# ID: svediakorp-gov2215
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 96,711
# sentences: 2,758
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


31
Denna kassa härleder sig ifrån eli af Konung Carl den XI till soldatrotarnes
understöd och lindring vid roteringsskyldigheten beviljadt ärligt, anslag af 406 R:dr,
utgörande lösen efter 3 daler silfvermynt tunnan för i berörde afseende beviljad
kronotiondespannmål.
Af dessa medel är kassan bildad och genom medlens förräntande har fonden
stigit så, att vid 1847 års slut kassans behållning utgjorde 157,907 R:dr 8 sk.
3 r:st banko. Denna kassa förvaltas af en särskild direktion och står under KrigsCollegii
öfverinseende. Den har lått sitt namn deraf att ifrån ålder bidrag deraf
utgått till lega för soldat vid rekrytering. Detta bidrag har genom kassans tillväxt
efter hand kunnat ökas, så att knekte-legomedelskassans bidrag till lega för ny
soldat nu mera utgör 50 R:dr banko. I ti denna kassa äro dock icke alla 1,200
rotarne vid Westmanlands regemente delaktigo, utan endast 932, hvaribland 877
äro belägne inom Westmanlands och 55 i Orebro län. Inom detta län finnas 63
rotar i Bergslagsfögderiet, hvilka jemte 205 inom Fahlu län belägna rotar, tillhörande
Westmanlands regemente, icke hafva del i kassan. Fråga har varit väckt
och behandlad om delaktighet i kassan för de nu derifrån uteslutne 268 rotarne,
men utgången af denna fråga tillhör nästa berättelse.
Till ytterligare lindring vid roteringen flir de i kassan delägande rotar hafva,
genom Kongl. Brefvet den 19 Juli 1845, af kassans ränta medel blifvit anslagna
lill full ersättning för dessa rotars årliga till regementets beklädnadskassa ingående
bidrag, hvilket bidrag för år 1847 uppgick lill 3 R:dr 20 sk. banko för hvarje
rote.
Kassans medel äro utlanta emot inteckningar, och den årliga räntan på dessa
Ian har under år 1847 nedgått ifrån 6 till 5 procent.
§. 5.
8 fäderne,
l:o. Westerås stad är, i topografiskt afseende samt till areal och byggnadssätt,
sedan sista femårsberättelsen oförändrad, med undantag att åtskilliga tillbyggnader-och
förbättringar a flera gårdstomter till större beqvämlighet och prydlighet
tillkommit.
Stadens folkmängd är i 1 §. uppgifven jemte dess tillökning, hvilken mera
herutt pä inflyttningar än på nativitetens förhållande till mortaliteten.
32
Tvisten om det i förra femårsberättelsen omförmälda förslag till förändrad disposition
af stadens utmark har blifvit till Eder Kongl. Maj:t fullföljd 5 och enligt
Eder Kongl. Maj:ts nådiga Utslag beror förslaget på frågan om upphäfvande af de
å utmarkslotterne tillkomne fastedomar, hvilka äro utfärdade i sammanhang med
fastebref å de gårdstomter, hvartill utmarkslotterne blifvit indelade.
Handeln är i Westerås den vigtigaste näringsgrenen. Den har icke betydligen
tilltagit under ifrågavarande period. Spannmålsproducenten]e på landsbygden
hafva sjelfve spekulerat i spannmålshandeln och skördarne hafva varit gynnsamma
i Stora Kopparbergs län samt tillika i länets bergslager med undantag af de 2: ne
första åren 1844 och 1845, i följd hvaraf spannmålsafsättningen på Dalarne och
Bergslagen minskats. Häraf och af 1845 års missväxt torde härleda sig att spannmålshandeln,
som i Westerås alltid varit betydlig, icke vunnit sä stor tillväxt, som
varit önskcligt. Utskeppningen af brukseflekter, hufvudsakligen på Stockholm, har
tilltagit och stadens hamn mera än förr varit besökt ifrån sydligare belägna stapelstäder,
till hvilka också stadens egna fartyg understundom med frakter afgått.
Stadens handtverkerier hafva icke under denna period gjort några märkbara
framsteg. Icke heller hafva de haft någon synnerlig afsättning utom staden. —
Utmärkande skicklighet har icke hos någon viss klass af slöjdidkare sig visat.
Den af Eder Kongl. Maj:t den 22 December 1846 fastställda fabriks- och
handtverksordning hade icke under loppet af 1847 hunnit inverka på dessa näringsgrenar
så, att deraf kunnat dragas några säkra slutföljder om förmånerna och olägenheterna
af den utvidgade näringsfriheten.
Ibland de få fabriker, hvilka i Westerås bedrifvas, kan endast tobaksfabriken
sägas hafva varit i flor. — Tillvcrkningsbcloppet uppgick år 1847
vid tobaksfabriken till  28,603: 8.
vid 2 läderfabrikör till  8,942: —
vid 5 färgerier till  340: —
hos 6 urfabrikörer till
713: 16.
och vid en spegelfabrik till  266: 32.
Summa B:ko R:dr 38,865: 8.
På arbetsbiträden tili de inom staden och vid jordbruket förefallande göromål
har varit god tillgång, men arbetslönerne dryga. Priset på ett karldagsverke under
andetiden och skörden har merendels öfverstigit 32 sk. banko.
Tillförseln af landtmannaprodukter och andra förnödenheter har varit ganska god.
För*
33
Förhållandet med stadens jord och dess besädande har varit detsamma, som sista
berättelsen innefattar. På kålgårdar och planteringsland inom staden odlas tobak
och gurkor.
Sjöfarten har varit ganska liflig och bedrifvits till större delen med seglande
fartyg samt med 3 ångfartyg, som underhållit daglig kommunikation med hufvud -  staden under de årstider, då sjöfart kunnat idkas. Den ökade trafiken har gjort behofvet
af en rymligare och beqvämare hamn mera kännbart och de första förberedelserne
till vinnande af detta ändamål vidtogos år 1847. De till staden hörande
seglande fartyg utgjorde sistnämnda år ett antal af 22.
Afven har uppmärksamheten blifvit väckt på medel och utvägar att leda Strömsholms
kana! till ett nytt utlopp i Mälaren i närheten af Westerås, i hvilket afseende
under ifrågavarande period en förberedande undersökning genom bidrag af
enskilde blifvit påkostad och verkställd, hvilken bekräftat möjligheten af den nya
kanalledningen, som, om den skulle komma i verkställighet, hlefVe af stor vigt för
handeln och sjöfartens förkofran i Westerås.
De i denna stad befintlige i förra berättelsen omforinälde bildningsanstalter hafva
fortfarit att verka för det nya slägtets uppfostran.
Sjukvården har under den tid, denna berättelse omfattar, besörjts lika som förut
af tre Läkare.
Apothekens antal är 2. Länets lazarett och kurhus är beläget i staden.
Vid denna inrättning, som skötes af Provincial-läkaren, är tillika en Underläkare anställd.
Läns-djurläkaren bor äfven i Westerås.
Någon farsot bar under tiden icke utbrustit, ulan hälsotillståndet i allmänhet
varit gynsamt.
Fattigvårdsanstalterna hafva varit desamma, som omnämnas i sista berättelsen.
Kostnaderna dervid hafva årligen ökats, så att de år 1847 uppgingo till det betydliga
beloppet af 6,565 R:dr banko.
Polisen besörjes genom Magistratens tillsyn af en särskildt tillförordnad PolisRådman
jemte Stadsfiskalen och Vaktbetjeningen. Större oordningar har denna fåtaliga
polis dock lyckats afstyra.
Brandväsendet är i godt skick och står under uppsigt af en särskild Brandchef.
Den frivilliga bergningskorpsen har fortfarit.
Skjutsningsbesvär^ är upplåtet på entreprenad och medförer tor staden ringa
kostnad.
Berättelse öfver lVestmanlands län för uren -tSSi—1847
34
Inkomsterne af våg-, bro-, hama- och mätarepenningar eller så kallade donerade
medel hafva uppgått till omkring 6,000 R:dr banko årligen, hvaraf stadens
embets- och tjenstemän aflönats och de publika byggnaderne underhållits.
Komunalutskvlderne, hvilka efter taxering utgöras af stadens invånare, hafva
varit ganska dryga. De ingå till drätselkammaren, som förvaltar stadens alla medel.
2:o. Sala stad, hvilken enligt Kongl. Brefvet den 13 Mars 1667 skall uti
allt konsidereras som en bergsstad och njuta lika vilkor och förmåner med Fahlu stad,
anlades år 1622, efter Ofverstelöjtnanten Häggbladhs i sednare tider verkställde mätning,
under 59°, 55', 24", 93"' latitud och 1°, 25', 35", 8'" longitud, i båge
vester ifrån Stockholms observatorium på afstånd af 12 mil ifrån Stockholm, 44 från
Enköping, 3 g från Westerås och 5f från Hedemora, och är indelad i 160 gårdstomter,
hvardera om 41- kappland areal i qvadratform, med 45 alnars sträckning å
hvarje sida samt vidare fördelad i tjugu rotar och fyra qvarter, nämligen Östra, Södra
Vestra och Norra. Konung Gustaf II Adolf utfärdade för staden den 15
April 1624 privilegier, genom hvilka, äfvensom genom sedermera tillkomne nådiga
donationer, staden till everldelig egendom skänktes Brådstad, Ekeby och Wårby
hemman, samt Söderkifsta och Norrby byar med torpet Svepnäs, under föreskrift, att
denna sålunda blifne stadsjord icke finge abalieneras från gårdstomterne i sjelfva staden,
och med åliggande att för Sala silfververks drift städse hålla folk och hästar och
annat, som dervid erfordras.
Stadgandet, att den staden donerade jorden icke lar skiljas från tomterne i staden,
eluderas fortfarande förmedelst tomternes och derå uppförde äbyggnadernes förpantande
vanligen på 50 år, hvarmed dock icke följer juridisk säkerhet för besittningen.
Detta förorsakar att några reela byggnadsföretag ej kunna utföras och hindrar
således ståndspersoners inflyttande, men lemnar i stället tillfälle för inhyrandet af medellöse,
som slutligen komma fattigförsörjningen till last. Isynnerhet är delta förhållande
menligt för sådana borgerliga näringar, som kräfva sina idkares hela tid och
kapital.
Besagda Kongl. Majit och Kronan tillhörande silfververk öfverläts år 1741
emot tiondedelen af den årliga tillverkningen samt myntarelön och slagskatt på ett perpetuelt
arrende åt stadens tomtägande, som derigenom fått benämning af: bergsmän,
och äro förpligtade alt, på rätt hergsvis, grufdriften upprätthålla, hvilket för gemensam
räkning ombestyres af Grufrätten, som sålunda är den egentliga disponenten.
Hvarje gårdstomt har sin andel i grufvan, som alltså kan anses vara fördelad i 160 lika
lotter, hvarå arrenderätten, — onus eller gewinst, allt efter brukningens utslag
— ej heller fa från gårdstomterne skiljas.
I anseende tili det ringa utrymmet i de primitiva 160 tomterne blefvo efter den
år 1736 staden öfvergångna eldsvåda, dervid den snart sagdt i grund förstördes,
till utvidgning uttagne ytterligare fyratio tomtplatser, hvilka fingo namn af nybyggaretomter,
men äga icke del i den staden donerade jord eller grufve-arrenderättigheter.
Då vanliga stadsmannanäringar, efter hvad i det ämnet framdeles yttras, här
icke tyckas linna trefnad, blifver stadens egentliga näringsfång afkastningen af dess
jordbruk, för hvars proveny tabellen redogör.
Silfververkets tillvaro är ingalunda ovigtig. Den lemnar utkomst för den dervid
anställda icke obetydliga personal, och ger lättad afsättning för närgränsande skogsägare.
Visserligen ökar också grufpersonalen i sin mån omsättning af varor i staden,
men med de för stadens handlande naturligtvis drygare kostnader i varutransporten
och de provisioner, som det oundgängliga anlitandet af komissionärer och magasinering
å främmande ort har med sig, kan handelsvinsten, hvilken dessutom delas på
allt för många handlande, ej blifva betydlig, synnerligast sorn det hufvudsakligaste födoämnet
”spanmålen” tillhandahålles arhetarne af bergslagets magasin, och hvad derutöfver
erfordras vid den månadtligen på viss termin skeende aflöningen fylles af omkringliggande
allmoge, som då till torget inför mjöl af alla här i orten brukliga slag.
Den vanliga årliga silfverutdelningen på bergsmanstomterne af åtta blanka riksdaler per
tomt, svarar ungefärligen emot beloppet af jorden åliggande prestationer till grufvan.
Understundom inställes väl denna utdelning, men den utgår dock oftast, derigenom
jorden i det närmaste kan anses fri från grundskatt.
Tillverkningen af silfver, bly och silfverglitt vid Sala grufva är förut vid artikeln
om bergverken uppgifven.
Stadens folkmängd är likaledes i 1: sta §. upptagen.
Stadens bandel är och kan ej vara annat, än ringa, såsom inskränkt till stadens
egen, till största delen, fattiga personal och närmast belägna nejder. Behofvet af de
i ett hushåll oundgängliga och dyrbaraste artiklarne sill, strömming och salt, köpes
af omkringboende allmoge till det mesta från Westerås och Enköping, hvilka såsom
ägande direkta sjökommunikationer med Stockholm, naturligtvis kunna lemna dessa
äfvensom alla andra varor för bättre pris.
Fordom magasinerades i Sala betydliga poster spannmål, distinerade till Fahlu
län, och gåfvo i åtskilliga riktningar profit, men nyssnämnda läns förökade åkerbruk
har omintetgjort detta förhållande och behofven för detsamma fyllas nu mera uteslutande
från Upsala akademistat, i Upland befintliga öfverskott samt ifrån Westerås, i
hvilken stad betydligaste delen af Dalarnes jern vågföres. Äfven drefvos i Sala for
-
36
dom flera mälterier, som lemnade vacker behållning:, men denna rörelse är nu mera
högst inskränkt, sedan i afsättningsorten Dalarne många dylika blifvit anlagda och
den upphörda kommunikationen med denna ort dragit denna näringsgren härifrån. Varuomsättningen
härstädes uppgår i följd häraf endast till 200,000 å 250,000 R:dr
banko, hvaraf vinsten ej är betydlig till fördelning emellan 12 öppna handelsbodar.
Idkarne af färgeri- och garfveri-yrkena hafva här skälig utkomst. Öfriga handlverkerier
finna här ingen uppmuntran, fastän ej kan sägas att skicklighet hos deras
idkare saknas.
En mindre klädestillverkning har väl här funnits, men nu mera upphört.
o
En blyhagels- och en bresilje-fabrik finnas. Aret 1847 tillverkades vid den
förra 527 Centner för ett värde af 0,486 R:dr banko och vid den sednare 22,300 <//.
i värde för 1,115 R:dr likaledes banko. Varorna voro af godkänd beskaffenhet.
Attika afverkas väl ännu, men högst obetydligt, så att behofvet deraf måste fyllas
från Stockholm.
Enär å stadsjorden, efter hvad tabellen visar, produceras behållna 5,550 tunnor
spannmål och 3,000 tunnor potates, samt bergslaget dels genom betydligt statsanslag
af spannmål in natura, dels genom inköp af annan räntesäd i det närmaste fyller
arbelarnes behof och någon spannmålstrafik för öfrigt här ej existerar, följer häraf
att landtmannen härstädes ej finner annan afsättning deraf, än den föga betydliga qvantitet
mjöl, som vid de månadlliga så kallade uttagsdagarne afyttras. Färskt smör,
mjölk samt något färsk fisk tillföres staden och finner afsättning, hvarjemte färskt
kött nästan städse är att tillgå. Deraf föryttras i synnerhet höstetiden här icke
obetydligt, hvaremellan behofvet anskaffas af åtskilliga så kallade slagtare-qvinnor,
som efter tillstånd idka handtverket såsom försörjningsmedel. Dock bör icke lemnäs
oanmärkt, att priset å kött på sednare tiden betydligt stigit.
Tillförseln af ved, kol, bräder, timmer, bark, tjära med mera dylikt, fyller
Stadens behof, och ehuru prisen väl i sednare tider något stegrats, kunna de
egenteligen ej kallas höga.
Den egenteliga varutillförseln sker vid den i medlet af Februari månad härstädes
infallande vintermarknad, hvilken fordom räknades ibland de ^största i riket,
och ännu, ehuru minskad, dock är af mycken betydenhet. Ifrån Ångermanland,
Jemtland, Medelpad och Helsingland hitföres dervid betydligt af alla slags finare och
gröfre linne-välnader, lin, renshudar och skinn, fogel, smör och renkött samt Norriges
sill, äfvensom en myckenhet hästar, hvilket hitlockar köpare från hela länet
och ännu aflägsnare orter, synnerligast som här i öfrigt då trafikeras med kläden,
37
galanteri- och kolonial-varor ifrån flere städer, isynnerhet Stockholm, Westgötheväfnader
och alla sorter smiden.
Vid medlet af September hålles ock en marknad, men af obetydlighet, egentligast
endast afseende kreaturs försäljning.
All stadens inrösningsjord är i god häfd och väl odlad. Några vidare odlingar
återstå ej att åstadkomma, än af de härtill tjenliga lägenheter å skogsmarken, derå
delning väl förehafts, men blifvit af Magistraten ogillad. Efter anförda besvär har
Kongl. Majrts Befallningshafvande, med upphäfvande af Magistratens utslag, återförvisat
ärendet till Magistratens vidare behandling. Angen och hagmarken är uppodlad till
foderbärande och åkern begagnas vanligen i hälflen-säde, trädesjorden likväl till en
del för klöfverväxt.
Den härvarande Högre Apologistskola äger ett allmänt godt och välförtjent
vitsord under dess nuvarande rektor och 2:ne lärare. Lärjungarnes årliga antal i
denna skola har varit något öfver 40, de fleste ifrån Sala stads- och landsförsamlingar.
42 hafva under dessa år ifrån skolan afgått och en ibland dem aflagt
student-examen.
Den i orten inrättade Lankasterskolan fortgår ock i god riktning och är betydligt
anlitad. Lärjungarnes antal utgjorde, höstterminen '1847, 55 gossar och 37
flickor.
Utom stadens Lankasterskola äro, i anseende till den långa och ofta svåra
väg, som bergslagets barn hafva att gå, flera mindre Skolor inrättade, hvilka
Laukaster-läraren är skyldig att då och då besöka och undersöka huru undervisningen
der handhafves.
Tvänne läkare äro här anställde, den ena på stadens och den andra på bergslagets
stat. En barnmorska och en veterinärläkare, bägge med löner, äro ock här
stationerade.
Fattigförsörjningen handhafves af Fattigvårds-Direktionen, biträdd af distriktvis
utsedda fattigvärdar. Tillståndet erfares af följande Tablå:
/
38
Ar 1844
„ 1845
„ 1846
1847
n
Understödstagare.
Omkost-
nader.
Summa Banko
R:ilr sk. r.
Ständige.
Tillfällige.
Summa
Personer.
Äldre.
Harn.
Karlar.
Qvinnor.
Karlar.
Qvinnor.
Gossar.
Flickor.
4
56
3
16
O
15
96
1,436
39
8
7
68
3
20
K
O
18
121
1,849
37
12
73
5
28
9
37
165
2,175
12
6
11
69
4
26
2
29
141
2,013
42
9
Under dessa fyra åren hafva omkostnaderne ökats med circa 50 procent.
Fattige vandrande, med pass försedde, undfå på allmän bekostnad, efter polett,
en måltid mat, som betalas med 6 sk. banko för äldre och 4 sk. för barn, hvilket
betydligt afhjelpt dessas bettlande i husen.
På sätt bär ofvan är anmärkt, utgöres grundskatten af den staden donerade
jord uti prestationer till Silfververkets drift. Dessa utgå i malmforsling, höleverering
för underhållet af vissa arbetshästar vid verken, och i öfrigt ökedagsverken
till det antal, som driften kräfver, hvilket sednare onus benämnes: Sumpkörslor.
Stadens utlagor utgå under titlar: För skuttet, som betyder rök-afgift, och
utgår med 24 sk. på matlaget utan afseende på dess medlemmars flertalighet:
Skättedh, som nu kallas Eds-skåttet, af den anledning, att de skattdragande voro
pligtige edeligen fästa rigtigheten af uppgifterne öfver sina tillgångar, och erlägges
för värdet af ägande hus och tomter, stads- och graf-jord, handel, handtverk och
annan näring, hvartill kommit så kallade kapellans-, organist-, ringare- och bropenningar,
hvilka utgå med 12 sk. af hvarje mantalsskrifven person.
Härförutan har staden intrader i arrenden af de staden nådigst donerade Ekeby-,
Jakob Matts’- och Stentorps-qvarnar, Kyllinge stamp, de så kallade Nora- och
Karbottens-ängar, Sundsbacka fiskeläge samt Stadsträdgården och Stadsträdgårdstäppan.
Vidare räntor af Norrkifsta hemman, gerningsören af sockenhandtverkarne
i länets samteliga fögderier, undantagande Kungsöhrs, samt ifrån 3:dje och 4:de
fögderierne i Upsala län, stånd- och plats-penningar af de trafikerande vid stadens
marknader, hushyra af Grufrätten för nedra våningen i Rådhuset, hvartill kommer
diverse smärre vissa och ovissa intrader. Hvad härutöfver erfordras uttaxeras af en
39
livar skattdragande i förhållande till dess deltagande i dessa bestämda afgifter,
hvilka i taxering fått benämning af: Fyllnadsafgift. Enligt 32 och 33 §§. i
Stadens privilegier skola dertill årligen valde sjuman, fyra af bergs- och köpmän
och 3:ne af handtverksklassen, med biträde af en skrifvare, om händer hafva,
vårda och distribuera stadens inkomster, ali aflöning utbetala, men öfriga behof
allena efter Magistratens anordningar bestrida.
I öfverensstämmelse härmed inrättades år 1825 den så kallade Sjumanskammaren,
som handhafver stadens drätselverk.
Några prohibitiva författningar till stadens fördel finnas väl egentligen ej, men
på indirekt väg verkar till stadens fördel, att den är befriad från båtsmanshåll och
inqvartering samt trafikerande fritagne ifrån salu-accis.
Folkets sedlighet är icke att klandra. När stölder någon gång begås, ske de
vanligast af främmande, sällan af någon till staden eller grufvan hörande person.
Härtill torde orsaken förnämligast böra sökas i den vidgade barnaundervisningen och
det nit vederbörande berömligen härvid ådagalagt. Såsom en verkan häraf må äfven
med skäl räknas inskränkning af bränvins begagnande hos det yngre slägtet.
En Sparbank finnes härstädes. Den utgjorde i början en filial-afdelning under
den i Westerås varande, men fick år 1831 sina egna reglor och har sedan fortgått
med framgång. Dess ställning var:
Deponenternes
Sparbankens
Summa
behållning.
egen
fond.
Banko.
Vid 1844 års slut
19,351
34
4
1,474
14
7
20,826
11
,, 1845 ,, ,,
19,182
18
—
1,637
1
8
20,819
19
8
,, 1846 ,, ........
21,672
30
4
1,772
26
23,445
8
4
och, såsom redan är nämndt, vid 1847 års
slut
26,828
4
1,938
26
10
28,766
27
2
Den af öfverflödig nederbörd skadade skörden år 1844, och '1845 års missväxt
samt de derefter påföljande 2:ne goda årsgrödor synas hafva haft inflytande på förhållandet
med denna sparbank under berörda 4 år.
Den i sista berättelsen omförmälda räntenedsättningsfond, som bildas och bespares
vid Sala silfververk, för att göra detsamma oberoende af de nu dertill anslagne kronoräntor,
har ifrån 1843, då fonden utgjorde 25,712 R:dr 1 sk. 11 rst. Banko, ökat sig
på följande sätt:
40
1844 till .... 28,326: 23. 8.
1845 till .... 31,537: 10. 1.
1846 till .... 33,722: 27. 1.
1847 till .... 38,281: 4. —
3:o Arboga. Staden är belägen vid Arboga å, nära 1| mil ofvanför dess utlopp
i Mälaren vid Kungsör, samt invid det nedersta fallet i nämnde vattendrag. Den
större delen af staden är byggd på åns norra strand och en mindre del på den södra.
Bäggeostadsdelarne förenas medelst en bro, uppförd af träd på murade stenpelare.
An är segelbar upp till staden, men i följd af tilltagande uppgrundning, hvaröfver
länge klagats, kunna fartygen, utom vid ovanligt högt vattenstånd, icke komma högre
än till det så kallade Stenlöpet, omkring ^:dels mil öster om staden, der lastbryggor
äro anlagde. Varornas transport dit eller derifrån besörjes antingen landvägen eller
med grundgående pråmar. Vigten af att få detta hinder för segelfartens obehindrade
gång afhjelpt, har länge varit insedd, men staden har varit och är fortfarande i saknad
af tillgångar till bekostande af vattendragets uppmuddring. Stadens invånare hafva
hittills icke sökt bidrag af allmänna medel för ett sådant företag, men torde snart blifva
dertill nödsakade, derest ej denna icke ovigtiga del af inrikes kommunikationen skall
räka i fullkomligt förfall; och då åtskilliga andra kommuner för ett lika ändamål blifvit
af Statsinakterne hugnade med vida betydligare understöd, än här torde erfordras, lärer
Arboga stad äfven äga anledning alt hoppas ett billigt behjertande af ifrågavarande angelägenhet.
Af byggnadssättet hos en del från äldre tider qvarstående hus röjer det sig, att
Arboga är en gammal stad, men dessa hus blifva småningom undanträngda af nya, med
prydligare utseende och beqvämare inredning. Utom kyrkorna och rådhuset finnas,
oberäknade ett par mindre, gamla stenbyggnader, egentligen icke mer än tre stenhus,
af hvilka det ena, tillhörigt handlanden Orström, blifvit i sednare tider uppfört och särdeles
utmärker sig för prydligt utseende. Kyrkorna, så väl stads- som landsförsamlingens,
äro ganska vackra och idkeligen försedda med målningar, epithafier och andra
prydnader, vittnande om att orten i fordna tider mer än nu varit befolkad af personer ur
de högre klasserne. Rådhuset, som fordom varit en klosterkyrka, är i temligen förfallet
skick och tarfvar en kostsam reparation.
Om folkmängden är redan berättadt. Tillökningeu deraf kan icke anses annorlunda
än tillfällig och sålunda icke vittnande om tillväxt i stadens näringsutvägar. — Flere
familjer, som lefva på inskränktare kapitaltillgångar, hafva i förhoppning om en
billigare lefnadskostnad, under de sednare åren hitflyttat, särdeles från hufvudstaden.
Denna
41
Denna uträkning torde dock till stor del kunna anses förfelad, emedan tillfället
till ordentlig och snabb kommunikation med bufvudstaden medelst ångfartyg tid
efter annan uppjagat priserne på lifsförnödenheter nära neg till likhet med hufvudstadens.
Uti ett så litet samhälle, som delta, är det ock naturligt, att ett par familjers
inflyttning eller bortflytlning skall pä hyrespriserna utöfva ett märkbart inflytande.
I afseende på sedligheten företer sig ej något sorn skiljer denna ort från andra
i detta afseende bättre lottade. En viss lugn alfvarsamhet synes vara ett ut
märkande
drag hos ortens allmoge och detta drag återfinnes äfven hos stadens lägre
folkklasser. Brott och fridstörande oordningar begås sällan, och hafva, då de
ägt rum, merendels sin rot i fyllerilasten. Dock kan man icke neka att denna
last, här som öfverallt annorstädes, är i aftagande eller åtminstone likasom annan
orenlighet, sjunker ner till samhällets botten.
Såsom i detta afseende anmärkningsvärdt kan vitsordas, att förtjenstcn på källare
och så kallade bättre näringsställen år ifrån år aftagit, under det ökade ar
renden
på de egentliga brännvinskrogarne synas vittna om bättre trafik på dessa.
Antalet af källare och näringsställen är 10.
Stadens näringsfång äro fortfarande: handel, handtverkerier, sjöfart, faktorirörelse
för bergslagen och jordbruk.
Handelsrörelsen sysselsätter 6 handlande med öppna bodar och omfattar förnämligast
spannmål, salt, viktualier, kramvaror och alngods. De handlandes ställning
är i allmänhet berglig, torghandeln under torgdagarne är särdeles liflig och
på lifsförnödenheter af alla slag är ingen brist, ehuru, på sätt anmärkt är, priserna
derpå de sednare åren stegrats.
Öfver handtverkeriernas förfall klagas, och tvifvelsutan icke utan allt skäl.
Den ovisshet, hvaruti man sväfvade näst före ulgifvandet af de författningar, hvilka
närmare bestämma deras förhållanden, verkade menligt på deras drifvande, och
följderna af de nya författningarne hafva ännu icke rätt kunnat visa sig. Emedlertid
förmodas i orten, att verkan deraf skall blifva handtverkeriernas allmännare
öfvergång till fabriksmässig behandling och en derutaf uppkommande skarpare skillnad
emellan den egentliga arbetaren och förläggaren.
Af fabriker finnes ej mer än en lackfabrik med ringa tillverkning.
Sjöfarten idkas hufvudsakligen på Stockholm och bedrifves nästan utslutande
af ett här bildadl rederibolag. Fartygen, hvardera af emellan 30 och 40 lästers
drägtighet, äro till antalet 16 om tillhopa 568 svåra läster.
Faktorirörelsen, af ringa omfång, sysselsätter 4 personer.
Berättelse öfver Westmanlands län för åren 1844—1847. 6
•42
Jordbruket utgör i denna stad ett af borgerskapets hufvudsakligaste yrken.
Jorden indelas i afseende på ägande rätten, i egendomsjord, som går i arf och salu,
samt sä kallad herräkersjord, som i män af ålder, utdelas på borgerskapet. Den
förstnämnda jorden innehåller 421 tunnland 26 kappland åker, 422 tunnland 26
kappland äng och 113 tunnland bagar, och herråkersjorden är indelad i 84 lotter,
hvardera innehållande omkring 2 tunnland åker och 3 tunnland äng. Af dessa
lotter äro 9 anslagne till lön åt stadens Borgmästare och Komministrar, 75 utdelas
bland Borgerskapet. Skogen, af 2,234 tunnlands areal, nu för det mesta afverkad,
är indelad på hustomterne.
Jorden odlas med omsorg och lemnar i allmänhet vackra skördar. Jordmånen
utefter Arboga å-dalen, der stadens mesta jord är belägen, består af mer och
mindre kalkbaltig lermylla och torde vara alt hänföra till de mera bördiga i landet
De på åkerjorden odlade sädesslagen äro förnämligast råg, dernäst hvete och
föga korn. Ilandelsväxter odlas icke. Brukningssättet är det i vårt, land vanligaste
eller hvartannat år säde och träde.
Allmänna onera: Staden bör, enligt sista regleringen, hålla 3| båtsmän, för
hvilka vakansafgift utgår med 136 R:dr 25 sk. banko.
Jorden iir pä följande sätt beskattad. Egendomsjorden drager i åkerskatt lill
Kronan 206 11:dr banko, sorn fördelas på innehafvarne. Akerskatten af herråkerjorden
är 2 R:dr 3 sk. 3 r:st banko för hvarje lott, utom fastighetsbevillning,
dervid loiten är tagen i värde lill 500 R:dr banko, samt Pastorstionde, 7 kappar
af hvarje lott. Det måhända drygaste onus för jorden är dock underhållet af stadens
många och länga vägar, hvartill grus måste hämtas på stundom betydliga
afstånd.
Fattigförsörjningen utgör uti detta, i afseende pä näringsutvägar ingalunda rikt
lottade samhälle, en lika tung sorn bekymmersam börda. De mest vanföra och
bräckliga fattighjonen underhållas i 2:ne fattighus, ett för hvardera könet; de öfriga
erhålla månadlligen understöd i penningar och födoämnen.
Ett barnhus finues bär inrättadt genom Hofrätts-Assessorn Olof Ahllöfs testamente
af år 1740 och doteradt för underhållande af 10 (licke- och 12 gossebarn
jemte förestånderska. Genom tid efter annan inträffade myntförsämringar bar likväl
den uti Riksbanken insatta fonden för denna stiftelse så sjunkit i värde, att
förenämnde antal barn nu icke kan uti inrättningen underhållas. Barnens antal är
nu 12. Jemte denna inrättning hafva bemälte Assessor Ahllöf och hans faderbroder
Rådmannen Lars Ahllöf anslagit betydliga summor till stipendier för studerande
ynglingar vid Westerås läroverk samt Upsala akademi, till aflöning för läraren i
43
stadsskolan och till stadens och ortens fattige, hvarigenom desse personer beredt sig
rätt till everldelig tacksamhet af sina landsmän. Utom förenämnda donationer till
underhjelpande af fattigförsörjningen finnas jemväl Irenne andra, nämligen Ahlströmska,
Boelitzska och Warenbergska faltigfonderna.
Genom dessa stiftelser af den fromma välgörenheten samt den nu lefvande generationens
bidrag är väl liggeriet af stadens egna fattiga hufvudsakligen förebygdt,
men detta är i allt fall en obetydlighet i jemförelse med det tiggeri, som idkas
af dem, hvilka, utrustade med ortmyndigheternas pass, stryka landet omkring och
genom sin osedighet, sitt pockande och sitt elände ömsevis uppväcka betraktarens
harm och ömkan.
Binäringar äro fa och af ingen betydenhet. En som förut varit egen för denna
stad, nämligen tillverkning af sudna kringlor, har i sednare tiden mycket aftagit.
Sedan införseln till Stockholm af bröd blef frigifven, hafva några personer
sysselsatt sig med alt baka och i Stockholm afsätta så kalladt knäckebröd. Försäljning
af mjölkkor till hufvudstaden är en annan binäring, som stundom lemnar
god behållning, men äfven ofta förlust. Af arbetsfolk bosatte på stadens skogar
tillverkas och försäljas pä marknader i orten, dock till ringa qvantitet, ett slags
hand, som användas till bvxhängslen.
Stadens Undervisningsverk bestå af en folkskola för barn af bägge könen,
der undervisningen bedrifves af en lärare efter vexel undervisningsmethod samt en
pedagogi eller stadsskola, likaledes med en lärare. Barnens antal i den sednare
skolan är omkring 40 och varierar i den förra emellan 120 och 150. Stadsskolan
har förut haft två lärare, men lönevilkorens knapphet föranledde tjenslernas
sammanslagning, hvarigenom läraren väl vann något för sin bergning, men undervisningen
nödvändigtvis förlorade. Underdånig framställning om anslag af allmänna
medel till uppbjelpande af denna för staden och orten sa högst behöfliga skola har
väl blifvit gjord men, i följd af de från så många andra orter gjorda anspråk på
de för ifrågavarande ändamål anslagna medel, har Arbogas skolas behof ännu ej
kunnat behjertas.
4:o. Köping. Om stadens folkmängd åberopas 1 §. af denna berättelse.
I afseende på stadens invånares sedlighet fortfar förhållandet att vara tillfredsställande.
Endast 3 bland staden egentligen tillhörande personer hafva under de
nu ifrågavarande åren varit för vanfrejdande brott tilltalade, och bland dessa 2:ne
blifvit sakfällde. Öfrige så beskaffade förbrytare hafva tillhört andra församlingar,
och vid brottens begående endast tillfälligtvis uppehållit sig härstädes. I allmänhet
råder ock bland stadsboerne en berömlig ordningsanda, i förening med ett lif
-
44
ligt intresse för deras vigtigare samfundsangelägenheter; hvarjemte de offentliga öfverläggningarne
och besluten i sådana ämnen vanligast utmärkt sig genom en sällspord
endrägt, och mer än en gång inneburit större uppoffringar för goda och nyttiga
ändamål. En år 1842 härstädes organiserad nykterhetsförening har väl, i saknad
af ett allmännare anslutande till densamma, sett sig nödsakad att inställa sin
mera direkta verksamhet; men det torde icke kunna nekas, att ju sagde förenings
uppträdande, och de om än nu mera fåtaliga ledamöternas qvarstående vid sina dithörande
grundsatser, i sin mån bidragit till superiets äfven härstädes märkbara förminskning.
De fyllerilasten vanligen följaktiga förbrytelser, såsom slagsmål och
dylikt hafva i anledning häraf jemväl minskats, och genom tills vidare för härvarande
fabriks- och handtverkslärlingar samt sjöfolk anordnade premier, hvilka, efter
vederbörande mästares och husbönders hörande, årligen uldelas för arbetsskicklighet
i förening med nykterhet samt ett välartadt uppförande, torde man kunna
hoppas att en allt bättre anda hos de nyssnämnde arbetsklasserne skall uppenbara
sig.
Handeln och handtverkerierna bereda väl genom omtänksam hushållning sina
härvarande idkare en tarflig utkomst, men förmå icke att hos dessa bilda något
större ekonomiskt oberoende. Härutinnan befinner sig således denna stad i enahanda
skick med de flesta öfriga småstäderna i riket. Till goda tecken höra dock
minskade lagsökningar mot stadsboarne; äfvensom deras skuldsättning hos allmänna
laneinrättningar aftagit. Här torde böra nämnas såsom en på stadens nyssnämnda
hufvudnäringar för framtiden inverkande fråga, att staden både genom sitt ombud
vid 1845 års riksdag, och derefter förmedelst underdånig ansökan hos Eder Kongl.
Maj:t sökt att af statsmedel erhålla anslag för en fullständigt genomförd undersökning
i afseende pä Strömsholms kanal- ledning från trakten af Trångforss bruk till
Köping, under kanalens pågående ombyggnad, för hvilket ändamål staden lät bekosta
en af Ofverste-Löjtnant-Mekanikus Edström i lifstiden granskad preliminär-undersökning,
hvars resultat blef att ifrågavarande kanalledning syntes ganska lätt att
utföra; men i afseende på nyssnämnde ansökningsärende blef, genom då förhanden
varande brist på statsmedel, staden hänvisad till rikets nästsammanträdande Ständer,
hos hvilka jämväl vid 1847 års riksmöte ärendet ånyo gjordes anhängig!,. För
detsammas ytterligare fortgång och slutliga utveckling tillhör det nästa femårsberättelse
att redogöra.
Det i sednaste femårsberättelse omnämnda och den 1 Mars 1843 härstädes
bildade rederi-bolagets verksamhet har fortgått till både trafikerandes och bolagsmännens
belåtenhet. Fråga har varit väckt tvänne serskilda gånger att i sam
-
45
band med bolagets seglationsrörelse ordna ett ångfartyg för passagerarebefraktning
mellan Stockholm och denna stad; men har ännu icke kommit till slutligt afgörande.
Den år 1837 började och med 6000 R:dr banko statsmedel understödda upprensning
af segelleden i Köpings å, som nu medgifver passage för 10 fots djupgående
fartyg, fullbordades och afsynades år 1847. Så väl det framtida underhållet
af nämnde segelled i enahanda skick, som förvaltningen af den derför sammanhringade
så kallade Baggerikassan, hvars kapitalbehållning vid bokslutet den 1
April 1847 utgjorde 3,205 R:dr 15 sk. 5 r:st banko och sedermera icke obetydligt
tillökats, hafva blifvit genom ett särskildt upprättadt oell af Eder Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande fastställt reglemente anförtrodde ål en bland stadens invånare
utsedd direktion, hvars åtgärder underkastas årlig granskning af vedérbörande revisorer.
På stadens sädeshärande jord begagnas allmännast trädesbruk; men början har
dock inom ett af gärdeslagen gjorts med införande af cirkulationsbruk, hvars följder
tyckas visa sig tillfredsställande.
1 boskapsskötselns handhafvande har äfven, bland de stadens invånare, hvilka
innehafva större jordområden, sträfvanden förmärkts att tillegna sig tidsenliga förbättringar;
och hafva stadsboerna dervid i allmänhet fördelen af större betestillgång,
genom aftal med nu varande arrendatorn till närgränsande kronolägenheterna Köpingsön
och Byslätten.
Den staden donerade skog- om 187 tunne- 17 kappland i Odensvi socken,
hvilken skog år 1843 indelades till femtioårig trakthuggning, har lemnat nöjaktig
afverkning, den stadens invånare anslagit till härvarande skol- och fattigvårds-inrättningar,
hvilka deremot aflöna den för allmänningen antagne skogvaktaren. All
anledning är för handen, att, genom den af landtmätare uppgjorda afverkningsplanens
noggranna efterföljd, hvaråt årlig tillsyn från stadens styrelse egnas, denna
allmännings återväxt och framlida bibehållande i välvårdadi skick kunna anses betryggade.
Allmän undervisningsanstalt har staden numera fullt ordnad i en äfven flir
Köpings landsförsamling gemensam folkskola, inom den lokal, hvilken uti sednastc
femårsberättelse såsom nybyggd anmältes och der tvänne större lärosalar finnas,
nämligen den ena för vexelundervisning i lägre klassen, och den andra för en rektorsklass.
Omkring 100 barn begagna den förra och 15 å 20 den sednare ; hvarförutan
staden på sin enskilda bekostnad i en annan dertill inköpt gård låtit ordna
en flick-skola, der omkring 50 barn undervisas af en antagen lärarinna äf
-
46
ven i qvinnoslöjder. Härförulan hålles i förstnämnde lokal söndags-skola tillgänglig
för stadens fabriks- och handtverkslärlingar samt andra, hvilka önska begagna densamma.
Denna sednare besökes temligen regelmässigt af handtverkslärlingarne.
Deras skolgång skulle dock sannolikt omfattas af dem sjelfva med mera ifver, om
de fordringar på kännedom i skrif- och räknekonsten, hvilka enligt 1846 års handtverksordning
ifrågakomma vid mästerskaps beviljande, kunde påyrkas redan vid
lärlingarnes antagande till gesäller. Afven vid samtliga desssa skolinrättningar utdelas
årliga premier i så väl böcker som penningar; i hvilket sednare hänseende
en särskild assosiation åtagit sig att, för en lid af 30 år, tillhandahålla skolstyrelsen
årligen ett belopp af tjugu R:dr banko, enär någon för ändamålet tillräcklig
fond icke förut finnes anslagen.
I afseende på stadens fattigförsörjning har nytt reglemente blifvit upprättadt.
Oberäknadt räntorna af äldre fonder i kapitalbelopp af 7,133 R:dr 28 sk. 3 r:st
banko, samt afkastningen af donerad jord, 17 tunne- 243V kappland, äfvensom de
i Kongl, förordningen den 25 Maj 1847 bestämda personella afgifter, uttaxeras
från stadens invånare 14 sk. på hvarje R:dr efter andra artikeln i bevillningsförordningen.
Genom dels klassificerade understöd på ordinarie stat, dels tillfälliga bidrag
i mjöl och penningar samt vid en särskild ordnad spisningsanstalt, lyckas det
härstädes temligen väl att undanrödja tiggande i husen, särdeles som stadens invånare
från några år tillbaka öfverenskommit att icke tilldela gesäller och andra
staden genomvandrande några gåfvor i penningar, ulan hänvisa sådana personer
till förenämnda matinrättning, för hvilket ändamål stadens invånare åtagit sig en
serskild taxering, som utgår med omkring 100 R:dr banko årligen, och visat sig
för ändamålet tillräcklig, derigenom att icke, utan särskilda ömmande omständigheter,
några matunderstöd lemnäs sådane behöfvande, hvilka hafva sin försörjningsort
eller hemvist inom 2:ne mils afstånd härifrån staden.
Bland stadens fabriker, drifves en för tillverkning af bomullsstrumpor, hvarest
i 4 stolar sysselsättas lika många väfvare. Är 1847 uppgick tillverkningsbeloppet
till 786 par strumpor och 197 par kalsonger m. m., i tillverkningsvärde af
tillsammans 921 R:dr B:ko. Fem mästares i färgeriyrket arbetsvärden uppgå till
2,649 R:dr nyssnämnde mynt. Öfrige fabriker af en pistolsmedsverkstad, en låssmedsverkstad
och en urfabrik, hafva åstadkommit tillverkningar och arbeten i värde
af tillsammans 852 R:dr banko.
Binäringar finnas här inga.
Politi: Nuvarande krogarnes antal utgör fem; och är början gjord att, genom
47
krogrättigheternes förauktionerande, bereda staden en årlig inkomst utöfver den vanliga
beskattningen.
Den år 1841 såsom cn besparingsinrättning började och sedermera ifrån och
med den 1 Maj 1844 gemensamt för staden samt Köpings landsförsamling och KungsBarkarö
socken organiserade sparbanken har fortsatt sin verksamhet. Derstädes,
enligt bokslutet den 1 Maj 1847 befintliga insättningar med då upplupen ränta
utgjorde 3,499 R:dr 47 sk. banko.
Till nästa femårsberättelse hörer att upptaga den ytterligare utsträckning, som
sagde sparbank enligt af Kongl. Majit fastställdt nytt reglemente vunnit såsom en
för staden och Åkerbo härad samt vissa kompanier af Kongl. Lifregementets Grenadierkorps
och Westmanlands Kongl. Regemente permanent inrättning. Sparbankens
grundfond utgjorde vid nyssnämnde bokslut 309 R:dr 16 sk. 11 r:st banko.
Någon närmare öfverläggning har ännu ej ägt rum angående det i förra femårsberältelsen
omnämnda förslaget att med sparbanken införlifva en förmyndarekammare
för staden, och torde frågan härom komma att ännu för en längre tid hvila, i afbidan
på sparbankens vidare utveckling och den tillgång på ökad aflöning för räkenskapsföraren,
som af ett sådant förslags utförande skulle blifva en följd.
Icke heller den i sednaste femårsberättelscn anmälda omarbetning af härvarande
byggnads- och brandordningar är ännu fullbordad, men blir det sannolikt innan
kort; och omarbetningen torde ej heller hafva förlorat på den ytterligare erfarenhet
man under uppskofvet vunnit af behöfliga rättelser och tillägg i de förutvarande
år 1828 af Kongl. Maj: t i nåder fastställda stadganden i detta hänseende.
Emellertid har staden tillvunnit sig större och mindre förbättringar genom enskilda
nybyggnader och reparationer, jemte omläggningar af torg och gator; en dambyggnad
med bro öfver deri staden genomlöpande ån, hvarigenom den ringa vattenhöjden
derstädes uppbringats nästan genom hela staden så, att den tillförene under
varmare årstiden märkbara svårigheten vid vattenhämtning för eldsolyckor blifvit
undanröjd; samt brandredskapens ytterligare tillökning och förbättrande.
Den till förevarande berättelse hörande korta tid af blott ett halft år, derunder
sednaste handels- samt fabriks- och handtverks-ordningar varit tillämpade, tilllåter
icke att öfver dessa författningars verkningar härstädes nu afgifva något omdöme.
Närmandet lill hvarandra af de fordna handtverks-embetena eller skräna,
har dock underlättat framgången af en härstädes inom fabriks- och handtverksklasserne
nu mera beslutad pensionsinrätlning, hvars fond skall till Jidelar läggas i inköpande
jordlotter och till * idel i penningekapital, och hvilken frågas närmare redogörande
tillhör nästa femårsberättelse.
Stadens allmänna inkomster utgöras af de vid Köpings och Strömsholms vägar
fallande vågmedel, samt sa kallade hamn- oell hropenningarne, hvilka sammaulagde
år 1847 utgjorde 4,08(> U:dr 1 sk. banko.
Westerås den 28 December 1849.
F. 0. SILFVERSTOLPE.
A. IV. Ahlborg. J■ 0. Högström.
T A II E Ii Ii för Landet
Hemmantal
Utsäde af
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget
Underhållna Kreatur
Uppskattadt
värde.
Strömsholms Kongl. Lustslott
,, Kongl. Stuteri
,, derunder lydande Lägenheter och Ängar ....
,, Lax- och Rysie-fisket
,, Värdshuset
Kungs- och Kungsladugårdar
derunder lydande Hemman
dito andra Lägenheter såsom Stallängar
Krono-Säterier
Frälse-Säterier
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rörs-hemman
Frälsehemman
Frälse-Skattehemman
Kronohemman
Krono-Rusthåll
Dito Augmentshemman
Krono-Skattehemmau
Krono-Skatte Rusthåll
Dito Augmentshemman
Militie-Boställen
Dito indragna och för Kronans räkning utarrenderade
Civila Boställen
Ecklesiastika dito
Akademie-Hemman, Frälse
Dito Skatte
Dito Krono
Domkyrko-Hemman, Krono
Hospitals-Hemman, Frälse
Dito Krono
Krigsmanshus-Hemman, Skatte
Rekognitionsskogshemman, Skatte
Skattlagda bebyggda Torp, Utjordar, Urfjellar m. fl. Lägenheter uta
Mantal
Dito obebyggda
Oskattlagda bebyggda dito, deribland Ryttare- och Soldat-torp
Backstugor “
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig ägan
de rätt
Dito på viss tid eller lifstid
Skattlagda Fisken
Tull-Mjölqvarnar .
Tull-Sågqvarnar
Husbehofs-Mjölqvarnar, deraf 110 st. med särskild i Jordeboken up
förd ränta
Husbehofs-Sågqvarnar
Stamp
Kopparverk
Stångjernsverk
Ämneshammare
Masugnar
Jern-Manufakturverk af särskilda slag
Gjuteri
Jern-Grufvor
Tegelbruk
Kalkugn
Messingsbruk
Blvhartzverk
Såpfabrik
Läder-Garfveri
Hjelmare Kanal och Slussverk ’ ’
Mellansunds Färja
Härads-Allmänningar
Krono- Dito
Handtverkare Gerningsmän
Diverse personer, som ej tillhöra viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Commisser
Frälse-Räntor
Summa
Westerås Slott i Lands-Kontoret den 24 December 1849,
r. o
Berättelse öfver Westmanlands Län för åren 1844—1847.
inom W e s t m a ii 1 a n (1 § L ä n.
Stat s
If i «1 r a g.
Bevillning efter 1845
års Förordnin
g.
Ständiga Räntor.
Clerecie-Statens Underhåll.
Efte
2:dra
r
Art.
Ef
5:dje
ter
Ai
't.
Bräm
branni
afgi
ins
ngs
ft.
Summa.
Jordeboks-
ocli
Hemmantals-
Ränta.
Kror
Tion
ei-
de.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Gcrnings-
Orcn.
Tionde af Bruk,
Bergverk oell an-  dra Verk och In-  rättningar.
Summa.
Arrende-
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Pastorers.
Kapellancrs.
Kyrko-
Betjenings.
Summa.
Fattig-
försörjning.
Skjuts.
Väghållnin
rr
D*
Diverse afgif-  ter, onera och
allmänna be-  svär.
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
It:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr j
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.l
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
A.
r.
R:dr
k.
r.
29
33
6
38
12
56
6
38
12
.36
(i
52
1,021
12
19
163
19
7
4
39
7
195
29
9
195
16
195
46
533
8
2,709
10
130
9,564
754
13,454
27
Ib
58
48
2./69
10-  151
10
19
3
14
495
6
5
32
2,109
631
215
5,760
1,157
103
89
33
17,020
6,578
4,171
178
1
59
10
(4
24
12
1
3,470
614
g
24
46
32
1
911
—
437
57
7
867
145
3
8
2,544
362
2:1
.30
41
609
127
22
60
2,614
934
438
7,905
1,699
150
215
42
28,580
8,990
7,162
1,660
123
702
17
196
41
15
16
649
225
123
2,207
391
53
67
15
8,370
2,586
2,187
475
27
193
980
10
25
663
20
106
16
145
—
5
—
24
10
96
ii
121
16
40
46
43
17
—
757
91
8
201
26
—
lo,540
1.842
13,523
49
Q/l
12
07
*■
12
.36
12
.13
8
3
28
2.^
12
2
~
10
10
400
154
79
1,419
228
33
41
9
5,003
1,332
1,064
287
2
188
47
87
3,663
1,314
640
11,533
2,319
237
324
67
41,955
12.909
10.413
2,423
42
—
24
—
32
24
46
17
8
23
43
8
6
343
87
11
1,334
306
.32
ft
50
3
19
304
15
7
0
357
375
4,230
45
8,964
2,458
1,101
1,394
250
134,538
53,168
39,389
9,093
672
3,465
3,570
173
411
13,479
85
53
469
535
84
12
41
5
24
—
42
1,808
699
4
9
727
168
40
—
20
4
1,533
482
184
55
10
«
18
\
5
4S
9
366
109
33
834
193
31
21
3
3,793
962
900
125
16
58
40
0
583
205
117
2,038
495
36
42
20
—
—
—
575
9,268
11,514
1,550
52,120
10,718
1.997
3,564
502
297,626
135,569 -  77.828
16,798
2,911
7.365
10.380
486
778
24.885
139
284
888
1,153
119
3,643
>8
45
4
?
12
2.3
13
58
1
1,104
11
01
3,016
47
4,176
34
11,877
2,095
162
1,363
66
40,570
47,239
11,011
20
34
8
16
16
32
46
47
44
88
—
24
36
25
9
6
90
8
11
7
12
6
24
10
24
12
i**
11
44
8
8
17
—
—
42
—
3.875
714
11
10
lil
«.3
26
96
10
5
1,149
205
11
6,301
1,710
161
43
31
679
348
603
860
124
64,228
27,507
19,457
5,135
417
2,014
1,926
83
265
8,560
57
6
242
232
9
153
567
2.3
11
46
6
33
—
367
6,387
1,004
144
185
32
—
128
2,903
781
164
118
40
—
57
5
9
7
8
fi
59
8
10
2
.39
41
30
10
10
4
36
36
45
16
16
40
1
9
49
9
30
2,6u4
405
46
46
44
42
—
4
—
44
2
5
1
27
15
75
58
8
5
9
‘>8
8
305
09
Q
<1
10
3
40
7
2
45
10
36
8
43
24
—
9
—
72
44
9
3
11
9
313
10
10
199
17
22
28
8
42
46
45
8
44
—
23
8
8
28
9,633
3,840
2.429
29
3
4,558
2,036
1,083
56
10
1K
«3
59
9,
85
38,318
14,359
11,409
2,490
125
719
40
97
36
28,197
10,339
7,621
1,342
122
652
24
41
.32
2.3
19
8
42
32
—
4
—
2
7
9
7
9
1
3
6
12
27
28
11
36
20
12
37
12
42
1
5
10,571
1,698
1,338
360
4b
7
11,318
2,401
1,780
b
26
—
47
23,736
7,449
6,607
24
—
24
17,916
4,124
3,114
3
—
3
36
7
10
1
10
10
>>
10
58
10
8
1
9
22
22
—
9
—
11
g
45
6
8
1 8
.38
.3«
V
46
12
46
42
—
46
—
4
—
8
24
3
Sfi
lil
g
8
9
4
57
4
.30
10
2,789
45
21
8
20
32
8
.t2
•Hl
—
40
—
26
2
15
738
27
21
11
11
10
11
7
.36
36
*
■
1,436
108
572
1,902
' 48
4
—
51/
24
248
364
26
3
—
657
56
5
25
.39
5
1
f.
49
4
79
41
38
2
3
l,oOo
238
43
i
862
11
118
66
3,060
10
34
<1"
21
118
10
5
16
395
1
171
1,014
1,009
48
135
3,360
28
32
225
525
26
23
34
_
—
—
29
—
46
40
q
2,625
15
19
5
15
25
148
44
2,996
18
58
1,102
2
58
5
974
45
10
362
24
3
4
10
6
306
4
24
18
32
32
32
8
46
56
6
50
8
40
1°
45
.30
«
16
25
57
50
<*5
44
56
26
—
42
—
40
45
725
0
56
5
n
45
.30
45
21
56
10
60
2,447
13
9
12
78
2,280
13
41
8
191
8
OZ
94
2,301
20
32
—
—
42
—
46
9,7
5
225
g
11
3
33
g
11
10
1
1!
12
.36
.36
12
33
V
8
———
36
28
24
7
459
1
■
9
—
60
—-
30
828
3
11
36
—
—
19
41
«n
.34
20
29
40
699
30
—
1,894
—
—
9
—
4
15
31
10
7
18
47
75
1
7
19
7
3
10
23
43
8
3
17
74
69
34
20
9
50
113
155
.-)b
12
33
40
44
14
70
163
48
42
(i
24
—
12
42
86,
59
—
50
—
3
7
45
7
8
21
15
6
51
1
101
7
1
115
g
ft
O
16
2b
ö
8
3
—
40
—
28
37
1
55
6
47
g
29
119
75
1
160
2.3
1
59
1«
16
18
44
21
8
36
1 Q
4b
/
24
—
28
—
44
_
8
9
11
10
115
14
34
3
b
20
38
—
—
8.)
—
34
7
301
127
26
15
7
6
32
.30
428
127
58
45
1,134
1,196
26
15
10
10
160
145
.36
31
6
2
40
04
150
.36
22
14
12
12
20
391
24
6
9
1
i,5V)D
1,909
840
746
12
11
5,978
115
260
1
20
325
\J
29
4
697
163
506
246
32
187
45
40
62
108
18
12
12
10
46
8
993
227
559
320
46
8
107
40
—
12
40
—
89
—
40
5
44
44
37
1
9
471
99
2
151
20
7
688
746
12
.36
.36
12
37
16
44
/
.->2
66
—
90
24
—
2,754
2.627
2,972
48
12
8,146
232
293
11
1
21»
8
390
13
10
942
23
6
9
56
40
—
/ 00
45
—
4b
9
42
2
19
V
32
163
8
800
13
8
42
29
1
1
11
98
28
5
1,074
78
29
59
2
_
1,137
82
30
27
2
520
15
7
1
47
.3
5,367
14
10
88
/,
36
13
ft
33
16
509
11
Vfl
130
0
16
42
24
682
14
198
116
28
40
58
5
Q
3
lil
5
24
12
29
17
3
12
20
28
45
1
27
16
7
46
259
55
1
24
4
•>0
15
1
28
24
22
8
1L
27
11
11
41
——
—
2;>
—
7
1
1
"
——
—
—.
—
27
44
87
oi
132
9,1
60
362
.36
1,352
41
1,413
29
100
/1,951
20
778
8
s
120
2,759
53
821
42
■,—
—
70
444
6,599
25
6,873
25
28
23
.3
16
29
8
—
—
—
1, / 89
2£
.
.16
_
14,549
23
.3
15,096
32
_
8
8
4b
1—
—
44
{27,897
498
027
52
45
11
535
681
1
384
124
52
45
14
30
16
—
—
48
77
12
12
—
—
—
30
6
) 250
( 110
8
—
133
27
16
36
—
4
—
383
142
46
—
24
23
52
—
—
——
—
57
—
4
*
1
'
44
40
40
_ —
■—
53
2
329
117
11
26
29
1 9
.3
73
10
24
.36
73
10
24
66
33
32
132
36
—
—
85
1
11
16
3 b
3 b
41»
.—"
—
36
/ 1*1
U4
41
19
5
-
36
—
'J
—
4'
3
131
19
166
1 8
49
.36
133
16
183
35
38^
4
•>
4
22
4
4
99
4
2
B —
56
56
.36
36
16
2
2 4
2
*>
1
31
16
1
37
1
2(
31
A
4
2 "
296
24
20
337
12
5
26
8
24
11
5
16
1
18
13
■—
42(
lt
4
•i
12
32
46
—-
31
J 4
b Jl
1
18
1
8
4
t!
68
98
56
39
470
18
93
16
57
563
4 fl
36
41
20:
3.06'
33
51
)
6
1,078
331
<>6
5
174
1,630
331
Q6
3
.36
h A
28
/
1
53
102
41
8
91
Q
91
2
40
1
3 C
24
—
/V
4
—
3 5
56
22
1
56
22
1
1
I
—_—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
L 2
»2
4 ~
2 *
39,602
49
5
35
51
10
10,953
.311
6
58,531
41
7
78,507
56
6
60,374
14
2
145,339
27
6
11,053
40
—
lill
.32
—
16,035
34
3
311,422
! 40
7
|31,550
20
5
|l23,518
1 3
7
69,684
41
—
21,081
| 18
a
|ll,087
7
|l01,853
48
S
21,155
4
|-
|l9,587
42
!
|55,703
3«
»1-
|36,34S
j 44
759,67
l|
2] 10
SiLFI IlItS TO Is
J. A. Högström.
TåBEIili till Femårs-Berättelsen för Ntiidcriia iiioin IV o n 1 isa st bi 1 st ib d § Ii si ii.
flr»s terås Stad
Hus och Tomter
Jord
Tobaks- och Snus-Fabrik
Läder-Fabrik ....
Spegel-Fabrik ....
Personer, sorn ej höra till viss näring
Summa .
Arboga Stad
Hus och Tomter med derunder lydande skog
Jord
Stamp
Tegelbruk
Sterbhus, Testamenten, Gäfvor och Fideikommisser
Summa
Köpings Stad .
Hus och Tomter
Jord
Färgerier
Låssmedsverkstad .
Pistolsmedsverkstad
Strumpfabrik . .
Urfabrik
Summa
Sala Stad
Hus och Tomter
Jord
Klädes-Fabrik
Backstugor, utom Bergslagets arbetares tilldelnin
gar
Tullmjölqvarnar med 9 par stenar ....
Silfververk
Rödfärgsverk
Hagelfabrik
Bresiljefabrik
Kalkugn
—H =
. t ^ C/j
3
— ^ a
3 EL =■
3: §. hJ
?? O
CL
O ^
p, et>
421
424
334
337
230
Jord.
>•
7?
942
OQ
O
Oq
2 c
Ci
H sr
2
§i
P H
342
942 342
607
607
329
700
1,444
1,444
2,234
113
2,728
15,1
2,728 15 i
2,234
1,420
700 2,347
297
85
3,654
27
911
15
Utsäde af
ss
20
350
100
20 350 100
20
180
30
50
100
10
50 100 10
-3
C
600
600
40
20 180 30 40
185
30
30
150
150
121
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdråget.
160
ss
dq
2,450
600
200
3
P
-
500
50
4,200
1602,450; 600200 500 504,200
160
1,260
1601,260
47
1,112
210
200
210
28
1,050
210 200 210 281,050
35
25
14
847
Underhållna Kreatur.
120
60
200
50
120 601 200 50
75
40
225
75 4 0 225 30 230
30
-r
50
140
ci
50 140 —
230
120
(50
205
18
158
Summa
Summa Summarum .
258
200
1
48
3
1
1
1
1
1
257
529
1,303
Hvar
2,045
vid in
Done
Hvar
Till
297 85! 911 15
rade
vid in
hör
11,000
gen till
staden
gen till
Silfver
14,348
verk
till em
verk
verket.
42
ning
bets
ning
7185| 5j 5| 2—i 1211 47 1,1121 35j 25| 14j —j 8471 60j 8 205
de
245
sed
tjen
sed
325
nare
stc
narc
100
å
90
ren
mäns af
ren
10
ägt
600
rum.
ning.
rum.
1,303 2,045;11,00014,348; 42^25 245 325
1,276
3,381 3,384
14,876121,641
99
72 960
460
100 9010 600
195
24
1,471
125
125
1,960
2,275
500
630
1,960 2,275 500 630
60
3,000
603,000
492
6,782
3,120
925
1,354
138
9,097
215
215
470
600
18 1; 3 128
160
120
Uppskattadt värde.
879,205
879,205
40
40
308,645
308,645 4
127,790
17
127,790 17
106,087
106,087
128
(500
115
600 160 520 600
1,230258 958988
237,826
237,826
182,000
83,497
.-e
2. 7?
T? - «
O
? o a
C fts
3 § 5
35,400
11,562
6,666
53,629
2,500
1,000
3,500
83,497
i 32.000
10
182,000 —
1,607,676
44
452,000
Sfi
va
1
879,205
127,790
35,400
11,562
6,666
1,060,625
17 —
308,645
106,087
2,500
1,000
418,232
237,826
83,497
Sfi
Stats
15 i <1 i* a
Bevillning efter 1845 års Förordning.
Efter l:sta
Art.
363
363 —
218
218
321,323 56
769,375
57,129
182,000
452,000
634,000-
2,434,181
12
158
Sfi
Sfi
24
158) 24
Efter 2:dra Artikeln.
Efter 2 §.
1,647
1,647
190
190
313
18
12
331
1,071
12
258
50
50
44
44
12
258 12
Jord, Hus
och Tomter.
1,758
255
2,014
607
204
812
418
24
418
58
58
5,515
29
475
166
642
364
004
51 1
1,268 44
Div.Lägenheter,
Verk
och lur.
Borgerlig
Näring.
70
23
13
107 12
7!-!-
32
4-
9
6 —
49 —
4,737
51
163
1,989
1,989
779 52
779 52 -
786 24 —
7 8 6 24)
Efter 55
och 56 §§.
41
IG
41
14
Personer, ej
hörande till
viss näring.
482 8
4821 s
490
490! 53
196124
196
84;-
Efter
3:dje Art.
Karak
tcrsfull
magter.
Bränvins
brännings
afgift.
1,011
1,011
227
227 24
12
12
24
713
682
40
682j 40!-
12 5
4,238;—
864
27
864 27
905
41
390
10
2
6
413
52
1,583
—j 713] 42 fij 2,846
Summa.
5,010
1,758
255
70
23
13
482
7,614 i3| 9
1,680
607
432
2,726 so|-
2,154
475
166
32
4
2
5
6
27
Ständiga Räntor.
Krono
Tionde.
Boskapsoch
Åkerskatt.
287
13
287 is i
288
43
4288]
43
Mantals
penningar.
531
12
531
325
325
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrättningar.
12
Summa.
531
287
12
13
818 27
6-
65
65
21
21
231 12
6| 231 12
325
288
43
613 43 —
296
296) 22!-
2,249
2,670
364
1,201
23
10
2
6
4,276 24
17,464 1
ii
i—
641
454
23
56
I
231 12
65
21
— 296 33 «
13,683
3.3
477 36
1,565
12 -
13,683
23
10
454
23
13,683
10
14,161
56
11
10
10!
13,683
23
10
15,890 2tl 5
Kléreciets Underhåll.
Arre
me
nd(
del
1_
S
Batsmans-
underhåll.
Kostnad
för Stadens
Styrelse.
Pastorers.
Kommini-
strars.
Kyrko-
Betjenings.
Summa.
Fattig-
försörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse
etc
onera
Summa
Stats-Bidrag.
300
46
10
4,755
12
380
486
600
1,466
6,565
9^
2.850
2,942
578
21,505
5,100
4,116
70
23
13
482
6
10
4C0!
1
.
7
8
60
9
1,120
213
IS
1,333
16
19
8
1 ,uuu
ÖS
9
aa
3
h
16
a
•in 11 „
1
2
4,755
A2
1,500
700
600
2,800
1
6,565
27
6.370
31,311
—
20
g.tJSUl —
-—
—
—
35
C
136
23
11
2,507
1,100
20
468
23
10
250
1,818
43
10
900
100
5,060
12,528
10
23
V
3
10
16
3
1,000
10
16
3
136
23
11
2,507
9
*
1,100
20
468
23
10
250
1,818
43
10
900
100
—
1,000 —
5,060
23
7
12,528
10
3
2,998
7,1
301
33
197
146
645
.
1,220
2,155
9,405
475
4,992
32
4
2
.)«
9
2ä
'
9
—
~~
0
11
28
11
101
14
3,406
426
.
119
41
3,952
158
13
33
31
4
Ty i
"
*
.o
33
5
/
*>4/
aB
10
-
0
6
1
101
14
2,998
7,1
3,7081 24
„
623
.
266
4,598
1,378
26
-/7
ss!—
2,155
14,922
7
■*
-
13
4
—
—
04/
2
11
41
1
3,767
2,100
250
150
2,500
2,013
42
238
8
1,200
2,590
15,434
364
9
41
1
42
6
18
8!
46
1
1,119
6
1
14,802)
10
1
1
10
2
6
1
1
1
1,119
8
_|
1
-!
3,767
4
9
2,100
-!
250
150
2,500
—
2,013
42
9
238
«
-1
1,200
2,590!
41
1
31,866
43
1,129
24
3
599
8
14,028
10
4
8,408
44
2
2,041
28
10
1,266
32
11,717
9
10,857
21
i
365
28
6
4,747)
*»!
16,176
19
7
90,029
36|
Westerås Slott i Lands-Iiontoret den 24 December 1849.
Et E l iJHS TOEM* E.
Berättelse öfver Hestman lands Län för aren 1844—184 T.
J. 0. Högström.
KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSMAFVANDES
uti
Stora Kopparbergs Cän
till
HOJfGL. MAJ: T
i ti n fl t> i- a d n i fi /i c t affjifne
FEMÅRSBERÄTTELSE
för åren 1843, 1844, 1845, 1846 oell 1844.
<^tro(Jg(SbcY^>—
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
'
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Stora Kopparbergs län åren 1843, 1844,
1845, 1846 och 1847.
§ I
Länets
allmänna beskaffenhet.
Slöra Kopparbergs län, begränsadt af Norrige, Herjeådalen, Helsingland,
Gestrikland, 'Westmanland, Örebro län och Wermland, har sitt läge emellan
59 grader 50 minuter, och 62 grader 14 minuter nordlig bredd samt 29
grader 42 minuters och 34 grader 20 minuters längd, samt beräknas innehålla
288 qvadratmils vidd. Detta, öfver hafsytan betydligt upphöjda, land
består till en större del af berg, samt af steniga, sandiga åsar och kullar,
hvilka endast kunna bära skog, äfvensom till en icke obetydlig vidd af deremellan,
förnämligast i de öfre socknarne, belägne, sumpiga myrtrakter,
hvilka, i anseende till deras ofruktbara grund och beskaffenhet antingen icke
förtjena eller i följd af kostnaden för vattnets afledande icke kunna af den
fattiga befolkningen i dessa orter med odling beläggas, men till en mindre
del af sådana höjder och dälder, som kunna odlas och redan blifvit bragte
till fruktbarhet, eller blifva det genom jordbrukets ständiga utvidgning, såväl
medelst de små uppbrytningar, egentligen till åker, hvilka allmänt äga rum
i sammanhang med den redan odlade jordens häfd, som ock genom de vidsträcktare
myrodlingar, hvilka Statens bidrag till vattenaftappningar framkallat.
Däldformerna bilda af länet fyra hufvuddelar: l:o Österdalarne, omkring
Dalelfvens nordöstra gren, består af Ofvan- och Nedan-Siijans fögderier,
samt Gagnefs socken af Säters läns fögderi. 2:o Vesterdalarne, omkring
nordvestliga grenen af Dalelfven, utgörande Vesterdals fögderi, hvaraf likväl
den vestligaste delen eller de såkallade Finnmarkerna mot gränsen af Wermland
egentligen tillhör en annan dalformation, hvarifrån valtensamlingarne
afrinna mot Wenern. Dessa tvänne hufvuddelar kallas inom länet »Dalorten»
och dess invånare »Dalfolk». 3:o Den rymliga sydöstra dalen nedanför Gagnefs
4
socken omkring den, efter föreningen derstädes af nämnde dess grenar, vidgade
Dalelfven, omfattande återstoden af Säters läns samt hela Näsgårds läns
och Kopparbergs fögderier med Falu, Hedemora och Säters släder. 4:o Den
sydöstra dalen, omkring de vattendrag, sorn genom sjön Barken derstädes
fortsätta sitt lopp emot Mälaren, innefattar den så kallade vestra Bergslagen
och utgör ett särskildt fögderi. De omnämnde 7 fögderierna äro för det närvarande
fördelade i 3 Domsagor, 7 Kontraktsprosterier, 37 Socknar, 1 Annex
och 15 Kapellslag, hörande lill Westerås stift, hvarförutan någon del af Orsa
socken i Österdalarne är i ecklesiastikt hänseende derifrån afsöndrad och förlagd
till Loos socken i Helsingland af Erkestiftet, likasom en del af Äppelbo
socken uti ecklesiastikt och juridiskt hänseende är förenad med Räms kapellslag
af Carlstads län och stift. Stora Kopparbergs län utgör för öfrigt ännu
tvänne bergsfögderier och, i förening med Westmanland, ett bergmästaredöme
utom bergmästare-jurisdiktionen vid Stora Kopparberget.
Klimatet är inom särskilda delar af länet högst olika, äfven i angränsande
socknar, eller på särskilda ställen inom samma socken, till följd af landets
olika höjd öfver hafvet, närheten af fjellen, däidernas mer eller mindre sammanträngda,
öppna, eller sumpiga läge samt llerehanda andra naturförhållanden.
Ehuru med nordligare läge har Österdalarne sålunda ett mildare
luftstreck, än Yesterdalarne, och så är äfven förhållandet söder om den
berg-ås, som afskiljer de tvänne sydligare socknarne af vestra Bergslagen från
länets här ofvannätnnde tredje hufvuddel, der klimatet dock, med få undantag,
är mildare än inom den egentliga Dalorten.
1 anseende till landets starka lutning uppkomma flerestädes i Dalelfven
forssar och fall, som icke allenast hindra den vidsträcktare sjöfart, hvilken
dess sträckning genom länet samt vidare inom Westmanland och Gestrikland
eljest skulle erbjuda ända till Östersjön, utan äfven åstadkomma skadliga öfversvämningar
å de invid elfven samt vid dermed gemenskap ägande sjöar
och vattendrag befintliga lågländta ägor. Sjöfarten i och för varutransporter
är i följd deraf hufvudsakligen inskränkt till Orsa sjön och Siljan samt en
del af Dalelfven till Gråda by i Gagnefs socken, äfvensom vidare å nämnde
eif från Gagnefs kyrka lill Båtsta i Stora Tuna socken, till någon obetydlig
del å sjön Runn, men vigtigast å sjön Barken genom Strömsholms kanal till
Mälaren. Undersökningar hafva ägt rum och arbetsplaner blifvit uppgjorda
för nämnde kanals fortsättning till sjön Wessman i Grangärdes socken, samt
för en kanalsträckning emellan Barken och Siljan, men utförandet, som,
åtminstone hvad den sistnämnde kanalen angår, i kostnad öfversliger den för
-
5
del, som deraf för det närvarande kan påräknas, torde icke förr än i en långt
aflägsen framtid kunna ifrågakomma, likasom fullbordandet af det började,
men redan 1828 inställde kanalarbetet vid Grådafallen i Gagnefs socken.
Vanligen stiga Dalelfvens flöden tvänne gånger årligen öfver flodens bräddar,
i följd af snöns olika tidigt skeende smältning å fjellen och i dalarne, men
äfven någon gång dessutom på vissa ställen vid ymnigt regn under sommaren
och hösten. Vesterdalarne, der flodbrädden är trängre, lida mest af dessa
flöden, som dock hastigare afrinna, der rensning af forssarne kunnat verkställas,
såsom sednast ägt rum uti Wåbecks-forssen i Gustafs socken med
dertill af Rikets Ständer vid 1840 års riksdag anvisade 5,000 R:dr Banko.
Oansedt någon förhoppning icke vidare kan äga rum, att derigenom öppna
någon vigtigare segelled, vore det dock önskligt, att genom dylika arbetens
tillhandahållande vid inträffande behof af understöd, i följd af timande
missväxter, Staten kunde på sådant sätt tillika afhjelpa den fattigare befolkningens
behof och minska verkningarne af Dalelfvens skadliga flöden.
Länets odlade jord utgöres allmännast af en finare, eller gröfre, sand,
flerestädes blandad mer, eller mindre, med en vanligen jäsande lera, samt
bildar i däldbottnarne stenfria slätter, hvaraf de sydligare äro af ansenlig
vidd. På lågländta ställen förekommer äfven svartmylla, men de odlingsbara
höjderna innehålla merändels grusjord, som, på Sollerön i sjön Siljan samt
uti en del af Mora, Orsa, Ore och Rättviks socknar är kalkhaltig och derigenom
bördigare, än sådan jord i allmänhet inom länet.
I och för undersökningar angående lämpligheten att med arbete belägga
uppgifne odlings-lägenheter har Agronomen, Direktören A. Johnson under
åren 1843, 1844, 1845 och 1846 fortfarande besökt detta län, och efter hans
anvisningar äro betydliga myrutdiknings- och sjösänknings-arbeten med statsbidrag
förelagne och till större delen fullbordade, så att lian vid sednare
O O '
besök funnit (öfvande skördar växa å den mark, som han förut med möda
kunnat öfvervada. Vidden af den jord, som Direktören Johnson sålunda
undersökt och funnit odlingsbar, utgör inberäknadt hvad i sista berättelsen
af den 6 Juni 1844 blifvit omförmäldl, omkring 12,000 tunnland. Största
delen deraf har med understöd af Staten blifvit till odling beredd och någon
del jemväl, på sätt ofvanberördt är, odlad, men, sedan statsbidragen för
sådant ändamål upphört, öfverstiga kostnaderna för dylika större arbeten
förmågan hos den fattigare delen af länets befolkning, så att vid flera till
odling tjenliga lägenheter sådana förberedande åtgärder icke kunna företagas,
än mindre desamma bringas till fruktbarhet, och odlingshågen finner sig åter
6
inskränkt till de mindre, med enskilde, ohemedlade jordbrukares förmåga
öfverensstämmande odlings-arbeten, som med odaljordens häfd stå i ett mera
omedelbart sammanhang. De vidsträcktaste myrodlingarne förefinnas uti Nås
och Jerna socknar i Vesterdalarne, Mora socken i Österdalarne, samt stora
Schedvi och Vika socknar i Kopparbergs fögderi, och de vigtigaste sjösänkningarne
äro företagne med Toftan i Sundborns och Svärdsjö socknar af sistnämnde
fögderi, samt Svärdsjön i sistnämnde socken.
Bergen innehålla i länets nedra och vestra delar åtskilliga metaller,
deraf jernet mest förekommer, dernäst koppar och så bly, med mer eller
mindre silfverhalt, samt obetydligt guld. På flera ställen finnas kalk, sandsten
till slip- och qvarnstenar, samt en stenart, tjenlig till murning af
bröst i masugnar, och i sednare tider har tillgodogörande af zink- och nic
kelmalm
äfven ifrågakommit.
De vidsträckta skogarne, som äro af högst olika beskaffenhet, bestå till
det mesta af tall. Granen förekommer nästan endast på mera fruktbärande
jord samt aflägset från de större flod-dalarne. Af löfträd är björken allmännast,
men äfven förekommer mycket den så kallade grå-alen, äfvensom aspen
i de nedre och sälgen i de öfre delarne af länet. Rönnen är jemväl i vissa
trakter allmän.
§. 2.
invånare.
Enligt 1848 års mantalslängder utgjorde folkmängden vid slutet af år
1847, eller vid utgången af den tidrymd, som denna berättelse skall omfatta,
144,825 personer, eller, med tillägg af befolkningen i Särna socken, hvarest
mantalsskrifning, i anseende till medgifven beskattningsfrihet, icke äger rum,
beräknad till 940 personer, tillsammans 145,765.
Af dessa äro:
Mantalsskrifne mankön 38,821.
