# ID: svediakorp-gov2213
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 94,437
# sentences: 2,514
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Blekinge län för åren 1843, 1844, 1845,
1846 och 1847.
§ 1-
Länets allmänna beskaffenhet.
F1 tillständig uppgift härom är lemnad uti den berättelse, som år 1833 blifvit
afgifven för de då sistförflutna fem år, och några väsendtliga förändringar
hafva sedermera icke inträffat, hvarföre blott de hufvudsakligaste omständigheterna
här må återgifvas. Blekinge län, med ett område af endast 25^ qvadratmil,
begränsas i öster och söder af Östersjön, i norr af Calmar och Kronobergs
län samt i vester af Christianslads län. Den delen af länet, som
närmast gränsar till Calmar län, och hela den öppna östra kusten, intilldess
den vid Thorhamns udde böjer sig i en annan rigtning och inneslules af öar
eller skärgård, nämligen Christianopels och större delen af Thorhamns socknar,
består af mindre bördig sand- och klapperjord; stränderna äro kala och marken
i allmänhet slät, men i den mån den aflägsnar sig från kusten, innehåller
den mera skog, bestående af blandad tall- och löfskog, fordom särdeles
ymnig, men nu mera blott undantagsvis af någon större betydenhet; ifrån och
med Jemjö är landet mera kuperadt och jorden bördigare, hvilket fortfar till
och med Asarum vid Carlshamn, hvarefter slättlandet åter öppnar sig emellan
den skog beväxta bergåsen i norr och den öppna hafskuslen i söder. De största
slätterna utgöras af ägorne till Ysane socken, Sölvesborgs stads- och landtförsamlingar
samt den i hufvet utskjutande landllunga, som innefattar Mellby
socken. Denna beskrifning af landets yttre gäller dock hufvudsakligen den så
kallade strandbygden och till en del mellanbygden. Den så kallade skogsbygden
eller länets norra del är i allmänhet mera skogbeväxt och jorden der
jemförelsevis mindre bördig; dock finnas äfven der bördiga trakter, särdeles
uti Fridlefstad, Bödeby, Tving, Backaryd och Jemshög, h vilka utgöra särskilda
i
4
socknar uti länets norra delar, då deremot alla öfrige socknarne, som ej mötas
af de nyssnämnde, genomskära hela länet från dess norra gräns till hafvet.
I samma rigtning genomskäres provinsen af ett icke ringa antal strömmar
eller åar, som bilda flere vattenfall, särdeles der de nalkas kusten, och lemna
tillfällen till anläggning af vattenverk, hvilka tillfällen äfven äro begagnade,
dock hufvudsakligen för qvarninrättningar. I det inre af landet, der dessa
strömmar framgå inom mera låga och släta bäddar, förorsakas derigenom betydlig
uppdämning å ängs- och betesmarkerna, hvaraf så kallade mader och
kärr uppkomma: så genomlöper Lyckeby å, på en sträcka af 1 å 2 mil, släta
marker, som till flere tusen tunnlands vidd lida af vattenstånd; på samma
sätt Nettraby å, vid dess lopp genom Tvings och Fridlefstads socknar, och
Silltorps å inom Rödeby socken; äfvensom hela trakten omkring insjön Wesan
i gränsen emellan Ysane och Gammaltorps socknar är i hög grad vattensjuk;
oberäknadt alla smärre kärrtrakter vid mindre bäckar och sjöar.
Klimatet liknar i det närmaste Skånes: strängare vintrar äro sällsynta och
våren börjar tidigare, än i det högre liggande Småland.
Länet innefattar 4 härader, nemligen Östra, Medelstad, Brak ne och Listers
härader, utgörande, i kameralt och administiatift hänseende, två fögderier,
af h vilka det ena omfattar Östra och Medelstads härader, samt det andra
Bräkne och Listers härader. I afseende på lagskipningen, har länet hittills
varit på enahanda sätt fördeladt i två domsagor; men sedan vacance i begge
domsagorna numera inträffat, kommer, till följd af Kongl. Maj:ts derom fattade
beslut, delning att äga rum, så att hvartdera häradet hädanefter skall
utgöra särskild domsaga; och antalet af domsagor blir således fyra. Landtsocknarnes
antal är 30 och utgöra 18 pastorater, oberäknadt Asarums socken, som
är förenad med Carlshamns stadspastorat, samt Sölvesborgs landtförsamling,
hvilken har gemensam kyrka med Sölvesborgs stad.
§ 2.
Länets invånare.
Folkmängden, som, enligt 1842 års mantalslängd, utgjorde å landet 76,147
och i städerne 16,719, eller tillsammans 92,866 personer, utgör efter 1847
års mantalslängd:
5
På landet.
Mankön.
Qvinkön.
Skattskrifva
....
19,577
.
.
.
21,320.
Skattfria...... 20,629
.
.
.
21,390.
40,196.
42,720.
Uti städerne.
Skattskrifna
....
3,481
.
.
.
5,915.
Skattfria...... 3,993
.
.
.
3,665.
7,474.
9,580.
Summa Skattskrifna.
Mankön .... 23,058.
Qvinkön .... 27,235.
Summa Skattfria.
Mankön .... 24,622.
Qvinkön .... 25,055.
Summa 99,970.
Bland de skatt frie äro här äfven räknade gemenskapen vid flottan, som
njuta befrielse från personella utskylder och år 1847 uigjorde å landet 1,268 samt
i städerne 1,033. För de 5 år, denna berättelse omfattar, visar sig en tillväxt
i folkmängden af 7,104 personer eller i medeltal närmast 1,421 om året. År
1827 utgjorde länets folkmängd 78,789 personer och tillökningen under en
tidrymd af 20 år är således = 21,181 eller omkring 27 procent. Om denna
visserligen betydliga tillväxt af folkmängden inom länet må anses innefatta
en fördel eller dess motsats* ankommer naturligtvis derpå, huruvida utvägarne
till bergning äro tillräckliga och om dessa utvägar rätt begagnas. Den
hufvudsakligaste näringsutvagen är jordbruket, och oaktadt odlingsarbeten under
sednare åren betydligt framskridit och alltjemnt fortgå, finnas ännu inom
länet högst betydliga ägovidder att upparbeta. I den mån så sker och brukniugssättet
derjemte förbättras samt afkastningeu äfven sålunda ökes, bör tillfälle
icke saknas för den å landet bosatta befolkning att hafva sin bergning
af och vid jordbruket. Sällan inträffar, åtminstone under vanliga förhållanden,
att en flitig och ordentlig arbetare saknar sysselsättning och en emot hans
behof svarande ersättning för sin möda, ehvad denna nedlägges på egen eller
andras jord. Men Ly värr är antalet af dem, hos hvilka idoghet och ordentlighet
brista, icke ringa, och omtanka för framtiden är en egenskap, som icke
6
ofta förekommer hos den arbetande klassen, minst hos den egentliga daglönaren:
Han beflitar sig således icke derom, att under det goda året, då tillfället
till daglig förtjenst står Öppet och priserne på lifsförnödenheler iiro låga,
bespara något för elt annat svårare år: i stället antingen minskar lian qvantiteten
af sitt arbete eller använder han illa hvad han förljennr, och den
naturliga följden deraf är fattigdom och nöd då missväxt inträffar samt af
sådan anledning priserne å lifsmedel höjas. Till stegrandet af denna nöd bidrager
ock den omständighet, att arbetet lika med hvarje annan vara, i hänseende
till priset derå, beroende på tillgång och behof icke sällan faller i värde,
just då andra varor stiga, enär samma orsak, som vållat höjningen i värdet å
de sednare, eller minskad tillgång, äfven minskar behofvet och förmågan, alt
använda arbetet. På en gång blir både tillfället till arbete och ersättningen
för hvad som lemnas mindre, samt arbetaren sålunda i dubbelt afseende beröfvad
medlet till bergning. Häruti ligger den största vådan af bosättningar,
som tillkomma uteslutande eller hufvudsakligast med beräkning på de medel
till bergning, som skola hem tas' från arbetsbiträde vid andras" jordbruk; och
sådana bosättningar inträffa visserligen inom detta län mera ofta än önskligt
och nyttigt är. — Sedligheten är i tilltagande och bränvinssupandet aftager.
Del anses numera skamligt, alt vara lusig. Vid allmogens gillen finnes visserligen
ännu bränvinet såsom en nödvändig artikel, men det hvarken hjudes
eller njules i öfvermått. Den måttlighet som sålunda redan iakttages, förnämligast
af de förmögnare bland allmogen samt deras barn och husfolk, skall
småningom, genom exemplets verkan, äfven mera allmänt vinna insteg hos
de fattigare klasserna och, i förening med den bättre upplysning och bildning,
som ett ordnadt folkskoleväsende måste medföra, otvifvelaktigt återlifva
hågen för ordning och arbetsamhet, dessa oeftergifliga vilkor för trefnad och
välstånd.
Välståndet hos allmogen är visserligen mindre än det fordom varit och
månea äro fattiga och skuldsatta; alt ett tillbakaskridande uti den ekonomiska
ställningen under de sislförflutna fem åren ägt rum, kan dock icke såsom säkert
antagas: faslheldre synes ställningen vara något förbättrad, helst om man
mäter densamma efter förhållandet med lagsökningsmål och utmätningar.
Landskansliets diarium öfver utsökningsmål upptog för 1842 ett antal af 7,208,
men för 1847 blott 4,306, och hvilken minskning, som äfven under innevarande
år fortfarit, är så mycket mera anmärkningsvärd, som 1846 års missväxt
och deraf under det följande året föranledda skuldsättningar för lifsförnödenheler
synas hafva bort medföra ett motsatt resultat. Antalet af verkställde
7
ulinälningar liar på lika sätt aftagil, särdeles i afseende på fast egendom,
hvaraf executiv försäljning numera sällan äger rum. Det är dock möjligt, att
dessa förhållanden hafva sin grund i den större och lättare tillgång på penningar,
som uppkommit sedan icke allenast ett afdelningskontor för Smålands
Privatbank här blifvit inrälladt, ulan provinsen jemväl vunnit delaktighet i
Hypotheksföreningen för de Småländska länen; äfvensom en ytterligare betydlig
tillgång blifvit beredd genom de af Kongl. Maj:t beviljade lån, för anläggning
af salpelerlador; Således kan något säkert omdöme, rörande den verkliga
ställningen, icke fattas förr, än framdeles visar sig, huruvida ingångna förbindelser
blifva ordentligen fullgjorda. En af de i föregående femårsberätlelser
uppgifne orsaker till allmogens skuldsättning synes emellertid hafva aftagit,
eller kontrakterne om leverering af större bränvinspartier, med utsatta viten
för underlätet fullgörande, hvi 1 ka konlrakter, åtminstone i lagsökningsväg,
mera sällan förekomma; och en annan omständighet, som bör verka till den
ekonomiska ställningens förbättrande för jordbrukaren, finnes deruti, alt; oaktadt^
produktionen al jordbrukets alster ökats, försäljningspriserna här i orten
stigit högst betydligt., utöfver de förr vanliga.
En särskild klass af befolkningen finnes emellertid, h vilkens ställning är
ytterst svår och synes nära ohjelplig, nämligen de vid kusterna och i skärgården
bosatte fiskare, som idka fiske såsom htifvudnäring och icke tillika hafva
jordbruk, eller hafva det i så liten skala, att del icke kan komma i beräkning:
Om dem skall nedanföre vidare nämnas.
Förhållandet i afseende på antalet af hegångne brott under sislförflulne 5
år, torde vara ungefärligen enahanda som under de nästförutgångne. Blekingsboens
lynne är sådant, alt han lätt retas till vrede, hvarigenom uppkomma
slagsmål och våldsamheter emot person, helst då den medfödda retligheten
ukas genom förtäring af rusgifvande drycker: dråp och misshandel i bråd
skillnad förekomma således olta: mord eller annat öfverlagdt och uppsåt ligt
våld emot person mera sällan. Brotten emot ägande rätt, såsom rån och
särdeles stölder, synas här som annorstädes till en stor del hafva sin orsak i
nöd och svårigheten att erhålla arbetsförtjenst: i den mån medlen till lifsbergning
ökas eller minskas, i samma mån, fast i omvändt förhållande, minskas
eller ökas jemväl dessa brott. Så visar sig en märklig skillnad emellan förhållandet
härutinnan under 184-7 och innevarande ur. Förstnämnde år, då, i
följd af det näslförulgångna årets felslagna skörd och det särskilda förhållandet
med årsväxten inom nästan hela Europa, till en början brist och sedermera
ovanligt höga priser på spanmål uppkommo, fylldes alla häkten med brotts
-
8
lingar, långt utöfver det antal, för livilka utrymme varit beräknadt; hvaremot
fångantalet under innevarande år, sedan ymnigare skördar inträffat ocii tillfälle
till arbetsförtjenst icke saknas, mången gång utgjort mindre än hälften
och sällan mer än f:delar af hvad det var vid samma tider under förra året.
Tillfälligtvis stiga brotten i antal äfven af den orsak, att straff-och korrektionsfångar
frigifvas, b vilka antingen till följd af egen oförbätterlig böjelse till det
onda, eller i brist på utväg till ärlig försörjning, den man inom kommunerna
icke eller är särdeles benägen att dem bereda, begå förnyade brott och dervid
icke sakna deltagare och anhängare på landsbygden, helst inom vissa socknar;
ty äfven i dessa afseenden är förhållandet högst skiljaktigt inom olika delar
af länet, så att brott både till större antal och af svårare art förekomma,
mera i den ena än i den andra socknen. Ett förändradt straff- och fängelsesystem,
i förening med den moraliska förbättring, som är alt förvänta af
redan vidtagne åtgärder, skulle otvifvelaktigt bidraga till brottens förminskande;
och mycket” kan redan vara att hoppas, då det nya länsfängelset med celler,
som nu är under byggnad härstädes, kan komma att användas.
§ 3.
Niiringarne.
Jordbruket har under sednare åren vunnit förkofran, både genom foitsatta
nyodlingar och genom ett förbättradt brukningssätt, medelst användande af
växelbruk och trädesjord, hvilket, ehuru ännu långt ifrån allmänt, dock synes
vinna allt mer och mer förtroende. Erfarenheten har visat nödvändigheten,
att äfven här i länet lemna en större del af den jord i träde, som hösttiden
skall besås, eller åtminstone under föregående sommar blott begagna den för
sådana säden, hvaraf tidig skörd erhålles, ty om än sådant, med afseende å
den Blekingska jordens i allmänhet ovanliga bördighet, icke är ovilkorligen
nödigt, för att erhålla en någorlunda god afkastning, få dock de jordbrukare,
som ”följa det hittills vanliga brukningssättet, att hafva vårsäd eller potates å
samma åkrar, som om hösten skola besås, till egen skada erlara trädens behöflighet,
när, såsom förhållandet vanligen är, de förra sädesslagen icke hinna
mogna och skördas, innan tiden för höstsåningen är inne och regnig väderlek
eller köld sedermera försvårar eller alldeles hindrar sådden. Förhållanderna
under sist förflutna qvinqvennium hafva i många afseenden varit mindre gynsamma:
1843 års skörd var i sin helhet någorlunda fördelaktig, utom i
afseende
9
afseende på fodertillgången, som var under medelmåttan; 1844 visade sig förhållandet
med höet enahanda som föregångna året, ehuru det var mindre väl
bergadt: sädesgrödan var, i anseende till qvanliteten-, fullt medelmåttig, men
såsom vuxen och mognad under ovanligt ofördelaktig våt väderlek, till qvaliteten
i allmänhet så dålig, att den vid brödbakning måste uppblandas med
gammal säd; och den fortfarande regniga väderleken försvårade äfven höstutsädet;
1845 var grödan af alla slag, utom af hvete, under medelmåttan; af
råg hade under föregående höst icke kunnat utsås så mycket, som vanligt, och
hvad som blifvit sådt lemnade, till följd af ihållande sommartorka, svag, ehuru
väl bergad afkastning; samma orsak verkade äfven ofördelaktigt på vår-rågen
och öfriga vårsäden, af hvilken sednare bergningen dessutom försvårades genom
inlräffadt länge fortfarande regn, så att ännu i medlet af Oktober månad en
stor del deraf omogen stod på rot och sedermera blef alldeles oanvändbar.
Potatesväxten fanns derjemte mera allmänt angripen af rota; gräsväxten hade
visserligen lemnat god och väl bergad skörd, men fodertillgången var dock
otillräcklig, i anseende till bristen på halm; 1846 års skörd utföll likaledes
under medelmåttan: höet var en tredjedel mindre än nästföregående år, och
den redan till en början ringa afkastningen af potates, som inom större delen
af länet var i till och med hälften mindre än vanligt, förminskades ytterligare
genom förruttnelse till följd af den sa kallade polatessjukan. Följderna af dessa
förhållanden blefvo ock märkbarare tidigt påföljde vår: potates utgör den hufvudsakligaste
födan, särdeles för de fattigare klasserne, och då nu till bristen
derpå, jemte varans synnerliga fördyrande, kom en alldeles utomordentlig
stegring af priserne å spannmål, såsom följd af missväxten inom de fleste länder
i Europa, äfvensom till en början inom orten saknades tillgång på spannmål,
så inträffade verklig hungersnöd bland de fattigare klasserne; men denna
förmildrades dock snart och de svåraste följderne afbjelptes genom de understöd,
som dels af Kongl. Maj:t nådigst förunnades, medelst ett anslag af 50,000
R:dr Banko, deraf 1,000 R:dr såsom gåfva och resten såsom räntefrilt lån,
dels ock genom enskilda bidrag till belopp af omkring 12,000 R:dr; äfvensom
genom den hjelp länets bättre lottade invånare omedelbarligen lemnade åt nödlidande.
Vid förvaltningen och fördelningen af undsättningsmedlen erhöll Länsstyrelsen
lika nitiskt som verksamt biträde af så väl härvarande hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, som en sä sskild t bildad undsällningskomité, och det
blef genom de gemensamma bemödanderne möjligt, alt icke allenast tillhandahålla
hvad som oundgängligen erfordrades till brödföda och utsäde, utan ock
Berättelse öfver Blekinge Län för åren 1843—1847.
2
\
10
bespara af statsmedlen närmare 14,000 R:dr samt af gåfvomedlen för framlida
behof 2,000 R:dr. Vigtig var ock den hjelp, som i nödens stund, då alla
andra tillgångar å spannmål voro medtagne, erhölls derigenom, att Kong).
Maj:t tillät utlemnande från Flottans magasiner i Carlskrona af 6 å 700 tunnor
spannmål.
Sistlidet år 1847 lemnade i afseende på skörden ett ganska fördelaktigt
resultat. Hvete och råg gaf fullgod eller mera än medelmåttig afkastning och
enahanda förhållande ägde rum med ärtor, bönor och vicker; hafre och synnerligast
kornskörden blef väl under medelmåttan, men potäterne lemnade en
vida större qvantitet än föregående Aret, ehuru till en del angripen af röta:
och foderväxterne så af gräs som halm, med undantag af kornhalmen, lemnade
fullgod skörd. Ue lyckliga följderna häraf hafva ock varit, alt den vid
innevarande Ars början till betalning förfallna hälft af undsättningslånet utan
några rester och ulskylderne i allmänhet på lika sätt som förut kunnat utgå,
samt att de skaror af tiggare, som under föregående årets nöd öfversvämmade
stad och land, åter försvunnit.
Råg, korn och, ehuru i mindre man, hafre äro, jemte potates, länets
hufvudsäden. Af hvete utsås blott omkring 1,000 tunnor; vår-råg, äfvensom
kålrötter och rofvor, brukas egentligen i skogstrakterne; utsädet af ärter, vicker
och blandsäd sker hufvudsakligen för eget behof; och lika förhållande är med
lin och hampa. Sädesproduktionen inom länet skulle otvifvelaktigt fullt motsvara
dess invånares behof, om icke eu stor del af skörden åtgick för bränvinstillverkning,
samt för detta ändamål alltför mycken jord användes till
potatesplantering, så att enligt bifogade tabell, då det öfriga utsädet sammanlagdt
utgör omkring 32,000 tunnor, uppgår potatesutsädet ensamt till nära
38,000 tunnor, hvilket utsäde fordrar en jordrymd af 7 å 8,000 tunnland och
upptager ungefärligen J af hela den åkerjord, som årligen besås. Nu förbrukas
här mycket spannmål, som hitföres från andra orter, hufvudsakligast från
Skåne och Öland.
Huruvida Bränvinstillverkningen inom länet under sednare åren på det hela
blifvit ökad eller minskad eller varit lika med hvad den tillförene utgjort, är
nästan omöjligt, att med säkerhet bestämma. År 1828 var pannornas antal
2,424 och år 1847 utgjorde antalet af till begagnande för bränvinslillverkning
å landet anrnäldta redskap blott 1,062, men genom förbättrade methoder vid
tillverkningen och särdeles användandet af Angapparater, torde dock ett i det
närmaste lika stort lillverkningsbelopp som tillförene hafva åstadkommits.
Emellertid har bränvinsbränningen verkligen aftagit inom östra delen af länet,
11
der många bland så väl ståndspersoner som allmoge nedlagt sina brännerier
eller endast begagna dem, då sådant anses nödigt för att tillgodogöra skadad
eller för förskämning utsatt potates, och hvarest för öfrigt blott finnes ett ångbränneri
samt 2:ne pannor i andra klassen, då alla öfrige lilhöra l:sta klassen;
hvaremot inom vestra fögderiet finnas flere ångbrännerier.
Angsodlingen och Boskapsskötseln synes numera omfattas med någon större
uppmärksamhet äfven af allmogen. De förmögnare deribland hafva, i likhet
med hvad ståndspersoner iakttaga, börjat med odling af klöfver och thimotej
samt införandet af artificiella ängar; och har hushållnings-sällskapets förvaltningsutskott
biträdt med anskaffande af frö till foderväxter, hufvudsakligast klöfver.
Kreaturen äro dock i allmänhet små och foderbristen under några af de förflutna
åren, synnerligast 1846, föranledde, att många kreatur måste slägtas, så att antalet
deraf betydligt minskats, hvilket verkat stegring af priserne, som åter i
sin mån lockat till ytterligare försäljning. Från några delar af länet försäljes
årligen ett icke obetydligt antal slagtboskap, nämligen från Jemshögs, Backalyds
och Tvings socknar, hvilket säkerligen så från dessa som från andra
trakter skulle vara än betydligare, om allmogen mindre befattade sig med
körslor, särdeles af ved och virke till städerne, hvarigenom dels behofvet af
dragare blir större, dels ock dessa försvagas och blifva magra, helst oxen
me rändeis alltför tidigt begagnas såsom dragare. De närmast städerne belägne
gårdar och hemman afyttra der mjölk och färskt smör samt hemta häraf en
god inkomst; men städernes hufvudsakliga behof af smör och ost hitföres från
Småland. Svinskötseln drifves, i anseende till bränvinsbränningen, i stor skala
och med fördel inom vestra fögderiet, hvarifrån mycket fläsk årligen afyttras.
Fårafveln är ringa och i allmänhet har allmogen ej flere får, än som erfordras
för eget behof. Blott på Johanneshus säteri, tillhörigt Grefvinnan A. Wachtmeister,
linnes ett större schäferi, der under sistlidet år underhöllos 625 får,
hvilka leinnade 1,112 U. ull, som i Norrköping försåldes till 1 R:dr 28 sk.
banko per U.. Vanliga priset här i orten å finare ull är 40 sk. å 1 R:dr och
för gröfre 82 sk. banko per U. Hästafveln har blifvit betydligt förbättrad derigenom,
att landtbeskälare från Flyinge hingstdepot årligen varit här stationerade.
Skogarne vårdas i allmänhet icke bättre än tillförene; dock har inom några
trakter ett bättre hushållningssätt och mera sparsamhet i deras anlitande
börjat iakttagas. Vid de under Johanneshus ofvanberörda säteri lydande högst
betydliga skogar i Hjortsberga och Edestads med flera socknar af Medelstads
härad är en Tysk Forster antagen, och exemplet af der införda rationella hushållningssält
verkar fördelaktigt i afseende på skogsbruket inom angränsande
12
trakter. Härförutan finnas betydliga skogstillgångar inom Jemshögs och Tvings
socknar samt till en del äfven inom Backaryds socken och å vissa hemman i
Christianopels socken. Deremot äro hemmanen inom de sa kallade skogsbygderne
af Augerums och Rödeby socknar snart alldeles blottade på skog, hvartill,
jemte det oförståndiga hushållningssätt, hvilket der som i de fleste andre
bygder fortsattes, i betydlig mån bidrager, att skog och mark användes till
svedjande, för att åt den talrika befolkningen å de i små delar klufna hemmanen
bereda tillgång på säd till brödfödan; och föga hopp är för hand, att
härmed skall ske något återhåll, då åkerjorden är högst inskränkt och af mindre
bördig beskaffenhet, så att begagnandet af svedjeland numera är ett nödvändigt
ondt. På sednare åren har emellertid mycken skog blifvit besparad
derigenom, att man börjat mera allmänt anlägga stenmurar, äfvensom i denna
ort förut okända eller åtminstone obegagnade tillgångar på bränntorf blifvit
upptäckta och använda, som jemväl medfört minskning i skogsåtgången.
Bland binäringar här i länet intaga fiskerierne, synnerligast sill- eller
strömmingsfisket, första rummet. En stor del åt invånarne icke allenast i
skärgården, utan äfven de vid kusterne bosatte, hafva deraf haft sin bergning;
men denna näring har år etter annat blifvit allt mindre lönande, saattstiömmingsfisket
sistlidet år nära nog icke gaf mer än hvad som åtgick föi fiskraines
eget behof, och i bredd dermed synes det öfriga skärgårdsfisket af torsk,
gäddor, flundror, aborrar och ål vara i jemnt aftagande. Följderne häraf äro
ganska menliga, icke allenast för fiskrarne sjeltve, utan ock lör den fattigaie
befolkningen i öfrigt, hvars hufvudsakliga födoämne utgjorts af fisk jemte potates,
då°de tillförene kunnat för en ringa penning förse sig med hvad de af
den förra behöft, men priset derå numera betydligt stigit, utan att likväl en
sådan prisförhöjning på långt när ersatt fiskrarne hvad de genom minskad
fångst förlorat. Der fiskrarne varit ägare af jord, och denna till omfång och
beskaffenhet tillika sådan, att de såsom jordbrukare kunnat deraf hafva sin
bergning, hafva de öfvergifvit fisket och i stället egnat sig åt jordbruk. Fördelen
häraf har snart visat sig, och i stället för fattiga, otta till sedel och
lefnadssätt mindre ordentliga fiskare, hafva de blifvit välmående bönder. Detta
är hufvudsakligen förhållandet med dem, som bebo de fruktbara öarne Senoren
i Ramdala socken och Sturkö, hvilken sednare, med 10f mantal, bildar en
särskild socken och hvarest numera endast finnas 2 sa kallade vrak-ekor för
Iiafsösket och en fiskare, som icke är hemmansägare; hvarjemte brott och utmätningar
der äro högst sällsynta och de behof vandes antal icke uppgår till
stort mera än en procent af befolkningens antal. Några andra öar iinnas vis
-
13
serligen, likasom de förra belägna i östra skärgården, Jivilka äro satte i hemmantal
eller der jordbruk idkas, nämligen Tjurkö, Aspö och Hasselö, samt
Ullängan, Inlängan och Östra Hästholmen med flera; men dels är jorden derstädes
icke lika fruktbar som på Senoren och Sturkö och dels är den mera
styckad och ägolotterne alltför små, att jordbruket ensamt skulle lemna tillräckligt
för bergningen. Fisket fortsattes således derifrån både af hemmansägarne
sjelfve och af andre personer, som med deras tillstånd bosatt sig der;
och utkomsten är i allmänhet knapp. Än mera svår är ställningen för dem,
som bo på de nästan alldeles ofruktbara klipporna i yttre skärgården, eller
på kusten af fasta landet. Det största antalet sådane fiskare finnes inom Mellby
socken, der vid 7 särskilda så kallade fiskelägen emellan 2 och 300 fiskarehushåll,
med öfver 1,200 personer, äro bosatte på andras jord. Laxfisket vid
Edehohn bar lemnat betydlig behållning, och kronolaxfisket vid Mörrutn har
jemväl under dessa åren varit borlarrenderadt för 2,950 R:dr banko.
Några andra binäringar af betydenhet idkas icke inom länet. Salpetertillverkningen
hade nästan alldeles upphört, men torde, i följd af de understöd,
som från salpeterfonden blifvit lemnade, ånyo upplifvas.
Linne-, Ylle- och Bomullsväf nåder tillverkas egentligen endast för eget behof.
Antalet af Bruk, Färger ier, Garfverier med flere dylika anläggningar är i bifogade
tabell upptaget. Främsta rummet deribland intager Strömma Bomullsspinneri
vid Carlshamn, hvilket under sednare åren blifvit mycket förbättradt
och til lök t.
Handeln inskränker sig till afsättning af potates, bränvin, viktualier och
skogseffekler. Priserne hafva under de förflutna åren stigit betydligt, hvilket
ostridigt är gynsamt för laudtmannen, blott han icke derigenom later förleda
sig, att vända sin omtanka från det egentliga jordbruket till bränvinsfabrikationen
eller att alltför mycket anlita skogarne.
Lättade Kommunikationer befordra en lifligare rörelse, som åter framkallar
ökad produktion både af jordbruket och industrien. Något är i delta afseende
redan tillgjordt genom åtskilliga vägars förbättring, dertill bidrag af statsmedel
nådigst blifvit beviljade; men mycket återstår ännu. Folket är villigt, alt
härtill bidraga, men förmår icke allt af egen kraft'och ytterligare understöd
för arbeten i samma riglning hafva således blifvit i underdånighet begärde.
Enahanda är förhållandet med större odlings- och vattenajtappningsarheten.
Många nyodlingar hafva redan blifvit verkställde äfven å mark så stenig och
oländig, att man vid dess betraktande i ouppodladt skick skulle anse den icke
vara arbetet värd, samt att i andra provinser, der marken i allmänhet är
14
mera jemn och stenfri, ingen skulle på odlingen af sådan jord nedlägga arbete;
dock lönar det sig ganska väl, och odlaren erhåller i blifvande skördar full
ersättning för använd kostnad och möda. Emellertid finnes, på sätt här ofvan
i beskrifningen, angående länets allmänna beskaffenhet, blifvit uppgifvet,
högst betydliga ägovidder, bestående af madängar och kärrtrakter, till flere
tusen tunnlands vidd, hvilkas uttorkande och odling vore synnerligen önskvärd
både för att derigenom öppna nya näringsutvägar för den talrika befolkningen
inom provinsen och för att betrygga skördarne å den redan odlade jorden,
hvilken nu, genom inflytelsen från dessa vattensjuka trakter, är utsatt
för skada, dels af öfversvämning och dels af frost; men enär delägarne icke
förmå, att utan understöd af lån från statens sida verkställa de arbeten, som
i nämnde afseende erfordras, och några medel härtill för närvarande icke lära
vara anslagne, är föga utsigt för hand, att desamma skola företagas.
§ 4-
Hammarverk.
Den till denna berättelse hörande tabell visar, att länets sammanräknade
förmedlade hemmantal utgör 1,083; varande naturen af de särskilda hemmanen
och af atskillige andre lägenheter likaledes i tabellen upptagen. Sjelfägande
jordbrukare utgöra ett antal af 5,968, arrendatorer och brukare af andras jord
468; äfven sedan sista Femårsberättelsen afgafs, har hemmansklyfningen fortgått.
Hela antalet af utklufna hemmansdelar, under i mantal, utgör omkring
2,070, bland hvilka 1,040 uro mindre än -,y mantal; dock bör härvid anmärkas,
att sådane mindre hemmansdelar ofta nog äro förenade till sambruk
med annat större hemman och tillhör samma ägare. Den starkaste klyfningen
förekommer i allmänhet inom skogsbygderne och, isynnerhet på öarne samt å
hemman vid kusten, hvilkas innehafvare idka fiske; och må såsom exempel i
sistnämnde afseenden anföras, att i mantal i Sanda, beläget på Sturkö, men
tillhörande Läsens
socken,
är deladt i 16
lotter, deribland de fjorton gå
under
l mantal ända
ned till
ToB;del; att på
Tjurkö,
som tillhör Augerums
soc
ken,
förekomma åbolotter om blott mantal, då på fasta landet af samma
socken, oaktadt klyfningen äfven der är högst betydlig, minsta hemmandel,
som tillhör särskilt
åbo, är
-f's mantal; alt
Hasselö
3pf mantal i Förkärla
socken
är fördelad i
107 delar, deribland
95 äro
under Ty mantal ända
ned
till jPjidels; äfven på fasta landet förekomma icke sällan dylika mindre äbolotter,
såsom Aldel, ,is:del och så vidare till och med
Alt ingen åbo
15
kan vara besuten å så ringa hemmantal är uppenbart; men emellertid måste,
till följd af hemmanens olika storlek qch godhet, mantalet i fråga om besutenhet
alltid blifva en osäker mätare: sålunda visar sig
ock,
att oaktadt
sock
narne
Sturkö
med 68, Sillhöfda med 76
och Backaryd
med
88 utklufna
lotter
under ett } mantal, i förhållande till hemmantalet företer den starkaste klyfningen,
hemmansinnehafvarne der i allmänhet dock berga sig bättre än de,
livi 1 ka inom andra socknar bebo vida större hemmansdelar. Inom Sillhöfda
socken finnes
1 mantal Baggetånga med
1$ åboer samt
en befolkning af 317
personer; och
det oaktadt berga de sig i
allmänhet väl.
Till posthemman äro anslagne lUj mantal och 6f£ mantal utgöra gästgifveri.
Skiftesverket bar fortgått till allmän belåtenhet. Under näslförflutna fem
år hafva 52^r mantal undergått laga skifte, och sådant har blifvit begärdt,
men ännu ej lullbordadt å 57fJ mantal; oberäknade bemmansklyfningar, som
blifvit verkställde å förut genom enskifte eller laga skifte utbrutne hemman,
sa att numera knappt i af all jord inom länet, efter hemmantal räknad t, återstår,
hvarå skifte icke är ifrågasatt; och med undantag af några få större
byelag äro de fleste återstående hemmanen antingen enstaka gårdar, eller utgöra
de delar af någre inom länet befintlige större possessioner, bland h vilka
Johanneshus och Tromtö fideikommissegendom ensamt innefatta 5(X}| mantal.
Statsbidragen äro i tabellen lör landet beräknade till sammanlagdt 273,628
R:dr 23 sk. 1 rst. Eu icke obetydlig tillökning i vissa hemmansutskylder har
uppkommit, dels derigenom, att hemman, hvilka förut varit fria från rotering,
blifvit sådan ålagd och måste erlägga vacance-afgift med efterräkning från år
1835; dels ock dymedelst, att de så kallade öfverskottsräntorne från och med
år 1844- utgå med förvandling efter markegångspris. I Blekinge äro nämligen
jordeboks- och hemmantalsräntorne indelade till båtsmanshållet sålunda, att
för vissa dalers ränta skall hållas en båtsman; och då ett hemman har större
ränta, än som motsvaras af dess rustning, skall öfverskottet deraf utgifvas och
tillfalla andra hemman, h vi I kas räntor, efter fastställde grunder, icke motsvara
rustningskostnaden. Dessa öfverskoltsräntor erlades tillförene med blott 16 sk.
banko för hvarje räntedaler, men utgå nu med förvandling efter den i markegångstaxan
bestämda kostnaden för effektiv rustning.
Politie. Ordningens vidmakthållande besörjes å landet af tvänne Kronofogdar
med 9 länsmän, jemte kronofjerdingsuiän och byordningsmän. Dessutom
finnas i länet två Landsfiskaler. I afseende på den verksamhet, som i
lika ändamål borde kunna påräknas af socknenämnder och tillsyningsman, är
16
ännu mycket öfrigt att önska; ofta förspörjes klagan öfver brott emot person
och isynnerhet emot ägande rätt; men man besinnar icke, alt dessa lika ofta
hafva sin orsak i omöjligheten för den en gång brottslige, alt på ärligt sätt
förtjena sitt uppehälle, då den bättre lottade är obenägen, att härtill lemna
honom tillfälle, som orsaken till brottet är, att söka i den brottsliges egen förderf
vade natur och onda böjelser; och ett säkert bevis för sanningen häraf
finnes uti mängden af sådane, som dels, ehuru berättigade att frigifvas från
härvarande afdelning af kronoarbelskorpsen, dock frivilligt der qvarstanna, dels
ock anmäla sig, att åter blifva derstädes anställde såsom frivillige, ja till och
med anhålla, att blifva dömde till en sådan förlust af friheten. Vid de resor
jag gjort i länet, har jag ock iakttagit tillfället, att fästa folkets uppmärksamhet^
på dessa förhållanden, äfvensom derpå, att det för den fåtaliga ordinarie
kronobetjeningen är omöjligt, att, som sig bör, upprätthålla ordningen, så vida
icke invånarne sjelfve dertill medverka; och i den mån öfvertygelsen härom
hinner vinna insteg, skola de institutioner, som i sådant ändamål tillkommit,
säkerligen till allmän nytta mera utvecklas och blifva verksamma.
Folkundervisningen är inom alla församlingar i länet, med undantag af
trenne, ordnad i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga stadga den 18
Juni 184-2 och bestrides af vederbörligen examinerade lärare dels i fasta och
dels i flyttbara skolor. De tre socknar, der sådant ännu icke skett, äro Listerby,
hvarest anledningen dertill är, att en till skolhus inköpt byggnad icke
fåll tillträdas och hunnit iordningställas så tidigt, att skolan före den i allmänhet
bestämda tiden kunnat öppnas; samt Ramdala och Jemjö församlingar, der
klagan blifvit förd öfver de i detta afseende fattade beslut.
Fattigvården. Denna har inom alla församlingar blifvit organiserad, med
iakttagande af föreskrifterne i Kongl. Maj:ts nådiga Förordning den 25 Maj
1847; och särskilda bestämmelser äro enligt 2 § i samma författning uppgjorde
och af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande pröfvade för alla de lattigvårdssamhällen,
hvilka icke haft förut af Kongl. Maj:t fastställda reglementen. De
behöfvandes antal är emellertid stort, och exempel saknas icke eller, att personer
söka, att obehörigen åtkomma fattighjelp; bördorna af fattigvården äro
således ganska tunga; och faltigvårdssamhällen finnas, der kostnaderne härför
kunna beräknas till 100 R:dr banko af hvarje helt mantal. Ju mera man
lärer sig, att rätt uppfatta föreskrifterne i den nya Faltigvårdsförordningen,
desto mera finner man fördelarne deraf; man börjar ock allmänt inse, att, till
afhjelpande för framtiden af det onda, som för närvarande så mycket öfver
klagas,
17
klagas, eller lättjan och liderligheten hos mängden af den lösa befolkningen,
hvaiigenom åter alstras brott och oordningar åt alla slag, jemte nöd och uselhet,
enda och säkraste medlet är, att taga vård om de unga, så att de i tid
erhålla undervisning, vänjas till arbete och afhfillas frän bettlande. Derföre
halva ock sa väl ståndspersoner som de mera upplysta bland allmogen ådagalagt
en berömvärd benägenhet, att, med kännbara uppoffringar, bidraga till
skole- och falLigväsendets ordnande, och på flere ställen har man, såsom ett
tjenligt medel, alt förmå barnen till begagnande af skolundervisningen, ojort
sådant till vilkor för fattigunderstöds åtnjutande. Hvad man dock allmänt
anmärker, såsom en olägenhet af eller rättare brist uti föreskrifterne i berörde
Författning, är, alt en hemmansägare kan egenmäktigt och utan särskild påföljd
lör sig, genom upplåtande af mindre jordstycken till bostäder åt persosoner,
hvilka sedermera falla fattigvården till last, öka den gemensamma
tungan deraf. Det inträffar nämligen ofta, att hemmansägare, antingen sedan
de kommit på obestånd och för alt skaffa sig en tillgång för ögonblicket, eller
ock eljest, af lättsinne eller med beräkning, afsöndra mindre jordstycken till
personer, h vilka der bosätta sig och ingå äktenskap. Då nu hemmanet försäljes
eller innehafvaren af lägenheten, sedan han vid tillträdet, till afbetalning
å köpeskillingen, anväiult den lilla summa han förut ägt, icke kan betala hvad
som återstår, blir han med hustru och barn drifven från lägenheten och deras
försörjning laller då vanligen fattigvården till last. Denna olägenhet har dock
funnits älven före författningens utfärdande; men man försökte då, att genom
överenskommelser inom socknarne lägga band på det ifrågavarande missbruka;
sådant var då icke mera än nu lagligt, och blef utan verkan, då deröfver
klagades; men i annat fall verkade det visserligen något. Bland orsakerne
till den mängd fattiga, som finnas å landsbygden i Blekinge, må äfven räknas
deri omständighet, alt provinsen håller icke mindre än 1,5(J0 båtsmän.
Dessa äro vanligen gilla och hafva barn. Om de äro arbetsamma och ordentligu,
berga de sig någorlunda b/a, sa länge de äio i tjenst; men när de afskedas
eller dö, komma deras hustrur och barn merändels i nöd och måste
anlita fattigvården.
Helsovärden å landet besörjes af två Provincialläkare med stationer i Carlskrona
och Sölvesborg. Den å förra stationen är derjemte anställd såsom läkare
vid Ronneby helsobrunn, hvilken hrunnsinrätlning under sednare åren
blifvit ansenligt utvidgad, så till omfång,' som till byggnader, deraf åtskilliga
nya blifvit uppförde.
*
°
Berättelse öfver Blekinge Län för åren 1843—1847.
3
18
Länets lasarett och kurhus har likaledes vunnit ytterligare utvidgning genom
inköp af en derintill belägen tomt med åbyggnad, så alt utrymme nu finnes för
36 patienter å kurhuset och 24 å lasarettet. Antalet patienter har under de förflutna
fem åren i medeltal årligen utgjort 182 å den fön avdelningen och 43
å lasarettsafdelningen. Lasarettsfonden utgjorde vid 1847 års slut 15,212 R:dr
3 sk. 4 rst. Kurhusafgifterne, som hittills utgått med 5 sk. banko af hvarje
person, hafva i medeltal lemnat en årlig tillgång af 4,791 R:dr 4 sk.; sedan
utgifter ne för hurhuset först hlifvit dermed bestridde, har öfverskottet användts
den derå uppkomna behållning har ofvanberörde
för lasarettet, och — ---- —.....rr-----------
^
fond blifvit bildad. Då sistnämnde inrättnings bestånd nu på sådant sätt är
betryggad, har Direktionen funnit sig kunna medgifva socknarne, att för deras
fattige^åtnjula fri läkarevård derstädes, motsvarande ett kostnadsb^PP °™“
kring 1,000 R:dr banko årligen, dermed hvarje sockens andel i denna förmån
bestämmes efter dess deltagande i kurhusa fgiften.
Sockne-Apotliek finnes blott ett, nämligen i Ronneby köping.
Examinerade Barnmorskor finnas i alla socknar inom Bräkne och Listers
härader; äfvensom uti Tvings, Netlraby, Iljortsberga, Edestad, Listerby, För
-
kärla
samt Ronneby socknar af Medelstads härad; hvaremot d
öfrige socknarne
sistnämnde härad, samt alla socknar i Östra
oaktadt presterskapel flere gånger uppmanat
, hvars underlåtande ofta
barnförlossningar.
som finnas å landet,
&
S*'
. -
nedfört de beklag
-
utgöres af gäst
-
eller Fridlefstads och Backaryd i
härad, ännu äro i saknad deraf,
dem, alt icke åsidosätta en förde
ligaste följder genom misslyckade
Skjutsen vid de 16 gäslgifva.---------,
...
,,
-
gifvarne och hufvudsakligast af reservlagen. Någon öfverenskommelse om skjutsens
bestridande på entreprenad har ännu icke kommit till stånd. Durchmarcher
inträffa ofta och äro ganska betungande; dock har betydlig lättnad
blifvit beredd derigenom, alt transporter af manskap numera, så ofta ske kan,
verkställas sjöledes.
Socknemagasin finnes blott i Hobyr socken.
_
Jemte de i städerne Carlskrona, Garlshamn och Sölvesborg inrättade Sparbankar,
finnas äfven en sådan i Ronneby köping samt en i Jemshögs socken;
utgörande behållningen å insältningarrie i den förra omkring 16,000 R:dr och
i Jemshög 14,000 R:dr.
Ett Brandstodsbolag till försäkring af fast
inom länet blifvit bildadt och reglementet för
under den 17 April 1843, i nåder fastsläldt.
kan anses hafva börjat den 1 April 1844,
och lös egendom å landet har
detsamma är af Kong!. Maj:t,
Detta bolag, hvars verksamhet
df
teck n i ngssu ra ma n utgjorde
19
7,812,830 R:dr riksgäl ds.sed lar, har allt mer och mer vunnit förtroende. Tecknings-
och ansvarighetssumman ulgör nu för fast egendom 5,038,850 R:dr samt
för lösören 4,997,280 eller tillhopa 10,035,630 R:dr riksgäldssedlar.
Inom Jämshögs socken finnes eu särskild Brandstodsförening med ansvarighet
till belopp af 700,000 R:dr för fast och 1,200,000 R:dr för lösegendom.
Under -sistlidet år har eu afdelning af Smålands Privatbank blifvit förlagd
i Ca riskrona, och, enligt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 2 November
1847, har länet vunnit delaktighet uti den Småländska Hypotheksföreningen,
§ 5.
Släder.
Länet äger tre städer, Carl skrona, Carlshamn och Sölvesborg, samt två
köpingar, Ronneby och Christianopel.
Carlskrona.
Såsom hufvudstalion för Flottan och ägande dertill den förträffligaste hamn,
kan denna ort räknas för en af de vigtigasle i riket. Dess folkmängd, som år
1827 utgjorde 10,636 och år 1842, det sista af de år, som förra Femårsberättelsen
omfattar, var 10,/4ö, uppgår nu till ett antal .tf 11,104. Af dessa äio.
Skattskrifna.
Skattfria.
Sumaia.
Mankön
.
.
2,014.
2,856.
4,870.
Q vinkön
.
.
3,938.
2,296.
6,234.
5,052.
5,152.
11,104.
Bland de skattfrie äro äfven räknade de af Flottans gemenskap, som njuta
befrielse från personella utskylder, och utgöra ett antal af 1,029; bland öfrige
skattfrie finnas öfveråriga af mankön 138 och af qvinkön 555.
Med hänsigt till yrken äro invånarne sålunda fördelade:
Embets- och Tjeustemän, utom de vid Flottan anställde
Ståndspersoner och andre enskilde personer.....
Borgare.................
Fabriksmästare...............
llandelsbetjening..............
Fabriks- och Handtverksbetjening........
Diverse personer, som äro sina egna.......
67.
270.
277.
5.
68.
149.
570.
20
Af Arbetsklassen . . ..............4 09.
Vid Flottan anställde:
Embets- och Tjensteman............ 304.
Underbefäl.................297.
Marinsoldater................800.
Matroser och Jungman............. 300.
Skeppsgossar........... ....
300.
Kronotimmernnin...............Ö90.
Andra Varfsarbetere..............90.
Näringar kunna icke anses hafva tilltagit, åtminstone synes någon tillväxt
uti idkarnes förmögenhet ej hafva inträffat. Handeln och Sjöfarten inskränker
sig hufvudsakligen Lill omsorgen, att förse orten med dess förnödenheter. Antalet
af handlande, inräknadt de i Clnistianopels köping bosatte, är 85; men
få deribland äro skeppsredare; och för utskeppning finnas egentligen inga produkter
utom trävaror, som synnerligast uppköpas från de länet angränsande
skogstrakter i Småland; men exporten häraf är vida under den i CaImar och
Carlshamn. Staden äger för närvarande endast 4 briggar om 404-,Vn läster, 7
skonerter om 297T8„V läster, 1 galeas om 33^ läster och 7 st. jakter om
160TV!r läster eller sammanlagdt 19 fartyg om 896^ läster.
Enligt tullspecialerna utgjorde:
År 1843 .
» 1844 .
» 1845 .
» 1846 .
)> 1847 .
Utgående tull.
2.2
38 : 45. -  1,264: 13. —
1,022: 5. -
,1,611: 25. —
1.3
4 3 : 29. —
Inkommande tull.
47,587: 40. -  38,187: 11. _
55,146: 40. —
51,175: 40. —
37,610: 27. -
Handtverkerierne. Flottans handtverkare och garnisonsmanskapet dela med
stadens borgare af handtverksklassen utvägarne till arbetsförtjenst. Ingen bland
härvarande handtverkare kan anses äga förmögenhet öfver medelmåttan, men
många äro fattige och hafva svårt att berga sig. Deras förarbetning inskränker
sig också endast till stadens invånares behof och sällan afsältas deras tillverkningar
till andra orter. Antalet af handtverkare och andra dermed jernnförliga
näringsidkare är 192.
Några nya näringar hafva sedan förra Femårsberättelsen härstädes icke
uppkommit, och finnas i staden nu:
21
Fem Tobaksfabrikör.
Två Apotkek.
Ett Ropvaerdi-varf, hvarå nybyggnad och reparation af större och mindre
fartyg verkställas, hufvudsakligen för andra orter.
Tvä Boktryckerier ock en Boklåda.
En Sparbank, hvars egen kapitalfond vid 1847 års slut utgjorde 6,029
R:dr 9 sk. 11 rst., då insältningssumman uppgick till 221,324 R:dr 24 sk.
Härförutan har under sistlidet år härstädes blifvit inrättadt elt afdelnin^skontor
af Smålands Privatbank.
Stadens Styrelse utgöres af 2 borgmästare, en för justitie- och en för
polilie-äiender, samt 4 radmän, af hvilka den ene tillika är magislratssekrelerare;
och biträdes rådstufvurätten af en stadsnotarie och en notarie för de
ärenden, h vilka, sedan kämnersrälten, tillika med den särskilda kämnerspresestjensten,
enligt Kougl. Majrts nådiga beslut den 19 Juni 1845, blifvit indragen,
äro från sistnämnde rätt till rådstufvurätten öfverflytlade. Politieborgmästaren
är ordförande i den år 1828 härstädes inrättade poliskammare och
har till bisittare 2 borgare, som turvis ombytas. Härförutan finnas en stadsbok
hålla re, en stadskassör samt en sladsfiskal och 9 polisbeljenter.
/ ecklesiastikt hänseende innefattar staden två församlingar, nämligen Amiralitets-
och Stadsförsamlingarne. Till den förra höra de som lyda under
Kongl. Maj:ts flotta, vare sig befäl, manskap eller civile tjensteman, deras hustrur,
barn och husfolk samt efterlefvande enkor och omyndige barn; va rändes
derstädes anställde en pastor och tre kornpastorer. Stadsförsamlingen åter utgör
ett territorialpastorat af lika område med staden, med två kyrkor under
en pastor med två adjunkter; och dit höra alla de bland stadens invånare,
som icke lyda under Amiraliletsförsamlingen, ehvar de äro boende.
Stadens Drätselverk förvaltas af eu Drätselkommission,
bestående af valde
af Kongl.
invånare, enligt
ledamöter af så väl horgerskapet, som stadens
Maj:t den 20 November 1843 faststäldt reglemente. Till denna kommissions
åliggande böter förvaltningen af stadens jord, utgörande 4* mantal med en
jordrymd al l,062j tunnland, deraf eu del användes till bete för stadens
kreatur, och den ölriga är indelad i farmer, som blifvit utarrenderade emot
viss spannmålsränta och penningearrende per tunnland. Denna sednare jord
är synnerligen väl odlad. De kassor, som al drätselkommissionen förvaltas och
hvarifrån de mot hvarje titel svarande utgifter bestridas, äro:
1:° Tolagskassan. De hufvudsakliga inkomsterne äro tolagsmedlen samt tomtören,
jemte hamn- och bro-afgifter samt sakören; hvaremot derifrån bestrides
22
aflöning och extra utgifter för magistraten med flere. Vid 1846 års slut hade
denna kassa en behållning af 11,642 Rrdr 27 sk. 1 rst. Under år 1847 hafva
inkomslerne utgjort 8,517 Rrdr 15 sk. 5 rst. och ulgifterne 8,655 h:dr 19 sk.
2 rst., hvadan behållningen blifvit minskad med 138 R:dr 3 sk. 9 rst. eller
till 11,504 R:dr 23 sk. 4 rst., hvilket härrört deraf, alt tolags-inkomslerne,
som vanligen uppgå till omkring 7000 R:dr, är 1847 endast utgjorde
2:o Mudderkassan, som vid 1846 års slut ägde en behållning af 3,149 Rrdr
47 sk. 3 rst., och hvars inkomst för år 1847 utgjorde 578 R:dr 25 sk. 11 rst.,
med en utgift af 295 R:dr 26 sk. 8 rst., så att behållningen vid sistnämde
års slut uppgick till 3,432 R:dr 34 sk. 8 rst.
3:o Stenbrokassan, hvars inkomst, hufvudsakligen bestående i så kallade broinedel
eller afgift af trafikerande, för år 1847 utgjort 2,434 R:dr 12 sk. 5
rst., hvarmed blifvit bestridda utgifter till belopp åt 232 Rrdr 33 sk. 2 rst.,
så att, då härtill lägges kassans skuld vid 1846 års slut 730 Rrdr 29 sk. 10
rst., dess behållning vid förstnämda års slut uppgick till 1,470 Rrdr 45 sk. 5 rst.
4ro Egentliga Drutselkassan, hvilken innefattar skjutsiniältnings-, lyktländnin°safgifts-,
brandvakts-, arrendejords-, väghållnings-, brandredskaps-, gatuhållnings-,
mulbetes-, Höglands parks-, aflönings-, tiskes-, fastighets- och dislilleringsrätlighets-konto;
utvisande 1847 års räkenskaper etL inkomstbelopp
af 5,983 Rrdr 39 sk. 8 rst. samt en utgift af 8,852 Rrdr 18 sk. 9 rst. och
således en brist af 2,868 Rrdr 27 sk. 1 rst., som måst af andra medel fyllas;
och har denna kassa en skuld af 4,537 Rrdr 13 sk. 4 rst.
Under Borgerskapets äldstes vård finnes en särskild kassa, nämligen Borgerskapets
enskilda, hvaruti ingå inkomsterna af borgares örelalsskatt, som år
1847 utgjorde 1,492 R:dr, arrende för det borgerskapet enskild! tillhöriga hemmanet
Hästö, 604 Rrdr, jemte arrendet för några öar samt fisket dervid, så
alt hela inkomsten nämnde år utgjorde 2,235 Rrdr; och bestridas med dessa
inkomster, jemte aflöningen för förvaltningen, hufvudsakligen bålsmans-vaeancea
1» i It för borgerskapet samt arfvode till stadens fullmäglige vid riksdagarne.
Den särskilda tabellen för städerna utvisar, att statsbidragen lör Carlskrona
uppgå till samnianlagdt 58,108 Rrdr 4 sk. 11 rst. — Af de bidrag, som i
tabellen upplagas under rubrikerna klereciels underhäll och diverse onera, utgå
för hus och tomter till:
Brand vaktsinrättningen..............13‘ °-
Brandredskaps underhåll.............. 3-i/r 4. —
Tomtören......................... 3G. —
Gatulyktländning................ 968:
29.
9.
Wadstena^Krigsmanshusafgift............ 82:
42.
3.
Afgift till underhåll af stadens kyrkor......... 1,360:
13.
g.
Af jordens afkastning eller afgäld utgår till rådhus och publika
byggnaders underhåll............. ^10:
—
—
samt för personer:
Kurhusmedel................. 646:
42.
—
Spinnhusmedel................. 13:
—
—
Kontrollstämpelmedel............... 79:
25.
io.
Riddarhusafgift................. 65:
—
—
Afgift till stadspastoratet..............3,237 : 36. a.
D:o till Arniralitetskyrkan............ 180:
4.
—
Öre talsa fgift........  1,620:
8.
—
Afgift till handelskassan.............. 2 2 8 : 24. —
D:o till handtverksföreningens kassa......... 80:
12.
—
Extra folkskoleafgift............... 383:
30.
—
Brandvaktsinrättningen..............1,671:
—
—
För ungdomens undervisning finnas jemte en lägre lärdomsskola med en
apologistklass, i hvilken skola under sistlidet år 128 lärjungar begagnat undervisning
och högsta antalet samtidigt varit 110, samt vid Kong!. Maj:ts flotta
artilleri-, styrmans-, konstruktions-, skeppsgosse- och barnhus-skolorna, dels
en med fattigvårdsinrättningen förenad skola för omkring 105 barn af begge
könen, dels ock en under loppet af för lidet och innevarande år inom stadsförsamlingen
inrättad folkskola, der omkring 150 barn af båda könen undervisas,
de af qvinkönet jemväl uti hvarjehanda fruntimmersarbeten. Faltigvårdsinrättningens
skola är tillika så kallad söndagsskola, hvarest tillfälle är lemnädt
till undervisning för handtverkslärlingar och andra, under vissa timmar på
söndagseftermiddagar ne.
Å härvarande kopvaerdi-varf finnes ett särskilt skeppsbyggeri-institut,
som med statsmedel underhalles. Två lärare öro der stationerade, och elevernas
antal är för närvarande 12.
Sjukvården. För kronans manskap är flottans sjukhus. Staden aflönar
eu särskild stadsläkare, men äger icke någon sjukhusinrättning. Styrelsen
för Jänets lasarett och kurhus har dock efter tillgång på utrymme, mot och
ulan' betalning, intagit på lasarettsafdelningen sjuklingar, som anmälts.
24
Stadens Fattig vårds-inrätt ning, för hvilken reglemente är af Kongl. Maj:t
den 1 November 1837 i nåder faststäldt, omfattar så väl stads- som Amiralitetsförsamlingen
och är en af de betydligare och kostsammare i riket. Slädens
invånares bidrag utgör omkring 7,830 R:dr och erhålles derutöfver af statsverket,
såsom ordinarie bidrag 3,000 R:dr, samt extra anslag, som för sistlidet år
utgjort 2,866 R:dr 32 sk. — På fattighuset försörjas lör närvarande 209 personer,
hvarjemte 321 personer, som bo i staden, åtnjuta understöd dels i kontant
ocb dels med mat; 47 barn och 18 äldre personer äro utackorderade.
Orsaken till clet betydliga antalet af fattige är förnämligast att söka deruti,
att stadens folkmängd till så stor del utgöres af kronans manskap, jemte
deras hustrur och barn; och hvad bär ofvan är yttradt i afseende på de å
landet bosatte båtsmän, gäller än mera om de förra. Hela denna folkmassa
är af kronans gage endast lifuärd för dagen, och måste således, så snart samma
gage upphör, blifva verkliga fattighjon, åtminstone i den mån egen arbetskraft
är otillräcklig till förvärfvande af lifsbergning eller tillfälle till dess användande
saknas. Enligt förut gällandé författningar ansågos äfven sådana bland
flottans värfvade manskap, som blott i ocb för tjenstgöringen vistats härstädes,
tillhöra detta samhälle såsom rätter försörjningsort, och följden deraf, helst då
den värfvade truppen fordom var än mera talrik, blef, aLt härvarande fattigvård
öfver höfvan betungades. Genom sednast utfärdade nådiga författning.
°
t
O
O *
angående fattigvården, är åtminstone sistberörde obillighet undanröjd; och ma,n
kan alltså hoppas att, i mån som de förut varande fattighjonen afgå, antalet
deraf skall framdeles minskas.
Från tvänne särskilda donationsfonder, bestående af Lundeska och Danielssonska
kassorna, till belopp, den förra af 25,056 R:dr 19 sk. 8 rst. och
den sednare af 21,758 R:dr 22 sk. 5 rst., utgå understöd till behöfvande,
mest inom borgareklassen.
O
Utom eu af de här i staden boende handlande förut inrättad enke- och
pupillkassa, som för närvarande utgör 109,670 R:dr 21 sk. 5 rst.,, hafva stadens
handtverkare likaledes inrättat en dylik för deras enkor ocb barn, hvilken
kassa nu uppgår till 11,644 R:dr 35 sk. 8 rst. Begge äro försedda med
af Iiongl. Maj:t fastställda reglementen.
Endast fyra värdshusidkare eller så kallade marketentare, hvilka icke innehafva
burskap, äro för innevarande år antagne; men den vinst, utminuteringen
af starka drycker medför, förleder dock många alt olofligen befatta
sig dermed.
v
Sedligheten
25
Sedligheten framstår i allmänhet såsom god; och utom ett å en handlande
f )U?lskf^ .1,atl0“en foröfvadt mord samt ett blodskamsbrott, hafva några svårare
brott icke förekommit.
S
M
Mai:tS nådiSa bref den 29 September 1846 och den 30
Mais 1847, skall ett nytt länsfängelse med celler här uppföras. Arbetet härvid
har lemnat tillfälle till sysselsättning och förtjenst för många, som eljest icke
kunnat påräkna det hos enskilde.
ö
1
StadsskJutsen> som förut varit utarrenderad, bestrides sedan den 1 Juni
5^5“ StadenS Drälselkommissions- försorg; och är en särskild lokal der
Carlshamn.
« DeUna stad’ belägen vid utloppet af Mie-ån, har god och rymlig hamn
af hldSuflro-^1,
de slstfölfJutna fem åren stigit från 4,473 till 4,707,’
Skattskrifna.
Skattfria.
Summa.
Mankön
.
.
1,107.
879.
1,986.
Qvinkön
.
.
1,562.
1,159.
2,721.
2,669.
2,038.
4/7077
h»ndlandft 49 f!?'“"■ ä'° l,är «%*"> «» 1 Carlskrona, och antalet af
a dlande ai 42. Staden ager 21 större och mindre fartyg om tillhopa 1119
aster. Den hufvudsakliga exporten består fortfarande af* trävaror, h vilka’uner
loppet al nagla år med fördel kunnat i Franska hamnar afsättas förnämligast
plankor, hvaraf orten lemnar ett företrädesvis begärligt slag. Fraktfarten
lai a ven variL vinstgifvande, dertill den under dessa år inträffade starka
Z bS?Trl Tket, bidrafU- UtsiSter,la 1 detta inseende äro dock
betydligt forsamrade, och mycken farhåga yttras, att så väl denna gren af
handeln som exporten på Frankrike, skall lida, till följd af det företräde
som bhfvit inrymd t åt Ryska och Finska fartyg, hvilka, genom en nvligen
emellan Ryssland och Frankrike afslutad traktat, blifvit befriade från den aryga
»ÄT fFraTka‘“ af 8 franCS Per ,äst’ utgörande för en vaL
“S Pa Medel ha f ve t seglande brigg 400 å 500 R:dr banko.
Sedan år 1846 arbetas i Carlshamn på en kostbar hamnbyggnad dertill
behtl nin^T .lT1™6'
^ Uti raudderkassans under flera årT tid samlade
ning, hvilken nyssnämnda år utgjorde omkring 20,000 Rrdr, och ett lika
Berättelse öfver Blekinge Län för åren 1843—1847,
4
26
belopp bär af Rikets Ständer vid 1844-1845 årens riksdag för detta anda mai
blifvit beviljadt såsom lån med successiv afbetalning från 1851 års början.
Arbetet anses redan vara till f framskridet, ehuru, enligt afslutade kontraktet,
det först 1856 bör vara fullbordadt.
Tullintraderna hafva utgjort:
År 1843
» 1844
» 1845
» 1846
1847
För utskeppade
varor.
3,652: 32.
2,923: 32.
2,681: 4i.
2,729: 30.
2,273: 9.
För inkommande
varor.
58,663: 40.
62,297: 4i.
72,5 5 3: 45.
69,537: 8.
62,074: 36.
Handtverk er terna utmärka icke någon förkofran; det ar sällsynt, att en
handtverksidkare kan, såsom sådan, bereda sig välstånd. F ertakt bär napp
bergning och många belinna sig i fattigdom. Farhåga yttras, att den sistnämnde
kathegorien skall komma att ökas genom nitrang af dem, hv.lka.edan
sökt eller ytterligare komma att söka rättighet till s,elfForsor,mng. Denna
fruktan synes dock grunda sig mera på en förmodan, an på någon s ags visshet,
enär så kort tid förflutit sedan tillämpningen af stadgandena i dett
afseende vidtog, att något säkert omdöme häröfver ännu icke ar mo|ligt.
Antalet af handtverkare och dermed jemnförlige näringsidkare ai 12 .
Bland fabriker, handtverkeri och andra näringar af större omfång markas.
Ett Skeppsvarf med 40 ständiga arbetare, hvilkas antal vid särskilda i
fallen blifvit ökadt med 20 extra arbetare. Utom större och mindre reparationer,
hafva under de sista fem åren blifvit nybyggda sex fartyg om t,llho|)a3)0
svåra läsler, hvilka äro försållda till särskilda personer för 45>,000 R.di banko
En
Segelduks- och Buldansfabrik, tillhörig ett bolag af 100 lotter. Unclei
sistlidet år har derstädes med 12 väfstolar och 21 personer, deraf 14 mantalsskrifne,
tillverkats 7,857 alnar finare och gröfre buldan, samt 2,308 alnar
dubbel tältduk, till ett värde af 5,830 R:dr banko. Under vintertiden erhålla
från denna fabrik ett betydligt antal af stadens fattiga qvinno.- spinn,ngsarbete.
Tre Färgener, hvarest med 16 arbetare, af hvilka 14 aro mantalsskrifVie,
under sistlidet år garn och tyger blifvit färgade för 12,149 R:dr banko. Kemiska
blekningsanstalter äro med tvänne af dessa färgener förena e.
En Kortfabrik, hvars tillverkning under sista året af 55 gross spelkoi
uppgifves vara värd 2,750 R:dr. - Vid denna fabrik sysselsättas 12 personer,
deraf 5 äro inantalsskrifne.
27
Fem Snus- och Tobaksfabrikör med fem mantalsskrifne arbetare och en tillverkning
af 15,949 R:dr.
Ett Bomullsspinneri, anlagdt vid Strömma och tillhörigt ett bolag af 20
lotter. Under sistlidet år blefvo derstädes med 274 arbetare, hvaribland 123
skattskrifne, på 32 spinnstolar tillverkade 729,330 U. bomullsgarn, till ett
värde af 391,518 R:dr banko.
Stadens Styrelse utgöres af en borgmästare och 3 rådmän med en magistratssekreterare.
En af rådmännen är ordförande i kämnersrätten och biträdes
af en notarie. Härförutan finnes en stadsfiskal och nödig polisbetjening.
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 28 sistlidne. November, kommer kämnersrätten
med detta årets utgång att upphöra.
1 ecklesiastikt hänseende utgör staden gemensamt med den derintill liggande
Asaruins socken ett pastorat.
Stadens jord består dels af de donerade hemmanen Bodekelle och Bodestorp,
hvarå staden är anlagd, och dels af inköpta hemmanen Munkahus
Hunnemara lj, Vestra Tubbaryd |, Östra Tubbaryd 1, och Strömma ^:dels
mantal. Med undantag af Strömma, som till magistratens disposition för
förbättring af dess löneförmåner är upplåtet och hvarest ofvanomförmälda
spinneri bli f v it anlagdt, äro inägorna till de öfriga hemmanen, utarrenderade
till enskilde personer, hvilka begagna dem till produktion af hvarjehanda sädesslag
och potatis, på sätt tabellen utvisar. Utmarken användes till bete för
stadens kreatur mot viss årlig afgift.
Stadens inkomster förvaltas af en Drätselkommission, enligt af Kongl. Maj:t
den 13 Mars 1845 faststäldt reglemente, och var förhållandet med de under
denna kommission stående kassor för sistlidet år följande: a) Magistratens löningskassa,
hvars inkomster, bestående af ordinarie och inqvarteringstolag 3,348
R:dr 24 sk. 11 rst. — upplupne räntor 2,461 R:dr 31 sk. 10 rst. — vågpenningar
1,305 R:dr 5 sk. 8 rst. samt mätarepenningar, tomtöremedel och arrende
af torgvågen 423 R:dr 8 sk. 10 rsl. eller tillhopa 7,538 R:dr 23 sk. 3 rst.,
och hvarmed bestrides aflöning till magistraten, extra löner och arfvoden, reparation
af allmänna byggnader, kajer och allmänna platser m. m., har haft
ett öfverskott af 434 R:dr 18 sk. 3 rst., som ingått till allmänna kassan,
b) Borgerskapels enskilda kassa, till hvilken ingå arrende-afgifterna för stadens
jord, jemte mulbetespenningar och hyror, tillhopa 5,259 R:dr 36 sk. 9 rst.,
har, efter bestridda utgifter för båtsmans-vakans-afgift, ba ts m a ns-a Honing, skjutshållning,
vägunderhåll och skatter samt riksdagsmannaarfvode m. m., haft en
behållning af 1,722 R:dr 20 sk., som likaledes ingått till allmänna kassan.
