# ID: svediakorp-gov2212
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 83,208
# sentences: 2,444
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Blekinge län för åren 1843, 1844, 1845,
1846 och 1847.
§ 1-
Länets allmänna beskaffenhet.
Fullständig uppgift härom är lemnad uti den berättelse, som år 1833 blifvit
afgifven för de då sistförflutna fem år, och några väsendtliga förändringar
hafva sedermera icke inträffat, hvarföre hlott de hufvudsakligaste omständigheterna
här må återgifvas. Blekinge län, med ett område af endast 25a qvadialmil,
begränsas i öster och söder af Östersjön, i norr af Calmar och Kronobergs
län samt i vester af Christianstads län. Den delen af länet, som
närmast gränsar lill Calmar län, och hela den öppna östra kusten, intilldess
den vid Thorhamns udde böjer sig i en annan rigtning och inneslules af öar
eller skärgård, nämligen Christianopels och större delen af Thorhamns socknar,
beslår af mindre bördig sand- och klapperjord; stränderna äro kala och marken
i allmänhet slät, men i den mån den aflägsnar sig från kusten, innehåller
den mera skog, beslående af blandad lall- och löfskog, fordom särdeles
ymnig, men nu mera blott undantagsvis al någon större betydenhet; ifrån och
med Jemjö är landet mera kuperadt och jorden bördigare, hvilket fortfar till
och med Asarum vid Carlshamn, hvarefter slättlandet åter öppnar sig emellan
den skog beväxta bergåsen i norr och den öppna hafskusten i söder. De största
slätterna utgöras af ägorne till Ysane socken, Sölvesborgs stads- och landtförsamlingar
samt den i hafvet utskjutande landltunga, som innefattar Mellby
socken. Denna beskrifning af landels yttre gäller dock hufvudsakligen den så
kallade strandbygden och till en del mellanbygden. Den så kallade skogsbygden
eller länets norra del är i allmänhet mera skogbeväxt och jorden der
jemförelsevis mindre bördig; dock finnas äfven der bördiga trakter, särdeles
uti Fridlefstad, Böcleby, Tving, Backaryd och Jemshög, hvilka utgöra särskilda
i
4
socknar uti länets norra delar, då deremot aila öfrige socknarne, som ej mötas
af de nyssnämnde, genomskära hela länet från dess norra gräns till hafvet.
I samma rigtning genomskäres provinsen af ett icke ringa antal strömmar
eller åar, sorn bilda flere vattenfall, särdeles der de nalkas kusten, och lemna
tillfällen lill anläggning af vattenverk, hvilka tillfällen äfven äro begagnade,
dock hufvudsakligen för qvarninrättriingar. I det inre af landet, der dessa
strömmar framgå inom mera låga och släta bäddar, förorsakas derigenom betydlig
uppdämning å ängs- och betesmarkerna, hvaraf så kallade mader och
kärr uppkomma: så genomlöper Lyckeby å, på en sträcka af 1 å 2 mil, släta
marker, som till flere tusen tunnlands vidd lida af vattenstånd; på samma
sätt Nettraby å, vid dess lopp genom Tvings och Fridlefstads socknar, och
Silltorps å inom Rödeby socken; äfvensom hela trakten omkring insjön Wesan
i gränsen emellan Ysane och Gammaltorps socknar är i hög grad vattensjuk;
oberäknadt alla smärre kärrtrakter vid mindre bäckar och sjöar.
Klimatet liknar i det närmaste Skånes: strängare vintrar äro sällsynta och
våren börjar tidigare, än i det högre liggande Småland.
Länet innefattar 4 härader, nemligen Östra, Medeistad, Bräkne och Listers
härader, utgörande, i kameralt och administratift hänseende, två fögderier,
af hvilka det ena omfattar Östra och Medelstads härader, samt det andra
Bräkne och Listers härader. I afseende på lagskipningen, har länet hittills
varit på enahanda sätt fördeladt i två domsagor; men sedan vacauce i begge
domsagorna numera inträffat, kommer, till följd af Kongl. Maj:ts derom fattade
beslut, delning att äga rum, så att hvartdera häradet hädanefter skall
utgöra särskild domsaga; och antalet af domsagor blir således fyra. Landtsocknarnes
antal är 30 och utgöra 18 pastorater, oberäknadt Asarums socken, som
är förenad med Carlshamns stadspastorat, samt Sölvesborgs landtförsamling,
hvilken har gemensam kyrka med Sölvesborgs stad.
§ 2.
Länets invånare.
Folkmängden, som, enligt 1842 års mantalslängd, utgjorde å landet 76,147
och i städerne 16,719, eller tillsammans 92,866 personer, utgör efter 1847
års mantalslängd:
5
På landet. Mankön. Qvinkön.
Skattskrifna .... 19,577 . . . 21,320.
Skattfri»  20,629 . . . 21,390.
40,196. 42,720.
Uti släderne.
Skattskrifna .... 3,481 . . . 5,915.
Skilttflia  3,993 . . . 3,665.
7,474. 9,580.
Summa Skattskrifna.
Mankön .... 23,058.
Qvinkön .... 27,235.
Summa Skattfria.
Mankön .... 24,622.
Qvinkön .... 25,055.
50,293.
49,677.
Summa 99,970.
Bland de skattfrie äro här äfven räknade gemenskapen vid flottan, som
njuta befrielse från personella utskylder och år 1847 ulgjorde å landet 1,268 samt
i städerne 1,033. För de 5 år, denna berättelse omfattar, visar sig en tillväxt
i folkmängden af 7,104 personer eller i medeltal närmast 1,421 om året. Är
1827 utgjorde länets folkmängd 78,789 personer och tillökningen under en
tidrymd af 20 år är således = 21,181 eller omkring 27 procent. Örn denna
visserligen betydliga tillväxt af folkmängden inom länet må anses innefatta
en fördel eller dess motsats, ankommer naturligtvis derpå, huruvida utvägarne
till bergning äro tillräckliga och om dessa utvägar rätt begagnas. Den
hufvudsakligaste näringsutvägen är jordbruket, och oaktadt odlingsarbeten under
sednare åren betydligt framskridit och allljemnt fortgå, finnas ännu inom
länel högst betydliga ägovidder att upparbeta. I den mån så sker och brukningssättet
derjemte förbättras samt afkastningen äfven sålunda ökes, bör tillfälle
icke saknas för den å landet bosatta befolkning att hafva sin bergning
af och vid jordbruket. Sällan inträffar, åtminstone under vanliga förhållanden,
att en flitig och ordentlig arbetare saknar sysselsättning och en emot hans
behof svarande ersättning för sin möda, ehvad denna nedlägges pä egen eller
andras jord. Men ty värr är antalet af dem, hos hvilka idoghet och ordentlighet
brista, icke ringa, och omtanka för framliden är en egenskap, som icke
6
ofia förekommer hos den arbetande klassen, minst hos den egentliga daglönaren:
Han beflitar sig således icke derom, att under det goda året, då tillfället
till daglig förtjenst står öppet och priserne på lifsförnödenheler ii ro låga,
bespara något för elt annat svårare år: i stället antingen minskar han qvantiteten
af sitt arbete eller använder han illa hvad han förljennr, och den
naturliga följden deraf är fattigdom och nöd då missväxt inträffar samt af
sådan anledning priserne å lifsmedel höjas. Till stegrandet af denna nöd bidrager
ock den omständighet, att arbetet lika med hvarje annan vara, i hänseende
till priset derå, beroende på tillgång och behof icke sällan faller i värde,
just då andra varor stiga, enär samma orsak, som vållat höjningen i värdet å
de sednare, eller minskad tillgång, äfven minskar behofvet och förmågan, att
använda arbetet. På en gång blir både tillfället till arbete och ersättningen
för hvad som lemnäs mindre, samt arbetaren sålunda i dubbelt afseende beröfvad
medlet till bergning. Häruti ligger den största vådan af bosättningar,
som tillkomma uteslutande eller hufvudsakligast med beräkning på de medel
till bergning, som skola bernias från arbetsbiträde vid andras* jordbruk; och
sådana bosättningar inträffa visserligen inom detta län mera ofta än önskligt
och nyttigt är. — Sedligheten är i tilltagande och bränvinssupandet aftager.
Det anses numera skamligt, alt vara rusig. Vid allmogens gillen finnes visserligen
ännu bränvinet såsom en nödvändig artikel, men rict hvarken bjudes
eller njules i öfvermått. Den måttlighet som sålunda redan iakltages, förnämligast
af de förmögnare bland allmogen samt deras barn och husfolk, skall
småningom, genom exemplets verkan, äfven mera allmänt vinna insteg hos
de fattigare klasserna och, i förening med den bättre upplysning och bildning,
som ett ordnadt folkskoleväsende måste medföra, otvifvelaktig! återlifva
hågen för ordning och arbetsamhet, dessa oeftergifliga vilkor för trefnad och
välstånd.
Välståndet hos allmogen är visserligen mindre än det fordom varit och
månsa äro fattiga och skuldsatta; alt ett tillbakaskridande uti den ekonomiska
• » n
ställningen under de sislförflutna fem åren ägt rum, kan dock icke såsom säkert
antagas: faslheldre synes ställningen vara något förbättrad, helst om man
mäler densamma efter förhållandet med lagsökningsmål och utmätningar.
Landskansliels diarium öfver utsökningsmål upptog för 1842 ett antal af 7,208,
men för 1847 blott 4,30G, och hvilken minskning, som äfven under innevarande
år fortfarit, är så mycket mera anmärkningsvärd, som 1846 års missväxt
och deraf under det följande året föranledda skuldsättningar för lifsförnödenheler
synas hafva bort medföra ett motsatt resultat. Antalet af verkställde
7
utmätningar liar på lika sätt aflagil, särdeles i afseende på fast egendom,
hvaraf executiv försäljning numera sällan äger rum. Det är dock möjligt, att
dessa förhållanden hafva sin grund i den större och lättare tillgång på penningar,
som uppkommit sedan icke allenast ett afdelningskontor för Smålands
Privatbank här blifvit inrälladt, ulan provinsen jemväl vunnit delaktighet i
Hypoteksföreningen för de Småländska länen; äfvensom en ytterligare betydlig
tillgång blifvit beredd genom de af Kongl. Majit beviljade lån, för anläggning
af salpeterlador; Således kan något säkert omdöme, rörande den verkliga
ställningen, icke fallas förr, än framdeles visar sig, huruvida ingångna förbindelser
blifva ordentligen fullgjorda. En af de i föregående femårsberättelser
uppgifne orsaker lill allmogens skuldsättning synes emellertid hafva aftagit,
eller kontraklerne. om leverering af större bränvinspartier, med utsatta vitén
för underlätet fullgörande, hvilka kontrakter, åtminstone i lagsökningsväg,
mera sällan förekomma; och en annan omständighet, som bör verka lill den
ekonomiska ställningens förbättrande för jordbrukaren, finnes deruti, alt, oaktadt^
produktionen af jordbrukets alster ökats, försäljningspriserna här i orten
stigit högst betydligt, utöfver de förr vanliga.
En särskild klass af befolkningen finnes emellertid, hvilkens ställning är
ytterst svår och synes nära ohjelplig, nämligen de vid kusterna och i skärgården
bosatte fiskare, som idka fiske såsom hufvudnäring och icke tillika hafva
jordbruk, eller hafva det i så liten skala, alt det icke kan komma i beräkning:
Om dem skall nedanföre vidare nämnas.
Förhållande! i afseende på antalet af hegångne brott under sistförflulne 5
år, torde vara ungefärligen enahanda som under de nästförutgångne. Blekingsbocns
lynne är sådant, att han lätt retas lill vrede, hvarigenom uppkomma
slagsmål och våldsamheter emot person, helst då den medfödda retligheten
ökas genom förtäring af rusgifvande drycker: dråp och misshandel i bråd
skillnad förekomma således ofta: mord eller annat öfverlagdt och uppsåtligt
våld emot person mera sällan. Brotten emot ägande rätt, såsom rån och
särdeles stölder, synas här som annorstädes till en stor del hafva sin orsak i
nöd och svårigheten alt erhålla arbetsförtjenst: i den mån medlen till lifsbergning
ökas eller minskas, i samma mån, fast i omvändt förhållande, minskas
eller ökas jemväl dessa brott. Så visar sig en märklig skillnad emellan förhållandet
härutinnan under 1847 och innevarande är. Förstnämnde år, då, i
följd af det näslförutgångna årets felslagna skörd och det särskilda förhållandet
med årsväxten inom nästan hela Europa, lill en början blist och sedermera
ovanligt höga priser på span mål uppkommo, fylldes alla häkten med brotts
-
8
lingar, långt utöfver det antal, för hvilka utrymme varit beräknadt; hvaremot
fångantalet under innevarande år, sedan ymnigare skördar inträffat och tillfälle
till arbetsförtjenst icke saknas, mången gång utgjort mindre än hälften
och sällan mer än f:delar af hvad det var vid samma tider under förra året.
Tillfälligtvis stiga brotten i antal äfven af den orsak, alt straff-och korrektionsfångar
frigifvas, hvilka antingen till följd af egen oförbätterlig böjelse till det
onda, eller i brist på utväg lill ärlig försörjning, den man inom kommunerna
icke eller är särdeles benägen att dem bereda, begå förnyade brott och dervid
icke sakna deltagare och anhängare på landsbygden, helst inom vissa socknar;
ty äfven i dessa afseenden är förhållandet högst skiljaktigt inom olika delar
af länet, så att brott både till större antal och af svårare art förekomma,
mera i den ena än i den andra socknen. Ett föränd rädt straff- och fängelsesystem,
i förening med den moraliska förbättring, som är att förvänta af
redan vidlagne åtgärder, skulle otvifvelaktig! bidraga till brottens förminskande;
och mycket kan redan vara att hoppas, då det nya länsfängelset med celler,
som nu är under byggnad härstädes, kan komma att användas.
§ 3.
JXäringarne.
Jordbruket har under sednare åren vunnit förkofran, både genom fortsatta
nyodlingar och genom ett förbättradt brukningssätt, medelst användande af
växelbruk och trädesjord, hvilket, ehuru ännu långt ifrån allmänt, dock synes
vinna allt mer och mer förtroende. Erfarenheten har visat nödvändigheten,
att äfven här i länet lemna en större del af den jord i träde, som hösttiden
skall besås, eller åtminstone under föregående sommar blott begagna den för
sådana sädén, hvaraf tidig skörd erhålles, ty om än sådant, med afseende å
den Blekingska jordens i allmänhet ovanliga bördighet, icke är ovilkorligen
nödigt, för att erhålla en någorlunda god afkastning, få dock de jordbrukare,
som följa det hittills vanliga brukningssättet, att hafva vårsäd eller potates å
samma åkrar, som om hösten skola besås, till egen skada erfara trädens behöflighet,
när, såsom förhållandet vanligen är, de förra sädesslagen icke hinna
mogna och skördas, innan tiden för höstsåningen är inne och regnig väderlek
eller köld sedermera försvårar eller alldeles hindrar sådden. Förhållanderna
under sist förflutna qvinqvennium hafva i många afseenden varit mindre gynsamma:
184d års skörd var i sin helhet någorlunda fördelaktig, utom i
afseende
9
afseende på fodertillgången, som var under medelmåttan; 1844 visade sig förhållandet
med höet enahanda som föregångna året, ehuru det var mindre väl
bergadt: sädesgrödan var, i anseende lill qvanliteten-, fullt medelmåttig, men
såsom vuxen och mognad under ovanligt ofördelaktig våt väderlek, lill qvaliteten
i allmänhet så dålig, att den vid brödbakning måste uppblandas med
gammal säd; och den fortfarande regniga väderleken försvårade äfven höstutsädet;
1845 var grödan af alla slag, utom af hvete, under medelmåttan; af
råg hade under föregående höst icke kunnat utsås så mycket, som vanligt, och
hvad som blifvit sådt lemnade, till följd af ihållande sommartorka, svag, ehuru
väl bergad afkastning; samma orsak verkade äfven ofördelaktigt på vår-rågen
och öfriga vårsäden, af hvilken sednare bergningen dessutom försvarades genom
inlräffadt länge fortfarande regn, så att ännu i medlet af Oktober månad en
stor del deraf omogen stod på rot och sedermera blef alldeles oanvändbar.
Potatesväxten fanns derjemte mera allmänt angripen af röta; gräsväxten hade
visserligen lemnat god och väl bergad skörd, men fodertillgången var dock
otillräcklig, i anseende till bristen på halm; 1846 års skörd utföll likaledes
under medelmåttan: höet var en tredjedel mindre än nästföregående år, och
den redan till en början ringa afkaslningen af potates, som inom större delen
af länet var i till och med hälften mindre an vanligt, förminskades ytterligare
genom förruttnelse till följd af den sa kallade polatessjukan. Följderna af dessa
förhållanden blefvo ock märkbarare tidigt påföljde vår: potates utgör den hufvudsakligaste
födan, särdeles för de fattigare klasserne, och då nu till bristen
derpå, jemte varans synnerliga fördyrande, kom en alldeles utomordentlig
stegring af priserne å spannmål, såsom följd af missväxten inom de fleste länder
i Europa, äfvensom lill en början inom orten saknades tillgång på spannmål,
så inträffade verklig hungersnöd bland de fattigare klasserne; men denna
förmildrades dock snart och de svåraste följderne afbjelptes genom de understöd,
som dels af Kongl. Maj:t nådigst förunnades, medelst ett anslag af 50,000
R:dr Banko, deraf 1,000 R:dr såsom gäfva och resten såsom räntefritt lån,
dels ock genom enskilda bidrag till belopp af omkring 12,000 R:dr; äfvensom
genom den hjelp länets bättre lottade invånare omedelbarligen lemnade åt nödlidande.
Vid förvaltningen och fördelningen af undsättningsmedlen erhöll Länsstyrelsen
lika nitiskt som verksamt biträde af så väl härvarande hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, som en särskildt bildad undsättningskomité, och det
blef genom de gemensamma bernödanderne möjligt, alt icke allenast tillhandahålla
hvad som oundgängligen erfordrades till brödföda och utsäde, utan ock
Berättelse öfver Blekinge Län för åren 1843—1847. 2
10
bespara af statsmedlen närmare 14,000 R:dr samt af gåfvomedlen för framlida
behof 2,000 R:dr. Vigtig var ock den hjelp, som i nödens stund, då alla
andra tillgångar å spannmål voro medtagne, erhölls derigenom, att Kongl.
Majit tillät utlemnande från Flottans magasiner i Carlskrona af 6 å 700 tunnor
spannmål.
Sistlidet år 1847 lemnade i afseende på skörden ett ganska fördelaktigt
resultat. Hvete och råg gaf fullgod eller mera än medelmåttig afkastning och
enahanda förhållande ägde rum med ärtor, bönor och vicker; hafre och synnerligast
kornskörden blef väl under medelmåttan, men potäterne lemnade en
vida större qvantitet än föregående Aret, ehuru till en del angripen af röta:
och foderväxterne så af gräs som halm, med undantag af kornhalmen, lemnade
fullgod skörd. Ue lyckliga följderna häraf hafva ock varit, alt den vid
innevarande års början till betalning förfallna hälft af undsättningslånet utan
några rester och ulskylderne i allmänhet på lika sätt som förut kunnat utgå,
samt att de skaror af tiggare, som under föregående årets nöd öfversvämmade
stad oell land, åter försvunnit.
Råg, korn och, elmin i mindre mån, hafre äro, jemte potates, länets
hufvudsäden. Af hvete utsås blott omkring 1,000 tunnor; vår-råg, äfvensom
kålrötter och rofvor, brukas egentligen i skogstrakterne; utsädet af ärter, vicker
och blandsäd sker hufvudsakligen för eget behof; och lika förhållande är med
lin och hampa. Sädesprodhktionen inom länet skulle otvifvelaktig! fullt motsvara
dess invånares behof, om icke en stor del af skörden åtgick för bränvinstillverkning,
samt för detta ändamål alltför mycken jord användes lill
potatesplantering, så att enligt bifogade tabell, då det öfriga utsädet sammanlagd!
utgör omkring 32,000 tunnor, uppgår potatesutsädet ensamt till nära
38,000 tunnor, hvilket utsäde fordrar en jordrymd af 7 å 8,000 tunnland och
upptager ungefärligen J af hela den åkerjord, som årligen besås. Nu förbrukas
här mycket spannmål, som hitföres från andra orter, hufvudsakligast från
Skåne och Öland.
Huruvida Bränvinstillverkningen inom länet under sednare åren på det hela
blifvit ökad eller minskad eller varit lika med hvad den tillförene utgjort, är
nästan omöjligt, att med säkerhet bestämma. År 1828 var pannornas antal
2,424 och år 1847 utgjorde antalet af till begagnande för bränvinslillverkning
å landet anmäldta redskap blott 1,062, men genom förbättrade methoder vid
tillverkningen och särdeles användandet af ångapparater, torde dock ett i det
närmaste lika stort lillverkningsbelopp som tillförene hafva åstadkommits.
Emellertid har hränvinsbränningen verkligen aftagit inom östra delen af länet,
/
11
der många bland så väl ståndspersoner sorn allmoge nedlagt sina brännerier
eller endast begagna dem, då sådant anses nödigt för att tillgodogöra skadad
eller för förskämning utsatt potates, och hvarest för öfrigt blott tinnes ett ångbränneri
samt 2:ne pannor i andra klassen, då alla öfrige lilhöra l:sta klassen;
hvaremot inom vestra fbgderiet linnas flere ångbrännerier.
O ö
Angsodlingen och Boskapsskötseln synes numera omfattas med någon större
uppmärksamhet äfven af allmogen. De förmögnare deribland hafva, i likhet
med hvad ståndspersoner iakttaga, börjat med odling af klöfver och thimotej
samt införandet af artiliciella ängar; och bar hushållnings-sällskapets förvaltningsutskott
biträdt med anskaffande af frö till foderväxter, hufvudsakligast klöfver.
Kreaturen äro dock i allmänhet små och foderbristen under några af de förflutna
åren, synnerligast 1846, föranledde, att många kreatur måste slägtas, så att antalet
deraf betydligt minskats, hvilket verkat stegring af priserne, som åter i
sin mån lockat till ytterligare försäljning. Från några delar af länet försäljes
årligen ett icke obetydligt antal slagtboskap, nämligen från Jemshögs, Bäckaryds
och Tvings socknar, hvilket säkerligen så från dessa som från andra
trakter skulle vara än betydligare, om allmogen mindre befattade sig med
körslor, särdeles af ved och virke till städerne, hvarigenom dels behofvet af
dragare blir större, dels ock dessa försvagas och blifva magra, helst oxen
merändels alltför tidigt begagnas såsom dragare. De närmast städerne belägne
gårdar och hemman afyttra der mjölk och fiirskt smör samt hemta häraf en
god inkomst; men städernes hufvudsakliga behof af smör och ost hitföres från
Småland. Svinskötseln drifves, i anseende till bränvinsbränningen, i stor skala
och med fördel inom vestra fögderiet, hvarifrån mycket fläsk årligen afyttras.
Fårafveln är ringa och i allmänhet har allmogen ej flere får, än som erfordras
för eget behof. Blott på Johanneshus säteri, tillhörigt Grefvinnan A. Wachtmeister,
linnes ett större schäferi, der under sistlidet år underhöllos 625 får,
hvilka lemnade 1,112 U. ull, som i INorrköping försåldes till 1 R:dr 28 sk.
banko per U.. Vanliga priset här i orten å finare ull är 40 sk. å 1 R:dr och
för gröfre 32 sk. banko per U. Hästafvel'n har blifvit betydligt förbättrad derigenom,
att landtbeskalare från Flyinge hingstdepot årligen varit här stationerade.
Skogarne vårdas i allmänhet icke bättre än tillförene; dock har inom några
trakter ett bättre hushållningssätt och mera sparsamhet i deras anlitande
börjat iakttagas. Vid de under Johanneshus ofvanberörda säteri lydande högst
betydliga skogar i Hjortsberga och Edestads med flera socknar af Medelstads
härad är en Tysk Forster antagen, och exemplet af der införda rationella hushållningssält
verkar fördelaktigt i afseende på skogsbruket inom angränsande
12
trakter. Härförutan finnas betydliga skogstillgångar inom Jemshögs och Tvings
socknar samt tili en del äfven inom Bäckaryds socken och å vissa hemman i
Christianopels socken. Deremot äro hemmanen inom de så kallade skogsby gderne
af Augerums och Rödeby socknar snart alldeles blottade på skog, hvartill,
jemte det oförståndiga hushållningssätt, hvilket der som i de fleste andre
bygder fortsattes, i betydlig mån bidrager, att skog och mark användes till
svedjande, för att åt den talrika befolkningen å de i små delar klufna hemmanen
bereda tillgång på säd till brödfödan; och föga hopp är för band, alt
härmed skall ske något återhåll, då åkerjorden är högst inskränkt och af mindre
bördig beskaffenhet, så alt begagnandet af svedjeland numera är ett nödvändigt
ondt. På sednare åren har emellertid mycken skog blifvit besparad
derigenom, att man börjat mera allmänt anlägga stenmurar, äfvensom i denna
ort förut okända eller åtminstone obegagnade tillgångar på bränntorf blifvit
upptäckta och använda, som jemväl medfört minskning i skogsåtgången.
Bland binäringar bär i länet intaga fiskerierne, synnerligast sill- eller
strömmingsfisket, första rummet. En stor del al invånarne icke allenast i
skärgården, utan äfven de vid kusterne bosatte, hafva deraf haft sin bergning;
men denna näring bar år efter annat blifvit allt mindre lönande, så att strömmingsfisket
sistlidet år nära nog icke gaf mer än hvad som åtgick för fiskrarnes
eget behof, och i bredd dermed synes det öfriga skärgårdsfisket af torsk,
gäddor, flundror, aborrar och ål vara i jemnt aftagande. Följderne häraf äro
ganska menliga, icke allenast för fiskrarne sjelfve, utan ock för den fattigare
befolkningen i öfrigt, hvars hufvudsakliga födoämne utgjorts af fisk jemte potates,
då de tillförene kunnat för en ringa penning förse sig med hvad de af
den förra behöft, men priset derå numera betydligt stigit, utan att likväl en
sådan prisförhöjning på långt när ersatt fiskrarne hvad de genom minskad
fångst förlorat. Der fiskrarne varit ägare af jord, och denna lill omfång och
beskaffenhet tillika sådan, att de såsom jordbrukare kunnat deraf hafva sin
bergning, hafva de öfvergifvit fisket och i stället egnat sig åt jordbruk. Fördelen
häraf har snart visat sig, och i stället för fattiga, ofta till seder och
lefnadssätt mindre ordentliga fiskare, hafva de blifvit välmående bönder. Detta
är hufvudsakligen förhållandet med dem, som bebo de fruktbara öarne Senoren
i Ramdala socken och Sturkö, hvilken sednare, med 10| mantal, bildar en
särskild socken och hvarest numera endast finnas 2 så kallade vrak-ekor för
hafsfisket och en fiskare, som icke är hemmansägare; hvarjemte brott och utmätningar
der äro högst sällsynta oell de behöfvandes antal icke uppgår till
stort mera än en procent af befolkningens antal. Några andra öar finnas vis
-
13
serligen, likasom de förra belägna i östra skärgården, hvilka äro satte i hemmantal
eller der jordbruk idkas, nämligen Tjurkö, Aspö och Hasselö, samt
Utlängan, Inlängan och Östra Hästholmen med flera; men dels är jorden derstädes
icke lika fruktbar som på Senoren och Sturkö och dels är den mera
styckad och ägolotterne alltför små, att jordbruket ensamt skulle lemna tillräckligt
för bergmngen. Fisket fortsattes således derifrån både af hemmansägarne
sjelfve och af andre personer, som med deras tillstånd bosatt sig der;
och utkomsten är i allmänhet knapp. Än mera svår är ställningen för dem,
som bo på de nästan alldeles ofruktbara klipporna i yttre skärgården, eller
på kusten af fasta landet. Det största antalet sådane fiskare finnes inom Mellby
socken, der vid 7 särskilda så kallade fiskelägen emellan 2 och 300 fiskarehushåll,
med öfver 1,200 personer, äro bosatte på andras jord. Laxfisket vid
Edeholm bar lemnat betydlig behållning, och kronolaxfisket vid Mörrum har
jemväl under dessa åren varit bortarrenderadt för 2,950 R:dr banko.
Några andra binäringar af betydenhet idkas icke inom länet. Salpetertillverkningen
hade nästan alldeles upphört, men torde, i följd af de understöd,
som från salpeterfonden blifvit lemnade, ånyo upplifvas.
Linne-, Ylle- och Bomullsväfnader tillverkas egentligen endast för eget behof.
Antalet af Bruk, Färgerier, Garfveriet• med flere dylika anläggningar är i bifogade
tabell upptaget. Främsta rummet deribland intager Strömma Bomullsspinneri
vid Carlshamn, hvilket under sednare åren blifvit mycket förbättradt
och tillökt.
Handeln inskränker sig till afsättning af potates, bränvin, viktualier och
skogseffekter. Priserne hafva under de förflutna åren stigit betydligt, hvilket
ostridigt är gynsamt för landtmannen, blott han icke derigenom later förleda
sig, att vända sin omtanka från det egentliga jordbruket lill bränvinsfabrikationen
eller att alltför mycket anlita skogarne.
Lättade Kommunikationer befordra en lilligare rörelse, som åter framkallar
ökad produktion både af jordbruket och industrien. Något är i delta afseende
redan tillgjordt genom åtskilliga vägars förbättring, dertill bidrag af statsmedel
nådigst blifvit beviijade; men mycket återstår ännu. Folket är villigt, att
härtill bidraga, men förmår icke allt af egen kraft'och ytterligare understöd
för arbeten i samma riglning hafva således blifvit i underdånighet begärde.
Enahanda är förhållandet med större odlings- och vattenaltappningsarbeten.
Många nyodlingar hafva redan blifvit verkställde äfven å mark så stenig och
oländig, att man vid dess betraktande i ouppodladt skick skulle anse den icke
vara arbetet värd, samt att i andra provinser, der marken i allmänhet är
14
mera jemn och stenfri, ingen skulle på odlingen af sådan jord nedlägga arbete;
dock lönar det sig ganska väl, och odlaren erhåller i blifvande skördar full
ersättning för använd kostnad och möda. Emellertid finnes, på sätt här ofvan
i beskrifningen, angående länets allmänna beskaffenhet, blifvit uppgifvet,
högst betydliga ägovidder, bestående af madängar och kärrtrakter, lill flere
tusen tunnlands vidd, hvilkas uttorkande och odling vore synnerligen önskvärd
både för alt derigenom öppna nya näringsulvägar för den talrika befolkningen
inom provinsen och för att betrygga skördarne å den redan odlade jorden,
hvilken nu, genom inflytelsen från dessa vattensjuka trakter, är utsatt
för skada, dels af öfversvämning och dels af frost; men enär delägarne icke
förmå, att utan understöd af lån från statens sida verkställa de arbeten, som
i nämnde afseende erfordras, och några medel härtill för närvarande icke lära
vara anslagne, är föga utsigt för hand, att desamma skola företagas.
§ 4-
Hammarverk.
Den till denna berättelse hörande tabell visar, att länets sammanräknade
förmedlade hemmantal utgör 1,083; varande naturen af de särskilda hemmanen
och af ätskillige andre lägenheter likaledes i tabellen upptagen. Sjelfägande
jordbrukare utgöra ett antal af 5,968, arrendatorer och brukare af andras jord
468; äfven sedan sista Fem årsberättelsen afgafs, har hemmansklyfningen fortgått.
Hela antalet af utklufua hemmansdelar, under {■ mantal, utgör omkring
2,070, bland hvilka 1,040 äro mindre än mantal; dock bör härvid anmärkas,
att sådane mindre hemmansdelar ofta nos: äro förenade till sambruk
7 O
med annat större hemman och tillhör samma ägare. Den starkaste klyfningen
förekommer i allmänhet inom skogsbygderne och, isynnerhet på öarne samla
hemman vid kusten, hvilkas innehafvare idka fiske; och må såsom exempel i
sistnämnde afseenden anföras, att 1 mantal i Sanda, beläget på Sturkö, men
tillhörande Läsens socken, är deladt i 16 lotter, deribland de fjorton gå under
i mantal ända ned till TJs:del; att på Tjurkö, som tillhör Augerums soc
ken,
förekomma åbolotter om blott TJT mantal, då på fasta landet af samma
socken, oaktadt klyfningen äfven der är högst betydlig, minsta hemmandel,
som tillhör särskilt åbo, är -f'B mantal; alt Hasselö mantal i Förkärla socken
är fördelad i 107 delar, deribland 95 äro under TV mantal ända ned
till ^dels; äfven på fasta landet förekomma icke sällan dylika mindre åbolotter,
såsom 7vdel, 1pg:del och så vidare till och med T^:del. Att ingen åbo
15
kan vara besuten 5 så ringa hemmantal är uppenbart; men emellertid måste,
till följd, af hemmanens olika storlek o,eli godhet, mantalet i fråga om besutenhet
alltid blifva en osäker mätare: sålunda visar sig ock, att oaktadt socknarne
Sturkö med 68, Sillhöfda med 76 och Backaryd med 88 utklufna lotter
under ett J- mantal, i förhållande till hemmantalet företer den starkaste klyfningen,
hemmansinnehafvarne der i allmänhet dock berga sig bättre än de,
hvilka inom andra socknar bebo vida större hemmansdelar. Inom Sillhöfda
socken linnes 1 mantal Baggetånga med 1$ åboer samt en befolkning af 317
personer; och det oaktadt berga de sig i allmänhet väl.
Till posthemman äro anslagne 11 yj mantal och 6|J- mantal utgöra gästgifveri.
Skiftesverket har fortgått till allmän belåtenhet. Under näslförflutna fem
år hafva 52?V mantal undergått laga skifte, och sådant har blifvit hegardt,
men ännu ej lullbordadt å 57fj mantal; oberäknade hemmansklyfningar, som
blifvit verkställde å förut genom enskilte eller laga skifte utbrutne hemman,
så att numera knappt y af all jord inom länet, efter hemmantal räknadt, återstår,
hvarå skifte icke är ifrågasatt; och med undantag af några få större
byelag äro de fleste återstående hemmanen antingen enstaka gårdar, eller utgöra
de delar af någre inom länet befintlige större possessioner, bland hvilka
Johanneshus och Tromtö fideikommissegendom ensamt innefatta 5(J}| mantal.
Statsbidragen äro i tabellen lör landet beräknade till sammunlagdt 273,628
R:dr 23 sk. 1 rst. En icke obetydlig tillökning i vissa hemmansutskylder har
uppkommit, dels derigenom, att hemman, hvilka förut varit fria från rotering,
blifvit sådan ålagd och måste erlägga vacance-afgift med efterräkning från år
1835; dels ock dymedelst, att de så kallade öfverskottsräntorne från och med
år 1844- utgå med förvandling efter markegångspris. I Blekinge äro nämligen
jordeboks- och hemmantalsräntorne indelade till båtsmanshållet sålunda, alt
för vissa dalers ränta skall hållas en båtsman; och då ett hemman har större
ränta, än som motsvaras af dess rustning, skall öfverskottet deraf utgifvas och
tillfalla andra hemman, hvilkas räntor, efter fastställde grunder, icke motsvara
rustningskostnaden. Dessa öfverskoltsräntor erlades tillförene med blott 16 sk.
banko för hvarje räntedaler, men utgå nu med förvandling efter den i markegångstaxan
bestämda kostnaden för effektiv rustning.
Politie. Ordningens vidmakthållande besörjes å landet af tvänne Kronofogdar
med 9 länsmän, jemte kronofjerdingsmän och byordningsmän. Dessutom
finnas i länet två Landsfiskaler. I afseende på den verksamhet, som i
lika ändamål borde kunna påräknas af socknenämnder och tillsyningsmän, är
16
ännu mycket öfrigt att önska; ofta förspörjes klagan öfver brott emot person
och isynnerhet emot ägande rätt; men man besinnar icke, alt dessa lika otta
hafva sin orsak i omöjligheten för den en gång brottslige, att på ärligt sätt
förtjena sitt uppehälle, då den bättre lottade är obenägen, att härtill lemna
honom tillfälle, sorn orsaken till brottet är, att söka i den brottsliges egen förderf
vade natur och onda böjelser; och ett säkert bevis för sanningen häraf
finnes uti mängden af sådane, som dels, ehuru berättigade att frigifvas från
härvarande afdelning af kronoarbetskorpsen, dock frivilligt der qvarstanna, dels
ock anmäla sig, alt åter blifva derstädes anställde såsom frivillige, ja lill och
med anhålla, att blifva dömde till en sådan förlust af friheten. Vid de resor
jag gjort i länet, har jag ock iakttagit tillfället, att fästa folkets uppmärksamhet
på dessa förhållanden, äfvensom derpå, att det för den fåtaliga ordinarie
kronobetjeningen är omöjligt, att, som sig bör, upprätthålla ordningen, så vida
icke invånarne sjelfve dertill medverka; och i den mån öfvertygelsen härom
hinner vinna insteg, skola de institutioner, som i sådant ändamål tillkommit,
säkerligen till allmän nytta mera utvecklas och blifva verksamma.
Folkundervisningen är inom alla församlingar i länet, med undantag af
trenne, ordnad i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga stadga den 18
Juni 184-2 och bestrides af vederbörligen examinerade lärare dels i fasta och
dels i flyttbara skolor. De tre socknar, der sådant ännu icke skett, äro Listerby,
hvarest anledningen dertill är, att en till skolhus inköpt byggnad icke
fått tillträdas och hunnit iordningställas så tidigt, att skolan före den i allmänhet
bestämda tiden kunnat öppnas; samt Ramdala och Jemjö församlingar, der
klagan blifvit förd öfver de i detta afseende fattade beslut.
Fattigvården. Denna har inom alla församlingar blifvit organiserad, med
iakttagande af föreskrifterne i Kongl. Maj:ts nådiga Förordning den 25 Maj
1847; och särskilda bestämmelser äro enligt 2 § i samma författning uppgjorde
och af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande profvade för alla de fattigvårdssamhällen,
hvilka icke haft förut af Kongl. Maj:t fastställda reglementen. De
behöfvandes antal är emellertid stort, och exempel saknas icke eller, att personer
söka, att obehörigen åtkomma fattighjelp; bördorna af fattigvården äro
således ganska tunga; och fattigvårdssamhällen finnas, der kostnaderne härför
kunna beräknas lill 100 R:dr banko af hvarje helt mantal. Ju mera man
lärer sig, att rätt uppfatta föreskrifterne i den nya Fattigvårdsförordningen,
desto mera finnér man fördelarne deraf; man börjar ock allmänt inse, att, till
afhjelpande för framtiden af det onda, som för närvarande så mycket öfver
klagas,
17
klagas, eller lättjan och liderligheten hos mängden af den lösa befolkningen,
hvarigenom äter alstras brott och oordningar af alla slag, jemte nöd och uselhet,
enda och säkraste medlet är, att taga vård om de unga, så alt de i tid
erhålla undervisning, vänjas lill arbete och afhållas frän bettlande. Derföre
hafva ock så väl ståndspersoner som de mera upplysta bland allmogen ådagalagt
en berömvärd benägenhet, att, med kännbara uppoffringar, bidraga till
skole- och fatligväsendets ordnande, och på flere ställen bar man, såsom ett
tjenlig! medel, alt förmå barnen till begagnande af skolundervisningen, gjort
sådant lill vilkor för fattigunderstöds åtnjutande. Hvad man dock allmänt
anmärker, såsom en olägenhet af eller rättare brist uti föreskrifterne i berörde
Författning, är, alt en hemmansägare kan egenmäktigt och utan särskild påföljd
för sig, genom upplåtande af mindre jordstycken lill bostäder åt persosoner,
hvilka sedermera falla fattigvården till last, öka den gemensamma
tungan deraf. Det inträffar nämligen ofia, att hemmansägare, antingen sedan
de kommit på obestånd och för alt skaffa sig en tillgång lör ögonblicket, eller
ock eljest, af lättsinne eller med beräkning, afsöndra mindre jordstycken till
personer, hvilka der bosätta sig och ingå äktenskap. Då nu hemmanet försäljes
eller innehafvaren af lägenheten, sedan han vid tillträdet, lill afbetalning
å köpeskillingen, anväiult den lilla summa han förut ägt, icke kan betala hvad
som återstår, blir han med hustru och barn drifven från lägenheten och deras
försörjning faller då vanligen fattigvården lill last. Denna olägenhet har dock
funnits äfven före författningens utfärdande; men man försökte då, att genom
öfverenskommelse!' inom socknarne lägga band på det ifrågavarande missbruket;
sådant var då icke mera än nu lagligt, och blef utan verkan, då deröfver
klagades; men i annat fall verkade det visserligen något. Bland orsakerne
till den mängd fattiga, som finnas å landsbygden i Blekinge, må äfven räknas
den omständighet, alt provinsen håller icke mindre än 1,500 båtsmän.
Dessa äro vanligen gifta och hafva barn. Otn de äro arbetsamma och ordentliga,
berga de sig någorlunda bia, så länge de äro i tjenst; men när de afskedas
eller dö, komma deras hustrur och barn merändels i nöd och måste
anlita fattigvården.
Hälsovården å landet besörjes af två Provincialläkare med stationer i Carlskrona
och Sölvesborg. Den å förra stationen är derjemte anställd såsom läkare
vid Ronneby helsobrunn, hvilken brunnsinrättning under sednare åren
blifvit ansenligt utvidgad, så till omfång,' som till byggnader, deraf åtskilliga
nya blifvit uppförde.
Berättelse öfver Blekinge Län för åren 1843—1847. 3
18
Länets lasarett och kurhus har likaledes vunnit ytterligare utvidgning genom
inköp af en derintill belägen tomt med åbyggnad, så att utrymme nu finnes för
36 patienter å kurhuset och 24 å lasarettet. Antalet patienter har under de förflutna
fem åren i medeltal årligen utgjort 182 å den förra afdelningen och 43
å lasarettsafdelningen. Lasarettsfonden utgjorde viii 1847 årsslut 15,212 R:dr
3 sk. 4 rst. Kurhusafgifterne, som hittills utgått med 5 sk. banko af hvarje
person, hafva i medeltal kunnat en årlig tillgång af 4,791 R:dr 4 sk.; sedan
utgifterne för hurhuset först blifvit dermed bestridde, har öfverskotta användts
för lasarettet, och genom den derå uppkomna behållning har ofvanberörde
fond blifvit bildad. Då sistnämnde inrättnings bestånd nu på sådant sätt är
betryggad, har Direktionen funnit sig kunna medgifva socknarne, att för deras
fattige åtnjuta fri läkarevård derstädes, motsvarande ett kostnadsbelopp af omkring
1,000 R:dr banko årligen, dermed hvarje sockens andel i denna förmån
bestämmes efter dess deltagande i kurhusafgiflen.
Sockne-Apothek finnes blott ett, nämligen i Ronneby köping.
Examinerade Barnmorskor finnas i alla socknar inom Bräkne och Listers
härader; äfvensom uti Tvings, Nettraby, Hjortsberga, Edestad, Listerby, Förkärla
samt Ronneby socknar af Medelstads härad; hvaremot de öfrige socknarne
eller Fridlefstads och Backaryd i sistnämnde härad, samt alla socknar i Östra
härad, ännu äro i saknad deraf, oaktadt presterskapet flere gånger uppmanat
dem, att icke åsidosätta en fördel, hvars underlåtande ofta medfört de beklagligaste
följder genom misslyckade barnförlossningar.
Skjutsen vid de 16 gästgifvaregårdar, som finnas å landet, utgöres af gästgifvarne
och hufvudsakligast af reservlagen. Någon öfverenskommelse om skjutsens
bestridande på entreprenad har ännu icke kommit till stånd. Durchmarclier
inträffa ofta och äro ganska betungande; dock har betydlig lättnad
blifvit beredd derigenom, att transporter af manskap numera, så ofta ske kan,
verkställas sjöledes.
Socknemagasin finnes blott i floiry socken.
Jemte de i städerne Carlskrona, Carlshamn och Sölvesborg inrättade Sparbankar,
finnas äfven en sådan i Ronneby köping samt en i Jemshögs socken;
utgörande behållningen å insättningarite i den förra omkring 16,000 R:dr och
i Jemshög 14,000 R:dr.
Ett Brandstodsbolag till försäkring af fast och lös egendom å landet har
inom länet blifvit bildadt och reglementet för detsamma är af Kongl. Maj.t,
under den 17 April 1843, i nåder fastsläldt. Detta bolag, hvars verksamhet
kan anses hafva börjat den 1 April 1844, då teckningssumman utgjorde
I
19
7,812,830 R:dr riksgäldssedlar, har allt mer och iner vunnit förtroende. Tecknings-
och ansvarighetssumman utgör nu för fast egendom 5,038,350 R:dr samt
för lösören 4,997,280 eller tillhopa 10,035,630 R:dr riksgäldssedlar.
Inom Jemshögs socken finnes en särskild Brandstodsförening med ansvarighet.
lill belopp af 700,000 R:dr för fast och 1,200,000 R:dr för lösegendom.
Under sistlidet år har en afdelning af Smålands Privatbank blifvit förlagd
i Carlskrona, och, enligt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 2 November
1847, har länet vunnit delaktighet uti den Småländska Hypoteksföreningen.
§ 5.
Städer.
Länet äger tre städer, Carlskrona, Carlshamn och Sölvesborg, samt två
köpingar, Ronneby och Christianopel.
Carlskrona.
Såsom hufvudstalion för Flottan och ägande dertill den förträffligaste hamn,
kan denna ort räknas för en af de vigtigaste i riket. Dess folkmängd, som år
1827 utgjorde 10,636 och år 1842, det sista af de år, som förra Femårsbel
ältelsen omfattar, var 10,746, uppgår nu till ett antal af 11,104. Af dessa äro:
Skattskrifna. Ska It f ri a. Summa.
Mankön . . 2,014. 2,856. 4,870.
Qvinkön . . 3,938. 2,296. 6,234.
5,052. 5,152. 1 1,104,
Bland de skattfrie äro äfven räknade de af Flottans gemenskap, som njuta
befrielse från personella utskylder, oell utgöra ett antal af 1,029; bland öfrige
skattfrie finnas öfverå riga af mankön 138 och af qvinkön 555.
Med hänsigt till yrken äro invånarne sålunda fördelade:
Embets- och Tjenstemän, utom de vid Flottan anställde . 67.
Ståndspersoner och andre enskilde personer  270.
Borgare  277.
Fabriksmästare  5.
Handelsbetjening 68.
Fabriks- och Handtverksbetjening 149.
Diverse personer, som äro sina egna  570,
20
Af Arbetsklassen
Vid Flottan anställde:
Embets- och Tjenstemän  304.
Underbefäl 297.
Marinsoldater
800.
Matroser och Jungman  360.
Skeppsgossar .
.... 300.
Kronotimmerman
590.
Andra Varfsarbetere 90.
Näringar kunna icke anses hafva tilltagit, åtminstone synes någon tillväxt
uti idkarnes förmögenhet ej hafva inträffat. Handeln och Sjöfarten inskränker
sig hufvudsakligen lill omsorgen, att förse orien med dess förnödenheter. Antalet
af handlande, inräknadt de i Christianopels köping bosatte, är 85; men
få deribland äro skeppsredare; och för utskeppning finnas egentligen inga produkter
utom trävaror, som synnerligast uppköpas från de länet angränsande
skogstrakter i Småland; men exporten häraf är vida under den i Calmar och
Carlshamn. Staden äger för närvarande endast 4 briggar om 404-^ läster, 7
skonerter om 297T^V läster, 1 galeas om ddyy läster och 7 st. jakter örn
160tVu läster eller sammanlagdt 19 fartyg om 896T'b'a läster.
Enligt tullspecialerna utgjorde:
Utgående tull. Inkommande tull.
Är 1843 . . . 2,2 38 : 45. - 47,5 8 7 : 40. -
» 1844 . . . 1,264: 13. - 38,187: u. -
» 1845 . . . 1,022: 5. — 55,146: 40. —
» 1846 . . . ,1,611: 25. - 51,175: 40. -
» 1847 . . . 1,343: 29. — 37,610: 27. —
HandtverJcerierne. Flottans handtverkare och garnisonsmanskapet dela med
stadens borgare af handtverksklassen utvägarne till arbetsförtjenst. Ingen bland
härvarande handtverkare kan anses äga förmögenhet öfver medelmåttan, men
mångå ärg fattige och hafva svårt att berga sig. Deras förarbetning inskränker
sig också endast till stadens invånares behof och sällan afsättas deras tillverkningar
lill andra orter. Antalet af handtverkare och andra dermed jeinnförliga
näringsidkare är 192.
Några nya näringar hafva sedan förra Femårsberällelsen härstädes icke
uppkommit, och finnas i staden nu:
21
Fem Tobaksfabriken.
Två Apothek.
Ett Kopvaerdi-varf, hvarå nybyggnad och reparation af större och mindre
fartyg verkställas, hufvudsakligen för andra orter.
Två Boktryckerier och en Boklåda.
En Sparbank, hvars egen kapitalfond vid 1847 års slut utgjorde 6,029
R:dr 9 sk. 11 rst., då insältningssumman uppgick till 221,324 R:dr 24 sk.
Härförutan har under sistlidet år härstädes blifvit inrättadt ett afdelningskontor
af Smålands Privatbank.
Stadens Styrelse utgöres af 2 borgmästare, en för justitie- och en för
polilie-ärender, samt 4 rådmän, af hvilka den ene tillika är magistratssekreterare;
och biträdes rådstugurätten af en stadsnotarie och en notarie för de
ärenden, hvilka, sedan käinnersrälten, tillika med den särskilda kämnerspresestjensten,
enligt Kongl. Majrts nådiga beslut den 19 Juni 1845, blifvit indrågen
, äro från sistnämnde rätt lill rådstugurätten öfverflyttade. Politieborgmästaren
är ordförande i den år 1828 härstädes inrättade poliskammare och
har till bisittare 2 borgare, som turvis ombytas. Härförutan finnas en stadsbokhållare,
en stadskassör saint en stadsfiskal och 9 polisbeljenter.
I ecklesiastikt hänseende innefattar staden två församlingar, nämligen Ami
o
7 o
ralitets- och Stadsförsandingarne. Till den förra höra de som lyda under
Kongl. Maj:ts flotta, vare sig befäl, manskap eller civile tjenstemän, deras hustrur,
barn och husfolk samt eflerlefvande enkor och omyndige barn; varandes
derstädes anställde en pastor och tre kompastorer. Stadsförsamlingen åter utgör
ett territorialpastorat af lika område med staden, med två kyrkor under
en pastor med två adjunkter; och dit höra alla de bland stadens invånare,
som icke lyda under Amiralitetsförsamlingen, ehvar de äro boende.
Stadens Drätselverk förvaltas af én Drätselkommission, bestående af valde
ledamöter af så väl borgerskapet, som stadens Öfrige invånare, enligt af Kongl.
Maj:t den 20 November 1843 faststäldt reglemente. Till denna kommissions
åliggande hörer förvaltningen af stadens jord, utgörande 4T\ mantal med en
jordrymd af 1,062^ tunnland, deraf en del användes till bele för stadens
kreatur, och den öfriga är indelad i farmer, som blifvit utarrenderade emot
viss spannmålsränta och penningearrende per tunnland. Denna sednare jord
är synnerligen väl odlad. De kassor, som af drätselkommissionen förvaltas och
hvarifrån de mot hvarje titel svarande utgifter bestridas, äro:
l:o Tolayskassan. De hufvudsakliga inkomslerne äro tolagsmedlen samt tomtören,
jemte hamn- och bro-afgifter samt sakören; hvaremot derifrån bestricles
22
aflöning och extra utgifter för magistraten med flere. Vid 1846 års slut hade
denna kassa en behållning af 11,642 R:dr 27 sk. 1 rst. Under år 1847 hufva
inkomsterne utgjort 8,517 R:dr 15 sk. 5 rst. och ulgifterne 8,655 R:dr 19 sk.
2 rst., hvadan behållningen blifvit minskad med 138 R:dr 3 sk. 9 rst. eller
till 11,504 R:dr 23 sk. 4 rst., hvilket härrört deraf, att tolags-inkomsterne,
sorn vanligen uppgå till omkring 7000 R:dr, år 1847 endast utgjorde
5,558 R:dr.
2:o Mudderkassan, som vid 1846 års slut ägde en behållning af 3,149 R:dr
47 sk. 3 rst., och hvars inkomst för år 1847 utgjorde 578 Ralr 25 sk. 11 rst.,
med en utgift af 295 R:dr 26 sk. 8 rst., så att behållningen vid sistnämde
års slut uppgick till 3,432 R:dr 34 sk. 8 rst.
3:o Stenbrokassan, hvars inkomst, hufvudsakligen bestående i så kallade bromedel
eller afgift af trafikerande, för år 1847 ulgjort 2,434 R:dr 12 sk. 5
rst., hvarmed blifvit bestridda utgifter lill belopp af 232 R:dr 33 sk. 2 rst.,
så att, då härtill lägges kassans skuld vid 1846 års slut 730 R:dr 29 sk. 10
rst., dess behållning vid förstnämda års slut uppgick till 1,470 R:dr 45 sk. 5 rst.
4:o Egentliga Drätselkassan, hvilken innefattar skjutsinrättnings-, lyktländningsafgifts-,
brandvakts-, arrendejords-, väghållnings-, brandredskaps-, gatuhållnings-,
mulbetes-, Höglands parks-, aflönings-, fiskes-, fastighets- och dislilleringsrättighets-konto;
utvisande 1847 års räkenskaper ett inkomstbelopp
af 5,983 R:dr 39 sk. 8 rst. samt en utgift af 8,852 R:dr 18 sk. 9 rst. oell
således en brist af 2,868 R:dr 27 sk. 1 rst., som måst af andra medel fyllas;
och har denna kassa en skuld af 4,537 R:dr 13 sk. 4 rst.
Under Borgerskapets äldstes vård finnes en särskild kassa, nämligen Borgerskapets
enskilda, hvaruti ingå inkomsterna af borgares öreialsskalt, sorn år
1847 utgjorde 1,492 R:dr, arrende för det borgerskapet enskildt tillhöriga hemmanet
Hästö, 604 R:dr, jemte arrendet för några öar samt fisket dervid, så
alt hela inkomsten nämnde år utgjorde 2,235 R:dr; och bestridas med dessa
inkomster, jemte aflöningen för förvaltningen, hufvudsakligen bålsmans-vacanceafgift
för borgerskapet samt arfvode till stadens full magli l;c vid riksdagarne.
Den särskilda tabellen för städer na utvisar, att statsbidragen för Carlskrona
uppgå till sainmanlagdt 58,108 R:dr 4 sk. 11 rst. — Af de bidrag, som i
tabellen upptagas under rubrikerna klereciels underhåll ioel) diverse onera, utgå
för hus och tomter lill:
Brand vaktsiurättningen 1,360: 13. 0.
Brandredskaps underhåll  347: 4. —
Tomtören 1,372: 36. —
Gatulyktländning  968: 29. 9.
Wadstena^Krigsmanshusafgift  82: 42. 3.
Afgift till underhåll af stadens kyrkor  1,360: 13. o.
Af jördens afkastning eller afgäld utgår lill rådhus och publika
byggnaders underhåll  ^10: — —
samt för personer:
Kurhusmedel  646: 42. —
Spinnhusmedel  13: — —
Kontrollstämpelmedel  79: 25. io.
Riddarhusafgift  65: — —
Afgift till stadspastoratet  3,237: 36. ii.
D:o till Arniralitetskyrkan  180: 4. —
Öre talsa fgift
1,620: 8. —
Afgift lill handelskassan  2 2 8 : 24. —
D:o till handtverksföreningens kassa  80: 12. —
Extra folkskoleafgift  383: 30. —
Brand vaktsinrättningen 1,671: — —
För ungdomens undervisning finnas jemte en lägre lärdomsskola med en
apologistklass, i hvilken skola under sistlidet år 128 lärjungar begagnat undervisning
och högsta antalet samtidigt varit 110, samt vid Kongl. Maj:ts flotta
artilleri-, styrmans-, konstruktions-, skeppsgosse- och barnhus-skolorna, dels
en med fattigvårdsinrättningen förenad skola för omkring 105 barn af begge
könen, dels ock en under loppet af för lidet och innevarande år inom stadsförsamlingen
inrättad folkskola, der omkring 150 barn af båda könen undervisas,
de af qvinkönet jemväl uti hvarjehanda fruntimmersarbeten. Faltigvårdsinrättningens
skola är tillika så kallad söndagsskola, hvarest tillfälle är lemnädt
till undervisning för handtverkslärlingar och andra, under vissa timmar på
söndagseftermiddagar ne.
Å härvarande kopvaerdi-varf finnes ett särskilt skeppsbyggeri-institut,
som med statsmedel underhålles. Två lärare äro der stationerade, och elevernas
antal är för närvarande 12.
Sjukvården. För kronans manskap är flottans sjukhus. Staden aflönar
en särskild stadsläkare, men äger icke någon sjukhusinrättning. Styrelsen
för länets lasarett och kurhus har dock efter tillgång på utrymme, mot och
utan' betalning, intagit på lasarettsafdelningen sjuklingar, sorn anmälts.
24
Stadens Fattigvårds-inrättning, för hvilken reglemente är af Kongl. Maj:t
den 1 November 1837 i nåder fastsläldt, omfattar så väl stads- som Amiralitetsförsamlingen
och är en af de betydligare och kostsammare i riket. Stadens
invånares bidrag utgör omkring 7,830 R:dr och erhålles derutöfver af statsverket,
såsom ordinarie bidrag 3,000 R:dr, samt extra anslag, som för sistlidet år
utgjort 2,866 R:dr 32 sk. — På fattighuset försörjas lör närvarande 209 personer,
hvarjemte 321 personer, som bo i staden, åtnjuta understöd dels i kontant
och dels med mat; 47 barn och 18 äldre personer äro utackorderade.
Orsaken till clet betydliga antalet af fattige är förnämligast att söka deruti,
att stadens folkmängd till så stor del utgöres af kronans manskap, jemte
deras hustrur och barn; och hvad här ofvan är yttradt i afseende på de å
landet bosatte båtsmän, gäller än mera om de förra. Hela denna folkmassa
är af kronans gage endast iifnärd för dagen, och måste således, så snart samma
gage upphör, blifva verkliga fatiighjon, åtminstone i den mån egen arbetskraft
är otillräcklig lill förvärfvande af lifsbergning eller tillfälle lill dess användande
saknas. Enligt förut gällandé författningar ansågos äfven sådana bland
flottans värfvade manskap, som blott i och för ijenstgöringen vistats härstädes,
tillhöra detta samhälle såsom rätter försörjningsort, och följden deraf, helst då
den värfvade truppen fordom var än mera talrik, blef, alt härvarande fattigvård
öfver höfvan betungades. Genom sednast utfärdade nådiga författning,
O O O '
angående fattigvården, är åtminstone sistberörde obillighet undanröjd; och man
kan alltså hoppas alt, i mån som de förut varande fattighjonen afgå, antalet
deraf skall framdeles minskas.
Från tvänne särskilda donationsfonder, bestående af Lundeska och Danielssonska
kassorna, till belopp, den förra af 25,056 R:dr 19 sk. 8 rst. och
den sednare af 21,758 R:dr 22 sk. 5 rst., utgå understöd till behöfvande,
mest inom borgareklassen.
_ O
Utom en af de bär i staden boende handlande förut inrättad enke- och
pupillkassa, som för närvarande utgör 109,670 R:dr 21 sk. 5 rst.,, hafva stadens
handtverkare likaledes inrättat en dylik för deras enkor och barn, hvilken
kassa nu uppgår lill 11,644 R:dr 35 sk. 8 rst. Begge äro försedda med
af Kongl. Maj:t fastställda reglementen.
Endast fyra värdshusidkare eller så kallade marketentare, hvilka icke innehafva
burskap, äro för innevarande år antagne; men den vinst, utminuteringen
af starka drycker medför, förleder dock många aLt ololligen befatta
sig dermed. *
Sedligheten
25
Sedligheten framstår i allmänhet såsom god; och utom ett å en handlande
af judiska nationen föröfvadt mord samt ett blodskamsbrott, hafva några svårare
brott icke förekommit.
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 29 September 1846 och den 30
Mars 1847, skall ett nytt länsfängele med celler här uppföras. Arbetet härvid
har lemnat tillfälle till sysselsättning och förtjenst för många, som eljest icke
kunnat påräkna det hos enskilde. ,
Stadsskjutsen, som förut varit utarrenderad, bestrides sedan den 1 Juni
1837 genom stadens Drätselkommissions försorg; och är en särskild lokal dertill
inköpt.
Carlshamn.
Denna stad, belägen vid utloppet af Mie-ån, har god och rymlig hamn.
Folkmängden har under de sistförflutna fem åren stigit från 4,473 till 4,707,
af hvilka äro:
Skattskrifna. Skattfria. Summa.
Mankön . . 1,107. 879. 1,986.
Qvinkön . . 1,562. 1,159. 2,721.
2,669. 2,038. 4,707.
Handeln och Sjöfarten äro här lifligare än i Carlskrona, och antalet af
handlande är 42. Staden äger 21 större och mindre fartyg om tillhopa 1,119
läster. Den hufvudsakliga exporten består fortfarande af trävaror, hvilka under
loppet af några år med fördel kunnat i Franska hamnar afsättas, förnämligast
plankor, hvaraf orten lemnar ett företrädesvis begärligt slag. Fraktfarten
har äfven varit vinstgifvande, dertill den under dessa år inträffade starka
spannmålstransport mycket bidragit. Utsigterna i detta hänseende äro dock
nu betydligt försämrade, och mycken farhåga yttras, att så väl denna gren af
handeln, som exporten på Frankrike, skall lida, till följd af det företräde,
som blifvit inrymdt åt Ryska och Finska fartyg, hvilka, genom en nyligen
emellan Ryssland och Frankrike afslutad traktat, blifvit befriade från den aryga
tonnage-afgiften i Franska hamnar af 8 francs per läst, utgörande för en vanlig
på Medelhafvet seglande brigg 400 å 500 R:dr banko.
Sedan år 1846 arbetas i Carlshamn på en kostbar hamnbyggnad, dertill
medel i första rummet funnits uti mudderkassans under flera års tid samlade
behållning, hvilken nyssnämnda år utgjorde omkring 20,000 R:dr, och ett lika
Berättelse öfver Blekinge Län för åren 1843—18il. 4
26
belopp liar af Rikets Ständer vid 1844—1845 årens riksdag för detta ändamål
blifvit beviljadt såsom lån med successiv afbetalning från 1851 års början.
Arbetet anses redan vara till £ framskridet, ehuru, enligt afslutade kontraktet,
det först 1856 bör vara fullbordadt.