» qvinkön 43,423. ^
Mantalsfrie mankön, äldre 4,575.
d:o minderåriga 24,189.
tjenstgörande soldater 1,105.
qvinkön, äldre 8,255.
d:o minderåriga 24,457. ^^2 581
144,825
7
Särna sockens ofvannämnda befolkning af alla åldrar,
mankön  453.
qvinkön  487. Q.ft
-V4U;„. 145,765
Inberäknadt Särna sockens invånare utgjorde länets befolkning vid 1843
års mantalsskrifning 139,440 personer och har under ifrågavarande 5 år sålunda
blifvit ökad med 6,325 menniskor. Fortfarande fredslugn, skyddskoppympningen
och uteblifne farsoter, samt allmogens förbättrade ekonomiska
ställning, i följd af flere års gynnsamma skördar, torde kunna antagas såsom
gemensamt verkande orsaker till denna betydliga tillväxt, hvartill dock fortfarande
bidragit den särdeles under sådana förhållanden bland den arbetande
klassen rådande sed, att, utan beräkning på nödig bergning, äfven under
mindre gynnsamma förhållanden, tidigt ingå äktenskap, om ock för sådant
ändamål föräldrar skola till barnens vård sin egendom i förtid anförtro.
Genom sådana mindre väl beräknade förtidiga bosättningar ökas behofven
hastigare, än jordbruket och tillgängliga biförtjenster kunna utvidgas. Den
folkmängdens tillväxt, som sålunda uppkommer, kan i följd deraf vid inträffande
missväxt, eller menliga konjunkturförhållanden, blifva en börda för
fattigvårdssamhällena och dess omtänksammare medlemmar.
Antalet af qvinnor, i synnerhet af äldre qvinnor, visar sig fortfarande
betydligt öfvervägande. Ehuru qvinnorna äfven i barnåren äro flera samt
männernes äfventyrligare arbeten, hvaraf en del äfven äro för helsan skadligare,
otvifvelaktig! föra mången af dem till en förtidig död, torde dock det anmärkta
förhållandet i någon mån kunna härledas från en del arbetares
oordentliga lefnadssätt och begifvenhet på starka drycker, hvartill männernes
sysselsättning samt flera tillfällen till dåliga sällskaper genom kroglif kunna
gifva anledning och hvilket sedan lätt blir en vana, som alltid undergräfver
helsan, och icke sällan leder till sådana brott, hvilka skilja dem från samhället.
Begäret efter starka drycker samt förbrukningen deraf kan visst lyckligtvis
sägas i allmänhet vara i aftagande, och då den anmärkta skillnaden
emellan personernes antal af olika kön inom länet nu är något mindre än
den tillförene varit, torde detta förhållande kunna få antagas såsom ett bevis,
att ofvan anmärkta mindre ordentliga lefnadssätt bland en del arbetare är
minskadt, ehuru ännu visserligen icke alla af ifrågavarande arbetare kunna
sägas hafva upphört att begagna sig, på ett för sedligheten menligt sätt, af
den ymniga tillgång på bränvin, som tillförseln deraf från andra orter lemnar
till mycket lågt pris, och oansedt det beklagligen ännu måste medgifvas icke
8
allenast att bland dem, för hvilka omåttlig bränvins-förtäring blifvit en vana,
bibehåller sig oförminskad denna last, hvarförutan få brott och lagöfverträdelser
skulle vara till; utan äfven att förbrukningen af kaffe bland en del
qvinnor och andra dyrare drycker hos åtskilliga af den arbetande klassen
tilltager. Ett minskadt användande af dessa ^utländska varor vore, åtminstone
vid menliga handelskonjunkturer, lika mycket att önska, som en inskränkning
i tillförseln och gårdfarihandel med bränvin från andra orter
otvifvelaktigt skulle blifva för orten gagnelig.
Då arbete hos andra inom eller utom orten är att räkna såsom en huf
vudsaklig
binäring för en betydlig del af länets befolkning, borde tillgång på
arbetsfolk icke kunna här saknas. Efter gynnsammare skördar, eller vid eljest
god tillgång på lefnadsmedel till lågt pris, inträffar dock någon gång ett
sådant förhållande på ett eller annat ställe, der personer understundom finnas,
som icke f förr mottaga dylikt arbete, än nöden tvingar dertill, och vanligen
bänder det, att, vid rikligare tillgång å födoämnen, en högre dagspenning
af arbetaren fordras, än då lian dyrt måste betala sina lifsförnödenheter. Medelpriset
å ett mansdagsverke utgör, enligt bifogadt utdrag af länets markegångs
taxor för åren 1843 till och med 1847, likasom tillförene 25 sk. Banko.
På Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beror ett i underdånighet afgifvet förslag
till stadga om ordnandet af allmogens rätt att utvandra till andra orter
för att söka arbete, försedde med betyg af församlingarnes pastorer, i stället
för pass, och det är otvifvelaktigt, alt mera bestämda föreskrifter i sådant
afseende skulle blifva af ett välgörande inflytande på de utvandrandes sedlighet
och ordentlighet.
§. 3.
Näringar.
Jordbruk. I särskilda delar af länet begagnas ännu olika brukningssätt.
I vissa trakter nyttjas åkern ständigt öppen, efter tillgång å gödsel fördelad
i tre, fyra till fem års skiften, då ett är träde, ett efter gödsling besådt med
råg, korn eller blandsäd, samt ett, två eller tre med bafra, eller svagare
blandsäd. I de flesta socknarne af länets medlersta och sydligare delar om
vexlas
med säd och gräs, allmännast efter det vexelbruk, sorn från trakten
af Falun sprid t sig sedan början af 1750 talet; men äfven med andra växtföljder
-
9
följder, hvarunder en mindre del af åkern ännu användes för den efterhand
dock mer och mer tilltagande foderväxtodlingen. Der nämnde vexelbruk är
ordnadt, sås vanligen höstråg efter träde och gödsling, hvarefter gräs skördas
i två till fem år och sedermera bafra, eller blandsäd två till tre år, så att
omloppet, efter jordmånens beskaffenhet, är fulländadt på åtta till tio år. I
allmänhet är jorden med några undantag icke tjenlig för rent korn och det
sås egentligen allmänt endast å kalkgruset i Rättviks, Ore, Orsa och Mora
socknar samt på Sollerön. Blandsäd af korn ocb bafra brukas i några af de
öfre Dalsocknarne såsom ett bättre vårsäde på gödslad eller starkare jord,
der råg och rent korn föga nyttjas. Korn, hafra, vårråg och gråärter sås
blandade i några socknar, såsom andra och tredje sädet, efter gödslingen,
eller gräsvallens upplöjning. Omförmälde gråärter sås äfven oblandade, förnämligast
i de socknar der koin mera allmänt odlas. Hafra är länets huf
vudsäde
i det hela taget, men är för det mesta grofskalig och mindre vigtig.
Odlingen af potates har med hvarje år i sednare tider tilltagit och betydligt
bidragit att minska länets behof af spanmålstillförsel, men under de sisla
åren har äfven till denna landsort, ehuru mindre än i andra delar af Riket,
sträckt sig den förstörande sjuklighet, som hotar att tillintetgöra denna för
hela befolkningen och förnämligast den fattigare delen deraf så vigtiga rotfrukt.
Äfven höst- och vår-hvete börjar att allmännare än tillförene odlas i länet,
ehuru jordmån och klimat med några undanlag synas derför mindre gynnsamma.
I den mån klimatet medgifver och behofven för dem, hvilkas
lefnadssätt det fordrar, dertill föranleder, odlas flera slag af trädgårdsväxter.
På de ställen, der ädlare fruktträd i de sydligare trakterna blifvit anskaffade,
hafva de äfven, åtminstone till någon tid, visat trefnad, men deras varaktighet
torde i allmänhet få antagas kortare än i flera andra delar af Riket, och
mången gång erfar man, att dessa träd under vintrarne och vårarne taga
skada. Linodlingen torde i det närmaste svara emot allmogens och den öfriga
arbetande folkklassens behof, och på tjenlig jordmån odlas äfven något hampa;
men behofvet af humla torde icke fyllas af den, som inom länet växer, ehuru
sådan från några socknar föres till salu äfven utom orten.
I mån som åkerbruket genom odlingar utvidgas och förbättras ökar
sig spanmåls-afkastningen, utan att likväl, åtminstone hvad öfre länsdelarne
beträffar, mera än tillförene närma sig till motsvarighet afspanmåls-behofvet,
hvilket ökas genom befolkningens tillväxt, så att en tiondedel af den i vanliga år
erforderliga spanmål sannolikt måste från andra orter fortfarande hitförskafBerättelse
öfver Stora Kopparbergs Län för åren 1843—1847. 2
10
fas. Efter svagare skördar eller missväxt är behofvet af spanmål från andra
orter fortfarande så stort, att statens undsättning är oundviklig, om icke
annorledes genom tillhandahållandet af allmänt nyttiga arbeten, för att genom
inkomsten dervid lemna de behöfvande medel att åt sig anskaffa lifvets oumbäi
ligaste förnödenheter, då det icke kan få åt den enskilda omtankan och
vinningslusten anförtros, att bestämma huruvida den större och fattigare delen
af befolkningen skall kunna få tillräckliga lifsförnödenheter mot skälig betalning,
eller icke.
Nya mekaniska inrättningar till besparing af arbetskraft vid åkerbruket
hafva, med undantag af tröskverk, under dessa år icke blifvit allmännare antagne,
och icke heller några förändrade bruknings-metoder, med undantag af
foderväxtodlingen på åkern, hvartill allmogen allt mer synes egna håg och
uppmärksamhet efter dertill fortfarande lemnad uppmuntran, på sätt här nedan
vidare förmäles, genom nedsatta priser å det frö, som dertill erfordras.
Agronomen Direktören A. Johnson har, såsom ofvan är omförmäldt, fortfarande
under kortare tider besökt länet samt derunder lemnat allmänheten
råd och upplysningar i afseende på jordbrukets utvidgning och förbättring i
allmänhet. Behofvet af en ständigt bär tillgänglig Agronom har under tiden
låtit sig alltmer förmörkas, och sedan det lyckats att för sådant ändamål få
en elev anstäld vid Ultuna landtbruks-institut, är'det förhoppning derom,
alt, när hans studier hunnit fullbordas, få om några år se denna brist afhjelpt.
Boskapsskötseln åtnjuter ännu i allmänhet icke den uppmärksamhet, hvarförutan
jordbrukaren ej kan bereda sig de vigtiga fördelar, hvilka deraf för
hans näring kunna vara att upphemta. Yäl bidrager den ökade foderväxtodlingen
till kreaturens bättre underhållande och boskapsafvelns förökande,
men dessa fördelars bibehållande är fortfarande beroende på höfångsten från
allmogens i skogarne spridda och vanligen aflägsna samt svagt bärande skogar;
hvarförutan brist på tjenliga närbelägna och tillräckliga betesmarker är för en
utvidgad och förbättrad boskapsskötsel ett hinder, hvars undanrödjande torde
böra blifva föremål för den anställande Agronomens första omsorg och tillgöranden
inom länet, för hvilket ändamål ofvannämnde aflägsna skogar borde,
i mån, som genom den tilltagande foderväxtodlingen höet från desamma
kan blifva umbärligt, till betesmarker förvandlas.
Under sommartiden hafva fortfarande tillhandahållits beskällare från
Strömsholm till hästafvelns förbättrande, i den mån sådant kan äga rum i
en landsort, der brist å tjenliga betesmarker på de flesta ställen är ett hinder
för fölens uppfödande, och der äfven den förbättrade tillgången å foder genom
11
odling deraf i omvexling med säd behöfver användas åt de dragare, som i
och för orlens näringar måste underhållas med så stark utfodring, som tillgångarne
kunna medgifva.
Skogarne i länet äro ännu i de liesta socknarne tillräckliga att fylla alla
deraf påräknade behof, ehuru de flerestädes obetänksamt förödas, äfven genom
en ofta nog illa beräknad afsättning till några i andra orter belägna större
sågverk. Så länge icke brist på skogs-förnödenheter och enskild äganderätt
till skogsmarken tvinga och uppmuntra till ändamålsenlig sparsamhet med
skogen, torde bland allmogen några anstalter i sådant afseende icke kunna
vara att emotse. De för storskiftes-förrättningarne under sednare åren beviljade
ökade anslag lemna nu tillfälle till desammas skyndsammare behandling,
så att förr, än eljest varit att påräkna, skogarnes fördelning till enskild ägo
och vård i länets alla socknar kan blifva verkstäld.
Byggnads- och stängselsätt äro i allmänhet ännu oförändrade samt användandet
af bräntorf okändt.
Länets andra hufvudnäring Bergsrörelsen har, under den tidrymd, som
denna berättelse omfattar, ehuru den i allmänhet varit för idkarne mindre
fördelaktig, dock lemnat ett större tillverkningsvärde än under de näslförutgångna
fem åren.
Uti Falu grufva bar malmuppfordringen forlgått så väl i de äldre rasen,
så vidt malmtillgångar deruti funnits eller varit åtkomlige, som ock af malm
ur fast klyft, och har uppfordringen så betydligt ökats samt malmens fyndighet
jemväl visat sig så fördelaktig, att icke allenast koppartillverkningen
af storgrufvemalm under de nu ifrågavarande fem åren i medeltal öfverstigit
tillverkningen det föregående qvinqvennium med 880 skeppund årligen, och
uppgått från 2,614 skeppund, som den år 1842 utgjorde, till 3,567 skeppund
under år 1847, utan äfven behållningen af grufvan i så betydlig mån förhöjts,
att densamma från 2 R:dr uppgått till 49 R:dr banko på fjerdepart
emellan de nyssnämnde åren. Deremot har koppartillverkningen så väl af
malm utur några i storgrufvans granskap bearbetade mindre grufvor som
ock af slagg, sofrad i äldre varp, mycket förminskats, så att tillverkningsbeloppet
af sistnämnde slags koppar under ofvannämnde år nedsjunkit från
434 skeppund till 125, hvartill orsaken är att finna dels uti minskad tillgång
på sådan äldre slagg, som med fördel kunnat omsmältas, och dels i lägre
afsättningspris å kopparen än tillförene, under det kolprisen bibehållit sig
mera lika.
12
Under nu ifrågavarande period har koppartillverkningen af malm från
Tomtebo grufva varit något utöfver en tredjedel högre än föregående qvinqvennium,
men vid Garpenberg deremot nedgått till mindre än hälften af
hvad den då utgjorde.
Etthundranittiosju större och mindre jerngrufvor hafva blifvit bearbetade,
och uppfordringen utur desamma har uppgått till 184,780 lass malm om två
skeppunds vigt hvardera.
Några nya jernverk äro inom länet icke anlagde, men de äldres privilegier
äro till någon, ehuru ringa del utvidgade. För den minskade inkomst,
som, genom Stångjernets betydliga fallande i pris under några af de år denna
berättelse omhandlar, tillverkningen deraf lemnat, synes ersättning hafva
velat sökas i en större produktion, hvilken uppgått från 76,428 skeppund
till 90,831 skeppund i medeltal för året och hvarvid jemväl uppmärksamheten
mera än tillförene blifvit riktad derhän, att en så mycket som
möjligt förbättrad vara måtte åstadkommas.
Haminarskatlen för år 1847 utgjorde 819 skeppund 11 lispund 11 U..
Med förenämnde tillökning i stångjernssmidet står ock i omedelbart
sammanhang det inträffade förhållande, att tackjernstillverkningen icke allenast
ökats, utan och afsättningen deraf utom länet blifvit inskränkt. I följd
af den från och med år 1845, med afseende å det under de föregående åren
inträffade ogynsamma förhållande för tackjernstillverkningen, medgifne nedsättning
i tionden derför, har dock tionde beloppet, som år 1842 utgjorde
4,232 SkM 19 LM 1 M., år 1847 bestigiL sig till endast 2,532 SkM. 2 LM 14 &.
Antalet af de i länet befintliga kopparverk, jernbruk, masugnar och
manufakturier uppgifves i tabellerne. Ehuru kolåtgången för bergsrörelsen
fortfarande minskats genom ett mera allmänt begagnande af rostugnar, ändamålsenligare
blåsmachiner och andra förbättringar, kunna dock, enär tillverkningen
betydligen utvidgats, icke mindre än omkring 350,000 stigar anses
hafva blifvit för besagde rörelse använde. Den folkmängd, som vid bergshandteringen
haft sin egentliga sysselsättning, kan antagas utgöra något öfver
7,000 personer.
Tillverkningarne vid bergsrörelsen inom länet under åren 1843 lill och
med 1847 kunna ahses hafva i medeltal årligen uppgått till följande värden:
132| dukater å 5 R:dr 32 sk  749: e: s.
4,185 Silfver Specie Riksdaler å 2 R:dr 32 sk. ... 11,160.
3,066 SkM. 18 LM. 9| M koppar, garad samt till endel
valsad eller smidd vid Avesta efter medium af priset i Stock
-
holm under ifrågavarande fem år, då transport och öfriga
omkostnader ersältas af det högre manufaklurerings-värdet,
å 129 R:dr
395,633: & 4.
311 SkU 16 LU 14f U frigrufve- och slaggsofringskoppar
af lika skäl till 129 R:dr  40,226: 46: 8.
131 SkU 9 LU 9 U. Bly, å 29 R:dr  3,812: 33: 9.
632 SkU 8 LU 14 U. grön vitriol N:o 1, å 15 R:dr 32 sk. 9,908: 7: 1
44 Sk'U 10 LU. Salzburger vitriol, å 76 R:dr . . 3,382.
924 Tunnor rödfärg, å 5 R:dr  4,620.
938 d:o d:o ä 4: 24  4,221.
1,207 d:o d:o å 3: 16  4,023: ig.
394 d:o d:o å 2: 32  1,050: 32.
81 SkU svafvel, å 23 R:dr  1,863.
214 SkU. d:o vid Tomtebo, å 23 R:dr  4,922.
90,831 SkU stångjern och manufaktur- samt bergsmansjern,
sammanslagne af samma orsak som kopparen, å 14 R:dr 1,271,634.
75,826 SkU tackjern, å 5 R:dr 36 sk  435,999: 24.
1,838 SkU gjutgods, å 16 R:dr 32 sk  30,633: 16.
401 SkU. il LU koppar vid Tomtebo, å 129 R:dr . 51,799: 45: 7.
60 SkU. 5 LU d:o vid Garpenberg, å 129 R:dr 7,772: 12.
82 SkU 15 LU d:o af andra grufve-försök, å
129 R:dr
. 10,674: 36.
Summa Banko R:dr 2,294,085: 41: 10.
De till Bergsrörelsen icke hänförlige fabriker, bruk och näringar äro i
tabellerne upptagna, och deras tillverkningar uppskattades för år 1847, likasom
i sista berättelsen anmäldes för år 1842, till 144,000 R:dr, ehuru
tobaksfabriken under liden blifvit nedlagd.
Binäringar utgöra, oberäknadt kolning, malmbrytning, hyggster af ved
och virke, forsling af malm- och brnkseffekter äfvensom af andra varor till
och från orten samt annan betjening vid bergverken, de flera slags arbeten,
hvilka förrättas utom orten af dem bland Dalallmogen, som under vissa
tider af året för sådant ändamål utvandra, egentligen från de socknar, der
bergsrörelse icke idkas; spanntröskning inom och utom länet, hvarigenom
vanligen betydliga förråder af spanmål anskaffas och hemföras; tillverkning
af laggkärl, bålar, såll, askar, väfskedar, skåp, kistor och annat snickarearbete
inom vissa socknar af Österdalarne, hvarifrån utförsel deraf under vin
-
14
tern äger rum till andra orter, der dessa varor vanligen afsättas i utbyte
mot spanmål; förfärdigandet af hjul, körredskap och spinnrockar inom några
socknar; brytning af slip- och qvarnstenar, samt kalkbränning i andra socknar,
likaså tillverkning af stål tråds-arbeten, väggur och åtskilligt svartsmide,
beredning af fårskinn och tillverkning af skinnkläder, gröfre bårtäcken och
mattor samt finare och gröfre linne-spånads oell väfnads-arbeten till afsalu,
äfvensom i mindre man af tjära, pottaska oell salpeter. Spånads- och väfnadsslöjden,
äfvensom linodling, njuta fortfarande uppmuntran genom premier af
dertill anvisade allmänna medel samt af årliga räntan å en af frunlimmersföreningen
i Upsala år 1838 dertill gifven fond. Tillverkningen af salpeter
och tjära har äfven genom allmänna oell enskildt samlade medel njutit understöd,
utan att den ändock blifvit höjd lill någon allmän folknäring. De
öfriga binäringarne, som ulan sådan uppmuntran tillkommit i följd af ortens
läge och natur-tillgångar, bibehålla sig oförändrade i öfverensstämmelse med
folkets vanor och behof.
Handel å landet idkas nu mera af bosatte köpmän lill större eller mindre
antal i de liesta från städerne aflägset belägne socknar. Om det å ena sidan
måste erkännas, alt det för allmogen kan vara af fördel, att inom socknen kunna
få köpa sina förnödenheter och alyllra sina alsättliga varor, utan alt förspilla
tiden med färder till de aflägsnare städerne, oansedt laudthandlarens skäliga
vinst på förmånligare priser å en del varor, än i städerne, allt i mån, som
han derifrån är allägset boende, måste minska denna fördel; så förekommer
det å andra sidan osLridigt, att tillhandahållandet inom en del socknar af en
onödig större tillgång på bränvin samt andra al gammalt för allmogen okända,
eller åtminstone sällsynta och Lill större delen obehötliga varor, skall hos
mången obetänksam väcka onödiga och förstörande begär och behof, som menligt
komma alt inverka på dess sedlighet och bergningsförmåga. Sedan handeln
vunnit den utvidgning å landet, som nu är tillåten, synes bibehållandet
af tvänne, ännu årligen förekommande landtmarknader i länet vara lika
öfverflödigt, som den, genom ofta oåtkomliga missbruk, lör befolkningen
härstädes skadliga gårdfari handeln af personer från Borås och Ulricehamn
samt trakten deromkring, hvilka, utom det att de sprida obehofliga varor
inom orten, icke sällan äro i sina företag och förhållanden annorlunda än
man hade skäl att önska samt, vid fråga om deras lagförande, merändels
icke kunna träffas hvarken härstädes eller understundom,i uppgifne hemorten.
Under ifrågavarande fem år hafva af de i sista berättelsen ornförmälda
väganläggningar följande blifvit fullbordade, nämligen: vägen från Nås genom
15
Säfsnäs till Gåsborns socken i Wermland med särskildt anslag af statsmedel
för dertill erforderliga brobyggnader öfver Svartelfven i Wermland och Vesterdalselfven
vid Nås kyrka, men den emellan nämnde landskap och Dalarne
dermed åsyftade lättare gemenskap har likväl ännu icke fullkomligen vunnits,
i anseende till beskaffenheten af vägen från länegränsen genom Wermland till
Philipstad med derå varande svåra backar, i synnerhet vid den så kallade
Mägrefshöjden, hvilka dock kunna undvikas genom vägens omläggning. Den
stridighet, som uppstått om fördelaktigaste planen för en sådan omläggning,
torde dock alltför länge beröfva denna landsort fördelarne af den lättade
gemenskap, som vägomläggningen kommer att medföra, hvilkendera af de
omtvistade sträckningarne än må blifva antagen, men hvilka sannolikt skola
för Dalorten mäst beredas genom begagnandet af den sträckning, som leder
vägen genast till Philipstad utan omväg till Gåsborns kyrka. Landsvägens
omläggning delvis från Korsnäs vid Falun till Hedemora för undvikande af
deremellan varande betydligare backar, med öfriga åtgärder lill förbättring
inom detta län af vägen till Vesterås, hvartill 7,500 R;dr banko vid 1840
års riksdag anvisades; samt omläggning af vägen vid de i Gagnefs socken
varande tvänne flottbroar, af hvilka den ena dervid jemväl flyttades, sedan
visst slats-anslag blifvit för ändamålet an visad t. I öfrigt hafva med beviljade
statsbidrag företagits omläggning af landsvägen dels emellan Falun och Korsnäs
af icke fullt en half mil, dels emellan Falun och Lumsheden i Svärdsjö
socken å vägen till Gefle af uppbrulne nära mil, hvarigenom denna väg
något förkortas och befrias från derå förut varande svåra och många backar,
dels emellan Säters stad och Backa by i Gustafs socken till något mera än J
mil till undvikande af några svåra backar, samt för vägens förkortande och
ledandet af trafiken till och från öfre Dalorten genom nämnde stad, dels
emellan Åsmansbo och Getbo byar i Norrbärkes socken af vid pass en half
mil, dels inom Jerna och Malungs socknar, allt till undvikande af svåra och
för trafiken hinderliga backar, dels ock inom Venjans socken i förening med
ombyggnad af bron öfver Wanån på omförmälde, från Mora socken i Österdalarne
till Jerna socken i Westerdalarne ledande, landsväg, hvarigenom både
för vägen och bron vunnits tjenligare läge. Af dessa nu mera fullbordade
arbeten blefvo endast de uti Jerna, Malung och Venjan till 1847 års slut
fulländade. Af vidare ifrågaställde vägarbeten, hvilka utan betydligare statsbidrag
icke kunna till vägabringas, förtjena bär alt omnämnas icke allenast
den Omläggning af allmänna landsvägen inom Husby socken för undvikande
af flera svåra backar, hvarom kontrakt emellan väg- och vattenbyggnads-sty
-
16
reisen och socknemenigheten är afslutadt, samt omläggning af vägarne dels
från Falun vester-ut genom Aspeboda och Thorsång till Stora Tuna socken,
dels ock i Rättviks socken till Ore socken och Helsingland; utan äfven den
väganläggning till Särna, hvartill plan är faststäld, och hvarigenom omförmälde
aflägsna fjellbygd, som ofta är hemsökt af missväxt, kunde sältas i
närmare förbindelse med öfriga delar af länet samt angränsande trakter af
Norrige, och befolkningen såmedelst få lättare tillfälle att förskaffa sig nödiga
lefnadsmedel och upplysning om ctl ändamålsenligare begagnande af de näringstillgångar,
som ortens beskaffenhet kan erbjuda, samt den kommunikationsväg
vester om sjön öfver Sofie Magdalene och Leksands socknars mark,
hvarom den förstnämnde socknens jordägare väckt fråga och till större delen
vill underhålla om den af Staten blir anlagd, enär samma väg, såsom genomlöpande
för det mesta odlingsbara fäbodemarker, ostridigt skulle leda till
desammas tidigare och bättre odling samt bebyggande än eljest kan komma
att äga rum. Då dessa bägge sistnämnda företag icke kunna utföras af de
fattiga menigheterna uti ornförmälde Dalsocknar, utan att den dertill erforderliga
kostnad helt och hållet af Staten bestås, är bearbetandet af desamma
icke vid närvarande förhållanden att påräkna annorledes än såsom undsättningsanstalter,
om och när Slaten föranlåtes lemna det af missväxt hemsökte
behöfvande folket nödiga arbetsförtjenster vid dessa vägars anläggning.
§• 4.
Politisk Förjaltning.
Sedan sista berättelsen aflemnades har i länets Kammarverk endast den
förändring inträffat, att rekognitionsskogshemman tillkommit, äfven
som
12 nya qvarnar.
De med olika bidrag af Staten socknevis företagne allmänna storskiften
hafva under ifrågavarande fem år fortfarande fått sprida sina för orten välgörande
verkningar, då de blifvit fortsatta såsom ett oumbärligt, men äfven
det mest verksamma medei till jordbrukets upphjelpande i de trakter af länet,
hvarest en obegränsad hemmansklyfning och deraf uppkommen ägoblandning
för jordägaren gjort en ändamålsenlig häfd af de många små och från hvarandra
aflägset spridda jordlotterna lika omöjlig, som äganderätten lill desamma
oviss och obevislig. 1 förra berättelsen såsom behöfligt ansedde ökade anslag
17
till- storskiftes förrältningarnes fortskyndande hafva blifvit af Kongl. Maj:t i
nåder anvisade, men för det såsom Önskvärdt då jemväl uppgifne amorteringslån
till begagnande för obesutne lägenheters sammanlöpande, hafva några
allmänna medel efter skedd framställning icke ansetts kunna af Rikets Ständer
anvisas, äfvensom icke heller Kongl. Maj:t hitintills i nåder funnit godt bifalla
de för samma ändamål och angående storskiftesförrättningarnes utförande i
öfrigt föreslagna förändrade och mera fullständiga stadganden, än de i ämnet
förut meddelle och hitintills gällande föreskrifter. De ^ålunda anmälda behofven
uti dessa delar fortfara att gifva sig tillkänna samt blifva med hvarje
år allt mer och mer märkbara. Af de i sista berättelsen omförmälde storskiftesförrättningar
är uti de tvänne socknarne nedanom Dallaget skogsdelningen
genom Kongl. Maj:ts nådiga utslag förklarad i den ena socknen icke
vara föremål för storskifte, ulan för laga skifte på jordägarnes enskilda
bekostnad, och i den andra socknen, der storskiftet jemväl skall öfvergå
skogen, böra ankomma på särskildt utförande vid laga domstol om huru
mycket af den i socknen varande skog skall vid skiftet antagas till allmän
delning eller till vissa bruk och lägenheter särskildt bibehållas. Skattläggningen
af den uti en af socknarne i Österdaiarne afvittrade öfverloppsmarken
beror på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning af de dertill med afseende å lokala
förhållanden uppgjorda grunder; den då förberedda skogsdelningen i en
annan socken af Österdaiarne har blifvit verkställd, utan att någon öfverloppsmark
derstädes uppkommit att afvittra, och det i den dertill gränsande större
socknen förelagna inägoskiftet innevarande år blifvit afslutadt. Derförutan
har den redan 1816 företagne fäbode- och skogsdelningen, efter fullbordad
afvittring i en af socknarne i Vesterdalarne, jemväl innevarande år blifvit
bragt till ända, samt vid det i en af de öfre socknarne i nämnde del af
länet år 1847 började skiftet inägorna blifvit byavis fördelta och jemväl i
vissa byar skiftade emellan åboerne, samt äfven en betydlig del af den
mycket vidsträckta skogen affattad.
Utaf de i tabellen upptagna hemman och lägenheter tillhöra Kongl,
Maj:t och kronan mantal jemte en mjölqvarn och ett fiske, samt åfc?
hemman fromma stiftelser.
Antalet af de i förra tabellen upptagna oskattlagda bebyggda torp och
lägenheter har i den nu afgifna blifvit nedsatt derigenom, att några sådane
lägenheter, efter att af den jordägare, å hvilkens ägor de varit belägna, hafva
blifvit å andra personer öfverlåtne, till jordägaren återgått och i följd deraf
sedermera inbegripits uti det för hela egendomen angifna uppskattningsvärde,
Berättelse öfver Stora Kopparbergs Län för åren 1843—1847. 3
18
I länet finnas 14 posthemman samt 32 gästgifvaregårdar oell 18 skjutsombytesställen.
Likasom vid förra berättelsen, är, med afseende å innebafvande hemmantal,
förhållandet emellan sjelfägande jordbrukare och arrendatorer såsom
femton till ett, och har den tillförene uppgifne beskaffenheten af vanligast
förekommande arrenden äfvensom landtböndernes utkomst icke förändrats.
Statsbidrag. Ehuru utaf dessa Roteringen är öfver länet ojemnt fördelad,
har detta missförhållande städse blifvit i möjligaste mån afhjelpt derigenom,
att hemmansränta och faslighets-bevillning, i förhållande dertill, blifvit åsatte.
För jernverkens taxation till bevillning torde dock ett lägre minimum vid
vinstberäkningen, än det nu gällande, böra stadgas, enär vdd de mindre
förmånliga bruken understundom inträffar, att dessa såmedelst blifvit skattade
till ett fastighetsvärde, öfverstigande det pris, hvartill de kunnat försäljas.
Yärdet af de i tabellen upptagna onera är grundadt på vederbörandes
med krono-räkenskaperna och tillgängliga handlingar jemförde uppgifter.
Under titeln diverse onera inbegripas folkskoleafgift, kurhusmedel, riksdagsmans
arfvode, brandstodsmedel, allmänna byggnaders underhåll, skottpenningar
och premier för rofdjurs fällande utom skallgång m. m.
Så vidt möjligt varit, har uppskattningsvärdet och bevillningen af jord,
egendom, bergverk och särskilda lägenheter blifvit, i enlighet med formulärets
föreskrift, i tabellerne utfördt; hvaremot öfriga skatter måst i ett sammanhang
upptagas, såsom i de flesta socknar inom länet utgående på rote. Den
personela bevillningen har dock, för så vidt det låtit sig göra, blifvit specifikt
upptagen, och äro 1847 års räkenskaper dervid följde.
Politi. Vid Falu högre lärdoms-skola har länets ungdom fortfarande
ägt att njuta undervisning. Antalet af lärjungar har i medeltal under hvarje
läse-år af ifrågavarande tid uppgått till 124. Lärarestaten har under samma
tid åtnjutit i löne-anslag 266 tunnor 22|l kappar kronotionde spanmål å 6
R:dr tunnan, räntor af donerade medel och enskilda anslag, tillsammans 108
R:dr 16, samt ett fyllande anslag af statsmedel, som år 1847 utgick med 1,039
R:dr 41 sk. 5 r:st banko, inberäknadt såväl 100 R:dr såsom ersättning för
indragne djeknepenningar, som ock 240 R:dr berörde mynt som blifvit anvisade
till aflöning för en andre lärare i apologistklassen, hvars anställande i
anseende lill lärjungarnes ökade antal funnits i nämnde klass oundvikligt.
Med afseende å vidsträcktheten af detta län och detsammas folkmängd vore
det önskligt, att, genom utvidgning af denna bildningsanstalt till ett fullständigt
eiementar-läroverk, länet i sådant afseende kunde beredas enahanda
fördelar, som lillgränsande, mindre folkrika och vidsträckta län redan åtnjuta.
19
Inom socknarne meddelas undervisning i öfverensstämmelse med föreskrifterna
i Kongl, stadgan om folkundervisningen af den 18 Juni 1842 samt de reglementen,
som, lämpade efter förhållanderna inom hvarje särskildt distrikt
blifvit af stiftets konsistorium gillade och godkända, derest icke på ett och
annat ställe uppkomne stridigheter eller andra hinder fortfarande fördröja
en fullkomlig tillämpning af högstberörde nådiga stadga. De i vissa socknar
förut anställde skol-lärare med aflöning dels i anslag af kronotionde, dels i
bidrag af socknemännen samt skyldighet till någon bestämd presterlig tjenstgöring,
bibehålla antingen sina förut innehafde befattningar oförändrade, eller
hafva öfvertagit folkskolelärarnes kall enligt den åberopade stadgan. Ungdomens
öfning i slöjder äger fortfarande endast rum på förut uppgifvet sätt
genom anhöriges och grannars undervisning och biträde.
Den praktiska bergs-skolan i Falun åtnjuter fortfarande, dels af staten,
dels af bruks-socieleten, ett sammanräknadt belopp af 10,500 R:dr banko
årligen till lärarnes aflöning, stipendier och understöd för elever samt inköp
af böcker, materialier, modeller och redskap m, m. Tvänne lärokurser, hvardera
om 2 år, fulländades under den tidrymd, som är föremål for denna
berättelse, och den tredje kursen börjades med år 1847; under tiden hafva
tillsammans 8 stipendiater och elever samt 37 extra elever vid denna läroanstalt
njutit undervisning, deribland 3 finnar samt 2:ne af Kongl. Majit
till läroverkets begagnande kommenderade Artilleri-officerare.
Öfver ordning och sedlighet hafva uppsyningsmännen i byarna och kyrkoråden
fortfarande vakat; och, tillika med desse, enligt derom gällande
föreskrifter, presterskapet och kronobetjeningen, hvad helsovården beträffar.
För läkarevården å landet äro anställde tre provincialläkare, boende en i
Falun, en i Hedemora och en vid Nås kyrka i Vesterdalarne, samt en extra
provincialläkare i Österdalarne, som bor i Rättviks socken, hvarförutan en
i Vestra bergslagen boende af enskilde lönad dislrikts-läkare tillika ansvarar
för provincial-läkare göromålen derstädes. I Falun är länets lazarett och
kurhus och der bor äfven den af slaten med 50 R:dr Banko aflönade djurläkaren.
I vestro Bergslagen
O O
af några fä socknars invånare.
Fattigförsörjningen har blifvit besLridd på förut öfligt sätt, då fattigvårdens
ordnande, i öfverensstämmelse med Kongl. Förordningen den 25 Maj
1847, intill nämnde års slut i allmänhet icke kunnat hinna att derutinnan
verka någon väsendtlig förändring, helst flerehanda stridigheter i afseende på
författningens tillämpning sig yppat och blifvit här afgjorde, men ankomma
på ytterligare pröfning. ,
är särskild djurläkare anställd med lönebidrag
20
Då missväxter och menliga konjunktur-förhållanden, hvaraf länet icke
sällan hemsökes, öka de behöfvandes antal och svårigheten att afhjelpa deras
nöd, måste det äfven hädanefter inträffa, att flera bland länets faltigvårdssamhällen
sakna förmåga alt lemna sina fattiga det understöd, som deras
belägenhet påkallar, äfvensom att ställa säkerhet för återgäldandet af den
undsättning, hvarmed staten då anses böra biträda. I sådana fall torde allmänt
gagneliga arbetsföretag inom orten böra af staten tillhandahållas och
bekostas samt för. länets nordliga socknar, hvilka oftast äro för sådana olyckor
genom missväxt blottställde, ständigt linnas förberedda, så att fattig vårds-styrelsens
omsorg och ansvar kunde få inskränkas lill medlens användande och arbetets
utförande i öfverensstämmelse med den derför upgjordeoch fastställde plan.
Den nödhjelps-kassa, som för 22 af länets socknar, i Ofvan och Nedan
Siljans, Säters läns och Vesterdals fögderier, med undantag af en socken i
sistnämnde fögderi men med tillägg deremot af en socken i Kopparbergs fögderi,
bildades af behållningen utaf de gåfvor, som tillföljd af framlidne Erkebiskopen
m. m. Doktor J. O. Wallins uppmaningar år 1838 insamlades till den
då nödställde Dalallmogens understöd, utgjorde vid 1847 ars slut en behållning
af 29,897 R:dr 4 sk., oberäknadi de medel, som särskildt blifvit ställda
under nödhjelps-kassa-direklionens förvaltning, hvaribland, vid nyssnämnde
tid, behållningen af de år 1813 i Skåne samlade medel till understöd för
nödlidande i Dalarne uppgick till 6,295 R:dr n sk, och af de medel, som
till följd af enkefru M. L. Svenssons i Jönköping teslamenlariska förordnande
äro bestämda till understöd för vissa fattige i Mora, Rättviks och Leksands
socknar medelst en årlig utdelning af 1 tunna råg och i tunna sill till hvarje
sådan fattig, utgjorde 13,077 R:dr 37 sk. allt Banko. I öfrigt har direktionen
användt de inflytande ränlemedlen till utdelning af mjöl genom fattigvårds-styrelserna
till sådana fattiga i socknarna, hvilka af sjukdom eller
eljest sakna förmåga att sig sjelfva försörja och äro utan vård af anhöriga;
till understöd för binäringar och uppmuntran åt nitiske barnalärare, samt
skickliga, men fattiga skolbarn bland allmogen, äfvensom till nedsättning i
priset å utsädes råg och foderväxtfrö åt allmogen, samt lill inköp och utdelning
till socknarnas boksamlingar af skriften Läsning för folket, genom begagnandet
hvaraf några socknars invånare tillegna sig åtskilliga nyttiga kunskaper
samt ett gagneligt och bildande tidsfördrif på lediga stunder.
I enlighet med den sammanfattning af allmän lag och gällande författningar,
hvilken i utfärdad kungörelse är meddelad, handhafves ordningen vid
gästgifverierna i länet. Vid de flesta af dem beslrides numera skjutsningsskyldighelen
af entreprenörer, med fa undantag, lill belåtenhet för så väl
21
de resande, som för allmogen, oansedt de icke obetydliga penninge-bidrag,
hvarmed den beredt sig befrielsen från skjutshållningen in natura. I de orter
af länet, hvarest skjutsentreprenader ännu icke blifvit tillvägabragte, är visserligen
bristen på närbelägna tjenliga betesmarker ett hinder, som icke utan
svårighet kan undanrödjas; men måhända hafva de fördelar, som ifrågavarande
förändring medför, icke öfverallt blifvit insedde och företrädesvis bland
allmogen, hvars hufvudsakligaste bifortjenster ej äro beroende at ett obehindradt
begagnande af dess dragare.
Skallgångar förekomma sällan, hvaremot fastställde premier i nästan alla
socknar, ehuru till olika belopp, utgå för roldjurs dödande utom skall.
Tillåtne krogar voro vid 1847 års slut i städerna 27 och på landet 3,
hvartill komma 45 gästgifveriet' och skjutsombytesställen, som begagnat bränvins-minuteringsrätt,
så att emot stadgade afgiften bränvin försåldes i minut
å tillsammans 75 ställen.
Vid 1847 års slut innehade sockne- och fjerdings-magasinerne i länet,
ullåningarne inberäknade, en sammanlagd behållning i spannmål af 16,814
tunnor utaf åtskilliga sorter.
Sparbanken i Falun har, sedan början af år 1825, då den öppnades,
till slutet af år 1847 utgifvit 3,350 motböcker lill särskilda insaltare, hvilkas
antal vid sistnämnda års slut utgjorde 1,465 med ett innestående belopp af
92,179 R:dr 14 sk. Banko, hvarförutan bankens stiftare i hjelpfonden ägde
6,707 R:dr 46 sk. 3 r:st. Sedan år 1842 hafva sålunda 1,062 nya insättare
tillkommit, de insatta medlen blifvit ökade med 44,572 R:dr 8 sk. och hjelpfonden
vunnit en förkofran af 2,899 R:dr 40 sk. 9 r:st, hvilket tillfredsställande
förhållande får lillskrifvas icke allenast den bland arbets-klassen på
stället allt mera fattade insigt af inrättningens stora nytta, utan jemväl det
förtroende för stiftelsen och den öfvertygelse om fördelen af dess tillitande,
som ibland länets allmoge sig utbredt.
I Husby socken är äfvenledes stiftad en sparbank, för hvars förvaltning
Kongl. Maj:l den 11 Oktober 1843 i nåder fastställt reglemente. Vid 1847
års slut voro från sparbankens början 226 motböcker utgifne, och hade insätlningarne
med upplupna räntor uppgått till 5,183 R:dr 44 sk, hvarjemte
hjelpfonden, uppkommen genom frivilliga bidrag och af stiftarne utfäsle årsafgifter
samt förökad genom bankens ränte vinst, utgjorde 573 R:dr 29 sk.
8 r:st Banko.
Stora Kopparbergs läns och bergslags enskilde bank, som, efter meddelad
oktroy på 10 år, öppnades i början af år 1836, har med i nåder beviljad förlängning
af oktroyen fortsatt sin rörelse enligt samma reglemente till 1847
22
års slut, då föreskrifven ombildning af banken ägde rum. Under nyssnämnde
år utgjorde diskont-rörelsen beviljade lån, med utestående fordringar från
förra året, 990,756, hvaraf dock vid årets slut eudast 519,959 R:dr voro
obelalde. Kassa-krediliver hade under samma år blifvit medgifne ål 117
personer, som derå uttagit 1,777,500 R:dr, men hvaraf vid årets slut endast
voro oguldne 68,100. På upp-och afskrifnings samt-deposit-räkning hade under
året varit insatte 540,600, hvaraf dock vid årets slut blott 118,800 R:dr innestodo.
Bankens enligt reglementet bildade reserv- och besparingsfonder utgjorde
vid utgången af berörde år 73,506 R:dr 25 sk. io r:st allt Banko.
Till den arbets-inrätlning inom Norrbärkes socken, hvarom aflidne handlanden
J. Hagstedt medelst testamente förordnat, och hvartill han anvisat betydliga
medel, på sätt i förra berättelsen omnämndes, har af besparade
räntemedel en erforderlig och prydlig byggnad blifvit uppförd, men i anseende
lill yppade stridigheter om beskaffenheten af den verksamhet, som af
testator varit för inrättningen afsedd, har någon vidare verkställighet af hans
förordnande ännu icke kunnat till vägabringas.
Det i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga reglemente af den 11 Februari
1846 i länet bildade brandstods-bolag till försäkring af åbyggnad och lösegendom
å landel trädde i verksamhet den 14 Mars 1847 med ett ansvarighetsbelopp
af 3,285,830 R:dr riksgälds. Och tillvinner sig denna anstalt allmänhetens
fortfarande förtroende, såsom den ökade delakligheten ådagalägger, då
ansvarighels-beloppet nu öfversliger 20,000,000 R:dr berörde sedlar.
§. 5.
Städer.
Tabellen för städerna utvisar beloppel af den bevillning, som utgår af
den borgerliga rörelsen inom hvarje af länets tre städer Falun, Hedemora
och Säter.
Borgerskapet i dessa städer har grundat sitt bestånd, dels på handtverkerier,
lämpade efter kringliggande orters behof, dels på handel med spanmål,
samt i öfrigt med salt och fisk varor, specerier och kramgods, i förhållande
till förbrukningen deraf inom orten. I Falun har handelsrörelsens
liflighet varit mycket beroende af koppartillverkningens af- eller tilltagande,
äfvensom af den öfre Dalortens större eller mindre spanmålsbehof. Ej mindre
derstädes än i de öfrige städernas handelsrörelse ingår högst obetydligt af de
produkter, som allmogen har att afyttra, då sådane af den sjelf utföras lill
försäljning, mestadels utom länet. Så är förhållandet äfven med bergverks
-
23
produkterne, med undantag likväl för en stor del af lackjerns-tillverkningen
inom vestra bergslagen, hvarest der bosatte handlande, hvilka äro borgare
dels uti Säter, dels äfven i Köping, deraf göra uppköp för godsets vidare afvttrande
utom orten. Då under ifrågavarande fem år antalet af handlande i
städerna ökats med 10 och af handtverkare med 29 bör det kunna antagas,
att städernas handel och öfriga näringar uuder tiden vunnit en icke obetydlig
förkofran, men det vill synas sannolikt, som ett motsatt förhållande måste
inträda, sedan till följd af Kongl. Maj:ts Handels- och Handtverks-Ordning af
den 22 December 184-6 omkretsen för borgerskapets verksamhet alltmera
sammanlränges af å landet sig bosättande handlande och handtverkare, hvilkas
rörelse mindre än städernas betungas af kommunalumgälder. En tilltagande
kredithandel torde vara en följd af köpmännens ökade antal och deraf
hänflytande täflan om afsättning utaf deras varulager; men erfarenheten halmera
än en gång visat skadligheten af ett sådant handels-system både för
säljare och köpare, och enahanda verkan torde ock nu vara att emotse, om
handeln sålunda kommer att vidare bedrifvas.
Städernas jord och brukningssätlet af densamma äro oförändrade, och
enär dessa släder förut icke kunnat anses gynnade af några för landsorten
menliga företrädesrättigheter, så kan efter utfärdandet af ofvanåberopade Handels-
och Handtverks-Ordning sådant ännu mindre vara förhållandet.
Ender visning lemnäs ungdomen i Hedemora och Säter uti dervarande
lägre lärdoms-skola, samt i Falun, oberäknadt uti högre lärdoms-skolan, i en
lankaster-skola, i medeltal för hvarje termin besökt af 170 barn, samt dessutom
i .en söndags-skola. t
Läkarevården besörjes i Falun, utom af distriktets provincial-läkare, af
en grufve-läkare och en lazaretts-läkare, som nu tillika är stads-läkare i
Hedemora, af provincial-läkaren, hvilken äfven är der stads-läkare, och i Säter
af der boende regements-läkaren.
Den i Falu stad år 1847 af Stora Kopparbergs bergslag och stadens
invånare stiftade fattigvårdsinrättning fortfar ännu i enahanda verksamhet
och omfattning som tillförene, ehuru fråga blifvit väckt ocb är under öfverläggning
om särskiljande af fattigvården för bergslagets och stadens behöfvande.
Vid 1847 års början utgjorde inrättningens behållna tillgångar i kapital och
kassa 8,669 R:dr 38 sk. 6 r:st, och årsafgifterna jemte öfriga inkomster uppgingo
till 5,088 R:dr 25 sk. i r:st eller tillsammans 13,758 R:dr 15 sk. 7 r:st.
Under året utdelades lill 125 allmosehjon 48,063 portioner mat, som tillika
med lemnade skör och andra beklädnadspersedlar, sjuk- och begrafningshjelp
slunt ved m. m., äfvensom utgifter för lankaster-och söndags-skolorna uppgått
24
till ett kostnadsbelopp af 3,575 R:dr 27 sk. 1 r:st. Derförutan hafva i uppfostringshjelp
för 38 barn, som saknat nödig föräldravård och blifvit underhållna
hos fosterföräldrar på landet, för året utgått 963 R:dr 6 sk. 8 r:st,
och har inrättningen sålunda vid årets slut ägt en behållning af 9,219 R:dr
29 sk. 10 r:st banko. Utom dessa hafva 22 barn af fattiga föräldrar i Falu
stad under nämnde år åtnjutit uppfostran och vård hos fosterföräldrar på
landet, hvarför kostnaden för år 1847 med 614 R:dr 13 sk. 4 r:st banko
utgått af den utaf framlidne brukspatronen P. Forsslind för sådant ändamål
gjorda testamentariska disposition.
Den förut omnämnda stiftelsen i Hedemora stad för fattiga barns vård
och uppfostran, hvilken inrättning, på föranstaltande af stadens då varande
borgmästare, Lagmannen och Riddaren N. Callerholm', grundlädes år 18*26
till minne af Hans Kongl. Höghet Kronprinsens Hertingens af Skäne födelse,
har en fond af 2,100 R:dr banko tillkommen dels genom samlade gåfvobidrag
och räntor, dels ock genom särskildt testamenterade 400 R:dr. För årliga
räntan af berörde kapital äro för det närvarande 4 fattiga barn utsatta till
vård och uppfostran hos välkända personer å landet.
Genom särskildt testamente af en Enkefru Öhman, som i Stockholm
aflidit, bar staden en annan fond af 4,000 R:dr banko, hvaraf räntan användes
dels till fattiga barns uppfostran, dels ock till underhåll för gamla i behof
stadde personer. I öfrigt hafva hvarken i Hedemora eller Säter några särskilda
fattigförsörjnings-anslalter varit stiftade förr än fattigvården ordnades
i enlighet med Kongl. Förordningen den 25 Maj 1847.
På sätt i sista berättelsen uppgafs utgå fortfarande till Falu stad strömsafrad
och skutefraktsmedel 695 R:dr 47 sk. 9 r:st och till Säters stad strömsafrad
3 R:dr 32 sk. banko, allt efter medelberäkning för ifrågavarande fem
år; men angående vågpenningarne till Hedemora stad har under sednare
tiden stridighet uppstått emellan staden och bruksägarne, hvilken blifvit
sålunda bilagd, att staden mot en viss ersättning i ett för allt afstått från
sina anspråk på liera års oguldna vågmedel och afgiftens bibehållande för
framtiden, hvarjemte metallvågen derstädes blifvit indragen. Falun i LandsKansliet
den 27 November 1849.
P. D. LORICHS.
P de Laval D. V. Holmberg.
TABELL
för Landet inom Sto r a K o p p a r b e r s L ä n.
Hemmantal.
lier
Frälse-Säterier . . . .
Frälse-IIemman . . .
Dito särskildt Bergsfrälse
Krono-Hemman . . .
Krono-Skatte-Hemman .
Militie boställen . . .
Civila dito
Ecklesiastika dito . .
[j Kyrkohemman, Bergsfrälse
Uekognitions-Skogshemman
Skattlagda bebyggda Torp, Utjordar, Urfjellar m
lägenheter utan mantal, som ej under något
mans ränta äro inbegripna, Krono
Dito obebyggda
Oskattlagda, bebyggda dito ....
Fisken, Krono-
Laxfisken på Skattchemmansegor.
Tull-mjölqvarnar med 181 par Stenar
Sågqvarnar, grofbladiga
Husbehofs-mjölqvarnar
Stampar
Silfververk
Kopparverk
Stångjernsverk
Ämneshammare
Masugnar
Jernmanufakturverk af särskilda slag
Glasbruk
Pappersbruk
Tegelbruk
Svafvelbruk
Krutbruk
Garfverier
Rödfärgsverk
Kalkugnar
Porphyrverk
Kronoskogar, Jernverk upplåtne emot Rekognitionsa
Gästgifveriers och Krogars minuteringsafgift .
Personalen af 1847 års skattskrifne personer
För Karaktärs-fullmagter
Klereci-Statens aflöning
gift
St.
H
lojfi
1 1 TB^STni
1 ‘2 7
5QQ8A31
OCG45
S3'2
9 2?
24 (T
9 a 671
^*'(»•240
IQ
SÖ
i‘U '»2b
ZrSäö
St.
Utsäde af
*
St.
25
4
477
1
12
75
57
24
15
1
3
40
12
G7
14
1
1
T:r.
280
T:r.
10,600
T:r. T:r.
7,800
33,000
T:r.
17,700
1,150
Ta
-
IS,500
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r.
1,960
T:r.
G3,C00
T:r.
T :r.
46,800 148,500
T:r.
88,500
T:r. T:r
5,750
92,500
-| 85712801 10,6001 7,S00| 33,000| 17,70011,150| 18,50o| l,96o| 63,600| 46,8001 148,50o| 88,50o| 5,7501 92,500
Underhållna Kreatur.
St.
14,200
St.
2.100
52,700
14,700
St.
91,200
St.
1,700
o
St.
41,000
Uppskattadt
Värde.
-MS i tl r a tj.
Bevillning efter 1845 års Förordning.
Efter Esta
Art.
R:dr.
21,800
41,986
1,176,383
11,850
7,197,942
146,961
16,250
157,496
2,719
73,389
10,920
900
120,144
190,340
34,170
25,550
5,425
24,800
3,967,443
50.000
80.000
16,613
11,201
88,300
18,500
6,230
5,167
6,000
R:dr.
7,325
Efter 2:dra Art.
2-7 gg.
R:dr.
3,764
19-32 SS.
R:dr.
32
83
2,352
12
10,691
5
137
10
1
240
380
68
51
10
49
7,934
100
160
33
22
176
37
12
10
12
2,367
5,136
14,2001 2,100| 52,70q| 14,700] 91,2001 ll,700j 41,000| 13,509,4791 — | — | 7,3251 2I 7| 3,7641 s| 3] 30.133
A\ 9
40 9
28 10
32
Efter 3:djc
Art.
R:dr. s.
18
6 10
Bränvinsbrän
ningsafgift.
Summa.
Ständiga Räntor.
Jordcboks- och
Hemmantalsränta.
Kronotionde.
Afrad.
Mantalspen
ningar.
R:dr.
84
1,001
10
9,783
37
72
329
11 6
IG
10
R:dr.
32
168
3,954
23
19
,474
43
37
17
72
31
5
21
137
22
19
44
1
38
240
14
380
68
51
10
49
7,934
44
100
—
—
ICO
—
—
33
10
10
22
19
3
176
2S
10
37
—
—
12
22
1
10
16
—
12
—
—
2,367
—
—
329
16
—
16,225
43
7
18
11
6
—
—
—
18|ll| 61 11,9281 51 4| 53,168134
R:dr.
100,011
20
100,011
20 1
R:dr.
43,091
43,091
10
10
R:dr.
2,392
Gernings
ören.
Tionde och räntor
af Bruk,
Bergverk och
andra Verk och
Inrättningar.
Summa.
Arrende
medel.
Kostnad för
rustning och
rotering.
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
17
2,392
R:dr.
10
17 10
11,185
11,185
42
R:dr.
44
42
16
R:dr.
29,350 47
— I 32
16 —
552
24
10
R:dr.
143,102
2,392
30
17
29,350 47
32
552
11,230
24
10
R:dr.
10
-I —
2
27
38
10
29,935)26] 10 j 186,660) 37 J —
Kyrkobetje
nings.
R:dr.
94,489
40
R:dr.
R:dr.
—  80,108 17 5
67138] —| 94,4891401—| 80,108|l7| 5
R:dr.
20,594
Summa.
Fattigförsörj
ning.
Skjuts.
Väghållning.
R:dr.
21
I
2 9,554
22
R:dr.
10,037
R:dr.
43,856
110,257 12
11
Diverse afgifter,
onera och allmänna
besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr.
33,141
R:dr.
53,780
20,594|211 2] 9,554)22] 41110,2571121111 10,037j 2J—| 43,8561 |
18
11
R:dr.
s.
32
33
168
24
3,954
14
23
19
398,881
3S
37
17
72
31
5
21
137
22
33,141
53,7801
18 11
19
1
240
2
27
2,811
68
51
10
49
37,285
100
160
33
22
176
37
44
10
12
2,919
329
27,456
18
110,257
44
585,458 39 4
10
19
28
46
16
3
16
5
11
12
Berättelse öfver Stora Kopparbergs Lur» för uren 1843—1847
TABELL för itiderne Inom Stora Kopparbergs Län
Fahlun.
Hus och Tomter
Jord ....
Silfververk . .
Stora Kopparbergs Grufva
Koppartillverkningen .
Vitriolverk .
Rödfärgsverk .
Kopparhyttor
Fabriker . . .
Apothek . .
Fahlu Privat-Bank
Personalen . .
Summa
Hedemora.
Hus och Tomter
Jord ....
Personalen . .
Summa
Näther.
Hus och Tomter
Jord
Jern-Manufakturverk
Tullmjölqvarnar med 6 par stenar
Husbehofs-Sågqvarn
Mälteri och Torkplåt
Valk- och Sämsk-Stamp . . .
Personalen
Summa
o
o
sr
H
o
3
247
'TT
O
sa:
r-s
3_
5’
05
1
1
1
3
50
7
1
1
Jord.
>■
192
1937
£• »•
ra
-1 B
02
C
3
3
as
H
B
B
as
O
5
561 946|
247
138
138
83
83
242
242
310
946’
1,2761 800
fl,276
180
o| 310| 180
800
950
2,318
2,318
1,440
950] 1,440
Utsäde af
w
fiJO
3Q
sr
o
3
>■
33
10
10
33
10
72
10
60
60
20
10
10
72
130
130
150
40
130
40
30
30
10
4| 2| 20| 5| 150| 10
Medelafkastning, sedan utsädet är
afdraget.
K
O
3
15
198
130
5 100
5 100
50
15 198
60
60
24
501 24
60
60
H
360
360
200
200
360
360
240
240
50
50
35
35
390 120
390
600
600
120
50
650
650
20
500
350
50
350
TTnnskaftadt värde.
N
t
sa
it
s
11 i
il
j»
a
Bevilining.
Ständiga
Räntor.
Klereciets
underhåll.
as
O
3
a=)
t»
O
Hus och
ter.
Jord.
Bruk, Qvarnar,
Fabriker, Ma-  nufakturier m. 11.
Efter 1845
års Förordning
Tionde och
Räntor af
Kostnad för
Rotering.
Kostnad för
Summa
c«
X
03
O
0
£;o
<
3*
CD
summa.
Efter 2:dra Artikeln.
Bränvins-
Krono
Boskaps-  och Åker-  skatt.
Städernas
försörjning.
Skjuts.
ning.
Onera.
Stats-
Bidrag.
P3
Efter
Usta Art.
Efter 2 g.
Jord, Hus, Tom- j
ter, Verk och
Inrättningar.
Borgerlig
näring.
Efter
33-36 §§.
Personer, ej
hörande till
viss näring.
Efter
3:dje Art.
brännings-
afgift.
summa.
Tionde.
Penningar.
Bruk, Verk
och Inrätt-  ningar.
summa.
iJastorcrs.
strars.
nings.
bumma.
524,369
524,369
82,430
75,194
1,046
164
150
1,420
45
41
18
24
11
1,046
891
150
1,420
952
113
46
77
84
60
1,258
4,140
45
13
18
24
30
11
322
10
3,625
2,387
34
1,551
860
4,798
34
4,816
13
3
500
5,405
20,514
891
150
38,610
952
467
465
77
1
15
18
19
103
8
325
20
30
100
30
82,430
726
75,194
- -
8
8
37,189
43
37,189
43
952
30
56,515
23,227
1,547
56,515
23,227
1,547
113
46
77
84
1
24
18
2
10
354
418
33
24
3
354
418
33
24
7
24
18
10
8
37
4
37
4
18
8
.
■
60
60
1,258
5,871
~
1,258
54
12
25
0
7
6
1 l
12
35
'
—
—
—
—
—
454
36
-
1,710
47
7
—
—
1,176
30
5
739
19
2
3
37
2
—
—
3
—
—
—
665
—
—
—
665
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,066
32
—
—
—
1 1
103
8
325
20
30
100
30
524,369
—
—
82,430
—
—
156,483
37
4
763,282
37
4
454
36
—
1,710
47
7
3,163
30
3
2,129
12
5
1,312
38
1
739
19
2
3
37
2
726
22
—
10,241
2
8
—
—
—
665
—
37,963
4
7
38,628
4
7
322
3
10
3,625
—
—
2,387
34
—
1,551
—
—
860
—
—
4,798
34
—
4,816
13
3
1,066
32
—
500
—
5,405
—
—
69,402
42
4
176,483
16
176,483
60,891
1 6
358
121
11
35
358
377
1,041
6
7
2
114
1,600
500
133
100
733
600
233
200
300
60
18
250
30
50
80
60,891
7
255
10
3
29
116
33
16
12 2
180
499
1,221
—
—
—
-
—
—
--
—
124
42
—
147
3
2
534
40
—
-
234
40
—
—
—
—
—
180
12
12
_
—
—
—
—
—
—
—
—.—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
2
60
18
250
30
50
80
176,483
16
60,891
237,374
16
124
4 2
147
3
479
47
l
534
40
234
40
255
10
1,776
44
'3
116
33
5
16
180
12
302
13
114
27
1,600
500
133
16
100
733
16
600
233
16
200
300
5,860
21
1
ö
■
81,668
81,668
16,600
17,222
3.000
1.000
1,000
600
163
33
34
6
16
9
21
1
163
208
34
6
2
2
1
513
16
10
21
1
1
4
70
24
420
385
66
32
66
518
10
266
206
80
150
1,874
243
119
40
14
136
15
71
66
16,600
175
0
35
35
3-
1
17,222
3.000
1.000
1,000
600
Q
'
2
2
2
~
2
1.
.
__
1
9
9
24
7
4
1
600
9
36
7
4
—
L
—
—
—
1 —
60
30
—
118
3 4
4
264
8
—
——
—
—
70
—
—
—
—
—
1 ..
87
12
—
—
87
12
—
—
—
a
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
40
14
| 136
15
| 71
| 66
81,668
| —
I-
16,600
1-
|-
| 22,822
1-
1 121,090
1-
60
30
118
34
1
242
8
7
264
8
—
-
-
70
—
—
—
175
—
6
930
33 | 5
_
-
35
87
12
85
,2
207
24
—
70
24
420
-
385
—
-
66
32 |
-
66
32
518
16
-1
266j32
-
206
-!-
80
-1
—
150
—
—
2,849
33|
5
Berättelse öfver Stora Kopparbergs I.än för åren 1843—1847.
IVarkegångsiiris på följande Ränteiiersedlar för nedanskrifna år.
*Ö
Sr*,
o .
a M
1843
122
1844
117
1845
117
1846
118
46
1847
120
o
Summa
Medel pris
69
69 24
20
401
118
6134
Fahlun i Lnnds-Kontoret den 27 November 1849.
Berättelse Ofver Stora Kopparbergs Län för åren 1843-1847.
ii. V. fl o L tit b e r z.
KONGL MAJ:TS BEFALLNINGSHAFVANDES
uti
Gefleborgs Cati
till
KONQL. MAJ:T
i underdånighet afgifne
FEMÅRS-BERÄTTELSE
för åren 1843, 1844, 1845, 1840 oell 1841.
STOCKHOLM, 18S0.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
-
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Lnligt nådig föreskrift får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet
afgifva berättelse om tillståndet uti Gefleborgs län, i ekonomiskt och statistiskt
hänseende, under de sist förflutna fem åren, eller från och med år 1843 till och
med år 1847.
§• *
Länets allmänna beskaff enhet.
I afseende å länets läge och vidd får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i underdånighet åberopa hvad derom blifvit uti förut afgifne berättelser anfördt.
Uti de fleste länets socknar företagas årligen mindre kärr- och moss-odlingar,
hvilka, ehuru innehållande få tunnlands vidd å hvarje ställe, likväl i sin mån verka
till förbättring af länets allmänna beskaffenhet äfvensom af klimatet, hvilket sednares
menliga verkningar svårast erfaras genom de tidigt på hösten inträffande froster, som
stundom förstöra den växande säden. Äfven större odlingar och allmänna arbetsföretag,
hvilkas inflytande bör vara mera märkbart, hafva under den tid, som denna berättelse
omfattar, blifvit verkställde; ty utom de i sista berättelsen omförmälda arbeten,
nämligen upprensning af Landaforssen i Ljusneelf, sänkning af Kyrksjön och
Harsjön i Harmångers socken, Kyrksjön i Jettendahls socken, samt Wanntjern i Hanebo
socken, hvilka äro till största delen fullbordade, hafva, under sednast förflutna fem
år, följande vatten-aftappnings-arbeten blifvit företagna och äfven till en del fulländade,
nämligen: sänkning af Grängsjön och Anntjern i Gnarps socken, Åsmyrorne
i Bergsjö socken, Sylta- och Långsjöarne samt Dahlboviken med flera vattendrag i
4
Hogsta socken, Bondabo-ängen och Sjömyrasjön i Delsbo socken, Fräken sjön i Hanebo
socken, Bodtjern och Öfverenstjern i Söderala socken, samt Jerfstjern i Skogs socken,
hvilka arbeten, dervid understöd af statsmedel blifvit af Eders Kongl. Maj:t nådigt
beviljade till ett sammanlagdt belopp af 21,817 R:dr banko, äro af det omfång,
att derigenom erhålles, utom förbättring af den förut odlade jorden, en odlingsbar
ägotillgång af tillsammans 1,444 tunnland. Under förutsättning att Staten skulle
framgent med understöd befordra dylika arbeten, hafva, under de sednaste åren, undersökningar
blifvit hällne och förslag upprättade för liera sådana, hvilka, efter uppgjorda
beräkningar, skulle tillsammans kosta 177,473 R:dr banko, och uti odlingsbart
skick försätta en ägovidd af 5,000 tunnland; men då Rikets sednast församlade
Ständer icke anvisat medel till understöd för sådana företag, så komma sannolikt större
delen af dessa förslag, till hvilkas verkställande jordägarnes förmögenhet icke är
tillräcklig, att, ehuru högst nödiga för den årligen tillväxande folkmängdens bergning,
tills vidare förfalla.
§• 2.
Invånare.
Vid de år 1847 verkställde mantals- och skattskrifningar utgjorde, enligt då upprättade
längder, befolkningen:
N I
Uti Gestrilclands Fögderi.
Skattskrifne af mankön  8,572.
„ af qvinkön  8,842.
Skattfrie af mankön 7,061.
af qvinkön 8,122. gq af,7
Uti Södra Helsinglands Fögderi.
Skattskrifne af mankön
. 8,248.
„ af qvinkön 9,110.
Skattfrie af mankön  8,505.
„ af qvinkön  8,985. g46
Uti Norra Helsinglands Fögderi.
Skattskrifne af mankön 9,413.
„ af qvinkön 10,551.
Skattfrie af mankön  7,994.
„ af qvinkön .
, . ... 8,377.
s
Uti Gefle stad.
Skattskrifne af mankön  2,439.
„ af qvinkön 3,176.
Skattfrie af mankön  1,393.
„ af qvinkön  1,608. g
Uti Söderhamns stad.
Skattskrifne af mankön  334.
„ af qvinkön 341.
Skattfrie af mankön  249.
af qvinkön  329. f ^
Uti Hudiksvalls stad.
Skattskrifne af mankön 619.
„ af qvinkön  729.
Skattfrie af mankön  328.
„ af qvinkön  388. g 0(j i
eller tillsammans 116,111
personer, som utgör länets hela folkmängd, hvilken sedan år 1842, då den utgjorde
110,838, således blifvit ökad med 3,233. — Denna tillökning i folkmängden är
större än under något af de sedan år 1827 förflutna quinquennier, och desto mera
anmärkningsvärd, som under åren 1845 och 1846 icke mindre än 823 personer öfvergifvit
orten för att flytta till Norra Amerika; men förhållandet förklaras dock deraf,
att, uti största delen af länet, skördarne varit, under fyra af de sednast förflutna
fem år, med få undantag goda, då deremot under föregående quinquennier flera
missväxter inträffade,
Den skuldsättning, som allmogen i länet, under åren 1837 och 1838, då länet
hemsöktes af svåra missväxter, åsamkade sig, har under sednare år blifvit betydligen
minskad, dels till följd af de bättre skördar, som derunder erhållits, och dels genom
ökad afsättning af trädvaror samt det högre pris, som under några af dessa år kunnat
derföre betingas; och, ehuru det är sällsynt att någon ibland allmogen är i besittning
af större förmögenhet, så är likväl i allmänhet deri del deraf, som innehafver
hemman, i en ställning, som med arbetsamhet och sparsamhet Iemnar god bergning.
Den del af länets befolkning, som besitter från hemman afsöndrad jord, bergar
sig under vanliga förhållanden äfven väl, men försättes genom missväxter eller
svagare skördar i svårt betryck, emedan dess bergning är beroende, icke allenast af
6
skörd å egen jord, utan äfven af arbetsförtjenst hos hemmansägaren, som efter svagare
skördar icke kan sadan lemna, och missväxten således åstadkommer minskad inkomst
af ej mindre egen jord, än den arbetskraft, som eljest å andras jord användes.
Fyllerilasten synes, oaktadt nykterhetsföreningarnes verksamhet till stor del upphört,
vara i aftagande, och brottens antal har allenast i Delsbo socken blifvit i
betydligare grad ökadt. Denna sockens befolkning utmärker sig genom ovanlig liflighet
och djerfhet, samt en sällsynt ihärdighet. Med dessa anlag, rätt använda, finner
man hos den större delen af dervarande allmoge glädtighet, qvickhet och ofta
älskvärdhet i umgänget, jemte utmärkt arbetsdrift samt bestämdhet och redbarhet i
handling; hvaremot de, som beträda brottets bana, utmärka sig genom slughet, hårdhet
och den fullständigaste förställning. Inför domstol neka de fräckt för brottet; i
cellfängelset förblifver deras lynne oförändradt, och de hitintills använda straff underkasta
de sig utan synbar rörelse; det synes som om desse voro alldeles otillgänglige för
alla ädlare känslor. Befolkningen inom socknen var fordom eller till närmare slutet
af förra seklet mycket väl känd och brott voro derstädes högst sällsynta; men i början
af 1780-talet inträffade der flera stölder, föröfvade dels af personer, inflyttade
från andra orter och dels af fyra särskilda slägter inom socknen; och derefter hafva
brotten i olika progression under olika tider så tilltagit, att, af den derstädes nu befintliga
befolkning, tillsammans utgörande 3,882 personer, 3 äro straffade för dråp,
i för barnamord, 116 för stöld, 12 för snatteri, 2 för förfalskningsbrott, 3 för
våld å föräldrar, 4 för edsöresbrott och 3 för brott emot 10 Kap. Missgernings-Balken;
och det oaktadt äro många tjufnader begångna, utan att gerningsmännen blifvit
upptäckte. Af de för stöld straffade äro 16 hemmansägare, 3 hemmansägares hustrur
och 10 söner och döttrar af hemmansägare, 32 torpare eller husmän, 4 torpare-hustrur,
22 söner och döttrar af torpare, 7 afskedade soldater, 3 soldat-hustrur
och 16 söner eller döttrar af soldater, samt 3 icke tillhörande allmogen utan den så
kallade herre-klassen; hvaraf det visar sig, att tjufnadslasten sträckt sig till alla klasser
af befolkningen. Huru ett så groft sedeförderf kunnat så allmänt spridas, är svårt
att förklara, då bristande nit hos presterskap, domare eller kronobetjening, hvarken
nu eller tillförene, kan såsom anledning dertill uppgifvas; men af den under sednaste
år tillvägabragte förbättring uti folkundervisningen, samt den fullständigare polisuppsigt,
sorn, genom sockennämndens verksamma biträde, numera bör åstadkommas, torde,
uti en ej aflägsen framtid, ett förändradt förhållande kunna emotses.
Allmogen uti flera socknar af Helsingland har från längre tider tillbaka visat
benägenhet för en art pietism, hvars anhängare vanligen benämnas läsare. Desse,
hvilkas antal inom Helsingland förut varit ganska stort, men nu är betydligen minskadt,
hafva egentligen utmärkt sig genom en i högre grad visad fromhet, som mån
-
7
gen, måhända oriktigt, velat anse tillgjord, samt genom de särskilda sammankomster,
som de för andaktsöfningar hållit. Så länge de, jemte sina enskilda sammankomster
för andaktsöfningar, bevistade de allmänna gudstjensterna och i allo iakttogo
kyrkliga föreskrifter, lemnades de icke allenast ostörde vid sina sammankomster, utan
äfven, måhända stundom oförsigtigt, uppmanades till sådane af åtskillige ibland presterskapet;
men sedan bonden Erik Jansson från Sonkarby, österunda socken af Westerås
län, hvilken under loppet af flera år besökt Helsingland för att afyttra hvetemjöl,
år 1843 med dem förenat sig och ibland dem uppträdt såsom talare, så utbildades
från dem en särskild sekt, som, efter honom kallade Jansenister eller Erik
Jansister, inom orten åstadkommit mycken oro och svåra bekymmer. Ilan skiljde sig
i början icke från de åsigter, som de så kallade läsarne förut hyllat; men sedan han
tillvunnit sig deras förtroende, utspridde lian ibland dem förvillande lärosatser, och
slutade med att predika fullkomlig syndfrihet för sina anhängare, fördöma Lutherska
läran, samt från trycket utgifva af honom författade så kallade psalmer, äfvensom
kateches. Till följd af hans uppmaningar upphörde anhängarne att bevista de
offentliga gudstjensterne och att begagna salighetsmedlen, och, under den vildaste fanatism,
uppbrände de i stora bål, under tal och sång, alla af dem förut begagnade
andaktsböcker, till och med psalmbok och kateches. Egenvilligt öfvergåfvo barn sina
föräldrar och tjenstefolk sina husbönder för att följa honom, som, otillgänglig för
afla varningar, var outtröttlig i sina bemödanden för sektens vidare spridande, hvaraf
slutligen väcktes den harm och förtrytelse hos den öfriga oförvillade befolkningen,
att sekten blef allmänligen afskydd och deras sammankomster stundom våldsamt
stördes, hvilket, jemte det emot Erik Jansson slutligen anbefallda åtal, föranledde honom
att rymma öfver Norrige till Norra Amerika, samt anhängarne att besluta utflyttning
till samma ort. Beslutet har ock blifvit så vida verkställdt, att af hans anhängare,
som uppgifvits vara omkring 1,100, icke mindre än 823 personer af alla
åldrar och deribland flera besutne hemmansägare begåfvo sig på resa till Norra Amerika,
hvarunder dock, genom ett fartygs förolyckande, 170 omkommo under resan.
Om de till destinationsorten framkomnes öde saknas tillförlitliga underrättelser; men,
enligt de uppgifter, som derom erhållits, skulle ungefärligen två tredjedelar af dem hafva
begifvit sig till vestra delen af Förenta Staternas land och, under Erik Janssons
ledning, der bildat en koloni, och de öfrige qvarstadnat uti kuststäderna, uppehållande
sig för det mesta med arbete å dit ankomne svenska skepp; dock skola många
af dem hafva, i yttersta nöd och elände, aflidit. Af dem, som icke utflyttat, har
flertalet öfvergifvit sin villfarelse, och de få, som den bibehålla, göra icke försök för
dess vidare spridande, hvadan allmän förargelse af dem icke åstadkommes.
§■ 3.
Xtit‘inyai'.
Jordbruket. De båda provinserna Gestrikland och Helsingland äro till deras naturförhållanden
mycket olika, och denna olikhet igenfinnes äfven uti jordbruket. 1
Gestrikland hålles en större ägorymd öppen till åker, hvilken vanligen hvart annat år
trädes samt derpå hesås till större delen med råg och endast till någon mindre del
med korn. Ärter sås å mindre afstängda delar af trädesjorden, samt hafra och någon
gång råg å den så kallade vretjorden, då denna till gräsväxtens förbättrande
upplöjes för att, gödslad och hesädad, åter till gräsvall igenläggas. Landet har stora
sidländta ängar, hvilka genom utdikning och bearbetning kunde försättas uti bördigare
skick; men dels nöjer sig allmogen, som ogerna frångår förfädrens bruk, heldre
med den mindre äringen, än nedlägger större kostnad eller arbete å sin jord,
och dels hindras på många ställen jordens utdikning af den uppdämning, som de i orten
belägna många jernbruk och andra vattenverk åstadkomma. Allmogen i Gestrikland
sysselsätter sig ock en stor del af året med brädsågning, kolningar, forslingar
af egna skogsprodukter samt effekter för de. många jernverken, och någon synnerlig
förbättring af jordbruket, som för närvarande kan anses blott till hälften fylla ortens
behof af spannmål, är under sådana förhållanden icke att förvänta. Der laga skiften
blifvit verkställde, bär dock odlingshågen visat sig vara i tilltagande, och allmogen
har äfven i sitt jordbruk god föresyn af flere ibland ortens possessionater, hvilka,
under sednare åren, verkställt betydliga nyodlingar.
I den till Gestrikland närmast gränsande Skogs socken af Helsingland är förhållandet
nästan enahanda, som i Gestrikland; men ju längre man kommer in i Helsingland,
desto mera erhåller sistnämnde provins ett från Gestrikland skiljaktigt utseende.
De odlade byggderne, som ligga i större dalsträckningar efter vattendragen, begränsas
af skarpa bergväggar, hvilka hindra all större utvidgning af den redan odlade jorden;
men de i dalbottnarne å flera ställen befintliga sanka myror och ängar äfvensom
de å utmarken befintliga skogsmyror lemna dock ännu rika tillgångar för nya
odlingar, i den mån dessa lägenheter blifva genom utdikning till odling beredde.
