# ID: svediakorp-gov2208
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 75,662
# sentences: 2,242
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


lies isorer anmärkt, rörande Konsistorii räkenskaper för åren 1846 och 1847. Anmärkningen
innehåller: att uti räkenskaperna från Gymnasium i Götheborg saknas redogörelse
för de medel, hvilka, enligt Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär den 16 November 1839,
för en gång anvisats till erforderliga materialers anskaffande vid elementar-läroverken.
För ali kunna besvara denna anmärkning, får Konsistorium underdånigst upplysa: att
af de 1,500 lldr Banko, hvilka blifvit år 1839 af Kongl. Maj:t i nåder anslagna och
af Kongl. Slats-kontoret sedermera utanordnade att användas till inköp af inventarier
för undervisningsverken inom delta stift, erhöll Götheborgs Gymnasium icke
någon andel, enär dess kassa då var i den ställning, att de utanordnade medlen för
dess räkning icke behöfde anlitas. Deremot erhöll Högre lärdomsskolan härstädes 450
Rdr, Högre apologistskola 300 Rdr, Lägre lärdomsskolan i Uddevalla 250 lldr, Lägre
lärdomsskolan i Warberg 200 Rdr samt Lägre lärdomsskolan i Halmstad 300 Rdr Banko.
Hela summan, 1,500 Rdr, fördelades således emellan stiftets skolor allenast, och hafva
också för medlens användning behöriga qvittenser och redovisningar årligen blifvit algi
fn a.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:Is
underdånigste oell tropligtigste
tjenare och undersåter,
v muni .v
B. WADSTRÖM. NICLAS BECKMAN. N. HAGBORG.
C. THUNBERG. ALG. LE0P. TRANA. E. FAGERBERG.
Götheborgs Domkapitel den 20 Februari 1850.
Fr. B. Grundell.
Kalmar Stills Konsistorii
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1849 års Revisorers anmärkningar vid
Konsistoriernas räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom remiss af den 25 sistlidne Januari, bar Eders Kongl. Maj:t i nåder täckts
infordra Konsistorii underdåniga utlåtande i anledning af hvad, uti underdånigst
35
återgående transsumt af Rikets Ständers Revisorers berättelse, förekommer, angående
Konsistorii räkenskaper för åren 1846 och 1847; och tår Konsistorium, till följd häraf,
i underdånighet anföra följande:
Då det stats-anslag, stort 800 Rdr Banko, hvilket, genom Kongl, cirkulär-brefvet
den 16 November 1839, för en gång i nåder beviljades Kalmar läroverk, var ämnadt
att utgöra fyllnad i läroverkets egna tillgångar för anskaffande af erforderliga inventarier
för undervisningen, fann Konsistorium skäligt fördela ifrågavarande anslag
på de kassor, af hvilka omkostnaderna för dylika inventarier egentligen bordt bestridas,
nemligen: Gymnasii samt Lärdoms- och Apologist-skolornas enskilda kassor; och blefvo
sålunda 200 Rdr Banko af nämnde medel tillagda skolornas enskilda kassa och 600
Rdr samma mynt gymnasie-kassan.
Att numera utbryta och, på sätt Rikets Ständers Revisorer föreslagit, särskilt redovisa
ofvannämnda anslagsmedel, vore visserligen icke alldeles omöjligt, då behållningen
i gymnasie-kassan för närvarande utgör 1,658 Rdr 14 sk. och i skolkassan 653 Rdr
16 sk. 4 rst. Banko. Likväl torde en sådan utbrytning medföra åtskilliga svårigheter,
i anseende dertill, såväl att merbcrörde anslagsmedel, alltsedan år 1839, ingått i olvannämnde
kassor och, gemensamt med dessas egna tillgångar, redan till en del blifvit
för sitt ändamål använda, som ock att, i sådant fall, fråga torde uppstå om godtgörelse
af den ränta, hvilken, under ofvannämnde tid, kan anses hafva kommit kassorna
till godo å den obegagnade delen af anslaget ; hvarförutan alla verifikationer öfver
gjorda utbetalningar numera äro förvarade hos Kongl. Kammar-rätten, dit de med de
ärliga räkenskaperna ingått.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdånigsle och tropligtigste
tjenare och undersåter,
Jk. €. af KlTULBEllG.
C. 0. SJÖBERG.
N. P. LJUNGGREN.
P. M. EHRLANDSON.
Kalmar Domkapitel den 13 Februari 1850.
C, M, Lagerhamn,
Carlstads Slifts Konsistorii
underdåniga Utlåtande, i anledning al 1849
års Revisorers anmärkningar vid Konsistoriernas
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:t har, under den 25 sistlidne Januari, i nåder låtit till Domkapitlet
aflemna ett transsumt af Rikets Ständers Revisorers afgifna berättelse om verkställd
granskning af Slats-vcrkets jemte dithörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1846 och 1847, med nådig befallning till Domkapitlet alt, i anledning
af hvad bcniältc Revisorer anfört rörande Carlstads Konsistorii räkenskaper för
ofvanberördc år, afgifva och till Eders Kongl. Maj:Is Ecklesiastik-departement insända
underdånigt utlåtande så tidigt, ali detsamma, efter föregången underdånig anmälan
inför Eders Kongl. Maj:l, må kunna, inom den i 7 § 3 mom. af Instruktionen för
Rikets Ständers Revisorer bestämda tid, till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret öfverlemnas,
för att tillika med Revisions-berättelsen till trycket befordras; och får Domkapitlet,
till underdånig åtlydnad häraf, det i nåder aflordrade utlåtandet härmed
afgifva.
Rikets Ständers Revisorer hafva anmärkt: alt uti räkenskaperna från Gymnasierna
i Strengnäs, Götheborg, Kalmar och Carlstad redogörelse saknas för de medel, hvilka,
enligt Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär den 16 November 1839, för en gång anvisats till
erforderliga malerialers anskaffande vid elementar-läroverken, för hvilka medel särskild
redovisning blifvit lemnad utaf öfriga Gymnasier, och ansågo Revisorerne alltså, att, för
vinnande af enhet och öfverensstämmelse emellan räkenskaperna, dylik redovisning bör
för framtiden äfven från ofvan omförmälda läroverk afgifvas.
Med anledning häraf, har Domkapitlet anmodat Gymnasii Rektor att särskild räkning
öfver berörde medel, med de förut vanliga räkenskaperna, hädanefter afgifva; och
anser Domkapitlet sig höra, i afseende på samma medels förvaltning hittills, i underdånighet
omförmäla: att, af det för ändamålet hit aflemnade kapital, stort 1,200 Rdr,
blifvit hittills använda dels 10 Rdr lill prenumeration å en laf-samling för Gymnasii
Museum, dels 125 Rdr 24 sk. lill inköp och fraktkostnad samt tull-umgälder för ett
Irån Paris anskalfadt mikroskop; samt att kapitalet, som den 15 Februari 1840 blifvit
i härvarande Sparbank insatt, vid 1849 års slut, med derå upplupna räntor och efter
afdrag af förutnämnda utgifter, utgjorde en behållen summa af 1,771 Rdr 3 sk. Banko.
Framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit,
Storma k tigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
nnderdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. C. SÖDERBERG,
J. A. MILLÉN.
J. M. MALMSTEDT.
J. SJÖSTEDT.
E. E. ÖSTLING,
L. M. GROTH.
Carlstads Domkapitel den 20 Februari 1850,
Carl Hultgren.
— 276 —
Hernösands Stifts Konsistorii
underdåniga Utlåtande, i anledning af 1849
års Revisorers anmärkningar vid Konsistorii
räkenskaper.
Stormäktigste Allcrnådigs te Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning att afgilva underdånigt
utlåtande öfver en af Rikets Ständers Revisorer gjord anmärkning vid Hernösands
stifts räkenskaper för år 1847, i afseende på en utgift från Gymnasii invcntariefond
till Gymnasisternas Librarium, får Konsistorium härmed underdånigst öfverlemna
en af Gymnasie-bibliothekarien uppgjord och med behörig verifikation styrkt redovisning
öfver användandet af nämnde anslag; och vågar Konsistorium underdånigst
förmoda, att berörde redovisning torde vara för saken tillräckligt upplysande.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
I§R. BERCMM.
N. M. BERLIN. CARL JAC. af NORDIN.
ER. ALMQVIST. P. ENGMAN.
Hernösands Domkapitel den 27 Februari 1850.
And. Sidnev.
Redovisning] för medel, af undertecknad cmottagna från Hernösands Gymnasii
inventarie-fond den 17 Juli 1847.
Kontant emottagna
Banko Rdr 49:
Summa Eko Rdr 49: — —
— 277 —
För ofvanstående summa äro, enligt bifogad räkning, följande, för undervisningen på
Gymnasium behöfliga, böcker inköpta, hvilka i Librarium gymnasticuin förvaras:
3:ne exemplar Passows Grekiska Lexikon, ä 10 Rdr, 30: — —
1 exemplar Schellers Latinska Lexikon  8: — —
2:ne exemplar Bredmans Astronomi  5: 32. —
3:ne exemplar Schinidts Grekiska Lexikon .... 5: 16. —
Summa B:ko Rdr -19: — —
Hernösand som ofvan,
P. Engman.
Gymnasie-bibliothekarien, Herr Lektor P. Engman. JOcbct.
1817 den 17 Juli: 3:ne exemplar Passows Grekiska Lexikon, å 10 Rdr, 30: — —
1 exemplar Schillers Latinska Lexikon, v. b. . . 8: — —
2:ne exemplar Bredmans Astronomi, ä 2: 40., . . 5: 32. —
3:ne exemplar Schinidts Grekiska Lexikon, å 1: 40., 5: 24. —
Summa B:co 49: 8. —
Hernösand som ofvan.
P. §. Huss.
49 Rdr Banko qvitleras.
P. S. Huss.
Ofvanskrifna böcker äro af Herr Gymnasie-bibliothekarien uttagna, för att vid undervisningen
pä Gymnasium begagnas och till obemedlade ynglingar utlånas.
Wisby Slifts Konsistor ii
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1849 års Revisorers anmärkningar vid
Konsistoriernas räkenskaper.