Tullintraderna hafva utgjort:
IIandt verk er ier na utmärka icke någon förkofran; det är sällsynt, att en
handtverksidkare kan, såsom sådan, bereda sig välstånd. Flertalet har knapp
bergning och många befinna sig i fattigdom. Farhåga yttras, att den sistnämnde
kathegorien skall komma att ökas genom intrång af dem, hvilka redan
sökt eller ytterligare komma att söka rättighet till sjelfförsörjning. Denna
fruktan synés dock grunda sig mera på en förmodan, än på någon slags visshet,
enär så kort tid förflutit sedan tillämpningen af stadgandena i detta
afseende vidtog, att något säkert omdöme häröfver ännu icke är möjligt. —
Antalet af handtverkare och dermed jemnförlige näringsidkare är 122.
Bland fabriker, handtverkerier och andra näringar af större omfång märkas:
Ett Skeppsvarf med 40 ständiga arbetare, hvilkas antal vid särskilda tillfällen
blifvit ökadt med 20 extra arbetare. Utom större och mindre reparationer,
hafva under de sista fem åren blifvit nybyggda sex fartyg om tillhopa 300
svåra läster, hvilka äro försållda till särskilda personer för 45,000 R:dr banko.
En Segelduks- och Iiuldansfabrik, tillhörig ett bolag al 100 lotter. Under
sistlidet år har derstädes med 12 väfstolar och 21 personer, deraf 14 mantalsskrifne,
tillverkats 7,857 alnar finare och gröfre buldan, samt 2,308 alnar
dubbel tältduk, till ett värde af 5,830 R:dr banko. Under vintertiden erhålla
från denna fabrik ett betydligt antal af stadens fattiga qvinnor spinningsarbete.
Tre Färgerier, hvarest med 16 arbetare, af hvilka 14 äro mantalsskrifne,
under sistlidet år garn och tyger blifvit färgade för 12,149 R:dr banko. Kemiska
blekningsanstalter äro med tvänne af dessa färgerier förenade.
En Kortjabrik, hvars tillverkning under sista året af 55 gross spelkort
uppgifves vara värd 2,750 R:dr. — Vid denna fabrik sysselsättas 12 personer,
deraf 5 äro mantalsskrifne.
År 1843
» 1844
» 1845
» 1846
» 1847
För inkommande
varor.
58,663: 40.
62,297: 4i.
72,553: 45.
69,537: 8.
62,074: 36.
För utskeppade
varor.
3,652: 32.
2,923: 32.
2,681: 4i.
2,729: 30.
2,273: 9.
27
Fem Snus- och Tobaks fabriker med fern mantalsskrifne arbetare oell en tillverkning
af 15,949 R:dr.
Ett Bomullsspinneri, anlagdt vid Strömma och tillhörigt ett bolag af 20
lotter. Under sistlidet år blefvo derstädes med 274 arbetare, hvaribland 123
skattskrifne, på 32 spinnstolar tillverkade 729,330 U. bomullsgarn, till ett
värde af 391,518 R:dr banko.
Stadens Styrelse utgöres af en borgmästare och 3 rådmän med en magistratssekreterare.
En af rådmännen är ordförande i kämnersrätten och biträdes
af en notarie. Härförutan finnes en stadsfiskal och nödig polisbetjening.
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 28 sistlidne. November, kommer kämnersrätten
med detta årets utgång att upphöra.
1 ecklesiastikt hänseende utgör staden gemensamt med den derintill liggande
Asarums socken ett pastorat.
Stadens jord består dels af de donerade hemmanen Bodekelle och Bodestorp,
hvarå stallen är anlagd, och dels af inköpta hemmanen Munkahus
Hunnemara ii, Vestra Tubbaryd Östra Tubbaryd 1, och Strömma |:dels
mantal. Med undantag af Strömma, som till magistratens disposition för
förbättring af dess löneförmåner är upplåtet och hvarest ofvanomförmälda
spinneri blifvit anlagdt, äro inägorna till de öfriga hemmanen, utarrenderade
till enskilde personer, hvilka begagna dem till produktion af hvarjehanda sädesslag
och potatis, på sätt tabellen utvisar. Utmarken användes till bete för
stadens kreatur mot viss årlig afgift.
Stadens inkomster förvaltas af en Drätselkommission, enligt af Kongl. Maj:t
den 13 Mars 1845 faststäldt reglemente, och var förhållandet med de under
denna kommission stående kassor för sistlidet år följande: a) Magistratens löningskassa,
hvars inkomster, bestående af ordinarie och inqvarteringstoiag 3,348
R:dr 24 sk. 11 rst. — upplupne räntor 2,461 R:dr 31 sk. 10 rst. — vågpenningar
1,305 R:dr 5 sk. 8 rst. samt mätarepenningar, tomtöremedel och arrende
af torgvågen 423 R:dr 8 sk. 10 rst. eller tillhopa 7,538 R:dr 23 sk. 3 rst.,
och hvarmed bestrides aflöning till magistraten, extra löner och arfvoden, reparation
af allmänna byggnader, kajer och allmänna platser m. m., har haft
ett öfverskott af 434 R:dr 18 sk. 3 rst., som ingått till allmänna kassan,
b) Borgerskapets enskilda kassa, till hvilken ingå arrende-afgifterna för stadens
jord, jemte mulbetespenningar och hyror, tillhopa 5,259 R:dr 36 sk. 9 rst.,
har, efter bestridda utgifter för båtsmans-vakans-afgift, båtsmans-aflöning, skjutshållning,
vägunderhåll och skatter samt riksdagsmannaarfvode m. m., haft en
behållning af 1,722 R:dr 20 sk., som likaledes ingått till allmänna kassan.
28
c) Sistnämnda eller så kallade allmänna kassans inkomster hafva, jemte omförmälda
tillskott frän de 2:ne öfriga kassorna, hufvudsakligast bestått i kroghållningsafgifter
och uttaxerade stadsskatter, samt uppgått till 5,894 R:dr 46 sk.
5 rst. Utgifterna åter hafva varit för kyrkans och brandkassans behof, till
fångvården samt diverse aflöningar med 4,151 R:dr 41 sk. 2 rst., så att en
behållning uppkommit af 1,743 R:dr 5 sk. 3 rst.
Särskildt har staden i hamn- och muddermedel haft en inkomst af 5,461
R:dr 2 sk., som är anslagen till hamnbyggnaden och hamnens framtida underhåll.
Statsbidragen för Carlshamn uppgå, enligt tabellen, till 25,986 R:dr 25
sk. 8 rst.
För Barnundervisningen finnas:
l:o En lärdomsskola med en rektor och två kolleger, hvilka aflönas af staden;
och hafva lärjungarnes antal förlidet år utgjort 60.
2:o En vexelundervisningsskola, hvarest under samma år 104 gossar inhemtat
de första grunderna i kristendomskunskap, räkning och skrifning.
3:o En folkskola, som först under innevarande år blifvit öppnad.
4:0 En flickskola, bekostad och ställd under tillsyn af några bland stadens
husmödrar, der omkring 40 fattiga flickor sistlidet år njutit undervisning.
5:o En navigationsskola, med årligt statsanslag af 700 R:dr banko, från hvilken
skola sistlidet år utexaminerades 28 ynglingar, deribland 17 godkändes
såsom styrmän i andra klassen, 6 såsom sjökaptener i andra och 5 såsom sådane
i första klassen.
Sjukvården besörjes af 2:ne stadsläkare; och finnes en särskild sjukhusinrättning
med utrymme för 6 högst 10 personer, vid hvilken i medeltal årligen
20 personer blifvit vårdade.
Staden äger för öfrigt en Helsobrunn, ett Apothek samt en Sparbank, hvilken
vid nästlidet års utgång ägde en egen fond af 7,292 R:dr samt insatte kapitaler
till belopp af 109,647 R:dr 17 sk.
Stadens fattigvård är i hög grad betungande. Under åren 1843 till och
med 1846, då nöden till en stor del afbjelptes genom utdelande af gåfvor i
husen, uppgingo utgifterna i medeltal till 5,276 R:dr årligen. Från vårtiden
sistlidet år har tiggeriet varit alldeles afskaffadt; men för åstadkommande
häraf erfordrades, utom särskildt efter subskription sammanskjutna 2,886 R:dr
16 sk., en omkostnadssumma af 6,374 R:dr, som föranledde uttaxering af
116} procent, i förhållande till allmänna bevillningen efter andra artikeln.
Sedligheten är god.
29
Stadsskjutsens utgörande är, genom innevarande år afslutadt kontrakt, upplåtet
på entreprenad.
Sölvesborg.
Folkmängden, som år 1842 utgjorde 1,317 personer, har under sistförflutna
5 år endast ökats med 26 personer, eller till 1,343, af hvilka äro:
Skattskrifna. Skattfria. Summa.
Mankön ... 360. 415. 775.
Qvinkön . . 258. 310. 568.
618! 725! 1,343.
Stadens läge vid en sjövik, som lemnar god hamn för 10 å 11 löts djupgående
fartyg och på ett afstånd af blott i mil från Skånska gränsen, erbjuder
ett fördelaktigt tillfälle till handel med landtmannaprodukter från den omgifvande
sädesrika orten, hufvudsakligen bränvin. De handlande äro tjugu och
staden äger 9 stycken större och mindre fartyg, hvilka sysselsättas, dels med
transport af bränvin till orter inom riket och dels med frakter på utländska
orter. Fråga om stapelstads rätt för Sölvesborg är vid nästförflutne riksdag
väckt och af Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning hemställd.
Handtverkerierna hafva under sednare åren icke undergått någon anmärk
O
O
ningsvärd förändring. — Antalet af handtverkare och idkare af dermed jemnförliga
yrken är 74.
Till stadens hufvudsakligare näringsulvägar bör äfven räknas jordbruket,
emedan den äger 3i mantal donerad jord, deraf omkring 400 tunnland äro
inägor, som, med undantag af löningsjorden till stadens borgmästare och
kyrkoherde, tillhopa något öfver 30 tunnland, samt stadens enskilda odelade
jord 20 tunnland, besittas af tomtägare inom staden; men utmarken öfver 700
tunnland gagnas gemensamt till mulbete för stadsboernes kreatur och är till
större delen bevuxen med bokskog, som, vid årligen anställda utsyningar, tillskyndar
stadskassan en inkomst af omkring 1,000 R:dr; och kan vid inträffande
ollonskofvel påräknas minst en dylik summa i ollongäld. — Sådan skog har
blifvit återplanterad på en rymd af öfver 350 tunnland.
Stadens styrelse består af en borgmästare och två rådmän, hvilka sednare
årligen utväljas bland stadens borgerskap; hvarjemte finnes en stadsfiskal med
nödig polisbetjening.
Staden med kringliggande byar, Sölve, Sölvesborgs slott, Inde, Sissebäck
och Waljö, utgöra ett pastorat.
30
Stadens inkomster utgöras hufvudsakligen af den ofvannämnda, som hemtas
från afkastningen af bokskogen, och resten erhålles dels från handel och
sjöfart med omkring 400 R:dr och genom stadsskatter, som stadens invånare
erlägga i mån af bevillningen efter 2 artikeln.
Statsbidragen uppgå, enligt tabellen, till 7,754 R:dr 18 sk.
Barnundervisningen bestrides i ett staden tillhörigt skolhus uti en så kallad
lägre apologistskola med en rektor och en kollega; och för de mindre
barnen meddelas, uti särskild staden tillhörig lokal, undervisning efter Lanca
stermethod
af särskild antagen lärare.
Sjukvården besörjes af en i staden stationerad provincialläkare, en stadsläkare
och en fältskär; och finnes här jemväl ett privilegieradt apothek samt
ett större badhus.
Fattigförsörjningen handhafves af en dertill vald direktion, som, i enlighet
med ett af Kongl. Maj:t år 1822 faststäldt reglemente, besörjer omkring 27
stycken fattiges vård och underhåll i en dertill uppförd byggnad.
En i staden år 1838 grundlagd sparbank hade vid 1847 års slut en grundfond
af 1,695 R:dr 22 sk. och insättarnes fordran utgjorde 73,257 R:dr.
Under Carlskrona stad lyda 2:ne köpingar Ronneby i Medelstads och Christianopel
i Östra härad.
Ronneby, med 1700 invånare, deribland 16 handlande och 43 handtverkare,
drifver en icke obetydlig handel med skogsprodukter. Köpingen äger 1
skonert, 2 galeaser samt 3 slupar och jakter om tillhopa 144Tjhr läster.
Derigenom att köpingen ligger mer än \ mil från den hafsvik, hvari Rottneån
utfaller, uppkomma flera obeqvämligheter för sjöfarten, till hvilkas afhjelpande
man dock nu är sysselsatt med upptagande af grund i ån och segelledens
upprensande.
Den genom köpingen löpande å formerar der ett betydligt vattenfall, hvarvid
flere qvarnar, stampar och ett pappersbruk äro anlagde; äfvensom en kopparhammare
med valsverk är under anläggning af samma personer, hvilka här
redan hafva verkstad, der 30 arbetare sysselsättas med åtskilliga slags tillverkningar
i koppar, malm och jern.
Köpingen lyder i judicielt afseende under Medelstads häradsrätt och utgör
ett pastorat med socknen af samma namn, hvars kyrka finnes i köpingen.
Handlandé och handtverkare derstädes äro borgare i Carlskrona och sortera i
sådant afseende under Carlskrona magistrat.
Ekonomi och politi handhafvas afen särskild köpingsnämnd, enligt af
Kongl. Maj:t den 6 September 1847 faststäldt reglemente. Till nämndens
31
biträde finnes en polisuppsyningsman anställd. Särskildt postkontor är i Ronneby
inrättadt.
Den jord, som fordom varit donerad till Ronneby såsom siad, äges ännu
lill en del af köpingens invånare, men till det öfriga af andra personer och
är delad i smärre skiften utan gräns för klyfningen.
För köpingen är särskild läkare antagen, äfvensom der finnes ett pri v i -  legieradt apothek.
Köpingens fattigvård är afskiljd från socknens, och utgifterna dertill äro
ganska betungande, enär icke mindre än 124 fattige måste förses med understöd.
Christianopels köping är af ringa betydenhet. Der finnas blott 2 handlande
samt några handverkare. Carlskrona landskontor och kansli den 30
December 1848.
A R V i D F A X E.
C. G. Fehrman. R. Trägårdh.
\
TABELL för Landet
anta
Krono-Fisken ....
Dito Qvarnar . . .
Frälse-Säterier . . .
Säteri-Rusthåll . . .
Insockne Frälse-Hemman
Utsockne Dito
Frälse-Skatte-Hemman.
Krono-Hemman . . .
Krono-Rusthåll . . .
Krono-Skatte-Hemman
Krono-Skatte-Rusthåll .
Militie boställen . . .
Civila boställen . . .
Ecklesiastika boställen.
Lotshemman, Skatte .
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar med flere lägenheter utan
som ej under något hemmans ränta äro inbegripne, Skatte
Dito Krono t
Dito obebygde
Oskattlagdo, bebygde dito, deraf Båtsmanstorp 1,467 st. . . .
Bebygde Lägenheter, afsöndrade från hemman på viss tid eller lifstid
Skattlagda Fisken och Fiske-lägenheter af serskilda slag, som e
något hemmans ränta äro inbegripna, Skatte
Dito Krono
Tull-mjölqvarnar med 167 par Stena
Tull-sågqvarnar, grofbladige . .
Husbehofs-mjölqvarnar utan ränta
Husbehofs-sågqvarnar
Stampar . . .
Kopparhammare .
Ämneshammare .
Pappersbruk . .
Tegelbruk . . .
Oljeslagerier . .
Garfverier . . ,
Breselieqvarnar .
Bryggerier . .
Färgerier . .
Bomullsspinnerier
Diverse personer, som ej höra till viss näring
unde
Summa
Hemmantal.
G
O:
3
St.
15*
3*
8
721
16*
Vs
15»
906^§
1,083
o
O?
*-*
3
St.
15*
3|
80JI
16*
19*
JSff
906ffij
H '
zz o>:
'-l c/Q
su: o
s* a.
'g S
•i -
a>
Utsäde af
st.
1,091*
1
15
16
37
268
2,922
2,885
96i
120
66
49
10
6
2
1
6
5
2
21
2
3
T:r.
12i
3
4
55
20
1
16
12
772
2
54
17
6,548
T:r.
88
20
70
558
180
10
157
107
10,026
34
52
150
10
13
10
229
1,493
920
T:r.
47
30
70
530
125
9
150
120
7,387
31
44
114
12
13
18
142
1,423
T:r.
38
15
15
240
80
6
61
69
3,493
12
20
62
7
13,2071 10,265
6
57
356
T:r.
22
4
25
103
20
1
18
20
1,302
24
15
364
5
24
Ttr.
14
3
10
59
30
1
14
17
1,160
24
14
184
1
12
T:r.
335
66
140
1,600
480
30
4444
410
27,482
130
200
323
44
754
24
1,518
4,454
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
a
4,5451 1,598 | 1,356
T:r.
93
18
24
365
160
8
126
88
4,544
16
42
116
37,756
5,600
T:r.
522
100
420
3,095
1,080
60
928
600
53,704
192
364
824
60
' 94
60
1,076
7,272
T:r.
240
120
280
2,963
750
54
892
620
40,465
180
288
660
72
65
T:r.
182
90
60
1,107
400
30
301
369
16,814
62
138
312
35
40
108 30
7101 280
6,615 1,800
T:r.
102
24
100
43 U
100
5
90
110
5,892
12
116
1934
30
120
T:r.
63
18
60
311
150
5
70
90
5,168
12
73
91
5
70,4511 55,0821 22,0501 7,326
60
6,176
T:r.
2,605
660
1,260
12,190
3,360
210
3,132
3,320
204,244
940
1,590
2,344
308
529
108
50,880
32,032
Underhållna Kreatur.
279,772
St.
28
30
56
228
64
5
63
86
4,328
14
28
40
6
G
a
oq
o*
o
CP
gr
37
440
5,459
St.
90
30
30
294
96
8
94
119
5,950
20
38
78
10
18
8
118
762
St.
158
75
120
886
240
18
262
284
15,190
46
76
204
28
30
10
680
3,130
20
St.
98
45
90
516
190
10
124
156
8,538
32
51
72
20
G
03
<
3’
20
216
975
7,7631 21,4571 11,153
St.
762
60
150
890
200
15
188
260
17,060
80
90
134
40
40
30
1,050
5,720
St.
106
90
150
936
180
12
162
340
11,553
50
96
126
25
Uppskattadt
Värde.
Bevil
M
St.
20
715
3,270
120
17
301
14
34
R:dr.
10,000
16,000
80,100
31,375
71,200
492,375
149,350
9,175
161,275
129,900
7,627,825
26,800
43,875
123,600
7,825
18,600
30,000
68,725
838.225
1,200
31,500
186.225
30,000
R:dr.
s.
3
6
33
18
37
—
78
—
430
24
62
24
4
18
110
24
108
12
5,921
24
13
—
32
36
79
12
6
30
26,769| 17,9511 366
5,200
1
28,000
14
500
—
45,500
18
12,000
6
1,100
—
110,800
25
10,000
—
6,250
2
6,500
4
250,000
30
321
10,663,000
11
40
342
1,040
62
13
8,8541241 —
Carlskrona Lands-Kontor den 30 December 1848.
1 n f t åt FAXE.
C. G. Fehrman.
lierättelse öfver Blekinge Län för 1843—1847.
1 II O lil
Blekinge
L ä n.
■Si
ning efter 1841 och 1845 års Förordningar.
ä n d i
ä n t o r.
Klereci-Statens underhåll.
o O
&B.
R:dr,
R:dr
R:dr.
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
116 32
R:dr.
116
32
27
34
200
3,093
32
12
104
540
142
1,077
121
337
649
383
2,654
485
25
18
24
24
168
32
39
222 32
209
872
1.507
1,054
9,312
2,136
142
5,122
2.508
220,459
359
796
4,818
164
26
26
110
102
1,596
328
22
490
50
163
1,147
301
77
214
1,154
196
135
1,132
259
171
1,458
338
251
28
918
174
426 36
810
338
265
48
32
615
170
32
400
150
623
130
32
14
16
17
32
14
22
16
32
16
344
318
15,953
253
456
16,874
75
42
708
883
38,750
302
152
9,854
32
26
258
184
,174
24
144
103
5,500
704
439
23,529
2,208
419
277
14,578
34
529
*344
19,508
205
231
11,430
252
190
13,661
170
143
8,925
16
346
277
15,303
24
17
24
24
16
16
36
16
29
30
89,352
968
3,962
23
16
24
16
32
16
199
641
274
728
24
42
36
124
182
30 36
84 36
47
32
32
116
242
32
33
36
3,122
218
3,340
16
163
16
160
32
30
17
43
24
16
32
39
44
18
16
40
135
16
52
100
137
478
2,771
350
322
267
2,250
8,347
10
12
49
32
32
28
137
136
1,731
55
23
29
36
44
57
10
29| 10
30
> 560
1,479
594
1,487
687
2,179
40
122 16
575 —
839
2,913
42
296
1,100
26
159
32
32
2 32
342 26
2,872| 12
686 36
10
26 io
2,001 16
511 24
204
151
24 32
253
199
16
554
147
616
160
1,928
10
10
32
32
500
12
10
24
12
24
25
115
125
32
143
12
12
12
16
198 40
51 18
12
24
271
296
36
12
12
32
415
32
44
74
566
1,563
46
24
24
30
50 24
123 6
659 —
4,126 32
273,628)24)
24
32
32
596
1,884
16
37
590
44
287
49
336
12
813
47
355
1,215 24
100
25,093
19,689
33,644j 2 6110
11,614J44-J 51 9,889120j 1J 1,928| loj 10) 9,I08| 12
32,6321291 4| 3,007
32
93,438
11 24,534
1,437] 321 — | 5,898
31,869
,716
32
32
,381
20,333
✓
'
-
I
. • - . . .
/
j ii .
■ •
• *
■■■ 1;
.
■
| ■ Itjl.i Hillin iljjji.lMj.
m
'
'
V—, ... ,
1,«■>
0
.
t
*•
V
TABELL för Städerne inom Blekinge Län.
Carlskrona Stad.
Hus och Tomter . .
Jord
Tobaks-Fabriker . .
Koff. Skepps Warf .
Väderqvarnar . . .
Diverse personer ej hörande till viss näring
Sterbhus, Gåfvor och Testamenten . . . .
Summa
Carlshamns Stad.
Hus och Tomter
Jord ....
Färgerier . .
Garfverier . .
Kort-Fabriker .
Nål-Fabriker .
Repslagerier
Segelduks-Fabriker
Skepps-Varf
Tobaks-Fabriker
Ur-Fabriker
Diverse personer ej
hörande till viss näring
Summa
Sölfvltsborgs Stad.
Hus och Tomter ..........
Jord
Väderqvarnar
Diverse personer ej hörande till viss näring
Summa
lius, Tomter, Verk oell In-  rättningar.
Jord.
Utsäde af
Medelafkastning, sedan ut-  sädet är afdraget
Underhållna
Kreatur.
Uppskattadt värde.
ET
O
Äng.
Skog och Betesmark.
Summa Tunnland.
Hemmantal.
Hvete.
s
CJQ
Korn.
K
05
2»
Blandsäd.
Ärter.
Potates.
1
Hvete.
5d
OSO
CJQ
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Arter.
Potates.
a
Os;
05
p
O
X
05
Kor.
Ungboskap.
Svin.
5
Getter.
Hus
och
Tomter.
Jord.
Bruk, ma-  nufakturer,
qvarnar och
Fabriker.
Summa.
B e v
i 1
1
Efter
Irsta Art.
Efter Andra
Jord, Hus,
Tomter,
Yerk och
Inrättningar.
af Embets-  och Tjcnste-  mäns Löner.
Borgerlig
näring.
Trland
T:Iand
T:land
1,419
__
1,384,385
20
_
1,384,385
20
.
2,768
37
—
—
70
125
8673
1,062J
A 5.
2
26
20
14
2
145
14
132
112
72
12
996
70
16
124
—
12
16
—
29,000
—
—
—
—
29,000
—
—
—
—
—
58
—
—
—
—
—
—
5
—
—_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
64
32
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—
—;—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
5,270
40
—
5,270
40
—
10
26
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
986
12
—
—
5,801
27
6
4,467
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
70
125
8671
1,0621
4 5
2
26
20
14
—
2
145
14
132
112
72
—
12
996
70
16
124
—
12
16
—
1,384,385
20
__
29,000
—
—
5,270
40
—
1,418,656
12
—
986
12
—
2,926
47
—
5,801
27
6
4,467
12
—
538
664,160
664,160
1,328
15
4
93
14
387
494
5
4
42
31
8
1
3
57
32
294
155
32
5
24
513
43
8
260
—
—
—
—
—
—
26,875
—
—
—
—
26,875
—
—
—
—
—
53
36
—
—
—
■
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
77
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•
3
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
1
—
—
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
T—
■
—
—
7
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
50
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
81
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
D
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
458
42
—
—
—
444
9
3
2,751
15
1
93
14
387
494
5
4
42
31
8
1
3
0
57
32
294
155
32
5
24
513
43
8
260
—
—
—
—
664,160
—
—
26,875
—
—
—
—
691,035
—
458
42
1,634
3
4
444
9
3
2,751
15
1
151
219,459
219,459
438
44
8
_
250
150
700
1,100
3
85
50
25
2
250
30
595
300
150
—
20
2,500
64
20
316
20
—
—
—
—
74,943
—
—
—
—
74,943
—
—
—
149
42
8
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
700
—
—
700
—
—
1
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
136
40
—
—
—
58
—
—
642
io
—
— 1
250
150
700
1,100
3i|
3
85
50
25
—
2
250
30
595
300
150
-
20
2,500
64
20
316
20
-
-
-
219,459
-1-
74,943
-
-
700
—
—
295,102
-1-
136
30
-
590
10
4
58
—
—
642
10
—
8
s
is i ti
a
n t n
Artikeln.
Efter
33 och 36 §§.
15
155
170
Personer
ej hörande
till viss näring.
668
668 24
1,126
— I 1,126
129
129
44
Bränvins
brännings
Afgift.
211
355
566
297 34
44 — 297 34
256
256
Summa.
Ständiga Räntor.
Boskapsoch
Åkerskatt.
2,768
269
64
25
10
12,293
155
15,587
1,328
53
77
3
12
5
7
12
50
81
5,079
6,713
438
44
149
42
1
19
1,223
20
1,8301301 41
Mantals
penningar.
Salpeter
Afgift.
1,552 24
1,552 24
691
691
193 36
193 36
Tionde och
Räntor af
Verk och
Inrättningar.
Summa.
1,552
1,552
691
691
193
193
24
36
Arrende
medel.
4,291
4,291 32
Kostnad för
Rotering.
Kostnad för
Stadens Styrelse.
1,067
1,067
711
711
128
128
9,565
9,505
4,225
4,225
862
287
sj 1,150
Ivlereciets underhåll.
Pastorers.
s 1,000
5 8 1,000
1,000
1,000
637
312
1,250 -
Kommini
strars.
400
Kyrkobe
tjenings.
Summa.
606
400
606
189
410
600
666
666
12
12
2,006 32
2,000 32
189
2,076
2,266
949
312
— 1,262
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
Väghållning.
7,831
7,831
1,549
32
58
16
89
40
3
24
14
—
5
40
8
8
14
—
58
16
94
24
5
40
5,377
24
7,279
787
262
176
1,226
2,650
2,650
773
773
150
50
200
1,153
1,153
238
Diverse oncra
etc.
5,493
710
6,199
12,402
1,000
2,088
238 to 8 3,088
200
200
850
130
600
1,5801 —! -
Summa
Stats-Bidrag
8,261
37
10,141
46
64
3 2
25
—
10
26
39,448
9
155
46
58,108
4,067
38
1,834
21
166
40
6
24
26
—
10
40
15
8
26
—
108
16
175
24
10
40
19,538
14
25,986
4,238
1,321
1
2.193
7,754
18 —
Carlskrona Lands-Kontor den 30 December 1848.
ARVID VÅKE.
C. G. Fehrman.
Berättelse öfver Blekinge Län för åren 1843—1847.
KONGL. MAJsTS BEFALLNINGSHAFVANDE»
uti
Jönköping© £ ö n
till
KOtYGI. HAJ::T
i underdånighet afg i fn e
FEMÅR S-BERÄTTELSE
för åren 1843, 1844, 1845, 184G och 1847.
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet, i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Jönköpings län för åren 1843, 1844, 1845,
1846 och 1847.
§ i
liiinets
allmänna beskaffenhet.
Ilvad angar länets allmänna beskaffenhet förbigår jag beskrifningen om de yttre
gränserne, bergsträckningar, sjöar, strömmar, rådande jordart på olika trakter
m. m. hvarom någon ny upplysning icke är att tillägga till föregående femårsberättelser,
och begifver mig till de vidtagne anstalterne till förbättring af landets
naturliga beskaffenhet, genom sjösänkningar o. s. v. hvarutinnan den sista femårsperioden
företer en så storartad verksamhet, att ingen föregående lärer kunna framvisa
något jemförligt. Redan i sista femårsberättelsen antydde jag, att uppmärksamheten
var starkt riktad åt denna angelägenhet både å länsstyrelsens och enskilde
associationers sida, men tillika eri farhåga att den större allmänheten skulle
finna de vilkor allt för invecklade, eller icke nog fördelaktiga, som blifvit af Riksens
Ständer fästade vid understöd af allmänna medel till företag i ofvannämnda
ändamål. Erfarenheten och nitiske ståndspersoners föredöme framkallade dock snart
en tällan äfven bland allmogen, att blifva delaktig af understödsmedlen.
De arbeten, som sålunda redan blifvit fullbordade eller mer och mindre framskridit.
äro följande:
Sänkning af Säbysjön i Säby socken och Norra Wedbo härad.
Sänkning af sjön Nätaren i Barkeryds och Fersnäs socknar af Tveta härad,
samt Bruks- och Rekeboåarnes upprensning.
Rensning af Storån i Svartorps och Lekeryds socknar, äfvenledes i Tveta härad.
Aftappning af Stensjön och Laygarcbosjön i samma härad, sänkning af lia—
kasjön i Forsserums och Barkeryds socknar.
Utdikning af Barkerydssjön jemte deromkring belägna kärr och mossar i Barkeryds
socken och Tveta härad.
Sänkning af sjöarne Ör och Bunn samt Öfra och Nedra Qvarnsjön i Wista
och Norra Wedbo härader. Utdikning af Klackarpssjön i Lekeryds socken.
Sänkning af Aneby, Flisby och Wässelda sjöar, samt upprensning af åtskillige
dermed sammanhängande vattendrag inom Bredestads, Bälaryds, Flisby och Solberga
socknar i Norra och Södra Wedbo härader.
Sänkning af sjön Widöstern i Ossbo härad af Jönköpings och Sunnerbo härad
af Kronobergs län, samt
Aftappning af sjöarne Drafven och Bolmen i Westbo härad af Jönköpings samt
Sunnerbo härad af Kronobergs län.
Den jordyta, som i följd häraf vinnes eller förbättras, är beräknad till ungefärligen
nio tusen, två hundra sjuttio åtta tunland, då likväl deri icke ingår hvad
som skulle vinnas genom Bolmens och Drafvens sänkning, deröfver någon beräkning
än ej är gjord. En del af denna mark är redan odlad och har burit skörd.
Utom en sådan mera varaktig vinst, hafva desse arbeten, genom beredandet af
sysselsättning åt en större arbetspersonal och spridandet af icke obetydliga penningesummor,
tillskyndat orten stora fördelar.
§ 2-
\
Invånare.
Folkmängd. Enligt 1847 års mantalslängder utgjorde folkstocken :
Mankön . .
. 75,463.
Qvinkön .
. . 82,020.
Summa 157,483,
deraf skattskrifne:
Mankön . .
. 39,232.
Qvinkön .
. . . 45,934.
och mantalsfrie:
Mankön . .
Summa
. 36,251.
83,166,
Qvinkön .
, . . 38,086.
Summa 74,317,
hvilket antal, jemfördt med folkmängden år 1842, visar en tillökning af 5,630
personer. Denna tillväxt synes vara en naturlig följd af uteblifne farsoter och missväxter,
jordens tilltagande odling, samt näringsflitens utveckling under i allmänhet
gynnsamma förhållanden.
n
Folket. Angående dess bildning, mångsidigt utbildade konst- och näringsflit,
samt verkningen deraf på välmågan och slutligen sedlighetstillståndet, tillåter jag
mig åberopa föregående berättelser och endast tillägga, att uti det mesta af allt
detta visat sig ett framskridande. Endast hvad sedligheten angår tvekar jag att
låta detta omdöme gälla, enär, enligt temligen säkra iakttagelser, brottsligheten om
icke allmänt, så åtminstone inom vissa kathegorier, såsom angrepp på person och
egendom samt bedrägerier är i tilltagande, då likväl dryckenskap, armod och arbetslöshet
mindre än förr återfinnas vid efterforskandet af orsakerne till detta oroande
förhållande, hvilket nu börjar sträcka sig till och med till den besutna allmogen.
Det måste derföre gifvas någre andre orsaker, som undergräfva sedlighetens
rätta grundvalar: den religiösa tron och vördnaden för lagarne; och det lärer
icke vara svårt att uppdaga desse orsaker, men är måhända icke behöfligt eller
hörande till denna berättelses uppgifter.
S 3
Näring arne.
Jordbruket. Framstegen i denna näringsgren äro stora och glädjande. På
åkerjordens förbättring genom steubrytning dikning och gödning med komposter
användes mycken omsorg. Brukningsmethoden förbättras äfven genom införande af
trädesbruk, der insädet förut varit allmänt, genom åkrens indelning i flera gärden,
samt användandet af vexelbruk och begagnande af nya förbättrade redskap, hvilka
finna en liflig efterfrågan vid länets landtbruksskola. En för landtbruket gynnsam
omständighet har varit, att årsväxterne omvexlat mindre i detta län, än andre provinser
och, med undantag af året 1846, icke understigit medelmåttan, under det
att afsättningen varit jemn, utan märkbar förändring i salupriserne, hvilka på det
hela taget stigit. Mindre i följd af årgången 1846 här, än missväxt i de angränsande
länen och en liflig export på England, uppjagades spanmålspriserne år 1847
till en ovanlig höjd, hvarigenom man missleddes att sälja sig för nära, så att på
sommaren brist yppades på spanmål inom vissa härader, isynnerhet Östbo och
Westbo. Till dessa orters bistånd behagade Eders Maj:t ställa under min disposition
20,000 R:dr Banko af undsättningsmedlen, af hvilken summa likväl såsom
lån utgick allenast 1S,970 R:dr samma sedelslag, hvarmed, jemte de bidrag i kontant
och viktualier, som på min uppmaning villigt lemnades från andre orter inom
länet, bristen blef afhjelpt, och hafva undsättningslånen sedermera blifvit restfritt,
6
utan begagnande af det anstånd, sora vid påföljande Riksmöte beviljades, återbe
talte
ä först utsatte terminer, hvilket andra bevis af detta slag på folkets goda
vilja att rätt för sig göra torde förtjena att här antecknas. Under vanliga år deremot
producera, med undantag af Westbo och en del af Mo härad, alla öfriga
trakter i länet spanmäl, ej blott till deras behof utan mer och mindre till afsalu.
Men då afsättningsplatserne äro få och transporten lång, är att befara att vid minskad
eller uteblifven efterfrågan från andra orter, spanmålspriserne skola falla i
missförhållande till produktionskostnaden. Då torde likväl omtankan komma att riktas
på den nu otillräckligt omhuldade ängsodlingen och en med länets naturförhållanden
mera öfverensstämmande jemnvigt emellan åkerbruk och boskapsskötsel uppstå.
Torröta å potates visade sig här i länet första gången år 1846 och väckte rättmätiga
farhågor för följderna af en oförutsedd plötslig förminskning uti den arbetande
klassens vigtigaste näringsämnen; men genom iakttagande af de försigtighetsmått,
som Regeringen skyndade att anvisa, lyckades man afvärja en större skada å
skörden, och en ymnigare sädesgröda bidrog äfven till förminskning i de befarade
olägenheter. En fjermare verkan af detta nya fenomen, som det påföljande året
återkom, torde blifva inskränkning i potatesodlingen och den deraf beroende bränvinstillverkningen;
och, i sådant fall, vore det en lycka, att denna förändring kunnat
försiggå, utan allt för svåra känningar och innan potatesodlingen blifvit af det öfvervägande
inflytande som annorstädes, t. ex. i Irland.
I den med jordbruket sammanhängande bränvinsbränningshandteringen föregår,
enligt sammanstämmaude uppgifter från de flesta fögderier, redan en förändring i
det, att de mindre bränvinspannorne med enkel redskap nedläggas, och, i stället,
ett färre antal konstbrännerier på större possessioner uppkomma. Till siffran uppgifves
förhållandet från tvänne fögderier sådant, att de mindre pannornas antal nedgått
under sista 3 år: i Westbo från 850 till 585, samt i Tveta. Wista och Mo
häraders fögderi från 669 till 500. Konstbrännerier funnes i förstnämnde härad 1,
och i de andre 7 stycken.
Boskapsskötsel. Att fodertillgångarne i allmänhet icke motsvara den i bruk
varande åkervidden, följer af hvad redan är yttradt om jordbruket. Dermed sammanhänger
ock, att stallfodringen upphör för tidigt samt att de naturliga ängarne
och betesmarkarne, som gifva ett mustigt och godt, men icke ymnigt foder, förlora
i bördighet genom för stark betning. Ett motsatt förfarande skulle, andre fördelar
oberäknade, kraftigt bidraga till förbättring af den inhemska boskapsracen, som förtjenar
att konserveras. Föredömen i denna väg äro redan gifna af de större possessionernes
innehafvare och skola nog i en framtid efterföljas af mindre, så vida
icke en allt för långt utsträckt hemmansklyfning derför lägger hinder. Bland an
-
7
stalter till boskapsskötselns upphjelpande, förtjenar i första rummet nämnas anläggningen,
pä allmän bekostnad, af ett Stamholländeri för de Småländske länen i närheten
af Wexiö; men då detta icke så snart kunde sträcka sina verkningar till norra
delen af detta län, anhöll Hushållnings-sällskapet, att, på samma gång som uppköp
skedde för stamholländerierne, få fritt från tull och frakt införskrifva några djur af
Ayrshire-racen, hvilken anhållan af Eders Kongl. Maj:t nådigst bifölls. De sålunda
införskrifne djuren hafva qvarstannat i närheten af Jönköping och Grenna. Inom
Norra Wedbo härad hafva vid egendomen Näs, som äges af undertecknad, samt Fidei-commisset
Gripenberg, som förvaltas af en utaf länets driftigaste landthushållare,
Herr Baron Axel Hermelin, blifvit inköpta ädlare djur, på sednare stället af blandad
Engelsk och Holländsk race. Jag har anledning tro att dessa exempel icke äro de
enda i sitt slag, ehuru liera icke kommit till min kunskap.
I öfrigt hafva, i följd af årsväxternes beskaffenhet den sednare tiden, hastiga
förändringar i ladugårdsbesättningarne kunnat undvikas och afsättningen af Iadugårdsprodukter,
isynnerhet på hufvudstaden, har varit liflig, äfvensom priserne på dessa
artiklar i stigande.
Skogarne. Sedan tvänne uppgjorda planer till införande af trakthuggning å
länets enda större samfällighetsskog, härads-allmänningen Holaveden, i anseende till
anmärkte felaktigheter, blifvit förkastade, skulle länets nya Jägmästare lägga hand
vid denna förrättning, då likväl ett oförutsedt hinder mötte i det att råmärken befunnos
rubbade och förkomne; så att ny utstakning och rörläggning af de yttre
gränserne blef nödig. I anseende till bevakningens otillräcklighet är emellertid den
vackra skogen utsatt för nästan årliga brandstiftningar. Länsstyrelsen har derföre
uppmuntrat intressenterne att sjelfve deltaga i bevakningen, men förslaget vann ej
bifall. Genom varningar och påminnelser dels om de i lag utsatte belöningar åt
den, som upptäcker anstiftarne af skogseld, dels de stränga straff, som följa på dessa
brott, har man äfven sökt motverka fortsättningen af ofvannämnde oskick, äfvensom
förhållandet föranledt till den åtgärd att åt utsyningstagare i främsta rummet anslå
den förbrända skogen.
Angående tillståndet med planteringarne å Wisingsö, hvilka stå under särskild
styrelses uppsigt och förvaltning, har den på stället vistande tjenstemannen meddelat
mig en summarisk berättelse, hvilken jag här införer:
Ekplanteringen har under de sista fem åren blifvit ökad méd 95 tunland,
besådda med ekollon, uti rader, som visa sig vackra och finnes dessutom för närvarande
cirka 150 tunland mark i ordning till besåning; men då ollontillgången
under de sednare åren varit ovanlig knapp och erfarenheten visat att såning lyckas
8
bättre än plantering, verkställd af ovana och vårdslösa personer, sä har denna areal
ännu ej kunnat besås, men hvilket vid första goda ollonår kommer att ske.
Planteringar äro af förutnämnda skäl de sednare åren ej i större skala verkställde,
utan hafva blott rekryteringar skett, utgörande tillsammans 16,800, planterade
å de ställen der äldre ekar ej gått väl till, antingen genom maskskada eller
andra olyckor. De äldre ekplanteringarne hafva under de sednare åren blifvit något
hindrade i sin växt genom täta maskhärjningar och torde växtligheten ej blifva fullkomlig
å de nyplanterade ekarne innan ny hjertrot hinner bilda sig, men hvarefter
de med säkerhet skjuta i höjden. Deremot visa eksådderne de vackraste resultater
man kan önska; årsskotten gå ofta ända till 8 qvarter och träden tilltaga med ovanlig
frodighet i växt, hvilket nu tydligen synes, sedan hjelpgallringar börjat förlidne höst.
Att bestämma huru många millioner ekplantor, som för närvarande finnas på
Wisingsborg, låter sig ej göra, utan kan blott uppgifvas, att 693 tunland äro dels
besådde, dels planterade med ek och tyckes som anläggningen i en framtid skulle
blifva en af de vackraste i Europa, hvilket de till ön ankomne Tyske skogsförvaltare
äfven intygat.
Lärkplant ering en har under de sednare fem åren fortgått med oförminskad fart.
Uti plantskolorne äro under denna tid med säkerhet uppdragne 300,000 lärkplantor,
hvaraf 138,930 äro utplanterade vid Wisingsborg bland ekraderne, 13,500 försålde
dels till kronoparkerne uti riket dels till private personer, och qvarfmnes resten till
utplantering innevarande och nästa år. Derjemte utklängas och till en del försäljas
årligen flere skålpund lärkfrö, så att detta starka, frodväxta och nyttiga trädslag,
som trifves ovanligt väl vid Wisingsborg, snart är spridt öfver större delen af södra
Sverige. De äldre lärkplanteringar som här finnas, visa en ovanlig växtlighet och
träd finnas som vid femton års ålder hafva femton alnars höjd samt deremot sva
rande
tjocklek.
Mullbär splanteringen är till antalet af träd under de sednare åren obetydligt
ökadt, emedan erfarenheten visat att den redan lemnar löftillgång till flere lispund
silkeshylsor årligen. Som den under de 2:ne sista åren blifvit mullbetäckt högt upp
på stammarne, hvilken betäckning först efter nattfrosternes slut borttagits, utslår
mullbärsbusken bladen tidigt, skotten affrysa ej och anläggningen visar resultater vida
öfver hvad man kunnat hoppas. Sommaren 1846 erhölls visserligen blott 1% skålpund
silkeshylsor, dels af brist på ägg, dels af ovana vid behandlingen, men år 1847
deremot producerades 2 lisp. 10 skålp. silkeshylsor, och hade ett mångdubbelt antal
maskar kunnat födas utan skada för planteringen om tillräckligt maskägg erhållits
och
9
och synes all anledning vara för handen att denna näring kan blifva af ej obetydligt
värde bade för landet och den enskilde.
De uti planteringarne utsatte mindre antal askar och almar visa god växt och
af unga plantor afyttras årligen en mängd till kringliggande provinser, äfvensom valnötsträd,
hvaraf årligen 2 å 300 försäljas.
Från den till Wisingsborg och Ekplanterings-styrelsen hörande kronoparken
utsynas, enligt trakthuggningsindelning, årligen omkring 6,000 kubikfot, hvaraf
4,000 kubikfot försäljas årligen å auktion och betalas vanligen med 2 sk. 9 r:st
banko kubikfot och 2,000 kubikfot användas för kungsgårdens räkning till reparationer
och stattagarnes behof. Under de 3:ne sista åren hafva insekter angripit tallskogen,
men som på Ekplanterings styrelsens befallning svinkreatur blifvit insläppte
för att uppäta dessa skogsinsekter, så har skadan icke blifvit betydlig emedan maskarnes
puppor blifvit till större delen dödade.»
I den enskilda skogshushållningen har någon förändring icke föregått, hvaremot
en i åtskilliga trakter kännbar brist på timmerskog, och flera nya förhållanden bidragit,
att åt skogseffekter gif\a ett högre värde, hvilket här på platsen är i starkt
stigande ända till 30 procent. Hit hörer den ökade konsumtionen för tvänne nya
fabriksanläggningar, jemte fingbåtarnes och ångbränneriernes behof, samt en lönande
afsättning af gröfre timmer på Götheborg för de utländske jernvägsbolagens räkning.
En Sågverk sanläggning, kallad Oscarsström inom Hallands län, dit timmerstockar
flottas på Nissaån, har öppnat en fördelaktig afsättning för den inom vissa socknar
i Westbo härad i behåll varande skogslillgången.
Föreskrifterne om trakthuggnings införande på boställsskogar hafva på sednare
tid vunnit tillämpning mera än förut varit fallet.
Ännu en väckelse till en bättre skogshushållning har icke heller här bort förtigas,
nämligen, att Kongl. Landtbruks-akademien bestämt tvänne premier, det första
af Akademiens stora medalj i guld, af 25 dukaters vigt, åt den, som efter förloppet
af fem ar, räknadt från 1842, först kan förevisa den största vidden af på föreskrifvet
sätt å egne ägor uppdragne barrträdsplantor; och det andra af Akademiens mindre
belöningsmedalj i guld, af 12 dukaters vigt, åt den, som efter samma tids förlopp
dernäst uppvisar den största vidd af på samma sätt uppdragne barrträdsplantor.
Slutligen har äfven länets Hushållnings-sällskap egnat sin omtanka åt denna
angelägenhet och, för att söka hämma ett af ålder häfdvunnet oriktigt svedjande, i
sine handlingar för år 1847, intagit en af länets Jägmästare författad afhandling om
skogsskötsel!).
Bruk och Bergverk. Några nya anläggningar af detta slag hafva under de
Berättelse öfver Jönköpings län för åren 1843—1847. 2
40
sista fem firén ej tillkommit; men de äldre bergverken skötas med oförminskad drift
och förbättrade apparater. Brist pä rudimaterier för bruksdriften har ännu ej försports,
och denna handtering visar sig af allt mera vigt för närboende allmoge genom
den förtjenst kolningen och forsling inbringar.
Ilerr Bergsrädet och Riddaren Aschans nickelverk. Klefva, i Östra härad, återgäldar
nu den verksamme anläggarens möda och omkostnader. Tillverkningen uppgifves
nämligen hafva under sistlidet är uppgått till 183 skepp. 16 lisp. 3 skalp,
rånickel.
Fabriker. I fråga om dessa återkommer man alltid först till gevärsfaktoriet i
Husqvarna. Arbetspersonalen uppgick här 1847 till 233 personer: mästare, gesäller
och lärlingar, bosatte dels vid faktoriet, dels i omkringliggande socknar; och under
de sistförflutna fem ären har tillverkningen, i följd af ökade beställningar, uppgått
till 10,860 besigtigade och till kronans förråder levererade infanterigevär, samt 910
stycken pistoler, eller 3,130 gevär och 910 pistoler mera, än under nästföregående
fem är. Den penningeförtjenst, som genom gevärstillverkningen sprides i orten, beräknas
i medeltal till 30,000 R:dr banko årligen.
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Fabriks- och Handtverks-ordning af den 22 December
1846, som skulle äga tillämpning på alla manufakturverk, undantagandes
dem, hvilka stä under Bergs-Collegii uppsigt, har föranledt villrådighet och tvifvel,
huruvida den föregående lagstiftningen angående de, med serskilda privilegier försedde,
under vissa vilkor frän kronan till enskilde upplåtne och under Krigs-Collegii tillsyn
lydande gevärsfaktorierne, samt om faktoriägarnes rättigheter och skyldigheter äfvensom
arbetarne kunde anses vara upphäfd. Det egna förhållandet att faktoristerne
vid Husqvarna, af hvilka en stor del bo utom faktoriets område och drifva hem
mansbruk
i andra socknar, sig emellan voro förenade i särskilda skrän, inom hvilka
gesällskap och mästerskap förvärfvades, gaf ökad vigt åt dessa tvifvelsmål, hvarigenom
tvist uppkom emellan faktoriföreståndaren och arbetarne, som likväl, utan någon auktoritets
mellankomst, bilades genom ett af den förre upprättadt reglemente, hvilket
tills vidare tjenar till efterrättelse. Jag har ansett mig icke böra lemna ett sådant
förhållande obemärkt.
Utaf öfriga fabriker på landet synas garfverier, färgerier och pappersbruk hafva
öfvervigt, i anseende till arbetspersonal och tillverkningsvärde.
Tegelbruk, hvaraf antalet ökats, tilldraga sig dernäst uppmärksamhet.
Ett glasbruk har blifvit anlagdt i Östra härad, pä hemmanet Borssasjögle ägor,
i stöd af den nya Fabriks-ordningen. Verkan af denna nådiga författning kan väl
för öfrigt icke ännu bedömas, men flere tillstånds-resolutioner på fabriksanläggningar
å landet äro redan uttagne.
11
Binäringar. Dels naturlig fallenhet hos folket, dels länets egendomliga lokal—
förhållanden, som inbjuda till binäringar af många slag, hafva, enligt hvad i äldre
femårsberättelser blifvit omständligare anfördt, framkallat en mångfald af binäringar
och en mycket utvecklad husslöjd, hvilkas framsteg jag i det föregående redan antydt.
Ett exempel må anföras: inom vissa socknar af Ossbo härads norra del, tillverkas
bland annat sommar- och vinteråkdon, hvilka afyttras till Skåne och Skaraborgs
län m. fl. orter; och denna binäring antages nu inbringa årligen lä å 16,000
R:dr R:gs. Om nu ock jorden, genom uppodling och ett förbättradt brukningssätt,
skänker rikligare bidrag, än förr, till invånarnes lifsuppehälle, så må likväl icke deraf
slutas, att dessa binäringar derföre äro af mindre vigt, eller förlorat något af sin
välgörande återverkan på hufvudnäringen; ty utan denna mångslöjd skulle den större
personal, som det med llere svårigheter kämpande åkerbruket, under den jemförelsevis
korta tid man dermed kan sysselsätta sig, erfordrar, icke kunna, den öfriga delen
af året, fördelaktigt användas. Blott i ett fall kunde häraf uppstå en ofördelaktig
verkan, om nämligen de i viss grad nödvändige utvandringarne till försäljning
af ortens tillverkningar skulle vända hågen från de egentliga landtmannasysslorne till
gårdfarihandlandens mera omvexlande och rörliga, men också med flere frestelser
förenade lif. Exemplen äro också nu mera icke så sällsynta, att personer, som för
länge sysselsatt sig med handelsresor, återvändt stämplade med brott och vanära.
Med afseende härå räknar man för en fördel att den uti Westbo härad och en del
andra orter mycket idkade ståltrådsdragningen, samt denna tillverknings afyttrande
genom utskickade personer, är i aftagande.
Handeln. Å landet drifves denna egentligen med ortens saluartildar, boskap,
viktualievaror, skogseffekter, ylle- och linneväfnader, smiden, väfskedar, åkdon och
flera slags andra slöjdalster, samt dels omedelbarligen af producenterne sjelfva, dels
medelbarligen genom uppköpare för de atlägsnare afsättningsplatserne. Bland dessa
äro hufvudstaden, Götheborg och Halmstad de vigtigaste, ehuru ortens saluartiklar
till många andra mindre betydande platser i riket leta sig en väg. Inom länet äro
städerne, och främst bland dem Jönköping, samt marknadsplatserne afsättningsorterne.
Vid en tilltagande produktion af jordbruksalster skulle likväl svårigheterne af en lång
transport och brist på afsättningsställen göra sig kännbar, hvarföre en del possessionater
i Östra härad ingingo en öfverenskommelse att, på en viss dag i hvarje vecka
föra sina landtmannaprodukter till salu i Hvetlanda, ett ställe, hvarest, i följd af andre
orsaker, en lifligare trafik äger rum. Man anmälte hos mig denna öfverenskommelse
och anhöll om publikation deraf inom länet; och, då jag deri icke kunde
finna något öfverskridande af den landtman författningsenligt tillkommande handelsfrihet
med egne produkter, blef kungörelsen utfärdad, med antydan, att gränsen för
12
denna handelsfrihet borde vid sammankomsterne iakttagas. 1 följd af menigheternes
yttrade åstundan, och efter domarens samt kronofogdens hörande, har jag sedermera
lemnat mitt bifall att på flere andra lämplige platser inom länet, å vissa så kallade
Torgdagar, handel och byte med landtmannavaror må äga runi. Jag har äfven kommit
i erfarenhet af, att man sedermera vidtagit lika anstalter i de angränsande länen.
En fördel häraf visade sig 1846, då Jönköpings läns bördigare trakter hade öfverskott
af spanmå! och denna lifligt efterfrågades både från de med missväxt hemsökta
angränsande län och från mindre lyckligt lottade orter inom länet. Afnämare
hade nämligen då ett tillfälle att å en viss dag och ort få köpa sine förnödenheter.
Ehuru kort tid som förflutit, sedan Eders Kongl. Maj:ts nådiga Ilandels-ordning
af den 22 December 1846 trädde i gällande kraft, hafva dock ett icke ringa antal
tillståndsbevis å bodhandel på landet, i enlighet med Handels-ordningens 6 § blifvit
ut,tagne; men då afsättning af ortens saluartiklar bereder godt tillfälle att från stä—
derne förse sig och andre med behöflige köpmannavaror, hvilka äfven finnas till salu
vid landtmarknaderne, samt, i ett så glest bebodt län som detta, en landthandlare
icke kan påräkna någon daglig afsättning; så vill det synas, att mindre ett klokt
beräknande, än lockelsen uti den nya friheten, varit orsaken till detta förhållande.
Man tycker sig också kunna förutse, att vid handeln med bränvin desse landthandlande
svårligen skola kunna emotstå frestelsen till afvikelser från de i Författningens
2 § 3 mom. gjorde inskränkningar, då landsbygden med sin brist på polis derjemte
särskildt inbjuder härtill.
Till rörelsens och trafikens underlättande hafva väl icke några nya väganläggningar,
i egentlig mening, ägt rum, men till de äldre kommunikationernes förbättring
genom flera svåra backars utgräfning och kringgående har mycket blifvit uträttadt
En jemförelsevis ganska stor del af de vid sednaste Riksmöten för ofvannämnde
ändamål beviljade anslagsmedel har nämligen kommit detta länet tillgodo,
hvartill den omständigheten, att flere af de stora kommunikationsvägarne här sammanträffa,
varit en orsak, men såsom en annan torde böra anses invånarnes beslutsamhet
att icke undandraga sig de å kommunernes sida erforderlige tillskotten. I
denna punkt visade sig visserligen till en början mycken betänklighet hos allmogen,
hvilket föranledde till många och långa öfverläggningar inför Läns-styrelsen, som likväl
sedermera möttes med så mycket större beredvillighet; och kan jag icke underlåta
här omnämna, att nu mera Herr Öfverståthållaren, General-Majoren och Riddaren
Grefve Hamilton, som öfvertog ledningen af det första företaget i denna väg, och
deri med sig förenade andre män af ståndspersoner och allmogen, samt flere andre
af ortens herreklass, hvilka, på samma sätt, satte sig i spetsen för de sednare vägbyggnaderne,
tillkomma stor förtjenst af framgången utaf dessa arbeten. Kaptenen
13
vid Kongl. Topografiska Corpsen John Backlund, som handlagt undersökningarne,
samt uppgjort planer och kostnadsförslag till vägförändringarne, har, genom ett
lyckligt sätt att vinna allmogens förtroende, kunnat under ofvannämnde förberedelser
åstadkomma föreningar, hvarigenom tvister om expropriationer, ersättnigar och mera
dylikt förebyggts och skyndsamhet vunnits.
Kär denna berättelse nedskrifves, äro följande arbeten af förenämnde beskaffenhet
redan fulländade, nämligen:
Omläggning och förbättring af vägen emellan Jönköpings stad och Räby gästgifvaregård;
utgräfning af Kruthus- och Sanna backarne på samma väg;
Omläggning af vägen emellan Jönköping och Ingaryds gästgifvaregårdar;
Dito inom Rogberga pastorat emellan Tenhult och Sjöberg, samt Heljaryd och Torp;
Dito öfver Husqvarna Klef emellan Jönköping och Wireda gästgifvaregård; och
slutligen
Emellan staden Eksjö och Esperyds gästgifvaregård.
Dessutom är under arbete en ny väganläggning emellan Uppgrenna och Ödeshög;
undersökningar och förslag till åtskillige andre väganläggningar derjemte dels
redan verkställde och dels under handläggning.
$ 4.
Politisk författning.
Kammarverkel företer inga märkbara förändringar, hvilka, fastmera, inskränka
sig lill utbyte af ett komministersboställe, några skatteköp, en del nya mjöl- och
sågqvarns-skattläggningar och två nya manufakturverk.
Hemmansklyfningen har ännu icke förorsakat allmännare obesutenhet eller särdeles
försvårat drätselförvaltningen. Afsöndringen af smärre odlingslägenheter och
backstugeplatser visar deremot, enligt de deröfver på några ställen gjorda sifferberäkningar,
en bekymmersam tillväxt. Ehuru denna framgår på sidan af gällande
författningar och gynnas af overksamma kontrollföreskrifter, vore likväl, just i följd
al det förhållande som derigenom uppstått, enligt min underdåniga åsigt, en öfversigt
af lagstiftningen i detta ämne nödig, syftande derhän, att följderna af dessa
afsöndringar icke ensamt drabbade dels kommunen, i fattigvårds afseende, dels innehafvarne,
i anseende till den med besittningen förenade osäkerhet, utan läte jordägaren
sjelf få vidkännas något häraf. Det har nämligen icke undfallit inin uppmärksamhet,
hvilken verksamhet i odlingsföretag dessa små lägenhetsinnehafvare, i
brist pä allt penningekapital, utveckla och huru ofta de gä miste om frukterne deraf,
i det att jordägare, särdeles vid ombyten, icke kunna emotstä lystnaden alt genom
afhysningar och uppsägningar åter sätta sig i besittning af de uppodlade smålägenheterne,
samt huru mycket bryderi sedermera förorsakas kommunerne att åt de husvilla
och blottställda familjerne bereda fast fot.
Lagaskiftesdelningen har nu fortgått så vida, att de i länet anställde landtmätare
knappt finna tillräcklig sysselsättning.
Bruks- och gvarnverksägares rättighet till uppdämning kan nu mera icke sägas
verka till hinder för landets uppodling, sedan genom lag blifvit tillåtet, att, under
vissa vilkor fordra vattenverks utrifning, hvilken rältighet också inom detta län flera
gånger blifvit begagnad; men deremot är det alt emotse, att vid den utvidgning
och ombildning i industrien, som förestår, uppdämningsrätten kan verka menligt;
åtminstone har här i länet visat sig, att flottning i en af de stora strömmarne, hvarigenom
en hel trakt skogstillgångar kunnat tillgodogöras, förhindrats af uppdämningsrätten
vid ett jernbruk.
Statsbidrag. Beloppet af dessa inhemtas af tabellen, som åtföljer denna berättelse;
och är ej något att härom tillägga mera, än att de ingått med samma ordning
och lika litet behof af executionstvång som förut; hvartill de gynnsamme konjunkturerne
för näringarne bidragit.
Skjutsningshesväret. I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga Cirkulärbref
af den 2 Augusti 1844, hafva anbefallde åtgärder blifvit vidlagne för att,
i stället för gästgifvare- och reservskjutsen tillvägabringa skjutsningsanstalter genom
entreprenader, för hvilket ändamål det blifvit medgifvet att skjutslegan, der sådane
anstalter kunde blifva införda, finge förhöjas till ett visst maximibelopp. Uti särskildt
underdånigt memorial har jag redogjort för de hinder, i anseende lill hvilka
inga entreprenader i detta län kunnat åstadkommas, och de omständigheter, som i
öfrigt med frågan ägt gemenskap. Det torde således vara nog här i korthet antyda
det hufvudsakligaste, nämligen att orten, som i allmänhet icke lämpar sig för hästafvel,
har brist på sådana djur, hvilka äfven medtaga stor kostnad att underhålla.
Det skulle således erfordrat alltför stora uppoffringar, för att sätta en entreprenör
i tillfälle att underhålla det för skjutsningen erforderliga hästantal; och den enda
möjligheten att få entreprenader i stånd hade varit att, under namn af sådane, tillåta
bildandet af nya skjutslag eller de gamlas sammanhållande genom enskilda öfverenskommelser
emellan dem och entreprenören. Dä hade likväl olägenheterne af skjuts—
ningsbesväret egentligen ingen förändring undergått, men resandes i författningen
godkända rättighet till lika skyndsam och beqväm fortkomst, som igenom de äldre
skjutsningsanstalterne, blifvit underkastad bra mycken osäkerhet, i anseende dertill att
15
skjutslaget, för möjligen visad tredsko och försummelse, blifvit ansvarsskyldig! inför
entreprenören i stället för de laglige polismyndigheterne.
§ 8-  Politi.
Anstalter till sedlighetens och ordningens vidmakthållande. Genom Eders Kongl.
Maj:ts nådiga Förordning al den 29 Augusti 1843, hafva Kyrkoråden erhållit en ny
organisation och en del af deras fordna bestyr blifvit öfverflyttad på en, genom
nådig förordning af samma dag, grundad ny institution, kallad Socknenämnder å
landet, till hvilkas uppdrag vidare hörer att handhafva och tillämpa de öfverenskommelser,
till befordrande af allmän ordning och sedlighet, som i Socknestämma
blifvit fattade, hvarjemte Socknenämnderne kunna derutöfver af Socknestämma anförtros
förvaltningen af vissa andra socknens gemensamma ekonomiska angelägenheter.