28
c) Sistnämnda eller sä kallade allmänna kassans inkomster hafva, jemte omförmälda
tillskott från de 2:ne öfriga kassorna, hufvudsakligast bestått i kroghållningsafgifter
och uttaxerade stadsskatler, samt uppgått till 5,894 R:dr 46 sk.
5 rst. Utgifterna åter hafva varit för kyrkans och brandkassans behof, till
fångvården samt diverse aflöningar med 4,151 R:dr 41 sk. 2 rst., så att en
behållning uppkommit af 1,743 R:dr 5 sk. 3 rst.
Särskildt har staden i hamn- och muddermedel haft en inkomst af 5,461
R:dr 2 sk., som är anslagen till hamnbyggnaden och hamnens framtida underhåll.
Statsbidragen för Carlshamn uppgå, enligt tabellen, till 25,986 R:dr 25
sk. 8 rst.
För Barnundervisningen finnas:
l:o En lärdomsskola med en rektor och två kolleger, hvilka aflönas af staden;
och hafva lärjungarnes antal förlidet år utgjort 60.
2:o En vexelundervisningsskola, hvarest under samma år 104 gossar inhemtat
de första grunderna i kristendomskunskap, räkning och skrifning.
3:o En folkskola, som först under innevarande år blifvit öppnad.
4:0 En flickskola, bekostad och ställd under tillsyn af några bland stadens
husmödrar, der omkring 40 fattiga flickor sistlidet år njutit undervisning.
5:o En navigationsskola, med årligt statsanslag af 700 R:dr banko, från hvilken
skola sistlidet år utexaminerades 28 ynglingar, deribland 17 godkändes
såsom styrmän i andra klassen, 6 såsom sjökaptener i andra och 5 såsom sådane
i första klassen.
Sjukvården besörjes af 2:ne stadsläkare; och finnes en särskild sjukhusinrättning
med utrymme för 6 högst 10 personer, vid hvilken i medeltal årligen
20 personer blifvit vårdade.
Staden äger för öfrigt en Helsobrunn, ett Apothek samt en Sparbank, hvilken
vid nästlidet års utgång ägde en egen fond af 7,292 R:dr samt insatte kapitaler
till belopp af 109,647 R:dr 17 sk.
Stadens fattigvård är i hög grad betungande. Under åren 1843 till och
med 1846, då nöden till en stor del afhjelptes genom utdelande af gåfvor i
husen, uppgingo utgifterna i medeltal till 5,276 R:dr årligen. Från vårtiden
sistlidet år har tiggeriet varit alldeles afskaffadt; men för åstadkommande
häraf erfordrades, utom särskildt efter subskription sammanskjutna 2,886 R:dr
16 sk., en omkostnadssumma af 6,374 R:dr, som föranledde uttaxering af
116} procent, i förhållande till allmänna bevillningen efter andra artikeln.
Sedligheten är god.
29
Stadsskjutsens utgörande är, genom innevarande år afslutadt kontrakt, upplåtet
på entreprenad.
Sölvesborg.
Folkmängden, som år 1842 utgjorde 1,317 personer, har under sistförflutna
5 år endast ökats med 26 personer, eller till 1,343, af hvilka äro:
Skattskrifna. Skattfria. Summa.
Mankön .
.
.
360.
415.
775.
Qvinkön
.
.
258.
310.
568.
618^
T25.
1,343.
Stadens läge vid en sjövik, som lemnar god hamn för 10 å 11 fots djupgående
fartyg och på ett afstånd af blott i mil från Skånska gränsen, erbjuder
ett fördelaktigt tillfälle till handel med landtmannaprodukter från den omgifvande
sädesrika orten, hufvudsakligen bränvin. De handlande äro tjugu och
staden äger 9 stycken större och mindre fartyg, hvilka sysselsättas, dels med
transport af bränvin till orter inom riket och dels med frakter på utländska
orter. Fråga om stapelstads rätt för Sölvesborg är vid nästförflutne riksdag
väckt och af Rikets Ständer till Kong). Maj:ts nådiga pröfning hemställd.
Handtverkerierna hafva under sednare åren icke undergått någon anmärkningsvärd
förändring. — Antalet af handtverkare och idkare af dermed jemnförliga
yrken är 74.
Till stadens hufvudsakligare näringsulvägar bör äfven räknas jordbruket,
emedan den äger 3^ mantal donerad jord, deraf omkring 400 tunnland äro
inägor, som, med undantag af löningsjorden till stadens borgmästare och
kyrkoherde, tillhopa något öfver 30 tunnland, samt stadens enskilda odelade
jord 20 tunnland, besittas af tomtägare inom staden; men utmarken öfver 700
tunnland gagnas gemensamt till mulbete för stadsboernes kreatur och är till
större delen bevuxen med bokskog, som, vid årligen anställda utsyningar, tillskyndar
stadskassa!! en inkomst af omkring 1,000 R.dr; och kan vid inträffande
ollonskofvel påräknas minst en dylik summa i ollongäld. — Sådan skog har
blifvit återplanterad på en rymd af öfver 350 tunnland.
Stadens styrelse består af en borgmästare och två rådmän, hvilka sednare
årligen utväljas bland stadens borgerskap; hvarjemte finnes en stadsfiskal med
nödig polisbetjening.
Staden med kringliggande byar, Sölve, Sölvesborgs slott, Inde, Sissebäck
och Waljö, utgöra ett pastorat.
Stadens inkomster utgöras hufvudsakligen af den ofvannämnda, som hemtas
från afkastningen af bokskogen, och resten erhålles dels från handel och
sjöfart med omkring 400 R:dr och genom stadsskatter, som stadens invånare
erlägga i mån af bevillningen efter 2 arLikeln.
Statsbidragen uppgå, enligt tabellen, till 7,754 R:dr 18 sk.
Barnundervisningen bestrides i ett staden tillhörigt skolhus uti en så kallad
lägre apologistskola med en rektor och en kollega; och för de mindre
barnen meddelas, uti särskild staden tillhörig lokal, undervisning efter Lancasterinethod
af särskild antagen lärare.
Sjukvården besörjes af en i staden stationerad provincialläkare, en stadsläkare
och en fältskär; och finnes här jemväl ett privilegieradt apothek samt
ett större badhus.
Fattigförsörjningen handhafves af en dertill vald direktion, som, i enlighet
med ett af Kongl. Maj:t år 1822 faststäldt reglemente, besörjer omkring 27
stycken fattiges vård och underhåll i en dertill uppförd byggnad.
Eu i staden ar 1838 grundlagd sparbank hade vid 1847 års slut en grundfond
af 1,695 R:clr 22 sk. och insättarnes fordran utgjorde 73,257 R:dr.
Under Carlskrona stad lyda 2:ne köpingar Ronneby i Medelstads och Chrislianopel
i Östra härad.
Ronneby, med 1700 invånare, deribland 16 handlande och 43 handtverkare,
drifver en icke obetydlig handel med skogsprodukter. Köpingen äger 1
skonert, 2 galeaser samt 3 slupar ocli jakter om tillhopa 144^ läster.
Derigenom att köpingen ligger mer än f mil från den hafsvik, hvari Rottneån
utfaller, uppkomma flera obeqvärnligheter för sjöfarten, till hvilkas afhjelpande
man dock nu är sysselsatt med upptagande af grund i ån och segelledens
upprensande.
Den genom köpingen löpande å formerar der ett betydligt vattenfall, hvarvid
flere qvarnar, stampar och ett pappersbruk äro anlagde; äfvensom en kopparhammare
med valsverk är under anläggning af samma personer, hvi 1 ka här
redan hafva verkstad, der 30 arbetare sysselsättas med åtskilliga slags (Sllverkningar
i koppar, malm och jern.
Köpingen lyder i judicielt afseende under Medelstads häradsrätt och utgör
ett pastorat med socknen af samma namn, hvars kyrka finnes i köpingen.
Handlande och handtverkare derstädes äro borgare i Carlskrona och sortera i
sådant afseende under Carlskrona magistrat.
Ekonomi och politi handhafvas afen särskild köpingsnämnd, enligt af
Kongl. Maj:t den 6 September 1847 faststäldt reglemente. Till nämndens
31
biträde finnes en polisuppsyningsman anställd. Särskildt postkontor är i Ronneby
inrättadt.
Den jord, som fordom varit donerad till Ronneby såsom stad, äges ännu
till en del af köpingens invånare, men till det öfriga af andra personer och
är delad i smärre skiften utan gräns för klyfningen.
För köpingen är särskild läkare antagen, äfvensom der finnes ett pri v i -  legieradt apothek.
Köpingens fattigvård är afskiljd från socknens, och utgifterna dertill äro
ganska betungande, enär icke mindre än 124 fattige måste förses med understöd.
Christianopels köping är af ringa betydenhet. Der finnas blott 2 handlande
samt några handverkare. Carlskrona landskontor och kansli den 30
December 1848.
A R V i D F A X E.
C. G. Felirman.
R. Trägårdh.
TABELL
för
Landet
Krono-Fisken ....
Dito Qvarnar .
.
.
Frälse-Säterier . .
.
Säteri-Rusthåll .
.
.
Insockne Frälse-Hemman
Utsockne Dito
Fralse-Skatte-Hemman.
Krono-Hemman .
.
.
Krono-Rusthåll .
.
.
Krono-Skatte-IIemman
Krono-Skatte-Rusthåll .
Militie boställen . . .
Civila boställen .
.
.
Ecklesiastika boställen.
Lotshemman, Skatte .
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar med flere lägenheter utan mantal
som ej under något hemmans ränta äro inbegripne, Skatte
Dito Krono
••••••
Dito obebygde
Oskattlagdo, bebygde dito, deraf Råtsmanstorp 1,467 st. .
.
Bebygde Lägenheter, afsöndrade från hemman på viss tid eller lifstid
Skattlagda Fisken och Fiske-lägenheter af serskilda slag, som ej unde
något hemmans ränta äro inbegripna, Skatte
Dito Krono
Tull-mjölqvarnar med 167 par Stenar
Tull-sågqvarnar, grofbladige
Husbehofs-mjölqvarnar utan
Husbehofs-sågqvarnar
Stampar . .
Kopparhammare
Ämneshammare
Pappersbruk .
Tegelbruk . .
Oljeslageri .
Garfverier . .
Breselieqvarnar
Bryggerier
Färgerier . .
Bomullsspinnerier
Diverse personer, som ej höra till viss näring
ränta
Summa
Hemmantal.
St.
15/2
721
19fY\
15|f
906^|
O.
03
ci
-
St.
15*
31
80i7
16g7s
l^m
15||
9063f|
3^
15^
s ö5:
-1 CfQ
Ca: o
S 5.
<g S
'
o
t*
Utsäde af
St.
1,083
| l,091T7g
1
15
16
37
268
2,922
2,885
3!
964
120
66
49
10
6
2
1
6
5
2
21
2
3
8
1
6,548
T:r.
124
3
4
55
20
1
16
12
772
2
54
17
T:r.
88
20
70
558
180
10
157
107
10,026
34
52
150
10
13
10
229
1,493
920
T:r.
47
30
70
530
125
9
150
120
7,387
31
44
114
12
13
18
142
1,423
T:r.
38
15
15
240
80
6
61
69
3,493
12
20
62
7
8
6
57
356
T:r.
22
4
25
103
20
1
18
20
1,302
24
15
364
5
24
T:r.
14
3
10
59
30
1
14
17
1,160
24
14
184
1
12
T:r.
335
66
140
1,600
480
30
4444
410
27,482
130
200
323
44
754
24
1,518
4,454
13,2071 10,2651 4,5451 1,598 | 1,356
37,756 | 5,60o| 70,45l| 55,0821 22,05o| 7,326
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
a
T:r.
93
18
24
365
160
8
126
88
4,544
16
42
116
T:r.
522
100
420
3,095
1,080
60
928
600
53,704
192
364
824
60
'
94
60
1,076
7,272
T:r.
240
120
280
2,963
750
54
892
620
40,465
180
288
660
72
65
108
710
6,615
T:r.
182
90
60
1,107
400
30
301
369
16,814
62
138
312
35
40
30
280
1,800
T:r.
102
24
100
4314
100
5
90
110
5,892
12
116
1931
30
120
T:r.
63
18
60
311
150
5
70
90
5,168
12
73
91
5
60
6,176
T:r.
2,605
660
1,260
12,190
3,360
210
3,132
3,320
204,244
940
1,590
2,344
308
529
168
10,880
32,032
Underhållna Kreatur.
St.
28
30
56
228
64
5
63
86
4,328
14
28
40
6
37
440
2?9,772| 5,459
St.
90
30
30
294
96
8
94
119
5,950
20
38
78
10
18
8
118
762
St.
158
75
120
886
240
18
262
284
15,190
46
76
204
28
30
10
680
3,130
20
G
3
St.
98
45
90
516
190
10
124
156
8,538
32
51
72
20
20
216
975
St.
762
60
150
890
200
15
188
260
17,060
80
90
134
40
40
30
1,050
5,720
St.
106
90
150
936
180
12
162
340
11,553
50
96
126
25
20
715
3,270
120
St.
17
301
14
34
7,763| 21,457) 11,153 26,7691 17,9511 366 10,663,000 8,854|24
Uppskattadt
Värde.
R:dr.
10,000
16,000
80,100
31,375
71,200
492,375
149,350
9,175
161,275
129,900
7,627,825
26,800
43,875
123,600
7,825
18,600
30,000
68,725
838.225
1,200
31,500
186.225
30,000
5,200
28,000
500
45,500
12,000
1,100
110,800
10,000
6,250
6,500
250,000
Bevi
R:dr.
3
33
37
78
430
62
4
110
108
5,921
13
32
79
6
11
40
342
1,040
62
13
1
14
18
6
25
2
4
30
321
Carlskrona Lands-Kontor den 30 December 1848.
.
C. G. Fehrman.
Berättelse öfver Blekinge Län för 1843—1847.
i n o ju Bleki n «• e L ä n.
ning efter 1841 och 1845 års Förordningar.
Ständiga Räntor.
Klereci-Statens underhåll.
1,596
2,771
16 10
24 l
/
TABELL för Städer ne
‘ Hus, Tomter, Verk och In-
rättningar.
Jord.
Utsäde af
Medelafkastning, sedan ut-  sädet är afdraget.
Underhållna
Kreatur.
Uppskattadt värde.
Åker.
Ing.
Skog och Betesmark.
Summa Tunnland.
Hemmantal.
Hvete.
CJQ
Korn.
£5
05
Blandsäd.
Ärter.
Potates.
Hvete.
W
Oso
crq
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Ärter.
Potates.
Hästar.
Oxar.
Kor.
Ungboskap.
Svin.
Getter.
Hus
och
Tomter.
Jord.
Bruk, ma-  nufakturer,
qvarnar och
Fabriker.
Summa.
B e v
i
1
Efter
l:sta Art.
Efter Andra
Jord, Hus,
Tomter,
Verk och
Inrättningar.
af Embets-  oeh Tjcnste-  mäns Löner.
Borgerlig
näring.
T:land
T:land
Tdand
Carlskrona Stad.
Hus och Tomter..........
1,419
_
__
_
—
—
_
_
_
_
__
_
_
_
_
—
_
_
_
—
1,384,385
20
—
—
_
_
--
—
—
1,384,385
20
_
_
__
__
2,768
37
_
_
_
—
_
Jord..... ........
70
125
807J
1,0621
A 5
2
26
20
14
—
2
145
14
132
112
72
—
12
996
70
16
124
—
12
16
—
—
—
—
29,000
—
—
—
—
—
29,000
—
—
—
-.
—
58
—
—
_
_
—
—
—
—
Tobaks-Fabriker..........
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
64
32
—
_
_
_
--
—
—
Koff. Skepps Warf.........
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
25
—
—
_
_
—
---
—
—
Väderqvarnar...........
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5,270
40
—
5,270
40
—
—
--
—
10
26
—
_
_
_
--
—
—
Diverse personer ej hörande till viss näring
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
986
12
—
—
—
—
5,801
27
6
4,467
12
—
Sterbhus, Gåfvor och Testamenten ....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
70
125
8071
1,0621
A 5
2
26
20
14
—
2
145
14
132
112
72
—
12
996
70
16
124
—
12
16
—
1,384,385
20
29,000
—
—
5,270
40
—
1,418,656
12
—
986
12
—
2,926
47
—
5,801
27
6
4,467
12
—
Carlsliantns Stad.
Hus och Tomter..........
538
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
664,160
_
_
_
—
—
—
—
_
664,160
_
_
—
_
__
1,328
15
4
—
_
_
_
_
Jord..............
—
93
14
387
494
5
4
42
31
8
i
4
57
32
294
155
32
5
24
513
43
8
260
—
—
—
—
—
—
—
26,875
—
—
—
—
—
26,875
—
—
—
—
--
53
36
—
—
—
_
—
—
Färgerier............
3
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
77
—
—
—
—
_
—
—
Garfverier............
1
—
_
_
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
_
3
—
—
—
_
_
—
—
Kort-Fabriker...........
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
12
—
_i
—
—
_
—
—
Nål—F abriker...........
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
_
__
—
—
Repslagerier...........
1
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
_
—
—
—
—
7
—
—
—
—
_
—
—
Segelduks-Fabriker.........
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
blv6pps“Vtirl
Tobaks-Fabriker..........
5
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
—
—
_
__
81
—
—
—
_
z
—
_
Ur-Fabriker...........
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
Diverse personer ej hörande till viss näring
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
458
42
—
—
—
444
9
3
2,751
15
1
Summa
93
14
387
494
5
4
42
31
8
i
3
57
32
294
155
32
5
24
513
43
8
260
—
—
—
—
664,160
—
—
26,875
—
—
—
—
691,035
—
—
458
42
—
1,634
3
4
444
9
3
2,751
15
1
Solfvftsborgs Stad.
O
Hus och Tomter..........
151
_
_
_.
_
_
_
—
—
219,459
—
—
—
—
—
—
—
219,459
—
—
—
—
__
438
44
8
—
_
_
_
—
—
Jord..............
250
150
700
1.100
3
85
50
25
—
2
250
30
595
300
150
—
20
2,500
64
20
316
20
—
—
—
—
—
—
74,943
—
—
—
—
74,943
—
—
—
—.
149
42
8
—
—
_
--
—
—
Väderqvarnar..........
1
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
700
—
—
700
—
—
—
—
—
1
19
—
—
—
—
—
—
—
Diverse personer ej hörande till viss näring
i-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
136
30
—
—
—
58
—
—
642
10
—
Summa
— 1
250
150
700
1,100
3j|
3|
85
50
25
—
2
250
30
595|
300
150
20
2,500
64
20
316
20
-
-1
—
219,459
-1-
74,943
-
_
700
—
—
295,102
-1-
136
30
-
590
10
4
58
—
—
642
10
—
inom Blekinge Län.
Klereeiets underhåll.
Ständiga Räntor.
ning.
Summa
Stats-Bidrag.
Kostnad för
Stadens Styrelse.
Arrende
medel.
Kostnad för
Rotering.
Diverse onera
etc.
Artikeln.
Tionde och
Räntor af
Verk och
Inrättningar.
sörjning.
Boskapsoch
Akei
skatt.
Bränvins
brännings
Afgift.
Kyrkobe
tjenings.
Kommini
strars.
Mantals
penningar.
Salpeter
Afgift.
Personer
ej hörande
till viss nä
-
Summa.
Pastorers.
Summa.
Summa,
Efter
33 och 36§§.
39,448
23,986
Carlskrona Lands-Kontor den 30 December 1848.
ARVID FAXE.
C. G. Fehrman.
Berättelse öfver Blekinge Län för åren 1843—1847.
a me fe
6-
- .
.
■
i
; v .:. :i \
v'.' : • T ♦•.: ... '.}
jm
ÉliiliuS I8si
KONGL. MAJsTS BEFALLNINGSHAFVANDES
J
FEMÅ
fSr &
önköpings Ciitt
till
KOlYGI. HAJ::T
i underdånighet « fg i fn e
RS-BE RÄTTELSE
en 1843, 1844, 1845, 1846 och 1847.
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NOUSTEDT & SÖPJER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Jönköpings län för åren 1843, 1844, 1845,
1846 och 1847.
§ *•
Länets allmänna beskaffenhet.
Hvad angår länets allmänna beskaffenhet förbigär jag beskrilmngen om de yttre
gränserne, bergsträckningar, sjöar, strömmar, rådande jordart på olika trakter
m. m. hvarom någon ny upplysning icke är att tillägga till föregående femarsberättelser,
och begifver mig till de vidtagne anstalterne til! förbättring af landets
naturliga beskaffenhet, genom sjösänkningar o. s. v. hvarutinnan den sista femårsperioden
företer en så storartad verksamhet, att ingen föregående lärer kunna framvisa
något jemförligt. Redan i sista femårsberättelsen antydde jag, att uppmärksamheten
var starkt riktad åt denna angelägenhet både å länsstyrelsens och enskilde
associationers sida, men tillika en farhåga att den större allmänheten skulle
finna de vilkor allt för invecklade, eller icke nog fördelaktiga, som blifvit af Riksens
Ständer fästade vid understöd af allmänna medel till företag i ofvannämnda
ändamål. Erfarenheten och nitiske ståndspersoners föredöme framkallade dock snart
en täflan äfven bland allmogen, att blifva delaktig af understödsmedlen.
De arbeten, som sålunda redan blifvit fullbordade eller mer och mindre fiamskridit,
äro följande:
Sänkning af Säby sjön i Säby socken och Norra Wedbo härad.
Sänkning af sjön Nätaren i Barkeryds och Fersnäs socknar af Tveta härad,
samt Bruks- och Rekeboåarnes upprensning.
Rensning af Storan i Svartorps och Lekervds socknar, äfvenledes i Tveta härad.
Aftappning af Stensjön och Laggarebosjön i samma härad, sänkning af Hakasjön
i Forsserums och Barkeryds socknar.
Utdikning af Barkerydssjön jemte deromkring belägna kärr och mossar i Barkeryds
socken och Tveta härad.
4
Sänkning af sjöarne Ör och Bunn samt Öfva och Ncdra Qvarnsjön i Wista
och Norra Wedbo härader. Utdikning af Klackarpssjön i Lekeryds socken.
Sänkning af Aneby, Flisby och Wässelda sjöar, samt upprensning af åtskillige
dermed sammanhängande vattendrag inom Bredestads, Bälaryds, Flisby och Solberga
socknar i Norra och Södra Wedbo härader.
Sänkning af sjön Widöstern i Ossbo härad af Jönköpings och Sunnerbo härad
af Kronobergs län, samt
Aftappning af sjöarne Drafven och holmen i Westbo härad af Jönköpings samt
Sunnerbo härad af Kronobergs län.
Den jordyta, som i följd häraf vinnes eller förbättras, är beräknad till ungefärligen
nio tusen, två hundra sjuttio åtta tunland, då likväl deri icke ingår hvad
som skulle vinnas genom Bolmens och Drafvens sänkning, deröfver någon beräkning
än ej är gjord. En del af denna mark är redan odlad och har burit skörd.
Utom en sådan mera varaktig vinst, hafva desse arbeten, genom beredandet af
sysselsättning åt en större arbetspersonal och spridandet af icke obetydliga penningesummor,
tillskyndat orten stora fördelar.
§ 2-
\
Invånare.
Folkmängd. Enligt 1847 års mantalslängder utgjorde folkstocken:
Mankön . .
. 75,463.
Qvinkön .
. . 82,020.
Summa 157,483,
deraf skattskrifne:
Mankön . .
. 39,232.
Qvinkön .
. . . 45,934.
och mantalsfrie:
Mankön . .
Summa 83,166,
. 36,251.
Qvinkön .
. . . 38,086.
Summa 74,317,
hvilket antal, jemfördt med folkmängden år 1842, visar en tillökning af 5,630
personer. Denna tillväxt synes vara en naturlig följd af uteblifne farsoter och missväxter,
jordens tilltagande odling, samt näringsflitens utveckling under i allmänhet
gynnsamma förhållanden.
a
Folket. Angående dess bildning, mångsidigt utbildade konst- och näringsflit,
samt verkningen deraf på välmågan och slutligen sedlighetstillståndet, tillåter jag
mig åberopa föregående berättelser och endast tillägga, att uti det mesta af allt
detta visat sig ett framskridande. Endast hvad sedligheten angår tvekar jag att
låta detta omdöme gälla, enär, enligt temligeu säkra iakttagelser, brottsligheten om
icke allmänt, så åtminstone inom vissa kathegorier, såsom angrepp på person och
egendom samt bedrägerier är i tilltagande, då likväl dryckenskap, armod och arbetslöshet
mindre än förr återfinnas vid efterforskandet af orsakerne till detta oroande
förhållande, hvilket nu börjar sträcka sig till och med till den besutna allmogen.
Det måste derföre gifvas någre andre orsaker, som undergräfva sedlighetens
rätta grundvalar: den religiösa tron och vördnaden för lagarne; och det lärer
icke vara svårt att uppdaga desse orsaker, men är måhända icke behöfligt eller
hörande till denna berättelses uppgifter.
§ *■
Näringarne.
Jordbruket. Framstegen i denna näringsgren äro stora och glädjande. På
åkerjordens förbättring genom stenbrytning dikning och gödning med komposter
användes mycken omsorg. Brukningsmethoden förbättras äfven genom införande af
trädesbruk, der insädet förut varit allmänt, genom åkrens indelning i flera gärden,
samt användandet af vexelbruk och begagnande af nya förbättrade redskap, hvilka
finna en liflig efterfrågan vid länets landtbruksskola. En för landtbruket gynnsam
omständighet har varit, att årsväxterne omvexlat mindre i detta län, än andre provinser
och, med undantag af året 1846, icke understigit medelmåttan, under det
att afsättningen varit jemn, utan märkbar förändring i salupriserne, hvilka på det
hela taget stigit. Mindre i följd af årgången 1846 här, än missväxt i de angränsande
länen och en liflig export på England, uppjagades spanmålspriserne år 1847
till en ovanlig höjd, hvarigenom man missleddes att sälja sig för nära, så att på
sommaren brist yppades på spanmål inom vissa härader, isynnerhet Östbo och
Westbo. Till dessa orters bistånd behagade Eders Maj:t ställa under min disposition
20,000 R:dr Banko af undsättningsmedlen, af hvilken summa likväl såsom
lån utgick allenast 16,970 R:dr samma sedelslag, hvarmed, jemte de bidrag i kontant
och viktualier, som på min uppmaning villigt lemnades från andre orter inom
länet, bristen blef afhjelpt, och hafva undsättningslånen sedermera blifvit restfritt,
6
utan begagnande af det anstånd, som vid påföljande Riksmöte beviljades, återbetalte
å först utsatte terminer, hvilket andra bevis af detta slag på folkets goda
vilja att rätt för sig göra torde förtjena att här antecknas. Under vanliga år deremot
producera, med undantag af Westbo och en del af Mo härad, alla ofriga
trakter i länet spanmäl, ej blott till deras behof utan mer och mindre till afsalu.
Men då afsättningsplatserne äro få och transporten lång, är att befara att vid minskad
eller uteblifven efterfrågan från andra orter, spanmålspriserne skola falla i
missförhållande till produktionskostnaden. Då torde likväl omtankan komma att riktas
på den nu otillräckligt omhuldade ängsodlingen och en med länets naturförhållanden
mera öfverensstämmande jemnvigt emellan åkerbruk och boskapsskötsel uppstå.
Torröta å potates visade sig här i länet första gången år 1846 och väckte rättmätiga
farhågor för följderna af en oförutsedd plötslig förminskning uti den arbetande
klassens vigtigaste näringsämnen; men genom iakttagande af de försigtighetsmått,
som Regeringen skyndade att anvisa, lyckades man afvärja en större skada å
skörden, och en ymnigare sädesgröda bidrog äfven till förminskning i de befarade
olägenheter. En fjermare verkan af detta nya fenomen, som det påföljande året
återkom, torde blifva inskränkning i potatesodlingen och den deraf beroende bränvinstillverkningen;
och, i sådant fall, vore det en lycka, att denna förändring kunnat
försiggå, utan allt för svåra känningar och innan potatesodlingen blifvit af det öfvervägande
inflytande som annorstädes, t. ex. i Irland.
I den med jordbruket sammanhängande bränvinsbränningshandteringen föregår,
enligt sammanstämmande uppgifter från de flesta fögderier, redan en förändring i
det, att de mindre bränvinspannorne med enkel redskap nedläggas, och, i stället,
ett färre antal konstbrännerier på större possessioner uppkomma. Till siffran uppgifves
förhållandet från tvänne fögderier sådant, att de mindre pannornas antal nedgått
under sista 3 år: i Westbo från 830 till 383, samt i Tveta, Wista och Mo
häraders fögderi från 669 till 300. Konstbrännerier funnes i förstnämnde härad 1,
och i de andre 7 stycken.
Boskapsskötsel, Att fodertillgångarne i allmänhet icke motsvara den i bruk
varande åkervidden, följer af hvad redan är yttradt om jordbruket. Dermed sammanhänger
ock, att stallfodringen upphör för tidigt samt att de naturliga ängarne
och betesmarkarne, som gifva ett mustigt och godt, men icke ymnigt foder, förlora
i bördighet genom för stark betning. Ett motsatt förfarande skulle, andre fordelar
oberäknade, kraftigt bidraga till förbättring af den inhemska boskapsracen, som förtjenar
att konserveras. Föredömen i denna väg äro redan gifna af de större possessionernes
innehafvare och skola nog i en framtid efterföljas af mindre, så vida
icke en allt för långt utsträckt hemmansklyfning derför lägger hinder. Bland an
-
7
stalter till boskapsskötselns upphjelpande, förtjenar i första rummet nämnas anläggningen,
pä allmän bekostnad, af ett Stamholländeri för de Småländske länen i närheten
af Wexiö; men då detta icke så snart kunde sträcka sina verkningar till norra
delen af detta län, anhöll Ilushållnings-sällskapet, att, pa samma gäng som uppköp
skedde för stamholländerierne, få fritt från tull och frakt införskrifva några djur af
Ayrshire-racen, hvilken anhållan af Eders Kongl. Maj:t nådigst bifölls. De sålunda
införskrifne djuren hafva qvarstannat i närheten af Jönköping och Grenna. Inom
Norra Wedbo härad hafva vid egendomen Näs, som äges af undertecknad, samt Fi~
dei-commisset Gripenberg, som förvaltas af en utaf länets driftigaste landthushållare,
Herr Baron Axel Hermelin, blifvit inköpta ädlare djur, på sednare stället af blandad
Engelsk och Holländsk race. Jag har anledning tro att dessa exempel icke äro de
enda i sitt slag, ehuru flera icke kommit till min kunskap.
I öfrigt hafva, i följd af årsväxternes beskaffenhet den sednare tiden, hastiga
förändringar i ladugårdsbesättningarne kunnat undvikas och afsättningen af ladugårdsprodukter,
isynnerhet på hufvudstaden, har varit liflig, äfvensom priserne på dessa
artiklar i stigande.
Skogarne. Sedan tvänne uppgjorda planer till införande af trakthuggning å
länets enda större samfällighetsskog, härads-allmänningen Holaveden, i anseende till
anmärkte felaktigheter, blifvit förkastade, skulle länets nya Jägmästare lägga hand
vid denna förrättning, då likväl ett oförutsedt hinder mötte i det att råmärken befunnos
rubbade och förkomne; så att ny utstakning och rörläggning af de yttre
gränserne blef nödig. I anseende till bevakningens otillräcklighet är emellertid den
vackra skogen utsatt för nästan årliga brandstiftningar. Länsstyrelsen har derföre
uppmuntrat intressenterne att sjelfve deltaga i bevakningen, men förslaget vann ej
bifall. Genom varningar och påminnelser dels om de i lag utsatte belöningar åt
den, som upptäcker anstiftarne af skogseld, dels de stränga straff, som följa på dessa
brott, har man äfven sökt motverka fortsättningen af ofvannämnde oskick, äfvensom
förhållandet föranledt till den åtgärd att åt utsyningstagare i främsta rummet anslå
den förbrända skogen.
Angående tillståndet med planteringarne å Wisingsö, hvilka stå under särskild
styrelses uppsigt och förvaltning, har den på stället vistande tjenstemannen meddelat
mig en summarisk berättelse, hvilken jag här införer:
Ekplanteringen har under de sista fem åren blifvit ökad med 95 tunland,
besådda med ekollon, uti rader, som visa sig vackra och finnes dessutom för närvarande
cirka 150 tunland mark i ordning till besåning; men då ollontillgången
under de sednare åren varit ovanlig knapp och erfarenheten visat att såning lyckas
8
bättre än plantering, verkställd af ovana och vårdslösa personer, sa har denna areal
ännu ej kunnat besås, men hvilket vid första goda ollonår kommer att ske.
Planteringar äro af förutnämnda skäl de sednare åren ej i större skala verkställde,
utan hafva blott rekryteringar skett, utgörande tillsammans 16,800, planterade
å de ställen der äldre ekar ej gått väl till, antingen genom maskskada eller
andra olyckor. De äldre ekplanteringarne hafva under de sednare åren blifvit något
hindrade i sin växt genom täta maskhärjningar och torde växtligheten ej blifva lullkomli"
å de inplanterade ekarne innan ny hjertrot hinner bilda sig, men hvarelter
de med säkerhet skjuta i höjden. Deremot visa eksådderne de vackraste resultater
man kan önska; årsskotten gå ofta ända till 8 qvarter och träden tilltaga med ovanlig
frodighet i växt, hvilket nu tydligen synes, sedan hjelpgallnngar börjat forhdne host.
Att bestämma huru många millioner ekplantor, som för närvarande finnas på
Wisingsborg, låter sig ej göra, utan kan blott uppgifvas, att 695 tunland aro dels
besådde, dels planterade med ek och tyckes som anläggningen i en framtid skulle
blifva en af de vackraste i Europa, hvilket de till ön ankomne Tyske skogsförvaltare
äfven intygat.
Lärkplanteringen har under de sednare fem åren fortgått med oförminskad fart.
Uti plantskolorne äro under denna tid med säkerhet uppdragne 300,000 lärkplantor,
hvaraf 138,950 äro utplanterade vid Wisingsborg bland ekraderne, 13,300 försålde
dels till krönoparkerne uti riket dels till private personer, och qvarfinnes resten till
utplantering innevarande och nästa år. Derjemte utklängas och till en del forsaljas
årligen flere skålpund lärkfrö, så att detta starka, frodväxta och nyttiga tradslag,
som trifves ovanligt väl vid Wisingsborg, snart är spridt öfver större delen af södra
Sverige. De äldre lärkplanteringar som här finnas, visa en ovanlig växtlighet och
träd finnas som vid femton års ålder hafva femton alnars höjd samt deremot svarande
tjocklek.
Mullbär siplantering en är till antalet af träd under de sednare åren obetydligt
ökadt, emedan erfarenheten visat att den redan lemnar loftillgång till flere lispund
silkeshylsor årligen. Som den under de 2:ne sista åren blifvit mullbetäckt högt upp
på stammarne, hvilken betäckning först efter nattfrosternes slut borttagits, utslår
mullbärsbusken bladen tidigt, skotten affrysa ej och anläggningen visar resultater vida
öfver hvad man kunnat hoppas. Sommaren 1846 erhölls visserligen blott 1 a skålpund
silkeshylsor, dels af brist på ägg, dels af ovana vid behandlingen, men år 1847
deremot producerades 2 lisp. 10 skålp. silkeshylsor, och hade ett mångdubbelt antal
maskar kunnat födas utan skada för planteringen om tillräckligt maskagg erhållits
9
och synes all anledning vara för handen att denna näring kan blifva af ei obetydligt
värde både tör landet och den enskilde.
J "
De uti planteringarne utsatte mindre antal askar och almar visa god växt och
Ätt
li" k,i"8lig8a,,depro,i"ser- 8r,e"som ™'-
Från deri till Wismgsborg och Ekplanterings-styrelsen hörande kronoparken
4 0ftTV
tr*k»^ggr,rRSmdell,ing’ årligen 0mkrins 6«°00 kubikfot, hvaraf
,°t kubikfot forsaljas årligen å auktion och betalas vanligen med 2 sk. 9 rst
banko kubikfot och 2,000 kubikfot användas för kungsgårdens räkning till' reparationer
och stattagarnes behof. Under de 3:ne sista åren hafva insekter aneripit tallskogen
men som på Ekplanterings styrelsens befallning svinkreatur blifvit insläppte
lor att uppåta dessa skogsmsekter, så har skadan icke blifvit betydlig emedan ma
skarnes puppor blifvit till större delen dödade,,
} °
^
I den enskilda skogshushållningen har någon förändring icke föregått, hvaremot
eu . atsk.ll.ga trakter kännbar brist på timmerskog, och derå nya förhållanden bidragit,
att åt skogseffekter gifva ett högre värde, hviiket här på platsen är i starkt
sågande anda tdl 30 procent. Hit hörer den ökade konsumtionen för tvänne nya
tabriksanlaggnmgar, jemte ångbåtarnes och ångbränneriernes behof, samt en lönande
afsättning af gröfre timmer på Götheborg för de utländske jernvägsbolagens räkning
En Sågverksanlaggn.ng, kallad Oscarsström inom Hallands län, dit timmerstockar
flottas på Nissaån, har öppnat en fördelaktig afsättning för den inom vissa socknai
i Westbo härad i behåll varande skogstillgången.
boreskrifterne om trakthuggnings införande på boställsskogar hafva på sednare
tid vunnit tillämpning mera än förut varit fallet.
Ännu en väckelse till en bättre skogshushållning har icke heller här bort förtigas
nämligen, att Kongl. Landtbruks-akademien bestämt tvänne premier, det första
af Akademiens störa medalj i guld, af 25 dukaters vigt, åt den, som efter förloppet
af lem år, raknadt från 1842, först kan förevisa den största vidden af på föreskrifvet
satt a egne ägor uppdragne barrträdsplantor; och det andra af Akademiens mindre
beloningsmedalj i guld, af 12 dukaters vigt, åt den, som efter samma tids föropp
c ernast uppvisar den största vidd al' på samma sätt uppdragne barrträdsplantor.
slutligen har äfven länets Hushållnings-sällskap egnat sin omtanka åt denna
angelägenhet och, for att söka hämma ett af ålder
sine handlingar for år 1847, intagit en af länets Jägmästare författad afhandling om
skogsskotseln.
h
liruk och Bergverk. Några nya anläggningar af detta slag hafva under de
Berättelse öfver Jönköpings län för åren 4843—4847.
2
10
sista fem åren ej tillkommit; men de äldre bergverken skötas med oförminskad drift
och förbättrade apparater. Brist på rudimaterier för bruksdriften har ännu ej försports,
och denna handtering visar sig af allt mera vigt för närboende allmoge genom
den förtjenst kolningen och forsling inbringar.
..
Herr Bergsrådet och Biddaren Aschans nickelverk, Klefva, i Ostra härad, återgäldar
nu den verksamme anläggarens möda och omkostnader. Tillverkningen uppgifves
nämligen hafva under sistlidet år uppgått till 185 skepp. 16 lisp. 5 skölp,
rånickel.
Fabriker. I fråga om dessa återkommer man alltid först till gevarslaktoriet i
Ilusqvarna. Arbetspersonalen uppgick här 1847 till 235 personer: mästare, gesäller
och lärlingar, bosatte dels vid faktoriet, dels i omkringliggande socknar; och under
de sistförflutna fem åren har tillverkningen, i följd af ökade beställningar, uppgått
till 10,860 besigtigade och till kronans förråder levererade infanterigevär, samt 910
stycken pistoler, eller 5,130 gevär och 910 pistoler mera, än under nästföregående
lem år. Den penningeförtjenst, som genom gevärstillverkningen sprides i orten, beräknas
i medeltal till 50,000 R:dr banko årligen.
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Fabriks- och Handtverks-ordning af den 22 December
1846, som skulle äga tillämpning på alla manufakturverk, undantagandes
dem, hvilka stå under Bergs-Collegii uppsigt, har föranledt villrådighet och tvifvel,
huruvida den föregående lagstiftningen angående de, med serskilda privilegier försedde,
under vissa vilkor från kronan till enskilde upplåtne och under Krigs-Coliegii tillsyn
lydande gevärsfaktorierne, samt om faktoriägarnes rättigheter och skyldigheter äfvensom
arbetarne kunde anses vara upphäfd. Det egna förhållandet att faktoristerne
vid Ilusqvarna, af hvilka en stor del bo utom faktoriets område och drifva hemmansbruk
i andra socknar, sig emellan voro förenade i särskilda skrän, inom hvilka
gesällskap och mästerskap förvärfvades, gaf ökad vigt åt dessa tvifvelsmål, hvarigenom
tvist uppkom emellan faktoriföreståndaren och arbetarne, som likväl, utan någon auktoritets
mellankomst, bilades genom ett af den förre upprättadt reglemente, hvilket
tills vidare tjenar till efterrättelse. Jag har ansett mig icke böra lemna ett sådant
förhållande obemärkt.
Utaf öfriga fabriker på landet synas garfverier, färgerier och pappersbruk hafva
öfvervigt, i anseende till arbetspersonal och tillverkningsvärde.
Tegelbruk, hvaraf antalet ökats, tilldraga sig dernäst uppmärksamhet.
Ett glasbruk har blifvit anlagdt i Östra härad, på hemmanet Borssasjögle ägor,
i stöd af den nya Fabriks-ordningen. Verkan af denna nådiga författning kan väl
för öfrigt icke ännu bedömas, men flere tillstånds-resolutioner på fabriksanläggningar
å landet äro redan uttagne.
11
Binäringar. Dels naturlig fallenhet hos folket, dels länets egendomliga lokalförhållanden,
som inbjuda till binäringar af mänga slag, hafva, enligt hvad i äldre
femårsberättelser blifvit omständligare anfördt, framkallat en mångfald af binäringar
och en mycket utvecklad husslöjd, hvilkas framsteg jag i det föregående redan antydt.
Ett exempel må anföras: inom vissa socknar af Össbo härads norra del, tillverkas
bland annat sommar- och vinteråkdon, hvilka afyttras till Skåne och Skaraborgs
län m. fl. orter; och denna binäring antages nu inbringa årligen 15 å 16,000
R:dr R:gs. Om nu ock jorden, genom uppodling och ett förbättradt brukningssätt,
skänker rikligare bidrag, än förr, till invånarnes lifsuppehälle, så må likväl icke deraf
slutas, att dessa binäringar derföre äro af mindre vigt, eller förlorat något af sin
välgörande återverkan på hufvudnäringen; ty utan denna mångslöjd skulle den större
personal, som det med flere svårigheter kämpande åkerbruket, under den jemförelsevis
korta tid man dermed kan sysselsätta sig, erfordrar, icke kunna, den öfriga delen
af året, fördelaktigt användas. Blott i ett fall kunde häraf uppstå en ofördelaktig
verkan, om nämligen de i viss grad nödvändige utvandringarne till försäljning
af ortens tillverkningar skulle vända hågen från de egentliga landtmannasysslorne till
gårdfarihandlandens mera omvexlande och rörliga, men också med flere frestelser
förenade lif. Exemplen äro också nu mera icke så sällsynta, att personer, som för
länge sysselsatt sig med handelsresor, återvändt stämplade med brott och vanära.
Med afseende härå räknar man för en fördel att den uti Westbo härad och en del
andra orter mycket idkade ståltrådsdragningen, samt denna tillverknings' afyttrande
genom utskickade personer, är i aftagande.
Handeln. Å landet drifves denna egentligen med ortens saluartiklar, boskap,
viktualievaror, skogseffekter, ylle- och linneväfnader, smiden, väfskedar, åkdon och
flera slags andra slöjdalster, samt dels omedelbarligen af producenterne sjelfva, dels
medelbarligen genom uppköpare för de aflägsnare afsättningsplatserne. Bland dessa
äro hufvudstaden, Götheborg och Halmstad de vigtigaste, ehuru ortens saluartiklar
till många andra mindre betydande platser i riket leta sig en väg. Inom länet äro
städerne, och främst bland dem Jönköping, samt marknadsplatserne afsättningsorterne.
Vid en tilltagande produktion af jordbruksalster skulle likväl svårigheterne af en lång
transport och brist på afsättningsställen göra sig kännbar, hvarföre en del possessionater
i Östra härad ingingo en öfverenskommelse att, på eu viss dag i hvarje vecka
föra sina landtmannaprodukter till salu i Hvetlanda, ett ställe, hvarest, i följd af andre
orsaker, en lifligare trafik äger rum. Man anmälte hos mig denna öfverenskommelse
och anhöll om publikation deraf inom länet; och, då jag deri icke kunde
finna något öfverskridande af den Iandtmän författningsenligt tillkommande handelsfrihet
med egne produkter, blcf kungörelsen utfärdad, med antydan, att gränsen för
12
denna handelsfrihet borde vid sammankomsterne iakttagas. I följd af menigheternes
yttrade åstundan, och efter domarens samt kronofogdens hörande, har jag sedermera
lemnat mitt bifall att på flere andra lämplige platser inom länet, å vissa så kallade
Torgdagar, handel och byte med landtmannavaror må äga rum. Jag har äfven kommit
i erfarenhet af, att man sedermera vidtagit lika anstalter i de angränsande länen.
En fördel häraf visade sig 1846, då Jönköpings läns bördigare trakter hade öfverskott
af spanmål och denna lifligt efterfrågades både från de med missväxt hemsökta
angränsande län och från mindre lyckligt lottade orter inom länet. Afnämare
hade nämligen då ett tillfälle att å en viss dag och ort få köpa sine förnödenheter.
Ehuru kort tid som förflutit sedan Eders Kongl. Maj:ts nådiga Handels-ordning
af den 22 December 1846 trädde i gällande kraft, hafva dock ett icke ringa antal
tillståndsbevis å bodhandel på landet, i enlighet med Handels-ordningens 6 g biifvit
ultagne; men då afsättning af ortens saluartiklar bereder godt tillfälle att från städerne
förse sig och andre med behöflige köpmannavaror, hvilka äfven finnas till salu
vid landtmarknaderne, somt, i ett så glest bebodt län som detta, en landthandlare
icke kan påräkna någon daglig afsättning; så vill det synas, att mindre ett klokt
beräknande, än lockelsen uti den nya friheten, varit orsaken till detta förhållande.
Man tycker sig också kunna förutse, att vid handeln med bränvin desse landthandlande
svårligen skola kunna emotstå frestelsen till afvikelser från de i Författningens
2 g 5 mom. gjorde inskränkningar, då landsbygden med sin brist på polis derjemte
särskildt inbjuder härtill.
Till rörelsens och trafikens underlättande hafva väl icke några nya väganläggningar,
i egentlig mening, ägt rum, men till de äldre kommunikationernes förbättring
genom flera svåra backars utgifning och kringgående har mycket biifvit uträttadt
En jemförelsevis ganska stor del af de vid sednaste Riksmöten för ofvannämnde
ändamål beviljade anslagsmedel har nämligen kommit detta länet tillgodo,
hvartill den omständigheten, att flere af de stora kommunikationsvägarne här sammanträffa,
varit en orsak, men såsom en annan torde böra anses invånarnes beslutsamhet
att icke undandraga sig de å kommunernes sida erforderlige tillskotten. I
denna punkt visade sig visserligen till en början mycken betänklighet hos allmogen,
bvilket föranledde till många och långa öfverläggningar inför Läns-styrelsen, som likväl
sedermera möttes med så mycket större beredvillighet; och kan jag icke underlåta
här omnämna, att nu mera Herr Öfverstfithallaren, General-Majoren och Riddaren
Grefve Hamilton, som öfvertog ledningen af det första företaget i denna väg, och
deri med sig förenade andre män af ståndspersoner och allmogen, samt flere andre
af ortens herreklass, hvilka, på samma sätt, satte sig i spetsen för de sednare vägbyggnaderne,
tillkomma stor förtjenst af framgången utaf dessa arbeten. Kaptenen
13
vid Kong]. Topografiska Corpsen John Backlund, som handlagt undersökningarne,
samt uppgjort planer och kostnadsförslag till vägförändringarne, har, genom ett
lyckligt sätt att vinna allmogens förtroende, kunnat under ofvannämnde förberedelser
åstadkomma föreningar, hvarigenom tvister om expropriationer, ersättnigar och mera
dylikt förebyggts och skyndsamhet vunnits.
Käi denna berättelse nedskrilves, äro följande arbeten af förenämnde beskaffenhet
redan fulländade, nämligen:
Omläggning och förbättring af vägen emellan Jönköpings stad och Råby gästgifvaregård;
utgräfning af Kruthus- och Sanna backarne på samma väg;
Omläggning af vägen emellan Jönköping och Ingaryds gästgifvaregårdar;
Dito inom Rogberga pastorat emellan Tenhult och Sjöberg, samt Heljaryd och Torp;
Dito öfver Ilusqvarna Klef emellan Jönköping och Wireda gästgifvaregård; och
slutligen
Emellan staden Eksjö och Esperyds gästgifvaregård.
Dessutom är under arbete en ny väganläggning emellan Uppgrenna och Ödeshög;
undersökningar och förslag till åtskillige andre väganläggningar derjemte dels
redan verkställde och dels under handläggning.
$ 4.
Politisk författning.
Kammarverkcl foreter ingå märkbara förändringar, hvilka, fastmera, inskränka
sig till utbyte af ett komministersboställe, några skatteköp, en del nva mjöl- och
sågqvarns-skattläggningar och två nya manufakturverk.
Hemmansklyfningen har ännu icke förorsakat allmännare obesutenhet. eller särdeles
försvårat drätselförvaltningen. Afsöndringen af smärre odlingslägenheter och
backstugeplatser visar deremot, enligt de deröfver på några ställen gjorda sifferberäkningar,
en bekymmersam tillväxt. Ehuru denna framgår på sidan af gällande
författningar och gynnas af overksamma kontrollföreskrifter, vore likväl, just i följd
al det förhållande som derigenom uppstått, enligt min underdåniga åsigt, en öfversigt
af lagstiftningen i detta ämne nödig, syftande derhän, att följderna af dessa
afsdndringar icke ensamt drabbade dels kommunen, i fattigvårds afseende, dels innehafvarne,
i anseende till den med besittningen förenade osäkerhet, utan läte jordägaren
sjelf lå vidkännas något häraf. Det har nämligen icke undfallit min uppmärksamhet,
hvilken verksamhet i odlingsföretag dessa små lägenhetsinnehafvare, i
brist på allt penningekapital, utveckla och huru otta de gå miste om frukterne deraf,
i det att jordägare, särdeles vid ombyten, icke kunna emotstå lystnaden alt genom
afhysningar och uppsägningar åter sätta sig i besittning al de uppodlade smålägenheterne,
samt huru mycket bryderi sedermera förorsakas kommunerne att åt de husvilla
och blottställda familjerne bereda fast fot.
Lagaskiftesdelningen har nu fortgått så vida, att de i länet anställde landtmätare
knappt finna tillräcklig sysselsättning.
Bruks- och gvarnverksägares rättighet till uppdämning kan nu mera icke sägas
verka till hinder för landets uppodling, sedan genom lag blifvit tillåtet, att, under
vissa vilkor fordra vattenverks utrifning, hvilken rättighet också inom detta län flera
gånger blifvit begagnad; men deremot är det alt emotse, att vid den utvidgning
och ombildning i industrien, som förestår, uppdämningsrätten kan verka menligt,
åtminstone har här i länet visat sig, att flottning i en af de stora strömmarne, hvarigenom
en hel trakt skogstillgångar kunnat tillgodogöras, förhindrats af uppdämningsrätten
vid ett jernbruk.
Statsbidrag. Beloppet af dessa inhemtas af tabellen, som åtföljer denna berättelse;
och är ej något att härom tillägga mera, än att de ingått med samma ordning
och lika litet behof af executionstvång som förut; hvartill de gynnsamme konjunkturerne
för näringarne bidragit.
Skjutsningsbesväret. I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj.ts nadiga Cirkulärbref
af den 2 Augusti 1844, hafva anbefallde åtgärder blifvit vidtagne för att,
i stället för gästgifvare- och reservskjutsen tillvägabringa skjutsningsanstalter genom
entreprenader, för hvilket ändamål det blifvit medgifvet att skjutslegan, der sådane
anstalter kunde blifva införda, finge förhöjas till ett visst maximibelopp. Lti särskildt
underdånigt memorial har jag redogjort lör de hinder, i anseende till hvilka
inga entreprenader i detta län kunnat åstadkommas, och de omständigheter, som i
öfrigt med frågan ägt gemenskap. Det torde således vara nog här i korthet antyda
det hufvudsakligaste, nämligen att orten, som i allmänhet icke lämpar sig för hästafvel,
har brist på sådana djur, hvilka äfven medtaga stor kostnad att underhålla.
Det skulle således erfordrat alltför stora uppoffringar, för att sätta en entreprenör
i tillfälle att underhålla det för skjutsningen erforderliga hästantal; och den enda
möjligheten alt få entreprenader i stånd hade varit att, under namn af sådane, tillåta
bildandet af nya skjutslag eller de gamlas sammanhållande genom enskilda överenskommelser
emellan dem och entreprenören. Dä hade likväl olägenheterne af skjutsningsbesväret
egentligen ingen förändring undergått, men resandes i författningen
godkända rättighet till lika skyndsam och beqväm fortkomst, som igenom de äldre
skjutsningsanstalterne, blifvit underkastad bra mycken osäkerhet, i anseende dertill att
15
skjutslaget, för möjligen visad tredsko och försummelse, blifvit ansvarsskyldigt inför
entreprenören i stället för de laglige polismyndigheterne.
§ 8.
Politi.
Anstalter till sedlighetens och ordningens vidmakthållande. Genom Eders Kongl.
Maj:ts nådiga Förordning al den 29 Augusti 1843, hafva Kyrkoråden erhållit en ny
organisation och eu del af deras fordna bestyr blifvit Överflyttad på en, genom
nådig förordning af samma dag, grundad ny institution, kallad Socknenämnder å
landet, till hvilkas uppdrag vidare hörer att handhafva och tillämpa de överenskommelser,
till befordrande af allmän ordning och sedlighet, som i Socknestämma
blifvit fattade, hvarjemte Socknenämnderne kunna derutöfver af Socknestämma anförtros
förvaltningen af vissa andra socknens gemensamma ekonomiska angelägenheter.
Denna sednare institution är af de slag, hvilka behöfva god tid för att mogna
och blifva fruktbärande; den förutsätter nämligen en vana och skicklighet i handhafvandet
af allmänna angelägenheter, och en beredvillighet att derföre offra tid och
möda, som nu blott undantagsvis finnas; men äfven om, en gång, det, som nu utgör
undantag, blefve det allmänna förhållandet; så återstår dock att erfara, huruvida
Socknenämnden, enligt nu gällande stadgar, egentligen har något utrymme för
en till dess bestämmelse svarande verksamhet. Af de båda förordningarne om Socknestämmor
och Socknenämnder finner man nemligen: att Socknestämma ej allenast
vid meddelandet af föreskrifter om de hvar och en tillhörande göromål i Socknestämmo-ärenden,
utan ock i alla sine åtgärder, vare sig till upplysning, öfverläggning
eller beslut, har att iakttaga de författningar, som röra hvarje särskildt ärende,
och alt det blifvit förbjudet Socknenämnd att befatta sig med egentliga lagbrott,
eller sådana mål, som till domstols handläggning höra, samt icke heller sådane socknens
ekonomiska gemensamma angelägenheter, som tillhöra embets- och tjenstemäns
handläggning. Men denna gräns, i sig sjelf svår att finna, äfven derföre att alla
Socknestämmas och Socknenämnds beslut kunna hos vederbörande embetsman öfverklagas,
måste för den i författningarna obevandrade vara ännu mera dunkel, och
följden deraf måste blifva dels villrådighet och obeslutsamhet, dels oftare misstag och
derpå följande rättelser, samt af båda delarne misstroende till egen myndighet och,
å de lydandes sida, bristande respekt. Månne icke detta har sin grund deri, att
kommunalstyrelse är något mera ursprungligt än statsmyndigheterne, och att de förras
16
verksamhet således förutsätter inskränkning och, i viss rnon, upphäfvande af de
sednares.
Ett sednare tillkommet åliggande för Socknenämnden är att, i egenskap af till—
syningsmän öfver försvarslöse personer, å dessa hafva uppsigt, samt med råd och dåd,
så vidt ske kan, genom beredande af utvägar till försörjning, dem bistå. Hvad tillsynen
angår, så visar erfarenheten hittills, att den egentligen gått derpå ut att afhålla
och till vederbörande polistjenstemän eller myndigheter öfverlemna försvarslösa
personer, som tillhöra annan socken, och i allmänhet passlösa, som kunna blifva förtretliga;
hvarvid, som man äger vänta, nitet ofta gått längre än urskiljningen, hvaremot
den andra delen af befattningen skötes lamt, förmodligen derföre, att det ännu
strider emot det allmänna föreställningssättet, att man skulle vara skyldig med råd
och dåd bistå personer, som genom brott och vanart, eller ostadighet kommit i förlägenhet,
samt att vistandet i fängelse eller å arbetsinrättning, enligt stadgans 24 §,
liksom grundlägger en särskilt rätt att vid frigifvandet komma i åtnjutande af sin
kommuns omvårdnad. Också är den myndighet, som blifvit Tilisyningsmännen tilllagd
öfver försvarslöse personer, nog vilkorlig och oanvändbar för att kunna verka
som korrectiv emot en fortsatt vanart eller håglöshet för nyttig sysselsättning. De
frigifne fångarne hafva, i följd häraf, icke annat att vänta än likgiltighet, om icke
ovilja, hos Tilisyningsmännen, som, sjelfve delande kommunens rent materiella intresse,
snarare äro angelägne afvisa vanartade personer, eller sådane, som hafva ett eventuelt
anspråk på fattigkassans tillgångar; men denna motvilja skulle måhända i någon mån
mildras genom ett stadgande, att den Socknenämnd, hvars biträde en afgående fånge
ville anlita till beredande af försörjningsutväg, skulle äga emottaga och förvalta hans
besparade arbetsförtjenst, hvilken, mången gång öfverstigande det kapital hvarmed
den ordentlige arbetaren måste grunda sitt bergningsyrke, nu, med få undantag,
inom några dagar förslösas i utsväfningar.
§ s.
Undervisningsanstalter.
Folkskolor. Sådana äro nu mera organiserade i enlighet med Kongl. Stadgan
af den 18 Juni 1842. Verkställigheten af denna författning mötte väl här och der
sina svårigheter, men ingenstädes motvilja och motstånd, samt underlättades väsentligt
genom Kongl. Kungörelsen af den 13 Mars 1846, angående en allmän afgift
till
17
till folkundervisningens befrämjande, så att numera blott inom en eller annan kommun
tvister uppehålla den slutliga regleringen.
Landtbruksskolan å Bjädesjö. Denna, som öppnades den 14 Oktober 1842,
är grundad pa ett al ett aktiebolag förpantadt säteri, Bjädesjöholm i Östra härad,
och har njutit ett årligt anslag af allmänna medel utaf Ett tusen Riksdaler Banko.
Dess ändamål är att bilda duglige jordbrukare och rättare af allmogens söner; och
står skolan under närmaste inseende af en Direktion, som har till sin rättelse ett
al Kongl. Maj:t fastställdt Reglemente. I enlighet med detta har undervisningen
alltjemt meddelats åt det bestämda antalet elever, men plats har alltid sökts af flere
än som kunnat emottagas, ehuru man, i anseende till inrättningens små tillgångar,
varit föranlåten bestämma årsafgiften till Ett hundra Riksdaler R:gs, samt för samma
orsaks skull äfven måst inskränka lärotiden till ett år. Det visar sig häraf, att
skolan vunnit förtroende; och att den äfven förtjenar det, torde följande förhållande
i sin mån bevisa, nämligen att af de 31 elever, som vid 1847 års slut genomgått
skolan, bibehålla 31, med berömligt, och 4, med försvarligt vitsord, erhållne rättareplatser.
Af de öfrige hade 4 öfvertagit eget jordbruk, 3 ingått i andra yrken och
2, i anseende till sjuklighet, 2 för bristande anlag, och 4, till följd af mindre stadgadt
uppförande, lemnat eller afskedats från sine tjenster.
Den detaljerade berättelsen om skolans verksamhet upptager bland annat förfärdigandet
af 538 jordbruksredskap, nyodling af 20 tuniand, anläggning af 400
famnar större öppna, och 3500 famnar täckta diken, af särskilda slag.
För framgången af denna inrättning har skolans nitiske och skicklige föreståndare
haft ospard möda, samt icke heller undandragit sig enskild uppoffring.
Undervisningsverk för nyttig slöjd. Sedan Mamsell Wilhelmina Lindeberg, för
egen utkomst, i Wrigstad uppfört åtskillige väfstolar för tillverkning af finare dräller
och linneväfnader och, till sitt biträde härvid, inöfvat obemedlade döttrar af allmogen;
men det visat sig att anläggningen, hvarigenom Lindeberg råkat i ej obetydliga
skulder, icke lemnade påräknad vinst, behagade Eders Kongl. Maj:t pä Lindebergs
underdåniga, af mig understödda anhållan, tillägga henne en årlig gratifikation
af 200 R:dr Banko, att under tre år utgå utaf de under Kongl. Commerce-Collegii
förvaltning ställda medel, emot vilkor att Lindeberg fortfarande skulle i den högre
väfnadskonsten inöfva allmogens döttrar; och detta vilkor har hon, enligt flere ståndspersoners
i orten intyg, fullgjort.
Här är det måhända på sin plats intaga, att, på underdånig framställning af
länets Hushållningssällskap, Eders Kong!. Maj.-t beviljat ersättning af allmänna medel
till en Mamsell Granberg för undervisnings meddelande i dubbelspinningskonsten,
Berättelse öfver Jönköpings län för åren 1843— 1817.
3
18
hvilken undervisning under Granbergs vistande här i länet år 1846 flitigt begagnades,
och af en utaf hennes elever sedermera blifvit bibringad inom flere socknar
i länet, med användning äfven för ull och bomull.
Det, för en tid af 10 år, af Eders Kongl. Maj:t år 1837 oktrojerade Bolag
inom länet till försäkring uf hus och lösegendom å landet, har i alla delar fördelaktigt
motsvarat sitt ändamål. Delägarnes sammanskotter till inträffade brandskadors
ersättande har, efter medelberäkning, uppgått till S.V2 sk. p:r 100 R:dr försäkringsvärde
årligen. Denna procent skulle troligen varit ännu mindre, om allmogen begagnat
inrättningen mera allmänt än fallet varit.
Helsovård. Länet äger blott ett allmänt lasarett. Detta är beläget nära invid
residensstaden och kan icke, så som sig borde, utsträcka sina välgörande verkningar
till de mera aflägse delarne. Jag uppgjorde derföre ett förslag till inrättandet
af två mindre lasaretter vid de båda provincial-läkare-stationerne Eksjö och
Wernamo. Med användande af lasaretts- och kurhusfondens kapital skulle den ökade
årliga utgiften i och för dessa nya inrättningar, enligt beräkning icke hafva uppgått
till mera än några runstycken på hvarje mantalsskrifven person, men ändock mötte
förslaget motstånd och kunde ej genomföras. Genom vederbörandes beredvillighet
att låta kurhusafgiftens öfverskott användas till fyllande af bristen i lasarettets små
inkomster, har denna sednare anstalten emellertid kunnat utvidgas och förbättras,
hvarvid jag varit verksamt biträdd af Lasaretts-Direktionens nitiske ledamöter. Sjuksängarnes
antal är ökadt, och ny förbättrad attiralj anskaffad. En särskild byggnad
är uppförd, med celler och vaktrum för vårdande af patienter, som undergå
profkur för sinnessjukdomar; den förut till samma ändamål begagnade byggnad, som
står i kommunikation med hufvudbyggningen, är förvandlad till en rymlig badinrättning,
hvilken emot särskild afgift hålles tillgänglig stadens invånare. Läkarens lön
är ökad, sä att han, med försakande af enskild praktik, kan egna sig uteslutande
åt lasarettet och genom sin ständiga närvaro bättre vaka öfver det hela.
I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 14 Januari 1846 fortfar
en bataljonsläkare att bestrida extra provincial-läkarebeställningen vid Wernamo
station, i förening med sin ordinarie befattning, och en ny extra provincial-läkare,
med station i Wrigstad, är anställd för Westra härad, emot åtnjutande af det i
stat bestämda årliga arfvode. Denna fördelning af läkarepersonalen fortfar tills den
i Grenna stationerade bataljonsläkare afgår, då en ny reglering bör ske, i enlighet
med Kongl. Brefvet af den 23 Maj 1843.
Fattigförsörjning. Uti denna tidehvarfvets vital-angelägenhet har, efter mångårige
öfverläggningar och förberedelser, en vigtig förändring blifvit tiilvägabragt genom
Eders Kongl. Majtts nådiga förordning af den 23 Maj 1847; men den nya
19
organisation af fattigvården, som den nådiga författningen anbefaller, bär knappast
hunnit för sig gå,
och
dess närmaste verkningar
falla inom den tid
för hvilken i
nästa femårsberättelse skall redogöras; och jag bör så mycket mindre antecipera på
denna, som en tidrymd af fem år väl är behöflig för att med någon säkerhet bedöma
en så vigtig förändrings följder. Nu vill jag derföre endast nämna, att regleringen
af fattigförsörjningen bedrifves med all den beredvillighet och uppoffring, som
okristlig kärlek bjuder och tillgångarne medgifva.
Anstalter till odjurs utödande inskränka sig vanligen till socknevis anordnade
skallgångar, hvilka dock, i brist på skicklige personers ledning, oftast förfela sitt
ändamål och derföre förorsaka en onyttig tidspillan. Med riktig uppfattning af detta
förhållande inbjödo några socknar de öfrige i länet, att, genom ansenligt förhöjda
skottpenningar, uppmuntra till odjurs fällande utom skallgång, men
inbjudningen
antogs icke.
% 6-
SiiMer.
Jönköping. Till de föregående beskrifningarne om denna stad, torde, efter den
plan jag följer i närvarande berättelse, vara nog tillägga något om samhällets utveckling
och förkofran, under de sednast förflutna fem åren. En sådan förkofran
är ganska märkbar
och
sträcker sig ej allenast till
de näringsfång, hvarpå staden
isynnerhet grundar
sitt
bestånd, nämligen handel,
sjöfart, handtverk
och fabriker,
utan äfven till stadens institutioner, hvilka, med nya uppoffringar å samhällets sida,
blifvit ej allenast uppehållne, utan förbättrade och utvidgade; vittnande det hela
om invånarnes kloka begagnande af de fördelar stadens läge erbjuder, deras företagsamhet
och goda medborgerliga anda. Handelns och rörelsens tillväxt befordras genom
stadens goda hamn och de ökade kommunikationerne med hufvudstaden samt
Götheborg; och är, i följd af allt detta, stadens fördelaktiga inflytande på den omgifvande
landsortens kultur och välstånd i tilltagande. Några specialiteter böra anföras
till stöd för ofvananförda totalomdöme.
Folkmängden uppgick, enligt 1847 års mantalslängd, till 3,242 själar, och har
således under sista quinquennium ökats med 743 personer, deraf 600 inflyttat Flertalet
af dessa sednare hafva visserligen varit tjenstehjon och arbetsfolk, men också
många tillhört ståndspersonsklassen, hvilket, i förening med ökade bosättningar, föranledt
en förut okänd brist på hyreslägenheter, oaktadt de byggnadsföretag, som.
inom stadens särskildta delar årligen äga rum.
20
Lär dom st kolan åtnjuter ett stigande förtroende i följd af lärarnes skicklighet
och nit, så att lärjungarnes antal under de sista fem åren ökats från 104 till i 64,
deraf en del från andra stift.
Apologistsholan, hvarest undervisningen besörjes af en Rektor och två apologister,
jemte en lärare i den för båda skolorne gemensamma förberedande klassen,
har tillvunnit sig ett ökadt antal elever, i den mån, att en duplikant funnits nödig
lör undervisningens jemna gång.
Folkskolan, hvarest vexelundervisningsmethoden användes, förestods förut af
Stadskateketen, men är nu försedd med en behörigen examinerad lärare, som icke
är prestman, hvaremot kateketen ensamt egnar sig åt Katcketskolan. Båda desse
lärare draga nu sina särskilda löner.
Slöjdskolan för flickor är år 1844 betydligt utvidgad, sedan särskild lokal blifvit,
på stadens bekostnad, inköpt, som lemnar boningsrum åt lärarinnan och utrymme
för SO elever, 11 vilka njuta fri undervisning i qvinnoslöjd och religionskunskap. Skolans
stiftelsefond, ursprungligen bestämd till 4,000 Riksdaler Banko, förvaltas fortfarande
af Fattigvårds-Direktionen och är, sedan år 184S, upptagen i särskild räkning,
tillika med en tid efter annan, medelst inkomst af concerter, dem Concertmästaren
Lundholm flera år anfört, och enskilda bidrag samlad, så kallad uppfostringsfond,
nu uppgående till 2,155 R:dr 16 sk. Banko, och hvars afkomst användes till
underhåll och beklädnad för de mest behöfvande af skolans elever.
