedrift, tackjernsblåsning
och stångjernssmide improviseras ej. Men, ville man i sådan afsigt årligen
använda 250,000 R:dr och i denna rigtning framgå under en tid af 40 år,
skulle uti våra bergslager kunna verkas ojemförligt mera i verkliga förbättringar,
än som af ifrågavarande projekt någonsin kan åstadkommas.
Slats-Utskotlets Utlåtande, Jtä 540.
13
Genom den af Stats-Ulskottet nu föreslagne garanti af 230,000 R:dr årligen
uti 40 år, inledes Statsverket uti en ansvarighet, sorn blir tung att bära. Utrymmet
utaf en reservation kan ej medgifva intagandet af de beräkningar, hvilka utvisa att
en jernväg från Köping lill Hult svårligen kan inbringa hvad som erfordras för dagliga
driften, årliga underhållet samt inträffande ombyggnad. Men uti Utskottet hade
val, innan ett så vigtigt tillstyrkande skedde, beräkningar bordt företes, såsom försök
åtminstone, att ådagalägga alt ett lyckligare förhållande skulle kunna förväntas.
Sådant har dock ej skett. På lösliga förhoppningar bygger man tillstyrkandet af en
ansvarighet på 10 millioner.
Garantien är ett förklädt Statslån; med den skilnad, att vid ett statslån är utgiften
klart och bestämdt uppgifven, och kan således noga afvägas mot behofvet;
men vid en utan beräkningar lemnad garanti ligger osäkerheten uti den vågskål, mot
hvilken folkets penningar vägas.
Utskottet har sett mycket vackra ritningar samt summariska uppgifter på kostnaderne
för jernvägsanläggningen till Köping. Men det har icke sett någon vederbörligen
granskad beräkning af verkligen behöfliga kostnaden för ifrågavarande arbete
och känner således icke, huruvida den uppgifna anläggningskostnaden af 3 millioner
kan innebära någon öfverdrift, som till anläggarens förmån ökar statsgarantiens
belopp utöfver behofvet. Deremot känner Utskottet och har genom votering
beslutat tillstyrka amorterings-procentens utgående uti 40 år, ehuruväl hela det af
anläggaren förskjutna kapital amorteras på mindre än 58 år. Jag anser denna hushållning
med statsmedel origtig; och mycket origtigt att icke för R. S. omnämna
orsakerne dertill, att amorteringen af ett kapital skall fortgå, fastän kapitalet är be—
taldt. Kan Kongl. Maj:t stadfästa ett beslut af denna utsträckning? Det torde vara
förlåtligt om tvifvel uppstå, huruvida detta gynnsamma förslag kan vinna framgång
hos andra än dem, hvilka ej äro för sine tillstyrkanden ansvarige.
Upplysningar saknas rörande den lämplighet en jernväg från Köping åt Örebro
och Hult äger företrädesvis framför en sådan uti annan sträckning. Ingen fullständig
undersökning har, Utskottet veterligen, blifvit gjord för att utröna hvilken
riktning vore den fördelaktigaste för en så dyrbar anläggning, med hänseende till
dess inverkan på våra förnämsta näringar. En plan, grundad på full och omfattande
sakkännedom, återstår ännu att önska, fastän beslutet om ändamålsenligheten står
färdigt att fattas.
Detta beslut tillkommer också uti en af grundlagarne förnekad ordning. Den
inom behörig tid afgifna motionen, angående förändring uti 1848 års vilkor för anläggning
af jernvägen emellan Örebro och Hult, innehåller blott, såsom bilagde afskrift
utvisar, att jemkningar deruti måtte vidtagas och förbehåller motionären rätt
14
Stats-Ulskollets Utlåtande, JYi 340.
att sedermera meddela den framställning uti ämnet som den Engelska association,
hvilken intresserat sig för anläggandet af en jernväg emellan Örebro och Hult, kunde
finna skäl att göra. Nu har emellertid ingen Engelsk association meddelat någon
framställning, ingen sådan associations tillvaro ens blifvit uppgifven, utan blott en enda
mans erbjudande att bygga jernvägen emellan örebro och Hult. Fråga om jernvägens
utsträckande till Köping är således ej heller framställd af Engelsk association,
utan framkastad af motionären 7 månader, eller mera, efter motionstidens slut och
är dessutom icke såsom motion ansedd af Yällofliga Borgare-Ståndet vid remitterandet
af den blott såsom promemoria rubricerade framställning, motionären slutligen
gjort. Bilagde afskrifter och utdrag af bandlingarne bevisa detta. Stats-Utskottet
har under sådane omständigheter icke haft befogenhet att föreslå Rikets Ständer hvad
som nu är föreslagit; men röst-pluraliteten har ej erinrat sig att en ekonomisk sak,
om än så god, likväl aldrig kan gillas då den upphäfver Grundlagarnes helgd.
För öfrigt, och på det denna reservation ej måtte blifva alltför vidlyftig och
tröttande, inskränker jag mina erinringar vid detaljerne till följande punkter:
l:o. Vissa af de föreslagna vilkoren äro ej nog bestämda, t. ex.
a) hvem skall bestämma huru mycket af den kronan tillhöriga jord är förjernvägsanläggningen
erforderlig? Tvist härom kan så mycket snarare uppkomma,
som någon gräns för erforderliga utrymmet ej är antydd och jemväl den
omständigheten förbisedd, att sådan jord kan vara utarrenderad för längre
tid, bebygd eller odlad af arrendator, som ifrågasätter ersättning för afträdandet.
b) det skick, hvaruti jernvägen, med byggnader, locomotiver och tillbehör bör
vara när Staten efter 40 års nötning skall emottaga alltsammans, är icke
förbehållet i bestämda ordalag.
c) huru det skall tillgå om, sedan ett bolag bildat sig och anlagt någon del af
vägen samt satt sig uti besittning af den behöfliga jorden, det sedermera
upphör utan att fullborda det öfriga af arbetet, är ej med ett ord omnämndt,
lika litet som huruvida privilegierna då äro förverkade.
d) Utskottets tillstyrkande, att de föreslagne vilkoren lemnäs ett bolag, åt hvilket
Kongl. Maj:t finner detta företag kunna med säkerhet anförtros, synas
nog lugnande, men innebära dock egentligen endast ett sätt att komma ifrån
en kinkig fråga utan att utsäga sin mening.
2:o. Vissa omständigheter äro alldeles ovidrörde, nemligen:
a) ett åläggande för bolaget att fortskaffa trupper och militära behof samt
andra kronans förnödenheter.
Stals-Ulslcollels Utlåtande, M 540.
15
b) tillvaron af det bolag, som på grund af 1848 års octroy i viss mån bildade
sig för anläggning af jernväg emellan Skebäck vid Örebro och Hults lastageplats,
och som veterligen ännu ej är upplöst, enär sådan upplösning ej kan
försiggå utan dertill sammankallad bolagsstämma. Sådan kallelse beror egentligen
af Direktionen; men Direktionen kan, enligt § 36 af privilégierne, till
byrån uti England öfverlåta sin makt, till hela dess vidd. Utskottet känner
ej huru härmed sig förhåller.
c) angelägenheten att banan från Hult till Örebro, på sätt Kongl. Maj:t uti
privilegium af den 28 December 1848 föreskrifvit, skall fortgå till Örebro
hamn vid Skebäck. 1 fall jernvägen ej sträckes till denna hamn, och hvarifrån
ordalagen uti Stats-Utskottets tillstyrkande synas frikalla nu ifrågavarande
nya bolagsmän, så lägga Rikets Ständer, till förmån för dem, ett tvång
på de Svenska män, sorn, heldre än att begagna jernvägen från Köping, skulle
vilja låta sina varor gå sjöledes fram öfver Hjelmaren och derifrån på jernväg
till Wenern.
d) angelägenheten att med jernvägen förbinda en electro-magnetisk telegraflinie.
3:o. Utskottets förslag, att bolaget, i olikhet med andra industriela associationer, aldrig
skall kunna åläggas någon bevillning, är ett så beskaffadt undantag, att det
måste väcka Svenske mäns förtrytelse och gifva hela åtgärden en stämpel, som
är föga önskvärd för en fråga, åt hvilken man vill bereda framgång.
' Af dessa skäl har jag icke instämt uti Utskottets beslut och har ansett mig
böra, genom deras framställning, söka att fästa Riks-Ståndens uppmärksamhet på
beskaffenheten af de omständigheter, hvilka förete sig vid pröfningen af denna vigtiga
fråga.
Hvad angår sättet att anskaffa de medel, som till följe af garantien komma att
af Statsverket till ett blifvande Rolag utbetalas, förbigår jag, likasom Utskottet det
gjort.»
Uti denna reservation instämde Friherrarne Lagerfelt, C., och Klinkowström, R.
M., Prosten Arosenius, Herr Gråd, Riksdagsfullmäktigen Anders Medin från Kronobergs
Län.
Af Herr Friherre Stjernstedt, A. W., emot 8 punkten, i hvad den angår bolagets
befrielse från bevillning.
Af Herr Lektor Wallman, i fråga om jernvägens utsträckning till Köping och
den föreslagna garantiens fortvarande under 40 år.
Af Herr Petré: »Instämmande i Friherre Palmstjernas reservation, anser jag,
att, då Rikets Ständers redan fattade beslut rörande anslag och lån för anläggning
iC
Stats-Utsliollels Ullålande, M 340.
af en jernbana mellan Nora och Örebro icke grundlagsenlig! kan blifva föremål för
något ytterligare tillgörande vid innevarande Riksmöte, Stats-Utskottet saknat all befogenhet,
att i sitt Utlåtande göra en framställning, hvarigenom åsyftas, att åt Regeringsmakten
öfverlemna vidtagandet af åtgärder, ledande till rubbning af Rikets
Ständers förrberörde beslut.»
Af Herr Grape, i afseende på jernvägens utsträckning till Köping.
Af Riksdagsfullmäktigen Nils Strindlund från Westernorrland, som instämde uti
Herr Friherre Palmstjernas reservation, med tillägg, att det ej kunde annat än väcka
harm hos allmogen, att densamma, utom sin dryga skyldighet att underhålla allmänna
vägar på landet, nu skulle betungas med skattebidrag för byggandet af jernvägar;
uti hvilket tillägg Riksdagsfullmäktigen Anders Medin instämde.
Af Riksdagsfullmäktigen Matts Persson från Stockholms Län, rörande Utskottets
tillstyrkande i sista punkten; med förklarande derjemte, att han vid ämnets afgörande
i Stats-Utskottet icke närvarit.
Af Riksdagsfullmäktigen Måns Månsson från Kalmar Län.
Bilaga till Friherre Palmstjernas Reservation.
Motion af Herr C. F. Waern, ingifven till "Vallöf]. Rorgare-Ståndet den 50
December 1850.
Vördsam Motion.
»Med anledning af den inverkan, som de sednaste årens politiska tilldragelser i
utlandet utöfvat, så väl å penningemarknaden derstädes, som å alla större industriel
företag och associationer, samt till följe af åtskilliga nyligen i jernvägsangelägenheterna
timade väsendtliga förändringar och förbättringar, har den Engelska association,
som, på grund af den Öfverste-Löjtnanten Grefve Adolf Eugéne von
Rosen
Stals-Ulskottets Utlåtande, J\s 340.
17
Rosen, år 1845, nådigst meddelade oktroy, intresserat sig för anläggandet af en
jernväg mellan Orebro och Hult vid sjön Wenern, önskat några jemnkningar i vil—
koren för den af Rikets Ständer, vid sistförflutna Riksdag, i afseende å berörde företag,
lemnade garanti; och får jag hos Rikets Höglofl. Ständer anhålla, att sådana
jemnkningar, som äro af verkligt behof påkallade, måtte, till befrämjande af det
för hela Riket högst gagneliga företaget, vidtagas; skolandes jag, i vanlig ordning,
till det Utskott, till hvilket denna min motion remitteras, såsom bihang dertill,
meddela nödiga upplysningar och den framställning i ämnet, som förenämnde association
kan finna skäl att göra, så fort fullständiga detaljer häröfver, inom några
veckor, från England hit anlända. Stockholm den 30 December 1850.» C. Fr.
Wcern j:r.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Yälloll. Borgare-Ståndet vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm den 9 Augusti 1851.
S. D. Till Stats-Utskottet remitterades en af Herr Wcern denna dag ingifven
skriftlig Promemoria, jemte bilagor, i en förut väckt fråga om åtgärder, med afseende
på jernbanan emellan Örebro och Hult. Ut supra.
In fidem
E. G. Runeberg.
Vördsam Promemoria.
Hvad nu först handlingarne angår, så bestå desamma af:
l:o. Original af ett den 7:de Juni detta år emellan Grefve A. E. von Rosen,
å ena sidan, af Jernvägsbyggnads-Entrepeneuren George Burge, å andra, afslu
tadt
kontrakt, hvaruti bemälde Burge förbinder sig att, emot en betalning af
270,000 £ Sterling, motsvarande den beräknade anläggningskostnaden 3,240,000
Riksdaler, inom 1853 års slut fullborda och i complett skick aflemna jernvägen mellan
Örebro och Hult; äfvensom att, om så erfordras, emot viss hädanefter bestämbar
ersättning per mil, fortfarande underhålla samma väg;
Bih. lill R. St. Prat. 1850 & 1851. 4 Sami., 1 Afd., 2 Band., 58 Haft. 5
18
Slats-Utskotlets Utlåtande, M 540.
2:o. Afskrift af ett den 25 sistlidne Juli afslutadt tillagg till ofvannämnde
kontrakt, hvaruti bemälde Burge förhinder sig att, så vida den af .Staten garanterade
räntan å anläggningskostnaden blifver höjd från 4 till 3 procent, då, i sjället
för penningar, i betalning för af honom, eller under hans ledning förrättadt arbete,
emottaga aktier uti bolaget, vare sig för hela det med honom kontraherade belopp
eller för större eller mindre del deraf;
5:o. Förslag tili förändrad oktroy, och
4:o. Förslag till förändrade bolagsreglor för oftanämnde Jernvägsbolag, gemensamt
uppsatta af Grefve von Rosen och Herr Burge, såsom förmodad blifvande aktie-ägare
till betydligt belopp, innehållande dessa förslag, dels sådana jemnkningar af
den förra oktroyen och de uti densamma intagne vilkoren för Statens garanti, hvaraf
den förnämsta, att garantien skulle utsträckas för en tid af 23 år, som af
Burge ansetts erforderliga; dels sådana förändringar af de äldre bolagsreglorna, som
Grefve Rosen af erfarenheten lärt, såsom uti Sverige mindre vanliga och som obilliga
ansedda, hafva lagt hinder i vägen för en större och mera tillfredsställande aktieteckning
uti fäderneslandet än den, som hittills egt rum.
5:o. Tvänne bref från Bankirhuset Palmer Mackillop Dent & Comp. till Grefve
von Rosen, angående beloppet af den garanti Staten skulle ikläda sig och formen
för en sådan garantis medgifvande, för att göra derpå grundade aktiebref säljbara
uti England, eller, med andra ord, de vilkor, under hvilka ett Svenskt Jernvägsbolag
skulle kunna påräkna aktieteckning uti sistnämnde land.
6:o. Ett i form af bref till mig från Grefve A. E. von Rosen innefattadt sammandrag
af ofvanstående handlingar och de förändringar, Grefven anser erforderliga
för det stora ändamålets vinnande — den Svenska industriens lyftning genom de
förbättrade kommunikationer, ett ändamålsenligt jernvägssystems införande hos oss
skulle medföra — hvaråt han egnat hela sin verksamhet. Bifogande jag till dessa
handlingar dels öfversättningar af de deribland, hvilka äro på Engelska språket affattade,
dels också ett i år utkommet nummer af en Engelsk Jernvägsjournal, utvisande
de vilkor, under hvilka garantier blifvit utländska bolag för jernvägsbyggnader
meddelade.
Huru mycket hela företaget skulle vinna i ändamålsenlighet genom jernvägens
utsträckning till Köping är naturligt och lätt insedt. Jag får derföre vördsamligen
Slals-Ulskoilets Utlåtande, . V 340,
19
Coresia detta steg, elier garantiens utsträckning äfven för anläggningskostnaden af jernvägen
från Orebro till Köping. Enligt de kostnadsförslag, som deröfver blifvit gjorda,
skulle för denna 6Va mil långa vägsanläggning fordras ett belopp af 2,020,000
Riksdaler, hvilket, i anseende till terrängens bättre beskaffenhet, är betydligt billigare,
jemförelsevis mot vägsträckningens längd, än jernvägen från Orebro till Hult. —
Vördsamt
C. Fr. Werrn j:r.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN. 1851.
Stats-Utskottets Memorial, N;o 3-It.
t
\:o Ml.
Auk. till Exp.-Utsk. d. 23 Augusti 1951, kl. 8 c. ni.
Memorial, med förslag till stadganden i Riksgiilds-kontorels
Reglemente, angående detta verks inkomster samt uppbörden
och redovisningen af dit ingående bevillnings- m. fl.
medel.
C Ryds.-Afd.)
Dun afdelning af förslaget till nämnde reglemente, hvilken Stats-Utskottet nu får underställa
Rikets Ständers pröfning, innefattar åtskilliga föreskrifter, rörande de till Riksgälds-kontoret
anslagna inkomster och tillgångar samt dermed gemenskap egande ämnen
och utgöres af följande §§, hvilkas nummerordning är fortsatt från det Memorialet N:o
339 bifogade förslag till stadganden uti ifrågavarande reglemente, nemligen:
148 §, angående förbudet att använda de lör Riksgälds-kootoret anslagna medel till andra
behof, än dem Rikets Ständer bestämt, samt medgifva ackord vid iiqvider för samma
verks fordringar, är likalydande med 125 § af 1848 års reglemente.
149 §, angående allmänna bevillningens inleverering till Riksgälds-kontoret, innehåller ena
handa
stadganden, som nyssnämnde reglementes 126 §.
150 §, angående stämpel-afgifterna för spelkort och tidningar, 151 §, angående skatte
köpeskillingar,
152 §, angående inflytande medel vid försäljningar af kronan tillhöriga
hus i städerna, 153 §, angående anmärknings- eller så kallade observationsmedel,
154 §, angående öfverskotten å statsverkets inkomster, och 155 §, angående
ersättningen för anslaget till Tecknologiska institutet, motsvara och äro lika lydande
nied 127, 128, 129, 130, 131 och 132 §§ af hittills gällande reglemente.
Bil,, lill II. St. Prof. 1850 $ 1851. 4 Sami 1 Afd. 2 Band. 59 Höft. 1
2 Stats-Utskottets Memorial, N:<> 341.
156 §, angående aflemnandet af de från Landliänlerierna till Statskontoret inlevererade de
positionsrnedel,
grundar sig på Stats-Utskottets, af Rikets Ständer godkända, utlåtande
N:o 190.
157 §, angående öfverlemnande! till Riksgälds-kontoret af reserverade behållningar utaf
några, på Riksstaten uppförda, anslag, innefattar Rikets Ständers, genom bifallandet
af 47:de och 49:de punkterna af Utskottets utlåtande N:o 90 samt utlåtandet N:o
299, meddelade beslut.
158 §, angående köpeskillingen för den så kallade Hofbageri-egendonren vid Regeringsgatan,
innehåller det af Utskottet, i utlåtandet N:o 331, tillstyrkta och af Rikets Ständer
numera fattade beslut.
-159 §, angående odisponerade undsättningsmedels allemnande till Riksgälds-kontoret, grundar
sig på Rikets Sländers beslut medelst godkännandet af Utskottets utlåtande N:o
■10-1 och motsvarar 135 § af 1848 års reglemente.
160 §, angående de medel, som genom försäljning af materialierna för vattenledningen tili
Carlskrona kunna erhållas, är lika lydande med 136 § af samma reglemente.
161 §, angåande det till Riksgälds-kontorets utgifter anvisade belopp utaf Rikets Sländers
Banks, sedan 1848 års början upplupna, vinst, innefattar Rikets Ständers beslut
genom bifallandet af Banko-Utskottets memorial N:o 12.
162 §, angående förräntandet af Riksgälds-kontorets kontanta behållning genom uppköp af
Hypotheksföreningarnes m. fl. inrättningars räntebärande papper, innehåller samma
stadganden, som 139 § af hittills gällande reglemente; varande dock den deruti
omförmälda Hypotheksföreningen mellan jordegare inom Upsala, Stockholms, Westmanlands,
Södermanlands och Orebro län, hvilken icke tiädt i verksamhet, uti den
nya § utesluten; hvaremot i samma § tillagts de Irenne, sedan sista riksdag, bildade
och af Kongl. Majit stadlästade Hypotheksföreningarne mellan jordegare i Örebro
län och Wermland samt Elfsborgs län med Dalsland jemte Götheborgs och Bohus
län.
163 §, angående uppsägning eller försäljning af de räntebärande obligationer, som för
Riksgälds-kontorets räkning blifvit uppköpta, eger samma lydelse, sorn 140 § af
1849 års reglemente.
Siats- itskottets Memorial, N:o 341. 3
164 §, angående förrberörde obligationers belåning, motsvarar 141 § af 1848 års regle
mente
och innefattar hufvudsakligen enahanda stadganden; dock har belåningsbeloppet
blifvit förhöjdt till likhet med hvad Rikets Ständer, genom bifallandet af
41:sta punkten utaf Banko-Utskottets betänkande N:o 24, beslutat i afseende på
de utaf samma inrättningar utfärdade räntebärande obligationers belåning hos
Banken.
165 §, angående Riksgälds-kontorets kreditiv å Rikets Ständers Bank, och 166 §, angåen
upplåningen
af de medel, som för Riksgälds-kontorets förestående utbetalningar
måste på sådant sätt anskaffas, ega samma lydelse, som 142 och 143 §§ af 1848
års reglemente.
167 §, angående uppbörden och redovisningen af allmänna bevillningen, 168 §, angående
uppbörden af afgifterna för kort- och tidnings-stämplingen samt kostnaderna för denna
stämplings verkställande, 169 §, angående summariska räkningarne öfver Riksgälds-konlorets
medel, 170 §, angående Landtränteriernas månadsförslag öfver dessa
medel, 171 §, angående samma medels leverering till Riksgälds-kontoret samt Landträntmästarnes
remisslage, och 172 §, angående vederbörande tjenstemän tillerkända
observations- och indrifnings-arfvoden, äro lika lydande med ofvannämnde reglementes
144, 145, 146, 147, 148 och 149 §§.
173 §, angående bokföringen vid Riksgälds-kontoret, innefattar samma stadganden, som
detta reglementes 150 §,
174 §, angående utgifningen från trycket af utdrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper,
175 §, angående upprättandet at årliga liqvider mellan Riksgälds- och Statskontoren,
samt 176 §, angående ett serskildt arfvode för afslutandet af Riksgälds
kontorets
hufvudbok, ega samma lydelse, som 151, 152 och 153 §§ af oftsnämnde
reglemente.
I)å Rikets Ständer, i underdånig skrifvelse af den 16 nästlidne April, yttrat sig anse
det icke vara med god ordning förenligt, att statens verk utbetala gratifikationer till tjenstemän
inom Rikets Ständers Bank för bestyr, hvilka tillhöra deras tjensteåligganden, och
då Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers i samma skrifvelse framförda
anhållan, förordnat, att dylika utbetalningar för framtiden icke få ega rum; så och enär
enahanda föreskrift i afseende på gratifikationerna till vederbörande vid Postverket redar
4 Slals- Utskottets Memorial, N:o 341.
förut blifvit af Kongl. Maj:t meddelad; tiar det i 154 § af hittills gädande reglemente för
Riksgälds-kontoret förekommande stadgande, angående årliga arfvode» till tjenstemän vid
Rikets Ständers Rank samt Postkontoret i Stockholm, blifvit ur det nya reglementet uteslutet.
Likaså hafva 134, 137 och 138 g§ af 1848 års reglemente blifvit uteslutna, enär deruti
omförmälda, under sednaste riksdag till Riksgälds-kontoret anslagna, serskilda tillgångar
sedermera blifvit i stadgad ordning till detta verk öfverlemnade.