Denna sednare institution är af de slag, hvilka behöfva god tid för att mogna
och blifva fruktbärande; den förutsätter nämligen en vana och skicklighet i handhafvandet
af allmänna angelägenheter, och en beredvillighet att derföre offra tid och
möda, som nu blott undantagsvis finnas; men äfven om, en gång, det, som nu utgör
undantag, blefve det allmänna förhållandet; så återstår dock att erfara, huruvida
Socknenämnden, enligt nu gällande stadgar, egentligen har något utrymme för
en till dess bestämmelse svarande verksamhet. Af de båda förordningarne om Socknestämmor
och Socknenämnder finnér man nemligen: att Socknestämma ej allenast
vid meddelandet af föreskrifter om de hvar och en tillhörande göromål i Socknestämmo-ärenden,
utan ock i alla sine åtgärder, vare sig till upplysning, öfverläggning
eller beslut, har att iakttaga de författningar, som röra hvarje särskildt ärende,
och att det blifvit förbjudet Soekuenämnd alt befatta sig med egentliga lagbrott,
eller sådana mål, som till domstols handläggning höra, samt icke heller sådane socknens
ekonomiska gemensamma angelägenheter, som tillhöra embets- och tjenstemäns
handläggning. Men denna gräns, i sig sjelf svår att finna, äfven derföre att alla
Socknestämmas och Socknenämnds beslut kunna hos vederbörande embetsman öfverklagas,
måste för den i författningarne obevandrade vara ännu mera dunkel, och
följden deraf måste blifva dels villrådighet och obeslutsamhet, dels oftare misstag och
derpå följande rättelser, samt af båda delarne misstroende till egen myndighet och,
å de lydandes sida, bristande respekt. Månne icke detta har sin grund deri, att
kommunalstyrelse är något mera ursprungligt än statsmyndigheterne, och att de förras
16
verksamhet således förutsätter inskränkning och, i viss mon, upphäfvande af de
sednares.
Ett sednare tillkommet åliggande för Socknenämnden är att, i egenskap af tillsy
niugsmän öfver försvarslöse personer, å dessa hafva uppsigt, samt med råd och dåd,
så vidt ske kan, genom beredande af utvägar till försörjning, dem bistå. Hvad tillsynen
angår, så visar erfarenheten hittills, att den egentligen gått derpå ut att afhålla
och till vederbörande polistjenstemän eller myndigheter öfverlemna försvarslösa
personer, som tillhöra annan socken, och i allmänhet passlösa, som kunna blifva förtretliga;
hvarvid, som man äger vänta, nitet ofta gått längre än urskiljningen, hvaremot
den andra delen af befattningen skötes lamt, förmodligen derföre, att det ännu
strider emot det allmänna föreställningssättet, att man skulle vara skyldig med råd
och dåd bistå personer, som genom brott och vanart, eller ostadighet kommit i förlägenhet,
samt att vistandet i fängelse eller å arbetsinrättning, enligt stadgans 24 §,
liksom grundlägger en särskilt rätt att vid frigifvandet komma i åtnjutande af sin
kommuns omvårdnad. Också är den myndighet, som blifvit Tillsyningsmännen tilllagd
öfver försvarslöse personer, nog vilkorlig och oanvändbar för att kunna verka
som korrectiv emot en fortsatt vanart eller håglöshet för nyttig sysselsättning. De
frigifne tångarne hafva, i följd häraf, icke annat att vänta än likgiltighet, om icke
ovilja, hos Tillsyningsmännen, som, sjelfve delande kommunens rent materiella intresse,
snarare äro angelägne afvisa vanartade personer, eller sådane, som hafva ett eventuelt
anspråk på fattigkassans tillgångar; men denna motvilja skulle måhända i någon mån
mildras genom ett stadgande, att den Socknenämnd, hvars biträde en afgående fånge
ville anlita till beredande af försörjningsutväg, skulle äga emottaga och förvalta hans
besparade arbetsförtjenst, hvilken, mången gång öfverstigande det kapital hvarmed
den ordentlige arbetaren måste grunda sitt bergnrngsyrke, nu, med få undantag,
inom några dagar förslösas i utsväfningar.
§ S
Undervisningsanstalter.
Folkskolor. Sådana äro nu mera organiserade i enlighet med Kongl. Stadgan
af den 48 Juni 1842. Verkställigheten af denna författning mötte väl här och der
sina svårigheter, men ingenstädes motvilja och motstånd, samt underlättades väsentligt
genom Kongl. Kungörelsen af den 13 Mars 1846, angående en allmän afgift
till
17
till folkundervisningens befrämjande, så att numera blott inom en eller annan kommun
tvister uppehålla den slutliga regleringen.
Landtbruksskolan å Bjädesjö. Denna, som öppnades den 14 Oktober 1842,
är grundad på ett af ett aktiebolag förpantadt säteri, Bjädesjöholm i Östra härad,
och har njutit ett årligt anslag af allmänna medel utaf Ett tusen Riksdaler Banko.
Dess ändamål är att bilda duglige jordbrukare och rättare af allmogens söner; och
står skolan under närmaste inseende af en Direktion, som har till sin rättelse ett
af Kongl. Maj:t fastställdt Reglemente. I enlighet med detta har undervisningen
alltjemt meddelats åt det bestämda antalet elever, men plats har alltid sökts af flere
än som kunnat emottagas, ehuru man, i anseende till inrättningens små tillgångar,
varit föranlåten bestämma årsafgiften till Ett hundra Riksdaler R:gs, samt för samma
orsaks skull äfven måst inskränka lärotiden till ett år. Det visar sig häraf, att
skolan vunnit förtroende; och att den äfven förtjenar det, torde följande förhållande
i sin mån bevisa, nämligen att af de 31 elever, som vid 1847 års slut genomgått
skolan, bibehålla 31, med berömligt, och 4, med försvarligt vitsord, erhållne rättareplatser.
Af de öfrige hade 4 öfvertagit eget jordbruk, 3 ingått i andra yrken och
2, i anseende till sjuklighet, 2 för bristande anlag, och 4, tili följd af mindre stadgadt
uppförande, lemnat eller afskedats från sine tjenster.
Den detaljerade berättelsen om skolans verksamhet upptager bland annat förfärdigandet
af 338 jordbruksredskap, nyodling af 20 tunland, anläggning af 400
famnar större öppna, och 3300 famnar täckta diken, af särskilda slag.
För framgången af denna inrättning har skolans nitiske och skicklige föreståndare
haft ospard möda, samt icke heller undandragit sig enskild uppoffring.
Undervisningsverk för nyttig slöjd. Sedan Mamsell Wilhelmina Lindeberg, för
egen utkomst, i Wrigstad uppfört åtskillige väfstolar för tillverkning af finare dräller
och linneväfnader och, till sitt biträde härvid, inöfvat obemedlade döttrar af allmogen;
men det visat sig att anläggningen, hvarigenom Lindeberg råkat i ej obetydliga
skulder, icke lemnade påräknad vinst, behagade Eders Kongl. Maj:t på Lindebergs
underdåniga, af mig understödda anhållan, tillägga henne en årlig gratifikation
af 200 R:dr Banko, att under tre år utgå utaf de under Kongl. Commerce-Collegii
förvaltning ställda medel, emot vilkor att Lindeberg fortfarande skulle i den högre
väfnadskonsten inöfva allmogens döttrar; och detta vilkor har hon, enligt flere ståndspersoners
i orten intyg, fullgjort.
Här är det måhända på sin plats intaga, att, på underdånig framställning af
länets Hushållningssällskap, Eders Kongl. Majit beviljat ersättning af allmänna medel
till en Mamsell Granberg för undervisnings meddelande i dubbelspinningskonsten,
Berättelse öfver Jönköpings län för åren i843— 184 7. 3
18
hvilken undervisning under Granbergs vistande här i länet år 1846 flitigt begagnades,
och af en utaf hennes elever sedermera blifvit bibringad inom flere socknar
i länet, med användning äfven för ull och bomull.
Det, för en tid af 10 år, af Eders Kongl. Maj:t år 1837 oktrojerade Bolag
inom länet till försäkring uf hus och lösegendom å landet, har i alla delar fördelaktigt
motsvarat sitt ändamål. Deliigarnes sammanskotter till inträffade brandskadors
ersättande har, efter medelberäkning, uppgått till 5 V* sk. p:r 100 Rrdr försäkringsvärde
årligen. Denna procent skulle troligen varit ännu mindre, om allmogen begagnat
inrättningen mera allmänt än fallet varit.
flclsovård. Länet äger blott ett allmänt lasarett. Detta är beläget nära invid
residensstaden och kan icke, så som sig borde, utsträcka sina välgörande verkningar
till de mera aflägse delarne. Jag uppgjorde derföre ett förslag till inrättandet
af två mindre lasaretter vid de båda provincial-läkare-stationerne Eksjö och
Wernamo. Med användande af lasaretts- och kurhusfondens kapital skulle den ökade
årliga utgiften i och för dessa nya inrättningar, enligt beräkning icke hafva uppgått
till mera än några runstycken på hvarje mantalsskrifven person, men ändock motte
förslaget motstånd och kunde ej genomföras. Genom vederbörandes beredvillighet
att låta kurhusafgiftens öfverskott användas till fyllande af bristen i lasarettets små
inkomster, bar denna sednare anstalten emellertid kunnat utvidgas och förbättras,
hvarvid jag varit verksamt biträdd af Lasaretts-Direktionens nitiske ledamöter. Sjuksängarnes
antal är ökadt, och ny förbättrad attiralj anskaffad. En särskild byggnad
är uppförd, med celler och vaktrum för vårdande af patienter, som undergå
profkur för sinnessjukdomar; den förut till samma ändamål begagnade byggnad, som
står i kommunikation med hufvudbyggningen, är förvandlad till en rymlig badinrättning,
hvilken emot särskild afgift hålles tillgänglig stadens invånare. Läkarens lön
är ökad, sä att han, med försakande af enskild praktik, kan egna sig uteslutande
åt lasarettet och genom sin ständiga närvaro bättre vaka öfver det bela.
I enlighet med Eders Kongl. Majrts nådiga bref af den 14 Januari 1846 fortfar
en bataljonsläkare att bestrida extra provincial-läkarebeställningen vid Wernamo
station, i förening med sin ordinarie befattning, och en ny extra provincialläkare,
med station i Wrigstad, är anställd för Westra härad, emot åtnjutande af det i
stat bestämda årliga arfvode. Denna fördelning af läkarepersonalen fortfar tills den
i Grenna stationerade bataljonsläkare afgår, då en ny reglering bör ske, i enlighet
med Kongl. Brefvet af den 23 Maj 1845.
Fattigförsörjning. Uti denna tädehvarfvets vital-angelägenhet har, efter mångårige
öfverläggningar och förberedelser, en vigtig förändring blifvit tillvägabragt genom
Eders Kongl. Majrts nådiga förordning af den 25 Maj 1847; men den nya
19
organisation af fattigvården, sona den nådiga författningen anbefaller, har knappast
hunnit för sig gå, och dess närmaste verkningar falla inom den tid för hvilken i
nästa femårsberättelse skall redogöras; och jag bör sä mycket mindre antecipera pä
denna, som en tidrymd af fem år väl är behöflig för att med någon säkerhet bedöma
en så vigtig förändrings följder. Nu vill jag derföre endast nämna, att regleringen
af fattigförsörjningen bedrifves med all den beredvillighet och uppoffring, som
okristlig kärlek bjuder och tillgångarne medgifva.
Anstalter till odjurs utödande inskränka sig vanligen till socknevis anordnade
skallgångar, hvilka dock, i brist på skicklige personers ledning, oftast förfela sitt
ändamål och derföre förorsaka en onyttig tidspillan. Med riktig uppfattning af detta
förhållande inbjödo några socknar de öfrige i länet, att, genom ansenligt förhöjda
skottpenningar, uppmuntra till odjurs fällande utom skallgång, men inbjudningen
antogs icke.
§ 6-  Siiider.
Jönköping. Till de föregående beskrifningarne om denna stud, torde, efter den
plan jag följer i närvarande berättelse, vara nog tillägga något om samhällets utveckling
och förkofran, under de sednast förflutna fem åren. En sådan förkofran
är ganska märkbar och sträcker sig ej allenast till de näringsfång, hvarpå staden
isynnerhet grundar sitt bestånd, nämligen handel, sjöfart, handtverk och fabriker,
utan äfven till stadens institutioner, hvilka, med nya uppoffringar å samhällets sida,
blifvit ej allenast uppehållne, utan förbättrade och utvidgade; vittnande det hela
om invånarnes kloka begagnande af de fördelar stadens läge erbjuder, deras företagsamhet
och goda medborgerliga anda. Handelns och rörelsens tillväxt befordras genom
stadens goda hamn och de ökade kommunikationerne med hufvudstaden samt
Götheborg; och är, i följd af allt detta, stadens fördelaktiga inflytande på den omgifvande
landsortens kultur och välstånd i tilltagande. Några specialiteter böra anföras
till stöd för ofvananförda totalomdöme.
Folkmängden uppgick, enligt 1847 års mantalslängd, till 8,242 själar, och har
således under sista quinquennium ökats med 743 personer, deraf 600 inflyttat Flertalet
af dessa sednare hafva visserligen varit tjenstehjon och arbetsfolk, men också
många tillhört ståndspersonsklassen, hvilket, i förening med ökade bosättningar, föranledt
en förut okänd brist på hyreslägenheter, oaktadt de byggnadsföretag, sorn.
inom stadens särskildta delar årligen äga rum.
20
Lär doms skolan åtnjuter ett stigande förtroende i följd af lärarnes skicklighet
och nit, så att lärjungarnes antal under de sista fem åren ökats från 104 till i 64,
deraf en del från andra stift.
Apologistskolan, hvarest undervisningen besörjes af en Rektor och två apologister,
jemte en lärare i den för båda skolorne gemensamma förberedande klassen,
har tillvunnit sig ett ökad t antal elever, i den mån, att en duplikant funnits nödig
lör undervisningens jemna gång.
Folkskolan, hvarest vexelundervisningsmethoden användes, förestods förut af
Stadskateketen, men är nu försedd med en behörigen examinerad lärare, som icke
är prestman, hvaremot kateketen ensamt egnar sig åt Katcketskolan. Båda desse
lärare draga nu sina särskilda löner.
Slöjdskolan för flickor är år 1844 betydligt utvidgad, sedan särskild lokal blifvit,
på stadens bekostnad, inköpt, som lemnär boningsrum åt lärarinnan och utrymme
för SO elever, hvilka njuta fri undervisning i qvinnoslöjd och religionskunskap. Skolans
stiftelsefond, ursprungligen bestämd till 4,000 Riksdaler Banko, förvaltas fortfarande
af Fattigvårds-Direktionen och är, sedan år 184a, upptagen i särskild räkning,
tillika med en tid efter annan, medelst inkomst af concerter, dem Concertmästaren
Lundholm flera år anfört, och enskilda bidrag samlad, så kallad uppfostringsfond,
nu uppgående till 2,133 R:dr 16 sk. Banko, och hvars afkomst användes till
underhåll och beklädnad för de mest behöfvande af skolans elever.
Oaktadt flere idkare årligen inträdt i handelsyrket, har under ifrågavarande
tidrymd, intet fallissement inträffat bland stadens handlande, af hvilka flere befinna
sig i välstånd och de öfrige icke saknat sin utkomst. Afsättningen af allt hvad som
fores till salu är ganska liflig till årligen förhöjda priser, hvilka å viktualier och
skogseffekter stigit ända till 30 å 40 procent.
Sjötransporten, hufvudsakligen emellan Stockholm och Götheborg, bedrifves dels
med seglande fartyg, de fleste tillhörande stadens handlande och affärsmän, hvilka
antingen helt och hållet, eller såsom bolagsmän med derå antagne skeppare, äga åtta
Sådana, dels med ångfartyg, deraf två äldre och ett tredje af nyare tiders konstruktion,
med propell, som började sina turer år 1846 Ångfartyg afgå således, så länge
kanalfarten ej är hindrad, nu mera, till och från hufvudstadeti, två gånger i veckan.
Två nya fabriker i stor skala hafva blifvit anlagde; den ena för tillverkning af
metallarbeten, ordnad af en Engelsk verkmästare, och den andra, för tillverkning af
tändstickor samt andra friktionseldon. Båda sysselsätta ett större antal, mest yngre
arbetare, hvilka vid metallfabriken uppgått till 30 å 60, och vid tändsticksfabriken
år 1847 utgjorde ett antal af 103. Denna sednare fabrikens tillverkning, som genom
förenklade och förbättrade arbetsmethoder, samt användande af hyflingsmachiner,
21
är ämnad att uppdrifvas till mera än dubbelt, uppgafs år 1847 till värde af 13,300
R:dr Banko.
lior ger skåpets växande förmögenhet anses vara i någon mån bestyrkt derigenom,
att taxeringsvärdet å fast egendom, som äges af detta stånd, stiger i större progression
än lör andre invånare.
flamnkassans inkomster hafva under ifrågavarande fem år uppgått, inalles, till
22,461 R:dr, hvaremot utgifterne utgjort 18,708. Den afsalta reparationsfonden
belöper sig till 4,400 R:dr och behållningen till 1,733 R:dr.
Sladskassans räkenskaper för år 1847 utvisa en inkomst af 13,498 R:dr, utgift
7,333, och behållning 7,943 R:dr Banko, linder sina behöriga titlar upptagas
dessutom särskilda utgifter till 6,248 R:dr. Ordinarie utgifterne hafva märkligen
ökats, genom år 1845 beviljad förhöjning uti stadens Magistrats och Tjenstemäns
löner, lämpad efter deras billiga anspråk och den stegrade lefnadskostnaden.
För fattigvården utvisar 1847 års bokslut en total-utgift af 5,318 R:dr, deraf
898 R:dr utgått till uppfostran af värnlösa barn, och 310 R:dr för Kateket- och
Söndagsskolan.
Smålands Privatbank har här sin Central-styrelse. Denna fortgår med ordning
och försigtig beräkning i sitt vigtiga uppdrag. Banken utöfvar ostridigt sitt inflyt
tande på ortens alla affärsförhållanden, och kan icke frånkännas att hafva inom industriens
flere grenar framkallat och underlättat en ökad verksamhet. Dess fortfarande
kan också nu mera anses såsom ett oeftergilligt behof.
Städernes bolag till försäkring af lösegendom, som äfven här har sin styrelse,
fortfar att förvaltas till det allmännas gagn och belåtenhet. Försäkringssumman uppgår
nu till Tjuguåtta millioner Riksdaler och har bolaget, ifrån dess stiftelse år 1842,
till brandskadade utbetalt 665,264 Riksdaler 45 sk. 10 r:st. banko, hvaraf denna
inrättnings välgörande verkan och vigt för det allmänna tillräckligt ådagalägges.
Eksjö.
Stadens folkmängd har under sista quiuquennium ökats med nio personer, sä
att den nu uppgår till 1700. För lärdomsskolan, som tillhör de lägre, har, med
biträde af 2,500 Riksdaler från stiftets byggnadskassa, en gåfva af enskild man, 500
R:dr, jemte bidrag frän staden och enskilde till nära 2000 R:dr, allt banko, ett nytt
rymligt hus med en vacker plan deromkring blifvit anskaffade, hvarigenom äfvensom i följd
af någon med Ephori tillstånd gifven utsträckning uti undervisningsämnena, antalet af
elever stigit från 30 å 40 till 80; hvadan staden två terminer aflönat en duplikant.
Folkskolan begagnas af 62 mest medellösa barn. Fattigvården har blifvit organiserad
i enlighet med Kongl. Förordningen den 25 Maj 1847, som det vill synas
till allmän belåtenhet, oaktadt de ökade bidrag som deraf blifvit en följd. Fattighuset
är förvandladt till arbetsinrättning. De vanliga upp stadsnäringar, hvarå
staden grundar sitt bestånd, befinna sig i det närmaste på samma punkt som förut;
men en ny fabrik, för tillverkning af grofvare kläden, har tillkommit och, under två
års verksamhet, ökat siri fabrikation till ett värde af 7,568 R:dr Banko.
I anledning af Handtverks- och Fabriks-ordningen, som redan skall hafva framkallat
en mängd idkare af handtverk till sjelfförsörjning inom staden och landsorten,
yttrar Borgerskapet klagan öfver minskad afsättning både i staden och på marknader.
Samhället lemnar fortfarande en vacker föresyn af sedlighet och endrägt samt
fridsamhet i sammanlefnaden.
Grenna.
Folkmängden har sedan 1842 ökats med 31 personer, så att invånarnes antal
år 1847 uppgick lill 765. Denna lilla staden lemnar i öfrigt icke några nya ämnen
till förevarande berättelse. Måhända skall den dock framdeles höja sig från sin
närvarande obetydenhet, om den plan, som någon tid varit föremål för stadens och
possessionaters i den bördiga landsbygden deromkring öfverläggningar, nämligen alt
utvidga stadens lilla stenbrygga i Wettern till en lastbrygga en gång kommer till
fullbordan, då staden bör kunna påräkna fördelarne af en icke så ringa sjöfart.
C. G. BERGENSTRÅHLE.
C. O. Brorström.
Carl Landegren.
Kungs- och Kungs - L a dug är dar.
Tveta, Vista och Mo Härader .
Derunder lydande Trädgårdar
Kr o no- S ut er i er.
Östra Härad
Frälse-Säterier.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o
Vestbo d:o
S:a
Säteri-Rusthåll.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o
Vestbo d:o
S:a
Rå- och Rörs-Rem man.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Vestra Härad
Östbo d:o
Vestbo d:o
S:a
Fr alse - Remman.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o
Vestbo d:o
S:a
Dito särskildt Bergfrälse i Tveta, Vista och Mo Härader
Frälse-Skatie -Remman.
Tveta, Vista och Mo Härader ....
Norra och Södra Vedbo d:o ....
Vestra Härad
Östbo d:o
Vestbo d:o
. . . .
S:a
Krono - Remman.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o .....
Vestbo d:o
S:a
Dito särskilda Bergsmans-Hemman.
Tveta, Vista och Mo Härader
Östbo Härad
S:a
Kr ono - Rusthåll.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o
Vestbo d:o ......
S:a
O
<
Hemmantal.
o -i
O" CO
Utsäde af
M f
P os:
-j O O
Förmedladt.
O
O?
3
CD
O.
03
Q.
rs P
=3 ^
2. cd
B »
OO —J
03 -  ?
CD
*1
pr
K
■<
CD
ST
1
89
DSO
OO
1
O
S
M
Si
as
%
w
as
3
o-
tn
as-
Q.
>■
§
1
>V
o
B
«>
St.
St.
St.
X:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
51
10
2
10
3
20
6
5
10
~
-
5
—
—
-
-
-
—
-
1
i
—
i
4
6
4
10
i
5
10
68|
72]
20
370
20
700
76
36
650
1192
1262
—
30
1,197
299
1,197
120
60
1,200
53]
53]
—
27
357
214
481
—
13
535
502
30]
—
13
230
90
840
230
6
512
38
42
—
9
152
114
459
308
4
304
852
—
20
160
235
1,310
470
10
270
402-
4312
—
119
2,466
972
3,987
1,204
129
3,471
3]
9]
4
11]
—
12
8
3
21
95
3]
24
42
95
7
10
1-
8
5
19
95
11]
• —
5
77
44
99
—
3
lil
9]
12]
—
7
50
18
162
43
3
88
121
13
—
2
50
41
148
100
2
100
2
n.
-—
i
0.
4
6
17
6
i
a
10
48-
602
•—
19|
297
136*
563
166
14]
423
K
10
2
38
5
82
13
3
50
K
5]
—
—
52
13
52
5
2
50
4]
4*
—
1
22
12
79
22
—
50
5]
6|
—
—
20
15
60
40
—
40
13|
15]
—
3
56
40
230
86
n
56
362
41]
—
6
168
85
503
166
6]
246
2112
266]
25
870
110
2,420
225
58
800
264 A
350"
—
—
2,640
650
2,640
264
132
2,640
1132
113]
—
28
785
340
1,017
—
28*
1,130
H42
1562
—
—
450
130
1,750
455
7
1,150
«8 f5,
114,2
—
—
265
356
1,062
708
706
188 A
28322
—
5
260
750
3,000
1,150
12
780
979 A
1,284]
—
58
5,270
2,336
11,889
2,802
2371
7,206
9]
12]
—
2
55
6
92
10
3]
48
23 A
27]]
7
98
13
196
24
15
106
1]
1]
—
—
12
3
12
1
1
10
2]
3
—
—
12
5
45
16
36
113
15]
—
—
34
45
135
90
90
16]]
16]
—
42
>
38
56
250
96
1
70
54}]
631]
—
112
2
194
122
638
228 |
17
312
20 A
21A
4
78
10
140
18
3
96
1 3
8
2
8
1
—
10
7ii
16
7--  4 16
—
2
55
2.3
30
—
2
76
3
8
3
8
—
—
2
1
9
3
—
6
1
2
5
3
—
—
1]
2
6
4
—
4
9
1 6
9
1 «
—
—
1
2
9
1
—
5
30A
31]]
—
6
1442 |
40 |
202 |
27
3
197
6]
1
7
9]]
1
—
1
27
12
O
2]
2
75
6
8
4
1
2
25
4
6?
6
101 -
“>.4
—
1
28]
4]
81
12
1
2
29
3
8
1
2
4]
1]
32
3
32
1
2
3
1
8
2
2
35
n
7]
—
2
55
23
70
—
2
76
2 I
4 i
—
—
12
4
46
13
—
30
2
21
—
—
6
8
24
16
—
16
1
4
1
4
—
—
1
3
10
1
—
4
14* 1
16
202
—
2
1072
46
185
1 33]
1 4]
163
Berättelse Ofver Jönkopings Län för åren 1843—1847■ t.
Tabell för Landet Inom .1 ö n h « p f n «s
L ä n.
Medelafkastuing, sedan utsädet är afdragef.
Underhållna Kreatur.
■s
•xs
cn
s*r
8»
B.
5*
a=t
Cfl
S:
cL
r&
B e v i 11
bing.
Hvete.
»
1
pt
O
-i
S
IS
as
=?
as
Blandsäd.
1
CD
1
O
ST
Cft
09
ca
Os-
en
as
ps
i1" "
1
a
1
Efter
Bevillningsförordniogen.
o
M
Si
—l
w
O
-1
aa
cr
o
en
pr
Si
'F
Si»
p
■<
5’
o
<P
e»
(t
Irsta
Art.
2:dra
Artikeln.
3:dje Art.
Summa
§ «-
-§ 8.
§ 19-
§ 37.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
sk.
rit.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sl
rst.
8
30
9
50
15
15
50
5
30
10
10
20
8
—
17,200
—
—
4
—
—
7
—
5
24
—
—
—
—
14
24
—
—
-
l -
1
—
1 -
—
-
l -
—
—
-
—
— | —
—
—
—
1-
—
—
!-
1-
1 -
1-
—
n
36
16
40
*]
60
2
6
15
12
25
8
3,240
1
80
1,110
60
1,750
190
108
3,250
206
278
700
278
1,036
278
275,450
266
12
27
612
19
2
6
t
911 31
2
210
7,182
1,196
3,591
480
300
7,200
480
720
1,4.40
960
2,400
960
—
479,000
—
—
294
—
135
—
—
1,100
—
—
—
—
—
1,529
—
—
162
2,142
856
1,924
—
78
3,210
107
321
740
641
1,337
428
—
160,450
—
—
238
24
—
—
—
420
43
3
—
—
—
659
19
5
63
1,140
314
2,560
480
26
2,972
132
450
660
570
1,140
224
—
138,888
—
—
231
24
—
—
—
348
—
—
—
—
—
579
24
—
27
760
342
1,147
770
8
1,824
152
228
532
342
950
228
—
149,966
—
—
133
—
—
—
—
.320
—
—
—
—
—
453
—
—
60
640
705
3,930
1,410
30
2,160
144
446
1,180
622
2,160
560
600
186,585
—
—
400
12
—
—
—
382
24
—
3
—
—
785
56
—
602
12,974
3,473
14,902
3,330
550
20,616
1,221
2,443
5,252
3,413
9,023
2,678
600
1,390,339| —■
1,563124] —
162
—
j 3,185|58
1 5
9
1-
1-
4,918(14
5
4]
63
10!
105
17]
4]
95
16
18
44
18
62
15
4 11,250
10
12
23
24
53
36
21
570
96
285
40
25
570
38
58
114
76
190
76
—
38,000
—
34
—
—
100
—
—
—
—
—
134
—
—
30
462
176
400
15
660
22
66
140
140
300
88
—
34,450
—
49
24
—
—
68
43
3
—
—
—
118
19
3
33
260
60
500
94
12
420
25
84
120
110
220
46
—
25,200
—
48
—
—
88
—
—
—
—
—
136
—
—
6
250
123
370
250
4
600
50
75
175
114
313
75
—
55,892
—
44
—.
—
—
—
118
—
—
—
—
—
162
—
—
1]
12
18
51
18
4]
70
4
12
20
9
40
8
—
5,000
—
21
10
—
—
—
—
—
31
—
—
96
1,617
483!
1,711
419]
62
2,415,
155
313
613| 467
1,125
308
-
169,792
-
-
206 36
—
-
-
-
408
19
3
-
615J 7
3
8
114
15
205
32
9
250
34
33
81
25
82
34
v
23,775
—
36
24
54
26
5
91
2
5
—
312
52
156
20
10
300
21
32
64
42
100
42
—
21,000
—
20
50
—
—
70
—
—
4
40
48
250
50
—
230
16
40
60
52
94
21
—
14,990
—
23
27
-
—
—
50
—
—
—
100
45
150
100
—
240
20
41
71
46
128
31
—
23,871
—
18
52
50
—
—
9
100
120
690
258
4]
392
26
76
288
130
280
30
120
26,330
—
67
24
—
—
—
—
60
24
—
—
128
—
—
21
666
280
1,451
460
23!
1,412
117
222 J 564
295
684
158
120
96,966
-
-
165 —
—
—5-
-
-
224
2
5
—
—
389
2
5
100
2,610
330
6,050
562
174
4,000
760
860
2,160
860
3,250
850
696,800
1.200^36
4
1,812
13
1
5,017
1
1
—
15,840
2,600
7,920
1,056
660
15,840
1,056
1,586
3,170
2,112
5,280
2,112
—
924,000
—
—
960
_
_
60
_
2,310
57
4
—
5,330
37
4
140
4,710
1,360
4,068
—
142
6,780
227
681
1,600
1,356
2,850
900
—
327,700
—
—
608
24
881
22
9
—
1,489
46
9
—
2,190
455
5,200
950
30
6,620
324
950
1,320
1,220
2,329
470
52
316,817
—
—
520
868
—
1,388
—
—
—
1,325
1,068
2,655
1,770
—
4,236
353
550
1,235
794
2,206
528
88
216,851
—
—
309
599
908
—
—
15
780
2,250
9,000
3,450
36
5,460
380
1,120
3,000
1,490
3,730
366
2,400
354,660
—
—
790
36
—
—
828
—
—
—
1,618
56
—
255
27,455
| 8,063
34,893
7,788
1,042
42,936
3,100
5,727
12,485
7,832
19,645
5,221
2,540
2,836,928
-
—
4,589
-
64
-
-
7,299]
25
2
-
-
11,752(25
2
8
105
| 18
230
25
40]
240
35
33
81
25| 82
36
-
28,550
-
-
36
-
75114 i
10
-1
—
—
lil(14110
28
294
39
490
60
45
560
93
93
231
93
346
93
64,550
112
12
164
44
6
277
8
6
—
72
12
36
4
5
60
5
8
14
10
20
10
—
3,320
—
—
4
_
.
_
6
24
-
10
24
—
—
56
16
130
34
—
180
8
18
26
22
50
16
—
5,49C
—
—
10
24
18
28
24
—
—
170
132
337
225
—
540
45
67
154
103
285
68
ii
32,575
—
—
40
x
83
123
—
14
114
168
750
288
3
490
34
100
290
140
360
36
230
59,992
—
—
57
18
—
210
—
—
—
267
18
—
42 |
706
367
1,743 |
611 j
53
1,830
185
286
715
368
1,061
223
241
165,927
~
2241
6I
- 1
—
482 j 20 J
6
-1
-1
-
706(26
6
16
434
30
350
45
10
480
92
90
212
86
337
88
14
39,675
90
24
97
16
10
187
40
10
—
48
8
24
4
—
60
3
6
10
6
20
6
2,000
—
—
4
4
_
-
8
—
12
330
92
280
—
10
456
16
44
100
90
175
60
22,300
—
—
31
44
28
10
75
28
10
—
9
3
30
8
—
33
2
4
8
5
12
4
800
—
—
2
5
7
—
—
8
6
15
10
—
24
2
3
7
4
12
3
1
1,099
—
—
2
2
4
—
3
6
9
3
—
35
2
4
9
6
12
2
—
508
—
—
2
—
—
2
24
—
—
4
24
—
28
832 j
145 |
708
70
20
1,088
117
151
346|
1971
568
163|
15
66,381
-1-
131
241
- 1
-
-
155(21
8
-
-
286|45|
8
4
81
n
187
20
4]
125
13
17
51
17
52
18
3
11,575
24
27
7
2
51
7
2
—
n
6
15
10
24
2
3
7
4
12
3
—
1,023
—
—
2
2
4
—
—
4
88]
43]
202
30
1 4]
149
15
20
58
21
641 21
3
12,598
1-
-
26
-
—
—
29
7
2
—
1—
1-
55
7
2
—
4]
7]
2]
1
10
2
2
6
2
6
3
__
1,050
2
3
4
10
5
16
10
—
192
32
96
12
10
210
15
22
44
30
70
30
—
9,600
—
—
12
19
31
-
12
330
92
280
—
10
456
16
44
100
90
175
60
—
22,375
—
—
31
44
36
__
. . .
75
36
—
48
15
150
28
—
165
10
22
30
28
52
14
—
6,500
—
—
18
18
36
—
30
24
60
40
—
96
8
12
28
18
50
12
2
5,638
—
—
7
11
18
-
—
4
9
30
3
—
28
1
4
8
8
30
2
10
740
—
—
1
—
—
—
—
—
-
—
1
—
12
1 608]
172
| 623]
1 83]
1 2°]
965
52
106
216
176
383| 121
12
45,903| —
—
71 12
—
1-
95140 (10
—
|
167
4
10
Bränvinsbrännings
afgift.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
14
sk.
24
rst.
-1
—
—
—
—
1,321
20
2,235
3
2
360
—
1,889
—
—
90
—
749
19
5
300
—
879
24
—
240
—
693
—
—
311
6
1,096
42
6
2,622
126
1 6
| 7,5 4 0 J 4 0 j 11
53
36
30
—
164
—
—
10
—
128
19
3
70
—
206
—
46
—
208
—
—
4
42
—
35
42
—
160142( —
776
i
3
10
101
.
5
15
85
—
—
5
—
55
—
—
19
—
69
—
—
30
158
—
—
79
| —
468
o
1 5
660
8
3,677
9
1
1,056
21
10
4,387
1 1
•2
200
—
—
1,689
46
9
280
—
—
1,668
T—
—
340
—
—
1,248
—
508
(i
—
1,926
42
—
2,844(35(10
14,597
13
26
12
—
137126110
60
537
8
6
5
—
—
~ 15
24
—
7
—
—
35
24
—
42
—
—
165
—
—
27
10
6
294
28
6
141
10
6
847(57
—
45
24
-
253
16
10
3
—
11
—
75
28
10
5
—
12
—
—
o
—
6
—
—
1
12
—
5
56
—
56|36
-1
343135
8
18
12
;
69
19
o
2
—
—
6
—
—
201121 — |
751191 2
15
50
5
46
75
41
25
5
16110
56
50
51 i 501 — I 198154110
Jordeboks- och Hcmmantals-Ränta.
Kronotionde.
R:dr sk. rst. K:dr sk.
500
845
605
717
lil
24
20
2,778:44,
22
10
. 79
—
—
—
-—
41
4|22|10) 79|41
289136
254 —
109
120
83
156
39
35
ti
3,587
—
3,046
9
2,125
—
2,025
—
1,413
4
3,436
3
6
37
1,0131151 7!
15,6331 4
121301 61
130|42l'
30
1
3
343
13
I
32
19
34
512
16
45
189
.396
17
13
3911381 3| 958 51
693
40
584
28
26
32
21
12
I
288
38
9 —
184
9
8
8
20'
1,403)331 5| 507117"
313
20
36
5
74
19
—
—
8
3331361 5!
82i ID
23
200
560
225
144
10
161 6
2 4
36
1,163128 6
3
3?
42
145
50
^'
33
6
32'
280(38 1
Tabell för Landet
norn d ö ib li ö
1 11 g1 S
Ij ä 19#
et är afdragef.
T:r.
lä
T.r
lä
T:r.
äO
Underhållna Kreatur.
cz
»0
GG
s*?
B
B
cm
Ui
-<
as:
•"S
Os
ro
!
Hästar.
1
r
0
OJ
y
1
w
0
-1
Ungboskap.
1
1
■q
ft»»
T
OJ
■<
p"
1
©
0
c»
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
sk.
rst.
5
30
10
10
20
8
—
17,200
—
—
2
6
15
t
12
25
1 8
3,240
)_
______
206
278
700
278
1,036
278
275,450
480
720
1,440
960
2,400
960
—
479,000
-—
107
321
740
641
1,337
428
—
160,450
—
132
450
660
570
1,140
224
138,888
—
152
228
532
342
950
228
—
£49,966
—
144
446
1,180
622
2,160
560
600
186,585
—
1,221
2,443| 5,232| 3,413
| 9,023) 2,678
600
1,390,339) —
-
16
18
44
18
62
15
11,250
38
58
114
76
190
76
38,000
—
22
66
140
140
300
88
34,450
—
.
25
84
120
110
220
46
25,200
—
50
75
175
114
313
75
55,892
—
4
12
20
9
40
8
5,000
—
155) 315) 613) 467) 1,125) 308)
169,792) —
34
33
81
25
82
34
23,775
—
21
32
64
42
100
42
21,000
16
40
60
52
94
21
14,900
20
41
71
46
128
31
23,871
26
76
288
130
280
30
120
26,330
—
117
2221 564
295
684
158
120
96,966j
-1
760
860
2,160
860
3,250
850
696,800
1,056
1,586
3,170
2,112
5,280
2,112
—
924,000
—
227
681
1,600
1,356
2,850
900
—
327,700
—
324
950
1,320
1,220
2,329
470
52
316,817
.—
353
530
1,235
794
2,206
529
88
216,851
—
380
1,120
3,000
1,490
3,730
366
2,400
354,660
—
w
©
©
5,727|
12,485)
7,832| 19,645
5,221
2,540
2,836,928
—
35
33
81 j
25
82
36
—
28,550
-
-
93
93
231
93
346
93
64,550
5
8
14
10
20
10
—
3,320
—
8
18
26
22
50
16
—
5,49C
—
—
45
67
154
103
285
68
11
32,575
—
—
34
100
290
140
360
36
230
59,992
—
—
185,
286
715
368
1,061
223
241
165,927
-
—
92
90
212
86
337
88
14
39,675
3
6
10
6
20
6
rrrv-»
2,000
—
—
16
44
100
90
175
60
22,300
—
—
2
4
8
5
12
4
800
—
2
3
7
4
12
3
1
1,099
—
—
2
4
9
6
12
2
—
508
—
117
151
346
197
568
163
15
66,3811 —
13
17
51
17
52
18
3
11,575
2
3
7
4
12
3
—
1,023
—
15)
20 j
58)
2i|
64)
2 !
3
12,598
-1
2
2
6
2
6
3
1,050
_
15
22
44
30
70
30
—
9,600
—
—
16
44
100
90
175
60
—
22,375
—
—
10
22
30
28
52
14
—
6,500
—
—
8
12
28
18
50
12
2
5,638
—
—
1
4
8
8
30
2
10
740
—
—
52
106
216,
176
383)
121
12
45,903
—
—
s
a
B
<i
a
sr*
Bevillning.
Efter Bevillningsförordningen.
l:sta Art.
R:dr
sk.
rst.
2:dra Artikeln.
§ 2-S «.
§ 19 - g 37.
3;dje Art.
Summa
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
7
—
3
24
—
R:dr
rst.
R:dr
14
rst.
Bränvinsbrännings
afgift.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
—
—
—
14
24
—
—
1
—
—
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och Hem
mantals-Ränta.
Kronotionde.
Afrad.
Mantalspenningar.
Gerningsören.
Tionde och Räntor
af Bruk och Bergverk
samt andra
Verk och Inrättningar.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
—
—
—
3
24
—
—
—
—
— .
—
3
24
—
j
—
—
—
-
—
—
—
—
Arrendemedel.
Kostnad för Rustning
och Rotering.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst,
Klereci-Siatens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobetjenings.
Summa.
R:dr
— 82
sk.
24
rst.
R:dr
23
sk.
40
rst.
R:dr
13
sk.
36
rst.
R:dr
120
sk.
4
rst.
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgifter,
onera och allmänna
besvär.
Summa Statsbidrag.
R:dr
11
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
47 32
sk.
rst.
R:dr
16
rst.
R:dr
212
sk.
38
rst.
60
190
480
108
300
78
26
8
30
3,230
7,200
3,210
2,972
1,824
2,160
530
20,616
40
250
18
25
15
12
4
n
95
570
660
420
600
70
419'
62
2,415
32
20
50
100
258
9
10
250
300
230
240
392
460
23j I 1,412
174
660
142
30
36
4,000
15,840
6,780
6,620
4,236
5,460
1,042
42,936
25
10’
240
60
4
34
225
288
45
5
560
60
180
540
490
611
53
1,830
45
8
10
3
10
10
480
60
456
33
24
35
70
20
1,088
20
10
*30“
125
24
U
149
12
28
40
3
10
10
10
210
456
165
96
28
851
2
20*
965
266
294
238
231
133
400
12
24
24
12
1,563)241-
10
34
49
48
44
21
12
24 —
206136
36
20
23
18
67
24
24
165J — | —
1,200 36
960 j —
608 24
520
309
790 36
4,589
36 i
112
4
10
40
57
12
24
18
2241 6| —
90
4
31
2
2
2
24 —
131 24
24
2
26
2
12
31
18
7
1
12
71 12
27
135
612
19
2
1,100
—
—■
420
43
3
348
—
—
320
—
—
382
24
—
1
911 31
2
1,321
20
2,233
3
1,529
—
—
360
—
—
1,889
■—
659
19
3
90
—
—
749
19
579
24
—
300
—
—
879
24
453
—
—
240
—
—
693
—
785
56
—
311
6
6
1,096
42
149
280
222
240
124
330
12
12
149
280
222
240
124
330
12
12
162
3,183j 38 j 5
9|—I — I 4,9181141 5
2,6221261 61 7,540|40|11
—| 1,345 j 24} — |
1,3451241 -
23
100
68
88
118
10
24
43
408119 j 3
, l
4
60
54
26
50
—
27
—
32
—
60
24
224
2
1,812
13
2,310
57
881
22
868
—
599
—
828
—
64
7,2991251 <J
— | 75114110
164
44
6
6
24
—
—
—
18
—.
—
—
83
-—
—
—
210
—
—
— | 482120j o
97
4
44
5
2
2
16
28
24
155|211 R
27
2
!-|-1 29l 7I 2
3
4
—
—
—
19
—
—
41
36
—
18
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
10
33
36
33
36
__
-
.
50
27
10
10
12
60
39
10
—
—
134
—
—
30
—
—
164
—
—
500
—
—
—
150
—
—
30
—
—
—
—
—
680
—
—
—
—
118
19
3
10
—
—.
128
19
3
845
24
—
—
—
—■
—
—
36
—
—
—
—
—
881
24
—
—
—
136
—
—
70
—
.—
206
—
605
—
—
■ —
—
—
130
—
—
44
—
—
—
—
—
—
—
779
—
—
—
—-
162
—
—
46
—
208
—
—
717
—
—
—
—
—
184
—
—
40
—-
—
—
—
—
—
941
—
—
—
—
—
31
—
—
4
42
—
35
42
—
lil
20
—
—
—
—
27
8
5
21
24
—
—
—
—
—
160
4
5
—
1-
1-
615) 7| 3
160)42
-
776) 1
2,778|44| —
—
1-
—
541
36
3
181)36) —
-
1-
-
-
—
3,502|20
3
91
2
5
10
101
2
5
4
22
10
79
41
4
29
36
_
_
114
4
.
0
jéU
—
—
—
70
—
—
15
—
85
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—-
15
—
—
—
—
50
—
—
5
—
—
55
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
50
—
—
19
—
—
69
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
128
—
—
30
—
—
158
—
—
—
—
—
—
—
—
64
12
—
—
—
—
20
—
—
84
12
-1
-I
-I
389
2)
5
79
-
468
2
5
’ -4)22) 10) 79)41
4| -
-
-
144
-
-
-
-
20
—
-
248)16
2
3,017
1
1
660
8
3,677
9
1
289
36
6
3,587
3
8
_
_
830
_
4,706
40
2
—
—
—
3,330
57
4
1,056
21
10
4,387
11
2
254
—
—
3,046
610
—
—
840
24
5
—
—
—
4,145
30
10
—
—
1,489
46
9
200
—
1,689
46
9
109
39
9
2,125
37
6
—
—
484
—
—
—
—
2,719
29
3
—
—
—
1,388
—
—
280
—
1,668
—
—
120
—
—
2,025
—
—
520
2
—
—
—
2,667
—
—
—
—
—
908
—
—
340
—
1,248
—
—
83
—
—
1,413
—
—
—
288
—
1,784
—
—
—
—
—
1,618
36
—
308
6
—
1,926
42
—
156
35
4
3,436
4
—
—
745
36
—
—
—
169
—
4,507
27
4
| —| —| 11,7521251 2
2,84413 51101 14,597 j 15
1,013115 j 7 | 15,6331 4—| — | —|
3,7081121
7i — |—|
169
20,5301311
lilJ14110
26112
137126110
12|50| 6j 130)4210J
331361 -
l — l 177113 4
277
10
28
123
267
8
24
24
18
60
5
7
42
27
10
337
15
35
165
294 28
8
24
24
30
1
3
343
13
|—|— | 706126j 6
32
19
34
11
512
16
45
189
596
17 8
13 8
82
3
8
37
12
—
.
35
425
20
56
569
504
1
19
12
8
11
141J101 6| 847J37J
-
10
—.
—
—
187
40
—
—
8
—
10
—
—
—
75
28
—
—
—
—
7
—
—.
—
—
—
4
—
—
—
—
—
4
24
10
10
45
3
5
0
1
24
12
233
11
75
12
6
5
16 10
28
36
10
2 8 6 [ 4 51 8
561361 — | 343133 j 8
51
4
55| 7| 2
|—| 951401 lo
5
31
75
36
18
1
16
36
10
1671 4| 10
69
6
19
201121
75 19 2
15
5
7
4
50
5
46
75
41
25
5
16
36
30
10
JJ91|38| 5| 958)31 — | — |—j 189|12| —| — | — j — | 35j — j — | 1,574)33]
693
40
584
28
26
32
21
i
288
38
9
350
1
8
75
_
—
—
9
—
13
—
—
3
—
—
—
—
12
—
184
6
9
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
9
—
—
4
—
—
4
—
—
—
—
—
—
8
1
—
6
—
—
2
—
—
—
—
—
4
8
2 Oj
—
9
35
—
2
36
—
—
—
1,403133j 5| 507)17 ~6| 382|36| '8| 109)36j
1
1,407
—
—
65
—
—
791
—
—
45
—
—
42
34
—
54
13
18
29
313
20
36
5
74
19
4
104
20
7
8
—
—
6
—
—
— | —| — | 1134) — | 2,4051131 7
24
2
516
36
28
555|56| 51 82|19| 4| 110)20)
26
_)_[ 552128) 4
31 301
198|34|10
23
200
560
225
144
10
16
24
36
3
42
145
50
33
6
39
15
32
7
11
4
22 —
33
4
24
3
10
27
10
6
1
12
12
36
37
263
732
307
216
1,1651281 6| 280|38|U| 77|28| 7| 57j24| —| — | —
|36| —| 1,580112) —
6 32
I |
l|32 —
I
24
I
8|40
1,031
12
297
2,400
—
—
600
700
—
—
247
610
—
—
225
563
—
—
168
866
—
—
315
36
171
42
1,501
300
3,300
98
1,045
112
947
lil
842
174
1,355
36
6,170 J121 — | 1,853|32—| 966)42) — | 8,990)38|-
144
13
11
52
24
15
8
8
36
76
20
—
.
200
—
—
190
—
—
31
32
15
40
—
237
24
—
—
—
1,685
—
—
140
—
—
49
—
—
21
—
—
210
—
—
—
740
—
—
108
—
—
46
—
—
23
—
—
177
—
—
—
—
—
286
—
—
185
—
—
55
—
—
36
—
—
276
—
—
—
—
269
11
—
18
—
—
6
12
—
4
8
—
28
20
—
—
-
-
3,324) 24111
693
24
—
203
4
—
108)36) —
1,005)16
-
121
42
35
10
20
15
177
19
—
—
—
—
—
—
105
—
—
17
24
—
8
36
—
131
12
—
—
—
—
—-
—
—
55
—
—
14
—
—
7
—
—
76
—
—
—
—
116
—
—
76
—
—
23
—
—
15
—
—
114
—
—
—
—
—
-
—
166
—
—
66
—
—
32
36
—
264
36
—
|_|_| 1161 — 1
523|42j — | 1551341 —| 83|59| —|
7651191-
6,080
16
9
3,170
8,800
—
—
5,280
5,990
42
—
1,508
5,300
—
—
1,400
2,049
—
—
1,308
10,029
12
—
2,604
1
|
30
915
46
528 i 23
4,615
5
—
—
880
—
—
440
—
—
6,600
—
24
—
532
4
—
235
30
—
2,276
10
—
—
520
—
—
260
—
—
2,180
—
—
391
—
—
258
—
—
1,957
—
—
—
740
—
—
465
—
—
3,809
—
38,8491221 9
15,271| 6 —1 3,9791 2| —I 2,187| 7| — | 21,437|15| —
136|42j
-
39126
22|35|-
1091 71
660
47
100
341
35
353
25
25
168
238
36
102
9
4
58
46
514
1
43
—
—
4
12
—
2
6
—
51
18
9
—
—
4
—
—.
38
—
50
—.
—
33
—
—
251
—
—
—
68
—
—
42
36
—
348
56
4,148J351 6
8091361 — j 2331211 4) 140|40| —I M84| 11 4
152
36
178[33
34
622
17
15
35
306
16
104
5
7
29
42
88
2
32
3
2
10
37
4
54
7
_
449
38
32
—
1
16
—
20
—
2
—
17
15
—
153
25
—
—
2
1
—
—
10
\ n
—
—
—
4
—
—
1 u
43
—
1S21361 — | 901139| 3
4681 2]— 138|23| 4| 79138; — | 686|f5j 4
24
6
16
■
—^
—j
—
78
39
6
—
—-
—*
1,140
25
44
—
46
45
15
— 8
1,3501161 5
3 24
9 — —
27
16 —
137
798
114
110
456
144
24
16
479 —
595
40
192
718
24
—
1,520
477
—
—
180
450
—
—
530
329
—
—
305
624
—
—
880
41
52
4,809
8,985
2,788
3,156
2,749
4,430
14
24
19
24
6
1,759|40| —1 479|-
5,194|16| —| 3,608|25| 6| 26,918|40| 5
7
63
25
14
150
4
_
_____
___
30
16
13
22
366
3
16
—
41
—
—
61
24
—
129
40
—
1,577
8
—
—
—
—
—
101
—
—
50
—
—
3,080
43
—
—
—
—
—
80
—
—
60
—
—
2,056
—
—
—
—
—
—
104
—
—
101
—
—
2,066
—
—
—
—
—
—
12
—
—
24
32
—
534
13
2631161 —|
411
388140 J -
378146; — | 9,680|20[ 5
16 12
35 —
5
61
26
_
___
70
20
30
37
3
509
46
—
21
—
—
31
24
—
66
24
—
385
12
—
—
—
—
55
—
—
40
—
—
229
—
—
—
—
—
44
—
—
49
—
—
470
—
—
—
•—
117
—
—
160
32)
— 1
810
32,
10
145|12| — | 21) — | — | 2971441 —| 346|45| 5| 2,404]42|10
422
1,760
254
230
1,060
372
36
_____
634
6
1,831
44
843
11
9
22,811
24
—
—
1,056
12
—
1,584
18
—
4,225
—
—
32,558
24
18
—
350
—
—
1,030
12
—
467
24
—
14,778
38
—
—
460
—
—
935
—
—
1,400
—
—
14,840
—
—
—
442
—
—
765
—
—
1,027
—
—
10,932
—
—
—
1,355
24
—
1,919
—
—
2,300
—
—
26,219
9
4,0991 61 — | 4,2971-421 — 1 8,0651261 — | 10,262;35j 9| 122,140|
181121 -
271181 — | - 791 4|-
36)27) 5| 675|12) 5
47
8
4
137
8
70
36
204
18
8
89
23
2
2,349
30
16
5
—
—
7
24
—
20
—
—
154
34
—
9
—
—
20
—
—
30
—
292
43
—
57
—
—
99
—
—
132
—
—
1,751
—
—
—
123
12
170
—
321
—
—
1,795
40
10
11
6
230l24j — | 26ä| —I —I 500142) 8| 592|23| 2| 6,344| 5| 3
40
5
18
1
6
44
122
36
181
14
8
24
—
3
12
—
4
42
—
41
—
48
24
—
65
30
—
—
—
2
—
—
5
A
—
—
—.
—
3
19
—
—
19
—
—
36
76
13
49
8
6j
19 24
5
2,842
44
—
156
30
—
1,825
11
—
100
—
—
92
—
—
199
47
10
7
76(131 — 1 1981241 —| 2791381 81 172|16| 3| 5,216|37| 9
95
27
21
4
12
40
135
13
4
12
32
38
50
42
8
41
40
8
1
864132
2
7
2
—
—
1
—
—
10
6
—-
—
3
—
4
—
6
—
71
—
—
102
—
29)21
4
13 40
-
145|13
4
18|32
— 1
411
—
—,
54|42
8|
47|40
8
935|32
2
5
30
1
30
45
8
9
36
—
2
12
3
12
4
24.
9
78
6
10
74
12
16
6
8
—
92
24
—
24
28
—
14
36
—
22
6
—
59
—
—
599
46
92
24
.
36
30
20
9
149
15
—
21
15
—
54
12
79
18
48
12
2,301
3
6
30
.
9
_
4
—
43
—
—
5
—
—
10
25
—
40
—
496
—
50
.
9
_
6
„
45
—
—
24
-—.
10
—
17
23
—
406
1 —
14
4
8
—
24
—
20
32
2
—■
9
9
■
—
9
16
—
124)26
8
246| 6
—
72 36
—
39|38| —
358 321 —
77 51
-
100112 [ —
| 155|36| —
| 184| 41 9| 4,005|35| —
- ; ■
' !
i .
• ?-■
s
/
■< \
r£
v
' -
Kr o no- Augment s-H emman.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Vestra Härad
Östbo d:o
S:a
Krono-Sk atte-Hemmai
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o
Vestbo d:o
S:a
Dito särskilda Bergsmanshemman i Tveta, Vista och Mo Härader
Krono-Skatte-Busthäll.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o ........
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o
Vestbo d:o
Kr ono-Skatte-Augments -Hemman.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Vestra Härad
Östbo d:o ......
Vestbo d:o
Militie-Bo ställen.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o .
Östbo d:o
Vestbo d:o .-
Civila Boställen.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o
Vestbo d:o ......
Ecklesiastika Bos t allen.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o
Vestbo d:o
D omkyr ko-Hemman. Frälse.
Vestbo Härad
Gymnasii- och Skole-Hemman. Frälse.
Tveta, Vista och Mo Härader
Dito Dito Krono.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Vestbo Härad ......
Berättelse öfver Jönköpings län för åren 1843—1847. II
S:a
S:a
S:a
S:a
S:a
Dito Dito Skatte.
Norra och Södra Vedbo Härader
S:a
Hemmantal.
WJ
O:
3
O
©?
•-s
3
St.
St.
»s
i
1 6
1|
189/-
1234A
651
43
206/,
246/
150
35j
751
56^
3281
66019
>. 4
1,401 A
23/- i
24 i
677
113!/
332' '
150 §
67
27
746 j6
9*1*
151
1381
89*
50?
S23|
311
421
29?
251
121
21?
8
161?
91
•4|
O 1 5
I 6
2
2'
H
5'
24 '! !
10 I
301
201
161
20 i
13g
21 1
1 6
122 —
* 4 8
41
10!
*\
Hl
1
171
o.lil
24
89*
1301
352'
153
812
4
33
819'
126
196
175,
3
’ 1 0
114?
81 7
1 6
*n
56?
29§
32!
197
34!
220
131
n
211
21;
3‘
37'
36!
4
26!
16!
22|
17‘
34!
153A
8!
10!
5!
16
1
22*
O
O -1
IM
a
-% cw
Cs: g
2. CT>
St.
Utsäde af
Hvete. j
1
SS
030
<J0
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Arter.
Potates.
T:r.
T;r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
—
12
25
3
1
16
—
2
2
1
5
—
3
—
10
3
—
6
—
*\
18
12
—
12
—
21-
n
55
19
å
39
11
760
94
1,950
190
36
680
—
1,230
307
1,230
123
62
1,230
8*
228
100
306
—
8
340
—
290
110
1,040
275
3
580
—
129
- 172
516
344
—•
344
6
268
840
3,400
1,300
12
840
25*
2,905
1,623
8,442
2,232
93
4,014
2
95
13
190
24
15
100
290
32
580
70
4
290
—
1,130
282
1,130
113
57
1,130
80
2,324
1,000
2,990
—
20
3,320
—
595
218
2,360
584
4
1,500
—
201
268
804
536
536
2
27
110
430
160
1
120
82
4,567
3,910
8,294
1,463
146
6,696
_
390
50
774
96
27
396
—
1,510
377
1,510
151
76
1,510
—
595
215
2,360
372
4
1,302
—
267
277
1,068
712
—
712
5
55
220
900
310
3
240
- 4J—
2,817
1,139
0,012
1,841
ilo
4,160
8
126
15
249
32
8'
133
2
430
108
430
43
21
430
n
206
90
265
—
7
290
102
42
450
141
2
250
—
57
49
153
102
.
102
2
26
90
350
140
1
90
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
sa
w
09
a
T:r.
T:r.
36
12
14
22
T:r.
18
T:r.
58
6
35
45
T:r.
6
30
T:r
X:r.
80
30
30
72
84
22!
144
47!
1 '
2
212
44
51
18
2,280
7.380
1,368
1.380
645
796
282
1,228
400
375
516
2,520
4,875
3,690
1,224
3,110
1,290
10,200
475
492
552
860
3,900
108
310
42
12
36
3,400
7,380
2,040
3,430
2,064
5,880
113
13,849 I 5,321
24,389
6,279
508
24,194
285
39
475
60
45
500
480
870
6,780
13,940
2,945
1,005
81
96
1,128
3,000
760
804
330
1,450
3,590
11,960
7,030
2,010
1,290
175
452
1,160
1,340
480
12
285
400
20
1,450
6,780
19,920
7,900
3,216
840
486
25,621
6,118
27,130
3,607
720
40,106
10
1,170
9,060
2,940
1,335
165
150
1,508
750
851
660
1,935
4,530
7,030
2,670
2,700
240
604
1,106
1,780
930
81
580
20
9
1.980
9,060
7,906
4,272
1,680
10
14,670 I 3,899 I 18,865
4,660
490
24,898
32
14
45
378
45
623
80
26
665
110
113
312
104
436
104
2,580
432
1,290
172
105
2,580
172
258
516
344
860
344
1,246
360
1,060
—
35
1,740
60
178
413
354
740
234
486
146
1,300
283
12
1,300
80
200
290
250
470
110
185
147
382
255
—
612
38
75
178
90
309
78
78
270
1,050
420
5
630
42
126
340
170
440
40
cj
St.
12
1
2
5
St.
12
2
4
8
st.
32
4
7
20
St.
12
2
5
12
st.
46
10
14
35
st.
13
2
3
8
20
26
63
311
105
26
662
492
68
204
171
412
780
738
204
542
258
1,248
1,980
1,476
476
825
602
3,290
758
984
408
690
387
1,640
2,812
2,460
850
1,370
1,075
4,200
791
984
270
280
258
420
93 i
931
2311
921
347!
93!
279
452
810
420
268
52
276
678
2,000
1,122
402
160
693
1,356
4,648
1,692
938
420
276
904
3,990
1,420
603
210
1,040
2,260
8,300
2,842
1,672
600
276
904
2,650
610
402
2,2811 4,6381 9,7471 7,4031 16,7141 4,8941
376
604
410
357
100
578
906
1,122
534
310
944
1,812
1,694
1,249
228
376
1,208
1,420
803
450
i
1,416
5,020
2,842
2,251
1,000
580
1,208
610
535
90
St.
92
25
46
2,470
2,0091 3,7701 8,6491 4,867) 12,7671 3,0031 2,633
11
50
70
64
515
448
70
60
89
609
1,847| 3,250| 5,927) 4,257) 10,509) 2,923) 929
20
250
19!
927
394
1,897
458
39*
1,295
96
4,953
1,400
5,705
1,210
181
7,527
502
950
2,049;
1,312
3,255
910
270
3;
50
8
80
16
6
37
14
150
24
200
40 '
18
185
30
56
96
36
140
32
—
47
12
47
5
2
50
—
282
48
141
20
10
300
19
30
60
38
100
38
—
1
20
9
30
—
3
a
28
6
120
36
120
—
4
168
8
20
42
36
80
24
—
—*
9
4
36
12
20
—■
45
12
103
26
—
140
7
18
28
26
50
14
—
—
6
8
24
16
—
16
—•
30
24
60
40
—
96
6
12
30
15
53
13
—
—
6
17
60
30
—
20
—
18
51
180
90
—
140
6
18
50
26
60
6
40
*1
1 138
58
287
79
85
171
20
645
195
804
216
32
1,029
76
134
306
177
483
127
40
6
124
16
246
30
8
125
24
372
48
615
75
24
625
91
121
301
121
451
121
5
210
52
210
20
10
210
35
1,260
208
630
80
50
1,260
84
126
252
168
420
168
—
4
lil
60
146
—•
4
160
24
680
240
584
—
20
960
48
100
228
200
400
140
—
—•
86
36
340
86
1
190
—
415
130
980
175
5
1,100
64
74
120
212
420
110
—
2
54
41
162
108
—
100
6
270
123
405
270
—
648
40
80
191
95
333
81
—
5
50
100
380
240
3
100
10
150
300
1,140
720
9
700
42
130
340
180
490
50
250
22
635
305
1,484 j
484 j
26 |
895
99
3,147
1,049
4,354
1,320
108
5,293
369
631
1,432
976
2,514
670
250
—
9
12
36
13
-
16
27
36
108
39
112
8
26
64
32
86
8
50
—
9
2
16
1
1
8
—
27
6
40
.t
2
n
40 «
8
8
20
8
25
8
107
27
107
11
5
110
—
642
108
321
44
25
660
43
66
132
86
220
t
86
2
18
3
30
6
2
18
8
54
9
75
15
6
90
19
20
45
19
30
20
_
—
115
29
115
12
6
120
—
690
116
345
48
30
720
46
66
132
92
240
92
—
2
3
8
4
—
7
—
6
9
24
12
—
49
2
6
16
10
30
2
10
2
135
35
153
22
8
145
8
750
134
444
' 75
36
859
67
92
193
121
300
114
10
I5:dr
sk.
