# ID: svediakorp-gov2214
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 117,500
# sentences: 3,555
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
ä ii a 'j* i. j ba iMRM^åaiDssis
PR#T0K0JLt
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
1850 och 1851.
~S3HS3s@s*b8~
MDllA Ktiiiii\(;i;\.
3= Afdelningen:
Kongl. Jf ttj:ls Ke/nlfningsliti/vandes
Ke mårs- b erä tiel ser.
inilDIM Mö ID B IF*
I
INNEHÅLL:
Berättelsen
för
Hallands
Lä n
yy
yy
Götheborgs
d:o
yy
yy
Elfsborgs
d:o
yy
yy
Skaraborgs
d:o
yy
yy
Nerikes
d:o
yy
yy
Wermlands
d:o
yy
yy
Westmanlands
d:o
yy
. yy
Kopparbergs
d:0
yy
yy
Gefleborgs
d:o
yy
yy
Wester-Norrlands
d:o
yy
yy
Westerbottens
d:o
yy
yy
Jemtlands
d:o
yy
yy
Norrbottens
d:o
KONGL MAJ:TS BEFALLNINGSIIAFV ANDES
uti
^almstaÖB £ ii n
till
KOIGL. »IAJ:T
i ut» ti ev ti å ni g het nfgifne
EMBETSBERÄTTELSE
för åren 1849, 1843, 1844, 4845, 1846 och 1844.
STOCKHOLM, 1851.
1>. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
’
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Halmstads län åren 1842, 1843, 1844,
1845, 1846 och 1847.
Den berättelse, jag har att i ekonomiskt och statistiskt hänseende afgifva
örn det till min styrelse anförtrodda Hallands län, bör, då dén sista slutar
med år 1841, enligt Eders Majas nådiga Cirkulär-bref af den 22 December
1848, sträcka sig till 1847 års slut, och omfattar således en tidrymd af sex år.
Till den år 1847 af Topograliska-Korpsen utgifna karta öfver länet har
utkommit en beskrifning, kallad ”Topografiska och Statistiska uppgifter om
Halmstads län”. Denna beskrifning, grundad på, dels authentika handlingar,
dels i orten vunne upplysningar, upptager mera fullständigt än en berättelse
sådan som denna kan lemna, hvad som rörer länets längd, bredd, gränser,
sjöar, strömmar, berg, kuster och utseende; hvadan och då ett upprepande
dera! här antingen skulle blifva af- eller omskrifning af nämnde berättelse,
jag underdånigst vågar till densamma hänvisa i fråga om
§. 1.
Länets allmänna beskaffenhet,
sorn, enligt det för denna berättelse fastställda formulär, först borde beskrifvas.
Jag öfvergår derföre till
§. 2.
Invånare.
Enligt de förut afgifne berättelserne, grundade på mantals-längderne,
utgjorde folkmängden i Hallands län
år 1822: skattdragande  46,444.
skattfrie ■ * . •
34,322. gQ
4
år 1827: skattdragande . .
skattfrie .
. . 46,830.
• ’ 38,923’ .85,753.
. . 47,774.
år 1831: skattd ra »ande
O
skattfrie
år 1836: skattdragande
skattfrie . . . .
. . 51.495.
och år 1841: skattdragande
skattfrie
52,915.
dlulllll lc . • • •
deraf 47,334 mankön och 50,916 qvinkön:
men, enligt Tabell-kommissionens förslagsberäkning för år 1845, skulle folk
hvarjemte mantals-längderne utvisa:
år 1847: skattdragande
skattfrie
55,871.
42,379
mängden vara något större, eller 100,410 personer.
Af förutnämnde 98,250 ho 6,556 i städerne och 91,694 på landsbygden.
Befolkningen har således på 25 år ökats med 17,484 personer, eller nära 22
procent, hvilket för år utgör 0,8S, således mindre än medeltalet af folkmängdens
tillökning i hela Riket under samma tidrymd, på sätt inhemtus kan af
Tabell-kommissionens sednasle sammandrag, der procenten räknas till 1,102.
Rådfrågas åter nativitets- och mortalitets-tabellerne, så visar sig, att de föddas
antal i medeltal öfverstiger de dödas med 787 personer; men då nu tillökningen
för desse 25 år endast utgör 700 personer om året, måste skillnaden,
eller 87 personer, antagas hafva årligen afflyltat från länet. Dessa hafva hegifvit
sig dels till det närbelägna Götheborg,, der bättre arbetsförtjenst för den sträfsamme
och ordentlige är att vinna, dels på utrikes sjöresor, derifrån de stundom
alldeles icke, stundom först efter en längre tidrymd återvända, och dels
lill Skåne, hvarest flere af allmogen om hösten de sednare åren, dock i mindre
antal än förr, söka trösk-arbete, och några sedan qvarstanna.
På landsbygden är befolkningen mycket olika fördelad, så att då i Fjäre
fögderi mer än 3,500 invånare kunna räknas på qvadratrnilen, finnas i
Laholms fögderi endast omkring 1,680.
Slrandsocknarne i norra delen äro i allmänhet de tätast bebodde, men
så snart flygsands-fälten börja vidtaga, minskas befolkningen utmed kusten.
I de intill Westergöthland och Småland gränsande, bergige, af en mängd
5
mossar och hedar uppfyllde socknar är dock befolkningen minst, ja Tönnersjö
socken, på en yta al nära en qvadratmil, har endast 862 invånare.
Folkets bildning har varit mycket försummad af bristande tillgång på
nödige skolor. Sådane hafva tillförene funnits endast i några få socknar samt
vid större egendomar, och barnundervisningen, utöfver den föräldrarne sjelfve
leuinat, har merendels bibringats af kringvandrande lärare, hvilkas hela kunskapsmått
bestått uti innanläsning, i förening stundom med förmåga att kunna
skrifva. Genom Kongl. Stadgan om folkundervisningen i Riket, af den 18
Juni 1842, är anbefaldt att inom hvarje socken bör linnas minst en, helst
fast, skola, med vederbörligen godkänd lärare; och, till åtlydnad häraf,
hafva uti 77 socknar dylika skolor kommit till stånd inom 1847 års slut, sä
att vid samma lid skolor fattades endast i nio socknar, hvilka dock vidtagit
förberedande åtgärder för iordningbringandet af denna, för det uppväxande
slägtets uppfostran och utbildning till sedlighet och dygd, så maktpåliggande
angelägenhet. Werkningarne af desse vidtagne åtgärder hafva icke ännu
kunnat visa sig, dock kan som ostridigt antagas, att folkbildningen inom
länet är uti framåtskridande.
Inom olika delar af länet är folklynnet äfven olika; i norra delen häftigt
uppbrusande och benäget för sjelfhämnd, i medlersta delen något mera fogligt,
i förening dock med sjelfständighet, i södra delen åter mera undergifvet och
slafviskt. Uti föregående årens berättelser är detta anmärkt, och på sex år
förändrar sig ej folklynnet.
Utaf de berättelser Herr Justitie Stats-Ministern afgifvit om förhållandet
emellan för brott och förseelser anklagade och sakfällde personer å ena, samt
folkmängden i länet å andra sidan, inhemtas att en sakfälld
år 1842 kommit på hvar 88:de
» 1843
93:dje
» 1844
93:dje
» 1845
89:de
» 1846
89:de
» 1847
105:le af länets invånare.
Att grunda något bestämdt omdöme om folkets sedlighet på grund af
dessa siflfer-förhållanden torde vara väl mycket vågadt, enär många af de
sakfällde äro kringstrykare, och således ej kunna räknas till den egentliga
kärnan af folket, eller tillhörande andra län, dels ock åtalens, och, i följd
häraf , de sakfälldes antal beror på det nit, hvarmed vederbörande åklagare fullgöra
sina Ijensle-åligganden. Dryckenskapslasten är beklagligen ännu alltför
6
allmän i de mindre välmående socknarne, särdeles skogsbygden, till en del
härrörande deraf, att invånarne nödgas med sine skogsprodukter göra långväga
resor, derunder de slita ondt, och tillita bränvinsflaskan, såsom ett
döfningsmedel; men deremot är det glädjande förnimma, huru denna last
aftager i den mån upplysningen stiger, välmågan ökas och begäret efter
ädlare förströelser lifvas
Till brottens minskning skulle otvifvelaktigt bidraga om cellfängelser äfven
i detta län blefve inrättade, så alt den, på brottets bana första gången inträdande,
kunde undgå sättas tillsammans med äldre grofva brottslingar och af
dem varda ytterligare inöfvad i laster och brott; dock, om ändamålet med
cellfängelser icke skall förfelas, måste fångtransporterne på annat sätt, än
hittills, besörjas så, alt gemensamhet emellan fångar, äfven under dem, undvikes.
De häktades antal har, efter afdrag af transportfåugär och för skuld
bysatte personer, varit:
Summa.
1842
439 män ... 94 qvinnor 533
1843
415
73
488
1844
494
69
563
1845
473
53
526
1846
431
81
512
1847
538
92
630
Summa 2,790 män . . . 462 qvinnor 3,252
eller i medeltal 465 » 77 » 542
Häraf hafva varit anklagade:
För stöld För lösdrifveri och försvarslöshet.
. . . 105 män 30 qvinnor . . . 146 män 40 qvinnor
... 188 .. 23
107 . . 28 »
. . . 120 . . 11
147 . . 28 »
... 54 . . 10
172 . . 18 »
... 127 .. 23
139 . . 29 »
... 162 .. 28
170 . . 39 »
Summa 696 125 ...... 881 182
eller i medeltal 116 nära 21 nära 147 30
Koslnaderne för fångars transport och underhåll, eller med ett ord hela
fångvården hafva uppgått till:
år 1842
år 1843
år 1844
år 1845
år 1846
år 1847
7
år 1842
9,162: 15. 8.
» 1843  10,493: 38. 9.
» 1844
8,704: 43. 6.
» 1845
8,267: 21. 21
» 1846 ..... 11,023: it. 5.
» 1847
13,467: 10. 2.
Tillsammans 59,118: 44. 8.
och alltså i medeltal 9,853 R:dr 7 sk. 5J rst.
En stor del af lösdrifvarne utgöres af sådane personer, som tillhört
Warbergs i början af 1830:talet upplösta garnisons-församling, samt deras
harn och afkomlingar; härrörande sig delta till stor del deraf, alt på samma
gång ej bestämdes, hvilken församling, antingen Warbergs eller Träslöfs,
den upplösta garnisons-församlingen borde tillhöra. Dess medlemmar, som
egentligast äro att betrakta såsom fattighjon, hafva derföre företagit sig vandra
omkring, förskjutne hvarhelst de velat sig nedsätta; men ett annat förhållande
är 1111 att emotse, sedan, genom Eders Maj:ts nådiga Förordning om fattigvården
i Riket, stadgadt blifvit, att (atti g vårds-s ty reisen inom hvarje socken
skall draga försorg om der befintlige fattige, med rätt att sedan söka sin
ersättning af annat samhälle eller staten. Nämnde nådiga Stadga, så väl som
Eders Maj:ts nådiga Förordning om försvarslöse personer af den 29 Maj 1846,
hvarigenom en hvar berättigas fritt välja vistelseort, äfvensom rättigheten att
häkta blifvit inskränkt, hafva visat sig ganska ändamålsenlige, och antalet af
lösdrifvare på sednare åren betydligen aftagit; hvarom nästa berättelse kommer
att närmare redogöra.
I enlighet med föreskriften i Kongl, fattig vårds-stadgan hade nära alla
församlingar inom länet före den 1 November 1847 upprättat, och till min
fastställelse insändt särskilda reglementen för fattigvården; men några af dessa
reglementen voro dels så ofullständiga, dels emot högstberörde stadga så stridande,
alt de måste underkännas, med föreskrift för församlingarne att inom
den 15 Januari 1848 insända andra förslag, hvilket sedermera skett.
1842 års knappt medelmåttiga, samt 1843 och 1846 årens långt under
medelmåttan erhållne skördar satte allmogen inom länet tillbaka uti välstånd.
På våren 1847 uppjagades priserne på all spanmål till en ovanlig böjd, en
följd af efterfrågan deraf på utländska marknaden, så att arbetaren och den
mindre jordägaren inom flere socknar, särdeles i norra och medlersta delarne
af länet, råkade i verklig nöd. Till densammas afhjelpande beviljade Eders
8
Maj:t nådigst af undsältningsmedlen elt belopp af 80,000 R:dr Banko, med
vilkor, att hälften deraf skalle återbetalas vid 1847, och andra hälften vid 1848
årens uppbördsslämmor, och {ingo nådigst 600 R:dr deraf användas såsom
gåfvor till mindre bemedlade.
Antalet af de handlagda lagsöknings-målen och af de för skuld uti
bysättnings-häkte insatte personer, har uppgått år
B:ko R:dr
sk.
rst.
1842
till
2,165
mål
3,104
personer
69,049:
—
—
10 hysatte.
1843
✓
))
2,655
»
3,917
»
144,029:
13.
2.
2
»
1844
))
3,091
))
3,091
»
189,946:
—
—
11
»
1845
))
3,253
))
4,224
))
175,302:
28.
—
23
»
1846
))
2,608
»
3,332
))
121,518:
30.
1.
19
»
1847
»
2,219
))
2,956
))
97,762:
10.
—
17
»
Häraf visar sig, att det största antal lagsökningar förekommit under
loppet af år 1845, hvartill orsaken är att söka uti 1843 års svaga skörd, ty
en stor del af desse lagsökningar härrörde från inrop å spanmåls-auktioner,
hällne på våren 1844, och med betalnings anstånd tili samma års slut.
Ett ej obetydligt hinder emot en allmännare välmåga ligger, enligt min
tanka, uti den obegränsade hemmans-klyfningen, och isynnerhet uti undantagssystemet.
Sällan behåller någon bonde sitt hemman så länge han äger krafter
öfrige att bruka det, än mindre till sin död, utan öfveilåter detsamma vanligen
vid 55 å 60, och ej sällan vid yngre år, åt barnen, eller säljer det till
främmande, i hvilketdera fallet som helst, med vilkor af försörjning genom
undantag af jord eller i natura prestationer; i förra fallet förbehålles den
bästa jorden, med förbindelse för nya åbon att sköta densamma, och i det
sednare är underhållet af spanmål, sofvel m. m. så rundeligt tilltaget, att
afträdaren icke vidare befattar sig med arbete eller annan nyttig sysselsättning,
utan blifver med hustru och (lera barn en tärande medlem i samhället. På
sådant sätt uppkomma ej sällan flere undanlag på ett och samma hemman,
och vanligen har åbon, som måste bruka både sin och undantagarens jord,
samt ansvara för alla allmänna onera, den sämste delen deraf. Följden häraf
är modlöshet och fattigdom, som ofta vållar ovilja och hat till upphofvet dertill,
samt dessutom emellan föräldrar och barn en beklaglig osämja. Slik afsöndring
af jord är dessutom ganska hinderlig för jordens ordentligare bebrukning och
en ändamålsenlig cirkulation.
Berörde
9
Berörde undanlagssystem liar ock börjal tillämpas af torpare, ehuru lyckligtvis
ännu slika fall icke särdeles ofta förekomma.
§. 3.
Xäringar.
Deribland intager jordbruket främsta rummet.
Höks, Tönnersjö, Halmstads, Ahlstads, Faurås och Himble häraders
slättbygd, belägen i sträckning efter hafvet, har sandmylla till den rådande
jordmånen, blandad med ör, samt till mindre grad lerjord, som blott här
och der förekommer.
Denna slättbygd är till större delen laga skiftad, i följd hvaraf odlingarne
betydligen framgått; men, med undantag af possessionaterne å större
egendomar samL en och annan ståndsperson på mindre hemman, hvilka
bruka jorden på ett rationel t sätt, medelst träda, rotfrukter samt omvexling
af säd och artificiella grässlag, är ett så beskalfadt brukningssätt icke infördt,
utan i dess ställe nyttjas, på förfädrens vis, ensäde, och inga grässlag utsås.
Då åkern, genom de lieie efter hvarandra tagna grödorna blifvit utsugd,
ligger den ofta flera år alldeles ofruktbar. Den naturliga ängen har på de
sednare 25. åren visat sig vara, i afseende på bördigheten, i märkbart afla
gande,
och höet lår ersättas af det, genom de utvidgade odlingarne, ökade
halmfodret. Allmänneligen trädas ej, utan utsås, efter gödning om hösten,
råg, och derefter antingen råg ånyo eiler blandsäd, och sedan bafra. Potäter
odlas på flere orter uti stor mängd, och afyttras till de större brännerierna.
Uti nämnde häraders skogsbygd är åkerjorden ör- och sandmylla af
inskränkt vidd, som derföre årligen besås, utan att trädas eller gå i vexelbruk
med grässlag. Odlingarne äro sällsynta, men jorden brukas med mera
omsorg och gödslas oftare, så att sädesafkastningen på lika rymd är högre
än på slättbygden. Fjäre, Wiske och Himble häraders jordmån från hafvet
till Götheborgs och Elfsborgs läns gräns är hufvudsakligen lerjord af ypperlig
beskaffenhet, dock förekommer stundom äfven der ör- och sandmylla. Slätterne
afbrvtas tätt och ofta af kala och ofruktbara bergsträckningar. Laga skiftena
hafva i denna del af länet gått betydligen framåt, men ägovidden till hemmanen
är högst inskränkt. Äfven här brukas jorden på gamla sättet, men, i
anseende till sin naturliga bördighet, gifvet- den någorlunda gräsväxt viddess
O ' O
Berättelse öfver Halmstads Län för aren 1842—1847. d
10
igenläggning för ändamålet alt valla sig och blifva tjenligare för besående
med lin, som mycket odlas ocb med fördel begagnas i Wiske och Himble
härader, der linnetillverkningen som husslöjd idkas. Här odlas hvete, föga
råg, mest korn och bönor, en del trindsäd, och mindre hafra. Mobolet är
inskränkt, men bönor ocb trindsäd ersätta denna brist.
Betydliga förbättringar i jordbruket hafva dock, äfven hos allmogen, börjat
visa sig medelst begagnande af bättre och ändarnålsenligare redskap, jordens
trädande, foderväxters utsående, utdikning m. rn.; men ännu är detta antal
inskränkt; dock är alt hoppas, att dels exempel från de större egendomarne,
dels de bemödanden, hushållnings-säjlskapet, e'fter dess år 1845 förändrade organisation,
användt, skola så småningom verka till ett bättre. Hågen för utdikningar
och nyodlingar har dessutom i trakten af Warberg i hög grad väckts
genom den föresyn, som lemnats medelst den väl lyckade upprensningen af
Himble- och Tollereds-åarne. Genom det förra arbetet, hvilket år 1846 fullbordades,
och samma år den 7:de och 8:de Oktober afsynades, dervid det
befanns verkstäldt i öfverensstämmelse med plan och föreskrifter, hafva 2,150
tunnland, förut vattendränkt mark, blifvit odlingsbara, och äro deraf redan
odlade och sädesbärande omkring tvåhundra tunnland. Jorden består till
största delen af djup mylla på ler- och mergelbolten, samt är så jemn och
stenfri, att densamma kan upptagas med vanlig plog. Kanalen, eller nya
strömfåran, som dels följer åns förra läge, dels erhållit en alldeles ny riktning,
utgör i längd 18,922j alnar, samt håller en bredd från 20 till 40 fot, med
eli djup af 6 till 8 fot. Till förelagets bedrifvande har Staten genom anslag
bidragit med 6,800 R:dr, samt jordägarne med omkring 14,000 R:dr Banko;
utgörande således hela kostnaden 20,800 R:dr Banko, eller ej fullt 9| R:dr
lör tunnlandet.
Tollereds kanal, hvarigenom 1,800 tunnland, äfven vattendränkt äng,
betesmark och torfmossar, blifvit försatte i odlings- och användbart skick, är
12,000 alnar lång, med en bredd från 12 till 20 fot, och ett djup af i allmänhet
1 fot; kostnaderne för detta arbete kunna icke noga bestämmas,
emedan jordägarne, dels med eget, dels med legdt folk utfört det mesta deraf,
men i del minsta kunna de dtalkuleras till 6,000 R:dr Banko uLöfver statsanslaget,
3,200 R:dr Banko, således tillsammans 9,200 R:dr, eller 5^ R:dr för
hvarje tunnland. Å den först utdikade marken fortgå odlingarne genom
bränning, och kunna omkring 300 tunnland redan anses odlade, dervid koslnaderne,
efter jordens olika beskaffenhet, varierat från 13 R:dr ig sk. Lill
15 R:dr tunnlandet.
11
Det liar redan visat sig, att odling genom bränning är mest fördelaktig
på denna jord, som på lerbotten består af förruttnade vegetabilier, ifrån en
half till en alns djup. Vanligen besås bränningen tidigt om hösten med råg,
och deri påföljande vår gräsfrö; och hafva så väl härefter, som efter vårsäd
härliga skördar erhållits. Dessa föredömen äro, i förening med fortgången af
laga skiften inom länet, ostridigt anledningen till den skyndsamhet och kraft,
hvarmed odlingar och uldikningar börja bedrifvas.
Det vigtiga företaget af Ramsjöns sänkning, samt de ofvan och nedan
liggande vattensjuka markers utdikning, har allt hitintills varit fördröjdt genom
rättegångar, som uppstått rörande priset på en qvarn, hvilken för ändamålet
borde inlösas och rifvas eller flyttas; och upprensningen af Tvååkers-ån, som
länge varit i fråga, uppehälles äfvenledes genom rättegång om inlösning och
utrilning af några ålfisken utaf ganska ringa värde, i förhållande till den
nytta, som skulle tillskyndas genom den vattendränkta markens utdikande,
hvarigenom den sedan blefve odlingsbar.
O u
Enär jag nämnt, det jordens laga skiftande föranledt till bättre brukningssätt
emot förr, då den låg i tegskifte, och den ena grannen, i sättet för jordens
brukande, i väsendtlig mån var af den andre beroende, torde det vara af vigt
känna till hvad grad laga skiftesförrättningarne fortgått inom länet; och jag
får derföre meddela följande sammandrag, grundad t på de årsberättelser, som
från förste Landtmätaren i länet inkommit; dock hafva de efter laga skifte
verkställde åbodelningar ej deri ingått.
12
Bolstäder.
>■
s i1
A
real.
n
§
Qvarboende.
ct>
B*
s —
Inrösningsjord.
>
3
on
-<
B)
3
O.
P
B fö*
3 ^
g «>
? pt
T
>»
K-
er>
3
Oq
Uppod-
lingsbar
mark.
0 'g
2. 3
0.-.
uq
T
CD
S -  ^ 3
0
3
1
s
3
3
PS
Antal.
Antal.
Mantal.
Tunni.
Tunni.
Tunni.
Tunni.
Tunni.
Tunni,
År
1828
42
104
51 i
1,722
2,521
685
2,804
75
7,807
1829
28
68
301
703
1,509
901
4,338
385
7,830
»
1830
51
142
74t\\
1,870
2,083
1,546
9,639
190
15,328
)>
1831 •
52
120
33jgl
1,696
1,760
698
7,623
168
11,945
»
1832
41
143
02118
2,201
1,940
1,344
6,621
169
12,275
»
1833
52
190
85^5
2,725
2,509
1,621
7,742
347
14,944'
»
1834
56
91
lil
1,584
2,405
1,427
5,460
225
11% 101
»
1835
57
80
17*
1,355
1,703
1,002
2,829
399
7,288
»
1836
52
62
3 b V,
1,461
1,058
830
2,224
146
5,719
))
1837
109
204
98H
3,067
3,459
1,055
13,768
689
22,038
»
1838
26
50
39A
778
1,150
669
5,911
139
8,647
1839
36
61
251
883
1,282
517
4,191
217
7,090
»
1840
131
154
8^88
2,779
3,387
1,631
9,479
138
17,414
»
1841
64
135
■»A293
aorztj
2,384
1,371
820
7,072
74
11,721
»
1842
71
106
/.Kl
•Uj
1,142
1,837
476
5,154
155
8,764
»
1843
145
129
9 lil
3,223
2,696
1,928
10,952
134
18,933
1844
67
115
50g
2,107
2,218
1,300
5,378
261
11,264
1845 . .
125
127
8111
2,898
3,061
1,501
8,835
326
16,621
»
1840
lil
140
60”
2,927
3,217
1,641
7,294
351
15,430
)X
1847 |
86
1241
»lii
2,325
2,509
837
6,397
176
12,244
Summa |
1,402
2,357|
1.169®
39,830
43,675
22,429
133,711
4,764
244,409
Åt denna tablå visar sig således, alt afrösningsjord och impedimeuter
utgöra vida iner än hälften af arealen, samt att efter mantal räknadt frdelar,
men efter rymden endast obetydligt öfver i:del af länets vidd undergåll laga
skifte; dock är härvid att märka, det mångå egendomar och enstaka hemman
linnas, hvilka, redan från grannars ägor skiljda genom fastställde rågångar,
aldrig komma att undergå laga skifte.
13
Till underlättande af laga skifteskostnaderne och beredande af lindring
uti de dermed åtföljande kostnader, hafva, såsom utflyttnings-bidrag, af allmänna
medel erhållits:
år 1842
5,207: 32. -
» 1843
4,636: 32. —
» 1844
3,548: 16. -
» 1845
6,065: 16. —
» 1846
5,343: 20. 6.
» 1847
3,528: 22. 2.
28,329: 42. 8.
Vid jemförelse emellan den tabell för landet, som finnes bifogad 1822
års berättelse, och den som underdånigst liärhos bilägges, inhemtas, att utsädet
af alla slags säd uppgick
år 1822 till  62,4974 tunnor,
och år 1847 till  79,38444 tunnor.
Att medelafkastningen, efter afdrag af utsädet, beräknades
år 1822 till  217,233 tunnor,
och år 1847 till  292,1424! tunnor.
Alt utsädet af potäter utgjorde:
år 1822
. 15,948l tunnor,
och år 1847
32,792 dito;
samt att afkastningen af denna rotfrukt, efter afdrag af utsädet, skattades
år 1822 till ....... 118,697 tunnor,
och år 1847 till  230,972 tunnor.
Utsädet af alla sorter säd är under dessa 25 år således ökadt med nära
25°/0, och afkastningen har äfven, i proportion efter utsädet, stigit; men
oaktadt 4:dels sekels kultur, lemnar jorden högst obetydligt högre afkastning,
ty korntalet år 1822 och 1847 är ungefär enahanda. Potates-frukten odlas
nu dubbelt emot 1822, hufvudsakligast för bedrifvande af bränvinsbränning.
efter
år aftagit;
och bränvinsskatten betydligen minskats, så
unda:
år
1842 . .
. 3,541
pannor, och 21,416: 21. 6. r.
i skatt
»
1843 . .
. 3,067
17,797: 14. -
»
»
1844 . .
. 3,071
18,981: 39. 1.
»
»
1845 . .
. 2,915
17,956: 4. 6.
»
»
1846 . .
. 2,610
. . , . . 15,709: 46. 6.
»
»
1847 . .
. 2,235
13,822: 31. -
»
14
Delta oaktadl, vågar jag anse, det averkningen af bränvin är nu större
än förr, i följd af de förbättringar denna näringsgren vunnit; synnerligast i
hastigheten vid de brännerier, som drifvas med Anga. Förutom potäterne
uppsluka brännerierna en myckenhet säd, men spanmåls-afkastningen är likvisst
för länets behof tillräcklig, så snart ej missväxt inträffar.
Boskapsskötseln. Visserligen har antalet af kreatur något ökats under de
25 åren från 1822 till 1847; men med undantag af några större egendomar,
der en bättre hushållning är införd, vid bulles ännu i allmänhet den gamla
principen att svälta fram kreaturen. De äro derföre i allmänhet små, och
någon mera utmärkt inhemsk race är ej utbildad, ehuruväl, genom ett klokt
urval och rikligare fodring, en sådan borde kunna skapas, ty en och annan
gång påträffas, äfven bos allmogen, både vackra och goda kreatur. Erfarenheten
har ock visat, alt Halländska bondkor, uppköpta till Skåne, efter några
få års kraftigare sommarbete och vinterfodring, vuxit och så utbildats, att
de ej varit igenkänlige. På Dömestorps och gamla Skottorps egendomar,
tillhörande Ryttmästaren P. Möller, fortfar den Engelska korrthornade, eller
Durhamsracen, att väl trifvas, och måhända intager denna ladugård ännu
första rummet i hela Riket. Löjtnant Lilliehöök har till sina egendomar
införskrifva vackra kreatur af Ayrshire-racen, och Possessionaten Dann på
Tjolöholm har utmärkta kreatur af alla slag, likaledes af Engelskt ursprung.
Å länets landsbygd underhöllos, enligt krono-fogdarnes förslag:
år 1822 år 1847 tillökning
Hästar .... 12,929 .... 14,111
1,182
Oxar  7,534 .... 13,376
5,842
Kor  37,087 .... 37,840
753
Ungboskap . . . 17,311 .... 24,058
6,747
Svin  13,013 .... 18,727
5,714
Getter .... 367 ... . 1,249 882
Måhända är denna beräkning väl hög och torde tåla någon afprutning,
särdeles hvad oxar vidkommer.
Hästafveln. För densammas upphjelpande hafva nästan årligen från Flyinge
hingst-depöt ankommit tvänne landtbeskällare, som varit stationerade halfva
betäcknings-tiden i norra delen af länet, uti trakten af Warberg, och andra
halfva tiden i länets södra del, i närheten af Halmstad. Dessutom har bushållnings-sällskapet
genom premier för uppfödde goda och vackra unghästar sökt uppmuntra
och väcka håg för häslkulluren; dock hafva några synnerliga verkningar
deraf hittills icke försports. Årligen införskrifvas ifrån Danmark ett betydligt
15
antal hästar, både till släderne och till de större egendomar, der hästar, fast
ej uteslutande, vid åkerbruket användas, och vanliga priset på ett par goda
Danska arbetshästar är ifrån 600 till 700 R:dr Riksgäld. Förr,[då utmarkerne
lågo samfälte, uppföddes med ringa kostnad, särdeles i trakten af Warberg,
ganska uthållige hästar, hvilka, lika den Öländska, nära hela året igenom gingo
ute; men efter det laga skiftena kommit i gång och utmarkerna inkräktats,
har hästkulturen aftagit. Ett väsendtligt hinder mot dess uppkomst ligger
deri, att allmogen börjar begagna hästen redan i tredje året, innan den ännu
är utbildad, äfvensom att betet i allmänhet är alltför magert för hästen.
Derföre linnas ock uti socknarne närmast Småländska och Westgötlia gränsen
nästan inga hästar, utom på de hemman, som äro anslagna till utgörande af
reservskjuts vid der befintlige gästgifvaregårdar. I stället begagnas oxar och
äfven kor både till jordens drifvande och till transporter, särdeles af timmer
och trädvaror till släderne.
Fårafveln. Antalet af underhållna får, år 1822 beräknadt till 60,873,
upptages 1847 endast lill 60,066, och har således minskats med 800 st.
Orsaken härtill måste ligga äfven deri, alt utmarkerne till flere hemman blifvit
inkräktade, och betesmarkerne för fåren sålunda förminskats. Fåren äro i
allmänhet små och grofullige, synnerligast der de födas på ljungbeten och
med ljungblandadt foder. Skotlska får, af den så kallade Chivist-racen, trifvas
väl, kunna gå ute nära hela vintren, och gifva både bättre och rikligare ull
än landets vanliga får; men ännu är denna får-race sällsynt bland allmogens
fårhjordar,
Skogar. ”Skogsbruket”, heter det uti den förtjenstfull beskrifningen,
kallad topografiska och statistiska uppgifter om Halmstads län, ”arden vigtigaste
”bland länets binäringar, och läflar på många ställen med, om ej öfverträffar,
”jordbruket i fråga om afkastning. Men skogstillgångarne aftaga synbart med
”hvarje år, och blifva allt mer och mer otillräcklige för de ständigt växande
”behofven. Hela strandbygden är, med få undantag, skoglös, och af den fordna ,
”ännu så kallade skogsbygden företer största andelen blott kala höjder och
”ödsliga hedar, der, så långt ögat kan se, ingen annan växt än ljung upptäckes.
”JNågra icke obetydliga skogsfrakter återstå dock ännu, såsom i Fagereds,
”Thorups, Slättåkra, Enslöfs och Breareds socknar, samt spridda lemningar af
”skogar i socknarne utåt Westgötlia- och Smålands-gränsen, äfvensom smärre
”lundar inuli landet. Björk- ek- och bok-skogar finnas äfven i östra och med”lersla
delarne af landet samt här och der på strandbygden, de flesta och
”största likväl tillhörande sätesgårdar och dem underlydande hemman. Inom
16
”dessas områden träffas ännu sparade tillgångar af' så väl löf- som barr-skogar,
”omsorgsfullt vårdade, och, med hänseende till deras framtida bestånd, behandlade
efter fordringarne af en ordnad skogshushållning”.
”Sperlingsholms- och Stjernarps-godsen äro isynnerhet utmärkte för skogs”planteringar
i stor skala; äfvensom för infredande af sjelfsådde skogsparker”
”Helt annat är förhållandet med allmogens skogar, hvilka öfverallt bära
”vittne om en ohejdad förstöring, föranledd ej endast af stundens tvingande
”kraf, än ock af den liknöjdhet och brist på omtanka för framtiden, som städse
”visar sig hos allmogen. Bonden har i allmänhet icke sinne för den trefnad,
”sorn skogar och träd gifva hans hembygd; sällan uppdrager och vårdar han
”träd i sin omgifning; men för de obetydligaste ändamål är han istånd att
”fälla det enda träd, sorn pryder hans bostad och ger den skygd emot stormarne”.
”Alltför tydligt visar sig också härjningen af ekskogarne ifrån den tid,
”då skatte-allmogen fick lösa sig till ägande- och nyttjande-rätten öfver dem;
”och bokskogarne, som fordom utgjort Hallands rikedom och prydnad, glesna
”och försvinna med hvarje år i de trakter, der allmogen är öfver dem rådande”.
”Öfverallt der skogarne varit åtkomlige och afsätlningen af deras produkter
”förmånlig, visar sig skogsbristen i starkt tilltagande. Strandbygdens behof a!
”skogsvaror måste redan bernias utom länet. Det byggnadsvirke af timmer,
”plankor, bräder m. m., som förbrukas i Kongsbacka och kringliggande strand”socknar,
kommer från Bollebygds härad i Elfsborgs län”.
”En stor del af skogsvaror, som säljas i Warberg och strandbygden deromkring,
äro från Kongsäters och Thorestorps församlingar i Elfsborgs län,
”och södra Hallands kustland får det mesta af sitt byggnadsvirke från Småland’".
”1 stället för ved nyttjas allmänligen bränntorf, ej mindre å slätt- och
”strandbygden, än i trakter som ännu bära namn af skogsbygder; men torf”mossarne
äro på många ställen starkt medtagne, och deras tillgångar, långt
”ifrån att vara outtömlige, äro icke allestädes tillräcklige. Brist på bränntorf
”visar sig kännbart i sodia Halland, der ängstorf måste tillgripas och såsom
”bränsle begagnas, till oersättlig skada för ängsmarken”.
”Hvad ännu från länets skogar kan afyttras af bjeIkar, spiror, bräder, plank
”m. m. finnér alltid afsättning å slättbygden, synnerligen i städerna, från
”hvilka sådana varor till icke obetydligt belopp årligen utskeppas. Ved af
”bok och björk har under sednare åren blifvit en förmånlig handelsvara, och
”vedpriserne, i följd deraf, mer än fördubblade”.
"Tillverkning
17
”Tillverkning af lunnor, synnerligen af tunnsläfver och bottnar, utgör en
'allmän husslöjd öfver allt der ek- och bok-skogar, eller lemningar af sådane
'annu finnas att tillita. Produklerne afsättas i Warberg, Falkenberg och
”Halmstad, hvarifrån de sedan skeppas på Norr ige och till någon del äfven på
”Skåne och Danmark. Man räknar försäljningen endast från Warbergs fögderi
"lill 13 å 20,000 R:dr om året. Nå gon ersättning för de nedhuggne skogarne
>*..•11 • • i . ^ °
är vid denna näringsgren icke att påräkna, och huru ringa den arbetsförtjenst
”är, med hvilken allmogen får åtnöja sig, kan slutas deraf, att ett tjog tunn”stäfver,
det mesta en arbetare kan på en dag tillverka, betalas af köpmännen
”med 8 högsl 9 skillingar, som för ett parlass, utgörande 40 tjog, forsladt 2
”å 3 mil, gör endast 6| till 8 Riksdaler”.
Härtill får jag lägga, att så länge inom länet icke finnes, utom sandplantören,
annan skogsbetjening än den för både Skåne och Halland gemensamme
Öfver-Jägmästaren, hvars verkningskrets är vidsträcktare, än att han
kan medhinna åt skogshushållningen och, i sammanhang dermed, torfmossarne
inom detta län egna någon särdeles uppmärksamhet, en bättre behandling
med skogar och torfmossar, som lill ytterlig grad vanvårdas af allmogen,
icke är att hoppas.
Bergsrörelse. Det inom länet belägna Rydö jernbruk, som år 1841 åter
upptogs, eller 20 års nedläggning, har, såsom grundadt på köpe-lackjern
från aflägsna bergslager utom länet, endast få år ägt bestånd, och är, efter
ägarens iråkade obestånd, nu åter nedlagdt.
I ett berg på gränsen emellan Wapnö och Holms socknar finnes en
skifvig, rätklufven'stenarl, som under de sednare åren blifvit bruten, och
med fördel begagnad vid hamn- och brobyggnader i Götheborg, Halmstad
och Malmö, hvarigenom en tillfällig arbetsförtjenst, vissa år uppgående till
flere tusende Riksdaler, blifvit orten tillskyndad. Denna samma slenart är
älven påträffad i Harplinge socken, vid Gullbrandstorps och Hålabäcks byar,
och bearbetningen deraf börjad, genom föranstaltande af Majoren och Riddaren
Gjers i Götheborg, som åtagit sig en större leverans deraf tili Köpenhamn.
§. 4.
Fabriker och lii när i a fjär.
De fabriker inom länet, som förtjena att nämnas, äro:
l:o Annestorps bomullsspinneri, i Lindome socken af Fjäre fögderi, som år
1841 sysselsatte 19 äldre personer och 81 barn, för en tillverkning af 180,000
Berättelse öfver Halmstads Län för åren 1842—1847. 3
18
U. garn, i värde ansedde lill 60,000 R:dr Banko, liar under denna tid blifvit
så ulvidgadt, att der nu äro 36 spiunstolar i gång, med en arbetspersonal af
177 personer, och en tillverkning af 983,400 U. bomullsgarn, derå värdet
beräknats lill 483,778 R:dr Banko.
2:o Herr J. R. Wallbergs klädes-fabrik i Halmstad, för tillverkning egentligen
af gröfre kläden i oell för armeens behof, bibehåller det välförljenta förtroende,
den sedan flere år haft för god och säkert färgad vara, till billigt pris. Der
sysselsattes år 1847 en arbetspersonal af 125 personer, och tillverkningen
samma år bestod af 43,076f alnar kläde, 628j alnar doffel och filtkläde, 165
alnar yllefoder, 52 st. yllefiltar, 14,148f alnar boj, alltsammans skaltadt till
ett värde af 140,361 R:dr Banko.
Med klädesfabriken är förenadt ett färgeri, som i färglön inbringat 1,600
R:dr Banko.
3:o Stjernarps och Marbäcks Pappersbruk, båda i Laholms fögderi, drifvas i
mindre skala, och sysselsätta tillsammans endast 19 personer, oberäknadt
lumpsamlare, hvilka å andra orter äro boende, och antagas i män af behofvet.
Ungefär 6,000 ris papper, af särskilda slag, tillverkas å båda bruken, och
värdet derå skattas till 14,000 Riksdaler Banko.
4:o Tegelbruk finnas sex inom länet, derutaf de vid Stensjö i Eftra socken
äro de betydligaste. Tillverkningen der för året uppgår till 170 å 200,000 st.,
som lill största delen afsättas på Skåne, och inlastas vid den till bruken
hörande lastage-plats.
Dessutom finnas några färgerier och garfverter på landet, men desse
drifvas i ringa skala, endast för behofvet i den ort, der de finnas.
Å hemmanet Sotanäs, i Gunnarps socken, är inrätladt ett pottaske-bruk,
der omkring 2,000 U. kalcinerad pottaska om året tillverkas. Priset derå är
7 å 8 sk. Banko för skålpundet.
Jagten, betydligen vanvårdad, aftager år efter år, och det mesta vilda
erhålles nu från angränsande orter i Småland.
”Fisket, som särdeles i saltsjön erbjuder en betydlig inkomst, lemnäs för
”det mesta obegagnadt af södra Hallands kustboer. Utåt den långgrunda kusten,
”sorn saknar hamnar och landningsställen, kunna endast små platta båtar
”begagnas, hvilka i hardt väder icke berga sig i öppna sjön. Fisket inskränkes
”således till närheten af kusten, och idkas af strand-allmogen endast vid lediga
”stunder och gynnsamt väder, mera för dagligt behof, än lill afsalu; hvaremot
”Skånska fiskare från kullen och äfven Jutländska träffas utanför Hallands
”kuster, någon gång afsättande sin fångst i dess städer”.
19
”1 norra delen af länet, på kusterne af Släps, Wallda, Onsala, Wärö,
”Torpa och Träslöfs socknar är fisket mera indrägtigt, och behandlas såsom
”lönande binäring. I sistnämnde socken är en fiskarby, eller så kalladt fiskeläge,
hvars icke obetydliga befolkning lefver endast af fiske, och äi derföre
”beskattad; hvarförutan åboerne å Näs och Apelviks byar i samma socken,
”samt å Kärra, Balgö och Getterö vid Warberg, temligen allmänt idka denna
”näring. För en mängd torpare, backstugu- och strandsittare utgör fisket det
”hufvudsakligaste, nästan enda näringsmedlet. I Onsala socken t. ex. finnas
”184 bushåll, som idka jordbruk, men 276 backstugu-och strandsittare-hushåll,
"sorn endast lefva af fiske.”
”Ehuru således denna näringsgren utgör ett underhålls- och betningsmedel
”för en stor del af kustens befolkning, tillskyndar den icke på långt när de
”fördelar, som deraf kunde och borde dragas. Med de små, öppna fartyg,
”strandbon mäktar anskaffa och underhålla, vågar han icke aflägsna sig från
”sigle af landet, eller på djupet utlägga sin svaga redskap, som, i händelse af
”storm, lätt kan förloras, utan måste nöja sig med den fångst han för dagen
”kan upphernta. Merendels blir dock hans moda någorlunda ersatt, och i lyckligare
fall kan fångsten uppgå till 5, 6 å 8 LM. för hvar fiskare. Fisken afyttras
”vanligen färsk eller torkad, till någon del i Götheborg, men mest i Kongsbacka
och Warberg, der allmoge från det inre af landet såsom köpare infinner
”sig på torgdagarne. Man skattar sålunda årligen afyttrade fiskvaror till 7 å
”8,000 LM., bestående af torsk, koljor, hvitling, ätski 1 lige slag af flundror,
”makrill med flere, samt något sill jemte hummer och ostron”.
”Försök hafva blifvit gjorde att genom erbjudne förlagslån, mot låg ränta,
”befordra bruket af större, däckade fartyg, lill användande för fiske i öppna
”sjön, samt att, genom upplåtande af passande lägenhet, få fiskare från kullen
”att bosätta sig i länet, men allt förgäfves; och det fiskeri-bolag, som i dylik
”afsigt år 1839 bildade sig i Halmstad, och hade från Blekinge inkallat fiskare,
”mäste redan följande året upplösas. Man anser likväl den fördel vara med
”denna åtgärd vunnen, att kringboende allmoge, nu bättre och med större
”vinst, idkar sitt fiske än före nyssnämnde år”.
”Laxfisket i länets fyra hufvudfloder är betydligt; ehuru icke så ymnigt
”sorn fordom. Rikaste fångsten sker i närmast utloppen belägna vattenfall,
”såsom vid Laholm, Halmstad, Falkenberg och Åhskloster. Den lax, som und”kommer
der uppförde stängsel eller så kallade laxgårdar, mötes af dylika vid
”nästa fall, och fångas äfven i lugnvatten emellan fallen. I Lagan träffas den
”likväl sällan ofvanföre laxgården vid Karsefallet, men i Nissan fångas den hela
20
”elfven uppföre, ända till Rydö bruk, på gränsen emot Småland. I Allman
”finnas flera laxfisken, det öfversta vid Yngeredsforssen i Askome socken,
”äfvenså i Wiskan, ända till dess utlopp ur sjön Wesslången. Laxen uppgår
”äfven och fångas, ehuru i ringa mängd, i de mindre vallendragen, såsom
”Rolfs-ån, Himble-ån, Fylle-ån m. fl.”
”1 allmänhet utfaller laxfångsten mycket olika det ena året emot det andra,
”och vinsten deraf låter sig, af flere skäl, icke bestämma; sannolikt kan den
”dock antagas i medeltal till 7 å 8,000 R.dr om året”.
Uti Knäreds och Hishults socknar tillverkas ett ej obetydligt antal väfskedar,
sorn af kringgående ynglingar försäljas nästan öfver hela Riket, äfvensom
i Danmark och Norrige.
Sjöfart idkas äfven af allmogen i norra delen af länet, särdeles från
Onsala, Wallda, Släps och Hanhals socknar, flere af åboerne derstädes äro
kofferdiskeppare, och föra fartyg på utrikes ort för rederier i åtskillige
af Rikets släder. Inkornslerne af denna näringsgren låta sig svårligen beräkna.
Slöjder. De mest utsträckta husslöjderne äro linne- och yllelillverkningarne,
linne hufvudsakligast i norra och medlersta, samt ylle i södra delen
af länet. Del är egentligen qvinnan som sysselsätter sig med desse husslöjder,
men stundom får man se äfven mannen deråt esna sin tid och arbetsförmåga.
O O
Af hvad på delta sätt kan hopsparas skaffar allmogen sig medel lill utgörande
af deras skattebidrag. Uti Fjärås och Förlanda socknar tillverkas de störste
partier hem väfnader, som sedan afsättas dels till Götheborgs stad, dels lill
Elfsborgs län. Värdet å linnetillverkningen uppskattas till 50 å 60,000
Riksdaler, och alntalet räknas lill omkring 170 å 180,000 alnar.
Denna husslöjd kunde dock medföra betydligt mera vinst, om linet behörigen
sköttes, röttes och förädlades; och, för åstadkommande af nödige och
ändamålsenlige förbättringar härutinnan, är länets hushållningssällskap betänkt
på alt vidtaga åtgärder, i förening med det välkända handelshuset Gibson &
Söner i Götheborg, som mycket ifrar för lin-kulturens stegrande inom länet,
och dertill lofvat anslå icka obetydliga premier.
Ylletillverkningen drifves högst i trakten af Laholm. Den utgöres af
vadmal, strumpor, tröjor, flere slags täcken eller så kallade ryor, golfmattor
m. m. Omkring 480 å 500,000 alnar vadmal tillverkas årligen, utom öfriga
ull- och nölhårs-fabrikater. Tillverkningen sker dels af egen ull, dels af
Isländsk och Julsk ull, som af Boråshandlande utdelas lill förarbetning,
merendels mot så ringa arbetslön, att förtjensleji icke uppgår till mer än 4 sk.
om dagen, hvaremot, då varan tillverkas af eget råämne, dagsverkspriset kan
21
beräknas till mer än dubbelt. Denna ringa dagspenning bringar dock tillsammans
för hela orten en inkomst af omkring 60,000 R:dr.
Från klädesfabriken i Halmstad hafva de sednare åren utlemnats 1,600
ä 1,700 LM. ull, hvaraf 60 å 70,000 alnar blifvit förfärdigade, och sedermera
i fabriken beredde till försäljning.
Uti Lindome socken tillverkas en mängd möbler: soffor, stolar, bord,
byråer m. m, som sedan afsättas till Götheborg, och vidare derifrån både
inom och utom Riket. Tillverkningsvärdet skattas för året lill cirka 20,000
Riksdaler.
Uti Elfsåkers socken, äfvensom Fjärås sockens skogsbygd smidas liar,
skäror och åtskilligt, så kalladt svartsmide, som med lätthet afytlras i kringliggande
orter, för ett värdebelopp af minst 10,000 Riksdaler Banko; likväl är
att befara det denna industrigren i en framtid kommer att upphöra, i saknad
af kol, i den mån skogarne försvinna.
§. 5.
Politisk FörJattning.
Statsbidraget för år 1847 uppgår, enligt tabellen, till 352,986 R:dr4osk.
8 rst. Banko, hvaraf belöper sig på städerne 36,459 R:dr n rst, och på landet
316,527 R:dr 39 sk. 9 rst., som, fördelade på länets oförmedlade hemmantal,
utgör nära 83 R:dr af hvarje helt mantal. Från länets Ränteri remitteras
årligen omkring 150,000 R:dr Banko, emedan inga andra aflöningar än lands
statens
äro inom länet indelle på de hemmanen åsalte grundräntor, och det
som till aflöning derutöfver erfordras å andra, fjerde, åttonde och nionde
hufvUdlitlarne är ganska ringa. Genon; att penningarne sålunda årligen ur
detta län utgå, tvärtemot hvad i de fleste andre län äger rum, har penningeförlägenheten
ganska tydligt och ofta visat sig hos allmogen, synnerligast vid
1846 års missväxt, då allmogen omöjligen hade förmått hjelpa sig och sina
fattighjon från undergång, så framt ej statsbidrag och enskild välgörenhet
kommit den till hjelp.
Båtsmansunderhållet utgör, efter medium af markegångstaxorna, 62 R:dr
40 sk. 2 rst. Banko för hvarje rote, och ungefärligen 15 R:dr 34 sk. för ett
helt mantal.
Allmänna broars och vägars underhåll kan beräknas till omkring 10
Riksdaler af hvarje helt hemman.
22
Jordskalten utgör omkring 110 å 115 R:dr för ett helt mantal krono eller
kronoskatte, och dessa hemman få, jemnförelsevis med hemman af andra
naturer, vidkännas en kännbar tunga, genom kronoskjutsens utgörande, som,
vid forslandet af länets båtsmän, ofta förekommer, hvarvid de aflägse boende,
så väl som de, hvilka ej hafva hästar, måste, utom tidsspillan för anskaffande
af skjuts och erläggande af den skjutslega staten beslår, till den legde
betala dessutom 5 å 6 gånger- skjutslegan.
Diverse onera, såsom allmänna byggnader m. m., äro i tabellen upptagne.
Uppbördsverket är med drift och ordning hand häfd t, och, ehuru det leder
lill stort besvär och mycken tidsutdrägt, att den utfattiga klassen skall skattskrifvaS
och debiteras, samt deras ulskylder derefter gemenligen afskrifvas,
sedan afkortningslängderne derå blifvit verificerade, hvilket besvär ännu mer
ökat sig genom de särskilde afkortningslängder och anbefallde redovisningar
af folkskole-afgifterne, så hafva uppbördsmännen dock, vid den årliga majredogörelsen,
restfritt redovisat alla de krono-utskylder, för hvilkas exekutiva
uttagande lagliga hinder icke mött.
§. 6.
Hammarverk.
Under de år, denna berättelse omfattar, har icke något hemman blifvit
från öde upptaget, eller till ödesmål förfallit, och särskild skattläggning har
något hemman ej heller undergått; hvadan de jordeboksförändringar, som inträffat,
beslå dels af ågångne skatteköp, och dels af nya tull-mjölqvarnar.
Genom de laga skiften, som fortgått och ännu fortgå i alla trakter af
länet, har jordbruket betydligt förbättrats, och totalsumman af hemmansvärdet
stigit från 7,808,311 Riksdaler till 8,161,898 Riksdaler Banko; dock hafva
hemmansklyfningar och jordafsöndringar icke ovanligt tilltagit.
Om hemmanens antal och natur lernnar tabellen upplysning.
§• 7.
Politi.
Länet är indeladt i fyra fögderier, nämligen: Fjäre, bestående af Fjäre
härad samt Wärö socken i Wiske härad; Warbergs, af öfriga delen af Wiske
härad, hela Himble härad, samt Dagsås, Sibbarps, Okome, Köinge, Svartrå,
23
Kallsjö, Fagereds och Ullareds socknar i Faurås härad; Halmstads, utaf resten
af Faurås härad samt Åhrstads och Halmstads härader, undantagande Thorups,
Kinnareds och Öfraby socknar samt Fjelgime fjerding af Enslöfs socken, som
tillhöra Laholms fögderi, hvilket derjemte består af Tönnersjö och Höks härader.
Hvarje fögderi är indeladt uti trenne länsmans-distrikter, undantagande
Fjäre fögderi, der endast tvänne sådane finnas. Derjemte hafva kronofogd arne
och länsmännen sig till biträde så kallade krono-fjerdingsmän, hvilka förordnas
af krono-fogdarne bland välkände och dertill skicklige hemmansägare.
I anseende till distriktens vidlyftighet och krono-betjeningens fåtalighet har
jag funnit nödigt gå flere församlingars, på allmänna socknestämtnor, uttalade
önskningar till möte, samt förordnat visse åboer att, med samma rätt som
krono-betjent, anställa visitation efter stulet gods; och har med denna åtgärd
en allmän belåtenhet sig uttalat.
Genom Eders Maj:ts nådiga Förordning den 29 Augusti 1843 är anbefaldt,
att inom hvarje socken skall finnas en, så kallad sockne-nämnd, hvars
befattning och verksamhet uti högstberörde nådiga Förordning blifvit bestämde.
Desse sockne-nämnder hafva ock blifvit utsedde, men, i följd af den lägre bildning,
hvarpå allmogen i allmänhet sig befinner, och den ringa håg den ännu visar
för allmänna uppdrag, hafva desse sockne-nämnder icke ännu inom detta län
motsvarat sitt ändamål. Långt ifrån att anse för en heder eller utmärkelse
att vara medlem af sockne-nämnden, betraktas sådant vanligen af allmogen
som ett tidsödande onus, det den icke gerna underkastar sig, och härigenom
nedsättas desse bestyrelse!-, hvars åligganden äfvenledes med liknöjdhet förrättas-
Icke sällan förekommer vid sammanträden, derå allmänna ärender
skola afhandlas och beslutas, och hvartill allmogen kallas att genom ombud
sig infinna, att dertill utses icke den skickligaste och erfarnaste inom socknen,
utan den, som gör resan för bästa priset; och enahanda åsigt har äfven vid
val af Riksdagsman bland allmogen gjort sig gällande. Under sådana förhållanden,
och då slåndspersonernes antal är alltför ringa att kunna utöfva något
mera allmänt inflytande på allmogen, torde det vara uppenbart, med hvilka
svårigheter det är förenadt att inom Hallands län åvägabringa sådane förbättringar,
som ankomma på menigheternes beslut och deras medverkan.
I juridiskt hänseende är länet fördeladt uti Irenne domsagor, nämligen:
den norra, beslående af Fjäre och Wiske härader; den medlersta af Åhrstads,
Faurås och Himble härader; och den södra af Halmstads, Höks och Tönnersjö
härader, samt lyder under Götha Hof-Rält. Länets fem städer hafva sina
särskilde jurisdiktioner.
24
I ecklesiastikt hänseende hörer länet till Götheborgs stift, samt består af
fyra kontrakter, nämligen: Fjäre och Wiske, Warbergs, Halmstads och
Laholms kontrakter, hvilka innefatta 5 stads- och 40 lands-pastorater, med
tillsammans 90 socknar.
Länet underhåller 364 båtsmän, fördelade i tvänne kompagnier, af hvilka
det norra, förlagdt inom Fjäre och Warbergs fögderier, består af 229, och det
sodia, inom Halmstads och Laholms fögderier, af 135 man. Desse båtsmanskompagnier
voro under Danska tiden kavalleri, som sedan blifvit till båtsmän
förvandladt.
Något indelt Regemente finnes ej inom länet, utan endast befäl, till
exercerande af länets beväringsmanskap. Delta befäl utgör en särskild korps,
som bär namn af Hallands Infanteri-Bataljon; och har antalet af approberadt
beväringsmanskap utgjort
år 1842 .
. 443 till lands .
132 lill sjöss .
Summa.
. 575
» 1843 .
. 440 ... .
. 128 ... .
. 568
» 1844 .
. 478 ... .
. 208 . . . .
. 686
» 1845 .
. 429 ... .
. 208 . . . .
. 637
» 1846 .
. 570 . . • .
231 . . . .
. 801
och 1847 .
. 529 ... .
. 185 ... .
. 714.
Helsovården besörjes nu, som förut, af tvänne Provincial-Läkare, stationerade,
den ene i Halmstad, och den andre i Kongsbacka, samt tvänne lazaretts-
och tvänne stads-läkare; lazarettet, så väl här, som i Warberg, vinner
allt mer och mer förtroende, samt börjar meia lillitas af allmogen än fordom.
Vaccinatörer och examinerade barnmorskor äro att tillgå i alla städer oöh
de fleste/landtförsamlingar.
I följd af Eders Majlis nådiga cirkulär-bref den 2 Augusti 1844, hafva
auktioner blifvit anställde vid alla gästgifvaregårdar inom länet för reservskjutsens
öfvertagande på entreprenad; men kontrakter derom hafva inom
1847 års utgång endast kommit till stånd vid östra Karups, Fjerby, Laholms,
Qvibille, Warbergs och Backa gästgifvaregårdar, på stora landsvägen emellan
Helsingb org och Götheborg, vid Sjögårds gästgifvaregård på vägen emellan
Halmstad och Jönköping samt Breareds gästgifvaregård emellan Halmstad
och Wexiö. Skjutsningsskyldigheten anses olika tryckande på olika orter inom
länet. Uti de närmast Småland och Westergöthland gränsande socknar underhållas,
i anseende till hemmanens svaga beskaffenhet, endast högst få hästar
inom
25
inom hvarje socken, och i desse orter anses skjulsningsskyldighelen ytterst
svår och betungande, men dessa lokala förhållanden äro ock ett hinder emot
tillvägabringande al entreprenader, emedan svårligen ställe står att finna, der
så många hästar kunna underhållas, som för skjutsens upprätthållande är
bestämdt och erfordras. I de utmed hafvet liggande socknar, hvarigenom
Götheborgsvägen löper, betraktas åter skjutsningen utaf allmogen såsom en
inkomstkälla, och den önskar sig derföre icke qvitt denna. Detta är orsaken
hvarföre så få entreprenader om skjutsen kunnat åvägabringas, och all anledning
är jemväl för handen, att på några stationer entreprenaden upphör vid
kontraktstidens utgång.
Den 1 November 1841 inträdde det för länets landsbygd stiftade brandstods-bolag
i verksamhet. Jemförelsevis med andra län, der dylike inrättningar
kommit till stånd, halva utgifterne varit höga, ehuru de icke något år
uppgått till fullt en half procent. Orsakerna till dessa mindre gynnsamma
förhållanden måste sökas, dels uti dyrheten att bygga, enär timret måste
hemtas på flere mils afstånd, dels i sjelfva byggnadssättet; ty inom Hallands
län uppföras byggnaderne på allmogens hemman intill hvarandra, och bilda
slutna fyrkanter, så att, då eldsvåda uppkommer, vanligtvis hela gården blir
lågornas rof, hvaremot i de flesta andra län byggnaderne uppföras på afstånd
från hvarandra, så att, vid eldens utbrott uti en, räddning af de öfrige är
möjlig. Äfvenledes saknas icke anledningar misstänka, att en och annan
eldsvåda varit med vilja anlagd, för åtkommande af en hög försäkrings-ersättning,
och, i följd häraf, beslöt bolaget år 1844, att värdet å försäkrad egendom
skulle (ill ftdelar nedsättas. Beloppet af bolagets ansvarighets-sunnna,
de årligen inträffade brandskador, äfvensom förvaltnings-kostnaderna och årliga
utgifter, inhemtas af följande tablå:
Förvaltningskost-
Afgift för hvarje
den l;a
No v.
Ansvarighets-
Eldskadornas
nader och räntor
100 R:dr brand-
Fran
summa.
belopp.
m. m.
försäkringsvärde
1841 lill s. d.
1842
R.dr
5,325,020.
12,354: 5. io.
1,365:19. 3.
— 12 sk. 6 r.
1842
till
1843
»
6,246,430.
23,774: is. ii.
1,295: - -
— 20 » — '»
1843
lill
1844
»
6,294,730.
22,350: 7. 4.
1,633: .34. -
— 20 » — »
1844
till
1845
»
4,428,000.
9,592: 3.3. 8.
995: - -
— 11 » 8 »
1845
till
1846
»
4,451,910.
19,419: 36. -
1,150:
21 » 8 »
1846
Lill
1847
»
4,604,190.
8,458: 34. 1.
1,009: 27.11.
— 8 » 4 »
eller i medelt
al 15 sk. 8 r.
Hera Heise öfver Halmstads Län för åren 1842—1847.
4
26
För kommunikationernas förbättrande hafva anstalter i så måtto bl il vit
vidtagne, att allmänna vägarne, dels öfver Hallands ås, emellan Karups och
Margretetorps gästgifvaregårdar, dels emellan Breareds och Wrå gästgifvaregårdar,
till undvikande af den ytterst svåra, så kallade Håralts elier Gyltige
backe, börjat anläggas af enskilda personer, med bidrag af allmänna medel,
och rättighet tillika för entreprenören af den förstnämnde att i vissa år
uppbära vägpenningar efter en af Eders Maj:t fastställd taxa. Dessutom äro
alla allmänna vägar inom länet å nyo uppmätte, samt försedde med nya
milstolpar och afvisare. Inom Laholms fögderi, eller länets södra del, hafva
de väghållningsskyldige frivilligt ingått på att laga de allmänna vägarne
tidigt om våren, i stället för den i lag bestämda Liden eller sommaren, sorn utan
motsägelse är den minst lämpliga tid, som kunnat väljas för väglagningen;
följden af denna förändring har ock blifvit den, att vägarne inom nämnde
fögderi äro vida bätLre än i de öfrige; och skulle ändamålet än bättre vinnas,
om de väghållningsskyldige om vintren hade framkört, och utmed vägen
upplagt lagningsämnena, så att', då käl-lossningen in folie, det endast återstode
att på vägbanan utbreda dessa ämnen, i stället för att nu framkörningen
vanligen ej företages förr, än på samma gång med utbredandet, och sedan
käl-lossningen är förbi.
Inom länet finnes icke något ångfartyg, och ej heller anlöper ångfartyg
från andra län någon plats inom Halland, undantagandes någon gång om
sommaren under badtiden, då ångfartyg från Götheborg med passagerare
afgår till Särö badort. Emedlertid kan det icke annat än väcka förundran,
att då på Rikets östra kust ångfarten allt iner och mer begagnas och utsträckes,
icke en enda ångbåt går utmed Rikets vestra kust, ehuru varutrafiken emellan
Götheborg å ena, samt Halland och Skåne å andra sidan, visst icke är obetydlig,
så att en ångbåtsfart deremellan, efter all sannolikhet, således skulle
bära sig.
§. 8.
Fl yysan ds fällen
upptaga den ansenliga vidden af omkring 8,000 tunnland. Af dessa fält hafva,
jemlikt Eders Majrts nådiga bref den 16 Juni 1847, till jordägarnes disposition
afträdts Renneslöfs och Edenberga, Eftra och Risarps, Wesslunda och Dahla
flygsandsfält, under vilkor, dels att jord ägar ne, med häradsboernes befriande,
27
sjelf ve slänga omkring dessa fält och dem vårda, och dels alt skogsplantering
derå fortsattes, betande icke äger rum förr, än fälten öfverallt blifvit skogbevuxna,
oell träden vunnit den höjd, att kreatur icke kunna toppbita dem,
samt hygge å fälten icke verkställes, utan efter utsyning af Eders Majrts
Befallningshafvande i länet.
Flygsandsfälten vid Hishults och Knäreds byar, vid Stjernarps pappersbruk,
Påarp och Trönninge, Fyllinge och Snöstorp, samt de som ligga norr
om Willshärad och Lynga, med flere hemmans gemensamma fält, äro hvar
för sig af det ringa omfång, och fordra så obetydlig stängsel- och dämpningskostnad,
att ägarne af marken skäligen böra till förbindas att ensamme, utan
allt bidrag af andre hemmansägare, stänga omkring fällen och å sanddrifvorna,
samt dem vårda; i anledning hvaraf Eders Maj:t, genom högstberörde
nådiga bref, anbefallt mig vidtaga de i berörde hänseende erforderliga förfoganden.
Skummeslöfs flygsandsfält, som innehåller en rymd af 582| tunnland,
hafva jordägarne åtagit sig sjelfve inhägna och freda; men enahanda åtagande
hafva ägarne till Eskilstorps och Hemmeslöfs, Mellby, Trulslorps och Åmots,
Hökahemmanels, Snapparps, Tjerby med flere hemmans, Tönnersa och Gullbranna
byars flygsandsfält, icke velat sig tillförbinda. Icke heller hafva de till
Staten velat afstå äganderätten till fälten, utan synes deras mening vara, att
Staten nedlägger kostnader på fällen, och att de sedan få draga fördelen deraf.
Ägarne af Söndrums, Onsjö och Fammarps sammanhängande flvgsandsfäll,
af tillsammans 1,291 ^ tunnland, hafva erbjudit sig afstå äganderätten till dessa
fält, dock under sådane vilkor, att de ej kunnat af Eders Maj:t antagas.
Från uråldriga tider tillbaka hafva alla hemmansägare haft till skyldighet
att stänga å de så kallade sanddrifvorna; men, i anledning af jordägarnes
klagan, att desse ej förmådde ensamme underhålla stängseln omkring flygsandsfälten,
åtogo sig häradsboerne år 1822 att äfven i sistnämnde hägnad taga
del; dock lärer detta åtagande, efter hvad allmänt förmäles, endast afsett en
tidrymd af vissa år, som redan tilländagått. Icke-jordägare yrka derföre nu
att varda qvitt sistnämnde hägnad, men detta bestrida jordägarne, likasom
de icke velat åtaga sig denna hägnad emot den af Staten erbjudna ersättning
af en skilling Banko för hvarje uppskattad famn. Rättegång härom emellan
icke-jordägare och jordägare är derföre att emotse vid domstolarne i hvarje ort.
Genom högstberörde nådiga bref är mig tillika ålagdt att afgifva en
fullständig plan för de anstalter till flygsandens hämmande, som finnas böra,
med bidrag af allmänna medel, vidtagas; dervid iakttagas bör, att statsbidrag,
för fältens besående, företrädesvis bör utgå för de fält, hvilka markägarne
28
åtagit sig att freda, och hvilka medföra mesta olägenhet och skada för invånarne
i omgifvande orter; och var denna fråga, vid 1847 års utgång, beroende
på Öfver-Jägmästarens i länet yttrande.
För flygsandens hämmande äro följande belopp af allmänna medel använde,
nämligen:
Ifrån och med år
1822 till år 1840
År 1840
» 1841
» 1842
» 1843
» 1844
» 1845
» 1840
» 1847
Summa
Medium af de sista 6
åren liar alltså varit
R:dr
4,300
350
350
350
350
350
350
350
468
7,218
369
sk.
38
38
£ < n.
OQ CL 3
w m Ö
CO ™ po:
R:dr
563
563;
R:dr
2,263
2,263 45
O: Q
sr i3 •o
R:dr
1,992
98
12
20
100
16
27
80
48
2,396
48
R:dr
323
39
47
45
45
45
52
20
50
to
38 10
667 22 —
42
55* ZT5 ^
b=2 2:
o £■ 3
cl £. t*r
5 SS
SV S
3 2.
S- s p.
ll:dr
57
72
36
34
30
65
40
337
35
18
cn
c
3
3
R:dr
9,501
560
446
449
526
476
469
450
567!
3 2
e.3
TI.
13,448 11
490
30
Kl.
30
Af de handlingar, som varit mig tillgänglige, har jag ej kunnat inhemta,
pä huru stor rymd de intill år 184-2 upphandlade furu-frö blifvit utsådde;
de första åren användes dock mesta mödan och kostnaden endast att få flyg -  sandsfälten läkte, och med gräsfrö besådde, så att sanden ej rnåtle göra vidare
skada, och detta har Lill största delen jemväl lyckats. Nu återstår alt få
dem skogbärande, och detta måste, efter min tanka, företagas i så stor skala
som möjligt, derest ändamålet fullkomligen skall vinnas. De närmast hafvet
utsådde plantorna komma nämligen alltid alt lida af hufsvindarne, men de
lemna dock skydd åt de närmaste, och på så sätt kan man bär, så väl som
vid Engelholm, der de, för ungefär 80 är sedan, i stort förelagne planteringarne
nu utmärkt väl lyckats, äga det hopp att få se skog uppvuxen på de nu
hemska och ofruktbara flygsandsfällen.
29
§. 9.
Städer.
Kongsbacka. Den 24 April 1846 utbröt en häftig eldsvåda, som inom få
timmar ödeläde nära hela staden med der befintlige publika byggnader, och
endast skonade tvänne större hus, jemte några smärre kojor i den mera glest
bebodda södra stadsdelen. Emedan Kongsbacka-ån, vid hvars venstra strand
staden är belägen, nu är så uppgrundad i mynningen af en der uppdrifven
sandbank, att endast 3 å 4 fots djupgående fartyg kunna ingå, i stället att
fordom äfven större fartyg kunnat gå upp till staden, väcktes, i anledning
af berörde olycka, den fråga att flytta staden i mil, till utloppet af den så
kallade Rolfs-å, men äfven dess mynning är uppgrundad, och olägenhelerne
af flyttningen ansågos dessutom icke motsvara den möjligen blifvande fördelen,
hvarföre frågan förföll. Af dertill förordnad landtmätare har, efter branden,
ny indelning af staden blifvit uppgjord, och sedan den vunnit Eders Maj:ts
nådiga fastställelse, hafva, i de afbrända husens ställe, nya, rätt snygga och
några temligen prydliga bus blifvit uppförde. Gatorna äro bredare, tomterne
utvidgade, och staden har i allo fått ett mera trefligt utseende än
förut. Till lindring i de ganska betydlige kostnader, desse åtgärder medtagit,
har Eders Maj:t af statsmedel i nåder anvisat ett belopp af 5,000 R:dr Banko,
öfver hvars användande redovisning dock bör lemnäs.
År 1841 utgjorde stadens folkmängd 487 personer, och vid 1847 års
slut 529, i följd hvaraf befolkningen under dessa 6 år ökats med 42 personer.
Det nära grannskapet lill Götheborg, som är endast 2l mil aflägse, gör att
staden icke kan komma sig före. Näringarne äro sedan längre tid tillbaka
af ringa betydenhet, och sjöfarten nästan ingen. Handeln med trädvaror är
den enda som håller sig uppe, och sätter staden i förbindelse med angränsande
orter. Dessa trädvaror komma från Elfsborgs län, och flottas, dels
nedåt Kongsbacka-ån, dels lill södra ändan af sjön Lygnern, derefter de sedan
vidare transporteras på axel. De år, då missväxt inträffat, har staden drifvit
en ej obetydlig handel med span mål, som, uppköpt i Skåne, sedan föryttrats
till allmoge inom så väl Halland, som angränsande delen af Elfsborgs län.
Uti staden finnas 18 handlande, som sysselsätta 13 handelsbetjenter, och 9
hökare samt 25 handtverkare af särskilda yrken, sorn hos sig hafva såsom
gesäller, lärlingar och arbetare skattskrifne 18 personer.
30
Utom stadens pedagogi, dervid en lärare är anställd, och uti hvilken
årligen omkring 15 gossar erhållit undervisning, inrättades år 1845 en småbarnsskola.
Denna stiftelse, som för sin grundläggning hade i första rummet
att tacka eLt högst betydligt bidrag af framlidne Hans Majit Konung Carl
XIV Johan, till belopp af 700 R:dr Banko, hade unde)' dess korta tillvaro
före branden tillvunnit sig ett allmänt förtroende. Vid nämnde olyckstillfälle
nedbrann äfven skolans lokal, hvarigenom en gräns sattes för dess verksamhet,
och har den sedermera icke kunnat öppnas, men dess fond förvaltas
emedlertid af en direktion.
Warberg. Denna sjö- och stapelstad har 260 tomter och 190 hus, deraf
249 tomter finnas uti enskilde personers ägo. Husen äro byggda, somliga
på flere sammanhängande tomter, andra på en och två tomter, och flere,
eller de mindre, på halfva eller fjerded^ls tomter. De obebyggde tomterne
äro använde antingen till trädgårdar eller planteringar. Utom stadens
stakett, men på dess område finnas 47 torp eller boningslägenheler, och uppgick
stadens folkmängd år 1847 till 1,787 personer.
Af den staden tillhörande jord utgöres en icke obetydlig del af herg och
ofruktbara höjder samt vattenstånd, deraf dock en del, genom utdikning och
odling, kan göras fruktbärande, ehuru koslnaderne dervid blifva så betycllige,
att desamma afjordens afkastning icke återgäldas på 10 till 20 år. Den öfriga
delen af utmarken är utlagd till tomterne, utan rättvis och billig jemnförelse,
hvarigenom inträffat, att flera tomter blifvit lidande, derigenom att de erhållit
till odling otjexdig jord. Endast med få undantag är all den öfriga tomtjorden
odlad, för flere, med kostnader så betydlige, att gammal odaljord
derför kunnat inköpas.
Tabellen utvisar uppskattade värdet å stadens fastigheter, jemte bevillning
och öfriga statsbidrag. Förhöjningen af värdena å hus, tomter och stadsjord
är en följd, dels af ökade brandförsäkringsvärden å hus, och dels af de högre
köpeskillingar, som erlagts under de år, denna berättelse omfattar, och hvartill
anledningen anses förnämligast vara en ökad penningetillgång.
Staden har 3 briggar, 2 galeaser och 4 slupar, om tillsammans 460,47
lästers drägtighet. De sednare åren hafva så väl briggarne, sorn en af galeaserne
seglat på frakt för andra handelsstäder, så in- som utrikes; hvaremot
öfriga fartygen bestrid t sjöfarten för staden, dervid expoi lai tiklarne varit
bokestäfver på Norrige, samt stundom limmer, plankor och bräder på Seeland
och Jutland. En last med trädvaror har algått till Algier.
31
Frun Norrige tagas i utbyte sill och torra fisk varor, och från Danmark
spanmål och andra handelsvaror.
Handeln är fördelad på 31 handlande, och lemnar åt hvar af dem en
ringa vinst, i följd hvaraf ock antalet af förmögna handlande är inskränkt.
Förr dref staden en ej så obetydlig exporlhandel med träd varor på Medelhafvet,
men denna upphörde redan under förra seklet, till någon del i följd deraf,
att skogarne blifvit betydligen medtagne i de staden närmast angränsande
socknar, och till en del 1 följd af hamnens uppgrundande. Nu har en ny
hamnbyggnad blifvit fulländad, med en kostnad för staden af några och fyratiotusende
Riksdaler Banko, och inan hoppas derföre bättre rörelse för framtiden.
Handt verket ierua äro föga lönande, hvarpå säkraste beviset förefinnes
deri, att bland mängden af fattige i staden äro de fleste handtverkare, eller
utgångne från handtverkerierna. Staden har 42 handtverkare, med 89 gesäller,
lärodrängar och andre arbetare.
En lägre lärdomsskola, der undervisningen bestrides af en Rektor och
en Kollega, finnes i staden, äfvensom en folkskola, med särskildt antagen
lärare.
Stadens invånare aflöna en läkare för sjukvården, och är dessutom läkare
alt tillgå vid norra länets här förlagda lazarett och kurhus.
Fattigvården är för staden högst kännbar. Visserligen finnas några donerade
mindre fonder, hvars räntor dertill användas; men hufvudsakligen
bestrides fattigvården med de medel som årligen uttaxeras å stadens invånare.
Staden äger särskildt fattighus, hvari 15 personer 1847 voro inrymde, och
för många hyrdes husrum. Till 27 äldre fattige utdelades penningar hvarje
vecka, och 27 andra fattige erhöllo dagligen middag på fatligkassans bekostnad.
Med beklädnad försågos 20 personer af stadens fattiga, och 12 barn
voro utackorderade.
Åtskillige, borgerskapet enskildt åliggande, utgifter bestridas genom dels
årliga, dels tillfälliga sammanskott; men i underhållet af hus till pastor,
komminister, klockare, samt i aflöning åt stadens läkare och barnmorska, med
flere dylike utgifter, som icke ensamt åligga borgerskapet, deltaga samtlige
stadens invånare.
År 1847 uppgingo stadens inkomster till 2,648 R:dr 26 sk. 5 rst. Banko,
deraf de betydligaste voro: arrendemedel för stadens publika jordar 681 R:dr
23 sk, tolagsmedel 540 R:dr 21 sk. 10 rst. och ränta å ullånte allmänna medel
901 R:dr 5 sk. 4 rst. Banko.
32
ELt inom sladen bildad t bolag bar lålit uppföra eli nytt, mera ändamålsenligt
badhus, och sedan dess hafva badgästernas antal år efter år okats.
Den inkomst, staden af de badsökande hemtar, är ingalunda obetydlig.
Falkenberg. Staden är belägen på högra sidan af Ätliran, hvars strand
den följer på en sträcka af 2,100 alnar, men upptager i medelbredd endast
200 alnar. En enda långgata genomlöper staden från norr till söder, och
bildar, med de korssande tvärgatorna, öfverallt sneda, olikformiga qvarter,
tillsammans innehållande 117 tomter, i allmänhet illa och glest bebyggda,
särdeles i södra delen af staden. Husen äro små, låga och oansenliga; de
flesta af träd, en del af korsvirke och några få af sten, flerestädes skiljda af
mellanliggande ödetomter och trädgårdar. Trenne eldsvådor hafva under
dessa 6 år öfvergått staden, en 1844 och 2:ne år 1845, deraf den som inträffade
den 16 Augusti 1845 var den betydligaste, och hvarvid tio gårdar
blefvo lågornas rof.
Staden har 849 invånare, hvilka bufvudsakligast sysselsätta sig med
jordbruk, fiske, handtverksrörelse och någon handel. Stadens ägovidd är ej
ringa, men jordmånen mager, och följaktligen föga gifvande. Det indrägtigaste
fisket är laxfisket i Athran, ehuru äfven det, genom strömmens uppgrundning
i mynningen, betydligen aftagit, emot hvad det fordom varit. Handtvei kerierna
äro i vanmäktigt skick, och af omkring 40 inom staden bosatte mästare
och föreståndare äro alla obemedlade, de fleste fattige. Krukmakeriet är den
enda näring, som vunnit någon förädling. Handeln är utan rörelse och lif.
Etom vanlig bodhandel med kringboende allmoge, består den i uppköp
och föryttrande af något trädvaror, mest ek- och bokestäfver, hvilka sednare
till en del förarbetas Lill tunnor och dylikt, och sedan afsättas på Götheborg.
Staden, som saknar stapelrätt, hör under Warbergs tullkammare, der tullumgälderna
af in- och utgående fartyg skola erläggas.
Halmstad. Staden är belägen på vestra stranden af Nissan, helt nära
dess utlopp i hafvet. Fordom var staden befästad, men fästningsverken blefvo
1736 utdömde, och sedan till en del raserade; lemningar deraf finnas ännu
qvar, bestående i förfallna jordvallar, hvilka omgifva staden, och det åldriga,
af läcka parker och trädgårdar utmärkta slottet, som nu utgör landshöfdingens
residens, och tillika innehåller länsstyrelsens embetsrum rn. m. Den fordna
slottskyrkan begagnas till magasin, och är, som sådant, nyligen reparerad,
lnvånarnes antal uppgick vid 1847 års slut till 2,493 personer^
Inom
33
Inom sidens stakett finnas 224 hus och tomter, deraf endast 16 äro
obebyggde. På eftermiddagen den 24 April 1845 utbröt i stadens största
och tälast bebyggda qvarter en häftig eldsvåda, som inom få timmar odelade
hela detta qvarter och 2:ne gårdar i ett angränsande, innan man lyckades
sätta en gräns för eldens vidare framfart. Tretton gårdar, med dertill hörande
uthus, gingo vid denna brand förlorade. Stora, nya och prydliga hus äro i
de afbrändes ställe uppförda, och staden har i allmänhet blifvit mycket förskönad
på de sednare åren.
Stadens yttre hamn bildas, såsom i föregående berättelse blifvit omförmäldt,
af tvänne, på nedsänkta faschiner uppförde stenvallar, som sträcka sig
från stranden utåt hafvet, i en längd af 1,800 alnar, och hoptvinga strömmen
så, att dess egen kraft håller strömfåran öppen, och ador de sandmassor, som
förut stängde och uppgrundade mynningen. Den inre hamnen är beqväm och
säker för fartyg af 9 å 10 fots djuplek. En mudderpråm är anskaffad, och
om sommaren i verksamhet, samt en gråstenskaj anlagd utför staden ifrån
bron öfver strömmen till slottet. En lifligare rörelse har i staden uppstått
sedan hamnen blef färdig, och välmågan tilltager årligen något. Under den
tid, denna berättelse omfattar, hafva i hamn och tolagsumgälder samt tull
ingått följande belopp, nämligen:
Hamnmedel. Tolagsmedel. Tullmedel. Summa.
år 1842 . . 2,035: 32. i. 2,654: 36. 9. 34,570: 24. — 39,260: 44. io.
» 1843 . . 1,997: 34. ii. 1,757: 22. 5. 25,818: 28. — 29,573: 37. 4.
» 1844 . . 2,6‘29: 43. 2. 2,211: 20. 7. 24,613: 13. — 29,454: 28. 9.
» 1845 . . 2,846: 46. 7. 2,024: 2. 10 27,461: 11. - 32,332: 12. 5.
» 1846 . . 2,981: 4i. 8. 2,348: 22. 11. 33,902: 41. - 39,233: 9. 7.
» 1847 . . 3,415: 20. 10. 2,009: 40. 6. 35,434: 24. - 40,859: 37. 4.
Summa 15,907: 27. 3. 13,006: 2. — 181,800: 45. — 210,714: 26. 3.
Medium på dessa
6 år alltså 2,651: 12. 6i. 2,167: 32. 30,300: 7. 6. 35,119: 4 4f.
Från utrikes orter inkomma förnämligast rumm, vin, salt, torr fisk, diverse
manufaktur-varor samt grof Isländsk och Jutsk ull. Till utrikes orter exporteras:
bräder och bjelkar samt något jern och huggen gatuläggningssten på
Berättelse öfver Halmstads Län för åren 1842—1847, 5
34
Danmark, boklunnor, ek- och bokestäfver på Norrige, samt torr boksvamp på
Lubeck och Greifswald. Ull, vin och rumm äro vanligen de varor, hvilka på
kredit-upplag ångifvas och uppläggas.
Till utrikes ort afgingo följande antal fartyg och bålar, deraf de fleste
tillhöra personer, boende på fiskelägen i Kullen, af Malmöhus län, nämligen:
år
1842 . . .
. . . 409
st.
»
1843 . . .
, . . 394
»
»
1814 . . .
. . . 556
»
»
1845 . . .
. . . 552
»
»
1846 . . .
. . . 574
»
»
1847 . . .
. . . 534
»
.3,019 st. eller i medeltal 506 st.
Stadens handelsflotta bestod
år 1842 af 23 större och mindre fartyg, med en drägtighet af 1,095 läster
1843 af 23
. 982,42 »
1844 af 22
925,32 »
1845 af 20
822,n ,,
1846 af 16  714,26 »
1847 af 19 •  847,78 »
Orsaken till handelsflottans aftagande från och med år 1842 till 1847,
då den åter höjde sig, förefinnes deri, att frakthandeln under förstnämnde ålvar
mindre lönande.
Å stadens varfsplats nybyggdes år 1847 6 st. smärre fartyg, af omkring
197 lästers drägtighet, vid hvilka arbeten 81 personer sysselsattes. Nämnde
år hafva en del af stadens handlande och skeppsredare, på derom gjord ansökan,
vunnit rättighet att å förberörde varfsplats anlägga eller inrätta ordentligt
skeppsvarf, samt inrättningen på aktier ställa, hvarföre samma plats
blifvit, med den rätt staden dertill äger, till dem under 10 års tid upplåten,
eller till och med 1856 års slut, emot erläggande af en bestämd afgift lill
stadens kassa.
Allmänna undervisningen bestrides vid en lägre lärdomsskola af en Rektor
och tvänne kolleger, samt vid en lankaster-skola, med särskild lärare. Under
byggnad är folkskola, hvarmed kommer att förenas en slöjdskola för flickor,
bildad genom tillskott af enskilde personer, och den år 1841 inrättade småbarnsskola
har allt sedan varit i verksamhet.
35
Stadens inkomster uppgingo år 1847 till 8,888 R:dr 28 sk. io rst. Banko,
deruti inbegripne 874 R:dr 15 sk. 7 rst. Banko saköresmedel, hvilka icke utgått,
utan, för bristande tillgång, blifvit förvandlade; hvarförutan af hamn- och
tolagsmedlen, som utgöra nära Jtdelar af hela inkomstsumman, en betydlig
del går lill hamnbyggnaden.
Handtverkerierna befinna sig, med få undantag, i svagt skick, och lemna
en knapp arbetsförtjenst åt dem, som dervid äro sysselsatte.
Stadens andel i laxfisket uti Nissa-strömmen är på arrende upplåten,
och arrendet ingår till stadskassan.
Sparbanken stiftades den 2 Juli 1835, och bildades genom
Gåfva af länets hushållnings-sällskap . . . 700: — —
Dito af länets så kallade arbetshus-direk
tions-fond
1,461: 8. —
Dito af enskilde personer  656: 8. —
Subskriberade fem års räntefria lån . . . 153: 16. — n 00r»
2,880: 32. —
Den 31 December 1842 utgjorde delägarnes fordringar 25,614: 22. —
Den 31 December 1843
25,387: 32. —
Den 31 December 1844
29,154: 10. —
Den 31 December 1845
32,141: 3. —
Den 31 December 1846
47,012: 43. —
Den 31 December 1847
55,578: 2. —
Häraf visar sig således, alt insättningarne på dessa 6 åren mer än fördubblats,
hvilket ensamt vittnar nog om den noggrannhet och omsorg hvarmed
sparbankens affärer bedrifvas, och det förtroende, banken, i följd häraf,
inom orten vunnit.
Laholm är anlagd på södra sidan af Laga-ån, ungefär £ mil från dennas
utlopp i hafvet, och har 147 glest bebyggda tomter. Ån är vid staden 10
till 12 fot djup, men mynningen är så uppgrundad af flygsand från de omgifvande
sandfälten, att nu mera 2, högst 3 fot djupgående båtar kunna inlöpa.
En följd häraf är ock att laxfisket aftagit, emedan uppgrundningen hindrar
laxen att uppgå i ån.
36
Fabriker och manufaklurier finnas icke, men den allmänna idogheten har
omfattat den i orten öfliga husslöjden, och de ansenlige tillverkningar af
vadmal, ullstrumpor, tröjor och vantar, som härifrån afyttras till Borås handlande,
gifva utkomst och bergning åt en stor del af stadens befolkning, som
uppgår till 1,016 personer.
Staden har Apothek, Läkare och Skola.
Halmstad den 22 Mars 1850.
P. A. LEWENHAUPT.
Carl Hane.
c:rot©(§bc7tR>—-
TABELL för Landet inom Hallands Län, för åren 1842 med 1847.
Laholms Fögderi
Halmstads dito .
"Warbergs dito .
Fjäre dito .
Hemmantal.
Förmedladt.
*
391/*
Summa
941/4
125S4
36*
21}
7
14
1364
19
283*
2171
471 5iSm
ah,bvtt
78}} 320}}
788/}}*
7 15tVi
768U
2,916H
8694
869J
9091
3,5561
Diverse Lägenheter, Verk
och Inrättningar.
cc
*
Ja
en
-
161
414
330
346
483
477
354
319
156
72
97
68
373
218
194
192
Ja
cs
-
466
543
418
385
te
c
3
3
1,639
1,724
1,393
1,310
Utsäde af
35
215
174
365
1,251
1,633
393
977
4,141
5,2441
3,221
671J
3,168
6,1041
7,053
7,5201
1,8121 6,0661 789 13,277;
23,846
6,026
7,401
5,338
5,217j
23,9821
SS
~
3
>■
3,703
5,597
2,037
5,5501
16,8871
63
157U
92
10,265
10,118
7,193
5,2161
32,7924
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
154
1,10111
701
1,8911
3,848,72
18,346
27,388
12,928
2,9851
61,6471
11,586
25,205
26,874
23,127-5
86,792/,
20,611
30,119
16,040
13,399}
80,219}
11,669
22,370
6,159
16,864}
57,062}
253
791g
292
1,235}
56,069
91,072
42,978
40,853}
Underhållna Kreatur.
SJ
2,999
3,271
4,253
3,588
2,572} ! 230,972}! 14,111
3,096
4,995
4,190
1,095
8,713
11,755
9,825
7,547
4,735
8,422
7,242
3,659
13,376) 37,840
24,058
19,347
20,483
9,189
11,047
60,066
2,464
7,801
3,027
5,435
18,727
114
330
805
1,249
;§r
«s
t 8-
-SM i d r a g.
Uppskattadt
Värde.
Bevillning efter 1841 och 1845 årens Förordningar.
2,100,000
2,283,940
1,925,000
2,206,532
8,515,472
Efter l:sta
Artikeln,
Efter 2:dra Artikeln.
Efter 2 8.
4,579
3,753
1,967
2,420
24
18
518
723
391
426
Efter 19 och
21 88.
5,437
6,292
5,051
7,543
12,720 j i a
i 2,059Ut
2,1 24,32411 r
Tunnor
hardt Korn
enligt 22 §
sista mom.
BevillningsFörordn.
för år 1841.
Efter 3:dje
Artikeln.
73
17
73
tr tu 16 33
Bränvins
brännings
afgift.
Summa.
Ständiga Räntor.
Jordeboksoch
Hcmmantals-ränta.
Krono- och
Kyrko-tionde.
Afrad.
4,982
5,659
3,240
954
15,600
16,434
10,650
11,345
14,836
43| o | 54,031
11,476
11,044
14,317
4,954
37
5,521
5,697
2,395
678
804
2,060
4,508
3,612
Mantals
penningar.
Gernings
ören.
3,394
3.386
2,752
3.386
30
41,792
30
4 j 14,693
10,985
12,919
— 70
Summa.
21,207
22,209
23,985
12,665
80,067
Arrende
medel.
Kostnad för
rotering och
rustning.
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
384
1,042
3,929
73
43—| 5,429
5,488
12,218
11,073
7,635
7,844
18,867
16,294
10,516
36,4I4|38
53,523
32
Kapellaners.
391
1,202
1,791
2,257
5,643] 181 —
Kyrkobetje
nings.
Summa.
1,322
1,146
1,787
1,814
to
9,558
21,215
19,873
14,589
6,069124 |
65,236
10
Fattigförsörj
ning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgifter,
onera och
allmänna
besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
4,091
7,697
6,680
1,625
20,093
1,976
4,989
679
4,107
11,7 521191
3,730
7,420
4,395
5,273
20,819
35
43
2,080
5,704
9,187
5,709
64,117
98,931
90,454
63,024
22,681
316,527:39
Hallands Läns Lands-Kontor den 22 Mars 1850.
H. J. Klewerström.
Berättelse öfver Hallanäs Län för åren 1842—1847.
TABELL föi Städerne inom Halland, för .åren 1842 m e d 1847.
Laholms Stad
Halmstads D:o
Falkenbergs D:o
Warbergs D:o
Kongsbacka D:o
Summa
EP?
2: 5
§ ^
pr
o
Jord.
152
224
117
260
102
350
324
332
391
47
20
W
CD
e-e
CD
3
O»
3*
cu
c
5
3
fö
H
c
3
a
590
216
308
497
46
10
909
702
90
854
30
1,849
1,242
730
1,742
123
30
5 A
855
1,444 25A
1,657
ioI 2,585} 5,687
9
13f
10
u
4 U
•* Ijj
Utsäde af
a
6
3
15
5
62
94
146
105
9
29
416
B
50
113
79
o
190
12
150
230
76
95
9
a
5T
3
125
102
19
30
6
>•!
444(560[282j 16
250
350
154
160
9
Medelafkastning, sedan utsädet afdragits.
B
B
pso
<JQ
W
O
*1
3
K
g
ST
3
923
30
10
60
310
470
556
420
42
122
1,798
150
452
286
760
45
450
690
274
330
36
1,693
1,780
500
408
72
120
22
6 1,750
25
3
24
6
2,450
943
1,600
90
1,122 64
6,833
Underhåll na Kreatur.
B
70
116
48
I00
52
16
40
352 116
200
193
140
260
25
di
S
30
49
24
25
6
81
134
10
51
4-0
75
9
185
60
70
65
26
221
Uppskattadt värde.
Hus och Tomter.
Jord.
Bruk, Manufakturier,
Verk och
Inrättningar.
92,747
438,519
125,065
359,766
88,650
1,104,748
40
32
44.450
78,650
21.450
51,333
10,939
40
26
33
600
13,400
- 14,000
Summa.
137,798
517,169
146,515
424,500
99,589
32
T9
- -|1,325,572
ii
206,823
Halmstads Slott å Lands-Kontoret den 22 Mars 1850.
H. J. Klewerström.
a
it i ti r a g.
Bevillning efter 1845 års Förordning.
Efter Irsta
Art.
Efter 2:dra Art.
Af Embetsoch
Tjenstemän.
174
274
95
177
60
18
24
36
781
36
74
43
Jord, Hus, Tomter,
Verk och
Inrättningar.
Borgerlig
Näring.
Personer, ej
hörande till
viss näring.
Bränvins
brännings
afgift.
117
269
6
ii
607
23
6
47
1,034
16
3
1,663
40
—
389
293
21
—
228
14
—
35
849
3
-
989
23
-
568
199
8
7
161
30
-
65
2,645
6
lii
3,650
34
6
1,106
10
18] 10
64
241
70
120
496 io
Ständiga Räntor.
Boskoaps-  och Åker-  skatt.
Mantals-
penningar.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrätt-  ningar.
Arrende
medel.
Kostnad för
rotering.
6j -
151
393
139
254
85
1,023
42
69
189
47
142
71
520
42
11
10
Kostnad för
städernas
styrelse.
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
494
2,724
900
1,482
846
6,447
45
626
1,335
430
766
500
3,658
40
Kommini
strars.
233
110
320
16
663
16
Kyrkobctje
nings.
Summa.
110
200
200
453
100
16
1,063
16
736
1,768
740
1,540
600
5,385
24
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse onera,
räntor och
besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
500
1,688
550
1,390
300
4,428
100
600
216
200
1,116
32
32
200
—
805
4,293
46
t
v
1,133
39
-
2,146
37
—
14,249
2
5
100
—
—
2,500
—
-
5,915
—
-
500
—
—
1,120
—
-
9,133
30
3
200
-
—
33
16
—
2,867
18
3
2,133
39
6,605
5
36,459
—
lii
Berättelse öfver Hallands Län för åren 1842—1847.
KONGL. MAJ TS BEFALLNINGSIIAFVANDES
uti
©ött)£borg0 o £ I) fiol) as fiäu
till
KONGL. MAJ:X
i underdånighet nfglfne
FEMÅRSBERÄTTELSE
för åreu 1843, 1843, 1844, 1845 oell 184G.
■——-
STOCKHOLM, 1850.
A. NORSTEDT «& SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
§. 1.
Länds Allmänna beskaffenhet.
Götheborgs och Bohus län, beläget imellan 57° 33' och 59° 7' lat. samt
28° 46' och 29° 55' long., gränsar i norr till Norrige, i öster till Elfsborgs
län, i söder till Hallands län och i vester till Kattegat.
Länets hela vidd beräknas till 43.31. qvadrat mil, hvaraf 2.04 öppen
åkerjord, 4.08 äng och beteshagar, 34.86. utmark, skog och berg, samt 2.33 insjöar
och kärr. Föga upphöjdt öfver hafsytan, består länet dock till större delen
af bergsträckningar, som mångfaldigt utgrena sig och bilda talrika dälder,
hvilka, i mån af befolkningens tillväxt, uppodlats till deras nuvarande fruktbarhet.
Länet har fern städer, nämligen Götheborg, Kongelf, Marstrand, Uddevalla
och Strömstad, samtär indeladt i fem fögderier, nämligen Götheborgs, Inlands,
Orousts och Tjörns, Sunnervikens samt Norrvikens, innefattande tillsammans
20 härader, fördelade i 21 Länsmans-distrikter. Vid länets kamerala författning
är den skiljaktighet i afseende å grunderne för hemmans-utskyldernes
beräkning anmärkningsvärd, att i Säfvedahls, Askims och Östra Hisings härader
af Götheborgs fögderi, som från urålder lydt under Sverige, dessa
utskylder erläggas efter de här i riket i allmänhet gällande författningar, men
i vestra Hisings härad af nämnda fögderi samt hela öfriga delen af Bohus
län utgöras efter de grunder, som gällde för detta län, innan det lades under
Sveriges krona.