Stockholm den 23 Augusti 1851.
Förslag;
till
ftcglcmcntc för filfiksgfilds-koniorct.
(Fortsättning.)
Angående Riksgälds-konlorels inkomster och de till detta verk
serskildt anslagna tillgångar.
§ 148.
De till Rihsgälds-lconloret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon
förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof,
än dem Rikets Ständer bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst
(68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderandet af Riksgälds-kontorets fordringar,
ackord, utan Rikets Ständers serskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 149.
Återstoden af den bevillning, som, enligt Rikets Ständers Bevillningsförordning af
den 22 Oktober 1848 samt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 10 November S8mma år,
skall utgöras, bör, likasom den allmänna bevillning, hvilken Rikets Ständer vid inneva
-
Sluts-U/skottels Memorial, N:o 341. 5
randi' Riksdag sig åtagit, till Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sött,
förfaltningarne föreskrifva; hvarjemte ännu utestående restantier å de förflutna årens bevillningsmedel
höra, i den mån de varda indrifna, komma delta verk till godo.
§ 150.
De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade algifter ingå likaledes till
Riksgälds-kontoret, hvarest slämplingen af de i hufvudstaden tillverkade kort samt derstädes
utkommande tidningar verkställes, och hvarifrån vederbörande fromma stiftelser sedermera
erhålla dem tillei kända andelar af troi tstämplings-afgiften.
§ 151.
Till Riksgälds-kontoret aflemnas, hädanefter likasom hittills, de köpeskillingar, hvilka,
vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga disponibla skogars
försäljande til! skatte, varda erlagda.
8 152.
Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att emottaga de auktion smedel, hvilka kunna inflyta
för Kronan tillhöriga och för Kongl. Flottans i Carlskrona behof eller förra allmänna
Magasins-inrättningens räkning icke inköpta hus i städerna, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer för serskildt ändamål anvisade.
§ 153.
Vidare skola till Riksgälds-kontorets disposition öfverlämnäs de medel, hvilka, till
följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående allmänna
utskylder, äro eller blifva levererade.
8 154.
Från Kongl. Stats-konloret bör Riksgälds-kontoret, enligt en för 1849 och hvarje påföljande
år upprättad serskild liqvid, erhålla dels redan uppkomna, men ännu icke aflemnade,
dels hädanefter uppkommande öfver sköller å stats-verkets inkomster, äfvensom behållna
och till framtida behof icke reserverade besparingar å detta verks utgifter.
§ 155.
I stället för det årliga bidrag till Tecknologiska institutet, som af Manufaktur-diskontens
vinstmedel tillförene utgått, men numera är å riksstatens Sjette hufvudtitel uppfördt,
kommer ett, detta bidrag motsvarande, belopp af Fjorton tusen Riksdaler alt utaf nämnde
6 Stats-1 (skottets Memorial, N:o 341
vinstmedel, genom Kongl. Kommerso-kollegium, till Riksgälds-kontoret före In arje åra skit
inbetalas.
§ 150.
Under det i 16 § af detta reglemente stadgade vilkor, skall Kongl. Stats-kontoret lill
Riksgälds-kontoret öfverlemna, ej allenast dpt belopp. Fvratusennio Riksdaler 30 sk. 4 rst.,
sorn behållningen af de från Laud trän terierna samt Ö/versläthållare-embelets kansli
till Kongl. Stats-kontoret inlevererade deposilionsmedel, jemte derå upplupna räntor, vid
medlet a! nästlidet år utgjorde, utan älven den behållning af sedermera levererade eller
ytterligare inflytande dylika medel, hvilken vid slutet af hvarje påföljande år förefinnes.
8 157.
Enligt Rikets Ständers under innevarande riksdag derom fattade beslut samt bos
Kongl. Maj.-t i underdånighet gjorda framställningar, skola nedannämnde behållningar utaf
reservationerna å följande, under riksstatens hufvudtitlar uppförda, årliga anslagssummor, genom
Kongl. Stats-kontoret. till Riksgälds-kontoret »Hemnäs eller detta verk i liqvid tillgodoföras,
nemligen:
l:o utaf reservationerna å anslaget, under Fjerde hufvudliteln, till aclcordsförskotler och
ersättningar, Tjugetusen Riksdaler;
2:o utaf reservalionerna å anslaget, på allmänna indragningsstaten, till emeritilöner vid
elementar-läroverken, Trettiotusen Riksdaler; och
3:o den behållning, som, då innevarande riksdags statsreglering träder i verkställighet, förefinnes
af det på allmänna indragningsstaten likaledes uppförda anslaget till godtgör;nde
af indelning sbrist i Jemtland.
§ 158
Till följd af hvad Rikets nu församlade Ständer beslutat i afseende på köpeskillingen
för den, vid Regeringsgatan här i hufvudstaden belägna och Kronan förr tillhöriga, s&
kallade Hofbageri-egendomen, hör det belopp denna köpeskilling, hvilken sedan sistlidne
riksdag blifvit begagnad till kostnader för myntverkets nya lokal, utgjort, eller Sextontusen
sexhundrasextiosex Riksdaler 32 sk., till Riksgälds-kontoret genom Stats-kontoret öfverlem-»
nas, i den mån detsamma är eller varder disponibelt.
Stats-l tskotte/s Memorial, X:o 34/. 7
8 Iä9.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut, i Iråga om begagnandet af de för
undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma
behöfva för sagde ändamål användas, skola samma medel, till den del de icke äro
för anvisade utbetalningar erforderliga, under del förbehåll, som i 18 § omförmäles, ölverlemnas
lill Hiksgälds-kontoret.
§ 100.
1 fall den påbörjad© vattenledningen lill Carlskrona skulle komma all öfvergif\as
och de härtill redan uppköpta jernrören icke kunna till allmänna byggnader användas, bör
den tillgång, som, genom försäljningen af dessa jernrör äfvensom andra för samma företag
upphandlade rnaterialier. uppkommer, till Riksgälds-kontoret aflemnas, för alt*(ramdeles kunna
tagas i beräkning för anläggandet af en vatten-cistern vid nämnde stad.
§ 161.
Jemlikt Rikets Ständers härom fattade och Banko-fullmäktige meddelade beslut, skall
utaf Rikets Ständers Ranks, sedan 1848 års början upplupna, behållna vinst, vid slutet
af åren 1851, 1852 och 1853, ett belopp af Sjuhundratusen Riksdaler årligen, eller
tillsammans Två millioner etthundratusen Riksdaler, lör statens allmänna behof, från Bandien
till Riksgälds-kontoret aden nas.
162
De för Riksgälds-kontorets utgifter anvisade inkomster och kontanta tillgångar skola,
intilldess desamma behöfva användas för detta verk åliggande utbetalningar, så vidt med
det allmännas säkerhet och fördel öfverensslämmer, göras för Riksgälds-kontoret fruktbärande
och hållas allmänna rörelsen tillhanda, medelst uppköp, för Riksgälds-kontorets räkning,
af räntebärande obligationer, utgifna af Arméens Ackords-amorteringsfond,
Trollhätte nya kanalbolag, Bruksegares Hypolheks-kassa, Skånska och Östgötha
Hypothcksföreningar, äfvensom Hypolheksföreningarne mellan jordegare i Småland
m. fl. provinser, i Örebro län, i Wermland och i Elfsborgs län med Dalsland
samt Götheborgs och Röhus län, eller af andra sådana Svenska Hypotlieksinrättningar,
som på likai tade grunder med de nyssnämnde kunna blifva bildade samt af
Kongl. Majit i nåder stjdfästade, och hvilkas obligationer Fullmäktige anse innefatta full
säkerhet._
S Stats l Iskottets Memorial, X:o 341
g 103.
D< obligationer, suni, i öfverensstämmelse med stadgandet i nästföregående g, redan
äro eller hädanefter varda för Riksgälds-kontorets räkning uppköpta, skola, i den mån
sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utgifter erfordras eller af verkets
fördel påkallas, antingen till inlösen uppsägas eller, på det sätt Fullmäktige pröfva mest
lämpligt och ändamålsenligt, försäljas.
§ 164.
För samma ändamål och under de förhållanden, som i ofvanstående 162 § äro uppgifna,
må derstädes upptäknade räntebärande papper, jemte Stockholms stads Drätselkommissions
obligationer, af Riksgälds-kontoret belånas; dock få de lån, som emot
hypothek af sådana papper meddelas, icke öfverstiga nittio procent af de hypolicerade
obligationernas kapitalbelopp, då dessa löpa med minst fyra procents ränta, eller sjuttiofem
procent utaf kapitalbeloppet af de obligationer, hvaruti lägre ränta, än fyra procent är förskrifven.
För ifrågavarande lån skall, utan afseende å de belånade obligationernas räntefot,
till Riksgälds-kontoret erläggas feni procents årlig ränta. För öfrigt ankommer på Fullmäktige
att, med hänsigt till förevarande förhållanden, bestämma ej mindre iånetiderna,
än lånebeloppen.
§ 165.
För statsfyllnadssummans liqviderande och för bestridande af Öfriga Riksgälds-kontoret
åliggande utbetalningar, eger detta veik att, från den lista September det ena året lill den
sista Juni det nästföljande, begagna ett räntefritt kreditiv ä Rikets Ständers Rank, till
ett belopp af högst En million riksdaler; börande alltid de å detta kreditiv Iyflade medel
ovilkorligen, sistnämnde dag, vara Banken godlgjorda.
Då Bankens ställning det fordrar, må berörde kreditiv af Banko-fullmäktige uppsägas,
dock ej förr, än i sista rummet och sedan andra utvägar blifvit begagnade. Sådan uppsägning
leder till den påföljd, att kreditivet månadlligen, till den sista derpåföljande Juni,
indrages till så stor andel, som motsvaiar antalet af de för kreditiv-lättighetens begagnande,
till samina dag, återstående fulla månader.
§ >66.
I händelse sådant, för verkställandet af Riksgälds-kontoiets förestående utbetalningar,
finnes
Stals-lUskottels Memorial, N:o 341. 9
finnes oundgängligen nödvändigt, ega Fullmäktige att, under de i 143 § stadgade vilkor och
förbehåll, upplåna härtill erforderliga medel emot detta verks obligationer, ställda till
inlösen antingen efler viss förfallotid eller efter föregången uppsägning.
Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående bevillnings- m. fl. medel.
§ 167.
Allmänna bevillningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande Bevillnings-förordning
Ir stadgadt; och åtnjuta de tjenstemän samt öfrige vederbörande, som med uttaxeringen
och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti samma Förordning dem tillerkända
»rfvoden och traktamenten.
Likaså ega Kronofogdarne och Landskontoren att, för uppbörden och redovisningen af
arfs- och testamcnls-bevillningen, tillgodonjuta de serskilda arfvoden, som uti Kongl.
Kungörelsen den 11 December 1811 blifvit bestämda.
§ 168.
I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpelafgifter, 6om
lör tidningar och spelkort skola erläggas, komma härom utfärdade författningar alt tjena
till efterrättelse ; börande kostnaden för den i Riksgälds-kontoret skeende tidnings- och
kortstämpling af detta verks medel bestridas ; och må vedergällningen för denna stämplings
verkställande och kontrollerande hädanefter utgå med enahanda belopp eller efter samma
beräkningsgrund, som hittills. Likaledes böra de stampar, som vid den i orterna förefallande
tidnings- och kortstämpling måste begagnas, på Riksgälds-kontorets bekostnad anskaffas.
Men för öfrigt skall kostnaden för nämnde stämpling, med det i författningarna;
bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen godtgöras.
§ 169.
Öfver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets öfriga inkomster,
hvilka uti landsorten levereras, författas vid Landskontoren summariska räkningar,
som afslutas och insändas till Riksgälds-kontoret inom den tid, författningarne
stadga; skolande uti dessa räkningar restantier och balanser från de förra åren jemväl till
Biå. till R. St. Prof. 1850 $ 1851. 4 Sami. 1 Afd. 2 Rand. 59 Uäft. 2
4<0 Stais,-Utskottets Memorial, N:o 341.
redovisning upptagas. Sådana summariska rakningar »deranäs äfven från Stockholms sisi
inom den tid, som serskildt är bestämd.
§ 170.
I början af hvarje månad insändas fran Landtränterierna till Riksgäids-kontoret förslag
öfver de, under nästföregångne månad, för nämnde Kontors räkning, influtna medel;
hvilka förslag ovilkorligen böra vara af Landskontoren till riktigheten bestyrkta.
§ 171.
De till Riksgälds-kontorets disposition uti Landtränterierna influtna uppbörds- oek
anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen till Riksgäids-kontoret;
egande Landträntmästarne att, under de vilkor och förbehåll, författningarn»
stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem tillkommande remisslage för
de penninge-remisser, som från Ränterierna tili Riksgäids-kontoret expedieras.
8 172.
För de medel, som, till följd af Kongl. Kammar-rättens Öfver-revisions-departemrnft
anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder, för Riksgäids-kontoret*
räkning inflyta, godtgör Riksgäids-kontoret, efter behöriga reqvisitioner, de i författningarn»
stadgade observations- och indrifnings-arfvoclen.
§ 173.
Med iakttagande af hvad Rikets sednast församlade Ständer beslutat och förordnat
i afseende på räkenskapsföringen vid Riksgäids-kontoret, samt hvad härom för öfrigt
är stadgadt, uppgöres och afslutas för hvarje år en serskild hufvudbok öfver nämnde
verks samtliga tillgångar och skulder; h.viken hufvudbok inom den 1 Juli året efter det, för
hvilken den är uppgjord, bör vara afslutad och renskrifven samt före den l:sta derpåföijande
Oktober behörigen granskad.
§ 174.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgälds-kontorets
ställning, serskilda, efter det härmed afsedda ändamål lämpade, utdrag af
della verks räkenskaper för det nästföregångna året genom trycket offentliggöras c«h
jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 175.
I April månad hvarje år upprättas uli Riksgäids-kontoret en ordentlig liqvid med
statsverket för det sistförflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Stats-kontoret
t
Stats- Ltskoltets Memorial, N:o 341. <<
trim* examplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstäde#
qrarttanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande
af Kongl. Stats-kontoret, böx till Riksgälds-kontoret återställas, för atl »åiorn
vtrifikaiion dess hufvudbok biläggas.
8 176.
Då Riksgälds-kontorets hufvudbok inom den i 173 § stadgade tid blifvit vederbörligen
afslutad och i fulländadt skick till Kommissariatet aflemnad, utbetalas det för hufvudbokens
upprättande och afslutande, från längre tid tillbaka, bestämda serskilda arfve åt
af Tvåhundra riksdaler.
t
STOCKHOLM- Östlund & Berling, 485L
Sluts-Utskollcls Utlåtande, JM 542.
1
M 342.
Ank. till Exp.-Utsk. den 2ä Aug. 1831, kl. 4 e. ni.
Utlåtande, i anledning af vackt motion om låneunderstöd förstora
Barnhuset i Slockholm.
(U. A.)
Under förmälan, hurusom den allmänt kända och erkända nödställda belägenhet,
hvari Stora Barnhuset i Stockholm för närvarande sig befinner, gjorde för
detsamma omöjligt att fortsätta sin ädla verksamhet; alt undan nöd och förderf
rädda och till nyttiga medlemmar uppfostra de värnlösa, till sitt upphof skuldfria
barn, som i följd af föräldrars oförmåga eller hjertlösa likgiltighet för sin afföda,
blifvit åt inrättningens vård anförtrodda, har Herr Brinck uti en, med stöd af 56
§ Riksdags-Ordningen väckt och af Vnllofl. Borgare-Ståndet till Stats-Utskottet
remitterad, motion föreslagit, att Rikets Ständer måtte bevilja Stora Barnhuset ett
lån, stort etthundra tusen R:dr B:ko, att från Riksgälds-kontoret utgå och af Barnhuset
räntefritt innehafvas under den tid, nu uppgörande Stats-reglering blifver
gällande, men att efter denna tid Barnhuset å lånet godtgör årlig ränta och verkställer
kapital-afbetaluing.
I afseende på Barnhusets fmanciela ställning har Utskottet utaf ett af nuvarande
Direktionen till Kongl. Majit aflåtet underdånigt Utlåtande inhämtat, att
Barnhusets approximativt påräknade inkomster för detta år uppgå till något öfver
79,000 R:dr
samt utgifterna för »Barnhusets utomhus-stat», enligt redan åtagna
förbindelser  77,552: 16.
»inomhus-stat», eller sjelfva Barnhusets administration 41,026: 52. ng,579 »
hvaraf visar sig att utgifterna öfverstiga inkomsterna med omkring 59,400 R:dr, hvilket
belopp alltså utgör Barnhusets brist för innevarande år, hvilken kari antagas till
enahanda summa för hvartdera af de nästpåföljande tvänne åren. Härförutan erforRih.
till R. St. Prol. 1850 & 1851. 4 Sami., 1 Afd., 2 Rand., 60 Haft. 1
2
Siats-Utskottets Utlåtande, JVf 3-42.
dräs för oundgängligen nödiga reparationer å Barnhusets byggnader 16,000 R:dr
B:ko, hvartill Barnhuset icke eger några medel att disponera.
Utskottet, som, så vidt tid och andra göromål medgifvit, tagit kännedom om
Stora Barnhusets ställning och dervid vunnit öfvertygelse om inrättningens oundgängliga
behof af att skyndsamt understödjas, erkänner visserligen sin förbindelse
att för Rikets Ständer framlägga en utredning af detta förhållande, äfvensom de
orsaker, hvilka föranledt detsamma, men Riksdagens med visshet emotsedda snara
afslutande nödgar Utskottet att i sin framställning i ämnet iakttaga all möjlig
korthet.
Rörande beloppet och beskaffenheten af de bidrag Staten, tid efter annan, beviljat
Barnhuset, förekommer en kort redogörelse uti Stats- och Bevillnings-Utskottens
gemensamma Utlåtande, JV2 55, hvartill Utskottet nu får hänvisa.
Genom det af Kongl. Maj:t, under den 28 December nästlidet år för Styrelsen
och förvaltningen af Barnhuset utfärdade reglemente, äro sådane föreskrifter meddelade,
att, derest de noggrannt tillämpas, hvilket Utskottet eger skäl att af den
nuvarande Direktionen förvänta, väsendtlig inskränkning i barn-antalet kommer att
ega rum och att kostnaderna för Barnhusinrättningen, i män af inskränktare verksamhet,
småningom skola nedgå. Om derför det närvarande mest oafvisliga behofvet
kunde afhjelpas, föreställer sig Utskottet, att för framtiden Barnhusets inkomster
blifva tillräckliga för utgifternas bestridande; och då Utskottet håller före,
att en mindre summa än den motionären föreslagit, kan, derest å densamma beviljas
en längre räntefrihet, än af motionären blifvit ifrågasatt, förhjelpa Barnhuset
ur dess bekymmersamma belägenhet, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer må förunna Stora Barnhuset i Stockholm ett
lån af 50,000 R:dr B:ko, att från Riksgälds-kontoret utgå, emot
vilkor, att sedan detta lån under fem års tid innehafts utan ränta,
6 procent af detsammas ursprungliga belopp till Riksgälds-kontoret,
före hvarje års slut, inbetalas, af hvilka 6 procent först beräknas
4 procent årlig ränta å det återstående lånekapitalet, hvarefter
det belopp, som derutöfver skall erläggas, kommer att såsom
kapital—afbetalning å lånesumman afgå, intill dess denna är till
fullo godtgjord; börande Barnhusets direktion, innan lånet af Riksgälds-kontoret
utbetalas, hafva aflemnat, ej mindre sin till Riksgälds-kontoret
eller Ordres ställde samt af fullmäktige godkände
skuldförbindelse, än ock för densammas uppfyllande likaledes af
fullmäktige godkänd säkerhet. Och hemställer Utskottet att, i
Slals-Ulskottcls Utlåtande, JYt 343.
3
händelse detta utlåtande varder af Rikets Ständer bifallet, bifogade
§ måtte uti Riksgälds-kontorets reglemente få intagas.
s
Med
afseende å den bekymmersamma financiela ställning, deruti Stora Barnbuset
här i hufvudstaden för närvarande sig befinner, hafva Rikets Ständer beviljat
nämnde inrättning och till utgående från Riksgälds-kontoret anvisat ett låneunderstöd
af Femtiotusen Riksdaler, emot vilkor, att sedan detta lån under fem
års tid innehafts utan ränta, sex procent af detsammas ursprungliga belopp varda
till Riksgälds-kontoret, före hvarje års slut, återbetalda, af hvilka sex procent fyra
procents årlig ränta å det återstående lånekapitalet först beräknas, hvarefter det
öfverskjutande beloppet kommer att såsom kapital—afbetalning afgå å lånesumman,
intilldess denna blifvit till fullo godtgjord; börande Rarnhusets direktion, före lånets
utbetalning af Riksgälds-kontoret, hafva dit aflemnat ej mindre sin, till detta verk
eller ordres ställda samt af fullmäktige godkända, skuldförbindelse, än ock en af
fullmäktige likaledes godkänd säkerhet för densammas uppfyllande.
Stockholm den 25 Aug. 1851.
Reservation:
af Herr Rappe, C. G., samt Herrar Gråå och Norin, som ansågo att lånesumman
bordt bestämmas till 66,666 R:dr 32 sk. B:ko.
JYs 343.
Ank. till Exp.-Utsk. den 23 Aug. 1831, kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning af erhdllne äterremisser ä betänkandet
M 298. (U. A.)
Ifrågavarande betänkande, angående sättet, ordningen och vilkoren för utbetalning
af anslag och lånebidrag till befrämjande af allmänna arbeten, har blifvit
Aterremitteradt af Borgare- och Bonde-Stånden, men bifallet af Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ståndet, med erinran inom sistnämnde Riks-Stånd om iakttagande
af den rättelse, att ordet »för» i 15 punkten 2:dra raden införes emellan
orden »föranledas» och »Riksgälds-kontoret».
Uti Borgare-Ståndet är såsom skäl för återremiss anfördt, att betänkandet
sammanblandar de åtgärder, som böra vidtagas af fullmäktige i Riksgälds-kontoret
med dem, som tillhöra Regeringen, hvarigenom konflikter emellan dem förme
-
A
Ståls-Utskottets Utlåtande, M 543.
menas blifva en ovilkorlig följd. De vid sednaste 2:ne riksdagar uppgjorda
reglementen för berörde kontor innehålla i detta ämne tydliga och bestämda
föreskrifter, hvilka blifvit affattade i serskilda punkter. Ehuru någon olägenhet
hittills icke försports deraf, att den uti 1844—1845 årens reglemente meddelade
föreskrift, att, derest bidraget utgått såsom lån från Riksgälds-kontoret, ej mindre
den dit ingifne skuldförbindelsen, än äfven den för förbindelsens uppfyllande
ställde säkerhet skulle godkännas af Kongl. Majit, blifvit i så måtto ändrad uti
1847 och 1848 årens reglemente, att, enligt detsamma, godkännandet af så väl
skuldförbindelsen, som säkerheten derför, öfverlemnats åt .fullmäktige, vore likväl
lätt att inse, hvilken svårighet skulle uppstå för fullmäktige att pröfva enskilde
personers säkerhets-handlingar, hvilket hittills icke egt rum, emedan några medel
icke varit för enskilde beviljade, hvadan yrkats, att de uti 74 och 75 <§§ af
1844 och 1845 årens reglemente intagne stadganden måtte varda bibehållne.