6,250 -  660 — i —
1,000 -
3,104
11,014)
506,757
328,300
84,592
180,000
99,799
228,600
1,428,048)— j —
61,100) — | —
197 950
301,790
991,766
381,789
189,559
65,995
2,128,829 j
248,100
375,512
582,475
219,340
95,325
1,320,752) — | —
78,450
109,500
80,093
64,900
31 110
27,! 001 —
591,153 —i —
27,860
13,950
8,700
5,000
4,100
4,115
63,7251—1
74,400 -  58,200 — |
36,083 —j
53,900 —
24,849 —
32,060, —
279,492
I
8,450)
I
5,750| —i
28,650 —
8,175
30,960
2,000
41,135,-1 —
Bevillning.
Efter Bevillningsförordningen.
lista Art.
rst. R:dr
sk.
12
rst.
2:dra Artikeln.
21- $ ».
§ 19 - § 37.
R:dr
161121 —
734
440
149
286
151
730
24
24
2,491)
132
300 12
400 —
1,594 —
790 —
2551— —
167! —1 —
3,486 12 —
400
558
787
313
256)36
1
24
2,315) 12 j
114 12
150
135
109 24
45
99
18
6531 6| —
28 36
20 —
12
14
7
28
106|3oj
100
70
72
87
48
135
12
sk.
rst.
R:dr
14
1
5
6
sk.
24
rst.
I —! — I 26 24
1,197
661
169
404
242
584
16
46
10
3:dje Art.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R.dr
20
3
8
11
sk.
36
rst.
42136) -
4) — | — | 3,258)14)10
_ |_|_| i34| 9| 7
450 23
604 —
2,083 25
846 24
385 —
130 6
_ |—|—| 4,479,30; 9
512|12 —
il
-
lo
40
18
40
1
12
36
60
556 5
788 —
845 —
490,—
191, 8
2,870137j 7
10
7
21
60 — —
1 — 1 981 9! 8
17
35
91
26
144
9
13
13
24
5
5221 6| — j 26)29) 4
559
294
156
135
159
68
19
45
36
20
1,153 3| 1| 201 — | —
— — — 19
11 24 —
1,935
1,101
318
690
393
1,314
40
46
24
10
_]_)_; 5,753) 14; 10
266; 9 7
Bränvinsbrännings
afgift.
730
1,004
3,677
1,636
620
297
55
25
24
6
7,965 421 9
956
1,346
1,632
803
447
29
24
44
5,1861 1) 7
114
160
142
130
45
159
12
11
—
130
9
8
—
24
—
91
47
18
33
751115! 8
59
12
4
68
5
4
14
103
—
—
—
40
—
7
151
—
8
34
6
—
12
455I23| 4
37
28
_?0
— !34
4
10
6
439
393
228
230
207
203
19
32
36
28
20
46
10
6
18j24j 8| 1,703)39) 9
_ 58 —
62
4| 66
30
J
21
24
—
98
—
—
22
12
—
—
102
—
—
—
—
—
5
36
—
1301
Summa.
Jordeboks- och Hcmmantals-Ränta.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
36
—
21
24
—
1
—
4
—
—
3
—
11
—
—
5
—
16
—
—
9 36
—
52)24
—
620
41
2,556
33
_____
492
—
—
1,593
—
—
50
—
—
568
46
10
50
—
—
740
24
—
174
—
—
567
—
801
30
—
2.115
30
—
2.188)23
1-
7,941|37|10
62
12
1-
328121
7
114
4
844139
2
452
—
1,456
—
500
—
4,177
25
7
224
—
—
1.860
24
—
257
—
877
—
80
—
1-
377
6
1,627
1 4
1-
| 9,592)46
9
lil
1,067
29
7
604
—
—
1.950
—
—
300
11
8
1,952
35
8
239
—
—
1,042
—
—
55
13
—
503
9
—
Kronotion.
R:dr
220
13
32
85
sk. rst. j R:dr j
34 51
48)2
3 -  10 -  23 -
550134 3
84 2
8,250 6
6,640 —
2,679 12
3,550
2,302
10,086
24! 2
2,817
1,450
656
1,185
708
1.900
1
53,507)42
8,6971
1,199,121 51 501 1
1,309)24) 8) 0,493)26) 3
57 —
126
1
1,557
7
1
379
290
—
—
2,270
—
—
450
142
9
8
2.852
24
—
555
221
24
—
1,490
—
—
599
92
—
—
756
—
212
192
18
—
1,327
20
4
248
312)371—) 1,064] 4| 8
63
82
103
47
159 —
46 6
40
5
45128
501;
26
26
6
465
46
0
60
—
453
32
9
228
36
—
77
—
307
28
10
—
207
20
—
13
16
—
217
14
6
176
42
6
1,880
34
3
30
12
60
12
—
6
33
28
9
—
40
158
—
22
12
44
146
—
8
18
—
14
6
—
52
18
—
182
18
—
24 —
4,392 27
6,100
25,241
7,606
5,907 —|
1,305
1,00812
1,340 j6.
227 1
2,456 j1,
116 -
8:
259
48,552, 8 41 12,40711
6,055:51
41
8,109
7,670
4.805
2,604 42
1,324.3
1,860 -
2.455
1,437
J3,245)10) O) 7,772)4
10,2531 3| 5j 2,445
582
I
10
19
256
12
223
148
119 —
175 2
91 ;3
58 -
8
55
55
35
40
1,303| 34) 61
335 1
11
1,467
1,125
1,235
1,400
829 — ' —
22 4
1,439 [35 4
73 1
78 -  347 3
208;-  42,-  120
7,496)211 5)
869
3 26
761
- 272
580 — —
120 -
100
634
64
8
27
132
10
798 11 21 169 1
.
-
.
■
-
r afdraget.
Underhållna Kreatur.
■c
Cfl
£
£
S’
CR
cn
cL
0
Blandsäd.
1
>•
n
p
Potates.
Hästar.
1
0
B3
p
1
*
O
Ungboskap.
1 1
1
TJ
oso
-0
5*
Getter.
Trr.
T:r
Trr.
St.
St.
st.
St.
St.
St.
St.
Rrdr
sk.
rst
n
n
80
1£
ii
32
12
46
13
6
6,250
4
—
30
1
r
ij 4
0
10
2
660
!
1 —
6
—
30
•2
7
1 5
14
3
1,000
30
—
72
5
| 20
12
35
8
1
3,104
212
20) 26
] 63
| ■ 31
105
1 26| 7
11,014
| —
175
108
3,400
662
780
1,980
758
2,812
791
92
506,757
192
310
7,380
492
738
1,476
984
2,460
984
328,500
—
42
2,040
68
204
476
408
850
270
84,592
»52
12
3,430
204
542
825
690
1,370
280
25
180,000
J60
—
2,064
171
258
602
587
1,075
258
46
99,799
)00
36
5,880
412
1,248
3,290
1,640
4,200) 420
2,470
228,600
—
279
508
24,194
2,009| 3,770| 8,649
4,867
t>
to
N.
of
3,005| 2,635
1,428,048| —
—
60
| 45
| 500
93
93
| 231
92) 347
93) 11
61,100) —
-
175
12
1,450
279
276
693
276
1,040
276
50
197 950
(52
285
6,780
452
678
1,356
904
2,260
904
301,790
—
400
19,920
810
2,000
4,648
3,990
8,300
2,650
70
991,766
160
20
7,900
420
1,122
1,692
1,420
2,842
610
64
381,789
>40
—
3,216
268
402
938
603
1,672
402
189,559
180
3
840
52
160
420
210
600
52
515
65,995
—
107
720
40,106
2,281
4,638
9,747
7,4031 16,71 1
4,894
449
2,128,829)—| —
240
81
1.980
376
578
944
376
1,416
580
70
248,100
—
»04
380
9,060
604
906
1,812
1,208
3,020
1,208
60
375,512
06
20
7,906
410
1,122
1,694
1,420
2,842
610
89
582,475
80
—
4,272
357
534
1,249
803
2,231
535
—
219,340
-
'30
9
1,680
100
310
228
450
1,000
90
609
95,325
—
160
490
24,698
1,847;
3,250
5,927
4,257) 10,509,
2,823]
828
1,320,752
80
26
665
110
113
512
104
436
104
20
78,450
72
105
2,580
172
258
516
344
860
544
—
109,500
—
35
1,740
60
178
413
354
740
234
—
80,093
83
12
1,300
80
200
290
250
470
110
—
64,900
00
—
612
38
75
178
90)
309
78
—
31.110
—
20
3
630
42
126
540
170
440
40
250
27,100
—
10
181
7,527
502
950
2,049,
1.312)
3,255j
910
270
391,153
40 '
18
185
30
36
96^
36
140
52
27,860
20
10
300
19
30
60
38
100
38
—
13,950
—
—
4
168
8
20
42
56
80
24
—
8,700
—
26
—
140
7
18
28
26
50
14
—
5,000
—
40
—
96
6
12
30
15
531
13
—
4,100
0
90
—
140
6
18
50
26
60
6
40
4,115
I
—
16_J
32
1,029
761
1341
306)
177 J
483)
127)
40
63,725:
-1
—
7 5
24
625
91
121
501
121
451
121
1
74,400
80
50
1,260
84
126)
252
1681
420
168
—
58,200
_ l
—
—■
20
960
48
100
228
200
400
140
—
36,083
•
—
7ä
5
1,100
64
74
120
212
420
110
—
53,900
—
70
648
40
80
191
95
353
81
—
24,849
”1
—
20
9
700
421
130
3401
180 j
490
50
250
52,0601
i
—
20
108
5,293
369)
631)
1,432|
9761
2,514)
670|
250
279,492)
“I
—
39
112
8
1
26 j
64!
1
32|
86
8
50
8,450
1
_
0. i
40 -
1
8'
8
1
201
8
25
8|
.
!
5,750!
1
44
25
660
, 1
43
66
132)
86
220
86
28,630
lo
6
90
19
20
45
19
30
20
8,175
J
»B
30
720
46
66
132
92
240
92
30,960
—
12
—
49
2
6
16
10
30
2
10
2,000
—
36
859
671
921
193
121)
300)
114]
10
41,135
"I
—
Bevillning.
Efter Bevillningsförordningen.
irsta Art.
rst. Urdr
sk.
12
rst.
16(12|-
734
440
149
286
131
730
24
24
2,4911
1321 -
300 12
400 — •
1,594'— -  790 —
233 — -  167 —
3,486 12
400 24
558
787
313
256 36
I
2,315 12
114 12
150
133
109 24
45i —
99 18
653| 6|
28 36
20
12
14
7
23
106|36| —
100
70
72
87
48
135
12
512 12
11 —
10—1 —
2:dra Artikeln.
§ 2J
-
8.
19 — S 37-
Rrdr
sk.
rst.
Rrdr
14
1
5
6
sk.
24
rst.
26 J 241
1,197
661
169
404
242
584
16
46
10
41 — | — J 3,258|14|l0
1341 9| 7
430 23
604 —
2,085 25
846 24
385 —
130 6
4,479:30 9
I
556, 5
788 —
8451
490 —
191 i 8,
2,870137| 7
10
—
—•
.—
—
7
9
8
.—
—
21
—
—
—
60
—
—
—
—
98J 9| 8
3:dje Art.
Summa.
Rrdr
sk.
rst.
Rrdr
20
3
8
11
sk.
36
rst,
-l-l-l 42|36| ■
1,935
1,101
318
690
393
1,314
40
46
24
10
— I —| — I s,758)14110
266! 9| 7
730
1,004
3,677
1,636
620
297
35
25
24
6
7,965 J42J 9
936
1,546
1,632
803
447
29
24
44
5,186| 1| 7
114
160
142
130
45
139
12
9
24
18
17
35
91
26
144
9
13
13
24
5221 6|— | 261291 4
559
294
156
155
159
68
19
45
36
20
1,153j 3| 1|
20| —
— — — 19
11 24
40
18
40
1
12| -  36! -
60
— — — 58 —
62
4
66| — | —
751|15| 8
■ 1
12
5
59
68
103
40 -  151 —
34 6
455123 j 4
37
28
— ^O
— ‘34
4
10
6
439
393
228
230
207
203
19
32
36
28
20
46
8
9
10
6
18|24| 8| 1,703|39| 9
30
21 24
— — 98
I
22
102
5
12
36
H130|—
Bränvinsbrännings
afgift.
Summa.
I
Rrdr
sk.
36
rst.
Rrdr sk.
21
4
11
16
24
rst.
9|36| -
521241 —
620
492
50
50
174
801
41
2,556
33
—
—
1,593
—
—
368
46
—
—
740
24
—
—
567
—
30
—
2,115
50
10
2,188|23| —| 7,941137110
62| 12) -
3281211 7
U4| 4
452! —| —
500
224
257
80
844 39
1,456 —
4,177
1,860
877
377
25
24
6 —
1,6271
9,5921461 9
604
500
239
55
1
1,067
29
1.950
—
11
8
1,932
35
—
—
1,042
—
15
—
503
9
1,309|24| 8| Ö,433|2G| 3
11
130
91
47
33
57
126
1
—
—
290
—
—
—
142
9
—
—
221
24
—
—
92
—
—
—
192
18
312(37)—| 1,064) 4) 8
4 28
14 —
7
8
12
63
82
103
47
159 —
46 6
10 —
5 4
45|28| —| 5011 3| 4
26
60
77
13
26
16
465
453
228
307
207
217
46
32
36
28
20
14
2
9
10
6
1761421 6) 1,8801341 3
i I i
30 12 — 6oi 12
6(33 —
28 9
tat
Ständiga Räntor.
B
Jordeboks- och Hemmantals-Ränta.
401— —| 1381 — j —
8 18
I —
22
146
14
12
6
521181 ■—I 182118) —
Kronotionde.
Afrad.
Mantalspenningar.
Gerningsören.
Tionde och Räntor
af Bruk och Bergverk
samt andra
Verk och Inrättningar.
Summa.
Rrdr
220
13
32
85
sk.
34
rst.
Rrdr
48
sk.
27
5 —
10
23
Rrdr
50
4
7
17
sk.
23
rst. Rrdr
5
13
i 1
4
4
sk. ! rst.
36
Rrdr
sk.
rst.
Rrdr
sk.
rst.
Rrdr
333
21
53
129
3501341 3| 841271 7| 78j231 5| 22 36 —j  |
j__|_) 536j251 3
8,250 6
6,640
2,679
3,550
2,302
10,086
12
24 2
2,817
1,450
636
1,185
708
1.900
35 —
15
2,701 29
1,960 —
— 815
545
1,790
12 4
937
390
119
300
140
692
12
24; —
16
560 12 —
14,706
10,443
5,434
5,850
5,695
15,029
22
16
39
29
55,507[42| 4| 8,697| 7| 9| 7,811 (41J 7| 2,578)36 —| 3)16) —) 560,12) — | 53,159j 11 ( 8
1,499) 12| 5| 501J13j 3| 350 52| 3) 85|36| — | _)_)_
1,936|45) 11
4,392 27 8j
6,100
25,241 24 —
7,606 — —
3,907 — —
1,305 i 4 8j
1,008122: 5
1,340 —
6.227116
2,456
1,116
259
6
24 —
1,027
1,800
1,833
894
409
16
10
258
360
1,180
670
218
150
12
16
52 18
6,686 30
9,603
32,648
12,570
6,135
2,156
11
40 6
16 —
48,552| 8) 4) 12,407) 14)11 j 5,963|22| 2 2,856|12 —| 8|lö|—| 32.18; — ) 69,799|43| 5
6,055 31
8,109
7,670
4,805
2,604
41
42
1,524
1,860
2,455
1,437
696
I I
36 2
I
1.366
2,433
1,800
1,154
758
51; 7
7) 1
6)
399
475
672
290
234 12 —
52
67
24
9,116
12,879
12,603
7,686
4,360
3
32
42
39,243)18) 8) 7,772|41| 6) 7,481|44| 8] 2,068! 12) — | 9|32|—| 67|24| 6) 46,645)29) 4
1,557
2,270
2.852
1,490
756
1,327
7
24
20
379
450
555
599
212
248
41
22
29
486
680
260
181
384
27
26
97
130
94
191
42
87
24
24
36
20 —
2,521
3,530
3,502
2,540
1,191 —
2,067 111
22
29
6
1
10
10,255| 5| 51 2,4451 4)10) 1,992| 5) 5j 642)36)—| — —| —
20 —1 — 1 15,353, 1| 8
582 19 10
256 ——
223 (2
148 —
119 —
175! 2
91
58
55
55
35
40
33
3
24
101,11
75
20
26
59
24 36! —
15 —
9 36
11 —
7
29
12
600
404
288
234
187
311
4
3
40
1,505|54| 6| 535; 151•—| 281,13) 4| 96|36 — | — |
8| — | — | 2,025| — 110
11
22
4
1,467
1,125
1,235
1,400
829
1,439135' 4!
75 19
78; —
347 33
208
42
120
8
409 20
— I 330 —
—1 220
10
9
202: —
385! 4
81
63
52
95
12
44 —
126136
18 36
2,031
1,599
1,635
1,923
1,117
2,090
16
3
7
18
sk.
rst.
Rrdr
sk.
25
3
—
—
7,496121 j 5| 869| 7| 5| 1,546|25| 4| 462| — | — | 3| 3| 2| 18|36| —| 10,395|45| 4
26
7 61 8 7
58
4 9
12 — —
—| 153)451 4
I— — 27 27
— — —i 9 36 —
I |
37 Il5
I 1 I
5801 — j — |
I | j
120|— —
170 —
' I ' I 1 '
—! 902 i—! —
100
634
64
27
132
10
13
11
70
184
14
45
11
18
35
2
12
12
216
985
91
14
47
798)11 j 2| 169117) 111 269| 8| 9| 55112) — |
— | 1 )12| — | 1,293| 13| 10
Arrendemedel.
a
Kostnad för Rustning
och Rotering,
rst.
Rrdr
sk.
rst.
94 34 11
9
10
41
_ | —| —) 154)34111
432
5,511
4,204
2,200
17,510
1,290
11,050
15
18
432! 81
41,745 331 5
2,825
37
2,679
39
40,470
—
6,482
—
1,535
—
4,741
38
_ | —| —| 58,734) 181 1
2,723 39
4,927)33
3,220j —
2,678 —
T
_ | —| —| 16,232)34) 9
149 30
303
402
58
2
80
45 17 4 —
24
900)371 7 j
83|24
78
15
163 —
157
34
153
24
585[391 9
198 28
!
158 24
139 —
12 —
— | — | — | 5081 4| 2
I
— 213 32 —
I
61 5 —
379j — | —
22
400
53
19
20
475139 2
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobetjenings.
Summa.
Rrdr
sk.
rst.
Rrdr
sk.
rst.
Rrdr,
sk.
rst.
Rrdr
sk.
rst.
48
36
14
4
8
6
70
46
—
5
—
0
40
20
6
0
12
—
5
20
—
6
—
—
1
4
—
0
50
—
—
78,36j —
22|44
—
13|26| —
| 115110! —
2,834
28
819
39
4
472
lia
4,126 38
4
2,460
—
—
610
—
—
505
3,375
—
443
—
—
110
36
—
72
30
—
626
18
—
780
—
—
290
—
—
145
—
1,215
| —
—
637
—
191
—
—
125
—
—
955
—
2,856
—
818
—
—
512
56
4,186
36
—
10,010|28 —
| 2,839)27
4) 1,632|37
14,482144
i 4
5491.58 j —
| 100| 5
. 4| 58|16! —
| 5081S1
i 4
1,018
6
294
6
169
33
1,481
45
2,260
376 32
—
188
16
2,825
—
—
4,500
1,728
16
—
480
30
6,708
46
—
1,700
620
—
—
310
—
2,650
—
—
992
297
—
—
195
—
1,484
—
364
105
65
24
554
24
—
10,8541 6
| 5,42-1
6
1,4091 7
1-
15,664) 19 j —
1,411
12
407
33
4
255
10
2,054
7
4
3,020
—
7—
503
16
—
251
24
—
3.774
40
1,700
—
—
620
—
—
310
—
2,630
—
1,322
—
—
596
—
—
260
—
1,978
—
700
—
204
—
—
126
—
1,030
—
'
8.153,12
-
2.151
1
41 1.182 34
.
11.466147, 4
466
42
136
10
77
39
680
43
_
860
—
145
16
—
71
32
1,075
—
—
583
16
137
16
—
98
24
—
619
8
—
300
110
—
—
55
—
465
—
—
188
57
—
—
37
—
282
—
—
294
—
86
—
—
53
—
455
—
—
2,492 10
—
669|42
—
392j47
—
3,555
3
—
140
50
40 30
23
21
204
33
95
—
15 40
—
7
44
118
36
—
25
—
—
12
—
—
5
—
42
—
—
20
—
—
10
—
—
5
—
—
35
—
—
51
—
—
9
—
6
—
1
46
—
—
49
—
15
—
—
8
—
—
72
—
—
360 30
102122
55 17
51821
—
—
1 1 1 1 II
—
—
—
1 1 II 1 1
—
I.lllll
—
—
-i
- 1
—
—
—
—
-1
— 1
—
60
—
1
17
—
—
11
1
- 1
—1
88
50
8
32
—
5
43
32
215
35
40
17
44
268
36
—
71
12
20
28
11
42
103
34
—
230
—
38
16
—
19
8
—
287
24
—
14
—
—
4
4
2
20
—
20
24
__
315112 J —
631 —
—
33)22) —
411|34
—
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgifter,
onera och allmänna
besvär.
Summa Statsbidrag.
Rrdr
6
1
1
17
sk.
24
32
rst.
Rrdr : sk.
|
19 24
1 —
2 —
7 :
rst.
Rrdr sk.
28
1
5
12
8
24
rst.
Rrdr
21
4
10
16
sk.
11
rst.
6
Rrdr
596
48
100
268
; sk.
5
20!
rst.
8
26| 8|
29.241 —! 461321 -
51 (111 6| 1,012 25| 8
378
821
89
150
516
410
_
1,134
1,638
9
4
i
2,694i20
1
8
—
—
492 36
739
6
—
1,971 j —
—
185
—
301
—
167 24
—
—
340
—
550
—
1,134 —
—
—
215
—
373
—
500 —
1
2,038
—
2,005
—
2,601138
—
33,178l 3
23,639110
7,372)52
27,449)24
8,109:
59,415 71 6
2,544j — | — j 4,404156[ — 1 5,584 15| 4| 9,068|34J 8| 159,163|29| 5
461281
139136 J -
2011321 —|
95!40| 7| 3,257,23| 5
135
754
763
270
56
407
12
28
—
449
36
—
—
—
2,300
—
—
—
—
790
—
—
355
—
—
—
—
260
—
—
588 12l —
674 30 —
2,992
1,150
581 —
265) —j —
429 27
1,799 —
2,278 —
1,6301—
779 —
378 —
15,599
20,241
92,538
27,362
12,530
8,764
47110
37
16
40
24
2,779116!
4.542 -
6,230142 —| 7.293 271 9| 174,637121 —
I
188 8
1,006 32
270 —
1,0711 —
1011 —
| I |
564 241
604 —
790 —
446 —
510!
815 18
906
1,130
774
507| —
921I18 2
2.416
1,750) — : —
1,058 —j —
726 161 —
1 I
17,451) 4
28,464 41
24,325
16,715
10,421
35
29
2,636|40j — I 2.914J 241 -
4,132,18] 8J 6,851 ]34j 2j 97,376J14j 6
62
285
35
40
153
42
12
)
269
36
164
35
5
8
—
171
24
—
257
12
686
—
—
—
—
—
—
—
526
—
—
151
—
—
—
—
—
—
—
200
—
290
_
•—
—
—
—
—
lil
—
—
125
—
—
—
—
—
—
—
211
—
—
259
—
—
3,977)41
6,597 44
5,178)30
3,837 j 5
1,952! —
3,250 29
617|20| — j 171124,
1,375] — ! — j 1,673,351 3| 24,794| 6. 2
18
31
10
4
26
7
36
32
""
—
—
I
19
81
1
121 —
42
1
561 9
1 |
i,08913.5
28
24
76
923
1
27
1
1
18
I
645
27
15
1
50
|
385
18
)
20
1
490
55
1
40
i
664
46
11
4
9
8
97:20| — ! 19 —
204 36 — 246 36] 9| 4,19813i 8
60
139
163
361 —
83
265)12
124 24
145
165
118
220 —
167 —
3321 —
681 —
180 —
142 —
682 —
3,186143
2,751 11
2,235 19
2,575 28
1,886
3,221
20
33
4
11
4
10
362 36|-
83 —I —I 1,035|36|—| 1,5711—1 9| 15,837jl2; 6
35
I ' 1
— —I 431
52 — —
653
41 4
— I 17
16
11 j 15 J — j 208140 j -
71 32 —
43) —
64124 j — | 172|—|
2,038 44
9 24
77 24
2
46
11
24
24
41
69
10
8
36
26
186
12
15
16
446
2,198
215
6
12
17
89 —
62)-
1201441 — | 224)31) 6J 2,859)36) 6
Hospitals-Hemman. Frälse.
Norra och Södra Vedbo Härader
Dito Krono och Skatte.
Tveta, Vista och Mo Härader
Kyrko-Hemman. Skatte.
Östbo Härad
Skattlag da bebyggda Torp, Utjordar med flere Lägenheter utan mantal, hvilka ej under något hemmans ränta äro
inbegripne. Frälse. ,
Norra och Södra Vedbo Härader  . . . ;
Östbo Härad
Vestbo d:o
sT
Dito Skatte.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Östbo d:o
Vestbo d:o
sT
Dito Krono.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Vestbo Härad
”
Dito obebyggda.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o .
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o
Vestbo d:o
aMfi i i r
S:a
O skot tlag da bebyggda Dito, deraf Ryttare- och Soldattorp 2,150 st.
Tveta, Vista och Mo Härader . . •
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
» Östbo d:o .
Vestbo d:o  • •
S:a
Backstugor.
Tveta, Vista och Mo Härader .
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o
Vestbo d:o
• • •
S:a
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman på viss tid eller lifstid.
Norra och Södra Vedbo Härader .
'■
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o
Vestbo d:o
sT
Skattlagda Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, hvilka ej under något hemmans ränta äro inbegripne.
Tveta, Vista och Mo Härader .
Östra Härad
Sta
T ullmjöl qvar nar med 570 par stenar.
Tveta, Vista och Mo Härader .
Norra och Södra Vedbo d:o .
•
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o
,
Vestbo d:o
s7
Hemmantal.
o
©:
-1
3
St.
St.
r- 3
3.®
St.
27
5
2
"öl
4
1 4
21
9
2
50
1
12
2
15
23 8
323
78
85
37
"774
848
1,441
500
980
1.037
1.559
0,365
286
1,475
700
990
525
592
4,566
110
5
51
166
273
”605
58
60
52
56
37
72
“335
Utsäde af
Medelafkastning-, sedan utsädet är utdraget.
Underhållna Kreatur.
-
Hvete.
SS
£50
cre
tn
0
1
P
H
ff»
»
w
03
a
Q.
PM
P*
—i
CD
IS
0
0
a
ta
<
cd
CD
ss
PSO
cro
0
3
K
03
03
B3
03
3
Q.
cn
03:
Q.
>■
cd'
13
0
Sa
re
ta
CM
03
0
X
03
w
O
d
3
crq
cr
0
pr
03
030
p
w
3*
CD
CD
•“1
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T.r.
T.r.
T:r
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
3
—
3
1
5
18
—
9
4
30
1
2
4
2
5
0
—
4
1
9
1
5
12
■
3
23
5
1
1
25
1
4
4
10
4
;
20
4
3
8
1
2
1
.
1
—
2
n
4
6
1
1
2
2
5
1
- —
27
i*1
7
li
4
54
10
—
54
10
162
6]
28
4
162
25
—
324
60
27
—
54
10
1
27
10
110
20
27
5
—
281
8 ‘
64
—
64
-
168*
52
187
-
-
384
27
64
37
130
32
2
7
14
12
1
3
8
24
28
24
18
4
1
1
9
28
20
18
8
21
84
72
11
3
12
32
7
60
84
96
45
10
3
' s
45
168
120
108
4
14
18
6
18
28
24
18
10
14
20
18
28
56
50
36
10
14
20
9
\
2
35]
14-
94
4
2
75
8
188
54
285
10
8
441
18
24
88
62
170
53
—
—■
6
2
1
24
—
—
X
2
24
—
36
8
21
72?
,
—
2 1
144"
12
—
12
12
2
48
1
12
—
6
2
25
—
-
24*
—
56
8 |
74*
—
—
J46‘
12
—
12
12
50
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
•—
1
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
-
—
—
-
—
-
-
—
lilli i 1
22
360
125
167
264
380
90
60
43
264
580
420
720
500
1,152
1,585
1,600
360
140
—
125
1,441
500
881
1,585
1,600
—
66
2,160
625
823
1,320
1 ,140
360
180
150
792
1,140
1,050
2,160
2,000
5,408
3,962
4,800
1,440
290
—
625
8,646
3,000
5,205
9,510
9,600
100
25
43
56
100
56
824
1,441
550
1,035
1,057
1,540
562
1,441
1,000
442
1,057
3,078
506
2,882
1.500
1,270
1.500
5,078
58
900
500
515
500
1,539
50
5,078
-—
1,318
837
5,977
500
—•
6,132
—
6,134
2,622
J 7,380
1,730
—
36,586
224
8 56
6,447
7,580
9,736
3,812
3,128
■
—■
30
—
—•
48
737
551
262
—
—
—
100
—
\
240
4,422
3,205
1,572
—
200
50
—
—
—
—
30
-
-
1,598
—
—
100
—
—
9,439
—
. -
-
250
lilli
55
3
21
41
60
14
3
2
41
60
110
10
238
232
540
55
—
220
10
160
552
540
—
1
330
18
94
205
180
56
12
4
123
180
1
330
40
410
830
1,620
220
1,320
70
720
1,992
3,728
25
20
26
58
110
5
80
332
275
110
10
35
332
540
220
10
110
664
816
55
5
8
166
273
816
180
120
| 1,230
55
-
1,262
—
827
375
5,230
220
-
| 7,830
45
64
800
1,027
1,820
507
816
—
—
—
—
—
—
—•
-
—
-
—
—
—
—
-
_
—■
I I
j
—
—•
-
-
—
—
1 -
—
1 ~
1 -
—
— I — 1 —
-
— 1 — 1 —
llllll |
—
—
'
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
— 1 — 1 — I —
1 ~ 1
—
1 -
—
—
—
| —■
1
—
| —
1
1 -
i —
—
1. -
R:dr
sk.
rst.
888
—
—
4,600
—
95
9,000
1,155
—
480
—
—
ET*
53
GR
C/J
Bevillning.
Efter Bevillningsförordningen.
lista Art.
sk.
rst.
12 —
24
10,655 —1 —
7,450
4,600
6,727
1,165
670
20 6121 — 1 —
75
3,400
400
5,8751 — 1 —
13,650
2,250
15,900
2,301
5,680
7,981
47,762
27
3
*i
-
2:dra Artikeln.
2 - S 8.
19 — § 37.
R:dr
sk. rst.
R:dr
sk.
rst.
31
16
14
5
— 36
12
3 61
I
11
24
181 —
20 —
5!~
5 12
28112
15
27
10
17
6
2
—
3
12
3:dje Art.
Summa.
Rtdr
sk.
rst.
R-.dr
sk.
rst.
13
21 7
— — — 33
47
6
6
12
I—I —I 591121 —
I
I
51
39
2
24
—
—
17
6
8
4
—
— —1—1 47 j45110
ll|42j —
7
2
—
24
—
91311 2
I
503 56
600 —
500
432
552
240
12
2,828 —
116
220
150
110
79
197
12 —
12
12
—
28,200
1,600
—
13,300
—j
22,182
—|
43,880
—
109,162
-
-
175
-
10
_
—
185
-
44,250
69,000
—
57,760
—
55,200
—
29,363
—
19,000
—
—
234,573
1-
—
8721361 —
100
5
40
110
227
I
18
27
4
6
12 12
14
24
50J 2| 4
10
29
2
24
411 aij
-
si 16
156 —
4
25
28
— —I 264140:
482118
22
34
65
25
14
5
12
163|12|—
60
3
10
44
88
12
—!—I —I 83,45 10
I
19
1
31
42
21|25i 2
27
4
14
24
12 42
50 2 4
503 36
610
500
461
552
242 24
12
- | 2,869|24j—
167
576
150
114
104
225
28 —
12
56
I —i l,137|28i —
-i—| 2051211 7
16
31
10
6
II— 4
146
250
75
121
132
38
24
24
11
— — — 7631
lil
160
8
50
154
315 50 —
— — — 6871391 7
16
10
—
—
—
-
31
6
— 1 —
—
1
—
4
168
36
—
—
284
—
—
—
—
138
24
11
—
—
—
146
—
—
—
—
146
—
—
—
—
45
—
926112111
Bränvinsbrännings-
afgift.
Sumna.
Jordeboks- och Hem-  manta Is-Ränta.
Kron
R:dr
sk.
|rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Hulr
1
—
—
5
—
15
6
_
42
1
1 ^
15
7
49
38
11
—
1
35
—
6
12
59
Jj
—
—
6
—
—
—
—
4
42
—
11
6
—
—
—
—
161421 —
76
6
-
-
—
i\
31
59
2
10
24
6
8
52
—
44
—
t
—
—
17
6
8
20
—
7
—
—
—
1
24
—
3
24
—
*1
20
3
9|24
93 21
10
8414 4
»I
4
31
0
3
24
f
5
—
24
—
36
—
—
<2
2
12
—
*
6
6
—
4
—
7
12
—
28 37
2
45|24j
*1
2
27
14
4
| |
162 23
9
—
4
24
—
180
— j
—
—
—
—
—
—
320
—
4
—
—
—
321
—
6
1
—
12
12
—
81
4
—
■—
50
1 2
4
N 1
®l
11
503
36
—
—
610
—
—
—
•—
500
—
—
—
—
—
461
12
—
—
—
—
—
—
552
—
—
—
—
—
—
—
242 24
—
—
—
—
2,869
24
—
— 1
—
—
1 -
_
167
CO
■——
—
—
576
—
—
—■
—
—
—
150
—
—
■
—
—
—
114
12
—
—
—
—•
—
—
104
—
—
—
—
—
—
225
36
—
—
1 —
—
-
1,137 j 2 81 —
—
1-
-
1
160
1
—
—
—
8
9
7
—
—
.
—
—
—
50
—
—
—
—
—
—
—
154
—
—
—
—
21
20
7
537
2
7
—
—
-J
21
20
7
709,12
0
—
—
1-
*
-
|
16il0
11
11
9
—
—
1-
-
31
6
—
1-
—
__
—
—
—
1 1
—
4
11
11
9
168
36
—
—
—
284
—
80
—
—.
—
—
—
138
24
11
—
02
—
—
—
14«
—
—
—
—
—
11
—
—
—
146
—
—
—
—
45
I-
—
—
—
—
—
—
1-
926|l»jll
80
-
—
24;
Lierättelse öfver Jönköpings Lön för åren 1843—1847- lil.
t är afdraget.
T:r.
T:r
T:r.
30
5
1
25
2
—
6
-
324
—
60
-
384
10
3
45
—
—
168
—
' 5
120
—
—
108
10
8
441
,
2 1
—-
~ 1
144
-
-
146'
—
—
—
—
-
—
625
1,440
8,646
—
3,000
290
5,205
—
9,510
—
9,600
1,730
56,586
240
—
4,422
3,205
—
\ 1
1,572
—
9,439
220
1,320
—
70
—
720
—
1,992
—
3,728
220
7,830
—
1 -
—
_
—
—
1 —
—
1  ~
Underhållna Kreatur.
st.
St.
4
st.
St.
St.
St.
2
10
20
4 —
27
34
10
27; 110
10
20
27
o
27; —
64!
37|
130|
32|
4
14
18
6
18
28
24
18
I
10
14
20
18
28
36
30
36
I
10
14
20
9
181
24,
88
62!
170!
83
12
12
12
2
48
1
12
12 —
12|
12
501
13! —
100
25
43
56
100
56
824
1,441
550
1,035
1,057
1,540
562
1,441
1,000
442
1,037
3,078
506
2,882
1.500
1,270
1.500
3,078
58
900
500
515
500
1,539
50
3,078
224 156 6,447 7,3801 9,736| 3,8121 5,128
200
50
280 —
Iso
20
26
58
110
5
80
332
273
110
10
35
532
540
220
10
110
664
816
55
5
8
166
273
816
451 6-41 800| 1,0271 1,8201 5071
816
c:
-c
C/2
5?r
»
CR
a
B
a
Bevillning.
Efter Bevillningsförordningen.
lista Art.
R:dr
888
sk.
rst. R:dr
sk.
rst.
2:dra Artikeln.
2 - S 8.
19 — § 37.
R:dr
4,600
—
95
-
4
12
24
9,000
1,135
480
10,633, — | —
7,450
4,600
6,727
1,165
670
T
20,612! —|
75
3,400
400
3,875.-1 —
13,650
2,230
15,900
2,501
5,680
7,981
47,762| ■
28,200
1,600
13,500
22,182
43,880
27 —
31
l!
31 —I
16
14
5
— 36
12
,36 — —
11
24
18 j
11 42 —
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
9
!
20 -  5! 12
— I 28 12
27
6
12
3:dje Art.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
13
21
I I
33
Bränvinsbrännings
afgift.
Sumna.
R:dr
sk.
(rst.
R:dr
sk.
rst.
42
I I
14! 15 7
r
— 33 —
47 -  6
6 12 —
15
10
17
2
3
I —! 47145110
7 2
24
9|31| 2
503 36
600 —
500 —
432 12
552! —
240 —
2,8281 —
116
220
150
110
79
197
12
12
12
872136 —
100
5
40
110
227
109,1621 — 1
175|
10
185 — —
44,230
69,000
37,760!
55,20o!
29,363
19,000|
234,575
18
27
4
6
14
24
12 12 —
50 2! 4
10
29
2 24
41J 241
16
51
156
4
25
28
24
— I—I —I 2641401 —
5 91121
31
24
17
7
4
39
6
T
— I— —I 83 i 45110
19
1
31
42
211251 2
27
14
24
12 42 —
50 2 4
503
610
500
461
552
242
36
12
24
2,869J24|—
167|28
376 —
150
114
104
225
12
36
482 18
22 12
34
63
25
14
5
163112
I
60
3
10
44
88
9
12
i —1 205|21|_7
Il6
51
10
6
4
146
250
75
121
132
38
24
24
1,137128! —
160
8
50
154
315
30 —
6871391 7
16
31
10
6
1 — 4
11
7631
ill
168
284
138
146
146
43
36
24
11
12
4 42
59
6
11 6 —
161421—I 761 6 —
I
1 241
31
32
17
7
5124
39
6 8
9|24|
12
95 21 10
2
24
4
31
6
71121 — 1 28 37 i 2
27
4
12 12
14
24
50 2 4
503
610
500
461
552
242
36
12!
24
|_| —I 2,869 24
167
376
150
114
104
225
28
12
36
1—| — I 1,1371281 —
21
20
9
160
8
50
154
337 2
21 (201 71 709.121 2
— 116110
— 1511 6
11-71
_ |—I —| 926|12| 11
168
284
138
146
146 —
43 —
36
24
11
— 9261 lii 11
Ständiga-Räntor.
Jordeboks- och Hemmantals-Ränta.
Kronotionde.
Afrad.
Mantalspenningar.
Gerningsören.
Tionde och Räntor
af Bruk och Bergverk
samt andra
Yerk och Inrättningar.
Summa.
Ridr
sk.
15
rst.
R:dr
sk.
R:dr sk.
rst.
R:dr
sk. | rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
15
rst.
6
49 f 38 J11 j — 1 — 1-
13 j 4
56 —
I
67j31
8
I
el—
2 — —i
24
I I
10 24
54 -
H
5 24
23
3
28
77
11
8 4
_ I —j_I 67;24|
— i — ! — ; 28| — ! — | —|
— i281 — | „ 96j 4|-
10 24 6
44'
20
5
5 20 3
30
6
13 1
8.—
2i32
11 22 2
12
4 201 3
16
12
24 —
4 —
1 —
28 —
38
98
26
17
14
35 9
6
84 441 9|
46|45 j II
27 42 5!
33 241 —; —! — I —
28| —
193|40| 3
3
36
6
24
— 13
26 —
— 118 6
10
I
10
24
24
141 —
4
82
7
13 2
8 10
26 3J| 71
•10—1 — !
lii— —i — i—
_ [14I — I 931221 —
162
180
23
321
81 4 —
9
37
11
70 —
15
199
250
360
390
35
14
15
81 4
1,110127J 9j HÖ|14
11727
3 —
1,546 211
515
580
250
460
477
220
15
9
16
515 —
580 —
265 16
460 —
486
220
2,5021—— 241161 —
— i — I 2,526 16 —
92
12
195 —
75
76
65
225
24
92
195
75
76
69
225
12
24
—! 728 561 — 1 4i — I
— | 7321361 —
20
I
90
1
28
58
219
12 — —
20 12i 6
90
1
48
58
239
12
52
6
— — —I 20,
396| 12 — —
20|121 6|
436124 6
lilli
I
I
I
11
11
nini 9i
Hilli 9
80
220
19
■ 4
231 14
340
346
539
301
369
19
19
30
31
20
12
24
250
450
597
578
317
369
14
43
51 4
801 — 1
2431 — 1
2,126 39 21 112124! — ! — I — | —I
| —I 2,562 15| 2
Arrendemedel.
Kostnad för Rustning
och Rotering.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
11
sk.
rst.
— 50 25 6
I
T
52 — —
2 19 i 2
54 19 2
66
32 —
26
2 19
66 32 —
28119| 2
2 19 2
2|19 2
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobetjenings.
Summa.
R:dr
13
sk.
rst.
R:dr
rst.
R:dr
rst.
R:dr
16
sk.
12
rst.
is
-
ie
24
| !
— I 21140
26— — 17 —
2 43
50 —
— 40
16
4
8 —
62 24
— 40
50 40 —1
8|i6( — | 4| 8|
63116 —
30
1 24
I
24
I I
57
1
24 —
31 ,2 4|
51——i 21241 —
39|— —
15
2 24 —
1 12
18 36 —
15 i— —
2 24
1 i 12|
18 i 561 —
180
150
159
180
150
159
489
__ l 1 — |—! —! 4891 — 1—
120
221
120
221 —
' I — i
142 —! —
— 142—1 —
30
105
28
I
30
105
28
I
163; |
I — I — I — 1 —I —I 163; — I —
43
43
43|—I —
431 —
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgifter,
onera och allmänna
besvär.
Summa Statsbidrag.
R:dr
sk.
10
rst.
R:dr j sk.
1 16
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
16
rst.
R:dr
sk.
21
rst.
6
6 — — | 8 32 —
5! 231 —!
156
23
9
1|24
11 —
221101
12
— 250
— 27
— | 22
24
40
41
8|12|
301 9 2
I —
15
42
36
143
193
45
44
22
4 11
24 —
6 8
24-  33! 8
|—| 191301—1
446,47; 3
10
18
5 6
124; 36
14 4J —
28;—!
143|46| 4
227 1
254 24
360 14
390115
71 —
99 16
1,402123 5
661!
206 12
2601 —
— j 1,550 —
. _i 300 12
1,225
1,370
765
1,331
3,408
762 36
16
12
6611 — 1 — 1 — I —I —I — I——i 2,316,24
8,862|16
16
28
32
71
187124
15
2881 71 —
691 —
225 —
222 12
282 —
638 36
16; —I —I
319 39
2,3471 7 j—
104
34
246
206
18 —
I
280 I —
9 21
237
590
782 53i 1
486 18
1,899 i 61 8
H j 28 7
— 31 6
12 12 1
20
13
4
50 —
12
424 32
734 —
736 20
787,—
479 —
416 171 4
— |—| —I 42!42|
5,577 22 1
Tull-sägqvarnar, gr of bladig a.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad ......
Vestra d:o . . . •. .
Östbo d:o
Vestbo d:o
// u s b e h o fs — s å g q v a r n ar.
Norra och Södra Vedbo Härader .
Vestra Härad
Östbo d:o
Vestbo d:o
Husbehofs-mjölqvarnar.
Norra och Södra Vedbo Härader
Vestra Härad
Östbo d:o
Vestbo d:o
Stampar.
Tveta, Vista och Mo Härader .
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o . ., • • . - .
Vestbo d:o
S t äng j er n sv er k.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Vestra Härad
östbo d:o
Vestbo d:o
Ämneshammare.
Masugnar.
Tveta, Vista och Mo Härader
Tveta, Vista och Mo Härader .
Norra och Södra Vedbo d:o
Vestra Härad
Östbo d:o
Jernmanufakturverk af särskilda slag.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad . .1 .
Vestra d:o
Östbo d:o
Vestbo d:o
Pappersbruk.
Tegelbruk.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
östbo d:o
Vestbo d:o
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Östbo d:o ......
O Ije slager i er.
Tveta, Vista oell Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östra Härad
Vestra d:o
S:a
S:a
S:a
Sta
Sta
Sta
Sta
Sta
Sta
Sta
Hemmantal.
Diverse Lägenheter, Yerk
och Inrättningar.
-
Utsäde af
Förmedladt.
Oförmedladt.'
Hvete.
1
w
flJO
CK}
Korn.
✓
Hafra.
■ 1
Blandsäd.
CD
Potates.
1
St.
St.
St.
38
38
31
35
35
68
T:r.
MMM ?[
T:r.
T:r.
A
T:r.
T:r.
T:r.
—
—
245
12
8
9
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
-
—
—
43
—
-
—
—
-
19
20
78
38
—
—
—
lill
lill
-
—
155
-
-
—
—
* 4
_
—-
—
—
3
5
1
2
3
—
—
—
lilli
— 1 —
18
—
—
—
-
—
—
—
4
_
_
—
—
2
2
—
1
—
7
i
—
_
.
—
—
-
16
—
-
—
—
1
1
|
_
5
_
/
—
_
_
—
i
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
15
—
—
—
-
11
-
—
7
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
-
5
7
1
z
—
—
~ 1
33
—
—
—
—
—
~ .
—
1 1
2
2
—
—
—
—
—
—
—
2
2
1
4
—
—
—
—
—
13
-
— 1 —
—
-
4
—
6
1
3
-
—
1 1 1
14
-
—
—
—
j
—
1 ** m w ca
—
—
—
—
1
—
i
14
1
—
Berättelse öfver Jönköpings l.är för åren ]81.i—18-17. IV.
/
Medelafkastning'
sedan utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
=
<
1
35
l*
a
3
03
►Ö
o
-
a
Qs:
o
*
ci
5
oq
CD
n
o
OK}
a
03
Q.
033
CD
-l
Sa
as
03
O
—i
O
pr
5'
CD
•a
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
| —
—
—
-
—
—
—
—
—
1 1 1
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
- 1 -
~
-
—
—
-
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
-
—
—
—
—
— |
—
—
—
-
-
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
"
z
—
z
—
z
—
—
—
—
—
—
—
——
—■
—
—
~
|
|
|
-
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
.—
,
—
-
-
—
—
—
-
—
-
-
-
—
-—
,
_
_
_
_
—
—■
—
*—
—•
—
—
-
—
'
— 1
—
—
—
—
lill
—
—
lill
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
-
—
- 1 -
-
-
-—
.
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 —
1 ~ 1
—
|
—
1 - 1 -
—
z
--
—
—-
—
1
j
1
j
—
1
—
—
—
—
—
—
-
—
-
—
—
1
1
—
— 1 —
—
— 1 —
I' ~
1
—
1
1 '
■
!
i —
|
i
—
—
—
—
—
l
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
“
—
|
—
—
—
—
—
—
CK!
»:
R:dr
8,200
11,000
6,457
6,000
8,815
11,840
sk.
rst.
52,290
900
100
1,0001
800
200
—
2,200
—
100
—
270
—
500
4,070
-1
77,243
—
47,160
—
52,150
—
383,849
—
12,620
—
573,022
—
8,450
5,900
20,000
____
.
15,700
41,600
19,025
8,140
900
10,093
26,526
15,500
80,184
-1
4,625
2,000
—
1,200
—
1,600
—
1,700
—
10,500
—
21,625
—
1-
1,825
9,000
—
—
500
—
—
2,700
—
—
14,025
—
—
800
:
1,200
2,250
—
190
—
4,440
i —
Bevillning;.
Efter Be villningsförord »ingen.
lista Art.
R:dr
16
sk.
rst.
161
— 15
15
16
19
25
49
7 12
I
24
— — 116 361 —
— 2 56
28
14
10
15
5
2
12
741121 —
12
7
8
8
1
9
12
36
2:dra Artikeln.
S 8-
-S 8
§ 19-
§ 87
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
14
22
17
13
40
10
17
7
—
z
21
29
46 —
36
— 4136
— I 117110! 5
28
24
19
25
10
2
-H
n i —
257
120
196
868 —
20
-|
10
_ I—I —I 1,441120110
— — i 20 43 2
19'38
60
35
190
2
35
1
38
42
44
83
-
352
37
46
12
30
—
2
19
15
—
16
—
— I— 1091311 2
8'51
26
1
13
3;dje Art.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
—
—
14
40
10
—
—
22
—
—
—
—
—
53
17
7
—
—
—
13
o 1
—
—
—
—
29
—
—
—
—
133
10
I
5
19
28
2
19
25
10
2
*1
261 II —
I
T
273
139
221
917
7 12
44
10
— I — | — I 1,558 8|I0
I
I
•j—|—.{ 23)311 2
22
63
38
38
1231381 5
I
218! 14
49! —
11
57
88
q
38
44
4271 1| 1
58 24 —
37 — —
10 19 2
23 — i —
17 j —
9 36
I
155 5! 2
Bränvinsbrännings
afgift.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
____
14
40
10
62
20
—
—
—
22
—
—
150
—
•—
—
—
33
17
7
15
—
—
—
—
13
—
—
76
—
—
—
21
—
—
68
—
—
—
—
29
—
—
100
16
4
—•
1-
133
10
471136
4
—
2 —
19
5 i 28 10
24 —
19 2
25
! — I
26 1 —
— 273
44 10
221 — —
917. — ] —
7 12 —
1,558 8 10
I
23 31
—
—
—
22
63
38
38
5
123] 58
5
—
z
218
ra
11
57
88
2
14
38
44
1 5
5
3
- 1
-1
-1
427
*
1
58
24
37
—
—
—
—
10
19
o
—
—
25
—
—
17
—
—
—
9 36
—
155l31| 2
48|311 2
28
24
9
19
29 —
1 h
14 —
53 19 2
10
—
—
—
__
2128
8j —
11 24
9 19, 2
291— —
i*!— —
— I 53 19 2
10
2 28|10
8
24
11
'i l
l i—l
14 4,10
221 4 |10j
22 4 10
Jordeboks- och Hemmantals-Ränta,
Krono
2 61 9,
2 61 91 —
b =
I I
-l-l -
I ! I
I I I
Underhållna Kreatur.
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
t
OS!
Cfl
ss:
R:dr
8,200
11,000
6,437
6,000
8,813
11,840
sk.
rst.
'
8
t
a
t
s
-
B
i
d
r
a
O*
W *
1
Bevillning.
Efter Bevillningsförordningen,
l:sta Art.
Rtdr
16
sk.
rst.
52,290j —| —1
16
900
100
l.ooos
800
200
2,200
100
270
300
— 13
4,0701 — | 1
13
77,243
47,160
52,130
383,849
12,620
16 24
19
25
49 —
7 j 12
573,0221 — 1 —
116136! —
8,450 — —
2 36 j
5,900
2:dra Artikeln.
S 2-§ 8
19 — 8 37.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
14
22
17
13
21
29
sk.
40
17
rst.
10
7
117110 5
28
24
19
25
10
2
11 II
257
120
196
868
20
10
3:dje Art.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
14
22
33
13
21
29
sk.
40
17
rst.
10
7
I — — 133110! 5
19
28
24
19
25
10
2
261 II
_ I—I —I J,441 20110
I
! —i 20143 j 2
19!38
273
139
221
917
7
44
10
12 -
1,558j 8(10
23|31| 2
22
38
Bränvinsbrännings-' Summa
afgift.
R:dr
sk.
rst.
Rtdr
22
33
13
21
29
sk.
40
17
rst.
10
7
133 10| 5
5
19
10
28
24
19 2
25
I —I 26| t —
273 44 10
139;—
221 —
917— | —
7,12
1,S581 8(10
2
I
— 23131
22
38
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och Hemmantals-Ränta.
Kronotionde.
Afrad.
Mantalspenningar. ! Gerningsören.
Tionde och Räntor
af Bruk och Bergverk
samt andra
Verk och Inrättningar.
Summa.
Rtdr
62
150
15
76
68
100
sk.
20
! 6
rst.
Rtdr
sk.
rst.
Rtdr
sk.
rst.
Rtdr
sk.
rst.
Rtdr
sk.
Rtdr
sk. rst.
Rtdr
62
150
23
76
68
100
sk.
20
16
rst.
471|56| 4(
81 —
4791361 4
I !.
2 6
24
6
7 24
2 6 9
7|24| —| _| —|— —
91301 9
16
16
17
39
8
12 -  24'-
24 —
I
576
1,462
12
24
16
592
17
1,501
8(24
Arrendemedel.
Kostnad för Rustning
och Rotering.
Rtdr
sk.
rst.
Rtdr
sk.
rst.
97 12—1
— |— 2,058|—— 2,135 121 —
j | |
1
2 12 — — I —
I
I
I
2 112
12 —
12 —
I 1
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobetjenings.
Summa.
Rtdr
sk.
rst.
Rtdr
sk.
rst.
Rtdr
sk.
rst.
Rtdr
sk.
rst.
I I I
1 I
.i I
'i I
I I.
I I
I l I
1 I I
I I.
I I
25 — —
161
_ 56 — —
i—r
i i
231 —1 —
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgifler,
onera och allmänna
besvär.
Summa Statsbidrag.
Rtdr
sk.
Rtdr
sk.
rst.
Rtdr
sk.
rst.
Rtdr
sk.
rst.
Rtdr
77
172
56
89
89
129
sk.
12
17
16
10
i i.
i t
i l i
l i i
l i
612(46! 9
I I
i i i
i l I
l i i
l i l
7
26
35
24
43
25
i i
l i i
i i !
.1 I
i 1
I I.
I I
35; 31 j 9
217
186!—!—!
56S—|_|
i i i
I I !
242! —! —
1112 —
45
— I .45 —
io—! —
- i-i-i
J 2
43
5
39
36
47
24
320
731
QäO
2,688; —
21 24
10
io|-! — !
I i i
i i
66(27 [-
4,011 [47110
36 —
37 43 2
*|J
70
38
20,000
15,700
60
35
63
38
63
38
876
3
879
49
11 —
60 —
33
66
980
33
41,600|—| —
114 381 5
| —| 123l38| 5
19,025
8,140
900
10,093
26,526
15,500
8 121 —| — I —
876! — !
8841121
94!—! — !
111 i i
i i
i i — i
i i i
108!—!—
35 —
3 36 —
1,117 (23 ( 5
28
14
10
15
5
2
12
190 2
351 —
1 38
42 (44
83 —
218114
49 i —
11 38
57 44
88; —
2  1
5
218 14! 5
49 -
11138
57} 44
88
34 36
80,184) — |— 74 42| —
,36!-
54
36
36
75
75
1421 — 1 — I —
10
16
4
2
12 —
338lll| 5
611-
16,58
81,44
96(42 —
7-!-
| —I 352 371 1
427| 1| i
427 1 1
4,625
2,000
1,200
1,600
1,700
10,500
66 24
66|24
12
7
8
8
1
9
12
36
46
30
2
15
16
12
19
58 24 —
37 _!-  19 2
10
23 —
17 —
9136
21,625 j —|
75 —1 —
24
19
58
37
10
23
17 —
956
10
6
4
12
24
4
lj10
56
1,825
9,000
500
2,700
46) —
•109|31 j 2
15513 i 2
-1 — r
10
6
4
4
1
10 36
12
24
155i51 i 2
36 24 — —|
36
8 >31
26
1
13
14,0251
800
1,200
2,250
190
i|36|-
— i—I —I 481311 2
28
10
24
4,440 (— —
8 —
j_| — 1 14| 4,lo
9
29
1
14
19
- I
-
I —I 36 24
9
29
1
14
19! 2
53 191 2
1
2 36
36
1 —
2136
36
53 191 2
2128
8|_
1124
10
2 28
8
4 24
10
I | 11
24|
22 4110, —
24
24
22| 4(10
— (24
3'i 24
IH
-
! I.
i
.1 I
I I
i I
I I
I I 1
I I 1
i — ' 75
|42|
I —! —! 32 21 —
601;40| 1
12 —
\
1
5 15 —
36
72
43
14
27
19
30
3
24
19
12
12
118! — !
1 1 1
1 1 1
14 ( 3|—|
206(22) 2
18
10
31
1
15
37 2
36 —
361 —
1 1 1
1 i 1
1 1.
1 1
— ! 9|
1 i 1
I 1 !
Ij 9j
-
59 j 13J 2
2
8
15
28
24
10
J 1
1 1
1 l.
1 1
1 1 i
i 1 — 1
1 1 1
1 1 1
I 1 !
! 1 1
.1 I
l !
.1 I
I 1
26 j 4110
Berättelse öfver Jönköpings Län för åren 1843—18-17- V.
G ar f v er ier.
Norra och Södra Vedbo Härader
Östra Härad
Vestra d:o
Östbo d:o
Vestbo d:o
S:a
Hö dfär g sv er k
Östra
Härad
Nickelverk.
Östra Härad
Kalkugnar.
Norra och Södra Vedbo Härader
Vestra Härad
Fä r g erie r.
Norra och Södra Vedbo Härader ....
Vestra Härad
Östbo d:o
S:a
Stenkärlsfabr i k e r.
Norra och Södra Vedbo Härader
Vestra Härad
Östbo d:o
S:a
Hattfabrik
Östbo Härad
Kalsinerbruk.
Norra och Södra Vedbo Härader
Östbo Härad
sF
Bageri.
Östbo Härad
Snus q v ar nar.
Norra och Södra Vedbo Härader
Kopparslag ar e — verkstäder.
Östbo Härad
Ma lar ev er kstad.
Östbo Härad
Sadelmakar ev er k s t ad.
Östbo Härad °
Snickare- och Svar f v ar ev er k st ad.
Östbo Harad .'
Helsobrunnar.
Östra Härad
Kronopark.
Tveta, Vista och Mo Härader
Häradsallmänning. Hålaveden.
Norra och Södra Vedbo Härader
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fi dei kommis s e r.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
. . . .
sF
D iver se Personer, som ej höra till viss näring.
Tveta, Vista och Mo Härader
Norra och Södra Vedbo d:o
Östbo Härad . .'
Vestbo d:o
S:a
Summa Summarum
Hemmantal.
Oi
•s
3
0
o?
1
St.
St.
O O)
o -t
cn
i-' o
3
Cj: ro
3
3 &
2. ro
St.
30
1
3,892i? 5,372?,
Utsäde af
ss
QJO
crq
B
g
&
B
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
J -
3911 | 22,666g 12,263t | 53,176? | 11,764' 1877? I 38,928'
Medelafkastning
. sedan utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur
n
sr*
Hvete.
!
53
C30
03
Korrt.
Hafra.
Blandsäd.
Ärter.
Potates.
Hästar.
Ovar.
1
Kor.
Ungboskap.
I
050
p
Svin.
Getter.
3
oq
V)
du
■ o
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
sk.
rst
—
—
—
—
.
—
—
—
—
—
1/200
~~
—
—
—
—
—
—
2,500
—
—
—
—
—
—
—
1 —
—
—
—
—
—
*
i
5,050
2,000
—
—
1 -
—
1
1
—
1 —
1 -
1 ~
—
1 -
1 -
10,750
1-
—
—
_
! _
1
1 1 '
1
i -
1,000
i
1 -
—
1 ~
- i -
-
—
j
1
! -
1 .
1 -
I
1
20,000
!—
r
—
—
—
:
i ~~
i
11
—
—
—
I I
—
—
o o
O
t> N
—
-
1 -
-
1
—
— | —
1 -
|
I -
—.
—
6,450
1-
—
—
—
i
—
—
—
—
t
—
400
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,000
—
—
-
fk -
-
-
—
. —
—
2,400
*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
- „
"
"""
Z
1 “—1
—
— '
-
-
-
—
—
—
-
__
1
- !
-
-
!
1
-
_
—•
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
F i
—
—-
;
-
-
- 1
—
-
—
~ 1
—.
-
~ I
—_ 1
- 1
-
_
-
|
- 1
—
—
_ |
1
-1
_ 1
1
~ 1
1
i
- i
....
iooj
1
— 1
|
i
- 1
—
—
1
-1
_ |
1
- 1
1
l
- I
750
— 1
I
- 1
~ 1
i
1
— 1
j
—
—
—!
1
-1
- 1
__ 1
|
-
1
— 1
- i
1
i • 1
- 1 - I
r \
-
__
- — j
i
- 1
1
J j
_
- !
* _ |
-
—
—’
■
j
_
1
-
_
—
—
—!
-
_ |
“Z
- !
_____
—
-
-
-
-
—.
_
-
' _
1
~ I
»
j
-1
_
2.000
- !
i
-
1
- i
1
- i
,
_ |
-1
_ i
. j
_ j
1
-I
- !
i
- I
__ i
i
i
j
1
— i
l
- 1
—
_ j
i
-1
I
I
- !
_ 1
- i
i
—-
i
i
_
;
—
■
i
j
—
—
—
—
—
—
- I
—
—
—
—
i
— i
- 1
-—
— 1
—
— |
—
— 1
—i
- 1
— I
-1
— 1 —
-1
—
~~ 1
—
— i
—
—
—
—
_ i
_ |
i
-
1
-1
— ^
j
-
—
—
Z
r
’ 1
*
—
—
—
—
—
—
—
1
—
i
—
— I
— 1
-—
i
I
—
-
i
—
1,9251
117,2031
34,460'
160,652'
33,363 i
2
5,956?