Åkerjorden, som vanligen intager högt liggande platser, så att vattnet, ofta utan dikning,
lätt afrinner, är till rymden mycket mindre än den jord, som i cirkulationsbruk
begagnas och i orten benämnes svaljord. I södra delen af provinsen, der den
öppna åkern intager större ägorymd än i den norra delen, är denna vanligen indelad
i fyra delar, hvaraf den första för träde, den andra för råg, den tredje för gråärter
och den fjerde för korn, allt i årlig omvexling, hvarvid gödsling sker icke för
9
råg utan för korn. Å andra ställen ingår äfven potates, hvilken rotfrukts odling inom
hela länet är i tilltagande, uti nämnde vexelbruk, emot minskning af arter. I norra
och vestra delarne af provinsen trädes en ännu mindre del af de små öppna åkerfälten,
såsom allenast en sjettedel eller åttondedel, och i samma förhållande minskas
råg- och ökas korn-utsädet. Svaljorden, hvars areal årligen ökas genom nyodlingar,
företagne till större delen å utdikade sanka ängar eller kärrmarker, begagnas allmännast
på det sätt, att den, efter upplöjning från gräsvall, första året besås med lin,
och det andra, efter gödsling, med kora eller blandsäd, hvarefter den i tre eller fyra
år användes för gräsväxt. I några af de nordligare socknarne, såsom Bjuråker,
Hassela, Ljusdal, Färila och Hogdahl, finnes ett stort antal hemman, som icke hafva
någon ständigt öppen åker, utan all jord i cirkulationsbruk emellan lin, vårsäd och
gräs; och är i dessa socknar derföre råg-utsädet ganska ringa. A några ställen begagnas
vår-råg samt så kallad latmansråg, eller sådan, hvilken utsås tillsammans med korn för
att året derpå, under det jorden vallas till gräsväxt, gifva en mindre rågskörd. Uti
förut afgifven berättelse för åren 1833 till och med 1837 har blifvit anmärkt, att
råg, som är mera gifvande, kraftigare och tidigare mognande än vårsäden, inom Helsingland
allt för ringa odlas och att, der det sker, gödsling icke verkställes för rågen
utan för kornet, samt att gräsfrö dels icke och dels i alltför ringa qvantiteter begagnas.
Af då anförde och ännu fortfarande anledningar har någon synnerlig förändring
deruti icke inträffat; men allmogens uppmärksamhet synes dock vara fästad på vigten
deraf, hvilket ock visat sig i en, ehuru ännu ringa, tilltagande råg-odling äfven å
ängs- eller myrjord, sedan den blifvit utdikad, flåhackad och bränd. Den omständighet,
att vid laga skiften vissa hemman nödgas frånträda den gamla invid byarne belägna
öppna åkern och i dess ställe emottaga allenast sval- eller ängsjord, riktar uppmärksamlioten
å behofvet af förändring i gamla brukningssättet; och finner man nu
äfven att gräsfrö af thimotej och i några trakter af Alsike-klöfver stundom begagnas.
Sedan år 1842 har, enligt de härvid bifogade tabeller, jemförde med dem, som
åtföljde förra berättelsen, spannmålsproduktionen i länet, beräknad efter medelafkastningen,
blifvit under sistförllutna fem år ökad af hvete med 63, råg 1,231, korn
13,368, bafra 1,799, blandsäd 9,863 och ärter 1,897, eller med tillsammans 28,223
tunnor af alla sädesslag; hvarförutan skörden af potates blifvit ökad med 28,971
tunnor. Vanligen införas till länet betydliga qvantiteter af spannmål, synnerligast
för bergsbruksidkarnes behof; men anmärkningsvärdt är, att, efter den missväxt, hvaraf
mälareprovinserne år 1843 hemsöktes, spannmålstillgången i Helsingland var tillräcklig
icke allenast för provinsens eget behof, utan äfven för någon afsättning till
Upland, hvilket förhållande vetterligen aldrig tillförene inträffat.
Berättelse öfver Gefleborgs län för åren 1843—1847. 2
10
Linodlingen, hvaraf större delen af Helsinglands invånare hämtar sin penningeinkomst,
fortfar att idkas på enahanda sätt och till ungefärligen samma belopp som
tillförene, oansedt prisen på lin och väfnader under sednare åren varit lägre än förut.
Efter uppgjorde beräkningar afyttras årligen från Helsingland 30,000 lispund lin,
3,000,000 alnar väf, bestående af tält- och segelduk, foder- och tapetväf, buldan
och ett gröfre lärft, som i orten kallas nordanstig, samt ungefärligen 100,000 härfvor
garn; och äro, utom länets tre städer, Stockholm, Upsala, Hedemora och Sala
de egentliga afsättningsorterne för denna vara. Förändrad method vid linets förädling
har, under de år denna berättelse omfattar, icke blifvit begagnad, men genom
de af Eders Kongl. Maj:t nådigst beviljade anslag till ett sammanräknadt belopp af
1,300 R:dr banko har tillfälle blifvit beredt, att uti flera särskilde socknar af länet
låta meddela undervisning uti den Magerska dubbelspinnings-methoden, hvaraf betydlig
tidsbesparing och i följd deraf minskad arbetskostnad och ökad fabrikation beräknas
kunna under kommande år medföra stora fördelar, så framt allmogen kan
förmås, att i någon allmännare grad frångå den förut begagnande spinnings-methoden.
Boskapsskötseln. Under sistförflutna fem år har kreaturens antal blifvit ökadt
med 381 hästar, 322 oxar, 3,603 kor, 1,602 yngre nötkreatur, 4,808 får, och
738 svin; hvaremot getternes antal blifvit under samma tid minskadt, så att det
nu utgör allenast 39,995 eller 3,862 mindre än år 1842. Då getterne till stor
del taga sin föda af den uppväxande skogen och, i följd deraf, å den åstadkommo
betydlig skada, så torde den förminskning, som i deras antal ägt rum, böra härledas
deraf, att hemmansägare, i samma mån skogen blifver emellan dem skiftad,
med mera omsorg vårda den, och följakteligen upphöra att begagna sådana djur,
som förhindra dess tillväxt. Någon förändring i kreaturens skötsel har icke ägt rum.
Stallfodring begagnas icke, utan utsläppas kreaturen under sommaren på betesmarker,
som stundom äro belägne på långt afstånd från bostäderne. Hästarne i Helsingland
äro i allmänhet starka och ihärdiga, hvaremot de i Gestrikland äro af vida
sämre art, till förbättring hvaraf 2:ne hingstar från Strömsholms stuteri blifvit under
betäckningstiden uti provinsens ungefärliga medelpunkt, Ofvansjö socken, stationerade.
Kokreaturen äro små, men genom noggrann skötsel, hvarpå mycken omsorg
användes, erhålles från ladugårdarne tillräckligt af mjölk, ost och smör, icke allenast
för eget behof, utan äfven af sistnämnde vara för afsättning, synnerligast från
Hogdahls, Färila, Ljusdals och Bjuråkers socknar, till ett belopp af 5 å 6,000
lispund årligen. Svinkreaturen äro ej af utmärktare race, och af fläsk erhålles ej
heller så mycket, att behofvet deraf i städerne kan fyllas från kringliggande landsbygd,
utan köpes mycket af den varan från aflägsnare orter.
11
Skogar. Under sednaste år har, genom de höga priser, hvartill trädvaror kunnat
å utländska orter försäljas, betydlig inkomst af skogarne erhållits. Afsättningen
af bräder har årligen uppgått till omkring 36,800 tolfter, hvarförutan bjelkar och
spiror till mindre qvantiteter blifvit exporterade. Betydlig inkomst af skogarne erhålles
ock genom kolning till de inom länet belägna många Jernbruk, dit kol försäljes
från de fleste länets socknar; men af de stora skogstrakter, som äro belägne
i nordvestra delen af Helsingland invid gränsen emot Dalarne, Herjeådalen och Jemtland,
har, i anseende till det långa afståndet till hafskusten och brist på lättare
transport-medel, ännu icke kunnat beredas annan inkomst än den, som, utom förmånen
af vedbrand för eget behof, kunnat genom pottaske-tillverkning åstadkommas.
Priset på kol är mycket olika, men dock i allmänhet högre i Gestrikland, der
Bergsbruket sprider arbetsförtjenst i alla socknar af provinsen, än i Helsingland;
och är det högsta pris, som för denna vara kunnat inom detta län betingas, 8 sk.
banko för tunnan. I den mån skogarne upphöra att af större menigheter samfälldt
begagnas och blifva emellan hemmansägare fördelade, synes allmogen bättre vårda
dem, men skogshushållning efter nyare methoder har allenast af några få Bruksägare
blifvit införd.
Bergsbruket. Ehuru anvisningar på silfver- och kopparmalm förekomma på särskilda
ställen inom länet, och hågen till deras efterspanande icke kan anses vara försvunnen,
då under de år, hvilka denna berättelse omfattar, 20 silfver-och blymalmsanledningar
samt 31 kopparmalms-anledningar jemte 2:ne anvisningar på nickelmalm
utgjort föremål för inmutning, har likväl icke något enda af de flera försök, hvilka
blifvit gjorda till erhållande af dessa ädlare malmsorter, hitintills ledt till upptäckten
af en samlad och lönande fyndighet. Af dessa grufvuförsök må särskildt nämnas Fjell—
bergs blymalms-skärpning i Thorsåkers socken, Stafsbergs koppargrufva i Hedesunda
socken, Nätsjö koppargrufva i Loos socken samt de af det sig så kallande Loos grufve-bolag
i Ställstensberget inom sistnämnde socken företagna grufarbeten, alla gäckande
de mer och mindre grundade förhoppningar, som vid dem varit fästade, ehuru de
föranledt betydliga kostnader.
Jernmalmsbrytningen inom länet förser masugnarne endast med en mindre del
af deras malmbehof; dock har under ifrågavarande quinquennium uppbrutits tillsammans
204,568 Skepp:d bergsvigt malm, hvaraf inom Gestrikland erhållits 166,073
Skepp:d och inom Helsingland 38,495 Skepp:d, eller i medeltal för året 33,215 Skepp:d i
det förra och 7,699 Skepp:d i det sednare landskapet. Grufverörelsen har inom Gestrikland
nästan uteslutande bedrifvits i Thorsåkers socken, och inom Helsingland varit,
sedan arbetet i Magmyrefältet i Skogs socken år från år aftagit samt under sednaste
år alldeles upphört, inskränkt till de malmtillgångar, som det inom Woxna
12
socken belägne Gymåsberget innehåller. Sistnämnde malmtillgångar äro ymniga, men
deras begagnande begränsas deraf, att ägarne till Woxna och Dalfors bruk äro de
enda afnämare af denna, icke rikhaltiga, malm; hvaremot ansträngda bemödanden
erfordrats för att vid Thorsåkers grufvor åstadkomma den malmvinst, som erhållits.
Grufdriften inom Gestrikland under sistförllutna quinquennium kan likväl anses så till
vida tillfredsställande, som medelbeloppet af den årliga malmuppfordringen med nära
10,000 Skepp:d öfverstiger den uppfordring, som per medium om året erhölls under
nästföregående fem år och hvilken sednare utgjorde blott 23,364^ Skepp:d, en skillnad
som icke allenast betäcker utan betydligt öfverskjuter skillnaden i uppfordringsbeloppen
vid grufvorne i Helsingland under dessa bägge tiderymder. Under ifrågagavarande
fem år hafva inom länet 69 nya jernmalmsanledningar och förr arbetade
ställen blifvit för erhållande af vederbörliga tillståndsbref hos Bergmästare-Embetet
anmälde.
Tackjernsblåsning bar varit anställd vid alla inom länet belägne 27 masugnar,
med undantag allenast af Forsbacka masugn, der den sista blåsningen verkställdes år
4838. Tackjernstillverkningen uppdrefs år 1846 ända till 86,059 Skepp:d 14 lisp:d
10 skålprd eller till högre belopp, än under något föregående år; och dä dermed jemföres
förhållandet under nästföregående år 1845, då tackjernstillverkningen i länet utgjorde
allenast 49,825 Skepp:d 20 lisp:d 12 skålp:d, synes deraf nogsamt, huru förlamande
1844 års konjunktur inverkat på denna gren af bergshandteringen. Under
den tidrymd, denna berättelse omfattar, har tillverkningen af tackjern uppgått till
sammanräknade 330,993 Skepp:d 10 lisp:d 14 skålp:d eller i medeltal för hvarje år
till 66,186 Skepptd 17 lisp:d 15 skålp:d, hvilket är för hvarje år nära 10,000
Skepptd mindre, än under det quinquennium, som omfattat åren 1838—1842. Medelproduktionen
för hvarje blåsningsdygn har varit 21,58 Skepptd.
Stångjernstillverkningen har under ifrågavarande tidrymd uppgått till ett sammanräknadt
belopp af 425,212 Skepptd 1 lisptd 5 skålptd eller i medeltal årligen
utgjort 85,042 Skepptd 8 lisptd 5 skålptd. Under denna tid har en ny härd med
600 Skepptd årligt smide blifvit privilegierad vid Woxna bruk i Helsingland, samt
årliga smidet vid Wj Bergsmanshammare i Thorsåkers socken blifvit tillökadt med
150 Skepptd 13 lisptd 14 skålptd, så att det privilegierade smidet härigenom vunnit
en tillökning af 750 Skepptd 13 lisptd 14 skålptd. Detsamma utgjorde vid slutet
af smidesåret 1847 tillsammans 81,308 Skepptd 6 lisptd 3 skålptd. Utöfver det
genom privilegierne fastställda belopp får dock smidet drifvas så högt ske kan vid
Hofors, Gammelstilla och Hammarby samt Svabens verk; hvarförutan en extra smidesrätt
tills vidare är medgifven för Strömbacka bruk af 1,150 Skepptd och för Hedvigsfors
bruk af 200 Skepptd årligen. Antalet af stångjernshärdar är 164; men
15
dessutom finnas vid Svabens verk tvänne extra härdar för bedrifvande af Morellska
smidesmethoden, och en sådan vid Mackmyra bruk för begagnande vid det derstädes
införde Lancaschire-smidet. Tönshammars bruk i Skogs socken, bestående af 2 härdar
oell 2 hamrar med 1,200 Skepp:d smide samt Montros bruk i Thorsåkers socken,
der 3 härdar och 3 hamrar med en sammanlagd smidesrätt af 1,696 Skepp-.d
13 lisp:d 3 skålp.-d blifvit anlagde, äro tvänne nya Jernverk, uppkomne genom smidesflyttningar,
som ägt rum till det 'förstnämnde från Kihlafors bruk, och till det
sednare dels af 3 härdar med smiden från Robertsholms bruk samt Tjernäs och Bergs
öfre hammare , dels ock af smidesandelar i åtskillige Bergsmanshamrar. Dessutom
har en härd med 600 Skepp:d smide blifvit med behörigt tillstånd flyttad från Uhrfors
till Kungsfors bruk, bägge belägne i Ofvansjö socken. Stångjernstillverkningen
har under förra quinquennium i medeltal årligen uppgått till 86,457 Skepp:d.
Jernmanufakturtillverkningen har under hela ifrågavarande quinquennium uppgått
till ett sammanräknadt belopp af 7,871 Skepp:d 11 lisp:d 15 skålp:d, utgörande i
medeltal för hvarje år 1,574 Skepp:d 6 lisp:d 7 skålp:d, samt bestått af Brännstål,
Band-, Knipp- och Bultjern, Spik och diverse annan manufaktur. Medium af årstillverkningen
under nästföregående quinquennium utgjorde 1,574 Skepp:d 8 lisp:d 3f
skålp:d, och en större likhet i resultater af en till beloppet obegränsad närings bedrifvande
under tvänne olika tidrymder torde högst sällan förekomma. Ägaren af
Andersfors bruk i Bergsjö socken har den 27 Mars 1843 erhållit tillstånd att vid
bruket uppföra en Knipphammare med en Ässja samt tvänne Spikhamrar vid särskild
Stock och Ässja. Manufaktur-smedjor för tillverkning af hvarjehanda svartsmiden för
eget och ortens behof hafva likaledes blifvit den 13 September 1847 tillåtne att uppföras
på tvänne särskilda ställen inom Enångers socken, det ena beläget vid Grängsjön
och det andra å ägorne till hemmanet N:o 11 i Vester-Bölan.
Tillverkning af gröfre Gjutgods har åstadkommits vid de fleste masugnar, men
då detsamma ingår i den här ofvan uppgifne tackjerns-produktionen, kan beloppet
deraf icke närmare bestämmas. Vid Forsbacka jerngjuteri, som är förenadt med mekanisk
verkstad, har tillverkningen af diverse sorter gjutgods utgjort tillsammans 4,646
Skepp:d Bergsvigt eller per medium om året 929^ Skepp:d.
§• 4.
Mtinäringar.
Jagt och djurfångst idkas uti alla länets socknar, men icke till någon betydligare
försäljning. Denna näring synes vara i årligt aftagande, till följd af ej mindre
14
odlingarnes fortgång och bosättningar i de större skogarne, än minskad håg för
yrket.
Strömmingsfiske idkas uti alla invid hafskusten belägne socknar. Beloppet af
fångsten kan dock icke uppgifvas, emedan större delen deraf försäljes af fiskarena
uti mindre partier direkte till konsumenterne. 1 Helsingland anses den dock lemna
icke allenast tillräckligt af strömming för provinsens eget behof, utan äfven till försäljning
på andra orter; hvaremot i Gestrikland behofvet af denna vara måste till
stor del fyllas från andra orter. Lax fångas uti de större vattendragen, såsom Gelle
å, Ljusne eif, Svåga eif med flere, äfvensom uti socknarne invid hafskusten. Det
betydligaste lax-fisket är uti Ljusne eif, der den årliga fångsten uppskattas till 2 å
3,000 lisp:d. Skäl-fiske idkas äfven uti socknarne invid hafskusten, dock hufvudsakligast
i norra Helsingland, och ungefärligen 100 skälar fångas årligen. Insjö-fisket
är ej af den betydenhet, att något af fångsten afsättes till andra orter.
Kolning och körslor för brukens behof äro ännu, såsom tillförene, en vigtig
binäring för länets invånare, synnerligast uti Gestrikland, inom hvars alla socknar
bergsbruket lemnar tillfälle till sysselsättning och förtjenst. Denna binäring är al
största vigt under missväxtår, och nöden blifver derigenom uti dessa orter aldrig
så ytterlig, som der sådan förtjenst saknas.
Försäljning af trådvaror har under de tre första åren af ifrågavarande quinquennium
varit mindre lönande, men deremot under de tvänne sednare åren mycket
vinstgifvande, hvilket ock föranledt invånarne uti åtskillige från hafskusten allägsnare
socknar att uti städerne afyttra bjelkar och bräder. Försäljningen af dessa varor
till utrikes orter finnes uppgifven uti de för städerne uti länet afgifne särskilde
berättelser. I den mån de för kronan och hela socknar förut samfällige stora skogar
blifvit afvittrade, skiftade och till enskilde upplåtne, inträder behofvet, att, genom
flottleders öppnande efter de större vattendragen och deras tilloppsgrenar, göra
de från hafskusten aflägsna skogs-trakter för afsättning tillgängliga. Under sednast
förflutna år har, mera än tillförene, uppmärksamhet blifvit deråt egnad, och, i sammanhang
med afvittringen, äro afvägningar efter några vattendrag verkställde, hvarigenom
hindren för flottningen blifvit kända, ehuru fullständiga förslag för deras undanrödjande
ännu icke blifvit upprättade. Enskilda försök äro äfven gjorda för till—
vägabringande af sådana kommunikations-medel, hvaribland må nämnas de af Woxna
bruksägare vidtagne beredelser för att göra Woxna-elfven flottbar från dess källor
i gränsen emellan Herjeådalen och Dalarne, genom Loos, Woxna, Ofvanåkers,
Alfta och Bollnäs socknar, intill dess detta betydliga vattendrag uti sistnämnde socken
förenas med Ljusne-elf, äfvensom det af Strömbacka bruksägare företagna rensnings-arbete
i Svåga-elf, för att göra denna flottbar från Medelpads-gränsen genom
\
13
de stora skogarne i Ljusdals och Bjuråkers socknar, till sjön Norra Delen. Hvad i
denna riktning hitintills blifvit gjordt är dock otillräckligt, och kan det ej heller förväntas,
att nämnde betydligare företag kunna, utan understöd af statsverket, vinna
erforderlig utsträckning.
Uti föregående berättelse äro omförmälde de åtgärder, som blifvit af länets
Hushållnings-Sällskap vidtagne för att till befolkningen uti de från hafskusten aflägsnare
skogar, hvarifrån trädvaror, i saknad af llottleder, icke kunna utan största svårighet
afsättas, sprida kännedom om sättet att tillverka pottaska och tjära. Genom de af
Eders Kongl. Maj:t, uppå min underdåniga hemställan, för dessa näringars befrämjande
nådigst beviljade anslag af tillsammans 1,333 Riksdaler 16 skillingar banko, har
ytterligare undervisning uti dessa handteringar kunnat beredas åt inbyggare uti särskilde
trakter af länet, samt understöd blifvit lemnade för anskaffande af åtskilliga
för pottaske-tillverkningen nödiga redskap. Kännedom af pottaske-beredningen har
ock genom dessa åtgärder blifvit spridd inom de allägsnaste skogsbyggderne i länet
och åt befolkningen derstädes beredt en penninge-förtjenst, som anses årligen uppgå
till 13,000 Riksdaler banko. Försök med tjärutillverkning, efter den i Westerbotten
bruklige fördelaktigare methoden, hafva ock blifvit anställde inom Ljusdals, Bjuråkers
och Bergsjö socknar i Helsingland samt Ugglebo socken i Gestrikland, i ändamål
att göra denna handtering, för hvilken de vidsträckta skogarne i länet erbjuda
rika tillgångar på råämnen, indrägtigare och allmännare känd. Dessa försök kunna
dock ännu icke anses hafva medfört den dermed åsyftade verkan; men anledning är,
att denna förbättrade method småningom vinner insteg, och tjärubränning då kan
blifva för skogsbyggdernes invånare en vigtig näringsgren.
Salpeter-tillverkningen har under ifrågavarande quinquennium varit något betydligare
än under det nästföregående, och har leveransen till Kronan af nämnde vara
under berörde tid tillsammans utgjort 2,901 lisp:d 4 skålp:d.
Vid stränderne af Storsjön i Gestrikland uppbrytas ännu betydliga qvantiteter af
qvarnsten, trappsten och masugnsställsten, som afsättas i Gefle stad, derifrån de afvttras
till åtskillige inrikes orter, och hafva Wahlbo, Ofvansjö och Årsunda socknars
invånare deraf en ganska lönande binäring.
För utbyte och försäljning af varor hållas årligen tre marknader uti hvar och
en af städerne Gefle, Söderhamn och Hudiksvall, samt nu mera två sådane uti Skästra
by i Jerfsö socken och en sådan uti Knäda by af Ofvanåkers socken. Allmogen
afsätter der sina produkter och uppköper sina behof af köpmannavaror. Dessut
om
idkas, i enlighet med föreskrifterne uti den af Eders Kongl. Maj:t den 22 December
1846 fastställde Handels-Ordning, handel i socknarne å landet af icke mindre
än fyratiofem der bosatte Handlande.
16
Fabriks-näring idkas å landet vid tre Pappersbruk, fyra Tegelbruk, nio Färgerier,
åtta Lädergarfverier, två Segelduks-fabriker, tre Kakelugns-fabriker och en
Klädes-fabrik. Vid den sistnämnde, som för tre år sedan anlades på en fjerdedels
mils afstånd från Gelle stad, har tillverkningen sista året uppgått till ett värde af
51,460 Riksdaler banko.
Genom de af Rikets Ständer beviljade anslag för omläggning af backiga och för
trafikerande eljest svåra vägar, har uppmärksamheten blifvit allmännare fästad å behofvet
att genom landsvägarnes förbättrande lätta afsättningen af landets produkter.
Till följd deraf hafva, utom de i sista berättelsen omförmälda vägomläggnings-arbeten
uti Ljusdals och Delsbo socknar öfver Gryttjesbergen, uti Hanebo socken öfver Röstebergen
och uti Segersta socken öfver den så kallade Rråbrickan, under sednasto
quinquennium vägomläggningar till undvikande af större backar blifvit verkställde: af
Söderala och Skogs socknemän å allmänna landsvägen utmed hafskusten emellan Stråtjära
och Myskje Gästgifvaregårdar; af Alfta, Hollnäs och Regnsjö socknemän å den
väg, som går från Dalarne genom nämnde socknar till Söderhamns stad; af Tuna
och Rsbo socknemän å vägen emellan Sanna och Rerge Gästgifvaregårdar; och af
Ilogdahls socknemän å vägen från Jemtland genom nämnde socken till Helsingland;
hvilka arbeten blifvit understödde med statsmedel till ett sammanräknadt belopp af
27,847 Riksdaler 43 sk. 3 r:st. banko. Derjemte hafva, utan understöd af allmän
na
medel, arbeten till förbättring af landsvägarnc blifvit verkställde uti Ofvanåkers,
Bjuråkers, Forssa, Hög och Rogsta socknar. Undersökningar äro äfven hällne och
kostnadsförslag uppgjorde för flere vigtiga och högst behöfliga vägomläggnings-arbeten
å vägen från Uplandsgränsen till Gelle stad, samt från Dalarne genom Thorsåker och
Ofvansjö socknar, likaledes till Gefle, äfvensom ifrån Herjeådalens gräns till Hudiksvalls
stad med flere, men verkställigheten deraf, hvartill sockne-menigheterne förklarat
sig villige att lemna bidrag, beror på det understöd, som dertill kan af staten
erhållas.
§• 3-
Politisk författning.
Under åren från och med 1843 till och med 1847 har Kongl. Kammar-Kollegium
fastställt mantal och ränta för de Gysinge, Mackmyra, Oslättfors och Iggesunds
bruk anslagne rekognitions-skogar, samt utfärdat skattebref för trenne af dem och
för Axmars bruks rekognitions-skog, hvarigenom 6s nya mantal tillkommit. Den
17
Ugglebo-Jernverken anslagne rekognitions-skog är den enda inom länet, å hvilken
skattläggnings-åtgärder ännu icke kunnat vidtagas, emedan de uppehållits af oafgjor
da
tvister om äganderätt till en mängd å skogen befintliga torp och lägenheter.
Bollnäs norra skogs-allmänning, som Svartnäs bruksägare emot rekognitions-afgift
förut innehaft, har, genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes utslag af den
29 Oktober 1847, blifvit bruksägarne fråndömd, hvarigenom en ökad skatt för gamla
hemman af f mantal uppkommer.
Skogs-afvittringen emellan Kronan och enskilde har oafbrutet fortgått, dervid
mätningen af Hogdahls socken till en areal af 259,027 tunnland blifvit fulländad,
samt afvittrings- och skattläggnings-förslag blifvit upprättade: för Bollnäs socken, hvarest
någon öfverloppsmark icke tillfallit Kronan, utan de gamla hemmanen blifvit vid
all marken bibehållna, emot ökad skatt till 2|-J- mantal, utom ett skattlagdt nybygge om
-it mantal; för Arberå allmänning, der 6 hemman och ett nybygge blifvit till områden föreslagna,
samt utom förr åsätta ljif mantal tillökta med lTtb- mantal; och för Bjuråkers
krono-allmänning, å hvilken 7 hemman, 5 nybyggen och 3 fäbode-lägenheter blifvit
utbrutne med åsätta 3ii mantal, hvaraf den gamla skatten utgör $£ och den tillökta
2fyv mantal. A Ofvanåkers krono-allmänning har, sedan Eders Kongl. Majit den
13 Mars 1845 med vissa föreskrifna ändringar gillat det deröfver upprättade afvittrings-
och skattläggnings-förslag, utbrytnings- och utdelnings-förrättningen blifvit år
1846 fullbordad, hvarefter samma förrättning blifvit den 12 Juli 1847 af Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställd. Äfven har förslag blifvit uppgjordt för den,
hemman och lägenheter i Ljusdahls socken, till ett sammanräknadt skattetal af 117m
mantal, tillkommande mark, upptagande i areal af inägor 17,219 tunnland, af skog
och betesmark 245,980 tunn-, 12 kappland, och af impedimenter 25,991 tunn-,
3 kappland, eller sammanräknadt 289,190 tunn-, 15 kappland; hvarförutan förberedande
åtgärder blifvit vidtagne för afvittring och indelning af öfverblifna 146,612
tunnland, innefattande den aflägsna del af nämnde socken, å hvilken byarne Gåda,
Ramsjö, Wiken, Hedsjön och Naggen, med allenast nu åsatte A\ mantal, utom ett
stort antal oskattlagda torp och nybyggen, äro belägne.
Enligt de af Landtmätarne i länet lemnade redogörelser, hafva 49 laga skiften,
omfattande 102ti mantal, blifvit verkställda; dervid 88 delägare med understöd af statsverket,
till ett sammanräknadt belopp af 6,127 R:dr 45 sk. 2 rist. b:ko, utflyttat,
och 307 blifvit qvarboende. Den mark, som vid nämnda skiften, äfvensom vid åtskilliga
andra skiftes-förrättningar blifvit fördelad, innehåller af inrösnings-jord 19,887
och afrösnings-jord, impedimenter oräknade, 118,194 eller tillsammans 138,081 tunnland,
motsvarande 6 qvadrat-mil. Af dessa laga skiften hafva 24 blifvit verkställda i
Berättelse öfver Gefleborgs län för åren 1843—1847. 3
18
Gestrikland och 25 i Helsingland; men till antal delägare och omfång i öfrigt äro dock
skiftena i Helsingland betydligt större, ibland hvilka endast laga skiftet i Hanebo sockens
andra skifteslag omfattar 10 byar, innehållande 211 mantal, med 63 delägare,
hvaraf 14 utflyttat, samt en areal af 21,037 tunnland.
Antalet af Krono-hemman har blifvit minskadt med lAV mantal, hvaremot Krono-skattehemmanens
antal blifvit ökadt med icke allenast berörde 1-AV mantal, utan äfven
med skattlagda och skatteköpta rekognitions-skogshemman, och ökade skatter å
gamla hemman tillsammans 16j mantal, hvarigenom dessas antal nu uppgår till 1,972.
Då dertill läggas hemman af öfriga jordnaturer, så blifver antalet af samtliga hemmanen
i länet 2,144. Icke något hemman har fallit i ödesmål.
Krono-Fiskeriernes antal är minskadt med 11, som blifvit kronan frånvunne.
Elfva nya tull-mjölqvarnar, med tillsammans 26 par stenar, hafva blifvit beviljade
och skattlagde, samt 11 par stenar, med behörigt tillstånd, inlagde uti gamla
qvarnar; hvarförutan 4 husbehofs-mjölqvarnar blifvit anlagde. Allenast en tull-såg—
qvarn har blifvit beviljad.
Uppskattningsvärdet af hemman, bruk och lägenheter af alla slag har blifvit
minskadt med 81,409 Riksdaler 34 sk. banko, hvilken minskning blifvit föranledd
af de, med afseende å ofördelaktiga konjunkturer, nedsatta värden å jernbruken.
Bevillnings-summan är, hufvudsakligen till följd af den år 1845 beslutade nedsättning
af Skydds-afgiften, minskad med 9,020 Riksdaler banko.
Då sjötransport nu mera företrädesvis begagnas för truppers fortskaffande, äro
länets invånare obetydligt besvärade af krono-skjuts och inqvartering. Deremot
fortfar håll- och reserv-skjutsen att för åtskillige socknar, men synnerligast för dem, som äro
invid hafskusten belägne, vara mycket betungande. — Vid 37 af de inom länet varande
46 gästgifverier bestrides skjutsen af entreprenörer, och i enlighet med föreskrifterne
uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 2 Augusti 1844 har, vid
35 gästgifvaregårdar, skjutslegan blifvit förhöjd; men alla entreprenörer uppbära af
de skjutsskyldige afgifter, hvilka, i förhållande till trafiken vid gästgifvaregårdarne
samt antalet af de till skjutsning derstädes anslagna hemman, äro större eller mindre,
och uppgå till största beloppet i Skogs socken af södra Helsingland, der för hvarje
skjutsskyldigt mantal betalas 64 Riksdaler banko, hvaremot uti Hedesunda socken i
Gestrikland för hvarje mantal betalas allenast I Riksdaler 42 sk. samma mynt; hvaraf
visar sig den ojemnhet, hvarmed detta onus trycker hemmansägare i olika orter.
Sedan erfarenheten hunnit visa, att genom ej mindre den förhöjda skjutslegan, än
genom ökad tillgång på ångfartyg, som från Stockholm afgå till de norra orterne,
ett mindre antal resande begagna gästgifveri-skjuts, torde dock kunna emotses att
afgiftcrne till entreprenörerne kunna, då kontrakten skola förnyas, betydligen nedsättas.
/
19
Sedan Loos pastorat blifvit, till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga bref af den 30 October 1845, bildadt af åtskillige från Färila, Ofvanåkers
och Hogdahls socknar af detta samt Orsa socken af Stora Kopparbergs län afsöndrade
hemman och lägenheter, så innehåller länet nu mera, utom städerne Gede, Söderhamn
och Hudiksvall med dertill hörande jordområden, 44 socknar, fördelade på
fyra domsagor, tre fögderier, två lands-fiskals och trettiotvå länsmans-distrikter. Sedlighetens
vård är, enligt gällande författningar, anförtrodd åt församlingarnes pastorer
och socknenämnderne. Öfver ordningens bibehållande vakar krono-betjeningen,
dervid biträdd af de inom socknarne utsedde tillsyningsmän öfver försvarslöse. De
brottslingar, som häcktas, förvaras, sedan den 1 Juli 1847, uti ett invid länsresidenset
nyligen uppbygdt fängelse, innehållande 66 celler, förutom sjukrum, nödi
ga
rum för fångbevakningspersonalen och kokerskan samt ett större rum, der ransakningar
med tångarne stundom hållas. Ilelsovården bestrides af fyra provincialläkare
och en distrikt-läkare, som är stationerad vid Gysinge bruk i Gestrikland,
samt af de vid tre Lazaretter och Kurhus anställde särskilde läkare. Uti trettionio
socknar finnas examinerade Barnmorskor, som af församlingarne lönas. Socken-magasiner
äro inrättade uti fyratio socknar, och deras fonder uppgå till 20,432 tunnor
spanmål och 8,989 Riksdaler banko i penningar. För rofdjurs dödande äro, med
anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 19 Juni 1830, premier utsatta
till större och mindre belopp inom de särskilda föreningar, som, innehållande en
eller flere socknar, äro för ändamålet stiftade. Brandstods-föreningar, omfattande
likaledes en eller flere socknar, ersätta de förluster, som genom eldsvådor uppkomma;
och har belåtenheten med dessa särskilda föreningar, hvilkas reglementen medgifva
brandskade-ersättningar genom leverans af timmer, bräder och dagsverken m.
m., som allmogen anser sig kunna lemna med mindre svårighet än penningar, utgjort
hufvudsakliga hindret för bildandet af ett Brandstods-bolag för hela länet, hvartill
länets Hushållnings-sällskap uppgifvit förslag, som, oaktadt de bemödanden, hvilka för
ändamålet blifvit använda, ännu icke är antaget. Länets Hushållnings-sällskap har, så vidt
dess tillgångar medgifvit, sökt genom belöningar uppmuntra odlingsflit och befrämja
binäringar; och har, på Hushållnings-sällskapets föranstaltande och till en del bekostnad,
Agronomen Johnson flera särskilda gånger besökt länet, för att med råd tillhandagå
de jordbrukare, som önskat hans biträde.
§• 6-  Städer.
Gefle stad är den äldsta i Norrland och var i längre tid den enda i denna hufvuddel
af riket. Stadens för fiske och sjöfart förmånliga läge vid Gelleåns utlopp i
20
Gelle-viken, lemnär anledning till den förmodan, att stället varit tidigt bebodt, men
åldern af dess tillvaro såsom stad kan* lika litet som de flesta äldre städers, med fullkomlig
visshet bestämmas. De äldsta privilegier för staden, hvilka dock numera icke
finnas i behåll, uppgifvas vara utfärdade är 1419 af Konung Eric XIII af Pommern,
men för otvifvelaktig! anses, att orten långt förut haft stadsrätt.
Af den till staden lydande jord är en del af fast och fri natur samt den öfriga
till staden donerad genom Kongl, brefven af den 24 Juni 1602 och den 15
Februari 1605, bestående, förutom skog och utmark, utaf: l:o egentligen såkailad
stadsjord, som, mot vretskatt till stads-kassan, dels är anslagen under lönerna till sta
dens
embets- och tjenstemän, dels utdelas till stadens borgare, i mån af deras ålder;
2:o stubbrättighets-jord, som, mot enahanda vretskatt, innehafves af dem, hvilka densamma,
före 1790, från ris och fot upparbetat, och åt hvilka ständig besittningrätt
blifvit beviljad, äfvensom åt deras rättsinnehafvaré, så länge de i staden bo och vistas,
och 3:o odlingsjord, som, mot ännu icke tilländagångna besittnings-år, blifvit af
enskilde personer å stadens utmark intagen.
I afseende på dispositionen af den egentliga stadsjorden, nämligen vretar, beteshagar
och murslotter, som ej under ständig besittningsrätt innehafvas, har stadens
borgerskap, den 5 Maj 1847, inför Magistraten hördt, i anledning af ett utaf borgerskapets
äldste i ämnet väckt förslag, beslutat, att all sådan jord må på längre tid,
i större lotter eller farmer, utarrenderas för stadens räkning, samt att, för sådant ändamål,
all utdelning af så kallad borgare-jord må upphöra med året 1859, och de lägenheter,
hvilka efter samma års utdelning, såsom blifvande den srita, till staden
återfalla, hållas disponibla för verkställande af den utarrenderings-plan, som, efter jordens
under tiden skeende uppmätning och indelning i lämpliga farmer, kan blifva till
efterrättelse fastställd, äfvensom att innehafvarne af tjenstejorden böra från densamma
uppsägas, i den mån jordens utarrendering, enligt bestämd plan, bör verkställas.
Antalet af stadens invånare, som år 1842 uppgick till 8,457, utgjorde, enligt
mantals-längderna, vid 1847 års slut 3,832 af mankön och 4,784 af qvinkön,
eller tillsammans 8,616 personer, af hvilka 2,439 män och 3,176 qvinnor, eller sam
manlagdt
5,615 voro skattskrifne och 3,001 befriade från mantal.
Folkmängden har således under de sist förflutna fem åren endast ökats med
159 persotter, eller ungefär hälften af det antal hvarmed befolkningen ökades under
det nästföregående quinquennium.
Hos stadens invånare förekomma icke, i afseende på bildning och sedlighet,
några sådana utmärkande drag, som skilja dem från inbyggame i rikets städer i allmänhet,
och de tjufnads- och förfalsknings-brott, som under ifrågavarande period utgjort
föremål för åtal vid stadens domstolar, kunna icke anföras såsom bevis på mo
-
21
ralisk försämring lios stadens egne invånare, enär de till större delen varit begångna
af främlingar, i synnerhet utaf det krono-arbetsmanskap, som varit användt vid nya
länsfängelse-byggnaden härstädes, och efter entledigandet ifrån arbets-korpsen här i
staden qvarstannat.
Välmågan hos stadens befolkning har i allmänhet bibehållit sig, ehuru, i anseende
till inträffade missgynnande konjunkturer i handeln och sjöfarten under åren 1843
och 1844, åtskilliga konkurser inom de borgerliga klasserna inträffat. Tillfälle till arbetsförtjenst
för den arbetande klassen har härstädes icke saknats, och anledningen till
den fattigdom, som understundom förmärkts inom denna klass, har alltid igenfunnits
i lättja och dryckenskap, jemte de af sjömanskapet på utrikes orter företagne talrika
rymningar, som haft till följd nöd och elände för deras här qvarlemnade familjer.
Medelpriset på ett mans-dagsverke kan antagas vara 29 sk. 4 r:st. banko.
De näringsfång, på hvilka staden i synnerhet grundar sitt bestånd, äro handel
och sjöfart, handtverkerier, fiske och jordbruk. Några fabriker finnas väl äfven, men
deras antal är för ringa, att fabriks-rörelse skulle kunna räknas ibland stadens hufvudnäringar.
Af dessa näringar intaga inom detta samhälle handeln och sjöfarten första
rummet.
Gefle, som redan länge ansetts för en af Sveriges betydligaste handelsstäder, har
i synnerhet varit bekant för sin stora export och fraktfart. Såsom skeppnings-ort
icke allenast för provinsen Gestrikland, utan till väsendtlig del äfven för kringliggande
landskap, och deribland i synnerhet den östra trakten af Dalarne, är denna stad vigtig
för flere vidsträckta landsorter. De förnämsta artiklar, som från Gefle afgå, äro
jern och bräder. Häraf hafva, efter ett medium för de fem sistförllutna åren, årligen
till utrikes orter skeppats:
Stångjern  Skepp:d 48,936.
Manufaktur-smide  „ 316.
Bräder Tolfter 31,433.
Dessutom hafva under de fem sistförflutna åren per medium årligen utskeppats
628 tunnor salt ifrån néderlaget.
Till inrikes orter hafva under nämnda fem år per medium årligen afgått:
Stångjern Skepp:d 11,926.
Manufaktur-smide  „ 1,380.
Af utländska varor har införseln till staden under de sista fem åren per medium
varit följande:
Salt, direkte från utrikes orter Tunnor 22,244.
Kaffe, från utrikes orter Skålp:d 24,937.
22
Tobaksblad och stjelk
Hampa ....
Torr fisk ....
Vin
, . Skålp:d 276,871.
Skepp:d 726.
Lisprd 10,268.
Kannor 8,378,
De hufvudsakligaste artiklar, som för öfrigt blifvit införde, hafva varit råa hudar,
strömming, sill, arrak och rum, specerier m. m.
Tulluppbörden i Gefle har under de fem sista åren per medium årligen utgjort
90,183 R:dr 9 sk. 2 r:st. banko, och stads-kassans inkomster genom afgifter på handeln
och sjöfarten hafva, efter ett medium för samma tid, årligen uppgått till 20,231 R:dr
19 sk. banko.
I allmänhet gäller i afseende på stadens handel den anmärkning, att värdet af
importerade utländska varor är vida mindre, än värdet af exporten. Orsaken härtill
mäste sökas deri, att icke blott stadens minuthandlande, utan äfven invånarne i en
del af de landsorter, hvilkas produkter skeppas från Gelle, icke hemta sina utländska
förnödenhets-varor från denna stad, utan från andra inrikes orter, äfven då sådant är
förenadt med en drygare kostnad. Gelle handlande, hvilka under deras fartygs vidsträckta
sjöresor, lika väl som någon annan stads, äga tillfälle att ur första hand erhålla
de utländska varorna och således synas kunna, i afseende på lågt pris, täfla med
andra städer, hafva genom verkställde införskrifningar sökt hitleda den ifrågavarande
import-handeln, men dervid vunnit ytterligare bekräftelse på den af erfarenheten redan
länge vitsordade sanning, att handeln och andra industrigrenar icke lätteligen afvika
från den riktning, de en gång genom händelser och vana erhållit.
År 1847 ägde stadens invånare 103 större och mindre fartyg, tillsammans in
nehållande
10,232% läster.
Deraf begagnades till utrikes fart 9,376% läster, och återstoden till inrikes fart
samt transport af fiskerskapets förnödenheter.
Under de fem sista åren hafva 28 fartyg, till ett sammanräknadt lästetal af 3,120%
läster, blifvit vid härvarande tvenne skeppsvarf nybyggda.
Af förestående uppgifter visar sig, vid jemförelse med förhållandet vid 1842 års
slut, att handelsflottans lästetal under de fem sistförflutna åren minskats med 2,052,%
läster, hvilken minskning tillkommit genom försäljningar å andra orter samt inträffade
olyckshändelser.
Utrikes sjöfarten idkas hufvudsakligen på England, Spanien och Portugal, Frankrike,
Ryssland, Norra och Södra Amerika, samt Ost- och Vest-Iudien; den inrikes handels-kommunikationen
underhålles i synnerhet med Stockholm, der ortens produkter
till betydlig del afsättas och dess behof af specerier m. m. hufvudsakligen hemtas,
samt till någon del äfven med Norrköping, Malmö, Götheborg och de Bottniska stä
-
23
derne, samt befordras, utom af stadens skeppsredares egna, till inrikes sjöfart
begagnade fartyg, jemväl genom 3:ne ångfartyg, hvilka häremellan samt Stockholm
och de norra orterne fortsätta sina resor under de för sjöfarten tjenliga
tider.
Antalet af stadens handlande vid 1847 års slut utgjorde 97 och af skeppare,
som ägde burskap på utrikes sjöfart, 68; men af de förre voro många, som icke
idkade någon rörelse, och ibland de sednare funnos flere, som antingen saknade sysselsättning,
eller seglade såsom styrmän, hvaremot åtskillige i andra rikets städer
burskapsägande skeppare härifrån förde fartyg på utrikes orter.
Handtverkerierna hafva i Gefle icke uppnått den tillväxt, som man, i förhållande
till stadens folkmängd och handelsrörelse, borde kunna vänta. — År 1847 funnos
här 144 handtverkare, af hvilka flere dock saknade sysselsättning. Vid anställd
jemförelse visar sig, icke allenast, att flera rikets städer, med betydligt mindre folkmängd,
än Gefle, hafva ett större antal handtverkare, utan ock att få städer i riket
finnas, som icke, i förhållande till sin folkmängd, hafva flere handtverkare än
denna stad. — Det borde då med skäl kunna förmodas, att det jemförelsevis ringa
antal handtverkare, som här finnes, skulle vara i goda omständigheter, men sådant
är icke förhållandet. Få af dem ega någon ringa förmögenhet; en del hemtar af sitt
yrke endast en knapp bergning, och många befinna sig i verklig fattigdom. Ett af
de förnämsta skälen härtill är, att stadens handtverkare icke kunna af den kringliggande
landsbyggden påräkna den arbetsförtjenst, som flera andra städer äga af de
dem omgifvande landsorter. Af invånarne på landet är det egentligen ståndspersoner,
som lemna städernes handtverkare någon betydlig arbetsförtjenst, och af sådane
finnas i denna provins ett vida ringare antal, än i de flesta öfriga landskap i
Riket.
Af fabriker och manufaktur-inrättningar funnos här i staden vid 1847 års slut:
l:o En fayence-fabrik, drifven med fem mantalsskrifne och tre icke mantalsskrifne
arbetare, med ett tillverkningsvärde för sistförflutne år af 3,600 Riksdaler
banko;
2:o Fyra färgerier, vid hvilka sistlidet år voro mantalsskrifne sju arbetare, och
uppgingo vid desamma färgningskostnad och arbetslön under nämnde år till allenast
1300 Riksdaler banko;
3:o Tre garfverier, för beredning af läder efter engelsk method, vid hvilka
sistlidet år voro anställde nio mantalsskrifne och fem icke mantalsskrifne arbetare, af
hvilka tillverkades läder för ett värde af 63,520 Riksdaler banko.
4:o En kortfabrik, vid hvilken sistlidet år tillverkades med 2:ne mantalsskrifne
och 16 icke mantalsskrifne arbetare, för ett värde af 12,592 Riksdaler banko;
24
5:o En kemisk fabrik, hvars tillverkning, med 2:e mantalsskrifne och 4 icke
mantalsskrifne personer, uppgick i värde till 953 Riksdaler banko;
6:o En knappnåls-fabrik, vid hvilken af en mantalsskrifven arbetare tillverkades
för 200 Riksdaler banko knappnålar och häcktor;
7:o Fyra målareverk, hvilka lemnade deras egare en behållning af endast 133
Riksdaler 16 sk. banko;
8:o En linolje-fabrik, som sistlidet år drefs med fem mantalsskrifne personer,
och lemnade ett tillverkningsvärde af 2,500 Riksdaler banko;
9:o Trenne segelduks-fabriker, drifne med 43 väfstolar af 33 mantalsskrifne och
663 icke mantalsskrifne personer, och lemnade sistlidet år en tillverkning som uppgick
i värde till 23,391 Riksdaler banko;
10:o Två spegel-fabriker, drifne af 2:ne mantalsskrifne personer, hvilkas behållna
arbetsförtjenst för sistlidet år utgjorde endast 152 Riksdaler banko;
ll:o Ett svarfveri-verk, som lemnade sin idkare och enda arbetare en behållning
af blott 60 Riksdaler banko;
12:o Tvänne tobaks-fabriker, hvarest med 26 mantalsskrifne och 15 icke mantalsskrifne
personer sistlidet år tillverkades kardustobok, snus, spunnen tobak och cigarrer
för ett värde af 58,726 Riksdaler banko;
13:o En tröj- eller strump-fabrik, som vid tre väfstolar, med två mantalsskrifne
och 3:ne ej mantalsskrifne arbetare, tillverkade sistlidet år för ett värde af 261
Riksdaler banko;
14:o Tre urfabriker med 7 mantalsskrifne och 3 icke mantalsskrifne arbetare,
hvilkas arbetsförtjenst sistlidet år utgjorde 1000 Riksdaler banko; samt
15:o Tvänne vagns-fabriker, hvilka under sistlidet år icke drifvits;
Och har medelbeloppet af tillverkningsvärdena vid ofvannämnde fabriker, verk
och inrättningar under de sistförflutna fem åren utgjort tillsammans 171,016 Riksdaler
banko, deruti inbegripne tillverkningsvärdena vid en bomulls- och linne-fabrik
samt en tobaks-fabrik, hvilka nedlagts den förra med 1846 års slut och den sednare
under loppet af år 1847.
Den ansenliga minskningen i medelbeloppet af tillverkningsvärdena vid nämnde
fabriker under de fem sistförllutna åren, i jemförelse med de fem nästförutgångna,
då detta belopp uppgick till 241,706 Riksdaler banko, härrör hufvudsakligen af minskad
tillverkning vid de tvänne i förestående förteckning upptagne tobaks-fabrikerne,
hvilkas ägare funnit sig föranlåtne att, i anseende till alltför dryga tullafgifter å rudimaterien,
i betydlig mån inskränka sin verksamhet.
Utom ofvan uppräknade fabriker och inrättningar har här i staden, emot slutet
af sistlidet år, börjat att drifvas en mekanisk verkstad för tillverkning af alla slags
23
jern- och inetallarbeten för fabrikerna och näringarna, jemte gjuteri, hvilka anläggningar
synas lofva deras ägare god framgång.
Ett af enskild person anlagdt tegelbruk finnes på stadens område, hvilket sednare
jemväl inrymmer följande, staden tillhöriga, husbehofs-inrättningar, nämligen: en
såg-qvarn, tvänne tull-mjölqvarnar och ett bränneri, vid hvilket sistnämde stadens bränvinsbrännings-rättighet
upphörde att utöfvas år 1843, hvarefter vederbörande beslutat,
att verket med dess tillhörigheter skulle till försäljning utbjudas.
Strömmings-fiske, som från äldre tider utgjort en väsendtlig del af denna stads
rörelse, idkas af en särskild borgerlig societet', hvars medlemmar år 1847 utgjorde
178. Af dessa fiskare, som här i staden äro bosatte såsom borgare, bedrifva de fleste
sin näring i de norra provinsernas fiskehamnar, men de öfrige i stadens skärgård
och vid andra närgränsande fisklägen. Medelbeloppet af den saltade strömming, stadens
fiskare under de fem sista åren hitfört, har utgjort 4,876.1 tunnor.
Medelpriset på denna vara har under samma tid efter markegång utgjort 10 R:dr
34 sk. banko för tunnan.
Af mindre vigt, än strömmings-fisket, men likväl äfven af betydenhet för staden,
är det lax-fiske, hvilket idkas så väl i Gefle-ån som uti den i stadens grannskap och
på dess område belägna Testebo ström.
Stadens jord odlas i allmänhet med utmärkt omsorg. Sädes-produktion utgör lik
väl
icke dervid hufvudsak, utan omsorgen är förnämligast rigtad på foder-afkastningens
tillväxt, heldst hö vanligen väl betalas. Lin odlas obetydligt. Hampa och Tobak
alldeles icke.
Krogarnes antal i staden fortfar att vara endast tio, och den härstädes inrättade
nykterhets-förening lärer ännu räkna några medlemmar, hvaremot den år 1829 emellan
stadens invånare träffade öfverenskommelse, angående ständig patrullering nattetid,
till förekommande af eldsvådor, nitiskt upprätthållits och visat sig vara för samhället
gagnande.
I Gefle finnes ett Gymnasium, en högre Lärdoms-skola, en läro-anstalt under namn
af Gefle stads medborgerliga uudervistiingsverk, en Navigations-skola, en Söndags-skola
för handtverks-lärlingar, samt en så kallad Småbarns-skola, hvilka alla visat sig äga
allmänhetens förtroende.
Sjukvården i staden skötes af en Stads-läkare och en Stads-chirurg, hvarförutan
Provincial-läkaren i Gestrikland samt för närvarande äfven Regements-läkaren vid Helsinge
Kongl. Regemente här äro boende. Här finnes ett för staden och provinsen
Gestrikland gemensamt Lazarett.
Berättelse öfver Gefleborgs län för åren 1843—J847. T
26
Fattigförsörjningen i Gefle, ombildad i enlighet med det af Kommitterade inom
församlingen upprättade och den 7 sistlidne Maj antagna förslag, är inrättad på ett
sätt, som förmodas blifva ändamålsenligt. Nämnde angelägenhet är uppdragen åt en
direktion, och uppsyningsmän äro tillsatte, som i stadens särskilda delar inhemta
kännedom om de nödlidandes verkliga belägenhet och vitsorda deras större eller mindre
behof af understöd, innan sådant af direktionen meddelas. För allmänna fattigvården
åtgå årligen omkring 12,000 Riksdaler banko.
Dessutom finnes här en Barnhus-inrättning, ett Enkhus, en Enkhus- och en
Sjömanshus-kassa, samt en af Musik-amatörer samlad kassa för Pauvres Honteux.
Slutligen finnes i staden en år 1824 inrättad Sparbank, hvars vunna förtroende
och välgörande följder synas tillräckligt bekräftade deraf, att dess fonder, som vid
1842 års slut utgjorde ett sammanlagdt belopp af 97,983 R:dr 42 sk. 3 r:st. banko,
under de sist förflutna fem åren ökats med 20,416 R:dr 24 sk. 3 r:st., så att de
vid slutet af sistlidet år uppgingo till 78,400 R:dr 18 sk. 8 r:st. allt banko.
Söderhamns stad är belägen invid hafskusten emellan Söderala och Norrala socknar.
Dess privilcgii-bref, datcradt den 7 September 1620, är utverkadt af så kallade
rör- och koppar-smeder, hvilka hade nedsatt sig vid den å, som går från de
vester om staden belägne Ål- och Telg-sjöarna, och flyter midtigenom staden, samt
vid stadens östra gräns vidgar sig till en mindre fjerd, hvilken småningom uppgrundats,
så att under sednare tider 7 å 8 fot djupgående fartyg ej kunnat uppgå till
staden, utan nödgats lossa och lasta vid den nära i mil derifrån belägne lastageplatsen
Stugsundet. Vid sist hällne Riksdag beviljades af stadsmedel ett amortissementslån
å 10,000 R:dr banko, jemte ett anslag utan återbetalningsskyldighet å 8,000 R:dr
samma mynt, till uppmuddring af inloppet till staden, hvilket arbete nu är till större
delen verkställda så att 8 å 9 fot djupgående fartyg snart kunna uppgå intill staden.
Staden nedbrann till någon del år 1833 genom vådeld; men är dock nu åter
uppbygd, med undantag af några få tomter.
Stadens folkmängd utgjorde» vid 1847 års mantalsskrifning 1,633, hvaraf 1,075
skattskrifne och 578 skattfrie.
Handel idkas så väl utrikes som inrikes, samt är icke separerad. Antalet af
burskapsägande handlande utgjorde vid 1847 års slut 22, hvaraf allenast 16 begagnade
sin rättighet och de öfrige dels af sjuklighet dels af iråkadt obestånd voro försatte
i overksamhet.
Till utrikes orter har under år 1847 blifvit afvttradt: bjelkar 1,083 st., bräder
3,961 tolfter, spiror 108 stycken, allt af nästgränsande socknars alster, samt 2,525
Skepp:d stångjern af kringliggande bruks tillverkning. Från utrikes orter har under
samma tid inkommit: salt 7,604 tunnor, linfrö, hampa, något vin, sill, sej, bly,
27
läder, färgstofter, manufakturvaror och medicinalier; hvarförutan sjöfart idkas för
frakter emellan utrikes orter, dertill 8 fartyg af tillsammans 984 lästers drägtighet
blifvit begagnade. För inrikes sjöfart hafva 8 stycken galeaser, skonertar och slupar,
af tillsammans 131 lästers drägtighet, begagnats. De af stadens fartyg besökte inländska
orterna hafva varit Stockholm och Gefle, samt de utrikes, Portugal, Spanien,
England, Ryssland och Belgien. Trenne Norrska fartyg hafva besökt staden och
der hemtat gods. Till inrikes orter hafva afgått 11,207 Skepprd stångjern, 1,762
Skepp:d manufaktur-smide, 2,866 tolfter bräder, 62 bjelkar, och 217,730 alnar
diverse väfnader.
Från inrikes orter hafva årligen blifvit införde 1,000 tunnor spannmål, förutom
mjöl, kaffe, socker och tobak samt åtskillige andra specerier.
I staden funnos år 1847:
3 Färgeriet- med 9 arbetare, hvars tillverkningsvärde uppgått till 3,400 Riksdaler
;
3 Garfverier med 9 arbetare och 3,827 Riksdalers tillverkningsvärde;
1 Kruk- och Kakel-fabrik med 1 arbetare;
1 Spegel-fabrik med 2 arbetare; och
1 Urfabrik med 2 arbetare, hvilkas årliga tillverkningsvärde är obetydligt och
sammanlagdt ej uppgått till högre belopp än 338 Riksdaler allt banko.
Burskapsägande handtverkare äro: Bagare 3, Bokbindare 1, Bleckslagare 1,
Karduansmakare 1, Glasmästare 2, Guldsmeder 4, Hattmakare 2, Hofslagare 2, Kakelugnsmakare
1, Klensmeder 2, Kopparslagare 3, Målare 3, Repslagare 4, Sadelmakare
2, Skomakare 6, Skräddare 6, Svarfvare 3, Snickare 3 och Sämskmakare
1, med tillsammans 68 arbetare.
Strömmingsfiske idkas af 62 burskapsägande fiskare, som dervid begagna dels
not och dels såkallade skjötar, samt för sådant ändamål under sommaren uppehålla
sig uti skärgården på 3 å 6 mils afstånd från staden. Näringen är mindre gifvande,
hvadan fiskarena äro i behof af biförtjenst, som erhålles genom arbete vid skeppsvarfven.
Under den tid, som denna berättelse omfattar, hafva tio fartyg af tillsammans
642 lästers drägtighet blifvit byggde, hvaraf 4 år 1843, 2 år 1846 och 3 år
1847.
Med linne-väfnader, som förut lemnade god förtjenst åt en stor del af stadens
befolkning, sysselsätta sig nu mera ganska få, och allenast de, som äro i saknad af
annan arbetsförtjenst. Årliga tillverkningen af väfnader uppgår nu till allenast 12,000
alnar. De låga priser, hvartill varan säljes, anses icke tillräckligt ^rsätta arbetet.
28
Stade» är i besittning af mantal, med 314if tunnland odlad jord, hvaraf
36 tunnland äro anslagne till lön åt stadens tjenstemän, 168& tunnland utdelas
till begagnande af borgerskapet, och 110 tunnland utarrenderas för stadens räkning,
hvarförutan 300 tunnland odlad jord, tillhörige enskilde personer, äro inom stadens
område belägne. Jorden skötes med så kalladt cirkulationsbruk och användes hufvudsakligast
till odling af gräsväxter för ladugårdarnes behof.
Uti staden finnes ett Lazarett och Kurhus, gemensamt för staden och södra Helsinglands
fögderi, hvilket är ställdt under inseende af en direktion och skötes af
stads-läkaren. Uti ett särskildt inrättadt fattighus intagas ålderstigne behöfvande,
som der erhålla husrum, föda och kläder. Vid en spisinrättning gifves mat åt fattiga
barn; hvarförutan vid helgerna penningar och spannmål utdelas åt behöfvande.
Uti staden finnes en Apologist-skola med en lärare, som tillika är Komminister
i staden, och en Vexelundervisnings-skola med en lärare.
Stads-kassans alla inkomster hafva under ifrågavarande quinquennium i medeltal
årligen uppgått till 3,831 Riksdaler banko.
Hudiksvalls stad innehafver 436 tunnland odlad jord och 470 tunnland skog
och betesmark, deraf likväl 430 tunnland utgöres af dels särdeles stenbunden mark,
dels kala och odugliga berg. Under staden lyda öarne Agön, Drakön, Kråkön, Båls—
ön och Gackerön.
Af ofvannämnde 436 tunnland ägas 241 tunnland utaf enskilde personer. _ Af
återstående 193 tunnland utdelas af magistraten 133 tunnland emellan stadens trenne borgerliga
societeter, nämligen 36 tunnland åt handels-societeten, 44 tunnland åt handtverkssocieteten
och 33 tunnland åt fiskare-societeten. Till lönings-jord åt stadens ecklesiastika
och civila embets-och tjenstemän äro anslagne 30 tunnland, samt åt gästgifvaren och
stadsåkaren 2 tunnland. Den öfriga jorden är för stadens räkning utarrenderad.
Folkmängden, som år 1842 utgjorde 1,229 mantalsskrifne och 681 mantalsfria,
tillsammans 1,910 personer, uppgår nu till 1,348 mantalsskrifne och 716 mantalsfria,
tillhopa 2,064 personer. Folkmängden har således på de sistförllutna 3 åren
ökats med 134 personer eller 7f procent.
Stadens invånare utmärka sig för idoghet, redlighet och ordentlighet. Gröfre
brott äro högst sällsynta, och de lagöfverträdelser, som förekomma, äro oftast emot
utfärdade ordnings-stadgar. Fyllerilasten är föga märkbar.
För närvarande finnas 21 män och 2 qvinnor, som idka bandel. Handeln
drifves både i gross och minut. Den förnämsta handeln sker med så kallade Helsinge-väfnader,
bestående af buldan, segelduk, bolsterväf och gröfre lärfter, hvilka
afyttras hufvudsakligen i Stockholm och Sala, och försäljningen deraf uppgår årligen
till 1,300,000 alnar.
29
Under sistförllutna fem år har handel på utrikes ort väl drifvits, men utan framgång.
I medeltal hafva årligen blott 3 fartyg om tillhopa 264 läster till utrikes orter afseglat.
Desse hafva utfört i medeltal årligen 1,759 tolfter bräder, 24 tolfter brädstump,
2,239 stycken bjelkar, 49 st. spiror, 44 st. årämnen, 25 st. spakämnen, 60
st. bandstakar, 212 Skepp:d jern, 4 Skepp:d stål, 23 tunnor tjära och 52 tunnor
ben.
De varor, som under samma tid ifrån utrikes orter ankommit, inskränka sig hufvudsakligen
till salt, hvaraf ungefärligen 2,000 tunnor årligen blifvit inskeppade.
Ifrån inrikes orter hafva deremot årligén anländt 50 å 60 fartyg. Desse hafva medfört
spannmål, socker, kaffe, tobak, snus, salt, bränvin m. m, hvaraf i medeltal
årligen inkommit 1,210 tunnor råg, 521 tunnor korn, 305 tunnor malt, 70,000
skålp:d socker, 60,000 skålp:d kaffe, 60,000 skålprd tobak, 28,256 skålp:d snus,
3,300 tunnor salt och 45,700 kannor bränvin.
Staden äger ett skepp om 138 läster, en brigg om 75 läster och en skonert
om 57 läster, hvilka segla på utrikes orter, de förstnämnde hufvudsakligast emot
frakt. Den inrikes sjöfarten verkställes, utom af 2:ne staden icke tillhörige ångfartyg,
utaf särskilda smärre fartyg om tillhopa 318 läster.
Tvänne skeppsvarf finnas, der under ifrågavarande tiderymd 2:ne större och
6 mindre fartyg om tillsammans 281 läster blifvit byggde.
Uti staden drifvas en tobaks-fabrik, tvänne så kallade Engelska lädergarfverier,
en segelduks-fabrik och en urfabrik. Dessutom finnas 3:ne Färgare, en Gördelmakare,
en Urmakare och en Spegel-tillverkare, hvilka väl räknas till fabrikörer,,
men likväl taxeras såsom handtverkare.
Enligt vederbörande Stämpelmästares förteckning öfver fabrikaterna för nästlidet
år, hafva under samma år blifvit tillverkade 85,000 skålp:d snus, beredde 814 st.
sulläders-hudar, 195 st. smorläders-hudar och 3,882 skinn, samt väfde 9,780 alnar
segelduk. Dessa fabriksalster hafva blifvit i värde uppskattade till 26,748 R:dr 5 sk.
4 r:st. banko. På urfabriken hafva nya ur icke blifvit gjorde, utan blott gamla lagade.
Arbetarnes antal vid fabrikerna utgör blott 12 personer.
Af handtverkare finnas 6 Bagare, 1 Bokbindare, 3 Färgare, 3 Garfvare, 1
Glasmästare, 5 Guldsmeder, 1 Gördelmakare, 4 Hattmakare, 3 Hofslagare, 1 Kakelugnsmakare,
4 Karduansmakare, 2 Klensmeder, 7 Kopparslagare, 1 Målare, 2
Repslagare, 2 Sadelmakare, 8 Skomakare, 8 Skräddare, 4 Snickare, 2 Sockerbagare,
1 Svarfvare, 1 Sämskmakare, 1 Urmakare och 1 Vagnmakare, tillhopa 72
personer, hvilka i och för rörelsen begagna 43 gesäller, 46 lärlingar och 3 andra
arbetare.
30
Dessutom drifva 19 personer handtverk såsom försörjningsmedel, på grund af
Kongl. Maj:ts nådiga Fabriks- och Handtverks-ordning af den 22 December 1846.
På fiske äga 128 personer burskap. Fiske idkas uti omgifvande vatten kring
de förutnämnde öar, jemte Inerstön, Hölick- och Kuggöarna, de fleste belägna på
4 å 5 mils afstånd ifrån staden. Årligen fångas ungefärligen 2,000 tunnor strömming,
som afyttras dels uti staden, dels uti Söderhamn och Gefle.
Utom stadens Gästgifvare, som tillika innehar källarrättighet, finnas trenne Värdshusidkare
och Krögare, jemte en Schveitzare, som tillika har likör-kammare. Tvänne
brännerier, hvilka drifvas med ånga, äro i staden inrättade.
Trenne marknader hållas årligen, en omkring Trettonde dag Jul, en uti Mars
och en uti September, utaf hvilka den förstnämde är så obetydlig, att den knappast
förtjenar namn af marknad.
Oaktadt af en och annan handelsartikel afyttrats större qvantitet under de år
berättelsen omfattar, än tillförene, synes dock handeln öfver hufvud snarare vara i
af- än tilltagande.
Handtverkarne kunna icke sägas hafva vunnit någon egentlig tillväxt eller förkofran
under ifrågavarande fem år, utan stå på samma punkt som vid förra berättelsens
afgifvande, med undantag af idkarne uti ett och annat yrke, förnämligast
garfvare och färgare, hvilkas rörelse aftagit i anseende till de fabriker, som på landet
i dessa handteringar blifvit inrättade.
Fiskeri-näringen har i betydlig mån minskats, härledande sig dels deraf, att
fiskerskapet blifvit genom domslut skiljdt ifrån fiskes utöfvande vid Enångers sockens
stränder, der det af ålder fiskat, och dels uppsagdt ifrån ett förut innehafdt arrendefiske
i Arnöviken. Obetydligt skeppsbyggeri har ägt rum. Bolsterväfnad och sömmande
af säckar, utaf hvilka 20,000 årligen afyttras, äro för fiskrarne under vintermånaderna
de enda inkomstkällor.
Den till staden donerade jord begagnas på det sätt, att af den odlade ungefärligen
l årligen hvarje höst upplöjes, hvarefter om våren derå sås korn, blandadt med
höfrö. Jorden får sedermera ligga uti 6 år, då den åter uppköres och behandlas på
enahanda sätt som förut. Till en stor del tomter finnas så kallade kålsängar, äfvensom
flere enskilde personer äga trädgårdar, deruti kål, potates och andra rotfrukter
odlas. Stadens betesmark är, emot en ringa ersättning till staden, upplåten
till bete under sommarmånaderna.
Undervisningsanstalterna äro, en högre Lärdoms-skola med fyra klasser och en
apologist-klass, samt en stadens enskilda Vexelundervisnings-skola. Den förra har
under de sednare 5 åren i medeltal begagnats af 81 gossar, utaf hvilka 42 varit
ifrån staden, 35 ifrån landet och 4 ifrån andra städer.
31
Staden eger 1 Boktryckeri och 1 Boklåda. Å det förstnämnda utgifves en
tidning.
Å det i staden befintliga Lazarett och Kurhus, gemensamma för staden och
Norra Helsingland, hafva i medeltal årligen varit intagne 70 patienter, deraf SI å
Lazarettet och 19 å Kurhuset. Läkarevården bestrides fortfarande af stadens läkare.
Styrelsen och förvaltningen handhafvas af en utaf Kongl. Maj:t förordnad direktion.
I staden är en extra Provincialläkare stationerad.
Fattigvården ombesörjes af en särskild i sådant afseende tillsatt komité.
I medeltal hafva årligen funnits 9 ordinarie och 3 extra fattighjon. Dessutom hafva
14 personer årligen undfått penningeunderstöd, 7 barn hafva på fattigkassans bekostnad
årligen varit till främmande personers vård öfverlåtne. Kostnaden för fattigförsörjningen
har under sednare åren ökats och uppgår för nästlidet år till 949
Riksdaler 14 sk. 9 r:st. eller 134 Riksdaler 41 sk. 2 r:st. banko mera än förutgångne
året.
Stadens årliga inkomster härflyta utaf så kallad vretskatt, tomtören och kål
hags-afgift,
källarfrihets-ersättning, handel, sjöfart m. m. samt diverse till vissa be
stämda
ändamål uttaxerade afgifter. Uppbörden uppgick förlidet år till 3,684 Riksdaler
17 sk., deraf vretskatten, tomtörena och kålhags-afgifterna samt källarfrihets
ersättningen,
hvilka bilda aflönings-fonden, till 1,333 Riksdaler 6 sk., handels- och
sjöfarts-afgifterna m. m. till 2,180 Riksdaler 18 sk., samt de uttaxerade afgifterna
till 1,970 Riksdaler 41 sk. banko.
De föreskrifna tabellerna varda härjemte i underdånighet bifogade.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit, framhärdar
Stormägtigste, Allernådigste Konung,
Eders Kongl. Majrts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte
L. M. LAGERHEIM.
Gefle Slott å Lands-Kansliet och LandsKontoret
den 30 December 1848.
J. G. Strandberg. Olof af Geijerstam.
i' e na års-Tabell för Städerna inom Cie f I e 8» o r g s Lån, år i§4§.
3
—s
p:
St.
1,025
Gefle stad.
Hus och Tomter
Jord, donerad och underlagd
Under de här utförda 2,160 tunnland åker och äng innefattas
äfven 374 tunnland odlad fast jord, som afsöndrad från angränsande
byar besittes under stadsboernes ständiga äganderätt, men
är icke satt till hemmantal, hvarifrån den ock är frikallad, genom
Kongl. Brefvet den 2 Mars 1833, utan utgöres derföre endast Vretskatt,
jemlikt 1604 års taxering, med 254 daler 4 öre silfvermynt
eller 18: 44. 6.
Skattlagda Skatte-fisken
Tull-Mjöl-qvarnar med tillsammans 11 par stenar
Husbehofs-Såg-qvarn
Tegelbruk
Sockerbruket, nedlagdt och anvandt till annat behof ......
Oljeslageri
Tobaks- och Cigarr-fabriker
Segelduks-fabriker
Skeppsvarf
Drälls- nch Damast-fabrik
Kort-fabrik
Kemisk fabrik
Stadens bidrag utgöra dessutom
Summa
Söderhamns stad.
Hus och tomter
Jord, hvaraf cirka 300 tunnland eller 5|£ mantal donerad samt 300
tunnland fast eller sjelfägande
Tull-Mjöl-qvarn med 4 par stenar
Stadens öfriga statsbidrag
.
Summa
Hudiksvalls stad.
| Hus, Tomter, Jord, hvaraf den odlade eller ängsmarken innehåller
cirka 192 tunnland donations- och 244 tunnland fast jord, 3 st.
qvarnar med tillsammans 7 pär stenar m. m.
Summa Summarum 11,596
1,042
222
223
Jord.
>■
3
OQ
cr.
o
3
P
Utsäde af
T-.ld.
100
100
12
12
Tild.
T:!d.
2,060 3,090
2,060
331
112
780
780
436
3,090
T:ld.
5,230
5,250
4,092 4,884
4^092
492
4,884
St. (T:r
810».
°4i5j
ill
5 ttf.
928
3,27617,674111,062
21
T:r
50
50
li
T:r
190
T:i
50
190
71
71
50
T:r
T:r
5 5
50
T:r
650
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
*
o
Underhållna Kreatur.
o
T:r
60!311164 f13
6'
650
200
200
T:r
400
90 8
94018
400
T:r
1,140
1,140
T:r
200
200
72
72
12
484
568
568
300
2,008
30
T:i
25
25
30
48
48
T:r
30
30
3
278173137
T:r
3,900
3900
1,280
1280
o
n
3
aa
o"
o
St.
170
170
St.
20
St.
700
20
35
35
630 31
5,810 236123
700
217
217
St.
130
130
18
18
179
St.
St.
200 300
200
30
30
44
300
34
34
30
St.
150
150
124
Uppskattadt värde.
H
o
3
R:dr
1,370,971
1,370,971
220,000
124 220,000
53
1,096[ 153 [27413641327
sk.
R:dr
451,350
sk.
451,350
132.723
a
c
p CJ
cr 3
2. G
rf
3 5:
c
3 2-
F o
O
R:dr
130,135
132,723
283,978 40 39,961
24
24
42
130,135
sk.
25
25
6,000
6,000
9,240
3
3
P
R:dr
1,370,971
451,350
sk.
ilin
Efter 1841 och 1845 årens Bevillnings-förordningar.
T1
O:
Efter Andra Artikeln.
Embete
och
tjenst.
Jord, Hus,
Tomter, Verk
och Inrättningar.
Borgerlig
näring.
130,135
1,952,456
220,000
132,723
6,000
358,723
333,180
25
25
24
24
34
Kapitaler
och
testamenten.
Personer, ej
hörande till
viss näring.
Summa.
a
c:
a
a
5"
aa
Cfi
c
3
3
R:dr
967
967
191
191
235
l ,874,949140 j 624,0351181145,37512512,644,360135» 1,393
6
R:dr
1,914
sk.
24
1,914 24
113
lii
259
3612,286
20
10
44 10
R:dr
2,742
902
260
3,904
440
265
12
717
666
5,288
sk.
13
13
23
23
17
10
10
R:dr
7,708
7,708
996
996
1,073
8,778
sk. rst.
32
37
R:dr sk.
263
~263
1,067
7 1,331
42
25 2
R:dr
2,226
2,226
494
494
380
sk.
36
3,101 34
R:dr
2,742
902
260
13,080
16,985
440
265
12
1,795
sk
13
2,512
3,683
23,180
23
9
23 9
11
40
R:dr
377
377
120
120
266
763
sk.
R:dr
2,742
1,279
260
sk.
13
13,080 40
17,362 8
440
28
385
12
1,795
2,632
3,949
23
23
39
31 f 23,944123
Ständiga Räntor.
pr
CD
rj
C/3
?T
P
*3
CD
3
CfQ
fa
H
O
cd 3
pr o
o
«
§-~
I— ^
p:
* a
P: S
c
pr
cd
c
R:dr
204
204
45
45
2 254
sk
R:dr.
1,401
1,401
289
12
10!
289
344 36
2,036
sk.
36
36
R:dr
374
374
R:dr
204
374
1,401
U979
45
289
~334
349
37412,664 10
sk.
46
R:dr
1,218
1,218
&
o
&
o
3
CfQ
c
o:
-
p:
c
ct>
-
c/T
cd
R:dr
952
"952
1,218
146
~146
182
1,281
sk.
45
R:dr
16,100
T6400
sk.
Klereciets underhåll.
a
P
o
3
3
b"
•-J
pr
o
cr
CD
C
3
3
p
CfQ*
—»
o:
R:dr
1,736
1,736
1,427
36
181 4-| 19,263 j 36
1,528
1,528
680
680
610
sk.
32
R:dr
1,466
1,466
498
”498
365
sk.
R:dr
21
2,818 32j2,329|21
R:dr
360
360
316
316
sk.
3,354
3,354
1,494
CD
PT
<
p:
CTQ
3
CTQ
CD
O
' CD
P
3
er»
O
CD
C
3
3
p
CD
er»
P
cn
cr
Cl.
R:dr
240
3 916
1,494
1,216
6,064
17,960
l7,96Ö
1,237
1,237
210
5 1 33 1 9,407
sk.
18
18
11
R:dr
716
716
100
100
66
11 882
sk.
R:dr
496
496
R:dr
7,064
7,161
12,409
26,634
176
176
32
200
3,705
^705
sk
1,156 12
R:dr
9,806
9,856
634
66,475
86,771
440
706
12
10,403
11,561
8,759
sk.
13
43 6
32 8721 31,495J 12|l07,093| 11 |l 1
Gefle Lands-Kontor den 30 December 1848.
L M LAGERHEIM
J. G. Strandberg
Berättelse öfver Gefleborgs län för uren 1843—18-17.
F e 111 å r §-T abell f o r Landet inom Gefleborgs filial, upprättad år 1848.
Ktings-ladugård i Gestrikland, upplåten till Landshöfdinge-boställe
Frälse-Säteri i d:o
Frälse-hemman (Rusttjenst-bevillningen inberäknad)
Frälse-Skatte-hemman
Bevillning af Frälse-räntor för 58T4^ mantal
Krono-hemman
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
Gelle stad donerade . . .
Söderhamns stad d:o . .
Hudiksvalls stad d:o . . .
Fäbodar
Lots-hemman och lägenheter
Rekognilions-Skogs-hemman
krono
gar
Krono-Nybyggen med frihetsår
.
D:o Torp med d:o
Krono-Skatte-hemman
D:o Hudiksvalls stad donerade
D:o ' under bruk skatteköpte, derå åboerne äga besittningsrätt
D:o
Militie-boställen .
Ecklesiastike d:o
Skattlagda, obebyggda Torp, Utjordar, Urfjellar, utan mantal, Myrslotter med
flere lägenheter, som ej inbegripas under något hemmans ränta, skatte
D:o D:o D:o krono
Oskattlagda, bebyggda, deribland 2,179 åt soldater och båtsmän å lifstid upplåtna torp
D:o obebyggda lägenheter
Backstugor
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från hemman, under ständig äganderätt . .
D:o D:o på viss tid eller lifstid . . .
Skattlagda Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, som ej under något
hemmans räntor inbegripas skatte
D:o dels skattlagda, dels bortarrenderade
Tull-Mjöiqvarnar med tillsammans 180 pär stenar . .