Inom Bonde-Ståndet har blifvit erinradt, hurusom Rikets Ständer vid de
bägge sednaste riksdagarne gjort en bestämd och ganska noggrann skillnad emellan
de föreskrifter, hvilka borde tjena till iakttagande af Kongl. Majit vid beviljande
af de till allmänna arbeten anvisade anslags- och lånebelopp, och de föreskrifter,
hvilka borde af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret iakttagas, i afseende på
medlens utbetalning. Då Utskottet likväl, sådant oaktadt, omredigerat de vid föregående
2:ne riksdagar meddelade stadganden i förevarande ämne samt, med förbiseende
af anledningen dertill, att dessa föreskrifter förut indelats i 2:ne alldeles
skiljaktige kathegorier, i en nummerföljd meddelat alla de stadganden, som i afseende
på ifrågavarande anslags och lånebidrags beviljande ansetts erforderliga,
förmenades, att den följd deraf uppkomme, att af betänkandet omöjligen kunde
inhemtas, hvilka af dessa stadganden borde af Kongl. Majit tillämpas och hvilka
det tillhörde Riksgälds-kontorets Styrelse att iakttaga. Olämpligheten af föreskrifternes
sammanblandning, som före år 1845 äfven egt ruin, hade af erfarenheten
blifvit vitsordad, och man vore således befogad att i första rummet yrka,
det Stats-Utskottet icke skulle uti en så magtpåliggande fråga, göra en total förändring
uti de föreskrifter Rikets Ständer, efter att hafva hört Riksgälds-kontorets
Styrelse, vid 2:ne föregående riksdagar gillat, helst då ingen förändring häruti
blifvit ifrågasatt; varande, på grund häraf, yrkadt, att de uti 82 och 83 §§ af
Riksgälds-kontorets reglemente intagne föreskrifter måtte bibehållas.
Med föranledande af hvad sålunda blifvit emot betänkandet erinradt, anser
Utskottet sig böra yttra, att hvad först angår den anmärkta »sammanblandningen*
kan Utskottet icke medgifva, att någon sådan egt rum.
Väl
Stats-Ulskotlcls Ijllålnnde, JK 345.
Väl har Utskottet sammanfört de vid 1847 och 1848 årens riksdag meddelade
och i 2:ne §§ uti Riksgäids-kontorets reglemente intagne föreskrifter serskildt
till Fullmäktiges efterrättelse och serskildt till iakttagande af vederbörande;
men Utskottet har ansett detta sitt tillgörande vara af behof påkalladt, emedan
så väl de för Riksgäids-kontorets Styrelse gällande, som de till regeringens iakttagande
gifne vilkor och bestämmelser voro ofullständiga och kunna synas vara i
visst afseende sins emellan stridige, hvarpå såsom exempel må anföras, dels att
4 mom. af 82 <§, som innehåller de föreskrifter, hvilka skola tjena Riksgäldskontoret
till efterrättelse, ålägger kontorets Styrelse att vaka deröfver, att de från
koutoret utgifne lönebidrag blifva återbetalde i stadgad, ordning, ehuru denna
ordning ej ar stadgad i nyssnämnde Fullmäktige egnade §, dels alt, oansedt i
samma § 2 mom. litt. b) löreskrifves, att Fullmäktige skola vid låns utgående
pröfva och godkänna ej mindre skuldförbindelsen, än ock säkerheten för densammas
uppfyllande, innehåller 8 mom. af 83 j§, alt »menigheter eller bolag, till
hvilka Statsmedel anvisas, böra ställa sådan säkerhet, som af Kongl. Majit i nåder
godkännes, så väl för fullgörandet af de konlrakter, hvilka i afseende på arbetenas
verkställighet upprättas, som för återbetalningen af låneunderstöden, i händelse
företagen ej vederbörligen fullbordas.»
Beträffande de konflikter, som förmenas skola uppstå i följd af ifrågavarande
betänkande, anser Utskottet sådana icke vara utt belura, enär stadgandena öro
tydliga; och då icke blifvit uppgifvet i hvad hänseende de af Utskottet föreslagne
föreskrifter äro otydliga, är Utskottet icke i tillfälle att derom afgifva något yttrande;
hvaremot Utskottet fäster uppmärksamhet derpå, att ett tryckfel förekommer
i betänkandet pä sidan 35, 4 raden uppifrån, der efter ordet ■pröfning skall
vara punkt, och följande mening begynnas med ordet fullmäktige.
Vidkommande yrkandet, att de uti 74 och 75 §§ al 1844—1845 årens
reglemente intagne föreskrifter, angående pröfning af den för lån erbjudne säkerhet,
böra bibehållas, så enär någon olägenhet icke försports af de i delta ämne
vid sista riksdagen meddelade föreskrifter, har Utskottet funnit någon förändring,
hvarom någon motion ej eller blifvit väckt, icke i den då stadgade ordningen
böra ifrågakomma.
Hvad i öfrigt blifvit erinradt, anser Utskottet icke påkalla något bemötande,
utan får Utskottet, enär merberörde betänkande blifvit af 2:ne Riks-Ständ
godkändt,
detsamma vidblifva.
Stockholm den 25 Aug. 1851.
Hill. litt H. St. Prol. 1850 cV 1831. 4 Sami., 1 Afd., 2 Hand... 60 Haft.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN,
Stafs-Utskottets Memorial, Nio 344.
1
\:o 344.
Alik. lill Exp.-Utsk. d. 25 Augusti 1851, lil. 1 o. m.
Memorial, med förslag till de 2:ne sisla afdelning ar ne af
reglementet för Riksgälds-kontoret.
(Jlyds.-Afd.)
be uti 155:teoch efterföljande §§, till och med den 209:de, af hittills gällande regletnente
meddelade stadganden, angående styrelsen öfver samt betjeningen vid Riksgälds-kontoret*
har Stats-Utskottet, på sätt bifogade förslag visar, ansett böra i det nya reglementet bibehållas,
med iakttagande af några tillägg och förändringar, för hvilka Utskottet här nedan
får redogöra; varande för de §§, detta förslag innehåller, nummerföljden fortsatt från de
föregående afdelningarne af det nu uppgjorda reglementet, oaktadt hvarje serskild §:'s nummerordning*
vid reglementets utfärdande, mäste förändras* i anseende till några af Rikets
Bländer numera fattade beslut, som böra i sao:ma reglemente intagas.
i?f §, angående antalet af de Fullmäktige, åt hvilka styrelsen öfver Riksgälds-kontoret är
uppdragen, 178 §, angående ersättandet af uppkomna ledigheter bland Fullmäktige,
179 §, angående Suppleanters inkallande, 180 §, angående den ed, Fullmäktige
Skola aflägga, 181 §, angående upphörandet af Fullmäktiges befattning, 182 §, angående
Fullmäktiges allmänna åligganden, 183 §, angående Fullmäktiges tydnadspligt
samt redovisnings- och ansvarsskyldighet, 184 §* angående inhemtandet af Revisorernas
låd och yttranden, 185 §, angående Fullmäktiges honoraria samt resekostnadsersättningar,
186 §, angående målens föredragning och afgörande, 187 §,
angående den ort, der Fullmäktiges sammankomster böra hållas, 188 §, angående
tiden för sammankomsterna samt förandet af protokoll dervid, 189 §, angående
BiH. till II. St. Prof. 1850 # 1851. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 61 Haft. 1
2 Stats-Utskol/e/s Memorial, N:o 344.
Fullmäktiges sammanträdande vid utomordentliga tillfällen, 190 §, angående tjenstledighet
för Fullmäktige, 191 §, angående anmälandet af iuträffadt förfall, 192 §,
angående det antal Fullmäktige, som för fattandet af beslut måste vara tillstädes,
193 §, angående rösternas afgifvande oell beräknande vid skiljaktiga meningar, 194
§, angående infordrandet af Kommissariatets yttranden m. m., 195 §, angående föreskrifters
meddelande, och 196 §, angående sättet för öfverklagandet af Fullmäktiges
beslut, äro lika lydande med 155, 156, 157, 158, 159, 160, 161, 162, 163,
164, 165, 166, 167, 168, 169, 170, 171, 172, 173 och 174:de §§ af 1848 års
reglemente.
197 §, angående granskningen af Kommissariatets och Ombudsmannens anteckningsböcker
samt inventeringen af låne- och säkerhets-handlingarne, innehåller samma stadgande,
som 175 § af nyssnämnde reglemente, med tillägg af “Ombudsmannens
diarium”.
1'98 §, angående årliga besigtningar a Riksgälds-kontorets samt Rikets Ständers hus och
underhållandet af dessa egendomar, 199 §, angående afgifvandet af berättelser till
Rikets Ständer samt deras Revisorer, och 200 §, angående revisionsberättelsernas
tryckning, ega samma lydelse, som nu gällande reglementes 176, 177
och 178:de §§.
201 §, angående upphandling af papper och skrifmaterialier till begagnande under nästa
riksdag, innefattar, i niomenterna a. b. c. och d. samt näst derefter följande punkt,
samma föreskrifter och bestämmelser, som förekomma i motsvarande momenter
och punkt af meranämnde reglementes 1 79 g.
1 öfverensstämmelse med hvad Utskottet yttrat i sitt af Rikets Ständer bifallna Memorial
N:o 238 och under hän risande till hvad här nedan, i afseende på dylika serskilda
arfvodens framtida upphörande, är föreslaget, får Utskottet hemställa,
att ett arfvode af Trehundra riksdaler nu måtte af Rikets Ständer
bestämmas för befattningen med emottagningen, vården och utdelningen
samt redovisningen af de vid nästa riksdag erforderliga skrifmaterialier
jemte andra hithörande effekter.
tinder förutsättning af denna hemställans bifallande, har Utskoitet uti nu ifrågavarande
Stats-Utskottets Memorial, N:o 344. 3
§ tillagt ett stadganclp, angående detta arfvodes belopp samt närmare bestämt de åligganden,
som för detsammas åtnjutande böra fullgöras.
Till de åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret uppdragna serskilda åligganden, om hvilka
sednast anförda, jemte nästföregående §§, i 1848 års reglemente handla, anspr Utskottet
i det nya reglementet böra tilläggas ett, af nuvarande förändrade förhållanden påkalladt
och för ordnandet af förvaltningsbestyren vid Riksgälds-kontoret vigtigt oeh maktpåliggande
uppdrag.
Enligt hvad vid (lera tillfällen, både af Rikets Ständers Revisorer och inom Riksstånden,
blifvit anmärkt, har den, under en längre tidsföljd, med mer eller mindre väsendtliga
förändringar, fortfarande organisationen af Riksgälds-kontoret befunnits i (lera hänseeRden
mindre ändamålsenlig och lämpad efter beskaffenheten af de göromål och åligganden, som
numera utgöra de förnämsta föremålen för Riksgälds-kontorets verksamhet. Då denna organisation,
hvilken hufvudsakligen grundar sig på Rikets Ständers, rörande nämnde verks
förvaltning, vid 1809 och 1810 års riksdag, meddelade förordnanden, uppgjordes och fastställdes,
afsågos naturligtvis de förhållanden, som då egde rum. Under den sedermera förflutna
tiden hafva likväl dessa undergått mångå högst betydliga och vigtiga förändringar,
bland hvilka Utskottet torde endast behöfva erinra om upphörandet af dels alla transaktioner
och liqvider i afseende på rikets utländska skuld och dels alla af Riksgälds-sedelrörelsen
förorsakade göromål, äfvensom om tillkomsten deremot af befattningen med verkställigheten
af samtliga, under extra statsregleringarne hänförda, utgifter samt dermed förenade
(lerfaldiga åligganden. 1 anseende härtill, synes det alltså angeläget att, för beredande
af större enhet, enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling samt framtida minskning
i förvaltnings-kostnaderna, företaga och utföra en mera genomgripande förändring af
omförmälde organisation, än de partiela jemkningar deruti, som hittills, tid efter annan, blifvit
beslutade. Så väl vid den verkställda granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning,
som vid behandlingen af flera gjorda framställningar, angående sättet och vedergällningen
för besörjandet af åtskilliga inom samma verk numera förefallande och ingalunda tillfälliga
göromål, hafva under loppet af innevarande riksdag också hos Stats-Utskottet förekommit
4 Slats-Utskottets Memorial, N:o 344.
serskilda omständigheter och förhållanden, hvilka föranledt Utskottet att, vid föreslåe ndet
af de reglementariska föreskrifterna för Riksgälds-kontorets styrelse, fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet å detta ämne samt tillstyrka vidtagandet af här nedan föreslagna åtgärder
och beslut. Dessutom har Utskottet hemtat en ytterligare anledning härtill af Rikets Ständers
vid denna riksdag fattade beslut, angående verkställigheten af en förändrad organisation
utaf Banko-verket samt en ny reglering af dervarapde tjenstemanna-personal, helst härigenom
uppkommande förändringar i aflöningsstaterna och motsedda förbättringar i lönevilboren
inom detta verk säkerligen skola, i likhet med hvad vid sådane tillffllen förut skett,
framkalla anspråk på enahanda löneförhöjningar för Riksgälds-kontorets tjenstemän.
Med afseende å nu antydda samt öfriga härvid förekommande förhållanden, och då
Utskottet, i öfverensstämmelse med den åsigt, som, i fråga om verkställigheten af den beslutade
nya organisationen af Banko-verket, hos Rikets Ständer gjort sig gällande, anser
det både vigtigt och fördelaktigt, att jemväl lämpligheten och ändamålsenligheten af den nu
ifrågasatta förändrade organisationen af Riksgälds-kontoret må, så vidt omständigheterna medgifva,
genom dess befordrande tili verkställighet innan densamma af Rikets Ständer slutligen
godkännes och fasts tällps, kunna af erfarenheten pröfvas och vitsordas; får Utskottet
föreslå:
J:o Att Fullmäktige i Riksgälds-kontoret måtte få sig uppdraget att, med
behörigt iakttagande af gällande grundlagsstadganden angående kontorets
styrelse och förvaltning, ej allenast låta utarbeta, utan ock sedermera
granska och, sådant detsamma varder af Fullmäktige gilladt,
underställa Rikets näst sammanträdande Ständers pröfning och fastställelse
ett fullständigt förslag till ny eller förändrad organisation af detta
verk samt reglering af föivaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom
detsamma, jemte aflöningsstat lör dervarande tjenstemannapersonal;
börande vid uppgörandet af sagde förslag, bland annat, afses: att, så
vidt, utan åsidosättande af nödiga kontroller, sig göra låter, den största
möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling samt
minskning af tjenstemännens antal må åstadkommas; och att alla serskilda
uppdrag och bestyr, hvilka till följd af Rikets Ständers i sednare
tider vidtagna förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret
förrättas och för hvilka serskilda arfvoden hittills utgått,
Stats-itskoltets Memorial, N:o 344, 5
rnä inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden samt
vedergällningen derför inberäknas uti det belopp, staten för hvarje
tjenst upptager;
och 2:o att Fullmäktige derjemte och under förbehåll, att aflöningen vid Riks--  gäldskontoret icke får öfverstiga det sammanräknade belopp, hvartill
löner och arfvoden, enligt gällande stater och reglemente, uppgå,
må ega att, i den mån Fullmäktige pröfva nyttigt och lämpligt samt
omständigheter och förhållanden för öfrigt medgifva, under ti len intill
nästa riksdag, befordra den föreslagna nya eller förändrade orga--  nisaliunen til! verkställighet samt för sådant ändamål vidtaga erforderliga
åtgärder och beslut, utan hieder af de i reglementet eller
tjenstgöringsordningen meddelade föreskrifter, angående sältet och
ordningen för göromålens besörjande.
Vidare ogIi till underlättande af meranämnde organisations fullständiga utförande, se^
dan förslaget dertill blifvit af Rikets Ständer godkändt och fastställdt, får Utskottet hemställa,
att, intilldess Rikets Ständers beslut härom varder meddeladt, de
tjenster vid Riksgälds-kontoret, som dessförinnan blifva lediga, allenast
må genom förordnanden tills vidare återbesättas, samt att hvad
utaf de för dessa tjenster anslagna löner och arfvoden icke anses
fortfarande behöfva användas för desammas bestridande, må af Fn11 -^
mäktige under tiden få disponeras, ej mindre till de löneförbättringar,
hvilka af rättvisa eller billighet anses påkallade, an till vedergällning
för de nya eller förändrade göromål, som för organisationens verkställighet,
komma att åläggas förut varande eller blifvande tjenstemän
vid detta verk.
I händelse hvad Utskottet nu föreslagit och hemställt, varder af Rikets Ständer bifallet,
torde äfven den dermed öfverensstämmande och å bifogade förslag upptagna 202 § varda
af Rikets Ständer godkänd.
203 §, angående Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma åligganden,
och 204 §, angående granskningen af riksdagsmäns fullmakter, äro likalydande med
181 och 182 §§ af 1848 års reglemente.
G Slats-Utslcottels Memorial, N:o 344
205 <§, angående val af Direktorer eller deras suppleanter vid Lånokontoren, innefattar sam
ma
stadganden, som nyssnämnde reglementes 183 §. endast med den redaktionsför'ändring,
att, i stället för Lånekontoren i Götheborg och Malmö, begagnats orden:
Lånokontoren i landsorterna; varande denna förändring vidtagen med afseende å
Rikets nu församlade Ständers beslut om inrättandet af ett nytt lånekontor i Wisby.
206 §, angående Fullmäktiges kansli, är lika lydande med nu gällande reglementes 184 §.
207 §, angående Kommissariatet samt de vid dess expedition samt Boksluts- och Revisions
konloren
anställde tjenstemän, motsvarar samma reglementes 185 § och innehåller
enahanda stadganden, dock med den förändring, ali som referendarietjensten numera,
efter dess sednaste innehafvares afgång, blifvit indragen, så hafva i stället
för: "en Referendarie eller Sekreterare14, i andra punkten af § införts: ”en Notarie”
samt föreskriften om nyssnämnde tjensteindragnings verkställande uteslutits.
208 §, angående Ombudsmannen, och 209 §, angående vaktbeljeningen, ega samma Iydel—.
se, som hittills gällande reglementes 186 och 187 §§.
210 §, angående den för Riksgälds-kontorets tjenslemannapersonal oeh vaktbetjening utfärdade
instruktion, motsvarar samma reglementes 188 § och har, med hänsigt till ej
mindre redan beslutade förändringar i denna instruktion, än de ytterligare ändringar
och tillägg, som komma alt föranledas af Rikets Sländers nu tillstyrkta beslut,
rörande detta verks organisation, ansetts böra erhålla den lydelse, bifogade förslag
visar.
Vid föreslåendet af förevarande §, har Utskottet ansett sig böra erinra om Utskcttets
i Utlåtandet N:o 61, rörande Riksgälds-kontorets förvaltning sedan sista riksdag, sid. 5 — 6,
afgifna yttrande, angående de utaf Fullmäktiges Sekreterare förda anteckningsböcker öfver
Riksgäldskontorets utgifter; dervid Utskottet förklarade sig, i sammanhang med de under
denna riksdag ifrågakommande förändringar och tillägg uti tjenstgörrngsordningen vid nämnde
verk, vilja taga i öfvervägande, huruvida icke för framtiden bestämda stadganden borde
meddelas, angående upprättandet och förandet af sådane anteckningsböcker ej allenast öfver
do i Riksgälds-kontorets reglemente föreskrifna utgifter, utan älven öfver detta verks i samma
reglemente upptagna inkomster.
Ehuru dylika anteckningsböcker, enligt Utskottets åsigt, äro serdeles upplysande cch
således äfven böra framgent föras samt vederbörligen fortsättas, har dock Utskottet, sorn
förmodar, att erforderlig föreskrift härom kommer att meddelas i sammanhang med andra
Stats-Utskollels Memoria/, N:o 344. 7
nya eller förändrade stadganden rörande görornålen vid Riksgäldskontoret, a&sett sig ej behöfva
tillstyrka Rikets Ständer, att i omförmäida hänseende fatta något serskildt beslut, utan
torde åt Fullmäktige böra öfverlemnas att, under tiden intilldess den nya tjenstgöringsordningen
varder utfärdad, i sådant afseende vidtaga den åtgärd, Fullmäktige finna lämplig.
2,11 g, angående aflöningen för tjenstemanna-personalen och vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret,
eger samma lydelse, som början af nu gällande reglementes 189 §. Slutmeningen
af samma §, angående ledigblifna tjensteis indragning, har, till följd af
hvad den här ofvau föreslagna 201 § innehåller, ansetts böra uteslutas.
Vidkommande den, enligt oftanämnde Reglementes 190 §, till belöning för extra arbeten
och till uppmuntran för extra ordinarier anslagna summa af 666 r:dr 32 sk. årligen,
så hafva Fullmäktige hos Utskottet hemställt, att denna anslagssumma måtte förhöjas till
1000 Rdr, hvarigenom tillgång kunde beredas till vedergällning för den icke ringa tillökning j
görornålen vid Riksgälds-kontoret, som förorsakats af en utaf Banko-styrelsen, under sistlidet
är, föreskrifven förändring i den ordning, hvilken vid penningeremissers insättande för Riksgälds-kontorets
räkning i Rikets Ständers Bank förut iakttagits. Då Utskottet, under nuvarande
förhållanden, ansett sig icke kunna tillstyrka den af Fullmäktige föreslagna förhöjning
af omförmäida anslagssumma, hvilken förhöjning sannolikt skulle komma alt medföra en
motsvarande årlig tillökning af kostnaderna för Riksgälds-konlorets framtida förvaltning, har
Utskottet uti härvid bilagda förslag bibehållit nu gällande 190 § oförändrad; varande denna
§ i förslaget upptagen under N:o 212.
213 g, angående den till begrafningshjelp anslagna summa, eger samma lydelse, som 191
§ af 1848 års reglemente.
214 §, angående det vid denna riksdag beviljade understöd för enke- och pupillkassan vid
Riksgäldskontoret, innefattar Rikets Ständers beslut, genom bifallandet af Utskottets
Memorial N:o 320.
215 §, angående bestridandet af tjenster \id intiäfTad ledighet eller laga förfall, är, utom
åberopandet af 202 § i första punkten och en af stadgandet i samma § föranledd
redaktionsförändring i den sista, likalydande med 193 § af 1848 års reglemente.
216 §, angående aflöningen vid erhållen tjenstledighet för enskilda angelägenheter, 217 och
218 § §, angående lediga tjenslers återbesättande, 219 g, angående vilkoret) för att
kunna antagas tili tjensteman vid Riksgälds-kontoret, samt 220 g, angående befor
-
8 Ståts-Utskottets Memorial, N:o 344.
dringsgrundcrna vid delta verk, ega samma lydelse, sorn nti gällande reglementes
194, 195, 196, 197 och 198 §§.
221 §, angående det med befordringar vid Riksgälds-köntoret förenade vilkor, innehåller,
med undantag af en redaktionsförändring i afseende på Kommissarie-tillsältningarne,
enahanda stadgande!), som samma reglementes 199 §.
222 §, angående förordnanden till förrättande at tjenster, som under tiden intill nästa riks
dag
blifva lediga, är föranledd af Utskottets, rörande sådana tjensters återbesättande,
här ofvan gjorda framställning.
223 §, angående varning eller suspension för tjensteförsummelser, 224 och 225 §§, an
gående
tjenstemans skiljande från innehafvande befattning, 226 §, angående vaktbetjents
suspendering eller endlledigande, 227 §, angående behandling af mål, rörande
stispensioner eller afsättningar, samt 228 §, angående extra ordinariers skiljande från
verket, äro lika lydande med 200, 201, 202, 203, 204 och 205 §§ af 1848 års
reglemente.
229 §, angående grUnden för de vid Riksgälds-kontoret anställde tjenstemäns och vaktbe
tjenters
pensionering, motsvarar samma reglementes 206 §. — Då den enda å interimsaflöningsstaten
sednast upptagna lön, genom innehafvarens dödliga frånfälle, numera
indragits, behöfver denna stat liti förevarande § icke vidare omnämnas.
230 §, angående vilkoren för hela lönens åtnjutande såsom pension, 23! §, angående pen
sioner,
motsvarande viss andel af lönerna, och 232 §, angående till pension berättigad
tjenstemans eller vaktbetjents öfverflyttande på pensionsstat, utan derom gjord anhållan,
samt pensions tilldelande åt vaktbetjent, hvilken är urståndsatt förrätta sin tjenst,
ega samma lydelse, som hittills gällande reglementes 207, 208 och 209 §§.
233 §, angående den i reglementet begagnade myntbenämning, och 234 §, angående tillförene
meddelade stadganden rörande Riksgälds-kontorets förvaltning, äro lika lydande
med samma reglementes 216 och 217 §§.