232,078 1
12,656
23,272
56,595
■fc.
O
00
00
pfe.
9l,939|
28,377
12,023
11,878,356
-1
—
Bevillning.
Efter Bevillningsförordningen.
l:sta Art.
R:dr i sk.
2 12
32 —
Ti
lo,
—
8112
rsl.
56 241
ii—
_
ö
2
—
SJ—1 —
—
56
36
l|24j —
r
2! —
21 I
—
_
—
-
1
__
—
24
-
1
—
——
-
-
- 1-
-
25
47
90
36
36
|
_
163|24| —
2:dra Artikeln.
§ 2-
■§ 8
§ 19-
§ 37
•
R-.dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
—
10
—
—
—
6
—
—
—
—
55
—
—
—
—
—
—
—
—
-
76
-
—
2
-
—
—
40
4
—
10
—
14
-
__
_
16
—
—
—
14
—
-
30
__
5
_
—
—
—
—
—
18
—
—
23
-
_
.
_
12
—
14
—
—
S:dje Art.
Summa.
R dr
I —I 26!— —
4| — —
21— —
I
40
252
sk.
rst.
R:dr
12
37
10
65
8
sk.
12
12
rst.
| — | 132 24 —
I
3 - —
44 —
101
— — — I ii
19
16
55
5
18
56
36
— 24 24
3:-
12
16
28 —
A t
41— —
4 —
2 241
4 —
4 —
42 5! —
40
252 42 5
—
—•
—
292)42
5
—
-
292142
5
—
—
— 292 j 42
3
—
—
100
1
125|56
—! 125'56
—
—
25
—
—
—
—
72 36
—
— j 72 56
—
—
—
—
24
—
—
—
114! —
—
— 114-
—
—
—
410
—
—
—
410'—
— | 410 —
—
—
1
i
i
i
559
1 —
—
i —
1 —
7 22 j 24
—
—
722 24
1-
-
1 1,716
9
1
27,766] 44
1 3
27 24
1 »
51,124| 6
1-
11,901)39
7) 63,025|45
1 7
142,254144) 2
51,507
Bränvinsbränningsafgift.
Summa.
R:dr
sk. ! rst.! R:dr I sk. rst
II II
I I
12 12
37 —
10 —
63 —
8 12
1521241
31— |-
— 44 — —
10
14
19 —
16
351 —
sise
i
— —
18 36
24 24
— — 3
12-  16' —
28|
— 9
Bl— —
l-i-l
41— —
2 24 —
40 -  252 j 42 5
Jordeboks- och Hemmanlals-Ränta.
Kronotii
R:dr i sk. rst. R:<tr
Jönköpings Landskontor den 19 November 1349
Carl Landegren.
T:r.
St.
Underhållna Kreatur.
st.
St. j St.
St.
St.
St.
R:dr
1,200
2,300
3,030
2,000
sk.
10,7501 — i —
1,000 — —
a
s
B i
ct
Bevillning.
Efter Bevillningsförordningen.
l:sta Art.
R.dr ! sk.
2 12
32 —
/il
-
lo,—
8' 12
rsl.
56 241
i\ — \
20,000;— —
1,700
4,750
6,450| —,—
400
2,000
2,400 —| —
2:dra Artikeln.
§ 2 — § 8. g 19 - § 37.
3:dje Art.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
10
55
sk.
rst. i R dr i sk.
rst.
R:dr
12
37
10
sk.
12
12
rst,
— — i — I 761 — :
40
10
141—
5—1 —
36
36
1 241
16
14
30—; —
5
18
132 24!
44
10
14
19
16
23|
3
18
36
36
Bränvinsbrännings
afgift.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
37
10
65
sk. I rst.
12
8 12 —
1521241
I ! !
10
— I 141
19
j
— i 16
381— —
24 241
36
18:36
24 24
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och Hemmantals-Ränta.
Kronotionde. , Afrad.
Mantalspenningar. ! Gernsngsören.
Tionde och Räntor
af Bruk och Bergverk
samt andra
Verk och Inrättningar.
Summa.
R:dr
sk. rst.
R:dr
sli.
rst.!
R:dr
sk. ! rst.
R:dr
! i
16
— i 9
sk. rst.
R:dr
sk.
121-
R:dr
sk.
rst.
R:dr
2
16
sk.
5
8,—
9 12
rst.
40 12 —| — i —|
401121
|, j |
Arrendemedel.
Kostnad för Rustning
och Rotering.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Kiereci-Statens nnderbåll.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobetjenings.
Summa.
R:dr
— i2 5
24
2:24
2
4124
I |
24:
2 24
— 56 —
I r ! ! !
30
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst. R:dr , sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
I I.
I I.
I i
I I
.1 I
I I '
I i 1
I , I
I I.
I'
-l-i
I I.
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgifter,
onera och allmänna
besvär.
Summa Statsbidrag.
R:dr ; sk.
rst. S R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk. rst.
R:dr
sk.
8 24
rst.
R:dr
2 —! —!
. l.
I i l
I l i
17j24l1—|
i i l
! i.
i i
i i
! 1.
I I
39
!2II—I
I I.
I I
I I
l__l
13»1-
181
9—1
— — <59 i
14
15
84
sk.
12
26!—
rst.
192112
3 24
461
10
14!—!—
21
19
24
12
40|56j
-
6
25
12
6
29,18
4 i 36
12
16
26
171 si
-
el—!
i i
29J 8{-
1001
750
136
136
39
4|
1145
4|
7 12
39
5;36| —
21— —
2 241
2 24
1241 — 1
— 24
26,-
139
3,32 —
5 36
2,000
4| —
4l — | ■
40
40
40
252
252 42
3! —
— 252 42
232|42 5
292142 5 — | — | — | 292142
25 36
47 36
90 —
100
25
24
410
12,656| 23,272| 56,595| 40,884| 91,939| 28,377) 12,023
11,878,3S6| — | —
165184)-—| — |—| —|
21,613124)
559!
1,716 9| 1 27,7661441 3
292,42; 5
125|56
72 36
114 —
410! —
i l
l 1.
I 1 l
1 l 1
I 1.
-i-!
. i i
— 1— 125 36
72 56
114
410
7 *2|24| —
18
41
75
24
36
13
31
41
75
1
24
36
722 241
18
— I—I 135 12j —| 14| —i —|
— | 149112 —
271241 8| 51,124| 6| —
11,901|59| 7) 65,025|45| 7
142,254|44j 2j 51,507|13| 8| 29,413|25| 4| 18,9-44)24)—| 75|55| 2| 5,874)21 j — | 246,068|19| 4
j j j
j 1 j
1 i_)
.1
1,552117) 7(165,002) 5j 2| 58,740 42[ — | 16,232 61— 8,481142| — | 83,454)42 —
81
6
, 18| —
42
292(42) 5
162118
—'— 114)24
__! —i 288
— 411
86 6 — 975 [42
16,617) 15) — | 17,928)46) — ] 32,142)26)—) 46,40l|21) 6) 672,195)46) 2
Jönköpings Landskontor den 19 November 1349
Carl Landegren.
Jönköpings Stad.
Hus och Tomter med der.A boende Borgare, sorn idka näring etc.
Jord
Tullmjölqvarnar med tillsammans 24 par stenar ...
Garfverier
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus, Testamenten, GAfvor och Fideikommisser
Cksjö Stad,
Hus och Tomter
Jord ....
Tullmjölqvarn
Klädesfabrik
Stampar
Engelska Garfverier
Tobaks- och Snusfabril
Manufakturverk
Personer, som ej höra lill
ker
viss näring
»remia Stad,
Hus och Tomter
Jord ,
Berättelse öfver Jönköpings I,än för åren
1843—18-17.
T a b t 1 1 för Slätterne Inom Jönkö pings L ä n.
•I o r d.
St.
3171?
7 4
11
H
Summa
1 151
4
1
1
2
2
4
I
t»
t*T
©
»5
>'■
«
re
s
3
TM.
'Till.
TM.
324
480
60
T:r.
864
11
14
324 ! 480 J 60
160
140
116
416
Sum
ina
147
Summa
21
2
160 I 140! 116 j 416! 21
1241
2
48
102
275
I241j 48j 102.'! 275| 71
Ut
säde
af
ts
SS
w
35
0»
CJS
p
a
G.
CL
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
95
3
200
6
—
—
—-
—
—
—
'
—
—-
— 1
—
8641 liH
14) 95
5! 200)
500
68
35
80
150
55! 801
20 t
■—-
40
7
20
Medelafkastning, sedan utsädet blifvit afdraget.
35
<
CB
05
ss
03
1
o
©
tö
05
05
Blandsäd.
>■
-t
CD
Potates. ,
j Hästar.
o
a>
o
Ungboskap.
1
'n
050
Svin.
Getter.
T:r.
T:r.
T:r.
T.r.
T:r%
T:r.
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
it.
St.
—■
_____
70
570
15
430
24
9
4,000
206
74
147
__
97
S76
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—■
—
.
-1
—
—1
—
■—
—
—
—
—
—
—
-
—
151 4501 241 9 j 4,000
272
105
320
750
Underhållna kreatu
206
74 147|
971 J76
40
272] 105] 520!
l i
750
67
140
—
—
244
33
67
140
244
33]
140
140
30
100
20
60
40J 301 1001 _| 201 60
24
14
44
25
60
24| 14|
44) 6j 25) 60)
Uppskattadt värde.
Hus och Tomter.
Jord.
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar och Fabriker
m. m.
Summa.
R:dr
980,440
sk.
rst.
lt:dr
66,210
sk.
rst.
Rdr
3,600
14,000
sk.
rst.
R:dr
984,040
66,210
14,000
sk.
rst
980,440 1—— 66,210
17,6001 — 1 — 1 1,064,250| —I —
185,383
25,000
185,385
—
25,000
1,500
—
1,500
450
z
450
1,600
—
1,600
1,000
—
1,000
—
—
—
—
185,3851 8
25,000
4,550|-
214,9351 8[-
61,970
—1 20,880
61,970
20,880
s
a
Bevillning.
Efter Bevillningsförordningen.
Fata Art.
R:dr
559
sk.
30
rst
559130 —
157
157| 6|-
112
46
9
61,970|
20,880|
82,850
112)461 9
2:dra Artikidn.
§ 2 -t § 7.
Jord, Hus och
Tomter, Verk och
Inrättningar.
Borgerlig näring.
Efter 37
Personer, ej hörande
lill viss
näring.
R:dr
5,247
sk.
12
rst.
R:dr
sk.
1,968
4
132
21
28
rst.
R:dr
2,323
80
sk.
23
rst.
R:dr
205
sk.
2
rst.
R:dr
749
21
sk
rst.
R:dr
sk.
32
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
27
39
5,247|12| —| 2,128(231 — | 2,403 231 — ( SOS| 2| — ] 771 8| —
370
36
10
475
50
—
—
3
—
—
—
—
16
—
43
2
—
3
9
8
22
o
_
32
—
—
—
931 8
429|41| 8| 545
951 8
123
45
41136
182
23
61 58
—| —I 1651331111 182]231 5| — |—| — j 6l)38| 2
5:dje Art.
Summa.
rst.
R:dr
sk.
5,600
41
132
2!
49
24
80
—
5,275
3
205
<2
rst.
27(39) 8| 11,342 431 8
1,002
42
30
—
3
—
16
—
—
43
25
32
9
2
—
95
10
Bränvinsbrän
nings-afgift.
Summa.
R:dr
sk.
rst.
K.dr
sk.
rst.
- r -
3,600
41
908
30
1,041
3
—
—
—
—
49
24
—
—
—
. 80
—
—
—
5,273
5
8
—
—
205
o
—
908
30
—
12,251
25
8
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
B dr
765
36
—
30
3
16
—
—
—
_
,
—
—
—
—
—
'i r
1,227 7l 8
4811 9
41 36
522|46| 3
19)33
—
1,2-4614 0
8
-
481
9
9
—
—
—
41
36
6
—
—
—
522)46
3
Ständiga Kai
Boskapspenningar
och
Åkerskatt.
Mantalspen
ningar.
Salu
3116(— | 765(36) —| 50)
1,002
42
10
230
36
15
19
53
—
69
53
—
1
32
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
43
2
—
—
25
9
8
—
—
—
—
■ —■
—
—
52
o
—
—
95
8
—
—
—
—
—
—
1)32] —j 230(36] —| 13!
109
7
1—i
-!—! 109j 7) 2]
Jönköpings Landskontor den 19 November 1849.
Carl Landegren.
.
T a 1» * 1 1 för Städ erne inom «i ö n h ö |i i n 8 s Ii ä n
sedan utsädet blifvit afdraget,
T:r. | T:r
450
24
T:r.
T:r.
4,000
;i 4801 24j 9j 4,000
>320
750
Underhållna kreatu
*
c
St.
200
St.
74
St.
147
st.
St.
97
!76
St.
206| 741 1471
97|176
40
30
320)
750
244
33 140
— 2441 331 140
100
20 60
40 ,30 1001 —I 201 601
24
14
44, 6
25
60
24j 14 j 44 j 6 25 j 60|
Uppskattadt värde.
Hus och Tomter.
Jord.
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar och Fabriker
m, m.
Summa.
R:dr
980,440
sk.
rst.
R:dr
66,210
sk.
rst.
Rdr
3,600
14,000
sk.
R:dr
984,040
66,210
14,000
sk.
rst.
980,440 | —| — J 66,21 Oj—-] — | 17,600| —| —| 1,064,250| —| —
185,385
25,000
1,500
450
1.600
1,000
185,385
25,000
1,500
450
1,600
1,000
185,3851 8| — [ 25,000| — j — | 4,550|—1_| 214,935| 8|—
61,970
—1 20,880
61,970
20,880
s
a
n
a
Bevillning.
Efter Bevillningsförordningen.
J^sta Art.
R:dr
559
sk.
30
rst
559130 j
-
157
1571
6|-
112
46
9
61,9701 — j
20,880
82,850| —| —| 112]46j 9
2:dra Artikeln.
Jord, Hus och
Tomter, Verk och
Inrättningar.
Borgerlig näring.
Efter 37
Personer, ej hörande
till viss
näring.
R:dr
3,247
sk.
12
rst
-
Rdr
1,968
132
28
sk.
4
21
rst.
R:dr
2,32.3
80
sk.
23
rst.
R:dr
205
sk.
rst.
R:dr
749
21
sk
32
21
rst.
5,247j 12j — | 2,128125j — | 2,405j25| —j 205| 2j — j 7711 8|
.370
50
3
.36
43
9
10
475
16
22
32
95
8
— —I 429141 8 545
951 81
123
41
45
36
182 j 23
~ I
-
61 38
_ I 1 165133lill 1821231 5| — |—•
— 61|38| 2
S t ä
n d
ga
Räntor.
Kostnad för
Rotering.
Kostnad, för sta-  dens styrelse.
Klereci-Statens underhåll.
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse onera
etc.
Summa Statsbidrag.
Bränvinsbrän-
nings-afgift.
Summa.
Boskapspen-  ningar och
Åkerskatt.
Mantalspen-
ningar.
i'.
Salu-aecis.
Summa.
Pastorers.
Komministrars.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
3:djc Att.
Summa.
U:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
Rdr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
5,600
41
5,600
41
765
56
50
_
815
36
—
—.
600
350
300
—
1,250
—
5,139
32
1,250
—
2,300
—
1,500
17,856
13
—
132
2!
908
30
1,041
3
3
16
—
.—-
_
3
16
—
243
18
7
4,750
—
—
107
24
—
—
—
—
107
24
30
—
3,200
300
1,200
—
10,875
13
V
—
-—
49
24
—
—
—
—_
49
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
24
—
—
—
1
24
—
7
—
—
8
16
—
—
—
—
—
—
—
64
40
—
.—
.
80
80
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
'
—
—
—
—
—
95
—
97
39
8
5,275
5
8
5,275
3
8
366
32
2.30
200
—
—
796
32
—
560
10
9
—
—
—
220
6,851
46
5
—
—
205
2
—
—
205
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
205
2
—
27
39
8
11,342 j 43
8
908
30
-
12,251
25
8
3'
16
765
.36
50
819
4 j—
243j18
7j 4,750
—
1,079 j 321
580 j—
501
24
2,161
—
5,753j 10
9
4,450
2,600
2,920
—
35,948 j 19
—
1,002
42
10
1,002
42
10
2.30
36
'
15
245
36
1,593
16
120
80
75
275
2,040
1,000
200
500
6,856
46
10
50
—
—
19
33
69
33
1
32
—
—
—
1
32
—
74
3
7
66
32
20
—
—,
—
20
-
—
—
400
20
70
—
722
4
7
>
3
3
-
,
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
36
—
—
—.
1
36
1
—
—
—
—
—
—
—
10
15
36
-
—
v
16
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—*
—
—
—
—
16
—
—
.
—
v
—
43
2
—
—
—
43
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
43
2
—
<
25
9
8
—-
—
25
9
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'
—
—
—
—
—
—
—
25
9
8
.
—
,
32
—
32
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
... _
—
—
—
—
.32
—
—
95
8
—
—
95
8
—•
....
—
—
—
—
—
■—■
—
—
—
20
—
20
—
—
—
40
—
—
100
—
—
—
75
—
—
310
8
—■
-
-
1,227
7
«
19
33
1-
| 1,246140
8
1
32
230j36
| 15
1-
j 247 j20
74j 3
j 7 j 1,660
161
36
! lOOj —
7iil
1
i
| 536 j 36
2,141
1,400
-
220
655
1-
7,981 4
3
481
9
9
-
481
9
9
1-
109
7
2
1
109
7
2
20
16
127
43
3
41
.32
1
16
20
i
j
77
|.32
200
7
45
198
1,266
12
2
--
41
36
6
—
—
—
41
36
6
—
—
—
352
4
9
87
—
1
—
—
—
87
—
45
—
i
i
| 100
1
—
.32
—
—
30
1
1 —
687
41
.3
| —
1-
522 j 46
1 3
"—' 1 —
522 j 46
1 3
—
l
i
1
j 109| 7
1 2
1 ■“
1
l
i
i
i
j 109
1 7|
20} 16
1
1
480
i
i
128|32
1
1
j 16
!
I-
20
l
i
1
1
164{32
1 .
1 '
245
!
1
l
i
1 107
-i —
! 771—
.1
1
j 228
1 —
1
1
| 1,954
1 3
1 3
Jönköpings Landskontor den 19 November 1819.
Carl Landegren.
KONI.!. MALTS BEFALLNINGSHAFVANDES
uti
Kronobergs C ö n
till
KOIQL. MAJ:T
i utttlerdåttifj/tef
I E M Å II N -16 ERÄTTELSE
för åren 1843, 1944, 1845, 1846 oell 4849.
---c^rotj^)(§bc7s>>—-
STOCKHOLM, 1850.
P. A. RÖRSTEDT Se SÖKER,
Kongl. Boktryckare.
I
liuderdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Kronobergs län för åren 1843, 1844, 1845,
184G och 1847.
§• I
Länets
allmänna beskaffenhet.
Förut afgifue underdåniga Femårs-berättelsen innefattar länets vidd, läge och
omvexlande naturliga beskaffenhet, och sedan 1842 har någon annan förändring
deri icke kunnat uppkomma, än den som varit en följd af fortgående
uppodling af de flere, dertill tjenlige fält och trakter inom länet.
Under åberopande af hvad jag i min sednaste Fetnårs-berättelse anfört, i
afseende på myckenheten af odlingslägenheter, bör jag icke lemna obemäldt
den allmänna håg för odlingsföretag och sjö-sänkningar, hvaraf länets invånare
äro lilvade. Man inser äfven mer än väl nyttan för detta, af berg och
backar genomskurna och derigenom, i afseende på kommunikationsmedel, vanlottade
land, att få jordytan mera jemn genom deras borttagande, men menigheterna
sakna erforderliga tillgångar, att åstadkomma de förbättringar, hvilka
så i ena som andra afseendet kunna och böra vidtagas, om denna till läge
och bördighet vanlottade landsort skall uppnå någon förkofran eller välstånd.
Åtskillige smärre sjöar hafva under sednare åren dels blifvit uttappade,
dels sänkte på strandägarnes bekostnad, men af dem har endast sjön Elen i
Allbo härad, hvars uttappning visat sig förmånlig för strandägarne, erhållit
statsbidrag dertill, enligt hvad i min sista berättelse blifvit uppgifvet. Bland
de större sjöar, som, med anslag af staten, dels blifvit sänkte, dels äro under
sänkning, må nämnas: ^Vidöstern, Drefven och Bolmen, på gränsen af Jönköpings
län, äfvensom sjön Möckelö blifvit afmätt och på charta lagd samt förslag
uppgjord t till sänkningskostnaden, i fall statsbidrag för utförandet af
detta vigtiga företag kan erhållas. Enligt distrikt-komiteernas berättelser
4
till länets hushållssällskap odlas årligen i alla delar af länet betydliga jordsträckor.
Särskildt torde jag få fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet å
den method, att göra ofruktbara mossfält tjenlige till uppodling, som den i
länet några år bosatte Öfverste-löjtnanten v. Ekenstein användt, hvaruti han
med oegennyttigt nit biträder alla, som anmäla sig hos honom, till erhållande
af kännedom om samma method. Bemälde Öfverste-löjtnant har år 1846
utgifvit en beskrifning med charta om det af honom uppfunna sätt, att odla
mossar och göra dem tjenliga till besåning af säd och gräsväxter.
Han har under de 2:ne år han haft egendom i länet sjelf odlat och besått
10 tunnland mossjord, hvilken, enligt trovärdige personers utsago, detta
år bär särdeles vacker gröda. Odlingssättet är dessutom på skiljda trakter af
länet med fördel begagnadt, och blott inom Sunnerbo härad kan antagas, att
minst 100 tunnland sådan jord är upptagen efter Ekensteins method.
Sistnämnde härad är, som jag förr anmärkt, af naturen särdeles vanlottadt
genom dess skoglöshet och de vidsträckta ljungbeväxta fälten. Dessa äro
väl till en del odlingsbara, men folket saknar förmåga, att af egna tillgångar
förvandla dem till fruktbärande åkerfält. En allmännare undersökning om
möjligheten häraf skulle, på sätt Eders Kongl. Maj:t, vid genomresan af denna
trakt, nådigst yttrat, vara nyttig och troligen leda till oväntade resullater.
Osannolikt är det icke, att, genom statens mellankomst, denna trakt af länet,
som till en del liknar en ödemark eller en sandöken, skulle kunna resa sig
till lika välstånd med andra bättre lottade orter.
Under 1847 års lopp blef väganläggningen emellan Wrå gästgifvaregård
i detta län och Breared i Halland nära fullbordad med ett statsanslag stort
15,000 R:dr Banko, hvarigenom den vådliga, så kallade Gyltinge Lid, undvikes
och våglängden emellan berörde 2:ne gästgif varegårdar minskats i det närmaste
med Jrdels mil.
Under åren 1846 och 1847 fullbordades ock, med bidrag till adelar af
staten, vägomläggningen emellan Wexiö och Alfvestad samt sänkningen af
Nottebäcks backar, Skruf- och Lekare-liden.
lill understöd af allmänna medel är anmäldt det för orten högst vigliga,
i min sednaste berättelse omförmälda, af kapten Backlund uppgjorda, förslag
till vägomläggning emellan släderne Wexiö och Carlshamn. Få företag
äro för denna ort så vigtiga som detta. Skälen dertill äro af mig förut utvecklade,
men det är min pligt, alt äfven i denna berättelse derå fästa Eders
Kongl. Maj.ts synnerliga uppmärksamhet.
5
Allmogen inser nu mer än väl nyttan af vägförbältringar, och bör jag,
såsom exempel på dess benägenhet derför, icke undgå att nämna, hurusom
Kinnevalds härad af räntan å häradets enskilda kassa, bildad genom försäljning
af 2:ne härads-allmänningar, årligen använder omkring 1000 R:dr R:gd
lill backars borttagande.
Invånare.
Länets folkmängd, som, enligt sista Femårs-berättelsen, utgjorde 121,451
personer, uppgick 1847 till 128,411 personer af båda könen, deraf 55,505
mantalsskrifne och 72,906 skattfria.
Denna folkökning under 6 år torde böra tiliskrifvas dels fortfarande fredslugn,
dels ock ett långvarigt skydd från farsoter och i främsta rummet de i
föregående berättelser angifne jordafsöndringar och tidiga bosättningar. Under
goda år, då brödfödan och arbetsförtjenst ej saknas, afhöres ingen egentlig nöd
för lifsbergning, och oaktadt öfverflödig tillgång på arbetare, är det ofta med
svårighet man, efter bördiga skördar, kan förmå desse backstugosittare, att
emot hög dagspenning, verkställa arbeten. Vid inträffande missväxtår uppkommer
deremot stor förlägenhet för de mindre bemedlades och arbetsfolkets
bergning. Det betungande fatligunderhållet är då otillräckligt, och svårigheten
att transportera spannmål lång landväg från angränsande bördigare orter
eller närmaste sjöstäder har särdeles menlig inverkan på allmogens välmåga
och på tillståndet i allmänhet.
Folkljmnet är lugnt och ordningsälskande, och under goda år, då brist
och fattigdom icke föranleda till afvikelser och laster, är brottens antal vida
mindre än under svåra missväxtår. De flere nykterhets-föreningar, som under
sednare åren uppstått inom länet, hafva förmånligt inverkat på sedligheten
och minskat hågen for dryckenskap samt deraf härrörande våldsamheter och
öfverträdelse!-.
Man bör hoppas, att de nya folkskolorna äfven komma att medföra stor
nytta i afseende på folkbildningen; och hafva inom de fleste af länets församlingar
dessa bildningsanstalter för folket kommit till stånd inom 1847 års utgång.
Näringar.
Åkerbrukets, uti sednaste Femårs-berätlelse omnämnde förbättring och tillväxt
fortgår genom så väl ändamålsenlig redskaps användande, som vexelbrukets
vidsträcktare införande.
6
Vissa trakter af länet hemsöktes af missväxt åren 1845 och 1846, isynnerhet
sistnämnde år, men Eders Kongl. Maj:t täcktes afhjelpa förlägenheten
genom de allmänna understöd, som i nåder beviljades de behöfvande socknarne,
hvilket understöd utgjorde, 1845, 6000 R:dr och efter 1846 års missväxt,
20,000 R:dr, hvilken sistnämnde summa dock icke lill fullo behöfde
anlitas.
Länets Hushållnings-Sällskap har fortsatt sin verksamhet, utdelat årligen
belöningar, äfven för trädplantering och husslöjder, och genom sommartiden
anställda möten i afsigt att utdela offentliga belöningar för plogens rätta och
ändamålsenliga begagnande, har sällskapet sökt uppmuntra härtill, hvarjemte
agronomen Johnson på sällskapets begäran och till en de! på dess bekostnad
gått länets invånare tillhanda med råd och upplysningar.
För att ytterligare bereda framgång åt jordbruket, har här varande Hushållnings-sällskap
uppgjort förslag till en lägre landtbruksskola vid Sjöby egendom
i Skatlöfs socken af Allbo härad, hvilket förslag, i afseende äfven på
stadgar för denna skola, Eders Kongl. Maj:t täcktes gilla. Med det af Eders
Kongl. Maj:t nådigst beviljade årliga anslag, 1000 R:dr B:ko, har skolan varit
i gång sedan den 1 November 1847. Elevernas antal är 12, hvilka hvardera
betala årligen 33 R:dr 16 sk. B:ko, emot erhållande af fri undervisning uti
det praktiska jordbrukets alla på detta ställe ulförbara delar. Inrättningen är
alltför ny, för att lemna tillfälle till något bestämdare omdöme öfver dess resultater,
men det ringa sta t s-anslaget gör det omöjligt för skolans föreståndare,
som tillika är ställets ägare och besörjer undervisningen på stället, att fortfara
dermed. Då det likväl är af stor vigt för denna ort, att en sådan lägre
landtbruksskola kan ändamålsenligt organiseras och vinna fullt förtroende, vågar
jag på förhand utbe mig Eders Kongl. Maj:ts nådiga behjertande al den
framställning om förökadt anslag för en sådan skola, som jag framdeles torde
komma, att, efter sig företeende omständigheter, i underdånighet väcka.
Det är ett sällsamt faktum, att vid flere på hvarandra inträffande goda
skördar, då desse icke blott äro fullt tillräcklige för behofvens fyllande inom
länet, utan ock lemna betydliga öfverskott till afsalu, en förlägenhet för penningar
uppkommer genom bristande afsättning, som inverkar ofördelaktigt på
landtmannarörelsen i allmänhet. Häraf följer ock att, emedan till skatternas
betalande, spanmålen måste försäljas ofta till hvad pris som helst, priserna
derå stegras oerhördt, så snart ett missväxtår inträffar, då förråden inom orten
äro otillräckliga och hastigt tömmas. Såsom hufvudsakligen verkande or
-
saker lill della förhållande, kan med skäl räknas saknade sjö-kommunikationer
och lång landtransport till och ifrån sjöstäderna.
Man bör hoppas, att Rikets Ständer äfven taga i betraktande detla läns
missgynnade läge, och att, efter det 1111 pågående undersökning 0111 möjligheten
af en båtleds öppnande genom en del af länet åt Carlshamn, blifvit fullbordad
och kostnadsförslag dertill uppgjordt, nödigt anslag för detta ändamål måtte
genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga medverkan och förord blifva beviljad t.
Boskapsskötseln fortfar väl att vara en lönande näring, särdeles hvad angår
handeln med oxar. Priserne derå bero dock alltid af de olika höskördarne.
Produktionen af ost och smör är här ännu på en låg ståndpunkt,
ehuru man nu mer än förut söker förskaffa sig goda kreatursracer.
Oö
Bland dem, som föregått med efterdöme i denna väg är Öfverst-löjtnanLen,
grefve Knut Posse på Bergqvara, hvarest äfven är förlagdt eli stam-holländeri
af 20 kor och 2:ne tjurar, Petnbrokeshire-race, så väl för detta som
för Jönköpings ocb Hallands län. Då della holländeri bildades år 1847 och,
enligt föreskrift, någon försäljning af kalfvar derifrån icke fås förr än år 1850,
kan man ej bedomina den större eller mindre nytta, införandet af nämnde
race skall åstadkomma.
Från Bergqvara, der osttryckeri ocb smörberedning verkställas efter Holsleinsk
method, afsättes produktionen dels på Stockholm och dels på Skåne.
Den långa landltransporten försvårar likväl utvägarne för allmogen, att med
fördel afsätta ost och smör, deraf den afyttrar det mesta inom orten.
Hästafveln står ännu på samma punkt som förut. Knapp och ofta kraftlös
föda till hästarne göra dem svaga och oljenliga till strängt arbete. Då
likväl duglige arbetshästar äro behöflige för denna landsort, har ett aktiebolag
bildat sig, som genom utsedde ombud föranstaltar om uppköp af Norrska eller
Norrländska hingstar, hvilka skola placeras inom länet för hästracens upphjeipande;
och har länets Hushållnings-sällskap af dess kassa lemnat 1000 R:dr
B:ko såsom lånebidrag till inköpen, att räntefritt begagnas i 5 år.
Fårafveln kan egentligen anses lönande inom Sunnerbo härad, der större
hjordar grofulliga får trifvas på ljungmarken. Magert sommarbete, men isynnerhet
mindre tillgång på foder vintertiden vållar, att finare får ej trifvas
väl här. Det vore dock af stor och allmän nytta, om så kallade Cheviot-fär
kunde införskrifvas och denna fårafvel spridas inom Kronobergs län.
Skogane. Nägon bättre hushållning härmed än den vanliga, har sedan
sista Femårs-berältelsen icke iakttagits. Bruksägare vårda bäst sina skogar.
Äfven på ett och annat boställe, der antingen trakthuggning införts eller der
8
länets jägmästare håller tillsyn å skogens ändamålsenliga användande, iaktlages
behörig skogshushållning. Mycken skog ödelägges genom svedjande, men ännu
finnes skog i länet, icke blott för eget behof och kolning till bruken, utan
jemväl till afsalu. Till Blekinge, Calmar och Halland försäljas betydliga partier
af all slags trävirke, och priserne på så väl ved som på trävaror äro
i stigande.
Ljungby besådda flygsandsfält fortfar att väl vårdas, och kan för en skoglös
ort blifva af stor nytta, när barrskogen hinner tillväxa.
De i min förra berättelse omnämnde härads-allmänningar äro nu till
skatte försålde, och någon sådan finnes alltså icke qvar i länet.
Bränvinsbränningen begagnas visserligen någorlunda allmänt såsom ett medel,
alt genom drankfodring underhålla ladugårdarne, men den börjar bli,
hvad den förut ej varit, en binäring; ty, med undantag af en eller annan
possessionat, som i större skala utöfvar denna handtering, tillverkas i allmänhet
endast till husbehof, och mången bland allmogen har af känsla för bränvinels
skadliga inverkan, upphört att bränna. Bränvinsskatlen som år 1843
utgjorde 13,982 R:dr 15 sk., uppgick 1847 till endast 9,241 R:dr 29 sk.
Det är obestridligt, att nyklerhetsvännerne utöfva ett nyttigt inflytande
äfven på öfvertygelsen om bränvinels umbärlighet för landtbruket, och deraf
härrör ock lill stor del den minskade fabrikationen af denna vara.
Bergs- och bruksrörelsen inom denna ort är visserligen en lönande näring
för bruksägarne, förnämligast derigenom, att det mesta jernet afsättes med för
del
på bruksbacken, och äfven för allmogen genom den säkra inkomst, som
malm- och kol-forsling inbringar. Det visar sig bäst deraf, att ingen ort
betalar sina skatter så restfritt, som den der bruk finnas.
Denna vigliga näringsgren bedrifves och utvidgas med nit och drift af
här varande bruksägare, isynnerhet Bergs-Rådet Aschan och grefve Malcolm
Hamilton, vid hvilkas egendomar arbetsförtjenst för allmoge och handtverkare
af alla yrken sällan saknas.
Kronobergs läns invånare sysselsätta sig, på sätt jag i mina föregående
underdåniga berälleiser anmält, med mångå inkomstgifvande binäringar, hvartill
ock torde fä räknas åtskilliga fabriks-anläggningar på landet. Du antal och
beskaffenhet af de fleste upptagas i den berättelsen åtföljande tabell, torde det
tillåtas mig, alt här endast angifva de binäringar och anläggningar, hvilkas
bedrifvande i främsta rummet äro förmånlige för innehafvarne på samma
gång som de medföra nytta för orten.
Vid
I
9
Vid Kosta Glasbruk med 77 arbetare och omkring 86,000 R:drs tillverkningsvärde,
tillverkas allt slags glas, men så kalladt fönsterglas och buteljer
af grönt glas har största afsättningen.
Lessebo Pappersbruk, der machinpapper tillverkas, afyttrar betydliga partier
på Köpenhamn och Stockholm. Pappersbrukens antal äro i öfrigt oförändrade
sedan sista berättelsen, men tillverkningen på Ryd och Gransholm
uppdrifves.
Tegelbruken hafva under åren 1845, 1846 och 1847 varit lönande, i anseende
till det större behof af tegel, som fordrats för uppförandet af ej mindre
de i Wexiö byggda enskilda stenhus, än residensbyggnad och cellfängelse.
Sedan framdeles tegelbeklädnaden af trähusen är verkstäld och rådhusbyggnaden
blifvit uppförd, torde afsättningen betydligen minskas.
Linnetillverkningen boide kunna vara en inkomstgifvande binäring, men
oaktadt Konung och Staten har för uppkomsten af denna fabrikation användt
betydlig kostnad, står den likväl fortfarande på en låg ståndpunkt. Lin odlas
i allmänhet blott till husbehof, hvartill orsaken torde böra sökas dets uti
den mindre hemmansägarens ringa och ofta stenbundna ägovidd, dels uti
nödvändigheten, att offra så mycken tid på åkerbruket, hvartill kommer att
en alltför utsträckt odling af lin mattar jorden.
Under öfvertygelse, att den nya spinnmethoden eller dubbelspinningen
skulle i betydlig mån bidraga till näringens upphjelpande, gjorde jag underdånig
framställning om Mamsell Granbergs anställande i länet under 6 månader,
på statens bekostnad; med bifall hvartill och under de i öfrigt stadgade
vilkor, Mamsell Granberg år 1847 lemnade undervisning i dubbelspinningsmethoden
från den 1 Maj till October månads slut, under hvilken tid
bon var stationerad i olika trakter af länet, då hennes undervisning med stor
begärlighet omfattades och ganska mångå elever uppnådde särdeles skicklighet
i finspinning. Flera af dessa hafva sedermera än vänd ts såsom lärarinnor, och
på de ställen, der hågen och nitet för methodens bibehållande fortfar, kan
man hoppas, att den ej öfvergifves, men så länge linneväfnad tillverkas förnämligast
till husbehof, och man, vare sig af okunnighet eller bristande tid,
ej bereder den, så att varan blir företrädesvis eftersökt, är det fara värdt, att
dubbelspinningen icke vinner mera allmän efterföljd. Kongl. Patriotiska Sällskapet
har likväl belönat flera personer, som för länets Hushållnings-Sällskap
förevisat vackra prof på både fm linneväfnad och finspunnet garn — och sällskapet
omfattar med lifligt intresse denna vigtiga binärings upphjelpande.
Berättelse öfver Kronobergs Län för åren 1843—1847. 2
10
För bedrifvandet af Tjärubränning- och Pottaske-tillverkning lemna skogarne
i vissa delar af länet ännu lill och med rik tillgång, men så länge man till
närmaste sjöstäder kan med fördel afsätta skogsprodukter, och svedjandet anses
förmånligare, äro förstnämnde binäringar ej af synnerlig betydenhet.
Jagt idkas visserligen på en del orter med fördel, men enär jagtlagarne
icke kunna behörigen handhafvas, i saknad af den jägeribetjening, som förr"
biträdde jägmästaren i orten, att ej mindre åtala åverkningar, än tillse, att
jagten i laglig ordning idkades och att den ej lick utöfvas under förbuden tid,
så blir jagtyrket endast förmånligt för dem, som oförsynt jaga i förbuden tid
och sälja sin vara i sjöstäderne, för att sändas utrikes, elier der man ej vill
efterlefva jagtlagarne. Det kan ej fordras, att kronobetjeningen, särdeles inom
vidsträckta distrikter, skall kunna utöfva någon kontroll i nyssnämnde afseenden,
och en Jägmästare, som inom Kronobergs och Blekinge län ensam har
uppsigten, kan icke ändamålsenligt i alla delar uppfylla anspråken i detta
hänseende.
Fiske idkas fortfarande egentligen till husbehof.
Salpeter-tillverkningen, som efter 1836 betydligt aftagit, har sedan 1844
stigit i produktion, så att den 1847 utgjorde 1805 LM. 11 U. och således öfver
700 LM. mer än 1844. Orsaken härtill torde böra sökas uti de i följd
af salpeterlånen anlagde salpeterlador. Dessa lån utgöra likväl, inberäknade
dem, som erhållits för pannor, det betydliga belopp af 105,570 R:dr Banko,
en skuldsättning för lånet, som kan verka menligt på mångas ekonomiska
ställning, om genom uraktlåtenhet i något afseende, lånen blifva uppsagde till
återbetalning på en gång, hvilket med flere redan skett.
Landthandeln idkas med alla slags produkter. Yid marknaderne är handeln
med kreatur af stort inflytande på rörelsen inom orten och när kreaturen
stå i högt pris och afsättningen åt andra län går bra, bergar allmogen
sig väl. Denna har i allmänhet mycken böjelse för handel, hvilket äfven visar
sig af den mängd handlande å landet, som efter Eders Kongl. Maj:ts nådiga
författning af den 22 December 1846 vunnit tillstånd att idka bandel i
bod, hvarom mina nästa Femårs-berättelser torde komma att närmare förmäla.
Om denna rörelse idkas af personer, som med nödig stadga förena de insigter,
som fordras för bedrifvande af en näring, som genom fri täflan kan bereda
egen båtnad och nytta för orten, vore ändamålet vunnet; men med den
rigtning landtmannahandeln, särdeles inom vissa socknar af länet tagit, utöfvar
den ett skadligt inflytande i allmänhet.
/
11
Under förebärande, att till egen bergning föryttra ortens tillverkningar,
begifva sig en mängd yngre, arbetsföre personer från dessa socknar, med pass,
ställde på viss tid till andra län, men i stället att försälja ortens produkter,
uppköpas b varjehanda lyxartiklar i städerne, dem de i aflägsnare orter afyttra.
De ofördelaktiga verkningarne af så beskaffad handel kunna lätt inses.
Utom det att en mängd saker köpas å landet af tjenande klassen för fåfängans
tillfredsställande och tagas ofta på borgen mot löfte om längre betalningsanstånd,
blir det jemna flackandet på landsvägarne, utan nyttig sysselsättning,
ofta en lockelse till osedliga tidsfördrif och håglöshet för allt arbete, hvartill
kommer, att en mängd bänder dragas från jordbruket, så att med stor svårighet
dugligt tjenstefolk kan erhållas.
Dessa utvandringar hafva ock det onda med sig, att handelsmännen falla
fattigvården till last, då mången efter misslyckade spekulationer återkommer
till hembygden i utfattigt tillstånd.
Nödigt torde derföre blifva, att på laglig väg dessa idkeliga vandringar
inskränkas, så att endast de personer berättigas till handel, hvilka föryttra
ortens egna tillverkningar. Ett verksamt medel härtill skulle måhända blifva,
att blott ett visst antal inom hvarje socken utses att, enligt vid sockenstämma
fattadt beslut efter föregångne ansökningar, företaga utvandringar till andra
orter, för afsättning af egne produkter.
Förfärdigandet af väfskedar, hvaraf en myckenhet föryttras både inom och
utom riket, inbringar betydlig förtjenst; äfvensom liar och träkärl af alla slag
höra till ortens tillverkningar, som finna god afsättning.
§. 2.
Politisk författning.
Kammarverk. Sedan min sednaste Femårs-berättelse hafva nya hemman
endast på allmänningarne blifvit till anläggning beviljade. Från krono till
skatte äro försålde länets fem härads-allmänningar, nämligen: Horjemo, Hössöen,
Möcklehult, Allgunnen och Ideberg, enligt Kongl, brefven den 19 November
1828 och 25 Mars 1834.
Hvad om en alltför utsträckt hemmansklyfning och jordafsöndring tillförne
är sagdt, torde äfven nu få åberopas.
Hågen att till färre skiften sammanföra spridda ägor, har snarare till- än
aftagit, hvarföre ansökningarne om laga skiften årligen ökats, oaktadt de be
-
12
tydliga kostnader sora dermed äro förenade. I orten saknas icke pålitlige och
duglige landtmätare, och bland desse finnas äfven skicklige militärer, som mycket
anlitas.
Skjutsningsbestyret är, efter hällne entreprenad-auktioner i länet, endast å
en del gästgifvaregårdar inom Sunnerbo härad öfverflyttadt på entreprenörer
efter de grunder, som Eders Kongl. Maj:t efter 1841 års riksdag i nåder fastställt.
Detta onus har på flere orter ansetts som en fördel, i anseende till
den inkomst, som i en penningefatlig ort deraf inbringats, och efter min underdåniga
tanka skulle en mindre tillökning i skjutslegan öfverallt fullkomligen
tillfredsställa de skjutsande, helst den dyra entreprenadskjutsen ändock aldrig
kommer att för den resande medföra den beqvämlighet och de fördelar,
som dermed borde vara förenade.
Jag torde i öfrigt få åberopa innehållet af min förra berättelse i afseende
så väl å kronoskjutsning som inqvarteringsbesvär.
Att bevillningen, såsom en följd af det taxeringssätt, hvilket fortfarande
gäller, drabbar i orättvist förhållande egendomsvärdet och embetsmannalönerne
mer än den rörliga förmögenheten, är ett faktum, hvarigenom missförhållande
uppkommer emellan städernas och landets skattebidrag.
Roteringskostnaden är oförändrad och blir alltid särdeles betungande i en
fattig ort, der roten skall bestå af endast H mantal.
Polis. Denna besörjes af kronobetjening och fiskaler. De årligen ökade
extra göromål, som åläggas kronofogdarne, taga hela deras tid i anspråk, hvarigenom
ock till dessa platser fordras arbetsamma och skickliga män, som icke
tröttna och eftersätta något, och den uppsigt, som åligger dem i afseende på
ordningens vidmagthållande i allmänhet inom fögderiet, måste, i följd af deras
ansvarsfulla och trägna tjenstebefattningar, hufvudsakligen öfverlätas på
länsmännen, hos hvilka äfven fordras nit och verksamhet, om polismagten
skall kunna utöfva något inflytande. Att desse tjenstemäns vilkor icke stå i
rättvist (örhållande till deras trägna och ansvarsfulla åligganden är af Eders
Kongl. Maj:t både kändt och vilsordadt inför rikets ständer. Önskligt vore,
om desse, genom tillökning i vilkoren, försatte länsstyrelserne i tillfälle att tillfredsställa
del allmännas fordringar på duglighet och oegennytta hos kronobetjeningen.
Fattigvården. Denna är nu öfverallt reglerad i öfverensstämmelse med
Eders Kongl. Majrts nådiga förordning af den 25 Maj 1847. Under loppet
af 1847 uppgjordes reglementen i hela länet för fattigunderhållet, hvilka med
nödiga förändringar blifvit af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till efterlefnad
fastställde. Desse äro i allmänhet ordnade på ett sätt, att understödstagarne
icke hafva fog till klagan, och följden af nu antagna grunder för
13
understödet har visat sig vara den, att tiggeriet nästan upphört och alt, ehuru
betungande sjelfva underhållet än må vara, man å ömse sidor är belåten med
regleringen. Det är väl sannt, att under den tid densamma varit följd, länet
hugnats med gynnsam skörd, som så betydligt inverkar på förmågan att underhålla
socknarnes många fattige, vid betraktande deraf, att underhållet utgår
mest i spannmål; men man kan äfven för mindre gynnsamma år hoppas på
nyttiga verkningar af detta underhållssätt.
A landet finnes ingen tillåten krog.
Helsovården besörjes nu som förut af 2:ne provincialläkare, af hvilka den
ene är stationerad inom Sunnerbo härad, en regements- och en lazarettsläkare.
Ehuru Eders Kongl. Majit i nåder beviljat anslag för en extra provincialläkare,
som, i egenskap äfven af bataljonsläkare, borde hafva sin station vid Kosta
glasbruk för östra och nordligare delen af länet, har det icke lyckats, att på
längre tid kunna förmå någon läkare, att qvarblifva vid denna befattning, och
sedan den, som förlidet år förestod samma provineialläkaretjenst, derifrån afgick,
har någon sökande till de förenade tjensterne icke anmält sig. Orten
deromkring, som har långt till städerue, röner mycken olägenhet af denna
brist på ofia behöfligt läkarebiträde.
Läns-lazarettet är i rnycket godt skick. Inrättningen bibehåller sitt länge
innehafda förtroende, och, ehuru antalet sängar är beräknadt för endast 50
patienter, vägras ingen, som är i verkligt behof af vård derstädes, att blifva
intagen. Räntan af inrättningens utlånade kapitaler användes, i förening med
kurhus-afgiflen, till underhållet.
Lazaretts-Direkdonen inser visserligen, att de mera aflägsne boende, som
behöfva anlila inrättningen, hafva lång väg att transporteras och att rättvisligen
kurhus-afgiflen, som utgöres lika från alla orter, borde fördelas så, att
någon filial-afdelning för ett inskränktare antal sjuksängar kunde förläggas i
något af öfrige distrikten, men utom det att ökade kostnader deraf blefve en
följd, skulle, i direktionens tanka, en sådan förändring möjligen åstadkomma
söndring och upplösning.
Det ringa anslag af 50 R:dr B:ko, hvarmed staten aflönar djurläkare, försvårar
anskaffning af en skicklig person; men med tillökning af de 133 R:dr
16 sk., som länets Hushållnings-sällskap derjemte årligen tilldelar djurläkaren,
har det varit möjligt att anskaffa en sådan. Täta ombyten hafva likväl skett,
i följd af de förmånligare tjenster, som å andra orter stått till hands. Önskligt
vore, att rikets ständer ville fästa närmare uppmärksamhet å behofvet af
högre löneförmåner för skicklige djurläkare. Det kan visst inträffa, att sådane,
till oberäknelig skada för orlerne, icke kunna erhållas.
14
Länets sparbank fortfar att gagna genom det odelade förtroende den tillvunnit
sig. Fonden har årligen .stigit. Insättarnes fond utgjorde vid 1847
års slut 173,688 R:dr 19 sk. B:ko, och sparbankens enskilda , sorn vid 1837
års slut var 1,518 R:dr 5 sk. 10 r:st. B:ko, hade genom räntevinst förkofrat
sig vid 1847 års utgång till 9,546 R:dr 25 sk. 7 r:st. B:ko.
En afdelning af Smålands privatbank är här förlagd. Denna bank fortgår
i sin rörelse med säkra steg, äger nu mera stadgadt förtroende inom orten och
gagnar isynnerhet genom kreditiv-röreisen. Af denna låne-inrättning njuta
delägarne betydlig räntevinst.
Den med Eders Kongl. Maj:ts nådiga sanktion bildade hypotheks-förening,
omfattande de trenne Småländska länen, samt Blekinge, Halland och Westergöthland,
trädde genom sin här förlagde styrelse i verksamhet under 1847 års
lopp, och det torde vara för tidigt att nu fälla ett omdöme om denna låneanstalts
större eller mindre nytta. Säkert är, att denna förening, lika med
förenämnde bank-inrättningar, afhjelper penningeförlägenheten för ögonblicket
och lernnar tillfälle för den genom fastighetsköp eller misslyckade spekulationer
skuldsatte jordbrukaren, att småningom afbörda sig sina skulder. Att så
måtte vara förhållandet, ådagalägges bäst dermed, att då genom missgynnande
skördar och privatbankens oväntade indragning af utlåningsfonden 1842, allmänna
krediten varit störd, så att då, på sätt jag i min förra berättelse omnämnt,
lagsökningsrnålen 1843 vid härvarande Landskansli utgjorde 8,000,
dessa uppgingo 1847 till endast 4,374.
Efter all anledning komma under en längre tid lagsökningarne vid mitt
embetsrum att icke öfverstiga, utan snarare understiga sistnämnda belopp.
I min sednaste Femårs-berättelse omförmäles, att fråga då var väckt om
förening af det år 1800 stiftade brandstods-bolag för lösören å landet med det
år 1843 äfven bildade bolag för byggnader å landet. Det för gemensamt bolag
upprättade reglemente blef af Eders Kongl. Maj:t i nåder faststäldt den
28 Juli 1846 och trädde då genast i verksamhet. Genom oafbrutet tillopp
af delägare, har totalförsäkringssumman så småningom årligen vuxit, och utgör
nu ett ganska betydligt belopp.
Wexiö stad.
Min sista Femårs-berättelse, ehuru icke omfattande år 1843, började likväl
med redogörelsen för åtgärder, vidtagna i anledning af den staden öfvergångna
eldsvåda om hösten nämnde år, förnämligast af den orsak, att föga i
öfrigt var att säga om en stad, som då knappast kunde sägas existera, och
15
der handel och näringar befunno sig i aftynande tillstånd. Oaktadt den menliga
inverkan, som 2:ne större eldsvådor, inom 6 års lopp, utöfvat på invånarnes
ekonomiska ställning, hafva de mörka utsigterna ljusnat, och staden
har genom Eders Kongl. Maj:ts och högtsalig Konung Carl d. XIV:s välgörande
omtanka för dess uppkomst, rest sig upp, förskönad, ur grushögarne.
Folkmängden har sedan 1841 ökats så, att den år 1847 utgjorde 2,464
personer. Denna tillväxt har icke sin grund i någon näringarnes större förkofran,
utan i nya bosättningar af arbetsfolk och handtverkare, sorn, efter här
verkställda byggnadsföretag, nu mera tillhöra samhället och för framtiden möjligen
komma att till större eller mindre del betunga fattigförsörjningen.
Genom de i min förra berättelse omförmälda lånebidrag af staten, bar
Wexiö stad blifvit i det närmaste ånyo uppbyggd efter de i fastställd byggnadsordning
bestämda grunder. De bebyggda tomterne, hvilka före sednaste
eldsvådan voro 171 till antalet, äro nu 153, och flera odisponerade tomter
finnas ännu att tillgå. Af de inom nya delen af staden uppförde hus, äro 12
boningshus, deribland läns-residenset, ett färgeri, ett garfveri och 12 uthusbyggnader,
dels af slen, dels af korsvirke med tegel.
Hvad som i väsendtlig mån bidragit till samhällets förmåga, att, efter
2:ne så nära på hvarandra följde eldsvådor, kunna på en gång och någorlunda
hastigt åter uppbygga staden i förskönadt skick och anskaffa nödigt husgeråd
samt materialier för näringarnes bedrifvande, var icke blott ersättningen för
brandförsäkrade bus och lösören, uppgående till 372,000 R:dr, utan ock de
rika gåfvomedel, hvilka influtit så väl efter sista som föregående eldsvåda, till
sammanlagdt belopp af 155,296 R:dr 15 sk. 11 r:st. B:ko, oberäknadt spanmål
och andra varor in natura.
De af Eders Kongl. Maj:t nådigst beviljade 23,400 R:dr till verkställande
af ny tomt-reglering, hafva dock icke varit tillräcklige till de utgifter, som dermed
bort besörjas. Man anser, att omkring 4,000 R:dr måste dessutom af
staden sammanskjutas för bristande gatläggning och andra oförutsedda kostnader.
Vid 1847 års slut bestod stadens borgerskap af 9 handlande med öppna
salubodar, 69 handtverkare och 3 fabrikörer, hvilka alla hemta sin bergning
hufvudsakligen af näring och rörelse, och för öfrigt dels äga, dels arrendera
stadsjord och draga fördel äfven af studerande ungdomens och deras lärares
vistande eller bosättning i staden.
Vid klädesfabrikören Wahlqvists sedan lång tid tillbaka väl kända klädesfabrik
uppgick värdet a! tillverkningen 1847 till 89,416 R:dr 32 sk. Banko,
och kommer samma fabrik, genom ångmachins anbringande, att betydligen utvidgas.
16
Krogarnes antal, stadskällaren och gästgifvaregården inberäknade, utgör
åtta, sorn synas vara fullt tillräckliga för behofvet, ehuru en mängd arbetsfolk
från landet under byggnadstiden sig här uppehållit. Några större oordningar
hafva icke förefallit, och fyllerilasten har icke tilltagit.
Stadsskjutsen bestrides genom entreprenad med fastställd lega efter 28 sk.
milen, men det oaktadt nödgas stadens invånare til! entreprenören årligen erlägga
1,028 R:dr Banko.
Af de till stadens brandskadade invånare gifne gåfvomedel, har nödhjelpskomiteen
öfverlemnat till fattig vårds-styrelsens disposition 6,666 R:dr 32 sk.
Banko, deraf räntan får användas till understöd åt stadens fattige,’ hvilka årligen
ökats, och hvilkas underhåll kostade år 1847 icke mindre än 1,409 R:dr
21 sk. 4 r:st., deraf stadens invånare, efter skedd debitering, erlade 1,076
R:dr. Genom fattigvårds-styrelsens omsorg, att för lindrig afgift utackordera
barn på landet, kan någon besparing i det för samhället tryckande fattigunderhållet
vinnas.
Den förr omnämnda så kallade Sjögrenska fattigskolan fortfar att väl underhållas.
Skolans lokal består af ett stort, efter sista eldsvådan väl uppfördt
stenhus med rum för lärarinna och lärare, samt nödigt antal arbetssalar för
barnen, deraf flickorna undervisas i nyttiga och nödiga handaslöjder.
I samma lokal äro ock rum, mot hyresersättning, upplåtne åt här varande
seminarium för folkskole-lärares undervisning.
Den år 1841 inrättade Söndagsskola har oafbrutet fortgått och begagnas
flitigt af elever bland handtverksklassen, samt är i allt afseende af välgörande
inflytande, åtminstone så länge nuvarande nitiske läraren, magister Johansson
besörjer undervisningen.
Med länets utom staden belägna hospital har ingen förändring inträffat.
Helsotillståndet inom staden har varit godt. Sjukvården besörjes af provincial-
och öfrige här bosatte läkare; men särskild stadsläkare finnes icke.
Stadens polis är sedan min sednaste berättelse oförändrad.
De till berättelsen hörande tabeller bifogas i underdånighet.
CARL MÖRNER.
N. J. Lång.
G. Lagerstråle.
TABELL för Landet
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
A limuel)tsliemman
O
1,757
1,597}
133*
147*
520*
625*
5,519}
4,654}
735}
376}
17}
23}}}
67}}
73}}
11,758}
10,912}
12
8
2,485}
2,045}
3,313}
1,619}
1,124}
1,019}
142}
148}
964}
778*
4
6
7
5
4
3
25
—.—
315
150
5
2
Gerningsmän
Hemmantal
Utsäde af
K 2
3,149*
6.8371
2,020
11,3731
2,953
24
6211
4
20,560}
28
4,0131
5,361n
2,053*
224}
1,751*
2
52
20
24
1,772
28
9,964}
28,459
22531
1.875?
1,5051
2,45814
- ocl
till viss närimr
Konnfs-Fiskc
Frälse-Säterier
Säteri-Rustliåll
Rå- och Rörs-hemman.
Frälsehemman
Frälse-Skattehemman
Kronohemman
Krono-Rusthällsheinman
Krono-Augmentshemman.
Krono-Skattehemman . .
Dito Nyhemman med frihetsår
Krono-Skatte^Rusthållshemman
Dito
Militie-Boställen
Civile Boställen.
Ecklesiastike Boställen
Gymnasii- och Skolehemman, Skatte. . . .
Dito dito Krono
Hospitals- och Barnhushemman, Skatte. . .
Dito dito Krono . .
Krigsmanshus-hemman, Skatte
Dito dito Krono
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar m. fl. lagenheter utan
mantal, som ej under något hemmans ränta äro
begripne, Frälse
Skatte
Krono
Obebyggde dito
Oskattlagde bebyggde dito, deraf Ryttare-, Solda
Båtsmanstorp, 1,532 st
Krono-Torp med frihetsår. .
betesmarker, Krono
Backstugor
Bebyggde lägenheter, afsöndrade hemman på viss
eller lifstid
Skattlagde Fisken och lägenheter af särskilda slag, som
under något hemmans ränta äro inbegripne, Skatte
Krono
Tullmjölqvaruar, med 579 par stenar .
Tullsågqvarnar, grofbladige . .
Husbehofs-Mjölqvarnar
Husbehofs-Sågqvarnar
Stampar
Kopparhammare
Stångjernsverk
Ämneshammare
Masugnar
Kupolugnar
Jernmanufaktur-Verk
Kopparnickel-Verk
Glasbruk
Pappersbruk
Tegelbruk. ,
Garfveriet'
Oljeslagerier
Färgerier
Pottaskebruk
Kakelugns-Fabrik
Såpbruk
Hartz-Fabrik
Kimröks-Fabrik
Diverse Personer, som ej höra
11
3
3
33}
17
14
44}
10
15
52
26
11
6,545
2
1,015
929
71|
91
184
232
65}
2
S
911
559}
115}
152}
54
8
50}
t
3
1
3
55
1
12
Sterbhus, Gåfvor, Testamenten, Fideikommiss
Summ
Underhållne Kreatur.
8,893
961
2,416
25,309
5,572
146
237
7
64,358}
60
12,281}
16,255
6,321}
690
4,821}
14
105
42
70
4,424
70
6
89
59
87
17,616
2
1,250
780
497
58
131
1,868
348
8
11
3,471
4
713
992
344
38
303
1
6
1
3
253
4
140
37
1,037
117
287
3,022
676
17
30
7,341
10
1,464
1,972
771
83
674
1
12
4
6
505
58
2,740
282
784
7,988
1,604
47
76
2
19,035
20
3,807
5,158
1,884
219
1,588
4
30
10
12
1,010
16
264
1,403
141
298
4,010
909
25
33
3
9,992
10
1,922
2,735
1,034
97
883
1
18
6
6
632
10
4
3
8
33
25
55
23
8
29
51
23
48
7,280
2,965
9,747
1
1
2
q
3,302
350
950
9,687
2,035
59
96
6
21,040
30
4,518
6,260
2,262
266
1,926
5
36
12
20
1,264
20
126
404
1,095
112
260
2,971
667
21
31
1
8,032
6
1,4.36
1,941
823
80
690
1
14
3
505
4
2
12
3,190
154
374
141
3
102
908
112
6
10
1,871
5
322
412
84
22
102
2
20
Uppskattadt
värde.
400
591,380
76,300
122,605
1,527,583
376,571
7,505
13,531
125
3,242,423
200
93
833,377
925,437
330,070
46,185
226,725
190
6,500
1,650
2,000
241,770
3,000
450
5,180
6,500
20,442
30,270
1,100
100
100
411,619
58,545
8,550
4,000
271,933
16,198
33,700
2,515
116,805
20,000
50.000
95,430
15,250
16.000
6,900
6,100
200
2,809* 3,985}}| 12,167 199}} 15,182}} 21,201}?}17,658}} 8,131}}} 378}}} 26,596} 735* 52,990*} 76,830}}} 30,081}} 25,24% |>418f 172,943 9,235118,0991 53,972 27,319 64,437 22,443 4,425 9,773,214
Wexiö Lands-Kontor den 9 Oktober 1849.
Efter
l:sta Art.
189
24
51
1,078
225
7
8
2,865
533
779
164
23
149
2
186
1
1,826
227
66
30
24
42
6
6
42
30
30
24
18
18
42
24
42
42
71
9
2
2
38
6
7
43
18
31
2
17
6
42
12
36
24
6
13
12
6
12
6
36
36
12
16
1,000
9,682
18
äråUehe öfver Krtmahergs Län för åren 1843—1847,
c Ant
inom
Kronobergs Län.
S
a
Ii
a g.
Bevillning efter 1845 års Förordning.
Efter 2:dra Art.
Efter
3:dje Art.
Bränvins-
brännings-
Afgift.
2:dra §.
19 och följan-  de §§.
§•
37
90
___
1/256
36
5
1
9
7
1,154
44
6
5
_
—
173
4
10
9
28
5
273
3
—
305
15
2
—
—
—
5
42
—
5
—
4,148
5
1
—
—
—
1,371
43
—
—
950
12
8
—
—
—
219
39
-
—
—
15
24
5
—
—
—
9
7
—
—
—
27
3
2
—
-
—
7
12
—
26
—
—
6,570
10
—
2
33
7
3,735
9
6
1,686
12
—
—
—
969
42
6
-
—
—
1,868
15
—
—
28
10
774
3
6
372
24
6
1
12
—
—
-
—
222
15
6
423
19
7
13
24
—
—
—
—
38
13
6
1,223
24
6
2
-
—
47
15
11
60
25
—
—
—
—
18
3
—
—
—
—
—
—
—
3
14
5
—
—
—
2
6
-
7
—
—
—
—
—
—
_
—
—
483
25
11
—
—
—
100
5
—
—
—
6
—
—
—
—
—
4
39
—
43
2
_____
_
—
—
—
10
17
3
—
—
—
4
12
—
—-
—
13
—
—
4
24
—
—
—
—
—
-
41
36
—
—
—
—
" "
—
—
____
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
90
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
60
25
11
—
—
—
—
—
-
2
9
7
—
—
—
—
—
—
9
7
—
—
—
—
—
oa
4
.