Utom de talrika hafs vikar, som till någon del eller helt och hållet omgifva
betydligare landsträckor, förekomma inom länet åtskilliga större eller
mindre vattendrag och sjöar, af hvilka särskildt må nämnas:
4
Götha-elf, som genomskär en del af Inlands och Götheborgs fögderier och
som, tvänne mil ofvanför inloppet, bildar tvänne ön Hisingen omgifvande
grenar, hvaraf den ena kallad Nordre eif utlöper i Elfvefjorden, och den
andra vid Ny Elfsborg i Riföfjorden.
Idefloden, som till en del genomskär Norrvikens fögderi och utlöper i
hafvet norr om Strömstad; samt
Mölndahls ström eller lilla Säfve-ån, som från Elfsborgs län med en arm
leder genom Götheborgs stad och med en annan genom Partilleds socken förbi
skansen Vestgötha Lejon; äfvensom följande insjöar, nämligen:
Landvetters sjön, Rådasjön och Dillsjön, belägne i Götheborgs fögderi;
Bållungen och Öresjö, den förra af J och den senare af ungefär 1]: mils
längd, i Inlands fögderi;
Grindbys, Kollungeröds och Röds sjöar, af omkring J mils längd hvardera,
i Oroust och Tjörns fögderi; samt
Bullare-sjön, 3 mil lång, Nedra Korns-sjön il mil lång och Kärn af 1
mils längd i Norrvikens och Sunnervikens fögderier.
I anseende till dess allmänligen bergiga natur företer landskapet ej några
betydligare slätter. De förnämsta af dem äro Backamo, en i Inlands Fräkne
härad belägen hed, som dock egentligen är en jemnad yta af en bergshöjd
och begagnas till mötesplats för Bohus läns Regemente, samt Rönnings slätter,
belägna i Kongelfs socken af Götheborgs fögderi.
I äldre tider har detta landskap utan tvifvel varit skogrikt; men förhållandet
är icke så nu, ehuru naturen dertill mer än mångenstädes lämpar sig.
Kärr och mossar finnas inom länet talrikt nog, men mindre allmänt sådane
af större vidd, som genom uttappning kunna göras odlingsbara. — Den enskilda
omlankan har redan, tid efter annan, förvandlat en del af de befintliga
till fruktbärande mark, utan allmänt understöd, om icke härtill bör räknas
den uppmuntran från länets Hushållnings-Sällskaps sida, som deraf någon
gång framkallats. Ibland arbeten af denna art kan jag icke lemna obemäldt
det lika ovanliga som efterdömliga, hvilket ägaren af Tofta, intill hafvet gränsande
egendom i Inlands fögderi, Löjtnanten O. J. Kihlman för trenne år
sedan fullbordat, i det han från hafvet inkräktat omkring Åttatio tunland
fruktbar jord medelst fördämning och användande i öfrigt af den method för
vattnets afledning, som framlidne Öfver Mekanikus m. m. Lagerheim, uti
en år 1842 genom trycket offentliggjord skrift anvisat.
I afseende å jordmånen förekoinmo väsendtliga skiljaktigheter äfven inom
hvarje fögderi. På sätt i Länets föregående femårs-berättelser angifves, kan
5
man dock anse lera och lermylla utgöra de rådande jordarterna. Undantag
göra förnämligast: i Götheborgs fögderi Landvettens samt en del af Härryda
och Partilleds socknar, der jordmånen består mest af sand och klapper samt
hvad man kallar ör; i Inlands fögderi en del af Solberga, Romelanda, Vesterlanda,
Ucklums och Hjertums socknar, samt Fräkne härad, der de intill
bergssträckorna belägna hemmanen i allmänhet hafva en svag sandblandad
jord; i Orousts och Tjörns fögderi spridda ställen, hvarest förekomma sandblandad
fimjord och bränntorf; i Sunnervikens fögderi, mindre delar af Stångenäs,
Sotenäs, Lahne och Tunge härader, der sand och fimjord förekomma,
samt Sörbyggdens härad, som höjer sig till en del 200 fot öfver hafvet och
har i allmänhet ett hårdare klimat, än de närmare saltsjön belägne delar af
länet, och hvarest jordmånen mera allmänt är svagare, af sandig och fjellaktig
beskaffenhet; samt i Norrvikens fögderi Bullarens härad och den del af
Vätte och Tanums härader, som gränsar derintill, hvarest jordmånen allmänligast
består af sand, fjell- och myrjord.
Man har anmärkt, att jorden närmast intill hafskusterne i allmänhet har
en starkare alstringskraft, och att den åkerjord, som från äldsta tider varit
upptagen, innehåller god lera, med svartmylla till matjord och grundlager af
mergel. — I flera delar af länet, ända till en mil från hafskusten och deröfver,
förekomma större och mindre bäddar af fossila snack- och mussel-skal,
tillhörande ännu i hafvet förekommande arter, och som i geologiskt afseende
märkvärdiga, äro det icke mindre i ekonomiskt genom de rika mergel-lager,
som de bilda, hvars nytta och användbarhet såsom gödningsämne ortens jordbrukare
mer och mer lärt sig att uppskatta.
§. 2.
Invånare.
Enligt mantals- och skattskrifningslängderna utgjorde länets folkmängd
är 1846."
Mantalsskrifne, å landet: Mankön 35,739.
Qvinkön 36,978. ^ -jy]
i städerne: Mankön 6,654.
Qvinkön 9,082.
6
Mantalsfrie, å landet: Mankön 34,783.
Qvinkön 36,457. ^
i städerne: Mankön 5,229.
Qvinkön 5,253. 1Q<482-
^ 170,175.
Enligt föregående fem-års-berättelser utgjorde länets hela folkmängd.
år 1822
130,627.
» 1827
140,185.
>, 1832
148,757.
» 1836
153,600.
» 1841
159,056.
Jemförelsen häraf utvisar, att folkmängden, som under femårs-skiftet
1836—1841 ökat sig med endast 5,456, under de följande 5 åren vunnit
en ytterligare tillökning af ej mindre än 11,119; och att folkökningen under
hela den period, som förflutit sedan år 1822, i det närmaste motsvarar 30
procent, eller i medeltal för år räknadt = 1,261. — Härvid bör dock anmärkas,
att städernes andel i denna tillökning procent vis knappt uppgår till
hälften emot landets. År 1822 utgjorde nämligen städernas folkmängd, tillsammans
22,251, som under åren till och med 1846 ökats med endast 3,967,
eller i medeltal för året föga mer än f procent å förstnämnde års folknummer,
hvaremot landets folkmängd, som år 1822 utgjorde 108,376, men 1846 uppgick
till 143,957, visar i medeltal för året en tillväxt af något öfver 1^
procent.
Den tillökning af folkmängden, som ägt rum under hela sist omförmälde
tidrymd för länet samfäldt, svarar i det närmaste emot eller öfverstiger föga
medeltalet af folkmängdens tillökning i hela riket under lika tidrymd, sådant
det i Tabell-kommisionens sednast offentliggjorda sammandrag procentvis för
året beräknats, eller 1,102. Förhållandet torde alltså kunna anses såsom normalt
och följaktligen icke påkalla något särskildt utredande af dertill verkande
orsaker.
Hvad folkets bildning angår, förklarar jag utan tvekan, att den inom detta
län är i framskridande. Det lider ej heller något tvifvel, att ju detta framskridande
i ännu märkligare mån skall uppenbara sig, sedan verkningarne
af den förbättrade folkundervisningen hunnit mogna och det uppväxandé
slägtet efterhand ingått i det borgerliga lifvet.
7
Frågan om halten af ett folks sedlighet är under alla förhållanden, synnerligast
vid jemförelsen emellan tvänne icke aflägsna tidsskiften, af den mest
granlaga art, och låter sig svårligen afgöra efter någon fullt tillförlitlig måttstock.
Den enda arithmetiska grund, som i detta afseende kan hafva någon
giltighet, är alt hemta från brottmålsstatistiken, men äfven denna måsteman
med varsamhet använda, för att icke löpa fara att vilseledas; ty enstaka
företeelser, som uppenbara sig endast eller nästan uteslutande inom antalet
af den lösa befolkningen, innebära icke något bevis om skaplynnet hos den
egentliga kärnan af folket.
Anledning erbjuder sig emellertid icke, att mildra det omdöme, som
härom i föregående femårs-berättelser uttalats. Under de 5 sednaste år, för
hvilka jemförliga uppgifter angående vid Underdomslolarne handlaggde brottmål
innefattas uti de af Herr Justitie-Stats-Ministern bärom afgifne underdåniga
Berättelser, har, enligt de häruti meddelade sammandrag, antalet af
lagbrott, för hvilka personer blifvit sakfällde i detta län visat sig sålunda.
a) Brott emot person och eganderätl.
år 1841
631.
>, 1842
764.
» 1843
818.
» 1844
1,022.
» 1845
1,115.
b) Öfverträdelser af Politi- och ekonomi- författningar.
år 1841
809.
» 1842
778.
» 1843
1,153.
,, 1844
1,728.
» 1845
2,551.
och har antalet sakfällde, jemförelsevis med folkmängden, förhållit sig.
år 1841 såsom 1, till 116,8.
» 1842
112,3.
» 1843
91,
» 1844
56,8.
» 1845
43,05.
Då för hela riket i medeltal antalet af för brott sakfällde år 1841 förhöll
sig till folkmängden såsom 1 till 124,3, 1843 såsom 1 till 101, och
8
1845 såsom 1 till 95, så ådagalägger det uppgifna förhållandet, att länets
tillstånd i omförmälda hänseende varit vida ofördelaktigare än rikets i allmänhet,
efter medeltalet räknadt. Till det försämrade tillstånd, som dessa statistiska
uppgifter i öfrigt synas utvisa, antager jag såsom ovedersägligt, att de hufvudsakligast
bidragande orsaker varit dels det hos den arbetande klassen
rådande, ännu alltför ohejdade, dryckenskapsbegäret, dels den moraliska smitta,
som gemensamhetsfängelserna fortfarande sprida.
Jag tviflar icke, att ett omvändt förhållande skall visa sig, i den mån,
som genom moraliska medel i förening med en ändamålsenligare lagstiftning
angående tillverkning och försäljning af bränvin, dryckenskapslasten kan hämmas
och det nyare fängelse-systemet allmännare kan bringas i verkställighet.
Utom i städerna inskränker sig näringsfliten i allmänhet inom detta län
nästan uteslutande till jordbruk med dess binäringar, samt sjöfart och fiske.
Hus väfnader och andra landtmanna-slöjder saknas visserligen ej, men de idkas
föga eller' icke utöfver egna behofvet. I norra delen af länet utgör dock
tegel-tillverkning en icke oväsendtlig näringsgren och flerstädes å landet äro
färgerier och garfveriet- anlaggde.
Om graden af länets allmänna välmåga skulle bestämmas endast efter
behofvet af fattigförsörjning, så skulle ifrågavarande femårs-skifte för detta län,
såsom för riket i allmänhet, utvisa ett nog ofördelaktigt förhållande. För att
erfara om och i hvad mån bördan af fattigförsörjningen under sednaste femårsskifte
ökats, har jag låtit upprätta ett sammandrag för hela länet, utvisande
antalet af understödstagare inom samtlige fattigvårds-samhällen under sista
året af nästföregående fem-årsskifte eller 1841, och det sista af nu ifrågavarande
eller 1846. Deraf visar sig, att antalet af understödstagande utgjort:
år 184-1, å landet  3,852.
i städerne  2,334.
hvaraf åtnjutit hel försörjning
å landet  1,062.
i städerne  866.
endast bidrag dertill
å landet .
2,790.
i städerne  1,468.
.1,928.
. 4,258.
.6,186.
dr 1846, å landet  4,955.
i städerne  2,350. hvaraf
9
hvaraf åtnjutit hel försörjning
å landet .
1,300.
i släderne ...... 1,006. 2306
» endast bidrag dertill
å landet  3,655.
i städerne  1,344. » QQ(1
___7,305;
varande i dessa summor inbegripna minderåriga barn,
år 1841 till ett antal å landet af 1,026.
i städerne » 555. ^
» 1846 » å landet af 1,470.
i städerne» 651. 2121
Denna fattigpersonalens tillväxt utgör dock ingalunda något bevis, att
allmänna välmågan inom länet i samma mån aflagit. Att den materiella
förmögenheten tvertom under sednare åren i allmänhet tillväxt, ja delvis
betydligt, är uppenbart. Dertill hafva samverkat dels jordbrukets och fiskeriernas
bättre skötsel, hvad det förra angår ostridigt till en del i följd af
skiftesförrättningarnes fortgång, dels sjöfartens förmånligare konjunktur, dels
ock den större utsträckning, som gifvits åt handels- och fabriksrörelsen.
Att äfven allmogen varit delaktig i denna förkofran, synes, oberäknadt
hemmansvärdenas stegring och hvad om åkerbrukets tillväxt nedanför förmäles,
ådagalagd t af följande omständigheter:
a) Enligt Herr Justitie Stats Ministerns underdåniga Berättelser om förhållandet
med intecknad och såld fast egendom å landet har detta läns allmoge,
som under åren 1839—1841, inköpt fast egendom för ett värde af
54,019 R:dr utöfver hvad genom försäljning blifvit afhändt, under åren
1842—1846, ytterligare genom inköp ökat sitt fastighetsvärde med 32,866
R:dr, — och sådant utan att fastigheternas skuldsättning synes hafva ökats.
Enligt de af Herr Justitie Stats Ministern offentliggjorda sammandrag
utgjorde nämligen beloppet af beviljade inteckningar i fast egendom å landet
inom detta län
åren 1839—41, i medeltal för året, R:dr 373,817.
1842—46, d:o » 386,983.
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1842—1846. 2
10
samt beloppet af dödade inteckningar
åren 1839—41, i medeltal för året, R:dr 75,229.
» 1842—46, d:o » 140,551.
b) Enligt Herr Justitie Stats Ministerns underdåniga Berättelser angående
Civila Rättegångsärendena utgjorde antalet af vid landtdomstolarne
inom Götheborgs och Bohus län anhängiggjorda konkurs-, boskilnads- och
urarfva-mål
år 1837—38, i medeltal 22.
» 1841, 19.
» 1842—45, i medeltal 16.
Härmed kan lämpligen till jemförelse anföras förhållandet med lagsökningsärendena,
som, då dervid i betraktande tages ej mindre folkmängdens
tillväxt, än det betydligt utvidgade fältet för all industriel rörelse, icke kan
anses annat än tillfredsställande. Antalet af de hos Konungens Befallningshafvande
härstädes förekomna lagsökningsmål utgjorde nämligen
år 1841
1,974, och ådömda beloppet R:dr 136,012;
» 1842—45 i medeltal 1872, » » » 168,632;
» 1846 ..... 1,963, » » » 128,357.
Lagsöknings- och skuldfordringsmålen för hela länet, inberäknade de af
domstolarne handlaggde, uppgingo, enligt Herr Justitie Stats Ministerns offentliggjorda
sammandrag:
år 1841 till ett antal af 3,145.
» 1842 » » 3,083.
» 1843 » » 3,274.
» 1844 » » 3,004.
» 1845 » » 3,189.
Enligt åberopade sammandrag utgjorde lagsöknings- och skuldfordringsmålen
för hela riket
år 1841 ett antal af 97,004.
» 1845 » » 116,966.
hvilka siffertal förhålla sig till rikets folkmängd
år 1841 såsom 1 till 32,g.
» 1845 » 1 till 27,9.
hvaremot i Götheborgs och Bohus län antalet af enahanda mål förhöll
sig tili folkmängden
är 1841 såsom 1 till 50,c.
» 1845 » 1 till 51,5.
11
c) Ehuru det i allmänhet icke visat sig någon brist på arbetare, hafva
dock arbetslönerna under en följd af år fortfarande något stigit. Tillfällen
till arbetsförtjenst hafva icke heller saknats, synnerligast i Götheborgs stad,
hvarest dagsverkspriserna likväl varit mera obestämda, emedan de flesta arbeten
här verkställas efter beting. Arbetslönernas benägenhet att stiga ådagalägges
jemväl genom följande jemförelse emellan de för länet fastställda
markegångs priser. Dessa voro nämligen å årliga mansdagsverken
Jordbruket är fortfarande länets hufvudnäring, och sädesodlingen lemnar
numera, äfven vid medelmåttiga skördar, icke obetydligt öfverskott utöfver
länets egen förbrukning. Otvifvelaktigt kunde dock afkastningen vara vida
större, om allmogen med mera omsorg brukade sin jord; men dikning, ehuru
mindre sällsynt än förr, är allt för mycket försummad, och vexelbruk är
bland allmogen, änskönt i vissa orter mera än fordom, dock föga allmänt
vedertaget.
Bönor och andra skidfrukter odlas temligen allmänt, särdeles i södra delen
af länet, hvarigenom ock under den härjande potates-sjukdomen nöden bland
de fattigare jordbrukarne väsendtligen mildrats. Hampa och Humla odlas inom
detta län föga. Linsäde är deremot icke sällsynt och odlingen al klöfver har
på de sednaste åren betydligen tilltagit. Till sistnämnda förhållande har
länets Hushållnings-sällskap synnerligen medverkat genom införskrifning från
Belgien af större partier klöfverfrö af utmärkt god beskaffenhet och tillhandahållande
deraf åt länets jordbrukare.
I södra delen af länet är korn att anse som hufvudsäde. I den norra
deremot odlas mera hafre; dock är blandkorn der ock nog allmänt. I Inlands
fögderi intager vanligen allmogens besådda åkerjord ^ Hvete, G Råg, TV
år 1826
» 1827—31 i medeltal
» 1832-36
» 1837—41
» 1842—46
21 sk. 4 r:st
25 » 9|»
26 » 8 »
27 » i »
28 —
hvaraf sistnämnde år .
32 —
Näringar.
12
Korn, l Hafre, i Blandsäd, J Ärter och Bönor, samt i Poläter. Hemmanens
inskränkta ägorymd, sorn, åker och äng sammanräknade, efter medeltal ej kan
anses högre än 40 geometriska tunnland på hvarje helt hemman, och den
nog långt sträckta hemmansklyfningen medgifva ej i någon större mån begagnandet
af trädesjord eller odling af vintersäd, hvilken fordrar starkare
gödning, hvaremot odlingen af ärter och bönor, som sker dels åtskiljdt, dels
sammanblandadt, funnits för allmogens hushållning mest förmånlig, emedan
detta säde icke allenast bibringar jorden en större fruktbarhet, men äfven
lemnar en kärnfull frukt, användbar jemväl till brödföda, hvarförutan bönhalmen
såsom af värde för hästars utfodring, länder till besparing af den eljest
knappa hötillgången.
Trädgårdsväxter odlas icke obetydligt å Hisingön, men annorstädes föga,
undantagandes ståndspersoners egendomar och till städerne gränsande hemman.
Plog och jernharf utgöra ortens förnämsta åkerbruks-redskap. Till dragare
begagnas gemenligen hästar, af större jordbrukare äfven oxar. Endast å
några betydligare egendomar linnas troskmachiner anlaggda.
Enligt de femårs-berättelserna åtföljande tabeller beräknades utsädet
inom Götheborgs och Bohus län af Hvete, Råg, Korn Hafre, Arter och Bönor
tillsammans
år 1822 till Tunnor 55,720.
» 1841 » » 70,924.
» 1846 » » 85,688.
medelafkastningen af samma sädesslag med afdrag af utsädet, beräknades
år 1822 till Tunnor 227,017.
» 1841 » » 324,184.
» 1846 » » 382,920.
Utsädet af Potates uppgafs
år 1822 till Tunnor 14,142.
» 1841 » » 26,312.
» 1846 » » 32,583.
och afkastningen af samma rotfrukt, med afdrag af utsädet,
år 1822 till Tunnor 105,280.
» 1841 » , » 219,593.
» 1846 » » 287,725.
Denna jemförelse-tabell utvisar, att jordbruket inom detta län under
hela tidrymden från år 1822 till 1846 i den mån förkofrat sig, att utsädet
13
af spanmål och skidfrukter ökats med omkring 54 procent och af potates
128 procent under det att folkmängden ökats med knappt 30 procent.
Boskapskötseln i Götheborgs och Bohus län har varit att anse som stillastående
under en lång följd af år. För dess närvarande utsträckning kan
fodertillgången inom länet anses tillräcklig. Ladugårdsafkastningen förslår
ock visserligen för landtmannens egna behof, men den fyller ingalunda äfven
behofvet för städerna, i synnerhet för Götheborg, hvarest följaktligen en betydlig
tillförsel af viktualier jemväl från andra landsorter äger rum. De till
femårs-berätlelserna hörande Tabeller utvisa antalet af i länet underhållna
kreatur sålunda:
Hästar.
Oxar.
Kor.
Ungbo-
skap.
Får.
Svin.
Getter.
År 1822
» 1841
» 1846
17,639
17,271
; 17,831
1,842
1,439
1,739
34,530
38,891
41,885
15,748
21,710
20,347
63,955
68,324
67,003
15,120
14,343
15,213
648
414
228
I föregående femårs-berättelser är redan anmärkt, hurusom hemmansdelarnes
inskränkta ägovidd utgör ett nog allmänt hinder ej mindre för ladugårdens
utvidgande, än för åkerjordens vexel-bruk. Då nämligen gästgifverioch
kronoskjutsningen medför nödvändigheten för de fleste af allmogen att
underhålla en eller flere hästar och derjemte för hushållet kor företrädesvis
äro behöfliga, medgifver fodertillgången gemenligen icke att tillika underhålla
oxar. Halmen har hittills utgjort det hufvudsakligaste foderämnet och stallfodring
användes endast å några få större egendomar. Den förkofran som
Bohusländska landtmannens ladugårdsskötsel tidtals kunnat vinna har derföre
vanligen icke kunnat bringas högre, än att ett missväxt-år varit nog att
nedtrycka den till dess förra låga ståndpunkt. Det bör dock vara att förmoda,
att, sedan klöfverodlingen nu blifvit mera allmän samt då foder- och
betestillgången derigenom torde komma att närma sig ett rättare förhållande
till åkervidden, en fördelaktig verkan deraf på boskapsskötseln snart skall
blifva synbar.
Sedan år 1834 har, i följd af Hushållnings Sällskapets förfogande, en
djurläkare för länet härstädes varit anställd. Dock har han icke heller under
14
sista femårs-skiftet varit från landsorten särdeles anlitad, helst någon allmännare
boskapssjukdom under denna tid sig icke yppat.
Detta län äger icke någon utrnärktare infödd race af husdjur.
För hästafvelns förbättrande äro tvänne beskällare från Strömsholms
Stuteri fortfarande här i länet anställde. Genom Hushållnings-Sällskapels
föranstaltande äro dessutom, i ändamål att åstadkomma en bättre afvel af
arbetshästar, åtta Norrska hingstar inköpta och till jordägare i flere delar af
länet utlemnade för att af dem vårdas och på lämpliga tider till begagnande
upplåtas.
Ett förslag tili får-afvelns upphjelpande kom äfven inom Hushållningssällskapet
under år 1846 å bane, men hann icke detta år bringas till verkställighet.
Skogome äro i detta län, såsom i de flesta öfriga, ytterst vanvårdade.
Det är redan i det föregående antydt, att denna del af riket tillförene varit
skogrik; men för att icke tala om de härjningar af fiende-hand, som skäligen
antagas i forntiden hafva blottat detta läns kuster och skär från skog, har
tillgången derå synbarligen medtagits under sistförflulne och innevarande
århundraden, dels till byggnad af Salteriverk i skärgården och till trankokning
under sillfiske-tiden, dels i följd af de tidtals gynnande konjunkturerna
för trävaruskeppningen och deraf härledda prisstegring, dels ock till fyllande
af det alltjemnt ökade behofvet af bränsle för den inhemska ångfartygs-rörelsen.
Af skogsbyggd kunna för närvarande icke andra delar af länet få namn,
än en del af Vette och Tanums Härader, Bullaren och Sörbyggden samt det
inre af Inland. I allmänhet svarar tillgången å byggnads-timmer och bränsle
numera icke emot länets behof.
Furu- och granskogar äro de vanligaste. Löfskog förekommer nästan
endast å inägorna och består mest af Björk och Al, sällsyntare af Ek, Ask,
Lind och Bok. Vissa delar af länet äro alldeles skoglösa, och äfven i trakter,
der skog finnes, äro många hemman blottade derpå. Det är under sådana
förhållanden en lycklig omständighet, att bränntorf ännu, ehuru föga allmänt,
linnes att tillgå.
Någon under rekognition upplåten kronoskog finnes icke inom detta län
och de lleste samfällighetsskogar äro tid efter annan skiftade.
Hushållnings-Sällskapel har, för alt uppmuntra till återplantering af
skog, anslagit och utfästat belöningar, men hittills utan framgång.
Till boningshus begagnas inom detta län i allmänhet timrade byggnader,
täckte med tegel. Ladugårdarne äro dels timrade, dels uppförde af korsvirke
15
och bräder, sällan af sten, med tak ömsom af tegel, bunden halm samt halm
och torf. Allmogen har under sednare åren betydligen förbättrat sitt byggnadssätt,
så att det, i vissa orter, numera icke är sällsynt att finna bondgårdar
med beqvämt och prydligt inrättade åbyggnader. I skogstrakterne
uppföres stängseln mest af träd, på skoglösa orter deremot allmännast af sten.
Inom Götheborgs och Bohus län finnas å landet endast följande till
Bergsrörelse börande inrättningar, hvilka redan uti förut afgifne statistiska tabeller
finnas omförmälda, nämligen:
l:o ett Stångjernsverk, privilegieradt för 500 Sk%. smide, anlagdt å hemmanet
Munkedahl i Sunnervikens fögderi och hvarvid tillverkades år 1841
566 SkM, Aren 1842—45 i medeltal 507 Sk%., men för 1846 ingen tillverkning
uppgifvits hafva ägt rum.
2:o ett Manufakturverk, bestående af en räck- och 2:ne spikhamrar, privilegieradt
för 150 Sk'Éé. smide, anlagdt å samma ställe.
3:o Trenne spik- en knip- och en planerhammare, å hemmanet Thorskog
i Vesterlanda socken.
Enligt de af Bergskollegium offentliggjorda årsberättelser utgjorde jernmanufaktur-tillverkningen
vid dessa inrättningar
år 1841 SkM Bergsvigt 1,231.
» 1846
» » 280.
Malmgångar, förande jern, och möjligen äfven andra metaller, förekomma
visserligen inom länet här och der, men så vidt hittills erfarits, ej af den
mäktighet, att bearbetandet deraf ansetts kunna löna sig.
Fabriksrörelsen har inom Götheborgs och Bohus län under ifrågavarande
femårs-skifte vunnit icke obetydlig förkofran
Enligt de till Kommerskollegium ingångne årsberättelser utgjorde antalet
af samtlige fabriker inom länet
år 1841 131.
» 1846
142.
antalet af dervid anställde arbetare
år 1841
2,309.
» 1846  2,844.
samt liela värdet af dervid åstadkomne tillverkningar
år 1841 R:dr 2,529,875.
» 1846
» 3,539,167.
Af berörde fabriksinrättningar voro följande utom städerne anlaggde, de
fleste i Götheborgs fögderi, nämligen:
16
Stycken.
Arbetares
antal.
Tillverknings-
värde.
Bomulls- och Linne-Fabriker år 1841 .
4
291
217,468
» 1846 .
3
302
260,339
Segelduks-Fabrikei
...» 1841 .
» 1846 .
2
2
487
465
199,319
225,386
Oljeslagerier . .
. . . . » 1841 .
» 1846 .
4
4
21
23
100,190
122,830
Porterbryggerier
. . . . » 1841 .
» 1846' .
1
1
50
68
154,291
126,533
Skeppsbyggerier
. . . . » 1841 .
» 1846 .
2
2
180
220
101,300
112,500
Sockerbruk
....» 1841 .
1
180
773,389
» 1846 .
1
208
1,271,165
T obaks-Fabriker
. . . . » 1841 .
2
45
34,679
» 1346 .
2
33
22,253
Öfrige af mindre
betydenhet, tillsammans 1841
1846
29
34
307
489
228,255
270,757
Summa
1841
45
1,561
1,808,891
1846
49
1,808
2,411,763
hvaraf visar sig en
tillökning sistberörda
år med
4
247
602,872
Städernas fabriker komma nedanför närmare att omförmälas.
Utom de egentliga fabrikerna voro år 1846 å landet såsom näringsutvägar
begagnade
128 Tullmjölqvarnar, värde tillsammans 235,072 R:dr
39 Tullsågqvarnar, . . d:o . . . 40,605 »
14 Stampverk d:o . . . 11,356 » 32 sk.
37 Tegelbruk, . . . . d:o . . . 90,326 »
Af dessa sistnämnda voro 26 i Norrvikens fögderi belägne och var tegeltillverkningen,
i följd af lifligare afsättning, under ifrågavarande 5 år betydligare
än tillförene.
Näst jordbruket utgör fiskeri-yrket länets betydligaste näringsgren. Det
sysselsätter omkring sjettedelen af länets befolkning oell är att betrakta såsom
dels
17
dels elt sjelfständigt yrke, dels en binäring åt jordbruket. Utom det såkallade
småfisket vid saltsjöstränderne (småtorsk, koljor, hvitling, skäddor m.
m.), som jemförelsevis är mindre hufvudsakligt och föga vinstgifvande, sillfisket,
hvilket numera icke är af någon betydenhet, laxfisket och insjöfisket, som
likaledes här äro obetydliga, kunna Bohuslänska fiskerierna indelas i 3:ne
hufvudgrenar nämligen storfiske (torsk, långor, helleflundror och gråsej),
makrillfångst samt hummer- och ostron-tägt. Uti föregående femårs-berättelser
är det anmärkt, huruledes fiskeri-näringen i allmänhet illa skötes, i följd
hvaraf den ingalunda utvecklat sig till hvad den kunde och borde vara.
Storfisket vidlåder i allmänhet det felet, att man icke vårdar sig om att bereda
en god handelsvara medelst fiskens slagtande och saltande ombord efter Engelska
eller Norrska sättet; och genom otjenliga fiskredskap, hvarigenom äfven
ynglet, och med detsamma tillgången for en kommande tid, borttagits, har
fiskerinäringens förkofran, hvad flera väsendtliga fiskslag och deribland sillen,
angår, förhindrats. Af de ålgärder som under sednare åren från Statens sida
vidtagits, för att uppmuntra till ändamålsenligare fiskesätt och sorgfälligare
behandling af den fångade fisken, bör det imedlertid vara att emotse för näringen
båtande verkningar, och ovedersägligt är, att spår dertill redan visat
sig. Af de medel, tillsammans 16,405 R:dr 16 sk. som Kongl. Maj:t för åren
1842—46 läckts anslå till fiskeriernas upphjelpande i Bohusläns skärgård äro
premier utdelta
а) för idkande af storfiske vid längre aflägsna bank r i
Nordsjön med däckade fiskefartyg, så inrättade, att
den fångade fisken kunde å dem skötas och saltas, R:dr 9,666: 32.
б) för idkande af makrillfiske tidigt på våren medelst
drifgarn » 766: 32.
c) för begagnande af stånd eller sättgarn med afläggande
af finmaskade notars nyttjande » 972: —
hvarförutan såsom understöd åt välfrejdade fiskare, som intygats hafva genom
förlust af båtar och fiskredskap blifvit satt ur stånd att utan sådan hjelp
fortsätta sitt näringsfång, under nämnde år af berörde anslag utgått tillsammans
5,000 R:dr.
Så vigtigt det är för fiskeri-näringens befrämjande att omförmälde premieanslag
varda fortfarande att påräkna, är det dock icke att vänta en hastig
fortkomst ensamt genom detta medel. Lika angeläget larfvas en kraftig handledning
äfven på den moraliska vägen. Den fattiga skärgårds-allmogens inro
Berältelse
öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1842—1846. d
18
tade vana att lefva för dagen och dess lika inrotade begär efter starka drycker
hafva nämligen nog allmänt försatt den i ett slags träldomstillstånd under
några förlagsman och gjort den liknöjd för all förbättring, men att dock förbättring
äfven på denna väg är möjlig, är lyckligtvis ådagalagdt genom undantag.
Såsom ett sådant framstår förnämligast Smögens fiskeläge, hvarest, i följd
af en invånarne imellan för några år sedan träffad öfverenskommelse, hränvinsförsäljning
icke får äga rum, och der numera fiskeri-närningen, bättre
skött, gifver en större behållning, fattigvårdsbesväret lättats, och i allmänhet
det ekonomiska välståndet synbart går fram i bredd med ilen moraliska förbättringen.
Sjöfart utgör en vigtig näringsgren för länets kustboer, hvilka för detta
yrke äga den ulmärktaste skicklighet. Den sysselsätter en icke obetydlig folkmängd
den tid af året, som yrket kan bedrifvas. Inom riket idkas den mest
imellan närmaste kustorter och å Venern; utom riket ske befraktningarne
vanligast på Norrige och Danmark, men äfven på England, Holland, Frankrike
och Ryssland. Till största delen begagnas härvid inom orten byggde fartyg
och båtar. Under sednare åren hafva omständigheterna varit för denna landtmannanäring
mer än vanligt gynsamma, och den ökade fraktförtjensten har
framkallat en vidgad täflan.
Inom länet voro å landet till beskattning uppgifne fartyg och bålar
om 5 lästers drägtighet och deröfver
år 184-1 . . 327 stycken om tillsammans 7,407 läster
» 1846 . . 367 '» » 9,368 »
Jagten är icke att anse såsom någon allmännare binäring i detta län,
änskönt den rika tillgången på skogsfogel i fjellbyggden och sjöfogel i skärgården
kunde bereda en hufvudsaklig inkomst åt dessa orters invånare om
jagten ändamålsenligt sköttes.
Biskötseln har å vissa orter af länet under sednare åren varit i tilltagande,
men är i allmänhet af föga betydenhet
Åtskilliga handaslöjder öfvas med skicklighet, men knappast i någon gren
utöfver länets eget behof. All åkerbruks- och fiskredskap förfärdigas af allmogen
sjelf. Båtbyggeriet i Bohus län öfverträffa)’ de fleste andre orters.
Synnerligast eftersökas de båtar, som byggas å Koster och Oroust. Inom
Landvetters och Härryda socknar bereder sig allmogen någon biförtjenst genom
förfärdigande af laggkäril, skeppsvirke, åror, stegar, m. m. som afsältas i
Götheborg. Af ([vinnornas handaslöjder är föga annat alt nämna än ylle-och
linneväfnader till husbehof.
19
Färglafvars insamling har tillförene utgjort en icke oväsendtlig näringsgren
för den fattigare befolkningen, men är nu, i anseende till den minskade
till gången derå, föga lönande.
Ingenstädes inom länet har tjäru-brånning vunnit framgång, ej heller
tillverkningen af pottaska eller salpeter.
Endast i nordligare delen af länet kari någon förtjenst genom landvägaforsling
påräknas, och består denna uteslutande af plankors och bräders forslande
från närbelägna sågverk till stapel- eller aflastningsorterna vid kusten,—
mest på vinterföre.
Såsom en binäring till jordbruket bör icke heller bränvins-bränningen
lemnäs obemäld, ehuru denna näringsgren på sednare tid betydligen inskränkts,
så att den icke kan jemföras med dess omfattning i de flesta andra landskap.
Antalet af till beskattning uppgifne brän vinspannor, som år 1831 uppgick
till 1480, utgjorde år 1841 endast 881, och hade år 1846 ytterligare
nedgått til! 363, af hvilka voro i
Under 10 kannor
10 till och med 20 kannor
deröfver till och med 30 kannor
40
50
60
70
80
90
»
»
»
»
»
»
1 klassen. 2 klassen.
3 klassen.
Summa
4
133
5
108
36
25
12
8
5
1
1
2
1
v
4
7
281
71
1
3
4 klassen.
2
1
2
Handeln å landet med landtmannavaror, såsom spanmål, lin, linfrö, fisk,
åtskilliga slags ladugårdsprodukter, ved, timmer, tegel m. m. underlättas genom
beqväma kommunikationer sjöledes, och afsättningen deraf i städerna,
synnerligast i Götheborg, är under aila årstider liflig.
De norra häraderna hafva derjemte, sedan genom Kongl. Förordningen
den 24 Maj 1825 friare handelsförhållanden med Norrige in träd t, förmånlig
afsättning af landtmannavaror å detta rikes gränsorter.
20
Antalet af sockenhandtverkare å landel har under de sednare åren i betydlig
mån ökats. De härom af vederbörande meddella uppgifter utvisa förhållandet
för åren 1841 och 1846 sålunda:
1841.
1846.
Socken-
handt-
verkare.
Lärlin-
gar.
Socken-
handt-
verkare.
Lärlin-
gar.
1
1
2
2
3
2
4
2
3
6
31
26
52
71
17
9
36
79
9
3
18
19
1
—
5
11
1
—
2
4
1
65
41
122
193
Garfvare
Glasmästare
Murare
Skomakare
Skräddare
Smeder
Snickare
Vagnmakare
Färgare
Sadelmakare
Summa
År 1846 höllos inom länet inalles 12 marknader, hvaraf 1 å landet.
För kommunikationernas lättande hafva följande arbeten under ifrågavarande
femårs-skifte blifvit inom länet verkställde:
l:o omläggning af allmänna landsvägen öfver Grönklefven
och Hälleklefven samt vid Svinesund, fullbordad och vid besigtning
godkänd enligt år 1843 insändt bevis, och till hvilket
arbete anvisats ett stats-anslag af R.dr 5,618: —
2:o omläggning af landsvägen vid Hede-lid, fullbordad år
1845, och dertill af allmänna medel beviljats bidrag med . » 867: -M.
3:o omläggning af landsvägen öfver Toftens, Kärras och
Högens hemmans ägor, fullbordad år 1846 och dertill såsom
bidrag af staten erhållits  » 1,021: —
4:o upprensning af Albrecktssund för beredande af en säkrare
och beqvämare kommunikation imellan Marstrands stad,
jemte dervid belägne Carlstens fästning, och fasta landet genom
21
den inre delen af skärgården, till hvilket år 1825 fullbordade
arbete Rikets Ständer anslagit bela den beräknade kostnaden, R:dr 24,000. —
hvilken summa dock icke fullt åtgått.
Dessutom hafva förslag till flera andra arbeten för kommunikationernas
lättande under åren 1842—1846 blifvit beredda, men innan sistnämnde års
utgång icke kunnat komma till verkställighet eller fullbordan.
§. 4.
Politisk Författning.
Kammarverk. Under den tid, som förevarande underdåniga berättelse
omfattar, har inom detta län hvarken tillökning i hemmantalet inträffat eller
något hemman kommit i ödesmål. — Genom skatteköp hafva dock kronohemmanet!
minskats med 29^ mantal, hvarmed följaktligen skattehemmanen
ökats.
Å de Irenne nybyggen, som enligt 1823 års femårs-berättelse blifvit å
k rono-hä rads-a llmänningen Brefjellet upptagne, åtnjutas ännu frihets-år.
Sedan tiden för nästföregående femårs-berättelse hafva tillkommit följande
lägenheter:
Skattlaggde, bebyggde torp, utjordar m. fl. lägenheter utan mantal, som
ej äro i något hemmans ränta inbegripne,
Frälse 26.
Skatte  1.
Oskattlaggde, bebyggde dito . . . 584.
Backstugor  269.
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig
eganderätt 37.
d:o på viss tid eller lifstid . . 2.
Husbehofsmjölqvarnar .... 59.
hvaremot minskning under samma tid ägt rum med skattlaggde, obebjfggde
lägenheter utan mantal .... 3.
Kronotorp med frihetsår ... 1.
Skattlaggda fisken ej inbegripna i hemmans ränta,
Krono  2.
Tullmjölqvarnar med 1, 2 eller 3 par stenar 16.
Husbehofssågqvarnar ..... 2.
22
Af de i tabellen upptagne 133^4 mantal gymnasii- och skolhemman äger
Gustafsbergs barnhus 9i mantal och de öfriga 124Z'T mantal tillhöra Hvitfeldtska
gymnasii-stipendii-inrättningen.
Hemmansklyfningen fortgår i ungefärligt färhållande till folkökningen;
men med undantag af vissa orter, synnerligast i skärgården, synas olägenheterna
deraf, med afseende å besutenheten i allmänhet, här i länet vara mindre
än flerstädes.
Ett ungefärligt begrepp om hemmansklyfningens utsträckning vinnes genom
jemförandet af de i länet befintlige hemmans antal, sådant det visar sig i
bifogade tabell, med de af vederbörande Häradsskrifvare år 1846 för det nästföregående
året, enligt Kongl. Maj:ts nådiga befallning, särskildt meddelade
statistiska uppgifter, och hvaraf inhemtas, att inom detta län antalet då utgjorts
af:
Ägare eller med ständig åborätt innehafvare af hemman . . . 9,719.
Boställsinnehafvare  153.
Arrendatorer och brukare af hemman  1,207.
I medeltal kan man härefter beräkna nära 4 åboer på hemmanet. Härutinnan
förete sig dock betydliga skiljaktigheler. Så exempelvis i vissa skärgårds-orter
förekomma ända till 100-delar af hemman; men dessa äro gemenligen
att anse föga annorlunda, än sorn bostadslägenheter för fiskare, hvilka
sysselsätta sig med jordbruk såsom binäring.
Skiftesverket har inom della län haft synnerlig framgång. Sedan utfärdandet
af Kongl. Maj:ts Nådiga stadga derom den 4 Maj 1827 härintill 1841
års slut laga skifte härstädes öfvergått inalles . 992j förmedlade mantal
Sedermera hafva under
året 1842 skiftats .... 57.
» 1843 » 65.
» 1844 » 84.
» 1845 > 53i
»
1846 » 66y,.
Summa .... l,317ljf. förmedlade mantal
eller nära hälften af länets hela ägo-område.
För de utflyttningar, som berörde skiften föranledt, hafva understöd af
allmänna medel till och med år 1846 blifvit beviljade med tillsammans
87,980 R:dr 17 sk. 6 r:st.
23
Statsbidrag. Enligt bifogade sammandrag af de från Fögderierne och städerne
inkomna statistiska tabeller, hvaruti statsbidragen upptagits särskildt
för hvarje slags hemman och näring, hafva sådana till kronan ingående bidrag
tillsammans utgjort:
för landet R:dr 160,952: s: 3.
» städerne  » 76,032: 41: 9. 236 985' •>
Enligt nästföregående femårs-berättelse utgjorde nämnda bidrag:
för landet R:dr 181,725: 7: 8.
» städerne  “ 69,127: 34: ii. 250,852: 42: 7.
hvadan under ifrågavarande femårs-skifte statsbidragen minskats för landet
med  20,772: 47: 5.
men ökats för städerne med . . 6,905: 6: 10.
På det hela företer sig alltså en minskning med 13,867: 40: 7,
som hufvudsakligen är ali tillskrifva den genom 1845 års riksdagsbeslut stadgade
nedsättning till hälften af den personliga skyddsafgiften. — Att oaktadt
denna nedsättning, intägten af städerne ökats med omkring 10 procent är
uteslutande en verkan af Götheborgs ökade rörelse.
Beskaffenheten af skattebidragen inom detta län i allmänhet och sättet
för deras utgörande synas icke påkalla någon ändring särskildt för detta län.
Grundskatterne utgöras i Askims, Säfvedahls och Östra Risings härader såsom
1 Vestgötha länen för öfrigt med förvandling efter markegång eller in natura,
men i hela den öfriga delen af länet hafva jordbrukarne den väsendtliga lindring,
att sagde skatter utgå efter jordeboks-värdi, utan förvandling,
onera, såsom kronoskjuts, inqvartering, brefbäring, snöskottning, leverering
af krono-räntorna, m. rn. äro visserligen här, såsom i andra orter, icke för
alla hemman lika tryckande, men oberäknadt hemmanens olika natur, äro
dessa skiljaktigheter föga beroende af annat, än hemmanens större eller mindre
afstånd från allmänna farvägarne och ränte-levereringsställena.
Hvad fattigvården angår, är dock den större eller mindre tyngden att
härleda från andra förhållanden. I allmänhet visar den sig mest tryckande 1
skärgårds- eller kust-orterne, der den lösa befolkningen är talrikast, naturligen
i följd af fiskar-allmogens obesutenhet oell oförmåga att med strandfiske försörja
äfven de minderåriga och föråldrade medlemmarne af deras oftats talrika
hushåll.
Bland de onera, sorn hvila på jordbruket, intager rustnings- och roterings-besväret
första rummet. Af Bohus läns regementes 904 nummer ut
-
24
göra 400 rusthålls- och 504 rothålls-nummer, fördelade i 2:ne bataljoner.
Redan 1776 fick norra sqvadronen af regementet afsitta och förvandlades till
lätt infanteri, i afseende hvarå vissa vilkor bestämdes genom Kongl. Brefvet
den 15 Augusti 1777, och kontrakt med rotehållare stadfästades den 20 September
1783. År 1791 fick äfven södra sqvadronen afsitta, men endast for
en tid af 50 år, och, enligt det med rusthållarne afslutade kontrakt, emot
erläggande under tiden af vakans-afgift förhäst- och sadelmundering. — Sedan
berörde tid tilländagått, blef genom Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 14
JNovember 1842 förordnad!, att södra bataljonen, utan att förändra sin ägande
ruslhållsnatur, skall för en tid af ytterligare 10 år, rähnadt från den 1 Januari
1843, fortfara att förblifva infanteri, emot vissa bestämda villkor,
deribland det hufvudsakligaste förmår, att rusthållarne vid denna bataljon
skola under sagde tid försättas i åtnjutande af enahanda lindring uti rusttjenstskyldigheterna,
som genom Kongl. Resolutionen den 15 Augusti 1777 blifvit
f, d. rusthållarne vid norra bataljonen af Bohusläns regemente i nåder förunnade.
Rustningsbesväret eller Soldathållet inom detta län var 1846 fördeladt på
1,048^ och båtsmanshållet på 1,472T%'T hemman. Då nu rusthålls- och soldatnummerne
utgöra 904, men båtsmansrolarne, oberäknade städernes vakante
100 nummer, endast 459, hvadan i medeltal endast lf^ hemman belöper
sig på ett rusthålls- eller soldat-rolenummer, men 3TVo på en båtsmansrote,
så enär kostnaden för hvarje nummer af soldal- och båtsmanshållet öfverhufvud
kan anses ungefär lika, följer deraf att i medeltal de bålsmansroterade
hemmanen varit i mån af nämnde skiljaktighet lindrigare betungade, dock
särskilda hemman mer eller mindre, efter deras olika natur.
Skjutsnings-bestyret är jemförelsevis icke särdeles tryckande inom detta
län. Orsakerna dertill igenfinnas i landskapets läge, dess beqväma sjökommunikationer
samt ångfartygstr afiken. En följd häraf har ock varit, att då i
anledning af Eder Kongl. Majrts nådiga Förordnande den 2 Augusti 1844,
åtgärder vidtogos för skjutsniugens ställande på entreprenad, dessa mötte så
föga benägenhet hos den skjutsskyldige allmänheten, att, utom i Götheborgs
stad, hvarest redan tillförene skjutsnings-anstalterne ordnats på ett med Kongl.
Brefvet af år 1844 öfverensstämmande sätt, intill 1846 års slut endast vid
tvänne gästgifverier inom detta län entreprenader kunnat åstadkommas.
Af samma skäl, som för skjutsning-bestyret anförts, är äfven väghållnings-besväret,
med undantag af Götheborgs närmaste omgifning, der rörelsen
är
25
är utomordentligt liflig och tillgången å tjeniiga grusnings-ämnen ringa, jemförelsevis
mindre betungande. I den mån, som de backiga delarne af allmänna
landsvägarne kunna blifva omlaggde, skall ock underhållet än vidare lättas.
I afseende å Presterskapets och kyrkobetjeningens aflöning har, sedan
nästföregående Femårs-berätlelse afläts, någon förändring icke ägt rum.
För värdes-beräkningen af de i Tabellen upptagna ouera och allmänna
besvär äro enahanda grunder, som i föregående Femårs-berältelser följde.
Politi. Likmätigt Kongl. Majrts nådiga Förordning af den 29 Augusti 1843
hafva sockne-nämnder blifvit i socknarne å landet utsedde för handhafvande
af de bestyr, sorn högstberörde författning stadgar. Derjemte äro, för befordrande
af ordning och sedlighet, å ställen der i följd af en större och mera
sammanträngd folkmängd behofvet sådant fordrat, särskilde ordningsmän,
uppå vederbörandes förslag, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förordnade.
Sedan nästföregående Femårs-berättelse afgafs har, genom Kongl. Majrts
nådiga stadga angående folkundervisningen i riket af den 18 Juni 1842, ett
vigtigt steg blifvit taget till undervisnings-anstalternas befrämjande å landet.
Intill slutet af det tidskifte, som är föremål för nu förevarande berättelse,
hade dock folkundervisningen här i länet- icke hunnit fullständigt ordnas.
Enligt ett af Consistorium härstädes, efter förloppet af år 1846, meddeladt
sammandrag, utgjorde antalet af församlingar, der folkskolorna då redan
funnos ordnade i öfverensstämmelse med högstberörda Kongl. Stadga, 30,
hvaraf 4 stadsförsamlingar, — 5 der lärare antagits, men undervisningen ej
kunnat börjas, — 31, der skolornas öppnande endast berodde på erhållande
af skicklige lärare, samt 14, som ännu icke vidtaget några eller endast få
åtgärder för skolväsendets ordnande.
Offentliga sjukvårds-inrättningar, bestämda för länet i allmänhet, äro
l:o Läns-Lazarettet och Kurhuset i Uddevalla
2:o Götheborgs Hospital.
Vid förstnämnda inrättning emottagas sjuka från hela länet, med undantag
af Götheborgs stad. — Sjuksängarnes antal var vid början af ifrågavarande
femårs-skifte 60, men tillökning har befunnits af behofvet påkallad.
Enligt Herr General Direktören Ekströmers sistlidet år från trycket utgifne
embets-berättelse voro under åren 1838—42 å inrättningen intagne
1321 sjuke, deraf 840 på lazaretts- och 481 på kurhusafdelningen. Således
voro i medeltal årligen vårdade 168 på den förra och 96 på den sednare.
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1842—1846. ^
26
Under de nästföregående 5 åren hade årliga medeltalet af sjuke varit 167 å
förra, och lil å sednare afdelningen.
Inrättningens utgifter under åren 1838—4-2 stego inalles till 26,546 R:dr
19 sk. n r:st. eller i medeltal årligen till 5,309 R:dr 13 sk. 7 r:st. Fördeladt på
underhållsdagarne visar beloppet en medelkostnad af 17 sk. 4 r:st för hvarje
sjuk dagligen. — Under de nästföregående fem åren utgjorde den sålunda beräknade
dagkostnad 17 sk. 9 r:st. — Kurhusafgiften inom länet utgår fortfarande
med 5 sk. af hvarje mantalsskrifven person.
Vid Götheborgs Hospital, hvars bestämmelse icke är uteslutande för detta
* län, vårdades under åren 1838—42 inalles 143 sinnessjuke, deraf 54 qvarliggande
från år 1837 och under tiden intagne 84 (inberäknade 74 profkurspatienter,
af hvilka 45 blifvit inlöste). Under samma lid utskrefvos såsom
friska 20, hvaribland dock 11 profkurs-patienter, ocb dogo 25. Vid 1842
års slut voro qvarliggande 80. Inrättningens utgifter uppgingo under berörde
5 år till 45,012 R:dr 7 sk. 11 r:st, eller i medeltal årligen till 9,006 R:dr
20 sk. 9 r:st. I förhållande till underhållsdagarnes antal, utgjorde medelkostnaden
för hvarje sjuk dagligen icke fullt 15 sk. 1 r:st och årligen 114 R:dr
32 sk. — Under nästföregående fem år hade denna medelkostnad varit 20 sk.
11 r:st dagligen och 159 R:dr årligen.
Det inskränkta utrymmet af denna mer och mer anlitade inrättning medgifver
icke en ändamålsenlig behandling af de sjuke, men till de väsendtliga
förbättringar härvid, som behofvet högt påkallar, hafva tillgångar hittills icke
kunnat åstadkommas.
I afseende å helsovården har för öfrigt någon annan förändring inom
detta län icke inträffat, än att en Extra provincial-läkare blifvit anställd särskildt
för Oroust och Tjörns fögderi.
Försörjningen af de fattiga har fortfarande blifvit bestridd af församlingarne
dels genom de icke arbetsföras inrymmande i fattigstugor, der sådane
funnits, men i annat fall genom deras försändande från gård till gård, och
dels genom bestämdt understöd åt sådane, som funnits äga förmåga att sjelfve
något bidraga till sin bergning.
I afseende å gästgifverbordningarne är någon förändring under ifråga varande
femårs-skifte icke skedd.
Antalet af krogar och andra näringsställen är under sednare lid sålunda
minskadt, att det under år 1846 utgjorde å landet, inberäknadt Götheborgs
å landets grund belägne förstäder, men utom gästgifverierne . . . 37.
/
27
i Götheborg 68.
i länets öfrige städer 21.
tillsammans 126.
Hvad angår anstalterne till odjurs utrotande, så har i delta län, såsom
allmännast är fallet, icke kunnat tiilvägabringas någon för hela länet gemensam
förening. Synnerligast hafva Skärgårdsinvånarne i allmänhet undandragit
sig deltagandet i kostnaderna för ändamålet, enär öarne svårligen äro
åtkomliga för de mest förödande rofdjuren, och, då något sådant der förmärkes,
det är lätt, att genom skallgång derifrån befria sig. Genom öfverenskommelse,
träffad inför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande den 15 April 1842
och af Kongl. Maj:t den 13 Oktober samma år i nåder fastställd, hafva 5 Härader
samt 13 socknar af de öfriga häraderne tillförbundit sig att årligen erlä°sa
8 sk. Banko för helt mantal och i förhållande derefter för mindre hem
OO
mansdelar,
hvilken afgift häradsvis, der hela häradet deri deltager, men
eljest sockne vis uppbäres och samlas till fond för gemensam jagtkassa, hvarifrån
såsom premier betalas för nedannämnda rofdjur, då de dödats utom
skallgång: fullväxt Björn 8 R:dr, — Björnunge 4 R:dr,— fullväxt varg 6 R:dr
— vargunge 4 R:dr, — fullväxt lo 4 R:dr, —lo-unge 2 R:dr, — räf 32 sk.
För öfriga orter i länet, med undantag af öarne Oroust och Tjörn, gäller
till efterrättelse den af Kongl. Maj:t den 14 December 1758 fastställda förening,
enligt hvilken af hvarje matlag, som i hemmantal står, bör i det pastorat,
der rofdjur fångas, för hvarje björn eller björnunge erläggas 1 öre silfvermynt,
för varg eller vargunge, lo och mård £ öre silfvermynt, för räf
eller räfunge J öre silfvermynt, och för hvarje örn, hök, glada, korp och
kråka eller unge deraf ^ öre silfvermynt.
Inom länet har år 1845 ett bolag bildat sig för försäkring af åbyggnader
och lösegendom å landet, och efter det Eders Kongl. Maj:t den 13:de Mars
samma år för detsamma i nåder fastställt reglemente, har detta bolag träd t
i verksamhet. Det kan icke betviflas, att ju denna stiftelse, som är grundad
på en minimi-teckning af 2,000,000 R:dr, skall komma att på länets ekonomiska
förhållanden utöfva ett gagneligt inflytande.
Af anstalter, som afse besparings- och understöds- ändamål, äro i öfrigt
för landet icke andre att anföra än Sockne-magasiner, för anläggande hvaraf
detta läns allmoge visar föga benägenhet, så att vid 1846 års slut endast en
sådan inrättning i hela länet fans och som tillkommit under ifrågavarande
5 år, samt 2:ne Sparbankar inrättade den ena af Grosshandlaren D. Carnegie
28
och den andra af Grosshandlaren W. Gibson till nytta för det talrika arbetsfolk,
sorn är anställdt vid deras fabriks-auläggningar å Klippan och Jonsered
nära Götheborg;.
Städer.
Götheborg, länets residensstad, sedan dess anläggning en af rikets förnämsta
handelsstäder, rättlärdigar numera äfven namnet af fabriksstad. Inbyggarnes
idoghet, lättad af stadens för deltagande i verldsmarknaden synnerligen
beqväma läge, har knutit handelsförbindelser med alla folk, för hvilka Svenska
flaggan hittills blifvit känd, och verkan deraf har varit ett ständigt vidgande
af afsätlnings-fältet för inhemska arbetets alster. Följande statistiska
sammandrag öfver Götheborgs folkmängd, varu-vexling med främmande länder,
sjöfart, fabriksrörelse, tullintägt m. m. skola bära ojäfaktigt vittne om den
jemnt stigande förkofran, som staden vunnit, äfvensom om den inhemska näringsflitens
tillväxt, synnerligast från den tid, då rikets allmänna författningar
öppnat en friare täflan för handel och näringar.
Götheborgs folkmängd, som
år 1822 utgjorde  15,868.
och » 1841 »
17,893.
hade» 1846 stigit till 19,854.
Dessa uppgifter utvisa dock endast antalet af den folkmängd, som varit
inom stadens ägo-område boende, hvadan deruti icke inbegripes befolkningen
inom Carl Johans församling, som, ehuru å landets grund, likväl är att anse
såsom bildande en förstad åt Götheborg och derför ock tillhör denna stads
polis-styrelses domvärjo.
Denna församlings folkmängd utgjorde
år 1841
5,734.
och år 1846
6,095.
Stadens öppna jord användes fortfarande till odling af säd, potates och
foderväxter.
Såsom förhållandet är för riket i allmänhet, utgöra Stångjern och Bräder,
de sistnämnde af de dimensioner, som få namn af Plankor och Battens,-  Götheborgs förnämsta utförsels-artiklar. — Enligt tillgängliga officiella hand
-
29
lingar har utförseln deraf från nämnde stad sedan början af nästlidne århundrade
tilltagit sålunda:
Stångjern.
Bräder.
Sk®.
Tolfter.
åren
1701—1720 i
medeltal . . .
58,798
13,031
»
1720—1740
d:o
72,403
18,704
1741 — 1760
d:o . . .
83,000
26,613
»
1761—1780
d:o
88,030
26,162
»
1781—1800
d:o . . .
103,395
28,619
»
1801 — 1820
d:o ...
92,726
36,804
»
1821—1830
d:o
119,149
55,232
1831—1840
d:o ...
149,197
98,913
»
1841—1845
d:o
145,252
135,433
»
1846
d:o . .
150,532
191,712
Af andra slags jerntillverkningar och trävaror utfördes:
1801—10.
i medeltal.
1811-20.
i medeltal.
1821-30.
i medeltal.
1831—40.
i medeltal.
1841—45.
i medeltal.
1846.
Spik
Skit
525
1,467
2,094
1,84.3
2,226
1,890
Stål
1,599
4,392
2,640
5,868
16,177
8,071
Bjelkar
St.
15,022
15,516
8,716
5,142
7,657
22,125
Sparrar
»
2,786
2.303
8,041
7,111
25,519
41,401
Spiror och mastträn .
»
2,535
2,790
5,029
3,765
3,613
5,344
Utom ofvannämnde slags trävaror hafva, såsom tillförene, fortfarande i
smärre qvantiteter utförts läckter, skeppsvirke, båtshaksskaft, åror, boktunnor,
takstickor, trädgårdsstolar, m. m.
Af öfriga varor, som vanligen utgöra föremål för skeppning till utrikes
ort, förtjena följande företrädesvis att nämnas, och har deraf utförts:
30
1827-30.
i medeltal.
1831—40.
i medeltal.
1841—45.
i medeltal.
1846.
Alun
SM.
1,754
1,157
1,250
1,616
Ben
1,571
2,714
1,291
88
Brunsten
251
2,803
1,695
180
Färgmossa
LU.
5,295
27,840
9,120
2,265
Linfrö
T:r
1,116
6,445
5,936
2,013
Oljekakor
SM.
1,152
1,714
3,479
3,314
Spanmål, hufvudsakligen Hafre
T:r
13,496
10,403
34,122
50,277
Mursten och Taksten
St.
228,891
476,376
655,140
379,193
Tjära
T-r
905
1,614
2,113
1,021
Af ortens betydligare Fabriks-lillverkningar hafva under sednare åren
Segelduk och raffineradt socker äfven utom riket (hufvudsakligen i Norrige)
vunnit afsättning; och utskeppades
1841—45.
i medeltal.
1846.
alnar
23,479
13,789
U.
209,456
588,333
Socker, raffineradt
Hvad i öfrigt afsättningsorterna för de utskeppade varorna angår, så halen
väsendtlig förändring sedan år 1836 föregått med jern. Ända till nämnde
tid var afsättningeu af Svenska jernet i Norra Amerikas förenta stater större
än i något annat land, men aftog derefter hastigt, så att heloppet af jern,
som härifrån till Norra Amerika sedermera årligen skeppats, knappt uppgått
till tredjedelen af hvad tillförene årligen funnit afsättning i nämnde land,—
en följd dels af den förkofran, som detta lands egna bergverk under sednare
åren vunnit, dels af den större svårigheten, att täfla med det Engelska jernet,
sedan differentialtullen derå i Norra Amerikas förenta stater blifvit afskaffad.
Skäligen antages likväl, att afsättningeu af Svenskt jern i förenta staterne
icke i vidare mån skall komma att inskränkas, enär det framgent måste blif
va
erforderligt för vissa behof, såsom till stål, deraf en större mängd använ
-
31
des lill verktyg och redskap, och synnerligast till vagnsfjedrar, hvaraf behofvet
för rörelsen å jernbanorna är i ständig tillväxt.
Under åren 1842—46 har utförseln från Götheborg af jern, stål och
manufaktursmide!! till norra Amerikas förenta stater inalles utgjort 159,425
SkU, eller i medeltal för året 31,885 SkU
Under samma tid har af dessa varor utförts till England inalles 388,125
SkU., eller i medeltal för året, 77,625 SkU, samt i medeltal årligen till Hanover
och Bremen 15,800 SkU, till Frankrike 12,600 SkU, och till Danmark
5,500 SkU, hvarförutan under de 2:ne sistnämnda åren afgått årligen till
Java omkring 6,000 SkU, till Algerien 2,400 SkU. och till Brasilien 2,200 SkU
Af utskeppade Trävaror har omkring hälften afgått lill England, något
mera än en fjerdedel till Frankrike, icke fullt en åttondedel till Belgien och
återstoden till Algerien, Spanien, Brasilien och Danmark. — Den betydliga
tillökning, som i trävaru-skeppningen de sednare åren ägt rum, är hufvudsakligen
att tillskrifva nedsättningen af trävaru-tullen i England, hvilken år
1840 utgjorde 6 £ å svensk läst, men sedermera efterhand nedgått till 2 £
p:r läst.
Hvad Götheborgs irnpdrthandel angår, så utvisa nedanstående, på officiella
uppgifter grundade sammandrag, att den upder de sednaste 25 åren likaledes
vunnit en betydlig tillväxt. Synnerligast anmärkningsvärd är denna tillväxt
för sådane bufvudsakligare införselsartiklar som utgöra råämnen för fabrikernas
och handtverkeriernas behof, och i afseende hvarå den tillika innebär en
måttstock för omfånget af landets inhemska slöjder och konstflit.
Bomull.
Bomullsgarn.
Ull.
Socker
rått.
Tobaksblad
och Stjelk.
Åren 1822—24 infördes i
medeltal.
» 1825—30 d;o d:o
» 1831—35 c!:o d:o
» 1836—40 d:o d:o
» 1841—45 d:o d:o
år 1846 d:o d:o
165,448
219,038
397,672
636,469
1,981,335
2,604,709
förtull. efter
värde
208,509
539,077
834,408
1,279,419
1,688,279
«
521,495
388,512
583,607
560,756
640,904
636,790
3,170,195
3,765,255
4,242,962
4,578,128
7,522,635
7,781,141
1,314,857
1,002,268
1,289,887
1,294,246
1,478,430
1,507,087
Af lifsmedel och dryckesvaror utgöra följande de mest betydande importföremål,
hvarvid likväl bör anmärkas, att hvad de egenteliga vällefnads-artik
-
32
larne angår, de växande siffertalen i införselstabellerna otvifvelaktigt till någon
del äfven äro att tillskrifva en sorgfälligare tullförvaltning ocb införselsafgifternas
nedsättning i den mån att mindre retelse till tullförsnillning ägt rum.
Kaffe.
Salt.
Sill,
saltad.
Vin.
Arrac,
Cognac,
och
Rumm.
Tunnor.
Tunnor.
Kannor.
Kannor.
Åren 1822—24 infördes i
medeltal
348,869
47,723
41,427
18,899
f Cognac
» 1825—30
d:o
d:o
628,330
47,847
47,023
44,386
22,869
„ 1831—35
d:o
d:o
937,796
49,304
48,941
49,328
42,278
X 1836—40
d:o
d:o
1,158,449
60,435
49,854
58,211
38,117
* 1841—45
d:o
d:o
1,909,999
64,487
53,340
68,624
60,891
År 1846
d:o
d:o
2,270,392
75,223
76,045
86,138
82,948
Utländska väfnader voro, med få undanlag, till införsel förbjudne intill
år 1825. — Derefter har införseln år efter år stigit synnerligast af Bomullsooh
Ylleväfnader, deraf tullspecialerna upptaga i medeltal
för åren 1825—30  alnar 114,593.
» 1831—36
» 472,564.
» 1837-41
» 649,930.
» 1842—46
» 186,021.
Härvid gäller likväl samma anmärkning, som nyss anförts i afseende å
vällefnads-artikla r i allmänhet.
Att spanmål numera endast undantagsvis i någon större mängd införes,
ådagalägges af följande sammandrag, som dock omfattar 3:ne svårare missväxt-år.
Införseln till Götheborg af spanmål, af alla slag utgjorde
åren 1827—30 i medeltal i . . . Tunnor 8,738.
» 1831—35 d:o  » 6,670.
» 1836—40 d:o  » 23,457.
» 1841-45 d:o  » 3,843.
år 1846
» 3,247.
Till
33
Till betydligare införselsartiklar böra äfven räknas oberedda Hudar och
Tran, hvarmed förhållandet synes vara enahanda, som nied förut anförda
råämnen af utländskt ursprung, hvilka till förädling eller vidare beredning
här införts.
Oberedda
Hudar och
Tran.
Skinn.
S
Kannor.
Å ren
1827—30
infördes i
medeltal
192,565
36,999
»
1831—35
d:o
d:o
429,033
58,943
»
1836—40
d:o
d:o
352,533
58,044
»
1841—45
d:o
d:o
1,227,931
62,754
År
1846
d:o
d:o
1,449,726
96,284
Öfriga varor, som varit föremål för införsel under den tid, som denna
berättelse omfattar, änskönt, sammantagne, af icke ringa tyngd å handelsvågen,
hafva dock hvar för sig, jemförelsevis varit af mindre betydenhet.
Egentlig transitorörelse har härstädes fortfarande varit ganska inskränkt, så
att nederlags-inrättningen varit att betrakta föga annorlunda, än som en kredit-upplags-anstalt.
Hvad Sjöfållen imellan Götheborg och utländska hamnar angår, så har
äfven den vunnit betydlig utsträckning, — en påtaglig följd af varuvexlingens
ökade omfång.
Följande tabeller, upptagande inkomna fartygs antal och lästetal under
åren 1836 och 1846, kunna bilda ett omdöme om denna sjöfartens förkofran,
som synnerligast måste vara tillfredsställande med afseende å den jemförelsevis
mera ökade andel deruti, som Svenska handelsflottan vunnit.
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1842—1846.
5
34
Antal.
Lästetal.
Vid Götheborgs Tullkammare inklarerades från ut-
rikes orter.
År 1836.
Svenska fartyg
195
12,784
Norrska » (utom Post-ångfartygen) ....
306
19,134
Engelska »
44
3,665
Amerikanska »
36
5,799
Danska »
21
458
Hanoveranska »
4
122
Summa
606
41,962
År 1846.
Svenska fartyg
401
26,569
Norrska » (utom Post-ångfartygen) ....
528
36,146
Engelska »
41
3,481
Amerikanska »
5
873
Danska »
31
780
Hanoveranska »
6
203
Kyskt »
1
108
Finska »
2
421
Franska »
20
1,372
Belgiskt »
1
57
Oldenburgskt »
1
80
Bremiska »
2
335
Mecklenburg-Schwerinskt fartyg
1
73
Summa
1,040
70,498
Götheborgs utrikes handels och sjöfarts betydliga tillväxt ådagalägges
ytterligare genom tillgängliga uppgifter om stadens tullintägt och vexelrörelse.
Enligt tullkammarens handlingar har tulluppbörden härstädes, inberäknadt
lastpenningar, nederlags-rekognition, transito-afgift, fyr- och båkaf
-
35
gift samt afgift till Handels- och sjöfarts-fonden, men utom konfiskationsmedlen,
ulgjort:
Banko.
åren
1816—20 i
medeltal ....
517,562
ii
»
1821—25
d:o ....
609,267
22
»
1826-30
d:o ....
704,773
34
»
1631—35
d:o ....
852,682
46
»
1836-40
d:o ....
1,083,918
2
»
1841—45
d:o . . . .
1,332,631
20
år
1846
1,590,743
12
6
I afseende å de för förstnämnda 2:ne Femårs-skiften upptagne summor
bör anmärkas, alt deruti inbegripes äfven den tull, som enligt 1816 års tulltaxa
utfått i Hamburger Banko och hvilken här beräknats till Svenskt Banko
o r»
efter en antagen medelkurs af 128 sk.
Den betydliga tillväxt, som Götheborgs tulluppbörd enligt förestående
sammandrag vunnit, är så mycket mer bevisande om rörelsens förkofran,
som under den tidslängd, hvilken sammandraget omfattar, åtskillige i tulluppbörden
ingående afgifter, såsom Konvoy-afgiften å utgående varor, lästetals-afgiften
och stämpel-afgiften, upphört, samt tullafgifterne å utgående varor
till största delen försvunnit eller blifvit betydligt nedsatte, och å en stor del
inkommande varor dels alldeles upphört, såsom för Bomull och Stenkol, dels
i mer eller mindre mån blifvit förminskade.
Angående Götheborgs vexelrörelse upplysa meddelade officiella uppgifter,
att vexelslulen härstädes utgjort:
£ Sterling.
Hamb. B:ko m:k.
Francs.
Gulden.
År
1842 . . .
179,859
1,332,000
1,223,000
145,000
»
1843 . . .
180,000
2,786,000
1,818,104
165,000
»
1844 . . .
245,000
2,448,000
2,044,400
152,000
»
1845 . . .
283,500
2,426,000
2,309,000
139,000
»
1846 . . .
314,300
3,032,000
3,800,000
102,000
36
Frakterna hafva i allmänhet under ifrågavarande 5 år varit mer än vanligt
lönande. Stadens Skeppsrederi-r'örelse har ock i anseende dertill vunnit
någon förkofran, dock icke i den mån, som kan anses svara emot den utrikes
handelns tillväxt.
Götheborgs handelsflotta, som
år 1827 utgjorde 96 fartyg om tillsammans 8,008 läster,
men 1836 minskats till 69 fartyg om » 6,114 »
hade 1841 åter ökats till 97 » om » 9,552 »
och 1846 åter ökats till 102 » om » 10,210 »
De flesta staden tillhöriga fartyg äro af utmärkt byggnadsart, kopprade
och snällseglande, samt användas till stor del i fart på transatlantiska orter,
hvilket med fördel kunnat ske under åtnjutande af den tull-lindring, sorn ägt
rum för å sådane orter producerade med inhemska fartyg direkte derifrån
införde varor.
Minuthandeln uppgifves hafva under ifrågavarande 5 år varit jemn och
lönande och varu-afsättningeu till förbrukning inom landet i ständigt tilltagande.
Förnämligast har detta varit fallet med manufaktur-artiklar och i
allmänhet med mode-varor.
Någon grund för omdömet om den inrikes rörelsens tillväxt lemnar
följande från Tullförvaltningen meddelade uppgifter om antalet af fartyg, som
från andra inrikes orter till Götheborg med förpassning ankommit och af dem,
som härifrån till andra inrikes orter med förpassning afgått. Det bör härvid
anmärkas, att förpassningsfriheten under tiden icke obetydligt utvidgats.
Ankomne.
Åfgångne.
Stycken.
Stycken.
Åren
1822—25
utgjorde antalet af sådana
fartyg
medeltal
350
378
»
1826—30
d:o
d:o
351
621
»
1831—35
d:o
d:o
508
768
»
1836—40
d:o
d:o
678
1,058
»
1841—45
d:o
d:o
570
1,014
år
1846
d:o
d:o
577
1,171
Antalet af Handlande i Götheborg har, enligt de lill Lands-kontorel
inkomne taxerings-längder, utgjort
37
åren 183G—40 i medeltal  447.
» 1841—43 (h«  447.
år 1846
495.
Hvad Götheborgs Fahriksrörelse angår, så har under de 5 år, som denna
Berättelse afser, densamma fnrkofrats till mer än hälften högre tillvei kningsbelopp.
Meddelade officiella uppgifter ut visa antalet af de å Götheborgs stads
område aniaggde fabriker, antalet af dervid anställde arbetare samt värdet
af dervid åstadkomne tillverkningar för åren 1842 och 1846 sålunda:
1 8 42.
1 8 4 6.
Fabriker.
Arbetare.
Tillverknings-
värde.
Fabriker.
Arbetare.
Tillverknings-
värde.
Bomulls- Linne- och Ylleväfnads-
R:dr Banko.
R:dr Banko.
fabriker
8
478
99,207
7
394
96,667
Kattuns- och Ylle-tryckerier
3
14
5,090
2
9
5,380
Kemiskt Tekniska fabriker
—
—
9
7
1,885
Färgerier
3
11
5,922
4
18
6,783
Garfverier
2
11
12,690
2
20
26,892
Hattfabriker
4
11
1,640
3
10
2,383
Klädesfabrik
—
—
1
9
4,674
Lackfabriker
3
3
3,220
3
3
2,560
Ljusfabrik
1
2
4,166
—
—
Mekanisk verkstad
—
—
1
150
120,000 1
Musik-Instrument-fabriker . .
3
5
1,233
2
16
8,000
Nålfabrik
—
1
7
2,000
Oljeslageri
1
2
1,900
—
—
Parfymerifabrikcr
2
2
6,953
2
2
5,854
Repslagerier
4
17
4,654
4
22
6,266
Segelduksfabrik
1
15
5,977
—
—
Sockerraffinaderier
2
49
353,087
2
49
502,487
Spegelfabriker
3
17
4,602
3
18
4,935
Såpsjuderier
2
3
3,400
—
—
Tapetfabriker
1
1
150
5
7
1,970
Tobaksfabriker
17
86
72,892
16
186
161,510
Urfabriker
6
15
1,921
6
15
1,673
Attickebryggerier
1
2
5,000
1
2
3,333
Öfrige mindre fabriker . . .
6
11
1,801
7
14
2,397
Summa
73
^ 755
595,505
74
958
967,649
38
I förening med den mekaniska verkstad, som i förestående tabell omförmäles,
och hvarvid efter dess anläggning år 1842 afverkats årligen till och
med 1845 i medeltal 750 Slcfé. gjutgods, men är 1846 1,700 Slc'£i. —, är
sistnämnda år anlagdt ett puddlingsverk för 2 eller flere ungnar med behöfligl
antal ånghamrar. Men, för att få fullständigt begrepp om vidden af Götheborgs
fabriksrörelse, måste jemväl alla de fabriker inbegripas, som, ehuru
icke på stadens grund, dock i stadens närhet inom Götheborgs fögderi äro
anlaggde, helst de fleste af dessas idkare tillhöra Götheborgs samhälle, och
fabrikernas anläggande utom staden allenast afsett antingen ett beqvämligare
läge i afseende å vattenfall eller sjötransport eller, med eller utan sådan förmån,
lindring i kommunal-utskylder och allmänna besvär.
Antalet af Fabriker i Götheborgs fögderi och af dervid anställde arbetare
samt värdet af deras tillverkningar år 1846 utgjorde enligt ofliciella
uppgifter.
Bomulls- och Linnefabriker
Porterbryggeri ....
Segelduksfabrik ....
Färgerier
Garfveriet' ....
Oljeslageriet1
Pappersbruk
Skeppsbyggerier ....
Sockerbruk
Tobaksfabriker ....
Diverse mindre fabriker .
Su
mma
Fabriker.
O*
ra
P
ra
Tillverknings-
värde.
3
302
R:dr Banko.
260,339
1
68
126,533
2
465
225,386
4
49
38,264
4
20
43,592
4
23
122,830
2
15
8,366
2
220
112,500
1
208
1,271,165
2
33
22,253
17
393
178,381
42 j
1,796
2,409,609
Värdet af
Götheborgs stad
som vid början
s.g
till
samtlige
omkring
under Götheborgs Hallrätt förut lydande, så väl i
som i
af detta århundrade
150,000 R:dr Banko utgjorde
Götheborgs fögderi anlaggde, Fabrikers tillverkningar,
enligt
ofliciella anteckningar, inskränkte
39
år
åren
R:dr 1,295,615.
» 1,406,297.
» 1,932,803.
» 3,377,258.
1827
1832—36 i medeltal ....
» 1837—41 » ....
och år 1846
Fabrikernas antal inom samma område var
år 1832 89 stycken med 1,069 arbetare.
» 1836 101 » med 1,500 »
» 1846 116 » med 2,754 »
Så tillfredsställande det må vara, att se fältet för den industriela verk
samheten
så hastigt och så betydligen vidgadt och försörjnings-utvägarne i
samma mån för arbetsklassen ökade, påkalla imellertid de vådor i moraliskt
hänseende, för hvilka de vid spädare ålder antagne, talrikt sammanförde fabrikslärlingar
äro blottställde, allvarlig uppmärksamhet, och det måste blifva
en omsorg för den närmaste framtiden, att ordna förhållandet härmed på ett
sätt, som med villkoren för den allmänna uppfostran till sedlighet och samhälls-ordning
kan linnas förenligt.
De egentliga handtverksyrkena i Götheborg synas, hvad utsträckningen
af deras verksamhet angår, icke hafva förkofrat sig i samma mån som handel
och fabriker, ehuru en stor del af dessa yrken ovedersägligen lilleg nät sig
fullt så mycken konst-skicklighet som man i andra rikets städer finnér. Att
likväl den ekonomiska ställningen inom dessa yrkens idkare under dea sednare
tiden något förbättrats, bör vara att sluta deraf, att de på HandtverksCorpsens
egne uppgifter grundade afkortningar å bevillnings-utskylderna för
Stadens handtverksidkare i allmänhet under sednare åren varit vida mera
sällsynta än tio till femton år tillförene.
Enligt de af Commerce-Collegiuin offentliggjorda Statistiska uppgifter, har
af Götheborgs handtverkare, inberäknade idkarne af sådane näringar, som
icke egentligen varit att hänföra till handel eller handtverk, och icke lydt
under Hallrätt, (Slagtare, m. fl.) äfvensom af hos dem anställde arbetare antalet
under nedannämnde tidrymd, förhållit sig sålunda:
Mästare.
Gesäller.
Lärlingar
och andra
arbetare.
Åren
1831—
-35
voro i
medeltal
336
252
430
»
1836-
-40
d:o
d:o
324
293
454
»
1841-
-45
d:o
d:o
330
379
483
«
Ar
1846
d:o
d:o
347
430
575
40
Enligt upprättade taxerings-sammandrag liar beloppet af den kronobevillning,
som utgått af bandel och rörelse i Götheborg, utgjort för
Handlande
och
Skeppsredare.
Fabriksidkare
och Skepps-  varfsägare.
Idkare af
handtverk och
andra bor-  gerliga yrken.
Krog- och
Värdshus-  idkare.
Summa.
åren 1836—40 i medeltal
30,471
33
1,724
2
5,125
38
1,454
—
38,775
25
■"ö
in
1
OO
r-f
Ä
29,821
43
2,705
10
4,914
27
1,245
14
38,686
40
år 1846 d:o
36,043
44
5,688
24
6,905
8
1,260
-
49,897
28
Den mångsidiga och hastiga utveckling, som på sätt genom det ofvananförda
är skildradt, den industriela verksamheten i Götheborg under sednare
tid vunnit, har icke allenast befrämjat stadens eget välstånd. Äfven på kringliggande
landsorters näringar och konstflit har den haft och måst hafva ett
fördelaktigt inflytande. Den iifliga afsättning, som landtmannens produkter
och slöjdarbeten här funnit, vittnar derom uppenbart.
Jemlikt anvisning i de fastställde formulär-föreskrifterna, får jag vidare
i korthet redogöra för Götheborgs Undervisnings-anstalters samt Sjukvårds-,
Fattigvårds- Arbets- och andra välgörenhets-inrättningars tillstånd, sådant det
enligt vederbörandes uppgifter befanns år 1846.
l:o Undervisnings-anstalter.
A Offentliga läroverk och andra stiftelser för undervisning i
allmänhet.
a) Gymnasium, med 13 lärare och 50 lärjungar.
För aflönande af Gymnasii lärare-personal anslogs år 1652 Kronotionde
från vissa socknar i Götheborgs och nästgränsande län till ett belopp af 870
eller, sammanräknadt med anslaget till det lägre allmänna läroverket på stället
eller Trivial-skolan, 1,090 tunnor spatimål, hvarjemte ett prebende-paslorat
anvisades åt hvardera af de 2:ne Theologie-Lektorerna och ett prebende-hemman
åt hvardera af de öfrige Lektorerna. Dessutom har lärare-personalen
under sednare tid fått sig tillslagne hushyre-medel, som till bestämda belopp
utgå från Götheborgs Stads kassa. Till läroverkets nytta äro betydliga fonder
att
41
alt tillgå, hufvudsakligen medelst de i Bohus län belägna så kallade Hvitfeldtska
Stipendii-godsen, tillsammans 141^ förmedlade mantal, som testamenterats
af frami. Enkefru Margaretha Hvitfeldt den 22 Jannuari 1663, af
hvilka gods likväl 52-^f mantal sedermera blefvo till kronan indragne, men
omedelbart derefter till det genom testamentet afsedda ändamål åter donerade.
b) Högre Lärdoms-skolan, med 9 lärare och 81 lärjungar.
c}\Apologist-Skolan, med 6 lärare (inbegripne 2:ne för Gymnasium gemensamme
Sång- och ritlärare) och 57 lärjungar.
d) Real-Gymnasium, med 7 lärare och 60 lärjungar.
e) 'Folkskole-lärare-Seminarium, med 2 lärare och 48 lärjungar, upprätthålles
med ett årligt stats-anslag af 666 R:dr 32 sk.
f) Domkyrko-församlingens Folkskola, med 3 lärare och 250 lärjungar.
g) Christines församlings Folkskola, med en lärare och 90 lärjungar.
h) Småbarnsskolan, med en lärarinna och 62 lärjungar. Denna uppfostrings-anstallt,
hvars fond från början tillkommit genom enskildes frivilliga
gåfvo-bidrag, erhöll af stadens invånare, vid allmän rådstuga den 17 December
1841, till anstaltens underhåll och utvidgning ett årligt anslag under
påföljande 3:ne år af 1,000 R:dr, samt ytterligare, vid allmän rådstuga den 2
Jannuari 1846, 2,000 R:dr.
i) Kjellbergska Flickskolan, med 6 lärare och 30 lärjungar. I denna skola,
som grundlagts genom en af framlidne Grosshandlaren Jonas Kjellberg i lifstiden
donerad fond af 33,333 R:dr 16 sk. Banco och hvilken fond år 1846
ökats till 45,735 R:dr 26 sk. 10 r:st. åtnjuta fattiga flickor af bättre härkomst
undervisning i Christendom, geografi, arithmetik, historien, språk, musik och
finare handarbeten.
k) Willinska Fattigfriskolan, med 6 lärare och 227 lärjungar. — Till bestridande
af kostnaderne för slöjdklassen uti denna skola, hvarest 24 fattiga
barn från och med deras 12:te till och med deras 14:de år njuta fri undervisning
i Smeds-, Snickare-, Vagnmakare- och Svarfvare-handtverken,
samt tillika erhålla fria boningsrum, underhåll och kläder, hafva stadens
invånare, enär de tillgångar, som till denna stiftelse och densammas underhåll
från böl jan hemtats af enskildes gåfvor och bidrag, vid 1841 års början
voro till stor del medtagne, vid allmän rådstuga den 17 December samma
år för kommande året, eller 1842, anslagit 2,500 R:dr Banko, hvilket belopp
jemväl under nästpåföljande 4 år, eller till och med år 1846, årligen utgått
såsom af stadens invånare beviljadt anslag till samma inrättning.
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1842—1846. 6
42
l) Skolan å Stadens Barnhus, med 2 lärare och 37 lärjungar, af hvilka
sistnämnde 12 äro å landet utpensionerade.
m) Prins Oscars Skola, för soldat-harn vid Kongl. Götha Artilleri-regemente,
med 5 lärare och 48 lärjungar. Skolans årliga bidrag beräknas till
600 R:dr och dess kapitalfond uppgick år 1846 till 31,545 R:dr 20 sk. i r:st.
Af denna Skol-inrältning finnas filial-afdelniugar å Marstrand och Carlsborg.
n) Fruntimmers-Föreningens Flickskola, med 3 lärare och 28 lärjungar och
en utlånt kapital-fond af 11,000 R:dr.
o) De Fattiges Vänners skola, med 2 lärare, 24 lärjungar och en fond af
2,000 R:dr.
p) Societets-Skolan, med 6 lärare och 62 lärjungar, ursprungligen bestämd
för döttrar af Evangeliska Brödraförsamlingens medlemmar, men sedermera
utsträckt till skolungdom i allmänhet.
q) Göthilda-Föreningens skola, för gosse-barn tillhörande Mosaiska församlingen,
med 4 lärare, utom skrif- och musik-lärare. Lärjungarnes antal åren
1841—46 var i medeltal årligen 28.
O
B. Lär o-anstalter med afseende å särskilda praktiska yrken.
r) Chalmerska Slöjdskolan. Denna för det allmänna och synnerligast för
orten gagneliga stiftelse, grundlagd genom en testamenterad fond af numera
framlidne Kansli-rådet Chalmers, understödjes derjemte genom ett stats-anslag af
4,000 R:dr årligen.
Utom Föreståndaren, som undervisat i fysik, tillämpad på näringar och
konster, samt mekanisk och kemisk Teknologi, har skolan haft 4 lärare, af
hvilka en undervisat i Elementar-kemi samt tillika haft ledningen af de
arbeten, som af eleverne i kemiskt-tekuiska laboratorium blifvit företagne,
en annan i matbematik, mekanik och ritning; den tredje i frihand-teckning,
ornament- och så kallad klots-ritning samt lavering, och den fjerde såsom
verkmästare haft ledning af arbetet i modell-verkstaden. — Antalet af elever,
sorn begagnat undervisningen vid skolan arbetsåret 1845—46 uppgick
tili 71, det bogsta som ägt rum sedan skolans öppnande år 1829.
sJ Navigationsskolan, hvartill staden låtit uppföra ett passande hus, har
af statsmedlen årligen åtnjutit såsom aflöning till 2:ne lärare 1,400 R:dr och
till underhåll af instrumenter, kartor, böcker och inventarier 300 R:dr. —
År 1846 var elevernas antal 50.
43
t) Sjömanna-Sällslcapets t äckel-skola, med 2 lärare och 36 lärjungar, har
utom afgälden af en till 8,000 R:dr uppgående kapital-fond från och med
år 1839 från den under Sjömanshus-direktionens förvaltning ställda så kallade
Nationalkassan haft ett bidrag af 500 R:dr årligen.
u) Militärskolan, med 2 lärare och 6 elever.
v) Handels-lnstitutet, ställdt under Handels-föreningens inseende och förvaltadt
af en bland dess ledamöter vald styrelse, med 5 lärare och 17 elever,
underhålles genom årligt bidrag af stadens medel, stort 2,000 R:dr, jemte
afkomsten af inrättningens kapital-fond, som 1846 uppgick till 19,554 R:dr
25 sk. 6 r:st.
wj Handtverks-skolan, med 4 lärare och 130 elever, samt med en kapitalfond,
utgörande enligt uppgifL 8,700 R:dr.
2:o Sjukvårds-anstalter.
a) Sahlgrenska Sjukhuset, grundadt genom enskilda donationer, hvaraf en
räntebärande fond samlats, som år 1846 uppgick till 108,627 R:dr 8 sk. —
Sjuksängarnes antal är 60 och der vårdade sjuke utgjorde år 1846 ett antal
af 820.'
b) Stadens Sjuk- och Kurhus, hvarest likaledes finnas 60 sjuksängar och
der år 1846 vårdades 196 sjuke. Staden har anskaffat ett för ändamålet väl
passande hus och vidkännes äfven bristen i underhållskostnaden utöfver beloppet
af den i staden inflytande kurhus-afgift.
c) Garnisonssjukhuset, försedt med 75 sjuksängar, underhålles genom passevolans
imellan Kongl. Krigs-Kollegium och Batteri-cheferne vid Kongl.
Götha Artilleri-regemente. — År 1846 vårdades här 507 sjuke.
d) Fattigförsörjnings-inrättningens skjukhus, med 74 sjuksängar och en sjuknummer
år 1846 af 345, underhålles genom de medel, som till stadens fattigförsörjning
i allmänhet inflyta.
3:o Fattigvårds- och andra Yälgörenhets-anstalter.
a) Allmänna fattigförsörjnings-inrättningen, sora med en räntebärande fond
af 51,426 R:dr 20 sk. 3 r:st och bidrag för året af 31,511 R:dr 20 sk., år 1846
44
lenmat hel försörjning åt 840 personer och försörjningsbidrag lill; 1,143,
s j uk vård en oberö knad.
b) Stadens fattighus, der gamle orkeslöse borgare och deras enkor samt
ålderstigne tjenstehjon njuta underhåll och hvarest 85 personer, 20 af rnanoch
65 af qvinkön, år 1846 åtnjutit full försörjning. Inrättningen hade då
en behållen kapital-fond af 41,374 R;dr 21 sk. 4 r:st.
c) Stadens barnhus, hvarest år 1846 underhållits 37 barn, af hvilka 12
varit å landet utpensionerade och de öfrige 25 jemte skolundervisning i barnhuset
njutit hel försörjning. — Inrättningens årliga inkomster af fastigheter
och kapitaler uppgå till något mer än 6,000 R:dr.
d) Christina: församlings fattigkassa, med en fond af 20,000 R:dr, och
hvarifrån år 1846 såsom fattigunderstöd 1,140 R:dr blifvit utdelade.
e) Sällskapet ”De fattiges vänner”, som, med en kapital-fond af 11,848
R:dr 41 sk. 11 r:sl. och årsbidrag af 1,934 R:dr 42 sk. 10 r:st jemte åtskillige
persedlar in natura, år 1846 understödt 38 fattiga hushåll, 121 enkor och
60 ogifte.
f) En af f. d. Handels-societeten förvaltad kapital-fond, stor 19,450 R:dr
17 sk. 11 r:st, af hvars räntemedel, med tillägg af de frivilliga gåfvor, som
till fattig-kassan under året ingått, 1,486 R:dr 32 sk. år 1846 utdelats såsom
understöd till enkor och harn efter afsigkomne handlande.
g) Holtermanska donationsfonden, till pensioner åt 3 fattiga köpmans-enkor
här i staden, 4,000 R:dr.
h) Sernströmska d:o, till pensioner åt 10 d:o 16,666 R:dr 32 sk.
i) Afl. Mamsellerne Jansens testamenterade pensions-fond, till understöd för
3 d:o 5,940 R:dr 19 sk.
A) Enkefru M. C. Levgrens d:o, till understöd för behöfvande köpmän eller
sådanes enkor och döttrar, 6,320 R:dr 7 sk.
Af sistnämnde 4 fonder, som likaledes varit ställda under f. d. Handelssocietetens
förvaltning, har enligt hvad i gåfvobrefven förordnals, räntan årligen
användts till pensioner.
/) Lessiska donations-fonden, som år 1846 uppgått till ett kapital af
60,539 R:dr 30 sk. 6 r:st, och hvaraf räntan, ofvanberörde år, med 3,315
R:dr utdelats till 114 understödstagare.
m) Engelska församlingens fattigkassa hvars tillgång ifrågavarande år utgjorde
5,241 R:dr 39 sk., af hvars afgäld 6 personer njutit underhåll.
n) Mosaiska församlingens fruntimmers-förening, med en fond af 3,473
R:dr 27 sk., deraf räntan jemte årliga bidrag af omkring 320 R:dr användes
till understöd åt enkor samt undervisning åt fattiga flickor.
45
o) Lichtenlergska välgörenhets-föreningen, med en kapital-fond år 1846 af
4,262 R:dr 6 sk., sorn årligen ökas genom tillfälliga bidrag och tillägg med
en tionde-del af räntan. De öfriga af denna användes till understöd för
behöfvande handtverkare eller andra fattiga inom Mosaiska församlingen,
antingen såsom gåfvor eller räntefria lån.
p) Enkefru Ingmans donation, utgörande 2,555 R:dr 26 sk. 8 r:st, dera!,
enligt gifvarinnans förordnande, räntan utdelas till enkor och faderlösa barn
o o
samt äldre ogifta fruntimmer af s. k. pauvres honteux inom Gustawi eller
Domk yrko-försa mlingen.
q) Lindgrenska donationen, som tillkommit medelst numera afl. Snickaremästaren
Magnus Lindgrens testamentariska förordnande af den 2 Maj 1843,
hvarigenom han skänkt hela sin qvarlåtenskap till fattiga handtverkare-enkor
och faderlösa handtverkare-barn inom Götheborgs stad och dess område, hvilka
gjort sig kände för gudsfruktan, stilla vandel, arbetssamhet och redlighet
i handlingssätt. De årliga understöden äro bestämda för enka till 50 R:dr,
för gossebarn till minst 16 R:dr 32 sk. och högst 25 R:dr samt för flickebarn
minst 10 R:dr och högst 16 R:dr 32 sk. Banko. Donationens behållning utgjorde
sistlidne året i fastighetsvärde och kontanta penningar 18,914 R:dr 27
sk. 8 r:st. — Understödstagarnes antal har uppgått lill 50.
r) Sjömanshus-direktionens årliga anslag af fattigunderstöd, till bräckliga och
nödlidande sjömän samt deras enkor och barn, å kustorlerne imellan Götheborg
och Tonkou, för hvilket ändamål utdelats åren 1842—46 i medeltal
4,266 R:dr 8 sk. årligen. Antalet af dem, som 1846 åtnjöto slike understöd,
utgjordes af 13 skeppare, 143 sjömän, 349 sjömans-enkor, 6 sjömans-hustrur
och 51 barn, eller tillsammans 562 personer. Till Carl Johans församlings
vexelundervisningsskola har från Sjömanshuset äfvenledes under berörde 5 år
lemnats ett årligt bidrag af 500 R:dr.
Såsom Välgörenhets-stiflelser till förmån för dem, som begagna undervisning
vid härvarande allmänna läroverk, böra, utom Studii-skatten, som jemlikt
Kongl. Brefven af den 4 December 1682 och den 1 Augusti 1728, utgår
af kyrkorna i Halland och till ett belopp årligen af omkring 44 R:dr 24 sk.
af konsistorium utdelas till gymnasister från Hallands Län, socknegångs- eller
s. k. djeknepenningame, utgående från den del af Elfsborgs län, som hörer
till Götheborgs stift, samt från Säfvedahls, Askims och Östra Hisings härader
och till belopp årligen af omkring 296 R:dr af konsistorium till gymnasister
46
från samma orter utdelas; samt den s. k. fattig- och premie-kassan, deraf
årliga uldelningsbeloppet uppgått till 110 R:dr. Särskildt nämnas följande
nämligen:
а) HvitfeldtsJca st ipendii-fonden, om hvars tillkomst i det föregående är
nämndt och hvaraf afkomsten årligen utgör omkring 11,000 R:dr, som användas
dels lill stipendier åt studerande från stiftet vid gymnasium och
universiteterne, dels till arfvoden åt lärare och exercitie-mästare vid gymnasium
m. m.