Då
Stats-Utskoltets Memorial, N:o 344. 9
Då utredningen af Götha kanal-bolags- och Malmö f. d. diskonter numera upphört, så
hafva 210, 211, 212, 213, 214 och 215 §§ af 1848 års reglemente, hvilka handla
om denna utredning och dess afsiutande, blifvit trän det nu afgifna reglements-förlaget
uteslutne; varande de i 180 § af sagde reglemente meddelade föreskrifter, angående
Riksdags-arkivets bildande, redan fullgjorda och derföre ej heller öfverflyttade till det nya
reglementet.
Stockholm den 26 Augusti 1851.
i
Bi/i. lill R. St. Brot. 1850 $ 1854. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 64 Höft. 2
<0
Stata- Vlskotlets Memorial, A:o 344.
Förslag;
til!
Reglemente för KiksgiiMs-kontorei.
(Fortsättniog.)
Angående styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.
«5 177.
Riksgälds—kontoret förblifver, såsom hittills, under Rikets Sländers styrelse, inseende
och förvaltning (66 § Regeringsformen). Styrelsen öfver detta verk är af Rikets Ständer
uppdragen åt Tre af hvarje Riksstånd, enligt 67 § Riksdagsordningen, valda Fullmäktige,
vid hvilkas sammankomster ordet föres af den Ridderskapet och Adelns Fullmäktig,
som, jemlikt Riddarhusordningen, dertill berättigad är.
§ 178.
Genom dödsfall eller af andra tillfälligheter, bland Fullmäktige, mellan riksdagarne,
uppkomna ledigheter ersättas, när så fordras, medelst nya val, på sätt af det Stånd,
för hvilket sådan ledighet inträffat, är föreskrifvet (69 § Riksdagsordningen). Då någon
Fullmäktig afgå 11, bör dess Stånds Kansli-direktion, genast efter det sådant blifvit ho*
Fullmäktige anmäldt, härom underrättas samt anmodas foga anstalt om ny Fullmäktig*! inkallande
i den afgångnes ställe.
§ 179.
Enär, i anseende lill samtidigt inträffade förfall för flera Fullmäktige, göromalens
oafbruina gång sådant fordrar, eger Fullmäktiges ordförande att, under tiden, i den af
hvarje Rikssiåud bestämda ordning, inkalla erforderligt antal Su pleanter.
§ 180.
Innan Fullmäktig sin befattning tillträder, skall han, vid Fullmäktiges sammankomst,
aflägga och med sitt namn underteckna följande ed: ’’Jag — utsedd och förordnad
alt vara Fullmäktig i Rikets Sländers Riksgälds-kontor, förpligtar mig härmedelst att, vid
deum mig anförtrodd» befattning, ställa uiig till noggrann efterrättelse, så väl rikets grund
-
Stals-Utskottets Memorial, N:o 344, 11
lagar, sorn dt t för Riksgälds-kontoret gällaode reglemente, samt öfriga, rörande detta verk,
af Rikets Ständer meddelade föreskrifter; och skall jag doldt och förfegadt hålla hvad vid
Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör: så sannt mig Gud hjelpe till lif
och själ !”
5} 181.
Kommer Fullmäktig i den författning, att hao icke kan vara Riksdagsman och Ledamot
af Utskott, skall han genast sin befallning såsom Fullmäktig frånträda och ledigheten
efter honom, i föreskrifven ordning, återbesättas.
5 182.
Jemte ett noggrannt iakttagande af hvad Rikets Ständer, i afsende på förvaltningen af
Riksgälds-kontoret och dit anslagna medel, beslutat oell föreskrifvit, åligger Fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån, samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder, i och för verkställigheten af de utaf
Rikets Ständer Fullmäktige meddelade beslut och uppdragna åligganden.
§ 183.
I) e fällning ar, som af någon annan, än Rikets Ständer, meddelas, angående användandet
af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige
åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap,
Rikets Ständer eller deras Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna
icke för sitt förhållande till ansvar slällas, utan i laga ordning och till följd af Rikets
Ständers eller deras Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Rikets
Ständers Jusiitie-ombudsroan (70 § 2 morn Riksdagsordningen, 10 § Ansvarighetslagen).
§ 184.
Tili ledning vid pröfmngen och afgörande! af förekommande ärenden, för hvilkas behandling,
antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda, föreskrifter blifvit af
Rikets Ständer meddelade, ega Fullmäktige att af Rikets Ständers Revisorer begära råd
eoh yttranden.
§ 185.
Såsom honorarium, åtnjuter hvarje Fullmäktig Sexhundra sextiosex riksdaler 32 sk.
årligeu; hvarförutan Fulin,äktig, som ejä r i Stockholm bosatt, eger att för en resa år
-
12 Ståls-Utskottets Memorial, N:o 344.
ligen till och från hemorten uppbära kostnads-ersätfning, beräknad efter skjuts för
Två hästar. '
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 186.
Alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål skola inför Fullmäktige, vid deras sammankomster,
föredragas, och få endast der afgöras.
§ 187.
Fullmäktige hafva sina sammankomster i Stockholm, så vida icke riksdag å annan
ort hålles, i hvilket fall styrelsen öfver Riksgälds-kontoret anses vara till riksdags-orten
öfverflyttad, derest Fullmäktige, till ett antal af minst Åtta, i egenskap af Riksdagsmän,
derstädes vistas. Skulle åter, vid dylikt tillfälle, Fullmäktige, til! berörde antal, hvarken
i Stockholm eller å riksdags-orten fortfarande sig uppehålla, kommer styrelsen att qvarblifva
i Stockholm, dit Fullmäktiges Ordförande då, till deltagande i denna styrelse, bör,
på sätt i 179 § är stadgadt, inkalla det antal Suppleanter, som för ärendenas afgörande
erfordras.
§ 188.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å den af dem bestämda dag och
tid. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, serskilda
sammankomster hållas. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 189.
Förmärkes något å färde vara, som anses kunna leda till Riksgälds-kontorets skada
och förfång, eller förspörjas sådana oordentligheier inom verket, hvilka fordra skyndsam
åtgärd och handläggning, göres anmälan härom ofördröjligen hos Ordföranden, på hvilkens
pröfning det i sådant fall ankommer, huruvida Fullmäktige skola genast sammankallas,
eller om ärendets anmälan inför Fullmäktige kan uppskjutas till den för der3s vanliga
sammankomster utsätta dag. Då eldsvåda yppar sig på Riddarholmen, eller i staden,
inom broarne, böra Fullmäktige genast i Kontoret sig infinna.
§ 190.
Åslundar Fullmäktig att, under längre eller kortare tid, från staden afresa, bör han
sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden
för sin frånvaro, och bör han derjemte med öfrige Fullmäktige för det Riksstånd, han till
-
Stats-Utskottets Memorial, N:o 344. 13
hörer, träffa sådan öfverenskommelse, att något hinder för göromålens behöriga gång
genom hans frånvaro icke förorsakas. Skulle från staden borirest Fullmäktig icke låta
höra af sig inom trenne veckor efter upphörandet af hans erhållna tjenstledighet, an
märkes
detta förhållande i Fullmäktiges protokoll; och skulle samma Fullmäktig, utan anmäldt
laga förfall, uteblifva längre än två månader, att räkna från den dag tjenstledigheten
tilländagått, bör anmälan, enligt 178 §, härom göras hos vederbörande Riksstånds Kanslidirektion.
§ 101.
Är Fullmäktig, som icke, på sätt näst förestående § föreskrifver, till erhållande af ledighet
sig anmält, genom opasslighet eller enskilde angelägenheter, hindrad alt sammankomst
bivista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
§ 192.
Då, vid sammankomst, samtlige Fullmäktige för någotdera af Riks-stånden saknas, må.
derest uppskof kan ega rum, icke något ärende till afgörande företagas elier beslut fattas.
Frågor angående tjänsters tillsättande eller pensioners meddelande samt ärenden af synnerlig
vigt för verket, såsom låns upptagande eller de i Regeringsformen omförmälda kreditivers
utbetalning, med mera, få icke afgöras, så vida ej minst åtta Fullmäktige äro tillstädes.
§ 193.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige
närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest
flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så
vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika anta! röster utfalla för hvardera meningen, är
Ordförandens röst afgörande. — Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som siri
röst ej serskilt afgifvit eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat,
anses hafva det då fattade beslutet biträd!.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon
bland Fullmäktige kan utses.
§ 194.
Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande förtagas, böra
Riksgäids-kontorets Komissariats utlåtanden deröfver inhemtas, så vida sådant, för
utredningen af härvid förekommande förhållanden, erfordras eller af någon utaf Fullmäkti
-
(I* S/af.t-Utskottets Memorial, N.o 344.
ge äskas; skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäkfges protokoll antecknas.
Likaledes böra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna, förvaltningsåtgärder
och beslut, sorn' grunda sig på serskilda omständigheter och förhållanden, i protokollet
anföras.
§• 195.
Föreskrifter oell befallningar må, å Fullmäktiges hägnar, Riksgälds-kontorets eatbets-
och tjenstmän icke meddelas, utan till följd af beslut, fattadt vid Fullmäktiges sammankomst;
Sekreteraren hos Fullmäktige dock obetaget att, utan föregången anmälan, mellan
sammankomsterna, från vederbörande infordra de utlåtanden och upplysningar, som för
ärendenas afgörande finnas nödvändiga.
§ 196.
Ofver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän eller andra
enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka,
att hos Rikets Ständers Revisorer eller Stats—utskott anföra besvär; dervid klaganden dock,
så vida besvären sko’a till pröfning upptagas, bör, inom Trettio dagar efter bevisligen erhållen
del af det medd<-lade beslutet, sitt missnöje deremot ho» Fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarförutan det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att, sednast en månad före
Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan
icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåsnde
deröfver, till Revisorerne eller Stats-utskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges, nyss före eller under Rikets Ständers eller deras Revisorers
sammanvaro, i dylika mål meddelade beslut böra, inom Fjorton dagar efter deifåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats-utskottet eller Revisorerne
inlemnas.
Angående Fullmäktige tillhörande serskilda
åligganden och uppdrag.
§ 197.
Fullmäktige skola, vid början af hvarje år, granska Kommissariatets anteckningsböcker
och protokoller, jemte Ombudsmannens diarium, för det näst föregångna året samt genomgå
Slats-ltskottets Memorial, N:o 344. 45
och inventera de under Kommissariatets vård befintliga lane- och säkerhets- med flera
handlingar.
§ 198.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontoret
anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning ärligen af
Fullmäktige anställas å det under deras vård och inseende ställda hus, som begagnas till
sessionsrum för liiks-slånden samt Rikets Ständers Utskott; egande Fullmäktige låta
verkställa de reparationer och andra arbeten, som för nämnde egendomars vederbörliga
underhållande erfordras; och må kostnaderna härför, äfvensom de för samma egendomar
hittills utgående årliga afgifter, utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas.
§ 199.
Då Rikets Ständers Revisorer öfver Stats-, Banko- och Riksgälds-verken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-kontorets ställning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta, och böra
vid samma tillfälle serskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen vid detta
verk afgifvas och genom Fullmäktige till Revisorerne öfverlemnas.
Dessutom skola Fullmäktige, vid nästa riksdags början, till Rikets Ständer afgifva och
till Stats-utskottet aflemna en fullständig berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan
Fullmäktiges berättelse till Rikets nu församlade Ständer afgafs; börande jemväl serskilda
berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till Statsutskottet
af Fullmäktige öfverlemnas.
§ 200.
Efter hvarje revisions slut, skola Fullmäktige, på sätt Rikets Ständers för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes, angående Stats- och Riksgälds-verken, afgifna och Fullmäktige
tillställda berättelser, jemte dertill hörande förklaringar; hvilka handlingar äfven genom
Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Ständer öfverlemnas.
§ 201.
Före nästkommande riksdags början, böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det, för tryckningen af Riks-ståndeas protokoller med
16 Slats-Utskottets Memorial, N:o 344.
dertill hörande bihang, under samma riksdag, erforderliga papper, och, med behörigt iakttagande
af Rikets Ständers i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakter
angående verkställandet af bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakter om tillhandahållandet under riksdagens lopp af dd skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riks-Ståndens och Utskottens behof kunna erfordras
;
c) låta komplettera och iståndsätta inventarie-persedlarne uti Riks-Ståndens samt
Utskottens sessions- och kansli-rum inom Rikets Ständers hus; och
d) vidtaga de åtgärder, som anses mest lämpliga och ändamålsenliga, i afseende på
sättet för ekläreringens besörjande inom detta hus under riksdagens lopp.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud genom kungörelser i allmänna tidningarne
infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörde
effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten; och bör, innan pappersupphandlingen
sker, från Ståndens Kansli-direktioner inhemtas upplysning om storleken och
beskaffenheten af det papper, som för protokolls-tryckningen skall anskaffas.
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjenstemän, som
bör ej allenast före och under riksdagen emottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner
utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande
ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventarie-persedlarne,
utan ock, efter riksdagens slut, upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom emottagna effekter; varande, såsom vedergällning härför i ett för allt, bestämdt
ett arfvode af Tre hundra riksdaler, hvilket, efter omförmälda åliggandens vederbörliga fullgörande,
må, i likhet med andra riksdagskostnader, utbetalas.
§ 202.
Med behörigt iakttagande af gällande grundlagsstadganden, angående Riksgälds-kontorets
styrelse och förvaltning, böra Fullmäktige låta utarbeta och sedermera, sådant detsamma,
efter anställd granskning, varder af Fullmäktige gilladt, underställa Rikets näst sammanträdande
Ständers pröfning och fastställelse ett fullständigt förslag till ny eller förändrad
organisation af Riksgälds-kontoret samt reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen
inom samma verk, jemte aflöoingsstat för dervarande tjenstemannapersonal; börande,
vid
Ståls-Utskottets Memorial, N:o 344. \ 7
vid uppgöra lidet af detta förslag, bland annat, afses: att, så vidt, utan åsidosättande af nödiga
kontroller, sig göra låter, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas
behandling samt minskning i tjenstemännens antal måtte åstadkommas, och att alla sådana
serskilda uppdrag och bestyr, hvilka, till följd af Rikets Ständers under sednare tider vidtagne
förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas och för hvilka
serskilda arfvoden hittills utgått, varda inbegripna under vederbörandes bestämda tjensteåligganden
samt vedergällningen derför inberäknad i det aflönings-belopp, staten för hvarje
tjenst upptager. Vidare och under förbehåll, att aflöningen vid Riksgälds-kontoret icke
får öfverstiga det sammanräknade belopp, hvartill löner och arfvoden, enligt gällande stater
och reglemente, uppgå, ega Fullmäktige atl, i den man de pröfva nyttigt och lämpligt samt
omständigheter och förhållanden för öfrigt medgifva, under tiden intill nästa riksdag, befordra
den föreslagna nya eller förändrade organisationen till verkställighet samt för sådant
ändamål vidtaga erforderliga beslut och åtgärder, utan hinder af de i reglementet eller
tjenstgörings-ordningen meddelade föreskrifter, angående sättet och ordningen för göromålens
besörjande.
Till underlättande af ifrågavarande organisations fullständiga utförande, sedan förslaget
dertill blifvit af Rikets Ständer gilladt och godkändt, böra, intilldess Rikets Ständers beslut
härom varder meddeladt, de' Ijenster vid Riksgälds-kontoret, som dessförinnan blifva lediga,
allenast genom förordnanden tills vidare återbesättas; och må hvad utaf de för dessa tjenster
anslagna löner och arfvoden icke anses fortfarande behöfva användas för desammas
bestridande, under tiden, af Fullmäktige disponeras ej mindre till de löneförbättringar,
hvilka af rättvisa eller billighet anses påkallade, än till vedergällning för de nya eller förändrade
göromål, som, för organisationens verkställighet, komma att åläggas förut varande
eller blifvande tjenstemän vid detta verk.
§ 203i
Gemensamt med Fullmäktige i Rikets Ständers Bank, skola Riksgälds-kontorefs
Fullmäktige:
o) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om den ort,
der Rikets Ständer böra samlas i de fall, då fiendens framträngande eller pest, eller andra
lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Rikets
Ständers frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
lith. till 11. St. Vrot. 1850 §■ 1851. 4 Samt. 1 Afd. 2 Band. 61 Haft. 3
18 Stats-1'Inkallets Memorial, N:o 344.
/;) efter stadgade grunder, uppgöra och utfärda vy Bevillning s-förordning, i den
händelse att, vid riksdags slut, bevillningens hela belopp väl är bestämdt, men Rikets
Ständer icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
c) uti Juslilie-ombudsmans-embelet genast insätta den man, som Rikets Ständer
till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen utsett, i fall denne, mellan riksdagarne, afsäger sig
det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i
stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han, äfven mellan riksdagarne,
afsäger sig förtroendet eller i Justilie-ombudsmans-embetet insattes eller med döden
afgår (98 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Götha kanals vidmakthållande, utse
och välja ej mindre en person, för att såsom ledamot, å Bankens och Riksgälds-kontorets
vägnar, inträda i Direktionen öfver nämnde kanal, än ock ett ombud att, å samma verks
vägnar, deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot af Direktionen
förnyas hvarje år och till ombud vid revisionerna, före desammas början; dock
må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden böra,
så vida beslut skall kunna fattas, två tredjedelar af hvartdera verkets Fullmäktige och,
bland dessa två tredjedelar, åtminstone en Fullmäktig af hvarje Riksstånd vara tillstädes.
§ 204.
Fullmäktige af Preste-, Borgare- och Bonde-stånden skola, för upplysningars afgifvaride,
vara tillstädes, då fullmakterna för Riksdagsmän af det stånd, som de tillhöra, granskas
af Justite-statsministern eller den person, Konungen i hans ställe förordnat (21 §
Riksdagsordningen).
8 205.
Derest, före nästa riksdags början, någon af de utaf Ridderskapet och Adeln utsedde
Direktörer eller Suppleanter vid Lånekontoren i landsorterna skulle med döden
afgå eller sättas ur stånd att detta uppdfrag bestrida, böra Fullmäktige för nämnde Stånd,
tillika med Ståndels Fullmäktige i Banken samt Riddarhus-direktionen, genast efter erhållen
underrättelse härom, gå i författning om nytt val i den afgångne Suppleantens ställe.
Likaledes skall, efter skedd anmälan om dylik ledighet bland de al Borgareståndet valde
Direktörer eller Suppleanter vid Låne-kontoren, den lediga platsen tillsättas genom val af
Stats-Utskottets Memorial, N:o 344. 4‘9
samma Stånds Fullmäktige i Banken och Riksgälds- kontoret, dervid ordet föres af den
främste bland Ståndets Fullmäktige i förstnämnde verk.
Skulle åter någon af de, i och för granskningen af Låne-kontorens räkenskaper, utaf
Riks-stånden valde Revisorer eller deras Suppleanter, mellan Riksdagarne, med döden afgå
eller vara lagligen hindrad att detta uppdrag utöfva, böra, så vida icke vederbörande Riksstånd
annorlunda förordnat, Ståndets Fullmäktige i Banken och Riksgälds-kontoret, genom
omröstning per capita, annan Revisor eller Suppleant utse.
Angående betjeningen vid liiksgälds-konloret.
§ 206.
De hos Fullmäktige förefallande kansligöromål bestridas af
En Sekreterare,
En Registrator och Arkivarie
samt den Tjensteman, hvilken är förordnad att, emot det uti interims-staten upptagna arfvode,
förrätta de göromål, som tillförene ålegat den hos Fullmäktige anställde kanslist.
§ 207.
De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden besörjas,
under Fullmäktiges öfverinseende och med redovisnings-skyldighet inför dem, af
Tre Kommissarier.
Vid kansligöromålen biträdas Kommissarierne af
En Notarie och
En Kanslist.
Till Kommissariernas biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster och
verkställigheten af dess utbetalningar, är hos Kommissariatet anställd
En Rotehållare (Kassa-bokhållaren.)
Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande
Rolcsluts-konlor, hvarest äfven öfriga räkenskapsgöromål hufvudsakligen förrättas; bestående
detta Kontor af
En Kamrerare,
En Bokhållare,
En Kammarskrifvare och
20 Stats-lJtskotlets Memorial, No 344.
En Kontorsskrifvare, hvilken sistnämnde dessutom skall tjensfgöra der Kommissariatet
finner hans biträde erforderligt.
Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande
revis/ons-arbete, med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande granskningsskyldighet,
besörjes i Revisionskontor et af
En derstädes anställd Kamrerare.
§ 208.
Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och utsöknings-ärenden, som
röra detta verk, bevakas och utföras af
En Ombudsman.
§ 209.
Vaktbeljeningen utgöres af
En Vaktmästare,
'fre Kammardrängar och
Två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de denna befattning tillhörande
göromål vid Rikets Ständers hus.
§ 210.
I afseende på samtlige, här ofvan uppgifna embets- och tjenstemäns samt valctbetjenlers
göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under den 9
Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöring sordning, med deruti sedermera be-r
slutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige likväl förbehållen
rätt att, i öfverensstämmelse med deras, enligt 202 § erhållna uppdrag, rörande tjenstegöromålen
vid Riksgälds-kontoret, under tiden intill nästa riksdag meddela de nya eller
förändrade föreskrifter, som, till följd af samma uppdrag, kunna erfordras.
§ 211.
Aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemanna-personal och vaktbetjening utgår en^
ligt de af Rikets nu församlade Ständer för detta verk fastställda Ordinarie och Inlerimslönestaler,
hvilka icke få öfverskridas.
§ 212.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extr a-or dinar ier, som
ådagalagt synnerlig llit och skicklighet, må äfven hädanefter en summa af Sexhundra sextio
-
Stats-Utskottels Memorial, N:o 344. 21
sex R.dr 32 sk., för hvarje år, utaf Fullmäktige disponeras; dock får livad häraf, under
årets lopp, icke behöft ulgifvas, under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret andra arfvoden,
än de i aflönings-staterna och detta reglemente serskildt bestämda.
§ 213.
Såsom begrafningshjelp för sterbhusen efter aflidne, obemedlade tjenstemän och
vaktbetjenter vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistans-kontoret, ega Fullmäktige
att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst Etthundra femtio r:dr.
§ 214.
Perest Enke- och Pupillkassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för innevarande och påföljande år intill slutet af nästa riksdag
skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som under
samma år kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst Ett
tusen femhundra riksdaler årligen, af Riksgälds-konlorets medel godtgöras, under förbehåll
likväl, att hvad som utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas, icke får
för ett annat år af kassan tillgodonjutas; varande härvid dessutom det vilkor fästad!, att
ej mindre delegarnes bidrag, än pensionerna skola under tiden utgå utan förändring af
deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp,
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.
§ 215.
Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, sorn förordnas att under inträffad ledighet,
eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan tjenst, än den
han sjelf innehar, är, med undantag af de i 202 och 223 §§ förutsatta fall, i allmänhet
icke berättigad att derför erhålla serskild aflöning; dock ankommer det på Fullmäktige
att, derest sådänt förordnande utöfver Irenne månader oafbrutet fortfarit, tillerkänna
innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva
beloppet af skillnaden emellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den
tjenst, han blifvit förordnad alt bestrida.
Extra ordinarie tjen steman, sorn vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt för •
ordnande, under minst fjorton dagar, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter
22 Stats-Utskottets Memorial, N:o 344.
deremot under hela den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenslegraden bestämda
lön. Vid enahanda förhållande, tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktbetjent,
hvilken bestvidt kammardrängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade
sysslan är i staten anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesältas, skall, efter afdrag af hvad
som för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer intill
dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i här nedan stadgad ordning blifvit förordnad
att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds-kontoret.
8 216.
Då tjensteman eiler vaktbetjent, för enskilda angelägenheters besörjande, erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid,
tjenstledighet^!! fortfar.
§ 217.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant, jemte de med samma tjenst
förenade löneförmåner, äfvensom tiden, Inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkänna—
gifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansökningstiden bestämmes
till minst Fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt
skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 218.
Före återbesättandet af de tjenster och beställningar, hvilkas innehafvare lyda under
Kommissariatet, böra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande uppföres.
