# ID: svediakorp-gov2211
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 128,707
# sentences: 3,802
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
ANDRA IAMIMCES.
^ora ^frtelniii^eii:
it onyt. jflajiltt Befallningshafvande»
Bem års-b erå ite Iser.
—
■
; * .
'
’
, ,-.‘g i
, »•*»' s * tuMmljm $n i
:
■■■'•■
■ ä
■ ’:■
-
INNEHÅLL:
Berättelsen
för
Stockholms Stad
??
Upsala
Län
5?
??
Stockholms
d:o
J1
Nyköpings
d:0 t
??
Östergöthlands
d:o
5?
»
Gottlands
d:o
Calmar
d:ö
/ ??
;>
Blekinge
d:o
??
»
Jönköpings
d:0
??
5>
Kronobergs
d:0
?5
Christianstads
d:o
.5?
?»
Malmöhus
d:0
ÖFVER-STÅTHÅLLARE-EMBETETS
uti
310 c k l) o l m 0 31 ö t»
till
HONCili. MlJsT
i unaertlänighet afgifne
FEMÅRSBERÄTTELSE
för åven 1843, 1844, 1845, 1846 och 1847.
STOCKHOLM, 1851.
V. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Stormägtigste, .llleriia(ligsfc Honung!
l)en underdåniga Berättelse angående Stockholms Stads tillstånd i ekonomiskt
och statistiskt afseende, hvarmed Öfver-Ståthållare-Embetet, i följd af
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 4 Maj 1827 och den 22 December
1848, bör till Eders Kongl. Maj:t inkomma för åren 1843, 1844, 1845,
1846 och 1847, får Öfver-Ståthållare-Embetet, sedan infordrade uppgifter
4
och utlåtanden i dertill hörande ämnen från vederbörande erhållits, härmedelst
afgifva, uppställd i enlighet med de föreskrifter och formulärer,
som for sadane Berättelser blifvit i nåder utfärdade
I:o Om Stadens allmänna beskaffenhet.
Öfver-Ståthållare-Embetet åberopar i underdånighet den beskrifning om
Stadens läge och allmanna beskaffenhet, som i Öfver-Ståthållare-Embetets
tvanne forsla Femårsberättelser är meddelad,| jemte hvad sednare Berättelse!
ne innehålla angående sedermera vidtagne åtgärder för Stadens förskönande
samt allmänna förbättringars införande.
I sistberörde hänseende har äfven under de fem år, hvilka ifrågavarande
Berättelse omfattar, ganska mycket blifvit åtgjordt eller förbered t. Deribland
ma nämnas: den, jemte igenfyllning af Packartorgsviken, uppförda
vackra och dyrbara kaj af granit emellan Blasieholmen och Ladugårdslandet,
kajbyggnaden af sten vid vestra sidan af Skeppsholmen, och den särdeles
lyckade förändringen och tillbyggnaden å Kanouier-Korpsens Kasern
pa samma holme, hvarigenom detta förut fula och förfallna hus blifvit ett
af de vackraste inom Hufvudstaden: nedrifningen af de vanprydliga trädbyggnader
vid Carl Milis Jorg, som begagnades till magasiner för Kongl.
leatern, för hvilket ändamål i stället ett stenhus blifvit uppbvgdt: verkställd
sänkning af backen på Riddarholmen till ångfartygshamnen, jemte
hamnbrons utvidgande och Riddarholms-platsens planering: företagen byg"-  nad af en bro af granit och jern från Ladugårdslandet till Kon°l. Djurgarden,
af ett Kastell på Kastellholmen, af ny Sluss emellan Mälaren och
Saltsjon, af hiks-Museum på Kyrkholmen, af Cellfängelse för Stockholms
i , ’ ri..n?r !.eten *"! Rådhuset, samt af tvänne Skeppsdockor vid det så kalif
i 10 VGt i borttagandet af de för sundheten skadliga Slaglhusen på
yrkholmen och vid Slussen, och kreatursslagtens förflyttning till en aflä"-  sen del å Kungsholmen: inrättning af allmänna badhus för den fattigare
folkklassen: samt gatornas förbättrande genom omläggning; jemte anbringande
af trottoirer på åtskillige gator.
Af Politi-, Embets- och Byggningskollegium hafva under nämnde tidrymd
tiflstånds-resolutioner blifvit meddelade för uppförande af 89 nya
bonings- och fabrikshus samt 61 uthus, och dessutom för till- och påbyggnader
i 107 egendomar. Flera af dessa byggnader, bland hvilka äfven
befmnes ett nytt Rheaterhus vid Östra Trädgårdsgatan, äro stora och vackra;
5
och i allmänhet visar sig i de nyare byggnaderne en bättre smak, än i de
under nästföVutgångne åren tillkomne; hvartill föreskrifterne i den förnyade
Byggnads-Ordningen för Staden af den 5 November 1842 torde hufvudsakligen
bidragit.
2:o Invånare.
Folkmängden i Ilufvudstaden har enligt Mantalslängderne utgjort:
År 1843 Manlalsskrifne:
Mantalsfrie:
,, 1844 Manlalsskrifne:
Mantalsfrie:
„ 1845 Manlalsskrifne:
Mantalsfrie:
„ 1846 Mantalsskrifne:
Mantalsfrie:
„ 1847 Mantalsskrifne:
Mantalsfrie:
Mankön .
. . . 23,992
Q vinkön .
. . . 33,545 57537
Mankön .
. . . 15,179
Qvinkön .
• • • 12>8°3 28,032
Mankön .
. . . 23,261
Qvinkön .
. . . 34,004 57 2fi5
Mankön .
. . . 14,976
Qvinkön .
. . . 12,877 27;853
Mankön .
. . . 24,718
Qvinkön .
. . . 34,322 5Q 040
Mankön .
. . . 15,183
Qvinkön .
• • ' 12>890 28,073
Mankön .
. . . 25,847
Qvinkön .
• • • 34)8o° fiO 697
Mankön .
. . . 15,208
Qvinkön .
. . . 13,337 2S 545
Mankön .
. . . 24,651
Qvinkön .
. . . 34,812 M
Mankön .
. . . 15,138
Qvinkön :
• • ' 13)384 28,522
85,569.
85,118.
87,113.
89,242.
87,985.
6
Då Stadens folknummer, enligt hvad föregående Femårsberättelser upptaga,
år 1837 uppgick till 83,117 och år 1842 till 85,180, var den således
år 1847 ökad från förstnämnde år med 4,868 och från år 1842 med 2,805.
Ifrån år 1846 till 1847 hade likväl en anmärkningsvärd minskning i folkmängden
ägt rum af icke mindre än 1,257 personer, hvilken till betydlig
del förorsakades af ovanligt stor dödlighet inom Hufvudstaden under det
förra året.
Antalet af födde och döde har varit:
Födde:
År 1843:
mankön
1,492,
qvinkön
1,381: S:ma 2,873,
hvaraf oäkta
1,282.
„ 1844:
11
1,432,
11
1,435:
„
2,867,
1,313.
„ 1845:
11
1,460,
11
1,484:
„
2,944,
1,340.
„ 1846:
11
1,416,
11
1,320:
„
2,736,
11
1,208.
„ 1847:
11
1,413,
11
1,347:
„
2,760,
11
1,207.
Summa:
7,213,
11
6,967:
„
14,180,
11
6,350.
Döde :
År 1843
„ 1844
„ 1845
1846
„ 1847
mankön 1,744, qvinkön 1,601:
S:ma 3,345
„
1,733,
„
1,431:
„
3,164
„
1,616,
„
1,488:
„
3,104
„
2,024,
„
1,843:
„
3,867
„
1,539,
„
1,360:
„
3,899
Summa S,656,
„
7,723:
„
16,379
Flere döde än födde:
472.
„
297.
„
160.
„
1,131.
11
11
139.
2,199.
Vid jemförelse häraf med förra quinquennium, då de födde utgjorde
13,464 och de döde 17,511, befinnes att, under ifrågavarande fem år, de
föddes antal varit 716 större och de dödes 1,162 mindre, än under förstnämnde
tidrymd.
Beträffande Folkets lynne, lildning, sedlighet, konst- och näringsflit, yttrade
Öfver-Ståthållare-Embetet i sednaste Femårsberättelsen det allmänna
omdöme, lör den tid samma Berättelse angick, att ehuru obestridligt vore,
att Folkets upplysning och bildning äfven under nämnde tid varit med
allvar omfattade och främjade, samt att konst- och näringsflit i många delar
utvecklats, syntes dock sedligheten samt aktningen för lag och ordning hafva
af tagit och välmågan i allmänhet vara förminskad, samt att isynnerhet
7
bland den lägre folkklassen sjelfsvåld, lätja, sedeförderf, fattigdom och tiggeri
alltmer utbredt sig. I berörde förhållande har under de påföljde åren,
hvilka denna berättelse afser, någon märkbar förändring icke inträffat. Anledning
är väl icke att antaga, att derunder tillståndet inom Hufvudstaden
i nyssnämnde hänseenden blifvit ytterligare försämradt, men ett bättre förhållande
har ej heller varit synbart.
Af Poliskammarens Arbetsförteckningar upplyses, att de gröfre brottmålen,
som derifrån blifvit hänskjutna till Domstolarne, hafva utgjort:
År
1843
mord och dråp 2,
rån 2, förfalskningar 16, stölder
och
snatterier 490.
S:ma 510.
1844
„
4,
»16,
99
11,
99
570.
99
601.
1845
»>
3,
„ 6,
99
26,
99
648.
99
683.
1846
„
3,
» 6,
99
26,
99
560.
99
595.
99
1847
>, 2,
,, 3,
99
14,
99
575.
99
594.
Summa 14,
„ 33,
99
93,
99
2,843.
99
2,983;
eller i medeltal årligen
•
•
•
•
• •
596,
Till
ansvar för fyll
eri hafva
i
Poliskammaren blifvit fällde:
År
1843
99
99
99
99
99
870.
99
1844
99
99
99
99
99
890.
99
1845
99
99
99
99
99
706.
99
1846
99
99
99
99
99
786.
99
1847
99
99
99
99
99
596.
som i medeltal utgör för hvardera året
Summa 3,848;
770.
I afseende på jemförelse af ofvanstående uppgift å de gröfre brottmålen
med innehållet af sednaste Femårs-berättelsen i denna del, är att
märka, att i sistnämnde Berättelse blifvit upptaget det ifrån Poliskammaren
då uppgifna antalet af derstädes för dylika brott angifne personer, af hvilka
ofta flere varit i samma mål tilltalade, hvaremot nu endast målens antal
kunnat uppgifvas. Någon tillförlitlig jemförelse med förhållandet härutinnan
de föregående fem åren kan derföre icke göras; dock vill det synas,
som skulle antalet af sådane brottmål den sednare tiden varit något mindre.
Deremot har medeltalet af de för fylleri bötfällde varit större, än
8
åren 1838—1842, då det utgjorde 658. Att sluta häraf, tyckes den för-
derfliga fyllerilasten hafva snarare till- än aftagit.
3:o Näringar.
Jemte det Öfver-Ståthållare-Embetet, vidkommande de såsom föremål
för Femårsberättelserne uppgifne frågor, på hvilka näringsfång Hufvud stadens
bestånd synnerligast grundas, om naturen af dess handel, tillförsel af
landets öfverskottsprodukter, afsättningsorter och kommunikation med desamma,
i underdånighet åberopar hvad härom i Öfver-Ståthållare-Émbetets förut afgifne
Femårsberättelser är anfördt, med tillägg allenast, att, under ifrågavarande
tid, kommunikationen emellan Hufvudstaden och landsorterne blifvit
än vidare lättad och befrämjad genom tillkomst af flera nya Ångfartyg, får
Öfver-Ståthållare-Embetet, till upplysning i frågan, huruvida under de år,
som denna Berättelse angår, Stadens handel och näringar stigit eller fallit,
samt hvilka gynnande eller ofördelaktiga konjunkturer förorsakat någotdera af
dessa förhållanden, underdånigst anföra, likasom i de förra Femårsberättelserne,
hvad de af Stadens Magistrat, Politi-, Embets- och Byggnings-Collegium,
Borgerskapets Äldste samt andre vederbörande i ämnet meddelade
uppgifter och utlåtanden hufvudsakligen innehålla.
Grosshandlares och hos dem anställde Handels-Bokhållares antal har
varit:
År 1843:
Grosshandlare
. .
195,
Handels-Bokhållare
. . 225.
„ 1844:
99
. .
189,
99
. . 211.
„ 1845:
99
. . 188,
99
.
.
194.
„ 1846:
99
. . 206,
99
. . 202.
„ 1847:
99
. . 210,
99
. . 217.
och är, under berörde tid, burskap å grosshandel vunnet af 50 och uppsagdt
af 23.
Antalet af öfrige i Hufvudstaden burskapsägande Handlande, samt af
sådane Handtverksidkare, som tillhört Stadens, i följd af Kongl. Fabriksoch
Handtverks-Ordningen den 22 December 1846, från den 30 Juni
1847 upplösta Handtverks-Embeten, jemte desse Handlandes och Handtverkares
betjenter och arbetare, är i de iukomne uppgifterne upptaget sålunda:
-
9
1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
CC
pc
2,
B
B
OS
B
c
a
B
-r
B
E
< g
o a-
= r
< »
O os
Cl
= T
< “
O_»
r r
< -
O OS
a f
-s cl
3" C-
-■ cl
3- g.
B
£
-» Cl
er cl
O
,Q.
er 5-
-J CL
er cl
£?■
cn “
r* £
re
« £
r-
_ra
, a’
C- ST
ro
^ £
r* !r
ro
V3 “
r* £
re
pmm (t
CL T~
pr ce
fis:
-> SS
“ re
3 jr
as;
re”
>■ 09
er n
ra
— ra
cl .“
pr j—
H er
5’
Os:
ra
>> 09
-! QS
o- -J
re
_ re
Cl
S *
IL cr
c’ JT.
Sfi
ra
> 09
—3 DS
er -s
_ re
Cl “
os: i
IL er
— re
re”
>■ 09
"j 05
er
— re
CL —
J =
H er
3
Ds:
re*
>■ 09
OS
er
re
o =
09 re
OS -
' et
« §
n =■
“ US
3 s
• Cl
1
“ s
* re
—i
? o
A =■
“ S
? C.
09 ce
OS 3
• re
s g
te 3
ré —
.
CL
'm **
S S
* re
S s
3 =•
•
5 I
" S
1 §
?
Siden-och Klädes-
kramhandlare .
27
34
—
—
27
32
—
—
26
35
—
—
27
34
—
—
26
37
—
—
Diversehandlare .
54
35
—
—
53
37
—
—
60
39
—
—
62
40
—
—
65
42
—
—
Spaninåls-, Minut-
och Viktualie-
handlare ....
110
142
—
—
106
142
—
—
103
139
—
—
101
141
—
—
105
135
—
—
Läderhandlare . .
15
0
_
—
13
10
—
—
14
6
—
—
11
4
—
—
9
4
—
—
Möbelhandlare . .
5
4
—
—
5
4
—
—
5
4
—
—
5
4
—
—
5
4
—
—
Bokhandlare . . .
13
22
—
—
13
23
—
—
14
26
—
—
14
24
—
—
11
23
—
—
Kryddkramhand-
lare.......
23S
205
—
—
239
197
—
—
252
195
—
—
259
199
—
—
269
164
—
—
Tobakshandlare,
innehafvande
burskap.....
38
7
—
—
36
6
—
—
39
8
—
—
38
7
—
—
40
9
—
—
Jernkram ha odlare
21
19
—
—
20
20
—
—
19
25
—
—
19
25
—
—
21
24
—
—
Linkramhandlare
13
11
—
—
12
10
—
—
12
9
_
—
9
9
—
—
10
9
—
—
Hattstofferare. . .
11
8
—
—
11
8
_
—
11
8
—
—
11
8
—
—
9
8
—
—
Lärftskramhand-
lande......
37
29
—
—
35
27
—
—
40
26
—
—
39
29
—
—
40
30
—
—
Kofferdi - Skeppa-
re........
106
—
—
—
107
—
—
—
109
—
—
—
107
—
—
—
107
—
—
—
Bryggare o. Brän-
vins-distillerings-
Idkare ......
75
30
—
—
75
32
—
—
80
33
—
—
76
26
—
—
76
32
—
—
Vinskänkar ....
83
104
—
—
85
105
—
—
103
108
—
—
104
108
—
—
108
103
—
—
Bageri-Idkare . . .
39
—
120
106
40
—
125
109
41
—
120
100
37
—
100
90
30
—
90
100
Skräddare.....
148
_
457
460
152
—
584
517
154
—
522
448
149
--
497
430
142
—
481
427
Slagtare......
24
—
36
61
21
—
31
55
19
—
27
54
18
■-
24
51
20
—
25
56
Guld- och Silfver-
arbetare samt Ju-
velerare .....
54
_
90
89
58
—
84
71
61
—
91
76
58
—
92
73
59
—
92
73
Hofslagare ....
28
—
47
98
28
—
50
96
.27
—
48
95
25
—
40
103
28
—
42
98
Tunnbir.htre . . .
29
_
52
54
27
_
49
52
27
—
46
51
27
—
48
49
27
—
47
47
Sejlare, f
4
_
11
7
4
_
9
8
4
—
12
7
4
—
10
9
4
—
9
9
Murmästare ....
12
_
40
100
12
_
40
100
12
—
40
100
12
—
40
100
12
—
40
100
Gördelmakare . .
8
—
10
13
8
—
13
12
8
—
16
15
7
—
14
15
8
—
12
15
Fodralmakare . .
4
—
3
7
4
_
4
7
4
—
4
9
7
—
6
13
9
—
9
16
Bokbindare ....
34
—
50
40
35
—
50
40
35
—
50
40
36
—
50
40
38
—
50
40
Klen- och Pistol-
smeder.....
15
—
23
57
18
—
22
67
18
—
18
67
20
—
24
70
21
—
25
72
Svarfvare o. Block-
makare.....
10
—
15
10
10
—
14
16
8
—
10
12
8
—
9
11
8
—
7
10
Byggmästare . . .
5
—
—
—
5
—
—
—
5
—
—
—
5
—
—
—
5
—
—
—
Perukmakare . . .
7
—
—
17
10
—
—
22
10
—
—
22
10
—
—
22
20
—
—
22
Öfver-Ståthållare-Embetets Femårs-Berättelse för åren 7843—i84y
-
10
1843.
1844.
1845.
184fi.
1847.
B
< g
ro D
i Cl
pr ro
“ sr
s
O 03
£» P
P^ CL
ro
O
ro
a>
3 t“»
Cl cj;
a» —
3
« af
ro D
-J CL
pr ro
w sr
B
O 03
2. 3
a- 0.
ro
r1 sr
O
ro
03
3 t*
Cl Os:
DS “
3
< ®
2 §L
pr ro
B
O 03
O -  P* CL
M 2
O
ro
03
P t*
Cl oj:
03 —
< »
ro s
-« CL
pr ro
0 as
O 3
=T Q.
ro
—
B
ro
03
p r1
CL os:
•t
03
—
< »
ro 3
-s Cl
pr ro
B
O 03
S-i.
r* sr
B
ro
39
3 r*
O. fi,;
2 2.
»— ro
c- “
s 5
? |
2. er
— ro
s
CT5 (c
• ro
Cs:
ÄT
"I
-« 03
er -j
2. o
2 o
ro ^
ImL CP
o. r“
pr 53
» as
ro a
-s er
“ ro
a «rr.
tq ro
03 D
S e»
• ro
to:
ro"
p
> OQ
03
er -*
ro
5 1
ro —
ro
a, r"
pr h
»
03
» |
H er
5‘
» 2
' ro
OK
ro*
n
>• ere
-S 03
er -t
ro
s g
3 -
CL “
pr a;
S »
» |
1
Os: 1
n er
—. ro
c ^
7R ro
g 2.
• ro
Os:
ro"
>■ CR
-S 03
er -s
ro
s g
3 -
_ ro
cl r-  pr 3
2 »
." |
os: T
n p"
— ro
P
CIO
“ 3
ro
os:
ro*
> CR
-»
03
er -s
ro
11
ro —
Gulddragare. . . .
4
—
c
9
4
—
6
9
4
_
6
9
3
4
5
2
4
Messingsslagare . .
3
—
4
4
3
—
4
4
3
—
4
4
3
_
5
5
3
4
5
Pumpmakare . . .
4
—
1
4
4
—
1
3
4
—
_
4
4
_
_
4
3
2
Notfiskare.....
7
—
—
—
7
—
—
_
7
_
_
7
_
__
fi
Garfvare och Kar-
duansmakare. .
19
—
38
49
18
—
31
56
18
_
34
45
17
_
26
46
11
25
36
Borstbindare . . .
8
—
11
15
8
—
10
14
7
_
8
12
6
_
0
9
5
4
7
Kammakare . . .
11
—
10
10
10
—
10
12
10
—
9
12
9
_
11
12
8
_
7
12
Kopparslagare . .
13
—
17
20
13
—
18
18
14
—
19
24
16
—
17
28
22
_
19
29
Glasmästare ....
21
—
13
28
22
—
20
31
25
—
18
37
25
_
19
34
27
_
21
34
Tenngjutare . . .
3
—
2
2
3
—
3
1
4
_
3
2
4
_
3
3
4
_
1
3
Hattmakare....
8
—
11
4
8
—
13
3
8
—
12
3
7
_
12
4
7
_
10
2
Gelbgjutare ....
12
—
23
31
11
—
13
37
11
—
20
38
12
_
18
35
10
_
24
39
Traktörer.....
93
—
—
—
91
—
—
_
94
_
_
_
93
_
95
_
Krögare......
3
—
—
—
3
—
—
_
3
_
_
_
3
_
_
3
_
Snörmakare . , .
17
—
10
23
17
—
11
23
20
_
7
19
19
_
il
21
19
_
S
18
Mala re......
35
—
45
60
40
—
41
58
35
—
47
65
42
_
44
66
42
_
46
68
Tapetserare ....
15
—
9
33
14
—
9
31
13
—
7
32
14
_
10
27
14
_
9
25
Snickare.....
79
—
196
255
78
—
184
248
78
—
187
225
79
_
194
213
77
_
204
209
Stolmakare ....
11
—
5
26
12
—
3
24
15
_
7
29
19
_
3
28
19
_
8
18
Segelmakare . . .
C
—
5
2
7
—
5
i
7
_
5
2
7
_
4
2
7
_
5
2
Hyrkuskar ....
9
—
—
—
10
—
—
—
9
—
—
_
9
—
_
_
9
_
_
_
Vagnmakare . . .
13
—
21
25
13
—
16
25
13
—
12
25
13
_
14
26
15
_
19
21
Repslagare ....
3
—
22
11
3
—
17
8
3
_
16
10
3
_
19
8
3
_
19
9
Sadelmakare • . .
23
—
38
56
25
—
29
49
28
—
27
56
22
—
33
47
22
—
38
46
Summa
1,6S7| 662
1,440
1,792|l,693
653
l,519|l,827
1,753
661
l,452|l,749|l,74l| 658
1,505
l,699ll ,765
| 624
1,40411,675
\
11
Å nedannämnde kikare af Handtverk eller andra yrken samt deras arbetare
har Öfver-Ståthållare-Embetet erhållit uppgift endast för år 1847, då de
utgjort:
läkare.
Gesäller.
Lärlingar och
andra arbetare.
Skomakare .......
208.
335.
385.
Bleckslagare.......
15.
17.
29.
Fiskköpare.......
34.
—
56.
Sockerbagare ......
28.
17.
31.
Stenhuggare .
......
2.
3.
3.
Sämsk- och Handskmakare .
5.
4.
3.
Körsnärer.......
12.
11.
10.
Skorstensfejare......
8.
8.
54.
Plåtslagare.......
5.
8.
14.
Guldslagare.......
2.
4.
1.
Trädgårdsmästare.....
23.
7.
36.
Klockgjutare.......
3.
—
2.
Kakelugnsmakare.....
12.
32.
20.
Summa
357.
446.
644.
Om värdet af de här ofvan uppräknade Handtverks-idkares tillverkningar
har någon upplysning ej kunnat vinnas.
Enligt Öfver-Ståthållare-Embetet meddeladt Utdrag af de till Kongl.
Commerce-Collegium insände Förteckningar öfver antalet af alla under numera
upphörda Hall- och Manufaktur-Rätten lydande Fabrikanter och Manufakturister
samt deras arbetare jemte tillverkningarnes värde, under ifrågavarande
år, har förhållandet dermed varit följande:
12
Bomulls- och Linne-Fabrikanter
Band-Fabrikanler.....
Klädes-Fabrikanter.....
Siden-Fabrikanter.....
Stofts-Fabrikanter.....
Strump-Fabrikanter.....
Silkesredare.......
Kattuns-Fabrikanter . .
Appretörer.......
Bildhuggare.......
Bensvärts-tillverkare .
.
. .
Borstbindare.......
Kemiske Fabriker.....
Kemiske Bleken......
Kemiske Elddons-tillverkare .
.
Chirurgiske Instrumentmakare .
Chokolad-tillverkare .
Eau de Cologne-tillverkare .
.
Färgberedare.......
Fanér-skärare .......
Fodralmakare.......
Färgare.........
Fabriksredskaps-tillverkare . .
Förgyllare........
Gipsgjutare.......
Glasslipare........
Gas-apparat-tillverkare . . .
Hvitgarfvare.......
Garfverier........
Handskmakare......
Hagelstöpare.......
Hatt-tillverkare......
Jernblecks-lakerare.....
Jern- och Stål-Arbetare .
.
.
Jerngjuterier.......
Kard-Fabrikanter.....
Kort-Fabrikanter.....
Kautschuk-Fabrikanter . . .
Klädes-renovatörer.....
Korgarbetare.......
Lack- och Kork-tillverkare .
Läder-lakerare ......
Ljuskrone-tillverkare ....
Likkist-lillverkare.....
1843.
1844.
1845.
1840.
1847.
C-
?T
fD
A rbetare.
Tillverknings-
värde.
Idkare.
Arbetare.
Tillverknings-
värde.
G-
pr
a>
fö
>
fö
85
-5
JÖ
Tillverknings-
värde.
pr
B5
fö
Arbetare.
Tillverknings-
värde.
?r
P
-s
fö
Arbetare.
Tillverknings-
värde.
17
304
167,098
14
2S8
164,509
13
252
108,993
11
210
96,436
9
207
98,194
11
98
55,211
10
85
51,970
10
98
48,622
JO
107
41,301
11
100
52,143
13
414
485,369
13
384
427,563
12
262
334,836
8
209
324,886
8
214
283,186
10
627
638,868
19
575
582,518
18
565
606,267
15
585
649,085
15
677
753,614
6
24
19,353
5
21
17,485
5
19
24,232
6
18
24,637
5
18
14,742
10
130
25,836
12
133
25,670
10
116
27,093
10
109
31,148
n
113
33,887
17
16
25,200
14
23
24,200
13
20
24,600
13
20
22,100
12
.28
21,100
3
31
9,540
4
29
6,578
2
17
7,2 L7
2
17
3,170
1
14
2,940
2
6
1,500
3
7
1,800
3
6
1,800
3
7
1,900
3
5
1,900
5
8
1,400
5
13
2,500
5
14
2,800
5
15
2,400
4
22
2,000
4
4
1,800
3
4
1,100
2_
3
1,000
2
2
600
1
2
400
1
5
700
1
2
500
i
2
500
2
4
900
2
6
800
5
9
8,400
6
8
13,400
5
11
16,900
6
19
27,000
4
15
21,900
1
4
2,500
1
4
2,500
1
4
2,000
1
2
1,500
1
i
1,200
4
27
4,400
7
22
5,800
6
16
6,600
6
14
4,000
1
14
5,000
4
13
3,400
4
10
3,100
3
9
1,700
3
9
1,600
3
9
1,300
7
7
4,500
7
7
4,300
5
6
3,400
3
3
2,400
2
2
1,700
14
14
11,400
13
13
7,660
13
13
4,600
11
11
1,900
8
8
1,200
4
4
3,500
2
2
1,400
1
1
1,000
1
1
800
1
1
600
1
1
300
1
1
200
1
i
200
—
—
—
—
—
—
_
—
__
21
48
15,000
20
52
20,400
19
49
25,400
18
47
25,400
16
43
24,900
10
21
4,800
9
21
4,700
8
19
3,900
8
17
2,900
7
22
2,400
9
20
4,200
8
25
4,600
8
18
4,600
8
13
3,300
6
12
2,500
2
2
1,400
2
4
1,200
2
3
1,200
2
4
800
2
4
600
5
10
4,700
4
9
3,600
3
5
1,700
3
8
1,500
3
S
800
1
52
40,630
—
_
_
_
—
—
_
—_
—
_
—
__
3
3
800
•2
3
700
2
2
600
2
2
300
1
1
200
8
73
287,650
7
55
195,267
8
56
178,624
8
56
206,387
7
54
193,287
3
42
9,121
3
39
6,035
3
41
5,310
2
31
5,465
2
30
4,257
1
2
800
1
2
800
_
—
—
_
_
—
—
—
—
Jl
19
7,600
13
20
7,900
17
25
8,600
17
23
7,100
n
20
5,600
4
12
2,400
4
12
2,600
4
10
2,300
5
14
2,500
5
14
1,700
18
45
8,600
18
52
10,100
17
52
10,100
17
48
7,800
15
47
6,700
3
78
65,394
2
61
71,150
2
86
68,083
2
88
73,000
2
93
106,100
4
58
10,439
3
49
8,508
3
37
5,905
4
31
4,680
4
25
6,263
3
21
25,800
3
25
29,737
4
23
30,813
5
33
34,783
5
43
36,230
1
10
3,500
1
8
4,000
1
6
3,500
1
6
3,000
1
4
2,500
18
21
5, L00
15
20
4,800
13
14
4,100
19
21
3,500
14
14
2,100
6
11
2,800
6
10
3,100
6
10
3,100
6
9
2,200
5
11
1,800
9
9
4,300
8
8
2,900
8
8
2,600
8
8
1,900
7
7
1,800
3
3
1,500
4
4
1,800
4
4
1,800
4
4
1,200
3
3
600
1
2
400
1
1
300
2
2
1,700
2
2
1,500
2
2
900
1
1
100
—
—
—
13
Snickare........
Skomakare ... r ...
.
Mathematiske Instrumentmakare
Meteorologiske Instrumentmakare
Metall- och Brons-arbetare .
Musikaliske Instrumentmakare
Mekaniske Fabrikanter .
.
Nipper- och Galanteri-Fabrikan
ter.........
Optiske Instrumentmakare
Olje-raffinerare.....
Postlins-Bruk......
Pappers-Lisserare ....
Portfölj- och Etui-tillverkare
Postlins-målare.....
Parasollmakare.....
Rit- och Yäfskeds-makare
Repslagare.......
Stilgjutare.......
Salt-ra dinera re.....
Safiians-Fabrikanter
Skärslipare.......
Stenkärls-Fabrikanter .
Stenslipare.......
Såpsjudare.......
Spegel-Fabrikanter ....
Sockerbruk.......
Tobaksfabriker.....
Tobakspip-Bruk.....
Tapetserare .......
Tvål-tillverkare.....
Tagelberedare ......
Tapetmålare......
Tobaks-plantörer ....
Talgljus-tillverkare ....
Urfabrikanter......
Vaxduks-tillverkare ....
Vax- och Stearinljus tillverkare
Åkdons-tillverkare .
.
.
Ättiks-Bryggarc ....
Diverse Idkare ....
Summa |654j3,74i|4,412,0?0|634|3,562
1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
H
H
H
H
H
Idkare.
Arbetare.
OX 2
e- &
ft 2.
3’
03
so
1
Idkare.
Arbetare.
llverknings-
värde.
Idkare.
Arbeta ve.
llverknings-
värde.
Idkare.
Arbetare.
llverknings-
värde.
C?
*“
BS
Ct
Arbetare.
lverknings-
värde.
106
22,000
29
98
20,200
27
96
18,900
25
87
13,400
17
61
8,000
90
191
40,300
80
156
30,800
83
179
35,700
79
145
23,500
60
109
14,200
JJ
22
8,400
9
21
8,200
9
18
7,800
9
18
7,400
9
20
6,000
3
3
2,800
3
3
2,800
4
4
2,800
4
6
2,700
3
3
2,300
11
24
7,000
9
19
4,100
10
21
4,300
11
23
4,200
8
17
2,100
5
10
2,200
5
9
2,400
5
11
2,400
7
14
2,200
7
18
2,200
7
13
4,000
9
63
45,702
8
129
53,580
9
90
57,300
8
147
55,800
C
7
9,000
6
6
9,700
6
6
9,700
6
6
9,000
6
6
8,800
1
7
1,500
1
5
1,500
1
4
1,300
1
5
1,000
1
3
800
2
13
40,100
2
19
81,813
2
18
110,808
2
18
115,500
1
18
193,788
1
185
97,385
1
188
112,480
1
191
130,773
1
168
121,539
1
1C4
140,479
1
1
200
1
1
200
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
10
2,300
4
16
2,800
4
16
2,900
8
19
3,000
7
22
2,400
2
2
000
2
2
500
2
2
400
1
1
100
1
1
100
8
19
3,700
7
24
5,700
8
2 5
7,800
7
23
5,900
7
32
5,600
1
2
000
_
_
__
_
_
__
—
—
—
—
—
—
4
11
17,000
4
14
10,500
3
13
10,600
3
14
15,400
3
17
15,400
1
8
3,000
1
3
2,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3
1,000
1
4
1,000
1
4
1,000
3
11,436
2
7
10,983
1
2
12,223
2
3
12,438
2
2
11,729
2
1
2
400
1
2
400
1
2
400
1
2
300
1
1
200
2
16
8,200
2
11
3,000
1
4
1,000
—
—
—
—
—
—
2
2
200
2
2
200
1
1
100
16
60,000
9
20
78,700
9
17
73,000
11
18
67,800
9
19
62,500
7
10
13
5,800
11
19
0,400
10
16
7,000
9
13
5,700
S
12
5,600
13
194
1,375,905
13
195
1,455,500
12
187
1,450,149
11
204
1,606,141
12
206
L,640,333
13
283
522,079
17
284
485,410
18
304
506,979
19
302
602,856
16
321
593,999
1
4
1,000
1
4
1,000
2
7
2,000
2
8
1,600
2
8
1,200
6
8
2,900
8
15
3,800
10
18
4,500
10
19
3,900
8
16
2,300
4
4
2,000
3
3
1,700
3
3
1,700
3
3
1,600
2
2
1,300
1
1
200
1
1
200
1
1
200
1
1
200
i
1
100
3 i
97
20,800
32
96
20,200
31
99
20,000
34
98
18,900
30
93
14,400
4
4
3,200
4
4
3,200
2
2
800
2
2
700
i
1
300
16
28,200
8
16
23,700
8
13
17,900
8
13
20,300
5
G
16,800
30
62
11,900
30
65
12,200
33
78
13,100
33
78
11,700
27
65
7,700
4
8
14,799
4
8
10,872
6
10
14,769
5
9
12,325
5
9
14,059
3
16
50,032
5
23
05,305
5
16
55,225
4
31
47,300
3
26
46,105
5
9
1,700
6
8
1,700
8
10
2,100
10
15
2,100
(i
10
1,200
9
10
5,500
13
14
9,100
10
10
8,100
9
11
11,400
7
8
8,100
12
12
0,148
9
9
4,200
11
12
5,000
13
14
3,800
10
15
2,700
2|4,m287l622|3,455l4,185,97^16 3,307| J,435,738|ö08|3,3G5|4,584,242
14
Idkare af serskilda Näringsyrken,
skåpets Klasser, hafva varit:
icke tillhörande någondera af Borger
År 1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
Kontingent-Borgare...........
21
70
77
81
85
Personer, innehafvande rättighet att idka:
Klädmäkleri...............
119
117
109
109
115
Nipperhandel..............
63
61
67
67
59
Spisqvartersrörelse ............
32
29
29
29
28
Krognäring...............
362
365
365
366
350
Spisqvartersrörelse utan försäljning af
spirituösa...............
2
2
2
2
5
Nålstolskramhandel...........
4
4
3
2
2
Mångleri.................
102
97
75
84
124
Lutfiskförsäljning............
20
18
21
19
13
Tobakshandel..............
52
61
63
68
74
Ljusstöpning...............
56
57
52
47
40
Hembryggeri...............
3
—
—
—
—
Tillverkning och försäljning af bakel-  ser, pepparkakor, korf, metvurst, glas
och postlin..............
49
75
53
73
46
Grönsakers försäljning...... . . .
59
78
91
102
106
Försäljning af kokadt Kaffe......
13
24
26
27
24
Summa
957
1,058
1,033
1,076
971
Äfvensom år 1847 befunnos:
Apothekare .
14,
med Betjening
; i och
för rörelsen
55.
Badaremästare .
20
d:o
d:o
d:o
45.
Boktryckare.
.
29
d:o
d:o
d:o
324.
Koppartryckare
4
d:o
d:o
d:o
9.
Stentryckare
19
d:o
d:o
d:o
31.
Åkare ....
61
d:o
d:o
d:o
156.
Angående förhållandet med Hufvudstadens Handel och Sjöfart under ifrågavarande
tid anföras följande, från Kongl. General-Tullstyrelsens Revisionsoch
Kammar-Kontor lemnade uppgifter:
15
1843.
Värdet af de till Stockholm från utrikes
orter införde och förtullade
varor utgjorde .
.
. B:ko R:dr
Hvaribland de från Finland uppgått
till.........
Värdet af varor, inkomna på Nederlag
.........
Dito på Kredit-upplag.
,,
Ifrån utrikes orter till Stockholm anlände
Fartygs antal......
Deras lästetal.........
Brutto-uppbörden i Stockholm af tull
för inkomne varor .... R:dr
Dito af rekognition.....„
Dito af afgift till Handels- och
Sjöfarts-Fonden.....„
Dito af Fyr-och Båkmedel .
.
„
Dito af Lastpenningar .
.
„
Ifrån inrikes orter ankomne Fartyg st.
Tillförsel af Bränvin, sjöledes . k:r
Värdet af de från Stockholm till utrikes
orter utförde varor utgjorde R:dr
Deribland exporterade till Finland
för ett värde af ...
„
Värdet af varor, utförde från
Stockholms Nederlag . . . „
Dito från Kredit-upplag .
.
.
„
Till utrikes orter från Stockholm af
gångne
Fartygs antal.....
Deras lästetal.........
Brutto-inkomsten i Stockholm af tull
för afsände varor.....R:dr
Dito af rekognition . . . . „
Dito af Fyr- och Båkmedel.
.
„
Dito af Transito-afgift.
... „
Dito af lastpenningar .
.
,
.
Värdet af de från Stockholm exporterade
trädvaror ....,,
Stångjern, utfördt från Stockholm Skffi
Tjära, exporterad från dito .
. T:r
Till inrikes orter från Stockholm afgångne
Fartyg......st.
1844.
1845.
1846.
1847.
8,733,943
10,841,182
10,090,391
14,096,658
784,334
340,830
387,871
321,525
829,802
908,083
1,079,400
1,232,681
2,268,508
2,233,854
2,849,549
2,663,457
739
668
799
790
34,475
37,891
36,668
34,833
1,287,533
1,324,737
1,550,830
1,503,854
2,449
2,349
2,860
2,944
139,816
132,740
155,438
150,482
10,547
10,435
9,645
8,492
10,445
10,369
9,615
8,643
923
1,003
945
846
3,415,144
2,757,972
2,299,381
2,001,053
7,176,453
7,310,522
7,930,473
9,213,326
1,104,441
492,215
557,599
979,969
146,584
167,890
201,183
204,961
137,655
62,742
33,552
6,551
901
877
964
962
41,724
42,113
44,089
41,737
34,948
37,714
37,894
34,479
291
405
515
586
7,915
7,821
7,890
7,769
2,624
751
592
534
8,325
7,905
7,747
6,864
117,040
132,899
106,251
81,151
289,998
312,244
319,563
321,866
13,508
12,424
11,620
15,261
1,116
1,178
1,095
1,061
8,565,387
877,950
808,541
2,033,649
795
36,569
1,307,744
3,319
142,604
11,000
10,671
967
2,575,668
8,080,239
1,329,039
96,630
23,445
941
40,609
46,438
285
7,229
1,030
7,363
101,726
240,091
20,902
1,135
16
Det ofvan uppgifna värdet af varor, införde ifrån eller utförde till utrikes
orter, innefattar likväl äfven följande belopp för Guld och Silfver, nemligen
:
Infördt:
1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
Guld, arbetadt.......
myntadt.......
oarhetadt......
Silfver, arbetadt......
myntadt......
oarhetadt ......
5,300
783
1,190
1,635
75
629,437
750
1,040
3,297
2,760,871
5,705
533
4,165
1,329,428
11,000
1,082
3,040
8,656
554
5,526,984
Summa
Utfördt:
6,083
632,337
2,765,958
1,339,831
5,551,316
Guld, myntadt.......
812,470
—
4,143
2,391
2,448
Silfver, arbetadt......
2,860
154
5,926
1,750
662
myntadt......
1,388,362
89,581
2,324
636
326,027
oarhetadt ......
—
—
15
3,360
—
Summa
2,203,692
89,735
12,408
8,137
329,137
När detta Guld och Silfver afdrages, utgör återstående värdet af importen
till Stockholm från utrikes orter, deruti inbegripne så väl förtullade som på
Nederlag och Kreditupplag inkomne varor, för
År 1843
„ 1844
„ 1845
„ 1846
„ 1847
B:ko
R;dr
12,101,494.
„
„
11,199,916.
„
„
11,217,160.
„
„
12,679,509.
„
„
12,441,479.
samt återstående värdet af exporten till utrikes orter, med inberäkning jemväl
af hvad från Nederlag och Kreditupplag hlifvit utfördt, för
År
1843
1844
1845
1846
1847
R:dr 5,996,622.
„ 7,370,957.
„ 7,528,746.
„ 8,162,072.
„ 9,095,701.
17
Stockholms
Skeppsrederier i
igde
vid 1843 års slut
150
Fartyg,
med
13,506
77
1844
„
139
77
77
12,273
77
1845
130
77
77
11,911
77
1846
„
122
77
77
11,001
77
1847
„
113
77
77
10,471
"
"
77
77
--7 ' " '
Under dessa år hafva bemälde Skeppsrederier förlorat genom skeppsbrott
25 Fartyg, försålt 64, inköpt 33 och låtit bygga 18.
De anförde uppgifterne angående Hufvudstadens Handel och Sjöfart under
ifrågavarande tidrymd utvisa: att importen af varor från utrikes orter, då
det inkomna Guldet och Silfret ej tages i beräkning, icke omvexlat i någon
betydligare mån, men likväl åren 1846 och 1847 varit större, än under de
föregående åren: att exporten, med afdrag för utfördt Guld och Silfver, hela
tiden varit i stigande och isynnerhet år 1847 betydlig: samt att, detta oaktadt,
Stockholms Skeppsrederier tillhöriga fartyg år från år minskats, både till
antal och lästetal.
I anledning af sistnämnde förhållande har Stadens Handels-Förenings afdelning
för Grosshandel, i dess afgifne utlåtande, anmärkt, åt då fartygen numera
vore af bättre beskaffenhet, hvilket särskildt gällde i afseende på konstruktionen,
som gjort dem snällare seglande, kunde de till deras värden antagas
vara i jemnbredd med de fartyg Skeppsrederierna i Stockholm ägde under föregående
fem åren; hvarjemte nämnde Afdelning af Handelsföreningen upplyst,
att isynnerhet året 1847 varit fördelaktigt för Stadens Skeppsrederier.
Uti samma utlåtande är tillika anfördt: att, beträffande exporthandeln på
Brasilien, hvarom i sednaste Femårs-berättelsen blifvit yttradt, att denna handel
visat sig i märkbart aftagande, ingen anledning förefunnes till förändring
i omdömet vid jemförelse med förhållandet under de sednare åren af det nästförflutna
quinquennium: att den Ostindiska handeln under ifrågavarande år ej
varit i det tilltagande, hvartill, enligt den nyss åberopade Femårs-berättelsen,
anledning förekommit; dock hade samma handel dessa år varit af omvexlande
framgång: att handeln på England varit i stigande: att ehuru, i afseende på
handeln med Norra Amerika, sådana skäl till missförhållande ej kunde numera
åberopas, som de, hvilka uti förra Berättelsen uppgåfvos, qvarstodo dock äfven
för åren 1843—1847, att handeln på Norra Amerika icke tilltagit: samt
att handeln i det hela under förenämnde fem år för en stor del af Stockholms
Handlande varit temligen tillfredsställande.
Deputerade för Koffercliskeppare-Societeten hafva upplyst, att en slör
ÖJver-StäthäUare-Embetets Femårs-Berättelse för åren /843—/84j-
3
18
del af dess uppgifna antal ledamöter varit i saknad af tillfälle till tjenstgöring
i sitt yrke under ifrågavarande tid, nämligen 28 af 106 år 1843, 29 af 107
år 1844, 39 af 109 år 1845, 31 af 107 år 1846, och 37 af 107 år 1847,
hvaremot många af Stockholms fartyg blifvit förde af Skepppare, som ägt burskap
i andra städer; äfvensom Deputerade vidare andragit: att enär Stockholms
handelsflotta, med undantag af år 1843, då den något ökades, ständigt minskats
under de följande åren, hade också Kofferdiskeppare-yrket lidit: att,
efter Deputerades åsigt, anledningen till detta förhållande igenfunnes dels deri,
att numera ett större antal främmande nationers skepp till Stockholm med laster
anlända och åter lastade afga, än förut vant händelsen, dels deiuti, att
äfven antalet af inhemska städers fartyg för trafiken på Hufvudstaden årligen
ökats: att orsaken till det förra otvifvelaktigt vore att finna i liberalare handelsfördrag,
Sverige och andra Länder emellan, hvilket Deputerade vore långt
ifrån att klandra: att det sednare åter syntes mera nedslående, emedan det
utvisade, att fartyg från Rikets andra städer kunde med Stockholms fartyg
konkurrera med fördel; hvartill skälet \äI icke kunde vara annat, än att det
kostade mera att reda i fartyg från Stockholm, än från de mindre städeine.
att Deputerade befarade, att Stockholms sjöfart under kommande tidei toi de
alltmer aftaga, hvaremot de med tillförsigt hoppades, att flera Rikets andra
städers sjöfart skall i full motsvarighet tilltaga: samt att skälen till dessa förmodanden
vore dels Stockholms belägenhet långt in i landet, hvilken föranledde
betydliga kostnader i båk-, fyr-, lots- och bogserings-afgifter, dels den
ringa tillgång på produkter för skeppning, som från granskapet af staden eller
på Mälaren ditfördes, dels de sä betydligt större kostnader, hvilka vid stadens
varf ägde rum, samt den mängd afgifter och pålagor af olika slag, som i Hufvudstaden
tyngde sjöfarten, och hvaribland flere i Rikets andra städer vore okände.
Hvad beträffar minuthandeln, hvari, till följd af Kongl. Handels-Ordningen
den 22 December 1846, separationen upphört från och med den 1 Juli 1847,
efter hvilken dag till årets slut 86 personer vunnit burskap å sådan bände!;
så hafva nedannämnde Minuthandlande i särskilda utlåtanden anfört:
Siden- och klädeskramhandlare: att de på deras handel menligt inverkande
förhållanden, som i föregående Femårs-berättelsen äro omfbrmälda, äfven fortfarit
under ifrågavarande år; hvadan denna handel derunder, långt ifrån att hafva
varit i stignde, i betydlig mån fallit ocb lemnat idkarne en högst ringa vinst;
Spanmåls- och viktualiehandlare: att viktualiehandeln i Stockholm betydligen
aftagit; hvartill orsaken funnes dels i den fortfarande höga tullen å
viktualier, hvilken haft till följd, att handeln med Finland, hvarifrån Stock
-
19
holms Handlande försågo sig med dylika varor, nästan helt och liållet upphört,
dels i den nya Handels-Ordningen, som berättigade så väl månglerskor, som
andre personer, att försälja matvaror af alla slag, äfven i de minsta partier;
Kryddkramhandlare: att år 1847 voro bland ledamöterne 21 under konkurs
och 82 af mecldellöshet hindrade att utöfva deras borgerliga rörelse; hvadan
endast 166, af det uppgillra antalet 269, kunnat af burskapsrättigheten
sig begagna: att deraf visade sig, huruledes utsigterne för en tarflig utkomst
för bemälde Handelsidkare varit i aftagande, åtminstone icke i stigande: och
att orsakerne syntes vara dels ökadt antal ledamöter och den större täflan,
som deraf blefve en följd, dels ock i någon mån de skakningar, som under
förra delen af ifrågavarande tid inträffade på de fleste Europeiske handelsplatser,
och hvilka för Sverige vållade en hämmad utförsel af dess produkter, men
deremot en stark utförsel af ädla metaller, hvarigenom den rörliga penningetillgången
minskades, hvilket försvårade och i viss mån hämmade rörelsen samt
rubbade förtroendet; hvartill kommit derefter inträffade svaga skördar, som äfven
ofördelaktigt inverkat på handel och näringar i allmänhet;
Tobakshandlare: att den stora mängd Tobaksbodar, som, till följd af tillstånd
åt många, att såsom försörjningsmedel, utom burskapsrätt, idka tobakshandel,
uppstått inom Hufvndstaden, likasom det förhållande, att de till antalet
inskränkte artiklar, som Tobakshandlarne ägde rätt att försälja, äfven a*“
yttrades i många andra salubodar, i hög grad verkat menligt för lobakshandels-Societeten,
hvars medlemmar derföre, med ganska få undantag, befunnit
sig i stort bekymmer för sin utkomst och för möjligheten att betala Krono
och
Stads-utskylderne;
...
Linkramhandlare: att det alltmer nedgående antalet af desse Handelsidkare
och deras biträden vittnade påtagligen om berörde handelsvrkes aftynande
och dess förestående undergång;
, v.
Jernkramhandlare: att ehuru af det förhållande, att Jernkramhandlarnes
antal åren 1843—1847 varit större, än de föregående fem åren, den slutsats
kunde dragas, att jernkramhandeln varit i stigande, hade den dock snarare befunnit
sig i ett aftynande tillstånd; hvartill en hufvudsaklig anledning uppguvits
vara, att jernkramhandeln med Finland, hvilken fordom varit sa betydlig,
att af densamma flere bland Societetens ledamöter hemta t sm förnämsta
sysselsättning och inkomst, numera alldeles upphört, helst en under sednare
åren i Finland utkommen författning skall hafva förbjudit dess allmoge att
dit införa Svenska jernkram varor;
Hattstofferare: att deras yrke nästan hvarje år försämrats; hvilket fätteli
-
20
gen af en hvar kunde inses, om man tog i betraktande det stora antal försäljningsbodar,
som i andra vägar under de sednare åren tillkommit och till största
delen omfattade äfven sådane artiklar, som af Hattstoferarne förut nästan
uteslutande hållits till salu; att en lika vigtig orsak till yrkets förfall torde
finnas i den höga införseltull, hvarmed de flesta varor, hvilka Hattstofferare
vanligen tillhandahålla allmänheten, vore helagde, hvilket förorsakat, att en
stor del af sådane varor, som af resande förut uppköpts i Stockholm, nu af
Handlande i Götheborg försäljas nästan öfverallt i Riket till billigare pris, än
hvad Hattstofferare i Stockholm kunde hafva dem uti inköp: och att den långt
utdragna kredit, hvilken Hattstofferare ofta nödsakades lemna, och hvarigenom
jemväl betydligare förluster uppkomme, äfven utgjorde eu bidragande orsak till
yrkets aftagande;
Läderhandlare: att deras handel under sednare åren minskats, dels i följd
af en i allmänhet mindre fördelaktig konjunktur, dels förnämligast deraf, att
Garfveri-Idkarne sjelfve drifvit minuthandel i öppna bodar;
Lärftskramhandlare: att Societeten i uppgiften till förra Femårs-berättelsen,
såsom skäl till Lärftskramhandelns aftagande, anmärkt det intrång Societeten
ansåg sig lida af Vestgölhers och Norrlänningars handel med det
huvudsakligaste af Societetens handelsartiklar, och att under den sedermera
förflutna tidrymden förhållandet ingalunda förändrats till Societetens fördel
; samt
Bokhandlare: att af Bokhandlares numera minskade antal skulle det synas,
som Bokhandeln vore i aftagande; dock som den försäljning hvilken af
e afgångne varit bestridd, blifvit fördelad på de öfrige, kunde det antagas att
Bokhandeln befunne sig i samma tillstånd, som vid den sednaste Femårs-berättelsens
afgifvande.
Borgerskapets Äldste hafva yttrat, att total-omdömet angående minuthantleln
i Stockholm åren 1843—-1847 torde lämpligast vara: att denna handel
i ess flesta grenar aftagit: att skälen dertill varit förhållanden utrikes, som
veikat på handelsförhållanden härstädes, en vacklande kredit, intrång af det
ena yikets idkare på andras verksamhet, under den tid då minuthandels-separationen
gällde, samt vissa landsortsinvånares och härvarande icke burskapsägande
personers förfoganden: och att, då den nya Handels-Ordningen, hvarigenom
minuthandels-separationen blifvit afskaffad, ej vidtagit för rän den 1
Juli 184/, den derefter förflutna tid varit för korrt, för att kunna till dess
verkan på minuthandelns förkofran eller aftagande bedömas.
De handtverks- och andra yrkens Idkare, som intilldess den nya Fabriks
-
21
och Handtverks-Ordningen med den 1 Juli 1847 blef gällande, utgjort Handtverks-Embeten
eller till Handtverks-Klasserne räknade Societeter, hafva, så vidt
utlåtanden af dem blifvit afgifne, klagat öfver deras yrkens förfall och minskad
förtjenst. Af Guld- och Silfver-Arbetares samt Juvelerares arbeten hafva
under åren 1843—1847 till kontrollstämpling blifvit anmälde 9,320 quintin
Guld och 83,908 lod Silfver mindre, än under det föregående quinquennium.
Brvggeri-idkarnes Spanmåls-afverkning är uppgifven att hafva åren
1847 med 1,376 Tunnor understigit afverkningen under år 1842, hvilket sistnämnde
år den åter var 6,224 Tunnor mindre än år 1837; och hafva Bryggeri-idkarne
förmenat detta bryggerirörelsens aftagande vara förorsakadt af ett
fortfarande öfverdrifvet förtärande af bränvin, hvilket undanträngt bruket af
öl och dricka. Såsom ett allmänt omdöme, hvaruti äfven de af bemälde Handtverks-
och andra yrkens Idkare, angående tillståndet af deras näringar under
ifrågavarande tid, gjorde uppgifter kunna förenas, är af Stadens HandtverksFörenings
Fullmägtige yttradt: att det handtverksidkande Borgerskapet i allmänhet
väl beflitat sig om att åstadkomma tillverkningar, hvilka, enligt hvad
de årliga slöjdexpositionerne vitsordat, till utseendet kunna mätas med utländska
arbeten och Öfverträffat dessa i afseende på varaktighet, men det oaktadt
med bekymmer funnit arbetsförtjensten år från år minskas till den grad, att,
sedan deras ständigt växande utskylder och öfrige handtverksidkandet åtföljande
kostnader utgått, öfverskottet ej velat räcka till ett torftigt underhåll åt idkarne,
deras familjer och arbetare; till hvilket nedslående förhållande orsaker^
ne vore att söka ej mindre i den alltför fria införseln af utländska handtverksarbeten,
än äfven i den omständighet, att sådane arbeten här i landet nu, mera
än förut, förfärdigades af ett icke obetydligt antal Handtverks-Gesäller och äfven
andre personer, hvilka, enär deras arbetskostnader och onera vore högst
obetydlige, jemförelsevis med de burskapsägande Handtverkarnes, således verkställde
sina arbeten för bättre pris, än de sednare. Härvid hafva Borgerskapets
Äldste tillagt, att måhända Fabriks- och Handtverks-Ordningen den 22
December 1846 ännu vid 1847 års utgång varit nog korrt tid gällande, för
att kunna till sina verkningar bedömas.
För Bagare, Slagtare och Bryggare har vid slutet af den tidrymd som i
denna Berättelse omfattas, den väsendtliga förändring inträrlt, att jemlikt Eders
Kongl. Majrts nådiga skrivelser den 11 Maj och den 2 November 1847 samt
Öfver-Ståtnållare-Embetets kungörelser den 20 Maj och den 29 November
samma år, skyldigheten för dem att erlägga salu-accis upphört, och taxesättningen
å bröd, kött, öl och dricka blifvit afskaffad, med beviljande af frihet
22
för så väl landtman, som andre personer, att dessa varor i Hufvudstaden å
torg och hamnar samt å andra till landtmanna-produkters afsalu anvisade ställen
försälja till hvad qvantitet som helst.
I afseende på Fabriks- och Manufaktur-näringarnes tillstånd inhemtas af
den ofvan införde uppgiften på Idkare, Arbetare och tillverkningsvärden: att
Fabriks- och Manufaktur-idkarnes antal år 1843 utgjort 654 och 1847 varit
508, samt följaktligen minskats med 146: att Arbetarne, som år 1843 bestått
af 3,744 personer och 1847 af 3,365, således minskats med 379: samt att,
detta oaktadt tillverkningsvärdet för år 1847, som uppgått till ett belopp af
4,584,242 R:dr, öfverstigit det för år 1843, då det utgjort 4,412,070 R:dr, med
172,172 R:dr Banko.
Stockholms Stads Politi-, Ernbets- och Byggningskollegium, som, efter
upphörandet af Stadens Hall- och Manufaktur-Rätt, ifrån och med år 1847
öfvertagit de till sistnämnde Rätt förut hörande göromål, har i afgifvet utlåtande
anfört, att ehuru, under meranämnde fem år, antalet af såväl Fabriksoch
Manufaktur-idkare, som deras Arbetare, ej obetydligt nedgått, ansåg likväl
Collegium, då deremot tillverkningsvärdet ökats, af denna sednare omständighet
kunna dragas den slutföljd, att åtminstone åtskillige af Hufvudstadens Fabriks-
och Manufaktur-näringar under berörde tid gått framåt, hvarpå den förkofran
Fabriks- och Manufaktur-rörelsen i qvantitativt afseende vunnit torde
kunna antagas såsom ett tendigen säkert kännetecken; och vore det full anledning
förmoda, att denna förkofran varit ännu betydligare, än de inkomne
uppgifterne antydde, enär nu, likasom förr, de tillverkningsvärden, som blifvit
uppgilne af sådane Fabriks- ocli Manufaktur-idkare, hvilkas tillverkningar
icke äro underkastade hallstämpling, sannolikt kunde uppskattas till måhända
dubbelt högre belopp; hvilken olikhet förklarades deraf, att upgiflerne till HallRätten
vanligen tjenat till ledning vid taxeringen af utskylderne till Staten,
och att dessa sålunda berott af det uppgifna värdet af tillverkningarne. De
näringar, hvilka, såsom det ville synas, i större eller mindre mån, åtminstone
hvad produktiviteten beträffade, gjort framsteg, vore Sidenfabrikationen, Strumpfabrikationen,
Kemiske Fabrikerne, Färgerihandteringen, Jerngjuterierne, Kortfabrikationen,
Mekaniska Arbeten, Porslinsfabrikationen, Sockerbruken, Tobaksfabrikationen,
Ättikstillverkningen och isynnerhet Olje-raffineringen, hvaraf
tillverkningsvärdet, som år 1843 utgjort 46,100 R:dr, år 1847 ökats till
193,788 R:dr. Anledningen till dessa näringars förkofran ansåg Collegium
hufvudsakligast ligga i den större konstfärdighet Svenske Fabrikanten under de
sednare åren forvärfvat sig, hvarigenom det lyckats honom bringa sina tillverk
-
23
ningar derhän, alt de, i anseende till qvaliteten blifvit fullt jemförlige med
de bästa arbeten från Utlandet.
„
Deremot syntes i märkligare mån hafva varit i aftagande Bomulls- och
Linnefabrikerne, Klädesfabrikationen, Garfverierna, Såpsjuderierna, Talgljustillverkniimen
samt till någon mindre del Kattunstryckerierna, Saffrans fabrikationen,
Stenkarlsfabrikerne, Tapetmåleriyrket, A'ax- oeh Stearinljustillverkningen
samt Manufaktur-, Snickare- och Skomakare-bandteringarne;
hvarjemte &Gasapparat-t ill verkningen, som år 1843 uppgått i värde till
40,630 R:dr, derefter alldeles upphört. Alla öfriga näringsyrken, hvilka i
hänseende till värdet af deras tillverkningar nedgått, utöfvade i det hela
elt ringa inflytande på Fabriks-rörelsen inom Hufvudstaden; och den skillnåd,
som, hvad dessa yrken beträffade, före funnes emellan de förenämnde
tvänne särskilda årens tillverkningsvärden, vore dessutom till det mesta så
obetydlig, att deraf ej kunde dragas den slutföljd, att berörde yrken voie
i aftagande.
_
.
......
Såsom orsak till Bomulls- ocb Linnefabrikalionens minskning hade ldkarne
uppgifvit den höga införseltullen på det finare Bomullsgarn, hvilket
företrädesvis vid desse Fabriker användes, och icke spinnes inom Paket.
Kollegium medgåfve väl, att en hög importtull å det för Bomulls- och
Linnefabrikerne erforderliga ofärgade garn, hvarå tillgång inom Landet saknas
måste menligt inverka på nämnde fabrikation; men dess aftagande inom
Hufvudstaden trodde Collegium egentligen hafva sin orsak deruti, att
bomulls- och linneväfnads-industrien alltmer ökade sig på landsbyggden,
hvaraf följden blefve, att tillverkningen af dylike väfnader inom Hufvudstaden,
likasom i andre Städer, måste inskränkas. Att åter kladeslabrikationen
nedgått så betydligt, som de inkomne uppgifterne antydde, liarrorde
derifrån, att flere klädesfabriker blifvit nedlagde; och ehuru man från denna
omständighet kunde hemta skäl för den förmodan, att nämnde industrigren
numera ej kunde bedrifvas med lika fördel för Fabrikanten, som förut,
ansåg Collegium samma skäl förlora sin vigt och betydelse, c å, såsom iai
vore förhållandet, åtminstone med den största af ifrågavarande fabriker,
nedläggandet varit en följd af ägarens inträffade dödsfall. För ö ngt tiot ( c
Collegium skälet till det förändrade förhållandet med klädesfabrikationen
mindre ligga i någon under ifrågavarande quinquenmum uppkommen oioidelaktig
konjunktur, än i tillfälliga omständigheter och tilläfventyrs äfven
deruti, att, då i Stockholm lefnadskostnaden för arbetaren ar dyrare och
tillgång på vattenkraft icke finnes för yrkenas bedrifvande, täflan ic e an
24
uthärdas med andre orters Fabriksidkare, som kunna åstadkomma sina tillverkningar
med mindre arbetskostnad; hvilket omdöme Collegium ansåg
gälla till större delen jemväl för de öfriga näringarne, hvilkas tillverkningsvärden
befunnes hafva nedgått.
ö
Derjemte har Collegium yttrat sig hysa den öfvertygelse, att, då det
visat sig, hurusom Fabriks- och Manufaktur-näringarne under de nästförHutna
aien, i allmänhet taget, fortfarande förkofrats, sådant skall i ännu
märkligare mån inträffa, sedan, genom den nya Näringslagen, de fjettrar
blifvit brutne, hvilka före densammas trädande i verkställighet hämmade
näringarnes verksamhet och fria utveckling.
Efter denna redogörelse för tillståndet af Hufvudstadens handel och
sjöfart, handtverkerier samt fabriks- och manufaktur-näringar åren 1843
—1847, torde här vara stället att äfven omnämna, att, till" följd af Eders
Kongl. Majrts, uti nådigt bref till Öfver-Ståthållare-Embetet den 22 December
1846, meddelade befallning om uppgörande af förslag till ny Klassification
för Borgerskapet, sedan minuthandels-separationen upphört och Manufakturister
blifvit med Handtverkare förenade, ett sådant förslag blifvit
genom Borgerskapets Äldste under loppet afår 1847 beredt, jemte särskild!
förslag till förändrade grunder för utgående af ulskylder till Staden för
borgerlig rörelse; hvilka tvänne förslag numera af Eders Kongl. Maj:t, enligt
Dess nådiga bref den 18 April 1849, blifvit fastställde, Klassificalionen likväl
endast till den 1 Juli 1851.
4:o Politi.
Angående allmänna anstalter i Hufvudstaden till sedlighetens och ordningens
bibehållande åberopar Öfver-Ståthållare-Embetet i underdånighet hvad de
förut afgifne Femårsberättelserne derom förmäla.
I Polis-Inrättningens organisation har under ifrågavarande tidrymd någon
hufvudsaklig förändring icke ägt rum; men genom Eders Kongl. Maj:ts
nåc lga bref den 9 November 1847 bar Öfver-Ståthållaren fått sig uppdraget
att, efter tillkallande af sakkunnige personer, företaga granskning af Hufvudstadens
Polisväsende och derefter hos Eders Kongl. -Maj:t i underdånigjet
föieslå de förbättringar, som deri kunde finnas nödige; i b vilket afseende
likväl någon åtgärd icke hunnit vidtagas inom den tid, som i denna
Berättelse ingår.
25
Sedan, på sätt i Öfver-Slålliållare-Embetets sednaste Femårsberättelse
är omnä'mndt, missnöje med den af Stadens Militär-Korps besörjda nattbevakning
gifvit sig tillkänna bland Stadens invånare, ocb fråga om förändrad
organisation af nattbevakningen blifvit gjord till föremål för busägarnes öfverläggning,
beslutade desse, att den för natlbevakningens verkställande afsedda
delen af Militär-Korpsen skulle upplösas ocb nattbevakningen i stället
ombesörjas af en Civil Väktare-Corps, ställd under en särskild Styrelse ocb
Öfver-Ståthållare-Embetets uppsigt, hvilken förändring af naltbevakningen
Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 6 Mars 1846 biföll, hvarvid
Eders Kongl. Maj:t, jemte fastställande af den för nattbevaknings-inrättningen
uppgjorda Stadga, i nåder förklarade, att sedan, efter skedd upplösning
af Militar-Korpsen, den Civila Väktare-Korpsen blifvit fullständigt ordnad
till tjenstgöring, ocb alla i afseende på den nya nattbevaknings-inrättningen
föreskrifne vilkor i öfrigt iakttagne, det på Öfver-Ståthållare-Embetet och
Styrelsen för nattbevaknings-inrättningen skulle bero att bestämma tiden för
vidtagande af samma bevakning, hvilken på försök i tvä år bordfe fortgå,
ocb hvartill påräknadt biträde af Hufvudstadens Garnison skulle lemnas,
utan att någon ersättning derför komme att stadens husägare åläggas, hvaremot,
om af andre orsaker brist möjligen komme att uppstå i de för den
nya nattbevakningens underhåll beräknade tillgångar, husägarne skulle vara
förbundne, att till fyllande af en sådan brist anvisa nödiga medel. Då
donna nya nattbevaknings-inrättning beräknats kosta 44,100 R:dr årligen,
ocb således utöfver dertill från Brandvakts-Kassan ocb öfrige från husägarne
disponible tillgångar, till belopp af 33,009 R:dr, erfordra ett bidrag af
10,791 R:dr, både husägarne ocb stadens Brandförsäkrings-Kontor åtagit sig,
att, till fyllande af detta behof, under två år från den dag, då den nya
nattbevakningen trädde i verksamhet, erlägga en ökad brandvakts-afgift,
uppgående på det hela till En R:dr af hvarje Tusende af fastigheternes
taxeringsvärde; men dervid hade Brandförsäkrings-Kontoret för sin del fästat
det vilkor, att under tiden icke någon förändring finge äga rum i de tre af
Stadens Militär-Korps serverade Brandsläcknings-Sprutors verksamhet, så att
desamma, såsom tillförene, vid eldsläckningstillfällen blefve att tillgå och,
under nödigt befäl, af tillräcklig personal utan någon särskild kostnad betjenades;
och sedan, i anledning deraf, Styrelsen för nya nattbevakningsinrättningen
i skrifvelse till Öfver-Ståthållare-Embetet den 7 Oktober 1846
föreslagit de grunder och bestämmelser, som för den nya nattbevakningens
Öfver-Ståthållare-Embetets Femårs-Berättelse för åren /843—l&4j-
^
26
deltagande i stadens brandsläckningsanstaller borde följas, men Brandförsäkrings-Kontorets
Direktion och Öfver-Styrelse, som häraf erhållit del, ansett
berörde förslag icke vara ändamålsenligt eller antagligt, och derföre
funnit det af Kontoret vid den förhöjda Brandvaktsafgiftens betalande fastade
vilkor, hvilket ej finge förfalla, icke vara fullgjord t, samt Öfver-Stålhållare-Embetet
icke kunnat förslaget godkänna, afgaf bemälde Styrelse till
Öfver-Ståthållare-Embetet i skrifvelse den 12 Juni 1847 det förklarande,
att, med afseende på otillräckligheten af de till Styrelsens disposition ställde
tillgångar, det för Styrelsen vore omöjligt att med den nya nattbevakningspersonalen
åstadkomma sådant deltagande i brandsläckningsväsendet,
som Direktionen och Öfver-Styrelsen för Brandförsäkrings-Kontoret fordrat.
Af Öfver-Ståthållare-Embetet anmäldes då i underdånighet hos Eders Kongl.
Maj:t det sålunda förekomna hindret för den nya nattbevakningens organiserande
i enlighet med derför gifne föreskrifter; och Eders Kongl. Maj:t behagade,
genom nådigt bref den 24 Augusti 1847, uppå Öfver-StåthållareEmbetets
underdåniga hemställan, i nåder bifalla, att, utan hinder af hvad
i frågan om förändrad organisation af nattbevakningen i Hufvudstaden vore
af husägarne beslutadt och i Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 6 Mars
1846 blifvit förordnadt, denna fråga finge i hela sin vidd till behandling
åter upptagas. Sedermera är, intill 1847 års slut, något vidare i samma
ärende icke åtgjordt.
Under tiden har Bemedlings-Kommissionen, efter Borgerskapets Äldstes
föreskrift, uppsagt det kontrakt, hvarigenom, jenilikt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga bref den 7 Februari 1835, underhållet af den del af Stadens MilitärKorps,
som utgjorde det förut af Bemedlings-Kommissionen underhållna
Militär-Kompagniet, blifvit till Öfver-Ståthållare-Embetet öfverlåtet på passevolans,
samt, i följd af denna uppsägning, och enligt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga bref den 10 Maj 1845, en så stor del af Militär-Korpsen, som svarade
emot den styrka, hvartill Militär-Kompagniet i Kongl. brefvet den 16
Mars 1833 bestämdes, blifvit den 1 Juni 1845 från Korpsen afskiljd och till
Bemedlings-Kommissionen aflemnad, för att underhållas genom Kommissionens
försorg samt användas till fångbevakningen och den öfriga tjenstgöring,
som samma Kompagni ålegat, med undantag af nattbevakningen; hvarefter
sistnämnde bevakning, under den nya organisationens afvaktande, är vorden
af den öfriga delen af Militär-Korpsen bestridd, med ett lika antal patruller,
som förut, samt denna trupps underhåll fortfarande varit af Öfver
-
27
Ståthållare-Embetet ombesörjd, för ett från Brandvakts-Kassan lemnadt anslag
af 24,931 R:dr 6 sk. 1 r:st. Banko om året.
Frågan om tillvägabringande af en ändamålsenligare gatulysning i Hufvudstaden
har under denna tidrymd ånyo blifvit väckt och behandlad. Efter
det förslag dertill af Deputerade, utsedde af hus- och tomtägarne, blifvit uppg
jord t och till hus- och tomtägarnes pröfning öfver lemnadt, beslutade desse,
vid sammanträden inför Magistraten den IG och 31 Januari och den 11 Februari
1846, att gatulysningen borde bestridas såsom en för hela Hufvudstaden
gemensam angelägenhet, och de bidrag, som härtill af hus- och tomtägarne
erfordrades, uttaxeras i förhållande till husens och tomternas taxeringsvärden,
samt hus- och tomtägarne tills vidare och för en tid af högst 30 år
åtaga sig en årlig afgift af 32 skillingar Banko för hvarje Tusende Riksdaler af
taxeringsvärdet å husen och tomterna, i och för tillvägabringandet af förbättrad
gatulysning inom Hufvudstaden, med förbehåll, att i Deputerades förslag afsedd
gatulysningsförbättring genom gas med löpande rör inom Nicolai, Clara och
Jacobs Församlingar, med afledning, i den mån det kunde låta sig göra, till
de öfriga Församlingarna i Hufvudstaden, blcfve verkställd, och med vilkor,
att ett af Deputerade för kostnadernas bestridande förutsatt bidrag ifrån stadens
Brandförsäkring-Kontor er h olles; hvarjemte hus- och tomtägarne åt särskilda
Komiterade uppdrogo att besörja om ordnandet af den nya gatulysningen,
och meddelade åtskilliga föreskrifter i sådant afseende. Af bemälde
Komiterade anmäldes hos Öfver-Ståshållare-Embetet, i skrifvelse den 12
nästföljde Maj, att de i sina tillgöranden i saken blifvit hindrade genom Öfver-Styrelsens
vid Brandförsäkrings-Kontoret den 2 i samma manad fattade
beslut, alt vägra det derifrån påräknade bidraget; hvadan Komiterade ansågo
sig icke kunna sina förfoganden för ändamålet fortsätta, förrän ytterligare
föreskrift blefve meddelad i anledning af de beslut hus- och tomtägarne
kunde komma att taga, sedan de omständighet^’, hvarunder det förra, föreskrifterna
till Komiterade grundande beslutet fattades, blifvit förändrade. Efter
häraf erhållen del förklarade hus- och tomtägarne, vid sammanträde den 29 i
sistnämnde månad, att med hufvudsakligt beslut i ärendet skulle anstå, enäi
en ny Sockenstämmo-Förfatlning vore att förvänta, hvarigenom tillfälle kunde
beredas för stadens invånare i allmänhet att i ämnet höras; dock utan hinder
för Komiterade att fortsätta deras verksamhet, eller, i händelse af fördelaktiga
anbuds erhållande eller andra förämdrade omständigheter för husagarnes
kallande, äfven före samma Författnings utfärdande, till ytterligare öfverläggning
och beslut i frågan. Då sedermera den 16 Mars 1847 nådig Förord
-
28
ning om Socknestämmor i Stockholms stad blifvit utfärdad, och enär, i följd
af hvad deruti blifvit stadgadt om behandling af ärender, som angå hela Hufvudstaden
gemensamt, frågan om tillvägabringandet af förbättrad gatulysning
icke vidare kunde af hus- och tomtägarne inför Magistraten handläggas, utan
borde i Socknestämmor och derefter af stadens Socknestämmo-Nämnd behandlas,
blefvo ofvanbemälda Ivomiterade af dåvarande Öfver-Ståthållaren anmodade
att uppgöra ett sådant förslag till gatulysningens förbättrande, eller föreslå
sådana förändringar i det förut uppgjorda, hvarigenom ändamålet kunde
bäst befordras, och de betänkligheter, som vid frågans föregående behandling
ifiån Brand(örsäkrings-Kontorets sida uppstått, kunde vid en förnyad pröfning
blifva undanröjde, dervid jemväl särskildt afseende borde fästas på det motiv,
som föranledt hus- och tomtägarnes omförmälda uppskof med ärendets behandling.
Med utlåtande och förslag i berörde hänseende inkommo äfven förenämnde
Komilerade till Öfver-Ståthållare-Embetet vid slutet af år 1847; hvarefter
ytterligare åtgärder i detta för Hufvudstaden angelägna ärende blifvit vidtagne,
hvilka dock, såsom tillkomne efter den tid, som är föremål för ifrågavarande
Berättelse, ej böra deruti finna rum.
För gatornas försättande i förbättradt skick har den väsendtliga förändring
i förut gällande föreskrifter angående deras underhållande ägt rum, att, enligt
Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 13 Maj 1845, med bifall till ett af Komiterade
uppgjordt samt af Stadens hus- och tomtägare antaget och af ÖfverStathållare-Embetet
i underdånighet tillstyrkt förslag, bestyret med omläggning
och underhåll af stadens gator och allmänna platser, hvilket tillhört hvarje
hus- och tomtägare särskildt, blifvit för en tid af femton år öfverlemnadt till
en allmän, för hela staden gemensam administration; hvarvid, med beräkning att
de stensatta gatorna och allmänna platserna borde årligen omläggas till en femtondedel,
eller 14,600 qvadratfamnsr, samt att kostnaden derför jemte smärre
lagningar å samma gator och platser, grusning å de icke stenlagda platserna
samt förvaltningen uppginge till 33,333 R:dr 16 sk. B:ko, till bestridande af
denna kostnad blifvit beviljadt och anslaget, att utgå ifrån 1845 års början,
ees ifiån Stadens Brandförsäkrings-kontor, af dess öfverskottsmedel, ett belopp,
svaiande emot årliga brandvaktsafgiften för de egendomar, som tolf år i Kontoret
varit försäkrade, hvilket belopp ansetts kunna upptagas till minst 17,500
xi, dels af stadens Drätsel-Kommission det för omläggning och underhåll
a staden tillhöriga torg, allmänna platser och gatudelar i Stat uppförda anslag
af 8,500 R:dr, dels af Kongl. Öfver-Intendents-Embetet 1,000 R:dr, motsvaiande
hvad förut för Kronans egendomar i Hufvudstaden ungefärligen va
-
29
rit beräknadt för fullgörande af gatläggnings-skyldigheten, dels slutligen af
hus- och tomtägarne, till fyllande af de derutöfver erforderliga 6,333 R:dr 16
sk., en årlig afgift, till högst åtta skil lingar per mille af det värde, efter hvilket
brandvaktsafgifteu för deras fastigheter uttaxeras; åliggande uppbörden och
redovisningen af dessa medel bemälde administration, om hvilkens sammansättning
tillika förordnats, att den skulle bestå af Öfver-Ståthållaren, såsom Ordförande,
en af Magistraten bland dess ledamöter utsedd person, en af Kong!.
Öfver-Intendents-Embetet å Kronans vägnar förordnad ledamot, samt åtta husägare,
en för hvarje Territorial-församling, valde å allmänna Socknestämmor
för tre år, hvilka Tio ledamöter, jemte Öfver-Ståthållaren, ägde att inom sig
välja trenne, som, ehuru till sina åtgärder i allmänhet underkastade den samfällda
Administrationens beslut, kornrne att utgöra den egentligen verkställande
delen af densamma, och såsom vedergällning för detta med möda, omtanka
och tidsspillan förenade bestyr åtnjuta hvardera 300 R:dr årligen; och är
jemväl stadgadt, att revision öfver förvaltningen skall i Mars månad hvarje år,
af dertill utaf Församlingarne bland husägarne utsedda Ombud, en för hvarje
Församling, jemte Deputerade för Kronan och Drätsel-Kommissionen, verkställas,
samt desse Revisorer, i en öfver granskningsarbetet författad berättelse, för
husägarne framlägga resultatet af förvaltningen under revisionsåret, af hvilken
berättelse ett korrt utdrag, utvisande inkomsterne och utgifterne för året samt
på huru stor areal och i hvilka delar af staden ny gatläggning blifvit verkställd,
bör uti någon af stadens Tidningar införas. Nyttan af berörde förändring
i bestyret med omläggningen och underhållet af stadens gator har erfarenheten
redan ådagalagt; och i denna berättelse skall längre fram, under
rubriken "Stadens Inkomster och Utgifter” lemnas redogörelse för GatläggningsAdministrationens
förvaltning under åren 1845, 1846 och 1847.
Brandsluchnings-anstalterne hafva fortfarande varit omsorgsfullt underhållne
och motsvarat sitt ändamål, så att inträffade eldsvådor blifvit dämpade innan
de hunnit anställa vidsträcktare härjningar. Isynnerhet hafva de af stadens
Militär-korps serverade trenne Brandsprutor, såsom vanligen tidigare än
andre framkomne vid eldtillfällen, gjort mycket gagn.
Hvad Fängelserne och Fångvården i Hufvudstaden angår, så har förbättringen
deri under ifrågavarande tid varit beroende på uppförandet af det
nya Cellfängelset för Staden, hvarmed, enligt hvad redan är nämndt, början
blifvit gjord år 1847.
I Skjutsnings-anstalterne för staden har icke någon förändring blifvit vidtagen;
men behofvet af deras förbättrande har alltmer gjort sig gällande.
30
Likasom i föregående Femårs-berättelser ägt rum, får Öfver-StåthållareEmbetet
nu äfven i korthet redogöra för Hufvudstadens Undervisning s-anstalters
samt Fattigförsörjnings-, Välgörenhets-, Sjukvårds- och Arbets-inrättningars
tillstånd, sådant detsamma enligt vederbörandes uppgifter befanns vid 1847
års slut.
A.) Umlervisnings-Anstaltcr.
|) Läroverk och Skolor lydande under Direktionen för Stadens Undervisnings-verk.
a)
Stockholms Gnmnasium, Lärarepersonalen utgöres af Sex Lektorer, besörjande
undervisningen på tre Auditorier. Antalet af Lärjungar år 1847 uppgick
till 47. Läroverkets räntegifvande kapital, hvaraf räntan användes till
understöd för behöfvande Gymnasister och till inköp af böcker, som utdelas
till premier vid årliga examina, har icke undergått någon förändring sedan
den sista underdåniga Berättelsens afgifvande.
b)
Clara Församlings Högre Lärdoms-Skola. Undervisningen besörjes af Rektor,
Kon-Rektor, tre Kolleger, två Dupplikanter och en Kantor. Den ene af
Dupplikanterne bestrider uudervisningen på eget ansvar uti en år 1843 inrättad
förberedande Afdelning af lista Klassen. Lönerne för Rektor och Kolleger
utgå i enlighet med löningsstaten af år 1821, på sätt förut blifvit uppgifvet.
Kon-Rektor har 225 R-.dr och Dupplikanterne hvardera ett arfvode af 150
R:dr B:ko. År 1847 hade Skolan 220 Lärjungar, och dess kapital utgjorde
993 R:dr 19 sk. 4 rist.
c)
Maria Magdalena Församlings Högre Lärdoms-Skola. Der äro anställde Sex
ordinarie Lärare, Kantor inberäknad, hvilkas löner på Stat utgöra 65 Tunnor
Spanmål och 1,025 R:dr. Antalet af Lärjungar år 1847 utgjorde 109. Utom
åtskillige Stipendii-fonder, hvilka förvallas dels af Församlingens KyrkoRåd,
dels af Direktionen öfver Stockholms Stads Undervisningsverk, utgjorde
Skolans Kapital 575 R:dr 40 sk. 3 rist.
d)
Jacobs Församlings Högre Apologist-Skola. Lärarne äro Rektor, två Kolleger,
en Dupplikant och en Kantor, till hvilkas aflöning på Stat utgå 65 Tunnor
Spanmål och 1,060 R:dr. Behållningen i Skolans Kassor år 1847 utgjorde
555 R:dr 18 sk. 4 rist., utom 2:ne under Kyrko-Rådets förvaltning stående
donerade fonder, hvaraf räntan användes till Stipendier och inköp af
böcker åt fattige Skolgossar. Lärjungarnas antal var samma år 129.
e)
Catharina Församlings Högre Apologist-Skola. Denna har ett lika antal
31
Lärare som den sistnämnda. Skolans Stipendii-fonder voro desamme, som i
sednaste Berättelsen blifvit uppgifne; och har antalet af Lärjungar uppgått
till 103.
f)
Nicolai Församlings Lägre Apologist-Skola. Till aflöning för Lärarne, som
äro Rektor, Kollega och Kantor, bestås årligen 840 R:dr. Antalet af Lärjungar
år 1847 utgjorde 47. Skolans Bibliotheks Kassa hade en behållning af
754 R:dr 12 sk. 5 r:st. samt Premie- och Fattig-Kassan 1,573 R:dr 43 sk.
6 r:st.
g)
Ulrika Eleonora Församlings Lägre Apologistskola. Dess Lärare äro Rektor,
Kollega och Kantor. Rektor uppbär i lön 40 Tunnor Spanmål af de
anslag, som äro ställde under förvaltning af Direktionen öfver Hufvudstadens
Undervisningsverk, samt 30 Tunnor Bibeltrycks-spanmål, efter föregående
årets markegång. Skolans Kollega aflönas af räntan å Repslagaren O. Sjöstedts
donation, stor 6,666 R:dr 32 sk. Skol-Kassans behållning år 1847 var 262
R:dr 23 sk., och Lärjungarnes antal 71.
h)
Hedvig Eleonora Församlings Lägre Apologist-Skola. Lärare-personalen vid
denna Skola utgöres likaledes af Rektor, Kollega och Kantor, hvilka åtnjuta i
aflöning 55 Tunnor Spanmål och 455 R:dr. Räntan å ett af Kyrkoherden
L. P. Widing donerad! kapital, stort 750 R:dr, användes till uppköp af böcker,
b vilka såsom premier utdelas. År 1847 voro Lärjungarne 72.
i)
Adolf Fredriks Församlings Lägre Apologist-Skola. Undervisningen bestrides
af Rektor, Kollega och Kantor; och i anseende till det ökade antal Lärjungar
i l:sta Afdelningen af Skolan har sedan år 1843 en medhjelpare i denna
Afdelning blifvit tillförordnad, med ett årligt arfvode af 100 R:dr. Af
räntan å Enkefru Anna Maria von Balthasars donerade fond, 4,000 R:dr, erhålla
Lärarne ett lönetillskott af 228 R:dr. En okänd gifvare har till Skolan
donerat 300 R:dr, med föreskrift att räntan deraf skall utdelas till belöningar
åt flitige Lärjungar. Genom Bryggaren Hartmans Testamente hafva 1,000
R:dr Skolan tillgodokommit, deraf räntan användes till inköp af kläder åt fattige
och flitige skolgossar. Höstterminen 1847 utgjorde antalet af Lärjungar
171.
k)
Stadens Allmänna Barn-Skola. År 1847 voro Lärjungarne 106, och Skolan
hade ett kapital af 1,000 R:dr.
l)
Norra Allmänna Barn-Skolan, med 130 Lärjungar.
m)
Södra Allmänna Barn-Skolan, med 122 Lärjungar.
Vid hvarje af sistnämnde trenne Skolor är en Lärare anställd, med årlig
aflöning af 490 R:dr, fria boningsrum och ved.
32
n) Kongl. Djurgårdens Skola har en Lärare, som i årlig lön åtnjuter 530 R:dr,
jemte fria boningsrum. Lärjungarne år 1847 utgjorde 40.
Af uppgifterne om Lärjungarnes antal vid ofvannämnde Undervisningsverk
visar sig, alt detsamma med 36 öfverstiger det i sista Femårs-berättelsen
uppgifna antalet för år 1842.
I afseende på de af samma Skolor begagnade rum och byggnader äfvensom
Lärarepersonalens aflöning åberopas för öfrigt hvad föregående Berättelser
i detta hänseende innehålla.
II) Skolor, ställde under inseende dels af Stockholms Städs Consislorium eller
Kongl. Hof-Consislorium, dels af särskilda Direktioner och Styrelser.
a) I Nicolai Församling:
Fri- och Fattig-Skolan, hvilken fortgått på samma sätt, som i sednaste Berättelsen
finnes omförmäldt, med mer och mindre förändring i Lärjungarnes antal,
till och med 1846 års utgång; hvarefter den år 1847 organiserades till FolkSkola,
i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga Stadga om Folkundervisningen
i Riket den 18 Juni 1842. Den nya Folk-Skolan utgöres af en Afdelning
för Gossar, en för Flickor och en förberedande Afdelning för små
Barn af båda könen. I de förstnämnda 2:ne Afdelningarne intagas alla Barn
från och med 7:de året; de derunder varande Småbarnen tillhöra förberedande
Afdelningen.
'
Vid 1847 års slut bevistades Skolan af 93 Gossar och 148 Flickor i de
2-.ne första Afdelningarne; och i förberedande Afdelningen voro 52 Barn inskrifne.
Således befunnos i alla tre Afdelningarne 293 Barn.
Undervisningen meddelas af en Lärare samt 2:ne ordinarie och 2:ne biträdande
Lärarinnor. Läraren har i lön 400 R:dr och särskildt för undervisning
i Gymnastik 50 R:dr; de ordinarie Lärarinnorna hvardera i lön 350 R:dr,
. och hvarje biträdande Lärarinna 100 R:dr i arfvode. Barnen undervisas af en
särskild Lärare i sång, hvarför denne åtnjuter 66 R:dr 32 sk. Hela ordinarie
Lärare-personalen har dessutom hvar sitt boställe inom Skolans lokal, jemte ved
och ljus.
Så väl Gossar som Flickor erhålla understöd i penningar, kläder, linnen,
strumpor och skor, med fästadt afseende på olika behof.
Enligt 1847 års bokslut ägde Folk-Skolan i fastigheter och utlånta medel
en fond al 84,689 R:dr 2 sk. Utom den andel af Folk-Skole-afgiften, som
33
-från Stads-Nämnclen erhålles, bidrager Församlingen med 2,000 R:dr till utgifterne
för Skolan.
Med den egentliga Folk-Skolan är såsom en högre Afdelning förbunden
den Kraftiska Skolan, i hvilken fattige Borgaresöner hafva företrädesrätt till intagning,
men der äfven andra fattiga barn, efter genomgången lärokurs i den
egentliga lägre Folk-Skole-Afdelningen, varda intagne.
Läraren, som tillika är Kateket för Flick-Skolan, har i lön 500 R:dr,
samt i egenskap af hela Skolans Rektor och Protokollsförare i Skol-Styrelsen
100 R:dr; dessutom boställe, ved och ljus. En Dupplikant med 250 R.dr lön,
boställsrum, ved och ljus, biträder så väl i den högre Afdelningen, som i
Flick-Skolan.
Lärjungarne voro vid 1847 års slut 45; men Skolan har rum för 70 å
80. Äfven i denna Afdelning åtnjuta de fattigare Barnen understöd. Kassabehållningen
utgjorde, enligt sista Bokslutet, 29,031 R:dr 40 sk. 8 r:st.
Handtverks-Skolan för Gesäller och Lärlingar var under åren 1843—1846
besökt af 50 å 60 Lärjungar, hvilka Söndagarne erhöllo undervisning från klockan
1 till 4 e. m. Ifrån och med 1847 har med denna Skola varit förenad
en Afdelning af stadens Borgare-Skola, hvarefter antalet af elever uppgått till
100. Undervisningen meddelas numera Sju timmar i hvarje vecka, fördelade
på 3:ne lektioner Söndags-förmiddagarne och Måndags-aftnarne. Lärarens aflöning
är 300 R:dr årligen, och Skolans fond år 1847 utgjorde 2,341 R:dr 8
sk. 9 r:st.
b) Clara Församling:
Handtverks-Skolan, hvaruti 3:ne timmar hvarje Söndags eftermiddag undervisning
meddelas Gesäller och Lärlingar. Af räntan å Skolans fond, 2,500
R:dr, aflönas Läraren och bekostas Skolmaterialier.
Folk-Skolan för Gossar. Läraren aflönas med 400 R:dr, jemte fria boställsrum,
ljus och ved. Undervisning har blifvit meddelad åt 60 Gossar, men
Skolans lokal lemnar utrymme för 100.
Folk-Skolan för Flickor, uti 2:ne Afdelningar, den ena för läsning, skrifning
och räkning, den andra för handarbeten. Två Lärarinnor, hvardera med
250 Rxlr lön, meddela undervisning åt 140 å 150 Flickor i Läs-skolan och
halfva detta antal i Ilandtverks-skolan. Skolan har, jemte eget hus, en kapitalfond
af 8,366 R:dr 32 sk
c) Jacobs och Johannis Församlingar:
Fri- och Fattig-Skolan, i 2:ne Afdelningar, med två Lärare, en
Öfver-StålhåUare-Embelels Femårs-Berättelse för åren i84&—l^4y.
Lärarinna
5
34
i handarbete för Flickor, samt en Lärmästare för handtverk. Lägre Afdelningen
bekostas åt /00 R:dr, som utgå af fattigmedlen; och genom en af framlidne
Kapitenen Zettersten donerad fond af 10,000 R:dr erhålla Sex Barn
hel beklädnad, de öfriga strumpor och skor samt de fattigaste middagsspisning.
Barnens antal är 100. Skolans Öfre Afdelning, stiftad och undei
hallen af den Grewesmiihlska donationen, har 108 Lärjungar under en
lärotid, som för gossarne är bestämd till 2 och för flickorna till 3 år. Tolf
gossar inöfvas i Skomakare-yrket, och flickorna hvarannan dag i handarbeten.
Alla barn erhälla hel beklädnad, som, med undantag af gossarnes klädningar,
förfärdigas i skolan af barnen sjelfva.
Ilandtverks-Skolan och den dermed förenade Stockholms Stads Borgare-Skolas
Norra Afdelning, som emottager elever från de borgerliga yrkena i Hufvudstaden.
Undervisning meddelas sju timmar i veckan i arithmetik, bokförning
m. m. Skolan räknar från 60 till 130 Lärjungar, och har under de sednaste
fem åren bevistats af 956 elever. Lärarens lön är 250 R:dr.
Aya Folk-Skolan, öppnad den 1 Augusti 1847. Der undervisas 57 gossar
och 50 flickor. Skolan bekostas af Församlingens andel i Kapitations-afgiflen,
samt bidrag af Sex skillingar af hvarje mantalsskrifven person. Lärarens lön är
400 R:dr jemte bostad.
d) Maria Magdalena Församling:
Philipsenska Skolan eller Maria Magdalena Församlings fria Läro- och Arbets-Inrättnmg
för de fattigaste barn i Församlingen. Den har en Lärare, som
åtnjuter /00 R:dr i årlig lön, och en Lärarinna i handarbete för flickor, med
lön af 333 R:dr 16 sk.: hvarjemte de hafva fri bostad och ved. En Lärmästaie
i Skomakeri-yrket är för gossarne antagen, hvilken bestås fria husrum och
ved. Skolbarnens antal år 1847 var 85 gossar och 66 flickor. Skolans tillgångar
utgjordes af ett doneradt kapital, stort 46,229 R:dr 38 sk., samt en
stenhusegendom, värderad till 18,000 R:dr.
Folk-Skolan, öppnad den 18 Juni 1847, i tvänne Afdelningar, med en Lärare
i ivaldera samt en Lärarinna i handarbete för flickor. Läraren i lista Afdelningen
är aflönad med 500 R:dr och Läraren i 2:dra Afdelningen med 333
i ti* Sk':
åtnjutande fri hostad och ved Lärarinnan i handarbeten
R/dr i årlig lön. Skolbarnens antal var 100 gossar och 100 flickor.
S olans tillgångar utgöras af Församlingens andel i kapitations-afgiften, ett bilag
af Fyra skillingar för hvarje skattskyldig person, afgift till belopp af 6
■ i 32 sk. utaf hvarje Skolbarn, hvars föräldrar icke äro medellösa, en årlig
35
kollekt i Församlingens kyrka, ränta å 2:ne testamentsfonder, utgörande tillsammans
3,000 R:dr, samt anslag tillsvidare af Stads-Nämnden till fattiga Skolbarns
understöd, stort 300 R:dr årligen.
Handtverks-Skolan, under enahanda förhållanden och lika åligganden som
Clara Handtverks-skola. Lärarens lön är 66 R:dr 32 sk., och Lärjungarnes antal
25 å 30.
e) Catharina Församling:
Flick-Skolan har fortgått på samma sätt, som förra Berättelsen om förmäler,
med ett antal af omkring 245 Lärjungar, under ledning af en Lärare och
2:ne Lärarinnor. Den förres lön har varit 300 R:dr, de sednares tillsammans
400 R:dr. Såsom premier hafva vid examina åt omkring 100 barn hlifvit utdelade
klädningstyger, lärft, strumpor, m. m., förfärdigade af barnen sjelfva,
samt Psalm- och Evangelii-böcker; hvilket allt, jemte nyssnämnde löner till
1847 års utgång hlifvit af Fattighus-Direktionen bekostadt. Under loppet af
sistnämnde år organiserades denna skola till Folkskola, och sammanslogs sedermera
med den nyinrättade Folkskolans Afdelning för flickor. Skolans kapitalfond
utgjorde vid 1842 års slut 31,066 R:dr 32 sk., som då öfverlemnades till Styrelsen
för Församlingens Folkskola.
Folk-Skolan:
Afdelningen för Gossar■ Undervisningen besörjes af en förste Lärare, aflönad
med 500 R:dr samt en andre Lärare med 300 R:dr lön. Lärjungarnes
antal var vid 1847 års utgång 175.
Afdelningen för Flickor. Vid 1847 års slut voro deri inskrifna 82 flickor,
hvilka njöto undervisning af en Lärare, hvars lön utgjorde 300 R:dr. Alla tre
ordinarie Lärarne vid Folkskolan hafva äfven fria boställsrum och ved.
Ofvannämnde löner, arfvode till en Vaktmästare, uppköp] af böcker och
öfrige skolmaterialier betalas dels af den andel i Folkskole-afgiften, som från
Stads-Nämnden årligen erhålles, dels af en inom Församlingen åtagen afgift af
4 skillingar för hvarje R:dr efter 2:dra Artikelns bevillning, samt 6 skillingar
af hvarje mantalsskrifven person.
Handtverks-Skolan, hvaruti undervisning Söndagarne klockan 1 till 4 e. m.
meddelas Gesäller och Lärlingar af en Lärare, som derför uppbär i lön
66 Ralr 32 sk. Denna lön, uppköp af Biblar, utdelade såsom premier samt
skrifmaterialier bekostas af räntemedlen å framlidne Viktualieliandlanden Er.
Broman Erikssons Testaments-fond, stor 10,000 R:dr. Lärjungarnes antal har
utgjort 20 å 30.
36
f)
Ulrica Eleonora Församling:
Flick-Skolan. Undervisningen bestrides af en Öfverlärarinna med 230
R:dr samt en Underlärarinna med 100 R.dr i lön, jemte boställsrum. Skolbarnens
antal vid 1847 års slut utgjorde 80.
g)
Hedvig Eleonora Församling:
Den uti sednaste Berättelsen omförmälda Fattig-Skolan samt Skolan för
fattiga Flickor hafva från och med 1847 blifvit ordnade till Folk-Skolor, af
hvilka samma år den ena, motsvarande f. d. Fattig-Skolan, och gemensam för
gossar och flickor, hade 150, och den andra, för flickor, 70 Lärjungar. Under
loppet af berörde år hafva 2:ne nya Folk-Skolor blifvit bildade; en allmän
Skola för både gossar och flickor, och en Flick-Skola, hvilka dock icke voro öppnade
vid årets slut. Uti den förra kunna emottagas till undervisning 200 och
i den sednare 70 barn. De för gossar och flickor gemensamma Folk-Skolorna
hafva hvardera en Lärare, aflönad med 400 R:dr samt boställe. För hvardera
Flick-Skolan finnes en Lärarinna med lön af 200 R:dr jemte boningsrum.
Handtverks-Skolan, med samma Lärare, som den äldre Folk-Skolan, hvilken
Lärare för undervisningen i Handtverks-Skolan åtnjuter ett årligt arfvode
af 66 R:dr 32 sk.
Folk-Skolornas och Handtverks-Skolans fond utgör 12,000 Rxlr. Utgifterna
för dessa Skolor bestridas dels genom räntan å Skolfondens medel, dels
af de från Stads-Nämnden utgående anslag till Folkundervisningens befrämjande,
samt en af Församlingen åtagen afgift, till belopp af 2 skillingar på R:drn
af l:sta och 2:dra Artiklarnes bevillning.
h)
Adolf Fredriks Församling:
Folk-Skolan
för gossar, med en Lärare, aflönad med 400 Rxlr. Antalet af Lärjungar
uppgår till 150 å 170;
för flickor, med 2:ne Lärarinnor, hvilka hvardera hafva 200 R:dr i lön
jemte boningsrum och ved. ' Skolbarnen äro 160 till 180.
Barnhus-Skolan, med 100 å 110 barn, lem nar undervisning åt 12 barn
från Församlingen, på det ej Skolan, med sin ombytliga personal, må sakna
monitorer.
Om ofvanomförmälde Undervisnings-anstalter har Stockholms Stads Consistorium
gifvit det vitsord, att de alla motsvara sitt ändamål och uppfylla sin
37
bestämmelse; hvarjemte Consistorium yttrat, att nitet för upplysnings och bildnings
spridande till de lägre Folk-klasserna under de sednare åren visat sig
vara i tilltagande; såsom bevis hvarpå Consistorium åberopat det betydliga antal
Lärjungar, som besöka Handtverk^- och Folk-Skolorna, hvilka sednare blifvit
i Hufvudstadens Församlingar under loppet af år 1847 inrättade, och för
hvilkas behöriga och ändamålsenliga organiserande uppoffringar icke blifvit
spar de.
i) Kateket-Skolorna, af hvilka finnas 2:ne i Maria Magdalena och 2:ne i
Catharina samt en i hvardera af Hufvudstadens öfriga Territorial-Församlingar,
äro stiftade af Samfundet Pro fide et christianismo, hvilket tillsätter och
aflönar Lärarne, som äro 10 till antalet, eller en för hvardera af ofvannämnde
Skolor, och åtnjuta i lön, de åtta äldste 100 R:dr, och de 2:ne yngsta 50
Pcdr hvardera. Derjemte bekostar Samfundet 2:ne Extra Lärare att särskildt
undervisa i stafning och innanläsning.
Under åren 1843—1847 hafva Lärjungarne utgjort i medeltal:
i Nicolai Församlings Kateket-Skola
47
Gossar,
6 Flickor:
„ Gara
dito
dito ....
27
33
4
33
„ Jacobs
dito
dito ....
49
33
11
33
„ Maria Magdalena Förs. 2:e Kateket-Skolor
46
33
33
33
„ Catharina
dito
dito .
.
.
38
33
50
33
„ Hedvig Eleonora Förs. Kateket-Skola
24
33
16
33
„ Ulrika Eleonora dito
dito .
.
.
6
33
18
33
, Adolf Fredriks dito
dito .
.
.
28
33
14
33
, Norrmalms Stafnings-klass.....
10
33
1
33
, Södermalms
dito.......
12
33
14
33
S:a
33
33
33
33
33
33
3»
33
33
53.
31.
60.
79.
88.
40.
24.
42.
11.
26.
Tillsammans: 287 Gossar, 167 Flickor: S:ma 454.
k)
Kongl. Svea Lif-Gardets Församlings Skola. Undervisningen besörjes af
en Lärare, som i lön uppbär 300 R:dr. Skolans kassa utgjorde, enligt 1847
års bokslut, 6,000 R:dr. Antalet af Lärjungar har varit omkring 50.
l)
Kongl Lif-Gardets till häst Församlings Skola. För densamma finnes en
Lärare, aflönad med 316 R:dr 32 sk. Lärjungarne hafva utgjort omkring 50.
Behållningen af Skolfonden vid 1847 års slut uppgick till 1,601 R:dr 3 sk.
3 r:st., och af Skolans Beklädnadsfond för fattiga barn till 2,115 R:dr 21 sk.
m)
Kongl. Andra Lif-Gardets och Kongl. Svea Artilleri-Regementes gemensam
-
38
ma Skola. Den förestås af en Lärare med 350 R:dr lön. År 1847 hafva 48
gossar der blifvit undervisade.
n)
Skeppsholms Församlings Skolinrättningar, hvaruti för hvarje år omkring
25 gossar och ett lika antal fattiga flickor njutit undervisning samt till en del
erhållit beklädnad.
o)
Tyska National-Lyceum. Detta Läroverk har under åren 1843—1847,
likasom förut, omfattat både Folk-Skola (uti den fjerde eller förberedande klassen,
der äfven flickor intagas), och Borgar-Skola, stående emellan Apologist-och
Lär dom s-S k olan, der, jemte Latinska språket, de i högre Apologist-Skolan förekommande
ämnen läsas. Lärarnes antal och löneförmåner hafva icke sedan
sista Berättelsen undergått förändring. Elevernes antal har utgjort i de 3 första
klasserna 30 och i förberedande klassen 28, eller tillsammans 58.
p)
Nya Elementar-Skolan har, utan väsendtligt förändringar i sin form
eller läromethod, fortfarande varit i verksamhet för sitt ändamål, att i ett och
samma Läroverk undervisa såväl de gossar, som endast söka allmän medborgerlig
bildning, som dem, livilka derjemte önska grundläggning för de så kallade
gamla klassiska språken. Lärarnes antal och löneanslag hafva varit oförändrade,
likasom Lärjunge-antalet 100, hvilket är det högsta Skolans nuvarande
lokal inrymmer. Skolans inkomster år 1847 utgjorde tillsammans 9,003
R:dr 40 sk., och dess utgifter 8,770 R:dr 22 sk.
q)
Vexelundervisnings-Sällskapets Skolinrättningar. Dessa bestå af:
Lo. Seminarium för Folkskole-Lärare. År 1847 hade 39 Elever blifvit inskrifne
och 26 utskrifne. Stipendier utdelades till 39 Elever. Fria husrum
med sängkläder och ved finnas för 24 Elever i Skolans lokal.