б) Ramziska d:o, utgörande ett kapital af 750 R:dr, hvaraf räntan genom
Biskopen och Justitie-borgmästaren utdelas till stipendier åt studerande vid
gymnasium härstädes.
c) Falzburgska d:o, utgörande ett kapital af 666 R:dr 32 sk. deraf konsistorium
årligen utdelar räntan till sådane vid Götheborgs gymnasium studerande
ynglingar, som utmärka sig för flit och goda seder.
d) Swahliska d:o, hvars belopp för närvarande utgör 2,133 Rrdr 16 sk.
deraf afgälden är anslagen till understöd åt 4 de skickligaste och faltigaste
ynglingar i Götheborgs trivial-skola, som inkommit i 4:de klassen och äro
födde i Marks eller Kinds härader. Medlen förvaltas af Biskopen samt gymnasiets
och skolans rektorer.
e) Lemmiska d:o, utgörande ett kapital af 266 R:dr 32 sk, derå räntan
årligen af apologisten utdelas till de mest behöfvande samt för dygd och flit
utmärkte gossar i Apologist-klassen.
f) Lundgrenska d:o, utgörande elt belopp af 33 R:dr 16 sk. hvars ränta
är anvisad till trivial-skolan.
g) Andersonska d:o, deraf räntan, till ett belopp af 115 R:dr issk., utdelats
såsom understöd till 8 studerande.
Den försäkrings-anstall, som under namn af Götheborgs Sjö-assuransförening
den 15 Mars 1840 med oktroj till den 1 April 1843 härstädes bildats
för försäkiing af fartyg, hvilkas redare äro här i staden eller i dess förstäder
boende eller härstädes innehafva burskap, äger, elter förnyade oktrojer,
fortfarande bestånd oell har år 1846 lemnat försäkring åt 95 fartyg för en
sammanräknad summa af 1,905,000 R:dr.
Af de, för försäkring af byggnader i Götheborg, på stället stiftade
BrandsLods-bolag, återstår, efter upphörande af den äldre brandstodsinrättningen,
nu endast den s. k. nya1 B ra ndstods-föreningen, deruti vid 1846 års
slut funnos 244 delägare.
47
Inrättningens kapital-fond var vid samma tid 173,990 R:dr 46 sk. 7 r:st
och försäkringssumman, för hvilken bolaget då iklädt sig ansvarighet, uppgick
för 280 grundmurade slen-hus till 2,280,366 R:dr 32 sk.
Götheborgs sparbank, den äldsta stiftelse af detta slag i Sverige, har
enligt de årliga förvaltnings-redogörelserna, under loppet af de 26 år, som
sedan dess stiftande förflulit, vunnit betydlig förkofran.—Vid 1846 års slut
utgjorde delägarnes behållning 463,132 R:dr 29 sk. och Bankens enskilda
kapital-fond 21,203 R:dr.
Bankstyrelsens Redogörelse för år 1846 utvisar i öfrigt följande klassifikation
af Bankens delägare samt deras innestående kapital-behållning vid
nämnde års slut.
Antal
Kapital behållning.
Delägare.
Banko R:dr
sk.
Barn
854
54,440
8
Hustrur
273
31,968
2
Enkor
380
35,367
2
Ogifta fruntimmer
404
67,913
38
Handelsbokhållare och handelsbetjenter ....
Fabrikörer, fabriksmästare och arbetare, handtverks-
88
6,998
14
mästare, gesäller och lärlingar
Jernbärare, mätare, klampare, båtkarlar och annat
582
45,972
11
arbetsfolk
658
35,037
10
Tjenande personer af mankönet
486
64,153
36
d:o d:o af qvinkönet
810
78,306
10
Sjöfarande
171
15,936
1
Artillerister och regemenls-musikanter
96
1,330
47-
Personer af åtskilliga stånd
116
18,005
46
Handtverks- embels- och gesäll-lådor
31
4,747
38
Välgörenhets- och andra kassor
29
2,955
6
Summa
4,978
463,132
29
48
En sedan tiden för nästföregående femårs-berättelse stiftad förening har,
gynnad genom frikostiga bidrag af staden och enskilda, tillvägabragt en offentlig
trädgårds-anläggning å en af Staden dertill upplåten betydlig jordsträcka,
och redan vid 1846 års slut kunde denna, ej mindre till stadens förskönande,
än trädgårdsväxt-odlingens framgång bidragande anläggning anses nära fullbordad.
Stadens hamnbyggnad har fortgått med den redbarhet och drift, att inom
förloppet af ifrågavarande femårs-skifte de största handelsfartyg kunnat anlägga
vid den nya skeppsbro, som nu bildar stadens inre hamn.
År 1845 fattades beslut om stadens belysning med gas, och den 6:te
Augusti samma år upprättades kontrakt med ett utländskt kompani om
verkställigheten, som likväl endast till en mindre del kunde äga rum innan
1846 års utgång. Samtidigt med nyssberörde beslut hafva åtgärder äfven
blifvit inledda för omläggning af Stadens gator och kajer efter methoder,
som med vilkoren af erforderlig beqvämlighet och varaktighet funnos närmare
förenliga. — Dessa arbeten, jemte flera andra för händer varande, som
afse befrämjandet af den allmänna rörelsen, stadens förskönande och dess invånares
trefnad, skola, en gång fullbordade, för eftertiden utgöra hedrande
minnesmärken af den allmänna medborgerliga anda, som under elt för utvecklingen
deraf för öfrigt ogynsaint tidehvarf lifvat Götheborgs röstägande invånare.
Uddevalla: Folkmängden härstädes, som år 1822 utgjorde ett antal af
3,554, men under påföljande 3:ne femårs-skiften småningom minskats till
3,237, har derefter åter varit i tilltagande, så att den år 1846 utgjorde ett
antal af 3,480, hvaraf 2,013 mantalsskrifne och 1,467 mantalsfrie.
Stadens sjöfart har under den tid, som denna berättelse omfattar, icke
undergått någon väsendtlig förändring. Med handtverkerierne är förhållandet
nära enahanda, ehuru antalet af dessas idkare under sednare åren något ökats.
Handeln deremot har synbarligen tillväxt. De hufvudsakligaste föremålen för
skeppning till utrikes ort hafva fortfarande varit spanmål, (förnämligast hafre)
trävaror och linfrö, samt för införsel från utrikes ort rått socker, salt,
vin, m. m. minuthandeln har varit liflig och lemnat idkarne, ehuru deras
antal under ifrågavarande tidskifte ökats, skälig bergning.
Vid det i Uddevalla anlaggde socker-raffinaderi utgjorde år 1846arbetarnes
antal 11 och tillverkningsvärdet 129,267 R:dr.
Enligt
49
Enligt de af Commerce-Collegium offentliggjorda statistiska uppgifter har
antalet af Uddevalla stads handlande nied deras.betjening, samt handtverkare,
inberäknade idkarne af sådane näringar, som, utan att egentligen utgöra
handtverk, icke äro att hänföra till handel eller fabrik, jemte deras arbets
-
biträden under nedannämnde tid förhållit sig sålunda:
Handlan-
Handels-
de.
betjening.
Åren 1831—35 i medeltal
49
33
» 1836—40 d:o
,
45
38
» 1841—45 d:o
, B
42
39
År 1846
49
45
Lärlingar
Mästare.
Gesäller.
och andra
arbetare.
Åren 1831—35 i medeltal
88
41
79
» 1836—40 d:o
85
49
95
» 1841—45 d:o
79
52
79
År 1846
84
51
79
Enligt samma uppgifter var beloppet af Krono bevillningen i Uddevalla:
Åren 1831—35 i medeltal
» 1836—40 d:o
>, 1841—45 d:o
År 1846
För Handel.
För Handt-  verk.
1,049
598
36
1,156
3
801
25
1,145
29
1,031
45
1,218
40
1,222
-
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1842 — 1846.
7
50
Af elen släden tillhörige jord liar bebrukningen så förbi! tira Is, att jordens
värde, sedan nästföregående Femårs-berättelse afgafs, anses hafva stigit omkring
25 för hundrade.
Allmänna undervisningen besörjes dels genom stadens äldre lärdomsskola,
hvarvid 3:ne lärare äro anställde, dels genom folkskolan, som i förening med
förut varande vexelundervisnings-skola blifvit bandbafd af en lärare, men
till hvars biträde ytterligare en lärare kommer att anställas.
Helsovården handbafves af 2:ne stads-läkare, jemte den i staden stationerade
provincial-läkaren.
Fattigvården beslrides på. förut öfligt sätt medelst fattighjonens ulpensionering
på landet, hvilket erfarenheten visat vara å ömse sidor fördelaktigare,
än det direkta fatligunderhållet i staden, såsom det i äldre tider ägt rum.
Bland den till arbetsklasserna hörande befolkning har fattigdomen dock
i allmänhet tillväxt och della, i förening med det stigande antalet af förbrytelser
mot allmänna säkerheten och äganderätten, som anses förnämligast härleda
sig från lättja och dry.ckenskapsbegär, utgör i orien allmänt föremål för
klagan och bekymmer.
Kongelf: Stadens folkmängd, som år 1822 utgjorde 728 och år 1841 813,
har under de påföljande 5 åren ytterligare ökats lill 865, af hvilka voro
mantalsskrifne 499 och mantalsfrie 366.
Bebrukandet af donations-jorden, som utgör icke mindre än sex mantals
ägovidd, har såsom tillförene bernit stadens förnämsta näringsmedel. Nordre-elfs
grunda utlopp har fortfarande varit hinder för en större skeppsrörelse,
och sjöfart har derföre icke idkats annorlunda, än med ett par smärre öppna
båtar, som användls till transport-fart emellan denna siad och Götheborg.
Men handeln med kringliggande landsbygd har blifvit iifligare och handtverkerierna
hafva betirifvils med ökad idoghet. En lim-fabrik har under sednare
åren blifvit anlagd.
De af Commerce-Coilegium från trycket utgifna statistiska sammandrag
utvisa antalet af Kongelfs slads handlande med deras betjening samt handtverkare
och idkare af andra borgerliga yrken, jemte deras arbetsbiträden
under nedannämnde lid, sålunda:
51
Handlan-
Handels-
de.
betjeniug. j
Åren 1831—35 i medeltal
22
, !
D
» 1836—40 d:o
. f
22
4
» 1841—45' d:o
, •
21
12
År 1846
21
13
Lärlingar
Mästare.
Gesäller.
och andra
arbetare.
Åren 1831—35 i medeltal
30
2
8
» 1836—40 d:o
30
7
10
» 1841—45 d:o
28
8
11
År 1846
31
7
9
Enligt berörcle sammandrag utgjorde beloppet af bevillningsskatten i
Kongelf:
För handtir
verk och an
-
Åren 1831—35 i medeltal
» 1836—4-0 d:o
» 1841—45 d:o
År 1846
En pedagogi, hvarvid af en lärare undervisning lemnats åt omkring 30
lärjungar årligen, har fortfarande utgjort stadens enda läroanstalt. Någon
folkskola var vid utgången af ifrågavarande femårs-skifle, i följd af derom
uppkommen rättegång, ännu icke inrättad.
Helsö vård en har varit besörjd genom en af staden särskildt antagen
läkare-:
i liga yrken.
99
35
158
8
106
9
222
21
114
6
644
16
116
32
478
32
52
Fattigvården har genom en särskildt utsedd komité handhafts efter å
allmän sockenstämma fastställda grunder i nära öfverensstämmelse med sedermera
utfärdade fattigvårds-stadga.
Marstrand: Folkmängden, som år 1822 utgjorde 711, men år 1836 hade
minskats lill 602, har derefter åter vunnit någon tillökning, så att den år
1846 uppgick till 638, hvaraf 402 mantalsskrifne och 236 mantalsfrie, oberäknadt
den till Carlstens fästning hörande personal, som sistnämnda år utgjorde
123, hvaraf 57 mantalsskrifne och 66 mantalsfrie.
Staden har förlorat och icke kunnat återvinna någon betydenhet såsom
handelsplats alltsedan den Lid, då den var privilegierad frihamn, och sillfisket
jemväl upphört. Läget lämpar sig icke för bedrifvande af någon vidsträcktare
inrikes handel, och det enda här tjenliga föremål för industri i
större skala synes nu mera vara storfiske, men spekulalions-andan har icke
blifvit riktad häråt.
Handeln är inskränkt till ulminutering för förbrukning i orten af varor,
liemtade från Götheborg.
Någon utrikes sjöfart idkas icke af stadens invånare. Med sex mindre,
dels däckade, dels öppna bålar drifves en obetydlig inrikes sjöfart.
Stadens tulluppbörd, oberäknadi afgiften till handels- och sjöfarts-fonden
samt fyr- och båk-afgiflen, utgjorde i medeltal för åren 1842—46 R:dr
785: 44 sk.
Fuligl de af Commerce-Collegium från trycket utgifna sammandrag utgjorde
antalet af dem, som i Marslrand idkat handel och rörelse:
Handlan-
de.
Handels-
bctjening.
Åren
1831 —
-35 i
medeltal
14
3
»
1836-
-40
d:o
11
5
»
1841—
-45
d:o
10
4
År
1846
9
6
53
Handt-
verksmä-
stare.
Gesäller.
Lärlingar
och andre
arbetare.
Åren
1831—35 i
medeltal
13
2
2
»
1836—40
d:o
15
2
3
»
1841—45
d:o
17
4
7
År
1846 . .
. . .
19
4
8
Under samma tid har bevillningen till staten utgjort:
För Handel.
För Handt-  verk.
93
2q
44
28
90
19
75
11
114
27
80
2
116
40
41
30
Åren 1831—35 i medeltal
» 1836—40 d:o
» 1841—45 d:o
År 1846
Den till Marstrandsön närbelägna Koön, ett mantal krono oförmedladt,
är till staden för mulbete donerad. Den innehåller ålskillige bebyggda lägenheter,
hvilkas utarrenderande bereder en årlig inkomst af omkring 890 R:dr.
Jemte en Apologist-skola, indelad i 2:ne klasser, med 2:ne lärare, båtstaden
en fattigskola, der undervisning lemnäs åt 30 barn i Chrislendomskunskap,
innanläsning, skrifning och räkning efter Lancasterska methoden;
hvarförutan Kongl. Götha Artilleri-regemente här håller en skola för 6 ar Lillerist-barn;
varande för dessa 2:ne sistnämnde skolinrättningar en gemensam
lärare.
För helsovården lönar staden en särskild läkare.
Fattigvården handhafves af en dertill utsedd komité. Utgifterne till detta
ändamål hafva årligen uppgått till omkring 500 R:dr Banko, hvartill, utöfver
tillgänglig ränte-afgäld å donerade fonder rn. rn., medel anskaffats genom
uttaxering hos stadens invånare.
Den i staden anlagde badinrättning har i någon mån underlättat stadens
näringsutvägar och, i följd af stegrade hushyror, föranled t några nybyggnader.
X
54
För arbetsklassens nytta är en sparbank inrättad, hvars fond dock icke
uppgått lill mer än 4,200 R:dr Banko.
Strömstad: Stadens folkmängd, sorn år 1832 utgjorde 1,411, men år 1841
nedgått till 1,300, var 1846 1,309, deraf 652 mantalsskrifne och 657 mantalsfrie.
Efter förloppet af föregående femårs-skifte liar väl någon förändring icke
inträffat i afseende å förut anmärkta, för stadens handel hinderliga, förhållande,
som varit en verkan af den medgifna friare gränstrafiken med Norrige,
alt nämligen staden satts utur stånd att med de Norrska af ett fördelaktigare
läge gynnade gränsesläderna i handelsrörelsen uthålla täflan, men stadens
industriella förhållanden hafva dock under denna tid ovedersägligen vunnit
någon förkofran. Särdeles har sjöfarten vunnit en större utsträckning och i
samma mån beredt ökade näringsutvägar så väl för skeppsrederierna, som för
idkare af sjömannayrkef. Flera fartyg hafva under dessa 5 år blifvit i orten
nybyggda och flera hafva jemväl från andra orter inköpts.
Enligt de af Commerce-Collegium offentliggjorda sammandrag utgjorde
antalet af dem, som i Strömstad idkat handel och rörelse:
Handlan-
Handels-
de.
bctjening.
l
Åren
1831-35
i medeltal
, ,
25
12
»
1836—40
d:o
. ,
25
10
■»
1841—45
d:o
, ,
28
7
År
1846
• •
26
10
Handt-
Lärlingar
verks-
Gesäller.
och andra
mästare.
arbetare.
Åren
1831—35
i medeltal
32
6
14
»
1836—40
d:o
25
11
16
»
1841—45
d:o
29
11
19
År
1846 . .
. . . .
28
15
21
55
Under samma tid liar bevillningen utgjort:
Aien
»
»
År
1831-
1836-
1841-
1846
-35
-40
-45
medeltal
d:o
d:o
För Handel.
För Handt-  verk.
213
45
74
32
183
3
58
30
168
32
69
16
165
—
64
16
Å den staden tillydande donations-jord hemmanen Boijar och Österöd
har någon tillökning i odlad mark icke ägt rum. Genom den större håg för
landthushållningen, som under sednare åren i allmänhet väckts, har dock
äfven här jordens värde märkbart stigit.
Sedan den 1 Mars 1844 har staden en folkskola, i förening med förut
varande vexelundervisningsskola, hvars lärare tillika är församlingens klockare,
och höstterminen 1843 började undervisningen i den med 2:ne lärare försedda
lägre-apologist-skolan, hvartill stals-anslag vid 1840—41 årens riksdag
beviljats.
Någon särskildt offentlig sjuk vårds-anstalt linnes icke i Strömstad. Läkarevården
besörjes af den här stationerade Provincial-läkare, tillika anställd
såsom läkare vid härvarande brunns- och badinrättningar, hvilka fortfarande
åtnjutit allmänhetens förtroende och beredt en icke oväsendtlig tillökning i
stadens näringsutvägar.
Stadens fattigvård har fortfarande blifvit bestridd på förut öfligt sätt
genom uttaxering af behofven.
Götheborg den 9 December 1848.
OL. IM. FÅHRAEUS.
Carl Engelblom. Johan Lagerbjelke.
%
Statistisk Tabell öfver Götheborgs och Bohus Län för Åren från och med 1842 till och med 1846.
Krono-Säterier: Sunnervikens fögderi
Frälse-Säterier: Götheborgs fögderi
Inlands dito . .
Orousts och Tjörns dito
med 1 hemmansladugård i Sunnervikens dito . .
Norrvikens dito . . .
Säteri-Rusthåll: Götheborgs fögderi
Sunnervikens dito
Rå- och Rörs-hemman: Orousts och Tjörns fögderi
I Insockne Frälse-hemman: Götheborgs fögderi . .
Inlands dito
Orousts och Tjörns dito .
Sunnervikens dito ; . .
Norrvikens dito. t . .
Utsockne Frälse-hemman: Götheborgs fögderi
Inlands dito ....
Orousts och Tjörns dito
Sunnervikens dito . .
Norrvikens dito . .
Frälse-hemman: Inlands fögderi
Norrvikens dito
Krono-hemman: Götheborgs fögderi . .
Inlands dito ....
Orousts och Tjörns dito
Sunnervikens dito . .
Norrvikens dito . . .
Krono-Rusthåll: Inlands fögderi . . .
Sunnervikens dito . .
Norrvikens dito . . .
Dito Augments-hemman: Inlands fögderi
Sunnervikens dito
Norrvikens dito .
Kronoskatte-hemman: Götheborgs fögderi .
Inlands dito . . . .
Orousts och Tjörns dito
Sunnervikens dito . .
Norrvikens dito . . .
Dito Rusthåll: Inlands fögderi. . . .
Sunnervikens dito . .
Norrvikens dito : . .
Dito Augments-hemman
Inlands fögderi.
Sunnervikens dito
Norrvikens dito.
Militie-boställen: Götheborgs fögderi .
Inlands dito . * .
Sunnervikens dito .
Norrvikens dito . .
Civila boställen: Götheborgs fögderi . .
Inlands dito . . . .
Orousts och Tjörns dito
Sunnervikens dito . .
Norrvikens dito . . .
Ecklesiastika boställen: Götheborgs fögderi
Inlands dito ....
Orousts och Tjörns dito
Sunnervikens dito . .
Norrvikens dito . . .
Gymnasii- och Skole-hemman, Frälse: Inlands fögderi . . .
Orousts och Tjörns dito
med | hemman ladugård i Sunnervikens dito . .
Norrvikens dito . . .
Dito
dito
Hospitals- och Barnhus-hemman: Inlands fögderi
Krigsmans-hemman: Norrvikens fögderi . . .
Lotshemman, Skatte: Inlands fögderi . . . .
Norrvikens dito . . . .
Skattlagda, bebyggda torp, utjordar, urfjellar m. fl. lägenheter utom mantal
mansvärde äro inbegripne, Frälse: Inlands fögderi
Orousts och Tjörns dito
Sunnervikens dito
Dito dito Skatte: Götheborgs fögderi
Inlands dito
Orousts och Tjörns dito
Sunnervikens dito . .
Norrvikens dito. . .
Be rti Heise öfver Götheborgs och Bohus Lön för åren 1842—1840
Hemmantal
Ltsäde af
Medelafkastning, efter afdrag af utsädet.
Underhållna Kreatur.
Diverse utgifter, onera
och allmänna besvär.
Klereci-Statens underhåll
Räntor.
Ständiga
i 1 1 n i n
os: tn
a
o
* <
a Qr. 3
a> cr;
ca csq
03 o o
Mantal
2
Mantal
2
It:dr.
R:dr.
K:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr. s. r
R:dr. s.
R:dr.
r. I R:dr. s.
R:dr. s.
R:dr.
16,000
20 — —
91 44
10 -
747\25
1,480! s
403 i 24
838140
581124
120
74
64
60 140
241 —
60
231— 140
13
33 40
39140
76,435
98,882
50,973
61,800
50,950
Summa
3431 15
4,051122
230
308
1,218
312 4,995
339,040
15,188
14.000
24 16
Summa
20 —
188 5
29,188
6,000
20 —
198 —
118 36
336
10 —
103
596
105130
949!26
2,236 23
1.8181 4
590124
20
120
416
2,090
920
3,646
45,472
129,100
82,150
32,620
809 160
Summa
580 32
5,700
14,577
3,559
4,248
5,102
913
28,461
3,566
1,800
434 16
1,220
2,658
575
597
895
277
292,988
584,276
119,342
174,100
176,500
28.950
728
3,200
824
7,032
540
2,700
7,554
Summa
1,830
300
185
1,970! 5
4,024
6.026
15,264
2,100
741 16
5,305 19
2,141
1,338
130
3,00413 1
2,957
1,084 10
1,083,168
22a 3 9
85 3 6
3,785
2,313
621 43
318
123,400
96.400
Summa
6,098
275
1,120 43
1,165
3,240
969 43
219,800,—
13,616
9,590
12,175
8,200
23,050
4771 47
Summa
204 39
36
622
1,481
2u9,29
66,631
1,200
50,560
106,350
II
86 32
240 j -
337"f32,
14
262
582
858 25
12
750
2.920
1,740 38 j —
3.662 44! —
104 —
19 32
84 32
Summa
5,503 36
37
306
044
988
2,140
a.) 27
2,390
158,110
1 '43
34 24
6 36
57 32
136 24
150
10,680
24.160
24 21
Summa
lii!
10 2
99
8.133
7 1 24
33 42
170 y
lii 16
56 21
25
3.152
250
1,881
100
45
34,990
1,992,182
258,090
1,387,950
145,606
79,600
3.945
5,128
502
3,142
330
158
1.892
7,890
1,522
1,437
<J30
225
788
315
1,219
19
9
1,120
204
1,122
na
52
72,223
8,240
30,060
1,440] 45
2,0491-  117,0 lTl3*1
27,701
1,417
5.8 13
817
443
7,092
564
4.688
600
494
12,616
1,764
16.235
700
300
8,6a6
1,134
4,396
3,000
2,200
2,364
1,575
4.870
90
63
23.240
703
2,663
401
262
37,824
4,480
40,500
1,360
1,600
7,795
1,367
5,187
568
249
rHTTiTs
1,182
240
4.580
270
180
4,728
950
11.450
750
570
24
200 —
6,764 44
6,160
3,575
1.904
806 J-g
2,008
Summa
4,981
1,201 43
13,703
11,/ll 10
7,382
5,520
2.114
2,350
1,600
194
78
9,745|
3,200
1,420
1.480
11,357
4,065
4,290
2,682 74
17,327
22,535; 41
25,857132
10,581124
13,498
2,724
5,500
4,770
31,615
2,187 22
36,222 42
6,607
7,126
4,161
19,986
5,304
8,968
8,000
850
546
1,089
85,764
2/,271
3,313
3,470
2,433 24
il2l7 28
1,124
516
2,819
5,080
2,179
1,956
1,164
5.164
1,800
2,300
1.165
10,207
10,130
,553
3,580
1,526
18,448
2,850
1,940
1,627
568
m
a,488
1,800
1.300
422
3,803,322; —
57,126 28
60,505 12
26,714 16
2,156
1,020
550
3,183
4,200
1.902
2,289
2,934
1.480
8,624
4,500
2,750
5,a44
33,250
21.160
4,620
1,760
1,894
6,047
6,878
2,272
22,400
10,500
14,800
1,554
1.671
178
3,000
4,500
4,326
4,500
7,000
5,290
1,25 a,404' 36
1,414,4101 —
763.060
35741
1,4301 —
528
1,627 i ta
5681 —
Summa
14,548
9,286
998
636
2.194
11,640
2.240
540
2,214
2,403
560
60
492
1,958 —
15,01/ 22
2,698
86^
2,460
6,022
58,9/ 5
6,703 42
731
444
1,702
3,33/ 4 7
424
199
640
1,204
11.037
12,994
1.008
870
5,535
7,413
144,346
15,874
3,136
880
3,100
tTuö
17,894
2,328
1.092
806
59.954
3a 10
8.274
9.396
5,299
780M4
377 32
1,353 —
47,700
7,700
1,550
17,220
15.198
5.393
7,659
941
502
1,774
3,403
516
27
178
5,26o
700
320
1,353
11,826
1.120
700
2,700
16,790
1,600
1,000
6,150
3,522
3,432,874 36
457,318
194,200
887,110
1 | o 5 3
134,-V,
59
2901
672
1,050
6.150
1,716116
858
3.690
13,820 46
5,783! 16
22.311 —
3,000
120
630
2,116
4,700
24,600
31.416
1,680
240
2,214
2,008
728
2.592
450
380
1.968
Summa
3,828
4,994
2,877
5,153 36
3,042
24
400
140
172
41.915' 14
3,750
16
1,300
250
63
26,470
192
2,800
1,200
1,720
4,134
2,373
4,526
16
530
450
275
2,798
5,329 2 7
4,459(28 2
177
523
503
308
rjr
2,510 461 ii
12
450
302
136
1,342
12
200
120
60
1,538,6281 42
12,000! -  235,600
154,7001 —
84,670
35 -  1,314 1
704
247
1 18
103 18
1,109
6,228
3,392
1.618
48
1,200
4,100
2,460
42 ' 11
Summa
1,664
00
90
120
100
ISO
12,409
995
1,280
724
790
639
2,474
7,808
2,664
350
144
133
144
150
24a 22
5,912
560
280
610
160
450
392 20
486,970 —
280
97
59
69
97
"“lili
65.430
35,825
30,475
23,400
21,550
81 40
436 36
Summa
1,810
192
240
40
1,500
1,600
3,572
72
240
5,770
220
4,430
916
1,285
423
1,138
1,136
922 3 8
2,060
896
560
500
500
1,000
3.456
176,680
35,400
42,133
27,725
50,100
61,840
49 —
165! 42
909 42
504|19
81*12
1,199 —
758 is
27 24
4,900
839
3,488
6,855
200
11,382
Summa
1,188
1,304
1,214
1,036
'I7,i98i 16
33,11
12 3 9
17! 12
157 130
346 36
5
308
6,280
2.460
150
9,198
210
60
72 36
481 3 6
647 24
23 —
139 1710
639j29 4
1.133 36
26,900
167,450
238,500
8.150
81742
47 12
28 —
Wö
1,344
1,508
1,008
526 30
1,4/4 24
2,067 6
Summa
1,565
4,240
104
10
6,302
2,260
1,22a 1
441,000
11,730
2.700
5a j 26
o»0 “41
94 24
1 3 ! 1 6
31 17
13 16
14,430
4.500
12 24
18 43
1 1 23
533| — | —
409 las! —
21 I 24
431
37 24
4 I ?4
62 32
11,250
450
Summa
sora ej under något hem
14,700
51I23( 9
31 6 1
63144
146 25
8 32
11 12
18 34
Summa
8.5/0
1,200
3,550
8,066
14,100
3,610
63 24
6601 2
Summa
101I 14
30,526
Skatte: Inlands fögderi
Norrvikens dito
Utsäde af
Medelafkastning, efter afdrag af utsädet.
i I åfiiäi.ml ;i I
Underhållna Kreatur.
Diverse utgifter, onera
och allmänna besvär.
underhåll.
Iilereci-Statens
Ständiga
Räntor
2j: t»
05 35
a «5
Cl. CTC
03 CIO
R:dr. s. r.
R:dr. s
R:dr. s. r
R:dr. s. i
R:dr. s. r. R:dr. s. r
R:dr. s. r
Mantal.
Mantal
Skattlagda, bebyggda torp, utjordar, urfjellar m. fl. lägenheter utom mantal, som ej under något hemmansvärde
äro inbegripne, Krono: Götheborgs fögderi
Inlands dito .
Sunnervikens dito .
Norrvikens dito
3/ 24
8,000
241
12,900
2.500
12 38
lil 24
4 24
74 23
Summa
23,641
58a i 40
14 5
64 44
25 —
Götheborgs fögderi
Inlands dito.
Orousts och Tjörns dito
3:ne krono-holmar inbegripne: Norrvikens dito.
obebyggda
41,100
2,943
12,
689)47 7
Summa
56,931
826,700
10,799 15
953'44
7651 4
1,571 I 3 2
1,8561 24
15,946123
2,915
2.068
791
637
2,090
1.112
Oskattlägda, bebyggda dito: Götheborgs fögderi, deraf Ryttare-, Soldat- och Hatsmanstorp lo6 st.
400
5,600
,200
200
10,000
600
800
225
975
2,224
360 st.
89 st.
1,243 st.
307 st.
Inlands fögderi
Orousts och Tjörns dito
Sunnervikens dito
Norrvikens dito
30,123
3,843
1,3/2 12
1,397 24
1 2
6,698
2,855
11,310
2,024
3,846
2,155 st. Säger
28,400
42
4,824
8701 7,878 [ 1,290
856,823
2,083
Krono-torp med frihets-ar: Inlands fögderi
Krono-Nybyggen med dito: Dito dito
10 32
Summa
859
208
2721 —
Backstugor: Inlands fögderi .
Orousts och Tjörns dito
Norrvikens dito
6/ ! 12
1,339 19
328 —
Summa
Bebyggde lägenheter, afsöndrade fran hemman under ständig äganderätt: Götheborgs fögderi .
Orousts och Tjörns dito
Norrvikens dito
118,630
12,466
63,250
140
2,200
223 14
1,911 22
195128
158S20
143 I — I —
304 136
Summa
1,216
42
54
400
2,340
420
464
1,000
194,346
Bebyggde lägenheter, afsöndrade fran hemman pa viss tid eller lifstid: Inlands fögderi
Orousts och Tjörns dito
Norrvikens dito
20,743
10,950
19.750
I)/ 26
Summa
51,443
Skattlagda Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, som ej under något hemmansvärde äro inbegripna,
Skatte: Orousts och Tjörns fögderi
Sunnervikens dito
50 3 6
Summa
1,950
7,575
2,400
Dito dito Krono: Götheborgs fögderi .
Orousts och Tjörns dito
Norrvikens dito
3,665,29
3,731 43 4
255 12 —
Summa
9,975
1,666
Dito dito Frälse: Orousts och Tjörns fögderi
24132
Tull-mjölqvarnar med 1, 2 a 3 par stenar: Götheborgs fögderi
Inlands dito
Orousts och Tjörns dito.
Sunnervikens dito .
Norrvikens dito
137,473
35,033
3,766
33,800
Sr,,ooo
— I 63 30
3,380111 -
5
24 32
Summa
235,072
2 1 38
123140
30 I —
Tull-sagqvarnar, grofbladige: Inlands fögderi .
Sunnervikens dito .
Norrvikens dito
400
18,035
2.200
156 30 5
Summa
20,635
239,20
nnbladige: Götheborgs fögderi
Inlands dito
8,570
11,400
2/6 io
Summa
19,970
Husbehofs-mjölqvarnar: Götheborgs fögderi 165 st., Inlands dito 530, OroustsToch Tjörns, deraf 1 med
särskild i Jordeboken utfäst ränta, 311, Sunnervikens 551 och Norrvikens 281 st.
10 18
sagqvarnar: Götheborgs fögderi 4, Inlands 13, Sunnervikens 7 och Norrvikens 3, tillsammans .
22 19
Stampar: Götheborgs fögderi
Inlands dito .
Sunnervikens dito.
Norrvikens dito
3,240
5,666
2,000
450
Summa
ll,3a6
10,000
Stangjernsverk: Inlands fögderi
Sunnervikens dito
166 —
Summa
10,000
5,000
Jern-manufakturverk, bestående af 1 Rockhammare och 6 Spikhammare: Sunnervikens fögderi
Pappersbruk, deraf i Götheborgs fögderi 2, Sunnervikens dito 1
112 12
17,000
110 31
Tegelbruk: Götheborgs fögderi .
Inlands dito
Sunnervikens dito
Norrvikens dito .
28,576
5,500
56,250
113 —
2 i 3 31
Summa
<10,320
999
Oljeslagerier: Götheborgs fögderi
Tobaksfabriker: Dito dito
Vagnfabrik: Dito dito
Spinnerier: Dito dito
Linne- och Bomulls-väfnads-fabriker: Götheborgs fögderi
Garfverier: Götheborgs fögderi 4, Inlands dito 2
Färgerier: Götheborgs fögderi 4, Sunnervikens dito 1 .
Sockerbruk och Porterbryggeri: i Götheborgs fögderi 1 af hvardera
Segelduksfabriker 2, Jerngjuteri 1: Götheborgs fögderi
Bomullstygs-tryckerier: Götheborgs fögderi
Skeppsvarf: Dito dito
Repslagarebanor: Dito dito
Ättikshruk: Dito dito
Skärgårdsverk, Salterier: Orousts och Tjörns fögderi
Lands- och Härads-Allmänning, omätt, utan skog eller särskildt värde: Inlands fögderi
Diverse personer, som ej höra till viss näring: Götheborgs fögderi
Inlands dito
Sunnervikens dito .
Norrvikens dito
23,650
28,900
32,867
18,620
.40,617
265,000
85,850
14.500
150
86,670
500
,675
2,452
534 24
80 —
367 24
3,764
1,237
252
1,221
3,182
1,116
252
1.221
44 46 —
Summa
44.199 i 22
13,135
437,994 29
ii 52,290114
3 35,502
5.604 2i
43,276 18
10,7391 4| 6
29,360
87,406
93,730 is 11
2 3,309
14,006
2,082
3 17,620
71,663
28 10
Summa Summarum för Götheborgs och Bohus Län
14,972
45,949
167,487 28,043
30,2991 251,537| 17,605 | 1,6101 41,155 20,260 60,960 15,0621 228
1,699J| 0,720^| 17,566{| 41,264 7,3044 6,7371
11,543
2,87474 3,257^
48,676 78,210
29,740
14,759,4951301 —
Götheborg å Lands-Itontoret den 9 December 1848.
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1842—1846. II.
Of. lin. Fåhraus.
Johan Lagerbjelke.
Statistisk Tabell för Städerna inom Götheborgs och Bohus Lä n.
Votlieborg
Hus och Tomtet'
Jord
Sockerbruk
Mekaniskt Faktori ....
Attiks- och Segelduks-fabriker
Garfverier
Tobaks- och Snusfabrikör
Summa
Kongelf.
Hus och Tomter. .
Jord
Särskilda lägenheter .
(Harstrand.
Hus och tomter, jord
Summa
Uddevalla.
Hus och Tomter
Jord
Sockerbruk
Tull-mjölqvarnar med tillsammans
Tull-sågqvarn, grofbladig. . ■
Tegelbruk .
Reparbanor
Lackfabrik
Skeppsvarf
15
pär stenar
Summa
Strömstad.
Hus och Tomter
Jord . ... .
Tull-mjölqvam
Summa
Summa Summarum
ST
H
St.
1,366
1,366
120
120
203
525
Jord.
St.
23
525 10
220
T:Id.
550
T:ld.
1.067
■»
= =
o 2.
S- "
T:ld.
155
550 1,067 155
120
255
§|
5T 3
T-.ld.
1,772
1,772
751 1,126
Utsäde.
T:r.
35
T:r.
51
35
120 255 751 1,126
266
411
266 411
220
2,434 34
80
45
80
1,0161 1,778
4,520
5,197
4,520 5,197
139
139
5,565
264
264
8,359 j 15
51
30
T:r.
204
204
80
80
15
T:r.
81
T:r.
Medelafkastning, sedan utsädet
är aldraget.
Underhållna Kreatur.
a
7i
T:r.
11
T:r.
204
T:r.
235
81
40
100
10
14
30
15
100
2 12' 10 25
2: 12 10
58 i 1061 320 247
10
11
11
20
204
190
20
190
30
150
235
28
T:r.
408
408
49
150
40
40
28
12
112
49
30
240
112
20
20
240
T:r.
1,127
a
09
3
?
T:r.
391
T:r.
1,127
400
400
30
105
391
160
160
600
105
120 86
60
T:r.
45
T:r.
1,700
St.
100
St.
280
45
100
100
18
1,700| 100
1,330
1,330
370
1,500
33
83
34
33
10
60
600
60
150 —
18
1,500
360
00
23
34
12
280
St,
27
27
177 20
St.
Uppskattad, t värd,g.
H
o
a
St.
R:dr.
5,314,880
45
20
5,314,880
104,226
34
R:dr.
132,975
177
72
110
20
20
12
25
20
50
104,226
75,207
473,111
12
110
85
120
34 6141 407| 847
86 1501 —
1,748 1,306 65 163
360
23
5,2601226
129
85
20
6
50
30
473,111
168,300
39
34
132,975
50,000
50,000
8,000
115,258
•n £ a
C 2
o* "»
^ 2 !**
S? O «
*",09
a 09 3
3 C
3 ? T
t»
e
3
3
sr
H
15 i ti
a
9-
Bevillning.
X '2
3.
sr. -i
a 85
= 9-
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
—
—
5,314,880
34
—
—
132,975
—
81,673
16
—
81,673
16
18,620
—
—
18,620
—
12,500
—
■—
12,500
—
4,980
—
—
4,980
-—
65,186
32
—
65,186
32
r. R:dr.
5 3,526
182,960
34
6
115,258
4,450 —
18,300
10,500
6,000
3,000
9,866
1,750
500
1,000
5,630,815
104,226
50,000
4,450 ; —
32,616
3,600
3,600
32
154,226
101,507
473,111
115,258
10,500
6,000
3.000
9,866
1,750
500
1.000
39
5 3,526
s. - r.
43 2
I
s 147
R:dr. j s.
57,233: 2
265 45
16
163
37
25
9
130
116
a| 57,864
841
15
100 —
R:dr.
139
5 147
80
— 344
620,986
168,300
4,450
3,600
344
37
218
176,3501-
36 j 168,300
7301 811 37 i 15116,135,7271 i|io| 310,6831 — | -1 237,47613 a | — 16,683,88613 3 ] i o
Götheborg å Lands-Kontorct den 9 Octobcr 1849.
O t. Min. Fåhreeus.
218
941
652
5,128
230
21
12
6
19
3
1
2
23
35 I 3
24
5,424
1,182
139
?59
09 091
-v 3
(»3 3
73 5*:
• o» ;
i
U:dr.
4,327 26 4
1,182
616
616
80
1,227
t»
c
3
3
R:dr.
60,899
265
163
37
25
9
130
1
61,530
1,605
100
Ständig Ränta.
00 ZL
03 JU
s —
R:dr. | s.
2,884 i 28
1,705
822
6,700
230
21
12
6
19
3
1
2
1,227
106
106
6,996
1,507
1,507
66,065 15 9 1391 5 j a J 2,030145 j s| 72,562
2,884
119
R:dr.
4,273
to 4,273
99
119
503
503
179
179
99
432
n j 3,686 j 8
432
102
37
Cfc
o»
*1 o
33 »
S 3
£»
tr-o
§
w
R:dr.
164,788
164,788
1,545
1,545
4,006
102
io | 4,9081 4
4,000
KIcreciets underhåll.
R:dr.
14,072
900
14,072
400
400
100
800
tr O
ET 3
R:dr.
1,223
1,223
133
133
331
14
a pr
aq o
- c*
a rq
CC
C
3
R:dr.
3,341
16
32
3,341
85
85
354
R:dr.
18,636
18,630
618
33
618
100
1,485
800
900
171,240
15,378
331
25
25
32
354
48
t| 1,71311A| — | 3,828)25
1,485
80
80
32
33
20,92013 3111
c
3
R:dr.
80
80
R:dr.
59,717
—
80 32
59,717
399
77
R:dr.
9,033
477
500
2,850
9,033
100
R:dr.
2,021
2,021
R:dr.
38,493
38,493
1,547
3
cn
* t»
T |
ss 3
X- 3
R:dr.
s.
345,420
17
15,594
30
163
16
37
1 1
25
—
9
46
130
19
361,380 45 8
100
280
2,850
130
130
63,675
is
280
149
149
10 9,562120
56
56
1,550
57
2,864
2,077126 | 4
2,864
1,476
1,476
44,442
31
6,034
100
161
6,296
1,479
18,691
662
21
12
6
19
3
1
2
19,419
4,581 2 8
4,581
4 393,167
16 9
Johan Lagerbjelke.
Berättelse öfver Götheborgs Län för åren 1843—1847.
KONGL, MAJ:TS BKFALLNINGSIIAFV ANDES
uti
€ Ifsb o tigs £n tt
till
KOllOIi. MAJ:T
i tenflertlänigJiel afgifne
FEMA R S-BERÄTTELSE
för åren 1843, 1843, 4844, §SS5 oell A846.
STOCKHOLM, 1850.
l\ A. NORSTEDT & SÖNER,
Kougl. Boktryckare.
■
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Elfsborgs län åren 1842, 1843, 1844,
1845 och 1846.
Inledning.
Elfsborgs län, omfattande hela Dahlsland, sorn beslår af fern härader
med en stad och fyratiotre socknar, samt vestra och södra delarne af Westergöthland,
eller tretton härader med fyra städer och etthundraåttatio socknar,
förutan åtskilliga sockneandelar i bägge landskapen, hvilka tillhöra socknar
inom andra län, är vidare indeladt under t vänne lagsagor med sex domsagor
och uti sex fögderier med tjugusju länsmans-distrikt. Länet, gränsande i norr
och nordost till Wermland och Norrige, i vester lill Götheborgs- och Bohus
län, i söder till Hallands län samt i öster till Jönköpings och Skaraborgslän,
skall innehålla uti arealvidd ungefärligen 120 qvadratmil, deraf sjöar, strömmar,
träsk och kala bergsträckor anses upptaga omkring femtio, så att den
jordyta, som är odlad och möjlig af odling, eller är skogbeväxt och till plantering
tjenlig, samt för öfrigt har vegetation, torde svara närmast emot 70
qvadratmil. Denna beräkning af areal-rymden är grundad på Hermelinska
kartan och andra äldre kartor. Enligt af Forsells nyare karta öfver Skandinavien
skall deremot Elfsborgs läns arealvidd endast uppgå till något öfver
114 qvadratmil, hvilket torde vara det lätta, när den delen af Wenern,
som kallas Dahlbosjön och eljest kan till länet räknas, från beräkningen
uteslutes, „
§ I
Länets
allmänna beskaffenhet.
Tossbo och Wedbo härader, som å Dahlsland gränsa till Wermland,
Norrige och Bohus län, bestå af höga och skogrika bergsträckor, som emellan
sig bilda större och mindre dalar, hvilka, i afseende på jordmånen, äro af
ganska skiljaktig beskaffenhet. Till större delen utgöres marken af sandjord,
4
på några ställen blandad med lera, undantagande Tössö pastoral, hvarest
lermylla är rådande jordarten; men i synnerhet emot Norrska gränsen är
jordmånen svag och föga bördig. Wahlbo härad, som å vestra sidan stöter
till Bohus län, är äfven så bergbundet, som förstnämnde härader, likväl med
bättre jordmån, deri lermylla ofta förekommer; hvaremot öfriga delen af
Dahlsland, utgörande Nordahls och Sundahls härader, har i det mesta en
jemn och slät belägenhet, vidlyftiga åkerfält samt god och bördig jordmån,
hufvudsakligen bestående af lermylla. Sjön Wenern begränsar Dahlsland å
nordöstra sidan i hela sträckningen från Wermlands läns giäns till Wenersborgs
stad, Dessutom finnas många andra större och mindre sjöar, bland
hvilka stora Lee utmed Norrska gränsen och de vattendrag, som förena den
med Wenern, i synnerhet förtjena att anmärkas. Landet är för öfrigt i alla
riktningar genomskuret af åar och bäckar, de flesta med aflopp åt Wenern.
I Westergöthland är den landsträcka, som börjas vid Wenern, innesluter
Halle- och Hunneberg och sedan omgifver eller tillgränsa!’ Götha Elf, samt
innefattar Wäne, Flundre och Ahle härader, både vacker och fruktbar. Rådande
jordmånen är här ömsom lera och svartmylla; men i den mån landskapet
aflägsnar sig från elfven och i synnerhet ju mera det närmar sig gränsorne
af Halland och Småland blifva jordarterne sämre och svagare. Inom Bjerke,
Wädlle och Kullings härader träffas likväl ännu flera fruktbara trakter med
mer och mindre god lera och lermylla; men i Gäseneds härad, som är sandigt
och stenbundet, äfvensom i Redvägs härad, hvilket närmar sig denna
beskaffenhet, finnas sådana bättre jordarter mera sällan och endast såsom undantag;
utan består rådande jordmånen derstädes, så väl som uti Åhs, Kinds,
Marks, Wedens och Bollebygds härader, af så kallad mjöle eller mojord och
sandblandad mylla, som i allmänhet gifver mindre lönande afkastning, ehuru
äfven inom dessa härader, synnerligen uti Marks, åtskilliga trakter finnas med
bördigare jordmån. Delar af Wäne, Bjerke och Kullings härader, Gäseneds
härad och en del af Redvägs härad kunna räknas för slättland, fastän sinsemellan
mycket olika, hvaremot det öfriga af Westgötha landskapet är bergigt
och skogbeväxt samt delvis starkt couperadt och i fördjupningarme uppfyldt
med sjöar, kärr och mossar, som finna allopp genom en mängd åar och bäckar,
antingen åt Wenern och Götha eif, eller åt Nordsjön och Kattegatt.
Elfsborgs län, som, i dess längsta utsträckning från Norrska gränsen i
nordvest till gränsorne af Halland och Småland i sydost, håller öfver 30 mil,
företer således stora skiljaktigheter i fysikaliskt afseende och naturliga förmåner;
men der saknas likväl icke inom något härad, helt och hållet, hvarken jord
-
5
män för ett nödtorftigt åkerbruk, skog för husbehof eller vattendrag för nyttiga
inrättningar.
§ 2.
Invånare.
Folkmängden, som vid slutet af år 1841 utgjorde 221,034 personer, har,
enligt de årligen upprättade mantalslängderne, utgjort, på sätt bilagde sammandrag
utvisar:
år 1842
224,246.
» 1843 . .
• • t • • •
. 225,734.
» 1844 . .
• •••••
. 228,960.
> 1845 .
» 1846 . .
. 235,125.
och af dessa sistnämnde bosatte på landsbygden:
225,045.
i städerne
10,080.
samt skattdragande, af mankön
.... 61,133.
af qvinkön
.... 66,483.
och skattfrie, af mankön . .
. . . 52,819.
af qvinkön . ,
. , , 54,690.
Folkökningen, som under förra qvinqvenniet utgjorde 7,781, har under
de fem år, denna berättelse afser, sålunda uppgått till nära dubbelt eller
14,091 personer.
Då det förhållande, som i förra berättelsen uppgafs såsom anledning
dertill, att folkökningen under qvinqvenniet 1837—1841 varit ringare än
under det förutgångna, nämligen svårigheten att finna bostäder för nya hjonelag,
icke kan anses hafva upphört, bör folkökningens tilltagande hufvudsakligen
tillskrifvas i allmänhet rikliga skördar samt näringarnes och deribland
företrädesvis jordbrukets förkofran, helst erfarenheten städse gifvit vid handen
att, under vanliga förhållanden, ökade medel till bergning allestädes medfört
äfven folkstockens tillökning.
Påståendet att folkets fysiska styrka skulle i sednare tider hafva aftagit
kan jag för min del icke antaga såsom regel, hänfördt till det yngre och uppväxande
slägtet; utan har jag tvertom flera anledningar, hemtade jemväl
från erfarenheten vid bevärings-mönstringarne, att anse detsamma oriktigt, i
6
synnerhet som ökad produktion af födoämnen och större tillgång på beklädnads-förnödenheter
beredt allmogen tillfälle alt lefva och kläda sig bättre än
förr. Undantag från detta omdöme måste jag likväl medgifva, dels för
de lyckligtvis ännu sällsporda fall, då ungdomen dagligen och öfverflödigt
nyttjar bränvin, dels ock för den yngre population, som, tillkommen efter i
backstugor och inhyses bosatte hjonelag, blifvit uppfödd under fattigdom och
brist, i följd af föräldrarnes felslagna Beräkning att subsistera såsom oberoende
arbetare. Här, såsom i andra Rikets landskap, förhåller det sig eljest så, att
bergs- och skogs trakternes inbyggare äro i allmänhet resligare och starkare,
än slättbygdernes.
Folkets lynne och fallenheter måste uti ett län af så betydlig storlek, och
der naturen företer så olika föremål för verksamheten, framte många skiljaktighéter.
Då man undantager Dahlsland och i synnerhet dess sydligaste del, der
allmogen ännu saknar händighet i slöjder, framvisa de flesta öfriga delar af
länet åtskilliga slag af slöjdfärdighet och stundom af verklig konstfärdighet,
så att slöjdvarors förfärdigande till afsalu på många ställen af landsbygden
utgör en för orten vigtig och vid sidan af det svagare jordbruket oumbärlig
binäring till folkstockens underhållande; och inträffar detta förhållande
synnerligast uti häraderne omkring Borås och Ulricehamn, derifrån varornas
afsättning befordras genom gårdfarihandeln. Inom dessa trakter, hvarest
mycken flit och idoghet råder, är ock välmågan mest allmän och träffas
ej sällan verklig förmögenhet hos allmogen, fastän det ena och andra
icke heller saknas uti länets öfriga delar. Den intill Norrige närmast gränsande
delen af Dahlsland, som på svaga och ofruktbara hemman hyser talrik
befolkning, utgör måhända skarpaste undantaget från regeln, i synnerhet sedan
rörelsen med skogseflekter nu mera, efter skogarnes aftagande, icke så jemnt
och tillräckligt som förr fyller bristen i jordens afkastning; och folket kan
här således endast bestå vid det mest tarfliga och sparsamma lefnadssätt.
Uti Westergöthland må äfven, jemte Wedens oeh Bollebygds härader, som
hafva sandig och bergbunden jordmån samt inskränktare binäringar, till undantagen
räknas Gäseneds härad, såsom af naturen särdeles missgynnadt, då det
i allmänhet har svag och ofruktbar jordmån, lider brist på skog och är afsides
beläget för trafdt; men lefnadssättet är sparsamt och under sednare tider
har i sistnämnde härad, likasom i de närgränsande Wedens och Kullings,
utvecklat sig en ny näringsgren, som mycket bidrager till invånarnes bestånd,
nämligen odling af potates och denna växts förvandlande till bränvin.
7
I afseende å folkets sedlighet kan med all säkerhet antagas att deri alltmer
och mer framgår till förädling, äfven om brottmålsstatistiken skulle häntyda
på ett motsatt förhållande. Ty, fastän de egentlige brottens antal,
hvilket under detta qvinqvennium måhända ökaLs, ingalunda kunna frånkännas
en ganska väsendtlig betydelse vid bedömande af folkets moralitet, lära desamma,
såsom ofta varande tillfällighetens eller ögonblickets foster, aldrig
uteslutande kunna anses såsom sedlighetens måttstock, i synnerhet då, såsom
bär är händelsen, rättegångssättets långsamhet, ransakningsfängelsernes usla
skick och vissa straffarters olämplighet, gemensamt bidraga att förderfva den
måhända af öfverilning felande, och ingifva den förhärdade missdådaren förakt
för straffet, hvilket, hvad särskildt angår de flesta tjufnadsbrott, är lamt på
samma gång, som det utesluter snart sagdt möjligheten af ånger och förbättring.
Såsom verkande till sedlighet och laglydnad bör företrädesvis nämnas
bildningens framskridande, till följd af de numera nästan allmänt inrättade
folkskolorna. I samma mån dessa uppfylla sin bestämmelse, i samma mån
försvinner det råa sinnelaget, för att lemna rum för upplysningens eftertanka
och begäret efter ädlare njutningar, än det fordom så allmänna bränvinssupandet.
Också har dryckenskapslasten på sednare tider betydligt aftagit och den
betraktas numera, äfven af allmogen, med allvarligare ogillande, så att föraktet
för den berusade snart torde blifva lika allmänt, som icke längesedan
skämtet öfver den absolut nyktre. I och med detsamma har äfven lasten
förlorat sitt mäktigaste stöd, allmänna omdömet, som i stället blifvit dess
kraftigaste motståndare.
Arbetare vid jordbruket och öfriga näringar saknas icke uti någon del
af länet, men de betalas olika, efter tillgång och behof inom hvarje ort.
Dagsverkslönerne variera således betydligt, t. ex. emellan 10 sk. 8 r:st och
24 sk. Banko för karldagsverke samt 8 och 16 sk. Banko för qvinsdagsverke,
sommartiden på egen kost. För öfrigt upplyser närlagda utdrag af markegångstaxorne,
huru dessa löner i allmänhet varit stadgade. Tjenste!)jons löner, underkastade
en jemförlig variation orterne emellan, äro från 10 R:dr till 33} R:dr
Banko årligen för en dräng och 4 till 13} R:dr Banko årligen för en piga,
förutom städja och vissa beklädnadspersedlar, som vanligen betingas jemte
lönen och uppgå i värde till 10 a 13} R:dr för drängen och 6 a 8 Ridr för
pigan, hvarförutan husbonden merendels erlägger tjenstehjonets krono-utskylder.
Uti städerne förhåller sig både dagsverkares och tjenstehjons kontanta
aflöning något högre, reia tift till landsorten deromkring, och. öfversliger oftast
hvad här ofvan är högst uppgifvet; men hvad som i denna fråga förtjenar
särskildt anmärkas, är den för jordbrukaren missgynnande omständighet, att
dagsverks- och i synnerhet tjenste!)jonslönerna, något fallande i svaga eller
missväxtår, stiga öfver vanligheten vid goda skördar, då eli ringare pris och
trög afsättning på jordbrukets produkter ofta sätta husbonden i förlägenhet
om penningar all afbörda sig denna utgift. Botemedel mot denna olägenhet,
som annars synes ligga i naturen af förhållanden emellan arbetaren och den
honom behöfver, lärer till någon del endast kunna finnas uti antagandet af
jordtorpare med bestämd arbetsskyldighet alla år; och delta synes äfven allmogen
hafva böl jat inse, emedan omtänksamma bönder, med större eller vidsträcktare
hemmansdelar, nu mera än förr inrätta sig efter en sådan grundsats.
För att lösa frågan: om och huruvida ekonomiska välståndet på landsbygden
må hafva aflagit, eller tilltagit, eller ock förblifvit stationärt? måste
lill en början skillnad göras emellan den besutne allmogen och obesulne folkklassen,
med den sednare menad t hemmansbrukare på alltför små lotter eller
tilan besutenhet, samt torpare, backstugusittare och inhyseshjon, med flera
dylika. Genom förut afgifna underdåniga berättelser är vordet upplyst och
ådagalagdt, alt lillgångarne för folkmassans fysiska bestånd vunnit progressif
förkofran eller, som vill säga detsamma, alt allmänna välmågan i sjelfva verket
tilltagit. Hvad nu särskildt angår den besutne allmogen, så linnes delta tilltagande
hafva än vidare utvecklat sig under nu ifrågavarande qvinqvennium,
såsom följd, bland annat, af jemn efterfrågan och förhöjda afsättningspriser
på nästan alla jordbrukets alster; men i motsats härtill, och för någon delaf
samma orsaker, har den obesutna och vanligen medellösa folkklassen endast
kunnat, stundom med knapp bergning, draga sig fram, ulan att förbättra sin
ekonomiska ställning under loppet af detta qvinqvennium, hvilket äfven varit
en natin lig följd deraf, att dagsverkslöner och annan arbetsförtjenst icke stigit
i förhållande till lifsmcdlens ökade pris.
§. 3.
Näringar.
a) Åkerbruk. För länet i det hela kan åkerbruket, betraktadt såsom särskild
näring, anses vara den, som frambringar högsta värdes-produkten, fastän
trakter finnas der andra näringsgrenar härutinnan täfla.
Inom södra Dahlsland och den lillgränsande norra delen af Westergöthland
samt delvis äfven på norra Dahlsland, till så vidt invånarne grunda
deras
9
doras bestånd på åkerbruk, liar vid större egendomar och hos jordbrukande
ståndspersoner vexelbruk blifvit nästan allmänt antaget; och detta brukningssätt
vinner allt mera framgång’äfven ibland allmogen, som redan ombyter
med odling af säd och foderväxter på öppna åkerjorden. Vanligen trädes i
dessa trakter ^:del eiler iLdel af åkern och det öfriga besås med höst- och
vår-hvete till omkring y^tdelar, höst- och vår-råg 12, korn 6, bafra 50,
blandkorn 6, ärter 2 och potates 24 sådane delar, Hafra är således ännu
hufvudsädet, men detta ökas icke mera på odaljorden, utan uttränges snarare
der något af råg och potates, hvaremot nyodlingar merendels besås med
bafra. 1 den del af Westergöthland, som närmast tillgränsar Götha eif, är
brukningssältet i så måtto skiljaktigt, att der sås mindre af bafra, men mera
ärter och korn, samt dessutom bönor lill betydlig proportion. Invånarne
uti de till länet hörande sodia häraderne af Westergöthland fortfara deremot
allmänt med det af ålder brukliga ensädet, undantagande några ståndspersoner,
som begagna trädning och vexelbruk, då vanligen trefjeidedelav af jorden
besås, 1 med larsmesso-råg och hälften med korn, blandkorn, bafra oell potates.
Annars nyttjas i dessa trakter föga höstutsäde, utan besås öppna åkerjorden
helt och hållet med vårsäd, bestående af något råg, till en ungefärlig
tiondedel, af ganska litet korn och ärter, men hufvudsakligen af blandsäd och
bafra samt för öfrigt af potates, som alltmera tager öfverhand; och måste
utan tvifvel orsaken till detta allmännast antagna brukningssätlet med ensäde
sökas dels uti den till åker användbara jordens inskränkta rymd och dels
uti dess magra beskaffenhet, som gör den mindre tjenlig för annat, än svagare
sädesslag.
Lin trifves öfverallt i länet och odlas jemväl på de flesta orter till husbehof;
men inom Maiks härad skötes odlingen och beredningen af denna
växt i stort och med omsorg samt tillverkas deraf väfnader till betydligt afsalu.
Hampa odlas endast på spridda ställen och i ringare skala, så att afkomslen
icke fyller länets behof. Humla odlas åter mera allmänt till husbehof
och på åtskilliga ställen jemväl lill afsalu, hvilket sednare isynnerhet äger
rum i Hesselskogs och Dahlskogs socknar på Dahlsland samt i Kinds härad
af Westergöthland, derifrån afsättningen till andra orter är betydlig. Kummin
växer i åtskilliga trakter sjelfsådd på ängarne och skördas å Dahlsland
äfven till afyttring utom orten. Rofvor, morötter, kålrötter och kålsorter
odlas öfverallt af allmogen till husbehof, och fruktträd träffas stundom äfven
vid allmogens gårdar; men finare trädgårdsväxter och större fruklträdsplanteBerältetse
öfver Elfsborgs Län för åren 1842—1846. 2
10
ringar finnas i allmänhet endast vid ståndspersoners egendomar. Inom de
socknar af länet, sorn gränsa nära intill Götheborg, äro ställen, der trädgårdsskötseln
drifves såsom näringsfång.
I frågan örn antagne nya methoder vid jordbruksskötseln eller nya inrättningar
till arbetskrafters besparande dervid må nämnas, alt egentligen på
Dahlsland har Engelska flåhacknings- och jordbrännings-methoden, sorn funnits
ofta förstöra matjorden, leinnat rum för ett annat odlingssätt med bränning
efter plog, sålunda att blott en plogskifva i hvarje åkerteg sönderskäres, uppställes
och brännes, hvilket sätt besparar arbete och förtär mindre af matjorden,
men befordrar ändock bördigheten. Användandet af granris, i stället
för spillning, vid potates-planteringen är jemväl ett i sednare åren uppfunnet
hjelpmedel, som efter hand allt mera antages. Nya redskap för jordens häfd
äro deremot icke antagna; men de vanliga, plogen och harfven, bringas af
hvarje omtänksam jordbrukare i det skick, att jordens redning dermed kan
åstadkommas. Undantagande tröskmachiner och väderharpor till säds rengöring,
hvilka vid större egendomar begagnas, hafva mekaniska inrättningar till
besparande af arbetskraft icke heller kommit i allmännare bruk.
Tili så vidt det i allmänhet låter bestämma sig, kan man antaga vanliga
såningstiderna vara: för vår-utsädet efter medlet eller emot slutet af April
och första dagarne af Maj, samt för höst-utsädel medlet och slutet af Augusti
saint början af September; och infaller skördetiden vanligast närmare början
af Augusti samt räcker in i början och emot medlet af September månad.
Afvikelserna måste dock vara många nti ett län med så vidsträckt läge och
så skiljaktiga naturförhållanden.
Vid medelmåttig skörd är spanmålsproduktionen uti de förut anmärkte
delarne af länet, hvarest åkerbruk utgör folkets hufvudnäring, mera än tillräcklig
för behofvet inom hvarje ort, så att femtedelen eller kanske fjerdedelen
kan anses gå till afsalu utom orten eller utom länet. I länets öfriga
delar och synnerligast uti vissa socknap af Dahlsland närmast Norrska gränsen
samt i de sydliga trakter, sorn omgifva Borås och Ulricehamn, eller tillstöta,
svarar deremot spanmåls-produktionen, äfven vid den rikaste skörd, icke på
långt när emot konsumtionen, utan måste skillnaden för behofvets fyllande
tagas ifrån andra orter, och sker detta vanligen i förstnämnde norra trakt
från Norrige någon gång, men annars från nedra Dahlsland, samt uti sistnämnde
södra trakter från Götheborg, Halland och Skaraborgs län, ifrån
hvilket sednare tillförseln på Borås torg i synnerhet är betydlig; hvarförutan
Kinds och Redvägs häraders invånare under sednare åren börjat inköpa mycket
11
af den spanmål från Östergöthland, som hålles till salu i Jönköping. Vill
man för Elfsborgs län öfver hufvud jemföra spanmåls-produktionen emot
konsumtionen, så blifver resultatet, att årligen större qvantiteter spanmål
behöfva tillföras länet från andra län och orter, ehuru, genom åkerbrukets
tilltagande och den utvidgade potatesodlingen, behofvet är mycket förminskadt,
emot hvad det annars, vid en starkt ökad befolkning, skulle vara. Genom
approximation är utrönt, att vid knapp skörd utgör hela behofvet af tillförsel
från andra län och orter omkring 100,000 tunnor spanmål, men vid missväxt
vida derutöfver, ända till 150 å 160,000 tunnor och mera.
Jemte ofvan angifne orsaker till jordbrukets tillväxt kan man icke frånkänna
en mera utbredd kunskap om bättre methoder vid jordbruksskötseln
stort inflytande; och bör anmärkas, att förtjensten häraf tillhör jordbrukande
ståndspersoner med upplysning och nit för yrket, hvilka härutinnan gifvit
exempel, det enda som i dylik fråga verkar direkte på allmogens öfvertygelse:
hushållnings-sällskapets bemödande, att genom belöningar uppmuntra allmogen
till en ändamålsenligare jordens indelning och brukning, har dock något medverkat
för detta ändamål. Såsom bidragande orsak kan äfven nämnas den
ökade bågen för ägoskiften, skogs- och utmarks-delningar samt andra sådana
företag, som lemna hvarje jordbrukare för sig mera frihet och bättre utrymme
att efter egen erfarenhet skola sitt jordbruk; hvarförutan odlingslånen på vissa
ställen kraftigt medverkat till oländig marks uppbrytande och odlande; och
slutligen må man icke förtiga den omvårdnad, en upplyst regering i sednare
tider egnat åt jordbruket genom skyddande författningar, som antingen undanröjt
direkta hinder för jordbruksnäringarnes uppkomst, eller lindrat och afskaffat
vissa betungande sätt att utgöra beskattningen. Intrycket, sålunda gifvet
till än större utveckling, försvagas måhända endast af ett verkligt binder;
men delta, bristande afsättning på den öfverflödiga spanmåls-produktionen
efter goda skördar, torde dock vara det svåraste att afhjelpa uti ett land, der
stora städer saknas, der invånarne i de små, äfvensom i bergsbruks-orterne,
sjelfva till stor del äro spanmåls-producenter, der ett utvidgadt fabrikssystem
icke ännu finnes eller lätteligen torde kunna införas och der någon
mellanhandel, till spanmåls uppläggande och förvarande för knappa år, icke
i allmänhet äger rum. Man kan likväl ej skäligen påstå, att spanmålspriserna
varit under goda eller medelmåttiga skördar de sednare åren här i
länet låga, annorlunda än i jemförelse med priserna efter missväxter; och
detta förhållande, som egentligen bevisar, att de då af omständigheterne högt
uppstegras, tyckes uti ett vidsträckt rike med under vintermånaderne afbruten
12
vats enkom rmuiikation ligga så djupt i sjelfva sakens natur, att det vä! icke
kan ändras, om än till någon del genom tjenliga författningar korrigeras.
Så länge öfverproduktionen af span mål icke kan förås riad eller torkad till,
torgs, möter dess uppläggande i större förråd en betydlig svårighet, som
måste återverka på mellanhandeln med denna första nödvändighetsvara samt
göra den både svår och dyr att åtkomma efter felslagna skördar, hvaremot
emedlertid annat hjelpmedel ej lärer finnas, än en väl afvägd tulltariff, som
kan gynna spanmåls-utförsel efter goda och införsel efter svaga skördar.
I närvarande' ställning kan bränvinsbränningen, betraktad såsom vehikel
till åkerbruket, jemväl anses vara ett stundom nyttigt korrektif emot spanmålsförråders
hopande hos producenterne till förlägenhet och lidande för dem;
dock bör anmärkas, att bränningen inom detta län egentligen är beräknad på
afverkning af potates till bränvin. Alt jordbruksnäringen nu ganska mycket
beror af bränningsrätlighetens fria utöfning måste dessutom medgifvas; och
till exempel härom kan i synnerhet åberopas förhållandet uti Wädlle, Kullings,
Gäseneds och Wedens härader, hvarest allmogen i sednare tider företagit
sig att, på en för öfrigt nog otacksam jord, odla potates i stort och deraf
tillverka bränvin, som afsättes på andra orter med betydlig vinst för häradernes
annars vanlottade jordbrukare och lill ej ringa lättnad för dem vid
krono- utskyldernes godtgörande.
b~) Boskapsskötsel utgör, äfven då den betraktas skiljd från åkerbruk, en
hufvudsaklig beståndsdel af folknäringen. Uti de delar af länet, hvarest
åkerbruket är i mesta flor, nämligen på slättbygden af Dahlsland och uti
tillgränsande trakter af Westergöthland, har delta öfvervigten; men på norra
och vestra Dabi samt i andra trakter af Westergöthland, synnerligen Kinds
härad, håller boskapsskötseln snarare jemnvigt med åkerbruket och lemnar
utöfver husbehofvet mer eller mindre betydlig afkastning lill afsalu.
På Dahlsland äro ängarne i allmänhet bördiga, hufvudsakligen naturliga
och öfver hufvud svarande emot åkern, samt har den couperade delen af
landet i synnerhet förmånen af godt och tillräckligt sommarbete. Ängskulluren
försummas dessutom icke, och användes dervid merendels klöfver- och thimotejutsäde;
men, äfven utan utsådda frön, underhålles gräsväxten af vild klöfver
och andra tjenliga foderslag, när igenläggningen sker efter väl häfdad åker.
Inom Westergöthland är ängsodlingen mindre utbredd och föga använd uti
de södra trakterna, som likväl delvis hafva goda fodertillgångar från naturliga
ängar: tillräckligt sommarbete finnes der nästan allmänt.
ö O
13
Hornboskapen på Dahlsland Sr i allmänhet af litet, men godt, inhemskt
slag, som tilltager i godheL med ängs-kulturens utvidgande. Uti Westergöthland,
der boskapskreaturen oflare inköpas från andra orter, äro slagen mera
blandade och sinsemellan skiljaktiga, likväl i allmänhet icke stora, fastän
stundom ganska goda. Till rucens förädling eller fortplantning af bättre racer
har i intetdera af landskapen något blifvit tillgjordt, annorlunda än såsom
undantag af jordbrukande ståndspersoner, hvilka mellanåt förskaffat sig större
och bättre stamrace från andra orter. Oxar användas vid jordbruket och vid
kortare körslor i alla delar af länet samt på några ställen jemväl till mera
långväga forslingar. Endast under höst-, vinter- och vårmånaderne, eller så
länge marken är frusen eller betäckt af snö och utan bete, nyttjas i allmänhet
stallfodring för boskapskreaturen.
Hästarne äro på Dahlsland af någorlunda god art och medelmåttig storlek,
i synnerhet norr ut, hvarest inhemska stammen är mycket blandad med den
än bättre Norrska hästracen. Jemväl i öfriga delar af länet äro hästarne, ehuru
af flera olika slag och mera små än stora, skäligen goda och väl underhållne
i allmänhet. Relatift till hemmantal och folkmängd hålles mindre antal hästar
uti de sydliga trakterne af Westergöthland, än annorstädes i landskapet, hvilket
åter är följd af hemmanens inskränktare fodertillgångar; men uti vissa
trakter af länets norra del, der foderlillgångarne äro ymniga, kunde hästafveln
ökas och utbildas tili näringsgren, om hingstar af ädlare och goda slag funnos
till racernas upphjelpande. För närvarande finnas endast tvänne sådana
hingstar stationerade härstädes, deraf en från Strömsholm, tillhörande kronan,
och den andra tillhörig husbållnings-sällskapet. Emellertid försäljas
ifrån Dahlsland årligen 2 till 300 föl, som vanligen inköpas af allmogen uti
Westergöthland och Bohus län.
Fårafveln är ganska betydlig i det bela. De får, som af allmogen uppdragas
för eget behof till föda och beklädnad eller ock till afsalu, äro merendels
grofulliga, af Svenskt eller blandadt slag. Finulliga, ursprungligen af
Tysk eller Spansk race, underhållas äfven, i synnerhet hos ståndspersoner;
hvarförutan Schäferier af Electoralrace under sednare åren blifvit anlagda på
ett par ställen, nämligen å Gräfsnäs och Rånnums säterier. Den förminskning,
allmogens fårhjordar lidit genom sjukdomar efter de våta somrarne vid slutet
af förra och början af detta qvinqvennium, har sedermera blifvit någorlunda
ersatt genom ny afvel.
\
14
Getter finnas ännu i bergs- och skogstrakterne inom de mest nordliga
och mest sydliga delarne af länet; men för öfrigt äro dessa kreatur afskaflfade,
såsom skadedjur i den mån jordbruket vunnit förkofran.
Svin uppfödas till betydlig mängd uli de seminanla delarne af länet; och
äfven annorstädes för husbehof deraf träffas på somliga ställen goda racer.
Af fjäderfä finnas i allmänhet gäss och höns. Gåsafveln är icke obetydlig
på södra Dahlsland och å slättbygden af Westergöthland, utan lemnar årligen
öfverskott lill afsalu.
Att boskapsafveln tilltagit öfver hufvud, om icke fullkomligen i bredd
med jordbruket, åtminstone betydligt visar sig af alla förhållanden och är
äfven naturligt, då dessa näringar hafva 'på hvarannan en beständig vexelverkan,
så att den enas förkofran gifver medel vid handen till den andras.
Om och huruvida bränvinsbränningen bidrager lill boskapsafvelns utvidgande
kan vara svårt att afgöra, likväl synes gifvet, atl den icke är ett nödvändigt
vilkor för boskapsskötselns bestånd och att kreatursracerne snarare försämras än
förbättras genom njutningen af drank, ehuru det är onekligt, alt denne i
knapjva foderår eller på orter, som hafva ringa hötillgång, lemnar betydligt
understöd åt ladugården; dock gör den utan tvifvel mesta nytta vid svinkreaturs
uppfödande.
Boskapsskötselns afkastning i länet torde numera fullt svara emot behofvet
för det hela, fastän allmogen uti de magra, mycket befolkade trakterne
söderut årligen inköpa både hästar och hornboskap från andra län, ty genom
försäljning från Dahlsland anses förhållandet jemnadt; och i öfrigt förer allmogen
ett sparsamt lefnadssätt öfverallt, för att kunna sälja något af lefvande
kreatur samt ost, smör och andra viktualier, derå priserna under de sistförflutna
åren varit fördelaktiga för säljaren.
Salpetertillverkning, sorn kan anses vara ett bihang till ladugårdskötseln,
har icke någonsin haft särdeles framgång i detta län, ehuru skogstillgången
kanske skulle medgifva dess allmännare utöfvande på en del orter.
c) Skogar, bestående hufvudsakligen af tall och gran, finnas ännu till stor
vidd och betydenhet inom länet, särdeles på Dahlsland samt i Wedens, Bollebygds
och Kinds härader af Westergöthland, hvarest skogen längst i söder
till någon mindre del består af bok. Ek och andra nyttiga löfträd växa
öfver hela länet, dock mera spridda, endast utgörande smärre skogsparker
och lundar.
Skogarne äro numera nästan öfverallt enskild tillhörighet och begagnas
dels i samfällighet, dels storskiftade och äfven på några ställen enskiflade;
15
varande de socknar ganska få, som icke hafva skogsandelar till hemmanen,
de fleste om ej alla på ettdera af nämnda sätt, härvid oafsedt jernbruken,
under hvilka större skogstrakter vanligen innehafvas, merendels med äganderätt.
Af de före detta kronan förbehållne fyra kronoparker och fjorton kronoallmänningar
hafva tvänne af de förra och delar af den tredje, samt tolf af
de sednare blifvit tid efter annan, på grund af de allmänna förfoganden,
Kongl. Maj:l med Rikets Ständer i ämnet vidtagit, kronan afhände och till
härader, socknar eller vissa hemman öfverlåtna, med eller utan skatt, antingen
till samfällt bruk och nyttjande eller till fördelning emellan hemmanen.
Deremot äro kronoparken^ Hunne- och Halleberg belt och hållet, samt kronoparken
Edsmären till någon del, bibehållne under kronans äganderätt och
ställde under Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes härstädes förvaltning,
för reglering och begagnande efter nyare trakthuggningssättet, hvilket äfven
allmänt å dessa skogar blifvit tillämpadl.
Fördelarne af detta skogshushåilningssätt blifva allt mera ögonskenliga, i
den mån detsamma hunnit utveckla sig och gifva resultater. Alla de afverkade
skogsytorna äro, hufvudsakligen genom sjelfsåning och dermed förenad,
i jemförelse med ytornes vidd icke särdeles kostsam hjelpsuning, nu återbeväxta
med ungskog. Från kronoparkerne Hunne- och Halleberg har virkets afsalu
med den fordel kunnat bedrifvas, att, sedan kostnaderna för förvaltningen,
uppförande af karaktershus å öfver-jägmästare-bostället Bergegården och inköp
af fyra å parken belägna hemman blifvit fråndragne, dessa parker derutöfver
gifvit för nästforflutna fem år en kontant behållning af 6,865 R:dr.
Vid kronoparken Edsmären har första blocket blifvit till hela dess vidd
besådt, samt tredje blocket för sådant ändamål inhägnadt, och hafva kostnaderna
för dessa nya hushållningsåtgärder under sislförflutna fem år öfverstigit
inkomsterna med 992 R:dr.
Vid häradsallmänningen Brevikshult, hvars inkomster af delägarne disponeras,
uppgår deremot de sista fem årens nettovinst till 288 R:dr.
Dels i plantskolor, dels i öppna marken vid handsådd, hafva å kronans
parker inom länet blifvit under ifrågavarande qvinqvennium utsådda 5 tunnor
ollon af ek och bok, 2| tunnor hagtorns- och slåbär, omkring 300 U. frö af
gran, tall och lärkträd samt 100 U. björkfrö; hvarjemte å Hunneberg 29,000
st. plantor af ek, bok, lärkträd med flera slag blifvit i skogen utplanterade;
och, för att uppmuntra allmogen till den lönande industrien af skogsfrösamling,
hafva tryckta afhandlingar om sättet för frösamling blifvit genom hushållnings-sällskapet
gratis bland allmogen utdelade, samt genom allmänt
16
kungörande tillkännagifvet, att skogsfrö, till allmänt gängse priser, inköpes så
väl af bemälde sällskap, som af förvaltningen vid kronoparkerna i länet.
Äfven enskilde hafva börjat omfatta det omförmälda skogshushållningssätlet,
såsom vid säteriet Hjelmared i Westergöthland samt vid Upperuds och
Gustafsfors bruksbolags äfvensom vid säteri egendomen Ekholmens skogar på
Dahlsland; hvarförutan, vid de skogegande militie-boslällen inom länet, hvilka
i sednare åren undergått laga syner, planer för ordnad skogshushållning blifvit
upprättade och gillade.
Att en sådan hushållningsmethod kommer att af enskilde allmännare
införas torde dock icke på länge vara att motse, enär dels kostnaderna för
skogens mätning, taxation och indelning samt hägnader och återbesåning rn.
rri. äro särdeles dryga, dels vinsten utfaller först efter längre tids förlopp,
dels icke någon författningsenlig garanti finnes att den började planen kommer
att af en ny ägare fullföljas, och dels ansvaret för åverkan och ohägn icke
är nog afsk räckande; hvartill kommer den oinskränkta rättigheten till svedjande,
som derföre äfven mångenstädes bedrifves utan måtta. Genom premier
och ändamålsenliga författningar torde likväl mycket kunna uträttas.
Att nu emellertid under de förhållanden, som bär ofvan blifvit anmärkta,
skogarne äfven under nu ifrågavarande qvinqvennium varit i aftagande, kan
nästan ej betviflas, enar detta faktum dessutom synes antydt af andra omständigheter.
I allmänhet äro de likväl ännu fullt tillräckliga för länets behof
och kunna från några orter fortfarande lemna tillgång på skogseffekter lill
betydligt afsalu, så framt eli bättre skogshushållningssätt skulle vinna inträde
och af enskilde skogsägare med förtroende omfattas, hvilket dock ej torde
kunna ske hvarken lätt eller snart i ett län, der skogarne hufvudsakligen
tillhöra allmogen. Ett nyttigt skogsbesparingsämne, nämligen bränntorf, är
att tillgå på mångå trakter inom länet; men hittills begagnas detta endast
till någon liten del på södra Dahlsland samt något mera i vissa härader af
Westergöthland, hvilka orter, såsom delvis utgörande slättland, redan antingen
lida skogsbrist eller måste afhemta deras behof af ved och virke från
aflägsna ställen.
I byggnadssättet hafva förändringar, som verkat till skogsbesparing, icke
blifvit i allmänhet vidtagne, utan har tvertom allmogens tilltagande håg att
bygga högre oeh rymligare boningshus, sorn på vissa orter bestå af tvänne
våningar, snarare bidragit att öka skogsåtgången, äfvensom den måste hafva
blifvit ökad i och för årligen tillkomna nya bostäder. Nästan alla hus på
landsbygden
17
landsbygden och de flesta i städerne byggas för öfrigt ännu vanligen af träd;
dock har en början blifvit gjord med andra byggnadsämnens användande,
nämligen sten, brändt och obrändt tegel samt kalkbruk, i Borås och synnerligast
i Wenersborg, hvilket byggnadssätt vunnit efterföljd på ett eller annat
ställe å landet och torde ytterligare sprida sig derstädes, sedan det blifvit
medgifvet, att soldattorp och äfven byggnader å militie-boställen få af slika
skogsbesparande materialier uppföras. Stängseln verkställes ännu i allmänhet
på skogens bekostnad; dock har bruket af stenmur omkring ägorna, äfvensom
något af jordvallar, i sednare tider tilltagit och jemväl bland allmogen vunnit
efterföljare. Någon ingripande reform i dessa afseenden lärer icke kunna förväntas,
innan bristen på skogseffekter blifvit så tryckande, att den dertill tvingar.
d) Bergsrörelse. Större och rikhaltigare jernmalmsgrufvor finnas icke inom
länet; dock begagna Billingsforss bruksägare fortfarande malmfyndigheten i
kringliggande orter. Som denna likväl hvarken är tillräcklig eller till tackjernsblåsning
fullt tjenlig, måste malm ifrån Wermland och andra orter
äfven användas.
Under ifrågavarande qvinqvennium hafva följande förändringar i afseende
på jernbruket! ägt rum:
Vid Bäckeforss bruk har behörigt tillstånd till inrättande af en gasvällugn
blifvit meddeladt år 1844-;
Gustafsfors bruk har år 1845 blifvit tillökt med en stångjernshammare
och en vällugn;
Vid Hanefors bruk har år 1844 tillåtits inrättandet af en större stålugn;
Vid Liseforss manufakturi har äfven 1844 tillåtits inrättandet af en stålugn;
Vid Rådanefors bruk har, genom Kongl. Bergs-Collegii Utslag den 27
Oktober 1845, tillåtelse meddelats till begagnande af en dubbel Lancashirehärd
i stället för tyskhärdarna samt en särskild hammare för smältornas
hopslående;
Vid Trollhätte manufakturverk har Bergs-Collegium, genom Utslag den
5 Mars 1846, beviljat inrättandet af planerhainrar för särskild stock; hvaremot
Volfenforss bruk, till följd af Bergs-Collegii Utslag den 2 November
1840, blifvit nedlagdt.
Enligt de uppgifter, som kunnat erhållas, har tillverkningsvärdet vid de
inom länet befintliga tolf bruk med 25 stångjernshamrar och åtta bruk med
8 ämneshamrar utgjort 381,196 R:dr 12 sk. per medium årligen,
Berättelse öfver Elfsborgs Län för åren 1842—1846. 3
18
De i länet befintlige två kopparliamrar förädla årligen per medium
182 SkOl till ett tillverkningsvärde af omkring 27,300 R:dr.
Till bergsrörelsen kan för öfrigt räknas: ett täljstensbrolt uti Wedbo
härad, hvarest till afsalu förfärdigas grafstenar, milstolpar och vägvisare samt
grytor och andra käril; flera skifferbrott inom Nordahls härad, dervid takskiffer
tillverkas jemväl till afsalu utom orten, qvarnstensbrott inom Nordahls
och Gäseneds härader, derifrån orternes allmoge upphugger qvarnslenar för
husbehof och jemväl till afyltring åt andra orter; kalkugnar, deraf inom
Wäne härad vid foten af Hunne- och Halleberg finnas elfva stycken med
rik tillgång på kalksten, och hvilka vanligen för året tillverka och afsätta
minst 1,000 tunnor kalk hvardera, hvarförutan åtskilliga mindre kalkstensbrott
finnas på andra spridda ställen inom länet och begagnas lill kalkbränning för
ägarnes eller grannars husbehof. Gulockersslammeriel vid Semsholms säteri i
Gäseneds härad har, i anseende till täta ombyten af ägare, icke varit bedrifvet
under detta qvinqvennium. Värdet af tillverkningarne vid samtliga de öfriga
verken kan icke ens approximativt med någon säkerhet beräknas.
e) Fabriker, Bruk, Werk och öfrige Näringar på landet, hvilka icke höra
till bergsrörelsen.
Sågverk och Sågar. Större inrättningar för virkessågning eller egentliga
sågverk finnas i synnerhet på Dahlsland och vid Götha eif, af hvilka företrädesvis
de vid Upperud och Trollhättan, äfvensom de vid Lilla Edet,
hvilka sistnämnda numera, efter den i förra berättelsen omnämnde brand,
blifvit nybyggda, befinnas i fullkomligt godt skick. För öfrigt saknar icke
någon del af länet mindre salu- och legosågar.
Sågverken på Dahlsland äro grundade på stockfångst från egna och andra
skogar inom orten; men de vid Götha eif belägna sågverk, alla grundade på
köptimmer, förses dermed från andra orter och hufvudsakligen från Wermland;
och har under detta qvinqvennium, samt särdeles sednare delen deraf, sågverksrörelsen,
med afseende å den lifliga exporten , bedrifvits med öfvervägande
fördel; dock kan, i saknad af nödiga uppgifter, det årliga tillverkningsvärdet
ej uppgifvas.
Skeppsvarf för fartygs och båtars nybyggande och reparation äro anlagda
och hafva under fördelaktig konjunktur bedrifvits vid Trollhättan och gamla
Lödese, oberäknadt vid staden Wenersborg, derom här nedan vidare förmäles.
Vid förstnämnde ställe är varfvet försedt med dockbyggnad; och sysselsätta
varfven vid Trollhättan och Lödese, vår- och sommarmånaderne, tillhopa 64
arbetare; varande varfsägarnes inkomster uppgifne till 14,049 R:dr årligen.
19
Tegelbruk. Af sådana finnas 27, vid hvilka omkring 100 arbetare blifvit
under vanliga arbetstiden sysselsatte; och hafva tillverkningarnes värde utgjort
per medium 14 ä 16,000 R:dr årligen.
Pappersbruk. Sedan sednast afgifne Berättelsen bar ett nytt sådant kommit
till stånd, så att för närvarande finnas 4 stycken. Arbetarnes antal utgör
tillhopa 16 och årliga tillverkningsvärdet per medium 6,628 R:dr.
Glasbruket vid Limmared i Kinds härad bar bedrifvits med 30 arbetare
och tillverkningsvärdet per medium utgjort 17,358 R:dr om året.
En Lerkärls- och Kakelugnsfabrik drifves i Frendeforss socken med 3 arbetare
och årligt, medelvärde af 450 R:dr. Dessutom finnas 11 kalkugnar,
anlagda vid foten af Halle- och Hunneberg, med 4 arbetare vid hvarje ugn;
och kan hvarje sådan antagas årligen förbränna 1,000 tunnor kalk.
Mekaniska Bomullsspinnerier finnas vid Nääs i Wädtle, Sjuntorp i Flundre
härad och, nyligen inrältadt, vid Öijebro å Trollhättan; och sysselsättas vid
Nääs 300, Sjuntorp 100 och Öijebro 20 personer, mestadels barn; utgörande
tillverkningsvärdet per medium vid Nääs 215,000, vid Sjuntorp 74,000 och
vid Öijebro 15,000 R:dr. Dessutom är vid Nääs nu mera inrältadt äfven
Mekaniskt Bomullsväfveri med årligt tillverkningsvärde af 3,000 R:dr. Deremot
har spinneriet vid Kullen nedbrunnit, utan att det sedermera blifvit uppbygdt.
Mekaniska Konstväfverier, med tillhörande dressningsmachiner, blekeri och
appreterverk. Tväune sådana finnas i Marks härad och hafva sysselsatt 2.65
arbetare, hvilka tillverkat kambrick, shirting och kypert till ett årligt medelvärde
af 218,328 R:dr. Den större af dessa inrättningar, eller den vid
Rydboholm, har efter slutet af ifrågavarande qvinqvennium härjats af brand,
men är numera åter iordningställd, hvilket kommer att i näst afgifvande
Berättelse närmare omförmälas.
Klädesfabriken vid Nääs har fortfarande drifvits med tillämpning af sednare
tiders förbättringar och med 10 arbetare per medium årligen tillverkat kläden
till ett välde af 17,939 R:dr.
Färgerier. Sådana finnas anlagda i sammanhang med spinnerierna vid
Nääs, Sjuntorp och Öijebro. Dessutom ett mindre vid Genneved i Bjerke
härad samt tre i Kinds och Marks härader, nämligen vid Ljungsarp, Sexdrega
och Svenljunga.
Blekeri finnes vid Nääs, inrättadt på Engelskt sätt.
Valkar och Vaclmalsstampar finnas 42 till antalet. De betydligaste äro i
Marks härad och en del af dem stampa årligen omkring 200,000 alnar vadmal.
20
Garfverierna hafva pä landet ökats lill 23, af hvilka endast ett drifves
för läderberedning på Engelska sättet. De mindre garfverierna och skinnberedningsanstalterna
äro att räkna bland allmogens binäringar.
Cementverk för beredande af murbruk lill arbete under vattnet. Sådant
finnes endast vid Vargön i Wäne härad, hvartill bufvudsakliga rudi materierna
bernias ifrån Kinnekulle.
Pottaske-Calcineringsverk finnas, 1 inom Redvägs och 5 inom Kinds härad,
hvilka årligen tillverka omkring 1,640 LU. pottaska.
Vid Oljeslageriet å säteriet Strömsberg i Tossbo härad har årligen tillverkats
omkring 1,000 kannor olja; varande jern väl ett annat oljeslageri anlagdt
å Qvarnabo i Kullings härad.
Om Mjölqvarnarnes antal och stenparen dervid upplyser statistiska tabellen,
De invid Götha eif belägne och en del andra qvarnar, som hafva oafbruten
vattentillgång alla årstider, äro i synnerhet indrägtiga; och mjölqvarnarnes
afkastning i det bela måste så mycket heldre vara i stigande och ganska
betydlig, som sädeskonsumtionen årligen ökats i bredd med en tilltagande
befolkning; men att approximativ bestämma qvarnafkastningens totalbelopp
låter sig ej göra med grund af tillgänglige upplysningar i ämnet.
f) Binäringar. Jagt idkas vanligen mera till nöje och tidsfördrif, än
såsom binäring; dock kan den någon gång, i synnerhet hvad beträffar rof
djursjagten,
lemna bidrag till idkarens försörjning.
Fiske bedrifves till husbehof i alla delar af länet, hvarest sjöar och vattendrag
lemna tillfälle dertill. Mera betydligt och äfven till afsalu idkas fisket i
Wenern och Götha eif. der äfven lax fångas.
Biskötseln idkas mer eller mindre i nästan alla delar af länet, förnämligast
söderut, dock icke heller utan framgång på Dahlsland. Partier af vax
kunna således årligen försäljas utom länet lill Stockholm och Götheborg.
Tjära- och Beckbränning bedrifves i smått på några ställen å Dahlsland
och annorstädes, hvarest tjäruvirke efter nedfälld skog finnes; dock sådant
endast till husbehof och afsalu åt grannar.
Kolning för jernbruken, der sådana finnas, och i öfrigt för afsalu i städerne
utgör en för allmogen vigtig binäring, synnerligen på öfra Dahlsland.
Körslor för jernbruks- och sågverksrörelsernes behof, samt forsling af
köpmannagods emellan Götheborg och uppstäderne i vestra delen af riket
kunna anses såsom binäring för invånarne i vissa trakter af länet. Likaså
flottning af timmer, sågstockar och virke för dem, som bebo stränderne af
sjön Stora Lee och dermed förenade vattendrag samt af Wenern och Götha eif.
21
Tillverkningen för hand af ylle-, linne- och bomullsväfnader antingen af
hemspunnet eller inköpt garn är inom södra delen af länet, förnämligast
Marks, Kinds och Åhs härader, en högst vigtig näringsgren, deraf den talrika
befolkningen uti dessa merendels sterila trakter i ganska hufvudsaklig
mån hemtar medel för uppehälle och bestånd. Det tillverkningsbelopp härifrån,
som årligen utom länet afsättes genom gårdfarihandel, uppgår till omkring
två millioner alnar af alla slag, förutan band, strumpor, tröjor, vantar,
täcken och ryor; och den afsättning utaf sålunda tillverkade ylle-, linne- och
bomullsväfnader, som särskildt äger rum genom resehandlande från Borås och
Ulricehamn samt genom personer i dessa städer eller på landsbygden, hvilka
dermed drifva handel i parti på andra inländska städer och orter samt på
Norrige, är än mera betydlig samt uppgående vanligen till dubbelt, oberäknadt
hvad på bägge dessa sätt föryttras af i Halland tillverkade väfnadsartiklar.
Efter approximatif beräkning kan förläggares och tillverkares vinst af ifrågavarande
väfnadsindustri uti länet anses utgöra i medeltal 450,000 å 500,000
R:dr orri året; och förtjenar härvid anmärkas, att, oaktadt tillverkningsbeloppet
vid Rydboholms konstväfverifabrik årligen blifvit ökadt, synes sådant äfven
under nu ifrågavarande qvinqvennium icke hafva menligt inverkat på husväfnadsslöjden,
hvilken tvertom finnes hafva samtidigt varit i tilltagande jemte
afsättningen på tillverkningarne.
För öfrigt tillverkas husväfnader af ull, lin och bomull inom alla delar
af länet, oberäknadt den södra, något deraf äfven till försäljning åt städernes
invånare, men i allmänhet för eget husbehof; och synes händighet i väfnadsyrket
alltmer utbreda sig.
Läderberedning, oafsedt den som sker vid anlagda ordentliga garfverier,
utgör på några orter inom länet en allmogens binäring. Den sträcker sig dock
egentligen lill grannars och närboendes betjenande.
Trädarbeten, bestående af laggkäril, trädskor, trädlallrickar, såll, askar,
korgar, väfskedar och mera dylikt förfärdigas af allmogen på åtskilliga orter
inom Kinds, Wedens och Bollebygds härader i synnerhet och föras till afsalu
jemväl utom länet; dock kan förtjeusten af denna binäring i det hela icke
vara så särdeles betydlig.
Lie- och skärsmide samt tillverkning af linhäcklor, kardor, skrubbor,
nålar, bakringar och mera sådant småkräm drifves såsom bihandlering af
allmogen i några trakter af Kinds härad, både för länets behof och till
afytlring utom länet.
22
Timmermans- och murarehandtverket utöfvas såsom binäring af allmogen
i Ahle och Bjerke härader samt delar af Kullings och Wäne härader, äfvensom
timmermanshandtverket uti ett par socknar på Dahlsland närmast
Wermländska gränsen. För detta ändamål ske årligen tidtals utvandringar
till mer och mindre aflägsna orter utom länet, derifrån bes parti de arbetslöner
återbringas till ett ej obetydligt belopp hvarje år. Dessutom finnas i Wedens
härad flera hemmansbrukare, som äro så kunnige mur- och byggmästare, att
de enlreprenera om kyrkors samt andra större byggnaders uppförande och
inredande.
Sjöfart. Seglalionen på Wenern och Götha eif, till så vidt den har lill
föremål jern- och träd varors transporterande från Wermland och Dahlsland
med flera orter lill Götheborg samt återtransport af stapelstads varor, lemnar
någon biförljenst äfven åt den allmoge, som bebor sjö- och elfstränderne; och
i öfrigt förse Wädtle, Ahle och Flundre härader staden Götheborg årligen
med något sjöfolk, deraf en inkomst, fastän ringa, således jemväl torde tillskyndas
hemorten genom sjöfolkets besparade månadshyror.
Handel. Till så vidt landsbygden angår, drifves handel med spanmål,
bränvin, kreatur och andra ladugårdsalster och skogseffekler samt i allmänhet
landtmannavaror, hvilka afsäitas i städerna och ifrån Dahlsland öfverföras till
Norrige af producenterne sjelfve.
Efter den utvidgning i handelsrättighetens ulöfvande, som genom Kongl.
Handels-Ordningen den 22 December 1846 blifvit medgifven, har handel
med specerier och dylikt äfven etablerats flerstädes å landet, hvilket i näst
afgifvande Berättelse kommer att närmare omförmälas.
Den så kallade gårdfarihandel!!, lill hvars ulöfvande allmogen i sju härader
af Westergöthland af ålder ägt rättighet, har väl äfven under detta qvinqvennium
aftagit samt allt mer och mer dragit sig ifrån landet til! städerna
Boi 'ås och Ulricehamn, men utgör ännu en för distriktet ganska vigtig binäring.
År 1846 begagnades samma rättighet nästan endast af Kinds, Bedvägs
och Åhs häraders hemmansbrukande allmoge, som till ett antal af något öfver
375 personer tvänne gånger om året, på bestämda tider, utvandra till alla
delar af riket och till Norrige, för att afyttra gårdfarihandelsdislriktets betydliga
slöjd-tillverkningar, hufvudsakligen bestående i väfnader af alla inhemska
slag. Ulöfuingen af ifrågavarande handelsfrihet, som ej saknar likartade exempel
inom andra län, fastän der ej grundade på särskilda privilegier, är, i
anseende till de sju häradernes svaga och inskränkta samt för folkstockens
underhållande otillräckliga jordbruk, ett nödvändigt vilkor för allmogens
23
bestånd och derjemte ett verksamt medel till det välstånd, som ofta visar sig
både inom de orter, hvilkas invånare begagna gårdfarihandelsrättigheten, och
ibland de orters invånare, som numera lemna denna rättighet obegagnad,
sysselsättande sig hemma med tillverkning af väfnader och förfärdigande af
andra föremål för gårdfarihandeln; och gäller detta sednare i synnerhet om
det stora och folkrika Marks härad, hvarest hufvuddelen af väfnaderna tillverkas
med mycken flit och en skicklighet, som förtjenar all uppmuntran.