Ofver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom åtta dagar efter det förslagen
till Fullmäktiges Expedition inkommit; i hvilket afseende underrättelse om dagen,
då ett dylikt förslag dit ingått, bör genom utfärdadt anslag meddelas samt tjenstens tillsättande,
i fall flere sökande sig anmält, uppskjutas intilldess denna' besvärstid tilländagå!!.
§ 219.
För att kunna antagas lill tjensteman vid Riksgälds-kontoret, fordras, såvida sökanden
icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva vid ettdera af rikets Universiteter
undergått sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna
Rättegångs- eller Räkenskapsverken; dock böra de tjenstemän, som anställas vid
Slats-Utskolte/s Memorial, N:o 344. 23
Fullmäktiges eller Kommissariatets Kansli expeditioner, hafva aflagt den akademiska examen,
som fordras, för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i Rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmans-sysslan, ovilkorligen bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas.
§ 220.
Till Kommissarier, Sekreterare och öfriga tjenstebefattningar vid Fullmäktiges
och Kommissariatets Expeditioner, Kamrerare, Ombudsman samt Kassabokhållare
utnäinnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel
samt vigten och ansvarigheten af de serskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten
mest skicklig oell passande.
Vid tillsättandet af öfriga tjensler, bör jemväl fullt erforderlig skicklighet, i förening
med ett redligt och ordentligt uppförande, utgöra den egentliga befordringsgrunden; men,
under uppfyllandet af detta oeltergifliga vilkor för hvarje befordran, böra de inom verket
förut anställde tjenstemän njuta till godo den i tillförene gällande författningar dem tillerkända
befordringsrätt.
§ 221.
Den, som lill ordinarie Kommissarie utnämncs, måste, innan han får uppbära den
med kommissarie-beställningen förenade lön, hafva lemnat annorstädes innehafvande
tjenst. För öfrigt anses vid alla befordringar inom Riksgälds-kontoret det vilkor fästadt,
att den, som innehar syssla vid annat verk, skall, derest den ena tjenstebefattningen finnes
för den andra hinderlig, vara förbunden att, när Fullmäktige sådant äska, från endera afgå;
börande, till sökandes underrättelse, omförmälda vilkor alltid i anslagen intagas.
§ 222.
Hvad uti ofvanstående §§ är stadgadt i fråga om lediga tjenslers bestridande och
tillsättande, kommer, under tiden intill nästa riksdag, att jemväl iakttagas i afseende på
sådana, dessförinnan ledigblifna tjenster, som, enligt 202 §, endast komma alt genom förordnanden
tills vidare återbesättas.
Angående behandlingen af frågor rörande tjenste försummelser
m. m.
§ 223.
Orri någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman, vid mindre förseel
-
24 Stats- l/f skottets Memorial, N:o 344.
ser i tjenste», ej låtit sig rätta af vederbörande förmäns tillsägelser oell varningar, eller
blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna
efvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Kommissariatet erhålla
lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring. Inträffar åter enahanda förhållande
i afseende på någon af verkets öfriga embets- och tjenstemän, skall denne, efter härom
gjord anmälan, förekallas inför Fullmäktige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den,
som på detta sätt, antingen inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden,
ej häraf låter sig rätta, éga Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, pä längre eller kortare tid suspendera honom från sin innehafvande tjenst,
med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken, under liden, må till ersättning för tjenstens
förrättande användas,
§ 224.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande
Suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter
förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom, eller helt och hållet
skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på
Fullmäktiges sei skilda pröfning, huruvida Kommissarie, som, till följd af oordentlighet i
sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom,
må vidare bibehålla och utöfva sin kommissarie-beställning,
§ 225.
Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan fot se*
else, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, alt verkets trygghet eller anseende
fordrar hans endtledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
§ 226.
Om någon af valelbetjeninge» i sin tjenst varit försumlig eller under tjenstgöring
befunnits af starka drycker öfverlastad, eller ock eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,-  må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet ethalia föreställning,
eller genast tios Fullmäktige anmälas till suspension eller endtledigande.
§ 227.
Innan tjensteman i ller vaktbetjent varder suspenderad eller slciljd från tjensten$
bör
Stafs-Utskottets Memorial, N:o 344. 25
bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges
beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas elier för alltid skiljes från tjensten, bör,
jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som till
följd af sådant beslut blifvit ledig, får, derest den afsalte tjenstemannen, inom föreskrifven
tid, anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit
af Rikets Ständers Stats-utskolt eller Revisorer algjorda, eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försutits; kommande duck den, som emedlertid förordnas till tjenstens
bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 228.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, -sorn, utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall, fiån tjenstgöring uteldifvit under Irenne efter hvarandra följande
månader, eller, vid flera tillfällen, undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit
anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-kontoret vidare Ijenslgöra. Den extra
ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, under honom uppdragen tjenstgöring, sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter alt, på sätt 223 § stadgar, blifvit varnad, sig
icke rättat, bör förklaras vara från Riksgälds-kontoret skiljd. För öfiigt anses den extraordinarie
tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af
svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Angående pensionerandet af Riksgälds-leontorets betjening.
§ 229.
Pensionerna för embets,- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgälds-kontoret
bestämmas efter dessas, vid afskedstagande!, å ordinarie aflöningsstaten innehafvande
löner.
§ 230.
Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått Sjuttio års ålder eller under Femtio år varit
i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande
pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktbetjent,
Bin. till II. St. Prot. 1850 $ 1851. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 61 Hiift. 4
26 Stats-Ftsko/lels Memorial, N:o 344.
»om fyllt Sextiofém är och i allmän tjenst tiilbrogt Fyratio år, sä vida behörigen styrkt är,
att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagad t tillstånd.
§ 231.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva hunnit en ålder sf Sextio dr,
anhåller om afsked, må, derest linn varit i allmän tjenst omkring Fyratio dr, komina j
åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans sednast innehalda
lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått Sextio lefnads- och Fyratio tjensteår,
kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande
honom tilldelas. I sådant fall, lämpas densamma efter tjensteåreu ensamt på det
sätt, alt för hvarje dylikt år, som brister i nyssnämnde antal, afdrages en fyrationdedel från
ett tre tjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt Fyratio
tjensteår och Sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensions-belopp med en fyrationdedel
jör hvarje överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel för hvarje lefnadsår, om ett
sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.
§ 232.
Skulle, enligt 230 §, till pension berättigad tjensteman elller vaktbetjent, i anseende
till ohjelpligt sjukdomstillstånd eller försvagade sinneskrafter och arbetsförmåga, vara
urståndsalt att behörigen uppfylla sina tjensteåligganden, må, derest göromålens oafbrutna
gång eller verkets säkerhet det fordrar, Fullmäktige, äfven utan derom gjord anhållan,
meddela en sådan tjensteman eller vaktbetjent afsked från dess innehafvande ijenst; hvarvid
dock pension till samma belopp, som den med (jonsten förenade lön, bör honom tilläggas.
Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda
lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak, blifva oförmögen
att sina tjensteskyIdigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af
dn 1 hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans förafskedande tilldela
honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen.
Stats-Utskottets Memorial, N:o 344 27
§ 233.
Mtd benämningen riksdaler förstås öfverallt i detta reglemente riksdaler banko.
% 234.
Några tillförene meddelade och emot det nu utfärdade reglementet stridande stadjauden,
angående ttiksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande amilen, få
i*,ke vidare åberopas och tillämpas.
STOCIQIOLBL Östlund & Berling, 1 Sol.
Stals-UlskoUels Memorial, M 345.
\
JW 345.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 26 Aug. 1851, kl. 1 e. m.
Memorial, med förslag till 3:ne §§ af det nya reglementet får
Riksgdlds-kontoret.
(R:gs-Afd.)
Sedan den i Stats-Utskottets Memorial JVe 508 omförmälda motion, angående
lindring i betalningsvilkoren för lånet till fullbordandet af den nya stiftskyrkan
i Hernösand numera blifvit afgjord, får Utskottet, i öfverensstämmelse med
dess i åberopade Memorial gjorda förbehåll, afgifva förslag till den § i reglementet
för Riksgälds-kontoret, hvilken bör innefatta Rikets Ständers beslut rörande
sättet för detta Iåns återbetalning; varande den härom nu föreslagna §, som, i
händelse densamma af Rikets Ständer godkännes, kommer att blifva den 25:te i
sagde reglemente, grundad på Rikets Ständers beslut, genom bifallandet af Utskott
tets utlåtande JV2 521.
Som Rikets Ständer likaledes, sedan Utskottet afgaf sitt förslag till föreskrifter
i samma reglemente, angående de under denna riksdag till utbetalning från
Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter, afgjort och bifallit gjorda framställningar
om dels en anslagssumma af 5,555 R:dr 16 sk., för den af Auditören
G. Scheutz och hans son E. Scheutz uppfunna räknemachin, och dels ett
anslag af högst 12,000 R:dr, för inköpandet af Kanslirådet D. Krutmeijers samling
af gravyrer, så får Utskottet jemväl föreslå, att nedanstående 2:ne §§, eller
den 104:de och 109:de, hvilka innehålla de genom bifallandet af Utskottets ut
låtande
M 294 samt votering i förstärkta Stats-Utskottet, enligt dess Memorial
JVs 557, meddelade beslut, jemväl måtte varda i sarpat reglemente intagna:
§ 25.
Enligt Rikets Ständers under denna riksdag fattade beslut, hafva Hernösands
stad och Hernö landtförsamling vunnit befrielse från utgörande af ränta för det,
till fullbordande af nya sliftskyrkan i nämnde stad, vid 1844 och 1845 års riksdag
beviljade samt under år 1845 utbetalda lån å Fyratiotusen R:dr; dock med
fortfarande skyldighet för staden och landtförsamlingen att, sedan lånet fått inneBih.
lill R. Sl. Prol. 4850 A 1851. 4 Sami,, 1 Afd., 2 Band, 62 Haft. 1
2
Stais Ulskollcls Memorial, JM 546
hafvas under fem års tid från slutet af det år, hvarunder detsamma utbekommits,
å dess ursprungliga belopp årligen till Riksgälds-kontoret inbetala fem procent,
intilldess lånesumman derigenom blifvit till fullo godtgjord; börande, i fall denna
inbetalning icke skulle inom bestämd tid verkställas, S procents årlig ränta erläggas
för det till liqvid förfallna beloppet.
§ 104.
Som Rikets Ständer beviljat och ställt till Kongl. Maj:ts nådiga disposition
en summa af 3,333 R:dr 16 sk., för att till Auditören Georg Scheutz utbetalas,
i den händelse Kongl. Maj:t, efter vederbörlig pröfning, skullé finna att en af bemälde
Auditör och hans son Edvard Scheutz uppfunnen räknemachin, färdiggjord, uppfyller
det dermed åsyftade ändamål; så bör denna anslagssumma, för dess behöriga
utbetalning, af Riksgälds-kontoret tillhandahållas.
§ 109.
För den händelse, att en Kanslirådet D. Krutmeijer tillhörig gravyrsamling,
vid den undersökning om densammas beskaffenhet, som Kongl. Majit-torde låta
anställa, skulle befinnas ega ett sällsyntare konsthistoriskt värde, har en summa
af högst 12,000 R:dr blifvit ställd till Kongl. Majits nådiga disposition för nämnde
samlings inköpande samt öfverlemnande till Kongl. Bibliotheket; och bör, ifsådant
fall, denna summa, för sagde ändamål, Kongl. Majit af Riksgälds-kontoret tillhandahållas.
Stockholm den 26 Augusti 18S1.
M 346.
Ank. til! Exp.-Utsk. d. 26 Aug. 18S1, kl. 1 e. m.
Memorialmed förslag till aflonings- och pensions-stater vid Rifcsgdlds-kontoret.
(R:gs-Afd.)
Jemte aflemnandet af bifogade förslag till lio ordinarie aflöningsstat för Riksgälds-kontorets
embets- och tjenstemän samt vaktbetjening, 2:o interims-aflöningstat,
<010 expektansstat och 4:o pensionsstat vid samma verk, samt S:o expektansstat
för betjeningen vid f. d. General-assistanskontoret, får Stats-Utskotfet, i afseende
Stats-Ulskoltels Memorial, M 346.
3
på dessa stater och der uppförda löner, arfvode» och pensioner, meddela följande
upplysningar:
Å allöningsstaten för Riksgälds-kontoret hafva de af Rikets Ständer, under
denna riksdag, beviljade löneförhöjningar för ombudsmannen samt notarien hos
kommissariatet, blifvit uppförda; hvaremot det arfvode, som å hittills gällande
stat varit för förstnämnde tjensteman upptaget, nu afförts. Sammanräknade beloppet
af lönerna å den nya staten öfverstiger derföre med 200 R:dr den summa,
hvartill lönerna, enligt enahanda stat, förut uppgått, och utgör, efter afdrag
af minskningen i arfvodena, den egentliga tillökningen alltså 100 R:dr.
Sedan den till interimsstaten öfverflyttade referendarie-lönen, efter sista inuehafvarens
frånfälle, upphört att vidare utgå, finnes på denna stat endast upptaget
det, enligt Utskottets tillstyrkan i 4:de punkten af utlåtandet M 288, tills
vidare beviljade arfvodet för bestridandet af kanslist-göromålen vid fullmäktiges
expedition.
"Vid uppgörandet af förslaget till f. d. General-assistanskontorets expektansstat,
har den under innevarande riksdag till 7 R:dr 6 sk. bestämda ersättning
till äldre löntagare för hvarje under lönerna beräknad tunna spanmål blifvit vederbörligen
iakttagen; varande, till följd af inträffadt dödsfall, sistnämnde stats utgiftssumma
minskad med 189 R:dr.
Tilläggande den upplysning, att ifrågavarande 5 stater med tillsammans 1,351
R:dr understiga de vid slutet af sednaste riksdag utfärdade aflönings- och pensionsstaterua
för Riksgälds- och f. d. General-assistanskontoren, får Utskottet hemställa,
att de nu föreslagna staterna måtte varda af Rikets Ständer fastställda
och på vanligt sätt utfärdade.
Stockholm den 26 Augusti 18S1.
4
Slats-Ulsholtcts Memorial, Jtf 346.
Ordinarie Aflöningsstat för Rikets Ständers Riksgälds-Kontors
Embets- och Tjenstemän samt Yaktbetjening.
1 Sekreterare hos Fullmäktige
1 Registrator och Arkivarie ; . .
1 Ombudsman *
3 Kommissarier, hvardera 2000 R:dr .
1 Notarie hos Kommissariatet . .
1 Kanslist hos dito
1 Kassa-bokhållare
i Kamererare i Boksluts-Kontoret .
i Bokhållare i dito
1 Kammarskrifvare i dito
1 Kamererare i Revisions-Kontoret .
1 Kontorsskrifvare ......
1 Vaktmästare
3 Kammardrängar, hvardera lön 300 Rdr,)
arfvode 20 Rdr j
2 Husdrängar, dito lön 220 Rdr,j
arfvode 50 Rdr j
Lön.
Arfvode.
Summa.
R:dr
sk.
r:st
R:dr
sk.
r:st
R:dr
sk.
rist
o ooo
o noo
1,200
—
1,200
800
—
—
800
—
—
6,000
—
—
—
—
6,000
—
—
800
—
—
—
—
800
400
—
—
100
500
800
—
—
100
—
900
—
—
1,200
—
200
—
1,400
—
800
—
—
—
800
—
—
400
—
—
100
—
500
—
—
1,200
—
—
—
—
1,200
—
400
400
400
—
—
—
—
—•
400
000
60
960
440
“1
1
60
—
500
—
Summa R:dr |17,740|
620|
|!8,360j
Slats-UtskoUcts Mntiiorial, JW 346. 5
interims-Aflöningsstal för Rikets Ständers Riksgälds-Kontor.
Arfvode för bestridandet af de renskrifnings- m. fl. göromål,
R:dr
sk.
r:st
som ålegat den vid Fullmäktiges Expedition tillförene an-
ställde Kanslist
500
—
Utgår tills vidare.
Expektans-slat vid Rikets Ständers Riksgälds-Kontor.
R:dr
sk.
rist
Förre Faktoren vid Riksgälds-Kontorets Sedeltryckeri Samuel
Rumstedt, med skyldighet att, derest någon lämplig befatt-  ning vid Riksgälds-Kontoret honom uppdrages, densamma
bestrida .........
200
—
—
Summa R:dr
200|—
-
6 Siats-Utskolkts Memorial, M 346,
Pensions-Stat vid Rikets Ständers Rlksgälds-Kontor.
R:dr
sk.
rst.
Framlidne Ilofjägmästaren Friherre Gripenstjernas efterlemnade
dotter, Mariana C. Gripenstjerna
Förre Kontorsskrifvaren F. Sandahl
166
100
32
Aflidne Notarien vid Riksgälds-Kontoret Fr. Bergmans omyn-
dige barn
150
—
Aflidne Kamereraren vid Riksgälds-Kontoret L. M. Lundvalls
omyndige barn * .
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-Kontorets Kreditsedel-
150
—
verk, Öfver-Krigskommissarien Fr. Lindstedts trenne oför-
sörjda döttrar, Thilda Carolina, Ebba Maria och Siri Aurora
Lindstedt, hvardera 50 R:dr
150
—
Aflidne Kommissarien D. Eks enka, Gabriella Ström ....
250
Förre Bokhållaren Johan Erik Lindberg
Förre Bokhållaren Carl August Tingberg
440
700
21
Aflidne Kassören J. Zengerleins enka, Anna Catharina Hedbom,
och hennes oförsörjda barn
Förre Kammardrängen Johan Broman
150
500
—
Aflidne Revisoren A. L. Kuhlaus enka, Anna Christina Gauman
30
—
Anm. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarnes från-
fälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernes
utgående stadgade vilkor upphöra.
Summa R:dr
| 2,587
! 5
Stats Utskottets Memorial, M 346. 7
F. cl. General-Assistans-Kontorets Expektans-Slat.
Under lön
beräknad
spanmål.
Lön.
Tunnor.
R:dr. | sk.
rst.
Uppbörds-Kamereraren A. Nicodemi
Revisoren J. F. Gråberg
Vaktmästaren A. Dannström
» P. U. Wessling
» J. E. Norström
Kammardrängen E. Lindström
Anm. Skulle någon af desse personer vinna befor-  dran till lön vid Riksgälds-Kontoret eller an-  nat Verk, minskas den för honom här upp-  förda expektanslön med ett deremot svarande
belopp, samt indrages helt och hållet, derest
den annorstädes erhållna lönen uppgår till lika
belopp med expektanslönen eller densamma
öfverstiger.
66
44
22
22
22
16
775
515
261
261
261
189
12
24
56
56
56
Summa
192
2,265
—
Förestående Fem Stater, nernl :
Ordinarie aflöningsstaten för Riksgälds-Kontoret, upptagande en
summa af R:dr
Interims-aflöningsstaten för dito
Expektansstaten vid d:o
Pensionsstaten vid d:o
F. d. General-Assistans-Kontorets Expektansstat
18,560
500
200
2,587
2,265
5
uppgjorda och fastställda vid lagtima Riksdagen i Stockholm den
1851.
8
Stnts-UlsknUcts Memorial, JY° 547,
JK 347.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 26 Aug, 1851, kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning af dterremiss å en punkt i Memorialet
JK 323.
(R:gs-Afd.)
Vid föredragningen af Stats-Utskottets under M 323 afgifna Memorial, med
förslag till stadganden i reglementet för Riksgälds-kontoret, angående de vid föregångna
riksdagar beviljade och ännu i Riksgälds-kontoret innestående låne- och
anslagssummor, har Bonde-Ståndet till Utskottet återremitterat den punkt af samma
Memorial och dervid fogade förslag, som rörer det af Rikets Ständer beviljade
understöd för ordnandet af Kapilenen B. Cronstrands samlingar angående fornegyptiska
byggnadskonsten; men som ifrågavarande Memorial och förslag, enligt
ankomne protokollsutdrag, blifvit i sin helhet af de 3:ne öfriga Riksstånden god^
kända, så har Utskottet, med stöd af Riksdagsordningens 73 §, ansett den erhållna
återremissen
icke kunna till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda,
Stockholm den 26 Augusti 1831.
STOCKIIOI.M, TRYCKT IIOS JOM. BECKMAN, 18SI.
Slats-Vtskotlels Memorial, N:o 348.
1
N:o 348*
Ank. till Exp. Utsk. den 26 Aug. 1851, kl. 8 e. m.
Memorial, i anledning af skiljaktiga beslut, rörande
inhägnandet af den obebyggda platsen mellan Riksgäldskontoret
och Riddarholms-kanalen.
(Rgds Afd.)
Enligt Stats-Utskottet tillhandakomna Protokolls-utdrag, har Ridderskapet
och Adeln, vid bifallandet af Utskottets, i Utlåtandet N:o 291, framställda
förslag, angående anläggningen af en strandgata vid Riddarholms-kanalen,
längs efter Riksgäldskontorets tomt, samt uppförandet af en huggen gråstens
mur
emellan denna gata och den öfriga delen af samma tomt, beslutat, att
sagde mur borde förses, om så skulle erfordras, ined ett lågt jernsta ket; uti
hvilket beslut Preste-ståndet, efter skedd inbjudning, instämt; hvaremot den
härom af Ridderskapet och Adeln gjorda inbjudningen icke blifvit af Borgare-
och Bonde-stånden antagen.
Vid sådant förhållande och då tvenne Riksstånd icke antagit ornförmälde
inbjudning, hemställer Utskottet,
att frågan om ofvannämnde jernstaket må anses hafva
förfallit.
Slockholm den 26 Augusti 1831.
fjih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band 63 Haft.
2
Slals-Utskoltels Memorial, iV.-o 34-9.
N:0 349.
Ank. till Exp. Utsk. den 26 Aug. 1851, kl. 8 e. m.
Memorial, angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t
af det nya Reglementet för Riksgälds kontoret.
(Rgds Afd.)
Som det af nuvarande Stats-Utskott uppgjorda, och till en betydlig del
redan af Rikets Ständer pröfvade och godkända, förslag till Reglemente för
Riksgälds-kontorets framtida rörelse och förvaltning, synnerligast med hänsigt
till verkställighet af de å Riksgälds-kontoret anvisade utbetalningar, innehåller
åtskilliga närmare bestämmelser, än Rikets Ständers derom tili Kongl. Majit
aflåtna underdåniga skrifvelse!’, så måste det vara angeläget, att Kongl. Majit
jemväl erhåller kännedom om hvad. sålunda uti detta Reglemente är stadgadt;
hvadan, och då ett serskildt exemplar af meranämnde Reglemente, efter dess
fastställande af Rikets Ständer, icke torde hinna att utskrifvas och lill Kongl.
Majit i underdånighet öfveriemnas innan riksdagens nu förväntade snara alsi
utande, Utskottet anser sig höra hemställa,
att Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med hvad under
de 2me sednaste riksdagarne iakttagits, måtte uppdraga
åt fullmäktige i Riksgälds-kontoret, att ofördröjligen efter
innevarande riksdags slut till Kongl. Majit, å Rikets Ständers
vägnar, i underdånighet aflemna en bestyrkt afskrift
af ifrågavarande Reglemente, med undantag endast af de
delar deraf, som handla om Riksgälds-kontorets styrelse
och betjening.
f händelse denna hemställan varder af Rikets Ständer bifallen,
torde Kongl. Majit, genom underdånig skrifvelse, af Rikets
Ständer underrättas om]'det uppdrag, fullmäktige i Riksgälds-kontoret
derigenom erhålla.
Stockholm den 26 Augusti 1851.
Stats-V tskollels Memorial, iV.o 350,
N:o 350.
Ank. till Exp. Utsk. den 27 Aug. 1851, kl. 10 f. m.
Memorial, angående den upprättade nya Rihs-staten.