Stormäkti gste Allcrnådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 25 sistlidne Januari, har Eders Kongl. Majit anbefallt
Konsistorium att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af hvad Rikets
— 278 —
Sländers Ar 1819 församlade Revisorer, på sätt bifogadt transsumt af deras afgifna
Revisions-berättelse innefattar, yttrat rörande Wisby Konsistorii räkenskaper för åren
1846 och 1847; och får, lill åtlydnad häraf, Konsistorium underdånigst anföra:
Beträffande de i Wisby skolas räkenskaper utbalanserade 81 Rdr 6 rst. sami i
framlidne Prosten Gustafsons konkursmassa inne,stående 126 Rdr 27 sk., har Rector
scholae deröfver afgifvit förklaring, hvilken Konsistorium härmed underdånigst får vidfoga,
och hvaraf synes, att redovisningen för dessa medel är beroende af ännu icke
afslutade rättegångar. De 2:ne öfriga, af Revisorerne bemärkta, Gustafsons konkursmassas
skulder lill Burmeisterska stipendie-fonden, 413 Rdr 30 sk. 1 rst., och till Wisby
domkyrka, 128 Rdr 31 sk. 5 rst., äro numera, den sednare af konkurs-massan lill
bela beloppet, och den förra, dels af massan och dels genom administratorernes af stipendie-fonden
särskilda försorg, lill fullo betalda och redovisade.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste Allernådigsle Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
J. ENEQVIST.
I). SÖDERBERG.
Wisby den 4 Mars 1850.
Till Högvördiga Konsistorium i Wisby!
Med anledning af Högvördiga Konsistorii skrifvelse af den 20 innevarande Februari,
får jag, jemte transsumtets återställande, gifva vid handen följande:
Sä snart Herr Krono-befallningsmannen Lindström förklarat sig icke kunna ur den
emottagna hemmansdelen, Gudings i Älfva, mera än 3 års ränla redovisa, och rådfrågade
jurister yttrat sig icke se någon utväg för skolkassan att de öfriga årens ränta
erhålla, gjorde jag till Högvördiga Konsistorium hemställan om samma resterande medels af
-
underdånigste, tropligligste
tjenare och undersåter,
C. E. HAML§TK#M.
CARL CRAMÉR.
N. REINICKE.
Carl Ahlberg.
— 279 —
skrifning ur skolans räkenskaper, å hvilken hemställan likväl sednast följde Högvördig»
Konsistorii anmodan till undertecknad att, å skolkassans vägnar, söka nämnde medel
af min företrädare i Rektorsembetet, numera Kyrkoherden Magister Gren, utbekomma.
Rättegång mot Kyrkoherden Gren pågar sålunda vid Gottlands Södra häradsrätt, och
Kronobelällningsmannen Lindströms liqvid öfver del intecknade hemmanets försäljningssumma
är hos Kongl. Befallningshafvande öfverklagad.
Hvad angår Prosten Magister Gustafsons arrende-rest, så sökte jag, genast efter erhållandet
ur Högvördiga Konsistorii arkif af den för anspråks väckande nödiga handling, att
genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes handräckning, af Handlanden M. E. Herlitz, den
ende åtkomlige borgensmannen för Prosten Gustafsons arrende, utbekomma de båda årens,
1814 och 1845, arrendesumma; men Kongl. Maj:ts Befallningshafvande kände Handlanden
Herlitz skyldig att erlägga blott halfva det sednare årets arrende, hvarefter resten bevakades
i Prosten Gustafsons konkurs, och rättegång mot Handlanden Herlitz vid vederbörlig
domstol anhängiggjordes. Denna rättegång är i 2:ne instanser, Kämners-rätten och
Rådhus-rätten, afdömd, och hafva nyligen både skolkassans ombud och Handlanden
Herlitz till Kongl. Svea Hofrätt vädjat.
Wisby den 2G Februari 1S50.
*1. \. Cramér,
Rector scholae Wisb.
Kongl. Serafimcr-ordens-gillets
underdåniga Utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
allmänna Hospitals- och barnhus-fondens
räkenskaper för åren 1846 och 1847.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Uti den af Rikets Ständers Revisorer, angående verkställd granskning af Statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1846 och
1847, till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet afgifna berättelse, hafva Revisorcrne, i
afseende på allmänna Hospitals- och barnhus-fonden, förmält, hurusom räkenskaperna
utvisade, att den af ifrågavarande fond till de särskilda länen utgående så kallade upp
-
— 280 —
IbsIrings-lijelpen blifvit inom länen fördelad efter högst olika grunder, så att uti Skaraborgs
län de för berörde ändamål erhållna medel af Läns-styrelsen utdelats till några
få pastorater, med lika belopp till hvartdera, dervid Läns-styrelsen syntes hafva följt en
viss ordning församlingarne emellan, utan att taga i betraktande deras större eller mindre
folkmängd eller olika behof af understöd, och utan att någon föreskrift syntes hafva
blifvit lemnad af Läns-styrelsen, angående fördelningen af dessa medel, för hvilkas
användande lill det afsedda ändamålet, i liera fall, icke funnits andra verifikationer räkenskaperna
bilagda, än vederbörande Pastorers qvitlenser å de emottagna beloppen;
hvaremot i några län fördelningen af ifrågavarande medel verkställts af Hospitalssyslomännen,
men i andra åter, såsom det, efter Revisorernes förmenande, vore
lämpligast, blifvit bestämd af Läns-styrelsen, efter pröfning af inkomna, utaf vederbörandes
vitsord angående behofvet åtföljda, ansökningar 0111 erhållande af dylika understöd;
i anseende hvartill Revisorerne hemställt, det sådana åtgärder måtte v idtagas, hvarigenom,
inom länen, samma grunder lör medlens fördelning komme att följas; och ansågo
Revisorerne, att ändamålet med ifrågavarande understöd skulle bättre befordras,
om, på sätt som skett å några orter, medlen blefvo använda till fortfarande understöd
för några få värnlösa barns uppfostan, än att, såsom nu oftast varit fället, understödet
komme det ena året ett, och det andra året ett annat barn till godo.
Medelst remiss af den 25 sistlidne Januari, har Eders Kongl. Majit i nåder behagat
häröfver infordra Seralimer-ordens-gillets underdåniga utlåtande; i anledning hvaraf,
och då Revisorernes ofvanberörde framställning egentligen varit föranledd af förfarandet
med utdelningen af uppfostringshjelpen inom Skaraborgs län, Serafimer-ordens-gillet i
ämnet inhemtat Eders Kongl. Majlis Refallningshafvandes i samma län yttrande, hvilket
jemväl inkommit, och deruti Eders Kongl. Maj:ts Refallningshafvande anmält: att utdelningen
af omförmälda medel, under loppet af flera år, blifvit verkställd sålunda, att,
i den mån Eders Kongl. Maj:ts Refallningshafvande icke, i följd af gjord begäran om
understöd för något visst barns uppfostran, dertill användt någon viss del af uppfostringshjelpen,
densamma, i en antagen ordning, är vorden öfverlemnad till Kyrkoherdarne,
med anmodan atl, enligt stadgade grunder, använda beloppet lill fattiga fader- och
moderlösa barns uppfostran; och då sådana funnos inom hvarje församling, samt stor
svårighet skulle för Eders Kongl. Maj:ts Refallningshafvande möta att pröfva den enes
eller andres företrädesrätt till sådant understöd, hvartill kom, att försörjningen af ej
mindre v ärnlösa barn, än äfven andra fattige, ålåge hvarje s amhälles fattigvård, samt
deraf följde, att ifrågavarande understöd, huru det än utdelades, blott komme att utgöra
en lindring i detta onus, ansåge Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande det utdel
ningssätt, som derstädes blifvit följdl, vara mest lämpligt.
Efter det Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs län sålunda förklarat
anledningen till ofvan anmärkta, derstädes verkställda, utdelning af uppfostringshjelpen,
får Serafimer-ordens-gillet, för egen del. i underdånighet andraga följande:
Lii 7 § af Kongl. Majds för Serafimer-ordens-gillet utfärdade nådiga Instruktion
af den 28 April 1791, är i afseende pä utdelandet af ifrågavarande medel stadgadt; att
Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande skall hos Ordens-gillet anmäla fader- och moderlösa
harn, hvilka anhöriga ej förmådde underhålla, samt afgifva förslag å dem, hvilka
deras vård och föda ville och kunde sig åtaga, dä lör ett barn till 6 år bestodes
32 sk. månadlligen, till 10 år 24 sk. och lill 14 år 16 sk., hvilka lill fosterfadern eller
modren borde af bospilals-inkomsten utbetalas; och skulle det ankomma på Serafimerordens-gillels
försorg, att delta understöd klefve jemkadt efter tillgångarne, och att hvarje
— 281 —
je län uli förmånen alt del ålnjuta finge deltaga. Dessa föreskrifter blef\o sedermera,
cn lång följd af år, utaf Serafimer-ordens-gillet tillämpade sålunda, alt, i anledning af
inkomne anmälanden från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen om fattiga
barn, som af omförmälda understöd ansågos vara i behof, förteckningar ä dem, hvilka
samma understöd af Ordens-gillet tilldelades, blefvo härstädes upprättade, deruti beloppet
för hvarje barn bestämdes efter ofvanberörde grunder, i män af barnens ålder; äfvensom
de barn, hvilka uppfoslringshjelp var tillagd, dervid bibehöllos, intill dess de
uppnått de år, att densamma, jemlikt högstberörde stadgande, skulle upphöra; men då
sedermera utröntes, det hospital fondens inkomster till fulla beloppet åtgingo för bestridandet
af utgifterna vid hospitalernas centraliserande, och när fördelningen af uppfostringshjelpen
länen emellan ej skedde efter andra grunder, än i den mån fattiga barn
från ena eller andra stället voro dertill anmälda, dervid inträffade, att en del län, ehuru
med större folkmängd, men från hvilka ett ringa antal ansökningar om uppfostringshjelp
inkommit, erhöllo ett vida mindre belopp, än sorn utbetaldes till andra län med
inskränktare folkmängd, derifrån för ett större antal barn sådant understöd blifvit sökt;
hvilket åter ej kunde förenas med den Ordens-gillet, i omförmälda måtto, uti instruktionen
ålagda skyldighet att tillse, det hvarje län af förmånen att till fattiga harn erhålla
uppfoslringshjelp komme i åtnjutande, samt dessutom, i de fall, då flera fattiga
barn, än som kunde erhålla understöd, anmäldes från en och samma orl, svårigheter
molte att härstädes bedöma det enas eller andras större behof, beslöt Serafimer-ordens-gillet
i början af år 1828, för detta och kommande år, att uppfostringshjelpen
från Ordens-gillet skulle utgå till ett visst belopp af 12,000 R:dr Banko årligen, utgörande
ungefärligen inkomsten af Malmö indragna barnhus; hvilket belopp fördelades samtliga
länen emellan efter folkmängden, med det enda undantag, att då Malmö och
Christianstads län, från hvilka inkomsterna lill Malmö barnhus utgå, ofelbart haft största
fördelen af denna inrättning så länge barnhuset i Malmö fanns qvar, dessa län,
såsom ersättning för hvad de genom barnhusets indragning förlorat, tillädes cn något
större andel i uppfostringshjelpen, än hvarje af de öfriga länen erhöll, äfvensom, och
pä det berörde understöd skulle komma de mest behöfvande till godo, Serafimer-ordensgillet
uppdrog åt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i samtliga länen att verkställa
utdelningen deraf; i hvilket afseende Serafimer-ordens-gillet, uti dess skrifvelse af den
28 Januari 1828, då till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i samtliga länen afsändes
upppfostringshjelpen för ett halft år, tillika förordnade: att ifrågavarande understöd
skulle, enligt de uti ofvan åberopade 7 § af högstberörde nådiga Instruktion stadgade
grunder, utdelas åt dem, hvilka till erhållande deraf redan voro antagna, såvida de
icke uppnått den ålder, att, efter samma §, vidare uppfostringshjelp ej kunde dem tilläggas,
samt alt, i de afgångnas ställe, borde antagas sådana barn, som Eders Kongl.