2:o. Normal-Skolan, hvarest efter vexelundervisnings-methoden 250 barn år
1847 njöto undervisning; gossar och flickor i särskilda rum.
3:o. Skolan för handarbeten. I denna Skola erhålla de flickor, som besöka
Normal-Skolan, undervisning i att sy, sticka, spinna, m. m.
Undervisningen meddelas af en Rektor, som tillika är Seminarii föreståndare,
en förste och en andre Lärare, en Lärare i sång och gymnastik, samt en
Lärarinna i handarbeten.
Inkomsterne år 1847 för dessa Skol-Inrättningar bestodo af Statsanslag till
Normal-Skolan 2,000 R:dr, räntemedel 1,425 Rxlr, Ledamöters årsafgifter 36
R:dr, Statsanslag till Seminarii föreståndarens och Sånglärarens aflöning 666
R:dr 32 sk. och till Stipendier åt Folkskole-Lärare-Elever 1,500 R:dr. Utgif
-
39
i
terna samma år voro: Lärarnes aflöning 2,336 R:dr 32 sk., Stipendier till Elever
i Seminarium 1,500 R:dr och diverse omkostnader 1,466 R:dr.
r)
Småbarns-Skoloma. Dessa Skolor, under tillsyn af Direktionen i det
för sådana Skolors inrättande och underhåll bildade Sällskap, hafva åren 1843
— 1847 varit tre, nämligen en på Norrmalm, en i Stadshuset och en vid Kocksgatan
å Södermalm. I hvardera Skolan hafva 100 ä 120 barn dagligen njutit
vård och undervisning. Omkostnaderna för alla tre Skolorna under de nyssnämnda
åren har utgjort tillsammans 12,828 R:dr 29 sk. 5 rist., till bestridande
hvaraf Dennes Majit Enke-Drottningen i nåder bidragit med 200 R:dr
om året samt Sparbanken lemnat 400 R:dr och Stads-Nämnden af Fattigvårdsmedlen
600 R:dr årligen; hvarjemte dertill blifvit använde influtne räntor af
ett doneradt kapital, årsafgifter af Sällskapets Ledamöter, gåfvor af enskilde och
afgifter för några få skolbarn, hvilkas föräldrar haft råd att sådana betala.
s)
Svenska Slöjdföreningens Skola. Sedan Svenska Slöjdföreningen, som bildades
år 1845, till befordrande af Svenska Slöjdidkares och Slöjdalsters förkofran,
beslutat för sådant ändamål inrätta en Skola i Hufvudstaden, öppnades
denna Skola i medlet af Januari månad 1846, ställd under närmaste inseende
af en bland Föreningens Ledamöter, Kapitenen vid Ingeniör-Korpsen B.
Cronstrand, som af Föreningen ernottagit detta uppdrag. Lärarnes antal var
från början tre och ökades sedermera till fem, aflönade med 233 R:dr 16 sk.
hvardera; hvarjemte år 1847 anställdes en Prestman för Gudsljensts hållande
med Eleverne på Söndagarne och för deras undervisning i sång, äfvensom en
Bibliothekarie, hvardera med arfvode af 100 R:dr. Undervisning har blifvit
meddelad, Söndagarna från kl. | 8 f. m. till kl. 1 e. m. och Onsdagsaftnarna
mellan kl. 7 och 9, i arithmetik, geometri, frihandsteckning, linearteckning,
formning i lera och vax samt ornamentsmålning. Skolan har varit begagnad
år 1846 af 216 och år 1847 af 270 Elever, hvaribland förra Nåret från 35
och det sednare från 34 olika yrken. Skolafgift af Eleverne, från början bestämd
till 2 R:dr för qvartalet, har sedan Maj 1846 utgått med 1 R:dr för hvarje
qvartal; men mecldellösa Elever hafva emottagits utan afgift. Slöjdföreningen
beslutar belöningar för Elever, som utmärka sig för flit och framsteg, hvilka
belöningar bestå dels i belöningskort, dels i Föreningens medalj i silfver eller
brons, hvartill stansen blifvit till Föreningen skänkt af Hans Majit Konungen,
jemte 25 ex. i silfver och 50 i brons af medaljen. På Föreningens högtidsdag
den 5 Juni tilldelades år 1846 belöningskort med beröm åt 9 Elever
samt är 1847 medaljen i brons åt 4 och belöningskort med beröm åt 16.
Slöjd-Skolan har, på Franska Inrikes Ministerns befallning, såsom gåfva erhål
-
40
lit en värdefull samling aftryck i gips af de uti École des beaux arts i Paris
befmtlige bildformer.; för hvilkas
blifvit af Statsmedel betald med 908 R:dr 42 sk. 8 r:st. Dessa gipsafgjutningar
och Skolans öfriga samlingar, hvaribland finnas flere tusende, dels till
Skolan skänkta, dels af Slöjdföreningen inköpta plancher, till bruk vid undervisningen
i Skolan, hållas för allmänheten tillgängliga å bestämda dagar. Inkomsterna
år 1840, bestående hufvudsakligen af Slöjdföreningens Ledamöters
afgifter och skolafgiften af Eleverne, uppgingo till 2,620 R:dr 32 sk.; utgifterna
åter till 1,837 R:dr 30 sk. 4 rist. År 1847 voro inkomsterna 2,031 R:dr
26 sk., utgifterna deremot 3,029 Ridr 8 sk. 9 rist.; i följd hvaraf Skolan, efter
användande af förra årets behållning, både vid 1847 års slut en skuld af
214 R:dr 29 sk. 1 rist. Årsafgiften af Föreningens Ledamöter utgör 1 Ridr
16 sk., och Ledamöternas antal uppgick sistnämnde ar till 956.
t) Navigations-Skolan. Den bar fortfarit oförändrad, med lika Lärarepersonal
och Statsanslag, som i förra Berättelsen blifvit uppgifna. Eleverne hafva
i medeltal varit 40 årligen; och under de ifrågavarande fem åren äro utexaminerade
99, dels som Styrmän, dels som Sjö-kapitener i lista och 2:dra
klassen.
Utom förenämnda Undervisningsanstalter äro vidare att omnämna:
a)
Technologislca Institutet. Enligt Eders Kongl. Majits den 8 Maj 1846
för Institutet utfärdade förnyade stadgar, är Institutet numera dels en Undervisningsanstalt
för sådana unga män, som egna sig åt något industrielt yrke,
för hvars rätta utöfning naturkännedom och isynnerhet kemiskt och mekaniskt
teclmiska kunskaper äro behöfliga, dels en anstalt för upplysningars meddelande
åt Embetsverk och enskilde uti ämnen, som röra slöjderna. I anseende till
en ifrågasatt förening af Institutet med Fahlu Bergs-Skola, blef dock verkställigheten
af denna reorganisation uppskjuten till 1848 års början. Under
de 5 år, som denna Berättelse omfattar, har derföre InstiLutets verksamhet varit
grundad hufvudsakligen på 1826 års stadgar. Undervisning af 7 Lärare,
livilka i aflöning uppburit 7,300 Ridr, har år 1847 blifvit lemnad åt 44 Lärjungar,
af hvilka en del i Stipendii-understÖd erhållit 484 Ridr 45 sk. 9 rist.
Institutets kapitalbehållning samma år utgjorde 3,891 Ridr 27 sk. 7 rist.; dess
inkomster tillsammans 14,620 Ridr och utgifter 12,639 Ridr 15 sk. 1 rist.
b)
Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet. Sedan sista berättelsen afgafs har
lokalen för Institutets samlingar blifvit ytterligare tillökad med 3 salar och
alla desse samlingar jemte Bibliotheket förökade genom inköp och medelst
41
gåfvor af Eders Kong!. Maj:t samt af flera enskilde inländska och utländska
Vetenskaps-idkare. _I Institutets Stat- och Lärare-personal hafva de förändringar
skett, att dels, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 13 November
1846, en Extra Ordinarie Adjunktur i Chirurgien blifvit inrättad, med
aflöning af 200 R:dr af Institutets för hand varande medel, och dels, enligt
Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande den 2 April 1845, en af Rikets Ständer
å Institutets Stat uppförd lön, stor 1,600 R:dr åt en Professor i Klinik för
barnsjukdomarne, blifvit fördelad att utgå med 1,300 R:dr åt Kliniske Läraren
och 300 R:dr åt en amanuens vid Clinicum. Institutets inkomster för år
1847 uppgingo till 17,642 R:dr 4 sk, och utgifterna till 17,288 R:dr 43 sk.
8 r:st.
c)
Veterinär-Inrättningen har fortfarit i sitt förra skick, blott med den
förändring i afseende på Lärarnes aflöning, att Rikets Ständer år 1844 på Stat
anslagit 666 R:dr 32 sk. till lönförhöjning för Tredje Läraren. Elevernes antal
har varit 30—40; och Inrättningens inkomster år 1847 utgjorde 13,716
R:dr 30 sk. 7 r:st samt utgifterna en lika summa.
d)
Skogs-Institutet. Denna å Kongl. Djurgården belägna läro-anstalt har
oafbrutet fortgått med ett årligt anslag af 3,900 R:dr, hvarmed hyran
för Institutets lokal, löner åt Direktören och 2:ne Lärare, Stipendier åt 6
Fri-elever samt andra utgifter blifvit bestridda. De Elever, som njutit undervisning
vid Institutet sedan 1843 hafva varit 33, och någon annan förändring
med Inrättningen har icke föregått, än att äldste Läraren fått sin lön
förhöjd från 600 till 800 R:dr, jemte fria husrum vid Institutet.
e)
Gymnastiska Central-Institutet. Det i sednaste Berättelsen omförmälda
Statsanslag har oförändradt utgått, och antalet af Lärare har varit detsamma.
Under loppet af åren 1843—1847 hafva vid Institutet 67 Gymnastik-Lärare
och Instruktörer blifvit utexaminerade, 723 yngre och äldre manspersoner samt
552 personer af qvinnokönet begagnat gymnastik mot olika sjukdomar, samt
1/7 äldre manspersoner nyttjat pedagogisk gymnastik; hvarjemte 2,099 af
Gymnasii- och Skol-ungdomen begagnat gymnastik; och en del bland desse äfven
erhållit undervisning i vapenföring.
Bland de i sista Femårs-berättelsen omnämnda privata Skol-inrättningar
har Uppfostringsanstalten å egendomen Barnängen upphört, sedan Bolaget för
denna inrättning blifvit upplöst.
Öfver-Stathållare-Embelets Femårs-Berättelse för åren i843—/84y■
6
42
B.) Fattigvårds- och Pensions-anstalter samt andra
Barmhertighets-Inrättningar.
De af Eders Kongl. Maj:t under den 18 Mars 1812 i nåder meddelade
föreskrifter för handhafvande! af IJufvudstadens Allmänna Fattigvård tjenade
fortfarande till iakttagande intill början af år 1844. Vid denna tidpunkt
vidtog tillämpningen af Eders Kongl. Maj:ts den 1 April 1843 utfärdade
nådiga Stadga om Fattigvården i Stockholm, enligt hvilken nådiga Stadga
bestyret med Allmänna Fattigvården är vordet uppdraget åt en för hela
staden gemensam Fattigvårds-Styrelse, Stads-Nämnden, och åt åtta särskilda
Styrelser under benämning af Församlings-Nämnder, en för hvardera af
Hufvudstadens Territorial-Församlingar, hvilka Församlings-Nämnder åter,
efter de olika föremålen för deras verksamhet, äro fördelade i Ordningsoch
Fattigvårds-afdelningar. Till beredande af enhet och likstämmighet i
Församlings-Nämndernes förfaringssätt och åtgärder har Stads-Nämnden,
efter vederbörandes hörande, låtit dels utfärda reglor för Ordnings-afdelningarna,
dels ock för Fattigvårds-afdelningarna meddela nödiga ansedda
bestämmelser, hvilka, i hvad vården om de å Församlingarnes Fattig- och
Försörjningshus intagne hjon angår, äro uppgjorde i enlighet med den grundsats,
att Hufvudstadens hjelpbehöfvande böra, efter fördelning i vissa klasser,
åtnjuta enahanda underhållsbelopp inom hvarje klass, utan afseende å
den Församling, der understödet lemnas.
Till fullgörande af den Stads-Nämnden åliggande skyldighet att bereda
arbete åt de fattige har Stads-Nämnden låtit å Södermalm inrätta ett allmänt
Arbetshus, om hvars tillvägabringande och verksamhet redogörelse i
denna Berättelse kommer att lemnas under rubriken ”Arbets-Inrättningar.”
Ehuru i betydlig mån ökade arbetstillfällen för de fattige blifvit af StadsNämnden
beredde, så väl genom inrättandet af berörde arbetshus, som förmedelst
de under sednare åren träffade aftal med Förvaltningen för gatuläggningsarbeten
i Hufvudstaden, att, emot ersättning af Allmänna Fattigvårdsmedlen,
låta vid de af Förvaltningen föranstaltade arbeten under vintermånaderne
sysselsätta fattige arbetssökande, kan behofvet af arbetstillfällen
för sLadens fattige, särdeles under den kallare årstiden, likväl icke anses
vara tillräckligt afhulpet; hvadan ock förslag hos Stads-Nämnden blifvit
väckt om tillvägabringande af en ytterligare Arbets-Inrältning, förlagd å
Norrmalm. Oaktadt Stads-Nämndens bemödanden att fullständigare ordna
Hufvudstadens Fattigvårds-anstalter, har den förut begagnade nödfallsutvä
-
43
gen af Fattigbarack ej kunnat undvaras, utan äfven under ifrågavarande tid
mast anlitas. Högsta medeltalet af de under år 1847 å Fattigbaracken intagne
hjon utgjorde 254.
Då omständigheterne oundgängeligen påkallat en ökad sjukvård för
Hufvudstadens fattige, har Provisoriska Sjukhuset uti Catharina f. d. KronoBränneri-Egendom
blifvit genom Stads-Nämndens föranstaltande och uppå
Allmänna Fattigvårdens bekostnad utvidgadt, så att detsamma sedan år 1846
lemnat utrymme för omkring 200 patienter
Tvänne förbindnings-anstalter för bensårs-patienter äro jemväl beredde,
den ena å Norr- och den andra å Södermalm. År 1847 erhöllo 207 patienter
omvårdnad å det förra och 105 å det sednare stället.
Med afseende å Barnavården har Stads-Nämnden, dels efter träffad öfverenskommelse
med Allmänna Barnhus-Direktionen, låtit, emot ersättning
af allmänna fattigvårdsmedlen, till Barnhuset öfverlemna fattiga och föräldravård
saknande barn, till ett antal under år 1845 af 30, år 1846 af 36 och
år 1847 af 40 barn, för att hos välfrejdade personer utackorderas, dels ock
beviljat årliga anslag till så väl Småbarns-Skolorna som Garnisons-Församlingarne
och åtskilliga Fatlig-Skolor.
Jemlikt Kongl. Kungörelsen den 13 Mars 1846 åligger det Stads-Nämnden
att emottaga den genom högstberörde nådiga Författning påbjudna folkundervisnings-afgift,
hvilken, motsvarande hälften af den personliga skyddsafgiften,
utgår med 12 skillingar för man och 6 skillingar för qvinna, samt
att gemensamt med Öfver-Ståthållaren förordna om de influtna medlens
fördelning. Enligt inhemtade uppgifter utgjorde antalet af de i Hufvudstaden
vistande barn inom skolåldern, beräknad från fyllda 6 till och med
13 år, hvilka vid 1847 års början behöfde undervisning i Folkskola, 5,188,
och antalet åter af dem, för hvilka sådan undervisning då saknades, icke
mindre än 2,402. Efter verkställd fördelning Församlingarne emellan af
den under år 1847 influtne Folkskoleafgift, som uppgick till 8,227 R:dr, har
regleringen af Folkskolorna inom Hufvudstaden-på ett särdeles verksamt sätt
fortgått, och under det första året lemnat det tillfredsställande resultat, att,
jemlikt meddelade upplysningar, vid 1848 års början 2,716 barn besökte
Folkskolor, och att endast ett jemförelsevis obetydligt antal barn var af
skolundervisning i saknad.
Till understödjande af de för den fattigare delen af arbetsklassen tillvägabragte
Spisinrättningar utan spirituös^ inom åtskilliga Församlingar har
44
Stads-Nämnden, med afseende å dylika inrättningars obestridliga nytta, under
sednare åren äfven le tima t bidrag af allmänna Fattigvårdsmedlen. '
Den allmänna fattigförsörjningsafgiften har under åren 1843 och 1844
utgått med 6 skillingar för hvarje R:drs bevillning, enligt 2:dra Artikeln i
gaUande Bevillnings-Förordiinig, men under hvardera af de 3:ne öfriga åren,
till följd af dåmera inträdda ökade behof, med 12 skillingar af hvarje mantalsskrifven
person, som fyllt 18 år, och 10 skillingar på R:drn af Bevillnings-Förordningens
nyssnämnde Artikel.
År 1847 voro Stads-JNämndens Inkomster:
Influtne faltigförsörjnings-afgifter
Bötesmedel för försummad betalning af Kronoutskylder
.....
Dito för uteblifne taxerings-uppgifter
Fattigvårds-afgifter Irån Sjömanshuset
Stats-Anslag
O
*
•
•
•
•
Gåfva från Rikets Ständers Bank
Hyresmedel .
Kollektmedel och Fattigpenningar
Utgifterna utgjorde :
Tillskott åt Fattigvårds-Afdelningarne till godtgörande
af uppkomne brister i Afdelningarnes
egna tillgångar för år 1846
Dito till bestridande af 1847 års utgifter vid
Fattig- och Försörjningshusen
Bidrag till Sraåbarns-Skolorna och andra Sko
Kostnad för Fattigbarackerne .
Anslag till ett Fattigherberge
Dito till fattige Resandes hemförskaffande
Bidrag till Allmänna Arbetshuset
Dito till Norra frivilliga Arbetshuset
Tillskott till Förvaltningen för Gatuläggningsarbelena
....
Kostnad för Provisoriska Sjukhuset .
Dito vid förbindnings-anstalterne för bensårspatienter
-
63,249: 16. 4.
1,738: 21.
502: —
470: 31.
1,047: 4.
1,000: —
176: 7.
28: 33.
4.
9.
168,212: 17. 5.
13,798
: 33.
7
25,000
_
__
1,750
—
—
1,967
36.
—
150
—
—
375
—
—
16,000
—
—
1,000
—
—
1,300:
_
__
14,553:
28.
5.
476:
6.
10
45
Anslag till Spisinrättningar utan spirituösa
För klädespersedlar åt Barackhjon
Aflöning till Stads-Nämndens Tjensteman och
Betjening
.....
Uppbörds-arfvoden .....
Särskilda arfvoden, tryckningskostnad, skrifmaterialier
m. m.
Diverse onera å fastigheterne
500: — —
265: 30. —
1,983: 16. —
1,621: 33. 4.
849: 6. 8.
64: 35.
9.81 655. 34
7.
Stads-Nämndens tillgångar vid 1847 års slut i fastigheter, fordringar,
deponerade medel, inventarier m. m. äro i räkenskaperne upptagne till
117,176 R:dr 18 sk. 7 r:st.; hvaremot Stads-Nämnden hade att ansvara för
skulder till ett belopp af 30,018 R:dr 24 sk.
Fattig- och Försörjningshusen i Stadens Territorial-Församlingar ägde år
1847, sammanräknadt fastigheter till
ett uppgifvet värde af .
. R:dr 149,735: 13. —
Inventarier.....„
7,048: 10. 8.
Fordringar och kontanta medel
.
„ 359,736: 42. 4. s jggOQ- jg
Samma år utgjorde deras inkomster .
.
. R:dr 86,362: 25. 3.
och utgifter......... 95,603: 16. 6.
Antalet af understödstagare på Tefritorial-Församlingarnes Allmänna
Fattigvårds-Inrättningar var 1,670, och utom desamma 2,136.
Angående nedannämnde Militär-Korpsers och Församlingars särskilde
Understöds-Fonder och Fattigvårds-anstalter år 1847 äro följande uppgifter
lemnade.
a)
Kongl. Lif-Gardet till häst. Prins Oscars Hospitals-Inrättning hade
vid årets slut en kapitalbehållning af 18,957 R:dr 44 sk. Inkomsterne, bestående
af nådigt bidrag af Hans Maj:t Konungen till belopp af 300 R:dr,
som årligen utgått, afgifter af Oilicers-Korpsen, utgörande 288 R:dr 16 sk.,
samt räntor å utlånt kapital utgjorde 1,523 R.vlr 1 sk. 6 r:st; utgifterne
voro 1,318 R:dr 4 sk., som i pensioner och understöd blifvit bland 85 personer
utdelade.
b)
Kongl. May.ts Andra Lif-Garde. Kapitalbehållningen vid Kron-Prinsessan
Josephinas Pensions-Inrättning utgjorde 10,920 R:dr. Af räntan å
detta kapital jemte ett årligt bidrag af Hennes Maj:t Drottningen, stort 300
46
R:dr, samt årsafgifter af Regementets Oificers-Korps, utgörande 248 R:dr
37 sk. 9 r:st., bekommo 72 understödslagare tillhopa 1,361 R:dr 20 sk.
c)
Kongl. Svea Artilleri-Regemente. Likasom tillförene inskränker sig dess
Fattigkassas inkomster till behållningen af 4 kollekter i Hedvig Eleonora
kyrka samt tillfälliga insamlingar. Det belopp, som sålunda år 1847 inflöt,
utgjorde 50 R:dr, hvilka till behöfvande inom Församlingen utdelades.
d)
Skeppsholms Församling. Dess Fattigkassa både år 1847 en behållning
af 5,626 R:dr 44 sk. Af räntan å detta kapital jemte tillfälliga inkomster
besörjdes utgifterne för Skolinrättningarne inom Församlingen; hvarjemte
omkring 50 behöfvande fingo understöd.
e)
Kongl. Hof-Församlingen. Hof-Statens Gratialkassa, för hvilken ett
nytt Reglemente blifvit upprättadt och den 3 Februari 1844 erhållit nådig
stadfästelse, ägde vid 1847 års slut i kapital 30,853 R:dr 17 sk. 8 r:st.,
hvaraf 50 Enkor erhöllo understöd. Inkomsterne för samma år voro 2,270
R:dr 24 sk. 10 r:st., och utgifterne 1,917 R:dr 32 sk.
f)
Nicolai Församling. Församlingens enskilda Fattigvårdsfond utgjorde
22,804 R:dr 44 sk. 4 r:st., och åtskillige Teslamentsmedel tillsammans
3,979 R:dr. Af de sednare utdelades pensioner till 21 fattiga fruntimmer;
och af Fattigvårdsfondens räntor bekommo 70 å 80 personer understöd
med tillsammans 1,572 Il:dr 22 sk. F. d. Riddarholms-Församlingens enskilda
Pensionskassa, hvaraf understöd meddelas 5 fattiga fruntimmer, uppgick
till 1,678 R:dr 21 sk. 8 r:st.
g)
Tyska Församlingen. Enligt vederbörandes uppgift har Fattigkassan
utgjort de vanliga understöden till lika antal personer och samma belopp
som förut.
h)
Finska Församlingen. Förhållandet med dess Fattigfond har varit
enahanda, som i sednaste Berättelse finnes omförmäldt.
I afseende på öfrige uti Hufvudstaden varande milda Stiftelser samt
Pensions- och Underscöds-Inrättningar och deras tillstånd år 1847, meddelas
följande:
I) Barnhus, Barnbördshus och Uppfostrings-anstalter.
a) Stockholms Allmänna Barnhus. Denna Inrättnings fastigheter inom
Stockholm äro upptagne till ett värde af 188,793 R:dr, och dess fastigheter
på landet till 5,500 R:dr. Kapitalfonden utgjorde vid 1847 års slut 445,944
R:dr 14 sk. 1 r:st.; inkomsterne, Statsanslag Inberäknadt, 104,405 R:dr 24 sk.
47
11 r:st. och utgifterna 155,766 R:dr 28 sk. 11 r:st- Deraf hade i fosterlöner
och underhåll för barn utom Barnhuset utgått 62,491 R:dr 26 sk., i underhållskostnad
inom Barnhuset 36,864 R:dr 14 sk. 2 r:st., och till verkställde
nya byggnader 27,816 R:dr 43 sk. 3 r:st. I Barnhuset vårdades under
nämnde år 1,084 barn, dock i medeltal på en gång endast 188. Antalet
af barn, som utom Inrättningen njöto understöd, var 3,077. Under loppet
af de år, denna Berättelse omfattar, hade Barnhuset i donationer bekommit
58,000 R:dr. Sedan den s. k. Barnhuskällaren vid Drottningatan år 1844 genom
vådeld nerbrunnit, har en ny byggnad af sten å samma tomt blifvit af
Barnhusets medel uppförd, med en kostnad af omkring 30,000 R:dr, hvilken
byggnad Direktionen sedermera uthyrt; äfvensom ett nytt tvätt- och badhus
af sten med rörledning för vattenhemtning från Rörstrands sjön inom Inrätt
-
ningens lokal blifvit uppbygdt.
b)
Frimurare-Ordens Barnhus. Vid 1847 års slut ägde denna Inrättning
en kapitalfond, som, inberäknadt fasta egendomens brandförsäkringsvärde,
45,000 R:dr, utgjorde 259,504 R:dr 39 sk. 4 r:st. Barnhusets inkomster, deribland
1,834 R:dr 8 sk. Statsanslag och 226 R:dr 32 sk. från Stockholms stad,
utgjorde 18,107 R:dr 26 sk. 9 r:st.; och utgifterna voro 17,856 R:dr 32 sk. 6
r:st. Inom Barnhuset åtnjöto 100 barn vård, föda och kläder samt undervisning.
Antalet af underhållstagare utom Barnhuset var 230, som erhöllo fo
sterhjelp.
.
c)
Allmänna Barnbördshuset. Inrättningen hade år 1847 en fastighet till
värde af 30,000 R:dr, och i kapital, efter afdrag af skulder, 99,216 R:dr 32
sk. Inkomsterna uppgingo till 9,277 R-.dr 34 sk. 2 r:st., deruti inbegripen en
donation af 2,000 R:dr; utgifterna till 6,172 R:dr 6 sk. 11 r:st. Under åren
1843—1847 hafva på denna Inrättning 2,395 qvinnor varit intagna och vårdade,
samt 2,426 barn, deribland 374 äkta och 2,052 oäkta, blifvit födde;
hvarjemte 205 Barnmorskor der njutit undervisning och blifvit utexaminerade.
d)
Sällskapets Pro Patria Barn- och Barnbördshus. Oberäknad! väldet åt
Inrättningens fastighet, 15,000 R:dr, var dess fond vid 1847 års utgång lo,8
R:dr 40 sk. 1 r:st. Inrättningens inkomster utgjorde 2,032 R:dr 47 sk. 6 i.st.,
och utgifterna 1,388 R:dr 42 sk. 7 r:st. Under de sednast förflutna fem åren
hade 821 barnaföderskor och 46 med diverse sjukdomar besvärade qvinnor a
Inrättningen varit vårdade.
e)
Murbeckska Inrättningen för fattiga Flickors uppfostran. ~ Aid denna inrättning
har årligen underhåll och undervisning lenmats åt 25 fader- och mo
-
48
derlösa fattiga flickor. Inrättningens fastighet är upptagen till 9,600 R:dr och
kapital-tillgången vid 1847 års sint till 91,485 R:dr 47 sk. 5 r:st. Inkomsterna
uppgingo berörde år till 5,125 R:dr 47 sk, och utgifterna till 5,753 R:dr
15 sk. 8 r:st.
f) Puns Cat Is Uppfostrings-Inrättning för fattiga och vanvårdade Barn.
Denna Inrättning har fortfarande haft 2:ne Afdelningar, nämligen Afdelningen
för fattiga vanvårdade Barn af båda könen, samt Förbättrings-Afdelningen för
Gossar. Den förra af dessa Afdelningar har genom Enkefru M. C. Fagerlunds
gåfvobref af den 8 Februari 1843 erhållit egendomen N:o 27 vid WolmarYxkullsgatan
• hvarefter, genom denna egendoms påbyggnad, jemte inköp af
2:ne angränsande egendomar, bostad blifvit beredd åt alla å samma Afdelning
intagna barn, hvilkas antal vid slutet af 1847 uppgick till 120. Å Förbättrings-Afdelningen
befunnos vid 1847 års början 34 gossar, och intogos under
årets lopp 4 nya samt 1 som förut tillhört Afdelningen. Deremot utgingo 8
i tjenst, 1 förflyttades til] den förstnämnda Afdelningen, 1 uttogs af anhöriga
och 2:ne afveko olofligen. Inrättningens kapitalfond, jemte dess fastigheters och
inventariers värden, utgjorde vid sistnämnde års slut 180,932 R:dr 22 sk. 7
r:st. Samma år uppgingo inkomsterna till 18,623 R:dr 15 sk. 1 r:st., och utgifterna
till 21,819 Rxlr 15 sk. 2 r.-st.
II). Harmhertighcls-Inrällningar, som al falliga, egentligen ålderstigna, lemna
bostad jemte underhållsbidrag uti Inrättningarnas fastigheter.
a)
Vinka Eleonoras eller Drottningens Hospital. Jemte en fastighet, värderad
till 2»>,000 Rxlr, hade denna Inrättning år 1847 ett kapital af 46,000
R.di. Inkomsterna utgjorde 8,118 Rxlr 24 sk. 9 r:st., och utgifterna voro
6,088 R:dr 15 sk. 3 r.st., hvaribland 4,111 R:dr 36 i underhåll, pensioner och
undeistöd åt 90 ålderstigna sjukliga enkor och ogifta fruntimmer.
Under Direktionens särskilda förvaltning finnes dels den af Enkefru Knigge
von Balthasar stiftade Kniggeska Pensionsfonden, i kapital 16,666 R:dr 32
sk., hvaraf årliga räntan tilldelas tio, utom Inrättningen boende obemedlade
fruntimmer, dels aflidne Sejlare-Åldermannen Lieberdts Testaments-fond, 2,000
Rxh, hvars ränta, hälften till jul och hälften till midsommar, utdelas åt den
å Hospitalet intagna personal.
b)
Borgerskapets Gubbhus-lnrättning. Dess kapitaltillgång har genom influtna
gåfvor blifvit ökad, så att den, inberäknadt fastighetsvärdet, 33,431 Rxlr
43 sk. 10 r:st., utgjorde 145,944 R:dr 26 sk. 4 r:st. vid 1847 års slut. För
49
samma år voro inkomsterna 0,450 R:dr 27 sk. 10 rist., utgifterna 8,490 Ridr
8 sk. 7 rist., ocli de å Inrättningen intagna ålderstigna borgersmäns antal 56,
hvilka i underhåll kostat 160 Ridr 9 sk. hvardera.
c)
Borgerskapets Enkhus-Inruttning. Genom en under loppet af åren
1845 till 1847 verkställd förändring af husets inredning har tillfälle blifvit
beredt för intagande af ytterligare tio Enkor å Inrättningen, i följd hvaraf de
derstädes underhållna Enkornas antal vid slnlet af år 1847 uppgick till 83.
Gåfvor och testamenten hade då ökat Inrättningens kapital till 210,800 Ridr.
Inkomsterna under åren 1843—1847 hafva varierat mellan 12,000 och 17,000
Ridr, samt utgifterna emellan 9,000 och 10,600 Ridr årligen.
d)
Fabriks-Fattigkassan. Utom fastigheter till ett värde af 17,175 Ridr,
ägde denna Kassa år 1847 ett kapital af 7S,975 Ridr 16 sk. 5 rist. Dess inkomster
voro 9,059 Ridr 43 sk. 2 rist., och utgifterna 8,017 Ridr 32 sk. Å
Fabriks-fattighuset funnos samma år 86 underhållstagare, och utom detsamma
erliöllo 236 behöfvande understöd.
e)
So opiska Fattighuset hade vid 1847 års slut en fond af 9,674 Ridr 37
sk. 1 rist., ställd under Stockholms stads Consistorii förvaltning; och utgingo
af samma fond 182 Ridr till sju fattighjon.
f)
Katholska Församlingens Fattigvård. Jemte det i förra Berättelsen omförmälda
Fattighus har församlingen en Stiftelse, under namn af Euphemiae Inrättning,
med en fond af 2,666 Ridr 32 sk, deraf 4 behöfvande Enkor njutit
understöd. Fattigvården var i öfrigt år 1847 i samma skick, som
år 1842.
g)
Timmermans-Ordens Hospital. Hospitalshjonens antal år 1847 var 10,
livilka erhöllo husrum och sjukvård, samt i penningar under vintermånaderna
3 Ridr och den öfriga tiden 2 Ridr i månaden, jemte beklädnadspersedlar.
Kostnaden för hjonens underhåll utgjorde nämnde år 463 Ridr 27 sk.
III). Pensions-Inrättningar och andra fromma Stiftelser, till livilka delägarerätt
icke är beredd genom crlagde afgifter.
a) Af Kongl. Stats-Kontoret utbetaltes under loppet af år 1847, dels i pensioner
å Allmänna Indragnings-Staten 166,067 Ridr 23 sk. 1 rist. åt 294 personer,
bosatte i Hufvudstaden, dels af andra Statsmedel gratifikationer, nådegåfvor
och pensioner till belopp af 16,883 Ridr 16 sk. åt 141, jemväl i Stockholm
boende personer; hvarjemte från Kongl. Stats-Kontoret anordnades Statsanslag
ÖJver-Siåthållare-Embetets
Femars-Berätlelse för åren /843—1847-
7
50
till' Välgörenhets-Inrättningar inom Hufvudstaden 26,532: 40: —
till Sjukvårds-Inrättningar derstädes .... 37,320: — —
och till Undervisnings-anstalter...... 76,369:24: 3. 140
16- 3
b)
Från Vadstena Kr ig s m a n s h us-Inrättn in g erhöllo nämnde år 106 här i Staden
vistande Gratialister tillhopa 1,002 R:dr; äfvensom 19 andra personer inom HufvudsLaden
derifrån bekomma tillfälliga understöd, till ett belopp af 455
R:dr 16 sk.
c)
Under förvaltning af Fullmäktige i Rikets Ständers Bank ställde 2:ne
Fonder lemnade år 1847 pensioner och gratifikationer åt 731 i Stockholm boende
personer, med 3,735 R:dr 40 sk.; hvarförutan af till Banken inllutne bötesmedel
tilldelades understöd åt 7 personer med 326 lbdr 32 sk.
d)
Fonder, som förut vant under Kongl. Öfre Borg-Rättens vård, men numera
förvaltas af en Direktion, deri Riksmarskalken är Ordförande. Dessa Fonder,
till antalet 3:ne, uppgingo år 1847 till 15,553 R:dr 1 sk. 8 r:st., hvaraf
räntan utdelades till 40 understödstagare.
e)
Konungens Hospital. Dess fond vid 1847 års utgång var 155,645 Rxlr
26 sk. 7 r:st. Inkomsterna samma år utgjorde 7,404 R:dr 39 sk. 2 r:st ; utgifterna
/ ,142 R:dr 16 sk. Inom Hufvudstaden boende 90 Pensionärer erhöllo
deraf omkring 1,800 Rxlr; hvarjemte till det såkallade Provisionella Militärförsörjningshuset
årligen anordnats 600 Rxlr.
f)
Konungens Mihtär-IIospitals-Fond. Den har icke undergått någon förändring
sedan sista Berättelsen afgafs; och befunno sig år 1847 inom Hufvudstaden
/2 af Inrättningens underhållstagare, hvilka tillsammans erhöllo 3,429
Rxlr 16 sk.
g)
Jonas och Paul Filéns Pensions-Fond för Civile Embets- och Tjenstemäns
samt deras Enkors och Barns underhåll. Denna Pensionsfond, som förvaltas
af Direktionen för Civil-Statens Pensions-Inrättning, uppgick år 1847
till 91,463 R:dr 4/ sk. 10 r,st. I understöd till Civile Tjensteman betaltes
1,980 R:dr och till Enkor och Barn 2,116 Rxlr 32 sk., af hvilka personer en
stor del bodde i Stockholm.
h)
Pensions-Fonder, ställde under förvaltning af Allmänna Enke- och Pupillkassans
Direktion. De utgjorde berörde år 48,934 R:dr 42 sk. 6 r:st.; och derifrån
blefvo till 8 i Stockholm boende personer utdelade 1,601 R:dr 44
sk. 2 r:st.
i)
Goduska Pensions-Fonden. Den utgör oförändradt 6,111 Rxlr 5 sk. 4
r.st., deraf räntan årligen utgått med 277 Rxlr 37 sk. 4 rist., till 6 Pensionärer.
51
k)
Särskilda, under Stadens Justitie-Collegium och Förmyndare-kammare ställde
Donalions-Fonder, hvilka äro anslagna dels till pensioner och understöd åt
fattige, dels till stipendier för Studerande och till Skolinrättningar, utgjorde år
1847 tillsammans ett belopp af 38,188 R:dr 2 sk. 2 r:st. Till förenämnde
ändamål blefvo under åren 1843—1847 utbetalda 8,228 R:dr 3 sk. 9 r:st.
l)
Ahlöfska Pensions-Fonden. Af denna, utgörande 3,333 R:dr 16 sk., hafva
12 inom Stockholm boende personer erhållit årligt understöd med 11 R:dr
5 sk. 4 r:st. hvardera.
m)
Kofferdi-skepparen Alströms Pensions-Inrättning, under stadens Handels-Collegii
förvaltning, äger 2:ne fastigheter i Stockholm, brandförsäkrade till
10,000 R:dr, af hvilkas hyresafkastning 12 pensioner, å 44 Rxlr 21 sk. 4 r:st.
hvardera, till fattiga Borgaredöttrar utgå.
n)
Från Brandvakt s-kassan utbetaltes år 1847 i pensioner till befäl och
manskap af det upplösta Brandvakts-kompagniet 883 R:dr 36 sk., till 18
personer.
o)
Fem särskilda, under Bemedlings-Iiomissionen ställda Understöds- och Pensions-fonder
hade samma år i kapital tillhopa 180,510 R:dr 1 sk. 11 r:st. Af
räntan derå samt Komissionens enskilda medel fmgo 187 personer understöd,
med 10,178 R:dr 8 r:st.
p)
Pensions-fonder, förvaltade af Direktionen öfver Borgerskapets Enkhus.
De Lill beständigt utgående pensioner anslagna fonder utgjorde år 1847 en summa
af 47,100 Rxlr, hvaraf i pensioner utdelades 2,500 Rxlr. Kapitalet för
pensioner, hvilka gifvarne af samma kapital bestämt åt vissa personer på
lifstid, uppgick till 15,000 Rxlr, af hvars afkastning pensionsbeloppen voro
900 Rxlr.
q)
Sadelmakare-Åldermannen Jacob Fagerbergs Pensions-Inrättning. Af hyresmedel
för 2:ne egendomar i Stockholm, uppskattade till 80,000 R:dr, bestridas
denna Inrättnings utgifter, bestående dels i bestämda anslag till åtskilliga
Välgörenhets-Inrättningar och dels i understöd åt behöfvande Borgare, deras
enkor och barn. De förra eller Välgörenhets-Inrättningarne erhöllo under
år 1847 540 Rxlr, och åt 77 understödstagare utdelades 2,862 Rxlr.
r)
Af Grosshandels-Societeten förvaltade Kassor. Societetens Pensions-kassas
kapital år 1847 var 73,666 Rxlr 32 sk., hvarå räntan jemte andra Societetens
medel, tillsammans 5,156 Rxlr 12 sk., användes till pensioner och understöd
åt 79 behöfvande medlemmar af Societeten, deras hustrur, enkor och
barn. Räntan af ett utaf Mamsell Christina Hagbom doneradt kapital, stort
52
12,000 R:dr, utgick till pensioner åt 6 behöfvande enkor och döttrar efter
Skeppsklarerare, med 100 R:dr till hvardera.
s)
Kryddkramhandels-Societelens Pensions-fonder. Sedan KryddkramhandelsSocieteten,
till följd af den nya Handels-Ordningen, med den 1 Juli 1847
upphört att utgöra en särskild klass af Stockholms Borgerskap, liar af de under
Societetens förvaltning ställde medel blifvit bildad en Pensions-fond, för
hvars handhafvande Eders Kongl. Maj:t den 7 December nyssnämnde år stadfästat
ett Reglemente, hufvudsakligen innehållande, att kapitalet framgent skall
förblifva oförminskadt och afkastningen deraf utdelas till underhåll åt i behof
varande medlemmar af f. d. Kryddkramhandels-Societeten, deras enkor och
barn, samt att vid 1000 års slut kapitalet kommer att delas i tre lika lotter,
som öfverlemnas till Borgerskapets Bemedlings-Komission samt Direktionerna
öfver Borgerskapets Gubbhus och Enkhus, att framgent såsom särskilda Pensions-kassor
lörvaltas. Pensions-fonden vid 1847 års slut, dels i fastighet, dels
i utlånt kapital, utgjorde 80,653 R:dr 43 sk. 10 rist.; och till 50 å 60 af f.
d. Kryddkramhandels-Societetens medlemmar samt deras enkor och barn utdelades
pensioner till ett sammanlagdt belopp af 3,233 R:dr 21 sk. 4 r:st. Af
en utaf Societeten stiftad Stipendii-fond har 4 studerande ynglingar, hvilkas fäder
tillhört Societeten, erhållit understöd, hvardera med 66 R:dr 32 sk.
t)
Kofferdiskeppare-Societetens Fattig-kassor, sju till antalet, hvilkas kapilaler
uppgifvits till 14,916 R:dr 32 sk., utdelade år 1847 i understöd åt 38
behöfvande 1,160 R:dr 20 sk.
u)
Stockholms Sjömanshus - Inrättning. Dess Kapital-fond år 1847 var
lo0,778 R:dr 40 sk. 3 r:st. Inkomsterna uppgingo till 11,510 R:dr 38 sk. 1
r:st, och utgifterna till 9,165 R:dr 13 sk. 5 rist., deraf 4,969 R:dr 6 sk. utbetaltes
åt 404 Pensionärer.
v)
Strandbergska Läkare-Inrättningen. Behållningen af Inrättningens kapital,
inberäknad Brukspatron Anders Ilebbes donation af 10,000 R-dr, hvaraf
årliga räntan utgår till 9 torftiga enkor eller oförsörjda döttrar efter aflidne
Embets- och ljenstemän af ofrälse Stånden, utgjorde vid 1847 års slut
84,458 R:dr 3 sk. Under samma år hade inkomsterna, bestående af räntor,
varit 4,005 R:dr 38 sk. 8 rist., hvaraf betaltes i pensioner af förenämnde donation
591 R:dr, samt för läkarevård, medikamenter, sjukspis, ved och kontanta
gafvor till 210 pauvres honteux, jemte förvaltningskostnader, tillhopa 3,015
R;dr 16 sk. 7 rist.
x) NödhjeIps-kassans kapital var vid 1847 års början 117,577 R:dr 30
sk. 1 rist., och vill samma års slut 169,045 R:dr 42 sk, 2 rist., hvilken betyd
-
53
liga tillökning hufvudsakligen härledt sig ifrån en donation af aflidne Stadsmajoren
Erik Nordlander, till belopp af 50,000 Ridr, deraf räntan skall användas
till pensioner, hvardera å 100 R:dr, till fidelar åt behöfvande enkor
och barn efter aflidne Borgare i Stockholm, och till |-:del åt enkor och döttrar
efter aflidne Embets- och Tjensteman vid Stadens Verk. Underhållstagarne af
Nödhjelps-kassan voro samma år 210 och de till dem erlagda belopp 5,670
R:dr 3 sk.; hvarförutan af Stämpelmästaren Assessoren Erik Törneboms Pensions-fond
för enkor och barn efter aflidne Tjensteman vid Stockholms Städs
Styrelses Juridiska Verk samt efter aflidne Fabriksidkare, som varit Borgare,
hvilken sednare fond vid slutet af år 1847 hade ett kapital af 75,036 R:dr
30 sk 11 r:st., utgick understöd till 52 personer med 3,737 R:dr 24 sk.
y)
Sällskapet de nödlidandes vänner hade nämnde år ett kapital af 70,061
R:dr I sk. 10 r:st, hvaraf 252 personer erhöllo understöd, utgörande 3,506
R:dr 32 sk.
z)
Sällskapet för uppmuntran till öm och sedlig modersvård. Dess kapitalfond
var vid 1847 års utgång 42,031 R:dr 30 sk. 11 rist. Inkomsterna detta
år utgjorde 3,235 R:dr 31 sk. och utgifterna 2,505 R:dr 22 sk. 8 rist. I understöd
utbetaltes i Maj månad till 114 mödrar med 448 barn 1,052 R:dr 16
sk., och i December till 105 mödrar med 300 barn 1,162 R:dr 32 sk., jemte
kläder för 125 R:dr hvardera gången.
å) Kniper ska Pensions-Inrättningen, stiftad till förmån för lattiga ogifta
fruntimmer, företrädesvis af Borgareståndet, hvilka erhålla pensioner hvardera
af 33 R:dr 16 sk. Kapital-fonden uppgick vid 1847 års slut till 60,204 R:dr
28 sk. 11 rist.; och under året voro inkomsterna 3,110 Ridr 42 sk. 8 rist.,
samt utgifterna 2,000 Ridr för understöd till 87 fruntimmer, af hvilka 77
bodde i Sotckholm och uppburo 2,566 Ridr 32 sk.
ä) Under Riddarhus-Direktionens vård stående Pensions- och Understöds-Inrättningar.
Deras sammanräknade kapitalbelopp utgjorde berörde år 337,068
Ridr 47 sk. 3 rist., deraf i pensioner till 42 inom Stockholm boende personer
samma år utdelades 3,013 Ridr 42 sk. 8 rist.
ö) Groönska Fattigförsörjnings-Inrättningen, grundad genom testamente af
aflidne Bergs-Rådet A. H. Groén i lifstiden och ställd under Seralimer-OrdensGillets
förvaltning, ägde år 1847 en kapitalbehållning al 02,027 Ridr 45 sk.,
och utdelade nämnde år 4,275 Ridr i pensioner till 47 dels inom Stockholm,
dels i landsorten boende personer.
aa) De under Stockholms stads Consistorii inseende ställde Pensions-fonders
54
kapital-belopp var oförändradt 12,400 R:dr, hvaraf ränta åt 11 inom Stockholm
bosatte behöfvande utdelades år 1847, med 497 R:dr.
bb) Donationsmedel, ställde under förvaltning af S:t Clara Församlings Kyrkoråd.
Beloppet af dessa medel uppgick år 1847 till 22,178 R:dr 26 sk. 8
r:st., af hvars ränle-afkastning 64 behöfvande erhöllo understöd.
ce) Testamentsmedel, förvaltade af Jacobs Församlings Kyrkoråd. Räntan å
berörde medel, livilka nämnde år utgjorde 33,855 R:dr 26 sk. 8 r:st., utdelades
såsom pensioner till meddellösa enkor och ogifta fruntimmer.
dd) Pensions-fonder, ställda under Catharina Församlings Kyrkoråds förvaltning.
Utom de i sista Berättelsen omnämnda donationer af Enkan Catharina
Godhe och Fabrikören Carl Fredrik Spångberg, hvilka till kapital icke
undergått förändring, har en ytterligare donation, stor 2,413 R:dr 32 sk., al
aflidne Hofpredikanten O. Win ter blifvit till Kyrkorådet öfverlemnad, deraf
räntan tills vidare tillfaller en af gifvaren nämnd person.
ee) Fonder, som förvaltas af Jacobs och Johannis Församlingars FattighusDirektion,
utgöras dels af åtskilliga till pensioner testamenterade medel, till beloppp
af 17,475 R:dr 43 sk. 9 r:st., dels af Kansli-Rådet Noréens Pensionsfond.
som år 1847 utgjorde 32,933 Rxlr 16 sk., och af hvilken enkor och döttrar
efter civile och militäre Tjensteman samt Borgare, till ett antal af 80
personer, erhöllo understöd med 8, 16 u 24 Rxlr, hvardera.
ff) Under Maria Magdalena Församlings Fattigvårds-Styrelse ställda donationsmedel
utgjorde vid 1847 års slut 8,369 Rxlr 26 sk., deraf räntan utdelades
till 9 personer.
gg) Pauliska Donations-fonden, ställd under förvaltning af Direktionen för
Norra frivilliga Arbetshuset, ägde år 1847 en fastighet, värderad till 45,000
Rxlr, och i kapital 70,399 Rxlr 26 sk. 7 r:st., eller tillsammans 115,399 Rxlr
26 sk. 7 r:st. Inkomsterna uppgingo till 5,685 Rxlr och utgifterna till 6,922 Rxlr
18 sk. 9 r:st, hvaribland till pensioner och sjukvårdshjelp 4,308 Rxlr 16 sk.
Understödstagarne voro 160, deraf 94 enkor samt 63 fader- och moderlösa
flickor boende i Stockholm.
hh) Sällskapet de fattigas vänner. Sällskapets behållning, år 1847 utgjorde
4,755 Rxlr 46 sk. 4 r:st. Under årets lopp hade, inberäknad en nådig
gåfva af Hans Maj:t Konungen, stor 1,000 Rxlr, understöd utgått till 1,459
personer med 2,018 Rxlr 18 sk. 8 r:st., kläder blifvit uppköpte åt 147 fattiga
barn för 934 Rxlr 36 sk. 2 r:st., samt diverse utgifter bestridda med
363 Rxlr 42 sk.
IV). Öfrig a Pensions-Inrättning ar i Hufvudsladcn, till hvilka i allmänhet
delägarerätt beredes genom årliga afgifler.
a)
Allmänna Enke- och Pupill-kassan. Denna kassas kapital-fond utgjorde
vid 1847 års slut 1)82,944 R:dr 40 sk. 1 r:st. Inkomsterna uppgingo till
08,052 R:dr 4 sk. 2 r:st.; utgifterna till 24,222 R:dr 27 sk. I) r:st., hvaraf i
pensioner till enkor och barn efter 130 delägare 18,110 R:dr 12 sk. AfPensionstagarne
voro 00 boende i Stockholm, hvilka tillsammans uppburo 9,873
R:dr 40 sk.
b)
Arméens Pcnsions-kassa samt Enke- och Pupillkassa. Den förra af dessa
kassor hade vid början af ar 1847, inberäknadt värdet af Kassans fastighet,
som är upptagen till 30,000 R:dr, en kapital-fond af 2,433,844 R:dr 24 sk. 3
r:st. Dess inkomster för samma år hafva blifvit uppgifna till omkring 202,000
R:dr och utgifterna till 202,391 R:dr 26 sk. 5 r:st., hvaribland till 849 delägare
utbetaltes 241,734 jEhdr 8 sk., och till en afskedad Tjensteman 300 Rxlr.
Enke- och Pupill-kassans kapital var 350,126 Rxlr 15 sk. 4 r:st., inkomsterna
för densamma 37,049 Rxlr 13 sk. 7 r:st., och utgifterna 30,951 Rxlr 32 sk.
3 r:st., deraf 25,379 Rxlr 18 sk. till 271 Pensions tagare. Dessutom utdelades
i gratifikationer och pensioner till 70 personer ett af Eders Kongl. Maj:t, för
sådant ändamål beviljadt anslag af 5,000 Rxlr. Det å Riks-Statens 7:de Hufvudtitel
uppförda, under Direktionens förvaltning ställda anslag utgår tillsvidare
med 25,000 R:dr årligen, fördeladt sålunda, att deraf erhåller Pensionsstaten
för militära Embets- och Tjenstemäns enkor och barn 17,900 R:dr och
Pensions-anstalten för Under-officerares enkor och barn 7,100 Rxlr, anvisade
för 408J pensionsrum å den förra och 381 pensionsrum å den sednare Staten.
Uppgift på antalet af de Kassans pensionärer, som äro boende i Hufvudstaden,
bar icke kunnat erhållas.
c)
Civil-Statens Pensions-Inrättning samt Enke- och Pupill-fonder. Pensions-lnrättningens
kapital-fond uppgick vid 1847 års slut till 1,374,429 Rxlr
45 sk. 11 r:st. Inkomsterna under året, deribland 48,500 Rxlr Statsanslag,
voro 139,020 Rxlr 35 sk. 7 r:st., och utgifterna 98,801 Rxlr 13 sk. 9 r.st.,
deribland pensioner 88,146 R:dr 45 sk. 1 r:st. Civil-Statens enskilda Enkeoch
Pupill-fonds behållning utgjorde 188,200 Rxlr 15 sk. 4 r:st.; dess inkomster
voro 55,958 R:dr 12 sk., och utgifterna likaledes 55,958 Rxlr 12 sk., af
hvilka sistnämnde 55,758 Rxlr 36 sk. i pensioner. Allmänna Enke- och Pupill-fonden
hade en behållning af 6,225 R:dr 34 sk.; och inkomsterna bestego
sig till 26,591 R:dr 46 sk. samt utgifterna för pensioner till 22,842 Rxlr
56
44 sk. Så kallade Götha Hof-Rätts-medel voro 1,680 R:dr, deraf 80 R:dr i
\ pension utdelades. Pensionstagare i Stockholm voro å Civil-Statens Pensionsfond
32, som åtujöto 16,400 R:dr, å enskilda Enke- och Pupill-fonden 168,
med underhåll af 23,586 R:dr 45 sk. 4 r:st., samt å Allmänna Enke- och Pupill-fonden
311, med pensioner till belopp af 11,813 R:dr 16 sk.
d)
Pensioner af Postmedel. Till 6 Pensionärer inom Hnfvudstaden hafva
år 1847 utgått 533 R:dr 16 sk.
e)
Kongl. Konvoj-Kommissariatet har år 1847 utbetalt 1,050 R:dr i pensioner
till 5 inom Stockholm boende personer.
f)
Tull-Statens enskilda Pensions-Inrättning- Kassa-behållningen utgjorde
vid 1847 års utgång 132,930 R:dr 37 sk. 1 r:st. Inkomsterna för året voro
22,750 R:dr 5 sk. 1 r:st., utgifterna 23,509 R:dr 30 sk. 3 r:st., hvaraf i pensioner
23,200 R:dr, som utdelades till 665 personer.
g)
Banko-Statens Enke- och Pupill-kassa. Vdd slutet af berörde år ägde densamma
en kapital-behållning af 233,854 R:dr 37 sk.; dess inkomster för året uppgingo
till 30,205 R:dr 28 sk. 11 r:st., samt utgifterna till 28,998 R:dr 29 sk. Pensioner
utbetaltes till belopp af 26,873 R:dr 21 sk , dels till 97 enkor och minderåriga barn,
dels till 16 oförsörjda, öfver 50 år gamla döttrar af Bankens Tjensteman.
h)
Enke- och Pupill-kcissan i Rikets Ständers Riksgälds-Kontor, jemte dermed
förenade f. d. General-Assistans-Kontorets Enke- och Pupill-kassa. Dess
kapital-behållning vid 1847 års utgång var 58,277 Rdr 25 sk. Inkomsterna
samma år beStego sig till 4,201 R:dr 5 sk. 4 r:st., och utgifterna till 5,421
R:dr 25 sk. 2 r:st. Till 41 enkor och 12 barn utgingo pensioner med sammanräknadt
5,252 R.dr 32 sk. 2 r:st.
i)
Enke- och Pupill-kassan vid Stockholms Stads Verk. Denna kassas behållning
vid nämnde års slut utgjorde 147,323 R:dr 19 sk.: dess inkomster
för året 13,802 R:dr 27 sk., hvaraf 9,285 R:dr 14 sk. 8 r:st. utdelades till 71
Pensionstagare.
k)
Jern-Kontorets Tjenstemäns Pensions-kassa för deras Enkor och Barn,
hade vid 1847 års utgång en behållning af 19,230 R:dr 33 sk. 4 r:st. Endast
en pension utbetaltes med 38 R:dr 42 sk. 4 r:st. Från Jern-kontorets
egna fonder utgingo pensioner till 5 i Stockholm boende personer, med
6,600 R:dr.
l)
Kongl. Theaterns Pensions-Inrättning. Dess kapital-fond vid 1847 års
slut uppgick till 149,075 R:dr 37 sk. 4 r:st. Inkomsterna för samma år utgjorde
11,692 R:dr 38 sk. 7 rist., samt utgifterna 9,147 R:dr 44 sk., hvaribland
7,705 R:dr i pensioner till 19 delägare.
57
C.) Sjukvårdsanstalter.
Stockholms stad aflönar en Förste och en Andre Stads-Läkare; äfvensom
i hvarje Territorial-Församling- finnes en af Fattigmedlen aflönad Läkare hvilken
det åligger att utan betalning biträda Församlingens fattiga, som vid sjukdo
mstillfällen honom påkalla, hvarvid dessa tillika erhålla medikamenter på Fattigvårdens
bekostnad.
n
T
För Sjukvården i Hufvudstäden finnas för öfrigt följande allmanna ln
1
attningar^ ^ ferritorial-Församlinganies Fattighus inrättade sjukrum. Sjukvården
ombesörjes af Fattig-Läkarne i Församlingarna, och omkostnaderna bestridas
af Fattig vårds-inrättningarnas medel.
b) Stockholms Stads och Läns Kurhus. Detsamma har till sill omfattning
icke undergått någon förändring under den tid, ifrågavarande Berättelse angar,
utan har det år 1842 från, 110 till 200 ökade sängantalet bibehållits. På Direktionens
hemställan anslog Stads-Nämnden den 25 Januari 1847 aflöning
med 1 200 R:dr till 2:ne Besigtnings-Läkare, i ändamål att genom besigtningar
å lösa och osedliga qvinnor åstadkomma, att venerisk smitta i tid måtte
kunna upptäckas och genom tidigt meddelad läkarehjelp hindras att hos den
smittade öfvergå till en svårare form och äfven att spridas till andra personer.
Direktionen för Kurhuset tillskrifver dessa Besigtnings-Lakares verksamhet det
inträffade förhållande, att, i stället för att Kurhuset på långt nar icke var tillräckligt
för emottagandet af alla veneriska patienter, som der sokte inträdesjuknummern
på sednare tider så nedgått, att Kurhuset icke allenast kunnat inrymma
alla smittade personer, som der anmält sig eller blifvit dit i emitterade,
utan ock understundom haft ända till halfva sängantalet ledigt. Kurhuset*B inkomster
för år 1847 voro 20,044 R:dr 23 sk. 11 rest.; utgifterna 19,888 R:dr 3
sk. 11 vst. Kurhus-afgiften hav Sven 1843-1847 utgått till lika belopp, som
år 1842 eller med 12 sk. för hvarje inom Hufvudstäden mantalsskilfven peison.
Under året 1847 hafva, utom 167 från föregående år qvarliggande patienter,
å Kurhuset vårdats 876 personer, af hvilka 459 voro kailai och
q'1™0)1'Danviks Hospital och Dårhus samt den dermed förenade Stiftelse för
civile Emhels- och Tjenstemäns enkor och barn, kallad Lnkhuset. Foi den
särskilda Direktion, som förer Styrelsen öfver desssa Inrättningar hai Edeis
Kongl. Majt den 19 Augusti 1845 i nåder utfärdat en ny instruktion. Vid
1847 års slut ägde Hospitalet uti jordegendom 99§ mantal, uppskattade till
Öfver-Stathållan-Embetets Femårs-äerältelse för aren 1843—7847.
58
536,238 R:dr, utom de af Inrättningarne använde byggnader samt derinvid
belagne qvarnar, hvilka fastigheter äro brandförsäkrade till 84,831 R:dr 16 sk.
Kapital fonden utgjorde 61,206 R:dr 10 sk. 1 r:st.; inkomsterna ^uppgingo för
året till 49,666 R:dr 1 sk. 8 r:st„ och utgifterna till 47,606 R:dr 2 sk. 1 rist.
t?1?** underhållstagare var 393, af hvilka voro intagne å Hospitalet
~~9, a Dårhuset 126 och å Enkhuset 38.
. d) K°ngl- Serafimer-La&arettet. I anseende till ökade' utgifter har dess
kapitalfond, som vid 1843 års början utgjorde 276,849 R:dr 5'sk., vid slutet
af ar 1847 nedgått till 261,924 R:dr 5 sk. I medeltal för dessa fem år
hafva inkomsterna varit 41,011 R:dr 28 sk. årligen, utgifterna 44,212 R:dr
och de på Lazarettet vårdade personer 2,652.
e)
Sjukhuset uti Catharina f. d. Krono-Bränneri-Egendom. Denna Inrätt
nrng,
hvilken, på sätt i förevarande Berättelse förut är omnämndt, under
Stockholms Stads-Nämnds styrelse blifvit i betydlig mån utvidgad, och numera
kan anses för en stadigvarande sjukvårdsanstalt, har, under loppet af
aren 184£.
1847, lemnat vård åt 242 barnsängsqvinnor, 598 bensårspatien
ter,
4~4 veneriske patienter, 700 invärtes sjuke och 45 koppsmittade, eller
tillsammans 2,009 personer. Kostnaden derför har utgått af allmänna Fat
tigvardsmedlen
och är upptagen bland Slads-Nämndens ofvanomförmälda
utgifter.
f)
Allmänna Garnisons-Sjukhuset. Inkomsterna, bestående af Statsanslag,
aro uppgifne likasom tillförene, till 31,320 Ridr; hvaremot utgifterna uppgått
för år 1847 till 39,491 R:dr 30 sk. 9 r:sl. Skillnaden emellan Statsanslaget
och utgifterna har blifvit betäckt af de medel, som influtit för
Officerare, Underofficerare och manskap af främmande Korpser, för hvilkas
sjukvård betalning till Sjukhuskassan blifvit erlagd. Dagliga sjuknummern
sistnämnde år var i medeltal 172, deraf 143 af garnisonen.
D.) Arbets-Inrättningar.
a) borra frivilliga Arbetshuset. Om denna Inrättning, som förvaltas af
en nektion, bestående af åtta inom Jacobs^och Johannis Församlingar valda
Ledamöter, med Kyrkoherden till Ordförande, är uppgifvet, att behållningen
af Inrättningens tillgångar år 1847, utom värdet af fastigheten, upptaget
till 12,000 R:dr, utgjorde 24,889 R:dr 4 sk. 7 rist., inkomsterna 5,085
R:dr 26 sk. 9 rist., utgifterna 6,440 R:dr 18 sk. 1 rist., samt arbetarnes
antal per medium, dels af Jacobs och Johannis Församlingars invånare, dels
59
från andra Församlingar, i månaden 368, hvilka i arbetslöner för året uppburit
2,854 R:dr 21 sk. 6 r:st.
b) Allmänna frivilliga Arbetshuset, som tillkommit i stället för det numera
upphörda Södra frivilliga Arbetshuset, öppnades den 7 December 1844,
sedan Stads-Nämnden, genom inköp af Egendomen N:o 25 vid Stora Glasbruksgatan
inom Catharina församling, dertill anskaffat en rymlig, sund och
vid vatten belägen lokal. Styrelsen öfver detta Arbetshus, som är stäldt
under Stads-Nämndens öfverinseende, är närmast uppdragen åt en särskild
Direktion, uli hvilken Hufvudstadens åtta Territorial-Församlingar årligen
invälja en Ledamot. En antagen Syssloman är Föreståndare på stället. Inrättningen
består af 2:ne Hufvudafdelningar. Den ena har till föremål att
åt arbetssökande personer utlemna materialier till spånad, väfnad eller
stickning, i ändamål att af dessa personer förarbetas hemma i deras bostäder,
emot erhållande bestämd arbetslön. Denna, af fattiga qvinnor starkt
anlitade, arbetsanstalt tillhandahåller hela året om en passande förtjenst,
hvaraf successive 1,000 å 1,200 fattige årligen blifvit delaktige. Den andra
liufvudafdelningen af inrättningen utgöres af det egentliga Arbetshuset, der
fattiga, till arbete någorlunda duglige, men, antingen i saknad af sådant
eller af bristande båg dertill, syssellöst kringstrykande och tiggande personer
intagas, till undfående af fullt underhåll, med kost, beklädnad, husrum,
säng och sängkläder, ljus och värme samt sjukvård, äfvensom religionsundervisning,
der den finnes förut hafva blifvit försummad. Arbetshuset
innefattar 2:ne underafdelningar, för de olika könen: qvinnorna under en
särskild Förestånderska och karlarne under den ofvanomförmälde Sysslomannen,
som har till biträde en Bokhållare och 3:ne Vaktmästare, för tillsyn
å folket. Under den lid Arbetshuset tillvarit, har det blifvit allt mer
utvidgadt, så att detsamma, som vid dess öppnande lemnade utrymme endast
åt 150 hjon, vid slutet af år 1847 kunde emottaga 300. Det sistnämnde
året voro 915 särskilde personer derstädes intagne; och medeltalet
var af manspersonalen 143 och af qvinnor 70 om dagen. Svsselsättningarne
för arbetshjonen hafva de sednare åren hufvudsakligen bestått i utarbeten
och sådane gröfre förrättningar, med hvilka arbetsfolk egenteligen sig sysselsätta,
och deribland gatsopning åt enskilde husägare samt isynnerhet
upphemtning, sågning, huggning och bortförande af ved, som för Inrättningens
räkning, till beredande af arbetsförtjenst åt dess personal, blifvit uppköpt
och sedermera i små partier försåld, utan annan vinst, än ersättning
60
för det använda arbetet; genom hvilken åtgärd äfven tillfälle blifvit det
fattigare folket beredt att få köpa ved till billigare pris. Arbetsförtjensten
bar år från år varit i stigande. Kostnaden utöfver densamma utgjorde år
1847 för hvarje manligt arbetshjon 17 Rrdr 6 sk. 6 r:st. och för hvarje qvinna
47 R:dr 24 sk. Samma år uppgingo utgifterna för hela Inrättningen till
44,304 R:dr 12 sk. 5 r:st., och inkomsterna till 34,130 R:dr 18 sk.; hvadan
förlusten, som genom tillskott af allmänna fattigvårdens medel betäckles,
utgjorde 10,173 R:dr 41 sk. 11 r:st.
Följande Inrättningar, hvilka ej kunna hänföras under ofvannämnde
Klasser, må äfven här omnämnas, nämligen:
a)
Stockholms Stads Sparbank. Dess kapital vid 1847 års slut uppgick
till 1,543,373 R:dr 29 sk. 5 r:st., hvaraf delägarnes behållning var 1,462,724
R:dr 1 sk., och Sparbankens, dels genom gåfvor, dels genom räntevinst och
tillfallna medel uppkomna, Enskilda Fond, 80,649 R:dr 28 sk. 5 r:st. Antalet
af personer, som vid samma tid hade medel i Sparbanken deponerade,
utgjorde 13,045.
b)
Sällskapet för troget och dygdigt tjenstefolks belönande. Vid slutet al
nyssnämnde år voro Sällskapets tillgångar 15,662 R:dr 37 sk. 2 r:st. Inkomsterna,
bestående af räntor, inträdes- och års-afgifter af Ledamöterne
samt gåfvor, utgjorde för samma år 1,344 R:dr 3 sk., deraf 1,003 R:dr 16
sk. utdelades i belöningar och understöd åt 90 tjenstehjon, och 150 R:dr
13 sk. 4 r:st. åtgingo till förvaltningskostnader.
c)
Pantlåne-Kontoret. Denna Inrättning har under ifrågavarande tid
lortfarit, med hufvudsakligen samma organisation och vilkor, som föregående
Femårsberättelser omförmäla. Under år 1847 utgåfvos 76,505 st. lån med
313,798 R:dr 36 sk., och betaltes 80,236 lån med 323,664 Rrdr. Vid årets
utgång var det utlånta kapitalet 202,566 R:dr 36 sk. Till Inrättningens bedrifvande
har lånefond af Statsmedel fortfarande varit anslagen, till belopp
af 100,000 Rrdr, hvarå Entreprenören erlagt tre procent ränta. Hvad derutöfver
blifvit utlånadt har Entreprenören sjelf anskaffat.
61
Sso. Stadens Inkomster ocli Utgifter samt kostnad för
Stadens Styrelse.
En ifrån stadens Drätsel-Kommission meddelad uppgift på Stads-Kassans Inkomster
och Utgifter ifrågavarande fem ar upptager följande.
Inkomster:
l:o. Af Handel och Sjöfart, efter
afdrag af Uppbördskostnaden, der
sådan ägt rum:
Afgift af Fartyg.......
Drätsel-Verkets andel af Allmänna
Tolagen........ •
Tolagen har fortfarande blifvit
erlagd med 2$ procent af tullvärdet
för inkommande, och 1J
procent för utgående varor, med
undantag af dels några artiklar,
för hvilka särskild Tolag efter
gifne föreskrifter utgått, dels andra,
som äro från Tolag frie; och
denna afgift, som, efter afdrag af
TJppbörds-kostnad, fördelas till
Stadskassan med P^-delar, Hamnoch
BrobyggnadsFonden med yjjdelar,
In(|varteringsKommissionen
med T3/„-delar och stadens Allmänna
Barnhus med T Jö-delar,harodelad
utgjort,utan afdraga!'kostnader:
År 1843
B:ko
R:dr 143,334: 38. —
„
1844
„
„
138,364:36.—
„
1845
„
„
151,864:29.—
’
1846
„
„
166,506:32.-
„
1847
„
„
157,L55: 6.-
hvarafmedeltaletär 151,445: 9.—
Afgift af
varor,
som
vägas .
.
.
D:o
d:o
som
stämplas
.
.
D:o
d:o
som
mätas eller
räknas
.....
Häribland
är
inbegripen
den
afgift, som, enligt Kongl. Brefvet
den 23 Februari 1838, för alla i
Stockholm sjövägen in- eller utrikes
ifrån ankommande målbara
våta varor i fat, såsom Bro- och
Kaj-afgift till Stadskassan influtit,
och hvilken utgjort, utan afdrag
för Uppbördskoslnaderne:
År 1843.
13,774
74,752
72,508
11,315
38,044
10
1844.
1845.
1846.
1847.
Medel t
a).
13,289
t4 2
14,912
11
15,231
ii 11
14,641 3
9 14,369
t6 2
72,103
46 11
79,288
13 -
86,836
10 7
82,032 9
4 79,002
15 2
66,681
10,204
11 1
40 1
0 65,238
0 10,085
38
40
10 74,863
2 11,124
9
14
5 77,097 3
2 10,687 15
1 71,277
— 10,683
35 5
25 10
41,638
11
3 38,926
40
3 35,143
5
1 32,907 12
5 37,332
• \ *
40 1
r
62
År 1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
Medeltal,
År 1843 B:ko R:dr 29,470: 23. —
„
1844
„
„
34,026:22.—
„
1843
„
„
29,904: 3. 6
„
1846
„
„
25794:24.—
„
1847
„
„
23 346:30.—
eller i medeltal „ 28,508: 20. 6.
Afgift af varor, som packas, eller
åt Lakegods........
2:o. (Kriga Inkomsterne:
2,809
0
4
3,929
7
8
3,402
28
7
3,912
31
6
3,869
33
—
3,584
30
3
Af Stadens Tomter: Tomtören och
Trettionde-penningar, samt lösen
för sådana Tomter, hvilka blifvit
som fria uppfåtne .
t .
.
.
9708
1
10
10,483
32
12,769
2
6
14,076
29
*>
10,636
46
3
11,534
41
6
Af Stadens Hus och Lägenheter:
Hyror..........
Af Stads- och Rok-auktions-kam-
34,176
37
10
34,446
4
4
34,524
26
6
34,791
—
2
35,125
23
u
34,612
37
9
rarne ..........
24,146
19
8
18,729
13
3
24,961
34
9
19,741
30
3
15,233
19
5
20,562
23
Burska ps-penningar, Sa köres-medel,
Böter för felaktigt jern, Tredje
och Tionde-penningar af A rf, med
flera smärre tillfälliga inkomster .
Arrende-afgift för Bränvins-distille-
3,224
31
11
7,534
37
9
8,156
21
7
18,480
36
10
6,154
8
2
8,711
8
1
rings-rättigheten......
16,666
32
—
16,666
32
—
16,666
32
_
16.666
32
_
16,666
32
16,666
32
Källare-frihets medel.....
Bidrag från Stadens Brandförsäk-
8,880
—
—
8,880
—
—
8,880
—
—
8,880
—
—
8,880
—
8.880
—
rings-Kontor till Eldsläcknings-  redskapens underhåll ....
1,500
1,500
1,500
1,500
1,500
1,500
Försålde Fastigheter.....
Värdet af dels inköpta dels nybyg-
4,140
—
—
46
—
—
—
—
400
—
—
—
—
917
9
7
da Fastigheter:'är 1843, Egendo-  men N:o 3 i qvarteret Edelman
§ Ladugårdslandet; år 1845, 3:ne
Badsnmpar, för 0,264 R:dr G sk.
1 rst.; Nytt Våghus vid Munk-  bron för 8,46? R:dr40sk.; Egen-
domarne N:ris 6 och 7 qvarteret
Kornhamn för 6,000 R:dr, och N:o
14 i qvarteret Riddarholmen för
16,000 R:dr; år 1846 Egendomen
N:o 15 ä Riddarholmen för 16666
R:dr 32 sk.; 2:ne Vedskjul å Rid-  darholmen, och bokfördt värde af
åtskilliga uthyrda Tomter; samt
år 1847 Egendomen N:o 2, qvar-  teret Mars, vid Myntgatan för
53,333 R:dr 16 sk., och Egendo-  men N:o 4, qvarteret Häckelfjell
å Ladugårdslandet för 3,666 R:dr
'
32 sk......
20,000
—
~
—
—
—
36,731
40
1
19,129
10
10
57,000
—
—
26,572
11
5
Summa B;ko B:dr
335;647|3o| C
306,133
42
-
356,039
19
9
360,786
42(ll
372,436
u|
4
346,208
40
8
63
1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
Medeltal.
Utgifter:
l:o. Till Stadens Allmänna Inrätt-
ningar:
Till Kur- och Sjukhuset ....
5,000
—
_
5,000
_
5,000
_
_
5,000
_
_
5,000
_
5,000
„ H. K. H. Prins Carls uppfo-
strings-anstalt.....
1,000
—
—
1,000
—
1,000
—
_
1,000
_
_
1,000
_
....
1,000
_
_
„ Suhlevation, lör amortering åt
Hamn- och BrobyggnadsFon-  dens skuld......
16,066
32
16,666
32
16,666
32
10,666
32
16,666
42
16,666
32
„ Poliskammaren: hyra och bi-
drag till aflöning samt anslag
till Polisbetjeningens löneför-  bättring
.......
5,875
5,875
15,875
9,875
12,875
10,075
Utom de i Stat till hyra an-  slagne 1,200 R:dr, och subleva-  tionsmedel till aflöning 1,525 R:dr,
har årligen utgått, enligt Kongl.
Brefvet d. 26 Fehr. 1839, till Polis-  betjeningens löneförbättring, dels
af Bro- och Kaj-afgiften för mål-
bara våta varor 3,150 R:dr, hvil-  ka[äro uti ofvanutlörda belopp in-  begripne, dels af Finska Tolags-  medlen genom Statskassan 6,600
R:dr, och efter Kongl. Brefvet d.
17 Nov. 1837, arrende-afgift af
Traktörsställen och Krogar 3,000
R:dr, så att det genom nämnde
Kassa till Poliskammaren årligen
utgifna belopp utgjort 15,475 R:dr;
hvartill kommit, enl. Kongl. Bref-
vet den 6 Maj 1845, tillökning i
anslaget för Stadens Polis åren
1845 och 1846 af 4,000 R:dr år-  ligen, och enligt Kongl. Brefvet
den 6 Februari 1845 extra anslag
till säkerhetsanstalters vidtagan-  de samma år (i,000 R:dr, likasom
år 1847 till enahanda ändamål
7,000 R:dr.
Till Stadens Läroverk.....
10,000
—
—
10,000
—
—
10,000
—
—
10,000
—
_
10,000
_
_
10,000
—
—
1,, Krono-Uppbörds-Verket .
.
12,918
21
—
12,838
14
9
13,227
4
4
13,656
31
7
13,232
15
9
13,174
27
1
„ Brandväsendet......
4,617
8
6
1,735
37
4
2,346
43
10
1,513
31
8
1,812
45
—
2,405
14
1
2:o. Till Fromma Stiftelser:
Frimurare-Barnhuset.....
Magistratens Enke- och Pupill-Kas-
60
—
—
60
—
60
—
—
60
—
—
60
—
—
60
—
—
sa, särskildt anslag, jemte rSnta på
Embets- och Tjenstemäns i Stadens
Kassa innestående begrafnings-  1 hjelp, samt till Magistratens en-
skilda disposition ......
3,579
24
6
3,663
10
10
3,658
35
10
3,732
3
10
3,652| 27
8
3,657
10
11
64
3:o. Till Klereciets aflöning enligt
Stat:
En Fångpredikant......
Kapellanerne vid Storkyrkan .
.
4:o. Öfriga Utgifterne:
Aflöning för Magistraten, dess Tjensteman
och Betjente samt de under
Drätsel-Kommissionen lydande
Tjensteman och Betjente .
Publika Byggnader, hvarmed förstås
nybyggnads- och muddringsarbeten
samt underhåll af Stadens hus,
hamnar, broar och bryggor, tillika
med särskilda, på Stadens omvårdnad
beroende lägenheter .
.
De hufvudsakligaste byggnadsföretag,
som af ofvanslående belopp
blifvit bekostade, äro följande:
Haitinr och lastage-platsers,
roddare- och tvätt-bryggors, passage-broars
och aflopps-trummors
nybyggnad, underhåll och förbättring
74,498 R:dr .23 sk. 4 rst.;
Ha mnanläggning vid Kungsholmen
3,833 R:dr 42 sk. 7 rst.; muddring
vid Stadens hamnar och stränder
27,213 R:dr G sk.; duc d’alher och
nioringar i hamnarne 3,227 R:dr
35 sk.; ombyggnad af stenbron
emellan Blå slussen och Stadsgården
17,490 R:dr 38 sk. 1 rst.; nytt
Våghus vid Munkbron, sedan 1842
fortsatt, 5,567 R:dr 40 sk.; nybyggnader
och reparationer å Reservoirerne
8,614 R:dr 33 sk. 6 rst.;
f. d. Tackjernsvågens aptering till
Jernväg 10,341 R:dr 43 sk 5 rst.;
underhåll i Jernvågarne af broar,
bodar, plank och ställningar 18,893
R:dr 13 sk. 5 rst.; 3:ne nya Badsumpar
6,380 R:dr 11 sk. 9 rst.;
samt sänkning af backen till hamnen
vid Riddarholmen 5,878 R:dr
42 sk. 10 rst., till hvilket sistnämnde
arbete Stats-Verket bidragit
med 5000 R.dr.
Gatuläggningsarbeten.....
Från år 1845 har anslaget utgått
till Förvaltningen för Stadens
gatuläggningsarbeten.
1843.
200
13
87,331
65,793
42
IG
31
9,204
1844.
1845
200 —
87,156 16
70,810
20
11,479122
200
87,000
53,429
8,500
1846.
1847.
Medeltal.
—
200
—
200
—
—
200
2
37
4
87,000
4
—
86,941
44
9
87,085
45
9
9
60,797
27
5
42,779
39
8
58,722
4
11
8,500
8,500
9,236
42
5
65
År 1843.
1841.
1845.
1846.
1847.
Medeltal.
Extra-Ordinarie utgifter, såsom ga-
tulyshållning, \ed, ljus, skrifma-  terialier sä väl för Magistraten
som för uppbörden, inventarii-  persedlar, arfvoden m. m. .
36,080
11
5
35,619
35
11
36,900
29
7
36,614
4
8
41,428
28
3
37,509
41
*>
Fångförtäring samt andra omkost-
13,042
34
13,358
nåder i och för Fångvärden .
.
12,593
19
7
12,441
8
8
14,403
42
8
14,311
17
2
2
24
5
Hushyror.........
1,522
32
_
1,511
10
—
1,493
37
4
1,581
5
4
1,585
37
4
1,540
6
5
Allmänna renhållningen ....
11,859
4
4
12,800
5
4
13,488
33
4
13,256
31
4
15,115
24
4
13,304
—
6
Räntor å upptagna lån.....
Ersättning till ännu
11,640
29
0
10,688
37
7
11,500
37
0
12,959
41
8
14,198
23
12,198
43
5
senter af det indragna Lahne-  fisket..........
600
400
_
_
400
—
—
400
—
—
400
—
—
440
—
—
Premie-afgifter för brandförsäkring
af Stadens Egendomar, afskrifne
medel m. m........
895
2
_
154
30
6
43,454
40
9
69
15
4
8,915
7
9
Värdet af försålda Fastigheter, till
de belopp, hvartill de Jiland Sta-  dens tillgångar varit bokförda
1,500
100
—
—
2,650
—
—
—
—
850
—
—
Pensions- eller Indragnings-Stat för
Embets-och Tjensteman vid Stock-  liolms stads Verk......
3,000
_
_
3,000
_
—
3,000
—
—
3,000
—
—
3,000
—
—
3,000
—
—
Inköpte fastigheter, nämligen: år
1843 Egendomen N:o 3 qvarteret
Edelman å Ladugårdslandet; år
1845 Egendomiirne N:ris 6 och 7
qvarteret Kornhamn och N:o 14
i qvarteret Riddarholmen; år 1846
Egendomen N:o 15 i qvarteret Rid-  darholmen; år 1847 Egendomarne
N:o 2 qvarteret Mars vid Mynt-
gatan samt N:o 4 i qvarteret Häc-  kelfjell större uti Ladugårdslands
Församling........
20,000
—
—
—
—
—
22,000
—
—
16,666
32
—
56,200
—
—
22,973
16
—
Summa B:ko R:dr
322,863| 30
5
302,954
17
U
320,405
441 8)362,896
15
5
347,761
31
3|331,376|lS
2
Jemförelse emellan Stads-Kassans Inkomster och Utgifter visar:
för
ar
R:dr
1843
öfverskott
1844
öfverskott
1845
öfverskott
1846
brist .
1847
öfverskott . „
.
räknas för dessa fem år, ett årligt öfverskott af 14,832
12,784:
6.
3,179: 2 4.
35,633: 2 3.
2,109: 20.
24,674: 31.
1.
6.
1.
eller, då medeltal
R:dr 2 2 sk. 6 rst.
_
Angående Stads-Kassans skuld har Drätsel-Kommissionen uppgifvit, att
densamma, som, efter afdrag af fordringar, vid 1843 års början utgjoit
Öfver-Stäthållare-Embetets Fe mars-Berättelse för åren 7843 1^4?-
66
190,748 R:dr 9 sk. l rst., hvartill genom inköp af fastigheter under ifrågavarande
fem år kommit ett belopp af 92,611 Ehdr 8 sk. n rst-, har åter
under samma tid hlifvit minskad med 74,162 R:dr 16 sk. 5 rst., så att den
vid 1847 års slut var 209,19/ R:dr l sk. 7 rst., deribland inberäknade å ena
sidan alla stadens skulder, således ej blott de reverserade och med ränta löpande,
utan äfven sådane utgiftsmedel, som Drätsel-Verket vid nämnde års
slut var skyldigt, men icke då betalt, och följaktligen såsom skuld bal ancerat,
t. ex. Hamn- och Brobyggnads-Fondens, Inqvarterings-Kommissionens och
Allmänna Barnhusets återstående lolags-andelar för året, samt å den andra
Stads-Kassans tillgångar, ej allenast reverserade och med ränta löpande, utan
äfven andra fordringar, t. ex. bos Uppbördsman, hvilkas slutliga uppbörd ej
kunnat vara vid årets slut levererade; dock med undantag af fastigbeterne.
Då likväl härigenom ej upplyses förhållandet med stadens räntebärande
skuld, är i sådant afseende från Kommissionen meddelad följande beräkning:
Stads-Kassans skuld utgjorde vid början af år 1843, enligt obligationer,
löpande med 5 procents ränta .
. B:ko R:dr 232,700:--
H
dito
.
.
.
„
„
1,500:--
4
dito
.
.
.
„
„
23,500:--257.700:_ _
Extra Jern vågsmedel, som voro i Stads-Kassan deponerade,
Jern bärarelaget tillhörige, med ränta efter 4 \ procent .
. 12,731: 2 6. 10.
Till Stadens Brandförsäkrings-Kontor: premielån, löpande med
4 procent ränta...............11 850;_ _
De hyresmedel, som influtit från Stats-Verket för de af BondeStåndet
under 1828—1830 årens Riksdag inom Rådhuset
begagnade rum, och hvilka blifvit till en Fond för aflöning
åt lönlöse Tjehstemän inom Magistraten lemnade; hvarå,
enligt Kongl. Brefvet den 20 Augusti 1830, ränta godlgöres
efter 5 procent............... 3,400:_ _
Summa B:ko R:dr 285,681:26. 10.
Hvaremot fordringarne voro:
Åtel stående köpeskill ing för försålde Egendomen N:o 1, qvar
.
teret Snäckan, löpande med 5 procents ränta 9,000:---
Återstod af arrende-löseskillingen för Södra Ström
qvarnen,
med ränta efter 5 procent .
.
.
5,403:2 6.8.
Lån till Entreprenörerne för renhållningen .
. 4,000:-- 18 403-2 6 s
Den räntelöpande skulden öfversteg således fordringarne
med B:ko R:dr 267,278: — 2.
67
Vid 1847 åvs slut var Stads-Kassans så beskaffade skuld:
Enligt obligationer, löpande med 4.1 procent ränta, och utan rätt till uppsägning
å Lan gifva nies sida R:dr 102,833:16.—
med 4-£ procent . . „
4,000: — —
med 4 procent . . „
556,500:-- 633.333: 16. —
Extra Jern vågsmedel......... 14,245:37.—
Premielån............14,515:—- —
Nya Slussbyggnads-Fonden....... 81,333: 16. — 773.427: 21. —
Fordringarna åter voro:
Lån till Entreprenörerna af renhållningen, med löpande ränta
efter 5 procent......... 2,000: — —
Till Pantlåne-Inrättningens bedrifvande, mot
procent ränta försträckte ....... 100,000:— —
Af Hamn- och Brobyggnads-Fonden, med ränta
efter 4 procent.......... 286,866: 3 2. — 388.866: 3 2. —
Således räntelöpande skuld, utöfver fordringarne, B:ko R:dr 384,560: 37.
deruti dock icke inbegripne Tjenstemännens i Stads-Kassan innestående Begrafningshjelps-medel,
som vid 1847 års slut utgjorde 36,793 R:dr 2 2 sk., och
hvarå ränta erlägges med procent.
Häraf befinnes, att Stads-Kassans räntelöpande skuld blifvit under åren
1843—1847 ökad med 117,282 R:dr 36 sk. 10 rst; deraf likväl 100,000 R:dr
upptagits för Pantlåne-Inrättningens räkning, hvilka ej utgått förr än den 1
April 1848.
Ifrån år 1842 voro af kostnaderna för muddrings- och hamnskoningsarbetet
i Clara sjö och Rörstrands-viken, såsom fordran att godtgöras af Finska
Tolagsmedlen, Stads-Kassan till godo balancerade 42,282 R:dr4 6sk., hvilka,
till följd af Drätsel-Kommissionens beslut, blifvit i 1846 års Bokslut afskrifne
och således såsom utgift upptagne.
Enligt 1847 års Bokslut ägde Staden fastigheter till ett brandförsäkringsvärde
af 468,822 R:dr 10 sk. 8 rst., och dessutom åtskilliga icke brandförsäkrade
lägenheter och tomter, uppskattade till 143,114 R:dr 24 sk. 11 rst.,
eller sammanräknadt för ett värde af 611,936 R:dr 3 5 sk. 7 rst. Då härifrån
afdrages den uppgifna skuldsumman, 209,197 R:dr 1 sk. 7 rst., uppkommer
en behållning för Stads-Kassan af 402,739 R:dr 3 4 sk., hvarifrån dock torde
böra afgå Stadens tillgodo balancerade 25,010 R:dr 4 0 sk. 10 rst., utgörande
68
fordran för förskjutne medel till uppköp af spanmål. Drätsel-Kommissionen
har härvid, likasom förut, anmärkt, att ganska många och ofelbart de betydligaste
af Stadens fasta Egendomar äro för allmänna och municipala behof
oumbärlige, så att endast omkring £ af dessa är att anse såsom en kapitaltillgång,
användbar till gäldande af de skulder, för hvilka Stads-Kassan häftar.
Finska Tolagsmedlen hafva utgjort följande belopp:
Vid 1843 års början i Stads-Kassan innestående öfverskott R:dr 20,038: 18.—
Är
1843
1844
1845
1846
1847
Uppbörd.
18,861:--
17,230: 47. —
7,612: 16.—
8,428: 41.—
6,184: 31.—
Uppbördsköstnad
och restitutioner.
1,062: 14. —
1,089: 6.—
478: 2 9. —
465: 8.—
341: 46. —
Summa
Medeltal
Inilutne.
17,798: 3 4.—
16,141: 4 1.—
7,133: 3 5. —
7,963: 3 3.—
5,842: 3 3. —
58,317: 39.—
11,663: 27.—
3,437: 7.—
687: 20. 7.
54,880: 3 2.— 54,880: 3 2.
10,976: 6. 5.
Summa B:ko R:dr 80,919: 2. —
Deraf har utgått:
Enligt Kongl. Bref ven den 3 December 1828 och den 16 Februari 1838, till
Kongl. Lazaretts-Direktionen 10,000 R:dr årligen i 4 år, och 2,827 R:drl7
^ sk. i afräkning å anslaget för år 1847 .
.
. 42,827: 17._
Enligt Kongl. Brefvet den 26 Febr. 1839, bidrag
till förbättring af Polisbetjeningens löner, 6,600
R:dr årligen under 4 år........ 26,400: — —
Enligt Kongl. Brefvet den 21 Dec. 1839, till aflöning
åt en Registrator i Stockholms Kämners
Rätt,
för 4 år...........3,313:21.—
Enligt Kongl. Brefvet d. 21 Sept. 1842, till Svenska
Trädgårdsföreningen, bidrag till hyra från
den 1 April 1843 till den 1 Oktober 1845 .
2,000:
Vid 1847 års slut i
Stadens Kassa innestående öfverskott, hvaraf
Drätsel-Kommissionen, enligt Kongl. Brefvet den 8 December
1846 uppburit 5,842 R:dr 3 3 sk., eller hela 1847 års uppbörd,
till ersättning för dess utgifne bidrag till Polisbetjeningens
löneförbättring..............
74,540: 3 8.
6,378: 12. —
Summa B:ko R:dr SO,919: 2.
69
Rörande Hamn- och Brobyggnads-Fonden, hvars förvaltning, enligt Kongi.
Brefvet den 27 Mars 1846, ifrån den 1 Juli samma år blifvit af DrätselKommissionen
öfvertagen, har Kommissionen lemnat nedannämnde uppgifter:
Fondens Inkomster:
Tolagsmedel.....R:<Jr
Intaxerade medel för borgerlig
rörelse........
Bidrag från Bemedlings-Kom-  missiomens Kassa ....
Sublevation till amortering af
skuld, frän Drätsel-Verkets
Kassa........
Öfver - Ståthållarens lnqvarte-
rings-penningar.....
Hyra för Strömparterren .
.
År 1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
Medeltal.
27,932
7,881
5,000
ifi,(ifir>
533
1,025
18
32
16
10
26,939
7,628
5,000
16,666
533
1,025
36
32
16
2
29,633
7,752
5,000
16,666
533
1,025
5
24
32
16
7
32,468
7,233
16,666
266
1,025
27
12
32
32
10
30,702
7,486
16,666
1,725
3
12
32
4
29,535
7,596
3,000
16,666
373
1,165
16
16
32
16
1
10
Summa B:ko R:dr
59,038
18
10
57,792
36
2
60,610
29
7
57,660
7
10
56,579
47
4
59,336
18
4
Utgifter:
Bro-och Hamnhyggnadsarbeten
19,535
42
5
18,706
—
8
34,407
17
—
48,047
14
5
63,384
25
7
36,816
16
5
Jernbron vid Helgeandsholmen
9,390
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,878
2
0
Löner, arfvoden, pensioner m.m.
2,574
21
4
2,603
5
4
3,437
37
4
3,191
18
S
3,296
22
3
3,020
30
7
Räntemedel på upptagna lån .
20,659
10
7
20,741
8
—
19,206
8
—
11,837
41
4
24,599
7
Kl
19,408
34
4
Ved-anslag till Öfverståthållare-
bostället.......
1,250
—
—
1,000
—
—
1,000
—
—
500
—
—
—
—
—
750
—
—
Omkostnader för dito .
.
.
9,207
19
—
1,419
12
8
506
9
—
153
—
4
—
—
—
2,257
8
3
Expens-medel......
8
16
•-
33
47
—
8
2
Summa B:ko R:dr
62,617
9
4
44,469
26
8
58,558
5
4
63,737
42
9
91,314
6
8
64,139
18
2
Utgifterna för Bro- och Hamnbyggnader hafva varit: för fortsatt Kajbyggnad
vid Nybrohamnen och igenfyllning af Packartorgsviken; för reparation
och ombyggnad af Kajen nedanför Logården; samt för åtskillige reparationer
såväl å bron öfver Norrström, som å en del Kajer.
Behållningen af de medel, som, i följd af Kongi. Brefvet den 9 December
1836, dels utgått från Handels- och Sjöfarts-Fonden, dels blifvit af Hamnoch
Brobyggnads-Fondens egna intrader afsatte för ombyggnad af Slussen emehlan
Mälaren och Saltsjön, var vid 1847 års slut 207,447 R:dr 28 sk. 2 rst.
Hamn- och Brobyggnads-Fondens skuld, som vid 1843 års början utgjorde,
enligt obligationer, 383,666 R:dr 3 2 sk., och i premielån hos Brandförsäkrings-Kontoret,
för Öfver-Ståthållarens boställshus, 3,400 R:dr, eller tillsammans
387,066 R:dr 3 2 sk., uppgick vid 1847 års slut till ett sammanräknadt
belopp af 413,787 R:dr 14 sk. 9 rst. Banko,
70
Då sistnämnde summa lägges till Stads-Kassans ofvannämnde räntelöpande
skuld, efter afdrag af fordringar, utgörande 384,560 R:dr 3 7 sk., blifver
hela skuldbeloppet...........B:ko R:dr 798,348: 3. 9.
Borgei skåpets Bemedlings—Kommission har, sedan Börs-, Bro- och Hamn*
byggnads-Direktionen, i följd af Kongl. Brefvet den 26 Mars 1846, upphört,
öfver tagi t en del af de angelägenheter, hvilka af sistnämnde Direktion tillförene
blifvit ombesörjde, hvaremot för Bemedlings-Kommissionen med 1844 års
slut upphört befattningen med underhåll och beklädnad af de utaf Borgerskapet
förut in natura hållne 100 Båtsmän, hvilket åliggande öfvertagits af en särskild
Kommission för debitering, uppbörd och redovisning af hela den för
Stockholms Stad utgående Båtsmanshållsafgift.
Den ordinarie kontributionen af Borgerskapet har åren 1843—1847, liksom
de nästförflutne fem åren, utgått med 500 R:dr af hvar och en af Borgerskapets
50 röster, och med fyllnadens läggande på sådana personer, som,
ehuru ej inbegripne i Borgerskapets klassifikation, dock idkat borgerlig rörelse
inom hufvudstaden. Särskildt bar Borgerskapet, för godtgörande af arfvoden
till Stadens tio Riksdagsfullmäktige och bestridande af öfrige utgifter, som
af den uttaxerade kontributionen till Staden icke kunnat betäckas, fi 'ån år
184o åtagit sig en extra-ordinarie kontribution, motsvarande en fjerdedel af
den ordinarie.
’
Bemedlings-Kommissionens Inkomster hafva utgjort:
År 1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
Ersättning af ofvanbemälde Kommis-  sion, för Båtsmanshållet .
. R:dr
9,521
24
4
9,693
14
5
4,393
40
1
Öfverskott af Inqvarteringsmedel . .
700
—
—
—
—
—
1,400
—
_
__
—
_
900
—
—
Ordinarie kontribution.....
31,707
—
—
30,068
—
—
30,875
—
—
29,790
—
_
30,336
—
—
Extra-Ordinarie kontribution . . .
—
—
—
—
—
—
7,545
24
—
7,430
—
_
7,523
24
—
Ränta å Kapitaler ....
3,026
18
8
3,214
29
4
2,680
26
8
3,059
24
8
2,173
16
—
Hyror af Börshuset.....
—
—
—
—
_
1,686
32
_
2,851
2
8
Inqvartering för marknadsposter m. m
för Stadsvakten......
—
—
—
—
—
—
1,033
19
1,628
32
6
1,626
—
6
Summa B:ko R.dr
44,954
43
-
42,975
43| 9
47,928
13
43,595
3
2
45,409143
2
Hvaremot utbetalningarne varit följande:
71
År 1843.
1844.
1845.
1846
1847.
Stadens Militär-kompani.....
Stadens Båtsmän........
Löner och arfvoden......
17,087
2,600
4,184
20
1
5
17,087
4,393
4,184
20
1
1
18,896
39
8
19,141
32
—
19,475
—
—
28
28
4,234
28
z
4,557
30
8
4,780
33
4
Ved och ljus.........
555
45
—
541
30
—
590
7
6
587
29
—
591
39
—
Skrifmaterialier........
401
29
8
530
—
4
457
31
—
403
2
—
044
41
8
Extra utgifter.........
91
32
a-
91
32
—
41
32
—
100
—
—
100
—
—
Borgerskapets Enkhus......
333
16
—
333
10
—
333
16
—
333
16
—
333
16
—
Taxeringsomkostnader......
430
—
—
430
—
—
430
—
—
430
—
—
430
—
—
Danviks Hospital.......
333
16
—
333
10
—
333
16
—
333
10
—
333
16
—
Åkerskatt..........
130
—
—
130
—
—
130
—
—
130
—
—
130
—
—
Borgare-Sråndets Kansli.....
100
—
—
100
—
—
100
—
—
100
—
—
100
—
—
Navigations-Skolans byggnad .
.
.
17,091
32
—
8,100
—
—
1,032
—
—
985
19
3
107
34
6
Riksdagskoslnad........
8,716
32
—
7,200
800
—
—
Pensioner..........
2,098
—
—
1,909
—
—
1,878
—
—
1,818
—
—
1,872
—
—
Räntor...........
30
32
—
440
8
—
573
8
—
1,938
40
—
103
40
8
Kapital till Stads-Nämnden ....
_
—
—
—
—
—
—
—
—
16,000
32
—
—
—
—
Omkostnader för Börshuset ....
—
1,030
36
,-r-
3,892
15
1
2
Bro- och Hamnbyggnader ....
5,000
—
5,000
—
—
5,000
—
—
—
—
Summa B:ko R:dr
51,674
45
aj 52,993
30
6
41,830
34
2
49,210
laju
44,938
46
5
Sedan, på sätt ofvan närandt är, bestyret med underhållet af Stadens
Båtsmans-kompani in natura blifvit, vid 1844 års utgång, ifrån Borgerskapets
Bemedlings-Kommission, som dermed haft befattning, till den då redan organiserade
Kommission för debitering, uppbörd och redovisning af Stadens Båtsmanshålls-afgift
öfverflyttadt, benämnes denna förvaltande myndighet Stockholms
Stads Båtsmanshåll Kommission. Af densamme äro kostnaderna för
Bålsmanshället uppgifne att hafva varit följande:
År 1843.
1844.
1845.
1840.
1847.
Vakans-afgift för 337 man .
. R:dr
11,139 34
8
10,802
19
2
10,862
19
2
10,802
19
2
11,307
2
6
Dito för vakante ibland 100 man .
.
355 16
9
028
25
9
1,207
(i
2
2,898
12
1
3,103
27
3
Omkostnaden in natura.....
2,839 21
1
4,393
40
1
821
24
6
262
—
—
199
8
—
Förvaltnings-omkostnader.....
1,901 j 24
5
2,014
—
—
2,019
—
—
2,073
44
2,142
20
—
Summa B:ko R:dr
16,236 1 8
11
17,898137
—
14,970
1
10
10,090
27
3
16,752
»1 9
Hvaraf medeltalet är 16,390: 36. 2.
Stadens Båtsmanshållsskyldige invånare utgöras af Stadens Fastighetsägare
och Borgare, af hvilka Båtsmanshållsafgift till ofvannämnde kostnaders bestridande
blifvit uttaxerad för åren 1843 och 1844 med 6 sk., för åren 1845
och 1846 med 4 sk., och för år 1847 med 6 sk. på hvarje R:dr, som enligt
gällande Bevillnings-Förordnings 2:dra Artikel af dessa skattskyldige erlades.
72
Enligt de af Brandvakts-Kasse-Administrationen lemnade uppgifter, hafva
Brandvakts-Kassans Inkomster utgjort:
År 1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
Brandvakts-afgift......R:dr
27.759
17
3
28,239
1
3
28,715
29
3
29,145
22
3
29,515
19
9
Räntemedel å lån.......
1,300
—
_
1,290
13
4
1,328
42
8
1,200
—
—
1,200
—
—
Försålde Inventarier......
Behållning i anslaget till häst- och
351
15
10
stall-underhåll........
183
28
—
Summa U:ko R:dr
29,059
17
3
29,529
14
7
30,395
39
9
30,345
22
3
30,898
47
9
Utgifter ne:
Till Stadens Militär-korps, som bestridt
ftuttvakts-patrulleringen i Hufvud-  staden........R:dr
24,931
6
24,931
6
24 931
6
24,931
C
24,931
6
Pensioner till Officerare, UnderolFice-
rare, Rotmästare och Soldater vid
f. d. Brandvakts-kompaniet .
.
.
1,060
1,041
12
981
32
937
24
833
30
Brandvakts-Inrättningens administra-
tions-kostnad........
1,360
45
4
1,395
—
—
1,526
20
—
2,238
KS
—
1,516
—
—
Summa B:ko Il:dr
27,352
3
4
27,367
IS
—
27,439
10
—
28,107
_
—
27,330
42
—
Kapital-Fonden var vid slutet af
År 1843 .....
17.
1 1.
5» 1844 .....
14.
6.
„ 1845 .....
.
„ 48,990:
44.
3.
„ 1846 .
. . .
,
• .
.
„ 51,229:
18.
6.
„ 1847 .....
.
„ 54,797:
24.
3.
Hvad Stadens Inqvarterings-Inrättning angår, så har den genom Kongl.
Brefvet den 12 Oktober 1839 för en tid af fem år fastställde förhöjning i
inqvarterings-ersättning för gemenskapen vid Lifgardes-Regementerne samt
Kongl. Svea Artilleri-Regemente blifvit genom nådigt Bref den 28 November
1844 förlängd på ett års tid, räknad till den 1 Oktober 1845, samt Eders
Kongl. Maj:t vidare under den 24 September 1845 förordnat, att samma förhöjning
skulle ytterligare fortfara, intilldess Rikets Ständer, som öfver det af
särskilde Komiterade utarbetade förslag till ny Inqvarterings-Ordning för
Stockholms Stad icke vid 1844 och 1845 årens Riksdag något hufvudsakligt
yttrande afgifvit, fått tillfälle att deröfver sig utlåta.
Angående Inqvarterings-A erkets Inkomster och Utgifter har InqvarteringsKommissionen
meddelat följande:
73
År 1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
Inkomster:
Tolag samt dubbla våg- och mätare-
8
penningar.......R:dr
32,520
24
8
31,461
38
6
34,276
22
3
37,290
9
11
35,309
—
Hyresmedel och räntor.....
5,178
—
—
4,846
10
—
4,914
28
—
4,927
10
8
4,579
32
—
Inqvarterings-afgilt.......
12,045
7
7
12,915
42
—
13,149
29
—
13,388
46
—
13,572
—
—
Diverse inkomster.......
__
31
—
4
—
—
143
48
—
125
20
—
—
—
—
Tillskott af Kapitalet......