Sedan ej mindre de tili ordinarie Statsregleringen hörande inkomsters
beräkning, än ock utgifterna å Riks-statens lmfvudtitlar blifvit af Rikets
Ständer slutligen fastställda, får Stats-Utskottet, med åberopande af sitt, rörande
statsfyllnads-summans belopp m. m., under N:o 333, serskildt afgifna
Memorial, härmedelst anmäla, det Riks-stat blifvit upprättad att gälla för år
1852 och följande åren, intill dess nästa Statsreglering vidtager; hemställande
Utskottet,
att nämnde Riks-stat, försedd med Herr Landtmarskalkens
och Herrar Talmäns underskrifter, måtte till Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemnas.
Stockholm den 26 Augusti 1851.
STOCKHOLM, Ecksteinska Bortrycker i e t , 1851.
Stats-TJtshottets Memorial, Nw 351.
1
351.
Ank. till Exp.-Utsk. den 30 Aug. 1851, kl. 6 e. m.
Memorial, med förslager till samman]emkning af Riksståndens
skiljaktiga beslut, i åtskilliga delar af Utlåtandet
N:o 34o, i anledning af väckta motioner, dels
i fråga om ändring uti redan bestämda vilkor för den
af Rikets sednast församlade Ständer lemnade garanti
i afseende på anläggnings-kostnaden för en jernväg
emellan Örebro och Hults lastageplats vid IVenern, dels
ock angående ifrågaställd utsträckning af denna jernvägs
anläggning till Köping.
(Rgds Afd.)
Enligt till Stats-Utskottet ankomna protokolls-utdrag af den 27, 28 och 29 innevarande
månad har, vid behandlingen af förevarande utlåtande:
Bih. till R. St. Brot. 1850—51. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 64 Bäft. 1
2 Stats-Utskotlets Memorial, N:o 351.
Ridderskapet och Adeln afslagit Utskottets i andra punkten af utlåtandet gjorda
tillstyrkande, nemligen: att, Rikets Ständer, för sin del, ville upphäfva hvad vid sistlidne
riksdag blifvit stadgadt och genom den underdåniga skrifvelsen af den 19 Augusti 1848
hos Kongl. Majit i underdånighet anmäldt, angående vilkoren för den af Rikets då församlade
Ständer lemnade garanti för räntan ä anläggningskostnaden för en jernväg emellan
Örebro och Hult, hvaremot Ridderskapet och Adeln funnit för godt besluta, att nämnde
garanti upphör, så vidt något bolag med på densamma grundade rättsanspråk icke förefinnes,
samt tillika, för den händelse, att ett sådant bolag upphört att existera, bifalla
alla de åtta momenterna af det i samma punkt tillstyrkta beslut, med endast de förändringar,
att, i femte momentet, dels framför orden ”utun lösen” tillädes orden ”i (allgodt
släck,” och dels näst före orden ”Vill staten” infördes: ”och hör, för fullgörandet af
bolagets förbindelser i detta hänseende, af Kongl. Majit godkänd säkerhet vara ställd;”
att för sjunde momentet litt. a) antogs den af Vällofl. Borgare-Ståndet beslutade här ne
dan
omförmälde redaktionsförändring; samt att i åttonde momentet uteslöts följande mening:
''varande för öfrigt bolaget ej förpligtadt att erlägga någon skatt eller bevillning för
jernvägen, inkomsten deraf, eller utdelning å aktierna;” hvarjemte Ridderskapet och
Adeln lemnat sitt bifall till hvad Utskottet i de öfriga punkterna af ifrågavarande utlåtande
hemställt och tillstyrkt.
Högvördige Preste-Stundet har bifallit utlåtandet till alla delar, endast med följande
redaktions-förändringar nemligen:
l:o att begynnelseorden af Utskottets tillstyrkande vid slutet af 8 sidan erhålla
*
denna lydelse: ”att Rikets Ständer, under förbehåll att något bolag icke finnes, som kan
göra lagliga anspråk på grund af Kongl. Maj:ts nådiga Oktroy af den 28 December 1848,
ville, för sin del, med upphäfvande af” etc. och
2:o att uti den af Utskottet å slutet af 10 och början af 11 sidorne tillstyrkta
underdåniga anhållan dels orden: '''det Kongl. Maj:t täcktes meddela" förändras till ”det
Kongl. Majit täcktes, efter vederbörandes hörande, meddela” etc. dels orden ’’beredande af
allmänhetens fördel” utbytes mot ”beredande af det allmännas fördel.’'
Stats-Utskoltets Memorial, N:o 351. 3
Af Vallofl. Borgare-Ståndet är utlåtandat bifallet, med antagande, i afseende på
vilkoren, af följande förändrade redaktion af 7 punkten, mom. litt a), nemligen: att utan
kostnad, eller årlig ersättning erhålla upplåtelse af sådan för jernvägs-anluggningen erforderlig,
kronan tillhörig, jord, som är under Kongl. Maj:ts och kronans omedelbara disposition,
dock att, då fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person, med åborätt
eller annorledes, upplåten kronojord, ersättning derför bör af bolaget lemnäs, i enlighet
med hvad gällande expropriationslag af den 20 November 1845 derom stadgar.
Hederv. Bonde-Ståndet har afslagit oftaberörde utlåtande i sin helhet.
Med föranledande af hvad sålunda inom Riks-stånden blifvit i ämnet beslutadt, bar
Siats-Utskottet, för fullgörande af sitt, på stadgandet i 73 § R. O. grundade åliggande, att
söka sammanjemka de här ofvan omförmälda skiljaktiga meningar, ansett sig böra:
l:o föreslå, att Utskottets, vid slutet af 8:de sidan af utlåtandet intagne, tillstyrkande,
måtte erhålla följande, af Preste-Ståndet beslutade, förändrade redaktion, hvarmed
Ridderskapet och Adelns beslut i denna del af ärendet jemväl hufvudsakligen öfverensstämmer,
nemligen:
”att Rikets Ständer, under förbehåll att något bolag icke finnes, som kan
göra lagliga anspråk på grund af Kongl. Maj:ts nådiga oktroy af den 28
December 1848, ville, för sin del, med upphäfvande af hvad vid sistlidne
riksdag blifvit stadgadt och genom den underdåniga skrifvelsen af den 19
Augusti 184.8 hos Kongl. Majit i underdånighet anmäldt, angående vilkoren
för den af Rikets då församlade Ständer lemnade garanti för räntan å
anläggningskostnaden för en jernväg emellan Örebro och Hult, fatta följande
förändrade beslut:”
Och får Utskottet inbjuda Välloil.* Rorgare-Ståndet, att instämma i den sålunda
förändrade redaktion af ifrågavarande punkt;
2:o Vidkommande Ridderskapet och Adelns beslut, att i 5 punkten, angående
4 Stats-Utshottets Memorial, N:o 351.
vilkoren, skall, dels framför orden: ’’utan lösen” tilläggas orden: ”i [allgodt skid;,” och
dels näst före orden: ”Vill staten” införas: "odi bör, för fullgörandet af bolagets förbindelser i
detta hänseende af Kongl. Maj:l godkänd säkerhet vara ställdfår Utskottet, rörande det
förra af dessa tillägg, yttra, att då Utskottet, genom den i 4 punkten intagna föreskrift,
att jernbanan fortfarande skall underhållas i fullt ändamålsenligt skick och fortfarande
verksamhet, samt att sådant genom årligen anställd besigtning bör styrkas, velat betrygga
staten derför, att jernvägen, när den till staten afträdes, skall befinnas i fullgodt skick;
men ett förtydligande häraf blifvit ifrågasatt, har Utskottet ej funnit betänkligt, att ett uttryckligt
förbehåll i detta hänseende införes, hvadan Utskottet hemställer,
att Preste- och Borgare-Stånden behagade biträda Ridderskapet och Adelns
beslut, att i femte punkten framför orden: ”utan lösen” tilläggas orden ”i
fullgodt skick.”
3:o I fråga åter om den af Ridd. och Adeln beslutade skyldighet för bolaget, att
ställa säkerhet för fullgörandet af dess förbindelser, finner Utskottet, att det ovilkorliga
åläggandet af en sådan skyldighet sannolikt skulle helt och hållet motverka bildandet af
ett bolag och dessutom vara utan ändamål, enär någon utdelning å jernvägsaktierna icke
få ega rum förr än genom verkställd besigtning blifvit årligen utrönt, att bolaget fullgjort
sina förbindelser, i fråga om jernvägens underhåll och ändamålsenliga skick, samt i följd
häraf något äfventyr för staten icke är att befara, helst Kongl. Maj:t jemväl fått sig öppet
lemnadt, att föreskrifva de ytterligare bestämmelser, som Kongl. Maj:t kan finna betryggandet
af stadens rätt kräfva. Utskottet tillstyrker derför,
att detta Ridd. och Adelns beslut måtte få förfalla.
4:o Enär den af Borgareståndet, i afseende på 7 punkten litt. a) beslutade,
här ofvan intagna, redaktionsförändring, hvilken Ridd. och Adeln biträdt, eger företräde
framför den af Utskottet gjorda framställning,
inbjudes Presteståndet att äfven antaga ifrågavarande förändrade redaktion
af litt. a) i berörde punkt.
Stats-Utskottcts Memorial, N:o 351. 5
5:o Sorn Ridd. oell Adeln beslutat, att i 8 mom. skall uteslutas följande mening:
”varande för öfrigt bolaget ej förpligtadt att erlägga någon skatt eller bevillning för jernvägen,
inkomsten deraf eller utdelningar å aktierne, samt Bondeståndet, afslagit utlåtandet
i sin helhet, hvarigenom således 2:ne Riks-stånd förklarat sig icke medgifva den ifrågasatta
friheten från skatt och bevillning, får Utskottet, inbjuda Preste- och Borgarestånden
att instämma uti Ridd. och Adelns samt Bondeståndets beslut i detta afseende, samt att,
till följd deraf, sista meningen uti 8 punkten får föifalla.
6:o Beträffande slutligen Presteståndets beslut, att uti den af Utskottet å sidorne
10 och 11 tillstyrkte und. anhållan, dels orden, ”det Kongl. Majit täcktes meddela" förändras
till ”det Kongl. Majit täcktes, efter vederbörandes hörande, meddela” &c. dels orden: ''beredande
af allmänhetens fördel”, utbytes mot ”beredande af det allmännas fördelså och enär,
genom 10 § R.F., det redan finnes föreskrifvet, att innan ärendena hos Konungen i Statsrådet
föredragas, nödiga upplysningar skola från vederbörande embetsverk vara infordrade,
anser Utskottet ett serskildt upprepande af detta grundlagshud vid detta tillfälle vara öfverflödigt;
hvaremot och då den förändring, som i sednare delen blifvit beslutad, är mera
omfattande, än Utskottets förslag och således hänvisar jemväl på beredandet af sådane fördelar,
som icke egentligen kunna anses tillkomma allmänheten, fastän de samme kunna
vara för det allmänna af största vigt. såsom förbindelse för bolaget att å jernvägen låta
fortskaffa posten och trupper samt statens effekter in. m., Utskottet funnit sig böra biträda
denna förändring, och får alltså föreslå,
att ifrågavarande skrifvelse må erhålla följande lydelse: ”att Rikets Ständer
tillika anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes meddela de ytterligare föreskrifter,
som Kongl. Maj:t kan finna nödiga, ej mindre för befrämjande
af företaget, än ock för betryggande af statens rätt och beredande af det
allmännas fördel, samt att tillfälle måtte lemnäs svenska medborgare att,
derest de så önska, få såsom deltagare i bolaget inträda.
Stockholm den 30 Augusti 1851.
6
Ståts-Utskottets Memorial, N.'o 351.
iieaerva/ioticr:
af Riksdagsfullmäktigen Nils Strinnlund från Wester-Norrlands län, som anmärkte,
att Stats-Utskottet helt annorlunda behandlat detta än andra ärenden af enahanda beskaffenhet
vid innevarande riksmöte, och att Utskottet borde tillika framställa förslag till voterings-propositioner
i förstärkt Stats-Utskott.
Häruti instämde Riksdagsfullmäktige Matts Persson från Stockholms län, David
Andersson från Hallands län och Anders Medin från Kronobergs län.
\id 3:e punkten, i fråga om skyldighet för jernvägsbolaget att ställa säkerhet för
fullgörandet af dess förbindelser:
af Friherre Stjernstedt, A. W.: ”Emot Utskottets tillstyrkande i 3:e punkten af detta
senare utlåtande, får jag mig reservera. Utskottet anför nemligen såsom skäl, hvarföre det
blifvande jernvägsbolaget icke borde åläggas skyldigheten att ställa säkerhet för fullgörandet
af dess förbindelser, ”att en sådan skyldighet sannolikt skulle helt och hållet motverka
bildandet af ett dylikt bolag;” men då jag anser att detta bolag icke bör fritagas från säkerhets
ställande att deras förbindelser fullgöras, i likhet med hvad för alla andra bolag eger rum,
och jag alltid ställer statens fördel framför hvilket bolags som helst, så kan jag icke annat
än bestrida den åsigt, som anser lämpligt, att staten ikläder sig dryga skyldigheter,
som icke skulle motsvaras af några garantier å den sida, som fördelarne få åtnjuta.”
af Riksdagsfullmäktigen Nils Strinnlund, under anförande, att då endast 2:ne
Riks-stånd beslutat, alt ingen säkerhet af bolaget skulle ställas, frågan härom bordt afgöra»
genom omröstning i förstärkt Stats-Utskott, hvarigenom det möjligen kunnat inträffa,
att staten icke gick miste om berörde säkerhet.
Häruti instämde Riksdagsfullmäktige Matts Persson från Stockholms län, David
Andersson från Hallands län och Anders Medin från Kronobergs län.
Stats-Utskottets Memorial, N:o Söt. 7
Vid. 5\e punkten, angående frihet för bolaget från skatt och bevillning för jernvägen
:
af Riksdagsfullmäktigen Strinnlund, sorn erinrade, alt då frågan om skattefrihet
för jernvägsbolaget blifvit af 2:ne Riks-stånd bifallen och af 2:ne afslagen, det hade varit
öfverensstämmande med vanlig praxis, att de 2:ne Stånd, som med Utskottet i dess beslut
icke varit ense, blifvit inbjudne, att deruti instämma och att icke, såsom nu inträffat, de
2:ne Stånd, som antagit Utskottets förslag, erhållit uppmaning att derifrån afstå. Såsom
varande af bevillnings natur, borde denna fråga icke få, på det af Utskottet;föreslagna sätt,
förfalla och det prejudikat, som härigenom framlades, skulle säkert komma att medföra
eftertänkliga följder.
Riksdagsfullmäktige Matts Persson, David Andersson och Anders Medin instämde
jemväl uti denna reservation.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS N. MARCUS, 1851
1
Register
lill Stats-Ulskottels Belänkanden m. m. under 1850
och 1851 årens Riksdag.
A.
Kummern å Betänkandet m, ra.
Aekor dsförskotter och Ersättningar, upphörandet af anslaget
dertill, samt disposition af derå reser- ^
verad behållning
85, 299.
Ad elsfahne-Re gementets indragne boställen, försäljning al 253.
Adelsö Kronopark, rätt till skatteköp deraf 129.
Aflöning för Riks-Ståndens och Utskottens betjening 12, 109, 312.
Aflönings- och Pensions-Stater för Riksgälds-kontoret 346.
Afskrifning af medel, ådömde Fältkamreraren Arell . . 283, 317, 335.
d:o skattskyldige i GötheborgsFögderi 282.
d:o Presidenten af Billbergh . . . . 68, 145.
d:o Kronofogden J. M. Huss , . . 290, 318.
d:o Magasinsförvaltaren A. Öhrvall , 130, 292.
Aftappningar af sanka trakter och sjöar ....... 163.
Agronomer, anslag till
87.
anställande deraf i Rikets provinser . . . 180.
Allmänna arbeten, framtida underhåll af sådane, sora
med statsbidrag blifvit utförda . . 326,
2
Nummern å Betänkandet m. m.
Allmänna arheten, sättet, ordningen och vilkoren för afbetalning
af statsbidrag till . . . 298, 343
Allmänna Indragnings-statens reglering  90, 155, 217, 257.
Amiralitets-Krigsmans-kassan, nedsättning i rusthålls
afgifteu
till .... 241, 283.
ersättning för arm- och
lastpenningarfrån Pomern 86, 90.
dess inkomsters utbyte
mot statsanslag. . . 51 a. 219.
Anders Eriksson befrielse från arrendet af Astorp . . 276.
Angarns sjö, sänkning af 163.
Anmärkningsanledning mot Chefen för Sjöförsvars-De
partementet
8.
Anslag, se Statsreglering.
Anteckningsböcker öfver Riksgälds-kontorets inkomster
och utgifter 61.
Arbets-inrättningar, anslag till 166.
Arbetsklassen i Hufvudstaden, bostäder för lil.
Arell, P. A., afskrifning och restitution af honom ådöm
de
medel  283, 317, 335.
Ar/furst arne, tillökning i anslaget för  82, 147, 217, 257.
Arfvode för utdelning af de efter sednaste riksdag tryckta
bihp.ng till Riks-ståndens protokoller . . 58.
för utdelning och redovisning af skrifmaterialier
m. m. för Riks-stånden och Utskotten . . . 238.
för utbetalning af Riksdagskostnaderne samt
granskning af räkningar och reqvisitioner derå 59.
till tjenstemän i Postverket och Rikets Ständers
Bank 36.
Arkivet, Riksdags-, stadgar derför 6.
Arni- och Lastpenningar från Pommern, ersättning för 86.
3
Hummern å Betänkandet m. m.’
Arméens Pensionskassa, upprätthållande af dess pensionering
156, 250.
Arrenden af vissa statens egendomar, indragning deraf
mot statsanslag  128, 260.
för statens egendomar, bestämmande deraf . 167, 262.
Arrhenii, C. M., Enka, pension för 90.
Artilleri-afde/ningens räkenskaper, anmärkningar vid . 30.
Artilleri-Batteriet i Norrland, ökade utgifter för ... 137, 174.
Artilleriet, löneförbättring vid  85, 150, 217, 257.
Arvika Köping, upplåtelse till densamma af bostället Gate 279.
Askersunds kyrka, vin- och byggningssäd för . . . . 20, 39.
B.
Baggens-Stäkes upprensning
. 163.
Barna sjö, aftappning af 163.
Barnhus, Stockholms allmänna, anmärkningar vid dess
räkenskaper .... 30.
lån till  342.
Barthelemy, ersättning al förskott till friköpande af slaf
varne
derstädes . . .
36.
dess år 1850 utbetaldte förvaltningskostnader 110.
framtida utgifter för  165, 227.
Bataljonsläkare, lönetillökning för  85, 150.
Befrämjande i allmänhet af Bergsbruket 87.
d:o Handel och Sjöfart ... 87.
Begrafningshjelp, upphörande af
81, 266.
Beklädnad åt Marinen, m. fl, anslag till 86.
Beklädnadsslitningsersättning för koromenderingar utur
indeldta arméen .... 85, 150.
Bennich, G., ersättning för hästhemmansräntor vid f. d.
Westgötha Kavalleri-regemente .... 71, 139.
4
Nummern å Betänkande! m. m.
Berga boställe, eftergift af arrendeskillnads-ersättning för 100.
Bergs-Kollegium, anslag för oell organisation af . . . 87, 152.
Berättelse, Kammar-Kollegii otn Ivrono-egendomars förvaltning
239.
om Sala Silfververks ränteersättningsfond , . 210.
Rikets Ständers Revisorers, om Kommerse
Kollegii
fonder 69.
Rikets Ständers Revisorers, om Riksgäldskontorets
ställning och förvaltning . . , 61.
Rikets Ständers Fullmäktiges, om d:o d:o 3.
Rikets Ständers Revisorers om Statsverket
m. fl. fonder
30, 96.
Beskattningsväsendet, förenkling deraf  167, 262.
Bevillning af Norrska bidraget till Konvoijkassans aflöning,
restitution af  287.
Bevillning sfr ägor, resultat af omröstningar derom . . . 302, 322.
Bevillning smedels leverering, förändrade stadganden för 187.
Bibliothekarien vid Linköpings Gymnasii-bibliothek, lönförhöjning
åt . . . ..
. 89, 247, 309.
Bibliothelsel Kongl., lön för vice Bibliothekarien vid . . 89, 154.
dess flyttning till Riksgäldskontorets
hus  108.
Bihang till Riks-Ståndens Protokoller, utdelning af de
efter sednaste Riksdag tiyckte 58.
D;o d:o tryckning och utdelning af . . 325.
Billbergh, J. P, af, hans arfvingars befrielse från ersättning
af M. Fincrs balans . . 68, 145.
Bille, J., pensionsrätt för
. 90.
Bjoerklund, Häradsskrifvare, lönetillökning för ... . 2|.
Blekinge, förändrad beräkningsgrund för Båtsmans-vakans
afgiften
af nyroterad jord derstädes  272.
beräkning af reservräntorne rid båtsraanshållet
5
Hummern 1 Betänkandet m. m.
derstädes
271.
Rotia Säteri, rätt att frånträda arrendet derå .... 114.
Bohusläns Regementes södra bataljons indelningsräntor . 85, 150.
Boningsrum för Sekreteraren vid Riksgäldskontoret . . 61'.
Borgmästare utom Stockholm, pensionsfond för ... 269, 314.
Bosfäl/slägenheter å Kgl. Skeppsholmen, reglering af . 216.
Boställsrum för Departements-eheferne 176.
Botaniska samlingar, Widegrens, inköp af 166.
Brandförsäkringssummans förhöjning för R. St:s hus. . 61.
Brefbäringsskyldigheten, återlemnande af motion om . . 7.
Brist å 1846 års anslag till Skrifmaterialier m. m. å5;te
Hufvudliteln 61.
Brobyggnader, mindre, anslag till 163.
Bryntesgården Linderfva, befrielse från arrende af . . 115.
Eränvinsbrännings-afgiften, votering om  322.
Byggnad mellan Carl d. XIII:s Torg och Oporahuset . 10.
Byggnader och reparationer, anslag för  88, 153, 217, 257.
Byggnads-föreningen i Stockholm, anslag till .... 297.
Byggnadshjelp vid mindre komministraturer ..... 135.
Bålsmansbeklädnaden, anslag till 86.
Båtsmän? förhöjde pensioner för ......... 90.
deras förseende med kojer och tecken ... 86.
talmar, hamnbyggnad derstädes .
upplåtelse af arrende-inkomster till dess dom'
kyrka
.
168, 226.
203.
upplåtelse af jord till kyrkogården derstädes . 204
Carnli- betjening, tillökad vid Stats-utskottet .... 2.
Carl den XIlLs torg, byggnad deremellan och Opera
-
huset
10.
6
Nuraaiern i Betänkandet ra. m.
Carlsborgs fästningsbyggnads fortsättning år 1851 . . 11.
Carlshamn, anslag lill en tecknisk skola derstädes . . 87.
och Åsnen, Jernväg mellan 163.
Carlscrona fästningsbyggaad, anslag för  13, 38, 161, 224, 261, 287.
Skeppsbyggeri-Institutet derstädes .... 163.
Station, indragning af de till dess kassa inflytande
arrenden  128, 260.
Anslag till en tecknisk skola derstädes . . 87.
d:o till en Navigations-skola derstädes . 87.
d:o till Skeppsbyggeri-Institut derstädes 87.
Carlstens fåstuing, bestyckning af 161.
fästningsbyggnad, anslag för  13, 38, 161, 224, 261, 287.
Carolinska Institutet, anslag till 89.
Cellfängelser, anslag för  160, 223.
Chalmerska Slöjdskolan i Götheborg, anslag til! ... 87.
Charta Si g illa ta, kontroll å tillverkning och uppbörd af . 244.
Charta' Sigillatwverket, anslag till 88.
balancerade medel uti dess rä
-
kenskaper  30.
Christianstad’, lån för tomtreglering derstädes .... 142, 193.
f. d. fästningen derstädes tillhörande mark,
försäljning och utbyte af  277.
Garnisons-skolan, postpenningar till . . 89.
Cimbritshamn, anslag för hamnbyggnad derstädes . . . 163.
betalning af hamnbyggnadslån för . . . 232.
Civil-lngenieurer, arfvoden till Lärare för ..... 163.
Stipendier för elever vid Marieberg . 163.
Clefeci-slalen, anslag för ...
89, 154.
