# ID: svediakorp-gov2217
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 13,746
# sentences: 445
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Ko n sitt niia ns-l Is kattets Memorial, N:o 12.
t
12
Alik. tili Exp.-Utsk. d. 21 Juli 1851, kl. 2 e. tu.
Memorial lill Rikets S/änder, tued förslag till ändringar uti
53 och 70 §§ R. F. samt 31 § R. 0., angående åtskilliga
Bevillnings-Utskottets åligganden.
Genom Memorial af den 15 Joni 1848, N:o 16, hade Konstitulions-Utskottel
vid näslförlidne Riksdag lill Rikets Höglofl. Ständer öfverlemnat förslag
till åtskilliga ändringar uti 53 och 70 §§ R;. F. samt 31 § R. O., rörande
de för Bevillnings-Utskoltet bestämda åligganden, i ändamål att, genom ett
noggrannare ordnande af dessa, bidraga till förkortande af den för riksdagsärendenas
behandling erforderliga tid.
Till följd af föreskrifterna' uti 53 och 70 §§ Regeringsformen samt 31 §
Riksdagsordningen har det för det närvarande ansetts vara Bevillnings-Utskottets
skyldighet, att vid hvarje riksdag, opåmint, uppgifva de allmänna grunderna
för bevillningens fördelning och derefter utarbeta förslag tili dess utgörande.
Författningarne om allmänna bevillningen, om tullafgifterna, stämpelpappersafgiften,
bränvinsbränningsafgiften och andra afgifter af bevillningsnatur
hafva, med anledning häraf, under hvarje riksdag blifvit af Bevillnings-Ulskottet
underkastade ny granskning och bearbetning, äfven då ingen motion om
ändringar derutinnan blifvit yäckt; och då sålunda såväl grunderna för nämnda
bevillningar och afgifter, som alla deraf härflylande specialfrågor, vid hvarje
riksdag ånyo komma under diskussion och afgörande inom både Utskottet och
de serskilda Stånden, icke sällan i flere än två omgångar, föranleder allt detta
lill en förlängning af riksdagen, hvaraf gagnet ganska ofta icke motsvarar
de kostnader, hvilka deraf förorsakas.
Då i allmänhet det öfverensstämmer med en klok lagstiftningspolitik, att
lemna lagar och förhållanden orubbade, uti hvilka ingen, som med behörigt
initiativ är försedd, finner skäl all föreslå någon ändring, synes det häraf
vara en naturlig följd, att då, hvad de serskilda bevillningarne angår, hvarRih.
till R. St. Prof. 1850 § 1851. 3 Sami. 14 Höft. \
2 Konstit ut iöns-Utskottels Memorial, N:o 12.
ken någon riksdagsman, i afseende å grunderna för beviliningens utgörande,
under ingången riksdag väcker förslag till ändring, eller Bevillnings-Utskotlet,
för sin del, finner rättvist, billigt eller nyttigt alt framlägga något sådant,
dessa grunder oförändradi böra förblifva sådane, de dittills varit. Härtill kommer,
hvad serskildt beträffar tullbevillningen, alt de täta förändringar, »om, genom
det nu iakttagna förfarandet, tullsatserna blifva underkastade, menligt inverka
på den allmänna rörelsen, genom att förringa den säkerhet och stadga
uti tullsystemet, som för industriela och kommerciela företag, beräknade i
stort och på längre tid, är af så väsendtlig vigt.
På dessa skäl hade Konslitutions-Utskottet vid näslförlidne Riksdag framställt
förslag derom, att grunderna för beviliningens utgörande icke i andra
fall skulle af Bevillnings-Utskollet upptagas lill pröfning, än då från något
Riksstånd derom väckt förslag blifvit inremitteradt, eller Utskottet, tor egen
del, funnit nödigt att väcka fråga om en eller arman ändring i dessa grunder
och alt, i öfrigt, samma Utskotts åligganden skulle inskränkas til! all bereda
alla bevillningen rörande frågor, all afgifva förslag till bevillningstillarnes serskilda
belopp, samt alt, då förändring i dem blifvit ifrågasatt, eller rikets behof
i dem antingen påkallade ökning, eller medgåfve nedsättning, föreslå sättet
för beviliningens specifika fördelning.
De i anledning häraf framlagde och under sednaste riksdag till hvilande
antagna förslag blefvo väl vid innevarande riksmöte, till följd af eli Riksstånds
beslut, afslagna; men då emellertid tre Riksstånd, genom sitt antagande af dem,
erkänt frågans vigt och nytta, har Utskottet, lill hvilket motion i ämnet ånyo
inkommit, icke tvekat att bringa frågan under ny pröfning, och får alltså till
grundlagsenlig behandling hos Rikets Högh Ständer föreslå följande förändrade
lydelse af
Regeringsformen,
§ 53.
Riksens Ständer välje — — —; ett Bevillnings-Ulskott, att behandla bevillningsfrågor;
ett Banko-Utskott  deruti föreslå.
§ 70.
Riksens Ständers valda Bevillnings-Utskott åligge, att berecia alta från
Stånden remitterade frågor, sorn angå förändring uti föreskrifterna om bevillnings
utgörande, att förslagsvis, enligt de serskilda bevillningarne, beräkna de
blifvande inkomsterna, och att, sedan statsverkets behof blifvit utredda och bestämda,
opåmint föreslå sättet för beviliningens ökande, om det erfordras, eller
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 13.
3
för dess minskande, om sådant kan ega rum, och, i sammanhang dermed, till
Riksens Ständer afgifva förslag till bevillning sstadgar. Utskottet må derjemte
uti bevillning sfr ägor föreslå hvad det anser billigt och nyttigt.
Riksdagsordningen,
§ 31.
1 :o Bevillnings-Utskottet skall — — — — provinser. Detta Utskott åligge,
att bereda alla från Stånden remitterade frågor, sorn angå förändring uti
föreskrifterna om bevillnings utgörande, att förslagsvis, enligt de serskilda bevillningarne,
beräknande blifvande inkomsterna, och att, sedan statsverkets bertlof
blifvit utredda och bestämda, opåmint, föreslå sättet för bevil/ningens ökande,
om del erfordras, eller dess minskande, om sådant kan ega rum, och, i
sammanhang dermed, titt Riksens Ständer afgifva förslag till bevillningsstadgar.
Utskottet må derjemte uti bevillnings fr ägor föreslå hvad det anser billigt och
nyttigt.
2:o Yppar sig den uti Regeringsformens 71 § omförmälda skiljaktighet,
förfares såsom uti berörda § stadgadt ar; åliggande det Bevillnings-Utskottet, då
dess förslag i en eller flere delar blifvit förkastadt, att. — — — föreskrifva
är.
Anm.: Om det af Utskottet', uti dess memorial N:o 7, framlagda förslag
till åtskilliga ändringar i grundlagarne, jemte hvad memorialet N:o 10 derom
ytterligare innehåller, å nästkommande riksmöte blifver af Rikets Ständer anlaget,
skulle, i följd deraf, ofvanstående förslag dock komma att förfalla.
Stockholm den 21 Juli 1851.
\:o t».
Ank. till Exp.-Ulsk. d. 21 Juli 1851, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag till ändring i 69
§ Regeringsformen, rörande ålerremiss af Stats-Utskottets
förslag uti der nämnda frågor.
Med åberopande af hvad Konstitutions-Utskotlet, uti dess memorial sub
N:o 12, angående åtskilliga Bevilinings-Utskollets åligganden, hemställt, får Ut
-
4
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 13.
skottet härmedelst lili Rikets Ständers grundlagsenlig^ behandling ytterligare
öfverlemna ett förslag, som har till ändamål att, genom ändring i 69 § Regeringsformen,
söka tillvägabringa ett enklare förfärande vid afgörande! af de
meningsskiljaktigheter, som uppkommit vid pröfningen inom Riksstånden af
Ståts-Utskottets förslag, rörande Statens reglerande, bevillningens derefter lämpade
belopp, Riksgäldskontorets utgifter och inkomster och grunderna för detta
verks styrelse och förvaltning. Alla de betänkligheter och olika, meningar,
som vid pröfningen af dessa förslag antingen hos Rikets Ständer gemensamt
eller uti något af Riksstånden uppkomma, skola nu, enligt grundlagens föreskrift,
ovilkorligen remitteras lill Stals-Ulskoltel, som eger dessa betänkligheter godkänna,
eller, på uppgifna skäl, förkasta, och Slåndsmajoriletens rätt att afgöra
inträder försl i den händelse, alt något Stånd, med ogillande af Utskottets
andra gången anförda skäl, ändå vidblifver sin mening. Dessa omgångar, hvilkas
tillämpande vid ingen riksdag kunnat undvikas, hafva, enligt hvad erfarenheten
nogsamt ådagalagt, alltid bidragit lill att betydligt förlänga riksdagarne,
men sällan lyckats att åstadkomma hvad man med dem åsyftat, nemligen
förmedling och jemkning af Ståndens och Utskottets olika åsigter. Den rätt,
Stats-Utskottet i omförmälda måtto har sig tillagd, slår emellertid, närmare betraktad,
utom den princip, hvarpå bildande af Utskott grundas, och som egentligen
icke är annan, än behofvet af utredning och beredning af ärendena, innan
de hos Stånden företagas till pröfning. I afseende å ifrågavarande förhållande,
står Slats-Ulskottet dessutom ensamt framom de andra Utskotten, till
hvilka väl, enligt 49 § Riksdagsordningen, återremisser af meddelade betankandeu,
vid dessas föredragning första gången inom Stånden, kunna ske, men
icke ovilkorligen böra ske; och denna rättighet för Stånden att, der de sådant
nödigt finna, kunna till ny utredning af Stats-Ulskollet återremittera vissa
eller aila delar af de genom detsamma beredda förslag, synes ock för
vinnande af tillräcklig upplysning öfver alla till detta Utskotts preliminära behandling
hörande frågor innebära ali den garanti, som önskas kan, utan behof
af de omgångar, som nu äro påbjudna.
På dessa grunder hade Konstilulions-Ulskollet under sistlidne riksdag lili
grundlagsenlig behandling afgift it ett förslag lill ändring af 69 § Regeringsformen
uti ofvannämnde syftning, upplaget uti dess Memorial för den 15 Juni
1848, N:o 16; och ehuiu delta förslag sedermera, lill följd af eli Riksstånds
afslag, förfallit, har Utskottet, som, i anledning af derom vackt motion, å nyo
pröfvat frågan, funnit sig, serskildt med afseende derå, alt tre Riksstånd gillat
nämnda förslag, böra detsamma å nyo framställa, med följande lydelse:
Konstitutions- Utskottets Memorial, N:o 14.
5
Regeringsformen,
§ 69.
Du Stats-Utskottets förslag, rörande antingen statens reglerande, elier
bevillningens derefter lämpade hela belopp, eller hvad till Riksgäldskontoret
utgifter och inkomster hörer, eller grunderna för Riksgäldskontoret styrelse
och förvaltning, lill pröfning hos Riksstånden förehafves; skall saken afgöras
efter lie Stånds beslut. Förena sig icke minst tre Stånd uti sammanstämmande
beslut; då skall — — — genast förstöras.
, Anm.: Blifver Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet N:o 7, jemfördt med
Memorialet N:o 1 0, framlagda förslag till åtskilliga grundlagsändringar vid nästkommande
riksmöte antaget, skulle förevarande förslag komma alt förfalla.
Stockholm den 21 Juli 1831.
H:o 14.
Alik. lill Exp.-Utsk. d. 21 Juli 1851, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag till ändring i
71 § Reg.-farmen, rörande åtskilliga till förstärkt Statsutskott
hänvisade frågor.
i sammanhang med de förslag, Konstitutions-Ulskottet, uti Memorialet N:o
12, lill Rikets Ständers grundlagsenliga behandling öfverlemna!, har Utskottet
ock lill öfverläggning förehaft frågan, huruvida icke de uti 71 § Regeringsformen
till slutligt afgörande i förstärkt Stats-Utskolt nu hänvisade bevillningsfrågor
rätteligen borde af förstärkt Bevillnings-Utskoll för samma ändamål behandlas.