Maj :ts Befallningshafvande ansåg af en dylik hjelp vara mest i behof. Sedermera har
också Serafimer-ordens-gillet fortfarit alt, hvarje halfår, till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i samtliga länen öfversända ifrågavarande medel, med anmodan alt dem
på vanligt sätt utdela och redovisa.
Om de sålunda, i afseende på fördelningen af uppfostringshjelpen, gifna föreskrifter
följdes, blefve densamma verkställd på det sätt, Rikets Ständers Revisorer ansett lämpligast;
och då nu, genom Revisorernes berättelse, Serafimer-ordens-gillets uppmärksamhet
är vorden fästad derpå, att denna utdelning i Skaraborgs län skett efter helt andra
grunder, skall från Serafimer-ordens-gillet till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i nyssnämnde län särskild skrifvelse afgå, med erinran att hädanefter, vid utdelandet
af upprostringsbjelpen, ställa sig ofvanberörde föreskrifter till efterrättelse.
— :282 —
Deri nådiga remissen bifogas i underdånighet, neli Seralimer-ordens-gillel framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigsle
tjenare och undersåter.
CARL l)E GEER. CARE CLAS PIPER.
G. F. ÅHERIIIEfiR. STJERIEE».
Stockholm den l(j Mars 1SÖ0.
('. M. Hindtw!;.
A
- 283 —
REGISTER
öfver
Bihets Höglojl. Ständers är i 849 forsum tade Revisorens Berättelse angående
grans bi ingen af Stuts-verkets samt dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning, jemte de, t anledning aj samma
Berättelse, till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga Utlåtanden.
Revisions-berättelse».
Afkortning ar
s'd. 4.
Afvittring i Jemtland 138- 139.
i Stora Kopparbergs län » ’ ^39.
Akademiens för de fria konsterna räkenskaper . » 153 154.
— Krigs- dito » 86 88.
Landtbruks- dito » 149.
— Lunds- dito - 172—17&
— Musikaliska- dito „ loi—1<>«>.
— Svenska- dito » 1° >•
Upsa ht- dito „ {]' •
Vetenskaps- dito » 14.)— lol.
— Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitets- dito » lol
Allmänna Barnhuset
154 t Al.
Allmänna Garnisonssjukhuset
,
Allmänna Hospitals- och barnhus-fonden ...» * '*5 1<J°.
Allmänna Maqasins-fonden
- ärendema „ 8
Allmänna Väg- och vattenbyggnader . . . . » 195 19o.
Amiralitets-krigsmans-kassan
» Hl*
Utdrag af dess räkenskaper, Bilagan lil.
D. vid  » Hl
Arbetshus-fonden
i Norrbottens län » 138.
Ar/boden för Revisorernes biträden
l1‘
Arméens Pensio ris-kassa
l*1.
Artillcri-afdelning, Krigs-kollegii, — räkenskaperna ,,
för ordinarie statsanslaget
39 52.
för extra dito
Troi'
Artilleri-stabens räkningar
39
Avesta Kr o no-inspektion
32.
Balanser, proprie, "
Barnhus, Stockholms allmänna
191 1 y9.
B ar thelemy s, kolonien S.*t, räkenskaper . . . ., 180—181.
Bergsskolan i Fahlun
1~3.
( I la! andelia.
219—221.
257—271.
255—264.
224—226.
279—282.
189—190.
188—190.
238—240.
205—206.
207.
256—264.
— 284 —
Berättelser, mottagna af Revisorerne, . . . .
Besparingar, Stats-verkets
anordningar derå,
Beväringsmanskapets vapenöfningar, anslaget till, .
Boställskassan, Militie-
Brandväsendet och yttre lyshållningen å Stockholms
slott
Brister i statsanslagen
— i Stats-verkets inkomster, Bil. A och B vid
Byggnadsmedel, Stockholms slotts
Carl Gustafs stads gevärs-faktori
Carlskrona station af Flottan
Carlstads stifts Konsistorii räkenskaper . .
Carlstens fästning, Garnisons-förstärkningen å, .
Carolinska Mediko-kirurgiska institutet . . . .
Central-institutet, Gymnastiska
Civil-statens Pensions-inrättning
Danviks Hospital
Depositions-rukningar, Ofverståthållare-embetets
Kanslis
Drottningholms och Svartsjö slotts räkenskaper .
Drottninghuset
Ekep Ian tering arne
Elementarskolan i Stockholm
En per mille-fonden
Exercis-sqvadronerna
Extra utgifter
Expensmedels-räkning arne
Fahlu Bergsskola
Flottans station i Carlskrona
— — i Götheborg
— — i Stockholm
Tabellen N:o 3.
Flyinge och Dalby kungsgårdar och hingst-de
pot
Formulär er för de förvaltande Verkens räkenska
per
Fortifikations-afdelnings, Krigs-kollegii, räkenska
per för ordinarie statsanslaget
„ extra dito
Fria konsterna, Akademien för
Fyrings-stalen
Tabellen N:o 3.
Fängelserna och Arbets-inruttningarne i Riket
Bilagorna litt. E och F vid
Författningssamling rörande krigsmakten till lands
Förslags-anslagen
Försvarsverket till sjös, extra anslagen för,
Förvaltningens af sjöärenderna räkenskaper
Revisions-berättelsen.
sid. 1—2.
5—6.
15.
63—65.
78—80.
142—143.
V
4—5. 6.
V
3.
141—142.
55—56.
99—100.
173.
65—66.
37—38.
175.
109—T10.
161—163.
136—137.
143—144.
163—164.
31—32.
174.
61.
62—63.
11—14.
178—179.
175.
99—100.
102—103.
V
100—102.
??
129—131.
181.
57—59.
59—60.
153—154.
103—105.
112—124.
118.
-
77—78.
4—6. 7.
V
99.
n
95—105.
Utlåtandena.
184.
210.
215—217.
207.
227—229
275.
255—256.
266—267
251—252
212.
( 184—185
| 235—237
227—230
227—233
208.
208—209
227—229
242—245
214.
183.
226—230
— 285 —
Revisions-berattelsen.
Förvaltningens af sjöär.enderna räkenskaper öfver
extra anslagen sid. 99.
Tabellen N:o 3.
Garnisons-förstärkningen å Carlsten „ 65—66.
i Stockholm år 1838 . „ 15—16.
Garnisonssjukhuset, Allmänna
93—95.
Gevurs-tillverkiting en
55—56.
Gripsholms slotts räkenskaper
146.
Grundfond, Stats-verkets
„ 7—8.
Gymnastiska Central-institutet . . . . . • • „ 175.
Götheborgs station af Flottan
102—103.
Götheborgs stifts Konsistorii räkenskaper . . . „ 173.
Haga lustparks dito .... „ 145—146.
— lustslotts dito .... „ 144—145.
Handels- och sjö farts-fond, Sveriges enskilda, . „ 46—47.
Sveriges och Norriges
gemensamma, . . „ 47—49.
Hernösands stifts Konsistorii räkenskaper . . . „ 173.
Hingst-depot, Flyinge „ 129—131.
Holländerier, Stam- „ 131-—132.
Hospitals- och barnhus-fonden, Allmänna . . . „ 156.—158.
Hufvudbok för Stats-kontoret „ 2.
Hvitfeldtska stipendie-fonden „ 176—178.
Jag tkasse-fonden „ 29—30.
Jemtland, afvittringarne derstädes
„ 138—139.
Jemtlands reservmedels-kassa „ 81.
Indelta Arméens nya mötesfond „ 68—70.
— Regementemas räkenskaper „ 83.
Ingeniör-corpsens dito „ 85.
Inkomster, Stats-verkets
Bilagorna litt. A och B. vid „ 3.
Invalidhus-fonden „ 91—93.
Invalid-inrättningen å Ulriksdal „ 92—93.
Kalmar stifts Konsistorii räkenskaper .... „ 173.
Karta-sigillata-verket „ 17—19.
Kolonien S:t Barthelemys räkenskaper .... „ 180.—181.
Kommando-expeditions, Landtförsvarets-räkenskaper ,, 88.—89.
— — Sjöförsvarets-, dito „ 105—106.
Kommendants-expeditions, Öfver-, dito „ 89—90.
Kommittéer, kostnader för, „ 16.
Konsistoriernas räkenskaper „ 173—174.
Kontroll-verket „ 21-—22.
konvoj-k o nimiss ari atets fonder „ 45-—49.
kopparbergs läns afvittring sverk „ 139.
A orrektions-inrättningarne „ 113—122.
Bilagorna litt. E och F. vid „ 118.
Kreditiv-fondens, Spanmåls
„ 25—26.
Krig s-akademiens räkenskaper „ 86—88.
Krigs-kollegii dito „ 50—83.
Utlåtandena.
184.
224—226.
207.
272—273.
252—253.
200—201.
201—202.
276—277.
246.
279—282.
183.
211—212.
273—274.
184.
221—222.
223—224.
271—279.
191—193.
200—202.
242- -245.
189.
219—221.
204—219.
— 286 —
Krigs-koUegii Ar tiller i- afdelning s räkenskaper för
ordinarie statsanslaget . .
för extra dito ....