Oaktadt flere idkare årligen inträdt i handelsyrket, har under ifrågavarande
tidrymd, intet fallissement inträffat bland stadens handlande, af hvilka flere befinna
sis i välstånd och de öfrige icke saknat sin utkomst. Afsättningen af allt hvad som
föres till salu är ganska liflig till årligen förhöjda priser, hvilka å viktualier och
skogseffekter stigit ända till 50 å 40 procent.
Sjötransporten, hufvudsakligen emellan Stockholm och Götheborg, bedrifves dels
med seglande fartyg, de fleste tillhörande stadens handlande och affärsmän, hvilka
antingen helt och hållet, eller såsom bolagsmän med derå antagne skeppare, äga åtta
sådana, dels med ångfartyg, deraf två äldre och ett tredje af nyare tiders konstruktion,
med propell, som började sina turer år 1846 Ångfartyg afgå således, så länge
kanalfarten ej är hindrad, nu mera, till och från hufvudstaden, två gånger i veckan.
Två nya fabriker i stor skala hafva blifvit anlagde; den ena för tillverkning af
tnetallarbeten, ordnad af en Engelsk verkmästare, och den andra, för tillverkning af
tändstickor samt andra fi iktionseldon. Båda sysselsätta ett större antal, mest yngre
arbetare, hvilka vid metallfabriken uppgått till SO å 60, och vid tändsticksfabriken
år 1847 utgjorde ett antal af 105. Denna sednare fabrikens tillverkning, som genom
förenklade och förbättrade arbctsmethoder, samt användande af hyflingsmachiner,
21
är ämnad att uppdrifvas till mera än dubbelt, uppgafs år 1847 till värde af 13,300
R:dr Banko.
Hor ger skaf els växande förmögenhet anses vara i någon mån bestyrkt derigenom,
att taxeringsvärdet å fast egendom, som äges af detta stånd, stiger i större progression
än för andre invånare.
Ilamnlcassans inkomster hafva under ifrågavarande fem år uppgått, inalles, till
‘22,461 R:dr, hvaremot utgilterne utgjort 18,708. Den afsätta reparationsfonden
belöper sig till 4.400 R:dr och behållningen till 1,733 R:dr.
Stadskassans räkenskaper för år 1847 utvisa en inkomst af 13,498 R:dr, utgift
7,333, och behållning 7,943 R:dr Banko. Under sina behöriga titlar upptagas
dessutom särskilda utgifter till 6,248 R:dr. Ordinarie utgifterne hafva märkligen
ökats, genom år 1843 beviljad förhöjning uti stadens Magistrats och Tjeristemäns
löner, lämpad efter deras billiga anspråk och den stegrade lefnadskostnaden.
För fattigvården utvisar 1847 års bokslut en total-utgift af 3,518 R:dr, deraf
898 R:dr utgått till uppfostran af värnlösa barn, och 310 R:dr för Kateket- och
Söndagsskolan.
Smålands Privatbank har här sin Central-styrelse. Denna fortgår med ordning
och försigtig beräkning i sitt vigtiga uppdrag. Banken utöfvar ostridigt sitt inflyttande
på ortens alla affärsförhållanden, och kan icke frånkännas att hafva inom industriens
flere grenar framkallat och underlättat en ökad verksamhet. Dess fortfarande
kan också nu mera anses såsom ett oeftergilligt behof.
Städernes bolag till försäkring af lösegendom, som äfven här har sin styrelse,
fortfar att förvaltas till det allmännas gagn och belåtenhet. Försäkringssumman uppgår
nu til! Tjuguåtta millioner Riksdaler och har bolaget, ifrån dess stiftelse år 1842,
till brnndskndade utbetalt 665,264 Riksdaler 45 sk. 10 r:st. banko, hvaraf denna
inrättnings välgörande verkan och vigt för det allmänna tillräckligt ådagalägges.
Eksjö.
Stadens folkmängd har under sista quinquennium ökats med nio person- r, sä
att den nu uppgår till 1700. För lärdomsskolan, som tillhör de lägre, har, med
biträde af 2,500 Riksdaler från stiftets bvggnadskassa, en gåfva af enskild man, 500
R:dr, jemte bidrag från staden och enskilde till nära 2000 R:dr, allt banko, ett nytt
rymligt hus med en vacker plan deromkring blifvit anskaffade, hvarigenom äfvensom i följd
af någon med Ephori tillstånd gifven utsträckning uti undervisningsämnena, antalet af
elever stigit från 30 å 40 till 80; hvadan staden två terminer aflöna t en duplikant.
22
Folkskolan begagnas af 62 mest medellösa barn. Fattigvården har blifvit organiserad
i enlighet med Kongl. Förordningen den 25 Maj 1847, som det vill synas
till allman belåtenhet, oaktadt de ökade bidrag som deraf blifvit en följd. Fattighuset
är förvandladt till arbetsinrättning. De vanliga uppstadsnäringar. hvarå
staden grundar sitt bestånd, befinna sig i det närmaste på samma punkt som förut;
men en ny fabrik, för tillverkning af grofvare kläden, har tillkommit och, under två
års verksamhet, ökat sin fabrikation till ett värde af 7,568 R:dr Banko.
I anledning af Handtverks- och Fabriks-ordningen, som redan skall hafva framkallat
en mängd idkare af handtverk till sjelfförsörjning inom staden och landsorten,
yttrar Borgerskapet klagan öfver minskad afsättning både i staden och på marknader.
Samhället iemnar fortfarande en vacker föresyn af sedlighet, och endrägt samt
fridsamhet i sammanlefnaden.
Grenna.
Folkmängden har sedan 1842 ökats med 31 personer, så att invånarnes antal
år 1847 uppgick till 765. Denna lilla staden Iemnar i öfrigt icke några nya ämnen
till förevarande berättelse. Måhända skall den dock framdeles höja sig från sin
närvarande obetydenhet, om den plan, som någon tid varit föremål för stadens och
possessionaters i den bördiga landsbygden deromkring öfverläggningar, nämligen att
utvidga stadens lilla stenbrygga i Wettern till en lastbrygga en gång kommer till
fullbordan, då staden bör kunna påräkna fördelarne af en icke så ringa sjöfart.
C. G. BERGENSTRÅHLE.
C. O. Brorström.
Carl Landegren.
_
—
■
(
. ..
■ <
• ' U
, -i
Tabell för Landet Inom Jönköpings Län.
1 1
? 1
5
Hemmantal.
CD
Utsäde af
Medelafkastuing,
sedan utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
CO
pr
o
Ps: CD
«"* 3
«
Ds
S
CL
Ds:
Cl
1
1
1
n '
1
1
5'
cm
CO
<
as:
*-»
Cl
r&
©••
■“J
3
CD
Q.
Sä*
CL
O:
3
CD
o.
as
2.©
Oq
as -
r* ^
CD
M
-<
CD
CD
S8
DS©
OQ
w
O
D
ca
as
as
53
as
a
CL
en
ps;
Cl
>■
§
V
O
as
CD
tu
-<
CD
CD
ss
as©
ep
w
O
S
B
Ds
as
*
y-
CD
►d
o
Ss
ce
oa
B
Ds:
en
DS
p
O
M
as
-i
w
O
"1
cn
er
©
en
pr
DS
*p
Ds»
<
p*
B
CD
«■»
CD
l:sla Art.
PT
.
St.
St.
St.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Kungs- och Kungs-Ladugårdar.
Tveta, Vista och Mo Härader.....................
ä.t
10
_
2
10
3
20
6
5
10
8
30
9
50
15
15
50
5
30
10
10
20
8
—
17,200
—
—
4
—
—
Krono-Suterier.
~ |
—
5
- 1
—
—
- 1
—
~ 1
—
—
- I
- 1
—
- 1
- 1
— s
- 1
~ 1
—
—
-
—
—
- I
—
—
"" j ~
~ '
1
1
1
1
4
6 !
4
10
1
4
10
1
11
4
1
36
16
40
n
60
2
6
1
15
12
25
8
—
3,240
—
—
—
—
Frälse-Säterier.
Östbo d:o.....*.........-............
68|
119|
S31-
72|
1265
531
—
20
30
27
370
1,197
357
20
299
214
700
1,197
481
76
120
36
60
13
650
1,200
535
80
210
162
1,110
7,182
2,142
60
1,196
856
1,750
3,591
1,924
190
480
108
300
78
3,250
7,200
3,210
206
480
107
278
720
321
700
1,440
740
278
960
641
1,036
2,400
1,337
278
960
428
—
275.450
479,000
160.450
—
—
266
294
238
12
21
—
50-
50*
13
230
90
840
230
6
512
63
1,140
314
2,560
480
26
2,972
132
450
660
570
1,140
224
—
138,888
—
—
231
24
—
38
42
9
152
114
459
308
4
304
27
760
342
1,147
770
8
1,824
152
228
532
342
950
228
—
£49,966
—
—
133
—
—
85|
—
20
160
235
1,310
470
10
270
60
640
705
3,930
1,410
30
2,160
144
446
1,180
622
2,160
560
600
186,585
—-
—
400
12
—
S:a
402 J» |
43 i i
119
2,466
972
3,987
1,204
129
3,471
602 |
12,974
3,473
14,902
3,330
550
20,616
1,2211
2,443
5,252
3,413
9,023
2,678
600
1,390,339]
—'
—
1,563124] —
Säteri- Rusthåll-
3’
8i
121
4
H|
111
-—
H
8
3
5
21
95
77
31
2
24
44
42
95
99
7
10
1*
8
5
3
19
95
111
4J
21
30
63
570
462
10*
96
176
105
285
400
17*
40
4^
25
15
95
570
660
16
38
22
18
58
66
44
114
140
18
76
140
62
190
300
15
76
88
—
, 11,250
38,000
34,450
—
—
10
34
49
12
—
Östbo ..............................
12‘
13
—
7
2
50
50
18
41
162
148
43
100
3
2
88
100
33
6
260
250
60
123
500
370
94
250
12
4
420
600
25
50
84
75
120
175
110
114
220
313
46
75
--
25,200
55,892
I
48
44
'
—
.
'i
2
n.
•—
1
4
6
17
6
1
2
10
n
12
18
51
18
n
70
4
12
20
9
40
8
—
5,000
—
—
21
--
S:a
48*
601
■—
19| |
297 j
1361 |
563
166 |
141 |
423
96
1,617
483*
1,711
4191
62
2,415
155
313
613
467
1,185)
308
169,792|
— |
—
206 36
—
Rå- och Rörs-Hemman.
Tveta, Vista och Mo Härader .
.................
B]
5i
4
41
10
4
45
—
2
1
38
52
22
5
13
12
82
52
79
13
5
22
3
2
50
50
50
8
4
114
312
40
15
52
48
205
156
250
32
20
50
9
10
250
300
230
34
21
16
33
32
40
81
64
60
25
42
52
82
100
94
34
42
21
—
1
23,775
21,000
11,900
—
—
36
20
23
24
—
Vestra Härad..........................
65
20
15
60
40
_
40
--
100
45
450
100
—
240
20
41
71
46
128
31
—
23,871
—
—
18
—
—
131
8
is*
.—.
3
36
40
230
86
l!
2
56
9
100
120
690
258
41
392
26
76
288
130
280
30
120
26,330
—
-.
67
24
—
Sta
3 6|
415
6
168
85
503
166
6*
246
21
666
280
1,451
460
231
1,412
117
222
564
295|
684
158
120
96,966
-
—
165] —
—
Frälse - Hemman.
2H1
264A
ni'
2(>67
25
870
110
2,420
225
58
800
100
2,610
330
6,050
562
174
4,000
760
860
2,160
860
3,250
850
____
696,800
_
_
1,200 36
Iveta, Vista och Mo Harader ...•••..........•
•
•
•
3501
2,640
650
2,640
264
132
2,640
_
15,840
2,600
7,920
1,056
660
15,840
1,056
1,586
3,170
2,112
5,280
2,112
—
924,000
—
—
960
—
113*
28
785
340
1,017
28*
1,130
140
4,710
1,360
4,068
_
142
6,780
227
681
1,600
1,356
2,850
900
—
327,700
—
—
608
24
—
110ä
1143
8
156 -
450
130
1,750
455
7
1,150
—
2,190
455
5,200
950
30
6,620
324
950
1,320
1,220
2,329
470
52
316,817
—
—
520
—
—
88 A
4
114 A
265
356
1,062
708
_
706
—
1,325
1,068
2,655
1,770
—
4,236
353
530
1,235
794
2,206
529
88
216,854
—
—
309
—
—
1 6
188V
283IJ
—
S
260
750
3,000
1,150
12
780
15
780
2,250
9,000
3,450
36
5,460
380
1,120
3,000
1,490
3,730
366
2,400
354,660
—
—
790
36
—
S:a
979/-
1,2845
—
58
5,270
2,336
11,889
2,802
237 i
7,206
255
27,455
| 8,063
34,893
|
7,788
1,042
42,936
3,100
5,727
12,485
7,832| 19,645
5,221
2,540
2,836,928| —
—
4,589
—
~
12*
—
2
|
35
6
[
92
j
10
h
48
8
105
| 18
230
25
1
40l
240
351
33
81
25|
82
361
28,550
-
-
36
—
—
Fr älse- Sk åt te - Hemman.
Norra och Södra Vedbo d:o
....••
•
...........
Vestra Härad.......................
23/,
1‘
2 L
M 4
ll|
2711
11
3
1
—
7
98
12
12
34
13
3
5
45
196
12
45
135
24
1
16
90
15
1
106
10
36
90
28
294
72
56
170
1
39
12
16
132
490
36
130
337
60
4
34
225
45
5
560
60
180
540
93
5
8
45
1
93
8
18
67
231
14
26
154
93
10
22
103
346
20
50
285
1
93
10
16
68
11
64,550
3,320
5,49C
32,575
—
112
4
10
40
12
24
—
16‘i
8
161
—
41
38
56
250
96
1
70
14
114
168
750
288
3
490
34
100
290
140
360
36
230
59,992
—
—
57
18
—
S:a
54ii
63H
—
111
194
122
638
228
17
312
42
706
367
1,743
611
53
1,830
185 J
286
715
368
| 1,061
223|
241
165,927
-
224] 6
-
Krono-Hemman.
Östra Härad........................
Vestra d:o......................... '
20-7_
48
1
3
16
711
16
3
8
1
2
9
1 6
21g7,
l/e
7-ii
4 1 6
3
8
5
S
9
1 fi
—
4
Q
78
8
55
2
1 g
1
10
2
23
1
2
2
140
8
30
9
6
9
18
1
3
4
1
3
2
96
10
76
6
4
5
16
12
434
48
330
9
8
3
30
8
92
3
6
6
350
24
280
30
15
9
45
4
8
10
3
10
10
480
60
456
33
24
35
92
3
16
2
2
2
90
6
44
4
3
4
212
10
100
8
7
9
86
6
90
5
4
6
337
20
175
12
12
12
88
6
60
4
3
2
14
»w.-»
1
39,675
2,000
22,300
800
1,099
508
—
—
90
4
31
2
2
2
24
—
S:a
30/,
31--
1
48
—
6
1441
40
202
27
5
197
28
832
14ä
708
70
20
| 1,088
117
151
346J
197 j
568|
163
15
66,3811 — | —
131 24
-
Dito särskilda Bergsmans-Hemman.
Tveta, Vista och Mo Härader.....................
1
7
019
^24
1
—
1
27
11
7
n
2
75
6
8
4
1
2
25
4
4
81
71
7‘
6
187
15
20
10
li
125
24
13
2
17
3
51
7
17
4
52
12
18
3
3
11,575
1,023
.
____
24
2
—
—
S:a
65
6
10*1
1
9.4
—
1
28*
i
4*
81
| 12
1
2
29
4
1
1
202
30
1
149
15
20
581
21
64|
211
3
12,598| —
1-
26
—
1-
Krono -Rusthåll.
3
1
11
3
1
1
2
4*
7*
2*
1
10
2
2
6
2
6
3
1,050
_
q
12
_
Norra och Södra Vedbo d:o
....................
8
* 1 1
^16
71
2
41
71
—
2
2
32
55
8
23
32
70
2
3
8
O
2
35
76
12
192"
330
32
92
96
280
2
12
2
10
10
210
456
15
16
22
44
44
100
30
90
70
175
30
60
■
—
9,600
22,375
.
12
31
—
4
25
41
_
12
4
46
13
_
30
—
48
15
150
28
—
165
10
22
30
28
52
14
6,500
—
18
_
_
3
2
2Z
__
6
8
24
16
—
16
__
30
24
60
40
—
96
8
12
28
18
50
12
2
5,638
_
—
7
_
i
4
1
4
—
—
1
3
10
1
—
4
—
4
9
30
3
—
28
1
4
8
8
30
2
10
740
—
1
—
—
S:a
1411
16
20*
—
1 2
|
107*
|
46
185
I
331
1 4*
163
12
1
608å
172
1
623.:]
1 8^
1
965
52|
106
216
1761
3831
121
12
45,903| —
71 12 —
Bevillning.
Efter
Bevillningsförordningen.
Bränvinsbrännings-
JordeDoks- och tiem-.
K r-tU'il ixii.li
2:dra Artikeln.
3:dje Art.
Summa
afgift
mantais-Ränla.
§ a-
§ 8
1
§ 19-§ 37
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sl
rst.
B:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
.i
7
_
_
3
24
—
—
—
—
14
24
—
—
—
—
14
24
—
—
—
—
—
1
1
— 1
_ 1
-- l
—1
—
—
—
—
—
~ 1
|
— 1
1
1
1
1
1
--
i
|
1
|
|
i
1
j
1
1
1
—
— 1
- l
-- |
—
1
1
-
27
612
19
2
6
\
911 31
2
1,321
20
2,233
3
2
_
_
_
—
135
— _
_
1,100
_
_
—
—
—
1,529
—
—
360
—
—
1,889
—
—
—
—
—
—
_
_
_
420
43
3
—
—
—
659
19
3
90
—
—
749
19
5
—
—
—
—
_
_
348
_
_L-
—
—
—
579
24
—
300
—
—
879
24
—
—
—
—
_
_
320
__
_
_
—
—
453
—
—
240
—
—
693
—
—
—
—
—
—
—
—
382
24
—
5
—
—
785
56
—
311
6
6
1,096
42
6
—
—
—
--
162
—
-
3,183|58
5
8
—
—
4,918] 14
5
2,622(26
6
7,5 4 014 0111
— |
-i
-I
- |
—
23
24
53
36
53
36
_
-
_
~
—
—
_
100
__
_
_
._
_
134
—
—
30
—
—
164
—
—
500
—
—
—
-
__
68
43
3
_
_
—
118
19
3
10
—
128
19
3
845
24
—
—
-
88
____
_„
_
_
—
136
—
—
70
—
—
206
—
605
_
—
—
-
118
_
__
____
—
—
162
—
—
46
—
_
208
—
—
717
—
—
■ |—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
31
—
—
4
42
35
42
—
111
20
—
--
_
-
—
408] 191
3
-1
—
615] 7
3
160] 42
-
776]
*1
3
2,778 44
—
r
—
, ■
1
54
26
5
i
1
1
91
2
5
10
J
101
1
2
5
4
OO
** J*
10
. 79
41
50
_
_
—
—
—
70
—
—
15
—
85
—
—
—
—
—
■ ~
_
27
_
___
—
—
—
50
—
—
5
—
—
55
—
—
—
—
—
~ —
52
__
___
—
—
—
50
—
—
19
—
—
69
—
—
—
—
_
—
—
60
24
—
—
—
—
128
—
—
30
—
—
158
—
—
—
j
1
1
-c-
-
-
224
2
5
—
—
389
2] 5
79
_j _
4681 2
1 5
4122 j 101
79(41
4
1,812
13
1
3,017
1
1
660
8
3,677
9
1
289
36
6
3,587
3
60
2,310
37
4
_
_
—
5,330
37
4
1,056
21
10
4,387
11
<2
254
—
—
3,046
6!
881
22
9
..
_
■
1,489
46
9
200
—
—
1,689
46
9
109 39
9
2,125
37
868
__
_
1,388
—
—
280
—
—
1,668
—
—
120
—
—
2,025
—'
599
__
__
_
_
908
_
—
340
—
—
1,248
—
—
83
—
—
1,413
—
—
—
828
—
—
—
—
—
1,618
56
—
508
6
—
1,926
42
156
35
4
3,436
1 4;
64
-
-
7,299
25
2
—
-
11,752)25
2
2,844 j 35
10
14,597
13
1-
1,013
l5-
7
15,633
Mf
-
75] 14
10
-
—
111
14
10
26]12 —
137126110
12130
8
130|42l
164
44
6
277
8
6
60
_
537
8
1
6
30
32
_
312
i,7
6
24
____
—
_
_
10
24
—
5
—
—
T 15
24
—
1
—
—
16 —'
18
_
_.
—
_
_
28
24
—
7
—
—
35
24
—
3
19
11
45
[
83
_
_
_
_
_
123
—
—
42
—
—
165
—
343
—
—
189
—
—
—
210
—
—
—
—
—
267
18
—
27
10
6
294
28
6
13
34
4
396(13
-
■.....—
—
482|20
6
-
-
706|26] 6
141]10| 6
847] 37] —
391|38
3
958
|5,_
97
16
10
187
40
10
45
24
__
233
16
10
693
21
1
1
288
38
4
_
__
_
_
8
—
—
3
—
—
11
—
40
—
9
—r
44
28
10
.
.
_
75
28
10
—
—
—
75
28
10
584
12
184
8
5
_
___
_
_
_
7
—
—
5
—
—
12
—
—
28
—
—
> 9
2
_
__
—
_
_
4
--
—
2
—
—
6
—
—
26
—
—
8
—
—
—
—
2
24
—
—
—
4
24
—
1
12
—
5
36
—
32
4
8
20"
( r
—
-
-
155121
8
—
i-
i-
2 B 6 ] 4 5 j 8
56]36
—
343
35
8
1,403|33
3
507
\*7,
27
7
2
51
7
2
18
L
69
19
O
313
36
5
74
1 ]
19
_
_
—
2
—
—
—
—
4
—
—
2
1 —
—
6
—
—
20
—
8
-T
_
1 —
1 —
|
29
1 7
1 2
. ____
1-
I-
55
I 7
2
20
i 12
—
75
119
1 2
333156
5
82119
3
4
It
—
5
16
10
6
16
Ilo
25
16
6
3
39
19
—
31
—
15
—
46
—
—
200
—
—
42
__j "
44
36
_
75
36
—
—
—
75
36
—
560
24
—
14S
ii
18
—
__
36
—
5
—
—
41
—
—
225
—
—
5(1
U''
11
*
18
—
7
—
—
25
—
—
144
—
—
33
—
—
-1-
1 —
1
4
30
—
5
30
—
10
36
—
<
321'
—
-1-
9514011 <
> —
-1-
J _
167
| 4] 10
31
150
i—
198 34|10
1,163128
6
280|3»J
Berättelse öfver Jönköpings I&n för åren 1843—1847.
t.
Tabell för Land
e t
et är afdragef.
T:r.
13
T:r
13
T:r.
30
60
190
480
480
770
1,410
108
300
78
26
8
30
3,230
7,200
3,210
2,972
1,824
2,160
3,330
530
20,616
40
94
250
18
25
15
12
4
11
7.
95
570
660
420
600
70
4!91
62
2,415
32
20
50
100
258
9
10
4!
250
300
230
240
392
460
562
1,056
950
1,770
3,450
231
/
1,412
174
660
142
30
36
4,000
15,840
6,780
6,620
4,236
5,460
7,788
| 1,042
|
42,936
23
60
4
34
225
288
10Z
240
45
5
560
60
180
540
490
611
53
1,830
45
8
10
3
10
10
480
60
456
33
24
35
20
1,088
11
2
125
24
n
149
inom J ö n Ei ö
i 91 å§* s
JL ä ii»
Underhållna
Kreatur.
»O
CO
pr
s»
1
Hästar.
1
Oxar.
1
w
0
1 Ungboskap.
|
1
Ca*
p
■<
p*
Getter.
B.
5*
CR
00
-<
as:
0.
rö
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
sk
rst.
i
3(
) 1(
1 1(
) 2(
) 6
i
—
17,20<
) -
- --
A
—
1 -
1 ~
1 ~
1 -
—
—
l~
- -
i
l\
t
it
t
;|
is
2£
i|
6
—
3,24(
>!-
20C
27 4
70C
271
1,036
276
—
275.45C
—
48C
72C
1,44C
96C
2,400
960
—
479,000
~
107
321
740
641
1,337
428
160,450
—
132
450
660
570
1,140
224
138,888
152
228
532
342
950
228
*49,966
144
446
1,180
622
2,160
560
600
186,585
—
1,221
j 2,443
5,252
| 3,413
1 9,023/ 2,678
600
1,390,339/ —
1-
16
18
44
18
62
15
11,250
38
58
114
76
190
76
_
38,000
_
22
66
140
140
300
88
_
34,450
_
25
84
120
110
220
46
_
25,200
. -
______
50
75
175
114
313
75
_
55,892
__
—
4
12
20
9
40
8
—
5,000
—
—
155
313
613
467
| 1,125
308
1 -
169,792/—/— *
34
33
81
25
82
1
34
23,775
—
—
21
32
64
42
100
42
_
21,000
16
40
60
52
94
21
—
11,990
20
41
71
46
128
31
—
23,871
26
76
288
130
280
30
120
26,330
—
—
117
222/
564/
295/
684
158
120
96,966
-
_
760
860
2,160
860
3,250
850
696,800
1,056
1,586
3,170
2,112
5,280
2,112
_
924,000
__
227
681
1,600
1,356
2,850
900
327,700
_
___
324
950
1,320
1,220
2,329
470
52)
316,817
._
_
353
530
1,235
794
2,206
529
88
216,851
_
_
380
1,120
3,000
1,490
3,730
366
2,400
354,660
—
—
3,1001
5,727)
12,485/
7,832|
19,645/
5,221
2,540
2,836,928
—
—
35
331
81 j
25)
82
36
—
28,550
-1
—
1
93
93
1
231
93
346
93
64,550
5
8
14
10
20
10
—
3,320
—
—
8
18
26
22
50
16
—
5,49C
-
_
45
67
154
103
285
68
11
32,575
_
_
34
100
290
140
360
36 J
230
59,992,
—
—
185/
286)
715
368)
1,061/
223/
241
165,927|
-i
—
92
90
212
86
337
88
14
39,675
3
6
10
6
20
6
2,000
—
—
16
44
100
90
175
60
,
22,300
—
—
2
4
8
5
12
4
__
800
—
—
0
3
7
4
12
3
1
1,099
—
—
0
4
9
6
12
2
—
508
—
—
1171
1511
346
197/
568/
163
15
66,381) —
—
13
17
51
17
52
18
3
11,575
2
3
7
4
12
3
—
1,023
—
—
15|
20/
58 (
21 (
64/
21)
3
12.598J
-1
—
2
2
6
2
6
3
1,050
15
22
44
30
70
30
—
9,600
16
44
100
90
175
60
—
22,375
10
22
30
28
52
14
.-
6,500
8
12
28
18
50
12
2
5,638
1
4
8
8
30
2
10
740
52/
106/
216/
176)
383/
121
12
45,903)
Bevillning.
Efter Bevillningsförordningen.
lista Art.
R:dr
sk.
rst.
266
294
238
231
133
400
12
24
24
12
1,5631241
10
34
49
48
44
21
12
24
206136
36
20
23
18
67
i
24
24
1651
1,200 36
96o| —
608 24
520
309
790 36
4,589
361
112
4
10
40
57
12
24
18
2241 6 —
90
4
31
2
2
2
24
131 24
24
2
26 j
-
12
2:dra
Artikeln.
dje Art.
Summi
Bränvinsbrännings
afgift.
Summa.
§ 2
-§ »•
|
§ 19 -
" § 37.
R:dr
sk
rs
R:dr
sk
rs
. R:d
sk
rs
t. R:dr
sl
rst
B;dr
sk.
rst
R:dr
sk
rs
•
7 _
1
5 2'
l -
1
4 24
—
14
24
—
-1-
- —
— —
H
—
1 —
—-
—
i—
j
—
- _
1
l__
-
!
1
23
_
612
18
8
C
1
1
911 31
2
1,521
20
—
2,233
3
135
1,10C
—
1,528
—
560
—
1,889
—
—
42C
43
3
658
18
3
90
—
749
19
—
348
578
24
300
—
879
24
—
320
_
453
—
240
—
693
—
—
382
24
3
785
36
311
€
6
1,096
42
162 —
I-
| 3,183(38
1 ä
9
1-
1-
|
4,918/14
I s
2,622|26) 6
7,540)40
I1
_
23
24
_
33
36
33
36
—
—
—
100
--
—
134
30
—
164
—
—
—
68
43
3
118
19
3
10
—
128
19
—
—
—
88
—
—-
—
—
—
136
—
70
_
-_
206
—
—
—
118
—
—-
—
—
—
162
46
208
—
—
—
—
10
i —
—
—
—
—
31
—
4
42
35
42
—
I —
1-
|
408)19
i 5
—
K
1-
[
615
1 7
1 ^
160)42/ —
|
776
1 1
I
,
_
I
i
54
1
26
5
__
91
1
2
5
10
1
1
101
2
I
:
—
—
—
50
—
—
—
—
—
70
—
—
15
—
85
---
—
—
—
27
—
—
—
—
—
50
—
—
5
—
—
55
—
—
—
—
32
—
—
—
—
—
50
—
—
19
—
—
69
—
—
—
—
60
24
—
—
—
128
—
—
30
—
—
158
—
-
-
-
224
2
5
-
-1
-1
0*
X
2
s
79
—
I-
468
2
É
4
1,812
13
1
_
3,017
1
1
660
8
5,677
9
1
60
—
—
2,310
37
4
—
—
—
3,330
37
4
1,056
21
10
4,387
11
2
—
—
—
881
22
9
—
—
—
1,489
46
9
200
—
_
1,689
46
9
—
—
—
868
—
—
—
—
—
1,388
—
—
280
—
—
1,668
T—
—
—
—«
—
599
—
—
—
—
—
908
—
—
340
—
—
1,248
—
—
—
—
828
—
—
—
—
—
1,618
36
—
508
6
—
1,926
42
64
-1
H
7,299/25)
2
— 1
-1
-1
11,752/25
2
2,844
35
10
14,597
13/ —
- 1
—
“I
75
14/
Tö
— |
~l
—
111
14)10
26
12
—
137/26
10
■
1
164)
44
6
1
1
277
8
6
60
337
8
6
—
—
—
6
24
—
—
—
—
10
24
—
5
—
—
15
24
__
--
—
—
18
—
___
—
—
—
28
24
—
7
—
—
35
24
__
' -
—
—
83
—
—
—
—
—
123
—
—
42
—
—
165
_»
—
—
—
—
210
— 1
—
—
— |
—
267
18
—
27
10
6
294
28
6
—
—
-1
482 20/
6
-1
-1
-1
706|
26/
6
141 10
6
847/37,
—
__
_
97
16
10
_
_
187
40
10
45
24
233
16^10
—
—
—
4
—•
—
_I
—
—
8
—
—
3
—
_
11
—
—
—
—
—
44
28
10
—
—
—
75
28
10
—
—
75
28
10
—
—
—
5
—
—
—
—
—
7
—
—
5
—
12
—
—
—
—
—
2
—
■—
—
—
—
4
--
—
2
- .
-.
6
—
--
—
—
—
2
24
—
—
—
—
4
24
—
1
12
—
5
36
—
— 1 — 1
— |
155/
211
8
-i
— 1
-1
286/
45)
8
56/36/
-1
343/35/
8
_
_
__
27
7
2
__
_
_
51
7
0
18
12
1
69
19
2
—
—
—
2
—
—
—
—
—
A
— !
2
6
!
-I
-1
29)
7|
2
— 1
551
7|
2
20/12/
-1
75 19
2
—
3
4
10
—
5 1
16 1
LO
__
5 i
L6 1
LO
—
19
—
31
15 -
46 -
—
—
44
56
—
75 3
>6 -
— -
75 3
6 -
—
18
—
36 -
5
41
—
11
—
—r
18
7 -
25 -
—
—
—
—
— -
1
4 ‘
50
5 3
50 -
—
-1
-i
95|40|lo
-—|
.1.
167/
4/10
31/50)— "
198/34/10
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och Hem
mantals-Ränta.
Kronotionde,
Afrad.
Mantalspenningar.
Gerningsören.
Tionde och Räntor
af Bruk och Berg-  verk samt andra
Verk och Inrätt-  ningar.
Summa.
st-
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk
rs
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
— —
—
—
—
—
3
24
—
—
—
—
—
—
3
24
_
— —
1-
—
—
—
|—
—
—
—
—
1-
—
1 -
—
| —
1 —
1-
—
— —
1
!
—-
—
j —
_
j -
1
-
!
_
_
/
j
j
2 _
__
149
149
- —
—
—
—
—
280
!_
—
—
—
—
_
_
_
280
—
_
3
. _
—
—
—
—
—
222
12
—
—
—
—
—
—
—
222
12
—
— —
—
—
—
—
—
240
--
—
—
—
—
—
_
_
240
—
_
- —
—
-
—
—
—■
124
—
—
—
—
—
—
—
—
124
--
—
6 _
i
—-
—
—
—
—■
330
12
—
—
—
—
—
—
—
330
12
—
T
|—
—
1 -
h
| -
1-
—
|
1,345
)24
1
1
1 ~
—
1-
—
/—
1-
1,345/24
H
_
—
_
_
50
27
10
10
12
60
39
10
500
—
—■
150
—
—
30
—
—
_
—
i_
_
_
—
680
—
_
3
845
24
—
—
—
—
—
36
—
—
_
—
_
_
_
881
24
-
605
—
—
—
130
—
—
44
—
—
__
—
_
- ■
-
—
779
_
-
717
—
—
184
—
—
40
—
—
_
—
_
_
_
.
941
_
_
111
20
—
—
27
8
5
21
24
—
1 —
—
—
—
—
—
160
4
5
3
2,778/44/ —
—
1-
—
J
541
36
3
181/36/ —
1 ~
i-
1-
1 ~
/—
1 —
|
3,502/20
1 3
5
4
22
10
1
79
41 i
_____
1
__
1
29
36
1
1
1
114
4
2
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
--
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
] —
—
--
—
—
—
1_
64
12
—
—
—
—
20
—
—
84
12
—
5
'
4/22
|10|
79/41
4
r —
1-
1—
1
144
I —
H
i—
1-
20
-
-
248/16
2
1
289
36
6‘
3,587
3
!
8
_
—
_
830
4,706
40
2
1
254
—
—
3,046
610
—
_
840
24
—
5
—
_____
—
_
_
4,145
30
10
)
109
39
9
2,125
37
6
—
—
—
484
_
—
_
_
—.
—
_
_
2,719
29
3
120
—
—
2,025
—
—
—
—
—
520
_
_
2
_
_—
_
_
2,667
83
—
—
1,413
—
—
—
—
288
_
_
_
_
—
_
_
-
1,784
156
35
4
3,436
4
~
—
—
—
745
36
—
—
—
—
169
—
—
4,507
27
4
1,013
15
7
15,633
4
—
—
-
—
3,708/12
—
7
—
_
169
-
—
20,530/31
7
)
12/30
6
130/4210
~
-
—
33
36
—
-
-
—
-
-
177
13
4
i
30
32
——
312
17
' 1
8
82
425
1
8
1
—
—
16
—
—
—
_
3
—
—
—
—
—
_
_
20
_
_
3
19
11
45
—
—
—
_
8
--
—
—
—
_
_,
_
_
56
19
11
343
—
—
189
—
—
—
—
37
—
—
—
_
_
_
—
_
569
_
_
i
13
34
4
596
13
8
—
—
—
59
12
—
—•
—
—•
35
—■
—
504
12
—
391/38/
3I
958/31
4!
—
-
_
189
12
-
-
-
35 j
—
1,574/33,
7
693
21
1
1
288
38
9
350
1
8
75
1,407
13
6
40
—
—
9
—
13
—
—
3
—
—
—
_
_
—
—
65
__
584
12
—
184
6
9
—
_____
—
23
—
—
—
_
_
.-
_
_
791
18
9
28
—
9
—
4
—
—
4
—
—
—
_
_
--
_
_
45
_
___
26
—
8
- •
6
—
—
2
—
—
--
_
—
--
_
_
42
_
_
32
4
8
2 Oj-
9
35
—
2
36
—
—
—
—
1
34
—
54
29
4
1,403/33/
*1
507/17
6/
382/36/
8|
109/36)
—
“I
-1
—
1/34
-
2,405/
13
7
313
36
5
74
19
4
104
20
7
24
516
28
4
20
8
6
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
36/
—
—
353/361
s|
82/19/
4/
110/20/
7I
26
— |
— |
-1
—1
— |
-i
552128/
4
23 \
L6
6
3 £
59
5
7 ,
4
7
3
12
37
24
6
200 -
42 -
11
10
_
.
263
560 i
54 -
145 1
5
6
—
27
—
_
732
39
6
225 -
50 -
22
10
—
_
307
144 -
33 -
33
6
1
— I
—
_
—
216
10 £
U> -
6 2
52 -
4
24
1
12
l
J
—
—
36
—
23
44
—
1,163/28)
6
280j38|U|
77/28
7I
57/24/
— |
-1
-i
- 1361
—
1,580/
12/
Arrendemedel.
Kostnad för Rustning
och Rotering.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst
—
—
~
—
— 1 —
—
—|— —
—
—
— j —
—
— j —
—
—
_
_
—
6
32
—
1
32
—
01 i
i
i
8|40
—
144
200
1,683
740
286
269
13
11
11
| —|
3,524 J 24 J11
116 —
— — 1161
6,080
8,800
5,990
5,300
2,649
10,029
16
42
12
I —I 38,849122 9
660
47
100
341
35
Klereci-Slatens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobetjenings.
Summa.
R:dr
82
sk.
24
rst.
R:dr
23
sk.
40
rst.
R:dr
13
sk.
36
rst.
R:dr
120
rst
1,031
2,400
700
610
563
866
12
297
600
247
225
168
315
36
171
300
98
112
111
174
42
2
36
1,501
3,300
1,045
947
842 —
l,355j —
6,170 12|—
1,853132 —1
9661421 — I 8,990|38j —
52
190
140
108
185
18
24
15
31
49
46
55
6
8
32
12
8
13
21
23
36
4
36
76
20
40
—
237
24
—
—
210
—
—
—
177
—
—
—
276
—
8
—
28
20
693 24
203 4|—
10 8 J 3 6 J — J 1,003/ 16j —
121 42
105
55
76
166 —
1
35
17
14
23
66
10
24
20
8
7
15
32
15
177
19
36
—
131
12
—
—
76
—
—
—
114
—
36
—
264
36
! — |
1551341 —|
83|39| —|
7651191
3,170
5,280
1,508
1,400
1,308
2,604
1
30
—
915
46
_
528
25
__
4,615
5
—
—
880
—
—
440
—
—
6,600
_
24
—
532
4
—
235
30
—
2,276
10
—
—
520
—
—
260
—
—
2,180
—
---
391
—
—
258
—
—
1,957
—
—
—
740
—
—
465
—
—
3,809
—
15,271| 6! — | 3,979| 2| —I 2,187| 71 — | 21,437| 151 —
1361421
39 26
221351
199! 71 —
353
25
25
168
36
102
9
4
58
46
514
43
—
—
4
12
—
2
6
—
51
18
—
—
9
—
—
4
*
38
—
—
—
50
—
—
33
—
251
—
—
—
68
—
—
42
36
—
348
56
1,148 35 6
152
36
178)53
34
622
17
15
35
6
1521361 —I
9011391 3
16
78
1,140
25
46
45
15
1,350116
8091361 — j 233/211 4|
140|40|—j 1,184/ 1| 4
306
16
104
5
7
29
42
8
88
2
32
3
2
10
37
4
54
7
449
38
32
—
1
16
—
20
—
2
—
17
15
—
153
25
—
—
;
—
10
/fl Di
—
—
—
4
—
—
1 U
43
—
4681 21
1381231 4|
79j38j —|
686|f5! 4
95
7
27
2
21
.4
12
40
135
13
—
—
1
—
■—
10
—
1021 — 1
291-211 4|
13,401
1451131 4
5
74
92
30
30
14
30
_
1
30
45
8
9
—
—
12
16
—
6
8
—
92
24
24
—
36
30
—
20
9
—
149
15
—
—
9
q
—
—
4
Q
—
—
43
—
—
—
4
8
—
6
2
24
—
45
20
32
246| 6| — l
72|36| —|
39|38| —|
358132| —
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgifter,
onera och allmänna
besvär.
Summa Statsbidrag.
R:dr
11
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
47
sk.
32
rst.
R:dr
16
rst.
R:dr
sk.
rst.
—
212
38
—
3 24
9 —
6 — —
27
16
137
798
114
110
456
144
24
16
479 —
595
718
477
450
329
624
40
24
192
1,520
180
530
305
880
41
32
4,809
8,985
2,788
3,156
2,749
4,430
14
24
19
24
6
1,7591401 — |
4791-
3,194|16| — | 3,608|25| 6| 26,918|40| 5
7
63
25
14
150
4
—
—
_
—
-
30
16
13
22
566
3
16
—
41
—
—
61
24
—
129
40
—
1,577
8
—
—
—
—
—
101
—
—
50
—
—
3,080
43
—
—
—
—
—
80
—
—
60
—
—
2,056
—
—
—
—
—
—
104
—
—
101
—
—
2,066
—
—
—
—
—
—
12
—
—
24
32
—
534
13
2631161
411
3881401
378146j — |
9,680)20) 5
16 12
35 —
5
61
26
_
_
70
20
30
37
3
509
46
—
21
—
—
31
24
—
66
24
—
385
12
—
—•
—
—
55
—
—
40
—
—
229
_
—
—
—
—
44
—
—
49
—
—
470
_
—
—
—
—
117
—
—
160,
32/
—,
810
32,
10
143/12/-
211 — I —I
2971441
346i451 3|
2,404|42|10
422
1,760
254
230
1,060
372
1
36
—
634
6
—
1,831
44
—
843
11
9
22,811
24
—
—
1,056
12
—
1,584
18
—
4,225
—
—
32,558
24
18
—
350
—
—
1,030
12
—
467
24
—
14,778
38
—
—
460
—
—
935
—
—
1,400
—
—
14,840
—
—
—
442
—
—
765
—
—
1,027
—
—
10,932
_
—
—
1,355
24
—
1,919
—
—
2,300
—
—
26,219
9
4,0991 6|
4,2971421 — 1
8,065)261 — 1 10,262;35| 9| 122,140|
18/121—1
27/18/ — 1
- 791 4|
361271 3|
675|12| 5
47
8
4
157
34
8
70
36
204
18
8
89
23
2
2,349
30
16
—
5
—
—
7
24
—
20
—
—
154
34
—
—
9
—
—
20
—
—
30
—
292
43
—•
—
57
—
—
99
—
—
132
—
—
1,751
_
—■
—
123
12
—
170
—
321
—
—
1,795
40
1Ö
11
6
2301241
265| —| —|
500142) 8|
592|23| 2|
6,344| 5| 3
40
5
18
1
6
44
122
36
181
14
8
24
—
3
12
—
4
42
—
41
--
48
1
2
24
—
65
5
30
—
---
—
3
19
_
—
4
19
_
—
4
36
76
13
49
8
6
19124
3
2,842
44
—
156
30
—
1,825
11
—
100
—
—
92
—
—
199
47
10
7
761131 — 1
1981241 — 1
279|38| 81
172116| 3)
5,216|37( 9
12
6
32
38
50
42
8
41
40
8
8 64
32
—
3
4
—
6
—
—
71
— j
18(321
41!
1—1
54|42| 8)
47)401 8|
935|32| 2
24
21
5
24
2
36
-
2
12
3
12
4
24.
9
28
14
36
—
22
6
—
59
—
—
15
54
12
79
18
48
12
—
—
10
25
—
40
—
10
—
17
23
—
—-
9
9
—
9
16
—
77|31|
78 6
599 46
2,301
3
496 —
406 —
124 26
10
6
8
1001121 — |
155|36| — 1
184| 4| 9|
4,005|35|
Kr o no-Augments-Hemman.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Vestra Härad......
Östbo d:o .....
S:a
Krono-S katte - U em mat
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad......
Vestra d:o ......
Östbo d:o :......
Vestbo d:o ......
S:a
Dito särskilda Bergsmanshemman i Tveta, Vista och Mo Härader
Krono-Skatte-Busthäll.
Tveta, Vista och Mo Härader.......
Norra och Södra Vedbo d:o .......
Östra Härad.............
Vestra d:o ....... ......
Östbo d:o ..............
Vestbo d:o ...........
Kr o no- Sk åt t e — Au gm e n t s - Hemman.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Vestra Härad......
Östbo d:o ......
Vestbo d:o ......
Militie-Bo ställen.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad.......
Vestra d:o .......
Östbo d:o.......
Vestbo d:o .....
.
.
.
.
Civila Boställen.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad......
Vestra d:o......
Östbo d:o......
Vestbo d:o ......
Ecklesiastika Boställen.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad......
Vestra d:o......
Östbo d:o......
Vestbo d:o......
Domkyrko-Hemman. Frälse.
Vestbo Härad
Gymnasii- och Sköte-Hemman. Frälse.
Tveta, Vista och Mo Härader .
Dito Dito Skatte.
Norra och Södra Vedbo Härader
Dito Dito Kr o no.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Vestbo Härad ......
S.a
S:a
S:a
S:a
S:a
S:a
Hemmantal.
g
o »
o -i
=r ^
- ,
Utsäde af
>-h f
s 03:
-i cn
O:
l
O
3
a &
S. CD
*3 &
m
1
w
1
?!
B
w
sr
>■
1
TS
O
Q.
03
Q.
Q.
03
Q.
03 *
r* ^
CD
CD
CD
a
CD
CL
CA
ps:
Cl
CD
P»
CD
Vi
j St.
St.
St.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
3i
4
H
—
■--
12
1]
25
5
1
16
4
i
—
—
2
2
1
- ^
5
4
7
1 6
—
—
3
—
10
3
—
6
n
11
—
—
4’
8
18
12
—
12
»i
1
8 A
.—
—
1 211
I
71
55
19
1 ]
39
189T5g
246{-l
_
11
760
94
1,950
190
36
680
123A
13011
—
—
1,230
307
1,230
123
62
1,230
^1!
3311
—
8'
228
100
306
—
8
340
65J
75 J
—
290
110
1,040
275
3
580
43
561
—
—
129
- 172
516
344
-.
344
2°6t5,
328]
—
6
268
840
3,400
1,300
12
840
660'?
|
5» 4
1 1.401 A
—
25'
| 2,905
| 1,623
|
8,442
| 2,232
| 93
| 4,014
23/*
i 2412
—
2
95
1 13
190
24
1 13
1 100
671
89]
_
__
290
l
32
580
70
4
290
i*3
130,1
—
—
1,130
282
1,130
113
57
1,130
332]
3321
—
80
2,324
1,000
2,990
_
20
3,320
|
1301
153
—
■—
595
218
2,360
584
4
1,300
67
812
4
—
—•
201
268
804
536
___.
536
27
33
—
2
27
110
430
160
1
120
748
8191
—
82
4,567
| 3,910
| 8,294
| 1,463
146
| 6,696
94’,
126
___
__
390
50
%
774
96
27
396
151
196
—
—
1,510
377
1,510
151
76
1,510
138,1
175/g
—
—
595
215
2,360
372
4
1,302
891
H41
—
—
267
277
1,068
712
--
712
501
81,/'
—
5
55
220
900
310
3
240
823|
6921
n -
|
2,817
1,139
6,612
1,841
110
4,160
311
471
_
8
126
15
249
32
8]
133
421
S 61
—
2
430
108
430
43
21
430
29?
291
—
7-
2
206
90
265
—
7
290
231
321
—
—
102
42
450
141
2
250
121
19g
—
—
37
49
153
102
__
102
21-
8
341
—
2
26
90
350
140
1
90
|
181g
|
2201
—
19] |
927 j
394
1,897
458
39*
1,295
91
131
_
3]
50
8
80
16
6
37
•41
71
—
—
47
12
47
5
2
50
211
2*1
—
1
20
9
30
—
3
28
2
21;
—
9
4
36
12
20
21
3 g
—
6
8
24
16
—
16
31
8g
—
—
6
17
60
30
—
20
24[g |
37--
16
—
4] I
138
|
58 |
287
|
79 |
8I 1
171
301
361
_
6
124
16
246
30
8
125
201
261
—
5
210
52
210
20
10
210
16 i
4
161
4
—
4
111
60
146
4
160
20*
22|
—
—
86
36
340
86
1
190
131
171
—
2
54
41
162
108
100
21 i 6
341
—
5
50
100
380
240
3
100
122---
153A
—
-22 |
635
|
305
|
1,484 j
484
|
26 |
895
1
4* |
»I
—
—
9
12
1
36 |
13 |
- 1
16
2
3
—
—
9
2
1
16
1
1
9.
8
101
4
10^
4
—
j
107
27
107
1
11
5 !
110
41
5i
___
2
18
3
30
6
2
18
Hl
16
—
—
115
29
115
12
6
120
1
1
—
—
2
3
8
4
—
7
171
221
—
2 I
135
35 |
153
|
22
8
145
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
\
Underhårina Kreatur.
Hvete.
1
1
»
PBO
ap
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Ärter.
1
1
Potates.
Hästar.
1
o
t*
CD
JS
1
w
o
Ungboskap.
1
1
S
Svin.
—
Getter.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
—
36
58
7]
n
80
12
12
32
12
46
13
6
—
12
—
6
4
30
1
2
4
2
10
2
—
14
—
35
6
—
30
2
4
7
5
14
3
—
22
18
45
30
—
72
5
8
20
12
35
8
1
—■
84
1 22“
|
144
1 47]
i1
2
j
212
20
| 26
65
| -
31
105
26
7
44
2,280
282
4,875
475
108
3,400
662
780
1,980
758
2,812
791
92
—
7,380
1,228
3,690
492
310
7,380
492
738
1,476
984
2,460
984
_
51
1,368
400
1,224
—
42
2,040
68
204
476
408
850
270
_
—
1,380
375
3,110
552
12
3,430
204
542
825
690
1,370
280
25
—
645
516
1,290
860
—
2,064
171
258
602
387
1,075
258
46
18
796
2,520
10,200
3,900
36
5,880
412
1,248
3,290
1,640
4,200
420
2,470
113
13,849
|
5,321
| 24,389
6,279
508
24,194
2,009
3,770
8,649
4,867
12,767
3,003
2,633
8
285
|
39
475
| 60
|
45
500
93
93
231
92
347
93
11
_
870
96
1,450
175
12
1,450
279
276
695
276
1,040
276
50
—
6,780
1,128
3,390
452
285
6,780
452
678
1,356
904
2,260
904
_
480
13,940
3,000
11,960
—
400
19,920
810
2,000
4,648
5,990
8,300
2,650
70
—
2,945
760
7,030
1,160
20
7,900
420
1,122
1,692
1,420
2,842
610
64
—
1,005
804
2,010
1,340
—
3,216
268
402
938
603
1,672
402
_
6
81
330
1,290
480
3
840
52
160
420
210
600
52
5S5
486
25,621
6,118
27,130
3,607 j
720
|
40,106
2,281
4,638 j
9,747
7,403
16,711 j
4,894
449
_
1,170
150
1,935
240
81
1,980
376
578
944
376
1,416
580
70
—
9,060
1,508
4,530
604
380
9,060
604
906
1,812
1,208
3,020
1,208
60
—
2,940
750
7,030
1,106
20
7,906
410
1,122
1,694
1,420
2,842
610
89
—
1,335
851
2,670
1,780
—
4,272
357
534
1,249
803
2,231
535
- ,
10
165
660
2,700
930
9
1,680
100
310
228
450
1,000
90
609
10
14,670
3,899
18,865
4,660
490 - j
24,698
1,847|
3,250
5,927
-4,257
10,509
2,023)
828
32
378
45
623
80
26
665
110
113
312
104
436
104
20
14
2,580
432
1,290
172
105
2,580
172
258
516
344
860
344
—
45
1,246
360
1,060
—
55
1,740
60
178
413
354
740
234
—
-■
486
146
1,300
283
12
1,300
80
200
290
250
470
110
—
—
185
147
382
255
—
612
38
75
178
90
509
78
—
5
78
270
1,050
420
3
630
42
126
340
170
440
40
250
96
4,953
1,400
5,705
1,210
181
7,527
502
950
2,0491
1,312
3,255
910
270
14
150
24
200
40
18
185
30
56
96
36
140
32
—
282
48
141
20
10
300
19
30
60
38
100
38
—
6
120
36
120
—
4
168
8
20
42
56
80
24
—
-—•
45
12
103
26
—
140
7
18
28
26
50
14
—
--
30
24
60
40
—
96
6
12
30
15
53|
13
—
18
51
180
90
—
140
6
18
50
26
60
6
40
20 |
645 j
195
804
216 j
32
1,029
761
134)
306)
177
483
127]
40
24
372
48
615
75
24
625
91
121
301
121
451
121
36
1,260
208
630
80
50
1,260
84
126
252
168
420
168
_
24
680
240
584
—
20
960
48
100
228
200
400
140
_
—
415
130
980
175
5
1,100
64
74
120
212
420
110
_
6
270
123
405
270
—
648
40
80
191
95
333
81
__
10 |
150
300
1,140
720
9
700
42
130
340
180 J
490
50
250
99 |
3,147
1,049
|
4,354
|
1,320 j
108 j
5,293
369)
631
1,4521
97 6 j
2,5141
6701
250
27 [
36
108
39
112
1
8
26
64
32
86
8
50
—
27
6
40 j
2- !
2 1
n
40
8
8
20
8
25
1
8
- !
1
642
|
1
108 |
321
44
25
660
,
43
66
1
132
86
220
86
8
54
9
75
15
6
90
19
20
45
19
30
20
—
690
116
345
48
30
720
46
66
132
92
240
92
__
- 1
6
8
24
12
~ !
49
2
6
16
i°;
30
2
10
8 |
750
|
134
|
444
' 75
|
36 |
859
671
92)
193
1211
300|
114)
10
I!:dr
6,230
660 —i —
1,000 -  3,104
sk.
11,014) — I
306,757
328,300
84,592
180,000
99,799
228,600
1,428,0481—1 —
61,100!
197 950
301,790
991,766
381,789
189,539
65,995
2,128,829,
248,100
375,512
582,475
219,340
95,325
1,320,792 j —• ( —
78,450
109,500
80,093
64,900
31 110
27,1001 —
591,1531 — j —
27,860
13,950
8,700
5,000
4,100
4,115
63,725! —I
74,400
58,200
56,083
53,900
24,8491
52,060'
279,492
8,430
I
5,750 — —
28,630
8,175
30,960
2,000
41,135) — I —
Bevillning.
Efter
Bevillningsförordningen.
—
lista Art.
2:dra Artikeln.
3:dje Art.
isranvinsDranmngs-
afeift.
Summa.
jurueuoKS- ocn ncm-
mantals-Ränta.
Kronotion
§ 2]-
■8 s-
§ 19 -
§ 37.
R:dr
sk.
rst.
Ridr
sk.
rst.
Ridr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sl
6
12
—
—
—
—
14
24
—
—
—
—
20
36
—
—
36
—
21
24
—
220
34
3
48
2
2
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
3
—
—
1
—
—
4
—
—
13
—
—
3
—
3
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
8
—
—
3
—
—
11
—
—
32
—
—
10
-
5
—
—
—
—
—
6
—
—
: -
—
11
—
—
5
—
—
16
—
—
85
—
—
23
-
16
12
-
—
—
26 24
—
-
1-
42)36
1-
9 36
—
52)24
-
350|34
3
84
o
734
24
4
1,197
16
1,935
40
620
41
2,556
33
8,250
6
2
2,817
3
440
—
—
—
—
—
661
—
—
—
—
_
1,101
—
—
492
—
—
1,593
—
—
6,640
—
—
1,450
-
149
—
—
—
—
—
169
46
10
—
—
—
318
46
10
50
—
—
568
46
10
2,679
12
—
656
1
286
24
—
—
—
—
404
—
—
. -
—
—
690
24
—
50
—
—
740
(24
—
3,550
—
—
1,185
-
151
730
—
—
—
1—
—
242
584
—
_
—
—
395
1,314
—
—
174
801
30
—
567
2.115
50
—
2,302
10,086
24
2
708
1.900
2,491
-
-
4
—
—
3,258| 14| 10
—
—
1-
5,753
14
10
2.188(23
1-
|
7,941157
10
53,507 42
4
8,697
132
-
—
—
—
134
9
7
—
—
1-
[ 266
i 9
7
62
[12
K
328)21
7
1,199
12
1 3
)
301
1
1'
300 12
450
23
2
730
36
2
114
4
844139
2
4,392
27
8
1,008 2
400
—
—
—
_
—
604
—
—
—
1,004
—
—
452
—
1,456
—
6,100
—
—
1,340
-
1,594
_
—
—
—
2,083
25
7
—
—
—
3,677
25
7
500
—
_
4,177
25
7
25,241
24
—
6,227
t
790
—
—
846 24
—
•-
—
—
1,636
24
—
224
—
1,860
24
—
7,606
—
2,456
-
235
—
—
—
385
—
—
—
—
620
—
—
257
877
—
5,907
1,116
-
167
—
—
—
—
—
130
6
—
—
—
—
297
6
—
80
-
377
6
_
1,505
4
8
259
O
3,486)12
—
—
—
—
4,479 j 50
9
—
—
7,965
42
9
1,627
1 4
1-
I 9,592)46
9
48,552
8
4
12,407
*
400
24
556
6
7
956
29
7
111
1,067
29
7
6,055
51
6
|
j
1,324 ia
558
—
—
—
—
—
788
—
—
—
—
1,346
—
—
604
—
—
1.950
—
—
8,109
41
i
1,860 -
787
_
—
—
—
—
845
i
—
—
—-
—
1,632
24
—
500
11
8
1,932
35
8
7,670
—
—
2,455
313
—
—
—
—
—
490
!
—
—
—
803
—
—
239
—
—
1,042
—
—
4,805
—
—
1,437
-
256
36
—
—
—
—
191
!8
—
—
'
—
447
44
—
55
13
—
505
9
—
2,604
42
2
696
2,315| 12
j —
—
1 —
1-
|
2,870 j 57
7
—
-
~
5,186
7
1,309(24
8
6,493
26
3
29,245(18
8(
7,772(4
114
,2
114
12
11
37
126
1
_
1,557
7
1
379
4
150
—
—
_
—
—
10
_
—
—
—
—
160
_
—
130
290
—
—
2,270
—
—
450
-
135
—
—
_
—
—
7
9
8
—
—
—.
142
9
8
—
—
142
9
8
2.852
24
—
555
C
109
24
—
—
—
--
21
—
—
—
—
130
24
—
91
—
—
221
24
—
1,490
—
—
599
2
45
—
—
—
—
—
_
—
—
—
'—
—
45
—
_
47
—
—
92
—
—
756
—
—
212
-
99
18
—
—
—
—
60
—
—
—
—
—
159
18
—
33
—
—
192
18
—
1,327
20 J 4
248
653
8
-
—
—
98
9
8
—
751
15
8
312 37
—
| 1,064) 4) 8
10,253
3
3
2,445
28
36
17
13
24
-
59
12
4
28
—
63
40
__
582
19
10
91
3
20
—
—
35
—
—
13
5
4
—
—
68
5
4
14
—
—
82
5
4
256
—
—
58
-
12
—
—
91
—
—
—
—
—
—
—
105
—
—
—
—
—
103
_
—
223
12
—
55
14
—
—
26
—
—
—
—
—
—
—
40
—
7
—
47
—
—
148
—
55
-
7
144
—
—
—
—
—
—
—
—
151
—
8
—
159
—
119
—
35
-
25
—
—
9
6
—
—
—
—
—
—
34
6
—
12
—
46
6
—
175
2
8
40
2
106|36
—
522
6
—
26)29
4
—
—
—
455
23
4
45)28
501
3
4
1,303)34
6
335
1
100
559
19
8
439
19
8
26
26
6
465
46
o
1,467
11
9
75 1
70
—
—
294
45
5
20
—
—
8
37
4
393
32
9
60
—
_
453
32
9
1,125
—
—
78
-
72
—
—
156
36
—
—
—
—
—
—
—
228
36
—
—
—
228
36
—
1,235
22
4
347 5
87
--
—
135
—
—
—
—
—
8
28
10
230
28
10
77
—
—
307
28
10
1,400
—
208
-
48
—
—
159
—
—
—
—
—
?o
—
207
20
—
—
—
—
207
20
—
829
—
—
42
-
135
12
—
68
—
—
—
—
—
34
6
203
46
6
15
16
—
217
14
6
1,439)35
4
120
512
12)
—
1,153
3
*1
20
—
18|24
8
i,703)39|
9
176 42
6
1,880134
3
7,4961
21)
äl
869
j
11
__
_
l
-j
19
—
—
_
J
30
_
_
30
12
60
12
_
3
26
—
76
10
_
. _
_
1
ll|24
—
—
_
21
24
—
8
33
•-
i
28
9
—
»14
40
—
.
_
-
58
—
—
--
1
98
—
—
40
J
158
—
—
580
120
18
12
4
22
12
22
12
100
2
5
27
1
40
_
_
.-
_
_
62
—
—
—
—
—
102
—
—
44
—
_
146
—
634
—
132
-
1
36
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
5
56
—
8
18
—
14
6
—
64
8
9
10
60
-
—
—
—
66
—
—
130
-
—
52
18
-
182|18
—
798)11
2
169
1
Berättelse öfver Jönköpings län för åren 1843—1847■
II
o
*—■—
175
492
>52
560
)00
279
60
107
240
>04
06
80
130
2»
2^
44
13
48
12
tT
• afdraget.
Underhållna Kreatur.
w
5
►ö
o
B3
Os:
o
?!
rj
3
cn
er
.
(n
o
CO
Q.
■
Os:
Q.
T
o
CD
ÖB
OS
1
O
o
cn
pr
09
■o
p
3*
CO
r:r.
T:r
T;r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
7'
i*
80
12
12
32
12
46
13
6
4
—
30
1
2
4
2
10
2
-,
6
—
30
2
4
7
5
14
3
—
30
—
72
5
8
20
12
35
8
1
47i
n
212
20
2<S
63
31
105
26
7
108
3,400
310
7,380
42
2,040
12
3,430
—
2,064
36
5,880
508
24,494
45
500
75
12
1,450
152
285
6,780
—
400
19,920
60
20
7,900
»40
—
3,216
t80
3
840
720
|
40,106
81
580
20
9
1,980
9,060
7,906
4,272
1,680
60
24,098
80
26
665
72
105
2,580
—
35
1,740
83
12
1,300
55
—
612
20
5
630
10
181
7,527
40
18
185
20
10
300
—
4
168
26
—
140
40
—
96
90
—
140
16
32
1,029
7 6
24
625
80
50
1,260
—
20
960
75
5
1,100
70
—
648
20
9
700
108
5,293
39
_
112
40
25 |
660
6
30
90
720
49
36
859
662
492
68
204
171
412
780
738
204
542
258
1,248
1,980
1,476
476
825
602
3,290
758
984
408
690
587
1,640
2,812
2,460
850
1,370
1,075
4,200
791
984
270
280
258
420
a
B
a
Bevillning.
Efter Bevillningsförordningen.
i:sta Art.
P,:dr
sk.
rst. R:dr
sk.
rst.
6,250
—
— 6
12
_
660
—
— 2
_
_
1,000
—
—
3
_
_
3,104
—
5
—
—
11,014 —
92
25
46
2,470
506,757
328,300
84,592
180,000
99,799
228,600
2,009| 3,770| 8,6491 4,867j 12,767| 3,003| 2,633
1,428,048| — j —
93
931
2311
92 j
3471
93
11
61,100! —I —
279
452
810
420
268
52
276
678
2,000
1,122
402
160
693
1,356
4,648
1,692
938
420
276
904
3,990
1,420
603
210
1,040
2,260
8,300
2,842
1,672
600
276
904
2,650
610
402
52
50
70
64
5! 5
197 950
301,790
991,766
381,789
189,539 —
65,995
2,2811 4,638; 9,747| 7,403| 16,7141 4,894|
449 2.128,829)-
376
604
410
357
100
578
944
906
1,812
1,122
1,694
534
1,249
310
228
376
1,208
1,420
803
450
1,416
5,020
2,842
2,231
1,000
580
1,208
610
555
90
70
60
89
609
248,100
375,512
582,475
219,340
95,325
1,8471
3,250 j 5,927 J 4,257) 10,509)
2,823)
828
1,320,752)
110
172
60
80
38
42
113
512
104
436
104
258
516
344
860
344
178
413
354
740
234
200
290
250
470
110
75
178
90
509
78
126
540
170
440
40
20
250
78,450
109,500
80,095
64,900
31,110
27,100 j —
J
502|
950| 2,049, 1,312| 5,255|
910|
270
591,155[— j
30
19
8
7
6
6
36
50
20
18
12
18
96
60
42
28
30
50
36
38
36
26
15
26
140
52
100
38
80
24
50
14
53
13
60
6
40
27,860
13,950
8,700
5,000
4,100 —
4,115)
761
134 j 306)
177)
483j
127|
40
91
84
48
64
40
42
121
301
121
451
121
126
252
168
420
168
100
228
200
400
140
74
120
212
420
110
80
191
95
353
81
130
340
180
490
50
250
63,725;— I —
74,400 —
58,200 —
36,083 —
53,900 —
24,849' —
52,060 —
26 i
64
52
861
16)12) —
734
440
149
286
151
730
24
24
2,491! — !
132 —
300 12
400 —
1,594 —
790 —
255
167
3,486 12
400 24
558
787
313
256 36
I
2,315 12
114 12
150
135
109 24
45 —
99 18
655) 6)
28 36
20
12
14
7
25
106(36;—
100
70
72
87
48
135
12
369|
6311 1,432)
976) 2,514|
670)
250
279,4921— |— -—
50
8,450 —j —
11 —
20!
25
5,750
431
66
132
220
—
28,630
10 — —
40 — —
92
193
1211
300|
1141
10
"TT)
8.175
30,960
2,000
41,135) — | —
60 —
2:dra Artikeln.
§ 2J-
§ 8.
1
§ 19-§ 37.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst, !
—
—
--
14
24
—
—
—
—
1
—
—
—
—•
—
5
—
—
—
—
—
6
—
—
1
--I
-1
26)24)
—
4
1,197
16
—
—
—
661
—
—
—
—
—
169
46
10
—
—
—
404
—
1
—
>—
—
242
—
—
—
—
—
584
—
—
4I
—
-1
3,258114 10
—
—
—
134
9
7
_
430
23
2
_
—
--
604
—
—
—
—
2,085
25
7
—
—
846 24
—
_
—
385
—
—
—
—
—
130
6
—
-
—
-
4,479,50
9
556
5
7
—
—
—
788
—
—
—
—
845
—
—
—
—
490
—
—
—
191
1 8
—
—
—
—
2,870|37| 7
___
—
—
10
—
—
_
_
—
7
9
8
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
—
—
—
—
—
98) 9
8
17
13
24
35
—
—
13
5
4
91
—
—
—
—
—
26
—
—
—
—
—
144
—
—
—
—
—
9
6
—
—
—
—
322
6
-
26|29
559
19
8
_
..
294
45
5
20
—
—
156
36
—
—
—
—
135
—
—
—
—
—
159
—
—
—
—
—
68
—
—
—
--
1,153) 3) 4
20
—
—
_.
i-
19
—
—
_
_
—
1
ll|24
—
_
j
1
|
58
!-
—
4
—
62
___
—
—
i—
4
1 -
4
1-
661 —
1 -
3:dje Art.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
K:dr
20
3
8
11
sk.
36
rst.
42|36| -
1,935140
1,101
318
690
393
1,314
46
24
10
Bränvinsbrännings
afgift.
Summa.
R:dr
sk.
36
rst.
R:dr
21
4
11
16
sk.
24
rst.
91361 -
52) 241 —
620
492
50
50
174
801
41
2,556
33
—
—
1,593
—
—
568
46
—
—
740
24
—
—
567
—
30
—
2,115
30
10
— | —| —|
5,753|14|10
2.188)23) — ( 7,941157110
— | —I—I
266i 9j 7
62 J121 -
328 21
7
730
1,004
3,677
1,636
620
297
35
25
24
6
2
7
114
452| — | —
500
224
257
80
844139
1,456
4,177
1,860
877
377
25
24
6 —
7,965)42) 9
1,627) 4) —| 9,592|46| 9
956
1,546
1,632
803
447
29
24
44
604
500
239
55
i
.