Såsom allmän regel är del för det närvarande uti 73 S Riksdags
O
ordningen
stadgadt, alt, då Riksstånden stadna i skiljaktiga beslut öfver någon
fråga, hvarje Stånds beslut bör remitteras lill det Utskott som med frågan
haft befattning och, derest de olika meningarne genom satnmanjemkning icke
kunna förenas och frågan sålunda beredas till definitivt, afgörande inom Stånden,
samma Utskott, lill hvars behandling ärendet hört, i sådant fall förstärkes,
för alt, såsom en Nämnd, med Rikets Ständers rätt de tvistiga punkterne
afgöra. Från denna allmänna behandlingsform äro likväl nu beviilningsfrågor
6
Ko n stil ut io ns ■ U(s kulle Is Memorial, i\:o 14.
undantagna, till följd af hvad derom förekommer i 71 § Regeringsformen,
som uppdrager åt förstärkt Stats-Ulskott att definitivt afgöra de frågor af
nämnde beskaffenhet, om hvilka Stånden, på salt uti berörde § närmare bestämmes,
icke kunnat sig förena. Att detta icke står i öfverensstämmelse
med de grunder, från hvilka det allmänna stadgandet, rörande förstärkta Utskott,
u i 73 § Riksdagsordningen utgår, är uppenbart; och, då härvid (ages i
öfvervägande, att Bevillnings-Ulskottet, som, om allt hvad till frågan om den
erforderliga bevillningens utgörande hörer, närmare än något annat Utskott
tagit kännedom,, också bör anses vara bäst qvalificeradt att, förstärkt med
nya ledamöter från Riksstånden, fullgöra det skiljedomarekali, hvarom här är
fråga, så torde ej heller några tillfyllestgörande serskilda grunder för ifrågavarande
undantag kunna anföras. Hvad isynnerhet lullbevillningen vidkommer',
torde ingen riksdagsmanna-afdelning med detta ärendes enskildheter vara närmare
förtrogen än Bevillnings-Utskottet, och således ej heller någon mera
lämplig ali i sista hand afgöra dithörande tvistefrågor, hvilka dessutom talrikare
än andra gemenligen förekomma.
I betraktande af allt delta, och då härtill kommer, alt Slats-Ulskottet
redan i så mångå andra afseenden är af maktpåliggande göromål öfverhopadl,
får Konstitutions-Utskotlet, under åberopande för öfrigt af de skäl, som uti
dess Memorial N:o 13 blifvit anförda för eli förenkladt förfarande vid afgörande
af de vid pröfning af slatsregleringen m. m. uppkomni^pförenliga roeniugsskiljaktighelerna,
härigenom hos Rikets Ständer till grundlagsenlig behandling
föreslå följande förändrade lydelse af
Reg ering sfo rm en,
7t §.
Kunna samtlige Riksstånden sig icke förena om grunderna för någon bevillning,
sältet för deras tillämpning, eller bevillningens fördelning till utgörande;
då skall saken öfverlemnas lill afgörande, på det sätt 73 § Riksdagsordningen
föreskrifver, åt Bevillnings-Utskottet, förökadt till ett sådant antal
ledamöter, som der bestämmes. Bifalla detta Utskotts fleste ledamöter — —
— — — — — — — — har afseende.
Anni.: I den händelse, alt Konslitutions-Utskottels, uti Memorialet N:o 7,
jemfördt med Memorialet N:o 10, framställda förslag till åtskilliga ändringar i
grundlagarne under nästa riksdag blefve antaget, skulle ofvanstående förslag
komma att förfalla.
Stockholm den 2\ Juli 18-il.
Konstitution.sr- Utskottets Memorial, N:o 15.
i
]V:o 1,5.
Ank. till Exp.-Utsk. d 21 Juli 1851, kl. 2 e. ra.
Memorial lill Rikets Ständer, med förslag lill ändring uti
36 och 43 § § R. 0., rörande sammansatta Utskott.
1 de fall, då ett Utskott finner nödigt att till öfverläggning om något ärende
af serdeles vigt med annat eller andra Utskott sammanträda, förklarar
Riksdagsordningen, genom dess 43 §, sådant sammanträde vara tillåtet, på sätt
Utskotten öfverenskomma, antingen in plenis, eller fast heldre genom deputerade.
Ehuru nu grundlagen genom orden ”fast heldre” icke otydligt gifvit
tillkänna, hvilkeldera sältet företrädesvis borde väljas, är det dock det förstnämnda,
som vanligen blifvit vidlaget, sedan likväl öfverläggningar genom
deputerade eller s. k. Utskotts-afdelningar stundom föregått. Till sammansatt
Stats-, Bevillnings- och Ekonomi-Utskotts plenar-sammanträde samlas sålunda
132 personer. Då, såsom vaidigen inträffar, frågan om bränvins-bränningen
föranleder till sammankallande af sammansatt Bevillnings-, Lag- och Ekonomiutskott,
sammanträda 112 personer. Hvad som i dessa sammansatta Utskott förehafves
är likväl ej annat, än ett eller (lere ärendens beredning till afgörande
inom Riksstånden. Men beredningens mångsidighet och grundlighet beror vida
mindre af mängden, än sakkunnigheten hos de öfverläggande. Del är ock ej
annat, än sakkunnigheten och insiglen uti de till de serskilda Utskoltens behandling
hörande ämnen , som vid valet af Utskolts-personalerne företrädesvis
mäste antagas böra komma i betraktande; och följer alltså häraf, att, när en
eller annan frågas beskaffenhet påkallar beredning af sakkunniga män från
olika Utskott, ändamålet fullkomligen bör kunna vinnas, äfven om endast ett
mindre antal personer i sådant afseende sammankomma, och att i alla händelser
under ett sådant förhållande en betydlig tidsbesparing uppkommer derigenom,
att vidlyftiga diskussioner och långa omröstningsprocesser sålunda
undvikas.
Utan fara för ärendenas mogna pröfning synes allisa ledamöternas i de
sammansatta Utskotten antal kunna minskas och sammanträden in plenis undvaras.
Vid nästföregående riksdag hade'Konstilulions-Ulskotlet, efter öfvervägande
af allt detta, afgifvit härom ett förslag af det innehåll, att då samman
-
Ko n s t itu t io n s -Vis k o t le is Memorial, N:o 15.
salt Utskott påkallas, t vänne ledamöter af hvart stånd från hvarje af de Utskott,
som deruti borde deltaga, skulle under vanliga förhållanden dertill utses,
samt, derest, i anseende till ärendenas olika beskaffenhet och mångfald, förstärkning
blefve nödig, ytterligare Ivänne ledamöter af hvarje stånd från de
sammanträdande Utskotten i sådant afseende förordnas.
Detta förslag, som genom ett stånds afslag vid innevarande riksdag förföll,
får Konslitutions-Utskoltet härigenom, på anförda skäl, lill grundlagsenlig
behandling ånyo öfverlemna med följande lydelse:
1, 2, 3, 4 momenlerna oförändrade.
5:o (nytt moment). Finner något sålunda sammansatt Utskott, sorn i 43
§ är sagdt, sig förstärkning behöfva; då skola dertill från hvarje af de uti
det sammansatta ingående Utskotten ytterligare tvänne ledamöter af hvart
stånd nises.
Varder ärende af något Riksstånd till flere Utskott remitteradt, eller anser
ett Utskott nödigt att, till öfverläggning om något ärende af vigt, med
annat eller andra Utskott sammanträda; då skola från hvartdera af de Utskott,
som till sådan gemensam öfverläggning sammankomma böra, tvä ledamöter af
hvarje stånd dertill utses. Finnes förstärkning nödig; förhålles såsom i 5 mom.
36 8 är sagdt.
Sålunda sammansatt Utskott ege rätt att betänkande i frågan till Riksens
Ständer afgifva, ulan att Utskottens öfrige ledamöter deruti laga del. Finner
Banko-utskottet — — — — sammanträde rum.
Anm.: Skulle Konstitulions-Ulskottets uti dess Memorial N:o 7, jemnfördt
med Memorialet N:o 10, afgifna grundlags-ändringsförslag under nästföljande
riksdag blifva anlaget, kommer detta förslag att förfalla.
Ri ks dags o r åning en
30.
Stockholm den 21 Juli 1851.
N:o 10.
Konstitutions-U/skottets Memorial, N:o 10.
9
>o 16.
Ank. lill Exp.-Ulsk. d. 21 Juli 1851, kl. 2 e m.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag till ändring i 1:u
mom. 49 § R. 0. och 56 % 1 morn, R. F., angående motioner,
! anseende dertill ali i fråga om rådighet för ett Riks-Stånd, att vägra
remiss till Utskott af en inom detsamma i behörig ordning väckt motion, mycket
delade meningar ständigt försports, men af högsta vigt är, alt en så beskaffad
fråga må vara utom allt tvifvel, har hos Konstilulions-Utskotlet förslag
blifvit framslaldt om närmare bestämmelser i detta afseende.
Motionsrätlen, såsom eli medel för representationen att lill allmän och
gemensam pröfning frambära allt hvad dess medlemmar för samhället finna
vara nödigt och nyttigt, är en af representanternes vigligaste rättigheter. Men
lika vigtig densamma ur denna synpunkt är, lika angeläget är det, att den ej
missbrukas till frambärande af omogna förslag och lösa hugskott. Att emot
motionsrätlens missbruk lägga vissa hinder, är således att handla uti det helas
gemensamma intresse, Då användandet af sådane hinder öfverlemnas åt representationen
sjelf och de derjemte uppställas i den form, att de ovedersägligen
utgöra ett uttryck af en bestämd majoritets åsigt om en motions
olämplighet eller ändamålsvidrighel, upphäfves derigenom för motionär, som
af en sådan dom drabbas, all skälig anledning till förargelse; och får Konstitutions-Utskoltet,
med afseende hörå, till grudlagsenlig behandling hos Rikets
Ständer föreslå följande lydelse af
Riksdagsordningens
49 §. 1:a morn.
1:o Hvar och en allmän fråga, som — — — — — — — beslut ovägerligen
fattas. Förena sig tvåtredjedelar af Ståndets närvarande ledamöter
uti beslut, att något inom detsamma af riksdagsman väckt förslag skall utan
remiss nedläggas; då bör det dervid förblifva.
Rik. till R, St, Prof, 4850 §• 1851. 3 Sami. 14 Höft. 2
! 0
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 17.
Regeringsformens
56 §. l:a Stycket.
Allmänna frågor, som uti Riksens Ständers Plena väckas, må ej lill omedelbart
afgörande der upptagas, utan skola, derest de ej, såsom i Riksdagsordningen
siiges, genast förfalla, öfverlemnas till behörigt Utskott, som eger
att öfver dem sig yttra. Med Utskottsbetänkande för/tälles, på säll i Riksdagsordningen
föreskrifves.
Frågor om förändringar — — — — — — — som ofvan är sagdt.
Anm.: Skulle Konslitutiöns-Utskoltets uti dess Memorial N:o 7., jemfördt med
Memorialet N:o 10., afgifna grundlagsändringsförslag å nästföljande riksmöte
blifva antaget, kommer ofvanstående förslag att förfalla.
Stockholm den 21 Juli 1851,
Hf:« tt.
Alik. lill Exp.-Ulsk. d. 21 Juli 1851, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag till ett tillägg t
59 § Reg -Formen och 27 §. 1 mom. R. O., rörande propositionen
om Statsverkets tillstånd och behof.