“— Fortifikations-afdelnings räkenskaper
för ordinarie statsanslaget .
för extra dito
— Under hålls-afdelnings räkenskaper
— Utrednings-afdelnings dito
Krig smans hus-kassa, Wadstena
Krigsmans-kassan, Amiralitets ......
Utdrag af dess räkenskaper, bilagan litt. D \id
Kronans hus i Stockholm, Öfverståthållare-embetets
. Kanslis räkning för,
Krut-tillverkningen
Landsböcker, Länens .
Landlbruks-akademiens räkenskaper ....
LandtfÖrsv ars-departementets Kommando-expedi
tians räkenskaper
LasaretIs-direktionens dito
Liggare för Stats-verkets utgifter ....
Liqvider med Riksgäldskontoret
Lois- och furings-verket
Tabellen N:o 3.
Lunds Universitets räkenskaper .
Lustslottens dito
Li/shdIlningen, yttre å Stockholms slott,
Länens landsböcker
Länsfängelse-byggnaderna
Magasinsfonden, Allmänna
Magasins-ärenderna, dito
Memorial-böcker, Kongl. Stats-kontorets .
Militie- b oställs-kassan
Militärförfattningssamlingen
Museum, Kongl
Musikaliska Akademiens räkenskaper .
Myntverket
Mötes/ond, indelta Arméens nya ....
Möiespassevolatis-fonderna, de förenade .
Xu.turkisioriska Riksmuseum
\ a v ig a tio ns-skolorna
Bilagan lit. C. vid
Bilagorna lit. A B och C. vid
Norrbottens hästjäg are-sqvadrons fond ....
Norrbottens läns arbetshus-fond
\ya mötespassevo/ans-fonden
Oförutsedda militärutgifter, utbetalningar af anslaget
till
Ordens-gillet, Serafimer-
Ottenby stuteri
Revisions-berättelseB.
sid. 50—52.
Vi
52—56.
95
57—59.
V
59—60.
95
62—72.
•5
73—78.
•5
82—83.
55
lil.
91
lil.
55
134-136.
55
52.
55
137.
9?
140.
55
88—89.
59
159—161.
5?
2—3.
95
6.
59
103—105.
55
172—173.
55
143—149.
55
142—143.
55
137.
55
122—124.
55
27—28.
55
23—28.
55
3.
5?
78—80.
59
77—78.
55
152—153.
51
154—155.
55
19—21.
55
68—70.
66—68.
55
149—150.
55
108—109.
95
108.
55
55
72—73.
95
138.
55
68—70.
•5
9—10.
156—158.
127—129.
Utlåtandena.
205—206.
207.
208.
208—209.
210—212.
213—214.
217—219.
265—266.
206.
221 222.
253—254.
267—271.
251—253.
189—190.
188—190.
183.
215—217.
214.
211—212.
210—211.
241.
211.
211—212.
186.
279—282.
— 287 —
Revisions-berättelsen.
Utlåtanden».
Passevolansfond, nya möten- ....
Passcvolansfondcrna, de förenade mötes
Passcvolansfonden,
Tross
Pensions-inrättning, Civilstatens .
Pensions-kassa, Arméens
Pharmaceuliska Institutet
Postverket
Publika hus och byggnader i Stockholm
Regementemas räkenskaper ....
Reservationer mot Revisorernes beslut .
Reservationer å statsanslagen ....
Reservfonden
Reservmedels-kassa, Jemtlands ....
Restantier , .
Revision, tiden för nästa
Rikshufvudboken
Tabellerna N:ris 1 och 2.
Riksmuseum, Naturhistoriska ......
Riksstatens anslag, brister och bespararingar å
utgiftstitlar, anmärkningar vid derå
skedda dispositioner,
Räkenskaper, Stats-verkets, formulärer för .
Salpeter-fonden
Sammandrag af Rikshufvudböckernas kapitalräk
ningar. Tabellerna N:ris 1 och 2.
Serafunerordens-gillet ......
— lasarettet
Sjöförsvars-departementets Komviando-expeditions
räkenskaper
Skara Veterinur-inrättning ....
Sko g s-institutet ........
Skogsp Ian terings-kassan
Slot Isby g g n ad s-m edlen
Spanmåls-kreditivfonden
Spanmål in natura, Stats-verkets .
Stall- och magasinsbyggnaderna i Ystad
Stamholländeriema
Bilagan litt. G vid
Stats-kontorels embetsförvaltning och redovisning
Stats-verket, egentliga . . . . .
Bilagorna litt. A och B. vid
Tabellerna N:ris 1 och 2.
Statsverkets grundfond . . ...
— hufvudtitlar, särskilt anmälda anvis
ningar derå, ......
— inkomster, bilagorna litt. A och B. vid
reserverade behållningur
spanmål in natura
■— utgifter
sid. 68—70.
211—212.
•1
66-68.
210—211.
71—72.
211.
55
109—110.
110—111.
37—38.
55
32—37.
196—199.
134—136.
55
83.
55
181.
■ 55
6—7.
n
7-9.
w
81.
55
3.
182.
2.
183.
55
149—150.
55
4-6.
55
9—15.
j 183—184.
55
181.
/ 186—194.
55
132—134.
247—250.
55
156—158.
279—282.
55
159—161.
253—254.
55
105—106.
55
40—41.
237—238.
55
30—31.
55
28—29.
55
141—142.
55
25—26.
189.
55
23—24.
188—189.
55
61—62.
131—132.
55
131.
55
2—17.
j 183—190.
X
2—17.
j 183—187.
55
3.
194—195.
55
7—9.
55
9—15.
183—184. 186.
5?
3.
samt 194—195.
55
6—7.
55
23—24.
188—189.
- 288 —
Revisions-berättelscn.
Statsverkets ö/verskolter och brister .... sid. 4—6. 17.
Bilagorna litt. A och B. vid „ 3.
Stipendie-fonden, Kongl, och Hvitfeldtska . . . „ 176—178.
Stockholms allmänna Barnhus „ 164—170.
— allmänna Garnisons-sjukhus „ 93—95.
— Elementarskola „ 174.
— slotts brandväsende och yttre lyshåll
ning
„ 142—143.
— dito byggnadsmedel ...... „ 141—142.
— stads kronoräkenskaper „ 137.
— station af Flottan „ 100—102.
Strengnäs stifts Konsistorii räkenskaper . . . „ 173.
Strömsholms slott „ 148—149.
— stuteri „ 125—127.
Stuteri, Flyinge
. „ 129—131.
— Ottenby
127—129.
— Strömsholms „ 125—127.
Ofverstyrelsens räkenskaper . . . . . „ 124—131.
Styrelsens för allmänna Väg- och vattenbyggnader
räkenskaper „ 106—108.
Styrelsens öfver Ekeplantering arne dito . . . „ 31—32.
Styrelsens öfver Fängelser och ar bets-inrättningar
dito „ 112—124.
Bilagorna litt. E och F. vid  „ 118.
Sundhets-kollcgii räkenskaper „ 37—39.
— expensmedels-räkning .... „ 179.
Svartsjö lustslotts räkenskaper „ 143—144.
Svenska Akademiens dito „ 151.
Svetiska växters afteckning, anslag till .... „ 150—151.
Teknologiska Institutet „ 141.
Telegraf-inrättningen
84—85.
Theaterns, Kongl, räkenskaper
155—156.
Topografiska Corpsens dito
83—84.
Trosspassevolans-fonden
71—72.
Tullverket
„ 41—44.
Ulriksdals Invalid-inrättning „ 92—93.
— slott
147—148.
Underhålls-afdelnings, Krigs-kollegii, räkenskaper „ 62—72.
Undsättning s-anstalterna efter 1826 års missväxt „ 26—27.
Universitets, Lunds, räkenskaper ...... „ 172—173.
— Upsala, dito
170—171.
Utgifter, Stats-verkets,  „ 4.
Utredning af grundfonden
7—9.
Utrednings-afdelnings, Krigs-kollegii, räkenskaper „ 73—78.
Wadstena Krigsmanshus-kassa „ 82—83.
Waxholms bestyckning, särskilda anslaget till, . „ 56—57.
Vetenskaps-akademiens anslag „ 149—151.
Veterinär-inrättningen i Skara „ 40—41.
i Stockholm
37—38.
Utlåtandena'.
256—264.
224—226.
227—233.
271—272.
246.
246.
238—240.
242—245.
234—235.
235—237.
251—252.
252—253.
210—212.
267—271.
213—214.
217—219.
207.
237—238.
— 289 —
flisby stifts Konsistor ii räkenskaper .
IVitterhets-, Historie- och Antiqvi'tets-Akademiens
dito
IVäg- och vattenbyggnader, allmänna .
IVårfvade Regementemas räkenskaper .
Ystads garnisons stall- och mugasins-byggnader
Ziffer-uppgiftema, ansvarigheten derför . . .
Öjver-intendents-embetets räkenskaper
(ijver-kommendants-expeditionens dito
Ofverskotter, Stats-verkets .......
Bilagorna litt. A och B vid .
— anordningar derå
— liqvid er derom
Öfvers ty re Isens för Stuterierna räkenskaper
Ofverståthållare-embetets Kanslis depositions-räk
ningar
— räkning för Kronans hus i Stockholm .
Revisions-berättelsen
. sid. 173.
151—152.
106—108.
83.
61—62.
181.
44—45.
89—90.
6.
3.
17.
6.
124—131.
136—137.
134—136.
Utlåtandena.
277—279.
238—240.
203.
223—224.
246.
266—267.
265—266,
RIKETS I1ÖGL0FL. STÄNDERS
KEVISORERS
BERÄTTELSE
angående
ilen åi* 1849 förrättade granskning af de under
KONGL. MALTS och RIKETS KOMMERS-KOLLEGIUM
ställda fonder och medel;
KONGL. KOMMERS-KOLLEGI1,
i anledning af denna Berättelse,
algil na aiiiderilåiiiga UTIjÅTAMDJE.
STOCKHOLM 1850.
TRYCKT HOS ISAAC M AR GUS.
(Stortorget IS: o 34.)