Gårdfarihandeln i och för sig sjelf, fastän underkastad äfventyr oell förluster,
inbringar visserligen ännu, oberäknadt den vinst förläggare och tillverkare
åtnjuta, en ungefärlig inkomst af 50 å 60,000 R:dr om året.
Handtverkerier på landet. Enligt den till Kongl. Commerce-Collegium för
sista året af detta qvinqvennium, eller för år 1846, ingifne Berättelse, funnos
samma år på landsbygden 209 skräddare, 218 skomakare, 64 snickare, 96
smeder, 49 murare, 18 garfvare och 12 glasmästare; hvarförutan 31 personer
der arbetade på egen hand i andra handtverksyrken; och begagnades af afla
dessa tillhopa 451 lärlingar. Antalet af handtverkare och deras lärlingar har
således under detta qvinqvennium betydligen ökats.
Undantagande de betydligare binäringarne inom södra delen af länet,
har det icke varit möjligt att med tillförlitlighet utröna den ungefärliga
inkomst, de öfriga årligen lemnat, emedan uppgifter härom i allmänhet saknas
och svårligen stå alt erhålla. Dock har väfnadsindustrien synbart tilltagit.
I afseende å land- och vattenkommunikationer anmärkes: att emellan
Alingsås och Lerum en ny väg af ungefär 2 mils längd genom dels Kullings
och dels Wädtle härad blifvit anlagd, till undvikande af de branta backar,
som på den förut begagnade vägsträckningen försvårade kommunikationen.
Detta arbete, utfördt genom ett enskildt bolag med särskildt statsanslag af
2,500 R:dr och rättighet att till öfriga kostnadens betäckande uppbära vägtull, har
blifvit fullbordadt med all erforderlig planmässighet och omsorg, så att ej
mindre backar undvikits, utan ock vägsträckningen emellan nämnde ställen
blifvit förminskad. Likaledes har emellan Wenersborg och Åmål vägen öfver
D ö
Köpmannefjeil i Nordahls härad blifvit omlagd och en hvälfd bro af huggen
sten med rullbro af jern slagen öfver Köpmanneström; hvarjemte en större
väglängd i samma härad emellan Melleruds och Torpane gästgifvaregårdar är
omlagd till undvikande af svåra backar; varande dessa vägarbeten uppskattade
till 32,337 R:dr, deraf visserligen hälften utgått såsom bidrag från statsverkets
sida, men återstoden blifvit bekostad af häradets vägbyggnadsskyldige 128iJ:dels
hemman, hvilkas innehafvare med berömvärd ihärdighet arbetet utfört.
24
I "Wedbo härad bar vägen från Germundebyn i Ärlemarks till Bengtsbron
i Laxarby socken blifvit utvidgad och på åtskilliga ställen omlagd med 3.000
R:dr statsanslag, utom det att ny väg af i mils längd från Hajums mossar
till Tobaks-klef blifvit i samma härad anlagd.
I sammanhang med förstnämnde väg emellan Alingsås och Lerum är
jemväl ny väg af J mils längd från Norsesund till Edsås i Kullings härad
anlagd, hufvudsakligen lill befrämjande af kommunikation emellan städerne
Götheborg och Borås samt landsbygden inom Kullings, Gäseneds och Bollebygds
härader; hvarförutan i förstnämnde härad allmänna landsvägen vid Klefvalid
blifvit, med något statsanslag, men hufvudsakligen genom försorg och på
bekostnad af Handlanden Fr. Sundler, omlagd till undvikande af en svår backe.
Under detta qvinqvennium hafva äfven de storartade arbetena till Trollhätte
Kanals ombyggande med vidgade dimensioner blifvit fullbordade på det
mest utmärkta och ändamålsenliga sätt.
Förslag till flere vägomläggningar äro jemväl å bane.
§. 4.
Politisk Författning.
a) Kammarverk. Häraf lemnar statistiska tabellen en allmän öfversigt.
Under åren 1842 till och med 1846 har icke något hemman förfallit i ödesmål,
ej heller har något krono-nybygge blifvit upptaget; men två under förra
aren å allmänningstrakter anlagda nya hemmansdelar och lägenheter hafva
under tiden blifvit skattlagde och satte till sammanräknadt |:dels mantal.
Derjemte hafva t vänne ödeshemman, med åtnjutande af frihetsår, upptagits
till ny skattläggning, samt en ny kronolägenhet blifvit skattlagd till ränta,
äfvensom åtskiliige till menigheter upplålne f. d. krono-allmänningar. Nya
vattenmjölqvarnar med 33 par och gamla med .18 tillökade pär qvarnstenar
samt 8 sågqvarnar äro till anläggning och inrättande beviljade; och hafva
förut anlagda nya eller med ökade stenpar försedda gamla qvarnar blifvit
skattlagde för 37 grofmälds och 6 siktmälds stenpar.
Med hemmansklyfning har fortfarits på en del orter; men i allmänhet
synas hemmansklyfningarne blifva sparsammare än förut, hvarjemte redan
utklufne små hemmanslotter oftare åter sammanslås. Många jordlägenheter
hafva väl fortfarande blifvit genom förpantning eller annorledes upplåtne från
skalllagda
\
25
skattlagda hemman till längre nyttjande eller everldelig besittning; men äfven
härutinnan visar sig dock mera återhållsamhet än förr. Anläggningen af jordtorp,
dagsverksskyldige under hemmanen, synes deremot vara i tilltagande,
utan tvifvel till båtnad för hemmansägarens jordbruk. Ägoskiflen och i följd
deraf utflyttningar från byalag hafva under delta" qvinqvennium forlgått i
ungefärligen lika mån som tillförene. Hemmansbruket sköttes 1846 af 16,081
possessionater, boställsinnehafvare och andra sjelfägande eller sjelfsländiga
jordbrukare samt af 3,592 arrendatorer och hälftenbrukare.
I afseende å poslgårdarne har någon förändring ej timat. Deremot har
i afseende å gästgifvaregårdarne flyttning från ett till annat ställe ägt rum, till
följd af vägomläggningar, hvilka äfven medfört inrättande af några nya gästgifverier;
och är vid 16 gäslgifvaregårdar inom länet skjulsningen ställd på
entreprenad.
Strömrensningar till förekommande af vattenöfversvämning å odlade eller
odlingsbara marker hafva blifvit på flera orter verkställda nied särdeles framgång
och nytta, synnerligen uti Kullings och Gäseneds härader, der ordentliga
strömrensningslag af orternas invånare blifvit inrättade och försedda med af
Eders Kongl. Majits Befallningshafvande fastställda reglemen ta riska stadganden.
b) Statsbidrag. Deras värdesbelopp å hvarje beskattnings- och prestationstitel
utvisas i allmänhet af statistiska tabellerna särskildt för hvart slags hemman
och för hvarje näring. I afseende å rustning och rotering åberopas sist
afgifne Berättelse.
Sammanlagda belopjiet af alla i länet belägna rusthållsstammars och
augmenters för rustningen anslagna räntor utgör, efter medeltalet af 1842 med
1846 årens markegångar, 22,418 R:dr 20 sk. banko.
Klereciels aflöning ingår endast till så vidt i statistiska tabellerne, som
den af skattdragande hemman, inrättningar,'näringar och personer särskildt
och årligen utbetalas. I sådan del rättar den sig merendels efter tiondesättning
och gamla eller nyare öfverenskommelser, som dels äro af Kongl. Majit stadfästade
för viss tid elier ock i allmänhet endast gälla för den lönade prestmannens
tjenstetid. Utgiften härtill, inberäknad kyrkobetjeningens aflöning,
är för ena orten så olik den andra, att hvarje från det hela dragen slutsats
om samma utgifts belopp på hemmantal eller annorledes skulle blifva förvillande.
Detta onus är dock ganska säkert på landsbygden ett bland de betydligaste,
då beloppet deraf kanske uppgår till 15, 20, 25 och ända till 30R:dr
Banko på helt mantal om året, oberäknadt de så kallade jura stolae. I släderne
Berättelse öfver Elfsborgs Län för åren 1842—1846. 4
26
deremot äro invånarnes afgifler till Klereciet jemförelsevis mindre och således
vanligen föga betungande.
Med afseende på fattigförsörjningskoslnaden anmärkes, att den i allmänhet
är för lågt upptagen uti statistiska tabellerna, som för landet grundats endast
på de uppgifter, sorn Kronofogdarne kunnat förskaffa sig och hvilka ofia varit
ganska ofullständiga.
För väghållningen på landet erfordras årligen från och med fyra till och
med sexton ökedagsverke!! af hvarje helt mantal, i förhållande till lokalen,
samt något mera vid till fä Uige större skador å vägarne. Egentligen är dock
väghållningsbesväret, när vägarne jernnt och försvarligt underhållas, icke betungande
i förhållande till hvad siffran derom utvisar, emedan bidraget dertill
för det mesta utgår in natura eller genom arbete på sådane mellantider af
året, då hemmansbrukaren och hans dragare äro mindre upptagne af andra
göromål och körslor; men det är sannolikt att väghållningsbesväret blifvit
drygare eller erfordrat flera dagsverken, sedan väglagningstiden och vägsynerna
förflyttades in på sommaren, och likväl förenar sig dermed den allmänna
olägenhet, alt vägarne nu äro ojemna och tunga för trafiken under sommarmånaderne,
då de annars borde och kunde vara goda. Nämnde olägenhet
torde dock motvägas af den omständigheten, att väglagnings verkställande
sommartiden anses falla sig beqvämligast för de väghållningsskyldige i allmänhet
och fördelaktigare i det fall, att den inträffar på en tid då jordbruksarbetet
lemmar mera ledighet dertill, än vår och höst, i synnerhet när
missgynnande väderlek för brukning och skörd försvårar detta sednare
angelägna arbete.
Hvad tabellerne upplaga under rubriken: diverse afgifter, onera och
allmänna besvär, utgår på landsbygden för kyrko-, prestegårds- och tingshusbyggnad,
inqvartering, skallgång och andra jagtanslalter, tingsgästning och
liäradstjenares aflöning, kurhusmedel, barnmorske-aflöning, djeknepenningar,
kollekt- och stamboksmedel och riksdagsmannaarvode, samt i släderne för
kyrko-, skole-, rådhus- och andra publika byggnader, brandredskaps underhållande,
Magisiraters och sladsbetjentes aflöning, inqvartering, kurhusmedel, djeknepenningar,
kollekt- och stamboksmedel och riksdagsmannaarvode, med flera
tillfäilige kommunalutgifler. Beloppet af samtlige desse afgifter, både i det
hela och för hvarje del särskildt, är allt för olika, orter och städer emellan,
att kunna sammanföras och beräknas till något visst å hvarje hemman, bruk,
inrättning, näring eller person med den tillförlitlighet i kalkylen, som för
ändamålet skulle erfordras.
27
Såsom bihang, till upplysande af grunderne för persedel värdets beräkning
i tabellerna, medföljer slutligen vidfogade sammandrag öfver 1842 till och
med 1846 årens markegångar.
c) Politi. Öfver lagarnes verkställighet samt ordningen och säkerheten
uti länet vakar Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med oafbruten omsorg,
dervid biträdd af underlydande tjenstemän och betjente, hvilkas antal
synes vara snarare för litet, än för stort, och torde vid folkmängdens ytterligare
tillväxt blifva otillräckligt. I afseende på allmänna polisen begagnar
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ganska sällan, och endast vid högsta
nödvändighet, rättigheten att utfärda nya stadganden och vitesförbud. Ordning
och sedlighet inom försarnlingarne med livad mera, som tillhör kyrkodiscipiinen
eller dermed står i ett närmare sammanhang, vårdas af kyrkoråden
och försarnlingarne sjelfva, hvarvid de byordningar och andre öfverenskommelse!’,
som för hvarje ort äro antagne, vinna tillämpning efter
omständigheterne. Mängden af föreskrifter i desSa hänseenden ökas dessutom
beständigt genom nya sockenstämmo-beslut; och det synes nästan som ville
lättheten för försarnlingarne att på sådant sätt och för tillfället inom sig göra
författningar uti ämnen, som ofta icke äro tillräckligen begränsade, i vissa
fall urarta till en egen, meia nitfull, än rättsenlig, lagstiftning. Dock har
detta missförhållande på sednare tiden betydligen rättat sig, så att sockenstämmobesluten
numera i allmänhet äro vida mera lagenliga, än tillförene.
Den i förra berättelsen omförmälde Ordningsmanna-ini ältning har blifvit
afskaflad, i följd af Kongl. Förordningen den 29 Augusti 1843, hvarigenom
socken-nämnder organiseras.
Denna municipal-styrelses verksamhet måste visserligen vara nyttig; men
ännu måste man beklaga frånvaron af det intresse för allmänna och kommunens
angelägenheter, förutan hvilket ändamålet med dylike institutioner aldrig kan
uppnås. Det är dock att hoppas att en sådan allmän anda efter hand alltmera
utvecklar sig.
För att lemna ett ungefärligt begrepp om mängden och omfattningen af
de göromål, som åligga läns-styrelsen, torde böra nämnas, att de vid Landskanzli-
och Landskontors-Expeditionerne incaminerade och anmälda målens
antal utgjorde 1842: 13,597, 1843: 16,102, 1844: 14,918, 1845: 15,961 och
1846: 15,528, deribland en stor del varit vigtiga eller ganska vidlyftiga samt
således erfordrat flerfaldig handläggning och beredning och mycket arbete,
innan de kunnat slutligen afgöras. Obeiäknadt alla dessa göromål och ärender,
tillhörande Läns-administrationen i det hela, deltager Landshöfdingen person
-
28
ligen uli Pröfnings-Komité och markegångssättning, roterings- och rekryleringskommissioner,
mönslringsförrättningar, tvänne beklädnads-direklioner, trenne
boställs-direktioner, tvänne lazaretts- och kurhus-direktioner och tvänne hushållnings-sällskaps-förvaltningar,
förutan andra mera tillfälliga sammankomster
och förrättningar.
I afseende å uppfostiings- och undervisnings-anstalter för folket hafva,
utom de på enskilda donationer grundade och i sist afgifne berättelse omnämnde
skolor, numera 172 socknar blifvit försedde med dylika, inrättade i
öfverensstämmelse med derom gällande författning.
Beträffande helsovården och fattigförsörjningen gäller hvad i sednast afgifne
berättelsen blifvit anmärkt.
Det förut omnämnde hushållnings-sällskapet är, enligt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga stadgar den 1 Oktober 1844, åtskiljdt uti tvänne af hvarandra oberoende
sällskaper, under benämningar: det norra, med sammanträden i Wenersborg
och innefattande hela Dahlsland samt af Westergöthland Wäne, Bjerke,
Flundre, Ahle, Wädtle och Kullings härader jemte städerne Wenersborg,
Alingsås och Åmål, och det södra, med sammanträden i Borås och omfattande
öfriga delen af länet. Norra sällskapets kapitaltillgång var vid 1846 års slut
6,575 R:dr 32 sk. 3 rst, hvarförutan det är ägare till en veterinär-inrättning,
brandförsäkrad till 1,700 R:dr, samt en landtbeskälare af god race; och fortfara
dessa sällskaper att, efter omständigheterne och blifvande tillgångar,
utöfva det helsosamma inflytande, som i förra berättelsen blifvit omnämndt.
Sockenmagasiner finnas inrättade endast uti 27 å 30 socknar, och de äro
således ganska få, jemförelsevis emot socknarnes i länet stora antal. De befintlige
sockenmagasinernes fonder äro dessutom obetydlige, relativt till socknarnes
folkmängd och utsäde, med afseende på spanmålsbehofvet efter missväxter, så
att de knappast kunna ingå i beräkning vid sådana tillfällen, helst som grunderne
för inrättningen merendels förutsätta spanmålslagrels utlånande årligen
vid vårtiden, för att efter påföljande skörd återlevereras in natura med viss
uppgäld, men hvilket icke gerna kan ske då svårare missväxt inträffar och
det skulle vara mest af nöden att återbekomma lånen, till understöd för
utsäde behöfvande delägare.
Föreningar om ersättning lill jordbrukare, som lidit skada på grödan af
frost, hagel, storm och vattenflöde, äro träffade endast inom några pastorater
eller socknar, och sådant på mindre bestämda grunder. I öfrigt har denna
angelägenhet blifvit lemnad till behandling för tillfället, då allmänna välviljan
skulle behöfva att i ofvanberörde ändamål påkallas; dock hafva, mig veterligen,
29
så beskaffade ersättningsfrågor hittills blifvit högst sällan väckte. Allmännare
missväxt, dervid Staten behöft träda emellan med undsättning, har icke heller
under loppet af detta qvinqvennium mer än en gång ägt rum, nämligen 1846,
hvilket dock, enär verkan af samma missväxt egentligen utvecklat sig 1847,
tillhör nästa berättelse att närmare omförmäla.
Sparbanker äro inrättade, en i hvardera af länets fem städer, men på
landsbygden finnes ännu icke någon sådan inrättning. Anmärkas kan dessutom ,
att de tillvarande sparbankerne begagnas minst af den för daglön arbetande
folkklass, som skulle bäst behöfva göra besparingar för morgondagen.
Brandstodsföreningar äro på landet före detta allmänt ingungne dels härads vis,
dels pastorats- och socknevis, samt hafva hittills mer eller mindre motsvarat
det dermed åsyftade ändamålet. Men sedan ett för länets landsbygd gemensamt
braudstods-bolag blifvit stiftadt och af Eders Kongl. Maj:t med reglemente
försedt samt vid slutet af år 1841 trädt i verksamhet, hvilket bolås: tillförsäkrar
delägare ersättning for förluster genom eldskada å så väl fast som lös
egendom, lära väl de gamla brandstodsföreningarne komma att efter hand
upplösas. Det nya brandstodsbolagets ansvarssumma utgjorde vid slutet af
brandstodsåret 1846 6,972,140 R:dr för fastigheter och 5,352,830 R:dr Banko
för lösören.
Rofdjursjagten inom länet bedrifves hufvudsakligen af enskilda samt genom
socknevis anställda skallgångar under sommartiden. De inom särskilda härader
olika skottpremierna äro för låga, för att kunna mera allmänt uppmuntra till
rofdjursjagt såsom industriföretag, hvilket ock haft till följd att den skada å
husdjur, som genom rofdjur blifvit orsakad, befinnes uti tilltagande. Per
medium under nästförflutna 5 år hafva inom länet årligen blifvit af rofdjur
fällde: 36 hästar, 387 nöt, 136 svin, 130 getter, 1,660 får samt 340 höns,
gäss och kalkoner, hvilkas värde ej kan skattas lägre än 19 å 20,000 R:dr
Banko. Kunde allmänheten förmås att till premier för fångade rofdjur afsätta
blott hälften af denna summa, ägde man anledning att emotse en snar förminskning
af rofdjur och af den genom dem orsakade förlust för landtbrukaren.
För fångvården, till så vidt den af statsverket bekostas, äro länsfängelser
inrättade i Wenersborg och Alingsås, hvilka likväl egentligen begagnas såsom
förvarings- och bysättningshäkte!!. I öfrigt hålla härader och stöder särskilda
längelserum till fångars förvarande medan ransakning om dem vid underrätterne
förehafves. Fångars transporterande och bevakande under transporten
sker nu direkte på statens bekostnad med gästgifveriskjuts och genom tillsatte
30
fånggevaldiger; och må anmärkas, att fångspillning under transporter har
inträffat mera sällan, sedan nyssnämnde bevaknings-anstalt vidtogs.
Marknader. Förutom sjutton marknader uti länets städer, äro på landsbygden
särskilda marknadsplatser utsedde, der tillhopa aderton marknader
årligen hållas. Dessa af ålder brukliga sammankomster för bandel och köpenskap
äro vanligen mycket besökte och anses äfven vara nödvändige, såsom
medförande lättnad och fördel vid utbyte eller afsättning af stads- och landtmauna-produkter,
och de smärre oordningar, som någon gång kunna dervid
förefalla, utgöra således ej något skäl till marknaders afskaffande, så länge
erfarenheten vitsordar, att marknadsställets läge och öfrige omständigheter
befordra ofvanomförmälde allmänt nyttige trafik. Marknadernes antal här i länet
synes dessutom icke vara stort, jemförelsevis emot länets areal vidd och folkmängd
samt med afseende på tillvarande lokal-förhållanden.
§. 5.
Städer.
a) Wenersborg. Grundlagd under Drottning Christinas regering på Hufvudnäs
då varande säteris ägor vid södra ändan af Wenern, som här genom
den lilla sjön Wassbotten och Carlsgraf förenar sig med Götha eif samt, förmedelst
slussarne vid Brinkebergskulle, Trollhättan , Åkerström och Ström , med
elfvens utlopp och hafvet. Staden, till en början befolkad från den urgamla
staden Brätte, som varit belägen en half mil längre söderut vid slutet af
sistnämnde lilla sjö, bar eLt för handel och sjöfart ganska gynnande läge samt
omgifves af en bördig och välbebodd landsort. Jemte de genom Konung
Gustaf II Adolfs stadfästelsebref, af den 4 Januari 1620, gamla staden
Brätte tillförsäkrade jordägor och lägenheter, blefvo genom Drottning Christinas
privilegier, af den 12 November 1646, för Wenersborgs anläggning donerade
Hufvudnäs säteri med derunder lydande hemman och herrligheter, hvarförutan
staden sedermera inköpt till mulbete tvänne mindre hemmansdelar, så att
stadens hela område, svarande emot hela mantal, utgöres af vid pass 3,000
tunnland jord, deraf omkring J:delar äro till åker och äng uppodlade, samt
innehafvas och brukas till ungefärligen halfva arealen af stadens invånare och
andre, som derå förvärfvat besittningsrätt, hvaremot andra hälften, bestående
för det mesta af Gammelstadsjorden, ännu är bibehållen åt staden till gemensam
disposition och utarrenderas för stadens räkning tillika med Hufvudnäs-ön
OGh sågverket derstädes.
31
Sjelfva staden är indelad i 433 bela tomter, som för det mesta redan äro
bebyggda med nya, till en del prydliga bus, deribland åtskilliga af brändt tegel,
»brändt sågspånstegel och kalkbruk, men de flesta af trä.
Sedan sednast afgifne Berättelse bar den beslutade tillbyggnaden å Landshöfdinge-Residenset,
till stor prydnad för staden, blifvit fullbordad, äfvensom
ett större stenhus blifvit inköpt till Rådhus, men presthus saknas ännu. Den
antagne planen för stadens återuppbyggande efter 1834 års eldsvåda afser, i
första rummet, att bereda åt handel, sjöfart och näringar alla de fördelar stadens
förträffliga läge erbjuder, och är för öfrigt beräknad att, jemte stadens
förskönande, öka tillgången på rymliga och sunda boningsplatser samt för
framtiden sälta staden i säkerhet emot större eldsvådor, för hvilket ändamål
staden blifvit genom torg och öppna platser skiljd från öster till vester i 2:ne
hufvuddelar och ytterligare genom 2:ne, 30 alnar breda, afskäi ingsgator från
norr Lill söder i 6 distrikter, äfvensom försedd med ny hamngata invid segelleden
och med 2:ne nya torg.
Stadens bestånd grundar sig hufvudsakligen på handel och sjöfart. Jordbruket
bidrager äfven betydligt dertill och handtverkerierne något; äfvensom
den omständigheten icke är ulan inflytande, att Länsresidenset med thy åtföljande
inrättningar här befinnes.
Handeln har till föremål dels att förse staden och kringliggande orter med
salt, sill och dylika förnödenheter samt utländska drycker och specerier, jemte
vanliga kram- och bodvaror, äfvensom efter missväxtår med spanmål, dels
kommissions-affärer för Wermlands invånare i afseende på deras jern- och
trävaruhandel, samt i allmänhet med spanmål, bränvin och andra landtmannavaror
af ortens produktion. Man klagar dock mindre än förr öfver handelns
aftagande, men mera öfver sjöfartens förfall; och visserligen måste den fria
trafiken med Norrige, sorn öppnat tillfälle för invånarne på Dahlsland att föra
jordprodukter lill och afhemta stapelsladsvaror från Fredrikshall, något verka
lill minskning uti minuthandeln för Wenersborgs och Åmåls städer; men
Wenersborgs förträffliga läge är en borgen derför att handel och sjöfart, med
klokhet och omsorg bedrifne, alltid skola med fördel idkas. Detta borde i
synnerhet vara händelsen med den större spanmålshandeln, som dock hitintills
bedrifvits i mindre skala, men som redan börjat att utvidgas.
Sjöfarten har under detta qvinqvennium varit i tilltagande och, ehuru
Wermlands jernbruks- och sågverksägare i allmänhet fortfara att sjelfve transjrorlera
sina effekter på egna fartyg samt Bohuslänska skärgårds-inbyggarne
nu, som förr, dela fraktförtjenslen på Wenern och Götha eif, har densamma
32
dock, särdeles under sednare delen af qvinqvenniet, räckt lill äfven för
Wenersborgs fartygsägare.
Under sednare år har ett skeppsvarf här kommit till stånd, hvarvid
blifvit byggda flera fartyg, hvilka med fördel afyttrats, dels å inrikes orter
och dels till Norrige.
Handtverkerierna, som i allmänhet ännu äro mindre betydliga, idkas
dessutom icke, då man härifrån undantager några verkstäder, som berömligen
skötas med den ordning och drift, som skulle kunna bidraga till denna rörelses
förkofran. Stadens handtverkare äro således för det mesta obemedlade eller
fattige, hvilket tvifvelsutan härrörer mindre af något deras alltför stora antal,
än af den omständigheten, att de nya handtverkare, som efter utståndna
läroår nedsätta sig såsom mästare, merendels sakna erforderliga fös lagstillgångar
och stundom äfven skicklighet att med ordning börja och med drift
sköta sina handtverk. Flere kunnige handtverkare från andra orter hafva
likväl efter eldsvådan och under sednare åren etablerat sig härstädes, deribland
vagnmakare, smeder och sadelmakare, hvilket föranledt till uppkomsten af en
ny industrigren genom förfärdigandet af allehanda slags åkdon, som till stor
del afsa tias i Norrige.
Tillförseln på stadens torg och marknader af spanmål, viktualier och
andre landtmannaprodukter är någorlunda ymnig; men priserne derå, som
tillförene kunde kallas lindriga, jemförelsevis mot en del andre städers, hafva
under sednare åren uppstigit, härrörande sådant från ökad konkurrens af
köpare, till hvilken ångbåtsfärten äfven något bidragit. Spanmålshandel, hvartill
de staden angränsande produktiva landsorterne skulle lemna godt tillfälle,
idkas ännu icke inom staden i någon tillräcklig skala, hvilket åter torde komma
att ske framdeles vid förändrade omständigheter med spanmålsbandeln i allmänhet,
i synnerhet sorn stadens handlande och trafikerande, under stadens
återuppbyggande efter eldsvådan, bland annat jemväl afsett behofvet af större
varu-upplagsmagasiner. Hvad artikeln spanmål beträffar, svarar emellertid
icke denna stad, betraktad såsom afsättningsställe, emot det öfverskoltsförråd,
som från landet är eller skulle vara att årligen afyttra, och kan följaktligen
ej heller hafva i sådan del allt det inflytande på landets kultur och jordbruksnäringen,
stadens fördelaktiga läge synes antyda, helst som stadens egen jord
hel och hållen användes till framalstrande af spanmål och slike nödvändighetsvaror,
som eljest skulle från landet uppköpas. I staden hållas årligen tre
marknader,
33
marknader, som vanligen äro mycket besökte af trafikerande, och hvarvid
varuomsättningen de sednare åren synbart ökats.
Undervisningsanstalterna inom staden äro i särdeles godt skick. Den
högre Apologistskola!!, som började sin verksamhet år 1840, är försedd med
Rektor och trenne kolleger samt numera äfven Ivänne dupplikanter, jemte
lärare i sång, teckning och gymnastik. Den har allt mer och mer tillvunnit
sig allmänhetens förtroende, så att lärjungarnes antal nu är nära fyraduhbelt
större, än vid dess förändring ifrån lägre Apologistskola. Utom denna läroanstalt
finnes en Vexelundervisningsskola, der öfver 100 gossebarn nu undervisas,
äfvensom en så kallad flickskola för några år sedan, medelst en dertill donerad
fond af 1,666 R:dr 32 sk. Banko, blifvit inrättad för arbetande klassens och
andra mindre bemedlade personers döttrar inom detta samhälle; varande af
stadens invånare tjenlig lokal upplåten för sistnämnde skola, som är ställd
under öfverinseende af sju utaf stadens mest ansedda fruar, biträdda af Pastor
och Borgmästare.
För allmän sjukvård bar staden icke någon särskild inrättning, men lönar
i detta afseende stadsläkare och stadskirurg, hvarförutan ena ordinarie provincialläkaren
är stationerad i staden.
Fattigvården handhafves af en för ändamålet inrättad Komité. Kostnaderne
derför hafva under detta qvinqvennium betydligen ökats, så att, oberäknadt
inkomst af kapitaler m. m., uppgående till 666 R:dr 32 sk. Banko, årlig uttaxering
ägt rum under sednare åren till ett belopp af 2,700 R:dr Banko; och
torde denna tillökning i fattigutgifterna böra tillskrifvas ej mindre ökad
omvårdnad för den behöfvande, än äfven hufvudsakligen den tilltagande inflyttningen
af obemedlade personer, hvilka, då arbetskrafterna börja svika och
påräknad förtjenst saknas, med sina familjer falla den allmänna barmhertigheten
till last.
Drätselverket förvaltas af en Drätselkammare, jemlikt Kongl. Reglementet
den 20 Februari 1836. Oaktadt de flera extra utgifter, staden till följd af
eldsvådan 1834 fått vidkännas, befinna sig stadens finanser i någorlunda godt
skick, så att inbördes utskylder till stadskassans förstärkande ännu icke behöft
åtagas; men sådant lärer ej kunna undvikas innan återstående publika arbeten
blifvit fullbordade och skulden till Riksgälds-Kontoret amorterad. Sedan stadens
rättighet att uppbära hamn-, bro- och vågpenningar af segelfarten förbi staden
är vorden öfverlåteu på styrelsen öfver segelfartsanstalterna emellan Wenern
Berättelse öfver Elfsborgs Län för åren 1842—1846. 5
34
och hafvet, emot 2,000 R:dr Banko ersättning årligen lill drätselverket, har
staden icke vidare någon direkt inkomst af tolag eller dylika afgifter.
Nya byggnads- och brandordningar, uppgjorde och föreslagne efter eldsvådan,
hafva i nåder blifvit för staden fastställda, och äro dess gemensamma
brandsläckningsanstalter emellertid äfven med ansenlig kostnad satte uti ett
bättre och någorlunda fullkomligt skick; hvarförutan en frivillig brand-korps
blifviL organiserad med särdeles lättrörlig altiralj.
b) Alingsås, först bebygd af flyktade invånare från det af fienden uppbrände
nya Lödese, har år 1619 erhållit sina äldsta privilegier af Konung
Gustaf II Adolf. Staden är belägen inom Kullings härad emellan sjöarne
Gersken och Mjören och indelad i 201 hela tomter, samt innehar donerade
5^:dels hemmantal, hvilkas arealvidd utgör, förutan skog och betesmark,
574 geometriska tunnland, som begagnas till åker och äng.
Stadens tillvarelse beror af handel, fabriker och handtverkerier, samt
jordbruk.
Handelsrörelsen, som egentligen består i utminulering af vanliga köpmannavaror,
är inskränkt genom stadens belägenhet nära Götheborg. Fabriksnäringen
idkas vid 1 klädesfabrik, tvänne strumpfabriker, 1 läderfabrik och 2
färgerier. Handtverkerierna skötas med särdeles omsorg, hvilket företrädesvis
gäller hvad garfveri-, kakelugnsmakare- och kopparslagare-verkstäder beträffar.
Det betydliga jordbruket omkring staden skötes med drift och omtanka,
och må anmärkas, att här infördes först potatesodlingen i riket af Jonas
Alströmer, som då äfven anlade planteringar för tobak och färgstofter; men
desse sednare äro längesedan förvandlade till åker och äng, så att stadsjorden
numera uteslutande användes för åkerbruk och boskapsskötsel samt till stor
del för odling af potates i och för bränvinsbränningen, som utgör en vigtig
binäring.
På landtmannaprodukter saknar staden icke tillförsel, som, vid ofvanberörde
förhållande med stadens eget jordbruk, är snarare Öfver än under
behofvet. Stadens inflytande på kringliggande landsorts kultur och näringar
kan således icke vara betydligt, och faller åtminstone icke starkt i ögonen.
I staden hållas årligen fyra marknader, som äro temligen besökta af trafikerande.
Inom staden är en lärdomsskola, som befinnes i godt skick, under tillsyn
af Rektor och tvänne Kolleger, hvilka njuta lön af allmänna medel och enskilde
donationer samt husrum af staden. Äfven finnes der en Vexelundervisnimrs
O
skola,
som rymmer 150 barn, gemensam för staden och landsförsamlingarne
samt grundlagd genom Eders Kongl. Maj:ts frikostighet och några enskilda
35
bidrag. För läraren har Alingsås socken anslagit räntorne af frenne små
jordlägenheter, sorn blifvit från kronan återvunne; men dessutom saknas hvarje
annan lönetillgång, än den Pastor kan årligen insamla genom frivilliga bidrag
af församlingarnes invånare.
Fattigförsörjningen, hvartill stadens invånare sammanskjuta medel, vårdas
sorgfälligt af en derför inrättad Komité och har ådragit staden betydliga kostnader.
För helsovårdeu lönar stadens kassa en Läkare, som nu tillika är extra
Provincial-läkare uti det efter 1828—30 årens Riksdag inrättade tredje
Pro vinci al-lä ka red is t rik te t.
Stadens Drätselverk förvaltas af en särskild Kommission i öfverensstämmelse
med derom af Eders Kongl. Maj:t fastsläldt reglemente; och hafva flere
nyttiga förbättringar å stadens gator, broar och allmänna platser i sednare
åren skett genom denna kommissions försorg.
c) Borås. Staden är anlagd under Konung Gustaf II Adolfs regeringstid
år 1622, förnämligast med afseende på den rese- och gårdfarihandelsrörelse,
som derstädes än i dag idkas och hvaraf stadens bestånd hufvudsakligen
beror. För öfrigt grundar sig detta på vanlig bod- och minut-handel, fabriker
och handtverkerier, samt endast i mindre mån på jordbruksskötsel.
För rese- och gårdfari-handeln, som med drift sträckes till alla delar af
riket och äfven till Norrige, uppköpa stadens handlande högst betydliga partier
af inhemska linne- och i synnerhet ylle-väfnader från Skåne, Halland och
Småland samt äfven från andra orter, af hvilka yile-väfnaderne till stor del
stampas, färgas och beredas inom staden och i dess grannskap till tjenlig
handelsvara; hvarförutan stadens handlande äro förläggare till eller uppköpare
af betydliga andelar i de bomullsväfnads-artiklar, som tillverkas i staden och
egentligen uti den landsort deromkring, hvarest väfnadsindustrien har sitt säte.
Bod- och minut-handeln med vanliga köpmanna varor är deremot inom staden
föga vigtig, i anseende till stapel-orten Götheborgs nära belägenhet; inen
omsättningen på stadens torg med lundtmanna-produkter, och isynnerhet spanmål,
är ganska liflig, så att en stor del af Skaraborgs läns invånare och de
jordbrukare uti Elfsborgs län, som vanligen afföra deras öfverskotts-spanmål
till Borås, finna derstädes säker och merendels förmånlig afsättning dels till
stadens inbyggare och handlande, samt dels för det mesta till allmoge och
uppköpare från de staden omgifvande folkrika trakter, som räknas till gårdfarihandels-distriktet
och i hvilka jorden icke framalstra!' nog spanmål för
folkmängdens behof. Af fabriker förtjena färgerierna egentligen att särskildt
nämnas, såsom varande af större betydenhet. Goda handtverkerier af alla
36
nödiga slag, deribland garfveriet- med vidsträckt rörelse, saknas icke inom’
staden; och för öfrigt bedrifvas både fabriks- och handtverks- näringarne med
ordning och omtanka. Stadens jord användes för det mesta till frambringande
af foderväxter och potates, men föga för spanmåls producerande; och synes,
vid jemförelse af alla dessa förhållanden, slutföljden blifva: att Borås stad,
betraktad såsom afsältningsställe, utöfvar i flera afseenden ett nyttigt och betydligt
inflytande på kultur oell näringar inom så väl Elfsborgs som flere angränsande
län. I staden hållas årligen fyra mycket besökta marknader, som verksamt
bidraga till varu-omsältning och trafik.
Uti staden befinner sig en allmän skola, som förestås af Rektor och
Kollega, och till hvars bestånd staden något bidrager. Nära derintill finnes
en på stadens bekostnad väl ordnad och underhållen gymnastik-inrättning; och
är jemväl i sammanhang med fattigvårds-anstalterne en Vexelundervisningsskola
inrättad, der 70 till 90 fattiga barn njuta fri undervisning äfven på
stadens bekostnad; hvarförutan stadens invånare genom frivilliga bidrag underhålla
en särskild söndagsskola för handtverkslärlingar och andra ynglingar af
de industriella och arbetande klasserna; hvilket allt vittnar om den upplysta
och nitiska omsorg för medborgerlig bildning, som råder i denna stad. Fattigförsörjnings-anstalterne,
i och för sig sjelfva, äro afven på ganska god fot och
med omtanka vårdade; åtnjutande fattighjonen dels underhåll på fattighuset,
sorn är rymligt och tillika hyser vexelundervisnings-skolan, dels månadtligt
understöd i penningar, beräknadt efter större eller mindre behof. Sjukvården
bestrides af Stads-läkare och Stadskirurg, och dessutom har ena Provincialläkaren
sin station i staden, med kringliggande härader till distrikt.
Den förhärjande eldsvådan 1827, som medtog allt hvad 1822 års brand
skonade samt det derefter nybyggda till största delen, hade i allmänhet försatt
stadens invånare från ett välmående och bergadt i ett skuldsatt och fattigare
tillstånd; men stadens under sednare åren jemna och lifliga rörelse har,
i förening med invånarnes omtanka och industri, betydligen förbättrat ställningen,
oaktadt husägarne ännu häfta för betydlig del af erhållna byggnadslånen
och invånarne gemensamt likaledes för lånet till uppförande af stadens
publika byggnader. Emellertid är staden nästan helt och hållet åter bebyggd
med vackra och väl underhållna hus, för det mesta af träd, äfvensom planeringen
af torg, gator och allmänna plaiser, i öfverensstämmelse med nya regleringen,
fortgått med oafbruten drill, så att staden nu företer ett ganska prydligt
yttre, med rymliga torg och öppna platser samt reguliera och till en del
ovanligt breda gator.
37
Under detta qvinqvennium hafva Borås stads fabriker blifvit tillökade
med tvänne garfverier på engelska sättet och ett kattunstryckeri.
d) Ulricehamn. Har vackert läge vid sjön Asunden, ej långt från stället,
hvarest den gamla staden Bogesund varit belägen. I anseende till donationens
uråldrighet saknas all upplysning om hemmantalet på den jord, staden nu
innehar; varande den dock i sednare tider ansedd svara emot 5 mantal, och
utgöres den af 64 tunnland 14 kappland öppen åkerjord, 410 tunnland 8
kappland ängsmark och 1,115 tunnland 8 kappland skogs- och betesmark.
Lika med Borås idkar Ulricehamn en vidsträckt rese-och gårdfarihandel,
som äfven utgör egentliga grunden för stadens bestånd, i öfrigt beroende af
vanlig stadsmanna-handel samt fabriker och handtverkerier, jemte något jordbruk.
Inom staden tillverkas med utmärkt färdighet en mängd hus väfnader,
hvilka, jemte dervarande bomulls- och ylle-fabrikers tillverkningar samt på
landet särskildt uppköpta betydliga partier inhemska varor af dylik beskaffenhet,
vinna afsättning genom rese- och gårdfari-handeln. Stadens öfriga handel är
mindre betydlig och handtverksrörelsen ringa samt jordbruket, som annars
med omsorg skötes, ej heller af särdeles mycken betydenhet. Tillförseln af
spanmål, egentligen från Skaraborgs län, och af viktualier från den staden
kringliggande landsort är mer än tillräckligt svarande emot behofvet för staden;
dock tryter det oaktadt icke afnämare, emedan stor del af invånarne inom de
tillgränsande häraderne, som hafva rättighet till gårdfarihandel och den utöfva,
årligen köpa spanmål. Staden är således icke ulan fördelaktigt inflytande på
kultur och näringar uti de landsorter, som derstädes söka och finna afsättning
för öfverskotts-prödukterne af deras jordbruk och industri. Tre marknader
hållas årligen inom staden, hvilka anses bidraga lill trafikens lifvande.
En i staden befintlig allmän skola, till hvars underhållande stadens invånare
bidraga, skötes af Rektor eller Skollärare, som tillika är Komminister.
Dessutom är en folkskola, förenad med söndags- och handtverksskola, i staden
inrättad för omkring 70 barn och underhålles ensamt på stadens invånares
bekostnad. För helsovården lönar staden egen Läkare och den fjerde efter
sista Riksdag i länet tillsatte Provincial-läkaren är dessutom stationerad uti
staden, med kringliggande härader till distrikt. Fattigförsörjningen bestrides
till någon del genom räntan på en af Eders Kongl. Majit leornad gåfva och
för öfrigt genom nödiga sammanskott af stadens invånare.
e) Åmål. Denna stad har, efter sednast afgifne berättelsen, varit härjad
af en större eldsvåda, som natten till den 17 Februari 1846 utbröt i ett.
färgeri och inom kort ödeläde trettioen gårdar i det så kallade tredje qvarteret
38
Numera hafva dock tomterne till de afbrända gårdarne blifvit, efter förbättrad
plan och till någon del med prydliga stenhus, åter bebyggda; och i fall Rikets
Ständer bevilja det anslag, som vid nu pågående Riksdag blifvit hegardt, torde
den förlägenhet, en så betydlig eldsvåda naturligtvis ögonblickligen åstadkommit,
kunna väsendtligen häfvas, så att olägenheterna af branden icke må för
framtiden kännas allt för djupt och förstörande.
Åmål bar, liksom Wenersborg, fördelen af ett godt läge för trafik med
hamn vid Wenern; och grundar den sitt bestånd hufvudsakligen på handel
och sjöfart samt i öfrigt på bandtverkerier och jordbruksskötsel.
Handeln består uti minut-rörelse med vanliga köpmanna varor, deraf förlaget
tages från Götheborg, och sjöfarten bar lill föremål dels detta förlags transporterande,
samt dels fraktresor med jern och trädvaror för Dahislands och
Wermlands bruksägares räkning. Om handelns och sjöfartens tillstånd samt
orsaken lill dess förmenta aftagande, gäller hvad som är anmärkt i lika ämne
för Wenersborg.
Handtverkerierne äro icke särdeles betydliga, men förse likväl staden
och kringliggande landsbygd till en del med handtverksarbeten. Jordbruket
går endast ut på att framalstra säd och foderväxter till husbehof samt
skötes med omsorg.
På stadens torg och tre årliga marknader är tillförseln af spanmål oell
viktualier från angränsande delar af Dahlsland och Wermland liflig samt mer
än tillräckligt motsvarande konsumtionen inom staden; för hvad som öfverskjuta’
infinna sig dock gemenligen afnämare från tillstötande skogs- och brukstrakter.
Stadens tillvarelse är således icke utan vigt för landsbygden deromkring
genom befordrande afsättning på produkterne af dess kultur och näringar.
I stället för den förut befintliga enda Pedagogien med stadens Komminister
till lärare, bar år 1836 öppnats dels en lärdomsskola, hvars två första
klasser, som intagit vid deras öppnande omkring 40 lärjungar, till en början
blifvit försedde med Lärare, dels ock en folkskola, deri 80 å 90 barn efter
vexelundervisnings-method handledas. Lärdomsskolan underhålles genom statsanslag
med vanligt biträde af staden, och folkskolan hufvudsakligen genom
afkastning af donationer.
För sjukvården lönar staden, gemensamt med ägarne af närliggande bruk,
en speciminerad Läkare. Fattigvården handhafves af magistraten och utsedde
Komiterade samt är för stadens invånare ganska kännbar, intilldess uppkommen
tvist om en till förbättrade futtigvårds-anstalter donerad fond kan hinna
slutligen a (göras.
39
Stadens Drätselverk, som förvaltas af en särskild Komité, njuter i årlig
inkomst af sjöfarten, såsom hamn- och vågpenningar, per medium omkring
400 R:dr.
Om man, öfvervägande denna underdåniga Berättelses särskilda delar,
skulle derifrån leda sig till ett allmänt omdöme öfver länets ekonomiska
ställning vid qvinqvenniets slut, torde kunna antagas att så väl jordbruksnäringen,
som de flesta andra näringsgrenarna å landsbygden småningom förkofra
ts._ Att äfven under detta qvinqvennium den hemmansbrukande besutne
allmogens välstånd tilltagit, kan med visshet antagas och förklaras helt naturligt
genom de för producenten fördelaktiga pris, hvartill spanmål och andra
jordbrukets alster kunnat afyttras, samt är dessutom faktiskt bevisadt af flere
omständigheter, deribland lagsökningsmålens förminskning under de sednare
åren relativt till allmogen, äfvensom af Bonde-ståndets emellertid genom inköpt
säteri- och frälse- samt annan jord utvidgade ägande-rätt. Dessa förhållanden,
i hänseende till länets landsbygd, hafva ej gerna kunnat blifva utan inflytande
på städerne, hvilkas handel och rörelse fördenskull varit i tilltagande, snarare
än aftagande, kanske med undantag för en eller annan bland dem, inom hvilka
särskilda, tilltagandet motverkande hinder tilläfventyrs förefunnits.
Wenersborg, i Lands-kansliet, den 31 Maj 1848.
P. SANDELHIELM.
C. 0, Almqvist. Joli. Ryding.
i
TABELL
f ö r
Landet
inom
Elfsborgs
a n.
indig
Kungs- oeh Kungs-Ladugårdar
Derunder lydande hemman
Krono-Säterier ....
Frälse-Säterier ....
Säteri-Rusthåll ....
Rå- och Rörs-Hemman
Frälse-Hernman . . .
Frälse-Skatte-Hemman .
Krono-Hemman . .
Krono-Rusthåll . . .
Dito Augments-Hemman
Krono-Skatte-Hemman .
Krono-Skatte-Rusthåll .
Dito Augments-Hemman
Militie boställen . . .
Civila dito
Ecklesiastika dito . . .
Gymnasii- och Skole-Hemman, Skatte
Hospitals- och Barnhus-Hemman: Säteri .
Dito ' dito Frälse
Dito dito Skatte
Dito dito Krono
Krigsmanshemman, Skatte
Dito Krono
Rekognitions-Skogshemman
Skattlagda bebyggda Torp, Utjordar, Urfjellar med fler
hemmans ränta äro inbegripne, Frälse
Dito dito Skatte
Dito dito Krono
| Dito obebyggda
Oskattlagda bebyggda dito, deraf Ryttare-, Soldat- och
Kronotorp med frihetsår
Backstugor
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från hemman unde
Dito på viss tid eller lifstid
Skattlagda Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag
begripne, Skatte
Dito Krono, deraf 6 öde .
Dito Frälse
Laxfiske, oskattlagdt
Tull-mjölqvarnar med 726 par stenar
Tull-sågqvamar, grolbladige . . .
Dito finbladige . . .
Husbehofs-mjölqvarnar
Dito sågqvarnar
Stampar
Kopparhammare, deraf 1 efter särskildt tillstånd bega;
Stångjernsverk med 25 hamrar
Amnesverk med 8 hamrar
Masugnar
Jern-manufakturverk af särskilda slag, Stålugnar inberäknade
Vattenslägga
Glasbruk
Pappersbruk
Tegelbruk
Kakelugns- och Lerkärlsfabriker
Oljeslageri
Garfveri er
Kalkugnar
Pottaskebruk
Färgerier :
Kemiskt Blekeri
Bomulls- och Ull-Spinnerier .
Kardläders-Fabrik ....
Konstväfveri-Inrättningar . .
Skeppsvarf eller Skeppsbyggerier
Kronoparker och Allmänningar som tillhöra Kronan
Lands- och Härads-AIlmänningar
Diverse personer, som ej höra till viss näring .
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikomisser
Skifferbrott
Kattunstryekerier
Cementqvarn, obegagnad
lägenhete
Båtsmanstor
gnas
til
ägan
erätt
der något
Ämnessmidc
2,60b
antal
hemman
nta äro
ler
rot
Hemmantal.
Mantal.
2
222T95
16=
551
55 H
1BZ
l,867lfi
182J
276|ij
1084
39
129g
1
1
20,V
i
7
69*
®vV
Mantal.
21f
671
1,6941=
1524»
9444
22
14f
2,834ij|
2491
390$!
17254
57’ =
Til
1704
1
1
264
1284
Summa j 4,194$$ |6,375i,f&
o
g a:
=5 05
ps: ctj
CT3 2
29
79
40
C4U
10,425
7
3,804
12
1,079
12
19
6
1
595
195
18
1,329
241
42
3
12
8
1
24
1
1
4
27
23
12
6
4
1
3
1
3
2
3
13
18,739
Utsäde af
T:r.
1224
104
25
352
35
19
K 5
1 1
704
67
97
36
15
42
10
12
T:r.
7
7
920
71
1663
3,030
403
118
39
25
6,282
424
669
360
130
425
3
7
32
1
4
118
7
9
5
13
760
34
85"
T:r.
3
3
765
434
152
2,775
264
944
23
19
4,905
407
698
292
142
330
2
5
46
1
3
125
9
3
3
24
619
2
13
4
26
T:r.
17
17
3,842
191
720$
11,180
2,848
617
167
121
31,487
1,941
2,712
1,500
670
1,590
12
3
330
8
25
730
73
30
86
38
68
7,000
1
13
14
1,090'
1,5564! 14,1254| 11,80141 69,129$
T:r.
19
19
1,713
156
321
6,481
426
451
124
66
10,396
1,397
2,116
660
216
745
5
5
148
6
5
515
28
27
34
21
82
3,000
24
11
170
29,3654
T:r.
27
9
138
3
2
123
9
20
10
9
16
366
T:r.
173
8
371
529
80
IL
6'
2
1,443
lil
203
78
24
63
1
28
1
2
12
T:r.
21
28
3,498
315
751
14,216
1,320
911
232„
149'
27,222
3,092
4,552
1,800
526
1,800
10
12
285
6
15
1,230
78
60
160
98
330
9,600
7
1,346
32
1,060
2,812$| 74,762$
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r.
715
604
149;
1,935
207
108
31
o:
4,206
374
559
186
77
230
60
3
60
1$
4
14.
T:r.
42
42
4,698
3654
869$
14,391
2,108
644
209
126
32,959
2,150
3,248
1,600
600
1,940
15
22
182
5
20
570
36
3
45
20
52
3,600
2
7l4
697
T:r.
12
12
2,352
1494
610»
9,228
905
359
82
61
17,295
1,428
2,406
540
520
1,050
8
15
184
4
12
268
28
10
12
73
3,000
6
39
16
98
8,9974-1 71,272$! 40,853;
T:r.
68
11,022
585
2,0624
32,402
8,371
1,951
518
347
89,955
6,028
8,47 6
4,500
2,100
4,470
36
6
1,040
24
75
2,298
187
100
232
109
205
19,000
3
36
44
3,050'
w
T:r.
95
95
5,962
6204
1,098$
24,059
1,375
1,988
513
249
37,866
5,683
8,149
2,400
715
2,500
15
15
560
18
15
1,590
90
89
110
75
287
9,000
33
560
T:r.
T:r.
81
1,034
46
27
238$
414
3,254
14
441
76
30
10
8
369
7,778
38
689
81
1,308
40
350
36
96
64
300
7
190
.
7
14
46
199,328$| 105,832$
1.174
T:r.
126
168
23,190
2,050
5,087
91,102
9,530
5,583
1,425
895
180,910
19,312
19,034
13,000
4,000
12,600
80
72
1,710
48
120
7,500
468
450
1,360
773
1,969
65,000
50
7,146
195
8,800
15,912$
Underhållna Kreatur.
483,7531
Hästar.
O
H
0
Kor.
Ungboskap.
5
Svin.
Getter.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
7
10
20
10
20
10
7
10
20
10
20
10
1,034
1,407
3,213
1,441
3,586
1,602
72
70
104
235
112
463
134
•
251
238
669
296
724
275
16
3,931
3,989
12,650
11,389
14,466
5,110
624
048
197
2,145
789
2,503
853
97
216
280
656
294
716
330
72
52
81
174
71
176
86
3
25
58
138
47
151
45
4
10,591
5,028
27,266
11,460
33,755
11,742
937
778
813
2,167
905
2,252
950
75
1,242
1,152
10,307
1,295
3,680
1,373
84
482
468
1,440
598
1,700
560
27
212
182
554
269
890
250
26
' 550
594
1,672
812
1,846
730
25
4
.
12
5
16
6
3
4
14
4
15
4
124
5C
236
101
208
119
3
6
3
10
5
4
2
16
8
15
7
189
302
940
346
1,030
339
34
6
32
76
27
86
24
8
58
29
63
28
22
—
97
46
154
68
22
57
1 I O
34
78
40
15
10
111/
9,400
2,412
117
14,390
6,200
14
7
14
5
o
C
22
16
31
9
4
0
1,040
139
1,412
710
•
■
——
-—
—
'
■
-—
-—
—-
—
—
—
—
—-
—
-—
—
■
-—
—
—
—
20,500
15,119
73,424
32,979
84,593
31,654
2,104
Uppskattadt
Värde.
R:dr.
4.000
5.000
1,266.
93,
180,
3,414,
646,
194,
51,
24,
7,543,
596,
869,
377,
136,
330,
12,
4,
45.
2,
3,
205,
14,
,137
,095
,185
,894
,347
,050
,815
,100
,253
,650
,100
,500
,486
,084
,500
400
,500
900
,300
,175
,091
000
5,950
27,125
13.000
31,930
3,250
1,000
1,350
141,869
4,300
505
100
512,800
120,233
128,100
606
24,705
8,000
535,338
110,000
9.000
158,344
500
30.000
7.700
28,883
1.000
8.700
7,200
2,800
200,333
89.000
1,000
1,000
a
s
-
if i ti
B e v i 1 ] n i ti i
a ff.
Efter 1841 och 1845 arens Bevillnings-Förordningar.
Efter lista
Art.
R:dr.
6
7
841
46
199
3,645
649
241
53
42
7,796
633
1,220
428;12
137
451
3
8
65
2
4
253
21
20
70
38
3,614
6
1,068
25
600
170
44
48
9
10
132
39
77
5
11
26
13
4
18
35
546
30
IS
30
2,104 j 18,241,2471 321 — 23,390) 8 — 3,306) 30
Efter 2:dra Art.
Från och
med 2 till
och med
7 ss.
Från och med
19 § till och
med 36 g.
Efter 3:dje
Art.
Briinvins
brännings
afgift.
R:dr.
25
842
2,438
to
R:dr.
8
10
2,800
224
528
11,030
1,482
425
106 39
54
17,501
1,250
1,884
3
15
25
10
101
5
511
34
10
11
66
27
65
247
2
341
2
334
8
1
1,690
400
403
15
17
115
18
1,294
268
18
459
1
90
59
110
2
59
15
35
19
480
125
70
4,328
46
2
4
24
49,289
R:dr.
21
30
55 41
R:dr
36
4
,880
949
207
1,358
,100
480
137
79
,191
,480
,908
,035
110
520
33
109
2
3
536
37
3
10
15
T 37,233
Summa.
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och
Hemmantalsränta.
R:dr.
50
22
12,521
1,220
935
23,034
3,232
1,147
297
175
36,490
3,363
5,012
1,496
1,126
3,441
28
51
275
10
13
1,301
93
10
35
146
80
65
3,864
8
1,409
27
935
8
1
1,860
444
451
15
17
124
28
1,426
307
18
537
1
95
70
136
2
72
15
35
23
498
160
70
4,874
44
46
2U
2
—
4
24
113,274
R:dr.
108
126
711
918
123
2,671
579
342
68,144
6,880
9,663
4,700
1,639
4,575
69
13
38
95
2,840
124
38
2
312
124
1,416
32
28
230
608
1,640
34
7
108,857
Kronotionde.
R:dr.
38
85
9,106
1,565
555
148
93
18,597
1,082
2,461
905
350
660
9
107
6
15
582
43
10
37,148143
Afrad.
Mantals
penningar.
Gernings
öre!).
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
och
andra Inrättningar.
Summa.
Arrende
medel.
Kostnad för
rustning och
rotering.
R:dr
63
80
399
1,752
373
183
35,190
4,815
6,535
2,648
923
1,863
41
18
53
1,355
94
7
lil
35
149
2,285
59,0111
R:dr.
9
10
979
69
242
4,648
1,092
260
76
54
10,439
947
1,554
468
159
55|
3
126
5
10
400
28
22
60
34
3,914
3
1,042
10
697
152
45
70
5
6
94
32
74
5
9
23
14
3
25
42
827
to J 29,357
24
24
R:dr
36 —
32
32
12 10
R:dr.
2,604
357
490
502
3,95313 71 8
R:dr.
181
255
980
1,179
327
14,673
2.781
5,245
1.178
673
132,377
14,330
20,214
8.782
3,072
7,653
126
3
2 47
68
173
5.179
289
46
27
563
s.
9
35
20
3 3
12
31
2 3
33
30
7
43
45
8
20
5
19
0
47
10
31
4 2
18
44
20
r.
9
7
0
4
3
1 1
8
3
0
8
3
3
5
7
0
0
2
9
2
10
3
1,565
2 7
2
3,915
12
3
12
1,042
24
—
10
—
697
12
—
32
12
28
12
—
—
—
—
2,677
—
653
30
1,710
40
—
—
—
—
39
15
3
14
—
2,698
3
—
389
24
—
490
—
—
579
4
8
—
—
5
■—
—
9
30
—
23
12
—
——
—
—
—
—
14
24
—
——
—
—
_—
—
—
3
24
—
25
—
42
—
__
—
—
■—
—
832
8
—
—
—
—
—
■
24
—
R:dr.
i 221
657
458
1,557
238,340143) 2J 2,901
3 2
20
R:dr.
97
1,156
623
28,524
3,606
1,504
825
277
52,295
10,511
9,647
685
449
13
18
2,130
145
10
12
33
1
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
333 15
6 20
8 112,918 16
R:dr.
30
33! 36
4,049
284
1,031
18,003
2,137
933
261
192
34,038
3,268
4,836
2,001
715
148
20
26
372
10
28
1,303
101
10
11
14
12
2,680
20
482
30
289
1,537
3
12
446
70
138
40
76
20
Kapellaners.
79,705143
R:dr.
10
12
1,331
100
340
5,830
699
328
96
62
10,966
1,076
1,695
633
226
201
6
4
127
3
9
435
33
3
5
5
5
473
4
69
12
117
462
1
3
67
17
28
10
25,519
Kyrkobetje
nings.
Summa.
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
R:dr.
2
2
264
19
69
1,254
146
72
17
13
2,425
228
341
151
51
19
1
2
24
1
76
5
2
3
2
215
1
17
3
43
5,497
40
R:dr.
42
48
5,645
403
1,441
.25,088
2,983
1,334
375
268
47,430
4,573
6,873
2,786
992
368
28
32
525
14
40
1,815
139
14
18
24
20
3,308
25
508
45
449
2,003
6
17
513
87
167
56
76
110,722 32 8
R:dr.
16
18
2,003
155
496
9,932
1,118
464
124
98
16,739
1,687
2,586
1,018
379
1,123
10
25
189
5
14
642
50
5
1
3
60
1
6
15
16
20
39,034123
R:dr.
3,702
196
246
74
04
6,987
726
989
17
460
37
—: 13,503
Väghållning.
Diverse afgifter,
onera
och allmänna
besvär.
R:dr
24
27
2,976
203
832
13,285
1,775
755
158
102
26,406
2,302
3,817
1,550
560
1,707
20
21
349
10
28
670
40
10
13 — j 57,632
R:dr.
20
22
1,177
152
302
10,662
977
732
161
119
18,547
2,056
2,906
837
355
779
8
3
190
4
12
649
49
4
13
18
10
1,112
1
113
4
106
38
5
3
29
11
20
9
8
5
3
1
42.396
32
24
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr.
\ 949
i
25,401
4,470
4,959
128,903
16,671
12,087
3,195
1,779
337,274
39,551
52,047
16,471
7,172
15,980
233
135
2,128
118
301
12,850
845
89
96
763
331
1,664
12,320
39
3,133
93
2,203
40 40
36 30
1
6,604
1,110
2,162
15
17
163
66
4,667
796
508
1,306
1
109
96
168
90
15
35
28
523
278
70
7,410
121
2
5
730,725
40
Elfsborgs Läns Lands-Kontor den 15 Mars 1848.
C. ./• Carlson.
Berättelse öfver Elfsborgs Län för åren 1842—1840.
i
TABELL för S t ä d e r n e
Wenersborgs Stad.
Hus och Tomter
Oskattlagd grofbladig Såg
Diverse Personer, som ej höra lill viss näring
Summa . . .
Borås Stad.
Hus och Tomter
Jord
Tull-Mjölqvarnar med 10 par stenar . . .
Garfveri-Fabriker
Tegelbruk
Bränneriet', Krogar och andre byggnader .
Diverse Personer, som ej tillhöra viss näring
Summa .
Alingsås Stad.
Hus och Tomter
Jord
Klädes-Fabriker
Garfveri med engelsk beredning
Qvarn
Sunt ma
Ulricehamns Stad.
Hus och Tomter
Jord
Ille- och Linnevälnads-Fabrik
Kattuns-Tryckeri
Tegelbruk
Läderjjarfveri
O
Sur
Åmåls Stad.
Hus och Tomter
Jord .
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Summa . . .
g5
§1
s* ®
CfQ
p
y <
o
Jord.
cr
»
433
434
391$
4
2
1
136
Tunni.
356
356
125
Tunni.
674
674
9537,
Tunni.
GU
p
3
H
p
1,030
1,393A
1,030
2,471$
ffl
CO
3
3
Utsäde af
1 3
J-a
T:r.
534i
201
125 953* 1,393* 2,471#
320
253
550
1,123
205 320 253
75-,
75*
250
250
90
387-}$
550 1,123
1,1151
90 387|$ 1,11541
210
60
210 60
317
1,593-4$
1,59344
587
317 587
A
15
T:r.
50
T:r.
30
50
16
16
15
30
T:r.
220
a
T:r.
15
T:r.
10
220
1'
-t?
91}
15
10
T:r.
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r.
56
70
56
545
21
T:r.
350
T:r.
150
T:r.
880
T:r.
75
350
112
14 91}
15 15
10
30
10
60
30 60
120
120
80
10
10
80
150
40
40
60
545 21 112
900
60
10
150 10
10
900
150
150
151
10 150
75
75
12
90
150
880
4577
75
T:r.
40
T:r.
420
40
74 4574
360
90
50
24
360
240
160
420
4,360
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt värde.
St.
60
St.
15
St.
160
St.
10
60
92
4,360
6,300
92
50
160
6,300 50
180
1,050
35
i2 50 24 240 180
360
720
360 72(,
60
750
50
70
1,050 35
1,050
60 750 50 j 701 |,050
40
40
15
16'
208
208
110
2 110
14
104
10
St
-
20
St.
40
Hus och Tomter.
R:dr.
20
12
10
12
30
40
103
541,890
103
100
30 100
21
50
541,890
133,135
133,135
136,638
42
Joni.
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar,
Fabriker, m. tn.
lt:dr.
112,400
112,400
46,178
14
10
104 10
250
25
1° 250 25
21
30
30
50
35
35
136,638
148,002
148,002
42
24
24
46,178
73,712
73,712
37,732
Rtdr.
1,000
1,000
8,000
8,850
1,500
126,158
Summa.
Rtdr.
112,400
1,000
28
28
144,508
28,666
8,958
5,700
5 43,325
1,000
2.500
3.500
24
113,400
541,890
46,178
8,000
8,850
1,500
126,158
732,576
133,135
73,712
28,666
8,958
5,700
250,173
174,370
1,000
2.500
3.500
37,732
38,013
20
38,013120
7,000
- 181,370
148,002
38,013
186,015
42
42
Anmärlcn. Jemlikt Rikets Ständers beslut, uttryckt i 149 §. af 1845 års Bevillnings-Stadga, äro alla hus 0eh tomter i staden Wenersborg intill nästa riksdag befriade frän bevillning och hafva alitsa icke blifvit något taxeringsvärde åsatte, hvaraf följer att något uppskattadt värde å fastigheter i nämnde stad icke här kunnat utföras.
Berättelse öfver Elfsborgs Län för åren 1843—1847.
Elfsborgs Läns Lands-Kontor den 15 Mars 1848.
inom Elfsborgs Län.
s
a
82 i «1 r a g.
Bevillning.
Efter 2:dra och 3:dje Artiklarne.
Efter
l:sta Art.
Efter 2:a §.
Jord, Hus,
Tomter, Verk
och Inrätt-  ningar.
Borgerlig
näring.
Efter
30 och 36 §§.
Personer,
som ej höra
till viss nä-  ring.
R:dr.
S.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
Rtdr.
s.
r.
R:dr.
S.
r.
R:dr.
S.
r.
438
12
740
-
1,317
35
—
—
-
-
-
31
12
—
—
—
224
38
5
-
-
-
-
—
-
4
24
—
—•
—
—
9
-1
-
—
—
-
-
—
—
—
43
—
—
—
—
-|
-1
—
-
—
—
-
435
23
-
517
-
—
740
-
—
226
38
5
1,317
35
—
—
—
435
23
i
443
36
320
1,083
37
5
3,102
•
380
15
^
9
—
—
—
-
—
92
17
-
—
-
-
—
-
—
—
—
-
4
—
—
—
—
-
16
—
-
—
—
-
—
-
—
—
—
5
—
—
—
—
-
17
33
7
—
—
—
—
-
-
—
—
-
1
—
—
—
—
—
3
-
-
—
-
-
—
—
-
—■
—
—
26
—
—
—
-
—
252
15
2
151
-
—
—
-
—
—
—
-
20
.—
—
—
—
—
—
-
—
-
—
—
-
—
178
16
508
36
—
320
-
-
1,465
7
2
3,253
-
-
380
15
—
178
16
—
280
36
lil
45
7
266
13
437
42
40
—
—
-
—
—
—
147
20
6
—
—
-
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
-
-
57
16
2
—
-
-
—
—
-
—
-
-
—
—
—
—
-
-
17
44
4
—
-
—
—
—
-
—
—
-
—
—
—
—
11
19
4
—
—
-
—
-
—
—
-
—
280
36
-
lil
45
7
500
17
4
437
—
—
—
42
40
243
24
_
130
23
348
39
8
2,510
24
—
—
—
140
32
-
—
—
—
—
—
-
2
-
-
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
7
—
-
—
—
-
-
-
—
—
-
—
—
—
—
-
-
—
-
—
—
-
-
—
—
—
-
-
243
24
—
130
23
—
362
39
8
2,510
24
—
140
32
40
118
12
295
47
460
_
_
45
—
—
13
—
—
76
-
—
169
32
-
—
—
-
—
—
-
47
24
1-
—
—
—
—
—
—
—
—
-
155
40
-
132
24
131
12
—
371
47
-
629
32
-
—
-
—
155
40
-
Bränvins
brännings
afgift.
Rtdr.
448
174
35
Summa.
Ständiga Räntor.
Bosljapsoch
Åkerskatt.
395
334
35
41
Rtdr.
s.
2,495
47
704
37
6
24
652
23
3,859
35
5,329
40
497
4
20
-
22
33
4
-
764
8
'O
00
16
Rtdr
44
Mantals
penningar.
Summa.
Arrende
medel.
4 44 -
47
12
730 28 7 6,836
672
672
135
40
G 9 47
1,138
.38
7
820
12
6
57
16
2
17
44
4
11
19
4
22
12
27
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s-\
346
12
-
346
12
20
-
—
24
44
4
—
—
4
-
46
-
-
46
-
416
12
—
421
8
361
361
8
24
—
55
36
2
36
-
2
36
—
24
—
—
24
—
36
—
—
36
17
24
—
17
24
8
8
—
399
205
40
23
2,045 34 11 22
3,509
21
27
205
294
24
24
Rtdr. s. r
Kostnad för
Rotering.
Kostnad för
Städernas
styrelse.
Klereciets underhåll.
Pastorers.
Kommini
strars.
Kyrkobetje
nings.
R:dr.
96
68
Rtdr.
4,407
446 12 9
205
22
24
16
R:dr.
410
256
R:Jr.
183
16
R:dr.
544
21
Summa.
Fattig
försörjning.
Skjuts.
R:dr.
1,138
10
256 io
R:dr.
2,500
R:dr.
333
1,000
16
13 16
228 3 -
294 -
13 16
165 26 - 4,407 16
319
8
1
1
20
350 40
79
79
137
42
1,000
1,013
39
2,013
578
39
- 666
380
159
32
40
539 40
247
183 16 - 544
300
105
34
512
193
21
40
1,394 21
1,1.92
458
40
34
413 42
149
705
190
40
1,659
586
26
2,500
2,055
873
70
3,004
1,000
3 578 — — 247
149
1,219
21
483
16
366
32
190
200
586  1,000
1,050
600
15
15
1,333
759
379
1,139
66
16
Väghållning.
Diverse
Onera.
R:dr.
500
400
900
391
Ridr.
1,166
53
36
1,220
6,756
30
12
18
Summa
Stats
Bidrag.
s.
r.
Rtdr.
s.
r.
32
-
12,984
27
1
16
-
2,508
-
8
—
—
10
24
-
—
—
698123
—
16,201 26
18,165
3,316
45
48
5
948
206
16
32
391 36 - 6,893 41
266
66 32
403 16
266
400
32
150
22,73 5 27 6
32 — 150
200
4,004
909
57
17
24
5,013 25
7,814
2
5
135
471
94
565
23
3,523
914
774
297
1,986
21
U
29
29
294
59
65
67
192
294
59
94
67
221
137
42
35
44
10
1,219
100
200
50
21
80
20
6 350
483
200
100
110
16
410
366
100
20
30
150
32
200
1,050
100
50
70
400
170
210
220
780
6001-
403
300
200
100
-- 600
100
200
60
360
16
400
200
70
124
26
600
800
200
220
1,600 -
7,828
2,578
2,607
1,010
6,197
36
10
C. J. Carlson.
KONGL. MAJ:TS BEFALLMNGSHAFVANDES
uti
Skaraborg© Cän
till
KONGL. MAJ:T
i untlertida i*/het afgifne
FEMÅRSBERÄTTELSE
för åren 1843, 1844, 4845, I84G och 4847.
-—o^q?)(9pc7!fN>^
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillstdndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Skaraborgs län åren 1843, 1844, 1845,
1846 och 1847.
Under en tidrymd af fem år, som hvarje af de i Eders Kongl. Maj:ts nådiga
Cireulär af den 17 April 1821 anbefallde Berättelser bör omfatta, förete sig
sällan några särdeles märkbara förändringar i ett Läns ekonomiska och statistiska
förhållanden, och deraf följer äfven att dessa Berättelser ofta blifva i
vissa delar enformige, då hänvisning till de föregående måste undvikas, för alt
få hvar Berättelse för sig någorlunda fullständig och öfverensstämmande med
erhåll ne föreskrifter.
Enligt desse upptages således äfven här
§ 1
Länds allmänna beskaffenhel.
Skaraborgs län, upptagande en yta af 75 qvadratmil, begränsas i nordvest
af Wenern, i norr mot Wermland af Gullspångsån, i nordost mot
Nerike af Tiveden, i öster af Wettern, i söder af Jönköpings län samt i sydvest
och vester af Elfsborgs län.
Jemte dess andelar i Wenern, Wettern och Skagern, har länet flere ej
obetydliga sjöar, nämligen Unden, Wiken, Bottensjön, Örlén, Östen, Lången
och Ymsen i Wådsbo, Mullsjön i Kåkinds, Stråken i Wartofta, Dettern i
Åse samt Hornborgasjön i Walle och Gudhems härader, äfvensom åtskillige
mindre sjöar, särdeles i Wadsbo och Walle härader. Samtlige desse sjöar,
utom länets andelar i de tre förstnämnde, anses täcka en yta af 3TV qvadratmil.
De betydligaste strömdragen äro:
l:o Gullspångsån, som afleder Skagerns öfverflödsvatten till Wenern; 2:o
Tidan, som från Elfsborgs län flyter genom Wartofta, Kåkinds och Wadsbo
härader till Mariestad, der den, efter 12 mils lopp genom länet, utfaller x
4
Wenern; 3:o Lidan, hvilken likaledes kommer från Elfsborgs län och sedermera,
utgörande gränsen emellan Wilske, Skånings och Kinnefjerdings härader
på ena sidan, samt Laske, Barne och Kållands härader på den andra, utfaller
i Wenern vid Lidköping, efter att vid Skofteby hafva upptagit Hornborgasjöns
aflopp Flian; 4:o Nossan, som har sina källor i närheten af Lidans och
genomlöper Barne, Wiste och Åse härader samt utfaller i Dettern. Desse
strömmar äfvensom åtskillige mindre vattendrag bilda en mängd vattenfall,
som allmänt äro begagnade för qvarn- och såg-anläggningar äfvensom några
andra verks drifvande.
Norra och östra delarne af länet genomskäras af särskilde bergåsar, nämligen
Tiveden, som upptager hela sträckan emellan sjöarne Skagern och Wettern
och utgör en del af den urgamla gränsen emellan Svea och Götha Riken;
Billingen, hvilken bergshöjd går genom vestra delarne af Wadsbo och Kåkinds
härader samt Hökensås, som från norr till söder genomskär Wartofta härad.
För öfrigt finnas i nämnde trakter flere andra ej obetydliga berg, hvaribland
här torde böra upptagas Högåsen, Lilla Tiveden, Lunnekullen, Klefvaberget
och Hersberget, hvilka liksom sammanbinda Tiveden med Hökensås, Kungslenaberg
och åsar, Hvarfs, Fårdahla, Gerums och Gissebergen samt Olleberg i
Wartofta, äfvensom Högstena och Borgunda bergen i Gudhems härad, hvilka
ligga söder om Billingen och lill en del synas utgöra en fortsättning af densamma.
Uti öfrige delarne af länet finnas ej några större bergsträckor, men
deremot enstaka bergen Kinnekulle i Kinne och Kinnefjerdings härader, hvil
ken
höjer sig 794- fot öfver den nedom belägna Wenern och 941 fot öfver
hafsytan, Mösseberg i Gudhems och Wilske härader samt Hunne- och Halleberg
på gränsen mot Elfsborgs län.
Vester om Billingen och de dermed sammanhängande bergshöjder nära
städerne Lidköping, Skara och Fahlköping öppnar sig den stora slältbyggden,
som upptager mer än J af länet; men äfven emellan bergstrakterna finnas
stora slätter, så att man, vid ett allmänt omdöme, kan hänföra halfva länet
till slättland och halfva lill skogsbygd. Hemmantalet och folkmängden äro
dock nära dubbelt så stora på det förra som på den sednare.
I afseende på åtgärder för landets förbättring förtjena att anmärkas följande
större arbelsförelag:
l:o Tidaåns sänkning genom en kanal öfver Koltholmsnäset, nära Ullerfvads
kyrka, samt afskaktning af en der utskjutande udde. Kostnadsförslag med
ritning och plan derför blefvo ilen 11 Mars 1843 af Eders Kongl. Maj:t fastställde,
jemte det intressenterne beviljades låneunderstöd till belopp af 4,126 R:dr
5
24 sk. banko, motsvarande halfva- kostnadssumrnan. Genom detta arbete, hvilket
den 31 October 1846 blifvit afsjnadt och godkiindt, hafva 2,244 tunnland
sank mark, som förut lemnat ett magert starrhö, det man, särdeles under
våtår, ej utan största svårighet kunnat berga, blifvit för det mesta förvandlade
till så fast ängsmark, att till och med en del kan odlas, sedan marken hunnit
ännu mer sätta sig.
2:o Sjön Långens sänkning genom Kräftåens upprensning och en kanalledning.
Delta arbete har till en del haft sammanhang med det förra, emedan
berörde kanal utgår i Tidaån circa i mil ofvanför Kottholmsnäset. Af
kostnadsbeloppet 27,394 R:dr 27 sk. banko har Eders Kongl. Maj:t den 5 Juli
1843 beviljat 6,000 R:dr såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och 7,700
R:dr såsom lån. Den 23 October 1847 afsynades och godkändes detta stora och
kostsamma arbete, hvilket ock redan medfört mer än väntad verkan, emedan
2,882 tunnland mark, som förut gifvit en ringa höskörd, anses snart blifva
nästan allmänt odlingsbar, samt redan till någon del är odlad.
3:o Sänkningen af sjön Östen, hvilken tillförene hvarje höst och vår, äfvensom
eljest efter längre ihållande regn, öfversvämmat de lågländta trakter, som
omgifva densamma, och derigenom dels gjort dem sanka, så att de lemnat
blott starrhö, dels ock försvårat bergningen af detta foder, hvilket till och med
några år blifvit af vattnet borlfördt. Denna sjösänkning verkställdes efter en af
Eders Kongl. Maj:t den 27 Mars 1843 i Nåder fastställd plan medelst Tidaåns
upprensning och fördjupning vid Skalkarike bro, der sjön Östen har sitt aflopp
genom Tidan. Kostnaden uppgick, enligt förslaget, till 11,106 R:dr banko,
hvaraf hälften lemnades intressenterne såsom lån af allmänna medel. Genom
detta arbete, hvilket afsynades och godkändes den 4 Maj 1846, har 4,676 tunnlands
areal blifvit dels fredad för långvarige flöden och dels förändrad från
sank äng till hårdvall.
4:o Yägomläggningen emellan Hofva och Boderna gästgifvaregårdar till undvikande
af de så kallade Losseborgs- och Brinka-backarne. Efter det Eders
Kongl. Maj:t i nåder den 1 April 1843 beviljat anslag af allmänna medel tili
hela kostnadssumrnan 10,670 R:dr banko ocb den 25 Juni 1844 fastställt en
förändrad plan för delta arbete, påbörjades det sistnämnde års höst, samt afsynades
den 27 September 1847. Dervid äfvensom sedermera har denna vägomläggning
befunnits vara väl utförd och fullt ändamålsenlig.
5:o Hamnbyggnaden i Lidköping. Sedan spannmålsproduktionen på den
stora slättbygden eller vestra delen af länet tid efter annan stigit, så att i
Lidköping, som är dess egentliga afsättningsort, uppstått en ganska betydlig
6
spannmålshandel, samt så val stadens som ortens invånare insett att hamn der
inåste anläggas, för att befordra afsättningen, hvilken mycket försvårats derigenom
alt lastningen, särdeles när vattnet i Wenern varit lågt, måst med stor
kostnad och risk verkställas medelst pråmning ! mil ut på redden, hvarest
fartygen sakna god ankarbotten; så har chefen för väg- och vattenbyggnader
i riket, efter förutgångna undersökningar, till berörde hamnbyggnad uppgjort
fullständig plan och kostnadsförslag, slutande sig på 113,000 R:dr banko, hvaraf
Rikets Ständer vid de två sednare riksdagarne på Eders Kongl. Maj:ts nådiga
propositioner anslagit J och återstoden tillskjutits af åtskillige för saken nitälskande
personer, med vilkor att framdeles få beloppet sig godtgjordt af inflytande
hamnafgifter. Desse personer hafva sig emellan utselt en direktion,
med hvilken Styrelsen för väg- och vattenbyggnader, enligt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga Bref af den 10 Juli 1844 och den 13 Juni 1845, afslutat kontrakt
om uppbörden och redovisningen af statsanslaget likasom det enskildta förskottet
m. m.
Arbetet, som anses blifva särdeles Tgagneligt för så väl staden som den
kringliggande orten, börjades år 1846 under Styrelsens för väg- och vattenbyggnader
inseende och förmodas blifva färdigt under nu ingångna år.
6:o Hornborgasjöns aftappning, hvarom strandägarne träffade öfverenskommelse
vid sammanträde inför Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande den 7
Mars 1842. Detta arbele, för hvars ändamålsenliga utförande Forsens qvarn
i ån Elian, som afför sjöns öfverflödsvatten, måst inköpas, är väl påbörjad t,
men ännu icke fullbordadt. Enligt den närmare undersökning, som vederbörande
landtmätare anställt, komma 2,572 tunnland, 10 kappland sank mark,
som förut ofta vid sjöns stigande satts under vatten, alt vinna betydlig förbättring
och fredas för öfversvämningar; varande redan för ändamålet af jordägarne
tillskjutne 1 R:dr banko för hvarje tunnland af denna mark. Detta
företag gifver tilläfventyrs framdeles tillfälle att aftappa åtskillige i närheten
af sjön belägne större moss-sträckor, som åt densamma kunna få affall.
För alla dessa arbeten hade de förberedande åtgärder, som berott på
Ed ers Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, blifvit till större delen vidtagne innan
förra femårsberättelse!! afgafs, hvarföre de ock äro i densamma närmare
omförmälde. De öfrige i samma berättelse omnämnde förslag, nämligen till
aftappning af Sjögerås och Mönnarps mossar, sänkning af sjön Ymsen äfvensom
Fur-, Ax-, Lill-, Ljung- och Flem-sjöarne, aftappning af Sjömossen eller Åsasjön
på Billingen samt Söne maders fredande från öfversvämningar af sjön
Wenern, äfvensom frågan om åtgärder lill förekommande af sjön Delterns in
-
7
kräktningar på närliggande marker, hafva måsl för närvarande förfalla, i brist
på dels nödiga medel lill kostnadernas bestridande och dels åsämjande emellan
intressenterna, hvilka ofta ej inse sina egna fördelar och ännu oflare sakna
tillräcklig drift och ihärdighet alt befordra dem.
Utom de förut omförmälda allmänna företagen hafva äfven följande ägt rum:
a) Utdikningen af Redberga Egendoms andel i Möllarps mosse. Detta mossfälts
aftappning har redan år 1818 varit ifrågasatt af länets Hushållningssällskap,
som då lät uppmäta och å charta affatta mossen, dervid dess areal
befanns utgöra 6,629 tunnland, 18 kappland. Sedermera uppgjorde nuvarande
Öfverste-löjtnanten och Riddaren N. Ericsson plan och etl på 6,575 R:dr 27
sk. banko sig slutande kostnadsförslag till nödige afloppsgrifvar för mossens
aftappning, men om verkställigheten deraf hafva delägarne, oaktadt flere sammanträden
med dem hållits af Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande, icke
kunnat förenas, emedan mängden af delägarne dels betviflal fördelarne deraf
och med oförståndig ovilja mött hvarje försök i detta hänseende, dels ock ansett
sig sakna förmåga att bestrida ens de kostnader, som, sedan afloppsgrafvar
blifvit öppnade, måste å mossen nedläggas innan någon hufvudsaklig nytta af
densamma kan påräknas. Ägarne af Redberga hafva väl tid efter annan gjort
mindre odlingsföretag å denna egendoms betjMliga andel i mossen, hvilken i
allmänhet, under sitt outdikade skick, är ofruktbar och blott i kanterna bär
något starrgräs, men af flere sakkunnige personer anses genom nödig aftappning
kunna blifva till större delen odlingsbar eller åtminstone tjenlig för skogsplantering.
Mera genomgripande åtgärder voro dock nödige för att kunna utsträcka
dessa odlingsföretag och draga sådan fördel af mossen att öfrige delägarne
derigenom skulle bringas till en förändrad öfvertygelse. För sådant
ändamål lät nuvarande ägaren af Redberga våren 1847 genom Agronomen
direktör Johnson uppgöra en fullständig arbetsplan samt kostnadsförslag, slutande
sig på 3,552 R:dr banko; och som genom detta arbete jemväl afsågs
beredande af nödig arbetsförtjenst för åtskillige personer inom orten, der föregående
årets skörd varit högst klen, behagade Eders Kongl. Maj:t, på derom
gjord underdånig hemställan, den 27 April samma år i nåder, med fastställande
af planen, såsom bidrag till arbetets utförande anvisa 1,750 R:dr banko,
deraf 1,000 R:dr mot och 750 R:dr utan återbetalningsskyldighet. Detta arbete
skall blifva fullbordadt under innevarande år; och tros resultaterna deraf
komma att fullt motsvara förhoppningarne.
b) Anläggningen af en 8,694 alnar lång väg emellan Slädeneds åsar och
Tings gästgifvaregårdar, hvarigenom li mils genväg erhålles från åtskillige de
-
8
lar af Barne, Skånings, Kållands och Wiste härader till Högestens marknadsplats
och Tvättstuguhamn. Det af Eders Kongl. Majit den 20 Maj 184-7 nådigst
fastställda förslag upptog kostnaden för denna väganläggning, jemte jordersättningarne,
till 9,644 R:dr ig sk. banko, deraf 7,233 R:dr 12 sk. erhållits
såsom bidrag af allmänna medel, utan återbetalningsskyldighet. Mot detta
anslag hafva några för saken särdeles intresserade possessionater i orien åtagit
sig utföra arbetet, hvilket ock börjades i Juni månad 1847 och lärer blifva
färdigt till afsyning vid samma tid innevarande år.
c) Omläggningen af vägen emellan staden Hjo och hemmanet Borrbäcks ägor
tili en sträcka af 464 famnar, för att förekomma de betydliga skador, som
sjön Wettern tid efter annan gjort på denna väg. Till kostnaden, som, enligt
ett af Eders Kongl. Majit den 4 September 1845 i nåder faststäldt förslag,
ansågs uppgå till 2,779 R:dr banko, har statsbidrag, utan återbetalningsskyl
dighet,
erhållits med 1,852 R:dr 32 sk., hvaremot vissa personer i Hjo stad
och trakten deromkring åtagit sig att tillskjuta hvad som deröfver erfordrades
samt ansvara för behörig verkställighet af arbetet, hvilket i år skall blifva
fullbordadt.
Äfvenledes hafva de smala och under en längre tid knappt farbara vägarne
från Sjötorps kanal-station och hamn till allmänna vägen dels vid
Skede och dels vid Hellsås, i följd af Eders Kongl. Majits Befallningshafvandes
den 22 Juni 1844 meddelade och slutligen af Eders Kongl. Majit den 3 Augusti
1847 i nåder fastställda föreskrift, blifvit upptagne till sex alnars bredd;
och komma de oförtöfvadt att indelas till underhåll af Hassleds och Lyrestads
församlingar, genom hvilka de löpa. Då Sjötorp är den kanal-station, som
ligger närmast Mariestad och har hamn samt en betydlig docka, der en mängd
fartyg uppläggas och repareras, ja äfven nybyggas, har detta vägarbete uppenbarligen
varit högst heböfligt för de trafikerande.
Flere andra större företag hafva under det sednare qvinqvennium varit i
fråga, men måst inställas i brist på nödigt understöd från statens sida. Då
desse likväl synas vara förljente af att framdeles derigenom befordras, torde
de äfven böra här omnämnas.
Sedan Eders Kongl. Majit på min underdåniga framställning, genom nådigt
bref af den 2 December 1846, beviljat medel till bestridande af kostnaderne
för undersökning och förslags uppgörande i afseende på en ifrågasatt segelled
genom Ullereds sund till Järna hamn eller emellan Kållandsö och fasta landet,
har Löjtnanten vid Eders Kongl. Majits Flottas Mekaniska Corps J. Westman,
under
9
under öfverste-löjtnanten och riddaren N. Ericssons ledning utarbetat ett sådant,
enligt hvilket kostnaden skulle uppgå till 81,282 R:dr 32 sk. banko. I
afseende på vigten och fördelar ne af denna segelleds öppnande, torde det tillåtas
mig att åberopa följande af chefen för sjömätningarne å 'Wenern afgifna
yttrande i ämnet.
”Såsom befälhafvare för de nådigst anbefallde, sedan år 1844 fortsatte,
Sjömätningarne å Wenern, har det icke kunnat undfalla min uppmärksamhet,
hurusom, genom åtskilige segelleders upptagande och förbättrande jemte hamnars
betryggande, segelfarten å denna sjö skulle komma uti åtnjutande af stora
och vigtiga fördelar.
Redan år 1844, då mätningar utfördes uti den på norra sidan af Kållandsö
belägna så kallade Stora Ekens skärgård, erfor jag huru, genom de långt
utanför densamma belägne många grund och låga öfvervaltens klippor, hvilka
sednare vid högt vatten bilda lika många högst farliga grund, äfvensom i följd
af denna ögrupps splittrade natur, segelfarten genom densamma är förenad
med sådana vidrigheter och ofta blottställd för sådana vådor, mot hvilka den
bästa uppmärksamhet stundom icke kan skydda sig. Särdeles vår- och höst
månaderne
är denna segelled högst vanskelig, helst brottsjöarne under dessa
årstiders stormar vanligen bruka borttaga de, i oell för angöringen, å de låga
klipporna uppsatte högst nödige känningsmärken.
Söder om Stora Eken, genom den inre skärgården och det så kallade
-Strömsundet tinnes visserligen en bättre segelled, men denna kan begagnas
endast då vattenhöjden i sjön är särdeles hög.
Ofvan anförde förhållanden ledde min tanka på huru en segelleds upptagande
genom det sund, sorn söder om Kållandsö skiljer denna ö från fasta
landet och hvilket på östra sidan kallas Ulleredssund och på vestra Jerna
eller Jarlahus, skulle för de fartyg, hvilka nu måste begagna Ekens segelled,
uti flera afseenden blifva fördelaktig.
Det är alltid omöjligt att på förhand uppgifva alla de fördelar, dylika
arbeten kunna medföra. Hvad det ifrågavarande eller en segelleds upptagande
genom Ulleredssund beträffar, så torde jag här vördsamt få tillkännagifva mina
tankar.
l:o Skulle alla ångfartyg, hvilka begagnas för farten emellan Sjötorp och
Wenersborg och de seglande fartyg, hvilka, kommande antingen söder om
Berättelse öfver Skaraborgs Län för åren 1843—1847. ^
10
Thorsö förbi Mariestad eller genom Bromö sund, nu begagna stora Ekens
segelled, hvaröfver man ofta med skäl beklagat sig, i stället genom den föreslagna
segelleden vinna en beqväm genomfart. Vägens längd genom den ena
och andra af dessa segelleder är dock densamma.
2:o Skulle derjemte farten emellan Lidköping och Wenersborg, förkortas
minst två mil.
3:o Skulle, om nödige smärre fyrar blifva anbringade vid segelledens mynningar,
segelfarten i allmänhet, särdeles under kryssningar uti Dahlbosjön, med
det genom så många timade olyckor allt för väl bekanta, men alltid lika botande
Hinnarefvet, erhålla ett välsignelserikt och af behofvet högt påkallädt skydd,
en hamn under en stormig höstnatt, då fartyget sprungit läck eller gjort hafveri
uti dess tackling, befinner sig i lägervall m. m.
4:o Bör man med visshet kunna antaga att den föreslagna segelleden skall
blifva lifvande för och tillskynda många fördelar åt den landsort, hvilken å
flera punkter erhåller en direkt beröring med de fartyg, som begagna densamma.
Ångfartygen böra alltid finna en uträkning i att begagna denna nya
kommunikation, hvarigenom de kunna, framför Ekens skärgård, här påräkna
ett större antal passagerare, mera fragtgods, och kunna troligen bär med större
fördel fylla sina vedbehof. Den plats ångfartygen för närvarande anlöpa uti
Ekens skärgård är ock i flera afseenden mindre fördelaktig för desamma.
Carlstad den 18 Augusti 1847.
Emil Warberg."
och har jemväl öfverste-löjtnanten och riddaren Ericsson, vitsordande förelagets
stora gagnelighet, tillstyrkt anslag af allmänna medel till dess utförande.
Vattenhöjden i den vik af Wenern, vid hvilken staden Mariestad är belägen,
har sällan varit tillräcklig för vanliga handelsfartyg, och derföre hafva
så stor kostnad och risk ofta varit förenade vid spannmåls och andra produkters
transporterande till fartygen, hvilka måst läggas för ankar på lös botten
långt ut på redden, der de varit utsatte för starka vindar, att den liflighet i
afsättningen och handeln i allmänhet, hvartill stadens i öfrigt gynsamma läge
och kringliggande orts bördighet eljest borde föranleda, icke kunnat uppstå.
Åtskiilige af stadens invånare hafva derföre låtit, efter förutgångna undersökningar,
uppgöra plan och kostnadsförslag till en hamnbyggnad derstädes samt
förbundit sig tillskjuta en fjerdedel af kostnadssumman 46,520 R:dr banko,
mot vilkor, att beloppet framdeles finge godtgöräs med inflytande harn na fgi fler
11
och att utaf allmänna medel kunde erhållas återstoden såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
derom de ock gjort underdånig ansökning.
Likaledes har förslag blifvit uppgjordt till en hamnbyggnad vid Hjo, som
beräknats kosta 67,756 R:dr 38 sk. 5 r:st banko, hvaraf några bland stadens
och ortens invånare erbjudit sig förskjuta i mot rättighet att, efter fastställd
taxa, uppbära hamn-afgifter af dem, som komme alt begagna hamnen. Denna
vore icke blott af stor nytta för nästan hela östra delen af Skaraborgs län
samt särdeles Hjo stad och dess närmaste omgifning med långgrunda och för
sjön öppna stränder, utan är dessutom högst behöflig för sjöfarande å Wetlern,
vid hvilken icke finnes någon egentlig hamn, mer än vid Motala och
Jönköping, som ligga nästan vid hvar sin ända af denna långa och ovanligt
stormiga sjö.
För att bereda arbetsförtjenst inom den del af Leckö fögderi, som år 1846
led af missväxt, ifrågasattes bland annat aftappning af Sevamossen, tillhörig
Bärebergs by och innehållande en areal af 829 tunnland, 8 kappland. Detta
arbete, hvartill direktör Johnson uppgjort förslag, deri kostnaden beräknats till
5,495 R:dr 6 sk. banko, har dock ej kunnat ens anmälas till understöd af allmänna
medel, emedan delägarne, äfven om sådant understöd tagits i beräkning,
ej kunnat om verkställigheten åsämjas, särdeles som Bärebergs by varit
under laga skifte; men efter alla anledningar skall förslaget förr eller sednare
tillvinna sig mera uppmärksamhet och röna en önskvärd framgång.
Förberedande åtgärder hafva jemväl blifvit vidtagne för aftappning af
betydliga mossar och kärr tillhörige Kathi älebergs kungsgård samt hemmanen
Tobäcken och Perstorp i Wadsbo och Karleby by i Wartofta härad; men som
sökt understöd dertill af allmänna medel icke blifvit beviljad t, hafva dessa
företag icke eller kommit till verkställighet.
§ 2.
Mnvånarnc.
Enligt förra berättelsen utgjordes folkmängden år 1842 af
Manspersoner Qvinspersoner Samma deraf skattfrie Betalande
86,660. 92,186. 178,846. 82,699. 96,147.
12
Men, enligt påföljde fern årens mantalslängder utgjordes den af
År
Manspersoner
Qvinspersoner
Summa
deraf skattfrie
Betalande
1843 . . .
87,763
93,025
180,788
83,803
96,985
00
88,511
93,631
182,142
83,974
98,168
1845 . . .
89,249
94,830
184,079
84,753
99,326
1846 . . .
90,879
96,252
187,131
86,161
100,970
1847 .
92,118
97,557
189,675
86,168
103,507
Af sistnämnde antal voro boende
i
Mariestads
stad .
802
989
1,791
646
1,145
Lidköpings
d:o
1,000
1,258
2,258
884
1,374
Skara
d:o .
737
929
1,666
647
1,019
Sköfde
d:o .
324
443
767
264
503
Hjo
d:o .
• . . .
320
394
714
235
479
Falköpings
d:o .
293
343
636
218
418
Wadsbo fögderi .
23,220
24,841
48,061
22,444
25,617
Höjentorps
d:o
14,748
15,448
30,196
13,823
16,373
Wartofta
d:o
14,096
14,846
28,942
12,513
16,429
Skara
d:o .