Som det i väsendtlig mån skulle bidraga så väl till ledning och upplysning,
som till underlättande af behandlingen vid riksdag af en bland dennes
vigtigaste frågor, nemligen bestämmande af sättet att genom bevillningar fylla
hvad Staten utöfver de ordinarie inkomsterna erfordrar, derest den proposlion,
som till följd af 59 §. Regerings-formen Kongl. Majit vid hvarje riksdag angående
Statsverkets tillstånd och behof låter afgifva, åtföljdes af förslag, huruledes
dessa behof genom bevillningar kunde fyllas; får Konstilulions-Ulskottet,
uppå derom af herr Kjörck väckt motion, ett förslag i detta afseende till Rikets
Ständers grundlagsenliga behandling härigenom vördsamt öfverlemna, af
följande lydelse:
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 17.
11
Regeringsformen
§ 59.
Efter Rikets och Statsverkets tillstånd och behof läte Konungen till Utskottets
öfverläggning framställa hvad Slaten kan tarfva utöfver de ordinarie
inkomsterna. Dessa behof böra genom bevillningar fyllas, och bör Konungens
framställning härom åtföljas af förslag rörande sättet, huruledes sådant lämpligast
ske kunde.
Riksdag s-Ordningen
§ 27. mom. I.
I.o Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof, hvaraf Stånden
hvartdera ett exemplar tillställes, och som åtföljas bör af förslag, rörande
sättet att genom bevillningar fylla hvad Staten kan tarfva utöfver de ordinarie
inkomsterna, öfverlemne Konungen antingen — — — — — — Rikssalen
hålles.
2:0 —
.
Anm.: Skulle Konslitutions-Ulskotlets uti dess Memorial N:o 7., jemfördt med
Memorialet N:o 10., afgifna förslag till åtskilliga grundlagsändringar å nästkommande
riksmöte blifva antaget, kommer detta förslag att. förfalla.
Stockholm den 21 Juli 1851.
STOCKHOLM. Östlund & Berling, 1851.
Sonititutions-Vtskottets Memorial, Å:o 18.
1
N:o 18.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 23 Juli 1851, kl. 12 middagen.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag till ändring i
3 mom. 14 § Riksdags-Ordningen, rörande
gmnderna för röstberäkningen vid riksdagsmanna-val
i Städerna.
Angående riksdagsmannaval i städerna uppställer 3:dje momentet 14 §
Riksdags-ordningen trenne föreskrifter: att valen skola ske efter det å hvarje ort
hittills öfliga valsätt; att ändring deruti kan ega rum, då antingen någon stads ssftntlige
valberättigade innevånare, eller ock en eller flere klasser bland dem, förena sig
i begäran om ny valordning för staden, och Konungen, efter det vederbörande blifvit
hörde, en sådan fastställer; och att, då valen förrättas af Borgerskapet samfäldt
och ej af elektorer, rösterna skola beräknas efter hvad hvar och en af de väljande
till staden skattar.
Sistnämnde punkt medför vid sin tillämpning i städer, der de valberättigades
förmögenhetsmassor relativt till hvarandra förete stora olikheter, den följd, att
valens utgång ytterst bestämmes af några få personer. Sålunda kunna, exempelvis,
i Götheborg med ett antal af omkring 550 väljande, trenne personer för det närvaBih.
till R. St. Fröt. 1850 1851. 3 Sami., 15 Bält.
2
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o f5.
rande disponera öfver en tredjedel af hela röstebeloppet, och följaktligen i förening;
med ännu några af de till större röstvärde berättigade i allo afgöra valen. Det obilliga,
som ligger uti denna ojemnhet i de nu valberättigades verkliga inflytande på
valen, utgör en af grunderna för de så måugstämmigt uttalade önskningame om en
revision af dithörande författningar.. Väl tillåter gruudlagen,. genom det andra af ofvananförda
momenter, städernas valberättigade innevånare nu, att med Konungens
samt/cke införa ändringar i valsättet; men föreskriften, att rösterna i de fall, då valen
förrättas samfäldt och icke af elektorer, böra beräknas efter de röstandesskattören,
är likväl ovilkorlig och lägger således ett hinder för uppgörande af nya
valordningar genom öfverenskommelse, så snart fråga blefve om antagande af omedelbara
val.
Med afseende härå har riksdagsfullmäktigen för Götheborg, hr Björck, tili
Konstitutions-utskottet inlemnat en motion, hvaruti lian föreslår, att med upphäfvande
af nämnda hinder, städernas nu valberättigade innevånare måtte berättigas att
ordna rösträtten på sätt dem lämpligast syntes, dock med vilkor, att ingen förändring
i detta afseende skulle blifva gällande utan Konungens pröfning och samtycke,,
och att dessutom vid hvarje fråga om sådan förändring de valberättigades röster
borde beräknas efter de nu för valen stadgade grunder.
Konstitutions-utskottet, som för sin del biträdt nämnde förslag, får i följd
deraf till Rikets Ständers grundlagsenliga behandling öfverlemna följande förändrad©
lydelse af
Riksdags-Ordningens
14 § 3 mom.
3:o Valen skola ske inför vederbörande magistrat, efter det å hvarje ort
hittills öfliga valsätt, deruti likväl ändring kan ega rum, då antingen någon stads
valberättigade innevånare, eller och en eller flera klasser bland dem, om sådan ändring
öfverenskomma och Konungen, efter vederbörandes hörande, finner skäl densamma
fastställa', börande, i fråga om sådan ändring, de valberättigades röster, der
salen hittills omedelbart förrättatst beräknas efter hvad hvar och en af de väljande
Konslilulions-VtskstUls Memorial, Aro iS.
till staden skattar. Vid riksdagsmannaval för Fahlu bergslag beräknas rösterna efter
fjerdeparts grufvedelarne. Annorlunda, än — — — — — — icke kallas.
Anm. 1. Skulle Konstitutions-utskottets 1 dess memorial N:o 7, jemförd*
med memorialet N:o 10, afgifna förslag till åtskilliga ändringar i grundlagarne
å nästföljande riksmöte blifva antaget, kommer ofvanstående
förslag att förfalla.
Anin. 2. Vinner det af nästföregående riksdags Konstitutions-utskott afgifna
och under innevarande riksmöte af Rikets högloft. Ständer antagna förslag
till ändring i 2—5 momenterna 14 § Riksdags-ordningen, rörande
rcpresentations-rättigheten för Fahlu bergslag, Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse,
skulle, såsom en följd deraf, uti förevarande förslag orden:
•Vid riksdagsmannaval för Fahlu bergslag beräknas rösterna efter fjerdeparts
grufvedelarne* komma att utgå.
Stockholm den 22 Juli 1851.
STOCKHOLM, f. d. Schulte*» Boktryckeri, 1851,
Konstilulions-Utshotlets Memorial, N:o 19.
N:o 19.
Ank. till Exp. Utsk. d. 26 Juli 1851, kl. half 12 f. m.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag till ändring
i 1 :sta morn. 14 § R. O. rörande representations-rättigheten
för Stochholm.
Enligt de uti Esta momentet 14 § Riksdags-Ordningen för riksdags
mannaval
i Stockholm intagna stadganden skola dessa val förrättas genom
50 elektorer, utsedde af stadens Borgerskap inom dess, efter samma grunder,
som för val af stadens femtio äldste, bestämda serskilda klasser. Dessa klasser
äro: a) grosshandlande, som välja tolf, b') fabrikörer, som välja sex, c)
minuthandlande, som välja tolf, och embeten och handtverkerier, som välja
tjugo elektorer. Elektorerna tillkommer, att hvar för sig inom sin klass
välja riksdagsmän för klassen, nemligen för förstnämnda klass två, för den
andra en, för den tredje en och för den fjerde tre, samt att alla samfäldt
utse de tre fullmäktige af magistraten, hvilka jemte nu nämnde sju skola
ingå uti det antal af tio riksdagsmän, hufvudstaden eger att till riksdagen
afsända. Valbarhet till elektor eller riksdagsman inom borgerskapet förutsätter
en census, inom första klassen, af minst tjugo, inom den andra och
tredje af minst tio och inom den fjerde af minst fem riksdaler i årliga utskylder
till staden, samt dessutom att minst tre år hafva varit borgare derstädes,
likasom ock ingen bland magistrats-personerna är till riksdagsman
valbar, som ej minst tre år före den dag, hvartill riksdagen pålyses, innehaft
sådan befattning i staden.
Uti dessa förhållanden har Hr Brinck, riksdagsfullmäktig för Stockholm,
föreslagit följande ändringar: att de utsedde femtio elektorerne skulle berättigas
att samfäldt välja samtliga tio riksdagsmännen,- att riksdagsmännen skulle
få väljas utan hänsyn eller inskränkning till någon viss klassfördelning
af de valberättigade eller valbara, och i följd deraf alltså äfven utan afseende
på, om de valbare äro magistratspersoner eller borgare; och att i stället
för den nu bestämda olika valbarhets-census, ett för alla lika minimibelopp,
nemligen fem riksdaler i årliga utskylder till staden, skulle faststäl
Bih.
till ii. St. Prot. 1850 & 1851. 3 Sami. 16 Haft.
r
S Konslitulions-Utskollcls Memorial, N.-o i9.
las såsom vilkor för behörigheten att kunna till elektor eller riksdagsman
bland borgerskapet utses.
Såsom skäl för detta förslag har motionären hufvudsakligen anfört att,
enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, genom Borgerskapets ofvannämnda
fördelning i klasser, svårigheter vid riksdagsmannavalen kunna uppstå att
inom dessa klasser finna vederbörligt antal män, som innehade de för riksdagsmannakallet
erforderliga egenskaper och derjemte voro benägne att detsamma
emottaga. I andra städer, der bestämda klassval ej äro föreskrifna,
der det för dem faststälda antal riksdagsfullmäktige kunna utses antingen
bland borgare eller magistratspersoner, der någon bestämd census icke är
stadgad, der valsättet efter öfverenskommelse emellan de valberättigade,
med Konungens samtycke, kan ändras och lämpas efter omständigheterna,
och i afseende å hvilka grundlagen för det närvarande icke föreskrifvit annat,
än att, derest valen förrättas af borgerskapet samfäldt och icke medelbarligen
genom elektorer, rösterna skola beräknas efter skattörena, kunna så
beskaffade olägenheter, som i Stockholm icke så lätt förekomma, eller åtminstone
lättare afböjas. Men samma fördelaktigare förhållande skulle äfven inträffa
i Stockholm, om borgerskapet eller dess elektorer, utan inskränkning till
klasser, egde att bland stadens borgare eller magistratspersoner välja sina tio
riksdagsmän efter de grunder, som i allmänhet för öfriga städer äro medgifna;
och af ett sådant medgifvande äfven för hufvudstaden skulle ej heller
någon egentlig rubbning af grunderna för nuvarande representationsrätt
uppkomma, då icke dess mindre valrätten blefve borgerskapet i dess helhet
förbehållen och valbarheten, med afseende å personerne, i det hela äfven
oförändrad.
I dessa delar vore det således nyttigt, att föreskrifterna om valsättet
i hufvudstaden bringades till likhet med dem, som gällde för andra städer
i riket. Med afseende deremot derpå, att hufvudstadens borgerskap är vida
mera talrikt än borgerskapen i de andra städerna, och att, såsom naturligt
är inom en större mängd trafikerande uti olika näringsgrenar på samma ort,
en betydlig olikhet i förmögenhets-vilkoren emellan medlemmarne af de
olika yrkesklasserna sig företer, borde likväl de nu fastställda olikheter i
valsättet för Stockholm, som uti dessa förhållanden hafva sin grund, äfven
framgent bibehållas, helst fråga nu icke är om en fullständig ombildning,
utan endast om jemnkning af val-ordningen uppå de redan bestämda hufvudgrunderna.
Dessa olikheter ligga uti föreskrifterna för hufvudstaden om
valens verkställande medelbart, eller genom elektorer, och om en minimicensus
för valbarhet till så väl elektor som riksdagsman bland borgerskapet.