1 enlighet med gällande föreskrift, få undertecknade, af Riks-stånden till Stats-,
Banko- och Riksgälds-verkens öfverseende valde Revisorer, härmedelst till Rikets Ständer
afgifva berättelse, angående den af oss, i sådan egenskap, verkställda granskning
af redogörelserna för och förvaltningen af följande, under Kongl. Maj:ts och Rikets
Kommers-kollegium ställda, fonder och medel, nemligen: Manulåktur-diskont-fonden,
Gamla och Nja Ull-diskont-fonderna, Manufaktur-, Extra licent-, Tull- och Konfiskationssamt
Eskilstuna fristads-medlen, äfvensom de särskilda anslagen till godtgörande af
Svenska och Norska Konsulers förskotter, dels för nödstäldt Svenskt sjöfolks, dels
för andra medellöse Svenskars och Norrmäns underhåll och hemförskaffande.—Som ofvannämde
medels förvaltning och räkenskaper för åren 1845 och 1846 utgjort föremål
för Rikets Ständers år 1847 församlade Revisorers granskning; har den nu förrättade
revisionen omfattat åren 1847 och 1848.
Revisorerne, som vid förrättningens början emottagit räkenskaperna öfver samtliga
ifrågavarande fonder, jemte dertill hörande verifikationer, hafva jemväl tagit kännedom,
såväl af Kongl. Kommers-kollegii, till Kongl. Maj:t afgifna, underdåniga berättelser om
dessa fonder för sistförflutna tvänne år, samt den af särskilda, utaf Kongl. Majit i nåder
tillförordnade, Revisorer i underdånighet aflemnade berättelse angående Manufaktur-
och UU-diskont-fondernas förvaltning och räkenskaper för år 1847, som ock af
Kongl. Maj:ts, under loppet af begge åren, till Kommers-kollegium aflåtna nådiga bref
uti ämnen, som röra ifrågavarande medel-förvaltning.
Bland dessa Kongl, bref hafva Revisorerne funnit ett, deruti såväl Konungens
som den kontrasignerande Föredragandens namnteckning äro i tryck anbragta. Revisorerne
betvifla ej handlingens äkthet, men anse ett dylikt förfarande möjligen kunna
leda till missbruk och någon gång måhända sätta underordnade myndigheter i förlägenhet;
och finna Revisorerne sig derföre böra detta förhållande hos Rikets Ständer
anmäla, under yttrande af den åsigt, att formenligast vore, det dylika tryckta skrifvelser
blifva med Föredragandens egenhändiga namnteckning försedda.
De öfver Manufaktur-diskont-fonden upprättade kapitalslut, hvilka, till upplysning
rörande fondens ställning, härjemte bifogas, utvisa, att dess inkomster genom influtna
räntor å utlånta kapital utgjort:
år 1847
R:dr 87,980: 37. 8.
och år 1848 „ 92,772: 45. —
Transport: 180,753: 34, 8.
Transport: 180,753: 34. 8.
hvartill komma hyrcsmcdel för en lägenhet uti fondens egendom,
ä 133 R:dr 16 sk. för året,  266: 32. —
Summa ll:dr 181,020: 18. 8.
Utgifterna under revisions-åren hafva deremot uppgått till följande
belopp:
Ränta till Rikets Ständers Rank för de af kreditivet
begagnade medel  79,836: 42. 2.
Förvaltningskostnader och pension 31,106: 19. 5.
Reparationer och diverse omkostnader för fondens
fasta egendom  599: 41. 4.
Inbetalningar till Rikets Ständers Riksgälds-kontor,
motsvarande de af Manufaktur-diskontens vinstmedel
tillförne bestridda årliga anslag till Teknologiska
Institutet,
28,000: — —
Hvarjemte, på grund af Kongl, brefvet den 24 Augusti
1847, afskrifning ägt rum af åtskilliga äldre
fordringar, för hvilka, efter låntagarnes och reversutgifvarnes
iråkade obestånd eller inträffade död,
ali utsigt till återbetalning saknats, tillsammans . 6,349: 6. 9.
Summa 145.892: 13. 8.
Manufaktur-diskontens tillväxt under åren 1847 och 1848 har
således bestigit sig till  35,128: 5. —
hvadan dess behållning, hvilken vid 1846 års slut utgjorde . 989,218: 38. 7.
vid 1848 års utgång ökats till ' R:dr 1,024,346: 43. 7.
deruti likväl inbegripas osäkra fordringar af tillsammans
182,801: 17. 2.
hvilken summa med  20,462: 16. —
öfverstiger det belopp, hvartill dylika fordringar linnas upptagna uti 1817 ars ingående
balans.
Uti Manufaktur-diskontens räkenskaper balanseras, allt sedan år 1810, ett belopp
af 16 R:dr 12 sk., hvilket för Diskontens räkning blifvit i Rikets Ständers Bank insatt,
men hvaröfver banko-attest icke till Manufaktur-diskonl-kontoret inlenmats. Till
undvikande af besväret med denna obetydliga balansposts bokförande, anse Revisorerne
åtgärd böra vidtagas, hvarigenom densamma komme alt ur räkenskaperna försvinna.
Med anledning af den utaf Rikets sednast församlade Ständer hos Kongl. Maj:t
i underdånighet gjorda anhållan om bestämda föreskrifters meddelande, ej mindre angående
behandlingen och afgörandet af dädanefter förekommande frågor om afskrifning
af Manufaktur-diskontens lånefordringar, än äfven rörande de grunder, som vid dylika
afskrifningars beviljande böra tillämpas, har Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref till Kommers-kollegium
af den 20 sistlidne April, förordnat: att afskrifning af fordringar, som
tillkommit genom lån ur Manufaktur-diskonten eller någon af Ull-diskonterna, må medgifvas
endast i fall, då behörigen utredt och styrkt är, att i afseende, på alla de gäldenärer,
hvilka hos Diskont-fonden häfta för en och samma skuld, någotdera af följande
förhållanden inträffar, nemligen: l:o att gäldenär aflidit, utan att efterlemna
någon tillgång; 2:o alt, efter gäldenärens inträffade död och behörigen skedd urarfvagörelse,
fonden erhållit den utdelning utaf afträdda tillgångar, som vederbox-dt; eller 3:o
att, sedan gäldenär, som veterligen ej äger någon tillgång, öfvergifvit sin rätta hemort.
underrättelse, huruvida han lefver, icke kunnat under de sist förflutna 20 åren erhållas.
I sammanhang härmed, har Kongl. Maj:t tillika i nåder bemyndigat Kommerskollegium
att, i enahanda ordning, som, genom Kongl, förordningen den 11 December
1830, är för extra ordinarie afskrifningar stadgad, frågor om afskrifning i Manufakturoch
Ull-diskonternas räkenskaper, med iakttagande af nu fastställda grunder, pröfva
och afgöra.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers derom gjorda underdåniga framställning,
liar Kongl. Majit, enligt nådig kungörelse af den 20 Oktober 1848, förordnat, att
straffräntan för försummad inbetalning af förfallna lån utaf Manufaktur-diskonten,
komme alt nedsättas från 4 till 2 procent om året, samt att denna nedsättning linge
åtnjutas för alla de lån af nämnde fond, som efter 1849 års ingång förfölle.
Sedan Kongl Majit, uti nådigt bref af den 20 Oktober sistlidet år, gifvit Kommers-kollegium
de! af Rikets då församlade Ständers beslut, angående beviljad förhöjning
af Manufaktur-diskontens kreditiv hos Rikets Ständers Rank från 1,500,000 Rahlin
1,800,000 Ridr; så har, enligt hvad Revisorerne inhemtat Kommers-kollegium, emot
återfående af sin förra förskrifning, till Rikets Ständers Bank, under den 5 December
samma år, afgifvit ny skuldförbindelse för sistnämnde förhöjda kreditiv-summa.
Uti nådigt bref af den 29 September förlidet år, har Kongl. Majit gifvit Kommers-kollegium
tillkänna, att, som Landtförsvars-departementets Kansli-expedition och
Öfverintendents-embetet, åt hvilka den öfversta våningen af Kollegii hus på Riddarholmen
vöre upplåten, komme alt inrymmas i det dåvarande mynthuset, Kongl. Majit,
med anledning af den, genom Rikets år 1840 församlade Ständer, väckta fråga om
beredande af boställen för de Departements-chefer, hvilka ej äro dermed försedde, funnit
godt i nåder tillåta, att, (ilis vidare och intill dess denna fråga kunde blifva slutligen
afgjord, berörde ledigblifvande våning i Kollegii hus finge såsom boställe åt Chefen för
Civil-departementet upplåtas, under förbindelse för honom att vidkännas de boställsinnehafvare
åliggande skyldigheter.
Då, vid början af år 1847, den uti Reglementet för Manufaktur-diskonten föreskrifna
årliga repartition af fondens tillgångar ägde rum, beräknades dess säkra fordringar,
tillika roed den kontanta behållningen i Rikets Ständers Bank och inflytande
räntemedel under året, till ett sammanlagdt belopp af 2,349,613 R:dr 32 sk. 2 rst. Efter
afdrag af räntan å kreditivet bos Banken, förvaltnings-kostnader, ersättning till Riksgälds-kontoret
för Teknologiska Institutets årsanslag samt de lån, med hvilkas återbetalning
särskildt anstånd blifvit i nåder beviljadt, äfvensom af det till förlagslån anvisade
årliga anslag, stort 500,000 R:dr, ansågs den återstående tillgången lör alla till
lån i vanlig diskontväg berättigade idkare kunna uppskattas till 1,677,141 R:dr 36 sk.
10 rst., eller, sedan härifrån ytterligare afgått 216,688 R:dr 19 sk. 3 rst., utgörande
beloppet af den manufakturister i Eskiltuna fristad och deras förläggare tilkommande
särskilda lånrätt, till 1,460,453 R:dr 17 sk. 7 rst. Vid sistnämnde summas fördelning
enligt stadgade grunder, bestämdes låneprocenten för fabriksidkare i första klassen till
16 J procent, för andra klassens till 12| och för tredje klassens till 8 j- procent af 1846
års tillverkningsvärde, eller för första klassen och för de begge öfriga klasserna -J- procent
mera, än låneprocenten utgjort nästföregångna år. Beloppet af låncrällen uppgick, i öfverensstämmelse
härmed, år 1847: för första klassens samtlige idkare till 1,153,871 R:dr, för
andra klassens till 131,998 R:dr och för tredje klassens till 170,715 R:dr. Yid den i början
af år 1848 verkställda enahanda repartition, ansågos tillgångarne för lån i vanlig diskontväg
utgöra 1,684,745 R:dr 8 rst. Häraf afsattes för Eskilstunas manufakturister och
deras förläggares särskilda lånerätt en summa af 218,738 R:dr 29 sk. 4 rst., hvarefter
af återstoden, utgörande 1,466,006 R:dr 19 sk. 4 rst., fastställdes till fördelning emellan
idkare uti första klassen 1,152,091 R:dr, efter en allmän lånerätt af 14j procent utaf
_ 4 —
1847 års tillverkningsvärde, emellan fabrikanter af andra klassen 131,216 R:dr, efter
10£ procent, och emellan tredje klassens idkare 183,440 R:dr, efter 7^ procent. Låneprocenten
minskades följaktligen, i jemförelse med förhållandet nästföregångna år, uti
första klassen med 2 procent, uti andra med 1} och uti tredje klassen med 1 procent.