16,107
16,944
33,051
15,385
17,666
Leckö
d:o
20,471
21,122
41,593
19,109
22,484
Folknumerären, sorn uppgick år 1837 till 170,917, år 1842 till 178,846
och år 1847 till 189,675, har således fortfarande ökats under förstberörde
qvinqvennium med 7,929 och under sistnämnde med 10,829, af hvilka sednare
belöpa sig på
a) Städerna 2,038.
Landsorten 8,791.
b) Mankön 5,458.
Qvinkön 5,371.
c) skattfrie 3,469.
betalande 7,360.
13
Fördelad på fem år uppgår denna folktillökning, hvilken mot vanligheten
varit starkare bland man- än qvinno-könet, per år till 2,166.
Tillökningen har fortfarande varit proportionaliter störst inom arbetsklassen,
i följd af ett tilltagande begär hos de tjenande att afskudda sig husbondeväldet,
samt obetänksamt ingående af giftermål, utan beräkning af möjligheten
att kunna sjelfve försörja sig och fullgöra familjelifvets fordringar i afseende
pä deras barns uppfostran, hvilken ock af dylika hjonelag ganska ofta
vårdslösas och måste öfvertagas af kommunerne.
För öfrigt äro en fortfarande fred, förskoning från härjande farsoter, samt
ökade odlingar och näringstillfällen naturliga orsaker till folkökningen.
Länets invånare äro i allmänhet laglydige samt fredlige och arbetssamme,
men lynnet är såsom vanligt ej lika hos skogs- och slätt-boen. Den förre,
med mera omvexlande föremål för sin verksamhet, är i allmänhet liflig och
mycket idog samt sträfvande efter en viss fullkomlighet i bostad, husgeråd
och kläder, någon gång gränsande till öfverdrift; hvaremot den sednare, egnande
sig nästan uteslutande åt jordbruksarbetet, som vissa tider på året fordrar
stark ansträngning, samt merendels försedd med en trång och obeqväm
bostad, är mindre liflig. Förhållandet har dock på sednare åren varit mycket
olika mot närmaste liden efter 1826 och 1830 årens missväxter, då slättboens
lynne, i följd af skuldsättning och nöd, öfvergick från tröghet till nedslagenhet.
Temligen goda skördar och spanmålsuppköp till höga priser för andra
orters behof och derigenom ökadt rörelsekapital hafva försatt länets jordbrukare
i allmänhet i en förbättrad ekonomisk ställning.
För ungdomens bildning finnas ett gymnasium, en högre lärdoms-skola
samt en apologist-skola i Skara, en högre apologist-skola i Mariestad, en stadsskola
i Lidköping, pedagogier i Sköfde, Hjo och Falköping, samt skolor efter
Lankaster-methoden i Skara, Mariestad och Lidköping, af hvilka de två sistnämnda
årligen erhålla af Eders Kongl. Maj:t 100 R:dr banko hvardera till
lärares aflöning.
Mariestads förut varande lägre lärdoms-skola har, enligt Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bref af den 14- April 1846, blifvit förändrad till högre apologistskola,
lnffvudsakligen i likhet med den i Wenersborg förut inrättade, och har
behofvet och gagnet af denna förändring bäst blifvit ådagalagde derigenom,
att, då samma skola förut bevistats af endast circa 20 lärjungar, antalet af
dem ökats 1846 års höst-termin till 43, 1847 års vårtermin till 51 och sistnämnde
års höst-termin till 64. Undervisningen derstädes bestrides nu af
14
rektor, två kolleger, en dupplikant samt lärare i gymnastik och teckning,
hvilka tre sistnämnde af allmänna medel åtnjuta 120 R:dr hvardera i årligt
arfvode. Desse lärare blifva ock olvifvelaktigt för skolan erforderlige äfven
framgent och torde derföre höra på riks-slaten uppföras. Skolans lokal är nu
mera allt för otillräcklig, hvarföre en ny måste anskaffas; och har ÖfverIntendents-Embetet
dertill uppgjort kostnadsförslag, slutande sig på 8,818 R:dr
16 sk. banko, oberäknadt gårdstomts anskaffande och åtskillig inredning m. m.
Utom nämnde skolor linnas i de flesta församlingar inom länet dels fasta
och dels ambulatoriska folkskolor, inrättade i öfverensstämmelse med Eders
Kongl. Maj;ts nådiga stadga om folkundervisningen i riket af den 18 Juni
1842. I några få församlingar hafva särskilda hinder mött för dylika skolors
inrättande inom föreskrifven tid, men sådane anstalter äro redan vidtagne, att
man kan hoppas det folkskolorna äfven inom dessa, der barnaundervisningen
emedlertid besörjes i hittills vanlig ordning, blifva snart behörigen ordnade.
Från det i Skara år 184Ö inrättade seminarium för folkskolelärare hade redan
i Juli månad 1847 blifvit utexaminerade 150 Elever.
Med den af framlidne Professorn P. Härnqvist stiftade veterinär-inrättning i
Skara är förhållandet nästan detsamma, som då förra berättelsen afgafs. Direktionen
har väl den 4 September 1845 afgifvit underdånigt förslag till en
syflesenlig reglering i vissa delar af denna inrättning, men derjemte underdånigst
förklarat, att någon tillfyllestgörande reglering ej vore att hoppas, så länge
det förhållande fortfore, att sjelfve föreståndaren vore större delen af året skiljd
från inrättningen. Under de sednare åren har dock föreståndaren åtminstone
några gånger hvarje år längre eller kortare Lid uppehållit sig vid inrättningen;
och har utsigten för denna att återförvärfva sitt till en del sjunkna anseende
både såsom läro- och kuranstalt blifvit bättre, sedan numera lill andre lärare
utnämnts en person, som är känd för så väl theoretisk som praktisk skicklighet.
Elevernas antal har ofta ej varit högre än 7 eller blott sä många, som
fått begagna friplatser. Såsom sjukvårdsanstalll har inrättningen visat mera
verksamhet, dels genom mottagande af sjuka djur och dels medelst råd oell
föreskrifter, som derifrån blifvit meddelade.
Till undervisningsverk af erkänd nytta både för orten och landet i allmänhet
räknas med skäl landtbruks-institutet på Degeberg, hvarest, utom mycket
annat, inläres allt hvad som rörer jordbruket, äfvensom skogshushållningen,
trädgårdsskötseln och veterinär-vetenskapen. Tilloppet af sökande till friplatser
derstädes är särdeles stort. Till 19 friplatser för rättare-lärlingar voro år
1847 icke mindre än 94 sökande. Detta, samtidigt med tillkomsten af landt
-
bruks-skolor uti andra delar af riket, antyder hvilken stor uppmärksamhet
delta institut tillvunnit sig och att nyttan af en grundligare och allvarligare
bearbetning utaf jordbruks- och öfrige landtmanna-näringarne nu mera blifvit
insedd. Att den egentliga väckelsen härtill i denna ort utgått från institutet
på Degeberg kan icke bestridas. De välgörande följderne deraf hafva ock redan
börjat visa sig. Antalet af dem, som begagnat denna läro-anstalt, har i
allmänhet varit 12 elever och 24 rättare-lärlingar och tillsammans under de
fem sednare åren 52 elever och 72 rättare-lärlingar. På sednare tiden har
hvar och en af desse, för att vinna större insigt och erfarenhet, i allmänhet
begagnat undervisningen i två år, hvilket förut hört till undantagen. Om förmånliga
platser hafva de utexaminerade icke varit i förlägenhet. Rä lia relä rlingarne
få vanligen 133 R:dr 16 sk. banko i årlig lön, 6 R:dr 32 sk. i städja,
fritt vivre samt respenningar. Flere al eleverne hafva lilllrädt särdeles lönande
inspeklorsbefattningar och andra åter hafva på egne eller arrenderade egendomar
tillämpat hvad de lärl och såmedelst icke allenast sjeifve dragit fördel
deraf, utan ock gifvit föijdrika exempel åt andra landtbrukare.
Bland välgörenhetsinrättningar torde böra nämnas:
l:o Hans Konell. Höghet Prins Gustafs förening för vård af värnlösa och
DO O
vanvårdade barn inom Skaraborgs län, för hvilken reglemente uppgjordes vid ett
af Eders Kongl. Maj:is befallningshafvande den 24 November 1845 hållet sammanträde.
Såsom nyligen stiftad har denna inrättning ännu ej lemnat något
egentligt resultat, men man har dock anledning att hoppas det bästa, särdeles
om föreningens medlemmar, hvar i sin ort, till förbättring af det goda verk,
som genom sammanskotten är föiberedt, äfven lemna en välvillig uppmärksamhet
åt vården och uppfostran af de i deras grannskap befintliga barn. Sex
gossar och två flickor äro af föreningen till vård upptagne samt utackorderade
till lämpliga personer mot en årlig ersättning af högst 33 R:dr 16 sk. och
minst 16 R:dr 32 sk. banko för hvarje. Föreningens kassa-behållning har tillkommit
genom:
а) Eders Kongl. Maj:ts nådiga gåfva  400: — —
б) Enskilda bidrag  991: 35. 11.
e) Länets till inrättningen öfverlåtna f. d. arbetshusfond . . 4,465: 44. 7.
d) besparade räntor 236: 37. 8.
Summa banko 6,094: 22. 2.
2:o Länets allmänna sparbank, hvarför Eders Kongl. Maj:t den 25 November
1847 i nåder fastställt reglemente. Med en grundfond af 2,152 R:dr 16 sk.
9
16
banko, hvartill Eders Kongl. Maj:l i nåder lemnat 266 R:dr 32 sk., öppnades
denna sparbank den 15 Maj 1847. Sedermera äro bildade 44 afdelningskomiteer,
genom hvilka insättningar och uttagningar ombesörjas; och hafva
circa 900 personer insatt ett belopp af 13,363 R:dr 29 sk., deraf dock 689
R:dr 17 sk. -redan uttagits. Det vigtigasle hinder för insällningssummans hastigare
tillväxt torde vara alt linna i det förhållandet, alt denna sparbank
gifver blott något öfver fyra procents ränta, under det öfrige sparbanker i länet
gifva feni procent och deröfver, samt att man förbiser det något större
eller mindre ränta i en sparbank icke är så myckel hufvudsak som penn jugarnes
besparing och säker vård af deni åt mindre affärsvane personer.
3:o Mariestads sparbank, stiftad år 1821, bar en enskild fond,, uppgående till
4,417 R:dr 22 sk. 11 rist. Der äro insatte 98,285 R:dr 22 sk. 7 r:sl på 1,423
kontraböcker. Under år 1847 ultogos 305 nya sparbanksböcker och ökades
bankens rörelsekapital med 17,979 R.dr 19 sk. 10 r:st banko, hvilket vittnar
om denna inrättnings gagn och det stora förtroende den tillvunnit sig.
4:o Lidköpings sparbank, hvilken, öppnad år 1834, bade vid 1847 års slut
eo egen fond på 955 R:dr 40 sk. 6 r:st; och voro der då inneslående 13,083
R:dr 47 sk. 4 r:st på 320 sparbanksböcker.
Dessutom finnes en så kallad nykter hets-sparbank i Skara, hvilken hålles
öppen endast för nykterhetsföreningens medlemmar, samt enskilda sparbanksinrättningar
för arbetarne vid Bromö glasbruk och Carlsfors Alunbruk.
Fattigförsörjningen är inom vissa församlingar mycket betungande, särdeles
inom dem, der de nu reglerade kronoparken^ äro belägne, emedan den
mängd af intägter, som förr upplätos å dem till nybyggan», varit allt för inskränkte
för alt kunna lemna innehafvarne något hufvudsakligt bidrag till de
ras
familjers försörjning. Lättheten att få upplåtelse al byggnadsplats jemte
ett stycke jord på kronoparks område förledde mången alt begagna sig deraf,
utan att förut betänka svårigheten att uppodla och bringa till fruktbarhet de
oftast små, oländiga och magra trakter, som de fingo åt sig upplåtne, samt
saknaden af dagsverksförtjenst på från hemmet ej allt för aflägse ställen. Desse
inlägshafvare med sina ej sällan stora familjer hafva, sedan arbetskraften, i
följd af ansträngningar och nöd, tidigt aftagit, efter hand fallit fattigvården
till last; men efter skogsregleringarne hafva en mängd intägter blifvit ullagde
och i samma mon det ytterligare sker är anledning hoppas, att ifrågavarande
församlingars utgifter för fattigvården skola småningom minskas. Inom de
fleste samhällen är fastigvården nu ordnad i öfverensstämmelse med Eders Kongl.
Maj:ls nådiga förordning af den 25 Maj 1847.
I
17
I afseende på sedligheten får jag underdånigst anmäla att fylleriet väl
är i betydligt aftagande, men att många våldsamheter älven på sednare åren
varit följder af denna last, äfvensom att stölder fortfarande visa sig merendels
vara föranledda af lättja samt dess följeslagare brist och liknöjdhet för framtiden.
Af de vid länshäktet förde journaler inhemtas, att der varit förvarade:
Ransakningsfångar.
Straff-fångar för undergående af
Lösdrif-
För
hvarje-
handa
grofva
brott
För
stöld.
För
andra
förbry-
telser.
Spö
eller
ris.
Fängelse
vid vat-  ten och
bröd.
Enkelt
fängelse.
vare eller
försvars-  löse.
por-
fångar.
Bysatte.
Barn-,
som åt-  följt sina
mödrar.
Summa
i läns-  häktet
förvarade
personer.
j- g
3 C
1
r1?
3 z'
4
Man-
kön.
IT
t- 2
Qvin-
kön.
T. 2
= 3
r-C
C: <
Ma ii-  kön.
Qvin-
kön.
2
□ s
? .
Qvin-
kön.
;rr
? 3
3 3"
1
Man-
kön.
Qvin-
kön.
T. S
? 3
Qvin-
kön.
År
1843....
27
4
76
5
19
o
17
1
362
55
262
54
310
49
202
i
8
10
1,464
1844....
36
3
84
6
26
—
17
3
368
26
311
68
293
60
185
2
12
—
20
1,494
1845....
18
6
86
18
16
4
2
1
339
30
213
66
170
38
290
10
9
—
18
1,328
1846....
15
3
139
20
28
—
9
-
402
15
218
38
219
43
222
3
3
—
35
1,412
1847....
9
I
124
20
15
1
12
—
330
33
225
54
191
31
240
'4
2
—
20
1,312
Summa
99
17
483
i, 69
104
7
57
5
1,801
1 159
1,229
2801 1,183
221
1,139
20
34
—
103
7,010
Då sammanräknade fångantalet för näst förutgångne qvinqvennium ej uppgick
till mer än 5,1(57, synes det således som moraliteten inom länet vore i
aftagande, men under det sednare qvinqvennium hafva färre än under det
förra varit häktade för brott af gröfre art.
Det ökade antalet har alltså bestått af bötesdömde, försvarslöse och transportfångar.
Berättelse öfver Skaraborgs Län för åren 1843—1847. 3
18
Kansliets passjournaler utvisa att, bland andra pass, blifvit utfärdade:
År
För personer, som afgått
till andra län, för att
söka arbetsförtjenst.
För försvarslöse.
1843
403
288
1844
336
217
1845
238
278
1846
60
245
1847
234
164
Summa
1,271
1,192
§ 3.
Näringarnc.
Jordbruket, den ojemförligt vigtigaste näringsgrenen, är i märkbar tillväxt
och särdeles på slätlbyggden af det omfång att det gifver landtmannen
och bans arbetsfolk full sysselsättning under större delen af året; och ökas år
från år omfanken på dess förbättring, dertill allmogen nu har god föresyn
vid nästan alla större egendomar. Förbättrad åkerbruksredskap oeb ändamålsenligt
vexelbruk begagnas på de fleste af desse, äfvensom på många bondgårdar,
men på den stora slätlbyggden forllar allmogen ännu till en del med
det gamla brukningssätt t eller åkerjordens indelning i dels hemjord, sorn gödslas
och skötes temligen omsorgsfullt och merendels är fördelad i två gärden,
af hvilka det ena besås och det andra trades, dels ock så kallad balrejord,
hvilken, i den mån det anses löna mödan, årligen besås nied hafre, ulan
gödning eilet* omvexling med andra säden, än mindre foderväxter, till dess
nästan ali fruktbarhet upphör, hvarefter den får längre lid ligga i linda och
begagnas såsom betesmark. Inom de byelag, som undergått laga skiften, haiman
dock mera allmänt infört ett bättre brukningssätt med odling af foderväxter,
hvartill de understöd derför, som, på grund af Kongl, brefvet af den
16 Maj 182/, blifvit al allmänna medel lemnade, onekligen i belydlig mån
bidragit. I skogsbyggden brukas jorden gemenligen mycket bättre än pä slättbyggden,
så att afkastningen i förhållande till utsädet vanligen är större på den
förra än på den sednare, hvilken dock har i allmänhet vida bättre jordmån.
19
Skiftesförrättningarne, hvilka verka fördelaktigt på jordbruket, men medföra
särdeles dryga kostnader för slättboen, som till högt uppdrifvet pris och
på aflägsna orter måste köpa alla rnaterialier till byggnader och ökade stängselsträckor,
hafva fortgått på följande sätt:
År
Laga skif-  tesförrätt-  ningarnes
antal.
Ä förmed-  ladt mantal.
Qvarboende
delägare.
Utflyttande
delägare.
Ågolotter-  nes antal.
Uppmätte och
delade tunnland
jord.
1843
73
130*
182
179
967
23,595
1844
64
130*
196
286
815
63,881
•1845
78
134
242
396
1,542
38,999
1846
59
68*
135
167
610
21,226
1847
86
121*
222
350
1,367
36,765
Summa
360
584*
977
1,378
5,301
184,466
Af allmänna medel hafva, enligt Kongl, brefven af den 4 och 16 Maj
1827 till skiftesdelägare blifvit utbetalde:
Ar
Utflyttningshjelp.
Belöning för införande
af cirkulationsbruk
med foderväxter.
Summa.
1843
5,573
23
11
4,104
27
6
9,678
3
5
1844
9,963
28
5
—
—
9,963
28
5
1845
10,020
10,191
29
33
10,020
16,434
29
30
1846
7
6,242
44
5
1847
13,615
47
4
3,690
22
11
17,306
i2
3
Summa
49,365
18
10
14,037
46
10
63,403
17
8
Af desse uppgifter, jetnförde med förra berättelsen, synes, att skiftena tillså
väl antal sorn omfång varit vida större under sednare, än förra qvinqvennium
och att jordbruksförbättringar å skifteslotterne i ännu större proportion ägt rum.
Förhållandet emellan hemmantalet samt de olika sädes-slagen och medelafkastningen
har, enligt inkomne uppgifter, under sednare fem åren varit ungefärligen följande:
Förmed-  ladt hem-  mantal.
U
säd
c.
Medelafkastning efter afdrag af utsädet.
Fögderi
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Bland-
korn.
Arter.
Potates.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Bland-
korn.
Arter.
Potates.
Wadsbo
MIA
l,476j
11,2451
493}
14,556
7,872
9S4}
7,428
8,857}
66,081
2,459}
71,986
39,360
3,937}
44,568
Höjentorps ...
891g}
5451
5,641
7281
9,911
1,428
639
8,770
2,650
25,056
2,430
37,505
5,459
2,839
64,835
Wartofta ....
846*
112
4,867
1,164
16,580
522
198
10,331
548
21,800
5,364
41,870
1,723
688
54,448
Skara
937}}
529
5,232
2,539
22,300
3,362
1,002}
8,130
2,735
31,272
10,156
66,940
10,086
4,012
48,770
Leckö
1,234
4,496
4,800
27,674
7,438
1,960
9,001
6,662
23,478
18,947
76,073
24,757
9,189
54,814
Summa)
årligen J
/ finni277
-*,ujjibru
3,8963
31,4811
9,7253
91,021
20,622
4,784
43,660
21,452}
167,687
39,356}
294,374
81,385
20,665}
267,435
Siad
Tu nuland,
åker och
ung, hvar-  af större
delen ar
odlad.
Blariatstad ....
605
15
85
10
100
40
10
100
75
510
50
400
200
50
800
Lidköping ....
874
6
60
25
345
27
1
59}
33
600
150
1,380
81
8
476
1,226
871J
20
100
20
1
340
50
10
40
140
800
100
1,700
300
50
240
1'
82
1441
10)
16 A
233)
7}
328
433}
53}
178rV
1,636}
Hjo
858
10
152
3
304
251
201
303
40
760
12
912
76
60}
2,121
Fahlköping ...
1,274
1
401
79
335
82
10
79
4
129
319
1,005
324
40
474
Summa?
ärligen }
5,708t
53j
i
4391
i 37 A
1,5681
235)
«A
815}
299}
3,127
631*
5,830}
1,034 }
386}'u
5,747}
21
Denna Lubell är upprättad, enligt inkomne uppgifter, men graden af deras
otillföiUllighet kan bäst bedömmas deraf att afkastningen af Fahlköpings
bördiga stadsjord ej är beräknad högre än till 5:te kornet af hvete, något öfver
4:de dito af råg, 5:te dito af korn, ej fullt 5:te dito af blandkorn, 4:de dito
af bafre, 5:te dito af ärter och 7:de dilo af potates, utan afdrag af utsädet.
En sådan afkastning skulle ingalunda betacka ens räntan på det belopp, hvarmed
sladsjorden i allmänhet betalas, än mindre derjemte de dryga kostnaderne
för dennas gödning och brukning m. m.
Då man känner deri allmänna benägenheten att lemna låga uppgifter på
inkomsterne af så väl jord som rörelse, emedan det af mängden befaras att
allmänna utskylderne derför .eljest kunde blifva ökade, och allmogen sällan vet
huru mycket den sår eller får i afkastning, säger det sig sjelft alt tillförlitlige
uppgifter i detta hänseende icke, under närvarande förhållanden, kunna erhållas,
men ett kort öfverslag torde vara nog för att visa det både utsädet och
afkastningen äro allt för lågt upptagne.
Enligt tabellen utgör afkastningen, efter afdrag af utsädet, för hela länet
hvete 21,752 tunnor, råg 170,814 tunnor, korn 39,9874 tunnor, ärter 21,052
tunnor eller tillsammans 253,605 tunnor så kallad strid säd. Dertill komma
82,419i tunnor blandsäd och 300,204 tunnor hafre, så att sammanlagda beloppet
af alla sädesslag blifver 636,229^ tunnor. Då nu i länet finnas 189,675
personer och, efter två tunnor för hvarje, till deras brödföda åtgå 379,350
tunnor, återstå blott 256,879^ tunnor för andra behof och afsalu.
Ett högst betydligt qvantum spannmål å Igår för bran vinsbränningen, och
huru sparsam spanmålsutfodringen till kreaturen är, åtgår dertill inom hela
länet en ej ringa qvantitet.
När dertill kommer att länets invånare hufvudsakligen genom försäljning
af spanmål måste bereda sig tillgångar dels för inköp af sill, sall, kaffe, socker
och andra specerier, samt bomullsgarn och t}'ger, kläde m. m., hvartill
åtgå flere hundra tusen riksdaler, dels ock för liqvid af räntor på inteckningar
och andra skulder, kronoutskylder etc., synes klart, att den uppgifna spannmålsproduktionen
mäste i verkligheten utgöra nästan dubbelt så mycket, som
det uppgifna beloppet.
Årsväxten, hvilken ofta samma år varit mycket olika på särskilda trakter,
bar inom länet i allmänhet varit af nedannämnde beskaffenhet:
22
År.
Hvete.
j
Råg.
Korn.
Arter och
annat trind-  säde.
| Hafre och
Blandsäd.
Potates.
Höskörden.
1843
Öfver medel-  måttan.
God.
Under medel-  måttan.
Mindre god.
Under medel-  måttan.
Medelmåttig.
Klen.
1844
Svag.
Medelmåttig.
Öfver medel-  måttan.
Medelmåttig.
God.
Dito.
Temligen ym-  nig, men ska-  dad under
bergningen.
1845
Medelmåttig.
Dito.
Mindre god.
Knappt me-  delmåttig.
Svag.
Något under
medelmåttan
samt skadad
af röta.
Fullgod.
1846
Dito.
Dito.
Under medel-  måttan.
Något öfver
medelmåttan.
Under medel-  måttan.
Dito.
Något under
medelmåttan.
18 47
Temligen
god.
Dito.
Något öfver
medelmåttan.
Fullt medel-  måttig.
Medelmåttig.
Dito.
God.
Med afseende härå, äfvensom och kanske mer å förhållandena å andra
orter, hafva följande markegångspris blifvit af länets deputerade bestämde i
banko R:dr sk. r:st.
År
1 tunna
Hvete.
1
tunna
Råg.
.
tut
vo r
Q a
u.
j 1 tunna
j H a fre.
| 1
tunna
Ärter.
1 L%
Smör.
1 Lft
j Ost.
1 vinter-  1 lass Hö a
40 i®
1 årligt
dags-  verke.
1843
9
24
—
7
16
—
6
—
—
4
—
:—
7
32
—
5
—
—
2
24
—
13
16
—
—
18
—
1844
10
—
—
5
10
8
3
24
—
2
—
—
6
32
—
5
—
—
o
24
—
C
32
—
—
18
—
1845
12
—
—
9
—
—
6
24
—
3
40
—
9
—
—
5
—
—
2
24
—
6
32
—
—
16
—
1846
13
16
—
10
16
—
9
—
—
5
—
9
32
—
5
—
—
2
24
—
10
—
—
—
18
—
1847
13
16
—
9
16
—
7
16
—
3
40
—
9
16
—
5
36
—
2
24
—
9
—
-
—
1 8
8
Summa
58
8
—
41
10
8
32
16
—
18
32
—
42
16
_
25
36
—
12
24
—
45
32
_
1
40
8
i följd hvaraf me-  dium af desse fem
arens markegångs-  pris utgör
11
30
5
8
10
9
6
22
5
3
35
2
8
22
5
5
7
2
2
24
9
6
5
17
s
23
I ile satta prisen har dock Eders Kongl. Majrts och Rikets KammarCollegium
nästan årligen lill en del stadgat förhöjning för deni, som sådant
genom besvär påyrkat.
Ladugårdsskötsel!!, som står i närmaste sammanhang med sjelfva jordbruket,
är ännu i allmänhet inom länet ofullständig och på en del orter särdeles
af allmogen nästan vårdslösad; dock synes större omsorg deråt egnats
de sednare åren än förut, säkerligen i följd af nitiske och skicklige jordbrukares
föredömen och uppmaningar.
För att åstadkomma förbättring af kreatursracen har anslag af staten beviljats
till ett stamholländeri på Halla egendom i Skånings härad; och hafva
under sistlidet år ditkommit 2 tjurar och 20 qvigor af Engelska Aijrshireliicen.
Om dennas företräde och lämplighet för orten kan något säkert omdöme
ej ännu fattas, hälst kreatur, förflyttade från ett till annat långt ifrån
det förra beläget ställe, vanligtvis trifvas mindre väl första året, i följd af
ovana vid det olika klimatet och fodret m. m. Någon särdeles sjuklighet bland
förenämnde kreatur har dock icke visat sig.
Schäferierne äro i aftagande, i afseende på så väl fårens mängd som deras
dyrbarhet, hvartill såsom orsak uppgifvits, att de ädlare får-racerne äro
ömtåligare och stå i för högt inköpspris i förhållande till afkastningen af dem
eller ullpriset.
Hästafveln deremot fortfar att vara tern ligen god och befordras genom de
på flere ställen i länet stationerade sqvadionhingstar samt de beskällare, som
årligen hitskickas från Strömsholms stuteri. En mängd hästar uppköpas årligen
af personer från andra län, särdeles vid den remontmarknad, som i September
månad hålles i Skölde; och har i följd deraf priset på vackra hästar
blifvit högt uppdrifvet.
Svinkreatur uppfödas i mängd inom vissa delar af länet, särdeles vid
större bränneriet’, der dranktillgången gifver tillfälle dertill. Fläsket säljes
merendels till uppköpare i orten, hvilka sedermera afyttra det partivis uti
Örebro och Stockholm.
För alt främja fällningen af rofdjur och såmedelst minska de förluster
desse årligen tillskynda landtmännen, ingingo länets invånare den 9 Mars
1842 en af Eders Kongl. Majit den 8 Augusti samma år i nåder fastställd
förening om erläggande af högre belöningar för rofdjurs dödande och inrättande
af minst en varggrop inom hvarje härad, till hvilket sednare kostnaden
utgått af länets jagtkassa. Ändamålet dermed synes ock småningom vinnas,
emedan under sednare qvinqvennium dödats 31 vargar samt 596 gamla räfvar
24
oell 494 räfungar mer än under del föregående, ehuru ingen anledning är för
handen att antalet af dessa skadedjur betydligt ökats.
Under sednare qvinqvennium hafva inom länet blifvit fällde nedanuämnde
antal rofdjur och följande belöningar derför utgått:
År
Vargar.
Vargungar.
Eäfvar.
Räfungar.
Belöningarnes
belopp.
1813
21
11
251
463
2,909
1814
25
17
311
443
3,355
1845
38
25
353
449
3,925
1846
33
34
370
623
4,384
1847
24
21
35 I
518
3.763
Summa
141
108
1,636
2,505
18,336
Skogstillgångarne i länet minskas årligen och i samma mån, sorn prisen
på skogsefiekler stegras, känner den enskilde ägaren sig frestad att anlita de
förre till afsalu. Att freda afröjde skogstrakter till återväxt påtänkes sällan,
och än mindre att så skogsfrön eller uppdraga plantor af löfträn annorstädes
än i alleer och trädgårdar, otvifvelaktigt derför att frukterna deraf icke skördas
förr än efter ett par mansåldrar. De, i följd af Eders Kongl. Maj:ls och
rikets Kammar-Collegii circulär utaf den 14 April 1824, till enskilde upplåtne
delar af de förut högst be tyd lige kronoskogarne i länet, äro i allmänhet redan
sköflade, hvartill egentliga anledningen torde vara att finna i det stora afstånd,
som på de fleste ställen äger rum emellan de upplåtne skogstraklerne och de
hemman, åt hvilka desse blifvit anvisade, och sorn förhindrat mängden af
ägarne att freda sina lotter för åverkan af andra, hvilka först afverkat hvad
dem blifvit tillskiftad t och sedan tillgripit det grannarne sparat.
Kronans behållne parker, hvilka deremot vårdas väl och besås med skogsfrön
i den mån averkningen sker, äro följande:
l:o Kinneskogen, reglerad enligt Kongl, brefvet den 9 Februari 1827, har
en areal af 4,044j tunnland, hvaraf fullt en tredjedel, såsom varande före
regleringen af skogseldar härjad, men sedermera med skogsfrön besådd, nu äger
ung växtlig skog, och återstoden är beväxt af medelåldrig och jemn skog.
Denna
25
Denna park är under de sednare åren afmätt oell nu under trakthygges indelning.
Genom försäljning af brandskadade och utgallrade skogseffekter, har
dess afkastning under sednare qvinqvennium per medium om året uppgått till
913 R:dr 25 sk. banko; hvarjemte den lenmat för skördadt hö och bete 168
R:dr 47 sk. 2 r:st eller tillsammans årligen 1,082 R:dr 24 sk. 2 r:st nämnde mynt.
2:o Varaskogen, utgörande 616l tunnland, samt reglerad genom Kongl, brefvet
af den 22 November 1826. Hälften af denna park var vid regleringen
afbränd och skoglös, men har, efter besåning, numera en särdeles växtlig ungskog.
Öfriga delen är beväxt med mogen skog och indelad till trakthuggning.
Den har gifvit per medium i årlig afkastning
för skogseffekter 329: 32. 9.
» höskörd  5: 44. 6.
» bete 30: — —
Summa Banko R:dr 365: 29. 3.
3:o Stenåsen, reglerad, enligt Kongl, brefvet den 4 Februari 1829, har en
areal af 539| tunnland medelmåttig skog, är indelad till trakthuggning och
har lemnat i årlig afkastning
för skogseffekter  507: 11. -r
»
höskörd
18: 38. 9.
Summa Banko R:dr 526: 1. 9.
4:o Rådaås, med en areal af 415^ tunnland, har, jemlikt Kongl, brefvet den
4 Februari 1829, blifvit reglerad. Den har högland och bördig jordmon samt
jemn och mogen skog, är indelad till trakthuggning och har i medeltal årligen
afkasta t
för sålde skogseffekter
1,028: 44. 2.
» höskörd  3: 5. 2.
Summa Banko R:dr 1,092: 1. 4.
5:o Furubacken, hvilken, innehållande 1,011J tunnlands areal, är reglerad,
enligt Kongl, brefvet den 4 Juli 1828, och indelad till trakthuggning och har
medelåldrig, men trög växt skog. Den har i medelafkastning lemnat
för skogseffekter  1,024: 18. 11.
» höskörd  9: 2. 9.
Summa Banko R:dr 1,033: 21. 8.
Berättelse öfver Skaraborgs Län för åren 1843—1847. 4
26
6:o Kungslena åsar, med en areal af 207$ tunnland, är reglerad, i följd af
Kongl, brefvet den 27 Juni 1829, och indelad till trakthuggning. Skogen på
denna park är medelåldrig och växtlig och har per medium årligen lemnat
i afkastning 193 R:dr 39 sk. banko.
7:o Ledsjömo, reglerad genom Kongl, brefvet den 18 Juni 1828. Med
388$ tunnlands areal och till större delen beväxt med mogen skog, samt indelad
lill trakthuggning, har den i medeltal årligen afkastat 405 R:dr 7 sk. l
r:st banko.
8:o Sundsmarken, reglerad, enligt Kongl, brefvet af den 18 Juni 1828, och
bestående af 450$ tunnland medelåldrig skog. Af denna park har medelafkastningen
om året för skogseffekter varit 258 R:dr i sk. 5 r:st banko.
9:o Tiveden, innehållande 1,000 tunnlands areal, har till större delen varit
af äldre skogseldar ödelagd och derföre ännu ej kunnat till trakthuggning indelas.
Genom brandskadad skogs försäljning har per medium afkastningen
deraf uppgått till 49 R:dr 36 sk. banko.
10:o Edsmären, hvars reglering blifvit verkställd, enligt Kongl, brefvet den
1 Mars 1834. Den har en areal af 2,124 tunnland och var vid regleringen
nästan alldeles skoglös, men är nu i allmänhet beväxt med ung löfskog. Der
finnes äfven en mängd äldre ekar. Trakthugges-indelning är der ännu ej
skedd, ehuru de derför förberedande åtgärder ägt rum. Någon försäljning af
skogseffekter derifrån har ej ännu kunnat ske.
ll:o Klyflamoen, hvars reglering blifvit bestämd i Kongl, brefvet den 4
Juni 1828, innehåller 479$ tunnland, till större delen be växt med ung skog,
men genom regleringsbrefvet fredlyst till år 1848. Den är redan afmätt, för
indelning till trakthygge.
12:o Mösseberg, med 1,000 tunnlands areal skoglös mark, hvaraf dock redan
200 tunnland äro besådde med skogsfrön. Denna park är reglerad, enligt
Kongl, brefvet af den 20 Juli 1840.
Den ofvan beräknade årliga afkastningen tillsammans 5,006 R:dr 17 sk. 8
r:st banko kan anses vara hemtad från 6,014 tunnland af kronoparkerne, emedan
återstående arealen 6,259 tunnland är dels skoglös och dels på sednare
tider besådd.
För öfrigt finnas under allmän vård följande allmänningar:
a) Gryten inom Wilske härad, innehållande en areal af 2,157 tunnland och
reglerad genom Kongl, brefvet af den 6 October 1845. Den är för trakthygges
indelning afmätt under år 1847, och skall äfven framgent stå under
allmän vård för Wilske häradshoers räkning.
27
b) Mösseberg i Wilske härad, hvilken kommer att stå under enahanda vård,
enligt Kongl, brefvet af den 6 October 1845. Den består af 855} tunnland,
skoglös mark, som dock, så fort det medhinnes, hlifver besådd med skogsfrö.
c) Stöpen i Wadsbo härad, med en areal af 2,514l tunnland. I afseende på
denna allmänning har redan år 1842 blifvit afgifvet underdånigt regleringsförslag,
som beror på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
d) Stöpen inom Kåkinds Härad. Enligt en äldre karta skulle denna allmänning
varit af 2,093f tunnlands areal, men genom upplåtne intägter är den
betydligt förminskad. Ansökning om delning af densamma häradsboerne emellan
gjordes för flere år sedan, men blef ej fullföljd. Allmänningen är skoglös
och begagnas blott såsom betesmark för angränsande hemman.
e) Hökensås, hvilken har en areal af omkring 24,000 tunnland och är under
reglering, i följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 26 April 1846.
Yid afverkningen på kronoskogarne begagnas med stor fördel så kallade
Nybysågar, hvarmed äfven åtskillige possessionater försett sig. Om aftrumningen
mera allmänt verkställdes med såg skulle ej obetydlig skogsbesparing
derigenom åstadkommas. Mun har ock anledning att hoppas det exemplet
småningom skall medverka dertill.
Jägeristaten utgöres af en öfver-jägmästare, två 'ordinarie och en extra
öfverjägare, sexton underjägare och en tillsyningsman, hvarjemte finnas särskilde
äldre skogsbetjente, som innehafva boställen dels på lifstid och dels på
indragning när de allmänningar, som af dem bevakas, blifva reglerade eller
mellan intressenterne delade.
På åtskillige ställen i länet finnas bränntorfmossar, men de begagnas ännu
blott på slättbyggdym och äro ej af den betydenhet att de på långt när kunna
fylla ens ägarnes framtida behof.
Bränvinstillverkningen med små pannor eller husbehofsbränningen har på
sednare åren blifvit mindre allmän, hvilket bevisas deraf, att bränvinspannornas
antal i länet uppgick år 1828 till 12,516 med en kannerymd af 240,490;
men år 1843 till 5,119 med 88,231 samt år 1847 till 3,979 med 69,231
kannors rymd. Afgiflerne uppgingo detta oaktadt år 1843 till blott 31,315
R:dr 2 sk., men år 1847 till 33,334 R:dr 36 sk. 3 r:st banko, i anledning af den
i Kongl, förordningen den 13 Juni 1845 stadgade förändring i grunderne för
desse afgifler. Genom ångkraftens och nya methoders användande vid bränvinsbränningen
anser man dock att produktionsbeloppet och behållningen derpå
blifva lika stora nu som förr, då pannerymden var vida större och skatten
mindre.
28
§ 3.
liergsrörelsen.
Inom länet finnes ingen grufva, men en masugn vid Igelbäcken och en
dito vid Granviken i Undenäs församling af Wadsbo härad, samt följande
jernbruk:
Wadsbo härad
Skagersholm
med
2
härdar och
1,941 SkU. smide
Fredriksforss
»
3
»
»
1,278
»
»
Forssvik
»
4
»
»
1,854
»
»
Åboholm
»
2
»
»
1,010
»
»
Lagersforss
»
2
»
»
1,010
»
»
Ribbingsfors
»
2
»
»
1,514
»
Kåkinds härad
Åreberg
»
2
»
»
750
»
»
Wartofta härad
Ry forss
2
»
»
900
»
»
Tidaholm
»
1
»
»
300
»
»
Annefors
»
1
»
»
300
»
»
hvaraf manufaktursmide! uppgår vid Forssvik till 196 SkU., vid Åboholm till
88 SkU., vid Ryforss till 500 Skd. och vid Tidaholm till 250 SkU.. Äfven
finnas vid Madängsholm en räck- och en spikhammare, vid Kjellebecken, Slättäng
och Tunarp en kniphammare samt vid Gårhult eller Kjellefall och Sätersforss
allt i Wartofta härad en koppar- och plåthammare, hvilka verk dock
Uro af föga betydenhet.
Alun tillverkas vid Carlsforss 942 tunnor
» Mölltorp 709 »
» Kafvelås 626 »
» Hönsäter 703 »
Alunlillverkningen var dock större för några år tillbaka, då konjunkturen
var gynsammare.
Glasbruk finnas vid Bromö i Wadsbo härad med 31 arbetare och 40,600
R:drs tillverkningsvärde samt vid Årnäs i Kinne härad med 32 arbetare och
33,300 R:drs tillverkningsvärde. Vid det förra göres fönsterglas och vid det
sednare buteljer.
29
Pappersbruk drifvas vid Cathrineforss på Mariestads område med 16,
Kummeltorp uti Kåkinds härad med 5 samt Bälteberga i Wartofta härad
med 12 och vid Åckleby i Wadsbo härad med 11 arbetare; oell uppgår tillverkningsvärdet
vid
Cathrineforss till 9,330 R:dr banko.
» Kummeltorp » 3,650 » »
» Bälteberga » 4,100 » »
» Åckleby » 4,000 » »
§ 4.
Binäringar.
Å länets slättbygd finnas ej några binäringar af den betydenhet att de
förtjena nämnas, utan sysselsätter sig arbetaren större delen af året uteslutande
med jordbruket och hvad dertill hörer. De som äro boende nära de större
vägarne hafva väl någon biförtjenst på forsling af köpmansgods, men behållningen
deraf blifver ej stor då man tager i beräkning dragarnes starkare fodring,
mistning af de gödningsämnen de lemna och formannens drygare lefnadskostnad
vid dylika tillfällen.
Inom en del af Wadsbo och Kåkinds härader utgör linets förädling en
ej oväsentlig binäring, som säkerligen skulle blifva mycket utvidgad om tillfälle
kunde beredas dels till fri undervisning i linets ändamålsenliga rötning
och öfriga beredning samt i dubbelspinning dels ock till premiers utdelande
åt dem som utmärkte sig i tillverkningen af vackra linne väfnader, hvarom jag
ock under den 2 October nasti idet år gjort underdånig framställning. Särdeles
i Randsbergs socken af Wadsbo härad är jorden tjenlig till linodling och
derifrån afyttras dels lin, hufvudsakligen vid den så kallade lin-marknaden,
som årligen hålles i November månad vid Öfverby i Undenäs socken, dels
ock väfnader vid andra marknader i länet. En del af.sättes äfven inom Nerike
och Wermland; men då endast gröfre väfnader tillverkas och sjelfva linet
saknar den styrka som det i Norrland beredda äger, måste försäljningen ske
till lågt pris.
Vid Lugnås och Kinnekulle i Kinne härad, Timmersdala i Wadsbo härad,
Mösseberg i Wilske härad samt Hunne- och Halleberg i Åse härad lemna
stenbrotten tillfälle till biförtjenst. Vid Lugnås brytas årligen omkring 800
qvarnstenar och vid Timmersdahla 2,000 slipstenar, som afyttras till flere till
och med aflägsna delar af riket, och vid Kinnekulle verkställes stenhuggning
30
tili hamnbyggnader, trappor, brunnskar och skorstenar m. m. till circa 50,000
R:drs värde, men på de öfriga ställena brytes hufvudsakligen endast kalksten,
som dels bränd och dels obränd säljes till större delen i angränsande orter af
detta län, men äfven till Elfsborgs län och Wermland.
Fisket är en vigtig näringsgren endast för inbyggarne på Thorsö och Kållandsö
i Wenern, men är äfven temligen lönande i Wettern, Ymsen och
Hornborga sjön. Öfrige sjöar och vattendrag i länet äro deremot föga fiskrike.
På skogsbyggden, der jordbruket, är mera inskränkt, idkar allmogen åtskilliga
binäringar, bland hvilka kolning, beck- och tjärbränning samt slöjdning
äro de hufvudsakligaste. Särdeles i Slättängs och en del af Dimbo tingslag
af Wartofta härad tillverkas en mängd åker- och körredskap samt laggkärl
och andra husgeråd till afsalu åt slällboerne.
Landthandeln inskränker sig i allmänhet till afsättning af egne produkter
dels å torgdagarne i städerne, hvarest tillförseln och afsättningen är mångdubbelt
större nu, än för 12 å 15 år tillbaka, och åtminstone vissa årstider i Lidköping
så stor som förr vid marknadstillfällen, dels ock å de i länet nu tillåtne
25 stads- och 18 landtmarknader.
Sjöfart idkas af landtmännen med 41 fartyg af tillsammans 769 lästers
drägtighet.
I följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga handelsordning af den 22 December
1846 hafva åtskillige personer redan sökt och fått sig beviljad rättighet
att hålla handelsbod å landel, och blifver deras antal säkerligen snart betydligt
ökadt. Några menliga följder af dessa handelsrättigheter hafva väl ännu icke
försports, men om deras innehafvare komma att lemna äfven de mindre bemedlade
eller ock obetänksamme bland allmogen kredit på varor, befarar jag
att mången af dem begagnar det lättade tillfället att, när begäret inställer
sig, förse sig äfven med varuartiklar, som han förut ganska väi kunnat umbära,
samt derigenom småningom får ökade behof och ruinerande skulder.
Såsom handtverkare äro på landet skattskrifne:
7
Färgare med
15
biträden.
31
Garfvare
»
45
»
72
Skomakare
»
38
»
56
Skräddare
»
26
»
41
Smeder
»
2
»
13
Snickare
»
1
»
31
3 Uhrmakare.
2 Glasmästare.
\ Guldsmed.
7 Murmästare.
6 Målare och
2 Sadelmakare;
hvarjemte i länet finnes ett mångdubbelt större antal personer, som drifva
dylika handtverk blott såsom binäring och äro skattskrifne såsom lägenhetsinnehafvare
eller under annan rubrik.
§ 5.
Politisk JörJattning.
Hemmantalet i länet utgör enligt tabellen 4,699UU förmedlade mantal,
deraf
Skatte 2,140jffS.
Krono 700^.
Frälse 1,858^.
Något hemman har ej under sednare qvinqvennium fallit i ödesmål,
hvaremot ansökning i afseende på upptagande af ett ödeshemman inkommit,
ehuru densamma ännu icke blifvit fullföljd.
En intägt har fallit i ödesmål och två qvarnar blifvit nedlagde.
Genom skattläggning af 15 lägenheter har uppkommit en tillökning i
hemmantalet af mantal, hvarförutan tre andra lägenheter blifvit skattlagde.
Till skatte hafva blifvit köpte mantal krono, äfvensom 20 lotter eller
657 tunnland, 25 kappland af kronoparken Koflymarken.
Tio särskilde mål om bestämmande af afgäld för från hemman afsöndrade
jordlägenheter hafva blifvit hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anhängiggjorde
och till slut befordrade.
1 alunbruk, 6 tegelbruk, 6 garfverier, 2 färgerier, 1 kalkugn, 3 stampinrättningar,
8 grofbladige och 1 finbladig såg samt 9 mjölqvarnar, jemte 7 par
stenar i äldre qvarnar, hafva tillkommit.
Det år 1846 upprättade indelningsverk öfver extra roterade hemman har
den 18 Juli 1848 blifvit af Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställdt, och utgöra
de sålunda roterade hemman 228 hela rotar vid Skaraborgs och 72 dito vid
32
Westgötha Dahls Regemente, hvarförutom hemmanslotter och lägenheter, som
icke kunnat till extra rotar sammansättas, blifvit taxerade till 311 daler 8 öre,
motsvarande 12^ rote.
Kostnaden för rustning och rotering anses ärligen uppgå för hvarje nummer
vid Lif-Regementets Husarcorps till 139 R:dr 8 sk. io r.
» Westgötha regemente till  76 » 44 » 2 »
» Westgötha Dahls och Skaraborgs regementen till . 61 » 16 » 10 »
Knekte rotefrihetsmedel hafva utgått
år 1843 1844 1845 1846 1847
af 49|J mantal, 48tVh mantal, 46fg§ mantal, 42^ mantal, 43|pj mantal,
med 1,185: 33. 5. 1,176: 39. 7. 1,1 13: 37. — 1003: 36. 5. 982: 16. —
Enligt tabellerne äro såsom årliga statsbidrag beräknade
på landet.
i städerne.
Summa.
Bevillningen till
114,677:
14.
6.
10,231:
8.
10.
124,908:
23.
4.
Ständige räntor
260,682:
35.
9.
1,255:
28.
8.
261,938:
16.
5.
Arrende medel. .
8,743:
170,268:
4.
16.
7.
8.
8,743:
170,707:
4.
36.
7.
Rustning och rotering
439:
19.
4.
Klereciets underhåll
129,472:
1.
2.
3.132:
4.
9.
132,604:
5.
11.
Fattigförsörjning
26,222:
15.
—
4,569:
46.
9.
30,792:
13.
9.
Skjutsning
24,347:
42.
7.
832:
16.
—
25,180:
10.
7.
Väghållning
42,813:
46. 10.
5,430:
—
—
48,243:
46. 10.
Diverse onera
76,553:
31.
—
7,201:
41.
8.
83,755:
24.
8.
Kostnader för städernas syrelse
5,402:
30.
4.
5,402:
30.
Summa Summarum
853,781:
16.
1.
38,495:
4.
4.
892,276:
20.
5.
Genom 1845 års bevillningsförordning är personliga skyddsafgiften nedsatt
från 24 sk. för mans- och 12 sk. för qvinsperson till hälften; hvaremot genom
Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 13 Mars 1846 förordnats att en den
andra hälften motsvarande afgift skall ulgå till folkundervisningens befrämjande.
Totalsumman
33
Totalsumman af kronouppbörden bar, enligt magistralernes ocb kronofogdarnes
afgifne redogörelser, uppgått till följande belopp:
År 1843 1844 1845 1846 1847
362,309: 20. ii. 334,544: 32. 2. 365,782: 24. 3. 395,480: 36. 9. 391,298: 31. 5.
hvaraf såsom beroende på pantförsäljning, sökt handräckning och tvister m. m.
måst balanceras:
År 1843 1844 1845 1846 1847
18,727: 3. 11. 1 1,046: 26. 6. 5,973: 40. 10. 5,893, 46. 5. 4,906: 19. 6.
Bland allmänna onera torde här böra särskildt omnämnas:
l:o Väghållningen. Få län hafva så många allmänna vägar att underhålla
och så stor brist på godt grus, sorn Skaraborgs län. På en del orter har hvarje
helt hemman omkring 1 mils väg att underhålla, och derföre kan man ej fordra
ätt vägarne alltid skola vara i fullgodt skick. Så väl väghållarne, som de
tjenstemän, hvilka deröfver hafva hand, göra dock i allmänhet allt hvad de
kunna, för att förekomma anmärkningar i detta hänseende.
2:o Kronobrefbäringen. Ehuru vissa dagar för den ordinarie kronobrefbäringen
blifvit bestämde ocb kontroller mot missbruk af den extra äro föreskrifne,
är detta onus dock ganska stort, särdeles som det ej kan fördelas på
hemmanen i allmänhet, utan måste dragas endast af dem, som derför hafva
lämpligt läge. En betydlig lindring skulle likväl kunna beredas de brefbäringsskyldige
derigenom, att länsmännen lingö portofritt från postkontoren afsända
sina embetsbref, åtminstone lill Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
och Kronofogdarne, till hvilka en del af de förre hafva 5 å 6 mil, som nu
mäste kanske flere gånger i veckan tillryggaläggas af kronobrefbärare.
3:o Skjutsningsbestyret. Detta har, i följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga
cirkulär af den 2 Augusti 1844, uti städerne Mariestad, Skara, Sköfde, Hjo
och Fahlköping samt vid 45 landtgästgifverier blifvit upplåtet på entreprenad
till den 1 Juni 1850, mot förhöjd skjutslega af 28 sk. milen från städerne
och 24 sk. från öfrige gästgifverierne samt större eller mindre bidrag af de
skjutsskyldige. Visserligen har någon förmon derigenom blifvit beredd de
skjutsskyldige, men då deras förra åligganden blifvit utbytta mot kontant bidrag,
hafva de ansett det orättvist, att iunebafvarne af de hemman, som, blott
i anseende till deras aflägsenhet från gästgifvaregårdarne, varit befriade från
skjutsning, icke blifvit förpligtade att med dem deltaga i entreprenad-kostnaden.
Berättelse öfver Skaraborgs Län för åren 1843—1847. 5
34
Äfven har missnöje ofia försports fran de resandes sida deröfver, att någon
förmon mot den högre skjutslegan icke blifvit dem beredd. Tillökningen i
skjutslegan är ock ganska kännbar icke allenast för de tjenstemän, som måste
begagna skjuts på embelsresor, för hvilka ingen ersättning erhålles, utan ock
för statsverket.
Polisen inom länet handhafves i städerne af deras magistrater och stadsfiskaler
samt på landet af 6 kronofogdar, 26 länsmän och 1 landsfiskal, biträdde
af fjerdingsman, sockne-nämilder och inom byelagen valde ordningsmän.
Helsovården destrides af 4 provincial-läkare, stationerade en i hvardera
af städerne Mariestad, Lidköping, Hjo och Fahlköping, jemte en del af de i
länet forlagde regementers läkare. Examinerade barnmorskor finnas 18 i städerne
och 10 på landet.
Länslazarettet i Mariestad är den enda allmänna sjukvårdsanstalt i länet.
Det är otvifvelaktigt ett bland de rymligaste och vackraste i riket. Der hafva
vårdats år 1843 442, år 1844 478, år 1845 568, år 1846 433 och år 1847
368 patienter. Antalet har varit mindre de sednare åren derföre att länets
deputerade nedsatt kurhusafgiften från 5 till 4 sk. för hvarje mantalsskrifven
person och bestämt en afgift af 10 sk. 8 rist banko om dagen för hvar och
en som intages till lazarettsvård. För kurhusvård erlägges deremot ingen särskild
betalning.
Sedan förra berättelsen afgafs, hafva 30 sockne-magaziner tillkommit och
magazins-fonderne ökats med 3,949 R:dr 38 sk. 2 rist banko samt 2,532 tunnor
25f kappar spannmål. För närvarande finnas:
Kontant.
Spannmål.
li:ko R:tlr
sk.
r.
Tunnor.
kpr
I Wadsbo fögdei
i 29 stycken med
3,365
35
10
2,954
28
» Höjentorps »
33
»
»
1,572
6
5
2,751
20!
» Skara »
34
»
»
1,129
3
1
2,091
24i
» Wartofta »
20
»
»
2,216
1
6
3,303
19
» Leckö »
30
»
»
2,387
16
8
3,055
10!
Summa
146
»
»
10,670
15
6
14,157
6!
Dessa tillgångar äro dock allt för otillräklige hjelpmedel, när missväxt
inträffar, särdeles som magazinernas tillgångar i allmänhet till större delen ut
-
35
lånas och mången låntagare icke kan, då ofördelaktig årsväxt inträffar, verkställa
den återbetalning, hvartill han sig förbundit. JDen ofvan anmärkta tillökningen
i magazinsfonderne torde likväl antyda en stegrad omtanke hos menigheterne.
Länets brandstodsbolag, för hvilket Eders Kongl. Maj:t den 14 December
184-1 i nåder faslställt reglemente, bar årligen vunnit ökadt förtroende, och
utvisa revisionsberättelserne, alt redan år 1843 funnos delägare inom hvarje
församling samt 134 brandstods-komitéer med ett försäkringsvärde af 18,893,270
R:dr och ett ansvarighetsbelopp af 19,604,380 R:dr; att således under andra
räkenskapsåret vunnits en tillökning af 3 komitéer 2,227,800 R:drs försäkringsvärde
oell 2,295,960 R:drs ansvarighetsbelopp; att försäkrings- och ansvarighets-summorne
år 1847 uppgått den förra till 2,022,370 R:dr och den sednare
till 20,924,070 R:dr; samt att biandskade-ersättningarne ocb omkostnaderne,
hvilka sednare bestigit sig till circa 3,000 R:dr årligen, utgjort:
v jorn mo , i i fför b varje 100 R:drs
Ar 1843 23,408: 12. —, som uttaxerats med 5 sk. 9 r.< . ,’ , ,
lansvanghetshelopp.
» 1844 17,205: 11. 11. » » » 3 » 9 » » »
» 1845 10,494: 4. 9. » » » 2 » 6 » » »
» 1846 19,320: 44. 2. » » » 4 » 6 » » »
» 1847 18,666: 33. 2. » » » 4 » 3 » » »
Slädernes invånare hafva sina lösören försäkrade i det derför inrättade
allmänna försäkrings-bolag, till följande belopp:
1 Mariestad R:dr
» Lidköping .... »
» Skara  »
» Sköfde  »
» Hjo  »
» Fahlköping ... »
Summa » | 574,210| 4,140| 472,080| 9,53011,059,960
Varulager.
Fabriksred-  skap och
machinerier.
Lösören i
allmänhet.
Tjenstehjon
tillhörigheter.
Summa.
142,330
102,050
2,1 10
24-6,490
268,610
1,700
168,540
4,050
442,900
57,200
2,440
97,370
1,390
158,400
32,400
45,250
950
78,600
37,970
26,370
1,030
65,370
35,700
32,500
68,200
36
Bland de för orten gagneliga inrättningar anser jag mig äfven böra nämna
Örebro privatbanks afdelnings-kontor i Mariestad och dess kommissionärs expedition
i Lidköping. De förut saknade förlagssnmmor oell tillfällige penningeförsträckningar,
hvilka såväl näringsidkare som affärsmän derifrån erhållit,
hafva lifvat spekulationen samt bidragit till utveckling af flere näringsgrenar
och ordentlighet i liqvider; och har mången der fått medel till förelag, som
annars icke skulle kunnat utföras, ehuru gagneliga ej allenast för den enskilde
utan ock för det allmänna. Genom afdelnings-direklionens urskillning vid
beviljande af kreditiver och lån hafva de befarade olägenheterne eller vinglerier
förekom mits.
Förhållandet med de hos Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande anställde
lagsökningar för enskilda fordringar har varit följande:
År 1843
1844
1845
1846
1847
anhängiggjorda mål . . 6,038
5,355
4,539
2,846
2,571
antal afgjorde d:o . . 3,348
3,063
2,291
1,507
955
fastställde belopp . . . 289,168
218,632
186,671
102,908
124,990
Lagsökningarnes antal har
således betydligt minskats under
de sednare
åren, hvilket föranledis till någon elei af ökad välmåga och penningetillgång,
men mest af Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 13 Juni 184-5, iivari
blifvit stadgadt, att underdomstols utslag i fordringsmål må gå i verkställighet
på samma sätt som Eders Kongl. Maj:ts Befaliningshafvandes eller utan afseende
på ändrings sökande, i följd hvaraf en större del af skuldfordringsmålen
nu mera anhängiggöras hos underdomslolarne, der de kunna med mindre
kostnad och af fordringsägarne sjelfve utföras. Gagneligheten af berörde nådiga
stadgande är ostridig; men då lands-sekreterarne derigenom mistat en ganska
betydlig del af deras förut påräknade sportler och de göromål vid landskanslierne,
hvarför ingen särskild ersättning erhålles, ökats till den grad, att
t. ex. brefmimerären vid Skaraborgs lands-kansli, hvilken år 1800, då
lands-sekreterare-lönen likasom 1111 var 7 å 800 R:dr, uppgick till blott 1,594,
år 1847 besteg sig lill 4,620, så synes det vara billigt alt lands-sekreterarne
åtminstone slippa vidare aflöna iäns-notarierne, hvilka icke, såsom de dem
motsvarige länsbokhåliarne på kontors-sidan, hafva lön på stat, ehuru de äro
lika oumbärliga.
37
§ 6.
Städer.
Mariestad, belägen vid Tidaelfvens utlopp i en af vackra stränder omgifven
vik af Wenern, hvilken dock är så grund, att blott små fartyg kunna
inlöpa till staden, när vattenhöjden ej är ovanligt stor, bar 1,791 invånare, 19
handlande med 20 biträden samt 60 handtverkare med 53 gesäller och 40
lärlingar, 118 tomter, 605 tunnland åker och äng samt 1,069 tunnland skog.
Af brist på hamn har denna stad ej någon betydlig handel, ehuru den omgifves
af det bördiga Wadsbo härad, hvarifrån större delen af landtmannaprodukterne
nu, i allmänhet af possessionaterne och uppköpare, till andra orter
afföras landvågen eller lastas vid någon af Götha kanals stationer. Staden
har 7 fartyg af tillsammans 169 lästers drägtighet.
Fattigvården i denna stad är särdeles väl ordnad. I dess lokal intagas
de utfattige, och de mindre bemedlade få der dels mat och dels arbetsförtjenst.
Årliga kostnaden för denna fattigvård uppgår merendels till 2,000 R:dr banko,
ehuru i staden tinnes en annan välgörenhetsanstalt, stiftad den 5 October
1796 af Rådmannen Olof Flyberg genom donation af säteriet Trilleholm 1
mantal med qvarn i Ullerfvads socken. Enligt bemälde Flybergs förordnande
äro Pastor och Komminister i Mariestad disponenter af denna egendom, med
hvars afkastning, nu uppgående till 100 tunnor spannmål, årligen underhållas
18 barn, som äro utackorderade dels hos fosterföräldrar på landet och dels
hos handtverksmästare i staden; hvarjemte några föräldrar, som hafva barnen
hemma hos sig, af nämnde fond erhålla uppfostringshjelp.
I Mariestad tinnes ock en flickskola, der 26 flickor för närvarande erhålla
undervisning i kristendomen och fruntimmersarbeten, de flesta utan och några
få mot en ringa afgift. Denna skola, grundlagd af Mamsell Beata Brunn
genom en gåfva af 1,000 R:dr riksgäld, trädde i verksamhet år 1845 och har
lemnat särdeles goda resultater samt blifvit omfattad med den välvilja och
frikostighet, att dess fond vid nästlidet års slut uppgick till 1,871 R:dr 9 sk.
3 r:st banko
Lidköping, med 2,258 invånare, deraf 39 handlande med 53 biträden, 77
handtverkare med 45 gesäller och 57 lärlingar, är indelad i 203 tomter och
består af två hufvuddelar, kallade Ganda och Nya staden, anlagde den förra
på 1400-talet och den sednare år 1762. Till staden höra 874 tunnland odlad
jord samt 1,200 tunnland utmark, hvilken till större delen är skogbeväxt.
38
Stadens handel är liflig, särdeles med spannmål, hvaraf årligen skeppas
50 å tOO.OOO tunnor, i allmänhet till inrikes orter, men någon gång äfven
till utlandet. Denna handel kommer säkerligen att betydligt utvidga sig, när
den här påbörjade hamnanläggningen blifver färdig. Staden har 13 fartyg om
tillsammans 351y läster, samt en klädesfabrik med 30 arbetare och 35,600
R:drs tillverkningsvärde.
Skara har 1,666 invånare, 99i bebyggde och 11 obebyggde tomter, hvilka
äro så olika till storleken alt den största innehåller 18,853 och den minsta
841 qvadratalnar. Till staden höra 1,226 tunnland åker och äng, samt 1,683
tunland utmark, deraf blolt 13TV tomter samt 76} tunnbind inägor och 38
tunnland skogsmark tillhöra stadens borgare, hvilket bäst bevisar att handeln
och näringarne äro högst obetydliga. De idkas dock of 13 handlande med 9
biträden och 38 handtverkare med tillsammans 26 arbetare. Vid staden finnes
hvarken sjö eller ström, utan endast två små bäckar, hvilka vid stark
torka eller köld blifvit nära nog utan vatten, men under sednare åren har genom
enskilda bidrag till vägabringats utvidgning af den på norra sidan 0111 staden
löpande bäck till 320 alnars längd, 10 alnars bredd och 4 alnars djup, så
att staden nu mera har en tillräcklig vattentillgång äfven för del större behof,
som, i fall af eldsvåda, kan påkomma. De härvarande läroanstalter, nämligen
gymnasium, högre lärdoms- och apologist-skolan samt seminarium för folkskolelärare
bereda tillfälle till tarflig bergning för de fleste af stadens invånare,
men de fattiges antal motsvarar dock TV af de inom kommunen skattskrifne
personer.
Domkyrkan, som, efter afdrag af den till kyrkobetjeningen anslagna tionde,
kan påräkna en årlig inkomst af circa 1,800 R:dr banko, har under de sednare
åren lått stora och vackra tillbyggnader på korets begge sidor, så att
detta tempel nu mera kan i prydlighet täfla med de fleste domkyrkor i riket.
Sköfde har 767 invånare, af hvilka en stor del hemta sin utkomst af
jordbruket. Till staden, sorn är indelad i 66 tomter, höra 871| tunnland
åker och äng samt 549 tunnland utmark. Handel och handtverkerier äro, i
anseende till saknad af lätt kommunikation, obetydliga. Rörelsen har dock i
ej ringa mån tilltagit, sedan den i andra städer vanliga torghandel å bestämda
dagar i hvarje vecka, under år 1847, här infördes och flere af stadens invånare
förenade sig om att befordra afsättningen af det som torgfördes, äfven
om de sjelfve ej för tillfället voro i behof deraf. Här finnas 10 handlande
med 4 biträden samt 16 handtverkare med 31 arbetare. En ökad inkomst
har under sednare åren blifvit beredd åt stadskassa!! derigenom att för dess
V
39
räkning utarrenderats förut af enskilde personer mot en högst obetydlig afgift
disponerade platser för marknadsstånd å torget, hvilket, äfvensom de större
gatorna, nyligen blifvit stensatt.
Sköfde församling afbidar Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut på gjorde
underdånige ansökningar dels om tillstånd att förena dervarande pedagogi med.
folkskolan och dels örn pedagogi-befattningens och komministraturens skiljande
från hvarandra, för hvilket ändamål pastor afstått circa 12 tunnor af sin kronotionde,
staden utfäst 66 R:dr 32 sk. i påskören jemte boställe och 20 tunnland
29| kappland jord, och landtsocknarne åtagit sig en årlig afgäld af i
tunna råg af hvarje hemman till komministern.
Hjo stad med '714 invånare, 79 tomter, 858 tunnland åker och äng samt
624 tunnland utmark, har, oaktadt sitt läge vid sjön Wetten!, icke något eget
fartyg och en ringa handel. Här finnas 15 handlande med 6 biträden, 34
handtverkare med 47 arbetare, samt en klädesfabrik, hvars tillverkningsvärde
dock uppgår till endast 7,057 R:dr banko. Denna stad skulle otvifvelaktigt
få betydligt ökad rörelse om den ifrågasatta hamnbyggnaden derstädes komme
till verkställighet.
Fahlköping, som är den minsta staden i länet, har 636 invånare, 10
handlande med 22 biträden, 14 handtverkare med 38 arbetare, samt en snusoch
cigarrfabrik med 14 arbetare och 20,000 R:dr banko tillverkningsvärde.
Torghandeln med spannmål är ej obetydlig, men bedrifves hufvudsakligen
emellan landtmännen och uppköpare från Elfsborgs län. Jordbruket är för
denna stads invånare en hufvudnäring. Åkern och ängsmarken, hvilken sednare
är till större delen uppodlad, uppgå till 1,274 tunnland, men skogs- och
betesmarken till blott 262 tunnland.
För handel och borgerlig rörelse utgöres bevillning af städerne
Mariestad med 1,098 R:dr — sk. — r:st
Lidköping ....
. » 876
»
45
» —
»
Skara
» 319
»
43
» 2
»
Sköfde
» 296
»
24
» —
»
Hjo
» 426
»
—
» —
»
Fahlköping ....
» 293
»
41
» —
»
Alt denna bevillning står i ett högst ojemnt förhållande till städernes
rörelse, är uppenbart, ty rörelsen i Lidköping är otvifvelaktigt dubbelt större
40
än i Mariestad, och fyra gånger så stor som i Hjo. Missförhållandet emellan
be vill ningen af rörelse och löner är ännu märkligare, emedan bevillningen af
landshöfdingens, landssekreterarens, landskamererai ens och räntmästarens i länet
löner i allmänhet uppgår till 280 R:dr banko eller omkring ^ af den,
Lidköpings 39 välburgne handlande och 77 handtverkare erlägga. Rättvisan
lärer således kräfva att rikets ständer bestämma andra grunder för bevillningens
utgörande.
Marieholm, i Lands-kansliet, den 20 April 1849.
W. A. DORCHIMONT.
TV. Hedenstierna. C. J. Sundberg.
i
TABELL för Landet ino m .Skaraborgs Län.
Kungs och Kungs-Ladugårdar, derunder lydande eller eljest Kronan särskildt förbehållna och för dess
rakning utarrenderade eller eljest disponerade Hemman eller andre Lägenheter,
Krono-Säterier
Frälse-Säterier
Säteri-Rusthåll
R& och Rörshemman
Frälsehemman
Frälse-skattehemman
Kronohemman
Krono-nybyggen med frihets-år ' . .
Krono-Rusthåll
Krono-Augmentshemman
Krono-Skattehemman
Krono-Skatte Rusthåll
Dito Augmentshemman . .
Militie boställen
Civila boställen
Ecklesiastika boställen
Kyrkohemman, Frälse
Dito och Domkyrko Dito Skatte
Dito Krono
Gymnasii och Skole-hemman, Krono
Hospitals- och Rarnhus-hemman, Skatte
Dito Dito Krono
Krigsmanshus-hemman, Skatte ....
Dito Krono ....
Lotshemman, Kronolägenhet ....
Recognitions-skogshemman (deraf 3} mantal Skatte)
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar med flere lägenheter utan manta
mans ränta äro inbegripne: af Frälse natur
Skatte dito
Krono dito
Kronotorp med frihets-år
Skattlagde, obebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar med flere lägenheter
Oskattlagde, bebyggde, deraf Ryttare- och Soldat-Torp
Rackstugor
Rebyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig ägande-rätt
Dito Dito på viss tid eller lifstid
Skattlagde Fisken och Fiske-lägenheter af
gripnc: af Frälse natur
Skatte dito
Krono dito
Tull-mjölqvarnar
Tull-sågqvarnar, grofbladige . . .
Dito finbladige
Husbehofs-mjölqvarnar
Dito sågqvamar
Stampar
Stångjems-verk
Masugnar
Jernmanufaktur-verk af särskilda slag . .
Glasbruk
Pappersbruk
Tegelbruk
Alunverk
Oljeslagerier
Garfverier
Färgerier
Kalkugnar
Qvarnstensbrott .
Brunstensbrott
Militäre Staternas Löne-bevillningar, som uppbära
de föregående
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Testamenten och Gåfvor, m. m. . . .
arskilda slag, som
A rono Parker: Tiveden 1,000 tunnland, Sundsmarkcn 850 tunnland, Kinneskogen 4,044
vid
Regementcrne
nder
fisken, Qv
och
nago
ro
mar m. m
under
uppt
gne
560 dito, Rådaås 415
moen 479| dito, Wahraskogcn 548} dito, Ledsjömo 420 dito, Stenåsen
, „„„
f uruöacka 1,000 dito, Kungslena Asar 225 dito, Edsmären 2,000 och Mösseberg 1,016}
“^och* HflieT' StÖp6n 2’5U* tunnland’ Dökcnsås 9,888 dito, Mösseberg 855} dito, Gryten 2,157
nago
anta
ti
är
Hem
någon
ito, Klyfta
-
inbe
Hemmantal.
af
dito,
ito
s 03"
*-S CfQ
£s: cd
II
CJQ 2
*"3
75
CD
•-i
15
16}
2
2
385}|
392|41
54}}
63}}
114}}
147*
1,210}}
1-492}|}
92}}
102*7B
50}}}}
140 491
14UTT2TJ
787M8S
725A
616}
209}
43}§
2237-
i
i
*02S
991}}jo
856}}}
810Jft
276}}
6m
251
i
H
H
7}
2}
Q 1 t
otti
113
.1
11
7'
Utsäde af
58
94
946
12
970
5,580
4,061
84
556
1
4
14
417
136
3
192
37
20
10
2
6
2
3
23
5
2
21
2
24
1
5
Summa |4,699}}}}|5,757}}}}}| 13,315
18
5
366
63
lil
927
98
30
10
635
578
484
155
45}
248
2
lj
2}
3
2
2
1
13
95
14
2,763
383
584
7,667
635
250
n
813
90
5,126
4,642
3,835
4,305
297
1,568
3
3
7
32
15
20
34
1
4
14
42
289
2
41
808
22
55
15
67
849
69}
281
2,315
220
72
268}
51
1,686
1,294
1,222}
477
89
540
5
2
11
4
5
7
5
3
1}
26
3
126
12
11
>■
262
46
8,144
I,073
1,892
22,807
1,763
660
3
3,127
342
14,316
12,281
II,271
4,064
790
4,711
10
9
22
130
44
66
69
9
2
30
85
591
3
77
2,019
107
148
30
86
3
1,780
213
516
5,114
564
153
310
59
3,783
2,909
2,761
807
205
1,085
5
1
5
8
13
6
16
8
103
42
5
21
4}
474^
46
116}
1,176
110
33
129
20j
789
665
616
191 j
54
236
1
1
U
3
3
**
2}
75
3
3
Medelafkastning sedan utsädet är afdraget.
114
14
4,411
655
1,082
9,409
684
290
4
1,279
160
5,974
5,678
4,798
1,772
328
1,806
4
5
13
46
10
30
29
75
141
839
6
106
2,925
308
7
348
207
16
94
27
1,956
336
560
5,196
551
164
438
51
3,580
3,177
2,685
843
248
1,347
10
6
13
16
10
12
2}
5
23
67
12
18
522
77
14,566
2,108
3,012
41,392
3,546
1,386
7
4,267
429
27,554
24,500
20,443
6,936
1,598
8,678
16
15
34
148
86
100
178
25
5
20
65
153
1,368
8
167
3,841
108
250
74
5
285
3,536
290}
1,059
9,410
881
291
1,090,
205
6,892
5,133
4,921}
1,925
359
2,199
16
8
10
16
19}
26
26}
12}
6
16
103
18
489
43
50
25
762
134
24,448
3,639
5,665
72,071
5,935
2,404
11
9,480
1,021
46,947
43,985
35,649
12,951
2,607
15,11 i
28
27
70
352
155
177
230
33
6
32
98
236
2,056
10
863
6,799
306
552
lil
10
3,896} I 31,481}| 9,725f| 91,0211 20,622| 4,784 | 43,6001 21,452}| 167,6871 39,356}
Skaraborgs Läns Lands-Kontor den 31 Mars 1849.
Underhållna Kreatur.
cl
s
CJQ
ö*
O
cn
3*
337
9
6,720
720
1,898
19,795
2,297
662
1,064
190
15,655
11,932
11,300
3,009
770
4,092
16
3
18
22
56
17
76
18
10
23
150
38
331
140
17
294,3741 81,385
104
22
2,086
196
523
5,170
484
133
525
86
3,341
2,862
2,648
832
202
1,007
5
4
5
11
13
9
11
3}
4
18
336
12
10
890
38
72
85
8
16
31,280
1,848
2,605
4,301
250
391
6,701
609
683
56,057
5,509
7,644
4,008
449
598
1,703
145
234
25
8,004
658
803
831
83
80
34,489
3,834
4,893
35,394
3,408
4,630
28,654
3,088
3,629
11,205
1,044
1,188
1,935
202
260
11,298
1,078
1,309
25
2
4
30
2
2
58
5
8
236
24
36
80
10
16
140
10
18
146
15
29
62
0
3
4
48
12
418
15
10
730
29
8
4,798
Q A
108
133
Rö \
OÖF
4
23
17,992
341
3G3
1,799
409
17
16
1,020
20
26
1,142
62
20,665}
15
187
28
4,473
620
1,072
13,263
998
375
7
1,343
188
7,813
7,303
6,123
2,135
487
2,299
0
6
14
60
30
37
39
11
1
16
47
103
851
6
lil
3,787
78
438
170
9
267,435| 22,932 29,758] 54,534 34,321
104
18
2,849
392
791
8,258
664
250
8
987
122
5,136
4,485
4,087
1,442
317
1,634
3
6
10
45
16
22
23
6
20
42
71
504
4
37
1,741
36
161
26
2
170
56
7,364
954
1,765
21,000
1,679
702
10
2,378
289
13,848
12,456
10,315
3,423
796
3,950
15
8
26
106
45
58
69
13
2
36
71
191
1,200
12
107
4,498
149
572
80
14
86
14
2,516
357
781
7,619
631
236
4
806
104
4,721
4,307
3,789
1,279
285
1,484
8
3
11
32
20
22
24
11
1
18
40
75
736
6
60
2,293
360
30
195
619
5
O
Uppskattadt
Värde.
25
19
50
1
1
29
8,4271 33,5881 132 22,042,890 43
67,200
8,100
2,075,547
241,745
508,130
5,313,051
425,375
124,150
554,313
67,450
3,555,572
3,007,670
2,521,295
840,764
160,600
1,023,737
410
2,400
6,925
20,500
13,160
13,410
18,100
2,700
50
7,745
8,975
10,800
137,980
16,070
17,502
94,600
2,000
450
1,925
514,183
46,803
2,400
3,995
343,246
13,533
91,000
9.000
18,574
51,600
7.000
3,865
7,235
50
&
U
S
-
-BS
fl
a
fy
-
lle v i 1111 i 11 g.
Efter 1841 och 1845 årens Förordningar.
Q- iV
C- -*
cn t»
fis O
«! a
67
12
9
18
2,240
29
284
32
868
46
5,455
21
671
26
262
22
42
18
860
32
85
12
3,529
30
3,378
34
3,080
30
842
40
216
18
995
36
36
2
36
4
4
32
38
5
36
13
6
18
18
2
24
15
25
25
341
2
754
42
1,263
6
45
24
199
20
1 1,
247
26
1
2
3
77
4
6
60
9
8
95
2
10
405
s| 25,616 34
Efter 2:dra Artikeln.
ir*
n Ooq
ro o a>
■ cr 3
145
10
200
976
2,934
301
0 >■
CL
“ «H
Kai
Bolag
monte
vor,
Vins
O
3 t3.
Ps: Cu
2. cr
aler,
Testa-  Gåf-  -f och
ledel.
3 e
1 &
114 19 2
5,091
530
1,172
13,734
1,390
290
6
1,184
135
7.518
6,804
4,976
283
26
28
39
2 26
33 | 36
26
27
41
5
16
—
—
21
6
4
23
45
8
274
4
4
35
6
3
107
34
—
603
2
2
51
30
—
236
28
10
42
3
34
1,378
47
158
21
55
2
46
45
863
30
46
72
45
112
148
14
73
25
3
18
1,030
492
79
64
44
33
154
= u o
» t:
Ständiga
11 ä 111 o r.
cn o
►o 3
g.!
r- cu
c/2
as &
• 3
3
"3
CD
3
O
CD
3
aff o
-3
»
2: =5 - O
S “ a sr
2. s 3 _
CR £■
» S o 2
■ ^2.0
27
32
201
8,988
1,354
833
7,933
822
196
467
70
4,758
2,846
2,474
1,068
132
71
2
22
9
7
21
4
1,540
382
9
10,572
2,109
2,874
27,201
2,885
758
48
2,514
297
10,050
13,029
10,532
2,208
1,352
4,726
1
2
13
88
42
48
81
11
31
46
50
617
2
35
862
1,866
97
436
4,572)22! 3]49,5291101101 3771 *] i» ] 101119J s]34,48o| 14| 9
5
2,167
185
50
4
1
49
941
34
52
232
54
121
244
10
83
30
3
18
1,030
1,231
154
6
28
8
6
— 10
278
73
760
1,373
1,243
108
1,712
6,188
800
34,248
27,060
26,355
8,275
2,067
7,102
34
60
453
136
301
195
27
283
187
1,346
22
108
1,282
178
36
44
95
127
17,020
1,180
466
1,686
215
9,641
9,272
8,417
2,207
693
1,090
12
64
39
25
69
10
16
17
228
62
46
114,6771141 61124,1731171 5153,321 42
186
23
1,108
5
641
2,864
343
15,973
15,450
11,455
3,515
674
3,021
6
10
44
110
64
129
42
17
123
32
cn
c
3
Kostnad för Rustning och Rotering.
69 41
19
592
221
2,676
11
32
38
59,377111
64
9
1,981
328
794
4,925
609
168
16
590
99
3,488
3,127
2,602
616
186
895
26
28
10
12
3
28
24
25
247
9
651
1,093
47
153
1
2
217
54
1
36
36
1 I 36
— 24
3
71
4
5
45
9
8
81
4
11
322
32
23,7861231111 li| 3
12
12
32 5
447
40
299
2,936
9
1,630
653
1,097
47
153
1
22
110
4,223
232
1
1
39
71
4
5
45
9
8
81
4
11
323
624
37
2
107
10
8
2,742
—
—
2,939
5
—
794
24
—
23,201
6
7
1,897
19
4
2,989
38
2
16
12
—
11,336
18
6
1,458
5
6
63,353
7
9
54,910
41
8
48,891
22
11
14,614
47
11
3,621
31
3
12,711
27
11
9
47
4
55
34
5
122
31
7
654
46
3
267
37
—
467
37
5
318
33
6
58
10
9
2,107
830
97
370
520
4,287
526
T
260,682] 35
918,743]
4,892
9,407
63,940
7178,2411 6
133
686
38,785
2,437
1,240
656
10
23,490
24
18,671
46
986
40
1,029
1 8
2,118
43
12
47
38
12
57
18
222
—
53
3
135
36
104
16
19
A
128
3
9
109
28
71
64
92,027] 10
88
133
4,892
086
38,785
2,437
1,240
9,407
656
23,490
63,940
18,671
986
1,029
2,118
12
38
57
222
53
135
104
19
128
3
9
109
28
71
64
31170,268
Klereci-Statens underhåll.
tn
c
3
3
254
57
8,730
1,336
2.516
25,916
2,220
772
2,748
385
18,198
15.516
13,622
4,347
966
12
10
23
108
55
60
89
16
1
28
68
84
513
74
2,056
673
36
167
1
1,570
210
1
32
3
22
35
24
103,522
46
7
1,443
294
446
4,563
388
142
713
92
3,329
2,996
2,508
864
185
613
2
2
6
22
8
19
16
3
30
22
31
117
10
50
332
3
22
6
19,346
15
2
483
73
117
1,607
135
59
225
30
24
41
1,221
8
1,102
27
924
39
271
18
66
22
113
—
82
6,603
315
06
10,657
1,704
3,081
32,087
2,744
973
3,688
502
22,748
19,615
17,055
5,483
1,218
726
15
12
31
139
67
84
113
20
1
73
92
118
039
87
2,050
673
43
223
1
1
1,984
5
1
230
1
40
3
25
129,472
76
11
2,121
254
612
6,601
625
216
615
85
4,921
3,736
3,524
1,126
259
1,037
4
2
6
30
16
12
23
6
52
3
1
18
147
10
2 26,222
18
7,453
501
243
964
154
5,662
4,956
4,231
5
41
14
8
29
6
52
15 — 24,347
120
14
3,429
487
1,060
11,092
822
341 24
1,237
136
7,448
6,204
5,679
1,919
408
2,072
4
6
8
61
19
24
42
7
71
89
- CR
= 3
» a
276
38
6,103
648
1,919
19,048
1,909
577
59
1,461
239
13,305
8,730
9,772
3,052
665
3,035
15
4
8
78
46
25
55
6
10
67
15
19
391
1
10
1,755
1,377
45
293
1
446
27
2
91
7
10
66
9
8
69
1
10
603
S
—
4,009
1,077
41,759
13,095
11,028
165,629
13,883
7,710
124
31,225
3,529
157,562
175,126
118,359
33,678
9,081
26,428
66
125
252
1,315
525
806
709
137
12
36
45
41
40
36
29
24
45
4
20
11
20
14
37
37
13
25
34
24
46
19
6
17.
16
923 29
208
499
4,712
12
1,792
5,326
5,014
233
1,106
10
23
121
9,774
515
58
7
2
92
1,350
46
107
352
73
140
420
22
106
39
3
18
1,030
2,158
154
42,813 j 46110176,5531311 — 1853,781
11
9
5
3
10
10,
11
10
7
6
9
Hi
"i
3
2
8
8
3
18
47
Berättelse Ofver Skaraborgs Län för 1843—1847.
C- J Sundberg
TABELL för
Städerne
Mariestads Stad.
Hus och Tomter under ägande rätt
Dito som innehafvas såsom Ecklesiastika boställen
Dito till Fattighus och Lazaretts-Inrättningar . . .
O o
Jord .under ägande rätt
Tull-mjölqvarnar
Pappersbruk
Boktryckeri
Nybyggen
Summa
Lidköpings Stad.
ter som innehafvas
Dito som Ecklesiastika boställen
Hus och Tomter som innehafvas under äga
Dito till Fattig- och Barnhus-Inrättningar
3 O
Jord under ägande rätt
Dito till Ecklesiastika personer
Dito till Civil-Embetsmän
Husbehofs-vädermjölqvarnar
Stampverk
Personer, sorn ej höra till viss näring . .
ide rätt
Summa
Skara Stad.
Hus och Tomter under ägande rätt
Dito som innehafvas som Ecklesiastika boställen
Dito sorn innehafvas af Domkyrkan och Skolverken
Dito som innehafvas af Veterinär-Inrättningen .
Jord under ägande rätt
Dito till boställen
Dito som innehafvas af Domkyrkan och Skolverken
Dito till Veterinär-Inrättningen.
Boktryckeri
Summa
Sköfde Stad.
Hus och Tomter som innehafvas under ägande rätt
Dito såsom Ecklesiastika boställen
Dito till Fattighus
Dito till Rådhus, f. d. Tullhus och Staden dessutom
tillhörigt
Jord som innehafves under ägande rätt
Dito som Ecklesiastika boställen
Dito som Civila ' dito
Kyrkans jord
Stadens gemensamma jord .
Summa
Fahlköping* Stad.
Hus och Tomter med jord under ägande rätt . .
Hus utan jord under ägande rätt
Borgmästare-bostället
KJockare-bolet
}
boställen
Summa
Hjo Stad.
Hus och Tomter under ägande rätt
Dito till Ecklesiastik-boställe . .
Jord under ägande rätt
Dito till Ecklesiastik-boställe ....
En Vatten Tull-mjölqvarn
En d.’o Hammar-Smedja
Två d:o Vadmals-Stampvérk . . .
Sur
3 O
1-3 B
p: Ö
e-t- ert
CD
5. .T3
OQ ^
y £?
pr
113
4
2
1
1
1
9
131
18?s
3?
U
13
3
Jord, Tunnland.
245
360
245
360
839
22
13
ed
g
— g
63
B —1
1,069
1,674
Utsäde af Tunnor
15
1,069
1,200
1,674
1,200
839
22
13
15
ra
85
10
85
551
il
— 24
10
ra
63
cL
100
loo
329
10
6
40
10
40 10
26
1
100
Medelafkastning sedan utsädet blifvit afdraget.
75
100 75
55
44
30
3
510
50
400
200
510
575
121
121
50
150
400
1,332
30
18
200
50
800
50
78
3
800
440
36
Underhållne Kreatur.
63
58
154
63 58 154 7
75
2
3
10
2
199
9
7
47
3
40
40
40
152
15'.
146
4
O
Uppskattadt Värde Riksdaler.
HK
2 c
245,284
30,100
275,384
433,413
40
43,078
s ~ ?
■T = 6
3 _
■ » 2 '
5 ET-' S
' ^05
n 2 =
B — •
11,110
43,078
11,110
52,284
1,025
651»
24
1,800
200
245,284
43,078
11,110
30,100
329,572
433,413
52,284
1,025
650
1,800
200
40
24
Summa för alla Städerne i Länet
Berättelse öfver Skaraborgs Län för 1843—1847.
2031
931
24
lii
3
874
1,011|
12
5*
197*
1,200
1,473|
8i
174
183J
2,074
2,4841
201
22*
38011
lili L226
57j
51
2
7
1,683
oc
28
335.
5
50.
11
127.
22
5.
13
12.
-
12.
29
6.
10
72.
28
469. 29
52. 28
26.
2,909
20
60
100
25
20
345 27
340
50
1,053. 30
230. 29
17. 13
19. 7
99. 3
66
317.17
554. l
38
622
613
19
—
—
1
24
3
6
6
58 652
78
1
497
11
622
347
3
37
7
549 1,420. 18
218 1,453
64
19
20 100
82
12
82
38
2
262
613
11
79
648i
508
350
624
5,708. 18
5,387
1,536 121
1,457
25
1 404
10
150
2
2!) 340 50
1441
104
1441
320
10
5
104
76
5
1
59,
10 40
33
140
600
800
10 40 140 800
161
233:;
16* 233
10
76
2
1
328
79
335
300
4
1,482
11,095. 18
34
25i
10
531
152
304
5191 137* 1,5684
82
25
10 79
20
300
3
328
114
12
3
40
129
750
10
254
235!
201
671
303
8151
40
760
150
100
100
302
12
5
319
12
1,380
1,700
81
300
50
1,700 300 50
4331
4334
960
30
15
1,005
900
12
534
53|
304
15
5
476 80 12 215 50 40 150
240
65
48
75
40
50
120
433,413 40
204,054
3,475
53,870
240
25
53,959 24
90,610 38
442 24
400
15,024
2,000
240 65 48 75 40 50 120 — 261,039 25 7 106,477 >4 r,
178t
178t
40
324
75
l
40
60
1,636;
44
1,636!
456
12
6
44
38
1
1
40
140
40 140
474 40 80
2,100
21
12
299i 3,127 631*
912
76
601
2,121
5,830i| 1,0344 386* 5,747,
43
26
76
2
2
18
100
199
18 100 199
38
2
80 40
200
40
76
19
89,624
\33,528
6,446
200
900
489,373 16
204,054
57,585
90,610
15,866
368,116 40
89,624
33,528
6,446
200
900
89,624
56,536
12,574
41,075
83 19
50
80
43
26 200
40
50
80
335 264 864 195 363 720
69,111 ig
104,750
3(10
30,250
120
1,500
333
16
130,699
56,536
12,574
69,111
104,750
300
30,250
120
1,500
333
16
16
105,050
30,370
1,234,222 331 71274,959
1.833
38
114,943
16
16
137,253
- 1,524,125
16
40; —
Skaraborgs Läns Lands-Kontor den 31 Mars 1849.
C, iT. Sandberg.
inom
Skaraborgs
Län.
St a ts-Bidray IS i k s da le r.
B
e y i 11 n i n g
- Riksdaler.
Ständige Räntor.
Klereciets underhåll.
Efter 2:dra Art.
Kostnad för
Diverse
Efter lista
Art.
2 §.
Jord, Hus, |
Tomter, Verk!
och Inrätt- 1
ningar. |
Borgerlig
Näring.
Personer ej
hörande till
viss näring.
Efter 3:dje
Art.
Bränvins-
afgift.
Summa.
Boskaps-  och Åker-  skatt.
Mantalspen-
ningar.
Bruk, Verk
och Inrätt-  ningar.
Summa.
Rote
■ing.
Städernes
Styrelse.
Pastorers.
Kommini-
strars.
Kyrkobetje-
ningens.
Summa.
X dlllglUI
sörjning
Skjuts.
Väghållning.
onera, aigmer
och allmänna
besvär.
Stats-Bidrag.
)-
-
-
—
—
-
' 490
27
4
1 195
36
-
381
41
-
86
22
7
10
6
7
1,098
—
-
256
28
-
3
15
-
271
17
-
2,866
-
-
2
32
-
286
12
—
—
—
288
44
—
133
35
7
1,640
1
4
200
-
-
260
28
-
76
16
—
536
44
—
1,348
30
9
74
-
-
350
--
-
495
36
-
7,733
47
8
.
-
-
—
-
—
60
9
7
,
195
36
-
381
41
-
659
7
-
1,098
-
-
256
28
-
3
15
-
271
17
-
2,866
-
-
2
32
-
286
12
-
—
-
288
44
-
133
35
7
1,640
1
4
200
-
-
260
28
-
76
16
-
536
44
-
1,348
30
9
74
-
-
350
—
-
495
36
-
7,733
47
8
j ,236
30
-
—
-
-
\ 866
t
39
8
876
4r>
—
—
-
-
4
14
8
443
47
-
| 2,428
32
4
2
-
-
| 202
24
-
—
-
-
204
24
-
174
42
10
1,624
35
-
200
-
-
150
-
-
136
10
8
486
10
8
1,600
-
-
300
-
-
1,580
-
-
961
—
—
9,360
-
10
—
-
-
—
-
-
104
2
27
2
6
9
—
—
—
—
-
-
—
-
—
—
-
-
1(14
2
27
2
6
9
—
-
—
—
—
-
-
—
-
-
—
—
-
—
-
-
—
-
—
—
—
-
—
-
—
—
—
-
—
—
—
—
-
-
—
-
—
—
—
-
104
2
27
2
6
9
—
—
—
—
1
3
14
28
5
9
—
1
3
14
28
5
9
1
3
14
28
5
9
—
-
—
—
—
—
—
19
3
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
-
—
—
19
3
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
-
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
—
_
—
19
3
—
—
—
—
-
—
-
-
—
—
-
316
24
-
—
—
-
—
—
—
316
24
—
—
-
-
141
12
-
—
—
141
12
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
457
36
—j
236
30
-
—
-
-
978
36
4
876
45
-
316
24
-
4
14
8
443
47
-
2,857
5
-
2
-
-
343
36
-
—
-
-
345
36
174
42
10
1,624
35
-
200
—
150
-
-
136
10
8
486
10
8
1,600
-
-
300
-
—
1,580
-
—
961
-
-
9,929
33
6
\
408
22
5
—
-
—
—
—
-
—
-
—
i
-
-
408
22
5
r
-
-
—
-
-
—
—
-
—
—
-
—
-
-
—
-
—
—
-
-
—
-
-
—
-
-
—
—
—
-
-
—
—
-
—
—
-
—
-
-
408
22
5
| 258
6
-
51.3
40
4
272
44
1
319
43
2
178
-
9
6
23
9
112
5
-
1,661
19
1
‘ 1
16
-
249
7
2
-
-
250
23
2
58
43
6
848
42
-
561
46
1
133
16
-
228
1 i
-
923
30
1
821
16
-
125
-
-
1,150
-
-
3,604
5
8
9,443
35
6
258
r>
513
40
4
681
18
t;
319
43
o
178
9
6
23
q
112
5
2,069
41
6
1
16
249
7
2
250
23
2
58
43
6
848
42
561
46
133
16
228
16
923
30
821
125
1,150
3,604
8
9,852
83
>
.
30
-
—
-
-
245
29
10
296
24
-
32
—
-
—
-
1
134
8
6
791
44
1
4
1
16
-
125
36
-
—
-
127
4
-
30
41
5
411
32
-
240
-
-
66
32
-
38
32
—
345
16
—
200
-
-
33
16
-
1,150
-
-
600
-
—
3,690
\
9
9
83
30
-
—
—
-
245
29
10
296
24
-
32
I_
-
—
-
-
134
8
6
791
44
4
1
16
—
125
36
-
-
—
127
4
—
30
41
5
411
32
-
24o
—
-
66
32
-
38
32
—
345
16
-
200
-
-
33
16
--
1,150
-
-
600
—
-
3,690
9
9
138
36
-
—
-
-
146
7
-
293
41
—
6
-
-
—
-
-
26
28
-
611
16
—
8
25
6
100
12
-
-
-
108
37
6
—
-
-
677
16
-
233
16
—
50
-
-
40
-
—
323
16
—
300
-
-
200
-
-
200
—
—
1,241
-
-
3,661
37
6
138
36
—
. —
-
—
146
7
—
293
41
-
6
-
-
—
-
-
26
28
-
611
16
-
8
25
6
100
12
-
—
—
108
37
6
—
—
—
677
16
—
233
16
-
50
-
-
40
—
—
323
16
-
300
-
-
200
-
-
200
-
-
1,241
-
-
3,661
37
6
j -
—
-
—
•-
—
209
24
—
—
—
—
—
—
-
—
-
-
—
—
-
( 209
24
-
—
-
-
—-
-
-
-
-
—
-
—
—
-
-
—
-
-
—
-
-
—
-
-
—
-
-
— ■
—
-
—
-
-
—
-
-
—
-
-
—
—
—
209
24
-
91
18
16
60
24
426
223
32
4
12
821
38
2
8
128
12
4
8
130
4
20
8
41
200
100
266
32
150
516
32
300
100
1,000
300
3,409
4
42
8
91
18
—
16
—
—
273
32
—
426
—
—
223
32
4
12
-
1,034
46
-
2
8
-
128) 12
4
8
—
134
28
-
41
—
—
200
—
—
100
-
—
266
32
-
150
-
-
516
32
j —
3n0
-
—
100
-
—
l.OOo
—
300
-
3,627
10
1,004
12
—
911
33
4
2,984
34
8
3,311
9
2
1,012
36
9
14
5
5
992|2i
6
10,231
8
10
18
1
6
1,233 j 19
1 2
1 4
8
—
1,255
28
8
439
19
4
5,402
30
4
1,535
14
1
927|12
—
669126
8
3,132
9
4,569 j46
9
832) 16
-
5,430 j —
7,201141
8
38,495
4
4
KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSIMFV ANDES
uti
©rebro Cän
till
HOKGL, MAJ.T
i underdånighet afgifne
EM BETS-BERÄTTELSE
för åren 184®, 1843, 1844, 1845, 184G oell ;184».
iirBOOVflfc,
STOCKHOLM, 1850.
V. A. NORSTEDT & SÖNER.
Kongl. Boktryckare.
' ' ?