Commerce-Collegii fonder, verkställd granskning af . . 69.
Comministrartle i hufvudstaden, löneförhöjning för . . 183.
Comministralurer, oas byggnadshjelp för 135.
7
Kummtrn å Betänkandet m. m.j
Commisions-Landtmätare, pensionsfond för 268, 314.
Conradsfors bruk, anstånd nied afbetalning å lån till . 57.
Consistoriernas räkenskaper, formulärer för 30.
Co«sis/onV-Notarier, lönetillökning för 89.
Controllverkets räkenskaper, anmärkningar vid .... 30.
Convoij-commissariatefs räkenskaper, anmärkningar vid 30, 305.
Convoij-Cassan, restitution af bevillning för denafNor
riges
bidrag dertill utgående aflöning 287.
Creditivel för inhemska Fårskötselns och ullproduktionens
befrämjande 61.
Credilivet, mindre, utbetalningar af 61.
Creditiver, stora och lill», bestämmande af  259.
Cronstrands, S. A., enka', pension för 80.
D.
Dagsv erksläsen, åliggande rusthållen i Kungsörs fögderi,
befrielse från  273, 338.
Dagsverksskyldigheter, ingående i hemmans onera, för
.
. 167, 262.
Dalelfven, flottbro deröfver vid Gustafs kyrka .
„ fast bro deröfver vid Näs färjeställe
Danaarf, eftergift af
Danviks Hospitals räkenskaper, anmärkning vid
Decharge för Fullmäktige i Riksgäldskontoret .
Degehergs Landtbruks-Institut; anslag till . .
Degerfors församling, anläggning och förbättring
gar derstädes
Departements- Chef'erne, Boställsrum för . . .
Depositions-afgift, affordrad Riksgäldskontoret för obligationer,
deponerade i Rikets Ständers
Bank . . . . ' 16,
24, 211.
94.
27, 28, 29, 47, 116, 200.
30.
61.
87.
af va
-
163.
176.
8
Hummern å Betänkandet m. m.
Depositions-medel, öfverlemnande deraf lill Riksgälds
-
kor.loret .
Diverse behof vid Flottan, Anslag till
86.
Drottningholms Slolt, kontant anslag lill, i stället för in-
delningar
Drängespann i Färentuna härad, utgörande af ... .
167,
262.
Dunckers enka, understöd för
. . .
264
Durchmarschkostnader, disposition af reservationer å
il
85,
186
E.
Edet, Lilla, skatteköp af gamla slussen derstädes . .
171,
293.
Edsmären, reglering af mulbetesrätt derå . . . . .
119
Efterlysning, af personer, sorn häfta för utskylder . .
167,
262
Ehrenslams enka, pension för
90
Ekelunds, J., enka, pension för
90,
155,
Element ar-läroverken, anslag för
89.
Emerililöner, anslag till och reservationer derå . . .
90.
Enell, restitution af för högt erlagd lönebevillning . .
72.
Engelholms hamn och Rönne å, anslag till
163,
226.
Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret, under-
stöd för
194,
320.
Erasmi, G. E., rätt att frånträda arrende å säteriet Boda
114.
Ersättning till Inqvarteringsgifvarc för dagportioner . .
85.
till vittnen i brottmål, bestämmelser för . .
44,
265.
till vittnen och parter, anslag till ......
83.
Eskilstuna stad, lån till
56.
Exercis för Flottans bemanning, anslag till . . . . ,
86,
151.
Expectance-arfvoden till lurdise officerare, anslag till .
90,
155.
Expencemedels-räkningarne, anmärkningar vid ....
30.
F.
9
F.
Kummen | Betänkande! m. m.
Fahlu kungsgärdshjelp, utbyte deraf mot anslag ... 87, 88, 90.
Fahlun och Gefle, Jernvägsanlägguing deremellan . . 254, 300.
Fattigvården, anslag till
89.
Finérs, M. balans, J. P. af Billberglis arfvingars befrielse
från . . . *
68, 145.
Fiskeriers uteslutande ur Jordeböckerne  45, 73.
Fjerdingsman, lön på Stat för
87, 152.
F/ygsandsfält vid Ystad och i Halland, Skogsplantering å 172.
Flyinge Stuteris inkomsters utbyte mot statsanslag . . 51 a.
Flottans nybyggnad, anslag för 86.
underhåll, anslag för 86.
d:o anslag dertill, i stället för arrenden . 128, 260.
Folksliole-afgifter, förändradt redovisningssätt deraf . . 51 a.
Folkskolelärare, pensionering af
90, 155.
bildande af en fond för understöd åt
afskedade
274, 315, 336, 337.
Folkskolorne, anslag till 89.
Folkundervisningens befrämjande, anslag till..... 166.
Fortifikations-Afdelningens räkenskaper, anmarkningarvid 30.
Fourage-passevolance- medels utbyte mot statsanslag. . 51 a. 219.
Franzéns, F. M-, enka, pension för 90.
Fredriksborgs fästningsverk, användande af  249.
Freeses, S. M, enka, pension för ........ 90,
Frimurare-barnlmsei, anslag till
89.
Frälse, skattcjords köpande dertill  169, 252.
Fyrisån, bidrag till hängbro öfver  30, 96.
Fångars vård och underhåll, anslag till  83, 90, 148, 217, 257.
Fång pre dikanter, löneförhöjning åt 131.
2
10
Kammer» 1 Betänkandet m.
Fängvårdsstyi-elsens Embets- och tjenstemän, löneförhöjning
åt 132.
räkenskaper, anmärkningar vid . . 30.
Fällhatteriet, nya, redskaps-, rid- och anspannspersed
lar
för 161, 224, 231, 287.
Fältlä k arel; o rps vid Flottan, anslag för 86, 151.
Fältläkarestat vid arméen, anslag till 85.
Fängelsebyggnader, utbetalning af anslagen till ... 61.
Fänghålstappars anskaffande, anslag till  161, 224.
Färentuna härad, utgörande af drängespann derstädes . 167, 262.
Färila och Hogdahls socknar, vägunderhållning derstädes 210.
Fästningsbyggnader, anslag för  11,13,38, 161,224,261.
Forberg, O. H., pension för 90.
Förmälningsomkostnader för II. K. II. Kronprinsen och
II. K. II. Kronprinsessan . 140, 173, 222, 289.
Förskott å aflöning för Riks-ståndens och Utskottens
betjening 12.
Försvarsverket, extra anslag till  161, 224, 261, 287.
lyftning af tiilfallige anslag för ordnandet
deraf  61, 105, 143.
Föivaltande lVerks inkomsters utbyte mot statsanslag . 51 a. 219. ij
Förvaltningens af Sjöärenderne räkenskaper, anmärkningar
vid .... 30.
G.
Gate boställes öfverlåtande till Arvika köping .... 279.
Gefle och Fahlun, Jernvägsanläggning deremellan . . 254, 300.
Gerningsören, Ilandtverkares, upphörande af .... 51 a. 219.
Gevärs, infanteri-, anskaffande af  161, 224, 261, 287.
Gevärsförändring till slagkrutsantändning  161, 224, 261, 247.
Hummern ä Betänkandet
Gierts, N J, pension för  90, 155.
Gottland, kostnaden för vägdelning derstädes .... 209.
Gottlands Nationalbeväring, förhöjdt dagtraktamente för. 35.
förhöjdt anslag till ... 85.
Gottska Sandön, fyrbyggnad vid 14.
Gravyrsamling, Krutmeijers, inköp af  263, 313, 337.
Grenna, anslag till hamnbyggnad derstädes  163, 226.
Gripsholms slott, kontant anslag i stället för indelningar 82.
Grnndränlornes förenkling  167, 262.
Gråda Kanal, rifning af kajdammen derstädes .... 163.
Gråå, C. W., arfvode till 311.
Götheborg, Jernväg deremellan och Mölndahl .... 65, 124.
utbyte af en derstädes för Götha Artilleriregemente
upplåten tomtplats 26.
upplåtande af derinvid belägen kronojord, e
mot
vederlag  103, 127.
Götheborgs och Bohus Län, flyttning af dess Landshöf
dinge-residens
till Uddevalla
34.
Götheborgs fögderi, eftergift för skattskyldige derstädes
af ersättningsskyldighet för en del
af Öhboms balans  282.
II.
Hackefors Mjölqvarn, lån för återuppbyggande deraf. . 192.
Hafverö och Ofvansjö, väganläggning deremellan . . . 163.
Hahr, inköp af hans karta öfver Sverige ...... 184.
Halland, skogsplantering å flygsandsfält derstädes . . 172.
befrielse från rotevakans-afgift för utsockne
frälsehemman derstädes  46, 221, 281.
12
hummern å Betänkandei rn. ra-.
Halland, kapitalersättning till utsockne frälsehemmans
egare derstädes  332.
dispositions- och egande-rätt till Kyrkohem
manen
derstädes  327.
Halmstad, amorteringslån för 49.
Halmstädja i Skåne, förvandling deraf 167.
Hammars sund, färja deröfver ....  163.
Hamn- och Brobyggnad, anslag till 163.
Handels- och Sjöfarts-fondens räkenskaper, anmärkningar
vid
30, 305.
ersättning af förskott till
slafvarnes friköpandeå
S:t Barthelemy . . . 36.
Handpenningar, II. K. H. Kronprinsessans 82, 147.
Handlvttrkares Gerningtören, upphörande af .... 51 a. 219.
Hanngren, restitution af lönebevillning till  236.
Hansdotter, H. M, eftergift af dana-arf efter .... 28.
Hartman, C. J., enka, pension för 90.
Häffners dotter, pension för  90, 155, 217, 257,
Hedenbergs, C. A., enka, pension för  90, 155.
Helgonskyld, användande eller upphörande deraf . . . 235, 329.
Hellbo kapell, aflöning för predikant derstädes .... 89, 154.
Hemmantalsräntans afskaffande
168, 251.
Herjeådalen, anslag för utdikningar och odlingar derstädes 163.
ostskattens utgörande derstädes .... 167.
Hernosand, afskrifning af län för uppbyggande af Stifts
kyrka
derstädes  70, 125.
Hernösands kyrka, lindring i betalnings vilkor för ett lån
till  321.
Hjelmare kanals och Slussverks underhålls-fond; förändring
i stadgarne för 61, 78.
13
Hummern ä Betänkandet m. m.
Hjelmaren och Wett em, undersökning, angående kanalanläggning
deremellan . . . 163.
och Qvismaren, sänkning af 182.
Hjo, anslag till hamnbyggnad derstädes  163, 226, 261, 287.
Hofbageri-egendomen , köpeskilling för 331.
Hofhållning, H- K. II. Kronprinsens, tillökning i anslaget
för
82.
Hofrälternas stat, Lagmännens löner derifrån uteslutne 82.
Ho g dahls och Färila socknar, vägunderhållning derstädes 210.
Holaveden, skatteköp af ......
201.
Holmberg, A. E., uppdrag åt, att företaga en resa till
Island i 53.
Holland och Brabunt, förbindelserna för fordna Svenska
statslån derstädes 61.
Hatpitulernas förbättring och underhåll  258, 310.
Hospitals- och Barnhus fondens räkenskaper, anmärkning
vid 30.
Hufmidlitlar, riksstatens, se Statsreglering.
Huit, Örebro och Köping, jernväg mellan  340, 351.
Hunne- och Halleberg, utsyning derå 118.
Hushållssällskaper, anslag till 87.
Husqvarna Gevärsfaktori, disponerade räntor till . . . 167.
Huss, J. AI., afskrifning af uppbördsbrist hos .... 290, 318.
Hvitfeldlska sripendiifondens räkenskaper, anmärkningar
vid
30.
Stipendiihemmanen, skatteförsäljning af . . 278.
Hyttors friheter, de under denna benämning disponerade
räntor
167.
Hårds enka, pension för 90.
Häradsskrifvaretjensterne, upphörande deraf ; . 167.
Häradsskrifvaren i Wadsbo fögderi, lönefyllnad till . . 97.
14
Nommern å Bclänti andel m. m.
Häradsskrifcares lönevilkor, förbäftriig af 95.
Hästafvelns förbättrande, anslag till 87.
Häslhemmans-räntor, vid f. d. Westgötha kavalleri-regemente.
ersättning derför tilt Majoren
Bennich 71, 139.
Hästvak ans-spannemål, utgörande af 167, 232.
I.
Ifö sjö, aftappning af 163.
Indehlin g sbrist i Jemtland, anslag till och reservation å W).
Indelnings-räntor vid Bohus läns regementes södra bataljon
85, 150.
Indeldta arméen, anslag för 8», 150.
Indeldta räntors och kronotiondes utgörande .... 167, 262.
Indragningsstatens reglering  90, 155.
Industri-Expositionen i London, anslag för besökande
deraf  126, 144.
Infanterigevärs anskaffande 161.
Ingenieur-korpsen, anslag till  85, 150, 217, 257.
Ingenieur-trupp, d:o
85, 150, *17, 267.
Inkomster, Statsverkets, beräkning af 50, 218.
Inqvarteringsskyldigheten i Stockholm  275.
Institutet för blinda och döfstumma, anslag till .... 89.
Instruktions-kompanier för indeldta infanteriet .... 85, 150, 217, *57.
Invalidhus-fondens inkomsters utbyte mot kontant anslag 51 a. 219.
Isala, aaslag för underhåll af kungsladan vid .... 88.
Isberg, C. D., pension för .
90.
Island, anslag för forskningsresa till 53.
15
J.
hummern å Betänkandet B. B.
Jemtland, anslag till indelningsbiist och reservationer
derå 90.
Landtbruksskola för 87, 153.
Utdikningar och odliegar derstädes .... 163.
Hästjägare-korps och Fältjägare-regemente,
komplettering af vakante nummer vid . . 319.
Jerns församlings kyrkogårds utvidgande, upplåtande af
jord till 74.
Jernvåg mellan Fahlun och Gefle 354, 300.
mellan Götheborg och Mölndahl  65, 134.
mellan Köping, Örebro och Hult ...... 340, 351.
mellan Örebro och Nora
164, 339.
Jordbruk och Lundtmannanäringar, befrämjande af . . 87.
undervisningsanstalter
för .... 87, 153.
Jordförlusler, genom kanal- och väganlåggningar, an
-
slag för 87.
Justitie - om 1> udsm anneus Expedition, expenser för . . . 106.
Jönköpings stad, plats till Skolhus för 93.
K.
Kalfrestaid, anslag för kanal derigenom  163, 336.
Kallenberg, L. P., ersättning för extra inkomster ... 90.
Kammar-kollegium, anslag för 88.
upphörande af dess granskning af
markegångstaxor 167.
Kammar-rätten, anslag för 88.
Karst, J. C., om restitution af lönebevillning till ... 335.
16
Numm«rn & Betänkandet m. n>.
Kapelleds Gästgifveri, anslag till 87.
Karla öfver Sverige, inköp af .... . ... . . 184.
Klinttorps Klockareboställes utbyte 40.
Knecktetunnor vid Westmanlands regemente, sättet för
dess utgående  306.
Knäreds församling, bidrag till dess kyrkobyggnad . . 215.
Kock, A. V., arfvode för 3il,
Kolskatter i stora Kopparbergs län, upphörande af skyldigheten,
att dem in natura leverera . . . 208, 268.
Koster, uppförande af 2:ue fyrar derstädes ..... 30.
Kottorp, nedsättning i arrendet derå 199.
Krigs-Hofrätten, indragning af
83, 148.
Krig s-kollegium, dess räkenskaper, anmärkningar vid . 30.
lönereglering för 85.
Iirigsrustnings-bidrag, dess upphörande 98.
-fonden tillhörande persedlar, disposition af 136.
-medel, bokförande af räntor och taxeringskostnader
å 61.
Kromfisken, deras uteslutande ur Jordeböckerne .
Kronofogdar, förhöjd uppbördsborgen för ... .
Kron ofo g delje n sterne, indragning af
Kronprinsens hofhållning
förmälning, omkostnader för . . .
Kronprinsessans handpenningar
Krook, G., pension för
Krut, till krigsbruk oanvändbart, omarbetande af .
Krufmeijers- gravyrsamling, inköp af ....... 263, 313, 337.
Klingsbergs Kungsgård, godtgörelse för husröta derstädes 76.
Kungsgårdars och öfrige kronoiägenheters förvaltning,
berättelse om , g39.
Kungt
-
45.
. 197.
170.
82.
140, 173, 222, 289.
82.
90.
205.
17
Nummer» i BetHnkranlct m. ra,
Kungsörs fögderi, befrielse för rusthåll derstädes från
dagsverkslösen 273, 338.
Kyrkohemman i Halland, dispositions- och egande-rätt
lill . . . .  327.
Kyrkors underhåll, anslag till
89.
Kågenäsel, kronoallmänning, dess upplåtande till Skellefteå
stad . .  206.
Köping, ledning dit af Strömsholms kanal 214.
Köping, Örebro och Hult, Jernväg mellan ..... 340, 351.
L.
Lagberedningens boksamling, dess öfverlemnande till
Riksdags-arkivet . . 191.
Lagmännens löner uteslutas från Hof-rätternes stat och
uppföras å allmänna indragnings
-
slaten  83, 90.
Landskrona, anslag till hamnens förbättrande .... 163, 226, 261, 287.
Lands-slaterne, anslag för .
87.
Landtbruk s-akademiens räkenskaper, granskning af . . 30, 96.
Landtbruks-Instiluter och skolor, anslag till  87, 152.
Landtbruksmölen, utdelning af premier dervid .... 163.
Landtförsvars-departemenlets Kommando-expeditions räkenskaper
, anmärkning
vid 30.
Land/marskalkens riksdagskostnader, godtgörande af . 5.
Landtmäteristaten, anslag för 87.
Lanneforss qvarn, nedsättning i räntan  280.
3
18
Nummera $ Betänkandet m, ra.
Lappmarks Ecklesiastikverket, kollektmedlens utbyte mot
statsanslag . . . . 51 a. 219.
dertill utgående spanmåls
löner
51 a. 219, 230, 304, 337.
Laske Haradsbocr, reglering af mulbetsrätt å Edsmären 119.
Last- och armpenningar från Pommern, ersättning för . 86.
Laurell, H. Jgratifikation till . . .
33.
Legopass-afgifter, upphörande af. ........ 51 a.
Lekvattnets kapellförsamling, utbetalning af anslag till
inköp af prestboställe derstädes . . . 50.
vin- oell byggnings-säd till 52.
Lerdahl, vägens omläggning deremellan oeh Utanmyra 163.
Lidköping, understöd för dess återuppbyggande och
tomtregleriug
141, 230.
Lidköpings kyrka, lån för dess återuppbyggande . . . 158, 231.
Lifgardes-regemenlerne, anslag för Sergeanter vid . . 85, 150.
Lifmundering vid indelta Infanteriet, användande af reservationer
derå till beklädnadsslitnings
ersättning
85.
Liljestolpe. G., pension för  90, 155.
Lilla Edel, skatteköp af gamla slussar derstädes . . 171, 293.
Limnell, E., pension för
90.
Linderfva Bryntesgården, frånträdande af arrendet å .115.
Linieskepps förvandling till fregatter  162, 225.
Linköping och Wimmerby, båtled emellan ..... 163.
Linköpings Gymnasii-bibliothek, löneförhöjning åt kiblio
thekarien
vid
89, 247, 309.
hamn och Roxen, förbättring af segelleden
mellan
163, 226.
Linköpings hamnbyggnad, anslag och lån till .... 163.
Ljusne Eif, förbyggnader uti 163.
19
Hummern i Betänkandet ra, ra.
Ljusne Elf, upprensning deraf inora Herjeådalen . .'T”. 163.
d:o mellan sjöarne Or och Varpen
177.
Ljuspenningar, upphörande deraf  60, 80.
London, anslag till besökande af Industri-expositionen
derstädes
126, 144.
Lois- och Fyrings-verkens räkenskaper, anmärkningar vid 30.
Statcrne, anslag till 86, 151.
Lulea, kanal genom farleden till  163, 226.
Lunds Lazaretts-byggnad, lån för fullbordande af . .112, 189.
Universitet, anslag till  89, 154.
d:o, byggnad för Anatomiska Institutionen
derstädes 166.
d:o, anmärkning vid dess räkenskaper 30.
Lycksele Skola, aflöning till Skolmästarne vid ... 51 a. 219, 220, 304, 337.
Lyons D. C. enka, pension för
90.
Lyshållning m. m. för kronans hus i Stockholm ... 88.
Lysings luiradsboers utsyningsrätt å Ombergs kronopark 146.
Lån för myrutdikningar och valtcnaftappningar, ansvars
-
och betalningsskyldighet för 61.
Lönebidrag till allmänna arbeten, utbetalning af . . . 298, 343.
Låneunderstöd för nedbrunna städer 61.
Läm-Notarier, aflöning för 87.
Läroböcker för Folkskolerna och läseböcker för allmogen,
understöd för utgifvande af . . . 186.
Låsning för folket, inköp af 185.
M.
Magasinsbyggnader, anslag för
88.
SÖ
Numtoern S Betänkandet
Magasins fonden, anmärkning vid dess räkenskaper . . 30.
Magistratspersoners ersättning för eller befrielse från
ränteri-invcnteringar 62, 124.
Malmo, tecknisk skola derstädes  87, 152.
försäljning af en kronans tomt derstädes . 256.
Mandelgren, anslag för konstresor 166.
Mantalspenningar■, anslagne till Upsala Akademi: utbyte
deraf mot bestämdt statsanslag .
51
a. 219..]
föreskrifter angående befrielse deri-
från i vissa fall
66.
Mantalsskrifnings-provision, anslag för
88.
Mariebergs Läroverk, arfvoden för Lärare vid . .. .
163.
stipendier för elever vid . .
163.
Mariestad, hamnbyggnad vid
163,
226.
Markegång sprisers bestämmande, om sättet och grun-
derna för
167,
282.
Mathematiska Tabeller, inköp af en machin för . . .
294,
328.
Medicinal-Staten, anslag för . .
89.
MeiTico-legala besigtningar, anslag till
83.
Hellinge Myr, anslag för uldikniug af
61.
Militie-boställen, optionsrätt till arrenden å
198.
Militie-boslällskassan, dess befrielse från pensionering
296,
330.
dess inkomsters utbyte mot kon-
tant anslag
51
a. 219:
anmärkningar vid dess räken-
skaper
30
Militärförfattnings-samlingar, kostnaderne för . . . .
30.
96.
Minister-Staten, arfvode deraf för en archivarie . . .
84.
inskränkning i utgifterne för . . .
84,.
85, 217.
Missvextår, undsättning för behöfvande
101.
Modig, Nils Hansson, eftergift af danaarf efter . . .
29.
21
Kurn mern å BctSnlianclf t m. m.
Moren, Assessor, Gratifikation åt ........ 25.
Moritz, C. J., betalning af lån till 89.
Motala luingsfiske och mjölqvarn, förlängdt arrende å 63.
Motioners återlemnande till riksstånden  7, 14, 15, 18, 22, 31, 92.
Museum, Kongl., anslag till
®9.
naturhistoriska d:o  89. 154.
Mullan, J. F., pensionsrätt för ........ . 80.
Mylinge fjerdingsmans boställes utbyte 40.
Myntverket, anmärkning vid räkenskaperna för ... 30.
Mälaren och Storsjön, kanal mellan ....... 163. 220.
Möckeln, sänkning af  163.
Mölndahl, jernväg deremellan och Götheborg .... 65, 124.
Mösseberg, befrielse från skatt för andelar deraf .. . . 122.
Mölespassevolans-afgift för indeldta kavalleriets hästar,
rusthållares befrielse från . . 23. 37.
N.
National-Museum, användande af anslaget dertill ... 48.
Nauckhoffs, J. O., enka, pension för ....... 90.
Naviga/ions-skolor, anslag för  87, 152, 217, 257.
Nora och Örebro, Jernväg mellan [[£. . ■ 164, 229.
Nordencreutz s döttrar, pension för ....... . 90, 155.
Norrbottens Län, utbetalning af rotefrihets-afgift för nya
hemman derstädes . ,  286.
Norrböhle by, upplåtelse af hemman derstädes till Skellefteå
stad
206.