Å det, jemlikt Kongl, brefven af den 9 December 1818 och den 5 Maj 1841, till
forlaijslån, för anläggning och drifvande af större fabriks-inrättningar af antingen ny
eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet, å Manufaktur-diskont-fonden anvisade särskilda
anslag, stort 500,000 R:dr årligen, voro, vid 1846 års slut, dylika lån meddelade
till sammanräknadt belopp af 470,818 R:dr 5 sk. 2 rst. En obegagnad tillgång före
fänns
således af  29,181: 42. 10.
Genom förfallna inbetalningar af ifrågavarande lån, hafva under
åren 1847 och 1848 influtit  201,780: 26. 7.
Tillsammans R:dr 230,962: 21. 5.
Åf dessa tillgångar hafva under revisions-åren efter hand utbetalts följande, al
Kongl. Maj:t i nåder beviljade, förlagslån, nemligen till
l:o Grosshandlaren G. Sommelius, för drifvandet af dess oljeslageri och oljeraffinaderi
i Stockholm, enligt Kongl, brefvet af den 11 Februari 1846, 20,000: — —
2:o Fabrik sidkaren Hjalmar Leopold, för dess vid Thorshag, nära
Norrköping, anlagda mekaniska bomulls-spinneri, enligt Kongl, brefvet
af samma dag,
40,000: — —
3:o Fabriksidkaren Alex. Keiller, för dess i Götheborg anlagda
gjuteri och mekaniska verkstad, enligt Kongl, brefvet af den 26 Januari
1847,
40,000:
4:o Fabriksidkare:! H. H. Wesslau, för dess vid Almadal, nära
Götheborg, anlagda mekaniska linspinneri, enligt Kongl, brefvet af
sistnämnde dag,  20,000: — —
5:o Fabriksidkaren C. YV. Helander, för drifvande af dess i
Götheborg anlagda stearinljus-fabrik, enligt Kongl, brefvet af den 4
Februari 1848,  12,000
6:o Fabriksidkaren H. Leopold, för ytterligare utvidgning af
dess bomulls-spinneri vid Thorshag, nära Norrköping, enligt Kongl.
brefvet af den 26 Januari 1847  16,666: 32 —
7:o Intressenterne uti det i Götheborg anlagda Rosenlunds
mekaniska bomulls-spinneri, i afräkning å det, jemlikt Kongl, brefvet
af den 29 Maj 1848, för drifvandet af nämnde spinneri beviljade
lån å 80,000 R:dr,
. 64,000:
Summa R:dr 212,666: 32. —
Af förlags-lånefonden voro, vid 1848 års slut, lån meddelade till sammanräknadt
belopp af 481,704 R:dr 10 sk. 7 rst.; hvadan en odisponerad behållning befanns af
18,295 R:dr 37 sk. 5 rst.
Beträffande det, enligt Kongl, brefvet af den 30 Juni 1841, Nyköpings bruks- och
faktori-bolag, till understöd för vidtagna förbättrade inrättningar vid nämnde bruk och
faktori, beviljade förlagslån utaf Manufaktur-diskonten, stort 80,000 R:dr, för hvilket
säkerhet blifvit lemnad, dels i förlags-inteckning hos Kongl. Bergs-kollegium uti alla
bolaget tillhöriga effekter, inventarier och balanser, dels genom borgen för bristen, ingången
af Grosshandlaren J. G. Schvan och Bruksidkaren G. R. Roth, i afseende på
hvilket låns återgäldande, efter det bemälte bruks- och faktori-bolag afträdt sina tillgångar
till borgenärers förnöjande, en invecklad, ännu fortfarande, rättegång uppkom
-
— 5 —
mit, hafva Revisorerne ansett sig böra anmäla, att, genom sistlidet år från konkursmassan
skedd inbetalning, återstående beloppet af detta förlagslån, som vid 1847 års
slut utgjorde 63,500 R:dr, minskats till 57,500 R:dr, samt att ofvannämnde löftesmän,
för bristen, år 1846 afgifvit ny solidarisk ansvarsförbindelse.
Äfvenledes hafva Revisorerne funnit sig böra meddela, att det af numera aflidne
Bruksidkaren C. Ramström, på grund af Kongl brefvet den 29 September 1841, uppburna
förlagslån å 40,000 R:dr, för tillverkning af taffel- och spegel-glas vid Skönviks
och Sandö glasbruk, rörande hvilket låns indrifning rättegång jemväl varit anställd och
hvarå vid 1847 års början återstodo i kapital 12,422 R:dr 6 sk. 5 rst., blifvit under
revisions-åren till bela resterande beloppet återbetaldt.
Efter hvad bilagda kapital-slut närmare utvisa, hafva under de tvänne år, hvilkas
räkenskaper utgjort föremål för Revisorernes granskning, Gamla Ull-diskont-fondens
tillgångar undergått en ytterligare förminskning. Fondens behållning vid 1847 års början
beräknades till R:dr 36,533: 26. —
deruti likväl inberäknade osäkra och på konkurs-utredningar beroende
fordringar af tillsammans 11,011 R:dr 3 sk. 5 rst.
Sammanräknade inkomsterna för begge revisions-åren hafva utgjort:
Räntor  27: 5. 4.
Ullsorterings-, värderings- och magasins-afgifter . 5,619: 37. 5.
Hyres-mcdel  508: 32. —
Bidrag af manufaktur-medlen  2,400: — —
eller tillsammans 8,555: 26. 9.
Summa 45,089: 4. 9.
Utgifterna under samma tid hafva deremot uppgått till följande
belopp:
Aflöning till Ull-kontorets tjenstemän och betjening samt Direktören
L. Hofman Bang  8,551: 32. —
Rese- och traktaments-penningar för bemälte Direktör
1,569: 2. —
Extra utgifter  437: 11. 6.
Reparationer å ullmagasins-huset i Norrköping . 56: 36. 2.
Räntor till Manufaktur-diskonten för lemnade förskotter
789: 19. 11.
hvartill kommer en, jemlikt Kongl, brefvet af den
24 Augusti 1847, verkställd afskrifning af åtskilliga
äldre fordringar å tillsammans . . . 2,364: 42. 8.
Summa 13,769: — 3.
i följd hvaraf Gamla Ull-diskont-fondens behållning vid 1848 års
slut nedgått till R:dr 31,320: 4. 6.
Om härifrån afdrages beloppet af osäkra fordringar, upptagna till 8,639 R:dr 18
sk. 3 rst., visar sig, all fondens egentliga behållning utgjorde allenast 22,680 R:dr 34
sk. 3 rst., hvilken summa betydligt understiger det bland fondens tillgångar upptagna
värdet, 36,000 R:dr, af dess fasta egendom, ull-magasinshuset i Norrköping.
— C —
Under en längre tids förlopp, hafva, på sätt förut afgifna Revisions-berättelser omförmäla,
Gamla Ull-diskontens årliga inkomster, hufvudsakligen beslående i afgifter försortering,
värdering och magasinering af ull, visat sig otillräckliga för betäckande af
de å samma fond anvisade kostnader, Då en förändring i detta missförhållande svårligen
lärer kunna förväntas, torde den tidepunkt snart vara att emotse, då, efter det
samtliga kapital-behållningarne medtagits, fonden befinnes urståndsalt att fullgöra densamma
åliggande förbindelser. Det, af sådan anledning, tillförne väckta förslag, att
Gamla Ull-diskonten måtte med Manufaktur-diskonten sammanslås och de af den förra
fonden’hittills bestridda utgifter af den sednare öfvertagas, kunna Revisorerne likväl, för sin
del, icke understödja, dels emedan Manufaktur-diskontens tillgångar synas fullt behöfliga
för de med denna fond ursprungligen afsedda ändamål, dels med hänsigt till olämpligheten
deraf, att sammanföra tvänne, af olika natur varande, fonder, af hvilka den
ena, eller Manufaktur-diskonten, har till föremål att genom lån understödja fabriks- och
manufaktur-näringar, men den andra åter, eller Gamla Ull-diskonten, hvars lånerörelse
med år 1831 upphört, användes till bekostande af vissa anstalter för ull-kulturens befrämjande
och egentligen till aflönande af tjenstemännen vid Norrköpings Ull-kontor och
Direktören Hofman Bang. Den af 1847 års Revisorer yttrade åsigt, att Gamla Ulldiskonten
borde med Nya Ull-diskonten förenas, har af Rikets Ständer icke blifvit godkänd,
hvadan frågan härom lärer böra såsom förfallen anses. Yid sådant förhållande
och då ifrågavarande, af Gamla Ull-diskont-fonden utgående, kostnader, åtminstone för
närvarande, äro af behofvet påkallade, hafva Revisorerne funnit sig böra fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet å angelägenheten af särskilda medels anvisande till bestridande
af den del utaf meranämnde fonds utgifter, hvilken af dess inkomster icke motsvaras.
Enligt nådigt bref af den 17 Mars sistlidet år, har Kongl. Maj:t bifallit, alt det
med Direktören L. Hofman Bang afslutade kontrakt, angående hans åtagande att med
råd och upplysningar tillhandagå inhemska scbäferi-ägare och för öfrigt fullgöra
hvad honom, i afseende på ullkulturens befrämjande i Riket, kan af vederbörande
myndigheter anbefallas, finge förlängas på ytterligare fern års tid, räknad från och med
år 1849; varande Hofman Rang dervid tillagda enahanda förmåner, som af honom dittill»
åtnjutits, nemligen ett ärligt arfvode af i,000 R:dr, jemte dagtraktamente af 2 R:dr
och skjuts för tre hästar under resor i tjensteärender; hvilka kostnader blifvit anvisade
att fortfarande utgå af Gamla Ull-diskontfondens tillgångar.