Tull-Sågqvarnar, grofbladiga
l):o finbladiga
D:o med rätt till köptimmer från kronans sko
Husbehofs-Mjöl-qvarnar
D:o Såg-qvarnar
Stampar
Stångjernsverk med 115 hamrar och 166 härdar . .
Masugnar, deribland 7 hyttor inbegripna i brukens värden
Jern-Manufakturverk af särskilda slag
D:o Grufvor i Gestrikland och Södra Helsingland. . .
Pappersbruk
Tegelbruk
Snus-qvarnar
Garfverier, deraf 3:ne äro taxerade i Gefle
Färgerier
Rödfärgsverk
Linne-fabrik i Södra Helsingland . . .
Klädes-fabrik i Gestrikland
Lego-Linskäcktar i Södra Helsingland
Kolugn i Norra Helsingland, innefattas i brukets värde
Krono-Allmänningar, afvittrade af tillsammans omkring 650,000
Grufve-skogar, afvittrade i Gestrikland, af cirka 3000 tunnland
KronoTskogar: Jernverk, upplåtne emot rekognition (Ugglebo och
Diverse personer, som ej höra till viss näring . .
Sterbhus, testamenten, gåfvor och fidei-kommisser
Spegel-fabrik i Gestrikland
Kalkstensbrott i skärgården
;unnland
Söderforss
Summa
0:
B
0
a
c U
»■sT
0 3
0 0
C-
to:
1—4
2 CJQ
0
£ 3
3
3
3. 0
3
CTQ 3
to
to>
-i
23
278SÄ
1W*
8'!i
A:i<>
511
*V»
21
sn
i
24:i
i
1,972
2
I 30
9271
‘‘'iSf
34as*
St.
166
4
32
20
30
3,800
16
3,505
100
3,700
30
236
83
100
1
1
1,320
302
8
54
28
22
28
2
16
2
6
9
2
1
1
3
1
16
2
2
Utsäde af
*
o
5
to
CJ
T:r.
Se
33$
Se
I n
1
5J
L
T:r.
18
4
116.1
192Ä
14
Sta
12$
i
5,576*
S t a
b e g r
44
146
241
2,144^ 13,651 44$ 16,365 18,020$ [ 6,967117,725$
T:r.
5
5
178
228
80
d s - T a
i
148 J
i
14,778
d s - T a
ipna
117
292
2,188
T:r.
8
21
61
63
29
bell
35
5,924
bell
und
58
110
577
T:r.
1
2*
93'
154
24
e n.
50
i
5,723*
e n.
e r
40
101
1,537
T:r.
1
t
1
26i
41
9
8
1,980
frige
20
43
191
T:r.
13
6
342
312
60
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r.
31,
n
ii
n
H
131A
2'
15,867
Ska
97
325
4,367
171
11 e
5.i,
30
T:r.
108
20
793
1,346
80
64i
1 ^
33,257
hemm
248
898
1,381
T:r.
30
30
1,008
1,360
393
1
658
H
81,779"
a n.
609
1,717
10,871
2,147$121,524 |323i 38,197
T:r.
32
10
231
255
108
140
31,377
268
583
2,669
T:r.
4i
10"
412
697
121
220
H
31,235
200
559
7,508
T:r.
n
3
13H
244
391,
26
9,609
106:V
236
77
98,457$ (35,673
Underhållne kreatur.
a
w
T:r.
104
30;
2,018
1,872
347
9
646
12
88,156
St.
7
5
262
385
43
569
2,019
22,565
40,968 110,474
2
38
11,088
55
179
376
St.
6
4
47
31
15
24
1,433
14
50
128
St.
22
16
757
1,305
201
8
253
2
43,602
241
853
5,117
St.
8
5
241
367
157
3
55
1
11,094
67
198
519
St.
23
20
972
1,412
269
12
346
4
46,360
233
849
5,113
St.
6
3
161
185
47
3
64
1
9,323
44
197
748
St.
15
704
935
224
14
695
6
28,763
161
250
8,228
R:dr.
9,600
5,000
87,262
114,160
87,958
44,020
700
500
Tills
5,558,805
42,975
118,723
257,269
65,295
86,831
160,616
95,624
118,347jl 2,44011,752 (52)377112,715155,613110,782139,995
1,900
3,795,265
19,200
34,766
7,500
27,350
16,800
700
8,000
8,000
1,300
2,000
sk.
24
vi
32
32
Bevillning.
Efter 1841 och 1845 årens Förordning.
Etter
l:sta Art.
Efter 2:dra Art.
Embete och
tjenst.
Jordbrukare,
Bergverk och
diverse personer
Efter
3:dje
Art.
Summa
Bevillning.
Bränvins
brännings
afgift.
Summa.
R:dr.
11
83
105
33
2
dare
5,203
43
106
3,295
655
2
17
- 3
7
10,597,5221 8
39
9,610136
R:dr.
266
r 1 e
246
792
1,596
66
2,967
23 10
R:dr.
10
322
sk.
11
239 25
175
88
1
1
n a 1
12,677
2,484
112
13
321
191
2
8,640
Rd
ska
3 —
35
38 19
69 25
15
54
33
1
16
16
2
1,330
231
27,100
28
sk.
tt
8|58
31
e r
R:dr.
278
10
405
345
175
121
1
3
och
18,127
875
1,721
5,845
112
13
321
191
2
9,296
40
86
15
54
36
1
23
16
2
1,330
270
5| 39,736
41
Rdr.
12
33
27
sbidr
5,140
3
71
sk.
R:dr.
278
10
417
378
175
148
1
3
ås om
23,267
879
1,793
5,845
112
13
321
191
o
3
9,296
40
86
15
54
36
1
23
16
2
1,330
270
41
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och
HemmantalsRäntor.
Kronotionde.
Afrad*
Mantals
penningar.
Gernings
ören.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
och andra
verk och
inrättningar
Summa.
R:dr.
97
34
786
7| 1,419
1
365
yi
13
5
2 76,658
10
45 11 {5,288 5| 6 45,0251 3 5
547
271
140
371
1,213
2,291
372
22
133
34
R:dr.
570
652
200
11
pp tagne
6 34,938
299
34
sk.
ch
R:dr.
36
8
242
416
189
3 24
29
annu
3 25,218
279
84,7451471 5 36,696 18 j 5126,395 | l|
R:dr. ; sk.
17
108
154
12
38 12
3
a od
7,251
50
145
4,835
919
3
24
4
9
— I
44
13,607
12
Rdr.
de.
175
175
sk.
32
32
R:dr.
19,425
sk.
R:dr.
151
43
1,707
2,642
794
16
8
— 144,065
24
1,176
451
5,150
371
1,213
2,291
372
22
20,477
3
24
38
34
5 8
24
44
11
11
10
11
19,425124 j 181,045 j 391 4
r
a
8*
Klerecie-Statens underhåll.
Diverse äf-
Arrende-
medel.
Kostnad lör
Rustning och
Rotering.
Pastorers.
Kapella-
ners.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
Fattigför-
sörjning.
Skjuts.
Väghåll-
ning.
gifter, eme-  ra och all-  männa be-  svär.
Summa
Statsbidrag.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
rst
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
U:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
rst.
—
—
—
66
—
21
44
18
105
44
180
.—.
-
.
75
371
30
1,162
9
2
—
—
—
20
22
12
28
C
14
39
16
9
16
19
18
9
6
131
2?
7
915
23
2
786
1
159
26
154
18
1,099
45
178
22
433
18
610
6
521
18
5,884
16
4
—
—
1,260
24
—
803
4
273
42
212
32
1,289
30
206
44
607
24
860
44
504
36
7,751
13
7
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
175
44
1
■
'
240
37
9
264
40
65
24
50
12
380
28
70
8
95
40
lil
24
335
32
2,177
41
1
24
18
9
1
—-
—
—
- 1
—
32
—
—
0
8
—
16
—
—
—
—
2
44
17
24
3
—
—
—
—
-
15
29
—
—
2
19
18
—
0
19
—
—
—
48
68
19
—
64,664
46
6
53,613
16
13,348
28
9,837
32
76,799
28
13,707
12
31,889
32
35,964
24
44,149
46
434,509
30
6
411
28
73
28
48
36
533
44
119
14
232
225
26
3,166
38
6
221
20
727
16
406
40
3,599
45
9
—
—
—
—
2,788
—
—
18
—
15
2,788
33
—
16
—
—
—
—
7,345
32
21,131
12
C
307
32
307
32
792
3
1,110
41
—
—
—
64
—
—
—
—
64
—
-
2,401
34
—
—
—
—
106
32
29
—
4
—•
139
32
—
—
—
—
—
—
—
—
2,752
42
1
564
22
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
1
1
—-
-—
—
—
—
■—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
9
7
—
—
—
—
—
1,635
4
735
44
197
32
2,568
32
4,616
44
—
—
321
4
4,675
10
41,956
10
—
—-
—
—
—
—
_
2
24
46
31
2
—
—
17
30
128
19
10
—
—■
—
—
—
-—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
54
33
7
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
3
12
45
12
9
—
—•
—
—
—
•—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
19
3
—■
■—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
6
39
36
—
——
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—■
“ ■
—
■
—
'
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
28
10
—
—■
—'
—
—
—
—
—
—
—.
_
—
__
—
.
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,330
20
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
54
368
42
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
32
—
1,117|25
67,081
351 5
60,883
40
14,721
26
10.f»:i2
18
86,137
36
19,312
39
33,026
18(38,921
40158,681
81530,350| 4,
2
Gefle Lands-Kontor den 30 December 1848.
L M. LAGERHEIM
J. G. Strandberg.
Berättelse öfver Gefleborgs lun för åren 1843—1847.
\
mmmm
mmmm
m
i
... '
- ..*r<V3S15' »'32? ’
.
■
; ■ " :i 'i. , t ;f i1, 'i , ■-.v ■
: ;• . -t: «•* -n « ■ /.- •: : : ' -.
; .... ... ■
: ..' - i ■' ' -ä"'-'
- . ' ■
'
1:1 ■ " V ' 1
. . ; . ' ...
• ■■ ■" v v f '• •? • s ........ . . .
' ■ - ä .! j i. i, .j ! i i '"" 'i
’ ■' ! , ' 1
V' . ' . -
• V .V»'
’
.
KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSHAFVANDE»
uti
tDesttr-TlorrlaniiH Ciin
till
HO*(ÄL. HAJ:X
* ttntlertldttighet afgifne
EMBETS-BERÄTTELSE
för åren 1844, 1845, 1846 oell 1847.
STOCKHOLM, 18SO.
1*. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Wester-Norrlands län för åren 1844, 1845,
1846 och 1847.
§• i
Länets
allmänna beskaffenhet.
Dä uti den berättelse, som omfattar sednaste quinquennium, Wester-Norrlands läns
beskaffenhet till läge, areal och andra naturförhållanden är omständligen beskrifven,
torde Landshöfdinge-embetet få i underdånighet hänvisa dertill samt i öfrigt endast
inskränka sig till ett omnämnande af sådana omständigheter eller företag, hvilka ägt
eller framdeles komma att äga ett mer eller mindre direkt inflytande i den syftning,
ofvanstående rubrik angifver. Ett icke ovigtigt rum intaga dervid de tillgöranden,
som afsett förändrade och förbättrade väg-kommunikationer inom länet, hvadan Landshöfdinge-embetet
nu går att meddela en redovisning för fortgången och resultatet af
så beskaffade större vägbyggnads-företag, hvilka dels vid sista årsberättelsens afgifvande
börjats, dels sedermera tillkommit.
Af de förra äro numera följande vägförbättringar fullbordade, ehuru för åtskilliga
af dem den slutliga afsyningen icke kommit att äga rum, nämligen:
l:o A allmänna landsvägen emellan Lidens och Junsele kyrkor i Södra Ångermanlands
fögderi;
2:o Å allmänna landsvägen inom Resele socken i dito;
5:o Å dito inom Ilellgums, Ramsele och Fjellsjö socknar i dito, hvaremot, beträffande
en i sammanhang dermed påbörjad vägförbättring inom Resele socken, densamma
mött hinder för sin slutliga fullbordan uti en uppkommen och på vederbörlig
auktoritet nu beroende tvist angående en mindre väsendtlig förändring i den antagna
vägomläggnings-planen; vidare
4:o Å allmänna landsvägen emellan Hultesta gästgifvaregård i Sollefteå socken
och Forsse bruk i Långsele socken af nämnde fögderi;
4
5:o Å dito inom Borgsjö socken i Medelpad, samt
6:0 Å dito inom Lidens och Indahls socknar, äfven i Medelpad; hvarförutan, såsom
ännu beroende på utförande, bör nämnas:
7:o Omläggning af allmänna kustvägen emellan Sundsvalls stad samt Fjähls
gästgifvaregård.
Bland de företag åter, som, sedan sista Femårs-berättelsens afgifvande, blifvit
började och nu äro under verkställighet, böra bemärkas:
l:o Omläggning af allmänna landsvägen från Hernösands stad förbi Säbrå kvrka
med ett statsanslag af 2,666 Riksdaler 32 sk. banko.
2:o Aftappning af Delje-Tjern i Tuna socken med ett statsanslag af 600
Riksdaler.
3:o Yägförbättringar vid Berge, Wifsta och Birsta byar inom Sjöns pastorat,
samt
4:o Yägomläggning förbi backarne vid Sjönviks glasbruk, dertill 4,580 Riksdaler
banko blifvit i nåder från vägomläggningsfonden disponerade.
I afseende på sistnämnde vägförbättring har likväl förekommit, att de vägbyggnadsskyldige,
i öfvertygelse derom, att en föreslagen afvikelse i den upprättade och
godkända arbetsplanen skulle blifva ändamålsenligare och medföra större fördelar,
tillsvidare undandragit sig fullgörandet af det arbetsbidrag, hvartill de sig förbundit,
af hvilken anledning fråga uppstått derom, att det dem i nåder beviljade stats-anslaget
skulle disponeras för andra vägförbättrings-arbeten.
I anseende till bristande bidrag från statens sida, till deras understödjande, har
utförandet af ännu liera andra på länets allmänna beskaffenhet äfvensom på dess
kultur-förhållanden inverkande företag måst hänskjutas till framtiden och deribland
den i sista Femårs-berättelsen omförmälda planen, medelst
l:o Anläggande af bro på ömse sidor af Sandön i Ångermanland eller bro å
ena och färja å andra sidan om ån, såsom ett i flera afseenden lämpligare öfverfarts-ställe
af nämnde eif, än det nu begagnade vid Weda; vidare
2:o En väganläggning genom Skorpeds socken för beredande af en lättare kommunikation
emellan detta län och de till Westerbottens län hörande Lappmarker;
3:o En större vägförbättring inom Anundsjö socken;
4:o Vägomläggning till undvikande af de så kallade Kränge-backarna i Hässjö
socken;
5:o Anläggning af ny väg inom Ramsele tingslag, i fortsättning med de vägarbeten
inom samma tingslag, som, enligt hvad ofvan berördt är, de sednare åren
pågått med understöd af staten.
6:0 Vägomläggning förbi Kungsgårds- och Näfsta-backarne i Selånger, samt
5
7:o Dito emellan Graninge och Forsse bruk; hvaremot utan bidrag af staten,
till följd af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes meddelade beslut, sorn vunnit
laga kraft, åtskilliga nya väganläggningar ägt rum, der sådant ansetts vara för allmänna
trafiken af väsendtlig nytta och nödvändighet, hvaribland må nämnas den till
allmän landsväg uppbrutna vägen emellan Domsjö lastage-plats och Själevads bro,
utgörande en sträcka af en half mil, samt emellan Gidåns bruk och Husoms lastageplats;
och torde i sammanhang härmed böra tilläggas, att genom Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes osparda bemödanden en fjortonårig tvist angående grunderna
för vägdelningen inom Medelpad blifvit genom en numera laga kraftvunnen
reglering slutligen afhjelpt.
Såsom likaledes ägande ett icke ovigtigt inflytande på länets uppodling och i
sammanhang dermed på dess naturliga beskaffenhet, med afseende på allmänna kultur-förhållandet,
må nämnas: Skiftesverkets fortgång under den tid denna berättelse
omfattar; i afseende hvarå sig visar följande progression i antalet af verkställda
laga skiften:
1844
29 laga skiften, 27 utflyttande delägare.
184
1846
40 dito 43 dito
1847
43 dito 37 dito
Summa 143 laga skiften, 132 utflyttande delägare.
Utom de uppodlingar, hvilka dessa utflyttningar efter laga skiften dels redan
föranledt, dels framgent komma att medföra, hafva odlingsföretag af större och mindre
utsträckning ägt rum, äfvensom åtgärder vidtagits till åtskilliga större sjöars uttappning
samt utdikning af myrer och kärr, dels för erhållande af jordvinningar,
dels för att minska de frostskador, som vanligen förorsakas af grannskapet med sanka
och sumpiga trakter; men ehuru Landshöfdinge-embctet icke är i tillfälle att
kunna bestämma förhållandet emellan odlingarnes fortgång under detta och nästföregående
quinquennium, är dock i den omständigheten, att i allmänhet lyckliga
skördar underlättat odlarens förmåga och håg, största anledning tillden förmodan, att
länet äfven i denna rigtning vunnit förkofran.
§• 2.
Invånare.
Folklynnet: Den skildring, som i detta afseende förekommer i sednaste Femårsberättelse,
äger fortfarande sin tillämpning på förhållandet. Dock har man trott
6
sig finna, att folklynnet bland de egentliga kustboerna något aflägsnar sig från den
allmänna karaktären bos detsamma bland länets öfriga invånare derutinnan, att en
mera framstående sträfhet i lynne och anlag utmärker de förra, sannolikt en följd af
de ansträngningar och försakelser, som äro oskiljaktiga från kustlandets bebyggares
egentliga näringsfång och lefnadssätt.
Hvad den intellektuella bildningen beträffar, kan med skäl antagas, att den står
på en relativt hög ståndpunkt. Bristen här å orten på sådana, som vid allmänna läroverk
erhållit bildning och förvärfvat kunkaper för att tillhandagå vid en mängd juridiska
och kommunala bestyr och uppdrag, hvilka taga i anspråk omtanka och klokhet,
har gjort det till en,slags nödvändighet för allmogen sjelfva, att mer än eljest
skulle blifvit händelsen uppöfva sina själsförmögenheter i denna rigtning. Ett stort
och vigtigt steg till ett allmännare utbredande af en religiös och medborgerlig bildning
är utan tvifvel stadgandet om Folkskolors inrättande inom hvarje kommun. Oaktadt
de svårigheter denna angelägenhet mött för verkställigheten i dessa relatift föga
befolkade orter, med långt från hvarandra skiljda bostäder, hafva dock menigheterne
med få undantag visat en berömvärd båg att fullgöra hvad dem ålegat. Vid 1847
års slut, till hvilken tid denna Berättelse sträcker sig, hade de flesta af länets församlingar
vidtagit de väsendtligastc åtgärderna för ordnandet af deras folkskolväsende,
ehuru icke Hera än följande hunnit anmäla, att deras skola vore i gång, nämligen
städerne Hernösand och Sundsvall, Stigsjö, Nora, Säbrå, Gideå, Grundsunda, Sidensjö,
Själevad samt Hernö kapellförsamling.
Folknummern utgjorde efter sednaste uppgifter till inantalsskrifningarna:
I Medelpads Fögderi.
Skattskrifne af mankön  8,200.
Följaktligen en tillökning af 2,99i sedan år 1845, då numerären uppgick till
,, af qvinkön
Skattfrie af mankön
„ af qvinkön
5,869.
>i l I
_ 12,580.
Tillsammans 29,065.
26,074.
I Södra Ångermanlands Fögderi.
Mantalsskrifne personer
Befriade dito
17,965.
14,658.
52,601
7
personer, i följd hvaraf antalet, som år 1843 utgjorde 29,823, sedermera ökats
med 2,776.
1 Norra Ångermanlands Fögderi.
Mantalsskrifne personer  13,979.
Befriade dito  15,584. Qy g6g
eller 3,220 personer mera, än som vid sista Femårs-berättelsens afgifvande voro i
mantalslängderna upptagna.
Länets hela folknummer, enligt mantalsförteckningarna, utgör således på landsbygden
89,029, hvadan och då sista Berättelsen upptager en summa af 79,367 personer,
en tillökning i folkmängden uppstått under de sednast förflutna åren med 9,662
eller omkring 10! procent.
Till denna ovanliga progression hafva otvifvelaktigt flera samverkande orsaker
bidragit, hvaribland förnämligast framstår: att länet varit under ifrågakomna år alldeles
förskonadt från härjande farsoter; att i allmänhet oskadade skördar lemnat en
sund och tillräcklig föda, under det i öfrigt en liflig afsättning på ortens produkter
öfverhufvud spridt bergning och välmåga, samt att utvidgade tillfällen till bosättning
blifvit beredda genom anläggningar af nybyggen, hemmansklyfningar, utflyttningar efter
laga skiften m. m.
I Städerna
åter är förhållandet med folknummern följande:
I Hernösand.
Skattskrifne 1,613.
Skattfrie
709
—. .I. 2,542.
I Sundsvall.
Skattskrifne 1,635.
Skattfrie
. . 792
‘
2,427;
hvadan och då städernas befolkning i sista Femårs-berättelsen upptagits till 4,178
personer, äfven här visar sig en tillökning af 591 personer.
I sammanhang med detta ämne eller det om folkökningen, har Landshöfdinge
embetet,
väl vetande att olika tider uppställt olika theorier i afseende på folköknin
gens
inflytande ur statsekonomisk synpunkt på samhället, ansett det icke vara olämpligt
att här framlägga en opinion med hänseende till detta län och här befintliga
förhållanden.
8
Landshöfdinge-embetet hyser nämligen den öfvertygelsen, att under det den i mångå
länder härjande pauperismen har till stor del sin förklaringsgrund uti öfverbefolkning,
eller med andra ord uti den omständigheten, att summan af alla näringstillfällen, ifrån
och med det, som frambringandet af naturens råämnen och uralster bereder, intill det,
som dessas högsta förädling uppkallar å ena sidan och summan af närande och tärande
medlemmar jemte dessas såväl nödvändiga som konstlade behofver å den andra,
icke stå till hvarandra uti ett rationelt jemvigtsförhållande, detta län och i allmänhet
rikets norra orter lemna exemplet på tillvaron af ett nästan helt och hållet omvändt
förhållande derutinnan, att summan af arbetskraft här står vida under den af
naturalster af många slag, egnade att framkallas, bearbetas och förädlas, och att det
är just den sålunda uppkommande bristen på arbetskraft, hvilken man får esomoftast
tillskrifva, att tider af förlägenhet och armod hemsöka dessa orter.
En och annan jemförelse skall göra denna hypothes ej allenast förklarlig, utan
äfven bevislig. Då till exempel ett enda fögderi inom detta län, Södra Ångermanlands,
har en areal af 103 qvadrat-mil, har till exempel Blekinge hela län (för att
taga exemplet inom vårt eget land) en yta af endast 25,8 qvadrat-mil, och då inom
det sednare länet cirka 3,800 personer finnas fördelade på hvarje qvadrat-mil,
kan man antaga att omkring 312 personer utgöra Södra Ångermanlands befolkning
efter enahanda fördelning. Fullföljer man vidare jemförelsen t. ex. hvad angår jordens
olika produktivitet på dessa skiljda orter, så finner man, enligt de kalkyler som
i detta afseende blifvit af en berömd statistiker uppgjorda och från hvilka man gerna
må abstrahera hvad man skulle finna afvika från sannolikheten, följande förhållande
emellan Wester-Norrlands och Blekinge län, hvad angår jordens medelafkastning
i nedannämnde sädesarter och jordfrugter, sedan utsädet är afdraget.
Länens namn.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Arter.
Potates.
Kornet
Kornet
Kornet
Kornet
Kornet
Kornet
Kornet
Wester-Norrlands län . . .
S*
7i
Si
n
Blekinge d:o . . .
Si
5
31
3\
Af denna Tahlå torde man få draga den slutsatsen, att den odlade jordens produktivitet
i detta län är, åtminstone hvad beträffar de förnämsta sädesslagen råg och
korn, fullt jemförlig med något af de södra länens; och om man vidare, såsom vederbör,
från det förra eller Wester-Norrlands läns areal, 217 qvadrat-mil, afdrager
9
högsta antagliga procent för skogar, sjöar och andra impedimenter, torde ändå återstå
betydliga vidder af dels odlad, dels odlingsbar beskaffenhet, hvilka kräfva arbetande
händer för möjligheten af deras afkastning, oberäknadt det fält för fliten och verksamheten,
som de vidsträckta skogarne i denna provins gifva uti averkningen af
skogs-produkter af flerfaldiga slag.
Häraf vill oeftergifligen synas, som skulle tillgången på arbetskrafter stå i särdeles
underordnadt förhållande till totaliteten af föremålen för dessa krafters utöfning,
om också den under tiden af allmän penninge-förlägenhet, missväxt eller dylika kalamiteter
uppstående bristen på arbetsförtjenst skulle tyckas jäfva detta förhållande.
En närmare undersökning i detta afseende skall dock gifva vid handen, att det icke
egentligen är tjenligt och passande arbete som saknas och hvilket onda här öfverklagas,
utan fastheldre bristen på individer, hvilka kunna uppkalla och gifva rigtning
åt de till hands varande, om också inskränkta krafterna för att draga den fördel af
naturens alstrings-förmåga, som här uti icke oansenligt mått erbjudes. Ett, efter Landshöfdinge-embetets
förmenande, ovedersägligt bevis på det förhållande, som nyss blifvit
antydt, eller att odlare icke finnas för de många arbetstillfällena, äro de på sednare
åren öfver höfvan uppdrifna arbetslönerna. Nu mer än någonsin, när en i hast flerfaldigad
sjö-kommunikation emellan rikets medlersta och norra delar beredt och framgent
kommer att bereda allt mer och mer ökade afsättnings—tillfällen på såkallade fetalievaror, eller
sådane som hafva odlingen att tacka för sin tillvaro, framstår vigten af den angelägenhet,
som skulle hafva till föremål att reglera missförhållandet emellan produktion och konsumtion
af dessa förnödenheter närmare. Af stor och mäktig inflytelse på allmänna
kulturförhållandet inom orten har väl ostridigt varit det myckna, som blifvit tillgjordt
i de sednare åren och som än vidare förberedes för förbättringen uti lands-kommunikationerna,
för vattendrags upprensning till beredande af åtkomlighet af hitintills
otillgängliga skogstrakter m. m.; men allt detta verkar dock blott indirekt till afhjelpandet
af det onda, som här påpekats. Framkallandet af hvad som utgör lifvets
förnämligaste behofver eller födoämnena vinnes icke direkte genom den omförmälda
industriella rigtningen, hvadan det som kan leda till det önskade resultatet på en närmare
väg måste vara af lika, om icke större vigt. Landshöfdinge-embetet tvekar derföre
icke att anse, det hvarje åtgärd i syftningen att gepom naturliga medel fylla
hvad som brister i materiella krafter af bearbetningen af ortens vidsträckta och stundom
ypperliga odlingslägenheter *), med förnämligaste afseendet på ängsskötselns förkof
*)
En enda by^ i Mo Socken, eller Gattne, ändock icke den största, har, efter afdrag af
impedimenterna, en areal uti in- och afrösningsjord af 12,629 tunnland.
Berättelse öfver Wester-Norrlands län för åren 1844—1847. 2
10
ian, skulle bidraga till ett allmännare välstånd. Till de fromma önskningarnes gebit
torde det emellertid tills vidare höra, att för vinnande af detta mål enskilda associationer
bildade sig till verksamhet åt detta håll, och att de, genom direkta eller indirekta
bidrag från statens sida, dertill uppmuntrades, i sednare afseendet t. ex. medelst
tillåtelsen att på billigaste vilkor få begagna krono-arbets-korpsen, äfvensom,
under vissa vilkor och förutsättningar, någon del af indeldta arméens manskap till
utförande af de större arbetsföretag, som deraf föranleddes; och skulle en början i
denna rigtning småningom undanrödja de hitintills befintliga såsom oöfvervinneliga
ansedda svårigheterna, emot verkliggörandet af en stor nationell idé (den framtiden
dock utan tvifvel kommer att lösa), den, att genom kolonisering af vissa delar af
Norrland och företrädesvis dem, som äro gynnade af en någorlunda god vegetation
(emellan 63—63 graders polhöjd), tillegna sig dessa trakters visserligen icke obetydliga
naturtillgångar, hvilka nu, och så länge ingen lefvande kraft uppkallar dem,
äro mer eller mindre otillgängliga och i samma mån döda för fosterlandet.
Omfånget af denna berättelse tillåter här icke att närmare utveckla detta ämne
eller uppställa något system i samma afseende, utan endast att antyda hvad som
skulle med hänsigt till detta län böra bidraga till dess upphjelpande och förkofran.
Då emellertid allmänna arbetsföretag, åsyftande att bereda landets uppodling,
sålunda, efter hvad berördt är, ingå i nämnde plan, har Landshöfdinge-embetet tillåtit
sig att här nedan, under rubriken niiringarne, framhålla sådana arbeten, hvilka företrädesvis
äro fijrtjenta af en synnerligare uppmärksamhet.
I afseende på sedlighetens ståndpunkt bland länets befolkning torde böra observeras,
att de allmännast förekommande brotten äro emot äganderätten.
Beträffande förhållandet med fångpersonalen och dess till- eller aftagande, har
man, med afseende på den ledning för bedömmandet af sedligheten, som deraf kan
hemtas, ansett tjenligt vara att uppställa en jemförelse emellan åren 1833, 1840,
1843 och 1847, dervid följande resultat uppstått.
De i länets fängelser häktades antal (transportfångar icke beräknade) utgjorde
Af föregående fångar hafva hållits förvarade:
a) För undergående af ransakning, fängelse vid vatten och bröd samt enkelt
fängelse
under år 1833
202,
306,
till 1840 års slut
under 1843 . .
år 1847 . . .
133, samt
184.
år 1833 .
146,
248,
„ 1840
11
år 1845 141,
„ 1847  • 172, hvaraf finnes
att antalet 1847 öfversteg antalet 1835 med 26, eller 18 procent, hvaremot det
understeg 1840 med 76, eller 30| procent; och torde anledningen till sistnämnde
förhållande, eller att året 1840 utvisar så hög fångnummer, få tillskrifvas de derförut
gående årens allmännare nöd, som, enligt hvad erfarenheten alltför ofta vitsordar,
framkallar flera förbrytelser emot äganderätten, än som under gynnsamma förhållanden
i afseende på allmänna välmågan plär vara fallet. Då emellertid en mildring
i de affliktiva bestraffningarne för en del brott af sistnämnda kategori först
inträdde med Kongl. Förordningen den 10 Juni 1841, synes det som, då man jemväl
tager i betraktande folkmängdens progressiva tillökning, under den sedermera förflutna
tiden, den sålunda etablerade mildare grundsatsen i lagstiftningsväg icke skulle
hafva, åtminstone hvad detta län angår, föranledt någon tillökning af brotten emot
äganderätten.
b) För försvarslöshet och olofligt kringstrykande:
År 1835  ” 46,
,,1840  57,
„ 1845  i . . 5,
„ 1847
2.
Den särdeles märkliga skillnad, som här företer sig emellan de olika åren, (antalet
1847 understiger antalet 1835 med 44 st. = 96 procent) har sin grund i en
förändrad lagstiftning rörande försvarslöse, hvars välgörande verkningar, bland annat
till minskning i den ändå alltför mångtaliga fångpersonalen, ingen torde med fog bestrida.
c) För undergående af bysättning:
År 1835 . .
10,
,,1840
1,
„ 1845
47,
,, 1847
10; och tor
de,
i afseende på det förhållande, att då under år 1840 en enda bysättnings-fånge
satt förvarad, deras antal 1845 uppgick ända till 47, det böra anmärkas, att först
sistnämnde år återställdes den vidsträcktare rättigheten till bysättnings ådömande, hvilken
rättighet under de derförut gående åren varit genom Kongl. Förordningen den
10 Juni 1841 nästan tillintetgjord.
Af ofvanstående tabell täcktes Eders Kongl. Maj:t således nådigst inhemta, att
då antalet af häktade personer (transport-fångar oberäknade) år 1847 understiger
antalet år 1835 med 18, eller 9 procent, arresteringarne under tiden för denna berättelse
i någon om ock mindre progression, hvad detta län angår, aftagit.
12
§• 3-  JVäringar,
På sätt anfördt är, liar jordbruket, länets förnämsta näringsfång, följt en något
ensidig rigtning derutinnan, att odlingen af åkern och densammas utvidgning tagit
i anspråk krafter, som eljest kunnat och bort ändamålsenligare användas till
upphjelpande af ängsodlingen och i sammanhang dermed ladugårdsskötsel!!. Också har,
lill följd af denna rigtning samt det inflytande den haft, äfvensom ock kanske förnämligast
till följd af efter hvarandra följande särdeles gynnsamma skördar, den här å orten ovanliea
tilldragelse ägt rum, att, åtminstone under de trenne sista åren af tiden för den
O
O O 77
na berättelse, länet producerat ett så betydligt qvantum spannmål, att, efter afdrag
af länets egna behof, betydliga qvantiteter korn kunnat afyttras till andra af rikets
behöfvande provinser, utan att ändå härvarande förråder blifvit tömda, hvaremot la
dugårds-afvelns
produkter icke motsvarat de allmänna behofven, hvaraf också naturligtvis
följt, att priserna på dessa förnödenheter varit, som ofvan berördt är, öfvermåttan
stegrade. Med allmogens sanna intresse skulle det derföre, enligt Landshöfdinge-embetets
förmenande, vara mera öfverensstämmande, om åt boskapsskötseln
lemnades icke blott samma uppmärksamhet som åkerns utvidgande och häfd, utan
denna landtmanna-näring kunde höjas till hufvudnäring, hvartill skälen i första hand
helt naturligt framställa sig vara de, att denna näring är mindre beroende af klimatets
åverkan; att dess afkastning är lättare transporterad än säden, samt att nu och
så länge införseln af viktualier från Finland är så försvårad, att den i det närmaste
upphört, samt afsättning till södra orter för ölverskottet af spannmål torde höra till
undantagen, och ej vara att såsom en säker inkomstkälla påräkna, boskapssköt
seln
borde öfverhufvud blifva mer vinstgifvande, samt med afseende å den alltmer
stigande konsumtionen hafva för sig, så att säga, ”en hoppfull framtid.” I denna
syftning hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande äfvensom länets Hushållnings-sällskap
sökt meddela anvisningar och råd med afseende å såkallad ängsvattnings
användande, och såväl för sådant afseende, som för spridande af kännedom och undervisning
om ändamålsenligaste sättet för erhållande af landvinningar medelst sjöars
och myrtrakters aftappning och utdikning, bekostat agronomen Johnsons besök inom
länet, hvarförutan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uppgjort och till Styrelsen
öfver väg- och vattenbyggnader insändt en fullständig och systematisk plan öfver sådana
företag af sistnämnde beskaffenhet, hvilka med säkraste utsigt till framgång och
fördel kunna för en ringa kostnad utföras, och hvilka, en gång fullbordade, skola
bringa länet ett betydligt steg framåt i kultur-utveckling i den rigtning, som nu
13
blifvit antydd, såsom den nödvändigaste och nyttigaste; och som det torde tillhöra
en icke aflägsen framtid att söka hinna detta mål, anser Landshöfdinge-embetét så
mycket mindre olämpligt att här sammanföra de uttappnings- och utdiknings-företag,
hvilka, hänförliga under nämnde kategorier och följaktligen af en allmännare vigt och
beskaffenhet, endast vänta på kommande Ständers frikostighet för att kunna blifva föremål
för bearbetning, enär kommunernas egna medel och krafter ej äro dertill ensamt
tillräckliga, som det är Landshöfdinge-embetets underdåniga pligt att i förevarande
berättelse angifva de medel, hvarigenom länets förkofran i ett eller annat afseende
må kunna beredas.
Ramsele socken: Af denna sockens vidsträckta odlingslägenheter uppkallas uppmärksamheten
i första hand på de omkring och i närheten af byarna Björkvattnet,
Imnäs, Lungsjö och 10 andra byar befintliga myrtrakter.
Fjellsjö socken: Fjorton särskilda byar hafva dylika odlingsbara myrer, hvilka
med fördel kunna upparbetas till en areal af omkring 1,390 tunnland.
Tåsjö socken: Der finnas betydliga odlingslägenheter på moland, med förträfllig
jordmån på och invid såkallade Tåsjö-berget.
Lidens socken: Genom dels utgräfning, dels sänkning af Ås- och Ytterkihls—sjöarna
, hafva Näsåkers, Westanbäcks, m. fl. byar till ett antal af sex att påräkna landvinning
till omkring 700 tunnlands vidd.
Hellgums socken: Till förekommande af öfversvämningar å de omkring den öfver
1 mil långa och 'g mil breda Hellgumssjöns stränder belägna ägor, och för vinnande
af tillökning i ägovidd, har företaget medelst denna sjös sänkning länge varit
påtänkt; i anledning hvaraf plan och kostnadsförslag äfven äro af sakkunnig person
uppgjorda; hvarförutan i denna del af frosten esomoftast hemsökta socken ett större
antal tjernar och myrer finnas, genom hvilkas bearbetning detta onda kunde till stor
del afhjelpas.
Långsele socken: Genom utgräfning af Näs-, Nordsjö- och Näcksjö-sjöarna har
antagits att en areal af omkring 930 Tunnland befriades från ett vattensjukt tillstånd,
dels utgjorde en ytterligare landvinning.
Sollefteå socken: på Råda och Westanbäcks samt Nylands byars områden ligga
betydligare odlingslägenheter, hvarförutan genom Nordsjöarnes utgräfning stora fördelar
anses kunna beredas.
Skogs socken: genom Storsjöns och Löfsjöns nedsättning kunna vidsträckta och
öfversvämmade jordvidder blifva tjenliga till odling.
Nora socken: För utgräfning af Folkja, Hohls, Greta Tarroms, Saloms och
Grötoms vattendrag samt det såkallade Sörsundet, har bildat sig ett bolag af tolf
särskilda byars jordägare, hvilka ock derå nedlagt omkring 4,000 Riksdaler banko;
44
men som arbetet anses fordra en kostnad af minst 6,700 Riksdaler samma mynt,
liar detsamma tillsvidare afstannat, i brist af medel.
Wiksjö socken: Här påräknas en jordvinning af omkring 220 tunnland till
åker och ängsodling tjenlig mark genom uppodling af 8 stycken särskilda myrtrakter.
Borgsjö socken: I Grundsjö by finnes ett myrfält af omkring 400 tunnlands
vidd, som i saknad för närvarande af möjligheten till uppodling esomoftast föranleder
frostskador ä kringliggande odlade mark; hvarjemte Angesjöns läge och sträckning
lemnar tydliga anvisningar, att, genom dess nedsättning eller sänkning, en betydlig
areal af odlingsbar jord skulle stå att vinna.
Torps socken: Enligt uppgjord beräkning skulle omkring 900 tunnland myrjord
härstädes kunna göras odlingsbar med en relalift mindre betydlig kostnad och fördelarne
deraf komma 49 särskilda byars jordägare till godo; och äro kostnaderna till de särskilda
till namnet jemväl uppgifne lägenheternas uppodling i Eders Kongl. Maj:ts Refallningshafvandes
omförmälda tablå specifikt upptagne.
Njurunda socken: Till följd af en stor del ägors inom denna socken frostlän
da
beskaffenhet, skulle genom sänkning eller utgräfning af tio särskilda sjöar dels
förekommas frostskador, dels beredas ökade odlingslägenheter.
Gideå socken: Genom uppförande af dammbyggnader å åtskilliga ställen äfvensom
å andra utgräfningar är det påräknadt att odlingsbara landvinningar till en areal af
omkring 912 tunnland kunna vinnas.
Björna och Skorpeds socknar: Medelst enahanda åtgärder äro äfven här till
äfventyrs ännu betydligare vidder än inom Gideå socken att göra odlingsbara; samt
slutligen inom
Nordingrå och Ulångers socknar, der genom sänkning af Häggsjön, Kyrkbasltjernen
samt Nässjön likaledes en större areal af jord med fördelaktig växtlighet kan
beredas; och hafva till alla dessa företags utförande jordägarne sjelfve erbjudit sig
deltaga i större och mindre mån, derest något bidrag antingen såsom lån eller utan
återbetalningsskyldighet kunde dem beredas.
Vid jemförelse emellan den sista femårs-berättelsen åtföljande tabell öfver medel-afkastningen
af de särskilda slagen af spannmål och jordfrugter, sedan utsädet afdragits,
samt den nu bifogade tabellen, förete sig följande förhållanden:
Hvete. Råg. Korn. Blandsäd. Hafra. Potates.
År 1845  7, 48,864, 406,238, 43,065, 6,363, 15,294, samt
„ 1847 ... 7, 49,634, 455,0351, 49,894,44,240^,424,285.
Och torde, på sätt i sista femårs-berättelsen blifvit antydt beträffande uppgifterna
till densamma rörande nämnde slags afkastning, det äfven böra antagas, att de
15
nu meddelade, i afseende på qvantiteterna, icke obetydligt understiga det i verkligheten
befintliga förhållandet.
Boskapsskötseln, ehuru utgörande en del socknars förnämsta näringsfång,
har dock icke, af skäl som redan äro till en del anförda, hunnit den ståndpunkt
som länets beskaffenhet och naturförmåner synas anvisa. Då emellertid till medlen
för denna närings utveckling och förkofran ostridigt hör att tillegna orten förbättrade
boskapsracer, ingick länets Ilushållnings-sällskap till Eders Kongl. Maj:t med underdånig
framställning om inrättandet af ett Stamholländeri inom länet, hvilket hugnades
med Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, hvarefter och sedan Rikets Ständer, på Eders
Kongl. Majts nådiga Proposition derom, anslagit dertill erforderliga medel, ett sådant
holländeri, bestående af 18 unga kor och qvigor samt tvänne tjurar af Voigtlandsracen,
från Sachsiska bergstrakterna blifvit stationeradt på Johannisbergs egendom i
Medelpad; och har föröfrigt Hushållnings-sällskapet genom kfeaturs-expositioners föranstaltande
och premiers utdelning lemnat nyttiga anvisningar med afseende på fördelame
af förbättrade kreatursracer och deras omsorgsfulla skötsel, hvaremot såväl
Länsstyrelsens som Hushållnings-sällskapets åtgärder för att inom länet få organsierad
en landtbruksskola, hvarom Eders Kongl. Maj:t under den 13 Juni 1845 allåtit
nådigt bref, icke lemnat önskadt resultat.
Skogarnh. Oberäknadt hvad af skogsprodukter inom orten förbrukats, samt
de betydliga qvantiteter plankor, bräder, tjära m. m. som afsändts till Stockholm och
andra inrikes orter, hafva enligt från tullkamrarne i länet lemnade uppgifter till utrikes
orter utskeppats nedanupptagna skogseffekter. (Se sammandrag nästa sida.)
* a i» m a n d r a g.
Tråva
ror
a f (
ivers
e
s 1 a
g-
Bräder.
H
w
Hela.
Halfva.
83
Cfi
H
tu.
93:
93
u
3
Q.
VI
ST
jr-
tu
7<
Bjelkar.
Af li-tums
till och med
3-tums.
Under l^-tums
tjocklek.
Af l^-tums
till och med
3-tums.
Under 14 tums
tjocklek.
brädstump.
Läkter.
93
PT
93:
3
3
3
Sparrar.
Spiror.
3
O:
►a
3
p
tr-ämnen.
Tunnor.
St.
St.
Tolften
Tolften
Tolfter.
Tolften
Tolften
T:er.
St.
St.
St.
F:nar.
Pär.
År 1844 ..
871 $
4,978
43,868
54,349,5
9,259,5
3,482,2
606,1
10,278,9
—
931
5,866
2,234
2431
1,113
» 1845 ..
CO
00
OQ
6,901
45,704
69,248
10,705,10
3,727,4
297,1
45,143,8
—
342
491
3,072
1711
3,179
» 1846 . .
7194
10,444
51,455
67,763,6
11,953,10
5,130,5
270,8
19,678
10
299
1,703
3,157
177
1,6714
» 1847 ..
5634
4,634
56,902
59,662,8
5,126,3
3,554,6
1,652,3
15,223,5
—
293
2,750
3,104
1914
1,052
Summa
2,5411
26,9571197,9291251,023,7137,045,4115,894,5I2,826,1
90,323,10
10
1,865110,810111,5671783^
7,015-4
17
Fortsätter man vidare denna jemförelse med något af de föregående åren, t. ex.
året 1843, i afseende på exporten af någon af de hufvudsaldigaste export-artiIdarna,
såsom t. ex. bjelkar, finner man, att då under sistnämnde år utskeppades 21,367
stycken, exporten af denna artikel uppgick år 1847 till 36,902, eller vida mer än
dubbelt, äfvensom att, då år 1843 utskeppningen af tjära utgjorde 260 tunnor, densamma
uppgick derpå följande året 1844 till 871 tunnor.
Att dessa förhållanden antyda på ett skogarnas anlitande utöfver hvad som kan
vara förenligt med deras framgena bestånd, och följaktligen öfver hvad en klok hushållning
skulle föreskrifva, torde böra sättas utom allt tvifvel; och då, på sätt i förra
embetsberättelsen är anfördt, man icke med någon billighet- kan fordra af kronobetjeningen,
att den jemte sina öfriga tjenste-åligganden, hvad angår kronoskogarnes
värd, skall kunna egna den vaksamhet och nit åt detta ämne, som oundgängligen
erfordras för att åtminstone i någon anmärkningsvärdare mån kunna skydda dem från
ett obehörigt ålitande, kan den önskan icke nog hjert framhållas, som Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande uti underdånigt utlåtande af den 23 Juni 1844, i fråga,
bland annat, om rättigheten för kronohemmans- och nybygges-innehafvare att från Kronans
marker få afhemta jemväl friska till timmer, plank- och brädsågning tjenliga
träd, framställt i afseende på behofvet af särskild skogs- och jägeribetjening för åtskilliga
delar af länet.
Bergshandteringen. Bland inom länet kända malmanledningar, bär endast
en hitintills ansetts värd att bearbetas, nämligen den på såkallade Ulfön befintliga
jernmalmsgrufva; men grufbrytningen derstädes har äfven år efter annat i qvantitatift
hänseende aftagit, så att, då år 1842 omkring 2,000 Skepp:d malm upptagits, malmvinningen
år 1846 utgjorde endast 730 Skepp:d, hvilket qvantum dock lär hafva
öfverstigit 1847 års, till beloppet icke uppgifna brytning. I afseende på tackjernsblåsningen
visar en jemförelse emellan de särskilda åren ett anmärkningsvärdt tillbakagående.
— Då till exempel år 1846 fem masugnar voro i gång, under en blåsningstid
af 616 dygn och gifvande en tillverkning af 1^,388 Skepp:d tackjernsvigt,
företer året 1847 följande förhållande:
Masugnar i gång. Blåsningstid. Uppgifven tillverkning.
2 stycken. 303 dygn, 21 timmar. 6,136 Sä£ tackjernsvigt,
hvilket sistnämnde resultat framställer en ännu större skiljaktighet mot året 1843,
då tillverkningen vid en enda masugn, eller Bollsta, utgjorde mer än 10,000 Skepp:d.
Deremot har gjutgods-tillverkningen, som år 1846 utgjorde 127 Skepp:d, år
1847 uppgifvits uppgå till 138 Skepp:d, äfvensom tillverkningen af stång- och ämnes
Serältelsc
öfver Westcr-ISarvlands län för åren 1844—1847. &
18
jern, som är 1846 vid 76 härdar uppgick till 32,614 Skepp:d, Ar 1847 utgjort
vid samma antal härdar 33,035 Skepp:d, hvarförutan jernmanufaktur-tillverkningen',
som 1846 uppgick till 2,123 Skepp:d bergsvigt, under 1847 ökats med 500 Skepp:d.
Fabriker, bruk och öfriga näringar, sorn icke tillhöra bergsrörelsen.
Enligt de till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollcgium för är 1847
ingängne uppgifter, finnas inom länet och ä landet tre färgeri-fabriker med sex mantalsskrifna
arbetare, sju garfverier med elfva arbetare, tvä glasbruk med tillsammans
femtionio arbetare, samt ett till bevillning uppskattadt värde af 40,417 R:dr banko,
tvenne pappersbruk med åtta arbetare, fyra skcppsbyggerier med etthundra femtiosju
arbetare samt ett bevillningsvärde af 67,600 R:dr, och andra diverse fabriker
och manufaktur-verk till ett antal af åtta med ett värde af 730 R:dr.
Uti antalet af de skattlagda sågverken, hvilka år 1843 utgjorde 218, har en
märkbar tillökning ägt rum, naturligtvis en följd af de fördelaktiga trädvaru-konjunkturerna.
Deras antal uppgär nemligen nu till:
Grofbladiga  270.
Finbladiga
22. 0^0
Tull-mjölqvarnar finnas till ett antal af 28,
samt Husbehofs-mjölqvarnar  630.
Endast i Ahlnö socken finnes ett kalkbrott, som lönats att bearbetas; och är
af sådan anledning 8 kalkugnar der anlagda.
Lärfts-tillverkningen har länge utgjort en af de vigtigaste binäringarna inom
länet, särdeles den finare linne-tillverkningen, som likväl nästan uteslutande idkats
och ännu idkas i Ångermanlands norra fögderi. Tid efter annan har denna näring
blifvit hugnad med understöd och uppmuntran från statens sida, och den åtgärd till näringens
upphjelpande, som sednast vidtagits i detta afseende, är, att sedan, Jill följd
af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrifter, ej allenast ändamålsenliga spinnstolar och
häcklingsmachiner efter en ny utrikes uppfunnen konstruktion blifvit för allmänna
medel uppköpta, och uppfinnaren deraf till riket inkallad, för att i utöfningen af nämnde
förändrade spinnings-method äfvensom andra med näringen gemenskap ägande
ämnen lemna undervisning, en af denne sistnämndes elever här å orten meddelat sådan
undervisning på statens bekostnad. För att utröna fördelarna af denna method,
egentligen benämnd dubbelspinnings-methoden, anställde Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
den 24 Juli 1845, vid ett för sådant afseende utlyst möte, en spinningställan
emellan några i dubbelspinningen inöfvade och de skickligaste af dem som
begagnade ortens vanliga spinnrockar, hvarvid dubbelspinningsstolens företräde derutinnan
tydligen ådagalades, att den lemnade både ett bättre garn och större qvanti
-
19
teter på samma tid än på de vanliga spinnrockarna; men vare sig af skäl att den
hos allmogen inneboende obenägenheten att tillegna sig något nytt äfven här visat sitt
inflytande, eller att den anmärkta iagttagelsen, att begagnandet af dubbelspinnrocken
förorsakade sådan grad af trötthet, att spinningen icke skulle kunna utan allt för stora
ansträngningar fortsättas, sådant föranledt, har methoden icke lyckats att vinna
något allmännare förtroende.
I frågan i sammanhang härmed derom, huruvida lärftstillverkningen för hand såsom
näring är förtjent af att äfven för framtiden genom statens mellankomst upprätthållas,
då den, enligt hvad af erfarenheten vitsordats, har behof af ett sådant skydd
för att icke gå under, fordrar rättvisan att erkänna, det svaret måste blifva negativt.
Skälen till en sådan åsigt, som äfven blifvit i sist afgifna embets-berättelse åtminstone
antydd såsom i viss mån rigtig, liro i korthet följande:
l:o Att då lärftstillverkningen är grundad nästan uteslutande på tillgångarne
från den egna produktionen af lin, och odlingen af denna växt understundom är underkastad
misslyckade skördar, sjelfva näringen icke lenmar utsigter att bereda en säker,
om ock mindre vinstgifvande inkomst;
2:o Att äfven i afseende på utsigterna till vinst föga är att hoppas för den
enskilda arbetsskickligheten eller husslöjden, enär denna sednare ändock aldrig i
längden kan uthålla täflan med machin-fabrikernas mer och mer extensiva verksamhet
;
3:o Att denna tillverkning, som fordrar i högre grad ihärdighet och tidsuppoffring,
icke medgifver dess idkare att egna någon omtanka åt jordens skötsel
och brukande, hvilket sednare yrke sålunda allt för mycket försummas; samt slutligen:
4:o
Att af nyssnämnda skäl, och då mannen såväl som qvinnan blir tvungen att
föra ett stillasittande kammarlif, näringen har ett menligt inflytande på den kroppsliga
utvecklingen hos en befolkning, hvars egentliga bestämmelse torde vara att odla
jorden och bland hvars liera aktningsbjudande företräden förmågan af kroppsliga
ansträngningar och mödor icke bör skattas minst. Dock synas billighet och rättvisa
fordra att näringen icke förr beröfvas nämnde skydd, än dess idkare genom equivalenta
uppoffringar från statens sida sättas i möjlighet att rigta sina arbetskrafter åt
annat håll med någorlunda betryggande utsigter till bergning.
T]äru-bränning och Pottaske-tillverkning. Dessa näringar, såsom företrädesvis
erfordrande för deras bedrifvande sådana materialier från skogarna, hvilka eljest icke
skulle med någon fördel kunna tillgodogöras, eller stubbar, vindfällen och andra
skogsafskräden, synas derföre af naturen hafva fått sig anvisadt medlet till sin fortkomst
i de betydliga förråder af nämnde slag detta läns vidsträckta skogar erbjuda,
‘20
äfven sedan dessa lemnat sin tribut till den större trädvaru-handeln uti till bjelkar
och plankor tjenliga träd; och ehuru tillverkningen af tjära kan anses hafva gått
framåt särdeles i Norra Ångermanland, hvilket förut i denna berättelse gifvits vid
handen vid framställning af jemförelsen emellan exporten af denna artikel under
olika år, har den likväl ännu icke på långt när hunnit den utsträckning, som den
förtjenar och landets natur-tillgångar medgifva; och torde skälet egentligen vara det,
hvilket äfven gäller om pottaske-tillverkningen, att den blott under tiden af felslagna
sädesgrödor, äfvensom under perioder äf lägre trädvarupriser, tillgripes såsom en nödfallsutväg
till inkomst, ehuru den 'på liera orter borde försvara sin plats såsom hufvudnäring.
Man har anmärkt att den Finska tjäran är af bättre beskaffenhet än den
här tillverkade, hvilket förnämligast lärer tillskrifvas sjelfva tillverkningssättet, hvarom
allmogen här ännu icke vunnit nog erfarenhet och hvars bibringande Länsstyrelsen
och Hushållnings-sällskapet derföre äfven funnit böra blifva föremål för dess ytterligare
omsorger.
Jagt och Djurfångst utgöra väl ock i åtskilliga fjällsocknar en biförtjenst, hvilken
dock, åtminstone periodiskt, reducerar sig till en obetydlighet. Hvad fångsten
af skogsfogel angår, och hvarvid snara mest begagnas, har densamma aftagit i den
mån skogarnc blifvit uppsökta för afverkning af skogsprodukter, emedan fogeln af
det dervid åtföljande buller bortskrämmes. De partier fogel, som kunna här fångas,
uppköpas ock vanligen af landthandlare för afyttring i Stockholm och några andra
orter, hvarvid resultatet af spekulationen är beroende af en mängd tillfälligheter,
hvilka också just derför göra hela näringsfånget till ett slags hazard.
Fiske. Till följd af länets läge invid hafvet, äfvensom att betydligare elfvar
genomskära detsamma, utgör fisket en af de vigtigare binäringarna. Hvad hafs- och
strömmingsfisket angår, utöfvas detsamma förnämligast af fiskare från Gefle och Hernösand
äfvensom af efter kusten bosatte s. k. strandfiskare samt till en del äfven af
den vid hafvet boende jordbrukande allmogen. Hvad beträffande laxfisket är nämndt
i sista Femårs-berättelsen äger fortfarande sin tillämpning; och är anledning att hoppas,
att, sedan de deri omförmälda undersökningarna vid domstol ägt rum, och Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, genom formliga beslut, som blifvit underställde
Kammar-kollegii pröfning, meddelat ändamålsenliga föreskrifter beträffande fiskebragdernas
inrättande och andra försigtighetsmått, i ändamål att undanrödja hindren för
laxens uppgående i elfven samt att freda laxynglet, laxfisket skall kunna i någon
mån upphjelpas.
Saltpeter-tillverlcningen, i allmänhet af underordnad betydenhet inom detta län,
har dock i så måtto visat ett stigande, att, då saltpeter-intägten
21
År 1844 utgjorde 26 Lisp:d 6 skålp:d,
1845 endast 14 „ 4 „ samt
1846
22 „ 17 „ den år
1847 uppgick till 63 „ 6 ,, eller till un
gefär
lika qvantitet som år 1843 levererades.
Handel. Såvidt här menas så kallad handel å landet med landtmanna-produkter,
kan den visserligen sägas utgöra en icke alldeles ovigtig binäring. Hvad åter
angår handel å landet med köpmannavaror och hvilken äfven i någon mån här idkas,
så hafva åsigterna ur stats-ekonomisk synpunkt om densammas fördelagtiga eller menliga
inflytande på en orts välstånd likväl ägt många stadier och understundom visat
sig vara hvarandra rakt motsatta. Med tillämpning på detta län och i synnerhet Norra
Ångermanlands fögderi, der allmogen sedan längre tider tillbaka företrädesvis omfattat
handeln med förkärlek och gjort den till ett yrke, har sista Femårs-berättelsen lemnat
en framställning om åtskilliga olägenheter i ekonomiskt och moraliskt hänseende,
för hvilkas afhjelpande blifvit antydt behofvet af åtgärder i restriktiv rigtning, hvilka
åter, såsom stående i strid med allmänna föreställningssättet om det rätta, uti ifrågavarande
hänseende ansetts icke kunna leda till något önskvärdt resultat. Denna ur
liera hänseenden beklagansvärda konflikt emellan allmänna tänkesättet och lagstiftningens
positiva bud har fått en den lyckligaste lösning genom den af Eders Kongl. Maj:t
den 22 December 1846 fastställda Handelsordning, hvilken genom de deri uttalade
principer ostridigt innefattar en gärd åt ett i förnuftsenlig rigtning utveckladt rättsbegrepp,
till hvars försvar man knappast behöfver annat än framställa det onaturliga
derutinnan, att, för det att ödet försatt min bostad t. ex. tjugo mil oflägsnad från närmaste
stad, jag skall nödgas sjelf eller genom ombud infinna mig der för att kunna
förse mig med en del artiklar, som numera höra till de oumbärligaste lefnadsbehofven.
§■ »■
Politisk förjattnimf.
Kammarverk: Å den vidfogade tabellen för landet finnes upptagen naturen
och hemmantalet af de inom länet befintliga hemman och andra lägenheter. Den tillökning
uti såkallade backstugor och på viss tid från hemman söndrade lägenheter
som visar sig hafva ägt rum under de sednare åren, sålunda att de förra, som uti
22
sista berättelsen upptagits till 833, nu bestiga sig till 1,433, och de sednare, utgörande
1843 4,183, nu uppgå till 4,311, har icke, så vidt Landshöfdinge-embetet
kunnat komma i tillfälle att bedöma förhållandet, verkat menligt på innehafvarnes
eller i allmänhet på ortens invånares förmåga att bereda sig bergning och
utkomst.
1 Skiftesverket har, på sätt förut är nämndt, fortgått till allmän nytta och belåtenhet.
Statsbidrag af alla slag af hemman och lägenheter å landet uppgå, förvandlade
till penningar, enligt tabellen till 332,392 ltiksdaler 39 sk. 6 r:st., och öfverstiga
således det belopp sista Femårs-berättelsen utvisar med 41,004 Riksdaler 39
sk. 4 r:st. banko.
Skjutsväsendet: De regleringar, efter hvilka skjutsskyldigheten här i länet till
förene
och intill sista tiderna varit bestridd, datera sig för Medelpad ifrån år 1783,
för Norra Ångermanland ifrån 1793 samt för Södra Ångermanland från 1803; och
ehuru dessa regleringar för sin tid voro uppgjorda med sådana bestämmelser, att
skjutsskyldigheten skulle drabba både håll-liggare och reservskjutsande lika, efter deras
innehafvande skatt, har det tid efter annan visat sig, hurusom, ifrån det att de
reservskjutsande de första åren efter regleringarnes fastställande sällan behöfts anlitas,
så att till och med klagomål öfver uteblifna tillfällen till förtjenst genom skjutsning
hos Konungens Befallningshafvande varit anförda, förhållandet småningom blifvit omvändt
ända derhän, att reservbönderne måst utgöra sin skjutsningsskyldighet till flerdubbelt
belopp emot de håll-liggande, hvilka sednare dessutom, i olikhet med hvad
förhållandet varit med reserven, utgöra sm skjutsning på bestämda tider.
På sätt ock i sednaste Femårs-berättelsen omförmäles, företog då Rders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande för afhjelpande af detta missförhållande en reglering af
skjutsningsbesväret i Medelpads fögderi, grundande sig derpå, att håll-liggandet skulle
upphöra; att skjutsskyldigheten i stället skulle bestridas genom entreprenörer,
samt att till dessas biträde i skjutsningen skulle, på anförda skäl, mindre reservlag
bestås. Denna reglering, som genom Utslag den 12 Juni 1844 till efterlefnad fastställdes
af Eders Kongl. Majtts Befallningshafvande, blef dock af några få dermed
missnöjde öfverklagad, hvaremellertid Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fick
emottaga Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Cirkulärbref af den 2 Aug. sistnämnde år, angående
skjutsbestyrets ställande på entreprenader såsom vilkor för skjutslegans förhöjande,
till underdånig åtlydnad hvaraf och sedan nödige förberedande åtgärder ägt
rum, sådan reglering genast företogs med skjutslagen inom Ångermanland med den
framgång, att, med undantag endast af fem skjutsstationer i de aflägsnaste dclarne af
länet, der, i anseende till skjutsningens ringhet, ojemnheter i skjutsskyldighetens ut
-
23
görande mindre märkbart lata erfara sig, samtlige öfrige skjutslagen i Norra och Södra
Ångermanland ingått på entreprenaders inrättande, hvaremot Medelpads fögderis
invånare ännu icke, i anseende till de hinder som nyssnämnde ärendes dragande
under högre instancer föranledt, kommit i åtnjutande af ifrågavarande förmån, som
så mycket häldre bör uppkalla den skjutsande allmogens tacksamma erkännande, som
förändringen beredt den på en gång en lindring i skjutsskyldigheten och en billigare
och jemnare fördelning af skjutstyngden. A en annan sida synes det väl som
skulle denna allmogen tillskyndade fördel medföra ett ökadt betungande äfvensom andra
olägenheter för de resande och trafikerande; men då resande inom vårt land äro
befriade från afgifter i och för vägarnas underhåll, en tribut hvarföre många skäl
tala, samt det ankommer på de administrativa myndigheternas vårdnad och tillsyn,
att entreprenörerna tillhandahålla fullt försvarsgoda hästar, torde skjutsbesvärets nu
ifrågavarande förändrade organisation, om också partielt medförande smärre lätteligen
afhjelpta olägenheter, ostridigt böra anses såsom en till allmän båtnad ledande samhällsangelägenhet.
Politie: Till vidmagthållande af allmänna ordningen och sedligheten, hafva menigheterna
tid efter annan fattat beslut i sockenstämmor, hvilka, i den mån de icke
verkat störande i den med statens rätt och säkerhet förenliga personliga friheten, blifvit
af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställda, hvarförutan, och såvidt det
ligger i bestämmelsen af kyrkoråds-, sockennämnds- och tillsyningsmäns-inrättningarna,
dessa äfven i sin mån verka för det goda ändamålet.
Brandstod: Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 17 Oktober 1843 täcktes
fastställa det af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uppgjorda förslag till reglemente
för en brandstods-inrättning inom länet, har denna inrättning trädt i verksamhet
och fortgått under ett stigande förtroende, hvarom ^nedanstående på revisionsberättelserna
grundade tablå gifver vid handen.
Ansvarighetsbeloppet.
Från dess början till den l:sta Maj 1843  B:ko lt:dr 3,357,960,
— — till den Esta Maj 1846
„ 3,959,940,
— — till den Irsta Maj 1847
„ 4,159,620.
Helsovården: I afseende härå äro å landet fem provincial-läkare anställda, äf
vensom
i städerna, utom nödiga stadsläkare, sådane vid dervarande läns-lazaretter;
och är för de sinnessjukas botande och vård nu mera uppfördt och begagnas det
central-hospital för de norra länen, som i förra Femårs-berättelsen finnes omnämndt
såsom varande under byggnad.
På landet inom detta län finnes ingen tillåten krog.
24
Fattigförsörjningen: Enligt de stadganden, som före tillkomsten af Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Förordning angående fattigvården i riket i detta ämne tillämpades, låg
den omständigheten, hvarest fattighjonet sednast varit mantals- och skattskrifves förnämligast
till grund för skyldigheten till ett sådant fattighjons framgena underhåll, i
sammanhang hvarmed det var menigheterna vilkorligen medgifvet att vägra personers
inflyttande till församlingen. Att bevekelsegrunderna till sistberörde förfogande esomoftast
hiel' farhågan, att underhållsskyldigheten för ett sådant fattighjon skulle i händelse
af bifall till en inflyttning blifva hvälfd på församlingen, är lika naturligt som
det i verkligheten alltför ofta inträffade, att denna rättighet hos menigheterna framkallade
beslut, hvilka i så måtto voro rättsvidriga, som de på en gång likasom proskriberade
den ännu arbetsföre men af fattigdomen hotade familjefadren från vissa
landamären, hvarigenom han hindrades från det fria bruket af sina arbetskrafter och
dymedelst ännu mera försänktes i armod, samt derförutan jemväl alltför egenmäktigt
inskränkte jordbrukaren i valet af arbetare.
Detta lyte i lagstiftningen, betänkligt synnerligast derföre, att det lemnade alltför
stort spelrum till den fattige arbetarens förtryck, blef på ett välsignelserikt sätt
afhjelpt genom stadgandet i berörde nådiga förordning, att »ingen må i och för
äfventyret af framtida fattigvårds-tunga inskränkas i rättigheten att välja vistelseort,
der honom sådant af andra skäl ej lagligen kan förmenas,» likasom den nådiga förordningen
i öfrigt lemnar förut saknade bestämmelser i fråga om en persons rätta
fattigvårds-samhälle samt grunderna för fattigbidragens utgående m. m., från bristen
på hvilka bestämmelser en stor del af de förut varande tvisterna räknade sin tillkomst;
och hafva de flesta af länets församlingar, i öfverensstämmelse med denna nådiga
förordnings föreskrifter, numera uppgjort reglementen i och för deras fattigvård,
hvilka undergått granskning af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, äfvensom rättelse
der sådant erfordrats, hvarefter desamma blifvit till efterlefnad fastställde
§• 6.
Städer.
Hernösand: I följd af stadens fördelaktiga läge vid utloppet af den 10 mil
segelbara Angermanelfven, erbjudande en lätt kommunikation med det omgifvande
landet, äro handel och sjöfart de näringsgrenar, hvarpå stadens bestånd hufvudsakligen
hvilar.
25
Utrikes sjöfarten drifves med 21 fartyg från 46 till 278 lästers drägtighet, hvarmed
utskeppning sker, förnämligast af bjelkar och bräder, smärre partier tjära samt
jern; men det vigtigaste föremålet för stadens utrikes sjöfart är likväl fragthandeln,
hvarföre utvecklingen eller hämmandet af denna näringsgren, eller sjöfarten, otvifvelaktig!
är beroende på den större eller mindre fördel, hvarmed nämnde fragtfart kan
drifvas. Då fartygen, efter understundom liera års frånvaro, hvarunder de erhållit
befragtningar, återvända till hemorten, hafva de vanligen last af salt, som afsättes
dels inom länet, dels äfven å orter derutom, och blott sällan inträffar att fragt från
utlandet erhålles till plats inom riket. Utom de förenämnde har staden 27 fartyg,
hvilka användas till fragtfart inrikes orter emellan, äfvensom att från Stockholm
hemta de flesta handlandes köpmannavaror. Ehuru flera nya fartyg blifvit, under den
tid denria berättelse omfattar, byggda, har dock staden icke vunnit någon anmärkningsvärdare
tillökning i sin handelsflotta, af skäl att de nybyggdas ungefärligen
motsvarande antal fartyg blifvit såldt till spekulanter utom länet till i allmänhet fördelagtiga
priser. Inrikes handeln idkas dels med ortens produkter, såsom linneväfnader,
bräder och något viktualier, dels ock med specerier och kramvaror. Från den
klass af handlande, som förnämligast sysselsätter sig med denna handel, förspörjes väl
i allmänhet den klagan, att en ålit för långt utsträckt landthandel betagit denna
handtering möjligheten att vinna den betydenhet, som den i annat fall, med afseende
å det omgifvande landets betydliga produktion och stadens fördelagtiga läge, ofelbart
skulle hafva uppnått, och de föreställa sig till och med, att det uti Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Handels-ordning den 2 December 1846 befintliga stadgande, att äfven
andra än handlande borgare få nedsätta sig å landet för idkande af handel med de
förnämsta köpmannavaror, skall komma att undergräfva och småningom till en obetydlighet
reducera denna handel; men om också det i viss mån äger sin rigtighet, att
den genom antydda förhållande uppkomna täflan med landthandlare tili en början
verkar menligt på stadens minuthandel, ett resultat, som är oskiljaktligt från hvarje
öfvergång från ett system till ett annat, der fråga om exklusiva privilegiers frånträdande
uppstår, torde man dock komma sanningen närmast, om man antager, att det
sålunda öfverklagade onda är endast öfvergående, och att den utsträckning i handelsrättigheten
å landet, som berörde Kongl. Förordning etablerar, långt ifrån att innebära
fröet till undergång för handlande borgerskapet, möjligen skall komma att påskynda
ett närmande till det mål, att de med sin minutrörelse förena bestämmelsen att
blifva dessa landthandlares förlagsmän.
Handtverkerierna kunna, såsom endast beräknade för stadens och länets behofver,
så att någon afsättning deraf till orter utom länet sällan är att påräkna,
Berättelse öfver Wesfcr-Norrlands Län för åren 1844—1847. 4
26
icke anses hafva något egentligt inflytande på ortens utveckling i industrielt hänseende.
Den del af stadens invånare som hafva fiske till näringsfång nödgas, i saknad af
staden tillhörande fiskevatten, arrendera sådant af Kronan eller enskilde jordägare
emot dryga afgifter, så mycket kännbarare, som fångsten i allmänhet icke är indrägtigare,
än att den nätt och jemt bereder utvägar till fyllande af de oundgängligaste lefnadsbehofven.
Endast de år, då ymnigare fångst inträffar, kan någon afsättning af denna
vara aga rum till orter utom länet, såsom Stockholm och Gefle m. fl.
Stadens' jord 2Hf mantal är en donation från framfarna regenter. Den såkallade
Hafsängen äfvensom uppodlingarna af stadens utmark besås vanligeri med korn
och hafra hvart 7—10 år och igenlägges sedan för höväxt. I anseende dertill, att
största delen af den odlingsbara marken är intagen till äng och beteshagar, måste
boskapen för det mesta födas inne.
Allmänna inrättningar för undervisningen äro: ett Gymnasium jemte Lärdomsoch
Närings-skola, ett Folkskolelärare-seminarium, en Folkskola och en högre Navigations-skola.
Här finnes äfven ett Boktryckeri, hvarifrån en tidning utgifves.
För sjukvården är en läkare anställd, som njuter lön af staden, hvarförutan
Provincial-läkaren i Hernösands distrikt är stationerad i staden, hvarest det för densamma
och provinsen Ångermanland gemensamma Lazarettet är beläget, der, till följd
af en särskild testamentarisk disposition af en Rådman Eric Nyberg i lifstiden, staden
har gratis plats för tvenne sjuka eller 2:nc såkallade sjuksängar.
Fattigförsörjningen: Genom nämnde testamente är räntan af ett större kapi
tal
bestämdt till årliga pensioner åt ett visst antal borgare- och sjömansenkor jemte
deras barn, hvarförutan staden har ett fattighus, der ålderstigna personer utan arbetsförmåga
underhållas. — I öfrigt bestrides försörjningen genom tilldelning af penningar
eller matvaror, äfvensom, hvad beträffar barn af utfattiga föräldrar, genom
utackordering hos välkända personer.
I’å förslag af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har
Stadens Drätsel blifvit skiljd från magistraten, och ett reglemente, som lemnar
de med afseende derå nödiga bestämmelser, af Eders Kongl. A1aj:t lastställdt.
I sista Femårs-berättelsen yttras, beträffande den då under byggnad varande nya
kyrkan, den farhågan, att det vackra företaget ej skulle kunna fullbordas utan Statens
mellankomst, sedan hoppet att få kyrkan tillerkände de s. k. domkyrkotunnorna
blef sviket. Denna angelägenhet erhöll dock en gynnsam lösning genom ett af Rikets
Högloll. Ständer beviijadt lån å 40,000 R:dr b:ko, hvilka skulle under de första
fem åren få begagnas räntefritt, hvarefter amortering komme att ske medelst 3
procents kapital- och 2 procents ränte-afbetalning. År 1846 fullbordades den nva
27
kyrkan, sorn, genom sitt fria upphöjda läge och genom sin utmärkt vackra struktur,
utgör på en gång ett för sin bestämmelse värdigt samlingsrum och en prydnad för
staden.
Sundsvall, anlagd på grund af konung Gustaf II Adolfs, den 15 April 1624,
utfärdade privilegier, är belägen vid en fjärd af Bottniska viken, i hvilken staden
äger en beqväm och säker hamn, vid inloppet hvartill Indals- och Ljunga-elfvarne,
den förra på norra sidan, den sednare på södra sidan, utfalla i hafvet.
Staden, hvars folkmängd förut är uppgifven, grundar sitt bestånd hufvudsakligen
på handel och sjöfart, handtverkerier, strömmingsfiske och jordbruk.
Den utrikes handeln, som sysselsätter sig dels med export af .jern från närbelägna
jernbruk samt trävaror, hvilka hemtas från Medelpad och några socknar inom
Jemtlands län och ankomma till staden såväl landvågen som mest genom flottning å
ofvanomförmälde elfvar, dels med införsel från utrikes orter af viner, specerier, medicinalier
och manufaktur-varor, dels ock med fragtfart, har under den tid, som denna
berättelse omfattar, varit i ett märkligt tilltagande; i sammanhang hvarmed skeppsbyggeriet
jemväl varit föremål för en stigande verksamhet, så att under berörde tidrvmd
å stadens skeppsvarf blifvit nybyggda 20 stycken fartyg af tillhopa 1,299 lästers
drägtighet. Sedan flera af dessa fartyg blifvit försålda till främmande rederier, utgjorde
dock stadens egna fartyg vid 1847 års slut 21 stycken med en sammanräknad
drägtighet af 1,286 läster, stadens skeppsrederiers andelar uti Wifsta varfs-bolag
oberäknade.
Med Handtverkerierna och Strömmingsfisket är förhållandet här enahanda som
beträffande Hernösand blifvit anfördt.
Sedan sista embets-berättelsen hafva å stadens område blifvit anlaggda: en fabrik
för målning af färgträd och krita samt ett manufakturverk för att af såkallad »gul
metall» bereda bultstänger och spik för skeppsbvggnader, hvilken sistnämnde tillverkning,
som under patenträtt åstadkommits af en klockgjutare i staden, vunnit det
förtroende, att dess produkter funnit en stigande afsättning till äfven aflägsna skeppsvarf
inom riket. Med afseende i synnerhet på stadens lilliga handel och sjöfart,
torde derföre få antagas, att staden äger fortfarande ett fördelaktigt inflytande på
landets kultur och näringar.
Stadens jord, använd medelst cirkulationsbruk för odlande af råg, korn,
hafra och rotfrugter samt i synnerhet foder till ortens behofver, lemnar deremot
icke någon afkastning till afsalu.
För allmänna barnaundervisningen har staden en , högre Apologist-skola med
3:ne lärare, hvarjemte en Folkskola är, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga stadga i ämnet,
organiserad och satt i verksamhet.
I
28
Grunderna för fattigförsörjningen äro äfven här författningsenligt bestämda, och
har staden gemensamt med provinsen Medelpad ett särskildt Lazarett och Kurhus,
hvarvid läkarevården bestrides af Stadsläkaren, utom hvilken, i och för hälsovården,
Provincial-läkaren i Sundsvalls distrikt är i staden stationerad.
§• 7
Köping.
Örnsköldsvik, hvars anläggning å till Norrlungångers by i Själevads socken af
Norra Ångermanland hörande jord grundar sig på Eders Kongl. Majrts Nådiga
Kungörelse den 6 October 1842, hörer i afseende på ordningspolis och ekonomimål
under kronobetjeningen i orten jemte en numera genom val tillsatt Ordningsman
samt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, i afseende på justitie-ärender
under Härads-Rätten i orten, samt hvad kyrkoväsendet angår under Själevads pastorat.
I öfrigt är en af Eders Kongl. Maj:t den 17 Augusti 1847 i nåder fastställd
Byggnads- och Brand-ordning för köpingen gällande.
Hernösand å Lands-Kansliet den 30 December 1848.
Under Herr Landshöfdingens frånvaro,
På Landshöfdinge-Embetets vägnar,
JAC WILH. LANGELIUS. CARL AUG. ECKHELL.
Tabell
f «> r L a ii det ina m W ester- Norrlan ds liä n
nå
ot
hemmans ränta
. . krono
. . krono
Frälse-Säterier. . . .
Frälse-hemman . . .
Frälse-Skatte-hemman .
Krono-hemman . . .
Krono-Skatte-hemman .
Krono-nybyggen med frihetsår
Ecklesiastike boställen . . .
Skattlagda bebyggda lägenheter, som ej under
äro inbegripna
D:o obebyggda d:o
Oskattlagda bebyggda d:o båtsmans-torp .
Backstugor
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig äganderätt
D:o på viss tid eller lifstid (utsäde, afkastning och underhållna kreatur
upptagna under de hemman, hvartill lägenheten hör) . . .
Skattlagda Fisken af särskilda slag, som ej under något hemmans
värde äro inbegripna, skatte
D:o D:o D:o krono
Tull-mjölqvarn, deraf 3 med 4 pär stenar, 7 med 3 par, 17 med 2
och 1 med 1 par krono
Tull-sågqvarnar, grofbladiga
D:o finbladiga
D:o med rätt till köptimmer frän kronans skogar
Husbehofs-mjölqvarnar, utan särskild i Jordeboken påförd ränta
Husbehofs-sågqvarnar .
Stampar
Stångjernsverk med dervid införlifvade och ej särskildt värderade
ler beskattade 18 st. ämneshamrar
Masugnar
D:o under frihetsår . . .