1,067
1.950
29
ii
8
1,952
35
—
—
1,042
—
13
—
503
9
5,186) 1) 7
1,309)24) 8)
0,493|20| 5
114
160
142
130
45
159
12
9
24
18
11
130
8 —
91
47
33
57
126
1
—
—
290
—
—
—
142
9
—
—
221
24
—
—
92
—
—
—
192
18
751 151 8
512)571—| 1,064| 4| 8
59 12
68
5
403
40
1511 —
34 6
4 28
14 —
7
8
12
40
63
82
103
47
159 —
46 6
5 4
4551231 4
45|28| —|
5011 5| 4
— 8
28
-?0
— !34
4
10
6
439
393
228
230
207
205
19
32
36
28
20
46
— 181241 8| 1,703139) 9
176|42| 6| l,880|34j 3
—
30
|
21
24 _
|
98
j
30 12 —
6 33 —
60 12 —
281 9 —
40 —
138 — —
18 —
12
* ■
— 1
150| —
52118!
182118) —
Ständiga Räntor.
Arrendemedel.
Kostnad för Rustning
och Rotering.
Jordeboks- och Hcm-
mantals-Ränta.
Kronotionde.
i
i
Afrad.
1
Mantalspenningar.
Gerningsören.
Tionde och Riintor
if Bruk och Berg-  verk samt andra
Verk och Inrätt-  ningar.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R.dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
220
34
3
48
27
7
50
23
5
13
36
_
_
___
333
25
3
_
—
94
34
11
13
—
—
5
—
--
4
—:
-)
1
_.
—
!
—
21
—
—
—
9
—
—
32
—
—
10
—
—
7
—■
—
4
_
_
_
_
_
—
—
53
—
—
—
—
—
10
—
—
85
—
—
23
—
—
17
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
129
—
—
—
—
—
41
—
—
350)34) 3|
84 271
7I
78)23)
3I
22 561
-1
-1
-1
-1
- j
-1
-1
536 j 251
3
- 1
-1
—
154134111
8,250
6
2
2,817
35
2,701
29
3
937
1
14,706
22
5
432
8
_
5,511
15
5
6,640
--
—
1,450
_
--
1,960
_
—
390
_
—
3
16
_
—
—
—
10,443
16
—
—
—
—
4,204
—
—
2,679
12
—
656
15
9
—
_
—
119
12
_
—
—
—
—
—
—
5,434
59
9
—
—
—
2,200
—
—
3,550
--
—
1,185
—
---
815
_
—
300
—
—
—
—
—
—
—
—
5,850
—
—
—
—
—
17,510
—
—
2,302
_-
—
708
—
—
545
—
—
140
—
—
—
——
—
—
—
5,695
—
—
—
—
—
1,290
—
- 10,086
24
2
1.900
5
—
1,790
12
4
692
24
—
—
—
—
560
12
—
15,029
29
6
—
—
—
11,030
18
—
)
53,507|42| 4
8,697
7
9
7,811
41
7
2,578)36
—
3I
16
—
560112,
-
55,159| 11
8
432
8
—
41,745133
3
7
1,199
12
3
501113
3
350 52
3
85)36
-
-
—
—
—
—
—
1,936 45|11
—
-
-
—
-
-
i
4,392
27
8
1,008
22
5
1,027
16
10
258
12
6,686 30
11
____
_
2,825
37
—
6,100
—
1,340
—
—-
1,800
—
—
360
—
—
5
—
_
—
—
—
9,603
—
—
—
—
—
2,679
39
1
7
25,241
24
—
6,227
16
6
—
—
—
1,180
—
—
—
—
_
—
—
32,648
40
6
—
—
—
40,470
—
—
7,606
—
2,456
—
—-
1,833
—
—
670
_
—
5
16
—
—
—
—
12,570
16
—
—
—
—
6,482
—
—
3,907
_
1,116
—
894
218
--
—
—
—
—
—
—
—
6,135
—
—
—
1,535
—
—
1,305
4
8
259
24
409
5
4
150
—
—
—
52
18
—
2,156
4
—
—
—
4,741
38
—
)
48,552
8
4) 12,407j i41111
5,963122
2
2,836| 12
81161 —
32)18
-
69,799)43
3
-
-
—
58,734| 18
1
j
7
6,055 31
5
1,524
36
2
1.366
31
7
399
9,116
3
2
_
__
2,723
39
3
8,109
41
i
1,860
—
_
2,433
7
1
475
_
_
5
52
—
—
—
—
12,879
32
2
—
—
—
4,927
33
6
3
7,670
_____
__
2,455
—
—
1,800
—
672
—
—
6
—
—
—
—
—
12,603
—
—
—
—
'
3,220
—
—
4,805
_
1,437
—
—_
1,154
—
_
290
—
—
—
—
—
—
—
7,686
—
—
—
—
__
2,678
—
—
2,604
42
2
696
S
4
758
6
234
12
—
—
—
—
67
24
6
4,360
42
—
—
--
2,683
10
—
5
39,243)18) 8)
7,772)41
1 «
7,481
44
8
2,068)12
9|32|-
67
24
6
46,6451291 4
—
—
16,232134
9
1,557
7
1
579
41
9
486
27
5
97
24
_
2,521
4
3
149
30
_:
3
24
—
2,270
—
450
_
——
680
—
_
130
—
—
—
—
—
—
_
—
5,530
—
—
503
—
—
—
—
—
3
2.852
24
—
555
22
6
_
—
—
94
24
—
—
—
—
—
—
—
3,502
22
6
402
38
2
—
—
—
1,490
—
—
599
29
1
260
—
—
191
—
—
—
—
—
—
—
—
2,540
29
1
—
—
—
80
—
—
756
—
—
212
__
—-
181
—
—
42
—
—
—
—
—
—
—
1,191
—
—
—
—
—
—
—
—
1,327
20
4
248
7
6
384
26
—
87
36
—
—
20
—
—
2,067141
10
45
17
4
—
—
—
3
10,253| 5
5
2,445
4)10)
1,992
5
) 5|
642
36
—
—
-
20
-
-
15,353
1
8
900|37
7
83)24
-
382
19
10
91
35
3
101
4
24
36
600
f
4
5
_
_
_
78
15
9
1
256
—
58
_
__
75
_
_
15
—
_
_
—
—
—
—
404
—
—
—
—
—
163
—
—
223
12
—
55
3
9
—
—
—
9
36
—
—
—
—
—
288
3
9
—
—
—
157
24
—
148
—
—
55
_
__
20
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
234
—
—
—
—
—
—
—
—
119
—
—
35
_
___
26
—
_
7
—
—
—
187
—
—
—
—
—
34
—
—
175
2
8
40
24
—
59
2
—
29
12
—
—
—
—
8
—
—
311
40
8
—
—
—
153
—
—
1
1,303134 ] 6
335
13
-
281 i 15| 4)
96|36
—
_
—
-
8|-
H
|
2,025| —
10
-
-
—
585[391 9
>
1,467
11
9
75
19
8
409
20
10
81
12
_
2,031
16
3
_____
_
198
28
2
)
1,125
—
—
78
_
___
330
—
—
63
—
—
3
3
2
—
—
—
1,599
3
2
—
—
—
—
1,235
22
4
347 33
——
—
—
—
52
—
—
--
—
—
—
—
—
1,635
7
4
—
—
—
158
24
t
1,400
—
—
208
_
.-
220
—
_
95
_
—
—
—
—
—
—
—
1,923
—
—
—
—
—
—
—
829
—
—
42
___
202
_
_
44
—
—
)
—
—
—
—
—
1,117
—
—
—
—
—
139
>
1,439
35
4
120
2
9
385
4
6
126 36
—
_
—
18
36
—
2,090
48
7
—
—
—
12
5
7,496121
869| 7
5|
1,546125) 4
462
—
—
3
3
2
181361 —
10,395[451 4
—
1-
1-
5081 4
1 ^
3
26
_
76
1 9
7
58
1 4
1
1 9
! 12
—
1
1 —
—
4
| 6
153
{
|43
4
—
!
—
|
213
1
132
!—
j
| —
1
27
27
!-
j
j _____
|
i
s 9
36
!—
_
j
!-
!
j
37
1
15
1-
—
1 —
1
61
5
!-
580
120
!~
)
170
r
l,
i
32
1
!-
j
|-
_.
!—
|
902
j
!-
—
1 —
1
|
379
!—
1
1-
100
2
5
27
13
ii
70
45
1
9
18
216
14
1
22
19
634
_
■
132
_
—
184
—
35
—
985
—
400
—
64
8
9
10
4
14
11
—
2
12
1
12
91
47
8
—
53
20
—
798111
1 2
169|17
H
269| 8| S
!|
55
112
i_
■1 -
1-
•i-
1
112
_
.)
1,293|13 It
—
1_
i
■1-
• |
475139
Klereci-Statens underhåll.
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgifter,
onera och allmänna
besvär.
Summa Statsbidrag.
Pastorers.
1
Kapellaners.
Kyrkobetjenings.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr,
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr )
|
sk.
rst.
R;dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
i
sk.
rst.
48
36
14
4
__
8
6
_
70
46
—
6
24
—
19
24
_____
28
8
_
21
11
6
596 i
3
8
5
——
—
40
—
—
20
—
6
12
—
1
32
—
1
—
—
1
24
—
4
—
48,
20
—
5
_
_|
2
—
—
1
—
—
8
—
1
—
—
2
--
—
5
—
—
10
—
—
100
-i
'•-
20
—
—
6
—
—
4
—
—
30
—
—
17
—
—
7
—
—
12
—
16
—
—
268
_
—
78 36|
—
22|44;
— 1
13|26|
—
115110,
—
261
8|
-1
29,241
46152
—
51|11
6
1,0121251
8
2,834
28
819
59
4
472
19
4,126 38
4
378
1,134
1,638
9
4
1
2,694l20
8
33,178
5
2
2,460
_
_
610
—
—
505
—
3,575
—
—
821
—
—
492 36
—
739
6
—
1,971
—
23,639)10
—
443
_
_
110
36
—
72
30
—
626
18
—
89
—
185
—
—
301
—
—
167)
24
—
7,372)32
7
780
_
_
290
—
—
145
—
—
1,215
—
—
150
—
—
340
—
—
550
—
—
1,134
27,449124
—
637
_
_
191
—
—
125
—
—
955
—
—
516
—
—
215
—
—
373
—
—
500
—
8,109)
—
—
2,856
—
—
818
—
—
512
56
—
4,186
56
—
410
—
—
2,038
—
—
2,005
—
—
2,601)
58
—
59,415 j
7
6
10,010|28
-
2,859)27
4) 1,632
57
—
14,482144
4
2,344|
— 1
—
4,404136)
5,584 15
4
9,068|34|
8| 159,163|29|
5
549
58
100
5
4
58| 16
—
508|11
4
46128
—
139)36
—
201132
-
95 40|
7
3,257 23
5
1,018
6
294
6
169
33
1,481
45
135
56
407
12
588
12
1
429127
9
13,599
47
10
2,260
_
_
376 32
—
188
16
—
2,825
—
—
754
28
—
449
36
—
674
30
—
1,799
—
—
20,241
37
i
4,500
_
_
1,728
16
—
480
30
—
6,708
46
—
763
—
—
2,300
—
—
2,992
_
—
2,278
—
—
92,538
16
1
1,700
—
_
620
—
—
310
—
-—
2,650
—
—
270
—
—
790
—
—
1,130
1,630
—
—
27,362
40
—
992
_
—
297
_
—
195
—
—
1,484
—
—
804
—
—
355
—
—
581
—
—
779
-r
—
12,530
—
—
364
—
*
105
__
—
65
24
—
534
24
—
52
—
—
260
—
—
265
—
—
378
—
8,764
24
—
10,834
5,421
6
1,409
7
-
15,664)19
—
2,779116
—
4.542! —
6,230142
—
7.293 27
9| 174,637|21
—
1,411
12
407
33
4
235
10
2,054
7
4
188
8
!
564 24
1
815 18
8
921
18
O
17,451
4
0
5,020
_
t—
503
16
—
251
24
—
5.774
40
—
1,006 32
—
604
—
906
—
_
2,416
—
28,464 41
8
1,700
_
—
620
—
—
310
—
—
2,630
—
270
—
—
790
_
—
1,130
—
—
1,750
—
—
24,325
35
8
1,322
_
—
396
—
—
260
—
—
1,978
—
1,071
—
—
446
—
—
774
—
—
1,038
—
16,713
—
—
700
—
—
204
—
126
—
—
1,030
—
'
101
—
—
510
—
507
—
—
726
16
—
10,421
29
—
8,153
12
_
2,131
1
4| 1,182,34
—
11,466147
4
2,636)40
—
2,914)241 —
4,132,18
8J 6,851 J 34
2
97,376114
6
466
42
136
10
77
39
680
43
62
12
269
36
164
35
3
1
3,977141
6
860
—_
_____
143
16
—
71
32
—
1,075
—
—
285
8
-—
171
24
—
257
12
686
—
—
6,597 44
—
583
16
-
137
16
—
98
24
—
619
8
—
35
—
—
—
—
—
526
—
—
151
—
—
5,178)30
5
500
_
_
110
—
—
55
—
—
465
—
—
40
•-
—
—
—
—
200
—
—
290
—
—
5,837
5
,1
188
57
_
_
37
-.
—
282
—
—
153
■-
—
—
—
—
111
—
—
123
—
—
1,952
—
—
294
—
—
86
—
—
53
—
—
453
—
—
42
—
—
—
—
—
211
—
—
259
—
—
5,250
29
2
2,492
10
—
669|42
—
392147
-
3,555
3
-
6171201 —
171124
—
1,375
-
-
1,673 35| 3
| 24,794
6
2
140
50
40 30
23
21
204
33
18
36
81
12
_
42
56
9
1
1,089|33
11
95
_
_
15
40
_
7
44
_
118
36
—
31
32
—
19
—
—
28
24
—
76
—
—
923
1
4
25
_
_
12
■ -
1
_
5
_
_
42
—
—
10
•-„
—.
—
—
27
—
18
—
645
27
9
20
___
_
10
_
—
5
—
—
35
—
—
4
—
—
—
—
—
15
_
—
50
_
—
385
—
—
31
.
____
9
_
6
—
—
46
—
—
26
—
—
—
—
—
18
_
—
20
—
490
—
—
49
—
—
15
—
—
8
—
—
72
—
7
—
—
—
—
—
55
—
40
_
—
664
46
8
360 30
—
102122,—
|
5517
—
51821! —
97120
—
19
—
-
204136
_
246 36
9|
4,198,13i 8
60
36
_
1
263’l2
167
9
.
5,186
43
4
.
_
_
_
_
_
_
—
—
139
_
83
—
_
124 24
—
332
—
1
2,751 11
11
_____
_
_
_
___
_
_
—
—
_
—
—
—
—
145
_
68
_
—
2,235
19
4
_
_
_
_
_
_
_
_
-
—
—
_
—
—
165
—
—
180
—
2,575
28
10
_
_
_
_
_
.
—
—
163
—
118
142
—
1 1,886
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
220
—
682
—
|
3,221
53
1
—
1 —
—
! -
—
—
—
—
1
1-
—
362j36| —
|
83
j —
1-
| 1,035|56| —
1 1,571
_
9|
15,837) 12
i 6
60
i
j
1
171 —
11
u
1-
88
1 ■
8
—
35
—
j -
1
43
j
j
52
!
653
41
1
4
50
!-
|
! 8
32
! s
_
1
43
32
4
—
—
1
6
1
1 17
16
11
1
15
!-
|
208^) 40) —
215
!-
j
|
35
1
|40
—
17
j
44
j
268
36
j
71
32
!—
1
43
_ 64
|24
!-
1
|
172
!-
!-
2,038
i 44
1
1-
71
12
_
1
20
28
11
42
_
103
34
9
24
4
24
41
sj—
26
15
6
446
6
9
230
38
16
19
8
287
24
77
24
46
24
69
36,—
186
2,198
12
—
14
4
4
—
2
20
_
20
24
2
_____
11
10
—
!
12
Il6
215
17
1 9
315112 J ■
631 —
33122 j -
4111341—
89 —
62 J -
1201441 — |
224)31) 6j 2,859j56| 6
llospitals-Hemman. Frälse.
Norra och Södra Vedbo Härader
Dito Krono och Skatte.
Tveta, Vista och Mo Härader .
Kyrko- Hemman. Skatte.
Östbo Härad
Skattlag da bebyggda Torp, Utjordar med flere Lägenheter utan mantal, hilka ej under något hemmans ränta är o
inbegripne. Frälse.
Norra och Södra Vedbo Härader....... .
.
.
;........
Östbo Härad..........................
Vestbo d:o ...................... •
•
•
S:a
Dito Skatte.
Tveta, Vista och Mo Härader....................
Norra och Södra Vedbo d:o ....................
Östra Härad .
............. ........ .
.
Östbo d:o ..........................
Vestbo d:o ..........................
si
Dito Krono.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Vestbo Härad......
S:a
Dito obebyggda.
Tveta, Vista och Mo Härader...................- .
Norra och Södra Vedbo d:o ....................
Östra Härad...........................
Vestra d:o...........................
Östbo d:o...........................
Vestbo d:o..........-c» ..........HNl. mMHIMm.
S:a
O skattlag da bebyggda Dito, deraf Ryttare- och Soldattorp 2,130 st.
Tveta, Vista och Mo Härader .....................
Norra och Södra Vedbo d:o .....................
Östra Härad........ ..................
Vestra d:o...........................
/
Östbo d:o .
........................
Vestbo d:o....................... •
•
S:a
Backstugor.
Tveta, Vista och Mo Härader .
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad.......
Vestra d:o.......
Östbo d:o.......
Vestbo d:o.......
Bebyggde Lägenheter, af söndrade från hemman på viss tid eller lifstid.
Norra och Södra Vedbo Härader .
.................
Östra Härad..........................
Vestra d:o ..........................
Östbo d:o ..........................
Vestbo d:o ..........................
s7
Skattlagda Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, hilka ej under något hemmans ränta äro inbegripne.
Tveta, Vista och Mo Härader .
...................
Östra Härad...................... •
•
S:a
Tullmjölqv ar n ar med 570 par stenar.
Tveta, Vista och Mo Härader .
.......i...........
Norra och Södra Vedbo d:o .
.................
Östra Härad..........................
Vestra d:o ..........................
Östbo d:o ...........................
Vestbo d:o ..........................
si
O
Hemmantal.
o n
O “J
~ CD
Utsäde af
Medelafkastning'
sedan utsädet är afdrnget.
3 T?
Förmedlac
0
©:
1
CD
CL
as
fis: CD
II
g 5
as -
f <
CD
Hvete.
SS
C53
era
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
I
—t
CD
Potates.
Hvete.
1
w
PSO
era
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Ärter.
Potates.
<-
S*
pr
St.
St.
St,
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r
T:r.
1
3
1
—
__
3
—
3
1
—
5
—
18
—
9
4
—
50
1
i
_
4
1
1
9
1
, 1
l i
5
—
12
■ 1
3
23
3
1
1
25
1
1
3
8
1
2
n
1
1
2
1
n 1
4
2] !
- j
6
27
27
7
54
54
162
28
162
1
1
324
, -
_
5
—
H
1]
4
10
—
—
10
—
6.1
4
25
—
—
60
--
—
2
—
—
—
—
—
—
" "
*■
_
_
34
-*
28] I
4 1
8]
64
—
—
64
—
168]
32
187
-
-
384
4
2
7
1
24
4
1
9
1
8
21
3
60
10
3
45
14
__
14
3
28
—
—
28
■—
84
12
84
—
—
168
21
__
12
8
24
—
1
20
—
72
32
96
—
' 6
120
-
_
9
--
2 V
18
—
—
18
—
11
7
45
—
—
108
__
_
—
—
—
—
—
—
—
1
50
2
35]
14]
94
4
2
75
8
188
54
285
10
8
441
i
12
1
1
_
21
.
<2]
7.
_
__
—
6
2
24
—
—
24*
—
36
8
72
—
—
144
—
_
2
—
—•
—
—•
—
—
—
■
‘ * (
' '
1
1
—
.
15
---
6
2
25
—
—
24]
—
56 |
8 I
74]
—
—
146]
218
_
.
_
___
—
■—
—
—
—
—
—
-
._.
523
—-
—
—
—
—
—
—
-
“-
- -
—
—
_
_
76
--
—
—
—
—
-—
—
—
—
'
—
--
1 1
_
—
85
—
—
—
—
—
—
—
—
---
““
—
—
—
_
—
37
—
—
—
—
—
—•
—
—
---
'
'
"
, -
—
3 i»
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
774
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
848
22
420
.
125
66
_
1,050
_
625
1,441
___
360
90
720
360
—
1,441
—
2,160
360
2,160
1,440
—
8,646
.
300
__.
125
60
500
—
—•
500
—
623
180
2,000
—
—
3,000
___
980
167
43
1,152
140
—
881
—
823
150
3,408
290
—
5,205
-
1,087
___
264
264
1,585
—
—
1,585
—
1,320
792
3,962
—
—
9,510
—
—
1.539
—
380
580
1,600
—
—
1,600
—■
1,140
1,140
4,800
—
—
9,600
—
■-
'6,305
—-
1,318
837
5,977
500
—•
6,132
—
6,134
2,622
17,380
1,730
-
56,586
280
,
48
_
_
_
240
—
■-
1,473
—
■___
—
—
—
—
757
—
—
—
—
—
—
4,422
_
__
700
—„
—
—
—
—
—,
—
—-
—
—
—
—
—
—
-
_____
990
___
_
___.
30
—
—
531
-■
—
—
100
—
—
3,205
—
■-
525
—
—
—•
—
—
262
—
—
—
—
—
—
4,572
—
—
592
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
%
—
—
—
4,506
—-
—
—
30
—
-
| 1,598
—
—
100
—
—
9,439
110
55
14
110
55
_____
220
1
330
56
1
330
220
1,320
_
_
5
___
3
3
10
—
—
10
—
18
12
40
—
—
70
_
—
51
21
2
238
—
—
160
—■
94
4
410
—
—
720
_
—
166
__
41
41
252
_
—
332
—•
205
123
830
—
—
1,992
—
—
273
—
60
60
540
—
—
540
—
180
180
1,620
—
—
3,728
—
_
605
---
180
120
|
1,230
|
55
-
1,262
—
827
575
5,230
220
1 ~
|
7,850
3
_
_
_
_
_
__
_
_
.
! _
—
i
—
—
5
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
---
— | —
—
—•
1 -
1
—
—
1
—
—
1
—
58
.
_
.
-
_
_
-
_
_
__
—
—
—
-
60
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
'
—
—
52
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
■-
—
•-
56
----
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
57
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
72
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
335
__ | —
1
— |
1 -
| —
—
1
1
i
—
—
1
Berättelse öfver Jönköpings lön för åren 1843—1847.
III.
Underhållna Kreatu r.
C“]
"C
in
pr
Bevillning.
1
1
1
C
]
a
dq
Efter
Bevillningsförordningen.
1
K
gs:
O
>*!
as
*
O
era
er
o
aso
Cfi
O
CD
in
2:dra
Artikeln.
Bränvinsbrännings-
Jordeboks- och Hem-
Krön
as
75
pr
as
a
du
i:sta
Art.
3:dje Art.
Summa.
afgift.
mantals-Kaina.
i*
§ 2 -
-§ 8.
§ 19-
§ 37-
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
It:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
(rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
Sk.:
rst.
B:dr
1
2
4
2
5
2
—
888
—
—
2
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
4
—
—
1
—
—
ä
—
—
t»l
6
1
A
1
4
10
4
20
4,
—
4,600
1
—
4
12
_
-
_
9
9
7
__
_
13
21
7
42
1
14
isj
7
49
38
l
H
—
i
[
l{
1
2>|
2
3
1
- —
951
-]
—
_
24
_
_
9
—
_
_
33
_
j
1
33
—
6
_
27
54
i
27
110
27
9,000
__j
27
20
47
12
59
!
h
—
—
10
10
20
5
—
1,155
—
—
3
—
—
—
-|
--
5
—
—
—
_
_
6
—
—
_
_
6
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
480
—
—
4!
—
—
—
5
12
—
—
—
6
12
—
4
42
—
11
6
—
—
—
27
- 1
641
57]
130
32
—
10,635
—
—
31
-I
—
—
—
28|12
—
— |
-
—
59
12
—
16|42
76
6
—
- 1
—
—
(
4
18
1
18
10
28
10
__
7,450
.
—
16
12
1
15
27
2
1
J
51
59
2
]
51
39
O
,o!
1
24
6
14
—
28
14
56
14
—
4,600
—
—
14
_
—
—
—
—
10
—
—
__
_
—
24
_
_
8
_
_
32
__
_
441
—
—
—
6
24
20
50
20
—
6,727
—
—
--
—
—
_
—
—
17
6
8
—
_:
_ j
17
6
8
.
_
17
6
8
20l
—
—
—
18
18
36
9
—
1,165
—
—
5
—
—
_
—
—
2
—
—
_
7
—
—
____
_
_
7
_
—
5
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
670
—
—
—
36
—
—
—
—
5
12
—
—
— i
4
1
—
1
24
—
5
24
—
*1
20
3
18
24
88
62
170
53]
—
20,612
—
—
36|
-1
—
—
-1
— |
47|45|
10
1
-1
H
83)45 10
9 24
93 J 21
10
8i|
44)
9I
4
2
1
_
75
__
__
1
24
1
7
2
_
31
2
51
2
3
24|
I
i
12
—
12
12
48
12
—
3,400
—
—
11
—
—
—
—
—
8
_1
—
—
_
_
19
—
—
5
_
_
24
-
_
36
—
—
0
—
—
—
—
—
--
—
400
—
—
—
18 j
—
'-
—
—
1
24
—
—
—
—
1
42
—
2
12
—
4
6
—
<5I
—
4
—
12
—
12
12
50
13
—
3,875|
—
—
11|42J
—
- |
—
—
9|3i |
2
— |
-1
-1
21
25]
O
7 j
12
28 57
2
45)24
5 j
2
_
_
_
_
--
13,650
—
_
_
_____
i
j
!
27
14
4
27
14
4
27
u
4
162
23
9
—
—
—
—
—
—
—
2,250
—
—
—
—
—
—
—
—
4
24
—
—
—
—
4
24
—
_
—
—
4
24
—
180
—
—
—
—
--
--
■—•
—
—
—
15,900
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
___
_
_
.
-
_
_
_
520
—
4
—
—
•—
—
—
—•
—
2,301
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
---
—
—
—
__
_
—
_
_
—
—
—
—
321
1
—
6
--
—
—
—
—
—
—
5,680
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
_
_
6
_
_
_
_
_
6
_
_
46
—
1
—
—
—
—
•—
—
—
7,981
—
—
—
—
—
—
—
12
12
—
—
—
—
12
42
—
—
—
12
12
—
81
4
—
—
—
-
—
-
-
—
—
47,762
-
—
—
—
—
-
—
50|
«i
4
-1
—
—
50
2
4
—
-
50
1 2
1,110 j 2 71
9i
1T
824
562
506
58
_
—
—
—
1
503 36
_
_
503
36
503
36
100
100
1,441
1,441
2,882
900
—
—
—
—
600
—
—
—
—■
10
—•
—
—
—
—
610
_
_
_i
—
—
610
—
—
—
—
—-
—
25
—
550
1,000
1,500
500
—
—
—
—
500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
—
—
—
_
500
—
-
—
—
—
45
56
1,035
442
1,270
515
50
—
—
—
452
12
—
—
—
29
—
—
—■
—
461
12
—
—
—
461
12
~
--
—
—
-
56
_
1,057
1,057
1,500
500
—
—
—
—
552
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
552
_
_
—
—
552
---
—
—_
_
—
—
1,540
3,078
3,078
1,539
5,078
—
—
—
240
—
—
—
—
2
24
—
—
—
—
242
24
—
—
—
—
242
24
—
—
■—
224
8 56
6,447
7,580
9,736
3,812
3,128
—
—
—
2,828
—
—
-
-1-
41
24
—
—
—
-
2,8 69
24
—
—
—
—
2,869
24
—
—
—
1
_
__.
_
_
_
116
12
_
51
16
167
28
167
28
_
—
--
—
200
—■
—
—
220
—
—
—
—
156
—
—
—
—
576
—
_
_
—
376
_
_
--
-
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
150
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
150
—
_
—
—
_
150
_
—
.
_
—
—
—
---
—
—
—
—
—
—
110
12
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
114
12
—
—
—
_
114
12
_
j ._
____
—
—
--
—
—
50
—
—
—
—
79
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—
—
104
—
—
—
_
_
104
_
_
_
1
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
197
12
—
—
28
24
—
—
—
—
225
56
—
—
—
225
|36
—
—
| —
—
! —
— | —
1 -
—
-
|
250
—
—
—
_
872)36
1-
—
—
-
264(40
—
-
1-
1,137)08
—
—
-
-
1,137)28) —
—
I-
I-
i -
25
26
110
110
220
1
55
28,200
—
—
100
_
i
60
160
_
160
1
_
.
5
10
10
5
—
1,600
—
—
5
—
—
—
—
—
3
9
7
—
—
—
8
9
7
_
_
8
9
7
_
58
80
35
Ilo
8
—
13,500
—
—
40
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
50
_
_
_
.__
_
50
_
_
_
2
20
.
332
332
664
166
—
22,182
—
—
110
—
—
—
—
—
44
--
—
—
_
)
154
_
_
.
_
_
154
_
_
_
—
—
273
340|
816
275
816
43,880
I —
—
227
18
—
—
—
—
88
12
—
—
—
| —
315
50
—
21
20
7
357
2
7
—
—
_
—
45
64
800
1,027
| 1,820
507
[ 816
109,162
1-
j -
482)18
—
—
1—
i-
205|21
1 7
—
1-
K
687139
7
21
20
7
709:12
0
—
1-
i-
*
1 -
.
1
1 -
|
175
i
1-
—
___
___
_
-
1
1 -
L
10
16
lio
|
16 10
11
1
111
i.
—
—
—
—
1
10
1-
‘
—
—
—
—
-
l*i
6
—
—
—
31
1 6
—
—
1-
t
51
6
1-
__
l
__
— 1 — 1 —
1 -
1 “
—
185 j —
1-
—
1-
H
—
I —
I-
1
H
1 ^
| —
1
1-
4
—
—
—
1 1
—
4
11
11
9
1
____,
_
—
44,250
|
—
22
12
146
24
i
168
36
!68
36
—
—
—
--
—
—
—
69,000
—
i
—
34
—
—
250
—
284
_
—
—
—
284
80
_
_
_
.
—
—
—
—
—
37,760
! —
—
63
—
—
—
75
24
11
—
_
158
24
11
_
_
—
138
24
11
.
_
§2
i
__
_
---
J -
—
—
35,200
!_
—
25
121
—
146
_
_
_
_
14f
1
_
_
_
---
,
—
—
29,3Bc
i —
—
14
—
—
132
146
_
_
146 —
—
—
—
—
—
—
19,000
1-
—
5
—
—
38
—
—
43
—
, —
43
|
—
—
—
1
—
| —
I_
•—
—
—
1. ~
234,573
H
163|12
I""
—
1-
1-
763
| —
|11
1-
) —
926
112
[11
—
1
926
\n
11
80
| —
1-
24-
är afdraget.
Underhållna Kreatur.
C3
“C
C/2
pr
Si
V
B e v i 11
n i n g.
13
1
1
s
=
oq
Efter
Bevillningsförordningen.
Oi
3
Q.
o
fia
as:
C/>
O
X
a
w
O
er
o
aso
cn
o
C/2
2:dra
Artikeln.
Bränvinsbrännings-
Sumna.
Jordeboks- och Hem-
as:
—i
?
£
?
o.
l:sta
Art.
3:dje Art.
Summa.
afgift.
mantals-Känta.
§ 2 -
-S 8-
§ 19-
§ 37-
T:r.
T:r
T:r.
st.
St.
St.
st.
St.
St.
St.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
[rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
^ i
—
50
1
2
4
2
5
2
—
888
—
—
2
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
4
—
—
1
_
—
5
—
—
15
6
!
3 |
1
1
25
1
4
4
10
4
20
4
—
4,600
—
4
12
_
_
9
9
7
_
_
13
21
7
42
1
14 15
7
49
38
ii!
2‘
- j
6
1
*1
1
2
2
A
1
—
95
—
—
_
24
_
_
-
9
_
_
_
33
_
_
1
53
--
1
e|
_
1
324
27
54
/
27
110
27
9,000
27
‘
20
47
12
59
—
—
60
—
—
101
10
20
5
—
1,155
—
—
3
--
—
--
—
—
5
—
_
—
_
_
6
—
—
_
6
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
480
—
—
*!
—
—
—
—
—
5
12
—
—
—
6
12
4
42
—
11
6
—
—
—
—
-
—
384
271
— |
641
37
130
32
—
10,635
—
—
31
-I
—
— !'—
—
28 12
—
-
-
59
12
-
16|42
-
76
6
—
—
—
—i
10
3
45
4
18
1
18
10
28
10
_
7,450
_
—
16
12
i
15
27
2
51
39
2
1
31
39
2
1
10 24
6
—
—
168
14
—
28
14
56
14
—
4,600
—
—
14
-.
—
—
—
—
10
--
_
—
—
—
24
—
•-
8
__
__
32
—
—
44
_
_
—
' 5
120
—
6
24
20
50
20
—
G,727
—
—
--
—
—
_
—
—
17
6
8
—
—
_
17
6
8
__
___ '
__
17
6
8
20
_
_
—
—
108
—
—
18
18
36
9
—
1,165
—
—
5
—
—
_
—
■-
2
—
—
__
—
7
—
--
_
. 1
_
7
—
—
5
_
_
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
670
—
—
—
36
—
—
—
—
3
12
— 1
—
—
—
4
—
1
24
—■
3
24
—
3
20
3
10
8
441
18
24
88
62
170
53
—
20,612
—
—
36 j
—
—
— |
-1
— |
47145110
—
—1
— |
83 45)10
9124 j
-1
93 21
10
84
44
9I
, 1
QI
_
_
2
1
-
75
_
_
24
1
7
2
31
2
51
2
5
24
1
—
—
144
12
—
12
12
48
12
—
3,400
—
—
11
—
—
—
—
—
8
—
—
—
_
19
_
_
5
_
__
24
__.
—
36
_
—
—
~ 1
—
—
—
—
—
—
---
■—
400
—
—
—
18
—
y
—
—
1
241
—
—
—
—
1
42
—
2
12
■—■
4
6
—
6
—
4
- i
-
146^
12
—
12
12
50
15
—
3,875
—
—
111
421
— |
-1
— |
91311
2
—
—
-1
21)25)
2
7 j12
—
28,37
2
45 24
51
-
_
__
__
—
—
15,650
—
_
_
_
27
14
4
27
14
4
27
14
4
162
25
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,250
—
—
—
—
—
—
—
—
4
24
—
—
—
—
4
24
—
—
—
4
24
—
180
_
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15,900
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
_.
—
—
—
—
320
__
__
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—■
2,501
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
_
—
--
—
—
321
--
_
—
—
—
—.
—
—
•—
—
—
—
5,680
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—■
—
—
—
_
6
_
_
_
_
—
6
-
_
46
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7,981
—■
—
—
—
—
—
—
12
12
—-
—
—
—
12
42
—
—
—
—
12
12
—
81
4
—
-
-
—
-
-
-
—
—
-
—
47,762
—
—
~ 1
—
—
—
—
50
2
4
-1
—
-1
50
2
4
—
-
-
50
2
4
1,110)27
9
625
824
562
506
58
_
_
—
—
1
503 36
.
__
J
i
j
!
503
36
503
36
■' 1
1,440
_
8,646
100
100
1,441
1,441
2,882
900
—
—
—
—
600
—
—
—
10
■—-
—
•-
—
—
610
—
—
-,
—
—
610
—
--
--
—
-_
_
3,000
25
_
550
1,000
1,500
500
—
—•
—
—
500
—
—
—
—
--
—
—-
—
—
—
—
500
—
—
—
—
--
500
—
---
__
--
_
290
-
5,205
43
56
1,035
442
1,270
315
50
—
—
—
432
12
—
—
—
—
29
—
—
■-
—
—
461
12
—
—
—
461
12
--.
--
—
—
_
_
9,510
56
_
1.057
1,057
1,500
500
—
—
—
—
552
__
—
—
—
—
—
—
—
--
_
--
552
—
—
_
,
552
—
—
—
—
—
9,600
—
—
1,540
3,078
3,078
1,539
3,078
—
—
—
240
—
—
—
—
—
2
24
—
—
—
—
242
24
—
—
—
—
242
24
•—
—
—
—
1,730
—
56,586
224
156
6,447
o
00
•JS
I>
9,736
5,812
3,128
—
—
2,828
—
—
—
—
41)24
—
—
—
2,869)24
—
—
-
2,869 24
—
—
—
—
240
_
----
—
—
—
116
12
_
51
16
_
167
28
'
167
28
i
_
4,422
_
_
--
—
200
—
—
—
—
220
—
—
—
—
—
156
—
—
—
—
376
_
_
—
—
376
_
--
_
_
_
_
—
--
—
—
—
—
—
—
150
—
—
—
—
—
—
---
—
—
—
—
150
_
_
—
—
150
_
—
—
_
_
3,205
—
—
—
--
—
—
—
—
o-
—
110
12
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
114
12
—
—
—
114
12
_
—
—
—
___
-
1,572
—
—
--
-—
—
50
—
—
—
—
79
—
—
—
—
—
25
—-
—
—
—
—
104
—
—
—
—
—
104
_
_
—
—
--
—
\ 1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
197
12
—
—
—
—
28
24
—
—
—
—
225
56
—
—
—
—
225
36
—
—
—
—
—
—
9,439
— j —
-
—
-
250
—
—
-
_
872
36
I-
—
—
K
|
264140
—
—
—
—
1.137)28
—
-
—
1,137)28
1-
—
—
220
1,320
25
26
110
!
110
220
1
55
—
28,200
—
—
100
-,
1
_
i
_
1
60
_
160
160
_
70
_
5
10
10
5
—
1,600
—
—
5
—
—
—
—
—
3
9
7
—
—
—
8
9
7
—
—
—
8
9
7
720
_
58
80
35
110
8
—
13,500
—
—
40
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
50
_
_
--
—
-.
50
1,992
20
332
332
664
166
—
22,182
—
—
110
—
—
—
—
—
44
---
—
—
—
—
154
__
_
.-
—
—
154
—
3,728
—
—
273
540
816
273
816
45,880
K-
—
227
18
—
—
—
—
88
12
—
—
—
|—■
315
30
—
21
20
7
337
2
7
—
—
-1
220
1 -
|
7,830
45
64
800
1,027
! 1,820
507
816
109,162
I-
j —
482 [18
—
—
|—
i-
|
205|21| 7
—
—
—|
687)39
7
2 S120
7
709112
2
-
-
— |
_
-
,
I
_
175
1
1-
1
—
—
—
_
i
1-
j -
i
1 -
116
10
16
10
16
10
11
11
9
—
—
—
—
—
10
l —
■
—
—
—
—
1 —
1 -
1 -
j31
6
—
—
—
—
31
6
—
| —
1-
i
'
31
6
—
i-
’
—
1 -
—
—
—
—
—
1 -
I
\ -
185
1 -
1-
—
1-
1-
—
| —
1-
1
I"
1 4
—
1—
1-
1 1
—
4
—
—
—
1
l-l 4
11
11
9
1
_
—
44,250
|
!—
22
12
_
_
_
146
24
]
168
36
168
36
_
-
_
—
—
—
—
69,000
i
—
34
—
—
250
—
284
_
_
_
_
284
80
-
_
—
—
—
—
—
37,760
! —
i
—
63
—
—
—
—
75
24
11
—
138
24
11
_
__
_
138
24
11
_
_
,
_
_
—
—
—
—
35,200
, —
25
—
—
—
121
—
146
—
__
_
_
146
_
_
—
{
—.
—
29,363
—
14
—
—
—
132
146
—
—
_
_
146
—
—
—
—
—
—
—
1 —
! ______
19,000
-
5
—
—
—
—
38
—
—
45
—
—
431 —
—
—
—
—
| —
—
1
—
1 -
L
1 -
i —
1 -
—
234,573
i- -
163|12
—
—
1-
—
763
—
111
1-
1-
926
112)11
1 —
—'I —
926|rj|il
80
—
I-i
Sta
t s
It
Ständiga-Räntor.
Kronotionde.
Afrad.
Mantalspenningar.
Gerningsören.
Tionde och Räntor
af Bruk och Bergverk
samt andra
Yerk och Inrättningar.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk. rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
13 j 4
36 —
2 —
— |
—
24
54
8
S
24
23 —
3
28
67124
281— —I —i
— i 28
13: 1
30
6
8{ —
2 32
1122 2
12--
4 20, 3
16
12
24
4
1 —
28 —
46145! II
27 42
5)
33,2-é
1281 —
—
113
26 —
—
18
10
I
,24
10
— 24
141 —
26 31I 71
10 —i —
Hl— — —i —
— 1141
40
60
12
14
37
11
70 —
3 15
7
Il£|l4| — |
117j271 3|
— | —j —| — | — |
513
580
250
460
477
220
15
9
16
2,502 —j— 24 16 —
92
195
75
76
65
225
12
24
— I
728 561 — 1 4i — I
20
I
90
1
28
58 —
2191
12 — —
20 12 6
'I
20 i
— I—I —I
3961121— —
201121 61
- u_
I
220
19
■ 4
231 14
340
346
539
301
569
19
4
19
30
31
20
12
24
243|-—I — I 2,126 39 2
112124! — I — —
i - d r a g?.
Arrendemedel.
Kostnad för Rustning
och Rotering.
Klereci-Statens underhåll.
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgifter,
onera och allmänna
besvär.
Summa Statsbidrag.
Summa.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobetjenings.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
5
15
6
—
—
—
11
—
—
13
—
2
8
—
1
4
—
16
32
—
2
10
—
1
16
—
2
5
16
48
21
6
67
31
8
—
—
_
1
30 25
6
15
—
—
4
16
—
2
24
_
21
40
—
2
—
—
6
_
■
8
52
_
3
25
156
23
9
10
24
—
—
—
4
—
2
—
—
—
26
—
—
17
2
43
—
1
24
30
-
4
-
_
1
_
__ '
22
10
-
77
52
_
50
8
16
4
.
8
62
24
250
24
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
—
—
—
—
—
—
40
3
—
—
--
—
—
—
—
7
—
-
27
40
_5
8
4
—
—
—
—
2
19
2
—•
1
12
22
41
2
96
4
—
-
—
—
54|19
2
50 40
—
8
16
—
4
8
—
63
16
—
3
-
—
—
—
—
—
—
8
12
—
301
9
2
38
1
35
9
66
32
_
5
42
143
4
11
98
—
—
—
—
—
26
—
30
—
5
—
2
24
—
37
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
193
24
—
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
43
6
8
17
—
—
—
—
—
—
—
1
24
—
—
—
—
—
—
1
24
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
44
24
14
4
6
—
—
—
2
19
2
—
22
35
8
193
40
3
66)52
-
28
39
2
31
2 4
—
5
—
2
24
—
39
—
—-
6
-
-
—
—
—
—
19|30
—
446,47
3
4
15
2
_
-
_
_
J
10
5
6
4
82
—
—
—
—
—
—
—
15
—
2
24
4
12
—
18
36
—
—
—
—
—
_I
—
—
—
124
38
7
8
3 0
—
—
—
2
39
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
18
—
14
4'
—
93,22
—
—
—
2
19
2
15
—
2124
—
1
12
—
18)56
—
-
-
--
~ 1
-1
-1
— J
—i
-1
—-
28
-1
143)
46)
4
199
0£ A
35
3
—
227
ok r.
1
7
360
14
Ät» i
360 14
—
390
15
9
—
390
tv J
15
9
OD
83
4
—
-.
--
--
6
1
—
~
--
/ 1
99
16
1
1,346
21
1-
—
—
—
6
—
4
—
—
-
-
-
-
-
-
-
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,402
23
5
515
206
12
1,225
580
--
_
--
__
—
—
—
—
180
—
—
—
—
—■
—
180
—
—
■-
—
—
—
—
—
—
_
—
1,570
—
265 16
—
_
__
—
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
765
16
—
460
—
_
_
_
_i
_
_
350
—
—
—
--
—
—
—
—
150
—
—
•-
—
—
—
—
—
—
—
—
260
—
—
1,331
12
—
486
—
—
_.
_
_
_
_
159
—
—
—
—
—
—
—
—
159
—
—
661
—
—
—
—
—
—
—
1,550
—
3,408
220
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—•
—
—
—
_
_
500
12
762
36
2,526,16
_
—
—
-
_
489 —j —
—
—•
—
489
_
—■
661
—
—
—
—
—
—,
2,516
24
—
8,862|16
—
92
12
_
28
15
288
7
_
195
—
—
,
_
_
_
120
—
—
—
—
—
—
120
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
691
—
75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
225
76
—
—
_
_
_
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
=—
—
—
—-
■-
—
—
—
—
—
—
32
—
—
222
12
69
—
—
_
_
__
_
_
22
—
—
—
—
—
—
22
—
—
16
—
—
1
1
—
—
—
71
—
—
282
225
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
187124
—
638
36
732)36
—
—
-
—
—
—
142
—
- -
-
-
-
-
442
-
—
16
—
—
—
—
—
-
-
31939
|-
|
2,347
1 7
—
90
30
-
30
_
280
!
_
1
12
—
_
_
_
—
_
_
--
_
—
—
—
—
—
—
—
—
-s
—
—
«-
—
—
--
—
—
—
_
9
21
7
48
—
—
_
_
_
■
_
_
105
—
_
—
—
—
—
—
—
105
—
—
-—
_
—
—
—
—
—
—
34
—
237
—
—
58
—
—
_
_
_
___
_
_
28
—
_
—
—
—
—
—
—
28
—
—
104
—
—
—
—
—
—
—
—
246
—
—
590
—
_
239
! 2
6
—
206
18
—
782
53
4
436|24
6
—
—
—
-
-
-
163
—
—
—
—
_
i —
—
—
163 i —
—
104
—
—
-
—
—
-
486 18
—
1,899
6
8
11
11
9
g;::
I
1-
1
_
_
[
!_
11
J 28
7
—
““
—•
—
—
-
—
_
—
_
—
—
—
—
—
■—
—
1__
j
j-
—
\
1-
!—
1_
131
1 9
11
11
9
—
| —
1-
1-
12
12
1 1
250
14
6
i
1 —
_
5
50
1
!
424 32
6
450
_
_
_
.
_
_.
_
_
_
_
_
_
—
_
■-
—
—
—
—
—
—
734 —
—
597
43
4
_.
_
_
__
_
_
_
_
_
.
_
—
—
—
—
—
•-
—
—
—
—
736 20
3
578
_
_
__
__
_
_
_
_
43
_
_
_
_
_
_
_
—
43
_
_
—
—
—
—
20
—
787
1_
33 7
_
__
_.
_
_
_
_
_
_,
_
,
_
1_
-
_
_
3
—
—
13
—
479
—
i
369
5
| 4
—
4
12
_
4i6 17
I 4
2,562
15
1 2
—
—
—
i
—■
43
)—
1 —
—
1 —
1 —
I —
|
i
1
43
1 —
! —
3
1 —
| —
| —
| —
| —
1 —
1 —
|
42|42
1—
|
5,577 22
1 1
T ull-sågqvarnar, grofbladiga.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad ......
Vestra d:o .
.
. *.
.
Östbo d:o......
Vestbo d:o.....
Husbehof s-så g q varnar.
Norra och Södra Vedbo Härader
Vestra Härad......
Östbo d:o ......
Vestbo d:o ......
H usbehofs-mjö/q varnar.
St ampar.
Stångjernsverk.
Norra och Södra Vedbo Härader
Vestra Härad .....
Östbo d:o
Vestbo d:o ......
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o .
., .
■
. -
Vestbo d:o
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Vestra Härad.....
Östbo
d:o .....
Vestbo
d:o .....
Tveta, Vista och Mo Härader
Tveta, Vista och Mo Härader .
Norra och Södra Vedbo d:o
Vestra Härad......
Östbo d:o ......
J ernmanuf aktur verk af särskilda slag.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad .
Vestra d:o......
Östbo d:o......
Vestbo d:o......
Ämneshammare.
Masugnar.
Pappersbruk.
Tegelbruk.
Oljeslagerier.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad.....
Vestra d:o ......
Östbo d:o
Vestbo d:o ......
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad .....
Östbo d:o ......
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o .......
S:a
S:a
S:a
S:a
S:a
S:a
S:a
S:a
S:a
S:a
Hemmantal.
ö
O fD
O -J
>-4 t"1
3
— aq
Utsäde af
'
Medelafkastning
sedan utsädet är afdragef.
Underhållna Kreatur.
i
Förmedladt.
Oförmedladt.
a
2. C»
a CO
CK) -1
OJ -
v <1
CO
“S
p*r
Hvete.
i
ra
Os®
Cfq
Korn.
Ha (ra.
Blandsäd.
Ärter.
Potates.
Hvete.
33
Ofq
Korn.
Hafra.
1
Blandsäd.
Arter.
i:...........
Potates.
Hästar.
o
£5
H
O
“1
Ungboskap.
s
Svin.
Getter.
St.
St.
St.
T:r.
T:r.
T:r-
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
—
—
38
38
31
35
—
—
—
—
—
—
—
—
1 1 1
____
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
68
—
—
_
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
245
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
8
9
14
—
—
—
—
—
—
1111
—
II II
1
—
—
—
MM
till
—
—
—
—
—
— 1 —
43
—
—
—.
|
.—
_
_
—
—
— —
-
1 ~
-
—
—
— 1
—1
— 1 — 1 —
—
19
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
78
38
—
■-
—
—
—
—
1 1
—
—
--
_
_
z
IM
—
—
—
—
—
—
—
—
—
155
’
_
—
—
—
—
—
— —
—
—
—
—
-
-
—
j
—
' 4
3
5
1
2
3
—
—
j
—
II II M
—
—
—
—
—
1 "
—
-
__
—
—
—
— 1 —
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
— —
— | — —
—
—
—
4
2
2
—
*
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—-
—
1
—
—
—
—
—
--
—
—
—
-1
—
—
—
--
—
—
—
_,
_
—
—
16
—
—
—
—
-
—
-
—
— —
—
—
-
—
-
—
—
—
i
—
—
—
-
_
'
_
'
—
—
5
1
2
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
_
—.
—
—
—
—
—
_
—
15
-*
—
—
—
—
_
—
— 1 —
—
—
—
--,
__
—
—
—
—
11
7
2
5
7
1
~
= 1
—
—
—
—
—
1 1 1 II 1
—
—
_
—
1 II 1 II
—
II II 1 1
—
—
—
_
—
——
J
-
33
—
- I
- j
—
—
--
—
~ 1
-
—
—
- 1 -
-
—
- j
-- j
_
I
,
MIM
2
2
2
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
_
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
_
_
_
——
■
*
j
--
13
—
—
—
-
—
—
-
~
—
1 —
-
i
—
—
—
1 ~ 1 ~
1
—'
—
4
6
1
z
—
—
—
1 1 1
—
_
Z.
—
—
—
—
—
—
I
—
—
_
—
3
—
-
—
—
—
■-
—
—
—
•-
—
—
Z
-
_
__
z
— |
—■
14
~
-
—
—
—
—
—
- 1 - 1 -
1 _
1
— 1 —
—
- | -
.
i
i
—
3
3
7
1
—
_
—
—
-
—
—
—
1
—
i
1 ~
1
1
1 z
—
—
—
—
—
! -
_
-
i
1 __
- ! -
14
_ 1
1 -
—
1 -
I -
1 ~ 1
i
1
1 -
1 _
_
\
—■
R:dr
8,200
11,000
6,437
6,000
8,813
11,840
sk.
rst.
Bevillning.
52,290
1,000!
800
200
2,200
100
270
500
4,0701 — !
77,243
47,160
52,150
383,849
12,620
_i_
573,022| —)
j
8,450 —I
5,900
20,000
15,700
41,6001 —
19,025
8,140
900
10,093
26,526
15,500
80,184
4,625
2,000
1,200
1,600
1,700
10,500
21,625
1,825
9,000
500
2,700
14,0251
800
1,200
2,250
190
4,4401
Efter
Bevillningsförordningen.
Bränvinsbrännings-
afgift.
Summa.
Jordeboks- och Hem-
mantals-Ränta.
Krono
l:sta
4rt.
2:dra Artikeln.
3:dje Art.
Summa.
§ a -
•S 8.
§ 19-
§ 37.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
14
40
10
—
—
—
14
40
10
_
_
_
14
40
10
62
20
__
__
—
—
—
—
—
—
22
—
—
—
—
—
22
—
—
_
—
—
22
—
—
150
_
___
—
16
—
—
—
—
—
17
17
7
—
—
—
53
17
7
—
—
—
33
17
7
15
_
_
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
13
—
—
76
_
_
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
21
—
—
68
—
_
—
—
—
—
—
—
29
—
—
—
—
—
29
—
—
—
—
—
29
—
100
16
4
—
16
-
—
—
—
—
117
10
8
—
1—
—
133
10
5
_ j _
1-
133
10
471
56
4
—
—
—
2
—
—
—
—
2
-
—
|
2
-
—
—
-
J
—
—
—
-.
—
—
—
—
—
—
—
—
1
_
_
j
—
'
—
—1 —
—
—
—
2
— 1 —
—
M
2
—
- 1- —
2-
—
—
-
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
z
_
_
—
_
_
—
_
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—.
-
—
—
—
—
—
-
-1-
—
—
—
—
_
—
_
_
_
5
28
10
_
_
1
5
28
10
J
5
28
10
2
6
9
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
24
—
—
—
—
24
—
—
—
_
15
—
—
—
—
4
19
2
—
19
19
2
—
19
19
2
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—■
25
—
—
_
- ■
25
_
—
—
1 -
15
-
—
—
-
11
1
—
—
—
—
26
1
-
-
-
26
1
—
2
6
16
24
257
20
10
_
273
44
10
_
273 44
10
19
—
—
—
—
—
120
—
—
—
—
—
139
—
—
_
_
139
—
_
_
_
—
25
—
—
—
—
—
196
—
—
—
—
—
221
—
—
_
221
—
—
—
—
_
--
49
—
—
- .
—
—
868
—
—
—
—
,-
917
_
—
9i7
—
—
--
—
—
7
12
—
—
—
—
—
—-
_
—
■ 7
12
_
—
—
7
12
—
—
—
—
116|36
—
—
-
-
1,441
20
10
—
_
-
1,558
8
10
—
—
—
1,558
810
—
—
-
-
2
36
_
20
43
2
-r
_
23
31
2
j
-|
23
31
2
—
3
—
—
—
—
—
19
38
5
—
—
—
22
w
CO
5
—
22
38
5
—
3
_
_
——
_
60
z
Z
Z
63
63
_
_
3
—
--
—
—
35
—
—
—
—
38
—
_
—
—
_
38
—
_
—
9
—
—
-
114 J 381 5
1
-
123
38
3
—
—
-
125
38
5
—
| —
M
28
12
_
190
2
5
218
14
5
218
14
5
_
14
_
—
—
—
—
35
—ra
—
—
—
49
—
_
_
_
49
—
—
- -
_-
10
—
—
—
—
—
1
38
5
—
—
—
11
38
5
_
—
—
38
5
—
___
15
—
—
—
—
—
42
44
3
—
—
—
57
44
3
N
—
—
_
57
44
3
—
—
5
—
—
—
83
—
—
—
88
—
—
88
—
—
—
—
2
—
—
—
—1
— :
—
—
1
O
_
—
1
—
—
2
—
—
—
—
—
741121
—
~ 1
-1
352137
1
-1
-1
—
4271
ii
1
- 1
-1
-1
427 j
*1
1
-
—
12
12
46
12
]
J
58!
1
24
J
58
24
7
—
—
—
—
—
30
—
—
_
_
37
■—!
—
-.
—
—
37
—
—
_
_
_
__
8
—
—
—
—
—
2
19
2
—
—
—
10
19
2
—
—
—
10
19
o
,_
8
—
—
—
—
—
15
—
—
—
23
—
—
—
23
—
—
—
_
- ,.
_
1
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
17
_
—
—
17
—
—
_
_
9
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9 i 36
—
—
—
—
9 36
—
—
—
—
46
-
—
—
-
-
109|31
2
—
-
-
155
3 i
2
_
_
155
31
1 2
—
—
-1
—
36
8
31
2
9
19
2
_
9
19
2
3
—
—
—
—
—
26
—
—
1 ■_
—
—
29
—
_
_
—
29
—
___
_____
_
__
•-
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
—
—
—
__
1
—
—
_
_
—
1
—
—
—
—
—
13
—
■ —
—
—
—
14
—
—
—
14
—
—
—
—
4[36
—
—
—
—
48|51
2
—
—
-
53
19
2
-- |-
53
19
2
-
~
—
.
_
.7
2
28
10
—
—
—
.
28
10
'
—
T"
2^
28(
10
_
_
1
—
—
—
—
7
—
—
—
8
—
—
1
-
__
8!
i
—
.
—
---
—
7
—
—
—
—
24
-
11
24
—
_
-
11 241
—
—
—
—
—
—
1
—
—
--
-
-
-
-1
—:
—
—
—
8
_
—
_
14
4
10
—
—
—
22
4
lö
—
—
—
22
4
10
..
—
Iterdltelse öfver Jönköping* Län för åren 1843—18-17. IV.
Underhållna Kreatur.
I c I
T:r.
St,
St.
St.
St.
St.
St.
St.
s
B
il
Bevillning.
Efter Bevillningsförordningen.
l:sta Art.
2:dra Artikeln.
R:dr
sk.
8,200
_
11,000
—
6,437
—
6,000
—
8,813
—
11,840
—
§ S - § 8.
19 — a 37.
rst.
52,290 j —| —1
900
_
—
—-
100
—
—
1,000,
800
200
2,200
100
270
500
4,440 —',—
R:dr sk. rst. R:dr sk. rst. R.dr
16
16! — !—
_ I—|
15 —
4,070
-1
—
15
—
—
77,243
_
—
16
24
47,160
—
—
19
_
_
52,150
—
—
25
—
—
öBö, 84y
—
—
49
_
—
12,620
—
—
7
12
—
573,022
—
—
116|36
—
8,450
—
2
36
5,900
_
_
3^
20,000
Zj
z
3
—-
—
15,700
_
—
3
—
41,600
-
—
9
-
—
19,025
_
28
..
8,140
—
14
_
—
900
—
—
10
—
—
10,093
—
—
15
____
_
26,526
—
5
_
_
15,500
—
2
—
80,184
-
-
74 12
—
4,625
_
_
12
12
2,000
—
—
7
_
—
1,200
—
—
8
_
—
1,600
—
—
8
_
—
1,700
—
—
1
—
--
10,500
—
—
9
36
—
21,625
-
1-
46
—
1,825
_
36
9,000
—
—
3
500
—
—
-
2,700
—
—
1
—
—
14,025
-
4
36
-
800
-
1,200
—
1
—
2,250
—
—
7
—
190
—
—
—
1171101 5
— I—| —
2----
2 —I
28
24
19
25
10
Q,
11 il
5:dje Art.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
—
—
—
14
40
10
—
—
—
22
-•
—
—
—
—
33
17
7
—
—
—
13
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
29
—
—
—
—
133
10
8
-
2
_
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
-
-
2
_
_
_
—
—
—
—
—
—
"
_
-
-
—
-
—
5
28
10
._
_
—
—.
24
—
—
—
—
19
19
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—
—■
—
—
-
1-
26
1
—
Bränvinsbrännings
afgift.
Summa.
R:dr sk. rst. R:dr
133 101 5
21--
25 —
261 i
—
—
257
120
196
20
—
—
868
—
10--
—
-
-
1,441
20
10
.
—
20
43
2
_
_
19
CO
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
-.
—
—
—
35
—
—
-
-
114 38
8
_
_
_
190
2
5
—
—
—
35
—T-
—
—
—
-.
1
38
5
—
—
—
42
44
3
—
—
—
83
—
—
—
—
—
—
—
—
-
352137
*
46
12
—
—
—
30
—
—
—
—
—
2
19
2
—
—
—
15
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
109(31
2
”I
_
8
31
2
—
—
—
26
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
13
—
■—
—
_
-
48|31
2
_
-
2
28
10
- -
—
—
7
—
-
—
—
4
24
—
i
—
—
Z
I
_
i
14
1
4i*0
273
139
221
917
44
10
7; 12 —
273 j 44
139 —
221 —
917. — !
7,12.'
10
■-
-1
-1
1,558
8(10
- ,
j
23
31
2
_
_
22
38
5
—
-r-
—
—
—
—
—
—
—
63
—
—
—
—
38
—
—
-
-
123(38
3
_
_
_
218
14
5
—
—
—
49
—
—
—
—
—
11
38
5
—
—
—
57
44
3
—
—
88
_
—
—
—
2
—
_
—
_
-
427
1
1
_
_
58
24
—
—
37
—
—
—
—
—
10
19
2
—
23
17
—
—
—
—
9
36
—
-
155(31
2
_
_
9
19
i
2
—
—
—
29
—
—
—
—
—
1
—
-—
—
—
14
—
—
9,5581 8110
2
I
—
23131
22
63
38
38
123 58
5
218 14
49 —
11(38
57(44
88
2
427
1
1
24
19
58
37
10
23
17 —
9 36
1551511 2
1
19, 2
— I--53 191 2
10
I_!
11
241
22 4 flOj
—
221 4)10
2 — — —
531191 2 IT
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och Hem-
mantals-Ränta.
Kronotionde.
Afrad.
Mantalspenningar. !
1
Gerningsören.
Tionde och Räntor
af Bruk och Berg-  verk samt andra
Verk och Inrätt-  ningar.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk. j
rst.
Rdr
sk.
rst.
62
150
15
20
—
—
—
-—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—!
—
62
150
23
20
—
76
68
100
16
4
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
_
—
76
68
100
16
4
471156
4
•—
—
-
~ 1
—
- 8|
__ i
i
—
-1
—
—
-
-1
-1
479(36)
4
■ —
_
—
_,
—
—
III!
—
—
—
_
1 1 1 1
—
—
—
—
—
—
-
-
-
-
—
— | —
-
_
-
-
—
— j—
—
-
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
1 1 1 i
'
_
—
—
—
—,
_
—
—
-—
~
—
—
—
—
—
—
— | - |-
2
6
9
—
—■
_
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
6
9
—
—
—
—
_
'
z
—
—
7
24
—
Z
—
—
7
24
—
2
i 6
9
—
Z
-
—
—
7|24
—
—
—
9|30
1 8
_
—
1
■—
C
—
—
16
16
17
12
24
_
_
—
_
_
—
576
_
z
16
592
17
12
24
—
—
■
_
z
39
8
24
~~
_
-
—
1,462
—
_
1,501
8
24
—
-
_
-
-
_,
-I
—
—
—
97|
121
—
-1
—
2,038
-1
—
2,135
12
-
—
__
j
—
—!
2
12
_
|
—
2
12
—
—
—
—
z
—
—
—
—
2
12
—
z
—
—
—
—
2
12
—
_
_
—
3
3
_
—
—
—
—
876
—
3
879
—
—
—
-
-
-
-
—
—
8
12
-
—
876
_
—
884(12
—
—
_
.
34
36
_
_
_
_
34
36
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
_
_
—
12
—
—
—
—
—
-
i
—
5
8
4
2
36
_
Z
Z
_
—
_
_
_
5
8
4
2
36
—
1-
—
1
1-
—
66
24
1 _
—
i-
— 1 —
—
—
66|24
—
_
.
_
__
___
-
10
12
10
12
_
—
—
—
—
—
■—
—
—•
—
6
24
—
—
—
—
—
—
—
6
24
—
—
—
\
—
■—
—
—
—
4
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
4
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
■—
1
10
36
—
—
—
—
—
—
1
10
36
—
—
—
—
—
—
36(24
_
—
1-
—
1 -
1-
1-
|
36
24 j —
—
_
—
—
__
_
—
1111
1
2
36
36
_
—
—
—
z
1
2
_
__
36
36
—
^ j
—
—
—
—
—
-
-
-
4
24
-
— 1
—.
—
4|24
—
_
__
-
_
_
—
—
24
—
_
—
_
_
24
—,
—
3
24
z
“
—
—
3
24
.
_
—
_
_
_
4
_
_
_
—
_
4
_
Arrendemedei.
Klereci-Statens underhåll.
Kostnad för Rustning
ocb Rotering.
Pastorers.
Kapeilaners.
Kyrkobetjenings.
Summa.
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgifler,
oncra och allmänna
besvär.
Summa Statsbidrag.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
5
_
10 _
sk.
rst. H:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Rrdr
sk.
rst. R:dr
sk.
Rrdr
sk.
rst.
Rrdr
sk.
rst.
Rrdr
sk.
rst.
R:dr
16
10
i i
612j46j 9
I_l.
21— —
i i'
25
i_i —!
J l
i I
251—1—
'1 ;
39
! —! —!
66(27}-
35131 j 9
320 47 10
731
ÖSO
2,688j—
21)24
4,011(47(10
36! —
37 43
2
66j980133
-
1,117(23) 5
338 111'
61 i —
16 38
81 j 44
96:42
— i— |
32 21!—
601;40| 1
14] 3( — j
206|22j 2
G arfv er ier.
Norra och Södra Vedbo Hiirader
Östra Härad.......
Vestra d:o.......
Östbo d:o.......
Vestbo d:o.......
Rödfär g sv er k
Nickelverk.
Kalkugnar.
Östra Härad.......
Östra Härad .......
Norra och Södra Vedbo Härader
Vestra Härad ....
Fä r ger i e r.
Norra och Södra Vedbo Härader
Vestra Härad .....
Östbo d:o ......
St en kär Is f abr i k er.
Norra och Södra Vedbo Härader
Vestra Härad......
Östbo d:o ......
Hatt fabrik
Kalsinerbruk.
Östbo Härad......
Norra och Södra Vedbo Härader
Östbo Härad......
i
i
i
R a g er i.
Snus q varnar.
Östbo Härad
K
M
Norra och Södra Vedbo Härader
opparslagare-verkstäder.
Östbo Härad.......
u lar everks t ad.
Östbo Härad
Sadelmaka r ev er k sta d.
Östbo Härad
Snickare- och Svar f v ar ev er ks t ad
Östbo
Härad
Helsobrunnar.
Kronopark.
Hä radsallmänning.
Östra Härad ......
Tveta, Vista och Mo Härader .
Hålaveden.
Norra och Södra Vedbo Härader
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Diverse Personer, som ej höra till viss näring.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östbo Härad
Vestbo d:o ......
Summa
S:a
S:a
S:a
S:a
S:a
S:a
Sm
Summarum
Hemmantal.
g
o cd
o -t
—T* t»
” CD
r
3 oa:
-s <xa
Förmedladt.
Oförmedladt.j
Sa: O
3
Eg"
pa -  ?
CD
pr
St.
St.
St.
—
—
4
—
—
9
—
—
4
—
—
8
—
—
5
—
1 —
30
—
1
1
—
1
3
—
—
3
—
1 —
8
3
*—
—
—
—
—
1
—
4
1
—
—
—
—
—
3
—
—
4
—
—
1
2
—
—
2
—
—
4
_
_
1
1
—
2
—
—
2
—
—
1
_
—
1
1
-
_
1
-
_
2
—
1
- |
—
i
____
_
—
—
—
_ 1
1
—
—
_
__
—
—
—
—
—
—
—
— ’
—
—
—
3,892ig7
—
Berättelse öfver Jönköpings Lån för åren 1843—1847-
f'
Underhållna Kreatur.
C".
CO
sr*
»5
oq
CO
<
d
o
1
Potates, j
B
am
C/i
SD
p
1
o
03
-1
1
0
1
1
n
s
CT3
CT
C
C/l
~
O
1
03 =
p
1
cn
5’
1
o
1 <0
! ?
Er.
St.
St.
St.
|
St.
St.
1
St.
St.
i
R:dr
1,200
2,500
5,050
2,oor
sk.
_
_
_
rs
1
1-
—
— 1 —
1 -
1 -
1 -
— —
10,751
1-!-
—
—
1
—
1 *
1 -
-.
j
1
i -
1,000
!-
j
—
—
j
1
1 -
r -
_
1
i
i -
1
20,000
i
i-
r
_
—
—
—
—
—
1,700
4,750
—
— ! —
— 1 —
— 1 —
6,450
i-i-
—
—
—
1
—
i
!
—
400
2,000
—
—
- I
—
- j
- |
_ |
- |
_
2,400 j — | —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- 1 - ! -
— i — i — i —
~ I-)
—
—
_
!
— i
1
l
_ 1
- i
-
|
—
—
—
—
.
i
--
■—•
—
i
—
— — 1 — 1
- !
- i - I
—
- I -I -
—
1
—
j
l
- 1
1
j
--
ioo|
i
_
—
- |  1
l
- I
_ 1
1
- !