Utaf bemälte Hofman Bångs, till Kongl. Kommers-kollegium aflemnade, rese-berättelse
hafva Revisorerne inhemtat, det antalet af de utaf honom, år 1848, besökta schäferier
utgjort 64, belägna i Upland, Södermanland, Nerike, Westergöthland, Småland,
Blekinge, Halland och Skåne samt på Gottland och Öland; vid hvilka schäferier då belunnits
tillsammans 22,178 får af diverse slag. Antalet af de Kronan tillhöriga, ä särskilda
orter inom riket befintliga, får uppgick vid sistlidet års slut till 896 stycken,
nemligen: af Southdowns race 307, Elektoral 470, Natzer 73 och Strelitzer 46.
Revisorerne hafva jemväl genomsett Ull-kontorets i Norrköping kassa-räkningar
samt redovisningar rörande emoltagen och utlemnad ull för begge revisions-åren; vid
hvilka räkenskaper någon annan anmärkning icke förekommit, än att uti 1847 års
kassa-räkning funnits, såsom inköpspris för 5 famnar ved, afförda 23 R:dr 16 sk. Banko,
ehuru den, såsom verifikation, bilagda räkning lyder å 35 R:dr samma mynt.
Vid nämnde Kontor sorterades år 1847 tillsammans 118,797 skålpund och sistlidet
år 128,342 skålpund ull.
— 7 —
Nya UU-diskont-fonden, hvars behållna vinst vid 1846 års
slut utgjorde R:dr 523: 45. I.
liar, pä sätt de öfver nämnde fond upprättade, härhos hilagda,
kapitalslut utvisa, uti influtna ordinarie- oeh förfallo-räntor haft en
inkomst;
år 1847 af  1,122: 22. 8.
och år 1848 af  1,107: 38. 1.
eller tillsammans 2,230: 12. 0.
R:dr 2,754: 9. 10.
Som deremot räntan till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för
de på ull-kreditivet uttagna medel uppgått:
år 1847 till  686: 27. —
och år 1848 till  769: 39. 7.
— 1,456: 18. 7.
utgjorde fondens behållning vid 1848 års slut R:dr 1,297: 39. 3.
hvaruti dock ingå osäkra fordringar af tillsammans 648 R:dr 32 sk. 6 rst.
Af fondens kreditiv hos Riksgälds-kontoret hafva i och för lånerörelsen begagnats:
år 1847  R:dr 35,340:
och år 1848
35,390:
Revisorerne få vidare bifoga sammandrag af 1847 och 1848 års räkenskaper
öfver Manufaktur-medlen (hvilken fond bildats och underhålles genom inflytande bidrag,
till belopp af 7,000 R:dr årligen, från det å Riksstatens 6:te hufvudtitel uppförda
anslag för befrämjandet i allmänhet af slöjderna), äfvensom öfver de i sammanhang
härmed redovisade Extra licent-, Tull- och Beslags- samt Eskilstuna fristads-medlen.
Dessa räkenskaper för år 1847 äro uti Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning,
hvaremot 1848 års ännu icke blifvit derstädes reviderade.
Behållningen af samtliga ifrågavarande medel utgjorde vid 1847
års början  R:dr 42,986: 7. 6.
samt inkomsterna under revisions-åren  33,359: 12. 3.
Summa 76,345: 19. 9.
Utgifterna, såsom vanligt, bestående af smärre understöd åt
slöjdeidkare, resebidrag, premier för finare lärfter och vadmal,
samt aflöning åt tjenstemän i Eskilstuna fristad, m. m., uppgingo
deremot lill
28,562: 17. 7.
så att, vid 1848 års slut, en behållning återstod af ... . R:dr 47,783: 2. 2.
Såsom premier för inom Vesternorrlands län tillverkade finare lärfter, har, enligt
hvad den bland berörde räkenskaper intagna redogörelse utvisar, blifvit utbetaldt eli
belopp
år 1847 af R:dr 2,670: 24. 6.
och år 1848 af
. . . 3,741: 26. 9.
På sätt uti 1847 års Revisions-berättelse omförmäles, hade Kongl. Majit, genom
nådigt bref af den 29 September 1841, anbefallt Kommers-kollegium att, på bekostnad
— 8 —
af' de under dess förvaltning ställda tull- och beslags-medel, från Tyskland införskaffa
trenne strumpstolar och trenne bandstolar, för alt, lill införande af förbättrade tillverknings-methoder,
under vissa stadgade vilkor utlemnas till lämpliga personer inom
Hallands och Elfsborgs län; hvarefter, till bestridande af de i sådant afseende erforderliga
inköps- och transport-kostnader, en summa af 1,700 11:dr blifvit, under loppet
af år 1842, uti särskilda poster till Herr Presidenten och Kommendören Skogmans disposition,
emot framtida redovisning, förskottsvis utassignerad. Efter hvad räkenskaperna
utvisa, hafva å ifrågavarande förskott, under sistlidet år, återbetalts 75 R:dr 47 sk.
9 rst.; hvarjemte redovisning blifvit aflemnad för återstoden, 1,624 R:dr 3 rst.; varande
sistnämnde belopp, i afvakta» å redovisningens granskning och godkännande, uti
1848 års räkenskaper öfver tull- och beslags-medlen såsom balans upptaget.
Granskning har jemväl ägt rum af räkenskaperna dels öfver det från Statsverket
utgående anslag till godtgörande af Svenska Konsulers förskotter till Svenskt sjöfolks
underhåll och hemförskaffande, dels öfver de, jemlikt Kongl, brefvet af den 14 September
1843, å handels- och sjöfarts-fonden till Kongl. Kommers-kollegii disposition
anvisade medel, att användas till ersättande af sådana bevisliga utgifter för Svenskar
och Norrmän, hvartill Konsulerne, i anseende till antingen utgifternas beskaffenhet eller
svårigheten att derå anskaffa fullständiga verifikationer, ej äro, enligt förut gällande
föreskrifter, berättigade till godtgörelse af allmänna medel. Räkenskaperna för år
1847 öfver begge dessa anslag hafva i Kongl. Kammar-rätten undergått revision, utan
att anmärkning dervid förekommit, hvaremot de för år 1848 ej ännu blifvit derstädes
granskade.
Å förstnämde anslag förefanns, vid sistlidet års slut, en behållning af 1,322 R:dr
10 sk. 10 rst., hvaraf likväl 575 R:dr 28 sk. 8 rst. voro förskottsvis till Konsuler
utbetalda och följaktligen böra från vederbörande rederier i ersättningsväg indrifvas.
Behållningen åter å det sednare anslaget uppgick vid samma tidepunkt till 4,919 R;dr
40 sk. 3 rst.
Vidkommande det anslag till belopp af 15,000 R:dr, hvilket, enligt Kongl, brefvet
af den 12 Augusti 1845, blifvit å handels- och sjöfarts-fonden anvisadt, att af Kongl.
Kommers-kollegium uppbäras för anskaffande af unions-vapen och flaggor, enligt fastställd
ny modell, vid de Svenska och Norska Konsuls- och vice-Konsuls stationer, för
hvilka sådana funnes erforderliga, hafva Revisorerne ansett sig böra anmäla, att redovisningen
öfver de å berörde anslag lyftade medel ännu icke blifvit afslutad.
Räkenskaperna öfver alla ofvanberörde fonder och medel hafva befunnits förda
med ordning samt efter en enkel och lättfattlig method; varande uppgifterna angående
de i Rikets Ständers Bank, vid hvarje revisions-års slut, innestående behållningar styrkta
medelst vederbörliga attester.
I afseende på det sätt, hvarpå bevakningen och indrifningen af fondernas förfallna
fordringar blifvit af Ombudsmannen besörjda, hafva Revisorerne, som tagit kän
-
nedom af bemälle tjenslemans lagsöknings-diarier sami de utaf honom afgifna balansberättelser,
icke funnit något att erinra.
Revisorerne hafva jemväl verkställt inventering af fondernas lånehandlingar; hvilka
funnits väl ordnade och säkert förvarade.
För de i förestående Revisions-berättelse intagna ziffer-uppgiftcr ansvarar den Sekreterare,
som vid granskningen af de under Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders
förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin Instruktion, till
Kongl. Maj:t i underdånighet insändt ett exemplar af denna Berättelse.
Stockholm den 14 December 1849.
Högloft. Ridderskapet och Adelns Ledamöter:
Carl ÅKERHIELM. C. E. CEDERSTRÖM. C. L. REUTERSKIÖLD.
E. W. NORDENFELDT. N. TERSMEDEN. H. O. af HARMENS.
Högvördiga Preste-ståndets Ledamöter:
Carl Fr. BJÖRKMAN. J. NORDLUND. P. Conr. AROSENIUS.
P. HASSELROT. Isaac Samuel WIDEBECK. Daniel SÖDERBERG.
Valo fl. Borgare-ståndets Ledamöter:
Carl A. PEYRON. Carl Fr. TAUVON. Jac. MORLING.
E. J. ROSENQVIST. Joh. SPAAK. Jon. WAHLGREN.
Hedervärda Bonde-ståndets Ledamöter:
Jöns ERSSON. Lars M:g. KNUTSSON. Pehr ÖSTMAN.
Joh:s ANDERSSON. Pehr BENCTSON. A. J. SANDSTEDT.
A. Brändström.
1
Bilaga Lit. A.
— 10 —
Kapitalslut öfver Manufaktur
I) c b c t.
Balans frän år 184(5.
S k u I (1 e r.
l:o Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommers-kollegii kreditiv lor Manufaktur-diskonten, emot 3
procents årlig ränta å begag
nadt
kapital,  1,500,000: — —
obetalda räntor till 1846 års
slut  20,882: 12. 9. 520,882: 12
lin riku.
2:o Utelöpande attester öfver insalta medel på räkningen
N:o 5 med Bankens Depositions-afdelning
9.
1,252: 12. —
1,522,134
24
Transport | l,522,134j24| 9
— 11 —
diskontfonclen för år 1847.
Banko.
C r c (1 i t.
Balans från år 1846.
Tillgångar.
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o ;) med Depositionsafdelningen,
efter afdrag af utelöpande assignationer,
141,731: 40. 1.
'2:o Säkra fordringar:
a) Manufaktur-diskontlån
b) Förlagslån 461,419: 29. 8.
1,549,812: 39. 7.
upplupna räntor 23,059: 47. 4. 479. 29
c) Anståndslån, enlist särskilda
enligt
Kongl, resolutioner,
. . 96,855: 35. 3.
upplupna räntor 1,770: 10. 6.
3:o Osakr a fordringar:
a) Manufaktur-diskontlån
98,625: 45. 9. 2,132.918: 18. 4.
b) Förlagslån
9,398: 23. 6.
upplupna räntor 11,349: 23.
c) Anståndslån
upplupna räntor
4:o Inventarier
641: 12. —
195: 24. 10.