Manufakturverk af särskildt slag
Glasbruk
Pappersbruk
Tegelbruk
Garfverier och Fabriker
Kalkugnar
Skeppsvarf
Krono-parker eller Allmänningar som tillhöra kronan
Krono-skogar, upplåtna mot afgift af tunnlands-rymd
Diverse personer, som ej höra till viss näring . . .
Sterbhus, gåfvor, testamenten och fidei-kommisser
el
-
Hemmantal.
Cs
§
O
C.
P
Cm
0
o?
1
Mantal.
m
Hil .
l,514^|£gj
45M3
Mantal.
5»
3Jfå
8f
1,517 AtIstIto
qaiS48S
5T55V
sa:
~ CTQ
3: g
= . OS
3
aa
ro
Styck.
75 —
101
86
321
1,455
426
4,311
4
432
28
270
19
3
Summa
I l,619f^
35
6
35
4
1
2
2
3
4
8
2
8,2661
Utsäde
af
Medelafkastning
, sedan utsädet är afdrag
et.
Underhållne kreatur.
Hvete.
ss
C33
03
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Ärter.
►s
o
Sa
ro
Ui
Hvete.
w
090
(Sq
1
Korn. |
j Hafra.
Blandsäd.
1...
..
Arter.
[ Potates.
Hästar.
i
Oxar.
o
Ungboskap.
!?
Svin.
i
Getter.
T:a.
T:r.
Trr.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
1
2
30
3
1
3
4
30
240
24
—
5
30
20
2
38
9
34
8
13
—
H
18
2
1 1
1 -2
1
10
—
18
108
10
9
6
80
8
2
40
9
60
7
12
12'
115
40
49
51,
97
—
82
595
160
110
32
400
44
15
127
21
235
43
91
51 >
504*
24 s
36i
25*
281J
—
420i
1,799*
117k
150?,
1401
2,499
219
52
891
290
1,078
107
667
—
2,109
20,293
2,376
3,674
961
17,036
—
17,394
118,585
10,618
17,633
5,892
103,373
10,215
1,557
37,459
8,701
43,572
5,381
13,502
—
6
106
5
8
1
64
—
45
4?4
15
24
8
450
54
14
225
75
350
4
373
1
w
66i
607J
52
56i
1,262
3
581 k
3,520
266
2441
158k
2,853
183
33
644
146
952
137
145
—
108
1,709
—
540
20
2,110
—
1,080
7,732
—
1,720
120
11,600
322
78
4,289
933
3,625
25
3,380
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*'
’
—
—■
—
—
—■
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
—
—
—.
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*
—-
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—-
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—•-
—
—
—
—
—
—
—
T
2,^57
23,383£
2,502*
4,365|
1,043J
120,863^
7
19,651
133,023 J 111,21 Oi 119,891
6,362
121,285
11,065
1,753|43,713
10,184
49,906
5,712| 18,183
O
C3
o
o:
-
Bevillning.
Enligt Bevillnings-förordningen.
Efter
l:sta Art.
Efter 2:dra Art.
2:dra till och
med 6:tc g.
19 till och
med 35 g.
samt 145 g.
34 till och
med 38 g.
Efter
3:djc
Art.
Bränvins
brännings
afgift.
Summa.
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och
HcmmantalsRänta.
Kronotionde.
Afrad.
Mantals
penningar.
Gernings
ören.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
samt andra
verk och
inrättningar.
Summa.
R-.dr.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Rd
sk.
rst.
Rd
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
14,000
1
42
_
58
46
—
21
35
82
27
9,400
9
—
5
—
28
38
5
—
—
2
6
—
44
44
5
62,360
46
30
—
99
26
5
—
—
36
24
192
32
5
124,500
263
24
—
—
—
180
24
—
—
—
—
—
35
36
479
36
—
5,806,851
5,789
4
250
16
12,047
32
3
—
1
—
7
9
7
2,970
37
21,065
2
10
47
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
36
172,715
102
18
1,470
14
a
—
—
—
—
—
—
10
44
9
16
1
6
1,599
30
8
/
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
) 21
12
21
12
—
336,041
\ 198
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
198
12
—
fl,291
24
—
—
—
1,013
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,304
42
—
275,347
398
—
—
—
—
475
16
9
—
—
873
16
9
—
—
—
—
—
6
7
8
6
7
8
63,974
16
—
—
—
—
178
29
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
194
29
5
421.365
| 88
36
—
—
—
774
32
—
—
—
—
863
20
20
—
—
—
—
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
1,200
—
—
—
—
—
3
43
2
—
—
—
—
—
—
3
43
2
1,257,990
nq nno
} 582
42
—
—
—
3,454
36
7
—
—
—
—
—
—
—
4,037
30
7
65,200
25
24
—
—
—
160
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
186
12
—
■
. -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
556
—
—
—
5
29
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
29
4
74,000
25
6
—
—
—
251
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
276
22
—
9,200
G
6
—
—
—
28
19
2
—
—
—
—
—
—
—
—
34
25
2
3,000
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
740
—
—
—
—
—
1
28
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
28
9
15,450
45
42
—•
—
—
696
35
6
—
__
—
—
—
—
—
742
29
6
1 —
77
40
—
—
—
77
40
—.
252
8
1,625
47
7
—
—
—
—
—
26
9
—
—
—
1,878
34
4
— -
—
—
—
—
—
—
—
—
13
37
11
—
—
—
—
—
—
13
37
11
8,807,489
1 9,231
30
3,351
30
—
19,599
27
5
113137
11
18
33
113,082 43
6
35,298
9
11
1
7
1,125
56,268
190
sk.
26
35
44
10
1,467
37
6
283
33
7
1,801
12
3
—
—
—
11 61,181 [39
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
2
36
—
—
2
36
59
16
6
—-
—
7
28
—-
68
43
8
217
25
5
—
33
16
—
—
258
22
5
540
45
4
—
—
123
40
2
24
—
—
1,792
13
7
39,538
31
6
—
—
5,047
40
47
8
—
100,901
31
9
—
—
—
—
40
40
—
—
—
40
40
—
—
128
44
319
22
2
—
—
—
141
39
11
141
39
11
228
34
11
27
32
—.
—
256
18
11
—
—
—
—
—
264
16
—
—
—•
—
264
16
—
—
—
—
—
825
32
50
24
—
—
—
876
8
--
—
—
—
—
—
410
32
—
—
—
—
—
410
32
—
21
16
_
■ .
—
—
57
12
10
—
—
—
1,706
46
10
—
—
—
—
—•
3,174
36
4
—
—
—
228
37
7
17
—
—
—
—
—
—
529
23
2
—
1,946
6
6
95
12
-
—
—
3,842
30
9
—
—
—
—
—
—
10
—
—
200
210
—
-1
—
—
—
1
27
—
—
—
—
—
—
1
27
=1
.
—
—
—
—
—
537
—
—
4,301
9
2
4,838
9
2
—
—
—
—
—
—
18
24
—
—
1,308
29
4
1,327
5
4
—
—
—
z
—
—
24
36
—
z
24
36
—
—
—
—
=
5
36
—
—
—
—
—
5
36
—
—
—
—
—
—
—
43
36
—
—
—
—
—
43
36
—
—
—
—
—
—
306
8
—
—
—
—
—
306
8
—
40,356
22
9
4,529
32
5
7,971
28
O
o
8
5,809
38
1 6
119,949
24
1 8
Arrende
medel.
Klerecie-Statens underhåll.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Pastorers.
Kapella
ners.
Kyrko
bctjenings.
Summa.
R:dr
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
Väghåll
ning.
Diverse afgifter,
onera
och allmänna
besvär.
Summa
Statsbidrag.
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
^ sk.
|
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
rst.
[ R:dr
sk.
R:dr
sk.
rst.
RaR-
sk.
R:dr
sk.
rst. j
100
|
37
5
142
35
—
50
—
SS
—
347
15
40
—
40—
15
5
60
8
—
25
18
—
—
14
278
40
1
153
221
64
43
328
95
314
—
361
—
147
1,839
6
10
—
427
20
6
743 24
165
16
103
28
1,012
20
429
20
6
407
43
462
21
6
242
25
5,254
6
1
—
30,372
36
—
39,321 24
9,803
29
5,887
—
55,007
5
15,143
—
—
29,089
—
35,256
—
—
17,226
—
304,060
27
7
—.
—
—
—
16
—.
—
.—
—
16
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
113
28
—
560
—
—
—
560
330
—
—
—
—
953
12
—
302
—
4,064
16
10
145
39
11
254
15
8
—
—
—
117
16
—
—
—
117
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
394
46
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
—
462
28
—
—
—
—
420
—
—
—
29
—
449
-
53
12
—
—
—
—
—
—■
—
—
3,683
14
—
—
—
—
790
13
—
—
54
16
844
29
170
21
2,299
2
9
57
12
10
28
5
—
—
889
32
—
—
—
—
889
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5,557
8
5
—
—
—
—
293
—
2
—
—
—-
295
—
—
—
—
—
—
—
—
120
—
5,845
7
—
—
—
80
—
20
—
—
—
100
—
—
—
—
—
66
32
—
—
—
426
32
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
<)
—
_
—
—
—
—
—
—
—
7
22
2
—
—
—
1,175
—
312
—
49
—
1,536
—
1,124
—
—
—
—
133
16
—
308
16
11,977
25
9
—
—
—
—
124
36
56
—
5
32
186
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,699
37
4
_
_
_
—
.—.
—
—
—
—
—
5
29
4
—
.—.
—
36
32
—
36
32
25
—
—
— '
—
—
—
—
10
—
37242
—
—
—
—
—
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40 13
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 28
9
—
—
—
56
32
20
—
10
32
87
16
104
35
—
—
—
—
—
—
67
24
1,045
44
6
_
_
.—.
—
—
—
—
—
—
—
77
40
—
.
..
—
.
-
—
—
—
—
—
—
—
—
60
—
2,244
42
4
—
—
—
—
—
—
—
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
37
11
[28
1 5
30,993| 8
6
[44,425
17111,054 [45
6,187| 12
61,667
26
17,528)401 6
129,835143
37,300
133
1 6
118,532
|17|352,592)39| 6
Hernösand ' Lands-Kontoret den 30 December 1848.
På Landshöfdingc-embetets vägnar,
Jac. Wilh. Langelius.
Carl Aug. Eckhell.
Berättelse Ofver Wester-Norrlands län för åren 1844—1847.
I
T to e l I f 4 r §ta
t * r
£n ii
t i W e § t e r ■ I » r p I a » cl s L ä n.
Hus och Tomter
Jord . . . . ,
Mälteri . . . .
Hus och Tomter
Jord
Tull-mjölqvarnar
Sidsjö Såg . .
H:o Tegelbruk .
Bresilje-qvarnverk
Manufakturverk .
Hernösands stad.
Sundsvalls stad.
tu
C
“
H
o
3
tr+-
O
<T>
PT
O
3
<s
aa:
2*.
5’
<JQ
*-1
Summa
Summa
Örnsköldsviks köping*.
Hus och Tomter:
Hittills upplåtne 41 st.
Oupplåtne
70 st.
Jord
Summa
Summa Summarum
Jord.
>9
7?
>•
3
CTQ
CZ2
TT
O
aQ
o
o
er
tö
3
SS
cp
c
3
3
SO
H
c
3
3_
Bs
3
C.
X
CD
3
3
SO
3
St.
262
263
359
3
1
1
1
1
366
Trid
58
Trid
531
58 531
97
lil
lil
740
97
680
680
Trid
1,100
1,100
768
768
Trid
1,689
1,689
1,545 4^i,
Trid
Utsäde af
Trr
917 5
TffrZ
1,545
4Å'i
15511,21111,868 3,234 7\
Trr
84
Trr
84 8
120
16
120
8 204
16
Trr
Trr
30
30
24 30
Trr
50
50
320
320
2 370
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
X
BS.
aQ
o
tö
-T
3
>t3
o
Trr
12
12
42
42
Trr
400
400
720
720
54 1,120
Trr
20
20
64
64
Trr
150
150
84 150
Trr
12
Trr
300
300
2,240
12 2,240
12
2,540
Underhållna Kreatur.
X
O
•s
OQ
cr
o
3
St.
25
25
64
64
St.
St.
120
120
St.
380
380
30
St.
30
30
150
30
150
St.
15
St.
80
15
27
80
Uppskattadt värde.
o
O
P
H
o
3
-
c
TT
O
pr aa
o pr
P c
*2
3 O*
• S*
3 O
* •<
cn
g
3
3
aa
B e v i 1 1 n i
Efter Bevillnings-förordningen.
Rrdr
245,351
500
150
245,851
292,165
27
150
292,165
89 7 500 36 180 42 230
Rrdr
90,000
90,000
101,910
101,910
R:dr
500
500
538,010| 191,910 11,800
Rrdr
245,851
90,000
500
336,351
292,165
101,910
4,000
4,000
3,000
3,000
2,000
2,000
1,300
1,300
1,000
1,000
11,300
405,375
741,726
©
H
cn
aa
>
ts,
3
Rrdr
»284
Efter Andra Artikeln.
b
c
c- H
°
s 3
er >Tt
O: C® ■
3 3 2
3. » |
De-'*
09 3: «
gj
CD*
n
CO
cL
75*
3
ÖÖ
aa:
3
3
CTQ
aa
CfQ9
Ständiga Räntor.
cp
c
3
284
550
550
834
R:dr
1,278
1,278
312
312
sk.
20
20
37
37
1,591
R:dr sk. Ridr sk.
672
672
810
810
34
34
37
37
2,109
2,109 41
41
2,328
2,328
9| 1,483 j23
4.437
Rrdr
338
338
318
318
45
I
k. Rd.
16
16
24
24
656 40
sk.
ii
ii
6111 6
Rrdr
sk.' rst.
19
19
112
112
117
25
25
Rrdr
4,688
4,688
4,438
34
34
pr
aa
*3
O
O
3-
>•
pr
pr
aa
3
P
cn
c
3
3
aa
R:dr
17
17
43 34
4,438 43
44 6
9,127(29
sk.
37
37
13
34 13
Rrdr
404
404
386
386
52 2
790
• Rrdr
12
12
20
20
32
422
422
420
420
sk.
33
33
*
o
Q
O?
•"5
5*
o
-
3
CTQ
O
3
aa
C3
3
aa
*-s
SL
uT
Q
R:dr
301
301
231
231
842 35
6j 533
22
38
38
12 1
Rrdr
1,418
1,418
1,907
1,907
24
24
3,325 24
Klereciets underhåll.
"t
aa
o
3
3
3’
pr
o
Gr
ep
-
o
OQ
CP
c
Rrdr
800
800
650
650
Rrdr
470
470
1,4501 470
R:dr
350
350
366
366
sk.
32
32
716132
Rrdr
1,620
1,620
1,016
1,016
sk.
32
32
2,636 [32
ötj
So
aq
or
3_
3"
CfQ
C/1
pr
OQ
Gr
aw
-
3
OQ
Rrdr
1,800
1,800
1,002
1,002
2,802
sk.
36
36
Rrdr
118
118
36 118
32
32
Rrdr
150
150
250
250
400
Rrdr
1,700
1,700
2,000
2,000
cp
B
3
3
So
2?
sT
w
er
cö
>-*
as
OQ
Rrdr
12,218
12,218
11,268
11,268
3,7001 23,487
Hernösand i Lands-Kontoret den 50 December 1848.
På Laudshöfdinge- Embetets vägnar,
Jac. Wilh. Langelius.
Carl Aug. Eckhéll.
Iterättelse öfver Wesler-Norrlands län för åren 1844—1847.
KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSII AF VANDES
uti
TPtstcrbottens län
till
HOAGL. MAJ:T
i u »»rlc filan i g het afgifne
FEMÅRSBERÄTTELSE
för åren 1943, 1944, 1945, 1946 oell 1949.
-——-
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖKER.
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse örn tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Westerbottens län för åren 1843, 1844,
1845, 1846 och 1847.
Länets allmänna beskaffenhet.
Härom åberopas förut afgifna underdåniga berättelser, med anmärkning,
dels att, på grund af Eder Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift uti bref af den
27 Mars 1843, Nysätra socken blifvit förflyttad ifrån länets Esta lill dess
2:dra fögderi, dels ock, att anläggning af en stad å de för Kronans räkning
inköpte skattehemmanen N:ris 6 & 8, ||:dels mantal i Norrböle by af Skellefteå
socken blifvit tillåten igenom Eder Kongl. Maj:ls nådiga bref af den
11 September och 6 November 1845; och har utstakning af stadsplanen och
densammas indelning i tomter, men ej stadens bebyggande eller befolkande,
hunnit verkställas inom den tid, som af denna berättelse omfattas, ehuru
Eder Kongl. Maj:t, den 6 September 1846, för staden i nåder utfärdat
Byggnads-Ordning och Reglemente, samt åtskilliga personer, under loppet af
påföljande år, sökt och erhållit burskap å bandel och handtverk i den
nya staden.
§ 2.
Invånare.
Folkmängden inom kustlandet utgör, efter skattskrifnings-längderna för
år 1847 och deröfver författade sammandrag,
i första och andra fögderierna:
mantalsskrifne Mankön 11,195;
d:o Qvinkön  11,850;
i Umeå Stad, mantalsskrifne Mankön  406;
d;o d:o Qvinkön  447; 23 898
4
Öfver- och underårige samt för åtskilliga orsaker mantalsfrie,
ehuru arbetsföre personer i sagde fögderier:
Mankön
. . 12,638;
. . 13,450;
310;
Qvinkön
i Umeå Stad, Mankön
d:o Qvinkön
I Lappmarken, der mantalsskrifning icke förrättas, utgö
-
res befolkningen af
Mankön
Qvinkön
5,371;
5’558^ 10,929.
Summa 61,606.
Vid slutet af år 1842 uppgick länets folkmängd till Femtiofem tusen
vudsakligen från vaccinationens allmännare spridande och framgång samt från
den lyckliga omständigheten, att härjande sjukdomar ej inträffat och att
landets invånare blifvit välsignade med goda skördar.
Folket inom kustlandet, i allmänhet sedligt, arbetsamt och liärdadt,
med synnerlig fallenhet för slöjder, särdeles i träd- eller snickare- och smidesarbeten,
har igenom ett mera utvidgadt åker- och ängsbruk, som idkats
med fördel, i förening med den större oinhugsamhet, sorn bland allmogen
inträdt i afseende på binäringens utveckling, samt de höga priser, hvarmed
landets alster och dagsverken betalts, visserligen kommit till större
välmåga, än som var rådande då min sista underdåniga femårsberättelse ingick;
men, ehuru nykterheten derjemte tilltagit, har välmågan likväl i allmänhet
ej gjort de framsteg man haft skäl att vänta, af orsak, att lyxen,
åtminstone i en del socknar, tillväxt samt konsumtionen af arrac, rumm
och konjak, men isynnerhet af kaffe, förökats. Hvad Lappmarken beträffar,
har den Svenska befolkningen, efter hvad man velat anmärka, allt mer och
mer bemödat sig om tilltagande arbetsamhet, omtanke, snygghet och ordentlighet
både i sina hus och sin klädedrägt^ och har bildningen hos Lapparne
fortfarit att vara i märkbart tilltagande, otvifvelaktigt i följd af Svenska
Missionssällskapets åtgöranden, att påkosta skolinrättningar, der Lappska
barn och äfven äldre personer bland Lapparne erhålla undervisning i christendomen,
kostnadsfritt underhåll och kläder samt en omsorgsfull uppfo
-
Trehundra Nittiosex personer, och har således under ifrågavarande fem
år ökats med Sextusen tvåhundratio personer, hvilket härleder sig huf
-
I
5
strän under den tid de vistas i skolan. Hvad nyss nämndes om det ökade
bruket af kaffe, gäller i ännu högre grad om Lappmarken, der kaffet synes hafva
blifvit ett surrogat för bränvinet, som ej får dit införas eller der tillverkas.
Länets skuld till Staten för undsätlnings-spanmål under 1831 och
följande år besteg sig vid 18+7 års slut till 118,439 R:dr 20 sk. 6 rst. med oafförde
afkortningar.
§ 3.
Näringar.
Jordbruket, denna länets hufvudnäring, har under den tid, hvarom
denna berättelse handlar, icke varit försummadt, utan tvertom utvidgats
i mån af gödsel-tillgången, dermed åkerodlingen i denna ort, der jorden ej
lemnar lönande afkastning utan mer eller mindre begödsling, måste stå i
ett oundvikligt förhållande.
Hågen för nyodlingar och upptagande af förut oduglig ansedd mark
har ökats; hvarförutan man numera vinlägger sig om åkerjordens omsorgsfullare
dikning än tillförene brukligt varit. Likväl är sädesproduktionen,
endast i verkligt goda och frostfria år, svarande emot invånarnes behof.
Åkerbruks-redskapen är oförändrad och består af vändplog eller såkallad
vält, harfva och ahl, den sistnämnde med olika antal mer och mindre djupgående
jernklor. Sädesslagen äro höst- och vår-råg, korn, utgörande hufvudsädet,
hafre, blandsäd af vår-råg och korn, samt potates; utvisande Tabellen
det ungefärliga beloppet af utsäde och äring utaf hvarje slag. Den i
åtskilliga andra län, gängse såkallade potatessjulpm har inom Vesterbottens
län ej gjort skada.
Boskapsskötseln, en af ortens uråldriga näringar, är ostridigt i tilltagande
i följd af nyodlingar, vattenledningar och öfversilning af gamla utväxta
ängar, myror och mossar samt sjöars utdikning, till hvilka ängsförbättrings-
och odlingsföretag hågen hos invånarne blifvit stegrad, dels
igenom de understöd, som för sådana företag af Staten blifvit lemnadke, antingen
såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, eller ock såsom lån, och
dels af de förhoppningar om en fördelaktig afkastning, hvartill redan gjorda
försök gifva anledning. Under 2:ne af de år, hvarom fråga nu är, har en
agronom, Löjtnanten O. W. Edman, på allmän bekostnad, kortare tider på
sommaren, rest omkring i länet för spridande af kännedom om sättet för silängars
anläggning lill beredande af gräsbärande mark; men den fullkomliga
nyttan och ändamålsenligheten af den method, hvilken Löjtnant Edman dervid
användt, är kanske tvifvel underkastad. Oanmärkt må ej lemnäs, att länets
Hushållnings-sällskap, oaktadt dess ringa tillgångar, bekostat en elev, som
varit bemälde Löjtnant på dess resor inom länet följaktig, för att inhemta
och sedermera allmännare sprida kännedom om silängars anbringande.
Hvad ofvan är sagdt om boskapsskötseln och ängsodlingen äger äfven sin
tillämplighet på Lappmarken, der kreaturs vården är fjellboens hufvudsakliga
uppehälle och vattenöfversilningsföretagen i synnerhet med värme omfattats
och redan visat sin nytta, i thy, att der vunnits ny äng till minst 2,000
lass årlig höafkastning. Betesmarkerna blifva mera inskränkta i den mån
dessa inhägnas och medtagas för ängsodling, men äro i allmänhet tillräckliga
för den boskap, som i orten kan vinterfödas. Stallfodring är ej i länet
bruklig. Kreatursracerna hafva ännu ej undergått märkbar förändring, oaktadt
enskilta försök till deras förbättrande $ och några härjande sjukdomar
bland boskapen hafva ej heller ägt rum. Afkastningen af ladugårdsskötsel!!
lemnar, synnerligast i Lappmarken, öfverskott af smör, talg och hudar till
försäljning och afskeppning. Ren-skötseln, som utgör Lapparnes egentliga
näringsfång, aftager småningom i mån som odlingen framgår, men gifver
likväl tillräcklig bergning åt Lapparne, de der äfven försälja ej obetydliga
qvantiteter renkött och hudar. Många Lappar hafva äfven öfvergått till idkande
af jordbruk i fjelltrakterne, der de tillika sköta sina renhjordar.
Skogar. Tillgången härpå, som i forntiden varit ymnig och mest bestått
af tall och gran, samt till någon mindre del af björk, asp och al, är
nu på många ställen å den nedre eller närmare kustlandet belägna delen
af länet så medtagen, att många byar sakna ej allenast byggnadstimmer,
utan ock nödig vedbrand. Denna brist härrör, dels af vanvård Och misshushållning
och dels på liera ställen af vid afvittringen byarne tilldeladt
för ringa utrymme eller utmål i skog och mark, hvarföre en del sådane
byar hitintills förgäfves sökt att erhålla ersättning i jordvidd efter innehafvande
skatt. Byar och hemman längre uppåt landet hafva deremot ännu
tillräcklig skog för husbehof och kunna med ändamålsenlig hushållning afyttra
mer och mindre deraf, och har under ifrågavarande fem år en betydlig
inkomst tillskyndats ortens hemmansbrukare igenom försäljning af handsågade
bräder, äfvensom plankor, bjelkar och sparrar. Skatteskogarne, de der
fordom begagnats samfälligt inom byalagen, äro numera till största delen
lagligen skiftade eller ock under skifte, hvilket ofelbart ledt tili deras sorgfälligare
vård och större sparsamhet vid deras förbrukande. Kronans skogar,
derå afvittring ännu pågår, äro dels upptagne af Ny hem m a nsa n 1 äggn i liga r
7
och dels, närmare elfvar och flottbara valtudrag, upplåtne till stockfångst
för sågverken och kolning för jern verken, samt i öfrigt till någon del på
kortare, bestämda tider öfverlåtne åt enskilde i och för afhemtning af
tjäruveds- och pottaske-tillverkningsämnen. Skogstillgången inom Lappmarken
är ymnig, och ifrån de nedre socknarne exporteras sågblock till de
större sågverken inom kustlandet, enligt verkens privilegier. Tillsynen öfver
kronoskogarne tillhörer landsfiskalerne och kronobetjeningen, men kan
i följd af skogarnes vidsträckthet och kringspridda läge, icke ombesörjas på
ett fullt tillfredsställande sätt, helst kronobetjeningen är af andra göromål
öfverhopad och de uppjagade priserna på skogsefFekter af alla slag, mer än
tillförene, lockat till och föranled t åverkan å skogarne. Under loppet af
åren från och med 1843 till och med 1847 äro 48 nybyggen beredda till skattläggning,
- hvarjemte vederbörande landtmätare till afvittring beredt 11,653
tunnland två kappland inrösningsjord 118,977 tunnland fem kappland afrösningsjord
och 106,922 tunnland nio kappland impedimenter, eller tillhopa
237,552 tunnland 16 kappland, samt uppgått rålinier till en sammanräknad
längd af 1,354,095 alnar.
Bergsrörelse. I Länet finnes endast en jernmalmsgrufva, Näsberget kallad,
belägen 7 mil från hafskusten i Jörns Kapell-församling af Norsjö socken,
men malmbrytning har derstädes numera alldeles upphört, i följd dels af
den dryga transportkostnaden och dels mindre gynnande konjunkturer för
afsättningen. Men vid de i länet befintliga 2:ne masugnar, nämligen vid Olofsforss
och Robertsforss, samt 6 jernverk, nämligen Olofsforss med derunder
lydande Klöse och Holmforss hamrar i Nordmalings socken, Hörneforss i
Umeå socken, Säfvar och Johannisforss i Säfvar socken samt Robertsforss och
Fredriksforss, belägne i Byggdeå socken, har driften oafbrutet fortgått, ehuru
priserna å tillverkningen varit mindre gynnande. De afgifler, som numera
utgå för Hörneforss bruks rekognitionsskogar, hvilka blifvit indelade i hemman
och uppskattade till icke mindre än 5A mantal, äro för verket högst
betungande, ocb enahanda förhållande inträder jemväl med Olofsforss bruk,
derest den å dess rekognitionsskogar, för hvilka Bevillning hittills utgått,
verkställda skattläggning, dervid skattetalet blifvit bestämdt till 6l mantal,
vinner fastställelse. Till de öfriga verken finnas inga skogar anslagna, utan
drifvas de endast med köpekol. Ofvanuppräknade verk hafva, för år 1847,
ansetts äga följande behållning, nämligen: Olofsforss bruk, med derunder lydande
Klöse och Holmforss hammare, i:del af privilegierade stångjernssmidet
1,200 SkU. och en sjettedel af förädlingssmidet 600 SkU., eller tillsam
-
8
mans 3,616 R:dr 32 sk.; Hörneforss bruk i:del af stångjernssmidet 1,800 Sk'M,
eller 3,100 R:dr; Säfvar bruk, l:del af stångjerns- och i:del af manufaktursmidet,
det förra uppgående till 700 Ski% och det sednare till 300, eller tillhopa
1,980 R:dr 20 sk. 8 rst.; Johannisforss bruk, |:del af stångjernssmidet,
450 SkM, eller 775 R:dr; Robertsforss bruk, J:del af stångjernstillverkningen,
945 Skit. och i:del af förädlingssmidet 80 Skt&, eller tillsammans l,696R:dr
18 sk. 8 rst. och Fredriksforss, ^:del af stångjernssmidet, 900 Skfä, eller
1,500 R:dr.
Fabriker och bruk, som ej tillhöra sistnämde handtering, bestå endast
af 2:ne Glasbruk, af hvilka det ena hörer under Umeå stad, samt en Fabrik
för tillverkning af terpentin, harts och kimrök.
Brädtillverkning. I länet finnas, förutom 63 st. husbehofssågar, 103 st.
dels finbhuliga och dels grofbladiga salusågverk, hvilka, i anseende till det
höga pris, hvartill produktionen en längre tid stått, bringat sina ägare en
betydlig inkomst, oaktadt sågtimmer måste hemtas från skogar, mer och
mer aflägsna från verken, af hvilka åtskilliga hafva rättighet till årlig stockfångst
från Kronans allmänningar.
Jagt och Djurfång utöfvas numera ej såsom egentlig näring, emedan
tarflig utkomst deraf ej kan erhållas. Några allmänna anstalter för odjurs
utdödande äro ej vidtagne och hafva i sednare åren icke eller varit af behofvet
påkallade. Skinn af rof och skadedjur, som föryttras ifrån orten, i
synnerhet ifrån Lappmarken, lemna någon inkomst.
Fiskerier. Laxfisket, som är det betydligaste, har, under de sistförflutna
fem åren, varit ojemnt och hellre i af- än tilltagande, och dels derigenom
dels ock i följd af de högt uppdrifna taxorna lemnat sina idkare en sparsam
inkomst. Skäl- och strömmingsfisket deremot har varit mera gynnande
och lemnat öfverskott utöfver ortens behof till afsalu. Dock hafva invånarne
mer och mer vändt sig från idkandet af denna näring, hvilken de i
allmänhet anse osäker och oftast mindre lönande än andra yrken, i förhållande
till den tid och de mödor, som deråt måste egnas, ej sällan till skada
och afsaknad för det mera lönande jordbruket. Härifrån gör Lappmarken
till någon del undantag, der fiske i större sjöar ersätter hvad åkerbruket
icke kan gifva.
Tjärubränning är i aftagande närmare hafskusten i brist på tjenliga
ämnen; men tillverkningen har haft god afsättning till höga priser. Deremot
har tjära börjat exporteras från Lycksele Lappmark, troligen af den
anledning,
9
anledning, att rensningar blifvit verkställda i forssarne uti Umeå- och .Vindelelfvarne,
hvarigenom flottning på åtskilliga ställen blifvit möjlig. Nyttan
och fördelen deraf, att ytterligare rensningar i dessa vattendrag af Staten
bekostades, äro påtagliga, enär aflägsnare Socknar dymedelst kunde komma i
tillfälle, att nedflotta sina produkter, och Lappmarkens rika tillgång på
skogseffekter således spridas till Rikets skoglösa trakter.
Salpeter. Tillverkningen deraf är i det hela i aftagande, af orsak, dels
att Kronans lösningspris blifvit nedsatt, och dels att tillverkarne trott sig
finna, det jordbruket deraf kommit i saknad af en för detsamma härstädes
behöflig gödsel-tillgång. Dock är Salpeter-tillverkningen en af ortens bästa
biförtjenster och inbringar årligen en ganska betydlig kontant penningetillgång,
som på annat sätt ej vore så lätt åtkomlig. År 1847 levererades
till Kronan 6,873 LU. 3 U. Salpeter, en del renad, hvarigenom rabatt för
tillverkaren undvikes och transportkostnaden underlättas. Genom Salpetersjuderi-direktörens
i orten nitiska bemödanden hoppas jag, att leverering af
renad salpeter årligen kommer att öka sig till Kronans och tillverkarnes
gemensamma fördel.
Pottaskeberedning har visserligen, medan tillgång på tjenliga ämnen funnits,
utgjort en god inkomstkälla för orten, men dessa tillgångar äro på de
flesta ställen mycket medtagna, i följd hvaraf denna näring, äfven i anledning
af de förflutna årens goda skördai’, är i aftagande.
Linné och Ylleväfnader verkställas af allmogens qvinnor i enkla väfstolar,
mest af köpt bomullsgarn, endast för husbehof, hvaremot produktionen
i det närmaste svarar. Men mechaniska spinnerier eller förbättrade väfnadsmetoder
äro ännu ej här i bruk. Hushållnings-Sällskapet har dock bekostat
en elev, som lärt den såkallade dubbelspinniugsmetoden, för att sedan allmännare
sprida insigten härutinnan; hvilket dock ej velat lyckas.
Förtjensten med foror och körslor tillskyndas i synnerhet den närmare
intill en del jern- och sågverk bosatte allmogen, hvars vinterslöjder bestå
uti snickare- och smidesarbelen för husbehof samt träkärls förfärdigande för
landets produkter, smör, lax, strömming, pottaska, tjära och salpeter.
Sjöfart idkas i allmänhet icke såsom särskild näringsgren, men åtskilliga
sågverks- och bruksägare samt ortens handlande äga fartyg, deraf några gå
i utlandet på fraktförtjenst och de öfriga begagnas för transporterande af
landets produkter dels till hufvudstaden och dels till inrikes ortei', hvarifrån
spanmål, salt och andra förnödenhetsvaror återföras.
Berättelse öfver Westerbottens Län för åren 1843—1847. ^
10
Handel. Ortens landtmannaprodukter afsättas hufvudsakligen under frimarknaderne
till städernas handlande och deremellan till andra å landet
boende verksägare och handlande, hvilka varor, hvad smör, skinn och pottaska
angår, gemenligen försändas till försäljning i hufvudstaden, hvaremot
tjära och trävaror numera till större delen exporteras direkte till utlandet.
Bemälde handlande och verksägare förse orten med nödvändighetsvaror och
så kalladt kram; hvarförutan Vestgötha-handlande och Smålänningar kringresa
i landet och derur draga betydliga penningesummor genom försäljning
af öfverllöds- och lyxartiklar, deraf förbrukningen hos allmogen i sednare
tider märkbart tilltagit.
§ 4.
Politisk Författning.
Kammarverk. Under ifrågavarande fem år äro 235 Krono-nybyggen
beviljade till anläggning, deraf 117 å kustlandet ocb 118 i Lappmarken.
Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut hafva 75 nybyggen under samma
tid erhållit tillökning i frihetsåren, hvaremot de i skatt ingångna utgöra
244U:dels mantal inom kustlandet och 15§ff:dels mantal i Lappmarken eller
tillsammans 40$ff:dels mantal. Antalet af kronohemman utgjorde, vid 1847
års slut, å nedra landet 1,630 och i Lappmarken 1,184, eller tillhopa 2,814,
allt oberäknadt särskildta kronolägenheter, å kustlandet 199 och i Lappmarken
368, eller tillsammans 567. Största delen af ortens jordbrukande
invånare äro sjelfägande bönder eller ock åboer å kronohemman eller
nybyggen; hvaremot antalet af arrendatorer och brukare är högst ringa.
Rättighet för bruk ocb vattenverk, att till jordägares förfång uppdämma
vatten, äger här ej rum. Laga skiften hafva i flere byar blifvit verkställda
ocb, ehuru kostsamma de äro, medföra de likväl stor nytta för landet,
emedan den enskildes ägande-rätt derigenom närmare bestämmes och egen
vinning samt deraf uppkommande täflan jordbrukare emellan åstadkommer
större arbetsdrift och noggrannare skötsel af jordbruket inom det sålunda
bestämda området.
Statsbidrag. Tabellen upptager till siffran dels på räkenskaper och dels
på noga beräkning efter medelpris grundade värdet af de allmänna besvär
ocb onera, som inom länet utgå. Dessa äro, synnerligen vid inträffande
11
missväxt-år, för menigheten ganska kännbara och tryckande, och deras tyngd
ökas i anseende till länets vidsträckthet och långväga färder, som de mest
aflägsna invånarne måste företaga för skatters och besvärs utgörande. Men
dessa bidrag lära dock för närvarande ej kunna förminskas, åtminstone hvad
angår presträttigheter och kommunala utgifter för fattigas försörjning samt
helsovården m. m.; likväl hafva dessa bördor, genom numera vidtagna åtgärder
för håll- och reservskjutsens utgörande på entreprenad, hvilket, med
undantag af tvänne, äger rum vid alla gästgifverier å nedre delen af landet,
äfvensom genom plogningsskyldighetens bestridande af entreprenörer, i de
flesta socknar blifvit emellan de skattdragande, om ej minskade, åtminstone
så jemnade, som det sig lämpligen göra låter. Och enär besväret med
transportskjutsar och inqvarteringar hufvudsakligen drabbar de intill allmänna
landsvägen närmast boende, torde dessa olägenheter kunna anses fullt
motsvara den tyngd de mera aflägset boende måste vidkännas vid utskyldernas
levei'ering och utgörande. Ifrån Lappmarken utgå inga andra direkta
bidrag till staten, än jordeboks- och hemmantalsräntan, men dessa,
jemte aflöningen till presterskapet och åtskilliga andra onera, utgöra likväl
tillsammans en årlig utgift för landet af 14,950 R:dr 24 sk. banko. Jemlikt
Eders Kongl. Maj:ts Cirkulär den 17 April 1828 anmärkes här, att uti den
i Tabellen uppförda kostnad för rustning och rotering rusthålls-, stommarsoeh
augmentsränlor ej inbegripas, enär hvarken dessa eller hästvacancespanmål
här i länet finnas.
Politi. Tillsyn öfver ordningens och sedlighetens vidmakthållande utöfvas
i allmänhet af kyrkoråd, socknenämnd och kronobetjening. I Nordmalings,
Umeå, "Wännäs, Degerforss, Säfvar, Bygdeå, Burträsk och Skellefteå
socknar samt Lycksele Lappmarks församling äro fasta folkskolor inrättade,
utom åtskilliga flyttbara skolor. En skola för Lappallmogens barn är äfven
inrättad i Lycksele på en skytteansk donation, der 6 barn årligen undervisas
och njuta fritt underhåll; varande härförutan i Åsele, Lycksele och
Stensele socknar trenne missionsskolor anlagda, uti hvilka mer än 50 Lappska
barn njuta undervisning; och få i dessa skolor äfven bönders och nybyggares
barn afgiftsfritt begagna sig af undervisningen, utan att likväl, såsom
de Lappska barnen, åtnjuta kost och kläder på missions-sällskapets bekostnad.
I öfrigt meddelas nu, såsom tillförene, barnaundervisning i christendomen
af föräldrarne sjelfva och andra i byarne boende särskilda perso
-
12
ner. Helsovården ombesörjes af 4 provincialläkare, nämligen 3 för kustlandet
och en för Lappmarken, jemte en lazarettsläkare och en distriktsläkare.
Examinerade barnmorskor finnas i alla socknar å nedre landet, men
blott i en af Lappmarksförsamlingarne. Hvarje socken är ock försedd med
vaccinatörer, till erforderligt' antal. Fattigvården bar, de år, som denna
berättelse omfattar, varit ombesörjd af pastor i hvarje församling med biträde
af kyrkoråd och fattigvårdskommitteens ledamöter, i enlighet med
derom af socknemännen uti allmänna sockenstämmor trälfade öfverenskommelser.
I afseende på författniugarnes efterlefnad vid gästgifverierne, hafva
kronolänsmannen tillsyn, och vidtaga, då oordningar äga rum, de mått och
steg, hvartill omständigheterna, med tillämpning af gällande föreskrifter,
kunna föranleda. Gästgifveri- håll- och reservskjutsning bestrides på sätt ofvan
nämdt är, vid aila gästgifverierna å kustlandet, med 2 undanlag, af
entreprenörer, liksom ock snöplogningen. Med undantag af ett värdshus i
Ratha hamn, som under den tid af året, då segelfart idkas, besökes af en
mängd sjöfarande, finnes å landel ingen tillåten krog eller näringsställe.
Distriktsmagaziner finnas inrättade inom Burträsk, Löfångers, Nysätra, Bygdeå
och Degerforss socknar.
5 §.
Umeå Sjö- och Stapelstad.
Denna stad, grundad på det såkallade Sandahemmanet af ett halft
mantals skatt, har ett inskränkt ägoområde och är belägen på norra sidan
af Umeå eif, 2j mil från hafsbandet, erhöll den 30 Augusti 1646 sina privilegier
och genom Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution den 15 Juli 1812 den
utvidgade stapelrätt, att i sin hamn få emottaga främmande makters fartyg.
Större lastade fartyg kunna icke uppsegla längre än till Småholmssundet,
stadens gamla hamn, 14 till 15 fot djup. Handeln på utrikes orter är ej
betydlig, men har något tilltagit, så att under de fern sistförllutna åren
vanligen 9 å 10 fartyg, tillhöriga stadens handlande, varit till utrikes orter
afgångna, lastade med bräder, bjelkar, jern och tjära. Största delen af ortens
produkter afsättas på Stockholm, hvarifrån återhemtas specerier, kramvaror,
salt och spanmål, hvarmed handel drifves dels hemma i öppna
bodar, dels ock vid frimarknaderna i länet och uti åtskilliga byar, der handel
-
/
T
13
del med Vederbörligt tillstånd idkas. Till Finland har hufvudsakligast jern
utförts, men derifrån äro i stället införda spanmål, kreatur, läder &«.,
samt från andra utrikes orter segelduk, tågvirke, hampa, spanmål, salt
bomullsgarn m. m. — Till kommunikation inrikes orter emellan aro 10
å 11 större och mindre fartyg begagnade. Tulluppbörden för år 1847 utgjorde
16,056 R:dr Banko. Antalet af handlande utgör 34, men deras rörelse
har minskats genom anläggningen af Skellefteå stad och den handel,
som idkas af åtskilliga å landet boende personer. Handtverkare, hvilka utgöra
ett antal af 45, äro största delen mindre bemedlade. Dessutom finnas
i staden ett apothek, ett boktryckeri och en källare, men inga fabriker äro
der inrättade; dock finnas 2:ne färgerier, en kardmakare, en spegelfabrikör,
2:ne urmakare och fyra garfveriet’. Inga prohibitiva författningar finnas till
förmån för staden. Utom sitt område äger staden f:dels mantal i Grubbe by,
belägen något öfver i mil frän staden, och uppbär derjemte räntan af ett
mantal, Kungsgårdshemmanet kalladt, i Grisbacka, samt har sig indeldta 6i
mantal i Öns och Tegs byar. Med undantag af Grubbehemmanet, innehafves
stadens odlade jord utaf enskilde personer under full ägande rätt emot
erläggande af ulskylder och så kallade vretpenningar till staden, hvars invånare
fått sig af Ytterhiske nära staden belägna by någon utmark evärdeligen
upplåten. De årliga insyningarne hafva medtagit nästan ali till staden
hörande duglig mark, så att numera hufvudsakligen återstå odlingsbara myrer,
berg och stenbunden jord. I anseende till otillräckligheten af jord
inom stadens område hafva enskilde personer härstädes tillhandlat sig besittningsrätten
till det ^ mil från staden belägna Krononybygget Nydahla, /
samt köpt flera skattehemman i närheten af staden. Der finnes en lärdomsskola
med en rektor och 4 kolleger, för hvilken staden i hushyremedel åt
rektor årligen utbetalar 66 R:dr 32 sk. B:ko; derjemte är i staden inrättad
en skola efter Bell-Laucasterska lärometoden, hvilken besökes af omkring
60 barn, som der njuta fri undervisning. Helsovården besörjes af en stadsläkare,
emot lön af staden och arfvode af enskilde. Länets lazarett och fängelse
äro belägna på stadens mark. Helsotillståiulet har i allmänhet varit
godt; och har staden, genom bidrag till lazarettet, förvärfvat sig rättighet
att få sina sjuka till värd och skötsel der intagna. Ålderstigne och bräcklige
personer njuta vård och underhåll å ett fattighus och ett så kalladt
enkhus; men öfrige fattiga erhålla utdelning af spanmål och penningar
efter hvars och ens olika behof. Fattigvården i Staden är betungande.
Berättelse öfver Westerbottens län för åren 1843—1847. 3
14
En källare med krogrörelse finnes i staden, meir föröfrigt ingen privilegierad
krog eller näringsställe. Gästgifveriet är ännu förenadt med berörde
källarrörelse och medför ingen vidare tunga, än för nödiga byggnaders vidmakthållande.
Skjutsningen är upplåten på entreprenad med årligt bidrag
af staden. Kostnaden för stadens styrelse utgår af de medel, som för sådant
ändamål årligen erläggas; men, sanningsenligt, måste tilläggas, att
stadsboernes utgifter i allmänhet äro tryckande.
G. MONTGOMERY.
Landskansliet i Umeå den 16 Juli 1849.
$ OÖ{}1}0
C. J. Cygnaeus.
TABELL
från landet inom Westerbottens län, åtföljande Femårs-Berättelsen för åren 1843, 1844, 1845, 1840 oell 184®.
methoden
Frälsehemman
Kronohemman
Krononybyggen med frihetsår
Utarrenderade Rronofisken . .
Kronoskatte-hemman ....
Militisc-boställen
Eck lesiastik bost ;i lien ....
Skolehcmman Krono- . . .
Kronotorp, deraf 84 under frihetsår
Kronolägenheter, skatllagde efter Savolaxs
Renbetesland, Krono- . • ■
Backstugor
Af Skattemanna- eller Boställsägor, upparbetade Torp
Soldattorp, till en del förfallne och obebodde • •
Skalteflsken
Tullmjölqvarnar med sammanräknade 16 par stenar
Tullsågqvarnar, grofbladiga
Dito finbladiga
Dito dito med köptimmer från Kronoskogar
Egare och arbetare vid desse verk
Husbehofs-mjölqvarnar
ITusbehofs-sågqvarnar
Glasbruk
Mindre färgerier jemte stampverk, deraf 1 stycke till särskildt
Hartz- och terpentin-fabrik
Kalkugnar
Tjärubränningsugnar å Kronoskogar, hvaraf per medium utgått
Apothek, hvaraf ett är i värde uppskattadt . . .
Stångjernsverk
Masugnar
Under bruk emot rccognition upplåtne Krono-skogar
Diverse personer, som ej höra till viss näring
och Lägenheter utan särskildt åsal
värde
uppskatt
dt
ntc
Summa
Berättelse öfver Westerbottens Län för 1843—1847.
Hemmantal.
Diverse lägenheter,
| verk och inrättningar.
Utsäde
af
Mcdelafkastning sedan utsädet är afdraget.
Undcrhållne kreatur.
1
Förmedladt.
Oförmedladt.
.Hvete.
jac.
cyq
Fl
c
Hafra.
Blandsäd, j
v i
Arter.
Potates.
Hvete.
w
teo
qq
Korn.
Hofra.
Blandsäd.
%
*-S
Potates.
Hästar.
Oxar.
Fl
0
Ungboskap.
s
Svin.
Getter.
913
—
3
35
1
6
—
25
21
140
5
30
200
14
4
65
15
70
8
10
1 05tYV'T
172TWt
—
192
4,283
21
204
3
2,702
1,018
15,929
86
908
6
17,704
2,224
678
9,607
2,527
16,980
519
2,484
1,053
4 G
1,032
—
65
—
619
—
286
4,045
—
318
—
4,437
670
383
2,262
970
3,018
121
1,720
47
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
564g|
—
6
916
12,162
198
888
—
6,216
35
5,836
48,648
828
4,296
—
46,272
3,994
638
13,812
4,304
21,520
2,257
2,476
511
—
—
6
84
3
6
—
61
—
39
336
13
30
.—
452
30
9
130
27
120
32
9^
4
18
'SI
21
206
7
11
3
121
i
3
120
804
41
49
6
864
78
26
354
89
550
74
8
1
1
1
■=7
5
—
1
■=7
6
*1
18
—
—
1
36
3
1
12
3
30
9
96
—
1
20
—
2
—
12
—
n
80
—
10
■—
90
4
9
27
6
27
11
34
—
174
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
850
—
—
—
—
s
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
605
—
7\
351
—
10
—
261
—
471
1,404
—
50
—
1.937
—
—
575
50
503
—
962
-
—
271
135
—
—
—
135
—
542
—
—
—
1,148
—
—
271
—
150
—
392
-
—
150
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
' —
—
—
—
-
—
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
c
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
1,182
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
63
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
2
“—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*—
—
—
9
__
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
j—
—
——
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
686^}
177^
4,833
c3b
| 1,192
| 18,313
| 230
| 1,192
1 6J
| 10,158
1 353
| 7,370!
| 71,946
1973
| 5,691
| 13
| 73,140
| 7,017
| 1,748
| 27,115
7,811
42,968
3,024
| 8,086|
Uppskattadt
värde.
5,325
922,485
127,291
2,074,560
18,815
50,148
1.200
335
9,960
1,510
5,750
521,525
16,665
735
3,050
335
229,970
SM
a
r (g
tä
-
ll e v ill n i. n t/.
Efter första
artikeln.
6
2
613
3 G
268
24
3,267
39
10
2
32
16
4
151
18
5/
35
166
541
34
18
Efter Andra artikeln
2 lill oell med
7 fi
-
19 med 24 samt
2G med 31 Sfi.
32 §.
686
223
17
13
737
175
4,154
— 33
19 44
163
5
29
1,043
881
33
1
459
141
1,321
24
45 1
9! 7
451 9
33 och 36
Efter tredje
artikeln.
201
23
4
23 8
27 2
Bränvins
brännings
afgift.
69
1,269
202 — l 28 2 10
47
1,3391 7
S u rn m a.
19
1,420
444
8,892
34
723
5
19
314
18
5
30
1,100
916
33
1
625
141
2,086
5 16,846 12
10
Ständige räntor.
Jordcboks och
Hemmantals
ränta.
Krono-tionde.
1
3,069
10,445
26
483
192
112
502
281
1,444
20
21
31
1,666
9,154
14 10
l| 16,57914,51 3) 10,852128110
Afrad.
1,853
9,968
39
23
Mantalspen
ningar.
Gernings
ören.
4
432
208
2,490
11
38
201
25
96
127
641
.11,822! 151—1 4>281
24
24
28
24
36
26 5
81 —
Tionde och räntor
af bruk,
bergverk samt
andre verk och
inrättningar.
758
44
758 44
Summa.
37
7,022
208
32,058
37
521
4
192
112
201
25
502
281
1,444
96
886
20
649
24
Arrende-medel.
3,580
44
Kostnad för rustning
och rotering.
70 4
2,602 27
18,348
61 44,3031161 — | 3,5801441 l| 21,021
36
20
10
Klerecie-statens underhåll.
Pastorers.
70
9,089
41
17,573
174
306
13
3
63
14
251 —
32
20
Kapcllaners.
Kyrko
betjenings.
Summa.
18
859
4,605
6
47 23
15
10
902
2.37:
47
24 36
42
13
31 27,3501 271 — | 5,5521361 —
3,352
98
10,852
41
24,551
246
348
13
3
79
32
19116
36,255
15
Fattigförsörj
ning.
Sk
4,615
19,600
201
311
133
21
3 31
91
2
1,80
7,17
25,000140
9,00
Vesterbottens Landskontor i Umeå, den 5 April 1849.
ii. Monlyomerij.
P. hindmark.
\
i
särsk
ildt
asatt
•lant
rita
Hemmantal.
oi :s
105^
OD4Bt
1 :l
TÖ
q <i
172 2 .Vi
1 ' -*1 Kl
2.3
sr a
3 —^
-s 03
C!*- C5
1,053
47
18
1
96
174
151
850
605
271
150
11
55
25
23
1,182
63
1
2
1
9
35
2
6
2
Utsäde af
T ABELL
från landet inom Westerbottens lSn, åtfSijandc Femårs-BcrSttelicn för åren 1843, 1844, 1845, 1846 ©eli 1841,
3
192
46
916
6
21
i
t
T
n
35
4,283
1,032
12,162
84
206
5
20
351
135
1
21
198
3
7
6
204
65
888
6
11
10
Medelafkastning sedan utsädet är afdraget.
25
2,702
619
6,216
61
121
6
12
261
135
35
21
1,018
286
5,836
39
120
13
H
471
140
15,929
4,045
48,648
336
804
18
80
1,404
542
5
86
828
13
41
30
908
318
4,296
30
49
10
50
200
17,704
4,437
46,272
452
864
36
90
1.937
1,148
Underiiållne kreatur.
ci
14
2,224
670
3,994
30
78
3
4
4
678
383
638
9
26
1
9
65
9,607
2,262
13,812
130
354
12
27
57o
271
15
2,527
970
4,304
27
89
3
6
50
70
16,980
3,018
21,520
120
550
30
27
503
150
8
519
121
2,257
32
74
2
11
10
2,484
1,720
2,476
8
34
962
392
s«mmai 686^51 177^r3J 4,833 63', 1,192| 18,313»| 23o| l,192j 6j| 10,158| 35|| 7,370g | 71,9461 9731 5,6911 13| 73,140| 7,017| 1,7481 27,115j 7,8111 42,9681 3,0241 8,086
Vesterbottens Landskontor i Umeå, den 5 April 1849.
(4. Itlonlfjiomerij.
P. Lundmark.
Uppskaltadt
värde.
5,325
922,485
127,291
2,074,560
18,815
50,148
1.200
335
9,960
1,510
5,750
521,525
16,665
735
3,050
335
229,970
3,989,659
M
il
«e
B evillnin
9-
Efter första
artikeln.
Efter Andra artikeln
2 till och ined
7 SS
-
19 med 24 samt
20 mod 31 §
6
613
268
3,267
10
32
151
18
5/
35
166
541 18
34
I—I 5,173115
686
223
17
13
737
175
4,154
13
19 44
163
5
29
1,043
881
33
1
4
6
459
141
1,321
32 §.
71 910 14 7 9.193 19 7 —
33 och 30
Efter tredje
artikeln.
201
— — 202
23
4
Bränvins
brännings
afgift.
69
1,269
— i
28 2 10
47
1,3391 7
S u in m a.
19
41
2
1,420
37
-r-
444
16
10
8,892
22
3
34
9
8
723
40
8
19
314
18
5
30
1,100
916
33
16
1
22
4
—
6
5
625
45
141
9
2,086
32
44
16,846112
Ständige räntor.
Jordeboks och
Hemmantals
ränta.
Krono-lionde.
1
3,069
10,445
26
483
192
112
502
281
1,444
20
21
Afrad.
31
1,666
9,154
14 10
16,5791451 3) 10,852[28(10
1,853
9,968
39
23
11,822115
Mantalspen
ningar.
Gern in gsören.
4
432
208
2,490
11
38
201
25
96
127
641
— 4,281
24
24
28
26
Tionde och räntor
af bruk,
bergverk samt
andre verk och
inrättningar.
758
44
758 44
Summa.
37
7,022
208
32,058
37
521
192
112
201
25
502
281
1,444
96
886
20
649
61 44,303116
Arrende-medel.
3,580
44
3,5801441 1
Kostnad för rustning
och rotering.
70 4
2,602 27
18,348
36
21,0211 20
10
Klerecic-stalens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
70
—
9,089
25
41
32
17,573
36
174
35
306
13
3
63
14
32
20
18
859
4,605
47
15
31 27,3501 271 — | 5,5521361 —
Kyrko
betjenings.
10
902
2.372
24
42
47
3,352
S u m in £
Fattigförsörj
ning.
Skjuls.
98
10,852
41
24,551
246
348
13
3
79
19
36,255
32
15
44
4,615
19,600
201
311
133
21
31
91 0
25,000
40
28
1,800
7,175
14
40
—- 9,0041 G
Väghållning.
40-  2,710 15
12,106
124
193
— | 15,175111
Diverse utgifter,
onera och allmänna
besvär.
53
7,008
299
12,639
83
140
8
320
285
75
596
37
93
1,726
-t 23,367
42
30
Summa
Stats
bidrag.
390
38,033
952
3,622
135,372
728
1,892
17
212
914
801
119
522
319
3,311
1,069
33
1
4
6
93
1,512
161
4,462
41
16
12
28
20
14
9
33
12
12
28
1
30
4|
6
10
1
5
8
8
7
45
16
22
5
42
32
17
13
22
7
1
10
194,5551 2
i
TABELL
ft lil
©
Medel-afkastning, sedan utsädet är afdraget.
Underhållne Kreatur,
B
o
Efter 2:dra Artikeln.
Efter l:sta
Artikeln.
sr*
cr
Umeå Sta «l
Stycke.
Tanl:d.
Mantal.
Tunkd.
Tuukd.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
T:r.
T:r.
St.
R:dr.
T:r.
R:dr.
St.
St.
R:dr.
T:r.
R:dr.
St.
Ralr.
St.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
Hus och Tomter .
157
175
468
517
6,358
207
266
1,196
100
20
133
100
300 -
jemte husrum.
880
jemte husruin och
Paskinal.
Jord
853
780
140
700
420
250
100
45,960
2,525
237
238
Glasbruket
158
780
853
Summa
140
1,633
700
4-20
100
_ 175
468
250
456
20,000
45,960
2,525
237
1,196
207
6,358
517
266
238
100
100
300
133
880
Westerbottens Lands-Kontor i Umeå, den 5 April 1849.
fw. Montgomery.
P. Lundmark,
Berättelse öfver Westerbottens Län för uren 1843—1847.
KONGL MAJ:TS BEFALLNINGSHAFYANDES
uti
3 c m 11 a n ö s £ ä n
till
HOML. MAJ:T
* innler d litti g het afgifne
FEMÅRS-BERÄTTELSE
för åren t§43, 1844. 1845, 1846 oell 1849.
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Jemtlands län för åren 1843,1844, 1845,
1846 och 1847.
§■ *■
Länets allmänna beskaffenhet.
Jemtlands län bildades år 1810 genom afsöndringar från Gefleborgs och VesterNorrlands
län och utgöres af provinserne Jemtland och Herjeådalen, med en areaividd
af 433 qvadratmil, deraf Herjeådalen omfattar 115 mil; och är landet fördeladt
uti 49 kyrksocknar, af hvilka 15 äro belägne invid Storsjön, och länets invånare
i öfrigt merendels bosatte utmed större eller mindre vattendrag. Med ett
läge af öfver 1000 fot, och derutöfver, öfver hafvet, utmärker sig landet för sina höga
fjell och ofantliga myrsträckor, som på temperaturen hafva ett ganska svårt inflytande.
Det säges dock att klimatet under sednare åren antagit en mildare karakter,
dertill man i allmänhet vill finna orsaken uti en tilltagande odling och utdikning af
vattendränkt mark; och detta synes äfven bestyrkas deraf, att flerestädes, der frost
fordomdags nästan årligen föranledde skador å växande gröda, sådant under sednare
åren, efter det marken utdikats och blifvit bättre häfdad, mera sällan egt rum.
Då landets befolkning fördelas på dess arealvidd, så komma lil personer på
qvadratmilen; och ehuru trakter finnas utmed Storsjön och andra större vattendrag,
eler en vida större befolkning beräknas på hvarje qvadratmil, kan landet likväl i allmänhet
sägas vara glest bebodt. Afvittringen inom länet och de flere laga skiften,
sorn blifvit beredde och med slut afhulpne, hafva väl i sednare tider mycket bidragit
att gifva åt landet ett utseende af större odling, än förr varit fallet; men med
sådana ofantliga vidder, som här finnas, fordras årtiondens odling, innan förändringen
blifver mera framstående, synnerligast som länets Landtmätare vid fråga om utflyttningar
hittills icke förfarit så noggrannt, som vederbort, utan, ehuru tillfällen
4
ej alltid saknats att låta en eller flere af delegarne i skifte få utflytta på ouppodlad
mark, hvarigenom tillfällen till odlingsföretag skolat beredas, likväl, till följe af allmogens
obenägenhet för en sådan utflyttning, låtit utflyttningarne få försiggå med
bibehållande af andel i gammal åker och äng, endast med flyttning af bostaden.
Obenägenheten emot verkliga utflyttningar har likväl under sednare åren börjat
i betydlig mån aftaga, sedan allmogen med statsbidrag fått biträde vid utdikning af
myror, och exempel saknas nu ej, att så beskaffade utflyttningar egt rum, så att,
då all anledning är för hand, att allmogen snart nog mera allmänt kommer att inse
nyttan af utflyttning på ouppodlad mark från de tätt bebyggda byarna och deras trånga
utrymme, med säkerhet bör kunna antagas, att landet inom ej så många årtionden
skall ega ett vida förändradt, om större kultur vittnande utseende, än det närvarande,
synnerligast som här finnas både många och stora odlingslägenheter.
Det torde här vara i sin ordning att i korthet redogöra för de vattenaftappningsarbeten,
som blifvit inom länet utförda, med bidrag från Statens medel. Dervid
visar sig att sedan år 1844 hafva 27 stycken så beskaffade arbeten blifvit dels
påbörjade, dels fullbordade, med sammanlagdt statsbidrag af 68,734 R:dr banko, och
beräknadt tillskott å intressentcrnes sida af 46,560 R:dr eller tillsammans 115,494
R:dr. Den odlingsbara jordrymd, som varit afsedd att derigenom vinna eller förbättra,
utgör 9,281 Tunland. Ehuru alla dessa arbeten ej ännu blifvit fullbordade, har
likväl allmänheten, genom de resultat, som vunnits af de redan afslutade, fått en sådan
tillit till nyttan och fördelen af myrors utdikning, att många kommuner låtit på
egen bekostnad undersöka och upprätta kostnadsförslag för utdikning af flere andra
myror, i hopp att Rikets Ständer äfven framdeles skola anslå medel för vattenaftappuingsarbeten;
och i den mån sådana medel lemnäs, kommer Läns-Styrelsen att hos
Eders Kongl. Maj:t göra de underdåniga framställningar, hvartill kommunernes ansökningar
kunna föranleda.
För att Eders Kongl. Maj: Is Refallningshafvande emedlertid måtte försättas i tillfälle
att med mera säkerhet, än förr varit händelsen, bedöma, huruvida ifrågaställde
arbetsföretag af dylik beskaffenhet borde, med hänseende till myrans tjenlighet för odling,
förordas eller icke, har, med Eders Kongl. Majrts, i anledning af Landshöfdingen,
numera Stats-Rådet Sandströmers underdåniga hemställan, lemnade nådiga bifall,
Agronomen A. Johnson under sommaren 1847 på Statens bekostnad besökt
särskilda delar af länet och besigtigat en stor del af de myror, hvilka kommunerne
uppgifvit sig vilja hafva undersökte, hvarjemte han vid samma tillfälle, enligt Eders
Kongl. Maj:ts Refallningshafvandes anmodan, meddelat länets invånare underrättelse
om lämpligaste sättet för myrornas odlande. Det stora antalet af dessa myror och
Agronomen Johnsons fördelaktiga yttranden om deras förmånlighet, äro särdeles be
-
5
tecknande, och Johnson har i sitt hit ingifna utlåtande yttrat, att han besökt få orter,
der odlingar i störrre skala kunna utvidgas, än inom detta län, likväl så att,
med hänseende till klimatet, med odling hufvudsakligen bör afses att få fodertillgången
ökad.
Då lättad kommunication är det mäktigaste befordringsmedel för ett lands framåtskridande
uti industri och välstånd, har det legat i Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
synnerliga omsorg att befordra förbättring af gamla vägar och anläggning
af nya, der sådane borde finnas. Nio stycken vägförbättringsarbeten äro också, sedan
sista femårsberättelsen afgafs, dels påbörjade, dels fullbordade med en beräknad kostnad
af 67,762 R:dr Banko, deraf Staten bidragit med 46,807 R:dr och kommunerne
bekostat 20,955 R:dr allt banko. Genom nämnde vägförbättringsarbeten är, med
undantag af vägen inom Mörsil?» Undersåkers och Are socknar, hela linien från gränsen
vid Medelpad till byn Staa uti sistnämnde, närmast intill Norrige belägna, socken
så förbättrad, att resande numera färdas å en väg, som, med hänseende till land
oell läge, kan kallas jemn, då den förut varit besvärad af både mångå och ganska
svåra backar. Inom Åre och Undersåkers socknar hafva också undersökningar egt
rum för vägförbättring, och kostnadsförslag derför till en del jemväl blifvit uppgjordt,
ehuru statsbidrag ännu icke kunnat beredas.
Dessutom hafva planer och kostnadsförslag blifvit uppgjorde för anläggning af
frenne nya vigtiga kommunikations-linier, nämligen.:
l:o för väg emellan Herjeådalen genom Tunäsdalen till Norrige, der den skulle
komma att möta en tillämnad väganläggning emellan gränsen och Rörås i Norrige;
2:o för väg omkring den 2 mils långa sjön Gesund, hvarigenom, i stället att,
vid färd till Ångermanland, denna sjö, som är ytterst svår och hindrande för trafiken
måste på båtar öfverfaras, en jemn och beqväm landväg skulle erhållas; och
3:o för väg öfver den så kallade skogen Grubbkälen, hvarigenom dels vägen
från Jemtland till Herjeådalen blir kortare, dels ock kommer att undvikas ett större
sund, som, i hänseende till dess läge, vid starkare blåst ofta icke kan under flera
dagar befaras.
I öfrigt hafva vägarna under sednaste tre åren i allmänhet blifvit utvidgade lill
en med förhållandet uti andra län jemförlig bredd samt försedde med diken, som merendels
förut saknats; och har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande jemväl vidtagit
åtgärder för försättande i behörigt skick af den så kallade Norrska vägen emellan byn
Staa och Riksgränsen mot Norrige, men, hvad beträffar de å denna fyra mils långa
väg uppförde broar, kan någon varaktig reparation af dem icke göras med mindre
Staten dertill lemnar något större anslag, liksom en blott reparation synes mindre
ändamålsenlig, så länge broarne äro uppförda af träd, hvadan deras totala ombyggnad
6
af sten torde vara den åtgärd, som helst borde vidtagas, hvarom Läns-Styrelsen hos
Eders Kongl. Maj:t ock gjort underdånig framställning.
Enär kommunikationen med Norrige är af stor vigt för länet, har Herr Landshöfdingen,
numera Stats-Itådet och Riddaren Sandströmer hos Eders Kongl. Maj:t
gjort underdånig framställning om undersökning af den så kallade Ströms vattudal,
hvarigenom en ny vattenkommunikations-linie med Norrige tros kunna beredas; och
som Eders Kongl. Majit bifallit, det må den begärda undersökningen få företagas, och
dervid sannolikt kommer att utredas, det samma vattudal kan för nämnde ändamål
på ett eller annat sätt begagnas, torde anledning vara att hoppas, att äfven från norra
delen af Jemtland skall med Norrige fås en gin kommunikation, som i en framtid
helt säkert kommer att bereda ej mindre provinsen, än hela norra Sverige, en lifligare
rörelse med Norrige.
Som angelägenheten fordrar, att kommunikationerne inom denna landsort på allt
sätt underlättas, på det industrien derstädes måtte erhålla någon större utveckling, och
afsättning af landets produkter icke försvåras af alltför kostsamma transporter, har
Läns-Styrelsen, af då för hand varande medel, år 1846 låtit undersöka, huruvida Storsjön
skulle med Räfsundssjön kunna förenas, hvarigenom, om denna förening kunnat
göras, en lättad kommunikation emellan Östersund och Sundsvall skulle beredas af
åtta mils sjöväg eller omkring v af vägens hela längd. Undersökningen medförde likväl
icke något så beskaffadt resultat, att någon underdånig framställning i saken kunnat
göras.
Ett bolag har år 1847 anskaffat en ångbåt med pråm, dermed transporten af
gods och passagerare besörjes emellan Östersund och de vid Storsjön belägna socknar;
och med afseende å angelägenheten att bereda säkerhet och lättnad för Storsjöns
befarande med fartyg, har Eders Kongl. Majit, uppå Landshöfdingen, numera
Stats-Rådet Sandströmers derom gjorda framställning, anbefallt uppliktning af Storsjön,
-dermed arbetet fortgått under sistlidne sommar och ismätningar under vintern.
§• 2.
Invånare.
Enligt uppgifterne till detta års mantals- och skattskrifning, eger länet 48,404
invånare, deraf 23,797 män och 24,607 qvinnor. Folkmängden har således under
detta quinquennium ökats med 2,485 eller i det närmaste 51 procent.
Ehuru Jemtlands allmoge besitter många vackra egenskaper, är den icke utan
skuggsidor, af hvilka en är så i ögonen fallande, att, enär den torde blifva före
-
7
mål för Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, Läns-Styrelsen anser lämpligt, att något
omständligare derför redogöres.
Till följe nämligen af länets afskiljda läge från hafvet och den låga grad af
kultur, hvarpå landet sig befunnit, har någon egentlig ordnad handel icke egt rum,
utan bonden vanligen sjelf på andra orter afyttrat de produkter, han och hans grannar
kunnat undvara, mot utbyte af sådana artiklar, som här vore handelsvara. Återkommen
till hemmet har han der utminuterat de tillbytta artiklarne och sålunda för
tillfället synts hafva bercdt sig någon inkomst, ehuru följden mången gång blifvit den,
att de personer, som dermed sysselsatt sig, i längden gått under. Emedlertid saknas
ej exempel på, att verklig förmögenhet genom denna handel samlats, och detta
har lockat mången annan in på handelsbanan samt slutligen åt länets allmoge gifvit en
framstående böjelse för handel, dertill anlagen äfven hos ynglingen ganska tidigt synts
utvecklade. Denna handelslust synes menligt hafva inverkat på allmogens rättsbegrepp
i fråga om handel, och är derjemte äfven derutinnan demoraliserande, att den
skapat en liknöjdhet för sådant arbete, som hörer till jordbruket och andra naturliga
näringar, hvilka sednare hittills ansetts underordnade och derföre kommit att stå tillbaka.
Det synes dock, som skulle en förändring härutinnan föregå hos den förståndigare
delen af allmogen; och sedan, genom Eders Kongl. Maj:ts förordning den 22
December 1846 om handel, en ordnad handelsrörelse kan uppstå jemväl på landet,
har man anledning att hoppas, det allmogen skall mer och mer inse skadligheten i
handel, sådan den hittills af dem bedrifvits, och i stället den sanna nyttan af arbete
på jordens förbättring.
Så länge dock den rättigheten qvarstår att från Norrige få tullfritt införa för
Tio R:dr Specie af hvarje varuartikel och något friare system i allmänhet icke gjort
sig gällande i Tull-lagstiftningen, torde fara vara för hand, att den skadliga, olagliga
handeln icke skall, äfven med allt nit hos Kronobetjeningen, kunna helt och hållet
hämmas, emedan bonden genom nämnde rättighet ej sällan torde kunna sälja varan
för lika godt, om ej bättre pris, än den, som handlar i större parti och för varan
erlägger tull, samt erfarenheten lärt att möjlighet till vinst oftast föranleder lagöfverträdelser.
Brott emot person förekomma högst sällan inom länet, och om än brott emot
eganderätt just icke äro sällsynta, äro de icke i någon mån oroande, enär antalet
deraf icke står högt i förhållande till hvad fallet är inom andra län. Såsom anmiirkningsvärdt
förekommer, att af de för brott emot eganderätt tilltalade personer ett
icke obetydligt antal ej tillhör detta län, utan varit kringstrykande personer från
andra orter.
8
Läns-Styrelscns uppmärksamhet har deremot med oro fästats på de flere åtal,
som egt rum till följe deraf att kringstrykande personer innehaft och för obehindrad
resa velat begagna antingen prestbevis, som varit falska, eller ock pass, som de från
Konungariket Norrige erhålla på grund af falska uppgifter; men Läns-Styrelsen hoppas
dock att, i samma mån hinder läggas i vägen för kringstrykande att obehindradt
få färdas, förfalskningsbrotten också skola minskas.
Af Hans Excellens Justitie-Stats-Ministerns underdåniga Berättelser för åren 1844
och 1845 inhemtas också det lyckliga förhållande, att, af Rikets alla län, Jemtlands
län, i förhållande till folkmängd, har minsta antalet för brott anklagade personer, och
att, för år 1844, skillnaden emellan detta och öfriga län är så märkbar, att, då af
hela Rikets folkmängd en sakfälld fanns på hvarje 189 person, var inom detta län
blott en för hvarje 680 person.
Med säkerhet bör kunna antagas, att bränvinets missbruk är den mest verkande
orsaken till de begångna brotten. Man vill derföre, då smaken för starka drycker
är i starkt aftagande, hoppas att jemväl brottens antal skola något minskas i den mån
nykterhetens sak vinner insteg hos massan.
Näringar.
a) Jordbruket utgör, jemte boskapsskötseln, ortens hufvudsakligaste näringsfång,
men dessa näringsgrenar stå beklagligen på en ganska låg punkt. Sedan länet likväl
numera under 10 års tid icke haft någon allmän missväxt och provinsen Jemtland,
i stället för att vara ett spanmålsbehöfvande land, kunnat under sednare åren
afyttra icke obetydliga partier säd dels till Norrige, dels till Medelpad och Herjeådalen,
har en bättre håg för jordbruket börjat inträda, och anledning är att förmoda,
att jordbruket skall gå framåt i betydligare mån, än hittills varit fallet.
Norrland och framfor allt Jemtland med sitt afskiljda läge, men verkligen stora
naturliga tillgångar på odlingsbar jord, skulle beredas en stor fördel om någon
landtbruksskola der inrättades, hvarest allmogens söner erhölle undervisning i landtbruket.
Derigenom skulle en stor förbättrande reform hastigt nog kunna göras i allmogens
föreställningssätt, huru ett jordbruk bör skötas, och många af de fördomar,
som ega rum, försvinna.
Vid länets Hushålis-Sällskaps sammanträde år 1846 gjordes väl framställning
härom; men som dervid af Hushålls-Sällskapet förklarades, att någon landtbruksskola
icke kunde bildas, emedan tillgång för kostnadens bestridande icke kunde beredas,
har frågan om bildande af en sådan skola alltsedan hvilat; och fara torde vara för
hand att, derest Staten icke mellankommer med sitt biträde i någon större mån, än
9
i allmänhet i dylika fall inom landets bättre lottade provinser sker, någon landtbruksskola
icke så snart kan komma till stånd inom detta län.
Korn utgör ortens hufvudsäde och dernäst kommer potates. Det är först under
sednare åren, som allmogen mera allmänt börjat så råg. Hveteskörd är en sällsynthet,
men erfarenheten har visat att detta sädesslag härstädes kan odlas.
Genom enskildes hushållning anses spanmålsbehållningen i deras magaziner betydlig
och uti distrikts-magazinerne, hvilkas primitiva fond utgöres af 18,784 tunnor,
funnos vid 1847 års redovisning 15,254 tunnor 14J kappar innestående.
b) Boskapsskötseln. Denna näring är, såsom ofvan nämndes, ett af ortens liufvudsakligaste
näringsfång och det kan antagas att under de ifrågavarande fem åren
vanligtvis från länet årligen utförts 1600 kor och oxar samt 1000 ungboskap, för
att afyttras utom länet; hvarförutan vanligen från länet årligen utförts 8000 Lispund
Smör och 450 Lispund Talg, deraf mer än hälften till Norrige, hvarest båda
slagen vanligtvis betalas med 6 å 7 lt:dr banko Lispundet.
Racen är liten till växten, men mjölkgifvande, om den skötes väl. Detta är
likväl i allmänhet ej händelsen hos allmogen, utan i ordets egentliga bemärkelse framsvältes
boskapen under vintern och under sommaren födes den, der fjellhete ej begagnas,
på magra beten. Deraf blir en följd att boskapen, om den ej försämras, åtminstone
ej förbättras.
Hvad hästar angår, skötas de väl något bättre, än fallet är med boskapen. Jemtlands
hästar äro grofva och starkt byggda, samt från andra orter eftersökta. Det är
likväl att frukta, att Jemtlands gamla hästrace, som egentligen var och är utmärkt
för sin användbarhet såsom arbetshäst, skall utdö, derest icke åtgärder vidtagas för
dess bibehållande. Genom de hingstar, som erhållits från Strömsholms Stuteri och
här på Statens bekostnad blifvit förlagda, har den ursprungliga racen väl fått ett vackrare
yttre, men den har otvifvelaktigt förlorat i dess egenskap såsom arbetshäst. Det
vöre derföre önskligt, att någon åtgärd vidtoges, hvarigenom två sjelfständiga racer
kunde bildas och bibehållas, en för behofvet af goda arbetshästar och den andra för
lättare körslor, dermed anspråken på mera användbarhet lättare skulle kunna förenas.
Vanligtvis hafva omkring 5 å 600 hästar af landets egen afvel årligen under
ifrågavarande tid afforts till andra orter för försäljning; och då Jemtlands allmoge
dessutom i Norrige uppköper ett betydligt antal yngre hästar, som här uppfödas oell
vidare afföras till Stockholm, Hedemora, till och med Skåne, der de med vinst afyttras,
synes häraf, att hästskötseln är en näringsgren, som kan och bör bereda länet
betydliga inkomster; men allmogen har mycket att lära i fråga om hästens rätta skötjBerättelse
öfver Jemtlands län för åren 1843—1847. 2
10
sel, derom begreppet är föga utvecldadt, och innan någon förändring härutinnan vinnes,
torde denna näringsgren icke kunna framdrifvas till den höjd, den borde äga.
Vid jemförelse med sammandraget af Landshöfdinge-Embetenas sista Femårsberättelse
synes, i fråga om boskap och getter, att dessa slag förminskats under ifrågavarande
quinquennium, hvaremot hästar och får ökats. Men, utom det att en fullkomligt
tillförlitlig beräkning icke kan fås, torde den under sednare åren starka utförseln
af boskap från länet vara hufvudsakliga orsaken till omnämnde minskning;
och såsom säkert bör kunna antagas, att boskap under sednare åren blifvit uppfödde
till större mängd än under sista quinquennium.
c) Skogen. Den utgöres dels och hufvudsakligast af sådan, som tillhör enskilde
delägare, dels af Statens. Ehuru länet är från hafvet aflägset, hugges dock uti
Liths, Ilammardalds, Hagunda och Bergs tingslager en betydlig mängd timmer och
bjelkar, som llottas utför vattendragen till de dervid nedanföre belägna sågar och
lastageplatsen Genom denna skogsnäring beredes visserligen socknarne, isynnerhet
inom Ragunda tingslag, stor förtjenst; men beklagligtvis har man gjort den erfarenhet,
att allmogen i sistberörde tingslag i allmänhet är uti vida sämre vilkor, än
allmogen uti öfriga delar af länet. Detta förhållande torde förefalla anmärkningsvärdt,
då jorden inom nämnde tingslag i allmänhet är lika bärande, som inom öfriga
delar af länet, men liar likväl sin förklaringsgrund just i lättheten att för leverans
af timmer få betydliga förskotter af penningar, hvilka ej alltid användas för ändamålet,
utan hos mängden föranleda en efter den verkliga tillgången icke rättad lyx,
hvarigenom ej sällan inträffat, att, då tiden för leveransen är inne, förskottet är
förstördt och annan bondens tillgång måste anlitas, för att få leveransen fullgjord.