11,534
30
—
14,595
29
4
8,831
0
6
4,516
42
5
7,541
16
4
Summa B:ko R:dr
61,878
45
3
63,823
29
10
61,315
35
9
60,248
33
—
61,002
1
—
Utgifter:
Inqvarteringar......R:dr
Aflöning, omkostnader för uppbörd af
56,880
2
10
58,979
30
4
56,238
43
1
55,301
31
6
56,279
41
9
Tolag och Vågpenningar, Expenser
1
4,722
3
m. m...........
4,998
42
5
4,843
47
6
5,076
40
8
4,947
6
7
Summa B:ko R:dr
61,878
45
3
63,823
29
10
61,315
35
9
60,248
33
—
61,002
1
—
Förvaltningen för Gatuläggnings-arbeten i Ilufvudstaden, hvars organisation
förut är i denna Berättelse omförmäld, började sin verksamhet med Juli månad
1845. Om verkställde arbeten och kostnaderna derför hafva följande
uppgifter af Förvaltningen blifvit lemnade:
År 1845 skedde omläggning af södra Slussgatan, Myntgatan, en del af
Hornstullsgatan och norra Badstugatan jemte diverse reparationer, tillsammans
12,355 qvadratfamnar. Kostnaderna för dessa arbeten jemte mindre betydliga
lagningar å gator, grusningsarbeten, upphandlade inventarier, arfvoden och
extra utgifter uppgingo till 17,278 R:dr 2 1 sk. 9 rst. B:ko. År 1846 omlades
en del af Tjärhofsgatan, återstoden af Hornstullsgatan, Grefgatan, WolmarYxkullsgatan,
Riddarhusgränden, Trädgårdsgatan, en del af Regeringsgatan, Jakobsgränd,
Baggensgatan, Benikebrinken, stora Surbrunsgatan, Tegelbacken vid
Röda Bodarne med flere mindre gatudelar, sammanräknadt 12,!)96 qvadratfamnar
; och utgifterne för året voro 46,607 R:dr 33 sk. l rst. År 1847 verkställdes
omläggning af Luntmakaregatan, Torget vid Röda Bodarne och platsen
vid Fria Konsternas Akademi, Riddarhustorget, Regeringsgatan, Södermalmstorg,
Ladugårdslands Tullgata, en del af planen vid Logårdshamnen, Roslagstullgatan,
stora Trädgårdsgatan, Clara norra Kyrkogata och en del af Riddarholmen
m. m., tillhopa 12,791 qvadratfamnar. Förvaltningens utgifter samma
år utgjorde 40,095 R:dr 3 7 sk.
Yid ofvannämnde arbeten hafva antingen hela gatan eller större delar
deraf, till gatans hela bredd, blifvit på en gång omlagde, hvarigenom de för
Öfver-Ståthållare-Embetets
Femårs-Berätlelse för åren 1843—1&47‘
10
74
delar vunnits, att vattenafFallen kunnat nogare beräknas, smärre höjder borttagas,
fördjupningar fyllas och gatornas bättre bestånd försäkras genom den
spänning, som stensättningen erhåller, när gata till hela sin bredd på en gång
omlägges. Å de gator, hvilkas bredd sådant medgifvit, hafva trottoirer af
fältsten blifvit anbragte, till fotgängares beqvämlighet; och på Regeringsgatan
hafva trottoirerne kunnat läggas af huggen och tuktad granit, genom de bidrag
ägarne af derinvid belägne hus lemnat till sådan stens anskaffande.
Genom erhållet anslag af Stads-Nämnden, i ändamål att bereda sysselsättning
åt fattiga arbetssökande personer, satles Förvaltningen år 1846 i tillfälle
att planera och grusa stora Surbrunsgatan och Roslagstullgatan; hvarjemte ett
betydligt berg, som till hälften stängde passagen på sistnämnde gata vid lägenheten
Ingemarshof, bortsprängdes. Med Drätsel-Kommissionen har Förvaltningen
träffat aftal, att å det så kallade Träsket och Träskängen få upplägga
den oanvändbara sten och det grus, som vid omläggning af gator bortföres,
och såmedelst för framtiden bilda en väg eller gata, sammanbindande norra
delen af Regeringsgatan med Roslagstullgatan, hvarigenom erhålles en nästan
i rak linea gående gata från Roslagslull till Gustaf Adolfs torg.
En Tabell bifogas i underdånighet, hvaruti de uppgifter angående Hufvudstaden,
hvilka, enligt formulärerna för Femårsberättelserna, skola i Tabell meddelas,
blifvit upptagne, så vidt det låtit sig göra, och hufvudsakligen efter
samma grunder, som äro följde vid upprättandet af de till Öfver-StåthållareEmbetets
förra Femårsberättelse!’ hörande Tabeller. Härvid tilläggas följande
upplysningar:
bo- De uti Tabellen förekommande penningebelopp äro uppförda i medeltal
för åren 1843—1847, utom Folkskole-afgiften och Väghållnings-kostnaden,
hvilka äro i medeltal för åren 1846 och 1847 beräknade.
2:o. Olikheten emellan antalet af Has och Tomter uti denna Tabell, der
de, i^ enlighet med Stads-Ingeniörens meddelade uppgift, äro upptagne till
4,545, och deras antal i den vid sednaste Fem årsberättelsen fogade Tabellen,
hvilken upptager dem blott till 3,961, härleder sig till större delen deraf, att
till hvarandra gränsande tomter, då de haft samma ägare, blifvit, ehuru försedda
med olika tomtnummer, räknade för en enda tomt, och till en mindre
del al de tomtstyckningar, som elter år 1842 ägt rum. I fastigheternas nppförda
taxeringsvärde äro åtskillige, uti det i Tabellen uppgifna antalet af hus och
tomter inbegripna fastigheter, hvilka ägas eller disponeras af Kronan, vissa
Allmänna bolag och Fromma Stiftelser, icke beräknade, emedan de ej blifvit
uppskattade för bevillnings erläggande. Å Bruk, Manufakturverk och Qvarnar
liar taxeringsvärdet ej kunnat särskild t uppgifvas, utan är det intaget i "värdet
af de egendomar, der dessa Inrättningar befinnas, äfvensom den del af Stadens
jord, som af enskilde disponeras, ingått i fastigheternas utsatta uppskattningsbelopp.
3:o. Då någon annan Bränvinsbrännings-afgift icke utgår i Stockholm,
än den summa af 16,660 R:dr 3 2 sk., som af ett Bolag, för rättigheten att i
Hufvudstaden distillera bränvin, enligt kontrakt årligen erlägges till Stadskassan,
har nämnde summa blifvit såsom bränvinsbrännings-afgift upptagen i
Tabellen.
4:o. Hvad under rubriken Klereciets underhåll finnes infördt, är det belopp
Territorial-Församlingarnes Pastorer, Komministrar och Kyrkobetjente
samt Tyska och Finska Församlingar nes : Presterskap och Kyrkobetjening åtnjutit
i löneförmåner och inkomster, sådane dessa blifvit uppskattade vid Bevill
-
nings-taxeringarne.
5:o. Såsom Fattig försörjning smedel äro upptagne: a) Allmänna Fattigförsörjnings-afgiften
af stadens invånare, 62,491 R:dr 3 5 sk. 2 rst.; b) Böter för
försummad betalning af Krono-utskylder, 2,901 R:dr 8 sk. l rst.; c) Kurhusafgiften,
14,747 R:dr 36 sk.; och dj De särskildt inom Forsamlingarne för
fattigvården åtagne och erlagde bidrag, jemte kollekt- och armbössemedel samt
vanliga afgifter vid bröllop, barndop och begrafningar, till en aproximativt
beräknad summa af 16,000 R:dr.
6:o. Väghållnings kostnaden har blifvit uppförd med det belopp, hvartill
utgifterna af Förvaltningen för gatuläggningsarheten i Hufvudstaden i medeltal
för åren 1846 och 1847 uppgått.
7:o Till diverse Onera äro hänförde och beräknade:
Salu-accis.................R:dr 7,500:
Bränvinsminuterings-afgift.............. 13,766:
Folkskole-afgift........... •
• » 10,370:
Afgift till Wadstena Krigsmanshus-Kassa för fastighetsköp „
2,263:
45. —
26. 9.
Brandvakts-afgift af fastigheter
Inqvarterings-afgift af hus och borgerlig rörelse ....
De å Borgerskapet uttaxerade medel, som ingått till Be
medlings-Kommissionen.
.....,....„ 35,055:
Afgifter för Kyrkornas underhåll och Skol-Inrättningarne,
samt håfgångspenningar, omkiing........„ 18,000
Kostnad för gatulyshållningen, aproximativt beräknad .
.
„ 20,000
Dito för gatornas renhållning............ 30,000
25,654: 4 6. 8.
13,134: 15. 4.
Summa B:ko R:dr 175,744
37. 9.
76
8:o. Af de orsaker, som i föregående Femårsberättelser äro nämnda, har
icke heller nu i Tabellen influtit någon uppgift på kostnaden för Stadens Styrelse
eller för Skjutsh&llmngen; äfvensom Öfver-Ståthållare-Embetet icke erhållit
nagra så tillförlitliga upplysningar om utsädet och medelafkastningen å
den till Hufvudstaden hörande jord, eller på antalet af der underhållna kreatur,
att uppgifter derom kunnat i Tabellen meddelas.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kong]. Maj:ts
underdänigste och tropligtigste
tjenare och undersäte
J. HA MIL TON.
Stockholm den 14 December 1850.
F. Edelstam.
y
T a b e I I
tillhörande dfver-Slåthållare-Einbetets Berättelse om Stockholms Stads tillstånd i ekonomiskt och statistiskt afseende åren 1843—1847.
Stockholm den 14 December i850.
J. HAMILTON.
F. E delslam.
I
KONG!,, MAJiTS BEFALLNINGSIIAFVANDES
uti
H p 0 a t a £ ä n
tiii
KONGEi. MAJ:T
i underdånighet afgifne
FEMÅRS-BERÄTTELSE
för ären 1843, 1§44, 1845, 1846 ocl* 1841.
STOCKHOLM, 1830.
1>. A. NORSTEDT & SONER,
Kovgl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillstån let i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Upsala län för åren 1843, 1844, 1845,
1846 och 1847.
.§• i
Länets
aflimännu beskaffenhet,
omförmäla i de area 1822 och 1828 afgifna underdåniga Femårs-bcrättelser, har
icke undergått annan förändring än den, som åtgärderne till landets förbättrade odling
medfört. Af dessa företag äro utdikningen af Bålinge mossar, Söder-Wissjö
mosse, Bo- och Gallerå-sjöarne, träsket Blackfjärden, Sandby-sjön, Slangvihsdalen,
Granebergs och Ilallarby sjöar, beredandet af utlopp lör Slada-ån och
sänkning af sjön Tämnaren, i underdånighet uppgifna uti min lör nästlörutgangna
quinquennium den 30 December 184o aflåtna berättelse, hvarvid nu endast böi tillläggas,
att bland dessa stora arbeten, som afsågo en landvinning af vid pass Tjuguett
Tusen tunnland, mer och mindre vattendränkt och frostalstrande jord, äro en
del fullbordade, en annan del ännu i verket, och det sistnämnde, eller sjön Tämnarens
sänkning, öfvergifvet af delägarne, i anseende till förespeglad våda för nedanliggande
liera jernbruk och qvarnar. Under de fem år, denna berättelse omfattar,
äro nedannämnda allmänna arbeten började, nämligen:
l:o Uppmuddring al Örsunds å, i gränsen emellan Lagunda och Hagunda härader,
från dess utlopp i Mälaren till en ny anlagd hamnplats, vid pass tre åttondedels
mil, hvarigenom denna igenvallade vattuled blifvit segelbar för åtta fot djupgående
fartyg;
2;o Sänkning af Wendels-sjön till befordrande af vårvattnets friare aflopp;
3:o Sänkning af sjön Wiggan i lierps socken;
4
4:o sänkning af Tösjön i samma socken;
5:o Utdikning af det så kallade Säfsta-kärret i Husby Sjutolfts socken.
Upprensningen af Örsunds å är fullbordad med ett af Eders Kongl. Maj:t i nåder
beviljadt statsanslag af Elfva tusen R:dr Banko. Wendels-sjöns sänkning,
hvartill Eders Kongl. Maj:t nådigst behagat anslå Ett tusen sexhundra fyra R:dr
banko, är likaledes verkställd. Sänkningarne al Wiggan och Tösjön, med nådigt understöd
af tillsammans Sjutusen R:dr banko, äro under arbete, likasom Säfsta-kärlets
utdikning, hvartill ett lån af Sjuhundra R:dr banko är i nåder beviljadt; och
beräknas en förut fördränkt och frostalstrande jordrymd af vid pass Sex tusen fyrahundra
två tunnland derigenom kunna försättas i fruktbärande skick.
Emellan Grans och Tibble gästgifvaregårdar är ny landsväg, till en längd af
vid pass trefjerdedels mil, åren 1845 och 1846 anlagd af Håbo och Bro häradsboar,
med understöd af det stats-anslag, stort Tretton tusen R:dr banko, som Eders
Kongl. Maj:t i nåder dertill beviljat. Genom denna vägförändring undvikas flera backar
och deribland en ganska svår. Den nya vägen framlöper utmed Mälarens strand,
genom en behaglig och numera jemnad trakt, der dock betydliga naturhinder måst
bekämpas. Äfvenså är en ny landsväg, till en längd af en fjerdedels mil, året 1846
anlagd från Tibble gästgifvaregård till den så kallade Ryssgrafven i Bro härad, hvarigenom
särdeles svåra backar biifvit undvikna, och hvartill ett statsanslag af Tolf
tusen R:dr banko erhållits. Såsom inverkande på landets industri och välstånd,
samt derigenom äfven på landets allmänna beskaffenhet, torde så väl dessa vägförändringar
böra här i underdånighet omlörmälas, som ock, i sammanhang dermed, erinras,
alt Eders Kongl. Maj:t i nåder behagat med ett sammanräknadt anslagsbelopp
af Tolf tusen sexhundra R:dr banko understödja de af inbyggarne i Bro, Håbo,
Trögds, Asunda och Ulleråkers härader verkställda arbeten, hvarigenom flera mindre,
men dock hindrande och besvärliga, backar å allmänna landsvägarne biifvit borttagna
eller omkringgångna, äfvensom ock att statsmedel biifvit anvisade, dels till förberedande
undersökningar angående den ovanligt svåra, så kallade Dahjkarls-backens omlägmng
i Bro härad, samt nödiga vattenaftappnings-arbeten inom Ulleråkers, Hagunda,
Lagunda och Olands Intrader, dels ock till macadamisering af landsvägarne närmast
omkring Upsala, samt uppförande af ert så kallad stagbro af jern öfver Fyrisån härstädes.
Här förutan äro ock flera betydliga arbetsföretag beredda, men hvilka, i
saknad af statsanslag dertill, icke kunna verkställas, nämligen fördjupning af Olands
å, som skadar genom öfversvämningar; upprensning m. m. af en afloppskanal från
Trögds härad till Mälaren; sänkning af Wettesta sjö; fördjupning af vattendragen
från Järlåsa socken genom Ålands, Tibble,. Wärtge och Läby socknar till Mälaren,
m. m.
s
Under kronobetjeningens tillsyn hafva, under dessa fem år, tillsammans Åtta tusen
åttahundra sextionio karldagsverken blifvit använda på åars och mindre vattudrags
upprensning, till underdånig åtlydnad af Kongl. kungörelsen den 22 December
1822, äfvensom ock de på Stats-kassans bekostnad i segelbart skick återförsatta
segelleder till städerne Upsala och Enköping blifvit, med de dertill af den förbättrade
trafiken lemnade medel, behörigen underhållna. För att minska den starka
strömmen vid inträffande vår- och höstfloder, har, vid Almare-Stäket, ett bräddnflopp
blifvit upptaget och en bro deröfver uppförd, hvarjemte sprängning af en berghäll
under vattnet i Ericsund blifvit verkställd, hvartill erhållits Åtta tusen Riksdaler
banko statsanslag och af de trafikerande tillskjutits Fem tusen sjuhundra Riksdaler
banko.
Landets allmänna beskaffenhet kan äfvenledes, med skäl, sägas vara förbättrad,
så väl genom många och betydliga nyodlingar, som genom plantering af en större
mängd fruktträd och vilda löfträd, som länets Landthushållnings-sällskap dels skänkt
åt obemedlade invånare på slättbyggden, och dels framkallat genom utfästade belöningar.
§■ 2.
Invånare.
t
Vid 1842 års slut var länets hela folkmängd, enligt mantalslängderna, 84,968
personer. Vid slutet af år 1847 utgjordes den deremot af
Mantalsskrifna
Mankön............. 21,143.
Qvinnkön......................... • - 24,784. 43,937.
Mantalsfria
Mankön......................
19,554.
Qvinnkön.................  20,977.
40,311.
Tillsammans således 86,238,
eller en liten tillväxt med 1270 personer.
Åkerbruket under sommaren, körslor vintertiden och malmbrytning, kalkbränning
samt bergsbruk i nordliga delen af länet, upptaga en stor del af allmogens tid; men
omtanka, arbetshåg och ihärdighet samt någon större industriel förmåga saknas hos
6
många; och i afseende på ängs- och boskapsskötseln återstår ännu mycket i förbätt—
ringsväg att önska. Det torde också icke böra väntas, att länets Landthushållningssällskaps
lifliga och nitfulla bemödanden i denna riktning skola förr, än efter ännu
liera år, bära önskade frukter i större mängd, än som visat sig. I naturlig följd af
detta hushållnings-system vacklar jordbrukarens ställning med sädesskördarnes ojemna
och ovissa resultater. Hos några få af denna medborgare-klass finnes något solidare
välstånd. I allmänhet har dock länets allmoge, nu, sin jemna bergning; men under
missväxtåren 1844 och 1845, som föregingos af en rätt svag skörd år 1845,
saknades denna, till den grad, att hade icke Eders Kongl. Maj:t med nådigt låneanslag
af en sammanräknad summa stor Trehundra tusen Riksdaler banko, jemte
nådigt understöd af Femton tusen riksdaler banko, utan återbetalningsskyldighet,
och den offentligen påkallade allmänna välgörenheten med gåfvor, som, tillhoparäknade,
utgjorde ett belopp af Femtioåtta tusen Niolnindrafemtiofem Riksdaler, trettiotre
skillingar, fyra runstycken banko, jemte Åttahundra nitton tunnor, elfva kappar
spanmål, kommit länets invånare till hjelp och undsättning, hvaraf omkring
trettio tusen personer voro i verkligt behof, så hade säkerligen flera tusen omkommit
af hunger, fastän stora summor, så väl af Eders Kongl. Maj:t, som af länets
bemedlade och välgörande possessionater, blefvo anvisade till arbetsförtjenst åt
behöfvande, uti väg- och bro-byggnader, odlings-företag m. m. — Året 1844 ingick
nämligen med den mest lofvande vår, och utsigten på en rik skörd var,
ännu vid midsommartiden, den vackraste som man kunde önska; men ett derefter,
nästan utan afbrott, ända till vintern fortfarande regn, förstörde sädesgrödan redan
under dess växt, hindrade dess inbergning på många ställen, ända intill dess att vintern
så tagit öfverhand, att på marken kunde köras med lassade vagnar, och hindrade
höskörden, så att ängarna till en stor del blefvo oslagna och fodertillgångar
för hemkreaturen saknades. Det näst påföljda året utmärkte sig åter af en lika så
utomordentlig torka, hvartill ännu kom, att det bruk och utsäde, som år 1844
bort förbereda 1845 års skörd, dels omöjligen kunde göras ändamålsenligt, och
dels var otjenligt, hvarföre ock -en qvantitet af tillsammans Elfva tusen fyrahundradetjugufem
tunnor, tjugunio kappar råg, korn och hafra, samt Tre tusen åttahundratio
tunnor, fjorton kappar potates, under hösten och vintern till 1845, blef af
mig till länet anskaffad och utdelad i smärre partier; men desse och dylika åtgärder,
för hviikas vidtagande jag, pligtenligt, använde all tid och omtanka, kunde dock
icke helt och hållet utestänga en nöd, svårare är den här, i mannaminne, uppenbarat
sig. Åren 1846 och 1847 blef deremot landet välsignadt, icke blott med
goda, utan äfven med välbetalda skördar. Landtmannens nedslagna arbetskraft och
mod hafva åter rest sig. Af de statsmedel Eders Kongl. Maj:t nådigst försträckt länet såsom
7
undsättningslån i och för de allmänna missväxterna, äro redan tvåhundra tjugu tusen
åtta hundra sextioen R:dr, fyratiotvå skillingar, tio runst. banko återbetalda
och det förgångna lidandet är en atlägsnad och skingrad storm-il, som, man bör hoppas
det, skulle uppmana till större varsamhet, drift och omtanka i den enskilda ekonomien,
fastän så allmänna och så svårt profvande missöden, som de nyssnämnda,
hvilka hade sin grund i våldsamt störda naturförhållanden, omöjligen kunna alldeles
afvärjas genom menniskoåtgärder.
Med skäl kan icke klagan föras öfver bristande laglydnad. Grofva brott inträffa
sällan. Smärre tjufnader, föröfvade af personer inom arbetsklassen, som nödgats
sakna den för menniskan oumbärliga grundliga uppfostran i hemmet under de spada
åren, och följaktligen icke äga rotfasta grundsatser i det rätta och sanna, äro de
oftast förekommande brotten, hvilkas antal likväl, ökadt af nöden under de här ofvannämnda,
utomordentligt svåra, missväxtåren 1844 och 1845, sedan ganska mycket
minskats. Äfven dryckenskapslasten förmärkes på åtskilliga trakter vara i aftagande,
oaktadt den, i alltför beklagligt hög grad, gynnas af vinningslystnaden och
egennyttan.
Tjenstehjonens löner äro höga och betungande. I vissa trakter af länet uppgå)
en fullgiltig bonddrängs lön till femtio å sextio R:dr banko och en pigas till tjugu
å tjugufem R:dr, samma mynt, utom kost m. m. Lättsinnighet och njutningsbegär
hos denna arbetsklass öfverklagas. — Å landet betalas ett karlsdagsverke sommartiden
med trettiotvå skillingar banko och ett qvinnodagsverke med hälften deraf; dock
i vissa trakter med något lägre belopp.
§• »■
näring av.
Jordbruk Allmogen behåller ännu det uråldriga tvåskiftes- eller trädes-bruket,
det vill säga, att den ena hälften af åkern hvilar i ett år och trädes samt dikas,
hvaremot den andra är besådd, ungefär till tjugufyra femtiotvådelar med råg, tjugufem
femtiotvådelar med korn och tre femtiotvådelar med hvete. På den svagare
sand- och moblandade jorden sås dock mera råg, jemte blandsäd och hafra, men
mindre korn, hvaremot hvetet der måste utelemnas. Lera, blandad ^ med sandmy 11a
och klapper, är dock den i länet allmännast rådande jorden. Af ståndspersoner sås
nu mera hvete än förr, och äfven vår-hvete har kommit i bruket hos dessa. En liten
särskildt inhägnad del af allmogens trädesåker upptager ärter, rofvor, bönor, klöf
-
8
ver, (som börjar att mer och mer vinna bifall), samt potates, hvilken växt allmogen
ock odlar i sina täppor och små trädgårdar. På nyplöjen utsås hafra och något vicker
samt lin; detta dock nästan endast i länets norra socknar. Hampa och humla
odlas allt mindre och mindre. Trädgårdsskötseln synes deremot göra framsteg. Allmännast
bibehålies visserligen ännu den från fordom begagnade jordbruksredskap, dock
förmärkes, mer och mer, en förändring deruti. Plogen, isynnerhet den amerikanska,
kommer allt vidsträcktare i bruk, äfven af allmogen, så" att flera hundra sådane
äro under de sista åren till länet anskaffade från Furudahls bruk, der de tillverkas.
Tröskmachinernas antal ökas årligen, och allmogen i åtskilliga socknar förfärdigar sådane
med skicklighet. Af många ståndspersoner bedrifves vexelbruket med all önskad
framgång. Desse hafva ock förskaffat sig många slags jordbruks-instrumenter af ny
uppfinning och förbättrad konstruktion, och deras goda exempel kunna icke annat än
förmånligt, fastän blott småningom, inverka på allmogen, som derigenom får tillfälle
att skåda de välgörande frukterna af en högre omtanka och lifligare verksamhet. Åkerbruket
är hufvudkällan till länets invånares lifsuppehälle och bergning. Den måste
således gifva, och gifver äfven, under vanliga förhållanden, ett sådant öfverskott
öfver brödfödan, att sammhällsbidragen kunna dermed bestridas och andra lefnadsbehof
dermed fyllas. Ännu mycket större, än det är, kunde visserligen detta öfverskott
vara, om hågen och bemödandet att detsamma förvärfva vore större och allmännare,
än de befinnas; men gamla vanor låta sig icke besegras alltför hastigt och en glad
utsigt på framtiden lemnar redan det steg på förkofrandets bana, som nu låter sig
med bestämd klarhet bemärkas. De följande, större, skola ganska säkert mycket
lättas och påskyndas af Eders Kongl. Maj:ts Landtbruks-Institut å Ulltuna, som redan
innevarande år kunnat i så måtto göra en början med sin verksamhet, att detsamma,
vid vårens ingång, genast efter nyssnämnde Kungsgårds tillträdande, emottog
aderton betalande lärlingar, hvaremot det fullständiga undervisningsarbetet måste fördröjas
till nästkommande år, emedan der ännu, för lärare och elever m. m. saknas
boningsrum. Länets Landthushållningssällskap har också, under minledning, med välvilligt
nit, arbetat för jordbrukets bästa och säkerligen uträttat mycket.
Ängs- och Ladugårds-skötseln får, såsom här ofvan blifvit i underdånighet anmärkt,
stå tillbaka för åkerbruket, ehuru detta har sin styrka i ladugårdsskötseln och
förhållaudet således borde vara alldeles omvändt, för att vara riktigt. Betesmarkerna,
som på slättbyggden äro högst inskränkta, skoglösa och snart förtorkade af sommarsolen
, emot hvilken kreaturen der sakna allt skygd, äro väl i skogstrakterna tillräckligare,
men magra och ovårdade, hvilket ock är förhållandet med ängarne. Deraf följer,
att boskapskrealuren, som skola på dessa marker hemta hela sin föda, under
sommaren utmärglas, och, äfven om hågen att under vintern väl och ändamålsenligt
9
sköta denna dyra egendom hos allmogen vore större än den är, icke kunna under
sistnämnde årstid försättas i normalt och fullgodt skick, utan, såsom rättvist är,
gifva usel lön för den ringa kostnad och omsorg dem egnas. Allmogen ställer ock
sin ladugårdsskötsel på det förvända sättet, att vilja söka fördel i en större mängd
boskapskreaturs svältfödande, i stället att väl och riktigt underhålla ett mindre antal;
och af denna eftertänkliga misshushållning lider åkerbruket, som icke får från ladugårdsskötsel
hämta de oumbärliga medlen för upprätthållelse och förstärkning afjordens
produktionskraft, hvilken idkeligen utsuges. Stallfodring är bruklig på en eller
annan herregård, men icke allmänt. Allmogens boskapskreatur äro små. Till boskapsracens
förbättrande har Eders Kongl. Maj:t nådigst anbefallt anläggning af ett Stamholländeri
af två tjurar och tjugu kor af den Skottska Avrshire-racen, som är placcradt
på Ultuna Kungsgård, under vård af Landtbruks-Institutets styrelse. Dessutom
har ett Stamholländeri, bestående äfven af två tjurar och tjugu kor af nyssnämnde
race, blifvit, för en summa af omkring Fem tusen R:dr banko, inköpt och
på Ekolsund placeradt. Deraf har man välgrundade skäl, att draga de bästa förhoppningar
för ladugårdsskötselns återupprättande till föryngradt lif. Hästafvelns förbättring
fortgår. Vid den inom länet förlagda del af Eders Kongl. Maj:ts Lifregements
Dragon-corps äro fem nummer lediga, hvilkas ägare underhålla sqvadronshingstar,
och på Upsala Universitets ridstall äro tvänne beskälare från Strömsholms stuteri
placerade; äfvensom ock i länet sistlidet år bildat sig ett särskildt bolag för anskaffning
och underhåll af beskälare, distriktvis utställda inom länet, i ändamål att
vinna en race af starkare och bättre arbetshästar, än den nuvarande. Af alla dessa
tillfällen kan allmogen draga fördel, och den gör det äfven, men felar emot reglorna
för kreaturens behöriga vård under deras första ungdom, så att, till exempel, förtidigt
arbete fordras af fölungarne, och dessa, så väl som ungboskapen, få äfven för
tidigt fortplanta sig.
Vid egendomarne Haga, Strömsberg, Djurby och på Ultuna Kungsladugård äro
schäferier för finulliga får. — Svinskötseln är icke hvad den borde och kunde vara
, fastän uppmaningar och belöningar, både i detta afseende och för befrämjandet af
ladugårdshushållningen i allmänhet, blifvit flera gånger gifna. Af ladugårdarnes produktion
erfordras nästan allt för provinsens eget behof, så att föga deraf kan till andra
orter föryttras.
Skogar. Hemmanen i Bro, Håbo, Hagunda, Ulleråkers, Bälings, Basbo, Norunda,
Örbyhus och Olands härader samt Dannemora och Leufsta tingslag, äro, i
mer och mindre mån, försedda med sådana, bestående mest af tall och gran , här
och der, men sparsamt, blandade med björk och asp samt några ris-ekar. Deremot sak
Serältelse
öfver Upsala län för åren 1843—1847.
2
10
nas skog af de flesta hemmanen i Trögds, Åsunda, Lagunda och Waksala härader,
äfvensom ock skogsbrist inom de förstnämnda häraderna mångenstädes äger rum.
Mogen skog blifver allt mera sällsynt, ty hushållningen med de befintlige tillgångarne
är hos allmogen ganska bristfällig och planlös. Landtbruks-Akademiens utfästelse
af betydliga premier för barrskogs plantering har hittills icke visat frukt. Ståndspersonerne
deremot behandla sina skogar med mera omtanka och isynnerhet skötas dessa
väl af de större bruks- och jord-possessionaterne. Parkerne Åsen, Sunnersta, Lilla
Djurgården, Ramningshult, Högskogen och Tierp ägas af Kronan. De innehålla
tillsammans Sex tusen sex hundra sextiosex tunnland, åtta kapplands vidd, hvaraf
Fyra tusen fem hundra sextio tunnland ära skogsmark och det öfriga utgöres
af skattlagda lägenheter, jägare-boställen, berg, mossar och odlingsmark. Dessa kronoparker,
jemte häradsallmänningarne, vårdas af en öfverjägmästare, tvänne öfverjägare
och fem underjägare, hvilka aflönas med en sammanräknad summa af Två tusen
fyra hundra R:dr banko, inberäknad afkomsten af underjägarnes boställen. Vid bevakningen
af häradsallmänningarne äro dessutom tjugutre skogvaktare anställde med
boställstorp och arfvoden, beräknade att för hvardera utgöra ett sammanräknadt lönebelopp
af Sextiosex riksdaler trettiotvå skillingar banko.
I länet finnas allmänningstrakter för de skoglösa hemmanen i Bro, Håbo, Trögds-,
Lagunda, Ilagunda, Ulleråkers, Norunda och Olands härader samt Tierps tingslag,
innehållande en areal af tillsammans Femtiotre tusen nittiotvå tunnland tjugunio f kappland,
hvaraf dock blott tjugusju tusen nio hundra åtta tunnland, femton 4 kappland
äro skogsmark och det öfriga skattlagda ägor, skogvaktareboställen, mossar, odlingsmark,
sjöar och berg. För alla kronoparkerne och nio härads-allmänningar äro
fullständiga huggningsplaner uppgjorda och för de öfriga under arbete. Det nya förbättrade
skogshushållningssättet har visat sig för dessa skogar fördelaktigt, såsom både
medgifvande en större skogsskörd och mera befordrande skogens återväxt, än det
gamla. Från kronoparkerne äro, under åren 1843—1847, uppå offentliga auktioner
försålda två tusen två hundra sjuttiosex famnar virke, för fyra tusen åtta hundra
sextioen riksdaler banko, som tillfallit skogsplanteringskassan, och från häradsallmänningarne
hafva, under hvartdera af dessa år, blifvit utkrönta två tusen tvåhundrafyra
och tre femtedels famnar virke för innehafvarne af skoglösa hemman i
ofvannämnda härader. — Allmänningsransakningar hafva af mig blifvit hållne i enlighet
med föreskriften i Kongl. förordningen om skogarne i riket af den 1 Augusti 1805.
— De Dannemora grufvubolag tillhöriga trenne skogstrakter, eller så kallade grufvuallmänningar,
hvilka äro belägna i Rasbokihls, Morkarla, Tegelsmora och Films socknar
samt innehålla en jordvidd af tillhopa sextusen fyrahundra åttatiotvå tunnland,
hafva under dessa år varit sparade från allt hygge. — Bolaget har i stället försett
11
sig med skogseffekter, för grufvornas behof, frånWåhla, Harbo, Nora och Huddunge
socknar i Westmanland. — I Upsala, Näs, Järlåsa, Rasbo och Fundbo socknar samt
på Fanna ägor vid Enköping finnas ganska betydliga tillgångar på bränntorf; men
dessa begagnas ännu i mycken ringa man. ■— I det gamla stängselsättet har föga
förändring skett. — Taktäckning af tegel blifver mer och mer vanlig, äfven på
allmogens byggnader, hvaremot takpapper synes hafva något förlorat i förtroende. —
På kronoparkerna begagnas sågar till trädens fällande och aftrumning med så stor fördel
, att en niondedel af virkets qvantitet derigenom bespares. En betydlig mängd
skogssågar är till länet anskaffad, men till enskildt bruk lära de föga användas, af
farhåga att åverkningar skola lättas genom deras mera allmänna bruk.
I sammanhang härmed må i underdånighet nämnas, att Uplands återstående skogar
ännu prydas af det sköna Elg-djuret, men att likväl dessa oskadliga djur äro
nära att utödas genom oloilig jagt, emedan ansvarsbestämmelserna deremot anses vara
nog låga och kontrollerna äfven ytterst svåra att handhafva.
Bergsrörelse bedrifves i länets norra del och är af ganska betydlig vigt. De
uråldriga och namnkunniga Dannemora jern-grufvor lemna råämnet till denna näring.
Dessa grufvor äro belägna på Österby bruks frälse-ägor, i gränsen emellan
Films och Dannemora socknar, fyra och en half mil från Upsala, och hafva under
detta quinquennium blifvit bearbetade utan att några betydliga förändringar eller anmärkningsvärda
tillfälligheter inträffat. Under denna tid har, inom det så kallade odallaltet,
någon ny grufva icke blifvit upptagen, men arbetet i tvänne grufvor deremot
tills vidare inställdt. Åtskilliga nya arbetsrum äro dock öppnade från de
gamla grufvorna, dels till malmhämtning och dels till fältets undersökande samt anbringande
af lättare kommunikation med konst-schackten o. s. v. Det verket tillhöriga
konsthjul förmår nu, ensamt, att bortskaffa vattnet utur alla de trenne grufvufälten,
och sådana ödeläggelser af den 28 fot öfver grufvornas så kallade dagklyft
belägna sjö, som fordom inträffade, äro nu mera icke att befara, sedan ytterst kostsamma
och solida arbeten under de sednare decennierna blifvit af bolaget ombesörjda
för att trygga grufvorna emot sjövattnets inbrott. Någon anledning är icke för
handen, att befara hastigt inträffande brist på malm-tillgång; likväl äro de bäst samlade
och rikaste tillgångarne redan utbrutne och den återstående fyndigheten måste,
med ökad kostnad, sökas så väl på djupet under, som på sidorna om, de gamla
arbetsrum, hvilkas innehåll förfädren redan gjort sig till godo. De i förra femårsberåttelserne
underdånigst omförmälda jerntrådslinor för malm-uppibrdringen begagnas
med ökadt förtroende. Genom deras införande har vunnits stor besparing, och
denna har ännu mera ökats sedan linorna nu mera förfärdigas vid grufvan, för en
kostnad af tjugufem skillingar p:r famn, i stället att de förut måste hämtas från
12
Fahlun ocli der betalas med nära dubbelt så mycket. Till malm-uppfordringen utur
alla de Tjuguåtta å Trettio arbetsrummen hafva, under dessa fem år, blifvit använda
Åttatio tusen ett hundra nittiosex enkla kördagsverken, af hvilka Femtioåtta
tusen ett hundra nittiosju utgjorts med legda och Tjuguett tusen nio hundra nittionio
med grufvans egna dragare. Malmbrytningen liar uppgått till Fem hundra
femtio tusen sex hundra åttatiotre skeppund viktualievigt, eller till 110,1365 skeppund
p:r medium årligen, samt följaktligen till 3,876 skeppund, för hvarje år, mindre,
än under åren 1838—1842. Hela den så kallade brott-uppfordringen har
utgjort 18,373 kubikfamnar löst berg, som i det närmaste motsvara 9,920 kubikfamnar
fast klyft, med hvilket tomrum i berget grufvorna således under dessa år
blifvit utvidgade. En kubikaln i malmhopen beräknas gifva tre skeppund malm:
denna anses derföre hafva utgjort 37 procent i volym af hela brytningen,, eller 2,71
procent mindre än under de näst förutgångna fem åren. Grufvu-förlaget har uppgått
till en summa af Sex hundra nittio tusen, sexhundra tjugusju ll:dr 39 sk. 4 rist. Riksgäldssedlar,
sedan värdet af spannmål och materiaUer samt kontanta penningar blifvit
sammanräknade. Deraf följer, att malmens brytningspris i medeltal varit en R:dr, tolf
skillingar, två runstycken Riksgäldssedlar pr skeppund viktualievigt,, eller nio och tre
femtedels runstycken mera än under åren 1838,—1842. Spannmålskonsumtionen har
uppgått till Tre tusen fyra hundra tunnor årligen per medium, med ett medelpris
al Tolf Riksdaler, trettioen skillingar, två och två femtedels runstycken Riksgäldssedlar
för hvarje tunna af hälften råg och hälften korn. Malmafsändningen till bruken har
i medeltal varit åttationio tusen sju hundra trettiotre och två femtedels skeppund
årligen. Hela den folkmängd, som vid grufvorna underhålles, utgjorde sistlidne år ett
tusen tre hundra åttatioen personer och hade således, sedan år 1842, till totalsumman
något ökats, hvaremot den verkliga arbetspersonalen sedan sistnämnde tid minskats
med aderton personer. Flera betydliga berg-ras hafva inträffat, likväl utan att något
menniskolif derigenom blifvit spildt. Allt hvad som tillhörer grufvornas och den dermed
förenade jordegendomens skötsel samt arbetarnes skäliga rätt ombesörjes af bolaget
med synnerlig klokhet och omtanka. — Derigenom att sexton stycken, i närheten
af det gamla odalfältet belägna och under de sednare åren inmutade, grufvu-utmal
blifvit, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga resolution af don 20 December 1844, sammanslagna
med det af Kongl. Rergs-Collegium den 24 November 1773 bestämda utmål
för Dannemora grufvor, hafva ock dessa vunnit ett tillökadt omfång af sex hundra
fyratio tusen qvadrätfamnar. För utsofring af den ur grufvorna erhållna så kallade
syltmalm, hafva, i medeltal, 92 barn årligen lemnats sysselsättning, hvarigenom en
arbetsförtjenst af elfva tusen två hundra femtiosex Riksdaler, trettiosex skillingar, sex runstycken
Riksgäldssedlar kommit dessa tillgodo, utom det af bolaget beviljade anslag af en
13
åttondedels tunna spannmål i månaden för hvartdera af grufvu-arbetarnes minderåriga
barn; äfvensom bolaget ock, med aderton skillingar Riksgäldssedlar för hvarje famn, belönat
sina grufvudrängar för uppförande af fyra tusen ett hundra tio famnar stengärdning
omkring deras innehafvande torp. — Jernmalmsfångst är också, till ett årligt sammanräknadt
mediibelopp af aderton tusen sju hundra sextiosex och två femtedels skeppund, lemnad
af åtta andra nyare grufvor i närheten af Dannemora. Nitton mutsedlar, eller
tillståndsbref för bearbetande af ödeliggande jernmalmsgrufvor och nya anledningar,
äro under dessa år af Bergmästaren utfärdade, jemte tio sådane å silfver-, bly- och
kopparmalm; men förhoppningarne att finna arbetsvärda grufvor, som innehålla malmer
af dessa sednare slag, synas vara misslyckade.
Tackjerns-tillverkningen vid Härnäs, Söderforss, Westlands, Ullforss, Gimo,
Österby, Ilyttö, Tobo, Ilillebola och Strömsbergs masugnar har gifvit tillsammans
ett hundra tusen femtiosex och ett hälft skeppund, med en medelproduktion på dygn
af 26,3 skeppund, eller nära lika med blåsningen åren 1838—1842; men af nyssnämnda
masugnar hafva endast Söderforss och Hyttö årligen varit i gång. Vid Carlholms
masugn har någon tackjernstillverkning under detta quinquennium icke skett.
Stångjerns-tillverkningen vid Österby, Leufsta, Gimo, Carlholms, Strömsbergs,
Ullforss, Elfkarleö, Wattholma och Söderforss bruk har för alla fem åren tillsammans
uppgått till ett hundra tio tusen sexton skeppund, tolf lispund, tolf marker, och således
nära ett tusen skeppund mindre än under åren 1838—1842. Vid alla bruken
användes numera vallonsmides-processen, dock så att äfven brytsmide begagnas, för
en mindre del vid Elfkarleö, och Lancashire-smide samt half-vallonsmide vid Söderforss,
hvilket sistnämnde bruk, genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga resolution den 1
Oktober 1847, blifvit berättigadt, att för stångjernssmide begagna åtta härdar.
Under dessa fem år har jernmanufaktur-tillverkningen vid Wesslands, Åkerby,
Österby, Söderforss och Elfkarleö bruk uppgått tillsammans till fyra tusen femhundra
sjuttio och ett åttondedels skeppund samt utgjorts af stål, band-, bult- och knippjern,
spik samt ankare och grofsmide.
En jern-gjuteri-anläggning vid Björnarbo egendom i Jumkihls socken har under
åren 1844, 1845 och 1846 varit i gång, men sistlidet år blifvit inställd.
Med brukens och bergverkens drift hafva under desssa fem år, i medeltal, tolf
husbönder med deras betjening, sextionio bruksbetjenter, två hundra nitton, hammarsmeder,
ett hundra fyratioåtta masugnsarbetare, sex hundra fyratio diverse bruksarbetare,
manufaktursmeder m. fl., två hundra femtioen grufvuarbetare och ett hundra
åttatiotre skogvaktare och kolare årligen sig, sysselsatt, och sammanräknade antalet
af de personer, som mer eller mindre berott af dessa vigtiga näringsgrenar, har årligen,
per medium, varit tretton tusen åtta hundra nittiofem personer.
14
Öfriga landt manna-när ing ar äro: sjutton tegelbruk med en till beloppet ej noga
känd mur- och taktegels-tillverkning, hvarförutan (lera bland allmogen tillverka
tegel i små partier; ett pappersbruk med sexton arbetare och ett uppgilVet tillverkningsvärde
af femton tusen riksdaler banko; en vadmals-stamp; sju stycken kalkugnar;
saltpeter-tillverkning i skogstrakterna, hvilken lemnade för sistlidet år en afkastning
af ett tusen tjugufem lispund. Linne- och ylleväfnader tillverkas icke ens
till fullt husbehof, emedan allmogen mest genom gårdfarihandeln förses med bomullsfabrikater,
som visserligen äro ovaraktiga, men fås för godt köp. Strömmingsfiske
i de till Bottniska viken gränsande socknars skärgård är af vigt för den orten,
äfvensom nejonögons-fisket i Elfkarleby och Wesslands socknar lemnar invånarne någon
inkomst. Kronans laxfiske i Elfkarleby är utarrenderadt för tre hundra femtioåtta
lispund salt lax, att betalas efter markegång; tjärubränning idkas i skogsorterne, dock
till ringa qvantitet; kolning för bruk och bergverk, hvilken dock, i anseende till
lågt pris på tillverkningen, skall vara allt för litet lönande; körslor för samma behof
samt vinter-forslingen af köpmans varor, isynnerhet mellan Stockholm och Getle,
lemnar deremot allmogen en ganska betydlig inkomst; biskötsel och jagt idkas i ringa
mån. På Mälaren sker någon sjöfart till Stockholm med landtmanna-produkter,
äfvensom ock brukseffekter dit införas ifrån fyra lastageplatser vid Bottniska Viken.
Bergsskötseln framkallar och upprätthåller ensam några bland ofvan omförmälda,
utur naturliga förhållanden uppkomna, binäringar samt är af största vigt för landets
modernäring, jordbruket, åt hvilken invånarnes omtanka och verksamhet hufvudsakligen
riktas, men som under den långa vintern kunde lemna ganska mycken tid öfrig
för annan lödig och vinstgifvande sysselsättning; men denna tid begagnas dock
icke såsom den borde.
Handeln å landet, som genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 22
December 1846 vunnit en utsträckning, hvars följder icke ännu låta sig med någon
noggrannhet bedömas, består hufvudsakligen i försäljning af spannmål, bränvin, foder,
några skogs- och ladugårds-produkter, samt försiggår i Stockholm, Getle, Westerås
och Upsala, hvilken sistnämnde stad allt mer och mer befordrar afsättningen. — Slättlandets
bebyggare måste från angränsande trakter i Westerås län inköpa en stor del
af de oumbärliga effekterna. Landtmannen tvingas likväl ofta att med sin spannmål
göra ännu längre vinterfärder, för att kunna fördelaktigt föryttra den, och häraf hafva
uppkommit behof och vana att i jordbruket hufvudsakligen använda hästar.
Bränvinsbränningen, som begagnats till öfverdrift och moraliskt förderf, i tider
då spannmålen stått lågt i pris, har, under de år, hvarom nu är ifråga, varit med
mera sparsamhet utöfvad, hvartill de hårda missväxtåren tvingat, samt så väl Eders
Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 9 Oktober 1845, som ock de till ovanlig
15
höjd uppdrifne sädesprisen lemnat uppmuntran. — Väg-kommunikationerna äro tillräckliga
och goda. — Flottsund och Örsundsbro äro uråldriga bytesplatser för spannmål
emot skärgårdsvaror. Ännu besökas de temligen talrikt.
§• 4.
Politisk författning.
Jordboks-förändringarne bestå deruti att skatte-hemmanens antal är ökadt
med Tre och ett trettiotvåendedels mantal, dels genom skatteköp, och dels genom
ny skattläggning af fem sextondedels mantal. Ivronohemmanens antal har ökats med
trettioett trettiotvåendedels mantal genom skattläggningar, och säteriernas antal ökats
med ett hälft mantal, som förut var af krononatur. Kronohemmanens antal i det
hela är således minskadt med Två nio sextondedels mantal. Äfvenledes äro fvra nya
tullmjölqvarnar och tvänne sågqvarnar tillkomna.
Länets hela hemmantal var, vid 1847 års slut, Tretusen trehundra femlionio
trettiosju nittiosjettedels mantal.
Något hemman har icke förfallit i ödesmål under dessa år och ej heller blifvit
af öde upptaget. Ny-odlingarna fortgå med hvarje år. — Arf och köp m. m.
föranleda ofta till hemmansklyfningar. Det fordna samfällighetsbruket i åker och
äng försvinner mer och mer. De i länet placerade sexton Landtmätare hafva full
sysselsättning i den mån, de äga allmänhetens förtroende och vilja vara verksamme.
Under dessa fem år hafva Nittioåtta laga skiften blifvit förrättade å ägorne till Tvåhundra
fyratio och trefjerdedels förmedlade mantal, i följd af hvilka Tvåhundra tretiolem
delägare utflyttat till nya bostäder, men Trehundra tjugusex kunnat blifva qvarboende
i de gamla bylagen; varande dessa skifteslags sammanräknade ägovidd Sextiolyra
tusen tvåhundra sjuttiotvå tunnland, deraf Tretton tusen tvåhundrafemtio tunnland
åker samt Sexton tusen trettiofyra tunnland äng och odlingsmark.
Dessa för framtiden så välgörande förrättningar kunna, ty värr! sällan afslulas
utan rättegångar, hvarigenom de för den närvarande stunden blifva ännu mera
betungande, än de äro i och för sig sjelfva. Statsverket har, i följd af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga beslut, bistått en del af ofvannämnde jordägare med en utflyttningshjelp
af tillhopa Sex tusen fyrahundra åttationio R:dr 7 sk. 2 r:st. banko.
Antalet af jordägare och arrendatorer är ej synnerligen olika. De förres dock
något större än de sednares.
16
Posthemmanens antal är femton och tre åttondedels mantal. Å landet äro inrättade
tjugufem gästgifvaregårdar och tvänne i städerne.
Sådana till särskildta ändamål anslagna hemman, eller lägenheter, som icke
kunna under rubriken ”ad pios usus” i tabellen upptagas, finnas ej.
Nu mera, efter de under de sednaste åren skedda sjö-sänkningar, lärer det väl
endast vara Odensfors qvarn i Tierps socken och Wallde qvarn vid Olandså, som
genom uppdämning förorsaka kännbar skada å ofvanliggande ägor. De vattu-uppdämningar,
som ske af Dannemora bergslag och några jernbruk, blifva nöjaktigt ersatta
och äro ej öfvcrklagade.
Stats-bidragen af krono- och skattejorden äro visserligen rätt betydliga; dock
bör här anmärkas, att desamma ganska betydligt minskats genom den, till underdånig
följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 2 Augusti 1844 företagna förändring
med gästgifverierna, som, i det att håll- och reserv-skjutsningen blifvit af vissa
personer öfvertagen på entreprenad emot billiga afgifter, frigjort jordbruket, för
en tid af fem år, från en af sina mest skadliga och tunga bördor. Kronotionde
och afrads-spannmålens utforsling sker dels sjöledes på öppet vatten och dels på vinter-föret,
till slotts-magasinet i Stockholm och krono-magasinet i Upsala.
Rasbo och Olands härader samt Dannemora och Leufsta tingslag äro minst
besvärade af kronoskjutser, inqvartering samt gästgifveri-skjuts; men Håbo, Bro,
Trögds och Åsunda härader deremot mest. Dock hafva, äfven der, i följd af de
nådiga åtgärder Eders Kongl. Maj:t täckts vidtaga, krono-skjuts och inqvartering blifvit
mycket lindrade under de sednare åren, då ganska många transporter gått sjövägen,
på ångfartyg.
Roteringen är väl stark, men likaledes lindrad med tillhjelp af samlade kassor
för vakanta nummers återbesättande; hvilket förhållande också äger rum i afseende
på rustnings-hästars anskaffande för dragon-corpsen.
Efter personliga öfverenskommelser utgår, i de flesta församlingar, religionslärarnes
aflöning, och föga lärer väl någorstädes tiondens räknande på åkern, nu
mera, äga rum. Inom Aderton pastorater, nemligen Åkerby och Jumkihl, Viksta,
Fundbo, Upsala, Näs, Öfver- och Ytter-Gran, Calmar, Häggeby, Husby Sjutolft,
Hacksta och Löth, Börje, Ilåtuna och Tibble, Wänge och Läby, Lena, Thensta,
Wendel., Film, Dannemora och Leufsta äro konventioner med presterskapet ingångna
och af Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställda.
Fattigvårds-underhållet är ganska kännbart och synes blifva det årligen mera.
Försörjningen utaf de beklagansvärda samhälls-medlemmar, som äro föremål för denna
afgift, har dock nyligen blifvit af Eders Kongl. Maj:t i nåder reglerad, och man
bör nu mera kunna af kommunernes omtanka och verksamhet hoppas, att de fatti
-
17
ge blifva försedde med arbete i den mån, de äga förmåga att förrätta sådant; hvarigenom
också kostnadsbidraget bör blifva mindre betungande.
Kyrka-, yrestgårds- och tingshus-byggnader, skallgång, broars underhåll m. m.
medföra afgifter, som stundom kunna vara rätt betungande, men förekomma dock mera
sällan.
Soldat-underhållet är, i medeltal, beräknadt att årligen kosta Sextioåtta Riksdaler,
fyratiofyra skillingar, tre runstycken; rustningen, utan afdrag, Två hundra fvratiofyra
Riksdaler, fem skillingar, sju runstycken; båtsmanshållet Femtiofyra Riksdaler,
fyra skillingar, sju runstycken; Pastors aflöning Tjugu Riksdaler, trettiosex skillingar, ett
runstycke; Komministers Tre Riksdaler, trettioåtta skillingar; kyrkobetjeningens Tre
Riksdaler, elfva skillingar, tio runstycken; fattigförsörjningen Tre Riksdaler, sexton
skillingar, nio runstycken; skjutsningen Fem Riksdaler, elfva skillingar, nio runstycken;
väghållningen Sexton Riksdaler, fyratiofem skillingar, tio runstycken, samt de
under rubriken ”diverse afgifter, onera och besvär” upptagna kostnader till Sex Riksdaler,
trettiotre skillingar, nio runstycken banko.
Nio hundra femtiosju ordinarie soldat-rotar, Två hundra sjuttionio rustningsnummer
och Femtioåtta båtsmansrotar äro i länet indelade.
Augmentsafgifterna och Rusthålls-stammarnes räntefrihet, hvarigenom äfven omförmälda
rustningskostnad ganska betydligt lindras, utgöra tillsammans cn summa af
Tjugusju tusen nio hundra Riksdaler banko, i medeltal för dessa år, eller vid pass
hundra Riksdaler för hvarje nummer.
Ett hundra spridda hemmansdelar och lägenheter, tillsammans ansedda till Pyra,
sex hundrasju sex hundra fyrationdedels mantal, erlägga i rotefrihets-afgift af oroterad,
men ordinarie rotering underkastad jord en sammanräknad summa af Tre hundra
nittioåtta Riksdaler, nitton skillingar, tio runstycken banko, hvarjemte rotefrihets-bevillning
betalas med Två Riksdaler af femton och tre åttondedels mantal posthemman,
per mantal.
För den allmänna ordningens och laglydnadens upprätthållande äro i länet anställda
sex kronofogdar, aderton länsmän, en landsfiskal (hvilken dock icke njuter lön)
samt en fjerdingsman i hvarje socken. — Församlingarnes pastorer, kyrkoråd och
sockne-nämnder åligger sedlighetens vård samt tillsynen öfver heisovården och kommunala
angelägenheter.
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadga om folkundervisningen i riket,
af den 18 Juni 1842, hafva fasta skolor i alla länets socknar, med undantag af en,
blifvit ordnade och med skollärare försedda. Afgiften för folkundervisningens befrämjande,
enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 13 Mars 1846, hvilken
Berättelse öfver Upsala län för åren l843-~-1847,
3
18
afgift i medeltal uppgår till Åtta tusen tre hundra femtiofyra Riksdaler, tolf skillingar
banko årligen, är till det afsedda välgörande ändamålet använd.
Någon annan allmän anstalt för meddelande af undervisning i nyttiga slöjder, än
den som Ultuna Landtbruks-Institut kommer att lemna, är icke i länets landsförsamlingar
att tillgå. — Helsovården skötes af tvänne ordinarie provincial-läkare, hvarförutan
en, af enskilde personer lönad, vice provincialläkare är stationerad i Iiåbo och
Bro härader, samt särskilde läkare, till gagn äfven för omkringliggande socknar, underhållas
af Dannemora grufvor samt Örbyhus sätesgårds, Söderlbrss, Leufsta, Wesslands
och Gimo bruksägare. Allmänna farsoter hafva icke inträffat under dessa ur.
Barnmorskor aflönas af de llesta församlingar. Jemväl finnas tvänne djurläkare. Fattigförsörjningen
bestrides nu öfverallt, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning
den 25 Maj 1847, efter särskilda af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
granskade och fastställda reglementen.
Ett Central-hospital, gemensamt för detta och närliggande län, hvarest nu Ett
hundra nittiotre, men i medeltal Ett hundra åttatiofem, hjelpbehöfvande sinnessjuka äro
inrymda, är nära vid Upsala stad inrättadt. Länet har ett på sistnämnda ställe befintligt
Lazarett, till hvars behöfliga förbättring och utvidgande fond insamlas genom årliga
bidrag. 1 Weckholms socken är, på grund af enskild donation, inrättadt ett
Fattighospital, som inrymmer tretton hjon, och invid Upsala stad har länet en arbets-
och korrektions-inrättning.
De flesta församlingar hafva sockne- och fattig-magasiner, med betydliga
fonder, hvilkas förvaltning beror af församlingarne sjelfva. För bruks och större herregårdars
behof äro värdshus anlagda. Dessutom, och oberäknad! gästgifveri erna, finnas
numera blott fem krogar för vägfarandes behof. — Under dessa fem år hafva, dels
på skallgångar, dels i varggårdar och dels af enskilde personer, emot stadgade penningebelöningar,
86 vargar, 94 lodjur och 1,338 räfvar blifvit dödade. I länet har,
med Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall, en rofdjurs-fångare blifvit anställd, men
hvars befattning kommer att upphöra år 1851. — Sparbanker äro inrättade i länets
begge städer samt vid Söderforss bruk och i Tierps, Wendels, Wiksta och Elfkarleby
socknar. För länet gäller numera, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga reglemente
af den 2 Februari 1844, en allmän och gemensam rätt till brandförsäkring af hus
och lösegendom å landet. Detta bolags ansvarighetsbelopp utgjorde, den 12 September
innevarande år, för hus 5,787,140 Riksdaler och för lösegendom 2,095,980
Riksdaler banko. Denna inrättning tillvinner sig, mer och mer, länets invånares
förtroende, synnerligen i hvad byggnadernas försäkring angår. — Oafbrutet har länets
Hushållnings-sällskap fortfarit i sin berömvärda verksamhet, hvarigenom mån
-
19
ga nya nyttiga rön och kunskaper utbytas, och jemte förbättrade methoder och redskap
öfvergå till begagnande af allmänheten.
Staden Upsala. Folkmängden utgjorde, vid 1847 års slut, 5,860 personer, af
hvilka 3,808 voro mantalsskrifne och 2,052 mantalsfrie; hvartill ännu kommer ett
antal af något öfver 1,000 personer, som tillfälligt vistats här, för att vid de flera
läroverken idka studier. Sin bofasta befolkning har staden således, under detta
quinquennium, genom inflyttningar ökat med 481 personer.
Allmänna bildningen vinner årlig förkofran genom stadens utmärkt goda folkskola,
som talrikt besökes, och genom de åtgärder för det vigtiga ändamålet, som i
öfrigt äro vidtagna. Svåra missgerningar förefalla sällan, men förbrytelser af mindre
grof beskaffenhet äro deremot icke ovanliga. Stadens näringar äro i ganska synbar tillväxt.
Inkomstkällorna äro: en jemn och fördelaktig handel, som likväl årligen delas
af allt flera personer, så att behållningen för en hvar af dem måste blifva mindre
vinstgifvande, om ock ökad i det hela; ^handtverkener till ej obetydlig produktion;
åkerbruk; sjöfart, förnämligast med trehne ångfartyg, hvilka, så länge Mälaren är
öppen, underhålla daglig kommunikation med hufvudstaden, samt ändtligen och mest
Universitetet och de öfriga undervisningsverken, Kathedral-skolan, Folklår ar e-seminarium,
Lyceum och Real-gymnasium, genom hvilka inrättningar en ganska stor penningesumma
årligen sättes i omlopp för hyror m. m. Handelsrörelse bedrifves af 50
personer med 88 handelsbetjenter och lärlingar; handtverksrörelse af 154 personer
med 161 gesäller och 272 lärlingar; hvarförutan finnas 2 apothekare med 8 provisorer
och lärlingar; 4 boktryckare med 23 arbetare; 3 källarmästare; 10 traktörer
med 14 kypare och lärlingar; 3 spisqvartersidkare och 21 krögare samt 1 faktori
för tillverkning af machiner, instrumenter och apparater m. m., som synes vinna förtroende.
Det mesta af sina handelsvaror hämtar staden från Stockholm, och sin största
tillförsel af landtmannaprodukter erhåller den från länets norra del samt från närliggande
trakt af Westerås län. Yaruafsättningen är ganska liflig för öfrigt, och staden
återverkar således fördelaktigt på landsbygden. Någon starkare spannmålshandel har
dock ännu icke kunnat här komma i gång, emedan prisen oftast hållas alltför betydligt
lägre, än på de ej alltför aflägsna saluplatserna: Stockholm, Gefle och Westerås. Tillgången
på pålitlige och skicklige arbetare är knapp. Dagsverksprisen uppgå till 32
å 40 skillingar banko och icke obetydligt derutöfver.
De till stadsmaunanäringarnes förmån fordom gifna prohibitiva stadganden äro,
genom nyare Kongl. författningar, så lossade, att föga deraf återstår.
Åt barn af obemedlade föräldrar lemnas fri undervisning dels uti H. K. H. Hertigens
af Upland folkskola, som är utvidgad, dels uti eu söndagsskola för ynglingar af
20
handtverksklassen, dels uti en småbarns-skola med egen lokal. Hufvudsakligast för att
befrämja barnens moraliska skötsel af obemedlade mödrar, bar ock här i staden bildat
sig en förening af ädelsinnade fruntimmer, hvilken, genom nitfull tillsyn öfver barnens
uppfostran och begagnande af skolundervisningen, anskaffande af arbete m. m., verkat
särdeles välgörande.
Sjukvården ombesörjes af en stadsläkare; och befinnas här nedannämnde inrättningar
för de fattigas vård m. m.: ett, för hela Domkyrkoförsamlingen gemensamt,
större fattighus; ett så kalladt gubb- och enkehus för borgerskapets i nöd komne
medlemmar och enkor; ett Universitetet särskildt tillhörigt mindre fattighus för dess
vaktbetjening m. fl.; en kassa för pauvres honteux med årligen växande fond; en
barn-uppfostringsfond, som äger småbarns-skolans lokal och dessutom ett litet kapital;
en så kallad ved-fonds-kassa, hvaraf räntan ingår till allmänna fattigvården; en enskild
kassa för tillfälliga behof, ställd under pastors vård; Universitetets fattigfond,
af hvars räntor dess fattige njuta årliga understöd; den Bobergska fattigfonden till
förmån för personer dels af ståndspersons- och dels af fattig-klassen; den Schubertska
donationen till Akademiens fattiga; en fastighet om 4 mantal i Långtibble by,
Wänge socken, hvilken anses vara värd 30 till 40,000 R:dr banko, som den för kort
tid sedan allidne Kapitenen J. G. von Kiisel i lifstidcn genom testamente öfverlåta
till Upsala stad, med föreskrift att årliga afkastningen deraf skall användas till vård
åt fattiga barn inom staden; Borgerskapets magasin för fattige; Borgerskapets afkomst-magasin;
Akademiens qvarnspannmål för fattige; hälften af arrendemedlen för
krogar och restaurationer, hvilka sistnämnda medel utdelas till välfräjdade fattiga
inom borgerskapet; samt räntan af 3:ne testamenterade kapitaler på tillsammans
2,777 R:dr, 37 sk., 4 r:st. banko, till förmån dels för gesäller, som utmärkt sig genom
llit och godt uppförande, och dels åt torftiga borgare-enkor; varande stadens
fattigvård nu så reglerad, att tiggeriet upphört.
Med de under titeln ”diverse afgifter, onera och besvär” i tabellen uppförda allmänna
utskvlder afses stadens gatu-upplysning undör den mörka årstiden, brandvakters
och tornväktares aflöning, inqvarteringspenningar, underhåll af gator, torg, åmurar
, broar, boställs-afgifter för stadens pastor och för rector scholae samt stadens
skol-inrättning, fattigförsörjning och fastighets-byggnad. Borgerskapet ansvarar ock för
reservskjuts vid stadens gästgifveri, der dock skjutsningen är ställd på entreprenad.
Inkomsterna till Stadskassan bestå uti afrad och arrenden af åkerjorden, tomtören,
hyror, ståndplats- och betespenningar, jemte öfriga tillfälliga mindre afgifter, som sammanräknade,
efter sednast afslutade räkenskaper, uppgå till 11,372 R:dr, 7 sk., B
r:st. banko årligen, hvaraf minst 2,600 R:dr banko blifvit använda till allmänna byggnaders,
gators, broars och vägars underhåll. Hamn- och grund-penningarne af sjö
-
21
farten hafva, i medeltal, årligen uppgått till 4,348 R:dr, 14 sk., 8 r:st. banko, samt
redovisas hos styrelsen för allmänna väg- och vatten-byggnader. Denna kassa har
numera betalt sin skuld, och ägde vid 1847 års slut en behållning af 3,319 R:dr,
2 sk., 4 r:st. banko, hvarmed kostnaden för de under innevarande år skedda större
muddringsarbeten bestrides.
De hårda missväxtåren inverkade så tryckande på stadens talrika obemedlade invånare
, att de kraftigaste åtgärder måste vidtagas till deras skyddande emot hungersnöd.
För detta ändamål, och för att, i sammanhang dermed, tillvägabringa väl behölliga
förbättringar, täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder anbefalla, dels att de staden
närmast belägna landsvägsstycken skulle makadamiseras, dels ock att en större backe
å landsvägen utom stadens norra tull skulle nedsänkas, hvartill en summa af 12,239
R:dr, 10 sk., 8 r:st. banko blef i nåder anslagen och sedermera användes. Eders
Kongl. Maj:t behagade ock nådigst anvisa 6,946 R:dr, 3 sk. banko statsmedel till
uppförande af en ytterligare bro öfver Fyrisån, af jern och i öfrigt äfven ny konstruktion,
hvarjemte Eders Kongl. Maj:t samt Deras Kongl. Högheter Kronprinsen och
Hertigen af Upland i nåder täcktes med egna frikostiga bidrag befordra denna byggnad,
som i det hela kostat 16,000 R:dr banko, hvaraf det öfriga beloppet dels blifvit
anskaffadt genom gåfvor af enskilde personer, och dels, till en summa af 3,300
R:dr, genom det tillskott stadens invånare sig åtagit. Dessa och andra allmänna,
men mindre, arbeten hafva, jemte den större nytta de i och för sig sjelfva äga, varit
verksamma medel till nödlidandes räddning. Stadens välstånd har, på det hela,
betydligt stigit under dessa år, hvilket klarast ådagalägges deraf, att uppskattade värdet
af hus och tomter, som tillhöra enskilde personer, under dem ökats med 247,973
R:dr, 16 sk. banko, utan att taxeringsgrunden blifvit förändrad. Stadens sparbank,
som vid 1847 års bokslut ägde 74,661 R:dr, 26 sk., 10 r:st. banko, har ock, under
samma tid ökat sin fond med 30,161 R:dr, 18 sk., 3 r:st. banko. — Ftt afdelnings-kontor
för Mälare-provinsérnas enskilda Bank har här varit i verksamhet sedan
sistlidet års höst, och erkännes hafva, genom sin kreditiv-rörelse, särdeles förmånligt
bidragit till stadens och ortens förkofran i industrielt afseende. Låne-rörelsen
är numera inskränkt, utom i hvad spannmålsbelåning angår. På stadens förskönande
med trädplanteringar arbetas årligen med framgång.
Staden Enköping. Vid 1847 års utgång utgjorde invånarnes antal 1,270 personer,
af hvilka 833 voro skattskrifne och 413 mantalsfrie. Allmänna bildningen
sträcker sig, enligt Magistratens yttrande, föga öfver ett enfaldigt och försvarligt
religions-begrepp; men folket är rättsinnigt, endrägtigt och uppfyller villigt sina medborgerliga
pligter. Förbrytelser af grof beskaffenhet äro sällsynta.
Invånarnes näringsfång utgöres till någon del af handel och handtverkeri, men
förnämligast af odling utaf spannmål, jordfrukter och andra köksväxter, å den till
staden hörande jord, som dels är donerad och dels innehafves under enskild äganderätt.
Handeln bedrifves af 8 personer med 14 handels-betjenter. Fabriksrörelse idkas
af 2:ne repslagare, 1 spegel-fabrikör, 2;ne färgare och 3:ne urmakare. Handtverk
idkas af 63 personer med 20 gesäller och 32 lärlingar; hvarförutan staden har
1 apothek, 1 källare, 6 traktörsställen och 6 krogar. På stadens ägor finnes ett
under de sednare åren anlagdt större tegelbruk och en väderqvarn.
Staden har sin tillförsel af landtmannaprodukter från angränsande socknar, och
hämtar sina köpmansvaror till någon del från Norrköping; men mest frän Stockholm,
med hvilken ort sjö-kommunikationen nu är lätt och beqväm.
Tillgången på arbetare är tillräcklig och priset på ett mansdagsverke 16 skillingar,
samt för ett qvinsdagsverke 8 sk. banko, med kost.
Angående prohibitiva författningar, till stadens förmån, gäller hvad om Upsala är
i underdånighet anfördt.
Staden har en vexelundervisningsskola med en lärare. Sjukvården bestrides utaf
en af staden lönad läkare. Fattigvården ombesörjes, till underdånig åtlydnad af Eders
Kongl. Maj:ts sednaste nådiga författning i ämnet, utaf en direktion, enligt ett af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande faststäldt reglemente; och äro dess tillgångar bestående
i arrenden af fattig-kassan tillhörig jord, räntan å skänkta medel, insamlingar
vid begrafningar, bröllop, barndop m. m., jemte saköres-medel samt af bidrag, som
å stadens invånare årligen blifvit utdebiterade till ett ungefärligt belopp af 500 Riksdaler
banko.
Stads-kassans inkomster bestå af tomtören, afradspenningar af jord, byggnadsoch
brandkasse-medel, sotare-afgift, gärdesvaktare- och barnmorske-löner, mätarepenningar,
saköresmedel, afgift af auktionsverket, arrende- och hyresmedel, platspenningar
och hyror för salu-stånd jemte tillfälliga mindre afgifter, utgörande tillsammans,
enligt de sist afslutade räkenskaper, 4,176 R:dr, 35 sk., 7 r:st. banko. Ilamnoch
grund-penningarne af de stadens Å begagnande fartyg och båtar utgjorde sistlidet
år 368 R:dr, 19 sk., 2 r:st. banko och användes den deraf samlade kassa till segelledens,
kanalens och hamnbryggans vidmakthållande.
Under rubriken ''diverse onera” äro i tabellen upptagna de utskylder, som bestå
af bidrag till brandvakters, sotares och gärdesvaktares aflöning, gångleds- och inqvarterings-besvär,
riksdagsmans-arfvode samt allmänna byggnaders, broars, torps och
gators underhåll. Staden ansvarar ock för hållskjuts under en tredjedel af året, samt
erlägger, i detta afseende, till den antagne entreprenören 196 Riksdaler, 16 skil—
lingar banko årligen.
‘23
Det åligger mig slutligen att i underdånighet anmärka, att, ehuru långsamt denna
lilla stad uppreser sig utur det förfall, hvaruti den störtades genom 1799 års
svåra eldsvåda, är likväl dess förkofran numera synbar. Flera nya byggnader hafva
under de sednare åren blifvit uppförda, de gamla gatorna försedda med ny och god
stensättning, gamla förfallna byggnader undanröjda och nya gator öppnade, samt, till
beredande af hufvudgatans fortsättning i rak utsträckning öfver ån, en ny jernhvalfbro
deröfver anlagd, för hvilket ändamål stadens högt ålderstigne förre borgmästare,
II. W. Carlson, skänkt en bidragssumma af 8,000 R:dr banko, med vilkor att 6
procents årlig ränta derför erlägges under hans och tvänne hans äldre slägtingars
lifstid.
Upsala Lands-Kansli den 30 December 1848.
R. VON KRjEMER.
J. Adolf Carlson.
Jo il Kiel lin.
>
i
j
N
Tabell filt* Landet s n o in Tpsala Län, för åren 1843-1847.
Hemmantal.
förbehållne och fo
kättla
ed
åbo
dess räkning utar
-
hafva besittningsrä
Kungs- och Kungs-ladugårdar .
-
•
Derunder lydande eller Kronan särskildt
renderade eller disponerade hemman
D:o andra lägenheter, såsom Stallängar m
Fisken.....
Frälse-Säterier .
.
Säteri-Rusthåll .
.
Rå- och Rörs-hemman
Frälse-hemman .
.
Frälse-Skatte-hemman
Krono-hemman .
.
Krono-Nybyggen med frihetsår
Krono-Rusthåll .
.
Krono-Skatte-hemman
„ särskildt under bruk
Krono-Skatte-Rusthåll ....
„ Krono-Augments-hemman
Krono-Skatte-Augments-hemma
Militie-boställen .
.
.
Civile boställen .
.
.
Ecklesiastike boställen .
Akademie-hemman, frälse
D:o
skatte
D:o
krono
Hospitals- och Barnhus-hemman, frälse
D:o
D:o
skatte
j):o
D:o
krono
Rekognitions-Skatte-hemman.....
„ Skattlagda, obebyggda torp, krono
D:o
D:o
frälse.
Skattlagda, bebyggda Torp, Utjordar, Urfjellar m. tl. lägenheter utan m_
som ej under något hemmans ranta inbeenpes, fra
D-o
D:o
skatte
D-o
Tko
kron0
obebyggda D:o, skatte
•
•
•
•
•
Oskattlagda, bebyggda D:o, deraf Ryttare-, Soldat- och Batsmans-torp .
.
Beby^gd^a lägenheter, afsöndrade från hemman, under ständig besittningsrätt
D:o
D:o
på viss tid eller lifstid . .
Skattlagda Fisken och Fiskelägenheter af särskildt slag, som ej under hemmans
ränta äro inbegripna
...... ralse
D:o
D:o
D:o
Tull-Mjölqvarnar med 247 par stenar .
.
-
Tull-Sågqvarnar, grofbladiga
Husbehofs-Mjölqvarnar .
.
Husbehofs-Sågqvarnar
Stampar .
.
Stångjernsverk
Ämneshamrar
Masugnar .
.
Pappersbruk .
Tegelbruk .
.
Kalkugnar..........
Kronoparker och Allmänningar som tillhöra Kronan
Lands- och Härads-allmänningar
Grufve-skogar............
Diverse personer, som ej höra till viss näring .
Jern-Manufakturverk af särskildt slag ....
Mantal.
183
ntal
281#
122 ^
45J.
277J&
23‘*k
876|
5
237^
29#
124J1
23 f
13'
1531
25i
6A
14ii
ql
D:o
D:o
D:o
krono
Summa
Mantal.
18i
n
300^
140/'
532
1 1 r>n 6i_
32§A
1
VT
7.1
1,086#
5
254yb
6J
2704
154^
143|
24'
151
168>
301
7'
20g
9i
41
104
29
1
9
7
11
1
17
7
6
7
3
I
3,359Si|4,275ja|3,948|3,326
84
24,876
90
1 Diverse Lägenheter,
■ Verk och Inrättningar.
Utsäde af
*
1
'
Hvete.
<55
---1
Korn.
1
Ha fra.
Rlandsäd.
v
-1
ST
-t
V
Potates.
St.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
—
30
116
110
50
40
5
72
_
5
43
37
6
7
5
46
6
—
—
—
—
—•
—
4
1
_
—
—
—
—
—
■- |
461
1,946
1,527
242
477
158
1,684
1
199
864
704
100
197
61
573
1
42
283
240
57
64
25
255
_
731
5,705
5,224
736
954
446
4,682
_
164
1,686
1,572
199
251
220
1,434
_
17
158
143
23
28
12
115
1
1
—
1
1
—
4
_
7
44
40
4
8
3
28
_
618
6,031
5,574
775
1,071
517
6,028
_
1
3
2
1
1
1
3
2
232
1,632
1,533
170
293
108
1,085
_
14
112
93
11
19
15
103
5
218
1,524
1,410
154
259
98
1,078
2
127
848
762
90
158
61
636
6
27
221
198
26
36
13
169
41
151
869
766
109
239
70
832
1
20
167
152
12
19
9
73
.__
17
129
111
12
25
9
104
10
116
863
791
62
165
69
645
1
19
174
198
15
44
13
73
5
46
40
3
9
3
17
—
11
82
68
6
11
8
63
—
•-•
—
■--
" '
296
10
87
58
75
78
4
191
7
5
—
' —
---
14
3(
7
2
17
7
21
3
42
42
6
36
42
7
22
3
79
AÅ
10
6^
i
5
23
5
5
76
23?
6
61
t
63
14
14
5
79
1,65C
53
92
882
151
320
70
1,707
l,14f
—
—
—
—
--
—
306
21
1
3
23
--
—
43
It
2
2^
i
24
5
2
52
_
_
.___
—
—
—
—
) _
_
--
—
—
—
12.
5
—
_
*----
—
-—
—
52
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Underhållne kreatur.
T:r.
300
22,504 j 3,146
34
285
,953
1,037
117
37
3,906
5
1,440
90
1,355
866
176
992
114
101
763
125
30
67
90
51
41
65
36
381
13
330
450
185
4,841 j 2,021123,474
T:r.
696
211
10,511
4,421
1,451
28,570
7,900
810
5
189
27,795
15
7,953
520
7,352
4,298
1,050
4 338
663
577
4,134
849
210
400
439
20
111
166
308
321
4,258
64
104
21,886
T:r.
660
216
8,279
3,787
1,323
28,144
8,262
761
98
199
344
309
4,597
93
124
360
T:r.
300
42
1,445
584
358
4,619
1,283
117
6
22
4,940
5
968
68
1,773
529
154
680
65
70
346
78
12
35
420
44
34
31
81
850
30
T:r.
240
50
2,890
1,188
428
6,329
1,593
177
7
49
6,760
5
1,819
123
1,461
1,053
245
1,295
107
155
1,031
269
54
68
547
147
137
154
76
2,085
33
117,282)19,989
T:r.
30
33
790
301
138
2,442
994
59
9
2,575
4
560
92
1,238
342
68
378
40
45
490
67
14
49
24
19
15
31
29
364
3
8
30,575
T:r.
St.
550
34
314
20
9,491
4,076
1,585
22,887
9,037
588
20
128
31,796
24
5,554
731
5,604
3,827
829
5,540
570
535
3,612
361
77
424
248
1,000
60
264
413
394
460
9,654
1,812
227
265
260
1,650
2,250
925
44
1,117
507
193
4,028
1,398
101
1
29
4,622
3
1,043
111
1,011
553
154
589
111
88
680
96
23
74
43
45
65
12
684
8
8
St.
37
6
1,348
480
95
1,413
433
47
1,391
1
462
25
359
215
49
304
6
21
161
64
16
11
16
120
40
St.
77
60
o
2,096
860
277
4,953
2,128
152
2
39
7,515
4
1,456
157
1,411
767
230
936
119
110
872
146
36
95
24
68
92
108
14
2,432
159
39
56
72
358
381
271
<■
0:
St.
70
21
1
1,253
492
176
3,034
871
84
1
17
3,541
1
796
52
737
430
108
513
51
56
398
94
22
32
10
32
52
66
5
919
13
24
24
St.
188
1311
10
4,439
1,631
622
12,115
4,692
312
5
64
15,193
10
2,765
369
2,770
1,689
457
2,038
257
257
1,842
332
89
224
52
109
183
94
28
1,918
248
128
109
140
132
66
11,251 Il28,062jl7,51lj7,134)28,574)14,194
996
1,218
926
St.
St.
60,650
70
2,359
869
273
6,402
2,523
147
1
32
6,641
6
1,487
214
1,327
806
216
1,102
126
131
904
148
38
124
-14
71
89
91
7
1,916
190
23
58
202
78
225
10
144
121
70
103
16
16
16
5
R:dr.
170,100
50,240
47,558
25,800
1,962,566
666,317
208,893
3,625,532
1,189,820
74,681
116
24,685
2,936,160
1,380
1,174,687
53,475
805,540
505,415
123,951
607,072
72,450
49,479
639,772
100,510
19,616
56,510
11,000
28,348
2,650
24,845
26,458
42,290
51,228
55,729
7,893
7,608
300
400
422,975
14,127
23,061
5,583
500
2,873,704
1,500
66,653
4,280
1,741
182,124
28,9771526| 19,047,333
s
t
a
t
b
i
d
Bevillning efter 1845 års Förordning
•
S t ä n d
i g a R ä n 10
r.
Efter
lista A
Efter
2:dra och 3:dje Art.
Rriinvins-
Jordeboks- och
Mantals-
penningar.
Sernings-
ören.
1
Tionde af
Bruk, Rerg-  verk och
andra verk
och inrätt-  ningar.
Arrende-
medel.
rt.
2—7
§•
19-36 §.
37 §.
brännings-
afgift.
Summa.
Hcmmantals-
Ränta.
Kronotionde.
Afrad.
Summa.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
k.
st. 1
R:dr
sk.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
St.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
k.
29
14
—
—
—
—
140
33
169
47
—
—
—
—
—
—
—
25
24
—
—
—
—
25
24
8,814
11
5
42
—
2
12
—
—
—
11
20
6
19
26
0
—
_
_
84
9
6
__
_
_
7
12
__
91
21
6
1,639
.
—
24
—
1
24
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
—
_
_
—
36
—
3,591
46
5
--
—
—
--
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
12
--
—
_
_
3
12
—
1,420
3
498
34
1,921
12
1
2,068
46
5
—
—
1,894
44
—
6,383
40
6
—
—
—
—
_
_
_
_
_
641
36
_
_
_
_
641
36
—
_
241
18
707
4
10
637
27
2
—
—
636
13
6
2,222
15
6
3,573
38
2
_
_
_
8,836
2
2
286
24
_.
_
_
_
12,696
16
4
__
__
42
1,343
6
46
173
4,466
16
32
9
9
245
6,903
3
1
2
9
—
_
47
2,819
14
27
6
6
507
15,533
40
12
5
1,478
33
6
62
16,752
32
46
6
—
—
—
54
1,748
12
12
—
—
—
—
116
19,979
44
44
—
—
—
481
38
347
14
2
2,858
2
4
—
—
1,004
2
4
4,691
8
10
354
27
7
4,310
10
6
_
_
__
679
12
_
_
_
_
5,344
3,297
2
1
_
__
41
18
71
14
1
75
13
9
—
—
28
11
—
216
8
10
780
7
10
436
6
6
2,038
11
9
43
12
—
—
___
_.
38
1
__
_
—
18
—
--
—
16
—
—
—
■-
—
—
—
34
—
11
19
6
--
—
—
42
19
1
_
24
—
—
_
__
54
14
7
,
_
15
38
9
26
10
40
30
5
—
—
19
33
10
85
33
1
184
29
1
131
9
2
520
15
5
15
12
—
—
_
_
851
17
8
, '
_
1,397
23
1,407
27
4,554
19
8
7
—
2,856
34
2
10,223
7
10
33,229
16
1
16,240
16
3
64,856
11
3
1,882
36
—
—
,
_
116,208
31
7
_
_
2
36
—
—
—
2
36
6
—
—
4
1
6
9
26
—
19
13
—
1
46
u
32
6
—
3
36
—
—
__
_.
57
5
11
_
__
382
14
931
26
3
1,433
44
3
—
—
676
16
6
3,424
5
—
6,937
22
6
5,270
46
n
15,979
35
8
470
24
—
—
_
___
28,658
33
1
_
_
42
16
14
43
3
106
6
1
—
—
390
41
—
554
10
4
580
15
5
274
4
9
1,379
16
0
57
12
—
—
_
__
2,291
8
_
_
333
16
706
35
7
909
7
9
—
—
588
17
4
2,537
28
8
8,100
39
3
4,949
14
10
19,348
4
3
398
.-
_
—
_
___
32,796
10
4
_
_
170
22
--
—
—
9
—
—
18
2
114
4
6
311
28
6
3,373
—
—
1,507
32
4
8,627
18
11
199
36
_
—
—
___
13,707
39
3
167
_
55
42
628
35
10
4
24
—
3
46
43
3
—
736
6
10
846
36
3
534
38
5
1,878
12
_
78
36
_.
—
,
__
3,338
26
8
_
_
235
26
3,334
42
8
12
12
—
25
12
368
27
—
3,976
23
8
1,418
15
10
520
13
5
3,448
27
4
290
24
-
_
__
5,677
32
7
___
_
24
4
8
30
8
176
41
5
—
—
58
12
—
267
40
1
620
24
8
465
18
1
1,634
41
1
31
_
_
__
__
2,751
35
10
,
13
22
19
45
—
80
24
2
—
—
25
10
—
139
5
2
311
18
—
227
8
2
792
28
10
16
36
--
_
__
__
1,347
43
_
_
178
20
318
5
6
780
33
7
—
—
420
28
—
1,097
39
1
4,513
31
7
2,782
4
5
13,264
34
4
225
12
—
—
—
__
20,785
34
4
_
35
46
84
34
2
118
28
8
—
—
17
46
6
257
11
4
254
41
10
478
40
9
946
28
1
39
_
--
—
_-
__
1,719
14
8
_
7
28
15
20
8
24
16
—
—
—
4
16
—
51
32
8
40
14
1
140
24
2
274
10
10
9
24
—
—
—
__
470
25
1
.
16
8
19
14
5
98
22
44
7
—
—
23
6
—
157
22
25
439
170
43
3
227
15
1*2
6
5
1,277
25
1°
3
c>
23
—
—
—
—
—
1,967
1 081
36
<3
—
—
_
—
37
16
11
19
16
4
—
—
—
—
—
56
33
3
654
4
7
63
46
4
741
7
9
—
—
—
—
—
—
1,459
10
8
175
—
—
--
—
—
—
5
14
5
—
—
—
—
—
5
14
5
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•-
—
—
20
10
25
39
9
23
41
5
_
_
.
9
42
_
79
37
2
4
1
_
80
3
4
134
5
7
24
_
_
_
_
__
242
9
11
_
_
25
20
15
23
7
37
29
6
—
—
10
27
6
89
4
7
230
34
8
249
22
10
534
9
9
32
—
--
—
—
—
1,046
19
3
__
-.
25
32
50
13
6
34
14
6
—
—
19
36
6
130
—
6
299
23
—
189
17
3
769
27
6
27
_
—
—
—.
1,285
19
9
•-
--
23
10
1
79
10
10
—
—
—
—
—
102
20
11
446
33
2
160
3
5
592
_
5
--
—
—
—
—
—
1,198
37
--
175
—
633
26
98
24
4
82
36
—
—
—
' —
—
—
814
$8
4
—
—
—
131
10
3
—
—
—
773
12
—
—
—
904
22
3
--
-.
379
16
—
—
—
188
20
—
23
12
—
—
—
591
—
—
■-
—
—
_
—
—
—
—
—
515
36
24
32
—
—
540
20
—
—
—
9
24
--
—
--
15
38
2
—
—
6
32
—
31
46
2
—
--
—
—
_
_
—
14
24
—
_
—
—
14
24
—
—
__
8
4
2
24
—
11
30
9
—
—
—
—
—
22
10
9
—
—
—
__
—
—
—
—
—
10
24
—
—
—
—
10
24
—
—
—
_
_
_
--
—
_
28
9
_
_
__
_
__
_
28
9
——
_
.
_
_
.
_
_
__
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
--
38
5
-.
—
.-.
—
—
_
38
5
2
36
—
—
_
_
—
_
■-
—
_
_
—
—
—
2
36
—
_
_
68
46
159
9
—
795
30
n
—
—
12
—
—
1,035
37
11
—
—
--
_
—
3,886
7
8
87
36
—
—
—
3,973
43
8
2,489
—
10
32
37
36
—
31
33
n
—
—
—
—
—
80
5
11
53
43
2
—
—
—
—
—
—
13
12
—
—
—
67
7
2
—
7
24
30
21
7
15
32
2
—
—
—
—
—
53
29
11
6
—
—
—
—
194
24
9
8
36
—
—
—
203
18
9
—
>. _
42
2
—
9
8
—
—
—
—
—
12
2
-*
—
—
- .
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
--
1
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
407
3C
—
6,407
32
1
3
75
6,893
14
—
—
—
—
—
—
—
—
563
36
—
1,623
16
2,187
4
—
—
7
U
3C
—
__
_
_
_
37
14
__.
_
__
_
_
7
_
7
__
__
8
22
93
5C
30
8
—
152
4
—
—
--
—
—
—
12
12
—
—
—•
—
12
12
—
_
—
—
■-
11
3
—
—
11
3
--
—
—
_
—
—
__
_
—.
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
--
1
47
A
—
—
26
40
9
—■
—
13
16
42
8
1
—
—
—
•-*
—
—
—
--
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
■-
—
_
---
--
—
—
—
--
—.
—-
_
—
_
—
57?
2?
1,13C
24
1,078
12
_
--
—
—
2,787
1(
--
—
—
795
36
91
32
__
887
20
—
_-
—
:
o-'
M —
—■
—
41?
4C
£
—
1 —
477
r\Al
5
—
—
1 —
—
75
—
—
150
225
—
1 —
—
ö 7,857129[ 16,9231 5| £
30,4811 7
(N
O
OO
O
112,327 j2E
8167,669 [43 |l
1 68,9381441 4156,323) 8) 11
1152,916) 5
1 5
10,193
1-
| 116
| It
1,786) 321290,274
10
1 g
118,471
13
Kostnad för
Rustning och
Rotering
R:dr.
10,817
389
36,412
10,387
870
351
35,765
28
20,019
706
10,096
660
407
1,039
573
6,545
1,105
270
567
112
17
24
7
22
sk.
16
1|137,204
Klerecie-Statens underhåll.
Fattigför-
sörjning.
Skjuts.
Väghåll-
ning.
Diverse af-  gifter, (me-  ra och all-  männa be-  svär.
Summa
Statsbidrag.
Pastorers.
Kapetlaners.
Kyrko-
hetjenings.
Summa.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
rst.
R:dr.
sk.
R:dr.
■sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
rst.
248
30
5
73
47
4
1
32
42
355
23
9
53
32
—
—
307
46
44
7
9,770
46
11
140
12
—
21
24
—
-20
40
182
28
20
40
15
12
112
32
57
6
2,138
22
6
1
12
—
—
—
—
-
—
1
12
—
—
—
—
—
_
—
_
24
3,602
38
3
189
—
—
35
16
—
16
244
32
—
—
—
_
—
5
_
1,677
47
2
5,567
—
—
877
24
—
87.
24
7,318
—
—
835
—
__
—
4,779
24
1,163
37
21,121
41
6
2,429
—
—
404
—
—
39i
—
3,224
—
—
427
32
—
—
1,905
—
530
34
31,823
1
10
852
—
—
155
—
—
130
16
1,137
16
-1
138
—
—
—
734
32
226
43
3,250
47
5
16,928
—
—
3,124
—
—
2,788
—
22,840
—
2,446
16
5,869
18
14,748
16
5,196
40
123,026
2
—
5,155
—
—
918
—
—
760
16
6,833
16
789
16
1,254
—
4,123
40
1,755
15
35,178
25
11
455
—
—
92
36
—
82
16
630
4
—
74
—
183
—
397
16
128
44
5,797
30
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
18
55
18
7
125
—
—
20
—
—
19
24
164
24
—
27
12
36
—
83
—
34
12
1,633
2
9
17,793
—
—
3,138
—
—
2,899
16
23,830
16
—
2,718
16
5,397
6
14,290
—
6,402
31
214,835
34
5
10
—
—
2
40
-*
1
16
14
8
—
1
40
_
30
—
10
6
40
128
21
n
4,536
—
—
730
—
—
675
—
5,941
—
—
738
—
1,727
—
3,677
16
1,298
28
65,484
18
1
364
36
—
59
40
—
43
24
470
4
—
62
10
63
32
326
32
142
46
4,617
7
—
4,406
--
—
702
—
—
692
—
5,880
—
—
771
—
1,630
—
3,420
—
1,184
21
58,315
28
—
2,283
40
—
399
16
—
374
16
3,057
24
—
369
16
_
—
2,066
32
672
17
20,352
12
9
571
32
—
106
32
—
89
32
768
—
—
101
32
_
—
484
—
165
26
6,254
11
6
265
—
—
560
24
—
36
16
861
40
—
371
_
_
—
2,017
—
612
29
13,924
13
3
442
—
—
70
—
—
58
—
570
—
109
—
118
32
339
—
126
34
5,322
13
11
261
16
—
43
40
—
39
—
344
8
—
68
—
109
—
286
16
87
4
2,954
44
2
2,923
16
—
466
—
—
434
32
3,824
—
489
16
823
36
2,080
16
802
14
37,049
27
5
466
—
—
75
—
—
64
—
605
—
62
—
223
—
419
—
104
36
4,495
14
—
124
—
—
19
24
—
16
24
160
—
—
15
24
53
—
108
24
26
1
1,155
10
9
269
16
—
43
40
—
36
24
349
32
50
—
50
12
216
24
101
32
3,461
9
—
yo
1
23
—
—
10
130
■
38
—
55
24
—
—
33
—
1,472
0
11
141
—
—
43
—
—
32
—
216
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,906
43
11
""
—
—
—
--
--
*-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
14
5
23
40
—
5
28
5
28
35
—
2
_
_
_
_
_
4
44
381
27
1
113
8
—
n
44
10
20
135
24
—
12
—
8
16
15
32
30
37
1,362
20
10
64
16
—
13
16
—
9
16
87
—
—
4
—
2
12
1
—
16
30
1,534
6
3
111
32
—
—
—
—
—
—
111
32
—
2
—
—
—
_
—
6
32
1,618
37
11
506
32
—
103
—
—
3
—
612
32
42
—
—
—
2
—
380
11
2,756
7
7
100
—
—
33
—
—
—
—
133
—
—
6
—
—
—
_
—
147
46
1,418
18
_
31
32
—
5
32
—
3
40
41
8
—
1
—
—
—
_
—
9
10
97
40
2
8
•--
—
2
—
—
—
—
10
—
—
11
—
—
—
—
—
—
45
54
31
9
16
32
—
—
—
—
,
—
16
32
.
_
„
—
-
_
_
—
17
12
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
j
-
—r
—
—
—
—
—
—
3
26
5
266
32
—
33
16
—
—
—
300
—
—
158
—
—
—
—
—
76
46
8,033
31
7
■-
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
34
151
47
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
47
258
47
8
—
--
—
—
—
—
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20
13
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
1,323
16
233
32
19.'
16
1,754
16
233
16
—
—
—
—
409
8
11,477
10
—
—
—
—
—
—
J
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
2
44
47
10
—
—
--
—
—
f
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
7
10
171
26
8
--
—
—
—
—
r-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
3
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
S
1
—
—
—
—
—
-
■—
—
■-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
377
38
4,052
26
—
146
32
1—
8
16
—
57
40
212 40
—
—
—
—
—
—
—
129
1,044
38
5
169,755
2
| 5j 12,737
11
4|l0,910
26|93,402|39
9jl 1,248
30|17,619|38
56,952
14|22,518
37
715,362
4
5
Lpsala Läns Lands-Kontor den 30 December 1848.
R. von KRdiMER.
J. Adolf Carlson.
Jon. Kjellin.
Uerättelse öfver lpsala län för åren 1843—1847.
)
!
i
f
i
i
i
'
Tabell för Städerne
inom
Upsala Lan, för åren t§43-i§i7.
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
Uppskattadt värde.
Underhållna Kreatur.
Utsäde af
Jord.
Bevillning efter 1845 års Förordnini
Ständiga Räntor.
Clereciets underhåll.
Efter 2:dra Art,
ro1 Q,
i. o c
> fr
Upsala stad
och
Hongl. Akademi
R:dr.
R:dr.
1694534
1694534
Hus och Tomter
37159
203933
203933
54100
Qvarnar
Boktryckerier .
Tobaks-Fahriker
Ättiks-Fahrik
1952567
1694534
54100
300 240
203933
Summa
40941
153201
257973
100272
Enköpings stad . 198
1 110
3690 390
58599 32 2210540
4412
6
11 382
3611797
Summa
1130 —
5911 33
429 32)2300 5900 48097 47
Upsala Slott i Lands-Kontoret den 30 December 1848,
R. von KRiEMER
J. Adolf Carlson.
t Jon. Kjellin.
Berättelse öfver Upsala län för åren 1843—1847.
Sammandrag
öfver Upsaki Läns Markegångs-Taxor för följande år.
Tunna Hvete
d:o Råg. .
d:o
d:o
d:o
d:o
Mark
Korn........
Malt........
Blandsäd, i Korn, i Ilafra
Hafra............
Torrt Rågbröd.......
d:o ■ Mjukt d:o ........
Lisp:d Smör............
d:o Salt Fläsk..........
d:o Torrt Kött.........
d:o Talg.............
d:o Humla...........
st. Oxe...............
1 d:o Ko...............
1 d:o Får...............
d:o Lamm.............
d:o Gås...............
d:o Höna..............
Tjog 'Ägg.............
Lisp:d Torr Fisk
Tunna Laggd Strömming
Lisp:d bättre Salt Lax
d:o Vrak-Lax............
d:o Nejonögon...........
d:o Hårdvallshö...........
Kärfve Halm..............
Famn Tallved, 3 aln. hög, 4 aln. bred,
6 qv. lång ved............
1 Lass Björkved............
1 Stock af Tall ........
1 st. Bräde................
1 d:o Sparre...............
4 Lispund Hampa............
Mark Ljusgarn.............
d:o Notgarn.............
Lisp:d Bast...........
d:o Lin ...............
st. Hare................
Lisp:d Näfver..............
Årligt dagsverke . . ..........
Ökc-
d:o
....
Dränge-
d:o
....
Hjclpe-
d:o
. . , .
Aln Lärft.......
Lass Gärdsel......
K: na ITampfrö.....
100 st. Bandstakar ....
1 Tunna Vicker.....
1 Skepp:d Stångjern . . .
1 Mark Lingarn.....
En Soldat-Rotcs kostnader
En Båtsmans-d:o d:o
År
1843.
År
1844.
År
1845.
År
1846.
År
1847.
Medium.
9
i
32
_
10
_
_
14
32
_
13
16
13
16
12
9
7
8
32
—
0
16
—
11
32
—
9
24
—
9
—
_
9
1
7
5
36
—
4
16
—
7
32
—
8
32
—
7
24
__
6
37
7
6
4
—
4
32
—
8
—
—
9
—
—
7
40
—
7
5
7
4
26
—
3
32
—
6
16
—
6
32
—
5
40
_
5
19
7
3
16
—
5
—
—
5
—
—
4
32
—
4
8
—
4
1
7
—
2
4
—
2
4
—
3
5
—
2
11
—
2
9
—
2
9
—
1
9
—
1
9
—
2
3
—
1
11
1
10
_
1
10
6
—
6
—
—
6
12
—
6
16
—
6
16
--
6
8
9
3
—
5
—
—
2
40
—
3
16
—
3
40
_
3
9
7
2
8
—
2
—
—
1
24
—
1
40
—
2
8
—
1
44
9
5
—
—
5
—
—
4
24
—
5
—
—
5
16
—
4
46
4
7
—
6
32
—
5
16
—
5
—
—
7
—
_
6
9
7
40
—
~
36
—
—
24
—
—
40
—
—
52
—
_
38
19
2
20
—
—
18
—
—
12
—
—
20
—
—
26
_
_
19
9
7
3
8
—
3
—
—
2
—
—
3
8
—
4
—
_
5
3
2
1
28
—
1
24
—
1
—
—
1
28
—
2
—
—
1
25
7
1
8
—
1
8
—
1
—
—
1
—
—
i
8
—
1
4
9
—
16
—
—
16
—
—
16
—
16
—
16
—
—
16
_
—
20
--
—
30
—
—
18
—
18
8
20
—
_
21
4
1
32
—
1
32
—
1
32
—
1
32
—
1
36
—r
1
32
9
11
32
12
—
—
12
—
—
11
24
—
15
._
_
12
20
9
3
32
—
3
32
—
4
—
—
4
—
—
4
24
_
3
46
4
1
40
—
1
40
—
2
—
—
2
—
—
2
12
.—
1
47
2
1
20
—
1
20
—
1
20
—
1
20
—
1
20
—
1
20
_
—
11
4
—
12
—
—
14
—
10
—
—
8
—
--
11
1
8
“
—
8
—
—
14
—
8
—
—-
6
—
—
8
9
4
—
—
4
—
—
3
16
—
3
20
._
4
_
3
36
2
—
—
2
—
—
1
40
—
1
40
—
2
—
—
1
44
9
—
46
—
—
44
—
—
32
—
36
—
40
—
—
39
7
—
12
—
—
12
—
—
10
12
—
12
—
—
11
7
—
14
—
—
14
—
—
12
12
—
12
—
_
12
9
4
6
—
4
6
—
4
-
—
4
12
—
4
12
—
4
7
2
—
18
—
—
18
—
—
16
17
—
18
—
—
17
4
—
46
—
—
46
—
—
40
—
42
—
44
—
—
43
7
—
18
—
—
18
—
—
18
—
—
18
—
18
—
_
18
_
4
4
—
—
4
8
—
4
28
—
4
32
—
4
13
7
—
16
—
—
16
—
—
16
—
16
—
16
—
—
16
_
—
24
—
—
24
—
—
20
—
20
—
24
--
—
22
4
'
28
—
—
28
—
—
20
—
24
—
26
—
—
25
2
1
18
1
18
—
1
14
—
1
16
—
1
18
—
1
16
9
28
—
—
28
—
—
20
—
—
24
—
26
—
—
25
2
—
20
—
—
20
—
—
10
—
—
12
—
26
—
—
17
7
—
16
—
—
16
—
—
12
—
14
—
—
15
—
—
14
7
1
--
—
1
—
—
—
40
—
42
—
1
—
—
—
45
2
—
12
—
—
12
—
—
12
—
—
12
—
12
—
—
12
—
28
—
—
28
—
—
24
—
24
—
—
25
_
_
25
9
6
16
—
6
16
—
7
20
—
8
—
_
8
_
7
10
4
14
14
8
—
14
—
—
15
—
—
15
12
_
14
23
2
—
30
—
—
30
—
30
—
—.
32
—
—
32
_
_
30
9
75
45
8
64
36
6
94
—
6
86
20
1
79
22
5
80
5
10
52
34
—
49
-
10
60
44
io|
55
32
5 J
52 [
6
10
54
4
7
Lpsala Slott i Lands-Kontoret den 50 December 1848.
J o h. K j e m n,
Berättelse öfver CJpsala län för åren 1843—1847.
KONGL MAJ TS BEFALLNINGSIIAFVANDES
uti
S t o c k I) o l m s £ ii n
till
KOVGL. MAJ:T
* /underdånighet ufgifne
FEMÅRSBERÄTTELSE
för åren 4843, 4844, 4845, 4846 ocli 4844.
-—o=irodg(§bc^>—-
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare. #
——
.
<
Underdånig Berättelse till Kongl. Maj:t angående Stockholms län i
statistiskt och ekonomiskt hänseende under åren 1843, 1844,
1845, 1846 och 184T.
§• 1-
Länets allmänna beskaffenhet.
Under ifrågavarande tid hafva länets gränser icke blifvit förändrade. Tdl
inre beskaffenheten har landet icke eller undergått någon annan förändring
än den som åstadkommits genom fortsatt uthuggning af skogar och nyodlingar,
af hvilka sednare icke någon varit af särdeles stor omfattning.
I iudicielt hänseende är länets landsbyggd indelad i fem häradshotdingedömeu,
i afseende å hvilka den förändring ägt rum, att, enligt Kongl. Maj:ts
nådiaa bref den 5 Mars 1836, Färentuna härad, som förut tillsammans med
Långhundra, Seminghundra och Erlinghundra härader utgjorde en domsaga
blifvit genast efter denna domsagas förre innehafvares, häradshöfdingen octi
lagmannen J. Ekeroths död den 17 Januari 1844, skiljdt från samma domsaga
och lagd t tillsammans med Sollentuna härads samt Danderyds Åkers
och Wermdö skeppslagers domsaga, som i utbyte till förstnämnde domsaga
lemnat Wallentuna härad.
Länets indelning i administratift hänseende är oförändrad uti sju fögderier,
derinom äro anställde 22 länsmän.
§ 2.
Snvänavne.
Enligt 1847 års mantalslängder utgjorde länets folknummer 112,700,
deraf 54,288 af mankön och 58,412 af qvinkön. Personella utskylder erlades
af 29,550 män och 31,947 qvinnor, hvaremot 24,738 af mankön och 26,465
af qvinkön voro derifrån befriade.
4
Till jemförelse af förhållanderne med folkökningen under längre tid må
här sammanställas folknummer!! äfven enligt förut afgifne Femårsberättelser.