Konslitulions-Utskottels Memorial, N:o 20.
3
Uti den första af dessa föreskrifter är någon ändring nu icke föreslagen;
men då, hvad den sednare angår, upphäfvandet af klass-skillnaderna vid valen,
derest det blefve godkändt, nödvändigt skulle leda till den följd, alt
den för de nuvarande olika klasserna till olika belopp beslämda census äfven
borde förändras till en för bela borgerskapet gemensam census, bar dellim
nu blifvit utsatt till det belopp, sorn motsvarar det lägsta uti den för
det närvarande bestämda skalan.
Konstitutions-Utskottet, som, i betraktande af hvad i frågan blifvit framstäldt,
för sin del godkänt motionärens förslag, får på anförda skäl alltså
till Rikets Höglofl. Ständers grundlagsenliga behandling öfverlemna följande
förändråde lydelse af
Riksdags-Ordningens
14 § lista mom.
Hufvudstaden Stockholm välje tio riksdagsmän bland stadens borgare
eller magistrats-personer. Valen böra förrättas af femtio elektorer, utsedde
bland borgerskapet efter samma grunder, som stadens femtio äldste. Valbar
till elektor eller riksdagsman af borgerskapet för Stockholm är den,
som minst trenne år derstädes borgare varit och i årliga utskylder till staden
minst fem riksdaler erlägger.
Anm. Blifver det af Konstitutions-Utskottet uti dess Memorial N:o 7,
jemnfördt med Memorialet N:o 10, framlagda förslag till åtskilliga ändringar
i grundlagarne å nästföljande riksdag slutligen antaget, kommer ofvanstående
förslag att förfalla.
Stockholm den 25 Juli 1851.
N:0 20.
Ank. till Exp. Utsk. den 26 Juli 1851, kl. half 12 f. m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af äterremisserna
af de uti Memorialet N:o 9 afgifna förslag
till ändringar och tillägg i 28 § R. F.
Konstitutions-Utskottet har, genom protokollsutdrag för den 12 och 15
Juli, erhållit del af Riks-ståndens beslut angående de af Utskottet uti Me
-
4 Konstilutions-Utskotlets Memorial, Ni o 20.
morialet N:o 9 afgifna förslag till åtskilliga ändringar och tillägg uti 28 §
Regeringsformen, rörande dels behörigheten att i vissa embeten och tjenster
anställa utländska män, dels naturalisation af utländningar.
Utskottet har deraf inhemtat,
att Ridderskapet och Adeln till grundlagsenlig behandling vid nästkommande
riksdag bordlagt nämnda förslag;
att Högvördige Pr este-ståndet återremitterat det första alternativet sub
N:o 1 med förklarande, såsom ståndets gemensamma tanke, att detsamma
vore hvarken nödigt eller nyttigt, men deremot till slutlig pröfning vid
nästkommande riksdag bordlagt det andra alternativet sub N:o 1 och förslaget
sub N:o 2 angående naturalisation af utländsk man;
att Vällojlige Borgare-Ståndet till grundlagsenlig behandling vid nästkommande
riksdag antagit de sub N:o 1 upptagna alternativa förslagen, men
deremot återremitterat förslaget] sub N:o 2 med förklarande, det Ståndets
gemensamma tanke vöre, att uti grundlag äfven de vilkor borde ingå, under
hvilka utländsk man lill svensk medborgare finge upplagas;
och att Hedervärda Bondeståndet såsom hvilande till slutlig pröfning
vid nästkommande riksdag antagit det sednare alternativet al förslaget sub
N:o 1, men deremot återremitterat såväl det första alternativet sub N:o 1,
som förslaget sub N:o 2 angående naturalisation af utländsk man, med förklarande
att ståndet funné dem vara hvarken nödiga eller nyttiga.
Vidkommande nu först förslaget sub N:o 1, hvars första alternativ innehåller,
ej allenast att utländske män skulle kunna uti åtskilliga embeten
och tjenster vid Universiteterna och vid andra inrättningar för vetenskap,
skön konst och slöjd anställas, utan ock att till vissa af dessa beställningar
så väl inländsk som utländsk man skulle kunna nämnas utan afseende på
hans trosbekännelse, och uti hvars andra alternativ föreslås behörigheten att
till dessa befattningar nämna äfven utländska män, så vida de bekände
den rena evangeliska läran, får Utskottet i följd af det ofvananförda tillkännagifva
att,
som samtliga Riks-stånden till grundlagsenlig behandling
vid nästkommande riksdag antagit det sednare alternativet,
detta alltså i nämnda afseende kommer att för
blifva
hvilande.
Då deremot det första alternativet af förslaget sub N:o 1 blifvit af
tvenne Stånd bordlagdt till pröfning vid nästföljande riksdag, och af de två
öfriga Stånden, såsom hvarken nödigt eller nyttigt, återremitteradt, samt någon
sam
-
Konstitutions-Utskottets Memorial, N'o 20.
S
gon sammaniemnkning af dessa de serskilda Riks-ståndens olika tankav icke
kan ega rum, får Utskottet.
detta förhållande hos Rikets Högloft. Ständer till grundlagsenlig
åtgärd anmäla.
Och då, beträffande förslaget sub N:o 2 angående naturalisation, Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet detsamma godkänt, Bonde-Ståndet
deremot detsamma såsom onyttigt återremitterat, och Borgare-Ståndet
förklarat att äfven ordningen och vilkoren för naturalisation borde uti grundlag
intagas, men sistnämnda Stånd icke uppgifvit hvilka bestämmelser det i
berörde hänseende önskade hafva intagna, får Utskottet, som vid en sådan
frågans beskaffenhet icke heller emellan dessa olika tankar kunnat någon
samman jemnkni ng vid la ga,
äfven detta förhållande till Rikets Ständers grundlagsenliga
behandling härigenom tillkännagifva.
Stockholm den 25 Juli 1851.
STOCKHOLM, Ecksteinska Boktryckeriet, 1851.
Konstitutions- Utskottets Memorial, N:o 21.
N:o 21.
Ank. till Exp.-Utsk. den 2 Aug. 1851, kl. 5 e. ra.
Memorial till Rikets Ständer med Järs lag till voleringspropositioner i
anledning af Riksståndens olika beslut, rörande de uti memorialen N:is
7 och 10 afgifna förslag till åtskilliga ändringar i grundlag arne.
Genom utdrag af Riks-ståndens Protokoll för den 19, 21 och 23 sistlidne
månad, har Konstilutions-Utskottet erhållit del af ståndens beslut vid före häfd pröfning
af Utskottets uti memorialet N:o 10 afgifna sammanjemkningsfdrslag och hemställanden
i anledning af återremisserna af memorialet N:o 7, deruti Utskottet till
vederbörlig behandling föreslagit åtskilliga ändringar i grundlagarne; och har Utskottet
derigenom inbemtat,
att Högloft. Ridderskapet och Adeln till grundlagsenlig behandling vid nästkommande
riksdag antagit nämnda, i memorialet N:o 7, framställda förslag, med de
uti memorialet N:o 10 dervid gjorda ändringar;
att Högv. Presteståndel likaså i samma afseende hordlagt berörde, uti memorialen
N:is 7 och 10 intagna, förslag;
att deremot Vällofl. Borgareståndet vidblifvit sin, i anledning af memorialet N:o
7 yttrade, gemensamma tanka, enligt hvilken det af Herr Brinck reservationsvis
framlagda förslag till ny vallag, riksdagsordning och regeringsform borde till slutlig
pröfning vid nästa riksdag bordläggas; hvarföre uppställande af erforderliga
voterings-propositioner för omröstning i förstärkt Utskott blifvit begärdt;
och att Heden. Bondeståndet äfvenså vidblifvit sitt, vid pröfningen af memorialet
N:o 7 fattade, beslut, hvarigenom ståndet förklarat sin gemensamma tanka
vara, att det af Bengt Gudmundsson, riksdagsfullmäktig från Hallands län, reservationsvis
afgifna förslag till ny regeringsform och vallag borde förblifva hvilande
till slutlig pröfning vid nästkommande riksdag; och borde alltså propositioner
för omröstning i förstärkt Utskott uppsättas.
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851, 3 Sami. 17 Haft. 1
*>
Komliiutions-UiSkottels Memorial, N:o 21.
Vid sådant förhållande och då 2:ne Riksstånd för sina gemensamma tankar
förklarat de tvänne förslag, öfver hvilka omröstning i förstärkt Utskott np blifvit
äskad, anser Konstitutions-Utskottet, med hemtadt stöd af 56 §. Regeringsformen,
sig böra efterkomma nämnde tvänne Riksstånds föreläggande, och får fördenskull
för de stridiga meningarnes afgörande genom omröstning i förstärkt Konstitutions-Utskott
till Rikets Ständers godkännande öfverlemna följande voteringspropositioner,
uppställda med hänseende dertill, att då i allmänhet kontrapropositionen
uti omröstningen öfver hufvudfrågan måste upptaga den mot Utskottets förslag uppställda
mening, men uti förevarande fråga tvänne sådane, med hvarandra oförenliga,
förekomma, genom serskild omröstning afgöras bör, hvilkendera af dessa skall såsom
kontraproposition uti omröstningen om hufvudfrågan ingå.
1.
Den, som vill, att uti omröstningen, rörande Konslitutions-Utskottets, uti dess
memorial N:o 7 afgifna och derefter uti memorialet N:o 10 i vissa delar omarbetade,
förslag till åtskilliga ändringar i grundlagarne, skall såsom kontraproposition
uppställas det af Herr Brinck såsom reservation till /örstnämnda memorial
framlagda, och sedermera af Borgareståndet, såsom dess gemensamma tanka i afseende
å berörda memorial med åtskilliga, tili memorialet N:o 10 uppgifna, ändringar
antagna, förslag till ny vallag, riksdagsordning och regeringsform, röste
Ja;
den, det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej, kommer det af riksdagsfullmäktige!! Bengt Gudmundsson såsom
reservation till förenämda memorial N:o 7 afgifna, och af Rondeståndet, såsom dess
gemensamma tanka, rörande samma memorial med den uti memorialet N:o 10 uppgifna
ändring, antagna, förslag till ny regeringsform och vallag, att såsom kontraproposition
ingå uti omförmälda omröstning, angående hufvudfrågan.
2.
Den, som vill, att det af Konstitutions-Utskottet, uti dess memorial N:o 7,
framställda och sedermera, till följd af återremiss, uti memorialet N:o 10 i vissa
delar omarbetade, förslag till åtskilliga ändringar i grundlagarne skall förblifva åvilande
till grundlagsenlig behandling vid nästkommande riksdag, röste
Ja;
Konstitulions-Ulskottets Memorial, N:o 21.
3
den, det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej, kommer såsom hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästkommande
riksdag att antagas:
l:o det af Borgare-ståndet, såsom dess gemensamma tanka i frågan, framställda
kontra-förslag, intaget såsom reservation af Herr Brinck uti
Konstitutions Utskottets memorial N:o 7, dork med de ändringar derutinnan,
som uti memorialet N:o 10 Annas uppgifna;
2:o det af Bonde-ståndet, såsom dess gemensamma tanka i frågan, framställda
kontra-forslag, intaget såsom reservation af Bengt Gudmundsson
uti KonstiLutions-Ulskottets memorial N:o 7, dock med den ändring,
som uti memorialet N:o 10 Annes uppgifven.