——
750
i
-i
—■
— 1
I
- 1
—
- i
1
l
- 1
_
_
—
__ 1
i
- 1
1
I
— 1
i
- 1
_
1
- 1
i
—
— 1
1
- 1
_
J
s
-i
—
i
-1
_ 1
i
-1
—•
i
_
_
f
— i
1
_
—
_ i
1
- !
- 1
_
2,000
i
-
!
— i
- 1
— ^
—
1
1
|
—
r—
j . .
_
—
1
- 1
1
1
i
- 1
-! -i
I
~ 1
i
-i
_
—
—
= 1
- i
—
—
—
—
—
— 1
— 1
—
— I
— 1
— I —
— |--
—
- :
_ i
1
-1
—
»
j
^ i
i
-i
—
— 1
— i — [
— j — j — j —
— i—i—
-
12.656) 23,272) 56,595)
4 0,8841
91,939 28,377)
12,023
11,878,356)
-i
§
B
d
Bevillning.
Efter Be vil Iningsförord ningen.
l:sta Art.
2:dra
Artikeln.
§ 2-S 8.
§ 19 - § 37-
R.dr I sk.
rsl,
56 241
I i —I —
3:dje Art.
Summa.
R:dr
5—1 —
1 24 i
2 —
2 —I
—
i——
— i24 —
1 —
25 36
47 36
90 —
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R dr
sk.
rst.
R:dr
42
5! —
|—1 —|
292j42| 5 —| —| —
1631241
|
— |—| —|
559!
| — 1—
21,613[24| — I 1,716J 9| 1|27,766[44| 3
12
rst
Bränvinsbrännings
afgift.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
12 —
—
I-I-I 7«|-|-
—1 —
| —|
132124 —
--
1 |
—!—i
2
1
—
i 3
--
—
1
40
—
—
—
1
44
_
—
—
—
4
10
—
_
—
—
—
4
10
i
_!_
_i__
—
—
—
16
14
—
_
—
—
-
19
16
—
;
30,— —
— |—
;
351 —
-
—
—
—
5
18
—
—
—
—
5
18
36
36
—
- IH
-l “l-|
-—
-IH
24)24) —
-1
1
2
1
1
i
—
1
—
]
al
1
-1
_
12
i
12
—
—
—
14
—
—
—
—
16|
— 1
—
- I-M 26|—|-
-l-l
281
j
-1
—
—
9
1
-1
-!
1
-1
|
1
9|
_
-
-
_
1
4|~
—
_
-
4
-
_
- 1
J
_
4
__
—
-
—
3
-
__
'1
—
_
3
--
__
_
—
4
-!-
i
2!-
—
_
!
2 24
-
0
_
3
—
4
—
—
__.
—
-
i
-
-
—
-
-
r
_
_
_
—
-
—
—
-
_
■—-
—
-
-
_
—
—
1321241
141
—! 16
35 — —
40
252 42
24 24
(■
3|—'
28
— I— —
—
9
5' —
4 —
2 24
4 —
292142 5
125|36
72 36
4141 —
410! —
7 221241 —
271241 8| 51,124| 6| —
40 -
252)42
5
292142' 5
—
|—
125
36
—j—
72
36
—
i — |
114
--410
722 241
11,901|39| 7j 63,025|45| 7
'
Ständiga Ränt o
Klereci-Statens underhåll.
Lnverse aigiiter.
Tionde och Räntor
Kostnad för Rustning
Jordeboks- och Hem-
Kronotionde.
Afrad.
Mantalspennin
gar.
Gernsngsören.
af Bruk och Berg-  verk samt andra
Summa.
Arrendemedel.
och Rotering
Pastorers.
Kapellaners
Kyrkobetjenings.
Summa.
rauigiorsorjning.
Skjuts.
Väghållning
onera och allmänna
Summa Statsbidrag.
manlals-Ranta
Verk och
Inrätt-
|
ningar.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
___
_.
_
_
__
_
i_
2
_
_
[
_
_
_
_
2
_
—
_
_
_
_
_
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—.
■
_
_
14
12
_
—
—
_
—
—
—
—
—
i
16
—
—
_
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'
—
—
—
—
—
—
—
—
/
—
—
—
—
—
—
—
—
—
53
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
_
—
—
—
—
—
8
—
1
—
_
—
—
8
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
--
—
9
—
84
—
—
—
—
—
1 --
—
—
9
12
—
—
—
—
9
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
8
24
—
26
—
—
1-
| —
—
|—
1
40
J12
—
1 -
—
_
—
—
-
40
12
-
—
—
-
-
—
—
_
_
—
.
_
_
_
_
2
_
_
_
_
_
-
_
_
17)24
_
192)12
_
—
*
"
_
24
_
_
_
_
_
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
24
_
-
-
_
-
1
1 ~
L
_
2
-
-
_
2
_
-
—
—
_
—
-
—
—
-
—
—
_
-
-
_
—
—
-
_
_
1 . '
-
-
_
_
46
_
_
—
L
_
_
_
_
_
__.
_
I_
_
_
_
_
_
—
_
—
_
__
_,
_
_
4
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
10
Ill
III
1
i .1
II
i i
2
24
2
24
_
_
_
.
_
_
_
_
—
—.
—
—
_
—
_
_
_
_
_
_
21
24
_
—
■—
—
-—
-_
—
—
_
_
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
2!
—
—
—
—
—
—•
39
—
19
12
—
_
—
—
—
—
—
4;24
—
—
-
_
—
—
-
4) 241
—
-
—
-
—
—
-
-
—
—
—•
—
—
- |-
—
_ |Q \
-
_
_
_
_
_
_
_
59
-
40)36
—
—
_
'
_
—
—
—
- — {
~j
—
O
24
o
j
—
_
—
—
—
2
24
1
—
—
—
—
_
i
—
—
_
i
—
—
—
■
—
—
_
£8
.
l
_
i
i
—
O
—.1
—
6
_ i
25
12
6
—
-
-
-I
—
— |
-i
o|
241
—
-l-l
-1
—
—
-1
21
241
—
—
— |
—-|
- |
-1
—
_ 1
1
_1
i
—
_ 1
1
_1
1
-■)
_
_
_
_i
—
—
48
i
—
—
- |
_
—
2
— |
—
29)
18
’ '
-
_
•
->1
—!
j
-i
_
_ 1
36
_____ |
J
i
l
1
_ i
-1
|
_
_
—
1
38
—
- j
—
-1
—
1
— 1
_
- 1
1
- 1
!
|
_
-" j
1
- 1
—'
—
—.!
1
9|
-i -1
i
!
1
---
!
1
-- j
1
- 1
59
1
-1
*1
36
—
J
J
— |
_
1
1
— l
1
12
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—-
!
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
e!
-1
—
— j
—
—
—
—
26
—
17
8
—-
-
-1
-
— 1
-i
— 1
- 1
241
-1
-1
-1
-1
—
—
—
24
—
--
—
-1
-- 1
—
-
-1
~ 1
—i
-1
- 1
-1
-1
—
—
—
-1
6 i
_1
1
-i
_
_
_1
—
26
-
29
8
_
__
__
_
-
J
1
- 1
—
J
_
361
J
—
—
J
;
1
1
—
1
—
36
—
_
-1
!
1
-
_
_
_
__
j
_
J
_
/!
—
9
—
- 1
j
-1
_ 1
j
J
—
39
-
*
45
_
-
_
-
J
j
1
~ 1
—
J
_
-1
_ i
—
—
_
_
1
-
—
_
-
!
_
_
—
-
_
_
—
—
~
1
"i
-1
_
— i
—
—
J
-
— I
-1
*
_
-
!
_
—
i
.—
r
—
_
_
—.
-
-
r1
_
_
_
_
-!-
_
_
—
_
-l
J
_
_
_ ]
_
—
12
-1
/ |
J
1
J
-
1
-
-
7
12
-
___.
_
I
-i
i
-1
—
36
—
—
j
—
J
36
—
_
_
-
-
_
_
-
-
_
_
—
9
-
~ -
_
' i 1
- l-l-
_
39
-
!
5.36
—
_
-
-
-i
_
—
—
_
24
—
—
—
_
_
24
—
_
-
_
-
_
_
_
_
_
-
—
_
_
-
_
__
6
-
-
-
-
-
-
-
-
26
-
|
332
—
_
—
—
—
36
_
_
-
_
-
-
36
—
_
_
-
_
_
-
_
_
-
—
-
_
—
9
—
—
—
! !
_
-
39
-
; i
5136
-
-
-
.—
—
_
-
-
_
_
-
j
-
-
—
—
.
_
_
—
_
_
_
_
-
-
_
—
_
.—
_
-
—
-
-
-1-
_
_
4
-
_
__.
_
-
-_
-
—
-
-
_
_
-
-
■
-
—
-
—
-
_
—
-_
—
_
1
!-
1
1 i
| 1
l-l-
|
-
—
—
_
—
-
_
-
-
—
_
—■
—
_
-
-
-
-
-
—
.
-
_
t
_____
_
__
_
_
-
_
_
_
1-
.—
_
1
1 -
1 1
l-l -
—
1-
1
1 —
1
1-
—
1
1 -
—
1
1-
i_
40
—
—
—
-—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
;
i
—
—
—-
—
—
—
—
—
252
42
5
—
-
—
-
—
__
-
—
—
—
—
—
-
—• i—l—l
—
-1-
—
-
—
— —
—
;_
_
i
1
1
_
1
1
_
1
_
i
_
■—
_
j-
1
i—
,_
i
_
1
—
_
—
i
l
1-
292)42
! 3
18
24
13
31
24
1
_
!
1
-
1
5
6
_
162
(18
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
41
36
—
—
—
—
—
—
—
41
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1_
114
24
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
75
—
—
—
—
—
_
—
—
75
—
—
_
—
_
_
_
_
_
_
1 _
--
—
18
—
—
—
1 —
—
—
81
288
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1—
—
—
—
411
—
1
-
-
-1
—
—
1-
—
—
-
135
12
14
_
—
—
l-l-
149
12
—
—
—
—
—
i_
i
1_
1
1 _
1
i_
i
1_
1
1 -
1_
1
1 _
1
)
j—
i_
i
, 18
—
1-
—
—
1 —
1
1-
| —
86
1 6
1-
975)42
142,254144
2
51,507|13| 8
29,413125
4
18,944)24
_
75|35
2
3,874)21
—
246,068)J9j 4
1,552)17
7
! 165,002
3
2
58,740 42
—
16,232
6
—
8,481
42
83,454142
16,617
115
1 —
j 17,928)46
1
1
| 32,142)26)—
| 46,401
|21
i 6
| 672,193)46
1 2
Jönköpings Landskontor den 19 November 1349
Carl Landegren.
Jönköpings Stad.
Hus och Tomter med derå boende Borgare, SOm idka näring etc
Jord...... °
Tullmjölqvarnar med tillsammans 24 par stenar
Garfverier.....
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser
Bli sjö Stad.
Hus och Tomter
Jord......
Tullmjölqvarn
Klädesfabrik
Stampar
Engelska Garfverier
Tobaks- och Snusfabriker
Manufakturverk
Personer, som ej bära till vi
iss näring
CaffeIIHa Stad.
Hus och Tomter
Jord ,
Berättelse öfver Jönköpings län för åren 1843—1847-
önU » l» i « li ä ii.
....
Underhållna
kreatu
Upp
s k
a 11 a d t värde.
o
CD
Bruk, Manufakturier,
fis:
a>
O
09
w
o
ao
er
o
Cjo
m
Hus och Tomter.
Jord
Qvarnar och Fabri-
Summa.
pr
09
ker m.
m.
Usla
Art.
§ 7
St.
St.
St.
St.
St.
it.
St.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst.
_
_
—
_
_
_
980,440
_
_
_
_
3,600
—
984,040
—■
539
30
—
—
—
206
74
147
--
97
!76
—
__
66,210
—
—
66,210
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
14,000
—
14,000
—
—
—-
1
_
__
z
z
z
z
_____
_
—
_
—
—
5,247
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
^-
206
74
147
97
276
—
980,440
—
—
66,210
-1-
17,600
—
-
1,064,250
—
—
559|30
--
5,247
12
-1
183,383
8
185,385
8
157
6
40
30
100
—
20
60
—
—
—
—
23,000
—
—
25,000
—
—
—
•-
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,300
—
1,500
—
—
——*
—
--
—
—
_
_
_
430
z
450
—
—
—
--
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,600
—
1,600
—
—
—
—
—
—
—
■—
E
—
—
—
—■
—
—
1,000
—
1,000
,,,
.
—
_
—
_
—
401
301
1001
—
20 J
60
183,383
—
| 23,000
—
— |
4,330
-
214,933
8
-
157
6
-
—
61,970
61,970
112
46
9
24
14
44
6
23
60
—
—
Z
20,880
—
—
—
—
20,880
—
*
—
1-
—
—
24 j
14|
44 j
«l
23 j
60
1 —
61,970
i-
1 —
| 20,880
1-
1-
1
1-
1-
82,850
—
112 46
| 9
—
—
1-
S t a t s
Efter Bevillningsförordningen.
Jord, Hus och
Tomter, Verk och
Inrättningar.
2:dra Artikeln.
Borgerlig näring.
Efter
37
§■
Personer, ej hö-  rande till viss
näring.
5:dje Art.
Summa.
Bränvinsbrän-
nings-afgift.
Summa.
Boskapspen-  ningar och
Åkerskatt.
1
Mantalspen-
ningar.
Salu
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk
rst.
R.dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr 1
1,968
4
2,323
23
_____
_
749
32
.
_
—
_
5,600
41
—
--
—
---
5,600
41
—
—
—
—
765
56
—
50
132
21
__
_
_
_
—.
__
—
—
—
—
132
2!
—
908
30
1,041
5
—
3
16
—
—
—
—
--
28
_
—
—
_
_
_
21
24
—
—
—
—
49
24
—
—
—
—
49
24
—
—
—
—
—
—
—
_
_
80
_
—-
_
—
—
—
—
—
80
—
—
—
—
—
. 80
—
—
—
—
—
---
_
_
_
__
_
_
_
—-
--
27
39
8
5,275
3
8
—
—
5,273
5
8
—
—
—
—
—
——
—
—
205
2
—
—
—
—
—
—
205
2
—
—
—
205
2
—
—
—
—
—
—
—
,_
2,128
25
—
2,403(23
205
2
—
771
8
—
27
39
8
11,342
43
8
908)
301
—
12,251
25
8
* 1
Ö\
16
_
765
36
—
50|
370
36
10
473
1,002
.
42
10
1,002
42
10
230
56
15
50
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
—
—
19
33
—
69
33
—
1
32
—
—
—
--
3
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
--
3
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
——
__
16
_
_
—
_
_
_
—
—
—
■-
16
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
_
43
2
_
_
_
--
—
—
—
—
--
43
2
—
—
—
—
45
2
—
—
—
—
—
—
—
3
9
8
22
_
_
_
_
—
—
—
—
—
•-
25
9
8
—
—
25
9
8
—
—
—
■ --
_
32
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
32
—
—
52
—
—■
_
—
—
--
2
_
_
_
—
_
_
—
—
—
—
—
2
—
—
—
2
—
—
J —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
93
8
—
—
—
95
—
—
—
95
8
—
—
—
—
—
429
41
8
545) —
—.j — [—-
—
95
8
—
—
_
1,227
7
8
19(35
—
| 1,246
10
8
1
32
_
230(36
i
15
123
45
5
182
23
3
e,
|ö8
2
481
9
9
L
-
481
9
9
109
7
o
41
136
6
—
—
—
i
1 —
| —
i
—
i'
41 56
6
■—
1—
—
41
56
6
1-
1 -
—
165133111
(
182123
1 3
1 —
—
]-
| 61
(38
1 2
1, —
1—1'—
522
46
i 5
—
l—
| —
]
522(46
! 3
—
1_
1
1_
1
■| 1091 7
i 2
-
Jönköpings Landskontor den 19 November 1849
Carl Landegren.
sedan utsädet
Idifvit
afdraget.
Underhållna
k r e a t u
Hafra
i B
1 §
i i
1
-1
ro
*■0
o
09
Sy-
c*>
O
09
m
<2
3
crq
er
S
va
<_
c
ro
Cu
ro
CA
pt*
09
p
ro
T:r.
1 T:r.
1 *
T:r.
T:r.
St.
St.
St.
St.
st.
it.
St.
—
f
_
—
—
_
_
» 450
24
9
4,000
206
74
147
—
97
!76
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
_
_
--
—
—
—
—•
—
—
—
—
| 4501 24 j
9
4,000
206
74
147
-
97
276
—
320
—
730
40
30
100
—
20
60
—
—
--
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
--
i
—
—
—
—
—
-1
—
—
320'
'-j
-1
750
401
30
1001
—
201
601
—
1
—
244
33
140
24
14
44
6
25
60
--
1
244 j
331
140
24
14J
44)
6)
25
60
—
Ta b <11 för Stäclerne i n o n^MHi fe ö 11 i n §‘ s Ij ä n<
Uppskattadt värde.
Bevillning.
Bruk, Manufakturier,
Efter Bevillningsförordningen.
Hus och Tomter.
Jord.
Qvarnar och Fabri-
Summa
2:dra Artikeln.
ker m
m.
Esta Art.
Jord, Hus och
Personer, ej
hö-
§ 2-
-S 7.
Tomter,
Verk
och
Borgerlig
näring.
Efter
37
§•
rande
till
viss
inrättningar.
näring.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R-dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst
R:dr
sk.
rst.
Ridr
sk.
rst.
K:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk
rst.
980,440
_
.
3,600
_
984,040
559
30
—
—
—
1,968
4
—
2,323
23
_
_
—-
749
32
—
—
66,210
—
—
66,210
—
—
—
—
—
—
—
132
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14,000
—
14,000
—
—
—
—
—
—
28
—
—
—
—
—
—
—
21
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■-*
5,247
12
—
—
80
—
—
--
—
—
—
—
—
c
—
—
—
—
—
—
—
205
2
—
—
—
980,440
—
I-
66,210
1-
17,600
-
-
1,064,250
559)30
-
5,247)12
2,128)23
—
2,403
23
-
205
2
—
771
8|—
185,385
8
185,385
8
157
6
370
36
10
475
—
_
_
25,000
—
—
25,000
—
—
—
50
—
--
—
—
—
——.
_
_
—
—
_
_
—
—
1,500
1,500
—
—
—
—
_-
—
—
—
3
—
—
—
■--
—
—
_
__.
—■
—
—-
_
—
—
—
—
—
—
—
_
——
—
—
—
—
—
16
—
—
—
__
_
_
_
—
—
--
,
_
450
—
450
—
—
—
--
—
—
—
43
2
—
—
--
.
_
—
—
—
—
—
1,600
—
1,600
—
—
—
--
—
—
3
9
8
22
—
--
--
—
--
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
—
_
—
—
_
_
—
—
—
4,000
—
1,000
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
---
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-'
—
—
—
—
—
—
—■
—
95
8
—
185,385
8
-
25,000
—
_
4,550
-1
-1
214,935
8i
—
157]
«l
—
-1
429141
8
545
-
-1 — 1 — I —
95
8
61,970
61,970
112
46
9
123
45
5
182
23
3
61
38
2
—
—
—
20,880
—
—
—
20,880
—
—
—
—
—
41
36
6
—
1-
—
—
i
—
—
61,970
—
—
20,880
-
—
—
82,850
-
U2|46
9
-
165|33|11
182)23
5
—
—
—
61
38
! 2
3:dje Att.
R:dr
27
sk.
39
rst.
271391 «
Jönköpings Landskontor den 19 November 1819.
Carl Landegren.
S t a 1 s
It i d r a g'.
Stä
n d
i ga
Räntor.
Kustnad
Rotering
för
Kostnad/ för sta-  dens styrelse.
Klereci-Statens underhåll.
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
,
Diverse onera
etc.
Summa Statsbidrag.
Bränvinsbrän-
nings-afgift.
Summa.
Boskapspen-  ningar och
Åkerskatt.
Mantalspen-
ningar.
Salu-aceis.
Summa.
Pastorers.
Komministrars.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
Summa.
R:di
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
U:dr
sk.
rst.
R.dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Ridt-
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
U:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
5,600
41
—
—
—
--
5,600
41
—
_
_
765
56
—
50
—
—
815
36
_
_
—
—
600
350
_
300
_
—
1,250
_
_
5,139
32
_
1,250
2,300
_
1,500
17,856
13
_
132
21
—
908
30
—
1,041
3
—
3
16
—
—
—
—
—-
—
—
3
16
—
243
18
7
4,750
—
—
107
24
—
—
—
—
—
—
—
107
24
30
—
3,200
—
300
—
1,200
_
—
10,875
13
7
49
24
—
—
—
—
49
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
24
—
—
—
—
i
24
—
7
—
—
8
16
—
—
_
—
—
—
—
—
64
40
—
80
—
—
—
—
—
80
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-■
—
—
—
—
15
-.
—
-->
—
—
—
—
_
—
95
—
—
3,275
3
8
—
—
5,273
5
8
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
366
32
230
—
200
—
—
796
32
—
560
10
9
_
_
—
—
_
220
_
6,851
46
5
205
O
—
—
—
—
205
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
205
2
—
11,342)43
8
908
50
-
12,251
25
8
3
16
_
765
36
50
_
_
819
4
_
243
18
7) 4,750
_
—
1,079)52
580
_
_
501
24
_
2,161
P
5,753
10
u
4,450
-
_
2,600
_
2,920
_
35,948
19
—
1,002
42
10
1,002
42
10
230
36
*
15
245
36
1,593
16
120
80
75
.
275
2,040
1,000
200
500
6,856
46
10
50
—
—
19
33
—
69
33
—
1
32
—
—
—
—-
—
—
1
32
—
74
3
7
66
32
—
20
—
—
—
--
—
—
20
—
-.
--
400
20
—
70
—
722
4
7
3
--
—
—
—
—
3
-*
-.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— -
—
—
—
—
—
—
—
1
56
—
—
—
—
—.
1
56
—
1
—
—
—
—
—
—
—
10
15
36
16
—
—
--
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
-_
--
—
—
--
_
_
_
_
16
_
—
--
43
2
—
45
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
.
. _______
_
_
43
2
25
9
8
—.
—
25
9
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
--
—
_
'_
—
_
__
,_,
_
_
_
_
_
.
,_____
25
9
8
32
---
—
32
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
--
—
—
‘
-.
—
—
—
_
32
_
a2
—
—
—
—
2
—
—
—
—-
—
—
—
. —
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
-
—
—
—
—
—
—
-
—
—
_
_
_
2
_
93]
8
1
—
—
—
95
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—■
—
—
—
—
20
—
20
—
—
—
—
—
40
—
—
100
—
—
—
—
—
75
—
—
310
8
—
1,227
7
8
19
33
-
1,246
40
8
1
32
_
230)36
1 5
_
-
247120
' 74
3
7
1,660
_
16!
36
_
100) —
_1
7«l
1
/0i —
_
336)36
__
2,141
_
_
1,400) —
_
220
_
_
655
—
_
7,981
4
3
481
9
9
-
481
9
9
109
7
2
109
7
2
20
16
127
43
3
41
32
16
20
77
32
200
7
45
198
_
1,266
12
2
41 oh
6
—
—
—
41
36
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
352
4
9
87
—
—
—
—-
—
87
—
45
—
_
100
—
32
—
—
30
—
687
41
3
522 46
3
—' 1 —
—
522)46
3
—
1
i
!
| 109| 7
l 2
i "
1 —| — i —
j 109
| 7] 2
20)16
480
i_
i
128)32
_
i 16
!
—
20
_
_
164)32
■
245
i_
1
1
1
!
107
1_
1
! —
j
77
1
1-
1_
1
228
i_
i
1_
1
j 1,954
1 8
I 5
KOM.!. MAJ:TS BEFALLNINGSHAFVANDES
uti
Kronobergs £ ti n
till
KOIGiL. MAJ:T
i un ti er tia ni t/het ttfgifne
I E M Å II N -16 ERÄTTELSE
för åren 1843, fl§44, fl*45. 1846 och 4849.
-—c^roc^)(§bc7s>>—-
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖKER,
Kongl. Boktryckare.
/
*
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Kronobergs län för åren 1843, 1844, 1845,
1846 och 1847.
§• t
Länets
allmänna beskaffenhet.
Förut afgifne underdåniga Femårs-berättelsen innefattar länets vidd, läge och
omvexlande naturliga beskaffenhet, och sedan 1842 har någon annan förändring
deri icke kunnat uppkomma, än den som varit en följd af fortgående
uppodling af de flere, dertill tjenlige fält och trakter inom länet.
Under åberopande af hvad jag i min seduaste Femårs-berättelse anfört, i
afseende pa myckenheten af odlingslägenheter, bör jag icke lemna obemäldt
den allmänna båg för odlingsföretag och sjö-sänkningar, hvaraf länets invånare
äro lilvade. Man inser äfven mer än väl nyttan för detta, af berg och
backar genomskurna och derigenom, i afseende på kommunikationsmedel, vanlottade
land, att få jordytan mera jemn genom deras borttagande, men meni"lieterna
sakna erforderliga tillgångar, att åstadkomma de förbättringar, h vilka
så°i ena som andra afseendet kunna och böra vidtagas, om denna till läge
och bördighet vanlottade landsort skall uppnå någon förkofran eller välstånd.
Åtskillige smärre sjöar hafva under sednare åren dels blifvit ultappade,
dels sänkte på strandägarnes bekostnad, men af dem har endast sjön Flen i
Allbo härad, hvars uttappning visat sig förmånlig för strandägare, erhållit
statsbidrag dertill, enligt hvad i min sista berättelse blifvit uppgifvet. Bland
de större sjöar, som, med anslag af staten, dels blifvit sänkte, dels äro under
sänkning, må nämnas: Widöstern, Drafven och Bolmen, på gränsen af Jönköpings
län, äfvensom sjön Möckeln blifvit afmätt och på charta lagd samt forsla"
upp"jordt till sänkningskostnaden, i fall statsbidrag för utförandet a
detta vigtiga förelag kan erhållas. Enligt distrikt-komiteernas berättelse!
4
till länets hushållssällskap odlas årligen i alla delar af länet betydliga jordsträckor»
Särskild
t torde jag få fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet å
den method, att göra ofruktbara mossfält tjenlige till uppodling, som den i
länet några år bosatte Öfverste-löjtnanten v. Ekenstein användt, hvaruti han
med oegennyttigt nit biträder alla, som anmäla sig hos honom, till erhållande
af kännedom om samma method. Bemälde Öfverste-löjtnant har år 1846
ntgifvit en beskrifning med charta om det af honom uppfunna sätt, att odla
mossar och göra dem tjenliga till besåning af säd och gräsväxter.
Han har under de 2:ne år han haft egendom i länet sjelf odlat och besatt
10 tunnland mossjord, hvilken, enligt trovärdige personers utsago, detta
år bär särdeles vacker gröda. Odlingssättet är dessutom på skiljda trakter af
länet med fördel begagnadt, och blott inom Sunnerbo härad kan antagas, att
minst 100 tunnland sådan jord är upptagen efter Ekensteins method.
Sistnämnde härad är, som jag förr anmärkt, af naturen särdeles vanlottadt
genom dess skoglöshet och de vidsträckta ljungbeväxta fälten. Dessa äro
väl till en del odlingsbara, men folket saknar förmåga, att af egna tillgångar
förvandla dem till fruktbärande åkerfält. En allmännare Undersöknin» om
möjligheten häraf skulle, på sött Eders Kongl. Maj:t, vid genomresan af denna
trakt, nådigst yttrat, vara nyttig och troligen leda till oväntade resultater.
Osannolikt är det icke, att, genom statens mellankomst, denna trakt af länet,
som till en del liknar en ödemark eller en sandöken, skulle kunna resa sig
till lika välstånd med andra bättre lottade orter.
Under 1847 års lopp blef väganläggningen emellan Wrå gästgifvaregård
j delta län och Breared i Halland nära fullbordad med ett statsanslag stort
15,000 R.dr Banko, hvarigenom den vådliga, så kallade Gyltinge Lid, undvikes
och våglängden emellan berörde 2:ne gästgifvaregårdar minskats i det närmaste
med |:dels mil.
Under åren 1846 och 1847 fullbordades ock, med bidrag till pdelar af
staten vägomläggningen emellan Wexiö och Alfvestad samt°sänkningen af
INottebäcks backarj Skruf- och Lekare—liden.
Till understöd af allmänna medel är anmäldt det för orten högst villiga,
i min sednaste berättelse omförmälda, af kapten Backlund uppgjorda förslag
till vägom läggning emellan släderne Wexiö och Carlshanjn. Få företag
äro för denna ort så vigliga som detta. Skälen dertill äro af mig förut utvecklade,
men det är min pligt, alt äfven i denna berättelse derå fästa Eders
Kongl. JMaj.ts synnerliga uppmärksamhet.
5
Allmogen inser nu mer än väl nyttan af vägförbällringar, och bör jag,
såsom exempel på dess benägenhet derför, icke undgå att nämna, hurusom
Kinnevalds härad af räntan å häradets enskilda kassa, bildad genom försäljning
af 2:ne härads-allmänningar, årligen använder omkring 1000 R:dr R:gd
till backars borttagande.
Invånare.
Länets folkmängd, som, enligt sista Femårs-berättelsen, utgjorde 121,451
personer, uppgick 1847 till 128,411 personer af båda könen, deraf 55,505
mantalsskrifne och 72,906 skattfria.
Denna folkökning under 6 år torde böra tiliskrifvas dels fortfarande fredslugn,
dels ock ett långvarigt skydd från farsoter och i främsta rummet de i
föregående berättelser angifne jordafsöndringar och tidiga bosättningar. Under
goda år, då brödfödan och arbetsförtjenst ej saknas, afhöres ingen egentlig nöd
för lifsbergning, och oaktadt öfverflödig tillgång på arbetare, är det ofta med
svårighet man, efter bördiga skördar, kan förmå desse backstugosittare, att
emot hög dagspenning, verkställa arbeten. Vid inträffande missväxtår uppkommer
deremot stor förlägenhet för de mindre bemedlades och arbetsfolkets
bergning. Det betungande fatligunderhållet är då otillräckligt, och svårigheten
att transportera spannmål lång landväg från angränsande bördigare orter
eller närmaste sjöstäder har särdeles menlig inverkan på allmogens välmåga
och på tillståndet i allmänhet.
Folklynnet är lugnt och ordningsälskande, och under goda år, då brist
och fattigdom icke föranleda till afvikelser och laster, är brottens antal vida
mindre än under svåra missväxtår. De flere nykterhets-föreningar, som under
sednare åren uppstått inom länet, hafva förmånligt inverkat på sedligheten
och minskat hågen for dryckenskap samt deraf härrörande våldsamheter och
öfverträdelse!-.
Man bör hoppas, att de nya folkskolorna äfven komma att medföra stor
nytta i afseende på folkbildningen; och hafva inom de fleste af länets församlingar
dessa bildningsanstalter för folket kommit till stånd inom 1847 års utgång.
Näringar.
Åkerbrukets, uti sednaste Femårs-berätlelse omnämnde förbättring och tillväxt
fortgår genom så väl ändamålsenlig redskaps användande, som vexelbrukets
vidsträcktare införande.
6
Vissa trakter af länet hemsöktes af missväxt åren 1845 och 1846, isynnerhet
sistnämnde år, men Eders Kongl. Maj:t täcktes afhjelpa förlägenheten
genom de allmänna understöd, som i nåder beviljades de behöfvande socknarne,
hvilket understöd utgjorde, 1845, 6000 R:dr och efter 1846 års missväxt,
20,000 R:dr, hvilken sistnämnde summa dock icke till fullo behöfde
anlitas.
Länets Hushållnings-Sällskap har fortsatt sin verksamhet, utdelat årligen
belöningar, äfven för trädplantering och husslöjder, och genom sommartiden
anställda möten i afsigt att utdela offentliga belöningar för plogens rätta och
ändamålsenliga begagnande, har sällskapet sökt uppmuntra härtill, hvarjemte
agronomen Johnson på sällskapets begäran och till en del på dess bekostnad
gått länets invånare tillhanda med råd och upplysningar.
För att ytterligare bereda framgång åt jordbruket, har här varande Hushållnings-sällskap
uppgjort förslag till en lägre landtbruksskola vid Sjöby egendom
i Skatlöfs socken af Allbo härad, h vilket förslag, i afseende äfven på
stadgar för denna skola, Eders Kongl. Maj:t täcktes gilla. Med det af Eders
Kongl. Maj:t nådigst beviljade årliga anslag, 1000 R:dr B:ko, har skolan varit
i gång sedan den 1 November 1847. Elevernas antal är 12, hvilka hvardera
betala årligen 33 R:dr 16 sk. B:ko, emot erhållande af fri undervisning uti
det praktiska jordbrukets alla på delta ställe ulförbara delar. Inrättningen är
alltför ny, för att lemna tillfälle till något bestämdare omdöme öfver dess resultater,
men det ringa siats-anslaget gör det omöjligt för skolans föreståndare,
som tillika är ställets
ägare
och besörjer undervisningen på stället, att
fortfara
dermed. Då det
likväl
är
af stor vigt för denna ort, att en sådan
lägre
landtbruksskola kan ändamålsenligt organiseras och vinna fullt förtroende, vågar
jag på förhand utbe mig Eders Kongl. Maj:ts nådiga behjertande al den
framställning om förökadt anslag för en sådan skola, som jag framdeles torde
komma, att, efter sig företeende omständigheter, i underdånighet väcka.
Det är ett sällsamt faktum, att vid flere på hvarandra inträffande goda
skördar, då desse icke
blott
äro
fullt tillräcklige för behofvens fyllande
inom
länet, utan ock lemna
betydliga
öfverskott till afsalu, en förlägenhet för
pen
ningar
uppkommer genom bristande afsättning, som inverkar ofördelaktigt på
landtmannarörelsen i allmänhet. Häraf följer ock att, emedan till skatternas
betalande, spanmålen måste försäljas ofta till hvad pris som helst, priserna
derå stegras oerhördt, så snart ett missväxtår inträffar, då förråden inom orten
äro otillräckliga och hastigt tömmas. Såsom hufvudsakligen verkande or
-
saker till detta förhållande, kan med skäl räknas saknade sjö-kommunikationer
och lång landtransport till och ifrån sjöstäderna.
Man bör hoppas, att Rikets Ständer äfven taga i betraktande detta läns
missgynnade läge, och att, efter det nu pågående undersökning om möjligheten
af en båtleds öppnande genom en del af länet åt Ca rishamn, blifvit fullbordad
och kostnadsförslag dertill uppgjord t, nödigt anslag för delta ändamål måtte
genom Eders Kougl. Majrts nådiga medverkan och förord blifva beviljad t.
Boskapsskötseln fortfar väl att vara en lönande näring, särdeles hvad angår
handeln med oxar. Priserne derå bero dock alltid af de olika höskörda
rne. Produktionen af ost och smör är här ännu på en låg ståndpunkt,
ehuru man nu mer än förut söker förskaffa sig goda kreatursracer.
Bland dem, som föregått med efterdöme i denna väg är Öfverst-löjtnanlen,
grefve Knut Posse på Bergqvara, hvarest äfven är förlagdt ett stam-holländeri
af 20 kor och 2:ne tjurar, Pembrokeshire-race, så väl för detta som
för Jönköpings och Hallands län. Då delta holländeri bildades år 1847 och,
enligt föreskrift, någon försäljning af kalfvar derifrån icke fås förr än år 1850,
kan man ej bedömma den större eller mindre nytta, införandet af nämnde
race skall åstadkomma.
Från Bergqvara, der osttiyckeri och smörberedning verkställas efter Holsteinsk
method, afsättes produktionen dels på Stockholm och dels på Skåne.
Den långa landttransporten försvårar likväl utvägarne för allmogen, att med
fördel afsätta ost och smör, deraf den afyttrar det mesta inom orten.
Hästafveln står ännu på samma punkt som förut. Knapp och ofta kraftlös
föda till hästarne göra dem svaga och oljenliga till strängt arbete. Då
likväl duglige arbetshästar äro behöflige för denna landsort, har ett aktiebolag
bildat sig, som genom utsedde ombud föranstaltar om uppköp af Norrska eller
Norrländska hingstar, hvilka skola placeras inom länet för hästracens upphjelpande;
och har länets Hushållnings-sällskap af dess kassa leninat 1000 R:dr
B:ko såsom lånebidrag till inköpen, att räntefritt begagnas i 5 år.
Fårafveln kan egentligen anses lönande inom Sunnerbo härad, der större
hjordar grofulliga får trifvas på ljungmarken. Magert sommarbete, men isynnerhet
mindre tillgång på foder vintertiden vålla!', att finare får ej trifvas
väl här. Det vore dock af stor och allmän nytta, om så kallade Cheviot-får
kunde införskrifvas och denna fårafvel spridas inom Kronobergs län.
Skogarne. Nägon bättre hushållning härmed än den vanliga, har sedan
sista Femårs-berältelsen icke iakttagits. Bruksägare vårda bäst sina skogar.
Äfven på ett och annat boställe, der antingen trakthuggning införts eller der
8
länets jägmästare håller tillsyn å skogens ändamålsenliga användande, iakttages
behörig skogshushållning. Mycken skog ödelägges genom svedjande, men ännu
finnes skog i länet, icke blott För eget behof och kolning till bruken, utan
jemväl till afsalu. Till Blekinge, Calmar och Halland försäljas betydliga partier
af all slags trävirke, och priserne på så väl ved som på trävaror aro
i stigande.
Ljungby besådda flygsandsfält fortfar att väl vårdas, och kan för en skoglös
ort blifva af stor nytta, när barrskogen hinner tillväxa.
De i min förra berättelse omnämnde härads-allmänningar äro nu till
skatte försålde, och någon sådan finnes alltså icke qvar i länet.
Bränvinsbränningen begagnas visserligen någorlunda allmänt såsom ett medel,
att genom drankfodring underhålla ladugårdarne, men den börjar bli,
hvad den förut ej varit, en binäring; ty, med undantag af en eller annan
possessionat, som i större skala utöfvar denna handtering, tillverkas i allmänhet
endast till husbehof, och mången bland allmogen har af känsla för bränvinels
skadliga inverkan, upphört att bränna. Bf än vinsska t ten som år 1843
utgjorde 13,982 R:dr 15 sk., uppgick 1847 till endast 9,241 R:dr 29 sk.
Det är obestridligt, att nykterhetsvännerne utöfva ett nyttigt inflytande
äfven på öfvertygelsen om bränvinels umbärlighet för landtbruket, och deraf
härrör ock till stor del den minskade fabrikationen af denna vara.
Bergs- och bruksrörelsen inom denna ort är visserligen en lönande näring
för bruksägarne, förnämligast derigenom, att det mesta jernet afsätles med fördel
på bruksbacken, och äfven för allmogen genom den säkra inkomst, som
mahn- och kol-forsling inbringar. Det visar sig bäst deraf, att ingen ort
betalar sina skatter så restfritt, som den der bruk finnas.
Denna vigtiga näringsgren bedrifves och utvidgas med nit och drift af
här varande bruksägare, isynnerhet Bergs-Rådet Aschan och grefve Malcolm
Hamilton, vid hvilkas egendomar arbetsförtjenst för allmoge och handtverkare
af alla yrken sällan saknas.
Kronobergs läns invånare sysselsätta sig, på sätt jag i mina föregående
underdåniga berättelser anmält, med många inkomstgifvande binäringar, hvartill
ock torde fä räknas åtskilliga fabriks-anläggningar på landet. Då antal och
beskaffenhet af de fleste upptagas i den berättelsen åtföljande tabell, torde det
tillåtas mig, att här endast angifva de binäringar och anläggningar, hvi 1 kas
bedrifvande i främsta rummet äro förmånlige för innehafvarne på samma
gång som de medföra nytta för orten.
Vid
9
Vid Kosta Glasbruk med 77 arbetare och omkring 86,000 R:drs tillverkningsvärde,
tillverkas allt slags glas, men så kalla cl t fönsterglas och buteljer
af grönt glas har största afsättningen.
Lessebo Pappersbruk, der machinpapper tillverkas, afyttrar betydliga partier
på Köpenhamn och Stockholm. Pappersbrukens antal äro i öfrigt oförändrade
sedan sista berättelsen, men tillverkningen på Ryd och Gransholm
uppdrifves.
Tegelbruken hafva under åren 1845, 1846 och 1847 varit lönande, i anseende
till det större behof af tegel, som fordrats för uppförandet af ej mindre
de i Wexiö byggda enskilda stenhus, än residensbyggnad och cellfängelse.
Sedan framdeles tegelbeklädnaden af trähusen är verkstäld ocli rådhusbyggnaden
bli f v i t uppförd, torde afsättningen betydligen minskas.
Linnetillverkningen borde kunna vara en inkomstgifvande binäring, men
oaktadt Konung och Staten har för uppkomsten af denna fabrikation användt
betydlig kostnad, står den likväl fortfarande på en låg ståndpunkt. Lin odlas
i allmänhet blott till husbehof, hvartill orsaken torde böra sökas dels uti
den mindre hemmansägarens ringa och ofta stenbundna ägovidd, dels uti
nödvändigheten, att offra så mycken tid på åkerbruket, hvartill kommer att
en alltför utsträckt odling af lin mattar jorden.
Under öfvertygelse, att den nya spinnmethoden eller dubbelspinningen
skulle i betydlig mån bidraga till näringens upphjelpande, gjorde jag underdånig
framställning om Mamsell Granbergs anställande i länet under 6 månader,
på statens bekostnad; med bifall hvartill och under de i öfrigt stadgade
vilkor, Mamsell Granberg år 1847 lemnade undervisning i dubbelspinningsmethoden
från den 1 Maj till October månads slut, under hvilken tid
hon var stationerad i olika trakter af länet, då hennes undervisning med stor
begärlighet omfattades och ganska många elever uppnådde särdeles skicklighet
i finspinning. Flera af dessa hafva sedermera änvändts såsom lärarinnor, och
på de ställen, der hågen och nitet för inethodens bibehållande fortfar, kan
man hoppas, att den ej öfvergifves, men så länge linneväfnad tillverkas förnämligast
till husbehof, och man, vare sig af okunnighet eller bristande tid,
ej bereder den, så att varan blir företrädesvis eftersökt, är det fara värdt, att
dubbelspinningen icke vinner mera allmän efterföljd. Kongl. Patriotiska Sällskapet
har likväl belönat flera personer, som för länets Hushållnings-Sällskap
förevisat vackra prof på både fm linneväfnad och finspunnet garn — och sällskapet
omfattar med lifligt intresse denna vigtiga binärings upphjelpande.
Berättelse öfver Kronobergs Län för åren 1843—1847.
2
10
För bedrifvandet af Tjärubränning- och Po 1t a ske-till ver k n in g lemna skogarne
i vissa delar af länet ännu till och med rik tillgång, men så länge man till
närmaste sjöstäder kan med fördel afsätta skogsprodukter, och svedjandet anses
förmånligare, äro förstnämnde binäringar ej af synnerlig betydenhet.
Jagt idkas visserligen på en del orter med fördel, men enär jagtlagarne
icke kunna behörigen handhafvas, i saknad af den jägeribetjening, som föriv
biträdde jägmästaren i orten, att ej mindre åtala åverkningar, än tillse, att
jagten i laglig ordning idkades och att den ej Ilek utöfvas under förbuden tid,
så blir jagtyrket endast förmånligt för dem, som oförsynt jaga i förbuden tid
och sälja sin vara i sjöstäderne, för att sändas utrikes, eller der man ej vill
efterlefva jagtlagarne. Det kan ej fordras, att kronobetjeningen, särdeles inom
vidsträckta distrikter, skall kunna utöfva någon kontroll i nyssnämnde afseenden,
och en Jägmästare, som inom Kronobergs och Blekinge län ensam har
uppsigten, kan icke ändamålsenligt i alla delar uppfylla anspråken i detta
hänseende.
Fiske idkas fortfarande egentligen till husbehof.
Salpeter-tillverkningen, som efter 1836 betydligt aftagit, bar sedan 1844
stigit i produktion, så att den 1847 utgjorde 1805 LM. 11 M. och således öfver
700 LM. mer än 1844. Orsaken härtill torde böra sökas uti de i följd
af salpeterlånen anlagde salpeterlador. Dessa lån utgöra likväl, inberäknade
dem, som erhållits för pannor, det betydliga belopp af 105,570 R:dr Banko,
en skuldsättning för lånet, som kan verka menligt på mångas ekonomiska
ställning, om genom uraktlåtenhet i något afseende, lånen blifva uppsagde till
återbetalning på en gång, hvilket med flere redan skett.
Landthandeln idkas med alla slags produkter. Yid marknaderne är handeln
med kreatur af stort inflytande på rörelsen inom orten och när kreaturen
stå i högt pris och afsättningen åt andra län går bra, bergar allmogen
sig väl. Denna har i allmänhet mycken böjelse för handel, h vilket äfven visar
sig af den mängd handlande å landet, som efter Eders Kongl. Maj:ts nådiga
författning af den 22 December 1846 vunnit tillstånd att idka handel i
bod, hvarom mina nästa Femårs-berättelser torde komma att närmare förmäla.
Om denna rörelse idkas af personer, som med nödig stadga förena de insigter,
som fordras för bedrifvande af en näring, som genom fri täflan kan bereda
egen båtnad och nytta för orten, vore ändamålet vunnet; men med den
rigtning landtmannahandeln, särdeles inom vissa socknar af länet tagit, utöfvar
den ett skadligt inflytande i allmänhet.
11
Under förebärande, att till egen bergning föryttra ortens tillverkningar,
begifva sig en mängd yngre, arbetsföre personer från dessa socknar, med pass,
ställde på viss tid till andra län, men i stället att försälja ortens produkter,
uppköpas b varjehanda lyxartiklar i städerne, dem de i aflägsnare orter afyttra.
De ofördelaktiga verkningarne af så beskaffad handel kunna lätt inses.
Utom det att en mängd saker köpas å landet af tjenande klassen för fåfängans
tillfredsställande och tagas ofta på borgen mot löfte om längre betalningsanstånd,
blir det jemna flackandet på landsvägarne, utan nyttig sysselsättning,
ofta en lockelse till osedliga tidsfördrif och håglöshet för allt arbete, hvartill
kommer, att en mängd händer dragas från jordbruket, så att med stor svårighet
dugligt tjenstefolk kan erhållas.
Dessa utvandringar hafva ock det onda med sig, att handelsmännen falla
fattigvården till last, då mången efter misslyckade spekulationer återkommer
till hembygden i utfattigt tillstånd.
Nödigt torde derföre blifva, att på laglig väg dessa idkeliga vandringar
inskränkas, så att endast de personer berättigas till handel, hvilka föryttra
ortens egna tillverkningar. Ett verksamt medel härtill skulle måhända blifva,
att blott ett visst antal inom hvarje socken utses att, enligt vid sockenstämma
fattadt beslut efter föregångne ansökningar, företaga utvandringar till andra
orter, för afsättning af egne produkter.
Förfärdigandet af väfskedar, hvaraf en myckenhet föryttras både inom och
utom riket, inbringar betydlig förtjenst; äfvensom liar och träkärl af alla slag
höra till ortens tillverkningar, som finna god afsättning.
§. 2.
Politisk författning.
Kammarverk. Sedan min sednaste Femårs-berättelse hafva nj^a hemman
endast på allmänningarne blifvit till anläggning beviljade. Från krono till
skatte äro försålde länets fem härads-allmänningar, nämligen: Horjemo, Hössöen,
Möcklehult, Allgunnen och Ideherg, enligt Kongl. brefven den 19 November
1828 och 25 Mars 1834.
Hvad om en alltför utsträckt hemmansklyfning och jordafsöndring tillförne
är sagdt, torde äfven nu få åberopas.
Hågen att till färre skiften sammanföra spridda ägor, har snarare till- än
aftagit, hvarföre ansökningarne om laga skiften årligen ökats, oaktadt de be
-
12
tydliga kostnader som dermed äro förenade. I orten saknas icke pålitlige och
duglige landtmätare, och bland desse, finnas äfven skicklige militärer, som mycket
anlitas.
Skjutsningsbestyret är, efter hållne entreprenad-auktioner i länet, endast å
en del gästgifvaregårdar inom Sunnerbo härad öfverflyttadt på entreprenörer
efter de grunder, som Eders Kongl. Maj:t efter 1841 års riksdag i nåder fastställt.
Detta onus har på flere orter ansetts som en fördel, i anseende till
den inkomst, som i en penningefatlig ort deraf inbringats, och efter min underdåniga
tanka skulle en mindre tillökning i skjutslegan öfverallt fullkomligen
tillfredsställa de skjutsande, helst den dyra enlreprenadskjutsen ändock aldrig
kommer att för den resande medföra den beqvämlighet och de fördelar,
som dermed borde vara förenade.
Jag torde i öfrigt få åberopa innehållet af min förra berättelse i afseende
så väl å kronoskjutsning som inqvarteringsbesvär.
Att bevillningen, såsom en följd af det taxeringssätt, h vil ket fortfarande
gäller, drabbar i orättvist förhållande egendomsvärdet och embetsmannalönerne
mer än den rörliga förmögenheten, är ett faktum, hvarigenom missförhållande
uppkommer emellan städernas och landets skattebidrag.
Roteringskostnaden är oförändrad och blir alltid särdeles betungande i en
fattig ort, der roten skall bestå af endast H mantal.
Polis. Denna besörjes af kronobetjening och fiskaler. De årligen ökade
extra göromål, som åläggas kronofogdarne, taga hela deras tid i anspråk, hvarigenom
ock till dessa platser fordras arbetsamma och skickliga män, som icke
tröttna och eftersätta något, och den uppsigt, som åligger dem i afseende på
ordningens vidmagthållande i allmänhet inom fögderiet, måste, i följd af deras
ansvarsfulla och trägna tjenstebefattningar, hufvudsakligen öfverlåtas på
länsmännen, hos h vilka äfven fordras nit och verksamhet, om polismagten
skall kunna utöfva något inflytande. Att desse tjenstemäns vilkor icke stå i
rättvist förhållande till deras trägna och ansvarsfulla åligganden är af Eders
Kongl. Maj:t både kändt och vilsordadt inför rikets ständer. Önskligt vore,
om desse, genom tillökning i vilkoren, försatte länsstyrelserne i tillfälle att tillfredsställa
det allmännas fordringar på duglighet och oegennytta hos kronobetjeniugen.
Fattigvården. Denna är nu öfverallt reglerad i öfverensstämmelse med
Eders Kongl. Majrts nådiga förordning af den 25 Maj 1847. Under loppet
af 184/ uppgjordes reglementen i hela länet för fattigunderhållet, h vilka med
nödiga förändringar blifvit af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till efterlefnad
fastställde. Desse äro i allmänhet ordnade på ett sätt, att understödstagarne
icke hafva fog till klagan, och följden af nu antagna grunder för
13
understödet har visat sig vara den, att tiggeriet nästan upphört och att, ehuru
betungande sjelfva underhållet än må vara, man å ömse sidor är belåten med
regleringen. Det är väl sannt, att under den tid densamma varit följd, länet
hugnats med gynnsam skörd, som så betydligt inverkar på förmågan att underhålla
socknarnes många fattige, vid betraktande deraf, att underhållet utgår
mest i spannmål; men man kan äfven för mindre gynnsamma år hoppas på
nyttiga verkningar af detta underhållssätt.
Å landet finnes ingen tillåten krog.
Helsovården besörjes nu som förut af 2:ne provincialläkare, af lrvilka den
ene är stationerad inom Sunnerbo härad, en regements- och en lazaretts-läkare.
Ehuru Eders Kongl. Maj:t i nåder beviljat anslag för en extra provincialläkare,
som, i egenskap äfven af bataljonsläkare, borde hafva sin statiou vid Kosta
glasbruk för östra och nordligare delen af länet, har det icke lyckats, att på
längre tid kunna förmå någon läkare, att qvarblifva vid denna befattning, och
sedan den, som förlidet år förestod samma provincialläkaretjenst, derifrån afgick,
har någon sökande till de förenade tjensterne icke anmält sig. Orten
deromkring, som har långt till städerue, röner mycken olägenhet af denna
brist på ofta behöfligt läkarebiträde.
Läns-lazarettet är i mycket godt skick. Inrättningen bibehåller sitt länge
innehafda förtroende, och, ehuru antalet sängar är beräknadt lör endast 50
patienter, vägras ingen, som är i verkligt behof af vård derstädes, att blifva
intagen. Räntan af inrättningens utlånade kapitaler användes, i förening med
kurhus-afgiften, till underhållet.
Lazaretts-Direktionen inser visserligen, att de mera aflägsne boende, som
behöfva anlita inrättningen, hafva lång väg att transporteras och att rättvisligen
kurhus-afgiften, som uLgöres lika lian alla orter, borde fördelas så, att
någon filial-afdelning för ett inskränktare antal sjuksängar kunde förläggas i
något af öfrige distrikten, men utom det att ökade kostnader deraf blefve en
följd, skulle, i direktionens tanka, en sådan förändring möjligen åstadkomma
söndring och upplösning.
Det ringa anslag af 50 R:dr B:ko, hvarmed staten aflönar djurläkare, försvårar
anskaffning af en skicklig person; men med tillökning af de 133 R:dr
16 sk., som länets Hushållnings-sällskap derjemte årligen tilldelar djurläkaren,
har det varit möjligt att anskaffa en sådan. Täta ombyten hafva likväl skett,
i följd af de förmånligare tjenster, som å andra orter stått till hands. Önskligt
vore, att rikets ständer ville fästa närmare uppmärksamhet å behofvet af
högre löneförmåner för skicklige djurläkare. Det kan visst inträffa, att Sådane,
till oberäknelig skada för orterne, icke kunna erhållas.
14
Länets sparbank fortfar att gagna genom det odelade förtroende den tillvunnit
sig. Fonden har årligen .stigit. Insättarnes fond utgjorde vid 1847
års slut 173,688 R:dr 19 sk. B:ko, och sparbankens enskilda , sura vid 1837
års slut var 1,518 R:dr 5 sk. 10 r:st. B:ko, hade genom rånte vinst förkofra!
sig vid 1847 års utgång till 9,546 R:dr 25 sk. 7 r:st. B:ko.
En afdelning af Smålands privatbank är här förlagd. Denna bank fortgår
i sin rörelse med säkra steg, äger nu mera stadgadt förtroende inom orten och
gagnar isynnerhet genom kreditiv-rörelsen. Af denna låne-inrättning njuta
delägarne betydlig räntevinst.
Den med Eders Kongl. Maj:ts nådiga sanktion bildade hypotheks-förening,
omfattande de trenne Småländska länen, samt Blekinge, Halland och Westergöthland,
trädde genom sin här förlagde styrelse i verksamhet under 1847 års
lopp, och det torde vara för tidigt att nu fälla ett omdöme om denna låneanstalts
större eller mindre nytta. Säkert är, att denna förening, lika med
förenämnde bank-inrättningar, afhjelper penningeförlägenbeten för ögonblicket
och lernnar tillfälle för den genom fastighetsköp eller misslyckade spekulationer
skuldsatte jordbrukaren, att småningom afbörda sig sina skulder. Att så
måtte vara förhållandet, ådagalägges bäst dermed, att då genom missgynnande
skördar och privatbankens oväntade indragning af utlåningsfonden 1842, allmänna
krediterr varit störd, så att då, på sätt jag i min förra berättelse omnämnt,
lagsökningsmålen 1843 vid härvarande Landskansli utgjorde 8,000,
dessa uppgingo 1847 till endast 4,374.
Efter all anledning komma under en längre tid lagsökningarne vid mitt
embetsrum att icke öfverstiga, utan snarare understiga sistnämnda belopp.
I min sednaste Femårs-berältelse omförmäles, att fråga då var väckt om
förening af det år 1800 stiftade brandstods-bolag för lösören å landet med det
år 1843 äfven bildade bolag för byggnader å landet. Det för gemensamt bolag
upprättade reglemente blef af Eders Kongl. Maj:t i nåder faststäldt den
28 Juli 1846 och trädde då genast i verksamhet. Genom oafbrutet tillopp
af delägare, har totalförsäkringssumman så småningom årligen vuxit, och utgör
nu ett ganska betydligt belopp.
Weaciö stad.
Min sista Femårs-berättelse, ehuru icke omfattande år 1843, började likväl
med redogörelsen för åtgärder, vidtagna i anledning af den staden öfvergångna
eldsvåda om hösten nämnde år, förnämligast af den orsak, att föga i
öfrigt var att säga om en stad, som då knappast kunde sägas existera, och
15
der handel och näringar befunno sig i aftynande tillstånd. Oaktadt den menliga
inverkan, som 2:ne större eldsvådor, inom 6 års lopp, utöfvat på invånarnes
ekonomiska ställning, hafva de mörka utsigterna ljusnat, och staden
har genom Eders Kongl. Maj:ts och högtsalig Konung Carl d. XIV:s välgörande
omtanka för dess uppkomst, rest sig upp, förskönad, ur grushögarne.
Folkmängden har sedan 1841 ökats så, att den år 1847 utgjorde 2,464
personer. Denna tillväxt har icke sin grund i någon näringarnes större förkofran,
utan i nya bosättningar af arbetsfolk och handtverkare, som, efter här
verkställda byggnadsföretag, nu mera tillhöra samhället och för framtiden möjligen
komma att till större eller mindre del betunga fattigförsörjningen.
Genom de i min förra berättelse omförmälda lånebidrag af staten, bar
Wexiö stad blifvit i det närmaste ånyo uppbyggd efter de i fastställd byggnadsordning
bestämda grunder. De bebyggda tomterne, hvilka före sednaste
eldsvådan voro 171 till antalet, äro nu 153, och flera odisponerade tomter
finnas ännu att tillgå. Af de inom nya delen af staden uppförde hus, äro 12
boningshus, deribland läus-residenset, ett färgeri, ett garfveri och 12 uthusbyggnader,
dels af sten, dels af korsvirke med tegel.
Hvad som i väsendtlig mån bidragit till samhällets förmåga, att, efter
2:ne så nära på hvarandra följde eldsvådor, kunna på en gång och någorlunda
hastigt åter uppbygga staden i förskönadt skick och anskaffa nödigt husgeråd
samt materialier för näringarnes bedrifvande, var icke blott ersättningen för
brandförsäkrade hus och lösören, uppgående till 372,000 R:dr, utan ock de
rika gåfvomedel, hvilka influtit så väl efter sista som föregående eldsvåda, till
sammanlagdt belopp af 155,296 R:dr 15 sk. 11 r:st. B:ko, oberäknadt spanmål
och andra varor in natura.
De af Eders Kongl. Maj:t nådigst beviljade 23,400 R:dr till verkställande
af ny tomt-reglering, hafva dock icke varit tillräcklige till de utgifter, som dermed
bort besörjas. Man anser, att omkring 4,000 R:dr måste dessutom af
staden sammanskjutas för bristande gatläggning och andra oförutsedda kostnader.
Vid 1847 års slut bestod stadens borgerskap af 9 handlande med öppna
salubodar, 69 handtverkare och 3 fabrikörer, hvilka alla hemta sin bergning
hufvudsakligen af näring och rörelse, och för öfrig t dels äga, dels arrendera
stadsjord och draga fördel äfven af studerande ungdomens och deras lärares
vistande eller bosättning i staden.
Vid klädesfabrikören Wahlqvists sedan lång tid tillbaka väl kända klädesfabrik
uppgick värdet af tillverkningen 1847 till 89,416 R:dr 32 sk. Banko,
och kommer samma fabrik, genom ångmachins anbringande, att betydligen utvidgas.
16
Krogarnes antal, stadskällaren och gästgifvaregården inberäknade, utgör
åtta, som synas vara fullt tillräckliga för behofvet, ehuru en mängd arbetsfolk
från landet under byggnadstiden sig här uppehållit. Några större oordningar
hafva icke förefallit, och fyllerilasten har icke tilltagit.
Stadsskjutsen bestrides genom entreprenad med fastställd lega efter 28 sk.
milen, men det oaktadt nödgas statlens invånare til! entreprenören årligen erlägga
1,028 R:dr Banko.
Af de till stadens brandskadade invånare gifne gåfvomedel, har nödhjelpskomiteen
öfverlemnat till fattig vårds-styrelsens disposition 6,666 R:dr 32 sk.
Banko, deraf räntan får användas till understöd åt stadens fattige,’ hvilka årligen
ökats, och hvilkas underhåll kostade år 1847 icke mindre än 1,409 R:dr
21 sk. 4 r:st., deraf stadens invånare, efter skedd debitering, erlade 1,076
R:dr. Genom fattigvårds-styrelsens omsorg, att för lindrig afgift utackordera
barn på landet, kan någon besparing i det för samhället tryckande fattigunderhållet
vinnas.
Den förr omnämnda så kallade Sjögrenska fattigskolan fortfar att väl underhållas.
Skolans lokal består af ett stort, efter sista eldsvådan väl uppfördt
stenhus med rum för lärarinna och lärare, samt nödigt antal arbetssalar för
barnen, deraf flickorna undervisas i nyttiga och nödiga haridaslöjder.
I samma lokal äro ock rum, mot hyresersättning, upplåtne åt här varande
seminarium för folkskole-lärares undervisning.
Den år 1841 inrättade Söndagsskola har oafbrutet fortgått och begagnas
flitigt af elever bland handtverksklassen, samt är i allt afseende af välgörande
inflytande, åtminstone så länge nuvarande nitiske läraren, magister Johansson
besörjer undervisningen.
Med länets utom staden belägna hospital har ingen förändring inträffat.
Helsotillståndet inom staden har varit godt. Sjukvården besörjes af provincial-
och öfrige här bosatte läkare; men särskild stadsläkare finnes icke.
Stadens polis är sedan min sednaste berättelse oförändrad.
De till berättelsen hörande tabeller bifogas i underdånighet.
CARL MÖRNER.
N. J. Lång.
G. Lagerstråle.
TABELL för Landet
Ausrmentsliemman
O
Konsrs-Fiskc.......
Frälse-Säterier .....
Säteri-Rusthåll.....
Rå- och Rörs-hemman.
Frälsehemman.....
Frälse-Skattehemman . .
Kronohemman.....
Krono-Rust hällshem man
Krono-Augmentshemman
Krono-Skattehemman
Dito
Nyhemman med fribetså
Krono-Skatte^Rusthållshemman.
Dito
Mil itie-Boställen
Civile Boställen. . . .
Ecklesiastike Boställen
Gymnasii- och Skolehemman, Skatte
Dito
dito
Krono. ,
Hospitals- och Barnhushemman, Skatte.
Dito
dito
Krono
Krigsmanshus-hemman, Skatte . . . . ,
Dito
dito Krono ....
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar m. fl. lagenheter u
mantal, som ej under något hemmans ränta äro
begripne, Frälse
Skatte
Krono
Obebyggde dito . .
Oskattlagde bebyggde dito, deraf Ryttare-, SoldatBåtsmanstorp,
1,532 st.
Krono-Torp med frihetsår .
Betesmarker, Krono ....
Backstugor .........
Bebyggde lägenheter, afsöndrade hemman på
eller lifstid..................
Skattlagde Fisken och lagenheter af särskilda slag, som
under något hemmans ränta äro inbegripne, Skatte
Krono
Frälse
Tullmjölqvarnar, med 579 par stenar
Tullsagqvarnar, grofbladi
Husbehofs-Mjölqvarnar ,
Husbehofs-Sågqvarnar
Stampar......
Kopparhammare . .
Stångjernsverk . . .
Ämneshammare . .
Masugnar......
Kupol ugnar.....
Jernmanufaktur-Verk
Koppa rnickel-Verk
Glasbruk.....
Pappersbruk . . .
Tegelbruk.....
Garfverier ....
Oljeslagerier . . .
Färgerier.....
Pottaskebruk . . .
Kakelugns-Fabrik
Såpbruk .....
llartz-Fabrik . . .
Kimröks-Fabrik .
Diverse Personer, som ej höra till
Gerningsman
Sterbhus, Gåfvor, Testamenten, Fideikommiss
297
Summa
Hemmantal.
C
5'
o £?
CD Vi
Er o
Utsäde af
Medelafkastning,
sedan utsädet är afdraget.
Underhållne Kreatur.
t
O:
3
CD
5T
O
c?
-i
3
CO
a.
ST
M F*
s
^ CfQ
sa: o
Ä EL
3* ^
aq 2
03 ^
-s
• ^
o
a
CO
CD
P*
CS =
ep
w
O
B
a
o
g
sr
3
Q.
CA
SB!
>■
CD
TI
0
CD
CD
CA
X
■<
CD
CD
ps
0so
ap
W
O
P
X
as
CD
w
as
s
c.
GA
CD:
Cu
>■
CO
T
0
as
CD
CA
a
as-
as
O
M
as
71
t*
O
n
3
0=3
O*
O
pr
CD
*p
T
po
GB
3*
a
CD
CD
Uppskattadt
värde.
i
400
165H
174
474
486*
100*
24
4V
1864
22|
73
738A
13944
Ti'
30f
444
15
8074
894
196|
2,2744
5344
14J|
1944
1
5,895#
7
1,1184
1334
301
3,149 A
7764
22-,*
006 1
1
4544
3244
130*
1,4014
184
k
4914
38*
172*
1,4531
183|
6jTff
24*
19*
241
5*
674
154
1,385
150
385
3,9064
867
24
35
1
127
18*
161
111
20
14
2,812
3461
7201
6,8374
2,020
3,968
517
1,135
11,3734
2,953
>70 9 3
1,757
133*
520*
5,5194
7354
174
6714
1,597#
147*
625*
4,654#
376f
714
9#
181
232
654
8,893
961
2,416
25,309
5,572
497
58
131
t,868
348
8
11
1,037
117
287
3,022
676
17
30
2,740
282
784
7,988
1,604
47
76
0
1,403
141
298
4,010
909
25
33
3
9,992
10
1,922
2,735
1,034
97
883
1
18
6
3,302
350
1,095
112
—
—
—
—
141
3
591,380
76,300
_
:
32f
PU.
950
260
102
122,605
—
—
9,687
2,035
59
96
6
21,040
30
4,518
6,260
2,262
266
1,926
5
36
12
2,971
908
1,527,583
—
-
41
1 3
667
112
376,571
—
-
7*
1
17*
tf
J^tf¥
6244
4.
15
/utf¥
4
7344
tf
2if
JL*tÖ
237
7
64,3584
60
12,2814
16,255
6,3214
21
31
1
8,032
6
1,436
1,941
823
80
690
1
14
3
8
505
6
7,505
—
—
i
tnr
YT
ttf
10
13,531
—
—
1,151A
14
1,595A
6544
8,042
9
3,0394
3
3,3454
2
14744
9,9644
10
1,8754
2,517
977-4
1074
7474
9
22541
20,5604
28
4,0134
5,36144
2,0534
2244
1,751*
9
28,459
36
5,6024
7,654
2,8664
2384
2,45844
2
68
24
32
2,276
39
11,7584
12
2,4854
3,3134
1,124#
142-1
9644
4
7
10,9124
8
2,0454
1,619 J
1,019#
1484
778*
6
K
55944
3;471
il
7,341
10
1,464
1,972
771
83
674
1
12
4
19,035
20
3,807
5,158
1,884
Q
—
125
—
—
5
1,871
3,242,423
—
- i
229
3134
1134
134
964
1
325*
48244
181*
24
134*
1
13 A
144
6A
13
1,U7|
1,5054
5814
614
488*
1
1,531
2,1084
8004
874
67444
1
17
6
8
624
843|
289 .
35|
2441
1
14
632
819!
3104
424
242J*
0
3141
4344
144
464
48
214
K
115#
1524
54
8
504
713
992
344
qo
5
322
412
84
833,377
—
—
—
—
925,437
-
—
330,070
—
—
194
1
i Öl 3
A^Ttf
90
oyu
4,8214
14
105
42
70
4,424
70
303
1
1,588
4
30
10
i 9
22
46,185
—
—
102
220,725
-
—
T
14
93
13
5
i
IT
15
G
T
52
20
24
1,772
28
q
2
190
—
—
5
i
3
1
T
A
q
1
q
1
q
—
6,500
—
-
¥
3
1
6
443
7
¥
5
1
T
10
632
10
IL
25
315
K
1,650
2,000
—
—
T
63^V
1
T
67M
1
569
9
63
i
30
1
■J
11
150
O
55
\
0
253
4
0
505
8
1,010
16
0
632
10
Mj
1,264
20
—
—
—
20
241,770
3,000
—
—
an
1
tf
4
—
i-
2
1
1
1
1
Al
1
>
1
194
204
22
4,002
2
1 1
334
444
52
6,545
2
3
17
10
26
1,015
q
6
89
59
87
17,616
2
A
q
8
450
5,180
6,500
20,442
18
8
135
7,364
1
5
84
114
134
4.1
14
9
134
2,620
i
14
15
11
925
1
3
33
23
51
7,280
j
25
8
23
2,965
l
2
2
6
—
i
2
***
1
2
4
55
29
48
9,747
2
12
—
-
3
5?