Den uppgick
Folkökningen
år 1822 till 95,221 personer
»
1827
»
103,270
»
»
1832
»
104,986
»
»
1837
»
108,989
»
»
1842
»
111,793
»
har alltså utgjort:
från 1822 till 1827,
8,049
personer
»
1827
»
1832,
1,716
»
1832
»
1837,
4,003
»
»
1837
»
1842,
2,804
»
»
1842
»
1847,
907
»
Summa för 25 år från 1822 till 1847, 17,479 personer.
Då under ifrågavarande qvinqvennium folkökning ägt rum endast i en
del fögderier och städer, har deremot i andra folknummern minskats. Förhållandet
härmed inom de särskilda fögderier och städerna har varit följande:
Inom Södertörns fögderi
»
Sollentuna
d:o
»
Långhundra
d:o
Lyhundra
d:o
»
Frösåkers
d:o
»
Åkers
d:o.
»
Färentuna
d:o
»
Öregrunds
stad
»
Östhammar
d:o
»
Norrtelge
d:o
»
Sigtuna
d:o
»
Södertelge
d:o ’
»
Waxholm
d:o
Sum m a
Folk-
ökning.
Folk-
minsk-
ning.
304
på en
folkmängd
285
))
))
275
))
))
275
»
))
211
))
))
217
))
))
121
»
))
49
»
))
7
»
))
46
))
))
34
))
))
14
—
))
))
363
))
1,554 j
647
af 24,443.
11,142.
15,167.
16,643.
19,059.
15,693.
5,463.
650.
583.
993.
412
1,153.
1,299.
112,700.
5
Den betydliga tillökning, som visar sig uti Waxholms slads folknummer,
härrör deraf, att deruti blifvit inberäknade de två derstädes förlagda kronoarbetskompanier
och desammas befäl, utgörande år 1847 247 personer; hvadan
den verkliga folkökningen i länet ytterligare bör minskas med berörde
antal, så att densamma under ifrågavarande qvinqvennium rätteligen bör beräknas
till endast 660 personer.
Då icke någon förödande eller ovanlig farsot under tiden hemsökt länets
invånare är denna ringa tillökning i folknummern märklig. Orsaken dertill
är närmast att söka uti tvänne år, 1844 genom ovanligt mycken nederbörd
och 1845 af stark torka, felslagna skördar, hvarigenom föranleddes mycken
fattigdom bland länets invånare, tillfällen till tjenster och arbete för den Renande
och arbetande klassen minskades och många utflyttningar till andra orter
för erhållande af arbetsförtjenst ägde rum, äfvensom det sålunda minskade
välståndet för en tid inskränkte möjligheten till äktenskaps ingående. 1846
och 1847 årens goda skördar och de under dessa år ändock gängse höga priser
å spannmål förbättrade likväl i betydlig mån länets invånares ställning,
ehuru mången långt derefter fatt och tår vidkännas följderna åt den skuldsättning,
som blifvit föranledd af de hårda åren 1844 och 1845, då hetyd liga
undsättningar, gifna af staten och enskilde, måste begagnas. Dessa undsättningar
af staten uppgingo till icke mindre än 305,130 R:dr 36 sk. 1 r:st.
banko, att återbetalas vid upphördsstämmorna för 1846, 1847 och 1848 årens
kronoutskylder, med en tredjedel för hvartdera året; och ändock anlitade under
tiden länets invånare mera än vanligt andra låneutvägar, deribland isynnerhet
Rikets Ständers Bankodiskontverk. Genom gåfvor tillgodokommo länet
under ifrågavarande tid icke mindre än 54,223 R:dr 5 sk. 6 r:st.
Att således välståndet uti länet i allmänhet varit mindre under ifrågavarande
tidrymd, än under nästförflutna qvinqvennium är en gifven följd af
nämnde orsak. Naturligtvis led den del af länets invånare, för hvilka sädesproduktion
är nästan den enda näring, mera al skördarnes misslyckande, än
skärgårdsboerne, hvilka tillita flera näringsutvägar. På längre lid har väl äfven
för den arbetande och tjenande klassen svårigheten att förskaffa sig utkomst
icke varit större än-under samma tid. De derunder företagna och med
bidrag af statsmedel understödda flera vägförbätlringsarbeten och andra af enskilde
gjorda arbetsföretag bidrogo likväl i någon mån att afhjelpa nöden. De
under tiden nedtryckta arbetslönerna hafva derefter åter uppgått till de förut
vanliga, varierande på olika trakter för ett dagsverke under sommaren af en
duglig karl emellan 28 och 40 sk. och af en qvinna emellan 12 och 16 sk.
G
banko på egen kost, samt under vintertiden emellan hälften och tvåtredjedelar
af berörde priser.
Uti trakterna närmare hufvudstaden synes, som borde lättheten till afsättning
af ortens produkter bidraga till välmågans förkofran. Så är likväl
öfverhufvud icke förhållandet. En stor del af allmogen lockas deraf att mera,
än nyttigt är, borttaga tiden för stadsfärder, oftast utan att hvad de genom
ringare produkters försäljning inbringa motsvarar värdet af de dagsverken, de
för sig och dragare förspilla. Derigenom komma hemmanens skötsel att lida,
dragarnes krafter att medtagas, kostuaderne för lifsuppehälle under resan att
göras dyrare än i hemmet, hågen för det dagliga arbetet att förminskas, och
sedligheten att sjunka genom vistelse å krogar och beröring med de sämre af
hufvudstaclens befolkning.
Att bedöma, huruvida sedligheten på få år varit i aftagande, fordrar en
längre tids uppmärksamhet derå, än hvartill Landshöfdinge-Embetet varit i
tillfälle. Yäl har klagan från många trakter försports öfver tilltagande otukt
bland ungdomen; men i öfrigt kan icke med någon tillförlitlighet påstås, att
sedligheten varit i aftagande under ifrågavarande tidrymd. Det är t ver tom
ett steg framåt, att fyllerilasten synbarligen aftagit, åtminstone bland det uppväxande
slägtet, hvartill väl bidragit minskning i krogarnes antal och inskränkning
i allmogens bränvinsbränning. Den utvidgade folkundervisningen, som
med beredvillighet omfattas och nu allmänt kommit till stånd, gifver ock förhoppning,
att genom en allmännare upplysning sederna skola förbättras. En
måttstock å sedligheten är brottens antal. I afseende härå måste man dock
taga i betraktande, att de flesta gröfre förbrytelser inom länet begås i närheten
al hulvudstadcn af personer från staden eller af länet icke tillhörande
kringstrykare. Om sådane främmande personers brott afräknas, hafva förbrytelserna,
åtminstone af gröfre slag, varit till antalet mindre i delta län än på
flera andra orter; och är icke anledning till annat yttrande, än att lydnaden
för lagar och myndigheter hos länets invånare varit god.
Näringar.
Jordbruket, som, utom i den yttre skärgarden, är länets hufvudnäring, har
vunnit utvidgning och omfattas med mera allmänt intresse än tillförene, om
än den gamla odaijordens produktivitet icke bli f v i t förökad, ulan snarare kan
7
anses i flen mest sädesproducerande delen af länet förminskad, genom jordens
utmagrande i brist af gödningsämnen, en följd af ladugårdarnes förminskning,
då under de två hårda åren kreatur till större antal försåldes för fyllande af
de oumbärliga behofven. Genom den tilltagande omtankan för frambringande
af foderväxter är likväl förhoppning, att ett bättre förhållande är att emotse.
Åkerjorden brukas bland allmogen ännu på förr öfligt sätt, så att hälften
deraf hvarje år ligger i träde. På en stor del af herregårdarne har åter vexelbruk
med flera eller färre årsskiften blifvit gängse. Vid de herregårdar,
der icke så skett, odlas dock klöfver och vicker å en del af trädesjorden, hvilket
börjat efterföljas af allmogen. Der laga skiften skeft, hafva dessa älven
bidragit till etL ändamålsenligåre bruk af jorden.
De gamla åkerbruksredskapen, trädesstock eller årder, pinnharf, sladd och
vält, äro ännu hos allmogen de vanliga. Sedan plogar af flera förbättrade
slag nästan allmänt vid herregårdarne undanträngt bruket af trädesstocken,
har likväl plogen äfven börjat vinna förtroende hos allmogen. Plogens vidsträcktare
begagnande åtföljes af ett förbättradt dikningssystem, och på flera
ställen hafva täckta diken blifvit aidagda.
Ehuru icke några synnerligen stora odlingsförelag under ifrågavarande
tidrymd ägt rum, har likväl länets odlade jord derunder vunnit tillväxt med
flera tusende tunnland, genom sänkning och uttappning af mindre vatten, deribland
Waxtunasjön i Länna socken och en mindre sjö vid Hagby i Almunge
socken, genom utdikning och odling af mossar och kärr, skogsrödjning och upptagande
af sämre ängsmark. En del af vattenaftappningarne för markens odling
äro understödda af lån utaf statsmedel till ett sammanräknadt belopp af
7,504 R:dr 36 sk. banko. De jemförelsevis största odlingarne äro företagna
af Friherre Frits Åkerhjelm vid Wårby, Kongl. Sekreteraren Odelberg vid
Enskede, landtbrukaren Pettersson vid Fullersta, Statsrådet Friherre Stael von
Holstein vid Jerla, Öfversten Grefve von Schwerin vid Jakobsberg, Hans Exellens
Herr Grefve Bonde vid Hesselby, Doktor Lake vid Thorsåker, Kapitenen
Ahlgren vid Lindö och Foderby, Kongl. Sekreteraren Chierlin vid Hästa,
Landtbrukaren C. ÅA. Edbom vid Molnby, Löjtnanten Hammarsköld vid ÅVängsjöberg
och Förste Expeditions-Sekreteraren Lorich vid Hagby.
Ängsvattning efter löjtnanten Edmans method är med framgång inrättad
på åtskilliga ställen, och vid Steninge är under anläggning ett mechaniskt vattenuppfordringsverk,
för vattnande af en ängsmark vid Mälaren,
Det synes väl, som genom tillökning i den fruktbärande marken, sädesproduktionen
bort under ifrågavarande år ökas. Af den tabell, som efter in
-
8
I
komna uppgifter biifvit öfver utsäde och dess medelafkastning å /andfet» upprättad
och härvid bilagd visar sig förhållandet likväl icke vara sådant. Detta
upplyses närmare af jemförelse emellan uppgifterna derom i de tabeller för
landet, som äro bilagde 1822, 1832 och 1842 årens samt denna Femårsberättelse.
Utsäde,
tunnor.
Medelafkastning, tunnor.
1822.
1832.
1842.
1847.
1822.
1832.
1842.
1847.
Hvete. . .
3,053
3,77 i
3,787
3,835
17,489
26,200
26,815
24,585
Råg. . . .
24,425
29,086
29,390
28,450
133,375
173,940
167,319
140,449
Korn . . .
13,772
14,484
15,399
14,444
79,771
84,592
90,359
68,920
Hafra . . .
3,458
4,952
5,390
5,942
18,623
25,883
37,069
27,404
Blandsäd.
2,582
3,053
3,455
3,345
15,083
17,892
19,736
14,872
Ärter . . .
2,485
2,917
3,573
3,393
12,199
15,285
17,306
16,747
Potates . .
17,805
28,782
37,522
36,695
100,599
201,927
208,698
195,789
Om produktionen, beräknad i medeltal för ifrågavarande fem år, verkligen
varit så betydligt mindre, som denna jemförelse visar, kan sådant icke
ti Ilsk rifvas annat än 1844 och 1845 årens misslyckade skördar. Minskningen
i potatesproduktionen har varit en följd af den åren 1846 och 1847 inträffade
så kallade potatessjukan, som hemsökte flera delar af länet.
Under vanliga förhållanden öfverstiger spanmåls- och potatesproduktionen
betydligt ortens egna behof och afsättningen sker till största delen i Stockholm.
Öfriga jordbruksprodukter framalstras till ringa belopp, lin under ortens behof
och hampa ännu mindre. Humleodlingen är ringa och lemilar afkastning till
afsalu endast inom Färentuna härad. I detta härad är trädgårdsskötseln äfven
mera allmän, än annorstädes i länet, och trädgårdsväxter derifrån afytlras
i liufvudstaden; men på öfriga trakter äro trädgårdar vanliga endast vid
herregårdarne.
Kreatursskötsel. Boskapsskötseln har' under ifrågavarande tidrymd i allmänhet
icke vunnit förbättring, utom på de större egendomarne, i synnerhet
närmast liufvudstaden, der fäkreatur af flera utländska racer biifvit införskaffade
och till en del underhållas genom stallning inne under sommaren. Allmogens
-
i
9
niogens fäkreatur, af gammal inhemsk race, äro allmänt små, hvartill orsak
till en del torde få sökas uti mindre fodertillgång och svagt bete i större delen
af länet. Genom lättheten att i Stockholm afyttra foder minskas den
förut knappa tillgången derpå. Med den tilltagande odlingen af foderväxter
är utsigt, att kreaturen skola förbättras. Oxar börja att af allmogen mera
användas till åkerbruket. Å hästar för det inom länet förlagda kavalleriets
behof saknas icke tillgång, sedan numera bättre hästar uppfödas, i anseende
till öppnadt och begagnadt tilllälle till stobetäckning genom sqvadronsbeskälare
och hingstar från Slrömsholms stuteri, hvilka årligen vissa tider blifvit
stationerade på åtskilliga ställen i länet. Fårskötseln idkas i allmänhet endast
till husbehof, och till afsalu blott vid några herregårdar, der större schäferier
af flera utländska racer finnas. Allmogens får äro af blandad, .Svensk, Tysk
och Spansk race. Getter finnas endast på öarne i skärgården, och deras antal
mskränkes äfven der. Någon allmännare kreaturssjuka har under ifrågavarande
tid icke hemsökt länet.
Såsom ofvan är antydt måste under åren 1844 och 1845 kreatur till icke
obetydligt antal afyltras för anskaffande af medel till de oundgängliga behofven,
hvaraf minskning i antalet kreatur utaf en del slag blifvit en följd. Det
approximativa förhållandet med minskningen och för vissa kreatursslag tillökningen
visar sig af följande, enligt uppgifterna uti de vid 1822, 1832 och
1842 årens samt denna berättelse bilagde tabeller, upprättade jemförelse:
■ ■ ■
1822.
1832.
1842.
1847.
Hästar....... .
21,748
22,278
22,259
20,644
Oxar...........
5,712
6,970
6,133
6,318
Kor.........
36,447
39,220
39,091
38,143
Ungboskap.........
11,392
11,963
12,427
11,264 !
Får........
67,312
69,260
74,077
74,100
Svin .........
22,317
25,489
25,891
23,933
Getter..........
212
326
126
72
Skogame hafva fortfarande förminskats, till någon mindre del genom odling,
men mera genom afytlnng af virke, förnämligast ved, som till stor mängd
Berättelse öfver Stockholms Län för åren 1843—1847.
2
10
afsättes i Stockholm. Isynnerhet vid sjökusterna äro skogarne strängt anlitade,
så att någon afkastning till afsalu derifrån snart nog icke torde erhållas. I
Södertörn medtages granskogen äfven genom sommartiden mycket utöfvad barktägt
för garfverierna, dertill ung skog mest användes. Åt skogsvården egnas
i allmänhet alltför ringa uppmärksamhet och omtanka för framtiden. Skogsmarkerna
i större delen af länet äro eljest af den vidsträckthet, att med behörig
skötsel och hushållning någon brist å skogseffekter icke borde befaras,
som' likväl nu är förhållandet. Endast vid få egendomar är en efter plan
ordnad skogshushållning införd, såsom vid Wallox-Säby i Östuna socken, Lockstaholm
och Åby i Husby Långhundra socken och i synnerhet vid Schebo
bruk i Ununge socken, der skogsvården besörjes af en deruti kunnig person
från ett utländskt skogsinstitut. De allmänna skogarna i länet utgöras endast
af fyra häradsallmänningar, hvilka af länets jägmästare, biträdd af skogvaktare,
vårdas omsorgsfullt och derifrån virke utsynes efter behörigen fastställd indelning
till trakthuggning. Rymden af dessa allmänningar och den skogbärande
marken å desamma är uppgifven i seduaste Femårsberättelsen. Enligt
överenskommelser vid håline sammanträden med häradsboerne erläggas för
det virke, som utsynes, vissa afgifter, hvarmed bestridas kostnader till skogarnes
skötsel och hvaröfver redovisning afgifves så väl till länsstyrelsen, som
till häradsboerne inför häradsrätterne. Utsyningarne af virke från dessa allmänningar,
uppgående för åren 1837—1842 till 3,199 famnar, hafva under
derpåföljde fem år utgjort tillsammans 3,287 famnar, hvarje famn om 100
kubikfot fast mått. Häruti äro inberäknade 818 stycken timmer.
Bergsrörelsen. Grufvor för upphemtning af annan slags malm än jern äro
icke i länet bearbetade. Af jerngrufvorna äro de å Utön i Sotholms härad
de förnämsta. Malmbrytningen derstädes har uppgått år 1843 till 55,072
skeppund tackjernsvigt, 1844 till 50,277 dito, 1845 till 61,242 dito, 1846 till
82,031 dito, och 1847 till 82,163 dito. Jerna grufvor i Öknebo härad, hvilka
under flera år icke kunnat bearbetas för vattenstånd, hatva, efter anbringande
af mechaniska vattenuppfordringsverk, åter kommit i gång och lemnade 1847
8000 skeppund malm. Dessa grufvors malm skall innehalla 70 å 80 procent
jern. De öfriga grufvorna, alla belägna i länets nordligaste del, äro Herrängs
grufvefält i Häfverö socken, Wiggelsbo grufvor i Wahlö socken och åtskilliga
smärre grufvor i Hargs, Forssmarks, Börstils och Wahlö socknar, hvilka alla
tillsammans lemnat år 1843, 34,178 skeppund malm, 1844 24,316, 184.)
26,302, 1846 42,625 och 1847 34,833 skeppund.
11
För Tackjernsleredningen finnas masugnar vid Bennebol i Bladåkers socken,
vid Länna i Almunge socken, vid Edsbro i socknen af samma namn, vid
Wällnora i Knutby socken och vid Berkinge i Wahlö socken, hvilken sistnämnde
likväl tillsvidare icke begagnas. Tackjernstillverkningen liar utgjort:
År
1843
....
3,895
SkU.
tackjernsvigt.
»
1844
....
13,320
»
»
»
1845
....
5,333
»
»
»
1846
. . . .
4,850
»
»
»
1847
....
11,555
»
»
Gjutgods har tillverkats till belopp af nära 500 SkU.
Stång- och ämnesjerns-tillverkningen bedrifves vid Forssmarks bruk i Forssmarks
socken, Hargs i Hargs socken, Schebo i Ununge socken, Rånäs i Faslerna
socken, Ortala i Wäddö socken och Nyqvarn i Turinge socken, af hvilka
de fyra förstnämnde hafva dels Vallon-, dels Tysksmide. Tillverkningen är
uppgifven att hafva bestigit sig
År 1843 till 10,781 SkU. bergsvigt.
»
1844
»
1 1,744
»
»
»
1845
»
11,924
»
»
»
1846
»
11,776
»
»
»
1847
»
12,163
»
»
Vid Schebo bruk finnes äfven ett valsverk för tillverkning af jern plåtar, vid
Nyqvarns bruk en stålugn jemte hammare för slålräckning och vid Forssmarks
bruk likaledes en stålugn, privilegierad år 1844. Vid Johannesforss manufakturverk
i Forssmarks socken tillverkas vagnsfjedrar, axlar och så kallade
svanhalsar, hvilka äro kända för godhet och mycket efterfrågade. Vid Bränninge
i Tveta socken och Wira i Kulla socken finnas numera endast manufaktursmiden.
Enligt hvad uppgifvet blifvit har jernmanufaktur-tillverkningen utgjort:
År 1843
....
1,071 SkU. bergsvigt.
» 1844 ....
1,018
»
»
»
1845
. . . .
827
»
»
»
1846
....
592
»
»
»
1847
... .
773
»
»
Några nya stångjernsverk hafva icke blifvit privilegierade under ifrågavarande
år.
12
Från Karta kalkbruk i Sorunda socken bär fortfarande afyttrats kalk i
större qvantitet. Flera kalkstensbrott finnas äfven i Wårdinge socken och på
nåara andra ställen i länet, derifrån kalken till största delen afsättes i de
P .
kringliggande orterna.
Flera goda qvarnstensbrott finnas i Bådniansö socken.
Andra bruk, fabriker och inrättningar.
Bland sådana, hvilkas antal och slag vidare inhemtas af den deröfver
upprättade, härvid bi lagda tabell, förtjena att nämnas:
Gustafsbergs- Porslinsbruk å Wermdön, hvars tillverkningsvärde uppgifvits
till 150,000 riksdaler banko årligen.
Pappersbruken vid Tumba, med ett årligt tillverkningsvärde af likaledes
150,000 riksdaler, h vilket bruk hörer under rikets Ständers Bank och vid
Ny forss i Tyresö socken; hvarjemte vid ofvannämnde Nyqvarns bruk är genom
ett derföre bildadt bolag under anläggning ett pappersbruk i större skala,
hvartill machinerier blifvit från England införskrifne.
Bomullsväfnadsfabriken vid Fredriksdal i Brännkyrka socken, der 14- vätstolar
fortfarande varit i gång.
Färgstofftfabriken vid Mölna å Lidingön, der tillverkningens värde uppgifvits
till 6000 riksdaler årligen.
Vaxduksfabriken vid Nedra Frescati i Solna socken, hvarest omkring 8,000
alnar vaxduk årligen tillverkats.
Pressjästfabrikerna vid Kräftrike och Katrinedal i sistnämnde socken.
Vid Alilö i Tveta socken har börjats anläggning af en klädesfabrik, som
under ifrågavarande år dock icke kommit i gång.
Tillverkningen vid de många Tegelbruken i länet har stigit ej obetydligt
och utgör en vigtig näringsgren för länet, i anseende till lättheten att i hufvudstaden
afsätta teglet. I synnerhet vid Sundsör i Turinge socken är tillverkningen
genom ungmachins begagnande högt uppbragt och skall uppgå till
omkring en million stycken murtegel om året. Flera af de öfrige tegelbruken,
särdeles omkring Mälaren, äro äfven betydande. -
Den genom nådiga Handtverks- och Fabriks-Ordningen den 22 December
1846 medgifna större frihet till inrättande af fabriker och handtverksstäder
å landet har under den derefter förflutna korLa tid, som är föremålet för
denna berättelse, icke förän led t uppkomst af några hufvudsakliga sådana inrättningar
å landsbygden.
13
Mjöl- och sågqvarnar till ett ganska stort antal finnas i länet. Betydligare
mjölqvarnar äro de vid Uddby i Tyresö socken, Wällinge i Salerns socken,
Bränninge i Tveta socken och Loo i Kulla socken, drifna af vattenkraft.
Med ånga drifvas nyligen anlagda mjölqvarnar vid Bockholmssund i Eckerö
socken och vid Steninge i Hushy socken, den sednare i förening med
tröskmachin.
§ 4-
Binäringar.
Fisket är för skärgårds-allmogen den förnämsta binäring och kan till och
med anses såsom hufvudnäring åtminstone i Börstils och Gräsi) socknars skärgård.
Hufvudsakligast fångas strömming, derå i sistnämnde skärgård någon
märkbar förminskning under ifrågavarande tid icke ägt rum, och har derstädes
af denna fisksort till saltning anväudts omkring 1,200 tunnor om året.
Deremot har uti den söder derom belägna skärgården strömmingsfisket högst
betydligt aftagit, till stor afsaknad för allmogen vid sjökuslen, som af åkerbruk
icke har tillräcklig bergning. Fångsten af öfriga fisksorter är ej af någon
betydenhet och lemnar ringa till handeln. Fisket i skärgården drifves
förnämligast med notar och skotar. Djupfiske i hafvet, förenadt med större
kostnad och möda, är icke öflig t.
Skälfångsten, som i sednare tider ständigt aftagit, lemnar ringa afkastning.
Sjöfart och Skeppsbyggen äro vigtiga näringsgrenar för länet och omfattas
med stor flit af kustboerne i Roslagen, men deremot nästan intet i Södertörns
skärgård. Framför andra utmärka sig Wälö, Wäddö, Rådmansö och Gräsö
socknars invånare i dessa näringsgrenar. Seglationen idkas för fraktfart med
ortens produkter, isynnerhet skogseffekter, till hufvudstaden, med jerneffekler
emellan bruken och norra länen, derifrån skogseffekter tagas i returlast, samt
till någon del på utrikes orter. Landtmanna-fartyg och båtar öfver fem läster
inom länet utgjorde:
År 1843
.
.
.
.
270 st. om 5,429 läster.
»
1844
....
247
»
»
5,110
»
»
1845
. . . .
240
»
»
5,280
»
»
1846
. . . ,
228
»
»
5,036
»
»
1847
....
220
»
»
5,071
»
Af dessa gingo år 1847 7 fartyg om 510 läster på utrikes 'orter. Då således
minskning uti länets sjöfart årligen ägt rum, torde denna få lillskrifvas min
-
14
skad tillgång på frakter, enär dels tillgång på skogseffekter till afsalu från länet
blifvit mindre, dels oek andra kustorters invånare börjat mera förse sig
med egna fartyg.
Handel. Hufvudstaden är en beqväm och begagnad afsättningsort för länets
produkter. I länets öfriga städer är tillförseln af landtmannavaror ringa.
På åtskilliga andra ställen plägar skärgårds-allmogen äfven infinna sig å vissa
tider för att af landtall mogen tillbyta sig spannmål emot strömming. I alla
länets städer, utom Waxholm, äfvensom vid Skärsta i Edebo socken hållas
marknader 2:ne gånger om året.
Jagten lemnar någon behållning endast i skärgården, der sträck- och sjöfågel
äro föremål derför. På annat villebråd är tillgången inom länet ringa.
Saltpetertillverkning drifves obetydligt, men har dock något tilltagit i norra
delen af länet, sedan priset derå blifvit förhöjd t.
Kolning idkas hufvudsakligast i länets norra del för dervarande jernbruks
och masugnars behof samt uti skärgården till afsalu i Stockholm.
Tjärubränning äger rum likaledes i norra delen af länet, men icke till
stöire betydenhet, än att den tillverkade tjäran afsättes i orten.
Forsling lemnar inkomst för allmogen i de trakter, der jernverk finnas.
De goda sjökommunikationerna emellan de flesta delar af länet och hufvudstaden
samt andra orter inskränka behofvet af någon annan varuforsling inom
länet.
Bränvinsbränningen har bland allmogen varit i betydligt aftagande, folket
till stor fromma, och närmar sig mera till fabriksnäring. Hela pannerymden,
som år 1843 uppgick till 51,360 kannor, har år 1847 nedgått till 19,701 kannor.
Antalet af behörigen anmälde pannor af särskilda slag har utgjort:
1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
Pa nnor
af
15
kan
nor
och deru
lider .
231
243
187
90
154
))
af
16
till
och
med
25
kannor .
1,791
1,811
1,132
593
1,068
))
af
26
till
och
med
35
kannor .
250
256
159
69
108
))
af
36
till
och
med
50
dito .
66
62
31
18
29
»
öfv
er
50 kannor .
.
.
48
39
23
16
17
Su
urna Pannor
2,386
2,411
1,532
786
1,736
15
Husslöjderna befinna sig hos länets allmoge på en icke särdeles hög ståndpunkt.
Slöjd af trävaror förekommer dock något i Sorunda socken, der gröfre
korgar samt arbetsvagnar och kärror förfärdigas och i hufvudstaden afyttras.
Bland qvinnorna är konstfärdigheten ringare än kanske pa de flesta andra orter
i riket. Endast gröfre ylle-, linne- och bomullsväfnader tillverkas och
dessa icke ens allestädes till husbehof. Finare väfnader köpas merendels i
städerna och af Westgöthahandlande, hvilka dock till mindre antal än förut
besöka länet. I anseende till goda priser å sådane väfnader finner allmogen
mindre uträkning vid att sjelf förfärdiga dem. Vadmal tillverkas också mindre
än förr, och allmogen börjar mera att begagna gröfre kläden.
§. 5.
Förvaltning och Politisk författning.
Under ifrågavarande år har något hemman hvarken fallit i ödesmål eller
blifvit derifrån upptaget, icke eller är något nytt hemman eller nybygge vordet
skattlagdt. Från krono hafva blifvit Lill skatte löste 3:ne hemman. Antalet
af hemman, lägenheter, bruk, qvarnar m. m. samt deras olika natur inhemtas
af bifogade tabell. Hemrnansklyfningen har icke blifvit utsträckt längre
än under nästförflulna tiden. Sällan förekommer klyfning utöfver i:de]s
mantal.
Skiftesverket har fortgått och fördelen deraf inses af allmogen. Ehuru
de för landlmannen missgynnande åren 1844 och 1845 föranledde inskränkning
i landtmäteriförrättningar, hafva likväl under ifrågavarande fem år 2/0
mantal undergått laga skiften, dervid blifvit delade 8,687 tunnland åker,
11,651 tunnland äng och 43,834 tunnland afrösningsmark, hvarjemte blifvit
uppgångne delningslinier och rågångar samt verkställde stängsel- och vägdelningar
m. m. till en längd af 4,948,270 alnar.
Statsbidrag: Utskylder och allmänna besvär hafva, såsom de bilagde tabellerna
närmare utvisa, blifvit beräknade i medeltal för hvarje al ifrågavarande
år till följande belopp och värden:
Bevillningen.........
.
109,649:
14.
—
Ständiga räntor ........
.
232,510:
1.
10.
Arrendemedel.........
37,829:
44.
4.
Kostnad för rustning och rotering .
.
.
123,177:
24.
G.
16
Kostnad för städernas underhåll .
Klerecie-Statens underhåll .
Fattigförsörjning ......
Skjuts..........
Väghållning........
Diverse afgifter, onera och besvär
Su
mm
3,273: 38. 4.
100,416: 45. n.
16,787: i5. io.
51,8 3 5: 30. —
92,904: 7. 1.
42,731: 3. 4.
R:dr 811,115: 33. 2.
Utmätningarne ökades betydligt till antal och värdebelopp åren 1845 och
1846, men nedgingo åter år 1847, så att de ej öfverstego hvad vanligt varit.
Gästgifveriskjutsningen har blifvit på entreprenörer upplåten, emot afgifter
af de skjutsskyldige och förhöjning i skjulslegan till 24 sk. banko milen för
hvarje häst, vid följande gästgifvaregårdar, nemligen Alsike, Märsta, Barkarby,
Ensta, Hjelmsta, Kimsta, Gottröra, Marma, Åshusby och Vestra Ekedahl; varande
skjutsningen i Södertelge stad förut ställd på entreprenad. Vid alla
öfriga gästgifvaregårdar i länet hafva försök blifvit gjorda till skjutsenlreprenaders
åstadkommande, men misslyckats. Den stora olikhet i trafiken af resande,
som på de större vägarne äger rum under särskilda årstider, till följd
af en utvidgad ångbåtskommunikation, hvarmedelst resande emellan hufvudstaden
och orter inom och utom länet fortskaffas, medan sjöfarten pågår, gör
vid de större gästgifvaregärdarne svårighet för skjutsningens öfvertagande på
entreprenad, enär entreprenörerne på vissa tider måste vara försedde med
större antal hästar än under andra lider. Närmast hufvudstaden ligger hinder
äfven deruti, att fodret med mera fördel användes för ladugårdarne, i anseende
till lättheten att afyttra mjölk i staden.
Åtskilliga vägförbättringar hafva blifvit företagna och till större delen
verkställda, under ledning af utsedde arbelsdirektioner. Å de större landsvägarne
hafva de svåraste backarne, till ett antal af 27 stycken, blifvit dels
sänkte och dels kringgångne. Det största företaget af detta slag är omläggningen
af vägen vid Snickarekrogen nära Fittja gästgifvaregård, dervid en dyrbar
stenbro blifvit lagd öfver en djup dalgång. Till utförande af dessa arbeten
äro af statsmedel lemnade bidrag till belopp af 42,568 R:dr 32 sk. banko;
hvarförutan de vägbyggnadsskyldige på flera ställen bidragit med penningar
och dagsverken.
Trafiken
17
Trafiken å Södertelge och Wäddö kanaler har under ifrågavarande tidrymd
ökats. Genom Södertelge kanal passerade:
År 1843
. . . 1,540 fartyg, som
erlade i kanalafgift
9,864: 29. —
» 1844
. . . 1,605
»
»
))
9,562: 31. —
» 1845
. . . 1,896
»
))
»
11,498: 43. --
» 1846
. . . 2,256
»
))
))
14,516: 32. —
» 1847
. . . 2,141
»
»
))
12,993: 44. -
Su
mma 9,438 fartyg.
Afgifter
58,436: 35. -
Wäddö kanal begagnades
%
År 1843
af 445 fartyg, derföre
uppburos i
afgifter
47 0 : 40. -
>, 1844
» 408
»
»
))
))
478: i6. —
» 1845
» 676
»
»
))
))
769: 16. —
» 1846
» 699
»
»
))
»
790: 13. 4.
» 1847
» 579
»
»
»
»
671: is. 8.
Summa 2,807 fartyg.
Afgifter 3,180: 8. —
För försäkring af byggnader och
lösegendom
har inom länet bildats ett
bolag, derföre Kong). Muj:t den 8 Februari 1844 i nåder fastställt reglemente.
Bolaget har fortfarande vunnit allt flera delägare och vid slutet af det brandstodsår,
som utgick den 14 Mars 1848, uppsteg försäkringsvärdet för byggnader
till 6,898,380 R:dr och för lös egendom till 4,776,730 R:dr, tillsammans
11,675,060 R:dr.
Till befrämjande af landtbruket och andra nyttiga landtmannaföretag har
ett Hushållnings-sällskap för länet, enligt af Kongl. Maj:t den 9 Januari 1847
gillade stadgar, Lrädt i verksamhet.
De, enligt Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 29 Augusti 1843, bildade
Sockennämnder å landet synas blifva medverkande till god ordning i socknarne.
För helsovården hafva under ifrågavarande tid varit anställde, likasom
förut, två ordinarie och en extra provincialläkare, hvardera med sitt särskilda
distrikt, en provincial-chirurg, stadsläkare i Norrtelge och Söderlelge, samt
särskilda läkare vid det såkallade Löwenströmska lazarettet i Hammarby socken,
för Botkyrka och Saletns socknar, vid Drottningholms kungsgård, för Invalid-inrättningen
vid Ulriksdal, vid Waxholm för der förlagda kommendering
af kronoarbetskorpsen, vid Forssmarks, Hargs och Schebo bruk, Utö grufDerättelse
öfver Stockholms Län för åren 1843—1847.
d
18
vor samt Guslafsbergs porslinsfabrik; hvarjemte för länets nja cellfängelse
blifvit antagen särskild läkare.
Å Seraflmer-lazarettet i Stockholm, b vilket är gemensamt för hufvudstaden
och länet, hafva från länet blifvit vårdade år 1843 215 personer, år 1844
219, ar 1845 208, år 1846 253 och år 1847 231 eller under alla fem åren
tillsammans 1,126 personer.
Vid länets kurhus-inrättning, som äfven är förenad med stadens, hafva
lör länet varit vårdade:
1843.
1844.
1845.
1846.
1847.
Summa.
För veneriska sjukdomar......
137
122
107
78
91
535
och för andra sjukdomar, förnämligast
bensår ...........
60
46
51
51
62
270
Summa
197
168
158
129
153
805
Det medelst besparingar å kurhusfonden år 1842 inrättade och sedermera underhållna
lazarettet i Norrtelge har lemnat vård år 1843 för 20 personer,
1844 för 36, 1845 för 58, 1846 för 48 och 1847 för 42 personer, tillhopa
204 personer.
Å det genom enskild frikostighet inrättade Löwenströmska lazarettet, der
lattige sjuke, så långt utrymmet medgifver, mottagas, har sjukvård åtnjutits
år 1843 af 88 personer, 1844 af 90, 1845 af 98, "l846 af 107 och 1847 af
99, tillsammans 482 personer.
I de flesta socknar äro ständiga Barnmorskor anställde.
Någon mera betydande sjuklighet har under berörde år icke inom länet
förekommit.
Allmänna Institutet för döfstumma och hlinda har, under styrelse af dess direktion,
deruti Hennes Maj:t Enke-Drottningen, såsom Beskyddarinna, täckts
taga del, samt genom nitisk verksamhet och omvårdnad af föreståndaren, kandidaten
Ossian Borg, fortfarande haft samma lyckliga framgång, hvarigenom
denna stiftelse vunnit välförtjent utmärkelse. Afdelningen för blinda har under
ifrågavarande tid ytterligare blifvit af rikets ständer understödd med ett
årligt anslag af 1,000 riksdaler banko; och har Hans Majrt Konungen till
samma ändamål täckts år 1846 öfverlåta lägenheten Öfra Manilla; äfvensom
till nämnde afdelning blifvit skänkte 5,000 riksdaler af Svenske General-kon
-
19
suln Anastasy. Vidare hafva tillfallit Institutet genom gåfvor och testamenten
af fru Kihlgren 1,120 R:dr, af stadsmajoren Nordlander 1,000 R:dr, af
viktualiehandlanden Wallin 500 R:dr, af enkefru Helin 1,000 R:dr, af demoiselle
Palm 2,000 R:dr, af generalmajoren grefve Nils Gyldenstolpe 818 R:dr
34 sk. 11 r:st., af superkargen Siborg 2,000 R:dr, af demoiselle Jenny Lind
2,177 R:dr 8 sk. och af presidenten Boström 1,000 R:dr, utom penningebidrag
till inköp af böcker och materialier samt gåfvor af sådana. Enligt revisionsberättelserna
hafva ifrågavarande fem års inkomster utgjort 79,517 R:dr 13
sk. 6 r:st. och utgifterna 75,361 R:dr 16 sk. 4 r:st. Årliga medeltalet elever
har varit 75 döfstum ma och 9 blinda.
Fattig försörjningen i länet har blifvit, såsom förut, bestridd genom utdelning
från fattigkassor och socknemagasiner samt sammanskott af matvaror och
penningar. Uti en del socknar, särdeles närmast hufvudstaden, hafva afgifterna
till fattigvården årligen stigit och äro ganska kännbara. Den nådiga
förordningen angående fattigvården af den 25 Maj 1847, som ej förr än den 1
påföljde November trädde i gällande kraft, har således tillämpats så ringa del
af den lid, som denna Berättelse omfattar, att några verkningar af densamma
derunder icke hunnit visa sig.
Till rofdjurens utödande har skall årligen å ett ställe inom länet hållits,
dervid blifvit dödade tillhopa 7 vargar. Till delta ändamål har dock mest
bidragit de af länets invånare, genom överenskommelser, som blifvit af Kongl.
Maj:t i nåder fastställde, utfästa premier, emot erhållande hvaraf blifvit under
alla fem åren fångade 77 vargar och 120 lodjur.
Länets nya Cellfängelse öppnades den 1 December 1846, då länets ransaknings-
och straff-fångar dit flyttades från Smedjegårdshäktet, och visade sig
redan under påföljde år goda verkningar af ensamhetsfängelsesystemet, genom
fångarnes större böjlighet och mottaglighet för religionslärarens undervisning.
Från 1847 års ingång hafva, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Svea
Hofrätt den 2 December 1846, urtima tingen angående häktade personer för
Färentuna och Sollentuna härader samt Danderyds, Åkers och Wermdö skeppslagers
domsaga hållits uti dertill inrättad sal i fängelsebyggnaden; och har
detta bidragit till ransakningarnes skyndsammare afslutande.
§ 6.
Städerna,,
hvilkas folkmängd är här ofvan uppgifven, hafva i allmänhet icke vunnit någon
mera betydande rörelse.
20
Södertelge har väl ett förmånligt läge för handel, men hufvudstadens närhet
är hinder för denna närings uppkomst derstädes och den drifves endast
i minut. Icke någon sjöfart idkas härifrån. Deremot synes en och annan af
handtverkerierna vara i stigande. Den fabrik för tillverkning af åkdon, som
bedrifves af hofslagaren D. J. Ekenberg, innehar fortfarande främsta rummet
och sysselsätter dagligen omkring 50 personer. De här tillverkade åkdon äro
mycket efterfrågade och afsättas till alla orter inom riket, till och med till
utrikes ort. Stadens bestånd grundas dock hufvudsakligen på jordbruk, hvithet
vunnit ständig förkofran. Några växter för fabrikerna odlas icke.
Utom de i förra Femårs-berätlefsen omförmälde undervisningsanstalter
har i staden nu äfven bli fvi t inrättad en folkskola.
Norrtelge. Såsom anledning till folkmängdens aftagande uppgifves det här
förut bedrifna gevärsfaktoriets nedläggande. Icke någon näringsgren kan anses
hafva här stigit. Stadens många handlande, år 1847 till antalet tjugu,
drifva endast minuthandel med varor herntade från Stockholm, Handtverkarnes
antal utgjorde nämnde år 56 mästare, af hvilka dock flera ej hafva utkomst
af sina handteringar, utan måste anlita biförtjenster. Fabrikerna voro
6, deribland en klädesfabrik, hvars tillverkningsvärde uppgifvits till 2,642
R:dr. Fisket har fordom utgjort en vigtig näring för staden, men har på
sednare åren aftagit och de här skattskrifne 12 fiskare hafva deraf icke tillräcklig
utkomst. Stadens sjöfart har, likasom tillförene, varit inskränkt till
varors hemfraktande från hufvudstaden och bedrifvits hufvudsakligen med
3:ne jaktbåtar om tillsammans 53 läster. Regulier ångbåtsfart emellan denna
stad och Stockholm är sedan år 1846 öppnad.
Någon annan anmärkningsvärd anläggning har härstädes under ifrågavarande
år icke skett än ombyggnad af en bland stadens större broar.
Det förtjenar att nämnas, att under denna tid icke någon utmätningsauktion
i staden ägt rum.
östhammar har till hufvudsakligt näringsfång handel, handtverk, sjöfart
och fiske. Handeln med orakringliggande landsort har i sednare åren tilltagit.
Den idkades år 1847 af 14 handlande. Handtverkerierna, som samma
år utöfvades af 39 mästare, har icke visat någon förkofran. Någon tillväxt i
fabrikernas antal eller de förut varandes betydligare uppkomst har icke visat
sig. Sjöfarten, som idkats endast å inrikes orter, har aftagit så, att då stadens
fartyg år 1843 voro 4 om 96 läster, fanns år 1847 endast en jaktbåt
om
21
om 8 läster. Stadens fiskerskap, som fordom i välstånd haft försteget framför
borgerskapets öfriga klasser, har till antalet fortfarande förminskats och funnit
en allt mera knapp utkomst genom aftagande fiske.
öregrund. Hufvudnäringen för denna stad har varit sjöfart. För stadens
räkning har likväl under ifrågavarande tidrymd sådan icke idkats på andra
än inrikes orter och icke vunnit någon tillväxt, utan bibehållit sig vid den
ståndpunkt, den år 1842 innehade. Stadens sjöfolk, deribland år 1847 funnos
21 skeppare med burskap, hafva hufvudsakligen varit använde å andra orters
fartyg.
Handeln och handtverkerierna äro obetydliga. År 1847 voro skattskrifne
12 handlande och It handtverkare.
Fisket är äfven här nedfallet till obetydlighet.
Sigtuna. Välståndet har här varit i jemnt aftagande. Det, som hufvudsakligen
utgör stadens försörjning, är jordbruk. Handeln i staden har egentligen
varit i en endes hand, ehuru äfven en annan mindre handelsrörelse bedrifvits.
Stadens 16 handtverkare hafva ringa rörelse. De ende bland dem,
hvilka anses hafva god bergning, äro tillverkarne af stenkäril. Sjöfart idkas
alldeles icke. Fisket i Mälaren är obetydligt.
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga resolution den 12 November 1846 kommer,
vid nuvarande Borgmästarens afgång från tjensten, staden att läggas under
landsrätt.
Waxholm. Icke eller i denna stad kan någon näringsgren sägas hafva
vunnit förkofran. Dock hafva näringsidkarnes antal ökats, så att det år 1847
utgjordes af 12 handlande, 32 handtverkare samt 51 fiskare och åtskilliga andra
näringsidkare. Stadens hufvudnäring, fisket, har i sednare åren varit
mindre lönande. Stadens sjöfart är inskränkt hufvudsakligen till fraktning af
ved från skärgården till Stockholm och bedrifves med öppna jaktbåtar, hvilkas
antal, som år 1843 utgjorde 31 om 380 läster, sedermera årligen minskats,
så att det år 1847 bestod af 14 stycken om 212 läster.
Tvifvelsutan saknas uti denna underdåniga Berättelse flera
som häruti bort finna rum. För denna mindre fullständighet
Landshöfdinge-Embetet vågar tro, finnas någon ursäkt deruti,
Berättelse öfver Stockholms Län för åren 1843—1847.
meddelanden
lärer, såsom
att af de år,
4
/
22
som Berättelsen omfattar, underteknad t. f. Landskamererare endast en del
och undertecknad t. f. Landssekreterare nästan intet haft befattning med länsstyrelsen
samt i följd deraf icke äga den kännedom om under tiden inträffade
förhållanden, som kunnat grunda mera utförliga upplysningar och yttranden.
Stockholm å Landskansli^ den 30 April 1849.
Under Landshöfdingeledighet
På Landshöfdinge-Embetets vägnar
B. U. P. Normelli.
G. P. af Sillén.
FEM ÅR8-T ABEL L
för Fögderierne
Kronan särskiklt förb
åsora Stall-än
ar
mai
Skatte
Krono
dito Lägenhet
d
bålln
och
'o
dess
Lustslott med dertill hörande hemman
Kungs- och Kungs-Ladugårdar
derunder lydande eller eljes
dito andre Lägenheter
dito Lägenheter
dito Qvarnar .
dito Fisken
Krono-Säterier .
.
.
.
Frälse-Säterier och Ladugård
Skatte-Säterier ....
Säteri-Rusthåll ....
Rå- och Rörshemman .
Frälsehemman ....
Frälse-Skattehemman
Kronohemman ....
Krono-Rusthåll .
.
.
Krono-Augmentshemman
Krono-Skattehemman .
Dito Rusthåll .
Dito Augmentshem
Militie-Boställen . . .
Civila dito . . .
Ecklesiastika dito . .
Akademihemman, Frälse
Dito
Skatte
Dito
Krono
Hospitals- och Barnhushemman, Frälse
Dito
dito
Dito
dito
Dito
dito
Krigsmanshus-hemman, Skatte
Lotshemman, Skatte. . .
Dito Krono. . .
Dito Frälse . . .
Posthemman, Skatte .
.
liecogTiili ons-Sk ogshem rn an
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar, Urfjella
begripne, Frälse
Dito
dito
dito
Skatte
Dito
dito
dito
Krono
Dito Obebyggde......
Oskattlagde bebyggde dito, deraf Ryttare-, Soldat- och
Backstugor ................
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig äganderätt
Dito
dito
på viss tid eller
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, som ej under
Dito
Dito
Oskattlagde dito Frälse . .
flere
ägen
latsinan
leter
utan
orp,
räkning
925
manta
ty
ken
utarrenderade
under
eller
agot
dispo
crad
lemm
hemma
ans ränta
got hemmans ränta äro inbegripne, Skatte
dito
Krono
dito
Frälse
Tull-mjölqvarnar med 340 par stenar, deraf 39 stycken med särskild i
Tull-sågqvarnar, grofbladi
Husbehofs-mjölqvarnar
Dito sågqvarnar
Frälseräntor .
Brädgårdar. .
Stampar . .
Stangjernsverk
Ämneshammare
Masugnar . .
J ernmanufakturve
Jcrngrufvor .
Pappersbruk .
Tegelbruk . .
Oljeslageri . .
Garfverier . .
Kalkugnar . .
Attiksfabrik
FärgstolTtsfabrik
Porslinsfabrik .
Beck- och Kimröksbruk
Fartyg och Båtar
Bomullsfabrik .
Sidenbandsfabrik
Såpfabrik . .
Linneblekeri .
Fyrbåk . . .
Skatte-Ström .
Theater . . .
Djurgårdar . .
Krono-Parker och Allmänningar, som tillhöra Kong). Maj:t och Krön
Lands- och Härads-Allmänningar af 1,900 tunnlands vidd
Diverse Personer, som ej höra till viss näring
Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser . .
Jordeboken uppförd ränta
Summa
-4,030 i^t,
4,549
8,194
3,835 j 28,4501 14,444
5,9421 3,3451 3,3931 36,095
24,585 140,449
68,920| 27,404
Hemman.
g
a>
»i
cn
<TD
Utsäde af
Medelafkastning sedan utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
O:
i
CD
Q.
SO
Q.
O
o?
T
3
CD
cl
So
Er
3 sb:
S.CTO
St a
3 ET
3* CD
era 2
pa ”"J
75
O
PT
o
o
3-
B
CD
(“D
B
Soo
Cp
o
3
SO
3
W
3
CL
t»
pr.
P*
CD
o
P3
CD
C/3
B
CD
CD
J*
CDO
ap
1
w
O
3
B
So
PS
g
pT
b
CL
pr.
CL
CD
7»
►d
o
Sa
CD
C/l
B
|
P3
7»
O
X
pj
71
w
0
<3
3
era
0*
0
C/J
pr-
P3
SOO
CZl
<
a
O
CD
CD
8*
421
8!
46$
28*V
3
8
35
4
4
1
8
78
42
33
250
153
10
29
24
127
93
10
16
8
51
21
20
3
8
74
25
10
3
19
12
33
630
304
200
31
40
573
318
40
165
1,424
918
60
96
785
651
70
32
302
156
120
32
544
200
80
8
115
78
159
3,840
1,908
1,200
23
173
100
12
16
114
68
12
72
423
270
15
8
73
20
6
80
366
170
15
32
239
120
10
—
174
112
24
__
35
217
31
—
50
—
52
65
___
___
_
_
___
—
---
—
—
_
____
__
__
_
—
___
—
--
—
17J
569$
5
88H
1,240”*
330 jo*
sfs
JTff
6$
7$
844$$
206*
2711$
47*
24$
164}"$!
n
5
58$
33$
1!
5
20}$
609}$!
7
101,’*
84$
1,499,’*
388*
6*
8*
9«"
1,003$’
254*
307*
65*
32}
121ttsv
4$
5
75$
45
2
7
25
729
4
89
74
1,024
241
5
6
6
716
179
211
47
25
120
4
5
56
29
1
5
121
4,579
39
605
514
7,789
2,188
26
52
47
5,618
1,336
1,728
327
153
793
16
28
257
145
6
20
65
1,906
26
297
221
3,749
1,124
17
24
21
3,119
772
959
184
81
407
12
18
185
95
4
15
31
1,244
7
162
164
1,558
423
5
9
8
948
301
346
48
30
176
4
5
58
'39
1
5
14
393
8
70
27
794
281
5
3
2
741
205
276
54
22
109
4
5
59
39
1
5
11
584
4
64
60
873
274
u
5
5
700
133
195
28
14
101
1
4
17
10
1
1
192
5,937
94
776
669
9,531
2,980
25
46
36
7,318
1,449
2,039
323
208
939
12
39
136
89
4
15
181
5,411
31
566
554
6,740
1,409
27
36
43
4,346
957
1,095
.
246
148
735
20
22
280
163
5
25
738
26,511
174
3,131
2,940
39,532
9,472
121
285
287
24,426
6,111
7,500
1,508
732
3,895
80
120
1,222
072
30
100
351
10,097
122
1,427
1,080
18,283
4,735
72
135
120
14,191
3,482
4,083
866
395
1,987
48
74
735
439
16
60
146
5,907
32
741
771
7,573
1,770
20
48
40
4,018
1,292
1,433
263
125
818
10
20
231
165
4
20
72
2,001
44
293
107
3,606
1,116
20
11
8
3,232
840
1,084
234
90
445
16
20
235
125
4
20
54
2,959
21
317
319
8,361
1,324
12
27
28
3,077
613
851
130
00
474
4
16
70
131
4
4
1,092
37,113
520
4,105
3,752
50,359
15,508
113
260
215
35,003
7,239
9,938
1,558
1,077
4,357
48
188
1,011
460
10
60
45
2,007
33
275
278
5,496
1,725
27
21
20
4,705
1,108
1,417
227
115
482
22
26
298
162
8
27
56
2,174
38
274
146
1,494
222
2
14
12
630
213
170
75
39
220
2
22
18
154
5,433
71
802
627
9,800
2,976
40
56
54
7,135
1,745
2,140
384
235
961
28
44
329
287
11
35
34
1,498
19
219
216
3,108
986
11
12
10
2,420
537
569
102
75
361
8
17
130
58
3
10
209
24,457
118
1,043
948
14,734
4,665
56
129
75
11,661
2,724
3,480
620
261
1,361
48
25
733
382
18
60
105
3,504
42
420
449
6,229
1,984
23
40
41
4,247
1,033
1,266
209
131
633
16
24
242
134
6
20
20
10
32
1
5$
3
21
1
1
6}
6
9
1
1
1
3
29
12
8
0
2
11
3
o
2
6
3
1
2
1
6
3
1
2
1
3
2
1
1
2
48
24
22
10
4
5
18
110
48
32
24
14
55
15
10
10
23
12
5
8
16
4
23
12
5
0
10
4
15
7
6
7
- 10
14
228
144
135
60
175
2
14
4
6
6
21
2
10
4
50
30
24
10
32
18
9
9
4
15
5
72
45
36
12,
70
4
27
15
18
4
19
10
3g
3g
2
25
10
35
1 1
19
125
22
153
5,991
842
1
16
28
2
68
1,257
22
21
9
2
1
1
39
21
5
84
130
120
34
03
6
4
7
229
118
23
___
26
4
54
38
i
6
7
5
14
_
65
6
44
26
1
59
664
18
25
29
3
79
7
5
13
2
__
8
_
8
3
10
78
15
151
9
44
11
215
8
9
51)
340
260
3,386
99
140
126
70
34
41
394
_
70
_
80
40
1,765
100
106
69
463
6,470
88
426
116
727
101
1,075
40
9,376
600
1,492
251
3,391
42
651
4,798
2,121
90
40
1
13
4
13
192
104
41
559
84
4
68
17
97
120
49
25
3
2
30
14
18
23
351
20
08
17
141
63
_
—4-
___
—-
..
__
_
__
—
_
'
'
«
_
__
_
_
__
__
190
94
155
33
65
_
430
_
59
_
92
135
_
_
_
__
__
—
_
...
_
_
_
_
_
_
--
_
_
_
_
_
__
.-
__
___
__
'
2
7
_
._
__
_
_
__
—
_
_
__
_
_
_
__
■ 1
_
_
_
_
_
_--
1
5
6
15
2
1
i
____
_
__
_
__
_
___
,
_
__
_
_
,
_
1
6
0
9
15
6
24
8
_
8
90
_
20
_
20
6
__
_
_
_
—
—
—
_
_
_
__
—
—
—
_
--
24
1
g
‘
_
_
--
—
_
_
—
•---
—
—
—
—
—
•-
—
--
■-
—
—
—
—
—
12
1
1
1
1
220
1
1
1
1
1
1
1
*
_
_
j_
—
—
—
_
_
_
_
__
—
—
—
_
__
—
_
___
—
—
—
_
—-
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
_
---
—
—
—
—
—
—
—
_
---
—
—
—
—
---
—
■-
_
—
—
—
*-
—
—
—
---
_
—-
—
—
—
—
---
—
>
—
—
—
—
■-
—
—
—
—
-_
—
--
—
—
*
_
a-
—
—
—
—
---
—
—
'
1(
1(
2(
—
13'
___-
66
70
120
—
951
25
8
41
4
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
•-
1
ty »v
10,747
Uppskattad
värde.
95.000
387,650
223,000
132,975
109.500
33,200
1,100
117.500
5,042,225
33.500
587,005
276.750
6,439,200.
1,440,310
22,725
40.000
32.000
3,300,525
1,057,350
1,002,835
252,730
101.750
548,925
20.500
18.000
187,455
173,050
4,750
18,900
200
4,000
20,950
6,025
10,475
5,500
r,750
60,750
53,335
11,075
76,675
137,450
464,540
20,775
4.350
3,250
1.350
1,450
667,490
88,575
132,275
11,000
24,000
1,141,475
87,850
60,400
9.000
103,300
5.000
8.000
22,450
10,000
15,700
80,000
28,900
3,000
1,600
508,000
72 25,599,5301-
Stockholm i Lands-Kontoret den 26 April 1849.
Ii. U. P. Normelli
Berättelse öfver Stockholms Län för Uren 1843—184T.
inom
Stockholms Län
för Åren 1843—1847.
S
a
s
B
a
Bevillning efter 1841 och 1845 års Förordningar.
Efter 2:dra Artikeln.
Jiiter
lista Art.
2-7 gg.
i 1841 och
1845 års
Förordn.
19-36 gg.
i 1841 och
1845 års
Förordn.
19
98
63
42
_
—
_
—
254
24
45
36
—
—
—
—
213
—
—
10
12
—
--
_
—
.-
—
—
10
—
—
--
—
—
70
—
—
1
—
—
—
_
—
11
24
—
—
—
_
—
_
—
2
9
7
33
12
—
129
36
—
93
—
—
1,140
30
_
20
_
—
11,369
43
11
11
36
_
—
_
—
80
12
104
—
—
—
_
—
1,232
41
1 1
107
30
_
‘ 26
_
—
612
2
7
2,840
24
—
130
43
10
14,646
21
8
1,186
30
_
—
_
—
4,913
16
5
9
42
_
—
_
—
42
31
3
10
24
—
—
—
—
80
—
—
9
—
_
--
_
—-
75
28
10
2,343
18
_
__
_
—
6,993
25
2
441
18
_
13
_
—
2,240
37
7
686
12
_
—
_
_
2,139
40
10
70
24
_
__
_
_
154
_
—
47
36
_
1,074
16
3
30
_
—
262
42
_
4,012
7
1
201
36
—
7
—
—
—
—
—
41
—
—
8
12
—
---
—
—
38
43
2
114
42
_
—
_
441
11
—
52
24
—
—
—-
396
24
—
3
—
_
_
_
10
—
—
6
—
—
—
—
38
—
—
—
—
—
—
—
8
19
2
1
—
—
—
—
—
—
25
12
_
_
_
78
39
10
15
6
_
__
—
69
I
4
35
42
_
—
_
_
72
21
6
1
6
_
—
_
—
13
—
—
_
_
15
24
_
7
18
121
14
5
35
18
—
—
—
_
106
32
6
4
36
—
—
—
—
23
40
10
--
—
.—
—
—
_
161
—
4
2,124
42
—
—
—
—
637
10
5
81
12
—
—
—
—
99
44
—
50
18
.—
—
_
_
1,105
20
7
24
24
—
--
—
_
53
23
4
—
36
—
—
—
—
20
9
7
—
_
—
—
—
,—
5
43
2
—
—
—
—
—
—
2
33
7
—
_
.—
—
_
_
2
43
2
89
42
—
—
—
—
1,627
42
9
1
—
—
—
—
—
205
19
10
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
--
.
—
—
_
—
—
_
—
—
_
.—
--
_
_
4.23
5
4
1
_
—
—
_
_
22
_
_
1
30
—
—
_
_
53
24
_
225
30
—
17
—
—
2,559
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
120
_
—
—
_
—
69
_
—
26
30
—
—
_
_
296
38
1
79
36
—
—
—
_
336
33
10
30
_
—
81
16
11
49
36
—
11
30
—
—
—
—
247
3
7
—
_
—
--
_
_
10
—
—
3
_
_
—
_
_
39
_
_
2
42
—
—
_
_
39
18
3
4
_
—
_
_
20
_
_
1
_
—
—
—
_
31
24
—
44
6
—
—
_
_
197
12
—
1
36
—
—
—
—
278
26
5
—
—
—-
—
—
—
707
47
—
1
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--.
—
—
5
—
—
—
18
—
--e-
—
—
28
—
—
1
_
---
—
—
6
—
—
42
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
_
_
—
—
—
3
12
—
96
—
—
—
—
—
996
—
—
—
—
——•
—
—
—
—
—
484
6
—
13
—
—
4,674
148
3
9
9
1 1
13,288
—
1-
5,527
124
! -
01,193
28
5
Efter
3:dje Art.
35
22
71
Bränvins
brännings
Afgift.
Summa.
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och
HemmantalsRäntor.
Krono
bonde.
Afrad.
117
260
600
_
_
846
—
—
1,164
18
—
300
—
—
•-
—
—
800
—
9
7
101
26
—
367
23
7
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
10
12
—
—
—
—
—
—
—
----
—
—
—
—
—
—
80
—
—
—
—
—
—
—
-"t
—
—
—
—
—
—
12
24
—
—
—
—
—
—
—
--
—
_
_
_
_
_
2
9
7
—
—
—
—
—
—
•-
—
_
_
177
8
433
8
—
310
—
—
—
—
—
810
—
19
2
7,940
34
7
20,476
31
8
--
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
92
—
—
430
15
6
60
19
8
103
42
—
_
490
43
—
1,827
36
11
3,135
21
9
—
—
—
1,700
—
—
—
74
10
4
819
42
1 1
—
—
—
--
—
—
•--
—
_
_
4,484
43
5
22,102
36
1 1
1,907
12
8
10,164
22
1 1
182
—
_
_
994
46
8
7,094
45
]
1,411
2 8
1
2,809
43
3
2,701
—
_
_
_
__
52
25
3
212
22
10
70
12
2
353
40
_
_
_
_
_
90
24
_
83
36
—
98
19
2
170
—
_
_
_
_
_
84
28
10
120
38
6
83
3
—
245
12
_
__
2,689
15
5
12,026
10
7
64,909
3 7
3
10,726
27
4
41,816
8
_
__
1,647
31
6
4,342
39
t
5,844
2,
6
2,772
26
3
9,186
3 8
_
_
562
47
6
3,389
4
4
16,416
22
S
3,197
18
1
10,128
16
_
_
27
16
251
40
_
1,073
14
6
532
1 1
1
722
2 8
_
_
24
37
_
1,176
41
3
475
22
7
245
27
7
519
34
23
6
88
10
_
4,600
22
7
779
21
9
66
12
6
2,217
14
_
_
_
48
_
_
4
_
_
50
_
—
—
—
—
—
3
16
_
50
23
2
288
12
6
48
9
7
169
4
_
_
78
634
5
..—
2,012
9
8
454
1
2
5,516
31
_
__
_
_
_
449
—
—
85
20
_
384
14
—
—
—
_
_
_
_
13
—
—
31
—
_
15
—
—
37
—
—
—
--
—
_
44
—
_
160
—
—
70
—
—
300
—
_
_
_
_
_
—
19
2
9
—
—-
—
—
—
—
—
_
_
_
_
9
—
_
23
—
_
17
8
_
22
—
_
_
23
22
3
127
26
1
305
24
8
7
16
9
215
13
_
_
_
_
84
7
4
315
10
6
5
12
_
91
7.6
_
_
_
_
_
108
15
6
2
8
6
8
36
—
—
—
_
_
__
_
14
6
—
47
37
10
8
36
—
35
26
_
___
15
24
_
445
19
8
25
45
11
118
3
5
133
32
5
6
29
7
10
_
_
6
_
148
2
6
259
3
2
106
13
8
22
37
_
.
_
_
28
28
10
45
7
—
8
25
—
■-
—
_
_
_
161
_
4
1,189
44
8
250
9
4
34
12
_
_
12
2,774
4
5
—
—
535
14
6
--
—
_
_
_
181
8
—
--
—
—
--
—
—
—
—
—
—
30
1 1
6
1,186
2
1
—
—
—
7
22
11
—
—
_
__
_
77
47
4
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
_
—
20
45
7
225
17
7
—
—•
—
—
—
—
—
—
_
—
5
43
2
51
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
2
33
7
—
—
—
—
—
—
--
—
_
_
_
_
2
43
2
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
1,717
36
9
310
17
10
—
—
—
992
23
—
—
--
_
_
206
19
10
123
13
3
—
—
—
8
6
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
--
—
—
--
—
—
—
--
_
_
--
—
—
--
—
—
—
—
—
—
_
_
__
_
_
423
5
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
55
6
—
—
—
—
—
—
—
---
—
—
—
—
—
—
2,802
6
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
—
189
323
20
1
—
—
z
zz
—
—
—
—
_
—
---
_
—
416
2 1
10
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
_
_
161
4
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
258
10
33
7
—
—
—
—
—
Z
ZZ
—
—
—
—
—
42
42
24
32
12
3
ZZ
—
—
—
-
—
—
_
_
__
__
_
24
—
—
_
.—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
241
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
280
14
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
z
_
_
—
707
1
47
36
—
—
z
_
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
5
28
7
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
8
1,829
43
12
—
103
8
—
—
—
—
—
—
—
737
—
—
—
1 1 1
1 1
—
—
——
—
—
—
—
44
11
2,742
32
—
7,936
148
38
9
S
1 1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
2
23,788
19
2
103,868
24
10
103,712
23
5
32,858
35
8
79,827
38
Mantals
penningar.
Gernings
Ören.
Tionde och
Räntor
af Bruk,
Bergverk
samt andra
Verk.
26
79
56
12
15
1
60
1,346
10
120
106
2,955
1,000
14
15
15
2,458
512
713
96
58
295
10
8
149
97
4
8
1
40
20
18
3
15
44
5
2,478
390
41
50
16
2
2
207
77
25
65
36
17
4
4
5
1
48
4
137
592
14,727 12
24
37
1
74
32
~
116 32 —
Summa.
22
466
488 42
886
1.179
56
12
15
1
1.180
1,346
604
4,956
100
15,209
7,929
650
367
465
119,911
18,315
30,455
2,424
1,299
3,358
64
513
8,131
567
87
538
9
63
568
432
29
95
589
50
439
58
1,474
3,051
391
49
50
242
51
1,401
132
2
24
674
77
25
65
36
17
4
4
5
1
48
4
1
1
103
12
137
667
231,731
39 10
|
Klereci-Statens underhåll.
Sumr
Stats-Bi
na
drt
Arrende-
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobetje-
nings.
Summa.
Fattigförsörj-
ning.
Skjuts.
Yäghållnin
g-
ter, onera
och allmänna_
besvär.
‘g-
105
36
16
157
13
242
33
12
1,469
18,504
15,058
4,754
3,141
1,014
68
12
—
13,700
25
7
_
_
_
710
4
_
156
37
—
190
21
—
1,057
14
—
166
16
—
___
—
—
1,109
—
—
187
6
—
12,649
5,652
3,003
1,000
66
55
40
32
1 8
201
—
—
455
50
17
24
—
45
6
—
—
125
6
—
-
625
62
17
24
—
87
4
_
—
37
12
—
818
36
—
215
13
25
1
36
22
24
12
—
20
36
42
4
672
_
278
36
_
65
32
_
51
28
_
396
—
_
65
—
_
__
_
—
436
12
—
63
32
—
3,301
46
z
240
_
_
7,341
2
_
2,027
44
__
1,455
33
_
10,824
3 1
—
1,680
36
—
____
—
—
13,313
38
—
2,333
21
—
48,962
17
22
_
48
24
_
85
16
_
18
8
_
16
32
120
cS
—
34
32
—
__
—
—
124
—
—
58
—
—
1,396
45
_
10,642
32
—
1,056
4
_
309
46
_
183
32
3
1,549
34
3
246
16
—
__
—
—
1,884
36
—
245
39
—
20,404
648
24
_
869
20
_
250
22
_
152
30
6
1,272
24
6
197
44
—
4
36
—
1,297
44
—
361
13
6
4,/07
24
___
29,840
17.
_
17,081
34
_
4,746
42
_
3,276
2
9
25,104
30
9
3,983
20
_
24,080
8
—
29,000
20
—
12,348
5
—
161,669
28
3
_
_
_
9,202
42
—
4,732
1 1
—
1,506
46
_
864
39
—
7,104
—
—
1,315
16
—
3,838
28
—
6,684
34
—
3,558
17
—
40,806
25
10
_
_
138
38
—
70
20
_
26
10
_
11
30
—
108
12
—
22
2
—
128
26
—
102
24
—
42
40
—
1,306
14
10
_
_
_
1,170
32
—
114
36
_
30
12
_
21
24
—
166
24
—
26
40
—
258
16
—
258
12
—
88
4
—
2,426
38
2
_
_
_
185
24
—
108
36
_
28
16
_
19
36
—
150
40
—
21
15
—
278
40
—
301
12
—
84
18
—
1,686
—
4
_
_
_
22,170
24
—
13,069
17
—
3,861
2 8
_
2,654
12
—
19,585
9
—
3,549
38
—
10,222
28
—
15,520
42
—
8,464
30
—
211,353
26
4
_
_
_
34,871
44
—
2,951
1
—
838
6
_
551
1 8
9
4,340
2 5
9
878
30
—
4,427
8
—
5,019
28
—
2,757
16
6
85,053
22
10
_
_
_
7,003
4
—
3,932
21
_
1,171
14
_
721
12
—
5,824
47
—
1,147
8
—
4,972
46
—
6,574
4
—
3,354
32
—
62,722
14
8
1,685
2
_
__
_
—
726
20
—
223
20
_
132
36
__
1,082
28
—
196
8
—
5
6
—
1,375
12
—
315
—
—
7,336
23
8
_
532
9
—
359
16
_
115
44
_
79
42
—
5oo
6
—
97
36
—
---
_
—
546
40
—
160
47
—
4,278
11
9
_
_
_
109
9
—
8,043
_
1,091
32
_
__
—
___
9,134
32
—.
439
36
—
_
_
—
2,661
30
—
466
—
—
20,770
30
6
_
_
150
_
—
58
_
20
_
_
9
—
.__
87
—
—
18
_
—
112
—
—
135
—
—
28
—
—
642
—
—
_
_
—
249
1
—
64
—
—
25
16
—
13
6
—
102
22
—
21
—
—
71
10
—
130
—
—
69
39
—
1,207
25
10
__
1,737
30
—
733
18
_
271
36
_
118
24
___
1,123
30
—
254
29
_
1,401
40
—
1,674
—
—
551
42
—
15,409
27
8
-
_
_
1,081
16
—
453
_
_
146
8
—
64
3
—
663
1 1
—
125
—
_
078
—
—
1,816
—
—
178
18
—
4,118
7
_
_
46
_
_
19
—
_
7
_
_
3
_
29
—
—
6
—
_
41
16
—
46
—
—
9
—
;-
277
16
"
---
—
—
155
—
—
64
—
—
24
—
—
10
—
—
98
—
—
20
—
—
136
32
—
146
—-
—
32
—
—
1,169
32
19
_
_
„___
—
_
__
—
_
__
_
_
__
—
—
—
—
—
—
—
_
__
—
—
—
—
—
—
—
—
9
_
_
9
_
_
8
16
_
1
36
_
1
36
11
40
—
1
12
_
26
32
—
25
—
—
21
24
—
167
44
__
_
153
16
__
57
24
_
25
44
—
12
12
6
95
32
6
11
24
_
_
—
—
_
—
14
45
6
971
12
__
_
160
_
_
30
—
—
13
16
—
6
18
—
49
34
—
6
—
__
_
_
—
—
—
—
8
13
6
740
20
3
__
_
213
16
_
25
—
_
10
_
_
4
37
6
39
37
6
4
—
_
_
_
—
—
_
—
12
16
6
4l 1
47
6
_
_
_
_
u
_
_
4
16
_
2
6
—
17
22
l__
2
_
_
_
_
—
—
_
—
3
27
6
132
34
z
—
_
—
408
3 1
—
4fi
30
—
17
16
!_
11
—
—
74
46
—
17
31
—
11
12
—
105
—
—
52
—
—
1,27 4
21
60
17
32
17
32
1
36
_
__
_
11
_
_
214
36
3
_
745
_
116
36
_
__
_
_
33
42
—
150
30
—
36
6
_
—
__
_
—
79
2
6
1,599
11
_
21
_
4
_
_
_
_
_
_
_
4
—
__
_
_
__
_
—
__
_
—
1
—
_
113
24
10
___
_
100
36
—
102
_
_
__
_
_
—
_
—
102
—
—
—
24
_
—
—
—
—
—
—
1
6
—
1,839
36
11
_
_
11
_
—
2,918
40
—
648
36
_
516
36
4,084
16
—
501
36
—
—
_
—
__
—
—
1,648
27
—
12,070
9
1 1
__
_
__
_
—
191
_
—
—
_
_
__
_
—
191
—
—
12
8
—
—
_
_
—
—
—
103
24
—
879
36
“*
_
__
__
_
—
123
36
—
33
24
_
25
36
—
183
___
—
26
24
—
—
_
—
—
_
—
67
5
6
1,511
46
6
—
—
—
—
—
16
4
24
24
—
__
—
—
—
—
16
4
24
24
—
4
26
—
—
_
__
—
—
21
1
6
170
267
12
27
10
2
—
—
—
zz
—
—
4
4
24
—
ZZ
Z
—
—
—
—
4
4
24
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
44
7
5
3,488
9
7
zz
182
1 2
_
47
36
_
zz
.__
230
__
3
_
zz
Z
_
_
Z
—
2
135
8
Z
14
1
—
—
E
—
—
E
—
—
—
EE
—
E
EE
—
.—
—
E
_
__
24
—
__
—
_
—
—
—
34
28
-
374
423
26
79
3,699
19
1
—
—
—
—
—
—
101
—
—
21
—
—
8
—
—
130
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
80
12
24
—
12
28
26
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
16
266
457
—
—
_
82
_
_
1__
Z
_
__
Z
_
82
_
_
__
_
_
__
_
.__
_
27
21
41
1
—
—
—
—
_
—
33
26
—
15
—
—
2
—
—
50
16
—
16
24
—
—
—
—
—
—
—
26
—
—
574
13
10
—
—
z
—
-
200
—
—
—
—
—
—
—
—
200
—
—
—
12
—
—
—
-
-f-
—
-
—
24
—
397
276
10
1 1
21
11
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
.
—
—
—
—
—
—
—
-
z
—
—
—
3
—
—
49
46
36
12
3
—
—
—
—
—
—
1
36
—
31
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
6
—
35
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
25
6
313
, 284
707
2
7
6
—
—
—
—
—
—
’--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
24
-
—
—
—
—
—
-
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
36
—
5
28
10
42
12
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
403
6
8
—-_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■--
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
8
24
—
28
36
*—
—
—
—
—
—
32
—
—
—
—
—
—
—
—
32
z
ZZ
—
—
——
—
z
__
z
—
114
42
—
2,113
6
—
—
—
—
—
—
—
100
24
—
—
—
-
—
—
—
100
24
—
80
12
#_
—
—
z
zz
—
—
306
7
6
148
9
1 1
17,829
44
4
122,979
8
—
67,962
2
—
17,889
23
—
11,373
14
3
97,224
39
3
15,350
13
-
50,733
30
-
92,008
40
—
38,877
41
6
790,604,1401
9
I
)
4
—
J Hus,
Jord.
~—
Utsäde
af
*
HH H
Ä
3;|
cn
er-
CD
S
dq ^
2J 2
o
5T
CD
s‘‘
qq
)g och Be-
tesmark.
C
S
99
3
§r
M
■<
O
O
53
090
ep
O
3
HS
»r
99
Blandsäd.
Potatis.
1 Södertelje siad ,
.
.
280
327»,
38lfJ
1,397/e
Moo^
1 1
1 *5
5
50
7
42
8
7
150
Norrtelje stad.............
146
2311
170|
403£
806|
‘1
17
75
19
—
5
3
25
Sigtuna.................
96
192j
64i
880j
l,i37|
51
5
45
14
6
31
3
24
Östhammar ...
.....
108
, _
—
—
—
—
—
—
-
—
_
25
, Oregrund..... ...........
153
18
230
445
693
—
4
5
—
2
_
48
Waxholm...........'.......
147
36
141
224
274J
i
3
9
4
2
_
1
20
i
Summa
930
805»
861 H.
3,350^
=•.018 A
24|
30
183|
49)
50
181
14
292
Fcmårs-Tabell för Städerna inom Socfcltolins Lan för Åren 1843 lS4y.
SS i tl r a ih
8
380
133
16
133
16
_
646
4
595
28
7
490
20
1
159
16
—
1,245
4
86
32
—
—
—
—
20
—
—
106
_
25
—
—
175
6
—
53
16
—
253
_
60
—
—
■
—
—
60
—
—
120
600
—
_—
—
1-
—
220
—
—
820
4
| 1,747
12
7
798
42
1
646
_
!-! 3,192
Fattigför-
sörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse Onera
och allmänna
besvär.
S u m in a
Statsbidrag
477
20
1,050
645
47
1
666
32
—
1
6,971
10
4
484
14
10
52
—
—
139
16
—
1,684
20
—
5,788
1
11
42
_
—
--
—
—
66
32
—
250
32
10
1,329
15
—
133
16
—
—
—
—
10
—
—
566
32
—
2,000
40
— -
100
_-
—
—
—
33
16
653
! 25
—
1,895
40
2
200
_
_
—
1
—
i —
31
112
2,482
8
1,437
2
10
1,102
—
I 895
15
1
3,853
I
1 9
10
j 20,467
j 19
5
Stockholm i Lands-Kontoret den 26 April 1849,
K. I . jP. Xormelli.
Berättelse öfver Stockholms Län för åren 1843-1847.
/
KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSHAFVANDES
11 uköpings £ ii n
till
fiOIGL. MAJ:T
i smiler dunighet nfgifne
FEMÅRS-BERÄ T T EL SE
f«r åreu 1843, 1844, 4845, 1846 och 1844.
---C?^(j£)(§bCTf\>—-
STOCKHOLM, 1850.
V. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kong!. Boktryckare»
—
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Nyköpings län åren 1843, 1844, 1845,
1846 och 1847.
§. 1.
Länets allmänna beskaffenhet.
Nyköpings län, vestra delen af Södermanland, innehåller i längd 11 och i
bredd 8 mil samt i ryinnd 66 qvadrat-mil, deraf 7 qvadrat-mil utgöras af
vatten, och gränsar i öster till Stockholms län, i norr till Upland, Westmanland
och Mälaren, i vester till Hjelmaren och Nerike och i söder till
Östergötland och Östersjön. I öfrigt består länet affyra Fögderier, innehållande
tillhopa tio härader, nämligen: 'lista Fögderiet Jönåkers, Rönö och Hölebo
härader, 2:dra Fögderiet Oppunda och Willåtlinge härader, 3:dje Fögderiet
Öster- och Wester Rekarne härader samt 4:de Fögderiet, Åkers, Daga och Selebo
härader; dessa fögderier indelade i två domsagor; och af sex städer: Nyköping,
Strengnäs, Eskilstuna, Thorshälla, Mariefred och Trosa. — Utom ofvanomförmälda
vatten innesluter länet en mängd insjöar. — Skogarna,
egentligast vid länets gränser såsom i trakten af Östersjön, Östergötland öfver
den såkallade Kålmården, och intill Stockholms län, men äfven inne
uti landet, motsvara i deras närvarande skick ungefär ortens behof; och den
håg, som börjar visa sig för en ändamålsenligare skogsskötsel, gifver hopp om
bättre tillgång i framtiden. — Mindre skogarne men mera vattnen tyckas
på klimatet hafva inflytande.
Till jagt såsom näring eller bidrag dertill, nämligen den ändamålsenliga
jagten, gifves ingen håg och således med hvarje år minskadt tillfälle, med
undantag af sjöfogelsjagten, som förnämligast i skärgården bidrager till föda
för invånarne och lemnar tillgång till afsalu. — Fångst och jagt af skjälar
brukas. — Jagten kan knappt räknas till binäring, men kunde vara det i
betydlig grad. — Skogarnes utödande verkar visst i detta afseende, men sättet
hvarpå jagten i allmänhet skötes gör det vida mera. — I allmänhet öfvas
och vårdas jagten icke af jordägaren, ulan är den med få undantag öfver
-
4
] em nåd åt skogvaktare eller idkad af torpare, drängar', inhyseshjon och lösa
personer, som endast beräkna den närvarande förmånen eller lättaste sättet.
— Undantag härifrån har dock förekommit, som genom sådan åtgärd, att
jagt icke utöfvas af någon obehörig, men deremot med urskiljning och det
vildas vårdande, gifvit det mest tydliga bevis på fördelar ne utaf jagtens ändamålsenliga
skötande.
Fiskes idkande erbjuder sig öfver hela länet, fast i allmänhet icke annorlunda
än till husbehof; men i skärgården utgör det hufvudnäring, hvarföre
skärgårdsfisket längre fram kommer att beskrifvas.
Jordmånen i odalåkern är i allmänhet god och gifvande, bestående af stark
lera blandad med svartmylla, hvilken, mycket hårdbrukad, likväl, sedan
brädden framskjutit, uthärdar långvarig torka, utan särdeles menligt inflytande
på afkastningen; dock gäller detta egentligast om höst-sädet, som ock
allmännast här brukas. — Altappningar och odlingar af mossar och kärr hafva
i sednare tider betydligt tilltagit.
§. 2.
Invånare.
Folkmängden utgör å landet 2/,822 män och 28,849 qvinnor, mantalsski
lfna, samt icke mantalsskrifne 2t),D-18 män och 28,864 qvinnor och i städerna
9,985 män, qvinnor och barn.
Folket: Genom folkskolor, der barnen bibragts nödig christendomskunskap
och lätt skid va, genom al handel, körslor och dylikt åstadkommet umgänge
med främmande, har folket erhållit en viss upplysning, särdeles i ortei
glänsande till städerna. — Sedligheten är derföre icke i mindre godt
föihållande, hvartill en ganska betydlig orsak igenfinnes i ett kanske något
minskadt fylleti, hvars betydligare - aftagande dock motverkas genom ymnig
tillgång pa bränvin. Den fordna lättheten att på härads-allmänningarne
få anlägga odlingar har varit, och det alltmera allmänna bruket af såkallade
stattjenster är i betydlig mån bidragande till ökandet af fattigdom.  Dessa
förhållanden, som bestämdt ådagalägga följderna af en fö Mångt utsträckt
hemmansklyfning, försätta den arbetande klassen i en belägenhet, hvilken
förorsakar håglöshet och mindre ordentligt lefnadssätt.
Konst och Näringsflit. I städerna äro dessa i tilltagande och bereda jemn
utkomst för dem, som icke låta ett bättre välstånd förleda sig till lättja och
5
utsväfningar, hvilket dock ej sällan inträffar. — På landet deremot stanna
de egentligast vid tillredande af den mest nödvändiga åkerbruksredskapen
och de oundgängligaste väfnader, som dock i vissa socknar ej obetydligt tillverkas
till afsalu, samt att sköta jorden, hvari allmogen, som alltid visat
fallenhet derför, tyckes hafva förkofrat sig, hvartill den nu inrättade landtbruks-skolan
betydligen skall bidraga sedan den hunnit sprida sina verkningar.
Denna landtbruks-skola, som tillika, i afseende å hvad till landtbruk
hörer, är en slöjdskola, har sin varaktighet försäkrad derigenom, att densamma
är anlagd å en på trettio Ar arrenderad Kungs-ladugård. Jemlikt
det af Kongl. Maj: t den 14 Augusti 1841 för samma skola fastställda reglemente,
skola der årligen undervisas tolf frilärlingar, hvaraf, efter i två år
erhållen undervisning, sex årligen utgå. Således biefvo sex lärlingar antagne
den l:sta November 1841 och lika många samma tid 1842, då ock institutet
var i full gång med dess bestämda lärare-personal af föreståndare,
underlärare och lärare för smide och slöjd. — Genom de 1000 R:dr banko
årligen, som skolan tillsvidare åtnjuter af det anslag Rikets Ständer beviljat
för °lägre landthruks-skolor, har det blifvit eu möjlighet att till dess nuvarande
^skick bringa berörde skola, som dessutom har egen kapital-fond och
som efter alt i två år hafva fortgått, nämligen till den l:sta November 1843,
visat, att genom dess tillvägabringande, en bana blifvit beträdd, på hvilken
en stor och nyttig verksamhet kunde utvecklas, i det de utexaminerade lärlingarne
utan undantag genast bletvo anställda hos ortens landtbrukare, och
mängden af sökande, som önskade dels friplatser och dels alt älven emot betalning
antagas, så ökade sig, att endast brist på medel och utrymme hindrade
emottagandet af ett flerdubbelt antal. — Af brist på nödigt utrymme
för lärlingarne, och på tillgångar i öfrigt, är dock skolans verksamhet inskränkt
till dess nuvarande skick; men verksamheten kunde betydligen utvidgas,
om skolan erhöll af statsmedel ett ökadl årligt anslag, som lick användas
de första åren till nödiga byggnader, och sedan till en utvidgad undervisning,
som, att dumma efter hvad erfarenheten hitintills ådagalagt och af sig i öfrigt
företeende anledningar, ofelbart kommer alt i hög grad påkallas; dock hafva
jemlikt Kongl. Majrts nådiga bref af den 30 November 1848, för samma år
erhållits ytterligare 1000 R:dr.
6
§. 3.
Näringar.
Jordbruket. Cirkulalions-bruk, hvarigenom ock ökarl foderlillgång beredas,
är antaget hos possesionaterna; men hos allmogen består brukningssältet
deruti, att vexelvis halfva åkern besås då den andra hälften ligger i träde. — Vanligen
utsås på ett mantal tolf till femton tunnor årligen, mest råg; och vanligen
är afkastningen för ortens behof fullt tillräcklig; men ej sällan medgilver
den äfven afsalu till andra orter. — Potates planteras betydligt, ej på
den för säds frambringande egentligen bestämda jorden, utan i dertill anslagne
täppor å nyodlingar eller trädesåkrar; dock har allmogen numera på
åtskilliga ställen äfven börjat odla foderväxter.
Boskapsskötsel. Hos possessionater råder visst ett hugnande bemödande att
förbättra ängsmarken och uppbringa foderafkastningen; men ännu har man
föga funnit allmogen vidtaga ändamålsenlig ängsförbättring. Deraf följer ock
att i allmänhet ännu endast possessionaterna förbättra sina kreaturs racer;
dock genom de beskällare, som från Strömsholm årligen utsändas, blifva äfven
allmogens hästar bättre; men hos allmogen äro boskapskreaturen små.
De kreatur, som i allmänhet nyttjas, äfo hästar, hornboskap, får och svin.
Skogar. I sednare tider genom ovigtig hushållning betydligen minskade,
kunna skogarne antagas ungefär motsvara ortens behof; men början synes vara
gjord Ull förbättrad hushållning, hvaraf skogstiilgången bör framdeles kunna blifva
icke obetydlig.
Bergsrörelse. De inrättningar, som härtill höra, äro upptagna i tabellen,
eigshandteringen är för närvarande här, liksom annorstädes, i aftagande.
Fabriker, Bruk ock öfriga Näringar, hvilka icke tillhöra Bergsrörelsen. Hvad
landet angår åberopas i afseende å dessa näringar tabellen; och beträffande dem
i städerne, så förekomma de bär längre fram för hvarje stad särskildt.
Bmanngar. Fiske, körslor och väfnader. Snickeri, hvartill äfven räkakdons
förfärdigande, börjar något tilltaga.
Handel i landet. Denna sker egentligen med spannmål och dernäst med
fisk, som afsätles på Stockholm, Bergslagen och Örebro. — De i följd af
Ixongl. Förordningen den 22 December 1846 beviljade handelsrörelser å landet
komma att i nästa berättelse upptagas.
7
§. 4.
i*olilisk författning.
Kammarverk. Såsom tabellen utvisa!' finnas i länet: Lustslott med dertill
hörande hemman 34; mantal: Kungs-och Kungs-ladugårdar 52| mantal:
derunder lydande eller eljest kronan särskildt förbehållne och för dess räkning
utarrenderade eller disponerade hemman 6f mantal: Krono-säterier 19;
mantal: frälse säterier 378Ty mantal: skatte-säterier 4i mantal: säteri-rusthåll
16; mantal: rå- och rörs-hemman 166yg mantal: frälse-hemman 1166if$
mantal: frälse skattehemman 69^f mantal: Kronohemman 13^ mantal: dito
under krutbruk anslaget 1 mantal: Krono-rusthåll
mantal: dito Aug
mentshemman
3 mantal: Krono skattehemman 980]£; mantal: dito särskildt
under Bruk skatteköp, derå Åbo, 10Tyij mantal; Krono skatte rusthåll 114tVtt
mantal; dito Augmentshemman 82;; mantal; militie boställen 7lA mantal
civila boställen 22Ty mantal: Ecklesiastika boställen 90Ty mantal: Domkyrkohemman
frälse 1; mantal: dito krono 1 mantal: Gymnasie- och schole-hernman
Krono 3; mantal: Hospitals- och barnhus-hemman frälse 2; mantal:
dito krono 1 mantal: rekognilions skogshemman mantal, tillhopa 3355?|;
mantal förmedlade utom torp, utjordar, urfjellar, allmänningar och parker
m. m. jemte bruk, q varnar o. s. v. — Bevillningen gör af ofvanförmälda
hemmantal 65,856 Riksdaler 27 skillingar 7 rst. banko. — Af öfrige lägenheter,
verk och imältningar 13,081 Riksdaler 37 skillingar; hvarförutan öfrige allmänna
bidrag åligga samma hemman till ett belopp af 446,884 R:dr 16 sk.
6 rst. samt verk och lägenheter 28,356 R:dr 9 sk. 1 rst.
Sedan 1842 hafva tillkommit 2;; mantal nyhemman samt af q varnar
3 par stenar.
Politi. En arbets- och förbättrings-inrättning för vanvårdade och
vänartige barn finnes i länet. Utom länslasarettet och ett särskildt lasarett i
Eskilstuna .finnes inom Daga härad en helsovårdsanslalt med särskild lönad
läkare. — Provincial-läkare äro fyra, bland dem likväl inberäknad läkaren
för Daga härad; och distrikt-läkarne äro två. — Djurläkarne i länet äro
fyra. — Fattigförsöjningen sker i öfverensstämmelse med Kongl. Förordningen
den 25 Maj 1847.
8
§. 5.
Städer.
Nyköping, belägen vid en vik af Östersjön med stapelfrihet, har fordom
idkat betydlig både ut- och inrikes handel, men äger nu hätuti endast inskränkt
rörelse medelst inrikes handel och sjöfart, handeln till det mesta bestående
i utminutering af hvad från andra inländska hamnar, landet och skärgården
erhålles. I släden linnas en lärdomsskola samt två folkskolor, gn för
gossar och en för flickor. — Handel, klädesfabriker och handtverkerier utgöra
stadens hufvudnäring. — Stadens jord, med undanlag af den öppna inom
staketet, hvarå endast trädgårdsväxter odlas, användes för olika säden likasom
landets. — Staden är säte för länets höfding och i granskapet ligger
det fordna Nyköpings slott, i hvars ruiner länshäktet är inrättadt. Staden har
en af densamma lönad läkate samt njuter dessutom i helsovården biträde af
provincial- och af lararetts-läkarne. I staden finnes en sparbaöks-inrättning.
Strengnäs. Belägen vid Mälaren. —- Handel och handtverkerier äro
ej särdeles betydliga. — Desamma, jemte inkomsten af jordbruk och skolungdomen,
utgöra hufvudnäringarne. — Uti staden är sätet för Biskopen i Strengnäs
stift samt finnes gymnasium, trivial-skola och lancasler-skola. —- Den
har dessutom en genom enskilda bidrag tillkommen arbetsinrättning för barn,
och en sparbank.
Eskilstuna, belägen vid Iljelmareån, | mil från dess utlopp i Mälaren___
Jern- och stålförädling utgör stadens hufvudsakligaste näringsgren, hvartill
kommer handel och handtverkerier; och genom en i sednare åren ökad varu-undsältning
har beredts invånarnes bättre bergning. Jordbruket är ringa
och för folkundervisningen finnes en skola med tre lärare. — Läkarevården
besörjes, dels af en stadsläkare, och dels af läkaren vid ett af ortens invånare
inrättadt lasarett. — Tillförseln af landtmannavaror är betydlig om
hösten. — En provincial-läkare är der stationerad.
Thorshälla, belägen vid Mälaren. —■ Handeln sträcker sig mest till viktualier
och är, likasom handtverkerierna, obetydlig. — Invånarne, hvilkas hufvudsakliga
näring är åkerbruk af vanlig sädesproduktion samt peta tes-odling
jemte boskapsskötsel och fårafvel, sysselsätta sig ock med befraktningar af
varor till och från Stockholm samt Omkring Mälaren belägna släder. Barn
under
-
9
undervisningen sker i en pedagogi, tillräcklig för behofvet. Tillförseln Urringa
och måste vara det då ingen afsättning finnes.
Mariefred, belägen vid Mälaren har föga rörelser för både handel och
handtverkerier, hvaremot jordbruk är hufvudnäringen. — Äger en skola för
barnundervisningen.
Trosa. Denna vid Östersjön belägna stad har till hufvudnäring strömmingsfiske,
som betydligt nog idkas på fem serskilda i hafvet belägna
skär. — Den insaltade strömmingen afsäLtes om sommaren i städer vid Mälaren
och om hösten i Nyköping och Norrköping. — Stadens handel i en
enda persons hand består egentligen uti att förse skärgården med lin, hampa,
salt, viktualier och något specerier. Konstfliten hos fiskesidkarne medelst
förfärdigande af den redskap de behöfva, är ej obetydlig. För barnundervisningen
finnes en pedagogi.
I länet finnes en köping, Malmköping kallad, anlagd på Kongl. Södermanlands
Regemente tillhörige rusthållet Malma i Lilla Malma socken af
Willåttinge härad, sju mil från Nyköping och tre mil från Eskilstuna. —
Denna köping, hvarest drifves någon handel samt handtverkeri, lyder under
landsrätt i juslitie-mål, och till polisen under Landshöfdingen, Kronobetjent
ngen och en der i sednare tider tillkommen ordningsman, som invånarne
sjelfva löna. — Der är ock samma Regementes mötesplats. — För tomter"
der erläggas till Regementet tomtören. — För öfrigt äger köpingen föga inflytelse
på landsorten. Nyköping i Landskansliet den 3U September 184-9.
G. E. FRÖLICH.
(i. Enge ström.
Berättelse öfver Nyköpings Län för åren 1840-1847.
7
TABELL för Landet inom S ö d ernianlands Län för åren 1843 till och med 1847.
Lust-Slott med dertill hörande Hemman
Kungs- och Kungs-Ladugårdar
Derunder lydande, eller eljest Kronan särskildt förbehållna och för dess räkning utarrenderade eller
disponerade Hemman .
.
Dito andra Lägenheter, såsom Stallängar
Qvarnar med flera . .
Krono-Säterier. .
.
.
Frälse-Säterier ....
Skatte-Säterier....
Säteri-Rusthåll....
Rä- och Rörs-Hemman.
Frälse-Hemman .
.
.
Frälse-Skatte-Hemman .
Krono-Hemman .
.
.
Dito under Krutbruk anslaget
Krono-nybyggen med frihetsår
Krono-Rusthåll......
Dito Augments-heinman .
.
Krono-Skatte-hemman .
. .
Dito
särskildt
under Bruk skatteköp, derå åbo
Krono-Skatte-Rusthåll .
.
Dito Auginents-hemman .
Militie-Boställen ....
Civila dito......
Ecklesiastika dito ....
Domkyrko-Hemtnan: Frälse
Dito
Krono
Gymnasii- och Skole-Hemman: Krono
Hospitals- och Barnhus-Hemman: Frälse
Dito
Krono
Rekognitions-Skogs-IIemman.....
Skattlagda bebyggda Torp, Utjordar, Urfjellar, med flera
gon Hemmansränta
äro inbegripna:
Frälse
Dito............Skatte
.
Dito............Krono
Obebyggda Skattlagda Lägenheter......
Oskattlagda bebyggda dito, deraf Ryttare-, Soldat- och B
Backstugor..............
Bebyggda Lägenheter, afsöndrade
från
hemman
under ständig äganderät
Dito
dito
'
Skattlagda Fisken och Fiske-L
inbegripna: Skatte .
Dito
Krono.
Dito
Frälse .
Tull-Mjölqvarnar med 319 par stenar
Tull-Sågqvarnar, grofbladiga
Dito tinbladiga
Husbehofs-Mjölqvarnar, deral
Dito Sågqvarnar
Stampar . . .
Kopparhammare
Koppargrufva .
Stångjernsverk .
Ämneshammare.
Masugnar . . .
Jern-manufakturverk
Jerngrufvor . .
Pappersbruk . .
Tegelbruk . .
Koboltsverk . .
Krutbruk. .
Garfverier .
Kalkugnar .
Metallgjuteri .
Skedvattens-fabrik
Lack-, Kimröks- och Terpentins-fabri
Malmköpings köping
Hjul-fabrik .
Lands- och Härads-Allmänningar af
Krön oskogar, ädlare Verk upplåtne mot afgift, af
st m!* *>ersoner> som ej höra till någon viss näring
sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser
Lägenheter utan mantal, som ej under nå
latsmans-torp
från hemman på viss tid eller lifstid
genheter af särskilda slag, som ej under någon Hemmansränta äro
d särskild i Jordeboken uppförd ränta
af särskildä slag
Hemmantal.
341
191
16*
166*
1.166J1»
6911
13/*
1
22 3
'-*'10
tunnlands rymd
tunnland
Summa
1.500J1
86*
21 3
- 1 '
1,291 j
94
88-U
30*
98*
221
113
136
330
5,616
2,315
2
75
Utsäde af
4,849*
130
424
170
671
78'
109
2164
55
25
103
161
25,487 5,073i
20
167
>*-■
4,163
3,638
2,2314
105
594
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
291
102
222
56
4,515
919
75
50
90
30,615
208
923
654
30
213
6,417
60
230
2,231
10,833
823
1014
11
4
55
35
11,573
95
1,605
1,193
1,011
269
1,370
14
11
44
24
11
7
198
56
82
217
3,087
32
910
3,108
309
88
882
24,696
320
904
6,450
47,506
2,596
607
42
228
144
48,769
438
6,162
3,780
3,807
1,111
5,599
52
42
168
98
42
330
1,064
455
548
710
14,050
330
175
683
313
5,225
16
153
1,055
0,912
399
105
12
285
■l Ö0
155
158
2,140
45
43,2851 167,4751 31,825
100
913
20J
170
6,522
40
290
1,222
5,081
279
341
5
392
90
459
133
2,639
24
175
710
5,890
302
66*
9"
36
66
2,188
10
60
4744
2,426
139
35|
34
36
21,657! 211,1491 13,538
525
3.750
495
176
766
32,014
300
708
5,140
39,367
1,966
526
30
8
225
100
34,913
306
6,117
2,579
3,431
1,111
4,545
30
30
110
05
30
344
1.750
1,033
1,265
448
27,171
5,995
450
300
576
384
300
702
36
Underhållna Kreatur,
69
106
920
10
146
174
36
69
153
429
7,614
330
112
100!
30
180,1751 12,054
18,4071 35,044
2,851
69
220
G18
220
7,012
80
355
2,380
15,042
98
177
10
4
100
36
13,508
105
1,813
1,386
966
326
1,640
14
10
33
22
10
117
090
181
249
9,801
260
207
150
100
I
10,951 i 59,030
96
238
7,830
565
138
200
70
174
42
10
30,544
401
a
s
15
<1
a
s*
Uppskattadt
värde.
Bevillning.
85,990
190,031
27,255
35,136
28,178
102,098
2,556,294
28.500
111,730
757,152
4,174,002
227,930
29,923
3.774
250
17,010
10,400
3,310,718
26,395
419,008
288,010
271,551
87,521
383,644
5,662
2.775
10,218
7,797
4,625
12,945
93,544
39,371
38,453
43,800
2,921
3,782
3,000
13,125
500
1,325
2,100
430,240
31,414
4,040
10,466
5,156
6,502
30.500
556,364
385,302
336,067
1,061
39,500
62,652
2,500
8,160
8,387
2,000
2,000
27,786
5,000
20,398
Efter Bevillnings-Förordningen.
Efter
3:dje Art.
Bränvins-
brännings-
afgift.
Efter
l:sta Art.
Efter 2:dra Artikeln.
Enligt 2:a
t. o. in.
36:e §.
Enligt ,21
t. o. m.
36:e §.
a
Enligt 37:e
t. o. m.
40:e §.
; 104
24
9
171
46
27
30
40
12
30
36
—
10
—
73
8
—
2
16
6
—
—
—
730
20
—
9
30
—
__
—
_
—
—
—
25
10
—
3
42
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
34
18
__
54
6
8
206
30
11
3
39
_
_
__
_
87
28
—
1,164
24
—
2
—
—
5,809
14
2
88
—
—
22
3 5
—
10,142
28
7
9
—
—
__
—
—
74
—
__
—
—
—
—
—
—.
126
38
—
53
42
—
--
—
—
268
47
8
7
2 4
—
—
—
—
93
18
—
361
2
—
__
—
—.
1,750
45
10
26
30
—
—
—
—
438
21
6
2,809
45
3
40
12
6
11,507
36
5
1,360
1 1
6
3
42
—
4,095
—
7
174
44
—
--
—
—
727
3
3
10
26
—.
—
—•
—
307
45
—
37
6
—
—
—
—
80
9
10
4
2 7
—
—
—
—
73
1 5
—
1
36
_
__
—
__
19
2
—
21
—
--
—
—
—
—
—
16
32
•—
--
—
—
40
43
4
3
2
—
—
—
—
15
24
*—
10
8
—
—
—
—
20
32
, 2
2
26
—
—
—
—
24
46
—
2,602
—
—
101
—
—
6,851
25
6
145
4
—
—
—
—
5,140
3
6
28
4 2
—
—
—
—
53
10
5
—
—*
—
6
22
4
53
2 2
—•
275
34
—
—
—
—•
878
4
1
35
5
—
4
13
—
822
32
—
177
2
—
—
—
—■
612
28
—
24
36
—
—
—
—
314
27
■—•
151
36
—
—
—
—-
201
18
—
18
39
—
—
—
—
326
34
—
60
10
—
403
46
6
56
46
—
5
2
6
—
46
—
96
20
—
234
24
—
2,172
10
1 1
33,
23
—
—
—
—
—
—
—
203
2 6
—
3
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—’
--
—
—
4
—
4
n
_
7
z
_
_
—.
_
_
—
—
---
—
—.
6
—
—
3
24
—
—
—
—
15
28
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
1
36
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
7
—
—
10
32
—
—
—
—
200
24
—
1
17
—
—
1—
—
—
—
156
34
_
_
_
_
192
14
2
11
29
—
—
—
47
6
—
66
42
—
—
—
—
83
1
4
3
36
—
—
—
33
18
—
50
42
—
—
—
—
89
46
8
3
24
—
—
—
21
42
—
_
—.
—
_
_
_
87
28
10
—
—
—
—
—
—
—
—
3,198
42
—
—
—
218
—
—
314
15
—
—
■—
—
1
42
—
415
38
3
—
—
454
24
—
29
14
—
—
—
—
—
—
—
1
16
—
—
—
—
6
16
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
64
18
—
—
—
—
26
12
—
—
—
—
--
—
—
. -
—
_
18
—
_
_
_
38
5
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
17
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
4
9
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
71
—
—
—
—
—
1,157
2 4
5
368
22
3
—
—
—
—
—
—
26
39
1
—
—
—
71
14
7
—
33
—
—
—
—
—
—
1
24
—
—
-_
_
21
38
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
10
tö
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
6
—
—
_
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
16
—
—
—
—
56
24
—
4
16
—
—
—
—
—
—
—
20
2 4
—
—
_
_
33
16
—
5
6
—
—
—
—
—
—
—
154
30
—
—
—
—
1,321
11
8
3
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
185
30
—
_
_
_
1,158
36
—
15
42
—
—
—
—
—
—
—
123
24
—
15
_
_
688
25
10
2
—
—
—
—
—
—
—
—
16
16
—
_
_
_
62
—
—
3
40
—
—
—
—
—
—
—
35
24
—
_
_
_
129
32
—
6
42
—
—
—
—
—
—
—
29
42
—
_
_
—
167
22
8
3
24
—
—
—
—
—
—
—•
1
24
—
_
_
_
20
—
—
—
18
—
—
•—
—
—
—
—
7
12
—
_
_
_
180
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
6
—
_
—
—
29
—
—
—
4
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
22
7
—
—
—
—
—
—
--
•—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
! -
_
—
__
_
_
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
56
30
—
4
—
—.