Stockholm den 1 Augusti 1851.
a) Biskop Hallström. ”Jag har, vid behandlingen af detta ärende, befunnit
mig i den obehagliga ställning, att jag för Utskottets förfarande icke förmått uppdaga
den ringaste ledtråd inom den grundlag, vi besvurit, och att jag, försatt, på
sätt min vid memorialet N:o 10 afgifna reservation utvisar, i sjelfva verket utom
frågan derigenom, att denna blifvit, efter min förmening, försatt och dragen utom
grundlagens område, föranlates nu jemväl anmäla min reservation emot det slut,
hvari Utskottet stadnat. Sä svårt skall det alltid vara, att sedan man genom afvikelse
från grundlagens enkla, bestämda stadganden lemnat en gang de utstakade
ledande spåren, komma åter tillbaka in på den rätta behöriga kosan. Jag Anner
af Regerings-formens 56 §, att omröstning uti förstärkt Konstitutions-U tskott kan
allenast grundlagsenligt ega rum, sedan en sammanjemkning af samtlige Riksstånden
yttrade gemensamma tankar föregått, enär ändock derefter något stånds
tankar blifva i någon eller några delar skiljaktiga från de öfrigas, samt att yttersta
syftemålet med denna omröstning skall vara, att skiljaktigheterna förena.
G. Lagerbjelke,
på Höglofl. Ridd. och Adelns vägnar.
A. M. Brinck,
på Vällofl. Rorgare-Ståndets vägnar.
H. 0. Holmström,
på Ilögv. 1’reste-Ståndets vägnar.
P. Sahlström,
på Hederv. Bonde-Ståndets vägnar.
Reservationer äro afgifne af:
4 Konstitutions-UIsie otlets Memorial, N;o 2i.
Sådant är likväl icke hvad här inträffat, eller kan numera afses. Ingen sarnmanjemkning
af de fyra riksståndens yttrade skiljaktiga meningar har föregått. Stånden
äro ej eller blott i någon eller några delar från hvarandra skiljaktige, utan
i sjelfva hufvudgrunderna med dertill hörande detaljer, och omröstningen hänsyftar
ju icke derpå att skiljaktigheterna förena, utan fastmer att den ena skiljaktigheten
skall alldeles förtrycka och omintetgöra den andra. Deremot medgifver jag å en
annan sida, att sedan höglofl. Utskottet pröfvat, att en sammanjenikning af hlott
2:ne stånds yttrade gemensamma tankar vore hvad som motsvarade och tillfredsställde
grundlagens yrkande, att samtlige riksståndens tankar borde till ett helt
utlåtande sammanjemkas, samt tillika ansett, att nämnde utlåtande kunde såsom
ett helt hesta, ändock att 2:ne alldeles i sjelfva grunden skiljaktiga, jemkningsförslag
deri framställdes vid sidan af hvarandra, och detta förfarande blifvit af de
fyra riksstånden lemnadt utan anmärkning, således torde kunna sägas vara af dem
godkändt, jag icke kan rentaf underkänna hvarken betydenheten eller befogenheten
af de anspråk, som från tvanne riksstånd blifvit höjda, med yrkande på berörde
omröstning: helst det vid ärendets förhanden varande intrassling, icke vill
falla sig lätt att inse, huruledes den strid, som sålunda uppstått, och utan ringaste
försoning å Utskottets sida hållits fortfarande öppen emellan ett sammanjemkadt
representations-förslag, omfattadt af Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet,
och 2:ne andra, i vissa afseenden med hvarandra öfverensstämmande, men
dock i det hela oförenliga representations-förslag, af hvilka det ena blifvit antaget
af Borgare-ståndet och det andra vidhålles af Bonde-ståndet, skall i frågans
yttersta krisis kunna biläggas eller slitas, utan föregången omröstning dem emellan:
hvartill kommer, att väl mången torde öfverlemna sig åt den förhoppning,
att omröstningen skall utfalla till samtlige riksståndens hugnad, sedan numera blifvit
erkändt och befunnet, att samLlige riksstånden hlott utgöra 2:ne. Men grundlagens
helgd är mig dyrbarare och högre, än allt annat: högre än hvarje annars
skyldigt afseende, vare sig å 2:ne riksstånds uttalade önskningar, eller å de förslag
och åtgärder, som Konstitutions-Utskottet för sin del framställt och vidtagit.
I sig sjelf vill det ock, efter min förmening, vara nog förvändt, att genom en
flerfaldig Öfverträdelse af grundlag förbereda tillkomsten af en ny grundlag, snart
åter på enahanda vis öfverträdd! Eller hvad annat utsås i sjelfva verket, i och
genom hvarje afsteg från grundlagens föreskrifter, än ett snart groende frö till
oreda, förvirring och oberäkneliga brytningar? Jag har derföre sökt, fastän
fruktlöst, göra den åsigt gällande, att all denna uppkomna intrassling och lagstridighet
-
Ronstiluiions-Utskoltets Memorial, JS:o 21.
5
stridighet läte derigenom tjenligast och med minsta våda lösa sig, att intetdera
af de ifrågaställa grundlagsändrings-forslagcn blefve hvilande intill nästa riksdag,
utan att den väckta frågan, i följd af det vidriga skick, hvari den kommit, förklarades
hafva i sin helhet förfallit. När under behandlingen af ett afgifvet förslag
till civil-, kriminal- eller kyrko-Iag, två stånd stadna emot två, förfaller
frågan. Skulle då icke med än bättre rätt detta gälla behandlingen af de förslag,
som åsyfta förändring af vår gällande grundlag? Och efter som jag fattar och
förstår Riksdags-ordningens 75 §, vill denna § ega sin fulla, rättmätiga tillämpning
jemväl på sistnämnde frågor eller grundlagsfrågor, enär icke någon sådan
sammanjemkning af de inom riksstånden yttrade skiljaktiga meningar egt rum,
eller låtit verkställa sig, som Regerings-formens 56 § bjuder. Den omröstning,
som i besagde § föreskrifves, är helt och hållet af vilkor beroende. Men då intet
af dessa vilkor, såsom jag här ofvan visat, är uppfylldt, eller låter sig i förevarande
fall uppfylla, vill samma omröstning, efter mitt omdöme, i sjelfva verket
vara grundlagsvidrig. Möjligtvis skulle ju äfven ett grundlagsändrings-förslag,
som ej i ringaste måtto blifvit af Utskottet behandladt, eller vid förehafd pröfning
till och med der kort förut förkastadt, komma att genom omröstningens odiskuterade
utslag blifva på Ständernas bord hvilande till nästa riksdag. Jag bestrider
lagligheten af en sådan omröstning, som jemväl i sina påföljder kan blifva
uppenbart stridande emot grundlagens både anda och bokstaf: och får ytterst nedlägga
min vördsamma protest emot ett i flerfaldigt hänseende så vådligt prejudikat:
hvarjemte jag icke kan underlåta förklara den af Utskottet föreslagna åtgärden
vara så vida förtidig, som hvarken Ridderskapet och Adeln ej eller Presteståndet
sig utlåtit öfver de af Utskottet i memorialet N:o 10 anmälda oförenliga
skiljaktigheter, än mindre de samma behandlat, efter hvad Regerings-formens 56
§ derom bjuder.
Uti denna reservation har Prosten Ljungdahl instämt; samt
b) Herr Tersmeden, JY. ”Då jag biträdt dessa voterings-propositioners afgifvande,
hvarigenom ett förslag till ett fullkomligt upphäfvande af våra grundlagar,
lill och med utan Konstitutions-Utskottets hörande, kan blifva förklaradt
hvilande på Ständernas hord, bör jag tillkännagifva, att det å min sida skett visserligen
med ringa stöd af samma lagar, men att jag blifvit dertill tvingad af omständigheter
vid frågans behandling utom Utskottet, hvilka aldrig kunnat vara
i lagen som möjliga förutsedde.
Dessutom hafva Professor Lindgren, Domprosten Reuterdahl oell Doktor Broman
sig reserverat.
B/h. tilt B. St. Brot. 1850 & 1851, 5 Sami. 17 Haft.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1851.
Konstilultons-UtskoUels Memorial, JY$ 22 & 23.
i
J\o 22.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 8 Aug. 1831, kl. 12 m.
Memorial till Rikets Stander, i anledning af återremisser af
Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet JM ±± afgifna, förslag
till ändring i 39 § R. 0., angående val af Ordförande
i Utskott och andra delegationer af Rikets Stander.
Vid pröfning af Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet J\s 11 afgifna, förslag
till ändring i 39 § Riksdags-Ordningen, angående val af Ordförande i Utskott
och andra Riks-Ståndens delegationer, hafva, enligt till Utskottet inkomna
protokolls-utdrag af den 25, 25 och 26 Juli,
tvänne Riks-Stånd, nemligen Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet,
återremitterat detta förslag med förklarande, att det vore hvarken nödigt eller
nyttigt,
och de tvä öfriga Stånden funnit godt bordlägga detsamma till slutlig behandling
vid nästkommande riksdag.
Då någon sammanjemnkning af dessa olika gemensamma tankar icke är möjlig,
får Konstitutions-Utskottet dem alltså såsom oförenliga skiljaktigheter
till Rikets Ständers grundlagsenliga behandlande härigenom vördsamt
anmäla.
Stockholm den 5 Augusti 1851.
JM 23.
Ank. till Exp.-Ulsk. den 8 Aug. 1831, kl. 12 m.
Memorial till Rikets Stander, i anledning af ett Stånds återremiss
af Memorialet JM 14, rörande åtskilliga till förstärkt
Siats-Utskott hänvisade frågor.
Af inkomna utdrag af Riks-Ståndens protokoll för den 26, 29 och 30 Juli
har Konstitutions-Utskottet inhemtat, att, vid förehafd pröfning af Utskottets, uti
Bih. till R. St. Prot. 1830 & 1831, 3 Sami., 18 Haft.
2
Konslilulions-Ul slcoltels Memorial, JU 24.
Memorialet JV2 14 insända, förslag till ändring i 71 § Riksdags-Ordningen, af den
syftning, att frågor om grunderna för någon bevillning, om sältet för dessa grunders
tillämpning och om beviliningens fördelning till utgörande, borde i de af
grundlag förutsatta fall öfverlemnas till afgörande i förstärkt Bevillnings-Utskott,
i stället för att de för det närvarande skola afgöras i förstärkt Stats-Utskott,
Ridderskapet och Adeln förklarat detta förslag vara hvarken nödigt eller
nyttigt,
men deremot de öfriga Riks-Stånden antagit detsamma att hvila till grundlagsenlig
pröfning vid nästkommande riksdag.
Som någon sammanjemnkning af dessa de serskilda Riks-Ståndens olika gemensamma
tankar icke är verkställbar, får Konstitutions-Utskottet,
med serskild hemställan till Ridderskapet och Adeln, att Ståndet
måtte sig efter de öfrige foga,
detta förhållande lill Rikets Ständers grundlagsenliga behandlande
härigenom vördsamt anmäla.
Stockholm den 5 Augusti 1851.
JM 24.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 8 Aug. 1831, kl. 12 m.
Memorial till Rikets Ständer;, i anledning af ett Stånds återremiss
af Memorialet JM 15, innehållande förslag till ändring
uti 36 och 43 §§ R. O., rörande sammansatta Utskott.
Enligt hvad de till Konstitutions-Utskottet insända utdrag af Riks-Ståndens
protokoll för den 26, 29 och 30 Juli innehålla, har vid pröfningen af Utskottets,
uti Memorialet J\° 15 öfverlemnade, förslag till ändring och tillägg i 36 och 43
§§ Riksdags-Ordningen, angående sammansatta Utskott,
Ridderskapet och Adeln godkänt förslaget med den anmärkning, att det såsom
nytt moment till 36 § R. O. föreslagna stadgandet borde i 43 § införas;
hvaremot de öfriga Riks-Ständen utan anmärkning antagit förslaget till slutligt
afgörande vid nästkommande riksdag.
Konstitutions-Utskottet, som vid förslagets uppställande tog i betraktande, alt
36 § föreskrifver, huruledes förhållas bör, då, i anseende till göromålens mängd,
Konstitutions-Ulskotlets Memorial, M 24.