6
3
tf
1
8
9
—
—
—
ch
1,048
■J
1,725
4
244
301
140
58
2
200
1
3,190
—
—
5
2,648
193
6j
34
1
420
219
913
61
24
1
9
3
11
2
28
1
1
14
12
33
9
190
120
1,250
780
—
—
id
484
54
244
201
il
1784
2004
98
8K
12
37
264
126
404
154
93
30,270
e3
■■ ■1 ~
1,100
—
—
*""--
r
100
—
—
—
100
—
—
374
-t-
411,619
—
—
“*■"
"
58,545
—
—
—
—
—
■—
—
0
• ‘
8,550
4,000
271,933
16,198
—
—
—
—
—
—
'
—
33,700
2,515
116,805
20,000
50.000
95,430
15,250
16.000
6,900
6,100
—
—
—■
—
~
4
—
-
1
1
1
1
200
St.
—
__
-—
--_
—
—
• .
2,809A
3,98544
12,167
19944
15,182-44
21,201-144
7,65844
8,131 ju
378444
26,5964
735*
52,990,*
76,830441
30,08144
[~25,249##j.
1,418#
172,943
9,235
18,099
53,972
27,319
64,437
| 22,443
4,425
9,773,214
—
Efter
l:sta Arl.
2,865
30
30
1,826
43
1,000
9,682
18
Wexiö Lands-Kontor den 9 Oktober 1849.
tf rättelse öfver h nmnbnij.i Län för åren 1843—1847,
C AMU
inom
Kronobergs Lä n.
S
a
s
IS
a
Bevillning efter 1845 års Förordning.
Efter 2:dra Art.
2:dra g.
19 och följande
-
Efter
3:dje Art.
§. 37.
Rränvins
brännings
Afgift.
Summa.
—-
—
—
1,256
173
1,154
273
5
1,371
219
9
7
2,692
486
363
6,603
1,395
32
42
24
12
6
3
90
5
—
—
36
4
5
10
1
9
9
28
7
5
44
3
6
739
—
—
39
7,233
1,448
41
53
3
25
40
6
9
446
—
—
—
305
15
2
—
—
—
42
3
468
93
110
195
5
36
40
12
12
8
5
—
—
4,148
5
1
—
—
—
43
—
6
1
—
—
—
950
15
27
12
24
3
21
10
8
5
2
—
-
—
39
7
12
—
9
25
45
21
8
5
2
7
6
10
14
6
10
5
6
38
59
1
26
-
—
6,570
2
33
7
3,735
9
6
13,199
35
1
49,578
18
—
16,564
43
10
15,641
372
423
1,223
24
19
24
6
7
6
1,686
1,868
1
13
2
12
15
12
24
18
-
47
28
15
10
11
969
774
222
38
60
42
3
15
13
25
6
6
6
6
3,189
3,422
760
498
1,483
30
17
4
27
11
18
24
6
4
1
5
s
9,897
13,497
4,878
570
4,494
11
16
24
24
15
24
4
3,880
5,094
1,818
159
621
4
14
34
43
10
17
28
5
8
9
7
3,121
4,272
1,562
179
1,321
3
3
_
3
78
36
_
22
44
—
25
—
—
—
3
14
5
—
-
—
2
6
-
6
14
5
26
31
12
24
-
8.
29
-
8
10
7
_
—
—
--
y
—
—
—
—
483
6
25
n
—
—
-
100
4
5
39
-
769
11
1
21
23
41
36
39
37
11
2,654
' 42
36
—
936
4
5
33
32
1°
—
853
13
—
—
—
10
43
2
1
36
39
206
44
22
11
10
8
13
8
15
4
20
28
9
6
—
—
-
17
3
4
—
—
4
12
17
3
—
—
—
13
—
—
24
—
12
—
'
41
36
36
6
7
1,826
—
—
—
—
—
—
—
—
~
11
22
g
—
—
—
—
—
—
—
317
127
——
90
19
60
25
11
11
7
19
24
35
—
—
—
2
9
7
*-
—
2
9
6
—
—
—
9
7
4
28
4
—
—
—
28
—
1,186
243
2,259
189
33
19
30
18
—•
—
—
1,114
45
1
—
—
—
—
—
3
1
3
—
—
233
31
—
—
—
—
—
25
1
4
4
_
-
—■
—
—
*’'■*
—
—
—
—
—
—
--
30
10
725
94
101
5
386
40
188
336
37
91
19
26
35
3
26
36
17
26
—
—
—
28
14
9
—
—
—
9
7
—
—
—
8
—
—
—
—
-
8
11
—
—
—
686
41
8
--
—
—
~
17
24
37
—
—
—
88
18
11
——
—
—
—
—
—
94
19
2
—
—
-
_
2
5
10
—
—
—
5
1
5
—
—
1
43
—
—
—
343
31
10
—
—
—
—
—
40
—
—
—
—
—
“
18
17
18
.36
26
21
—
—
—
170
12
—
'
—
—
_
—
—
—
305
5
5
—
—
5
—
—
—
35
74
12
—
—
—
—
:-
—
—
—
—
—
--
~
5
7
—
—
—
18
38
5
—
—
—
—
—
—
24
9
7
"
—
—
—
—
—
35
—
—
"
—
—
18
19
—
—
—
3
—
--
—
—
19
—
—
2
4
'4
—
—
4
—
—
—
—
4
1,110
24
26
84
42
26
2
8
2,785
46
586
38
10
21
4
4
46
8
—
—
—
—
—
—
—
—
--
2,739
I11
5
22,158
26
6
116
47
—
9,037
26
—
43,734
32
11
90,177
—
9
37,998
47
5
27,559
Ständige Räntor.
Jordeboks- och
HemmantalsRänta.
Krono-Tionde.
Afrad.
Mantals
penningar.
3,955
2,592
53
1,421
13,542
Gernings
ören.
Tionde Räntor
af Bruk,
Bergverk
samt andra
Verk och Inrättningar.
Summa.
Arrende
medel.
12
36
36
24
24
24
24
99
99
_
_
_
258
36
—
—
—
1,225
—
_
—
—
no
1
_
—
—
9,144
29
_
—
—
1,876
37
_
—
—
201
13
—
—
—
319
9
—
—
—
10
3
—
—
-
85,740
16
__
_
_
17,690
41
--
—
—
23,940
’8
_
_
—
8,511
16
—
_
—
940
43
—
—
—
6,670
43
—
_
—
19
25
—
_
—
130
11
—
—
—
44
26
—
_
—
44
42
_
_
_
4,733
—
—
—
—
61
20
6
24
_
—
—
58
1
-
—
—
53
43
*—
—
—
221
39
—
—
-
2,592
36
_
_
_
11
22
—
—
-
294
36
—
-
-
99
—
_
_
19
35
—
—
-
24
—
_
I
_
2,373
39
—
—
_
199
31
_
_
_
20
2
—
—
—
2
24
894
27
8
938
27
77
24
—
83
24
873
45
7
883
21
—
—
46
24
—
99
24
z
_
_
25
24
_
—
—
39
—
—
—
—
3
—
—
-
—
21
12
36
36
—
—
—
2
24
—
;
—
1,520
--
892
25
3
171,269
31
33
11
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
16
238
271
16
106
2,262
997
23,009
4,567
115
602
6
54,386
35,531
14,879
3,034
48
18
38
32 -
140,503
Klerecie-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
24
26 10
24
47
1,615
258
56
27
32
32
24
44
12
194
44,121
10
14 1
7,103
101 24
2 8
Kyrkobetjc
nings.
1,198
78
16,904
36
2,826
20
56
16
27
16
il 7,010
34
Summa.
27,875
1,967
46
17
16
20
272
68,036
12
Fattigförsörj-
ning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgif-  ter, onera och
allmänna
besvär.
2,509
12
6
_
—
—
944
11
2
805
43
-3
259
24
—
—
—
—
104
22
2
102
32
—
641
40
—
—
—
—
263
—
—
342
43
—
7,675
31
8
792
44
~
2,855
24
9
5,138
/
7
1,587
5
—
155
4
4
593
5
7
1,141
9
5
35
47
6
6
34
—
13
30
-
33
16
3
68
11
—
14
37
8
30
5
4
49
40
2
9
12
1
30
17,739
2
—
3,154
26
4
6,714
34
8
12,680
-
4
3,693
20
8
571
43
8
1,405
46
1
2,456
24
10
5,037
36
—
789
38
4
1,840
35
1
3,337
4
4
1,755
16
—
—
—
—
665
44
3
675
2
-
194
4
—
—
—
—
78
10
8
131
16
—
1,513
6
—
—
—
—
578
9
6
525
43
—
4
—
—
1
-
—
1
36
—
9
-
-
33
36
—
—
—
—
15
—
—
9
8
-
11
12
—
—
45
—
5
—
—
n
O
16
3
13
24
—
—
—
—
6
—
—
4
29
—
1,137
36
—
94
39
—
505
32
—
695
18
—
18
28
1
24
8
7
1
30
19
1
3
8
11
43
—
q
20
8
30
10
—
2j
3
973
8
18
—
"
16
—
1
12
18
2,899
14
4
138
36
313
45
31
16
90
22
\
52
11
40
8
97
11
22
26
1
1
24
4
44
—
—
-
—
—
—
-
3
4
58
4
8
17
-
1
24
10
20
6
8
35
16
8
59
5
12
4
28
36
14
32
48
4
1
28
*
3
13
8
36
36
20
23
11
8
29
1
3
1
12
28
-
510
4
1,274
23
- 45.748 40
4
15.584
33
t 4
16,632
5
3
1 33,125
14
4
Summa
Stats-Bidraa
53
11,250
4,816
3,686
66,416
13,575
501
1,233
23
10,259
411
6,362
46
524,907 18
41
27
10
hörxrr.
N. J.
Talle 11 till Femårs-Berättelsen för Wexlo Stad, afgifven Ar 1840
SS i tl r a O'
Medelafkastning sedan utsädet
Stals
Uppskattadt värde.
Underiiällne kreatur.
Utsäde af
Hus,
Tomter,
Verk och
Inrättningar.
Anmärkningar.
Klereciets underhåll.
Bevillning efter 1841 och 1845 årens Förordningar.
Ständige Räntor.
Diverse Onera,
räntor och
besvär.
Summa
Statsbidrag.
Fattigför
sörjning.
Bruk, Manufakturer,
Fabrikör
m. m.
Väghållning.
Kostnad för
Stadens styrelse.
Hus
och
Tomter.
Kostnad för
Rotering.
Skjuts.
Tionde och
Räntor af Bruk,
Verk och Inrätt
-
Arrende
medel.
Bränvins
brännings
afgift.
Boskaps
och
Åkerskatt.
Kyrkobetje
nings.
Summa.
Summa.
Enligt 3:dje
Komministrars.
Mantals
penningar.
Pastorers.
Summa.
Summa.
ningar.
Pastors i Wexiö lön är ej
upptagen i Staden, här upptagne
139 R:dr 4 sk. 4 rst.
äro så kallade åker- och
ängs-pengar.
Kronobergs
Wexiö den 25 Juni 1849.
t
tt. Hjort.
TV. Lundgren,
ti G. Wiltlock.
J. Dahlberg,
Berättelse öfver Kronobergs Län för åren 1ö4.'i—1847.
KONG L. MAJ:TS BEFÄLLNINGSHAFVANDES
®l) r i s t i n u s t a ö s Cän
till
HOIGL. IHAJsT
i underdånighet afg i fn e
EMBETS-BERÄTTELSE
för åren 1844, 1845, 1846 och 1847,
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
i,AM
n*»iA r> i - ö. n, <r st •? ? V» •■« & s. * s.
,t*8i -iflKw a5. M ,<g£8i ■tNM*s •««>•*«. till
(■«i , \r)H JO'•••.
' ' ■ * «!.; '
, ■ :r/! • :~.U :i ii»'*>
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt hänseende
inom Christianstads län för åren 1844, 1845, 1846
och 1847.
§ t.
Sjänets atlmänna beskaffenhet
har under loppet af förenämnde tid ej undergått några anmärkningsvärda förändringar.
Alltjemnt fortgående uppodlingar, skogarnes förminskande i den egentliga
skogsbygden skola dock slutligen inverka och åstadkomma de förändringar, som af
dessa förhållanden äro beroende. Hvad som således i första rummet bör afhandlas, är:
§2-
JLunets invånare.
En inom länet ökad produktion, som gifver rikare tillgångar till fyllande af
menniskors behof, jemte en fortgående utveckling af en utvidgad näringsfrihet samt
en ökad skicklighet och förmåga att af densamma hemta ökade fördelar för näringslifvet,
har bidragit till en större folkökning inom detta län, som äfven visat sig i
en större progression under dessa sednare 4 åren, än under de föregående.
Följande uppgifter visa i hvad förhållande folkökningen inom länet tilltagit.
Vid 1843 års mantalsskrifning uppgafs en foikmängd af 168,084 personer.
Vid 1847 års mantalsskrifning befanns förhållandet vara:
På landet skattskrifne personer.......... .
90,830.
Skattfrie af gemenskapen vid indelta arméen..... 1,259.
och öfrige skattfrie............. 77,600
78,859.
4
I städer ne skattskrifne personer .
Skattfrie, värfvade gemenskapen inbegripen,
. . 4,796.
• • 3,709.
8,508.
Summa folkmängd 178,194.
Häraf följer att folkmängden, under de 4 år, denna underdåniga Berättelse
omfattar, ökats med 12,109 personer, af hvilka 10,135 personer tillhöra landet
och 1,454 länets trenne städer: Jemförelsen med näst föregående fem åren visar
en större
tillökning af 1,759
personer. Tager man i beräkningen
de
sednaste nio
åren som
föregått
år
1847
finner man under denna tidrymd
en
tillökning af
22,459 personer inom detta län.
Bidragande orsaker härtill äro dels att inga härjande farsoter under tiden ägt
rum, dels
att länet
haft
någorlunda jemngoda skördar och god årsväxt
under samma
tid, samt
att det
fått
njuta
fördelarne af såväl inre politiskt lugn
som en fortfa
rande
yttre fred, under hvilka lyckliga förhållanden jordbruket och andra näringar
kunnat ostörda fritt utveckla sig och lemnat tillfälle åt nya bostäders uppkomst samt
ökad arbetsflit och deraf beroende arbetsförtjenst.
Om det likväl härvid ej bör förbises att, ifall denna folkökning fortgår i samma
stigande, den tid kan komma då ett möjligt missförhållande uppstår derigenom att
folknummern och hushållens antal ökas hastigare än försörjningsmedlen, så kunna otvifvelaktigt
skälen härtill finnas, dels i den inom länet högt uppdrifna hemmansklyfningen,
genom hvilken i framtiden en befolkning uppstår som saknar rum och som
ej kan ernå den sjelfständiga ekonomiska ställning, som tarfvas för en sjelfägande
jordbrukare, dels genom en allt för vidsträckt jordafsöndring, som på flera orter
snart i allt för stor vidsträckthet öfvergår till backstugor, eller för små lägenheters
upplåtande till innehafvare, som deraf ej kunna erhålla tillräcklig försörjning och
hvilkas innehafvare i allmänhet hafva en osäker besittningsrätt. Häraf kan ock befaras
en lös befolkning, som är osäker om sin framtid och som, egentligen beroende
af en tillfällig arbetsförtjenst, saknar trygghet att finna utkomst och tillräckliga för—
sörjningsmedel. Ehuru det får erkännas att under någorlunda goda år arbetsförtjenst
ännu ej saknas för den som genom arbete vill sig försörja, synes likväl förhållandet
redan vara att, då någon mindre fördelaktig konjunktur inträffar, kännes
en rubbning på vissa orter i jemnvigten emellan behofven och deras uppfyllande,
som naturligt skall blifva starkare i samma mån som befolkningen ökas hastigare,
än nya försörjningsmedel uppstå. Deremot visar det sig synbart att den verkligen
besutne jordägaren, som med ordning och omtanka sköter sin jord, är i allmänhet
inom detta län i en fördelaktigare och bättre lefnadsställning än fordom. Genom
landthushålluingens framsteg har välståndet stigit hos dem, som deraf vilja draga
o
fördel; Man finner också hos dem, som bibehållit sina jordegendomar ännu ostYc-*-  kade, bättre åbyggnader, bättre bohag och äfven mera hyfsning än man fordom i
allmänhet fann. Väl om medlen härtill ej lockar att från den redbarare enkelheten
öfvergå till den slags yppighet och det lefnadssätt, som ej höjer menniskovärdet,
som väl förfinar men derföre ej alltid renar sederna, men endast präglar högmodet
och den inbilskhet; som ej förtjenar hvarken det värde eller den aktning, hvartill
dock anspråken under sådana förhållanden ej sällan höja sig. Det blilver derföre
af vigt att en sann religiös och moralisk bildning går i bredd med materiel förkofran,
såvida den sednare skall förbättra och förlyckliga såväl individer som
samhället;
Det är också med tillfredsställelse Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande har
nåden uppgilva att inom de flesta orter inom länet både den allmänna och enskilda
undervisningen ej försummas och att väl ordnade skolhus inom de flesta socknar
redan blifvit uppförde och skol-lärarne nu, enligt Eders Eorigl. Maj:ts nådiga
förordning derom, blifvit antagne och aflönade. Det är likväl förtidigt att ännu bedömma
verkningarne af dessa ansträngningar, hvilka dock erhållit ett godt stöd
genom det bistånd, som dertill lemnas af allmänna medel, enär de ej allenast bero
af skolans tillvaro; utan äfven af den omsorg, hvarmed dess inre väsende bedrifves,
vårdas och begagnas. Det har likväl visat sig många svårigheter att inom en del
församlingar dels få skolorna ordnade, dels väcka en allmännare håg att dertill medverka.
Ett sådant förhållande bevittnar att sakens vigt ej ännu af alla inses; men
det är likväl att hoppas att detta hinder mot skolväsendets verkliga nytta småningom
upphör och att renare begrepp framdeles, åtminstone småningom, göra sig gällande
i allmänna tänkesättet.
§ 3
Näringar,
Jordbruket är den näringsgren inom länet, som hufvudsakligast bidrager till
de fleste invånares bergning och som både erfordrar och använder den betydligaste
arbetskraften. Nya uppodlingar fortgå i alla orter inom länet. En täflan att få
utrymme visar sig öfver allt. Jordvärdet har också under loppet af de 4 år, denna
underdåniga Berättelse omfattar, varit i ett jemnt stigande. Både större och mindre
egendomar stiga hvarje år i pris. Väl hafva nyare låninrättningar lättat denna täflan
och gifvit mera iif åt spekulationsandan, ehuru dessa kreditanstalter måhända
6
För mycket aniitas till föga båtnad för dem, som lättsinnigt och utan säker beräkningsförmåga
begagnat dem; hvarföre man också kunnat befara en återgång, som
skulle än ytterligare medföra de skuldsattas obestånd. Om å ena sidan dessa konstgjorda
medel uppdrifvit jordegendomars ögonblickliga värde, har dock å en anuan
sida detta värde stigit på en mera naturlig och således vida varaktigare grund,
nämligen i följd af egendomarnes högre afkastning, ej allenast genom ett högre pris
på produkterna, hvilket alltid är föränderligt, men genom ett förbättradt jordbruk,
som ökar produktionen.
Landthushållningen har obestridligen gått framåt. I detta afseende böra också
såväl samtid som efterkommande med tacksamhet påminna sig de män, som inom
vetenskapernas och forskningarnes område befordrat jordbrukets förkofran och gilvit
en förbättrad riktning åt de praktiska jordbrukare, som sig deraf begagnat för att
vinna en större afkastning af den jord, soin i följd af vanhäfd och bristande insigt
att använda jordens produktionsförmåga, förut iigde föga värde. Det kan ej
bestridas att jordbruket och landthushållningen i flera dess grenar inom detta län
betydligen förbättrats genom kunniga och driftiga jordägares nitiska och kraftfulla
omsorger att på rationella grunder vårda sig om jordbrukets förkofran. Äfven bland
allmogen, som vanligen längst vidhåller de äldre bruken och vanorna, finner man en
verksam förbättringshåg. Visserligen återstår ännu mycket i delta hänseendet; men
onekligt är, att under loppet af dessa sednare åren har en raskare utveckling af
forskningarnes resultater visat sig, än under en längre föregående tid, då såväl jorden
som dess brukare, deri förra i vanhäfd och den sednare i fruktan att försöka
något nytt, båda liksom lägo i linda.
Årsväxten har också under de ifrågavarande åren inom länet varit temligen
gifvande. Den starka nederbörden år 1844 i medlersta delen af Sverige, hvarigenom
skörden derstädes till stor del förstördes, förorsakade här inom provinsen en
stark afsättning med höga priser. Enahanda förhållande inträffade hösten år 1846
och början af år 1847, då spannmålsexporten på utrikes ort verkställdes från provinsens
sjöstäder med en sådan rastlös ifver att, oaktadt årsväxten ingalunda var
svag, bröd nöden på flera orter inom länet gick i bredd med öfverflöd af penningar.
Eders Kongl. Maj:t fann då i nåder för godt att hejda utskeppningen till främmande
orter, hvarefter de till export ämnade spannmålslager kommo de hungrande
till hjelp. Synnerligast genom dessa 2:ne årens höga priser på spanmal infiöto
inom länet betydliga kapitaler, hvarigenom också räntefoten nedtrycktes. Äfven detta
förhållande verkade till högre priser på fastigheter.
Sedan potates nära nog allmänt inom länet dessa är varit angripen af den
»åkallade potatessjukan, har ett stort bekymmer uppkommit såväl för landtbrukaren
7
som för det stora antal konsumenter, som deraf hemtar ett väsendtligt födoämne.
Svårligen torde något surrogat finnas, som ersätter denna för hushållningen så vigtiga
jordfrukt. Bristen på potates kännes svnnerligast inom norra delen af länet eller
den egentliga skogsbygden, der potatesodlingen bedrifves mera vidsträckt, i följd af
jordmånens särskilda beskaffenhet och utgör de mindre bemedlades hufvudsakliga
näringsämne. Derjemte ingår potates såsom en väsendtlig ingrediens vid bränvinstillverkningen
inom länet, och kommer bristen af potates säkerligen i och för bränvinslillverkningen
att ersättas med säd. De förhållanden, som häraf uppstå, komma
att inverka betydligen på spanmålskonsumtionen och på spanmålshandeln.
Skogarne inom länet äro i aftagande. Ännu råder i allmänhet håglösheten att
med omtanka vårda denna vigtiga hushållsgren. Väl ser man en och annan större
jordegendoms innehafvare, som har skog att vårda, på ett mera rationelt sätt behandla
skogsskötseln; men i allmänhet förgätes omtankan på framtiden i detta hänseende,
då skogsskötseln på ganska få ställen är grundad på någon återväxt. Priset
på skogseffekter är också betydligen i stigande. Väl äro dessa produkters värde i
beroende äfven af jordvärdet i allmänhet; men då konsumtionen deraf årligen ökas,
på samma gång som tillgångarne minskas, ligger häruti hufvudsakliga skälet till den
stigande dyrheten; hvilken utgör ett stort bekymmer i de mindre bemedlades hushållning.
Torfmåssarne, som fordom ersatte vedbristen, undergå på liera orter samma
öde som skogarne, i följd af den större konsumtionen. Redan har stenkol måst
begagnas på de orter, der den kan erhållas, och är det att förutse att denna artikel
kommer framdeles att allt mer och mer blifva en betydande handelsvara. Men den
kan endast till en del ersätta vedbristen. Byggnadsmaterialier äro också ett behof,
som för framliden ej kan fyllas af egna tillgångar. Svnnerligast har eketimmer blifvit
allt mer och mer svårt att få och återstår föga deraf, med undantag på en och
annan af de större egendomarne, der man ännu ej medhunnit att förstöra och utrota
detta trädslag.
Hästafveln har så förbättrats att de inom länet förlaggda Indelta KavalleriRegementerne
till större delen nu kunna remontera af inhemsk afvel.
Får-racens förädling fortgår väl på några vissa egendomar, men i en mindre
skala och bibehålies för öfrigt i allmänhet den äldre grofulliga landtracen, af hvilken
ullen på stället är afsättligare, då inga större klädesfabriker finnas inom orten, som
till några större qvantiteter begagna den finare ullen.
Bergsrörelsen är inskränkt inom Andrarums alunbruk. Tillverkningen uppgifves
vara årligen i medeltal under dessa 4 åren 1,888 tunnor alun, med ett medelpris
beräknadt till 12 R:dr 56 sk. pr tunna. Verket sysselsätter omkring 150
personer.
\
8
Af inom länet varande verk och inrättningnr, som i tabellen äro upptagne,
fortfar pappersbruket Klippan att förtjena uppmärksamhet. Denna fabrik, som be-’
drifves med särskildt maehineri, sysselsätter dagligen 120 personer, och uppgifves
tillverkningen till omkring 40,000 ris papper årligen, med ett uppgifvet värde af
ISO å 160,000 B:dr.
Binäringarne inom länet hafva ej undergått några andra förändringar, än de
som äro följder af en aftagande skogstillgång i och för de näringsgrenar der skogseffekter
tarfvas.
Salpeterkokning är en näringsgren, som nödvändigt måste aftaga i samma mån
vedtillgång för lägre pris saknas. De förlagslån af allmänna medel, som till denna
närings bedrifvande blifvit utlemnade, hafva också till större delen blifvit uppsagde
till återbetalning, enär vilkoren för lånens begagnande ej blifvit iakttagne.
Sjöfart idkas synnerligast af kustboarne inom Bjära härad, der ett dugligt och
öfvadt sjöfolk är att tillgå. Pa länets östra kust idkas också någon sjöfart af fiskare
på denna kusts fisklägen, medelst spanmåls förande derifrån till Blekingska hamnar,
hvarifrån ved och timmer tagas till returlaster. Dessa fraktresor besörjas med
mindre farkoster, men skaffa dock deras idkare en god förtjenst. Fiske idkas af
länets kustboar och ehuru de deraf stundom vinna sin bergning, är deras bestånd
dock mera osäkert, dels genom de förluster de äro underkastade, dels genom fiskets
ostadiga och omvexlande förhållanden.
Jagten inom länet är af så ringa betydenhet, att den ej ens kan räknas som någon
egentlig näring.
Landthandeln inskränker sig hufvudsakligen till utbyte af ortens produkter, samt
afsättning dels i länets städer och dels på landtmarknader. Spanmål och bränvin
utgöra de hufvudsakligaste exportartiklarne. Ek- och Bok-stäfver hafva fordom
utgjort exportartiklar till andra orter, men i samma mån, som skogarne aftaga, minskas
också denna export, och den tid torde ej vara aflägsen då rudimaterierna härtill
ej förslå till länets eget behof.
Under loppet af de sednare åren har kreaturshandel, synnerligen med gödoxar,
på Danmark gifvit exportörer en god förtjenst, men då den elakartade boskapssjukan
emot slutet af år 1847 började visa sig inom detta och angränsande län,
har exporten härifrån till Danmark af detta lands regering blifvit förbjuden och
lagt hinder i vägen för denna lönande handel, till stor skada för våra ladugårdar.
Hvad den såkallade elakartade lungsjukan hos boskapen beträffar, så tillhör den en
följande underdånig Berättelse, enär den först utbröt emot slutet af år 1847 och
dess följder och verkningar ej kändes förr än påföljande år. De vådliga följder och
de verkliga olyckor, som kunna af denna härjande sjukdom uppkomma, stå likväl så
9
tydliga och obestridliga, att jag ej bör vid detta tillfälle åsidosätta fästa Eders Kong!.
Majrts nädiga uppmärksamhet på denna landsplåga, och inser jag derjemte omöjligheten
att den kan förekommas på annat sätt, än att andra författningar i detta
afseende blifva gällande och att allmänna åtgärder vidtagas för att hindra sjukdomens
spridande, enär det visat sig omöjligt alt tillvägabringa ändamålsenliga frivilliga
överenskommelser inom länet till sjukdomens förekommande. Särskilda underdåniga
anmälanden från flera orter lära också till Eders Kongl. Maj:ts nådiga
öfvervägande inkomma, för att äfven blifva föremål för Rikets vid nästa riksdag
församlade Ständers omsorg såväl i fråga om en särskild lagstiftning som nödiga
anslag af allmänna medel till sjukdomens förekommande.
§ 4-
Politisk författning.
Kammar-Verk: Under dessa åren har ingen ny Jordbok upprättats.
Laga Skiften fortgå, men sedan de flesta större samfälligheterna inom länet
blifvit enskiftade, utgöra dessa skiften numera egentligen endast klyfningar af redan
utskiftade hemman.
Antalet af hemman af olika natur, lägenheter, bruk, qvarnar m. m. tillhöriga
kronan, läroverk, fromma stiftelser m. m är i bifogade Tabell uppgifvet.
De i förra underdåniga Berättelsen uppgifna förslag till sjöars sänkning hafva
tills vidare afstadnat i följd af de hinder, som uppstått i afseende å verkställigheten,
och hvilka hinder ännu ej kunnat uudanrödjas.
Den enda viiganläggning, som på allmän bekostnad hittills påbörjats, är omläggandet
af allmänna vägen öfver Hallands ås, emellan gästgifvaregårdarne Margretetorp
och Karup, hvilken väg till en del ligger inom detta län och den öfriga delen
inom Hallands Län. Arbetet har genom entreprenad blifvit påbörjadt, enligt af
Eders Kongl. Maj:t nådigst fastställd plan, sedan de väghållningsskyldige nekade att
i arbetet deltaga.
Till hamnens förbättrande vid Christianstads stads lastageplats, Åhus, hafva Rikets
Ständer vid 1841 års riksdag beviljat ett anslag of 15,000 R:dr samt ett lån
af 20,000, med vilkor att hamn- och uppmuddringsarbetet skulle vara påbörjadt
innan nästpåföljande riksdag, som inträffade år 1844. Detta vilkor kunde icke
fullgöras, dels i följd af uppkommen rättegång med strandägare vid Helge-å, som
Berättelse öf-oer Christianstads Län för åren '1843—4847.
2
10
bestredo verkställigheten på grund af föregifven fara att den bestämda planen kunde
åstadkomma öfversvämningar på deras ägor, dels i följd af den enligt kostnadsförslaget
stora utgiften, som förslagsvis uppgick till 100,000 R:dr, hvarföre ock Christianstads
stads ombud vid sistnämnde riksdag begärde och erhöll det medgifvande,
att såväl det beviljade anslaget som låneunderstödet fick bibehållas emot vilkor att
det ifrågavarande arbetet påbörjades innan derpå följande riksdag. Då nu arbetet
skulle sättas i verkställighet, var rättegången med strandägarne ej ännu slutad, men
på det att såväl det beviljade anslaget som låneunderstödet skulle få behållas, söktes
och erhölls Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd att skilja hamnbyggnadsfrågan från
Helge-åns uppmuddring och de arbeten, som egentligen afsågo vattenkommunikationen
emellan Åhus och Christianstad, hvarefter hamnbyggnaden påbörjades år 1847
med förberedande åtgärder till följande årets arbete, hvartill ett ångmuddringsverk
och andra materialier anskaffades. Fortsättningen af detta arbete blir föremål för
nästföljande underdåniga Berättelse.
Den sedan år 1843 pågående hamnbyggnaden i Cimbrishamn var beräknad
att, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådigst gillade plan och kostnadsförslag,
kosta 30,000 R:dr, deraf Staten lemnar ett anslag af 15,000 och ett lånebidrag af
25,000 R:dr. Under arbetets utförande visade sig dock att den beräknade kostnadssumman
var otillräcklig till byggnadens uppförande. På underdånig anmälan
härom och sedan ett nytt förslag af Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader
blifvit upprättadt å den summa, som erfordrades för byggnadens fullbordande,
beviljade Rikets år 1844 församlade Ständer dertill ett anslag af 10,000 R:dr och
ett lånebidrag af 5,000 R:dr. Med dessa medel fortsattes hamnbyggnaden och var
nära fulländad, då höst-tiden år 1845 ovanligt starka stormar förstörde en icke
ringa del deraf. Efter underdånig anmälan härom och af ofvanbemälde Styrelse
upprättadt förslag å kostnaden till botande af de skador som byggnaden lidit, samt
till nödig förstärkning af hamnarmarnes grundskiften, beräknad att uppgå till 25,866
R:dr 32 sk., täcktes Eders Kongl. Maj:t genom nådig skrifvelse af den 19 Febr.
1846 anslå 11,666 R:dr 32 sk. till nämnde förstärknings verkställande, af hvilket
anslag Hamnbyggnads-Direktionen uppburit 8,000 R:dr och för dermed afsedda ändamålet
företagit arbetet, då under utförandet deraf såväl Direktionen som Styrelsen
öfver väg- och vattenbyggnader funno berörde förstärkningsarbete ändamålsenligast
på en gång med öfverbyggnaden å de raserade hamnarmarne böra utföras.
Denna åsigt godkändes på underdånig framställning derom af Eders Kongl. Maj:t,
och Eders Kongl. Maj:t täcktes genom nådig skrifvelse af den 2 Nov. 1846 bevilja
anstånd med förstärkningsarbetets fortsättning tilldess sig visade, om Rikets
nä9tförsamlade Ständer beviljade något anslag till hamnbyggnadens fullbordande.
11
Detta kostsamma och ej allenast för sjelfva orten, utan för sjöfarten i allmänhet
gagnande, företag, enär ingen säker tillflyktshamn finnes å Skånes hela östra kust,
hvilar ofullbordadt till dess medel kunna skaffas att åter upprätta hvad stormar
förstört och nedrifvit. Jag vågar derföre i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts
nådiga uppmärksamhet på den stora vigt, Cimbrishamns hamn har, och det menliga
inflytande dess ofullbordade skick dels medför för rörelsen, dels den säkrare afsättning,
som en sädesrik ort tarfvar, och dels för Rikets sjöfart i allmänhet.
Några andra arbeten af Ekonomisk natur, bekostade af Statens medel eller
med bidrag derifrån, hafva under dessa åren ej blifvit verkställda.
Kronouppbörden har under loppet af den tid, denna underdåniga Berättelse innefattar,
kunnat utan svårighet verkställas. Landtmannen har genom god afsättning
med temligen höjda priser på sina produkter varit i bättre tillfälle än föregående
åren att afbörda sig sina skattebelopp.
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning rörande Socknenämnder och Kyrkoråd
har visat, inom de församlingar der personer finnas, som med förmåga att bedömma
vigten af dessa uppdrag och med vilja att med uppoffring af tid och det besvär,
som dermed följer, fullgöra denna nådiga Förordnings föreskrifter, att kommunalbestyren
kunna verka i en nyttig riktning och åstadkomma den ordning inom församlingarne,
som på annat sätt svårligen kan erhållas. När menigheterna hinna att
sjelfva inse behofvet af den verksamhet som tarfvas för att ordna sina egna inre
angelägenheter och deraf draga fördelar, torde också en verksammare anda visa sig
att deltaga i dessa ombestyr, än som nu i allmänhet är fallet.
Fattigvården, som erhöll en ändamålsenligare riktning genom Eders Kongl,
Maj:ts nådiga Förordning af den 25 Maj 1847, ordnades i enlighet dermed först
i början af November samma år. Det är således först i en blifvande underdånig
Berättelse, denna Nådiga Författnings följder kunna redovisas, enär dess tillämpning
egentligen ej kunde påbörja förr än under loppet af år 1848.
De af Eders Kongl. Maj:t nådigst anbefallde åtgärder att öfverflytta håll- och
reservskjutsen på entreprenadskjuts hafva blifvit, så vidt möjligt, varit verkställde.
Likväl hafva hinder uppstått för att tillvägabringa entreprenadskjuts öfverallt, så att
skjutsningsbestyret endast på 10 skjutsstationer inom länet blifvit af entreprenörer
öfverlaget.
Det nya länsfängelset i Christiaustad, inrättadt efter cell-systemet, med 93
celler, blef i December månad år 1846 färdigt att begagnas. Om det än är för
tidigt att efter den korta tiden af ett år bedömma cellsystemet för ransakningsfångar,
torde dock denna tids erfarenhet gifva betydande anledningar till dess företräde
framför gemensamma fängelser. Äfven måste detta ämne i nästföljande underdåniga
12
Berättelse blifva ett vigtigt föremål för Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande att
då redovisa, enär en längre erfarenhet då berättigar till ett säkrare omdöme och
kan tydligare visa de resultater, som detta system medfört. Det är dock ej tvifvel
underkastad t att stora fördelar följa detta system, såväl i afseende på fångens behandling
som de fördelar det äger i och för sjelfva ransakningarne.
Brandförsäkrings-föreningar distriktvis, antingen Härads- eller Fögderivis, fortgå
i deras verksamhet och i enlighet med de Reglementen, Eders Kongl. Maj:t i nåder
fastställt. Förtroendet för dessa nyttiga inrättningar stiger allt mer och mer, i
samma mån som menigheterna inse vigten af att derigenom vara trygga mot de
förluster brandskador förorsaka.
Länets Sparbank, stiftad år 1826, fortgår med oafbruten verksamhet och ett
ökadt förtroende. Den står i förening med liera inom länet varande filial-kontor,
hvarigenom länets invånare, oberoende af afståndet ifrån hufvud-kontoret, äro i tillfälle
att begagna denna nyttiga inrättning. Utom länets gemensamma sparbank, förlagd
i staden Christianstad, har Vestra Göinge härad bildat inom sig en särskild
sparbank, som med ordning handhafves och åtnjuter förtroende inom orten. Dylika
sparbankar äro en temligen säker måttstock, efter hvilken man kan bedömma den
allmänna rörelsen inom
den
ort sparbanken verkar.
Insättningar och
uttagningar
rätta sig efter tillgångar
och
behof. Men derjemte visar del sig att i
samma mån
insättningarne ökas, i samma mån försvåras utlåningarne. Det sednare förhållandet
har under loppet af dessa åren nödsakat sparbanks-styrelsen att genom nedsatt
ränta underlätta utlåningarne. Likväl har samma styrelse ännu undvikit att nedsätta
räntan för insättare.
Sjukvården inom länet besörjes af 3:ne Provincial-Läkare. Inom länet finnas
derjemte flera militär-Iäkare, som begagnas för den enskilda praktiken. Länets
Lazarett och Kurhus, förlagdt i länets residens-stad, fortgår med samma verksamhet
som förut, och har ännu med stöd af den fond, som är uppkommen genom enskildas
välgörenhet och
med
biträde af Kurhusmedlen,
kunnat erbjuda
100 frisängar
åt länets invånare,
som
ej erlägga någon särskild
afgift för på länets Lazarett
erhållen sjukvård.
§ s.
Städer.
Christianstad. Folkmängden var, enligt mantalslängden för år 1847, såväl för
sjeltva staden, som under stadens jurisdiktion lydande byarne Näsby och Nosaby
13
samt en del af Åhus lastageplats 4,662 personer, hvaraf 2,892 voro mantalsskrifne
och 1,770 mantalsfrie, hvarförutan i staden finnas tillhörande dels Wendes Kongl.
Artilleri-Regemente 1,367 personer, af hvilka 385 äro mantalsskrifne och 972 mantalsfrie
af gemenskapen och dertill hörande personer, dels Norra Skånska Kongl.
Infanteri-Regementet 109, hvaraf 95 äro mantalsskrifne. Folkökningen inom staden
och dess jurisdiktion har således sedan sednaste underdåniga Rerättelse stigit med
300 personer.
Som bildningsanstalter finnas inom staden en Trivialskola, en Lancasterskola, en
Flickskola, Garnisons- och Fattig—Flickskola, hvilka hafva sina särskilda lärare och
lärarinnor, som underhållas
såväl
af Staten, staden som
enskilda personers
do
nationer.
Näringarne bestå i handel, handtverk och fabriker. Handeln, modernäringen
för stadsrörelse, fortgår under samma förhållande som förr, och är egentligen grundad
på minuthandel samt på export, hufvudsakligast af bränvin. Förr än Ahus
hamn blifver färdigbyggd och vattenkommunikationen öppnad emellan staden och
Åhus, kan ej större handelsrörelse uppstå. Emedlertid är stadens torghandel med
landtmannavaror betydande, och en bytesplats såväl för slätt- som skogsbygdens invånare,
som der finna en
säker
och lönande afsättning
för deras landtmanna
produkter.
Stadens inkomster af
Tolag,
Hamn- och Rropenningar, Rarlast, Mätare-
och
Vågpenningar, hafva under
sednare åren, såsom följd af den
Iifliga skeppriingen
vid
Åhus, stigit så att de år 1847 utgjorde 2,379 R:dr 32 sk. 4 rst. Banko.
De stadens handlande tillhöriga fartyg utgöras af 4 skonerter och 2 slupar
af 179/535 svåra lästers drägtighet.
År 1847 funnos inom staden 162 mästare, 102 handtverks- och fabriksgesäller
samt 290 lärlingar. Förmögenheten och slöjdskickligheten hafva ej visat några
förändringar och bibehållas i likhet med föregående åren.
De här befintliga fabriker äro, tillika med en i staden förut inrättad, men
till sin hulvudsakliga del för några år sedan till landet förflyttad klädesfabrik, 3
garfverier, 4 färgerier, 1 kam-machin, 2 urfabriker, 2 spegelfabriker, hvilka lyda
under Hall-Rätt. Klädesfabriken, som använder 14 arbetare, är i full verksamhet
och utgör tillverkningspriset för år 1847 19,569 R:dr.
1 staden finnes ett boktryckeri, som sysselsätter 10 personer.
År 1847 hade staden 13 tillåtna krogar och källare.
Fattigvården inom staden verkställes i enlighet med ett laststäldt TattigvårdsReglemento.
1 samma mån som detta reglementes föreskrifter blifvit elterföljda, har
ordningen tilltagit och tiggeriet förminskats. Deremot äro fattig-utgifterna en kän
-
i 4
bar utgift, som visserligen till en del blifvit minskad derigenom, att fattigvårds—
inrättningen år 1845 undergick en omorganisation, då en arbetsinrättning ordnades
i sammanhang med fattigvården.
Statsbidrag består af löningsstaten till stadens embets- och tjenstemän, packhusoch
tullkammarhyror, allmänna hus och broars underhåll samt servis efter taxering.
Politisk författning: Bevillningsvärdet af de under stadens jurisdiktion lydande
fastigheter utgjorde, är 1847, 1,238,541 R:dr 19 sk. 1 rst., deraf 989,998 R:dr
27 sk. utgöra hus- och tomtvärde, 245,020 R:dr jordvärde och 3,522 R:dr värdet
för qvarnar, fabriker m. m., och har bevillning sistnämnde år erlagts med 9,943
R:dr, allt Banko.
Staden har skyldighet att underhålla 10 båtsmän, för hvilka vakans-afgift erlägges,
och uppgår stadens beväringsmanskap årligen till omkring 40 man.
Slutligen bör nämnas att staden den 5 Juni 1847 härjades af en större eldsvåda,
som ödeläde 34 gårdar och gjorde omkring 800 personer husvilla; men att,
genom Eders Kougl. Maj:ts nåd, erhållna bidrag af Staten och enskilda välgörenheten,
följderna häraf blifvit betydligt uuderlättade, samt att, sedan ny tomtreglering
blifvit uppgjord och af Eders Kong]. Maj:t nådigst fastställd, den afbrända delen af
staden kan framdeles blifva åter uppbyggd, ehuru det förutses att dertill erfordras
en längre tid, enär de fleste brandskadades tillgångar ej motsvara de stora ansträngningar,
som tarfvas för ett dylikt företag.
Eders Kongl. Maj:t har i nåder funnit för godt att Christianstads fästning
skulle upphöra att vara en af Rikets fästningar och i nåder anbefallt förberedande
åtgärder till dess raserande. Härigenom öppnas ett tillfälle att utvidga stadens
byggnadsplan, som tarfvar denna utvidgning, i fall rörelsen kommer i en framtid
att ökas.
Engelholm
Stadens folkmängd är:
Mantalsskrifne personer ...........
709.
Befriade, öfver- och underåriga .......
399.
Summa personer 1,108.
Sedan 1844, dä folknummer!! utgjorde 944, har den således ökats med 164
personer.
De egentliga näringsgrenorne äro handel, som likväl i jemförelse med andra
städer är obetydlig, och något åkerbruk, men mest handtverkerier.
15
Staden har, i öfverensstämmelse med författningarne, en inrättad folkskola,
jemte en af Borgerskapet för dess barn ensamt underhållen skola.
Stadens Fattigvård tarfvar, jemförelsevis med andra städer, ej stora utgifter, då
de verkligt och till understöd berättigade fattige äro få och inrymde i ett stadens
fattighus.
Staden allönar en Läkare och är derjemte station för en Provincial-Läkare
samt en Bataljons-Läkare.
Staden har en gästgifvaregård och derjemte 3:ne tillåtna näringsställen med utminuteringsrätt
af starka drycker.
Äfven här har fråga blifvit väckt om en hamnbyggnad. Flere såväl af stadens
som omkringliggande orts invånare äro i denna fråga intresserade, genom de fördelar
som af en öppen sjöfart förväntas. Öfverläggningar derom hafva hållits och
undersökningar gjorda i detta afseende, men som dessa undersökningar blefvo så
sent på året 184? färdiga, kunde Bolaget, vid då varande påbörjade Riksdag, ej
medhinna att begära nödigt anslag eller lånebiträde dertill. Hvad som framdeles
dervid tillgöres blifver föremål för nästföljande underdåniga Berättelse.
Cimbrishamn.
Stadens folkmängd uppgafs vid 1847 års mantalsskrifning belöpa sig till 1,259
personer, hvaraf 556 voro skattfrie. Folkmängden har sedan 1844 ökats med 147
personer.
Handtverkerier och fabriker hafva på dessa sednare 4 åren ej undergått någon
anmärkningsvärd förändring.
Handtverkerierna bedrifvas af 40 mästare, 32 gesäller och 50 lärlingar. De
sysselsättas hufvudsakligen af stadens egna invånare.
Fabriksrörelsen bedrifves genom 3 färgerier, 3 lädergarfverier, 2 kardfabriker,
1 tobaksfabrik, 1 tegelbruk och 2 urfabriker, hvarvid 40 personer årligen
användas och hafva fabrikstillverkningarne per medium uppgått till 15,847 R:dr
Banko årligen.
t
Saltsjöfisket har under de förenämnde åren varit mindre fördelaktigt. Sillfisket,
som är det betydligaste, har bedräfvits med 9 så kallade vrakekar, bemannade med
36 personer.
Under ifrågavarande fyra år har sjöfarten härstädes tilltagit. Den bedrefs år
1843 med 9 fartyg af öfver 10 lästers och tillhopa 221 lästers drägtighet och 5
fartyg under 10 läster hvardera; men vid 1847 års utgång med 18 fartyg af öfver
16
10 läster, bärande tillhopa 4001 läster, och med 4 fartyg under 10 läster. Stadens
fartyg hafva under tiden mest begagnats till inrikes sjöfart, men äfven för någon
del till fraktfart utrikes orter emellan. Staden saknar stapelrätt. Kongl. Maj:t har
dock tillåtit direkt införsel af råa hudar och utförsel af jern och kopparsmiden härifrån
till och ifrån ön Bornholm, hvilken rättighet dock föga begagnas.
Staden underhåller en folkskola. Tomt inköptes och byggnaden påbörjades år
1847. Staden har äfven en Apologistskola med en lärare. Byggnad dertill har
staden bekostat.
Behofvet af bidrag till fattigförsörjning har de sednare åren något ökats.
Läkarebiträde saknas ej inom staden, som är station för Provincial-Läkaren.
Staden underhåller 11 båtsman, genom erläggande af vakans-afgift.
Christianstads Lands-Kansli den 25 Nov. 1849.
GEORG von ROSEN.
J. N. Bråkenhielm.
0. Beckman.
Uträkning
som visar Medium af Fyra års Markegångs-pris för Christianstads Län.
1
M
a r
e
g å
0 g
S -
P r
i s
f ö
r Å r
S
CD
Q.
Summa
T3
1844.
1843
1848.
1847
■
Banko.
U)
CD
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
1 tunna Hvete ....
9
16
—
11
16
—
12
52
—
11
52
—
45
—
—
11
12
—
1 dito Itåg.....
6
—
—
9
12
—
10
52
—
9
5
4
55
i
4
8
56
4
1 dito Korn ....
4
10
8
6
10
8
7
42
8
6
16
—
24
52
—
6
8
—
1 dito Hafra ....
2
24
—
5
26
8
4
26
8
5
57
4
14
18
8
5
28
8
1 dito Vicker . . .
4
41
4
6
16
—
7
42
8
7
16
—
26
20
—
6
29
—
1 dito Bohvete. . .
4
24
—
6
16
—
7
32
—
6
16
—
24
40
—
6
10
—
t Lisp. Smör.....
i Tolft bräder 6 aln.
4
46
8
ä
16
—
S
16
-'
5
42
8
21
25
4
5
18
4
långa 1| torn tjocka
8 tum breda ....
2
24
2
21
4
2
21
4
2
29
4
10
_
_
2
24
_
1 dito dito af lika längd
och tjocklek samt 7
tum breda.....
2
10
8
2
8
2
8
_
o
16
8
42
8
2
10
8
1 Dränge-dagsverke .
—
18
—
—
18
—
—
18
—
—
18
—
1
24
—
—
18
—
1 Öke
dito
1 Lisp. Talgljus 7 st.
1
4
—
1
4
—
1
4
—
i
10
8
4
22
8
1
5
8
på marken .....
5
29
4
5
—
—
S
16
—
s
42
8
21
40
—
5
22
—
1 ffi gula Vaxljus . .
1
1
4
1
—
—
1
—
—
—
40
—;
5
41
4
—
46
4
1 kanna Rofolja . . .
1
26
8
1
26
8
1
16
—
1
24
—
5
45
4
1
25
4
1 dito Silltran . . .
1
13
4
1
13
4
1
8
—
1
8
—
4
42
8
1
10
8
1 famn Björkved . . .
8
22
—
8
27
4
8
27
4
8
47
4
54
18
—
8
28
6
1 dito Bokved ....
10
13
4
10
52
—
10
52
—
10
42
8
42
24
—
10
50
—
1 dito Alved.....
6
8
—
6
26
8
7
—
—
0
57
4
26
24
—
6
50
—
i dito Tallved....
S
14
8
5
18
8
S
18
8
4
45
4
21
1
4
5
12
4
1 lass Ved......
1
10
8
1
14
8
1
18
8
1
30
8
5
26
8
1
18
8
1 lass Bränntorf . . .
1
2
8
1
—
—
1
—
—
1
—
—
4
2
8
1
—
8
1 Lisp. Hö......
—
8
9
—
10
—
—
10
—
—
8
—
—
56
9
—
9
2
1 Lisp. Halm.....
—
7
4
—
8
—
—
6
8
—
4
8
—
26
8
—
6
8
1 kanna Hackelse . .
Passevolans-afgift för
—
—
rr O
°5
—
—
8
—
—
62
6
—
—
*5
—
1
11
—
—
6
kavallerihästars fou-  ragering.......
7
58
8
9
28
8
10
22
—
8
20
8
36
15
9
9
3
5
Berättelse öfver Christianstads län för åren 18i3—48A7.
3
M
ark
e g å
n g s
- I
r
is föl
i r
g
O)
a.
1844
1845
■
1846.
1847
Summa
Banko.
SL
•o
C/i
cr>
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
1 mansportion utom
bröd.........
—
8
2
—
12
—
_
12
_
_
12
_
_
44
2
ii
l
1 hästration......
—
18
11
—
20
—
—
21
ii
_
16
—
1
28
10
19
2
1 mark mjukt bröd .
—
1
4
—
1
l°f
—
2
_
2
toj
_
8
2?
o_
1
Vakans-afgift för hel
rote.........
41
3
1
34
22
3
62
11
3
34
17
4
212
S
11
33
1
6
Båtsmans-Beklädnads-
Persedlar.
1 Tröja af Vadmal . .
1 Väst med armar af
6
42
-
6
42
—
6
42
—
6
42
—
27
24
—
6
42
—
dito.........
1 par Långbyxor af
4
42
—
4
42
—
4
42
—
4
42
—
19
24
4
42
—
dito.........
4
4
—
4
4
--
4
4
—
4
4
—
16
16
—
4
4
—
1 Hatt.........
1
24
—
4
24
—
1
24
_
1
24
_
6
_
—
1
24
—
1 par Läderskor . . .
2
24
—
2
24
_
2
32
_
2
32
_
10
16
—
o_
28
—
1 par Ullstrumpor . .
—
32
—
—
32
—
—
32
—
_
52
_
2
32
—
_
32
—
1 Skjorta.......
1
12
—
1
13
—
1
13
—
1
16
—
3
8
—
1
14
—
1 Halsduk.......
—
18
—
—
18
—
—
18
—
—
18
—
1
24
—
—
18
—
Soldats-Munderings-
Persedlar.
1 Jacka ........
9
46
3
10
24
_
9
46
3
10
_
_
40
20
6
10
5
2
1 Tschakå.......
8
2
—
8
12
—
8
2
--
8
12
_
52
28
8
7
_
1 Skärp ........
—
19
7
—
24
_
—
19
10
- .
24
_
39
S
21
10
1 Halsduk......
—
24
—
—
24
—
—
24
—
_
24
—
£
_
- .
24
1 par Byxor.....
6
28
s
6
28
5
6
28
S
6
28
S
26
17
8
6
28
3
1 par Stöfletter ....
—
46
—
46
—
—
46
_
_
46
_
5
40
46
_
1 Skjorta.......
1
12
—
1
12
6
1
12
6
1
12
6
3
1
6
1
12
4
1 par Strumpor....
—
32
—
—
32
—
—
32
—
—
32
—
2
32
,
52
_
1 par Skor ......
2
24
—
2
18
—
2
32
—
2
32
—
10
10
2
26
6
1 par Linnebyxor . .
2
22
8
2
22
8
2
22
8
2
34
—
10
6
—
2
23
—
Christianstads Lands-Kontor den 25 November 1849.
C. JBechtnanu,
t
T ^ fe e 1 1 f © r Ij a si det i n © in
tatfe
Kungs- och Kungs-ladugårdar, Hemman
Fribeten
Fisken
Krono-Säterier. .
.
.
Frälse-Säterier •
.
.
Säteri-Rusthåll .
.
.
Rå- och Rörs-hemman .
Insockne Frälse-hemman
Utsockne Frälse-hemman
Frälse Skatte-hemman .
Krono-hemman .
.
.
Krono-Rusthålls-hemman
Krono-Augments-hemman
Krono-Skatte-hemman .
Krono-Skatte-Rusthålls-hemman
Krono-Skatte-Augments-liemmai
Militie-boställen.....
Civila dito .....
Ecklesiastika dito ....
Romkyrko-hemman, skatte .
Dito
krono
.
Gymnasii- ocs Skole-hemman, krön
Hospitals- och Barnhus-hemman, frälse
Dito
skatte
Dito
krono
Kyrko-hemman, frälse......
Dito
skatte......
Dito
krono......
Skattlagda, bebyggda Torp, Utjordar, Urfjellar, m. fl. läsom
ej under något hemmans ränta äro inbeg
Dito skatte.
.
Dito krono .
.
Dito obebyggda
Oskattlagda bebyggda torp, deraf Ryttare- och Soldat-tor
Backstugor................
Bebyggde lägenheter, afsöndrade hemman under ständig ä
Dito
dito på viss tid eller lifstid
Skattlagda Fisken, eller Fiske-lägenheter af särskilda sia
hemmans ränta äro inbegripne, frälse .
.
.
Dito skatte........
Dito krono........
Oskattlagda dito, krono.....
Tullmjölqvarnar med par stenar .
Tullsågqvarnar, grofbladiga ....
Rusbehofs-mjölqvarnar, deraf ingen med
Husbehofs-sågqvarnar
särskild i jordeboke
Stampar .
Kopparhammare .
Jernmanufak turverk
Pappersbruk
Tegelbruk
Vagnfabrik
Alunbruk
Krutbruk
Färgerier
Garfverier
Kalkugnar
Oljeslagerier
Diverse personer, som ej höra till någon viss
näring
iheter uto
>na, frälse
nderätt.
som ej unde
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser
uppföre
anta
a
Summa
Hemmantal.
<
S 5
Q
§ 3
ll o
U t s
ä d e
a f
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Underhållna kreatur.
Uppskattningsvärde.
Förmedladt.
Oförmedladt.
~ r
s ca:
“! OQ
c:: O
££
3. rs
CT3 CD
W J1
p
Hvete.
CW
w
o
3
Hafra.
Blandsäd.
>■
cd
—t
1
Potates.
n
CD
CD
SS
Osa
qq
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Ärter.
►Ö
o
CO
5a
1
1
Hästar.
O
0*1
a
1
1
Kor.
Ungboskap.
po
w
p
Getter.
Mantal.
Mantal.
I
St.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T :r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
st.
St.
St.
SO
St.
St.
R:dr.
1
1
1 1
—
8
8
2
5
1
50
—
40
40
10
25
5
180
4
4
10
5
10
—
6,650
200
__„
70
,
z
___
_
,
__
—
—
_
.__
_
_
—
—
—
_
—
_
„_
—
_
1,200
n
- 1
8
16
10
16
--
4
17
48
96
50
80
—
22
140
14
12
50
14
50
40
—
6,600
172 1*
106*
- I
544
2,414
2,259
2,233
274
957
11,650
5,555
15,250
12,155
7,826
1,220
4,500
70.960
1,585
1,621
2,709
2,309
6,475
2,144
—
951,546
14 263
15
- 1
58
158
174
101
14
50
475
240
819
968
44 4
68
248
2,868
170
145
250
135
190
271
—
145,065
5 tV '
- 1
15
60
90
45
15
- 10
300
90
560
450
180
60
40
1,800
52
42
81
84
210
120
—
25,468
501 t8X
390*
- 1
558
4,824
5,781
2,649
1,469
1,558
16,730
5,508
26,818
29,861
11,766
6,573
6,432
104,780
4,748
2,978
7,045
6.790
50,787
9,775
286
2,528,175
590**
674llSS3.i3
|
- I
588
6,402
5,727
5,037
1,305
2,017
14,035
5,570
54,314
52,557
14,250
6,198
9,920
89,194
6,423
5,494
7,894
7,477
16,495
12,084
500
2,866,425
16M
14*
- 1
15
255
175
97
6
92
210
90
1,175
1,225
588
24
460
1,260
208
74
108
156
752
267
—
75,208
A A 847
17 it
—
21
176
222
95
45
47
588
126
1,014
1,152
598
188
211
5,608
422
89
104
175
570
275
10
65,149
fi* 1201651
«() 244475 5_27 I
—
122
1,2.31
1,247
485
270
550
2,688
758
6,675
7,115
2,004
1,167
1,571
46,588
762
548
1,060
1,155
2,466
1,378
30
499,079
5 ii
61
—
5
81
69
29
7
22
9 o
50
425
451
119
51
1111
612
51
261
56
70
151
76
—
19,576
189 §525
259 JJJ
—
545
2,561
3,258
1,659
685
657
8,064
2,062
14,811
17,284
6,815
2,988
2,9681
50,000
2,006
1.4821
3,889
5,509
5,480
4,597
40
828,575
974
1,274
—
711
11,686
12,576
6,084
5,741
2,910
51,458
4,526
65,636
65,700
26,651
16,852
13,785
296,818
11,550
6,654
85,272
14,625
25,959
22,265
705
4,490.029
90fj$
122*%
—
57
970
1,180
525
263
201
2,595
559
5,173
6,012
1,448
1,256
959
15,770
1,272
454
1,206
1,518
1,695
2,519
—
422,786
175-2%
2Ö8|]a
—
244
2,018
2,197
975
584
586
5,748
1,490
11,096
12,127
4,112
1,740
2,825
35,490
1,764
1,070
2,113
2,449
5,752
5,088
—
797,248
13*
14*
—
15
129
158
81
29
28
296
79
707
710
546
158
151
1,856
150]
76
173
166
220
257
—
66,748
112 i
111*
—
17 6
1,655
1,741
884
201
615
2,528
1,064
8,924
10,005
3,665
955
2,919
14,774
1,418
822
1,751
1,786
2,785
2,154
505,200
15 §
15*
—
13
175
171
86
57
55
191
69
954
1,073
567
177
265
1,310
183
94
196
175
166
241
5
56,926
2 T*
1 23
—
1
28
40
18
5
15
52
6
140
262
73
22
75
512
56
16
23
19
54
59
—
6,597
' fs
*
—
—
1
1
1
1
—
4
—
5
5
2 1
vy
2 \
—
24
2
—
2
2
5
4
—
550
1 il
i*
—
2
65
48
29'
24
65
12
515
556
116
—
120
578
56
18
25
44
204
61
—
6,810
27 83
281
—
2'
517
527
148
75
85
457
129
1,667
1,945
644
350
414
2,942
579
168
575
544
352
462
6
121,855
U
A 1
1 t
—
4
15
22
10
6
5
41
25
72
117
42
26
15
240
18
8
20
16
26
22
—
5,750
4 j
4f
| 1""
110
89
49
5
49
110
560
625
Mt 4 *J
oö
o 1
547
129
J
6,482
^ 50
rr 59
—
i 9
54
75
54
12
u
220
54
524
577
140
51
46
1,540
54
50
60
62
128
86
—
16,350
‘ 430
9 32
—
1 ^
67
84
45
17
21
145
19
571
458
205
82
102
1,050
78
44
99
88
118
125
—
51,752
472
4
88
104
76
87-
40
501
24
494
520
522
581
168
5,012
49
—
116
58
590
255
—
50,152
_
256
2
66
78
56
55
21
257
12
568
446
146
147
95
1,432
50
—
102
52
256
142
—
45,558
_
562
5
176
205
89
94
52
70g
30
1,002
1,131
561
398
219
4,266
86
—
180
96
611
309
—
89,522
-
575
—
149
178
58
10
14
229
—
641
1,054
255
50
70
1,562
16
—
23
18
45
42
—
25,658
_
6,450
3
2,767
1,511
499
446
122
5,209
18
16,534
7,857
2,022
2,012
512
55,922
484
280
5,109
1,126
5,910
5,908
—
18,657
-
2,250
I —
166
215
—
1
o
ii
659
_
855
1,555
—
4
8
3,954
516
—
250
—
1,464
1,638
—
__-
_
_
125
6
149
212
64
100
16
47 2
56
884
1,082
260
401
64
2,552
86
2
277
70
468
278
—
46.515
—
—
2,021
10
94
110
91
56
54
256
70
470
688
595
180
170
1,556
155
50
207
24
571
566
—
26,608
25
1 -
—
—
__
—
_
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
___
_
—
2,900
-
—
65
1 -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-*
—
—
—
—
—
—
—
15,875
._„
-
105
1
—
—
—
—
—
*—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
9,599
0
.
1
I _
—
—
—
—
_
—-
_
_
_
•-
—
—
—
—
--
—
—
—
—
157
,__
_
251
1 -
41
52
15
—
80
—
207
514
—
66
—
480
214
16
270
43
289
712
—
560,086
-
_
162
l -
—
—
—
—
—
—-
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14,500
—
—
1
171
—
—
—
—
—
—
-'
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
_
—
45,200
_
_ -
1
90
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8,895
_
_
57
9
—
--
—
—
—
—
—
■-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15,418
-
_
2
I -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•-
—
—
4,125
_
___
4
1 —
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
15,200
-
D
| —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
58,675
_.
__,
17
I —
—
—
—
—
--
---
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
, -
___
—
—
19,200
_
.
1
1 —
—
—
—
—
—
■--
—
—
—
■-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,000
_
_
1
j —
-1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
45,000
__
.
1
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
5,000
_
11
—
—
—
—
_.
—
—'
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
.-
—
—
4,400
_
_
51
1 —
—
—
—
__
—
—'
—
—
—
—
—
—
—
! —
—
—
—
—
—
—
53,885
__t
12
I —
—
_
__,
.
_
—
> -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11.000
_
_
2
—
—
--
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,500
._
—
—
! —
—
—
—
—
_—‘
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—*
—
j —
1 —
1 -
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,994 rjjs
1 r: «qq 'i9 15G95
15,683
3 j 3,522 |59,134140,550 j 20,109
i \ 9,682 * 110,405 1106,86
6 21,477|217,19i|217,227|86,000
j 143,844 * 49,4891767,45
5134,429120,352149,102144,313186,929169,807 11,38
0 15,270,404
Berättelse öfver Chrislianslads Län för åren 1812—18-17■
C li ristia sb städs
9j ä n
B
e v
i
1
1 n i
n
g-
Efter
lista Art.
Efter 2:dra Art.
Efter
3:dje Art.
Bränvins-
brännings-
afgift.
Summa.
Af lön.
Af egendom
och rörelse.
B:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
B:dr.
sk.
r.
R:r.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
1
42
—•
—
—
—
1
24
—
—
—
—
—
—
—
5
18
—
—
—
—
—
—
—
—
19
2
--
—
—
—
—
—
—
19
2
—
—
—
—
—
7
51
5
--
—
—
--
.—
—
7
51
5
5
—
—
—
—
—
15
9
8
3
—
—
19
—
_
58
9
8
472
12
—
21
56
—
2,196
—
5
_
45
5
17,756
47
6
20,427
45
_
58
24
—
—
—
—
501
30
—
_
—
—
1,968
11
6
2,508
17
6
14
12
—
—
—
—
50
44
u
_
—
—
—
—
_
65
8
11
1,794
50
—
—
—
—
5,917
55
7
1
58
6
4,897
47
—
12,612
7
1
1,897
24
—
—
—
—
7,781
38
2
—
—
—
7,026
45
—
16,706
u
2
57
6
—
—
—
—
146
19
10
_
—
—
24
12
—
227
57
10
45
12
—
17
—
—
128
18
8
_
—
—
182
47
6
575
30
O
525
36
—
—
—
—
1,011
4
1
—
—
—
1,298
42
8
2,655
54
9
13
18
—
—
—
—
37
20
2
—
—
--
73
24
—
124
14
2
650
18
—
—
—
—
1,830
47
5
—
_
—
1,660
19
—
4,121
56
5
3,952
42
—
—
—
—
10,186
39
2
9
28
10
17,180
47
4
51,330
15
4
517
56
—
—
—
—
1,143
17
it
—
—
—
862
15
—
2,525
18
8
485
18
—
—
—
—
551
57
1
—
—
—
1,542
5
6
2,579
12
7
40
6
—
65i
27
6
18
39
5
—
--
--
104
2
—
814
26
S
309
42
—
2,46o
16
—
176
17
7
5
25
—
436
8
—
3,386
10
7
25
18
—
—
---
—
115
10
—
—
—
_
113
46
—
254
26
_
5
6
—
—
—
—
14
5
—
—
—
—
45
1
6
64
10
6
--
24
—
—
—
—
1
16
7
—
—
—
—
—
—
1
40
7
5
50
—
—
—
—
13
20
i
—
—
—
26
52
—
45
34
1
84
56
—
—
—
—
251
55
8
—
—
_
561
17
—
697
40
8
4
—
—
—
—
17
55
10
—
—
—
17
6
—
58
41
10
12
46
4
—
--
—
17
12
—
52
4
4
11
42
—
—
—
—
54
55
7
—
—
_
51
8
—
97
55
7
22
50
—
—
—
—
70
55
1
—
—
—
85
2
—
176
19
1
190
—
—
—
—
—
185
29
II
.
_
_
5
10
__
580
39
11
151
—
—
—
—
—
180
40
it
—
—
—
50
45
—
562
55
it
197
—
—
—
—
—
454
56
5
—
—
—
5
16
—
655
4
5
—
—
—
—
—
—
55
41
8
——
--
—
—
_
—
55
41
ii
1,800
6
—
—
—
—
506
11
4
_
—
_
—
_
—
2,106
17
4
845
18
—
—
—
—
705
30
2
—
—
—
—
--
—
1,549
—
2
51
—
—
—
—
—
904
22
9
—
—
—
2
12
--
957
54
9
876
50
—
—
—
149
1
11
—
—
—
—
—
—
1,025
31
11
—
—
—
—
—
—
5
38
6
.
_
.
_
5
38
6
—
—
—
—
—
—
51
56
2
—
—
—
—
—
_
51
56
2
—
—
—
—
—
—
19
16
—
—
—
—
—
—
_
19
16
—
•-
--
—
—
—
—
—
17
—
—
—
_
—
—
_
_
17
__
99
50
—
—
—
—
1,255
55
1
—
—
—
67
24
_
1,400
59
1
—
—
—
—
—
—
49
28
10
—
—
_
—
—
__.
49
28
10
25
24
—
—
—
—
86
19
2
—
—
—
—
-
—
111
45
2
--
—
—
—
—
—
17
46
9
—
—
—
—
—
—
17
46
9
5
12
—
—
—
—
62
6
1
—
—
—
—
_
_
65
18
1
i
42
—
—
—
—
11
56
—
_
—
—
—
._
_
13
50
_
8
50
—
—
—
—
116
19
5
-
—
—
—
_
_
125
1
5
23
6
—
—
—
—
100
40
10
_
—
—
—
_
_
125
46
10
2
42
—
—
—
—
65
20
2
—
—
—
—
—
—
68
14
2
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
2
_
_
25
12
—
—
—
—
98
24
—
—
—
—
—
—
_
125
56
_
6
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
_
—
._,
_
24
_
_
3
50
—
—
—
—
40
29
5
—.