425
5
2
—
90
—
—
1
24
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 -
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
321
6
—
_
_
—
218
44
—
3
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—1
13,431
8
4
2,821
28
r
36,634
25
11
2,548
30
3
38
16
4
23,374
3
2
Summa.
353
16
840
32
6
34
40
—.
8
4 2
—
16
—
—
386
26
7
17,229
5
9
209
38
—
423
3 5
8
2,577
3
4
19,817
4
3
1,220
22
3
195
9
10
13
—
—
_o
28
2
76
5
4
58
16
2
14,839
33
—
142
—
9
2,015
40
1
1,128
45
—
698
3 1
—.
623
27
—
2,643
35
11
24
—
—
10
_
_,
23
4
—
18
36
—.
212
25
—
407
35
2
187
1
4
ICO
1 0
8
87
28
10
3.733
3
—
902
8
90
28
—’
30
—
38
2 3
9
25
17
9
4
9
7
1,596
46
8
99
9
23
20
8
14
2
10
15
__
24
6
—-
78
8
—.
58
40
—-
1,479
29
8
1,360
12
__
829
t
10
82
8
—-
172
2
—
200
40
8
21
42
—.
187
12
—.
34
10
6
18
4
22
7
4
575
35
2
13
24
—
543
26
—
78,938
16
7
Ständiga Räntor.
Jordeboksoch
Hemman
talsRänta.
Krono
Tionde.
Afrad.
,130
12
6
218
19
4
2,001
6
80
36
803
36
_
3
—
—
1,056
16
4
35
13
5
12
12
—
--.
—
—
13
38
223
16
_
_
_
_
559
24
9
12
—
—
—
.—
—
—
22
38
10
—
_
—
1,092
24
—
-*
—
—
92
34
8
—
—
—
—
—
8
36
—
—
—
—
543
—
—
-y-
.—
—
1,053
12
3
45
12
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
351
1 2
—
—
—
891
12
—
10,651
8
9
—
_
—
3,058
12
—
—
—
—
248
8
1
1,149
31'
6
—
—
—
177
36
•--
—
16
—
308
33
5
535
24
33
2
546
—
6
42
8
1
10
12
—
—
—
—
12
24
155
36
3
102
27
3
315
3 2
5
--
—
—
—
97
8
-
72
32
—
194
6
7
6
24
—
—
—
—
,212
—
—
16,076
—
3
51,156
33
4
2,977
24
—
2
—
•—
,552
39
5
124
34
—
13,618
22
1
34
—
—
—
—
—.
,648
27
1
2,473
17
3
6,868
31
6
275
12
—
—
—
—
,677
12
6
1,569
24
6
4,829
12
4
161
36
*--
—
—
—
982
17
8
1,026
24
10
1,733
25
3
143
12
—
•-
—
—
320
19
8
377
3
—
420
22
4
59
12
—
—
16
—•
787
41
9
104
12
—
061
25
3
252
12
—
—
—•
—
1
4
6
30
—
—
—
—
—
3
24
*-
—
—
—
_
—
_
—
—
_
—
—
5
24
—
--
—
—
1
46
6
56
—
—
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
12
—
—
—
—
532
30
1
81
36
—
112
32
6
12
24
—
—
—
—
104
2 2
6
159
28
7
17
6
9
155
36
—
5
28
9
909
44
3
126
9
8
413
44
1
67
24
—
—
16
—1
216
42
■—
61
1
10
270
32
4
42
36
—
—
—
—
422
15
3
11
37
8
415
46
3
—
—
—
—
—
—
336
45
8
458
8
9
103
43
2
3,143
24
—
1
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
479
24
—
13
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
—
—
—
—
—
—
12
24
—
—
—
—
59
12
'-
—
—
—
69
30
4
__
_
_
__
—
—
—
36
—
—
—
—
192
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
510
21
8
_
_
—
1,865
44
3
76
24
—
--
—
—
686
6
—
—
27
9
58
24
—
4
36
—
—
—
—
30
28
6
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
3
16
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
148
24
—
—
—
—
—
—
—:—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
--
—
—
--
—
—
144
36
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
137
24
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
■-
—
—
15
36
--
—
—
12
46
7
—
—
—
—
—
—
31
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—'
-*
—
—
—
—
—
9
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
5
—
—
—
—
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—.
_
—
—
45
24
—
—
—
—
—
—
—
,—
—
—
—
—
1
24
—
—
—
—
_.
_
_
_
_
_
__
—
_
_
—
—
—
322
12
—
5
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
713
20
6
41,589
44
11
88,363
10
9
13,869
12
—
tO j
OO
44
9
Mantalspen
ningar.
Gernings
ören.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
och andra
Verk och
Inrättningar.
4,185
Summa.
4,430 20
1,895'16
16 ^ 12
13
821
1,115
101
1,641
351
20,600
1,575
1,432
32
1
584
370
95,424
21,329
13,265
9,237
3,855
1,183
1,865
34
442
1,517
591
850
4,134
492
71
70
192
2,452
749
30
14
16
1,870
327
198,750
28
Arrende
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
6,650,24
2,592! 18
1,431 | 32
190 —
i
209
3,943
45
n 115,202 to
435
123
229
129
441
581
2,265
32,141
1,700
384
21
199
81
30,126
276
3,592
2,118
10
349
10
262
183
164
132 24
137 so
76,453
31
Klereei-Statens underhåll.
Pastorers.
151
11
20
311
7,463
103
330
2,793
17,355
1,011
306
16
83
60
17,146
162
1,997
1,298
1,383
469
384
134
133
177
1,958
248
25
32
I
3
1,108
341
30
45
20
29,513
18
20
26
10
6
2,408
23
204
275
12
129
laners.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
Fattigförsö
ning.
rj-
Skjuts.
Väghållning.
Diverse
ter, on
allm
bes
af
^ra
ann
vär.
?if-
och
a
Sumt
Stats-B
na
drf
g*
3
19
18
274
33
59
18
412
690
121
6,775
39
4
20
—
144
40
—
1,229
4
—
169
20
—
—
—
—
604
24
—
119
12
—
17,000
2
6
_
_
28
_
_
205
—
_
33
_
_
31
—
—
36
—
—
21
—
—
482
42
_
_
11
_
_
_
_
_
_
_
_
—
.—
—
2
—
—
2,848
39
_
_
_
20
_
_
_
_
_
_
_
_
_
—
—
7
—
—
1,487
32
—1
29
_
48
13
—
394
28
—
59
12
—
—
—
—
283
—
—
55
—
—
2,318
47
4
; 4
_
995
30
—
9,305
31
—
1,869
32
—
—
—
—
4,741
24
—
1,521
39
—
36,224
41
7
_
_
9
_
—
121
_
—
36
_
—
—
—
_
48
—
—
26
12
—
542
24
8
26
_
33
2
—
401
2
—
93
36
—
—
—
—
261
—
—
60
—
—
3,462
13
1 t
28
_
424
40
—
3,597
4 5
4
1,113
47
—
466
12
—
2,007
—
—
677
38
10
13,005
38
6
20
_
3,055
44
—
23,098
20
—
0,195
23
6
10,055
4
—
15,217
2
—
5,006
38
—
132.131
39
0
30
i_
155
4
—
1,301
20
—
456
9
—
428
_
—
806
24
—
425
24
10
7,974
27
—
1
4
52
28
6
402
3 7
10
83
13
4
171
4 1
4
178
17
4
59
20
—
2,908
24
<
_
3
_
_
21
_
2
_
_
_
_
10
—
—
7
—
—
106
44
-!
_
_
_
_
_
_
_
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
3
40
2
16
9
12
43
—
106
38
9
24
46
6
79
36
—
91
36
—
34
38
5
1,198
8
1 1
18
9
9
7
—
75
31
9
11
29
6
60
_
—
60
—
—
li
8
5
731
12
5
12
8
2,841
40
2
22,396
10
10
4,275
10
8
8,788
26
8
10,571
26
8
6,993
9
—
193,684
38
6!
—
_
39
—
—
215
_
—
27
—
—
70
—
—
85
—
—
52
—
—
22,197
—
3
32
_
271
34
—
2,474
15
4
667
26
—
1,497
32
—
1,893
16
—
864
12
—
26,271
25
3
24
_
190
13
—
1,644
3 3
—
504
9
—
949
32
—
1,261
32
—
673
44
8
17,518
31
—i
9
_
179
32
—
1,707
10
—
375
36
—
—
—
—
923
—
—
346
—
—
11,889
12
1 1
17
_
63
2
—
584
1 7
—
107
10
6
—
—
—
260
36
—
107
1 2
—
3,317
10
4
_
_
151
30
—
151
30
—
354
21
—
—
—
—
1,073
—
—
350
—
—
6,448
33
i lj
_
_
4
—
—
26
—
2
—
—
12
—
—
12
—
—
8
—
—
153
28
6
_
_
3
—
—
21
_
—
2
_
—
10
_
—
10
—
—
5
—
—
76
—
—
_
_
12
—
—
80
_
—
8
_
—
_
_
_
36
—
—
20
—
—
246
24
—,
—
_
7
—
—
48
_
—
4
_
—
22
_
—
22
—
—
12
—
—
250
2
6
_
3
—
—
21
_
—
2
_
—
10
_
—
10
—
—
0
—
—
91
—
-:
12
-
12
12
—
128
10
—
49
—
—
12
12
—
12
—
—
40
24
—
1,331
33
2
30
—
20
—
—
470
15
—
80
—
—
—
—
—
—
—
—
62
—
—
1,725
40
3/
10
—
10
—
152
18
—
19
33
—
—
—
—
—
—
—
42
4 0
—
0 9
3
1
3 2
—
147
9
10
17
38
—
—
—
—
—
—
—
29
40
—
1.135
22
7
_
_
_
—
—
177
44
—
—
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
1,293
do
1
_
_
275
—
—
2,508
—
—
_
_
_
_
—
_
—
—
1,553
—
—
12,065
2 8
7
_
_
—
—
248
18
_
—
_
_
_
_
—
—
—
—
103
1 7
—
1,747
7
— 1
—
_
_
_
_
_
_
—
_
—
_
—
16
—
9
4
-
2 4
—
12
24
—
50
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
25
—
—
237
18
—
32
_
_
_
160
32
6
—
_
—
—
—
1
32
—
—
_
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
226
21
9
_
_
—
—
—
3
_
_
_
—
-_
—
—
—
_
—
—
—
7
9
7
42
_
104
44
—
1,343
0
—
81
12
—
—
_
—
—
—
—
92
47
—
5,567
5
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
39
—
859
9
4
_
_
—
—
_
_
—
—
—
—
_
—
—
—
—
1
—
40
28
G
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
_
29
30
2
_
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
15
—
_
_
—
—
—
_
_
—
—
_
—
—
_
—-
—
—
—
—
—
—
24
30
—
2
—
28
IG
—
176
33
—
142
11
6
—
—
_
—
—
—
15
16
—
420
44
6
9
__
2
37
-r-
31
Ol 9
—
107
45
8
' -
—
_
—
—
—
13
41
—
228
34
8
5
—
15
34
—
857
21
—
440
36
3
—
—
—
—
—
—
248
—
—
4,902
38
10
_
—
—
—
_
—
—
—
_
—
—
—
_
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
14
—
13
33
—
370
13
—
268
30
—
—
—
_
--
—
—
148
1 1
9
4,756
6
9
4 0
—
3
20
—
38
3
—
40
7
G
—
—
—
—
—
—
5
2
1 1
1,049
39
3
—
—
—
—
_
—
—
—
_
—
—
—
_
--
—
—
7
45
7
105
41
7
_
_
3
36
—
53
8
—
57
24
—
—
—
_
—
—
—
10
11
—
345
19
7
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
32
5
234
37
1
—
—
—
—
—
--
—
—
1 _
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
42
—
_
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
4
—
—
200
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
33
7
39
18
4
44
1
_
_
—
—
—
_„
_
_
__
_
—
_
_
_
_
—
—
—
29
—
29
_
*—
—
—
—
—
--
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
—
4
29
-
_
_
—
—
—
_-
—
--
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
4
_
—
—
—
—
—
—
20
—
—
120
—
—
—
—
—
—
—
—
180
—
—
941
11
2
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
_
_
—
—
—
_
_
_
—
_
—
_
—
_
_
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
35
2
893
41
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
| 14
9
9,245
1 4
1
2
76,744
32
2
17,968
13
5
23,076
4
41,264
46
l
20,227
33
7
554,178
t 42
2
Nyköping i Lands-Kontoret den 30
Augusti f849-
Berättelse iifver Södermanlands Län för åren 1843—1847.
I».
E.
VBIO LtCU.
Carl, O Idb er g.
IHhHHIHhH
)
Statistisk Takel! öfver Staderne inom Södermanlands Tan*
Uppskattadt värde.
Underhållna Kreatur.
Medelafkastning, sedan utsädet är aldraget.
Utsäde af
Bevillning.
Ständiga Räntor.
Ivlereciets underhåll.
Enligt Bevillnings-Förordningen.
Bruk, Manufakturer,
Qvarnar,
Fabriker m. m.
Stadernes namn.
mängd.
Kostnad för
Stadernes
styrelse.
Diverse onera
och allmänna
besvär.
Arrende
medel.
Summa.
Kostnad för
Rotering.
Summa
Stats-Bidrag.
Hus och Tomter.
Jord.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrättningar.
Fattigförsörj
ning.
Skjuts.
Väghållning.
Efter 2:dra Artikeln.
Bränvins
brännings
afgift.
Boskoapsocli
Åkerskatt.
Tomt
ören.
Mantalspen
ningar.
Kommini
strars.
Kyrko
betjenings.
Summa.
Summa.
Pastorers.
Summa.
Personer, ej
hörande till
viss näring.
l:sta Art.
Tomter, Verk
och Inrätt
-
Borgerlig
näring.
Efter l:a g.
ningar.
102,920
Nyköpin
77,664
200,259
10,559
317,902 24
12,702
Eskilstuna
101,227
Thorshälla
104,216
Mariefred . .
45,634
23,100
Trosa
14,0811 u
390 44
49,714; 23
Nyköping i Lands-Kontoret den 30 Augusti 1849.
M2. litiÖLMCH.
Berättelse öfver Södermanlands Län för åren 1843—1847.
Carl O Idb c r g.
I
KONGL. MAJjTS BEFALLNINGSHAFVANDES
uti
#0ttf0ötl)lnnii0 £än
till
MAJ:T
t it int e t'tf flitighet afgifne
G MBETS-BEBÅTTELSE
för åren I8«, t§43. 1144, f§45, 1846 och 1849.
STOCKHOLM, 1830.
1\ A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
■
—
'
j • " • t ’»
>
:
\
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Östergöthlands län för åren 1842, 1843,
t
1844, 1845, 1846 och 1847.
S- *•
JLänets allmänna beskaffenhet.
Naturens stilla gång har ej medfört några märkbara förändringar uti länets allmänna
beskaffenhet, och menniskans verksamhet är alltför inskränkt, för att under
så kort tid, som denna underdåniga berättelse omfattar, förmå att åstadkomma något
af större inflytande deruppå. Afrödjning utaf skogen fortgår emedlertid mångenstädes,
såväl uti de aflägsnare delar utaf skogstrakterna, som äfven i grannskapet af
slättbvggden; en och annan odling sker af förut obegagnad eller af vatten fördränkt
mark; men en lång följd af år erfordras för att härutaf finna spår till inverkan på
det helas beskaffenhet och förhållanderna i allmänhet.
Det största företag, som i denna rigtning ägt rum under de år, hvilka utgöra
föremål för denna underdåniga berättelse, är, mindre sjösänkningar att förtiga, den
fullbordade sänkningen af sjön Tåkern. Sjöns belägenhet uti den fruktbara Wadstena-traktén,
dess långgrunda stränder, som läto hoppas att af sjöbotten erhålla lika
ypperlig jord, som de densamma omgifvande åkrar och ängar, den i ögonen fallande
förmånen att genom sänkning af sjöns vattenyta göra stora sträckor af vattensjuk
mark torr och odlingsbar, samt lättheten af företagets verkställighet, hade länge vat
rit inbjudande skäl att utföra det. Men svårigheten att härtill förena de 223 sär
skilda
strandägarnes meningar och sinnelag utgjorde ett mägtigt hinder, hvilket blott
kunde öfvervinnas genom ett fortsatt ihärdigt bemödande af för det allmänna bästa
särdeles lifvade män, som dervid uppoffrade mycken tid och möda. Arbetet med
gräfning af den breda kanal, hvilken afleder sjöns öfverflödiga vatten, begynte uti
August? månad 1842 och afsyntes fullfärdigt trenne år derefter. Då var sjöns yta
sankt 6 fot, och 3,327 tunnland ny mark från sjöbotten vunnen; 1,076 tunnland
/
\
4
vattensjuk mark beräknades såsom hufvudsakligen förbättrade, ehuruväl en ej obetydlig
vidd af sådan jord icke är uti denna beräkning inbegripen. Rågångskarta,
de särskilda byalagen emellan, stadfästades redan 1846 i Juni månad. Ingen enda
tvist drogs inför domstol. Den vunna marken är af åtskillig beskaffenhet. Större
delen god lera eller svart dyjord; en ej obetydlig del utgöres af lera, öfverströdd
med, för det mesta, kalksten, och vid pass TV af sand. Alltsammans är en önskelig
tillökning uti ägovidd för de kringboende hemmansägarne, och hvad som ej
ärtjenligt till åker, blir användbart till äng, som i den orten förut är särdeles knapp.
En ringa del af den vunna sjöbotten är sådan, att den endast till skog och mulbete
kan begagnas.
Den förr gjorda anmärkningen i afseende på klimatet, att vintrarne begynna
senare än fordom, och vårarne äfvenså, har vunnit ytterligare styrka genom senare
årens erfarenhet, ehuruväl det erfordras sammanstämmande iagttagelser under många
tiotal af år för att utröna huruvida denna förändring kan anses annat än tillfällig
för en kortare tidsperiod.
(
De många byarne, hvilka uppfyllt Östgötha-slätten, förminskas till antalet årligen
genom fortgående laga skiften. Under de sex år, hvilka denna underdåniga
berättelse, enligt Nådigste befallning, bör omfatta, har skiftesverket fortgått sålunda
att:
År.
Antal laga
skiften som
Vid förmedladt
hemmantal.
Del
ägare
Beviljad ut-
ägt rum.
som qvarho.
som utflyttat.
flyttningshjelp.
1842 ....
41
81|
118
129
R:dr
2,747
sk.
r.
1843 ....
38
118
168
186
4,232
_
1844 ....
61
133|
204
207
11,232
28
2
1843 ....
48
98
160
178
4,807
11
4
1846 ....
36
66a
109
81
4,704
39
1847 ....
32
821
139
133
3,239
1
3
Summa
296
38111
898
914
32,982 31
9
Vid dessa utflyttningar bemödar sig hvar och en att bygga den nya bostaden så
rymlig och vacker, som han har råd till; ägorna skola ock genom nya hägnader skiljas
från grannarnas, så att hvar och en får sköta sin jord efter som han bäst finner
3
för godt, utan intrång eller hinder af andras olika sätt att behandla sin. Härigenom
medtagas de egentliga skogarna uti slättbyggdens grannskap betydligt, och 'de
aflägsnare tillgripas småningom mera och mera; men sjelfva slätten förändrar sig
jemväl, blir år från år, genom de vid utflyttade bostäderna skeende trädplanteringar,
mindre kal; och man bör kunna förvänta sig att den uti en framtid lår ett
mycket behagligare utseende för sommaren och för höstetiden ett mindre ödsligt.
lillväxten af backstugor fortgår jemväl såsom en nödvändig följd af folkmängdens
ökande. Deras antal, som år 1842 var omkring 3,650, uppgår nu till nå^ot
mera än 8,000, förutom torp samt undantag eller afsöndringar från hemman. Vid
missväxtår utgör denna obesutna befolkning en betydlig olägenhet; men olägenheten
ersättes under de vanliga åren derigenom att jordägarnc hafva god tillgång på arbetsfolk
till de odlingar och företag, hvilka årligen utföras till egendomarnas förbättring,
väg-omläggningar, byggnader, m. m.
§• 2.
Invånare,
Folkmängdens ökning har under åren 1842—1847 fortfarit, ehuru ej uti helt
och hållet enahanda förhållande som de föregående.
Enligt mantals-längderna, funnos vid 1842 års början 98,447 personer af mankön
och 106,990 af qvinkön, summa 205,437 personer, samt vid 1847 års slut
103,890 personer af mankön och 112,701 af qvinkön, summa 216,591 personer.
Tillökningen utgör således under 6 år 5,443 af mankön och 5,711 af qvinkön,
tillsammans 11,154 personer, eller 5,V procent af 1841 års folkmängd, ungefärligen
A procent om året. Emellan åren 1813 och 1823 utgjorde den öfverhufvud årligen
lg procent; emellan 1823 och 1833 öfverhufvud l-rgfor procent årligen; emellan
1833 och 1843 öfverhufvud l-^ procent årligen.
Då jag emottag läns-styrelsen, eller vid början af år 1836, utgjorde länets
folkmängd enligt mantals-längderna 194,629 personer, hvaraf i städerna, med Motala
köping, 20,384, samt på landsbyggden 174,245. Vid slutet af sistlidna år
1848 utgjorde hela folkmängden 218,252, hvaraf i städerna 25,268, och på landskjggden
192,984. På de tretton åren har folkmängden således ökat sig med 23,62.5
personer, hvaraf städernas med 4,884 eller nära 24 procent och landets med 18,739
eller 10? procent. Tillökningen kan beräknas öfverhufvud årligen till ^ procent.
6
Men sista årets tillökning utgör blott ^ procent; hvaraf det vill synas som om
folkökningen ej mera fortgår med så hastig tillväxt som förr. Orsakerna härtill äro
flerahanda, och aftlyttningar från vissa orter af länet begynna att verka något på dessa
ziffror. Förutom "de afflvttningar, hvilka ske till Stockholm och andra inrikes orter,
och hvilka sistnämnde torde någorlunda motsvaras af inflyttningar från andra, hafva de
sednare åren starka utflyttningar ägt rum till Norra Amerika. Pass för sådant ända
-
mål har uttagits, åren
1843 och 1844 för..... 3
personer,
år
1843.........23
d:o
„
1846
US
d:o
„
1847
9
d:o.
Sedermera har likväl antalet ökats ganska betydligt, med mera än 400 personer.
Hela familjer af förmögen allmoge, man, hustru och till och med 8 barn, hafva
utflyttat, medtagande tjenstefolk; dessutom hafva många nygifta par samt ensamme
drängar begilvit sig åstad att på andra sidan hafvet söka sin utkomst. Hufvudorsaken
till dessa utflyttningar är ingalunda religions-svärmeri eller politiska menings-skiljagtigheter,
utan den är helt enkelt öfvertygelsen att uti det nya land, de uppsöka,
finna bättre materiel utkomst, än uti det gamla fäderneslandet. Nord-amerikanska
fristaternas samhälls-tillstånd har uti de publika bladen blifvit så fördelagtigt afmålad,
att föreställningen derom vunnit insteg uti folkets sinnen, och frestelsen att försöka
hvad sanning häruti ligger har blifvit stark. De flesta utvandrarne äro från Kinda
härad, en bergig skogsbyggd med inskränktare odlingsmarker och vidsträckta, nu mera
mycket medtagna skogar. Afsättningen af skogsprodukterna är långväga och svår;
bruks- och bergsrörelse finnas ej inom trakten och arbetslönerna äro små. Begäret
till mera vällefnad liar spridt sig äfven dit, och medlen att tillfredsställa detta begär
erbjuda sig ej lika lätt, helst idogheten der är inskränkt till de vanligaste enklare
laudtmannagöromålen, för hvilka fältet ej tyckes rymligt nog eller nog tillfredsställande.
Hos en del är det ett visst begär för ombyte, en nyfikenhet att se verlden
eller söka lyckan, en öfverlefva af fordna tiders äfventyrare-sinne, som förleder dem
att gå obekanta öden emot uti det nya omätliga landet, der det ej är så »trångt»
som de säga det är uti hembvggden.
Det kan ingalunda förnekas att utkomsten i nyssnämnde mera aflägsna belägna
skogstrakter är knapp för dem, hvilka, utan egen fastighet, skola lefva af sina händers
arbete vid jordbruket, Jordägarne, hvilkas öfverskott af produkter oftast har
en genom lång transport betungad afsättning, pålägga sina jordtorpare skyldigheter,
som föga motsvaras af torplägenheternas förmåner, och med den dagspenning, som
gifves åt arbetaren, förmår han ej att försörja sig med hustru och barn. Daglönaren
vill ej umbära det husliga lifvet, den enda lycka hvaruti han kan täfla med den
7
uti förmögenhet bättre lottade; och då sålunda jemvigten saknas emellan känslan af
lifvets behof och medlen till att fylla dem, så uppstå svårigheter som lifligt kännas.
Genom större insigter uti ett fördelaktigare användande af ortens natur-förmåner och
derpå sig grundande förbättrad landthushållning, bör man kunna hoppas att missförhållanderna
skola något mera jemna sig. Men i tidens längd kan den tilltagande
jordbruks-folkmängden uti ifrågavarande trakter icke äga sin bergning utan sådana
binäringar i större skala, som finna ständig afsättning uti allmänna handelsrörelsen.
Väckandet af hågen för sådana är derföre en angelägenhet af vigt i den orten.
Den förut gjorda anmärkningen, att qvinnornas antal öfverstiger männernes, fortfar
att vara rigtig, ehuru det vill synas alt förhållandet vid 1847 års utgång något
ändrat sig till männernes fördel; ty, då det vid 1835 års slut var såsom 100 till
109J, och vid 1842 års början antalet mankön öfver hela länet förhöll sig till antalet
qvinkön såsom 100 till 109, var förhållandet vid 1847 års utgång såsom 100 till
108TVk; och om man åtskiljer förhållandet i städerna från det på landsbyggden, så
var år 1842 antalet mankön på landet till antalet qvinkön såsom 100 till 108, då
det 1847 var såsom 100 till 106^.
1 städerna förblef det olika förhållandet af
100 till 126 nära nog lika, då det 1847 var såsom 100 till 125 J. Uti Wadstena
fortfar den största öfvervigten på qvinnornas sida, nämligen utöfver 50 procent.
Den ökade folkmängden har ingalunda medfört ett i samma förhållande ökadt
antal beväringsskyldige ynglingar. Folkmängden har hvarje år ökats uti en någorlunda
lika tillväxt; men beväringspligtige ynglingarne äro, enligt vederbörandes uppgifter,
till antalet ena året betydligt skiljagtige från det andra. Så utgjorde t. ex.
1844 detta antalet 2,428 stycken, då det påföljande året 1845 blott utgjorde 2,385;
och då antalet år 1846 var 2,540, så nedgick det år 1847 till 2,275.
Detta förhållande häntyder på orsaker, som ligga djupare in uti menniskonaturen,
än att de kunna blifva föremål för närmare utredande uti denna underdåniga berättelse,
och kan såsom ett enstaka faktum icke blifva någon tillförlitlig grund för
bestämda slutledningar; men det synes som om god eller dålig årsväxt skulle betydligt
inverka på dödligheten bland allmogens barn äfvensom på den hastigare eller långsammare
utvecklingen af deras kroppskrafter. Således kan förmodas, att den starka
missväxten år 1826 menligt inverkade på uppfödandet af de späda barn som det året
föddes, och hvaraf ett mindre antal hunno fyllda 20 år, än som af barn, födda nästföregående
åren, hunno denna ålder. Den klass beväringsmanskap, som föddes 1827,
året efter missväxten, befanns vid mönstringarne 1848 ännu mindre talrik än den
föregående, utgörande blott 2,048 stycken. Anmärkningsvärd är i alla fall den
långsamhet, hvarmed allmogens söner i allmänhet uppväxa. Ehuruväl åtskillige undantag
finnas, helst uti vissa skogstrakter, der de ljushåriga utgöra flertalet, så äro
B
ynglingarne vid fyllda 20 år vanligen ej fullväxta, och många så långt ifrån att vara
det, att de, befunna undermålige vid beväringsmönstringen, likväl några år efteråt
visa sig hafva uppnått en längd, som icke obetydligt öfverstiger den för giltigheten
vid en beväringsmönstring tillräckliga.
Hvad beträffar folkets bildning, så står den ännu ungefärligen på samma punkt,
som då sednaste underdåniga Femårs-berättelse afgafs. Laglydnad och ordentlighet i
allmänna lifvet fortfara att utgöra hufvuddragen hos folket; känslan af samhällspligter
och rättigheter är lefvande hos detsamma. Sederna äro temligen oförändrade,
med öfvervägande rigtning åt materiella och förklemande njutningar, ehuru fyllerilasten
icke kan anses tilltaga. Oäkta barnens antal synes deremot ökas, äfvensom
socknarnes betungande med deras omvårdnad. Klädedrägterne blifva småningom mera
och mera förfinade; karlarnes äro väl ännu merendels af vadmal för vintern, och
skinnpelsen begagnas olorändradt af arbetaren: men paraplyer och galoscher äro mycket
brukade af de unga drängarne. Linnet är mångenstädes utbytt mot bomullslärft,
och sommarkläderne här och deraf bomullsväfnad. Qvinnornas vinterklädnad består
oftast af ylle och bomull sammanväfdt; i öfrigt af bomull mera än linne. Hufvudet
betäckes nu som förr af sidenduken eller bomullsklädet, och den rutiga vllesjalen
omsluter qvinnan ständigt, när hon är ute på någon längre väg.
Lefnadssättet inomhus är hos de rikare bland allmogen förfmadt till mat och
dryck, likasom hos medelklassens ståndpersoner; möbleringen ofta dyrbarare, men den
lyx, hvarpå största värdet sättes, är vackra hästar. Husen byggas nu med större anspråk
än förr, ofta 2 våningar och ett större antal rum, hvaraf ett eller liera stå uppstädade
att begagnas blott då främmande göra besök. Likväl byggas husen för kreaturen
jemväl bättre än förr, rymligare och ändamålsenligare. Halmtaken förbytas
mera och mera mot tegeltak, och allmänna välmågan hos denna den talrikaste klassen
af länets invånare är uti tillväxt.
Huru det förhåller sig med välmågan hos de öfriga klasserna, är mera ovisst.
Tilltagit har den i allmänhet ej. Lefnadskostnaderna ökas gerna i större proportion
än inkomsterna; och för många är den behållna inkomsten af en egendoms afkastning
mindre nu för tiden, derigenom att tjenstefolkets och arbetarnes vilkor måst
förhöjas, sedan deras anspråk på delagtighet uti lifvets kroppsliga njutningar ökats.
Den, som ej vet att lämpa sin verksamhet och användandet af sina krafter efter tidernas
förändrade skick, den försättes småningom uti sämre ställning än förut; den,
som icke flyttar fotterna, då tidens trampqvarn vrider sig kring sin axel, den sjunker
först och faller sedan.
Fattigvården har under åren 1842—1847, med undantag af ett enda år,
nämligen det efter 1845 års till stor del misslyckade skörd, fortfarit ungefärligen
9
såsom förut, enär den nya författningen derom, med deraf härflytande fördubblade
kostnader, ej trädde i verkställighet förr än mot slutet af 1847. Nyssnämnde missväxt
drabbade synnerligast östra delen af länet och det till en grad som, äfven af
de äldsta jordbrukare i den orten, ansågs vara oerhörd. Af råg erhölls mångenstädes
föga öfver utsädet åter, och vårsäden gaf också en ringa äring. Orsaken ansågs hufvudsakligen
ligga uti 1844 års utomordentligt våta väderlek, som gaf dåligt utsäde
uti en alltför vattendränkt jord. För de af missväxten hemsökta socknar sammanskötos
inom länet af enskilda personer och af kommuner både penningar och spannmål till
belopp af 6,745 R:dr, 21J Tunnor råg, 39 J Tunnor korn, 1 Tunna ärter och 3
Tunnor blandsäd. Derjemte täcktes Kongl. Maj:t af statsmedel bevilja ett understöd
af 40,000 R:dr till återbetalning på 3:ne år. Sistnämnda medel användes visserligen
till någon del att understödja dem, som icke behöft för tillfället falla fattigvården
till last, men hvars förmåga att fortfarande bruka sina hemman äfventyrats, om de
utan sådant biträde måst försälja dragare och redskap till kronoutskylderna; hufvudsakligen
användes likväl understödsmedlen såsom tillgång för socknarnas fattigvård.
Fattigvårdsstyrelserna blefvo derigenom satte uti tillfälle att uppköpa dels varor att af
understödstagare förarbetas, dels ock spannmål, som förmaldes och till lindrigare pris
än de gångbara försåldes till sådana fattiga, hvilka förmådde något arbeta för egen
försörjning. Några socknar sysselsatte sina arbetsföre understödstagare vid vägförbättringar,
hvarigenom besvärligare backar afjemnades; andra utfunno andra sysselsättningar
för dem, mera eller mindre lönande, men alla syftande på att lemna den flitige
utväg att genom sitt arbete försörja sig och de sina, samt ådagalägga att den late
och försumlige bör hafva föga alt förvänta af sina medmenniskors hjelp. Det är ej
kändt att någon förfors af brist, och de statsmedel, som till understöd erhöllos, äro
alla rigtigt återbetalda, utan att någon fråga uppstått om dröjsmål dermed eller
om afskrifning.
Gröfre brott hafva visserligen förefallit många nog; dock ej till så stort antal,
att det kan föranleda särdeles större uppmärksamhet än förr. Stöldernas antal har
deremot under ifrågavarande tidpunkt uppnått en förfärande tillväxt, till och med utöfver
hvad uti sednaste underdåniga Femårs-berättelse måste anmälas. Då hade redan
från 44 personer» som år 1836 straffades för l.sta eller 2:dra resan stöld, antalet
sådana brottslingar, år efter år, uppgått så, att det år 1842 utgjorde 135 eller
tredubbelt. Norrköping är härunder ej inbegripet. Nu har dermed förhållit sig så,
att det år
1843
ännu var............135 stycken, men blef
1844
............... 156,
Berättelse öfver Östergöthlands län för åren 1842—1847.
2
10
1843 . . . .
1846
. . . .
1847
nedgick till
165,
192, hvarefter det år
144.
Huruvida sistnämnda förminskning är eu tillfällighet eller beroende af fortfarande
dertill verkande orsaker, skall utvisas af de efterföljande årens förhållanden.
Såväl benägenheten till stöld som det sinnelag, hvilket föranleder begåendet af
andra brott, torde framdeles kunna mera dämpas och öfvervinnas, om undervisningen
uti sockenskolorna erhåller den samvetsgranna rigtning, som dermed i första rummet
bör afses, och om dessa bildnings-anstalter kunna hållas fria från det, som för dem
bör vara främmande. Uti många socknar mötte skolornas inrättande svårigheter, på
ett och annat ställe motvilja; men vid 1847 års slut funnos de i gång uti 114 socknar
inom länet samt 4 städer. Sedermera hafva ytterligare 33 stycken blifvit ordnade
i socknarne på landet och en uti stad, så att blott tvenne socknar ännu sakna
de nådigst anbefallda sockenskolorna. Sjutton stycken åtnjuta något, ehuru föga betydligt,
understöd till skollärares aflönande utaf statsanslag.
Önskligt vore, om undervisningen uti dessa skolor kunde sträcka sig till det
praktiska uti trädgårdsskötseln och derigenom meddela den uppväxande generationen
dels mera håg för skonandet af träd i allmänhet, dels mera smak för deras planterande
samt mera erfarenhet af det gagnande och det behagliga uti sådana arbeten,
som äro de mest tacksamma mot den deruti nedlaggda mödan. Men för att vinna
ett sådant ändamål, erfordras i första rummet att de skollärare, hvilka genomgå Seminarium,
derstädes erhålla undervisning uti trädgårdsskötseln, och dernäst att socknarna
släppa till ett stycke jord i närheten af skolan. Större anslag af statsmedel är
derföre nödigt för seminarierna; men vinnes tjenlig undervisning derstädes, torde nog
skollärarne, understödde af pastores, förmå öfvertyga sockneboerna om gagnet af sådana
anstalter, och, om nyttan inses, tveka sockneboerna ej att bringa saken till verkställighet.
Den vore af gagneligare påföljder än vid första påseendet förefaller.
Näringar.
Den ojemnförligt vigtigaste, landthushållningen, torde först böra betraktas till
sina särskilda hufvuddelar, åkerbruket, ängsskötseln, skogshandteringen och ladugårdskötseln,
samt derefter uti sin helhet, såsom sammanhängande näringsgren. Med
il
landtliushållningens utöfvande förenade binäringar äro deremot så mycket beroende
af särskilda lynnen, vanor och andra omständigheter, att de ej kunna anses inverka
på landtliushållningens gång i allmänhet, utan böra särskildt upptagas. Bränvinsbränningen
gör likväl på liera orter ett undantag, och torde derföre ställas närmast
i sammanhang med landthushållningens hufvudsakligaste föremål.
Egentliga åkerbruket har från 1842 till 1847 föga förändrat sig. Något större
delar af åkern hafva väl de sednare åren användts till klöfver, men i det hela obetydligt
verkande på foderlillgångarna och icke motsvarande den förminskning häruti, som
den mot förra tider så betydligt utvidgade potates-odlingen medfört. Denna sistnämnda
växt hade år 1846 utträngt andra på långt större fält, än som var förenligt med
vidmagthållandet af åkerjordens bördighet; men dess lätta och fördelagtiga afsättning
till bränvinsbrännare förledde mängden att år efter år utvidga sina potatesodlingar.
Emellertid förnyade sig då den gamla erfarenheten, att all öfverdrift straffar sig sjelf,
och potates-sjukan, som det året så allmänt spridde sig inom länet, förtog ganska hastigt
den förut rådande benägenheten att till denna rotväxt använda såväl tjenlig som
otjenlig jord. Numera är jordbrukaren angelägen att härtill utvälja blott en passande
jordmån, och de llesta bränvinsbrännare hafva nedsatt sitt pris på potäterna.
Produktionen af potäter nådde troligen med 1846 sin största höjd.
Det reguliera cirkulations-bruket har ej vunnit insteg hos jordbrukarne i allmänhet.
De anföra mestadels till skäl, att detta ger mindre höstsäd än det gamla
brukningssättet; att höstsäden likväl är den som ger säkraste afkastningen, största
inkomsten och största fodermängden; att cirkulations-bruket är kostsammare, enär
det erfordrar en förökad arbetsstyrka, och att en blandsädsskörd ger större tillgångar
för kreaturens utfodring än en skörd af något grässlag. Det vissa lärer vara,
att åkerbrukets största fördelar ernås, då det rättas efter jordmånens och ägornas
beskaffenhet, och att hvad som på en egendom är fördelagtigast, skulle på en annan
medföra mindre förmåner; samt att ordnandet af ett riktigt cirkulations-bruk erfordrar
långt större insigter, såväl uti jordbrukets grundsanningar som uti de vetenskaper,
frän livilka hjelpmedel kunna hemtas till befordrande af dess högsta utveckling.
Förr än sådana insigter blifva allmännare och exemplen på deras lyckade
tillämpning uti landshushållningen talrikare, förr kan man ej förvänta att det
rationela cirkulations-bruket blir i denna landsort antaget af mängden.
Hvete och råg sås nu mera än förr, men korn mindre. Vissa trakter, som
för längre tid tillbaka varit ryktbara för att lemna ymniga kornskördar, producera
nu långt mindre af detta sädesslag. Genom oförsigtig och utsugande behandling
har åkern blifvit magrare och bär snarare höstsäden än kornet, som fordrar fet
och djup jord.
12
Rågen är och förblifver troligen lmfvudsädet, emedan detta sädesslag först och
främst lemnar det allmännaste och nödvändigaste födoämnet för det alltjemt tilltagande
antalet menniskor och derjemte det drygaste foder för kreaturen; samt
dernäst derföre att det har en särdeles god afsättning uti bränvinspannan, sedan
nu bränvin och spritdrycker med andra benämningar utträngt öl och dricka hos
åtgången af råg ökats
samma förhållande, som den af korn min
-
mängden, samt
skats inom orten.
Ärter begagnas nu långt mindre än fordom, sedan potäterna vunnit så mycket
insteg uti hvarje hushåll, och bönor hafva varit nästan sällsynta. Sedan likväl" potates-sjukan
blifvit så allmän, hafva bönorna åter begynt att visa sig på en och annan
åker. Rofvor och kålrötter begagnas jemväl endast till ringa myckenhet uti
köket; der de odlas i större mängd, begagnas största delen af dem till kreaturen.
Hafra sås gemenligen blott på nyodlingar och begagnas nästan uteslutande till
hästars utfodring. Man betviflar nästan att svinen kunna med hafra göras feta och
att hönsen kunna trifvas med sådan föda. Deremot nyttjas blandsäd, af hafra blandad
med någon del korn, på betydliga sträckor af åkern såsom ett säde, hvilket
man har anspråk uppå att alltid gifva full skörd, om jordens växtkraft genom liera
föregående sädesskördar blifvit medtagen. Rlandsäden begagnas ock till mångahanda
behof: till malt, till kreatur och hästar, till bränvinsbränning, samt understundom,
då rågen är sötig, att med densamma blandas vid brödbakning.
Linser, helst gula, sås på vissa ställen oblandade, för ått samfäldt med råg
användas till bröd, helst om rågens bergning skett under våt väderlek.
Tdl lin begagnas åkerjorden på ganska få ställen och äfven der till mycket inskränkt
vidd. Till hampa begagnas den ej; der sådan sås, sker det på mindre
särskildt valda täppor.
Ängsskötseln inskränker sig merändels till att upplöja de ängar, hvilka äro mindre
barande, såvidt sådant kan ske, och att åter beså dem med gräsfrö. Gödning
af ang utan dess upplöjning har man visserligen ej exempel uppå. Men de sednare
aren hafva några arbeten blifvit gjorda för att med vatten öfversida magra än«ar’
f n •U.tvän§e.n har, ädaga,aSt den ofantliga vinsten af dylika företag, der lokalen° är
tillräckligt sluttande och vattentillgången tillräckligt gifvande.
Skogshandteringen inskränker sig i allmänhet till att genom gallring afverka
hvad skogen tål, eller derutöfver när behofvet så kräfver. Likväl har, sedan trakthuggning
införts på allmänningar och boställsskogar, många enskilde påtänkt ett dv4
.ordnande »f deras skogsafverkning. Många betänkligheter möta dock härvid
lornamhgast i afseende på ogynnsamma lokalförhållanden, hvilka här äro sä vanliga’
Man befarar nämligen att de jordfattiga bergen, som nu bära skog, skola vid trakt
-
13
huggningen, genom det med ens skeende borttagandet af de skuggande träden, af solhettan
sä förtorkas, att nya plantor svårligen der kunna åter uppspira, åtminstone ej
inom den tid som nu är tillräcklig för deras återväxt. Man har äfven svårt för att
vid trakthuggnings-afverkningen på vår brutna och ojemna mark, der bergshöjder omväxla
med bredare och smalare dalgångar, tillämpa systemet med de rätliniga figurer, som
det ansetts fordra för sitt tillräckliga ordnande och sin regelmässiga verkställighet.
Det är likväl att hoppas, att det öfverdrifvet pedantiska skall vika för det praktiska
förståndet, och vetenskapens reglor småningom finna sin tillämpning i öfverensstämmelse
med såväl olika erfarenhet som omvexlande lokal-förhållanden.
Den för några är sedan först hrukade sågen till trädens fällning och vidare afkortande
har på många ställen begynt att brukas, såsom ganska mycket trädbesparande;
men dess införande till ständigt bruk vid fällningen möter vissa svårigheter, hvilka
troligen alltid komma att förhindra denna önskans fullbordan. Emedlertid är dess gagn
efter trädets fällning så väl insedt, att begagnandet härtill otvifvelaktigt småningom
kommer att tilltaga.
Återplantering af skog eller frösådd i sådant ändamål utgöra ännu sällsyntheter,
fastän man ser och vet, att der det skett har det lyckats väl. Dels den ringa håg
man i allmänhet äger att göra uppoffringar för efterkommande, dels den föga utsigt
som är att egendomen, numera så rörlig, framgent qvarblifver inom slägten, dels
ock tröghet i tankar och sinne, motverka eller förhindra denna åtgärd för framtida
gagn.
Ladugårdsskötsel har tillvunnit sig en mera allmänt ökad uppmärksamhet under
denna tidrymd. Några landthushållares bemödanden, att genom välberäknad fodring
uttaga ovanligt stor behållning af sin ladugård, har uppväckt en håg att genom likartade
bemödanden vinna lika förmån. Mången har ock funnit möjligheten att af
samma slags kor erhålla en till hälften mera förökad afkastning, och åtskillige hafva
lyckats att nära fördubbla den. Derföre hafva också en del landthushållare, som
förut sökt att genom stallning af oxar draga inkomst af fodret, numera trott sig
finna säkrare behållning genom ett ökadt antal kor. Emedlertid står bränvinsbränningen
på många ställen uti ett nära förhållande till den ökade inkomsten af koladugården.
Allmänt har man nu insett angelägenheten att underhålla ett större antal
nötkreatur än förr skett, och de stegrade priserna ådagalägga nogsamt att
meningen härom ej är inskränkt inom denna landsort.
Bemödandet att förskaffa sig godt slag af nötkreatur syftar nästan uteslutande
på mjölk-afkastningen, emedan köttet hos oss ej uppnått så högt pris, att vinsten af
kreaturs uppfödande, endast för slagt, kan uppväga vinsten af deras uppfödande till
mjölkkor eller dragare. Några possessionater hafva gjort stora uppoffringar uti pen
-
14
ningar, för att skaffa sig kreatur af större utländska slag, och det synes väl lyckadt,
såvida utfodringen kan bibehållas vid den behöfliga myckenheten för de stora djuren;
men de flesta tro att Småländska kon, när den väljes med insigt och utfodras
med omsorg, ger större vinst och en säkrare fortfarande behållning än de utländska
slagen. Croisering med tjurar af större utländska racer anses likväl vara fördelagtig,
och man tror att deraf kunna bildas inhemska konstanta slag i tidens längd, om
fortsatt bemödande deråt egnas. Derföre önskas ock att tjurar från stam-holländeri
måtte, likasom hingstar från stuteri, stationeras uti orten och likasom de betjena
mot betalning.
Fårskötseln står på enahanda punkt som förut och synes ej hafva att påräkna
någon mera lysande framgång uti denna ort, hvars natur-förhållanden icke äro för
densamma särdeles gynnande. De släta jordytorna bestå nämligen af fet och bördig
jord, som kan gifva större afkastning om den begagnas annorlunda än till fårbete,
och de öfriga markerna äro merendels skog- och buskbeväxta eller sanka kärr, hvilka
för fåren äro föga tjenliga. Fodret är ock för dyrt för att här kunna i pris täfla
med norra Tyskland, der djuren gå ute flere månaders längre tid än här. Våra
regniga höstar motverka jemväl fårens trefnad uti den sena årstiden. När härtill
lägges den outtömliga tillgången på tysk ull och amerikansk bomull för låga priser,
så blir klart att blott ett och annat särskildt förhållande kan föranleda jordägaren
att hålla en talrikare fårahjord.
Hästafveln har bibehållit sig på den goda ståndpunkt, som uti föregående underdåniga
Femårs-berättelse är omnämnd.
Svin uppfödas talrikt, men utan synnerligt afseende på slag; ty hvad slag det
än är, så går fläsket åt till temligen fördelaktigt pris, och då synes det jordbrukaren
bättre och mindre äfventyradt att uppföda svin af suggor, som han sjelf pålagt,
än af sådane hvars inköp skulle vara ganska dyrt.
Gäss, höns och annat fjäderfä födas såsom vanligt, utan särdeles bemödande
att förbättra slagen.
Biskötseln, som torde böra räknas till landthushållning, är mycket inskränkt,
då det låga priset på socker så mycket minskar efterfrågan af honung.
Landthushållningens gång i det hela är till det bättre; den syftar nämligen derpå
att af jorden vinna en afkastning af ökadt värde, som ger föda åt liera menniskor
och åt flera kreatur än förut. Förbättradt system för åkerbrukets ordnande,
bättre redskap för dess bedrifvande, och bättre beräknadt omvårdande af jordens alster
äro de medel, hvilkas fortsatta begagnande skall, som man hoppas, medföra
önskade följder. Landtbruksskolan vid Sjögestad, med sin insigtsfulle lärare och nitiske
föreståndare, har i sin mån bidragit att befordra det allmänt åsvftade, fast
-
IS
än ännu aflägsna, ändamålet; således bör man tro sig kunna förvänta, att Östergöthland
skall bibehålla sitt rum såsom ett af de mest produktiva landskap uti riket.
Af härvarande bergverk är kopparverket vid Åtvidaberg nu såsom förr det förnämligaste,
så mycket mera, som tillverkningen derstädes år 1847 uppgått till 3,127
Skepprd garkoppar. Nya koppargrufvor eftersökas, och ett par anledningar äro försökte
utan framgång.
Jernverkens antal är hufvudsakligen oförändradt, blott ökadt med någon mindre
jernmanufaktur; men den på sednare åren försvårade afsättningen samt ökade priser
på skogsförnödenheter föranleda nedläggande af smide i större mån, än den några år
förut skedda tillökningen derutaf.
Nya garfverier och färgerier anläggas på landet, men dervarande pappersbruk
äro så litet lönande, att deras antal troligen minskas. Nutidens anspråk på papperets
beskaffenhet kunna i allmänhet ej motsvaras utaf de enkla anstalter, som vid
pappersbruken på landsbygden finnas, och som ännu qvarhålla dessa, i liten skala
gjorda, anläggningar uti ett temligen gammaldags skick.
Tull-mjölqvarnarnes stora antal fortfar oförändradt, men med tillökning af qvarnstenarnas.
Af husbehofs-mjölqvarnar äro flera anlagda.
Sågverkens antal har förökats, äfven med finbladiga, såsom en följd af de höga
priserna på skeppningsplankor, hvilka några år voro särdeles förmånliga för skogsägare,
och hvilka äfven något förhöjt priset på de plankor och bräder, som, med mindre
anspråk på noggrannhet, försäljas till förbrukning inom orten.
Öfriga industriella anläggningar på landet äro uti temligen oförändradt skick;
likväl synes pottaske-tillverkningen vinna mera framgång.
Handeln i allmänhet har vunnit uti liflighet under dessa fredliga år, dels genom
lättare tillgång på rörelsemedlet, penningar, samt genom ökade och utvidgade
kredit-anstalter, dels ock genom den efterfrågan, som varit och deraf följande fördelagtiga
afsättning af spannmålen, som är ortens hufvudprodukt, äfvensom af alla andra landtmannavaror.
Landtmannens inkomster af sin försäljning hafva varit goda; derföre
har han ock i sin mån köpt mera köpmannavaror till förbrukning, än andra år, då
inkomsterna varit mindre. Rörelsen uti städerna skall omnämnas särskildt för livar
och en af dem. På landsbygden är den störst vid marknaderna, hvaraf 18 stycken
om året hållas på 10 särskilda marknadsplatser, hvarförutan så kallade sädesmöten
vintertid ske uti norra skogsbygden, då slättbonden afsätter spannmål åt sina denna
vara behöfvande eller uppköpande grannar i de norra socknarna och från Nerike.
Jemväl äro så kallade torgdagar vid Motala verkstad och Waldemarsvik, då kringliggande
orten säljer eller köper landtmannavaror af alla slag, äfvensom vissa enklare
handtverksvaror.
16
Af öppna bodar finnas många nog på landsbygden, hvilket väl understundom
kan vara beqvämt för de kringboende, men hvarest priset är högre än i städerna,
utan att varans beskaffenhet motsvarar skillnaden.
Den olofliga handeln eller lurendrejeriet synes vara mycket inskränkt mot förra
tider, om man skall döma efter de varor, som finnas till köps.
Rörelsen på Götha kanal tilltager, ehuru långsamt, såsom troligen beroende mera
af den i allmänhet tilltagande folkmängdens och förmögenhetens ökade behof, än af någon
ny rigtning för handeln eller uppkomst af nya industrigrenar eller hastigare utveckling
af de gamla. Likväl har transporten af sill på kanal-linien uppgått från
ungefärligen 4,000 tunnor till 8,300, och den af tackjern från ungefärligen 6,000
Skeppid till 8,400. Förhållandet visar sig dock bäst utaf uppgifterna om de kanal-afgifter,
hvilka här erlagts, och som utgjort:
år
1842 .
. . . . 27,615: 34.10.,
och transito vid Mem
dessutom
1843 .
. . . . 26,057: 15. 7.
. . . af 17 fartyg. .
712: 15.
2.
1844 .
. . . . 26,172: 33. 6.
• • • „ 18 „ . .
769:
4.
4.
1845 .
. . . . 27,661: 19. 6.
. . . „ 29
,.
. . .
1,828: 46.
2
**
1846 .
. . . . 37,075: 41.11.
• . • „ 22 „ . . .
1,267: 20.
11.
1847 ,
. , . 31,125: 28. 10.
. . . „ 21 „ . . .
710: —
4.
Såsom någonting föga vanligt må nämnas, att år 1845 gick genom kanalen ett
ifrån Portugal kommande fartyg till Calmar.
§•
Binäringar.
Den binäring, som sysselsätter de flesta händerna, är nu likasom förr husslöjden,
ehuruväl det sednare tiders råämne, som hitföres från andra sidan verldshafvet, i
många afseenden utträngt de mera bearbetade inhemska. Bomullsväfnadernas billiga
pris föranleder ett mera och mera utsträckt bruk deraf, i stället för de dyrare linneväfnaderna,
och lättheten att förskaffa sig bomullsgarn af hvad slag och hvad myckenhet
som helst, samt af fullkomligt lika jemnhet och finhet, föranleder dess begagnande
tillsammans med ullgarn till de flesta qvinnornas vinterkläder och till nästan
alla sommarkläder. Männernas vinterkläder förblifva ännu de gamla yllna och
skinnpelsen, men när sommaren blir varm begagnas mycket bomullsrockar. Allmogens
flesta kläder väfvas hemma, ehuruväl någon del köpes dels på marknaderna
dels af kringvandrande Westgöthar.
17
Som hemspånad aldrig sker af bomull, så är åtgången af fabriks-bomullsgarn
ganska betydlig. Förutom livad som från städerna utom provinsen kan anskaffas eller
på marknaderna köpas, uppgår försäljningen uti städerna inom länet till ett högst
betydligt och sig hittills årligen ökande belopp. Detta förhållande har ock gifvit
goda skäl för anläggning af förut inom länet osedde bomullsspinnerier af tillsammans
nära 11,000 spindlar, hvilka ej sakna afsättning utaf sin årligen tillverkande million
skålpund garn.
Männernas hus- och hemslöjd, småsmiden, trädarbeten och handtverk, stå vid
ungefärligen samma punkt, som sednaste underdåniga berättelse omförmäler. Äfvenså
kolning och öfriga skogsprodukters beredande för en lättare afsättning. Sjöfart och
fiske hafva ej heller på sednare åren blifvit af mera betydenhet än förr, ehuruväl
de för beboerne af skärgårdens klippor kunna enskildt utgöra en hufvudnäring, hvaraf
dessa hemta en viss välmåga.
Af jagten är ringa behållning, och ehuru måhända flera nu än fordom idka den,
så idkas den med mindre urskiljning och mindre skicklighet; de mera bildade hafva så
mycket öfvergått till andra mera stillasittande tidsfördrif, och de mera obildade efterträda
dem i saken, men ej i konsten. Jägareföreningen söker emedlertid att göra författningarne
om villebrådets bevarande under förbjuden tid verksamma i möjligaste måtto.
Rofdjur äro anmälde dödade:
Är 1842 .....Vargar 21.
Loar 8.
Räfvar 634.
505.
579.
618.
619.
668.
„ 1843
41.
yy
15.
yy
„ 1844
..... ff
24.
fy
3.
yy
„ 1845
18.
yy
5.
yy
„ 1846
22.
y f
9.
yy
„ 1847
..... ff
11.
ty
4.
yy
Salpeternäringens
idkare äro nu
mera få
till
antalet,
och h
denna vara utgjort:
Är 1842 . . .
. 501 Lisp:d
levererade af
,, 1845 . . .
. 571
„
„ 1844 . . .
. 590
„
„ 1845 . . .
. 356
„
„ 1846 . . .
• 244
„
„ 1847 . . .
. 357
„
3 personer.
10
„
8
„
7
„
5
„
5
„
tillsammans 2,019 Lisp:d eller per medium 356 Lisp:d årligen.
Forslandet af varor fortfar att vara en tillfällig binäring för vissa trakter af
länet, och kan vissa årstider inbringa god kontant behållning för mindre jordbru
-
Berältclse öfver Östergölhlands län för åren 1842—1847.
3
18
kåre. De, som hafva större jordbruk, finna ej sin uträkning vid sådan sysselsättning
för sina dragare.
En vigtig binäring är bränvinsbränningen, som för många varit en utväg att
vinna välstånd och för många en källa till olyckor. Emedlertid kan för den fördomsfria
betraktaren ej nekas att denna näring uti orten medfört stora ekonomiska
fördelar, synnerligen derigenom att den sätter jordbrukaren i tillfälle att göra
halmen för nötkreaturen mera närande och mjölkgifvande än den är uti ofuktadt
tillstånd, och derigenom att den för bättre pris och med ringare möda, än andra
hittills funna utvägar, befordrar fetma hos oxar och svin; härigenom har ett större
antal kreatur kunnat födas på samma fodertillgång, som annars åtgått åt ett mindre,
och således spillningen förökats till underhållande af jordens bördighet och dess
förbättrande. Bränvinsbränningen har ock gifvit tillfälle att taga en ögonblicklig
vinst af i större skala odlade potäter; men anledning är att förmoda att sådant
skett till jordbrukets mehn i det hela, ehuruväl det haft fördel med sig för dem,
hvilka uti små täppor på dålig jordmån knappt kunnat åstadkomma annat än potäter,
som afyttrats till de brännerier, der tillverkningen varit ställd på afverkning
utaf sådana meterialier.
Genom sednare årens tilldragelser har emedlertid antalet bränvins-pannor år
efter år förminskats. Deras antal utgjorde
År 1842 . . 5,641, med en afgift af 63,460 Riksdaler, minskades
„ 1843 till 5,386,
„ 1844 „ 4,824,
„ 1845 „ 4,486,
„ 1846 „ 4,026,
„ 1847 „ 3,832, med en afgift af 46,519 Riksdaler.
Tio år förut, eller år 1838, utgjorde antalet 7,291 och är således minskadt
till nära hälften mot den tiden. Orsakerna härtill äro hufvudsakligen tvänne; i första
rummet den tillökade beskattningen, hvarigenom de hemmansägare, hvilka förr uppgåfvo
sig till bränvinsbränning med helt små pannor, blott för att en och annan gång
på hösten eller våren begagna dem till inskränkt husbehofsbränning, funno sig betungade
med en afgift och åtföljande besvär, som ej motsvarades eller uppvägdes
af behållningen på. sjelfva den beskattade rörelsen, hvarföre de dermed upphörde.
Den andra verkande orsaken är att den ökade beskattningen, hvilken för större
pannor och för konstbrännerier blef betydlig, föranledde ständigt förbättrade uppfinningar
till skyndsammare afverkning af bränvin, och ett fullständigare tillgodogörande
af allt det spirituösa som uti spannmålen eller potätema innehålles, hvarigenom'ägarne
till sådana brännerier kunde undersälja dem, hvilka hvarken ägde förlag nog att
19
anlägga de nyare och dyrare verken eller insigter nog att begagna dem med tillfyllestgörande
framgång; men de, som anlagt bränneri-verk enligt nyare uppfinningar
och som veta att ändamålsenligt sköta dem i öfverensstämmelse dermed, de
hafva deraf haft så betydliga fördelar, att det låter befara sig att konstbränneriernas
antal ökas och således jemväl bränvins-tillverkningens myckenhet. Denna myckenhet
har äfvenväl ökats genom missbruk, som eluderat författningen, samt genom öfverträdelser
af djerfvaste slag, hvilka kronobetjeningen icke kunnat tillräckligen hämma,
af brist på stöd vid sina åtgärder härutinnan.
Krogväsendet kan med skäl räknas till binäringarnes antal. Det har egentligast
sin rot uti städerna samt de gästgifvaregårdar, som äro belägna vid stora landsvägen
mellan Nyköping och Jönköping, och några fa andra ställen, der spisning för
arbetare eller resande ej kan undvaras. Högst få krogar finnas för öfrigt tillåtna på
landsbvggden, men lönnkrögeri uti stugor, dels utmed vägar, dels enstaka, öfvas alltför
mycket, och kronobetjeningens bemödande att förhindra sådant äger ej uti lagarna
och lagskipningen det stöd, som erfordrades om ändamålet skulle vinnas. Af truktan
för lönnkrögeri måste ock tillstånd till hållande af spisning med bränvinsminutering vid
marknader och auktioner gifvas mindre sparsamt, än önskligt vore. Denna binäring
sysselsätter derföre långt liera personer än samhällets väl kräfver, jemte det att den
motarbetar laglydnad och befordrar lagbrott.
§■ 4‘
Allmänna anstalter.
Intet län uti riket lemnar så stora statsbidrag, som Östergöthland. Af dess
5,470 hemman utgöras årligen ständiga räntor, afradsspannmål och kronotionde
till belopp understundom öfverstigande 500,000 Riksdaler b:ko, förutom rotering och
rustning, Klereci-statens underhåll, skjuts och väghållning, m. m. Personella bevillningen
och den för egendom och rörelse, bränvinsbrännings-bevillningen oberäknad,
uppgår till vid pass 100,000 Riksdaler b:ko. Från landtränteriet remitteras till
hufvudstadens uppbördsverk öfverhufvud årligen 440,000 Riksdaler b:ko; det öfriga af
uppbörden utgår till vederbörande inom länet.
Emedlertid är folket angeläget om att rigtigt och i rättan tid erlägga sina skatter.
Restantierna utgöras merendels blott af bristande arrenden och af bötesmedel.
Skjutsningsbesväret är nu på många ställen lindrigare än förr, sedan entreprenad
om skjutshållningen kommit till stånd vid 33 gästgifverier af de 79 stycken, som i
länet finnas. Visserligen fortfara likafullt de fleste reservskjutsskyldige att alltjemt
20
skjutsa, men den högre skjutslegan lernnar större ersättning ocii de hållskjutsskyldige
slippa med temligen lindrig afgift. Der icke kringboende allmoge vill förbinda sig
att vid behof biträda skjutsentreprenören, kan likväl svårligen entreprenad tillvägabringas
i anseende till det olika antal hästar, som på olika dagar utgår, och hvilket
ena dagen kan vara 12 och den andra 60. — Mycket tvifvelagtigt är dock huruvida
entreprenaderna på de ^jnest befarna vägarne kunna fortgå utan tillökning uti
afgiften, emedan entreprenörens hästar, hvilka dagligen skola gå i skjuts, så hastigt
förbrukas, och inköpet har år efter år blifvit fördyradt.
På förbättring af landsvägarne har de sednare åren mycket arbetats, genom
omläggning, der besvärligare backar förekommit. Isynnerhet har sådant ägt rum
på den från Norrköping genom Linköping åt Grenna gående landsväg; men då dessa
förbättringar till stor del infalla under en sednare tidpunkt, än denna underdåniga
berättelse skall omfatta, torde närmare upptagande af dermed förknippade omständigheter
lämpligast böra uppskjutas till den näst afgifvande.
Nya vägar äro ej till någon större betydenhet anlagda under nu ifrågavarande
tidsperiod.
Associations-benägenheten har utvecklat sig mera och mera äfven uti större
skala. År 1843 trädde i verksamhet ett bolag, som bildat sig för att genom amorterings-lån
lätta skuldsatta jordägares bekymmer och bereda tillgångar till stående
lån mot hypotek af fastighet på landsbyggden inom länet. Snart slöto sig dertill
åtskilliga jordägare inom Tjust härad, af Kalmar län, och vid slutet af 1847 voro
uti bolaget inträdde 747 delägare, som, med ett jordvärde af 6,830,788 R:dr
banko, vunnit inträde för 3,132,788 R:dr 16 sk., deraf inom Östergöthland
2,751,128 R:dr 16 sk. Af dessa delägare hade 687 uttagit amorteringslån till
ett belopp af 2,393,236 R:dr 52 sk., hvaraf inom Östergöthland 2,091,386 R:dr
32 sk. banko. Man kan beräkna att tre fjerdedelar af denna summa begagnats
till inlösande af förutvarande gravationer uti de pantsatta egendomarna. Till bedrifvande
af denna hypoteksförenings rörelse kontraherades år 1846 ett vilkorligt utrikes
lån af 10 millioner mark Hamburger banko, att efter behof indragas; men intill
1847 års slut var genom vexlar indraget endast 3,130,000 mark.
Östgötha Banks oktroj upphörde med Juni månad år 1847, hvarefter ett
nytt bolag under namn af Östgötha enskilda Bank öfvertog samma rörelse, hvarom
sådan öfverenskommelse med gamla bolaget gjordes, att ingen rubbning uti ortens
penninge-förhållanden dervid förspordes. Utredningen af gamla bolagets angelägenheter
skedde med lätthet, och föga betydliga förluster ägde rum på osäkra fordrin-'
gar. För att till slut följa den öfversigt af bankrörelsen som intogs uti sednaste
underdåniga Femårs-berättelsen, torde enahanda uppgifter här böra för de påföljande
åren införas i afseende på ställningen vid hvarje hälft års slut, nämligen:
01
Kontant
Utelöpande
Fordringar.
Skulder.
Kassa.
Sedelstock.
Diskont-lån.
på kreditiver.
Depositioner.
Lån.
1842.
Juni.........
278,546
41
—
981,189
—
959,336
43
287,410
—
157,241
32
100,000
—
December......
476,938
30
2
960,098
—
992,082
40
7,950
—
208,461
32
intet.
—
1843.
Juni.........
191,672
30
—
915,372
16
882,578
1
376,220
—
108,021
32
143,866
32
December......
514,643
11
3
916,239
16
854,548
45
2,450
—
150,941
32
intet.
—
1844.
Juni.........
252,909
34
—
921,260
—
932,049
15
384,400
—
173,301
32
174,020
35
December......
453,375
22
—
912,536
32
1,058,280
35
8,920
—
210,686
32
42,697
43
1845.
Juni.........
352,090
15
—
909,319
32
840,672
32
383,450
—
206,133
16
160,834
4
December......
610,634
15
—
1,093,363
—
1,175,802
1
7,250
-
340,170
—
30,000
—
1846.
Juni.........
301,292
25
—
1,194,526
16
1,096,027
7
386,370
—
258,800
—
26,060
20
December......
844,832
7
—
1,231,964
32
1,063,954
16
—
—
316,130
—
—
1847.
Juni.........
542,544
39
—
1,228,121
16
937,513
4
47,770
—
44,180
—
—
—
22
Brandstods-föreningarne hafva uti detta län betydliga summor tecknade; uti
allmänna Brandförsäkrings-verket för städerna har
Norrköping försäkradt till ett värde af R:dr B.ko 3,592,854, deribland några machinerier.
Linköping.....^
„
,,
821,800.
Söderköping.......,,
„
261,980.
Wadstena.......
.
„
„
328,200.
Skenninge........„
„
88,100. s ^
Uti Försäkringsbolaget för lösegendom uti städerna, har
Norrköping försäkradt .
Machinerier.
.
2,248,070.
Varulager.
2,084,560.
Annan lös-  egendom.
823,290.
Deribland för
Tienstehion.
30,340.
Linköping.....
—
205,170.
223,130.
2,000.
Söderköping ....
—
41,050.
55,190.
200.
Wadstena.....
—
48,300.
75,790.
1,360
Skenninge.....
—
59,300.
17,560.
1,700
Summa 2,248,070.
2,436,580. 1,194,960.--
Uti länets Brandstodsbolag för landet är försäkradt till ett värde af: för hus
b:ko R:dr 17,652,970, och för lösegendom 10,774,540; hvaraf från den 1 Mars
1847 till den 1 Mars 1848 tillkommit för hus 623,670, och för lösegendom
521,900.
Tillsammans är i länet brandförsäkradt:
Hus.
Lösegendom.
i städerna............ 5,092,934.
3,879,410.
på landet: uti länets anstalter...... 17,652,970.
10,774,540.
uti allmänna Brandförsäkringsverket, såsom förut 2,168,781.
--
Summa 24,914,685.
14,655,950.
Härförutan är åtskillig egendom brandförsäkrad uti utländska anstalter.
Nya Länsfängelset, hvars byggnad sattes i verket år 1842, blef så pass färdigt
år 1846, att en våning kunde begagnas från midsommarstiden och det hela från
medlet af December, ehuruväl åtskilligt för husets fullfärdiga skick då ännu återstod.
Byggnaden är i 3 våningar, inrättad med 96 små och 6 stora celler, förutom 3
mörka, sjukrum, ransakningsrum, arkivrum, boningsrum för fängelse-direktören, vaktkarlar
och vaktqvinna. samt kök med rum för kökspersonalen, källare och förrådsrum.
Särskild byggnad är uppförd till brygghus, bagarstuga, tvättstuga och vedbod.
Alltsammans är beläget på en rymlig plats, omgifven af en hög mur, hvarinom
jemväl finnas 10 särskildt afplankade platser för fångarnes, turvis, vistande i fria
25
luften. Cellerne uppvärmas genom varmt vatten, som ledes inuti rörgångar genom
alla våningarne. Byggnadskostnaden har uppgått till vid pass 124,000 Iliksdaler
banko, och kommer att något ökas för anläggning af en vattenledning.
Cellerna äro sunda, tillräckliga och behöfligt varma, när allt, såsom här skett,
noga och omsorgsfullt Jakttages uti föreskrifven ordning. Förut uti gamla länsfängelset
ofta rådande sjukdomar äro i det nya sällan förekommande, och helsotillståndet
vanligen ganska godt. Först mot slutet af år 1848 visade sig skörbjugg hos några
fångar, som suttit häktade alltsedan vintern år 1847. Antalet i länshäktet förvarade
fångar var
Sista Juni. Sista December. För hela året. Transport-fångar. Aflidna.
är
1842 ...... 133.
112.
957.
511.
13.
»
1843 ...... 143.
107.
1,028.
287.
8.
»
1844 ...... 92.
123.
940.
337.
3.
»
1843...... 112.
112.
987.
406.
8.
»
1846 ...... 154.
120.
1,152.
458.
12.
»
1847 ...... 106.
84.
955.
356.
6.
Härvid anmärkcs dock, att åren 1842 och 1843 voro på länshäktet förvarade
mera än 40 till allmänt arbete dömda personer,
Efter 1847 års utgång har antalet ytterligare minskats, och det tyckes som
den tråkiga ledsnaden uti ensamhetsfängelset verkar på de fleste häktade derhän, att
de hellre åtnöja sig med en billig dom, än de klaga deröfver, hvaremot besvär oftare
ägde rum förr, då lifvet uti gemensamhetsfängelset muntrades genom samtal med
kamraterna, hvaraf ofta nog en och annan var glad och pratsam, och nöjet att höra
en sångerska då och då inträffade. Genom den ständiga omvexlingen af ankommande
och afgående, befunno sig fångarne också uti en fortfarande beröring med verlden ,
hörde åtminstone mera omtalas hvad som der skedde och visste utvägar att meddela
sig med sina bekanta. Nu är allt detta förhindradt, undantagandes vid resorna till
ransakning på landet, då gemenskapen ej kan helt och hållet förekommas. Brott inom
fängelset har härstädes icke inträffat och högst sällan någon sådan olydnad, att
den måst straffas med arrest uti mörkt rum.
§• s.
Städer och Köpingar.
Norrköping tillväxer fortfarande. Folkmängden, som enligt mantalslängderna
vid 1842 års början utgjorde 13,204 personer, uppgick vid 1847 års slut till
24
14,857, och har således på 6 år ökats med 1,652 personer, eller öfverhufvud med
275 årligen.
Efter de underrättelser, man äger sedan förflutna tider, skulle Norrköpings folkmängd
år 1650 utgjort vid pass 5,000 personer, och hundra år derefter omkring
7,000; år 1810 var den omkring 9,000; vid 1836 års början var den 12,251,
och vid 1848 års slut 15,280. Tillväxten har således de sednare 13 åren varit lika
stor, som under de näst föregående 26 åren, eller skett dubbelt så fort och flerdubbelt
fortare än under sista hälften af förflutna seklet.
Vid 1842 års början funnos 6,018 af mankön och 7,186 af qvinkön; förhållandet
var då såsom 100 till 119*. Vid 1847 års slut fanns 6,785 af mankön och
8,071 af qvinkön; förhållandet var då såsom 100 till 118R}. Som likväl en betydlig
del af folkmängdens tillökning skett genom inflyttningar, så kan af förenämnde
förhållanden icke dragas några slutsatser i afseende på stadens och stadslifvets der
sundhet eller inverkan på lifslängd, o. s. v.
Tillväxten uti invånarnes antal är en följd af tilltagande fabriksrörelse och handel.
Fabriksrörelsen består hufvudsakligen uti ylle-manufaktur, hvaraf klädes-tillverkningen
egentligen bedrifves lifligt och utvidgande sig på sätt redan sednaste underdåniga
Femårs-berättelse uppgifver. Då densamma upptager förhållandet härmed för
hvart femte år från 1818, täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst tillåta att nu får följas
samma ordning och således uppgift lemnas för åren från 1843 till och med 1848,
hvarigenom ock uppgiften kommer ett år närmare nuvarande tid, än annars blefve
fallet.
Antalet af arbetare Ylle-mnnufaktur-lillverkning.
. vid Ylle-manufakturen. AlnaiT ’
v!i'”le.
Är 1843 ........... 3,322.
636,940.
3,968,980 R:dr.
„ 1848 ........... 3,124.
865,500.
4,794,859
„
Under förestående period af fem år har således fabrikationen ej allenast ökats,
utan äfven på det sätt gått framåt, att ett mindre antal arbetare år 1848 tillverkade
en större qvantitet varor till högre värde, än år 1843. Då sistnämnde år på
hvarje arbetare kunde beräknas en produkt af nära 192 alnar uti ett värde till
1,194:| Riksdaler, så kan år 1848 på hvarje anställd arbetare beräknas en produkt af
277 alnar, i värde till 1,535 Riksdaler, utan att priserna nu voro högre än år 1843,
utan tvärtom. Sådant är en följd af förbättrade machinerier, hvaruti vllefabrikanterne
försöka att följa med uppfinningarna uti de större fabriksländerna, och hvaruti nu
är en högst märkelig skilnad mot för 30 år sedan, då tillverknings-värdet för hvarje
arbetare år 1818 ej kunde beräknas högre än till 979 Riksdaler. Nu åstadkommer
således en arbetare med tillhjelp af nyare machinerier en produkt af nära 60 procent
25
högre värde, än då för tiden kunde åstadkommas af arbetaren. Kardmaschiner å systéme
continue, mule Jenny-spinnmaschiner, Jacquard-väfstolar och ångpannor samt
förbättrade appreteringsredskap införas mera och mera, så väl till påskyndande af de
50 särskilda behandlingar ullen skall genomgå innan deraf blir fint och färdigt kläde,
som till bibringande af den vackra yta, hvilken numera erfordras för att göra varan
begärlig. Häruti nedläggas årligen betydliga kapitaler, hvaraf mycket tid efter annan
måste afskrifvas alltefter som nya uppfinningar träda fram och göra sig gällande
framför de gamla, hvilka då måste alläggas såsom ogagneliga.
Endast under den korta tidrymd, hvilken egentligen utgör föremål för denna
underdåniga berättelse, visar sig nogsamt, hurusom osäkerheten om Riksdagarnes beslut
i afseende på tullstadgandena omedelbart inverkar på klädesfabrikernas verksamhet.
Efter hvarje Riksdag, då frågan om tillåten införsel af kläde varit allvarsamt
bragt å bane, men afslagits, har ylle-manufakturen hastigt ökats. Efter Riksdagen
1841 utvidgades fabrikationen så, att den från 569,651 alnar för år 1842, med
värde af 3,484,198 Riksdaler, uppgick påföljande år till 636,940 alnar med värde
af 3,968,980 Riksdaler, hvarefter vidare anmärkningsvärd ökning ej ägde rum förr
än efter 1845 års Riksdag, då villrådigheten åter upphörde och tillverkningen från
661,446 alnar, som den var år 1845, med ett värde af 4,028,521 Riksdaler,
år 1847 uppgick till 738,848 alnar, med ett värde af 4,249,203 Riksdaler, samt är
1848 ytterligare till 865,500 alnar, med 4,794,859 Riksdalers värde, hvilken fabrikation
troligen detta år ännu mera förökas. Säkerhet och bestående system uti
lagstiftningen för näringsförhållandena är ett vilkor, hvarförutan ingen näring ger de
Fördelar åt samhället, som den kunde gifva.
Förutom klädesfabrikerna med ullspinnerier och färgerier, m. m., funnos år
1847 uti staden 1 pappersbruk med ett tillverkningsvärde af vid pass 100,000 Riksdaler;
1 sockerbruk med 25 arbetare och tillverkningsvärde af 240 å 250,000
Riksdaler; 1 snusfabrik med omkring 80,000 Riksdalers tillverkning; 1 större mekanisk
verkstad, med 130 å 140 arbetare och 60 å 70,000 Riksdalers tillverkning,
samt 1 mindre. Dessutom funnos åtskilliga smärre inrättningar, nemligen 1 fabrik
för bomullsväfnader och 2 kattuns-tryckerier, 1 fabrik för spelkort, 2 för lack, 1
för såpa, 4 för stärkelse, 2 för speglar, 4 för strumpor och mössor, 2 för linneväfnad,
3för knappnålar, 2 för lackerade blecksaker, 2 för talgljus, 1 kemisk tecknisk
fabrik uti liten skala, och 2 för tobaksberedning. För raspning af färgträd
funnos 3 inrättningar; 1 benqvarn och 9 mjölqvarnar, samt dessutom åtskilliga
handtverkerier.
Berättelse öfver Östergölhlands län jör åren 1842—1847.
m
4
26
Summa tillverkningsvärde af stadens fabriker och inrättningar, förutom qvarnarna,
är uppgifven att hafva utgjort är 1847 vid pass 4,920,000 Riksdaler. Om
härifrån afräknas värdet af utifrån importerade rudimaterier, och värdet af sådana
tillverkningar, som ingå uti summan af andras, så visar sig att man med säkerhet
kan beräkna den i Norrköping skeende förädlingen af inhemska alster till en summa
af 4 millioner Riksdaler banko.
Oanmärkt bör icke lemnas, att 1847 begynte anläggningen af ett bomullsspinneri
inom staden, ämnadt för 6000 spindlar med tillverkning af 100 skålpund
garn årligen på hvarje spindel.
Den till Motala verkstad hörande afdelningen uti Norrköping utgör i och för
sig en ej obetydlig verkstad, der jcrnfartyg byggas, ångmachinspannor förfärdigas
och ångfartyg ofta repareras. Den sysselsätter omkring 300 arbetare, hvilka, jemte
sin bergning för tillfället, förvärfva en konstfärdighet, som gagnar dem igenom hela
lifvet och äfven torde spridas i samhället.
Äfven handelsrörelsen har ökat sig år efter år, hvaruppå tullen, är en tillförlitlig
mätare. Tullmedlen utgjorde;
År 1842
.....R:dr 226,016,
„
1843
...... 237,222,
„
1844
...... 234,580,
„
1845
.
....
„
248,610,
„
1846
.
i . . .
„
304,527,
,,
1847
......
284,446 (hvaraf för ull 72,191: 6.)
De import-artiklar, som under denna tid hufvudsakligast ökat sig, äro kaffe, från
122,555 skålp:d till 355,313, och ull från 357,196 skålp:d till 746,965, och
saltad fisk från 14,213 tunnor till 27,876. Bland exporten har spannmål begynt
att blifva af mera vigt än förr, då föga eller intet deraf utskeppades. År 1847
utskeppades 54,600 tunnor, för det mesta hvete, råg och ärter. Antalet ankommande
och afgående fartyg har fördubblats.
På Stockholm gående ångfartyg lemna bolaget god vinst af passagerare och
varor.
Staden ägde år 1847 26 egna fartyg om något utöfver 1,000 läster, oberäknadt
4 ångfartyg om 212 hästars kraft och 8 däckade lastpråmar dertill.
Den ökade sjöfarten och handelsrörelsen har väckt tankan pa anläggandet af en
reparations-docka vid ett varf, som tillhör ett särskildt bolag, och hvilket arbete
år 1847 sattes i verket med bolagets egna tillgångar utan bidrag från statens sida,
till stor nytta för ögonblicket genom en mängd sysslolösa arbetares sysselsättande
27
och till mycken förmån i framtiden vid skeppsréparationer. Dockan rymmer 2 ångfartyg
af de vanliga dimensionerna på en gång, och vattnet har 10 fots djup.
Ullmagasinet uppfyller sina bestämmelser på det sätt, att det emottagit ull:
År
1842
—
—
„
1843
177,037
Skålp:d,
„
1844
.
198,674
„
1843
161,168
„
1846
182,389
„
„
1847
246,890
Skolväsendet i staden är fortfarande på en god fot. Lärdoms- och Apologistskolan
är i sitt af staden byggda och väl underhållna stenhus mera besökt än förr.
Lärdomsskolan har bevistats af 60 lärjungar och Apologistskolan af nära 100.
Swartziska Friskolan, Gustavianska Barnhuset med sin skola för gossar, Läse- och arbetsskolan
för llickor med dertill hörande Elementar- eller såkallade Abc-skola, Söndagsskolan
för flickor och Mobergska skolan äro i samma förhållande, som uti den 1839
underdånigst afgifna berättelse omförmäles. Ebersteinska läroverkets Vexelundervisningsskola
besökes vanligen af 200 lärjungar; dess Söndagsskola vanligen af 200 och
dess Teckniska afdelning af 20 till 30 stycken. Ilärförutan öppnades år 1846 deri
1 April stadens Folkskola, beräknad för 120 gossar och 80 flickor, och i sammanhang
dermed är inrättad en Slöjdeskola för 24 st. ynglingar, beräknad att ökas till 48.
De fromma stiftelserna, Reuterskiöldska Barnhuset, gamla Fattighuset och Fattigarbetshuset
samt Sjömanshuset, fortfara oförändrade. Det nya fattig-arbetshuset, som
kom i verksamhet år 1842, och om hvars tillkomst och organisation nämndes uti senast
afgifna underdåniga Femårsberättelse, uppfyller sitt ändamål att förekomma och
hindra tiggeri, till både de behöfvandes och de betalandes belåtenhet. Det är endast
sjelfsvåldet, som deraf finner sig besväradt. Omsorgsfull verksamhet hos fattigvårdsstyrelsen,
uppoffrande nit och vaksamhet hos tillsyningsmännen, äro vilkoren för
detta, här lyckade, resultat. Försörjningsutvägar erbjudas af fabrikerna, varfven och
handeln, åt hvar och en, som har helsa och krafter. Arbetarne äro väl hållna, och
många bland dem spara tillsammans för äldre dagar eller för bättre utkomst. Ijugufyra
personer, som sjelfve varit fabriks-arbetare, äga jiu klädesfabriker; ett par
hundrade sådane hafva egna gårdar, och uti Sparbanken hafva, förutom enkor och
barn, 1,007 arbetare uti staden kapitaler insatte.
Sammanräknas hvad personer af tjenande och arbetsklassen hafva uti Sparbanken
insatt, uppgår det till mera än 100,000 Riksdaler banko af de 139,000 Riksdaler
Sparbanken nu innehar.
Stadens Lazarett är rymligt, väl beläget och ordnadt.
28
Hvad angår härvarande Korrektions-anstalt för qvinnor, så hörer den ej uteslutande
till staden eller till länet, och lärer erhålla rum uti den underdåniga berättelse Styrelsen
för Fängelser och Arbets-inrättningar i Riket afgifver, hvarföre det här uteslutes.
Förutom enskilda årligen skeende hus- och fabriksbyggnader, ske alltjemt arbeten
för stadens allmänna beqvämlighet och dess försköning. I sistnämnde afseende
bör i främsta rummet nämnas en staty, som på stadens största torg år 1846 restes
åt den Segersäll Hjelten, som förenade Skandinaviens båda riken, och den Fridsälle
Konungen, som med vishet och högsinthet förde fäderneslandet på den jemna ocli
säkra bana, hvars värde Norrköpings idoge invånare veta uppskatta.
Linköping. Äfven denna stad har tillväxt uti folkmängd, om än ej i förmögenhet,
och rörelsen har ökat sig i förhållande derefter. Invånarnes antal, som vid
1842 års början, enligt mantalslängderna, utgjorde 2,032 af mankön och 2,685 af
qvinkön, tillsammans 4,717 personer, ägde vid 1847 års slut 2,180 af mankön och
2,931 af qvinkön, tillsammans 5,131. Tillökningen på 6 år är således 416, eller
öfverhufvud årligen 69 personer. Männernes antal förhåller sig till qvinnornas såsom
100 till 155.
Staden utvidgas icke genom nya byggnader i förhållande till folkmängdens tillväxt,
hvilket är ett säkert tecken att tillväxten utgöres af den fattigaste folkklassen.
Denna är också härstädes sammanpackad uti alltför trånga boningar, och härutinnan
lår man troligen också söka en af de orsaker, som verksammast föranleda den tidiga
bortgången af späda barn, hvilken här är, jemförelsevis, utomordentlig. En annan
lika verkande orsak torde ligga deruti, att ett så betydligt antal af de födda äro
oäkta, hvilkas mödrar icke under hafvande tillståndet iakttaga den försigtighet, som
hos modren fordras för barnets bevarande till lif och helsa. Af de 146 barn, som
per medium årligen hafva blifvit i staden födde under ifrågavarande tidrymd, äro 27
procent oäkta; nära
16 procent af
dem
dö under
första året, nämligen af de
äkta
124 procent och af
de oäkta 24^ procent. På
de tre första åren dö 23TV
pro
cent,
nemligen af de äkta 19tV procent och af de oäkta 34? procent.
Fattigvården är betungande. Sedan Fattigarbetshuset inköptes för 7,000 R:dr
banko, har det merendels varit upptaget af 60 till 80 personer, hvilka der in natura
erhålla allt hvad till deras försörjning hörer, och hvarföre kostnaderna, jemte avgifter
för huset och dess underhåll, år 1847 uppgingo till 3,733 R:dr 25 sk. banko.
Dessutom utbetaltes 470 R:dr 42 sk. till fattiga, som ej bodde der, samt 140
till sådana, som herbergerades uti Mörnerska stiftelsen. Utgifter för underhåll och
uppfostran af sådana
stadens barn,
som
ej af föräldrarna försörjas, uppgick
till
1,765 R:dr 29 sk.;
summa 6,110
R:dr
banko.
Fattighjonens å inrättningen
till
fallande
arbetsförtjenst uppgick till den betydliga summan af 1,346 R:dr, och försälj
-
29
ning af sådanas qvarlåtenskap till 234; men i anseende till de många barnen, som
ligga fattigvården till last, äro kostnaderna kännbara. Uti den så välgörande Friherrliga
Mörnerska stiftelsen lemnas husrum och eldning åt något öfver 30 orkeslösa
personer, hvilka derjemte af fonden erhålla gratifikationer vid Jul och större högtider,
efter bepröfvande af den medlem utaf Friherrliga Mörnerska ätten, som äger
rättighet härtill. Härförutan är en förening stiftad för förbättrad föräldravård,
hvilkens ädla och omsorgsfulla verksamhet lindrar, tröstar och hjelper uti åtskilliga
eländets boningar.
En snus- och tobaks-fabrikation drifves med framgång.
Handel och handtverkerier äro uti lika ställning, som de voro då sednaste underdåniga
Femårs-berättelse afgafs; sjöfarten har icke ökats i någon betydlig mån
sedan dess, ehuruväl staden har 3 egna fartyg, som segla på utrikes orter.
Undervisningsverken hafva icke heller undergått någon märkbar förändring; men
folkskola har inrättats, hufvudsakligen utan stadens egen bekostnad.
Sparbanken, som år 4842 ansvarade för 63,727 R:dr, insatte af 1,047 personer,
hade år 1847 uppgått till 117,067 R:dr 43 sk.; insättarnes antal utgjorde
vid det årets slut 1,844 personer. På 10 år har insättarnes fond fyrdubblat sig
och derutöfver.
Söderköping. Staden är uti tillväxt, ehuru långsamt, och denna synes mera
vara att tillskrifva brunns- och bad-anstalterna än Götha kanal. Sjöfarten på kanalen
har blott uti ganska ringa mån begagnats till sjelfständig handel af stadens egna
handlande eller till ökande af stadens rörelse; det hufvudsakliga som går på kanalen
går staden förbi.
Vid 1842 års början utgjorde folkmängden 470 af mankön och 680 af qvinkön,
tillsammans 1,150 personer. Vid 1847 års slut utgjorde den 1,169, hvaraf 486
mankön och 683 qvinkön. Antalet männer förhåller sig här till antalet qvinnor
såsom 100 till 140. —
Vid stadens Tullkammare Mem har tulluppbörden utgjort:
„
Deraf
Dessutom
summa.
Exporttull.
Stadens Tolag.
År 1842 ..... 34,378: 25- —
4,266: 25.
--
„
1843
.....
5,632:
14-
3.
422:
22.
996:
43.
3-
„
1844
..... 7,498:
25.
4.
245:
15.
1,094:
20.
—
„
1845
..... 13,714:
15.
10.
426:
8.
1,469:
44.
3.
„
1846
.....
8,178:
34.
—
702:
27.
1,146:
31.
—
„
1847
..... 15,096:
23.
4.
494:
2.
1,735:
39-
6.
30
Alun-skeppningen på Ryssland har helt och hållet upphört, hvaremot i länet
malen krita och skiffermjöl exporteras dit. År 1846 exporterades från Mem till
England vid pass 20,000 Sleepers tillhörande jordägare i orten; i öfrigt är exporten
högst inskränkt.
Skol-inrättningarna hafva ej undergått någon väsendtlig förändring och fattigvården
är omsorgsfull. Brunn och bad besökas mycket af långväga resande äfvensom
af närboende. Vattenkur-anstalten, hvilken egentligen tog sin första början år 1840,
inrättad efter Gräfenberger-sättet, har alla år haft många badgäster och vunnit mycket
förtroende. Antalet, som det första året inskränkte sig till 2, ökades snart till
100 af Ståndspersons-klassen, samt utgjorde
År 1844
248
personer,
„ 1845
325
d:o
,,1846
351
d:o
„ 1847
.......,
.
276 d:o
Derförutan voro de af allmogen, som begagna S?:t Ragnhilds brunn, 2 å 300,
alla så kallade Gräfenbergare, Sedan nu sådane anstalter äro inrättade på 6 å 7
ställen inom fäderneslandet, och äfven i Finland, hvarifrån många badgäster förut bevistat
baden i Söderköping, måste antalet naturligtvis här minskas.
Wadstena. Stadens folkmängd, som, hospitalshjonen oberäknade, vid 1842 års
början, utgjorde 1,738 personer, hvaraf 685 mankön och 1,053 qvinkön, besteg sig
vid 1847 års slut till 1,711, hvaraf 660 man- och 1,051 qvinkön; männernes antal
förhåller sig till qvinnornas såsom 100 till 159, hvilket icke är något godt kännetecken
på välståndet i allmänhet.
Härvarande Kurhusets journaler ådagalägga att den gamla ärftliga smittan nu
synes mera sällan förekomma än fordom, hvaremot öfriga veneriska åkommor tidtals
iiro både talrika och svåra.
Handel och handtverkerier äro uti enahanda ställning, som då sednastc underdåniga
Femårs-berättelse afgafs. Utsigterna att erhålla en hamn väcka hoppet på
framtida lifligare rörelse, Spetsknypplingen fortfar att sysselsätta många händer i staden
och äfven uti några socknar i grannskapet, såsom en binäring, ehuru föga lönande.
Sparbanken här har haft den framgång, att vid 1847 års slut utgjorde det
för 432 insättares räkning deruti innestående kapitalet en summa af 17,358 Riksdaler
42 sk. banko.
31
Stadens Lärdomsskola har bevistats:
Adelns
barn.
Presters
d:o.
Borgares
d:o.
Bönders
d:o.
Andre per-  soners d:o.
Summa.
År 1843 af .
. . . 4.
6.
13.
2.
11.
36.
„ 1844 . •
. . .
4.
8.
13
—
12.
37.
„ 1845 ■ •
. . .
4.
12.
15.
2.
13.
46.
„ 1846 . .
. . .
4.
13
17.
4.
13.
51.
„ 1847 . .
. . .
4.
11.
17
3.
13. 1
48.
Skenninge. Stadens folkmängd, som vid 1842 års början utgjorde 1,006 personer,
hvaraf 428 mankön och 578 qvinkön, uppgick vid 1847 års slut till 495
mankön och 656 qvinkön, tillsammans 1,149 personer. Således tillökning af 148
eller fulla 14 procent, som utgör 2y procent om året. Antalet män förhåller sig
till antalet qvinnor såsom 100 till 133.
Stadens tillstånd i öfrigt fortfar att vara temligen oförändradt. Jordbruket sysselsätter
hufvudsakligast dess invånare, och marknadsrörelsen utgör en källa till förvärf,
som väl icke grundlägger förmögenheten, men dock utgör ett medel till inkomst
och försörjning för ett antal personer, som icke äga något bättre.
Motala. Denna köpings folkmängd uppgick vid 1842 års början till 275 personer
och vid 1847 års slut till 430. Rörelsen der beror ännu ej så mycket af
sjöfarten, som icke mera af köpingens belägenhet nära Motala verkstad och vid den
punkt, der skogsbyggden och slättbyggden stöta tillsammans med sina olika behof och
sina olika afsättningsgrenar. Der finnas 4 Handlande, 6 Bagare, 2 Bryggare, i
Byggmästare, 4 Skomakare, 6 Skräddare och 26 öfrige Handtverkare, hvilka alla
tyckas hafva sin bergning.
Waldemarsvik. Denna plats fortfar att idka en icke obetydlig rörelse. Åren
1842 till och med 1847 har, öfverhufvud taget, årligen derifrån utskeppats vid pass
2,000 Skepprd Stångjern, förutom Spik samt 10,000 tolfter bräder och plank.
Stångjerns-exporten minskas genom sämre konjunkturer, men deremot torde den af
koppar framdeles ersätta minskningen, enär ett i grannskapet, inom Calmar län beläget,
kopparverk har begynt drifva» med insigt och verksamhet.
Årligen ökas antalet af hus, och på förbättring af hamnplatsen arbetas till större
beqvämlighet för rörelsen.
32
Förutom tvänne Handelshus finnas här 3 öppna handelsbodar, 1 Kopparslagare,
1 Gelbgjutare, 1 Färgare, 2 Garfvare; dessutom Bagare, Bryggare, Smed,
Skomakare.
Linköpings Slott den 1 September 1849-
C. O. PALMSTJERNA.
(Just. Norden.
Fr. Holmquist.
Tabell III i* ILasBilct inom Östergöthlaiids ILS as. från oci» meil år 1843, till orla sned ar l@4f.
-É
-
Hemmantal.
< H
O “
-J —•
O W
O Q
U t sä d e a f
j
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Underhållna kreatur.
£
cn
P?
*1
Ot
—t
3
o
o-
P
eu
0
O:
1
CO
D-
p
c-
1 f"
- oj:
° <0
s-: §
3. o
CfQ -j
P -
r*
a
co
co
S3
po
cyq
W
O
a
m
P
p
g
ST
a
Cu
Cfi
p:
eu
{►S
-5
O
-J
0
P
CO
tn
W
<
CO
CO
JÖ
po
Cjq
W
O
3
w
P
P
g
ST
a
eu
S:
Cu
>■
. —1
CO
►t?
O
P5
CO
rji
tia
Ca:
C/J
ca
O
X
P
w
0
a
a
CJQ
o-
0
p
V
P3
m
<
a*
<7J
CO
CO
pT
0-
p:
e-3
O-
P
Mantal.
Mantal, jj
St.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
j
T:r,
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr.
Kungs- och Kungs-ladugårdar...............
...
35|
35|
_
61
169
190
48
254
29
315
336
890
1,020
248
1,476
140
1,560
118
210
390
100
1,900
122
—
168,200 j
Derunder lydande Lägenheter 14, Trädgårdar2, Angår 6, Parker 8, Holmar5,Torp8,skattlagda . .
—
43
j
„
Fisken.................
„
Mjölqvarn med 3 par stenar 1, Väder-mjölqvarn med 2
par stenar
G
—
—
15
3
13
12
1
21
1
13
17
66
57
4
124
4
62
—
16
13
24
36
38
—
38,742
Vatten-sågqvarn med 1 blad 1, Tegelbruk 1, Kalkugn
1 . . .
—
—
5
)
Andra Kronan särskildt förbehållna och för dess räkning utarrenderade hemman, nämligen:
50
84
32
90
indragna boställen samt Johannesborgs Borggård och 4 strömmar .
.
•
•
•
i
8f\
9}
6
10
39
27
9
58}
9
55
58
213
170
50
344
45
270
23
46
—
36,450
Krono-Säterier....................
, . ,
91
9|
_
20i,
55
25
15
81
9
59
105}
290
145
63
405
52
351
38
60
97
26
95
63
—
54,095
Frälse-Säterier....................
. . ,
367”
420}
_
457}
2,560
1,183
794
1,195
310
3,067
2,626'
14,027
6,558
3,625
5,472
1,565
16,938
1,297
1,958
4,231
1,368
6,148
2,116
20
2,035,420
Säteri-Rusthåll, deraf krono 26 och skatte 112| mantal......
• • •
138|
166
_
182|
1
829
410}
228
638
122}
868
1,043
4,455
2,377
1,183
3,590
655
4,226
486
647
1,221
406
1,451
769
42
723,090
Säteri-Ladugård och Augment...............
• •
1
1
4
5
2
10
1
8
6
24
35
12
60
5
32
4
4;
10
4
10
6
—
5,000
Rå- och Rörs-hemman.................
• • •
53|
64}
_
62i,
334
98
103}
218
42}
300
353
1,745
508 V
518
1,183
218
1,202
174
278
448
160
460
294
5
236,980
Frälse-hemman....................
• •
1,555”
2,006”
-
1,491'
9,411
3,951
2,517
5,312
1,128
11,627
7,898
51,314
20,537}
11,504
39,181
5,777
59,324
5,408
7,118
14,462
5,012
17,812
8,012
428
7,008,076
Frälse-Skatte-hemman..................
• • •
133"
145}}
_
95.}
49}
797
220
190
270
77
842
572
4,698
1,148
927
1,469
400
3,559
503
698
1,309
489
1,708
624
54
657,480
Krono-hemman....................
• • •
45”
56A}
_
227
100}
82
210
30Tn6
234}
285}
1,261}
592}
415
1,100
177
1,543!
129
212
401
128
450
227
—
155,320
Krono-Rusthåll....................
54A
73}
_
56}
246}
225}
88}
457}
48
282
309
1,312
1,302}
468}
142'
2,612
266}
1,565
206
258
446
158
498
351
12
230,419
Krono-Augments-hemman................
•
•
i.
207t
28}
_
19}
99
55
28
184'
21
86
106}
530
317
1,044
115}
474
65
90
155
43
141
78
—
78,972
Krono-Skatte-hemman.................
1,366£§
1,688}
1,154}
6,846
4,457
1,971
5,907
1,000}
8,518
6,427
37,450
26,542
9,155
32,683
5,044
40,044
4,932
5,317
10,835
3,796
12,157
6,518
278
5,013,050
D:o
särskildt under bruk skatteköpt, derå åboen har besittningsrätt
£
1
_
3
4
5
1
653|
2
2}
25
--
20
5
1}
6
2
2
6
3
8
3
—
1,260
Krono-Skatte-Rusthåll..................
.
814i
1,007}
_
764
4,206}
3,022
1,371
5,293
4,715
4,344
23,191
18,004}
6,918
29,838
3,549
27,541
2,957
3,684
6,932
2,265
7,810
4,487
127
3,482,719
Krono-Skatte-Augments-hemman..............
•
5l6£f
645}}
_
459.1
2,759}
1,537}
820}
2,541}
369}
3,361
2,646}
15,428
8,676}
4,178
14,052
2,041
20,723
1,926
2,409
4,357
1,396
5,630
2,834
80
2,070,795
Militie-boställen....................
151#
187}
—
125}
48j
782
443}
318
972
123
897
718
4,398
2,679}
1,605
5,411
678
5,024
564
755
1,449
459
1,638
959
—
658,548
Civila boställen....................
# ,
51&
65?
1
293
145}
125
308}
45
344
28 H
1,622
861}
618
1,730
242
1,637
181
262
502
168
515
277
—
231,900
Ecklesiastika boställen, krono...............
. ,
114|
197f,
7
175
883
524}
244}
667
126}
1,140
1,021
4,845
3,082
1,230
3,647
675
5,812
557
762
1,530
517
1,980
978
—
754,669
Gymnasii- och Skole-hemman, frälse............
, ,
2
2}
—
15
2
10
9
n
41
12
91}
10
44
45
10
129
8
8
25
13
33
21
—
10,058
D:o
krono............
f ,
4}
5£
—
2
20
30
2
50
4
30
12
120
210
12
300
20
120
18
18
30
12
30
20
—
15,000
Hospitals-hemman, frälse.................
. .
l|
3 i
—
3
8
3
3
10
2
9
16
41
17
14
52
12
54
4
8
13
4
15
8
—
7,862
D:o
skatte.................
• •
21
4|
—
3
18
6
4
25
3
25
17
93
26
24
150
17
150
8.
12
25
12
30
16
—
19,240
D:o
krono, hvartill höra lägenheter, deribland en Mjöl-qvarn med 3 par stenar
11#
13»
10
11
72}
46}
19
97
11|
89
644
398}
296}
104
573
601
453
32
50
93
39
74
71
—
51,250
Kyrko-hemman, frälse..................
• •
\
1
—
I
2“
X
1
1
5
2
12
3
5
5
H
15
2
—
5
2
5
3
—
1,370
D:o
krono.................
3
3
—
4
—
1
2
4
—
21
—
5
10}
18
—
4
4
2
6
6
—
1,400
Krigsmanshus-hemman, frälse...............
1
1
_
1
1
1
X
}
I
2
H
6
3
3
14
14
20
1
—
2
—
5
2
—
290
D:o
skatte...............
31
.....
5
15
7'
62
30
3}
20
25
75
42
24
150
20'
120
10
20
25
5
30
10
—
12,500
D:o
krono...............
• • •
2
2
3
10
7
2
18
2
8
16
51
36
8
100
12
48
2
12
16
7
10
10
—
9,100
Lots-hemman, frälse..................
• • •
1
1
- _
_
1
1
1
—
—
7
—
5
2}
5
_
_
21
2
—
6
2
8
6
—
9,000
D:o
skatte..................
5}
5}
1
13}
1
9}
4
1
23
4
55}
4}
39}
16
4
69
9
8
28
15
44
14
—
17,874 .
Skattlagda, bebyggda Torp, Utjordar, Urfjellar, med flera lägenheter utan
antal som ej
149
163
under något hemmans ränta äro inbegripna, frälse. . .
——
239
37}
147
85
46}
80
23
210
216
793
430
240
445
122
1,278
93
353
612
296
85
130,056
D:o skatte.................. .
• • •
—
_
468
6H
22}
265}
222
84
245
51
355
346
1,477}
1,255
444
1,377}
276
1,986
170
253
558
231
810
481
135
269,115
D:o krono...................
• • •
_
_
168
66'
25
46
54
16
125
121
342“
135}
226
276
86
547
52
64
163
68
235
123
15
57,507
D:o
obebyggda ..................
Oskattlagda, bebyggda dito, deraf ryttare-, soldat- och båtsmans-torp 1,31
27
/i‘24
1
1,658
10,370
1 3 04
100
1,348
116
460
1,620
14,536
—
——
_
__
——
KAT Q/-Ä
. . .
_
8,384
74
1,929}
1,021
G6
1,875
82
2,764
438
5,950
364
9/155
1,145
1,120
9,259'
1,019
13,197
4,894
213
35,955
D:o
obebyggda..................
• • •
_
_
89
6
90
43
—
50
—
80
34
530
256
—
300
—
240
—
—
—
—
—
—
—
8,460
Backstugor.....................
• • •
J.. -
—
8,039
_
_
_
_
490
—
_
—
—
_
3,200
—
—
—
--
“
682
—
—
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig äganderätt .