—
—
1,114
45
1
—
—
—
-
—
—
—
233
31
-
—
-
—
—
-
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
14
9
—
—
-
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
686
41
8
—
—
—
—
—
—
—
88
18
11
—
—
-
—
—
—
—
94
19
2
—
—
—
—
—
—
—
5
1
5
—
—
-
—
—
—
—
343
31
10
—
-
—
—
—
—
40
—
—
—
—
—
—
—
—
170
12
—
—
—
—
—
—
—
305
5
5
—
—
-
—
-
_
35
12
—
—
—
—
—
—
l
74
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
38
5
—
—
—
—
—
24
9
7
—
—
—
—
—
—
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
-
—
-
—
—
—
—
—
19
2
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
-
4
—
-
—
—
—
—
—
536
38
10
1,110
21
4
4
24
—
84
—
—
—
—
—
46
26
8
—
—
—
2?739| il
5
22,158
26
6
116
47
—
9,037
26
-
Summa.
_
2,692
24
6
486
12
3
363
3
0
6,603
6
1
1,395
9
8
32
25
5
42
45
2
21
7
13,199
35
1
3,189
30
6
3,422
17
4
760
4
—
498
27
1
1,483
11
5
18
3
3
24
—
6
14
5
9
—
—
769
36
11
11
39
—
1
37
2
21
17
3
23
12
—
41
36
—
1,826
6
-
317
-
—
127
19
11
2
9
7
9
7
28
4
1,186
3
1
243
25
—
30
26
9
10
36
—
725
17
8
94
24
11
101
37
2
5
1
5
386
43
10
40
—
—
188
18
—
336
17
5
37
18
—
91
36
—
19
26
5
26
21
7
35
—
—
3
18
—
19
2
4
—
—
4
—
—
2,785
42
2
46
26
8
43,734
32
11
Ständige
Räntor.
Jordeboks- och
HemmantalsRänta.
Krono-Tionde.
739
468
93
110
195
5
49,578
9,897
13,497
4,878
570
4,494
11
78
26
31
2,654
42
36
39
206
11
19
24
2,259
189
17
36
40
12
12
18
16
24
24
15
24
36
12
24
36
22
10
39
7,233
1,448
41
53
3
16,564
3,880
5,094
1,818
159
621
4
22
8.
936
4
5
13
8
15
35
33 3
1
26
90,177
19
37,998
47
Afrad.
446
38
59
1
15,641
3,121
4,272
1,562
179
1,321
3
25
8
10
853
13
27,559130
Mantals-
penningar
Gernings-
ören.
Tionde Rän-  tor af Bruk,
Bergverk
samt andra
Verk och In-
Summa.
Arrende-
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobctje-
nings.
rättningar.
33
16
20
258
36
258
36
106
—
—
2,533
30
4
995
5
2
405
18
3
40
.
—
1,225
—
.—
—
—
2.262
18
6
247
1
4
85
45
4
43
19
10
70
24
—
—
uo
1
6
—
—
—
997
24
—
662
44
—
199
26
-
105
40
6
1,442
—
—
9,144
29
5
—
—
—
23,009
24
—
7,208
36
10
2,790
15
2
1,198
19
9
334
12
—
1,876
37
11
—
—
—
4.567
8
—
1,450
16
1
550
42
0
258
31
8
11
—
201
13
10
—
—-
—
115
12
—
42
7
4
14
18
7
6
24
1
11
24
-
—
—
—
—
—
-
319
10
9
11
—
—
-
602
6
30
4
66
1
26
39
7
29
25
10
6
r,
9
14
16
6
6
3.955
36
_____
I
85,740
16
10
54,386
24
—
17,945
41
10
7,103
1
9
2,826
11
1
24
11
15
1
5
3
791
36
_
_
17,690
41
11
35,531
26
10
3,382
2
1,380
8
570
4
1,075
36
__
_
23,940
8,511
'8
8
—
—
—
14,879
—
—
4,633
22
-
1,894
33
8
795
14
5
251
24
16
238
10
1,745
44
690
16
311
29
—
—
-—
■—
—
—
’"
31
12
1
.—
—
940
43
9
—
—
—
180
—
—
191
8
-
67
14
—
31
1
8
233
24
—
—
6,670
43
5
—
—
—
627
—
—
225
21
7
51
13
—
99
6
8
19
25
11
12
4
1
36
04
3
12
130
48
—
—
27
9
—
12
31
6
5
7
6
1
12
44
26
—
—
—
30
—
—
9
3
—
4
10
6
1
34
6
44
42
10
42
K
3
9
3
3
12
—
—
—
-—
—
—
——-
—
—
■
288
12
_
.
4,733
—
—
—
3,034
—
—
916
25
—
426
.31
6
173
39
6
1
12
-
—
—
—
—
—
—
61
20
—
—
—
—
48
—
14
24
—
6
36
2
36
1
6
24
24
1
4
1?
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
58
1
7
—
—
18
—
—
8
26
—
3
20
—
2
28
4
53
43
24
3
14
33
19
6
—
—
—
——
—
•—*
2
—
■■
221
2,592
39
36
7
38
12
45
10
3
37
5
2
27
4
2,592
1,615
10
12
295
47
?
4
56
27
36
—
'
G
11
294
22
36
6
294
~
—
258
32
9
12
2
36
—
—
O
99
99
19
24
56
6
34
31
35
—
G
—
94
—
2,373
291
36
101
24
44
13
4
2,4
—
—
—
—
—
—
39
b
—
■—
10
199
31
4
28
2
8
1
2
12
'
—
—
S
—
■“
'
’
20
32
16
8
2
24
—
—
—
—
■—■
—
—
2
7
—
—
24
Q
3
16
2
2
24
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
__
44
894
77
938
83
27
24
130
16
24
28
16
—
■—
—
—■
27
8
8
6
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
24
873
45
883
21
97
29
16
16
9
_
—
7
1
53
'
46
99
24
27
8
12
7
16
24
——
-—
—
—
25
25
24
19
20
Q
.34
4
24
—
—
—
*
—
■—
—
39
39
19
7
28
4
4
—
—
—
—
—
—
'
—
—
n
0
40
20
3
—
•—
—
—
—
3
—
—
—
21
21
12
10
36
5
2
14
12
—
—
—
—
■
—
‘
—i.
36
36
36
36
1
1
24
44
36
1°
2
—
—
—
-
—
—
2
—
—
—
-
—
—
-
1
—
—
22
8
24
24
12
fi
1,421
99
1,520
194
0
78
4
-
’
~~
13,542|24
99
-
-
1.892
25
3
171,269
31
11
271
32
-
140,503
47
8
44,121
14
1
16,904
20
11
7,010
34
-
Klerecie-Statens underhåll.
Summa.
20
3,934
376
968
11,197
5,259
63
105
3
27,875
1
5,332
7,323
2,747
289
375
6
45
15
18
1,517
24
14
4
19
1,967
264
63
437
7
1
13
174
16
142
46
33
30
3
18
2
3
272
68,036
12
Fattigförsörj
ning.
21
2,509
12
259
24
641
40
7,675
31
1,587
5
35
47
68
11
2
12
17,739
•>
3,693
20
5,037
36
1,755
16
194
4
1,513
6
4
—
33
36
11
12
13
24
1,137
36
18
—
28
3
8
3
20
3
8
973
18
138
36
31
16
52
40
U
8
1
—
1
4
24
44
1
24
6
-
16
8
12
4
14
32
1
28
8
.36
36
1
20
510
12
45.748 40
Skjuts.
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
792
44
—
155
4
4
6
34
—
14
37
8
—
9
—
3,154
26
4
—
—
—
571
43
8
789
38
4
—
-
—
-
—
-
—
1
-
—
—
—
—
—
45
—
94
39
—
1
24
—
—
—
—
—
8
—
—
16
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
-
-
—
-
-
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
-
-
—
-
—
—
-
—
—
-
—
—
-
—
—
—
-
—
-
—
—
-
—
—
—
—
—
-
-
—
-
-
—
-
—
—
-
—
—
.
—
—
—
—
—
—
4 5,584
33 4
Väghållning.
Diverse afgifter,
onera och
allmänna
besvär.
Summa
Stats-llidrac
944
104
263
2,855
593
13
30
1
6,714
1,405
1,840
665
78
578
1
15
5
6
505
8
32
30
1 12
805
102
342
5,138
1,141
33
49
12,680
2,456
3,337
675
131
525
o
9
o
O
4
695
7
1
19
11
43
10
25
18
14
2,899
4
313
90
97
11
3
4
58
10
59
28
48
3
23
1
3
1,274
16,632 5 3 33,125
22
23
14
53
11,250
4,816
3,686
66,416
13,575
501
1,233
23
221,490
1
69,872
60,570
15,353
2,312
11,774
46
284
116
95
12,487
180
10
127
101
343
10,259
11
1,328
411
21
24
4,147
473
55
31
1,921
205
1,142
5
608
40
287
469
48
163
24
37
35
5
4
4
6,362
46
41
40
34
44j 11
524,907 18
10
nönwwin.
N. J. Lång.
Tabell till Fcmårs-Berattclscn för Wexio Stad, afgifven År 1S49.
Medelafkastning sedan utsädet
är afdraget.
St i tl t' n (/•
Jord.
Utsäde af
Underhållne kreatur.
Stuta
Uppskattadt värde.
Hus,
Tomter,
Verk oell
Inrättningar.
Klereciets underhåll.
Bevillning efter 1841 och 1845 årens Förordningar.
Anmärkningar.
Ständige Räntor.
Diverse Onera,
räntor och
besvär.
Bruk, Jlanufakturer,
Fabriker
ni, m.
Hus
oell
Tomter.
Summa
Statsbidrag.
Fattigför
sörjning.
Kostnad för
Stadens styrelse.
Tionde och
Räntor af Bruk,
Verk och Inrättningar.
Kostnad för
Rotering.
Arrende
medel.
Väghållning.
Bränvins
brännings
afgift.
Skjuts.
Boskaps
och
Åkerskatt.
Jord.
Summa.
Kyrkobetje
nings.
Enligt 3:dje
Art.
Enligt 2:dra
Art.
Enligt Esta
Art.
Mantals
penningar.
S u m rn a.
Komministrars.
Pastorers.
Summa.
11,273
2,368
330
166
242
30'.)
1,076
1,028
32
Pastors i Wexiö lön är ej
upptagen i Staden , bär upptagne
139 R:dr 4 sk. 4 rst.
äro sä kallade åker- och
ängs-pengar.
150
70
Kronobergs
220
150
643,355
100
540
100
40,439
15,100
240
4,132
139
180
229
129
1,480
43
3,662
235
22
698,895
349
18
12
Wexiö ilen 25 Juni 1849.
S
åt. Hjort.
N. Lundgren. ti G Wittlock.
J. Dahlberg.
Berättelse öfver Kronobergs Län för åren 1843—1847
KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSHAFVANDES
uti
€ I) r istia n s t a ö s ffän
till
.KO\!CirIi. MAJsT
# underdånighet afg i fn e
EMBETSBERÄTTELSE
för åren 1844, 1845, 1846 och 1847,
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl, Boktryckare.
r n J: a 6 ft t c f • • - •* 7 :
a i)
t» » «> <Än,5 w •• f. i» **8. V. « ' -
a h a v
a
3 T i
i a
.^sei «*•>© as »i .si-et •!vs-8'€ sti>5« *?b
,:svOiri'jOTe.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt hänseende
inom Christianstads län för åren 1844, 1845, 1846
och 1847.
§ t
lAinets
atlmänna beskaffenhet
har under loppet af förenämnde tid ej undergått några anmärkningsvärda förändringar.
Alltjemnt fortgående uppodlingar, skogarnes förminskande i den egentliga
skogsbygden skola dock slutligen inverka och åstadkomma de förändringar, som af
dessa förhållanden äro beroende. Hvad som således i första rummet bör afhandlas, är:
§2-
JLänets invånare.
En inom länet ökad produktion, som gifver rikare tillgångar till fyllande af
menniskors behof, jemte en fortgående utveckling af en utvidgad näringsfrihet samt
en ökad skicklighet och förmåga att af densamma hemta ökade fördelar för näringslifvet,
har bidragit till en större folkökning inom detta län, som äfven visat sig i
en större progression under dessa sednare 4 åren, än under de föregående.
Följande uppgifter visa i hvad förhållande folkökningen inom länet tilltagit.
Vid 1843 års mantalsskrifning uppgafs en foikmängd af 168,083 personer.
Vid 1847 års mantalsskrifning befanns förhållandet vara:
På landet skattskrifne personer  . 90,830.
Skattfrie af gemenskapen vid indelta arméen  1,259.
och öfrige skattfrie  77,600. 78,859.
4
I städerne skattskrifne personer 4 4,796.
Skattfrie. viirfvade gemenskapen inbegripen,  3,709. g gpg
Summa folkmängd 178,194.
Häraf följer att folkmängden, under de 4 är, denna underdåniga Berättelse
omfattar, ökats med 12,109 personer, af hvilka 10,135 personer tillhöra landet
och 1,454 länets trenne städer; Jemförelsen med näst föregående fem åren visar
en större tillökning af 1,759 personer. Tager man i beräkningen de sednaste nio
åren sorn föregått år 1847 finner man under denna tidrymd en tillökning af
22,459 personer inom detta län.
Bidragande orsaker härtill äro dels att inga härjande farsoter under tiden ägt
rum, dels att länet haft någorlunda jemngoda skördar och god årsväxt under samma
tid, samt att det fått njuta fördelarne af såväl inre politiskt lugn som en fortfa
rande
yttre fred, under hvilka lyckliga förhållanden jordbruket och andra näringar
kunnat ostörda fritt utveckla sig och lemnat tillfälle åt nya bostäders uppkomst samt
ökad arbetsflit och deraf beroende arbetsförtjenst.
Om det likväl härvid ej bör förbises att, ifall denna folkökning fortgår i samma
stigande, den tid kan komma då ett möjligt missförhållande uppstår derigenom att
folknummern och hushållens antal ökas hastigare än försörjningsmedlen, så kunna otvifvelaktigt
skälen härtill finnas, dels i den inom länet högt uppdrifna hemmansklyfningen,
genom hvilken i framtiden en befolkning uppstår som saknar rum och som
ej kan ernå den sjelfständiga ekonomiska ställning, som tarfvas för en sjelfägande
jordbrukare, dels genom en allt för vidsträckt jordafsöndring, som på flera orter
snart i allt för stor vidsträckthet öfvergår till backstugor, eller för små lägenheters
upplåtande till innehafvare, som deraf ej kunna erhålla tillräcklig försörjning och
hvilkas innehafvare i allmänhet hafva en osäker besittningsrätt. Häraf kan ock befaras
en lös befolkning, som är osäker om sin framtid och som, egentligen beroende
af en tillfällig arbetsförtjenst, saknar trygghet att finna utkomst och tillräckliga för—
sörjningsmedel. Ehuru det får erkännas att under någorlunda goda år arbetsförtjenst
ännu ej saknas för den som genom arbete vill sig försörja, synes likväl förhållandet
redan vara att, då någon mindre fördelaktig konjunktur inträffar, kännes
en rubbning på vissa orter i jemnvigten emellan behofven och deras uppfyllande,
som naturligt skall blifva starkare i samma mån som befolkningen ökas hastigare,
än nya försörjningsmedel uppstå. Deremot visar det sig synbart att den verkligen
besutne jordägaren, som med ordning och omtanka sköter sin jord, ät i allmänhet
inom detta län i en fördelaktigare och bättre lefnadsställning än fordom. Genom
landthushållningens framsteg har välståndet stigit hos dem, som deraf vilja draga
v
f)
fördel. Man finner också hos dem, som bibehållit sina jordegendomar ännu ostyc-^
kade, bättre åbyggnader, bättre bohag och äfven mera hyfsning än man fordom i
allmänhet fann. Väl om medlen härtill ej lockar att från den redbarare enkelheten
öfvergå till den slags yppighet och det lefnadssätt, som ej höjer menniskovärdet,
som väl förfinar men derföre ej alltid renar sederna, men endast präglar högmodet
och den inbilskhet, som ej förtjenar hvarken det värde eller den aktning, hvartill
dock anspråken under sådana förhållanden ej sällan höja sig. Det blilver derföre
af vigt att en sann religiös och moralisk bildning går i bredd med materiel förkofran,
såvida den sednare skall förbättra och förlyckliga såväl individer som
samhället;
Det är också med tillfredsställelse Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande har
nåden uppgifva att inom de flesta orter inom länet bade den allmänna och enskilda
undervisningen ej försummas och att väl ordnade skolhus inom de flesta socknar
redan blifvit uppförde och skol-lärarne nu, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga
förordning derom, blifvit antagne och aflönade. Det är likväl förtidigt att ännu bedomina
verkningarne af dessa ansträngningar, hvilka dock erhållit ett godt stöd
genom det bistånd, som dertill lemnäs af allmänna medel, enär de ej allenast bero
af skolans tillvaro* utan äfven af den omsorg, hvarmed dess inre väsende bedrifves.
vårdas och begagnas. Det har likväl visat sig många svårigheter att inom en del
församlingar dels få skolorna ordnade, dels väcka en allmännare håg att dertill medverka.
Ett sådant förhållande bevittnar att sakens vigt ej ännu af alla inses; men
det är likväl att hoppas att detta hinder mot skolväsendets verkliga nytta småningom
upphör och att renare begrepp framdeles, åtminstone småningom, göra sig gällande
i allmänna tänkesättet.
§ 3-  Näringar.
Jordbruket är den näringsgren inom länet, sorn hufvudsakligast bidrager till
de fleste invånares bergning och som både erfordrar och använder den betydligaste
arbetskraften. Nya uppodlingar fortgå i alla orter inom länet. En täflan att få
utrymme visar sig öfver allt. Jordvärdet har också under loppet af de 4 år, denna
underdåniga Berättelse omfattar, varit i ett jemnt stigande. Både större och mindre
egendomar stiga hvarje år i pris. Väl hafva nyare låninrättningar lättat denna täflan
och gifvit mern lif åt spekulationsandan, ehuru dessa kreditanstalter måhända
6
För mycket aniitas till föga båtnad för dem, som lättsinnigt och utan säker beräkningsförmåga
begagnat dem; hvarföre man också kunnat befara en återgång, som
skulle än ytterligare medföra de skuldsattas obestånd. Om å ena sidan dessa konst
gjorda
medel uppdrifvit jordegendomars ögonblickliga värde, liar dock å en anuan
sida detta värde stigit på en mera naturlig och således vida varaktigare grund,
nämligen i följd af egendomarnes högre afkastning, ej allenast genom ett högre pris
på produkterna, hvilket alltid är föränderligt, men genom ett förbättradt jordbruk,
som ökar produktionen.
Landthushållningen har obestridligen gått framåt. I detta afseende böra också
såväl samtid som efterkommande med tacksamhet påminna sig de män, som inom
vetenskapernas och forskningarnes område befordrat jordbrukets förkofran och gilvit
en förbättrad riktning åt de praktiska jordbrukare, som sig deraf begagnat för att
vinna en större afkastning af den jord, som i följd af vanhäfd och bristande insigt
att använda jordens produktionsförmåga, förut iigde föga värde. Det kan ej
bestridas att jordbruket och landthushållningen i flera dess grenar inom detta län
betydligen förbättrats genom kunniga och driftiga jordägares nitiska och kraftfulla
omsorger att på rationella grunder vårda sig om jordbrukets förkofran. Afven bland
allmogen, som vanligen längst vidhåller de äldre bruken och vanorna, finner man en
verksam förbättringshåg. Visserligen återstår ännu mycket i detta hänseendet; men
onekligt är, att under loppet af dessa sednare åren har en raskare utveckling af
forskningarnes resultater visat sig, än under en längre föregående tid, då såväl jorden
som dess brukare, den förra i vanhäfd och den sednare i fruktan att försöka
något nytt, båda liksom lago i linda.
Årsväxten har också under de ifrågavarande åren inom länet varit temligen
gifvande. Den starka nederbörden år 1844 i medlersta delen af Sverige, hvarigenom
skörden derstädes till stor del förstördes, förorsakade här inom provinsen en
stark afsättning med höga priser. Enahanda förhållande inträffade hösten år 1846
och början af år 1847, då spannmålsexporten på utrikes ort verkställdes från provinsens
sjöstäder med en sådan rastlös ifver att, oaktadt årsväxten ingalunda var
svag, brödnöden på flera orter inom länet gick i bredd med öfverflöd af penningar.
Eders Kongl. Majit fann då i nåder för godt att hejda utskeppningen lill främmande
orter, hvarefter de till export ämnade spannmålslager kommo de hungrande
till hjelp. Synnerligast genom dessa 2:ne årens höga priser på spannmål inflöto
inom länet betydliga kapitaler, hvarigenom också räntefoten nedtrycktes. Äfven detta
förhållande verkade till högre priser på fastigheter.
Sedan potates nära nog allmänt inom länet dessa år varit angripen af den
»åkallade potatessjukan, har ett stort bekymmer uppkommit såväl för landtbrukaren
7
som för det stora antal konsumenter, som deraf hemtar ett väsendtligt födoämne.
Svårligen torde något surrogat finnas, som ersätter denna för hushållningen så vigtiga
jordfrukt. Bristen på potates kännes svnnerligast inom norra delen af länet eller
den egentliga skogsbygden, der potatesodlingen bedrifves mera vidsträckt, i följd af
jordmånens särskilda beskaffenhet och utgör de mindre bemedlades hufvudsakliga
näringsämne. Derjemte ingår potates såsom en väsendtlig ingrediens vid bränvinstillverkningen
inom länet, och kommer bristen af potates säkerligen i och för bränvinslillverkningen
att ersättas med säd. De förhållanden, som häraf uppstå, komma
att inverka betydligen på spanmålskonsumtionen och på spanmålshandeln.
Skogarne inom länet äro i aftagande. Annu råder i allmänhet håglösheten att
med omtanka vårda denna vigtiga hushållsgren. Väl ser man en och annan större
jordegendoms innehafvare, som har skog att vårda, på ett mera rationelt sätt behandla
skogsskötseln; men i allmänhet förgätes omtankan på framtiden i detta hänseende,
då skogsskötseln pä ganska få ställen är grundad på någon återväxt. Priset
på skogseffekter är också betydligen i stigande. Väl äro dessa produkters värde i
beroende äfven af jordvärdet i allmänhet; men då konsumtionen deraf årligen ökas,
på samma gång som tillgångarne minskas, ligger häruti hufvudsakliga skälet till den
stigande dyrheten; hvilken utgör ett stort bekymmer i de mindre bemedlades hushållning.
Torfmåssarne, som fordom ersatte vedbristen, undergå på liera orter samma
öde som skogarne, i följd af den större konsumtionen. Redan har stenkol måst
begagnas på de orter, der den kan erhållas, och är det att förutse att denna artikel
kommer framdeles att allt mer och mer blifva en betydande handelsvara. Men den
kan endast till en del ersätta vedbristen. Byggnadsmaterialier äro också ett behof,
som för framliden ej kan fyllas af egna tillgångar. Svnnerligast har eketimmer blifvit
allt mer och mer svårt att få och återstår föga deraf, med undantag på en och
annan af de större egendomarne, der man ännu ej medhunnit att förstöra och utrota
detta trädslag.
Hästafveln har så förbättrats att de inom länet förlaggda Indelta KavalleriRegementerne
till större delen nu kunna remontera af inhemsk afvel.
Fär-racens förädling fortgår väl på några vissa egendomar, men i en mindre
skala och bibehålies för öfrigt i allmänhet den äldre grofulliga landtracen, af hvilken
ullen på stället är afsätlligare, då inga större klädesfabriker finnas inom orten, som
till några större qvantiteter begagna den finare ullen.
Bergsrörelsen är inskränkt inom Andrarums alunbruk. Tillverkningen uppgifves
vara årligen i medeltal under dessa 4 åren 1,888 tunnor alun, med ett medelpris
beräknadt till 12 R:dr 56 sk. pr tunna. Verket sysselsätter omkring 150
personer.
\
8
Af inom länet varande verk och inrättningnr, som i tabellen äro upptagne,
fortfar pappersbruket Klippan att förtjena uppmärksamhet. Denna fabrik, som bedrifves
med särskildt maehineri, sysselsätter dagligen 120 personer, och uppgifves
tillverkningen till omkring 40,000 ris papper årligen, med ett uppgifvet värde af
150 å 160,000 B:dr.
Binäringarne inom länet hafva ej undergått några andra förändringar, än de
som äro följder af en aftagande skogstillgång i och för de näringsgrenar der skogseffekter
tarfvas.
Salpeterkokning är en näringsgren, som nödvändigt måste aftaga i samma mån
vedtillgång för lägre pris saknas. De förlagslån af allmänna medel, som till denna
närings bedrifvande blifvit utlemnade, hafva också till större delen blifvit uppsagde
till återbetalning, enär vilkoren för lånens begagnande ej blifvit iakttagne.
Sjöfart idkas synuerligast af kustboarne inom Bjära härad, der ett dugligt och
öfvadt sjöfolk är att tillgå. Pa länets östra kust idkas också någon sjöfart af fiskare
på denna kusts fisklägen, medelst spanmåls förande derifrån till Blekingska hamnar,
hvarifrån ved och timmer tagas till returlaster. Dessa fraktresor besörjas med
mindre farkoster, men skaffa dock deras idkare en god förtjenst. Fiske idkas af
länets kustboar och ehuru de deraf stundom vinna sin bergning, är deras bestånd
dock mera osäkert, dels genom de förluster de äro underkastade, dels genom fiskets
ostadiga och omvexlande förhållanden.
Jagten inom länet är af så ringa betydenhet, att den ej ens kan räknas som någon
egentlig näring.
Landthandeln inskränker sig hufvudsakligen till utbyte af ortens produkter, samt
afsättning dels i länets städer och dels på landtmarknader. Spanmål och bränvin
utgöra de hufvudsakligaste exportartiklarne. Ek- och Bok-stäfver hafva fordom
utgjort exportartiklar till andra orter, men i samma mån, som skogarne aftaga, minskas
också denna export, och den tid torde ej vara aflägsen då rudimaterierna härtill
ej förslå till länets eget behof.
Under loppet af de sednare åren har kreaturshandel, synnerligen med gödoxar,
på Danmark gifvit exportörer en god förtjenst, men då den elakartade boskapssjukan
emot slutet af år 1847 började visa sig inom detta och angränsande län,
har exporten härifrån till Danmark af detta lands regering blifvit förbjuden och
lagt hinder i vägen för denna lönande handel, till stor skada för våra ladugårdar.
Hvad den såkallade elakartade lungsjukan hos boskapen beträffar, så tillhör den en
följande underdånig Berättelse, enär den först utbröt emot slutet af år 1847 och
dess följder och verkningar ej kändes förr än påföljande år. De vådliga följder och
de verkliga olyckor, som kunna af denna härjande sjukdom uppkomma, stå likväl så
9
tydliga och obestridliga, att jag ej bör vid detta tillfälle åsidosätta fästa Eders Kongl.
Majrts nädiga uppmärksamhet på denna landsplåga, och inser jag derjemte omöjligheten
att den kan förekommas på annat sätt, än att andra författningar i detta
afseende blifva gällande och att allmänna åtgärder vidtagas för att hindra sjukdomens
spridande, enär det visat sig omöjligt att tillvägabringa ändamålsenliga frivilliga
öfverenskommelser inom länet lill sjukdomens förekommande. Särskilda underdåniga
anmälanden från flera orter lära också till Eders Kongl. Maj:ts nådiga
öfvervägande inkomma, för att äfven blifva föremål för Rikets vid nästa riksdag
församlade Ständers omsorg såväl i fråga om en särskild lagstiftning som nödiga
anslag af allmänna medel till sjukdomens förekommande.
§ 4-
Politisk författning.
Kammar-Verk: Under dessa åren har ingen ny Jordbok upprättats.
Laga Skiften fortgå, men sedan de flesta större samfälligheterna inom länet
blifvit enskiftade, utgöra dessa skiften numera egentligen endast klyfningar af redan
utskiftade hemman.
Antalet af hemman af olika natur, lägenheter, bruk, qvarnar m. m. tillhöriga
kronan, läroverk, fromma stiftelser m. m är I bifogade Tabell uppgifvet.
De i förra underdåniga Berättelsen uppgifna förslag till sjöars sänkning hafva
tills vidare afstadnat i följd af de hinder, som uppstått i afseende å verkställigheten,
och hvilka hinder ännu ej kunnat uudanrödjas.
Den enda viiganläggning, som på allmän bekostnad hittills påbörjats, är omläggandet
af allmänna vägen öfver Hallands ås, emellan gästgifvaregårdarne Margretetorp
och Karup, hvilken väg till en del ligger inom detta län och den öfriga delen
inom Hallands Län. Arbetet har genom entreprenad blifvit påbörjadt, enligt af
Eders Kongl. Maj:t nådigst fastställd plan, sedan de väghållningsskyldige nekade att
i arbetet deltaga.
Till hamnens förbättrande vid Christianstads stads lastageplats, Åhus, hafva Rikets
Ständer vid 1841 års riksdag beviljat ett anslag of 15,000 R:dr samt ett lån
af 20,000, med vilkor att hamn- och uppmuddringsarbetet skulle vara påbörjadt
innan nästpåföljande riksdag, som inträffade år 1844. Detta vilkor kunde icke
fullgöras, dels i följd af uppkommen rättegång med strandägare vid Helge-å, som
Berättelse öfoer Christianstads Län för åren i SOt—4847. 2
10
bestredo verkställigheten på grund af föregifven fara att den bestämda planen kunde
åstadkomma öfversvämningar på deras ägor, dels i följd af den enligt kostnadsförslaget
stora utgiften, som förslagsvis uppgick till 100,000 R:dr, hvarföre ock Christianstads
stads ombud vid sistnämnde riksdag begärde och erhöll det medgifvande,
att såväl det beviljade anslaget som låneunderstödet fick bibehållas emot vilkor att
det ifrågavarande arbetet påbörjades innan derpå följande riksdag. Då nu arbetet
skulle sättas i verkställighet, var rättegången med strandägarne ej ännu slutad, men
på det att såväl det beviljade anslaget som låneunderstödet skulle få behållas, söktes
och erhölls Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd att skilja hamnbyggnadsfrågan från
Helge-åns uppmuddring och de arbeten, som egentligen afsågo vattenkommunikationen
emellan Åhus och Christianstad, hvarefter hamnbyggnaden påbörjades år 1847
med förberedande åtgärder till följande årets arbete, hvartill ett ångmuddringsverk
och andra materialier anskaffades. Fortsättningen af detta arbete blir föremål för
nästföljande underdåniga Berättelse.
Den sedan år 1843 pågående hamnbyggnaden i Cimbrishamn var beräknad
att, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådigst gillade plan och kostnadsförslag,
kosta 50,000 R:dr, deraf Staten lemnar ett anslag af 15,000 och ett lånebidrag af
25,000 R:dr. Under arbetets utförande visade sig dock att den beräknade kostnadssumman
var otillräcklig till byggnadens uppförande. På underdånig anmälan
härom och sedan ett nytt förslag af Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader
blifvit upprättadt å den summa, som erfordrades för byggnadens fullbordande,
beviljade Rikets år 1844 församlade Ständer dertill ett anslag af 10,000 R:dr och
ett lånebidrag af 5,000 R:dr. Med dessa medel fortsattes hamnbyggnaden och var
nära fulländad, då höst-tiden år 1845 ovanligt starka stormar förstörde en icke
ringa del deraf. Efter underdånig anmälan härom och af ofvanbemälde Styrelse
upprättadt förslag å kostnaden till botande af de skador som byggnaden lidit, samt
till nödig förstärkning af hamnarmarnes grundskiften, beräknad att uppgå till 25,866
R:dr 32 sk., täcktes Eders Kongl. Maj:t genom nådig skrifvelse af den 19 Febr.
1846 anslå 11,666 R:dr 32 sk. till nämnde förstärknings verkställande, af hvilket
anslag Hamnbyggnads-Direktionen uppburit 8,000 R:dr och för dermed afsedda ändamålet
företagit arbetet, då under utförandet deraf såväl Direktionen som Styrelsen
öfver väg- och vattenbyggnader funno berörde förstärkningsarbete ändamålsenligast
på en gång med öfverbyggnaden å de raserade hamnarmarne böra utföras.
Denna åsigt godkändes på underdånig framställning derom af Eders Kongl. Maj:t,
och Eders Kongl. Maj:t täcktes genom nådig skrifvelse af den 2 Nov. 1846 bevilja
anstånd med förstärkningsarbetets fortsättning tilldess sig visade, om Rikets
nästförsamlade Ständer beviljade något anslag till hamnbyggnadens fullbordande.
11
Detta kostsamma och ej allenast för sjelfva orten, utan för sjöfarten i allmänhet
gagnande, företag, enär ingen säker tillflyktshamn finnes å Skånes hela östra kust,
hvilar ofullbordadt till dess medel kunna skaffas att åter upprätta hvad stormar
förstört och nedrifvit. Jag vågar derföre i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts
nådiga uppmärksamhet på den stora vigt, Cimbrishamns hamn har, och det menliga
inflytande dess ofullbordade skick dels medför för rörelsen, dels den säkrare afsättning,
som en sädesrik ort tarfvar, och dels för Rikets sjöfart i allmänhet.
Några andra arbeten af Ekonomisk natur, bekostade af Statens medel eller
med bidrag derifrån, hafva under dessa åren ej blifvit verkställda.
Kronouppbörden har under loppet af den tid, denna underdåniga Berättelse innefattar,
kunnat utan svårighet verkställas. Landtmannen har genom god afsättning
med temligen höjda priser på sina produkter varit i bättre tillfälle än föregående
åren att afbörda sig sina skattebelopp.
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning rörande Socknenämnder och Kyrkoråd
har visat, inom de församlingar der personer finnas, som med förmåga att bedömma
vigten af dessa uppdrag och med vilja att med uppoffring af tid och det besvär,
som dermed följer, fullgöra denna nådiga Förordnings föreskrifter, att kommunalbestyren
kunna verka i en nyttig riktning och åstadkomma den ordning inom församlingarne,
som på annat sätt svårligen kan erhållas. När menigheterna hinna att
sjelfva inse behofvet af den verksamhet som tarfvas för att ordna sina egna inre
angelägenheter och deraf draga fördelar, torde också en verksammare anda visa sig
att deltaga i dessa ombestyr, än som nu i allmänhet är fallet.
Fattigvården, som erhöll en ändamålsenligare riktning genom Eders Kongl,
Maj:ts nådiga Förordning af den 26 Maj 1847, ordnades i enlighet dermed först
i början af November samma år. Det är således först i en blifvande underdånig
Berättelse, denna Nådiga Författnings följder kunna redovisas, enär dess tillämpning
egentligen ej kunde påbörja förr än under loppet af år 1848.
De af Eders Kongl. Majit nådigst anbefallde åtgärder att öfverflytta håll- och
reservskjutsen på entreprenadskjuts hafva blifvit, så vidt möjligt, varit verkställde.
Likväl hafva hinder uppstått för att tillvägabringa eutreprenadskjuts öfverallt, så att
skjutsningsbestyret endast på 10 skjutsstationer inom länet blifvit af entreprenörer
öfverlaget.
Det nya länsfängelset i Christianstad, inrättadt efter cell-systemet, med 95
celler, blef i December månad år 1846 färdigt att begagnas. Om det än är för
tidigt att efter den korta tiden af ett år bedömma cellsystemet för ransakningsfångar,
torde dock denna tids erfarenhet gifva betydande anledningar till dess företräde
framför gemensamma fängelser. Äfven mäste detta ämne i nästföljande underdåniga
12
Berättelse blifva ett vigtigt föremål för Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att
då redovisa, enär en längre erfarenhet då berättigar till ett säkrare omdöme och
kan tydligare visa de resultater, sorn detta system medfört. Det är dock ej tvifvel
underkastad t att stora fördelar följa detta system, såväl i afseende på fångens be
handling
som de fördelar det äger i och för sjelfva ransakningarne.
Brandförsäkrings-föreningar distriktvis, antingen Härads- eller Fögderivis, fortgå
i deras verksamhet och i enlighet med de Reglementen, Eders Kongl. Maj:t i nåder
fastställt. Förtroendet för dessa nyttiga inrättningar stiger allt mer och mer, i
samma mån som menigheterna inse vigten af att derigenom vara trygga mot de
förluster brandskador förorsaka.
Länets Sparbank, stiftad år 1826, fortgår med oafbruten verksamhet och ett
ökadt förtroende. Den står i förening med liera inom länet varande filial-kontor,
hvarigenom länets invånare, oberoende af afståndet ifrån hufvud-kontoret, äro i tillfälle
att begagna denna nyttiga inrättning. Utom länets gemensamma sparbank, förlagd
i staden Christianstad, har Vestra Göinge härad bildat inom sig en särskild
sparbank, som med ordning handhafves och åtnjuter förtroende inom orten. Dylika
sparbankar äro en temligen säker måttstock, efter hvilken man kan bedomina den
allmänna rörelsen inom den ort sparbanken verkar. Insättningar och uttagningar
rätta sig efter tillgångar och behof. Men derjemte visar del sig att i samma mån
insättningarne ökas, i samma mån försvåras utlåningarne. Det sednare förhållandet
har under loppet af dessa åren nödsakat sparbanks-styrelsen att genom nedsatt
ränta underlätta utlåningarne. Likväl har samma styrelse ännu undvikit att nedsätta
räntan för insättare.
Sjukvården inom länet besörjes af 3:ne Provincial-Läkare. Inom länet finnas
derjemte flera militär-läkare, som begagnas för den enskilda praktiken. Länets
Lazarett och Kurhus, förlagdt i länets residens-stad, fortgår med samma verksamhet
som förut, och har ännu med stöd af den fond, som är uppkommen genom enskildas
välgörenhet och med biträde af Kurhusmedlen, kunnat erbjuda 100 frisängar
åt länets invånare, som ej erlägga någon särskild afgift för på länets Lazarett
erhållen sjukvård.
§ SStuder.
Christianstad. Folkmängden var, enligt mantalslängden för år 1847, såväl för
sjeltva staden, som under stadens jurisdiktion lydande byarne Näsby och Nosaby
13
samt en del af Åhus lastageplats 4,662 personer, hvaraf 2,892 voro mantalsskrifne
och 1,770 mantalsfrie, hvarförutan i staden finnas tillhörande dels Wendes Kongl.
Artilleri-Regemente 1,367 personer, af hvilka 385 äro mantalsskrifne och 972 mantalsfrie
af gemenskapen och dertill hörande personer, dels Norra Skånska Kongl.
Infanteri-Regementet 109, hvaraf 95 äro mantalsskrifne. Folkökningen inom staden
och dess jurisdiktion har således sedan sednaste underdåniga Berättelse stigit med
300 personer.
Sorn bildningsanstalter finnas inom staden en Trivialskola, en Lancasterskola, en
Flickskola, Garnisons- och Fattig-Flickskola, hvilka hafva sina särskilda lärare och
lärarinnor, som underhållas såväl af Staten, staden som enskilda personers do
nationer.
Näringarne bestå i handel, handtverk och fabriker. Handeln, modernäringen
för stadsrörelse, fortgår under samma förhållande som förr, och är egentligen grundad
på minuthandel samt på export, hufvudsakligast af bränvin. Förr än Åhus
hamn blifver färdigbyggd och vattenkoinmuuikationen öppnad emellan staden och
Åhus, kan ej större handelsrörelse uppstå. Emedlertid är stadens torghandel med
landtmannavaror betydande, och en bytesplats såväl för slätt- som skogsbygdens invånare,
som der finna en säker och lönande afsättning för deras landtmanna
produkter.
Stadens inkomster af Tolag, Hainri- och Bropenningar, Barlast, Mätare- och
Vågpenningar, hafva under sednare åren, såsom följd af den Iifliga skeppningen vid
Åhus, stigit så att de år 1847 utgjorde 2,379 R:dr 32 sk. 4 rst. Banko.
De stadens handlande tillhöriga fartyg utgöras af 4 skonerter och 2 slupar
af 179^ svåra lästers drägtighet.
År 1847 funuos inom staden 162 mästare, 102 handtverks- och fabriksgesäller
samt 290 lärlingar. Förmögenheten och slöjdskickligheten hafva ej visat några
förändringar och bibehållas i likhet med föregående åren.
De här befintliga fabriker äro, tillika med en i staden förut inrättad, men
till sin hufvudsakliga del för några år sedan till landet förflyttad klädesfabrik, 3
garfverier, 4 färgerier, 1 kam-machin, 2 urfabriker, 2 spegelfabriker, hvilka lyda
under Hall-Rätt. Klädesfabriken, som använder 14 arbetare, är i full verksamhet
och utgör tillverkningspriset för år 1847 19,569 R:dr.
I staden finnes ett boktryckeri, som sysselsätter 10 personer.
År 1847 hade staden 13 tillåtna krogar och källare.
Fattigvården inom staden verkställes i enlighet med ett faststäldt FattigvårdsReglemente.
I samma mån som detta reglementes föreskrifter blifvit elterföljda, har
orduingen tilltagit och tiggeriet förminskats. Deremot äro fattig-utgifterna en kän
-
14
bar utgift, som visserligen till en del blifvit minskad derigenom, att fattigvårdsinrättningen
år 1845 undergick en omorganisation, då en arbetsinrättning ordnades
i sammanhang med fattigvården.
Statsbidrag består af löningsstaten till stadens embets- och tjenstemän, packhusoch
tullkammarhyror, allmänna hus’ och broars underhåll samt servis efter taxering.
Politisk författning: Bevillningsvärdet af de under stadens jurisdiktion lydande
fastigheter utgjorde, är 1847, 1,238,541 Ridr 19 sk. 1 rst., deraf 989,998 R:dr
27 sk. utgöra hus- och tomtvärde, 245,020 Ridr jordvärde och 3,522 R:dr värdet
för qvarnar, fabriker m. vn., och har bevillning sistnämnde år erlagts med 9,943
R:dr, allt Banko.
Staden har skyldighet att underhålla 10 båtsmän, för hvilka vakans-afgift erlägges,
och uppgår stadens beväringsmanskap årligen till omkring 40 man.
Slutligen bör nämnas att staden den 5 Juni 1847 härjades af en större eldsvåda,
som ödeläde 34 gårdar och gjorde omkring 800 personer husvilla; men att,
genom Eders Kongl. Maj:ts nåd, erhållna bidrag af Staten och enskilda välgörenheten,
följderna häraf blifvit betydligt underlättade, samt att, sedan ny tomtreglering
blifvit uppgjord och af Eders Kongl. Maj:t nådigst fastställd, den afbrända delen af
staden kan framdeles blifva åter uppbyggd, ehuru det förutses att dertill erfordras
en längre tid, enär de fleste brandskadades tillgångar ej motsvara de stora ansträngningar,
som tarfvas för ett dylikt företag.
Eders Kongl. Majit har i nåder funnit för godt att Christianstads fästning
skulle upphöra att vara en af Rikets fästningar och i nåder anbefallt förberedande
åtgärder till dess raserande. Härigenom öppnas ett tillfälle att utvidga stadens
byggnadsplan, som tarfvar denna utvidgning, i fall rörelsen kommer i en framtid
att ökas.
Engelholm
Stadens folkmängd är:
Mantalsskrifne personer
709.
Befriade, öfver- och underåriga ........ 399.
Summa personer 1,108.
Sedan 1844, dä folknummern utgjorde 944, har den således ökats med 164
personer.
De egentliga näringsgrenarne äro handel, som likväl i jemförelse med andra
städer är obetydlig, och något åkerbruk, men mest handtverkerier.
15
Staden har, i öfverensstämmelse med författningarne, en inrättad folkskola,
jemte en af Borgerskapet för dess barn ensamt underhållen skola.
Stadens Fattigvård tarfvar, jemförelsevis med andra städer, ej stora utgifter, då
de verkligt och till understöd berättigade fattige äro få och inrymde i ett stadens
fattighus.
Staden aflöriar en Läkare och är derjemte station för en Provincial-Läkare
samt en Bataljons-Läkare.
Staden har en gästgifvaregård och derjemte 3:ne tillåtna näringsställen med utminuteringsrätt
af starka drycker.
Afven här har fråga blifvit väckt om en hamnbyggnad. Flere såväl af stadens
som omkringliggande orts invånare äro i denna fråga intresserade, genom de fördelar
som af en öppen sjöfart förväntas. Ofverläggningar derom hafva hållits och
undersökningar gjorda i detta afseende, men som dessa undersökningar blefvo så
sent på året 1847 färdiga, kunde Bolaget, vid då varande påbörjade Riksdag, ej
medhinna att begära nödigt anslag eller lånebiträde dertill. Hvad som framdeles
dervid tillgöres blifver föremål för nästföljande underdåniga Berättelse.
Cimbrishamn.
Stadens folkmängd uppgafs vid 1847 års mantalsskrifning belöpa sig till 1,259
personer, hvaraf 556 voro skattfrie. Folkmängden har sedan 1844 ökats med 147
personer.
Handtverkerier och fabriker hafva på dessa sednare 4 åren ej undergått någon
anmärkningsvärd förändring.
Handtverkerierna bedrifvas af 40 mästare, 32 gesäller och 50 lärlingar. De
sysselsättas hufvudsakligen af stadens egna invånare.
Fabriksrörelsen bedrifves genom 3 färgerier, 3 lädergarfverier, 2 kardfabriker,
1 tobaksfabrik, 1 tegelbruk och 2 urfabriker, hvarvid 40 personer årligen
användas och hafva fabrikstillverkningarne per medium uppgått till 15,847 R:dr
Banko årligen.
Saltsjöfisket har under de förenämnde åren varit mindre fördelaktigt. Sillfisket,
som är det betydligaste, har bedrifvits med 9 så kallade vrakekar, bemannade med
36 personer.
Under ifrågavarande fyra år har sjöfarten härstädes tilltagit. Den bedrefs år
1843 med 9 fartyg af öfver 10 lästers och tillhopa 221 lästers drägtighet och 5
fartyg under 10 läster hvardera; men vid 1847 års utgång med 18 fartyg af öfver
16
10 läster, bärande tillhopa 4001 läster, och med 4 fartyg under 10 läster. Stadens
fartyg hafva under tiden mest begagnats till inrikes sjöfart, men äfven för någon
del till fraktfart utrikes orter emellan. Staden saknar stapelrätt. Kongl. Maj:t har
dock tillåtit direkt införsel af råa hudar och utförsel af jern och kopparsmiden härifrån
till och ifrån ön Bornholm, hvilken rättighet dock föga begagnas.
Staden underhåller en folkskola. Tomt inköptes och byggnaden påbörjades år
1847. Staden har äfven en Apologistskola med en lärare. Byggnad dertill har
staden bekostat.
Behofvet af bidrag till fattigförsörjning har de sednare åren något ökats.
Läkarebiträde saknas ej inom staden, som är station för Provincial-Läkaren.
Staden underhåller 11 båtsman, genom erläggande af vakans-afgift.
Christianstads Lands-Kansli den 23 Nov. 1849.
GEORG von ROSEN.
J. N. Bråkenhielm. 0. Beckman.
Uträkning
sorn visar Medium af Fyra års Markegångs-pris för Christianstads Län.
1
M
årke
g å
n g
s -
P r
i s
f ö
r Å r
S
ra
a.
Summa
■a
1844
1845
•
1846
1847
•
Banko.
w
Ct>
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:di
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
1
tunna Hvete ....
9
16
—
11
16
—
12
32
—
11
32
—
45
—
—
11
12
—
1
dito Itåg
6
—
—
9
12
—
10
32
—
9
5
4
55
1
4
8
56
4
1
dito Korn ....
4
10
8
6
10
8
7
42
8
0
16
—
24
32
—
6
8
—
l
dito Hafra ....
2
24
—
5
26
8
4
26
8
5
37
4
14
18
8
5
28
8
1
dito Vicker . . .
4
41
4
0
16
—
7
42
8
7
16
—
20
20
—
6
29
—
8
dito Bohvete . . .
4
24
—
6
16
—
7
32
—•
6
16
—
24
40
—
6
10
—
t
Lisp. Smör
4
46
8
5
16
—
5
16
—
5
42
8
21
23
4
5
18
4
1
Tolft bräder 6 aln.
länga 1] turn tjocka
8 tum breda ....
2
24
—
2
21
4
2
21
4
2
29
4
10
—
—
2
24
—
1
dito dito af lika längd
och tjocklek samt 7
tum breda
2
10
8
2
8
—
2
8
—
0
16
—
8
42
8
2
10
8
1
Bränge-dagsverke .
—
18
—
—
18
—
—
18
—
—
18
—
1
24
—
—
18
—
8
Oke dito
1
4
—
1
4
—
1
4
—
1
10
8
4
22
8
1
3
8
1
Lisp. Talgljus 7 st.
pä marken
5
29
4
5
—
—
5
16
—
ii
42
8
21
40
•—
5
22
—
1
“a gula Vaxljus . .
1
1
4
1
—
—
1
—
—
—
40
—
5
41
4
—
46
4
1
kanna Rofolja . . .
1
26
8
1
26
8
1
16
—
1
24
—
5
43
4
1
23
4
-1
dito Silltran . . .
1
13
4
1
13
4
1
8
—
1
8
—
4
42
8
1
10
8
1
famn Björkved . . .
8
22
—
it
27
4
8
27
4
8
47
4
54
18
—
8
28
6
1
dito Bokved ....
10
13
4
10
52
—
10
32
—
10
42
8
42
24
—
10
30
—
1
dito Alved
6
8
—
6
26
8
7
—
-
0
37
4
26
24
—
6
30
—
8
dito Tallved ....
S
14
8
5
18
8
5
18
8
4
43
4
21
1
4
5
12
4
1
lass Ved
1
10
8
1
14
8
1
18
8
1
50
8
5
26
8
1
18
8
1
lass Bränntorf . . .
1
2
8
1
—
—
1
—
—
1
—
—
4
2
8
1
—
8
1
Lisp. Hö
—
8
9
—
10
—
—
10
—
—
8
—
—
36
9
—
9
2
1
Lisp. Halm
—
7
4
—
8
—
—
6
8
—
4
8
—
26
8
—
6
8
I
kanna Hackelse . .
—
—
-v
°s
—
—
8
—
—
6 i
—
—
—
1
11
—
—
6
Passevolans-afgift för
kavallerihästars fou-
ragering
7
38
s
9
28
8
10
22
—
8
20
8
56
13
9
9
3
5
Berättelse Ofver Christianstads län för åren 18A3—t8A7. 3
M
ark
e g å
n g
-pr
1 s för År
a
CD
Cl
1844
•
1845
•
1846.
1847.
Summa
Banko.
o
•o*
Vt
CD
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr.sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
1 mansportion utom
bröd
8
2
12
12
12
44
2
11
l
1 hästration
—
18
11
—
20
21
11
16
1
28
10
19
2
1 mark mjukt bröd .
—
1
4
1
102
2
ll
2
10 j
8
2j
Q
1
Vakans-afgift för hel
rote
41
3
1
5 4
22
3
62
11
3
34
17
4
212
5
11
35
1
6
Båtsmans-Behlädnads-
Persedlar.
1 Tröja af Vadmal . .
6
42
6
42
6
42
6
42
27
24
6
42
1 Väst med armar af
dito
4
42
4
42
4
42
4
42
19
24
4
42
1 par Långbyxor af
dito
4
4
4
4
16
16
4
1 Hatt
1
24
—
1
24
1
24
1
24
6
■
1
24
1 pär Läderskor . . .
2
24
—
2
24
2
32
2
32
10
16
o
28
1 par Ullstrumpor . .
—
32
—
—
32
—
32
—
32
2
32
32
—
1 Skjorta
1
12
—
1
13
—
1
15
—
1
16
3
8
—
1
14
—
1 Halsduk
—
18
—
—
18
—
—
18
—
-r
18
—
1
24
—
—
18
—
Soldats-Munderings-
Persedlar.
1 Jacka
9
46
3
10
24
9
46
3
10
40
20
6
10
5
2
1 Tschakå
8
2
—
8
12
8
2
—
8
12
— -
32
28
8
7
1 Skärp
—
19
7
—
24
—
19
10
_
24
1
39
5
21
10
1 Halsduk
—
24
—
—
24
—
—
24
—
24
2
___
24
1 par Byxor
6
28
5
6
28
5
6
28
5
6
28
5
26
17
8
6
28
5
1 par Stöfletter ....
—
-SG
—
46
—
46
46
5
40
46
1 Skjorta
1
12
—
1
12
6
1
12
6
1
12
6
3
1
6
1
12
4
1 par Strumpor. . . .
—
32
—
—
32
—
—
32
■
32
2
32
32
1 par Skor
2
24
—
2
18
—
2
32
—
2
32
10
10
2
26
6
i par Linnebyxor . .
2
22
8
2!
22
8
2
22
8
2
34
—
10
6
g
25
Christianstads Lands-Kontor den 25 November 1849.
C. Beckmann.
I
T a
i® Ii a 11 det i sa a m
lägenheter
utom mantal
Kungs- och Kungs-ladugårdar, Hemman
Friheten
Fisken
Krono-Säterier
Frälse-Säterier •
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rörs-hemman
Insockne Frälse-hemman
Utsockne Frälse-hemman . . . . ,
Frälse Skatte-hemman
Krono-hemman
Krono-Rusthålls-hemman
Krono-Augments-hemman
Krono-Skatte-hemman
Krono-Skatte-Rusthålls-hemman
Krono-Skatte-Augments-hemman
Militie-boställen
Civila dito
Ecklesiastika dito
Domkyrko-hemman, skatte
Dito krono
Gymnasii- ocs Skole-hemman, krono
Hospitals- och Barnhus-hemman, frälse skatte . . •
Dito skatte
Dito krono
Kyrko-hemman, frälse
Dito skatte
Dito krono
Skattlagda, bebyggda Torp, Utjordar, Urfjellar, m. fl.
som ej under något hemmans ränta äro inbegripna, frälse . . . .
Dito skatte
Dito krono
Dito obebyggda
Oskattlagda bebyggda torp, deraf Ryttare- och Soldat-torp •
Backstugor
• • • • • • • •
Bebyggde lägenheter, afsöndrade hemman under ständig äganderätt. ... •
Dito dito på viss tid eller lifstid •
Skattlagda Fisken, eller Fiske-lägenheter af särskilda slag, som ej under något
hemmans ränta äro inbegripne, frälse
Dito skatte
Dito krono
Oskattlagda dito, krono  •
Tullmjölqvarnar med par stenar •
Tullsågqvarnar, grofbladiga
Husbehofs-mjölqvarnar, deraf ingen med särskild i jordeboken uppförd ränta •
Husbehofs-sågqvarnar
Stampar
Kopparhammare
Jernmanufakturverk
Pappersbruk
Tegelbruk
Vagnfabrik
Alunbruk
Krutbruk
Färgerier
Garfverier -
Kalkugnar . .
Oljeslagerier
Diverse personer^ som ej höra till någon viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser . . . • • • • •
Hemmantal.
Mantal.
1
172
14 263
3 TG
301 &
390
•o
Utsäde af
Mantal.
1
St.
L” B
\A 8*T
1‘*1M
n* 1201651
2Ö0ÖSSO
31
5 ib
189 Gira
974^|i|i 1
90 281
»25
lil I»
“3186
iJ9'(,sra'
90 flå
173#
13,%
1121
151
Vi
' Å
lii
100
TG
27 j,
M b
7 101
‘ 430
Summa
43 ti
81
390
674 71SS313
T3T8030
14^
i?;u
80 433TiiT9ÖT \
6 3
O50 763
2076.,
.
300130120|
122 A,7-
1 TIO
2Ö8|^
1
28 ä
•7.59
2,994 rj*n 13,899
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
w
era
Korn.
ta
83
>1
»
Blandsäd.
1
I
Arter.
i
Potates.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
8
8
2
5
1
50
18
10
16
—
4
17
2,414
2,259
2,233
274
957
11,650 •'
158
174
101
14
50
473
60
90
43
15
• 10
300
4,824
5,781
2,649
1,469
1,558
16,730
6,402
5,727
5,037
1,305
2,017
14,033
255
175
97
6
92
210
l 176
222
95
43
47
388
l 1,251
1,247
485
270
550
2,688
j 81
69
29
7
22
99
5 2,561
3,258
1,659
685
657
8,064
S 11,686
12,576
6,084
5,741
2,910
51,458
7 970
1.180
525
263
201
2,395
4 2,018
2,197
975
584
386
5,749
3 129
158
81
29
28
296
6 1,655
1,741
884
20!
615
2,529
l 175
171
86
57
55
191
1 28
40
18
5
15
52
1
1
.1
1
—
4
2 63
48
29"
—
24
65
1 517
527
148
75
83
457
4 13
22
10
6
5
T* Q
41
3 110
89
49
3
M. lil
9 54
75
54
12
11
22C
5 67
84
45
17
21
145
4 88
104
76
87-
40
301
2 66
78
56
55
21
257
5 176
205
89
94
52
705
149
178
58
10
14
229
5 2,767
1,511
499
446
122
3,209
166
215
1
0
639
6 149
212
64
100
16
422
10 94
110
91
56
54
256
41
52
—
15
—
80
—
—
—
—
—
—-
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
_
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
- —
-
—
—
—
n
T:r.
48
553
240
90
5,508
18
15,685 il3,322 | 59,154140,530120,109 \19,682 * 110,405 1106,866
T:r.
40
96
15,230
819
560
26,818
54,514
1.175
1,014
6,675
425
14,811
63,656
5.175
11,096
707
8,921
954
140
494
568
1,002
641
16,554
835
884
470
207
T:r.
40
50
12,153
968
430
29,861
52,557
1,223
1,152
7,115
451
17,254
65,700
6,012
12,127
710
10,005
1,075
262
5
556
1,945
117
623
577
458
520
446
1,151
1,054
7,857
1,535
1,082
688
80
7,826
444
180
11,766
14,250
588
598
2,004
119
6,815
26,651
1,448
4,112
546
5,663
567
75
n
116
644
42
196
140
205
522
146
561
255
2,022
260
595
T:r.
1,220
68
60
6,575
6,198
24
188
1,167
51
2,988
16,852
1.256
1,740
158
955
177
22
2 \
T:r.
22
4,500
248
40
6,452
9,920
460
211
1,571
lii;
2,9681
15,785
939
2,825
151
2,919
265
75
Underhållna kreatur.
514
401
180
T:r.
180
70,960
2,868
1,800
104,780
89,194
1,260
5,608
16,588
612
30,000
296,818
15,770
55,490
1,856
14,774
1,510
512
24
570
2,042
240
660
1,540
1,050
5,012
1,<
4,266
1.562
55,922
5,954
2,532
1,536
66
480
St.
St.
214
St.
10
St.
2.509
155
84
6.790
7,477
156
175
1,155
70
5.509
14,625
1,518
2,449
166
1,786
175
19
2
44
St.
10
280
1,12
16
270
50
6,475
190
210
50,787
16,495
752
570
2,466
151
5,480
25,959
1,695
5,752
220
2,785
166
54
5
204
552
26
547
128
118
St.
40
2,144
271
120
9,775
12,084
267
275
1,578
76
4,597
22,265
2,519
5,088
257
2,154
241
59
O
St.
289
255
142
309
42
5,908
1,658
278
566
ri2
286
500
705
R:dr.
6,630
200
1,200
6,600
951,546
145,065
23,468
2,528,175
2,868,425
75,208
65,149
499,079
19,576
828,375
4,490.029
422,786
797,248
66,748
305,200
56,926
6,597
550
6,816
121,855
5,730
6,482
16,350
51,752
30,132
45,558
89,522
25,658
18,657
46.515
26,608
2,900
15,875
9,398
137
560,086
14,500
45.200
8,895
15,418
4,123
15.200
38,675!
19.200
1,000
45.000
5,000
4,400
55,885
11.000
2,500
21,477 1217,191 j 217,227186,000 2143,844 £ | 49,4891767,456 j 54,429120,352149,102144,513186,929169,897 11,580
15,270,404
Berättelse öfver Christianstads Län för åren 1812—1817.
Christiansta fl s
Län
B
e v
i
1
1 n
i
n
g-
Efter 2:dra Art
T
rt
Bränvins-
r, 11 c 1
lista Art.
Af lön.
Af egendom
och rörelse.
5:dje Art.
brännings-
afgift.
Summa.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
Ridr.
sk.
r.
R:r.
sk.
r.
Ridr.
sk.
r.
Ridr.
sk.
r.
1
42
—
—
—•
—
1
24
—
—
—
—
—
—
—
5
18
—
—
—
—
—
—
—
—
19
2
—:
—
—
—
—
—
—
19
2
—
—
—
—
—
—
7
51
5
-—
—
—
—.
—
—
7
51
5
5
—
—
—
—
—
15
9
8
5
—
—
19
—
—
58
9
8
472
12
—
21
56
—
2,196
—
5
45
5
17,756
47
6
20,427
45
58
24
—
—
—
—
501
30
—
—
—
—
1,968
11
6
2,508
17
6
14
12
—
—
—
—
50
44
11
—
—
—
—
—
65
8
11
1,794
50
—
—
—
—
5,917
55
7
1
58
6
4,897
47
—
12,612
7
1
1,897
24
—
—
—
—
7,781
38
2
—
—
—
7,026
45
—
16,706
11
2
37
6
—
—
—
—
146
19
10
—
24
12
—
227
57
10
45
12
—
17
—•
—
128
18
8
—
—
182
47
6
573
30
0
525
56
—
—
—
—
1,011
4
1
—
—
—
1,298
42
8
2,655
54
9
13
18
—
—
—
—
37
20
2
—
—
.—
75
24
—
124
14
2
650
18
—
—
—
—
1,850
47
5
—
—
—
1,660
19
—
4,121
56
5
3,952
42
—
—
—
—
10,186
59
2
9
28
10
17,180
47
4
51,350
15
4
317
56
—
—
—
—
1,143
17
8
—
—
—
862
15
—
2,523
18
8
483
18
—
—
—
—
551
57
1
—
—
—
1,542
5
6
2,579
12
7
40
6
—
63f
27
6
18
59
5
—
—.