—
_
—
_
_
44
11
5
15
18
—
—
—
—
157
11
5
—
—
—
—
_
_
172
29
5
—
—
—■
—
—
—
27
52
—
—
—
—
—
—
—
27
52
—
—
—
—
—
—
--
7
—
—
_
_
_
—
_
_
7
_
_
592
12
—
52
—
—
4,817
46
4
—
—
_
198
_
_
5,640
10
4
—
—
—
—
—
42
50
4
—
—
—
—
—
—
42
50
4
13,4541 6| — 13,182131 j 6|41,987|35| 9| 48 |37| 7|55,8571251 6
S
t
a
t
S
B
i
d
r
a
S
t
ä n
1
g a
R
ä n
t
O
r.
Arrende-
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Jordeboks-
och Hemman-
tals-ränta.
Kronotionde.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Gernings-
ören.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Berg-  verk samt an-  dra verk och
inrättningar.
Summa.
Ridr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
Ridr.
sk.
r.
Ridr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
Ridr.
sk.
r.
—
—
19
46
—
—
—
—
2
24
—
—
—
—
—
—
—
22
22
—
416
—
—
45
_
_
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
4
_
5
—
—
-
_
_
21
20
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
21
20
569
15
—,
50
—
—
16
—
—
—
—
—
5
56
—
—
—
—.
—
—
_
51
56
_
—
—
—.
168
24
_
—
—
—
586
41
4
—
—
—
660
24
—
—
—
—
—
—
1,047
17
4
-
_
_
5,471
16
528
50
i
124
58
9
—
—
—
65
—
—
—
—
—
—•
—
_
516
20
10
_
—
—
1,985
5
—
—
—
121
50
il
—
—
—
22
56
—
—
—
—
—
—
__
144
18
11
___
—
—
103
51
5
2
10
6
6,990
1
5
—
—
—
2,556
24
—
—
—
—
--
._
_
9,528
55
11
_
__
_
15,544
27
7
1,968
45
10
8,326
45
10
—
—
—
2,592
—
—
2
—
—
—
__
_
12,889
59
ii
—
—
_
16,112
40
ti
55
10
9
515
17
—
—
—
—
79
12
—
—
—
—
-1
__
_
449
59
S
- ■
_
_
283
16
90
5
—
196
17
2
—
—
—
104
24
—
--
—
—
—
_
__
390
46
2
___
_
_
432
32
6
906
43
10
1,270
54
11
—
—
—
541
--
—
—
—
—
--
___
2,718
50
9
_
_
_
7,949
58
5
66
47
—
180
45
2
—
—
—
25
56
—
—
—
—
—
__
271
50
2
_
_
_
140
44
8
1,552
55
—
2,818
13
4
—
—
—
1,055
24
—
—
—
—
—
_
5,406
22
4
_
_
_
5,178
26
7
15,065
12
5
16,540
55
9
—
—
—
5,597
24
—
1
52
—
—
_
54,805
it
2
_
_
117,556
11
5
1,465
27
4
1,512
29
5
—
—
529
12
—
—
__
—
—
_
3,507
20
f.
_
_
_
2,605
40
8
1,996
59
6
2,547
25
11
—
—
—
694
56
—
—
—
—
—
____
5,239
5
5
629
21
ii
972
36
200
41
n
205
46
5
—
—
—
80
—
—
—
—
•—
—
__
—
486
40
2
__
—
___
559
52
1,605
31
10
1,444
9
—
—
—
—
452
24
—
—
—
—
—
__
.
5,502
16
10
_
—
_
2,948
2
8
259
54
4
255
4
—
—
—
—
62
36
—
—
-
—
—
—
555
26
4
_
—
_
374
44
55
55
7
29
15
—
—
—
—
7
24
—
—
—
—
—
__
72
26
4
—
—
—
69
17
4
1
25
6
1
42
10
—
—
—
—
56
—
—
—
—
—
__
4
6
4
_
—
*
4
18
4
47
6
26
5
4
—
—
—
5
12
—
—
—
—
—
_
_
36
16
10
—
—
—
42
24
566
28
—
455
14
6
—
—
—
155
12
—
—
—
—
—
_
___
957
6
6
--
—
—
818
17
27
4
15
—
2
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
37
27
6
_
—
_
53
iO
5
26
6
25
IS
9
—•
—
—
5
12
—
--
—
—
—
__
_
54
6
5
--
—
—
45
24
52
37
9
48
20
2
—
—
—
26
56
—
--
—
—
—
_
_
107
45
n
•--
—
—
82
40
10
121
16
9
119
5
10
—
—
—
62
12
—
—
—
—
--
—
—
502
52
7
—•
—
—
211
46
2
18
40
—
77
17
8
—
—
—
268
56
_
—
__
—
.
364
45
8
.
_
78
12
4
67
46
11
165
7
2
—
—
—
166
56
—
5
16
—
—
_
_
405
10
I
--
—
_
120
40
77
f
5
64
58
5
21
15
6
296
36
—
1
52
—
—
r
_
461
25
2
201
20
5
157
54
s
209
47
5
59
18
5
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
295
17
16
_
—
_
112
31
4
—
27
9
2
—
—
—
2,586
12
—
—
—
—
,
_
2,615
21
2
—
_
_
51
26
8
—
—
,-
—
—
—
—
—
1,050
12
—
4
52
—
—
_
_
1,054
44
_
—
—
_
--
—
—
—
—
—
—
—
—
79
12
—
—
—
—
—
_
_
79
12
_
_
—
_
17
4
—
—
—
—
—
—
1,507
—
—
—
--
—
—
—
—
1,507
—
—
—
—
—
274
—
--
—
—
__
_
_
_,
_
_
,
47
25
4
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
__
_
47
25
4
1
50
27
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
50
27
2
--
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
159
9
5
6
56
19
5
2,218
54
9
180
12
—
—
—
—
147
n
6
2,761
58
ii
—
—
_
128
26
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
282
9
_
507
2
6
—
—
__
—
_
—
—
—
—
—
—
—
58
—
—
—
—
.—
—
_
58
_
_
_
_
_
8
5
—
—
—
—
—
—
—
_
1
_
—
_
8
3
28
n
7
—
—
—
—
—
—
4
56
_
—
—
.—
24
44
6
57
44
i
_
_
—
—
—
—
—
—
—
2
—
_
—
—
-—
—
_
_
2
—
_
,
_
_
—
—
—
—
—
—
—
40
24
—
—
—
—
—
—
_
4(U
24
—
_
__
_
‘-
5
—
—
—
—
—
—
61
12
—
—•
—
—
--
—
—
61
17
—
—
_
___
—
—
’
■
—
—
—
—
—
--
—
6
12
—
—
—
—
—
-1
—
6
12
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
-
—
—
—
_
—
—
—
__
_
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
58
—
—
—
110
1
11
148
1
11
—
_
—
_
—
—
—
-
—
—
—
—
19
56
—
—
—
—
—
—
—
19
56
—
_
_
_
, -
—
—
—
—
—
—
—
—
7
24
—
—
—
—
—
—
_
7
24
_
.
_
_
__
_
'
—
*—*
—
—
—
—
—
22
24
—
—
—
—
—
—
—
22
24
—
_
_
-1
-1
—
_
~~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
--
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
,
__
_
_
*--
—
—
—
—
—
—
—
—
756
—
—
126
—■
—
—
—
—
862
—
_
_
_
_
- -
__
~~
"
—
—
—
—r
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
24,8751
221
101
44,002 j
51i
lOj
2,264 j
-1
3I
22,061124J
-1
139 j
161
-I
564 j
18 j
11J
95,907 j
171
10
1,8191
»1
*1
173,2441
24|
— i
K1 ereci-Statens underhåll.
Pastorers.
R:dr.
71
1,111
511
67
158
9
52
525
120
Kapellaners.
Kyrko
beljenings.
sk.
r.
Ridr.
sk.
r.
Ridr.
sk.
r.
Ridr.
sk.
r.
Ridr.
sk
r.
16
—
*
—
—
4
52
—
28
—
—
10
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
.
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
7
16
—
—
40
—
40
8
_
50
—
64
52
—
549
52
—
5,259
16
__
2,165
45
4
12
—
6
8
—
40
5-4
—
577
6
_
150
34
56
2
22
7
5
—
—
—
135
45
5
60
36
_
22
5
1,219
14
—
1,156
47
5
15,229
55
10
6,765
12
__
57
2
1,237
1
5
2 232
‘'r"-
57
4
23,755
27
9
7,555
19
_
16
—
—
—
--
128
21
—
1,059
57
_
147
28
15
7
50
lfl
2
24
54
—
455
17
9
190
8
6
44
5
182
18
1
259
16
—
2,717
50
6
777
12
6
5
10
11
8
17
16
—
190
50
8
54
38
_
44
3
788
51
5
283
32
—
6,695
II
8
2,644
55
6
52
6
2,617
4
5
2,521
14
2
29,474
o
11
15,334
11
4
58
7
134
1
2
282
42
10
2.759
54
7
1,056
6
50
1
577
26
5
555
36
—
6,025
44
6
2,158
50
28
—
30
it
4
55
24
—
410
12
4
171
29
10
—
90
it
—
149
20
—
2,063
58
_
1,457
17
8
9
4
44
32
—
49
16
—
011
9
4
192
20
52
—
—
—
—
16
16
—
152
—
—
25
—
_
24
—
—
—
—
—
28
—
4
4
_
1
22
_
17
—
—
—
-
11
29
—
94
46
_
14
_
___
16
ii
50
it
—
114
58
5
1,150
15
4
546
56
_
5
52
—
54
41
2
15
8
—
j2
—
—
—-
—
12
56
—
109
20
_
12
52
_
59
20
25
7
—
40
—
109
8
9
48
54
—
27
1
22
4
6
19
47
V
267
50
9
98
56
—
8
—
10
5
8
7
12
__
109
23
8
46
—
7
19
—
12
44
-
158
15
4
8
___
—
—
15
20
—
18
10
8
254
>0
8
7
16
21
4
—
46
—
10
34
8
85
6
_
___
_
_
46
8
174
23
1
24
40
—
1,511
15
9
8
16
_
O
4
—
—
—
68
15
4
579
18
8
95
16
18
—
11
40
—
1
4
—
80
14
_
1
16
_
40
25
46
—
184
58
—
5
—
—
6
—
—
—
—
1
6
—
10
12
—
55
16
—
16
—
—
—
—
5
16
—
57
52
—
154
52
_
—
—
--
--
_
—
_
_
_
_
26
—
47
24
—
20
28
—
595
30
—
115
16
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
•-
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
51
—
5
31
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
O
24
-*
9
24
—
—
_
___
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
«—
--
—
—
—
—
_
—
—
—
z
_
___
—
—
—
z
—
—
—
—
—
—
—
_
z
—
20
—
2
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
■—
,
__
_
_
_
12
—
4
—
—
16
—
—
140
12
—
9
28
—
—
—
■-
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa.
84,9821411—17,2431471 — j 8,2851351 — 1100,514 127 I —
b Fattigförsörjning.
59,851 140110]
Christianstads Landskontor den 25 November 1849.
GEORG voiv ROSEN.
O. Beckman.
a
f 41 ia Ii a it
I ii © 111
€ltri§tiaii§tart§ Län.
tantal
1
8J
*A.
13
li
8>"
590 V
*7*iis»ais
1
17 K
2öok
’274åW'>
122
208^
14
T
*j;I
1313
*8
?S
m
»i
**
»i
3 ia
rj5 m
s> -T5
St.
i
70
171
—
—
1
U t s
ä d e
a f
Medelafkastning, sedan utsädet är ai
73
73
73
B
as
3
>■
O
—
V
S
as
B5
3
*■*
1 ?
era
3
-5
0
c/>
BBS
O.
Sa
CD
3
as
Cs:
3.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
—
8
8
2
5
1
50
—
40
40
10
25
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
16
10
16
--
4
17
48
96
50
80
—
344
2,414
2,259
2,233
274
957
11,650
5,555
15,250
12,155
7,826
1,220
1 58
158
174
101
14
50
475
240
819
968
444
68
i 13
60
90
45
13
• 10
300
90
560
450
180
60
I 5581
4,824
3.781
2,649
1,469
1,558
16,750
5,508
26,818
29,881
11,766
6,575
J 588
6,402
5,727
5,037
1,303
2,017
14,033
3,570
54,314
32,557
14,250
6,198
15
255
175
97
6
92
210
90
1,175
1,225
588
24
21
176
222
95
45
47
388
126
1,014
1,152
598
188
122
1,251
1,247
485
270
550
2,688
738
6,675
7,115
2,004
1,167
1 s
81
69
29
7
22
99
50
425
451
119
51
I 5 4 51
2,361
3,258
1,659
685
657
8,064
2,062
14,811
17,254
6,815
2,988
711
11,686
12.576
6,084
5,741
2,910
31,458
4,526
65,656
65,700
26,631
16,832
1 ^
970
1.180
525
265
201
2,395
559
5,175
6,012
1,448
1.236
244
2,018
2,197
973
584
386
3,749
1,490
11,096
12,127
4,112
1,740
! 15
129
158
81
29
28
296
79
707
710
348
158
I 176
1,655
1,741
884
201
613
2,529
1,064
8,921
10,003
5,663
933
11
175
171
86
57
55
191
69
934
1,073
567
177
1 1
28
40
18
3
15
52
6
140
262
73
22
1 _
1
1
1
1
vy
—
4
—
5
5
n
21
1 2
65
48
29 ‘
—
24
65
12
315
356
116
—
21
517
527
148
75
85
457
129
1,667
1,945
644
550
1
4
I
3
13
116
22
89
10
49
6
3
5
49
41
llf
23
18
72
38 0
117
623
42
196
26
12
9
54
73
54
12
ii
220
54
524
577
140
31
I
5
67
84
43
17
21
145
19
571
458
203
82
2 1
4
88
104
76
87-
40
301
24
494
520
522
581
6| 2
66
78
56
35
21
237
12
568
446
146
147
2
5
176
205
89
94
52
7 0S
50
1,002
1,151
561
598
5 I _
148
178
58
10
14
229
—
641
1,034
235
50
0
3
Q.767
1,511
499
446
122
3,2GÖ
18
16,554
7,837
2,022
2,012
0 —
166
215
_
1
2
659
—
855
1,555
—
4
5
6
149
212
64
100
16
422
56
884
1,082
230
401
1 10
94
110
91
56
54
256
70
470
688
595
180
5 j _
—
_
__
—
—
—
—
—
—
—
—
5 1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5i _
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i J _
—
_
_
—
—
—
--
—
—
■—-
—
l
—
41
5S
_
13
—
80
—
207
514
—
66
2 I _
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 —
—
—
—
■--
—
—
—
—
—
—
—
° —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7 J —
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
2 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
2
—
1 E
—
—
—
—
—
1 "
—
—
—
—
T:r.
22
4,500
240
40
6,452
9,920
460
211
1,571
111 i
2,9681
13,785
939
2,825
131
2,919
265
75
120
414
15
243
46
102
168
95
219
70
312
8
64
170
T:r.
180
140
70,960
2,868
1,800
104,780
89,194
1,260
3,608
16,588
296,81!
5,04
5,01
1,45
15,683^.3,5221 59,134 j 40,530 120,109 ‘ |9,682 * 110,405 1100,866
21,4771217,1911217,227186,000 t 145,844 .] |
Underhållna kreatur.
C
-o
C/3
pr-
as
B
e v
i
1
1 n
i
n
g-
<3
5
Efter 2:dra Art
K
as;
O
1*
VQ
CJJ
B
cd
UQ
C/J
Efter
Efter
Bränvins
Jordeboks
os
as
©
“
'S
3*
CD
-i
as:
l:sta
Art.
Af egendom
3:dje Art.
brännings-
Summa.
och Hemman-
*p
P
ai lön.
och rörelse.
afgift.
lals-ränta
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:r.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
sk.
r.
4
4
10
3
10
8
—
6,650
1
42
—
—
—.
—
1
24
—
_
_
—
—
—
—
5
18
—
—
—
—
—
—
—
—
200
—
—
—
-.
_
—
—
19
2
_
_
—
—
—
—
__
19
2
_
4
—
—
—
—
—
—
—
—
1,200
—
—
—
_
_
—
7
31
5
_
.—
--
_
_
7
51
5
21
20
_
14
12
50
14
50
40
—
6,600
5
—
—
_
_
_
15
9
!)
5
_
—
19
—
_
58
9
8
50
_
_
1,585
1,621
2,709
2,509
6,475
2,144
—
951,546
472
12
—
21
56
—
2,196
—
5
_
45
5
17,736
47
6
20,427
45
_
_
170
145
250
155
190
271
—
145,065
58
24
—
_
—■
—
501
30
_
_
—
—
1,968
11
6
2,308
17
6
528
50
i
52
42
81
84
210
120
—
25,468
14
12
—
i-
—
—
50
44
ii
_
—
—
--.
—
—
65
8
11
__
_
_
4,748
2,978
7,045
6.790
0.787
9,773
286
2,328,175
1,794
50
—
—
—
—
5,917
55
7
i
58
6
4,897
47
—
12,612
7
1
2
10
6
6,425
5,494
7,894
7,477
16,195 t
12,084
500
2,868,425
1,897
24
—
—
—
—
7,781
38
2
—
—
—
7,026
45
—
16,706
n
2
1,968
45
10
208
74
108
156
752
267
—
73,208
57
6
—
—
—
—
146
19
10
—
—
—
24
12
—
227
57
10
55
10
9
122
89
104
175
570
273
10
65,149
45
12
—.
17
—.
—
128
18
8
—
—
—
182
47
6
ö7 0
50
O
90
5
_
762
548
1,060
1,155
2,466
1,378
50
499,079
525
36
—
—
—
—
1,011
4
1
—
—
—
1,298
42
8
2,655
54
s
906
45
ro
o J
26
36
70
151
76
—
19,576
13
18
—
—
—
—
37
20
2
—
—
—
75
24
—
124
14
2
66
47
—
2,006
1.4821
5,889
5,509
5,480
4,597
40
828,575
650
18
—
—
—
—
1,830
47
5
—
—
—
1,660
19
—
4,121
56
5
1,552
55
—
31,550
6,654
15,272
14,625
25,959
22,265
705
4,490.029
3,952
42
—
—
—
—
10,186
39
2
9
28
10
17,180
47
4
31,350
13
4
! 3,065
12
5
1,272
434
1,206
1,518
1,693
2,319
—
422,786
317
56
—
—
—
—
1,143
17
8
—
—
—
862
15
—
2,523
18
8
1,465
27
4
1,764
1,070
2,115
2,449
5,732
3,088
—
797,248
483
18
—
—
—
—
551
57
1
—
—
—
1,542
5
6
2,579
12
7
1,9.96
39
6
ISO
76
175
166
220
257
—
66,748
40
6
—
65i
27
6
18
59
5
—
--
—
104
2
—
814
26
9
200
41
11
1,418
822
1,751
1,786
2,783
2,154
—
505,200
309
42
—
2,46o
16
—
176
17
7
5
25
—
456
8
--
3,586
10
7
1,603
51
10
3
185
94
196
175
166
<241
5
56,926
25
18
—
—
•-
—
115
10
—
—
—
_
113
46
—
254
26
—
259
54
4
2
56
16
25
19
54
59
—
6,597
5
6
—
—
—
—
14
5
—
_
—
_
45
1
6
64
10
6
55
55
7
2
—
2
2
5
4
—
550
24
—
—
—
—
1
16
7
—
—
—
—
—
—
1
40
7
i
23
6
36
18
25
44
204
61
—
6,810
5
50
—
—
—
—
13
20
i
_
—
_
26
52
—
45
34
i
4
47
C
2
579
168
575
544
552
462
6
121,835
84
56
—
—
—
—
231
55
8
—
—
__.
561
17
—
697
40
ii
566
2 ii
—
(i
18
8
20
16
26
22
—
5,750
4
—
—
—
—
17
55
10
—
—
—
17
6
—
58
41
10
17
27
4
0
10a
56
57
81
547
129
6,48£
*
—
17
12
--
52
4
4
5
26
6
C
54
50
60
62
128
86
—
16,350
11
42
—
—
—
—
54
55
7
—
—
—
51
8
—
97
55
7
52
37
9
G
78
44
99
88
118
125
—
51,752
22
50
—
—
—
—
70
55
1
—
—
—
85
2
—
176
19
1
121
16
9
2
49
_
116
58
590
255
—
30,132
190
—
—
—
—
—
185
29
II
_
_
5
10
.
580
39
11
18
40
—
2
50
—
102
52
256
142
—
43,55f
151
—
—
—
—
—
180
40
ii
—
—
_
30
45
—
562
55
8
67
46
11
6 86
—
180
96
619
509
—
89,522
197
—
—
—
—
—
454
36
5
—
—
_
5
16
—
653
4
3
77
1
5
£ 16
—
25
18
45
42
—
25,65!
—
—
—
—
—
55
41
8
—
--
_
—-
_
—
55
41
ii
209
47
5
£
484
280
5,109
1,126
5,910
3,908
—
18,657
1,800
6
—
—
—
—
506
11
4
—
—
_
—■
__
_
2,106
17
4
—
4
516
—
250
—
1,464
1,638
—
---■
845
18
—
—
—
—
705
50
2
—
—
_
.—
-_
—
1,549
—
2
—
>9
88
2
277
70
468
278
—
4 G. 51.-
51
—
—
—
—
—
904
22
9
—
—
_
2
12
-,
957
54
9
.-
>6
153
50
207
24
571
566
26,60!
876
50
—
—
149
1
11
—
—
—
--
—
—
1,025
51
11
—
—
—
_
_
__
_
2,90(
—
—
—
—
—
—
5
38
6
__
_
__
__
5
58
6
-i
—
—
—
__.
_
—
15,87!
—
—
—
—
—
51
56
2
—
—
i_
—
—
_
51
56
2
47
23
4
—
_
—
___
_
—
9,59!
) —
—
—
—
—
—
19
16
—
—
—
_
--
—
_
19
16
—
50
27
2
_
__
_
—
__
_
—
13
7
—
--
—
—
—
—
—
17
—
—
—
_
—
—
___
17
—
—
__
_
50
214
1<
27(
45
289
71 £
_
500,08
S
99
30
—
—
—
—
1,255
55
1
—
—
_
67
24
_
1,400
59
1
159
9
5
_
_
_
__
,
—
14,30
! —
—
—
—
—
—
49
28
10
—
—
_
---
__
49
28
10
24
41
6
_
--
_
—
_,
__
—
43,20
[)
25
24
—
—
—
—
86
19
2
—
—
_
-'
-
_
111
45
2
_
—
—
___
_
_
-_
__
_
—
8,89
—
—
--
—
—
17
46
9
—
—
_
—
—
_
17
46
9
8
5
--
_
.
__
—
13,41
! 5
12
—
—
—
—
62
6
1
—
—
_
—
___
63
18
1
28
n
7
__
—
___
_
__
_
—
4,12
> 4
42
—
—
—
—
11
56
—
—
—
—
--
—
__
15
30
—
_
—
—
__
_
_
__
____
_
—
15,20
»
Q-
50
—
“““
—
—
116
19
5
—
—
—
--
■--
_
125
1
5
—
—
—
_
—
_
_
___
_
—
58,67
) 23
6
—
—
—
100
40
10
—
—
—
--
-
_
125
46
10
—
5
—
__,
—
_
—
_
—
19,20
! 2
42
—
—“■
--
—
65
20
2
—
—•
—
—
—
_
68
14
2
—
—
—
-
_
1,00
0 ~■
—
--
--
2
—
—
—
—
—
--
—
_
2
—
—
—
—
_
_
—
__
_
_
_
43,00
0 23
12
—
—
—
—
98
24
—
—
—
—
—
—
_
125
56
—
—
—
_
_
__
_
_
__
3,00
0 6
—
—
—
18
—
—
—
—
—
--
—
_
24
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
4,40
0 3
50
—
—
—
—
40
29
5
—.
—
—
—
—
___
44
ii
5
—
—
_
__
_
_
. —
_
_
55,88
s
15
18
—
--
—
157
11
5
—
—
—
—
—
_
172
29
5
—
—
_
,
__
_
_
_
11.00
c ~
—
—
—
—
27
52
—
—
—
—
--
—
—
27
32
—
—
—
_
_
.
2,30
0
—
—
—
—
--
7
—
—
_
7
_
—
—
_
_
__
_,
_
___
_
592
12
—
52
—
—
4,817
46
4
__
—
—
198
—
_
5,640
10
4
—
—
—
—
—
—
1 —
—
—
—
—
_
42
50
4
—
—
—
—
—
—
42
50
4
—
—
—
56 j 54,429120,552 [49,102 144,51
3 186,929 169,897 11,38
0 15,270,40
i 4o>4°4
H
—I
5,182
al
6|41,987 |
351
»1
18
37
7|
35,837125
8
116,500
401
4
24,875
22
101
S
t
ä n
1
g a
R
ä n
t
0
r.
Tionde och
Räntor
af
Kronotionde.
Afrad.
Mantals-
Gernings-
Bruk, Berg-  verk samt an-
Summa.
penningar.
oren.
dra verk
och
inrättningar.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
19
46
—
—
—
—
2
24
—
—
—
—
—
—
—
22
22
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
____
4
_
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—■
—
—
21
20
_
16
—
—
—
—
—
3
36
—
—
—
—-
—
—
_
51
56
_
586
41
4
—
—
—
660
24
—
—
_
—
—
_
_
1,047
17
4
124
58
9
—
—
—
63
—
—
—
_
—
--
_
_
516
20
10
121
50
11
—
—
—
22
56
—
—
—
—
_
_
_.
144
18
1!
6,990
1
5
—
—
—
2,556
24
—
—
—
—
__
_
_
9,328
55
11
8,326
45
10
—
—
—
2,592
—
—
2
—
—
—
_
_
12,889
59
1!
315
V!
—
—1
—
—
79
12
—
—
—
—
—
_
_
449
59
S
196
17
2
—
—
—
104
24
—
—•
—
—
—
_
_
390
46
2
1,270
54
11
—
—
—
341
—
—
—
—
—
—
_
2,718
30
9
180
45
2
—
—
—
25
36
—
—
—
—
—
__
271
50
2
2,818
13
4
—
—
—
1,035
24
—
—
—
-
—
_
_
5,406
22
4
16,540
35
9
—
—
—
3,597
24
—
i
52
—
—
_
54,805
8
2
1,512
29
5
—
—
529
12
—
—.
—
—
—
__
5,507
20
6
2,547
25
11
—
—
—
694
56
—
—
—
—
—
____
_
5,239
5
5
205
46
5
—
—
—
80
—
—
—
—
—
—
_
_
486
40
2
1,444
9
—
—
—
—
452
24
—
—
—
—•
—
__
_
3,502
16
10
253
4
—
—
—
—
62
56
—
—
-
—*
—
_
555
26
4
29
15
—
—
—
—
7
24
—
—
—
—
—
_
72
26
4
1
42
10
—
—
—
—
56
—
—
—
—
—
—
_
4
6
4
26
5
4
—
—
—
5
12
—
—
—
—
—
_
_
56
16
! 0
435
14
6
—
—
—
155
12
—
—
—
—
—
_
_
957
6
6
i.>>
—
2
—
—
—
5
_
—
_
—
—
_
57
27
6
25
15
9
—
—
—
5
12
—
—•
—
—
—
_
_
54
6
5
41!
20
2
—
—
—
26
56
—
—•
—
—
—
_
_
107
45
n
119
5
10
—
—■
—
62
12
—
—
—
—•
—
—
—
502
52
7
77
17
8
—
—
—
268
36
_
_
,
_
,
564
45
8
165
7
2
—
—
—
166
56
—
3
16
—
—
__
405
10
J
64
58
5
21
15
6
296
56
—
1
52
—
—
,
_
461
23
2
59
18
5
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
295
17
10
27
n
2
—
—
2,586
12
—
—
—
—
—
,
_
2,613
21
2
,-
—
—
—
—
—
1,050
12
—
4
52
—
—
_
—
1,034
44
—
—
—
—
—
—
—
79
12
—
—
—
—
—
_
—
79
12
—
1,507
—
—
—
--
—
—
—
—
1,507
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—i
_
__
_
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
__
_
47
25
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
_
30
27
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
_
56
19
5
£.218
54
9
180
12
—
—
—
—
147
n
6
2,761
58
11
—
—
—
---
—
—
—
—
—
—
—
282
9
_
507
2
6
—
—
—
—
—
—
58
—
—
—
—
—
—
—
_
58
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
_
_
8
5
—
—
—
—
—
—
—
4
56
—
—
—
—
24
44
6
57
44
1
—
--
_
—■
—
2
—
—
—
—
—
—
_
_
2
—
_
--
—
—
—
—
—
40
24
—
—
—
—
—
_
_
40
24
__
—
—
—
—
—
—
61
12
—
--
—
—
--
_
_
61
17
_
—
—
—
—
-•
—
6
12
—
—
—
—
--
__
_
6
12
—
*-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
_
—
—
--
—
*-
—
—
—
—
—
58
—
—
—
110
1
11
148
1
11
—
-
—
—
—
—
19
56
—
—
—
—
—
_
___
19
56
_
—
—
—
—
—
—
7
24
—
—
—
—
—
_
__
7
24
_
--
—
—
—
—
—
22
24
—
—
—
—
—
—
—
22
24
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
--
—
—
_
_
___
_
—
—
—
-
-
—
756
_
—
126
-*
—
—
—
862
—
—
44,002
31
10|2,2Ö4
-
3
£2,061124
-
139
16 j
-1
564 |
18|
11
95,907 j
171
10
Christianstads Landskontor den 23 November 1849.
GEORG von ROSEN.
O. Beckman.
Arrende-
Kostnad för
medel.
Rustning och
Rotering.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
416
—
—
45
—
—
3
—.
—
_
—
—
569
15
—.
—
—
—
—
—
—•
168
24
—
—
—
—
5,471
16
—
—
—
—
1,985
5
—
-..
—
—
103
51
5
—
--
—
15,544
27
7
—
—
—
16,112
40
11
—
—
—
283
16
—
—
—
—
432
52
6
—
—
—
7,949
58
5
—
—
—
140
44
8
—
—
—
5,178
26
7
—
—
—
117,556
11
5
—
—
—
2,603
40
i!
629
21
n
972
56
_
—
—
—■
559
32
—
—
—
—
2,948
2
8
—
—
—
374
44
—
—
—
69
17
4
—
—
—
4
18
—
—
—
—
42
24
—
—•
—
—
818
55
—
_
_
_
35
li)
—
—
—
45
24
_
--
—
—
82
40
10
-*
—
—
211
46
2
—
—
_
78
12
4
—
—
—
120
40
_
20J
20
5
137
54
ii
—
-
—
112
31
4
—
—
—
51
26
8
—
—
—
--
—
—
--
—
_
17
4
—
—
—
—
274
-
—
--
—
--
—
—
—
--
—
—
1
—
—
-*
—
—
—
—
—
—
_
—
—
_
—
—
-
128
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
-
—
—
--
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
-
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-*
--
—
—
•—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— 1
—
1,8191
»1
4I
178,2441
241
—
Klerec i-Statens underhåll
Pastorers.
R:dr.
25
52
2,845
550
115
12,855
20,265
951
580
2,295
165
5,620
24,555
2,542
5,094
546
1,824
517
115
5
85
991
29
96
87
225
92
117
205
71
1,111
511
67
158
9
52
523
12
56
22
57
16
13
44
5
44
52
38
50
28
10
9
52
24
17
16
28
52
59
27
8
46
21
46
3
18
40
Kapellaners.
R:dr.
6
22
1,219
1,257
50
182
10
788
2,617
134
577
30
90
sk.
120 12
50
8
20
25
22
4
10
5
7
19
15
20
—
46
174
23
—
--
11
40 |
*-
—
—
--
—
—
—
—
—
--
47
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
4
—
—
—
,243
471
Kyrko
betjenings.
R:dr.
1,156
2 232
128
24
259
17
285
2,521
282
555
55
149
49
11
114
5
12
19
7
12
18
10
68
1
25
1
5
20
16
84,982 1411 — 17,245147| —[8,2851531 —1100,5141'27 | —
sk.
r.
52
—
40
—
52
—
54
—
47
5
37
4
21
-'
34
—
16
—
16
_
32
—
14
2
ä2
10
56
—
24
--
20
—
16
—
16
—
28
—
29
—
58
5
52
—
56
—
40
—
47
2
12
—
44
-
10
8
54
8
40
—
15
4
4
—
46
—
6
—
16
—
28
—
31
__
24
-*
1 1 1 § 1 1 1 1
—
33
-1
Summa.
R:dr.
28
40
5,239
577
155
15,229
23,755
1,059
435
2,717
190
6,695
29,474
2.759
6,025
410
2,063
611
132
4
94
1,156
54
109
109
267
109
158
254
85
1,511
579
80
184
10
57
595
140
sk.
8
16
6
45
35
27
37
17
30
30
11
2
34
14
12
58
9
4
16
15
41
20
8
50
23
15
>0
6
15
18
14
58
31
10
11
20
12
£ Fattigförsörjning.
R:dr.
10
50
2,165
150
60
6,765
7,555
147
190
777
54
2,644
15,534
1,036
2,138
171
1,457
192
25
1
14
546
15
12
48
98
8
95
1
5
154
115
sk.
55 16
52
16
28
Skjuts.
Väghållning.
Diverse af-  gifter, (me-  ra och all-  männa be-  svär.
Summa
Statsbidrag.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk
—
—
—
11
—
—
11
6
—
546
46
—
—
—
—
—
—
—
—
5
25
o
—
—
—
—
—
—
—
398
18
5
' ’
—
—
—
—
—
14
6
—
542
53
8
—
—
—
—
—
—
1,423
6
—
35,794
47
8
—
—
—
—
—
—
155
27
—
5,475
14
4
—
—
—
45
27
—
58
44
—
594
17
i!
—
—
—
4,750
46
7
5,926
51
10
68,138
4
10
4,397
2
5
5,734
6
8
7,482
23
4
94,655
28
11
19
16
—
155
16
—
185
24
_
2,504
22
7
172
20
5
141
54
4
197
43
5
2,354
45
1
670
19
9
677
51
9
965
28
2
19,108
54
5
52
28
56
43
—
45
41
9
875
52
5
2,119
16
5
1,758
56
7
2,622
57
5
50,545
28
11,219
19
—
9,469
4
5
13,182
47
2
260,571
21
7
1,084
44
5
947
7
2
1.181
59
2
15,264
19
5
SO
24
—
1,590
57
—
1,975
11
6
21,021
28
11
—
—
—
151
40
—
151
45
8
2,306
51
11
24
—
—
981
24
—
1,286
21
8
15,629
53
5
147
52
—
124
24
il
146
28
8
2,587
19
14
28
—
25
16
—
29
53
—
428
35
5
1
56
—
1
29
—
i
50
—
20
41
11
1
42
ii
11
42
8
16
32
—
261
46
5
286
41
5
264
55
7
14
16
—
15
4
—
16
20
_
204
6
6
1
42
8
15
—
—
20
—
_
268
55
5
41
25
—
55
41
6
52
55
8
574
25
88
46
7
71
42
4
89
56
4
1,508
1
10
—
—
—
—
—
—
278
23
_
1,212
7
—
—
—
—
—
—
121
50
—
1,150
40
9
—
—
—
—
—
—
216
52
—
1,954
19
2
—
_
--
—
—
—
—
—
545
—
10
—
—
—
—
—
—
3,321
—
—
9,591
46
11
—
—
—
—
—
—
587
25
—
3,664
7
10
—
—
—
—
—
—
127
44
—
1,265
28
9
“
—
—
—
919
54
—
5,716
7
11
—
—
—
—
—
—
—
—
_
3
38
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
125
39
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
262
11
2
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
134
21
—
4,954
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
356
51
4
—
—
—
—
—
—
27
42
—
177
37
o
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
1
9
—
—
—
—
—
—
5
57
—
129
5
2
—
—
—
—
—
—
2
54
—
21
47
_
—
—
—
—
—
—
20
56
—
186
15
5
—
—
—
—
—
—
40
6
—
254
43
10
—
—
—
—
—
—
5
45
—
78
25
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
_
—
—
—
—
—
—
27
30
—
299
19
11
*-*
—
—
—
—
—
9
44
—
55
52
—
—
—
—
—
—
—
6
22
—
58
9
3
—
—
—
—
—
—
29
24
—
227
1
5
- --
—
—
—
—
—
—
—
—
27
52
—
—
—
—
--
—
—
—
—
_
7
—
_
—
—
—
—
—
—
758
23
—
7,410
25
4
—
—
—
—
—
—
—
—
42
50
4
39,851140 J101 20,389 ] 181 5126,9681141 1144,192159] 71622,5881391 5
Christianstads stad.
Hus och Tomter
Jord ....
Qvarnar, vattenI)ito
väder
Klädesfabrik
Garfveri-fabriker
Färgeri- d:o
Spegel- d:o
Kammakeri- d:o
Ur- d:o
Bryggerier .
.
Apothek ...
Artilleri-Tyghus samt Gevärs-Förrå(
Utrednings-Departementets Förråd
Wendes Artilleri-Regementes Manege och Kokhus
Kronans kaserner inom staden ....
Kong!. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
Landshöfdinge-Embetshus . .
Landsböfdinge-residens . . .
Trivial-Skolhus med boställe för Lärarne
I.ankasterskola
Flickskolor
Läsesällskap
Länslazarett
Friinurarehus
Sparbank .
Rådhus
Stadsvåg .
fattighus med dermed förenad Arbetsinrättnin
Cellfängelse ......
Ctmbriåliamng stad.
Hus och tomter ....
Jord........
Tegelbruk......
Garlverier......
Qvarnar med ett par stenar
Dito med tre par stenar
Engelholmg stad.
Hus och Tomter. .
.
Sädesparter ....
Gatehus oeh Laxfiskpn .
Tabell 1 ö i* i t ä (I e r ii e I n o in
1
2
i
5
4
2
i
2
8
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
O
1
1
1
■1
1
1
1
1
Summa
_ H
= o
2. -S
1 C
TT
St.
500
Summa
42
Jord.
ft
T:I.
654
a
T:l.
869
co
FT
i «
3 o
03 O
-s er
T:l.
1,805
18
Utsäde af
T:r.
50
548
654 869
146
1
5
2
1
208
H
91}
1,805 15
506
Summa
185
146
18
24
208
6
91|
506
188 |--1-
T:r.
140
W
O
3
T:r.
500
M
T:r.
64
«
3*
3
Q.
T:r.
10
T:r.
SO
T:r.
120
50
140
55
300
64
10
50
120
78
59
80
16
78
48
25
59
80
24
—--1 16 |
6 | 48 j 8 | ——I 24
Medelafkastning, sedan utsädet är
afdraset.
a
T:r.
150
w
cso
09
T:r.
700
T:r.
1.800
T:r.
T:r.
320
40
T:r.
200
T:r.
840
150
700
1,800
520
40
200
840
56
518
546
115
254
800
86
518
546
-- 115
254
800
160
50
279
185
562
Underhållna kreatur.
a
st.
250
St.
40
W
St.
560
St.
90
St.
150
St.
240
54
30
150
12
24
50
St.
280
40
500
90
150
240 --
54 so 150
12
24
50 —
56
--1 160
50 I 279 j läs
562
122
15
27
5(j
8 I 122 j 13 |
27
Uppskattningsvärd e.
Hus och Tomter,
R:dr.
989,998
sk
27
Jord.
R:dr.
245,020
sk.
29
Bruk och Manufakturer,
Qvarnar.
Fabriker rn. m.
10
R:dr.
5,822
sk.
10
Summa.
R:dr.
1,238,541
sk. r.
19
10
148,322
989,998 27
4 245,020 29 10
5,822 10
8 1,238,541 1!)
20,850
6,000
7,700
7,000
189,872
2
200,000
10
148,522
2 —
20,850
11,161
20,700
189,872
2
200,000
11,161
200,000 | Ij—j 11,161 | 2| 71
■| — i 211,1611 5 I 7
Berättelse öfver Christianstads Ldn för åren 1842—1847.
C It ristia it starts L ä it.
Christianstads Landskontor den 25 November 1849.
GEORG von ROSEN.
O. Beckman.
Tabell för i t ä rt e r n e inom € li r i § t i a n § t a <1 § L ä n<
J ord.
T.l.
869
Vi
5*r
i «
1 r>
-s 3“
TT
*
3*
T:l.
cn
c
3
ST 3
3
®
1,505 13
Utsäde af
T:r.
50
869 |__ 1,505 15
911
506
S| 91|
500
5
T:r.
140
T:r.
500
H
T:r.
64
T:r.
10
T:r.
50
T:r.
120
Medelafkastning, sedan utsädet är
afd råget.
T:r.
150
50
140
55
500
64
10
50
120
78
25
59
80
8
55
78 -- 25
39
80
16
48
24
--1 16 1
6 1 48 ;
8 1--1 24
T:r.
700
T:r.
1.800
T:r
520
T:r.
T:r.
200
T:r.
840
150
700
1,800
520
40
200
840
56
518
546
115
254
800
56
518
546
-- 115
254
800
160
50
279
155
Underhållna kreatur.
St.
250
St.
St.
560
St.
90
St.
150
St.
240
St.
250
40
560
90
150
54
50
150
12
24
240
50
Uppskattningsvärd'
Hus och Tomter,
R:dr. sk r.
989,998
27
Jord.
R-.dr.
245,020
sk.
29
10
Rruk och Manufakturer,
Qvarnar,
Fabriker rn. in.
R.dr.
5,522
sk.
10
Summa.
R:dr. sk. r
1,238,541
19
10
989,998
148,322
54
50
150
12
24
50 --
362
56
122
15
27
--I 16i) |
50 j 279 | 155 |--1 562 | 56 |
8 j 122 j 15 | 27
27
245,020
20,850
29
10
,522
6,000
7,700
7,000
10
1,258,541
180,872
2
19
10
200,000
148,322
2 —
20,850
11,161
20,700
189,872 2
200,000
11,161
B
B e v
I I n i n
Efter
lista Art.
R:dr.
851
sk.
10
Efter 2:dra Artikeln.
För lön.
R:dr.
Jord, hus, tomter,
verk och
inrättningar.
Rtdr.
2,477
sk.
Borgerlig rörelse.
R:dr.
5,075
sk.
30
Af gåfvor
och testamenten.
R:dr.
17
sk.
Personer, ej hörande
till viss
näring.
R:dr.
3,522
sk.
25
Efter
3:dje Art.
R:dr.
sk.
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr.
143
sk.
52
Summa.
R:dr.
10,087
sk.
12
851
10 6 —
191
15
2,477
41 4 3,075
—
379 32 —|
608
45
50
17
51 9
3,522
19 22
25
145
217
32
21
10,087 12
1,416 39
200,000 | i j —|
11,161 | 21 71| —| —|
211,1611 5| 7
191
15
579
52
608
45
19
22
217
21
1,416
59
t
125
24
185
25
4
392
45
7
566
4
7
26
11
1,150
5
10
—
22
17
6
---
—
—
—
—
--
---
—
—
—
—
—
62
58
—
85
5
C
123 |
241
-1
183 j
25
41
415 |
15|
*1
566 |
4\
— |
—
-
-
—
-
-
7
26
11
62
36
—
1,255
9
4
Ständiga Räntor.
Kronotionde.
R:dr.
sk.
Mantals
penningar.
R:dr.
851
sk.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrättningar.
R:dr.
sk.
Summa.
R:dr.
851
sk.
851
9---
181 45
831
9 —
181 45
80
15
181 45
181
12
181 45
181
80
80 ! 151 41
181 1121
— I - — I 261 1251 4
Arrende
medel.
R.dr.
sk.
Kostnad för
Rotering.
R:dr.
292
sk.
54
Kostnad för
stadens styrelse.
R:dr.
2,842
sk.
24
68
52 —
292
54
2,842
8 10
812
9
24
68
52
72
8 10
812
9
I — I 72 I II 41 —
Klereciets underhåll.
Pastorers.
R:dr.
2.151
sk.
Kommini
strars.
R:dr.
1,025
sk.
Kyrko
betjenings.
R:dr.
100
sk.
Summa.
R:dr.
6,391
sk.
10
2,151
445 52
1,025
100
— 121
6,591
567 16
10
445 52
875
121 52
567 16
875
875|-|_|--l-l-l--1 —l-l
875|-|-
Faltig
försörjning.
Ridr.
5,500
sk.
Skjuts.
R:dr.
279
sk.
Väghållning.
R:dr.
458
sk.
Diverse onera
och allmänna
besvär.
R:dr.
5,000
Summa
Statsbidrag.
sk.
R:dr. sk. r,
24,546
45
5,500
257 47
279
460
458
125 —
5,000
651 16
24,546
4,565 21
2
45
257 47 — 460
50
125
16
651 16 —
550
150
11
10
4,565 21
2
2,785
565
11
— | —| —| 50 | —| —| 35 116[ — |
511 jlOj 61 5,161 |38| 6
Christianstads Landskontor den 25 November 1849.
GEORG von ROSEN.
O. Beckman.
KONGL. MAJ:TS liEFALLNINGSHAFVANDES
uti
J$t a l tn ir I) u s § än
un
KONGIj. MAJ:T
i it t* it f r tl«it i a /i e t afffifti#
E H B E T S-B E RÄTTELSE
fSr »ren 181S, 1813, 1844, 1845, 1846 och 1847.
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Malmöhus län lör åren 1842,
1843, 1844,1845, 1846 och 1847.
§ i
Länets
allmänna beskaffenhet»
I afseende på gränsorne har länet icke undergått någon förändring, ehuru en sådan
på åtskilliga ställen vore af behofvet påkallad; isynnerhet vid de intill Christianstads
läns gräns belägne gästgifvaregårdarne Röstånga och Tranås. Den förstnämnde,
belägen i Röstånga socken och Onsjö härad har, efter en långvarig rättegång,
sent omsider fått sig anslagne lämpliga reservhemman ifrån Christianstads
län, belägne närmare gästgifvargården än något reservhemman från detta län, med
undantag af de i Röstänga by befintliga. Indelningen af de från Christianstads län
anslagne hemman går likväl trögt och är ännu icke nöjaktigt fullbordad; allt en
följd deraf att gästgifvargården lyder under en och reservhemmanen under en annan
länsstyrelse och kronobetjent, hvilka olägenheter icke inträffade, derest Röstånga
socken icke vore delad emellan tvänne län. Tranås gästgifvargård har en dei
af sitt reservlag och hela sitt håll-lag anslaget från Christianstads län, hvilken
sammanblandning städse föranleder till klagomål öfver skjutsförsummelse och hvilka
klagomål, i anseende dertill, att den försumlige har sitt hemvist i Christianstads
län, tarfva längre omväg och tidsutdrägt vid behandling. Dessutom är Tranås by
och kyrka, som kartan utvisar, på alla håll kringskuren utaf Christianstads län,
och för att kunna framkomma till nämnde by, nödgas kronobetjeningen å liera ställen
genomresa åtskilliga delar af Christianstads län; hvadan kronobetj eningen med
bästa vilja icke kan lemna tillbörlig tillsyn åt vägar och annat, som i Tranås by
esomoftast fordrar kronobetjeningens närvaro. Visserligen förekomma stundom frågor,
i synnerhet rörande skolor och faltigväsendet, inom en socken, delad emellan
begge länen, hvarvid, i händelse af missnöje, presterskapet liar att hänvisa de
missnöjde, alt hvar i sitt läns residens öfverklaga beslutet. I så fall måste den
4
ena Länsstyrelsen kommunicera sig med den andra och, så vidt ske kan förena
sig om ett gemensamt beslut, men sådana omvägar föranleda både till tidsutdrägt
och kostnader för tvistande parter och besvärligheter för presterskapet och andra
tjensteman. Norra gränsen af länet borde alltså, enligt min åsigt, undergå en sådan
jemkning och förändring, att åtminstone inga socknar eller byar derutaf komme
att emellan länen fördelas, utan helt och hållet höra till ett län.
Hela Malmöhus län kan numera nästan helt och hållet anses för slätt-land.
Visserligen, der odlaren ännu icke hunnit framtränga och marken för samma ändamål
finnes alltför otjenlig, qvarstår ännu någon skog, hvilken likväl, efter öfvergangne
skiften, antingen är afbrukad eller kommer att afbrukas inom vissa vid
skiftet bestämda år. I stället för att å dessa planer plantera ny skog, uppbryta
och inom några få ar äro planerne, eller som deo vanligen här i
orten benämnas fäladerne, förvandlade till fruktbärande trädor. Åtminstone förutser
jag, att inom nagra qvinqvennier namnet skogstrakt blir främmande i detta
län, helst man till denna trakt icke kan hänföra de ek- och bokskogar, som till
länets herregardar, till det mesta rationelt, begagnas och vårdas.
Länets Hushållningssällskap, ej blott till antal ledamöter, utan äfven till sin verksamhet,
i sednare tider betydligen utvidgadt, har egnat en synnerlig uppmärksamhet
åt flygsands fälten inom länet; och utom det att samma sällskap årligen lemnat
vanligt anslag till underhall och vard åt Råå. flygsands-plantering, har dock jemväl
sträckt sin verksamhet till flygsandsfölten iq Östra Hemmestorp af Torna härad och
enahanda fält vid Skanör och Falsterbo. A förra stället, eller Hemmestorp, visa
sig åboerne icke så litet hågade att i sin mån, hvad de förmå, tillgöra för sandens
hämmande, för hvilket ändamål sällskapet äfven utdelat uppmuntringar; hvaremot
Hushållningssällskapet i början fruktlöst sökt medverka för skogsplantering å Skanörs
ljung eller sand, emedan invånarne derstädes icke funno sig föranlåtne, ingå på
föreslagna vilkor; dock, sedan dessa invånare, i allmänhet mindre bemedlade, men
af ett medgörligt och godt sinnelag, en gång kunnat samlas till hemmet ifrån sina
långa sjöresor, har man hopp att de efter förmåga lemna bidrag till hämmande af
flygsanden, hvilken stundeligen hotar att undergräfva kyrkan i Falsterbo.
Strömmar, berg och insjöar äro, ehuru upptagne i föregående Femårs-berättelse,
sä obetydliga och omärkbara, att jag icke tror mig här höra å nvo dem
upprepa.
5
§ 2.
Folkmängden inom länet utgjorde är 1847 tillsammans 237,845 personer,
boende:
å
landet.......... 208,549.
i
städerne......... 29,296.
Summa 237,845 personer.
Af dessa erlägga mantalspenningar:
å
landet.......... 106,453.
i
städerne......... 17,006.
och fria från mantalspenningar äro:
å landet och i städerne..... 114,386.
Enligt 1843 års mantalslängd utgjorde folkmängden vid samma års slut
221,617 och den tillökning, som sedermera tillkommit, tillskrifves i synnerhet de
många äktenskapen, som ingås inom allmoge-klassen, hvilken utan tvekan och med
full tillit till den tillfälliga förljensten sällan drager i betänkande att ingå äktenskap.
Utkomsten på en mindre, utbruten hemmansdel eller vid en viss bestämd dagspenning
kommer att bero på makarnes idoghet och deras mer eller mindre lyckliga förnuftiga
sträfvande; hvadan man icke med visshet kan afgöra huruvida folktillökningen
och välmågan i samma mån gå framåt. — Slättbon är vand vid tungt och
strängt arbete från barndomen, så att, om ingen olycka påträffar honom och barnskaran
icke blir alltför stor, hvarigenom malmodren betages allt tillfälle alt å sin sida
bidraga till uppehället, så försöker han att vinna sin bergning. Denna hemtar
han i synnerhet hos sin förmögnare och med större jordbruk försedde granne, hvilken
Vanligtvis är i behof af flere både tjenare och daglönare. Ibland dessa hålles
i allmänhet en god ordning och tukt, och det har ännu icke lyckats de många inflyttade
utländningar, att från sitt hemland hitföra oseden att, utan behof, jemväl
använda söndagen till arbetsdag. I så fall lemna de inflyttande icke goda exempel,
och på flera ställen har kronobetjeningens mellankomst varit nödvändig, för att rätta
ett annars snart tilläfventyrs inrotadt missbruk. Skånska allmogen bar, enligt min öfvertygelse,
tillbörlig reda på sin Christendom, och ehuru sluten och trög man anser honom,
är han likväl fast och pålitlig i sin karakter och fattar ogerna nya bruk eller
seder; men riktigt upplyst om förhållandet och bibringad fullkomlig insigt i nyttan
af hvad som tillämnas, finnes han alltid beredvillig ingå på förslaget, utan att så
noga påse uppoffringen. Alltid nykter är slättbon på vägar och stigar, städse höflig
och anständig, hvilket förhållande är nästan konträrt beträffande vägfarande från
norra trakterna i länet och så kallade herregårdsbönder. Dessa, som icke så ofta
komma från sina hem, äro under sina utfarter liksom lösgifne från ett tvång, och
passa härunder på tillfället att fira sin frihetsdag, mötande eller förbifarande tillfoga
båtnad. Sådana ledsamheter äro likväl i aftagande, efter det herregårdsbönderna för
det mesta vunnit befrielse från hofveriet och blifvit ställda på arrenden. Både i
lynnet och välmåga äger alltså en större olikhet rum bland allmogen inom länet,
hvilken jemväl i klädseln företer en större skilnad, hvarutinnan den förmögne slättbon,
vanligtvis så fint klädd som herremannen, vida öfverträftår den mera tarfli^e
och gemenligen i linnerock klädde bonden från öfre delen af länet.
§ 2.
]Wäring arne»
Länet äger hufvudsakligen tvänne sådana, nämligen Jordbruk och Boskapsskötsel.
Under de år, för hvilka denna Berättelse afgifves, har länet varit i allmänhet
hugnadt med rika sädesskördar och jemväl, som jag här nedan skall hafva
nåden visa, af dessa skördar delat med sig betydliga qvantiteter åt både in- och
utrikes orter. En sådan åtgång har naturligtvis stegrat hågen för jordbruk, hvarutinnan
Skånska jordägaren söker att, om icke likna, åtminstone i möjligaste måtto
ellerlolja utlänningen. Odlingar hafva visserligen tillkommit, i synnerhet å de orter,
hvarest större egendomar eller herregods blifvit utsålde i mindre lotter och i
sa kallade farmer förlagde. Nyttan och fördelen af dessa utbrytningar eller fördelningar
lemnar jag åt en kommande tid att bedöma och inskränker mig för närvarande
att vitsorda den stora omtanka och flit, hvaraf dessa odlingar framlägga ojäfaktigt
bevis. Sådana nybyggare, såväl som åkerbrukare i allmänhet, ha likväl i sina
beräkningar och i sin indelning af jordlotterna fått vidkännas en ganska märkbar
rubbning, genom den jemväl hit till landet inkomna potatessjukan, hvilken först visade
sig här ar 1845 och har sedermera i den mån tilltagit, att planteringen afen
dylik frukt med tiden synes komma att inskränka sig till nödigt lifsuppehälle för folket
och lemna föga tillgång deraf för bränvinspannorna. Åt dessa sökes ersättning
i spanmål, för hvad som brister i potäter, i synnerhet de år, under hvilka spaiimålspriserna
äro låga, hvaremot och då spanmål är afsättlig och begärlig å utrikes
ort och priserne uppjagade, bristen på potäter både är och blir ytterst kännbar, i
synnerhet för den mindre bemedlade klassen, som af denna växt hemtat sin hufvudsakligaste
näring och af en mindre jordlott kommit i tillfälle frambringa utkomst för
sig och de sina. I sednare åren är jordvärdet till förut oerhörd höjd stegrad och
7
arrenden i samma proportion uppjagade, hvilken stegring förekommer äfventyrlig i
samma mån, som något påräknadt alster af jorden synes vilja gå bort; men" något
säkert omdöme öfver pötatessjukans inverkan för framtiden kan man icke heller meddela,
i synnerhet som en dylik landsplåga af sig sjelf kan försvinna och potatesen
återfå sin lorra friska, fruktbärande framfart. Något medel emot denna sjukdom
har man emedlertid icke kunnat påfinna.
Under den tid spanmålen var högt i pris, minskades väl något bränvins-tillverkningen,
hvilken, efter potatessjukdomens uppkomst, icke heller varit så allmän,
utan drifves hufvudsakligast med ångbrännerier å större egendomar, hvilka jemväl
uppköpa rudimaterier i stor mängd från angränsande mindre jordbrukare. Dessa sednare
kunna icke med sina mindre och enkla redskaper täfla med de större, annorledes
inrättade bränvinstygerne, hvilka i tillverkningen både i anseende till qvantitet
och qvalitet öfverträffa de mindre, och följaktligen kan bränvinet från de större
brännerierne säljas för vida lägre pris, än från de mindre.
AJ Spanmål utskeppades :
till inrikes ort, år 1845 .
. 282,156 tunnor
utrikes »
» » .
. 123,338 »
inrikes »
» 1846 .
. 230,366 »
utrikes »
» » ,
. 74,808 »
inrikes »
• 1847 .
.
96,603
»
utrikes »
» )> .
. 266,475
»
af alla sädesslag.
Bränvin:
„
Häraf utskeppades till inrikes orter:
Ar 1845
...... 1,882,796 kannor.
‘ 1846 ...... 1,477,377
»
*
1847 ...... 1,145,512
» och således
sistnämnde ar öfver /00,000 kannor mindre än år 1845, till hvilken minskning
man tror sig kunna uppleta orsaken, dels i den omständighet att potatesen föregående
året allmännare angreps af gängse sjukligheten och deraf följande förskämning,
dels ock af den anledning att spanmål spris ern é, i anseende till en ovanligt
stor export till utlandet, uppstegrades till en på långliga tider här förut icke
känd höjd, hvadan spanmålen icke med fördel kunde i stället för potäterne användas
af bränvinsbrännarne. — Rågen exporteras sällan till andra orter än inrikes,
hvaremot korn, isynnerhet tvåradigt, jemte hafra, ärter och något hvete, utskep
-
8
pades år 1847 i här ofvan uppgifne qvantileter, för det mesta till England. Vintern
samma år var lindrig, så att exporten för det mesta hela tiden obehindradt
fortgick. I denna lyckliga konjunktur för både landtman och köpman förutsåg jag,
hvad som verkligen inträffade, att, om icke brist, åtminstone alltför dyr tid på lifsförnödenheter
skulle frampå sommaren uppstå, hvadan jag, dels genom allmänna kungörelser
och dels annorledes, uppmanade allmänheten att lockad af de högre priserne,
afyttra mera spanmål än den kunde undvara för eget och mindre lottade grannars
behof. En sådan uppmaning hade visserligen en god verkan, men spanmålen var
emedlertid så uppjagad i pris, att den näppeligen kunde af fattigare klassen inköpas. Så
väl i städer som å landet lättades likväl detta bekymmer derigenom att bemedlade och
välsinnade menniskor inrättade bagerier, hvarest brödet, emot ett i möjligaste måtto
lindrigt pris, fick inköpas af den fattigare klassen, åt hvilken omtänksamheten jemväl
föranstaltade om koknings-inrättningar. Dessa sednare blefvo så mycket mera välgörande,
som i anseende till Danmarks export på England, förstnämnde land härifrån
år 1847 afhemtade en större mängd slagtkreatur samt kött och fläsk, och någon tid äfven
smör, hvarigenom likaledes dessa förnödenhets-artiklar uppjagades i pris och hafva
sedermera föga fallit. Denna omständighet har i betydlig mån upphjelpt landets andra
näring, Boskapsskötseln, hvilken likväl, i saknad af betesmarker och höbohl jemförligt
med åkerjorden, icke kan, åtminstone å slättlandet, hvarest utfodringen sommartiden
verkställes till det mesta med halm, blandad med grön-höstnad af vicker och klöfver,
vinna den framgång, som å andra orter. Till det tunga jordbruket å slätten fordras
större och kraftigare dragare, hvilka, om de af jordbrukaren skulle uppfödas, blefve
alltför dyra, i anseende till den längre tid som åtginge, innan dragkreaturet blefve
fullkomligt användbart. A den lättare jordmånen deremot i detta och angränsande Christianstads
län, uppfödas fäkreaturen mera beqvämligt å dervarande beten, kunna tidigare
begagnas vid lindrigare jordbruket samt under tiden vinna den mognare växt och styrka,
som erfordras för jordbruket å slätten, hvars invånare, så väl herreman som bonde, för
det mesta inköpa dragoxar från öfra orterna; dock har man i sednare åren, i anseende
till lägre priser å fäkreatur, funnit sin uträkning vid alt, i synnerhet från Danmark,
inköpa arbetshästar, hvarigenom man trott sig kunna vid jordbruket minska vanliga
antalet af dragkreatur och i deras ställe anskaffa så många flera kor. De många utlänningar,
såväl Tyskar som Danskar, som i sednare åren inflyttat, hafva i anseende
till inrättandet af Meijerier, föregått med vackra exempel, dem länets jordbrukare i
allmänhet efterföljt. Såsom en gifven följd häraf har inträffat, att ost och smör, ehuru
till högre pris än i förra tider, finnes i öfverflöd af ortens produktion, och jemväl
till utförsel åt andra orter.
Någon
9
Någon egentlig boskapsskötsel kan således icke sägas äga rum å slättbyggden,
utan hufvudsakligen, fastän i mindre skala, å norra delarne af länet.
Ilästafveln deremot är snarare i till- än aftagande å alla orter inom länet och befrämjas
synnerligast derigenom att beskälare från Flyinge hingsUlepöl stationeras pa
olika trakter; men de stora häst-transporter, som under dessa år till länet ankommit
ifrån Danska orterna, lemna ett ojäfaktigt bevis derom, att Ilästafveln icke bedrifvits
i så stor mängd, som erfordras för länets behof. Stuterierna a herregardarne aro al
mindre betydenhet, och hel- och halfblodshästar, som en tid voro mycket begarhga,
äro nu mera sällsynta, troligen af den anledning att de mindre passade lör vart klimat
och funktioner i öfrigt. Fördelarne af det redan år 1845 påtänkta och sedermera,
på bekostnad af allmänna medel, å Jordberga egendom, tillhörig Friherre von Nolcken,
förlagda stam-holländeri, kunna ej för den tid, som utgör föremål for denna
berättelse, i anseende till Holländeriets korta tillvaro, framläggas , utan kommer sa
dant
alt i nästa berättelse närmare detaljeras.
För att uppmuntra så väl åkerbruk som boskapsskötsel och hästafvel, halva ej
mindre länets Hushållnings-sällskap, än enskilde, vid årligen å åtskilliga trakter inom
länet anställda profplöjningar och kreaturs-expositioner utdelat lämpliga belöningar, som
funnits medföra åsyftad verkan; och med den utgrening nämnde sällskap numera vunnit,
är bästa hopp, att det å sin sida fullföljer sin stimulation, al hvilken allmänheten
så väl är i behof.
c
Slutligen och hvad som icke i ringa mån bidrager till upphjelpandet al Spanska
åkerbruket, är den hedrande föresyn Landtbruksskolan å Orup lemnat. Uran
denna skola hafva under tiden många elever, de fleste väl underbyggde och instruerade,
utgått till åtskilliga trakter af länet och der kringspridt de goda insigter,
som under lärokursen blifvit inhemtade. Af de äldre eleverne äro manga redan bosatte
och blifva de, sålunda införlifvade med allmogen, för denna obeskrill ig t gagnelig.
Sjelfva egendomen Orup är numera uppodlad och under liden jemväl ör
1
1 Som jag redan i förra berättelsen halt
a byggnader.
sedd med nödvändiga, vaiU.v^.&,.
----- -----j~o - -
nåden omnämna, förmodades redan då arealen vara för inskränkt for de flere elever,
som der sökte sin bildning. Donna förmodan har sedermera besannats, och mom
länets hushållningssällskap är redan väckt fråga om inköp eller arrende af annat större
jordbruk, lämpligt för landtbruks-institutet, i hvilket fall Orup skulle alyttras, i
denna omständighet är likväl ännu icke något beslut fattadt, utan kommer sakens
utgång att bero på framtida öfverläggning. Emedlertid erkannas med tacksamhet
de årliga anslag, tillsammans 2,000 H:dr banko, hvarmed Eders hongl. Maj:t hug
Berättelse
öfver Malmöhus län för åren 1842
1847.
/
10
nät institutet, och hvilka anslag i betydlig mån lättat bestyrelsens omsorger. In■omstei
oc utgi ter hafva icke förrän sednare åren kunnat motsvara hvarandra, utan
de sistnämnde merändels öfverstigit de förra. Först antagne läraren, utrustad med
ovanliga natursgafvor och kunskaper, började likväl efter några år i den mån så vårdslösa
sin funktion, att lian måste från institutet skiljas, hvilket, jemte anskaffandet
a annan lärare, äfvenledes försatte förvaltningen i bryderi. Sedan institutet börjades
aro derifrån utexaminerade 103 elever, hvilka dels återvändt till egna föräldrar
och jordbruk och dels till erhållne tjenster samt de fleste motsvarande de förhoppningar,
man i man af deras mer eller mindre goda fallenhet påräknat.
Fabriker å landet.
Under år 1847 har tillverkningsvärdet för samtlige utgjort 91,397 R:dr banko
och tabellen visar antalet af de personer, som vid fabrikerne sysselsättas. Bland dessa
fabriker tillvinner sig synnerlig uppmärksamhet lerkärlsfabriken vid Höganäs och
cai etnin„en a den eldfasta leran derstädes. Denna sednare är i synnerhet begärlig
och afsättlig å alla orter, och bidrager denna fabrik i betydlig mån till fortsättning
af arbetet vid stenkolsgruvan, hvilken har att kämpa med de lägre pris, hvar!
pge s't sten *o s-stubb här i orten kan afyttras ; men så länge spannmålen till
de manga arbetarne icke allt för högt stegras i pris, och under hopp att tull på Engelskt
stenkol icke må försvinna, förmodas den för orten i flere afseenden oumbärliga
stenkolsgrufvan kunna uppehålla sig och arbetet derstädes vinna fortsättning.
asom inäringar på detta slättland kan man icke räkna annat, än bränvinsbrän
mng
och fiske. I hvad mån den förra bedrifvits år 1847 har jag haft nåden här
ofvan ådagalägga.
Fisket, i synnerhet sillfisket, började redan år 1847 blifva och liar alltsedermera
blifvit mera lönande. Annat fiske drifves knappt till ortens behof, likasom
jagt och djurfångst idkas för det mesta till tidsfördrif.
§• 4.
Ramm arv er k»
. Under åren _från och med 1842 till och med 1847 äro 20 st. mantal krono
rusthåll inköpte till skatte; och tullmjölqvarnarnes antal uppgår till 401 st med 563
pai- stenar.
11
Hemmansklyfningen och afsöndringen af jord fortgår som jag nämnt förut, hvartill
anledning jemväl må sökas i det högre pris hvartill jordegendomar numera stigit.
Statsbidrag.
Dessa utgjorde 1847 — 915,267 R:dr 25 sk. 5 rist banko.
Några synnerliga klagomål öfver skatter eller deras ojemna fördelning förspörja»
sällan från jordbrukare och näringsidkare. Desse äga att godtyckligt uppgifva sina
inkomster och lika godtyckligt afdraga de afbränningar, som vidlåda deras handteringar,
så att någon närmare kontroll öfver dessa uppgifter icke är möjlig. Deremot
fortfar jordbrukaren att besvära sig öfver utgörandet af den tionde, som är förenad
med forsslingsskvldighet, hvilken lör undvikandet af detta besvär vanligtvis uppstegrar
spannmålen.
Af jordboksräntan äro anslagne till boställs-, rusthålls- och augmentshemman
vid Skånska Kongl. Hussar- och Dragonregementerne:
Indelt ränta................ 28,358: 40
8.
421 tunnor 26 kappar kronotionde-spannmål efter kronovärdet, 36
sk. tunnan...............316: 17.
3.
Summa B:ko R:dr 28,675:
9. 11.
Kneckte-rotefrihetsmedel utbetalas endast af städerna för den dertill lydande och
till hemmantal uppskattade jord.