På detta sätt kommer jordbruket, om ej att alldeles ligga nere, åtminstone att styf
moderligt
behandlas, och oftast blir följden bondens ruin. Läns-Styrelsen hyser derföre
den tro, att så länge förskotter emottagas och allmogen ej bättre än hittills beräknar
sina verkliga fördelar, den aldrig kan ernå önskvärd sjelfständighet.
I trakterne omkring Storsjön har skogen tills sednare åren haft föga värde och
den är också på några ställen derstädes så medtagen, att behofvet af timmer endast
från andra orter kan fås.
Beträffande skogens skötsel, är förhållandet här, såsom på flera andra ställen inom
Riket, att den i hög grad vanvårdas, och ett motsatt förhållande lärer ej vinnas
annorledes, än genom brist och höga priser. Först när detta förhållande inträffar, kan
en förändring motses.
Skogen å kronans så kallade öfverloppsmarker, som till en del mot stubböresafgift
är upplåten till viss årlig afverkning åt åtskilliga sågverk, har blifvit betydligt
medtagen, och torde i närvarande skick, om skogens bestånd skall afses, icke tillåta
11
den årliga afverkning, som vid upplåtelsen varit beräknad. Om sådant till en del
kan vara en följd af bristande tillsyn, bör likväl icke lemnäs oanmärkt svårigheten fölen
fåtalig kronobetjening att förekomma olollig åverkan på så vidsträckta marker,
som bär finnas.
De öfverloppsmarker, som vid afvittringen ansetts vara af den beskaffenhet, att
de ej kunna till hemmantal skattläggas, hafva, i fråga om mulbetet, blifvit till kringliggande
hemman upplåtne på längre eller kortare tid emot viss ränta i smör; men
enär ©tvifvelaktigt emedlertid synes, att åtskillige af nämnde öfverloppsmarker icke äro
så alldeles oanvändbara till odling, som vid afvittringen antagits, enär tid efter annan
inkommit ansökningar att å dylika lägenheter få anlägga nybyggen, och äfven innehafvaren
deraf, i den mån den för mulbetesrättigheten bestämda tid tilländagått eller
nalkats till slut, begärt att under samma villkor, som förut, få dem bibehålla; så har
Läns-Styrelsen, då det dessutom förekomme, att Staten under närvarande förhållanden
icke droge den fördel af den å öfverloppsmarkerne befintliga skog, som borde ega
rum, uti Oktober månad 1847, hos Eders Kongl. Majit hemställt om icke noggrannare
undersökning borde anställas å alla Icronans öfverloppsmarker för utrönande, huruvida
de äro till nybygges anläggningar användbara, samt i alla händelser för dem föreslås
visst skattetal och ränta, eller, derest skattetal ansåges icke kunna åsättas, ränta
såsom för kronotorp.
I fråga om dessa lägenheters disponerande har Läns-Styrelsen trott det icke vara
ändamålsenligt att de, som ansågos till nybyggen tjenlige, på sätt förr tillgått, upplätes
åt den, som sig dertill först anmälde, enär deruti icke läge någon säkerhet att personer,
hvilka verkligen vore af en dylik gåfva i behof, komme deraf i åtnjutande, utan
fördelens förvärfvande uteslutande berodde på tidig anmälan; hvarförutan erfarenheten
ådagalagt ej mindre att personer sökt nybyggeslägenheter, endast för att kort derefter
åt andra afyttra besittningsrätten, än ock att sådana, som sakna alla egna tillgångar,
oftast icke mäkta att behörigen upparbeta en fullkomligt ouppodlad lägenhet, hvadan
ock Staten i allmänhet hittills nödgats att dertill lemna understöd; och skulle svårigheterna
i detta afseende uti nu ifrågavarande fall, ©tvifvelaktigt blifva desto större,
som, äfven i händelse oftabemälte lägenheter kunna till odling användas, dock för säkert
kunde antagas, att de likväl äro af vida sämre beskaffenhet, än sådane, som tillförene
till nybyggen upplåtits. På grund af dessa skäl har Läns-Styrelsen hyst den öfvertygelse,
att det, för vinnande af åsyftade ändamålet, vore lämpligast om alla förutnämnde
lägenheter, sedan de blifvit skattlagde, blefve under skattemannarätt å auktion
försålde, då, om än någon betydligare köpeskilling icke skulle för dem erhållas,
åtminstone bör kunna antagas, att de icke inlöstes af andra, än som såge sig i
tillfälle, att af lägenheten draga en mot ränta och köpeskillingen svarande afkastning
12
och bemödade sig om derför nödig odlings verkställande samt således vara att påräkna,
det denna jord blefve använd på ett för Staten mera gagnande och inkomstbringande
sätt, än för närvarande är händelsen.
d) Bergsrörelsen. Antalet af förut i länet befintliga jernverk har sedan 1842
ökats med privilegier för anläggande af:
l:o Tre hamrar för tillverkning af manufaktursmide vid Åflohammar i Offerdahl
socken;
2:o En smältugn, en stångjernshärd och en hammare för 600 Skeppund årlig
tillverkning vid Rönnöforss i Offerdahls Socken.
Något bestämdt resultat om framgången af dessa anläggningar är väl ännu icke
gifvet, enär de äro nya och till någon del ej fullt färdiga; men anledning är till förmodan
att grufvan vid Rönnöforss skall äga god tillgång på malm; och då den anses
tjenlig för beredande af godt jern, så synes man med skäl kunna hoppas dessa
anläggningars framtida bestånd, destoheldre som planen för anläggningen, enligt kän
nares
omdöme, skall vara både väl uppgjord och med omsorg utförd. Såsom afsättningsort
påräknas både Jemtland och Norrige, inom sistnämnde land, dock uteslutande för
manufaktursmide; och då jernet kan afsättas för i allmänhet högre priser, än som i
Sverige vanligen är gällande, torde anläggningarne vid Åflohammar och Rönnöforss, som
bedrifvas af ett och samma bolag, snart nog komma att anses för en af de mera
gifvande bruksanläggningar inom Sverige, så vida den vid grufvan befintliga malm
kan till godt jern beredas.
För provinsen Jemtland vore anläggningarnes framtida bestånd af stor vigt, emedan,
utom den omständighet, att anläggningarnes bedrifvande skulle föranleda en
för provinsens näringar välgörande omsättning af penningar, komme provinsens invånare
sannolikt att för ett billigare pris, än nu är händelsen, kunna få tillgång på
sitt behof af jern. Såsom förhållandet i sednare åren varit har både tillgången varit
ytterst ojemn, så att här stundom funnits verklig brist på jern och detta vanligen,
äfven med jemn tillgång, stått i det inom Sverige höga pris af 24 R:dr banko
Skeppundet.
Vid Ljusnedahls jernbruk fortgår bruks- och grufvedriften, och Waplands manufakturverk
har också varit i gång; men hvarken vid de tillämnade Lidens bruk i
Offerdahls socken och Stjernforss bruk i Hallens eller de flera koppar-, bly- och jerninalmsanledningar,
som tid efter annan inmutats, har något egentligt arbete blifvit
nedlagt, med undantag likväl vid Ytteroldens blyverk och Öfveroldens silfver- och blygrufvor,
der arbetet af ett bolag, bildadt af utländningar, ganska raskt bedrifvits, utan
att någon så beskaffad malmanledning ännu påträffats att företagets framgång kan
anses tryggad.
15
Vid Huså kopparverk har tillverkningen under sistförflutna fem åren uppgått till
1700 Skepp:d koppar, och således något öfver 500 Skepp:d mindre än under nästförutgångna
fem år.
De vid verket befintlige Gustafs och Bjelkes grufvor, hvilka alltsedan 1740
lemnat den rikaste malm, hafva något försämrats; men som nya gifvande skärpningar
under invarande år lära anträffats, är anledning till den förmodan, att förhållandet
med brukets tillverkning ännu för någon längre tid, skall lemna bättre resultat
än under ifrågavarande fem år.
e) Fabriker, bruk och öfrige näringar. Ett Pappersbruk och ett Såpsjuderi
linnas år 1847 anlagda vid Waplan och dessutom äro åtskilliga Garfverier och Fårgerier
inrättade på landet.
Några Tegelbruk drifvas också i trakten omkring Storsjön, och tillverkningen har
under sednare åren vid dem varit betydligare än vanligt, till följe af de flera byggnader,
som under sednare åren uppförts inom Ostersund. Afven allmogen börjar
numera att till sina murar begagna tegel i stället att till dem förut användts kalksten,
så att denna näringsgren snart torde blifva en lönande handtering, synnerligast
om försöken att tillverka taktegel, hvilka hittills misslyckats, till följe af svårigheten
att erhålla kalkfri lera, komme att lyckas.
Flera Kalkbrott hafva under sednare åren jemväl bearbetats.
För bedrifvande af Tjårubranning och Pottaske-tillverkning äga länets skogar
rika tillgångar; men desse begagnas icke, hufvudsakligen af det skäl att transporten
till närmaste hamn är för lång.
Jagt och Djurfång idkas betydligt i de socknar, som stöta intill fjelltrakten,
der skogsfågeln vanligen om hösten fångas i giller. Enligt inkomna uppgifter skulle
årligen omkring 50 lass fågel föras till Stockholm och andra orter inom riket; men
Läns-Styrelsen vill antaga att lasstalet icke obetydligt borde höjas, för att komma
verkliga förhållandet närmare.
Fiske deremot idkas med få undantag endast till husbehof.
SallpettertiUverkningen har jemväl under ifrågavarande fem år aftagit.
Ar 1845 levererades 197 Lisptd.
11
1844
d:o ....
222
11
11
1845
d:o . . . .
550
11
11
1846
d:o . . . .
..... 200
11
11
1847
d:o . . . .
516
11
1268 Lisptd
eller nära 400 Lisp:d mindre än under förra quinquenniet.
Man anser det af Staten bestämda lösningspris vara nog lågt och derföre såsom
en orsak till den anmärkta minskningen i Saltpettertillverkningen.
Ehuru Jemtlands allmoge hvarken saknar anlag för, eller äro utan binäringar, kunna
dessa likväl icke anses intaga något stort rum, utan inskränka sig hufvudsakligen till
hvad som erfordras för ortens behof, med undantag dock af vadmal, som till icke
obetydliga partier tillverkas inom länet och afyttras på andra orter. Orsaken till den
föga utveckling binäringarna vunnit, torde i främsta rummet böra härledas från landets
afskiljda läge och hittills saknade afsättning inom länet; men möjligen också
ligga i en viss obenägenhet mot allt arbete utöfver hvad som oundgängligen behöfs
för att kunna lefva.
Man har dock anledning förmoda att med den större håg för jordbruket, som
börjat göra sig gällande, också arbetet skall blifva allt mer och mer värderadt samt
med detsamma folkets håg riktas på sådana binäringar, som kunna vara passande under
den långa vintren.
I detta hänseende borde jemväl linnetillverkningen utgöra en binäring af betydlig
vigt; men för närvarande står den på en låg punkt, och hvad som tillverkas
motsvarar icke ens ortens eget behof. För att emedlertid någon början till förändring
i detta förhållande skulle kunna beredas har Läns-Styrelsen sistlidet år sökt
och jemväl erhållit statsanslag till arfvode åt en kunnig person, som åtagit sig
att lemna ortens qvinnor undervisning i dubbelspinning efter Magerska methoden.
Med denna undervisning är början skedd och då methoden icke saknar uppmuntran
af allmogen, torde det vara att hoppas att linnetillverkning skall i en framtid kunna
blifva en binäring, hvarmed åtminstone ortens eget behof skall kunna fyllas.
§• 3.
t*oliiisk författning.
Under ifrågavarande fem år hafva 64 byar eller skifteslag med 95i mantal undergått
laga skiften, dervid 213,737 tunland jord ingått i delning.
Afvittrings-göromålen hafva fortsatts inom Ströms socken med Frostvikens lappmark
samt Föllinge, Offerdahl och Kalls socknars lappmarker , samt inom Tännäs och
Hede socknar jemte Storsjö kapell. Agomätningar hafva verkställts å en sammanlagd
jordvidd af 1,718,000 tunland.
Socknekartor hafva blifvit upprättade för de fleste socknar och Läns-Styrelsen
liar, på sätt förut blifvit i underdånighet anmäldt, och af Eders Kongl. Maj:t nå
-
18
digst gilladt, föranstaltat om sammandragning af en karta för hela länet, hvilket
arbete verkställes af en utaf de såsom Afvittrings-Landtmätare i länet anställde
personer.
För Provinsen Jemtland, hvilken under 57 år sökt och efterlängtat någon lindring
uti dess tryckande och ojemna rotering, har ett arbete af stor vigt blifvit utlördt,
då till följe af Eders Kongl. Maj:ts under den 22 Maj 1846 meddelade nådiga
beslut en i sådant afseende förordnad Kommission under numera Herr StatsRådet
och Riddaren Sandströmers Ordförandeskap, åren 1846 och 1847, verkställt
en ny rotering, som nu är på Eders Kongl. Maj:ts pröfning beroende. Med kännedom
om de grunder, derpå roteringen bvilar, bar Läns-Styrelsen den öfvertygelsen att
både provinsens och Statens bästa blifvit så rättvist iakttaget, som sig göra låtit;
och har resultatet, i fråga om rotarnes numerär, blifvit nära nog hvad vid uppgörandet
af förslaget till de af Eders Kongl. Maj:t nådigst fastställda roteringsgrunder
beräknades, eller att 928 rotar erhållits, hvaraf 400 blifvit indelade till 200 rusthåll
och öfrige 828 till infanteri, likväl med deruti inbegripne 37 rotar, sammansatta
af sådana hemman, som äro med arbete anslagna till Gustafs och Carlbergs
kopparverk och hvilka enligt hvad Eders Kongl. Maj:t nådigst förordnat, tills vidare
endast böra utgöra vakans-afgift.
Gästgifveriskjutsen. Hittills har den i provinsen Jemtland uppehållits genom skjutsskyldiges
gemensamma deltagande i kostnaden oell på så sätt utgjorts, att hvarje skjutsskyldigt
hemman efter skatt årligen erlagt i penningar och hö ett visst belopp, hvaraf ersättning
utgått till de personer, som åtagit sig att uppehålla gästgifverierna, men då det hästantal,
hvarmed gästgifverierna skulle utgöra skjutsen, icke varit tillräckligt för resandes behof,
hafva närboende grannar, i mån af behof, såsom reserv indelats, för att biträda vid skjutsningen,
i händelse flera hästar skulle erfordras, än sorn gästgifvaren hade skyldighet
att tillhandahålla, derföre de reserv-skjutsskyldige, utom befrielse från gästgifveriafgiften,
för hvarje gång de i skjuts kallats, af gästgifvaren erhållit 6 sk. för hvarje häst,
såsom en förhöjning i skjutslegan, hvarmed man ock afsett att förekomma det reserv
öfver {löfvan af gästgifvaren skulle anlitas. Då antalet af resande härförinnan varit vida
mindre, än nu för tiden, torde de hästar, som gästgifvaren borde hålla, förr varit
tillräcklige för behofvet, men i den mån resandes antal ökats, har också reserven
kommit mera att anlitas, hvaraf också blifvit en följd att förhållandet med skjutsskyldigheten,
i stället att förut hafva varit någorlunda jenmt fördelad emellan aila
skjutsskyldige inom provinsen, i sednare tider kommit att något mera träffa de hemmansägare,
som utgjort reserven. Man har visserligen försökt att, så vidt sig göra
låtit, göra jemkningar derutinnan, dels dermed, att reserv-skyldigheten för hvarje
femte år bytts om mellan de hemman, som varit så belägna, dels med de härofvan
16
nämnde reservpenningar, dels ock slutligen dermed, att en större reserv anslagits;
men det oaktadt hafva de, som utgjort reserv, ansett sig äga anledning till klagan
och, ehuru försök redan 1844, i följd af Eders Kongl. Maj:ts samma år gifna nådiga
förordnings blifvit gjorde, att få gästgifverierna på entreprenad utbjudna, utan att
det dermed åsyftade ändamålet då vunnits, har Konungens Befallningshafvande, med
anledning af nämnde klagan, likväl år 1847 ansett sig böra göra ytterligare försök
dermed, och auktioner i sådant afseende under innevarande år ånyo hållits för utbjudande
på entreprenad af gästgifverierna i provinsen Jemtland, dervid dock anbuden
gjorts så höga, att med få undantag, de icke kunnat af provinsens deputerade antagas,
då desse den 15 sistlidne Juli i frågan hade sammanträde inför Konungens Befallningshafvande.
Med anledning häraf och då gästgifveri-regleringen ©tvifvelaktigt
skulle med mindre kostnad för de skjutsskyldige kunna genomföras, om åt Konungens
Befallningshafvande eller några fullmäktige öfverlemnades rättigheten att i de
fall, der tillskott af de skjutsningsskyldige komme att äga rum, om beloppet deraf
med spekulanter på entreprenaden öfverenskomma, gjorde Läns-Styrelsen derom framställning
vid nämnde sammanträde, och uppdrogo deputerade åt Läns-Styrelsen, att
för gästgifveri-skjutsningen i provinsen Jemtland allt framgent, intill dess förändrade
förhållanden kunde föranleda en ny reglering, få använda det tillskott af 5 Lisp. hö
och 26 sk. banko i penningar för hvarje tunnlands skatt, som för slikt ändamål anslogs,
på det sätt Läns-Styrelsen bäst syntes.
Genom denna af skjutsskyldige i provinsen vidtagna åtgärd har det för Länsstyrelsen
varit möjligt att verkställa frågans reglerande på det för provinsen minst
kostsamma sätt. Det har nämligen numera, sedan regleringen är gjord och med få
undantag samtlige gästgifverier inom provinsen med skjutsningen dervid blifvit af entreprenörer
på fem års tid öfvertagen, visat, att det tillskott som, enligt hvad ofvan
nämndes, för gästgifveriskjutsens upprätthållande nu utgår af skjutsskyldiga hemman,
icke allenast är fullt tillräckligt för ändamålet, utan lemnar ett årligt öfverskott af
570 R:dr banko, hvilken besparing af provinsens fullmägtige kommer att förvaltas
och tillhandahållas Läns-Styrelsen, i mån sådant för gästgifveriernas upprätthållande erfordras;
hvaremot för år 1847, eller före nya regleringen, förhållandet var sådant,
att tillskottet, som då utgick till samma belopp som nu är bestämdt, på långt när
icke förslog till gästgifveriernas upprätthållande, utan hvarje tingslag dessutom måst
för sådant ändamål utbetala särskild ersättning, som för ett och annat tingslag uppgått
till 200 å 500 R:dr banko. Tages härvid tillika i betraktande det tillfälle, som
genom regleringen för Läns-Styrelsen är boredt, att få använda tillskottet på det sätt,
som bäst synes, torde det vara ©tvifvelaktigt, att, om regleringen till sina grunder
konseqvent vidhålles och sjelfva verkställigheten fortfarande med besparing utföres.
17
skjuts- och gästgifveribestyret inom provinsen bör för framtiden kunna ordnas pä det
både för den resande, i hänseende till ordning och beqvämlighet, och för provinsens
skjutsskyldige, med afseende å besparing, fördelaktigaste sätt.
Politi. I afseende å rättvisans skipande samt allmänna ordningens vidmakthållande
är länet indeladt uti tvänne domsagor, tre fögderier, ett landsfiskals- och 19
länsmans-distrikter; hvarförutan fjerdingsman finnas antagne nästan uti hvarje socken.
Nämnde kronobetjening är visserligen fåtalig i förhållande till Jemtlands stora
arealvidd; men i den mån municipal-styrelse af allmogen blir mera känd och intresset
derför hinner väckas, torde likväl personalen måhända blifva tillräcklig, men för
närvarande vore en tillökning i Länsmännens antal nödig, och Läns-Styrelsen har
varit betänkt att hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig hemställan derom, i sammanhang
med förslag till en ny indelning af några länsmans-distrikter, som för
närvarande, med hänseende till lokala förhållanden, äro olämpligt indelade. På det
municipal-styrelsen eller socken-näinnderne må kunna i fråga om ordningens vidmakthållande
mera verksamt dertill bidraga har Läns-Styrelsen ämnat att få en ny
med afseende å nuvarande förhållanden fullt tjenlig ordnings-stadga för byarna
till stånd.
De påtagliga olägenheter, som voro förenade med det af allmänna lagen bestämda
sätt för brandstods gifvande och tagande, hade föranledt Landshöfdingen, numera
Herr Stats-Rådet och Riddaren Sandströmer att uppgöra förslag till reglemente
för ett allmänt Brandstodsbolag till försäkring af hus och lösegendom å landet
inom detta län; och sedan, vid sammanträde med länets Hushålls-Sällskap samma
förslag blifvit godkändt samt sedermera af Eders Kongl. Maj:t i nåder faststäldt samt
anteckningar till ingående deri den 14 sistlidne Mars uppgått till det ansvarighetsbelopp
af 666,666 R:dr 32 sk. banko, som enligt reglementet erfordrats för att Bolaget
skulle anses bildadt, så trädde Bolaget då i verksamhet; och uppgå försäkringarna
nu till 2,600,000 R:dr banko.
På förslag af numera Herr Stats-Rådet Sandströmer har också en Sparbank blifvit
bildad i staden Ostersund med ombud i länets flesta socknar. Denna för länet nyttiga
inrättning börjades den 7 Oktober sistlidet år och har redan tilldragit sig länets
invånares uppmärksamhet och förtroende.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Stadga af den 18 Juni 1842, angående
folkundervisningen i Riket, skulle församlingarna med den 18 Juni 1847 hafva anskaffat
lärare och så inrättat sina folkskolor, som i nämnde stadga omförmäles. Beklagligtvis
finnas dock några socknar inom länet, der folkskolorna ännu icke äro så
ordnade, som stadgan afser. Om ock hos den mindre upplyste delen af allmogen någon
obenägenhet för folkskolors ordnande på något ställe skulle vara närmaste orsaken
till förenämnde försummelse, har dock bristen på folkskolelärare och svårigheten att
Berättelse öfver Jemtlands län för åren 1843—1847. 3
18
dem erhålla, varit ett mera framstående hinder för skolans sättande i gång å de
ställen, der undervisning ännu icke lemnäs, emedan exempel finnas, att församlingar
trenne gånger förklarat skol-lärarebefattningen i församlingen ledig, utan att någon
sökande dertill anmält sig.
Helsovården. Sedan Eders Kongl. Majit, i sammanhang med frågan om en efter
närvarande förhållanden med Provincial-Läkare-stationerne lämpad ny reglering af
Bataljons-Läkare-stationerne, anslagit ett ytterligare Provincial-Läkare-arfvode att
tilldelas en Bataljons-Läkare, stationerad vester om Storsjön, för bestridande af
den civila sjukvården inom länet, så skulle två ordinarie och två extra Provincial-Läkare
inom länet nu finnas att tillgå, deraf två Läkare med station i Ostersund; —
och då Eders Kongl. Majit den 26 Mars 1846 tillika godkänt det af Läns-Styrelsen
väckta förslag till indelning af Läkare-distrikterne, enligt hvilket det vestra distriktet
skall utgöras af Undersåkers och Offerdahls pastorater samt Hallens och Marby
socknar af Sunne pastorat, det norra distriktet af Rödöns, Liths, Fällinge, Hammardahls
och Ragunda pastorater samt det södra af öfriga socknar utaf Sunne pastorat
jemte Räfsunds, Vikens, Bergs och Brunflo pastorater, med Östersunds stad, samt
det fjerde distriktet af Herjeådalen, så är tillsedt att Läkarne blifvit stationerade på
de både för dem och länets invånare tjenligaste orter och att antalet af Läkare
ökats till ett med närvarande behof någorlunda motsvarigt förhållande. Det är likväl
att beklaga, att, oaktadt kungörande om ledigheten af de två ordinarie Provincial-Läkare-befattningarna
skett, desamma i brist af sökande ännu icke kunnat tillsättas
, eller tjenstförrättande Läkare i saknad af kommendable personer förordnas.
Ett nytt Lazarett och Kurhus är under byggnad i stället för det gamla Lazarettet,
som var i ett högst uselt skick; och ett Apothek är inrättadt i Wemdalen
af Herjeådalen.
Fattigvården: är numera i det närmaste ordnad i enlighet med Eders Kongl.
Maj:ts nådiga förordning af den 26 Maj 1847; men med hänseende till det mot
förhållandet inom andra orter verkligen ringa antal fattige här finnas, hafva de fleste
församlingarna ansett billigast för dem sjelfva och lämpligast för de fattige att desse
försörjdes genom så kallad kringgång; dock med undantag af barn och sådana fattiga,
hvilka af ålder och sjuklighet, voro förhindrade att gå omkring. Någon allmän
arbetsinrättning finnes icke, der fattige, arbete saknande, men arbetsföre personer
kunna intagas.
Städer.
Östersund. Folkmängden, som vid 1842 års slut utgjorde 456, har sistlidet
år beräknats till 661 och således sedan 1842 ökats med 205. Staden har under
ifrågavarande period gått betydligt framåt; och stadens handlande omsätta numera
19
icke obetydliga varu-partier. Många nya hus äro uppförde och invånarnes smak
för försköning af sina boningar har blifvit väckt och jemväl visat sig i en benägenhet
att efter råd och tillfälle ordna och snygga upp sina gårdar, hvilka förut varit i
dåligt skick.
Beträffande undervisningsverket, så har staden alltid varit i saknad af lärdomsskola
och stadens invånare derföre hittills måst skicka sina söner till lärdomsskolan
på Frösö.
Då likväl denna skola med hänseende till lokal och beskaffenhet icke motsvarade
sitt ändamål, hade stadens invånare redan år 1835 gjort underdånig framställning
om flyttning af densamma till Östersund och både Läns-Styrelsen samt Consistorium
förordat framställningen; men vid föredragning af detta ärende den 23 Januari
1836 hade Kongl. Majit för godt funnit uppskjuta sitt nådiga beslut i frå
gan,
samt anbefallt vidtagande af åtskilliga förberedande åtgärder för utvidgning af
skolans lokal. Frågan om skolans flyttning har derefter fått hvila och en af Rikets
Ständer vid 1841 års riksmöte gjord, samt af åtskilliga länets invånare samma år
biträdd underdånig ansökning om en sådan reorganisation af Frösö skola, att ynglingar
derifrån kunde direkte till Akademien dimitteras, blifvit afstyrkt så väl af
Consistorium, som den i Stockholm år 1843 församlade revisionen öfver ElementarLäroverket.
Emedlertid ansåg Läns-Styrelsen frågorna om skolans flyttning och en sådan reorganisation
af undervisningen, som Rikets Ständer afsett, vara af den vigt för länet,
att Herr Landshöfdingen, numera Statsrådet, Sandströmer i April månad 1845 till
Eders Kongl. Majit ingick med underdånig skrift i ämnet, hvarefter Eders Kongl.
Majit den 26 Maj samma år biföll förslaget om skolans flyttning och derefter särskildt
förordnat att kostnaden för nya skolhusbyggnaden skulle bestridas med odisponerade
kollekt-medel, besparingsmedel af indragne Tide lectionen vid Hernösands gymnasium
och hvad som genom försäljning af skolhuset på Frösön kunde erhållas; samt
att den uti nya elementarskolan antagne läromcthod i skolan finge begagnas, samt rum
till contubernium för skolungdomen i samma byggnad med skolhuset få förenas, derest
landets invånare ville bestrida kostnaden; hvarefter Eders Kongl. Majit den 14
Oktober 1846 tillåtit att flyttningen af Frösö skola finge med den 1 Oktober påföljande
året verkställas och undervisningen tills vidare få lemnäs i hyrd lokal. Skolans
flyttning har vid föreskrifven tid försiggått och undervisningen sedan dess skett
efter den i elementarskolan begagnade methoden.
Då så beskaffad undervisningsanstalt förut inom länet saknats, hvarifrån ynglingar
direkte till Akademien kunde dimitteras, har länets studerande ungdom måst för
sådant ändamål besöka Gymnasium eller högre undervisningsverk på annan ort, hvilket
för den fattige ynglingen i ekonomiskt hänseende medfört olägenheter, som ej
sällan utgjort hinder för studiernas fortsättning. Genom införande af den nya under
-
visningsmethoden är nämnde olägenhet afhulpen och den fattige ynglingen kan numera
i hemorten inhemta den bildningsgrad, som för studentexamen erfordras.
Skolans flyttning till Östersund har haft mänga motståndare; men ändamålsenligheten
af flyttningen bevisas af den nära nog totala förändring, som i opinionen
derom inträffat. — Man inser numera nära nog allmänt de fördelar, som i flera hänseenden
bcredts både länets studerande ungdom och det allmänna genom skolans flyttning;
och ett lilligare intresse, än förr varit fallet, synes hos allmänheten hafva blifvit
väckt och för skolan underhållet genom det tillfälle till daglig beröring, som emellan
skolan och allmänheten nu inträdt. — Som bidrag blifvit anskaffade för uppförande
af bostad åt ungdomen, har, på sätt Eders Kongl. Maj:t i nåder tillåtit, skolhusbyggnaden
blifvit försedd med påbyggnad af en öfre våning, der contubernium
kommer att inredas. Med hänseende dertill att kostnaden för- ungdomens underhåll
skulle i betydlig mån förstorats, om contubernium icke funnits och skolans framgång
till en del varit beroende deraf att länets ungdom kunde för ett billigt pris vid skolan
underhållas, har Läns-Styrelsen haft all möda ospard för att hos landets invånare
bereda bidrag till contubernium.
Då likväl det nya skolhuset ännu icke är färdigt, har undervisningen efter skolans
flyttning hittills måst meddelas i hyrd lokal. Denna omständighet torde möjligen
hafva föranledt en och annan olägenhet; men undervisningen har dock oafbrutet
fortgått och skolan tillvunnit sig en så ökad uppmärksamhet att ynglingar från flera
af närgränsande länen blifvit hitsände för undervisnings erhållande. Fri bostad har
ock varit till ungdomens begagnande upplåten i den mån utrymmet sådant medgifvit.
Genom testamente utaf aflidne professor Zetterström i Upsala är hans betydliga
bibliothek skänkt till Frösö skola; oell på Frösön f mil härifrån, enkom för detsamma,
en passande byggnad uppförd. Numera är en katalog öfver bibliotheket upprättad,
upptagande 10,000 band, men anledning torde vara att befara det skolungdomen,
till följe af bibliothekets aflägsenhet, icke kan af detsamma begagna sig på det
sätt afsett varit, utan att ändamålet med gåfvan i det närmaste förfelas. Det vore
derföre af vigt att medel kunde beredas för bibliothekets flyttning hit till staden,
hvarigenom ej mindre ungdomen än länets invånare i allmänhet kunde få begagna
de skatter, som bibliotheket innehåller.
Östersund, å Lands-Kansliet den 1 Oktober 1818.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar,
J. Thomée. Carl II. Ekuerg.
Tabell till 184^ års underdåniga Femårs- Berättelse för Jemtlands Lån.
F i* r Lande t.
Augments-hemman
Frälse-säterier
Bergs-frälse-hemman
Krono-hemman
Krono-nybyggen med frihetsår
Lappmarks Krono-hemman
Krono-skatte-hemman
D:o särskildt under bruk skatteköpte, derå åboerne hafva
besittningsrätt
Krono-skatte-rusthåll
D:o
Militie-boställen
Civila d:o
Ecklesiastike d:o
Skole-hemman, skatte
d:o krono
Krono-torp 1
Oskattlagde torp )
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, som
ej under något hemmans ränta äro inbegripne, Skatte
D:o d:o d:o d:o Krono
Lapp-fjell
Tull-mjölqvarnar . .
D:o Sågqvarnar . .
Husbehofs-mjölqvarnar
D:o Sågqvarnar
Okeskatter ....
Stamp, oskattlagd, med Färgeri-fabrik
D:o utan d:o
Kopparverk, oskattlagdt
Waplands Manufakturi, 1 Grufva, Hyttor
Stångjernsbruk med masugn . .
Backstugor
Krono-parker och Allmänningar'.
Lands- och Härads-allmänningar.
Diverse personer, som ej höra till någon viss näring
Ode Krono-fisken
st
Summa
För Östersunds Stad.
Hus och tomter
Jord ....
Jord.
H
c cc
c e
2.3
pj g
3 i
T:!d
165
T:ld
Summa för länet |l65| 55
T:ld
80 170
T:ld
M:tl
305
Hemmantal.
O:
i
Mantal.
H 87 9655
isTtrasr
Mantal.
7
15
3
5
AQ1 241 4ft03 3
OÖ-233oT33S(J
19?5
AQ1 121941
7197
71«
4H|
891
TTTSiT
17}*
i
s
11
07^ 3911
® g
-3 7:
^ 3
O
O o
^ r
su:
5’
cjq
CD
Stycken.
219
10
1508
5
197
14
19
23
894
378
133
1
13
1
5
1
685
364!*
9
Utsäde af
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
Underhållna Kreatur.
cl
►Ö
"O
C/3
ter
P
ta
fisa
W
0
a
w
fls
»
S
aT
D
Cl
Cfl
Sa:
Cl
B
CD
>T>
0
s
c—
CD
VI
ta
S3a
ta
O
S3
W
aa
aa
Blandsäd.
1
*1
CD
0
£
CD
VI
m
aa:
VI
aa
j-s
0
M
aa
W
0
V
Ungboskap.
s
a
CD
CD
—
3
5‘
CJQ
c«
1
»s:
*-a
O.
CD
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r,
T:r.
St.
St.
St,
St.
St.
St.
St.
R:dr.
18
—
1
20
80
—
3
—.
100
12
4
31
16
110
——
87
1390
3
3
—
I
4
11
1
—
71
‘ 2
1
—
3
2
5
7
810
23'j
575
1
37
20*
660
126
2772
4.t
1501
105
3316
460
60
1116
684
2769
94
1712
99900
»i
239
1
12
21
1*
336
27^
1114
75
61
1681
233
37
431
375
1217
16
1126
—
134
—
150
—
603
—
—
750
176
26
303
384
596
21
587
15200
454
7751
198
977
800
7786^
2423
36701^
824
4245
3793
40399|
5160
1212
16185
6500
28348
2477
20201
1435100
H
100
2
20
12
65
8
501
9
85
53
336
50
175
35
279
12
301
16710
341
790
12
70
92
790
196
3902
55
2921
450
4055
430
71
986
301
2381
235
1809
149780
15J
410
3
29
28
440
84
2051
13i
119
155
2213
2225
28
489
121
847
109
600
[ 88430
24.1
380
15/
48
61
430
134
1857
671
200
299
2190
198
24
376
119
1292
118
619
83330
5
60
l.i
5
11
55
27i
303
21
54
280
23
3
46
23
121
17
112
9620
17
228
27
30|
258
91
11031
181
lili
1401
1294
131
26
355
123
752
68
479
33390
—
H
—
3
?
1
?
31
—
lif
•—
3
u
181
1
—
4
2
12
1
11
220
—
10
2
4
13
15
—
50
9
17
n
78
5
—
10
4
18
5
—
1900
jiH
7861,
—
80
43
147CJ
61
3640
—
339
205
7440
280
72
2477
1087
5344
193
5157
56480
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
t
—
—
—
—
—
—
—
—•
Z
___
.. . ,
——
z
—
—
6840
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—*
—
—
14580
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
-—
—•
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
•—
-—
—
—
—
—
400
420
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
45000
24850
19558
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
592*
11504*
239i
1320
1101*
12567|-
3178
547341
*
10091
5662^
5277*
64341
7426
1595
23187
9871
44456
3370
32988
2105840
2
39
6
1
*>
90
8
195
_|
24 |
450
19
109
_
28
iOj
70670
594*
1154341239* 1132611101£
12657|| 3186
5492941
1009lj 5686A]
5280
64791
7445
1595
23296
9871144456 J 3398 j
32998(2176-510
Efter
l:sta Art.
sk.
R:dr.
7
3
232
22
51
2495
46
285
144
"143
20
75
3
427
1
12
2
126
73
288
■4461
71 12
sk.
8
36
28
18
36
12
18
24
42
24
46
14
12
Efter 2:dra Art.
2 §. m. fl.
R-dr.
186
663
28
877
sk.
31
R:dr.
sk.
rst.
2
37
6
1
29
8
175
26
2
—
20
1
30
19
2
2779
29
4
29
3
11
312
37
6
180
5
7
11
31 11
4532 24
275:231-
1153 6 11 5348
19 §. m. fl.
lil
12
138
3
169
812
4821
526
23
15
16
—
—
—
13
32
6
29
7
6
/.•)
28
10
1
1 n i n
g-
Efter
Bränvins-
Jordeboks-
3:die Art.
brännings-
Summa.
och Hemman-
afgift.
tals-Ränta.
R:dr
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sfe.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
—
9
45
6
—
3
24
8
41
8
3
.36
—
101
19
2
509
25
4
696
33
9
—
—.
—
—
22
38
1
2
11
6
—
3
24
—
84
43
2
142
4
—
—
1588
6
4
6863
23
'8
7222
37
7
—
14
42
90
9
11
99
31
—
339
14
7
937
4
1
i 698
1
9
—
114
15
11
438
39
6
428
21
7
44
11
43
19
—
194
15
11
491
17
2
4
13
11
—
—
—
210
37
11
69
36
4
1
6
9
70
38
—
811
22
8
148
27
5
—
—
—
—
—
—
—
23
10
1
44
7
—
—
—
—
—
—
31
24
9
24
9
—
—
—
8
—•
—
547
5
1
21
31
4
- --
_
6
38
—
—
—
—
—■
—
15
16
93
27
10
—
—
—
—
—
—
—
■—■
15
5
15
2
6
9
5
7
—
—
—
—
—
—
- 41
43
6
110
35
4
1
42
3
-
—
—
—
40
45
—
—
—
—A
—
14
6
—
—
—
—
—
264
18
—
—
—
—
3
30
1
—
—
—
—
242
29
7
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
574
2
10
—r*
—
—
—
—
—
3
35
—
—
—
—
"
1100
18
4
—
—
13
17
7
2287
11
12461
22
10
10890
24
9
_
106
978
40
8
6 f 21
9
13
17
7|2393
11
—■
13440
15
6
10896|46
6
Ständiga Räntor.
Krono-Tionde.
R:dr.
7
3
795
9801
86
1164
707
598
66
143
13376
22
11
Afrad.
R:dr
6
1
67
255
364
39
421 6
sk.
33
13
22
Mantals
penningar
-
R:dr.
sfe.
7
3
32
207
8
185
4
108
8
2183
20
43
16
276
32
131
44
72
20
5
32
60
36
3
24
423
4
1
16
121
2
51
255
4160
Ger
nings
ören.
R:d,
24
24
29
sk.
16
29 16
4:de Hufvud-Titelns
Besparingsmedel.
R:dr
8 30
34 7
sk.
738
781
32
22
1 - — 99 24  _
365]22| 2|4260j sJ 29]16(7Sl(22j 4
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Clereci-State
n s underhåll.
Fattigför-
sörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse Ut-  gifter, Onera
och Allmän-  na Besvär.
Summa.
Summa
Statsbidrag.
Summa.
Pastorer.
Kapellaner.
Kyrko
betjenin
g-
Summa.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sfe-.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk
R:dr.
sk-.
rst.
R:dr.
sfe.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
14
6
—
—
16
32
—
3
20
1
8
20
40
_
8
6
10
36
26
36
23
16
_
68
46
113
41
6
19
7
—
—
—
2
16
—
1
—
—
16
3
32
—
2
24
—
1
—
3
-—
2
8
24
40
8
8
1733
6
9
439
32
—
1353
38
330
23
—
108
12
7
1792
25
7
964
47
5
613
12
1611
36
4
1890
23
—
5080
22
9
9555
16
5
187
15
6
—
—
—
332
24
—
1
17
—
—.
40
—
334
33
—
119
31
—
36
32
6
32
.—
304
12
467
11
1012
1
7
250
12
•—
—
—
—
263
30
7
57
—
19
—
339
30
7
135
14
7
159
—
120
6
5
240
28
10
655
1
10
1329
39
7
19207
16
9
29191
16
—
18723
9
5
4481
13
7
1522
12
—
24726
35
—
10659
27
10
10372
16
19712
16
29748
—
70492
11
10
150481
7
3
229
23
—
—
160
.—
40
—
—
10
_
210
. ^
105
75
__
168
60
408
937
32
11
2139
15
9
9347
16
—
2297
—
—
560
—
—
227
16
3084
16
—
1155
834
—
1920
—
—
3162
7071
—
22579
3
10
2006
36
3
—
—
-
901
36
—
232
—
—
75
16
1209
4
—
729
32
276
16
1090
40
—
1040
3136
40
—
6791
23
9
1161
39
2
—
—
1062
30
—
185
36
—
69
12
1317
30
—
751
16
—
—
1270
—
—
1770
_
3791
16
—
6465
5
1
142
18
10
—
—
—
115
42
—
20
24
—
6
16
—
142
34
—
87
16
—
—
200
16
—
178
—
465
32
—
961
26
9
209
15
5
—
—
—
—
—
6
—
—
4
—
—
10
—
—
225
40
—
—
445
32
—
621
16
—
1292
40
—
2323
30
1
4
26
7
—
—
—
4
—
—
1
—
—
—
32
—
5
32
—
1
24
—
—
3
—
—
3
—
7
24
—
18
10
5
13
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
18
—
—
—
30
—
—
5
—
—
53
—
-
97
24
9
450
20
4
—
—
—
357
13
8
40
—
—
51
—
—
448
13
8
—
—
—
—
—
508
—
—
748
16
—
1256
16
—
2702
7
1
6
38
—
—
—
__
_
_
__
6
38
100
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
115
41
16
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—<
—
.—
—
.—
—
—
16
32
92
29
6
127
11
4
—1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
46
—
—
—■
46
—
—
215
6
10
184
1
11
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
184
1
11
1
24
15
30
—
101
28
9
-
oou
5
18
38
1
51
—
—
—
—
—
33
16
—
206
32
—
3
16
—
243
16
40
—
—
—
.
—
66
32
106
32
—
643
29
7
.829
16
5
—.
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-V-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
829
16
5
3
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—•
—-
—
—
3
35
—
284
40
—
.—
—
—
57
32
—
12
—
■
69
32
—
—
—
—
—
*
—
201
25
—
—
1656
19
4
29602
25
9!
38978
16
25681
11
8
6178
21
7
2099
4
■7
33958
37
10
15003
38
10
12378
16
27162
22
9
40064
24
10
94609
6
5
209610
12
3
129
36
9
69
4
2
21
’
358: 42. 8.
379
42
8]
230
7
8
■
22
745
41
4!
997
1
2555
29
3
29732|141
6j39047|20l
2!
25702
11]
8|
8626: 20. 10.
GC
CO
CO
CO
32
6ll 5233
46
6
12378 ] 1 g|27 1841221
9140810
18
4
95606
7
5
212165
41
6
Östersund i Lands-Kontorct.
Berättelse öfver Jemtlands Län för åren 7843—1847.
Garl II. Ekberg,
t. f. Lands-Ivamrer.
KONGL MAJsTS BEFALLNINGSMAFVÅNDES
uti
norrbottens C ii n
tin
Korn. MAJ:T
i ti tule »'ti tini gitel af giftte
V E M ÅRS- II E R Ä T T E L S E
för åren 18-lS, 1848, 1844 , 4845 och 1846.
--■■L.JSgBt
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
r
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Norrbottens län för åren 1842, 1843,
1844, 1845, och 1846.
§■ 4-
Länets allmänna beskaffenhet.
Norrbottens län, som från äldre tider utgjort norra delen af Westerbottens, men
år 1810 derifrån skiljdes och blef eget, gränsar på nordvestra sidan till Norrska fjell
ryggen,
på den nordöstra till Torneå och Muonio elfvar, som utgöra riksgränsen mot
Ryssland, på sydöstra till Bottniska Viken och på den södra till Westerbottens län,
sålunda att gränsen ungefär sträcker sig i nordostlig riktning från hafsbandet en fjerdedel
mil norr om Rönskär, och efter det den söder om Lappträsk skurit Abyelf
tager sin riktning till Storafvans sydliga del, hvarifrån den vidare går i ungefär rak
linia söder om Hornafvan till Pjäskisjaur vid Norrska gränsen söder om Nasafjellet.
Hela länets arealvidd utgör 932,6 qvadratmil. Det indelas i administrativt hänseende
uti trenne fögderier, eller Luleå, Calix och Torneå fögderier, samt 16 länsmansdistrikt,
och innesluter trenne städer, eller Piteå, Luleå och Haparanda. I ecklesiastikt
hänseende består länet af 16 pastorater, med trenne annex-och tvenne stadsförsamlingar,
och uti judicielt af tvenne domsagor. Ifrån södra lånegränsen och till Enontekis,
som är den nordligaste Lappmarkssocknen, utgör allmänna vägens längd 62 mil,
och bredden varierar emellan 25 och 40 mil.
Då länet i de afseenden, hvarom denna underdåniga berättelse i öfrigt skall
handla, fortfar att vara nästan helt och hållet olika, ser jag mig tvungen, i likhet
med hvad tillförene skett, särskildt afhandla de häraf uppkommande olika delar: Kustlandet
och Lappmarkerne.
l:o Kustlandet,
hvars allmänna beskaffenhet i afseende på bergsträckor, sjöar, öppna ställen, skogar
och kärr samt rådande jordmån i olika trakter i föregående Femårsberättelser utförligen
blifvit skildrad, utgör ensamt för sig 250| qvadratmil och bildar den landsträcka,
som förekommer invid Bottniska viken, emellan länets norra och södra
gränser, på ett afstånd uppåt landet af 8, 10, 12, 20 och 25 mil från hafskusten.
4
Inom denna hufvuddel, hvilken benämning kustlandet, i anseende till dess företräden
i uppodling och befolkning framför Lappmarkerne, förtjenar, finnas följande pastorater:
Piteå, med derunder lydande Stads- och Elfsby Kapellförsamlingar.
Neder-Luleå med tillhörande Stadsförsamling,
Öfver-Luleå,
Råneå,
Nejler-Calix,
Öfver-Calix,
Neder-Torneå,.
Carl Gustafs,
Öfver-Torneå med Hietaniemi Kapellförsamling, samt
Pajala. —
Man föreställer .sig vanligen, att uppå en så vidsträckt yta, som Norrbottens
kustland, växtligheten, isynnerhet med afseende på orternas skiljda läge från hvarandra
i breddgrader, skall vara högst olika. Så är likväl icke förhållandet. Mycket
större inflytande på vegetationen synes deremot orternas höjd öfver hafsytan utöfva.
Men äfven denna är ingen tillförlitlig måttstock härutinnan. Naturen synes snarare i
afseende på de olika trakterna inom detta län följa en mot vanligheten omvänd ordning.
Ty ehuru jorden uti södra delen af kustlandet erhållit en ojemförligt större
uppodling, än i den norra, och jordbruket i alla afseenden i den förra står långt
framför jordbruket i den sednare, utvisar ändock en jemförelse, att medelafkastningen
af ortens hufvudsäde, kornet, å håda ställen är ungefärligen lika eller åttonde kornet
af både råg och korn. Så t. ex. ehuru Pajala socken har ungefär enahanda höjd
öfver hafsytan som Piteå socken, men deremot är tvänne grader nordligare, gifver
likväl samma qvantitet säd enahanda afkastning å båda ställen. Detta anmärkningsvärda
förhållande förklaras likväl vid betraktande deraf, att jordmånen i norra delen
af länet är den fördelaktigaste, men aftager i bördighet i samma mån man nalkas
den sydligaste delen. Enär för gifvet antages, att de sydligaste delarue af länet,
som nu äro mest befolkade, först blifvit odlade, så synes det således klart, att man
icke alltid uppsökt de bördigaste trakter vid första bosättningarne.
Hvad klimatet i allmänhet beträffar, så tyckes erfarenheten bekräfta den uppgiften,
att detsamma i sednare tider antagit en märkbart mildare karakter emot fordom.
Och ehuru anledningarne härtill till största delen torde tillhöra naturvetenskapen
att förklara, har jag likväl all orsak att förmoda, det landets tillväxande odling,
de stora skogarnes förminskning samt åtskilliga träsks och sjöars samt myrors
aftappning dertill jemväl bidragit.
Ett särdeles verksamt medel, att genom dylika företag befordra landets uppodlande,
är, genom de af Rikets Ständer beviljade och af Eders Kongl. Maj:t för sådant
ändamål i Nåder anslagna bidrag af allmänna medel, beredt allmogen, hvilken
5
här så val som annorstädes vanligen blott beräknar den närvarande vinsten, och ogerna
till utförande af sådana företag förenat sina krafter, hvarförutan de största och
ändamålsenligaste icke varit verkställbara, har genom samma bidrag både kommit i
tillfälle att åvägabringa åtskilliga aftappningar af betydenhet, och vinna erfarenhet, huru
desamma lämpligast kunna verkställas. Att hågen dertill äfven blifvit framlockad,
visa de underdåniga ansökningar om statsanslag, hvilka jag tid efter annan haft nåden
inför Eders Kongl. Majit å allmogens vägnar framställa; och jag är öfvertygad att
en icke ringa del af de snart sagdt otaliga tillfällen till erhållande af ängar, som
genom sådana arbelsföretag kunna beredas, skola, om icke alldeles utan förväntan om
bidrag af staten, dock med ett ringa understöd, hädanefter uppsökas och begagnas.
De arbeten, för sänkning eller utdikning af sjöar, som med bidrag af statsmedel
äro under arbete eller blifvit de sista åren fullbordade, äro:
Arbetet
I nåder
, . CO CD
1 ¥
beviljadt
cr
cr ^ “
Stats
c:
O
S-S-
< crq
? i’o-
ansia
nr
3*
Cft
Sa 1
¥ 8 3.
•1
Ar.
År.
Tild.
R:dr.
sk.
(Ifrån fonden 1*20,000 R:dr
till aftappningar för norra
länen, anvisad 1845.)
l:o Sänkning af Degerträ-
sket, Notträsket och Flur-
,
fFörsta utgräfn. ej full-
ken i Ofver-Luleå Socken
1843
1845
268
2,000
bordad. Arbetstiden för-
2:o Utdikning af Rör- och An-
! längd till d. 1 Sept. 1848.
gesträsken i samma Socken
1844
1846
122
1,400
Afsynadt såsom färdigt.
3:o Sänkning af Persöfjärden
i Neder-Luleå Socken . . .
1844
1846
689
1,860
—
Färdigt, ehuru ej afsynadt.
4:o Dito af Lakaviken i dito
1844
1847
54
1,000
—
Ej färdigt.
5:o Utdikning af Kärrängens
O o
Tjern i Ofver-Luleå Socken
1846
1848
52
600
—
Till stor del fullbordadt.
6:0 Dito af Lill-By- och
Bredträsken inom Neder-
Calix Socken
1846
1847
55
566
52
Ej färdigt. j
Summa
—
—
1,221
7,426
32
1
6
Dessutom hafva elfvarne i Piteå, Luleå och Råneå till betydlig del under åren
1842, 43 och 44 på statens bekostnad med ett sammanräknadt anslag af 13,000
R:dr blifvit gjorda flottbara för båtar och llottor, hvilket mycket underlättat kommunikationen
med öfre landsbygden, och derjemte haft det goda med sig, att några
menniskolif, vid forsarnes befarande, efter elfrensningarnes fullbordan icke blifvit
spillda. Torneå eif, som är den mest strida inom länet, befares nu visserligen både
med båtar och flottor; men utom det att färderna derå äro mycket äfventyrliga, i
anseende till den snart sagdt otaliga mängd forsar, hvaraf denna eif är uppfylld, fordrar
farten derå betydliga arbetskrafter, som åter förorsaka de trafikerande stora
kostnader och ofta lägga hinder i vägen för kommunikationens obehindrade gång.
Utan tvifvel skulle derföre en rensning af Torneå eif medföra sådana fördelar, att
den ersatte det arbete, som derå nedlades. Men ehuru önskligt än ett sådant företag
skulle vara, möta dock för allmogen väsendtliga hinder att detsamma utföra,
dels emedan kostnaden dervid blefve ganska betydlig, dels ock emedan elfven, såsom
utgörande sjelfva gränsen emellan Sverige och Ryssland, af båda rikenas undersåter
gemensamt för trafiken begagnas och således synes böra med gemensamma arbetskrafter
rensas. Jag har derföre funnit mig föranlåten vidtaga förberedande anstalter för
denna elfs rensning, och är sinnad, jemte en framställning om behofvet deraf, i underdånighet
särskildt begära Eders Kongl. Maj:ts nådiga förfogande, för att af Ryska
kronan utverka delaktighet uti arbetets utförande, för den händelse Eders Kongl.
Majit funne för godt att frågan om detta arbetes utförande på allmän bekostnad bifalla.
Ehuru förbättrade och utvidgade kommunikationer utöfva ett så väsentligt inflytande
på landets uppodling och förkofran, återstår dock oändligt mycket i detta afseende
för länet. Utom berörde elfrensningsarbeten äro väl i sådant afseende förbättringar
af dels den väg invid Torneå eif, som tillförene af numera Ryska sidans undersåter
underhållits, dels af vägen emellan Neder-Calix socknegräns och Korpikylä i Carl Gustafs
socken under arbete, till hvars utförande allmogen erhållit ett statsanslag af
tillsammans 13,912 Ridr 41 sk. biko; äfvensom väguppbrytning emellan Öfver- och
Neder-Calix socknar på vestra sidan Calix eif, hvartill 7,000 Ridr b:ko under 1841
års riksdag blefvo anslagne, ännu pågår; men för att landet i någon mån skulle kunna
anses vara planmässigt med vägar försedt, erfordras ännu till det allraminsta 20
å 30 mils väganläggningar. För att förminska bebofvet af de allra nödvändigaste
vägarne, äro väglinierne emellan Pajala och Öfver-Torneå och emellan Öfver- och
Neder-Calix på östra sidan Calix eif, ehuru den förra för närvarande ej fullständigt,
på allmän bekostnad undersökta, äfvensom plan till vägens omläggning och rättning,
emellan Råneå och Neder-Calix socknar, är upprättad. Då jag likväl härtill icke
ansett mig kunna inskränka mina åtgärder, i afseende på tillkomsten af nya och för*
7
bättring af redan befintliga vägar, har jag sett mig föranlåten hos Eders Kongl.
Majit göra underdånig framställning om åtskilliga andra vägundersökningar på statens
bekostnad. Till dessa underdåniga framställningar har jag ansett mig så mycket mera
befogad, som allmogen, om den än förstöde att fullkomligt uppskatta den framtida
nyttan af väganläggningar och förbättringar i allmänhet, och icke alltför mycket läte
tillbakahålla sig af fruktan för ökadt vägunderhåll, i allt fall icke utan alltför stora
uppoffringar skulle mäkta åstadkomma de nödvändigaste. — Ett annat för detta läns
uppodling och förkofran vigtigt — måhända det mest maktpåliggande — medel utgör
afvittringens skyndsamma afslutande. För sådant ändamål hafva under åren 1824,
då nu gällande afvittringsstadga utkom, och 1825 trenne landtmätare varit sysselsatte,
1826 och 1827 4 dito, 1828, till och med 1841 sex dito och derifrån intill
närvarande tid åtta dito. Men huru otillräckligt detta antal sädane tjenstemän för
behandlingen af ett så angeläget ärende varit, visar sig deraf, att afvittringsgöromålen,
ehuru oafbrutet fortsatta sedan år 1824, ännu icke, äfven med beräkning af den
afvittring, som före närvarande tid blifvit verkställd, kunna anses vara till mer än 'i
slutligen afgjorde, utom det att någon afvittringsåtgärd icke sträckt sig till Lappmarkerne.
Uti Neder-Luleå, Neder-Calix, Neder-Torneå och Carl Gustafs socknar är
dock afvittringen slutligen fullbordad, äfvensom afvittringsberedningarne äro till endel
verkställda uti Båneå, Piteå och Ofver-Luleå socknar samt nyligen påbörjade uti
Öfver-Calix socken. Af kustlandets socknar återstå Öfver-Torneå och Pajala socknar
med en arealvidd af tillsammans något öfver 75 qvadratmil, uti hvilka afvittringen
icke alls är börjad.
Uti de socknar, der bristande afvittring icke lägger hinder i vägen för laga
skiftens påbörjande, sökas dessa med mycken begärlighet, emedan allmogen börjat inse
det ofantliga inflytande, som en laga skiftesdelning på jordbrukets förkofran medförer.
Allmogen klagar derföre högljudt öfver afvittringens långsamma gång, och
dess klagomål synas vara så mycket mer befogade, som det icke heror af allmogen
sjelf att fortskynda afvittringsarbetena. För att kunna i någon mån gå allmogens
önskningar till mötes, har jag, på sätt min i underdånighet derom till Eders Kongl.
Majit aflåtna skrifvelse innehåller, derföre sett mig föranlåten göra ännu tvänne afvittrings-landtmätares
anställande inom länet till föremål för Eders Kongl. Majits nådiga
pröfning.
Såsom jag ofvan haft nåden omnämna, beräknas kustlandets arealvidd till något
öfver 230 qvadratmil. Deraf anses ungefär hälften kunna åtgå till områden åt både
redan varande och de för anläggning blott ansökta hemman och nybyggen, så att andra
hälften bör betraktas såsom kronoallmänning för det närvarande. Men äfven vid
pass hälften af den sistnämnda är redan förut disponerad till stock fångst, åt sågverk
och för bergverkens behof, hvarigenom endast en fjerdedel af kustlandets vidd egenV
ligen utgör odisponerad kronomark, hvilken naturligtvis ligger mest aflägse från hafskusten
och de större vattendragen, så vida de närmare mera åtkomliga trakterna
först blifvit till hemman och stockfångst uppsökta. De i länet befintliga jernbruk
och masugnar äro grundade på skog dels från egna här ofvan inräknade hemman,
sorn till större delen äga frälsenatur, dels på några emot fastställd ränta upplåtna
skogstrakter. Vidare kan man ungefärligen beräkna, att åkern utgör $ eller 14,465
geometriska tunnland, som gör på hvarje helt mantal circa 25 tunnland, ängarne 10|
och skogsmarken 219 qvadratmil, samt att af den sistnämnda lyda under enskildes
hemman och nybyggen samt bruken 103, under sågverken 58 samt under kronans
fria disposition 58 qvadratmil, hvilka till större delen falla inom de aflägsnaste socknarne
Pajala och Ofver-Torneå. Härvid må likväl anmärkas, att af skogsmarken upptaga
sjöar, mossar och berg ungefär en fjerdedel af hela vidden. Då, såsom jag
här ofvan haft nåden omnämna, afvittring ännu icke öfvergått länet i sin helhet, och
andra tillförlitliga mätningar deraf icke heller ägt rum, kunna naturligtvis de af mig
nu gjorda uppgifterna icke annat än vara blott approximatift rigtiga, men der afvittringsmätningarne
försiggått, äro dessa och i öfrigt kännedomen om lokalen i geografiskt
hänseende laggda till grund för uppgifterna. De böra dock, hoppas jag, i någon
mån tjena till vägledning för bedömmande af de förhållanden, som man från dylika
uppgifter i allmänhet vill härleda.
§• 2.
Invånare.
Vid slutet af 1846 utgjorde folkmängden i kustlandet:
för Piteå stad  1,266 personer,
„ Luleå d:o  1,222 d:o,
„ Haparanda d:o  445 d:o,
„ Luleå fögderi  20,352 d:o,
„ Calix d:o
11,675 d:o,
„ Torneå d:o
8,951 d:o,
eller tillsammans 43,811 personer. Lägger man nu härtill de sex Lappmarkernas
folkmängd, 8,519 personer, så utgör hela länets befolkning 52,430 personer. Fördelar
man kustlandets befolkning på dess areal, så uppkommer det resultat, att icke
9
mer än 191 personer skulle finnas på hvarje qvadratmil; men då man från arealvidden,
hvilket torde vara det rätta, afdrager den mark, som för närvarande anses utgöra
kronoallmänning, förefinnes, att 582 personer äro på hvarje qvadratmil bosatte,
en befolkning som visserligen ej kan anses vara talrik. Vill man åter betrakta, huru
många personer, i den mest bebyggda delen af länet eller Luleå fögderi, förekomma
å hvarje qvadratmil, så befmnes, städernas befolkning och område oberäknad!,
hvarje qvadratmil inrymma omkring 370 personer.
Kustlandets folkmängd, som vid 1816 års mantalsskrifning utgjorde 29,617 och
under loppet af de nästderpåföljande fem åren ökats med 2,915 personer, en tillökning,
som, under lika förhållanden fortsatt, skulle fördubbla folkstocken inom 50 år,
har sedermera varit i ett oupphörligt stigande, ehuru tillväxten under de flera missväxtår,
som följde efter 1850, varit mindre stark, så att, då folkökningen från sistnämnde
år till och med 1856 endast utgjorde 1,502, uppsteg den under derpåföljande
quinquennium till 2,009, och under de fem åren, denna underdåniga berättelse
omfattar, uppgår den ända till 2,680 personer. Tillväxten af folkstocken synes således
vara mera beroende af de mer eller mindre gynnande skördar, som inträffa, än
de tillfällen till bosättningar, som förefinnas, ehuru dessa sednare otvifvelaktigt utöfva
ett mäktigt inflytande derpå. Annars kunde icke förklaras huru folkökningen kunnat
vara större under åren 1817 till och med 1822, än under förevarande quinquennium,
helst bosättningstillfällena under den förra perioden voro långt talrikare än nu,
men båda gynnade af goda skördar. Det lider dock intet tvifvel, att flera andra
omständigheter bidragit till denna ovanliga folkökning. Litande på sina städse med flit
brukade arbetskrafter och lockad af de ymniga tillfällen till goda förtjenster, som genom
de sista årens förmånliga trävaru-konjunkturer tillskyndats orten, har den arbetande
klassen, utan att genom årstjenst eller på annat lofligt sätt hafva beredt någon
lättnad i den framtida lefnadskostnaden, ingått långt flera giftermål än den under
missväxtåren kunde göra, änskönt den lifligare trafiken framkallat en dyrhet på nödvändighetsvaror
i allmänhet, hvilken i mannaminne icke varit känd. Denna plägsed
är dock icke ny. För en bosättning afser denna klass vanligen föga mer än tak öfver
hufvud, icke besinnande att en missgynnande skörd, hvarmed följa höga spannmålspriser
och nödvändigheten för den jordbruksägande allmogen att inskränka bruket
af legda arbetskrafter, eller ett sjukdomsfall för familjefadren, på hvars fortfarande
arbetsförmåga hela hjonelagets existens är beroende, äro tillräckliga orsaker att
störta hela familjen i olycka.
I öfrigt indelas befolkningen uti kustlandet i tvänne till språk, vanor och bruk
samt lynnen skiljda stammar, den Svenska och den Finska. Bland dessa förekomma
Berättelse öfver Norrbottens län för åren 1842—1846. 2
10
spridda der och hvar några Lappska hushåll, ursprungligen nedflyttade från Lappmarken^,
och i allmänhet lättjefulla samt af svag kroppskonstitution. Merendels utfattiga,
egna de sig vanligen icke åt något bestämdt lefnadsyrke, utan komma vanligen
fattigförsörjningen till last. Ehuru få till antalet dessa äro, har nästan alltid en eller
flere af dem varit bland deras antal, som månadtligen blifvit i fångförteckningarne
upptagne.
Den Svenska befolkningen, allvarsam till lynnet, är merendels lång till växten,
af skiljaktig ansigts-bildning inom hvarje socken, dock mera derutom, hvaremot den
Finska, som är bosatt på vestra sidorna af Torneå och Muonio elfdalar, med lättretligt
lynne, har en mera undersättsig växt och mera öfverensstämmande ansigts-bildning;
men båda stammarne utmärkas af satt och för tyngre arbeten lämpad kroppsbyggnad.
De äro också härdade och fördraga med lätthet det hårda klimatet. Under
det att båda älska sjelfständighet och oberoende, förstår den Svenska att med
klarhet uppfatta sina i lag grundade skyldigheter och rättigheter, så att den, utom i
mera invecklade fall, för redandet deraf sällan har af behofvet att anlita någon utom
sitt stånd, samt utvecklar i hvarje lifvets förhållande ett förstånd och urskiljning,
som hos allmoge i allmänhet är sällspord. Den Finska befolkningen deremot kan icke
i lika mått tilläggas dessa egenskaper. Men den är ock hindrad, såsom med ett
och annat undantag allenast kännare af blott det finska språket, från deras förvärfvande.
Om båda kan dock med skäl anmärkas, att de stundom låta hänföra sig nog
långt af sin sjelfständighetskänsla, i det de, måhända dock till en del af förkärlek
till gamla vanor och bruk, förneka sig införandet af sådane anstalter, som skulle
medföra intcllektuela och inateriela fördelar; och om den Finska befolkningen särskildt
gäller ganska ofta, att den ogerna lider å sig några band af politi-stadganden,
hvars tillvaro den betraktar såsom en öfverflödig inskränkning uti sin frihet.
Dock bör man härvid äfven taga i betraktande den svårighet, som ett för dylika
stadganden främmande språk måste medföra, hvarigenom allmogen nästan blott traditionsvis
blir underrättad derom. Finska allmogen inser äfven fördelarne af att förstå
Svenska språket, och önskar derföre sjelf lära, men isynnerhet bibringa sina barn
kännedom af detsamma, för hvilket ändamål den ofta bekostar deras underhåll i Svenska
socknar. Tidigt från ynglingaåren vande vid yxan, utveckla männen en bland
allmogen i allmänhet oväldig färdighet särdeles i husbyggnad samt likartade arbeten
och äfven i handaslöjder, men tillgången på mera lönande förtjenster gör, att den
sällan sträcker sin slöjdfärdighet utöfver eget behof. Ett bland dess förnämsta sträfvanden
är att bo prydligt och väl. Gemenligen äro derföre så väl ståndspersonens
som bondens hemman väl bebyggda. Boningsrummen försedda med stora fönster,
väl ombonade samt prydda med snygga, ehuru enkla möbler. Allmogen visar ock
If
synnerlig fallenhet lör granna kläder, dyrbara hästar och prydliga åkdon, och i allmänhet
hafva de sednare årens ymnigare skördar och lönande biförtjenster framkallat en
lyx, så väl i lefnadssätt, som i bruket af öfriga ting, hvilken för Norrbottningen hittills
varit alldeles främmande. Sederna hos folket kunna icke sägas vara förderfvade i allmänhet,
ehuru de svåra missväxtåren visserligen härutinnan jemväl lemnat omisskänneliga spår efter
sin härjning. Undantagen från den hos Norrbottniska allmogen tillförene befunna trofasthet
i löften och allmänna redlighet äro utom allt tvifvel talrikare, i det domstolarnes annaler
icke sällan utvisa, att alla nödvändiga former för aftals giltighet måste iakttagas, sä vida
man med säkerhet skall kunna påräkna uppfyllandet deraf. De gröfre brottens antal
är likväl ringa; och det torde förtjena att nämnas, det under de fem ifrågavarande
åren icke mer än hvar 7,490:de person varit häktad. Härstammande från Birkarlarne,
bibehåller allmogen ännu nog mycket begär för handel och byten, hvilket mången
gång urartar till vingleri. Den Finska befolkningen isynnerhet visar en särdeles
fallenhet för processer och egensinnighet i deras fullföljande, så att exemplen på
rättegångar, som fortvarat under 6, 7 å 8 ting med en mängd vittnesförhör, under
det värdet hvarom man tvistat knappt motsvarat lösen för ett tings expedition i saken,
icke äro så sällsynta.
När man fordom räknade till bevisen på ett godt värdskap, att gästerna kunde
förmås öfverskrida måttlighetens gräns i förtärandet af spirituösa drycker, anses nu
deremot åtminstone bland ståndspersonsklassen ett öfverlastadt tillstånd medföra skada
för ett godt anseende. Men tyvärr! kan man ännu icke säga att detta exempel i
allmänhet vunnit efterföljd hos den arbetande klassen. Väl finnas i länet flera nykterhets-föreningar,
men man har hos dessa anmärkt, att de icke alltid drifvit sådana
satser, som varit stödda på grunderna af en sund moral; äfvensom att de från sitt
ursprungliga nit låtit hänföra sig till en allt för mycket i ögonen fallande intolerans,
hvarigenom ändamålet med deras verksamhet skulle förfelats. Jag lemnar dock denna
anmärkning derhän. Men säkert är, att den icke motsägs af det omdöme om
nykterhetens sak, hvartill qvantiteten af det i länet införda brännvin kan gifva anledning.
Tv under ifrågavarande fem åren uppgår, enligt tullkammarens uppgifter, det
införda beloppet till den enorma summan af 983,834 kannor, eller 196,767 årligen,
ett belopp, som, fördeladt på kustlandets inbyggare — ty till Lappmarkerne får
bränvin icke föras — skulle utvisa, att hvarje person, äldre och yngre, förtärande
och icke förtärande dylik vara, förbrukat öfver *20i kanna hvardera, hvilket förhållande
antager en ännu beklagligare karakter, då man betraktar, att uti länet finnes
ett bränneri, der tillverkningen sker fabriksmässigt. Detta oaktadt hyser jag dock
den öfvertygelse, att tecken till bränvinssupandets inskränkning omisskänneligen äro
för handen, enär ganska många bland allmogen redan finna oförenligt med hvad som
12
är passande, att anträffas uti öfverlastadt tillstånd. Det kan icke heller fela, att
de ofta framhållna framställningarne om det omoraliska och skadliga uti bruket af
denna dryck småningom skola hafva ett välgörande inflytande på öfvertygelsen. Husbehofsbränningen
deremot kan anses hafva upphört, enär allenast en och annan dertill
sig anmält.
I afseende på folkets ekonomiska belägenhet kan man fortfarande såsom regel i
allmänhet antaga, att skattehemmansägarne äro till största delen i oberoende ställning,
somliga välmående och några till och med förmögne, en del kronohemman
och nybygges-innehafvare välbehållne, men de fleste mer och mindre skuldsatte,
samt att arrendatorer och brukare af de till verken hörande hemman äro i de sämsta
vilkoren; men då man betraktar den Norrbottniska allmogens hus och byggnader i allmänhet,
den snygghet, som derinom råder, med de målade eller tapetserade rummen
samt det väl putsade husgerådet, dess lefnadssätt, ehuru i hvardagslifvet tarfligt,
dess frimodiga, utan slafbegär tjenstaktiga och städade sätt att skicka sig, dess
gästfrihet och välvilja mot främlingen, skulle man vara frestad tro, att sådant allt
betecknade ett välstånd och rikedom, som icke i verkligheten saknades. Ager man
tillika kännedom om de betydliga biförtjenster — och hvilken reser genom orten
utan att höra talas derom — hvartill de sednare åren lemnat tillfälle, utan att på
samma gång underrättas om mängden af de lyx- och öfverflöds-artiklar, som under
samma tid blifvit konsumerade, är man fullt berättigad till det omdöme, att inom
orten finnas betydliga kapitaler förvarade. Likväl är jag öfvertygad, att ett eller annat
års svårare missväxter skola vara tillräckliga att åter försätta orten i förlägenhet.
Det är väl sannt, att de föregående årens skördar i allmänhet varit ganska förmånliga,
äfvensom att, enligt vederbörandes uppgifter, under ifrågavarande fem åren från
orten exporterats 147,220 lispund smör, 78,070 tunnor tjära, 184,419 st. sparrar
och bjelkar, 150,374 tolfter plankor och bräder, 2,218 stycken spiror, hvarför
värdet efter gångbara medelpriset uträknadt gör 2,043,355 U:dr 16 sk., förutom
värdet af exporterade artiklarne lax, renshudar, salpeter, renhorn och lim, pottaska,
splitved, ved och andre smärre trävarueffekter 292,524 R:dr 16 sk., eller tillsammans
2,535,879 It:dr. 32 sk. banko. Allmogen har ock af de flesta och största jernoch
sågverken, för sitt deråt lemnade arbete, blifvit ersatt icke med hvarjehanda varor,
utan med kontanta penningar; men vid det förhållande, att några spannmålsförråder
icke finnas besparade, samt att värdet af blotta artiklarne bränvin, kaffe,
socker och sirap, förutom alla öfriga lyx- och öfverflödsvaror, som under tiden till
länet införts och konsumerats, motsvarar de ofvannämnda biförtjensterna, så lärer
ingen tveka att dela min öfvertygelse. Otvifvelaktigt är det dock, att för närvarande
inom länet råder ett visst välstånd, hvilket bland annat omisskänneligen visar sig
15
äfven deraf, att utsökningsmål år efter annat aftagit i mängd. Dylika genom utslag
afgjorda mål uppgå icke till högre belopp än 546 i medeltal årligen under
ifrågavarande tid. Ar 1846 utgjorde de 165, till hvilken utsökningsmålens betydliga
förminskning stadgandet att domstolarnes beslut äfven numera få gå i verkställighet
dock till väsendtlig del bidragit. Dagsverkspriserna hafva gällt omkring 2 å 2 R:dr
16 sk. för häst och karl, 40 sk. å 1 R:dr för karl och 20 å 24 sk. B:ko för qvins
dagsverke
sommartiderne och i förhållande derefter vintertiden. Oaktadt dagsverkspriserna
sålunda varit temligen högt uppdrifna, har man temligen allmänt kla
gat
öfver brist på arbetare, hvilka funnit sin största räkning vid att lemna sina
krafter för deras behof, som sysselsatt sig med skogsprodukters upphemtande och försäljning,
helst de sistnämnde funnit sitt yrke kunna medgifva ännu högre dagsverkslöner
än de ofvanberörde. Sådant har ock förorsakat brist på drängar, hvarigenom
desses löner kommit att allmänligen ökas ända till 66 R:dr 52 sk. banko.
§ 3-  Näringar.
a) Jordbruk. Ehuru detta bedrifves ungefär på enahanda sätt som tillförene,
utgör det likväl landets modernäring och har, oaktadt de från missväxt-tiden medföljda
såren samt oaktadt jordbrukaren användt så mycken tid på biförtjenster, dock
genom de förmånligare skördar, hvarmed under sista åren landet hugnats, ådragit
sig den större uppmärksamhet, som det otvifvelaktigt äfven inom denna provins förtjenar,
och med märkbara steg framskridit, hvartill vintrarnes sentida ankomst och
de för odling tjenliga höstarne i väsendtlig mån jemväl bidragit. Partiela framsteg i
jordbruket förekomma äfven i ganska stor skala, såsom t. ex. i Carl Gustafs socken,
der en förmögen hemmansägare verkställt odling af vidsträckta myror, deraf han erhållit
betydande afkastning. När man undantager åtskilliga under bruksverken lydande
hemman, bestå de öfriga af små delar, så att egentligt sambruk af större hemmanslotter
aldrig förekommer bland den jordbrukande klassen. De liesta hemman utgöra
blott omkring l och ^:dels mantal. Men mindre än 3V:dels hemman anses icke
medföra besutenhet. De små hemmansdelarne hafva väl hufvudsakligen tillkommit
genom klyfningar, hvilka i allmänhet hafva ett välgörande inflytande på kulturens framsteg,
men många af dem räkna sin ringhet från sjelfva anläggningstiden. En och
annan förmögen eller välmående hemmansåbo förekommer väl på alla slags hemman,
men i allmänhet träffar man säkrast välmågan hos de ägare, som bruka hemman af
medelstorleken, hvilket torde härröra deraf, att med de ringa framsteg odlingen hit
-
14
tills fortgått, de små gifva för ringa afkastning, då deremot de större hemmanens
vidsträckta och spridda ägors kostsamma och tidsödande skötsel förhindrar ett ändamålsenligare
bruk deraf. Något vexelbruk har ännu icke kommit till stånd inom länet,
utan^brukas åkrarne vanligen på det sätt, att, sedan de med ortens hufvudsäde
kornet varit besådda, de hvart tredje eller 4:de år begödslas med omkring ISO lass
på hvarje tunnland, änskönt de under ett år af samma tid läggas i träde eller besås
med potates, hvilken sålunda trädda åker åter gemenligen besås med vinterråg. Den
minsta åkervidd, som en hemmansåbo begagnar, utgör omkring 2:ne tunnland, och
ganska få äga 10 tunnland öppen åker. De liesta bruka 3 å 6 tunnland och beså
åkrarne med 1| tunna på hvarje sådant tunnland, och skörda då i goda år 20 å SO
tunnor korn. En ringa del skörda å sina hemman utöfver och ganska få 100 tunnor.
Råg nyttjas så föga, att man i allmänhet af dess afkastning å hvarje hemman
blott kan påräkna några tunnor, ehuru detta säde, om det mera kunde komma i
bruk, gåfve orten både ymnigare och säkrare skördar. Potates-odlingen har lemnat
goda skördar, ehuru potates brukas endast till husbehof. Den har icke heller varit
af någon sjukdom behäftad. Rotfrukter begagnas i mindre skala och allenast till husbehof
och kryddgårdsväxter endast af ståndspersoner för eget behof, men dock vidsträcktare
än tillförene.
Hamp- och linodlingen deremot synes icke vilja framskrida, ehuru den visserligen
kunde vara lönande och bespara mycket af de kapitaler, som för dessa varor nu utgifvas
till Finland och äfven till Ångermanland. Till inskränkningen af denna odling
torde dock i väsentlig mån bidraga de goda priser å bomullsgarn, som de sednare
åren ägt rum.