3
ett Utskott komme i behof af förökadt antal ledamöter från Stånden utöfver det
normala, men 43 § åter, huru tillgå skall, då, i anseende till göromålens och
ärendenas beskaffenhet och innehåll, olika Utskott behöfva sammanträda till målens
beredning, och efter dessa olika förhållanden lämpade nummer för förslagets momenter,
har likväl nu, med hänsyn till anförda anmärkning, icke ansett denna anordning
af de serskilda momenterne vara så väsendtlig, att icke äfven förslagets
ändamål lika väl, eller måhända ännu bättre, kunde vinnas genom den uppställning,
Ridderskapet och Adeln önskat, och får fördenskull, jemte anmälan härom,
öfverlemna det uti Memorialet A2 13 afgifna förslag till grundlagsenlig behandig
med följande uppställning:
Riksdags-Ordningen
§ 43.
Varder ärende af något Riks-Stånd till flera Utskott remitteradt, eller anser
ett Utskott nödigt att, till öfverläggning om något ärende af vigt, med annat eiler
andra Utskott sammanträda; dä skola frän hvartdera af de Utskott, som till sådan
gemensam öfverläggning sammankomma böra, två ledamöter af hvarje Stånd
dertill utses. Finnes förstärkning nödig; vardén frän hvarje af de uti det sammansatta
ingående Utskotten ytterligare Hänne ledamöter af hvart Stånd dertill utsedde.
Sålunda sammansatt Utskott ege rätt att betänkande i frågan till Riksens
Ständer afgifva, utan att Utskottens öfrige ledamöter deruti taga del. Finner Banko-Utskottet
— — — sammanträde rum.
Anm. Skulle Konstitutions-Utskottets uti dess Memorial M 7, jemfördt med
Memorialet M 10, afgifna grundlags-ändringsförsiag under nästföljande riksdag
blifva antaget, kommer detta förslag att förfalla.
Stockholm den 5 Augusti 1851.
Hr Biskopen Hallström och Hr Brinck ville hafva anmärkt, att de vid behandlingen
af förestående ärende icke varit uti Utskottet tillstädes.
4
Konslitutions-Ulskollets Memorial, M 25.
M 25.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 8 Aug. 18S1, kl. 12 m.
Memorial till Rikets Stander, i anledning af ett Stånds återremiss
af Memorialet J\s 16, innehållande förslag till ändring
i 49 § R. 0. och 56 § 1 morn. R. F., angående
motioner.
Konstitutions-Utskottet har genom utdrag af Riks-Ståndens protokoll för den
26, 29 och 30 Juli erhållit del af de respektive Ståndens beslu trörande Utskottets,
uti Memorialet M 16 framställda, förslag till ändring uti 49 § R. O. och 56
% R. F., angående motioner, och deraf inhemtat,
att Hedervärda Bonde-Ståndet funnit detta förslag vara hvarken nödigt eller
nyttigt,
men de öfriga Riks-Stånden deremot detsamma till slutligt afgörande å nästkommande
riksdag antagit.
Då dessa skiljaktigheter uti de serskilda Riks-Ståndens gemensamma tankar
i afseeude å nämnde förslag äro oförenliga, får Utskottet
detta förhållande till Rikets Ständers grundlagsenliga behandlande
härigenom vördsamt anmäla, och inbjuda Hedervärda Bonde-Ståndet
att sig efter de öfriga Stånden foga.
Stockholm den 5 Augusti 1851.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1851.
Eonstitutions-Ulskollels Memorial, M 26.
1
JM 26.
Ank. till Exp.-Utsk. den 11 Aug. 1881, kl. 11 f. m.
Memorial till Rikets Ständer, med voteringspropositioner,
i anledning af Riks-Ståndens olika beslut, angående
de uti Mern. JM 9 afgifna förslag till ändringar
och tillägg i 28 § R. F.
Sedan Konslitutions-Utskottet, genom protokolls-utdrag af den 2:dre och 6:le
dennes, erhållit kännedom om de serskilda Riksståndens beslut i anledning af Utskottets
Memorial JM 20, angående de oförenliga skiljaktigheterna uti Riksståndens
olika gemensamma tankar, rörande de uti Memorialet JM 9 afgifna förslag till
ändringar och tillägg uti 28:de § Regeringsformen, och deraf inhemtat,
att Högt. Ridderskapet och Adeln, vidkommande första alternativet af det uti
Memorialet JM 9 intagna förslag, som alser att åt Konungen förbehålla rättighet
såväl att uti åtskilliga embeten och tjenster vid Universiteterna och andra inrättningar
för vetenskap, slöjd eller skön konst kalla och anställa äfven utländske män,
som att till vissa af dessa tjenster kunna nämna ej mindre utländske, än inländske
män, utan afseende på deras trosbekännelse, förklarat sig vilja låta vid Utskottets i
Memorialet JM 20 härom gjorde tillkännagivande bero;
att Högvördiga Presteständet och Hedervärda Bondeståndet, hvilka ansett
nämnda första alternativ af förslaget sub. JM 1 i Memorialet JM 9 vara hvarken
nödigt eller nyttigt, vidblifvit dessa sina meningar, det sednare med begäran om voteringsproposition
till skiljande mellan de olika åsigterna;
att Vällofliga Borgareståndet, som till bordläggning för ytterligare grundlagsenlig
pröfning antagit meranämnde första alternativ, vidblifvande denna sin mening,
begärt, att, till afgörande af den härigenom uppkommande oförenliga skiljaktighet, voteringsproposition
måtte uppgöras;
att samma Riksstånd, frånträdande sin, rörande förslaget sub. JM 2 uti Memorialet
JM 9, först yttrade tanka, det borde äfven de vilkor, under hvilka naturalisation
af utländsk man skulle få ega rum, uti grundlagarne införas, numera uti
Bih. till R. St. Prot. 1850 å 1851. 3 Sami., 19 Haft. 1
2
Konslitulions-Ulskollels Memorial, M 26.
detta afseende sig med Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet förenat, samt
begärt uppgörande af voteringsproposition till afgörande mellan de ännu skiljaktiga
besluten öfver denna fråga;
och att Hedervärda Bondeståndet, som ansett förslaget om naturalisation af
utländningar vara hvarken nödigt eller nyttigt, förblifvande vid denna sin tanka,
likaledes begärt, att voteringsproposition måtte uppställas för att bringa Riksståndens
härutinnan skiljaktiga tankar till gemensamt beslut;
får Konstitutions-Utskottet, på grund af hvad sålunda förekommit, härigenom
till Rikets Höglofliga Ständers godkännande öfverlemna följande voteringspropositioner,
angående ofvannämnda ännu skiljaktiga beslut:
1.
Den, som vill, att lörsta alternativet i Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet
JV2 9 afgifna, förslag lill sådan ändring af 29 § Regeringsformen, hvarigenom Konungen
skulle bemyndigas ej mindre att till åtskilliga embeten och tjenster vid Universiteferna
och andra inrättningar för vetenskap, slöjd eiler skön konst kalla och
nämna äfven utländske män, än alt uti vissa af dessa Ijenster anställa såväl utländske,
som inländske män, utan afseende på deras trosbekännelse, skall, tillika med
det redan enhälligt anlagtia andra alternativet af samma förslag, förblifva hvilande
till grundlagsenlig behandling vid nästkommande riksdag, röste
ja;
Den, det ej vill, röste
nej;
Vinner nej; kommer nämnda första alternativ icke alt förblifva hvilande till
slutlig pröfning' vid nästföljande riksdag.
2.
Den, som vill, att det af Konslitutions-Utskottet, sub. JV2 2 uti Memorialet
JV2 9 afgifna, förslag lill ett tillägg i 28 § Regeringsformen, angående naturalisation
af utländske män, skall antagas att hvila till grundlagsenlig behandling vid
nästkommande riksdag, röste
ja;
Den, det ej vill, röste
nej;
Vinner nej; kommer nämnda förslag icke att antagas såsom hvilande till slutlig
pröfning vid nästföljande riksdag.
Stockholm den 11 Augusti 1851.
Konslilutions-Ulshotlets Memorial, JYs 26.
3
Reservationer anmäldes af Herr Biskopen Hallström och Herr Domprosten Reuterdahl.
Herr Professoren Lindgren afgaf följande reservation:
»Mot Utskottets beslut, att för Rikets Ständer framlägga förevarande voteringsproposition,
finnér jag mig af grundlag,ens tydliga och bestämda ordalydelse i 56
och 81 §§ R. F. föranläten att afgifva min reservation. Utskottet har nemligen
här föreslagit Ständerna, att votera mellan ett af Utskottet frarnlagdt grundlagsändrings-förslags
antagande till (ivila elier dess förkastande, oaktadt de åberopade
grundlags-paragraferna ovilkorligen förbjuda Ständerna att öfver ett af Utskottet
väckt grundlags-ändrings-försiag vid första Riksdagen »beslutav, och den 56 § tydligen
gifver vid handen, att af hvarje sådant förslag en återstod måste finnas qvar
till nästkommande Ständers antagande eller förkastande. Visserligen har ett förfarande,
sådant som det nu vidtagna, någon praxis från föregående riksdagar att, om
ej till sitt försvar, åtminstone till sin ursäkt, åberopa. Men fordne grundlagsöfverträdelser
mätte ej kunna rättfärdiga och än mindre anses böra framkalla nya. Men
— frågar man — hvad annat bade väl Utskottet i ifrågavarande fall att göra?
Två stånd hafva ju förklarat Utskottets första alternativ sub. JY° 1 i memorialet
9 för hvarken nödigt eller nyttigt, och de två andra hafva detsamma till hvilande
antagit. Dessa oförenliga skiljaktigheter, jemförliga med dem mellan Nej
och Ja, kunna ju ej slitas annat än genom votering? Jag svarar, alt lyckligtvis
finnas äfven två andra utvägar, af hvilka jag anser Utskottet företrädesvis hafva bordt
vidtaga den ena; den nemligen, att förklara frågan för förfallen. Ett besynnerligt
yrkande, torde mången invända, just af den, som, enligt hvad jag ofvan angifvit
vara min åsigt, anser intet af Utskottet väckt grundlags-ändrings-försiag kunna vid
första riksdagen spårlöst försvinna! Jag medgifver gerna, att motsägelsen vore uppenbar
och ovedersägelig, i händelse ej med ifrågavarande förslag ett alldeles eget förhållande
egde rum, det nemligen, att i det redan af alla fyra Stånden till hvilanda
antagna andra alternativet hafva sin återstod gifven till nästa riksdags grundlagsenliga
behandling. Några ord lil! närmare utredning häraf.
Visserligen vore, der alternativet JVs 2 antingen icke funnes till, eller ock icke
vore af samtelige Stånden behandladt, de skiljaktigheter, som förefinnas mellan de
fyra Ståndens beslut, rörande detta förslag, för oförenliga att anse, alldenstund inga
modifikationer i förslaget blifvit af de Stånd, som ansett detsamma hvarken nödigt
eller nyttigt, föreslagna. Men nu känner Utskottet, genom inkomne protokollsutdrag,
att meningarne inom samtelige Riks-stånden äro enstämmiga om medgifvande! af
sådane utländske mäns anställande till några tjenster inom Riket, som bekänna den
Evangelisk-Lutherska läran, och att blott rörande rättighetens utsträckning äfven till
4
Konstilulions-Ulskoilels Memorial, M 26.
icke-Lutberaner två Stånd stadnat emot två. Under sådant förhållande vore ju en
sammanjemkning af de olika meningarne en lätt sak, och skulle denna sainmanjemkning
svårligen kunna annat än i det närmaste co-incidera med det af Ständerna
redan till hvilande antagna andra alternativet; hvadan åter en itererad framläggning
deraf vore orimlig, och följaktligen Utskottet befogadt att förklara sitt första alternativ
bora, såsom i sammanjemkad form innehållet i det till hvilande redan antagna
andra, nu mera anses förfallet.