Politi. 5 Kronofogdar och 25 Länsmän, jemte 2 Landsfiskaler och Stadsfiskaler
i städerne, handhafva polisen inom länet, och några ytterligare tjenstemän i
sådant afseende synas icke vara af behofvet påkallade. Deremot och i afseende på
de anstalter, som stå i närmaste samband med polisen, nämligen fängelser, tarfva
nästan alla dessa en snar hjelp. — Länsfängelset befinnes ännu anhringadt i några
smärre, olämpliga rum inom fästningen, och gemenskap emellan fästnings- och
länsfångar är, oaktadt alla möjliga försök, nästan omöjlig att förekomma. Hopp om
en förbättrad ändring i denna anstalt är emedlertid i så måtto lemnad, att plan redan
är utsedd till ett nytt cellfängelse, uti hvilket förmodas blifva både lämpligt och
tillräckligt utrymme. Allt sedan fråga förevar om förändrad indelning af Domsasrorna
och försvinnandet af en del Häradsbäkten har omtankan om dessa sistnämnde
O
minskats och hvarigenom vållats att samma häkten befinnas mer och mindre olämpliga
och bristfälliga. Olägenheten häraf kan likväl i betydlig mån häfvas, i samma
stund tillämnade Cellfängelset hinner blifva färdigt och hvars nytta man redan på
förhand kan inse, då man, för länsfångars behof, stundom erhåller tillgång till fästningens
särskildt belägna celler.
12
Under den period, denna berättelse afser, liar Eders Kong!. Maj:t allernådigst
låtit utfärda 2:ne Förordningar, den ena angående försvarslöse och den andra rörande
bettlande personer. Då den förra utkom, den 29 Maj 1846, väckte den
såsom innefattande mildare åsigter, än de föregående, till en början bekymmer,
huru polismyndigheterne, med den inskränkta makt dem lemnades öfver
försvarslösa, kunde, i händelse försvarslösheten var förenad med utsökt lättja
och liderlighet, utföra sitt värf som sig borde, med tillhjelp endast af de i orterna
anställde tillsyningsman, på hvilkas mer eller mindre nit för sitt kall utförandet
af författningens goda afsigter till en stor del berodde och heror.
Bland de många försvarslöse, hvilka såsom kringstrykande upptagas, finnas flere,
ehuru fullväxta och till åren komne, som aldrig tillhört någon församling, aldrig
lärt läsa, varit skattskrifne eller innehaft någon tjenst, utan, uppfödde på
landsvägarne af kringstrykande föräldrar, efter deras död på egen hand fortsatt
sysslolösa kringvandrandet. Behandlingen af dessa blir ännu mera bekymmersam,
da personerna äro qvinnor med flere oäkta, späda barn. Ingen församling, ännu
mindre Tillsyningsman, är pligtig eller villig att sådana personer sig åtaga, och
att släppa dem fria, att fortsätta sitt förra lefnadssätt, har icke heller ansetts lämpligt,
utan har man, sa vidt möjligt varit, sökt att inackordera, isynnerhet barnen, pa
passande ställen, till en Éhristlig uppfostran. Denna förordning om försvarslöse
vann likväl, året efter det den utkom, liksom ett stöd och lättnad uti Fattigvårdsförordningen
den 25 Maj 1847.— De närmare bestämmelser, som härutinnan meddelas,
hafva häft mången villrådighet hos den Autoritet, som skall slita tvisterna
emellan behöfvande och kommunerna. Vägledning härutinnan var af högsta behofvet
påkallad, äfvensom medel att tillhålla en trög kommun att fullgöra sin skyldighet
emot en blottställd. Begreppet härom och uppfattningen af Förordningens föreskrifter
hafva vållat mångfalldiga tvister, som till stor del jemväl dragits under
Eders Kong]. Maj:t nådiga skärskådande; men sådana tvister skola, när allmänheten
blir mera van vid sina åligganden, i tidens längd hafva sin öfvergång. Fattigvårdsstyrelser
äro emedlertid bildade, både i stads- och landsförsamlingar, och
upprättade reglementen fastställde. Utan särdeles påtal hafva fattigvårdsstyrelserna
fullgjort sina skyldigheter, så att tiggeriet, åtminstone till större delen, kan anses
hämmadt. En och annan kringströfvare uppsnappas väl stundom och återforslas till
sin rätta hemort, men äfven sådane börja blifva sällsynte. Härtill har jemväl i
synnerligt märkbar -män bidragit Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning den 16
Januari 1844 om inskränkning och ordnande af Gesällvandringen. Sådane personer,
som i förra tider, i trasig och usel belägenhet, dagligen besökte Lands-Kans
-
\:\
lict med sill i flerfaldig;! stycken slitna resepass, äro numera högst få och merändels
härstammande från utländsk ort, så att man med fullt skäl kan intyga att
denna Förordning medfört åsyftad och önskad verkan.
Räddningsanstalten i Råby för vilseförda och vanartiga gossebarn fortsattes i
samma goda riktning. Bibehållandet af denna anstalt i dess närvarande goda
skick kan åtminstone påräknas så länge Öfverste-Kammar-Junkarn, Friherre
G. Gyllenkrook åt densamma egnar mycken tid och betydliga uppoffringar.
Flera gossar hafva utträdt ifrån inrättningen och deribland 2: ne, som, jemlikt
Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, förflyttades från fästningen bär i staden,
der de voro för 3:dje resan stöld insatte på tre års arbete. Af dessa ynglingar
inlärdes den ena uti trädgårdshandtering och, efter inhemtade nödiga insigter häruti,
återvände till hufvudstaden för att inträda i erhållen trädgårdsmästare-befattning
5 hvaremot den andra ynglingen, härstammande ifrån Dalarne, qvarstannade här
ä landsbyggden i ordentlig årstjcnst, hvarmed han ännu fortfar Lill husbondens synnerliga
belåtenhet. Visserligen påträffas individer, hvilka dels gång efter annan
rymma från inrättningen och dels icke kunna förmås mottaga den bildning, som
lemuas: men sådana höra till sällsyntheten och afskräcker ingalunda enskilda välgörenheten
ifrån
att bidraga
till uppehållandet af denna till sin idé
och plan högst
välgörande inrättning, hvars
hufvudsakliga bristfällighet består deri,
att den är
för
inskränkt. För
utvidgning
deraf äro inga synnerliga tillskott att
påräkna af
all
mänheten;
men som Eders Kongl. Maj:t uti 2 mom. 5 §. af ofvanåberopade nådiga
Förordning rörande försvarslöse personer täckts i nåder yttra, att Eders Kongl.
Maj:t ville särskildt förordna, huru lättingar och liderliga personer må annorledes än
genom Tillsyningsmän hållas till ordning och arbete vid någon Inrättning i orten,
har jag städse föreställt mig, att Råby räddningsanstalt, som redan kan anses för
en god början, med tillhjelp af allmänna medel må kunna utvidgas och uppbringas till
en sådan Inrättning, som Eders Kongl. Maj:t uti ofvanåberopade lagsladgande alser,
och hvarom jag icke kunnat underlåta att härstädes göra underdånig framställning.
1 enlighet
med Eders
Kongl. Maj:ts nådiga Stadga den 18
Juni 1842,
rö
rande
Folkundervisningen, är densamma tillbörligen ordnad så viil i städer som pa
landet, och äfven derigenom a[t barn inom skolåren numera hällas till skolgång,
antingen på förählrarnes eller församlingarnes bekostnad, afvärjes i betydlig man deras
begär alt kringvandra för att insamla allmosor, så att denna Stadga i mångfalldigt
afseende visat välgörande verkningar. — Denna Förordning, så väl som
Fattigvårdsförordningen, har, i synnerhet vid början af tillämpningen, medfört melodi
mindre dryga utgifter för jordbrukaren, som likväl häröfver sällan hörts anföra
14
klagomal, väl vetandes alt dylika utgifter, under nu sednast förflutna goda 3r mindre
känbara, i framtiden och efter det inrättningarne hinna blifva ordnade, minskas.
Tvister i afseende på skolväsendet hafva visserligen ofta förekommit, i synnerhet
rörande grunden för deltagande uti uppförandet af skolhus. Författningen
bestämmer i sa fall samma grund, som följes i fråga om kyrkobyggnad. Denna
sednare bestrides bär i orten till större delen med kyrkornas tionde, och allmogen
är således ovan vid beräkningssättet, hvilket är främmande, i synnerhet fi slätlbygden,
der det oförmedlade hemmantalet, grunden för kyrkobyggnaden, enligt
Kongl. Brefvet den 4 Maj 1759, sällan kommit allmänheten till godo vid deras
ägoskiften, hvarvid all deras jord blifvit ansedd för inägor och det oförmedlade
mantalet tillagts ägor efter förmedling, och sålunda till ägovidden esomoftast blifvit
mera inskränkt, än det hemman, som ingen förmedling undergått. Någon partiel
rättelse, hvad denna landsort beträffar, och en jemnare fördelning af byggnadsskyldigheterna
skulle alltså vara önskvärda.
Inom Färs, Frosta, Ljunits och Herrestads härader har, på sätt förut varit
föreslaget, en ny Provincial-Läkare blifvit anställd, så att länet numera är försedt
med 3 Provincial-Läkare.
Kurhus- och Lazaretts-byggnaderne i Lund äro jemväl under tiden utvidgade,
och fortfar kurhus-inrättningen att bibehålla allmänhetens välförtjenta förtroende.
Någon farsot eller allmänt härjande sjukdom har icke hemsökt länet, hvars invånare
icke nog kunna till Eders Kongl. Maj:t hembära underdånig tacksamhet för
de karantäns-inrättningar och anstalter, som på bekostnad af allmänna medel blifvit
anbragta a åtskilliga ställen vid kusterna; och på samma gång jag frambär denna
tacksamhet, åligger mig jemväl uttala alla vältänkandes underdåniga önskan, och
måtte nämnde anstalter få fortfara, så länge koleran härjar å utländska orter.
\id Ramlösa Helsobrun erhålla, så vidt tillgångarne medgifva, de fattigare fri
läkarevård, underhall och bad, al räntan å den fond, Högstsalig Hans Maj:t Konung
Carl XIV Johan till detta ändamål donerat.
Hjonens antal vid härvarande Central-Dårhus-inrättning utgjorde vid 1847 års
slut 191, och vardades då af den i förra Berättelsen omnämnde utmärkte Syssloman
jemte en särdeles nitisk läkare, sa att i afseende på skötsel och handhafvande!
i öfrig! vid denna inrättning ingenting varit att anmärka. Till utdelning åt fattiga
barn inom länet hitsänder Serafimer-Ordens-Gillet årligen 3,000 R:dr banko, hvarförutan
medel af Carl Johans pensions-kassa årligen utdelas till behöfvande afskedade
soldater al bägge Skånska infanteri-regementerna, hvilken kassa handhafves och
årligen revideras i föreskrifven ordning.
15
Den förut omnämnde lifliga afsättningen med spanmal pa utländsk ort ar 1847
vållade en större penningetillgång, hvilken i brist på annan utväg hopades pa Städernas
Sparbanker. Dessa måste nedsätta räntan och slutligen afsäga sig vidare
penninge-insatlser från landsbygden, hvaraf följde att man derstädes blef betänkt pa
inrättandet af Sparbanker, hvilka likväl icke samma år konuno till stånd, hvadan
de i denna Berättelse icke heller närmare omförmäles. Provinsens låne-anstalter,
nämligen Riksbankens Lånekontor här i staden, Skånska Hypotheks-föreningen i
Lund och Privatbanken i Ystad fortfara att i vanlig ordning lätta penningelillgangarne,
dock är Lånekontorets rörelse-kapital af Rikets Ständer minskadt, hvilken
minskning, hvad år 1847 beträffade, icke medförde någon olägenhet.
Vägarne. Dessa hafva i sednare tider, genom den uppmärksamhet äfven tidningar
behagat åt dem skänka, vunnit en viss ryktbarhet, så att någon vidare
framställning å min sida, i detta ämne, tilläfventyrs kunde anses obehöflig, men
som de värde tadlarne icke behagade fästa sig vid räLta anledningen till vägarnes
usla beskaffenhet, finner jag mig pligtig i detta afseende bemöta anmärkningarne
med nödiga upplysningar. Härvid bör först reflekteras till sjelfva vägens läge å
en sank, med lera och qvicksänke uppfylld mark, och den reflekterande, om han
äger någon insigt i väglagning, först göra sig den fråga, hvarmed skall denna väg
kunna lagas och hvarest skola lagnings-ämnen hemtas? Mången väghållningsskyldig
skulle för nöjaktigt besvarande af dessa frågor utgifva hederlig vedergällning, om
så påfordras, i synnerhet hvad angår vägsträckan från Malmö åt Lund till Hurfva.
Svaret på första " frågan kan visserligen inhemtas vid beskådandet af den mindre
vägsträcka, som, från staden Lund till Stockholmsgrinden, öfver Lunds stads ägor
blifvit, sedan förra Femårs-berättelsen afgafs, med tillhjelp af anslaget af allmänna
medel, makadamiserad, och hvilken makadamisering, efter hvad tiden redan utvisat,
i allo lyckats. Hopp om fortsättning af densamma hystes, ända till dess Eders
Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 4 September 1845 förklarade att tillämnade
anslagsmedlen, 53,880 R:dr banko, skulle användas till vissa orter i norra delen
af riket, som då lidit missväxt. Sedermera har ärendet hvilat och ovisst är
huruvida allmänheten hädanefter kan förmas inga pä ett företag, som natuiligtvis
hardt drabbar hemmansinnehafvaren, både i afseende på bidrag till makadamiseringen
och framtida underhållet. Emedlertid må man vara öfvertygad, att å de sämre vägarne
användes vida mera arbete och körslor, än a de båttre, ehuru, i anseende
till vägens beskaffenhet och bristen på tjenlig! lagningsämne, i synnerhet under våta
årstider, framfarten försvåras. Ställes denna deremot åt de orter, der tjenliga
lagningsämnen äro att tillgå, såsom åt Landskrona och Helsingborg, eller åt större
16
delen af vägen från Malmö till \ stad 5 så vågar jag påstå all åtskilliga andra län
icke kunna framvisa bättre vägar, än å dessa orter finnas.
Skjutsmngen. I följd af Eders Iiongl. Maj:ts nådiga Cirkulär den 2 Augusti
1844 försöktes samma år, alt i stället för gästgifveri, båll-och reservskjuts tillvägabringa
skjutsningsanstalter genom entreprenader, mot rättighet för entreprenör att
uppbära förhöjd skjutslega. Vid gästgifvargårdarne Fleninge, Löddeköpinge, Kjeflinge,
Höör, Östraby, Sjöbo, Klörup, Anderslöf, Skifvarp och Hvellinge samt i städerne
Ystad, Landskrona och Helsingborg lyckades man påträffa entreprenörer för
skjutsningens öfvertagande, emot mer ocb mindre uppoffringar å håll- och reservlagens
sida. Någon särdeles missbelåtenhet med dessa anstalter hafva från de resande
icke försports, vidare än att entreprenörernas hästar, såsom ofta i bruk, anses
i allmänhet trögare och sämre än vanliga skjutshästar3 deremot klaga entreprenörerne
dels deröfver att de resande, för undgående af den högre skjutslega!], annorledes
än genom gästgifveriskjuts fortskaffa sig förbi den gästgifvargård, hvarest
entreprenad äger rum, dels öfver forthjelpandet af i sednare tider, gästgifverierne
pabördade paket- och snällposter, emot hvilka sistnämnde skjutsningsskyldige i gemen
framställa anmärkning i afseende på den skyndsamhet, en mil på timman, hvarmed
dessa poster skola fortskalfas. Ehuru tvänne hästar nästan alltid begagnas till
dessa poster, är det likväl vissa tider alldeles omöjligt, om än de finge afsändas
med ridande express, fortskaffa dem i lbreskrifnc skyndsamma ordning. Skjuts-inrättningarne
i Malmö ocb Lund, som hafva de svåraste vägsträckorna att föra dessa poster,
anse sig emedlertid lida betydligt af detta onus, och mången gång måste jag
vitsorda rättmätigheten af deras klagomål, utan att kunna dervid något tillgöra.
Genom enskildes föranstaltande inrättade diligenser emellan städerne Malmö och Lund
underlättas i betydlig mån skjutsningsbesväret. Huruvida detta besvär framgent
kommer att å ofvan uppräknade ställen utgöras af entreprenörer, skall jag hafva
nåden underrätta i nästa Femårs-berättelse.
Postforslingen anses lika, om icke mera, besvärlig, som gästgifveriskjutsen för
de hemman, denna åligger. Några posthemman af sådan natur och med sådana friheter,
som i öfra delen af Riket, finnas icke här i länet, utan endast postförare,
hvilkas klagomål öfver för ringa ersättning för deras dryga besvär fortfara.
Marknader hållas årligen i vanlig ordning vid Hörhy, Trelleborg och Skurup,
men Annelöfs marknad är, i anseende till der förekomne gröfre våldsamheter,
indragen.
Eldsvådor
17
Eldsvådor af ovanlig och större beskaffenhet hafva icke, med undantag af en
å egendomen Trolleholm, inträffat under den tid, som utgör föremal för denna Berättelse;
och sedan hvarne numera äro enskiftade och utbrutne, hyser man den
förhoppning att eldsvådor hädanefter icke vidlyftigt å landsbygden komma att härja.
Brnndstodsföreningar äro allmänt inom häraderne inrättade och lika allmänt
tillitade; och afhöres icke så mycket klagomål, bekymmer och tiggener, som torr,
efter undergången eldsvåda.
§. 5.
Städer.
Malmö. Folkmängden inom Staden, garnisonen inberäknad, utgjorde 10,543,
deraf voro mantalsskrifne.............u’
mantalsfrie..............4,41 i
Och har folkmängden inom staden, sedan sista Femårsberättelsen, ökat sig med 681
personer, hvilket icke är undransvärdt, då handel och sjöfart samt rörelsen 1 allmänhet
äro i jemnt tilltagande. På Stockholm, Bohuslän, Halland, Blekinge och
Norra orterna' drifves i synnerhet inrikes handeln med ortens hufvudprodukter:
spanmål och brännvin; hvaremot jern, tjära, tegel och timmer, bräder och ved 1
stället hitföras, allt sjöledes. Utrikes handeln, som 1 sednare tider jemväl utsträckt
sig till kolonialvaror, drifves i synnerhet på Bremen, Liibeck och Köpenhamn samt
Norrige och stundom Petersburg och England, från hvilket sednare land hitföres
stenkol, och från Petersburg, eller derintill liggande orter, hampa från Norrige
salt sill och torr fisk, samt från öfrige utländska orterna: salt, vin, specerier
m. in. Till England och Norrige exporteras spanmål och kreatursben, jemte oljekakor;
till Danmark: mindre partier jern, spik, tjära, bark och bräder. Vid 181/
års slut funnos i staden burskapsägande: 100 Handlande, 2 Skeppsklarerare, 2
Mäklare, 6 Nipperhandlerskor och 26 Månglerskor.
Vid samma ars slut tdlhorde
denna stad 46 fartyg med ett lästetal af 1856^, och deribland tvänne ångfartyg,
det ena om 70 och det andra af 20 hästars kraft; af livilka sistnämnde fartyg
det ena uppehöll daglig kommunikation med Köpenhamn och det andra besökte
Liibeck hvarje vecka. Förhättringarne å Stadens hamn fortsättas årligen med vanlig,
outtröttlig drift.
^
Berättelse öfver Malmöhus län för åren 18i%—18i7.
18
Fabrikerna inom staden voro vid 1847 ars slut:
J Bandfabrik med 3 arbetare och..... 365 R:dr tillverkningsvärde,
1
Likoriefabrik med 19 arbetare och ....
20,312
»
»
3
Färgerier med 12 arbetare och
.
.
.
:
.
3’799
»
2
Garfvcrier för beredning af läder på Engelska
sättet, med 15 arbetare och.....24,113
»
»
1
Gjuteri med mekanisk verkstad men
65 arbetare och
4ö’oOO
»
»
2
Handskfabriker med 242 arbetare
och .
.
.
14,666
»
1
Fabrik för s. k. kemiska eldon med 38 arbe
tare
och.......
2
Kortfabriker med 12 arbetare och
1 Ljusfabrik med 3 arbetare och
1 Nålfabrik med 2 arbetare och
1
Oljeslageri med 6 arbetare och.....
2
Fabriker för tillverkning af papp-arbeten, mål
ning,
färgning och pressning af papper, med
28 arbetare och .
.
.
6,000
4,289
1,250
700
15,319
1 Paraply-, Parasoll- och Käppfabrik med 3 arbet. och
1 Repslageri med 5 arbetare och
1 Saffiansfabrik med 2 arbetare och
1 Sockerbruk med 9 arbetare och .
1 Strumpfabrik med 14 arbetare och
1 Stärkelsefabrik med 4 arbetare och
1
Såpsjuderi med 2 arbetare och
2
Tapetfabriker med 2 arbetare och
1 Tobaksfabrik med 186 arbetare och
1 Tvålfabrik med 1 arbetare och
4 Urfabriker med 14 arbetare och......i
hvarförutan fanns under anläggning en Stamp, att drifvas"med ångmachin, för beredmng
af ostampade kläden, vadmal och skinn, att skötas i sammanhang med ett
sågverk för tillverkning af fanér och bräder samt en qvarn för målning af färgämnen
och raspning af träd.
s
Vid ofvannämnde års utgång funnos jemväl här i staden: 14 Bagare 2
Bleckslagare, 3 Bokbindare, 1 Brandmästare, 21 Bryggare. 3 Garfvare 4 Glasmästare,
3 Guld- och Silfverarbetare, 3 Gördelmakare, 2 Handskmakare’ 3 Hattmakare,
6 Hofslagare, 2 Kakelugnsmakare, 2 Kammakare, 3 Klensmeder, 5 Kop
-
6,700
2,000
8,333
1,000
19,666
1,100
3,100
5,000
600
76,326
900
1,415
19
parslagare, 6 Murmästare, 5 Målare, 1 Perukmakare, 8 Sadelmakare,^ 1 Segelsömmare,
29 Skomakare, 14 Skräddare, 17 Slagtare, 9 Snickare, 2 Sockerbagare,
7 Svarfvare, 1 Sämskmakare, 1 Tapetserare, 1 Tenngjutare, 5 Timmermästare,
9 Tunnbindare och 5 Vagnmakare.
I samma män välmågan bland allmogen i angränsande landsorter tilltager, vill
man jemväl sluta till någon förbättring i handtverkarnes vilkor. I mindre städer,
der de jemväl hafva fabriker att täfla med, är det likväl icke så lätt att lyfta sig
ifrån en lägre ståndpunkt. Idogheten och omtankan, mindre begär lör lyx och
sällskapslifvet, hafva likväl visat, alt äfven handtverkare under förflutna tiden kunnat
hinna till välmåga. De handtverkare, som isynnerhet skörda fördelar af de för
landtmannen gynnande spanmåls-konjunkturer, äro guld- och silfverarbetare, hos
hvilka slättbon inköper icke obetydliga qvantiteter. Åkerbruket a stadens, till
större delen bördiga, jord fortsättes i vanlig ordning och Förstads-åboerne bedrifva
sin trädgårdsskötsel till, både denna och flere kringliggande trakters behof Eftei
det polatesen lemnat felslagna skördar är planteringen deraf mera inskränkt, och
användes jorden i stället till säd, raps och cikoria. Den i förra berättelsen omnämnde
mullbärs- och silkes-odling fortsättes med framgång, a vanligt ställe.
Genom donation af enskild person, och med något bidrag af Stiftets skolbyggnads-
och Stadens kassor har å högre lärdomsskolans lokal en Gymnastik-inrättning
hlifvit uppbygd och grunden lagd till en ytterligare folk-lind ervis ni ngss kola.
50 å GO elever begagna årligen undervisning uti den genom Statens försorg
underhållna navigationsskolan, som anses för en god bildnings-anstalt föi sjömän.
Undervisningen derstädes hcstrides af en Öfver- och en Underlärare.
En så kallad Borgareskola, jemte en skola under namn af Josefinas Slöjdskola
för fattiga flickor, fortsättas jemväl i oafbruet skick, och likaledes en i sednare
tider inrättad Småbarnsskola. För längre tider tillhaka bär fattigvården i denna
stad varit mera omsorgsfullt behandlad, än i andra städer och orter inom länet,
och ehuru fattigskatterna äro dryga och tryckande, finnas dock alltid Stadens invånare
vid påkommande behof särdeles beredvilliga att underlätta nödlidandes belägenhet.
I det närmaste var fattigvården, förrän Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning
härom utkom, redan här ordnad i ungefär samma anda och mening, som nådiga
Förordningen uttalar. Hufvudsakligen genom donation al enskild person, balett
fattighus hlifvit upplordt, med en kostnad af 5 å 6,000 K:dr. Någon tiggare
af stadens befolkning synes icke.
Vid 1847 års slut uppgick Sparbankens insättningsfond till 269,654 H:dr 4
sk. samt egna fonden vid samma tid till 10,409 R:dr 29 sk. 1 rist, hvarifrån
20
ai ligen utdelas understöd åt Borgare-, Slöjde- och Småbarns-skolorna. Sedan sista
femärsbeiättelsen bar således Sparbankens insättningsfond vunnit en tillökning med
110,553 R:dr 32 sk. Visserligen och med skäl härleder man orsaken till denna
stora tillväxt från stadens och tilliggande orters lyckliga spanmåls-konjunkturer
under nästförflutna aren, men hvad som äfven i väsendtlig mån fastat allmänhetens
uppmärksamhet ä Sparbankerna, tror jag till en del böra tillskrifvas Eders Kongl.
. aj-ts visa åtgärd att genom Förordning den 21 Mars 1844 förbjuda lotteriinrättningar
och försäljning aj lotter. Många så väl arbetare som andra uppoffrade
penningebelopp, stundom vida öfver tiljgångarne, på lotterispel ^ och jag är
öf\ erlygad att mangen derifrån räddad skilling numera i stället finner en mera gagnelig
plats i Sparbanksboken.
Handels- och Handtverks-Societeternas särskilda Stiftelse och Välgörenhets-inrättningar
fortfara, och sistnämnde Societets-stiftelse år 1847 är förvandlad till en
pensions-inrättning, derifrån delägare jemte deras enkor och barn, ehvad de äro behöfvande
eller icke, under vissa vilkor njuta understöd. Denna inrättnings fond
bestiger sig till 15,102 R:dr 25 sk. 7 r:st och Handels-Societetens kapitalfond utgjorde
4,/4/ R:dr 10 sk. 10 r:st. allt banko.
Helsovarden bestrides af tvänne, af Staden aflönade läkare och dessutom af
tre enskilde praktiserande läkare. Apotheken, 2 till antalet, hållas i ordentligt
skick och vaccinations-föreståndare, med arfvode af stadens kassa, är antagen.
Eldsläcknings-anstalter befinnas i ordentligt skick samt Stadsfiskal, Polisbetjenter
och Nattväktare äro anställde till polisens och ordningens handhafvande.
'^ySdUiadci i staden och på dess område voro år 1847 uti Skånska sLädernas
bolag brandförsäkrade för 1,995,777 R:dr 24 sk. banko. Varulager och annan
lösegendom var försäkrad uti det för städerne i allmänhet bildade bolag, till
ett belopp af 1,728,350 R:dr.
Stadens inkomster utgjorde ar 1847 54,881 R:dr och utgifterne 120,124
R:dr banko, allt på sätt tabellen närmare utvisar. Staden häftade vid 1847 års slut
för kapitalskulder till sammanräknadt belopp af 123,637 R:dr nämnde mynt.
Landskrona. Folkmängden, Garnisonen inberäknad, utgör 3,464 personer,
deraf mantalsskrifne...........o 043.
och mantalsfrie........... \ 421
Efter det staden afsagt sig befattningen med utförandet af hamnarbetet, är detsamma,
eldigt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, öfvertaget af Styrelsen för
Väg- och Vattenbyggnader, som låtit upprätta kostnadsförslag till hamnens istånd
-
21
slutande och förordnat Kapiten C. G. Beijer att Öfver arbetet hafva tillsyn. Gnider
åren 1845, 1846 och 1847 är stats-anslaget 25,000 R:dr banko, jemte stadens
tillskott 14,000 R:dr, sålunda använda, att ett ång-mudderfartyg blifvit inköpt
för 29,461 R:dr 10 sk. 10 r:st och för muddringsarbetet utbetalte 3,19/
R:dr 22 sk. 4 r:st, så att för fortsättande af samma arbete vid 1847 äterstodc
6,341 R:dr 14 sk. 10 r:st. Emedlertid är sålunda början ^ gjord till upprättande
och iståndsättande af den förmånligaste och säkraste hamn å Rikets södra kuster,
och ehuru Landskrona samhälle icke mäktar att i någon väsendtlig män bidiaga
till arbetets fullföljd, vill man likväl nära den glada förhoppning att Regering oc i
Ständer fortfara att omhugna företaget med välförtjent uppmärksamhet.
Stadens fartyg äro icke flera än 3, om 109 läster, men utskeppningarne deiifrån
äro dock numera icke så obetydliga, i följd deraf att kapitalister ifrån andra
orter uppköpa en betydlig mängd spanmål från kringliggande bördiga landsby g(.
Åkerbruket utgör jemväl invånarnes hufvudnäring, och deras bördiga jord skänker
skj utsningsbesvär, aflöning
väghållning
dem stor lättnad i åtskilliga onera, såsom w w.
_
till tjensteman och åtskilliga andra utgifter. Sockerbruket, som äges af ett bolag,
har under åren från och med 1843 till och med 1847 förädlat: råsocker l,6o9,48/
//!, hvitbetssocker 94,979 $£, raffineradt socker 1,339,878 //, sump af råsocker
76,602 //., sirup af bvitbetor 497,440 $(.. Tillverkningsvärdet beräknas efter
medeltal till årligen 91,234 R:dr 12 sk. 5 r:st. Bruket skötes af en Bokhållare,
1 Mästare och 12 å 14 arbetare. — Varfsinrättningen, som jemväl äges af ett
Bolag, ledes af 1 Bokhållare, 1 Skepps-qvartersman och ungefär 9 å 10 arbetare,
som hufvudsakligen sysselsättas med reparation af stadens och ankommande fartyg.
Färgerierna, 3 till antalet, med 8 arbetare, uppgifva sitt tillverkningsvärde till sammanlagde
1,975 R:dr. — Garfverierna, 8 stycken med 10 arbetare och tillverkningsvärdet
8,7)00 R:dr banko. — Fångvårdsstyrelse är jemväl bildad i Landskrona, under hvars
förvaltning är ställd en kapitalfond 16,666 R:dr 32 sk., hvaraf likväl räntan forsa
kallade Suellska donationen, 6,666 R:dr 32 sk., ännu icke kommit Inrättningen
till godo. Bidrag härtill inflyta jemväl från skeppsfarten årligen med 405 R:dr 9
sk. och genom uttaxering af stadens invånare 2,139 R:dr 9 sk., allt banko.
2;ne Fattighus och 2:ne Fattigskolor finnas och till holkskola är under nybyggnad
ett rymligt, grundmuradt hus. Utom staden är anlagd eu vacker plantage,
hvarest en paviljong af träd blifvit uppförd. Väghållningen tillgår sålunda, att
stadskassan årligen bidrager med 300 R:dr banko till inköp af så kallad strandmal
från ön Hwen, hvarigenom väghållningsskyldige erhålla kostnadsfri tillgång till
ett ypperligt väglagningsämne och sätter dem i stånd att alla tider pa aret halla sta
-
22
dens vägar i ett utmärkt godt skick. Skjutsningsbesväret utgöres af Entreprenörer,
hvilka utöfver skjutspenningarna fatt sig uppiåtne 96 tunne- 23 kappland af
stadens odlade jord och dessutom fritt gräsbete för 48 skjutshästar. — Sparbankens
kapitalfond vid 1847 års slut utgjorde 115,730 R:dr 23 sk.
Lund. Folkmängden i denna stad utgör 6,342 personer,
deraf mantalsskrifne......3,617.
samt mantalsfrie och studerande .
„
. 2,725.
-- 6,342.
Den ringa tillökning i folkmängden med 482 personer, som tillkommit efter
det sista berättelsen afgafs, tror man härleda sig derifrån, att lefnadsförnödenheterna,
i synnerhet bränslet, betydligen stigit i pris, livilket förmodas hafva afhållit
mångas tillämnade inflyttning i staden. Borgerskapets allmänt kända Välmåga
härrör till betydlig del från den omständighet att Akademien är derstädes förlagd,
och äfven anses åkerbruket å den bördiga jorden kring Lund vara synnerligen vinstgifvande.
Handeln med köpmannavaror är äfvenledes i lifligt tilltagande och hafva
sedan förra berättelsen tillkommit 2 Färgerier och 2 Garfverier, 4 Urfabriker, 2
härd fabriker, 2 Repslagerier, 1 Ättiksfabrik och 1 Tegelbruk 5 hvaremot 1 Färgeri
ooh 1 Cigarrfabrik blifvit nedlagde. —- Fångvårdsstyrelse med sitt reglemente
är bildad i Lund, hvarest kok- och arbets-inrättningar för de fattigas räkning, nu
som tillförene, hållas i ordentligt skick. Dels i följd af tillökning i fattigpersonalen, dels
i och lör uppförandet af en skolbyggnad för fattiga barn hafva fattigutgifterne stigit
ifrån 4,000 R:dr till 7,937 R:dr, och är förhöjningen i utgifterna, under titeln
”Diverse onera,” tillkommen genom uppförandet ai' nytt Rådhus, som kostat 9,980
R:dr, allt banko. — Rörande den vid Lund makadamiserade vägsträcka bar jag
här förut ordat, men anser mig likväl bär böra vitsorda den beredvillighet och nit,
hvarmed stadens invånare allt ifrån början omfattat och utfört detta företag.
Ystad. Folknummer!! härstädes utgjorde 4,687 personer, deraf
mantalsskrifne........2,715.
mantalsfrie......... 1,972.
- 4,687.
Stadens bufvudsakliga näringsfång består i handel och sjöfart, för hvilket senare
ändamål staden äger 16 större och mindre fartyg om tillsammens 599
svåra läster, och har staden i sednare åren gjort betydliga uppoffringar åt sin hamn,
men byggnaden derstädes har tills vidare måst uppskjutas, i anseende till den skuld,
hamnkassan sig ådragit. — Sparbankens insättningsfond utgjorde vid 1847 års slut
249,845 R:dr 1 sk. banko, och den fortsatta Skånska Privatbankens utlåningska
-
23
tal vid samma års utgång utgjorde 1,372,070 R:dr nämnde mynt. Vid oftanämde
års utgång voro stadens byggnader brandförsäkrade för 718,607 R:dr 24 sk. I li
en lägre Lärdomsskola och en Vexel-undervisnings-skola åtnjuta gossebarn lorllarande
undervisning. Nödigt fattighus förefinnes äfven, och för de fattiges underhåll
är tillbörligen sörjdt. Rådhuset är i sednare tider ombygdt och en betydlig
utvidgning af den prydliga, vester om staden belägna, kyrkogarden med dertill hörande
plantering företagen.
Fabrikerna äro:
2
Tobaks- och Snusfabriker med 29 arbetare
och
9,854
R:dr tillverkningsvärde.
i
Cikoriefabrik
»
12
9
3,333$
))
»
i
Klädesfabrik
»
3
»
9
1,128
»
4
Färgerier
»
10
9
4,416|
»
»
5
Garfverier
9
15
»
10,900
9
)
1
Lackfabrik
»
1
9
380
9
»
1
Pennberederi
»
1 »
9
166 =
9
»
1
Repslageri
»
4
»
9
1,000
9
»
l
Såpskjuderi
9
2
»
4,050
9
9
(i
Urfabriker
9
11
9
795
»
9
1
Vagn fabrik
»
4
»
900
»
»
1
Kardfabrik
»
7
»
Helsingborg. Stadens folkmängd utgör
mantalsskrifne......
mantals frie.......
»
693
3,330, deraf
.
. 1,995.
.
. 1,335.
)>
I
_____ 3,330.
Hvad som härstädes i synnerhet ådrager sig uppmärksamheten, är den prydlighet,
hvarmed staden reparerat och i ordningssatt sin nära förfallna kyrka, hvartill
utgifterna för det mesta äro hestridde af enskilda bidrag, sä att staden icke
ådragit sig någon skuld. Fattigvården är ordnad på elt ändamålsenligt sätt och
polisen på stället har hittills alltid varit utmärkt för nit och drift. Handel och
något åkerbruk jemte handtverkerier, fiske och sjöfart bereda invånarne en måttlig
inkomst. Liflighet i sjöfarten tror man sig vinna, när ett tillämnadt ång-mudderverk
hinner blifva anskaifadt, för att bereda mera djupgående fartyg inlopp uti
hamnen, som, i synnerhet vid vissa vindar, är blottställd för igenfyllning. — Handeln
består- i dels export- och dels kommissionshandel samt import för stadens och
kringliggande orters behof. — Reverberverket, äfvensom fabriken för glaserade
lerkärl ”fortgå i tilltagande, och sysselsättas vid det förra 7 arbetare med 8,600
R:dr tillverkningsvärde och vid det sistnämnde 10 arbetare med 8,700 R:dr tillverkningsvärde.
Tobaksfabriken är nedlagd och en vagnfabrik har tillkommit. Sparbankens
insättningsfond utgör för närvarande 160,043 R:dr 31 sk. och bankens
egen fond 6,021 R:dr 38 sk. — Nytt Spruthus för eldsläckningsanstalterna är
anskaffadt och åbyggnaderna inom staden äro brandförsäkrade till 641,825 R:dr
samt varulager och annan lösegendom försäkrade uti det för städerne bildade bolag,
till belopp af 339,700 R:dr, allt banko. — Skolhuset är numera färdigt och ett
nytt Gymnastikhus äfven nybygdt, hvilka byggnader tillsammans kostat 16,568
R:dr 37 sk. banko. — Läkare för staden är antagen och Apotheket hålles i behörigt
skick. — Stadens inkomster upptagas till 8,506 R:dr 41 sk. 5 rist och
utgifterne till 8,435 R:dr 32 sk. 9 r:st.
Skanör och Falsterbo. Dessa städers invånare, utgörande tillsammans 930
personer,
deraf mantalsskrifne....... 507.
och mantalsfrie......... 423.
- 930
hemta sin nödtorftiga bergning från sjöfart för andra städers räkning, och de hemmavarandes
tillfälliga förtjenster vinnas synnerligast vid strandningar å det vidtbekanta
Falsterbo-ref. Några brott ifrån detta samhälle förspörjas aldrig, och månadtliga
rapporterna derom att ingen hållits i häktet, inkomma oförändrade. Någon
tiggare eller lösdrifvare från dessa städer har ej i mannaminne härstädes förekommit
till behandling, och något anmärkningsvärdt i öfrigt rörande dessa ställen förefinnes
icke.
Malmö Lands-Kansli den 31 December 1849.
F. POSSE.
Eberh. Qvcnsel.
C. G. Bråkenhjelm.
TABELL för Landet
Kungs- och Kungsladugårdar..............
derunder lydande, eller eljest kronan särskildt förbehållna och för dess
räkning utarrenderade och disponerade hemman
dito andra lägenheter, såsom stallängar
Kronosäterier
Frälsesäterier
.
.
Säterirusthåll
.
.
Insocknefrälsehemman
Itsocknefrälsehemman
1' rälseskattehemman
Kronohemman
Kronorusthåll
.
.
Kronoaugmentshemman
Kronoskattehemman
Kronoskatterusthåll .
.
ii ronoskatteaugments hemma
Militie boställen
.
.
.
Civila dito ....
Ecklesiastika dito . .
Akademihemman, krono
Domkyrkohemman, skatte
Dito,
krono
Cymnasii- och skolhemman
Hospitalshemman, skatte
Dito,
krono
Kyrkohemman, skatte .
Dito, krono
Krigsmanshushemman, skatte ....
Skattlagda bebyggda torp, utjordar, urljellar
som ej under något hemmans ränta äro
Dito,
Dito,
Dito,
____,DO__
Oskattlagda bebyggda dito, deraf ryttare-, soldat- och båtsmanstorp 2,020 st
Kackstugor..................
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från hemman, under ständig äganderätt
Dito
på viss tid eller lifstid
Skattlagda fisken eller fiskelägenheter af särskildt slag, som ej under någo
hemmans ränta äro inbegripna, skatte
Dito,
krono
1 ullmjölqvarnar med 563 par stenar .
.
rtillsågqvarn
m
fl. lägenheter utan
inbegripna, frälse
skatte
krono
obebyggda
mantal
jordeboken uppförd
ränta
llusbehofsmjölqvarnar, utan särskild
Stampverk
Färgeri .
.
Tegelbruk
.
.
Oljeslageri
.
.
(»arfvcrier
Kalkugnar
.
.
Lerkärls fabriker
Attiksfabrik
Mekanisk verkstad
Stenkolsgrufva
Diverse personer, som ej höra till viss näring.......
apitaler, vinstmedel samt åtskilliga societeter, kassor och verk m. m.
Hemmantal.
m
31f*
H
310/j
26J
847Ji»
77 lTftr
72 m
202 z_5A_6
o o q 0
. H
345 A-Vo
020 iVuVo
20/U
H7 n
25/*
148/g
10
72
37:11
7-1
I4f
131
1
13*
19*
Summa .
14,068*
11-11
31? k
869*-0-
o
321ft
26|
966111
iV
3lJ(72fM
202/**
1-1
345//*
920*/*
20 Ho
117H
25/*
148*
10
72
58*
7f
141
131
1
13*
19*
a n>
n
p:
1
r* ju:
3 CJq
“ • o
crq i
s!
g
* a
Utsäde af
28
16
1
30
5
1
10
3
1
2
2
16
4,297**
173
779
1,373
123
6,333
35
1,016
1,701
4
19
401
1
380
26
1
10
1
15
4
7
1
1
1
Medelafkastning, med utsädet afdraget.
Hvete.
fila
oq
Korn.
CJ
=?
O
Blandsäd.
Ärter.
Potates.
1
Hvete.
61
148
22C
260
54
59
330
329
26
313
470
253
123
178
318
185
14
28
7
__
28
35
90
174
160
40
30
182
215
865
3.228
4,244
2,844
1,438
1,515
7,270
6,974
68
234
568
230
128
226
580
512
1,016
9,179
11,538
9,525
3,715
5,547
11,805
8,100
919
9,323
13,018
8,357
3,504
5,942
13,674
6,655
6
39
90
41
24
33
73
48
116
864
1,669
806
400
756
1,255
880
361
2,191
5,279
1,896
1,252
2,097
4,035
2,967
2
31
25
8
4
8
42
16
587
3,997
4,716
3,139
1,719
3,027
7,968
4,482
1,540
10,927
20,089
11,976
4,354
7,890
18,379
11,114
29
216
322
240
65
138
386
193
190
1,235
2,306
1,264
454
895
2,645
1,365
29
229
402
204
82
131
407
209
217
1,760
3,137
1,689
645
1,127
2,919
1,544
15
120
220
100
50
60
100
105
98
810
1,444
847
288
505
1,249
713
91
617
1,332
550
313
519
1,080
718
18
92
147
102
29
73
168
122
17
144
286
107
58
86
357
127
17
116
315
90
50
70
172
125
1
8
15
10
5
8
15
7
22
174
267
253
40
119
183
139
23
193
385
330
GO
Öl
1H7
\
35
71
21
8
111
88
234
27
__
593
6
238
578
177
—
—
1,395
60
8
41
4
—
86
—
311
255
235
—
1,650
—
110
265
68
__
246
—
46
193
66
_
185
7
76
216
90
6
557
119
—
—
—
—
—
'
5,282
47,204174,759
45,976)18,902
31,136
80,630
56,172 i
SS
&}•
Oq
w
1,044
1,884
88
560
21,904
1,712
63,424
60,106
276
5,764
17,106
192
29,120
76,491
1,408
8,898
1,517
11,930
720
5,578
4,754
642
84
760
48
1,075
1,156
210
658
1,600
58
1,870
770
286
448
324,203
1,125
2,360
140
720
25,964
3,640
66,839
73,213
550
10,145
32,390
135
46,778
117,135
1,747
12,750
2,290
17,987
1,100
8,576
7,348
871
1,866
1,665
75
1,552
1 ,S>»5
396
1,380
3,310
217
4,030
1,570
1,178
1,242
1,117
1,265
35
550
14,630
1,320
47,806
44,003
229
4,280
9,496
40
15,591
54,280
1,125
5,844
913
8,175
500
4,343
2,912
469
569
460
50
1,242
i,r,ao
119
153
899
20
1,290
259
618
340
342
450
454,209226,357
190
8,340
840
23,418
21,413
151
2,530
8,324
22
10,845
25,406
344
3,096
457
3,709
250
1,693
1,965
165
395
275
25
210
28C>
50
C
288
896
115,276
190
9,445
1,598
35,248
32,090
188
4,230
11,593
46
17,131
42,490
693
4,815
723
7,707
300
3,060
3,116
355
547
370
40
818
525
75
178,577
1,680
2,528
200
1,304
46,260
3,640
73,897
87,593
467
8,005
24,925
290
48,905
117,823
2,539
4,635
2,559
15,993
700
8,068
6,681
1,019
2,355
1,159
105
1,476
1,48‘.)
758
3,800
8,420
720
9,850
1,820
1,400
4,700
Underhållna Kreatur.
128
424
92
2,165
238
7,328
8,051
35
873
2,270
25
4,275
12,202
313
1,219
214
1,655
148
981
769
88
138
222
10
189
260
24
30
80
o
X
374
62
24
164
497,763}45,086
64
272
72
2,442
164
5,188
4,375
26
438
1,199
2
2,032
5,542
200
838
154
1,088
1U
516
445
66
75
109
8
160
160
10
16
128
25,909
125
264
28
90|
2,944
260
7,489
7,232
24
597
1,668
34
3,918
13,905
230
1,205
224
1,574
90
798
509
100
149
112
8
251
202
150
226
434
1,830
480
70
c
3
er
o
78
261
52
1,754
172
5,204
6,226
25
483
1,277
21
2,294
10,874
137
902
164
1,289
90
702
514
108
101
110
10
229
191
235
80
74
17
280
88
60
108
740
955
93
180
12,205
480
13,301
13,074
69
1,388
3,766
70
8,958
23,362
409
2.022
267
2,993
300
1,649
1,575
147
265
360
27
209
372
251
825
1,830
8
2,780
880
305
279
47,464)33,975
96,394
101
406
48
60
3,296
275
8,831
8,629
59
899
2,576
46
5,931
13,055
296
1,188
263
2,008
140
8,465
786
115
166
225
20
173
270
999
827
421
<r.
3,820
819
216
605
16
65,273
Uppskattadt
värde.
Bevillning
Efter i:a
Artikeln.
64,225
19
24
209,460
_
__
160
50
95
58,620
_
__
12
56
2,181,140
_
--
692
24
212,770
_
--
179
34
5,015,957
_
--
3,839
-—
4,681,724
_
3,521
20
_
24,639
_
30
42
594,923
_
—
420
50
1,656,804
_
—
1,834
24
18,405
_
21
8
_
2,552,031
_
1,861
42
_
6.190,740
_
4,123
50
_
156,223
112
664)708
_
457
18
159,093
_
_-
52
56
839,267
_
_-
596
28
67,900
_
_
51
18
518,075
_
_-
34 S
40
395,976
_
_-
253
24
50,875
_
_
27
56
96,538
_
57
42
92,330
_
_
59
24
6,520
-
3
12
70,675
_
38
42
_
117,135
—
—
103
6
20,975
_
49
56
141,920
—
--
283
18
229,930
—
692
6
13,120
—
—
4
24
126,635
—
3,764
6
1°
193,810
—
313
50
58,997
—
—
618
24
890
_
1
12
3,230
—
4
24
724,457
—
177
6
100
—
—
—
—
9,430
_
_
7
6
1,000
—
—
24
_
12,430
—
—
6
42
4,000
—
—
2
_
_
20,400
—
13
12
17,500
—
10
—
3,000
—
—
24
2,500
—
—
24
32,000
—
112
12
_
955
18
—
28,313,087
—
-(25,936
22
Malmö Landskontor den 31 Deoember 1849.
m.
Eberh. Qvensel.
Iterätlelse iifv&r Malmöhus Län rör uren 184%_1847.
intim Mal m o li n i ii si it.
s
a
B
<1
a
S
-
efter 1842 och 1845 årens Förordningar.
Ständiga Räntor.
Efter 2:a
Artikeln.
Efter 3:c
Artikeln.
Bränvins-
brännings
afgift.
-
Summa.
fordeboks-och
Hemmantals-
ränta.
Krono-
tionde.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Lagmans-
och
Härads-
höfdinge-
ränta.
Ger-
nings-
ören.
Salpeter-
afgift.
Tiond
ränt. al
bergver
andra
eller i
e oc
br
k
ve
nrä
h
uk,
3Ch
rk
tn.
Summa.
145
24
165
323
.
59
35
16
398
45
8
1,279
19
6
58
6
11
11
24
24
14
5
450
5
1,890
25
208
24,972
2,211
24,901
28,202
166
2,866
12,022
100
12,422
24,578
589
1,275
735
6,334
99
1,951
1,576
321
549
351
6
47
12
1_29
1,034
24
5
12
12
2
18
12
703
167
3,823
3,434
29
406
1,718
16
1,882
4,592
115
354
51
579
44
351
234
27
K Q
46
11
3
6,871
750
12,558
11,293
108
1,150
4,653
35
5,518
10,721
362
115
372
4,925
36
965
790
97
182
160
24
192
17,401
1,281
8,503
13,387
26
1,295
5,534
43
5,035
9,734
114
699
310
780
11
637
532
196
292
~3G
46
52
58
32
5
11
n
10
16
56
25
25
44
C‘4
8
12
24
36
12
787
1,046
14,819
18,625
129
2,723
13
23
8
i
24
26
18
20
9
3
11
9
725
9
10
4
5
20
18
151
10,994
12,465
86
1,464
5,311
77
7,602
15.438
432
2,010
297
2,361
143
1,310
1,204
152
312
285
18
178
43
41
25
19
■)
6
42
6
2,723
14
852
5,734
55
6,112
15,398
400
2,025
522
1,664
223
753
588
74
186
232
6
160
20
2
g
•O
36
10
8
4
5
8
3
5
—
—
—
2
7
S
8
5
5
6
9
11
—
—
—
—
—
—
—
16
52
—
—
—
—
--
—
—
21
28
41
18
15
51
55
15
6
4
10
47
39
30
36
36
56
12
12
24
12
12,765
42
7
25
28
57
1
54
15
55
28
16
24
28
5
55
59
8
150
5
9
(J
16
7
1
9
£
15,597
35,631
947
4,390
871
4,605
411
2,417
2,027
254
552
570
24
16
9
7
58
56
14
4
41
24
°fi
1
4
8
1
2
8
4
10
5
j
9
52
4
11
6
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
21
27
1
10
10
25
32
6
3 j
25
3
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■—
—
—
35
52
1
11
47
28
15
7
40
8
1
—
44
40
44
9
24
46
31
24
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
44
8
10
—
—
—
6
6
44
18
20
24
10
2
10
4
6
5
9
—
—
—
3 G
36
24
36
24
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•--
—
—
28
21
1
6
>}
6
6
«>oo
250
14
279
iOO
133
1,528
2,714
33
2
9
27
45
10
DO
32
3
11
152
0
9
10
56
30
4
52
29
39
9
52
28
45
6
—
—
—
87
05
9
286
341
21
6
2
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
391
37
11
73
958
1,681
29
1,710
5
1,060
693
1
12
2,311
7
1
2
—
—
—
28
29
18
—
15
5
44
27
24
18
7
1
2
2
It
188
269
32
i
8
45
194
322
9
40
41
7
\\
291
12
8
55
291
663
4
36
—
—
—
—
9
5
—
—
—
—
----
—
—
403
683
1,261
45
3,532
11
318
700
7
15
32
17
47
20
36
40
28
z
44
50
29
2
24
12
16
20
5
4
5
6
10
148
5,622
17
1,377
1,312
9
32
6
3,475
11
315
692
1
4
36
36
24
12
o/j
55
18
12
25
42
55
25
42
9
3
16
3
8
18
6
11
10
17
2,909
1
11
10
8
507
21
45
36
13
3,723
9
28
35
—
—
420
—
—
10
338
—
9
2,373
7
4
163
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
341
9
22
7
1
6
i
35
79
50
11
7Q
27
6
12
Q‘?
6
38
11
113
40
7
8
7
137
3,587
2,106
6
45
1 ;>
24
50
12
De)
12
56
24
6
6
7
7
1
12
39
i
12
q
36
126
50
7
36
30
j 0
12
8
7
269
4,581
2,106
24
24
24
51
21
24
24
36
12
12
40
20
156
766
156
766
24
6
10
38
21
8
10
12
1
77,341
2
1
)8ö| 26
7
68,703
4?) 8
172,068
2
4
40,937
43
i|63,993
18
3
2,66ij 20)—
25,601
24-
_
—!—lss
16
-k
_
—1
344
9
8I
133,634
35-1
Arrende-
medel.
2,017
128
8
1
4
—
—
—
——
—
11
—
—
1,135
26
—
—
—
—
r
—
--
—
—
—
8
143
21
—
—
9
46
—
—
—
—
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
288
903
596
10,451
3,425
26,860
25,785
119
4,087
36,504
52
19,947
116,097
727
583
814
5,291
310
3,265
2,608
368
671
422
28
605
710
68
218
155
44
44
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapella-
ners.
88
32
1,593
—
—
—
3,062
36
_
_
196
—
—
—
—
31,810
32
—
—
35,697
16
—
—
182
24
_
—
3,836
32
—
—
—
11,550
16
_
—
73
—
_
—
17,313
36
_
—
48,369
24
_
—
—
902
52
_
—
—
4.706
24
_
—
—
1,073
—
_
—
—
2,057
24
_
—
300
—
_
—
3,153
16
_
—
2,650
—
_
—
—
—
348
—
—
639
—
_
—
—
534
—
_
—
—
40
_
_
—
724
32
—
—
—
7 A 1
61
242
—
—
—
421
—
—
—
—
696
—
—
—
—
—
183
16
_
_
_
_
560
—
—
458
16
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
1 1
i
|
Kyrko
betjening*.
OO
161 —
43
623 i
76!
4,790
4,521
22;.
743
1,616
10
3,022
7,479
152
580
125
291
20
503
299
48
97
68
4
148
122
5
28
71
22
56
106
32
20
70
—
-
108
24
—
5
—
i
)
Summa.
143
1,754
45
3,686
272
36,601
42,218
204
4,579
13,167
83
20,336
55,848
1,055
5,286
1,198
2,348
320
3,656
2,949
396
736
602
44
873
S64
66
270
492
802
203
630
566
32
16
40
35
1261,966; 29|—jl74,317) sj—
{25,996 2sj 2*202,293) 53
l0.
Fattig-
försörjning.
Skjuts.
Väghållning.
117
—
4
32
568
8
542
—
528
—
218
3.051
145
6,502
4,864
28
450
848
29
1.936
6,205
171
683
207
1.012
80
479
316
50
70
119
10
133
1 *7*4
44
24
44
36
16
40
8
16
8
16
-o
36
14,089
15,320
39
626
1,510
18
3,012
8,7 / 3
253
1,151
389
2,145
160
838
572
44
24 Q
163
15
120
9H>
—
407
6,039
25
974
2,035
18
4,268
12,307
312
16
8
40
4
32
24
24
30
36
16
8
32
8
24
40
16
52
—
920
514
69
172
8
12
119
960
8
32
24
40
8
20
—
32
1
121
152
160
!
'41
288
16
32
1
205
1
29,500 36
—[29,00/
24
—150,276
34—j
Diverse onera
och allmänna
besvär.
60
541
477
287
177
43
46
Summa
Statsbidrag.
—
3,194
54
7
_
_____
7,889
24
h
—
64
10
11
—
36
1,195
44,293
7,260
44
«
11
it
39
—
131.323
30
3
26
148,528
37
3
_
734
19
\
10,785
28
_
79,909
28
10
457
6
H
32
79,748
15
3
_
206,586
22
6
4,261
15
3
__
15,411
15
6
16
4,505
27
_
8
|
22,817
6
6
1,460
47
14,084
39
lo
1-
16
_
—
—
10,974
1,574
3.078
2,234
38
30
7
20
?
4
3
164
16
H
2,662
i
tt
3,453
31»
7
24
612
2
10
24
_■
2.718
7
3
5,126
79
33
27
3
10,682
29
28
6
11
_■
1,968
35
4
—
3,181
10
40
so
21
8
i
7
n
7,756
9
21
-44
4
8
116
6
23
36
e
31
—
55
15
138
89
7
9
13
12
12
12
6
8
504
5.347
2,106
46
—{915,267)
as
1(1
JPOSSJE.
C, G. Bråkenhielm
lo i2«£Sd
r f
-
m
•?" * K : ■ M ./
-:
i:
h
ii
■■’
-1 ii ••
.■! •■■■!);• i
.ifciil- i-;!1
. i.
l! :
.
• ••
■i -■
ii
r' ;f
■■
.vni ■ :
i " - 1 ' ' - ■
1 ■ : : '■
-
■; ■! ■) .r-.'1 • •
. I!i- :
.r
1
so
■ - v‘.
rtinisfi SI) I
ifi a bi:»; ii
■ i t
.1 Kli»»::::ni !*
■ -V-
■ ; : .r-m •.<:
..... _ L„_______
. ■
i i
— v,^ -i'. .
!
<
: . •.
r ■'
- t. i‘i
5- ;
• . i -i- : - ■
. - •: - i :
—
..
i
!
-
> :
■ ~<f
RJIV
; »> .in
-; 1 v>
.....-
.
. XU ■. i
- •'* ;i: s- ‘ r
r- > W,;;»,—
■
• !
:!IXs
s .:
. :i
: :•
... k'
•
: *••
:i;-r
HT
i'!
■ ,t
t
r-*-
i
i
-
i
: -'O.;
H
e;
; i {.
sr.
• ’ it
'! i
- i? i;; •
- -m
, ■ r • s
f’ y
."u:
fM.
■Y, * <!
y
; i :'i F
a i
ks-s
•Sv;
. |« 4
i ‘ » ;;
; io
__ . - . .
'' r i
,i<-
*H»S
.i .
.
|S€
■.
*
..... i< -• Hf.
.1; i
(){>
kx
1}
i
f
mn
Uis» l
!)u‘.
■ii-"
.o-
£ a
r
....
K'- i.'/,*
!£!>!*
i|kr:
; ;•!.> ).•
r-
ZM;:
;. -•
it i
■U . h
:>
i;> K,g
u oo
s*
fj;
?•
" s--;/-.-
1
**
t : U
. '0 i T.
0vr..'M^
r ~
f
• i-
.
<
■•-T
;■ '■■■:
• ‘
\;">U
!
;0k?
'i: ,
‘.'It;
i':
*g£
•j
m *■
C
-T
<.:■
!
\ i
. OM
no
; . 01:
i< . -s
i
/?:.. j
■;;Ti
i!
. 10.
>r
;■ v;'1.8
- bV' • ■ :
£: fin-.;»
• (•" r>
- • *\i».. i
! 0-,
TH
r:
'iHO
k • v
iiii.on
■■ir.ooii
'J
h" ; V
!-'-£
f l
'iil:»
i. : .
> '
><)
■■ f*
T'
=va {
ra
b.-;.:-
o:.-
ii-
. «•>
■jo i*
i .V->.
• TH
4ous-
b.
‘iK-i.r
iixS
oi
■J rT b
•
2
ibu ...
;{KM-
- 08
»* s
/.-''.‘T
.- 1
:.i‘b
a-
‘ e- ‘ •*'
^•>v
" ;
'i') S
>*■; i
i
•i" '
i*
'jt.
5
{ 1
■ ■: • >
;• ' •), ’
Om. >
ftéo
v. v.
HM
k-
- s>( V
-. os m
: -, % '
-
::
SO;-':
[Vr
5, \
i-
_____: j 1^5: g?,]
V ii 'v, 1
:
......
"'T :.
-t'
xl
.1
: m
■:K
r;
XV:.i
■r. '
. tf}
T;
;y{.?
r i'
l
»o; m>
■ ■
, - • ••
T
;! :.
: (. i»,
.
YW.!
i .!.«;
<f
■
i
1 ■ ■ • i
M
f i.;.
/
< 4». : > ■
■T.........l» |. I|I»P| -'
• . , ; * ■—-
! ’ ’• >
i jm
* i t
4s
ot
f.r
jjf 1
llifea ::
.j ’ .SB r
;
:
.. .■ ■. ■ ■
?jo ! v
'
■ •' ;
-
'
'■ f ''
~ ' • ' "
o t m ■
‘
tu i; --b '•?!«,?
*'* *•
t* •
Of
fl!njié;;ui H ftaa
\l; jsM lafenin i
••! i: ncifl i-irifT»;:
.;.i.\ .•■)« <; •!»
las >)r>.. io!-!
’
lif.fl i oii-'-
f tOttra - 'ba: in .ul
iicr ifadsEOriiauiaiiÄ/ i
1Y
”T;' ,r?J.
• •* * r*- so
i-fl* ' £
1 >1 i"''
Malmö
med 30 verk och inrättningar .
Landskrona:
Hus och tomter .
Jord ....
Garfverier
Färgerier .
.
Sockerbruk .
Skeppsvarf
Qvarnar .
Krogar
Diverse personer, ej hörande till vi
Helsingborg:
Hus och Tomter
Jord
Fartyg, 13 st.
Reverbererverk
Lerkärlsfabrik
Färgerier .
Garfverier
Qvarnar .
Krogar .
.
.
Summa
Summa
Ystad:.....
Hus och tomter .
Jord......
Miölcrvarnar ....
Tobaks- och snusfabriker
Såpbruk .....
Cikoriefabrik ....
Vagnfabrik ....
Garfverier ....
Färgerier.....
Pennfabrik ....
Instrumentalverkstad
Boktryckeri ....
Kardfabrik ....
Värdhus och gästgifverier
Urmakareverkstäder
Klädesfabrik......
Diverse personer, ej hörande till viss näring
Summa
Lund:
.....
Värdshus.....
Tullmjölqvarnar .
.
.
Garfverier ....
Färgerier.....
Kardfabriker ....
Urfabriker eller verkstäder
Repslagerier ....
Ättikfabrik ....
Tegelbruk ....
Sui
Skanör och Falsterbo:
Hus och tomter.......
Jord.......
Tullmjölqvarn......
Personer, ej hörande till viss näring
Summa
TABELL för itftderna Inom Malmöhus Län,
= 3
Jord.
st.
868
308
3,038
1,372
Utsäde af
101
255
1,728
ts
140
420
144
T:r
T;r.
70 1,000
Medelalkastning, sedan utsädet
är afdraget.
tf:
90
450
48
T:r.
3,000
8402,520
340|l,372 jlOI j 255
il,728 |l3f | 6!l40!420|l44| 90j48l 450l 48l 8402,
346
629
362
263
1,254
120
T:r.
500
Underhållna Kreatur.
st.
56
st.
514
864
450
,520
2,250
175
8641 450,240j2,250
235
10
295
26
50
165
Uppskattadt värde.
er 3. c
s 2 ^
50
235110295,50| 165(160
380
30
374| 629 j362 j 263
1.254 |l4-fr | 5 120175210 50 25j 380} 30
840
1,050
1,260
300
125 1,520
160
20
200 30 70
506
653
186
800
1,639
13
556| 653 1186 j 800 j 1,639 |l5|
1,694
230
100
2,024
35 p?
149
200
20
13 149 200
1,000
104
840 1,050
1,341
2,000
8,000,
206
st.
j sf.
R:dr
sk
I
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk
r.
R:dr
sk. r.
320
j 3
2,094,251
295,882
—
—
50,446
—
—
2,440,599
_
1,127
160
j
1,079
30
2
480,000
480,000
168,375
168,375
16,666
20,400
11,250
32
16,666
20,400
11,250
j
32
160
480,000
-
168,375
—
—
48,316
32
-
696,691
32
—
1,079
32 2
no
—
623,770
623,770
137,163
—
323
42-
137,163
1 G
i
16
12,000
10,000
12,000
10,000
—
!
!
|
11,935
11,935
1 1
■
110
623,770
j
—i
—|l37,163j ig
-I
33,935
794,868
16
323
42— !
a
IS
<1
a
Bevillning efter 1845 års Förordning
Efter l:sta
Art.
Efter 2:dra Artikeln.
1834516
—! 20
100
—11,000
104
15
150
38l| 1,694 j230
100
337-;
684 —i i :i
337—' 6842 !' -s 23211«
900
100
100
80
300
110
1,3412,000!
817,939
öi
1,500
--1 —8,000 206 18 345 16
7,200
600
500
400
1,200
20 30010
43,225
50
100—1 817,9391 öi1 «| 43,225—1—
16,945
5,500
6,850
5,350
3,183
25,233
13,988
iö
817,939
43,225
16,945
5,500
6,850
5,350
3,183
25,233
13,988
485
50
320
1,090,500
163,500
2,024 |35Hfojl5 150900ioo||QQ80 300jll0| 1,5007,200 600 500400 1.200)22020300 tol 50[320
77,050| /io|-
30,500--
21,000!—
918,215
1,254,000'—!—
30,500
21,000
3,245
3 2
3,245A 9
-
149
3/
149 57
49
21
49 21
17
17
159
738' 250
168i
79
5° 862136
209
70
291
/3
29,798
28
10
30,870
13
151.500
2,706
1591—j 7381 250| 168j
79150; S62fl36 2 209 70 291 75
|
29,798| a») io| 30,87p| u\ «| 2,706
i G
, 16
1,305,5001—
29,798
30,870
2,706
63,375
485! so|-
983-
983
160
10
g 160
ig
16
Jord, Tom
ter,
Verk
och Inrättn.
sk.
1,169
336
Borgerlig
Näring.
sk.
1,127
,636)39
23
1,217
42
1,539
16
Mer
I 1>erSoncr, eJ
r •
i hörande till
ofnga §§.
sk.
viss näring.
sk.
Bränvins
brännings
afgift.
115 —
149! as
K:dr
2,836
sk.
264
24
24
250
**|—| 1,140
24
653
45
1,589; 56 3
10
,876
20
1,695| 4o —
2,028
26
626
Summa.
sk.
3,346
1,169
336
70
20
33
40
56
115
149
25
Ständiga Räntor.
Kurhus
medel.
n| 5,338! 13
i|l93|
24
Mantals
penningar.
Salu
accis.
1,560
398
398!
160
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrättningar.
1,683
Summa.
sk.
Arrende
medel.
Kostnad
för
Rotering.
663
— I
215
10
3
—
—
--
—
—
—
—
—
•-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
Kostnad
för Stadens
Styrelse.
Klereciets Underhåll.
Pastorers.
4,150
470
250
24 -
12
1,150
4.078
26
,508
1,779 —
611|-
5,077
367
127
1 i°i
! 367
38
38 8
626
12
4,808
4,808!-
27
27
14
4,078
47
20
20
42
8ä -
10
— 4,078
24
47
160
160
32
Kommini-
strars.
1,079
_C
150
—
_
—
—
—
—
—
—
Kyrko
betje
nings.
Summa.
R:dr
29
1,150 — -
649
12 —
10,888
40
355
1241
47
14
>1
124
47
12—
24
152| 13
820
689
24
854
854!—
2,425
40
9,191
354
332
sk.
32
Fattig
försörjning,
Skjuts.
5,164
—
944
—
Väghållning.
Diverse onera.
Summa
Stats-Bidrag.
14
3,111
40
3,929
39
428
42
350
130
24
--—!—i 689 24;-
Malmö Lands-Kontor den 31 December 1849.
130; 24 —j - —|-
— 1,209
1,209
130
130| 24|
392
363
363 —
s| 9,191 j s
38
38
36
2,700
2,700
251
251
428! 42
68
847
s 350-1-
685|—
685
399
207
207
68
21
21
59
17
811 24
602 te
15.689
1,169
336
70
20
33
40
56
115
149
sk.
10
24
847
913
913 —
458
26
—I 39 17 sJ 458 26 s|
3,921
1 3S
|
j---
1-
1
1
811
124!—
602
i 16
1 18,182! it
io
3,248
39
l,50t
—
351
3;
17,537
Ii!
38,041
7
\
(
8t
2t
7
______
11/
4S
9
/Ö
28
—
32
7
__
6'a
7|
__
18
17
71
118
88
22
4
_
46
10J
--
12
i
--
_
_
__
_
12
in
I
-_
__
__
_
12
230
38
12
4,078
___
I
_
-1
—
-1
—
-1
47
-1
*,248
39
*
1,500
—
352
37
e
17,537
17
9
44.647
29
3
r,400
—
—
2,600
—
—
8,888
32
—
7,937
—
—
42,737
32
-1
160
66
150
112
19
34
10
—
—
—
-1
—
-1
—
-1
—
-1
—
-1
—
O
/
,400
_i
2,600
-1
8,888
32
—
7,937
43,298
32
209
13
61
16
354
43
8
497
3;
6
3,000
59
61
5
152
7
71
!
4
I
43
47
6
I
1
|
j
1
1
r
1
13
9
209
13
61
16
354
43
8
497|
j
8i
4
3,280}
38
sj
liera//e/se öfver Malmöhus Lön för åren 1842—IS
-
7.
Eberh. Q v ense t.
JFM.
G- G. Bråkenhielm.
■;»<*? ■ ;!•'» f ,•