Enligt denna underdåniga berättelse vidfogade tabeller Litt. A & B utgör medelafkastningen
af råg och korn 86,430 tunnor och är således 27,328 tunnor större
än under det quinquennium, som föregick det ifrågavarande. Deraf skulle således
visa sig att skördarne under den sednare perioden med s;stnämnde spannmålsbelopp
öfverskjutit den förra periodens. Undersöker man åter de källor, hvarifrån dessa uppgifter
ärohemtade, är det gifvet att någon tillförlitlig beräkning af ortens spannmålsprodukt
deraf icke kan göras. Uppgilterne äro nämligen tagne från kronofogdarnes
och magistraternes till mig afgifna berättelser, hvilka, enär man af den enskilde
icke skäligen, om ock för ett allmänt äudamål, kan påräkna offentliggörande af
dess hushållning, tillkommit på grund af den kännedom om hvar och en lägenhets
afkastning, de och under dem sorterande länsmän ägt. Då någon import af spannmål
under samma tid icke ägt rum, eller om spannmål blifvit införd, beloppet deraf
icke kan öfverskjuta den export af några tusen tunnor, som till angränsande Westerbottens
län blifvit utförda, föreställer jag mig, att en långt tillförlitligare kän
-
15
nedom om spannmålsproduktionen skall erhållas, om man beräknar behofvet deraf för
länet. Det är så väl här, som inom flera andra orter af riket, vanligt att beräkna
3:ne tunnor spannmål på hvarje person årligen. Tredubblas derföre folkmängden
52,430, så tror jag att det derigenom uppkommande belopp 157,290 skall mera
närma sig den rätta produktionen. Ty det är icke heller tänkbart att berörde folkmängd
skulle hafva tillräcklig brödföda af 86,450 tunnor spannmål. Missväxtens
vanliga orsaker befinnas väl stundom hafva föranledt den brist på nödiga lifsmedel,
hvaraf denna ort så ofta varit hemsökt, men merändels tillskrifvas nattfrosterne, som
man under namn af jernnätter på vissa bestämda tider vant sig att återvänta, de
egentliga anledningarne dertill. Att derföre utfinna medel till hämmande af de skadliga
verkningarne deraf har länge varit en svår uppgift för jordbrukaren. I den
mån odlingen fortskridit samt sanka kärr och träsk förtorkat eller blifvit uttappade,
har dock en längre tids erfarenhet ådagalagt, att skadan af nattfroster förminskats
eller upphört. Landets allmännare uppodlande samt utgräfning af kärr och träsk anser
jag derföre vara oeftergifliga vilkor för betryggandet af inbvggarnes välstånd
och förkofran. Jag vågar här uttrycka min underdåniga tanka, att för vinnande af ett
så vigtigt ändamål hufvudsakligen tvänne medel äro verksamma. Jag menar inrättandet
af landtbruksskolor i förening med nödigt bistånd af staten för vattenaftapp
ningar
samt afvittringens skyndsamma afslutande. Det sednare har jag redan i
denna underdåniga berättelse haft nåden vidröra. Hvad åter det förra vidkommer,
har jag, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom i nåder meddelade föreskrifter,
sökt åstadkomma inrättandet af en landtbruksskola, men, ehuru passande lägenhet
dertill förefunnits, icke lyckats i mina bemödanden. Mot den böjelse att vidhålla
gamla vanor, som allmogen visar, skola alla föreställningar om ett ändamålsenligare
sätt att bruka jorden säkerligen stranda; och då några ståndspersoner med verklig
förmåga och insigt, att föregå den med föredömen härutinnan uti orten icke finnas,
skall dock behofvet af en landtbruksskola alltid framstå klart och oeftergifligt. Jag
hyser ock den förhoppning, att för sådant ändamål en enskild persons i alla afseenden
passande egendom skall upplåtas för ändamålet, allenast det ringa bidrag, som
derjemte erfordras, af allmänna medel kan erhållas.
Innan jag lemnar denna afdelning af min underdåniga berättelse, torde mig i
nåder tillåtas, att i korthet vidröra de anstalter, som hufvudsakligen för invånarnes
betryggande mot brist på utsäde efter inträffade missväxter äro vidtagne. I sådan
syftning tillkommo med år 1838 fastställda reglementen för distrikts- eller
sockne-magasin uti Piteå, Ofver- och Neder-Luleå, Råneå samt Neder- och Öfver-Calix
socknar. Således i de delar af länet der den talrikaste befolkningen är
nedsatt. Förvaltningen af spannmålen, som inslås uti särskildt för ändamålet inom
16
hvarje socken uppbyggda magasiner, är uppdragen åt kommunerna sjelfva. Deras
sammanlagda grundfond utgör 4,975 tunnor; och till dess fyllande hafva kommunerna
genom de sednare årens ymnigare skördar kommit i tillfälle att redan insätta
2,805 tunnor. Sedan denna grundfond blifvit fylld, kan den väl icke motsvara behofvet
af all för nämnde kommuner erforderlig utsädes-spannmål, men det är att
hoppas, att sådant icke heller skall behöfvas.
b) Boskapsskötsel är en näringsgren, som både förr utgjort och jemväl härefter
måste af naturliga orsaker utgöra en hufvudbeståndsdel uti ortens näringskällor. Ehuru
den på långt när ännu icke bedrifves på ändamålsenligt sätt, bar orten icke
allenast eget behof af ladugårdens alster, utan mäktar äfven åstadkomma en betydlig
utförsel af smör till andra orter, såsom jag tillförene i berättelsen haft nåden nämna
, och skulle kunna exportera mångdubbelt, om icke bruket af kaffegrädda vore i så
stor qvantitet allmänt. Uti invid Torneå eif belägna socknar bedrifves isynnerhet boskapsskötseln
med berömvärd omtanka. Af 5,896 kor uppgifves afkastningen i smör
till 25,000 lispund, således mer än 4i lispund årligen af hvarje ko; och som allmogen
i samina socknar förer ett mycket tarfligt lefnadssätt, afsättes denna tillverkning
till största delen derutom. Hornboskapen, i orten infödd, är liten till växten.
Några försök att införskrifva hornboskap från Tyskland äro nyligen gjorda, och ehuru
man ännu icke hunnit öfvertyga sig fullkomligt om dess trefnad, synas dock utsigterna
dertill för närvarande ganska lofvande. Hornboskapsracens förbättrande synes dock städse
böra utgöra föremål för den allmänna uppmärksamheten. Uti underdånig skrifvelse
af den 18:de September 1845 har jag, efter öfverläggning med vederbörande, haft
nåden uttrycka den åsigt, att för närvarande, i öfverensstämmelse med Eders Kongl.
Maj:ts Landtbruksakademis derom gifna förslag, det icke vore lämpligt inrätta holländeri
i orten, men deremot att densamma vore i största behof af att få till kroisering
med egna bättre kor emottaga ett visst antal Engelska racetjurar al Pembrokeshire-racen
från Wales. Skulle orten förunnas denna fördel, vore visserligen bättre
tider för boskapsskötseln att emotse, helst som ängsodlingen, medelst den öfverllödiga
åkerns igenläggande till lindor, ängsmarkens afrödjande från skog, kärrs och
träsks utdikning samt upplandningar i elfvarne, är i starkt tilltagande, så att från
de naturliga ängarne numera icke ensamt, såsom fordom, hötillgången upphemtas.
Häst- och fårkreatursracerne hafva väl i sednare tider blifvit förbättrade, den
förra genom införseln från Finland och Ångermanland af större hästkreatur, och den
sednare medelst ett allmännare spridande i orten af tillförene införskrifna får af
Spansk, Isländsk och Tysk race, men i allmänhet äro dessa kreatur småväxta. Den
Finska hästen, såsom härdig och mindre noggrann i afseende på födoämnenas beskaf
-
17
fenhet, anses för orten ganska passande. Getter hållas i skärgårds- och skogstrakterne,
men i allmänhet förminskas dessa kreaturs antal i den mån odlingen tilltager.
c) Skogome, som, på sätt jag ofvan i underdånighet omnämnt, till ungefär en fjerdedel
upptagas af sjöar, ofruktbara mossar och berg samt andra impedimenta och
utgöra tillsammans 219 qvadratmil, hafva i sednare tider genom omättligt anlitande
särdeles vid hafskusterne samt vattudragen blifvit så medtagne, att man nu mera
föga derifrån kan hoppas erhålla det understöd i svaga år, hvartill de äro den hufvudsakligaste
inkomstkälla orten äger att under sådana förhållanden påräkna. Ungefär
hälften af nämnde vidd anses, såsom förut nämndt är, genom afvittringarne komma
att tillhöra hemman och nybyggen, en fjerdedel, som till större delen ligger inom
de aflägsnare .socknarne Pajala och Ofver-Torneå, är under kronans fria disposition,
och den öfriga fjerdedelen är genom äldre dispositioner och privilegier slagen under
bruken och sågverken, såsom det heter: »för att göra marken nvttbar», och är ännu
ouppodlad, så att den stora allmänheten, sedan den öfriga kronomarken blifvit uppsökt
och bearbetad till nyhemman, nu mera inom det egentliga nedra kustlandet
nästan saknar utrymme för flera nybyggesanläggningar. Skogarne bestå hufvudsakligen
af tall, gran, mindre ymnigt af björk och asp. Spridda der och hvar
finnas jemväl al, hägg, rönn och enträd i ringa mängd. På de flesta trakter är
skogen gles och föga reslig samt på de från kusten aflägsna ofta fjellartad och risig.
Trädens växtlighet är långsam, så att ett barrträd icke anses hinna sin mognad på
kortare tid, än från ISO till 200 år, och uppåt Lappmarkstrakterna ända till 300
år. Att för närvarande, då enskildas skogar icke ännu äro skiljda med rålinier öfverallt
ifrån kronans, och så länge man icke hunnit längre med laga skiften än
hittills, försöka införandet af en bättre method i skogsskötseln, torde vara utan än
damål
, allrahelst som begreppen hos allmogen om äganderätt i afseende på skog
ännu äro så föga utbildade, att man i allmänhet anser sig utan fara för skam kunna
utan åtskillnad tillgripa ej mindre den enskildes än kronans skog, allenast man
föröfvar brottet med sådan slughet och beräkning, att det blifver omöjligt för åklagaremakten,
att lagligen uppdaga förbrytelsen. Någon magt öfver den allmänt rådande
föreställningen i detta afseende synas icke heller upplysningar och råd kunna utöfva,
så länge förenämnda förhållanden icke äro undanröjda och spekulantens höga betalning
fortfar att utgöra en äggelse för vinningsbegäret. Likväl synes erfarenheten
bekräfta, att der lagens straff kunnat åtkomma förbrytaren, som föga i ett bland
hundrade fall är möjligt, hafva åverkningarne förminskats -— åtminstone blifvit hejdade
i sin fart så mycket, att de icke helt öppet föröfvats. Att så vidt sig göra
Berättelse öfver Norrbottens län för åren 1842—1846. o
18
låter förekomma denna skogarnes förödelse, om ej för annan orsak så för att åt
efterkommande bevara möjligheten af det enda räddningsmedlet från undergång, i
händelse orten ännu skal! hemsökas af flera på hvarandra följande missväxtår, medan
något af skogarne ännu återstår, synes derföre vara en hillig omtanka, hvarpå allmänheten
gör anspråk. Otvifvelaktigt skulle detta mål, då kronobetjeningens tid med andra
göromål är så tillräckligt upptagen, vinnas, om jägeribetjening förlädes äfven
inom detta län, ehuru medgifvas måste att denna skulle förorsaka en ej så obetydlig
förökning i statsbördorna. Men jag kan icke för min del med kännedom af den rikedom,
som uti skogarne ligger förvarad, undertrycka den föreställningen, att kostnaderne
för en nitisk jägeribetjenings underhållande rikligen skulle ersättas af den
skogsbesparing, som genom dess bemödande blefve en följd. Men med eller utan
jägeribetjening skulle närmare kontroller i afseende på skogsprodukters upphemtande
vara af högsta vigt. Underdånigt förslag till sådane kontroller har jag derföre uti
underdånigt memorial af den 21 Augusti 1843 till Eders Kongl. Majit haft nåden afgifva,
ehuru Eders Kongl. Majit ännu icke fattat nådigt beslut i anledning deraf;
och då någon fara för skogarnes bestånd genom deras ålitande icke kan förekomma,
allenast averkningen af sådane träd, som icke hunnit sin mognad, undvikes, och man
i allmänhet anser den skog vara fullmogen, som 7 alnar från afskäringsstället vid roten
vuxit till den tjocklek, att det der innehåller 10 tum i diameter, vågade jag,
för att äfven på detta sätt motverka skogarnes ruin, under den 27 Augusti nästli
det
år i underdånighet föreslå, att förbud mot utförsel till utrikes ort af sådana trän,
som icke hunnit dylik storlek, i nåder måtte utfärdas, såsom det säkraste medlet att
förekomma det onda; men Eders Kongl. Majit har icke funnit skäligt sitt nådiga bifall
dertill lemna, såsom jag förmodar af hinder, som gällande tulltaxa då medförde.
Uti byggnadssättet är ingen förändring vidtagen, som kan hafva afseende på
skogsbesparing, utan synes deremot allmogens håg för byggnader hafva tilltagit, ehuru
tillgången på mogen skog uti de mer bebyggda trakterna af länet är ytterst knapp.
Användandet af stengärdesgårdar bar väl i sednare åren blifvit mera vanligt, men i
allmänhet begagnas det i skogbeväxta trakter merändels brukliga skogödande stängselsätt
af klufne mindre trän med stör af gran.
d) Bergverk. Denna näring har bedrifvits vid de i länet befintliga grufvor,
masugnar och verk, så att 2,747 Skeppund kopparmalm och 36,707 Skeppund jernmalm
blifvit från grufvorne uppbrutne, 21,036 Skeppund jernmalm vid masugnarne
blåste, samt 22,060 Skeppund stång- och ämnesjern och 1,482 Skeppund manufakturjern
smidde och förädlade vid verken.
I allmänhet vill det synas, som ifrågavarande rörelse de sista fem åren bedrifvits med
mindre behållning än under näst föregående quinquennium, så att om bättre konjunkturer
19
för jerneffekternas afyttrande icke uppstå, näringen förmodas komma att snart drifvas
utan någon egentlig behållning. Sedan alla materialier med få undantag, dagsverken
och forlöner stigit emellan 30 å 100 procent i värde, men jernet deremot hålles i
ringare pris, har för denna handtering den olägenheten jemväl tillkommit, att spannmålspriserna
stått temiigen höga.
De liesta jernverk äro försedda med egna skogar, som af Kronan blifvit derunder
upplåtna. Genom dels köp, dels sökta hemmansanläggningar äfvensom genom
förvärfvade skattehemman har man varit betänkt på, att tillförsäkra bergsrörelsen
oberoende i detta afseende; men om utsigterna för närvarande äro betänkliga
i afseende på skogstillgången, huru mycket mer skola de icke blifva det i en
framtid vid det förhållande om skogarne jag nyss haft nåden omnämna.
e) Fabriker, Bruk och öfrige näringar, hvilka ej tillhöra Bergsrörelsen.
Sågverk. Inom länet finnas tillsammans 21 sågverk, hvaraf 11 hafva privilegier
å betydliga skogstrakter emot särskild grundränta och stubböresafgift sig förunnade,
men de öfriga deraf, som under ifrågavarande quinquennium tillkommit, grunda sin tillverkning
på köpt timmer. l)e förra kunna väl för närvarande anses äga temlig
god tillgång på timmer, men denna är dock i starkt aftagande dels genom hemmansanläggningar
å de privilegierade trakterne, dels ock genom öfversågning. De sednare äga
knapp och obestämd tillgång på sågtimmer. Att tillverkningen vid sågverken varit ganska
betydlig inhemtas redan af det föregående, ehuruväl uti den uppgifna qvantiteten utskeppade
bräder ingå sådane, som tillkommit genom handsågning; men tillverkningen
blir ännu betydligare, enär man betraktar, att hvad, som under nästlidet år
vid flera sågverk producerats ännu icke kunnat utskeppas, samt att en myckenhet bräder
blifvit transporterade från uthamnarne till andre inrikes orter, så att beräkningen
deraf icke kunnat ingå uti Tullkammarens journaler.
Skeppsbyggerier. Då under ifrågavarande åren, utom det sista, sjöfarten varit mindre
lönande, har ock denna handtering i betydlig mån aftagit; men sedan bättre
konjunkturer nu deruti inträdt, har skeppsbyggnaden åter visat sig i tilltagande, oaktadt
både dagsverkslönerne och byggnadsmaterialierne blifvit så högt uppstegrade. A
de fyra på landet befintliga varf hafva 9 fartygsbyggnader dels fulländats, dels blifvit
påbörjade.
Glasbruk. I orten finnes endast ett sådant, nämligen Långvik. Det bar med
oafbruten drift bedrifvits, men skall dock lemna obetydlig behållning. Arliga tillverkningen,
som består af fönsterglas och buteljer, uppgår i värde till 19 å 20,000
R:dr Banko, samt skeppas, med undantag af hvad i orten åtgår, på Stockholm.
20
Mjölqvarnar. Endast 12 sådana finnas i gång åtskilliga tider af året, och få
af dem anses gifva verkligt lönande förtjenst. Då de likväl icke motsvara mäldbehofvet,
finnas dessutom en myckenhet sqvaltqvarnar, vid hvilka allmogen förmal sin
säd till största delen.
§• 4.
Uinäringar.
Jacjten är en näringsgren, som uti ouppodlade länder gifver god inkomst. Det
tyckes derföre som Norrbotten borde vara den provins i Sverige, hvarest jagten med
största fördel kunde bodrifvas. Förhållandet har likväl icke varit sådant. Skogarnes
förminskning vid kusten gör, att der finnes föga villebråd. Björnar hafva likväl de
sednare åren blifvit fällda till ganska stor myckenhet; dock har allmogen så löga
egnat sin tid åt deras förföljande, att sådant först kommit i fråga, sedan de å
boskapen föröfvat betydlig skada. Fogel afyttras väl till ringa qvantitet, men numera
sällan utom länet. Räf, filfras, mård, hermelin och ekorre fällas till temlig
mängd, och endast i den mån dessa djurs fångande upptager allmogens tid, kan jagten
hufvudsakligen anses såsom näringsgren inom länet.
Fiske är deremot en bihandtering, som lemnar icke allenast orten tillräckligt
för eget behof, utan bedrifves äfven med sådan fördel, att, på sätt tillförene är i underdånighet
nämndt, ett betydligt quantum kan till andra orter utföras. Hit hör i
främsta rummet laxfisket, men äfven fångsten af strömming, sik, gädda och annat
småfiske förtjenar att nämnas.
På 1820-talet uppstod en vigtig tvist emellan Kronan och skattemännen om
äganderätten till laxfisket i elfvarne. Efter flerårig rättegång, som fullföljdes till högsta
instansen, slets frågan på det sätt, att äganderätten ömsom stannade hos Kronan,
ömsom hos de enskilda. I Torneå eif, hvarest laxfisket äges af Kronan, men nu
sedan 1791 på 100 års tid åt Svenska och Finska sidans invånare är utarrenderadt,
bedrifves detta med största fördel och gifver 400 å 500 tunnor öfverhufvud årligen
åt Svenska delägare. Af skärgårdarnes inbyggare bedrifves skjälfisket icke utan
framgång.
Handsågning. Bland de sednare årens biförtjenster inom orten förtjenar denna
ett stort afseende vid betraktande af den behållning binäringarne lemnat. Dertill
är lätt att sluta allenast deraf, att ett icke ringa antal hemmansägare, hufvudsakligen
med afseende på handsågning af bräder och plankor samt tillverkningen af bjelkar,
begagnat flera drängar och försett sig med ett större antal hästar, så att en enda bonde
21
understundom tillverkat ända till 170 å 180 tolfter bräder. Jag saknar tillförlitlig
grund för uppgiften om den myckenhet bräder och plankor, som allmogen ensamt
tillverkat, men af de 184,419 stycken sparrar och bjelkar, hvilka jag här ofvan
uppgifvit hafva tillskyndat landet en behållning af 491,794 R:dr, har ett ganska
ringa antal tillhört andra än allmogen.
Tjärubränning idkas nu mera, i brist på tjenlig skog, till obetydlig qvantitet uti
de socknar, som gränsa till hafskusten, och har uti derifrån aflägsna socknarne under
de sednare åren varit i starkt aftagande, så väl derföre att tjärutillverkningsämnena
mångenstädes upphört att finnas, som ock emedan allmogen funnit större vinning uti
tillverkning af bräder, plankor och bjelkar. Det är dock otvifvelaktigt, att sedan skogome
snart blifvit tömda på sistnämnde produkter, tjärutillverkningen åter skall intaga
sitt åt dem för en tid lemnade rum. Den från länet utförda tjära utgör, såsom jag
ofvan haft nåden nämna, under de fem år, hvarom denna berättelse handlar, 78,070
tunnor.
Kolning. Dermed har allmogen, med undantag af brukens kolare, sig föga befattat
de sednare åren, i anseende till de mera lönande förtjenster, som stått till buds.
Salpetertillverkningen. För Kronans räkning är under fem sista åren 13,008 lispund
onnad salpeter inlöst efter ett pris af Fem R:dr 32 sk. banko lispundet med 73,691
R:dr. Denna näring bedrifves allenast i Luleå fögderi samt Arvidsjaurs Lappmark och
har ännu icke kunnat vinna insteg uti de öfriga socknarne af länet, hvarest uppmärksamheten
derifrån alledes genom större tillgång på andra biförtjenster. Den har varit
i jemnt stigande, så att då tillverkningen år 1842 utgjorde 2,110, uppgick den
1846 till 3,023 lispund. En närmare bekantskap med sättet för salpeterns tillverkning
och sedan den hos mången rådande fördomen, att näringen, äfven om den på
ändamålsenligt sätt bedrifves, skall skada jordbruket, genom fortsatta nitiska bemödanden
blifvit bekämpad, hoppas jag dock snart, i förening med den uppmuntran densamma
genom beviljade lånen till ladors uppbyggande njutit, skall sätta denna lättskötta
handtering i främsta rummen bland biförtjensterne, äfven inom de socknar, dit den
ännu icke hunnit; förutsatt likväl att priset å varan, om icke höjes, åtminstone icke
varder nedsatt under det nu derför gällande inlösningspris.
Handel. Såsom jag tillförene haft nåden nämna, hyser allmogen för denna näring
särdeles böjelse. Inom åtskilliga byar har man derföre träffat icke allenast sådane,
som sjelfva försett sig med köpmannavaror af mångahanda slag, utan äfven sådane
hvilka af städernes köpmän till försäljning emottagit dylika varor, hvaribland
brännvin, kaffe och socker i synnerhet i stor mängd blifvit föremål för utminuterande
och försäljning. Och sådant allt har ägt rum, ehuru åklagaremakten visserligen
icke varit overksam, för utkräfvande af lagens ansvar till hämmande deraf. Det är
22
dock att förmoda, att, sedan det enda rätta korrektivet genom Eders Kongl. Maj:ts
utfärdade Nådiga Handels-Ordning hunnit sprida sina verkningar, den menliga inverkan
på allmänhetens moralitet och välstånd, som ett så skadligt handelssystem medfört,
skall upphöra. Allmogens egna produkter torde dock såsom hittills komma att
utgöra en stående handelsvara.
§• 3.
Politisk författning.
a) Kammarverk. Under det tidskifte, som denna berättelse omfattar, har hemmantalet
i länet blifvit ökadt med 12f§| mantal, deraf 5|-g| mantal af krono,
och det öfriga af frälsenatur. Deremot har, till följd af medgifven förlängning i
frihetsåren för vissa hemman och af andra orsaker, från skattskyldighet utgått liff
mantal krono och ^ mantal frälse, så att den egentliga tillökningen i hemmantalet
reducerar sig till 4T5A mantal krono och 6f$ mantal frälse, deruti inberäknadt
i mantal säteri. Denna tillökning härrör dels af uppsättning eller förhöjning
i förr provisionelt skattlagde hemmansmantal och räntor, och dels genom nya
hemmans inträdande i skattskyldigt tillstånd efter tilländagången frihetstid. Under
denna sednare kathegori bör hänföras 4m mantal krono och 6f mantal frälse,
deraf de sednare eller frälsemantalen äro fördelade i tio hemmansdelar, då deremot
kronomantalen innehafvas af tjugunio särskilde besutne åboer.
Under ifrågavarande quinquennium hafva SI nya hemman eller nybyggen blifvit
till anläggning beviljade, hvarförutan icke mindre än 178 ansökningar om dylika anläggningar
blifvit öfverlemnade till behandling i sammanhang med allmänna afvittrings—
regleringen i länet, eller med andra ord hänvisade till vederbörande afvittrings—landtmätare
för de ansökte nyhemmanens utstakning och skattläggning, derest laga hinder
deremot ej kunde möta; och då egentligen icke några andra hinder för dessa odlingsföretag
kunna motses, än att de till hemmansanläggningarne uppgifna lägenheter
antingen förut vore disponerade eller ock för svaga och otillräckliga för hemmans bildande,
men sådant, att dömma efter vanliga förhållanden, endast i ganska få fall
torde inträffa, så kan man med temlig säkerhet antaga, att af de sålunda sökte hemmansanläggningarne
åtminstone 160 å 170 framdeles skola bifallas. Dessutom hafva
cn mängd lägenheter för ängsodling blifvit upplåtne emot smörräntas erläggande efter
tilländagångne frihetsår, under förbehåll likväl, att desamma mot odlingsersättning
borde afträdas för nybyggesanläggningar, då sådant kan komma i fråga.
23
Såsom uppmuntran och understöd vid dylika anläggningar hafva under namn af
odlings- och uppfostringshjelp blifvit under de sistförflutna fem åren utdelade 343
tunnor 46 kappar korn, som i värde efter ett medium af samma årens markegångspris
bestiger sig till en summa af 2,438 R:dr 40 sk. 7 r:st. b:ko.
Till skatte hafva blifvit inlöste femton hemmansdelar om tillhopa lf# mantal,
hvarjemte från krono till skatte blifvit, på grund af Kongl. Brefvet den 6 Maj
1817, omförde tvänne hemmansdelar, hvardera om \ mantal.
Fullkomliga ödesmål med hemman kunna väl numera icke inträffa, men dock
hafva någre i skatt ingångne hemmansdelar blifvit öfvergifna och sålunda måst med
nya åboer och ytterligare frihetsår förses. Blott en enda hemmansförmedling har ägt
rum och varit föranledd af vattenöfversvämning och utskärning.
Antalet af hemmansklyfningar, som af domstolarne blifvit bifallne, bestiger sig
till något öfver hundra, dervid de utklufna hemmansdelarne uppgått till T1¥ å |
mantal hvardera, hvaremot 37 mindre hemmanslotter blifvit sammanlagde med andra
gemenligen förut besutna hemman, under de vilkor som Kongl. Kammar-Collegii
Kungörelse den 20 Juli 1830 bestämmer, derest hemmansdelarne förut icke tillhört
samma nummer. Hemmantalet å de utklufne lägenheterne är sammanräknadt
vida större än å dem som blifvit lagde tillsammans med förut besutne. Såsom förut
är nämndt brukas hemmanen här i ganska små lotter, och i flera byar finnas
besutna hemman om blott ^ mantal, hvarföre ock ganska få jordafsöndringar här
komma i fråga, om man ej såsom sädane vill betrakta vissa undantag af jord, såsom
försiggångna vid hemmans försäljningar, hvilka undantag i öfrigt ofta äga rum. Då hemmanens
tillstånd och beskaffenhet oftast är uteslutande beroende af åboens omtanka
och arbetshåg, så är ock det skick, hvari hemmanen sig befinna, lika skiftande som
de olika innehafvarnes personlighet.
Under de fem sista åren hafva laga skiften blifvit afslutade i nio byar, och i
sammanhang dermed hafva 21 hemmansutflyttningar blifvit beslutade, till hvilka Staten
bidragit med ett sammanräknadt understöd af Sexhundrasjuttiosex Riksdaler.
Länet lider en stor brist på skiftes-landtmätare, ty de här nu fungerande utgöra
ett antal af blott sju tjenstbara och hvardera af dem har sig uppdragne flera laga
skiften, hvilka först efter en längre tidrymd hinna afslutas. Då, isamma mån sockneafvittringarne
vinna fullbordan, frågor om laga skiften i en mängd byalag otvifvelaktig!
skola väckas, så kommer man verkligen att stanna i förlägenhet om skiftesmän,
derest icke under tiden skiftes-landtmätare-personalen i länet betydligen förstärkes.
Då nu emedlertid ett större antal Officerare, vid den här indelta korps,
företagit sig, att vid sidan af deras hufvudyrke öppna sig en ny väg för verksamhet
och dertill valt landtmäteriet, så har man dock allt skäl att hoppas, det nämnde
24
förlägenhet skall i sin mån blifva afhjelpt, derest icke krig inträffar och kallar dem
från dessa fredliga värf.
Såsom tillförene är nämndt, hafva afvittringarne i länet bedrifvits med åtta
Landtmätare under de fem sistförflutne åren och med tre å sex under åren derförut,
oberäknadt Styresmannen, som närmast ledt och kontrollerat göromålen. De
hafva under dessa fem år afmätt 12,841 tunnland inägor och 484,382 tunnland skogsmark
samt utbrutit 103,201 tunnland, rörlagt 81,000 tunnland och uppgått 703,431
alnar rålinier samt sålunda varit temligen llitiga. Afvittringen i Neder-Torneå och
Carl Gustafs socknar har, såsom tillförene sagdt är, blifvit fastställd och områdena
derstädes utbrutna och rörlagda. I Neder-Kalix och Neder-Luleå socknar hafva äfven
afvittringsberedningarne blifvit afslutade och sedan af länsstyrelsen pröfvade, men
bero nu på Kongl. Kammar-Collegii vidare skärskådande. Utom förenämnde antal
afvittrings-iandtmätare, hvilka af Staten aflönats, har ännu en under det sist förflutna
året, på enskild bekostnad, handlagt afvittringsgöromålen i länet. Gyljens bruksbolag
har nämligen sökt och erhållit länsstyrelsens förordnande för en Kommissionslandtmätare
, att under Styresmannens ledning och inseende affatta och till hemman
indela skogarne för Bondersby nämnde bolag tillhöriga sågverk, samt att åt verket
tilldela eller föreslå vederlag för den skogsförlust, som till följd af anlaggda nybyggen
å sågverkets primitiva skogsutrymme kan hafva blifvit verket tillskyndad. Men
denne Landtmätares verksamhet har inskränkt sig till afmätning af 29 tunnland inägor
och 3,900 tunnland skogsmark, hvilket arbete icke är i förestående uppgift inräknade
Den kostnad, som afvittringen i länet tillskyndat Staten under de sistförllutna
fem åren, bestiger sig till 38,919 R:dr 41 sk. 2 r:st. b:ko, hvaraf 24,579
R:dr 7 sk. 6 r:st. utgått till löningar och det öfriga till bestridande af de handtlangningsdagsverken,
som ankommit pä kronan att bekosta.
Statsbidrag. Beloppet deraf, i penningar förvandladt, inhemtas af den tabell,
som åtföljer denna berättelse.
I allmänhet kan man väl ej anse hvarken de ständiga räntorne eller bevillningarne
hafva varit tryckande. Skulle skäl till klagan från något håll förekomma, vore
det från embets- och tjenstemännens sida, i afseende på den jemförelsevis svåra
beskattning, som dem i beviilningsväg träffar emot enskilda handlande och handtverkare
eller borgare i allmänhet, hvilka hvar för sig månget år af deras rörelse njutit
llerfaldiga gånger större inkomster än embetsmannen, utan att likväl, till följd af
beskattnings-kommittecrnes organisation, kunna träffas af en motsvarande bevillning,
då deremot löntagarens inkomst i de liesta fall är gifven och hans bevillning ofta öfverstiger
den vinstrika borgarens.
25
Ibland onera och besvär må i främsta rummet nämnas roteringen, som här i
länet ännu är ganska betungande. Men visserligen har nyligen en rotejemkning här
ägt rum, och under sistlidet år blifvit i nåder fastställd, samt i sin mån befordrat någon
lättnad för stamrotarne i ordinarie knektehållet. Enligt knektekontraktet åligger
länet att prestera 483 soldater, men i anseende till det ringa hemmantalet af ordinarie
rotering underkastad jord måste hvarje rote vid förra rotejemkningen, eller år
1765, sammansättas af mindre än ett helt mantal, och stundom af blott J mantal,
utan att likväl i allmänhet de hemman, som i dessa rotar indeltes, sinsemellan jemförde,
voro af den olika godhet, att den bort föranleda till en sådan skiljaktighet
vid knektehållets fördelning. Den sednaste rotejemkningens föremål var således, att
med de ordinarie rotering underkastade hemman, som sedan 1765 tillkommit och i
skatt ingått, söka jemna och undanrödja berörde missförhållande och att i öfrigt definitivt
bestämma rotemantalet för hvarje äldre och yngre hemman. Sedan detta sednare
arbete blifvit af Roterings-Kommissionen fullbordadt, och de nya rotemantalen för
hvarje förut roteradt hemman blifvit fastställda eller af Kommissionen antagna, visade
det sig att rotemantalen å nyhemmanen, som skulle begagnas till understöd för de
äldre förut inroterade, på långt när icke motsvarade behofvet, utan endast lemnade
tillgång till fyllnad af något mer än f af länets hela roteringsböraa, så att ännu
återstår ungefär nära en tredjedel deraf att framdeles fyllas med i skatt hädanefter
ingående nyhemman. Under tiden komma likväl de gamla förut roterade hemmanen
att vidkännas denna brist, emedan någon nedsättning i rotarnes antal icke fick äga
rum, såsom mot knektekontraktet stridande. Emedlertid, och då mötespassevolansafgiften
numera kan anses vara indragen och kostnaden för en soldats underhåll i
samma mån minskad, hafva rotehållarne härigenom rönt en ej så obetydlig lättnad.
Hvad beträffar extra knektehållet i länet, så förestår ännu att reglera denna
angelägenhet. Dock äro hemman och boställen af hit hörande natur här så få, att
utöfver 10 å 12 rotar ej torde kunna påräknas.
Länet underhåller icke flere/båtsmän, än som på dess städer efter sista regleringen
eller fördelningen belöpa, och deras antal utgör inalles 4f, hvarför vakansafgift
erlägges.
Klereciets aflöning utgår efter tiondesättning, och i öfrigt efter 1681 års förordning
samt äldre öfverenskommelser, hvilka skulle tåla mycken förenkling. Under
de sist förflutna fem åren har blott i ett enda pastorat, nämligen Ofver-Kalix, ny
konvention om pastors aflöning kunnat träffas och vunnit nådig fastställelse.
Utan tvifvel är håll- och reserv-skjutsskvldigheten äfven här ganska betungande
för jordbruket, ehuru i länet jemförelsevis icke färdas så många resande som i rikets
Berättelse öfver Norrbottens län för åren 1842—1846, 4
26
södra provinser. Men oaktadt således en betydlig mängd dagsverken genom detta
besvär gå förlorade för jordbruket, för att ej tala om öfriga olägenheter, som allmogens
berörde skjutsnings-skyIdighet förer med sig, har det medlande förslaget, att
genom entreprenad bestrida håll- och reserv-skjutsen, icke blifvit särdeles omfattadt,
såsom i det föregående redan är anmärkt. För de hallag, der entreprenad-skjuts
blifvit införd, och som till antalet utgöra nio, indelta vid gästgifvaregårdarne invid
allmänna landsvägen, utgör årliga kostnaden för denna reglering tillhopa 5,287 Hulr
b.ko. Dessutom är äfven entreprenad-skjuts införd å några gästgifvaregårdar vid sidoeller
häradsvägarne i länet, men kostnaden derför bestiger sig till allenast femton Riksdaler
sagde mynt. I afseende på sättet för hållskjutsens utgörande vid de stationer,
der den är bibehållen, förtjenar anmärkas den för detta län af (lera särskilda orsaker
införda egenheten, att då den hållskyldige eljest i allmänhet afbördar sig siri hålltur
med blott en skjuts, hans tur deremot här, allt i förhållande till det hemmantal,
hvaraf hans hemman består, varar i liera dygn, hvarunder han måste beqväma sig
att skjutsa så ofta turen inom hållaget faller på honom, hvilken ordning har till
följd, att resande väl mindre ofta uppehållas genom inväntning af hästar, men också
deremot stundom få åtnöja sig med dragare som kort förut återvändt från en
annan skjutsfärd.
Kronoskjuts förekommer sällan i länet. Salpetern, som vid uppbördsmötena inlöses,
bör väl med sådan skjuts till depoterne fortskaffas, men då för 20 lisp:d salpeter
full skjutslega betalas och dubbelt så mycket beqvämt forslas efter en häst,
så äro dessa transporter af allmogen eftersökta.
Väghållningen är här liksom annorstädes särdeles betungande, i synnerhet i de
Finska socknarne, emedan den på dem ankommande väg är bland de längsta, och tjenligt
fyllnadsämne på många ställen der endast med stor möda kan anskaffas. Dock
äro vägförkortningar der nu under arbete, hvarigenom dessa kommuners besvär i
detta hänseende i sin mån komma att underlättas. Efter en här approximativt uppgjord
kalkyl, beräknad efter tio alnar bred väg, hvartill de i länet förekommande
häradsvägar blifvit reducerade, utgår vägunderhållet inom de olika socknarna i länet
sålunda:
Piteå stad och socken om 154mantal underhåller 9^ mil eller 1,066 alnar
på mantalet, Luleå 2:ne socknar om 179jVV mantal 7 mil eller 703 alnar på mantalet,
Råneå socken om 63|£| mantal 5-fa mil eller 866 alnar på hvarje helt hemman,
Calix 2:ne socknar om 91-^4 mantal 7 mil eller 1377 alnar på hvarje mantal
, och Torneå fyra socknar om tillhopa lOOyjf mantal 7-| mil eller 1,361 alnar likaledes
på mantalet, allt oberäknadt byvägar. — Dock förstås af sig sjelf, att i fråga
om vägunderhållets fördelning hemmanen emellan inom eu och samma kommun, den
-
27
na kalkyl ej kan vinna tillämpning, emedan i detta fall hvarje hemmansandel i vägunderhållet
icke ensamt beror af den gemensamma vägens längd, utan af markens
beskaffenhet och derpå grundad gradering eller uppskattning. Emedlertid visar kalkylen
huru oiika tungt väghållningsbesväret faller på olika socknar inom länet, och
då tyngden af detta onus är till den grad skiljaktig, att den ena kommunen deraf
träffas i nära dubbelt mått emot en annan, såsom förhållandet är t. ex. emellan Luleå
socknar å ena, samt Calix och Torneå socknar å andra sidan, så blir behofvet
af en ny reglering i afseende på vägunderhållet påtagligt. Men då detta icke lärer
kunna utföras riksvis, hvilket utan tvifvel vore det rättaste, så borde likväl en
reglering länsvis i detta läll åstadkommas.
Politi. Till ordningens vidmakthållande äro icke andra anstalter, än dem lag och
särskilda författningar påbjuda, vidtagne, till följe hvaraf socknenämnder och tillsynings—
män öfver försvarslöse personer öfverallt i socknarne tillkommit; men den korta tid,
hvarunder de existerat, har ännu icke kunnat vara tillräcklig, för att af deras verksamhet
några särdeles synliga spår skulle varseblilvas. Likväl, så länge allmogen icke
lärt sig inse fördelarne af ett utbildadt kommunalväsende, skola dock dylika anstalter
komma till föga verksamhet. Allmogen är så van att se sina kommunal-angelägenheter
behandlas af egna och statens tjenstemän, att ehuru den med klara och uppmärksamma,
ofta nog med misstänksamma blickar genomskådar hvarje ärende, som af de
förre behandlas, och deruti den likasom af gammal invand misstro vanligen söker finna
något svek, samma allmoge likväl med största ovilja befattar sig med för allmänheten
gemensamma mål, och nästan aldrig, så vidt den derigenom icke tror sig kunna
iidägga någon särdeles ära eller förvärfva någon ekonomisk vinst. Men denna allmogens
tröghet att uppoffra tid och krafter för gemensamma angelägenheter bör
ock rättvisligen åtminstone till någon del tillskrifvas lokala förhållanden. I en ort
der hemman och byar hafva så spridda lägen, som här är fallet, och då dylika angelägenheters
vårdande med lika trygghet icke kan anförtros åt alla utan undantag,
bör man icke heller undra, om de dugligaste, hvilka företrädesvis måste anlitas, finna
de ständigt återkommande uppdragen, såsom både förenade med tidsspillan och uppoffringar,
besvärliga. Det är allenast tidens inverkan och en allmännare befolkning,
som bär åstadkomma varaktiga förändringar. Brandstodsersättnigar hafva hittills utgått
häradsvis för lidna brandskador. Under loppet af den period, denna underdåniga
berättelse omfattar, har jag likväl varit betänkt på ett reglemente för ett brandstodsbolag
för hela länet, hvilket reglemente Eders Kongl. Majit i nåder under innevarande
år fastställt. Teckningarne till delaktighet uti bolaget pågå nu som mest.
Skjutsningsbestyret är inom Luleå fögderi stäldt på entreprenad, äfvensom vid
Junasuando station inom Pajala socken. I Calix och Torneå fögderier har deremot
28
allmogen, som i det sednare fögderiet betungas af 104 hålldygn om året på hvarje
mantal, icke velat stalla skjutsningen på entreprenad, utom vid förenämnde Junasuando
station. Vid statistiska tabellernas jemförande för de tvänne sista quinquennier
befmnes dock hvad Luleå fögderi angår skjutsningsbestyrets ställande på entreprenad
hafva verkat till betydlig nedsättning i kostnaderna för detta onus. Resande
hafva icke heller ännu anmärkt, det entreprenörerne skulle hålla klena hästar. Men
deremot har inom åtskilliga hållag entreprenaden, ehuru kontrakt derom med viss
person blifvit behörigen upprättadt och fastställdt, blott begagnats såsom ett medel
att åtkomma den högre skjutslegan, under det hållaget nu såsom tillförene fullgör
hållskjutsen efter tur. Men så länge skjutsningen ordentligen bestrides och någon lag
icke förbjuder entreprenören att betinga eller anskaffa hästar från hvem han behagar,
så kan för närvarande ett sådant oskick icke förekommas, ehuru de ändamål,
som med entreprenadskjutsens införande åsyftades, härigenom förfelas. Då de ifrågavarande
hållagens medlemmar till en del äro spridde på en och flera mils afstånd
från skjutsningsstationen, synes ofvannämnda förhållande utmärka en särdeles fallenhet
hos allmogen att skjutsa och en förslagenhet, som i framtiden kan vinna efter
följd,
så vida den icke anses böra förekommas.
Folkskolorna. Efter ofta, under den tid hvarom fråga är, inom församlingarne
hållna socknestämmor, och sedan de hinder, hvilka jag tid efter annan uti underdåniga
skrifvelser inför Eders Kongl. Maj:t haft nåden framställa, till en del blifvit
undanröjda, har med folkundervisningen kommit så långt, att alla församlingar utom
en enda dels beslutat, dels ock i mer och mindre mån påbörjat byggnad af hus för
fasta skolor invid kyrkorna. Allmogens öfvertygelse om nyttan och nödvändigheten
af dessa skolor börjar nu att blifva allt mer och mer utbildad. Dock återstår ännu
en väsendtlig omständighet för att allmogen skall förmå ordna folkundervisningen
på derlör föreskrilna sätt; och detta är den af Konsistorium i Hernösand och mig
begärda anstalt för lärares bildande uti ett seminarium här i staden, hvarförutan nödigt
antal skollärare icke kan erhållas.
Helsovården besörjes uti ett här i staden beläget Kurhus och Lasarett och i öfrigt
al trenne Provincial- och en Stadsläkare, äfvensom af barnmorskor i de
flesta församlingar. Vaccinationen handhafves på hittills ölligt sätt. Dock har
Eders Kongl. Maj:t, uppå min underdåniga framställning om lämpligare stadganden
härutinnan för detta län, funnit skäligt uppdraga Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Sundhets-Kollegium
att i anledning deraf utarbeta förslag till nya föreskrifter i ämnet
för hela riket.
Inom länet finnas 4 privilegierade Apothek, hvaraf ett i hvarje stad och det
4:de i Neder-Calix,
29
Fattigvården. Ingenstädes mer än i Piteå socken har fattigvården varit reglerad
med den syftning att förekomma tiggeri; men i berörde socken hafva de fattigaunderhållits
under ett tiotal af år ungefär på samma grunder, som nu finnas stadgade
uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordniug om fattigvården, hvilket i alla afseenden
visat välgörande verkningar. I öfrigt har fattigvården besörjts uti fattigstugor,
genom rotegång och sammanskott i spannmål eller penningar samt betlande.
§• 6.
Städer.
a) Piteå anlades först invid nuvarande socknekyrka, enligt privilegier af den
12:te Maj 1621, men sedan en vådeld 1666 öfvergått densamma, blef staden förlagd
till Storkåge i Skellefteå, der dock ingen anläggning påbörjades, utan flydtades
staden 1668 dit, der den nu å Häggholmen, vid en fjerd af Piteå eif en mil från
elfvens utlopp i Bottniska viken, är uppbyggd. Efterkommande få likväl till följe
af inloppets och hamnens uppgrundning dyrt betala tillfredsställandet af det enskilda
intresse, som vid stadens placerande å Häggholmen gjorde sig gällande, i det att inloppet
genom muddring måste hållas öppet och inga fartyg numera komma staden
närmare, än på ungefär \ mil. Dessa omständigheter jemte handeln å landet hafva
hufvudsakligen verkat att befolkningen icke stigit till någon särdeles höjd. Emellertid
finnas nu i staden bosatta 1266 personer, således 56 personer mer än då sista
berättelsen afgafs.
Handeln har bibehållit sig såsom den förnämsta näringsgren och idkas för det
närvarande af 13 burskapsägande handlande. De förnämsta artiklar, som utskeppas
och köpas från närmaste socknar samt Piteå Lappmark, äro tjära, bräder, bjelkar och
sparrar, fisk och renshudar, samt en ringa qvantitet pottaska, smör, renstekar, skjäl—
speck, lim och renhorn, deraf trävarorna gifvit god vinst på utländska platser de
sednare åren.
Sjöfarten bedrifves med fyra fartyg om tillhopa 196 läster, hvaraf endast ett
besökt utrikes orter. Något skeppsvarf finnes icke å stadens område, icke heller någon
fabrik, men handtverkerier bedrifvas på vanligt sätt, hvaraf dock färgeri och
garfveri tyckas gifva sina idkare största vinsten.
Fisket intager ock en väsendtlig plats bland näringsfången i staden och har
de sednare åren lemnat ganska ymnigt af strömming och sik.
30
Jordbruk idkas temligen allmänt af stadens invänare, dels å den till staden
donerade jord, dels ock å nära belägna tillköpta hemman å landet, samt har genom
de sista årens gynnande skördar väsendtligen bidragit till inhvggarnes utkomst.
I staden finnes en Trivial-skola, som nyligen erhållit tillökning i lärare-personalen
med en Kollega, så att undervisningen nu besörjes af Rektor och 4 Kolleger.
Skolans läge i centern af Bottniska länen med liera omständigheter halva dock föranledt
mig att uti underdånigt memorial, som härlörut till Eders Kongl. Maj:t ingått,
begära skolans förvandling till elementar-läroverk, derifrån ynglingarne direkte
kunde dimitteras till Akademien. Länets Lasarett är beläget i staden, som begagnar
O 7 Q o
gemensam läkare med detta, äfvensom Apothek här finnes. Fattigvården har besörjts
enligt 1842 antaget reglemente på enahanda grunder som i Piteå landsförsamling.
b) Luleå, som jemväl år 1621 erhöll privilegier och först anlades vid landskyrkan
samt 1649 llyttades till sitt nuvarande läge 1 mil närmare hafsbandet vid en
fjerd af Luleå eif, har ett godt läge och säker hamn; men det bättre inloppet är
ofarbart för fartyg, som nu, för att till staden kunna inkomma, måste taga en lång
och besvärlig omväg. Folkmängden är, sedan sista berättelsen till Eders Kongl. Maj:t
afgafs, ökad med 108 personer, så att den nu utgör 1224. Stadens hufvudnäringar
utgöras af handel, skeppsrederi, handtverk, jordbruk och boskapsskötsel samt fiske.
Handeln idkades för ett tiotal år sedan uteslutande på Stockholm hufvudsakligen
med tjära, bräder, bjelkar, renvaror, fisk och smör, och derifrån ortens förnödenheter
hemtades, men handeln med tvävaror och tjära har sedermera flyttats till utrikes
orter, derifrån de mest efterfrågade varor, såsom kaffe, socker och viner m. m
återföras. I staden finnas Hera ganska förmögna handlande, som sköta sin rörelse
med drift. Sjöfarten bedrifves val med egna fartyg, men merendels befragtas Norska
skepp för trä varutransporten. Skeppsbgggeriet har å stadens trenne varf varit
obetydligt de sednare åren; och IJandtverksrörelsen, som alltid varit de förutnämnde
underordnad, bedrifves på förut öfligt sätt. Fisket efter strömming och annan
småfisk har de sednare åren i allmänhet varit förmånligare, än derförut, men stadens
donerade laxfiske vid Edeforss, som ock blifvit med ali omsorg skött, har gifvit
högre afkastning, än någonsin tillförene. Jordbruket och boskapsskötseln, som väsendtligen
bidraga till invånarnes bergning och med omsorg å donerad jord skötas,
hafva lemnat god afkastning.
Pottaske- och Beckkokerierna äro nedlagda, hvaremot å stadens jord tillkommit
ett större briinueri. Fattigvården har besörjts med kontanta bidrag till de mest behöfvande,
Skjutsningsbestyret från staden bestrides af entreprenörer.
3i
I öfrigt finnes uti staden, hvarest Provincial-läkaren jemväl är bosatt, en Apologistskola,
med Rektor och en lärare, men folkundervisningen är ännu icke kommen
i verksamhet.
c) Haparanda, anlagd med köpings-privilegier i Qystinkäntä hamn 1812, och
sedermera ilvttad en mil längre uppåt Torneå eif, midt emot Torneå stad, samt
år 1842 förunnad stadsprivilegier, äger dålig hamn, men hemtar sin hufvudsakliga
bergning likväl från handel och sjöfart, äfvensom handtverksrörelse. Dess invånare
utgöra nu 445 till antalet, och således 42 mer än år 1841.
Atskillige handlande drifva ganska betydlig handel med ortens hufvudprodukter,
smör, lax, trävaror, Lappmarks-produkter och tjära. Men dels den besvärliga hamnen
och dels den betydliga rörelse med landtmanna-produkter, som åtskilliga mycket
förmögna bland allmogen slagit under sig, förorsaka, att många handlande i staden
icke kunna hafva sin utkomst. Under de fem föregående åren torde staden kunna
sägas mer hafva af- än tilltagit i välmåga.
I judicielt hänseende lyder staden under Neder-Torneå och Carl Gustafs häradsrätt,
i ecklesiastikt under Neder-Torneå församling samt i ekonomiskt under Konungens
Befallningshafvande och kronobetjeningen. 1846 donerades till staden Hapaniemi
kaptens-boställe med derunder lydande laxfiske i Torneå eif. I öfrigt linnes
i staden en skola med Rektor och 3:ne lärare, hvaraf en tillkommit under ifrågavarande
quinquennium; äfvensom den ena af rikets Gränse-tull-rätter här är stationerad.
Slutligen må ock anmärkas att i staden, hvarest Provincial-läkare är stationerad,
finnes ett Apothek.
Hvad i öfrigt kan tjena till upplysning angående städerna finnes uti underdånigst
vidfogade tabell.
2:o Lappmarker ne,
utgörande den del af Norrbottens län, som på nordöstra sidan omsluter kustlandet, gränsa
i vester till Norska fjellrvggen och i norr och söder till förr uppgifna gränser,
samt innefatta med en arealvidd af något öfver 700 qvadratmil Arjeplougs och Arvidsjaurs,
Jockmocks med tillhörande Qvickjocks kapell, Gelliware, Juckasjärvi och
Enontekis pastorater eller församlingar. De bestå till största delen af skogar och
hedland samt myror, sjöar och berg. Invid elfvarne och de mindre vattudragen samt
sjöarne förekomma dock för åkerbruk bearbetade trakter, ehuru jordmånen dertill är
föga tjenlig. Arvidsjaur och Jockmock äro egentligen de socknar, hvarest åkerbruket
med någon fördel i frostfria år kan drifvas. Deremot äro Lappmarkerne mera egnade
32
för boskapsskötsel, som ock der står långt framför åkerbruket. Isynnerhet stränderne
vid elfvar och bäckar samt sjöar lemna ymnig tillgång på foder, men äfven
från myror hemta invånarne sin fodertillgång, ehuru myrorna vanligen lemna afkastning
af dålig beskaffenhet och till största delen icke kunna oftare än hvartannat och
hvart tredje år afbcrgas. Renbetet, som tillförene varit ymnigt, förminskas i den
mån nybyggen hinna anläggas, i det Lapparne måste afstängas med sina hjordar från
bruket af sådane trakter, der nybyggarnes ängar äro belägna, för att undvika den
skada, som renkreaturen åstadkomma å höstackarne.
Invånarne utgöras af nybyggare, som bestå af Svenskar i en del och Finnar i
andra församlingar samt Lappar. Lappmarkernas totala folkmängd uppgick sistlidet år
enligt presterskapets uppgifter till 8,519, hvaraf 3,920 utgöra Lappar och 4,599
nybyggare och ståndspersoner. I brist af tillförlitliga uppgifter om folkmängdens storlek
under föregående tider är jag urståndsatt att uppgifva siffran, med hvilken folkmängden
blifvit ökad; men mig lemnade upplysningar öfverensstämma deruti, att under
det nybyggarnes antal ökas, förminskas den Lappska befolkningen. Nybyggarne,
hvilka hemta sina seder och bruk från kustlandet, hafva i afseende på växt, lynnen
och lefnadssätt allt gemensamt med kustlandets inbyggare, men stå dessa långt efter
i förstånds-utveckling och kultivation i öfrigt.
Lapparne, som till största delen föra ett nomadiskt lefnadssätt med sina renar,
under det ett ringare antal af dem i nedre skogstrakterne uppehåller sig med fiske
och obetydlig boskapsskötsel samt jagt, äro korta till växten, med svag kroppsbyggnad,
till lynnet tröge, vidskeplige och äga föga annan bildning än en svag kristendomskunskap.
De ifrån de nordliga Lappmarkerne uppehålla sig sommartiderne vid
Norriges fjordar med sina renar, med hvilka de om hösten återkomma öfver fjellen
och besöka då stundom kustlandets skogar, hvilket sednare oftare brukas af Lapparne
i södra Lappmarkerne. De föra ständigt nästan ali sin egendom med sig och
skola ännu fortfara i bruket att uti skogarne förvara sitt silfver, till hvars samlande
de äga ett starkt begär, uti i jorden nergräfda kopparkittlar. Deras omåttliga begär
efter starka drycker, sorn yttrar sig i lika hög grad hos qvinnorna, har otvifvelaktigt
mycket bidragit till slägtets förminskande. Nyttjandet af kaffe, som hos Lapparne
äfven nu är allmänt, äfvensom förbudet emot bränvins införande inom Lappmarksgränsen,
torde dock, oaktadt alla missbruk mot detta stadgande, i sin mån förminska
bruket af bränvinet hos Lappska allmogen.
Ehuru Lapparne i allmänhet tro sina medmenniskor om godt, har åtminstone i
de nordligaste Lappmarkerne vid de tider, då de vistats på fjellen, en misstro emot
alla svenskt klädde personer, som kommit att passera förbi deras der uppsatta kåtor,
ända in i sednare tider fortlefvat, hvilken, — den är troligtvis stärkt af vidskepliga
33
föreställningar — då den urartat till handling, ofta skall hafva framkallat bruket af
skjutgevär och slutat med lifvets förlust för den resande. Denna misstro eller fruktan
skall hafva sin upprinnelse från början af 1700-talet, då Kardare uppehållit sig
i Lappmarken med mord och plundring af Lapparnes egendomar, och har sedermera
traditionsvis fortgått till efterkommande. Den har dock försvagats i den mån Lapparne
bibringats mildare tänkesätt om de personer, som i fjelltrakterne råka att
besöka dem, samt erfarenheten lärt dem att de af sådane numera intet hafva att
frukta. Att detta olyckliga bruk, att våldföra resande, hos Lapparne dock ännu icke
alldeles försvunnit, bevisar en nyligen inträffad händelse, då en Svensk vägvisare
öfver fjellen räddades från en mot honom riktad kula allenast genom den lyckliga
omständigheten, att han varseblef den med bössan mättande skytten, och på ögonblickligt
tillrop, att han icke vore någon illgerningsman samt tillkännagifvande af sitt
namn, genast blef af den förra igenkänd och från lifvets förlust skonad. Lapparne
bibehålla jemväl i öfrigt så i afseende på lefnadssätt som klädedrägt från fordna tider
vanliga bruk, som de från sitt nomadiska lif anse oskiljaktiga.
Då Lapparnes egentliga egendom består uti renar, blir det alltid svårt att bestämdt
uppgifva huruvida välståndet bland dem till- eller aftager, ehuru man utaf folkminskningen
torde hafva skäl att antaga välståndets aftagande såsom gifvet. Det
kan icke heller gerna vara tänkbart annat än att Lapparne, bland hvilka sådane
visst ännu finnas, som uti renhjordar och till en del silfver äga verklig förmögenhet,
skulle uti sin näring lida väsendtligt intrång genom de intägter af deras områden,
som nybyggarne år efter annat verkställa. Då det är onekligt, att afsättningen af
Lappmarkernes produkter icke allenast för länet utan äfven för andra orter är ganska
vigtig, äfvensom renskjutsen och transporten emellan Norrige och länet med
dessa djur af varor från ömse håll medför ganska stora fördelar, synes den uti förslaget
till afvittrings-stadgan föreslagna föreskrift, att till Lapparnes upprätthållande
vissa områden böra dem för renbete tilldelas, utan att intägt deraf för hemmansanläggningar
eller förbättringar lår äga rum, grunda sig på af nödvändighet och billighet
framkallade skäl. De misshäiligheter, som ägt rum emellan Svenska och Norska
Lappar åena, samt Norska nybyggare å andra sidan, hafva icke heller kunnat annat
än menligt inverka på Lapparnes trefnad. Med bekymmersam längtan förbida Lapparne
derföre Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning af det underdåniga förslag till reglering
af nybyggarnes och Lapparnes inbördes förhållanden m. m., som af särskildt
tillförordnade komiterade från båda rikena under år 1844 blifvit upprättadt och till
Eders Kongl. Maj:t insändt.
Berättelse öfver Norrbottens län för åren 1842—1846. 3
34
Narinyar.
Renskötseln intager häraf det förnämsta rummet, såsom icke allenast hufvudsakligen
bidragande till Lapparnes, utan äfven i väsendtlig mån till nybyggarnes utkomst.
Så länge den hos Lapparne rådande fördomen, att renarnes räknande skall medföra
olycka, fortfar, så länge blir det ock omöjligt att med tillförlitlighet kunna uppgifva
Lappmarkernes renantal. Efter de sannolika beräkningar, hvaraf jag erhållit del,
skall dock renantalet för närvarande utgöra omkring 45,000 lif, hvaruti inbegripes så
väl det betydliga antal som Lappmarkernes nybyggare-allmoge, som ock det antal renar,
hvilka åtskilliga kustlandets inbyggare äga, men af Lapparne mot lega skötas. Under
ifrågavarande tid har renskötseln icke särdeles varit besvärad af det för dess trefnad
mest af alla befarade hinder eller Ilen och hård snö närmast marken, hvarigenom
renarne hindras från att åtkomma renmossen, som utgör deras hufvudsakiigaste
födoämne. Visserligen äro vargar och filfrasen älven Lapparnes plågoris — och de
år, då dessa i mängd hemsöka Lapparnes hjordar, betraktas såsom oår — men om
snö fallit till någon myckenhet, mäkta Lapparne genom skidlöpning förfölja, uttrötta
och fånga dessa rofdjur och dymedelst hindra deras härjningar bland hjordarne. I öfrigt
är anledning förmoda, att denna näring bedrifves nu på samma sätt som för
100-taIs år sedan.
Åkerbruk och boskapsskötsel idkas af alla nybyggare, såsom hufvudnäringar,
men med skäl egnas boskapsskötseln större uppmärksamhet, emedan åkerbruket sällan
gifver idkaren så tillräcklig afkomst, att icke uppköp af korn från kustlandet blifver
nödigt. Uti de trakter, som närmast gränsa till kustlandet samt i Juckasjärvi
Lappmark vid Torneå eif äfvensom i Arvidsjaur, är dock åkerbruket merendels lönande,
i anseende till jordmånens för sådant bruk mera tjenliga beskaffenhet, än uti öfriga
trakter af Lappmarken. Något annat sädesslag än korn är dock icke brukligt,
men potates börjar numera allt mer och mer sprida sig jemväl i Lappmarkerne och
odlas der icke utan framgång. Till boskapsskötselns betryggande brukas endast naturliga
ängar, som derföre ända till flera mils afstånd från hemvistet uppsökas. Bo
skapsracen
är liten, men gifver ändock i anseende till goda sommarbeten och den
vårdade skötsel man egnar densamma ganska god afkastning. Af ladugårdens alster
föryttras smör till ganska betydlig qvantitet, dock mest från de vid Torneå och Muonio
elfvar belägna Lappmarkerne.
Skogar, närmast kustlandet i synnerhet, finnas i Lappmarkerne, ehuru växtligheten
är långsam, temligen storväxta, så att innebyggarne derifrån de sednare åren
kunnat efter de flottbara tloderne nedföra och föryttra åtskilliga produkter. Men
55
träden blifva ju mer man allägsnar sig från kustlandet mindre och försvinna allt mer
och mer mot fjellen, så att till och med vedbrand i Enontekis Lappmark måste hemtas
på 4 å 6 mils afstånd.
Bergsrörelse. Derom har jag afhandlat under samma ämne uti kustlandet.
Bland binäringar förtjena ej andra, såsom i någon mån bidragande till innebyggarnes
utkomst, nämnas, än jagt och fiske samt limkokning och salpetertillverkning,
af hvilka den sistnämnda, som endast öfvas uti Arvidsjaurs Lappmark, de sed
nare
åren märkligen tilltagit.
Handel. Lappmarksprodukterne, renshudar, renkött, rentungor, torr och färsk
fisk, smör, vilda djurs skinn, afsätlas vä! hufvudsakligen vintertiderne, då kustlandets
handlande på marknader besöka Lappmarkerne, vid hvilka tillfällen, särdeles som
ting och uppbörd då jemväl hållas, så väl Lappska som öfriga allmogen ganska allmänt
samlas. Men i sednare tider har en särdeles lust bland nybyggare uppstått
att besöka Lapparne i deras kåtor, för att mot starka drycker och penningar jämväl
tillbyta sig Lapparnes varor, hvarvid Lappen, som lätt öfverväldigas af begäret efter
spirituösa varor, följaktligen blir den som af denna handel skördar minsta vinsten;
ja detta missbruk af handel eller bedrägeri skall gå så långt, alt Lapparne stundom
och icke så sällan låta förmå sig att för en och annan sup afstå en hel ren, och
påstås af kännare i Lappväsendet, om det ohejdadt får fortfara, lika mycket, som
intägten af renbetesland, skola bidraga till Lappska nationens undergång, ett förhållande
så mycket betänkligare, som de liesta nybyggens tillvaro är med renskötseln,
som blott af Lappar kan utöfvas, så nära förenad. Utom lyxartiklar, som numera
äfven finna afsättning i Lappmarkerne, lemna de handlande i utbyte mot förenämnda
varor Vnjöl, salt, rom, vin, tobak, bly, krut, kläde m. m. och penningar, mest
i silfver.
S*olili$k Förjuttniitg.
Kammarverk. Tabellen utvisar sammanräknade hemmantalet i denna landsträcka
samt lägenheternas olika naturer. — Sedan år 1841 hafva hemman till ett antal
af ungefär tjugufyra, alla af krono-natur, efter tilländagångna frihetsår i skatt
ingått för ett sammanräknadt hemmantal af 3 hela mantal. Under samma tid hafva
55 nya hemman eller nybyggen blifvit till anläggning beviljade, hvarförutan 500
å 600 särskilda mindre lägenheter blifvit såsom understöd åt förut anlaggda hemman
upplåtne, under vilkor likväl af desammas afträdande, derest vid en framdeles skeende
afvittringsreglering omständigheterna så skulle fordra. Ibland dessa nyhemman må
36
särskildt nämnas tvdnne inom Enontekis Lappmark, hvilkas anläggning i grannskapet
af Norrska fjellryggen invid den vanligen begagnade vägsträckningen emellan Norrige
och länet haft till föremål att på denna sida om fjellet etablera ett lägerställe för
trafikerande, hvilket behofvet högt påkallat. Utan statens mellankomst hade säkerligen
icke någon bosättning i denna aflägsna trakt varit att förvänta af den enskilda
spekulationen, och de 1000 R:dr b:ko, som af allmänna medel blifvit såsom byggnadsunderstöd
i denna skoglösa trakt för nybyggen anslagne, äro således rätt väl
använde. Någon åkerodling kan naturligtvis vid dessa hemman icke komma i fråga,
meri då de äga ett betydligt höbord och trakten deromkring erbjuder förmånligt fiske
och djurfång, så bör deras framtida bestånd kunna påräknas, helst någon inkomst af
resande äfven kan åboerue tillfalla.
Såsom i denna berättelse förut är nämndt, har hittills någon afvittring i länets
Lappmarker icke ägt rum, och alldeles tillämplig är ej heller 1824 års afvittrings—
stadga för denna del af länet. Som detta blifvit insedt och erkändt, har på nådig
befallning förslag till särskild afvittrings-författning för Lappmarken blifvit af dertill
utsedde komiterade utarbetadt och till Eders Kongl. Majit år 1842 i underdånig
het
insändt.
Statsbidrag. I Lappmarken utgöres icke någon ränta till staten af frälsehemman,
och åtnjuta dessa således en slags säterifrihet. Hvad åter beträffar räntan af
skatte- och kronohemmanen derstädes, så skiljer den sig i så måtto från räntan af
kustlandets hemman, att då den af dessa sednare utgöres efter markegång för de derunder
inbegripna persedlar, betalas samma ränta i Lappmarken efter dess kronovärde
eller 6 R:dr 32 sk. för hvarje helt mantal. Den skattelindring, som Lappmarkshemmanen
sålunda åtnjuta, skall, enligt 1762 års Kongl, resolution på allmogens besvär,
utgöra en ersättning för kostnadsfri fortskaffning af åtskilliga embets- och tjenstemän
under vissa af deras färder i Lappmarkerne.
Länets Lappmarker innehålla, oberäknadt vanliga byar, sammansatte af ordentliga
hemman eller nybyggen, tjuguen såkallade Lappbyar, hvilkas utskylder till kronan
utgå byavis och bestiga sig inalles till 344 R:dr 28 sk. b:ko. Genom nyss åberopade
nådiga resolution är väl utlofvadt, att i den mån renbetet genom upplåtelser
af jord till nybyggen minskades, Lappbyarne skulle njuta lindring eller förmedling i
skatten, men oaktadt en stor mängd hemman under sednare tider i Lappmarken tillkommit,
hvarigenom påtagligen många renbetesland blifvit inkräktade, har någon fråga
om dylik förmedling ej blifvit väckt, utan fortfar hvarje bys ränta att utgå till
lika belopp, som tillförene. Den jemkas dock årligen emellan ledamöterne inom samma
byalag i förhållande till hvar och ens renmakt. Också torde ifrågavarande för
-
medling lämpligast böra hänskjutas till utförande i sammanhang med allmänna afvitt—
ringen i dessa orter.
Några vägar underhållas icke i Lappmarken under sommartiden, men väl vintertiden,
och resenären fortskaffar sig der under den sednare årstiden, dels med häst
och släde, dels med renskjuts efter de spärr, som Lapparnes pulkor i snön åstadkomma;
sommartiden måste man färdas antingen ridande eller till fots.
Skjutsningsskyldigheten i Lappmarken är icke betungande, om man undantager
ofvannämnde embetsskjuts, men derföre åtnjutes ock en ansenlig lindring i skatten.
Oberäknadt Enontekis Lappmark, der resande emellan Sverige och Norrige ofta nog
vintertiden färdas, förekomma sällan i Lappmarkerne några skjutsningar vid andra tillfällen,
än dä marknader samt ting och uppbörd der inträffa, och dervid begagnas numera
gemenligen hästar dels från kustlandet dels tillhörige hemmans-innehafvarne invid
vägarne.
Klereciet aflönas till en del af Lappmarkernes invånare sjelfve och till en del af
Statsverket, som dertill anslagit vissa tunnor spannmål och obetydligt kontanter. Statens
årliga bidrag till detta ändamål uppgår inalles till 46 R:dr 32 sk. kontant och
145 tunnor korn, oberäknadt atlöningen åt klereciet i Piteå Lappmark, som utgår
från Westerbotten.
Helsovården ombesörjes af Provincial-läkarne, hvilka hvar inom sitt distrikt under
marknadstiderna besöka Lappmarkerne och utöfva uppsigt öfver helsovården och
de inom församlingarne antagne vaccinatörer.
Folkundervisningen är inom Arvidsjaur med statens biträde uti en ambulatorisk
skola börjad, men i öfriga Lappmarker har någon sådan af bristande tillgångar icke
kunnat åstadkommas.
Fattigvården bestrides genom sammanskott åt de mest behöfvande och deras utackordering
hos välkände husbönder. Men kustlandets socknar hafva hittills nog ofta
fått vidkännas tyngden af fattige från Lappmarkerne.
Till ordningens vidmakthållande i öfrigt äro inom Lappmarkerne jemväl socknenämnder
och tillsyningsmän öfver försvarslöse tillsatte.
Piteå Lands-Kansli och Lands-Kontor den 22 December 1847.
C. FR. HEDENBERG..
Fr. Hällern. A. M. Eurén.
Ver ättel se öfver Norrbottens län för åren 1842—1840. 6
Tabell
f 8 i*
Landet inom Norrbottens JL ii n.
lägenheter utan
Kustlandet eller det egentliga Norrbotten
Frälse-Säterier
Frälse-hemman
Krono-hemmah
Krono-Skatte-hemman
Dito särskildt under Bruk skatteköpta
Krono-nybyggen med frihets-år
Militie-boställen
Ecklesiastika Dito
Dito Dito oskattlagda
Skattlagda, obebyggda Torp, Utjordar, Urfjellar m. fl
mantal, som ej under något hemmans ränta äro inbegripna, skatte
Dito Dito Dito krono
Dito Dito bebyggda. . . krono
Oskattlagda Utjordar, Urfjellar m. fl. lägenheter etan mantal, som
ej under något hemmans ränta inbegripas, skatte
Dito Dito krono
Soldat-torp
Krono-torp med frihets-år
Dito utan Dito
Backstugor
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från hemman på viss tid
Skattlagda Fisken och Fiske-lägenheter af särskilda slag, som under
något hemmans ränta ej äro inbegripna, skatte
Dito Dito krono
Tull-mjölqvarnar med 1 par stenar, skattlagda
Dito Dito oskattlagda, nyligen uppbyggda
Dito med 2 pär dita dito . . .
Tull-sågqvarnar, finbladiga
Dito med rätt till köptimmer från kronans skogar
Husbehofs-mjölqvarnar, utan ränta .
Dito Sågqvarnar
Stampar (i qvarnarnes värde). . .
Stångjerns-verk
Amnes-hamrar
Masugnar
Jern-manufakturverk af särskilda slag
Torp under Bruk, oskattlagda . .
Glasbruk
Krono-allmänningar kunna i anseende till ofullbordade afvitfringar icke
till tunnlandtal uppgifvas . . .
Diverse personer, som ej höra till någon viss näring, sterbhus, testa
mentén, gåfvor och fidei-kommisser
Summa
Norrbottens Lappmarker.
Frälse-hemman
Krono-Skattehemman
Krono-hemman . . . . •
Ecklesiastika boställen
Backstugor
Oskattlagda lägenheter eller renbetesland . . .
Husbehofs-qvarnar
Arrende-fisken och öfriga lägenheter hvarför ränta betalas
Odes-nybyggen, frälse
Antal Lapp-byar och Skatta-Lappar ....
Antal Ren-Lappar
Antal Fiskare-Lappar
Summa
Och då härtill nu lägges för Norrbottens läns kustland belöpande . .
Så uppkommer för hela länet
Hemmantal.
O:
■“!
a
o
CU
Utsäde af
Mantal.
«R
28§
4|
47#,
5
85-rib
MOjgSS
Mantal.
ö 21
GU
sim
‘243yf
Al 23
T'2S
B¥
39*
4|.
47 f
5
B »=
n Cfq
S. O
OQ i.
05
St.
523
&
pso
cn
T.r
4
10
17
202
2
3
2,1
4
26
90
35
1
44
463
3
13
895
33
41 —
3381 —
2 —
31 —
8)
■13
7
372
26
2
9
6
7
3S
11
1
2,9391245*
96^
593M'
«653j|{t|
689}g| 4,086
36
373
100
4
6
76
533
19
1,147
2,939
10
T:r
65
191
1,479
13,332
25
917
122
138
3
30
429
3
25
252
25
26
17,062
39
30
T:r
32
71
162
1,340
6
95
27
30
1
76
1
5
64
4
Medelafkastning,
sedan utsädet är
afdraget.
W
T: r
42
102
176
2,040
36
26
40
12
1,932
19
13
11
245J
517 270
9
114
708
17,062
441
2,470
30
300,
1,932
2561| 17,770 j 2,287*
31
2,470
T:f
272
854
6,366
63,585
3,651
590
650
12
120
1,577
9
100
898
125
T:r
272
630
1,380
12,420
820
240
262
8
St.
11
92
444
3,346
467
32
41
1
48
728
10
40
620
40
104
78,913
143
108
1,571
22
361
Underhållna kreatur.
•B
CD
a
20
10
96 11
16,614
104
73
1,397
49
240
2,2051 1,863
78,913116,614
2,501 |81,118pl8,477
St.
2
15
60
353
37
7
10
St.
St.
»0 14
321[ 201
1,956: 574
15,304 3,636
1,314
151
263
5
40
64
10
44
724
3
40
436
33
451
20
28
1
16
25
6
16
2 30
4,475
56
44
415
10
118
643
4,475
493
16
11
148
4
51
230
20,728
177
150
2,050
48
36
479
2,940
493 20,728
St.
59
700
2,891
27,236
1,764
240
310
6
90
380
40
St.
2
43
531
19
23
40
4,995 33,756
77
37
434
12
180
740
4,995
428
346
3,975
110
990
5,849
33,756
5,1181 723123,66815,735139,605
St.
30
204
394
554
618
15
2
17
618
1,190
240
160
St.
900
2,600
450
R:dr
1,531,801
32,114
B e v i I I n i n
700
3,950
800
500
3,580
50
1,180
42,040
48,150|
400
1,190' 3,950)2,604,251 {6,479
63511,590152,100j2,604,251|6^479
s
a
B
<1
a
Efter 1844 års Bevillnings-förordning.
Efter
Efter
Bränvins
1 :a Art.
2:a Art
Summa.
brännings-
afgut.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
12
27
7
37
17
3
49
44
10
123
7
2
282
5
5
405
12
7
—
590
7
3
340
39
9
930
47
—
12
16
3,912
30
—
3,460
27
2
7,373
9
2
288
33
6
464
22
10
464
22
10
32
14
5
3
35
14
5
2
6
60
31
2
576
22
6
637
5
8
1
24
—
7
—
—
8
24
—
—
—
4
24
.—
3
5
7
7
29
7
_
—
—
—
2
28
10
2
28
10
—
—
—
4
36
7
4
36
7
—
—
—
—
—
—
1
19
3
1
19
3
—
—
—
109
20
5
5
12
114
32
5
.
2
12
—
—
—
—
2
12
—
15
—
1
9
7
16
9
7
—
774
46
10
443
32
8
1,218
31
6
—
43
16
10
7
—
1
50
16
11
—
—
—
47
17
3
47
17
3
—
—
337
9
11
337
9
11
—
—
—
38
5
38
5
—
—
2
8
5
4
40
24
4
42
32
5
—
20
33
7
264
8
—
284
41
7
t—
—
—
23
1
2
255
16
—
278
17
2
—
—
i 158
22
8
779
18
1
937
40
9
--
—
17
—
—
118
30
10
135
30
10
—
—
—
lil
4
10
950
2
3
1,061
7
1
.
6,479
19
2
7,973
37
5
14,453
8
7
303
7
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
jjo,479
19
2
7,973
37
1
14,453
8
7
303
7
6
|6,479
19
217,973
37
| 5114,453
1 8
1 7
| 303
7
1 6
Summa
Bevillning.
R:dr
49
405
943
7,661
sk.
44 10
12 7
15 -
42
464
37
6371 5
8 24
7
2
4
1
114
2
16
1,218
50
47
337
4
42
284
278
937
135
1,061
29
28
36
19
32
12
9
31
16
17
9
38
32
41
17
— 54
14,756
14,756
10
Ständiga Räntor.
Jordeboksoch
Hemmantals-Känta.
Kronotionde.
Afrad.
Mantals
penningar.
1
Ger
nlngs
ören.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
samt andra
verk och
inrättningar.
Summa.
16 1
14,756 |l6| 1
R:dr
sk.
rst.
67
30
10
876
22
10
7,278
17
2
24
35
6
362
16
4
129
24
11
235
37
2
46
29
9
101 21
209121
101 35
91 32
9,579
32
327
104
130
109
R:dr
sk. rst.
575 26
804 A9
7,477| 42
704
9,579
10,284
36
36
R:dr
873
7,252
sk.
8,858
8,858
11
11
11
11
rst. R:dr
sk.
— 8
—• 54 16
5! 260 36
4 2,025 32
228 16
21 12
39 —
l1 —
8,126 28
8,126
3 24
1
24
6
—
488
24
21
40
1
16
16 24
28
89 24
Rd sk.
3,433
28
28
16
16
16
R:dr
77
585
1,701
96
681
3,145
3,145
sk. rst.
18
R:dr
8
697
2,815
sk.
24
10
311 8
24,034 43' —
228
45
16
47
401 16
130
239
46
54
1
6
488
21
101
209
101
79
696 40
1,717 44
24 —
96
770
12
25
25
83
2133447
704
704
33,147
43
34
16
21
10
Norrbottens Läns Lands-Kontor i Piteå den 51 Augusti
1| 8,858| 11) 111
1847.
8,126j281 9| 3,4331281 311613,145125) 2|33,851123111
Arrendemedel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
R:dr
33
1,986
sk.
17
2,019 17
4
2,019
40
R:dr
443
1,221
17,788
19,454
19,454
sk.
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrko
betjenings.
Summa.
R:dr
117
1,181
1,402
11,457
130
59
22
102
50
15
62 24
78 16
81 32
10 32
10 —
2i 8 14,765 20
2 8
2,024 3 7| 19,454 2 8
2,023
2,023
14,765
20
16,788)20
R:dr
sk.
13
13
140 32
462 40
3,328 44
27 32
R:dr
9
123
420
2,973
24
16
11 16
3,999
178 —
178
3,999l 1
3,557
16
32
372 32
372
3,557
4,177) l) 3,930
R:dr
140
1,445
2,285
17,759
182
59
22
102
50
68 24
86 32
99
10
10
22,322
2,573
2,573
22,322
161 24,895
16
32
32
37
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
Väghålln ing.
Diverse afgifter,
onera
och allmänna
besvär.
Summa
Statsbidrag.
R:dr
sk.