Norrköpings klädesfabriker, disponerade räntor till . . 167.
Norrland, Landtbruksskola derstädes 179.
utgifter för Artilleri-batteriet derstädes. , . 137, 174.
22
Ntfmmern £ Betänkandet m. m.
Norrlida Gästgifveri, anslag til! i . . 87.
Nyblaus, J. E., pension till qq. 155
Ny bro, mellan Linköping och Berg, dess ombyggande
af jern
Nykterheten, anslag för dess befrämjande 166, 228.
Nyköping, anstånd med inbetalning af lånet för Skolhuset
derstädes 55.
Nysselius, pension föi . . 90, 155.
Nyström,^revisor, exspektans-arfvode för 90.
Näs färjeställe, bro öfver Dalelfven vid . . .
Näs Kungsgårdshjelp, upphörande af
. . . 167.
0.
Odlings-företag, utdikningar och aftappningar till bere
-
dande af 163.
Odlingslån för innehafvare af mindre egendomar och lägenheter
233.
Ofvansjö och Hafverö, väganläggning deremellan . . . 163.
Oförutsedda utgifter, benämningen förändrad till Extra
utgifter
85, 86.
Ombergs Kronopark, Lysings häradsboers ulsynings
rätt
derå 140.
Options-rält till arrende å Mililie-boställen 198.
Or och Warpen, upprensning af Ljusne eif deremellan 177.
Ordinarie ränta, deruti ingående persedlars omsättning
och förenkling  167, 282.
Ornäs Loftbyggnad, anslag för underhåll af 88.
Orthopedisha Institutet, anslag till  89, 154, 217, 257.
Ostskatten i Herjeådalen, utgörande af 167.
*23
j" <
P.
Numraern å Betänka nde t m. m.
Palmstedt, C., pension för 1 t .... I . 90.
Parter, anslag till rättegångskostnader för 83.
Pasch, G. E.} pension för  90, 155.
Pensions- arli Aflönings-stat för Riksgälds-konforet . . 346.
Pensionsfond för Borgmästare utom Stockholm och Kom
missions-landtmätare
289, 314.
Pensions-inrättningen för beväringsmanskap och båtsmän
i Vesternorrlands län, ersättning
till 212.
Pensionskassornes ersättning för vakans- och begraf
ningshjelps-besparingarne
. . 81, 266.
Pensions-sta/erna, reglering af  90, 155, 217, 257.
Permissions- och Legopass-afgifter, upphörande af . i 51 a-, 219.
Pharmaceutiskl Institut, anslag till . . 89.
Philipstad och Sjöändan, kanal imellan
163, 226.
Pistoler, nya, anskaffande af  161, 224, 261, 287.
Portionsprisets förhöjning för båtsmän och jungman . . 86.
Postporto, likstämmighet uti, återlemnad motion om . . 22.
Postverket, anmärkningar vid räkenskaperne för. . . . 30.
Postverket, anslag för  88, 153.
Premier för kreatur af utmärktare slag 163.
Preskriptionstid, för några Riksgäldskontorets äldre, förfallne
skulder 61.
för redogörares och skattskyldiges ansvarighet
167, 262.
Presternas utlagor, utgörande af  167, 262.
Prins Gustafs palats, lys- och renhållning m. m. för . 82.
Proposition, Kongl. Maj:ts, om Statsverkets tillstånd och
behof öfverlemnas till Riks-s^nden ... 1.
Prostetunnor, spanmålsanslag till 8®*
f 24
Nummer 1 Betänkanäet m, m.
Protokoller, Rikfi-stftndens, tryckning ock utdelning af 325.
Provincial-Lii/eareanslag för , ,
89.
Q
Qvarnare
beskattning, förändrade grunder för
Qvarnström, J E., nedsättning i ett arrende.
Qvicksunds lättare öfverfart derstädes.. . . .
Qvismaren och Hjelmaren, sänkning af . .
Qvistrum, fäugelsebyggnad derstädes . . ,
. 207, 267.
199.
. 163.
182.
134.
E,
Ramsjö kapell, anslag till predikant vid 90.
Ramström, gratifikation eller pénsion för
270.
Rankhyttan, underhåll af kungsladan vid
88.
Redogörelseverkets förenkling  167, 262.
Redskaps-, rid-, stall- och dnspanns-persedlar för fältbatterier
161, 224, 261, 287.
Regementsläkare, löneförhöjning till  g5, 159
Regementsskrivare, d:o d:o  85, 150, 217, 257.
Reglemente för Riksgälds-kontoret, förslå» till / 323, 324, 339, 341,
’ 0 ' ( 342, 344, 345, 347, 349.
Remisslage anslag för ........ gg
Rese- och Traktaments-penningar örn lörändring af anslagen
dertill . . . 245.
Rese- och undersöknings-kostnader för allmänna arbeten 163.
Rese-reglemente, om förändring deruti  245.
Rese-understöd för fabriks- och handtverks-arbetare . . 178.
till industri-expositionen i London . 126, 144
Reserv.
23
Hummern i Betänkandet m. cn.
Re servförvadet för Beväringsmanskapet ..... 161.
Reservstat för flottan, anslag till ......... 86, 131.
Restitution af anmärkningsmcdcl,till Fällkamereraren Arell 283.
af lönebevillning till llegementsskrifvaren Enell 72.
eko eko Hanngren 236.
d:o d:o Kant 235.
d:o för Norska bidraget till konvoy
kassan
. .
287.
Restitutioner af Riksgäldsmcdel, om verkställighet af . 237.
Revisioner af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens räkenskaper,
tid för 196.
Revisorer, Rikets Ständers, Berättelse om granskning af
Commerce-Collegii fonder ...... 69.
d:o d:o Riksgäldskontorets förvaltning 61.
d:o d:o Statsverkets m. fl. fonder . . 30, 96,
Richert, J. G., arfvode åt ....
255, 301.
Riddarholmskanalen, strandmur vid
291, 348
Rikets Ständers hus, förhöjd brandförsäkring å. ... 61.
Riksarkifvets hus, inteckningar uti ........ 61.
Riksdagsarkif, stadgar derför 6.
anslag derför 107.
Riksdagskostnuder, om bestridande af 4.
Landtmarskalkcns och Talmännens . 5.
arfvoden för utbetalning deraf, samt
granskning af räkningar och re
qvisitioner
derå 59.
om förminskande deraf 41.
Riksgäldskontoret, om dess och Bankens förvaltnings
åtgärder
61.
löneförbättringar och arfvoden vid • 288.
4
2*3
Kumatro i Betänbanart ra. ra.
Riksgäldskontoret, forsla»- (ill Reglemente för . I ®^8, 324, 339, 841,
° é t 342, 314, 313, 347, 349.
aflönings- och pcnsionsstater vid . . 346.
Berältelser om dess ställning och förvaltning
3, 61.
dess Enke- och Pupillkassa, understöd
för  194, 320.
dess kontanta behållning, förräntande af 61.
Riksgäldskon/orets hus, diiflyttning af Kongl. Bibliotheket 107.
inhägnande af dess tomt samt anläggande
af slrandmur dervid 291, 348.
källarlivaifs betäckning . . . . 61.
Riksgäldssedlar, inlösande af  104, 307.
Rikshufvudbok, nytt formulär till  30, 96.
Riksmuseum, anslag för 89.
Riksstat, upprättad ny  350.
Riksståndens och Utskottens betjening, aflöning till . . 12, 109, 311, 312.
Protokoller med bihang, tryckning och utdelning
af
325.
Rinkeby sjö, aftappning af , 163.
Rotefrikets- af g ift för nya hemman i Norrbotten, utbetalning
af  286.
Rot ev ak ans-afgift af utsockne-frälseliemman i Halland 46, 221, 281, 289.
Rotevakans-spanmål i Skåne, utgörande af  167, 262.
Roxen och Linköpings hamn, förbättring af segelleden
* deremellan  163, 226.
Runna qvarndamm, anslag till • •
88.
Rusthåll, nedsättning i krigsmanshus-afgifterne vid köp af 241, 284.
Rusthållare, om befrielse för dem att under krig remontera
och ersätta utredningspersedlar 133, 175.
27
Numinern å Betänkandet m. ra.
Rusthållare, om deras befrielse från mötespassovolans
afgift
för indelta kavalleriets hästar . . 23, 37.
Rusthålls-afgift, om dess bestämmande då rusthåll siljes
tillsammans med annan egendom 243.
Räby, räddningshus för vanvårdade barn 188.
Räkenskapers tidigare afslutande 167.
Riikenskapsverkets förenklande  167, 262.
Rånte- och kapitalförsäkringsanstalt i Slockholm, lokal
för
I?-
Runte-inventeringar, ersättning derför eller befrielse derifrån
för Magistrater  62, 123.
Rönne-å, upprensning af  163, 226.
Röråelfcens forsar, dito 163.
Rösler, eftergift af Dana-arf efter  200.
s.
Sala Silfververks räntor, indragning af .;.... 167.
ränte-ersättningsfond, berättelse om . 240.
Salpeter, förhöjning i lösningspriset å  30, 96.
Salpeterhjelp i Småland och på Öland, beräknande af . 64, 216.
Sandberg, J. G., pensiousrätt för  90, 155.
Sandelhjelms enka, pension till  90, 155.
Sandelin, B. H., eftergift af Dana-arf efter 47, 116.
Santesson, B.H., om tillökt pension för 90.
Sappörkompani, anslag för  85, 150, 217, 257.
Scheutz’, inköp af haus maschin för mathcmatiska tabeller
294, 338.
Schlyter, för utgifvande af Sveriges gamla lagar, anslag
till
90, 155.
28
Nummern å; Betänkandet m-.. mv
Sera/imer-Orå e n s - G i 11 e l s räkenskaper, anmärkningar vid 30, 96.
Lasarettet i Stockholm, anslag för ... . 166.
Sergeanter vid Gardes-regementerne, lön lör .... 85, 150.
Sjukvård vid Flottan, anslag för ...
86.
Silfver stöhle, F. O., om befrielse från begrafningshjelps
aftjenande 90.
Sjöexpeditioner med Svenska och Norska fartyg ... 30, 305.
Sjöförsvaret, se “Statsreglering14.
Sjöändan och Philipstad, kanal mellan 163, 226.
Skaraborgs län, muhlbelesrätt å dess kronoparken . . 117.
Skatteförenkling väckta frågor om
167, 262.
Skattejords köpande till frälse . ......... 169, 252:
Skellefteä Elf, anslag till bro öfver
19.
Stad,, farled till och lastbrygga vid .... 163.
upplåtelse af kronojord till  206.
Skeppsbyggeri-Institut i Carlskrona, anslag lill . . . . 163.
Skeppsholmen, reglering af boställs-lägenheter å . . . 246.
Skogsplanterings-k&ssans inkomsters utbyte mot statsanslag
. ........ 51 a, 219.
Skollärare vid Flottan, löntillökning för  86, 151, 217, 257.
Skrif materialer och expenser m. m. se “Statsreglering41.
ved och ljus vid Flottans stationer . . 86.
Sky ddsafgiften, befrielse från statens hälft deraf ... 31.
Skårman, C. Fbefrielse från ett arrende . . . . .115.
Slagkrutshufvar, anskaffning af . .
161, 224, 261, 287.
Slöjdexpositioners befrämjande, anslag till . . . . . . 163.
Slöjdföreningens skola, anslag till
87, 152.
Sockenkartors upprättande, redovisning af anslaget för . 3a.
Sofia Magdalena kyrka, vidsäd till . . . ... . . 32.
Soldater, förhöjning i pensioner för ....... . 90.
Sommelen, sänkning af ........ . . . .
Hummern å Betänkandet
Spanm ålstillök ning, anslag till
90.
Spinnhusmedel, upphörande af 51 a.
Stael von Holstein, ersättning för fullmaktslösen och
minskad lön 90.
Stamschäferier, uppköp af djur till ........ 181.
Statsanslag, i utbyte mot förvaltande Verks inkomster . 51 a. 219.
Statsfyllnadssummau, uppgift å  333.
Statskontoret, formulär till hufvudbok för 30,
reorganisation af
88, 153.
Statsreglering, ordinarie:
Inkomsternas beräkning 51, 218.
l:sta Hufvudtiteln  82, 147.
2:dra d:o
83, 148.
3:dje d:o
84, 149.
4:de d:o
85, 150.
5:te d:o . .  86, 251.
6:te d:o .
87, 152.
7:de d:o
88, 153.
8:de d:o
89, 154.
9:de d:o
90, 155.
Om dess framläggande i ett sammanhang. . 91.
Förslag till sammanjemkningar eller voterings
propositioner
217, 281.
Resultat af voteringar i förstärkt Utskott . . 257, 303.
Uppgift å statsfyllnadssumman samt det för
Riksgäldskontoret^ utgifter erforderliga
belopp
. . . 333.
Upprättad ny Riksstat.
350.
Statsreglering, Extra
Usta Hufvudtiteln 140, 173, 222.
2:dra d:o  160, 223.
30
4:de
5:te
6:te
7:de
8:de
d:a
d:o
d:o
Bio
d:o
Hummern å BctSnkandct m.
161, 224.
162, 223.
163, 226.
165, 227.
166, 228, 258.
till samraanjemkningar eller voterings
-
Förslag
propositioner
261.
Resultat af voteringar i förstärkt Utskott. . 289.
Statsverkets inkomster och utgifter, jemförelse mellan
nuvarande och 1809 års 234.
tillstånd och behof, Kongl, proposition derom
till Riksstånden 1.
Stipendii-fonden, Hvit fel diska, anmärkningar vid räken
skaperne
för 30.
S/jernsvärds förslag till landt-försvarets organisation . . 85, ISO.
Stockholms inqvarteringsskyldighet . .
275.
Byggnadsförening, anslag till  297.
allmänna Barnhus, anmärkningar vid dess räkenskaper
30, 66.
allmänna Barnhuset, lån till  342.
Navigationsskola, anslag till  61, 87, 152, 217, 257.
SlomhemmaHj besittningsrätt å
18.
Stommen N:o 1, afsöndring af jord derifrån 74.
Stora Kopparbergs bergslags rätt till kolskatten in natura,
m. m  208, 268.
Storegården, N:o 1, utbyte deraf 77.
Storsjön och Mälaren, kanal deremellan  163, 226.
Stord fiskelägenhet, om användande af dess ränta för
underhåll af hemman 113.
Strirmholms Svenska historia, anslag för  90.
Stråle, tä V., pensionsrätt för  159.
\
31
Kummeln å Betänkandet a. m.
S/rumrensniugar, understödjande af . . i i . . . 163.
Strömsholms kanals och slussverks ombyggnad t . . 61, 213.
d:o d:o d:o om utbetalning af återstoden
af anslaget dertill . 54.
kanals ledning till Westerås eller Köping . 214.
Stureris inkomsters utbyte mot statsanslag 51 a. 219.
Sti/telsen, Fångvårds-, anmärkningar vid dess räkenskaper
30.
d:0, lönereglering vid 132.
Väg- och Vattenbyggnads-, anslag till. . . 163.
Slungans uppmuddring och rötning ........ 163, 226.
Städernas jord, ordinarie ränta derå  167, 262.
Stamphult papper, kontroll å »arden om ...... 244.
Sundhels-kolleginm, anslag för 89.
anmärkningar vid räkenskaperne för 30.
Svartån, jernbro öfver
163.
Svenska Nykterhetssällskapet, anslag för ..... . 166, 228.
Slöjdföreningens skola, anslag till i ... . 87, 152.
Svenskt Diplomatarium, utgifvande af  166, 228.
Sverige, inköp af Hahrs karta och beskrifning deröfver 184.
Sveriges Flora, anslag för utgifvande af 90.
Sydows, J. G., von, enka, pension för .... . . 90, 155.
Säthälla, inrättande af Postkontor derstädes .... 15.
Söderholtz, ersättning för husröta till .76.
T.
Talmannens riksdagskostnader, godtgörande af. . . . 5.
Teckniska Elementarskolor, anslag till 87, 152.
Technologiska Institutet, anslag till  87.
Terminsafgift, nedsättning uti 89, 154.
32
Tinmmorn 1 Battlnkandat tn. m.
Torilda, Th, enka, pension för ......... 90.
Tillökning för apanmål ander lönerne, anslag för ... 90.
Tjufholms-sundet, kanal genom
. 163, 226.
Tofta skattehemman, ratt för egaren deraf, att skatteköpa
Adelsö kronopark
129.
Tolagsmedel, kontroll å användande af städernas andelar
deraf  303, 334.
Topografiska korpsens arbeten, anslag till 9, 161.
Trallebergs bro, ombyggnad af  165, 227, 261, 287.
Trolle, Constance, af, pension för
90, 155.
Trollhätte kanalbolags berättigande att skatleköpa gamla
slussar vid Lilla Edet.... 171, 293.
Trosspassevolansmedels utbyte mot statsanslag ... 51 a.
Tross-transportmedel vid Westmanlands Regemente, förändrad
debitering af  248.
Trädgårds-föreningen, svenska, anslag för 87.
Tadems, M. C., understöd för  264.
Tullbevillning, resultat af omröstningar om  302.
Tydie stom, ersättning för vattenskada derstädes... 42.
Tysslingen, utsyningsrätt derå  120.
Törnebladhs dotter, pension för
90, 155, 217, 257.
u.
Uddevalla, ditflyttning af Landshöfdingesätet i Götheborgs
län 34,
Ulltuna Landtbruks-Institut, anslag till ...... 87.
Underhåll af allmänna arbeten, som blifvit med statsbidrag
utförda
323.
Undersökning om de större stråkvägarnes omläggning . 163.
Under
-
33
Hummern å 'Betänkan dol m. ra,
Undersökningskoslnader och expenser m. m, för allmänna
arbeten 163.
Undervisningsanstedler, för handel och sjöfart, anslag till 87, 152, 217.
för jordbruk m. m. d:o 87, 152.
för slöjder d:o 87, 152.
Undsättning, för behöfvande under missvextår d:o 101.
Undsältningsskulder i Westerbotten, afskrifning af 102.
Uppbördsborgen för kronofogdar, dess förhöjning . . . 197.
t rppbär dsstammor nes hållande, tiden för 167.
Uppbördsverket förenkling  167, 262.
Universiteterne, anslag till  89, 154.
Upsala Universitet, dertill anvisade mantalspenningars
utbyte mot bestämdt statsanslag 51 a.
anslag till  89, 154.
byggnad för kemiska Institutionen
derstädes  166, 228.
Utanmyra och Lerdal, vägomläggning deremellan. . . 163.
Utdikningar af sanka trakter och sjöar 163.
Utrednings-Afdelningens räkenskaper, anmärkningar vid 30.
Utrednings-persedlars ersättning och remontering under
krig, rusthållares befrielse från 133, 175.
Utrikes-Deparlementets Expedition, anslag till Arkivarie
vid 84.
Utskottens, och Riks-ståndens betjening, aflönings-för
skott
till 12.
Utsockne frälsehemmans i Halland rotevakans-afgift . . 46, 221, 281.
Utsockne frälsehemmans egare i Halland, ersättning till 332.
5
34
w.
Hummern å Betänkandet m. a.
Wadsbo fögderi, lönefyllaad åt Häradsskrifvare!! derstädes
97.
Wadstena krigsmanshus-afgift, vid rusthållsköp, nedsättning
uti  241, 284.
Wadstena krigsmanshuskassas inkomsters utbyte mot
kontant anslag 51 a. 219.
Slott, upplåtelse af jord till hamnanläggning
derstädes . . . . : 121.
Vakansbesparingar, ersättning till pensionskassorne för 81, 90, 268.
Wallgren, P., lån för utdikning af Mellinge Myr ... 61.
Wallvik, A., eftergift af dana-arf efter 27.
Wanvardade barn, räddningshus för 188.
Warberg, lån för lazaretts- och knrhusbyggnad derstädes 195.
Warpen och Or, upprensning af Ljusne eif mellan . . 177.
Watlenaftappningar af sjöar och sanka trakter .... 163.
Wattenledning vid Carlskrona, återstoden af anslag till 30.
Waxholms fästningsbyggnad, anslag till 13, 33, 161, 224, 261, 287.
Wedbo härad, vägförbättring derstädes 163.
Wedling, J., eftergift af honom ådömd arrendeskillnads
ersättning
100.
Welin, P. G., pensionsrätt för 90.
Werklyg, söndertagnings- och rengörings-, för gevär . 161, 224.
Wermlands Fältjägare-regemente, indragning af . . . 67, 138.
Westerbottens län, afskrifning af dess undsättningsskul
der
102.
Westernorrlands Län, ersättning till en pensions-inrätt
ning
för beväringsmanskap och
båtsmän derstädes 212,
35
hummern £ Betänkanäel in. m.
Westervik, anslag till Navigationsskola derstädes . . 87, 152, 217, 257.
Westerås, hamnbyggnad vid 163, 226, 261, 287.
ledning dit af Strömsholms kanal 214.
Westmanlands regemente, trosstransportmedels debitering
vid
248.
utgående in natura eller efter
markegång afknecktetumian
för en del rotar vid 306.
Wet tern och Hjelmaren, undersökning om kanalbyggnad
imellan 163.
Wexiö Domkyrkas reparation, lån för 157.
Stad, lån för återuppbyggande af 61, 79.
Widgrens botaniska samlingar, inköp af ..... . 166.
Wiede, Ij-, löneförhöjning åt  247, 309.
Wiggman, E., pension för  80, 155.
Wimmerby och Linköping, båtled imellan...... 163.
Winsäd för Lekvattnets kapellförsamling 52.
Askersunds kyrka
20, 39.
Sofia Magdalena d:o 32.
Wirgius, C. L., enka, pension för 80.
Wisby, hamnbyggnad derstädes  163, 226.
hospitals öfverskottsmedel, deras ingående till
hospitalet  242, 28a.
krono-kalkugn, inlösen af dertill anslagen räntered
167, 262.
Wisingsö, nedsättning i utskylder för åtskillige hemman
derstädes  202.
Wiskeryd. N:o 2, utbyte deraf mot Storegården N:o 1 . 77.
Willer hets- Akademien, anslag för  89.
Wittnen i brottmål, ersättning till  44, 265.
36
Hummern å Betänkandet m.
Wig- och Wattenbyggnader, Styrelsen för, jemte en dermed
införlifvad byggnadskorps,
aflöning för 163.
Wägare anläggning oeh förbättring, anslag till smärre . 163.
Y.
Ystad, anslag för dess hamnbyggnad ....... 163, 226.
Skogsplantering å flygsandsfält derinvid . . . 172.
z.
Zetterman, S. D., pension för . 00, 155.
O
A
Åkers krutbruk, befrielse från räntor för . .
. . . . 167.
Ångbogserings fartyg, anslag till
. . . . 162.
Åse häradsboer, utsyningsrätt å kronoparkcrne
Hunne-
och Halleberg
Åsnen och Carlshamn, jernväg derirnellan
. . . . 163.
Åstorp, befrielse från arrendet derå
. . .278, 316.
«•
O.
Ödman, P. /, häradsskrifvare, lån till 43.
öfeer ~ Interntents-Embetet, anslag för 88.
Öfverskotten ä Statsverkets inkomster, ersättning för utgifter
anvisa do derå 61.
Öfve
29
Niimmern ä Betänliandet m. m..
Öfver-Stat hållare-Embetef, anslag för 87.
Öfver-Ståthullare-Embetets kansli, anmärkningar vid dess
räkenskaper . . . 30, 86.
anskaffande af embetsrum
för . . . 30, 86.
Öhborns balans, eftergift af skattskyldige ådömd ersättning
för  282.
Öhrvall, A., hans befrielse från ådömd ersättningsskyldighet
130. 282.
Ökna församling, upplåtelse af jord för sockenstuga och
skolhus åt 75.
Ökvattnet, betalning af lån för sänkningen deraf . . . 99.
Örebro och Nora, jernväg derimelian  164, 229:
Örebro, Hult och Köpingf, jernvåg imellan  340, 351.
Öregrunds hamn, anslag till 163.
6
STOCKHOLM, f. d. Sehultzes Boktryckeri, 1851.