—
104
2
—
814
26
9
509
42
—
2,46o
16
—•
176
17
7
5
25
—
456
8
—
3,386
10
7
25
18
—
—
—
—
115
10
—
—
—
115
40
—
254
26
5
6
—
—
—
—
14
5
—
—
45
1
6
64
10
6
—i
24
—
—
—
—
1
16
7
—
—
—
—
—
—
1
40
7
5
50
—
—
—
—
15
20
1
—
—
—
26
52
—
45
34
1
84
36
—
—
—
—
251
55
8
—
—
561
17
—
697
40
8
4
—
—
—
—
—
17
12
54
35
10
—
—
—
17
6
—
58
41
10
1
11
42
42
—
—
—
40
55
4
7
,
z
17
51
12
8
32
97
4
53
4
7
22
50
—
—
—
—
70
55
1
—
—
—
83
2
—
176
19
1
190
—
—
—
—
—
183
29
11
__
5
10
—
580
59
11
131
—
—
—
—
—
180
40
!!
—
—
—
30
43
—
562
55
8
197
—
—
—
—
—
454
36
3
—
—
—
5
16
—
655
4
5
—
—
—
—
—
—
55
41
8
—.
—.
—
—
—
—
55
41
8
1,800
6
—
—
—
—
506
11
4
—
—
—
—
—
—
2,106
17
4
845
18
—
—
—
—
705
30
2
—
—
—
—
—
1,549
2
51
—
—
—
—
—
904
22
9
—
—
—
2
12
—.
957
54
9
876
50
—
—
—
—
149
1
11
—
—
—
—
—
—
1,025
51
11
—
—
—
—
—
—
5
58
6
.
5
58
6
—
—
—
—
—
—
51
56
2
—
—
—
—
—
51
56
2
—
—
—
—
—
—
19
16
—
—
—
—
—
19
16
—
—
—
—
—
—■
—
—
17
—
—-
—
—
17
99
50
—
—
—
—
1,255
55
1
—
—
—
67
24
1,400
59
1
—
—
—
—
—
—
49
28
10
—
—
—
—
—
—.
49
28
10
23
24
—
—
—
—
86
19
2
—
—
—
—
-
—
lil
45
2
—
—
—
—
—
—
17
46
9
—
—
—
—
—
—
17
46
9
5
12
—
—
—
—
62
6
1
—
—
—
—
65
18
1
1
42
—
—
—
—
11
56
—
.
—
—
—
13
50
8
30
—
—
—
—
116
19
5
—
—
—
—
125
1
5
23
6
—
—
—
—
100
SO
10
—
—
—
_
—
125
46
10
2
42
—
—
—
—
60
20
2
—
—.
—
—
—
—
68
14
2
—
—
—
—
—■
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
25
12
—
—
—
—
98
24
125
56
—
6
18
—
—
—
—
—
—
24
—
3
50
—
—
—
—
40
29
5
,
—
—
44
11
5
13
18
—
—
—
—
157
11
5
—
—
—
—
172
29
3
—
—
—
—
—
—
27
52
—
—
—
—
—
■—
—
27
52
—
—
—
—
—
—
—
7
—
—
—
—
7
—
592
12
—
52
—
—
4,817
46
4
—
—
—
198
—
5,640
10
4
—
—
—
—
—
—
42
50
4
—
—
—
—
—
—
42
50
4
15,434
-I
3,182131
6|41,987 |35j
»1
18
37
7155,857125
6
116,50ö|40
4
S t
diga
R
Christianstads Landskontor den 25 November i 849.
Jordeboks-  och Hemman-  lals-ränta.
Kronotionde.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Gernings-
ören.
Ridr.
sk.
r.
Ridr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
Ridr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
—
—
—
19
46
—
—
—
2
24
—
—
—.
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
20
—
—
—
_
—
—
-
.
—
50
—
—
16
—
—
—
—
5
56
—
- .
—
—
—
586
41
4
—
—
660
24
—
-
528
50
1
124
58
9
—
—
65
—
—
—
121
50
11
—
22
56
—
—
0
10
6
6,990
1
5
—
2,556
24
1,968
43
10
8,326
45
10
—
.
—
2,592
—
2
55
10
9
315
17
—
_
—
79
12
..
90
5
—
196
17
2
—
104
24
-
906
43
10
1,270
54
11
—
541
66
47
—
180
45
0
—
25
56
—
1,532
35
—
2,818
13
4
—
1,035
24
. ' -
—
13,065
12
3
16,540
55
9
—
5,597
24
1
32
—
1,465
27
4
1,512
29
5
—
529
12
—
.
—
1,996
59
6
2,547
25
11
—
694
56
—
200
41
11
205
46
5
—
—
—
80
—
—
—
•—
1,605
51
10
1,444
9
—
—
—
—
452
24
—
—.
259
54
4
253
4
—
—
—
62
36
—
—
•—.
55
35
7
29
15
—
—
—
7
24
—
1
2.3
6
1
42
10
—
56
—
.
—
4
47
6
26
5
4
—
—
—
5
12
—
—
566
28
—
435
14
6
—
—
—
155
12
—
—
—
17
27
4
15
—
2
—
—
—
5
—
—
—
—
5
26
C
25
15
9
—
—
—
5
12
—
—
—
—
32
37
9
48
20
2
—
—
—
26
36
—.
—
121
16
9
119
5
10
—
—
—
62
12
—
—
—
—-
18
40
—
77
17
8
268
56
__
67
46
11
163
7
2
—
—
166
56
5
16
—
77
1
5
64
58
5
21
15
6
296
36
1
52
.—
209
47
3
59
18
5
24
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
27
9
2
—
—
—
2,586
12
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,050
12
4
52
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
79
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,507
—
—
—
—
—
47
25
4
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
SO
27
2
—
—
—
—
—
—
—
—
.—,
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.. .
159
9
5
36
19
5
2,218
54
9
180
12
24
41
6
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
58
8
28
5
II
7
—
I
—
—
—
4
56
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
24
—
—.
—
5
—
—
—
—
—
—
—
61
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—.
—.
__
—
—
—
I
___
—
—
58
19
56
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
24
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
736
—
—
126
—.
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24,875122110 j 44,002) 51 j 1012,264 (
-
3
22,061)24
-
159 j
161
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
samt andra
verk och
inrättningar.
R:dr. sk.
147
282
24
110
Summa.
11
Ridr.
sk.
r.
22
22
—
—.
4
—
21
20
—
51
56
—
1,047
17
4
516
20
10
144
18
11
9,528
53
11
12,889
59
8
449
59
S
390
46
2
2,718
50
9
271
30
2
3,406
22
4
54,805
8
2
5,507
20
9
5,239
5
5
486
40
2
5,502
16
10
555
26
4
72
26
4
4
6
4
56
16
10
957
6
6
37
27
d
54
6
5
107
45
11
502
52
7
364
45
8
403
10
1
461
25
0
295
17
10
2,615
21
2
1,034
44
—
79
12
—
1,507
—
47
25
4
50
27
2
2,761
38
11
507
2
6
58
—
—
8
5
—
57
Q
44
1
40
24
61
17
—
6
12
—
148
1
11
19
56
.—
7
24
—
22
24
—
862
—
—
—
— | 564 118 j 11195,907117110
Arrende-
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
R:dr.
sk.
r.
Ridr.
sk.
r.
416
—
—
45
—
5
—.
—
569
15
—■
—
—
—•
168
24
—
—
—
—
5,471
16
—
—
—
—
1,985
5
—
—
—
—
103
51
3
—
—•
—
15,544
27
7
—
—
—
16,112
40
11
—
—
—
283
16
—
—
—
—
432
32
6
—
—
—
7,949
58
5
—
—
—
140
44
8
—
—
—
5,178
26
7
—
—
—
117,556
11
5
—
—
—
2,605
40
8
629
21
11
972
56
—
—
—*
559
52
—
—
—
2,948
0
8
—
—
—
374
44
—
—
—
69
17
4
—
—
—
4
18
—
—
—
—
42
24
—
—
—
—
818
33
55
40
—
—
—
—
45
24
•—*
—
—
82
40
10
1—•
—
—
211
46
2
78
12
4
—.
—
—
120
40
20 S
20
5
157
54
8
—
-
—
112
.31
4
—
—
—
31
26
8
—
—
—
—•
—
—
—.
—
—
17
4
—
—
—
274
-
—
—
—
—.
—
—.
—.
—
1
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
128
26
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
•—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,8191
®l
*1
178,244)
241
—
Klerec i-Statens underhåll.
Pastorers.
R:dr.
25
52
2,845
550
115
12,855
20,265
951
580
2,295
165
5,620
24,535
2,542
5,094
546
1,824 10
517
115
5
83
991
2.9
96
87
223
9
92
117
205
71
1,111
511
67
138
9
52
523
11
26
120
12
Kapellaners.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
Ridr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
Ridr.
sk.
r.
—
4
52
—
28
—
—
7
16
—
___
40
—
40
8
—
64
52
—
549
52
—
5,259
16
_
6
8
—
40
54
—
577
6
22
7
5
—
—
—
155
15
5
1,219
14
—
1,156
47
3
15,229
55
10
1,237
1
3
2 232
57
4
23,755
27
9
—
—
—
128
21
—
1,059
37
50
16
2
24
54
—
455
17
9
182
18
1
259
16
—
2,717
50
6
10
21
8
17
16
—
190
50
8
788
51
3
285
32
—
6,695
11
8
2,617
4
5
2,521
14
2
29,474
0
11
134
i
2
282
42
10
2.759
54
7
577
26
3
355
36
—
6,023
il
6
30
8
4
55
24
—
410
12
4
90
8
—
149
20
—
2,06.3
58
44
52
—
49
16
—
611
9
4
—
—
—
16
16
—
152
—
—
—
—
28
—
4
4
—
—
-
11
29
—
94
46
50
A
8
0
114
58
3
1,156
15
4
1
29
5
52
—
54
41
2
—
—
12
56
—
109
20
20
25
7
—
40
—
109
8
9
22
4
6
19
47
2
267
30
9
10
5
8
7
12
—
109
23
8
7
19
—
12
44
-
158
15
15
20
—
18
10
8
254
50
8
—
46
—
10
34
8
85
6
174
23
1
24
40
—
1,511
15
9
—
—
—
68
15
4
579
18
8
11
40
—
1
4
—
80
14
—
23
46
184
58
—
—
1
6
—
10
12
—
—
— 1
—
5
16
—
57
52
—
—
—•
—.
■—
—
47
24
20
28
—
595
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
51
5
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
0
24
—
9
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
_ ..
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
—
2
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—,
—
—
—
4
—
—
16
—
—
140
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
£ Fattigförsörjning.
R:dr.
10
84,982 j 41 |—j 7,2451471 — 18,2851351 — 1100,514127 1 —
30
2,165
150
60
6,765
7,555
147
190
777
54
2,644
15,334
1,056
2,158
171
1,437
192
25
1
14
546
15
12
48
98
sk.
8
95
1
5
Skjuts.
R:dr. sk
öö
154
113
16
9 28
4,597
19
2
16
172 20
670
52
2,119
11,219
1,084
50
24
147
14
1
1
286
14
1
19
28
16
19
44
24
88
52
28
56
42
41
16
42
25
46
59,851 i40 | 10 1 20,589; 18|
GEORG voin ROSEN.
O. Beckman.
a
f II r Ii a ii
I ii © m
Christianstads Ii ii n,
ö:
IQ
ra
St.
1
70
1
U t s
ä d e
a f
1 <
ss
s*
a
Q3
2
35
3
>0
o
1 n 1
Q.
39
i .
K
s3
09
cn
CSi
O*
ea
i
1 T:r'
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
—
8
8
2
5
1
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
16
10
16
—
4
17
I 544
2,414
2,259
2,233
274
957
11,650 :
i 58
158
174
101
14
50
475
1 15
60
90
43
15
• 10
500
1 5581
4,824
5.781
2,649
1,469
1,538
16,730
I 588
6,402
5,727
5,057
1,505
2,017
14,033
I 15
255
175
97
6
92
210
21
176
222
93
45
47
588
i 122
1,231
1,247
483
270
550
2,688
i 3
81
69
29
7
22
99
I 5451
2,561
5,258
1,659
685
657
8,064
I 711
11,686
12,576
6,084
5,741
2,910
31,458
1 3 ^
970
1.180
523
265
201
2,595
1 244
2,018
2,197
973
584
586
5,749
1 13
129
138
81
29
28
296
1 176
1,655
1,741
884
201
613
2,528
■ I 11
175
171
86
57
55
191
- 1 1
28
40
18
3
15
52
1 —
1
1
i
i
—
4
1 2
65
48
29“
24
63
1 21
517
527
148
75
85
457
1 4
15
22
10
6
5
41
- I 3
116
89
49
3
49
11C
1 9
54
73
54
12
11
22C
■ 1 5
67
84
43
17
21
145
2 I
88
104
76
87
40
301
6 I 2
66
78
56
33
21
237
2 1 5
176
203
89
94
52
702
5 I —
149
178
38
JO
14
228
0 I 5
2,767
1,511
499
446
122
3,209
0 1 —
166
215
—
1
2
659
5 I C
149
212
64
100
16
4S2
l 10
94
110
91
56
54
256
3 i
—
—
—
—
—
5 I —
—
—
—
—
—
—
3 * I _
—
—
—
—
—
—
1 I
—
—
—
—
—
—
1 I —
41
5S
13
—
80
2 1
—
—
—
—
—
—
1 1 —
—
—
—
:—
—
—
0 —
—
—
—
—
—
—
7 i —
—
—
—
—
—
—
2 —
—
—
—
—
—
—
4 —
9 —
z
—
—•
—
—
7 —
—
—
—
—
—
—
1 —
—
—
—
—
—
1 —
—
—-
—
—
—
1 —
—
—
—
—
—
1 —
—
—
—
—
—
2 —
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
— —
-
—
—
—
—
—
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r.
48
,55 5
240
90
,502
1,570
90
426
758
50
ä,062
4,5261
559
4,490
79
1,064
69
6
42
429
25
48
54
49
24
' 42
50
18
56
70
T:r.
40
96
45,250
819
560
26,848
54,544
4.175
4,014
6,675
425
14,811
65,656
5.175
14,096
707
8,921
954
140
5
515
1,667
72
580
524
571
494
568
1,002
641
16,554
855
884
470
207
T:r.
50
12,155
968
450
29,881
52,557
1,225
1.152
7,415
451
17,254
65,700
6,012
12,127
710
10,005
1,075
262
5
556
1,945
117
625
577
458
w
23
3
T:r.
10
80
7,826
444
180
11,766
14,250
588
598
2,004
119
6,815
26,651
1,448
4,112
546
5,665
567
75
n
116
644
42
196
140
205
520
446
1,151
1,054
7,857
1,555
1,082
688
514
522
146
561
255
2,022
280
595
T:r.
o 5
1,220
68
60
6,575
6,198
24
188
1,167
51
2,988
16,852
1.256
1,740
158
955
177
22
<2\
550
26
12
51
82
581
147
598
50
2,012
4
401
180
T:r.
Underhållna kreatur.
22
4,500
248
40
6,452
9,920
460
211
1,571
lili
2,9681
15,785
959
2,825
151
2,919
265
75
120
414
15
245
46
102
T:r.
180
140
70,960
2,868
1,800
104,780
89,194
1,260
5,608
16,588
612
50,000
296,81J
15,770
55,490
1,856
14,774
1,510
512
24
570
2,942
240
600
1.3
1,050
66
15,685 41 >,5221 59,154140,550 120,109 19,682 \ 110,405 1106,866
168
95
219
70
512
8
64
170
5,01
1,45
4,266
1,562
55,922
5,954
2,552
1,55
480
G
a
B;;
C
t*
1*
cip
or
39
O
o
r
r
pr
-p
St.
St.
St.
St.
4
4
10
3
14
12
30
14
1,583
1,621
2,709
2,309
170
145
250
155
52
42
81
84
4,748
2,978
7,045
6.790 1
6,423
5,494
7,894
7,477 1
208
74
108
156
122
89
104
175
762
548
1,060
1,155
31
26
56
70
2,006
1.4821
5,889
5,309
11,550
6,654
15,272
14,625 2
1,272
434
1,206
1,518
1,764
1,070
2,113
2,449
ISO
76
175
166
1,418
822
1,751
1,786
185
94
196
175
56
16
25
19
2
2
2
36
18
25
44
579
168
575
544
18
8
20
16
10 3
56
57
81
54
50
60
62
78
44
99
88
49
116
58
50
—
102
52
86
—
180
96
16
—
23
18
484
280
3,109
1,126
5 3.6
—
230
—
86
2
277
70
153
50
207
24
1 1 d
—
—
—
214
1<
271
45
—
—
—
—
St.
10
50
1,475
190
210
752
570
!,460
151
5,480
5,959
1,695
5,752
220
2,785
166
54
5
204
552
26
547
128
118
St.
40
2,144
271
120
9,775
12,084
267
275
1,578
76
4,597
22,265
2,519
5,088
257
2,154
241
59
4
61
462
22
129
86
125
St.
286
500
10
50
40
705
590
256
611
45
5,910
1,464
468
571
289
255
142
509
42
5,908
1,658
278
566
■12
21,4771217,1911217,227186,000 i 143,844£ | 49,4891767,456[54,429120,352149,102144,515186,929169,897 11,380
et
ra;
C/l
7?
Bl
B
e v
i
1
G*
5"
Efter 2:dra Art
UQ
C/J
Efter
Bil
ra
C.
Esta
Art.
Af l/tn
Af egendom
ra
ion.
och rörelse.
R:dr.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
6,650
1
42
—
—
1
24
—
200
—
__
19
2
1,200
—
7
51
5
6,600
5
—
—
15
9
8
951,546
472
12
—
21
56
—
2,196
5
145,065
58
24
—
—
—
501
30
25,468
14
12
—
i—
—
—
50
44
11
2,528,175
1,794
50
—
—
—
—
5,917
55
7
2,868,425
1,897
24
—
—
—
—
7,781
38
2
73,208
57
6
—
—
—
—
146
19
10
65,149
45
12
—.
17
—
—
128
18
8
499,079
525
56
—
—
—
—
1,011
4
1
19,576
13
18
—
—
—
—
37
20
2
828,575
650
18
—
—
—
—
1,850
47
3
4,490.029
3,952
42
—
—
—
—
10,186
39
2
422,786
517
56
—
—
—
—
1,143
17
8
797,248
485
18
—
—
—
—
551
57
1
66,748
40
6
—
651
27
6
18
59
5
505,200
309
42
—
2,46o
16
—
176
17
7
36,926
23
18
—•
—
■—
—
115
10
—
6,597
5
6
—
—
—
—
14
5
—
550
24
—
—
—
—
1
16
7
6,816
5
50
—
—
—
—
13
20
1
121,855
84
56
—
—
—
—
251
55
8
5,750
4
BO
—
—
—
—
17
55
10
6,482
X
- 4
12
40
4
lO.SSt1
11
42
—
—
—
—
54
55
7
51,752
22
50
—
—
—
—
70
55
1
30,132
190
—
—
—
—
185
29
11
45,550
131
—
—
—
—
—
180
40
8
89,522
197
—
—
—
—
—
454
36
5
25,650
—
—
—
—
—
55
41
8
18,657
1,800
6
—
—
—
—
506
11
4
843
18
—
—
—-
—
705
50
2
46.515
51
—
—
—
—
—
904
22
9
26,600
876
50
—
—
—
—
149
1
11
2,90(
—
—
—
—
—
—
5
38
6
15,870
—
—
—
—
—
51
56
2
9,59!
—
—
—
—
—
—
19
16
—
13
7 —
—.
—
—
—
—
—
17
—
560.08
B 99
50
—
—
—
—
1,255
55
1
14,30
[! —
—
—
—
—
—
49
28
10
45,20
[) 23
24
—
—
—
—
86
19
2
8,89
—
—
—
—
—
17
46
9
15,41
5
12
—
—
—
—
62
6
1
4,12
i *
42
—
—
—
—
11
56
—
15,20
o8
50
—
—
—
—
116
19
5
58,67
> 23
6
—
—
—
—
100
40
10
19,20
j 2
42
—
—
—
65
20
2
1,00
0 ~■
—
—
—’
—
2
—
—
43,00
0 23
12
—
—
—
—
98
24
—
5,00
0 6
—
—
—
—
—
18
4,40
0 3
50
—
—
—
—■
40
29
5
55,88
g 13
18
—
—
—
—
157
11
5
11.00
0
—
—
—
—
—
27
52
—
2,30
6
—
—
—
—
—-
7
392
12
—
52
—
—
4,817
46
4
—
—
—
—
42
50
4
0 15,270,40
“ 13,454
-I
5,182151
6141,9871
351
91
ning.
Efter
3:dje Art.
R:r.
sk. r.
45
38
28
25
10
371 7155,8571251 6|116,500
Christianstads Landskontor den 25 November 1849.
401
Bränvins-
brännings-
afgift.
Summa.
Jordeboks-  och Hemman-  lals-ränta.
Kronotionde.
Afrad.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
—
—
—
5
18
—
—
—
—
19
46
—
—
—
—
—
—
—
19
2
—
4
—
—
—.
—•
—
—
7
51
5
21
20
—
—
___
19
—
—
58
9
8
50
—
—
16
_
.
17,736
47
6
20,427
45
—
—
—
586
4!
4
1,968
11
6
2,508
17
6
528
50
1
124
58
9
—
—
—
65
8
11
—
—
-
121
50
11
4,897
47
—
12,612
7
1
0
10
6
6,990
1
5
__
7,026
45
—
16,706
11
2
1,968
43
10
8,326
43
10
___
24
12
—
227
37
10
55
10
9
515
VI
182
47
6
a7a
50
o
90
5
—
196
17
2
1,298
42
8
2,655
54
9
906
45
10
1,270
54
11
.
75
24
—
124
14
2
66
47
—
180
45
2
1,660
19
—
4,121
56
3
1,352
55
—
2,818
15
4
17,180
47
4
51,350
15
4
15,065
12
5
16,540
35
9
862
15
—
2,523
18
8
1,465
27
4
1,512
29
5
.
1,342
5
6
2,579
12
7
1,996
39
6
2,547
25
11
104
2
—
814
26
9
200
41
11
205
46
5
456
8
—-
5,586
10
7
1,603
51
10
1,444
9
—
-
115
46
—
254
26
—
259
34
4
253
4
—
_
45
1
6
64
10
6
55
35
7
29
13
—
—
—
—
1
40
7
1
23
6
1
42
10
26
52
—
45
34
1
4
47
6
26
5
4
561
17
—
697
40
8
566
28
—
455
14
6
—
17
6
—
58
41
10
17
27
4
15
—
2
—
—
—
17
12
—
32
4
4
5
26
C
25
15
9
-
—
—
51
8
—
97
55
7
32
37
9
48
20
2
___
83
2
—
170
19
1
121
16
9
119
5
10
—
—
—
5
10
—
580
39
11
18
40
—
77
17
8
50
43
—
562
55
8
67
46
11
165
7
2
_
5
16
—
653
4
3
77
1
5
64
58
5
21
15
6
—
—
—
55
41
8
209
47
5
59
18
5
24
___
__
—
—
—
2,106
17
4
—
—
27
9
2
_
•—
—
—
1,549
—
2
.
—
__
2
12
—■
957
54
9
—
—
__
—
—
—
1,025
51
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
5
58
6
_
,
—
—
51
56
2
47
23
4
-
—■
—
—
19
16
—
50
27
2
—
-
—
---
—
17
—
—
—
67
24
1,400
59
1
159
9
5
56
19
5
2,210
54
9
—
—
—
49
28
10
24
41
6
—
—
—
-
—
lil
43
2
—
-
—
—
_
—-
—
—
17
46
9
8
5
—
—
—
—
65
18
1
28
11
7
.
-
—-
-----
—
15
30
—
—
—
—
_
—•
—
—
125
1
3
—
—
—
,
.
—
-
—
125
46
10
—
5
—
—
—
—
68
2
14
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
125
56
—
—
—
—
—.
24
—
—
—
—
—
—
—
—
44
11
5
—
—
—
—
—-
—
172
29
3
—
—
—
—
—
—
27
32
—
—
—
—
—
-
—
— ,
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
___
-
198
—■
—
5,640
10
4
—
—
—
—
—
-
_
—
—
—
42
50
4
—
—
—
—
—
—
—
—
Mantals
penningar.
R:dr.
5
660
65
22
2,556
2,592
79
104
541
23
1,055
5,597
529
694
80
452
62
7
5
155
5
5
26
62
268
166
296
2,586
1,050
79
1,507
180
58
2
40
61 12
12
56
Gernings
ören.
R:dr.
sk.
52
52
6
38
19
7
22
756
12
56
126
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
samt andra
verk och
inrättningar.
R:dr. sk. r.
147
282
24
110
Summa.
11
R:dr.
22
21
51
1,047
516
144
9,528
12,889
449
390
2,718
271
5,406
34,805
3,507
5,239
486
5,502
555
72
4
36
957
37
54
107
502
364
403
461
295
2,615
1,054
79
1,307
47
50
2,761
507
58
8
57
2
40
61
6
148
19
7
22
862
11
24,875122110144,002151 j 1012,2641 — | 3|22,061124| —| 159 J16| — | 5«4 118j 11 |95,907j 17j 10
Arrende
medel.
R:dr.
416
3
569
629
201
sk. r.
15
21
20
11
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
R:dr.
45
168
5,471
1,985
103
13,544
16,112
283
432
7,949
140
5,178
117,556
2,605
972
559
2,948
374
69
4
42
818
55
45
82
211
78
120
157
112
51
17
274
128
sk. r.
Klereci-Statens underhåll
Pastorers.
17 4
18
24
55
40
10
26
1,8191 91 41178,2
R:dr.
25
52
2,845
550
115
12,855
20,265
931
380
2,295
165
5,620
24,535
2,542
5,094
546
1,824
517
115
5
83
991
29
96
87
225
92
117
205
71
1,111
511
67
158
9
6
52
16
—
—
525
26
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
120
12
—
—
s.
Kapellaners.
Kyrko-
betjenings.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
; —
—
—
—
4
52
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
16
_
40
—
64
52
—
549
52
6
8
—
40
54
2
22
7
5
—
,
5
lr219
14
—
1,156
47
5
2
1,237
1
3
2 252
37
4
—
—
.—.
128
21
'
7
50
16
2
24
34
5
182
18
1
259
16
- ,
—
10
11
8
17
16
5
788
51
5
285
32
6
2,617
4
5
2,521
14
2
7
134
1
2
282
42
10
1
577
26
5
555
56
30
8
4
35
24
—_
—
90
8
—
149
20
.—
4
44
52
—
49
16
*—■
—
—
16
16
—
—
—
—
—
28
.
—
—
-
11
29
11
50
8
—
114
58
5
j
o
i
-
5
32
—
—
—
—
12
56
2
20
25
7
40
—
1
22
4
6
19
47
2
10
5
8
7
12
7
19
—
12
44
--
—
15
20
—
18
10
8
4
—
46
—
10
54
8
8
174
23
1
24
40
—
4
—
—
—
68
15
4
—
11
40
1
4
—
■—
—
25
46
—
—
—.
—
—
—
.
—
—
—
—
1
6
—
—
—
—
—
5
16
—
—
—
—
.—,
■—
—
—
—
47
24
—
20
28
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—■
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
51
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
o
24
—•
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
•—
—.
—
—
Z
—
—
■—
—
—
—
—
—•
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—>
—
—
—
—.
—
—
4
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa.
R:dr.
28
40
5,259
577
155
15,229
23,755
1,059
455
2,717
190
6,695
29,474
2.759
6,025
410
2,063
611
132
4
94
1,156
54
109
109
267
109
158
254
85
1,511
579
80
184
10
57
595
140
sk.
31
10
11
20
12
84,982 1411-— 17,245147| —[8,2851551 —1100,514127 | —
| Fattigförsörjning.
R:dr.
10
50
2,165
150
60
6,765
7,555
147
190
777
54
2,644
15,534
1,056
2,158
171
1,457
192
25
1
14
546
15
12
48
98
8
95
1
5
154
115
sk.
55 16
52
16
28
Skjuts.
Väghållning.
Diverse af-  gifter, one-  ra och all-  männa be-  svär.
Summa
Statsbidrag.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk
r.
—
—
11
—
—
11
6
—
846
46
—~
—
—
—
—
—
—
—
—
5
25
o
—
—
—
—
—
—
—
398
18
5
—
—
—
—
—
14
6
—
542
55
8
—
—
—
—
—
1,425
6
—
35,794
47
8
—
—
—
—
—
—
155
27
—
3,475
14
4
—•
—
—
45
27
—
58
44
—
394
17
8
—
—
—
4,750
46
7
5,926
31
10
68,138
4
10
4,597
2
5
5,754
6
8
5,482
25
4
94,655
28
11
19
16
—
155
16
—
185
24
2,304
22
7
172
20
5
141
34
4
197
45
5
2,554
45
1
670
19
9
677
51
9
965
28
2
19,108
54
3
52
28
—
56
45
—
45
41
9
875
52
5
2,119
16
5
1,758
56
7
2,622
57
5
50,545
28
7
11,219
19
—
9,469
4
5
13,182
47
2
260,571
21
7
1,084
44
5
947
7
2
1,181
39
2
15,264
19
5
50
24
—
1,590
57
—
1,975
11
6
21,021
28
11
—
—
—
131
40
—
151
45
8
2,506
51
11
24
—
—
981
24
—
1,286
21
8
15,629
55
5
147
52
—
124
24
8
146
28
8
2,587
19
14
28
—
25
16
—
29
53
—
428
35
5
1
56
—
29
—
1
50
—
20
41
11
1
42
8
11
42
8
16
52
—
261
46
5
286
41
5
264
55
7
554
6
4 865
2
14
16
—
15
4
—
16
20
204
6
•91
6
1
42
8
15
—
—
20
—
—
268
55
5
41
25
—
55
41
6
52
55
8
574
25
5
88
46
7
71
42
4
89
56
4
1,508
1
10
—
—
—
—
—■
—
278
23
1,212
7
—
—
—
—
—
—
121
50
—
1,150
40
9
—
—
—
—
—
—
216
52
—
1,954
19
2
■
—
—-
—
—
—
—
—
545
—
10
■—
—
—
—
—
—
3,521
—
—
9,391
46
11
—
—
—
—
—
—
587
25
—
3,664
7
10
—
—
—
—
—
—
127
44
—
1,265
28
9
919
54
—
5,716
7
11
—
—
—
—
—
—
—
—
5
38
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
125
59
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
262
11
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
154
21
—
4,954
27
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
356
51
4
—
—
—
—
—
—
27
42
—
177
37
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
1
9
—
—
—
—
—
—
5
57
—
129
5
2
—
—
—
—
—
—
2
54
—
21
47
—
—
—
—
—
—
20
56
—
186
15
5
—
—
—
—
—
—
40
6
—
254
43
10
—
—
—
—
—
—
5
45
—
78
25
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
27
30
—
299
19
ii
*—*
—
—
—
—
—
9
44
—
55
52
—
—
—
—
—
—
—
6
22
—
58
9
3
—
—
—
—
—
—
29
24
—
227
1
5
- —
—
—
—
—
—
—
—
—
27
52
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
758
23
—
7,410
25
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
50
4
39,8511401101 20,3891181 5126,9681141 1|44,192159] 7 1622,5881391 5
GEORG vok ROSEN.
O. Beckman.
Christianstads stad.
Hus och Tomter
Jord ....
Qvarnar, vattenDito
väder
-
Klädesfabrik
Garfveri-fabriker
Färgeri- d:o
Spegel- d:o
Kammakeri- d:o
Ur- d:o
Bryggerier
Apothek
Artilleri-Tyghus samt Gevärs-Förråd
Utrednings-Departementets Förråd
\\ endes Artilleri-Regementes Manege och Kokhus
Kronans kaserner inom staden
Kongl. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge .' . .
Landshöfdinge-Ernbetshus
Landshöfdinge-residens
Trivial-Skolhus med boställe för J^ärarne. . . .
Laukasterskola
flickskolor
Läsesällskap
Länslazarett
Frimurarehus
Sparbank
Rådhus
Stadsvåg
fattighus med dermed förenad Arbetsinrättning.
Cellfängelse .........
Cimbrishamns stad.
Hus och tomter
Jord ....
Tegelbruk
Garfverier
Qvarnar med ett par stenar ,
Dito ined tre par stenar .
Engelholms stad.
Hus och Tomter . .
Sädesparter . . .
Gatehus oell Laxfisken
Tabell lör städerne Inom Christianstads Lä n,
_
= o
55 «
2. --1
55
a, '
Summa
Summa
Summa
St.
500
Jord.
TT
T:l. T:l.
654
42
86.0
T:l.
1,505
Utsäde af
15
545
146
654
208
860
01]
1,505
506
15
153 208 6 J 01b 506
146
18
24
188 |
T:r.
50
T:r. T:r.
140
500
H
T:r.
64
T:r.
10
T:r.
50
T:r.
120
30 140
55
500 64 10 50 120
78
50
80
16
48
50 80
24
16 | 6 | 48 j 8 I 1 24
Medelafkastning, sedan utsädet är
a fd råget.
ta
T:r.
150
ta
T:r.
700
T:r.
1.800
T.r.
520
T:r.
40
>■
T:r.
200
T:r.
840
150 700
56
318
1,800 520 40 200 840
546
115
800
56 518
160
546
50
270
115 254 800
153
Underhållna kreatur.
a
st.
250
St.
40
St.
560
St.
00
St.
150
St.
240
St.
250
54
40 560 06
30
150
12
150
24
240
50
54 50 150 12 24 50
362 56
I 460 I 50 | 270 I Jä5
562
122
15
27
56 1 8 I 122 j 13 | 27 | j
Uppskattningsvärde.
Hus och Tomter,
R:dr. sk r,
080,008
27
Jord.
R:dr.
245,020
sk. r
20
10
Bruk och Manufakturer,
Qvarnar,
Fabriker rn. m.
R:dr. sk. r
5,522
10
Summa.
R:dr. sk. r.
1,258,543
10
10
080,008
148,322
27
245,020
20,850
20
10
5,522
6,000
7,700
7,000
10
1,238,541
180,872
10
10
148,522
200,000
20,850 —
161
20,700
180,872 2
200,000
11,161
200,006 | 11 —| 11,161 | 21 71
•i —i 281,1611 51 7
B
B e v i
I 1 n i n
Efter
lista Art.
R:dr. sk. r.
851
10
Efter 2:dra Artikeln.
För lön.
R:dr. sk. r.
Jord, hus, tomter,
verk och
inrättningar.
R:dr. sk. r.
2,477
Borgerlig rörelse.
R:dr. sk. r.
5,075
Af gåfvor
och testamenten.
50 —
R:dr.
17
sk.
Personer, ej hörande
till viss
näring.
R:dr.
9 3,522
sk.
25
Efter
3:dje Art.
R-.dr.
sk.
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr. sk
143
Summa.
R:dr.
10,087
sk.
12
Ständiga Räntor.
Kronotionde.
R:dr.
sk.
851 10 6
101 15
— I 2,477
370 32
3,075
608
50 —
45
17
5 9
5,522
10 22
25
143 132 —
217 21 —
10,087 12
1,416 50
101 15
125
24
183
370 32 — 608 45
502
22
566
19 22
26
11
217 21
62
56
1,416 50
1,150
85
123 1241 —I 183 1251 41 415 lisl 1| 566
| —I | —I —I 7 1261111 62 1361 — I 1,2351 91 4
Mantals
penningar.
R:dr.
851
sk.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Yerk
och Inrättningar.
R:dr.
sk.
Summa.
R:dr.
831
sk.
Arrende
medel.
R:dr.
sk.
851 9
181 45
851 9
181 45
80
13
181 45
181
12
181 45
181
80
80 1131 41 181 1121 —I I—1 — 1261 1251 4
Kostnad för
Rotering.
R:dr.
202
68
52 [
68 52
sk.
Kostnad för
stadens styrelse.
R:dr.
2,842
sk.
24
Klereciets underhåll.
Pastorers.
R:dr.
2 151
292 34 8 2,842 24 —
8 10 812 9 4
72
8 10 812 0
I —I 72 | II 41 1-1-
sk.
Komminist
ra rs.
R:dr.
1,025
sk.
Kyrko
betjenings.
R:dr.
sk.
100 -
Summa.
R:dr.
6,591
sk.
10
2,151
1,025
100 — — 6,591 10 8
445 52
121 52
567 16
445 52
875
— 121 52
875
Fattig
försörjning.
R:dr.
5,500
sk.
Skjuts.
R:dr.
sk.
— 279 8
5,500 I 1 270 I 8
257
17 —| 460
567 16 — 257 47 — 460
875
875 1 — 1 —
50
— — 30 I —
Christianstads Landskontor den US November 1849.
Bträttelse öfver Christianstads Län för åren 1842—1847.
GEORG voin ROSEN.
O. Beckman.
Tabell lör Slätterne inom €liri§tian§tad§ L ä n.
Jord.
1:1.
869
cn
7T
2 ®
3 o
-5 3*
T:l.
(/j
c
3
3
1,505
Utsäde af
T:r.
50
869 I  1,505 15
911
506
64 911 500 5
T:r.
140
T:r.
500
H
T:r.
64
T:r.
10
T:r.
50
T:r.
120
Medelafkastning, sedan utsädet är
a fd råget.
T:r.
150
50
140
55
500
78
64
10
50
59
120
80
8 55 78
25 39 80
16
24
i 16 | 6 | 48 , 8 1 1 24
T:r.
700
T:r.
1.800
T:r.
520
T:r.
T:r.
200
T:r.
840
150 700 1,800 520 40 200 840
56
518
546
115
254
800
56 518 546
115 254 800
160
50
279
155
Underhållna kreatur.
St.
250
St.
St.
560
St.
90
St.
150
St.
240
St.
850 40 560 90
54
50
150
12
150
240
50
54 50 150 12 24 50
362 56
122
15
27
— | 160 | 50 | 279 | 155 | 1 562 | 56 | 8 | 182 j 15 j 27
Uppskattningsvärdi
Hus och Tomter,
R:dr. sk. r.
989,998
27
Jord.
R:dr.
245,020
sk.
29
10
Bruk och Manufakturer,
Qvarnar,
Fabriker m. m.
R:dr.
5,522
sk.
10
Summa.
R:dr. sk. r
1,338,541
19
10
989,998
148,522
27
245,020
20,850
29
10
5,522
6,000
7,700
7,000
10
1,258,541
189,872 2
19
10
200,000
148,522 2 — 20,850
11,161
20,700
189,87 2 2
200.000
11,161
B
Bevillning.
Efter
lista Art.
R:dr. sk. r
851
10
Efter 2:dra Artikeln.
För lön.
R:dr.
sk.
Jord, hus, tomter,
verk och
inrättningar.
R:dr.
2,477
sk.
Borgerlig rörelse.
R:dr.
5,075
sk.
50
Af gåfvor
och testamenten.
R:dr.
17
sk.
Personer, ej hörande
till viss
näring.
R:dr.
5,522
sk.
25
Efter
3:dje Art.
R:dr.
sk.
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr.
145
sk.
52
Summa.
U:dr.
10,087
sk.
12
851
10 6
191 IS
2,477
4 4 5,075
579 52 —| 608 45
50
17
5| 9
— — 19 22
5,522
25
145
217
52
21
10,087 12
1,416 59
191 15
200,000 j 11 —| 11,164 j 21 71 | —| —| 211,1611 s| 7
125
185
579 52 — 608 45
25
592
22
5 66
19 22
26
— 217 21
11
62
56
1,416 59
1,150
85
125 1241 — | 185 |25j 4| 41.5 |15| l| S66 j 4| —| 1 — | — |
|_| 7 1261111 62 1561—1 1,2551 91 4
Ständiga Räntor.
Kronotionde.
R:dr.
sk.
Mantals
penningar.
R:dr.
851
sk.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrättningar.
R:dr.
sk.
Summa.
B:dr.
851
sk.
Arrende
medel.
R:dr.
— 851 9
181 45
851
181 45
80
15
181 45
181
12
181 45
181
80
80 1151 41 181 112!
— I - —I 261 1251 4
sk.
Kostnad för
Rotering.
R:dr.
292
sk.
54
Kostnad för
stadens styrelse.
R:dr.
2,842
sk.
24
68
52 —
292
54
8 10
2,84 S
812 9
24
68 52
72
8 10
812
I —I 72 I II 4| | —I
Kl e reciets underhåll.
Pastorers.
R:dr.
2.151
sk.
Kommini
strars.
R:dr.
1,025
sk.
Kyrko
betjening.
":.
R:dr.
100
sk.
Summa.
R:dr.
6,591
sk.
10
2,151
445 52
1,025
100 —
121 52
6,591 10 8
567 16
445 52
875
121 52
567 16
875
|_|— 1— —I 87JJ | — | —
Fattig
försörjning.
Skjuts.
R:dr. sk.
5,500
R:dr.
279
sk.
Väghållning.
R:dr.
458
sk.
Diverse onera
och allmänna
besvär.
R:dr.
5,000
sk. r. R:dr. sk. r
Summa
Statsbidrag.
24,546
45
5,500 —
257 47
279 8
460
458
125 —
5,000
651 16 —
24,546 45 8
4,565 21 2
257 47 — 460
50
125
16
—I —I 50 1 — | —| 55 1161
631
16
4,565
21
2
550
2,785
9
2
150
—
—
565
18
10
11
10
6
11
10
6
511
10
6
5,161
58 i
6
Christianstads Landskontor den 25 November 1849.
GEORG voin ROSEN.
O. Beckman.
. .V;V-W’
P^f P% Xv ‘
SS;».*.-
- ■ ■
KONGL MAJ:TS KEFALLNINGSHAFVANDES
uti
Jlt a t m o 1) it s> § än
nu
KONGL. MA.I:T
i underdånig het afgifne
K M B E T N-B E RÄTTELSE
för »ren 1819, 1M3. 1844, 1845, 1846 och 1847.
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig lierättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Malmöhus län för åren 1842,
1843, 1844, 1845, 1846 och 1847.
§ i
tjänets
allmänna beskaffenhet.
f afseende på gränsorne har länet icke undergått någon förändring, ehuru en sådan
på åtskilliga ställen vore af behofvet påkallad; isynnerhet vid de intill Christianstads
läns gräns belägne gästgifvaregårdarne Röstånga och Tranås. Den förstnämnde,
belägen i Röstånga socken och Onsjö härad har, efter en långvarig rättegång,
sent omsider fått sig anslagne lämpliga reservhemman ifrån Christianstads
län, belägne närmare gästgifvargården än något reservhemman från delta län, med
undantag af de i Röstänga by befintliga. Indelningen af de från Christianstads län
anslagne hemman går likväl trögt och är ännu icke nöjaktigt fullbordad; allt en
följd deraf att gästgifvargården iyder under en och reservhemmanen under en annan
länsstyrelse och kronobetjent, hvilka olägenheter icke inträffade, derest Röstånga
socken icke vore delad emellan tvänne län. Tranås gästgifvargård har en dei
af sitt reservlag och hela sitt håll-lag anslaget från Christianstads län, hvilken
sammanblandning städse föranleder lill klagomål öfver skjutsförsummelse och hvilka
klagomål, i anseende dertill, att den försumlige har sitt hemvist i Christianstads
län, tarfva längre omväg och tidsutdrägt vid behandling. Dessutom är Tranås by
och kyrka, sorn kartan utvisar, på alla håll kringskuren utaf Christianstads län,
och för att kunna framkomma till nämnde by, nödgas kronobetjeningen å liera ställen
genomresa åtskilliga delar af Christianstads län; hvadan kronobetjeningen med
bästa vilja icke kan lemna tillbörlig tillsyn åt vägar och annat, som i Tranås hy
esomoftast fordrar kronohetjeningens närvaro. Visserligen förekomma stundom frågor,
i synnerhet rörande skolor och fattigväsendet, inom en socken, delad emellan
begge länen, hvarvid, i händelse af missnöje, presterskapet hur att hänvisa de
missnöjde, alt hvar i sitt läns residens öfverklaga beslutet. I så läll måste den
4
ena Länsstyrelsen kommunicera sig med den andra och, så vidt ske kan förena
sig om ett gemensamt beslut, men sådana omvägar föranleda både till tidsutdrägt
och kostnader för tvistande parter och besvärligheter för presterskapet och andra
tjenstemän. Norra gränsen af länet borde alltså, enligt min åsigt, undergå en sådan
jemkning och förändring, att åtminstone inga socknar eller byar derutaf komme
att emellan länen fördelas, utan helt och hållet höra till ett län.
Hela Malmöhus län kan numera nästan helt och hållet anses för slätt-land.
Visserligen, der odlaren ännu icke hunnit framtränga och marken för samma ändamål
finnes alltför otjenlig, qvarstår ännu någon skog, hvilken likväl, efter öfvergångne
skiften, antingen är afbrukad eller kommer att afbrukas inom vissa vid
skiftet bestämda år. I stället för att å dessa planer plantera ny skog, uppbry
tes
stenen, och inom några få år äro planerne, eller som deo vanligen här i
orten benämnas föladerne, förvandlade till fruktbärande trädor. Åtminstone förutser
jag, att inom några qvinqvennier namnet skogstrakt blir främmande i detta
län, helst man till denna trakt icke kan hänföra de ek- och bokskogar, som till
länets herregårdar, till det mesta rationelt, begagnas och vårdas.
Länets Hushållningssällskap, ej blott till antal ledamöter, utan äfven till sin verksamhet,
i sednare tider betydligen utvidgadt, har egnat en synnerlig uppmärksamhet
åt flygsandsfalten inom länet; och utom det att samma sällskap årligen lemnat
vanligt anslag till underhåll och vård åt Råå flygsands-plantering, har dock jemväl
sträckt sin verksamhet till flygsandsfalten in Östra Hemmestorp af Torna härad och
enahanda fält vid Skanör och Falsterbo. A förra stället, eller Hemmestorp, visa
sig åboerne icke så litet hågade alt i sin mån, hvad de förmå, tillgöra för sandens
hämmande, för hvilket ändamål sällskapet äfven utdelat uppmuntringar; hvaremot
Hushållningssällskapet i början fruktlöst sökt medverka för skogsplantering å Skanörs
ljung eller sand, emedan invånarne derstädes icke funno sig föranlåtne, ingå på
föreslagna vilkor; dock, sedan dessa invånare, i allmänhet mindre bemedlade, mert
af ett medgörligt och godt sinnelag, en gång kunnat samlas till hemmet ifrån sina
långa sjöresor, har man hopp att de efter förmåga lemna bidrag till hämmande af
flygsanden, hvilken stundeligen hotar att undergräfva kyrkan i Falsterbo.
Strömmar, berg och insjöar äro, ehuru upptagne i föregående Femårs-berättelse,
så obetydliga och omärkbara, att jag icke tror mig här böra å nyo dem
upprepa.
5
§ 2.
Folkmängden inom länet utgjorde är 1847 tillsammans 237,845 personer,
boende:
å landet  208,549.
i städerne
. . 29,296.
Summa 237,845 personer.
Af dessa erlägga mantalspenningar:
å landet . . . .'  106,453.
i städerne  17,006.
och fria från mantalspenningar äro:
å landet och i städerne  114,386.
Enligt 1843 års mantalslängd utgjorde folkmängden vid samma års slut
221,617 och den tillökning, som sedermera tillkommit., tillskrifves i synnerhet de
många äktenskapen, som ingås inom allmoge-klassen, hvilken utan tvekan och med
full tillit till den tillfälliga förljensten sällan drager i betänkande att ingå äktenskap.
Utkomsten på en mindre, utbruten hemmansdel eller vid en viss bestämd dagspenning
kommer att bero pä makarnes idoghet och deras mer eller mindre lyckliga förnuftiga
sträfvande; hvadan man icke med visshet kan afgöra huruvida folktillökningen
och välmågan i samma mån gå framåt. — Slättbon är vand vid tungt och
strängt arbete från barndomen, så att, om ingen olycka påträffar honom och barnskaran
icke blir alltför stor, hvarigenom matmodren betages allt tillfälle alt å sin sida
bidraga till uppehället, så försöker han att vinna sin bergning. Denna hemtar
han i synnerhet hos sin förmögnare och med större jordbruk försedde granne, hvilken
Vanligtvis är i behof af flere både tjenare och daglönare. Ibland dessa hålles
i allmänhet en god ordning och tukt, och det har ännu icke lyckats de många inflyttade
utländingar, alt från sitt hemland hitföra oseden att, utan behof, jemväl
använda söndagen till arbetsdag. I så fall lemna de inflyttande icke goda exempel,
och på flera ställen har kronobetjeningens mellankomst varit nödvändig, för att rätta
ett annars snart tilläfventyrs inrotadt missbruk. Skånska allmogen har, enligt min öfvertygelse,
tillbörlig reda på sin Christendom, och ehuru sluten och trög man anser honom,
är han likväl fast och pålitlig i sin karakter och fattar ogerna nya bruk eller
seder; men riktigt upplyst om förhållandet och bibringad fullkomlig insigt i nyttan
af hvad som tillämnas, finnes han alltid beredvillig ingå på förslaget, utan att så
noga påse uppoffringen. Alltid nykter är slättbon på vägar och stigar, städse höflig
och anständig, hvilket förhållande är nästan konträrt beträffande vägfarande från
norra trakterna i länet och så kallade herregårdsbönder. Dessa, som icke så ofta
komma från sina hem, äro under sina utfarter liksom lösgifne från ett tvång, och
passa härunder på tillfället att fira sin frihetsdag, mötande eller förbifarande till foga
båtnad. Sådana ledsamheter äro likväl i aftagande, efter det herregårdsbönderna för
det mesta vunnit befrielse från hofveriet och blifvit ställda på arrenden. Både i
lynnet och välmåga äger alltså en större olikhet rum bland allmogen inom länet,
hvilken jemväl i klädseln företer en större skilnad, hvarutinnan den förmögne slättbon,
vanligtvis så fint klädd som herremannen, vida öfverträffar den mera tarflige
och gemenligen i linnerock klädde bonden från öfre delen af länet.
§ 2.
HTäring arne.
Länet äger hufvudsakligen tvänne sådana, nämligen Jordbruk och Boskapsskötsel.
Under de år, för hvilka denna Berättelse afgifves, har länet varit i allmänhet
hugnadt med rika sädesskördar och jemväl, som jag här nedan skall hafva
nåden visa, af dessa skördar delat med sig betydliga qvantiteter åt både in- och
utrikes orter. En sådan åtgång har naturligtvis stegrat hågen för jordbruk, hvarutinnan
Skånska jordägaren söker att, om icke likna, åtminstone i möjligaste måtto
efterfölja utlänningen. Odlingar hafva visserligen tillkommit, i synnerhet å de orter,
hvarest större egendomar eller herregods blifvit utsålde i mindre lotter och i
så kallade farmer förlagdc. Nyttan och fördelen af dessa utbrytningar eller fordelningar
lemnar jag åt en kommande tid att bedöma och inskränker mig för närvarande
att vitsorda den stora omtanka och flit, hvaraf dessa odlingar framlägga ojäfaktiga
bevis. Sådana nybyggare, såväl som åkerbrukare i allmänhet, ha likväl i sina
beräkningar och i sin indelning af jordlotterna fått vidkännas en ganska märkbar
rubbning, genom den jemväl hit till landet inkomna potatessjukan, hvilken först visade
sig här ar 1845 och har sedermera i den mån tilltagit, att planteringen af en
dylik frukt med tiden synes komma att inskränka sig till nödigt lifsuppehälle för folket
och lemna föga tillgång deraf för bränvinspannorua. Ät dessa sökes ersättning
i spanmål, för hvad som brister i potäter, i synnerhet de år, under hvilka spanmålspriserna
äro låga, hvaremot och då spanmål är afsättlig och begärlig å utrikes
ort och priserne uppjagade, bristen pä potäter både är och blir ytterst kännbar, i
synnerhet för den mindre bemedlade klassen, som af denna växt hemtat sin hufvudsakligaste
näring och af en mindre jordlott kommit i tillfälle frambringa utkomst för
sig och de sina. I sednare åren är jordvärdet till förut oerhörd höjd stegrad och
arrenden i samma proportion uppjagade, hvilken stegring förekommer äfventyrlig i
samma män, som något päräknadt alster af jorden synes vilja gå bort; men något
säkert omdöme öfver potatessjukans inverkan för framtiden kan man icke heller meddela,
i synnerhet som en dylik landsplåga af sig sjelf kan försvinna och potatesen
återfå sin lorra friska, fruktbärande framfart. Något medel emot denna sjukdom
har man emedlertid icke kunnat påfinna.
Under den tid spanmålen var högt i pris, minskades väl något bränvins-tillverkningen,
hvilken, efter potatessjukdomens uppkomst, icke heller varit så allmän,
utan drifves hufvudsakligast med ångbrännerier å större egendomar, hvilka jemväl
uppköpa rudimaterier i stor mängd från angränsande mindre jordbrukare. Dessa sednare
kunna icke med sina mindre och enkla redskaper täfla med de större, annorledes
inrättade bränvinstygerne, hvilka i tillverkningen både i anseende till qvantitet
och qvalitet öfverträffa de mindre, och följaktligen kan bränvinet från de större
brännerierne säljas för vida lägre pris, än från de mindre.
AJ Spanmål utskeppades:
till inrikes ort, år 1845
» utrikes » » »
» inrikes » » 1846
» utrikes » » »
» inrikes » » 1847
» utrikes » » »
. 282,156 tunnor
. 123,338 »
. 230,366 »
. 74,808 »
. 96,603 »
. 266,475 »
Bränvin:
af alla sädesslag
Häraf utskeppades till inrikes orter:
Ar 1845
1,882,796 kannor.
» 1846
1,477,377 »
» 1847
1,145,512 » och således
sistnämnde år öfver 700,000 kannor mindre än år 1845, till hvilken minskning
man tror sig kunna uppleta orsaken, dels i den omständighet att potatesen föregående
året allmännare angreps af gängse sjukligheten och deraf följande förskämning,
dels ock af den anledning att spanmålspriserne, i anseende till en ovanligt
stor export till utlandet, uppstegrades till en på långliga tider här förut icke
känd höjd, hvadan spanmålen icke med fördel kunde i stället för potäterne användas
af bränvinsbrännarne. — Rågen exporteras sällan till ändra orter än inrikes,
hvaremot korn, isynnerhet tvåradigt, jemte bafra, ärter och nägot hvete, utskep
-
8
pades år 1847 i här ofvan uppgifne qvnntiteter, Tor det mesta till England. Vintern
samma år var lindrig, så att exporten för det mesta hela tiden obehindradt
fortgick. I denna lyckliga konjunktur för håde landtman och köpman förutsåg jag,
hvad som verkligen inträffade, att, om icke brist, åtminstone alltför dyr tid på lifsförnödenheter
skulle frampå sommaren uppstå, hvadan jag, dels genom allmänna kungörelser
och dels annorledes, uppmanade allmänheten att lockad af de högre priserne,
afyttra mera spanmål än den kunde undvara för eget och mindre lottade grannars
behof. En sådan uppmaning hade visserligen en god verkan, men spanmålen var
emedlertid så uppjagad i pris, att den näppeligen kunde af fattigare klassen inköpas. Så
väl i städer som å landet lättades likväl detta bekymmer derigenom att bemedlade och
välsinnade menniskor inrättade bagerier, hvarest brödet, emot ett i möjligaste måtto
lindrigt pris, fick inköpas af den fattigare klassen, åt hvilken omtänksamheten jemväl
föranstaltade om koknings-inrättningar. Dessa sednare blefvo så mycket mera välgörande,
som i anseende till Danmarks export på England, förstnämnde land härifrån
år 1847 afhemtade en större mängd slagtkreatur samt kött och fläsk, och någon tid äfven
smör, hvarigenom likaledes dessa förnödenhets-artiklar uppjagades i pris och hafva
sedermera föga fallit. Denna omständighet har i betydlig mån upphjelpt landets andra
näring, Boskapsskötseln, hvilken likväl, i saknad af betesmarker och höbohl jemförligt
med åkerjorden, icke kan, åtminstone å släLtlandet, hvarest utfodringen sommartiden
verkställes till det mesta med halm, blandad med grön-höstnad af vicker och klöfver,
vinna den framgång, som å andra orter. Till det tunga jordbruket å slätten fordras
större och kraftigare dragare, hvilka, om de af jordbrukaren skulle uppfödas, blefve
alltför dyra, i anseende till den längre tid som åtginge, innan dragkreaturet blefve
fullkomligt användbart. A den lältarc jordmånen deremot i detta och angränsande Christianstads
län, uppfödas fäkreaturen mera beqvämligt å dervarande beten, kunna tidigare
begagnas vid lindrigare jordbruket samt under tiden vinna den mognare växt och styrka,
som erfordras för jordbruket å slätten, hvars invånare, så väl herreman som bonde, för
det mesta inköpa dragoxar från öfra orterna; dock har man i sednare åren, i anseende
till lägre priser å fäkreatur, funnit sin uträkning vid alt, i synnerhet från Danmark,
inköpa arbetshästar, hvarigenom man trott sig kunna vid jordbruket minska vanliga
antalet af dragkreatur och i deras ställe anskaffa så många flera kor. De många utlänningar,
såväl Tyskar som Danskar, som i sednare åren inflyttat, hafva i anseende
till inrättandet af Meijerier, föregått med vackra exempel, dem länets jordbrukare i
allmänhet efterföljt. Såsom en gifven följd häraf har inträffat, att ost och smör, ehuru
till högre pris än i förra tider, finnes i öfverflöd af ortens produktion, och jemväl
till utförsel åt andra orter.
Någon
9
Någon egentlig boskapsskötsel kan således icke sägas äga rum å slättbyggden,
ulan liufvudsakligen, fastän i mindre skala, å norra delarne af länet.
Hästafveln deremot är snarare i till- än aftagande å alla orter inom länet och befrämjas
synnerligast derigenom att beskälläre från Flyinge hingsldepöt stationeras på
olika trakter; men de stora häst-transporter, som under dessa är till länet ankommit
ifrån Danska orterna, lenina ett ojäfaktigt bevis derom, att hästafveln icke bedrifvits
i så stor mängd, sorn erfordras för länets behof. Stuterierna å berregårdarne äro af
mindre betydenhet, oell hel- och halfblodshästar, sorn en tid voro mycket begärliga,
äro nu mera sällsynta, troligen af den anledning att de mindre passade för vårt klimat
och funktioner i öfrigt. Fördelarne af det redan år 1845 påtänkta och sedermera,
på bekostnad af allmänna medel, å Jordberga egendom, tillhörig Friherre von Nolcken,
förlagda stam-holländeri, kunna ej för den tid, som utgör föremål för denna
berättelse, i anseende till Holländeriets korta tillvaro, framläggas , ulan kommer sådant
att i nästa berättelse närmare detaljeras.
För att uppmuntra så väl åkerbruk sorn boskapsskötsel och hästafvel, hafva ej
mindre länets Ilusbållnings-sällskap, än enskilde, vid årligen a åtskilliga trakter inom
länet anställda profplöjningar och krealurs-cxpositioner utdelat lämpliga belöningar, som
funnits medföra åsyftad verkan; och med den utgrening nämnde sällskap numera vunnit,
är bästa hopp, att det å sin sida fullföljer sin stimulation, af hvilken allmänheten
så väl är i behof.
Slutligen och hvad som icke i ringa mån bidrager till upphjelpandet af Skånska
åkerbruket, är den hedrande föresyn Landtbruksskolan å Orup lemnat. Ifrån
denna skola hafva under tiden många elever, de Heste väl underbyggde och instruerade,
utgått till åtskilliga trakter af länet och der kringspridt de goda insigter,
som under lärokursen blifvit inhemtade. Af de äldre eleverne äro manga redan bosatte
och blifva de, sålunda införlifvade med allmogen, för denna obeskrifligt gaguelige.
Sjelfva egendomen Orup är numera uppodlad och under tiden jemväl försedd
med nödvändiga, varaktiga byggnader. Som jag redan i förra berättelsen baft
nåden omnämna, förmodades redan då arealen vara för inskränkt för de flere elever,
sorn der sökte sin bildning. Denna förmodan bar sedermera besannats, och inom
länets hushållningssällskap är redan väckt fråga om inköp eller arrende af annat större
jordbruk, lämpligt för landtbruks-institutet, i hvilket fall Orup skulle afyttras. I
denna omständighet är likväl ännu icke något beslut fattadt, utan kommer sakens
utgång att bero pä framtida öfverläggning. Emedlertid erkännas med tacksamhet
de årliga anslag, tillsammans 2,000 R:dr banko, hvarmed Eders Kongl. Maj:t hug
Berättelse
Öfoer Malmöhus län för åren 1842—1847. 2
✓
10
nät institutet, och hvilka anslag i betydlig mån lättat bestyrelsens omsorger. Inkomster
och utgifter hafva icke förrän sednare åren kunnat motsvara hvarandra, utan
de sistnämnde merändels öfverstigit de förra. Först antagne läraren, utrustad med
ovanliga natursgåfvor och kunskaper, började likväl efter några år i den mån så vårdslösa
sin funktion, att han mäste från institutet skiljas, hvilket, jemte anskaffandet
af annan lärare, äfvenledes försatte förvaltningen i bryderi. Sedan institutet börjades
äro derifrån utexaminerade 103 elever, hvilka dels återvändt till egna föräldrar
och jordbruk och dels till erhållne tjenster samt de fleste motsvarande de förhoppningar,
man i mån af deras mer eller mindre goda fallenhet påräknat.
JFabriker å landet.
Under år 1847 har tillverkningsvärdet för samtlige utgjort 91,397 11: dr banko
och tabellen visar antalet af de personer, som vid fabrikerne sysselsättas. Bland dessa
fabriker tillvinner sig synnerlig uppmärksamhet lerkärlsfabriken vid Höganäs och
bearbetningen af den eldfasta leran derstädes. Denna sednare är i synnerhet begärlig
och afsättlig å alla orter, och bidrager denna fabrik i betydlig mån till fortsättning
af arbetet vid stenkolsgrufvan, hvilken har att kämpa med de lägre pris, hvartill
Engelskt stenkols-stubb här i orten kan afyttras; men så länge spannmålen till
de många arbetarne icke allt för högt stegras i pris, och under hopp att tull på Engelskt
stenkol icke må försvinna, förmodas den för orten i flere afseenden oumbärliga
stenkolsgrufvan kunna uppehålla sig och arhetet derstädes vinna fortsättning.
Såsom binäringar på detta slättland kan man icke räkna annat, än bränvinsbränning
och fiske. I hvad mån den förra bedrifvits år 1847 har jag haft nåden här
ofvan ådagalägga.
Fisket, i synnerhet sillfisket, började redan år 1847 blifva och har alltsedermera
blifvit mera lönande. Annat fiske drifves knappt till ortens behof, likasom
jagt och djurfångst idkas för det mesta till tidsfördrif.
§• 4.
Kammarverk.