• « •
,, ■
—
57
4
24
7
11
31
1 8
63
24
138
41
64
180
46
418
24
23
82
52
122
85
20
27,060
D:o på viss tid eller lifstid...............
...
. --
482
12
1 118
54
13
69
7
243
68
671
276
67
344
36
1,461
63
55
228
78
214
104
—
67,995
Skattlagda Fisken och Fiske-lägenheter af särskilda slag, som ej under något hemmans
ränta
äro inbegripna, frälse............
. • • •
—
—
3(
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
9,080
D:o skatte ••••••••••••••••■••■
. • •
—
—
1(
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
6,490
D:o krono.....................
—
—
L
i —
—
—
—
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
2,650
Tull-mjölqvarnar med 676 par stenar............
• •
—
—•
27
2 —
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
48
—
10
16
180
—
632,338
Tull-sågqvarnar, grofbladiga................
. .
—
—
19
S —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
108,763
Husbehofs-mjölqvarnar .
.................
.
—
—
366
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*--
—
—
Husbehofs-sågqvarnar..................
• • •
—
—
82 -
—
—
—
—
—
—
—
—
•-
—
—
—
—“
—
—
Stampar •
•••»••••••«•••••••••••
.
—
—
8 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'
'—~
—
—
2,400
Messings-bruk.....................
• . •
—
—
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
’ 1 1
' " ''
--
—
—
6,650
Kopparverk .....................
• « »
—
—
2 —
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
---
—
—
—
1,040,250
Stång- och Amnes-jerns- samt Manufaktur-verk af särskilda slag .
.
.
• • *
—
—
4
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,941,164
Bergsmans-hammare..................
—
—
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--*
—
—
—
980
Masugnar •
••••••♦»♦»«•«»«•♦♦*•♦
♦ ♦ •
—
—
2 —
—
—
—
•—
—
—
--
—
—
—
—
—
——
*--
—
—
—
—
Koppar-grufvor....................
• ♦ ♦
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
——
—
—
—
—
5,000
Jern-gruf\or •
•
•••
*««**«»•♦
» * *
—
—
1
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
1
—
—
—
—
7,333
Marmor-bruk.....................
« ♦ ♦
—
—
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
1 ■
—
—
—
—
—
18,000
Glas-bruk •
•
•
?
•
•
•
*••»••»**
♦ ♦ ♦
—
—
1 —
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
----
—
—
—
80,000
Pappers-bruk.....................
• • •
—
—
5
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——*
—
-'
—
—
—
33,692
regel-bruk • ••••••«»«••*««.*»«•«♦«
♦ ♦ ♦
—
—
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
"
—
’
—
—
125,141
Såp- och Tvål-s^uderi ..................
« ♦ •
—
—
1 —
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—-
—
1 '
-'
--
—
—
8,000
Oljeslagerier.....................
♦ ♦ ♦
—
-.
2
6 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
4,500
Garfverier......................
• ♦ ♦
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
'
---
—
—
11,300
Buldans- och Segelduks-fabrik ...............
« • ♦
—
—
1 —
—
—
—
—
—
—
--
—
—
--
1 1
' ' '
--
—
—
—
4,000
Klädes-fabriker....................
♦ ♦ •
_
—
3
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
*—
---
—
—
—
24,000
Färgerier......................
♦ ♦ ♦
_
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'
--•
—
—
—
3,500
Bomulls-spinneri....................
♦ ♦ ♦
—
—
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
1
—
—
—
60,000
Snus-fabriker....................
♦ ♦ •
—
—
3
—
_
—
—
_
—
—
—
—
—
—
1
"1 r"
—
-*
—
—
1,900
Kalkugnar.............. ....... .
♦
t
»
—
—
1
3
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
--
—-
—
—
—
10,659
Kimröks-bruk....................
• ♦ ♦
—
—
2 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■-*
" 1
"
■
‘
--
—
—
—
—
Pottaske-bruk....................
♦ ♦ ♦
—
—
7
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
*--
‘
|
—
—
—
—
—
Bresilje-bruk.....................
4
♦
*
—
—
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*-
’
’
'
‘
*-*
—
—
—
250
Motala köpings tomter, 174 st. ..............
4
4
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*-
—
—
—
—
——
—
--
8,800
Kronoparker och Allmänningar, som tillhöra kronan, af 2,675 tunnb.s och
6 kapphs
rymd
—
—
3
—
—
—
—
—
—
•-
—
—
—
*-*
"
'
1
—
—
—
—
—
Lands- och Härads-Allmänningar af 43,720 tunnbs och 18 kapphs rymd.
• •
—
—
2
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
" ' '
*--*
—
—
—
—
Bergslags-Allmänningar, indragne och försålde i 160 lotter.....
•
—
—
1
3 —
—
—
—
—
—
*—
—
—
—
—
*-*
—
—
38,575
Götha Kanal
. • •
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Sterbhus, testamenten, gåfvor och fidei-kommisser........
•
.
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
1
'
—
—
—
—
—
Diverse personer, som ej tillhöra viss näring..........
•
•
4
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
--
—
—
Karaktärs-fullmakter..................
4
4
4
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
*--
—
—
—
—
Summa
5,470|
6,853,
35{20,710]5,519f|33,690
} 18,409}| 9,307
27,500}-4,390^
41,750}
130,758}
1184,733j
1104,91 It
j44,676
160,2544) 22,950} 1218,396
} 21,261! 26,594| 59,803
19,178.76,033(35,834 f,514
29,095,640
Ständig
a R ä
n t 0 r.
*
Kostnad
för
Tonicboks- och
Hcmmantals-  Iiiinta
Kronotionde.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Grcrnings
ören.
Tionde och
Kantor af
Bruk, Berg-  verk samt an-  dra verk och
inrättningar.
Summa.
Arrende-
medel.
Rustning och
Rotering, med
afdrag af Aug-  ments-räntorna.
R:clr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
A.
R:dr
sk.
R:dr
sk.1
rst.
R:dr |
sk.l
rst.
R:dr j
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
90
12
—
—
—
l
—
90
12
—
13,829
—
—
—
125
—
—
1
—
—
25
—
—
28
24
-
—
—
—
—
179
24
—
1,060
—
—
—
—
—
79
16
25
26
36
131
4
4,067
24
_
102
29
_
952
8
6
—
_
—
—
—
—
15
24
_
—
—
—
—
967
32
6
—
—
—
695
—
—
2,200
—
—
19
—
—
—
—
—.
1,229
12
1
32
—
—
—
3,449
44
—
—
—
—
10,253
—
-1
11,283
371
8
85
36
9
1,113
17
5
686
24
1
—
--
—
—
13,170
19
10
—
—
—
32
4
30
|
—
—
_
—
60
—
—
2
24
_
—
—
—
—
92
24
—
—
—
—
—
26
—
450
_!
—
—
_
—
—
—
—
84
12
—
32
—
—
—
534
44
—
—
—
—
25
4
4,111
46
4
21,319
13
7
51
39
2
5,179
36
9
_
—
—
—
30,671
39
1
—
—
—
42,204
2
6
332
46
1
1,533
27
2
173
—
—
872
12
4
_
—
—
—
2,915
37
3
—
—
—
3,218
31
i)
2,288
24
11
822
20
7
2,103 24
5
127
12
1
16
—
—
—
5,343
1
11
4,729
9
1
1,031
37
7
2,593
26
5
659
23
10
1,450
—
6
214
—
1
16
—
—
—
4,918
18
9
—
—
—
5,170
21
G
1.183
19
9
195
3
1
238
2
—
76
36
—
- ,
—
-
—
1,693
12
10
—
—
—
776
46
—
135,104
3
10
22,286
10
9
14,555
16
7
4,683
6
15
16
—
—
—
176,644
5
2
—
—
—
24,247
3
10
15
46
10
4
8
—
6
43
2
1
_
—
_
—
—
—
28
2
—
—
10
—
—
79,273
21
9
11,418
43
9
10,668
4
—
2,539
12
4
16
—
—
—
103,904
1
6
—
—
—’
42,807
32
8
48,730
7
—
7,790
45
11
5,983
13
9
1,822
42
3
_
—
—
—
64,330
12
8
2,300
25
—
8,046
12
2
8,372
5
2
1,697
12
2
4,030
8
5
396
18
_
32
—
—
—
14,496
27
9
8
—
—
—
3,035
32
4
577
17
3
1,296
38
11
152
24
—
32
—
—
—
5,063
—
6
33
16
—
1,221
17
—
3,032
35
10
329
10
8
525
43
2
467
12
—
16
—
—
—
4,355
21
8
—
—
—
27
—
—
2
34
—
23
13
10
—
—
—
9
24
—
--
—
—
—
35
23
10
—1
—
—
69
32
—
150
_
_
60
_
_
360
—
—
15
_
—
__
—
—
—
585
—
—
—
—
—
100
—
—
4
32
10
9
_
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
17
32
10
—
—
—
83
35
—
1
42
_
—
_
—
—
—
—
11
36
—
—
—
—
—
13
30
—
--
—
'
115
9
—
310
8
—
78
27
11
695
—
—
25
18
•-
—
—
—
1,109
5
11
—
—
—
272
12
—
10
—
3
33
9
_
_
—
2
12
■-
—
—
—
6
7
9
—
—
—
—
—
—
22
—
8
_
_
_
6
8
—
1
30
—
—
—
—
—
29
38
8
—
—
—
12
28
—
11
—
_
_
_
. --
_
—
—
1
—
—
--
—
—
—
12
—
—
—
—
—
7
—
—
380
18
_
48
_
_
—
—
—
3
36
—
—
—
—
—
432
6
—
—
—
—
160
—
—
90
37
—
4
16
—
—
—
—
2
36
—
—
—
—
—
97
41
—
—
—
—
109
32
4
26
—
—
—
—
—
—
—
—
5
18
—
--
—
—•
—
31
18
—
—
—
—
—
—
—
404
30
—
8
—
—
—
—
—
36
12
—
—
—
—
—
448
42
—
—
—
—
—
61
46
_
156
20
9
357
_
_
124
24
_
__
___
_
_
699
42
9
—
—
—
125
33
5
752
15
6
242
24
1
1,315
20
1
219
18
—
--
--
—
—
2,529
29
8
—
—
—
124
36
—
489
19
1
175
34
2
577
36
3
86
36
4
—
—
—
—
1,333
29
6
288
—
—
80
24
—
1,953
5
6
413
20
5
2,394
—
11
_ —
—
—
—
—
—
—
4,760
26
10
"
—
—
—
—
—
> ~
24
23
z
z
2,517
8
___
—
—
—
—
—
—
__
_
_
_
_
■
_
—
937
—
8
—
_
—
—
945
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
T
-
_
. - -
-
_
24
12
—
16
—
—
—
24
28
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
261
12
2
—
—
—
—
263
12
—
—
—
—-
—
_
_
_
_
_
_
.
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
92
32
9
—
_
—
_
_
—
_
—
—
--
•-
—
—
92
32
9
—
—
—
—
—
5
99
3
1
—
_
—
—
—
—
—
—
—
•-
—
—
—
99
3
1
10
—
—
*-
—
—
1
1,879
—
1
203
—
—
5,845
20
9
149
42
—
•—
—
—
—
8,077
14
10
—
—
—-
124
36
—
7
519
5
5
—
—
—
40
—
—
21
!36
—
—
—
—
—
580
41
5
—
—
—
—
—
J -
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
•-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
0 —
—
—
. .
_
_
—
—
2
24
—
—
—
—
—
2
24
—
—
—
—
—
—
—
8 —
—
—
_
_
_
_
—
—
72
—
—
—
—
—
—
72
—
—
—
—
—
—
—
—
2 —
—
—
—
—
_
—
—
—
71
—
—
•-
8,580
—
—
8,651
—
—
—
—
—
—
—
—
0 —
—
—
—
—
—
•-*
—
—
133
24
—
—
4,366
16
9
4,499
40
9
—
—
—
—
—
—
1 —
—
—
_
—
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■-
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
—
_
---
—
—
8
—
—
361
22
9
369
22
9
—
—
—
—
—
—
_
—
_
_
—
_
—
—
—
6
36
—
—
—
—
—
6
36
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
_
_
_
—
—
—
14
18
—
—
—
—
—
14
18
—
—
—
—
—
—
- _
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
■ 1 ■
—
—
—
_ __
—
—
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
l —
—
_
_
—
_
—
—
—
10
24
—
—
—
—
—
10
24
—
—
—
—
—
—
—
_ _
—
—
_-
—
_
—
—
—
18
6
—
—
--
—
—
18
6
—
—
—
—
—
—
—
— _
—
—
_
—
_
_
—
—
1
—
--
—
_
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
— .
—
—
—
—
_
_
——
—
—
24
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
0 —
—
—
—
—
—
—
—
—
14
—
—
—
—
—
—
14
—
—
—
—
—
—
—
- _
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
-
_
—
8
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
- _
—
—
—
—
—
—
---
—
3
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
-J __
—
—
—
—
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
,
-
—
—
36
—
—
—
—
—
—
36
—
—
—
—
—
—
—
0 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
- -
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- -
—
—
—
—
—
—
—
G3
—
—
—
—
—
—
63
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
--
—
—
_
_
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5!
_
—
—
—
—
—
1,296
9
5
—
—
—
—
—
—
—
1,296
9
5
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
--
—
—
__
_
—
—
—
_
—
_
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
178
24
66
32
—
—
—
245
8
—
—
—
—
—
5 “
—
—
-*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
i—
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapcilaners.
Kyrko
bcljcnings.
Summa.
,R:ilr
950
16
198
159
6,516
2,564
30
908
25,374
1,965
519
1,068
322
24,690
5
15,102
8,763
2,809
890
705
33
100
27
33
283
4
3
4
59
31
12
58
sk. rst.
36 —
483
989
231
1,256
2,248
16
566
51
201
18 -  32; —
34
10
36
8
16
40
32
16
32
32
24
71
20
1,943
120
2,990
60
10
3
10
200
16
16
R:dr sk. rst.
100 36 —
R:d r
74
31
20
930
360
5
129
3,851
353
71
148
41
3,759
1
2,189
1,269
394
135
96
7
20
3
4
47
76
107
19
10
88
273
20
395
10
100
11
16 i —
24 —
241
24
24 —
24
10
726
271
4
89
2,761
238
49
100
28
2,810
1
1,602
881
292
96
64
2
25
o
3
36
22
47
17
6
44
36 -  34 -  21 -
,|i:
R:dr
1,126
19
253
190
8,174
3,196
21
39 —
44
8
40
25
40
39
12
24
40
1,127
31,987
2,557
640
1,316
391
31,260
7
18,894
10,913
3,496
1,122
865
43
145
33
41
367
4
20
4
6
70
38
15
69
16
20
188
13
289
50
24,877 14 6 4,072
150,725[261 41310,445(461 4 70,190|32| 5j55,168|l0j 11 |23,755j3611481— 113,3071391 6|473,016|211 2
105,683114 j 10115,0991211 8110,899
24
582
1,144
269
1,273
2,380
16
566
51
206
72
20
2,404
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
R:dr
194
13
8
37
40
32'; —
32|-  24-  40 —
28
16
153
3,674
76
11
3
10
24
350
311 2| 131,682
68
93
2,368
888
10
299
8,997
533
355
460
146
8,262
1
6,477
3,830
1,132
337
1,037
8
45
17
18
110
1
9
30
18
4
10
i) 4
159
31
220
27
50
sk. rst.
12 —
12
It:dr sk. rst
508
346
32
15 —
2 24
150 —
19, 8 37,331
9,733
1,170
346
293
126
9,539
3
5,280
3,474
19
25
5
40
2
2
30
10
8
24
36
11
t
8 —
24 —
471 — 130,102 [431
Linköpings Slott den i September 1849.
C. O. PALMSTJERNA.
Cist. Norden.
Fn. Holmqust.
Berättelse öfver Östergöthlands lån för åren 1842—1847.
'
Tabell för Landet in ®
ÖstergötliiaiKis fän? från ocli
år
f843« till ocli me
i tantal.
3671
1383
Mantal.
' 1.5i
133'
i fil
041
\.A
'»366-is
i 8l4f
51%
«?r
| 5U
U431
2
»i
420i
64J
2,006ii
145Jj
56i
Sta
St.
Utsäde af
56 J
19*
1,154*
22|
8,384
89
8,039
57
482
51
23
13
13
12
147
265*
66'
313
1,9291
90
1001
2251
55
4,457
3,022
1,5371
443*
145*
1
524i
103*
^20,710j5,519§ 133,690*
21
18,4091|9,307
30t°6
1,0003
1
653|
369|
123
45
126*
13
5o
59
3,067
868
8
300
11,627
842
234t
282
86
8,518
2
4,715
3,361
897
344
1,140
41
27,500* j 4,390^
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Underhållna kreatur.
Hvete.
£2°
aq
Korn.
Hafra.
Blandsäd, j
Ärter.
Potates.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
336
890
1,020
248
1,476
140
1,560
17
66
57
4
124
4
62
58
213
170
50
344
45
270
105*
290
145
63
405
52
351
2,626'
14,027
6,558
3,625
5,472
1,565
16,938
1
1,043
4,455
2,377
1,183
3,590
655
4,226
6
24
35
12
60
5
32
353
1,745
508*
518
1,183
218
1,202
7,898
51,314
20,537*
11,504
39,181
5,777
59,324
»
572
4,698
1,148
927
1,469
400
3,559
285*
1,261*
592^
415
1,100
177
1,5434
309'
1,312
1,302*
468*
2,612
266*
1,565
106*
530
317
142
1,044
115*
474
6,427
37,450
26,542
9,155
32,683
5,044
40,044
4
2*
25
--
20
5
1 1
6
4,344
23,191
18,004*
6,918
29,838
3,549
27,541
2
2,646*
15,428
8,676*
4,178
14,052
2,041
20,723
1
718
4,398
2,679*
1,605
5,411
678
5,024
281*
1,622
861*
618
1,730
242
1,637
1,021'
4,845
3,082
1,230
3,647
675
5,812
12
91*
10
44
45
10
129
12
120
210
12
300
20
120
16
41
17
14
52
12
54
17
93
26
24
150
17
150
64*
398*
296*
104
573
60*
453
2'
12'
3
5
5
15
_
21
_
5
10*
—
18
li
6
3
3
1*
1*
20
25
75
42
24
150
20
120
16
51
36
8
100
12
48
5
2*
5
—
—
21
4
55*
4*
39*
16
4
69
216
793
430
240
445
122
1,278
346
1,477*
1,255
444
1,377*
276
1,986
121
342
135*
226
276
86
547
186
1,658
1,304
100
1,348
116
1,620
438
10,370
5,950
364
9,155
460
14,536
34
530
256
—
300
—
240
—
__
—
—
—
—
3,200
24
138
41
64
180
46
418
68
671
276
67
344
36
1,461
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
i 1 I 1 1 1 1 1 1 M 1 1 I 1 1 1
0
—
—
—
—
■■
—
—
—
—
—
--
I
—
—
—
—
—
*-
I ~
—
—
—
—
—
—
0* 30,758£| 184,733* 1104,911
}j44,676
160,254* (22,950*| 218,396*
W
118
503
129
206
65
1,145
48
16
13
24
8
149
253
64
1,120
St.
1,900
36
90
95
6,148
1,451
10
460
17,812
1,708
450
498
141
12,157
8
7,810
5,630
1,638
515
1,980
33
353
558
163
9,259 1,919
82
228
10
16
38
612
810
235
13,197
122 i
2141
296
481
123
4,894
682
85
104
180
St.
12
278
213
20
b*
Bevillning efter 1841 och 1845 årens förordningar.
Efter 2:dra Art.
Efter
Esta Art.
2:dra till och
med 7:de §.
8:de till och
med 30 .§•
Efter
3:djc Art.
R:dr.
168,200
38,742
36,450
54,095
2,035,420
723,090
5.000
236,980
7,008,076
657,480
155,320
230,419
78,972
5,013,050
1,260
3,482,719
2,070,795
658,548
231,900
754,669
10,058
15.000
7,862
19,240
51,250
1,370
1,400
290
12,500
9,100
9,000
17,874
130,056
269,115
57,507
507,048
35,955
8,460
27,060
67,995
9,080
6,490
2,650
632,338
108,763
2,400
6,650
1,040,250
1,941,164
980
5.000
7,333
18,000
80,000
33,692
125,141
8.000
4.500
11,309
4,000
24.000
3.500
60.000
1,900
10,659
250
8,800
38,575
R:dr j sk.
100 24
21,261! 26,594159,803119,178; 76,033135,834| 1,514
25
30
rst. R:dr
29,095,640
sk.
sk.
859
3,213
176
261
107
2,228
11
50
31
31
13
4
115
4,856
1,565
10
520
19,487
1,703
237
500
169
11,205
2
7,738
4,414
473
42
24
6
R:dr
sk.
10
58 25
186 16
17
12
16
1,743 j 47
344137
12 28
58 12
3,033
4,604
4
415
4,072146 j 6170,233
24
11
10
Bränvins
brännings
afgift.
Summa.
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och
HcmmantalsRänta
-
Kronotionde.
Afrad.
Mantals
penningar.
Gernings
oren.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
samt andra
verk och
inrättningar.
Summa.
sk.
28
R:dr
880
38
371
223
14,058
4,376
37,-  769 33
37,158
30
58
100
10
112
371 8 j li:
19
7 5 51,429
564
833
270
929
2,994
21
1,446
83
445
R:dr
125
79
952
2,200
11,283
30
450
4,111
332
2,288
2,593
1.183
135,104
15
79,273
48,730
8,372
3,035
3,032
2
16
16
140
3,226
4,784
4
14
sk.
371
R:dr
25
sk.
61
752
489
1,953
10
21,319
1,533
822
659
195
22,286
4
11,418
7,790
1,697
577
329
23
60
9
R:dr
25
36
13 7
27 2
20; 7
23 10
1,113
60
sk.
R:dr
17
30
92
99
1,879
519
11
10
86! 30
25 24
163!36
8
465
24
31
607J44
112 7
78 27
3 33
16
51 39
1731 —
2,103 24
1,450 —
238
14,555
6
10,668
5,983
4,030
1,296
525
360
203
24
sk.
R:dr
32
32
sk.1 rst,
R:dr | sk. - j rst
90 12 —
179
24
357
1,315
577
2,394
5,845
40
20
1,296
2,493
24
937 -  24 12
261 12
149 42
21 36
24
14
24
63 —
178
24
15
32 ■
16
66
8,580
4,366
361
131
967
3,449
13,170
92
534
30,671
2,915
5,343
4,918
1,693
176,644
28
103,904
64,330
14,496
5,063
4,355
35
585
17
13
1,109
6
29
12
432
97
31
448
699
2,529
1,333
4,760
2,517
945
24
263
92
99
8,077
580
16
22
32
2
72
8,651
4,499
Arrende
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering, med
afdrag af Augments-räntorna.
R:dr !sk.
13,829 —
1,060
4,067
4,729
2,300
33
24
R:dr
sk.
102 29
695
10,253
25
42,204
3,218
1,031
5,170
776
24,247
10
42,807
8,046
Kiereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapcllaners.
Kyrko
bcljcnings.
Summa.
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
Väghåll-
Diverse af-  gifter, one-
Summa
ra och all-
ning.
männa be-
Statsbidrag.
svär.
16
32
24
40
3(150,725126| 4m0v445[46j 4|70,190|32| 5|55,168|l0| 11 |23,755j36| 1481— ! 13,3071391 6
63
473,0161211 S
288
10
28
109 32
124
10
R:dr
100
36
24
36
36
483
989
231
1,256
2,248
16
566
51
201
1,943
120
2,990
16
16
71136
11
R:dr
74
16
R:dr
1,126
19
24
273
20
395
10
200
26,317 j261 91141,2231421 1
100
21
44
20
188
13
289
16
20
582
1,144
269
1,273
2,380
16
566
51
206
2,404 16
68
93
2,368
888
10
299
8,997
533
355
400
146
8,202
1
6,477
3,830
1,132
337
1,037
8
12
R:dr
32
24
27
28
24
50
105,683114110115,099121 j 8 j 10,899
153
3,674
24
350
311 21131,082
508
24
32
346
9,733
1,170
346
293
126
9,539
3
5,280
3,474
24
36
32
5|-  329:28
24
—
3
150
30
12
19 j 8|37,331147
2 A
20 —
245
38
11
37
17
29
R:dr
16,559
1,304
5,108
2,273
31,816
33,349
190
3,286
178,938
15,720
13,395
14,522
4,602
294,911
59
207,970
106,488
24,764
9,789
12,884
253
1,033
200
330
2,254'
23
72
32
799
310
143
722
2 222
5,007
2,009
7,524
8,984
38
3,252
191
1,135
90
125
125
13,255
983
20
129
30:
1,048
1,373
750
Sil
982
112
24
16
11
10
- j 30,1021431 — [ 36,343 j 6j -4 j 34,900146) 2 [ 1,061,6441381 C
Linköpings Slott den i September 1849.
C. O. PALMSTJERNA.
Cist. Norden.
Fr. Holmquist.
I
/
Tabell fot* Städeme inom
w
c
cn
Jord af särskilda
naturer.
Utsäde af
Medelafkastning, sedan utsädet
är afjdraget.
Underhållna Kreatur.
H
o
3
cd*
>1
cn
Verk och Inrättningar.
pr
CD
p
>•
b
qq
tog och Betesmark.
summa Tunnland.
Hemmantal.
S5
<
0
CD*
£3
P3
OQ
O
»-J
3
H
P
-3
P
Blandsäd.
>■
e-t-
CD
p
O
5T
CD
cn
w
<
CD
CD*
P»
qq
w
0
3
EU
p
►—5
i-S
P
Blandsäd.
»-S
e-S
CD
p
O
<rs
P
CD*
cn
p:
cn
c-s
p
O
P
p
w
0
p
Ungboskap.
P=
p
cn
3*
O
CD
<rt-
e-r-
CD
p
Norrköpings start.
St.
T:ld
T:Id
T:Id
T:id
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
Hus och Tomter .........
♦
♦
757
Tull-mjölqvarnar med 55 par stenar .
,
.
•
• *
•
9
Stamp
♦
♦ ♦
•
1
Ämnes- samt Spik- och Räck-hammare .
.
*
♦ ♦
♦
3
Klädes-valkar ..........
•
♦ ♦
*
2
1
Klädes-fabriker ..........
.
. *
•
98
Snus-, Tobaks- och Cigarr-fabriker .
.
.
.
. •
*
3
Andra fabriker ..........
♦
♦ ♦
♦
41
Sockerbruk ...........
Pappersbruk
♦
-♦
♦
t
♦
♦
♦
2
1
\ 556|j
391M
11 #2
95815
271
31
109
36
62
30
4
520
279
872
288
372
210
32
3,640
406
50
165
9
99
316
12
Oljeslageri
♦
♦ ♦
♦
2
Garfverier
♦
. •
♦
2
Färgerier ............
♦
♦ ♦
•
14
i
Ullspinneri ...........
.
♦
t
.
1
1
Mekaniska verkstäder ........
.
♦ ♦
*
2
j
Stärkelsebruk
•
♦ ♦
*
4
Såpsjuderier ...........
*
* ♦
♦
2
Bresilje-förädlingsverk ........
•
• .
♦
3
j
tSkepps-varf ............
*
. *
♦
2
Linköpings start.
Hus och Tomter .........
♦
. .
•
270
) 699
111
406
1,216
18i
22
153
15
—
131
41
720
176
918
120
—
1,179
38
5,760
134
88
128
11
29
104
6
Snus- och Tobaks-fabrik .......
*
. .
*
1
-
Söderköpings stad
•
. ♦
♦
169
259#,
13725
346#,
743#,
13 r!
3(
60
10
20
35
3
30
240
360
60
100
175
15
18(
39
26
75
1
“
Harts t ena start.
Hus och Tomter .........
Linne-fabriker ..........
.
♦
♦
♦
♦
♦
191
2
759£j
9 3 3\
77
92955
21*
16
100
130
—
250
25
100
128
800
910
—
1,500
175
50f
66
70
133
27
100
150
—
Snus-fabrik ...........
.
♦ ♦
•
1
)
Skeninge stad
141
777
238
484
1,499
21*
8
135
44
4
220
15
500
32
540
176
21
880
75
2,60C
74
—
55
143
10
42
95
Summa
_
3,050|;
J 971^
jl,324f\J 5,3465
lOlpl
107
| 557
235
| 86
666
51|
1870
855
3,490
1,554
1 493 j 3,944
335|i2,68(
)J719
289
1 644 j 581270 j 665
| 18
Östergöthlands i.än, från och med år 1843, till ocli med år 1841.
Uppskattadt värde.
W
c
H
o
3
C3
•“3
C
o r
o
“ g
*4 g
P c
er 5.
»-S Oj
2 c
3
3
O
<
S3
02
C
B e v
i 1
1 n i
« g-
Efter Bevillnings-förordningens
Ändra Artikel.
►n
s £
H
>“3
O:
•n
H EJ
n "
< er ^
Cl.
tr+
P
►
p
cd’ ä
g 0
CD 'f
3 '
-• r c
3
c/a
cn 0 -
Borgerli
näring.
ter 35 <
30 gg-
K £: 2
w p w
3 S §
g; ® ®
CD
>-1
& 0
3 0
• sr
r er H
O
3 3
1 1
cn
O
sr
^ — .2.
R:dr
I
sk. rst,
2,667,480
R:dr
sk.
839,421 35
232,394 21
230,681
127,083
37
117,020
4,097,0611 —| 2
90,833
24,125
43,018
50,245
16
325,242
11
46
R:dr
475,840
sk.
R:dr
10
978
900
32
3,260,340
sk
311101477,718132
931,233
256,519
273,700
178,229
4,900,022
§
a
1»
«1
a
p:
G
3*
cn
er
>-i
P.'
3
C/3
C
3
3
p
R:dr sk.
35
27
2,420
rst. R:dr
16
744
191
262
197
3,817
42
13
sk. R:dr
46
45
19
1,442
43
sk.
R:dr
sk.
6,700 35
1,534
7
—
16
6 2,977111
1,873
517
547
356
9,994
13
19
14
36
12,260
1,859
730
625
266 25
R:dr
sk.
33
21
210
1,791
11
15,7421 91 2 j 2,012
6 —
12
R:dr
sk.
2,153
1,055
74
25 1
418 7
Rd
sk.
17
32 —
166
36
10
3,8671471 —
35
42
Rd:r
sk.
R:dr
sk.
27
946
646
145
435
263
40
19
39
22
2712,437 i 29
26,140
9,540
1,659
2,300 31
1,250 31
Ständiga Räntor.
53
0
cn
P
er
cn
1
O
O
sr
>o
rr
p
BL
en
er
o
3
3.
5*
aq
p
BL
'p
c
3
3
p
R:dr
46
24
22
40,892|12
sk.
547
425
16
35
26
18
11
30 4
R:dr
sk. rst.
2,171
721
177
244
161
998 14 3 j 3,476
36
38
28
21
R:dr
10
300
100
25
30
25
R:dr
2,471
sk.
Ct)
3
C
-
3
o
G
-
W
O
en
3
P
G
O:
-
o
en
3
P
G
-
p:
G
Ct)
-
Klereciets underhåll.
o
CD
rst. Rd
36
1,368
211
480
699,
203
42
16
26
11
4,954135
sk. rst.
R:dr
1,112
sk.
40
275
60
78
36
35
37
43 8
44 15 3
758
R :dr
sk. rst
11,918
5,465
1,594
3,203
21431 811,5721201 —122,941
24
W
o
3
3.
5’
■-s
jr
o
er
et>
3
CfQ
en
P
B
B
p
R:dr sk.
— 3,770
44
25
32
11
1,934
995
557
533
7|7,790
R:dr
37
17
16
22
sk.
1,171
582
202
56
150
2,162
15
33
30
10
40
R:dr
1,113
583
150
58
60
1,965
sk.
16
16
16
R:dr
6,054
3,100
1,347
671
743 16
sk.
31
38
30
44
11,918 1514
<J5
c:
3
aq
p:
CSS
p»
3]
CfQ
-
p_ cd
B
P.-cjq
3 5
p O
er
0
o
en ®
2: o
P P
en
c
3
3
p
en
ST
en*
er
SI
R:dr
10,800
5,705
320
2,705
sk.
39
45
203 8 4
19,734 [441
R:dr
3,100
90
176
167 13
sk.
33
36
R:dr
900
671
300
953
7
407 16
sk.
12
16
R:dr
3,955
5,674
1,400
202
sk.
12
11
30
980 19 1
R:dr
3,534l34l7l3,231144ll2,212l24|2l 120,995 4116
66,453
31,893
6,893
10,993
4,761
sk.
45
39
32
15
10
11
Linköpings Slott (len 1 September 1849.
c. o. palmstjekna.
Gust. Norden.
Fr. Holmquist.
Berättelse öfver Östcrgöthlands län för åren 1842—1847.
t
KONGL. MALTS BEFALLNINGSHAFVANDES
uti
J
©oltlanÖB fän
till
HoafGL MAJ:X
* o t åuiet' tt ånig het nfgifne
-m
I E M 1 R S - B E It ÄTTELS
för åren 4843, 1844, 4845, 4846 ocU 484».
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER
Kongl. Boktryckare.
_
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Gottlands län åren 1843, 1844, 1845,
1846 och 1847.
§ 1.
SAinels allmänna beskaffenhet.
On Gottland med omgifvande mindre holmar, och Färön, belägne nära i midten
af Östersjön^ emellan 56054'40" och 57°59'5" Latitud samt emellan
36°16'30" och 37°33'30" Longitud utgöra omkring 24 qvadratmil. Gottska
Sandön, belägen 5^ geografiska eller sjömil norr om Fårön, tillhör äfven Gottlands
Län.
Afstånden ifrån Gottland, till omgifvande fasta land, beräknade i vanliga
sjömil, eller 15 på graden, äro som följer:
Emellan Klinlehamn och Böda på Öland...........9t.
» Cron va 11 och Stora Ca i Iso } mil och derifrån till Enger» på
Öland inalles...............7»t
»
Hallshuk vid Kappelshamn och Landsorts
fyr......14.
»
Wisby och Westervik...............14,
»
Östergarnsholm och Vindau i Curland.........20.
»
Samma holme och närmaste strand af Curland vid Bakhofven . 18#.
»
Hoburgen och Reserhooft norr om Danzig........311.
Gottland åtnjuter ett tempererad t klimat, är dock underkastadt det alldeles
egna förhållande, att under stränga vintrar, på en Lid af ända'till fem månader,
kunna vara afskiljdt ifrån all kommunikation med fasta landet, en följd
af öns aflägsenhet derifrån och den under sådana vintrar blifvande myckna
drifis, som nästan uppfyller Östersjön.
Utom hvad historieskrifvare anföra, såsom inträffadt i en långt aflägsen
forntid, är det utan exempel att isen så sammanfrusit att någon på den kunnat
färdas här emellan och fasta landet utan att behöfva stycketals begagna båt.
Under de sednaste fem åren har kommunikationen med fästa landet varit
temligen jemn. Endast vintern emellan 1844 och 1845 var deri afbruten
från medlet af Februari till medlet af April.
4
Enligt 'geologernas mening består Gottlands grund al sandstensberg ölverdragne
med en kaikstensmassa af olika höjd; kalkhällen är pa de llesta ställen
betäckt af djupare eller grundare jord af omvexlande beskaffenhet, men i
allmänhet kalkbiandad; endast på sydligaste delen al ön kommer sandstenen
i dagen.
Öns stränder, synnerligast på vestra sidan, äro i allmänhet höga, i de
bugter Stränderna bilda med utanför varande grund, äro goda hamnar lör mindre
fartyg; största delen af dessa hamnar finnas på östra sidan af ön,.der älven
2:ne hamnar för större fartyg finnas, nämligen Slitö och Fårösund, samt
en god redd utanför Rohnehamn. Landet är i allmänhet slätt; största landthöjden
följer i norra delen nära vestra kusten, men drager sig mera midt i
landet i medlersta och södra delen af ön. Mindre åsar finnas äfven, hvilka i
förening med fördjupningar i marken, åstadkomma en mängd träsk och myrer,
flera af betydlig vidd. Åtskilda kalkstensberg finnas pa flera ställen, ehuru
icke af betydlig' höjd; de märkligaste deribland äro: Thorsborgen och Grogarnsbergen
på östra sidan, Hoborgen på öns sydligaste udde, Klinteberget näia
hamnen af samma namn, samt några kullar i Linde socken uti midten af Landets
södra del. Jordmånen består, närmast stränderna, .mest al kalkstensklapper
och sand, endast på få ställen af lera; i medlersta delen af ön finnes deremot
djup lera och mylla. Vattendragen bestå endast af ofvannämnde träsk
och myrer, upptagande en vidd af öfver 50,000 tunnland; de derifrån till
hafvet löpande bäckar och åar uttorka nästan allesammans under sommaren,
likasom myrerna, hvilka da bill va sa torra, att (odret ä dem, de flesta ur,
med lätthet kan afbergas. Ler och mylljorden är ganska bördig, äfven kalkstensklappern
under år med ymnig nederbörd, men endast lör Råg-sädet,
hvilket ock nästan uteslutande'på denna jordmån begagnas; säden blifver der
fri från ogräs, och mjölet af en ovanlig hvithet, hvarföre detsamma med begärlighet
uppköpes.
Sedan flera år tillbaka har man på fasta landet till utsäde uppköpt sådan
råg, som vanligen benämnes strandråg, emedan de stora kalksteusklapperåkrarne
äro vid stränderna belägne, och funnit sig dermed ganska belåten;
halmen å densamma, likasom å all verklig Gottlands-råg, är lägre, än den
å fasta landets, men axen deremot större och rikare. Under torra somrar,
lider växtligheten på Gottland, genom jordens starka uppblandning al kalk,
som insuger och länge bibehåller värmen, mera än i andra provinser, som
icke hafva kalkgrund; man är derföre här på landet nödsakad, för att skaffa
skugga åt gräsväxten, att låta ängarne vara beväxta med skog.
5
Uti Hoburgs Ting, det sydligaste af ön, eller der sandstenen kommer i
dagen, och hvarest råg-sädet hufvudsakligast, och nära uteslutande af annat
begagnas, lider växten mindre af torka, emedan sandstenen bibehåller fuktighet
och kyla; missväxt inträffar der oftast under mycket regniga somrar, då
god skörd erhålles ,på öfriga delar af ön. Flera arter af marmor och mergelskiffer
förekomma. Sandsten, tjenlig till slipstenar m. m. finnes till öfverflöd
i Hoburgs Ting. Ingen malmart är hittills upptäckt, och med afseende
å bergens natur, troligen ej heller till finnandes. Det bör dock anmärkas, såsom
en besynnerlighet, att här finnas 5:ne källor, med stark mineralsmak och
hvaraf den ena, belägen i Hoburgs Ting och Hamra socken, begagnas såsom
hälsobrunn. Skog är ännu i temlig myckenhet, utom i södra delen af ön.
Stora trakter gifvas, som endast för skogsväxt äro tjenliga, emedan jordlagret
är allt för tunt på kalkhällen, för att gifva växtlighet åt säd och gräs. Landet
är i det hela ett slätt land, som egentligen endast är kuperad! af träsk,
myrer och skog. Flygsand finnes lyckligtvis endast på 2:ne ställen inom Länet,
nämligen på Fårön, der fältet är omslutet af skog, men Sandbergen likväl
på sydvestra sidan lika höga med trädtopparne, samt på Sandön.
Gottska Sandön utgör omkring ^ qvadratmil, med 6,000 tunnland skog
och nära 400 tunnland i åker, äng och beteshagar, allt af högst mager beskaffenhet.
På alltför få ställen finnes gräsväxt, men ljung och relmmossa
växa ymnigt på ön, hvarföre ock fordom rehnar der underhållits. Flygsanden
har långs stränderna formerat kullar och äfven på en del ställen inträngt i
skogen, utan hvilken ön snart skulle förvandlas uti en sandhed. Det är att
befara, att så skall inträffa, sedan ön för skogstillgångens skull biifvit inköpt af
personer på fasta landet, om de upphöra att bibehålla den försigtighet vid
hygget, som de hitintills iakttagit.
Af de i sednaste berättelsen omnämnde myrodlingar, hafva' de af Åkebäcks
och Burge myrer fortgått till odlarues belåtenhet. På den sistnämnde
torde dock sädesodlingen hafva drifvits något för långt, hvilket väl kommer att
upphöra, när erfarenheten ådagalagt att åtminstone till en början, innan marken
hinner väl stadga sig och bättre motstå verkningarne af frost, foderväxter
egentligen böra blifva föremål för odlingen. Ägarne af Wängemyr hafva icke
begagnat det dem beviljade statslån, ulan 1 anseende till uppstådd oenighet
vid verkställigheten låtit odlingsfrågan förfalla. Deremot har bildat sig ett
bolag för Gottländska myrernas odling, med de hufvudsakligaste delägarne i
Stockholm, hvilket bolag inköpt hemman med andelar i Elingheims och Martebo
myrer, samt derjemte betydliga andelar af förstnämnde myr, samt af
6
Rohne och Åkerlösa myrer, samt efter erhållne låne-understöd för utdikningen
af Elingheims och Martebo-myrer, upptagit afloppskanalen för Elingheims myr
och påbörjat den för Martebo. Hos delägarne i Martebo myr, af Allmogen, visar
sig ingen benägenhet för odlingsföretaget, troligtvis af fruktan att förlora
det foder, som hittills af myren bergats. De af allmogen som hafva del i
Elingheims myr, hafva dels sålt sina lotter dels öfverlemnat hälften deraf för
utdikningskostnaden, i afsigt att sjelfva odla den öfriga hälften. Utan anspråk
å lån, hafva delägarne i Linge-myr, mest bestående af allmoge, densamma
utdikat och påbörjat odlingen.
§ 2.
Invånare,
Enligt sista Femårsberättelsen och 1842 års mantalsskrifning utgjorde antalet
af Länets invånare, sistnämnde år:
Mankön..................19,329.
Qvinkön.................. 21,409.
Tillsammans 40,738.
Nu uppgår folkmängden, enligt 1847 års mantals-skrifning, till 42,376
personer, hvaraf i. Wisby finnas.....•....... 4,292.
i Norra Fögderiet..................17,923.
i Södra Fögderiet..................20,161.
Tillsammans 42,376.
Af denna Länets folkmängd äro mankön 20,027 och qvinkön 22,349.
Mantals-skrifue: Mankön................10,551.
Qvinkön
,.......... 12,233.
Mantalsfrie
af
Mankön................2,157.
Qvinkön............  2.862.
Minderårige
af Mankön................ 7,319.
Qvinkön................ 7,254.
mängden:
Wisby Stad .
.
Medel Tredingen
Södra d:o
Norra
d:o
abell för år 1845
utgjorde hela folk-
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
.
. .
1,960
2,482
4,442.
. . . 6,431
6,809
1 '3,240.
. . . 6,584
6,867
13,451.
6,313
12,106.
Summa 20,768
22,471
43,239.
7
Folkmängdens förökande under de sednare fem åren med 1,638 persöner,
liärflyter så väl ifrån nya hushåll, uppkomna genom hemmansklyfning och afsöndring
af jord, som i naturlig följd deraf, jemväl på de oklufna gårdarne,
att de föddas antal nästan alltid öfverstiger de dödas. Man har icke heller
denna gång den tillfredsställelse att kunna anmäla denna folkökning såsom ett
resultat af under liden uppkomne nya näringsgrenar eller betydande utvidgning
af de äldre.
Beträffande folkets bildning och sedlighet får anföras, att Allmogen i allmänhet
har större hyfsning i uppförandet och mera belefvenhet i umgänget, än
i de flesta andra provinser; slagsmål bland dem äro sällsynta, och ehuruväl
här finnas de, som stundom öfverlasta sig med starka drycker, sker det icke
allmänligen uti samqväm. Folket är ganska ömtåligt för förolämpningar, vare
sig i gester eller ord; rättegångar derom uppstå ofta. Lagens välde hyllas af
alla, men ock äro många benägna för rättegångar. Gottlänningen älskar vällefnad
och en viss beqvämlighet, men när så behofves, är han färdig till ansträngningar
och inskränker sig till det nödtorftiga utan jemmerlåt.
Bruket bland Allmogen, innan åldern deraf gör behof, att till sina barn upplåta
husbondeväldet öfver fastigheten, och oftast äfven äganderätten dertill emot
visst belingadt lefnadsunderhåll i na lura-persedlar, som här kallas devision,
fortfar oförminskadt, ehuru erfarenheten visar att täta miss-sämjor och olyckliga
tilldragelser derigenom uppstå.
Oaktadt den anförda' böjelsen för väl-lefnad och beqvämlighet, är folket
i allmänhet oförskräckt i faror, och härdigt i köld och oväder på sjön; fårskinnspelsar,
så allmänna i Rikets öfiiga provinser, brukas här icke. Gotllänningen
har i allmänhet mycken lätthet att fatta och dess mekaniska fintlighet
visar sig synnerligast vid inrättningar, som lätta arbetet.
Den bland Allmogen härstädes rådande jemna välmågan har betydligt förminskats
af de åren 1845 och 1846 inträffade missväxter. I stället för den
eljest vanliga betydliga exporten af spannmål, måste sådan berörde år införskrifvas,
och de då rådande höga priserna derå gjorde nöden så mycket större.
Nådigst beviljade undsättningslän, till belopp af 50,000 R:dr för 1845 och
36,666} R:dr för 1846, jemte erhållne sammanskotter från bättre lottade orter,
till en summa af 6,408} R:dr, gjorde det dock möjligt för den hemmansbrukaude
allmogen att draga sig fram och äfven understödja de icke jordägande,
utan att något betydligare antal måste gå ifrån sina hemmansdelar. Förlidet års
gynsamma skörd och fördelaktiga priser på spannmålen, hafva dock redan
betydligt bidragit att återställa den fordna välmågan.
8
Lagsökningarnes antal under dessa fem år hafva varit:
År '1843...............2,352.
» 1844 .............. 4,269.
» 1845 ............ I . . 4,472.
» 1846 .............. . 4,228.
» 1847 ...... . ........ 4,346.
§ 3.
Näringar.
Jordbruket är i allmänhet inrättadt i treskifte, dock på en del gårdar
och vid staden för potatesodlingen i fyrskifte. Fullständigt cirkulationsbruk
är ingenstädes, utom af tvänne jordägare utaf en del af Wisby stads jord, infördt.
Höstsäden utgör den vida betydligare delen och består mest af råg,
samt hvete, hvilket säde synes vara i tilltagande; vårsäden åter, mest af korn
och något blandsäd, litet ärter och lins, men icke allmänneligt hafra; potates
odlas deremot ganska betydligt. På sämre jordmån nyttjas tvesäde, eller rättare
sagdt, åkern är lagd i tveskifte, hvilket ock alltid är förhållandet med de
af kalkstensklapper bestående åkrarne, der endast råg trifves. Till gödning
på dessa strandåkrar, begagnas med mycken fördel sjötång, här kalladt stäke;
denförutan skulle dessa åkrar vara af föga värde, och många socknar, som nu
årligen aflåta mycken spannmål, skulle då sakna brödföda.
I afseende på sädens ansning klaga köpare icke utan skäl, att dervid hafves
för ringa omsorg till dess befriande från svingel, trauärter och åkerlök.
Ehuru vindmachiner de sednare åren börjat af allmogen begagnas, är dock
ännu icke deras bruk så allmänt, att det hunnit visa särdeles inflytande på
den utskeppade sädens renhet; fullständig rättelse häruti torde icke vinnas förr,
än viss vigt å sädestunnan blifver bestämd, och hvad den väger derutöfver
särskildt blifver betaldt. Yäl rengjord Gottlands råg och korn äro till vigt
och öfrig beskaffenhet fullt jemngoda med de bästa slagen deraf i andra provinser.
Utom vid Wisby stad, som äger betydlig jord och hvarest idkas ett stort
och väl vårdadt jordbruk, samt af en mindre del jordbrukare på landet, är
föga ansträngning gjord till gödningsämnenas förökande, medelst så kallade
komposter.
Bränviustillverkningen har i följd af de inträffade missväxterna betydligt
minskats och någon särdeles export af bränvin har icke ägt rum.
Odlingen
9
Odlingen af lin och hampa är ganska inskränkt, och på långt när icke
svarande mot länets behof. De ofta nog inträffade strandängar§ af fartyg!
a ade med dessa artik ar hvilka till lindriga priser på auktioner blifva försålde,
torde i sin mån hafva bidragit till att minska hågen för denna odling
kastning3 Hå 5°“ T
^ "f ulmärkt §od beskaffenhet, och torde af
p
ö ’ a arsvaxten deraf är ymnig, vara tillräcklig för landets behof.
Sedmredå^n'UtillIf
°Ch °dlmS af. trädgårdsväxter, har icke under de
l V
|
a»! ’ ock ar att anmärka, att få hemmansdelar och be
jmskar
oT" » rlnraS’ Tn ,cke äga en liten trädgård med grönsaker, bärläDDa
n!vddna8!a frukt5[äd’ mecJ mångfaldiga blommor är hvarje trädgårdstäppa
prydd. Senap odlas tillräckligt för behofvet, och torde vara den bästa
valnöt träd8 sr m'Xer'l 1 W‘Sbj äfvensom Pä näSra ställen på landet, finnas
tes pä StocibZ
F V"' ma SOm,'a'' S,f" «
deraf e„ del afsät
Mullbärsträd
finnas äfven i Wisby och bära ymnigt, men bären mogna
ängd endast under varma och torra somrar; af mycket regn mögla deSpå
aden. Sällskapets för silkesodlingens befrämjande bemödanden alt här m,
rd fh.V1!a mijllIbarstradet, hafva med mycken verksamhet fortgått. Utom
den förut anlagde plantagen utanför staden, har ytterligare inköpts en för
p nteringai val belägen åker inom stadens murar, af t\ tunnland, å hvilken
flere tusende plantor bl.fvit utsatte. Silkesodlingen har fortgått så, att under
ochtrio £d hasplad t ^silke”
89 “
eller W*
I göda ar lemnar spannmålsproduktionen betydligt öfverskott utöfver länels
behot sa att årliga utskeppningen kan beräknas till 20,000 tunnor. Åren
184o och 1846 måste deremot, i anseende till missväxten, införas ett Överskjutande
belopp.
Sädesodlingen fortgår i tilltagande. De flesta nyodlingar bestå dock af
hagmark, som upptages till åker; någon viss trakt af ön kan icke särskild!
utmål kas framför andra i odhngsföretag. Odlingen verkställes i allmänhet
genom rothuggning der träd finnas, och plöjning af lindor; på sednare åren
har dock a ett och annat ställe härvid begagnats hackning och bränning; det
ai alL befara att detta odlingssätt, som hastigare än något annat förskaffar
ersättning for odhngskostnaden, mer och mer kommer att sprida sig och blifva
jemva begagnadt a mark med tunnare lager af svartmylla, och således vålla
etydhg skada for framtiden. Under loppet af dessa fem åV hafva förbättrade
Berättelse öfver Golllands Län för åren 1843—1847.
2
10
ftkemdétop» förnämligast plogar af Engelsk modell, Lill temlig» tydligt antal
blifvit införda; de tillverkas .tornera jemväl bär pa o„
1 k»som “'J™'-
varne och flera andra nyare åkerbruksredskap, af en f. d.
a,
gebergs landtbruks-inslilut. Allmogens uppmärksamhet pa fo ™
damåfsenli" plöjning af åkerjorden, har blifvit fästad och undeihallen genom
de sedan n4a'är tillbaka it länets Hns.rällnings-sälls ap rnförfa o* „rl,g n
fortgående täflin«splöjningarne, under sommarmarknaden vid VVisby. Sedan
Rikets Sender anlg!t *00 fcdr banko årligen, för en lä,re landthruksskola
*
t i • e • .
•
•• 11 _ J P. v I np I n m
länet, har en sådan blifvit miättad å
Stenstugu
'ård i Endre och förlidet
års höst öppnad. Sex frielever af allmogens barn äro dervid antagne, oclx<
det att hoppas, att utom fördelen af undervisnings njeddelar
nelt åkerbruk, äfven exemplet af ett sadant skall veik
J d
bittrin^ åtskilliga bär begagnade åkerbruksredskap aro egna ioi denna f
v , Ch särdeles °väl afpassade för härvarande lokal. Bland dem äro åt nr, arta
11 n, eller som den bär kallas, sigden, som är nästan rak, omk ing o,
avarter lana och mellan 3 och 4 torn bred; den är fästa,1 . en säd,,, stall.
L„ vid ett långt skaft, att den folier tält vid marken, hvar,genom v,d slaf
-
tern intet går
växten; skördemannen går
förloradt af den på de flesta ställen korta men kraftiga gräsunder
arbetet alldeles rak
sia", vinnes äfven med dessa lior, en bär högst
tern, att åtkomma gräset mellan träd och huskar;
då den är väl mogen, som
mycken kornspillning uppkommer
....................... en lutande ställning inåt, 1.........
kan
utom fördelen af breda
behöflig lätthet vid höslätsäden
aftages äfven med
i allmänhet här är
hvarigenom
noggrant
samma lior, hvarvid dock,
fallet innan skörden påbörja
På räfsan har kammen
Bland” mechaniska8 inrättningar till besparande af arbetskraft äro förnämligast
att anmärka: Tröskverken, här så allmänna att fa fjerdedels hemman
sakna dem.
Bland allmogen finnas flere skicklige tröskverksbyggare, som ofta
igast
afresa till andra provinser, synner
ven från Tyskland hafva beställningar
Skåne, att der bygga dessa verk; äfaf
tröskverk bär blifvit gjorda.
Boskapsskötseln är
alt, ehuru sädesproduktionen är
i motsvarande förhållande.
Stora myrer
vinnes, skola
att vinnlägga sig, icke blott om
förbättrande. Jordmånen, såsom
j J 5 t d IILji * i J ^ t-i 1 u 1
u *
w /
Tf1
icke hö"t uppdrifven, härflytande förnämligast deral,
° ‘ tilltagande, så fortgår likväl icke ängsodhn
-
g en
odlingen af landets
ökad fodertillgång
att när
derigenom
i en framtid
en betydligt
Det är dock att hoppas
kommer i gång och ■
du, om icke förr, hemmansbrukarne komma
boskapsafvelns förökande utan jemväl om dess
redan är nämndt, är på de flesta ställen
11
icke heller för hög gräsväxt särdeles gynnsam. Några större jordbrukare
hafva dock med temlig framgång på djupare jord fortsatt och ökat odlingen
af foderväxter, men hittills har det icke i någon betydlig mån verkat till efterföljd
bland allmogen.
Få hemman hafva större antal hornboskap än hvad det deraf oundgängliga
behofvet fordrar. För omkring 60 år tillbaka begagnades af allmogen
ensamt hästar till åkerskötsel; Smålänningarne hafva här infört bruket af
oxar, hvilka nu öfver allt, jemte hästarne, i landtbruket användas, utom
Fårön, som nästan endast har klapperstens åkrar.
Boskapsracen är icke särdeles stor ej heller af synnerligt god beskaffenhet,
utom hos någre större jordbrukare. Årligen införas lefvande kreatur,
dock mest till slagt, från Öland och Småland; viktualier, icke obelydlis
litet, införskrifvas äfven årligen.
pa
ig qvan
-
Betesmarkerna äro af god beskaffenhet,
gräset, men under torra somrar alltför magra
fodring hela året om
Maj mängden af allmogen
:nom det kraftfulla fast korta
för de större kreaturen. Stallbrukas
af ingen, tvertom ser man redan i början af
utdrifva kreaturen på bete. Någon allmän håg till
kreatursracernas förbättrande märkes icke, ej eller finnas några allmänna anstalter
dertill; några få landtbrukare förskaffa sig likväl kreatur af bättre
slag. Hästarne af öns race äro härdige, men särdeles i södra delen af ön
små och svaga. Den ringa fodertillgången derstädes är orsaken härtill, likasom
att
bonden,
ehuru
god tillgång på
säd han
än kan hafva, aldrig består
korn eller
hafra
åt
sina
hästar. Täflan
bland allmogen, såsom i andra orter,
uti att hafva vackra hästar, förmärkes föga. Hågen för det allmänt idkade,
ör båten lika
kär som
åkdonet, och föranleder tro
ek
lör hästen. De
förut på
Hörna kungsgård underhållna
dock bidragit att till flere enskilde sprida bättre race.
Vid Furubjers gård i Tingstäde stationerades år 1844 en
by, hvilken der ännu är qvar, och äfven på
men föga lönande fisket,
till mindre kärl
kronohingstar hafva
1 isren
O
hingst. För öfVigt inkomma
från Mecklenburg
och
nållits
beskaffenhet,
förmögnare personer. I några
skogshästar, hvilka hela året
köld infinna sig vid gårdarne;
tämjas. Dessa hästar äro små
nandet af utmarken fortgår, så
hingst
Roma kungsgård
de
nästan årligen från Öland
samt andra Tyska orter
socknar på landet finnas ännu
ute,
fasttagas
och vanligen endast
från Ottenhar
tidtals
hästar af god
agnshästar åt
så kallade
vid stark
’)
fö
rr än de skola säljas
men ganska härdiga. Emellertid som i
kommer snart denna hästafvel alt upphöra.
eller
innan;-
O
12
Gottländska får-racen är af ypperlig beskaffenhet till slagt, synnerligast
de får, hvilka hela året igenom söka sin föda ute; man påstår att köttet deraf
erhåller någon smak af vildt; men deras ull är grof och ojemn, och således
otjenlig till klädesfabrikerna. Utom på Carlsöame, äro dessa lär ganska små.
Endast vid ytterligt sträng köld och djup snö, uppsöka utegångs-fåren de foderhus,
som på betesmarkerna för dem äro beredde. Detta sätt att. föda fåren
brukas dock endast uti öns södra socknar samt på Fårön; i den öfriga
delen af landet är fårslaget af vanlig storlek med grof ull af jemn beskaffenhet.
Krono-schäferiet på Wisborgs kungsladugård har nu uppgått till 43 djur
af äkta Souldowns race.
Af de öfrige 2:ne schäferierne har det ena, som befanns på Hallfrede
gård i Follingbo socken, af egareu till gården biifvit uppsagdt, och fåren, enligt
vederbörligt förordnande, förflyttade till en egendom i Calmar län. Det
andra schäferiet vårdas utmärkt väl vid det nyligen inrättade landtbruksinstitutet
på Stenstuge gård i Endre socken. De vinterfödda fårens antal der
är 23, och har försäljningen af får af äkta race vid årligen hållne auktioner
fortgått, dock icke till höga priser. Allmogen på Gottland har ännu icke
biifvit rätt benägen för denna får-race; den anförer såsom skäl härtill, att
Soutdowns-fåren växa långsammare än de Gottländska, hvilka de förmena äro
lika ullrika med Soutdowns-fåren, ehuru ullen ej är af så god beskaffenhet.
Skogar. Tillgången deraf är ännu, utom på sydligaste delen af ön, icke
allenast tillräcklig för landets behof, utan deras afkastning utgör äfven landets
förnämsta export. Egentlig ordning vid hygget eller omtänksam vård
dermed iakttages ännu icke, och den de sednare åren började skeppningen
af Sleepers, som gått till öfverdrift, hotar alt snart medtaga det som brädsågning
och annan utskeppning lemnat öfrigt. Största delen af skogarne består
af furu, dess växtlighet och mognad äro, genom den starkt drifvande
kalkjorden, hastigare än i rikets andra provinser, samt träden fasta och goda.
Som bevis derpå må anföras, att i Holstein, som förses med trävaror, så väl
från Finland som från flere Svenska provinser, de Gottländska bräderna företrädesvis
begagnas till plank- och taktäckning. På ek och flere andra ädla
löfträd är betydlig tillgång; dock skall eken Lill skeppsvirke icke vara så god
som den i Tyskland. Virket af de andra löfträden är än mindre pålitligt,
af ofta i det förekommande röta, troligen härflytande utaf afhuggne qvistar
vid den starka löfning dessa träd undergå. Att tillgången af ek årligen minskas,
är emellertid uppenbart. Försäljning af ek till skeppsvirke och tunn
-
13
stäfver, liar blifvit en inkomstkälla för allmogen, sedan den fatt tillösa sig
skogen, men denna källa begagnas så flitigt att den för de fleste inom kort
torde vara uttorkad.
De af Hushållnings-sällskapet utfäste, i sednaste Berättelsen omnämnde
premier för skogssådd och uppförande af stenmurar och jord vallar till stängsel
samt föranstaltade försök med sågens användande i ställeL för yxa vid
träds fällning och aptering till ved, hafva icke medfört några resultater, och
plantering af Larix och Svartpoppel har ännu icke sträckt sig utom af Hushållnings-sällskapet
begagnade fält.
Sedan sista Berättelsen har ekskog inlösts på 163 hemmansdelar för en
summa af 1,232 R:dr 22 sk. 8 r:st.
Att skogstillgångarne småningom minskas är ögonskenlig!; orsakerna härtill
äro, utom hvad redan omnämnts, äfven den tilltagande folkmängdens
större behof af bränsle, och verkställda odlingar i skogarne, allmogens behof
af kontant i skogstrakterna, kalkbruken och bränvinsbrännerierne, samt i sin
mån det sig förökande behofvet af gärdsle för den alltjemt tilltagande inhägnaden
af utmarken, likasom i följd af hemmansklyfning och jordafsöndring af
hvarje jordlotts enskilda område.
Gärdesgårdarne på Gottland, redan af Linné berömda uti dess från trycket
u tgi fn a beskrifning öfver sin resa till Öland och Gottland, hafva, ehuru
skogsödande, genom deras byggnadssätt slöra företräden framför dem, som
vanligen brukas på fasta landet, med afseende på styrka och varaktighet; stenmurar
i stället för gärdesgårdar användas allmänneligast endast i det skoglösa
Hoburgs Ting. Äfven på Wisby stads vidlyftiga ägor, der stenbrott äro
nära till hands, får man icke se annat än vanliga gärdesgårdar, ehuru numera
nästan all gärdsel måste inköpas. Skogsbesparing befrämjas på ön, egentligen
ännu icke af annat än stenhusbyggnader, hvilka uppföras af kalksten, så väl
till bonings- som uthus, samt derigenom att allmogen börjar begagna kakelugnar
i stället för de förut allestädes brukade spisarne utan spjell, i hvilka
en ständig eld underbålles vintern om, äfvensom anläggning af tegelbruk på
ön bidragit att de skogsödande brädtaken nu mera börja utbytas mot tegeltak.
Någon veterlig tillgång på bränntorf finnes icke på ön.
Bergsrörelse. 'Den enda rörelse, som kan hitföras, är kalktillverkningen,
hvilken förut drifvits med 39 privilegierade kalkugnar, samt af allmogen till
husbehof vid så kallade kalkmilor, men genom Eders Maj:ls nådiga Bref af
den 14 Juli 1845 lemnats fri för jordägare, som dertill har materialier, från
1847 års början. Inskränkt afsättning gör att tillverkningen icke derigenom
14
ökats, och endast tre (3) nja kalkugnar hafva hlifvit anmälde, troligen mest
beräknade för behofver inom orten.
Den i Wisby stad privilegierade kalkugnen, hvartill 2/lj kastar kionans
ränteved uro anslagne, att in natura levereras, bär ännu namn al kionougnen,
ehuru den, med ofvannämnde rättighet till ränteved, till privata hlifvit
såld, sedan der förut för kronans räkning till kalk blifvit förbränd all den
huggna sten, hvaraf Wisborgs slott var bygdt.
Kalkbränningen vid samtlige kalkugnarne .sysselsätter 82 deilör mantalsskrifne
personer, men vid de flesta finnas ej särskilda kalkugns-karlar anställde,
utan verkställes insättningen i ugnen och bränningen dels af tjenstehjon,
och till stor del af närboende allmoge på beting.
Beloppet af utskeppad kalk under loppet af de sednaste fem åren kan
icke här uppgifvas, enär sammandragen öfver utskeppningen icke uppgöres af
tullkammaren i Wisby, och således härstädes icke slätt alt ei halla.
Fabriker, Bruk och öfriga Näringar. Vattensågarnes antal utgjorde vid sista
Berättelsens afgifvande...... •
........' fnt'
och mjölqvarnarnes..................d/<-
Vid 1847 års slut uppgick antalet
r ,
. • 11
.
.......210.
af sugar, till .................
af mjölqvarnar, till
.  ................d •
Flera husbehofs-sågqvarnar hafva tillkommit, men då, enligt 1828 och
1835 årens författningar, husbehofs såg- och mjölqvarnar, som numera ijnläggas,
endast behöfva hos Konungens Befallningshafvande till annotation i Landskontoret
anmälas, möter svårighet alt, om anmälan underlätes, kontrollera an
-
läggningen.
lläslqvarnar i förening med tröskverken hafva till betydligt antal hlifvit
inrättade.
0
.
Pappersbruket vid Lummelund, som äger en förmånlig lokal i alseende
på vatLentillgång med öfverfall, har i produktens fullkomnande icke fortskridit.
Vid bruket sysselsättas nu 5 arbetare.
Antalet af valkar till vadmalsberedning har icke hlifvit ökadt; arbetet
vid dem verkställes såsom vid qvarnar och sågar af allmogen sjelf, som vill
hafva arbetet uträttadt. Med den i närheten af Wisby uppförda stora stenbyggnad,
i hufvudsakligt syfte att der inrätta en god valk, bar det blott tdl
en&del lyckats, i och för den knappa vattentillgången.
15
Det å Ekholmen i Weskinde socken anlagde tegelbruk fortgår ocli har
tillverkningen dervid förlidet år uppgått till 73,000 taktegel och 32,000
murtegel.
Yid Klintehamn är ett privilegieradt skeppsbyggeri, hvarvid åtta arbetare
äro skattskrifna; byggnadsarbetet derstädes under förlidet år uppskattades
till 2,500 R:dr banko. Yid öfriga landthamnar låta der etablerade bandiande
så väl bygga som reparera sina fartyg.
I södra häradet, men nära invid staden finnes ett oljeslageri och ett
såpsjuderi, vid hvilka dock under sednare åren ingen tillverkning egt rum.
Binäringar. I första rummet af dessa står fisket, som idkas ständigt vid
Wisbv stad och landthamnarne samt å nå era få andra ställen af kusten, då
•'
.
,
O
väderleken det medgifver; derförutan på särskilda tider i betydlig mån på
längre från stranden belägna grund, från fiskelägen, der allmogen har fiskbodar
uppbyggda; äfvenledes uti de i myrerne befintlige träsk. Yid fisklägena,
synnerligen i södra delen af ön, aflåtes fisk, mindre mot kontant betalning
än i utbyte mot andra varor; ofta nog sker tillbytet af fisk, endast mot
traktering med öl, bränvin, kaffe, hvetebrödskakor m. in.; några oordningar
dervid äro dock högst sällsynta. Vid fisklägena äro valde och af Eders
Kongl. Majrts Befallningshafvande med konstitutorialer försedda hamnrätter,
som vidmakthålla ordning och skick enligt Hamnordningen och särskildt lastställda
öfverenskommelser.
Fiskarterna som hufvudsakligast fångas i hafvet äro: strömming, torsk,
flundror och id. Fångsten deraf är vanligen ganska betydlig. Dock införas
till landtmannens behof, hos hvilken salt fisk är en daglig rätt, flera tusende
tunnor årligen, förnämligast sill, utom hvad för staden särskildt erfordras.
De sednare åren har strömmingsfisket varit ovanligt ringa, och förlidet år
infördes öfver tiotusen tunnor sill och strömming. Af Hushållnings-sällskapet
är gjord underdånig hemställan om anslag till försöks anställande med
strömmingsfiske på djupet, hvarom Eders Maj:ts nådiga besjut afvaktas.
Införseln af sill sker för det mesta af Norrska fartyg om våren. Allmogen
föredrager i allmänhet strömming framför sill; också är den strömmin
g, söm fångas vid öns kuster, af särdeles god beskaffenhet. Fjällfisk fångas
äfven icke obetydligt i hafvet, synnerligen på östra kusten, och införes
under lindrigare vintrar och om våren, lefvande i vattenkärl, till afsalu i
Wisby.
Vadmal tillverkas icke allenast till provinsens behof, utan äfven till afsalu,
till ett ungefärligt belopp af 13,000 alnar; den uppköpes ovalkad och
16
ulföres till största delen af gårdfarihandlande, äfvensom något ull, deremot
desse handlande ofta i utbyte återgifva Gottländskt vadmal efter undergången
beredning och färgning; men deras afsalu i öfrigt består allt fortfarande
hufvudsakligen uti del myckna annat kram de medföra, för hvilkets betalande
lagsökningar ofta äga rum.
Linne- och hampväfnader tillverkas på långt när icke till provinsens
behof.
Jagt al skjälar, egentligen på nordligaste kusten af Fårån och södra udden
af Näs socken, är icke obetydlig, och lemnar årlig export af skjälspäck
och hudar, till ett värde af närmare 3,000 R:dr.
Jagt af sjöfogel idkas uti myrerna och vid de flesta stränder, förmånligast
vid utanför belägna holmar, men det gamla skadliga bruket af äggning,
eller äggens borttagande, har icke kunnat utrotas, helst sådant, fast sparsamt,
i jagtstadgan är tillåtet. Den öfriga jagten idkas mest såsom nöje, men i afseende
på fogel kunde jagten blifva en binäring för allmogen, om espriten
att dermed förnuftsenligt förfara står att införa. Genom mera återhållsamhet
med skyttet under förbuden tid af året, samt genom räfvens betydliga förminskning,
tillvägabragt genom de premier som härföre utgå, så väl ifrån
den allmänna jagtkassa!!, bildad af bidrag från socknarne, åom ifrån Gottlands
skarpskytte- och jägare-gilles enskilda kassa, har under de sednare åren nyttigt
villebråd hlifvit betydligt förökadt på ön.
Tjäru-tillverkningen är oaktadt den minskade skogstillgången ännu i det
närmaste tillräcklig för allmogens behof.
Salpeter-tillverkningen, som bär borde med lätthet kunna drifvas och
utgöra en lönande binäring, har de sednare åren mer och mer aftynat och
icke ens kunnat upphjelpas genom de åren 1845 och 1846 inträffade missväxter,
som bort vända hågen åt binäringar.
Af salpeter äro endast år 1843 20 LU. till kronan lemnade.
Forlön tillflyler allmogen förnämligast genom kalkbruken, så väl för sten
till ugnarne som kalk ifrån en del af dem till lastage-platserne, äfvensom för
foror med varor ifrån de ofta inträffande strandningarne, synnerligast uti länets
sydligaste distrikt och på Fårön, å hvilka ställen härflytande inkomster
från dessa inträffande olyckshändelser utgöra en betydlig binäring.
Allmogens vinterslöjder bestå, för karlarne, förnämligast i skogshygge och
trädarbeten, bland 'de sednare utgör förfärdigandet af tunnor till den osläckta
kalken en betydlig del i vissa socknar; äfven förfärdigas af några få, temligen
väl
17
val arbetade möbler och andra snickare-arbeten; forslingen af skogseffekter,
upptager dock mesta tiden. Qvinfolken sysselsätta sig med ullspinning och
vadmalsvafning samt stickning af tröjor och strumpor,^ äfven till afsalu.
Oja socken i Södra Häradet finnas goda sandstensbrott, men sockne)oaiue
1a va (unnit sin läkning vid att hellre sjelfva sysselsätta sig med jordiiuel,
oc i öfverlåta mot en billig ersättning, bearbetningen af dessa stenbrott
åt sina grannar i den norr om dem belägna Fide socken. Ett stort antal
slipstenar tillverkas här, hvilka utskeppas från den närbelägna Burgsvikshamnen,
till största delen på allmogens egna fartyg.
Utom vid nyssnämnda hamn, hvarifrån allmogen idkar sjöfart, förnämligast
Ull Blekingska hamnar, för utskeppning af spannmål m. m. samt från de
nordligaste andthamnarne med skeppning af kalk, och på Farön med salladt
hu kolt, skälspäck och vadmal på Stockholm, idkar allmogen på få andra ställen
annan sjöfart än fisket, och ännu har den icke begagnat sig af den nåigst
förunnade rättigheten till fri seglation på de Danska staterna, utom att
f" e. erf.ai!nan,P"g ,le vanliga Blekingsfararne, slipsten och sandslenshlock *
butvit förda till Köpenhamn.
På Gottland öro under loppet af dessa fem åren bvggda:
Brigg.............\ ' 1
Skonerter........... 3
Slup............
Inköpta:
Galeas......... \
Slupar.........
Skonerter.....
Under samma tid äro:
Förolyckade: Briggar.......... .
.
2
Skonert .......... \
Galeas........
Slupar ..........
Försålda:
Skepp...........
Bi iggar........
Skonerter.............4
Galeaser :.........
Slup............
Slopade:
Galeaser.........
Skonert ........... j
Berättelse öfver Gottlands Län för åren 1843—1847.
1
om
118
läster.
3
»
192
d:o
I
»
9
d:o
I
»
40
d:o
6
»
141
d:o
7
»
302
d:o
2
»
185
d:o
I
»
51
d:o
1
»
37
d:o
3
»
71
d:o
\
»
120
d:o
3
»
241
d:o
4
»
203
d:o
2
»
73
d:o
1
»
31
d:o
3
»
118
d:o
1
»
34
d:o
18
Sjöfarten liar sysselsatt:
4.r
184-3 ......... 493
personer.
»
1844 ......... 473
d:o
»
1845 .........514
d:o
»
1846 ......... 493
d:o
»
1847 .........379
d:o.
Sjöfart idkas af allmogen och några andra landthoer, såsom nämndt äi,
nästan endast från Burgsvik i Södra Fögderiet, samt i Norra: Slitö, Nvallevik,
Fårösund och Lutterhorns hamnar, med 7 fartyg om tillsammans Idb
Yid alla större landthamnar hafva barlastplalser blilvit utstakade och
vitesförbud utfärdade mot barlastens fordom allmänt brukliga utkastande i sjön.
Genom Eders Kong!. Maj:ts Nådiga Bref af den 2 Februari 1847 har
allmogen befriats från skyldigheten att underhålla strandridare-byggnader vid
landLhamnarne, hvaremot skyldigheten för densamma att dervid bygga och
underhålla lastbryggor ännu qvarstår, dertill bidrag dock erhållas af de vid
hainnarne inflytande hamnumgälder. Med undantag al Katthammarsvik, dei
brygga dock är under byggnad, och Ljugarn, äro nu alla landthamnarne töisedde
med lastbryggor.
Handeln: Landtmannahandeln drifves isynnerhet med öns export-artiklar,
nämligen: spannmål, skogseffekter, sandstens-arbeten, ylle-tillverkningar, ull
och något frukt, samt bland viktualier, saltadt fårkött. Fisk, nötkött, dask,
smör och talg, exporteras sällan eller aldrig. Det ringa deraf allmogen föryttrar,
förslår icke till konsumtion inom landet.
Afsättningsorter för iandtmanna-varor äro så väl Wisby stad som 10
stycken landthamnar.
Torghandeln i Wisby, hvilken först 1831 tog sin början, har sedan dess
så tilltagit att de fordna upptingningarne på landet af matvaror, hvartill stadsboarne
voro nödsakade, nästan alldeles upphört.
De införde kreatursmarknaderna synas hafva medfört något mer liflighet
i boskapshandein, och böra genom det de försäkra säljare om jemnare afsättning
och fördelaktiga priser, äfven för framtiden verka iöidelaktigt.
§ *■
Politisk Förf ältning.
Kammarverk: Länet, som tillika utgör ett Stift, är indeladt i 2.ne Hålåder,
2 Domsagor, 1 Lagsaga, sammanslagen med Södermanlands och Stock
-
19
holms läns, 2 Fögderier, 10 Länsmansdislrikter, 3 Prosterier, 43 Pastorater,
8 Kapellanier, 93 Socknar med 91 kyrkor. Med afseende å Jägeri-staten är
Gottland förenadt med Kalmar län under ett Öfver-Jägmästare-distrikt. Ingen
till jägeri-staten hörande personal linnes på Gottland. Gottska Sandön,
skatllagd i och för rotering till 1 mantal, tillhör Norra häradet och Fårö
pastorat.
Länet underhåller 2 Båtsmans-kompanier, tillsammans 260 man; hvarje
rote ulgöres af, i det närmaste, 4 mantal. Den förut oroterade, ordinarie rotering
nu underkastade jord som linnes å ön, har blifvit indelad i 6 rotar.
Det öfverskott som ej kunnat indelas på någon bestämd rote utgör 355T mantal.
På ön finnas 12 extra rotar indelade af så kallad privilegierad jord.
Aflägsenheten från hvarandra och särskilda förhållanden hafva verkat derhän,
att mantal af sistnämnde egenskap icke kunnat på viss rote fördelas; hvadan
ej mindre detta hemmantal än äfven de här ofvan anmärkte 30*r mantal,
i enlighet med författningarnes föreskrift, erlägga vakans-afgift.
Till öns försvar, är en National-Beväring upprättad, beslående, med några
bestämda undanlag, af alla manspersoner emellan 17 och 50 år; den är
indelad i artilleri, jägare, infanteri och pikförare, hela styrkan, befälet inbegripet,
utgjorde år 1847 8,500 personer. National-beväringen exercerar årligen,
en kortare tid; men under de sednare åren hafva endast artilleri och jägare
till exercis varit sammandragne,
Gäslgifvaregårdar finnas uti Norra häradet 28 stycken, innehållande 31yv
mantal, och i Södra häradet 25 stycken om 24j mantal. Af gäslgifvaregårdarne
äro 30 ansedda som skjuts-omhytningsställen; utom vid de öfriga linnes endast
En tillåten krog på landet. Tulluppsyningsmännen hafva sedan Drottning
Christinas tid åtnjutit rättighet att ensamme hålla laverner (eller krogar)
vid landthamnarne, hvilka uti förenämnde antal icke äro inräknade.
För postens fortskaffande emellan Wisby och Klintehamn, hvarifrån den
med en skonert eller båt, efter omständigheterna, afgår till Böda på Öland,
äro 1TV mantal anslagne till posthemman.
Under sommarmånaderna har postkommunikationen vunnit större säkerhet
genom ett, Postverket tillhörande litet ångfartyg, med en machin af 20
hästars kraft, som fortskaffar posten emellan Wisby och Westervik, 2:ne gånger
i veckan.
Gottland är för tullbevakning försedt med en Tullkammare i Wisby och
indelad t i 6 Strandbevaknings-inspektors-dislrikter, nämligen: Klitite, Holme,
20
Ljugarn, Kattbammarsvik, Slitö och Kappelshamn, och i 4 Strandbevakningsuppsyniögsmans-distrikter,
nemligen Burgsvik, Kylley och Fårösund.
Lotsar, under uppsigt af en Lots-Fördelnings-Chef, äro stationerade uti
Wisby stad, Westergarn, Klintehamn, Burgsvik, Enevik, Stock vik, Holme,
Ljugarn, Herrevik, Katlhammarsvik, Slitö, S:t Olofsholm, Kylley, (hvilkets
loisar äfven inlotsa till Lörje, Wallevik ochWärna), Lergraf, Fårösund, med
särskilde lotsar vid hvarje inlopp, Lutlerhorn, Ar, Kappelshamn och Ilallshuk.
I följd af år 1827 med jordägarne vid dessa lots-stationer uppgjorda
kontrakter, hafva samtlige lotsarne blifvit inrymda i besittning al åt dem
upplåtna lägenheter.
Tabellen upptager det antal skaltlagde tullmjölqvarnur, som för närvarande
finnas i länet.
Sedan sista Berättelsen hafva 3 qvarnar blifvit skattlagda, bvilkas ränta
utsör i kronovärde 3 R:dr 21 sk.
o
I det hela har länets jordeboks-summa härigenom ökats så, att då densamma
enligt sista Berättelsen utgjorde 12,224 R:dr 8 sk. 9 r:st., utgör densamma
vid 1847 års slut 12,227' R:dr 27 sk. 10 r:st.
Tvänne Kungsgårdar finnas i länet. Den ena, Roma Kloster, är anslagen
landshöfdingen på lön, emot en arrende-afgift af 66 R:dr 32 sk. B:ko.
Enligt Nådigt Förordnande är densamma nu utarrenderad på 30 år. Den
andra kungsgården, eller Wisborgs kungsladugård, har, sedan framlidne Öfversten
af Klints arfvingars disposition deraf 1844 upphörde, blifvit utarrenderad
på 30 års tid, mot ett årligt arrende af 115 tunnor spannmål.
Af uti länet år 1837 befintliga ll,Vi mantal kronohemman, återstå nu
endast 7111 mantal, oberäknadt kungsgårdarne. Civila boställen och bohemman
utgöra 13i mantal; ecklesiastika boställen 48l mantal, deraf äro prestgårdar
och annexhemman 44, och 4i mantal kapellans-boställen.
Tvänne betydliga inlagor äro gjorda å Krono-allmänningen Jägarebackarne
i Lan socken, bvilkas behörighet äro af tvetydig beskaffenhet.
Krono-allmänningen Fjäle myr är enligt Eders Kongl. Maj:ts KammarKollegii
Cirkulär-Bref den 14 April 1824 skatllagd och i lotter fördelad samt
försåld år 1840.
Krono-allmänningen Bod- och Öster-Udd i Näs socken har äfven enligt
samma Circulär-bref blifvit skattlagd och, i lotter fördelad, försåld.
Af det betydliga antal från hemman afsöndrade lägenheter, hvilka till
en stor del tillkommit genom förpantningar för penningelån, befinnas ganska
många, hvarmed icke blifvit i den ordning förfaret, som Kongl. Förordnin
-
21
gen den 19 December 1827 föreskrifver. En stor del af sådana köpe-afhandlingar
intagas dock vid domstolarne i protokollet, till den kraft och verkan
lag lönnar, hvarigenom allmogen anser dem för lagliga. Numera har dock
allmogens uppmärksamhet hlilvit starkare vackt, än genom de tillförne häremot
gjorda varningar mot otillbörligheten af så beskaffad besittningsrätt derigenom,
att vid försäljnigen al så beskaffade sönderstyckade hemman den nya
ägaren icke godkänt den förra ägarens jord upplåtelse, ulan genom instämning
till Häradsrätt frånvunnit dem deras besittningar.
Med undantag af kungsgårdarne, finnas icke i länet flera hemman tillhopa
under samma namn, eller vanliga större byar, utan endast, såsom här
kallas, gårdar, hvaraf högst lå öfverstiga 2 mantal. Byordningar äro här i
allmänhet fastställda socknevis. Af i lotter klufna gårdar hafva de flesta
undergått storskifte eller laga skilte. Mot det fordna enskiftet mötte den
svårigheten, att som de flesta gårdars ägor äro betydligt kringspridda, (de finnas,
t. ex., som hafva sina ägor på 20 olika ställen och i sju socknar), så
blefvo enskiften bär på landet nästan icke annat än ett storskifte. Denna
spridning af ägor har äfven på många ställen lågt stora hinder i vägen för
laga skiften, h vilket föranled t en underdånig anhållan, som vunnit Eders
Kongl. Maj:ls nådiga stadfästelse, genom nådigt förordnande af den 9 Juni
1832, alt i delta län laga skifte icke får äga rum, der storskifte föregått,
såvida icke alla delägarne i gården förena sig om att det begära. Otvifvelaktigt
skulle det i framtiden för hemmansägare och jordbruket i länet vara
högst fördelaktigt, om en ny allmän indelning af gårdarnesägor kunde komma
att äga rum. Om behölligheten af att vinna en sådan reglering hafva ortens
riksdagsmän väckt fråga, h vilket föranledt Eders Kongl. Majris nådiga förordnande
af den 5 Maj 1841, att genom kommilerade undersöka frågan och uppgifva
förslag på lämpligaste sättet att regleringen tillvägabringa. Kommilerade
hafva funnit saken utan särdeles svårighet på så sätt kunna utföras, att
i stället för att, såsom hitintills på landet ägt rum, hvarje särskild gård utgör
ett skifteslag, skulle flera gårdar, efter lokalens beskaffenhet, sammanslås i
hvarje skilleslag, och är ett projekt härtill af kommilerade uppgjordt, och det
ingångna underdåniga förslaget bifogadt. Troligen kan ingenting, bättre än
detta, när det kommer till utförande, befrämja jordbrukets framsteg på Gottland,
när eu hvar jordbrukare får sina nu spridda jordstycken närmare förenade.
Det skall ock i en framtid verka till skogsbesparing, genom minskning
af det oräkneliga antal gärdesgårdar, som hvarje hemmansägare nu måste
22
underhålla, och komma, till följd af Eders Kongl. Maj:ts derom meddelade
nådiga förordnande, socknedeputerade alt öfver det uppgjorda projektet höras.
Ingen hemmansdel har råkat i ödesmål, och mig velerligt finnes icke
heller här på landet något ödeshemman.
Utom 2:ne qvarnar och 1 såg, hvilken sednare genom uppdämning orsakat
betydlig olägenhet, och om hvars utrifning rättegång blifvit börjad, men
icke fortsatt, förorsaka uppdämningarne vid den ofri ga mängd af sågar och
qvarnar, som finnas på landet, endast vår- och höst-tid vattendränkning al
myrtrakter; åtminstone hafva inga klagomål, som vittna annat förhållande,
inkommit. Uppdämningen om våren får dock icke räcka längre än till den
i lag bestämda tid, för att icke skada växten af myrfodret. De hittills företagne
myr-utdikningarne hafva icke fordrat utrifning af några betydliga vattenverk,
men Lummelunds-verken hafva ansetts komma att lida en minskning
i afkastningen, som är ersatt i ett för allt med 5,000 R:dr; och flyttningskostnad
för Ihre qvarn i Ilangvahr är äfven godtgjord.
Hemmansklyfningen i några socknar, såsom Mästerby, Näs, Nähr och
Eskelhem, är allt för långt drifven; fortsattes den ytterligare, är att befara
jordägarnes obestånd.
Uti sistnämnde 2:ne socknar finnes dessutom äfven en öfverdrift i ötverlåtelse
af små jordlotter till arbets- och inhyses-folk. Om å ena sidan det
verkar förmånligt genom den större tillgång på arbetare, så äro å andra sidan
olägenheterna deraf så n^cket större, genom derifrån härledt armod,
sysslolöshet och deras onda följeslagare. Inom i eller J mils afstånd från
mera befolkade städer synes det vara fördelaktigt, att icke sätta någon gräns
för hemmansklyfningen, men derutom torde betydliga olägenheter deraf mer
och mer uppstå.
Några särskilda hemman anslagna läroverket finnas icke.
I sednare tider hafva endast 3 små jordlägenheter med tillhörande byggnader
blifvit donerade till folkskolor, efter Lancaslerska metoden.
Wisby Hospital ägde fordom ett betydligt antal goda lägenheter på landet,
hvilka till betydligaste delen blefvo försålda år 1763. Dessa upptagas nu
under Hospitals skatte, men fortfara dock att till Hospitalet årligen erlägga
räntor, dels bestämda i penningar dels i persedlar in natura.
För Hospitalet göres närmare redo under rubriken "helsovård”.
23
Stats-bidrag: Förhållandet emellan allmänna be vil In ingen och folkmängdens
tillökning har varit:
Folkmängdstillökning.
Bevillnings förhållande.
1843
.
.
.
896
ökats
med 305:
19.
7.
1844
...
362......... »
207: u. 8.
1845
... 107 .........minskning S71: 4. 7.
1846
...
295 ......... »
3,031:
15.
-
1847
.
.
.
minskats med 22
... .
»
337:
43.
4.
Statsbidragen fördelade på 1847 års hela folkmängd utgöra på person
å
landet.........5:
33
i
staden.........6:
17.
När missväxt icke inträffar, har länet mindre svårighet än många andra
provinser för skatternas utgörande, genom närbelägenheten till afsättningsorterna
för landlmauncns produkter, nämligen utom Wisby stad till 10 stycken
lillåtne landthamnar, hvarifrån export sker, och bör till det störa ller—
talets bland de skattskyldige heder nämnas, att de beflita sig om att skatterna
i rätter tid utgöra; rester på uppbörden äro derföre obetydliga. Dessa
rester hafva likväl icke under de sednare åren gått i aftagande. Ålerupplifvande
af stämmoböter var rätt behöfligt, ehuru deras belopp är altför lågt
och icke blef fullt rättadt efter skattebidragen.
Af länets joideboks-och hemnuinstals-iäntå, utgörande i kronovärde 12,227
R:dr 27 sk. 10 r:st., äro endast 1,760 R:dr 12 sk. 6 r:st. anordnade. Extra
ordinarie onera, såsom inkvarteringar och krono-skjulsar, äro här föga betungande.
Väghållningen i anseende till vägarnes mängd är deremot mera betydlig,
synnerligen genom den ojemna och på liera ställen olämpliga indelningen
deraf; men underhållet lättas uti en stor del af landet derigenom, att
hällen icke ligger djupt under jordytan. Och som landet i allmänhet är slätt,
orsakas af vattnet på få ställen utskärning å vägarne. I vintervägarnes underhållande
äro, efter öfverenskommelse, så väl lägenhetsinnehafvare som
backstuguhjon, m. fl., skyldige att deltaga.
Nya vägdelningen i Södra Häradet är nu fullbordad och äfven i Norra
Häradet är sådan begärd, och undersökning derom vid Häradsrätten anhängig.
Kronotionden i länet är presterskapet af Konung Carl NI förunnad, i
anseende till det ringa hemmantal, hvaraf de flesta pastoraler bestå. Den
länge ventilerade frågan om tiondesättning beror af några preliminära åtgärder
af Eders Majrls och Rikets Kammar-Kollegium.
24
Enskilda överenskommelser i denna väg emellan pastor och församling
äro emellertid träffade inom de flesta pastorater, dock icke pä längre lid än
med nuvarande innehafvare, hvilken omständighet här orsakar ett verkligt
ondt vid nja »val, men som svårligen står att afhjelpa.
Ingenstädes uttaga
rättigade, enligt 1648 års Conventions-stadga.
Politi. Till vidmakthållande af ordning och polis inom hvarje socken,
äro by-ordningar fastställde och bya-rätter valde; äfvensom, hvilket redan
nämndt är, vid fiskelägena äro tillsatte hamn-rätter.
Arbetshuset i Wisby, som år 1839 af Eders Ivongl. Maj:t erhållit ett
förnyadt reglemente, och året förut ett statsanslag af 1,114 R:dr 16 sk. till
lokalens reparation, hvilken nu befinner sig i godt stånd, har under de förflutna
fem åren haft stora svårigheter att öfvervinna, härflytande af stegrade
pris på ved och lifsförnödenheler, likasom till högst betydlig grad genom den
tilltagande svårigheten att, utan allt för stor förlust, kunna afsätta arbetshusets
Lillverkningar.
Å arbetshuset hafva varit intagne sedan 1826, då stiftelsen sattes i verket:
Mankön ....
124.
Qvinkön ....
27.
Utgångne:
Mankön ....
123.
Qvinkön ....
27.
Qvar vid årets slut:
Mankön ....
1.
Qvinkön ....
0.
Fattigvården handhafves inom socknarna enligt gällande författningar, och
yppas sällan några klagomål deröfver från de fattigas sida; särskild redovisning
härför blef, jemlikt Kong], brefvet den 5 Maj 1837, den 30 November
berörde år afgifven. Hvarje socken försörjer sina orkeslösa fattiga och handhafves
noggrant förordnandet alt socknarne skola ersätta hemtningskostnaden
för deras kringdrifvande tiggare, som icke från socknen blifvit efterlyste.
Ehuru, såsom anfördt är, fattigpersonalen å landsbygden icke är betydlig,
och i följd deraf dess underhållskostnad icke är tryckande, så äger dock ett
motsatt förhållande rum i staden, hvilket ock föranledt, att man der varit
nödsakad till att icke blott å stadens fattighus inrymma och underhålla ett
större antal fattighjon, utan jemväl att under vintertiden genom inrättad soppkoknings-anstalt
understödja en stor personal, hvarförutan kontanta understöd
af räntemedlen af donerade kapitaler utdelas.
Oaktadt
25
Oaktadt genom Eders Kong!. Maj:ls nådiga anslag af dertill erforderliga
medel länshäktet år 1830 blifvit tillökt med 3 rum uti det vidliggande trånga
tornet af stadsmuren, samt 1835 med en utvidgad fånggård, hvarigenom häktets
osundhet upphört, är detsamma likväl till sitt utrymme i fångrummen
mycket för inskränkt. Utan trängsel rymma de blott 19 fångar. Alla rummen,
utom de trenne i tornet, besväras ock starkt af rök, orsakad deraf atl
huset är heläget tätt under den höga stadsmuren. En del af det antal fångar,
som under nu förflutna fem år varit häktade, har icke uti länsfängelset
kunnat vårdas, än mindre hade det varit möjligt, att såsom sig bör och i
möjligaste måtto skett, afskilja de under ransakning sittande från de öfriga
fångarna, derest icke nödigt utrymme härtill under tiden varit att tillgå å
arbetshuset. En påbyggnad af länshäktet blifver således nödvändig, hvartill
ritning och kostnadsförslag längesedan i underdånighet afgifvits; derigenom
skall vinnas, utom nödigt utrymme, äfven den fördel att rummen blifva rökfria,
ty skorstenarne komma genom påbyggnaden att blifva högre än stadsmuren.
Stadsfängelset är äfven i behof af utvidgning och förbättring. Aid
norra häradets tingsställe saknas ännu fängelse.
Uti länet äro 88 sockenmagasiner inrättade, hvilkas fond af spanmål enligt
1846 års bokslut utgjorde 9,693 tunnor, och af h vilka många derjemte
äga betydlig kontant förmögenhet.
Alla dessa magasiner styras efter det år 1814 nådigst fastställda reglemente,
med de af Eders Kongl. Maj:t den 5 Juli 1834 gillade förändringar.
Direktionerna inkomma årligen till Landskontoret med summarisk redogörelse,
som der granskas.
Första undervisningen i läsa har inom alla socknar af ålder lemnats af
en för hvarje socken antagen skolmästare, hvilken befattning numera, i anseende
till den dervid varande ringa lön, öfverallt är sammanslagen med klockaretjenslen.
På flera ställen meddelas dock äfven denna undervisning af andra
personer.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Stadga om folkundervisningen
hafva nu, så väl i Wisby stad som i alla pastorater på landet,
folkskolor blifvit inrättade och till det mesta med examinerade lärare
försedda. Ett seminarium för skollärares bildande finnes i Wisby.
Helsovården besörjes af 2 provincial-läkare, 1 stads-läkare, och särskildt
för Gottlands national-beväring af en sjukhus-läkare.
I Wisby finnes ett hospital, för mottagande af dårar och personer behäftade
med vederstyggliga eller obotliga sjukdomar, h vilket har 12 platser för
Berättelse öfver Gottlands Län för åren 1843—1847.
4
26
hospitalshjon; ett lazarett med 12 sjuksängar, samt ett kurhus för veneriska
patienter med 30 platser.
Antalet platser på hospitalet har befunnits nog inskränkt emot härvarande
behof, hvaremot sängrummen vid lazarettet, oaktadt ett stort antal patienter
der blifvit vårdade, likväl, utom någon gång tillfälligtvis, hitintills varit tillräckliga.
Ett lika förhållande har ägt rum vid kurhuset, der patienterne betydligt
längre qvarblifva; sällan är deras antal mindre än 20.
Under de sista fem åren hafva patienter intagits A:
Lazarettet.
Kurhuset.
1843
....... 67.
78.
1844
....... 70.
72.
1845
....... 81.
51.
1846
....... 95.
79.
1847
....... 100.
56.
Den mängd sjömän, som finnes i provinsen, i förening med flitiga besök
vid öns hamnar af främmande sjöfarande, är troligen orsaken till det emot
folkmängden betydliga antal veneriska sjukdomsfall, som här förekomma.
Man har ock varit nödsakad att föröka skattebidraget för kurhuset till det
maximi-belopp, som af Rikets Ständer blifvit bestämdt.
Lazareltets inkomster, bestående i frivilliga gåfvor vid bröllop och barndop,
samt eu årlig kollekt i stiftets kyrkor, uppgående tillsammans, per medium
till 220 R:dr, hafva icke varit tillräckliga till lazarettets underhåll,
hvarför ock Kong]. Maj:t, genom nådigt bref af den 7 December 1828, täckts
dertill anslå af allmänna hospitalsmedlen ett årligt bidrag af 400 R:dr, hvilka
medel i förening med den afgift patienter erlägga, nämligen per dag 12 sk.
banko af alla som icke äro uti armod och 8 sk. banko af faltigförsörjningarna
för fattiga, hafva hitintills varit tillräckliga, att på ett ändamålsenligt sätt
underhålla de sjuka, då härtill jemväl under några år tillskott erhållits från
kurhusmédlen.
Wisby hospitals inkomster bestå dels i inflytande arrenden af dess ägande
jord, med ett arrendebelopp vid sistlidet år af 218 tunnor 26f kappar råg,
218 tunnor 26f kappar korn, dels i räntor af förut omförmälda hospitalsskattejordar
uti 42 tunnor 9 kappar råg och 42 tunnor 9 kappar korn, samt
öfrige räntepersedlar, förvandlade i penningar efter 1847 års markegång, till
ett belopp af 361 R:dr 28 sk. jemte i kontant fixerad ränta 138 R:dr 3 sk.
8 r:st., hvarförutan hospitalet äfven tillflyter en obetydlig kontant inkomst
genom hofmedel i Wisby domkyrka, utgörande årligen några riksdaler.
27
Till vedbrand äger hospitalet ännu någon tillgång uti egen skog. De
till hospitalet anslagna 101 ökedagsverken och 6 handedagsverken, hvilka förut
in natura utgått och af sysslomannen di§ponerats till införande af 50 kastar
ved till hospitalet, få numera, enligt Kongl. Ordens-gillets förordnande, lösas
med penningar efter markegång, och äro inbegripne i ofvan upptagne räntepersedelsbelopp.
Det icke obetydliga öfverskottet af hospitalets inkomster öfver
dess utgifter remitteras till allmänna hospitalsfonden.
Hospitalets fastigheter bestå, utom byggnaderna, i 177 stycken kring
Hela landet spridda jordlägenheter.
En djurläkare är anstäld i länet, hvilken, förutan inkomsten af sin praktik,
åtnjuter i löningsförmåner 50 R:dr statsanslag, 100 R:dr af Wisby stad,
samt omkring 12 tunnor spanmål frårr åtskilliga socknar på landet, som sig
dertill förbundit.
Gästgifvareskjutsen bar af ålder bestridts af gästgifvare-hemmanen och
ett eller annat dertill anslaget reservhemman ulan hållskjuts, hvilket ännu
till det mesta fortfar, emedan endast på 13 gästgifvaregårdar entreprenad
blifvit ingången.
O O
Man fortfar inom länet att vara väl belåten, så väl med den inrättade
landtposten, hvilken fortskaffas utaf fjerdingsmännen, som med Brandstodsföreningen
i länet; hvarje härad utgör en brandstodsförening för sig. Sedan
år 1827, då brandstodsföreningen i Norra häradet sattes i verksamhet, har icke
under något af de förflutna åren högre procent än 3 sk. 2 r:st. per lOORrdr
försäkringsvärde blifvit utbetald af intressenterne.
Summan af brandförsäkringsvärdet
i Norra häradet, år 1847 är.............2,882,795
och i Södra häradet................4,118,875
eller tillsammans det betydliga beloppet af 7,001,670
för åbyggnader på landet inom en provins, som äger få herregårdar och intet
hemman af säteri eller frälse-natur.
Sedan, uppå Hushållnings-sällskapets inom länet derom gjorda begäran, allmänna
Skall blifvit påbjudna att årligen hållas i Maj månad och några år
fortgått, utan att i dervid skeende räf-fångst tillvägabringa en motsvarande
nytta, mot förlusten af de dagsverken, som på dessa Skall, ofta alldeles fruktlöst,
föröddes, hafva något mer än halfva antalet af öns socknar genom afgifter
till en för dem gemensam jagt-kassa, friköpt sig från skallgången. Häraf har
det förmånliga resultat uppstålt., att genom de från denna kassa utgående premier
ett flerdubbelt antal räfvar blifva dödade, än hvad som genom skallgången
förut skedde, med hvilken öfrige socknar ännu fortfara.
28
Utom förenämnde premier tilldelas utaf ett i länet sliftadt jägareförbund
2:ne större premier, som årligen tillfalla de 2:ne personer, som under året
fångat eller dödat det största antal räfvar. Genom dessa åtgärder, har antalet
af räfvar på ön betydligen förminskats.
I sydligaste delen af ön och på Furön, der allmogen bar största antalet
af får, anställes genast skallgång, så snart det förmärkes att någon räf inkommit
i socknen.
Wisby: Länets enda
stad har:
Manlalsskrifne
invånare:
Mankön .
.
....
966
Qvinkön .
. .
. 1,572
Mantalsfrie:
Mankön .
.
....
174
Qvinkön .
....
232
Minderårige:
Mankön
....
664
Qvinkön .
....
684
Tillsammans 4,292 personer,
hvilken folkmängd i den generela uppgiften om öns befolkning redan blifvit
upptagen.
Stadens förnämsta näring är handeln, dernäst jordbruk med bränvinsbränning,
sedan handtverksarbeten ocb slutligen fiske, hvaraf en del invånare
hemta sin bergning.
Fisket är dock icke särdeles lönande.
Exporten består förnämligast af kalk, trävaror samt spanrnål.
Importen består förnämligast i salt, specerier, men äfven uti alla slags
fabriksförnödenheter, emedan, utom för snus och tobak, samt ett dåligt pappersbruk,
inga fabriker finnas på ön.
Handeln drifves af Wisby handlande, så väl här i staden som vid landthamnarne,
genom expediter och af några, vid dessa hamnar bosatta, köpmän.
Någre handlande deltaga äfven med sina fartyg uti den allmänna frakthandeln,
så väl inom, som utom Europa. De på öns kuster ofta inträffande
strandningar lemna äfven tillfälle till förtjenst genom upphandlingar i parti
vid auktionerna, och åt några få uti kommissions-arfvoden.
Exporten af trävaror sker till Lubeck och städerna i hertigdömena
Holstein och Schleswig, samt till några af de Danska öarne.
Packsten, eller osläckt kalk, utskeppas egentligen till Lubeck, Stralsund,
Wismar och Rostock, hvilken sistnämnde stad är nästan den enda, som med
egna fartyg här afhemtar osläckt kalk. En obetydlig qvantitet packsten afsättes
ännu på Holstein, men denna afsättning minskas årligen. Fordom var
29
exporten af kalk på Danzig och öfriga Preussiska städer, äfvensom på Danska
staterna ganska betydlig, men har mer och mer aftagit, sedan i nämnde Riken
kalkbränning i stor skala blifvit införd.
Lös kalk utskeppas mest på Stockholm och Norrköping samt Skåne, som
till betydlig del afhemtar den med egna fartyg. Mindre qvantiteter afgå
jemväl någon gång till andra Svenska städer.
Spanmål och bränvin utskeppas för det mesta på Stockholm, men jemväl
på andra Svenska orter, då stegrade priser derstädes föranleda dertill.
Vid gynnsamma konjunkturer har äfven export af spanmål på England
ägt rum. De på landet så allmänna- tröskverken lemna tillfälle till eu tidig
export.
Handeln på sydliga Östersjöprovinserna upphör gemenligen med September
månads slut, hvarefter handeln på Stockholm blifver så mycket lifligare med
export af spanmål, bränvin, saltadt fårkött samt import af specerier m. m.
Minuthandeln består i försäljning till landets behof af salt, specerier
och alla slags kramvaror.
De handlandes antal har i sednare tider och äfven under detta qvinqvennium
ökat sig; men ganska många fallissementer hafva äfven inträffat.
År 1842 utgjorde de handlandes antal.....56
och år 1847, utgjorde de .
........73.
Hela antalet af borgare uppgår till.......298.
Då sammandrag öfver export och import nu mera icke vid tullkammaren
uppgöres, kan värdet å från staden utförda och dit införda effekter icke
uppgifvas.
Handtverkarne till antal och yrken svara något nära emot stadens behof
deraf. De handtverkare, som äro arbetsamme och hushållare, sakna icke god
bergning af handtverket, ehuru allmogen vanligen icke anlitar andra än färgare,
urmakare, kopparslagare, guldsmeder och hattmakare.