Antages åter, att Utskottet borde yttra sig rörande Ståndens behandling af
detta första alternativ, utan alla sidoblickar till det andra alternativet, vill det synas
mig, att Utskottet skulle haft full befogenhet, att, till följe af det sätt, hvarpå ärendet
blifvit af Riks-stånden behandladt, förklara detsamma för hvilande, på den grund,
att det såsom sådant blifvit af tvänne Stånd, Ridderskapet och Adeln samt BorgareStåndet,
antaget, men de två andra Stånden ställt sig utom frågan, derigenom att
de förslaget i dess helhet förkastat; ty såsom en förkastelsedom öfver förslaget,
men icke såsom en partiel anmärkning deremot, är i sjelfva verket att anse den af
Preste- och Bonde-Stånden afgifna så kallade gemensamma tankan, att förslaget är
hvarken nödigt eller nyttigt — en förkastelsedom, den intet Stånd, enligt min uppfattning
af grundlagens bud, har rättighet att vid den första riksdagen uttala.»
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1851.
Konstitutions-Utskottets Memorial, M 27.
I
i
M 27.
Ank. till Exp.-Ulsk. d. 12 Aug. 18S1, kl. s e. m.
Memorial till Rikets Stander, i anledning af dterremiss af Memorialet
J\s 19, innehållande förslag lill ändring i 1 :sta
mom. 14 § R. 0,, rörande representations-r ätlig heten för
Stockholm.
De serskilda Riks-Ståndens beslut, rörande det förslag till förändrade grunder
för val af riksdagsmän för Stockholm, som Konstitutions-Utskottet uti dess
Memorial JVs 19 öfverleronat, hafva, efter hvad Utskottet, genom inkomna protokolls-utdrag
af den 2 och 5 dennes, inhemtat, sålunda utfallit, att
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden antagit detsamma att hvila till slutligt
afgörande å nästkommande riksdag;
Men deremot Ridders/iapet och Adeln till Utskottet hänvisat såsom sin gemensamma
tanka den mening, att enklaste sättet för att vinna det med ifrågavarande
förslag afsedda ändamål vore, att utsluta från 14 § Riksdags-Ordningen hela
första momentet och från 2:dra momentet orden: »De öfriga», samt gifva åt början
af 4:de momentet följande förändrade lydelse: »Stockholm sände tio och
Götheborg tre egna Fullmäktige»; m. m.
Enligt denna Ridderskapet och Adelns gemensamma tanka skulle allså 14
§ Riksdags-Ordningen, sådan den läses i nu gällande grundlag, erhålla följande
förändrade lydelse:
l:o. Rikets Städer ege att sända nÅsdou/s-fullmäktige af Stadens Borgare
eller Magistratspersoner, och Fahlu Bergslag af fjerdepartsegare, som tillika äro
brukande bergsmän.
2:o. Valen skola ske inför — — — — riksdags-fullmäktig icke kallas.
5:o. Hufvudstaden Stockholm sände tio och Götheborg tre egna fullmäktige;
Städerna af — — — — stad af lägre klass.
4:o. Ingen må för — — — — — idkande berättigad.
S:o. Utom Fahlu Bergslag — — — — — efterrättelse uppläsas. —
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 3 Sami., 20 Haft. 1
Konstitulions-UtskoUels Memorial, M 27.
Då, vid sådant förhållande, skiljaktigheterna mellan Ridderskapet och Adelns
samt de tre öfriga Riks-Ståndens meningar äro oförenliga,
får Utskottet detta till Rikets Ständers grundlagsenliga behandlande
härigenom vördsamt anmäla.
Anm. Vinner det af nästföregående riksdags Konstitutions-Utskott afgifna
och under innevarande riksmöte af Rikets Ilögloflige Ständer antagna förslag till
ändring i 2—5 momenterna 14 § Riksdags-Ordningen, rörande representationsrättigheten
för Fahlu Bergslag, Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse, anser Utskottet,
såsom en följd deraf, Ridderskapet och Adelns gemensamma tanka, angående förevarande
förslag, böra uppfattas till följande lydelse,
hvilken Utskottet härmedelst till Högloflige Ridderskapet och Adelns
ompröfning hemställer, nemligen:
Riksdag s-Or åning en
§ **
l:o. Rikets Ständer ega att sända riksdags -full mäktige af Stadens Borgare
eller Magistrats-personer. Hufvudstaden Stockholm sände tio och Götheborg tre
egna fullmäktige; Städerna af — — — — stad af lägre klass.
2:o. Valen skola — — — icke kallas.
3:o. Ingen må — — — borgare-edens Biläggande.
4:o. Fjerdepartsegare — — — länet bosatt.
5:o. Utom Fahlu Bergslag — — — efterrättelse uppläsas.
Stockholm den 12 Augusti 1851.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN,
Konslilulions-Ulsliotlels Memorial, M 28,
1
M 28.
Ank. tili Exp.-Utsk. d. 14 Aug. ISSI, kl. 1 e. m.
Memorial lill Rikets Ständer, med votering spropositioner, rörande
det uti Konstitutions Utskottets Memorial M 11 afgifna
förslag om val af Ordförande i Utskott och andra delegationer
af Rikets Ständer.
Sedan Konstitutions-Utskottet, genom inkomna protokollsutdrag al den 9
dennes inhemtat, att de serskilda Riks-Stånden, med anledning af Utskottets Memorial
JV2 22, förklarat sig vidblifva sina beslut rörande det uti Memorialet JV3
11 afgifna förslag till ändring i 39 § Riksdagsordningen, angäende val af Ordförande
i Utskott och andra delegationer af Rikets Ständer, får Konstitutionsutskottet,
till afgörande emellan de sålunda uppkomna oförenliga skiljaktigheterna
i Irågan, härigenom till Rikets Ständers godkännande vördsamt öfverlemna följande
voteringspropositioner:
Den, som vill, att det förslag till ändring i 39 § Riksdagsordningen, angående
val af Ordförande i Utskott och andra delegationer af Rikets Ständer, hvilket
Konstitutions-Ulskottet i dess Memorial JVs 11 afgifvit, skall antagas att
hvila till grundlagsenlig behandling vid nästkommande riksdag, röste
Ja;
Den, det ej vill, röste
Nej;
Vinner nej, kommer nämnde förslag icke att blifva hvilande till slutlig pröfning
vid nästföljande riksdag.
Stockholm den 14 Augusti 1831.
Bih. till R. Sl. Prot. 4850 & 1851. 3 Sami., 21 Häft, 1
2
Konstilulions-Utsliottels Memorial, M 29.
M 29.
Ank. till Eip.-lftsk. d. 14 Aug. 1851, kl. 1 e. m.
Memorial lill Rikets Stander, med voteringspropositioner, rörande
Konstitutions-Utskottets uti dess Memorial J\s 16 afgif
na
förslag till ändring i 49 § R. 0. och 56 § R. F.,
angående motioner.
Som de af Konstitutions-Utskottet, uti dess Memorial JV2 23, hos Rikets
Ständer anmälda oförenliga skiljaktigheter uti de serskilda Riks-Ståndens beslut i
afseende å det förslag till ändring i 49 § R. O. och 36 § t mom. R. F., angående
remiss af motioner, hvilket Utskottet uti Memorialet JYs 16 afgifvit, oföräudradt
qvarstå, sedan det Riks-Stånd, som funnit berörde förslag vara hvarken
nödigt eller nyttigt, vid behandlingen den 9 dennes af Memorialet JV2 25, lör—
klarat sig vidblifva sin förra mening, får Konstitutions-Utskottet, för att bringa
de olika meningarne i frågan till ett gemensamt beslut, härigenom till Rikets
Ständers godkännande öfverlemna följande voteringspropositioner:
Den, som vill, att det af Konstitutions-Utskottet, uti dess Memorial JSs 16,
afgifna förslag till ändring i 49 § R. O. och 56 § 1 mom. R. F., angående
remiss af motioner, skall antagas att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästkommande
riksdag, röste
Ja;
Den, det ej vill, röste
Nej;
Vinner nej, kommer nämnda förslag icke att blifva hvilande till slutlig pröfning
vid nästföljande riksdag.
Stockholm den 14 Augusti 1851.
Rättelse: uti Konstitutions-Utskottets Memorial JV2 27 sid. 2 rad. 9 nedifr.
står: Ständerne — läs: Städerne.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOII. BECKMAN, 18S1.
\
a
Tillägg.
Emot de uti Memoriaierna JV° 28 och 29 fatiaHo h«ei„t „ -u
f Herr Professor Lindgren. anmäldes reservation
♦
[{onstilHliows-Utskollcts Memorial,\ J\t 30.
J
M 30.
Ank. till Eip.-Utsk. d. 16 Aug. 1851. kl. 11 f. ni.
Memorial till Rikets Ständer•, med berättelse om residtatet af
den inom förstärkta Konstitutions-Utskottet anställda omröstning,
angående de uti Konstitutions-Utskottets memorial
N:is 7 och 10 framställda förslag.
Förstärkta Konstitutions-Utskottet, som under denna dag sammanträdt för
att, till följd af 56 g Regerings-formen, rösta öfver nedanstående af Riks-Stånden
godkända voterings-propositioner, får, med hänvisning till memorialet M 21, härigenom
hos Rikets Höglofl. Ständer vördsamt tillkännagifva omröstningens resultat.
lista votering s-ipropositionen.
Den, som vill, att uti omröstningen, rörande Konstitutions-Utskottets, uti
dess memorial J\x 7 afgifna och derefter uti memorialet M 10 i vissa delar
omarbetade, förslag till åtskilliga ändringar i grundlagarne, skall såsom kontraproposition
uppställas det af Herr Brinck, såsom reservation till förstnämnda memorial
framlagda och sedermera af Borgare-Ståndet såsom dess gemensamma tanke
i afseende å samma memorial, med åtskilliga uti memorialet JVs 10 uppgifna ändringar,
antagna förslag till ny vallag, Riksdags-ordning och Regerings-form, röste
Ja;
Den, det ej vill, röste
Nej;
Vinner nej, kommer det af riksdags—fullmäktigen Bengt Gudmundsson, såsom
reservation till förenämnda memorial JVS 7 afgifna och af Bonde-Ståndet såsom
dess gemensamma tanke, rörande samma memorial, med den uti memorialet M 10
uppgifna ändring, antagna förslag till ny regeringsform och vallag, att såsom kontraproposition
ingå uti omförmälda omröstning, angående hufvudfrågan.
Denna omröstning har utfallit
med nitton Ja,
och sextio Nej,
Hih. lill K. St. Prot. 1850 & 1851. 3 Sami., 22 Haft. |
2
Konstitutions-Utskottets Memorial, JH 30.
i följd hvaraf det af Bonde-Ståndet, såsom dess gemensamma tanka, antagna förslag
såsom kontraproposition uti omröstningen öfver hufvudfrågan intogs.
2:dra voterings-propositionen.
Den, som vill, att det af Konstitutions-Utskottet, uti dess memorial JV2 7,
framställda och sedermera, i följd af återremiss, uti memorialet JV2 10 i vissa
delar omarbetade, förslag till åtskilliga ändringar i grundlagarne skall blifva hvilande
till grundlagsenlig behandling vid nästkommande riksdag, röste
Ja;
Den, det ej vill, röste
Nej;
Vinner nej, kommer såsom hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästföljande
riksdag att antagas det af Bonde-Ståndet, såsom dess gemensamma tanka
i frågan, framställda kontra-förslag, intaget såsom reservation af Bengt Gudmundsson
uti Konstitutions-Utskottets memorial M 7, dock med den ändring derutinnan,
som uti memorialet JVst 10 finnes uppgifven.
Denna omröstning har utfallit med
fyratio Ja,
trettioåtta Nej;
en sedel kasserad.