■7 ■:f^'1
un
’ " ■, ; 'V 5i?H
. • , • ..O '•'!> • : ■'‘i X m Z* * c1 > >-b •* 1 V $
\ M
.. :
.-m .luoiiaopxa
■: -. ;,iä ■<-r «?!>>;:
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Orebro län för åren 1842, 1843, 1844,1845,
1846 och 1847.
§• i.
Länets allmänna beskaffenhet,
uti förr afgifna Femårsberättelser beskrifven, har under sednare åren blifvit närmare
utredd genom den af Topografiska Korpsen år 1844 utgifna karta med topografiska
uppgifter om länet.
§• 2-  invånare.
Enligt 1847 års mantals- och skattskrifnings-längder utgjorde folkmängden inom
länets fögderier 124,441, deraf mankön 60,548, nämligen 31,712 mantalsskrifna och
28,836 mantalsfria, samt 63,893 qvinkön, deraf 33,516 mantalsskrifna och 30,377
mantalsfria, så att, vid jemförelse med 1840 års mantals-längder, folkmängden sedan
dess skulle hafva ökats med 1,718.
Bildningen hos folket fortfar att skrida framåt och skall snart synbarare framstå,
såsom en verkan af folkskolorna.
Hos uppväxande slägtet fortfar böjelse för nykterhet att vara i tilltagande. Mången
förtär icke starka drycker och icke få bland tjenstefolket betinga sig tillökning i
lön i stället för måltidsbränvin. Häraf är förmånlig verkan på sedligheten i allmänhet
att hoppas. Brottens antal i förhållande till folkmängden stiger ej heller högt, efter
livad det visar sig i Herr Justitie-Stats-Ministerns underdåniga berättelser om
brottmålen.
Arbetsamhet och flit råda hos folket i allmänhet. Bergsmannayrket fordrar ock
mera idoghet och uthållighet. De tider af året, då jordbruket icke tager landtbons
verksamhet i anspråk, lemnar hans arbetstid öfverskott, som tjenligen kunde användas
å slöjd, derför anlag icke saknas, fastän hågen tarfvar väckelse. Under den tid,
denna berättelse omfattar, hafva konjunkturerna till det mesta varit gynnande för
jordbrukaren, men för bergsmannen mera ombytliga, i anseende till större missförhållanden
emellan prisen å tackjern och lifsmedel. Inom landslagen har karldagsverket
per medium betalts med tjugu sk. b:ko. I bergslagen åter har förhållandet visat sig
annorlunda, så att då till exempel ett grufvedagsverke åren 1842 och 1843 betalades
till nämnda pris och derutöfver, detsamma under de två derpåföljande åren, då
bergskonjunkturerna voro mest missgynnande, föll till nära hälften mindre. Sederme
ra
under bergsrörelsens förkofran stegrades mansdagsverket ända till en R:dr och ökedagsverket
till tre R:dr b:ko under år 1847. En annan orsak till lättad bergningsförmåga
för grufvearbetaren är ock att finna i föreningar mellan flere grufvelag om
gemensam, mera ändamålsenlig förvaltning.
§■ 3-  Näringar.
Landthushållning en
har under sednast förflutna fem åren tilldragit sig stigande uppmärksamhet. Forskningar
och uppoffringar hafva af ståndspersoner blifvit åt den egnade i större mått än
tillförene. Gynnande resultater deraf hafva hos allmogen väckt håg för förbättringar.
Landthushållningen har ock i följd deraf gjort icke obetydliga framsteg. Det visar
sig närmare vid betraktande af dess särskilda grenar.
a) Jordbruket, som gynnäs af länets fördelaktiga läge, har vunnit förbättring
med hänseende så väl till dess utvidgning, sorn till dess inre fullkomning. På sådan
utvidgning genom nyodlingar, hvartill länet ännu lemnar rika tillfällen, har hågen
att öka den odlade jorden och nödvändigheten att göra den vid laga skiften erhållna
odlingsmark fruktbar betydligt inverkat. Större moss- och kärrodlingar hafva
dock nästan endast på ståndspersoners egendomar blifvit utförda. Allmogen saknar
merändels tillgångar för utförande af sådana företag. Det kan antagas att vid Bysta
fidei-kommiss-egendom, som innehafves af Generaladjutanten och Riddaren August
Anckarsvärd, under tio års lopp 730 tunnland blifvit nyodlade och 400 tunnland till
3
odling beredda, och att vid Latorp, sorn äges af Grosshandlanden Dugge, emellan
100 och 200 tunnland sank mark sedan år 1843 blifvit upptagna.
Det gamla brukningssättet att fördela åkern i två skiften, det ena träde och
det andra besådt med höst- och vårsäd, fortfar väl att vara det allmänna. Med undantag
af dem, som begagna vexelbruk, göra likväl de liesta landtmän årligen inkräktningar
på trädesjorden med icke allenast ärtsädet, utan äfven annan vårsäd, foderväxter
och rotfrukter. Vexelbruket, upptagande i synnerhet råg och hafra samt
klöfver och timotej, är mest utbildadt i bergslagsorterna och på herrgårdar i allmänhet.
Åkerfältens omläggning i större skiften, omgifna af djupa alloppsdiken och
sönderdelade genom underjordiska täckdiken, har börjat vinna uppmärksamhet, och tegläggning
efter Skottsk method brukas på några ställen med belåtenhet.
I den mån åkerbruket fortgått och fordrat förbättrad redskap, har sådan blifvit
anskaffad och begagnad, men skicklighet i plöjning är långt ifrån allmän, hvadan ock
Hushållningssällskapet föranstaltat om täflingsplöjningar till undervisning och fullkomnande
deri.
Gödseltillgången börjar att af den omtänksamme landtmannen i allmänhet ökas
med dyjord och komposter, men nästan endast ståndspersoner begagna andra växtligheten
befordrande ämnen, såsom benmjöl, kalk, gips, mergel och torfaska.
Utsäde och skörd å åkerjorden upptagas i den tabell, som härvid fogas; men
önskvärd noggrannhet i uppgifterna kan omöjligen ernås, så länge större delen af allmogen
fortfar att icke noga beräkna utsäde och afkastning samt fruktar att uppgifter
derom kunde leda till skatteförhöjning, hvilket ock nästan tillintetgjort Hushållningssällskapets
bemödanden att genom socknenämnderna vinna tillförlitligare upplysningar
om landtbruket i berörde hänseende. Till utsäde begagnas allmänt Svensk råg,
hvaremot bruket af Finsk råg är minskadt. Yår-råg, också kallad Oktober-råg, sås endast
på några få ställen. Hösthvetets odling har betydligt tilltagit. Korn sås jemförligtvis
obetydligt. Hafresädet har i synnerhet genom de många nyodlingarna mycket
utvidgats. Arter sås mest i Öster-Nerike, men i öfrigt vid hvarje hemman i
landslag. Afven i bergslag har ärtodlingen börjat införas. Potatesodlingen har betydligt
tilltagit, men under de sednare åren lidit af torrötan. Sirapsberedning af potatesstärkelse
har blifvit försökt vid Riseberga, som äges af Löjtnanten Hedengren, och i Askersund
har potatesen på ilerehanda sätt blifvit af handlanden P. W. Lundgren förädlad,
såsom till gryn, dricka, med mera.
Trädgårdar finnas sällan hos allmogen, fastän klimatet ej kan anses egentligen
hinderligt för sådanas anläggande.
Lin, hampa och humla produceras ej i väsendtlig mån. Å ett eller annat stäl
le
är odlingen af rofvor utvidgad, för kreaturs utfodring.
6
Sädesproduktionen öfverstiger länets behof.
Äng och betesmark inskränkas allt mer och mer af nyodlingar; hvaraf följt behofvet
att odla foderväxter. På några ställen hafva försök med ängsvattning skett.
b) Boskapsskötseln har att vänta större förbättringar sedan afvelsdjur af bättre
racer derstädes blifvit anskaffade och ett vid Riseberga anlagdt stamholländeri kommit
till stånd.
Ladugårdsafkastningen är mer än tillräcklig för länets behof. Hushållningssällskapet
har sökt uppmuntra boskapsskötseln i det att med täflingsplöjningarna förbundits
exposition af husdjur, dervid premier blifvit utdelade.
Hästafveln befinner sig på en låg ståndpunkt. Bergsbruket, som fordrar goda
hästar, saknar sådana till en del; och än mera måste hästar för underhållande af det
inom länet förlagda kavalleri anskaffas från främmande orter. De bättre hästar, som
finnas, äro af Norsk race eller fallna efter hingstar frän stuterierna i riket. Uppmärksamheten
har dock vändt sig åt anskaffande af beskällare utaf Norsk stam för
erhållande af starka och härdiga arbetshästar, för hvilket syftemål en såkallad hingstförening
blifvit bildad genom Hushållningssällskapets nit.
Furafveln bar genom mindre fördelaktiga konjunkturer för ullen hämmats i dess
utveckling. Medelfina får hafva tilldragit sig uppmärksamhet framför de högfina.
c) Skogsskötsel. Det vid allmänna skogarna i länet införda husbållningssätt
medelst trakthuggning har börjat att vinna efterföljd å ett och annat boställe samt
några större enskilda egendomar. Blädning är annars allmänna hushållningssättet.
Utom det att åt skogen i allmänhet icke egnas tillbörlig vård, förödes den mycket i
följd af laga skiften, dels genom hygge enligt ståndskogsliqvider, och dels till upprättande
af stängsel, som ökats i så betydlig grad, att behofvet af förändrad stängselordning
mera allmänt inses och efterlängtas.
Bergsrörelsen.
Bergslagen är indelad i tre Bergmästaredömen, hvilka intill 1845 års slut
benämndes: 1) Nora och Lindes, 2) Nya Kopparbergs, och 3) Wermlands Bergmästaredömen,
men sedermera, efter Lindes och Ramsbergs Bergslags förläggande
från det förstnämnda Bergmästaredömet till Nya Kopparbergs, kallas: l) Nora
Bergslags och Nerikes, 2) Nya Kopparbergs och Lindes, samt 3) Wermlands Bergmästaredömen.
Då under den tid hvilken sista underdåniga Femårsberättelsen omfattade, icke något
annat Silfververk än Hellefors drefs inom länet, och det med så ringa framgång, att
icke ens någon silfversmältning under den tiden der blef verkställd, har deremot sedermera
visat sig en synnerlig ifver att eftersöka silfverhaltig malm, så att till exem
-
7
pel under året 1843 endast inom Nora och Lindes samt Nya Kopparbergs Berg
mästaredömen
utfärdades ej mindre än Trehundraåttatiofem mutsediar å sådan malm.
Utaf dessa supponerade fvndigheter hafva få gifvit någon anmärkningsvärd malmqvantitet.
Den förnämsta utaf dem är å Guldsmedshytte fält inom Lindes Socken, hvarå
sex större grufvor 1842 inmutades i en malmgång, som i fordna tider eller, såsom
det antages, redan i fjortonde eller femtonde seklet varit bearbetad med flera större
och mindre anbrott, af hvilka den största grufvan uppnått ett djup af åtminstone 40
till SO famnar och har en stollgång af femtio famnars längd, inkommande i grufvan
på 16 famnars djup under dess dagrand. År 1768 började ett bolag att ur denna
grufva, då benämnd Prins Gustafs grufva, tömma vatten, men arbetet afstadnade
efter två år, utan att mera än 561 lod silfver erhölls. En af förre kommissionslandtmätaren
Elzvik upptäckt ny malmgång, parabel med den äldre, har lemnat rik
tillgång på malm, som föranledt anläggning af en år 1844 privilegierad Silfverhytta,
derunder flera hemman äro inköpta. Med ospard kostnad å byggnader och undersökningar
har arbetet derstädes fortgått, så att tillverkningen varit:
År 1843. ... 63 lödiga marker silfver, 39 Sk& b. v. Bly.
„ 1844.... 700* „ „ „ 403 „ 17 L8£ 3 U. Bly.
„ 184S . . . . 1560a „ „ „ 955 „ — 13 „ „
„ 1846. . . . 1465* „ „ „ 934 „ 16 „ 19 „ „
„ 1847 .... 1264M „ „ „ 646 „ 1 „ 12 „ „
Värdet af 1845 års tillverkningar gjorde 73,309 R:dr b:ko; och hafva vid verket
omkring 200 personer haft ständig arbetsförtjenst. Utomdess har tillverkats:
Inom Nya Kopparbergs Bergsfögderi:
År 1842
112 lödiga marker silfver, 9 Skäf 15 LU. 16 U. Bly.
07 \ 0
99 99 • • • • • 99 99 99 99 ■*-V/ 99 99
och vid Hellefors:
År 1847
93* „ „ „ 92 „ 14 „ 13 „ „
Dock är smältningen vid Hellefors icke af egen malm, utan af sådan från
grufvor i Wermland och Grythytte socken.
Jemväl vid andra, år 1845 inom Lindes Socken i gång komna, grufvor uppfordrades
då silfvermalm, nämligen:
Vid Bertilsgrufvan 96 Sk&
Å Siggeboda-fältet
550 „
Vid Åboda-grufvan 631 „
Vid Dahlbergs-grufvan 62 „ och
Vid Källar-grufvan
96 „
8
Vid Isåsagrufvan i Lerbäcks socken uppfordrades också samma år 103 Skepprd;
men då den malm, som påföljande året till belopp af 300 Skepp:d uppfordrades,
knappt var smältvärd, liar denna grufva blifvit öfvergifven; hvaremot Glanshammars
kyrkogrufva börjat bearbetas.
År 1847 utgjorde silfvermalmsuppfordringen:
I Nya Kopparbergs Bergslag  871 SkM
I Lindes och Ramsbergs 9,828 „
I Grythytte och Hellefors  700 „ och
I Hellefors-distriktet  46 „
Garkoppar har tillverkats:
Summa 11,443 SkÄL
År
1842
Ar
1843
T_
1844
W
1845
År
1846
Ar
1847
Inom Nya Kopparbergs
Bergsfögderi Skö!
182
9
6
259
9
C
302
13
2
253
19
11
120
1
2
154
1
5
Inom Lindes o. Rams-  bergs Bergslag ... „
90
.
6
187
6
7
311
13
—-
353
17
5
297
13
10
337
—
Vid Sandbacken i Ler-  bäcks socken
„
85
8
_
141
3
10
92
10
Vid Mårsätter i Ham-  mars socken  „
35
12
141
51
12
13
Tillverkningen upphörde vid sistberörda två hyttor, sedan ägaren af Sandbacken
inköpt Flögfors och Håkansboda grufvefält, der årliga brytningen af kopparmalm stigit
till omkring 5000 Skepp:d.
Vid Mårsätters kopparhammare äro smidda kopparplåtar:
År 1842  SkSJ
„ 1843
„ 1844
„ 1845
„ 1846
,, 1847  •
57. 6.
16L
45. 7.
2i.
45. 2.
19.
47. 16-
17.
34. 8.
3.
22. 14.
11
1847:
. . 12,758 Sköl
inom Nya Kopparbergs Bergslag till . <
„ Hjulsjö Bergslag
2,000 „
„ Lerbäcks Bergslag
4,817.
Koboltmalmsbrytning vid Wena och Johannisbergs koboltverk i Lerbäcks Bergslag
har fortfarit under föga gynnande konjunkturer för afsättning och lemnat slammad
kobolt:
9
Ar 1842
8,607 U.
„ 1843  . . 8,807 „
„ 1844
8,422 „
„ 1845
9,598 „
„ 1846
8,565 „
„ 1847
. . . 5,735 „
Zinkblendegrufvor på Isåsa och Knalla hemmans ägor i Lerbäcks Socken hafva
år 1847 begvnnt att arbetas. På malm från dessa och angränsande likartade grufvor
inom Godegårds socken af Linköpings län är grundad en zinkhytta vid Vinterviken
i hufvudstadens grannskap.
Jerntillverhiingen har varit utsatt för en allvarlig krisis under åren 1843 —
1845, i anseende till då nedtryckta pris å alla jernprodukter. Mest ledo deraf grufvebrytaren
och tackjernstillverkaren, hvilken i följd af öfver-produktion under året 1843,
måste påföljande åren sälja tackjernet till underpris, hvilket åter i viss mån förbättrade
tackjernshandlandes och stångjernstiilverkares vilkor. Till lättnad i Bergslagens
allmänna betryck, till hvars ökande äfven kan hänföras forlönernas stegring under sista
åren med ungefär 33J procent, hafva dock utomordentliga åtgärder blifvit vidtagna.
Så har arbetsförtjenst blifvit grufvearbetare och bergsmän beredd vid åtskilliga
med bidrag af allmänna medel företagna vägomläggningar, samt ett lån, stort
128,700 R:dr B:ko, af krigsmanshuskassans medel år 1843 i nåder beviljats Bergslagen
emot fyra procents ränta, att under tre år amorteras, men hvaraf endast
107,410 R:dr blifvit uttagna; äfvensom provisionella vågar för uppläggning och beläning
af tackjern med Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd blifvit inrättade i Nora och
Linde, hvilka likväl ej varit begagnade för mera än 3 å 4,000 Skepp:d årligen.
Dessa åtgärder hafva ock bidragit att afhjelpa förlägenheten, så att bergsrörelsen kan
anses hafva redan vid 1846 års slut återtagit sin jemna gång, och förut ofta påkommande
utmätningar af bergsmanshemman till det mesta upphört.
Grufvebrytning har icke ägt rum inom Carlskoga Bergslag, der tackjernstillverkningen
bedrifves med malm från Nora och Filipstads Bergslag. I öfriga Bergslag
har jernmalmsuppfordringen utgjort:
Berättelse öfver Örebro län för arén 1842—1847.
2
10
År 1842
År 1843
År 1844
År 1845
År 1846
År 1847
1 Nora Bergslag
159,025
154,185
128,778
106,865
145,888
173,131
Lindes
45,201
32,559
25,422
29,904
43,555
57,377
Lekebergs
12,133
9,149
9,261
3,124
5,718
5,774
Lerbäcks . .
8,469
16,419
9,205
9,160
5,722
6,360
Nya Kopparbergs
21,515
28,647
35,021
19,212
28,018
37,674
Hjulsjö
... ,,
11,676
10,041
10,811
14,125
14,926
19,120
Grythytte och Hellefors. .
14,346
13,614
10,260
12,270
8,531
10,030
Hellefors Bruksdistrikts . .
1,971
2,343
2,343
2,915
1,931
5,694
Oaktadt den stora differansen emellan de särskilda årsuppfordringarna, närmar
sig dock medelbeloppet under ifrågavarande sex är temligen till hvad som ägde rum
under de näst förutgångna åren. 1847 års malmuppfordring inom Nora Bergslag är
dock den största, som der någonsin veterligen ägt rum; och sådant anses vara resultat
deraf, att sex särskilda grufvebolag förenat sig om gemensam förvaltning,
hvarur dessutom härflutit, att, under det grufvehjonens arbetsförtjenst mer än fördubblats,
brytningskostnaden minskats med en fjerdedel.
Försäljningsvärdet af 1 Skepp:d malm har i medeltal varit:
År
1842.
År
1843.
0
Ar
1844.
Ar
1845.
Ar
1840.
År
1847.
I Nora Bergslag: vid Dalkarls-  berget. B:ko
1
20
1
2
1
12
1
32
1
32
1
32
Dito vid öfriga Grufvorna
—
42
8
—
31
8
—
30
—
—
40
—
—
38
—
—
40
Lindes Bergslag .........
—
32
—
—
22
—
—
24
—
—
30
8
—
—
—
—
—
Lekebergs Bergslag . . . . .
1
6
4
—
34
—
—
32
—
1
—
—
1
—
—
1
—
Lerbäcks Bergslag ......
1
7
4
—
42
8
—
40
—■
1
12
—
1
8
—
1
10
Priset å ett lass jernmalm, å 87 Lisp., noterades år 1847:
I Nya Kopparbergs bergslag B:ko 1: 24. å 2: 24.
Lindes och Ramsbergs  »2: — å 2: 24.
Hjulsjö
»2: — å 3: —
Grythytte och Hellefors ........... »2: 24. å 3: 16.
u
Tackjern är tillverkadt:
År 1842
År 1843
Ar 1844
År 1845
År 1846
År 1847
I Nora Bergslag ....
• sm
32,751
39,111
27,979
30,522
36,237
42,432
Lindes och Ramsbergs .
»
32,146
28,818
23,063
20.316
25,283
26,747
Lekebergs
21,996
23.692
20,931
14,531
23,660
21,505
Lerbäcks
8,218
19,570
11,474
15,980
10,916
17,494
Nya Kopparbergs . . .
26,044
27,893
11,152
20,546
14,340
21,951
Hjulsjö
»
10,315
7,460
12,022
6,862
13,672
8,876
Grythytte och Hellefors.
»
6,455
20,632
10,827
15,806
14,892
20,479
Hellefors distrikt . . .
6,086
6,099
7,090
4,465
5,310
3,899
Carlskoga Bergslag . .
»
22,346
25,647
18,649
18,081
22,130
29,043
eller i medeltal 169,0731 Skepp:d årligen, som öfverskjuter medium under åren
1837—1841 med 11,4071
Skepp:d.
Tackjernsprisen hafva varierat sålunda:
lr 1842.
lr 1843.
lr 1844. lr 1845.
lr 1846.
lr 1847.
I Nora, pr SkM. B:ko 7: 40.
5: — å 7: 12.
4: 16. 5: 16.
7: 8.
7:
16.
Linde 7: 40.
5: 16 å 7: 12.
4: 24. 5: 16.
7: 8.
6:
32 å 7: 8.
Lekebergslagen . . 8: 24.
5: 16 å 7: 40.
4: 32. 5: 32.
8: —
7:
44.
Askersund ... 9: 8.
6: 32 å 8: —
6: 16. 6: 32.
8: 24.
8:
32.
Kolprisen hafva också
varierat å olika
tider och orter
, så att
när
till exem-
pel 1 läst om tolf tunnor kostade år 1847 i Nora Bergslag 3 R:dr 16 sk. å 5
R:dr 16 sk. b:ko, gällde den i Lerbäcks Bergslag ej mer än 2 R:dr 8 sk.; och hade
prisen åren näst förut varit nedtryckta betydligt derunder.
Stång- och ämnesjerns-tillverkningen har utgjort:
Skeppund
År 1842
68,484.
„ 1845 . .
68,166.
„ 1844
71,826.
„ 1845  77,409. —
„ 1846
82,836. 11.
„ 1847
82,114. 5.
Bergsvigt.
1.
10.
19
15
6
13
4
3
Summa 450,836. 10. —
eller per medium 75,139 Skepp:d 8 Lisp:d 7 Skålp:d och således 6,948 Skepp:d 8
Lisp:d 7 Skålp:d mera än medeltalet under quinquennium näst förut.
12
Manufaktur smidet har utgjort:
Skepp:d.
Lisp:d.
Skålp:
År 1842 . .
11,196.
6.
14.
„ 1843 . .
7,868.
11.
7.
„ 1844 . .
15.
6.
„ 1845 . .
. • . . 9,057.
8.
4.
„ 1846 . .
9,838.
6.
2
„ 1847 . .
10,048.
12.
3.
Summa 56,331.
19.
16,
eller i medeltal 9,388 Skepp:d 13 Lisp:d 6 Skålprd, hvilket belopp öfverstiger förra
quinquennii-medium med 668 Skepp:d 13 Lisp:d 6 Skålp:d.
Oberäknadt simplare gjutgods, såsom grytor och dylikt, som tillverkas nästan
vid alla masugnar, är gjutgods tillverkadt:
Ar
1842
o
År
1843
År 1844
År 1845
År 1846
År
1847
Vid Carlsdal SkU.
508
15
4
679
11
10
475
10
11
559
I
18
1,353
2
19
2,175
9
2
„ Brefven „
887
9
—
869
18
2
737
13
11
750
—
—
1,560
—
—
1,955
4
10
„ Hjortqvarn,,
—
—
455
13
7
272
—
—
780
—
—
580
—
—
—T
—
—
„ Krokfors „
900
—
;—
982
10
—
1,373
6
14 J 1,016
—
—
826
—
—
857
11
16
I teckniskt hänseende har jernhandteringen vunnit betydlig utveckling; dock qvarstår
till det mesta bergsmännens sed, att verkställa rostning i grop och att, hvar
lör sig, afverka sitt rede, till väsendtligt men för tackjernstillverkningens behölliga
förkofran.
Öfriga Bergsprodukter beräknas, som följer:
o
År
1842
År
1843
Ar
1844
År
1845
År
1846
År
1847
x\lun . . T:r
2,450
2,400
2,320
2,463
2,500
_
3,000
Svafvel,SÄ®!
216
18
6
203
1
3
227
10
12
269
11
9
194
1
17
259
Vitriol „
384
15
—
549
1
13
700
15
—
461
3
10
633
15
525
10
Rödfärg, T:r
3,695
—
—
4,216
—
—
4,712
—
—
3,282
—
—
4,334
—
-
3,298
—
Spik- och Nuhb-smide, hvarmed allmogen i Lerbäcks socken sysselsätter sig, har
lemnat årlig tillverkning, skattad till värde af 30,000 R:dr b:ko.
13
Binäringar. Kalk har tillverkats vid Latorp i medeltal 2,700 tunnor om året,
samt i sex ugnar inom Hammars socken ungefär 12,000 tunnor. Dessutom brän
nes
betydligt belopp kalk på flera ställen till enskildt behof. Vid Latorp har jemväl
början skett med beredning af Gips, såsom gödsel-ämne.
Papperstillverkningens värde antages vid Lindbacka till 17,500 R:dr och vid
Arneberg till 2,500 R:dr banko årligen.
Tegelslagerier äro temligen allmänt anlagda vid större egendomar; men begagnas
på liera ställen nästan endast tillfälligtvis och till husbehof.
Kritbruk vid Qvartorp i Askersunds socken och Pottaskebruk vid Torp i
Askers socken hafva varit i gång.
En Tändsticks-Fabrik har i större skala drifvits vid Rynninge, men ej varit
taxerad.
Det inom Qvisbro socken befintliga Linoljeslageri har lemnat minskad inkomst,
beräknad till 1,516 R:dr 32 sk. banko.
Vid åtskilliga stenbrott huggas icke allenast qvarnstenar, utan äfven sand- och
tälgsten, att begagnas till byggnader och andra ändamål.
Å landet voro liera privilegierade handlande, till större delen med burskap, innan
handelsordningen den 1 Juli 1847 trädde i verksamhet. Under senare hälften
af nyssnämnda år har sådan handelsrättighet, som i handelsordningen är medgifven,
blifvit åt tretton personer af Kongl. Majrts Befallningshafvande beviljad.
Landtmän hafva idkat sjöfart med 1 fartyg om 28 lästers drägtighet, i Hjelmaren,
samt med en däckad båt och sexton odiickade segelbåtar, om tillsammans
508^ läster, uti Wettern, å hvilken sistnämnde sjö landtmännens segelfart således
något tilltagit.
Den biförtjenst af varors forslande emellan Bergslagen och bruken, eller lastageplatserna,
som allmogen med begärlighet förr omfattat, sättes mera allmänt å sido,
iden mån bonden egnat allvarligare omsorg åt jordbrukets utveckling och förkofran.
Bergslagen, som sålunda vid varuforsling ej kan, såsom tillförene, påräkna er
forderligt
biträde af landslagen oaktadt förut omnämnda förhöjning i forlönerna, är
derigenom ofta bragt i förlägenhet vid fullgörandet af åtagna leveranser. Deraf
åter har uppstått verksam ifver hos bergsbrukets idkare att tillvägabringa lättare
kommunikationer både till lands och vatten. Till de för sådant ändamål vidtagna
åtgärder räknas i synnerhet: en af Dalkarlsbergs grufvebolag med statsbidrag fullbordad
väganläggning emellan Nora och Carlskoga, påbörjade vägomläggningar inom Nya
Kopparbergs, Hjulsjö och Jernboås socknar, samt undersökningar med afseende å
anläggandet af Svea Kanal, öppnandet af en båtled genom Nya Kopparbergs, Nora
och Lindes bergslag till Hjelmaren vid Örebro, väg- oell bro-anläggning öfver Marn
-
14
mars-sund, till lättnad för trafiken emellan Askersund och Östergöthland, samt anläggning
af väg emellan Jernboås och Linde och vägomläggningar inom Grythytte
Bergslag.
§• 4-
Politisk författning.
Kammarverk.
Genom ny skattläggning å rekognitions-skogshemman har hemmantalet ökats med
ett mantal. Äfven hafva 6 qvarnar med 19 par stenar och 2 grynverk blifvit skattlagda.
Nära 221 mantal äro köpta till skatte.
Sedan åtskilliga, vid pröfning af roteringskommissionernas år 1841 vidtagne
åtgärder, af Kongl. Maj:t år 1843 föreskrifna ändringar blifvit verkställde, har extra
roteringsverket blifvit den 14 April 1845 faststäldt, enligt hvilket extra rotarnes antal
uppgår till 295 vid Nerikes och till 63 vid Westmanlands regemente. 1841 års
ordinarie roteringsverk, som upptager 57 rotar vid Nerikes och 1 vid Westmanlands
regemente, har ännu icke vunnit nådig stadfästelse.
Under åren 1842—1847 hafva hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, för afgälds
bestämmande, blifvit anmälde 11 från hemman verkställda jord-afsöndringar, om
tillsammans 47 tunnland 16 kappland, för hvilka afgälderna blifvit fastställda till
2 tunnor 5& kappar råg, 6} kappar korn, 60 lisp:d rågmjöl, 37 mans- och 8
qvinsdagsverken, samt 5 R:dr 16 skillingar banko i penningar.
Taxeringsvärdet å fastigheter, som år 1841 var för fem åren näst förut ökadt
med 764,690 R:dr banko, har under sistförflutna sex åren ytterligare ökats med
32,279 R:dr 18 sk.
Laga skiften hafva blifvit verkställda å 436 mantal eller nära 73 mantal per
medium årligen, då deremot under quinquennium näst förut medeltalet knappt öfversteg
40 mantal.
Dessa ägodelningar, ehuru kostsamma för delägarne, leda ögonskenligen till
jordbrukets förkofran; men skogens utödande är och blir en gifven följd, dels af
den genom skiften betydligt ökade stängselskyldigheten och dels af det sätt, hvarpå
skogsliqvider författningsenligt verkställas.
Antalet af dem, som bruka egen jord, kan antagas förhålla sig till brukare och
arrendatorer af annans jord, som tre till ett.
15
23 mantal posthemman utgöra postföring från 27 särskilda ställen.
Utom andra förut med gästgifvareskjuts eller efter beting fortskaffade poster
har sedan Augusti månad 1844 en emellan Örebro och Uddevalla inrättad snällpost
fortgått med gästgifvareskjuts.
Gästgifvaregårdarnes antal är 44, utom städernas, och skjutsombytesställe vid
Loka helsobrunn.
Statsbidragen äro i nu upprättade tabell uppförda till belopp, som med 60,134
R:dr 9 sk. 6 r:st. banko understiger de år 1841 upptagna statsbidrag. Denna minskning
har uppkommit dels genom den vid 1840—1841 årens Riksdag beslutade nedsättning
i bevillningen efter l:sta artikeln, dels genom Lagmans- och Häradshöfdinge-räntans
upphörande, dels ock genom skjuts-entreprenaderna, hvilka, om de än icke
i verkligheten minskat skjutskostnaden så betydligt, åtminstone lemnat mera bestämd
grund för dess beräknande, än som förr vid approximativ kalkyl varit följd.
Socken-Nämndernas och de inom dem, med hänseende till försvarslöse personers
omvårdnad, valde tillsyningsmäns verksamhet var, så vidt den kunde hafva inflytande
å säkerhetspolisen, knappt märkbar, förr än Socken-Nämnderna mot slutet af år
1847, i deras egenskap af Fattigvårdsstvrelser eggades af omtankan att freda hvar
sin församling från kringstrykande tiggare. Sådan omtanka väcktes, såsom det kan
antagas, genom Kongl. Förordningen angående Fattigvården i Riket af den 25 Maj
1847, så att, redan innan denna författning blef gällande, många församlingar be
slöto
och läto kungöra, att främmande fattiga icke hade att hos dem påräkna all
mosor,
och derjemte begärde, att deras egna fattiga, som annorstädes bettlade, skulle
afvisas och befordras till hemorterna. Detta hindrade, mera än man kunnat vänta,
tiggares besök i angränsande socknar och minskade till och med långväga lättingars
utvandringar i den mån allmänheten blef sparsammare i utdelande af allmosor,
och kringstrykandet i följd deraf lönade sig mindre. Dock hade redan förut kringvandrandes
antal, sorn år 1843 var i tilltagande, minskats året 1844, under hvilket
Kongl. Förordningen angående gesällvandringen började att tillämpas, och än vidare
varit i aftagande, märkligast under året 1847, efter det Kongl. Stadgan angående
försvarslösa personer, af den 29 Maj 1846, blef gällande, såsom det kan slutas
af följande uppgift å antalet af vandrande, som här uppvisat pass, nämligen:
Politi.
År 1842
„ 1843
„ 1844
1,042 personer.
1,126
16
År 1845
935 personer.
„ 1846
919
„ 1847
746
Förpassade vandrares antal hade således minskats med fullt en tredjedel. Fastan
Socken-Nämnders och tillsyningsmäns uppmärksamhet å passlösa och tiggare föranledt
häktande af mänga sådana, som annars, derest de ej fallit i kronobetjeningens
händer, fått obehindradt kringstryka, har ändock fångarnas antal varit i väsendtligt
aftagande, hvilket jemväl kan till en del antagas vara en följd af de i ofvanåberopade
författningar lagda hinder för lättingars och vanartade personers kringstrykande,
äfvensom af den vidtagna anstalten, att förse frigilna fångar med tärepenningar,
hvarigenom de kunna under vandring till bestämd ort undgå frestelsen, att icke säga
nödvändigheten, att för sitt lifs uppehälle stjäla eller tigga, och således blifva ånyo
förfallna till häkte.
Redan år 1844 erbjöd en Borgare i Örebro, Handlanden Kumlin, 1,000 R:dr
B:ko såsom bidrag till fond, deraf räntan skulle användas att bereda arbete åt länet
tillhöriga vanartade personer, under förbehåll likväl, att om sådan välgörenhetsanstalt
ej blefve tillvägabragt, summan komme att öfverlemnas åt annan i riket befintlig
likartad inrättning. — I anledning deraf inbjöd Konungens Befallningshafvande
länets invånare till subskription för inbringande af medel åt en dylik arbetsinrättning,
som likväl ej rönte någon framgång. Äfvenledes har länets allmänna lattigvårds-Direktion
åren 1845, 1846 och 1847 anslagit medel, att användas för beredande
af försvar och sysselsättning åt vanartade v personer hos pålitliga husbönder,
men, oaktadt både allmän kungörelse derom och för särkilda fall gjorda uppmaningar
å sockenstämmor, har böjelse hos allmänheten ej visat sig att, äfven mot betalning,
i tjenst antaga vanartadt folk, så att berörda anslag till det mesta blifvit obegagnade.
Vid 1847 års slut ansågos Folkskolorna i församlingarna å landet, med undantag
af de i Nora, Hjulsjö och Jernboås socknar, ordnade, så att Iblkskole-aigiiten kunde
församlingarne tillgodokomma.
I enlighet med Kongl, brefvet af den 14 Januari 1846 är länet indeladt i 4
provincial—läkare—distrikt, i stället för förut varande två, hvarigenom läkarnes antal i
verkligheten icke ökades med mera än en, som är stationerad i Askersund, enär å
den andra nya provincial-läkare-stationen Hellefors anställdes den redan år 1845 der
antagne bruksläkare.
Examinerade barnmorskors antal är ej ökadt och har ej heller någon förändring
inträffat i hvad sista underdåniga Femårs-beräUelsen innehåller i afseende å Lazarett,
Kurhus och Djurläkare.
17
Aren 1842 och 1843 utmärkte sig för allmännare sjuklighet bland befolkningen
genom vidsträckta och långvariga feber-epidemier, så att dödligheten under dessa
bägge år ej var ringa. Sedermera har helsotillståndet i allmänhet varit godt, då
man undantager messlingens och kikhostans verkningar, som år 1846 ökade mortaliteten,
synnerligast bland barn. Någon sjuklighet hos folket, i följd af förtärandet
utaf potates som haft känning af potatessjukan, har icke blifvit anmärkt.
Fattigförsörjning.
Redan före 1847 års utgång hade flera församlingar beslutit reglementen för
fattigvårdens ordnande enligt den Förordning, Kongl. Maj:t den 23 Maj samma år
utfärdat, hvilka reglementen dock sällan hade den öfverensstämmelse med förordningen,
att de kunde oförändrade fastställas.
Länets allmänna fattigkassa, hvars fond vid 1847 års slut uppgick till 19,800
R:dr banko, har årligen lemnat räntefria lån, sistnämnde år bestigande sig till 2,333
R:dr 16 sk., åt församlingar i länet, för att sätta dem i tillfälle att, för fattiges
sysselsättning, uppköpa rudimaterier och förskjuta arbetslöner.
Gästgifveri-, Håll- och Reserv-skjutsen har i följd af Kongl. Cirkuläret den 2
Augusti 1844 blifvit ställd på entreprenad vid 40 af de inom länet varande 49
gästgifverier, dels med och dels utan bidrag af skjutslagen. Bidragen hafva varierat,
inom landslagen emellan 2 R:dr 16 sk. och 20 R:dr, samt i bergslagen emellan 5
R:dr och 63i R:dr banko af helt hemman.
Entreprenaderna kunna i allmänhet antagas hafva fyllt deras ändamål; fastän på
ett eller annat ställe entreprenören blifvit beträdd med att hålla hästar till mindre
antal och af sämre beskaffenhet än vederbordt, deri rättelse svårligen kunnat åstadkommas,
då det kostat entreprenören mindre att erlägga de böter, lagen i thy fall
bestämmer, än att hålla flere och bättre hästar.
Att hästar, som medelst entreprenad anskaffas, icke kunna i duglighet motsvara
hållhästar, som förut varit att tillgå, ligger dessutom i inrättningens natur.
Blott en stadig krog å landet, utom gästgifverierna, har varit tillåten.
Anstalterna för rofdjurs u-tödande äro oförändrade; och jagtkassans behållning
har varit i tilltagande, så att den vid 1847 års slut uppgick till 611 R:dr 47 sk.
i rst. banko.
Hushållningen med sockne-magasiner har i allmänhet fortgått i sitt gamla
skick. För några äro dock nya reglementen af Konungens Befallningshafvande fastställda.
Bolag, som åt delägare försäkrar ersättning för liden brandskada å hus och
byggnader samt lösegendom å landet, har den första Februari 1844 blifvit för hela
Berättelse öfver Örebro län för åren 1842—1847. 3
18
länet bildadt med ansvarighetsbelopp af 3,240,000 R:dr, enligt reglemente, som
Kongl. Maj:t i nåder stadfästat den 23 Januari 1843; hvarefter bolaget så tillväxt,
att ansvarighetsbeloppet den 14 Mars 1847 steg upp till 8,023,460 U:dr b:ko.
Allmänheten har således med förtroende omfattat inrättningen såsom otvifvelaktigt
beredande på en gång större branskade-ersättning och mindre kännbar tunga af
brandstod, än som förr ägt rum.
Privat-Banken i Örebro, hvars teckningssumma den 1 December 1842 var ökad
till en million R:dr, hade under sin tioåriga oktroj, som upphörde med November
månads utgång 1847, år från år utvidgat sin rörelse, så att den, som under
första året af oktrojen uppgick till endast 3,176,390 R:dr b:ko, deremot under sista
året steg till 14,674,803 R:dr 16 sk. på det sätt, att
å kreditiv voro insatta  4,803,110: —
,, „ uttagna  4,789,840: —
å diskont insatta  1,187,293: 16.
„ uttagna  1,285,830: —
å upp- och alskrifningsräkning insatta  1,291,930: —
„ „ „ uttagna  1,516,800: —
Summa B:ko R:dr 14,674,803: 16.
Första året anställde banken endast två lagsökningar. Bankens fordringsbclopp,
som derefter utsöktes så här som i andra orter, hade redan under andra året uppgått
till 31,040 R:dr och ökades vidare årligen till dess det å sjunde året eller år
1844 nådde sitt maximum, 126,730 R:dr 13 sk., men har sedermera varit i fallande,
så att det å tionde året utgjorde 19,663 R:dr 36 sk., deraf vid hufvudkontoret
i Örebro 3,845 R:dr 36 sk. och vid afdelningskontoret i Mariestad 13,820 R:dr.
Lagsökningarnes antal har följaktligen berott mindre på utvidgning eller inskränkning
af bankens rörelse än på fluktuationen i allmänna penningerörelsen och den förlägenhet
deri, som företrädesvis utmärkte året 1844. Bankens förlust å lånerörelsen
har varit så ringa, att för hela oktrojtiden icke blifvit till afskrifning anmäldt högre
belopp än 769 R:dr 45 sk. 8 r:st. Bankrörelsen har ej heller lemnat rum för vinglerier,
utan synbart bidragit till lifligare omsättning och deraf beroende förkofran.
Efterapning af Privatbankens sedlar hade blifvit upptäckt i Blekinge och Kalmare
län. För denna upptäckt utbetalte Banken belöningar 700 R:dr, jemte det den
inlöste falska sedlar med 100 R:dr.
Förnyad oktroj för Enskild Bank i Örebro är i nåder beviljad under ytterligare
tio år från den 1 December 1847.
19
§ SStäder.
Örebro, hvars folkmängd år 1847 uppgick till 4,727, hade samma år 41
handlande med lika många betjenter, 124 handtverkare med 89 gesäller, 134 lärlingar
och 5 andre arbetare, 2 boktryckerier, 1 stilgjuteri, 1 snusfabrik, 1 bresiljefabrik,
1 linneväfnadsfabrik, 1 ljusfabrik, 1 kemisk tändsticksfabrik, 4 färgerier och
7 garfveriet
Vid fabrikerna voro 88 arbetare och tillverkningsvärdet 97,253 R:dr. — Seglande
fartyg voro 9, tillhöriga ett bolag, hvilket jemväl år 1847 satte i gång ett
jernångfartyg, kalladt Örebro. Med detta och äldre ångfartyget Mälaren gjordes sedermera
reguliera turer emellan staden och Stockholm. För undanrödjande af det
hinder, uppgrundning utanför Svartåns utlopp i Hjelmaren laggt för segelfarten, har,
med bidrag af 2,300 R:dr af Staten och 1,500 R:dr af stadskassan, muddring blifvit
verkställd och Kongl. Maj:t den 18 Augusti 1846 i nåder tillåtit dem, som hafva
befattning med segelledens vidmakthållande, att dertill under tio år uppbära bestämda
afgifter.
Staden bar rik tillförsel af landtmanna-produkter, som vinna snar afsättning.
Stadens inkomster i ståndpenningar, gerningsören, källarfrihetsmedel, våg-, brooch
hamnpenningar, arrendemedel, tomtören, burafgifter och städjemedel stego år
1847 öfver 4,000 R:dr.
Carolinska skolan, delad i lärdoms- och apologistskolor, har fortfarande hugnats
med Kongl, stipendier och dessutom kommit i åtnjutande af. andra, tillkomna
genom dels subskription, föranstaltad af skolans fordne Inspektor, numera aflidne Domprosten
Gravander, och dels donation af ett sällskap, benämdt Thalias vänner. —
Antalet af lärjungar i lärdomsskolan hade nått sitt maximum 129 under höstterminen
1844, hvarefter det oupphörligen minskats under det antalet ökats i apologistskolan,
ur hvilken en och annan lärjunge afgått till universiteten.
Såsom folkskolor finnas under särskilda styrelser goss-skola och flickskola med
livar sin fond. — Söndagsskola för handtverkslärlingar var redan 1847 inrättad;
och småbarnsskola fortgår, gynnad af Kongl, frikostighet och enskilda bidrag.
Till beklädnad åt fattiga skolbarn gaf Brukspatronen Elzvik den 1 December
1844 500 R:dr b:ko.
Stadens allmänna barnuppfostringsinrättning, gemenligen kallad arbetshuset, underhöll
år 1847 Ilo barn. Utaf såkallade Novemberkassan njuta barn af pauvres
honteux årliga understöd. Fabrikören Fredrik Rosenlind har gjort en from stiftelse,
20
benämnd hundraåriga stiftelsen, hvars fond bildas genom årliga inbetalningar af 100
R:dr under tio år samt årligt reveny derå, till dess året 1956 gått tillända, hvarefter
samlade medlen få användas till stadens gagn, särdeles barnauppfostran.
Fastän fattigkassan och uppfostringsanstalterna kommit i åtnjutande af donationer,
förnämligast genom Bromsiska slägtens frikostighet, till förstärkande af deras i
allmänhet goda fonder, hafva dock årligen uttaxerats fattigmedel, år 1847 uppgående
emellan 3 och 4,000 R:dr. — Åt vandrande fattige, som passera staden, anvisas
nödig föda och herberge å särskild inrättning, som sattes i verket den 1 September
1846.
För helsovården lönar staden läkare, kirurg och barnmorska. Ett år 1844 bildadt
aktiebolag har åstadkommit en badbassin, hvilken, icke lemnande någon afkastning,
egentligen har till syfte allmän helsovärd. — Inom stadens ägoområde finnes
Adolfsbergs helsobrunn, der artificiel vattenberedning ock är inrättad.
Sparbanken i Örebro hade efter 22 års verksamhet vid 1847 års slut behållning
i egen fond 4,375 R:dr 10 sk. 8 r:st. och i tjenstehjon belöningsfond 236
R:dr 41 sk. samt 1,549 deponenters medel. 149,578 R:dr 17 sk. 10 r:st , deraf
under året tillkommit 40,324 B:dr 45 sk. 7 r:st. — Deponenternes antal hade under
samma tid ökats med 251.
Staden, som en lång tid varit fredad från eldsvåda af väsendtlig beskaffenhet,
träffades den 2 Juni 1843 af en sådan olycka, hvarigenom uti dess norra del ned
brunno
24 gårdar, de fleste förfallna och illa byggda. — För lindring i den nöd,
hvari sålunda kommo 124 matlag bland stadens fattigaste invånare, täcktes Kongl.
Maj: t i nåder genast anslå 2,000 R:dr. — För inlösen till staden af ödelagda tomterne,
hvilka sträckte sig tvärt öfver stadens bredd samt å dess längd från hospitals
bäcken
till och med bostället för SecundChefen vid lif-regementets husarkorps, beha
gade
Kongl. Maj:t den 4 Maj 1844 bevilja ett lån ur krigsmanshuskassan, stort
7,000 Riksdaler, mot 4J procents ränta att under 10 år amorteras. — Fastän Kongl.
Maj: t genom nådigt bref den 7 Mars 1844 fastställt plan för afbrända traktens indelning
till gator och tomter med mera, samt planering i enlighet dermed blifvit
verkställd; har någon byggnad likväl ej företagits å denna trakt dels i anseende till
dess aflägsenhet från stadens medelpunkt, dels ock med hänseende dertill att projekterade
jernvägs- och kanal- anläggningar ansetts kunna der lämpligast genomskära
»taden. De omständigheter, under hvilka nämnde vådeld utbröt och spridde sig,
hotade med vida större ödeläggelse, hvars förekommande dock kan tillskrifvas stadens
frivilliga brandkorps och i öfrigt väl ordnade brandväsende.
I Askersund, med en folkmängd af knappt 1,000, finnas 20 handlande, bland
hvilka endast hälften har öppna bodar, samt de öfrige handla med spannmål och
21
handhammarspik; i hvilka handelsgrenar äfven allmogen i den staden kringliggande
trakt drifver betydlig rörelse; och då den icke beskattas, beklagar staden sig öfver
densamma, såsom menlig för stadsmannp-näringen, och riktar i stället sin håg åt
jordbruket.
Ar 1847 voro handtverkarne 52 med 14 gesäller och 9 lärlingar.
Fabriks-inrättningar hafva funnits för tillverkning af kimrök, fosfor, cikoria, sirup
och ättika.
Staden lönar särskild läkare, fastän Provincialläkare är der stationerad.
Undervisning lemnäs i den så kallade Prins Oscars Elementar-skola åt omkring
. . ®
40 gossar, i flickskolan åt 12 å 14 flickor och i den år 1841 öppnade folkskolan
åt vid pass 70 lärjungar af bägge könen.
Sparbanken fortfar att emottaga depositioner, men minsta antalet deponenter
tillhör fattigare klassen.
Uti Nora steg folkmängden år 1847 till 874. Handeln, som drifvits af 12
handlande med 15 betjenter, har minskats i följd så väl deraf att handlande nedsatt
sig i socknar, med hvilka staden förut nästan uteslutande handlat, som ock deraf att
en del bergsmän afyttrat sitt tackjern till Wermland eller direkte till bruksägaren.
År 1847 voro handtverkarne 52 med 15 gesäller, 15 lärlingar och två andra
arbetare.
Stadens inkomster för dess administration stiga under särskilda titlar något öfver
400 H:dr b:ko.
I staden finnas stadsskola, söndagsskola, slöjdskola för flickor och småbarnsskola.
Deremot var folkskola ej vederbörligen ordnad före 1847 års utgång.
Skolhuset, gemensamt för alla skolorna, innehåller boställsrum för större delen
af lärarepersonalen, hvilken ock till en del njuter lön af en stiftelsefond, väsendtli
gen
tillkommen genom en af Postmästaren Sundell i lifstiden gjord disposition.
I sparbanken förräntas medel, tillhöriga icke endast enskilde utan ock åtskillige
inom staden och bergslagen bildade mindre kassor.
Lindesberg, hvars folkmängd räknas till 810, idkar handel egentligen med tackjern
och spannmål. För kramhandel höllos år 1847 öppna 8 bodar.
Handtverkare voro 20 med 7 gesäller och 4 lärlingar.
I flere professioner saknades mästare. — I den mån stadens handel är beroende
af kringliggande bergslags konjunkturer, har den, så väl som bergslagen, haft fördel
af utvidgad rörelse vid Elzviks silfververk, som, genom lemnadt tillfälle till arbetsförtjenst
och inköp af fastigheter till höga pris, satt större summor i omlopp. —
Berättelse öfver Örebro län för åren 1842—1847. 4
22
Vidare förkofran påräknar staden, om den, såsom förut i denna berättelse är omnämndt,
föreslagna båtled från bergslagen kommer att inrättas förbi staden.
Medicinalvården bestrides af läkare och barnmorska, som njuta lön af staden
och angränsande bergslag. Ett provisoriskt sjukhus är inrättadt egentligen i afseende
på kirurgisk behandling samt underhålles medelst bidrag från staden jemte ortens
bruks- och grufveägare.
Staden har apologistskola med en lärare, lankasterskola och flickskola; men
folkskola var före 1847 års utgång ej vederbörligen ordnad.
Handeln och öfriga borgerliga näringar kunna icke anses vunnit förkofran i någon
af städerna.
Örebro Slott i Lands-Kansliet den 23 Maj 1850.
E. J. BERGENSCHÖLD.
G. Hökerberg.
C. E. Zetterstedt.
Uträkning å Medium af i§4s —1§4* arens Marke
gångs-Taxor för Örebro län.
Nerike.
Berg
slagen.
1 tunna Hvete
11
31
4
12
15
1 tunna Rågmjöl .... *
8
37
4
9
5
4
1 tunna Båg
8
17
4
8
33
4
1 tunna Korn
B
45
4
7
9
4
1 tunna Bjugg- eller Kornmjöl
7
13
4
7
25
4
1 tunna Malt
(i
38
8
7
2
8
1 tunna Blandsäd, hälften Korn och hälften Hafra
5
3
4
5
13
8
1 tunna Hafra
3
9
4
3
18
—
1 tunna Hafremjöl
3
21
4
3
30
—
1 tunna Bo-hvete
8
2
—
8
9
—
1 tunna Wicker
5
30
—
6
2
8
1 lisp. Smör
3
8
—
5
8
—
1 lisp. Fläsk
2
37
4
2
37
4
1 lisp. Kött
1
26
—
1
26
—
1 lisp. Talg
5
1
4
5
1
4
1 lisp. Humla
3
22
8
b
22
8
1 skattgill Oxe
34
40
—
34
40
—
1 st. Får
2
30
8
2
30
8
1 st. Lamm
1
15
4
1
15
4
1 st. Gås
—
35
4
35
4
1 st. Höns
12
—
—
12
—
1 tjog Agg
—
16
6
—
16
6
1 lisp. torr Gös eller Fisk
3
16
—
3
16
—
1 lisp. torr Al
3
16
—
5
16
—
1 lisp. saltgrön Röding
2
—
—
2
—
—
1 lisp. färsk Gös
1
16
—
1
16
—
1 tunna Norss
1
16
—
1
16
—
Berättelse öfver Örebro län för åren 1842—1847.
Nerike.
Bergslagen,
1 vinterlass Hö om 48 lispund
9
34
8
9
18
8
1 kjerfve Långhalm .....
—
9
8
—
9
4
1 lass Ved .......
—
44
8
44
8
1 stafrum Ved
3
32
—
3
32
—
1 st. Sågstock ......
1
8
—
1
16
—
1 st. Långstock
—
36
—
—
40
—
1 st. Sågbräde ......
—
12
—
—
14
—
1 lisp. Hampa
3
12
8
3
12
8
1 mark Notgarn ......
—
16
—
16
—
1 lisp. Bast .......
—
10
8
10
8
1 lisp. Lin ........
2
42
—
2
42
—
1 mark Lingarn ......
—
17
8
—
17
8
1 skepp:d Näfver ......
6
33
4
6
18
8
1 Årligt eller Jordeboks-dagsverke
—
20
—
—
20
4
1 Öke-dagsverke ......
1
20
8
1
21
4
i Dränge-dagsverke .....
—.
20
—
—
20
4
1 Hjelpe-dagsverke .....
20
—
—
20
4
4 Murare-dagsverke .....
—
40
—
—
40
1
1 kanna Hampfrö .....
—
8
—
—
8
—
1 lisp. valdt Osmunsjern
15
6
—
14
8
1 fat groft Osmunsjern . . .
6
22
8
6
6
—
1 skepp:d Stångjern
14
34
—
14
34
—
1 skepp:d Tackjern .....
6
22
8
6
6
—
I aln Lärft .......
—
12
—
—
12
—
1 stig Kol ........
4
14
—
4
16
8
100 st. Läcktspik .....
—
16
—
16
—
1 gång Hästskor ......
16
—
16
—
1 gång Söm .......
—
2
8
—•
2
8
1 lass eller tunna Malm . .
1
8
—
1
2
8
1 tunna Aska .......
—
32
—
32
—
1 del Laggved
—
12
8
—
12
8
1 del Ivattsespån ... ...
—
8
—
—
8
—
Nerike.
Bergslagen.
1 lass Slottsved .............
44
44
_
1 lass Malmved .............
—
30
—
• i i 11
30
—
1 lisp. Talgljus, 7 på marken
.
5
26
—
s
26
—
1 mark gula Vaxljus ^ .
—
32
—
32
—
1 kanna Rofolja .
1
21
4
1
21
4
1 famn Björkved
4
29
4
3
46
—
1 famn Alved
3
36
8
3
21
4
1 famn Tallved ..... ........
3
29
4
3
4
—
1 lass Gärdsle, om 60 stänger .........
—
44
—
44
—
100 st. Stör af gran ^ .
1
1
9
1
1
1 mark mjukt Rågbröd ..........
“tt
1 st. Jacka ..............
10
—
6
10
—
6
1 st. Kask med prydnader
7
47
5
7
47
3
1 st. Halsduk
—
22
4
22
4
1 par Byxor
6
28
7
6
28
7
1 par Tältduksbyxor
2
8
7
2
8
7
1 par Stöfletter .
—
44
7
—
44
7
1 st. Skjorta
1
8
—
1
8
—
1 par Strumpor
28
6
—
28
6
1 par Skor
2
6
8
2
6
8
1 par lösa Sulor
—
31
—
—
31
—
Båtsmans- och Beklädnads-persecllar.
1 Tröja af blått vadmal
S
32
3
32
—
1 Väst med ärmar af d:o
3
32
3
32
—
1 par Långbyxor af d:o
3
18
—
3
18
—
1 Halsduk af mörkt lärft
—
18
—
—
18
—
1 Hatt
1
16
1
16
—
1 par Läderskor
2
6
8
2
6
8
1 par Ullstrumpor
—
28
—
28
—
1 Skjorta
.
1
4
—
1
4
Rote-vakans-afgift.
Kontant lön
. . 1:
—
1:
32.
—
Städsel och lego ....
. . 2:
24.
—
2:
24.
—
Hemkall: 2 tunnor Råg .
. . 16:
34.
8.
17:
18.
8.
2 sommarlass Hö
. . 9:
34.
8.
9:
18.
8.
2 tjog Råghalm .
. . 8:
2.
8.
7:
37.
4.
Beklädnadsbidrag
. . 3:
22.
3.
3:
22.
3.
Mulbete
39.
4.
—
39.
4.
Vedbrand
. . 2:
2:
32.
Nybyggnad och underhåll af
torpet 3:
—
—
3:
—
—
Nerike
Bergslagen.
48
29 7
48
32
Örebro Läns Lands-Kontor den 23 Maj 1830.
C. E. Zetterstedt.
Ekonomisk oell Statistlsli Tabell för Landet I Örebro Län för år 1841.
mantal
mantal
manta
manta
F rälse-Säterier
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rörs-hemman . .
Frälse-hemman
Rergs-frälse-hemman . . .
Frälse-skatte-hemman . . .
Krono-hemman
Krono-Bergsmans-hemman
Krono-Nybygge med Frihets-år
Krono-Rusthåll
Krono-Augments-hemman . .
Krono-Skatte-hemman . . .
Krono-Skatte-Bergsmans-hemman
Krono-Skatte-Rusthåll
Krono-Skatte-Augments-hemman
Militie-Boställen
Civila Dito
Ecklesiastika Dito ....
Akademie-hemman, krono
Hospitals-hemman, krono . .
Krigsmanshus-hemman, skatte
Rekognitions-skogs-hemman, skatt
Rekognitions-skogs-hemman, krono
Skattlagda, bebyggda Torp och Utjordar m. fl. lägenheter utan
och ej under något hemmans ränta inbegripna, frälse . .
Skattlagda, bebyggda Torp och Utjordar m. fl. lägenheter utan
och ej under något hemmans ränta inbegripna, skatte . .
Skattlagda, bebyggda Torp och Utjordar m. fl. lägenheter utan
och ej under något hemmans ränta inbegripna, krono
Skattlagda, obebyggda Torp och Utjordar m. fl. lägenheter utan
och ej under något hemmans ränta inbegripna
Oskattlagda, bebyggda Torp, deraf 864 Husar- och Soldat-Boställen
Backstugor
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från hemman, med ständig äganderätt
Dito Dito på viss tid eller lifstid
Skattlagda Fisken, som ej äro under något hemmans ränta inbegripna, frälse
Dito Dito krono
Tull-mjölqvarnar, med 282 pär stenar
Tull-sågqvarnar, grofbladiga
Ilusbehofs-mjölqvarnar, hvaraf åtskilliga med Jordeboksränta
Dito Sågqvarnar
Stampverk
Silfver- och Blysmältnings-verk
Kopparverk, hvaraf 2 hyttor och 1 hammare
Stångjerns-verk
Amneshamrar och Jernmanufaktur-verk
Masugnar, hvaraf 12 till särskildt värde
Hyttor, skattlagda, som med hemman jemföras till 10 mantal skatte
Pappersbruk
Tegelbruk
Dylta Svafvel-Bruk med Viktriols- och Rödfärgs-verk
Alun-verk med Kalk
Kobolts-verk . . .
Oljeslageri
Garfverier 3 och Färgerier 4
Rödfärgs-verk, oberäknade de vid Svafvelbruket och Alunverket
Kalkugnar
Pottaske-bruk
Kritbruk
Stenbrott
Kronoparker, i rymd 1,131 Tunnland
Vaskverk
Allmänningar, skattförsålde
Härads-Allmänningar med en rymd af 22,426 Tunnland . .
Grufve-skogar med 6,015 Tunnlands och 9i Kapplands rymd
Helsobrunnar
Diverse personer, som ej tillhöra viss näring
Testamenten
Hemmantal.
C*
B
ca
Cl
CD O
*?
O r/j
g.»
I-H f
3 03
-1 CJQ
os: cd
SS 3
2. %
aQ 2
03
och Rödfärgs-ugnar
Mantal.
105J
54
9
450i
23i
224i|
65
233f||M
Hl
409H
313&
304/5
72,\
m
59 m
53?Tr
-
»å
itu
Mantal.
1051
54
1U
52313
23|
234£
2382HH
611
2 TE
423|1
509TW,qjj
316/,
314tV
75,7,
181
595II
4
2
1
KO 7 400
St.
Summa
9 8542l6t!til 9 9801027280
^,a044lijjT5i| *)*'auTS3TfS5
3
2
20
1
1
1
1
7
3
15
1
1
7,541
Utsäde
a
f
Medelafkastning,
sedan utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
£
”O
CO
Pr-
Hvete.
g
cr>°
Korn.
m
{O
03
(Blandsäd. j
Arter.
Potates.
■<
ca
ca
fs
090
CJQ
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Arter.
Potates.
| Hästar.
Ovar.
W
O
■-1
Ungboskap.
*1
Svin. ^
Getter.
as
ST
Cl
c-t*
as:
>"5
Q-
CD
T:r
k:r
T:r
k:r
T:r
k:r
T:r
k:r
T:r
k:r
T:r
k:r
T:r
k:r
T:r
k:r
T:r
k:r
T:r
k:r
T:r
k:r
T:r
k:r
T:r
k:r|
T:r
k:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
79
4
815
1
248
24
1,005
16
267
24
107
28
1,198
—
602
18
5,041
16
1,229
26
4,211
—
1,374
16
621
24
8,056
261
679
1,196
486
2,482
449
54
592,340
40
23
414
2
67
20
279
12
105
—
49
8
482
2'i
246
10
2,502
12
369
6
1,356
4
532
16
273
12
3,334
—
126
266
396
187
596
211
—
253,536
4
8
56
16
4
8
100
12
7
16
6
23
55
—
27
16
357
—
24
8
322
8
39
16
40
18
372
—
29
44
112
52
105
59
—
24,556
180
8
3,117
24
493
21
1,312
16
807
16
328
28
2,358
—
1,127
28
17,694
20
2,622
9
5,488
—
4,085
16
1,926
—
15,064
—
1,232
2,208
4,327
1,944
5,055
2,220
83
1,368,835
1
16
247
—
4
—
186
—
12
—
3
—
370
—
9
—
1,375
—
21
—
731
—
51
—
14
—
2,050
—
105
180
598
197
624
166
—
74,415
65
1,776
—
249
—
1,343
8
444
—
132
4
1,907
8
426
—
9,822
—
1,254
—
4,461
8
2,192
—
679
20
9,567
—
703
1,357
3,269
1,330
3,683
1,272
24
770,163
3
24
63
24
8
16
43
—
16
16
8
16
66
23
8
350
—
42
16
170
16
75
—
46
4
405
-—
20
44
93
38
103
41
—
19,653
7
20
724
4
98
4
2,440
—
96
16
15
16
1,910
16
39
20
4,039
6
395
—
7,984
24
388
—
79
16
9,589
16
1,092
277
4,168
1,066
3,867
608
1,470
907,250
1 —
—
—
16
—
—
1
4
—
—
—
—
1
—
—
2
—
—
5
20
—
—
—
7
—
—
—
—.
—
—
•—
—
—
4
—
56
—
6
24
11
24
19
16
7
—
40
—
26
24
301
—
36
16
57
8
93
—
34
16
265
—
21
38
60
30
72
36
—
16,774
1
—
16
16
2
4
6
—
4
—
2
—
14
5
16
77
—
9
14
28
16
18
—
9
—
92
8
10
24
14
26
17
—
4,360
187
—
3,398
—
496
—
1,555
16
1,048
—
442
—
2,354
—
1,077
—
19,662
—
2,364
—
6,877116
5,357
—
1,874
—
15,400
1,182
2,266
4,674
1,995
5,556
2,243
40
1.214,655
23
16
2,259
12
196
28
6,037
12
86
16
60
8
4,796
126
16
13,159
—
841
16
19,541
16
353
—
338
8
25,001
—
2,209
861
'9,866
2,608
9,337
2,397
1,762
2,106,002
951,910
208
—
2,732
—
376
—
708
—
1,121
—
324
—
1,364
—
1,182
—
16,345
—
2,036
—
2,970
5,125
—
1,694
—
8,998
—
906
1,924
2,952
1,339
3,078
1,695
—
163
16
2,395
8
343
—
982
24
777
8
267
16
1,364
—
874
8
13,520
12
1,781
—
4,149
16
4,575
—
1,402
16
8,918
—
866
1,799
2,741
1,183
3,021
1,440
5
918,750
32
—
514
—
97
—
235
8
222
—
60
24
234
—
185
—
2,898
—
506
—
992
8
959
—
317
—
1,638
—
124
374
592
263
551
318
4
213,155
9
12
115
4
18
4
80
—
38
24
13
4
122
—
59
28
698
6
93
16
358
.—
205
16
76
12
775
39
70
167
80
192
89
—
57,986
6 40
4
472
—
78
24
297
16
126
16
49
16
496
8
243
28
2,928
—
414
—
1,169
.—
662
16
281
16
3,321
8
165
311
732
312
636
303
—
183,913
2
24
—
8
4
—
—
28
8
5
16
—
—
15
8
1
—
13
16
3
16
1
8
27
16
3
4
10
3
15
2
—
1,870
1
12
—
2
—
2
—
1
—
—
24
8
—
5
16
60
—
9
—
10
—
5
—
3
24
56
—
2
6
14
6
16
6
—
6,800
4
—
1
—
4
—
—
—
—
16
6
—
—-
—
31
—
5
—
15
—
3
30
2
2
10
4
12
4
1
940
-
34
—
16
—
303
16
—
—
—
—
239
8
—
—
193
24
64
.—.
996
16
—
1,213
8
123
30
595
171
662
82
204
99,385
15,040
7 —
16
18
24
—
20
69
20
2
—
1
16
47
3
—
122
—
2
24
221
16
9
16
8
24
283
—
23
18
118
43
lil
68
—
11,170
) —
—
7
28
—
4
21
8
—
12
—
16
14
—
—
—
40
2
—
16
40
16
1
20
2
—
81
—
1
13
17
7
25
7
3
4,170
l
12
13
20
20
28
12
c>
29
24
12
76
20
3
80
1
16
1
2
171
8
G
10
4»
15
55
33
to
7,736
1
16
5
28
4
8
24
17
3
16
20
13
2
14
9,388
18
—
1,011
24
64
16
553
28
80
16
19
12
1,906
28
90
565
20
300
.—
2,201
16
356
16
87
16
11,246
12
246
742
4,266
1,703
5,109
2,573
41
91,170
—
8
—
—
—
13
—
—
—
—
224
—
48
—
44
—
—
—
1,324
20
—
—
54
—
72
48
—
6
—
—
—
2
16
5
—
—
—
11
—
.
__
30
—
9
—
27
—
—
55
1
2
17
6
20
3
—
1,580
—
—
116
28
3
—
104
—
26
—
1
—
295
—
—
657
4
16
—
377
—
99
—
4
—
1,701
—
21
33
514
134
412
134
28
100,064
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
c
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
34
—
319,244
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—•
■—
•—
29,632
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
6,600
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—.
___
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6,230
_____
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
625
_____
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
114,588
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
-—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—.
80,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
*—
3,105,968
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
474,159
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
.
.
.
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
43,000
—
19
24
11
16
176
12
5
—
—
—
166
—
108
16
46
—
606
16
20
—
—
—
830
—
80
4
401
63
382
32
51
69,006
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~—
—
—
15,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19,550
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40,000
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—•
40,340
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
;—
17,425
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
2,500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—.
—
7,500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
-—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
6,300
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—.
15,250
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
z
—
—
z
—
—
—
—
—
—
—
—
_____
—
—^
—
—
—
—
—.
—
1,750
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
. —
—
—
—
—
—.
-—
—
4,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
■—
—
6,231
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
'*—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
10,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—■
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—.
——
—
—
—
—
•—
1,071119120,429
2
2,888;
5I
17,89611615,322
8
1,901 j 9
22,090 j
4
6,383|24|ll7,829| 4114,4871
7 [65,496
-
26,6131
*\
9,8191121129,891 [24
9,596 [13,572
42,045115,281145,889 [ 16,590
3,780
14,462,464
S
a
s
It
(1
a
Bevillning.
Enligt Bevillnings-förordningen.
Efter l:a
Art.
Efter 2:a och 3:e Art.
För Löner.
I alla öfriga
afseenden.
Summa.
R:dr
sk.
R:df
J
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk. J
rst
R:dr j
sk.
241
30
1.497
15
1
2,164
25
—
3,903
22
73
5
—
614
30
4
1,280
1
6
1,972
31
27
12
—
59
40
5
4
42
—
91
46
1,051
30
__
—
3,764
11
8
2,519
44
—
7,335
37
99
-
—
225
40
6
128
12
—
453
4
611
30
2,217
43
1
1,461
23
6
4,291
—
17
30
,
—
52
40
—
42
25
—
112
47
997
6
76
—
2,528
35
9
1,712
45
—
5,314
38
30
—
—
—
—
—
—
—
—
30
8
42
34
13
—
4
3
—
47
10
5
6
-
—
8
34
5
1
3
—
14
43
974
12
—
2,825
42
—
1,807
28
6
5,607
34
2,099
89
12
—
5,080
1
6
3,362
16
6
10,630
30
685
42
—
—
2,237
41
9
1,288
31
—
4,212
18
716
12
—
—
1,972
3
1
1,463
21
—
4,151
36
84
1,006
30
9
55
30
5
1,299
42
—
2,446
7
39
42
494
42
3
8
—
—
26
19
6
569
7
156
30
1,922
38
5
31
12
—
103
13
6
2,213
45
1
12
—
—
4
14
3
2
6
—
7
32
4
42
—
15
5
—
—
—
—
19
47
3
12
—
2
6
2
—
—
—
5
18
145
30
457
14
10
11
24
—
614
20
15
—
—
—
242
15
1
—
—
—
257
15
16
24
—-
—
24
43
10
17
16
—
58
35
5
30
—
—
—
9
CO
10
8
—
—
23
10
18
36
_
19
26
4
1
36
40
2
18
37
2
_
18
37
1,460
-
—
—
704
7
3
—
—
—
2,164
7
719
—
—
333
24
—
—
—
—
1,052
24
3
—
—
3
7
8
—
—
—
6
7
261
24
—
—
259
42
4
—
—
—
521
18
—
—
—
—
—
—
—
—
——
- ■
■ '■
■
'
T ' "
1
■
1
85
24
—
—
928
44
10
—
1,014
20
1
42
—
—
83 24
3
—
85
18
4
42
_
—
—
20
10
—
—
25
4
—
—
26
22
8
—
26
22
—
18
—
—
5
12
—
—
5
30
3
12
—
—
279
32
3
—
282
44
5
-
—
—
188
32
—
—
193
32
281
42
—
6,941
33
6
—
7,223
27
47
-—
—
—
1,157
13
3
—
1,204
13
9
36
—
—
116
—
—
125
36
105
36
—
—
—
171
36
6
59
35
—
337
11
6
6
——
—
—
56
—
—
—
—
—
62
6
10
—
—
lil
14
5
—
—
—
121
14
11
12
.
—
516
42
—
—
—
—
528
6
44
12
—
131
24
—
—
—
—
175
36
7
30
•
—
—
55
16
10
—
—
—
62
46
1
—
—
7
—
—
—
—
—
8
—
5
42
—
44
24
—
—
—
50
18
—
—
16
28
10
—
—
—
16 [28
.
—
—
—
30
24
—
—
—
—
30
24
—
—
—
5
—
—
—
—
—
5
—
- - r
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
24
—
—
3
24
7
—
—
—
5
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
...
—
—
8
—.
—
—
—
—
8
—
—
—
—
12
22
—
—
—
—
12
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- - -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
18
- ,
46
—
—
' *
—
47
18
600
—
—
—
704
45
—
249
42
—
1,554
39
—
—
—
113
22
—
-
_
—
113
22
11,778
—
3,5941271 5137,0921 8
8
19,0211271
-1
71,486
15
Ständiga Räntor.
0. Hemman-  tals-Ränta.
Jordeboks-
Kronotionde.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Ger-
nings-
ören.
Folkskole-
medel.
Tionde och
Räntor af
Bruk 0. Berg-  verk samt af
andra verk.
Summa.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
Rrdr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
1
14
21
332
36
__
241
30
—
—
—
588
39
—
10
3,040
30
10
.
690
-
102
—
—
73
—
—
—
—
3,905
30
10
5
___
,
-
.
27
40
—
27
12
—
—
55
4
—
8
456
46
11
1,764
3
2
—.
_
1,419
28
2
32
1,051
30
—
_____
—
4,694
44
1
6
10
25
1
193
36
4
—
130
—
—
16
99
—
—
—
—
433
29
5
7
200
8
1
1,907
44
2
—
—
—
848
20
—
—
611
30
—
—
—
3,568
6
3
289
7
108
45
__
92
39
5
25
—
2
—
17
30
—
—
—
535
25
5
9
5,300
37
7
1,491
21
9
16
24
1,183
36
20
—
997
6
—
—
—
9,009
29
4
.
-
- -
36
—
—
—
30
—
—
—
1
18
—
399
17
6
81
8
11
145
3
7
11
36
—
—
8
42
—
—
—
646
12
—
5
115
37
27
25
1
27
42
5
7
—
—
—
5
6
—
—
—
183
14
6
6
26,556
12
3
7,943
9
6,533
29
5
1,347
36
5
32
974
12
—
—
—
43,360
26
5
12,035
7
6
3,868
29
5
903
8
5
2,499
40
30
16
2,099
—
—
—
—
21,436
5
4
9
21,744
11
6
6,714
29
9
5,222
35
6
933
—
1
16
685
42
—
—
—
35,301
38
9
1
20,863
8
6,110
7
6
4,857
6
8
945
44
—
32
716
12
—
—
—
33,493
14
2
2
1,803
41
2
769
24
425
13
9
118
—
—
16
84
—
—
—
—
3,200
46
11
9
497
26
10
193
40
5
108
24
6
54
—
—
—
39
42
—
—
—
893
37
9
11
759
5
1
144
47
3
151
24
220
—
—
16
156
30
—
—
—
1,432
26
4
3
23
19
7
3
39
9
2
—
—
—
1
12
—
—
—
30
23
4
89
18
25
16
6
36
—
—
4
42
—
—
—
126
16
—
2
19
21
1
5
13
4
6
28
4
12
—
—
3
12
—
—
—
38
38
5
10
2,878
2
7
273
13
1
364
8
9
157
20
1
16
145
30
—
—
—
3,819
42
5
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
36
—
—
15
—
■
35
36
10
46
22
8
44
35
5
—
—
17
4
—
—
16
24
—
—
—
124
38
1
10
53
11
—
17
13
—
—
—
9
44
—
—
5
30
—
—
—
86
2
4
47
43
8
32
38
9
7
42
25
44
—
—
18
36
—
—
—
133
12
5
2
64
14
2
7
41
_
.
,
—
72
7
2
3
___
299
43
1
--
—
2,255
4
12
32
1,654
36
—
—
4,222
19
1
.
—
——
812
36
6
16
719
—
—
—
1,538
4
—
8
1
16
—
—
4
12
—
—
3
—
—
—
8
28
4
227
12
8
16
261
24
—
—
497
4
1
32
___
—
_
_
—
—
—
—
1
32
—
6
32
—
—
—
—
—
—
6
32
10
429
39
4
14
44
3,715
40
2
113
—
—
85
24
—
—
4,359
3
6
3
64
17
—
2
36
—
—
1
42
—
—
68
47
—
46
11
_
6
—
—
4
42
—
—
57
5
—
8
13
4
—
—
—
—
—
—
13
4
—
- -
24
—
—■
—
18
—
—
—
42
3
.
1
.
—
—
9
44
—
—
3
12
—
—
13
8
—
—
7
—
—
5
—
—
—
12
—
—
6
—
388
—
—
281
42
14,550
36
—
15,220
30
3
_____
63
24
—
—
47
—
366
32
—
4 77
8
- ■
12
12
—
—
9
36
16,902
2
5
16,924
2
5
6
68
26
10
74
37
8
—
108
32
4
16
105
36
640
10
4
1,002
14
10
—
- ■,
7
24
—
—
6
C
,
—
—
13
30
—
5
1
_____
■
_
13
18
—
—
10
—
—
—
24
18
..
-
16
—
11
12
—
—
27
12
—
,
56
6
44
12
1,200
—
—
1,300
18
—
10
_
10
24
-
.—
7
30
—
—
—
18
6
—
_
.
___
—
—
1
12
—
1
—
—
—
—
2
12
—
mm
6
24
—
—
5
42
—
—
—
12
18
—
10
.
.
.
—
—
—
—
—
—
—
66
24
—
66
24
—
'
-
-
—, ,
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
—
'
—
'
—
—
—
2
—
—
—
1
24
— ;
—
—
3
24
_____
—■
—
—
=
—
—
368
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
368
44
—
___
— .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
,
_
—
—
—
—
16
39
11
16
39
—
,
—■ ,
—
2
—
—
—
1
18
—
—
—
3
18
—
’
—
—
629
12
12
—
600
—
—
—
—
1,241
12
—
—
—
-1
—
—
—
- 1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~1
97,9261131
3|
32,1091-471 7 J23,662J461
7115,206140|
108
321
11,972 [36133,743
—
8
214,730
24
1
R:dr
sk.
804
13
34
817
34
Klereci-Statens
underhåll.
kostnad lor
Rustning och
Rotering.
Pastorers.
Kapellatlers.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
R:dr
sk.
rst
149
4
2,174
30
_____
301
—
—
246
37
2,722
19
—
2,556
22
1,041
24
134
—
—
104
42
1,280
232
18
—
, -
150
49
—
—
33
—
—
—
11,140
37
8,318
39
1,179
23
—
1,335
28
10,833
42
—
-
412
24
29
—
47
24
489
—
5,148
8
3
3,931
13
607
—
—
525
36
5,064
1
—
193
33
156
36
31
26
—
28
2
216
lb
—
.
3,866
11
6
894
42
2
889
42
5,650
47
b,
—
—
20
—
—
—
—
—
—
20
362
3
141
42
24
36
—
22
—
188
30
57
6
—
39
42
5
12
—
4
38
49
44
—
10,300
14
—
8,181
8
1,292
28
—
1,141
—
10,614
36
—
.
8,839
19
3 1,854
17
10
1,897
24
12,591
13
1
19,423
32
6,526
34
983
—
896
29
8,406
15
—
7,567
32
9
5,308
22
996
40
955
22
8,260
36
—
1,309
4
212
12
—
136
4
1,657
20
66
—
—
316
39
9
48
—
—
39
14
404
a
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
24
2
32
—
2
32
11
40
—
53
23
30
—
6
—
—
6
—
42
—
—
11
13
7
—
1
16
—
—
30
8
46
—
138
—
—
488
18
56
16
—
74
44
619
30
—
117
16
- —
—
—
—
—
—
—
—
—
8
32
34
32
—
20
—
15
32
70
16
—
27
32
13
10
4
3
—
3
34
19
44
4
29
212
16
17
4
8
—
1
—
—
2
1
18
19
6
26
—
1,194
—
—
37
32
1
31
—
1,262
32
—
193
16
—
—
—
—
193
16
—-
- ■ -
—
6
36
—
2
—
8
36
—
177
16
—
—
—
—
177
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
505
40
—
52
36
—
16
24
577
4
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
200
—
—
—
—
—
—
—
200
—
—
—
988
4
—
224
16
—
19
—
1,231
20
—
—
98
44
—
2
—
—
100
44
—
12
2
—
—
—
14
—
—
345
28
—
—
—
—
44 16
389
44
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
4
—
—
—
—
—
—
2
4
—
—
50
—
—
8
—
—
—
—
58
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-T-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
161
32
—
—
—
—
—
—
161
32
—
—
—
—
-1
—
—
—
—
—
—
—
57,5621361
—
55,252120110 [9,216
6
—|
8,367139
72,836 [17| 10:
Fattigför
sörjning.
B:dr
1,063
305
91
3,428
170
1,665
77
5,242
41
12
4,062
9,890
2,110
2,190
548
171
444
12
10
8
861
40
10
sk.
46
5
40
4
31
43
10
36
16
21
47
1
17
14
12
32
16
44
24
28
3
20
43
64
6
2
250
Skjuts.
R:dr
3,335
293
2,145
59
2,872
51
14
3.505
5,381
2,219
2,177
130
81
sk.
9
32
36
17
44
42
26
2
22
6
32
4' 32
6 32
292 ! —
2 32
rst
300
Väghåll
ning.
R.dr
1,737
995
132
8,175
489
3,264
128
3,337
156
37
6,945
8.082
5,479
5,245
1,095
214
992
5
25
10
741
40
24
24
15
150
66
330
Diverse afgiftcr,
onera
och allmänna
besvär.
16
R:dr
605
249
51
3,330
236
1,500
67
3,221
55
12
3,086
6,332
2,404
2,302
479
139
316
5
10
6
202
sk.
32
8
24
24
42
17
8
24
12
35
3
v 6
26
2
11
24
32
6
19 35
5 1
4*24
1 24
750 24
69
1
71
41
16 32
205 27
32
115 16
1 18
4 12
5 24
123
Summa
Statsbidrag,
R:dr
10,770
11,264
654
52,274
2,564
26,647
1,390
34,649
2
1,549
382
87,482
74.344
79,558
65,388
10,362
2,539
5,399
77
287
96
7,289
410
362
175
231
314
8,443
2,868
30
1,267
1
19
6,185
155
82
39
7
296
422
23,945
1,854
17,066
2,724
77
152
618
1,476
85
11
64
83
30
5
8
8
381
16
51
3,080
113
sk.
34
19
42
6
17
33
46
32
20
25
5
8
12
24
4
15
35
1
23
90
3
23
19
36
6
38
38
34
8
35
18
32
32
20
19
9
42
12
4
16
8
33
22
38
6
42
6
20
361 —
16 —
4 10
24
rst
1
8
5
9
11
1
5
3
11
11
11
6
1
3
3
7
7
3
11
2
4
4
8
4
5
4
10
11
32,860119122,8731221 — 147,848]32126,127 1291547,1431371-
1
Örebro Slott A Lauds-Kansliet och Lands-Kontoret den 23 Maj 1850.
Ilcrältehe öfver örebro län för åren 1842-1847.
E. J. BERGENSCHÖLD.
G. Hökerberg.
C. E. Zetterstedt.
1
93 k o ii o m 1 $ U oell Tabell flir Städerna inom Örebro Län för år 1§49.
Örebro.
Hus och Tomter
Jord ....
Fabriker . .
Biljarder. . .
Privat-Bank
Embets- och Tjenstemän .
Handlande och Handtverkare
Diverse personer utan näring
Gästgifverier, Värdshus och Krogar
Stadens allmänna Kassa . . . ,
Askersund.
Hus och Tomter ....
Jord
Qvarnar
Embets- och Tjenstemän .
Handlande och Handtverkare
Diverse personer utan näring
Gästgifveri och Krogar . .
Stadens allmänna Kassa
IV o r a.
Hus och Tomter ....
Jord ........
Embets- och Tjenstemän .
Handlande och Handtverkare
Diverse personer utan näring
Stadens allmänna Kassa
Lindesberg.
Hus och Tomter
Jord
Embets- och Tjenstemän . .
Handlande och Handtverkare.
Diverse personer utan näring
Stadens allmänna Kassa . .
Berättelse öfver Örebro län för åren 1842—1847.
Summa
Summa
B
c
H
o
3
fT
CD
Jord.
St.
353
353
187
187
121
Summa
121
174
Summa I 174
w
fr
O
OQ
-
CD
CA
3
3
3
B
CD
3
3
«
3
Trid
1,320
1,320
198
198
495
495
570
T:ld
8621
862i
300
300
79
T:ld
l,662i
l,662.i,
1,160
1,160
251
251
670
570| 79| 670
3,845
3,845
1,658
1,658
746
746
1,319
1,319
29
T&
29
re
Utsäde af
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
53
s
■<
2-
V
s»
05
O
s>
-5
sa
a:
c.
>■
—i
cd"
o
B
CD
T:r
18
18
T:r
200
200
30
30
10
10
50
T:r
40
40
T:r | T:r
100
12
12
100
55
55
65
65
120
80
80
Tr
T:r
320
320
150
150
60
60
250
T:r
180
180
36
36
32
T:r
1,800
1,800
210
T:r
360
360
210
120
32
30
120
450
T.r T:r
600
600
220
560
84
84
20
220
300
300
300
560
32
T:r T:r
40
40
2,240
32
20
27
2,240
1,050
1,050
300
300
2,000
501 5j 120j 5| 3| 250] 30j 450) 20J 5oÖj 201 27j2,
000
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt värde.
a
s
B
d
a
U5
er
o
pr
Q3
St. St.
128 32
128
32
St.
288
288
45 20 150
45
45
45
30
30
20
10
10
St.
12
12
14
150
125
125
130
St.
24
St.
62
24
14
30
30
10
O
3
<t>
Bevillning.
E3 TT
03 - ”
& ~
i- E,
TT TT
cr.
c
3
3
St. R.dr
950,640
62 —
50
50
50
10
40
50
50
950,640
128,000
128,000
•143,858
sk.
R:dr
sk.
183,069 —
R:dr
11,000
R:dr
950,640
183,069
11,000
143,858
60,341
16
16
183,069
54,468
54,468
79,308
16
11,000
2,668
16
16
79,308
124,900
16
1301 30j 401 50] öj 60,341 |—| 124,
2,668
sk
Efter Bevillnings-förordningen.
SJ
>
2:dra Artikeln.
W
♦o
sj
"i
3
3
«—1
w
Q-
o
. 09
55*
er ^
ål?
w
a «
p 0
c
09
' 3
3 3
cn
p:
'■*
S3
fD m
H
p:
3
o
09
3
1
s
09
si:
3
er
>-»
Si:
3
3_
3’
era
CA
I
SJ
öö*
R:dr
1,144,709
128,000
54,468
2,668
185,136
143,858
79,308
223,166
60,341
124,900
16
16
12
164
306
.504
104
32
9001
185,2411 -
12
47
25
~84
30
24
67
sk.
12
18
R:dr
710
710
57
175
175
— 180
sk.
11
11
rst
R:dr
1,901
366
22
33
2,250
4,572
256
109
5
370
287
158
446
265
249
515
35
40
15
32
10
R:dr
154
2,270
2,425
428
52
480
412
412
247
8 247
sk.
42
16
10
24
24
R:dr
176
sk.
40
176 40
72
156
156
12
140,24
R:dr
303
1,238
108
108
190
80
~270
161
140 J 241 161
sk.
23
23
24
24
rst
R:dr
sk.
rst
1,901
13
2
669
30
3
181
6
33
16
—
2,250
—
722
35
2
2,434
28
—
483
16
9,627
256
218
5
52
1,192
287
158
187
649
261
U545
265
249
438
164
24
16
46
24
Ständiga Räntor.
w
o
Cfl
pr
p
o
o
er
g
P
D
P
s
5.
5*
09
P
*a
o
pr
pr
0
<r
1
p
*-*■»
09
CP
C
B
B
p
R:dr
197
sk.
32
197 32
1,311 8 8
16
rst
R:dr
18
227
460
30
743
5
125
22
153
21
59
45
126
R:dr
12
164
307
16
505
4
84
16
12 104
22
50
45
12
13
30
24
sk.
12
18
R:dr
197
11
31
391
767
47
1,446
9
209
38
257
—
.
2
12
12
33
47
6
106
25
18
70
84
36
212
1
35
80
69
sk.
32
30
1116 —1 117 12 67 — 185 28
Kostnad för Rotering.
Kostnad för Städernas styrelse.
Klereci-statens underhåll.
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
allmänna besvär.
Diverse afgifter, onera och
Summa Statsbidrag.
.... ,
Pastorers.
Komministrars.
Kyrkobetjenings.
1
;
p
i
3
0
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk. |
rst
R:dr
sk.
rst
Rdr
sk.
Rdr
sk.
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
Rdr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
—
121
16
_—
—
—
—
194
16
—
105
—
132
—
431
16
—
940
, —
-
--
1,347
_
4,740
45
2.
6
28
21
1
—
—
—
674
21
4
67
—
86
—
827
21
4
193
12
—
—
1,600
1,692
37
9
5,209
10
11
—
2
23
6
—
—
—
22
—
—
18
—
28
—
68
—
40
18
—■
—
—
—
35
—
—
337
47
6
—
—
—
—
—
—
—
—
*—'
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
33
16
—
—
—
—
—
—
—
—
’
—
—:
*—
—
—
—
—
—
100
—
"!
—
—
-
—
2,350
78
12
98
24
303
36
—
271
6
—
.
533
1,861
41
2
—
110
38
9
—
—
—
153
16
—
86 30
135
—
374
46
—
1,016
36
350
—
1,271
11
5,950
3
q
—
—
—
—
—
—
—
170
32
•—
140
—
156
32
467
16
872
—
—
1,201
24
3,791
3?
—
—
—
—
—
—
36
—
—
25
6
37
16
98
22
76
24
—
—
—
76
6
1,239
28
—
—
—
—
2,176
32
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,275
8
10
3,461
40
10
6
263
3
4
2,176
32
2,377
37
4
520
673
24
2,571
13
4
3,510
—
350
—
1,600
—
7,431
39
7
28,976
25
~4
.
——
_
_____
249
16
120
625
16
17
24
1
—
500
—-
■
—
—
—
500
271
42
—
—
380
—
—
1,387
18
6
5
16
2
—
—
—
—
—
15
—
—
10
—
25
—
—
40
—
—
—
—
—
—
135
24
. ..
29
8
3
—
—
45
.—
—
100
—
145
—
—
233
16
453
6
—
500
—
—
2,082
30
3
—
40
—
—,
90
—
130
126
s?
383
**0
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
52
_____
—
—
—
—
600
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
600
—
—
—
46
32
4
600
—
600
-
—
200
*—
800
400
—
725
—v
249
16
1,000
—
—
5,271
28
11
15
2
1
-
500
1,514
16
4
2,317
4
11
—
14
40
10
69
—
11
150
125
6
—
519
29
1
—
—
—
—
—
—
—
—-
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
220
33
4
—
44
26
6
8
41
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
809
43
10
—
—
—
—
—
—
—
—■
*
*
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
332
21
—
—
—
—
328
38
9
50
■—
50
—
61
—
161
—
883
24
1
—
—
—
—
800
42
8
2,174
9
6
—
59
19
4
421
35
1
200
50
■
61
311
883
24
1
—
—
500
—
2,440
17
6,373
45
8
1,407
24
8
—
40
—
—
90
—
—
160
■—
40
—
65
—
265
—
—
—
—
—
—
150
—
—
796
8
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
-
—
—
.—.
____
518
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
.—
\
233
24
.
39
—
—
300
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
400
—
-
—
—
—
—
780
—
1,519
—
—
79
1-
—
4001 —
—
160
•—
40
—
I 65|-
| 265|—
1-
400
1-
1-
—
-
600
—
1,461
32
—
4,7021201 8
Örebro Slott å Lands-Kansliet och Lands-Kontoret den 25 Maj 1850.
E. J. BERGENSCHÖLD.
G. Hökerberg.
C. E. Zetterstedt.
■.•■V*;» ••
'V:
I
:~
.!
:-i ili:U -i' • ,l- i •>! b!> [
V ItW
•'! É • .
>; •!.t
'
x& !):•.■ «i r>i> _
• ; -i» <>) 8 •.. v «
■i... ; no.:
-
■0 ■
(Ii f
v
.1 <■ i ! , f!
.v: .
i’ «S 01!
V; 'lii
-
:*i i;.
i
t •••: ■
■ c-'
»t ess
Dl
ti 81. Kiv:
..sr; -
’ IV. I I.
. v;
Otö I
;m ■—Mi
raBoSf
i
t (ii; ;
...
, —. ■
oe<* <■
<.<:
• )
! ■■■.'
TV.) Ö
X • I fOo.t
1.0)0
* - '<» >.
.
- o<;f'
‘•öö
. 8
. — OSV
— i- —U
B — 8 IS*
v i.
t . ' . .. -
i IV T-i
«; ■: 10 i
-
- .i»
t v ■'
■: v vt;.
;
• • r <
o i.\  v _
,t. 'öö
- 00 — ..V: .0 - Or ! Ö0»\
Of:
...
(ii
m
— !rU
-
& 0; CW
—
Kl
... ..
I
KONGL MALTS 0 FÄLLNING SKAF VANDES
uti
ID 11 m l a u i» 0 finn
till
KOSTCHL. MAJ:T
s underdånighet af oi fne
F EMÅ RS- BERÄ T T ELSE
för åren 1843, S8I1, 4845, 18-46 oell 4844.
■—<?TC)C@(5bC7iF>—-
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Vermlands län åren 1843, 1844, 1845,
1846 och 1847.
§• 1-
Länets fitimänna beskaffenhet.
Härom är i de äldre underdåniga berältelserne omständlig beskrifning lemnad,
men åtskilligt deraf anser jag mig likväl böra nu i korthet upprepa.
Vermland bar en rymd af ungefärligen 157 qvadratmil, hvarå omvexlande
förekomma bergshöjder, hvilka äro att anse såsom utgreningar af Norrska
fjellen och Sevedberget, stora dalgångar, sträckande sig nästan rakt från
norr till söder, samt, i dessa dalgångar floder och sjöar, som lill större delen
hatva sitt ursprung i Norrska fjellen och utfalla i sjön Vencrn. Provinsens
norra, vestra och östra delar, som gränsa till Norrige, Stora Kopparbergs läu
och Nerike utgöra egentligen bergs och skogstrakter, hvaremot den södra delen,
der dalgångarne utbreda sig och antingen förenas eller endast genom
mindre höjder åtskiljas, är mera slättland, stötande till Elfsborgs län,Venern
och Skaraborgs län.
På landskapets vidsträckta kupperade yta företer sig vä! stor ombytlighet
i jordmånen, men allmännast består den af sand, sandmylla och lera med
mindre bördighet. Också utgör jordbruket här icke enda hufvudnäringen.
Tillgången på jernmalm i bergen, de stora, ehuru numera mycket medtagna
skogarna och de många vattendragen, med sina talrika lägenheter för verkstäders
anläggning och drift, äro naturförhållanden, som anvisat länets inbyggare
äfven andra vigtiga näringar, nämligen: bergsbruket, jernlillverkningeii
och trävarurörelsen, hvilka, efter lokala omständigheter, bedrifvas i vissa
trakter mer och i andra åter mindre allmänt. Sålunda utgör bergsbruket
den väsendtligaste näringen i länets nordöstra del eller Philipstads bergslag.
Uti den närmast i vester derifrån befintliga Klarelfsdalen, så vidt den
benämnes Elfdals härad, sysselsättes befolkningen mera med tjenstbarhelen
vid de många jernverken och med timmerrörelsen, än med jordbruket, som
(ler är inskränkt och i anseende lill jordmånens svaghet mindre lönande.
Uti sjön Frykensdal eller Fryksdals härad idkas alla tre dessa näringar, men
åt jordbruket egnas mer arbete, sedan de flesta hemmans skogar blitvil nära
afverkade; och är jordbruket hufvudnäringen i länets öfriga härader, ehuru i
de flesta af dem jernverk linnas samt af de återstående skogarne understundom
någon afkomst tages.
Om någon del af Vermlands jord varit lättröjd, så har delta sannolikt
endast varit fallet med den närmast de större vattendragen i södra trakterna
belägna, och således kommit blott landels första bebyggare, som der nedsatt
sig, till godo. Omisskänneliga tecken förekomma deremot att mycket, måhända
det mesta af nu varande åkerjorden vunnits genom odling af oländig
mark. Hågen för dylika företag forllefver äfven hos inbyggarne och
lifvas ej sällan till handling af behofvet. Å de flesta hemmans områden anträffas
talrika mossar, myror och kärr, och har odling både af sådan vattendränkt
jord och af fast stenbunden mark under de ifrågavarande åren fortgått,
men tunnlandtalet af all den jord, som sålunda på denna tid blilvit
fruklbargjord, kan icke bestämmas, då tillförlitliga uppgifter derom från de
flesta socknar saknas. Att dessa odlingar i det hela dock varit ternligen
betydliga, kan icke betviflas.
Under åren 184-4-, 1845, 1846 och 1847 har Eders Kongl. Majit af dertill
anslagna allmänna medel, nådigst beviljat dels lånebidrag och dels understöd
utan återbelalningsskyldighet till utförande af åtskilliga odiings-arbeten i länet,
hvilka, såsom under samma år började och fortsatta, böra här i underdånighet
upptagas, nämligen:
l:o Till afdikning af en del utaf en vattensjuk trakt, Slödjan benämnd,
belägen i Huggenäs socken af Näs härad, för att i odlingsbart tillstånd bringa
130 lill 150 tunnland af denna trakt.