96 8
353' —
1,007 16
7,020
239
83
190
13
6
23
80
109
260
19
45
9,548
696
696 14
9,548 16
24
32
16
14
10,244 30
R:dr
1,173
2,283
14,046
sk.
17,503
178
178 16
17,503
R:dr
82
906
797
6,306
71
89
8,252
R:dr
61
899
821
6,117
18
55
57
160
30
sk.
20
35
40
16
161
161
8,252
8| 17,6811161 8,414
32
24
40
10
R:dr
438
6,324
12,175
100,734
950
475
1,374
141
246
49
4
1
87
332
3
22
1,809
100
250
2,583
102
4
165
1,130
2,226
96
42
10
36
19
16
36
9
7
32
38
26
11
41
46
10
1
8
10
11
11
9
7
7
3
5
7
6
11
6
8
2
8
7
6
43 —
— 2,108
187
2,338
2,338
8,330
10,668
32
32
1,205
135,333
6,652
2
6,657 6
135,333 35
27
30
141,990)41
10
1
10
1
10
11
C. FR. HEDENBERG.
Fr. Halléen.
Berättelse öfver Norrbottens län för åren 4842—1846
Tabell för Städerna inom norrbottens Län.
Medelafkastning,
sedan utsädet
är afdraget.
Jord,
Utsäde af
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt värde.
Ständiga Räntor.
Klereciets underhåll.
Efter 1845 årsBevillnings-förordnini
o:
era
ET
O:
c:
03
OQ
T:ld
St.
T:ld
St.
St.
T:ld
T:r
Piteå stad
T:r
St.
St.
T:r
T:r
St.
R:dr
R:dr
T:r T-.r
St.
T:r
R:di
R:dr
sk.
St.
R:dr
sk.
sk.
sk.
Rd
R:dr
sk.
rst. Rd
sk.
R:dr
sk.
R:dr
rst.
sk.
Rd
R:d:
sk.
R:dr
rst. R:dr
sk.
sk.
R:dr
rst.
R:dr
rst.
sk.
R:dr
R:dr
R:dr
sk.
sk.
R:dr
R:dr
sk.
rst.
158
Hus och Tomter
Jord
85,150
85,150
83,285
108,435
1,596
1,342
36
254
— 65
1,072
247
334
160
74
100
638
1,044
5,143
71 24
130
802
2.332
2.332
1,400
230
80
312
83.285
83.285
475
71 24 32 85,150
Summa
130
230
158
802
254
1,400
30
1,596
475
1,342
247
40
24
43
178
1,072 37
' i
160
334
74
638
100
1,044
5,143
liiileå stad,
Hus och Tomter
Jord
254
73,415
11,840
162,421
137
1,627
1,490
32 224 16
193
266
150
1,099 8
656
860
600
300
200
1,610
1,610
200
220
637
133
72
1,100
316
4,277
112
77.166
77.166
Summa
860
600
254
150
220
637
1,100
162,421
137
316
11,840
112
1,490
1,627
193
300
32 224 16
1,099
266
656
200
133
200
4,277
Haparanda stad.
Ilus och Tomter, bebyggda
Hapaniemi donerade
hemman
803
707
45
83 35
32
340
70
720
2,058
44
1 32
32
14
72
17, —
Summa Summarum j 412 j 280 11,662 j 2,00013,942
315
330,856 487142 f3,5391181 414,027
143
546 28 183 28 56 146,830
160,451
157|17
11,840
17jll|74|l3| 6 537 12
557 27
2,171
3591 — J460J1921 811,011J 8 1,192|205
228
1,974132
11,551
Norrbottens Läns Lands-Kontor i Piteå den 31 Augusti 1847
C. FR. HEDENBERG.
Fr. Hällern.
Berättelse öfver Norrbottens län för åren 1842—1846.
Uppgift, utvisande antalet af Folkmängden i Norrbottens Län för nedannämnda år.
Luleå Fö
g d e r i.
Calix Fögder
i.
Torneå Fö
g d e r
i.
Piteå
Stad.
Luleå
Stad.
Summa Summarum Folkmängd.
Betalande.
Befriade.
Summa Folkmängd.
Betalande.
Befriade.
Summa Folkmängd.
Betalande.
Befriade.
Summa Folkmängd
Beta-
lande.
Befriade.
Summa
Folkmängd.
Beta-
lande.
Befriade.
Summa
Folkmängd.
Betalande.
Befriade.
g
As:
• 3
3
CD
7*
O
3‘
3
0
p
cn
03 2
3
BJ 3
-93
B£ ra*
a. ra
“ g
93 2
P 3
ra
ra
g
OK
3
3
cd
O
5'
3
O
p
g
09:
3
3
CO
71
O
-<
3*
3
O
71
g
PK
3
B
ra
71
O
5'
3
0
P
* c
1 3
S 3
CD 03
r*
g
09:
3
3
CD
71
O
5'
3
0
P
g
09:
3
3
CD
71
O
3'
3
S
g
09:
3
3
CD
71
O
3'
3
0
p
iTj
CD CO
3 g
0 S
3 3
£? »
g
09:
3
3
CD
7»
O
■<
3*
3
O
g
09:
3
B
CD
71
O
3"
3
0
P
g
09:
B
3
CD
7S
O
-<ä_
5'
3
O
p
3
g 3
1 3
CD Q,
P
g
c:
3
3
CD
p
O
3'
3
0
P
g
»:
3
3
CD
p
O
5’
3
O
p
g
3:
3
3
CD
’~S
O
p
5'
3
0
P
*13
CD C»
ra c
C/i —
0 3
3 3
.* “
g
09:
3
3
CD
7
O
2
5'
3
0
p
g
3
3
CD
p
O
<
5'
3
O
p
g
su:
3
3
CD
p
O
3'
3
0
P
ra C?
CA) 3
§ i
1
3
3
ra
p
O
■g,
b’
B
O
p
g
09:
3
B
3
■
O
3*
3
O
*
För
#
Ar
1842
4,000
4,381
5,197
5,643
9,197
10,024
19,221
2,200
2,268
2,983
3,406
5,183
5,674
10,857
1,962
2,015
2,209
2,641
4,171
4,656
8,827
317
405
234
254
551
659
1,210
284
387
211
234
495
621
1,116
8,763
9,456
10,834
12,178
19,597
21,634
41,231
»i
1843
4,148
4,474
4,997
5,566
9,145
10,040
19,185
2,208
2,323
3,027
3,471
5,235
5,794
11,029
2,015
2,050
2,217
2,661
4,232
4,711
8,943
303
401
237
267
540
668
1,208
304
388
211
239
515
627
1,142
8,978
9,636
10,689
12,204
19,667
21,840
41,507
n
1844
4,332
4,698
5,052
5,646
9,384
10,344
19,728
2,263
2,339
3,068
3,558
5,331
5,897
11,228
2,058
2,057
2,219
2,515
4,277
4,572
8,849
308
403
229
256
537
659
1,196
291
377
213
261
504
638
1,142
9,252
9,874
10,781
12,236
20,033
22,110
42,143
11
n
1845
4,347
4,688
5,260
5,653
9,607
10,341
19,948
2,306
2,386
3,165
3,627
5,471
6,013
11,484
2,131
2,111
2,299
2,739
4,430
4,850
9,280
295
386
264
292
559
678
1,237
299
370
219
264
518
634
1,152
9,378
9,941
11,207
12,575
20,585
22,516
43,101
11
n
184G
4,656
5,074
5,132
5,537
9,788
10,611
20,399
2,464
2,511
3,147
3,553
5,611
6,064
11,675
2,025
1,945
2,483
2,943
4,508
4,888
9,3961328
409
243
286
571
695
1,266*325
387
214
262
539
649
1,188
9,798
10,326
11,219
12,581
21,017
22,907
43,924
Piteå Lands-Kontor den 1 Oktober 1847.
C. Fr. HEDENBERG.
j. C. Hålken.
Berättelse ofver Norrbottens län för uren 1842—1840.
Förteckning öfver eniagda Krono-Hjby^n »eli Tori»
samt «i|»s>iåtna Lägenheter inom JVorrhottens län,
lander loppet af ncdannämnda år.
Luleå
Fögderi.
Calix
Fögderi.
Torneå
Fögderi.
Summa för
Kustlandet.
Inom Lapp-  markerna.
Summa
Summarum.
Nybyggen.
Antal
Lägenheter.
Nybyggen.
Torp.
Antal
Lägenheter.
2?
o*
GQ
GQ
O
3
Antal
Lägenheter.
2?
cr
GQ
GQ
<t)
S
Torp.
1 Antal
i Lägenheter.
Nybyggen.
Torp.
Antal
1 Lägenheter.
Nybyggen.
Krono-Torp.
Antal
j Lägenheter.
År 1842 ...
—
1
2
—
3
2
1
4
—
5
7
—
74
11
—
79
» 1843...
—
5
1
—
13
1
14
2
—
32
3
—
09
5
—
101
G©
rfs
4S
—
1
1
1
3
2
33
3
1
37
4
2
74
7
3
lil
» 1845...
7
2
2
—
29
9
18
18
—
49
9
—
101
27
—
210
» 184G ...
4
—
12
—
15
8
30
24
—
51
12
3
107
30
3
218
Summa
11
9
18
1
03
22
102
51
1
174
35
5
545
80
0
719
Piteå Lands-Kontor den 31 Augusti 1847.
Fr. Hallsén.
Berättelse öfver Norrbottens län för uran 18-12—1846.
iAHMAIDRAfM Lansvi§ af de liaiidsIiöfdin^e-Eliiilieteiia^ Femår§-Berättelser för åren 1843—184^ åtföljande Tabeller för 8tåderna
Ständiga Räntor.
Boskaps
och
Åkerskatt.
Mantals
penningar.
Tionde och
räntor af Bruk,
Verk och Inrättningar.
Summ!
R:dr.
sk,
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
73
—
1,165
36
—
1,797
34
3
3,036
22
3
17
42
—
695
12
—
65
4
—
778
10
—
18
1
6
1,233
19
2
4
8
—
1,255
28
8
50
6
8
349
12
—
—
—
399
18
8
5
—
—
1,105
31
2
—
-
1,110
31
2
041
33
7
1,565
12
—
13,683
23
10
15,890
21
5
998
14
3
3,476
21
—
—
—
4,474
35
3
362
22
6
1,066
12
2
390
44
5
1,819
31
1
103
41
1
1,506
36
—
—
—
1,610
29
1
29
41
3
1,697
36
—
—
—
1,727
29
3
157
1
5
932
24
—
38,048
16
7
39,137
42
—
201
—
6
1,140
—
—
—
—
1,341
—
6
660
39
7
963
26
4
94
3 2
—
1,719
1
11
254
10
3
2,036
—
—
374
—
—
2,664
10
3
52
2
6
790
32
—
—
842
34
6
1
—
—
237
24
—
—
—
238
24
—
—
—
827
12
—
—
—
827
12
—
—
—
4,102
—
—
1,683
—
—•
5,785
—
—
80
13
4
1,194
18
—
—
—
1,274
31
4
—
—
2,437
36
—
—
—
2,437
36
—
—
—
1,023
42
—
—
—
1,023
42
—
—
—
3,686
8
10
—
—
3,686
8
10
30
12
9
99
24
—
—
—
129
36
9
89
31
5
437
12
—
30
32
—
557
27
5
3,826
26
7
33,770
6
8
56,172
3
1
93,768
36
4
Arrende
medel.
Kostnad
för
Rotering.
:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
—
—
507
29
10
—
—
198
16
6
—
—
439
19
4
-
-
129
43
9
—
—
337
38
2
1,129
24
3
599
—
8
2
43
8
1,572
20
—
115
1
7
402
45
5
13
16
—
813
35
9
—
—
564
8
2
—
—
507
7
3
—
—
448
7
—
—
—
431
47
8
1,218
—
—
1,281
18
4
—
—
533
12
1
—
—
119
24
—
1,968
34
4
68
32
—
408
44
10
4,291
32
—
1,907
47
4
—
—
520
42
10
80
32
—
4,908
4
5
—
—
69
4
2
26
13
—
157
17
5
6,946
2
6
18,827
41
3
Kostnad för
Städernas Styrelse.
R:dr.
sk.
7,43.2
16
3,273
38
5,402
30
1,480
—
6,890
—
14,028
10
22,941
7
5,530
47
8,568
28
8,047
—
5,645
—
3,598
19
8,683
27
19,263
36
3,325
24
1,611
32
3,710
—
36,088
13
3,654
33
14,940
5
6,447
45
171,240
41
2,171
45
363,976
Pastorers.
Klereci-State
Kapellaners.
ns underhåll
Ryrkobetje
nings.
Summa.
Fattigför-
sörjning.
Skjuts.
Väghåll
ning.
Diverse afgif
onera och a
männa besv
ter,
Il-
ar.
Summa
Statsbidrag.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
3,133
32
_
1,130
_
533
16
3
4,797
3
5,911
33
2
429
32
—
2,300
—
—
5,900
—
—
48,097
47
6
1,747
12
7
798
42
1
646
—
—
3,192
6
8
1,437
2
10
1,102
—
—
895
15
1
3,853
9
10
20,467
19
5
1,535
14
1
927
12
—
669
26
8
3,132
4
9
4,569
40
9
832
10
—
5,430
—
—
7,201
41
8
38,495
4
4
139
4
4
100
—
70
—
—
309
4
4
1,070
5
4
1,028
—
—
350
—
-
2,368
19
9
11,273
32
3
1,370
4
096
—
—
596
24
—
2,662
28
—
8,139
10
9
5,957
—
—
2,897
—
—
3,803
—
—
45,818
28
8
8,408
44
2
2,041
28
10
1,266
32
—
11,717
9
—
10,857
21
1
365
28
0
4,747
35
-
16,176
19
7
90,629
30
—
7,790
22
8
2,162
40
8
1,965
—
—
11,918
15
4
19,734
44
7
3,534
34
7
3,231
44
—
12,212
24
2
120,515
4 1
6
4,170
31
3
720
13
9
835
2 1
2
5,726
18
2
6,089
5
10
670
20
—
2,755
10
—
12,613
18
10
49,804
23
5
2,346
40
1,262
42
1,860
13
4
5,469
47
4
7,704
15
—
3,302
19
—
2,178
20
-
10,063
41
—
57,976
25
3
2,600
1,365
—
1,656
5
—
5,621
5
—
10,372
—
—
644
—
—
2,465
—
-
19,174
—
—
64,230
21
9
3,272
34
1,751
—
1,026
32
—
6,050
18
—
5,682
45
3
1,506
—
-
780
—
—
5,855
—
—
78,113
—
10
2,337
37
4
610
—
—
999
24
—
3,947
13
4
5,193
24
1
1,075
-
—
2,949
16
-
13,094
46
7
45,324
24
7
1,162
44
1
507
16
349
—
—
2,019
12
1
4,185
33
—
2,556
24
—
2,331
9
2
6,576
14
—
40,630
15
11
2,818
32
2,329
21
3
916
—
—
6,064
5
3
19,407
18
11
882
32
—
872
—
-
31,495
12
—
107,093
11
11
1,450
470
—
716
32
—
2,636
32
—
2,802
36
—
118
32
—
400
—
-
3,700
—
—
2j},487
7
7
84
300
—
133
16
—
517
16
—
880
—
—
100
—
—
100
—
—
266
32
—
6,358
40
1
2,050
375
—
—
293
—
—
2,718
—
—
2,843
—
—
100
-
—
673
—
—
6,986
17
—
27,547
41
—
6,507
27
9
2,140
—
—
1,443
25
2
10,091
4
11
30,556
45
4
10,269
10
—
17,757
41
2
78,406
6
—
245,855
13
1
3,451
32
1,025
—
—
221
32
—
4,698
16
—
3,757
47
—
789
8
—
616
20
—
4,142
20
6
32,274
7
4
3,250
1,000
1,285
16
—
5,535
16
—
16,337
2
6
3,623
—
—
1,591
10
8
17,070
26
9
91,849
—
7
3,658
40
—
663
16
1,063
16
—
5,385
24
—
4,428
—
—
1,116
32
—
2,133
39
—
6,605
5
—
36,459
—
11
15,378
42
4
1,713
14
3,828
25
7
20,920
33
11
63,675
13
10
9,562
20
—
2,077
26
4
44,442
31
4
393,157
16
9
21
358
42
8
—
—
379
42
8
230
7
8
—
—
22
—
-
745
4 l
4
2,555
29
3
359
460
192
8
—
1,011
8
—
1,192
—
—
205
—
—
228
16
—
1,974
32
—
11,551
27
•
79,045
14
7
24,908
1
I 3
22,567
29
2
| 126,520
45
!-
1 237,064
20
11
49,770
20
1
59,783
20
5
314,728
32
4
1,689,566
,7
.
l:o Tabellen för Wermlands län upptai
att denna jords egenskap af åker, ä
des, uti Tabellen för Skaraborgs lä
inanförts, utan iakttagande af någoi
icke kunnat i Sammandraget under
2:o Då Bevillning efter 2:dra och 3:dj
upptagits, så har uti Sammandraget
Artikelns.
3:o Uti Tabellen för Jemtlands län är,
R:dr 42 sk. 8 r. upplagen såsom ut
ner och Kyrkobetjening” gemensa
anledning nämnde summa i Samma!
4:o De uti Tabellernc för några län un
Hemmantals-ränla, Ordinarie rä
Sammandraget för städerna icke före
Boskaps- och Åkerskatt.
5:o Bland Ständiga Räntor förekomma
göthlands län med 480 R:dr; i W
samt Kurhus-medel i sistnämnda
införde, här antecknas.
6:o Tabellen för Örebro län innehåll*
Folkskolc-afgift, upptagande ett bi
st.
T:d.
T:d.
T:d.
Upsala
. .
694
2,553
817
1,072
4,442
57,38
Stockholms
930
806
862
3,351
5,019
24,63
Skaraborgs
648
2,948
1,886
5,387
10,221
25,25
Kronobergs
166
150
242
302
694
10,
Jönköpings
610
609
668
278
1,555
21,
Westmanlands
1,276
3,381
3,384
14,876
21,641
99,
Östergöthlands
1,724
3,051
971
1,324
5,346
101,81
Södermanlands
1,370
1,762
1,122
4,317
7,201
46,3T
Elfsborgs
1,499
1,101
2,328
3,376
6,805
29,63
Calmar
1,335
1,209
1,621
5,984
8,814
34,38
Kopparbergs
545
744
1,650
2,311
4,705
16,
Nerikes
835
2,583
1,241
3,744
7,568
34,90
Wermlands
592
1,138
428
6,619
8,185
22,13
Gefleborgs
1,596
112
3,276
7,674
11,062
21,86
Wester-Norrlands
740
155
1,211
1,868
3,234
7,50
Westerbottens
158
780
853
1,633
0,50
Gottlands
978
1,372
50
2,491
3,913
Malmöhus
2,668
6,824
1,938
4,176
12,938
88,41
Christianstads
686
842
876
91
1,809
18,25
Blekinge
2,137
413
289
1,954
2,656
12,TI
Hallands
855
1,445
1,657
2,585
5,687
41,68
Götheborgs och Bohus . .
2,468
1,016
1,778
5,565
8,359
15,
Jemtlands
165
55
80
170
305
0,66
Norrbottens
412
280
1,662
2,000
3,942
3,58
Summa
25,087
35,329
30,037
82,368
147,734
732,63
STOCKHOLM, 1851. P. A. NORSTEDT & SÖNER.
Utsäde af
Hvete.
58
CR
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Ärter.
Potates.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
53
525
481
93
77
11
900
30
183
49
50
19
14
292
53
520
137
1,569
235
67
815
1
55
42
31
10
1
60
23
183
40
280
46
10
670
72
960
460
195
222
24
1,471
107
557
235
86
666
51
1,870
49
408
114
78
96
19
1,521
58
151
48
662
125
20
1,815
6
280
188
47
3
5
1,200
14
113
25
352
80
5
280
29
290
57
340
93
13
780
10
91
14
474
1
3
379
2
60
311
64
13
7
940
—
8
204
24
30
2
370
—
15
140
25
5
—
70
55
259
250
40
—
12
1,200
51
908
2,252
603
481
240
3,239
38
209
384
112
41
89
224
9
153
101
47
1
7
452
29
416
444
560
282
16
923
58
106
320
247
11
34
614
—
2
39
—
6
1
90
10
315
20
—
—
143
747
6,462
6,650
5,999
2,543
651
20,368
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
Hvete.
fis»
CR
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Arter.
Potates.
Hästar.
I
1
O
X
03
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
St.
397
2,625
3,690
390
443
55
4,200
271
4
188
911
239
248
100
70
2,058
161
60
300
3,127
631
5,831
1,035
386
5,747
335
264
3
220
240
150
40
5
540
60
24
137
982
120
770
268
42
4,890
270
118
492
6,782
3,120
925
1,354
138
9,097
470
115
855
3,490
1,554
493
3,944
335
12,680
719
289
441
3,284
840
352
565
117
8,204
305
122
524
1,322
242
2,688
465
lil
13,180
277
43
47
1,830
880
164
20
19
5,440
231
129
99
798
145
1,350
370
21
1,500
203
40
278
2,580
464
1,020
612
75
5,590
248
62
77
1,042
61
2,862
3
21
2,900
207
44
8
484
2,008
278
73
37
5,810
236
23
0 —
54
1,120
84
150
12
2,540
89
7
—
120
700
100
20
—
420
70
5
500
2,270
1,750
200
84
8,400
152
90
392
6,859
16,020
3,392
2,529
1,235
19,832
1,528
126
206
1,178
2,396
599
308
434
2,002
360
78
76
1,021
567
254
5
56
4,009
177
44
122
1,798
1,693
1,780
1,122
64
6,833
352
116
407
847
1,748
1,306
65
163
5,260
226
129
—
8
195
24
3
450
19
—
92
1,575
80
949
96
9
5,549
43,724
41,998
25,916
13,515
3,483
132,531
7,062
1,941
Ungboskap.
03=
Svin.
St.
St.
St.
1
110
299
101
180
352
195
363
720
10
12
100
6
142
39G
258
958
988
58
270
665
38
357
480
51
113
328
43
235
150
65
151
246
56
104
212
30
76
270
153
274
364
36
180
42
20
50
40
21
172
309
202
764
1,085
115
201
270
20
16
12
134
185
221
81
37
151
28
28
183
28
1,722
5,133
7,756
Uppskattadt värde.
Hus och Tomter.
Jord,
Bruk, Manufakturer,
Fabriker
m. m.
R:dr.
1,847,735
564,219
1,234,222
643,355
1,227,795
1,607,676
4,097,061
1,035,963
959,666
1,402,645
782,520
1,282,839
1,149,952
1,874,949
538,016
162,500
500,989
5,136,259
1,338,320
2,268,00
1,104,748
6,135,727
70,670
158,565
37,124,383] 211
304,205 26
135,852
274,959
40,439
112,090
769,375
325,242
264,936
308,036
273,689
159,921
441,745
350,791
624,035
191,910
45,960
127,128
839,015
277,031
130,818
268,823
310,683
160.451
R:dr.
58,599
73,672
14,943
15,100
22,150
57,129
477,718
108,520
195,833
38,950
179,305
13,668
20,970
145,375
11,800
20,000
8,000
263,954
24,222
5,970
14,000
237,476
11,840 _
6,675,141 — | 212,019,2011 19 8 45,818,725
Summa.
Bevillning efter 1841 och 1845 årens Förordningar.
Efter Usta
Art.
Efter 2:dra
Art.
Efter 3:dje
Art.
R:dr.
2,210,540
773,744
1,524,125
698,895
1,362,035
2,434,181
4,900,022
1,409,419
1,463,535
1,715,284
1,121,747
1,738,253
1,521,715
2,644,360
741,726
228,460
636,097
6,239,229
1,639,574
2,404,793
1,325,572
6,683,886
70,670
330,856
Bränvins
brännings
afgift.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
14
792
30
—
14,409
13
0
—
—
2,581
8
0
17,783
32
—
559
30
—
5,177
34
2
—
—
—
—
5,737
40
—
1,004
12
—
8,220
17
11
14
5
5
992
21
0
10,231
24
__
235
—
—
3,662
14
5
6
—
—
229
22
—
4,132
8
—
829
34
9
12,235
23
2
27
39
8
928
15
—
14,021
12
4
1,071
24
—
14,143
21
5
—
-
2,249
4
0
17,404
IG
—
3,817
19
0
34,594
32
5
42
27
—
2,437
29
5
40,892
10
—
1,204
28
5
11,684
10
4
—
—
1,192
20
9
14,081
42
5
1,682
24
—
13,842
7
2
_
—
2,720
30
T
18,251
—
—
1,180
36
—
13,523
—
4
26
19
—
885
20
—
15,015
5
4
640
12
—
11,147
40
8
3
37
0
1,150
38
G
12,948
—
—
760
0
—
11,138
36
4
—
—
1,777
47
8
13,070
12
9
838
39
7
10,834
36
7
—
—
413
10
7
12,080
35
—
1,393
3G
—
21,787
4
2
'
—
703
31
—
23,944
—
—
834
—
8,169
21
—
6
11
0
117
44
6
9,127
—
—
175
30
—
2,329
20
1
—
—
20
—
—
2,525
—
—
608
12
—
8,493
—
—
—
—
589
9,090
34
2
4,159
22
2
42,930
37
11
—
—
0,441
2
11
53,531
25
5
1,166
1
6
11,265
14
11
7
26
11
423
41
—
12,802
12
—
1,581
36
—
21,411
40
8
—
—
1,121
3
—
24,114
11
—
781
30
—
7,519
12
3
—
—
490
10
G
8,797
33
10
4,327
20
4
66,065
15
9
139
5
2
2,030
45
8
72,502
—
—
71
12
—
801
28
8
—
—
100
—
—
978
—
—
487
42
—
3,539
18
4
—
—
—
—
4,027
41
3
30,204
34
3
358,926
22
0
273
27
10
29,080
1 »
7
419,085
Summ a.
* 1 fl TI 1 \ I» II A i; Län§vis af de Landshofding;c-Eiii1l>cteiia§ Femårs- Berättelser för åren 1843-184? åtföljande Tabeller för Städerna.
^afkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r.
900
292
815
60
670
1,471
1,870
1,521
1,815
1,200
280
780
379
940
370
70
1,200
3,239
224
452
923
614
90
143
>•
Underhållna Kreatur.
£
CJ3
Uppskattadt värde.
Hus och Tomter.
Jord.
Bruk, Manufakturer,
Fabriker
m. in.
Summa.
:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
391
2,625
3,690
390
443
55
4,200
271
4
433
1
110
299
1,847,735
4
—
304,205
26
—
58,599
32
—
2,210,540
14
—
79 2
30
—
14,409
13
0
—
—
2,581
8
6
18i
911
239
248
100
70
2,058
161
60
440
101
180
352
564,219
40
—
135,852
8
—
73,672
32
—
773,744
32
—
559
30
—
5,177
34
2
—
—
—
—
318
3,127
631
5,831
1,035
386
5,747
335
264
864
195
363
720
1,234,222
33
7
274,959
38
5
14,943
16
—
1,524,125
40
—
1,004
12
—
8,220
17
11
14
5
5
99.2
21
0
1
220
240
150
40
5
540
60
24
180
10
12
100
643,355
40
—
40,439
32
—
15,100
—
—
698,895
24
—
235
—
—
3,662
14
5
6
—
229
22
—
131
982
120
770
268
42
4,890
270
118
291
6
142
396
1,227,795
8
—
112,090
—
—
22,150
—
—
1,362,035
8
—
829
34
9
12,235
23
2
.27
39
8
928
15
—
49}
6,782
3,120
925
1,354
138
9,097
470
115
1,230
258
958
988
10
1,607,676
44
4
769,375
8
—
57,129
8
—
2,434,181
12
4
1,071
24
—
14,143
21
5
—
-
2,249
4
0
8ai
3,490
1,554
493
3,944
335
12,680
719
289
644
58
270
665
18
4,097,061
—
2
325,242
31
10
477,718
32
-
4,900,022
10
—
3,817
19
0
34,594
32
5
42
27
—
2,437
29
5
4 41
3,284
840
352
565
117
8,204
305
122
694
38
357
480
3
1,035,963
15
—
264,936
4
—
108,520
—
-
1,409,419
10
—
1,204
28
5
11,684
10
4
—
1,192
20
9
o2!
;•
1,322
242
2,688
465
lil
13,180
277
43
832
51
113
328
959,666
18
—
308,036
—
O
195,833
24
—
1,463,535
42
5
1,682
24
—
13,842
7
2
—
—
2,726
30
7
1,830
880
164
20
19
5,440
231
129
447
43
235
150
1
1,402,645
—
—
273,689
—
—
38,950
—
—
1,715,284
—
1,180
30
—
13,523
—
4
26
19
—
885
20
—
91
798
145
1,350
370
21
1,500
203
40
711
65
151
246
30
782,520
16
—
159,921
—
—
179,305
3 T
4
1,121,747
5
4
640
12
—
11,147
40
8
3
37
2
1,156
38
G
2/J
2.530
464
1,620
612
75
5,590
248
62
693
56
104
212
5
1,282,839
16
—
441,745
32
—
13,068
—
—
1,738,253
—
—
760
0
—
11,138
30
4
—
—
1,777
47
8
3 /
1,042
61
2,862
3
21
2,900
207
44
692
30
76
270
1,149,952
39
8
350,791
42
3
20,970
26
8
1,521,715
12
9
838
39
7
10,834
30
7
—
—
413
10
7
1
484
2,098
278
73
37
5,810
236
23
1,096
153
274
364
327
1,874,949
40
—
624,035
18
—
145,375
25
—
2,644,360
35
-
1,393
30
—
21,787
4
2
—
763
31
—
54
1,120
84
150
12
2,540
89
7
500
36
180
42
230
538,016
—
—
191,910
—
—
11,800
—
—
741,720
—
—
834
—
—
8,169
21
—
6
11
0
117
44
6
'
120
700
100
20
420
70
5
250
20
50
40
70
162,500
—
—
45,960
—
—
20,000
—
—
228,460
—
—
175
30
—
2,329
20
1
—
—
20
—
adil
2,270
1,750
200
84
8,400
152
90
380
21
172
309
5
500,969
—
—
1.27,128
—
—
8,0p0
—
—
630,097
—
-
608
12
—
8,493
—
—
—
—
589
—
392
6,859
16,020
3,392
2,529
1,235
19,832
1,528
126
1,863
202
764
1,035
8
5,136,259
12
0
839,015
29
8
203,954
40
—
6,239,229
34
2
4,159
22
2
42,930
37
11
—
—
6,441
2
11
206
1,178
2,396
599
308
434
2,002
360
78
612
115
201
270
1,333,320
30
4
277,031
32
5
24,222
10
8
1,639,574
25
5
1,166
1
0
11,265
14
11
7
20
11
423
41
—
70
1,021
567
254
5
56
4,009
177
44
700
20
16
12
2,268,004
20
—
130,818
-
—
5,970
-10
—
2,404,793
12
—
1,581
30
—
21,411
40
8
—
—
1,121
3
—
122
1.798
1,693
1,780
1,122
64
6,833
352
116
818
134
185
221
1,104,748
26
—
208,823
33
—
14,000
—
—
1,325,572
11
—
781
30
—
7,519
12
3
—
—
496
10
G
817
1,748
1,306
65
163
5,260
226
129
730
81
37
151
6,135,727
1
10
310,683
—
—
237,476
32
—
6,683,886
33
10
4,327
20
4
66,065
15
9
139
5
2
2,030
45
8
19
96
70 670
70,670
71
1 2
801
28
8
—
—
106
\* 92
195
1,575
80
24
3
949
9
546
28
183
28
56
158,565
—
—
160,451
—
—
11,840
—
—
330,856
—
—
487
42
3,539
18
4
—
—
—
—
>,54<
<3,724
[-41,998
25,916
13,515
3,483
132,531
7,062
1,941
i.': ,7 5 5
1,722
5,133
7,756
773
37,124,383
21
5
6,675,141
l-
i o
2,019,201
19
1 8
45,818,725
41
3
30,204
34
3
358,926
22
2
273
27
10
29,680
15
7
s t
a
s
It
r
a
*•
Bevillning efter 1841 och 1845 årens Förordningar.
Efter l:sta
Art.
Efter 2:dra
Art.
Efter 3:dje
Art.
Bränvins
brännings
afgift.
Summ a.
R:dr.
17,783
5,737
10,231
4,132
14,021
17,404
40,892
14,081
18,251
15,615
12,948
13,676
12,086
23,944
9,127
2,525
9,690
53,531
12,862
24,114
8,797
72,562
978
4,027
419,085 3 io
Ständiga Räntor.
Arrende-
medel.
Kostnad
för
Rotering.
Kostnad för
Städernas Sty-  relse.
Klereci-Statens underhåll.
Fattigför-
sörjning.
Skjuts.
Diverse
onera o
männa
Summa
Statsbidrag.
Boskaps-
och
Åkerskatt.
Mantals-
penningar.
Tionde och
räntor af Bruk,
Verk och In-  rättningar.
S u rn
rn a.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobctje
nings.
Summa.
Väghål
ning
afgif
ch a
besv
ter,
Il-
ar.
R:dr.
sk,
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
73
,
1,165
30
—
1,797
34
3
3,036
22
3
507
29
10
7,432
10
—
3,133
32
—
1,130
533
16
3
4,797
—
3
5,911
33
2
429
32
—
2,300
—
—
5,900
—
—
48,097
4?
6
17
42
.—
695
12
—
65
4
—
778
10
—
—
—
198
10
0
3,273
38
4
1,747
12
7
798
42
i
646
—
—
3,192
6
8
1,437
2
10
1,102
-
—
895
15
l
3,853
0
10
20,467
19
5
18
1
e
1,233
19
2
4
8
—
1,255
28
8
—
—
439
19
4
5,402
30
4
1,535
14
1
927
12
—
669
26
8
3,132
4
9
4,569
46
9
832
16
—
5,430
—
—
7,201
41
8
38,495
4
4
50
0
8
349
12
—
—
399
18
8
—
—
129
43
9
1,480
—
—
139
4
4
100
—
—
70
—
—
309
4
4
1,070
5
4
1,028
—
—
350
—
—
2,368
19
9
11,273
32
3
5
—
1,105
31
2
—
_
1,110
31
2
—
—
337
38
2
6,890
—
—
1,370
4
—
696
—
—
596
24
—
2,662
28
—
8,139
10
9
5,957
—
—
2,897
—
—
3,803
—
—
45,818
28
8
641
33
7
1,565
12
—
13,683
23
10
15,890
21
5
1,129
24
3
599
—
8
14,0.28
10
4
8,408
44
2
2,041
28
10
1,266
32
—
11,717
9
—
10,857
21
1
365
28
6
4,747
35
—
16,176
19
7
90,629
30
—
998
14
3
3,476
21
—
—
—
4,474
35
3
2
43
8
1,572
20
—
22,941
7
7
7,790
22
8
2,162
40
8
1,965
—
—
11,918
15
4
19,734
44
7
3,534
34
7
3,231
44
—
12,212
24
2
120,515
4 1
6
362
22
0
1,066
12
2
390
44
5
1,819
31
1
115
1
7
402
45
5
5,530
47
—
4,170
31
3
720
13
9
835
21
2
5,726
18
2
6,089
5
10
670
20
—
2,755
10
—
12,613
18
10
49,804
23
5
103
41
1
1,506
30
—
—
—
1,610
29
1
13
10
—
813
35
9
8,568
28
4
2,346
40
—
1,262
42
—
1,860
13
4
5,469
47
4
7,704
15
—
3,302
19
—
2,178
20
—
10,063
41
—
57,976
25
3
29
41
3
1,697
30
—
—
1,727
29
3
—
—
564
8
2
8,047
—
—
2,600
—
—
1,365
—
—
1,656
5
—
5,621
5
—
10,372
—
—
644
—
—
2,465
—
—
19,174
—
—
64,230
21
9
157
1
5
932
24
38,048
10
7
39,137
42
—
—
—
507
7
3
5,645
—
—
3,272
34
—
1,751
—
—
1,026
32
—
6,050
18
—
5,682
45
3
1,506
—
—
780
-
—
5,855
—
—
78,113
—
10
201
—
0
1,140
—
1,341
—
0
—
—
448
7
—
3,598
19
1
2,337
37
4
610
—
—
999
24
—
3,947
13
4
5,193
24
1
1,075
—
—
2,949
10
—
13,094
46
7
45,324
24
7
660
39
7
963
20
4
94
32
—
1,719
1
11
—
—
431
47
8
8,683
27
4
1,162
44
1
507
16
—
349
—
—
2,019
12
1
4,185
33
—
2,556
24
—
2,331
9
2
6,576
14
—
40,630
15
1 1
254
10
3
2,036
—
—
374
2,664
10
3
1,218
—
1,281
18
4
19,263
30
—
2,818
32
—
2,329
21
3
916
—
—
6,064
5
3
19,407
18
11
882
32
—
872
—
-
31,495
12
—
107,093
1 1
1 1
52
2
0
790
32
—
842
34
0
—
_
533
12
1
3,325
24
1,450
—
470
—
—
716
32
—
2,636
32
—
2,802
36
—
118
32
—
400
—
—
3,700
—
—
23,487
7
7
1
—
—
237
24
—
—
238
24
—
—
119
24
—
1,611
32
—
84
—
—
300
—
—
133
10
—
517
16
—
880
_
—
100
—
—
100
—
—
266
32
—
6,358
40
1
—
—
827
12
—
—
—
827
12
—.
3,710
—
—
2,050
—
375
—
—
293
—
—
2,718
—
—
2,843
—
—
100
-
—
673
—
—
6,986
17
—
27,547
41
—
—
—
4,102
—
—
1,683
—
—
5,785
—
1,968
34
4
36,088
13
4
6,507
27
9
2,140
—
—
1,443
25
2
10,091
4
11
30,556
45
4
10,269
10
—
17,757
41
2
78,406
0
—
245,855
13
1
80
13
4
1,194
18
—
—
—
1,274
31
4
68
32
408
44
10
3,654
33
4
3,451
32
—
1,025
—
—
221
32
—
4,698
16
—
3,757
47
—
789
8
—
616
20
—
4,142
26
0
32,274
7
4
—
—
2,437
30
—
—
—
2,437
30
4,291
32
—
1,907
47
4
14,940
5
8
3,250
—
—
1,000
—
—
1,285
10
—
5,535
16
—
16,337
2
6
3,623
—
—
1,591
10
8
17,070
26
9
91,849
—
7
—
—
1,023
42
—
—
—
1,023
42
—
—
—
520
42
10
6,447
45
4
3,658
40
—
663
16
—
1,063
16
—
5,385
24
—
4,428
—
—
1,116
32
—
2,133
39
—
6,605
5
36,459
1 1
—
—
3,686
8
10
—
—
3,686
8
10
80
32
—
4,908
4
5
171,240
41
2
15,378
42
4
1,713
14
—
3,828
25
7
20,920
33
11
63,675
13
10
9,562
20
—
2,077
20
4
44,442
31
4
393,157
16
9
30
12
9
99
24
—
—
129
30
9
—
69
4
2
—
21
—
—
358
42
8
—
—
379
42
8
230
7
8
—
22
—
—
745
41
4
2,555
29
3
89
31
5
437
12
30
32
—
557
27
5
26
13
—
157
17
5
2,171
45
4
359
—
—
460
—
—
192
8
—
1,011
8
—
1,192
—
—
205
—
—
228
10
-
1,974
32
—
11,551
27
6
3,826
20
7
33,770
0
8
56,172
3
1
93,768
36
4
6,946
2
0
j 18,827
41
3
363,976
20
6
79,045
i 14
7
24,908
1
I 3
22,567
29
2
126,520
«
237,064
26
11
49,770
26
11 59,783
20
5
311,728
33
4
1,689,566
37
Anmärkningar:
l:o Tabellen för Wermlands län upptager såsom staden Carlstad tillhöriga 1,172 tunnland jord, utan
att denna jords egenskap af åker, äng eller skogsmark blifvit närmare bestämd; och hafva likaledes,
uti Tabellen för Skaraborgs län, 874 tunnland staden Lidköping tillhörig åker och äng sammanförts,
utan iakttagande af någon klassifikation dem emellan; hvadan dessa båda uppgifter, hvilka
icke kunnat i Sammandraget under behöriga rubriker införas, här särskildt antecknas.
2:o Då Bevillning efter 2:dra och 3:dje Art. i allmänhet icke i Tabellerne under särskilda rubriker
upptagits, så har uti Sammandraget 3:dje Artikelns Bevillning merendels måst införas under 2:dra
Artikelns.
3:o Uti Tabellen för Jemtlands län är, under rubriken: Klereci-Statens underhåll, en summa af 358
R:dr 42 sk. 8 r. upptagen såsom utgörande staden Östersunds kostnader för underhåll af”Kapellaner
och Kyrkobetjening” gemensamt, eller utan att beloppet för hvardera uppgifvits; af hvilken
anledning nämnde summa i Sammandraget fått ingå i kolumnen för de förra.
4:o De uti Tabellerne för några län under Ständiga Räntor förekommande uppgifter af Jordeboks- och
Hemmanlals-ränla, Ordinarie ränta, Kronotionde och Afrad hafva, enär sådana rubriker i
Sammandraget för städerna icke förefinnas, i stället blifvit införde under den der antagna rubriken:
Boskaps- och Åkerskatt.
5:o Bland Ständiga Räntor förekomma jemväl: Saluaccis: uti Jönköpings län med 65 R:dr; i Östergöthlands
län med 480 R:dr; i Wermlands län med 60 R:dr och i Malmöhus län med 160 R:dr;
samt Kurhus-medel i sistnämnda län med 1,199 R:dr; hvilka belopp, såsom i Sammandraget ej
införde, här antecknas.
6:o Tabellen för Örebro län innehåller, likaledes under rubriken: Ständiga Räntor, en kolumn för
Folkskolc-afgift, upptagande ett belopp af 761 R:dr 6 sk., som i Sammandraget inrörts under
rubriken: Diverse afgifter, onera och allmänna besvär.
7:o Hemman tals-bråken hafva, såsom vanligt, blifvit förvandlade i decimaler, samt bråk af tunnland,
tunnor utsäde och afkastning ökade eller minskade till närmaste hela tal.
SIMlAlSDEAfi Länsvis af de Landshofdingc-Embctenas Feinårs-bcrättclser för åren 1843-1847 åtföljande Tabeller för Landet.
Län.
Hemmantal.
Diverse Lägenheter, Verk
och Inrättningar.
Utsäde af
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
Förmedlade.
^ Oförmedlade.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafra.
Bland-
säd.
Ärter.
Potates.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Arter.
Potates.
Hästar.
Oxar.
Kor.
Ung-
boskap.
Får.
Svin.
Getter.
Mantal.
Mantal.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r,
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
Upsala
3,359,39
4,275,27
3,948
3,326
24,876
22,504
3,146
4,841
-2,021
23,474
21,886
121,045
117,282
19,989
30,575
11,251
128,062
17,511
7,134
28,574
14,194
60,650
28,977
526
Stockholms
4,036,19
4,549,99
8,194
3,835
28,450
14,444
5,942
3,345
3,393
36,695
24,585
140,449
68,920
27,404
14,872
16,747
195,789
20,644
6,318
38,143
11,264
74,100
23,933
72
Skaraborgs
4,699,76
5,757,71
13,315
3,897
31,482
9,725
91,021
20,022
4,784
43,600
21,453
167,687
39,356
294,374
81,385
20,666
267,435
22,932
29,758
54,534
34,321
88,427
33,588
132
Kronobergs
2,809,03
3,985,35
12,167
199
15,183
21,202
7,659
8,132
379
26,596
735
52,990
76,831
30,081
25,250
1,419
172,943
9,235
18,099
53,972
27,319
64,437
22,443
4,425
Jönköpings
3,892,18
5,372,2 9
13,387
392
22,667
12,264
53,177
11,765
878
38,929
1,925
117,203
34,461
160,633
33,364
3,957
232,079
12,656
23,272
56,595
40,884
91,939
28,377
12,023
Westmanlands
2,881,07
3,033,7 5
6,590
2,081
22,999
8,361
9,116
6,398
1,305
22,383
13,102
133,876
37,744
40,518
31,221
7,100
100,127
11,372
9,347
29,886
15,047
34,746
15,401
2,423
Östergöthlands
5,470,7 5
6,853,19
20,710
5,519
33,691
18,410
9,307
27,501
4,390
41,751
30,759
184,734
104,911
44,676
160,255
22,951
218,397
21,261
26,594
59,803
19,178
76,033
35,834
1,514
Södermanlands
3,325,93
4,138,33
9,306
4,849
25,487
5,073
4,163
3,638
2,232
30,615
43,285
176,475
31,825
21,657
211,149
13,538
180,175
12,054
18,407
35,044
16,951
59',030
30,544
461
Elfsborgs
4,194,51
6,375,82
18,730
1,557
14,126
11,802
69,129
29,30G
° 2,813
74,763
8,997
71,273
40,854
199,329
105,833
15,913
483,753
20,500
15,119
73,424
32,979
84,593
31,654
2,104
Calmar
3,365,42
4,862,25
14,035
2,090
43,092
30,092
7,910
1,396
1,606
64,576
10,817
197,738
144,905
30,204
4,693
7,249
316,344
22,258
27,239
55,498
29,463
86,681
30,810
747
Stora Kopparbergs ....
1,812,02
857
280
10,600
7,800
33,000
17,700
1,150
18,500
1,960
63,600
46,800
148,500
88,500
5,750
92,500
14,200
2,100
52,700
14,700
91,200
11,700
41,000
Örebro
2,854,46
2,980,13
7,541
1,072
20,429
2,888
17,897
5,322
1,901
22,090
6,384
117,829
14,487
65,496
26,613
9,819
129,892
9,590
13,572
42,045
15,281
'45,889
16,590
3,780
Wermlands
1,768,58
1,807,49
6,567
493
11,885
3,176
73,930
3,151
1,037
28,964
2,993
70,500
12,005
240,986
10,467
4,325
177,755
12,346
4,248
49,174
18,299
67,655
19,900
6,078
Gefleborgs
2,144,75
13,651
45
6,365
18,020
6,968
7,726
2,148
21,524
324
38,197
98,458
35,673
40,968
10,474
118,347
12,440
1,752
52,377
12,715
55,613
10,782
39,995
Wester Norrlands
1,616,05
1,619,88
8,266
1
2,357
23,383
2,502
4,365
1,044
20,864
7
19,651
133,054
11,211
19,891
6,362
121,285
11,065
1,753
43,713
10,184
49,906
5,712
18,183
Westerbottens
686,92
177,15
4,833
6
1,192
18,313
230
1,192
6
10,158
35
7,371
71,946
973
5,691
13
73,140
7,017
1,748
27,115
7,8H
42,968
3,024
8,086
Gottlands
1,098
1,163,67
2,755
1,351
13,880
8,781
1,161
103
289
16,171
6,351
58,357
33,915
5,313
508
1,235
83,863
9,385
5,869
11,284
7,005
31,258
6,771
1,923
Malmöhus
4,068,28
4,297,58
12,520
6,282
47,204
74,759
45,976
18,902
31,136
80,630
56,172
324,203
454,209
226,357
115,276
178,577
497,763
45,086
25,909
47,464
33,975
96,394
65,273
Christianstads
2,994,02
3,599,71
13,683
3,522
39,134
40,350
20,110
9,083
10,403
106,866
21,477
217,191
217,227
86,001
43,845
49,489
767,456
34,429
20,352
49,102
44,313
86,929
69,897
1,380
Blekinge
1,083
1,091,58
6,548
920
13,207
10,265
4,545
1,598
1,356
37,756
5,600
70,451
55,082
22,050
7,326
6,176
279,772
5,459
7,763
21,457
11,153
26,769
17,951
366
Hallands
2,916,34
3,556,75
6,066
789
13,278
23,846
23,983
16,888
602
32,793
3,849
61,647
86,792
80,220
57,063
2,572
230,973
14,111
13,376
37,840
24,058
60,066
18,727
1,249
Götheborgs- och Bohus- .
2,874,65
3,257,30
11,543
1,700
6,720
17,566
41,264
7,305
6,738
29,740
12,041
48,676
78,210
167,487
28,043
30,299
251,537
17,605
1,610
41,155
20,266
66,966
15,062
228
Jemtlands
26,24
973,05
4,481
593
11,505
240
1,320
1,101
12,568
3,178
54,734
1,010
5,663
5,278
64,341
7,426
1,595
23,187
9,871
44,456
3,370
32,988
Norrbottens
665,55
689,55
4,086
257
17,770
2,288
2,501
81,118
18,477
5,118
723
23,668
5.735
39,605
635
1,590
Summa
64,643,09
74,417,79
223,779
44,206
449,154
432,299
532,376
212,259
82,712
844,294
294,737
2,466,82212,135,12611,960,142
1,148,451
431,160
5,202,205
375,700
283,657
1,007,754
476,966
1,526,310
546,955
181,273]
Uppskattadt
värde.
R:dr.
19,047..
25,599,
22,042,
9,773,
11,878,
10,277,
29,095,
15,435,
18,241,
16,768,
13,509,
14,462,
21.596,
10.597,
8,807,
3,989,
3,983,
28,313,
15,270,
10,663,
8,515,
14,759.
2,105,
2,604,
,333
.530
,890
,214
,356
,007
,640
254
,247
,739
,479
464
,106
,522
,489
,659
,576
,087
,404
,000
,472
,492
,840
,251
1343,337,056 121 5
sk.
32
s
a
SS
<1
a
Bevillning efter 1841 och 1845
årens Förordningar.
Efter l:sta Art.
Efter 2:dra Art.
Efter
3:dje Art.
Bränvinsbrän-
nings-afgift.
Summa.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
7,857
29
—
47,484
37
3
—
—
12,327
25
8
67,669
43
11
13,288
—
—
66,721
4
0
71
1
2
23,788
19
2
103,868
24
10
25,616
34
1
54,478
42
101
19
8
34,480
14
9
114,677
14
6
9,682
18
—
24,897
37
i
116
47
—
9,037
2G
—
43,734
32
11
21,613
24
—
29,483
5
4
27
24
8
11,901
39
7
63,025
45
7
7,940
—
—
39,602
19
3
35
31
10
10,953
38
0
58,531
41
7
24,877
14
6
74,306
30
2
112
7
5
51,429
16
3
150,725
26
4
13,421
8
4
42,104
30
9
38
14
4
23,374
3
2
78,938
14
7
23,390
8
—
52,595
35
2
55
41
7
37,233
—
—
113,274
36
9
16,022
42
—
42,976
36
4
41
2
11
20,707
5
6
79,747
38
9
7,325
2
T
33,897
15
1
18
11
6
11,928
5
4
53,168
34
6
11,778
—
—
40,086
30
1
—
—
19,021
27
—
71,486
15
1
34,796
19
10
52,115
30
—
—
—
25,466
17
7
112,378
19
5
9,610
36
—
30,067
26
6
58
31
5
5,288
5
6
45,025
3
5
9,231
30
—
22,964
47
4
18
33
1
3,082
43
6
35,298
9
1 1
5,173
15
7
10,305
34
3
28
2
10
1,339
7
5
16,846
12
1
3,598
30
—
10,604
29
9
12
—
5,562
8
—
19,765
31
9
25,936
22
—
77,341
2
1
86
26
7
68,703
47
8
172,068
2
4
15,454
6
—
45,170
19
3
18
37
7
55,857
25
6
116,500
40
4
8,854
24
—
25,093
33
9
7
9
7
19,689
7
6
53,644
26
10
12,720
12
—
26,457
34
5
16
33
6
14,836
43
6
54,031
27
5
14,972
—
—
45,949
—
4
3
13
1
10,739
4
G
71,663
17
11
4,461
12
—
5,699
30
3
13
17
7
2,287
11
—
12,461
22
10
6,479
19
2
7,973
37
5
—
—
303
7
6
14,756
16
1
334,101
23
1
908,979
43
2
869
35
4
479,338
18
1
1,723,289
23
l 8
Ständiga Räntor.
Arrendemedel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Klereci-Statens underhåll.
Fattigförsörj-
ning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgif-  ter, onera och
allmänna be-  svär.
Summa
Statsbidrag.
Jordeboks- och
Hemmantals-  ränta.
Kronotionde.
Afrad.
Alan ta Is pen
ningar.
Gerningsören.
Tionde och
RäntorafBruk,
Bergverk samt
andra verk och
inrättningar.
Summa.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrko-
bctjenings.
Summa.
R:dr.
sk.
1*.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
68,938
44
4
56,323
8
11
152,916
5
5
10,193
—
—
116
16
—
1,786
32
—
290,274
10
8
18,471
13
1
137,204
18
—
69,755
2
5
12,737
11
4
10,910
26
—
93,402
39
9
11,248
30
17,619
38
—
56,952
14
—
22,518
37
—
715,362
4
5
103,712
23
5
32,858
35
8
79,827
38
1
14,727
12
—
116
32
—
488
42
8
231,731
39
10
37,829
44
4
122,979
8
—
67,962
2
—
17,889
23
—
11,373
14
3
97,224
39
3
15,350
13
—
50,733
30
—
92,008
40
—
38,877
41
0
790,604
40
9
124,173
17
5
53,321
42
11
59,377
11
9
23,786
23
11
11
3
4
12
32
5
260,682
35
0
8,743
4
7
170,268
16
8
103,522
41
8
19,346
—
5
6,603
7
1
129,472
1
2
26 222
15
—
24,347
42
7
42,813
46
10
76,553
31
—
853,781
16
1
90,177
—
9
37,998
47
5
27,559
30
6
13,542
24
—
99
—
—
1,892
25
3
171,269
31
l 1
271
32
—
140,503
47
8
44,121
14
1
16,904
20
1 1
7,010
34
—
68,036
21
—
45,748
40
4
5,584
33
4
16,632
5
3
33,125
14
4
524,907
18
9
142,254
44
2
51,507
13
8
29,413
25
4
18,944
24
—
73
35
2
3,874
21
—
246,068
19
4
1,552
17
7
165,002
5
2
58,740
42
—
16,232
6
—
8,481
42
—
83,454
42
—
16,617
15
—
17,928
46
—
32,142
26
—
46,401
21
6
672,193
46
2
78,507
36
6
60,374
14
2
145,339
27
6
11,053
40
—
lil
3 2
—
16,035
34
5
311,422
40
7
31,550
20
5
123,518
3
7
69,684
41
—
21,081
18
5
11,087
7
4
101,853
18
9
21,155
4
—
19,587
12
8
55,703
39
—
36,348
14
3
759,671
2
10
310,445
46
4
70,190
32
5
55,168
10
1 1
23,755
36
—
148
—
—
13,307
39
6
473,016
21
2
26,317
26
9
141,223
42
1
105,683
14
10
15,099
21
8
10,899
31
2
131,682
19
8
37,331
47
—
30,102
43
—
36,343
6
4
34,900
46
2
1,061,644
38
6
50,713
6
10
41,589
44
11
88,363
10
9
13,869
12
—
28
44
9
4,185
32
—
198,750
7
3
15,202
10
10
76,453
37
9
59,522
13
3
7,986
14
9
9,245
4
8
76,753
32
8
17,968
13
1 1
23,076
4
—
41,264
46
—
20,227
3
7
548,634
26
7
108,857
—
2
37,148
43
6
59,011
5
10
29,357
36
—
12
16
—
3,953
37
8
238,340
43
2
2,901
26
8
112,918
16
4
79,705
43
8
25,519
35
8
5,497
1
4
110,722
32
8
39,034
2 3
—
13,503
13
—
57,632
40
—
42,396
9
—
730,725
—
7
157,362
37
7
35,976
1
9
24,480
44
6
24,312
24
—
109
16
—
3,646
33
7
245,888
13
5
9,200
26
6
58,070
*46
2
60,915
32
3
15,505
38
—
12,628
1
4
89,049
23
7
21,662
14
10
6,440
1
4
33,075
39
—
22,854
3
—
565,989
14
7
100,011
20
1
43,091
10
3
2,392
17
10
11,185
42
—
44
16
—
29,935
26
10
186,660
37
—
67
38
—
94,489
40
—
80,108
17
5
20,594
21
2
9,554
22
4
110,257
12
1 1
10,037
2
—
43,856
—
—
33,141
—
—
53,780
18
1 1
585,458
39
4
97,926
13
3
32,109
47
7
23,662
46
7
15,206
40
—
108
32
—
33,743
—
8
202,757
36
1
817
34
—
57,562
36
—
55,252
20
10
9,216
6
—
8,367
39
—
72,836
17
10
32,860
19
—
22,873
22
—
47,848
3 2
—
38,100
1 7
—
547,143
37
—
78,613
43
3
27,416
44
11
14,347
41
4
17,965
10
—
29
25
6
136,762
39
1 1
275,136
12
1 1
873
30
—
64,341
1 2
5
42,433
20
—
21,677
19
—
7,991
1
—
72,101
40
—
64,439
—
—
29,325
40
—
78,555
32
—
33,664
37
—
730,816
31
9
84,745
47
5
36,696
18
5
26,395
1
6
13,607
12
—
175
32
—
19,425
24
—
181,045
39
4
1,117
25
—
67,081
35
5
60,883
40
—
14,721
26
—
10,532
18
—
86,137
36
—
19,312
39
—
33,026
18
—
38,921
40
—
58,681
8
—
530,350
4
2
61,181
39
—
40,356
22
9
4,529
32
5
7,971
28
—
100
8
—
5,809
38
6
119,949
24
8
1,486
28
5
30,993
8
6
44,425
17
—
11,054
45
—
6,187
12
—
61,667
26
—
17,528
40
6
29,835
43
—
37,300
33
6
18,532
1 7
—
352,592
39
6
16,579
45
0
10,852
28
10
11,822
15
—
4,281
26
5
8
—
—
758
44
6
44,303
16
—
3,580
44
1
21,021
20
3
27,350
27
—
5,552
36
—
3,352
—
—
36,255
15
—
25,000
40
—
9,004
6
—
15,175
11
—
23,367
30
—
194,555
2
5
53,299
12
1
—
—
18,765
43
3
5,062
36
—
87
32
—
189
5
9
77,404
33
1
1,099
28
5
14,018
4
—
65,892
40
1,733
16
—
3,795
18
—
71,421
26
—
4,843
—
—
523
—
—
12,646
—
—
14,437
44
—
216,159
23
3
40,937
43
1
63,993
18
3
2,664
20
—
25,604
24
—
88
16
—
344
9
8
133,632
35
—
3,434
7
11
261,966
29
—
174,297
8
—
—
—
25,996
25
2
200,293
33
2
29,500
36
—
29,007
24
—
50,276
34
—
33,085
16
—
913,265
2-5
5
24,875
22
10
44,002
31
10
2,264
—
3
22,061
24
—
139
16
—
564
18
11
93,907
17
10
1,819
9
4
178,244
24
—
84,982
41
—
7,245
47
—
8,285
35
—
100,514
27
—
39,851
40
10
20,389
18
5
26,968
14
1
44,192
39
7
622,388
39
5
11,614
44
5
9,889
20
1
1,928
16
10
9,108
12
—
91
32
—
—
—
32,632
29
4
3,007
—
10
93,438
47
1
24,534
—
—
1,437
32
—
5,898
8
—
31,869
40
—
13,604
32
—
14,716
32
—
10,381
—
—
20,333
8
—
273,628
24
1
41,792
39
4
14,293
32
10
10,985
39
8
12,919
12
—
76
4
—
—
—
80,067
31
10
5,429
44
4
36,414
38
—
53,523
15
—
5,643
18
—
6,069
24
—
65,236
9
—
20,093
44
—
11,752
19
—
20,819
43
—
22,681
11
—
316,527
27
71
52,290
14
3
17,620
20
2
3,309
28
10
14,006
5
—
14
16
—
166
—
—
87,406
36
3
2,082
2
1
93,730
18
1 l
29,360
45
—
8,984
16
—
4,931
5
3
43,276
18
3
35,502
44
8
5,604
21
—
44,199
22
—
54,528
40
—
437,994
29
1
10,890
24
9
13,376
3
6
364
22
2
4,160
32
—-
29
16
—
—
—
28,821
2
—
—
38,978
16
—
25,681
11
8
6,178
21
7
2,099
4
7
33,958
37
10
15,003
38
10
12,378
16
—
27,162
22
9
40,064
24
10
208,828
37
6!
10,284
10
1
8,858
1 1
l 1
8,126
28
9
3,433
28
—
3
16
—.
3,145
25
2
33,851
2 3
1 1
2,024
3
7
19,454
2
8
16,788
20
—
4,177
1
—
3,930
16
—
24,895
37
—
10,244
30
8
17,681
16
—
8,414
24
—
10,668
32
—
141,990
41
1 ij
1,920,188
4
7
839,847
20
8
853,016
37
—
350,117
35
4
1,823
24
9
280,029
36
5
4,245,023
14
9
178,880
38
9
2,319,8 78
45
8
1,505,128
| 42
1
286,519
14
1 1
| 200,727
13
6
1,992,375
22
6
590,163
47
7
488,899
1 1
4
916,381
34
•
840,322
36
8
13,295,215
35
9]
l:o Knie
och
uppt
2:dri
2:o För
utgj'
utsä'
Sam
3:o Talu
diga
af 1
Dive
4:0 På
bidr,
ordi
af 3
der
Tab
tor
till
Sam
6:0 Tab
krca
gift
7:o Hen
tade
ning
STOCKHOLM, 1851. P. A. NORSTEDT & SÖNER.
t
NAJinAXDRACi Ijänsvis af <le Landsliofdliiigc-Kmbctenas Femår$-lberattcl§er för åren 1843-1847 åtföljande Tabeller för Landet.
tsäde af
Hafra.
Bland
säd.
Tir.
3,146
5,942
91,021
7,659
H 53,177
9,116
9,307
4,163
69,129
7,910
33,000
17,897
73,930
6,968
2,502
230
1,161
45,976
20,110
4,545
23,983
41,264
240
'i 532,376
Arter.
T:r'
4,841 j
3,3451
20,622
8,132
11,745
6,398
27,50]
3,638
29,380
1,390
17,7
5,322
3,151
7,720
4,365
1,192
103
18,902
9,683
1,598
16,888
7,305
1,320
T:r.
■2,021
3,393
4,784
379
878
1,305
4,390
2,232
2,813
1,606
1,150
1,901
1,037
2,148
1,044
6
289
31,136
10,403
1,356
602
6,738
1,101
Potates.
212,25}| 82>7i2
T:r.
23,474
36,695
43,600
26,596
38,929
22,383
41,751
30,615
74,763
64,576
18,500
22,090
28,964
21,524
20,864
10,158
16,171
80,630
106,866
37,756
32,793
29,740
12,568
2,288
844,294
Medelafkastning, sedan utsädet är af draget.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafra.
T:r.
21,886
24,585
21,453
735
1,925
13,102
30,759
43,285
8,997
10,817
1,960
6,384
2,993
324
7
35
6,351
56,172
21,477
5,600
3,849
12,041
T:r.
121,045
140,449
167,687
52,990
117.203
133,876
184,734
176,475
71,273
197,738
63,600
117,829
70,500
38,197
19,651
7,371
58,357
324.203
217,191
70,451
61,647
48,676
3,178
2,501
T:r.
117,282
68,920
39,356
76,831
34,461
37,744
104,911
31,825
40,854
144,905
46,800
14,487
12,005
98,458
133,054
71,946
33,915
454,209
217,227
55,082
86,792
78,210
54,734
81,118
294,737 2,466,822 2,135,126 1,960,14211,148,451
T:r.
19,989
27,404
294,374
30,081
160,633
40,518
44,676
21,657
199,329
30,204
148,500
65,496
240,986
35,673
11,211
973
5,313
226,357
86,001
22,050
80,220
167,487
1,010
Blandsäd.
Ärter.
T:r.
30,575
14,872
81,385
25,250
33,364
31,221
160,255
211,149
105,833
4,693
88,500
26,613
10,467
40,968
19,891
5,691
508
115,276
43,845
7,326
57,063
28,043
5,663
Tir.
11,251
16,747
20,666
1,419
3,957
7,100
22,951
13,538
15,913
7,249
5,750
9,819
4,325
10,474
6,362
13
1,235
178,577
49,489
6,176
2,572
30,299
5,278
Potates.
T:r.
128,062
195,789
267,435
172,943
232,079
100,127
218,397
180,175
483,753
316,344
92,500
129,892
177,755
118,347
121,285
73,140
83,863
497,763
767,456
279,772
230,973
251,537
64,341
18,477
431,160 5,202,205
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt
Hästar.
Oxar.
Kor.
Ung-
boskap.
Får.
Svin.
Getter.
värde.
Efter l:sta Art.
Efter 2:dra Art.
Efter
3:dje Art.
Bränvinsbrän-
nings-afgift.
Summa.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk. j
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
17,511
7,134
28,574
14,194
60,650
28,977
526
19,047,333
3G
—
7,857
29
—
47,484
37
3
—
—
12,327
25
8
07,669
43
1 1
20,644
6,318
38,143
11,264
74,100
23,933
72
25,599,530
—
—
13,288
—
—
66,721
4
G
71
1
2
23,788
19
2
103,868
24
10
22,932
29,758
54,534
34,321
88,427
33,588
132
22,042,890
43
5
25,616
34
1
54,478
42
—
101
19
8
34,480
14
9
114,677
14
6
9,235
18,099
53,972
27,319
64,437
22,443
4,425
9,773,214
—
—
9,682
18
—
24,897
3 7
11
116
47
—
9,037
2G
__
43,734
32
1 1
12,656
23,272
56,595
40,884
91,939
28,377
12,023
11,878,350
—
—
21,613
24
—
29,483
5
4
27
24
8
11,901
39
7
63,025
45
7
11,372
9,347
29,886
15,047
34,746
15,401
2,423
16,277,007
1 1
—
7,940
—
—
39,602
19
3
35
31
10
10,953
38
G
58,531
41
7
21,261
26,594
59,803
19,178
76,033
35,834
1,514
29,095,640
—
—
24,877
14
6
74,306
3 G
2
112
7
5
51,429
16
3
150,725
2 6
4
12,054
18,407
35,044
16,951
59',030
30,544
461
15,435,254
—
—
13,421
8
4
42,104
30
9
38
14
4
23,374
3
2
78,938
14
7
20,500
15,119
73,424
32,979
84,593
31,654
2,104
18,241,247
32
—
23,390
8
—
52,595
35
2
55
41
7
37,233
_
113,274
36
9
22,258
27,239
55,498
29,463
86,681
30,810
747
16,768,739
—
—
16,022
42
—
42,976
30
4
41
2
11
20,707
5
G
79,747
38
9
14,200
2,100
52,700
14,700
91,200
11,700
41,000
13,509,479
—
—
7,325
2
7
33,897
15
1
18
11
G
11,928
5
4
53,168
3 4
6
9,596
13,572
42,045
15,281
'45,889
16,590
3,780
14,462,464
—
—
11,778
—
—
40,686
36
1
—
—
19,021
27
_
71,486
15
1
12,346
4,248
49,174
18,299
67,655
19,900
6,078
21,596,106
28
—
34,796
19
10
52,115
30
—
—
—
25,466
17
7
112,378
19
5
12,440
1,752
52,377
12,715
55,613
10,782
39,995
10,597,522
8
—
9,610
30
—
30,067
26
6
58
31
5
5,288
5
G
45,025
3
5
11,065
1,753
43,713
10,184
49,906
5,712
18,183
8,807,489
—
—
9,231
30
—
22,964
47
4
18
33
1
3,082
43
G
35,298
9
1 1
7,017
1,748
27,115
7,8H
42,968
3,024
8,086
3,989,659
—
—
5,173
15
7
10,305
34
3
28
2
10
1,339
7
5
16,846
12
1
9,385
5,869
11,284
7,005
31,258
6,771
1,923
3,983,576
32
—
3,598
30
—
10,604
29
9
12
—
5,562
8
_
19,765
31
9
45,086
25,909
47,464
33,975
96,394
65,273
28,313,087
—
—
25,936
22
—
77,341
2
1
86
26
7
68,703
47
8
172,068
2
4
34,429
20,352
49,102
44,313
86,929
69,897
1,380
15,270,404
—
—
15,454
G
—
45,170
19
3
18
37
7
55,857
25
6
116,500
40
4
5,459
7,763
21,457
11,153
26,769
17,951
360
10,663,000
—
—
8,854
24
—
25,093
33
9
7
9
7
19,689
7
6
53,644
2G
10
14,111
13,376
37,840
24,058
60,066
18,727
1,249
8,515,472
32
—
12,720
12
—
26,457
34
5
16
33
G
14,836
43
G
54,031
27
5
17,605
1,610
41,155
20,266
66,966
15,062
228
14,759,492
30
—
14,972
—
—
45,949
—
4
3
13
1
10,739
4
G
71,663
17
11
7,426
1,595
23,187
9,871
44,456
3,370
32,988
2,105,840
—
—
4,461
12
—
5,699
30
3
13
17
7
2,287
11
—
12,461
22
10
5,118
723
23,668
5,735
39,605
635
1,590
2,604,251
—
—
6,479
19
2
7,973
37
5
—
—
303
7
0
14,756
16
1
375,706
283,657
1,007,754
476,906) 1,526,310
546,955
181,273| 343,337,050
12
5
334,101
23
1
908,979
43
2
| 869
35
4
479,338
18
1
1,723,289
2 3
8
Bevillning efter 1841 och 1845 årens Förordningar.
s
a
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och
Hemmantalsränta.
Kronotionde.
R:dr. sk. r. R:dr. sk. r.
68,938
103,712
124,173
90,177
142,254
78,507
310,445
50,713
108,857
157,362
100,011
97,920
78.613
84,745
61,181
16,579
53,299
40,937
24,875
11.614
41,792
52,290
10,890
10,284
1,920,1881
56,323
32,858
53,321
37,998
51,507
60,374
70,190
41,589
37,148
35,976
43,091
32,109
27,416
36,696
40,356
10,852
63,993
44,002
9,889
14,293
17,620
13,3/6
8,858
839,847
11
20
Afrad.
R:dr. sk. r.
152,916
79,827
59,377
27,559
29,413
145,339
55,168
88,363
59,011
24,480
2,392
23,662
14,347
26,395
4,529
11,822
18,765
2,664
2,264
1,928
10,985
3,309
364
8,126
8 853,0161 3J —
Mantalspen
ningar.
Gerningsören.
Tionde och
RäntorafBruk,
Bergverk samt
andra verk och
inrättningar.
R:dr.
10,193
14,727
23,786
13,542
18,944
11,053
23,755
13,869
29,357
24,312
11,185
15,206 40
17,965 to
13,607 t2
7,971 28
4,281 20
5,062
25,604
22,061
9,108
12,919
14,006
4,160
3,433
sk.
350,117
R:dr.
116
116
11
99
73
lil
148
28
12
109
44
108
29
175
100
8
87
88
139
91
76
14
29
3
sk. r.
R:dr. sk. r.
1,786
488
12
1,892
3,874
16,035
13,307
4,185
3,953
3,646
29,935
33,743
136,762
19,425
5,809
758
189
344
564
166
3,145
1,8231 24 | ® | 280,029 j 36
ES
d
•
Klereci-Statens underhåll.
Anmärkningar:
Summa.
Arrendernedcl.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
Fattigförsörj-
ning.
Skjuts.
Väghållning.
lmcrse aign-  ter, onera och
allmänna be-  svär.
Summa
Statsbidrag.
l:o
Emedan i Tabellerne för Upsala och Örebro län 2:dra
och 3:dje Art. Bevillning icke under särskilda rubriker
upptagits, har i Sammandraget 3:dje Art. måst införas i
2:dra Artis kolumn.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk. |
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r-
R:dr. i
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
2:o
För Elfsborgs län är uppgift lemnad, att utsädet af Bönor
utgjort 366 Tunnor, samt medelafkaslningen deraf, sedan
290,274
10
8
18,471
13
1
137,204
18
—
69,755
2
5
12,737
11
4
10,910
20
—
93,402
39
9
11,248
30
—
17,619
38
—
56,952
14
—
22,518
37
—
715,362
4
5
utsädet afdragits, 1,174 Tunnor, hvilken uppgift icke är i
231,731
39
10
37,829
44
4
122,979
8
—
67,962
2
—
17,889
23
—
11,373
14
3
97,224
39
3
15,350
13
—
50,733
30
—
92,008
40
—
38,877
41
0
790,604
40
9
Sammandraget införd.
260,682
171,269
246,068
311,422
473,016
35
31
19
40
21
9
11
4
7
2
8,743
271
1,552
31,550
26,317
4
32
17
20
2G
7
7
5
9
170,268
140,503
165,002
123,518
141,223
16
47
5
3
42
8
8
2
7
1
103,522
44,121
58,740
69,684
105,683
41
14
42
41
14
8
1
10
19,346
16,904
16,232
21,081
15,099
20
0
18
21
5
1 1
5
8
6,603
7,010
8,481
11,087
10,899
7
34
42
7
31
1
4
2
129,472
68,036
83,454
101,853
131,682
1
21
4 2
18
19
2
9
8
26,222
45,748
16,617
21,155
37,331
15
40
15
4
47
4
24,347
5,584
17,928
19,587
30,102
42
33
40
12
43
7
4
8
42,813
16,632
32,142
55,703
36,343
4G
5
2G
39
G
10
3
4
76,553
33,125
46,401
36,348
34,900
31
14
21
14
4G
4
G
3
2
853,781
524,907
072,193
759,671
1,061,644
16
18
46
2
38
1
9
2
10
G
3:o
Tabellen för Örebro län upptager, under rubriken: Stän-  diga Räntor, en kolumn för Folkskole-medel lill ett belopp
af 11,972 Kidr 36 sk., som i Sammandraget införts under
Diverse afgifter, onera och allmänna besvär.
198,750
7
3
15,202
10
10
76,453
37
9
59,522
13
3
7,986
14
9
9,245
4
8
76,753
32
8
17,968
13
1 1
23,076
4
—
41,264
4G
—
20,227
3
7
548,634
2G
7
4:o
På Tabellen för Wermlands län förekommer under Stats-
238,340
43
2
2,901
2G
8
112,918
IG
4
79,705
43
8
25,519
35
8
5,497
1
4
110,722
32
8
39,034
2 3
—
13,503
13
—
57,632
40
—
42,396
9
—
730,725
—
7
bidrag en kolumn för ”Rotefrihelsafgift af oroterad, men
245,888
13
5
9,200
26
6
58,070
' 4G
2
60,915
32
3
15,505
38
—
12,628
1
4
89,049
23
7
21,662
14
10
6,440
1
4
33,075
39
—
22,854
3
—
565,989
1 4
7
ordinarie rotering underkastad jord”, upptagande ett belopp
186,660
37
—
67
38
—
94,489
40
—
80,108
17
5
20,594
21
2
9,554
22
4
110,257
12
1 1
10,037
2
—
43,856
—
—
33,141
—
—
53,780
18
1 1
585,458
39
4
af 353 R:dr 46 sk. 5 rist., som i Sammandraget införts un-
202,757
36
1
817
34
—
57,562
3G
—
55,252
20
10
9,216
6
—
8,367
39
—
72,836
17
10
32,860
19
—
22,873
22
—
47,848
32
—
38,100
17
—
547,143
37
—
der rubriken Kostnad för rustning och rotering.
275,136
12
1 1
873
30
—
64,341
12
5
42,433
20
—
21,677
19
—
7,991
1
—
72,101
40
—
64,439
—
—
29,325
40
-
78,555
32
—
33,664
37
—
730,816
31
9
5:o
Tabellen för Jemtlands län upptager under Ständiga Rän-
181,045
39
4
1,117
25
—
67,081
35
5
60,883
40
—
14,721
26
—
10,532
18
—
86,137
36
—
19,312
39
—
33,026
18
—
38,921
40
—
58,681
8
-
530,350
4
2
tor en kolumn för ”4:de Hufvud-Titelns Besparingsmedel”
119,949
24
8
1,486
28
5
30,993
8
G
44,425
17
—
11,054
45
—
6,187
12
—
61,667
26
—
17,528
40
6
29,835
4 3
—
37,300
33
6
18,532
1 7
—
352,592
39
G
till ett belopp af 781 Ridr 22 sk. 4 rist., hvilka medel i
44,303
16
—
3,580
44
l
21,021
20
3
27,350
27
—
5,552
3G
—
3,352
—
—
36,255
1 5
—
25,000
40
—
9,004
6
—
15,175
11
—
23,367
30
—
194,555
2
5
Sammandraget ej blifvit införda och derföre här antecknas.
77,404
133,632
93,907
32,632
33
35
17
29
1
10
4
1,099
3,434
1,819
3,007
28
7
9
5
1 1
4
10
14,018
261,966
178,244
93,438
4
29
24
47
1
65,892
174,297
84,982
24,534
40
8
41
—
1,733
7,245
1,437
IG
47
32
—
3,795
25,996
8,285
5,898
18
25
35
8
2
71,421
200,293
100,514
31,869
26
33
27
40
2
4,843
29,500
39,851
13,604
36
40
32
10
523
29,007
20,389
14,716
24
18
32
5
12,646
50,276
26,968
10,381
34
14
1
14,437
33,085
44,192
20,333
44
16
39
8
7
216,159
913,265
622,388
273,628
23
25
39
24
3
5
5
1
6:0
Tabellen för Norrbottens län upplager bland underhållna
kreatur äfven Ilenar till ett antal af 52,100, hvilken upp-  gift ej heller blifvit i Sammandraget intagen.
80,067
31
10
5,429
44
4
36,414
38
—
53,523
15
—
5,043
18
—
6,069
24
—
65,236
9
—
20,093
44
11,752
19
—
20,819
43
—
22,681
1 1
—
316,527
27
7
7:o
Hemmantalsbråken hafva, såsom vanligt, blifvit förvand-
87,406
36
3
2,082
2
1
93,730
18
1 1
29,360
45
—
8,984
16
—
4,931
5
3
43,276
18
3
35,502
44
8
5,604
21
—
44,199
22
—
54,528
40
—
437,994
29
1
tade i decimaler, samt bråk af tunnor utsäde och afkast-
28,821
2
j
—
—
38,978
16
—
25,681
11
8
6,178
21
7
2,099
4
7
33,958
37
10
15,003
38
10
12,378
IG
—
27,162
22
9
40,064
24
10
208,828
37
6
ning ökade eller minskade tili närmaste hela tal.
33,851
23
1 1
2,024
3
7
19,454
2
8
16,788
20
—
4,177
1
—
3,930
16
—
24,895
37
—
10,244
30
8
17,681
16
—
8,414
24
—
10,668
32
—
141,990
41
1 1
t,245,023
14
9
178,880
38
9
2,319,878
45
8
1,505,128
| 42
1
286,519
14
1 1 1
200,727
13
! °
1,992,375
22
G
590,163
47
7
488,899
In
1
916,381
34
1 840,322
36
8
13,295,215
35
8