Stockholm den lä Augusti 1851.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1851.
Konstitutions-Utskotte^ Memorial, N:o 31.
1
N:o 31.
Ank, till Ejp.-Ctsk. den 19 Äng. 1851, kl. I e. ra.
Memorial till Rikets Ständer, med voterings-propositioner,
i anledning af Riks-Ständens olika beslut rörande Memorialet
]S:o ig, med förslag till ändring i usta mom.
>4 § R. O., angående representations-rätliglieten för
Stockholm.
I anseende dertill, att de serskilda Riks-stånden, på sätt deras respektive protokoll
för den 14 dennes innehålla, vid behandlingen af Konstitutions-Utskottets, uti memorialet
N:o 27 gjorda, framställning om oförenligheterna uti Ståndens olika gemensamma
tankar rörande det uti memorialet N:o 19 framställda förslag till ändring i Irsta mom.
14 § Riksdagsordningen, angående grunderna för riksdagsmannaval i Stockholm, hvart
för sig vidblifvit sina förra beslut i frågan, får Konstitutions-Utskottet, för alt till ett gemensamt
beslut förena dessa skiljaktiga meningar, härigenom till Rikets Höglodiga Ständers
godkännande öfverlemna följande i frågan uppsatta voterings-propositioner:
Den, som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti dess Memorial N:o 19, afgifna
förslag till ändring uti Usta mom. 14 § Riksdagsordningen, angående grunderna för riksdagsmannaval
i Stockholm, oförändradt skall blifva hvilande till grundlagsenlig^pröfning
vid nästkommande riksdag, röste
Den, det ej vill, röste
HJej;
Bih. Ull R. St. Prot. 1850—51. 3 Sami. 33 Eäft.
1
2 Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 31.
Vinner Nej, kommer Ridderskapet och Adelns angående nämnda förslag yttrade,
uti Konstitutions-Utskottets memorial N:o 27 anmälda, gemensamma tanka att antagas såsom
hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästföljande riksdag.
Stockholm den 19 Augusti 1851.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS H. HARCUS, 1851.
Ronstitutlons-Vtskotlets Memorial, N:o 32,
<
ft:o 32.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 27 Augusti 1851, kl. 6 c. m.
Memorial till Rikets Ständer, med anmälan om de uti Förstärkt
Konstitulions-Ulskott anställda omröstningar.
Hos Rikets Höglofliga Sländer får Förstärkta Konstitutions-Utskottet härigenom tillkännagifva,
att vid dess i dag hållna sammanträde för att i det afseende, 56 § Regeringsformen
stadgar, rösta öfver nedanstående frågor, omröstningarnes resultater utfallit så 6om
följer:
l:a Voleringfpropositionen.
(Memorialen N:ris 9 och 26.)
Den, sorn vill, att första alternativet af Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet N:o 9
afgifna, förslag till sådan ändring af 28 § R. F., hvarigenom Konungen skulle bemyndigas
ej mindre att till åtskilliga embeten och tjenster vid Universiteterna och andra inrättningar
för vetenskap, slöjd elfer skön konst kalla och nämna äfven utländska män, än att uti vissa
af dessa tjenster anställa så väl utländske, som inländske män, utan afseende på deras trosbekännelse,
skall, tillika med det redan enhälligt antagna andra alternativet af samma förslag,
blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästkommande riksdag, röste
ja ;
den, det ej vill, röste
nej;
vinner nej, kommer nämnda första alternativ icke att blifva hvilande till slutlig pröfning
vid nästföljan le riksdag.
Omröstningen har utfallit med
tjugunio ja;
Rik. till R. SL Fröt. 1850 § 1851. 3 Sami 24 UäfX.
9 KonsHtuUon»-Utihottel* Memorial, N:o 32.
fyrationio nej}
en fedel kasserad,
2 :a Vo tering sproposilionen.
(Memorialen N:ris 9 oell 26.)
Den, som 'vill, all det af Konslilulions-Utskottet sulr. N:o 2 uti Memorialet N:o 9 afgifna
förslag lill ett tillägg i 28 § Regeringsformen, angående naturalisation af utländska
män, skall antagas att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästkommande riksdag, rösta
ja;
den, det ej vill, ,röste
nej;
vinner nej, kommer nämnda förslag icke att anlaga9, såsom hvilande lill »lullig pröfning
vid nästföljande riksdag.
Omröstningen har ulfallit med
femtionio ja;
nitton nej;
en sedel kasserad.
3 :je Vo tering sproposilionen.
(Memorialen N:ris 11 och 28.)
Den, sorn vill, att det förslag till ändring i 39 § Riksdagsordningen, angående val *f
Ordförande i Utskott och andra delegationer af Rikets Ständer, hvilket Konstitutions-Utskottet
i dess Memorial N:o 11 afgifvit, skall antagas alt hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästkommande riksdag, röste
/öjdel),
. det ej vill, röste
nej;
vinner nej, kommer nämnde förslag icke att blifva hvilande till slutlig pröfning vid nästföljande
riksdag.
Omröstningen har utfallit med
fyratioett ja;
trettiosju nej;
en sedel kasserad
-
Konstitution*- Utskottets Memorial, N:o 32. 3
A: de Votering spropositionen.
(Memorialen Ntris 16 och 29.)
Den, som vill, att det af Konstilutions-Ulskottet uti dess Memorial n:o 16 afgifna förslag
till ändring i'49 § Riksdags-ordningen och 56 § 1 mom. Reg.-formen, angående remiss
af motioner, skall antagas att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästföljande riksdag,
röste
järden,
det ej vill, röste
nej;
vinner nej, kommer nämnde förslag icke att blifva livilande till slutlig pröfning vid sä*t
följande riksdag.
Omröstningen har utfallit med
fyratioett ja;
trettiosju nej;
en sedel kasserad.
5 :te Vo tering spropositionen.
(Memorialen N:ris 19 och 31.)
Den, som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti dess Memorial n:o 19 afgifna förslag
till ändring i l:a mom. 14 § Riksdags-ordningen, angående grunderna för Riksdagsmannaval
i Stockholm, oförändradt skall blifva hvilande till grundlagsenlig pröfning vid nästkommande
riksdag, röste
ja;
den, det ej vill, röste
nej;
vinner nej, kommer Ridderskapet och Adelns, angående nämnde förslag, yttrade, utij Kodslitutions—Utskottets
Memorial n:o 27 anmälda, gemensamma tanka att antagas såsom hvilande
till grundlagsenlig behandling vid nästföljande riksdag.
Omröstningen har utfallit med
tjugunio ja;
-vfyrationio nej;
en sedel kasserad.
Stockholm den 27 Augusti 1851.
STOCKHOLM. Östlund & Berling, 1851.
Innehålls-för teckning
öfver de af Konstitutions-utskottet, under Lagtima Riksdagen åren
1850—185!, till Rikets Ständer afgitna Memorial.
N:o 1.
Angående arfvoden för Utskottets kansli.
2.
Angående hvilande förslag till ny Riksdags-ordning, jemte dervid fogad särskild artikel,
äfvensom, i sammanhang dermed, till ny Regeringsform.
3.
Angående ett af herr Cassel väckt och af vällofliga Borgareståndet remitteradt förslag
em ytterligare uppskof med afgörandet af Kongl. Maj:ts afgifna, nu hvilande
nådiga förslag till ny Riksdags-ordning, m. m.
4.
Med uppgift å de från sednaste riksdag hvilande förslag till partiella ändringar i
Grundlagarne.
5.
Med uppgift å de af samtliga riksstånden vid innevarande riksdag gedkända grundlagsändrings-förslag.
6.
Angående verkställd granskning af de uti Statsrådet förda protokoll.
7.
Med förslag till åtskilliga ändringar i Grundlagarne.
Bi/i. till R. St. Prot. iS50 f iS5-i, 3 Sami. 25 Höft.
£
8:
Med förslag till alldring af 68 § 11. 0. rörande tiden för revisionerna af Statsverkets,
Bankens och Riksgäldskontoret» tillstånd m. ni.
9.
Med förslag till ändringar och tillägg i 28 § Regeringsformen.
10.
Med betänkande i anledning af anmärkningarne vid Memorialet N:o 7, innehållande
förslag till åtskilliga ändringar i grundlagarne.
11.
Med förslag till ändring i 39 § R. O., angående val af ordförande i Utskott.
12.
Med förslag till ändringar uti 53 och 70 §§ R. F. samt 31 § R. 0.„ angående åtskilliga
Bevillnings-utskottets åligganden..
13.
Med förslag till ändring i 69 § R. F., rörande återremiss af Stats-utskottets förslag
uti der nämnda frågor.
14.
Med förslag till ändring i 71 § R. F., rörande åtskilliga rill förstärkt Siats-utskott
hänvisade frågor.
15.
Med förslag till ändring uti 36 och 43 §§ R. 0, rörande sammansatta Utskott.
16.
Med förslag till ändring i Usta mom. 49 § R. 0. och 56 § 1 morn. R. F., angående
motioner.
17.
Med förslag till ett tillägg i 59 § 11. F. och 27 § 1 mom. II. 0, rörande pvopositioaen
om Statsverkets- tillstånd och behof.
3
18.
Med förslag till ändring i 3 mora. 14 § R. O, rörande grunderna för röstberäkningen.
vid riksdagsmannaval i städerna.
19.
Med förslag till ändring i 1 mom. 14 § R. O., rörande representations-rättigheteni
för Stockholm.
20.
I anledning af återremisserna af de uti Memorialet N:o 9 afgifna färslag till ändringar
och tillägg i 28 § IV. F.
21.
Med förslag till voterings-propositioner i anledning af riksståndens olika beslut, rörande
de uti Memorialen Nrris 7 och 10 afgifna förslag till åtskilliga ändringar i
grundlagarne.
22.
I anledning ef återremisser af Konstitutions-utskottets uti Memorialet N:o 11 afgifna
förslag till ändring i 39 § 11. O., angående val af ordförande i Utskott och andra
delegationer af Rikets Ständer.
23.
I anledning af ett Stånds återremiss af Memorialet Nio 14, rörande åtskilliga till
förstärkt Stats-ulskott hänvisade frågor.
24.
I anledning af ett S:ånds återremiss af Memorialet N:o 15, innehållande förslag till
ändring uti 36 och 43 §§ R. O., rörande sammansatta Utskott.
25.
I anledning cf ett Stånds återremiss af Memorialet N:o 16, innehållande förslag till
ändring i 49 § R. O. och 56 § 1 mom. R. F., angående motioner.
26.
Med voterings-propositioner i anledning af riksståndens olika beslut, angående de
uti Memorialet N:o 9 afgifna förslag till äudringar och tillägg i 28 § R. F.
4
27.
I anledning af återremiss af Memorialet N:o 19, innehållande förslag till ändring i
l:sla morn 14 § R. O., rörande representations-rättigheten för Stockholm.
23.
Med voterings-propositioner, rörande det uti Konstitutions-utskotlots Memorial N:o
II afgifna förslag om val af ordförande i Utskott och andra delegationer af Rikets
Ständer.
29.
Med voterings-propositioner, rörande Konstititutions-utskottets uti dess Memorial
N:o 16 afgifna förslag till ändring i 49 § R. O. och 56 § R. F., angående motioner.
30.
Med berättelse om resultatet af den inom förstärkta Iionstitutions-utskottot anställda
omröstning, angående de uti Konstitutions-utskottets Memorial N:ris 7 och 10
framställda förslag.
31.
Med voterings-propositioner, i anledning af riksståndens olika beslut rörande Memorialet
N:o 19, med förslag till ändring i 1 morn. 14 § R. O., angående representations-rättigheten
för Slockholm.
32.
Med anmälan om de uti förstärkt Konstitntions-utskott anställda omröstningar.
STOCKHOLM, f, d. Schultze^ Boktryckeri, 1851. ,■ ,^