Det jordbruk, som af stadsboarne idkas, är ganska betydligt, och åkrarne
närmast staden för det mesta af ypperlig beskaffenhet. Den jord-areal, som
tillhör stadens område, utgör icke mindre än 3,483| tunnland, hvaraf dock
hospitalet äger 1,602 stadsjordar 970, kyrkojordar I97j, så kallade frijordar
697 och kronojord 16j tunnland. Dock utgör mera än hälften af denna rymd
skog och beteshagar; för öfrigt skötas af stadsboer många lägenheter af närgränsande
hemman.
Lin, hampa, tobak eller färgväxter odlas här icke, utan endast vanliga
sädesslag och jordväxter; äfven inom stadens murar finnas sädesåkrar, Rapsatodlingen
har de sednare åren icke fortsatts.
30
Trädgårdsskötseln drifves med förmån; i Berättelsen äro förut omnämnde
de på denna latitud sällsynta fruktträd, som växa i staden, nämligen mullbärs-
och valnöt-trädet; under varma somrar gifver vinrankan, växande på
kalljord i några trädgårdar, ganska goda och fullt mogna drufvor.
Garfveri drifves här endast som skrånäring, dervid förnämsta sysselsättningen
utgöres af beredning för ägarnes räkning af dertill inlemnade hudar
och skinn.
Läder finnes för öfrigt till salu i nästan alla handelsbodar, och en stor
del af allmogen bereder sjelf läder till eget behof.
Två tobaksfabrikör finnas i staden, men äro icke alltid i gång.
Nära staden finnas, utom flera väderqvarnar, fyra vattenqvarnar, trenne
på stadens och en på Södra häradets område, hvilka erhålla öfverfallsvatten
från en stor källa, som utspringer i berget nära hafsstranden.
Inom staden finnas flera springkällor, som alldrig uttorka; men någon
förmånlig verkan af deras lindrigt kalkblandade vatten, som flerestädes anses
fördelaktigt för färgerierna, förmärkes dock icke på de härvarande tillverkningar,
som äro af vanlig beskaffenhet.
I Wisby finnes ett gymnasium och en högre lärdomsskola med 3 apologist-klasser.
Apologist-skolan besökes af ett stort antal lärjungar.
För Gottlands national-bevärings behof finnes i staden en undervisningsanstalt
i de ämnen, som tillhöra linie-officers-examen, äfvensom ett artilleriinformationsverk.
Under år 1842 är, på grund af dertill lemnadt statsanslag
vid sednaste riksdag, en lägre navigationsskola öppnad för 30 elever; dessutom
finnes härtill en förberedande skola för skeppsgossar och jungman, som sedan
några år varit i gång och besökes årligen af omkring 20 elever. Skolan underhålles
af Gottlands sjömanna-sällskap.
Den inrättade handelsskolan, som i början flitigt besöktes, har med förlidet
år i brist af elever upphört, och sällskapet D. B. Y. har äfven indragit
sin skola för fattiga barn, såsom, efter inrättandet af folkskolan, öfverflödig.
Uti fruntimmer-samfundets skola, numera efter samfundets höga Beskyddarinna
kallad Drottning Desiderias skola, undervisas omkring 40 fattiga flickor,
utom i läsa och skrifva, äfven i sömnad; hvarförutan finnes en af borgerskapet
inrättad Söndagsskola, hvilken genom frivilliga bidrag af stadsboerne
underhålles, och flitigt besökes af handtverks-lärlingar och några gesäller.
För bemedlade föräldrars barn underhålles och förestås af en prestman
en vexelundervisningsskola, som nu besökes af 101 barn. Enligt borgerskapets
gjorda löfte för vinnande af nådigt bifall till ansökan om en tredje lärare
vid apologistskola!!, skulle en förberedande läroanstalt till apologist-klas
-
31
serna alltid underhållas i staden, och hvartill nyss omförtnälde vexelundervisningsskola
var afsedd, som då ägde en rymligare lokal.
Flera mindre privata skolor finnas äfven, de flesta för flickebarn.
Länets helsovård är koncentrerad i staden, hvarest hospitalet, kurhuset
och lazarettet äro belägne, äfvensom apotheket, det enda i länet befintliga,
hvilket dock för behofvet befunnits tillräckligt. Båda provincial-läkarne äro
äfven boende i staden.
De fattigas antal inom staden är beklagligtvis stort, och får staden stundom
tillökning i deras antal genom afsigkomna bönder, hvilka för en ringa
penning inköpa någon gammal koja och efter kort tid med talrik barnskara
falla stadens fattigvård till last. En tillökning i fattigantalet tillkommer äfven
understundom utaf afskedade artillerister, tillhörande garnisonen, samt
deras hustrur och barn, men hvilkas underhållskostnad numera, sedan statsbidrag
härtill erhålles, vållar föga tunga för staden.
Arbetsförtjenst under sommaren saknas icke, då det ofta är brist på arbetare
och dagsverkspriserna lika höga, om icke högre, än i de flesta mindre
städer. Till de fattigas understöd taxeras stadens invånare, hvarförutan något
litet utaf tolagsmedlen tillflyter fattigkassan. Dessutom utdelas årligen
till Jul 1,000 R:dr R:gs, utgörande intresset af ett doneradt kapital.
Stadens fattigvård har nu blifvit ändamålsenligare inrättad, ett större
hus anslaget till fattighus och ett reglemente för fattigvården faslstäldt, hvarigenom
allt tiggeriet betydligt minskats.
Till att befordra omtanka och sparsamhet bland den arbetande klassen
har förenämnda sällskap för välgörenhet år 1830, under sin garanti, stiftat
en sparbank, hvaruti insatserna vid 1847 års slut uppgingo till 45,000 R:dr
banko. Sällskapet har likväl icke ännu haft den tillfredsställelsen att den
folkklass, för hvilken sparbanken egentligen blifvit inrättad, till stort antal
deraf dragit fördel.
Inom staden finnas byggnads- och brandordningar, öfver hvilkas efterlefnad
hand hålles.
För hamnen är särskild hamnordning. Hamnen är för det mesta kringbyggd
med träd-kaj; men denna hamn, som utgör ett liufvudsakligt vilkor
för stadens uppehåll och förkofran är numera alltför grund för djupgående
fartyg. Den har endast 9 fots djup, hvilket vållar den stora olägenhet att
många fartyg måste, sedan de i hamnen intagit halfva lasten, ankra ute på
den osäkra redden, för att intaga återstoden.
På grund af Eders Ko.ngl. Maj:ts nådiga proposition till Rikets Ständer,
med vidfogad ritning och kostnadsförslag, uppgående till 119,000 R:dr banko,
32
[Ull. staden, till byggnad, af en ny hamn utanför den gamla, erhållit ett statsanslag
-af 79,000 U:dr banko, emot förpligtelse att icke allenast sjelf bekosta
<le efter kostnadsförslaget felande 40,000 R:dr, utan jemväl all den kostnad
derutöfver, som kan erfordras att fullborda den nya hamnen efter fastställd
plan. På hösten 1842 är detta maktpåliggande och .svårt utförbara arbete
på börjad t, och har sedermera fortgått medelst anläggande af en vågbrytare
utanför gamla hamnen. Olyckligtvis blef denna, till mindre del redan försedd
med öfverbyggnad, skadad af en häftig storm natten till den 28 Oktober
1845, hvarigenom ock vanns den erfarenheten att vågbrytarens bas behöfde
betydligt förstärkas, hvartill de tillgängliga medlen icke förslå; och kommer
således" byggnadens fullbordande att bero utaf huruvida ytterligare anslag
kan erhållas,
Wisby är den enda stad i Norden, som förvarar många och stora tornlemningar
af I2:te och 13:de seklets byggnadskonst. Några bland de i ruiner
stående" kyrkorna utmärka sig synnerligen igenom ett ädelt och snillrikt byggnadssätt,
" Ovedersägligen vore det en stor förlust om dessa vackra ruiner genom
tidens åverkan skulle gå förlorade, synnerligen då de, med användande
af icke betydlig kostnad, kunna i sekler bevaras; ty deras fasta byggnadssätt
af bruten och huggen kalksten, garanterar härför; de skulle ock no befinnas
i vida bättre skick än de äro, om icke menniskoåverkan å dem i förra tider
hade åstadkommit den mesta förstörelsen. Ett litet anslag till underhåll och
stängsel ra. m. vid ruinerna, har af hospitalsmedlen härtill blifvit anvisadt
uti inkomsten af hospitalets tomtören i staden.
Stadens inkomster af hamn- och bropenningar, den tolagen tillhörande
fattigvårds-afgiften, mätare-, vägare-, kokhus-, barlast- och brännepenningar,
lola<i varfvel och Beckborg hafva utgjort:
År
18 4 3
...... 4,5 69:
35.
9.
»
1844
2,989:
33.
3.
»
1845
3,309:
-
g.
»
1846
4,171:
32.
8.
»
1847
3,779:
17.
4.
Wisby den 27 December 1848.
S. HOHENHAUSEN.
Lars Hambraws.
L. J. Gardell.
T A B E L L för L a it det till G o t t 1 a n d s Läns Femårsberättelse för åren 1843—1847.
Hemmantal.
ö
Tf'
2
Cfl
CD
Utsäde af
Medelafkastning, sedan utsädet blifvit afdraget.
Underhållna Kreatur.
l—i
= os:
"1 CJQ
oj: cd
Ä 3
Uppskattadt
O:
j
CD
O
©?
3
cd
C-
= &
5* 2-  ag 2
05 S1
-J
B
cd
P3
aso
TD
w
O
3
B
PJ
cd
2
5T
3
c-
CD
85
0
OJ
1
3
CD
CD
pö
Pi3
CJQ
W
O
3
0J
CD
2
oT
o.
CD
O
PJ
CD
55
Ca:
cn
0J
O
X
03
r1
O
n
3
no
er
o
83
SBC,
"J
cn
5*
B
CD
O
värde.
Q-
CD
•s
7“
O
O
Q.
■
03
2#
5
34
13
20
2
1
74
20
160
60
90
5
325
11
30
38
6
120
8
J- 10,000
D
Ö
Ö
*
*
—
1
8
8
20
40
40
120
2
4
4
25
Q
7f!A
10ÄV
—
64
100
324
24
3
4
68
284
415
1414
104
15
2
266
76
30
76
40
284
32
M
i
22,512
—
Krono-Skattehemman...................................
1,026^
1,136,7,
—
1,2154
12,797
8,214
1,152
83
261
14,376
5,691
53,514
31,425
4,838
415
1,099
75,224
8,835
5,350
9,774
6,667
28,171
5,869
1,315
3,363,071
—
Civila Boställen och Bohemman samt Strandridare-boställen utan mantal.......
13i
9
6
29
151
102
24
81-
126
141
649
435
103
46
624
44
78
89
67
195
43
9
45,050
—
Under Civila Boställen lydande Lägenheter.......................
4
2
13
3
16
8
62
12
90
4
9
26
1,000
484
54
___
79
469
270
60
15
18
592
402
2,118
1,192
261
73
83
3,024
192
281
391
273
944
267
2
165,908
_
Hospitals-Lägenheter: Skatte................................
11
1
8
6
25
5
40
30
150
6
10
30
12
4,433
16
Krono................................
Kyrkojordar, Krono.....................................
5
1
9
2
10
10
30
2
1
500
250
Lotsplatser från Skattehemman..............................
8
24
1
4
12
5
20
3
8
4
1,500
Skattlagde, bebyggde Lägenheter utan mantal, som ej under något hemmans ränta
äro inbegripne: Skatte................................
3
3
6
7
2
15
15
27
28
10
65
4
6
10
4
20
6
8,166
32
-
50
Skattlagde, obebyggde dito: Skatte............................
16
10
8
30
40
180
3
10
28
6
11,333
16
18
15
90
105
272
ro
O
c
o
-
4
Backstugor..........................................
869
139
_
556
94
175
134
170
24,564
10
225
110
40
1,140
480
203
88
6
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman på viss tid..............
926
0
656
3,024
770
1,212
385
420
94,461
2,773
Krono .................................
Tull-mjölqvarnar, med 57 par stenar..........................
2
35
23,126
32
578
\
92,038
Husbehofs-sågqvarnar, deraf 186 st. med särskild i Jordeboken uppförd ränta ....
210
J
16
•
10
4 216
1
i
666
800
32
1
39
102,801
2,133
1
16
51/nnook,,___ *
1
1
Tegelbruk..........................................
2,000
2
6
4
10
30
16
60
3
2
5
15
9
Krono-Allmanmngar, som tillhöra Kronan, åt yoo$ tunnlands ..............
n
oocken-Allmänningar ar 11,669 tunnlands rymd.....................
Diverse Personer, som ej tillhöra viss näring . ......................
*
__
__
_____-
_
_
_
-
Summa.......
1,098
1,1634
2,755
1,351
13,8794
8,7804
1,1604
103
288f
16,171
6,3504
58,357
33,9144
5,3124
508
1,235
83,863
| 9,385
5,869
11,284
7,005
31,258
6,771
1,923
3,983,576
32
Wisby Lands-Kontor den 30 September 1848.
På La n d sh ö fd i n geLars
Hambrceus.
Stat s-----1* i €l i- a g.
Bevillning.
Ständiga Räntor.
Klereci-Statens underhåll.
Efter Bevillnings-Förordningen.
Lagmans-
Tionde och
Ränta af
Arrende-
medel.
Kostnader för
Rustning och
Fattigförsörj-
ning.
Skjutshåll-
ning.
Väghållning.
Diverse afgif-  ter, onera och
allmänna
Summa
Efter
l:sta Art.
Efter
2:dra Art.
Efter
3:dje Art.
Summa.
Bränvins-
brännings
Afgifter.
Summa.
Jordebok»- och
Hemmantals-  Känla.
Afrad.
Mantals-
penningar.
och
Härads-
höfdinge-
Bänta.
Gernings-
ören.
Bruk, Berg-  verk samt
andra Verk
och Inrätt-  ningar.
Summa.
jLxuicnng.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobot je-  nings.
Summa.
besvär.
3
106
30
109
30
3
36
3
36
922
12
5
\
160
15
175
12
24
15
40
24
1,278
30 5
3
21
42
45
11
66
42
11
4
39
6
71
34
5
366
25
t
3
133
31
2
28
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
528
32
5
—
-
-
102
36
-
568
16
—
10
-
—
35
4
9
613
20
9
41
36
-
7
24
—
85
12
-
90
22
-
1,541
25 7
2,529
42
_
6,394
40
—
_
—
—
8,924
34
—
5,056
21
6
13,981
7
6
48,752
38
2
17,820
5
7
3,819
36
-
—
-
-
i
16
—
—
—
—
70,393
47
9
—
-
-
13,885
16
-
63,300
28
-
1,720
16
-
3,694
42
9
68,715
38
9
4,618
36
-
5J3
—
-
11,291
12
-
12,759
4
-
196,158
18 -
16
42
—
143
40
10
—
-
-
160
34
10
6
7
6
166
42
4
727
23
-
21
42
6
7
36
36
—
—
—
—
—
-
-
—
-
-
757
1
3,170
5
16
6
66
32
—
30
—
569
8
—
3
—
—
50
18
6
622
26
6
55
—
—
2
24
—
152
24
—
172
26
—
2,025
1
36 4
40 —
—
24
24
89
2,142
24
3,118
28
51
115
534
24
355
10
6,317
62
12
—
1,990
19
10
—
—
—
2,052
31
10
29
6
13
4
15
3
—
36
11
11
41
4
64
_
_
64
_
_
3
82
41 7
3
—
—
8
41
6
—
—
—
41
6
—
—
6
—
4
1
24
_
16
_
_
_
_
_
_
16
_
_
_
_
. _
1
19
24 —
1
—
~
2
2
5
6
29 6
-—
24
8
24
1
8
21
24
32
5
6
4
4
16
16
3
31
32 —
3
5
32
32
21
16 —
5
—
—
16
16
—
—
—
—
21
16
—
—
—
—
16
—
—
—
’
30
28
141
25
10
6
176
13
42
°t-
10
72
72
72
72
4
24
282
1 »i
45 10
21 1
43 H
4
24
—
25
32
—
—
30
8
*
8
36
—
—
—
376
26
8
—
—
—
828
26
8
~
828
26
43
8
18
42
5
669
24
s
lo
674
5
yo
311
311
155
24
250
2,219
452
394
6
37
43
37
32
3°
640
640
380
638
24
14 4
426
820
820
395
4.^9
2,911
6
4
6
4
6
4
5
26 3
—
—
—
5
26
3
—
—
—
5
26
3
5
26
3
8
24
20
32
29
8 -j
8
24
_
—
_
- ■■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
v
■“
648
34
6
655
34
756
36 2
12
24
88
101
101
2
24
24
2
26
2
156
150
4
340
7 10
184
184
184
8
4
6
6
3
4
3
4
O
4
8
3
20 8
22 -
28 10
20 7
—
—
—
8
20
8
—
8
20
8
20
8
1
1
12
l__
—
42
—
1
16
—
2
10
2
1
207
10
12
1
517
4
33
A
—
—
—
1
28
10
1
28
10
28
10
120
189
9
309
39
9
—
—
—
207
28
10
—
—
—
207
28
10
28
10
34
5
—
—
—
4
12
8
4
12
8
4
33
12
8
16 -
—
—
—
33
16
—
—
—
33
16
16
-
y
—
—
4
~
'
4
4
-
«
40
40
40
88
6
630
20
12
718
38
298
24
1,017
14
63
36
_
_
_
43
32
_
—
_
—
107
20
—
„-
—
—
—
—
63
36
-
—
—
—
—
—
-
63
36
—
—
—
—
—
—
-
32
—
—
120
6
1,340
28 -
3,598
30
_
10,604
29
9
_
12
—
14,203
23
9
5,562
8
—
19,765
31
9
53,299
12
1
18,765
43
3
5,062
36
-
—
-
—
87
32
189
■ 5
9
77,404
33
1
1,099
28
5
14,018
4
-
65,892
40
-
1,733
16
—
3,795
18
-
71,421
26
4,843
—
-
523
-
-
12.646
-
-
14,437
44
1216,159
23 3
E m b e t e t s vägnar
L. J. Gardell.
Berättelse öfver GoUlands Län för åren 1843—1847.
\
■
*
c
I
Statistisk Tabell för Wlsby Stad, hörande till den år 1S4S afglida Femårsberättelse för Ciottlands Län.
Utsäde af
Medelafkastning, sedan utsädet blifvit afdraget
Underhållna kreatur.
Uppskalladt värde
<Q S
S u m m a.
Hus och Tomter
500,969
Färgerier
värdet inberäknadt i Ilus och Tomter
Urfabriker
Logarfverier
Tullqvarnar
Kalkbruk
National-Beväringen
Sjömanskapet .
.
Summa
Wisby Landskontor den 30 September 1848.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar
Bevillning.
Ständiga Räntor.
Ivlereciets underhåll,
Efter Bevillnings-Förordriingen.
Kostnader
för
Rotering.
Kostnader
för Stadens
Styrelse.
Diverse
Onera
Efter 2:dra Art.
Summa
Statsbidrag
Bränvins
brännings
-
Arrende
medel.
Fattigför
sörjning.
Väghåll
-
Boskaps
oeh
Åkerskatt.
Skjuts.
Mantals
penningar.
Tionde m.
m. af Bruk.
Kommini
sters.
Kyrkobe
tjenings.
S u m m a.
S u m m a.
Pastors.
Summa.
Efter lista
Personer, ej
hörande till
Embets
och
Tjensteman,
För
Borgerlig
rörelse.
Summa.
Tomter, Verk
och
Inrättningar.
35 och 37 gg.
1,684
Lnrn Hamhrceu.v
Tj. J. Gardell.
KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSHAFVANDES
uti
Calmar Cän
till
KO]VOE.. MAJ:T
i utttieratinighef afgifne
EMBETSBERÄTTELSE
för åren 184®, 1843, 1844, 1845, 1840 och 1841.
STOCKHOLM, 1850.
l\ A. NORSTEDT & SÖNRR,
Kongl. Boktryckare.
w
-/
\
■
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Calmar län och Öland för åren 1842,1843,
1844, 1845, 1846 och 184?.
S- *•
Länets allmänna beskaffenhet.
I afseende på detta läns fysiska och politiska geografi med dertill hörande omständigheter,
hvilka under den tidrymd, som denna underdåniga Berättelse bör omfatta,
icke varit underkastade några hufvudsakliga förändringar, får jag, till undvikande af
onödig vidlyftighet, underdånigst åberopa 1 § af min sednast i underdånighet afgifna
Femårs-berättelse. Endast en förändring bör anmärkas, nämligen att Mortorps
socken i Södra Möre härad blifvit, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref
den 18 Maj 1847, fördelad i tvänne, på det sätt, att denna sockens skogsbygd,
som tillförene hade ett eget kapell, der gudstjenster höllos hvarje tredje söndag, nu
under namn af Oscars socken bildar en särskild annexförsamling under Mortorps pastorat,
och har, med kapellet till sin kyrka, söndagliga gudstjenster, sedan pastoratets
komminister, efter ombyte af boställshemman, flyttat till närheten af den nya
socknens kyrka, 2 mil från moderkyrkan.
%■ 2-
Länets Invånare.
Länets iolkmängd, som år 1841 utgjorde 181,937 personer, har under derefter
förflutna sex åren ökats till 192,091 personer, hvartill, enligt underdånigst bifogade
Tabell N:o 1, folkmängden år 1847 uppgick. Deraf voro 93,211 mankön
och 98,880 qvinkön. Folkökningen under dessa sex år har således utgjort 10,034
4
personer, hvilken tillväxt, ehuru i proportion något mindre, än den, som ägde rum
under nästförutgångna quinquennium, likväl ingalunda kan anses obetydlig. Vid granskning
af den åberopade Tabellen visar det sig, att folkökningen varit ojemförligt starkast
inom den klass, som, utan egentlig egendom, måste lefva af sin arbetsförmåga
och som består af tjenstehjon, torpare, gerningsmän, backstugusittare och inhyseshjon
med flere.
Då antalet af personer, tillhörande denna folkklass, under ifrågavarande sex år,
stigit med nära 7 procent, har tillväxten inom alla de öfriga, i ekonomiskt hänseende
bättre lottade klasserna, när de räknas tillsammans, icke uppgått till mera än
4 procent. För öfrigt visar omförmälda tabell, att länets folkmängd år
till olika ståndsklasser, fördelad på det sätt, att
nyssnämnde eller den egentliga Arbetsklassen,
Bondeståndet,
Borgareståndet,
Ståndspersoner,
Ägare af jordlägenheter utan åsatt mantal,
Gemenskapen af krigsfolk,
Presteständet samt
Bidderskapet och Adeln.
Vid jemförelse emellan denna ståndsfördclning och den, som upptages i sednaste
Femårsberättelsen, förefaller det anmärkningsvärd!, att, då arbetsklassens proportion
till hela folkmängden ökat sig från 987 till 994 tusendelar, så har bondeståndets
nedgått från 349 till 344 per mille.
Länets fasta egendom, bestående af hemman, frälseräntor, lägenheter, bergverk,
fabriker och manufakturier, qvarnar och sågar samt hus i städer och köpingar,
har, med hänseende till taxeringsvärdet, varit under ifrågavarande sex år fördelad emellan
olika ståndsklasser på det sätt, att de hvar för sig innehaft fastigheter till följande
uppskattningsvärden i Riksdaler banko, nämligen:
År 1842.
1843.
1844.
1845.
Bidderskapet o. Adeln 3,368,337.
3,228,637. 3,194,477.
3,206,821.
Presteständet . . .
221,878.
207,467.
206,421.
208,391.
Borgareståndet . . .
920,614.
1,088,464.
1,084,498-
1,044,484.
Bondeståndet ....
10,210,461.
10,191,757.
Ståndspersoner . . .
1,084,013.
1,070,572.
Embets- och Tjenste
mäns
boställen. .
633,491.
634,052.
634,602.
634,602.
Andre personer . .
229,633.
231,436.
230,854.
220,633.
omkring 4 procent.
1847 varit, med hänsigt
vfiTjrr tillhört
ArVtr
Tidnj
Ttroc
Tibhr
3
TTOTT
10,189,449. 10,183,687.
1,040,719.
1,055,487.
1846.
3,226,812.
203,244.
1,078,894.
10,196,523.
1,039,502.
634,602.
220,746.
1847.
3,239,900.
207,809.
1,157,500.
10,247,428.
1,053,750.
634,602.
227,750.
Summa 16,668,427. 16,652,385. 16,581,020. 16,554,105. 16,600,323. 16,768,739.
5
De betydligaste förändringar, som i detta hänseende ägt rum, äro således, att
Ridderskapet och Adeln minskat sin fasta förmögenhet med ett taxeringsvärde af
128,437 Riksdaler, och att Borgare-ståndets fastighetsvärde deremot ökats med
236,886 R:dr.
Jemföres 1847 års här ofvan upptagna fördelning af fastighetsvärdet med folkmängdens
fördelning efter Tabellen N:o 1, så visar det sig, att derest inom hvarje
af nedannämnde fem hufvudklasser af fastighetsinnehafvare fastighetsvärdet vore emellan
klassens alla medlemmar lika fördeladt, deraf skulle belöpa på hvarje medlem af
Ridderskapet och Adeln omkring
6,600 R:dr.
Presteståndet
Borgareståndet .
Bondeståndet .
Andra stånd eller klasser
300
320
156
400
Om, vid bedömandet af den allmänna sedligheten hos detta läns befolkning,
man uteslutande skulle fästa sig vid den under ifrågavarande sex år i en förvånande
grad ökade numerären af de personer, som för hvarjehanda brott eller för lösdrifveri
varit i länshäktet intagna, så skulle man komma till en högst bedröflig slutsats; ty
då dessa fångars medelantal för året utgjorde under nästförflutna quinquennium 708,
har detta medelantal under de nu afsedda sex åren stigit till 1,253, på sätt Eders
Kongl. Maj:t täcktes i nåder inhemta af följande
Uppgift på de under nedanstående år å Calmar länshäkte intagne fångar, häktade för
Dråp, mord
och rån.
Förfalsk-
ningsbrott.
Stöld och
snatteri.
Slags-
mål.
Andra för-  brytelser.
Lösdrif-
veri.
Summa.
År 1842
, . . . 18.
6.
196.
20.
340.
228.
808-
» 1843
.... 28.
10.
241.
20-
412.
288.
999.
» 1844
....
34.
17.
235.
23.
392.
264.
965.
» 1845
....
52.
28.
380.
33.
590.
537.
1,400.
» 1846
, . . .
43.
33.
531.
29.
663.
348.
1,647.
» 1847
....
37.
29.
591.
32.
723.
286.
1,698.
Summa 192.
123.
2,174.
157.
3,120.
1,751.
7,517.
eller i medeltal årl. 53.
20.
362.
26.
520.
292.
1,253-
Men den betydliga ökning, som sålunda ägt rum i fångpersonalen, bör icke, i
och för sig betraktad, antagas utgöra något ojäfaktigt bevis på den allmänna sedlighetens
försämring; så mycket mindre som, fastän det är svårt att fullkomligt förklara
orsaken till denna ansenliga tillväxt af häktets befolkning, många, mera eller mindre
bidragande, och likväl af det allmänna sedlighetstillståndet icke egentligen beroende,
6
anledningar dertill kunna angifvas. I sådant hänseende torde jag i underdånighet få
nämna dels, att den mildring i kriminal-lagstiftningen, som år 1841 infördes, genom
spöstraffets borttagande i de flesta fall, för hvilka det tillförene ådömdes, icke
torde, här mera än annorstädes, undgått att i början af dess tillämpning föranleda
en på brottens antal möjligen influerande minskning i straffets afskräckande verkan,
synnerligast som det i härvarande länshäkte, hvarest celler eller enskilda fängelserum
saknas, är förenadt med stor svårighet att kontrollera en tillbörligt sträng verkställighet
af det nu allmännast förekommande vatten- och brödstraffet, hvars åsyftade
verkan på brottslingen också ansenligen minskas deraf, att det undergås i samma
rum af ofta ända till 20 å 30 delinqventer, som hjelpa hvarandra att fördrifva tiden
med samspråk och öfningar af sådan natur, att derigenom verkas motsatsen af ånger
och bättring, dels att de svåra missväxter, som åren 1843 och 1846 hemsökte
flere trakter af detta län, likasom af hela riket, och framkallade en sällsynt dyrhet
på spannmål och andra lifsmedel, naturligtvis måste föranleda ett ökadt antal af förbrytelser
emot äganderätten, och dels slutligen, att den sålunda ökade mängden af
ololliga tillgrepp synes hafva fört med sig en allmän benägenhet att mindre än förr
skona tjufvar och snattare, samt att strängare efterhålla försvarslöse personer. Att
den af missväxterna alstrade dyrheten af födoämnen i betydlig mån bidrog till fångpersonalens
ökning, är så mycket mera påtagligt, som denna personal erfarit en ansenlig
förminskning sedan, efter år 1847, sädes- och potates-prisen åter nedgått
till deras vanliga höjd, och arbetsförtjenst blifvit lättare att erhålla.
Dom-Kapitlen i Calmar och Linköping hafva i denna fråga meddelat följande yttrande,
nemligen Dom-Kapitlet i Kalmar:
»Hvad sedligheten angår, torde under nuvarande, för densamma ingalunda gyn»samma,
ställningar och förhållanden, ännu icke'vara tid att tala om något dess till»tagande.
Då, för att, enligt tidens menniskokära fordringar, dem Dom-Kapitlet in»galunda
bör klandra, bereda ett större utrymme åt menniskofrihet och menniskorätt,
»naturligtvis utrymmet å motsatt sida måste inskränkas för de motståndskrafter, hvil»ka
mot vidlådande missbruk fordom ansetts för samhällsbeståndet behölliga, torde de
»beräknade lyckliga följderna häraf tillhöra en annan tid att bedömma»; samt DomKapitlet
i Linköping:
»I afseende på sedligheten hafva icke några bekymmersamma tecken till afta»gande,
under den tid dessa uppgifter omfatta, sig visat. Dock bör nämnas, att
»vid en Biskops-visitation i Wirserum, hösten år 1843, aktningen för äganderätten
»uppgafs hafva så aftagit, att tjufnadsbrott hörde till ordningen för dagen, härflytan»de,
som förmenades, af en mer och mer tilltagande opinion om strafflöshet i lagen
»eller dess tillämpning».
7
.
, ®.et, t0r<?e ‘ nJder ll.lläta,s miS att äfvenledes här intaga det hufvudsakligaste af
i\ad fogderi-berattelserna innehålla angående det allmänna sedlighetstillståndet° Derom
yttras: från T justs fögderi: att folkets bildning och sedlighet i allmänhet äro tillfredsställande:
att, ehuru de fleste af allmogen ännu bibehålla ett enkelt lefnadssätt
Tf" °.f, f fret ^efterhärma förmögnare ståndsklassers lefnadsvanor hos eu stor
f •‘kval betydligen tilltagit, hvilket uppenbarar sig i ett allmännare bruk af kaffe
mare kläder, tryckta eller målade tapeter, betsade möbler o. s. v.: att den tilltaean-’
de böjelsen for yppighet likväl icke har någon naturlig grund i ett mera allmäntV-il
stånd hvilket tvertom märkbart försämrats, dertill orsakerne vore att söka dels i de
okade lefnadsbehofven och dels i 1845 och 1846 årens missväxter: från Tunaläns
Sefvedes och Aspelands härader: att ortens befolkning i allmänhet, med den liflighet’
som vanligen utmarker skogstraktens invånare, förenar mycken foglighet i lynnet’
så länge detta icke upphetsas af brännvin, då envishet och hämndgirighet ofta uppenbara
sig: att fattigdomen, fastän orten lidit af tvänne missväxtår, likväl icke beydligen
tilltagit, hvilket anses bast ådagaläggas deraf, att utmätningarne inom fögdenet
minskats nara till hälften af det antal, hvartill de för få år sedan uppginfjfrån
Norra More, Stranda och Handbörds härader: att folket i allmänhet ä?K
säd och b, dadt, men att ett afgjordt företräde i detta afseende visar "g tom Dölerbults
och Alems socknar, som länge haft större och väl handhafda skolinrättningar,
samt att ehuru flrt och arbetsamhet äro allmänt rådande, större delen af ortens
allmoge likväl har så ringa förmögenhet, att en felslagen skörd alltid åstadkomhärad
aVllk§eT i all°C"
9tt gä från hus och hem: •>'ån Södra Möre
H fl I
r Tafg0dt °Ch
’ynne: att af förekommande
brs°Itt t fl®Ja ut?oras af m,ndre stölder’ o^ast föranledda af svår nöd jemte slaes“41
och ^dsgernmgar, härrörande från öfverilning och oftast begångna under fvlle°riatt
det likväl, tyvärr, måste medgifvas, att äfven antalet af gröfre, öfverlamla brott
under sednare aren , ett beklagligt förhållande stigit, dertill andra hufvudors^ker icke
kunde upptackas, an eu minskad gudsfruktan hos allmänheten, i förening med straff
Xnandem
mg: ^
^
-dlighe^synL vara i
För egen del har jag ingen anledning att, hvad förhållandet med den allmänna
»enigheten vidkommer, frångå de åsigter, dem jag i min sednaste underdåniga Fem!
årsberättelse haft nåden yttra. _ Föga lärer man hafva skäl att i detta hänseende
loppas en bättre stallning, förrän verkmngarne hunnit visa sig af den allmänna folk
Jumeri842S’
S°m b Vlt anbefaHd gen°m EderS K0ng1' Maj:tS nädiSa Stadga den 18
8
Genom underdåniga anmälanden från härvarande Dom-Kapitel är det Eders
Kon^l. Maj:t icke obekant, att Presterskapets bemödanden att, i enlighet med högstberörde
nådiga Stadga, bringa folkskole-undervisningen till stånd, rönt obenägenhet
på många ställen från allmogens sida; men detta förhållande, som haft sin hufvudsakliga
”grund i svårigheten att anskaffa de till folkskolornas inrättande och lärarnes
aflönande0 nödiga medel, kan dock numera, sedan Eders Kongl. Maj:t, med Rikets
Ständers begifvande, nådigst täckts till sådant ändamål anvisa hälften af den personella
bevillningen, anses vara till största delen häfvet; och då jag i sednaste Femårsberättelsen,
med grundadt bekymmer, hade nåden omförmäla hurusom ordentliga
skolhus och anslag till skollärares aflöning saknades i 64 af länets landsförsamlingar
med en sammanräknad folkmängd af 93,039 personer; är det mig nu deremot en
sann tillfredsställelse att kunna till Eders Kongl. Maj:t underdånigst inberätta, att
med högst få undantag, dem jag nedanför torde få i underdånighet omnämna, alla
socknarne i länet hafva fasta eller flyttbara folkskolor; varandes förhållandet på iandsbyggden
i länet i detta afseende följande:
Fögderier.
Antal
Socknar.
Invånar-
nes antal.
Antal
Folkskolor
Lärjungar-
nes antal.
Beloppet af
halfva Skydds-  afgiften år 1847.
fasta.
flytt-
bara.
Tjust . .........
18
36,169
16
31
2,674
3,427
56
Tunaläns m. 11. härader .
17
38,266
10
23
1,114
3,536
24
Norra Möre m. 11. härader
16
39,611
10
8
2,254
3,608
24
Södra Möre härad ....
12
33,507
4
11
2,888
2,912
6
Ölands Norra Mot . . .
15
17,206
7
8
1,084
1,603
42
Ölands Södra Mot . . .
18
15,613
3
11
1,373
1,408
12
Summa
96
180,372
50
92
11,387
16,497
Inom tre socknar på Öland, nämligen Sandby, Gårdby och Segerstad, voro folkskolor
ännu icke inrättade år 1847, emedan dessa församlingar, enligt lemnad uppgift,
erhållit Eders Kongl. Maj:ts serskilda nådiga tillstånd att intill slutet af år 1848
dermed låta anstå. Tabellen, om den kunnat upptaga förhållandet sådant, som det
sannolikt i närvarande stund befinnes, skulle 'utan tvifvel hafva visat ännu gynnsammare
resultater, men den ådagalägger emedlertid, att redan år 1847 funnos på landet
inom detta län 142 folkskolor, och att ungefär procent af landets hela be
-
I
9
folkning der njöt undervisning. Den visar äfven att ett högst betydligt belopp af
statsmedel blifvit till detta nyttiga ändamål anslaget.
§• 3.
Xäringarne.
Då jordbruket är detta läns naturliga hufvudnäring och år från år måste blifva
det i ännu högre grad, i samma mån som skogarne uthuggas, så skulle det i flera
hänseenden vara önskvärdt, om de uppgifter, på hvilka jag måste grunda denna underdåniga
berättelse med dertill hörande tabeller, kunde erhållas så fullständiga och
rigtiga, att det blefve möjligt att derigenom komma till sanningsenliga resultater i
fråga om den öppna åkerjordens areal, samt utsädets och skördens belopp, och man
dymedelst sattes i tillfälle att bedöma, i hvad mån odlingarne tilltaga och till hvad
belopp sädesproduktionen, jemförd med förbrukningen, lemnar öfverskott eller brist;
men som, på sätt jag i min sednaste underdåniga Femårsberättelse haft nåden omförmäla,
det är svårt, om icke omöjligt, att insamla noggranna uppgifter i dessa afseenden,
så måste jag inskränka mig till begagnande af dem, som kunnat erhållas,
ehuru det, likasom i förra berättelsen blifvit i underdånighet anmärkt, äfven nu visar
sig uppenbart, att de uppgifna qvantiteterna af utsäde och skörd äro alltför ringa
i jemförelse med det kända förhållande-, att detta län i allmänhet afkastar mera
spannmål, än dess invånare förbruka.
Dessa qvantiteter, beräknade för ett år, å länets landsbyggd, upptagas i underdånigst
bifogade Tabell, på sätt som Eders Kongl. Maj:t nådigst täcktes inhemta
af efterföljande sammandrag, hvaruti jag, till underlättande af en jemförelse, jemväl
infört de för quinquenniet 1837—41 uppgifna belopp, äfvensom jag ansett lämpligt
att i detta sammandrag intaga en uträkning, huru mycket af hvartdera sädesslagets
årliga medelafkastning skulle, under den ena och andra af dessa tvänne tidrymder,
efter jemn fördelning, belöpa på hvarje individ af länets befolkning, vid hvilken fördelning
bråk af kappar dock blifvit utelemnade:
Berättelse öfver Calmar län för åren 1842—1847.
2
10
Sädes-slag. ,
Medelförhållande under ett år.
Af skörden belöper
på hvarje person.
Utsådde Tunnor.
Skördade Tunnor
(efter afdrag för utsädet).
1837—41.
1842—47.
1837—41.
1842—47.
1837—41.
1842—47.
T:r.
K:pr.
T:r.
K:pr.
Hvete ....
Råg.....
Korn ....
Blandsäd och
Hafre . . .
Ärter ....
1,984
41,762
28,034
7,171
1,482
2,090
43.092
30.092
9,506
1,606
10,526
183,486
110,947
29,093
7,032
10,817
197,738
144,905
34,897
7,249
1
:
2
20
5
1
1
2
1
24
6
1
S:a Säd
80,433
86,186
541,084
595,606
i
28
2
2
Potates | 56,162
| 64,576 | 283,192 | 316,344
1 | 18
1 1
21
Af detta sammandrag, derest de uppgifter, hvarpå det är grundadt, vore fullt
tillförlitliga, skulle det således visa sig, att länets produktion af spannmål och potates
under de sex år, på hvilka närvarande underdåniga berättelse har afseende, ökat
sig till den grad, att hvarje invånare i länet nu kunde deraf erhålla 6 kappar säd
och 3 kappar potates mera, än hvad under nästlörutgångna quinquennium belöpte på hvarje
individ af den då mindre talrika befolkningen, eller att, om jemförelsen verkställes,
utan hänsyn på folkmängden, endast emellan de olika summorna af utsäde och skörd,
en förkofran skulle under dessa sex år hafva ägt rum, motsvarande, hvad utsädet angår,
för säd 71 och för potates 14 procent, samt, beträffande skörden, för säd 134
och för potates 111 procent. En sådan förkofran, om den verkligen ägt rum, kunde
icke ensamt härflyta från förbättrade brukningsmethoder, utan skulle, då den afser
äfven utsädets belopp, nödvändigt hafva sin hufvudsakliga grund i nya odlingsföretag;
men fastän jag med tillfredsställelse förnummit, att länets jordbrukare i allmänhet
under de sednare åren ådagalagt vackra bemödanden att, dels genom stenbrytning
och rödjning, samt dels medelst mossars och sanka trakters utdikning, till
mera och mindre bördiga åkerfält förvandla ägor, som i deras förra skick nästan saknat
allt värde, vågar jag likväl icke antaga, att de sålunda under en tidrymd af endast
sex år tillkomna nyodlingar varit af den sammanräknade stora vidd och betydenhet,
att desamma kunnat bereda ett ökadt årligt utsäde af icke mindre än 5,75o
tunnor säd och 8,414 tunnor potates. I denna alltför stora olikhet emellan de upp
-
11
gifter, som legat till grund för bägge de ifrågavarande underdåniga Femårsberättelserna,
måste jag se ett ytterligare bevis på sådana uppgifters mindre tillförlitliga
beskaffenhet; och då jag i sednaste underdåniga berättelsen, genom en beräkning
dels af länets invånares eget behof af spannmål och potates till föda, samt dels af
de kända omständigheter, att en stor del af dessa produkter användes till bränvinsbränning,
kreaturs utfodring och försäljning til! andra orter, kommit till den slutföljd,
att både utsäde och skörd måste hafva varit större, än i besagde underdåniga
berättelse upptages, så vill det, vid betraktande af samma omständigheter, synas mig,
som om de nu för handen varande uppgifter närmare uttryckte det verkliga förhållandet,
ehuru äfven dessa uppgifter torde vara något för knappt tilltagna.
Bland större odlingsföretag, som under nu afsedda tiderymd blifvit verkställda
eller åtminstone påbörjade, torde jag underdånigst få omnämna följande:
l:o Utdikning af kärrtrakten Fänet inom Wissefjerda, Thorsås och Arby socknar
af Södra Möre härad. Denna trakt, omfattande en vidd af nära 3,000 tunnland,
bestod i dess ursprungliga skick af så vattensjuk dyjord, att den var nästan
till allt begagnande oduglig. På min framställning beslöt härvarande Hushållningssällskap,
år 1844, att låta genom Agronomen A. Johnson undersöka Fänet, för att
få utröndt, huruvida det kunde genom utdikning göras användbart till åker eller äng.
Denna förrättning företogs i Maj månad 1845; men dels i följd af bristande tid
och dels i anseende till högt vattenstånd, kunde Johnson icke göra någon fullständig
undersökning eller med erforderlig noggrannhet uppgöra arbetsplan och kostnadsförslag.
De afvägningar, som han verkställde, visade dock, att kärrtrakten kunde genom
utdikning göras torr; och han fann en stor del af trakten tjenlig till odling.
Dessa upplysningar föranledde Hushållnings-sällskapet att hos Eders Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla om nödiga medels anvisande till bekostande af fullständig undersökning
af Fänet; och sedan Eders Kongl. Maj:t, under den 18 September sistlidet
år, täckts i nåder till detta' ändamål anvisa 200 R:dr b:ko samt intressenterne i
Fänet förbundit sig att tillskjuta det öfriga i undersökningskostnaden, så blef, efter
mitt derom utfärdade förordnande, ifrågavarande undersökning, våren 1846, förrättad
af t. f. förste Landtmätaren Kapitenen C. J. A. Magnet; utvisande undersökningen,
att hela kärrtrakten kunde för en kostnad af 21,757 R:dr 24 sk. b:ko göras torr,
hvarigenom omkring 800 tunnland genast blefve tjenliga till odling och det öfriga
till äng och betesmark. Härefter och sedan jag den 23 September sistnämnde år
på stället hållit en sammankomst med intressenterne, och desse dervid valt en kommitté,
som bos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om understöd af allmänna
medel till detta betydliga odlingsföretag, så har Eders Kongl. Maj:t, under den
28 Maj 1847, behagat i nåder dertill bevilja ett statsbidrag, motsvarande hälften af
12
kostnadssumman, eller 10,147 R:dr 24 sk. b:ko, deraf 4,495 R:dr såsom anslag
utan återbetalningsskyldighet och 5,652 R:dr 24 sk. såsom lån, att, under vanliga
vilkor, utgå af behållningen å den tillgång, som uppstått derigenom, att de till Emåns
upprensning, på sätt jag i min sednaste underdåniga Femårs-berättelse haft nåden
omförmäla, af Rikets Ständer anvisade medel, sedermera, i anseende till intressenternes
uraktlåtenhet, att inom föreskrifven tid fullgöra stadgade vilkor, icke kommit
att för det ändamålet begagnas; och har arbetet med Fänets utdikning derefter genast
blifvit företaget samt under nästlidet och innevarande år med drift lortsatt.
Detta odlingsföretag är af så mycket större betydenhet, som en stor areal af öppen
åkerjord derigenom i framtiden vinnes inom en ort, hvars i allmänhet stenbundna och
skogbeväxta mark försvårar vanliga odlingsarbeten och der sädesproduktionen, i följd
häraf, icke ens i goda år motsvarar invånarnes behof.
2:o Uttorkning af en större kärrtrakt i Calmar, Dörby och Kläckeberga socknar
förmedelst upprensning och utvidgning af den så kallade Törnebäcken. Sedan genom
ett, efter föregången undersökning, af Agronomen A. Norin uppgjordt och af Kapitenen
Magnet öfversedt kostnads-förslag, blifvit utröndt, att nämnde arbete, hvarigenom
afsågs att till odlingsbar jord förvandla omkring 700 tunnland vattensjuk mark,
skulle erfordras en kostnad af 11,315 R:dr 44 sk. 8 r:st banko, så har, uppå min
den 10 Januari 1846 gjorda underdåniga framställning, Eders Kongl. Maj:t, under den
4 Februari samma år, täckts i nåder bevilja delägarne i företaget, såsom lån, hällten
och, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, en fjerdedel af beräknade kostnadssumman.
Arbetet påbörjades våren sistnämnde år och bragtes samma år till slut.
Det lärer hafva utfallit till delägarnes fullkomliga belåtenhet, och vackra skördar hafva
sistlidet år blifvit bergade å ägor, som tillförene icke lemnat annan afkastning, än
dåligt madhö.
3:o En inom norra delen af Wissefjerda socken i Södra Möre härad belägen
ägotrakts befrielse från vattenstånd, medelst upprensning af Wissefjcrda-ån. — Efter
mitt förordnande hade Kapiten Magnet undersökt möjligheten af detta arbete
samt dertill uppgjort plan och kostnadsförslag, utvisande, att omkring 600 tunnland,
till största delen bestående af sämre madängar, kunde förvandlas till fast och odlingsbar
mark, för en kostnad af 4,910 R:dr b:ko; hvarefter, uppå delägarnes underdåniga
ansökning, den jag med underdånigt förord beledsagat, Eders Kongl. Maj:t,
under den 30 Mars 1847, i nåder täckts till detta företag anvisa, af de förut till Emåns
upprensning anslagna statsmedlen, hälften af beräknade kostnadssumman, eller 2,455
R:dr, deraf 1,900 R:dr såsom lån och det öfriga utan återbetalningsskyldighet. Arbetet
har sedermera under sistförflutne tvänne somrar blifvit företaget och fortsatt samt lärer
nu vara i det närmaste fullbordadt.
13
4:o Utdikning af kärrtrakten Mörarne i Södra Möre Härad. Enligt Kapitenen
Magnets, på behörig undersökning, mätning och afvägning grundade, kostnadsförslag,
kan, genom anläggning af större diken och afloppskanaler samt medelst upprensning
af Råsbäcken och vissa delar af Ljungby-ån, ifrågavarande kärrtrakt, som omfattar
omkring 700 tunnland föga gifvande madäng, göras till största delen odlingsbar
för en kostnad af 14,932 R:dr 16 sk. b:ko; Och sedan, uppå delägarnes, af mig
understödda, underdåniga ansökning, Eders Kongl. Maj:t under den 9 Juni nästlidet
år i nåder behagat till detta företag bevilja ett statslån af 4,212 R:dr 24 sk. b:ko,
som utgjorde återstoden af de till Emåns upprensning anslagna medel, så har arbetet
hösten år 1847 blifvit påbörjadt samt under nästlidet och innevarande år med ifver
fortsatt.
5:o Aftappning af en kärrtrakt på Arfvidsmåla ägor i Misterhults socken af
Tunaläns härad. Ägaren till denna trakt, Kapitenen och Riddaren af Eders Kongl.
Maj:ts Wasaorden P. Hammarsköld, har, utan annat understöd, än ett af Eders
Kongl. Maj:t den 11 Februari 1845 i nåder beviljadt lån af statsmedel till belopp af
2,083 R:dr b:ko, fullbordat detta särdeles kostsamma odlingsarbete, hvarigenom en utmed
hafsstranden belägen, sank och förut ofta af hafsvattnet öfversvämmad trakt blifvit
torr och till omkring 70 tunnlands vidd odlingsbar. Såsom något särdeles ovanligt
må nämnas, att vattnet, i saknad af tillräckligt affall, afledes genom pumpverk, som
sättes i rörelse af en ångmachin, hvilken äfven derjemte användes till att drifva ett
större qvarnverk.
Utom d? nu i underdånighet omförmälda fem odlingsföretag, hvilka Eders
Kongl. Maj:t nådigst täckts genom anslag af statsmedel understödja, hafva, på sätt
jag inhemtat, dels af kronofogdarnes berättelser och dels af detta läns Hushållningssällskaps
vice Ordförandes den 30 Mars 1843 till Kongl. Landtbruks-akademien ingifna,
sakrika och omständliga årsberättelse, flera andra dylika arbeten af större vigt
och omfattning blifvit på vederbörande jordägares egen bekostnad verkställde, hvaribland
det torde tillåtas mig att underdånigst omnämna, hurusom i Blackstads socken
af Södra Tjusts härad, medelst en kanal af 7,000 alnars längd, 8 alnars bredd och
3 alnars djup, två sjöar blifvit uttorkade och odlingsbar mark vunnits till en vidd
af flera hundra tunnland, deraf två tredjedelar redan år 1843 voro odlade; att i Stranda
härad och synnerligast inom Döderhults socken omkring 300 tunnland ny åkerjord erhållits
genom sjöaftappningar, dertill på ett ställe erfordrats en 30 famnar lång och 11
alnar djup sprängning genom ett berg; att i Hvena socken af Sefvedes härad 100
tunnland sjö och mossjord utdikats, deraf en del redan blifvit odlad, och att inom
Ölands Södra Mot det blifvit beräknadt, att de under loppet af 20 år verkställde
nyodlingar ökat den öppna åkerjordens rymd med 6,500 tunnland.
14
Angående åkerns brukningssätt täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst tillåta mig
att här intaga livad derom, i nyssnämnde af Hushållnings-Sällskapets vice Ordförande
afgifna berättelse, finnes på ett fullständigt och upplysande sätt omförmäldt, så
lydande:
»I de delar af det långsträckta länet, som gränsa till Östergöthland, och som,
»lika med denna provins, äga hufvudsakligen lerjord, nyttjas i allmänhet tresäde. Så
»är nämligen förhållandet i större delen af Tjust. I öfriga delen af länet med Öland
»nyttjas allmänt tredingsbruk utom på södra delen af Öland, der den goda jorden
»måste lemna 3, 4 till 5 sädesskördar efter hvarandra emellan hvar gång den trädes.
»_ Detta i allmänhet och hos allmoge. Likaså kan man i allmänhet antaga, att på
»de flesta herrgårdar vexelbruket antingen redan är infördt eller på väg att införas.
»Användning af komposter, beredda af dyjord och kalk eller af spillning och granris,
»äfvensom af andra ämnen, har i sednare åren blifvit mycket vanlig, till och med
»hos allmoge.
»För att närmare redogöra för förhållandet i denna punkt, blir det nödigt att
»särskildt upptaga de olika delarna af länet: Norra, Medlersta och Södra samt Öland.
»Norra delen: Tresädet nyttjas väl, som förut är anmärkt, allmännast; men på
»trädan brukas dels potates, lin, ärter och hampa å den del, som är ämnad till korn»säde,
dels på ett och annat ställe klöfver och vicker, der råg skall sås; hvarjemte
»på flera ställen åkern så indelas, att den, efter höstsäde å gödslad träda, lemnar an»dra
året klöfver och 3:dje året besås med korn. Ordentligt cirkulationsbruk begag»nas
på alla större herrgårdar. Åkerjorden, som består af, än styfvare, än svagare
»lera och, till en mindre del, af lättare sandjord, är belägen i dalar mellan bergen och
»tarfvar derföre omsorgsfull dikning, för att ej besväras af syra; men till rymden in»skränktare,
skötes den i allmänhet vida bättre än i södra delen af länet,
»Hvete, som sås till ungefär y mot rågen, anses lemna 12:te kornet; råg 6:te,
»8:de å 10:de; korn 6:te å 8:de; potates 8:de kornet. Hafre sås betydligt på så
»kallade nyplöjor och lemnar i allmänhet god afkastning, 6:te till 8:de kornet. Lin
»och hampa räcka sällan till husbehof,
»En och annan eldria har i dessa trakter blifvit byggd; men i öfrigt torkas sä»den,
än i hattskyl, än i öppua trafvar, sedan den blifvit med lia skuren samt bun»den;
tröskningen verkställes i allmänhet med handslagor, men på herrgårdarne med
»tröskverk; flyttbara tröskverk hafva ock börjat begagnas af allmogen.
»Medlersta delen, med hufvudsakligen lätt jord, deraf mest sand och något moss»jord.
Tredingsbruket är allmännast, nämligen, y träda, y råg, lemnande 6:te å7:de
»kornet, y korn, potates och lin, deraf mest af förstnämnda slaget, som anses gifva
»S:te å 6:te kornet. I några socknar sås lin till afsalu, annars endast till husbehof.
13
»Hafre, ärter och hampa, äfvensom hvete, sås föga och lemna knappast tillgång till husbehof.
Äfven här nyttjas flerestädes insåningar, hvartill exemplet från herrgårdarne
»uppmanar.
»Eldrior äro på flera ställen anlagde; och i Misterhults socken hafva icke min»dre
än tre sådana blifvit af bönder sistlidne år uppförda. Beträffande bergning och
»tröskning gäller detsamma, som är sagdt om Norra delen.
»Södra delen består dels af slättland med en mångfald af olika arter jordmån, så»som
någon del lera, en större del så kallad klappermvlla, än på ler-, än på grus»botten,
en del god svartmylla, en del sand och en ej obetydlig del mossjord;
»alla dessa slag ofta så omblandade, att de alla kunna finnas inom samma åker»fält:
— dels ock af skogsbyggd, med något svartmylla, men för öfrigt sand-,
»mo- och mossjord. Å det förra har icke blott å herrgårdarne, utan ock hos upp»lyste
bönder, vexelbruk med insåningar af mest klöfver, något timotej, blifvit tem»ligen
allmän; och å de flesta hemman märker man större eller mindre fält insådda.
»Likaså brukas å flera ställen vicker på trädan, likväl sällan till båtnad, emedan jor»den
saknar tillräcklig gödning, och emedan det afbergade fodret ej flyttas på annat
»ställe till torkning, utan hindrar åkerns uppkörning, till dess antingen sommartorkan
»gjort jorden alltför hård att köras, eller ogräs fått alltför mycken framgång, för att
»kunna utrotas.
»Tredingsbruket är det rådande; och råg, potates och korn de hufvudsakligaste
»växterna.
»En mängd undantag börja mer och mer äga rum från denna normalform.
»För inrymmande af större potatesplantering är nämligen en större rymd, än £, upp»låten
åt vårsädet, och å flera af de skiftade bondhemmanen har kornet fått sittrum
»näst efter potäterna. Trädan upptager å sådana ställen icke fullt i af åkerrymden;
»och i vissa trakter af skogsbyggden med inskränkt åkerrymd nyttjas föga träda,
»utan sås råg efter korn.
»I allmänhet begagnas trädan till bete, och åkern hvarken dikas eller skötes så
»väl, som i norra delen af länet; hvarföre den också lemnar mindre afkastning,
»nämligen hvete, deraf obetydligt sås i Södra Möre, likasom rågen, 3:te, 6:te å
»7:de kornet; korn 4:de å 3:te, potates 3:te å 8:de, hafre 4:de å 3:te. Ärter, lin och
»hampa sås endast till husbehof och lemna osäkra skördar.
»Tröskverk, utom på herrgårdarne, äro sällsynta; och någon eldria finnes ej.
»Sädesbergningen tillgår vanligen mera ovårdsamt, än i norra delarne, alldenstund
»vårsädet sällan bindes, utan behandlas lika med hö.
»För hela fasta delen af länet torde få gälla, att arbetare icke saknas, liksom
».att dessa haft full sysselsättning under föregående år.
16
»Öland. Ingen del af länet är mera passande för, eller i större behof af, vexelbruk
än denna, med sin mot hötillgängen oformligt stora åkervidd. Likväl finnes
»ordentligt cirkulationsbruk ej infördt på liera ställen än Ottenby och några få hem»man,
tillhöriga ståndspersoner. Största hindret för införandet häraf anses ligga
»icke blott i detta skogsfattiga lands svårigheter att frånhägna enskilda ägor, hvilka
»gemenligen ligga utan särskildt stängsel, gemensamma för hela byalag, fastän de blif»vit
skiftade, utan ock i den annars fyndige Ölänningens ovilja mot det nya —
»särdeles mot begagnandet af andra växter på sin åker, än säd, af hvilken han och
»hans hushåll lefver, med hvilken han utfodrar sina hästar, för hvilken han, så vidt
»inkomsterna för häst- och boskapshandeln ej äro tillräckliga, förskaffar sig de lifvets
»förnödenheter, som ej äro att tillgå på hemmanet, och betalar sina dryga skatter,
»tjenstfolkslöner m. m. — Jordmånen består till det mesta af mer eller mindre
»mullblandad örjord på kalkberget , hvilket på sina ställen ligger 5 å 6 tum nära
»åkerytan. På vissa ställen, såsom vid Borgholm, Gerdslösa och några hemman i
»Södra Mot består den af lera, och på andra, såsom i norra delen, af föga mull»blandad
sand.
»Korn, nämligen det tvåradiga, är på Öland ett hufvudsäde, som der trifves i
»allmänhet väl, och hvarmed besås minst i af jorden, hvilken i allmänhet, såsom för»ut
är nämndt, nyttjas i tredingsbruk, utom vissa, särdeles de södra socknarna, der
»jorden är starkare och vanligen måste lemna tvänne kornskördar i rad efter gödsladt
»höstsäde, hvarpå ytterligare en hafregröda ofta tages. — Jag nämnde gödslad träda,
»men måste anmärka, att gödslingen är ganska obetydlig, så att den knappt kan lör
»ögat skönjas, om ej på obrunnen ströhalm, sedan den blitvit utbredd, på sina stäl»len
5 å 6 lass på tunnlandet. Potates odlas ej betydligt, mest på nyland eller på
»dertill afsätta åkerlyckor af sämre beskaffenhet. Lin och hampa odlas föga och räc»ka
ej till husbehof.
»Som Ölänningen sår mycket tjockt, näml. f å | tunna hvete, utgörande på
»vissa trakter en icke obetydlig del af höstsädet, 1 å lf tunna råg, lf ända till 2
»tunnor korn och vanligen 2 tunnor hafre på geometriska tunnlandet, får han vanli»gen
svag skörd i korntal, men likväl ej obetydlig afkastning på tunnland, nämligen
»7 till 10 tunnor hvete, 6 till 9 af råg, 5 till 7 af korn och hafre; potäterna
»lemna oftast 8:de å 10:de kornet, hvilket resultat utvisar, att jorden i sig sjelf är
»ganska bördig.
»Trädan nyttjas vanligen till bete. På några få ställen besås trädan med vic»ker,
att bergås gröna, och på några, synnerligast nära Ottenby, begagnas hvitklöf»ver
på trädan, hvilken med sådan behandling vanligen försörjer 2 kreatur på hvarje
»tunnland, eller dubbelt så många, som då trädan lemnats obesådd till fri plantskola
17
»för ogräset, hvars utrotande är trädans ändamål. Också är Ölands-spannmålen
»mycket oren; och den öfverklagade löken i höstsädet torde ej lätt kunna utrotas
»För hela länet gäller den uppgift, att rofvor odlas på sina ställen till utfordring,
äfven hos en och annan bland allmogen; men huruvida denna odling är i be»tydligt
tilltagande, har jag ej lyckats utröna.»
Till följd af Eders Kongl. Majrts nådiga Bref den 18 Februari 1846 har å
egendomen Bo, tillhörig Kammarherren Baron Adam Raab och belägen f mil från
denna stad, blifvit inrättad en landtbruks-skola, som njuter 1000 R:dr banko i årligt
understöd af dertill anslagna statsmedel, förutom 300 R:dr samma mynt af länets
Hushållnings-sällskap. Antalet af de vid denna skola anställda rättare-lärlingar
har vanligen uppgått till 10 å 12, hvarförutan några elever af ståndspersons-klassen
särskildt varit på stället inackorderade för att vinna undervisning i jordbruk och dertill
hörande ämnen. Skolan är otvifvelaktigt af mycken nytta för orten och bidrager
verksamt till jordbrukets förkofran, dels genom föredömen i rationella methoder och
dels genom förfärdigande och försäljning af nya ändamålsenliga redskap.
Jag har redan här ofvanföre haft tillfälle i förbigående underdånigst omförmäla,
hurusom åren 1843 och 1846 en svår missväxt hemsökte flera trakter af detta
län. Förstnämnde år var missväxten svårast inom norra och medlersta delen af länets
fasta land, der i allmänhet hvarken höst- eller vårsäd lemnade ens medelmåttig
skörd och der den knappa grödan derjemte på många ställen led betydlig skada afl
Juli månad inträffade starka hagelskurar. I södra delarna af länet och på Öland var
det synnerligast rågsädet som 1843 gaf otillräcklig skörd, hvaremot i dessa delar af
länet vårsäden och potatesen lemnade något bättre afkastning än i de norra trakterna,
ehuru skörden likväl icke kunde anses motsvara behofvet. År 1846 deremot
var det synnerligast Öland och södra delen af länets fasta land, som hade att beklaga
sig öfver en svår missväxt, särdeles hvad vårsäden och potatesgrödan angick.
Under bägge dessa år, eller egentligen under den tid, som förflöt från skörden år
1845 till 1847 års mera gynnsamma skörd, uppstegrades, i följd af den allmänna
bristen, spannmåls- och potatesprisen till en förut lyckligtvis sällspord höjd. Det
fanns tider, då i de från köpstäderna mera aflägsna socknarne en tunna råg icke kunde
erhållas under 25 å 30 R:dr rgs., då en tunna korn gällde 20 å 24 R:dr och
en tunna potates betaltes med 10 R:dr, eller ännu mera, om inköpen skulle ske på
auktioner med längre betalningsanstånd. Denna dyrhet på de hufvudsakligaste lifsmedlen,
icke litet kännbar för den mängd af hemmansåboer och jordtorpare, hvilkas
inbergade skörd af säd och potates understigit eget hushållsbehof, var naturligtvis i
ännu högre grad tryckande för den stora pluralitet af länets befolkning, som,° utan
eget jordbruk, saknar andra medel till sitt uppehälle, än inkomsten af vanligt arbete
Berättelse öfver Calmar län för åren 1842—1847.
3
48
åt jordbrukarne, hvilken inkomst dels måste under en så dyr tid blifva mindre tillgänglig
än eljest, emedan bristen nödgade den jordbrukande allmogen att inskränka
sitt behof af legoarbete, och dels, äfven der den kunde erhållas', blef i allmänhet
otillräcklig till inköp af födoämnen åt arbetaren och hans ofta talrika hushåll. Denna nästan
allmänna nöd dröjde icke heller att göra sin tillvaro känd på ett sätt, som föranledde mig
att skyndsamt vidtaga alla på mig beroende åtgärder, till dess afhjelpande eller lindrande.
Väl vetande, att Eders Kongl. Maj:ts landsfaderliga hjerta alltid är öppet
för trogne undersåters nöd oqh bekymmer, hastade jag att till Eders Kongl. Maj:t
underdånigst inberätta den nödställda belägenhet, hvari missväxten försatt en stor del
af länets invånare, till hvilkas bispringande jag dristade anhålla om den hjelp af statsmedel,
som Eders Kongl. Maj:t i nåder kunde finna omständigheterna påkalla och
befintliga tillgångar medgifva, hvarefter Eders Kongl. Maj:t dels under den 21 November
1845 och dels sedermera, med anledning af mina förnyade underdåniga framställningar
i samma syfte, under loppet af åren 1846 och 1847, nådigst behagat
anvisa och låta till mig öfverlemna tillsammans 90,000 R:dr b:ko, att, efter mitt
bepröfvande, utlemnas till behöfvande menigheter såsom lån utan ränta, emot förbindelse
af successiv återbetalning i sammanhang med kronouppbörden, hvarförutan Eders
Kongl. Maj:t i Januari 4846 täckts i nåder anslå 5,000 R:dr och den 7 April 1847
254 R:dr samma mynt, att, såsom understöd utan återbetalningsskyldighet, af mig
utdelas till arbetes beredande åt personer af arbetsklassen inom de socknar, hvilka
synnerligast lidit af missväxt. På det samvetsgrannaste har jag sökt fullgöra de dyrbara
uppdrag, som sålunda blifvit mig nådigst anförtrodda, och på sätt särskilde till
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet ingifne redovisningar ådagalägga, hafva menigheterna
inom 47 socknar undfått af de omförmälda lånemedlen tillsammans 80,966
R:dr 32 sk. b:ko, varande det återstående beloppet 9,033 R:dr 16 sk., såsom för
ändamålet icke erforderligt, till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Kontor återsända
hvaremot hela beloppet af de nådigst anvisade gåfvomedlen, 5,254 R:dr b:ko,
blifvit tid efter annan utdeladt till de behöfvande inom 23 särskilda socknar. Det
har för mig varit en sann tillfredsställelse att förnimma, i hvilken väsendtlig mån
den allmänna nöden i länet blifvit lindrad genom dessa af Eders Kongl. Maj:t nådigst
beviljade lån= och anslagsmedel, och med hvilken varm och innerlig tacksamhet de
hulpne erkännt detta förnyade prof på Eders Kongl. Maj:ts landsfaderliga omtanka
och ömhet. Att allt hvad af lånemedlen bort vid hittills hållna uppbördsmöten inbetalas
blifvit restfritt liqvideradt och redovisadt har äfven varit tillfredsställande att
iakttaga.
Utom de undsättningar af statsmedel, som sålunda, under nämnde bekymmersamma
år, kommit detta läns innevånare till godo, hafva de behöfvande fått hugna
19
sig af icke obetydliga gåfvomedel, influtna från andra orter, i följd af uppmaningar
från en, på mitt föranstaltande, i Januari år 1846 här bildad undsättnings-kommitté.
De bidrag, som denna kommitté under åren 1846 och 1847 fått emottaga dels från
vissa bättre lottade kommuner inom detta län, dels från menigheter och enskilde
personer i andra län, och dels från den allmänna undsättningskommittéen i Stockholm,
uppgå till ett sammanräknadt belopp af icke mindre än 12,776 R:dr 30 sk. 8 r:st
b:ko, som, med hufvudsakligt ändamål att bereda arbetsförtjenst åt nödlidande personer
af arbetsklassen, blifvit tid efter annan utdelade till de socknar, der nöden varit
störst.
Under de missväxtår, hvilkas närmaste följder jag nu haft nåden i korthet omförmäla,
har bristen af ändamålsenligt inrättade spannmåls-magasiner varit i hög grad
märkbar. Om inom hvarje socken hade funnits ett sådant magasin, med en ^behåll
varande tillgång af spannmål, motsvarande socknens invånares behof af bröd för
åtminstone 1 å 2 månader, så skulle, genom denna tillgångs utlånande under den
svåraste tiden, en stor hjelp hafva varit allmänheten öppen, och vissheten af denna
hjelps befintlighet skulle säkerligen i betydlig mån hafva tillbakahållit den, för de fattigare
klasserna så olyckliga, stegringen af sädespriserna och kanske gjort all undsättning
från statens sida öfverflödig.
Enligt från fögderierna inkomne uppgifter är förhållandet med magasinernas nuvarande
antal och spannmålsfonder följande:
Fögderier.
Antal ma-  gasiner.
Fond af
Summa Spann-  mål Tunnor.
Råg
T:r.
Korn
T:r.
Tjusts...........................
13
2,212
61
2,273
Tunaläns, Aspelands och Sefvedes............
10
1,095
185
1,280
Norra Möre, Stranda och Handbörds..........
12
1,186
520
1,706
Södra Möre.......................
11
2,213
145
2,358
Ölands Södra Mot....................
2
27
28
55
Ölands Norra Mot....................
8
598
319
917
Summa
56
7,331
1,258
8,589
Häraf täcktes Eders Ivongl. Maj:t nådigst inhemta, att nära hälften af länets
socknar saknar spannmåls-magasiner, och att de, som finnas, hafva alltför otillräck
-
20
lig spannmålstillgång. Dertill kommer att icke något enda af dessa magasiner är, genom
reglementariska föreskrifter, så inrättadt, att någon säkerhet finnes för dess spannmålsfonds
befintlighet till utlåning sedan missväxt inträffat. Man har vid dessa
magasiners inrättande i allmänhet lemnat å sido sådana inrättningars naturliga hufvudändamål,
det att vara en nödhjelp vid inträffande stort och allmänt behof; och i
det ställe har man af magasinerna gjort ett slags spannmåls-diskonter, under beräkning
att, genom spannmålens årliga utlåning emot hög ränta, förskaffa socknen
inkomster till lättnad vid dess kommunal-utgifter för skolväsendet, fattigförsörjningen
eller andra föremål. Jag har infordrat utdrag af de reglementen, som äro gällande för
de inom länet varande spannmåls-magasiner och deraf funnit, att de alla äro byggda
på förutsättning att spannmåls-tillgången vårtiden hvarje år utlånas till återbetalning
höstetiden samma år, efter då inbergad skörd, att denna utlåning verkställes utan
afseende derpå, om föregående årets skörd varit gynnsam eller ofördelaktig, och att
räntan är beräknad till 2, 3 å 4 kappar för hvarje tunna, för en tid af ungefär
| år, som lånet innehafves. Erfarenheten har ådagalagt, att sedan dessa magasiner,
våren efter ett godt sädesår, utlånat sina spannmålsfonder, för att den följande hösten
återbetalas, så har, till följd af samma år inträffad missväxt, återbetalningen till större
delen uteblifvit, hvarigenom magasinerna blifvit satte utur tillfälle att i större mån utlemna
nya spannmålslån under den närmast på missväxten följande vår, då likväl behofvet
af dylika lån varit vida större än förut; och det har således visat sig, att dessa låneanstalter,
långt ifrån att uppfylla det ändamål, som väl inrättade spannmåls-magasiner
borde afse, eller att samla under de goda åren för att kunna hjelpa när dyr tid
infaller, tvertom i nödens stund stått nästan tomma på spannmål, utan annan tillgång,
än en mängd förfallna, men icke inlösta reverser för sädeslån, som under en
tid, då verklig brist icke varit för handen, blifvit utlemnade merendels till sådana
personer, hvilka, under hvad förhållande som helst och utan att så noga beräkna
medlen till återbetalning, sällan lemna obegagnade de tillfällen till låns erhållande,
som kunna sig erbjuda. Visserligen har jag funnit, att magasins-föreståndarne ofta,
under dylika omständigheter, söka att genom lagsökning indrifva de obetalta lånen;
men då tillgång till desammas återbetalande in natura vanligen saknas, så vinnes
genom lagsöknings-åtgärderna i de flesta fall icke något annat ändamål, än att de
oftast fattige låntagarne bringas på stor kostnad och beröfvas det hufvudsakligaste af
deras tillhörigheter.
Sedan Eders Kojigl. Maj:t, genom nådigt Bref af den 6 April 1842, till Dess
Befallningshafvande öfverlemnat att pröfva och, der så lagligen ske kan, fastställa förslag
till nya eller till ändringar i redan befintliga reglementen för sockne-magasiner,
har jag, med afseende på den stora brist, som, enligt hvad jag här ofvanföre haft
21
nåden i underdånighet antyda, vidlåder de inom länet nu befintliga sådana inrättningar,
vid liera tillfällen sökt förmå de socknemenigheter, som varit betänkte på inrättande
af nya magasiner, att dervid anordna dessa anstalter på sådant sätt, att de
i behofvets stund kunde blifva en nödhjelp för socknens invånare; och för att i detta
hänseende gifva en vägledning har jag författat och genom presterskapet till kännedom
inom alla församlingarna i länet spridt ett så lydande:
,!F örslag
»till Reglemente för N. N. Sockens Spannmåls-Magasin.
»§. 1. Hvarje ägare eller innehafvare af den, uti socknen belägna, med åsatt
»taxeringsvärde försedda fasta jordegendom, ehvad mantal å densamma finnes eller icke
»samt af hvad natur och beskaffenhet som helst, hvilken uti öfverenskommelsen om
»Magasinets inrättande ingått, är uti detsamma delägare i mån af de spannmåls-insättningar,
»som, på sätt här nedan förmäles, böra uti Magasinet göras. Den, som uti öfverens»kommelsen
icke deltagit, må likväl sedermera uti Inrättningen erhålla inträde på de
»vilkor, som af Inrättningens förut varande samtelige delägare bestämmes; hvaremot
»jordegendom, som uti Magasins-inrättningen erhållit delaktighet, icke sedermera kan
»från sådan delaktighet och deraf följande skyldigheter skiljas.
»Öfver delägares namn och deras uti Inrättningen delaktiga jordegendom upp»rättas
en tvefalld anteckningslista, hvaraf det ena exemplaret förvaras hos församlin»gens
Pastor och det andra bland Magasins- nrättningens handlingar.
»§. 2. Hvarje Inrättningens delägare, hvilken såsom sådan äger eller innehar
»jordegendom till ett bevillnings-taxeringsvärde af 100 R:dr b:ko eller derutöfver, är
»berättigad att deltaga uti Inrättningens delägares öfverläggningar och beslut angåen»de
densammas angelägenheter. Yppas skiljaktighet vid besluts fattande, beräknas
»rösterne på det sätt, att hvarje delägare åtnjuter en röst för hvarje fulla 100 R:dr
»b:ko taxeringsvärde å den egendom, för hvilken talan föres. Vid alla omröstningar
»gifver enkel röstpluralitet utslaget, med undantag för de fall, som i 8 och 20 §§.
»omförmälas.
»Äro rösterne i andra frågor på bägge sidor lika många, gälle då den mening,
»som ordinarie Pastorn i församlingen eller den, som pastoralvården i hans ställe fö»restår,
bifaller, ehvad han uti Inrättningen är delägare eller icke. Vid sockenstäm»ma
frånvarande ledamot får åtnöjas med hvad de närvarande inom gränserna af sin
»behörighet besluta.
»§. 3. Uti den för Magasinsbyggnads uppförande och inredning samt för dess
»årliga underhåll åtgående kostnad, äfvensom uti kostnaden för Magasinets förvaltning
22
»med alla dertill hörande utgifter skola intressenterne deltaga i samma mån, som de
»äro pligtige att uti Magasinet göra spannmålsinsättningar.
»§. 4. Magasins-inrättningens ändamål är, att genom spannmålslån biträda Inrätt»ningens
delägare vid de tider och på det sätt, som här nedan omförmäles. För att
»sätta Inrättningen i tillfälle att fullgöra detta dess åliggande, skall hvarje Inrättnin»gens
delägare, då dess inom socknen ägande eller innehafvande fasta egendom är i
»afseende på allmänna bevillningen uppskattad till 100 R:dr b.ko eller derunder, årli»gen
till Magasinet uti November månad på den dag, som af Magasins-styrelsen kun»gjord
varder, aflemna kappar ren och strid spannmål, hälften råg och hälften
»korn, samt för hvarje fulla 100 R:dr taxeringsvärde utöfver förstnämnde 100 R:dr
»likaledes kappar spannmål af enahanda art och beskaffenhet, som i afseende der»på
nyss är nämndt.
»g. 5. Den till Magasinet inlemnade spannmål anses såsom Magasinets tillhörighet,
»skiljd från insättarens ägande- och dispositionsrätt, samt må ej derifrån bortföras,
»bortbytas, utlånas eller försäljas i annan ordning, än den, som uti detta Reglemente
»föreskrifves.
g, 6. Magasinets spannmålsförråd anses bestå af 2:ne särskilda fonder, kallade,
»den ena den stora, och den andra den lilla fonden. Till den förra räknas delar
»af Magasinets årliga intägt och af de spannmålstillgångar, som genom en sådan in»tägt
tillkommit; hvaremot öfriga delen tillhörer lilla fonden.
»g. 7. Nu kan så hända, att Magasinets spannmålstillgångar uppgå till tun»nor,
då må de i 4:de g. omnämnda spannmålsinsättningar upphöra, men komma i
»den händelse, att fonden sedermera blifver af en eller annan orsak förminskad, un»der
nämnde belopp, att åter vidtaga och fortgå tilldess samma belopp ånyo blifvit
»u pphunnet.
»g. 8. Störa fondens tillgångar komma ej att årligen utlånas, utan endast det år, som
»näst efterföljer det, då missväxt på grödan inträffat. Andra Söndagen i Januari månad
»hvarje år skall sockenstämma hållas, dervid röstägande delägare i Magasins-inrättningen,
»utan öfrige socknemäns deltagande, böra bestämma, huruvida nästföregående årets skörd
»må anses hafva utfallit så ofördelaktigt, att det är oundgängligt att Magasinets störa
»fond, antingen till fondens hela belopp eller till större eller mindre del deraf, upp»låtes
till utlåning. Reslut om en sådan utlåning kan likväl icke blifva gällande med
»mindre, än att efter den i 2:dra g. bestämda röstberäkningsgrund minst f af de rö»ster,
som i frågan blifvit allemnade, till sådant beslut bidragit.
»g. 9. Nu är beslut om stora fondens utlåning, på sätt i 8:de g. nämndt är,
»lagligen fattadt, då skall på grund af Magasinets räkenskaper uträkning göras, huru
»mycket af det till utlåning bestämda spannmålsbeloppet belöper sig på hvarje af In
-
23
»rättningens delägare, i mån af hans i följd af skedda spannmålsinsättningar uppkomma
delaktighet deruti, hvilket belopp samma delägare hvar och en för sig må, om de så
»åstunda, från Magasinet såsom lån uttaga emot aflemnande af, med vederhäftig bor»gen
försedda, skuldförbindelser, innefattande förpligtelse att fullgöra alla de uti detta
»Reglemente för låns erhållande och betalande föreskrifne skyldigheter. Sådan spann»målsuttagning
må likväl ej ske annorlunda, än att hvarje låntagare erhåller | i Fe»bruari,
i i Mars, 1 i April och # i Maj månader af det honom tillkommande belopp.
»§. 10. Då den i Magasinet inlagda till stora fonden hörande, från ett före»gående
år förvarade, spannmål ej blifvit utlånad, bör densamma hvarje år, emot
»spannmål af årets skörd, utbytas i November månad å dag, som dertill af Magasins»styrelsen
kungöres; Och bör för sådant ändamål hvarje Inrättningens delägare på den
»kungjorda dagen till Magasinet aflemna så mycken spannmål af råg och korn, som
»motsvarar hvad som af stora fondens tillgångar på honom efter gjord uträkning be»löper,
och sådant emot det att han i utbyte erhåller samma belopp af den i Ma»gasinet
förut befintliga spannmål.
»§. 11. Vid alla de i 4:de §. nämnde spannmåls-insättningar samt vid de ut»bvten,
som i 10 §. omförmälas, äfvensom vid återbetalningen af låntagen spann»mål,
vare sig till stora eller lilla fonden, skall af den, som insättningen, utbytet
»eller återbetalningen fullgör, till Magasinet, utöfver det aflemnade spannmålsbelop»pet,
erläggas kappar på hvarje allemnad tunna spannmål, samt, då den spann»mål,
som aflemnas, ej uppgår till en tunna, ett i proportion derefter beräknadt qvan»tum
spannmål, för att betäcka den årliga intorkningen och den skillnad, som finnes
»i beskaffenheten af den spannmål, som från Magasinet uttagits, och af den, som dit
»inlemnas.
»§. 12. Den från stora fonden, på sätt i 9:de §. omförmäles, låntagne spann»mål
skall, med 2 kappars årlig ränta på tunnan, till Magasinet återgäldas uti den
»näst efter låntagningsdagen inträffande November månad, på dag som dertill af Ma»gasins-styrelsen
kungöres.
»§. 13. Lilla fondens tillgångar komma att årligen utlånas. Dessa utlåningar
»fa ej ske tidigare hvarje år än uti April månad. Magasins-inrättningens delägare äro
»i första rummet berättigade till låns erhållande, dernäst socknens medlemmar, och
»derefter utom socknen boende personer. Inga lån må utlemnas annorlunda, än mot
»sådane med vederhäftig borgen försedda förbindelser, som innehålla låntagarens för»pligtelse
att fullgöra alla de skyldigheter, som i detta Reglemente föreskrifvas för
»Iåns erhållande och betalande; och må icke något lån vara mindre än ^ tunna samt
»icke större än två tunnor. De, som åstunda lån, böra hos Magasins-styrelsen upp»gifva
beloppet deraf före den 1 Februari hvarje år. Finnes det då, att lilla fondens
24
»tillgångar ej förslå till alla de sökta lånen, äge Pastor i församlingen att, i samråd
»med Magasins-styrelsen, och med iakttagande af den här ofvan stadgade ordning,
»bestämma huru stort lån hvarje sökande må bekomma. Finnas ej så många lånsö»kande,
att alla lilla fondens tillgångar kunna till dertill i första och andra rummet
»berättigade personer utlånas, då må lån till en eller flere personer utlemnas till hvil»ket
qvantum som helst.
»§. 14. Den från lilla fonden låntagna spannmål skall återgäldas med 2 kap»pars
årlig ränta på samma sätt, som om lån från stora fonden i 12:te §. sagdt är.
»§. 15. Till Magasins-inrättningens vård och förvaltning utses af delägarne på
»sockenstämma, som årligen hålles i slutet af September månad, 3:ne af Inrättnin»gens
delägare, som äro hemmansägare och kände såsom vederhäftige för hvad de så»som
Magasins-föreståndare kunna komma att hafva om händer. Desse föreståndare,
»som årligen ombytas, derest ej annorlunda öfverenskommes, åligger:
»a) att vid tillträdet af sin befattning, som sker hvarje år den 1 Oktober, låta
»till sig inventera den spannmålsbehållning, som i .Magasinet kan finnas, äfvensom
»Magasins-inrättningens öfriga tillhörigheter;
»b) att till Pastor i församlingen genast efter inventeringen aflemna ett exem»plar
af inventerings-instrumentet;
»c) att, om något vid en sådan inventering af Magasins-inrättningens tillgångar
»och tillhörigheter skulle saknas, derpå till Pastor ofördröjligen aflemna skriftelig uppgift
;
»d) att noga vårda hvad de vid inventeringen emottagit;
»ej att uti en i kyrkans sakristia insatt kassakista, hvartill böra finnas 3:ne obäka
lås, hvars särskilda nycklar innehafvas en af hvardera föreståndarne, förvara Ma»gasins-inrättningens
penningar, fordringsbevis och andra handlingar;
»f) att öfver Magasinets spannmåls-intägt och utgift föra ordentliga räkenskaper,
»äfvensom öfver Inrättningens öfriga inkomster och utgifter;
»g) att emottaga och qvittera skeende spannmåls-insättningar samt utlemna och
»indrifva spannmålslån, äfvensom infordra utöfver bestämda tiden uteblifna spannmåls»insättningar;
»h)
att vårda sig om Magasinsbyggnaden, låta afhjelpa derå tillfälligtvis uppkom»na
mindre skador, samt, då den tarfvar större reparationer, sådant anmäla hos för»samlingens
Pastor, som har att Inrättningens röstägande delägare till sockenstämma
»kalla, för att i ämnet höras och besluta de åtgärder, som kunna anses erforderlige;
»i) att ombesörja verkställighet af de beslut, som Inrättningens delägare fattat i
»den ordning, som detta Reglemente föreskrifver;
23
»k) att bevaka, indrifva och uppbära Inrättningens fordringar samt på Inrättnin»gens
bekostnad utföra dess lagsökningar och rättegångar;
»1) att upprätta och låta tillställa hvarje Inrättningens delägare ordentlig debetse
»del öfver den honom eller henne till Magasinet åliggande spannmåls-insättnirm en
»manad innan tiden till en sådan insättning inträffar;
»m) att efter den 1 December och före den 13 i samma månad till Pastor i
»forsamlingen aflemna förteckning på dem af Inrättningens delägare, som kunna hafva
»underlåtit att fullgöra den dem åliggande spannmålsinsättnings-skyldighet, hvilken förteckning
jemväl bör upptaga, huru stort belopp i spannmål insättningsresten för hvar
»och en af samma delägare utgör, samt
»n) före den 13 påföljande Januari likaledes till Pastor aflemna uppgift på de
»åtgärder, som till resternes och andre fordringars indrifvande blifvit vidtagne- ägande
»Pastor, om skäl förefinnes, att vid de i denna §. omnämnde förteckninga°r och upp»gifter
gorå anmärkningar samt, derest de ej leda till åsyftad verkan, kalla Inrättningens
»delägare till socknestämma, för vidtagande af de åtgärder, som kunna finnas nödma.
»§. 16. Den som till Magasins-föreståndare vald blifvit, må ej afsåga sig den»na
befattning, med mindre än att han är 60 år gammal, i Kongl. Majrts och Kro»nans
eller annan allmän tjenst antagen, eller hindrad af annat förfall, som för W
»ligt hållas må.
ö
»§. 17. Magasins-föreståndare, som icke fullgör de honom, till följd af detta
»Reglemente, åliggande skyldigheter, må af socknestämmans röstägande ledamöter vid
»socknestämma från sin befattning skiljas; och vare sådan föreståndare pligtig att till
»den, som hans sysslomål bestrider, skälig ersättning gifva.
»<§• ^är Magasins-föreståndaren antingen af den anledning, som i 17 S
»omförmäles eller vid förvaltningsårets slut från sin befattning afträder, vare han plm»tig
att, i förra fallet genast, och i sednare händelsen före den 1 Oktober, från sig
»till efterträdaren aflemna och låta inventera hvad han af Magasinets tillhörigheter om
»hander haft; Vare dessutom skyldig att, inom En månad efter det han sin befattning
»leinnat, afgifva tdl Pastor i församlingen fullständig redo och räkning öfver sin för»valtmng
med alla tillhörande handlingar; ägande föreståndarne att i räkenskaperna af»fora
kappar på hvarje under förvaltningsårets lopp på Magasinet intagen tunna
»spannmål och sådant till ersättning för afdamning, intorkning och förvaltningsbesvär.
»Fmnes öfvermål, tillkommer hälften deraf föreståndarne och andra hälften Magasinets
»lilla fond.
ö
»Pastor har, sedan räkenskaperne till honom inkommit, att kalla Inrättningens
»samthge delägare till socknestämma, hvilka sednare dervid äga att utse 2:ne för sak
Berätlelse
öfver Calmar län för åren 1842—1847.
4
26
»kunskap och beskedlighet kände personer att, så skyndsamt som ske kan, granska
»den allemnade redogörelsen, inventera behållningen och deröfver inkomma med utlastande
till delägarne, som vid ytterligare socknestämma må antingen lemna forestån»darne
decharge för deras förvaltning, eller ock vidtaga annan af omständigheterna på
»kallad
åtgärd.
. ,
»S. 49 Föreståndare, som, genom försummelse, vanvård eller uppsåtlig tor
»skin<Trincr
af hvad honom är ombetrodt, sin pligt eftersätter, godtgöre skadan och
»vare° derjemte underkastad det ansvar, som för slikt förfarande i allman lag be
»<S
20. Detta Reglemente må ej ändras med mindre än att två tredjedelar af
»Inrättningens röstägande ledamöter vid socknestämma sådant beslutat och Konungens
»Befallningshafvande dertill bifall lemnat.»
Ehuru ja* i detta, länets samtlige landsförsamlingar delgifna, Förslag till Sockne
Ma*asins-Reglemente icke lemnat utan afseende den hos socknememgheterna i allmänhet0
försporda önskan, att under alla år, således äfven efter en god skörd draga rantevinst
af Magasinets spannmålsbod, hafva de i förslaget uppställde hufvud grunder ännu
icke blifvit inom någon församling antagna; men då det i allmänhet fordras längre
tid innan allmogen kommer till stadgad öfvertygelse om nyttan eller behotvet a
förändringar i häfdvunna förhållanden och jag dessutom har anledning att antaga, att
man redan inom åtskilliga socknar, troligen till följd af de bekymmer, som missväxterna
vållat, börjat att betvifla ändamålsenligheten af de hittills befintliga Magasinsinrättningarne;
så torde skäl vara till den förmodan, att dessa inrättningar framdeles
varda ordnade på ett med deras rätta ändamål mera öfverensstämmande satt; helst
det i sådant afseende af mig uppgjorda förslag blifvit med bifall omfattadt af flere
pastorer och innehafvare af större jordpossessioner.
Boskapsskötseln. Det i sednaste underdåniga Femårsberättelsen omnamnda förhållande
med denna näring har icke undergått några väsendtliga förändringar. en
fortfar att utgöra en mera hufvudsaklig näringsgren i skogstrakterna, der ymnigare
tillgång finnes på mulbete och naturlig äng, hvaremot den i allmänhet, om icke försummas,
åtminstone föga mer än till nödtorft idkas på slättlandet, der jordbrukarens
båg och omtanka synas vara rigtade mera på den öppna åkerjordens utvidgning, i ändamål
att uppdrifva sädes- och potatesafkastningen, än på en förbättrad angskultur
och på en ökad ladugård. Från dessa allmänna förhållanden förete sig likväl många
undantag, och de föredömen, som vid större jordbruk lemnats i afseende pa jordens
indelning i vexelbruk med beräkning af betydlig produktion af klöfver, timotej och
andra foderväxter, synas också allt mer och mer vinna efterföljd å mindre gårdar.
Åtskillige possessionater hafva från utlandet införskrifvil boskapskreatur af berömda
*
27
racer, i hvilket afseende bör nämnas, att Kammarherren Baron A. Raab för 2 år sedan
lät från Jutland till sin egendom Ryssbylund hemta en stam af 30 kor och 2 tjurar.
Enligt de till Femårsberättelserna hörande tabeller, har antalet af de å landet
i detta län, under sednast förflutna tre quinquennier, underhållna kreatur varit föl
-
jande:
Åren 1832—36. 1837—41.
1842—46.
Hästar......... 21,997.
20,642.
22,238.
Oxar.......... 23,684.
24,817.
27,239.
Kor.......... 35,862.
56,704.
55,498.
Ungboskap........ 29,749.
29,332.
29,463.
Får.......... 92,937.
86,117.
86.681.
Svin.......... 30,579.
31,732-
30,810.
Getter......... 1,004.
558.
747-
Ehuru äfven i afseende på dessa siffror torde gälla hvad jag ofvanföre, i fråga
om utsäde och skörd af spannmål och potates, haft nåden i underdånighet anföra om
svårigheten att i dylika omständigheter erhålla fullt tillförlitliga uppgifter, torde likväl
kunna antagas, att de beräknade antalen af kreatur komma verkliga förhållandet
temligen nära, hvilket jag slutar af det resultat, som uppkommer vid en jemn uppdelning
på länets 3,365 hemman,
deraf på hvart och ett då skulle belöpa: 6 å 7 hästar,
omkring 7 oxar,
„
14
kor,
'
„
8
ungnöt,
„
26
får
och „
9 svin;
och torde i allmänhet icke kunna beräknas, att ett större antal af dessa kreatur på
ett hemman i detta län underhålles, fastän förhållandet naturligtvis är i vissa trakter
mycket olika.
Priset på ladugårdseffekter, så vidt det kunnat utrönas genom medelberäkning
efter de årliga markegångstaxorna, har under de två sednast förflutna quinquennierna
förhållit sig som följer:
Aren
1837—41.
1842-
-46.
Ett
Lisp:d
Smör ....
. B:ko
5:
6. —
5:
4.
10.
Ett
19
Ost.....
.
2: 33. —
2: 50.
5.
Ett
11
Fläsk ....
. . .
3: 20. —
3:
1.
7.
Ett
11
Torrt Kött .
.
.
• • •
2:
8.
4.
1: 35.
2.
Ett
11
Talg .....
.
5: 22. —
4: 27.
2.
#
28
'
Åren 1837—41.
Eu laggild Oxe om lä Lisp:d . B:ko 33: — —
En
Ko.......... 23:
29.
—
Ett
Svin..........11:
9.
—
Ett
Får..........3:
ä.
—
Ett
Lamm.........1:
29.
—
1842—46.
23: 16- —
17: 17.
8-
9: 28. 10.
2: 27-
3.
1: 13.
8.
Vid jemförelse emellan de medelmarkegångspris, hvilka sålunda varit å ladugårdsprodukter
gångbara under dessa två särskilda tidrymdef, skulle man komma till
den slutsats, att ^ådana produkter under sednaste quinquennium betydligen fallit i
pris. Så har dock icke varit verkliga förhållandet. De gångbara prisen på kött,
smör och andra viktualier hafva snarare stigit synnerligast under missväxtåren, då sädens
och potatisens dyrhet föranledt ett allmännare och vidsträcktare begagnande af
förstnämnde slags födoämnen.
Hästafveln fortfar att i allmänhet förkofras, särdeles på Öland, hvarest finnes ett
för hästar synnerligen tjenligt bete, och der man äfven lättast är i tillfälle att draga
fördel af Ottenby stuteri.
Vid detta stuteri hafva under nedannämnde år hållits följande antal äldre och
yngre hästar, nämligen:
Hingstar. Moderston.
År
1842 ....
... 8.
54.
99
1843 . • . .
. . . 10.
57.
99
1844 ....
9.
57.
99
1845 ....
. . . 6-
55.
99
1846 ....
...
7-
47.
99
1847'. • • •
. . .
5-
40-
eller i medeltal årl. ungefär 8.
51.
'hingstar.
Ungston.
Föl.
S:a äldre och
yngre Hästar.
59.
68.
39
228.
56.
59.
45-
227.
37.
44-
50-
197.
38.
51.
44-
194.
39-
50.
27.
170
44.
55.
31
175.
46.
55-
39.
199.
Af stuteriets hingstar betäcktes:
År 1842
.......... 177 främmande ston,
„
1843
144
„
1844
98
„
1845
111
,,
1846
193
>, »
och „ 1847
........T .
109
eller i medeltal årligen
139
99
9
♦
29
Från stuteriet såldes
År 1842
....
„ 1843
....
„ 1844
....
„ 1845
....
„ 1846
....
och „ 1847
....
eller i medeltal årligen .
3 å 4 år gamla hingstar och ston.
40
hästar,
33
„
29
„
41
„
33
„
52
„
34
hästar, deraf största delen
Ofvannämnde stuteri är anlagdt å kungsgården Ottenby, hvarest, i förening med
ett stort jordbruk, äfven finnas ett holländeri och ett schäferi; och jag vill icke neka
mig tillfredsställelsen att här i underdånighet omnämna, hvad både det allmänna
omdömet i orten och mina egna iakttagelser bekräfta, att så väl besagde inrättningar,
som ock det vidlyftiga och väl ordnade landtbruket vid Ottenby, fortfarande under
den der anställde nitiske stuterichefen handhafvas på ett sätt, som icke allenast
synes lända statsverket till gagn, utan äfven lemnar orten en nyttig föresyn i jordbruk
och kreatursskötsel.
Försäljning af hästar från Ottenby stuteri sker årligen hvarje höst genom öppen
auktion. En stor del af de sålda hästarne . har användts såsom remonter vid det
värfvade kavalleriet, och äfven vid de indelta kavalleri-regementerna finnas flera sqvadronshingstar,
som blifvit inköpte vid Ottenby. Från stuteriet utsändas hvarje vår
några beskällare till olika trakter af länet, hvilken åtgärd redan börjat visa en ganska
märkbar inflytelse på hästafvelns förbättrande.
Priset på hästar har sedan några år betydligen stigit. En god och ung arbetshäst
af den här vanliga höjd, 2 alnar 5 å 6 tum, gällde för 8 å 10 år tillbaka i
allmänhet högst 100 R:dr R:gs, men kan nu antagas hafva ett saluvärde af 133i å
166£ R:dr samma mynt. Större vagns- eller remonthästar hafva icke i samma mån
stigit i pris.
Fårafveln. Endast på några få större egendomar finnas betydligare hjordar af
ädlare får-racer.
Det största schäferiet i länet är det vid Ottenby, hvarest under nedannämnde
år funnos följande antal äldre och yngre fårkreatur, nämligen:
30
Baggar.
Tackor.
Hamlar.
0
Ars-lamm.
Lamm.
Summa.
1842 ......
271.
184.
75.
88-
622.
1843 ......
3.
237.
181-
81.
114.
616.
1844 ......
2.
200.
154.
66.
150.
552.
1845 ......
1.
175
122.
87.
108.
493.
1846 ......
. 18.
155.
116.
99-
130.
518.
1847 ......
8.
131.
154.
97.
133.
523.
eller i medeltal årligen .
6-
195.
152.
84.
117.
554.
Såsom jag i sednaste underdåniga Femårsberättelsen haft nåden omförmäla, är
det endast på Öland som fårafveln är af någon allmännare betydenhet eller idkas med
beräkning på försäljning af de produkter, som deraf uppkomma, och hvilka produkler,
utom fårkött, som vanligen afyttras här vid Calmar, hufvudsakligen utgöras af
strumpor, vadmal, täcken och hvarjehanda andra vlleväfnader.
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande utdelas årligen vid höstmarknaderna
i Borgholm och vid Fröbygårda premier till de hemmansinnehafvare bland
allmogen, som uppvisa de största och ullrikaste fåren. Dessa belöningar föranleda en
för ifrågavarande näringsgren ganska nyttig täflan i omsorgerna att icke allenast förbättra
racen, utan ock uppföda och underhålla kreaturen på ett sätt, som befordrar
deras växt och trefnad. I förstnämnde afseende torde icke blifva utan inflytelse den
omständighet, att allmogen under de sednare åren börjat att mera än tillförene inköpa
stamdjur på de fårauktioner, som årligen hållas vid Ottenby schäferi.
Sedan jag under den 9 October 1843 hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anmält hurusom de, till följd af Kongl. Cirkulärbrefvet den 19 Junii 1850, inom
detta län träffade och af Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 28 December 1832
hufvudsakligen fastställda överenskommelser i afseende på åtgärder till rofdjurens
utödande icke åstadkommit någon förminskning af dessa djur, hvilka, enligt på socknestämmor
afgifna upplysningar, under loppet af åren 1841 och 1842 inom detta
län dödat kreatur till ett sammanräknadt värde af 29,319 R:dr b:ko; hvarför jag
underdånigst hemställt om vidtagande af andra mera kraftiga och verksamma åtgärder
i berörde hänseende; så och efter det chefen för Kongl. Skogs-Institutet i ämnet aflemnat
underdånigt yttrande samt jag på Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning med
ytterligare underdånigt utlåtande inkommit, har frågan blifvit af Eders Kongl. Maj:t
i nåder remitterad till länets jordbrukande invånares hörande; Och hafva, vid en i
detta ändamål den 18 Mars 1846 härstädes inför mig hållen allmän sammankomst,
de fleste sockneombuden förenat sig om en så lydande öfverenskommelse:
”l:o För ung eller gammal varg, varglo eller räf, som inom länets fasta land
”skjutes eller annorlunda dödas från och med innevarande års början, utbetalas i
31
”skottpenningar eller premier för varg 20 R:dr, för varglo 10 R:dr och för räf 2
”R:dr, allt banko, utan afseende derpå, om djuret fälles vid eller utom skallgång.
”2:o Den, som
efter
nämnde tid fällt rofdjur och önskar
att
derför
erhålla
”skottpenningar, vare
skyldig att, förrän skinnet aftages, uppvisa
djuret för
två bo
”faste
personer inom socknen, af hvilka åtminstone den ene bör vara socknenämnds”ledamot,
nämndeman
eller
byordningsman, och taga af dem bevis
när
och huru dju
”ret
blifvit dödadt, att
det
ollådt är för betygsgifvarne uppvisadt,
och
att de
afklippt
”det ena örat af djuret, hvarefter, sedan betyget blifvit försedt med Pastors-embetets
”intygande derom, att underskrifterna å betyget igenkännas vara egenhändiga och att
”de personer, som utgifvit detsamma, äro välkände och trovärdige, anmälan må hos
”Kongl. Maj:ts Refaliningshafvande göras om skottpenningarnes utfående, dervid bör
”uppvisas ej allenast föreskrifna betyg, utan äfven det dödade djurets skinn, af hvil”ket
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande då låter bortskära det andra örat.
”3:o För att bereda medel till de beslutna skottpenningarnes utbetalande åtaga
”sig hemmansinnehafvare å fasta landet af länet en deremot svarande afgift af hvarje
”hemman, hvilken afgift för första året utgår till visst öfverenskommet belopp, tolf
”skillingar banko af hvarje förmedladt hemman och i förhållande dertill af mindre hem”mansdelar,
men sedermera uttaxeras efter hvad behofvet finnes föranleda.
”4:o Första årets afgift debiteras å debetsedlarne nästa höst och uppbäres samt
”levereras till landtränteriet i sammanhang med kronouppbörden.
”3:o Skottpenningar utanordnas icke förrän medel dertill på nämnde sätt till
”ränteriet inkommit.
”6:o I den mån, som de influtne afgifterne skulle befinnas otillräcklige åt alla,
”som styrka sig vara berättigade till skottpenningars erhållande, måste de, som dertill
”sist anmält sig, afbida tiden för näst derpå inllytande uppbörd.
”7:o De till nästa års pröfnings-kommitté inkommande ledamöter från landet å
”Smålandssidan af länet verkställa granskning af räkningen öfver då utanordnade skottpenningar
med dertill hörande verifikationer, samt bestämma, efter jemförelse af
”hvad dertill blifvit utbetaldt, beloppet af den summa, som för det följande året bör
”uttaxeras, med utsättande af jemnt skillingtal af den afgift, som till åstadkommande
’’af det nödigt ansedda beloppet bör å hvarje helt hemman debiteras.
”8:o På samma sätt förfares sedermera hvarje år, intilldess annorlunda kan beslutas;
Och bör, efter verkställd granskning, kungörelse i länet utfärdas om den då
”för kommande året beslutna afgift, hvilken alltid införes å kronodebetsedlarne och
”uppbäres i sammanhang med kronoräntorna.
”9-0 Vid räkningens årliga granskning vare det obetaget för dertill valde sock”neombud
eller enskilde hemmans-innehafvare att komma tillstädes.
32
”10:o Räkningen öfver utbetalde skottpenningar afslutas den 1 Maj, så att året
”räknas från och med den 1 Maj till och med den 30 April; dock utbetalas skottpenningar
äfven efter den 1 Maj, i den mån influtne afgifter för förra året dertill
”förslå, med skyldighet för de premieberättigade att, när brist i länets dertill afsedda
”kassa uppstår, vänta med liqvids erhållande till nästa uppbörd.”
Genom nådigt Bref den 2 Mars 1847 har Eders Kongl. Maj:t behagat fastställa
denna öfverenskommelse, med nådigt förklarande tillika dels att uppvisandet af dödadt
rofdjurs skinn må under vissa vilkor få äga rum inför socknestämma eller häradsrätt
i orten och dels att befrielse från byggnad och underhållande af varggårdar
och varggropar må tillgodokomma äfven de socknar, hvilka, ehuru de icke velat
ansluta sig till öfverenskommeisen om gemensam jagtkassa, likväl åtagit sig att socknevis
betala skottpenningar till enahanda belopp, som ofvan omförmäles, hvaremot de
socknar, som icke ville, på någotdera'af nu nämnde sätt, till förhöjda skottpenningar
bidraga, skulle af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillförbindas att noggrant
fullgöra hvad i allmänna lagen är om varggård och varggrop stadgadt.'
Sedermera hafva alla församlingar på länets fasta land ingått i den gemensamma
jagtkasseföreningen, med undantag endast af sju socknar, som beslutat att hvar för
sig, efter den i nåder fastställda beräkningen, af egna medel, betala skottpenningar
för de rofdjur, som inom socknens gränser dödas.