2:o Till damm-anläggning och vattenaflappning ä säteriet Agnhammars
ägor, inom Grums härad och socken, för 53 tunnlands odling.
3:o Till lika beskaffadt arbete å säteriet Ödenstads ägo-område i G i 11 bergs
härad och socken för odling af 80 tunnland.
4:o Till utdikning och aftappning af 4 stycken odlingsbara myror vid
Trangärdstorp i Grafva socken af Carlstads tingslag.
5:o Till fortsatt sänkning af sjön Björklången i Nyeds socken och härad ,
hvarigenom vid pass 700 tunnland jord anses blifva fruktbar.
6:o Till utdikning af 4 stycken myror uti Ny sockens så kallade Svenskbyggd
af Elfdals härad.
5
7:o Till enahanda åtgärd med sju stycken myror inom södra Finnskogsförsamling
af sistnämnda, härad; och
8:0 Till uldikning och aftappning af 2 stycken myror i Dahlby socken
af Elfdals härad.
§• 2.
Invånare,
Enligt Skaltskrifnings-längderna har folkmängden i länet, städernas invånare
inberäknade, utgjort:
År
1843
Skattskrifne
män .
. 50,300.
»
d:o
qvinnor
. 52,49!.
»
Befriade
män
. 44,356.
»
d:o
qvinnor
. 45,751.
192,898.
År
1844
Skattskrifne
män . .
. 51,446.
»
d:o
qvinnor
. 53,464.
»
Befriade
män .
. 44,642.
»
d:o
qvinnor
. 45,866.
195,418.
År
1845
Skattskrifne
män .
. 52,042.
»
d:o
qvinnor
. 54,288.
»
Befriade
män.
. 45,422.
»
d:o
qvinnor
. 47,187.
198,939.
År
1846
Skattskrifne
män .
. 53,194.
»
d:o
qvinnor
. 55,287.
»
Befriade
män .
. 46,315.
»
d:o
qvinnor
. 47,512.
202,308.
År
1847
Skattskrifne
män .
. 54,380.
»
d:o
qvinnor
. 56,459.
»
Befriade
män .
. 46,828.
»
(ho
qvinnor
. 48,854.
206,521.
Medium lia
raf: •
Skattskrifne
män .
. 52,272.
d:o
qvinnor
. 54,398.
6
Befriade män.... 45,512.
d:o qvinnor . . 47,046. jcjg 228
Året näst' före sista qvinqvennium eiler 1842 uppgick folkmängden här
i länet till 190,827 män och qvinnor, och den har således efter det året,
till och med 1847, ökat sig med 15,694 personer.
Det är dock sannolikt, att folkmängden i länet under cle ifrågavarande
åren varit något större, än hvad ofvanstående uppsatts visar, emedan icke
få af de personer och hushåll, som, vid den tid mantalsskrifningarne hållas,
flytta från en församling till annan, blifva för det kommande året utur
skattskrifningslängderna uteslutne, dels i följd af egen försummelse att vid
förrättningen sig anmäla och dels på grund af de protester, som församlingar,
dit inflyttning sker, ofta inlägga mot anteckning i dessa längder af personer,
hvilka anses kunna i en framtid falla fattigvården till last.
Under sista qvinqvennium hafva icke några sådana händelser, som missväxt
eller srnittosamina sjukdomars allmännare härjning, inom provinsen
verkat hämmande på folkökningen; men att den emellertid icke skridit fortare
framåt än näringarne och af dem i synnerhet jordbruket, utmärker det
förhållande att barkbrödet, som tillförene i en icke så aflägsen lid tern ligen
allmänt begagnades såsom födoämne i länets norra och vestra delar, när
skörden icke särdeles väl utfallit, efterhand försvunnit och nu mera ej är
synligt hos den egentliga allmogen, utan endast någon gång hos obesutne
brukare och backstuguhjon. Medgifvas hör dock aLt lefnadssättet hos Vermlands
allmoge är tarfligt, måhända tarfligare än hos mängden af rikets öfrige lika
lottade invånare.
Allmogen och arbetsklassen i länet är, såsom jag i min förra underdåniga
berättelse anfört, med få undantag, foglig, laglydig och arbetssam, men eljest
förete sig flere skiljaktigheter i lynnet emellan de särskilda häradernas invånare,
helst de leda sitt ursprung från olika folkstammar, som bosatt sig i
och befolkat provinsen. Med ökad välmåga har begilvenbeten på starka drycker
i allmänhet aftagit; men i några delar af länet är likväl det omåltliga
bruket af bränvin ännu mycket radande bland de minst bemedlade af allmogen
och arbetare, utgör nästan deras enda njutning efter tunga mödor, och
jemväl det största hindret för en önskvärd förbättring i deras ekonomiska
ställning.
Den i äldre tider för mer än tvänne sekler sedan från Savolax och Karelen
inflyttade och i provinsens nordliga del, utefter norrska gränsbandet
i
7
bosatte finska folkstam har allt hitintills bibehållit förfadrens språk och lefnadsbruk.
Finnarnes ovilja mot allt, som afviker från dessa bruk, deras
synnerliga liknöjdhet för något bättre än den tarfligaste bergning och deras
stora begifvenhet på bränvin, äro egenheter, som mäktigt bidragit att qvarhålla
större delen af deni i armod och på en låg bildningsgrad. Sedan skogome
i nnnbyggden, från hvilka de länge och förnämligast hemtat sin utkomst,
blifvit i det närmaste afbrukade, har hågen för odling af kärr och
mossar, hvarpå rik tillgång finnes å de hemmansdelar, som finnarne besitta,
börjat hos dem visa sig; och åtskillige under sednare åren i denna byggd utförde
så beskaffade företag, som lönat odlarens möda, torde leda till flera
dylika arbeten. Blifver hågen för odlingar allmän bland finnarne, så kail man
hoppas att de på denna väg ock skola bereda sig en bättre ekonomisk ställning;
ty ihärdighet äga de nog att utföra det arbete, hvartill de hafva vilja.
Lego-arbelare hafva under de ifrågavarande åren icke saknats, der sådane
kunnat erhålla sysselsättning; och dagsverkspenningen för arbetare vid jordbruket
eller för den, som icke idkat någon slöjd, har, likasom tjenstehjonslönerna
väl på åtskilliga orter något stigit, men allmännast förblifvit oförändrad.
Såsom tillfälligt, undantag bör dock anmärkas, att, i de delar af länet,
der timmerrörelsen lifligast bedrifvils, stegrades arbetslönerna de sednare åren
så betydligt, att en karl kunde genom skogsfällning tidtals intjena två R:dr
R:gs och äfven något derutöfver om dagen, men dessa lönande förtjenster fortforo
ej länge, utan minskades betydligt eller upphörde alldeles med timmerhandelns
aftagande.
§• -  Näringar.
Jordbruk. Det redan för längre tid tillbaka i provinsen införda omloppsbruk
af rent träde, höstråg, tre års gräsvall, besådd vanligen med rödklöfver
och timotej samt två, tre till fyra års hafresäde, eftersom gödsel tillgången
lemnar jordbrukaren tillfälle att återtaga trädet, begagnas ännu både
af possessionater och allmogen med få undantag. Detta brukningssätt, med
urskiljning användt är utan tvifvel tjenligt, enär det afser produktion af de
sädeslag, sorn bäst trifvas å Vermlands sandblandade jord och lemnar derjemte
ett betydligt ruin åt gräsodlingen, nödvändig i en ort, der få naturliga
ängar finnas och hvarest gräsväxten pä ogödslad mark är föga gifvande; men
8
härvid begås ofta, i synnerhet af allmogen, det fel, att fyra ända till fem
hafreskördar i oafbruten följd aftvingas jorden, ehuru i sådana fall, sedan de
tvänne första hafre-grödorna blifvit tagne, afkastningen med hvarje år minskas
och till slut knappt ersätter utsädet och brukningskostnaden. Alla omtänksamma
jordbrukare inskränka dock hafreodlingen å samma åker till två högst
tre år, och låta åtskilliga äfven jorden hvila osådd ett år emellan hvarje
skörd af delta sädesslag.
Hvete och korn odlas icke allmänt, och der det sker, förekommer sällan
någon större åkerrymd besådd med dessa sädesslag, emedan jorden icke allestädes
är för dem tjenlig; — deremot sås blandkorn ofta i stället för hafre.
Odlingen af ärter och' vicker är temligen allmän, dock icke i större skala,
utan få de vanligen endast upptaga en mindre del af ett gärde.
Lin odlas äfven af de Heste jordbrukare, men i så ringa mån att pro
duktionen
deraf svarar endast emot egna behofvet.
Af det ofvan anförda följer att hafre utgör provinsens hufvudsäde. Den
växt som derjemte mest odlas är potates, ehuru den ännu blott på få ställen
fått ett rum i omloppsbruket. 184-5 visade sig först här i orten A denna
rotfrukt den under namn af torröta kända sjukdom, likväl i så ringa mån,
att man betviflade dess tillvaro; men påföljande året utbredde sig sjukdomen
mycket och förstörde betydligt af potatesgrödan, i synnerhet efter inbergningen
hos de mindre bemedlade landtmännen, som saknade tjenliga förvaringsrum
för sina förråd. År 1847 var åter torrötan vida mindre allmän och förödande;
måhända man iakttog mera varsamhet bade i valet af jord till potatessältning
och vid denna jords gödning.
Hos possessionaten^ ingå understundom ärter, vicker, rofvor eller potates
i omloppsbruket, och ej sällan linner man dervid ben, guano, kalk och aska
begagnas till gödning. Äfvenledes egnar jordbrukaren allt mer och mer omtanka
vid åkerns dikning och beredande till sådd, inseende det stora infly
tande,
som dessa arbeten hafva på en blifvande skörd.
Att länets jordbruk under de sista fem åren vunnit förkofran både genom
den tillökning af fruktbärande jord, som nyodlingar medfört och genom de
förbättringar, som visserligen icke mängden, men likväl ej få af näringens
idkare med mer eller mindre framgång bemödat sig att deri införa, bör också
kunna antagas.
Beviset för denna mening borde rätteligen hemtas från sifferuppgifter
öfver den årliga sädesproduktionen och dess tillväxt; men alt med tillförlitlighet
-
9
lighet beräkna denna produktion för en hel provins och i en ort, der bonden
ofta af fördom icke mäter hvad han inbergar eller aftröskar, blifver ej möjligt
annorledes, än efter skördarnes mer eller mindre tillräcklighet för invånarnes
behof.
Till Wermland införes väl hvarje år spanmål, men denna införsel, som
sker förnämligast sjöledes från Westergöthland, har, enligt hvad allmänt kändt
är, tid efter annan betydligen till tunntalet minskats, under det alt icke
ringa partier säd årligen blifvit härifrån utförda till Norrige och Dalarne samt
länets befolkning år efter år ökat sig. — Denna minskning i tillförseln under
anförda förhållanden måste naturligtvis vara en följd deraf att sädesproduktionen
inom provinsen stigit, hvilket således torde få anses ådagalagdt, och
gäller till stöd för hvad yttrad t blifvit om jordbrukets förkofran. Obemärkt
hör likväl icke lemnäs att under år 184-7 infördes hit till länet mera spanmål
än något af de fyra föregående åren, och uppgick denna import, enligt
erhållna uppgifter, till ungefärligen 16,000 tunnor, utom hvad från Nerike
kunnat till Bergslagen inkomma; men då det ihågkommes, att 1846 års vårsäds-skörd
här i provinsen var särdeles svag i följd af ogynnsam väderlek, och
en betydlig del af samma års potatesgröda genom torröta förstördes, inser
man lätt, att länets behof af en sådan större spanmåls-tillförsel 1847 varit
föranledd af tillfälliga omständigheter, oell motsäger eller rubbar detta icke
det här ofvan antydda förhållandet med en ökad sädesproduktion i vanliga
fall, när skördarne ej felslå.
Wermlands Hushållningssällskap bar äfven i sin mån verkat för jordbrukets
tillväxt, då det bemödat sig att sprida kännedom om rön och förbättrade
methoder i näringens flere grenar. Genom detta sällskaps föranstaltande
hölls år 1844 på egendomen Krokstad i Näs härad ett landtbruksmöte,
som varade i tvänne dagar och bevistades af ett talrikt antal jordbrukare,
likväl mest possessionater, både fran denna och från andra provinser. Vid
detta möte, det första i sitt slag inom Riket, afhandlades många för landthushållningen
vigtiga frågor. Tid efter annan har sällskapet äfven besörjt
täflingsplöjningars anställande i särskilda delar af länet; och vitsordas allmänt
att dessa åtgärder medfört gagn inom de orter, der de ägt rum, genom, den
praktiska undervisning, som dervid blifvit arbetarne lemnad om utförandet
af ett utaf de vigligare till jordbruket hörande göromålen, och genom mångas
täflan att väl förrätta plöjningsarbetet.
Berättelse öfver Wermlands Län för åren 1843—1847. 2
10
Sedan Hushållnings-sällsknpet Ar 1846 slutat kontrakt med possessionaten
A. E. Fahlbeck om inrullande al' en lägre landtbruks-sko'a a lians i Öhne
socken och härad belägna egendom Träfors, hvilken han lill della ändamål
på feni års lid upplälil; och Eders Kongl. Maj:t jemväl läckts i nåder bevilja
elt årligt anslag af 1,000 R:dr Banko ali från och med April månad 1847
nlgå, såsom understöd lill en sådan skola, så har den ork blifvit vid nyssnämnde
lid öppnad och under året begagnad af elever. Denna undervisningsanstalt
bar sedermera lör l gå 11 och fortgår ännu, lill ny tia lör orten.
I följd af befolkningens oafbrutna förökande tillkomma årligen nya bosättningar,
och dessa medföra åter odling af oländig mark, väl på de flesta
ställen lill mycket ringa rymd; men inom Uddeholms hruks-bolags vidsträckta
område i Elfvedal.*: härad lämpas eller ordnas bosälIningarne med
omtänksamhet sålunda, all de dels motsvaras af nödig arbetsför!jonst for dem,
åt hvilka de upplåtas, dels ock ske på sådana ställen, hvarest odlingarne
kunna efterhand utsträckas derhän, att häst å slik lägenhet kan fod as; lill
elt skyndsammare befordrande hvaraf bolaget också årligen lemnar icke obetydliga
anslag, hvilka visat sig gagneliga såsom bidragande lill joidbrukets
förkofran, och afböjande tillkomsten af en så kallad lös befolkning i oi ten
med dess mångå olägenheter. Hufvudsakligen på detta sätt hafva bolagets
besulne häsllägenheter inom Elfvedals nedre tingslag från 1861 till 1848
eller på 17 år tillväxt från 423 till 503 stycken. 1 samma plan ingick ock
en stor del af de nyodlingar, hvilka bolaget på 1830 talet verkställde under
Agronomerne Stephens och Johnsons ledning, så alt af de 450 tunnland,
som då på en gång uppodlades, endast ungefär hälften blifvil bibehållen under
egne gårdsbruk, men den andra hälften använd till tio stycken särskildt bebygda
och väl besutna hästhemman; hvarjemte bildandet af flera dylika å
angränsande odlingsmarker fortgår.
Boskapsskötsel. Att hornboskapen underhålles och vårdas illa här i länet
är ofta tillförene anmärkt och utgör ett fel, som ännu faller allt för mångå
af provinsens landtman till last. I saknad af naturliga ängar och tillräckliga,
väl rödjade beteshagar, lemnäs allmogens kreatur vanligen ett svagt sommarbete
i de vidsträckta skogarne och vintertiden lifnäras de för det mesta med hafrehalm,
under det de nästan oafbrulit stå instängda i trånga, osunda fähus.
Så behandlad kan boskapen naturligtvis hvarken gifva en vacker afföda eller
någon god afkastning. Också är länets inhemska boskapsrace i allmänhet
småväxt och illa byggd.
11
Possessionaterne och jemväl flere blanc! allmogen, inseende boskapsskötselns
stora vigt för jordbruket oell samband dermed, egna likväl numera
densamma en bättre omsorg; och många af de förre hafva med stora kostnader
lid efter annan låtit införa både tjurar och kor af ädlare racer för att
åstadkomma en förbättrad afvel. Sålunda hade Kornetten Geijer på ofvannämnde
egendom Krokstad redan år 1843 förskaffat sig 40 balfblods-qvigor af
korlhornsrace, och var della holländeri 1845 förökadt till 97 djur, dels af
i och dels af $ blod, ehuru derifrån blifvit under tiden försålda, efter höga
priser, ett sLort antal ungtjurar och äfven flera kor, för det mesta till landtman
inon provinsen. Till Höglunda egendom i Grums härad, hvilken innehafves
af Grefve von Rosen, inhemlades från England 1847 genom enskild
försorg 1 tjur och 12 kor af Ayrshire race såsom slam för ladugården
derstädes.
Till hornboskapsracens förädling bildades för omkring åtta år sedan i
länet en förening, som användt sina genom aktiv teckning insamlade medel
och ett af Hushållnings-sällskapel föreningen på tio år lemnadt räntefrilt lån,
tillsammans 1,000 R:dr Banko, till uppköp af tjurar utaf ädlare, förnämligast
korlhornsrace, hvilka blifvit i det omnämnda ändamålet stationerade på särskilda
ställen i länet.
Dessa och många andra af enskilde landthushållare under sednare åren
vidtagna åtgärder lill kreaturs-afvelns förädling skola tvifvelsutan hafva sina
goda följder, men kunna icke verka lill näringsgrenens allmännare upphjelpande
från dess nu varande låga ståndpunkt, innan den hos mängden af
landtman djupt inrotade seden, alt hafva flera kreatur än man förmår försvarligen
underhålla, upphör.
lill Nori ige a Isa tias väl kreatur ifrån Nordmarks härad samt smör och
ost från Finnbygden i norra delarne af Eifvedals och Fryksdals härader, i
hvilken bygd boskapen, beslående af en för den bergiga orten passande,
småväxt, kullig slam, bättre än annars hos allmogen vårdas; men utförseln
af ladugårdsprodukler från länet är i följd af det ofvan antydda förhållandet
med boskapsskötseln icke betydlig, utan föryttras vanligen de öfverskott af
sådane produkter, som i några orter kunna förefinnas, till andra trakter inom
länet, der ladugårdarne icke lemna tillräckligt deraf för behofven.
Iläslarne åter födas i allmänhet vida hällre, än boskapen oell få hos
allmogen förtära det bästa höfodret, emedan de begagnas till alla sådana arbeten
vid dess jordbruk, hvartill dragare erfodras, och de mångå bönder, som
besilla små hemmansdelar, beräkna att med sina hästar genom forsling för
12
bruken och bergsverken hemta icke obetydliga förtjenster till lefnadsbehofvens
fyllande.
År 1839 stiftades, genom aktieteckning inom länet, till hästkulturens befrämjande
en förening, som tillvägagåLt sålunda, att hingstar af den Norrska
hästracen blifvit uppköpta och stationerade hos landtbrukare i åtskilliga delar
af länet för alt, såsom beskällare, emot billig afgift tillhandahållas under fem
års tid, och vilkor för hingsthållaren, alt, inom denna tid, genom erläggandet
årligen af en femtedel af värdet, inlösa djuret; och har föreningen till och med
184-7 i berörde afseende inköpt och utlemnal 18 hingstar, af hvilka likväl efterhand
9 afgått, såsom af hingsthållarne inlösta; varande under de sednare 5 åren
150 lill 160 ston årligen af dessa beskällare betäckta. Att dessa åtgärder varit
ändamålsenliga och gagneliga lider icke något tvifvel, helst allmogens i länet
hästar äro synbarligen af samma ursprung som den Norrska racen, en hästrace,
som för sin ihärdighet och styrka är särdeles tjenlig till de här i orten förefallande
tunga körslor.
Då omförmälde förening bildades och bestämde sin verksamhet efter
den åsigt, alt hästkulturen inom Wermland skulle säkrast befordras genom
anskaffandet af felfria och mogna beskällare från Norrige, af den der inhemska
hästracen och genom dessas stationerande på sådana orter inom provinsen,
hvarest en ymnigare tillgång på foder och bete gjorde hästars uppfödande
lätt, sökte man äfven göra en annan mening om sättet att förädla Wermländska
hästen gällande, den nämligen: att Engelska arbetshästen, croiserad med
den i länet befintliga af Norskt ursprung, skulle lemna en afkomma, öfverträffande
den Norrska oblandade racen. Året derefter eller 1840 ingingo ock
åtskillige possessionater en ytterligare förening för att på denna väg eller
enligt den sist anförda åsigten befrämja hästafveln i länet, och anlkaffade för
ändamålet Irenne hingstföl af den så kallade Clevelands-racen från England.
Fölen, fyra månader gamla vid ankomsten till Sverige, utlemnades till hingsthållare
sju månader derefter; och kostade då föreningen 2,097 R:dr 4 sk. 7 r:st
Rgs. Deras utveckling gick hastigt; och vid två års ålder hade de redan
uppnått en höjd af 10 till 11 qvarter. Under fyra år hafva de i medeltal
betäckt 38 ston om året. Afkomman är stor och vacker, men meningarne
äro delade om den kan vara passande till landt-race i Wermland. Dessa
hingstar hemföllo 1846 till hingsthållarne, sedan föreningens kostnader för
dem blifvit återbetalte.
Delägarne i dessa t vänne, för samma patriotiska mål bildade föreningar
öfverenskommo år 1846 att utgöra derefter en enda under namn af: »Föreningen
för hästkulturens befordrande i Wermland», och med bestämmande att
13
en tredjedel af de beskälare, sorn anskaffades, borde vara af Engelsk arbetshäst-race
ocb de öfriga två tredjedelarne af Norrska bästslaget.
Med fårafvel» har förhållandet hitintills icke varit bättre än med boskapsskötseln.
De får, som i allmänhet inom provinsen förekomma, äro små
och missbildade med ull af mycken skiljaktighet, hvilket sednare synes utmärka,
att de tillkommit genom blandning af liera olika slag. För att bereda
landtmännen i orten tillfälle att till afvelns förbättring förskaffa sig får af en
O o
bestämd ocb godkänd race, inrättades år 1844 på Malma egendom i Nors
socken ett schäferi för Soutbdowns får, hvartill sex stycken djur, såsom stam,
lemnades samma år från kronans schäferier. Denna hjord var 1847 förökad
till 18 stycken; men racen är, såsom mindre ullrik, icke omtyckt i orten,
och har således icke blifvit spridd, utan endast till croisering med annat
fårslag af några landtbrukare begagnad.
Med ett af länets Hushållnings-säIlskap för ändamålet lemnadt låneunderstöd
införskaffade Kornetten Geijer äfven 1844 från England 1 gumse och
10 tackor af Dishley elier ny Leicester-race, såsom stam för ett å Krokstad
egendom anlagdt schäferi af delta fårslag. Denna stamhjord kostade, levererad
i Götheborg, 1,150 R:dr Banko; ocb bade den intill Juni månad 1847
förökat sig så, att den på stället då bestod af 39 djur, ehuru en springbagge
ocb 6 lam under tiden försålts ocb 2:ne lam dödt. Fåren äro af vacker
kroppsform och hafva de hvardera gifvit 8 till 14 U. ull i tvänne klippningar,
men denna ull är något för grof till allmogens mest brukliga väfnader
ocb betalas derföre endast med 42 sk. Rgs för marken. Då detta fårslags croisering
med Eiekloral- ocb Southdowns-får på det sätt, att gumsar af förstnämnde
race blifvit sammanparade med tackor af sistberörde slag, utfallit
särdeles fördelaktigt, emedan afkomlingarne erhållit en finare ull än ny-Leicester
fåren, men ärft deras vackra kroppsform och köttiikhet, bör man kunna
hoppas gagneliga verkningar för orten af ornförmälde schäferi-anläggningar.
Åt svinskötseln har man lemnat temligen mycken uppmärksamhet,
och anträffas flerstädes i länet ganska goda slag af dessa djur. Från vestra
delen af provinsen afsättas årligen både lefvande ocb slagtade svinkreatur till
betydligt antal.
Skogar. Från ålder hafva skogarne i provinsen varit hardt anlitade. De
afbrukades mycket til! afsalu äfven under de tider, då trävaru- och kolpriserna
voro så låga, atl skogsägaren i betalning för timret ocb kolen endast
bade ersättning för sitt arbete med upphuggningen, tillverkningen och forslingen,
men intet för den använde skogens värde. Behofvet af en eljest sak
-
14
nåd arbetsförtjenst ledde honom allt för ofta till dessa afbrukningar, som
naturligtvis ökades de år, då fördelaktigare konjunktur för trä varuhandeln
stegrade timmerpriserna. Derjemte har det allmänna bruket hos allmogen
att åi ligen afsvedja en viss skogstrakt för att derefter å det a frod jade landet
hemta en enda rågskörd, verkat betydligt lill skogarnes minskning, isynnerhet
som delta svedjande merändels företages å så svag och stenbunden mark,
att den derigenom beröfvas all växtlighet för en lång följd af år. Med sådan
länge fortsatt misshushållning, ulan att några åtgärder vidtagits lill befrämjande
af skogens återväxt, har man ägt skäl befara skogarnes ulödande, eller åtminstone
alt all mogen och säljbar skog skulle hafva försvunnit redan för
många år tillbaka, hvilket ock så vida inträffat alt icke få hemman finnas,
som nu mera sakna skog till behof. Men delta allt oaktadt hafva under de
ifrågavarande fem åren, då trävaruhandeln varit i högre flor än någonsin
tillförene i mannaminne, och timmerpriserna hastigt stigit ända lill omkring
36 Ralr llgs för tolften af vanligt timmer eller lill tre gånger mera än hvad
del förut merendels gällt, stora partier trävaror af nästan alla dimensioner
blifvit fiån provinsens skogar uldiilna och med betydlig földel förytlrade.
Man synes också nu bättre än tillförene inse hvad värde skogarne äga;
och (lere bruksägare hafva under sednare åren förskaffat sig män, kunnige i
skogshushållningen, för att genom dem införa en bättre vård om brukens
skogar och en ändamålsenlig behandling al desamma. I denna afsigt och
för ernående af en förbättrad skogshushållning inom Elfvedals härads nedre
tingslag, har Uddeholms bruks-bolag antagit en tysk Forstman lill öfverskogvaktare
och under honom anställt 10 under-skogvaktare, som hafva
hvar sitt distrikt sig lilldeladt. En gång om året hålles skogvaktaremöte,
då öfver-skogvaklaren meddelar theo»etisk och praktisk undervisning i skogsväsendet
åt nnder-skogvaktarne och åt hvilka andra, sorn vilja ai den sig
begagna. Under-skog vaktar-ne äro sedermera monitorer för allmogen. På
denna väg och med de praktiska exemplen, sorn bibringa öfvertygelse, bör
man kunna hoppas alt med tiden besegra del hitintills lådande ofömuflet
och förstörelse-begäret i skogens behandling, ehuru någon illusion icke får
göras om hastig framgång emot måhlriga (olkvanor, hvilka bibehållit sig, i
trots af alla laestiftningslörsök till deras rättande.
O O
Bergsrörelse. Under den tidrymd, hvarom nu fråga är, hafva jernmalrnsgrufvorna
inom Philipstads bergslag, af nedan upptagna antal, varit bearbetade
med här jemväl angilne arbetsstyrka och mulmfängsl, nämligen:
15
Antal
Uppsy-
Arbetare.
Bruten malm.
Glask- och
vaskmalm.
grufvor.
ningsman.
Tunnor.
Tunnor.
År 184-3
51
66
724
64,097
30,153
»184*
47
57
607
66,954
33,062
» 184-5
48
59
551
66,817
28,409
» 1846
52
60
563
66,737
38,841
»1847
69
83
62 5
70,580
42.607
Summa
267
325
3,050
335,185
173,072
eller i medeltal
53
65
614
67,037
34,614
Häraf inhemlas, alt malmfångslen, som under de Irenne medlersla åren
af omforrnälda tidrymd hållit sig ungefärligen lika, deremot under sisla året
med nära 18,000 tunnor öfverstigil del loista årets pioduklion; oell är det
ganska sannolikt alt inalmuppfodringen blifvit ännu mera ökad om konjunkturen
för jernliandleringen dertill gifvit anledning. Della förhållande, eller
att malmfångsten utur bergslagens grufvor kan rätias efter grufägarnes behof
af stone eller mindre malmqvantileler, bevisar bäst att malmlillgångarne
derstädes ieke äro i aftagande.
Någon fullt till Corli 11 ig uppgift å de under berörde år upptagna oell nedlagda
grufvors antal finnes icke alt tillgå. Om man läster uppmärksamheten
vid det stora antalet af de hos Bergmästaren ultagne mutsedlar för jerninalms
brytning, skulle det kunna antagas alt en ovanlig mängd nya malmauledningar
blifvit under denna lid öppnade, men delta är likväl icke föibållandet.
Det höga malmpriset har visserligen framkallat spekulation och försök i denna
väg, dock utan att några märkbara resultatet* deraf visat. sig. Storsta delen
af de nyss upptagna grufvorna är efter ett obetydligt aibete åter nedlagd,
och några särdeles hoppgifvande fyndigheter hafva icke härunder blifvit anträffade.
De utfärdade hviloståndsbrelven angifva väl antalet af de grufvor,
i hvilka arbetet upphört, men i mångå af deni bar arbetet åter företagits
eller företages efter elt eller annat år, hvaremot andra måhända för sekler
blifva hvilande.
Tackjernstillverkningen bar under ifrågavarande fem åren drifvils vid
33 hyttor eller masugnar, belägne inom bergslagen och det derintill gränsan
-
16
de Uddeholms brnks-distrikt. De tvänne i andra delar af länet befintliga
masugnar, nämligen den ena vid Lyred i Gunnarskogs socken af Jösse härad
och den andra vid Lennartsfors i Traukils socken af Nordmarks härad hafva,
för deras brist på malm, icke varit i flera år till tackjernsblåsning begagnade,
utan kunna anses nedlagde.
| För en af förstnämnde masugnar eller Elfsjöhyttan, hvilken, ehuru belägen
i Gåsborns socken af Philipstads bergslag, dock tillhör nya Kopparbergs
bergmäslaredöme, saknas uppgift om tillverkningen.
Uti öfriga 32 hyttor äro 137 blåsningar verkställda å de tider, som
nedanstående tabell utvisar och med åstadkommande af de deri jemväl upptagna
tillverkningar:
År 1843 ....
» 1844 ....
» 1845 ....
» 1846 ....
» 1847 ....
Mas-
ugnar
i
gång.
Blåsningstid
Fridygn.
Tillverkadt
tackjern
S7ctt
Tillver-
kadt
gjutgods.
Tionde-
tackjern.
dygn.
tim-
mar.
Sfc®
«
29
26
28
26
28
4.356
3,097
3.356
3,830
4,273
u
14
13
15
7
449 H.
321 ff
249
127 ^
271 *
102,010
76,702
79,781
90,862
106,849
1,285
1,530
1,387
1,724
1,498
2,617
1,882
1,004
1,229
1,345
22
4
12
13
14
17
14
16
14
19
Summa
—
18,914
12
1,420*
456,204
7,424
8,079
17
eller i medeltal
på fem år ....
27
3,753
—
91,240
1,485
1,616
—
Detta medeltal af tackjernstillverkningen öfverstiger med något mer än
trettontusen Skeppund medeltalet af de näst föregående fem årens Tackjernsproduklion.
I afseende på det tekniska i denna handtering hafva framsteg ostridigt
ägt rum och förbättringar blifvit införda. De gamla biåsverken äro tned få
undantag utbytta mot tackjerns-cylindrar, och varm-apparater finnas på de
flesta ställen inrättade. Vid de större hyttorna bedrifves malmrostningen i
ugnar, och vid Dalkarlsjö samt Långbanshyttor begagnas dertill gas ur masugnen.
Krossverk
17
Krossverk för malmen äro äfven vid flera hyttor anlagde. Handteringens
idkare söka alltså att tillegna sig och begagna alla kända medel för att minska
tillverkningskostnaden och vinna den bästa produkt; och nu mera anses äfven
tackjernet till sina egenskaper betydligen förbättradt.
Den vid Tackjernshyttorne arbetande personal har utgjort:
År 1843 105 personer
» 1844
116 »
» 1845
107 »
» 1846
122 »
» 1847
114 »
Tillsammans 564
eller i årligt medeltal 115 personer. Häri äro dock icke beräknade de vid
malmbokning, rostbränning och flera andra under blåsningarne förefallande
göromål använde arbetare, å hvilka någon uppgift icke finnes; och kan det
deremot antagas, aLt bela den inom bergslagen befintliga arbetspersonal är
anställd eller begagnas vid grufvebrytningen och lackjenistillverkningen samt
det derifrån oskiljaktiga kolningsarbetet.
För stångjerns- och manufaktur-smide finnas inom detta län följande
verkstäder och inrättningar, nämligen:
Stångjerns- och Mumblingshammare 152 stycken
Tyskhärdar 158 »
Lancashire halfvallonhärdar 49 »
Vällugnar  10 »
Puddlingsugnar  2 »
Stålugnar  19 »
Knipp- och Räckhammare ... 61 »
Spikhammare 152 »
Klippsaxar  6 »
Skärverk  4 »
utom de för manufakturen nödiga eldstäder.
Vällugnarnes införande har åstadkommit stora förändringar i jernförädlingen.
Inrättandet af Lancashiie-härdar har under de sednare åren i den mån
fortgått, att inom någon annan ort i Riket icke lärer finnas ett så stort antal
dylika härdar, som i Wermland; och det påstås, att icke eller något tackjern
egnar sig så väl för nämnde smidesprocess, som denna ortens. Alt många af
Berättelse öfver Wermlands Län för åren 1843—1847 8
/
18
"Wermlands bruksägare följt den anvisning, som rudimateriens beskaffenhet
dem sålunda lemnat, och detta fastän betydande kostnader varit oskiljaktiga
från den nya smidesmethodens antagande, bevisar deras nit för handteringen.
Direktören C. Ekman bar varit den, som icke allenast först infört Lancashire
smidet i Wermland, utan äfven utarbetat denna smides-process till hvad den
nu är. Han har äfven inrättat det vid Gammalkroppa bruk befintliga Puddlingsverk,
hvilket jemväl synes gifva ett fördelaktigt resultat; och slå jernliandteringens
idkare lill honom i förbindelse för hans fortsatta bemödanden
till bandteringens utveckling.
Väl drifves ännu, vid ett stort antal bruk, brytsmidet efter den äidsla
inom Wermland brukliga methoden; dock röjes öfverallt ett kraftigt begär
till förbättringar och hvilket redan i handling gifvit sig tillkänna genom
införandet af förbättrade biåsverk och värmapparater i härdarne.
Nedanstående tabell lemnar en öfversigt af stångjerns- och manufakturtillverkningarne
under sistförflutna qvinqvennium.
i Härdar.
Friilsesmidct.
Privilegierade
smidet utom
hammar-skatten.
Hammar-skatten.
..Stång- och
Amnesjerntil
verkningen.
-
Manufaktur-
tillverkningen.
Sk®
Ltt
«
Sktt
Ltt
SkS
LS
tb
SkS
L«
SkS
Lft
ir 1843 . .
259
2,628
15
126,915
5
10
1,269
3
4
98,848
16,639
—
» 1844 . .
259
2,628
15
—
126,335
5
10
1,263
7
4
106,351
—
—
20,056
—
—
» 1845 . .
258
2,628
15
—
126,035
5
10
1,260
7
4
89,051
—
—
20,081
—
—
» 1846 . .
256
2,628
15
—
125,335
5
10
1,253
7
4
101,259
—
—
13,243
—
—
» 1847 . .
208
2,628
15
—
125,335
5
10
1,253
7
4
109,857
—
—
13,704
—
—
Summa . .
505,369
—
—
83,723
—
—
Medeltal .
101,074
—
16,744
—
—
Detta medeltal af stång- och ämnesjernstillverkningen understiger med
något mer än 9,000 skeppund medeltalet af samma slags tillverkning under
de näst föregående fem åren. Att denna produktion likväl icke sjunkit mer
i följd af den några år rådande ofördelaktiga konjunktur för jernexporten,
får man tillskrifva de införde förbättringarne i handteringen, enär de bättre
eller ädlare tillverkningarne kunnat alltjemt med någon fördel afsättas.
19
Af manufakturen har egentligen ståltillverkningen de sednare åren tilltagit,
och uppgick den 18-1-7 till 4,280 Sk&. 14 LU. 19 U., hvaremot spiktillverkningen
utgjorde föga mer än dubbelt så stort belopp. De andra manufakturtill
verkningarne hafva bestått af mindre betydliga poster. En tillverkning,
som likväl under sednare åren icke ringa ökat sig, är den af liar,
hvilken nyssberörde år besteg sig till nära 600 tolfter.
Ädlare metaller, särdeles silfver och koppar, hafva under ifrågavarande
fem år utgjort föremål för ett stort antal inmutningar, men malmfångslen
har blott på få ställen varit sådan, att någon tillgodogörelse deraf ifrågakommit.
Vid Hornkulls silfververk i Philipstads bergslag, hvilket under berörde
år blifvit både upptaget och nedlagdt, erhöllos väl några hundra skeppund
malm, men hvaraf största delen ännu icke är försmällt. Vid Lahällsgrufvan,
äfven belägen der i bergslagen, har vunnits omkring 300 skeppund ännu
oskrädd malm. Oscars grufvan, på Getön i sjön Yngen äfven inom bergslagen,
har lemnat 870 skeppund blyglans, hvaraf vid Hellefors silfververk blifvit
tillgodogjorde 600 skeppund, som lemnat 300 lod silfver. Den betydligaste
tillverkningen har dock ägt rum vid ett i Vermskogs socken af Gillbergs
härad anlagdt silfver- och kopparverk, hvarest 1,157 skeppund fmskrädd
blyglans och aphtonit gifvit 583 lödiga marker 8 lod fint silfver. Tillgången
å aphtonit synes vilja fortfara och försäkra verket om ett längre bestånd.
Den vid nyssnämnde verk från flera grufvor särdeles Grimsbohl erhållna
dels gula kopparkis och dels grå kopparmalm har ännu icke blifvit tiilgodogjord.
Utur de till Jansbrohults kopparverk i Gunnarskogs socken hörande grufvor
hafva under sednare åren erhållits 1,156 skeppund stuffmalm och 1,272$
skeppund vaskmalm, men någon smältning deraf är ej anställd.
Skiffer-brotten i Glafva socken af Gillbergs härad hafva fortfarande varit
med vinst för ägarne bearbetade; men tälgstensbrottet i Tyksmarks socken
af Nordmarks härad deremot föga drifvet.
Fabriker, brak och öfriga näringar, hvilka icke höra lill bergsrörelsen. Det
största antalet af så beskaffade bruk eller inrättningar i länet, bestå afsalu-och
lego-sågar, hvilka år 1847 utgjorde 145 stycken. Under en sådan period för trävaruhandeln,
sorn de sista fem åren, då plankor voro till export lätt afsättliga,
efter höga pris, har det för sågarnes ägare väl lönat sig att drifva dessa verk, hvilket
ock skett med all möjlig omtanka; men äfven i allmännare hänseende, än hvad
ägarne beträffar, hafva sågverken varit vinstgifvande för provinsen, enär månsa
arbetare vid dem haft sysselsättning och förädlingskostnaden för större delen af
20
det från länets skogar under de omförmälda åren utdrifna timmer samt för
betydliga partier sågblockar hem tade från Norrige tillfallit orten.
Sedan klädesfabriken vid Edsvalla i Nors socken blifvit år 1845 nedlagd,
drifves icke på landet i provinsen någon sådan fabrik.
Vid de sex färgerier, som, med undantag af städerne i länet, funnits
under de sednare fem åren, äro till verkningarlie uteslutande lämpade efter
allmogens behof.
Det enda intill 1847 i länet befintliga pappersbruk, anlagdt vid Gullsby
i Jösse härad, har under berörde och de fyra föregående åren drif vits med
13 lill 20 arbetare. Förstnämnde år påbörjades anläggningen af ett bruk för
enahanda tillverkning inom Nyeds härad.
Frenne glasbruk finnas inom provinsen, nämligen Liljedals i Grums
härad, Sölje i Giiibergs härad och Eda eller Emteruds i Jösse härad, vid
hvilka glaslillverkning alla de omförmälda åren ägt rum med 38 till 92 arbetare
vid Liljedals bruk, med 20 till 22 arbetare vid Sölje samt med 40 till
44 arbetare vid Eda glasbruk; och utgjorde 1847, enligt inkoinne uppgifter,
tillverkningarnes sammanräknade värden 92,961 R:dr.
Då de garfveriet' för beredning af läder på engelska sättet, som tid
efter annan blifvit i länet inrättade, icke alia varit i jemn gång under de år
hvarom nu fråga är, upptager den härvid fogade tabell för landet endast
fem sådane; och uppgingo tillverkningarne vid fyra af dem år 1847 i värde
tili sammanräknade 8,154 R.dr. För det femte garfveriet saknas uppgift härom.
Ett tobaksspinneri i Arvika köping har åren 1846 och 1847 varit
drifvet med 15 till 19 arbetare, och är tillverkningen vid detsamma uppgifven
ena året till ett värde af 13,333 R:dr och det andra lill 6,166 R:dr.
Tegelbruk finnas val flerestädes, men deras tillverkningar hafva hitintills
icke motsvarat länets behof af detta byggnadsämne.
Binäringar. Genom körslor och forsling af malm, kol, tackjern, smiden,
trävaror, spannmål och andra förnödenheter för bergslagen, bruken och sågverken
hemlar allmogen ofta betydliga inkomster, sorn äfven utgöra nödvändiga
berguingsbidrag för brukare af smärre hemmanslolter med så inskränkt
jordbruk, alt de deraf icke kunna hafva sin utkomst. Under de sednare åren
har bergslagen likväl understundom fått sakna tillräckligt antal körare för
forslingen af dess effekter, dels derföre att allmogen användt mera arbete pä
sitt jordbruk än tillförene och dels emedan den i hemorten haft tillfällen lill
lönande förtjenster genom ai bets-biträde vid timmerforslingen. Dessa omständigheter
hafva jemväl verkat till körarelönernas höjning åtminstone i några orter.
21
Många af invånarne i Fryksdals härads nedre tingslag och Kihls härad,
hvilka äro kunnige i att snickra, timra samt rödja och upplöja odlingsmark,
fortfara att med dessa arbeten skaffa sig goda förljenster på andra orter, håde
inom länet och uti flera andra Rikets provinser, isynnerhet i trakten af Slockholm.
Tili stort antal, sannolikt omkring tusen personer utvandra de hvarje
vår för sådant ändamål, de fleste i följd af förut uppgjorda arbelsbeting, och
återvänder en del af dem till hemorten under sommaren vid bergningsliclen
för att inberga sin gröda, men mängden först senare på hösten. Med få undantag
förrätta de väl sina arbeten och lefva derunder sparsamt, merendels
på den från hemmet medförda matsäcken, men hemkomne användes olia illa
den inljenla penningen. Ostridigt är dock att denna allmoge i sin slöjdfärdighet
äger en säker binäring.
Timmerflottning och båtfart på de talrika vattendragen i länet hafva
under de ifrågavarande åren, i anseende till den liflig» trävarurörelsen, sysselsatt
och lemnat uppehälle åt större antal arbetare än eljest; men till sjöfarten
på Venern begagnas få af arbetsklassen i Wermland, utan förhyras
vanligen det mesta sjöfolket dertill ifrån Bohus län.
Tjärubränning bedrifves väl af allmogen flerstädes i provinsen, dock icke
i den mån, att orten derigenom erhåller sitt behof af denna vara eller att
liandteringen kan såsom en allmännare binäring anses, oaktadt rika tillgångar
på råämnen för densamma här finnas. EnligL nådig tillåtelse anställdes 1841
f. d. Apothekaren Johan Kantzow med aflöning af Slats-medel för att
inom detta och Stora Kopparbergs län meddela allmogen undervisning i tjärutillverkning
och andra likartade för otterne lämpliga industri-företag. I
detta ändamål besökte han efterhand under åren 1843, 1844 och 1845 de
flesta härader i Wermland, vid hvilka tillfällen håg lill en böl jan bemärktes
hos invånarne på åtskilliga orter alt förvärfva sig närmare kännedom örn
konsten att tillverka god tjära, och så kallade tjärudalar anlades äfven flerstädes
efter Kanlzows föreskrift, men arbetet dermed afstannade snart, förnämligast
af den orsak, alt trä varuhandeln under liden lifvades allt mer och
mer, och lönande förljenster derigenom uppkommo för allmogen vid limmerrörelsen.
Under sådana förhållanden kunde man icke heller skäligen hoppas
att allmogen skulle, med åsidosättande af sina inkomstgifvande arbeten för
denna rörelse, vid hvilka de hade vana, egna sig med någon ifver åt en ny
eller åtminstone för mängden mindre bekant näringsgren. Kantzows omförmälde
åtgärder här i länet upphörde ock med 1846. Emellertid synas de
jemte några af länets Hushållnings-sällskap utdelade mindre premier för tjäru
-
22
bränning icke hafva varit utan ali verkan, emedan tjära, tillverkad inom provinsen
i sednare åren, understundom funnits att tillgå, af bättre beskaffenhet
än den, som tillförene kunnat erhållas.
Jagt och djurfång idkas dels för rofdjurs ulödande och dels till husbehof
samt i de norra orterna till afsalu.
Fiske utgör för eli del strandboer vid Venern en näringsgren, hvaraf
likväl icke hemtas betydliga inkomster. Afkastningen af det större laxfisket
i Clara eif vid Deijefors har väl ömsom stigit och fallit; men ändock altid
varit ganska vinstgifvande.
Linne, ylle-och bom ulls väfnader förfärdigas af allmogen för egna behof och
i åtskilliga orter äfven till försäljning, dock i små partier.
Handel. Den drifves å landet med tackjern, jernbrukens tillverkningar,
trävaror, spannmål, bränvin och ladugårdsprodukter. Götheborg är egentliga
afsättningsorten för stångjern, manufaktursmide, plankor och bjelkar, som
utgöra de provinsens produkter, hvilka till export föryttras. De i närheten
af Norrska gränsen belägna jernbruken afsätta likväl större delen af sina tillverkningar
på Norrige. Timmer aflåtes äfven från länets västra orter till
Norrige och sågverken vid Uddevalla och från andra trakter till sågarne vid
Götha eif. Af spanmål ske uppköp både inom länet och från Westergötland
samt försäljning till bergverken och de trakter i provinsen, der jordbruket
icke lemnar tillräcklig afkastning för invånarnes behof, äfvensom till Norrige
och Dalarne.
Sedan den af Eders Kongl. Maj:t under den 22 December 1846 i nåder
fastställda Handels-Ordning utkom, hafva år 1847 sjutiocn personer hos Eders
Kongl. Majlis Befallningshafvande sökt och erhållit tillåtelse till handels idkande
i öppna salubodar å landet inom länet, med de varor och på sätt i HandelsOrdningen
medgifves och bestämmes. Hvad verkan denna handelsfrihet må
hafva på landsbygden och dess invånare, har ännu ej kunnat visa sig; men
anmärkas bör dock, att flera af nämnde handlande blifvit snart med otillåten
bränvinsförsäljning beträdde och att åtskillige af dem, efter att hafva endast
en kort tid drifvit handelsrörelsen, måst till borgenärerne sin egendom afstå.
Handt verker ier på landet. Enligt för sista året af detta qvinqvennium
eller 1847 till Kongl. Commerce-Collegium aflemnad uppgift, funnos då på
landsbygden 313 handtverkare och gerningsmän af skomakare, skräddare,
s) O o O
kakelugnsmakare, murare, färgare, garfvare, glasmästare, hattmakare, kopparslagare,
målare, snickare, smeder, urmakare, vagnmakare, sadelmakare, och
bagare, hvilka begagnade 176 arbetare. Bland dessa handtverkare och gerningsmän
voro likväl 188 skomakare och skräddare.
23
Till förbättrande af land- och vatten-kommunikationerna i länet hafva
flera för det allmänna och för ortens näringar nyttiga arbeten blifvit under
de sista fern åren dels utförda, dels påbörjade och dels förberedda. Sådana
arbeten öro:
0) Backars omläggande och förbättringar å vägen genom Glafva socken
i Gillbergs tili Nordmarks härad, hvilket arbete vägbyggnadsskyldige, med
understöd af ett dertill i nåder beviljadt stats-anslag stort 2,166 R:dr 32 sk.
år 1846 fullbordat.
1) Omläggning af vid pass två mils väg utaf landsvägen emellan Högboda
och Lerhols gästgifvaregårdar i Jösse härad, hvarigenom färjan öfver Skärmnässundet
och ett stort antal svåra backar kommo att försvinna samt häradet
erhöll endast en i stället för tvänne vägar emellan nämnde gästgifvaregårdar
att underhålla. Detta arbete, hvarmed var afsedt att i betydlig mån förbättra
en del af den, för kommunikationen emellan Stockholm och Christiania mest
begagnade vägen, och lill hvilket ett stats-anslag af 10,750 R:dr, motsvarande
f af kostnadssumman efter upprättadt förslag, blifvit i nåder beviljadt,
iörelogs 1845 och var redan 1847 så vida fulibordadt, alt den nya vägen
då till begagnande blef upplåten; men ehuru häradet för omläggningen användt
vida högre kostnad, än den i förslaget beräknade, har den del af vägomläggningen,
som leder öfver Brunskogsfjellet icke blifvit fullständigt efter
uppgjorda planen utförd, ulan återstår ännu något arbete derå.
c) Omläggning af landsvägen emelian Bogeruds och Råda gästgifvaregårdar
i Elfvedals härads nedre tingslag. Den del af gamla vägen, som blifvit
omlagd, utgjorde 9,383 alnars längd med många backar, hvilkas lutning
vexlat emellan en aln på nio och en på fem. Den nya vägens längd är åter
9,774 alnar till största delen jemn och med ingen lutning öfver 1 på 15.
Kostnaden för denna vägomläggning med jordersättningar har uppgått till
8,822 R:dr 22 sk. 6 r:st, som blifvit utgjord med det till arbetet nådigst beviljade
anslag af stats-medel 4,950 R:dr, med häradets vägbyggnadsskyldiges
bidrag 880 R:dr och med de af Uddeholms bruks-bolag särskildt, utöfver
dess andel såsom vägbyggnadsskyldigt tillskjutne 2,992 R:dr 22 sk. o r:st banko;
hvarjemte bemälde Bolag utan ersättning lemnat jord till omläggningen,
der den går öfver dess ägor. Arbetet börjades 1845, fullbordades 1847 och
lemnade särdeles nyttig arbetsförtjenst, helst skördarne der i orten berörde
år voro svaga. Denna väg jemte den här nedan under Litt. h. omförmälde
sammanbinder segelbara delar af Klarelfven.
24
d) Omläggning af landsvägen emellan Bränfors Gästgifvaregård oell Philipstad.
I anseende till de å gamla vägen mellan dessa orter befintliga många
och branta backar, sorn försvåra forslingen af den mängd tunga varor och
effekter, hvilka föras från och till bergslagen, bär man länge varit betänkt
att förbättra denna väg, men äfven villrådig om sättet att utan öfverdrifna
kostnader sådant åstadkomma å den bergiga och oländiga lokalen. År 1845
uppgjordes omsider plan för omläggningen, hvartill ett stats-bidrag af 8,614
R:dr påföljande året nådigst beviljades. Arbetet var 1847 redan långt framskridet
och är nu mera fullbordadt, till stor belåtenhet för ortens invånare
och de trafikerande, då den lija vägen har endast några få backar af mindre
betydenhet och är vid pass en fjerdedels mil kortare än den gamla, hvars
längd utgör 1$ mil. Kostnaden för denna väl utförda vägbyggnad har dock
vida öfverstigit beräkningen i det derföre uppgjorda förslaget.
e) Omläggande af försänkningar och flötverk vid Klarelfvens strand nära
Carlstad, till förekommande af den der varande landsvägens utskärning vid
elfvens flöden, samt omläggning af en slörre backe å allmänna vägen vid
Löfed i Grafva socken och Kihls härad. Af dessa arbeten, lill hvilka ett anslag
af stats-medel till 1,750 R:drs belopp i nåder beviljats, bar det förra
blifvit till slörre delen verkställdt och det sednare eller backomläggningen
fullbordadt inom 1847 års utgång.
f) Omläggningar till flera backars undvikande å allmänna vägen inom
Svanskogs socken, hvaraf en del tillhör Dahlsland. Till detta arbete, som
företogs 1847, beviljades i nåder samma år ett stats-anslag af 2,127 R:dr
30 sk. io r:st.
g) Omläggning af 1,635 alnar utaf allmänna häradsvägen emellan Råda
och Asplunds gästgifverier vid det så kallade Stjernsberget i Elfvedals härads
nedre tingslag för att undvika backar, hvilken omläggning Uddeholms bolag
enskildt bekostat med 860 R:dr banko jemte det bolaget tillsläppt den dertill
behöfliga jorden och tillsyningsarbete. Denna omläggning, gynnad af lokalen,
företer ett väl lyckadt arbete.
h) Omläggning jemväl på Uddeholms bolags enskilda bekostnad af 888
alnar utaf allmänna häradsvägen emellan Råda och Bergsängs gästgifvaregårdar
i nyssnämnda tingslag, till undvikande af den svåra, så kallade Kropphedsbacken,
hvars minsta lutning var en på elfva, men största en på fem och
trefjerdedels. Den nya vägen är 1002 alnar lång och dess största lutning en
på tjugu.
25
i) En större brobyggnad öfver Ufån i samma tingslag, der allmänna
vägen emellan Räda och Asplunds gästgifvaregårdar framgår öfver nämnde
vattendrag. Den derstädes förut varande bron, byggd på timrade kistor,
fyllda med slen, bortfördes jemte dessa kistor ur 1844 af ett starkt vattenflöde,
bekant genom de skador, det flerestädes i länet förorsakade. Den nya
bron, stödd på väl underpålade landfästen, bar den egenheten att bestå af
ett enda hvalf med 80 lots vidd emellan hvalffölterne samt alt hvalfbågarne
utgöras af sammanfogade plankor lill så stor del, som icke vidröres af flodvattnet,
hvaremot deras nedra delar, på hvilka floden kan uppstiga, beslå
af tackjern. Till denna väl utförda brobyggnad, som är af tingslaget bekostad,
bar Uddeholms bolag, utöfver sin andel i kostnaden efter hemmantalet,
til Isk ju ti t 1,000 R:dr banko.
Härvid torde ock böra nämnas, att Uddeholms bolag, för att befordra
en i plan varande förbättring af den utomordentligt svåra och backiga vägen
emellan Dufvenäs och Bogeruds gästgifvaregårdar i Elfvedals nedre tingslag,
till detta företag anslagit en summa af 2,000 R:dr banko samt alt samma
bolag äf ven före den tid, hvarom nu fråga är, gjort flera uppoffringar för
gagneliga vägförbältringar der i orten.
Seffle kanal-bolag har under de ifrågavarande fem åren fortsatt de i
sammanhang med kanalbyggnaden ställda muddringsarbeten i Bvelfven och
of vanliggande vattendrag, som genom denna eif har sitt utlopp i Wenern,
hvilka arbeten hafva underlättat segelfarten pu vattendraget.
Genom Majoren vid Kongl. Flottans Mekaniska Corps Olivecrona har
Uddehol ms bruks-bolag låtit anställa undersökning för att utröna huruvida
båtleder må kunna öppnas från Philipstads norra bergslag, så väl åt Elfvedals
härad, som åt Vester Dalarne samt från Sunnemo socken i nämnde härads
nedre tingslag till den båtled, som genom Philipstads södra bergslag går
till Christinehamn. Dervid har det ock visat sig att möjligheter verkligen
gifvas för dessa trenne båtleders tillvägabringande, nämligen: för den förstnämnda
från Nordmarks och Tabergs grufvor genom Gustaf Adolfs socken
till Ufån och Klarelfven ofvan Edsforsen, hvarifrån denna eif bildar nio mils
obehindrad båtled norr-ut, för den andra från samma utgångspunkt till
Rämmen och Dalgränsen norr om Gustafsströms bruk åt Säfsen, och för den
tredje från Grässjön förbi Svartåhyttan åt sjön Stora Lungen i Lungseruds
socken. Kostnaderne för dessa företag anses likväl öfverstiga fördelarne deraf
för det närvarande, hvarföre deras utförande måst lemnäs åt en framtid, med
Berättelse öfver Wermlands Län för åren 1843—1847. 4
26
undanlag af en mindre del, sorn medför en direkt nytta för Uddeholms och
Räms bruks-bolagen samt Tabergs och Nordmarks grufvefält med flera orter
i Philipstads norra bergslag. Denna mindre del af båtledsförslagerne till
Ell veda len och Vester Dalarne är för begge dessa gemensam och sträcker sig
norr-ut från Tabergs grufvor lill sjön Sandsjön. Kostnaden derför, inberäknad
den för en bestämmande sluss, är uppskattad till 45,000 R:dr Banko;
och under Majoren Olivecronas ledning är detta arbete påbörjadt. Kanalen
framlöper i sluttningen af en höjd, har minsta bredd i botten 10 fot och i
vattenytan 28 fot samt djup 3^ fot. Efter gjord beräkning skall den blifva
färdig år 1851 till en längd, utom Sandsjöns, af 15,700 fot. Med denna
kanalbyggnad star i samband en väganläggning från Sandsjön till Mokärnshyttan
af omkring 13,000 alnars längd, hvilken anläggning lärer ofördröjligen
företagas för att. blifva färdig liktidigt tued kanalen, hvars närmaste ändamål
. 1*1!
är att underlätta malmtransporten från grufvefälten till de masugnar, hvilka
äro belägne i nordlig riktning derifrån, äfvensom att befordra jerntransporten
från de i samma riktning befintliga jernverk samt lätta tillförseln af timmer
och andra trämaterialier till grufvorna, hvarest brist och dyrhet derå råder.
Derjemte har kanalen ett annat ganska vigtigt mai, som ernås på samma gång
som båtleden. Ägarne af Nordmarks och Tabergs betydliga grufvefält tillvägabragte
för något mer än tvänne decennier tillbaka en vattenledning från Grundsjön,
för alt erhålla driftvatten till uppfordrings verken för vatten och malm, och
delade sig emellan vattenkraften likasom kostnaden; men som vattentillgången
i Grundsjön är inskränkt och grufvorne fortgående afsänkas till större djup,
inträffar det att uppföd rings ver ken längre tider afstanna för vattenbrist och
grufvedriften såmedelst lider afbräck. Genom den nya kanalen blifver denna
vattenbrist fullkomligt afhjelpt för Taberg, hvilket och verkar till fördel för
Nordmarken, hvars behof i samma mån lättare fylles med den gamla vattenledningen.
Forlönernes stegring har i Philipstads bergslag varit så betydlig
de sednare åren alt man befarat cn menlig verkan deraf på de industrigrenar,
hvilkas tillvaro bero på forslingsmöjlighet. Då jernhandteringen bar alt
uppbära en forslingskostnad af omkring 3 R:dr 24 sk. Rgs för ett kördagsverke
med en häst vid framskaffande af malm och tackjern, vill man anse ett maximum
vara hunnet, hvaröfver förmågan icke sträcker sig, under närvarande
förhållanden, eller så framt konjunkturen för denna handtering icke skulle
taga en oväntad lycklig vändning. Om å ena sidan rivalisationen om körkraftens
begagnande är en naturlig anledning till det derföre stegrade pris,
så får likväl å andra sidan antagas, att allmogens förbättrade ställning och
27
väckta liag för skötseln af eget jordbruk samt för hemarbete, i stället för
vistelsen å landsvägen, allt framgent kominer att föranleda minskning i lego
O
ö O O
körares antal och således fortgående böjning af Jegopriset. Uddeholms bolag,
som för sina betydliga malmtransporter hitintills användt ett stort antal
iegokörare, men genom Tabergs kanal lärer blifva i stånd att bedrifva största
delen af dessa transporter med egen körkraft, bereder alltså medelst denna
anläggning icke blott sig för dess grufvor och verk en betydlig lättnad i
transporterne, utan sannolikt ock öfriga bergslagen, der Iegokörare icke kunna
umbäras, en afsevärd nytta, den man ock torde värdera.
En annan föga kostsam men dock nyttig kanalgräfning till öppnande af
större båtled emellan Rådasjön och Lidsjön i Elfvedals härads nedre tingslag
bar ock blifvit af Uddeholms bolag på dess enskilda bekostnad verkställd.
Sedan vid undersökning, som Kapitenen vid Kongl. Flottans Mekaniska
Corps Norström enligt åtskillige bruksägares och fabrikanters begäran förrättat
för uppgörande af plan till omläggning och förbättring af vägen emellan
lastageplatsen sjöändan vid Bergsjön, i Warnums socken, och Christinehamn,
å hvilken väg årligen framforslas dels stora qvantiteter tackjern, som afsändas
från Philipstads bergslag till Christinehamn, i ändamål att derifrån sjöledes
afgå till andra hamnar vid Wenern och vidare till bruken, dels ock en betydlig
mängd spanmål ock andra varor, hvilka från Christinehamn försändas
till bergslagen för dess behof, uppmärksamheten blifvit fästad derå, att lokalen,
der denna en mils långa väg framgår, var gymsam för jern vägsanläggning,
har i Fastings marknad 184-7, efter öfverläggning emellan då församlade bruksägare
och tackjerns-försäljare, ett bolag bildat sig och tecknat ett aktiebelopp
af 100,000 R:dr till anläggande af jernväg för körkraft emellan Sjöändans
lastageplats och Christinehamn, hvarför kostnaden beräknades lill 94,046
R:dr 32 sk. Vid berörde tillfälle upptogs åter ett i samma ändamål, sorn
jernvägsanläggningen, eller för underlättandet af varutransporten emellan Philipstad
och Christinehamn uppgjordt, men i mångå ar hvilande förslag, att
medelst kanal- och slussbyggnader sammanbinda de flera sjöar, å hvilka berörde
transport till större delen sker, och såmedelst öppna en oafbruten båtled
emellan Philipstad och Sjöändan, — för utförandet af hvilket företag, som med
åtskilliga förändringar i äldre planer derför beräknades att kosta 1.10,000
R:dr, ett bolag äfven genom aktieteckning då bildades. Rikets sist församlade
Ständer hafva sedermera beviljat det förra af dessa bolag ett amorteringslån
af 66,666 R:dr 32 sk. såsom understöd till befrämjande af den omförmälda
jernvägsanläggningen, men afslagit det sednare bolagets framställning om stals
-
28
bidrag till kanal- och slussbyggnaderne. Det ena af de sålunda ifrågaställa
arbeten eller jernvägen kommer alltså till verkställighet, och förberedelser
ske dertill.
Till omläggning af den mycket backiga och särdeles obeqväma landsvägen
från Högåsens gästgifvaregård i Carlskoga härad af Nerikes län lill Christinehamn,
af hvilken väg en del löper inom Wermland, har Majoren Lilljehöök
förrättat undersökning och uppgjort plan; och hafva Ölme häradsboer och
Christinehamns stads invånare vid sammanträde inför Eder Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande redan 1846 förklarat sig villige att vägomläggningen så
vidt den sträcker sig inom detta län och deras områden verkställa; men
frågan om vägens omläggning inom Carlskoga härad, hvilken står i ovillkorligt
samband med den inom Wermland, lärer ännu icke vara afgjord.
Flera andra förslag och planer till gagneliga vägbyggnader och vägförändringar
hafva dessutom blifvit under de ifrågavarande åren, efter anställda
undersökningar dels på allmän, dels på menigheters och dels på enskildes
bekostnad uppgjorda, såsom: till vägomläggning från Jernskogsboda genom
Skillingsmarks socken i Nordmarks härad till Norrska gränsen, medelst hvilken
anläggning, fortsatt i Norrige, en ny väg för kommunikationen med
Christiania skulle vinnas af jemnare beskaffenhet och nära fyra mil kortare,
än den nu varande närmaste vägen emellan nämnde stad och Carlstad öfver
Kongsvinger: till ny vägbyggnad från Lillnors gästgifvaregård i Grums härad
till Högboda i Jösse härad för att undvika betydliga backar å den del af
vägen från Carlstad åt sistnämnde härad och Norrige, som går genom Kils
härad: lill omläggning af ett stort antal svåra backar å landsvägen genom
Grums, Gilbergs och Nordmarks härader öfver Hån åt Norrige: lill omläggning
af backar å tvänne särskilda vägar från Kils lill Fryksdals härad: och
lill omläggning af vägen från Molkom i Nyeds härad till Deye i Kils härad
DO O ~ x> «/
för borttagande af flera besvärliga backar, som försvåra de tunga körslorna å
denna väg emellan bergslagen och bruken i nämnde härad. I följd af dessa
förslag har dock något vägarbete ännu icke blifvit påbörjadt, men frågorna om
sistnämnde förändring emelian Molkom och Deye och angående backars omläggning
å vägen emellan Olsäters gästgifvaregård i Kils och södra Ås i Fryksdals
härad äro underkastade laga pröfning.
1 sammanhang med hvad nu blifvit i underdånighet anförd t rörande
företagen lill land- och vattenkommunikationernes förbättrande i länet, torde
äfven böra omnämnas ett pågående vigtigt arbete till sjöfartens betryggande
på Wenern, ett arbete som afser icke blott denna provinsens gagn utan en
29
vida allmännare nytta. Enligt Kongl. Brefvet den 24 November 1813 har
en Direktion beslående al vallia ledamöter ulaf bruksägare, fartygsägare samt
bandels-societeterne i Götheborg och i alla de invid Wenern belägna städer,
uti hvilken Direktion Landshöfdingen i Wermland alltid, dock i följd af val,
varit ordförande, sig uppdraget alt med de afgifter, hvilka, efter fastställd
taxa uppbäras för gods, som fragtas pä Wenern och för fartyg, som besegla
sjön, bekosta lots- och prickhållningen dera samt fyrbåk ars och sjömärkens
underhållande, eller de så beskaffade anstalter, som för séglationen å sjön
äro nödvändige; och aflönar Direktionen derjemte uppsyningsman, som tillser
alt dessa anstalter hållas i behörigt skick. Då denna Direktion genom uppsyningsmännens
rapporter och anteckningar erfarit, alt många grund blifvit
efterhand under sednare åren i Wenern upptäckta, hvilka icke funnos omnämnda
i den tryckta besk i ilningen öfver denna sjö, och icke heller upptagna
å den 1789 upprättade och 1824 förbättrade, i allmänt bruk varande karta
öfver sjön, hvilken karta dessutom uppgafs vara i andra afseenden mindre
tillförlitlig, ingick Direktionen år 1843 till Eders Kongl. Maj:t med underdånig
anmälan om dessa förhållanden, och anhöll i underdånighet alt ny mätning
af Wenern till vinnande at fullständig beskrifning och säkra sjökort
öfver denna sjö, mätte på statens bekostnad i nåder tillförordnas; och täcktes
Eders Kongl. Maj:t under den 2:dra Februari 1844, med nådigt bifall härtill,
anslå en summa af 25,000 Rrdr banko, alt med 5,000 R:dr årligen i lein år
från och med det sistnämnda eller 1844, af handels- och sjöfarts-fonden utgå
och till berörde sjömälningsarbete användas, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t i
nåder tillåtit, att ledningen och ansvaret vid mätningen och beskiifningens
o O O
uppfattande uppdrogs åt en officer från Sjö-Arkivet och att nödigt anlal offi
cerare
at Kongl. Flottan, honom lill biträde, äfvensom underbefäl och båtsmän
till förrättningen kommenderades. Den nya mätningen af Wenern
företogs alltså 1844 så snart årstiden det tillät och fortsattes de följande åren.
Som likväl ofvanbemälde Direktion, af de underrättelser, hvilka chefen för
Sjömätningsexpedilionen årligen lemnat om arbetets fortgång, hvari en ogynsam,
regnig och stormig väderlek ofta, särdeles under första året, verkat hinder,
trodde sig, efter tre års föilopp finna, alt mätningen inom de utsatta
fem åren och med det nådigst beviljade anslaget icke kunde utföras, anmälte
Direktionen sådant i underdånighet bos Eders Kongl. Maj:t, som medelst
nådigt bref af den 9 Juli 1847 täcktes bevilja ett ytterligare anslag på
tre år eller för 1849, 1850 och 1851 att i och för sjelfva mätningen å
Wenern af Handels- och Sjöfarts-fonden utgå med 4,000 R:dr under hvartdera
30
;il de Ivaline forsla samt 4,784 R:dr 34 sk. 3 rist under det tredje eller tillsainmans
med 12,784 R:dr 34 sk. 3 vist. Delta vigtiga och af behofvet högt
påkallade mälningsarbete fortgår ock i foreskrifven ordning.
§. 4.
S°oSiSisk Författning.
Kammarverk. I följd af skattläggningar, sorn ågålt rekognitions-skogslägenheter
har ||dels mantal upder sista qvinqvennium i länet tillkommit, och
linnas numera inom det samma l,768$fidels förmedlade hemman.
Enligt vederbörliga tillståndsresolutioner äro under berörde tidrymd 13
tullmjölqvarnar med 30 par stenar anlagde.
11 e m m a n s kly fn in gen har under samma tid fortgått i åtskilliga orter, synnerligast
i vestra delen af länet, hvaremot annorstädes, såsom i östra och
mellersta delarne deraf, små hemmanslotter ej sällan sammanfallit till färre
ägare. År 1847 hade länet 15,267 hemmansägare, hvilket antal visserligen är
ganska stort med hänseende till antalet af hemman, som dessa jordägare besitta.
En länge fortgående folkökning har naturligtvis verkat allt mer och
mer till jordens styckning, och denna styckning var redan långt före den
tid, hvarom nu fråga är, flerestädes drifven derhän, att många jordägare
funnos och ännu finnas, som icke kunna anses besutne på sina lotter; men
under sednare tiden har hemmans-klyfningen, efter alla anledningar, mera
bestått deri, att å bela hemman eller å större delar tillkommit flera åboer,
med tillräckligt jordbruk för hvarderas bergning, än i en hemmansstyckning
till obesutenhet eller nära gränsen derintill. Inom provinsen har således i
det hela hemmansklyfningen väl under berörde tid tilltagit, dock icke i något
jemförligt förhållande till folkökningen. Deremot får det antagas att, i
den mån jordbruket förkofras, en större arbetsstyrka dervid erfordras, och att
af sådan orsak flera tjenstehjon och arbetare nu än fordom vid länets jordbruk
begagnas. Afsöndringar af jord och lägenheter från hemman med bestämmande
af viss afgäld derför enligt Kongl, förordningen den 19 December 1827,
hafva väl under de sista fem åren förekommit men till ringa antal. De flesta
jord upplåtelser ske åter af ouppodlad mark till mindre rymd, än den i nyssnämnda
Kongl, förordning bestämda, och äga ofta rum blott i följd af munleliga aftal.
Ender åren från och med 1843 till och med 1847 har Eders Kongl.
Majlis Befallningshafvande utfärdat förordnanden för landtmätare till verkställande
af 653 laga skiften och 202 andra förrättningar.
31
Statsbidrag. Vid jemförelse af tabellen för landet inom Wermland för
åren 1838 till och med 1842, med den för åren 1843 till och med 1847
-visar det sig att statsbidragen för de sednare fem åren hafva understigit
samma bidrag för de förra med ett belopp af 28,967 R:dr 27 sk. 3 r:st.
Denna minskning i landets afgifter under de sista åren har uppkommit dels
genom den vid 1844 och 1845 årens riksdag beslutade nedsättning till hälften
af personliga skyddsafgiften, hvilken nedsättning med år 1846 inträdt, dels
genom lagmans- och häradshöfdinge-röntans upphörande, som med år 1841
ägt rum, dels genom nedsättning till hälften af tionde afgiften för tackjernstillverkningen
från och med 1845, enligt Kongl, kungörelsen den 29 November
1844, dels ock genom det att hammarskatts-jernpriserne, hvilka ligga till
grund för bevillningens bestämmande af jernbruket!, varit lägre under det
sednare än under det förra qvinqvennium. Då likväl väghållningsbesväret,
som till visst penningebelopp är i summan af statsbidrag inberäknadt, blifvit
för åren 1843 till och med 1847, i anseende till de flera denna tid inom
länet verkställda kostsamma vägförbuttringar, upptaget till 30,567 R:dr ig sk.
6 r:st. högre belopp än för de näst föregående fem åren, och de öfriga så
beskaffade bidragen äro under sistförflutna qvinqvennium, ehuru i mindre
mån, till beloppen förändrade, kan följaktligen icke genom jemförande af de
i tabellerne utförda hufvudsummor af statsbidragen utrönas, hvad minskning
i åtskilliga af dessa bidrag ofvanomförmälde skatteeftergifter rätteligen för
landet medfört. Vid jemförelse åter af de särskilde skattebidragssummorne
i begge tabellerne, befinnes att beviilningen efter 1 art. eller skyddsafgiften
samt lionden af bruken, bergsverken och andra inrättningar blifvit förminskade;
den förre eller skyddsafgiften med 18,554 R:dr 36 sk. 2 r:st. och den
sednare eller tionden med 73,332 R:dr 3 sk. 6 r:st. för de fem sista åren,
emot hvad dessa afgifter för de fem föregående åren utgjort, och att lagmans
och häradshöfdinge-räntan, som från och med 1841 ej utgått, bestigit sig för
åren 1838 till och med 1840 till 4,162 R:dr 4 sk. Anmärkas bör dock, att
länets invånare åren 1846 och 1847 fått erlägga under benämning affolkskoleafgift
ett belopp motsvarande det, hvarmed skyddsafgiften då varit nedsatt,
men hvilken afgift blifvit till församlingarne återlemnad för att till deras
skole-anstalter och således invånarnes gagn användas.
De ständiga räntorne å jordegendom kunna icke nu mera än förr anses
tryckande, men äro likväl mycket olika besvärande, i följd af de mer eller
mindre stränga grunder, som vid skattläggning och tiondesättning vunnit
tillämpning och de förändringar, hvilka hemmanen sedermera genom bättre
32
eller särare brukning, odlingar elier mistning af skog, fiske eller andra tillhörigheter
undergått, äfvensom, i anseende lill den för innehafvare al hemman,
hvilkas räntor äro indelade till erabels- och tjenstemäns aflöning, ofta
i frågakommande förbindelse, att in natura leverera räntespanmålen, eller att
betala den samma efter gångbara pris, då de äro högre än markegångspriserne.
Krono-utskylderne hafva under de ifrågavarande fem åren ganska jemnt
influtit inom östra och mellersta delarne af länet eller de så kallade Österoch
Mellan-Sysslets fögderier. Uti de norra och vestra fögderierne har väl
någon del af krono-uppbörden fått årligen utmätningsvis indrifvas, men icke
till så stora belopp, som mången gång tillförene. Deremot sedan lång tid
tillbaka hafva alla år vid summariska räkningens aflemnande öfver kronouppbörden
inom Söder-Sysslets fögderi, betydliga belopp af densamma funnits
utestående, förnämligast i Nordmarks och Näs härader. Orsaken till
della förhållande ligger deri, att när årsväxten mindre väl utfallit, och hvilket
ej så sällan inträffat, denna motgång varit särdeles kännbar i dessa härader,
hvarest jordbruket utgör allmogens dels enda, dels hufvudsakliga näring,
och jordmånen till större delen är mindre bördig. Restantierne i sistnämnda
fögderi minskades också mycket efter 1843 och 1844 årens bättre skördar,
o J
men ökades åter efter den svagare årsväxten 1846.
Fattigförsörjningen utgöres gemenligen på landet antingen på det sätt,
att fattighjonen till underhåll och vård indelas på rotar, hvaraf hvarje beslår
af flera hemman eller gårdar, eller genom de fattiges utackordering för ändamålet
till pålitliga husbönder, i hvilket sednare fall bidragen lill försörjningskostnadeu
äfven utgår efter roteindelning, vid hvilken hemmanens godhet
eller taxeringsvärden ligga till grund. Delta försörjningssätt har man, vid
uppgörande af Reglementen för församlingarnes fattigvård, enligt Kongl, förordningen
den 25 Maj 1847, sökt i möjligaste måtto bibehålla, och hvaraf
afven följt att icke många sä beskaffade reglementen ännu kunnat tillvägabringas.
Medgifvas bör jemväl alt man äger goda skäl att vidhålla berörde
ordning och grund för fattigvårdens besörjande, enär icke allenast fattighjonen
derigenom blifva, skiljda från hvarandra, medlemmar af ordentliga hushåll,
inom hvilka de mesta föra ett regelbundet lefnadssätt och efter sina återstående
krafter få göra något gagn, utan ock joidegendomarne efter deras
värden och behof af flera eller färre arbetare vidkännas försörjningstungan.
De flesta bruksegendomar och hyttor hafva åter från gammalt hvar för sig
särskild fattigvård för de behöfvande, som der tillkomma. Alt kostnaden
af
33
af detta onus för hela länet icke kan under sådana förhållanden med säkerhet
i penningar bestämmas, är klart; oell efter all sannolikhet har äfven denna
kostnad för de ifrågavarande fem åren blifvit för lågt beräknad.
Väghållningen är inom Wermland icke ringa betungande. Bristen på
tjenligt vägfyllnadsämne i de liesta orter förorsakar, att vägume sakna nödig
fasthet och blifva således snart sönderkörda, i synnerhet der forsling af tunga
effekter äger rum. Väghållare äro derföre nödsakade, att många gånger om
året, ofta med betydligt arbete, iståndsätta sina väglotter, och träffar väghållningsbesväret
hemmanen mycket olika, eftersom de hafva en mer eller mindre
begagnad väg att underhålla.
Då en stor del af länets allmoge genom forsling och körslor hemtar icke
ringa bidrag till sin bergning, borde man kunna tro att skjutsningen skulle
här i orten betraktas mera såsom ett inkomstgifvande göromål, än som en börda;
men så förhåller det sig likväl icke. För dera, som äro i behof af forslingsförtjenster
utgör ofta skjutsskyldigbelen ett hinder att företaga långväga lönande
forslingar, hvartill en hel vecka och understundom äfven längre tid
åtgår, och af landtmännen i allmänhet anses denna skyldighet besvärlig, genom
de afbrott i arbetena vid jordbruket, som den ej sällan medför. Detta
oaktadt hafva till och med 1847 endast vid 13 af de i länet utom städerne
varande 139 gästgifverier entreprenader om skjutsningen blifvit, i öfverensstämmelse
med Kongl. Brefvet den 2 Augusti 1844, lillvägabragte.
O o 7 O o
Politi. De tjenstemän, som äro anställde Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
till biträde i att tillse lagarnes efterlefnad samt vaka öfver
ordning och säkerhet i landet, bestå af fem kronofogdar och sjutton länsmän.
Såsom polis-makt betraktad, inom en provins af 157 qvadratmils rymd
och med 200,000 invånare, är denna tjenstemanna-personal, som derjemte
har flera andra ansvarsfulla och mödosamma åligganden, onekeligen mycket
fåtalig; och att den ännu icke befunnits alldeles otillräcklig för ändamålet,
får tillsk rifvas in väna ines laglydnad och öfvervägande böjelse för ordning.
Vid all verkställighet, vare sig i polis- och ordningsmål, uppbörds väsendet,
nisöknings- eller ekonomi-frågor har krono-heljeningen att påräkna
biträde af fjerdingsmännen, hvarförutan den omöjligen skulle medhinna eller
förmå att utföra alla de värf och vidtaga alla de åtgärder, som på densamma
ankomma. Fjerdingsmansbefatlningen skall egentligen af hemmansägarne i
tur inom hvarje socken bestridas, men flerstädes fortfar en och samma person
dermed i många år, efter öfverenskommelse socknemännen emellan och
Berättelse öfver Wermlands Län för åren 1843—1847. J
34
emot ringa ersättning, hvilket bevisar, att allmogen icke har någon motvilja
för bestyret och de dermed förenade göromål. Genom denna gamla kommunal-institution
tillhör en redbar och aktad del af folket den verkställande
makten samt biträder och stärker denna med sitt inflytande.
Sockne-nämnderne å landet, hvilka, i följd af Kongl, förordningen den
29 Augusti 1843 tillkommit, hafva visserligen inom åtskilliga församlingar
varit verksamma i att befrämja ordning och sedlighet samt att vårda sig om
församlingarnes gemensamma ekonomiska angelägenheter, men många al dessa
nämnder synas ännu icke hafva riktigt uppfattat eller förstått ändamålen med
deras tillvaro, emedan de antingen underlåtit all handling eller sökt sträcka
sina åtgärder till mål och ärenden, som tillhört domslolarnes eller den exsekutiva
maktens handläggning. Med tiden, i den mån man lärt sig bättre
urskilja hvad till kommunalbestyr må hänföras samt vana och erfarenhet
deri allmännare vunnits, skola sockne-nämnderne tvifvelsutan utveckla en för
landet och de särskilda menigheterne gagnelig verksamhet.
De, som för brott lagforas och hållas häktade, förvaras icke i häradsfängelserna
utan alltid å länshäktet äfven emellan de tillfällen då ransakning
rörande deras förbrytelser vid domstolarne äger rum. 1 anseende till det
gamla läns fängelsets otjenliga beskaffenhet börjades, enligt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga föreskrift, redan år 1842, på statens bekostnad, uppförandet af ett nytt
fängelse för länet här i Carlstad och fulländades byggnaden år 1847, hvilket
år i Juli månad de fångar, som då voro förvarade i gamla länshäktet, flyttades
till det nya. Delta innehåller 81 celler samt särskilda rum för sjukvård,
för ankommande fångars visitation och badning, för ekonomien, äfvensom
boningsrum för fängelse-direktören; och äro fångarne alltid der förvarade
hvar för sig i sin cell, utan all gemenskap sins emellan. Så åtskiljde och
med den regelbundna behandling samt religionsundervisning de derjemte
åtnjuta, hafva fångarne, med några få undantag, visat sig stilla, hörsamma
dem gifne föreskrifter, och mera böjda alt genom uppriktigt erkännande af
begångna förbrytelser förkorta, än alt genom undflygter uppehålla och förlänga
ransakningarne derom; och någon i cellfängelset härstädes förvarad
fånge har hitintills hvarken gjort försök att derifrån rymma eller behöft att
med fängsel beläggas.
Under de nedannämnda fem åren har följande antal fångar varit uti
länsfängelset i förvar hällne, nämligen:
35
1843 ....
1844 ....
1845 ....
1846 ....
1847 ....
För stöld
och andre
förbrytelser.
Försvarslöse
och transport-  fångar.
Bysättnirigs-  fån gar.
Summa.
Män.
186
212
231
215
180
Qvinnor.
18
20
21
40
26
Män.
94
78
61
67
67
Qvinnor.
28
17
17
13
15
Män.
2
4
3
11
—
Män.
282
294
292
285
258
Qvinnor.
46
37
38
53
41
Summa
1,024
125
367
90
20
1,411
215
Sedan Eders Kongl. Majit, uppå Landshöfdinges och Biskops underdåniga
förslag, åren 1844 och 1845 nådigst beviljat understöd af allmänna medel till
folkskolelärares aflöning uti 49 församlingar af Wermlands län, hafva under
nyssnämnde och de tvänne nästföljande åren folkskolor blifvit, i enlighet med
nådiga stadgan om folkundervisningen i riket af den 18 Juni 1842, ordnade
och kommit i verksamhet inom alla församlingar i länet, der sådana fullständigt
organiserade skole-inrättningar förut icke funnits; och då icke någon af
länets församlingar åsidosatt sin förbindelse i detta hänseende, hafva de samtelige
fått tillgodonjuta den, enligt Kongl, kungörelsen den 13 Mars 1846
utgående folkskole-afgiften.
Uti den fasta vexelundervisningsskola, som Uddeholms bruks-bolag för
20 år sedan inrättat inom Gustaf Adolfs församling af Elfvedals härads nedre
tingslag, och hvilken skola alltjemnt fortgått, hafva 50 till 55 barn årligen
njutit undervisning, hvarjemte de, under vistandet vid skolan, erhållit bostad,
föda och vård på bolagets bekostnad.
För allmänna hälsovården äro i länet anställde tre ordinarie provincialläkare
med stationer i Carlstad, Philipstad och Fryksdals härad, samt en
extra Provincial-läkare med station i Arvika köping; hvarjemte finnes antagen
för Näs härad en läkare, som af häradets invånare aflönas och för Uddeholms
bruks-bolags egendomar en bruks-läkare, som af bolaget njuter lön.
Tvänne lazaretts- och kurhus-inrättningar finnas uti länet, den ena i
Carlstad och den andra i Philipstad. Distriktet för den sednare utgöres
blott af Fernebo och Nyeds härader, och för den förra eller lazaretts- och
kurhus-anstalten i Carlstad af hela öfriga länet. — År 1847 vårdades på Carl
-
36
stads kurhus 178 samt pä Carlstads lazarett 324 personer; och utgör årliga
medeltalet af de patienter, som å denna inrättning, under de sista fem åren
från och med 1843 till och med 1847, erhållit sjukvård 220 på kurhuset
och 237 på lazarettet. På Philipstads lazarett och kurhus äro 1847 vårdade
74 personer, hvaraf likväl få varit föremål för behandling å kurhus.
Wermlands provincial-bank, som har sitt hufvud-kontor och sin styrelse
i Carlstad samt afdelningar uti städerne Chistinehamn, Philipstad och Wenersborg,
öppnades 1833, och erhöll genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bret
den 19 November 1846 för andra gången förnyad oktroy på tio år från den
Esta Juli 1847. Denna inrättning har under en omsorgsfull och noggrann
förvaltning väl uppfyllt sitt ändamål, såsom en kredit- och depositions-anstalt
för Wermlands och en stor del af Elfsborgs läns näringsidkare, och varit
för dem i väsendtlig mån gagnelig.
Sedan länets invånare genom deputerade vid sammankomst inför Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande år 1842 öfverenskommit, att bilda ett bolag
för hela länet till försäkring af hus och lösegendom å landet för eldskada och
till utgörande af brandstod, samt Eders Kongl. Majrl under den 11 Mars
1843 i nåder fastställt det reglemente, som för bolaget blifvit upprättadt,
började detta bolag sistnämnde år sin verksamhet med försäkringar till ett
ansvarighetsbelopp af 5,749,810 R:dr Banko. Vid första brandförsäkringsårets
utgång den 14 Mars 1844 utgjorde ansvarighetssumman för försäkringar redan
11,962,950 R:dr och bestämdes afgiften till 2 sk. 4 r:st. för hvarje 100 R:dr
lill ersättande af timade brandskador samt organisations- och förvaltningsomkoslnader.
Då i provinsen finnes ett betydligt antal verkstäder för jernhandleringen,
uppstod snart inom brandstods-bolaget fråga om uteslutande från
försäkringsrätt deri af hus med eldfarliga inrättningar samt af lösegendom
befintlig i dylika bus; och striden härom fördes så ifrigt att den till och
med hotade att föranleda bolagets upplösning, men slutade omsider med bibehållande
af rättigheten till så beskalfade byggnaders och lösörens försäkring,
dock mot betydligt förhöjda afgifter derför. Ansvarighetssumman för försäkringar
ökade sig 1845 och 1846 och uppgick den 14 Mars sistnämnde år
till 13,400,650 R:dr, men nedföll 1847 till 12,743,260 R:dr. Efter den 14
Mars detta år intill samma dag 1848 hade den likväl åter stigit och utgjorde
då 16,076,640 R:dr. Afgiften till betäckande af brandskadeersättningar och
förvaltningskostnader besteg sig 1845 till 4 sk. 2 r:st, men har sedermera alla
år utgått med endast 3 sk. 4 r:st. å hvarje 100 Ralr af ansvarighetssumman;
och bör man kunna hoppas, att denna lör länet högst nyltiga anstalt nu
37
vunnit den fasthet och det förtroende att dess fortfarande bestånd må vara
försäkradt.
§• 5.
Städer.
Carlstad. Under de sednast förflutne fern åren har stadens befolkning i
medeltal utgjort 3,143 personer, nämligen 1,374 män och 1,771 qvinnor
af hvilka 2,009 varit mantalsskrifne. Folkmängden har sålunda tilltagit sedan
1842 med 136 personer. Förhållandena med handel och handtverkerier
äro ungefärligen enahanda, som då min förra underdåniga berättelse afgafs.
Stadens stapelstadsrätt är ännu icke begagnad, utan har handeln, hvilken
för varutillförseln betj^dligeu underlättats genom den af tvänne ångfartyg
underhållna täta kommunikation med Stockholm och Götheborg, endast varit
idkad med den kringliggande orten. Derigenom att ett stort antal landthandlande
redan under första året efter det den af Eders Kongl. Maj:t i
nåder fastställda handels ordning af den 22:dra December 1846 utkom sökt
och erhållit tillstånd att nedsätta sig i särskilda orter inom länet, ehuru på
mer än trenne mils afstånd från stad, har afsättningen i minut för stadens
handlande blifvit minskad. Då likväl flera af dessa landthandlande förse sig
med sina förlager härifrån staden, skulle måhända handlanderne derstädes
mindre lida af de å landet tillkomne medtäflarne, om förluster å förlagsfordringarne
hos dem kunna undvikas; men emedan landthandlarne, hvilka till
stor del utan kapitaler börjat handelsrörelsen, sannolikt komma att begagna
samma utborgningssystem, hvilket tillförene i städerne orsakat, så många handlandes
obestånd, är äfventyret af sådana förluster icke ringa. 280 manspersoner
hafva i Carlstad haft sin utkomst af handeln och handtverkerierne,
å hvilka sednare den större frihet till deras bedrifvande, som genom den
sednaste nådiga handtverks- och fabriksordningen uppkommit icke synes haft
någon särdeles verkan till minskning af arbetsförtjenslen inom städerna.
Till sjöfarten, som hufvudsakligen idkas på Götheborg, för ditfraktande
af ortens export-produkter, jern och trävaror, samt hitförande af köpmansgods,
hafva 15 fartyg om 400 lästers drägtighet varit begagnade och 36
personer dervid sysselsatta. Förtjensten af denna fraktfart är beräknad till
2,500 R:dr årligen.
Stadens jordbruk begagnas till produktion både af säd och förnämligast
af foderväxter. Jorden är vid stadens anläggning donerad, men ännu icke
till hemmantal bestämd.
38
Inom staden finnes en klädesfabrik samt tvänne tobaks- och snusfabriken
Yid den förra bar under de fem förflutna åren tillverkningen per medium
uppgått i värde till 19,619 R:dr Banko årligen, och hafva dervid varit sysselsatte
17 fullvuxne personer och åtta barn. Yid de båda sednare fabrikerna
liar tillverkningen, likaledes i medeltal, uppgått till 41,950 R:dr årligen,
och dervid för arbetet varit använde 17 fullvuxna personer och 18 barn.
Carlstads sparbank har haft ett välgörande inflytande så väl inom staden
som orten. Dess insättningsfond utgjorde enligt sista bokslutet 381,210 R:dr
to sk. och bjelpfonden uppgick till 24,978 R:dr 7 r:st.
Stiftets gymnasium och en elementar-skola finnas här i Carlstad. Stadens
enskilda undervisnings-anstalter utgöras af en vexelundervisningsskola,
hvarest under sistförflutne vårtermin 134 gossar och 141 flickor kostnadsfritt
erhållit undervisning i christendom, historia, geografi, räkning och skrifning,
samt en flickskola, der 45 flickor sistlidne termin undervisades i åtskilliga
handaslöjder, såsom söm, strumpstickning, spillning och väfnad.
Af fattigvården lemnäs i staden husrum och försörjning åt 24 fattiga
och bräckliga personer, hvarförutan 21 åldre personer äro till försörjning å
landet utackorderade. 57 värnlösa barn underhållas äfven och uppfostras på
fattigvårdens bekostnad och äro för ändamålet inackorderade hos fosterföräldrar
på landet.
Christinehamn, grundlagd år 1642 och af framfarne Konungar tid efter
annan donerad med 8j hemman, jemte lösningsrätt till ett helt hemman
Sanna, i händelse detta skulle försäljas till någon annan än den, som förut
innehar fastighet i staden, äger en folkmängd af 1,092 mantalsskrifne personer
och 748 mantalsfrie, eller tillsammans 1,840 personer, så att folkmängden
sedan 1842 ökats med 162 personer.
Handeln bedrifves förnämligast med tackjern, och spannmål. Af tackjernet
från Philipstads och Carlskoga bergslager samt till någon del från
Nerike, har den sednare tiden blifvit, mest till bruken i vestra delen af länet
och Dahlsland, årligen afsatt ett belopp af omkring 40 ä 45,000 Sh&f. Spånlinden,
som uppköpes från Westergöthland, Nerike och Östergöthland, samt
äfven inom orten, försäljes till bergslagerne och Dahlarne. Tillförseln af
spannmål och victualievaror har på torgdagarne, synnerligast under höstoch
vintertiden, betydligen ökats hvarje år, så att dessa lorgdagar ofta äro
nästan lika mycket besökte, som de mindre marknaderne. Stadens läge på
4| mils afstånd från Carlstad och 6 i mil från Philipstad gör att handeln
nied specerier och kramvaror mindre kommer att lida intrång af i den kring
-
39
liggande orten etablerade landthandlande, än fallet mäste blifva uti Carlstad.
Al det stång- och manufakturjern, som årligen lill omkring 41,000 Sk&. utskeppas
till Götheborg från stadens våg och Hulls lastageplats, lydande under
Christinehamns våg, har staden ingen annan direkt inkomst än vågafgiflen,
som inflyter i stads-kassan lill bestridande af allmänna byggnaders underhåll
samt Magistratens jemte öfriga embets- och tjenstemäns aflöning; men af jernets,
synnerligast tackjernets, emottagande och befraktande hafva de i staden
bosatte faktorer och fartygsägare att påräkna en icke obetydlig förtjenst.
Handtverkerierna hafva ock väl icke hunnit till någon särdeles höjd
inom staden, men ändock beredt åtskilliga af dess idkare god bergning.
En tvål- och ljusfabrik, som afsätter ett icke obetydligt parti af sin
tillverkning, har den sednare tiden blifvit inrättad.
Sjöfarten, sorn hufvudsakligen bedrifves för befraktning af ankommande
stång- och tackjernseflekter, idkas för närvarande med 15 fartyg om 8,528
SIcftLs dräglighet, och hafva dessutom de sednare åren tvänne ångfartyg gjort
reguliera turer mellan staden och Götheborg.
Stadens odlade jord, utgörande 642 tunnland, fördelade på 298i tomter-,
är af bördig beskaffenhet och lemnar betydlig afkastning i spannmål och
foderväxter.
På enskild persons bekostnad bar bristen på godt drickbart valten inom
staden blifvit afhulpen, genom ledandet af en källa från en på omkring
i mil från staden belägen höjd till torget.
Den allmänna undervisningen bestrides dels uti en skola, med tvänne
lärare, den ena allönad af staten och den andra på stadens bekostnad, hvilken
skola, der lärjungarnes antal efter införandet af en ny läsemethod betydligen
ökats, ungdomen erhåller undervisning i allt hvad som erfordras för
att sedermera vinna inträde på Carlstads gymnasium; ■— dels uti den så kallade
Nilssonska folkskolan, hvarest efter Lancasterska melhoden meddelas
undervisning åt omkring 120 barn. Lärares aflöning och öfriga kostnader
för denna sednare skola utgå med 400 R:dr Banko årligen af framlidne
Vågmästaren Nilssons donationsfond. Af besparingarne å denna fond användas
dessutom årligen 600 R:dr till utackorderande af fattiga barn, 100 R:dr
till en arbetsinrättning samt enahanda belopp till anslag för fattige sjuke,
hvilka sistnämnde derjemte i donationsfondens bus åtnjuta kostnadsfri läkarevård
och skötsel. Fattiga qvinnor erhålla genom samma inrättning ständig
arbetsförtjenst med passande handaslöjder. Eu hufvudsakligen genom enskilda
bidrag grundad flickskola, der elevernas antal uppgått till 32, har redan
40
under den korta tid, som förflutit sedan dess bildande, visat välgörande
resultater af sin verksamhet.
Genom ett år 1847 upprättadt reglemente har fattigvården blifvit så
ändamålsenligt ordnad, att det förut vanliga tiggeriet i husen af stadens fattiga
alldeles upphört; att dessa, som förut i allmänhet fört ett lättjefullt lif,
numera kunna, så vida de icke sakna arbetsförmåga, i hvilken händelse de
å stadens fattighus intagas, hållas till en nyttig verksamhet; att bördorna
af fattigvården blifvit jemnare fördelade; samt att alla de förmögnare samhällsmedlemmarne
nu hafva, för de fattighjon en hvar erhållit på sin lott,
omedelbart bestyr med fattigvården, hvilken följaktligen skötes med mera
uppmärksamhet och omtanka än händelsen kunnat vara tillförene, då hela
detta bestyr ålegat en eller några få personer, som, älven med bästa vilja,
icke kunnat nöjaktigt utöfva en så besvärlig och tidsödande befattning. Också
har hos både de understödgifvande och tagande försports en ömsesidig belåtenhet
med denna anstallt.