Under åren från och med 1842 till och med 1847 äro 20 st. mantal krono
rusthåll inköpte till skatte; och tull mjöl qvarnarnes antal uppgår till 401 st. med 563
par stenar.
11
Hemmansklyfningen och afsöndringen af jord fortgår som jag nämnt förut, hvartill
anledning jemväl må sökas i det högre pris hvartill jordegendomar numera stigit.
Statsbidrag.
Dessa utgjorde 1847 — 915,267 R:dr 25 sk. 5 r:st banko.
Några synnerliga klagomål öfver skatter eller deras ojemna fördelning förspörjas
sällan från jordbrukare och näringsidkare. Desse äga att godtyckligt uppgifva sina
inkomster och lika godtyckligt afdraga de afbränningar, som vidlåda deras handteringar,
så att någon närmare kontroll öfver dessa uppgifter icke är möjlig. Deremot
fortfar jordbrukaren att besvära sig öfver utgörandet af den tionde, som är förenad
med forsslingsskvldighet, hvilken för undvikandet af detta besvär vanligtvis uppstegrar
spannmålen.
Af jordfaoksräntan äro anslagne lill boställs-, rusthålls- och augmentshemman
vid Skånska Kongl. Hussar- och Dragonregementerne:
Indelt ränta
28,358: 40 8.
421 tunnor 26 kappar kronotionde-spannmål efter kronovärdet, 36
sk. tunnan 316: 17. 3.
Summa B:ko R:dr 28,675: 9. 11.
Kneckte-rotefrihetsmedel utbetalas endast af städerna för den dertill lydande och
till hemmantal uppskattade jord.
Politi. 5 Kronofogdar och 25 Länsmän, jemte 2 Landsfiskaler och Stadsfiskaler
i städerne, handhafva polisen inom länet, och några ytterligare tjenstemän i
sådant afseende synas icke vara af behofvet påkallade. Deremot och i afseende på
de anstalter, som stå i närmaste samband med polisen, nämligen fängelser, tarfva
nästan alla dessa en snar hjelp. — Länsfängelset befinnes ännu anbringadt i några
smärre, olämpliga rum inom fästningen, och gemenskap emellan fästnings- och
länsfångar är, oaktadt alla möjliga försök, nästan omöjlig att förekomma. Hopp om
en förbättrad ändring i denna anstalt är emedlertid i så måtto lemnad, att plan redan
är utsedd till ett nytt cellfängelse, uti hvilket förmodas blifva både lämpligt och
tillräckligt utrymme. Allt sedan fråga förevar om förändrad indelning af Domsasrorna
och försvinnandet af en del Häradshäkten bar omtankan om dessa sistnämnde
O
minskats och hvarigenom vållats att samma häkten befinnas mer och mindre olämpliga
och bristfälliga. Olägenheten häraf kan likväl i betydlig mån häfvas, i samma
stund tillämnade Cellfängelset hinner blifva färdigt och hvars nytta man redan på
förhand kan inse, då man, för länsfångars behof, stundom erhåller tillgång till fästningens
särskildt belägna celler.
12
Under den period, denna berättelse afser, bar Eders Kongl. Maj:t allernådigst
låtit utfärda 2:ne Förordningar, den ena angående försvarslöse oell den andra rörande
bettlande personer. Då den förra utkom, den 29 Maj 1846, väckte den
såsom innefattande mildare åsigter, än de föregående, till en början bekymmer,
huru polismyndigheterne, med deri inskränkta makt dem leinnades öfver
försvarslösa, kunde, i händelse försvarslösheten var förenad med utsökt lättja
och liderlighet, utföra sitt värf som sig borde, med tillhjelp endast af de i orterna
anställde tillsyningsman, på hvilkas mer eller mindre nit för sitt kall utförandet
af författningens goda afsigter till en stor del berodde och beror.
Bland de många försvarslöse, hvilka såsom kringstrykande upptagas, linnas flere,
ehuru fullväxta och till åren komne, sorn aldrig tillhört någon församling, aldrig
lärt läsa, varit skattskrifne eller innehaft någon tjenst, utan, uppfödde på
landsvägarne af kringstrykande föräldrar, efter deras död på egen hand fortsatt
sysslolösa kringvandrandet. Behandlingen af dessa blir ännu mera bekymmersam,
då personerna äro qvinnor med flere oäkta, späda harn. Ingen församling, ännu
mindre Tillsyningsman, är pligtig eller villig att sådana personer sig åtaga, och
att släppa dem fria, att fortsätta sitt förra lefnadssätt, har icke heller ansetts lämpligt,
utan har man, så vidt möjligt varit, sökt att inackordera, isynnerhet barnen, på
passande ställen, till en Christlig uppfostran. Denna förordning om försvarslöse
vann likväl, året efter det den utkom, liksom ett stöd och lättnad uti Fattigvårdsförordningen
den 25 Maj 1847. -—- De närmare bestämmelser, som härutinnan meddelas,
hafva häft mången villrådighet hos den Autoritet, som skall slita tvisterna
emellan behöfvande och kommunerna. Vägledning härutinnan var af högsta behofvet
påkallad, äfvensom medel att tillhålla en trög kommun alt fullgöra sin skyldighet
emot en blottställd. Begreppet härom och uppfattningen af Förordningens föreskrifter
hafva vållat mångfalldiga tvister, som till stor del jemväl dragits under
Eders Kongl. Maj:t nådiga skärskådande; men sådana tvister skola, när allmänheten
blir mera van vid sina åligganden, i tidens längd hafva sin öfvergång. Fattigvårdsstyrelser
äro emedlertid bildade, håde i stads- och landsförsamlingar, och
upprättade reglementen fastställde. Utan särdeles påtal hafva fattigvårdsstyrelserna
fullgjort sina skyldigheter, så att tiggeriet, åtminstone till större delen, kan anses
hämmadt. En och annan kringslröfvare uppsnappas väl stundom och återforslas till
sin rätta hemort, men äfven sådane hörja blifva sällsynte. Härtill har jemväl i
synnerligt märkbar -män bidragit Eders Kongl. Maj:Is nådiga Förordning den 16
Januari 1844 om inskränkning och ordnande af Gesällvandringen. Sådane personer,
som i förra tider, i trasig och usel belägenhet, dagligen besökte Lands-Kans
-
I
1 *->
1
lict med sitt i flerfaldiga slycken slitna resepass, äro numera högst fa och merändels
härstammande från utländsk ort, sä att man med fullt skäl kan intyga att
denna Förordning medfört åsyftad och önskad verkan.
Räddningsanstalten i Räby för vilseförda och vanartiga gossebarn fortsättes i
samma goda riktning. Bibehållandet af denna anstalt i dess närvarande goda
skick kan åtminstone påräknas så länge Öfverste-Kammar-Junkarn, Friherre
G. Gyllenkrook ät densamma egnar mycken tid och betydliga uppoffringar.
Flera gossar hafva utträdt ifrån inrättningen och deribland 2: ne, sorn, jemlikt
Eders Kongl. Majits nådiga tillstånd, förflyttades från fästningen här i staden,
der de voro för 3:dje resan stöld insatte på tre års arbete. Af dessa ynglingar
inlärdes den ena uti trädgårdshandtering och, efter inhemtade nödiga insigter häruti,
återvände till hufvudstadcn för att inträda i erhållen trädgårdsmästare-befattning;
hvaremot den andra ynglingen, härstammande ifrån Dalarne, qvarstannade här
ä landsbyggdcn i ordentlig årstjenst, hvarmed han ännu fortfar till husbondens synnerliga
belåtenhet. Visserligen påträffas individer, hvilka dels gång efter annan
rymma från inrättningen och dels icke kunna förmås mottaga den hildning, som
lemnäs: men sådana höra Lill sällsyntheten och afskräcker ingalunda enskilda välgörenheten
ifrån att bidraga lill uppehållandet af denna till sin idé och plan högst
välgörande inrättning, hvars hufvudsakliga bristfällighet består deri, att den är för
inskränkt. För utvidgning deraf äro inga synnerliga tillskott att påräkna af all
mänheten;
men som Eders Kongl. Majit uti 2 morn. 5 §. af ofvanaberopade nådiga
Förordning rörande försvarslöse personer täckts i nåder yttra, att Eders Kongl.
Majit ville särskildt förordna, huru lättingar och liderliga personer må annorledes än
genom Tillsyningsman hållas till ordning och arbete vid någon Inrättning i orten,
har jag städse föreställt mig, att Råby räddningsanstalt, som redan kan anses för
en god början, med tillhjelp af allmänna medel må kunna utvidgas och uppbringas till
en sådan Inrättning, sorn Eders Kongl. Majit uti ofvanåberopade lagsladgande afscr,
och hvarom jag icke kunnat underlåta att härstädes göra underdånig framställning.
I enlighet med Eders Kongl. Majlis nådiga Stadga den 18 Juni 1842, rö
rande
Folkundervisningen, är densamma tillbörligen ordnad så väl i städer som pä
landet, och äfven derigenom a(,t barn inom skolåren numera hållas till skolgång,
antingen på föräldrarnes eller församlingarnes bekostnad, afvärjes i betydlig mån deras
begär att kringvandra för att insamla allmosor, så att denna Stadga i mångfalldigt
afseende visat välgörande verkningar. — Denna Förordning, så väl sorn
Fattigvårdsförordningen, har, i synnerhet vid början af tillämpningen, medfört melodi
mindre dryga utgifter för jordbrukaren, som likväl häröfver sällan hörts anföra
i
14
klagomål, väl vetandes alt dylika utgifter, under nu sednast förflutna goda år mindre
känbara, i framtiden och efter det inrättningarne hinna blifva ordnade, minskas.
Tvister i afseende på skolväsendet hafva visserligen ofta förekommit, i synnerhet
rörande grunden för deltagande uti uppförandet af skolhus. Författningen
bestämmer i så fall samma grund, som följes i fråga om kyrkobyggnad. Denna
sednare bestrides här i orten till större delen med kyrkornas tionde, och allmogen
är således ovan vid beräkningssättet, hvilket är främmande, i synnerhet å slättbygden,
der det oförmedlade hemmantalet, grunden för kyrkobyggnaden, enligt
Kongl. Brefvet den 4 Maj 1759, sällan kommit allmänheten till godo vid deras
ägoskiften, hvarvid ali deras jord blifvit ansedd för inägor och det oförmedlade
mantalet tillagts ägor efter förmedling, och sålunda till ägovidden esomoftast blifvit
mera inskränkt, än det hemman, sorn ingen förmedling undergått. Någon partiel
rättelse, hvad denna landsort beträffar, och en jemnare fördelning af byggnadsskyldigheterna
skulle alltså vara önskvärda.
Inom Färs, Frosta, Ljunits och Herrestads härader har, på sätt förut varit
föreslaget, en ny Provincial-Läkare blifvit anställd, så att länet numera är försedt
med 3 Provincial-Läkare.
Kurhus- och Lazaretts-byggnaderne i Lund äro jemväl under tiden utvidgade,
och fortfar kurhus-inrättningen att bibehålla allmänhetens väl flir tj enta förtroende.
Någon farsot eller allmänt härjande sjukdom har icke hemsökt länet, hvars invånare
icke nog kunna till Eders Kongl. Majit hembära underdånig tacksamhet för
de karantäns-inrättningar och anstalter, som på bekostnad af allmänna medel blifvit
anbragta å åtskilliga ställen vid kusterna; och på samma gång jag frambär denna
tacksamhet, åligger mig jemväl uttala alla vällänkandes underdåniga önskan, och
måtte nämnde anstalter la fortfara, så länge koleran härjar å utländska orter.
Vid Ramlösa Helsobrun erhålla, så vidt tillgångarne medgifva, de fattigare fri
läkarevård, underhåll och bad, af räntan å den fond, Högstsalig Hans Majit Konung
Carl XIV Johan till detta ändamål donerat.
Hjonens antal vid härvarande Central-Dårhus-inrättning utgjorde vid 1847 års
slut 191, och vårdades då af den i förra Berättelsen omnämnde utmärkte Syssloman
jemte en särdeles nitisk läkare, så att i afseende på skötsel och bandhafvandet
i öfrigt vid denna inrättning ingenting varit att anmärka. Till utdelning åt fattiga
barn inom länet hitsänder Serafimer-Ordens-Gillet årligen 3,000 Ridr banko, hvarförutan
medel af Carl Johans pensions-kassa årligen utdelas till behöfvande afskedade
soldater af bägge Skånska infanteri-regementerna, hvilken kassa handhafves och
årligen revideras i föreskri fven ordning.
15
Den förut omnämnde lifliga afsättningen med spanmål på utländsk ort år 1847
vållade en större penningetillgång, hvilken i brist på annan utväg hopades på Städernas
Sparbanker. Dessa måste nedsätta räntan och slutligen afsäga sig vidare
penninge-insattser från landsbygden, hvaraf följde att man derslädes blef betänkt på
inrättandet af Sparbanker, hvilka likväl icke samma år kornrno till stånd, hvadan
de i denna Berättelse icke heller närmare omförmäles. Provinsens låne-anstalter,
nämligen Riksbankens Lånekontor här i staden, Skånska Hypotheks-föreningen i
Lund och Privatbanken i Ystad fortfara att i vanlig ordning lätta penningelillgångarne,
dock är Lånekontorets rörelse-kapital af Rikets Ständer minskadt, hvilken
minskning, hvad år 1847 beträffade, icke medförde någon olägenhet.
Vägume. Dessa hafva i sednare tider, genom den uppmärksamhet äfven tidningar
behagat åt dem skänka, vunnit en viss ryktbarhet, så att någon vidare
framställning å min sida, i detta ämne, tilläfventyrs kunde anses obehöflig, men
sorn de värde tadlarne icke behagade fästa sig vid rätta anledningen till vägarnes
usla beskaffenhet, finner jag mig pligtig i detta afseende bemöta anmärkningarne
med nödiga upplysningar. Härvid bör först reflekteras till sjelfva vägens läge å
en sank, med lera och qvicksänke uppfylld mark, och den reflekterande, om han
äger någon insigt i väglagning, först göra sig den fråga, hvarmed skall denna väg
kunna lagas och hvarest skola lagnings-ämnen hemtas? Mången väghållningsskyldig
skulle för nöjaktigt besvarande af dessa frågor utgifva hederlig vedergällning, om
så påfordras, i synnerhet hvad angår vägsträckan från Malmö åt Lund till Hurfva.
Svaret pä första frågan kan visserligen inhemtas vid beskådandet af den mindre
vägsträcka, som, från staden Lund till Stockholmsgrinden, öfver Lunds stads ägor
blifvit, sedan förra Femårs-berättelsen afgafs, med tillhjelp af anslaget af allmänna
medel, makadamiserad, och hvilken makadamisering, efter hvad tiden redan utvisat,
i allo lyckats. Hopp om fortsättning af densamma hystes, ända till dess Eders
Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 4 September 1845 förklarade att tillämnade
anslagsmedlen, 53,880 R:dr banko, skulle användas till vissa orter i norra delen
af riket, som då lidit missväxt. Sedermera har ärendet hvilat och ovisst är
huruvida allmänheten hädanefter kan förmås ingå på ett företag, som naturligtvis
Lärdt drabbar hemmansinnehafvaren, bade i afseende på bidrag till makadamiseringen
och framtida underhållet. Emedlertid må man vara öfvertygad, att å de sämre vägarne
användes vida mera arbete och körslor, än å de bättre, ehuru, i anseende
till vägens beskaffenhet och bristen på tjenlig! lagningsämne, i synnerhet under våta
årstider, framfarten försvåras. Ställes denna deremot åt de orter, der tjenliga
lagningsämnen äro att tillgå, såsom åt Landskrona och Helsingborg, eller åt större
16
delen af vägen frän Malmö till Ystad; sä vågar jag påstå att åtskilliga andra län
icke kunna framvisa bättre vägar, än å dessa orter finnas.
Skjutsningen. I följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Cirkulär den 2 Augusti
1844 försöktes samma år, atti stället för gästgifveri, båll-och reservskjuts tillvägabringa
skjutsningsanslalter genom entreprenader, mot rättighet för entreprenör att
uppbära förhöjd skjutslega. Vid gästgifvargårdarne Fleninge, Löddeköpinge, Kjeflinge,
Höör, Ostraby, Sjöbo, Klörup, Anderslöf, Skifvarp och Hvellinge samt i städerne
Ystad, Landskrona och Helsingborg lyckades man påträffa entreprenörer för
skjutsningens öfvertagande, emot mer och mindre uppoffringar å bäll- oell reservlagens
sida. Någon särdeles missbelåtenhet med dessa anstalter hafva från de resande
icke försports, vidare än att entreprenörernas hästar, såsom ofta i bruk, anses
i allmänhet trögare och sämre än vanliga skjutshästar; deremot klaga entrepre
nörerne
dels deröfver att de resande, för undgående af den högre skjulslegan, annorledes
än genom gästgifveriskjuts fortskaffa sig förbi den gästgifvargård, hvarest
entreprenad äger rum, dels öfver forthjelpandet af i sednare tider, gästgifverierne
påbördadc paket- och snällposter, emot hvilka sistnämnde skjutsningsskyldige i gemen
framställa anmärkning i afseende på den skyndsamhet, en mil på timman, hvarmed
dessa poster skola fortskaffas. Ehuru tvänne hästar nästan alltid begagnas till
dessa poster, är det likväl vissa tider alldeles omöjligt, om än de finge afsändas
med ridande express, fortskaffa dem i föreskrifne skyndsamma ordning. Skjuts-inrättningarne
i Malmö och Lund, som hafva de svåraste vägsträckorna att föra dessa poster,
anse sig emedlertid lida betydligt af detta onus, och mången gång måste jag
vitsorda rättmätigheten af deras klagomål, utan att kunna dervid något tillgöra.
Genom enskildes föranstaltande inrättade diligenser emellan städerne Malmö och Lund
underlättas i betydlig mån skjutsningsbesväret. Huruvida detta besvär framgent
kommer att å ofvan uppräknade ställen utgöras af entreprenörer, skall jag hafva
nåden underrätta i nästa Femårs-berättelse.
Postforslingen anses lika, om icke mera, besvärlig, sorn gästgifveriskjutsen för
de hemman, denna åligger. Några posthemman af sådan natur och med sådana friheter,
som i öfra delen af Riket, finnas icke här i länet, utan endast postförare,
hvilkas klagomål öfver för ringa ersättning för deras dryga besvär fortfara.
Marknader hållas årligen i vanlig ordning vid Hörby, Trelleborg och Skurup,
men Annelöfs marknad är, i anseende till der förekomne gröfre våldsamheter,
indragen.
Eldsvådor
17
Eldsvådor af ovanlig och större beskaffenhet hafva icke, med undantag af en
å egendomen Trolleholm, inträffat under den tid, som utgör föremål för denna Berättelse;
och sedan byarne numera äro enskiftade och utbrutne, hyser man den
förhoppning att eldsvådor hädanefter icke vidlyftigt å landsbygden komma att härja.
Brandstads föreningar äro allmänt inom häraderne inrättade och lika allmänt
tillitadc; och afhöres icke så mycket klagomål, bekymmer och tiggerier, som förr,
efter undergången eldsvåda.
Städer.
Maimi). Folkmängden inom Staden, garnisonen inberäknad, utgjorde 10,543,
deraf voro mantalsskrifne 6,129
mantalsfrie 4,414
10,543.
Och har folkmängden inom staden, sedan sista Femårsberättelsen, ökat sig med 681
personer, hvilket icke är undransvärdt, då handel och sjöfart samt rörelsen i allmänhet
äro i jemnt tilltagande. På Stockholm, Bohuslän, Halland, Blekinge och
Norra orterna drifves i synnerhet inrikes handeln med ortens hufvudprodukter:
spanmål och brännvin; hvaremot jern, tjära, tegel och timmer, bräder och ved i
stället hitföras, allt sjöledes. Utrikes handeln, som i sednare tider jemväl utsträckt
sig till kolonialvaror, drifves i synnerhet pä Bremen, Lubeck och Köpenhamn samt
Norrige och stundom Petersburg och England, från hvilket sednare land hitföres
stenkol, och frän Petersburg, eller derintill liggande orter, hampa från Norrige
salt sill och torr lisk, saint från öfrige utländska orterna: salt, vin, specerier
m. m. Till England och Norrige exporteras spanmål och kreaturshen, jemte oljekakor;
till Danmark: mindre partier jern, spik, tjära, bark och bräder. Vid 1847
års slut funnos i staden burskapsägande: 100 Handlande, 2 Skeppsklarerare, 2
Mäklare, 6 Nipperhandlerskor och 26 Månglerskor. Vid samma års slut tillhörde
denna stad 46 fartyg med ett lästetal af 1856 och deribland tvänne ångfartyg,
det ena om 70 och det andra af 20 hästars kraft; af hvilka sistnämnde fartyg
det ena uppehöll daglig kommunikation med Köpenhamn och det andra besökte
Lubeck hvarje vecka. Förbättringarne å Stadens hamn fortsättas årligen med vanlig,
outtröttlig drift.
Berättelse öfver Malmöhus län för åren 184%—1847. B
i8
Fabrikerna inom staden voro vid 1847 ars slut :
1 Bandfabrik med 3 arbetare och  365 II:dr tillverkningsvärde,
1 Cikoriefabrik med 19 arbetare och .... 20,312 » »
3 Färgerier med 12 arbetare och . . . : . 3,799 » »
2 Garfvcrier för beredning af läder på Engelska
sättet, med 15 arbetare och 24,113 » »
1 Gjuteri med mekanisk verkstad men 65 arbetare och 45,000 » •
2 Handskfabrikör med 242 arbetare och . . . 14,666 • »
1 Fabrik för s. k. kemiska eldon med 38 arbe
tare
och  6,000 » »
2 KorLfabriker med 12 arbetare och .... 4,289 » »
1 Ljusfabrik med 3 arbetare och  1,250 » •
1 Nålfabrik med 2 arbetare och ..... 700 » *
1 Oljeslageri med 6 arbetare och 15,319 * *
2 Fabriker för tillverkning af papp-arbeten, mål
ning,
färgning och pressning af papper, med
28 arbetare och  6,700 » »
1 Paraply-, Parasoll-och Käppfabrik med 3 arbet, och 2,000 » »
1 Repslageri med 5 arbetare och  8,333 * »
1 Saffiansfabrik med 2 arbetare och .... 1,000 • ■
1 Sockerbruk med 9 arbetare och  19,666 » •
1 Strumpfabrik med 14 arbetare och .... 1,100 » »
1 Stärkelsefabrik med 4 arbetare och .... 3,100 • »
1 Såpsjuderi med 2 arbetare och  5,000 » »
2 Tapetfabriker med 2 arbetare och .... 600 » »
1 Tobaksfabrik med 186 arbetare och .... 76,326 • »
1 Tvålfabrik med 1 arbetare och  900 • »
4 Urfabriker med 14 arbetare och 1,415 » »
hvarförutan fanns under anläggning en Stamp, att drifvas med ångmachin, för beredning
af ostampade kläden, vadmal och skinn, att skötas i sammanhang med ett
sågverk för tillverkning af fanér och bräder samt en qvarn för målning af färgämnen
och raspning af träd.
Vid ofvannämnde års utgång funnos jemväl här i staden: 14 Bagare, 2
Bleckslagare, 3 Bokbindare, 1 Brandmästare, 21 Bryggare. 3 Garfvare, 4 Glasmästare,
3 Guld- och Silfverarbetare, 3 Gördelmakare, 2 Handskmakare, 3 Hattmakare,
6 Hofslagare, 2 Kakelugnsmakare, 2 Kammakare, 3 Klensmeder, 5 Köp
-
19
parslagare, 6 Murmästare, 5 Målare, 1 Perukmakare, 8 Sadelmakare, 1 Segelsömmare,
29 Skomakare, 14 Skräddare, 17 Slagtare, 9 Snickare, 2 Sockerbagare,
7 Svarfvare, 1 Sämskmakare, 1 Tapetserare, 1 Tenngjutare, 5 Timmermästare,
9 Tunnbindare och 5 Vagnmakare.
I samma män välmågan bland allmogen i angränsande landsorter tilltager, vill
man jemväl sluta till någon förbättring i handtverkarnes vilkor. I mindre städer,
der de jemväl hafva fabriker att täfla med, är det likväl icke så lätt att lyfta sig
ifrån en lägre ståndpunkt. Idogheten oell omtankan, mindre begär för lyx och
sällskapslikt, hafva likväl visat, att äfven handtverkare under förflutna tiden kunnat
hinna till välmåga. De handtverkare, som isynnerhet skörda fördelar af de för
landtmannen gynnande spamnåls-konjunkturer, äro guld- och silfverarbetare, hos
hvilka slättbon inköper icke obetydliga qvantiteter. Åkerbruket å stadens, till
större delen bördiga, jord fortsättes i vanlig ordning och Förstads-åboerne bedrifva
sin trädgårdsskötsel tilt både denna och flere kringliggande trakters behof. Efter
det polatesen lemnat felslagna skördar är planteringen deraf mera inskränkt, och
användes jorden i stället till säd, raps och cikoria. Den i förra berättelsen omnämnde
mullbärs- och silkes-odling fortsättes med framgång, å vanligt ställe.
Genom donation af enskild person, och med något bidrag af Stiftets skolbyggnads-
och Stadens kassor har å högre lärdomsskolans lokal en Gymnastik-inrättning
blifvit uppbygd och grunden lagd till en ytterligare folk-undervréningsskola.
50 å 60 elever begagna ärligen undervisning uti den genom StaLens försorg
underhållna navigationsskolan, som anses för en god bildnings-anstalt för sjömän.
Undervisningen derstädes bestrides af en Öfver- och en Underlärare.
En så kallad Borgareskola, jemte en skola under namn af Josefinas Slöjdskola
för fattiga flickor, fortsättas jemväl i oafbruet skick, och likaledes en i sednare
tider inrättad Småbarnsskola. För längre tider tillbaka har fattigvården i denna
stad varit mera omsorgsfullt behandlad, än i andra städer och orter inom länet,
och ehuru fattigskatterna äro dryga och tryckande, finnas dock alltid Stadens invånare
vid påkommande behof särdeles beredvilliga att underlätta nödlidandes belägenhet.
I det närmaste var fattigvården, förrän Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning
härom utkom, redan här ordnad i ungefär samma anda och mening, som nådiga
Förordningen uttalar. Hufvudsakligen genom donation af enskild person, har
ett fattighus blifvit uppfördt, med en kostnad af 5 å G,000 R:dr. Någon tiggare
af stadens befolkning synes icke.
Vid 1847 års slut uppgick Sparbankens insättningsfond till 269,654 R:dr 4
sk. samt egna fonden vid samma tid till 10,409 R:dr 29 sk. I r:st, hvarifrån
20
årligen utdelas understöd åt Borgare-, Slöjde- och Småbarns-skolorna. Sedan sista
femårsberättelsen bar således Sparbankens insättningsfond vunnit en tillökning med
110,553 11:dr 32 sk. Visserligen och med skäl härleder man orsaken till denna
stora tillväxt från stadens och tilliggande orters lyckliga spanmåls-konjunkturer
under nästförflutna åren, men hvad som äfven i väsendtlig män fästat allmänhetens
uppmärksamhet å Sparbankerna, tror jag till en del böra tillskrifvas Eders Kongl.
Majrts visa åtgärd att genom Förordning den 21 Mars 1814 förbjuda lotteriinrättningar
och försäljning af lotter. Många så väl arbetare som andra uppoffrade
penningebelopp, stundom vida öfver tillgångarne, på lotterispel 5 och jag är
öfvertygad alt mången derifrån räddad skilling numera i stället finner en mera gagnelig
plats i Sparbanksboken.
Handels- och Handlverks-Societeternas särskilda Stiftelse och Välgörenhets-inrättningar
fortfara, och sistnämnde Societets-stiftelse år 1847 är förvandlad till en
pensions-inrättning, derifrån delägare jemte deras enkor och barn, ehvad de äro behöfvande
eller icke, under vissa vilkor njuta understöd. Denna inrättnings fond
bestiger sig till 15,102 R:dr 25 sk. 7 r:st och Handels-Societetens kapitalfond utgjorde
4,747 R:dr 10 sk. 10 r:st. allt banko.
Helsovården bestrides af tvänne, af Staden aflönade läkare och dessutom af
tre enskilde praktiserande läkare. Apotheken, 2 till antalet, hållas i ordentligt
skick och vaccinations-föreståndare, med arfvode af stadens kassa, är antagen.
Eldsläcknings-anstalter befinnas i ordentligt skick samt Stadsfiskal, Polisbetjenter
och Nattväktare äro anställde till polisens och ordningens handhafvande.
Åbyggnader i staden och på dess område voro år 1847 uti Skånska städernas
bolag hrandförsäkrade för 1,995,777 R:dr 24 sk. banko. Varulager och annan
lösegendom var försäkrad uti det för städerne i allmänhet bildade bolag, lill
ett belopp af 1,728,350 R:dr.
Stadens inkomster utgjorde år 1847 54,881 R:dr och utgiflerne 120,124
R:dr banko, allt pä sätt tabellen närmare utvisar. Staden häftade vid 1847 års slut
för kapitalskulder till sammanräknadt belopp af 123,037 R:dr nämnde mynt.
Landskrona. Folkmängden, Garnisonen inberäknad, utgör 3,464 personer,
deraf mantalsskrifne  2,043.
och mantalsfrie 1,421.
3,464.
Efter det staden afsagt sig befattningen med utförandet af hamnarbetet, är detsamma,
enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, öfvertaget af Styrelsen flir
Viig- och Vattenbyggnader, som låtit upprätta kostnadsförslag till hamnens istånd
-
21
slutande oell förord nät Kapiten C. G. Beijer att Öfver arbetet hafva tillsyn. Under
åren 1845, 1846 och 1847 är stats-anslaget 25,000 R:dr banko, jemte stadens
tillskott 14,000 R:dr, sålunda använda, att ett ång-mudderfartyg blifvit inköpt
för 29,461 R:dr 10 sk. 10 r:st och för muddringsarbetet utbetalte 3,197
R:dr 22 sk. 4 r:st, så att för fortsättande af samma arbete vid 1847 återstode
6,341 R:dr 14 sk. 10 r:st. Emedlertid är sålunda början gjord till upprättande
och iståndsättande af den förmånligaste och säkraste hamn å Rikets södra kuster,
och ehuru Landskrona samhälle icke mäktar att i någon väsendtlig man bidraga
till arbetets fullföljd, vill man likväl nära den glada förhoppning att Regering och
Ständer fortfara att omhugna företaget med välförtjent uppmärksamhet.
Stadens fartyg äro icke flera än 3, om 109 läster, men utskeppningarne derifrån
äro dork numera icke så obetydliga, i följd deraf att kapitalister ifrån andra
orter uppköpa en betydlig mängd spaninål från kringliggande bördiga landsbygd.
Åkerbruket utgör jemväl invanarnes hufvudnäring, och deras bördiga jord skänker
deni stor lättnad i åtskilliga onera, såsom väghållning, skjutsningsbesvär, aflöning
till tjenstemän och åtskilliga andra utgifter. Sockerbruket, som äges af ett bolag,
har linder åren från och med 1843 till och med 1847 förädlat: råsocker 1,659,487
//, hvitbetssocker 94,979 //!, raffineradt socker 1,339,878 <//., sirup af råsocker
76,602 //, sirup af hvitbetor 497,440 <&.. Tillverkningsvärdet beräknas efter
medeltal till årligen 91,234 R:dr 12 sk. 5 r:st. Bruket skötes af en Bokhållare,
1 Mästare och 12 å 14 arbetare. — Varfsinrättningen, sorn jemväl äges af ett
Bolag, ledes af 1 Bokhållare, 1 Skepps-qvartersman och ungefär 9 å 10 arbetare,
som hufvudsakligen sysselsättas med reparation af stadens och ankommande fartyg.
Färgerierna, 3 till antalet, med 8 arbetare, uppgifva sitt tillverkningsvärde till sammanlagde
1,975 R:dr. — Garfverierna, 8 stycken med 10 arbetare och tillverkningsvärdet,
8,000 R:dr banko. — Fattigvårdsstyrelse är jemväl bildad i Landskrona, under hvars
förvaltning är ställd en kapitalfond 16,666 R:dr 32 sk., hvaraf likväl räntan för så
kallade Suellska donationen, 6,666 R:dr 32 sk., ännu icke kommit Inrättningen
till godo. Bidrag härtill inflyta jemväl från skeppsfarten årligen med 405 11:dr 9
sk. och genom uttaxering af stadens invånare 2,139 R:dr 9 sk., allt banko. —
2:ne Fattighus och 2:ne Fattigskolor finnas och lill Folkskola är under nybyggnad
ett rymligt, grundmuradt hus. Utom staden är anlagd en vacker plantage,
hvarest en paviljong af träd blifvit uppförd. Väghållningen tillgår sålunda, att
stadskassan årligen bidrager med 300 R:dr bauko till inköp af sä kallad strandmal
från ön liwen, hvarigenom väghållningsskyldige erhålla kostnadsfri tillgång tili
ett ypperligt väglagningsämne och sätter dem i stånd att alla tider på året bålla sta
-
22
deus vägar i ett, utmärkt godt skick. Skjutsningsbesvär^ utgöres af Entreprenörer,
hvilka utöfver skjutspenningarne fått sig uppiåtne 96 tunne- 23 kappland af
stadens odlade jord och dessutom fritt gräsbete för 48 skjutshästar. — Sparbankens
kapitalfond vid 1847 års slut utgjorde 115,730 R:dr 23 sk.
Lund. Folkmängden i denna stad utgör 6,342 personer,
deraf mantalsskrifne 3,617.
samt mantalsfrie och studerande . „ . 2,725.
—
6,342.
Den ringa tillökning i folkmängden med 482 personer, som tillkommit efter
det sista berättelsen afgafs, tror man härleda sig derifrån, alt lefnadsförnödenheterna,
i synnerhet bränslet, betydligen stigit i pris, hvilket förmodas hafva afhållit
mångas tillämnade inflyttning i staden. Borgerskapets allmänt kända välmåga
härrör till betydlig del från den omständighet att Akademien är derstädes förlagd,
och äfven anses åkerbruket å den bördiga jorden kring Lund vara synnerligen vinstgifvande.
Handeln med köpmannavaror är äfvenledes i lifligt tilltagande och hafva
sedan förra berättelsen tillkommit 2 Färgerier och 2 Garfverier, 4 Urfabriker, 2
Kardfabriker, 2 Repslageriet 1 Ättiksfabrik och 1 Tegelbruk j hvaremot 1 Färgeri
ooh 1 Cigarrfabrik blifvit nedlagde. — Fattigvårdsstyrelse med sitt reglemente
är bildad i Lund, hvarest kok- och arbels-inrättningar för de fattigas räkning, nu
som tillförene, hällas i ordentligt skick. Dels i följd af tillökning i fattigpersonalen, dels
i och för uppförandet af en skolbyggnad för fattiga barn hafva fatLigutgifterne stigit
ifrån 4,000 R:dr lill 7,937 R:dr, och är förhöjningen i utgifterna, under titeln
”Diverse onera,” tillkommen genom uppförandet af nylt Rådhus, som kostat 9,980
R:dr, allt banko. — Rörande den vid Lund makadamiserade vägsträcka har jag
bär förut ordat, men anser mig likväl bär böra vitsorda den beredvillighet och nit,
hvarmed stadens invånare allt ifrån början omfattat och utfört detta företag.
Ystad. Folknummern härstädes utgjorde 4,687 personer, deraf
mantalsskrifne 2,715.
mantalsfrie
1,972.
4,687.
Stadens bufvudsakliga näringsfång består i handel och sjöfart, för hvilket senare
ändamål staden äger 16 större och mindre fartyg om tillsammens 599
svara läster, och har staden i sednare åren gjort betydliga uppoffringar åt sin hamn,
men byggnaden derstädes har tills vidare måst uppskjutas, i anseende till den skuld,
hamnkassan sig ådragit. — Sparbankens insättningsfond utgjorde vid 1847 års slut
249,845 R:dr 1 sk. banko, och den fortsatta Skånska Privatbankens utlåningska
-
23
tal vid samma års utgång utgjorde 1,372,670 R:dr nämnde mynt. Vid oftanämde
års utgång voro stadens byggnader brandförsäkrade för 7IS,607 R:dr 24 sk. Uti
en lägre Lärdomsskola oell en Vexel-undervisnings-skola åtnjuta gossebarn fortfarande
undervisning. Nödigt fattighus förefinnes äfven, och för de fattiges underhåll
är tillbörligen sörjdt. Rådhuset är i sednare tider ombygdt och en betydlig
utvidgning af ilen prydliga, vester om staden belägna, kyrkogården med dertill hörande
plantering företagen.
Fabrikerna äro:
2 Tobaks- och Snusfabriker med 29 arbetare och 9,854 R:dr tillverkningsvärde.
1
Cikoriefabrik
»
12
3,333‘
))
l»
1
Klädesfabrik
3
»
1,128
»
»
4
Färgeriet'
»
10
»
4,416 §
))
5
Garfveriet'
T>
15
J>
» 10,900
J)
1
1
Lackfabrik
»
1
»
380
»
»
1
Pennberederi
»
1
»
166^
»
I
1
Repslageri
»
4
1,000
»
»
1
Såpskjuderi
1»
2
»
4,050
»
6
Urfabriker
1»
11
»
795
»
K
1
Vagnfabrik
»
4
»
900
»
»
1
Kardfabrik » 7 » » 693
Helsingborg. Stadens folkmängd utgör 3,330, deraf
mantalsskrifne  1,995.
)>
-»
mantalsfrie .
1,335.
3,330.
Hvad som härstädes i synnerhet ådrager sig uppmärksamheten, är den prydlighet,
hvarmed staden reparerat och i ordningssatt sin nära förfallna kyrka, hvartill
utgifterna för del mesta äro bestridde af enskilda bidrag, sä att staden icke
ådragit sig någon skuld. Fattigvården är ordnad på ett ändamålsenligt sätt och
polisen på stället har hittills alltid varit utmärkt för nit och drift. Handel och
något åkerbruk jemte handtverkerier, fiske och sjöfart bereda invånarne en måttlig
inkomst. Liflighet i sjöfarten tror man sig vinna, när ett tillämnadt ång-mudderverk
hinner blifva anskalfadt, för att bereda mera djupgående fartyg inlopp uti
hamnen, som, i synnerhet vid vissa vindar, är blottställd för igenfyllning. — Handeln
består i dels export- och dels kommissionshandel samt import för stadens och
kringliggande orters behof. — Reverberverket, äfvensom fabriken för glaserade
lerkärl fortgå i tilltagande, och sysselsättas vid det förra 7 arbetare med 8,600
R:dr tillverkningsvärde och vid det sistnämnde 10 arbetare med 8,700 R:dr tillverkningsvärde.
Tobaksfabriken är nedlagd och en vagnfabrik har tillkommit. Sparbankens
insättningsfond utgör för närvarande 160,043 R:dr 31 sk. och bankens
egen fond 6,021 R:dr 38 sk. — Nytt Spruthus för eldsläckningsanstalterna är
anskaffadt och åbyggnaderna inom staden äro brandförsäkrade lill 641,825 R:dr
samt varulager och annan lösegendom försäkrade uti det för städerne bildade bolag,
till belopp af 339,700 R:dr, allt banko. — Skolhuset är numera färdigt och ett
nytt Gymnastikhus äfven nybygdt, hvilka byggnader tillsammans kostat 16,568
R:dr 37 sk. banko. — Läkare för staden är antagen och Apotheket hålles i behörigt
skick. — Stadens inkomster upptagas till 8,506 R:dr 41 sk. 5 r:st och
utgifterne till 8,435 R:dr 32 sk. 9 r:st.
Skanör och Falsterbo. Dessa städers invånare, utgörande tillsammans 930
personer,
deraf mantalsskrifne  507.
och mantalsfrie  423.
930
hemta sin nödtorftiga bergning från sjöfart för andra städers räkning, och de hemmavarandes
tillfälliga förtjenster vinnas synnerligast vid strandningar å det vidtbekanta
Falsterbo-ref. Några brott ifrån detta samhälle förspörjas aldrig, och månadtliga
rapporterna derom att ingen hållits i häktet, inkomma oförändrade. Någon
tiggare eller lösdrifvare från dessa städer har ej i mannaminne härstädes förekommit
till behandling, och något anmärkningsvärdt i öfrigt rörande dessa ställen fö
refinnes
icke.
Malmö Lands-Kansli den 31 December 1849.
F. POSSE.
Eberh. Qvensel.
C. G. Bråkenhjelm.
TABELL för Landet
Kungs- och Kungsladugårdar
derunder lydande, eller eljest kronan särskildt förbehållna och för dess
rakning utarrenderade och disponerade hemman
dito andra lägenheter, såsom stallängar
Kronosäterier ....
Frälsesäterier ....
Säterirusthåll ....
Insocknefrälsehemman .
litsocknefrälsehemman .
Frälseskattehemman
Kronohemman ....
Kronorusthåll ....
Kronoaugmentshemman
Kronoskattehemman
Kronoskatterusthåll . . .
Kronoskatteaugmenlshemman
Militie boställen ....
Civila dito
Kcklesiastika dito . .
Akademihemman, krono
Domkyrkohemman, skatte .
Dito, krono .
Gymnasii- och skolhemman
Hospitalshemman, skatte
Dito, krono
Kyrkohemman, skatte . .
Dito, krono
Krigsmanshushemman, skatte
Skattlagda bebyggda torp, utjordar, urljellar, m
sorn ej under något hemmans ränta äro inbegripna, frälse
Dito, skatte
Dito, krono
Dito,
Oskattlagda bebyggda dito, deraf ryttare-, soldat- och båtsmanstorp 2
Backstugor
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från hemman, under ständig äganderätt
Dito på viss tid eller lifstid
Skattlagda fisken eller fiskelägenheter af särskildt slag, som ej under någo
hemmans ränta äro inbegripna, skatte
Dito, krono
1 ullmjölqvarnar med 563 pär stenar . .
1'ullsågqvarn
fl. lägenheter utan
obebyggda
mantal
020 st
llusbehofsmjölqvarna
Stampverk
Färgeri . . .
Tegelbruk . .
Oljeslageri . .
(iarfvcrier
utan särskild
Kalkugnar . .
Lerkärlsfabrikör
Attiksfabrik .
Mekanisk verkstad
Stenkolsgrufva
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Tapitaler, vinstmedel samt åtskilliga societeter, kassor och verk
jordeboken
ppförd
ränta
m. m.
Hemmantal.
O
O?
3
n>
a.
iH
3114
Summa .
K,068*
Ilis
X1 1 ti
31*4
31
310*
321
26 J
26|
8471-gJ
966 m
771T! g-
869,%
3 ii
3 ii
72 m
[72 m
202,%%
202,%%
1J
n
345%*
345 3,%
020%%
920 jVoVo
20 m
20 >11
n7n
117*1
25%
25%-
148*
148*
10
10
72
72
5711
58*
7|
71
14f
141
132
131
1
1
13*
13*
19 a,
19*
c 2
<r> <
pr «
-i
*—< 5?
a a>
«-s
p: t—<
5 p:
3 CJq
3* <rt>
crq i
-
a>
Utsäde af
28
16
1
30
5
1
10
3
1
2
2
16
4,297%
61
26
173
779
1,373
123
6,333
35
1,016
1,701
4
19
401
1
380
26
1
10
1
15
4
7
1
1
1
12,520^5,282
35
865
68
1,016
919
6
116
361
2
587
1,540
29
190
29
217
15
98
91
18
17
17
1
22
23
148
313
14
90
3,228
234
9,179
9,323
39
864
2,191
31
3,997
10,927
216
1,235
229
1,760
120
810
617
92
144
116
8
174
193
35
88
238
8
311
110
46
76
220
470
28
174
4,244
568
11,538
13,018
90
1,669
5,279
25
4,716
20,089
322
2,306
402
3,137
220
1,444
1,332
147
286
315
15
267
385
71
234
578
41
255
265
193
216
260
253
7
160
2,844
230
9,525
8,357
41
806
1,896
8
3,139
11,976
240
1,264
204
1,689
100
847
550
102
107
90
10
253
330
21
27
177
4
235
68
66
90
54
123
40
1,438
128
3,715
3,504
24
400
1,252
4
1,719
4,354
65
454
82
645
50
288
313
29
58
50
5
40
60
8
47,204 74,759 45,97618,902
59
178
30
1,515
226
5,547
5,942
33
756
2,097
8
3,027
7,890
138
895
131
1,127
60
505
519
73
86
70
8
119
oi
►Ö
O
Medelafkastning, med utsädet afdraget.
5S
u®
31,136
330
318
28
182
7,270
580
11,805
13,674
73
1,255
4,035
42
7,968
18,379
386
2,645
407
2,919
100
1,249
1,080
168
357
172
15
183
167
lil
593
1,395
86
1,650
246
185
329
185
215
6,974
512
8,100
6,655
48
880
2,967
16
4,482
11,114
193
1,365
209
1,544
105
713
718
122
127
125
7
139
n»
60
557
119
1,044
1,884
88
560
21,904
1,712
63,424
60,106
276
5,764
17,106
192
29,120
76,491
1,408
8,898
1,517
11,930
720
5,578
4,754
642
84
760
48
1,075
i,t&e
210
658
1,660
58
1,870
770
286
448
80,630156,1721324,203
1,125
2,360
140
720
25,964
3,640
66,839
73,213
550
10,145
32,390
135
46,778
117,135
1,747
12,750
2,290
17,987
1,100
8,576
7,348
871
1,866
1,665
75
1,552
396
1,380
3,310
217
4,030
1,570
1,178
ta
1,242
1,117
1,265
35
550
14,630
1,320
47,806
44,003
229
4,280
9,496
40
15,591
54,280
1,125
5,844
913
8,175
500
4,343
2,912
469
569
460
50
1,242
119
153
899
20
1,290
340
342
450
259
618
►a
O
454,209226,357
190
8,340
840
23,418
21,413
151
2,530
8,324
22
10,845
25,406
344
3,096
457
3,709
250
1,693
1,965
165
395
275
25
210
S8C>
50
288
896
190
9,445
1,598
35,248
32,090
188
4,230
11,593
46
17,131
42,490
693
4,815
723
7,707
300
3,060
3,116
355
547
370
40
818
595
75
1,680
2,528
200
1,304
46,260
3,640
73,897
87,593
467
8,005
24,925
290
48,905
117,823
2,539
4,635
2,559
15,993
700
8,068
6,681
1,019
2,355
1,159
105
1,476
1,481)
758
3,800
8,420
720
9,850
1,820
1,400
4,700
Underhållna Kreatur.
128
424
92
2,165
238
7,328
8,051
35
873
2,270
25
4,275
12,202
313
1,219
214
1,655
148
981
769
88
138
222
10
189
200
24
30
80
374
62
24
164
1^2761178,577|497,763l45,086
o
64
272
72
2,442
164
5,188
4,375
26
438
1,199
2
2,032
5,542
200
838
154
1,088
114
516
445
66
75
109
8
160
100
10
16
128
25,909
tn
O
125
264
28
90
2,944
260
7,489
7,232
24
597
1,668
34
3,918
13,905
230
1,205
224
1,57-4
90
798
509
100
149
112
8
251
202
150
226
434
c
Uppskattadt
värde.
1,830
480
70
235
78
261
52
1,754
172
5,204
6,226
25
483
1,277
21
2.294
10,874
137
902
164
289
90
702
514
108
101
110
10
229
191
1,
80
74
17
280
88
60
108
47,464)33,975
740
955
93
180
12,205
480
13,301
13.074
69
1,388
3,766
70
8,958
23,362
409
2.022
267
2,993
300
1,649
1,575
147
265
360
27
209
372
251
825
1,830
8
2,780
880
305
279
96,394
101
406
48
60
3,296
275
8,831
8,629
59
899
2,576
46
5,931
13,055
296
1,188
263
2,008
140
8,465
786
115
166
225
20
173
270
099
827
421
3,820
819
216
605
16
65,273
64,225
209,460
58,620
2,181,140
212,770
5,015,957
4,681,724
24,639
594,923
1,656,804
18,405
2,552,031
6,190.740
156,223
664,708
159,093
839,267
67,900
518,075
395,976
50,875
96,538
92,330
6,520
70,675
117,135
20,975
141,920
229,930
13,120
126,635
193,810
58,997
890
3,230
724,457
100
9,430
1,000
12,430
4,000
20,400
17,500
3,000
2,500
32,000
£8,313,087
Bevillning
~
Efter l:a
Artikeln.
19
nt
160
SO
25
1®
12
36
692
24
179
34
3,839
3,521
so
—
30
4®
420
30
—.
1,834
24
21
8
.—
1,861
42
4,123
30
112
4®
457
18
52
36
596
28
51
18
34 S
40
253
24
27
36
57
42
59
24
3
12
38
42
—
lUo
b
49
36
283
18
692
6
4
24
3,764
6
12
6
313
30
618
24
1
12
4
24
177
6
—
7
6
24
—
6
42
2
13
12
10
24
24
112
12
955
18
—•
25,936
22
Malmö Landskontor den 31 Deoember 1849.
Fil.
Eber k. Qvensel.
Ilerättelse ofver Malmohus Län för uren 184% 1847.
Inom Mai m o li n § Ii a n.
s
t a
t
BC i
<1
S
efter 1842 och 1845 årens Förordningar.
Ständiga Räntor.
Klereci-Statens underhåll.
Efter 2:a
Artikeln.
Efter 3:c
Artikeln.
Bränvins-
brännings
afgift.
-
Summa.
Tordeboks-och
Hemmantals-  ränta.
Krono-
Tionde.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Lagmans-
och
Härads-
höfdinge-
ränta.
Ger-
nings-
ören.
Salpctcr-
afgift.
Tionde och
ränt. af bruk,
bergverk och
andra verk
eller inrältn.
Summa.
Arrende
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Pastorers.
Kapella-
ners.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
Fattig-
försörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse onera
och allmänna
besvär.
Sunn
Stalsbit
na
rag-
145
450
24
3
165
1,890
25
208
24,972
2,211
24,901
28,202
166
2,866
12,022
100
12,422
24,578
589
1,275
323
549
59
351
6
16
132
18
12
703
167
3,823
3,434
29
406
1,718
16
1,882
4,592
115
354
51
579
44
351
234
27
398
45
2,017
8
288
88
32
55
1.3
2
143
46
0
117
4
.32
60
3,194
sa
7
8
1,279
19
38
47
12
11
11
24
24
1,034
24
58
787
1,046
14,819
18,625
129
2,723
12,765
150
15,597
35,631
947
4,390
871
4,605
411
11
128
1
f
903
44
1,593
161
1,754
568
8
542
528
541
7,889
sa
ti
b
6
2
b
46
41
14
—
64
10
11
3
6,871
750
2,558
1,293
108
1,150
4,653
35
5.518
0,721
362
115
372
4,925
36
965
790
97
182
160
11
152
24
192
17,401
1,281
8,503
13,387
26
1,295
5,534
43
5,035
9,734
114'
699
310
780
11
637
532
196
292
~30
87
42
46
32
■
3®
596
10,451
3,425
26,860
25,785
119
4,087
36,504
52
19.947
116.097
727
583
814
5,291
310
3,265
2,608
368
671
422
28
605
7 LO
218
3.051
145
6,502
4,864
28
450
848
29
1.936
115
1,343
124
7,140
7,472
22
477
1,056
6
2,228
--
1,195
aa
3
7
10
42
—
83
151
10,994
12,465
86
1,464
5,311
77
7,602
15,438
432
2,010
297
2,361
143
1,310
1,204
152
312
285
18
178
59
13
®"
i!
3,062
196
31,810
35,697
182
3,836
11,550
73
17,313
48,369
902
4.706
1.073
2.057
300
3,153
2,650
348
639
534
40
724
741
36
623
76
4,790
4,521
22
743
1,616
10
3,022
7,479
152
580
125
291
20
503
299
48
97
68
4
148
1 ■>•>
22
3,686
272
36,601
42,218
204
4,579
13,167
83
20,336
55,848
1,055
5,286
1,198
2,348
320
3,656
2,949
396
736
(502
44
873
H64
66
270
492
10
44
24
11
v 6
44,293
7
11
22
Ib
56
25
24
3
725
9
2,723
14
852
5,734
55
6,112
15,398
400
2,025
522
1,664
223
753
588
74
186
232
6
160
10
8
__
—
12
°0
36
14,089
15,320
39
626
1,510
18
3,012
8, / / 3
253
1,151
389
2,145
160
7,260
as
11
44
23
49
9
41
23
t
11
2b
41
4
6
24
3 G
12
12
36
36
56
12
12
24
4®
f
16
.32
16
24
32
16
36
.3®
10
32
34
16
26
24
.32
407
6,039
25
974
2,035
18
4,268
12.307
312
16
30
39
—
131.323
30
3
b
46
9
3
20
2
6
39
30
—
2
52
16
32
16
32
36
21
28
42
5
24
10
8
A
7
0
9
36
16
40
36
96
148,528
37
b
6
8
3
3
g
—
—
—
25
44
33
2
20
9
26
7
3
8
20
18
42
6
9
3
11
4
1
8
<>
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
45
94
—
—
—
—
-
—
8
734
16,785
79,909
19
28
28
1
10
6
16
1
28
37
4
34
—
46
43
3
6
31
35
b
——
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
®,2
8
4
62
32
—
457
79,748
266,586
6
13
li
3
4
4
10
38
36
14
4
41
1
4
8
9
16
0
®1
24
2
40
.32
28
6,205
171
683
207
1.012
80
479
316
50
70
119
16
94
7,145
205
906
287
1.079
80
—
2®
6
8
.*50
10
2
32
11
—
4
4
b
4
1
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
21
27
35
32
1
10
1
11
1,135
26
11
4
—
32
24
—
—
—
18
16
—
8
16
—
24
16
—
—
4,261
15,411
13
13
6
6
•ib
9
10
2
—
24
16
3®
16
8
4,501
27
.->
32
33
28
16
6
735
6,334
99
1,951
1,576
321
34
41
•47
—
24
1
—
12
—
—
—
24
s2
8
22,817
6
b
2,6
17
28
13
7
40
8
13
32
215
43
1
4
b
—
7
oO
b
2b
24
46
31
24
46
5
—
24
~
—
4
1,460
47
44
3
9
24
2,417
2,027
254
552
570
29
391
i: '.i
11
28
21
*16
16
32
8
920
514
69
172
8
S2
24
838
572
44
24<r
557
410
69
14,084
39
to
4
8
10
8
—
—
—
28
b
6
44
18
40
2
40
44
7
4
—
—
3 b
36
—
—-
—
—
-
-
—
—
•
—
—
1
g
—
—
40
.32
36
.32
—
—
—
—
—
32
24
40
16
—
10,974
1,574
58
30
T,
i
o
—
20
10
9
b
—
36
.36
92
3,078
7
:
60
b
•>33
250
14
279
loa
133
1,528
2,714
33
2
1
—
5 o
52
4
24
~
.32
39
.37
ii
16
8
8
163
98
11
139
2,234
20
3
2
G
—
—
—
.)9
b
24
23
2
9
27
9
34
56
30
10
—
.->6
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
—
—
40
Of
10
133
32
12
119
15
120
—
164
2,662
16
1
u
ti
21
b
—
4 3
10
•1
—
52
12
46
•JtU)
3,453
sa
7
73
958
1,681
29
1,710
5
1,060
693
1
12
2,311
9
28(5
341
28
29
18
11
188
269
32
1
8
45
194
322
9
40
7
291
12
55
291
603
A
403
683
1,261
45
3,532
11
318
700
7
13
3,723
2
1.3
32
17
47
20
36
40
28
24
9
28
.35
61
5
9
40
145
24
612
2
10
1
2
3
44
27
24
48
41
11
36
9
5
68
218
44
28
71
121
2.718
7
4
1
44
30
32
5
4
6
29
24
12
36
36
24
12
24
36
16
143
21
8
421
1
5,126
35
>
20
2
5
10
6
79
27
6
148
5,622
17
1,377
1,312
9
3,475
11
315
692
1
4
55
696
10()
.3®
802
32
160
565
10,682
y.8
11
18
29
6
12
23
42
33
23
42
9
3
16
3
8
16
16
183
560
16
20
70
203
630
16
>41
16
27
250
36
__
1,968
35
4
1
48
43
4
288
3®
3,181
50
1
4
6
8
507
10
4()
®1
11
17
2,909
/
11
21
45
9
46
8
ii
4
420
10
338
9
2,373
4
163
341
9
6
1
155
458
16
108
24
566
40
265
137
7,756
*>
21
44
10
22
1
a
35
72
6
38
11
113
40
7
8
30
14
79
6
45
13
126
50
7
8
7
269
4,581
2,106
36
24
30
11
27
24
6
12
12
33
36
12
3
116
6
55
23
36
fV
a
36
24
6
6
7
1
12
9
7
1
1
1
1
c
36
.36
15
138
89
7
12
42
_
1"
30
12
1Z
39
12
12
'
24
24
24
24
24
36
12
24
___
9
8
137
3,587
2,106
12
20
156
766
156
766
24
.36
30
k
;>
35
43
16
504
5.347
2,106
2*j
6
10
38
21
as
8
40
2
34
24
8
10
12
1
1
10
2l
1 !
i
211
7,341
2
1
[8(5
26
7
68,703; 47
•
172,068
2
*
40,937
45
i?63,993
18
2,664
20
25,6041 24 —
—lss) 16
__
—j 344
9
133,634
.35!
3,434
7
nS|2()l,966; 29
“1
174,317
8
_J_|_
i 1
—125,996:23
25202,293
53
2
29,500j 36
—[29,007
24
—150,276
54
-1
33,085! ig
—[915,2671
23 j
0-
JPOSSF.
C. G. Bråkenhielm.
• 1 '.v L
? J# f« « ^ i*94! kl vf SRI A T
* -
«
i
-
T
i l i.i.,/;
.VII* • '
I i; j > • • i».f
.?
:■ • : “rV T
-
S !obfe
i ii sbiiei i
t
■
- ... •*
■ ii
, 'f
• C-ln -i
! „
-T-  ■■
'
■■ <•* I
i
•i.r .ifrii
!!} j
-
fc". 4--i ' l *: .
;U; 8 •
'■■injv, -
;.:£ .-r-
ijg
:K3
0 !
ii.’
HiV.T.'
. ;• s* ■ /-
■■i",.'!"
■■ i . ’. 1
■
: -».i '1
b8T ‘
. • i*;...
• T ' ! v'’ ,\
w:a.iv
bi
i':
- t.-i - i
.
Mi!
4i •> ’
■I • >:>' i. I XAl:
• ■> - • .1 ‘ W
-. ; ;■ . iv( !
h\ ■ ' V W it
.'.i ' . • . f
• \<i r i ii
t-,; - •
■‘Otiu. i
J . ..
(K-i
MM !;:;?!
ii-T
/. ?.<* ;
IfiMi.f
jobct
• •" *, i
n: ,i.
8i * .cs
; ‘/-s
: it !S‘
':<«< -■'
>;■'*{ : > <. i
k!,;r.i-.
iMtr l
i 1 0
: rifi.ti : : i
; ■
Ui:
<■ >,' .. i
.; • * - *■ . •. ., •.
■
y. \ ■ ÅK, 'i-:.. !e
•v;::
'C O-"
r. •!
i
•» <r-r
! I
' ' i -•‘■A,:.: f_
ritl-
:* ;i u :
; o».
i • -
: *
.iti,, (Kii iK)8 ib’?!*.! ;18
. ' .<■ • \ ■. j
,l i
- > ■ . .. ■ 11,
.
i.i. ■ ; / , t ■ ■ ; i " ij
. jiifi. u .i -
• i v-' >-• : ■
it
■ i i r.
r‘ {»>•’
i •
i
'1 . :t i ;
.. !
f
' {
. ITT
<»
. t»
r - T
SOS
*j;
<ii
*'•
i >
»o.
?:<*£ m
v
' ! c,v<vv X'■'>’
•il',. •< nnlii; h it *j *
: r ..
■ . / iv
i
,’-V't i- V,. , ■’ • -.IwvrJ
« r'\.
. .
i -nH liw -?:r
U >i>. T "*» -' ,;sfi I *• •.!■
i> • ; . •>( .-rMftt '.!• i
•!«•• 'i;? •' t b
ifli : ).ir>.onr
. . ’. . -rlf
, . 1 i> ■ i < uli‘«'
,• mesii' tenlrifl
iyjn/fD^Oilr- X\ 'i
M >■
.
ii bitr.
TABELL för Städerna Inom Balmälm» Län
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
Uppskattadt värde
Underhållna Kreatur.
Bevillning efter 1845 års Förordning
Ständiga Räntor
Klereeiets Underhåll
Kostnad
för
Rotering.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrättningar.
Kostnad
för Stadens
Styrelse.
Efter 2:dra Artikeln,
Arrende
medel.
Summa
Stats-Bidrag,
Fattig
försörjnin:
-
Bränvins
brännings
afgift.
Väghållnini
Diverse onera,
Mantals
penningar.
Kommini
strars.
Kurhus
medel.
Summa,
Jord, Tomter,
Verk
och Inrättn,
Pastorers.
Personer, ej
hörande till
viss näring.
Summa.
Summa,
Borgerli
Näring.
Efter
öfriga §§.
accis.
nings.
Malmö
med 30 verk och inrättningar
Landskrona:
Hus och tomter
Jord
Garfverier
Färgerier
Sockerbruk .
Skeppsvarf
Qvarnar .
Krogar
Diverse personer
hörande till viss näring
140,420
Summa
U>0 20 200 30
Helsingborg:
Hus och Tomter
Jord
Fartyg, 13 st.
Reverbererverk
Lerkärlsfabrik
Färgerier .
Garfverier
Qvarnar .
Krogar . .
18 345
Ystad:
Hus och tomter
Jord . . .
Miölqvarnar .
Tobaks- och snusfabriker
Såpbruk
Cikoriefabrik
Vagnfabrik
Garfverier
Färgerier
Pennfabrik
Instrumentalverkstad
Boktryckeri
Kardfabrik
Värdhus och gästgifverier
Urmakareverkstäder
Klädesfabrik
Diverse personer, ej hörande till viss närin,
Summa
Lund:
Värdshus
Tullmjölqvarnar . . .
Garfverier ....
Färgerier
Kardfabriker ....
Urfabriker eller verkstäder
Repslagerier ....
Ättikfabrik ....
Tegelbruk ....
15 150 000100 100 80
Summa
Skanör och Falsterbo:
Hus och tomter
Jord
Tullmjölqvarn
Personer, ej hörande till viss närin
50 862jl36 220970291 75
Summa
Malmö Lands-Kontor den 31 December 1849.
C- G. Bråkenhielm
Eberh. Qvensel.
Berättelse öfver Malmöhus Län JÖr uren /S42—IS47,