Shogarne i detta län bestå hufvudsakligen af furu och gran. På de flesta trakter
finnes väl äfven mer och mindre ymnig tillgång på hvarjehanda slags löfträd,
bland hvilka oftast förekomma björk, al, asp, ek och hassel, samt mera sparsamt
lind, lönn, bok, oxel, ask, rönn m. 11.; men med undantag af den försäljning, som
från åtskilliga delar af länet äger rum, af ekvirke till skeppsbyggerierna jemte ekstäf
och björkved till hamnarne, städerna och Oland, användes löfskogen i allmänhet
endast till innehafvarens husbehof af bränsle och slöjdvirke. Barrskogen deremot lemnar
i många och vidsträckta trakter så väsendtliga medel till invånarnes bergning , att
skogshandteringen der med jordbruket och boskapsskötseln täflar om företrädet såsom
hufvudnäring.
Trädens fällning och aptering till balkar, sparrar eller sågstockar, de sednares
forsling till sågqvarnarne, der de försågas till bräder eller plankor, samt de sålunda
beredda produkternas nedtransporterande till städerna, köpingarne eller hamnarne,
hvarest köpmännen eller deras ombud uppköpa dem, till afskeppning, hufvudsakligen
utom riket, erfordra naturligtvis mycket arbete och mycken tidspillan, synnerligast då,
såsom oftast är händelsen, afverkningsorten ligger flera mil aflägse från stapelorten;
Men icke destomindre synes denna näring bedrifvas med en år ifrån år ökad ifver,
under det att de närmast hafskusten belägna skogarne synbarligen allt mera och
35
mera uttömmas och skogsprodukternes forsling i följd deraf blifver allt längre och
längre.
Länets utskeppning af sådana produkter har, på sätt jag nedanföre kommer att
i underdånighet ådagalägga, under nu ifrågavarande sex år stigit i en förvånande
grad; och om man redan förut trodde sig äga giltiga skäl till fruktan, att skogarnes
stärka afverkning omsider kunde leda dertill, att länet komme att sakna skog till
eget behof, så borde det sedermera inträffade förhållandet gifva en ökad anledning till
farhåga i detta afseende; men härvid bör dock i betraktande tagas, att en icke så
obetydlig del al de från detta län exporterade trävaror hemtas från angränsande
trakter af Jönköpings och Kronobergs län, att skogarne i Calmar län, sammanräknade
med de närmast belägne inom besagda 2 län, ännu upptaga ganska stora vidder,
sannolikt öfverstigande 50 qvadratmil, och att barrskogen i dessa trakter har en stor
förmåga af återväxt. För närvarande och så länge jordbruket i skogstrakterne fortfar
att endast till yttersta nödtorft bedrifvas, kunna deras invånare icke umbära de
inkomster, som skogshandteringen dem bereder, och hvilka inkomster under sednare
åren måhända ökats dels genom en större afverkning och dels genom förhöjning af
skogsprodukternes salupris; och om äfven, å ena sidan, kan sägas, att skogen ä”att
anse såsom ett kapital, lemnande en viss årlig afkastning, hvilken icke för något år
bör öfverskridas, så vida man icke, till mehn för framtiden, vill se kapitalvärdet förminskadt;
så förekommer deremot, å den andra sidan, att den med skog beväxta
marken icke sällan är af den beskaffenhet, att densamma, sedan skogen är undanröjd,
kan med fördel användas till åker eller äng och i sådan egenskap sannolikt gifva
en vida större årlig afkastning, än hvad den förut derå växande skogen kunde lemna.
Om det således än vore att befara, att den tilltagande trävaru-exporten och
den lockelse till ökad produktion, som, i bredd dermed, genom prisstegring blifvit
åstadkommen, skulle, under fortfarande enahanda förhållanden, leda till en så stark
afverkning, att skogarne inom flera trakter småningom blefve nästan alldeles utblottade,
på större träd; så måste dessa trakters inbyggare, i samma mån som skogarne
icke längre beredde dem någon väsendtlig inkomst, vara betänkte på andra medel till
sin bergning, hvilka medel otvifvelaktigt komme att företrädesvis sökas i ett utvidgadt
jordbruk i förening med boskapsskötsel och andra vanliga landtmannanäringar.
I allt fall torde med säkerhet kunna antagas, att, hvad länets fasta land angår, brist
på skog till husbehof icke kommer att inträffa, åtminstone icke ännu på flera mansåldrar,
hvarförinnan kommunikationerna torde hafva blifvit så förbättrade, att skogsprodukter
med mindre svårighet, än som nu äger rum, kunna forslas till’ställen, der
sådana saknas.
Berättelse öfver Calmar län för åren 1842—1847.
5
34
Från Sjötullskamrarne i Calmar och Westervik jemte Tull-inspektionerne å köpingarne
har jag infordrat uppgifter rörande exporten af de vanligast förekommande
slag af skogsprodukter, och vid sammanräkning af dessa uppgifter har förhållandet befunnits
vara följande:
Exporten af Skogsprodukter till utrikes orter:
År.
Bräder
och
Plankor.
Bjelkar, Spar-  rar, Spiror och
Ekvirkespjeser.
Ek- och
Bokstaf.
Bark af Ek
och andra
trädslag.
Tjära
och
Beck.
Tolfter.
Stycken.
Stycken.
Tunnor.
Tunnor.
1842 \
......
122,531
37,318
590,019
918
1,493
1843 ........
129,130
21,851
769,800
1,935
1,149
1844 ........
154,422
37,499
1,009,663
1,775
987
1845 ........
225,963
38,119
920,476
2,511
915
1846 ........
221,397
64,613
798,563
3,313
1,865
1847 ........
174,891
82,359
787,512
4,201
2,212
S:a för alla sex åren
1,028,334
281,759
4,876,033
14,653
8,621
eller i medeltal årligen
171,3891
46,960
812,672
2,442
1,437
Under nästförutgångna
quinquennium utgjor-  de denna exports årli-  ga medeltal.....
126,495
32,101
461,992
1,545
1,469
En skillnad har således
uppkommit af . . ^ .
+ 44,894
+ 14,859
+ 350,680
+ 897
|
— 32
35
Exporten till inrikes orter utom länet har utgjort:
År.
Bräder
och
Plankor.
Bjelkar, Spar-  rar och Ek-  virkespjeser.
Ek- och
Bokstaf.
Bark.
Tjära
och
Beck.
Ved.
Tolfter.
Stycken.
Stycken.
Tunnor.
Tunnor.
Famnar.
1842 ........
39,134
15,750
597,150
31,798
104
!
5,492
1843 ........
45,463
12,032
391,240
25,793
70
2,275
1844 ........
45,661
14,103
235,400
15,336
4
2,449
1845 ........
38,432
15,787
89,592
14,715
4
2,407
1846........
61,498
24,812
105,780
18,057
19
2,552
1847 ........
85,753
22,576
220,180
20,079
17
5,551
S:a lör alla sex åren
315,941
104,860
1,457,542
123,758]
218 |
18,726
eller i medeltal årligen |
52,657
17,477
259,557
20,626
56
5,121
Under förra quinquen-  niet beräknades i me-  deltal .........
35,675
11,661
164,516
17,724
30
3,324
Skillnaden utgör . . .
+16,982
+ 5,816 j
+ 75,041
+ 2,902]
+ 6 |
- 203
Dessa siffror, huru betydliga de än synas vara, angifva likväl icke på långt när
hela exporten af skogsprodukter, ty dels finnas här icke upptagna åtskilliga sfa- af
travaror, såsom t. ex. läkten, årämnen, tränaglar och så kallade sleapers, ett slags
trädstockar, deraf under de sednaste åren flera skeppsladdningar skickats till En-land,
for att der användas till underlag för jernbanor, och dels kan antagas att betydliga
qvantiteter ved och andra skogseffekter från detta län årligen både land- och sjöväg alforas
till angränsande trakter af andra län, utan att tullförpassningar derå ta-as och
således utan att anmärkas i tulljournalerne.
Såsom jag ofvanföre i underdånighet omförmält, har priset å de flesta trävaror
under de sednare sex åren icke obetydligt stigit; och om man vill uppgöra en beräkning
af det värde, hvartill ofvanuppgifna medelbelopp af de under ett år dels
till utlandet och dels till inrikes orter utom länet exporterade skogseffekter blifvit
från producentens hand försålde; så förmodar jag att man, utan fara för öfverdrift
kunde upptaga följande medelpris:
36
224,046
tolfter
Plankor och Bräder
å
4 R:dr
.
B:ko
896,184:
'
64,437
stycken
Balkar och Sparrar
å
lj- R:dr
.
. .
83,916:
1,032,229
„
Ek- och Bokstaf å
ly sk..... 29,228:
28.
23,069
tunnor
Bark å 40 sk........ 19,223:
16.
1,473
„
Tjära och Beck ä
6
R:dr ....
8,838:
—
3,121
famnar
Yed å 2y R.dr...... 7,282:
16.
eller tillsammans.............. 1,046,672: 12.
och då under quinquenniet 1837—41 värdet af ett års
trävaru-export beräknades till endast........ 603,855: 40.
3.
så visar det sig, att försäljning af skogsprodukter till export
från detta län sedermera vunnit en tillökning, som,
för år räknadt, utgör icke mindre än....... 440,818: 19.
9.
Inom länet finnas tre allmänna skogar, nämligen Böda kronopark vid norra udden
af Öland, Ilandbörds häradsallmänning i Långemåla och Norra Möre häradsallmänning
i Förlösa socken. Angående hushållningen med dessa skogar får jag, med
ledning dels af de ifrån länets jägmästare inkomna uppgifter och dels af andra, här
förvarade handlingar, underdånigst afgifva följande berättelse:
Uppå min underdåniga framställning om svårigheterne att freda Böda kronopark
från de betydliga åverkningar, som derå föröfvas, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt
Bref den 15 Juli 1845 täckts förordna: att hvar och en af de å parken
anställde fyra underjägare, mot skyldighet att vara beriden, får, utom förut anslagen
lön, uppbära ett lika belopp eller 100 R:dr banko årligen till inköp och utfodring
af häst: att tvänne plantörer, den ena för Byrums och den andra för Grankulla
llygsandsfält, skola tills vidare å parken antagas emot åtnjutande af 200 R:dr
banko hvardera i årligt arfvode och med skyldighet att i bevakningen å kronoparken
deltaga, när och hvarest de dertill beordras, samt att enahanda böter och ansvar,
som för åverkan å llygsandsfälten inom Malmöhus och Hallands län blifvit genom
Kongl. Brefven den 2 Maj 1826 och den 17 Januari 1827 bestämda, äfven böra i
afseende å llygsandsfälten å Böda kronopark tillämpas; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t
till mitt underdåniga förslag att inköpa och med parken förena de inom dess yttre
gränsor eller derinvid belägna, enskilde personer tillhöriga hemman, funnit lämpligt i
så måtto lemna nådigt bifall, som Eders Kongl. Maj:t, genom högstberörde nådiga
Bref, behagat anbefalla mig att om inköp af de hemman, hvilka, i följd af deras
läge, äro för kronoparkens noggranna bevakning mest'hinderliga, med ägarne deraf
träffa öfverenskommelse; börande likväl de kontrakter, som i följd häraf kunna uppgöras,
innan de blifva gällande underställas Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
57
Den förbättring i underjägarnes lönevilkor, som sålunda blifvit i nåder medgifven,
har, i förening med det biträde vid bevakningen å parken, som lemnas af de
der anställde plantörerne, enligt hvad jägmästaren till mig inberättat, verkat till en
betydlig minskning af åverkningarne, under det att de lagförde åverkarnes antal likväl
tilltagit, hvilket förhållande synes förutsätta ett ökadt nit hos den bevakande
tjenstemannapersonalen.
Till underdånig åtlydnad af hvad Eders Kongl. Maj:t i nåder befallt i afseende
på inköp af de hemman, hvilkas belägenhet hindrar kronoparkens noggranna bevakning,
har jag från vederbörande infordrat förteckningar å dessa hemman jemte så
noggranna uppgifter, som möjligt, angående deras beskaffenhet till ägor, häfd och
byggnader, samt deras värde, så väl efter bevillnings-taxeringen, som ock efter beräkning
af de i orten gångbara salupris. Vid insamlande af dessa upplysningar har
jag varit biträdd af ortens domare, kronofogde, kyrkoherde och länsman, hvilka, efter
noggrann andersökning samt med ledning af uppgifter från provins-landtmäteri-kontoret,
värderat ifrågavarande hemman; och har det visat sig, att de hemman, som dels
ligga alldeles inom kronoparkens yttre gränser samt dels med sina ägor inskjuta i
parken, alla ägande rätt att begagna vägar och stigar öfver parken, tillsammans utgöra
54 mantal, förmedlade till 16 V, att åboerne derå utgöra ett antal af 124, att
hemmanens sammanräknade taxeringsvärde uppgår till 41,256 R:dr, men att värderingsmännen
uppskattat det verkliga värdet till 110,600 R:dr b:ko. Den 8 Oktober
1846 höll jag på stället en sammankomst med dessa hemmans innehafvare, dervid
likväl, i anseende till deras alltför högt uppstegrade anspråk, ingenting kunde för ändamålet
uträttas; men sedermera hafva åboerne å några af hemmanen anmält sig hågade
att sälja sina hemmansdelar på någorlunda antagliga vilkor, derom underhandling
nu pågår. Så mycket är emedlertid vunnet, att jag nu äger en, så vidt möjligt är,
tillförlitlig grund för bedömandet af skeende försäljningsanbuds antaglighet; och anledning
saknas icke till den förmodan, att de fleste af ifrågavarande hemmans åboer
snart nog torde omfatta tillfället att få till kronan försälja deras hemman. Otvifvelaktigt
är också, att ett sådant inköp, i den mån det kunde omfatta alla de hemman,
hvilkas läge synnerligast försvårar parkens bevakning, skulle vara af en stor
nytta för denna kronopark och bereda tillfälle att med tiden göra den till en af de
yppersta skogar i södra delen af riket.
Kubikinnehållet af de skogseffekter, som under sistförflutna sex skogsår blifvit
å Röda kronopark afverkade, samt den inkomst i penningar, som skogsplanteringskassan
deraf njutit, visas af följande summariska förteckning:
58
Skogs-år.
Beviljade
utsyningar.
För Par- ;
kens eget
behof
använde.
Genom auk-  tioner för-  sålde Skogs-  effekter.
Summor.
Influtne
Penningar.
Ved.
Byggnads-
virke.
Banko.
Kubikfot.
Kubikfot.
Kubikfot.
Kubikfot.
Kubikfot.
R:dr
sk.
r.
18!f.....
62,079
10,426
28,500
101,005
1,114
20
3
18||.....
64,297
4,825
55,245
41,718
144,085
1,361
8
7
18||.....
60,657
2,165
16,575
57,493
116,868
1,165
55
7
18|§.....
34,458
—
5,550
97,886
157,874
1,873
15
6
18ff.....
60,486
12,450
11,294
175,336
257,566
1,990
13
10
18|1.....
59,894
2,220
10,462
129,116
201,692
2,296
34
2
Under alla sex
åren influtit:
'för mulbete . .
—
—
—
—
—
339
14
9
för försåld tjära
—
—
—
—
—
33
21
—
Summa
561,851
21,660
87,550
508,049
979,090
10,172
19
8
eller i medel-
tal årligen. .
60,508
5,610
14,588
84,675
165,182
1,695
19
3
Afverkningen har således varit något större, än under quinquenniet 1857—41,
då den i medeltal utgjorde årligen 155,702 kubikfot; men skogsplanteringskassans
inkomster under sednare tiden visa deremot en minskning i årligt medeltal från 1,736
R:dr 28 sk. till 1,695 R:dr 19 sk. 5 rist b:ko, hvilken minskning hufvudsakligen
uppkommit derigenom, att under de sednare sex åren ganska betydliga qvantiteter
skogsetTekter mast användas till byggnader och hägnader å parken. För de 585,511
kubikfot ved och byggnadsvirke, som under dessa sex år blifvit utsynte åt ortens invånare,
har till skogsplanteringskassan icke influtit mera än 1,917 R:dr 24 sk. b:ko,
emedan, enligt Korigl. Brefvet den 25 April 1856, för sådana utsyningar icke erlägges
högre betalning än 24 sk. för etthundra kubikfot, hvaremot medelpriset för
de°B genom auktion försålde skogseffekterne varit 1 R.dr 42 sk. för lika många kubikfot.
Jägmästaren har beräknat, att om all den under ifrågavarande år afverkade
skogen blifvit på auktion afyttrad, så hade skogsplanteringskassans inkomst under
samma år i medeltal utgjort årligen omkring 5,000 R:dr b:ko.
39
......sätt’ som Jao i sednaste Femårsberättelsen haft nåden i underdånighet om
formida,
har det år ifrån år visat sig, att Böda kronoparks årliga afverkning icke
pa långt när uppgår till det kubikfotsbelopp, som blifvit beräknadt i den år 1834
uppgjorda hushållningsplan, hvilket missförhållande föranledt tillförordnandet af en undersökning
på stället. Denna undersökning, verkställd under åren 1842 och 1844,
tiar, enligt hvad en hit ingifven berättelse innehåller, ådagalagt, att hushållningsplanens
beräkning, som upptager den årliga afverkningen till .
.
269,144 kubikfot,
<ir alltför hög, och att det belopp, som för närvarande utan
äfventyr för skogens framtida bestånd kan afverkas, ej utgör mera än 164,336
Eu brist uppkommer således af.......... 114,808 kubikfot.
Under nu ifrågavarande tidrymd hafva å kronoparken följande arbeten blifvit
verkställda, nämligen:
a)
uppbyggandet af boställshus åt jägmästaren och underjägarne;
b)
uppodling af 8 tunnland boställsjord åt tvänne af underjägarne,
c)
anläggning af en plantskola om 21 kapplands rymd, hvarå, utom en mäimd
tallplantor, nu växa 1,700 lärkträds- och 1,300 poppelplantor; varandes af tallplantorna
o,000 förflyttade till llygsandsfältet vid Byrum, der de trifvas väl;
d)
verkställd stängsel af 13,201 famnar af träd och 319 famnar* stenmur •
e)
upphackning af 276,000 stycken qvadratalns-stora rutor å tillsammans’ 600
tunnland, hvilka blifvit insådde med tallfrö, deraf på de flesta uppvuxit lofvande plantor;
f)
anskaffning af 12 stycken stocksågar, som begagnats till fällning och aftömning
af skog till 6,810 lass ved;
g)
uppgräfning af 2,927 famnar diken, och
h)
utsättning af 6,742 snittlingar och 6,369 tallplantor samt insåning af 12
tunnland med tallfrö och carex areanaria å Byrums flygsandsfält.
Oaktadt flere entreprenad-auktioner blifvit hållna och försök gjorda att på annat
satt sluta beting om uppodling af de ännu icke odlade boställena åt jägmästaren
och tvänne underjagare, har det likväl icke lyckats att få dessa arbeten verkställda
lor de belopp, som upptagas i de deröfver först uppgjorda och fastställda kostnadsiorslagen,
hvarför jag låtit sakkunnige personer uppgöra nya kostnadsförslag, hvilkas
antagande jag i underdånighet hamställt till Eders Kong!. Maj:ts nådiga pröfning.
De tvänne i länet befintliga häradsallmänningar, hvilka närmare beskrifvas i min
sednaste underdåniga Femårsberättelse, hafva ännu icke blifvit till trakthuggning indelade.
Det hinder, som mött för vidtagandet af sådan åtgärd, är egentligen häradsloernes
vägran att anvisa nödiga medel till de mätningar och rägångsjemkningar.
som måste löregå indelningen; men detta hinder är numera häfvet genom de allmänna
40
föreskrifter, som Eders Kongl. Maj:t uti nådigt Bref den 23 sistlidne Mars täckts
meddela angående härads-allmänningarnes förvaltning.
Berghandteringen. Mutsedlar eller tillstånds-resolutioner till bearbetning af grufvor
och malmstreck, hafva under ifrågavarande sex år blifvit af bergmästaren utfärdade:
År
1842 till ett
antal af
,,
1843
,,
,,
,,
1844
,,
,,
„ 1845
„ 1846
och ,,
1847
,,
,,
eller tillsammans
12.
3.
7.
21.
13.
38.
96.
Af dessa mutsedlar hafva 43 blifvit gifne på nya upptäckter och öfrige 53 på
förut bearbetade, men öfvergifne grufvor och malmanledningar. I afseende på de
olika föremålen hafva mutsedlarne angått brytning af nedannämnde malm- eller berg
-
arter :
Guldmalm......
Silfvermalm......
Blymalm ......
Koppar .
. ■.....
Jernmalm i berg .
Sjömalm.......
Nickel.......
Kobolt.......
Grönsten till tackjernsblåsning
Sandstensbrott.....
1.
4.
4.
19.
10.
45.
5.
Förhållandet med den förmenta guldmalms-anledningen har bergmästaren uppgifvit
vara sådant, att sedan en person, som varit i tjenst vid Ankarsrums jernbruk i
Tjusts härad, men sedermera afflyttat till Wermland, der omtalat att i en hage å nämnde
bruks ägor skulle finnas en guldgrufva, den ägaren underlåtit att vidare bearbeta,
så hade två köpmän och en gästgifvare i Wermland bildat ett bolag till upptagande
af den föregifna grufvan samt derå uttagit mutsedel; men vid den undersökning, som
bergmästaren, på bolagets begäran, å stället företagit, hade i den omnämnda hagen
icke kunnat upptäckas annat än en fordom obetydligt bearbetad skärpning, hvaruti
fanns en smal strimma af svafvelkis. Oaktadt bergmästaren afrådt bolaget från vidare
kostnader i ändamål af denna malm-anlednings bearbetning, lär bolaget likväl hafva
41
beslutat att uppoffra några hundra riksdaler på försök att längre ned i berget
träffa bättre malm. — De försök, i och för hvilka mutsedlar uttagits å silfver och
nickel, hafva, så vidt kändt är, ännu icke rönt åsyftad framgång. — Sedan det å
Gladhammars koboltgrufva, i södra Tjust härad, sednast beviljade två års hvilostånd
tilländalupit, har denna grufva ånyo blifvit inmutad; och fastän grufvan lärer vara
af föga eller intet värde, enär, c;fter malmfyndighetens upphörande, någon ny malmtillgång
der icke påträffats, har' fråga om rättighet att bearbeta besagde grufva
likväl gjorts till föremål för rättegång vid bergstingsrätten. Vid Stensnäsgrufvorna
1
Uckna Socken af Norra Tjusts härad, hvilka grufvor varit arbetade för malm till Finspångs,
Eds, Ankarsrums och Öfverums jernbruk, qvarligga betydliga partier uppbruten jernmalm,
hvarföre, på intressenternes derom gjorda begäran, hvilostånd å dessa grufvor blifvit
beviljadt. Enahanda är förhållandet med de jerngrufvor vid Norrby i Tryserums socken
af samma härad, som bearbetats för Ankarsrums bruk. De öfrige malmförande
grufvor, som finnas i detta län, äro icke af någon särdeles betydenhet; men uti en
stör mängd sjöar finnes rik tillgång på jernmalm; och ibland dessa är sjön Hulingen,
2
mil söder om Wimmerby, synnerligen märkvärdig, derigenom att, fastän sedan
lång tid tillbaka derstädes årligen upptagits flera tusen tunnor malm för tackjernsoch
gjutgods-tillverkningen vid Storebro och Hagelsrums bruk, som från nämnde sjö
haft deras hufvudsakligaste malmtillgång, förrådet af malm på sjöns botten ännu icke
på långt när blifvit uttömdt.
Så vidt
de till
bergmästaren inkomne
uppgifter utvisa, har
förhållandet med
jernmalmsbryt
aingen under nedannämnde år varit som följer:
År
1842 brötos......
12,324 Skepp:d jernmalm,
11
1843
11 ......
7,700
11
11
1844
11 ......
8,800
11
11
1843
11 ......
10,323
19
1846
11 ......
10,666 ,,
91
11
1847
11 .....
2,300
11
Summa
32,313
Ii
eller i
medeltal för år räknadt
8,719 Skepp:d.
Bergmästaren har
likväl anmärkt, att de
uppgifter han i detta
hänseende erhål-
lit icke varit
alldeles
fullständiga, och att det kunde antagas, att
malmbrytningen
varit större, än nu är anfördt.
Angående beloppet af den sjömalm, som årligen upphemtats, saknas likaledes
fullständiga uppgifter; men bergmästaren har beräknat, att sådan malm årligen blifvit
uppbringad till en qvantitet af 13,000 å 16,000 Skcpp:d.
Berättelse öfver Calmar län för åren 1842—1847.
6
42
För närvarande finnas i länet iO masugnar för tackjernsblåsning, och de äro
desamma, som omförmälas i sednaste underdåniga Femårsberättelsen.
I afseende på beloppet af dessa masugnars afverkning och värdet deraf, det sednare
beräknadt efter det för hvarje år fastställda lösningspris för kronans tiondetackjern,
har förhållandet nedannämnde år varit följande:
e
Ar.
Tillverknings-
beloppet.
Lösnings-
priset.
L Värdet.
Skepp:d
R:dr
sk.
R:dr
sk.
1842 ..........
6,963
6
20
44,692
4
1843 ..........
9,534
5
16
49,781
16
1844 ..........
13,532
4
16
67,305
16
1843 ..........
8,149
5
24
44,819
24
1846 ..........
14,565
6
—
84,590
19,639
6
—
117,954
—
Summa Tillverkmngsbelopp och Varde
74,204
—
—
408,942
12
eller i medeltal för hvarje år
12,367
1 -
I-
j 68,157
2
Tillverkningen af tackjern har således något förökats sedan nästförutgångna quinquennium,
under hvilket det vid länets masugnar åstadkomna tackjern besteg sig till
ett årligt medelbelopp af 11,823 Skepptd.
Tillverkningen af gjutgods, som hufvudsakligen bedrifvits vid Ankarsrums, Hagelsrums
och Öfverums bruk, har utgjort:
År 1842
............ 1,834 Skepp:d.
„ 1843
„ 1844
„ 1843
„ 1846
och „ 1847
1,328
3,273
436
1,829
3,320
eller tillsammans
12,422 Skepp:d,
som, efter beräkning af 18 R:dr b:ko för hvarje Skepp:d, motsvanir ett penningevärde
af 223,396 R:dr b:ko. Gjutgodstillverkningen under åren 1837—41 utgjorde
endast 3,766 Skepp:d, och har således icke obetydligt stigit..
43
Stångjernsbruken i länet äro desamma, som finnas uppräknade i sednaste underdåniga
Femårsberättelsen. Förhållandet med dessa bruks årliga tdlverkningar och desammas
värden, beräknade efter hammarskattsjernets lösningspris, har varit som följer:
År.
Tillverknings-
beloppet.
Lösnings-
priset.
Värdet.
Skepp:d
Il: dr
sk.
»:dr
sk.
1842 ..........
9,065
16
145,040
—
1843 ..........
9,294
14
—
130,116
—
1844
.........*•
10,091
13
—
131,183
—
1845 ..........
10,293
14
24
149,248
24
1846 ..........
7,757
15
24
120,233
24
och 1847
..........
10,957
15
24
169,833
24
Summa Tillverkningsbelopp och Värde
57,457
—
—
|845,654|24
som gör i medeltal lör hvarje år
|
9,576
—
I-
140,942|20
Under den tidrymd, som förra underdåniga Femårsberättelsen omfattar, utgjorde
länets sammanräknade stångjernstillverkning 44,912 Skepp:d, eller i medeltal för
hvarje år 8,982 Skepptd. Stångjernstillverkningen har således under de sednare sex
åren vunnit’en icke så obetydlig förkofran, och detta fastän försäljningspriset, räknadt
per medium för begge tidrymderne, nedgått från 16 R:dr 36 sk. till 14 R:dr
40 sk. b:ko pr Skepp:d.
Utom de i sednaste Femårsberättelsen uppräknade jernmanufakturverk, har under
nu ifrågavarande tidrymd tillkommit tvänne nya sådana, det ena, kalladt Carlshammar,
anlagdt vid Fogelsjö i Fliseryds socken af Handbörds härad, och det andra
inrättadt år 1847 vid Lagmansqvarn i Döderhults socken af Stranda härad.
Resolution har väl år 1845 blifvit utfärdad för inrättande af en smälthärd och llammu<rn
jemte räck- och planerhammare till kopparsmides idkande vid Rosenfors bruk i
Aspelands härad, hvarest äfven blifvit anlagd en mekanisk verkstad; men bergmästaren
hade, vid sin berättelses afgifvande, sig ännu icke bekant huruvida dessa inrättningar
hunnit att sättas i gång.
Manufaktursmidets årliga belopp uppgifves hafva inom detta län utgjort:
År 1842 ............i’266 Skepp:d,
„ 1843 ............i’080
44
och
1844 ............ 1,181
1845 .............1,822
1846
............ 818
1847
............ 1,451
Skepp:d.
eller tillsammans..........7,618 Skepp:d,
som gör i medeltal årligen....... l,269if Skepp:d.
Årliga medeltillverkningen af manufaktursmide utgjorde under åren 1857—41
1,008 Skepptd. Den har således icke så obetydligt stigit.
Vid länets enda kopparverk, som har sitt namn af Waldemarsviks köping, i
hvilkens grannskap det är beläget, har tillverkningen utgjort:
År
1842 ....... 97
Skepp:d
7
lisp:d
—
skålp:d.
„
1845 ....... 111
„
4
„
14
„
1844 ....... 76
„
15
„
17
„
1847 ....... 181
„
17
„
17
För åren 1845 och 1846 är någon tillverkning icke uppgifven. — Höstetiden
1847 blef verket af vådeld förstördt, hvarefter det likväl blifvit ånyo uppbyggdt.
Tillverkningen af alun, viktriol och rödfärg vid de på Öland befintlige tvänne
alunbruk har förhållit sig sålunda:
Alun.
Viktriol.
Rödfärg.
År 1842
.... Tunnor 2,416.
1,015.
510.
„
1845
2,488.
889-
561-
„
1844
2,474.
1,525.
148.
„
1845
2,146.
906.
492.
„
1846
2,444.
900
501.
„
1847
2,295.
762-
525-
tillsammans .... T ’
. 14,265.
5,797.
2,157.
eller, i medeltal, årligen .
.
2,577.
966-
556-
Jemföras dessa belopp med dem, som finnas upptagna i sednaste Femårsberättelsen,
så befinnes, att tillverkningen af alun och viktriol ökat sig, under det att
rödfärgsberedningen aftagit.
Fabriker, Bruk och öfriga näringar, hvilka icke höra till bergsrörelsen.
År 1847 funnos i länet följande till denna rubrik hörande verk och inrättningar,
nämligen:
Ett Krutbruk, beläget i Fliseryds socken af Handbörds härad, hvarest, till följd
af ägarens kontrakt med Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Kollegium, årligen
45
tillverkas 900 centner krut af åtskilliga slag. Der sysselsättas 32 arbetare, och tillverkningens
värde kan skattas till 28,000 R:dr b:ko om året.
Ett Glasbruk, kalladt Wentzelholm och beläget i Rumskulla socken af Sefvedes
härad. Arbetarnes antal utgjorde 22, och tillverkningens värde uppgick nämnde
år till 42,361 R:dr b:ko.
En Klädesfabrik, anlagd vid Emmaboda i Wissefjerda socken af Södra Möre
härad. Med 5 arbetare tillverkades der år 1847 kläden till ett värde af 2 250
R:dr b:ko.
17 Pappersbruk, vid livilka varit sysselsatte 123 arbetare; varandes årliga tillverkningarne
uppskattade till ett värde af 27,902 R:dr b:ko.
47 Garfverier med 69 arbetare. Årliga tillverkningarne uppskattade till
37,580 R:dr b:ko.
12 Färgerier med 30 arbetare och ett årligt tillverkningsvärde af 16,976
R:dr b:ko.
12 Oljeslagerier med 5 arbetare. Tillverkningarne uppskattade för året till ett
värde af 5,598 R:dr b:ko.
En Tobaksfabrik sysselsättande 2 arbetare och lemnande en årlig tillverkning af
1,182 R:drs värde.
En Lackfabrik, som med 2 arbetare tillverkat för 2,600 R:drs värde.
22 Tegelbruk med 110 arbetare och ett tillverkningsvärde af 38,000 R:dr b.ko.
7 Skeppsvarf med 198 arbetare och ett tillverkningsvärde af 83,000 R:dr
b:ko; varandes under år 1847 der nybyggda 9 fartyg om tillsammans 370 lästers
drägtighet, förutom reparationer å äldre fartyg till icke uppgifvet antal.
101 diverse mindre Fabriker och Manufakturverk med 138 arbetare och uppskattadt
tillverkningsvärde af 23,100 R:dr b:ko.
Binäringar. Dessa äro hufvudsakligen desamma, som omnämnas i sednaste underdåniga
Femårsberättelsen. — Den af landtmän med egna fartyg idkande sjöfart
sysselsatte år 1847 ett antal af 40 fartyg af mer än 5 lästers drägtighet. Af dessa
fartyg seglade 9, med ett lästetal af 380, på utrikes orter, hvaremot de öfriga
31, hvilkas drägtighet uppgick till 561 läster, användes till inrikes seglation. —
Besättningarne å alla dessa fartyg bestodo af 40 skeppare och 108 sjömän. Under
aren 1846 och 1847, då, såsom jag förut haft nåden att i underdånighet omförmäla
, nästan alla födoämnen i följd af missväxt uppgått till ovanligt höga pris och
brist på arbetsförtjenst nästan öfverallt i länet ökade den fattige arbetarens betryck, företog
sig en mängd arbetsfolk att för någon tid Hytta öfver dels till Gottlaud, der de
sökte och, såsom jag förmodar, äfven funno arbete vid de stora myrodlingarne, och
46
dels till Bornholm, hvarifrån många återvände med icke så obetydlig besparad arbetsförtjenst.
I sammanhang med hvad nu blifvit i underdånighet anfördt angående nanngarne
i länet, torde jag böra underdånigst berätta, att sedan Eders Kongl. Maj:ts nådiga
Handels-Ordning samt Fabriks- och Handtverks-Ordning af den 22 December 1846
med den 1 Juli 1847 trädt i verkställighet, jag under sednare hälften af sistnämnde
år utfärdat 43 tillstånds-resolutioner till handels idkande på landet, och genom
13 resolutioner meddelat tillåtelse att der idka fabriks- och handtverksrörelse.
— För tidigt torde det ännu vara, att bedöma verkningarne af den utvidgade näringsfrihet,
som genom högst åberopade nådiga författningar blifvit beredd. Det synes
emedlertid vara onekligt, att de många nya tillfällen till bergning, som derigenom
framstått, måste, iden mån de begagnas, verksamt bidraga till häfvande af den iorut
så ofta öfverklagade bristen på utvägar för den arbetande, men icke jordägande
klassen att finna en lönande sysselsättning. Hvad den under vissa vilkor medgifna
landthandeln särskildt angår, så har den visserligen föranledt en icke obetydlig minskning
i städernas minutförsäljning; men i någon mån torde denna minskning motsvaras
deraf, att de för landtfolket lättade tillfällen, att på nära håll få ko pa beholhga
eller eljest begärliga köpmannavaror, otvifvelaktigt bereda en ökad afsättning af dessa
varor, och att landthandlarne i de flesta fall inköpa sina varuförråder al köpmännen
i de närmaste sjöstäderna. Huruvida emedlertid den genom en mängd nya försäljningsställen
inuti landet ökade konsumtionen af köpmansgods kan fördelaktigt inverka
på allmogens välstånd, torde dock vara tvifvel underkastadt.
På landet inom länet hållas årligen 34 marknader, af hviika de flesta infalla i
September och Oktober månader, då slagtboskap utgör den förnämsta handelsartikeln.
§• 4-
Politisk författning.
Kammarverk. Af underdånigst bifogade tabell täcktes Edeis Kongl. Maj.t nå—
di o st inhemta, att länets sammanräknade förmedlade hemmantal år 1847 utgjorde
3,365Ä. Deribland äro 3 kungsgårdar, alla belägna på Öland, nämligen Ottenby,
Borgholm och Horn, af hviika den förstnämnde om 71 mantal användes till stuteri;
men° de tvänne andra, tillsammans utgörande 9f hemman, äro för statens räkning
utarrenderade, äfvensom 2:ne kungsladugårdar, nämligen Skällby i Norra Möre och
Hossmo i Södra Möre härad, hviika dock, enär de äro anslagne till boställen åt
47
Landshöfdingen i länet, blifvit uti tabellen inberäknade ibland civila boställen. Hemmanens
sammanräknade oförmedlade mantal uppgå till 4,862b Förmedlingen har
således reducerat hemmantalet till icke stort mera än f af det ursprungliga.
Den mest märkliga förändring, som i länets kammarverk ägt rum efter det sednaste
underdåniga Femårsberättelsen afgafs, är den nedsättning i utmarkskatten på
Öland, som blifvit beviljad genom Eders Kongl. Majt:s nådiga Bref den 23 Juli
1847 och hvilken nedsättning utgör årligen för Norra Motet 341 Tunnor 3 kappar
samt för Södra Motet 433 Tunnor 22 kappar eller tillsammans 774 Tunnor och
25 kappar, hälften råg och hälften korn.
Af indelta arméen äro följande antal rotar förlagde inom detta län, näm
-
ligen:
af Calmar Regemente..........347 rotar,
„ 2:dra Lif Grenadier dito
^
.
83 rusthåll,
„ Smålands Hussar dito......... 158 dito.
Summa 568,
hvarjemte nedannämnde kronobåtsmans-kompagnier äro här i länet dels indelt
dels roterade:
Tjusts kompagni............U8
man<
Smålands dito.............121
,,
Södra Möre 3 kompagnier.........g07
Ölands lista kompagni
... -.......125
,,
2:dra dito.............138
„
Summa 1,309 man.
Det till krigstjenst approberade beväringsmanskap i detta län bär under neimnde
år uppgått till följande antal, nämligen:
\r
1842
855.
>»
1843
872.
»
1844
1,091.
».
1845
1,065-
»
1846
1,142
Jch
1847
1,108.
Summa 6,133 man.
Kronouppbörden har under alla de år, som denna underdåniga berättelse omfattar,
ingått nära nog restfritt. Vid de summariska redogörelserna, som årligen den 1
Maj å Lands-Kansliet afgifvas, hafva resterna p*å årets egentliga kronoskatter inom
alla fögderierna sällan uppgått till högre sammanräknadt belopp, är 1,000 ä 1,500
48
R:dr. När sådana resultater visat sig äfven under år, då länet lidit af missväxt och
brist på penningar varit allmänt öfverklagad, så torde man deraf med skäl kunna antaga,
å ena sidan en hos länets invånare allmänt rådande god vilja att deras skyldigheter
till staten ordentligt utgöra och å den andra ett berömvärdt nit hos uppbördsmännen
att besörja skatternas indrifning, som numera måste ske på den nog
korta tiden af ungefär 3 månader. Behof att för kronoräntor utmätningsvis försälja
fast egendom har högst sällan förekommit.
Polisen å landet handhafves af 6 kronofogdar, 23 länsmän och 4 landsfiskaler.
Om fögderiernas och länsmansdistriktens storlek och folkmängd vore lika, så skulle
hvarje kronofogde hafva ett tjenstgöringsområde af omkring 17 qvadratmil med
30,000 invånare och hvarje länsman ett distrikt af 4 sådana mil med 7,200 invånare;
men på fasta landet af länet och synnerligast i norra delen deraf äro fögderierna
och länsmansdistrikten vida större och folkrikare, än hvad besagde medelberäkning
angifver. Tjusts fögderi, som omfattar omkring 23 qvadratmil med en folkmängd
af 36,169 mcnniskor, har endast 4 länsmän, och i Tunaiäns, Sefvedes och
Aspelands fögderi, som innehåller 27 qvadratmil och räknar 38,266 personer, finnes
1 länsmansdistrikt af 8 qvadratmils vidd och med nära 12,000 invånare. Tages nu.
dertill i betraktande att största delen af kronofogdarnes och länsmännens tid måste
användas i och för kronouppbörden och exekutionsverket jemte den allt mer och mer
tilltagande mängden af så kallade handräckningsärenden; så torde till någon del böra
ursäktas, om den i allmänhet svagt och otillräckligt lönade kronobetjeningen icke
alltid och allestädes sköter de egentliga polisbestyren med den drift och det nit, som
vore att önska och under andra förhållanden med större skäl kunde påfordras. Sällan
har likväl händt, att kronobetjeningen låtit komma sig till last uppenbar försummelse
att anställa efterspaningar och åtal i afseende på stölder och andra gröfre brott.
För att ännu mera kunna kontrollera att kronobetjeningen i detta hänseende fullgör
sina åligganden, har jag anbefallt länsmännen att i de veckorapporter, som af dem
insändas till kronofogdarne och af desse, jemte egne berättelser, sedermera hit inskickas,
fullständigt uppgifva om och hvilka angifvelser för gröfre brott under veckan
blifvit gjorda och hvilka åtgärder krono-länsmännen i följd deraf vidtagit.
I hvarje socken finnas en eller två kronofjerdingsmän. Tillförene och så länge
fjcrdingsmännen njöto lön, voro de ofta länge qvar i tjensten, och vid skedd afgång
var det icke svårt att få en duglig efterträdare, helst fjerdingsmansbefattningen då
ansågs såsom ett förtroendeuppdrag, värdt att eftersträfva och åtföljdt af personligt
anseende. Annorlunda är nu förhållandet. Fjerdingsmansbestyret betraktas nu såsom
ett onus, det ingen gerna frivilligt åtager sig och hvilket alltså måste årligen ombytas
efter tur emellan hemmansinnehafvarne. Under sådana förhållanden måste ofta
49
inträffa, att fjerdingsmanstjensten utöfvas af personer, som sakna icke allenast all vana
och erfarenhet i dertill hörande göromål, utan äfven den insigt och kunskap i räkning
och skrifning och den ordentlighet i öfrigt, som oundvikligen erfordras i fall
fjerdingsmannen skall kunna lemna länsmannen ett väl behöfligt biträde vid kronorestantiers
indrifning och hvarjehanda andra handräckningsärenden. Följden har också
blifvit den, att kronobetjeningen icke så sällan nödgas hos länsstyrelsen anmäla fjerdingsmän,
som försummat sina tjensteåligganden, förskingrat om händer häfda medel
eller i annan måtto felat, och vid de förhör, som af sådana angifvelser blifvit föranledda,
har det ofta visat sig, att den angifne fjerdingsmannen icke varit mäktig
att reda eller uppgöra den simplaste räkning. Att länsmanstjensterne under dylika
förhållanden måste vara än mera besvärliga än de eljest behöfde vara, är lätt förklarligt.
En ny institution, som i någon mån har att skaffa med landspolisen, har under
nu ifrågavarande tidrymd fått tillvarelse och kommit i verksamhet. Jag menar socken-nämnderne
på landet. Denna nya inrättning, som, med bifall till Rikets Ständers
derom gjorda underdåniga hemställan, blifvit år 1843 af Eders Kongl. Maj:t i
nåder anbefalld, åsyftar utan tvifvel att, med föredöme, hcmtadt från andra länder,
väcka till lif en kommunal anda och hos allmänheten framkalla håg och interesse för
medborgerliga bestyr. I den mån detta ändamål kunde vinnas, vore också vunnen
en möjlighet att förenkla statsförvaltningen, åtminstone i dess yttersta funktioner eller
i de flesta bestyr, som förutsätta beröring med folket. Men så vidt jag får döma
af den erfarenhet, som socken-nämndernes verksamhet här i länet, i allmänhet
taget, hittills lemnat, torde den tid ännu vara aflägsen, då det egentliga folket kommer
att omfatta kommunalväsendet med den förkärlek och det interesse, som torde
erfordras, för att med trygghet kunna i folkets egna händer lemna sådana lokala bestyr,
af ekonomi- eller polisnatur, som hittills i allmänhet ålegat kronobetjeningen. I
ganska många, kanske de flesta, socknar har sockem-nämnden, så länge dess verksamhet
ännu icke togs i anspråk för fattigvården, varit en institution endast till namnet,
utan någon egentlig sysselsättning. Detta har i synnerhet varit fallet i de församlingar,
som sakna upplyste och nitiske ståndspersoner; och om på ett och annat
ställe socken-nämnden, såsom icke kan nekas, utvecklat en mera omfattande och åt
allmänt väl syftande verksamhet, så måste sådana berömvärda undantag hufvudsakligen
tillskrifvas någon enskild possessionats osparda nit och inflytande, hvarigenom det
lyckats honom att i någon mån öfvervinna den tröghet, med hvilken Svenska allmogen,
här såsom annorstädes, öfvergår från gamla vanor till nya inrättningar, en tröghet,
med hvilken i närvarande fall förenar sig en särdeles ovilja för allt besvär af sådap
Berättelse öfver palmar län för åren 1842—1847.
7
so
natur, att det kan anses tillhöra de tjensteman, till hvilkas aflöning allmänheten måste
skatta. ' Det har icke varit- utan exempel att en socken-nämnds nitiska verksamhet
gått något längre, än förfättningarne medgifva. Föreskrifterna i 10 § af Eders
Kongl. Maj:ts nådiga förordning om socken-nämnder å landet hafva nämligen på ett
ställe i länet blifvit till den grad missförstådde, att socken-nämnden derstädes företagit
sig att ransaka och höra vittnen i hvarjehanda brottmål samt ådöma böter efter
Missgerningsbalken.
Den 1 November 1847, således nära inpå slutet af den tid, som denna underdåniga
berättelse omfattar, inträdde i verkställighet den nådiga förordning af den
25 Maj samma år, hvarigenom Eders Kongl. Maj:t afhjolpt det länge erkända behofvet
af en ordnad lagstiftning för fattigvården i riket. Oaktadt jag i tid genom utfärdade
cirkulärbref anmodat presterskapet i länet, att så skyndsamt som möjligt
från socken-nämnderne infordra och på sockenstämmor framlägga förslag till de bestämmelser,
som det, enligt den nådiga förordningens 2 §, ankom på hvarje fattigvårds-samhälle
att, under iakttagande af författningens föreskrifter, meddela, ochhvilka
bestämmelser derefter borde underställas närmare pröfning af Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, som ägde tillse huruvida de vore med gällande författningar öfverensstämmande
och bereda rättelse af det, som derifrån afvek; så dröjde det likväl
till årets sista månader, innan från de flesta socknar förslag till fattigvårdsreglementcn
till mig inkommo. Så fort medhinnas kunde företog jag derefter dessa iörslags
granskning, hvarvid dock befanns, att kommunerne, med högst få undantag,
dels meddelat sådana bestämmelser, som antingen stodo i strid med fattigvårdsförordningen
eller andra laga stadgar, eller innefattade obehöriga lagstiftningsåtgärder,
samt dels uraktlåtit att fatta beslut i vissa frågor, hvilkas ordnande utgöra vilkor för
en riktig tillämpning af den nya fattigvårdslagen. Genom särskilda resolutioner undanröjde
jag de lagstridiga eller obehöriga bestämmelserna samt återförviste ärenderna
till nya sockenstämmor för handläggning af de förbigångna frågorna. Under loppet
af Oktober, November och December år 1847 meddelade jag sådana återförvisningsresolutioner
för 64 fattigvårds-samhällen, hvaremot under samma tid endast 4 fattigvårdsreglementen
lemnades till vederbörandes efterrättelse, utan behof af återförvisning,
men dock med en och annan rättelse. Sedermera har fattigvården blifvit
fullständigt ordnad inom de flesta af länets socknar; men för de öfriga beror ett sådant
ordnande dels på de besvär, som åtskillige fattigvårds-samhällen hos Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet anfört öfver de beslut, hvarigenom de af dem föreslagne fattigvårds-reglementen
blifvit delvis ogillade, och dels på de hinder, hvilka föranledt min
underdåniga hemställan till Eders Kongl. Maj:t af den 28 December 1847. Den
nya fattigvårds-förordningen har hittills varit tillämpad under så kort tid, att det ännu
51
torde vara för tidigt att bedömma dess verkningar. Tiggeriets om icke fullkomliga
upphörande, dock högst betydliga förminskande är likväl en af de fördelar, som af
den nya författningen skyndsamt lät sig förnimma. Jag har nyligen fogat anstalt om
infordrande från alla fattigvårds-samhällen i länet af uppgifter, som för åren 1846
och 1848, det vill säga året näst före och näst efter den nya förordningens inträdande
i verkställighet, utvisa antalet al fattighjon och beloppet af deras underhållskostnad.
Genom dessa uppgifter hoppas jag blifva i tillfälle att framdeles för Eders
Kong!. Måj:t i underdånighet framlägga en jemförelse, hvad detta län angår, emellan
förhållandet före och efter den nya fattigvårds-lagstiftningen.
Med den i sednaste underdåniga Femårs-berättelsen omförmälda indelning af Provincialläkare-
och Kurhus-distrikt, har någon förändring under nu ifrågavarande tidrymd
icke ägt rum. Socken-apothekeu äro desamma, som i förra berättelsen omförmälas,
endast med den förändring, att Eds apothek numera är llyttadt till Gamleby
köping, hvarest norra distriktets Provincial-läkare har sin station.
Endast 13 socknar hafva examinerade barnmorskor.
Både genom direkta uppmaningar och genom presterskapet har jag sökt förmå
allmogen i länets öfriga socknar att sockne- eller distriktsvis antaga sådana barnmorskor;
meu dessa bemödanden, hvartill jag hemtat ökade anledningar af inkomne rapporter
om barnförlossningar, som i följd af oskickligt biträde misslyckats, hafva dock
hittills endast i ringa mån rönt framgång.
Antalet af gästgifvaregårdar på landet i detta län, som enligt förra berättelsen
utgjorde 96, har ökats med en, nemligen Triabo, vid häradsvägen emellan Fagerhult
i Handbörds och Björkmåssa i Aspelands härad. På. 24 af dessa gästgifvaregårdar
har, till följd af och i öfverensstämmelse med föreskrifterna uti Eders Kongl. Maj:ts
nådiga Cirkulär-bref den 2 Augusti 1844, skjutsningen blifvit ställd på entreprenad
genom kontrakt, uppgjorda för en tid af fem år. De flesta entreprenörerne njuta
icke något tillskott af skjutslaget, utan åtnöja sig med skjutslegans förhöjning till 24
sk. banko milen för hvarje häst. Några få hafva derutöfver betingat sig särskild godtgörelse
af de skjutsskyldige, till högst 5 R:dr b:ko årligen för hvarje skjutshäst. Endast
tvänne klagomål hafva inkommit öfver försummelser af entreprenörerne i uppfyllandet
af deras åligganden. För att tjena till ledning vid de bestämmelser, som länsstyrelsen
hade att meddela i afseende på det antal hästar, hvarmed på hvarje gästgifvaregård
en blifvande entreprenör för skjutsningen borde vara försedd, upprättades
i; början af år 1845 en på 1844 års gästgifveri-dagböcker grundad förteckning på
antalet af de skjutshästar, som under hvarje månad af sistnämnde år begagnats till
skjutsning vid hvarje gästgifvaregård i länet. Denna förteckning upptog för alla gästgifvaregårdarne
en slutsumma af 38,777 hästar, ett antal, som dock, efter all san
-
52
nolikhet, icke fullt motsvarar antalet af verkligen begagnade skjutsningar, af hvilka
troligen icke alla blifvit i dagböckerna antecknade.
Fånganstalter. Dessa äro desamma, som omförmälas i sednaste underdåniga
berättelsen, utan annan förändring, än att vid länsfängelset, i anseende till fångpersonalens
ökning, tillkommit en ytterligare fångknekt, så att der nu finnas 5 sådane,
hvardera åtnjutande en lön af 153 R:dr 16 sk. b:ko, samt att fångvaktmästarens
lön blifvit ökad till 533 R:dr 16 sk. samma mynt.
Kostnaderna för fångars underhåll, bevakning och forsling i länet hafva under
de år, hvilka denna underdåniga berättelse omfattar, stigit i en lika förvånande som
beklaglig progression. Då dessa kostnader år 1837 utgjorde endast 10,024 R:dr
5 sk. 5 r:st, så bestego de sig
ko (skillingar och runstycken
utelemnade.)
och
År 1842
till .
.
.
.
.
.
14,215
R:dr
„ 1843
.
.
.
.
15,962
99
„ 1844
99
•
.
.
.
15,690
99
„ 1845
99
•
.
.
.
19,827
99
„ 1846
99
.
.
.
27,446
99
„ 1847
99
.
.
.
50,440
99
så att ifrågavarande
Efter denna tid har likväl någon minskning börjat inträda,
kostnader under 1848 nedgingo till 22,584 R:dr och i år synas blifva ännu ringare
Behofvet har i hög grad påkallat de anstalter, som nu, på Eders Kongl. Maj:ts
nådiga befallning, påbörjats för uppbyggande af ett nytt länsfängelse, efter cellsysteFörberedande
åtgärder hafva också blifvit vidtagne, för uppbyggande af
met.
större kronohäkte
fångforslingskostnaderna.
för uppbyggande af ett
i Wimmerby, hvarigenom är att hoppas stor besparing i de dryga
§•
Städerne.
\
l:o Stapelstaden Calniar. Beskrifningen öfver denna stads belägenhet, byggnadssätt
och tomter, samt areal och hemmantal af tillhörande jord, igenfinnes i sednaste
underdåniga Femårsberättelsen, och torde icke behöfva i underdånighet återupprepas.
Stadens folkmängd, som år 1841 uppgick till 6,024 personer, hade år 1847
stigit till 6,394. En tillökning af 258 personer har således uppkommit, hvilken
tillökning ensamt måste tillskrifvas inflyttningar från landet, emedan inom staden de
föddas antal nästan hvarje år understiger antalet af de döda.
53
Här finnas följande publika läroverk och undervisningsanstalter:
Läro-anstalter
bekostade
Antal Lä-  rare och
Lära-  rinnor.
Årliga me-  delbeloppet 'af
deras löner
i banko.
Lärjun-  garnas
antal per
medium.
af Kronan.
af Stadens invånare.
1) Ett Gymnasium . .
9
7,837
30
27
2) En H. Lärdomsskola
.......
5
2,479
19
9
62
3) En L. Apologistskola
2
655
20
4
49
Gemensamme Gymna-
stik-, Sång- och Mu-
siklärare för dessa 3 lä-
roverk .....
3
450
32
__
-
4) Ett Skollärare-Semi-
narium.....
3
530
—
_
50
5) En Navigationsskola
2
1,200
_
40
6) 2 Folkskolor .
.
3
900
_
330
7) En Flickskola .
2
233
16
__
'30
8) En Småbarnsskola .
2
266
32
—
70
%
Tillsammans
31
14,531
6
1
638
Staden omfattar två församlingar, nämligen domkyrkoförsamlingen och slottsförsamlingen.
Bägge äro jemte Calmar landsförsamling förenade till ett enda pastorat,
i hvilket stiftets Biskop är sjelfskrifven kyrkoherde. Domkyrko- och landsförsamlingarne
hafva gemensamma gudstjenster i domkyrkan, men slottsförsamlingen, som hufvudsakligen
utgöres af förstädernas invånare, till ett antal af nära 1000, har sin
gudstjenst uti det i Calmar slott befintliga kapell.
Slottet och domkyrkan äro stadens märkligaste byggnader. Det förstnämnda är
ett af de äldsta fästen i riket, hvars första anläggning anses hafva ägt rum för omkring
8 sekler tillbaka. Denna byggnad bär dock tydliga spår af olika tiders olika
arkitektur, hvaraf kan skönjas, att behof och omständigheter tid efter annan föranledt
utvidgningar och tillbyggnader, oftast utan iakttagande af formernas regelbundenhet.
Den hufvudsakligaste ombyggnaden synes hafva blifvit föranstaltad af Konung
Johan III, hvilkens namnchiffer omgifver det öfver tvänne af hufvudportarne i
sten uthuggna Svenska vapnet. Ända till sednare hälften af sistförflutna århundrade
lär slottet varit väl bibehållet; men en stor del af dess ursprungliga inredning samt
54
vackra och minnesrika prydnader förstördes, då, under besagde tid, i detta slott anlades
ett större kronobränneri, dervid flera af de största och prydligaste rummen och
bland andra den i historiskt afseende märkvärdiga unions-salen förvandlades till mäskoch
kokrum samt magasiner. Derefter bar slottet begagnats till hvarjehanda, lrån
dess fordna ändamål afvikande, behof, och användes nu till länsfängelse, krono-spannmålsmagasiner
och förrådshus för åtskilliga sedan garnisonstiden här qvarlemnade ammunitions-
och trossvagnar m. m. jemte bevärings-, remtygs- och sjukvårds-persedlar
för en del af länets beväringsmanskap; och då under sednare tider icke blifvit a
slottet verkställde andra reparationer, än sådana, som afsett att bibehålla byggnadernas
nödtorftiga användbarhet till ofvannämnda ändamål, så är lätt lörklarligt, att detta
i fäderneslandets häfder mycket omtalade slott måste i flera delar allt mer och mer
förfalla och snart blifva endast en stor ruin.
Domkyrkan, byggd under Konung Carl XI:s regering, efter ritning af den
namnkunnige arkitekten Tessin, är en af de vackraste kyrkor i riket. Den är byggd
af huggen Ölandssten i kors-form med fyra torn. Denna kyrka lär blifvit uppförd
på kronans bekostnad, och till en början varit ämnad till amiralitetskyrka, innan beslut
fattades om örlogsflottans förläggande vid Carlskrona. Till sitt underhåll åtnjuter
domkvrkan dels kronotionde-spannmål från pastoraterna i stiftet och dels
kronans andelar i tionden af stadsjorden; men dessa inkomster, som utgöra omkring
150 tunnor spannmål årligen, lemna, sedan kyrkans tjensteman blifvit dermed aflönade
och åtskillige andra omkostnader bestridde, ett alltför otillräckligt öfverskott till
den dyrbara byggnadens vidmakthållande, svnnerligast då större reparationer derå tid
efter annan mast verkställas; och då stads- och lands-församlingarnes medlemmar
svårligen kunna af egna medel fylla hela bristen i underhållskostnaderna, blef det år
1826 i nåder medgifvet, att domkyrkan skulle få tills vidare uppbära hela inkomsten
af den, sedan staden upphörde att vara fästning, här ledigblifna, så kallade
fortifikationsjorden, hvilken inkomst likväl indrogs år 4841, men samma år åter i nåder
tillerkändes domkyrkan i så måtto, som domkyrkan , emot besagde inkomst-medels
uppbörd, deraf årligen undfår 500 R:dr Banko. Till en under åren 1834 och 1855
å Domkyrkan företagen större reparation erhölls af Rikets Ständer ett lån af 16,666
R:dr 32 sk., som årligen amorteras.
Såsom i förra underdåniga Femårsberättelsen blifvit omförmäldt, äger staden 1,285
tunnland jord af åker, äng och betesmark. Nära tredjedelen af denna ägovidd utgjorde
för få år sedan en öppen, ouppodlad och stenbunden mark, som icke begagnades
till annat ändamål än mulbete och till staden icke inbringade mera än några
R:dr om året; men under sednare åren hafva omkring 180 tunnland af denna utmark
blifvit indelade i farmer, som derefter utarrenderats på 10 å 15 år, under
förbindelse för arrendatorerne, att vid arrendetidens slut hafva farmerna uppodlade
och med stenmurar kringgärdade, hvarefter de komma att utbjudas pä nya arrendeauktioner
med optionsrätt för första arrendatorerne. Större delen af den sålunda utarrenderade
jorden är redan uppodlad, hvarvid, i anseende till markens stenbundna
beskaffenhet, stor kostnad och mycket arbete måst användas. Då dessa odlingar till
det mesta företogos under de svåra åren 1846 och 1847, så bidrogo de i märkbar
mån att genom lemnad arbetsförtjenst minska nöden hos den fattigare befolkningen
i staden och dess omgifningar. Med afseende på den dryga odlings- och hägnadskostnaden
är stadens arrende-inkomst af farmerna ännu obetydlig; men sedan de
första arrende-kontrakten utlupit, torde staden kunna påräkna en ökning af minst
1000 it:dr b:ko i sina nu knappa inkomster.
Handel otb sjöfart äro denna stads förnämsta näringsmedel. De handlandes antal
utgjorde vid 1847 års slut 39, deraf 17 sysselsatte sig med export af ortens
produkter, hufvudsakligen trävaror och jern, samt de öfriga idkade bodhandel.
Köpmännens sammanräknade bevillning efter 2:dra artikeln utgjorde samma år 1,484
R:dr 40 sk. b:ko. Antalet af, här boende personer tillhörige, fartyg uppgick till
104, och deras sammanräknade drägtighet utgjorde 3,921 läster. Kartygens antal
år 1841 utgjorde endast 67, om 2,630 läster tillsammans. Omkring 50 procents
ökning har således ägt rum både i antal och drägtighet. Denna tillökning har också
varit behöflig med afseende på den utvidgning, som stadens trävaru-export erfarit
under de sex år, som denna underdåniga berättelse omfattar.
Förhållandet dermed antydes till en del af nedanstående uppgifter:
År.
Antal härifrån
utklarerade
Skeppsladdningar.
Tufl-afg
ifter för
Summa Tull-  afgifter i
Banko R:dr.
Export.
Import,
1842 ......
367
7,937
102,646
110,583
1843 ......
348
7,568
135,661
143,229
1844 ......
426
8,085
68,204
76,289
1845 ......
504
9,420
78,571
87,991
1846 ......
633
10,412
75,104
85,516
1847 ...... .
559
9,612
90,190
99,802
Det är, såsom ofvanföre synes, hufvudsakligen under de tre sista af de anförde
åren, som antalet af utklarerade fartyg i ansenlig mån stigit. På ett annat ställe
i denna berättelse har jag haft tillfälle att i underdånighet visa, hurusom länets
hela trävaruexport under samma år ungefär i lika måtto tilltagit. Anledningen till
den ökade afsättningen af våra trävaror i Tyska och Danska hamnar sökes till någon
del i det kända förhållande, att landtmännen i Tyska och Danska kustorterne,
riktade genom de tre sistnämnda årens ovanligt höga spannmålspris, funno sig i stånd
att mera allmänt företaga husbyggnader och reparationer, hvartill svenska trävaror
användes. Om en sådan konjunktur inträffat i fordna tider, då hela ortens exporthandel
uteslutande låg i Calmar köpmäns händer, så hade en betydlig vinst för dem
uppstått. Nu deremot delas denna handelsvinst emellan staden och landet, ty många
och flere köpmän å köpingarne i länet drifva en betydlig export af dels egna och
dels uppköpta trävaror, dels i eget namn och dels under skydd af någon stapelstadsköpmans
rättigheter. Det härigenom ökade antalet af uppköpare har föranledt en
nästan årlig stegring af inköpspriserna. Då t. ex, en tolft 1| tums tjocka bräder af
6 alnars längd och 12 tums bredd för några få år sedan kostade högst 6 R:dr
r:gds, så betalas nu derför ofta 71 å 7i R:dr. Det oaktadt lära försäljningspriserna
i de utländska hamnarne icke hafva undergått någon märkbar förhöjning, och svårligen
skulle de också hafva kunnat det, när tillförseln varit så stark. Ett förhållande,
som förtjenar uppmärksamhet, är att utländska trävarureqvirenter lära under de
sednare åren företagit sig att genom ombud i köpingarne eller å lastageplatserne låta
uppköpa trävaror, hvilka någon gång afhemtas med deras egna fartyg. Säkert
är åtminstone, att flera Meklenburgska och Danska fartyg hafva användts till trävaruexport
härifrån länet, och att många Finska fartyg också blifvit i sådant ändamål
för både in- och utländsk räkning befraktade. För Svenska handeln och sjöfarten
vore det illa om någon vidare fortgång och utveckling följde af den början, som sålunda
synes vara gjord till öfverflyttning deraf i främmande händer.
Staden ägde, år 1847, 12 fabriker, för hvilka bevillningen utgjorde 172 R:dr,
samt 96 handtverkare med ett sammanräknadt bevillningsbelopp af 588 R:dr. Under
besagde år utfärdade magistraten 46 tillståndsbevis för handtverks utöfvande, såsom
försörjningsmedel, med egna händer.
Vid staden finnes ett skeppsvarf, ställdt på aktier. — Vanligen bygges, der
ett, stundom två nya fartyg hvarje år, förutom reparationer och förbyggnader.
Stadens Sparbank har betydligen förkofrat sig sedan år 1841, då dess fond utgjorde
49,940 R:dr b:ko, fördelade på 991 insättare. Fonden hade år 1847 stigit
till 79,880 R:dr b.ko och delägarnes antal ökats till 1,139.
Fattigförsörjningen är ganska väl ordnad. I ett stort och rymligt fattighus,
som tillika utgör ett slags arbetsanstalt, underhöllos vid 1847 års slut 118 fattighjon,
hvilkas större eller mindre arbetskrafter dock på mångfaldigt sätt togos i anspråk,
för att bereda inrättningen någon, om än ringa, ersättning för underhållskost
-
57
naden. Derförutan lemnades understöd till många behöfvande utom fattighuset, och
52 barn voro på fattigvårdens bekostnad utackorderade till antagna fosterföräldrar.
Den af lifsmedlens dyrhet nämnde år framkallade nöd hos det fattigare folket var så
stor, att en summa af 5,136 R:dr b:ko måste i och för fattigvården beläggas på
stadens invånare, oaktadt derförutan särskildt sammanskötos omkring 1,133 R:dr 16
sk. samma mynt, för att under den svåraste tiden kunna utlemna middagsportioner
af soppa, sill och bröd till de mest behöfvande bland den arbetande klassen. För
dessa sammanskott utdelades omkring 20,000 matportioner utöfver den egentliga fattigvårds-staten.
Hela beloppet af fattigvårdsutgifterne för året utgjorde 7,813 R:dr b:ko.
Handlanden, Ekonomie Direktören M. G. Fröberg, som härstädes år 1843 alled
och efterlemnade en betydlig förmögenhet, har genom testamente anslagit en stor del
af sin egendom till en stiftelse för vanvårdade barn. Sjelf hade denne man utgått
från de lägsta samhällsklasserne. Såsom arbetsdräng hitkommen från Kronobergs län,
blef han antagen till Rättare och någon tid derefter till Inspektor å en större gård i
närheten af Calmar, samt bosatte sig slutligen såsom Handlande härstädes. Genom
träget arbete, klok omtanka och sträng hushållning förvärfvade han en förmögenhet,
som vid hans död ansågs uppgå till 360,000 R:dr r:gs. — Utom dispositioner till
anhöriga, skänkte han deraf betydliga summor till lattiginrättningar och till stipendiifonder
både här och i hans födelseort; men allt det öfriga skulle, enligt testamente,
göras til! en fond förden ofvanomförmälda stiftelsen för vanvårdade barn, hvilken
inrättning, som var den vältänkande mannens älsklingsidé, skulle anläggas här vid staden,
men blifva gemensam både för staden och vissa kringliggande socknar. Under
Testaments-exekutorernes berömvärda förvaltning har denna fond nu vuxit till omkring
250,000 R:dr nämnde mynt, och sistlidne höst har grunden börjat att läggas
till den storartade byggnad af sten, hvaruti, på en lämplig plats tätt utom staden,
den nyttiga uppfostringsanstalten kommer att inrymmas. Byggnadsarbetet lär dock
icke komma att bedrifvas fortare, än som kan ske utan kapitalets minskning under
200,060 R:dr R.gs, hvilken summa, utom en särskild reservfond och utan beräkning
af byggnadens värde jemte dertill hörande jord, anses behöflig, för att med den årliga
ränteinkomsten framgent underhålla omkring 100 barn samt bereda dem sådan
uppfostran och undervisning, hufvudsakligen af praktisk natur, som kan göra dem
duglige till handtverkslärlingar eller tjenstehjon. Om några få år torde denna inrättning
vara i gång, och den skall otvifvelaktigt komma att göra orten ett ovärderligt
gagn och stiftarens minne välsignadt.
Utom de enke- och pupill-kassor jemte en begrafnings-kassa, som omförmälas i
sednaste Femårsberättelsen och hvilka stiftelser synas vinna fortfarande förkofran
Berättelse öfver Calmar län för åren 1842—1847.
8
58
under en ändamålsenlig förvaltning, har under sednare åren tillkommit en enke- och
pupill-kassa för arbetsklassen. Fonden för denna kassa utgör dock ännu endast omkring
1,000 R:dr b:ko.
Stadens eldsläckningsanstalter äro i god ordning.
En större eldsvåda, som natten till Långfredagen 1846 utbröt i den tätast bebyggda
delen af staden, hotade att åstadkomma stor förödelse; men endast tvänne
större gårdar blefvo totalt nedbrände och 4 andra skadades mera och mindre.
Skjutsningen från stadens gästgifvaregård är ställd på entreprenad. Stads-kassans
utgifter i och för detta onus utgjorde, år 1847, 244 R:dr 21 sk. 4 r:st. b:ko,
hvarförutan entreprenörerne fritt disponera 65 tunnland af stadsjorden.
Samtliga stadsutgifterne uppgå vanligen till omkring 19,000 R:dr b:ko om året,
samt fyllas genom inkomster af tolagsmedel, hamn-, bro;- och våg-afgifter, arrendemedel
för stadsjorden, krogarrenden samt taxering på fastigheter och borgerlig rörelse.
Under Calmar stad lyda följande köpingar, nämligen:
a)
Bergqvara, gemensam för Calmar och Carlskrona, samt belägen i Söderåkra
socken af Södra Möre härad, omkring 44 mil från förstnämde stad. — Köpingen har
en god hamn. Der äro bosatte 2:e köpmän, som uppköpa och afskeppa ortens trävaror
samt hålla köpmannavaror till salu i öppna bodar. — De äga 5 fartyg om tillsammans
166 lästers drägtighet. Atskillige handtverkare finnas boende i köpingen.
b)
Pataholm, belägen i Ålems socken och Stranda härad, 5i mil från Calmar.
Folkmängden är omkring 130 personer. Der finnas 5 köpmän, 3 kofferdi-skeppare
samt 5 fabriks- och handtverksidkare. Köpingen har 10 större och mindre fartyg
om 276 lästers sammanräknad drägtighet.
c)
Mönsterås, i Mönsterås socken af Stranda härad, 5 mil från Calmar. Folkmängden
stiger till omkring 850 personer. Köpmännens antal är 14 med 9 betjente.
— Fabriks- och handtverksidkare uppgå till ett antal af 18 med 30 gesäller och
lärlingar. Utom några mindre, till inrikes segelfart begagnade fartyg, finnas här
tvänne, som segla på utrikes orter och tillsammans mäta 45 läster. Köpingens hamn
är trång och grund. Hela bevillningen efter 2:a artikeln uppgår till 276 R:dr b:ko.
d)
Döderhultsvik. Denna den största och vigtigaste af alla köpingarne i länet
är belägen i Döderhults socken af Stranda härad, omkring 9 mil från Calmar. Sedan
Eders Kongl. Maj:t den 31 Juli år 1843 i nåder utfärdat ett särskildt Reglemente
för denna köping, hvilken af naturen gynnas af ett fördelaktigt läge och en
förträfflig, äfven för större fartyg tillräckligt djup hamn, så har rörelsen derstädes i
högst märkbar mån tilltagit. Redan år 1847 hade folkmängden stigit till 1,121 personer,
hvaribland funnos 16 handlande, 15 handelsbetjenter, 4 kofferdi-skeppare, 18
fabriks- och handtverksidkare, 12 gesäller och 30 lärlingar. — Köpingen ägde 16
59
fartyg, hvilkas sammanräknade drägtighet uppgick till 521 läster. Andra artikelns
bevillning för köpingen utgjorde 580 K:dr b:ko. — Jag är nu sysselsatt med insamlandet
af åtskilliga upplysningar, för upprättandet af en jemförelse emellan köpingens
rörelse och industri löre och efter det administrationen derstädes blef genom det°nådiga
Reglementet på ett ändamålsenligt sätt ordnad; och jag tord_e snart blifva i tillfälle
att för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framlägga resukaterne af qn sådan
undersökning.
e) Figeholm. Denna köping, belägen i Misterhults socken af Tunaläns härad,
är gemensam för städerne Calmar och Westervik. Dess folkmängd är obetydlig Der
äro bosatte 5 såkallade provisions-handlande samt 4 fabriks- och handtverkare0 Köpingen
äger 5 fartyg om 175 lästers sammanräknad drägtighet. Hamnen har ett
trångt inlopp, men är eljest god och djup.
2:o) Stapelstaden Westervik. Angående stadens läge, antalet af dess tomter
samt arealen ocb beskaffenheten af dess jord, får jag i underdånighet åberopa uppgifterne
i sednaste Femårsberättelsen.
Folkmängden, som år 1841 utgjorde 3,452 personer, hade 1847 stigit till
3,848 och således ökat sig med 396 personer. Stadens hufvudnäring är handel, och
arten deraf har icke undergått någon märkbar förändring under de nu ifrågavarande
åren. Af 30 handlande, som här äga burskap, äro 5 boende i de under staden lydande
köpingar. De fleste af stadens köpmän äro äfven skeppsredare. De större fartygens
antal, som år 1841 utgjorde 24 om 2,125 lästers sammanräknad drägtighet,
har ökat sig till 29 om tillsammans 2,615 läster. Ilärförutan finnas, för inrikes sjöfart,
10 mindre fartyg, hvilka tillhopa mäta 149 läster. Vid stadens skeppsvarf byggas
årligen 2 å 3 större fartyg. Tullinkomsterne för både export och import hafva
utgjort i medeltal omkring 59,000 R:dr b:ko, hvaremot de under nästförutgångna
quinquennium icke något år uppgingo till mera än 50,854 R:dr. De förnämsta exportartiklarne
och deras qvantiteter hafva varit följande:
9
Flankör
Balkar
Ar.
och
och
Ekstäf.
Jern.
Bräder.
Sparrar.
1842
.......
•
•
•
22,251.
556-
697.
2,852.
1843
......
•
•
.
.
22,736-
472.
18,720.
2,889.
1844
......
•
27,662-
491
66,283.
3,350.
1845
......
•
•
45,532.
608.
84,756.
4,917.
1846
......
....
47,997.
2,426.
243,883.
6,046.
och 1847
......
....
37,156.
8,844.
203,896.
6,946.
60
Dessa siffror häntyda på ett icke så obetydligt tilltagande af stadens exporthandel
under de ifrågavarande åren; men sedan den tiden eller från och med 1848 års
krigsoroligheter har handeln i denna stad, likasom i Calmar, lidit en ansenlig minskning.
Här finnas 4 fabriker, nämligen två för läderberedning, en för lackerade bleckarbeten
och en för tillverkning af speglar. Handtverkarnes antal uppgår till 60 och
kofferdi-skepparnes till 36.
Den i förra Femårsberättclsen omförmälda Elementarskola har nu blifvit förändrad
till en högre Apologistskola med En Rektor, 3 Apologister jemte särskilde lärare
i gymnastik, teckning och sång. Denna förändring vidtogs hösten år 1847,
sedan förminskning af lärarepersonalen vid Söderköpings skola lemnat tillgångar till
fyllande af bristen i Westerviks skolas gamlä löningsanslag. Lärarnes sammanräknade
löner uppgå efter nya staten till 1800 R:dr b:ko, och lärjungarnes antal utgjorde
sistnämnda år 58. En särskild gymnastikbyggnad har å skolans gård blifvit uppbud,
på bekostnad dels af staden och dels af eu för skolan nitälskande enskild person.
Sjukvården bestrides af en Stads-Physicus och en Stads-Chirurg, med biträde
af en badare.
Inrättningarne för stadens fattigvård voro år 1847 desamma, som omnämnas i
sednaste underdåniga berättelsen. Nämnde år var lattighjonens antal 145, al hvilka
46 underhöllos i fattighuset eller dess arbetsinrättning. Hela fattigvårdskostnaden
uppgår i medeltal till 5000 R:dr b:ko, deraf ungefär f på stadens invånare uttaxeras,
hvaremot den öfriga tredjedelen fy lies genom räntemedel och andra inkomster.
Fattigvårdsanstalterne hafva visat sig vara ändamålsenliga, och tiggenet är i
betydlig mån minskadt.
Räntan af den i förra berättelsen omnämnda Cederflycktska pensionsfonden, uppgående
till 19,935 R:dr 9 sk. b:ko, fortfar att årligen utdelas till understöd åt fattige,
af ålder eller sjukdom till arbete oförmögne personer i Westerviks stad jemte
Hallingebergs, Gladhammars och Westerums socknar. i6 personer erhålla årliga
pensioner af 33 R:dr 16 sk. b:ko, och 22 personer bekomma understöd af 16 R:dr
32 sk. samma mynt hvardera. Härförutan finnas 4 särskilda genom testamenten tillkomna
fonder, uppgående tillsammans till 3,094 R:dr 21 sk. 4 r:st b:ko, hvaraf årliga
räntan användes till understöd åt behöfvande personer i Westervik.
Stadens inkomster af alla slag hafva i medeltal uppgått årligen till 8,381 R:dr
40 sk. b:ko samt utgifterne till 7,741 R:dr 4 sk.
61
Tvänne betydliga arbetsföretag, bägge till sjöfartens befrämjande, hafva, med
understöd af statsmedel, blifvit under de sednare åren vid Westervik verkställde,
nämligen t:o Upprensning och fördjupning af det så kallade Blockhushålet i segelleden
till Westervik, hvarigenom inloppet till hamnen blifvit rakare och genare. Kostnaden
var beräknad till 6,533 R:dr 16 sk. b:ko, hvaraf Eders Kongl. Maj:t nådigst
beviljat 4,533 R:dr 16 sk. såsom statsanslag och staden tillskjutit det öfriga;
och 2:o) Utvidgning och fördjupning af inloppet till Gamlebyviken. Denna vik, som
för det mesta har djupt och med större fartyg farbart vatten, sträcker sig mera än
2 mil uppåt landet. Vid dess öfra del ligger Gamleby köping, der staden fordom
haft sin plats; och när staden flyttades ner till vikens mynning, gjorde man der sådana
fyllningar, att sedermera endast smärre farkoster kunnat från hafvet inkomma i
viken. Nu har inloppet blifvit förstoradt till 32 fots bredd och 16 fots djup, med
en kostnad af 11,000 R:dr b:ko, deraf Eders Kongl. Maj:t nådigst beviljat j såsom
anslag af statsmedlen och det öfriga tillskjutits af ortens possessionater och affärsmän.
Den stora nyttan af dessa bägge företag har redan visat sig.
Ar 1845 inrättades i Westervik en allmän gatupplysning med så kallade Argandska
lampor, som anskaffades genom frivilliga bidrag af stadens invånare.
Eldsläckningsanstalterne äro i god ordning, och under sednare åren har bildat
sig en frivillig brandkorps, som år 1847 räknade 86 medlemmar.
Sparbanken, gemensam för Westerviks stad och Tjusts härader, hade vid 1847
års början en fond af 129,645 R:dr b:ko, deraf 8,846 R:dr utgjorde aktieägarnes
besparingar och allt det öfriga tillhörde 973 särskilde insättare, bland hvilka 440
voro invånare i staden. Under 5 år hade insättningarnes totalbelopp ökat sig med
omkring 35,000 R:dr b:ko.
Under Westervik lyda följande köpingar, nämligen:
a)
Gamlebyn, hvars läge nyss blifvit omnämndt. Folkmängden uppgår till 190
personer, deribland finnas 3 burskapsägande köpmän, 4 provisionshandlande, 3 handelsbetjenter
samt 14 handtverkare med 10 gesäller och lärlingar. År 1847 hade
köpingen inga egna fartyg, och rörelsen, som hufvudsakligen bestod af trävarors
uppköpande för Westerviks stads räkning, var icke särdeles betydlig. Efter den nu
verkställda fördjupningen af inloppet till Gamlebyviken, torde rörelsen både här och
vid den utmed samma vik belägna köpingen Almvik otvifvelaktigt komma att ansenligt
ökas.
b)
Almvik, med en folkmängd af 55 personer. Der finnes endast en handlande,
och rörelsen har hittills varit ringa.
62
c) Bjurvik, med en befolkning af endast 22 personer, bland hvilka finnes en
provisionshandlande, som uppköper ortens trävaror och häller öppen salubod.
3:o Uppstaden Wimmerby. Stadens folkmängd, som 1841 utgjorde 4,530
personer, besteg sig 4847 till 688 man- och 854 qvinkön eller tillsammans 1,542
menniskor. Befolkningen är således ökad med 42 personer.
Här finnes en lägre Lärdomsskola med en Rektor och 2 Kolleger, tillsammans
åtnjutande i lön af statsverket 1,080 R:dr b:ko. Lärjungarnes antal utgör 56.
Jordbruk är befolkningens hufvudsakligaste näringsmedel, och stadens jord afkastar
vanligen mera säd och potates, än som der konsumeras. Denna jord, uppskattad
till l?! hemman, utgör 3,156 tunnland, deraf omkring 800 tunnland bestå
af åker och äng.
Staden har 16 handlande,' hvilka förse orten med dess behof af salt, sill, fiskevaror,
specerier, kram- och manufakturvaror, samt uppköpa, till afsättning pa andra
orter, smör, talg, lin, vax och andra af traktens produkter. Genom flera vid Wimmerby
sammanstötande vägar står staden i jemn beröring med en vidsträckt och folkrik
landsort.
Här finnas 58 idkare af åtskilliga handtverk. De hafva sin förnämsta afsättning
på marknaderne i orten; men de llesta finna endast en knapp bergning.
Sjukvården bestrides af en Stadsläkare, hvarförutan Provineialläkaren i Wimmerby
distrikt är i staden bosatt.
4:o Sjöstaden Borgholm. Stadens folkmängd har sedan år 1841, då den utgjorde
482 personer, ökat sig till 533, hvartill den uppgick år 1847- Af detta
antal voro skattskrifne 156 mankön och 171 qvinkön.
Stadens handel, som förnämligast idkas med ortens spannmål, har under de
ifrågavarande åren icke varit särdeles liflig. De handlandes antal uppgick 1847
till 17 samt handtverkarnes och näringsidkarnes till 57 personer.
Vid den här på statens bekostnad inrättade lägre Apologistskola besörjes undervisningen
af en lärare, som i årlig lön åtnjuter 400 R:dr b:ko. Lärjungarnes antal
utgör vanligen omkring 20.
Staden har flera vackra lins, de fleste uppförda af trä.
I stadens närhet ligger på en hög brant det i historiskt afseende märkvärdiga
Borgholms slott, som, efter en år 1805 detsamma öfvergången brand, nu förfallit
till en ruin; men ännu qvarstå de yttre murarne al denna storartade byggnad oc i
63
vittna om en praktfull arkitektur. Den vackraste löfskog täcker sluttningen upn till
slottets mera än 100 fot öfver hafsytan belägna grundval, och det hela bildar den
harligaste tafla, vid beskådning från hafvet eller det motliggande fasta landet.
Calmar Lands-Kansli den 30 Juni 1849.
C. U. NERMAN.
C. A. Palme.
J. O. Siljeström.
Tabell för Landet inom Calmar Län.
Hemmantal.
Kungs- och Kungs-ladugårdar.....
Derunder lydande lägenhet ......
Frälse-säterier..........
Rå och Rör.........
Hemman, deraf IV mantal doneradt undei
Frälse-skatte- och skatte-frälse-hemman .
.
Säteri-rusthåll..........
Skattehemman, deraf 6] mantal skatte-säteri
Dito
Dito
Kronohemman, deraf 2 mantal säteri
Militie boställen.......
Civila dito .........
Ecklesiastika dito......
Hospitalshemman, krono ....
Lotshemman, deraf V mantal frälse, 2V manta
tal krono.......... .
Diverse skattlagda och oskattlagda, bebyggda
lägenheter, hvaribland ryttare-, soldat- och
Skattlagda fisken och fiskelägenheter, som ej
mans ränta inbegripna
Backstugor ....
Tullmjölqvarnar med 360 par stenar
Tullsågar, deraf 408 st,
Husbehofs-mjölqvarnar
Dito sågqvarnar
Stampar
Kopparverk
Jerngrufvor
Stångjernsverk
Ämnes- och Räckha
Masugnar . . .
xxviviDviugiiai •
Jernmanufakturverk
Glasbruk .
Pappersbruk
Tegelbruk .
Alunbruk .
Krutbruk .
Oljeslagerier
Garfverier .
Färgerier .
Pottaskebruk
Terpenlinfabri
Lackfabrik
Kronopark om
an
skatte och 5
och obebyggd
)åtsmanstorp
ro under något hem
-
mrar
af
grofbladiga och
särskilda
sl
vidd
t.
in
Weste
rviks stad
iladiga
10,500 tunnlands
Häradsallmänningar, om 2,069| dito
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus, testamenten, gåfvor och fideikommisser
jord
St.
17.V
164g
53|
641|
59VJ
21|
1,960®
sti
091 as 31
701
33|^
108||
1
^5
St.
23J
188'
69J
790'
74“
29J
|3,011
372
106£
49'
132
1
14
o £
o 0
tr
ET
« CfQ
||
3. 5
a o
St.
som utgått
medium af hvad
Summa j 3,365yk I 4,:
5,856
84
4,428
192
411
2,730
120
25
1
5
14
9
10
3
12
1
17
22
2
1
12
47
12
15
1
1
1
2
Utsäde
a f
-
Medelafkastning,
sedan utsädet är
afdra
opfu
3CU
i
Ärter.
Hvete.
w
po
aq
W
O
-J
3
Hafra.
Blandsäd.
Potates.
Ärter.
Hvete.
»
050
0*5
1
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Potates.
1 - -
Hästar.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T: r
T :r
T:r
T:r
T:r
St.
8
20
299
305
125
—
195
67
158
1,512
1,615
495
—
1,465
529
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
__
70
162
2,053
904
466
152
3,595
270
870
9,205
2,636
1,922
528
19,320
662
21
34
574
242
114
34
901
83
190
2,760
847
437
115
4,612
203
250
306
6,621
2,640
975
229
10,718
939
1,667
31,555
9,752
3,389
737
52,689
3,221
27
31
500
223
74
22
905
108
161
2,110
649
238
58
4,595
239
7
15
227
80
67
6
402
22
77
1,025
255
294
15
2,030
70
( 892
1,143
25,000
19,483
4,652
813
35,365
4,227
5,731
113,857
101,903
17,870
2,823
172,015
12,799
l 2
1
35
6
7
4
170
8
6
40
12
14
8
850
16
180
226
3,485
3,690
897
26
2,661
925
1,160
15,772
18,142
3,653
85
11,372
2,237
30
28
647
338
103
37
1,190
118
153
2,760
933
342
111
5,815
271
13
18
319
247
70
18
727
56
93
1,540
905
232
54
3,842
157
56
77
1,305
1,102
274
40
1,744
253
395
5,999
4,588
985
127
8,478
658
“ ‘
—
8
8
—
—
10
—
—
30
20
—
—
50
4
3
1
42
29
7
1
82
13
5
200
105
22
4
421
18
47
28
1,952
759
79
14
5,625
160
151
9,173
2,435
311
28
27,360
1,174
—
—
—
—
—
—
6
—
—
---
_
-
30
—
—
25
36
—
—
280
—
—
100
108
—
—
1,400
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
"
—
—
—
—
—
—
--'
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
\
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
——
—
—
---
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
--■
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—!
—
—
—
—
—
—
—
-'
---
—-—
—
—
--
—
'
-/
—
—
—
—
—
—
-----
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
■--
—
—
__
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
---
_
—
_
I
,
Z
'
1,606 j
2,090)43,092)
30,092 j 7,910)
1,396164,576
7,249]
10,817]
197,738
144,905] 30,204
4,693] 316,344^22,2581
Underhållna kreatur.
St.
146
1,274
347
4,606
372
2,181
W
O
p
Ungboskap.
t
*3
030
CD
a
St.
1
St.
St.
St.
129
115
787
56
—
—
--
---
2,637
1,385
5,603
1,185
749
424
1,312
339
11,695
4,446
14,103
4,433
949
360
1,228
397
272
132
586
138
27,911
17,133
40,092
16,613
72
58
110
30
2,516
2,184
4,149
1,712
1,186
611
1,928
359
394
247
556
282
1,421
942
2,258
782
9
5
13
5
73
33
129
75
5,429
1,388
13,477
4,008
20
—
._.
40
36
—
350
356
—
—
--
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.-
-*
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
j
fij:
"i
O*
Rev
i 1 1
ning.
M
H
H
0
0
o- w
cn
-t
p; >-j
c
»-*
OJ
3
u
P
C5
3
>
>
|s-
•"« 5
P
r*
r-
s
a
g
1$
«1
a
St.
R:dr
R:dr J
sk.
R:(lr
sk.
rst.
Itd
sk.
rst.
1
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
-
58,000
38
36
137
11
10
—
—
—
330
—
—
505
47
10
_
1.000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
100
902,578
7021
—
2,355
44
6
3
23
i)
3,941
34
—
7,003
5
11
__
288,250
201
42
650
22
8
—
—
—
458
30
—
1,310
46
8
67
3,299,003
2,7301
6
7,970
47
11
7
45
—
2,985
16
—
13,694
18
11
___
328,620
288
12
782
17
10
—
—
—
480
22
6
1,551
4'
4
___
126,664
104
24
299
38
10
—
—
—
860
—
—
1,264
14
10
512
8,620,447
6,773
36
19,109
9
—
—
—
—
9,757
30
—
35,640
27
—
16,230
26
24
37
5
1
—
—
—
34
10
—
97
39
1
33
726,522
951
18
1,695
3
4
—
—
—
348
9
—
2,994
30
4
10
300,481
394
36
126
24
—
3
—
—
698
27
—
1,222
39
—
5
119,446
122
18
642
13
6
13
30
6
245
18
—
1,023
32
—
20
410,242
350
6
2,097
39
1
13
—
—
513
30
—
2,974
27
1
3,393
3
—
5
37
9
—
—
—
—
—
—
8
37
9
—
32,128
61
—
105
13
3
—
—
—
53
19
—
219
32
3
—
407,442
2,186
—
1,961
36
4
—
—
—
—
—
—
4,147
36
4
5,780
15
30
9
36
1
25
18
1
_ .
423
—
509
30
5
932
30
5
279,340
105
24
876
17
10
—
—
—
—
—
981
41
10
__
108,630
—
—
276
26
5
—
—
—
—
—
276
26
5
35,440
6
24
121
13
8
—
—
—
—
—
127
37
8
5,650
—
—
10
38
5
—
—
_
—
—
—
10
38
5
10,275
12
12
46
20
9
—
—
—
—
—
58
32
9
—
452,409
200
42
1,231
45
11
—
—
—
—
—
—
1,432
39
11
4,000
18
6
33
51
6
-
30,575
58
42
108
28
10
—
—
—
—
—
—
167
22
10
13,850
9
12
46
31
8
—
—
—
—
—
—
55
43
8
138,000
43
18
367
2
7
—
—
—
—
—
—
410
20
7
_
—
10
—
151
—
—
—
—
—
—
—
—
161
—
—
—
4,275
3
—
23
16
10
—
—
—
—
—
—
26
16
10
_
30,444
34
12
155
46
9
—
—
—
—
--
—
190
10
9
—
9,225
13
18
74
24
2
—
—
—
—
—
—
87
42
2
—
---
3
24
91
32
—
—
—
—
—
—
—
95
8
—
—
200
—
—
—
19
2
—
—
—
—
—
—
—
19
2
—
200
—
24
2
19
2
.. ,r.
—
_
__
—-
z
2
43
2
—
130
24
724
12
1
—
—
—
—
—
—
854
36
1
—
-.-
_
—
137
24
8
—
—
—
—
—
—
137
24
8
747116,768,739
16,022
42142,976
36
4
41
2
11
20,707
5
6
79,747138
9
Ständiga Räntor.
Arrendemedel.
| ning och Rotering.
! Kostnad förRust-
Klereci-Statens underhåll.
Fattigförsörjning-
Skjuts.
Väghållning.
onera och allmänna
besvär.
5
<
■ö
-1
*D
P
j?
Jordeboks-
och Hemman-
tals-Ränta.
Kronotionde.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Gerningsören-
Tionde och
Räntor af
Bruk, Berg-
verk samt an-  dra verk och
inrättningar.
Summa.
Pastorers.
Kapellaners.
betjenings.
Kvrko-
Summa.
R:tlr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk .
rst.
R:dr
s,
rst.
R:dr
rst.
R:dr
sk.
rst.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
_
_
_
■ -
_
_
_
,
,
60
24
.
_
- T
_
_
60
24
—
5,612
32
5
_
—
—
300
—
—
76
32
—
66
32
—
443
16
—
72
—
—
—
—
—
196
32
82
—
_
_
_
_
_
_
_
_
-
_
— ..
_
_
,
_
_
-
_
—
_
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
__
_
_
815
12
_
,
_
_
.
815
12
—
___
—
-
__
_
_
2,778
30
—
593
12
—
541
36
10
3,913
30
10
729
30
—
—
—
—
1,850
20
905
24
_
_
_
51
17
6
--
_
_
255
_
___
_
_
306
17
6
. . _
_
_
279
6
6
807
2
6
199
24
11
190
19
7
1,196
47
—
330
2
9
—
—
—
507
44
330
38
699
16
2
6,845
43
10
101
15
8
3,501
__
_
_
__
_
_____
11,147
27
8
,
—
_
13,045
22
—
10,193
38
10
2,474
47
9
2,090
43
10
14,759
34
5
2,883
45
5
1,427
40
—
7,143
24
3,928
4
70
31
8
615
5
9
_
_
_
347
36
1
_
_
_
_
1,034
25
5
_
—
_
1,217
40
1
869
23
7
246
21
6
186
25
9
1,302
22
10
222
44
—
90
42
—
700
42
371
32
1,390
2
10
61
26
8
26
3
_
118
36
_
_
—
_
_
1,596
20
6
_
—
_-
972
—
—
308
40
5
59
24
—
58
37
5
427
5
10
73
10
7
—
—
—
315
40
196
32
27,508
40
6
23,454
33
5
17,009
24
5
12,416
24
50
—
—
—
-
180,439
26
4
_
—
_
38,433
11
7
35,879
13
10
8,907
13
—
7,674
17
3
52,460
44
1
14,169 27
—
4,734
33
5
18,132
21
12,692
44*
173
8
_
-
_
_
39
13
9
19
36
_
_
_
232
9
9
_
—
- . -
—
—
38
24
—
12
40
—
9
30
—
60
46
—
15
—
—
—
—
—
32
24
4
40
13,414
11
1
2,725
40
1
4,316
34
6
1,395
24
6
_
_
—
_
21,858
13
8
33
38
4
3,395
32
8
5,194
6
3
980
14
—
846
24
10
7,020
45
1
1,369
30
—
183
42
7
2,011
28
1,375
47
4,587
37
5
743
9
5
326
28
9
383
12
_
—
_
_
_
6,040
39
7
3,016
17
8
22
24
3
1,004
28
10
275
10
8
233
16
—
1,513
7
6
363
33
9
—
—
—
766
32
384
20
2,238
7
11
379
24
4
204
39
7
215
36
_
—
——
—
_
3,038
11
10
513
34
1
326
33
3
547
42
—
141
7
6
113
9
6
802
11
206
30
—
1
35
4
308
—
149
26
3,986
5
4
814
18
8
316
34
3
401
_
_.
16
_
—
—
5,518
26
3
—
—
_
205
20
2
302
24
—
1,096
40
—
115
42
—
1,515
10
—
689
10
—
—
—
—
1,087
20
467
15
66
32
—
8
—
—■
—
—
—
14
—
—
—
—
—
—
88
32
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
3
—
—
3
—
—
18
—
—
—
—
—
1
—
—
6
—
7
—
603
19
5
69
43
7
42
14
10
66
24
—
—
—
—
—•
782
5
10
—
—
—
16
—
-
134
16
—
41
40
—
27
12
—
203
20
—
40
40
—
—
—
—
14
—
44
20
1,218
26
8
206
26
6
1,989
38
9
3,003
12
46
—
__
—
—
6,464
7
11
—
—
—
156
47
8
1,739
10
—
290
24
—
310
30
4
2,340
16
4
387
15
4
—
—
—
2
—
1,483
33
28
30
4
10
24
_
_
_
39
6
4
24
,
_
_
_
82
24
—
17
26
8
12
32
—
112
34
8
5
—
—
—
—
—
—
—
8
—
.
_
_
_
_
_
_
_
-
439
36
6
—
-
—
_
445
36
—
._
—
- -
_
—
105
—
—
—
—
—
—
—
—
105
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
136
—
705
33
7
-
-
_
107
37
_
141
—
—
—
—
954
22
7
—
—
_
—
—
—
195
32
—
25
8
—
38
—
—
258
40
—
10
—
—
—
—
—
—
—
64
32
628
24
2
_
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
-—
—
628
24
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-‘
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42
46
6
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
46
46
6
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
12
—
—
—
—
—
4
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
239
—
—
—
3,328
32
5
3,567
32
5
—
—
—
—
—
—
266
—
—
50
36
—
97
16
—
414
4
—
54
—
—
—
—
—
—
—
32
24
19
19
_
_
_
_
_
._
____
_
_
--
_
57
—
—
—
—
—
—
57
—
—
—
—
—
—
—
—
40
—
—
6
—
—
6
32
—
52
32
—
16
—
—
—
—
—
—
—
14
32
, .
__
_
_
——
_
-- -
_
_
14
—
—
—
—
—
—
14
—
—
—
.-
—
—
O
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
12
.
_
.
-
. . .
_
—
—
_
59
36
—
—
318
1
2
377
37
2
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
15
- -
__
_
_
_
—
—
—
—
34
—
—
—
—
—
—
34
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
5
—
—
3
12
—
24
12
—
5
—
—
—
—
—
—
—
5
32
___
_
r -
_
___
_
_
—
_
4
12
_
—
—
—
.—
4
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.-
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■ -
_
_
_
—
—
31
12
—
—
—
—
—
31
12
—
—
—
—
—
—
25
12
—
2
—
—
1
12
—
28
24
—
12
—
—
—
—
—
—
—
23
3
_
_
_
—
_
_
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
12
--
—
6
32
—
—
—
—
—
—
8
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
12
—
—
—
—
—
1
12
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■-
—
■-
■-
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
_
_
,. -
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
CO
24
—
—
—
—
—
231
24
—
—
—
—
—
—
61
—
—
—
—
—
—
—
—
61
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
99
38
_
"
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
57,362137
7
35,976
1
9
O
0
GO
24,312
241109116 f 3,646133 ( 7
245,888113
5
9,200
26
6
58,070] 46
2
60,915)32) 3
15,505| 38
_
12,628
1
4189,049123
7
21,662
14
10)6,440
1
4
33,075
39122,854
3
R:dr
6,973
15,217
4,262
68,030
6,492
4,845
$56,703
443
40,244
13,330
6,370
12,457
129
1,320
14,982
214
1,619
2,269
905
174
10
72
5,501
70
307
75
811
229
30
285
123
96
1,247
sk.
8
26
10
24
12
27
42
14
19
21
21
32
21
22
12
11
18
40 J 5
2 7
36 2
381 5
8 9
rst.
3
9
5
5
8
9
5
10
8
9
6
6
9
1
7
1
5
6
38
7
24
44
28
1
22
28
19
7
137 24 8
565,989) 141 7
Calmar Lands-Kontor den 21 November 1848.
J. O. Siljeström.
Berättelse öfver Calmar län för åren 1842—1847.
M 1.
Tabell öfver Folkmängden I Calmar liän med afseende på de sårskflta Ståndsklasserne,
/
1842.
|
1845.
1844.
1845.
1846.
1847
g
£J
3_
r~-
C:
O
S-
o:
C/J
c
3
3
SJ
S
ca
3
pT
o:
3
O
<
c:
C/J
c
3
g
SJ
g
SJ
3
?T
o:
3
O
3.”
C:
W
3
3
SJ
SJ
3-
O
3J
c:
03
i
3
SJ
g
SJ
3
PT
C:
3
O
3*
<•
c:
3
C/J
c
3
SJ
1 s
3
pr
o:
3
O
<
3*
OJ
? !
Ridderskapet cell Adeln ....
184
266
430
192
264
456
188
269
457
201
266
467
205
281
486
207
284
491 i
Preste-ståndet........ .
349
344
693
545
541
686
545
324
667
346
327
.673
351
331
682
355
355
690
Borgare-ståndet......
1,703
1,704
3,409
1,761
1,726
3,487
1,742
1,751
3,473
1,745
1,771
3,516
1,774
■ 1,864
3,638
1,780
1,869
3,649
Bonde-ståndet......
32,188
32,363
64,551
31,948
52,458
64,586
32,151
52,771
64,902
52,201
55,080
65,281.
52,211
35,299
65,540
52,244
33,556
65,580
Mands-personer......
1,278
1,371
2,849
1,218
1,599
2,617
1,215
1,411
2,626
1,254
1,477
2,711
1,274
1,550
2,804
1,275
1,552
2,807
Ägare af jordlägenheter utan åsatt mantal .
1,280
1,333
2,585
1,281
1,366
2,647
1,289
1,404
2,695
1,517
1,445
2,762
1,359
1,468
2,827
1,360
1,470
2,850
Gemenskapen xaf krigsfolket......
1,826
—
1,826
1,776
—
1,776
1,762
—
1,762
1,747
_
1,747
1,779
1,779
1,801
1 801
Ofrige invånare, såsom tjenstehjon, dags-
verks- och stattorpare, gerningsman på lan-
det, arbetsfolk, inhyses- och backstuguhjon,
'
fiskare m. fl. ....
......|
30,376
36,806
107,382
51,255
58,017
j
109,272j
52,906
58,324
111,230
55,461
59,195
112,656
54,247
59,861
114,108!
54,189
60,054
114,245
Summa |89,556|94,387|
183,743189,776| 95,5511
185,327191,576 J 96,234 j
187,810j92,252
97,561
189,815*95,200
98,654
191,834(93,211
98,880
192,0911
Berättelse, öfver Calmar län för åren 1842—1847.
Calmar Lands-Kontor den 1 Juli 1848.
J. 0. Siljeström.
I
Tatoell,
som visar huru den fasta egendomen pa landet uti Calmar län varit, med afseende på Taxeringsvärdet, nedannämnda år fördelad emellan de olika
Ståndsklasserne af länets invånare.
"taxeringsvärde å hemman, frälseräntor, lägenheter, bergverk, fabriker och manufakturier
qvarnar och sågar samt hus i köpingarne.
1842
1843
1844
1845
1846
1847
i
Ridderskapet och Adeln har
innehaft
fast egendom
för......
3,368,357
3,228,637
3,194,477
3,206,821
5,226,812
5,259,900
Prestetåndet
d:o
d:o
........
221,878
207,467
206,421
208,391
203,244
207,809
Borgareståndet
d:o
d:o
1».....
920,614
1,088,464
1,084,498
1,044,484
1,078,894
1,157,500
Bondeståndet
d:o
d:o
........
10,210,461
10,191,737
10,189,449
10,183,687
10.196,525
10,247,428
Ståndspersoner
d:o
d:o
........
1,084,015
1,070,572
1,040,719
1,055,487
1,039,502
1,055,750
Embets- och Tjensteman
d:o
boställen
........
633,491
654,052
634,602
654,602
634,602
634,602
Andre personer hafva innehaft
fast egendom för
229,655
231,456
250,854
220,633
220,746
227,750
Summa
16,668,427
16,652,585
16,581,020
16,554 105
16,600,323
16,768,739
Calmar Lands-Kontor den 1 Juli 1848.
J. O. Siueström.
Berättelse öfver Calmar län för åren 1842—1847.
Tabell för Städerna uti (Valmar Län.
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
Utsäde af
Underhållna Kreatur,
Uppskattadt värde.
B e v i 1 1
Ständiga Räntor.
Klereciets underhåll.
£ O
R:dr
Calmar
Westervik
4,299
4,897
Wimmerby
46,599
Summa
5,440
1,180
Calmar Lands-Kontor den 21 November 1848.
Jf. O. SlLJESTRÖM.
Berättelse öfver Calmar län för åren 1842—1847.
KONGL MALTS BEFALLNINGSII AF VANDES
13 l r k i n g c Cön
till
KOKGL. ÄIAJ:T
i «< #trf e v sl nn i g h «' t afgifttv
F E MkRS-BERÄTTELSE
för åren 1843, 1844, f845, 1840 ocli 184».
-—---
STOCKHOLM, 1850.
1>. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