I stadens de sednare åren inrättade sparbank, hvilken mest hegagnas af
allmoge, tjenstefolk och barn, utgör insättningsfonden omkring 34,000 R:dr,
samt reserv-fonden, tillvägabragl genom sammanskott af stadens och ortens
invånare, 951 R:dr, allt Banko.
Philipstads folkmängd uppgick år 1847 till 1,084 personer, så att densamma
sedan sist afgifne berättelse minskats med 25 personer. Förhållandet
med handeln och handtverkerierna är ungefärligen detsamma, som under
det föregående qvinqvennium. Antalet af handlande utgjorde förenämnde år
20, och af handtverkare 33.
Undervisningsanstalterne i staden utgöras af en högre apologist-skola,
fördelad i tvenne klasser, samt en folkskola efter Lancasterska methoden.
I sparbanken utgjorde insättningsfonden, år 1847, 59,510 R:dr 18 sk-,
och reserv-fonden 2,569 R:dr 15 sk. allt Banko.
Uti Arvika köping har folkmängden i medeltal under de sista fem åren
till och med 1847 utgjort 599 personer. Under den 29 Augusti 1843 har
Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställt ett reglemente för köpingen, enligt
hvilket municipal-styrelse derstädes är organiserad.
Den lifliga trävarurörelsen under berörde år har icke varit utan inflytande
på köpingens handel, som denna tid vunnit någon tillväxt.
En folkskola inrättades i köpingen 1847; och åtskilliga åtgärder till ordnande
af köpingens ekonomiska angelägenheter äro äfven vidtagne.
Sedan
41
Sedan jag sålunda i underdånighet redogjort för tillståndet inom länet
under de ifrågavarande fem åren från oell med 1843 till och med 1847,
vågar jag slutligen anföra några ord angående skördarnes beskaffenhet och
andra förhållanden, som på provinsens näringar och dess invånares ekonomiska
ställning under nämnde tidrymd haft allmännare inflytande.
Det första af dessa fern åren var skörden i länet medelmåttig och det
andra god. De tre sednare årens grödor voro åter vida mindre gifvande.
1846 års svaga skörd jemte den då gångbara potales-sjukdornens härjning
verkade så menligt på de mindre bemedlades af allmogen och arbetsklassens
inom åtskilliga socknar af Fryksdals, C4i 11 bergs och Nordmarks härader bergningsförmåga,
under det påföljande årets vår och sommar, att jag fann mig
föranlåten hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet göra framställning om
bidrag af allmänna medel till de nödställdes undsättning, genom att åt dem
i hemorterne bereda arbetsförtjenst; och behagade Eders Kongl. Majit under
den 27 April och 22 Juni 1847 nådigst anvisa 5,000 R:dr vid hvardera
tillfället eller tillsammans 10,000 R:dr Banko för att i berörde ändamål, genom
läns-styrelsen efter noggrann pröfning af behofven, utdelas såsom lån
utan ränta, emot skyldighet af medlens återbetalning, till ena hälften vid
uppbördsstämma!! för erläggandet af nyssnämnde års krono-utskylder och till
den andra vid uppbördsstämma!! för 1848 års enahanda utskylder, samt
emot säkerhet derför af .större eller mindre menigheters gemensamma ansvarsförbindelser.
Under de sålunda föreskrifna vilkor utlemnades af de§sa medel
i J uni och Juli månader 1847 till tio socknar inom berörde härader särskilda
lånebelopp, uppgående sammanräknade till en summa af 8,266 R:dr 32 sk.
Banko, med hvilket understöd de tillfälliga, mest tryckande behofven äfven
afhjelples.
Af de tvänne vigtiga näringarne, jernhaudteringen och trävarurörelsen,
som näst jordbruket förnämligast sysselsätta provinsens befolkning, har den
förra varit under åren 1843 och 1844 särdeles nedtryckt, genom det att
jernet af vanlig tillverkning icke kunnat afyttras med fördel, utan allenast
till så låga priser, att tillverkningskostnaden knappt var betäckt; men delta,
lör jern verkens ägare visserligen bekymmersamma, förhållande verkade dock
mindre kännbart, än hvad man skä 1 igen befarade, på det allmänna välståndet
och arbetsklassens utkomst, emedan den sednare näringen, trävarurörelsen,
åter under tiden förkofrades och lemnade skogs- och sågverksägare samt arbetare
i de stigande priserna för alla slags skogseffekter och de ökade förtjensterna
vid dessa effekters utdrifning och flottning goda inkomster.
Berättelse öfver Wermlands Län för åren 1843—1847. 6
42
En förbättrad konjunktur inträdde med år 1845 i jernhandteringen och
väckte åter den deri hämmade verksamheten. För handteringens idkare fortfor
den ock att vara lemligeu lönande linder nyssnämnda och de tvänne
följande åren, hvilket, i förening med den fortgående lifliga trävarurörelsen,
då för skogseffekter betaltes villa mer än hvad någonsin tillförene under
gynnsam konjunctur för denna rörelse varit händelsen, tillförde provinsen
betydliga penninge-tiIlgångar. Landtmannen hade äfven sin fördel häraf i det
att spannmål, boskap och andra ladugårdsprodukter kunde lätt afsättas till
höga priser, hvilka, stegrade till följd af de tre sista årens mindre goda
skördar, icke nedtrycktes af någon penningebrist; och landtegendomarne höjdes
derigenom mycket i värde.
Fördelarne, som under de omförmälda fem åren tillflutit provinsens frenne
hufvudnäringar, hafva således uppvägt och godtgjort de motgångar, hvilka
träffat jordbrukaren och jerntillverkaren under några af dessa åren; och det
kan derföre, såsom otvifvelaktigt, antagas, att under denna tidrymd en icke
ringa näringsvinst i det hela kommit länet och dess invånare till godo. —
Carlstad å Lands Kansliet den 31 Maj 1849.
H. F. OLDEY1G.
C, O. de Frese. F. W ungenberg.
-■
TAHE L L för Landet inom Wermlands Län för åren 1843 till och med 1847.
Krono-Skatte-Säterier
Frälse-Siiterier
Rå- och Rörs-Hem ma 11
Frälse-IIemman
Dito Hyttor
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman
Krono-Skatte-Hemman
Dito särskildt Bergsmans-Hemman
eller Hyttor
Militie Boställen
Dito indragna till Kronan
Civila Boställen
Ecklesiastika Boställen al' Skatte
ocli
Krono-Hemman
Dito af Hyttor eller Bergsmans
Hemman
Rekognitions-Skogs-Hemman. . . .
da bebyggda Torp, Utjordar,
Urfjellar, m. fl. Lägenheter
utan mantal, som ej under något
hemmans ränta äro inbegrip
ne:
Frälse
Dito Skatte
Dito Krono
Dito obebyggda
Oskattlagda bebyggda dito, deraf
Ryttare- och Soldat-torp 1,062 st.
Backstugor
Bebyggde lägenheter, afsöndrade
från Hemman under
Ö
Skattlag
-
äganderätt
O
ständig
grofbladiga
fmbladiga .
Dito på viss tid eller lifstid . . .
Skattlagda Fisken och Fiskelägenheter
af särskilda slag, som ej
under något hemmans ränta äro
inbegripne: Skatte
Tull-Mjölqvarnar med 399 par stenar
Tull-Sägqvarnar
Dito
Husbehofs-Mjölqvarnar, deraf 704
st. med särskild i jordeboken
uppförd ränta
Husbehofs-Sågqvarnar
Stampar
Kopparhammare
Stångjernsverk
Ämneshammare
Masugnar
Jernmanufaktur-Verk af särskild
slag
Glasbruk
Pappersbruk
Tegelbruk
Garfverier
Färgerier
Takskifferbrott
Tobaksspinneri
Repslageri
Gästgifverier
Krogar
Diverse Personer, som ej tillhöra
viss näring
Su
nima
Hemmantal.
•a
C:
3
0
O!
1
1
94||
1444
1
35;
34
65-144
1,193^44434
34
36XV
4
124
LLd 1 1 1 -sos
49T'U
161
5 7 6
71 nr
'TUTT
7144
9414
1
)4i
16
2 701] lss
1
66444
3|
1,209^**,
34
3944
s
134
1 *80(1
3231
1,7683
1,807-,yTV8
o q
O Cf>
o
13
13
158
40
135
3,112
784
9
68
181
132
13
1,208
174
34
10
I
35
108
3
1
11
1
1
101
6
Utsäde af
664
54
974
3
T
164
261
18,
54
20
6,567
492J
7
1,468
100
1,617
9
507
12
6,9514
220
199
H
70
3044
18
6
50
74
2
328
14
6
1
220
19
276
5
96
31
2,340
30
554
11,885
16
96
H
15,
3,1754
>■
46
5,463
578
8/782
15
3,183
77
46,894
2,040
1,391
6
705
2,110
55
15
61
562
158
22
1,710
5
52
73,930
2
325
314
318
52
1
2,253
51
108
92
64
1464
1
204
14
698
174
284
14
14
1(
1,343
185
3,018
1(
1,629
43
17,538
1,80(
415
4
137
464
23
2<
32
326
138
19
1,693
42
30
45
3,150411,036? 28,964
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
2
4034
227
558
6
1044
2
,5414
96
37
42
6,751
559
10,698
72
3,157
764
41,226
1,760
1,196
11
464
154 2,171
125
31
328
51
12
1,739
5
25
2,993170,4994
4
788
67
1,039
25
3204
15
8,2894
150
2734
58
900
2.'
51
66*
g
ST
s
138
19,609
1,693
28,648
60
9,211
251
150,463
8,160
4,2484
24
1,5344
7,832
220
60
206
2,250
623
77
5,540
13
125
8
1,250
91
955
179
3
7,385
153
30
410
2
435
20*
6424
24
89
5
7,605
594
32-4
363
64
10
52
60
7,615
1,018
19,562
82
10,372
248
106,108
12,600
2,455
28
803
2,861
161
141
148
2,344
256
114
10,098
252
170
260
Underhållna Kreatur.
3
660
84
1,242
4
481
10
8,692
340
153
48
276
10
0
3
154
29
149
pr*
as
4
751
40
902
4
109
8
1,687
60
139
2
61
271
18
6
6
50
14
116
16
2,642
364
5,396
16
2,068
53
33,042
1,360
641
8
243
984
39
20
34
322
71
1,809
6
40
12,004s| 240,986110,46714,325i| 177,755| 12,346 4,248j 49,174 18,2991 67,655] 19,90016,078
4
897
120
1,797
6
654
19
12,980
160
246
3
80
396
25
15
10
158
36
685
20
2,920
584
5,889
20
9,894
43
48,235
1,350
829
3
265
1,200
19
35
27
440
70
2,715
12
85
4
943
i 03
1,501
3
481
16
15,408
275
198
1
62
355
11
10
116
6
388
2
10
32
120
5,783
65
12
1
20
5
30
10
s
t S
is
i
d
i*
a
K.
Uppskattadt
Bevillning
efter
1841 och
1845 arens
Förordningar.
Ständiga Räntor.
Rotcfrihets-  Afgift af
orotcrad,
men ordi-
Klereci-Statens underhåll.
värde.
Efter 2:dra Art.
Lagmans-  ocli Hä-  ra dshöf-  dinge-  Ränta.
Tionde och
Räntor af Rruk
Arrende
-
Kostnad
Rustning
för
och
Kyrko!
ning
Fattigförsörj-
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgif-  ter, onera och
Summa
Efter
lista Art
2, 7 §.§.
8, 36 §.§.
6, 7 §.§.
brännings-
Afgift.
Summa.
Hemmantals-
Ränta.
Kronotionde.
Afrad.
Mantalspen
ningar.
Gernings-
ören.
Salpeter-
Afgift.
och Rergverk
samt andra Verk
och Inrättnin-  gar.
Summa.
narie Rote-  ring under-  kastad jord.
Rotering.
Pastor
jrs.
Kapellaners.
tetje-
s.
Summa.
besvär.
oiais-Diurag.
10,000
1,216,213
74,615
2,174/263
2 000
10
1,579
175
3,584
12
46
34
16
20
2,748
166
4,916
6
30
9,895
510
12,328
6
4,867
79
55,138
12
18
21
42
38
23
13
17
3
781
94
1,699
12
44
12
40
55
781
94
6,274
4
44
12
13
930
6
20
16
1
46
0
21
OO
25
56
2,450
264
25
212
38
00
5
6
6
5,562
167
3,816
20
36
10
5
11
6
7
14
468
77
200
1,598
S‘>
3,172
24
1,015
18,913
11
47
29
✓
134
0
8
_
29
?1
240
413
04
10
_
217
oo
1,750
18
6
C,
10
24
9
1
10
4
538
47
4
3,895
11
139
6
9
38
5
1
13,002
24
4,944
40
1,974
16
666
17
7,585
*>*>
6,530
24
3,598
04
7,187
44
3,682
°6
60,190
17
8
48
24
10
82
20
15
18
_
9
150
643,455
17,341
10,418,151
2,124
27
19,557
46
24
227
36
11
1,533
4r>
8
1,183
13
12,942
19
27
7
a
542
126
64,544
32
2
6
1,571
40
19,202
45
14
7
6
2
9
395
30
12,344
2
17
9
757
15
9,753
44
44
3,267
211
105,849
27
33
16
2,353
65
48/241
6
1,103
44
599
0,8
279
1
1,982
2,208
1°
913
16
3,466
36
2,326
07
21,385
18
0
-
-
44
29
4
1
37
22,410
47
0
9
1
1
9
7
6
10
23
11
3
11
4
5
7
—
—
-
—
4
44
9
—
~
-
-
-
6
g
353
46
5
—
—
—
30
40
-
35
26,759
2
-
13
14,435
14
35
—
4
5,668
39
32
-
53
46,863
7
19
-
56
43,327
36
39
-
38
20,480
24
-
100
52,694
12
12
49
22,130
33
32
-
654
395,080
.30
9
10
583,829
270,741
1,750
93,500
1,456
256
12
14
42
8
19
38
5
1,600
4
47
\
8
308
409
13
14
3,385
669
15
30
42
8
1
4
112
2,122
23
856
36
42
29
541
356
13
178
16
7
40
760
148
12
10
1,414
3,019
43
1,245
16
37
9
42
10
3,700
2,500
800
7,000
5,500
3,450
8,181
24
24
926
576
2
29,857
1
11
40
8
8
3
4
392
5
127
14
8
24
22
660
213
19
11
483
155
2
86
724
?
1,090
24
490
24
1,125
24
8,356
270
3,514
40
38
11
11!
4
4
10
3
1
66
24
24
4
5
2
143
398
34
7
33
g
166
5
741
4
5
84
28
182
30
163
29
258
35
35
0
681
369
31
10
5
8
6
5
4
350,333
431
26
1,473
22
8
15
20
3
459
45
2,383
18
2,248
18
10
217
14
363
41
292
3,121
26
110
1,971
672
19
10
45
2,654
16
1,227
24
1,738
487
14
11,722
9
5
6
3
-
~
J
12,845
23,080
22
5
98
47
10
30
6
157
51
5
43
10
8
7
383
19
3
32
36
26
505
35
5
5
2
14
20
8
6
224
45
1
36
46
8
6
29
10
14
107
22
6
3
2
2
10
10
567
0!
6
26,277
97.187
33
278
50
4
12
71
212
61
13
18
82
43
1
9
4
82
23
14
28
18
5
7
3
109
572
141
13
1,262
527
14
42
40
24
8
12
2
1
2
3
811
100
209
23
35
36
7
8
63
978
315
4
1
12
6
4
36
25
17
227
31
16
8
6
84
2,029
446
213
807
266
16
450
65
4
1
21
20
3
308
54
24
237
4,785
863
41
16
<1
r,
12
21
0
22
46
36
1
24
8
150
25
625
550
300
400
9
30,023
36
7
'>1
11
30
8
103
75
30
12
12
?
?,
7,218
4,520
24
44
12
227
2,955
1,022
12
9
i
1,232
445
24
10
36
0
2
805
266
24
24
80
40
12
132
12
742
228
0
16
J
...
——
—
......
60,576
115
2
9
326
4
10
450
6
10
4
32
120
4
124
36
31
25
51
34
17
102
150
170
86
18
1,114
37
10.
59,095
388,640
254,774
132
4
7
132
1,153
665
518
4
12
44
15
7
53
2,531
2,285
1,008
42
16
5
14
36
30
20
44
42
13
53
3,098
2,367
1,071
42
16
9
2
137,313
4
14
20
78
78
263
4,302
3,086
1,597
42
35
55
13
148,691
284
72
2,383
402
77
13
38
58
71
7
18
8
28
1
44
31
11
36
14
38
24
230
110
120
18
30
12
922
4?
7
5
38
417
143
81
63
40
20
50
53
7
24
30
_
555
14
5
7
5
3
4
1
1
10
2
4
122,303
398
3
-
2
22
44
42
13
12
30
36
12
4
8
6
2
4
8
6
4
5
7
6,500
16,329
18
36
9
_
18
43
9
9,476
211
35
2,079
275
41
13
25
43
7
5
36
22
9
1
~
_
6
12
37
to
1
_
2
24
24
2,667
2
_
_
7
4
12
36
36
24
20
16
2
3,791,046
86,862
9,100
937
8
4?
_
8,538
37
6
_
31
26
24
4
40
6
17
3
2
533
4
34
201
50
12
136,762
39
11
1,230
61
381
5
122
9
1,733
68
168
5
f>
203
en
_
11
24
24
10
36
24
.36
(0
_
10
4
2
24
10
663,588
299
36
1,779
16
4
201
50
12
20
16
59
35
10
25
8
10
94
8
30
11
36
12
8
4
39,550
10,666
.
93
36
_
182
4
_
3
46
13
10
„
31
9
1
4,946
5,750
13,077
_
13
9
9
_
9
9
9
28
24
21
r>
7
24
17
?4
7
12
1
2
2
7
12
1
2
2
36
24
5
40
24
10
24
.
33
-
24
21
36
24
2
2,475
_
1
24
_
5
4-1
7
7
63
7
320
2
_
3
500
—
2
_
3
_
—
—
5
11
18
480
96
24
18
77
—
—
—
■
——
—
—
288
32
38
5
480
176
14
5
14
s
_
24
120
2,102
_
176
1,316
8
222
—
4
—
—
3,640
12
—
—
-
—
—
—
—
926
16
—
—
—
23
22
4
—
—
—
—
949
38
4
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
4,590
2
4
21,596,106
28
-
34,796
19
10
2,549| 10
7
49.560
47jl0
5
19
7
25,466
171
7
112,378
19
5] 78,613j43
3
27,416 44] U
14,347
411
4
17,965
i°
—
“I
-
29
25
6
—
-
136,762
39
11
275,136] 12
11
353
46
5
873
30
-
63,987
14
-
42,433 20
21,677
19
7,991
1
-
72,101
40
—
64,439
—
29,325
40
-
78,555
32
-
33,664
37
-
730,816
.31
9(
Carlstad å Lands-Kontoret den 30 December 1848.
Berättelse Öfre 1 Wermlands Län för åren 1843—1847.
F. TF ången ber g
t.
f. Lands-Kamererare.
TABELL för itiiderna inom W e r m I ands Ii Si n
Underhållna Kreatur.
Medelafkastning, sedan utsädet ar aldraget.
Uppskattadt yärde.
Utsäde af
Bevillning efter 1841 och 1845 årens Förordningar.
Bruk, Manufakturer,
Qvarnar,
Fabriker, in. in.
Ständiga Räntor.
Hus och Tomter.
Jord.
Efter 2:dra och 3:dje Artikeln.
Summa.
Klereciets underhåll.
Efter
l:sta Art.
Jordcboksoch
Hem
mantalsRäntor.
Jord, Hus, Tom
Bran vins
b ränn in gsafgift.
Kostnad för
Städernas styrelse.
Efter 2 g. j ter,'Verk och j Borgerlig J (Efter 31 8-enligt | Personer ej
Inrättningar ! näring. ^uer g., 1841 ars Bevill- hörande till
mngs-Förordn. I viss näring.
Arrende
Medel.
Tionde och
Räntor af Bruk,
Verk och In
rättningar.
Boskapsoch
Aker
-
Kostnad för
Rotering.
Krono
Tionde.
Mantals
penningar.
fattigförsörjning.
Väghåll
ning.
Summa
Stats-Bidra
Diverse
Onera.
Skjuts.
Salu-Accis.
Kommini
strars.
Kyrkobetjcnings
-
Pastorers.
Carlstads Stad
Hus, Tomter, Jord etc. .
Civilt Boställs-hus utan jord
Civile Embets- och Tjenstemäns Embets-jord
Ecklesiastika Boställs-hus med jord . .
Dito dito utan dito . .
skau.
Summa.
623,129
112,643
735,773
1,1261*
-4,646
t 2,325
906
3,659
631
3,588
21,503
Färgerier
En Klädes-Fabrik
Tobaks- och Snus-Fabrikei
Ett Angfartya
30 - -
623,129
117,209
/40,338
1,1
1,471
Suni ma
1 521
2,325
21,600
Christinehamns Stad
381,400
381,400
114,494
14,000
625
114,494
16 9
14,000
625
2,588
11,437
381,400
1.0U0
8(114,494
14,625
510,519
3,622
Summa
2 229
36! 81271
1,060
12,283] 16,110
2,588
145,422
145,422
119,087
6,345
2,100
119,087
33] 600
45 3
3| 40 2
459 24 — —
79 j 92444]
Summa
Carlstad å Lands-Kontoret deq 30 Omber 1848.
F. Wångenberg
t. f. Lands-Kamercrare
Hus och Tomter
Jord
2:ne Qvarnar med 8 par stena
En Såg med ett blad
Färgerier
Krogar, Källare och Spisqvarter
Gästgifveri
Philipstad*» Stad.
Hus och Tomter
Jord
Qvarn med 4 par stenar .
Krogar
Gästgifveri
Mse öfver Wermlands Län för åren 1843—1847.
KONGL. MAJiTS BjEFALLNINGSHAFVANDES
uti
W c s t m ft n 1 a n tr s £ a n
tili
HOM;L. MAJ.-T
i nntlertlnniy hel (t fy i f ne
E M B E T S-B E R Ä T T E L S E
för åren 1844, 1845, 1846 oell 1847.
—^>S>8Ki©ia3»3«>—
STOCKHOLM, 1850,
V. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
i
<
t
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom W estmanlands län för åren 1844,
1845, 1846 och 1847.
§• i
Länets
allmänna beskaffenhet,
I de nästföregående femårsberättelserne iir om länets beskaffenhet i allmänhet anfordt
det hufvudsakligaste, och sorn klimatet under ifrågavarande tidrymd icke undergått
några märkliga förändringar, torde jag höra öfvergå till berättelsen om de vattenaftappningar
samt odlingar af mossar och kärr, som under omförmälda år foretagne eller
fullföljde i sin mån ©tvifvelaktigt komma att bidraga till klimatets framtida förbättring,
äfvensom de utgöra betydliga framsteg i landets kultur.
Till fullständigare utdikning af Hägervalls- och Skarfsta mossar samt aftappning
af Mosjön inom Skultuna socken, erhöll Rytttmästaren och Riddaren af Kongl. Wasa
Orden C. W. Hammarsköld i slutet af föregående qvinqvennium ett låneunderstöd af
statsmedel, motsvarande halfva kostnadssumman eller 10,257 R:dr banko, mot förbindelse
att dessa arbeten, som börjades 1844, skulle vara fullbordade inom 6 års lid
och återbetalningen af lånet författningsenligt börja efter fem års förlopp ifrån slutet
af det år, hvarunder medlen blifvit af Riksgäldskontoret utbetalte.
lietta stora företag blef, genom en arbetsstyrka af 120 till 170 försvarslöse el
ler eljest nödställde personer, med sådan kraft bedrifvet, att vid 1847 års slut bigrafvarne
å Knapphöjds-, Skällbro- och Hägervallsmossarne, hvilka äro sammanhängande
och under ett gemensamt namn af Hägervallsmossen å kartan upptagas, blifvit fullbordade.
Äfvenså är den uti arbetsplanen bestämde dammen vid Mosjön anbringad, hufvudalloppet
samt nödiga bigrafvar genom Bovalls nedra och öfra ängar upptagna, samt
gräfningen af hufvudafloppet genom Skarfsta mosse och Tegatorps ägor i fortsättning
till Skarfsta bys bäck, hvilken söder om nyssnämnde by förenar sig med Svartån, i
det närmaste fullbordad.
Denna vattenaftappniug har medfört den nytta att Bovalls Vesteräng, af vid
pass 50 tunnland, redan är odlad samt Osterängen vid Bovallens under Skultuna lydande
egendom under odling till en areal af 40 tunnland.
Så snart Skarfsta mosse, utgörande omkring 50 tunnland binner, efter den
skedda vattenaftappningen, vinna nödig fasthet är dess odling äfven tillämnad.
Hägervalls mossodling anses fullbordad, och den odlingsbara delen deraf, utgörande
omkring 200 tunnland, är under cirkulationsbruk.
Genom vattenledningen till Mosjön, ifrån det under Skultuna Bruk lydande
Helsingtorpets Myräng, äro omkring 40 tunnland af nämnde äng beredda för odling.
Utom den nytta i och för odlingar som ofvanberörde vattenafledning medfört,
bereder den Skultuna Bruk under högsommaren en ökad vattentillgång, som
genom dammen vid Mosjön och den i arbetsplanen föreskrifna, ännu icke anlagda
dammen vid Skarfsta mosse, kan besparas för påkommande vattenbehof vid bruket.
Ä Tibble hemmans ägor i Skultuna socken bar Ryttmästaren och Riddaren
Hammarsköld, äfven genom särskild vattenalledning, lill odling berndt en mindre
fruktbar ängsmark och en alldeles obrukbar hagmark, utgörande 110 tunnland.
Likaledes bar bernälte Ryttmästare verkställt en odling å hagmark, börande till
Hägervalls gård i Skultuna socken af omkring 50 tunnland. En del deraf är redan
fruktbärande.
Med statsbidrag, genom ett lån af 3,110 R:dr banko, bar ägaren af Julpa
gård i Romfortuna socken, Agronomen F. R. Möller, år 1846 börjat utdikning af
Julpa myror, hvilket arbete vid 1847 ars slut var framskridet till ungefärligen hälften
af det föresätta målet.
Större delen af den till 1847 års slut verkställda utdikningen skedde år 1840,
för att lemna förtjenst åt arbetssökande och i följd af 1845 års missväxt nödställde
personer, hvaremot under året 1847 arbetet loga kunde drifvas, i brist af
särskildt arbetsfolk.
Sänkningen af Fröve sjö i Skultuna socken, hvilket arbete Ryttmästaren och
Riddaren Hammarsköld, enligt kontrakt af den 10 Januari 1840, sig åtagit, och
hvartill Eders Kongl. Maj:t i nåder beviljat statsanslag, nämligen 866 R:dr 32 sk.,
såsom lån, och 400 R:dr 32 sk. banko utan återbetalningsskyldigbet, fullbordades samma
år, enligt afsyningsinstrumentet af den 29 Juni 1847.
Vidare äro af Eders Kongl. Maj:t, år 1840, statsmedel till nedannämnda be
-
lopp, i nåder beviljade til! följande vattenaftappningsarbeten, hvilka åren 1846 och
18 47 blifvit bedriihe.
För u(dikning af Bredmossen samt sänkning af å mossen belägna Laggarbo
sjön
oell invid mossen befintlige Hornsjön i Snefringe härad: 3,301 R:dr 24 sk.
såsom anslag utan återbetalningsskyldighct, och 3,340 R:dr, såsom lån af statsmedel,
under vilkor om arbetets påbörjande sä fort ske kunde år 1846 oell fullbordande
inom 1848 års utgång.
Detta stora vattenaftappningsarbete börjades år 1846, då ett stort antal af arbetslöse
och i följd af 1845 års missväxt nödställde personer dervid Hugo tillfälle
tili arbetsförtjenst, och fortsattes år 1847 med begagnande af eljest arbetslöse
personer.
Till utdikning och aftappning af Kohlbäcks mosse oell sjö i Arboga socken,
utgörande 23 tunnland sjö och 52 tunnland sank mark: 1,510 R:dr, deraf 510
R:dr, såsom anslag utan återbetalningsskyldighct, och 1,000 R:dr såsom lån.
För aftappning af Mursjön i Vester-Vahla socken och beredande af 214 tunnland
deromkring liggande sank mark till odling: 1,223 Fi:dr 24 sk. såsom anslag
och 2,447 R:dr banko såsom lån.
För utdikning af Nesselsta, Holms, Myrkarby, Kättebo oell Nickebo myror
i Hvittlinge socken om 442 tunnland: 1,000 R:dr banko såsom anslag utan åter
betainingsskyldighet
och 1,043 R:dr 16 sk. såsom lån.
För utdikning af sanka myror om 173 tunnland, belägna inom Rönna, Rotbrunna
och Bogårdens hemmansområden i Hernevi socken af detta län, dels också i
sammanhang dermed inom Grop-Norrby hemmans rågång i angränsande Wårfrukyrka
socken af Upsala län, 900 R:dr banko såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
och 939 R:dr 24 sk. banko såsom lån.
Genom dessa vattenaftappningsarbeten uti skiljda delar af länet bereddes arbetsförtjenst
för en mängd af de genom 1845 års missväxt nödställde eller eljest
arbetslöse personer, men resultaterne i afseende på de derigenom beredda odlingstilltällen
tillhöra egentligen nästa femårsberättelse.
Emedlertid har, genom dessa flerlaldiga lyckade företag, hågen och omtankan,
äfven hos allmogen, blifvit väckt för odlingar af större omfång och med gemensam
arbetskraft, äfvensom under ifrågavarande tid flere enskilde jordägare fiiretagit odlingar
af större och mindre arealer, hvilka det skulle blifva för vidlyftigt att här
uppräkna.
6
Invånare.
Folkmängden i detta län utgjorde efter sista berättelsen 92,813 personer,
men var vid 1847 års slut förökad på sätt följande Tabeller utvisar:
Westerås stad
Sala stad .
Arboga stad .
Köpings stad .
Westerås fögderi .
Strömsholms fögderi
Kungsörs fögderi .
Bergslags fögderi .
Sali Ibergs fögderi .
Wäsby fögderi
Antalet efter
sista berättelsen.
3,428.
3,060.
2,003.
1,481.
14,295.
10,899.
14,416.
15,949.
17,335.
9,947.
Antal efter 1847
års Mantalslängden
Förökning eller
förminskning.
3,504.
+
76.
3,094.
+
34.
2,087.
+
84.
1,498.
+
17.
14,560.
+
265.
11,161.
+
262.
14,703.
+
287.
16,441.
+
492.
17,414.
+
79.
9,909.
—■
38.
92,813.
94,3/1. + 1558.
Af den här uppgifne folknummern 94,371 personer, äro:
Westerås stad
Sala stad . . .
Arboga stad .
Köpings stad .
Westerås fögderi
Strömsholms fögderi
Kungsörs fögderi
Bergslags fögderi
Sahlbergs fögderi
Wäsby fögderi .
Mantalspengar
betalande.
Från mantalspengar
befriade.
Summa.
Mankön.
Qvinkön.
Mankön.
Qvinkön.
Mankön.
Qvinkön.
924
1,201
580
799
1,504
2,000
806
1,105
563
620
1,369
1,725
514
786
376
411
890
1,197
388
537
259
314
647
851
3,509
4,207
3,250
3,594
6,759
7,801
2,747
3,012
2,528
2,874
5,275
5,886
3,577
4,237
3,331
3,558
6,908
7,795
4,389
4,243
3,617
3,992
8,006
8,435
4,460
5,211
3,738
4,005
8,198
9,216
2,461
2,885
9 *>9/.
2,339
4,685
5,224
Summa 123,775 27,624120,46Ö| 22,506| 44,241 [50,130
TT,399
42,972.
94,371.
7
Af den sålunda under ifrågavarande 4 år tillkomna folkökningen utgörande
1,558 personer, belöper
d) på städerne  211.
på landet
1,347.
1,558.
b) på mankönet .
928.
på qvinnkönet G30.
1,558.
De ifrån mantalspenningar befriades antal är ökadt med 038.
De betalandes antal är äfven ökadt med  920.
1,558.
Härvid anmärkes, att ibland de ifrån mantalspenningar befriade äro icke allenast
alla personer emellan 15 och 17 år, utan ock gemenskapen af arméen.
Fördelad på de 4 ifrågavarande åren stiger den bär ofvan omformälda folkökningen
till 389 å 390 personer per år eller nära samma belopp som enligt sista
femårsberättelsen.
Beräknad på hela summan af folkmängden, sådan den är upptagen i sista femårsberättelsen,
svarar denna folkökning emot något öfver 1 j procent.
1845 års missväxt drabbade hårdast Wäsby fögderi och deruti torde orsaken
böra sökas dertill att folkmängden minskats något i detta fögderi, under det att den
(»kals i de öfriga fögderierna och i alla 4 städerna.
Orsakerne till folkökningen på hela länet lära böra sökas i samma omständigheter
och förhållanden som i 1838 års femårsberättelse blifvit åberopade.
Folkets upplysning och sedlighet synes äfven under ifrågavarande tidrymd
hafva i allmänhet fortgått med jemna steg. Hos den uppväxande generationen har
öfvertygelsen om bränvinets umbärlighet till dagligt bruk allt mer och mer blifvit
stadgad och fylleriet har i märklig mån aftagit, ehuru nykterhetsföreningar varit
få och föga verksamme.
Folkskolornas inverkan på folkupplysningen tillhör framtida femårsberättelse^
men ett godt tecken är, att allmogen i allmänhet visat sig mån om att låta sina
barn få begagna skolundervisning.
Näringsfliten kan icke anses under ifrågavarande 4 år hafva gjort några
märkliga framsteg.
På välmågan i länet bade förhållandet med 1844 års gröda och 1845 års
missväxt ett menligt inflytande, som dock blef mildradt och till en stor del godtgjordt
genom de åren 1845 och 1846 vidtagna undsättningsanstalter samt genom
I
4
8
184(5 och 1847 arens "oda skördar och gynnsamma konjunkturer, i afseende på
afsältningen och prisen på spannmål.
Årsväxterne de föregående åren hade varit mindre goda och år 1844 blef
grödan i följd af den fortfarande nederbörden betydligt skadad. Samma orsak vållade
att utsädet af ny råg och nytt hvete om hösten år 1844 var mindre godt
och alt gammal råg och gammalt hvete icke kunde utsås i tillräckliga qvantiteter.
Väderleken under våren 1845 var åter nästan oafbrutet torr. Missväxten på
råg syntes således redan före midsommar 1845 gifven. Man hoppades någon ersättning
genom en ymnigare skörd af vårsäden, hvilken under början af våren
syntes temligen lefvande, men den aftynade dock, i följd af den oafbrutna torkan så
att, ehuru regn loll någorlunda ymnigt den 22 och 23 Juni, denna nederbörd, sa
nära Midsommaren icke förmådde upplifva hoppet om en bättre vårsädsgröda, utan
syntes den emot slutet af Juni vara i det skick, att den icke kunde gifva medelmåttig
skörd.
Vid detta förhållande och då enskilde personer af allmogen ifrån Öster
wåhla
och Nora socknar den 10 Juni hos Konungens Befallningshafvande anmälte
sitt bekymmer för utsäde och brödföda, aflät Konungens Befallningshafvande med
exprés den 20 Juni till Pastorsembetena i nämnde socknar bref, med anmodan att
genast utlysa socknestämmor till utrönande af verkliga förhållandet inom hvardera
socknen och till uppgörande af förslag, dels å bästa sättet att afhjelpa den nöd,
sorn oundvikligen tarfvade undsättning, dels om den säkerhet för återbetalning,
hvardera socknens invånare kunde erbjuda, i fall statslån räntefritt eller emot
låg ränta på utsträckt betalningstid skulle, efter hemställan bos Eders Kongl. Maj:t,
i nåder beviljas.
Derjemte vidtalade Konungens Befallningshafvande Ryttmästaren Hammarsköld,
som här i orten drifver den största spannmålshandel, om möjligheten och utvägarne,
att på kredit anskaffa erforderlig spannmål åt nämnde och öfrige behöfvande socknar
inom länet, i följd hvaraf han åtog sig att åt allmogen på kredit utlemna
spannmål till ett belopp af 3,000 tunnor, till ett, emot hvad andra i orten
fordrade, modereradt pris, med vilkor, att utborgningen skulle komma att ske efter
Konungens Befallningsbafvandes anvisning och genom dess försorg, samt att ett
räntefritt lån honom förskaffades å 20,000 R:dr banko, på ett års tid, emot säkerhet;
anmälande Ryttmästaren att han dagligen till Westerås hamn införväntade spannmål
till fyllande af detta belopp.
Ehuru
9
Ehuru öfvertygad att skuldsättning för brödföda och utsäde borde i möjligaste
matto undvikas, ansäg sig Konungens Befallningshafvande dock den 27 Juni
böra utan vidare afbidande af svar från nämnde Pastors-Embeten, hos Eder Kongl.
Maj:t i underdånighet anmäla det omständigheterna kräfde undsättning till förekommande
af nöd och brist; och hemställde Konungens befallningshafvande hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånigt memorial af sistnämnde dag att ett räntefritt lån å
20.000 R:dr Banko till undsättning för länet, måtte i nåder beviljas samt att ål en
Undsättnings-komité måtte öfverlemnas, att använda dessa medel antingen till direkta
lån för behöfvande eller såsom förlag åt en eller flera affärsmän, sorn deremot åtoge
sig att för modererade af Komitéen godkände priser, på kredit efter Komitéens anvisning,
utlemna spanmål åt behöfvande, hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
gjorde ett underdånigt förslag om Undsättnings-komitéens organiserande.
I anledning häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 15
Juli 1845 till Dess Befallningshafvandes disposition anvisa en förskotlssumma af
20.000 R:dr Banko, att efter den fördelning Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
med eller utan samråd med serskilde af Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande
utsedde Komiterade, ägde bestämma, i låneväg utan ränta användas till
understöd för behöfvande inom länet emot skyldighet af återbetalning på utsträckta
betalningsterminer samt under vilkor att säkerhet derföre ställdes, medelst socknevis
afgifvande gemensamma ansvarsförbindelser.
Den 21 Juli 1845 expedierades i följd häraf till vederbörande Kronofogdar
nödiga ordres att infordra församlingarnes reqvisitioner å undsätlningsmedel samt
säkerhetshandlingar, och hade då ännu blott några få socknar hos Eders Kongl.
Majrts Befallningshafvande anmält sitt behof af undsättning.
Efter hand inkommo reqvisitioner ifrån flera socknar, så att Eders Kongl.
Majrts Befallningshafvande bief i tillfälle att under den 16 Augusti och 14 September
1845 utanordna dessa medel, nämligen 10,605 Rrdr åt 9 socknar i Wårby
fögderi, 3,000 Rrdr åt 2 socknar i Sahlbergs fögderi och 6,395 Rrdr åt 9 socknar
i Westerås fögderi.
Härigenom kom, isynnerhet till inköp af spanmål för 1845 års höstutsäde, en
ganska god hjelp de i trångmål varande jordbrukarne till godo, och den gynnsamma
väderleken jemte utsädets goda beskaffenhet bidrog dertill att höstsäden i slutet af
September och början af Oktober 1845 visade sig vacker och lofvande för påföljande
årets skörd, och förspordes icke, att höstutsädet blifvit hindradt genom brist
på Råg och Hvete till utsäde.
Då likväl i Oktober månad följderne af årets missväxt allt mera utvecklade
sig ju närmare resultatet af skörden efter sädens tröskning och jordfrukternas inbär
Berättelse
öfver Westmanlands län för åren 1844—1847, %
10
jande blifvit kändt, anmälde Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdåniga
memorial af den 9:de och 17:de Oktober 1845, länets ytterligare behof af undsättning
och anhöll underdånigst, att Eders Kongl. Majit måtte ytterligare bevilja
understöd 40,000 R:dr Banko lill räntefria lån och 20,000 R:dr Banko utan återbetalningsskyldighet,
och läcktes Eder Kongl. Majit i anledning häraf i nåder bevilja
den 14 Oktober 1845 20,000 R:dr Banko lill räntefria lån och den 22:dra i
samma månad ytterligare 20,000 R:dr till räntefria lån samt 10,000 R:dr Banko
anslag utan åtcrhetalningsskyldighct.
På Eders Kongl. Majlis särskilda nådiga befallning organiserades derefter cn
Undsättnings-komité, bestående af ledamöter ifrån länets serskilda delar under Landsböfdingens
ordförande. Denna större Komité utvalde ibland sig ett utskott eller
mindre Komité för Undsättnings-ärendenas beredning och för uppgörande af förslag
samt vidtagande af verkställighets-åtgärder.
Denna mindre Komité hade täta sammankomster och resultatet af försainlingarnes
ytterligare börande samt det förslag, som mindre Komitécn utarbetade och den underdåniga
framställning, som på grund deraf hos Eders Kongl. Majit gjordes om
ytterligare undsättningsmedel, var, att Eders Kongl. Majit genom nådigt bref af
den 27 Januari 1846 täcktes i nåder bevilja ett ytterligare undsättnings-anslag af
125,000 Ridr Banko, att i låneväg utan beräkning af ränta för ändamålet användas
under enahanda vilkor, som för de förut erhållnc undsättningslånen blifvit i nåder
föreskrifne, eller emot säkerhet uti gemensamma af större eller mindre menigbeter
afgifvande ansvarsförbindelser samt återbetalning med * idel vid hvardera af Uppbördsstämmorne
för erläggandet af 1846, 1847 och 1848 årens Kronoutskylder.
Härförutan hade Eders Kongl. Majit uppå Dess Befallningshafvandes serskilda
hemställan genom nådigt bref af den 5:te November 1845 bifallit Dess Bcfallningshafvandes
underdåniga hemställan om ett räntefritt förskott af 30,000 11:dr
Banko, som emot pröfvad och godkänd horgen tillhandahöllos och utdelades åt sådane
välkände köpmän i Westerås stad, som voro hugade att inom föreskrifven korrt
tid till sina magasiner- införskaffa vissa i förhållandet till låneförskotten bestämda
qvantiteter råg, korn och bafra, afseddc att under vintern till länets invånare efter
gångbara priser försäljas, dervid Eders Kongl. Majit i nåder befallde, att uti de
kontrakter, som af Eders Kongl. Majits Befallningshafvande skulle med köpmännen
afslulas, borde ovilkorligen föreskrifvas, dels att spanmålen icke finge från
Stockholm uppköpas, dels ock att förlagslånen, som af denna summa utdelades,
borde af lånlagarne till Landtränteriet återbetalas, så tidigt, att Eders Kongl. Majits
Befallningshafvande blefve i tillfälle att till Statsverket ålerleverera ‘idel af den
11
erhållna förskotts-summan inom Torsia veckan af Februari, j inom Torsta veckan af
Mars och den sista >:delen inom Törsta veckan af April månad 1846.
Summan af de sålunda beviljade medel af Statsverket uppgick härigenom till
icke mindre än 225,000 R:dr Banko.
De frivillige gåfvor, som dels i penningar, dels i spanmål till understöd Tor de
genom missväxten nödställde inflöto, utgjorde dessutom kontanta medel 39,363 R:dr
7 sk. 8 r:st. och varor till ett värde af 61,049 R:dr 31 sk. 8 rst. eller tillsammans
45,412 R:dr 39 sk. 4 rst. Banko.
Med tillägg af dessa gåfvomedel uppgick således undsättningen till den högst
betydlig summan af 270,412 R:dr 39 sk. 4 r:st. Banko.
Häraf visar sig i huru hög grad Eder Kongl. Maj:t och Svenska Folket bc
hjertade
de genom missväxten blottställde Westmanländningarnes nöd, hvilken också
derigenom blef afhulpen på det förmånliga och lyckliga sätt, att jordbrukarne funno
utväg till behöfligt utsäde höstetiden 1845 och våren 1846; alt församlingarne
blefvo sälte i tillfälle att anslå icke obetydliga förlager till arbetsförtjenst för tjenstlöse
och utfattige, samt att befolkningen i allmänhet hade sin brödföda lill dess den
nya förmånliga skörden 1846 inträffade, och att tiggeriet icke betydligt öfverskred
hvad som under andra mindre gynnande år varit vanligt.
Men till detta vunna ändamål med nödhjelps-anstalterna bidrogo dock på ett
verksamt sätt äfven de anslag af Statsmedlen Eder Kongl. Maj: t hade i nåder beviljat
dels till ofvanåheropade vatten-aflappnings-arbeten, dels också till de vägförbättringar,
hvarom jag under artikeln: Vägar och Broar får tillfälle alt i 3 §
vidare berätta.
Genom 1846 och 1847 årens förmånliga skördar, hafva följderna af 1845
års missväxt mer och mer försvunnit och tillgångar blifvit beredde alt utan särdeles
svårighet erlägga dels föreskrifna afbelalningar å Undsättningslånen, dels ock
den del af 1845 års Kronoutskylder, hvarmed Eder Kongl. Maj:t, i anseende till
1845 års missväxt, till ytterligare lindring hade beviljat anstånd.
Tillgången på arbetare har under de fyra ifrågavarande åren lika som förut,
varit beroende af årsväxlerne. 1845 års missväxt förorsakade att en mängd mcnniskor
blefvo arbetssökande.
Genom Undsättnings-komitéens och Sockne-nämndernas samt enskilde personers
åtgärder och anstalter blefvo tillfällen till arbete öfver allt i möjligaste måtto
beredde, och vid artikeln om fattigvården i 4:de §, har jag tillagt några vidare upplysningar
härom.
12
I Ä*
De årliga markegångsprisen på elt drängdagsverke under ifrågavarande år hafva
varit:
för år 1844 ..... 21 sk. 4 rst. Banko
„ „ 1845
20 sk. 8 rst. „
„ „ 1846
20 sk. 8 rst. ,,
„ „ 1847 . v .. . 21 sk. 4 rst. „
§ 3-  ]Yarin g ar.
Jordbruket, sorn är hufvudnäringen i större delen af länet, har under ifrågavarande
4 år fortfarit att förkolras, ehuru 1845 års missväxt deruti gjorde ett
afbrott.
Förhållandet emellan de olika åkerbruksmelhoderna, hvilka heskrifvas i sista
femårs-berättelsen, har icke undergått någon annan väsendtlig förändring under ifrågavarande
4 är, än att kunskapen om cirkulations-hruket blifvit genom den här i
länet anlagda Landtbruksskola och genom flere enskilde Possessionaters exempel
allt mer och mer utbredd och förtroendet derför i så måtto förökadt, att Landtbrukare
i alla socknar äfven ibland allmogen mer och mer utvidgat foderväxtodlingen,
och med uppmärksamhet följa Cirkulatioiis-brukets framsteg och söka tillegna sig
fördelarne deraf så vidt kunskapen derom och omständigheterna medgifva.
Mera kan man icke heller hvarken önska eller hoppas, då till ett förbättradt,
på vetenskapliga grunder stödt åkerbruk erfordras sä mycken utvidgad kunskap
och erfarenhet och så betydlig förökning af arbetsstyrka och kapitaler eller förlag.
Förbättringen af jordbruket måste nämligen, såsom all grundlig förbättring,
ske småningom, och en förhastad öfvergång till ett nytt system i jordbruket har i
andra orter visat sig vådlig.
De Rättare-elever, som årligen utgått ifrån Landtbruks-institutet på Julpa,
och ibland hvilka flere fått godt loford om sig på de egendomar, der de blifvit anställde,
hafva bidragit lill spridande af kunskaper om ett förbättradt jordbruk. Hågen
härför har äfven blifvit väckt genom de i länet hällne täflingsplöjningar och
dervid utdelade premier åt de mest skicklige.
Finsk utsädes-råg har äfven under ifrågavarande 4 år blifvit begagnad, ehuru
mindre än förut.
13
Med dc i länet brukliga sädesslag har för öfrigt förhållandet varit detsamma, sorn
efter förra femårs-herättelsen, och liar Hveteodlingen äfven under dessa år tilltagit.
Odlingen af potates, har i anseende till den uppkomne potatissjukan varit mindre
lönande och i följd deraf blifvit inskränkt.
Med odlingen af lin, hampa oeh humble har förhållandet varit detsamma som
efter de sisla fcmårs-berättelserna.
Trädgårdskötseln har icke heller gjort några större framsteg. Kännedomen
om förbättrade åkerbruksredskap och deras användande har blifvit mera spridd genom
länets Landtsbruksskola, der sådan redskap förfärdigas till afsalu och användes vid
jordbruket på stället.
Genom täflingsplöjningarne har förtroendet för Engelska och andra förbättrade
slag af plogar, blifvit förökadt. Nya tröskverk hafva på många ställen blifvit anlagda
och flyttbara tröskverk har man börjat att allt mer och mer med fördel
använda.
Länets Landtbruksskola, som försl anladcs vid Hägervallen i Skultuna socken,
bar blifvit flyttad till Julpa i Romfortuna socken, der detta institut, bildadt af
ett enskildt Bolag, och med årligt statsanslag af 1,000 R:dr Banko, har blifvit skött af
föreståndaren, Agronomen Möller under inseende af en Skoldirektion, utsedd af Bolagets
ledamöter. Vid de årliga examina, som derstädes med Rättare-eleverna hållits
hafva så väl Possessionater ifrån omkringliggande orten, som jordbrukare af allmogen
infunnit sig och med intresse gjort sig underrättade dels om elevernas framsteg
dels ock om de på stället införde förbättringar i åkerbruket, och har denna
inrättning i sin mån bidragit till spridande af kunskapen 0111 förbättrade mcthoder i
Landthushållningen samt till utvidgande af intresset för ett rationelt Landtbruk.
Boskapsskötseln har vid flere Herrgårdar blifvit under ifrågavarande år förbättrad
och kreaturens antal förökadt i mån af tilltagande fodertillgång. Äfven
ibland allmogen synes omtankan hafva varit mer och mer riktad på detta angelägna
ämne. Det missförhållande, som i allmänhet uti Westmanland äger rum emellan
åker och äng, ilhv att på de flesta ställen större åker-areal hålles öppen för sädesodling
än som vederbör, är ett väsendtligt hinder för boskapsskötselns förkofran;
men i samma mån foderväxtodlingen tilltager, har det ock blifvit möjligt att utvidga
ladugårdarna, och framstegen härutinnan hafva under ifrågavarande år väl
varit märkliga men icke särdeles betydliga på det hela, utan återstår härutinnan
ganska mycket för den enskilda omtankan och för gemensamma åtgärder. Under de
ifrågavarande 4 åren har länet varit förskonadt ifrån den härjning å ängarne som
af gräsmasken de föregående åren förorsakats.
14
Hästafveln och dess förkofran inom detta län har under ifrågavarande 4 år
likasom förut, till en del berott på enskild omtanka, men hufvudsakligast på Stuteriinrättningen
vid Strömsholm.
Detta Stuteri har under tiden blifvit skölt med samma framgång, som sista
femårs-berättelsen upptager.
Förhållandet med Fårafveln har under dessa år varit detsamma, som under
förra qvinqvennium.
Afsältningen af Ladugårdsprodukter har tilltagit och produktionen i någon
mån blifvit förökad; dock är den på långt när ännu icke tillräcklig för lä
nets
behof.
Bränvinshränningen har allt mer och mer blifvit koncentrerad i större brän
ncrier,
der den med större fördel kan drifvas än med små pannor.
På det kännedomen om en förbättrad skogshushållning måtte blifva utspridd,
har en Lärare uti Skogshushållnings-vetenskapen vid länets Landtbruksskola lemnat
eleverne undervisning.
Tuhundra Härads Allmänning har af Jägmästaren Tottie blifvit indelad till
trakthuggning. A den till Johannisbergs Kungsladugård hörande skog på Ridön i
Mälaren har under ifrågavarande år början blifvit gjord med en ordentlig skogsreglering,
likaledes af Jägmästaren Tottie.
Vid de i sista femårs-berättelsen omförmälda egendomar, der en förbättrad
skogshushållning blifvit införd, har resultatet deraf varit förmånligt.
Skogs-institutet vid Westsura har fortfarit under Forst-direktorn Assessor
Obbarii ledning.
Vid detta af Bruks-societeten grundade Institut har år 1847 fond blifvit anslagen
lill en andre Lärare och till stipendier för skicklige elever. Institutets
lokal lemnar utrymme för 6 elever. Undervisningen har i följd af berörde tillökade
anslag kunnat utvidgas. För elevernas praktiska inöfning uppmätes och indelas
årligen en del af Ramnäs Bruks skogar, hvilka skötas af Institutets Lärare.
Sommartiden, då eleverna under andre Lärarens ledning äro sysselsatte med skogsmätning
och indelning, är det föreståndarens vid detta Institut åliggande, att åt de
ibland Bruks-societetens ledamöter som sådant önska, lemna biträde vid anordnande
af skogshushållningen, att genomse deras skogar, värdera dem generelt och bestämma
reglorne för deras skötsel samt gifva ägarne goda råd och efter omständigheterna
förslag till skogsskötselns vidare fullkommande eller ock, om så begäres,
ombesörja skogsskötseln medelst årligen lemnade bestämda föreskrifter för skogvaktarne.
Denna verksamhet är utsträckt öfver hela Bruks-societetens område, icke
allenast i Westmanland, utan ock i Södermanland, Nerike, Wermland, Dalarne,
15
Norrland och Uppland, inom hvilka alla provinser arealen af den skog, som skötes
efter berörde föreskrifter, är uppgifven till 400,000 Tunnland. Häraf belöpa dock
på detta län endast Ferna, Karmansbo och Ramnäs jemte några mindre Bruksskogar.
Det stegrade priset och den förökade åtgången å skogseffekter i synnerhet ved,
har väckt flere enskilde personers omtanka på angelägenheten af en på vetenskapliga
grunder reglerad skogshushållning och den öfvertygelsen har allt mer och
mer blifvit stadgad, att Härads-allmänningar icke böra delas, utan bibehållas under
gemensam skogsförvaltning efter trakthuggnings-systemet. Likväl äro de framsteg,
som under ifrågavarande år blifvit gjorde till kunskapen om och utöfningen
af en förbättrad skogshushållning, icke stora. Mycket återstår att göra i denna väg.
Bergs- och Bruksrörelsen.
Jernmalmsbrytningen har uppgått till följande belopp:
för år 1844 till 123,660 S:$t. Tackjernsvigt
„ „ 1845 - 112,373 d:o
„ „ 1846 - 129,738 d:o
„ „ 1847 - 149,261 d:o.
Tackjernsblåsning upplyses af följande Tabell:
Ar 1844
„ 1845
„ 1846
„ 1847
[Hyttors antal
H
O
09
Zlo
B
09
Blåsning
ö
*-<
09
3
;stid.
3
3
Cs
-i
Tackjerns-
tillverkning.
Tionde
Tackjern.
Skit.
£
Skit.
£
it.
21
21
21
21
13
13
15
16
l,537
1,183
1,720
1,884
19
1
11
3
28,214
21,545
32,955
35,776
12
22
11
7
o
9
15
9
933
336
491
543
4
13
7
24
1
'6
6-1
Tionde Tackjerns-priserne hafva varit
J.ösningspris.
Auktionspris.
År
1844 . .
. 5 R:dr B:ko .i
5 R:dr 16 sk.
55
1845 . .
. 6: 32
5: å 5: 24.
55
1846 . .
. 7. 24*
6: 32. å 7: 8.
55
1847 . .
. 7. 8. ..............
7: 24.
16
Tackjernsgods har vid Masugnarne tillverkats
år 1844
207 SkM. 15 £
1845
154 „ 18
.... 84
. ... 98
”, 1846
1847
n
11
11
11
11
11
11
Stång- och Ämnesjerns-smidet har utgjort:
►
3
oT
HH
OS:
-t
Privilegieradt Smide,
inberäknad Ham-  marskatten.
Uppgifven
tillverkning.
Hammarskatt.
OS
SkM. \£\U
Sk-M.
£
SkM.
£
//.
129
63,850
18
4
61,682
16
4
609
19
4
130
64,759
18
4
63,127
6
14
618
19
4
130
64,759
18
4
68,133
2
618
19
4
130
64,759
18
4
68,821
18
6
618
19
4
Sr 1844
„ 1845
Hammarskattspriset har varit
för Stångjerns-  verken.
för Ämnesjerns-  verken.
för Bergsmans-  liamrarne.
B:ko
K:dr
sk.
r.
K:dr
sk.
r.
K:dr
sk.
r.
Ar
1844
13
—
—
13
—
12
—
—
«
1845
14
24
—
14
24
13
24
«
1846
15
24
—
15
24
14
24
«
1847
15
24
—
15
24
14
24
Jernmanufakturtillverkningen har utgjort
Ar 1844 . . .
. . 4,303 SkM
13 £
17 U
« 1845
3,797 «
11 «
8 «
« 1846
. . . 3,648 «
14 «
12 .
• 1847
. . . 4,403 «
11 «
7 «
Koppar-,
17
Koppar-, Messings- och Blyertstillverkningen har uppgått till
Ar 1844
. 1845
« 1846
« '1847
Koppartill
verkning.
Messing.
SI:'//.
L.44.
41
Sk: 41
L:44.
41
Sk:44.
L.44.
44.
296
10
—
467
4
n
285
16
—
312
15
15
440
9
%
172
5
—
294
4
6
534
7
1 6 Ar
228
2
—
344
9
4
672
5
1 1 -i
*32
229
9
—
Blyerts.
Tillverkningen vid Sala Silfververk af Silfver, Bly och Silfverglitt.
Tillverkning.
Afgift till Kronan
i Tionde, Myntare-  lön och Slagskatt.
Silfver,
bergfint.
Bly.
Silfver-
glitt.
Lödig
Mark.
Lod.
Sk: 44.
L.44.
44.
Centner.
R:dr
sk.
r.
Ar 1844
3,299
3
348
14
15
152
20
9,545
—
11
» 1845
3,646
11
384
14
8
118
0 (1
10,456
17
1
« 1846
2,363
10
129
10
9
68
n o
6,782
27
6
« 1847
4,773
8
523
10
2
134
85
13,683
23
10
De vid Grufvorna, Bergverken och Bruken arbetande personers antal har, så
vidi utrönas kunnat, uppgått till omkring 3,500 personer.
Angående Fabriker, Bruk och öfriga Näringar, utom Bergsrörelsen, anmärkes
följande:
l:o. Tegelbrukens antal är 14. Deras tillverkning är icke tillräcklig för länets
behof. Afsättningen på både tak- och murtegel vid de befintliga för afsalu anlagda
tegelbruken är liflig.
Då det dels för besparing af de aftagande tillgångarne på timmer, dels
också för mindre eldfarlighet, är af stor vigt, i synnerhet i städerne, att nybyggnader
uppföras af sten i stället för timmer, som nu nästan uteslutande i länets stä
der
användes, beror den af behofvet högt påkallade förändringen i byggnadssättet
Berättelse öfver Westmanlands län för åren 1844—1847. 3
18
hufvudsakligen på uppkomsten af nya tegelbruk eller utvidgning af de befintliga tegelbrukens
tillverkningar.
2:o. Enligt det till Commerce-Collegium insända sammandrag af Berättelser
om fabriks- och manufaktur-inrättningar pä landet Tor år 1847, funnos här i
länet berörda år följande fabriker, med det för hvardera utsatta antal arbetare och
årligt tillverkningsvärde, uppskattadt i penningar, nämligen:
1 Såpsjuderi 2 arbetare 3533 R:dr tillverkningsvärde.
1 Knapp nålsfabrik .... 14 — 880 — —
1 Vadmals- och skinnstamp . — — 33^ — —
1 Kardfabrik 6 — 648 — —
2 Garfverier 4 —• 980 — —
26 arbetare 5994\ R:dr banko.
Om Fabrikerna i städerne torde underrättelser böra meddelas vid Artikeln om
städerne.
3:o. Reparationsdockan eller Warfvet vid Hjelmare kanal samt Jaktbyggeriwarfven
i länets 3:ne sjöstäder, hvilka hafva fortfarit i enahanda verksamhet som förut.
Ibland binäringar märkas följande:
Varors forslande. Denna binäring är af mycken betydenhet isynnerhet i de
norra delarne af länet oell i afseende på transporter af bruks- och bergsverkseffekter
lill städerne Westerås, Arboga och Köping, samt för fortskaffande af Bergslagens
och Dalarnes förnödenheter ifrån dessa städer, isynnerhet Westerås.
Kolning i Bergslagen samt bruksdistrikterne och de skogsrikare soeknarne.
Denna näringsgren har fortfarit i samma förhållande, sorn sista Femårsberättelsen
omförmäler.
Tjärbränning till 4 ä 500 tunnor årligen har bedrifvits i Sahlbergs fögderi.
Priset har varit 6 R:dr banko tunnan.
Brädsågning till afsalu har idkats i Sahlbergs fögderi oell några fä skogsägande
socknar i andra fögderier. Inom förstnämnda fögderi är den årliga tillverkningen
uppgifven lill 2 å 4000 tolften, och har priset på bräder varit 2 å 3 R:dr banko tolften.
Trä- och laggkärl, stolar och takspån förfärdigas i Öster-Wåhla, Nora och
Harbo socknar af Sahlsbergs fögderi till afsalu inom detta och angränsande län och
afyttras stolarne jemväl i Stockholm. Tillverkningsvärdet af dessa slöjdalster är
uppgifvet till 4 å 6000 R:dr banko per år.
Förfärdigandet af nöthårsmattor fortfar såsom binäring i några fä socknar.
Salpetcrtillverkningen har genom det förhöjda lösningspriset å Kronans salpe
-
19
ter vunnit under ifrågavarande år någon förkofran, så att då den till Kronan levererade
godkände oluttrade salpetern år 1843 utgjorde 286 !//£. 18 ■//. 16 lod, uppgick
salpeteritägten år 1847 till 563 L<1(. 18-| (ft.
Jagt och djurfångst. Premier för rofdjurs dödande äro ännu inom häraderne
stadgade. Utaf de tili Eder Kongl. Majit årligen ingifne rapporter utvisas antalet
af dödade rofdjur.
Det villebråd, som för öfrigt är föremål för jagten inom länet, är hufvudsakligen
harar, rapphöns, orre och tjäder; men denna jagt är icke af särdeles betydenhet.
Fisket — derom åberopas de förut afgifne Femårsberättelserne.
Sjöfarten — Ifrån Westerås till hufvudstaden och flere inrikes hamnar har
sjöfarten tilltagit i liflighet. Trenne ångfartyg hafva under ifrågavarande 4 år, likasom
förut gjörl, reguliera turer emellan Westerås och hufvudstaden.
Rederibolagen i Arboga och Köping fortfara.
Trafiken på Hjelmare- och Strömsholms-kanalerne har fortgått i ungefärligen
samma förhållande, som efter sista Femårsberättelsen.
Ombyggnaden af Strömsholms kanal är under ifrågavarande 4 år fortsatt på norra
delen af den inom länet belägne kanal-linien. Till bedrifvande af detta arbete har,
utom andra arbetare, forsta kompagniet af Krono-arbetskorpsens soldatklass varit använda
Arbetsstationerna hafva varit vid Hofgården i Sura socken, Seglingsberg i
Ramnäs socken samt Sembla i Westanforss.
Antalet af fartyg, som ägdes af på landet boende personer, var år 1847 tretton
om tillsammans 186 läster. Besättningens antal sammanräknadt 22 personer.
Dessa fartyg begagnades till segelfart hufvudsakligen på Mälaren och Strömsholms
kanal.
Vägar och broar. — Det genom Eder Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 22
Oktober 1842 gillade förslag för användande af de, till Bergslagsvägens förbättring
medelst klappersten, af Rikets Ständer anslagne 7,500 R:dr banko har dels blifvit
verkstäldt och de klapperade delarne af vägen afsynade och gillade af Chefen för
mellersta kanaldistriktet, dels ock för det återstående arbetet undergått de af Eder
Kongl. Majit gillade modifikationer, så att gröfre mofritt grus blifvit i stället för
klappersten användt.
En del af denna vägförbättring återstod vid 1847 års slut. De med klappersten
belagda vägstyckena hafva derigenom erhållit en fast grund, och detta vägforbättringssätt,
verkstäldt med tillbörlig omsorg, kan under vanliga förhållanden vara
ganska tjenligt å vägar der tyngre lass forslas, i synnerhet om den sålunda med
klappersten belagdé eller klapperade vägen tillbörligen underhålles medelst spårfyll
-
20
ning och grusning med tjenligt grus; men de på Bergslagsvägen i större foror
framgående lass äro icke allenast af ovanlig tyngd utan föras nästan uteslutande pä
2 hjul, hvilka, gående i samma spår, hafva en nästan oemotståndlig kraft att uppgräfva
den fastaste vägyta och småningom hilda spår. Sådana spår, om de icke idkeligen
igenfyllas och jernnäs, blifva djupa och svåra, och vägen förderfvas. Klapperingens
kraft att emotstå kärrhjulen är ganska betydlig och vägen har visserligen
derigenom blifvit förbättrad, men ändamålet kan icke anses vara så tillräckligt vunnet
som vid uppgörandet af förslaget åsyftades. Denna så kallade Bergslagsväg är,
i anseende till den ovanligt starka trafiken derå ined tunga lass pä 2 hjul, en ibland
de allrasvåraste vägar att underhålla i godt skick. Dertill skulle erfordras under en
god del af året daglig tillsyn och dagligt arbete med spårfyllning. Hvilket vägförbättringssätt
å denna väg man än må antaga, torde det dock aldrig rätt emotsvara ändamålet,
om icke dagsverkskarl hetingas, som dagligen vissa tider om året spårfylla
och jemna vägen.
Efter ett af nu varande Chefen för mellersta kanaldistriktet, Major Mekanikus
Olivecrona uppgjordt förslag till förbättring af samma så kallade Bergslagsväg ifrån
Westerås gamla tull lill Romfortuna sockengräns, utgörande vid pass |-:dels mil, medelst
användande dels af klappersten, dels af slagen sten, täcktes Eder Kongl. Maj:t, med
afseende tillika å angelägenheten att bereda arbetsförtjenst för de i följd af 1845 ars
missväxt här i länet nödställde personer, i nåder bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af 20,000 R: dr banko.
Sedan den redan förut organiserade Komitén för Bergslagsvägens förbättring,
förstärkt med nya Ledamöter ifrån Westerås stad och de socknar, sorn hafva lotter
å denna del af vägen, åtagit sig att utföra detta arbete, fick en mängd af behöfvande
personer tillfälle till arbetsförtjenst genom stenslagning. Planen för detta arbete grundades
derpå, att, sedan genom afskottning af den lösare ytan af vägen en ram utefter
hvardera vägkanten blifvit bildad för sammanhållningen af stenen, vägen på
midten till en bredd af 8 alnar först skulle fyllas med klappersten och derofvanpå med
ett lager af slagen sten genom Väg-Komiténs försorg, samt att grus derefter skulle
påföras af väglottsägarne till 2 tums tjocklek. Denna plan blef ock vid arbetets verkställande
följd; men den påräknade grusningen af 2 tums höjd å stenlagren blef för
väglottsägarne, mer än påräknadt var, kostsam derigenom att gruset nedträngde i
mellanrummen mellan stenarne, och större qvantitet af grus således erfordrades för
att bereda jemn yta å vägen, hvarföre det drog på tiden, innan alla väglolter kunde
blifva behörigen grusade.
21
Denna slags vägförbättring, som har någon likhet med macadamisering, men
hvarken är så fullständig eller kostsam, undfick i orten namnet deraf. Resultatet af
denna så kallade macadamisering är emedlertid betydligt förmånligare och bättre än
af den förut försökta klapperstensheläggningen, som fatt namn af klappering. Vägen
emellan Westerås tull och Romfertuna sockenskillnad har igenom denna vägförhättring
vunnit mera faslhet, och försöket är mer och mindre lyckadt, allt efter som
olika väglottsägare användt större eller mindre omsorg och kostnad på anbringande
af tjenlig grusfyllnad och på spårfyllning derefter under den tid stenlagren, genom
vägens körning efter stenfyllningen och grusningen, vunno fasthet. Arbetet blef vid
hållen afsyning af Major Olivecrona gilladt på försommaren 1847. Utom i och
för stenslagningen bereddes äfven betydlig arbetsförtjenst genom anskaffningen, framförningen
och utbredningen af klappersten och den slagne stenen, hvilken jemte gruset
utgör sammanbindningsämnet för klapperstenen.
Äfven denna vägförbättring är egentligen att anse för ett försök och vid betraktande
af vägens närvarande skick kan man icke neka att försöket lemnat temligen förmånliga
rcsultater, ehuru erfarenheten visat att stenfyllningen och gruspåföringen hort
sättas med hvarannan uti ett närmare sammanhang. Skulle likväl gruspåfyllningen
äfven hafva blifvit inbegripen uti kostnadsförslaget och anslagsmedlen dertill använda,
hade vägförbättringen måst till väglängden mycket inskränkas. Det återstår att utfinna
tjenligaste sättet för bibehållande af den större fasthet vägen genom denna förbättring
vunnit och att allt mera fullkomna vägens jemnhet genom en tjenlig lagning
af spåren. De på vägen framgående tunga fororna af lass på 2 hjul hafva nämligen
ännu den menliga verkan att spår deraf under de våtare årstiderne bildas, dock icke
med samma lätthet som före denna vägförbättring. Väg-Komiténs utlåtande är härom
infordradt och man hör vänta ytterligare påföljd af Komiténs omtanka för vägens förbättring.
Med ett understöd af statsmedel, stort 377 R:dr 24 sk. banko, verkställde ägarnc
af Ramnäs och Skultuna Rruk Ryttmästaren och Riddaren Raron W. Tersmeden och
RyIlmästaren och Riddaren Hammarsköld år 1846 en nyttig omläggning af vägen öfver
Sågberget å Rovallsskogen, belägen emellan dessa Rruk. Den nya vägen, som
hildar en halfcirkel nedanför herget, är jemn, fast och bra.
Med statsbidrag af 4000 R:dr banko, utan återbetalningsskyldighet, verkställde
Ryttmästaren och Riddaren Hammarsköld, hufvudsakligen år 1846 och till någon del år
1847, omläggning af allmänna landsvägen emellan Skultuna by och Qvarnbacka Gästgifvaregård
öfver den så kallade Kattheden i Skultuna socken. Företaget lemnade ett
godt tillfälle till arbetsförtjenst för nödställde personer år 1846.
Vid Syn å denna nya väg den 21 Juni 1847 meddelades det vitsord, att arbetet
var väl och i allo efter kontraktet fullgjordt. — Vägen är jemn, äger fast bolten och
visar sig så god en ny väg kan vara.
För omläggning och förbättring af så kallade Arsvägen emellan Wånsjö och
Thorstuna Gästgifvaregårdar i Thorstuna socken, beviljade Eder Kongl. Maj:t år 1846
ett anslag af 1650 R:dr banko. Detta vägarbete blef åren 1846 och 1847 bedrifvet
och äfven derigenom bereddes arbetsförtjenst för de nödställde och arbetslöse. Denna
vägförbättring är i dubbelt afseende nyttig, nämligen dels för att derigenom beredes en
genväg, dels också emedan denna väg, som genom förbättringen blifvit för allmänheten
begagnelig, är, såsom löpande utefter en ås, lättare att underhålla än den förut allmänt
begagnade vägen.
En vägomläggning emellan Sala stad och Enåkersby Gästgifvaregård blef likaledes
med af Eder Kongl. Maj:t år 1846 i nåder beviljadt statsanslag å 650 R:dr banko
företagen till båtnad för de tjenst- och arbetslöse samt till lättande och förbättrande af
kommunikationen i orten.
Brobyggnaden öfver Mellansundet, hvartill medel genom Testamente af framlidne
Bergs-Rådet Groen blifvit anvisade, har, i anseende till den yppade rättegången om Testamentets
ämne, vid 1847 års slut icke kunnat komma till stånd.
Handeln med spannmål har allt efter årens olika skördar varit under ifrågavarande
är liflig. De lätta kommunikationerne sjöledes och allmogens åhåga att genom forslor
vinna biförtjenst lättar mycket spannmålshandeln i Westmanland. Afsättningen ä öfrige
landtmannaprodukter och handeln dermed har under berörda år icke undergått någon
betydlig förändring, vidare än att afsättningen af ladugårdsprodukter tilltagit genom
den lifliga sjöfarten på Slockholm. Gårdfarihandel har fortfarit att något minskas.
Upphandlingen af lumpor för Pappersbrukens behof har varit i samma skick som
enligt sista Femårsberättelsen.
§• 4.
Politisk författning.
Kammarverk. Under den här ifrågavarande perioden hafva icke några hemman
råkat i ödesmål, och icke heller äro några nya hemman skattlagda. Förhållandet med
sågar och qvarnar upplyses af tabellen. Hemmansklyfningen har icke i någon betydlig
mån tilltagit. Jordafsöndringar i författningsenlig ordning hafva varit ganska få.
Laga skiften hafva fortgått i ungefärligen samma förhållande som de föregående åren.
Några frågor om vattenverks rifning i ock för olaga uppdämning hafva icke blifvit
anluingiggjorde.
Förhållandet med hemman och andra possessioner, som tillhöra Kronan, Läroverk
och fromma Stiftelser, har icke undergått förändring.
Proportionen emellan sjelfägande jordägare och arrendatorer af andras jord är likaledes
i ungefärligen samma skick.
Om oroterade hemman och rolefrihets- eller rotevakansafgiftcr åberopas 1838
års Femårsberättelse.
Statsbidrag. Hemmanens onera inhemtas af Tabellen. Folkskoleafgiften, som
uppkom 1847, är i Tabellen upptagen ibland diverse afgifter, onera och allmänna besvär.
Då personella bevillningen i samma förhållande blifvit nedsatt, bar denna afgift
icke medfört någon ökad tunga för andra än gemenskapen af indelta Armén, som tillförene
var ifrån den personella bevillningen befriad.
Uti soldathållningen eller roteringskostnaden njuta de inom Westmanlands län belägne
877 rotar af Westmanlands Regemente, hvilka hafva delaktighet uti den så kallade
Knekte-legomedelkassan, den lindring och fordel att kassan icke allenast betalar 50
R:dr banko såsom lega vid tillsättningen af ny soldat, utan ock ifrån och med år 1846,
enligt Kongl. Brefvet af den 19 Juli 1845, godtgör roten beklädnadsbidraget, hvilket
för desse rotar medför en icke obetydlig förmån.
Kostnaden för soldathållningen elier roteringskostnaden beräknad på helt mantal
är i olika delar af länet olika.
Rustningsstammens och dertill anslagna Augmentshemmans grundräntor och afrad
äro icke allenast tillräckliga till, utan öfverskjuta rustningskostnaderne, så väl vid den
inom länet förlagda del af Lif-Regementets Grenadier-korps som ock vid de nummer af
Arboga Sqvadron, vid Lif-Regementets Husar-korps, hvilka tillhöra detta län. Rustningskostnaden
är beräknad inom Kungsörs fögderi vid Grenadier-korpsen till 147 R:dr
30 sk. 2 r:st, och vid Husar-korpsen till 166 R:dr 3 sk. 6 r:st. I Wårby fögderi
vid Grenadier-korpsen till 145 R:dr och i Sablbcrgs fögderi vid Grenadierkorpsen
till 152 R:dr 24 sk. 6 r:st.
Kostnaden för håll- och reservskjuts har nästan öfverallt i länet genom de ingångne
skjutsentreprenaderne betydligen minskats och för trenne särskilda skjutslag alldeles
forsvunnit, emedan Entreprenörcrne vid 3:ne gästgifvaregårdar utan särskild afgift
bestrida skjutsen emot den förhöjda skjutslegan. De öfriga arterna af skjutskostnad
äro kungs- och kronoskjuts.
Tillika märkas följande allmänna onera och afgifter, nämligen rotefrihetsafgift,
extra rotering, Ecklesiastikstatens aflöning, fattigförsörjning, vägbyggnader. De öfriga
upptagas under namn: Diverse allmänna onera och kommunala afgifter, såsom kyrkobyggnad,
prestgårdsbyggnad, skolbyggnad, kurhusmedel, barnmorskemedel, brefbä
-
24
ring, inqvartering, krigsmansliusmedel, brandstodsmedel, riddarliusmedel, riksdagsmanna-arfvode,
profosslön, premier för dödade rofdjur, snöskottningsmedel, bromedel, stamboksmedel,
folkskoleafgift och debetsedelslösen.
Politi. Inrättningen af Sockne-Nämnder på landet har öfverallt bidragit lill ordning
och skick. I synnerhet voro desse Nämnder till mycken nytta vid anordningen af
de undsättningsanstalter, som ldefvo nödiga i följd af 1845 års missväxt, och öfverallt
ådagalade Sockne-Nämnderne nit för socknarnes och de nödstäldes bästa. Denna komunalinrättning
synes mycket passande för landet och folkets lynne. Dess verksamhet
har äfven blifvit af större vigt sedan genom 1847 års författning fattigvården blifvit
åt Sockne-Nämnderne uppdragen.
Fjerdingsmannabefattningen går i tur inom några socknar. I andra och de fleste
socknar bestrides denna tjenst af särskilde dertill antagne personer.
Ehuru Kronobetjeningens antal på landet är mycket ringa, har allmänna ordningen
varit upprätthållen, hvartill Sockne-Nämnderne och Fjerdingsmännen i sin mån bidragit,.
Folkskolor hafva öfverallt på landet blifvit inrättade. Deras inflytande på det unga
slägtels hildning tillhör dock framtida berättelser.
Folkskolelärare-Seminarium i Westerås har under ifrågavarande 4 år fortfarit i
sin verksamhet.
Vid Westerås Gymnasium har antalet af de Studerande år 1847 utgjort 45.
Westerås högre Lärdoms- och Apologistskola bevistades samma år af 119 Lärj
ungar.
Sorn Westerås Läroverk är inrättadt för hela länet har jag här upptagit detta;
men om undervisningsanstalterne i de öfrige städerne får jag tillfälle att berätta i
nästföljande §.
Angående undervisningen vid Länets Landtbruksskola, torde mig tillåtas att åberopa
de årligen till Eder Kongl. Maj:t insände berättelser, hufvudsakligen innehållande
alt denna undervisning varit nöjaktig.
För öfrigt har någon annan slöjdskola i länet under ifrågavarande tid icke funnits,
än de i städerne inrättade flickskolor.
Helsovården i länet har under dessa år blifvit besörjd af samma Läkarepersonal,
som omförmäles i sista Femårsberättelsen. Utom Provincial-Läkaren hafva i länet varit
anställde: 2 Regements-Läkare, hvaribland dock den ena, nämligen vid Westmanlands
Regemente, efter Brigad-Läkaren Vougts år 1845 inträffade död icke haft sin
station i länet mellan mötena, 2 Bataljons-Läkare, 4 Stads-Läkare till 1846 da, efter
Stads-Läkarens i Sala död, Stads-Läkarenas antal minskades till 3 i brist af sökande
till
25
till den ledigblifna tjensten, en Läkare i Norbergs Bergslag, 3 Bruks-Läkare, En Grufvu-Läkare
vid Sala Grufva, En Läkare vid Strömsholms Stuteri och En nära Sala boende
Läkare, som, ehuru han icke antagit någon tjenst, dock praktiserar något i Läkarekonsten.
Jemte en Läns-Djurläkare, hafva under ifrågavarande år en Veterinär, anställd vid
Strömsholms Stuteri, och 2:ne andra Djurläkare i Länet funnits att tillgå.
Examinerade barnmorskor hafva i alla städerna och i hvarje socken på landet med
undantag af 6 socknar varit år 1847 anställde.
På länets i Westerås inrättade Lazarett och Kurhus vårdades sistnämnde år tillsammans
270 patienter. Af dessa voro 71 för Venerisk smitta intagne på Kurhuset
och de öfrige 199 för kroniska sjukdomar, yttre åkommor m. m. vårdade på Lazarettet.
Vid årets slut qvarlågo å Kurhuset 16 och å Lazarettet 24 patienter. — Under
året afledo å Lazarettet 24 patienter och å Kurhuset 2.
Apothekens antal är detsamma, som omförmäles i sista Femårsberättelsen.
Angående Helsobrunnarne i länet åberopas äfven hvad sista Femårsberättelsen innehåller.
Vaccinationen har under ifrågavarande 4 år fortfarit att drifvas med framgång.
Fattigvårdens organisation efter 1847 års författning börjades emot slutet af året.
Redogörelsen derför tillhör nästa berättelse.
Till lindrande af den genom 1845 års missväxt uppkommande nöd, blefvo
serskilda temporära fattigvårdsanstalten inrättade i flera delar af länet. Socknenämnderne,
hvilka hade bestyr om undsättningen, förskaffade särskilda tillfällen till arbetsförtjenst
för de nödställde, genom spånad och andra handaslöjder, hvaraf produkterne
upphandlades af Socknenämnderne för högre priser och försålde till de lägre priser, som
för dem kunde erhållas.
Vid Skultuna bruk, som disponeras af Ryttmästaren och Riddaren Hammarsköld,
börjades om hösten 1845 en särskild Arbetsinrättning, som under större delen af det
påföljande året lemnade, genom slöjd och åtskilliga andra förelag, arbetsförtjenst åt omkring
100 arbetssökande manspersoner från åtskilliga delar af länet.
Derjemte var vid Skultuna gård en särskild anstalt för spånad, dervid på vintern
1845—46 och under loppet af år 1846 uppköptes 1250 L<M. lin och 10 Lfä. hampa,
som utdelades till spinning åt nödlidande, hvilka anmälde sig om arbetsförtjenst.
Icke mindre än 884 qvinspersoner från Skultuna och åtskilliga andra socknar
begagnade sig af och blefvo hulpne genom den dem sålunda beredda arbetsförtjenst. —
Med väfnad på stället sysselsattes dessutom 9 qvinnor.
Berättelse ofver Westmanlands län för åren 18 it—t Sti. ^
Med drvgt besvär och berömlig menniskokärlek sköttes denna Nödhjelpsanstalt,
Förskotterne och kostnaderne dervid voro så mycket större och kännbarare som linet
var i högt pris 1846 och den ovanligt stora spånadstillverkningen i orten förorsakade
vanpris och brist på afsättning å garn och väf.
Oaktadt hällne flerfaldiga auktioner och utbjtidningar å marknader, finnes ännu
oförsäldt lager af tillverkningarne vid denna nödhjelpsanstalt. Häraf visar sig att vid
dessa välgörande inrättningar hvarken sparats uppoffring eller möda för att bispringa
de nödlidande.
Författningen om Gesällvandringar har haft en märkbar verkan till förminskande
af landstrykande Gesällers antal. Den tid, då afsigkomne Gesäller lingö hjelp eller
så kallad skänk af deras Skråembeten eller Gesäll-lådorna i hvarje stad och då de icke
behöfde vara lorsedde med vandringsböcker, som visa, huru de tillbragt sin tid, var det
lättare tor de genom fylleri och lättja eller genom andra orsaker näringslöse Gesällen»'
att, under skydd af pass, bereda sig tillfälle att stryka landet omkring. Dessa tillfällen
hafva genom införande af vandringsböckerne och genom indragning af skänkerna
blifvit förminskade, ehuru visserligen ännu mänga Gesäller, arbetslöse, vandra landet
omkring. Då Mantalsskrifningarne tillstunda och Mästarne vilja undvika större utgifter,
eller då arbetstillgängen i verkstäderna minskas, blifva ännu vanligen flere Gesäller
afskedade; och ehuru enligt lorfatiningarne är förbjudet för Gesäller, som icke äro
mantalsskrifne alt vandra landet omkring, är det dock svårt, om icke omöjligt för Polismyndigheterne
all alldeles hindra sådana kringvandringar. Vid utfärdande af pass
eller påteckning å pass för Gesäller, som före Mantalsskrifningarne vilja eller äro
nödsakade alt begifva sig lil pä vandring, har man nästan ingen annan utväg än
att förlägga den pass-sökande att vid ankomsten till destinationsorten låta skattskrifva
sig, men då han vid ankomsten dit icke erhåller arbete eller emploj å verkstad,
blifver deraf en vanlig följd, att passhafvaren mäste lemnäs ytterligare tillfälle att
fortsätta sin vandring till annan ort, der möjligen arbete kan erhållas. Sedan hoppet
derom på flera ställen slagit felt, blifver den vandrande slutligen en tiggare,
som måste anhållas och förpassas eller försändas till den ort, hvartill han, i fatligvårds-afseende
eller såsom lösdrifvare, kan anses höra.
Dessa jemte flera förhållanden i afseende på landsstrykare synas påkalla ytterligare
och mera bestämda föreskrifter af lagstiftaren. — Ibland dessa öfriga förhållanden
torde särskildt böra anmärkas, alt ifrån värfvade regementen och kronoarbetskorpsen
afskedade personer ofta hafva svårt att skaffa sig stadigt hem och
laga försvar, samt alt äfven en stor del af dem, som erhållit afsked ifrån värfvade
regementerne, föga bemöda sig derom, emedan de föreställa sig att de hafva
27
sfi kalladt ”egel försvar” eller att deras egenskap af afskedade soldater fritager
dem ifrån skyldigheten att skaffa sig tjenst eller annat laga försvar. Lättheten pä
många ställen för afskedade värfvade soldater och kronoarbetskarlar, att erhålla pass
äfven till orter, dit de icke höra och der de icke hafva utväg till näringsfång, underhåller
äfven deras håg för ett kringvandrande lefnadssätt. A ena sidan synas sådane personer
icke böra förnekas att erhålla pass till orter dit de höra eller der någon verklig utsigt
linnes för dem till laga näringsfång; men å andra sidan deremot torde vid utfärdande
af pass för dem säkrare grunder böra följas, än deras egna lösa uppgifter,
samt den oriktiga föreställningen om det ”egna försvaret”, hvilken äfven hos andra
än dessa personer sjelfva gjort sig gällande, böra tillrättavisas.
I dessa afseenden torde bestämdare föreskrifter erfordras jemte noggrannare efterföljd
af gällande författningar, derest landstrykeriet och dermed följande tiggeri
skall kunna ytterligare minskas, hvaruppå kommunerne hafva skäliga anspråk sedan
de på de flesta ställen med ökade kostnader och berömvärdt nit vidtagit åtgärder
för fattigvården och tiggeriets hämmande inom församlingarne.
Till förekommande af landstrykeriet och dermed följande tiggeri hafva här alltid
vid utfärdande och, så vidt ske kunnat, vid påtecknande af pass de försigtighetsmått
blifvit vidtagne, som med författningarne öfverensslämt.
Gästgifveri och skjutsanstalter:
I följd af Eder Kongl. Maj:ts nådiga Circulär-bref år 1844, har skjutsen
vid de fleste gästgifverierne i länet blifvit ställd på entreprenad med förhöjd skjutslega
af 28 sk. banko i släderne och 24 sk. banko milen på landet. Blott vid några
få gästgifvaregårdar på landet hafva i anseende till serskilda förekommande hinder
och omständigheter skjutsentreprenad icke blifvit införd.
För att bereda möjligheten af sådana skjutsentreprenader, har det på några
ställen varit nödvändigt alt flytta gästgifverierne ifrån de gamla gästgifvaregårdarne
till andra gårdar, hvilken förflyttning vid ett eller annat gästgifveri äfven haft för
ändamål, att bereda jemnare skjutshåll eller att förkorta de skjutshåll, som varit
nog långa. Således har Nyqvarns gästgifveri, förut beläget vid vägen emellan Westerås
och Enköping på ett afstånd af 9 fjerdingsväg frän Westerås och en mil
ifrån Enköping, blifvit förflyttadt till Bjuggsta, dels emedan vid Nyqvarn skjutsentreprenad
icke utan allt för stor skjutsafgift ifrån skjutslaget kunde beredas, dels
också emedan skjutsentreprenören ålog sig att vid Bjuggsta, beläget ungefärligen på
midten af väglängden emellan Westerås och Enköping, uppföra ny gästgifvaregård.
Emot beslutet om denna förflyttning anfördes besvär i Kammar-Collegium, dels
af gästgifvaren vid Nyqvarn och de skjutsskyldige i Enköping, emot hvilkas in
-
28
Iressen denna flyttning stridde, dels också af några deltagare uti Nyqvarns reservskjutslag,
hvilka synas hafva missförstått sitt sanna intresse 5 men förflyttningen
har, med afslag å besvären, blifvit af Kammar-Collegium gillad.
De vid skjutsentreprenaderne betingade afgifter af skjutslagen till entreprenören
äro, efter olika omständigheter och förhållanden mycket olika, nämligen vid några
fa gästgifverier dryga, dock så att skjutslagen funnit sin räkning uti att dem gilla,
och vid de flesta gästgifverierne mycket drägliga och nedsatta under det belopp,
hvartill skjutsningsbesväret förut uppgått; men vid 3 gästgifverier nämligen: i Köpings
stad, vid Wendle och vid Qvarnbacka, dit det gamla Ekeby gästgifveri blifvit
forflyttadt, hafva skjulsentreprenörerne åtagit sig skjutsen utan annan ersättning
än den förhöjda skjutslegan, hvarigenom skjutsningsbesväret för skjutshagen vid
dessa 3:ne gästgifverier under entreprenadtiden helt och hållet försvunnit. För
samma ändamål eller hemmanens befriande ifrån skjutsningsbesväret uti en icke aflägsen
framlid, har skjutsentreprenaden vid Kohlbäcks gästgifvaregård, belägen på
vägen emellan Westerås och Köping, blifvit ingången på det sätt, som synes förtjena
att efterföljas och antagas på alla ställen, der sådant kan ske, nämligen att skjutslaget
inköpt sjelfva gästgifvaregården och betingat med entreprenören det vilkor, att han för
skjutsens bestridande får utan arrende begagna gästgifvaregården, men köpeskillingen
för gästgifvaregården amorteras eller betalas småningom genom en under den förra
skjutskostnaden betydligt nedsatt årlig afgift af de i skjutslaget deltagande hemman.
Denna skjutsa (gift kommer att för alltid försvinna och hemmanen befrias ifrån skjutsningsbesväret,
så snart skjutslagets återstående skuld på köpeskillingen blifvit fullt
betald, hvilket lärer inträffa inom Tretton år ifrån skjutsentreprenadens början eller
troligen något förr.
De resandes fortkomst vid de gästgifverier, der skjutsentreprenad är inrättad,
har derigenom icke blifvit fördröjd och i allmänhet hafva skjutsentreprenörerne kunnat
till de resandes belåtenhet fullgöra den åtagna skjutsen.
Den i följd af Eder Kongl. Maj:ts nådiga Circulärbref af den 2 Augusti 1844
sålunda införde förändring med skjutsanstalterne här i länet är en maktpåliggande
förbättring, hvarigenom det hemmanen ålagda skjutsningsbesväret blifvit lättadt eller
borttaget och de skjutsningsskyldige i städerna jemväl vunnit lindring, utan att
skjutsningsanstalterne derigenom blifvit mindre tjenliga för de resandes fortskallande,
och förhöjningen af skjutslegan är så mycket mera billig, sorn, oaktadt densamma, ännu
icke all lunga för de skjutsskyldige kunnat upphöra vid liera än trenne gästgifverier.
Gästgifveriernes antal har ökats med ett nytt gästgifveri, anlagdt vid Myrby i
Badelunda socken på en mils afstånd från Westerås. Anledningen härtill har varit
29
att det vid Edsberga i Upsala län flir ut befintliga gästgifveri, hvarifrån skjutsades
direkte till Westerås, blifvit, till följd af skjutsentreprenad, forflyttadt till Torgesta,
beläget på något längre afstånd ifrån Westerås än Edsberga, och att ibland
vilkoren för denna förflyttning och deraf beroende skjutsentreprenad varit ett nytt skjutsombyte
emellan Torgesta och Westerås skulle antagas, på det skjutshållet icke skulle
öfverstiga 2 mil; och som Lars Jansson i Myrby frivilligen åtagit sig att utan särskild
ersättning af, eller omkostnad för, det skjutslag, hvartill Myrby hörer, emot
förhöjd skjutslega å 24 sk. milen underhålla gästgifveri och bestrida skjutsen vid
Myrby, under den tid skjutsentreprenaden vid Torgesta varar, hvarigenom emellan
Torgesta och Westerås uppstått 2:ne korta och lämpliga skjutshåll, men ingen tunga
för andra skjutsskyldige här i länet uppkommit; så har Lars Janssons anbud
blifvit antaget. Skjutsningen vid Myrby börjades den l:sta Januari 1847.
Med socknemagazinerne är icke någon anmärkningsvärd förändring vidtagen.
De ingångna öfverenskommelserne om premier för rofdjurs dödande utan skallgång
hafva fortfarit att verka för ändamålet.
I afseende på de å landet privilegierade krogars antal anmärkes, att detta antal
ifrån 9 blifvit sedan sista Femårsberättelsen förminskadt till 6. Bland desse 6 är
Qvarnhacka i Skultuna socken inberäknad, men genom gästgifveriets förflyttning ifrån
Ekeby till Qvarnbacka, der krogen skötes i sammanhang med gästgifveriet, har i sjelfva
verket en ytterligare minskning i krogantalet skett, hvaremot ett nytt minuteringsställe
vid gästgifveri tillkommit genom den nya gästgifvaregården vid Myrby. — Strömsholms
värdshus har fortfarit, och vid Skantsen i Kohlbäcks socken är för de främmandes
behof, som vid denna station hafva ärenden och göromål vid Strömsholms kanal, ett nytt
värdshus anlagdt, dock utan rätt till kroghållning.
För beredande af ett gemensamt brandstodsbolag för hela länet till försäkring af
byggnader och lösegendom på landet, sammankallade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
dr 1846 deputerade från häraderne och dem som intresserade sig för ämnet till öfverläggning
här å landskansliet. Sedan åtskilliga reglementen för brandstodsbolag i andra
län och ett hit ingifvet förslag till brandstodsreglemente för detta län blifvit
vid första sammankomsten företedda och öfverläggning om grunderna föregått, utvaldes
3:ne komiterade, som uppgjorde ett förslag till bolagsreglemente. Detta förslag,
som i tryckta exemplar hade blifvit i länets alla socknar kringspridt, blef vid
nytt sammanträde af deputerade den 10 Maj 1847 granskadt och med några förändringar
antaget samt det sålunda reviderade reglementet derefter Eder Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning understäldt och den 17 Augusti 1847 af Eder Kongl. Maj:t i
nåder (fastställdt; hvarefter under året åtgärder vidtogos för reglementets kring
-
30
spridande i länet och för bildande af bolaget, hvilket dock icke förr än efter 1847
trädt i verksamhet. Såsom polisanstalt är delta brandstodbolag för länet af mycken
vigt.
Mälareprovinsernes enskilda Bank med hufvudkontor i Westerås öppnades om
hösten 1847. Denna inrättning är stiftad äfven i ändamål att belåna spannmål. Dess
verksamhet tillhör icke egentligen den nu ifrågavarande perioden, hvadan till nästa
berättelse kommer att om privatbanken och dess operationer här i länet lemnäs
vidare underrättelse.
Sparbankerne i Westerås, Sala och vid Skultuna hafva under ifrågavarande
period fortfarit att gagna. Dessutom har besparingsinrättningen i Köping blifvit år
1844 utbildad till en sparbank för staden jemte Köpings och Kongs-Barkarö socknar
på sätt i nästa artikel vidare omförmäles.
Sparbankernas ställning år 1847 utvisas af följande tabell.
Insättarnes
antal.
Insättningarnes belopp.
Stiftelsefond och besparing.
år
1843
år
1847
År 1843
År 1847
År 1843
År 1847
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Sparbanken i We-  sterås
G52
47,583
16
71,763
1
2,141
19
3
3,235
2
3
« i Sala . .
633
16,068
41
—
26,828
4
1,194
9
4
1,938
26
10
« vid Skultuna
Bruk
38
102
4,493
35
6
20,099
30
8
* i Köping
3,499
47
309
16
11
168,145
441 61122,1901311—
3,3oo
28
7
5,482146
Skultuna sparbank har, derigenom att Bruksdisponenten Ryttmästaren Hammarsköld
äfven är militärbefälhafvare öfver trupperne vid Strömsholms kanal, blifvit under
ifrågavarande år utsträckt, så att kronoarbetskorpsens soldater insatt sin arbetsförtjenst
i denna sparbank. 110 kronoarbetssoldater hade vid 1847 års slut insatt
2,487 R:dr 9 r:st. — Resten 17,(512 R:dr 29 sk. 11 r:st var insatt af 92
andra personer, hörande till Skultuna bruk och gods.
Vid denna artikel torde äfven Westmanlands regementes knektc-legomedelskassa
böra omförmälas.