139,473: 29. 11.
20,747: 46. 11.
836: 36. 10.
161,058: 17. 8.
1,483: 16. 8.
5:o Förskjutna medel:
a) Assurans-premier för egendomen Holms bruk, förskjutna
Rosenborg & Ekenmarks konkursmassa,
1,280: 31. 6.
b) Förskott till gamla Ull-diskontfonden,
kapital 11,750: — —
upplupna räntor 1,130: 35. 1. jo 880- 35. 1
6:0 Fondens fasta egendom, hvilken, enligt Kongl. Kollegii
beslut den 29 December 1843, upptages till sitt brand
14,161: 18. 7.
försäkringsvärde,  60,000:
Transport
2,511,353
15
2,511,353 15 4
— 12 —
Transport
Balans lill är 1848.
Till
ga n gar.
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Depositions-afdelningen,
efter afdrag af utelöpande assignationer, 174,122: 28. 11.
2:o Säkra fordringar :
a) Manufaktur-diskontlån . . 1,522,618: 42. 4.
b) Förlagslån 463,781: 13. 10.
upplupna räntor 28,207; 37. — ggg. 9 jq
c) Anståndslån 91,782; 5. 11.
upplupna räntor 1,702:12.— Qo \n u
"M84- 17• 1L 2,108,092: 15. 1.
3:o Osäkra Fordringar:
a) Manufaktur-diskontlån . . .
b) Förlagslån . 9,398: 23. 6.
upplupna räntor 11,349: 23. 5.
c) Anstånd slån . 641: 12. —
upplupna räntor 195: 24. 10.
140,992: 22. 3.
20,747: 46. 11.
836: 36. 10.
4:o Inventarier
5:o Förskjutna medel:
a) Assurans-premier för egendomen Holms bruk, förskjutna
Rosenborg & Ekemnarks
konkursmassa,  1,280: 31. 6.
b) Förskott till gamla Ull-diskontfonden,
kapital . 13,100: — —
upplupna räntor . 387: 7. 2. jg y 9
162,577: 10. —
1,483: 16. 8.
14,767: 38. 8.
6:o Fondens fasta egendom, hvilken, enligt Kongl. Kollegii
beslut den 29 December 1843, upptages lill
sitt brandförsäkringsvärde,  60,000:
1,522,134
2,521,043
2-4
13
Summa R:dr | 4,043,177 38
Stockholm af Manufaktur-diskont
F.
A. Pahné.
— 13 —
Transport
Finst- och jorlusl-conto.
Inkomster
Ordinarie räntor  78,073: 41. 7.
Räntor efter förfallo-tiderna . . . 9,90(5: 44. 1.
Hyra för en lägenhet uti fondens egendom 133: 16. •—
9.
:o
Utgifter:
Aflöning och pension
Taffelpenningar och arfvoden till
Kongl.
Kollegii President och Leda
-
möter, samt för extra biträde och revision
af fondens räkenskaper m. m.
3:o Extra utgifter i postporto, skrifmaterialier,
ljuspenningar m. m.
4:o Reparationer och diverse omkostnader,
såsom: Sabbatsbergs fattighus-afgift,
skorstensfejning m. m.
5:o Rikets Ständers Riksgä/ds-kontor,
enligt Kongl. Brefvet d. 9 Nov. 1841,
6:o Ränta till Rikets Ständers Bank
för af kreditivet
år 1847 . .
begagnade medel
11,375: 12. —
3,063: 28. 11.
1,594: 6.—
431: 21. 4.
14,000:
39,959: 8. 10.
,114: 5. 8.
S:r 70,423: 29.
1.
6,349: 6. 9.
hvartill kommer
7:o Afskrifning ....
Fondens tillgångar hafva således ökat sig för år 1847 med
Balans lill år 1848.
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommers-kollegii kreditiv för
Manufaktur-diskonten, emot 3procents
årlig ränta å begagnadt kapital, 1,500,000: — —
obetalda räntor till 1847 års slut 19,881: 36. 9.
2:o Utelöpande attester öfver insatta medel på räkningen
N:o 5 med Bankens Depositions-afdelning . .
76,772: 35. 10.
1,519,881: 36. 9.
601: 16. 2.
Summa R:dr
2,511,353
11,341
1,520,483
4,043,177
15
17
10
11
38
kontoret den 23 Juni 1848.
S. Agrell.
Bilaga Lil. B.
— 14 —
Kapitalslut öfver Maimfaktur
-
D e b e t.
Balans från år 1847.
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommers-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten, emot 3
procents årlig ränta å begagnadt
kapital,  1,500,000: — —
obetalda räntor till 1847 års slut 19,881: 30. 9. y - jg <^>|. 3g g
2.o Utelöpande attester öfver insatta medel på räkningen
'T “ ' " ' ~ ■ • . . 601: 16. 2.
N:o 5 med Bankens Depositions-afdelning
Banko.
1,520,483
11
Transport 1,520,483 4|il
— 15 —
diskontfondcn för år J 848.
Banko.
Credit.
Hulans från är 1847.
Tillgångar.
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank il räkningen N:o 5 med Depositions-afdelningen,
efter afdrag af utelöpande assignationer,
174,122: 28. 11
2: o Säkra Fordringar:
tf) Diskontlån  1,522,618: 42. 4.
b) Förlagslån 463,781: 13. 10.
upplupna räntor 28,207: 37. — *)89* 9 10
c) Anståndslån 91,782: 5. 11.
93,484: 17. 11. 9
upplupna räntor 1,702: 12.
,108,092: 15. 1.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskontlån  141,829: 11. 1.
b) Förlagslån . 9,398: 23. 6.
upplupna räntor 11,349: 23. 5. 90>7/i7: 46. n. m 577; 10 _
4:o Inventarier ......
5:o Förskjutna medel:
a) Assurans-premier för egendomen
Holms bruk, förskjutna
Rosenborgs & Ekenmarks konkursmassa,
b) Förskott till gamla Ull-diskont
fonden kapital 13,100: — —
upplupna räntor 387: 7. 2.
1,483: 16. 8.
1,280: 31. 6.
13,487: 7. 2.
6:o Fondens fasta egendom, hvilken, enligt Kongl. Rollegii
beslut den 29 December 1833, upptages till sitt
brandförsäkringsvärde,
14,767: 38. 8.
60,000:
Transport
2,521,043
13
2,521,043|13|
— 16 —
Transport
1,520,483
4
11
Balans lill år 1849.
Tillgångar.
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Deposi-
tions-afdelningen, efter afdrag
af utelöpande assignationer, . 108,255: 26. 9.
2:o Säkra Fordringar:
«) Diskontlån  1,578,213: 36. 6.
b) Förlagslån 481,704: 10. 8.
upplupna räntor 32,251: 18. 1. ^3 28. 9.
c) Anståndslån 85,382: 28. 7.
upplupna rumor 1,622: 1. _ 87>004, ,9. 7. , ,
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskontlån  165,999: 31. 5.
b) Upplupen ränta å Rosenborgs
& Ekenmarks förlagslån . . 15,711: 2. 10. 34_ 3.
4:o Inventarier  1,488: — 8.
5:o Förskjutna medel:
a) Assurans-premier för egendomen Holms bruk, för-
skjutna Rosenborg & Ekenmarks
konkursmassa, rest .... 1,090: 30. 11.
b) Förskott till gamla Ull-diskont-
fonden, kapital 13,150: — —
upplupna räntor 402: 12. 9. 13)552; 12. 9. u fi^2 ^
6:0 Fondens fasta egendom, hvilken, enligt Kongl. Kol-
legii beslut den 29 December 1833, upptages till
sitt brandförsäkringsvärde,  60,000: — —
2,545,271
8
2
Summa R:dr
4,065,754
13
1
Stockholm af Manufaktur-diskont
-
F. A. Palme.
17
Vinst- och Jorlusi-conto.
Inkomster:
Ordinarie räntor
Räntor efter förfallo-tiderna .
Hyra tor en lägenhet uti fondens egendom
79,788: 35.
12,984: 9.
133: 1(5.
Utgifter:
l:o Aflöning och pension . . .
2:o Taffel penning ar och arfvoden till
Kongl. Kollegii President och Ledamöter,
samt för extra biträde m.m.
3:o Extra utgifter i postporto, skrifmaterialier,
ljuspenningar m. m.
4:o Diverse omkostnader för
men, såsom: Sabbatsbergs
hus-afgift, skorst ensfej ning
5:o lii kats Ständers Iliksgii/ds-kontor,
9 Nov.
egendofattig
-
enligtKongl. Brefvet d
(i:o linnia till Rikets Ständer
för af kreditivet
år 1848 . .
1841,
Bank
begagnade medel
10,538: 36. —
2,431: 16. —
2,103: 16. 6.
168: 20.
14,000: —
39.877: 33. 4.
Transport 2,521,043
92,906: 13.
69,119: 25. 10.
Fondens tillgångar hafva således ökat sig för är 1848 med
Balans till år 1849.
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommers-kollegii kreditiv för
Manufaktur-diskonten, emot 3procents
årlig ränta å begagnadt kapital, 1,500,000: — —
obetalda räntor till 1848 års slut 20,624: 8. 7.
2:o Utelöpande attester öfver insatta medel på räkningen
Nro 5 med Bankens Depositions-afdelning
1,520,624: 8. 7.
300: 4. —
Summa R:dr
5,786
1,520,924 12
13
35
4,065,754|13
kontoret den 23 Maj 1849.
S. Agrell.
3
Bilaga Lit. C.
— 18 —
Kapitalslut öfver Gamla Ull
-
Debet.
Balans från år 1846.
Skuld:
Till Manufaktur-diskontfonden, för lemnade förskotter,
kapital
11,750:
ränta derå  1,130: 35. 1.
Kongl. Kommers-kollegii Statistiska kontor, för lemnade förskotter
af influtna tull- och konfiskationsmedel, .
Utgifter ar 1847:
3,246: 32.
1,000: —
Aflöning till Ullkontorets tjenstemän och
betjening .
Dito till Direktören Hofman Bang
Rese- och traktamentspenningar till dito
Extra utgifter . .
Reparationer å ullmagasins-bvggnaden i Norrköping .
Afskrifning, enligt Kongl, brefvet den 24 Augusti 1847, .
Ränta till Manufaktur-diskonten å lemnade förskotter
888
253
40. —
2. 7.
Balans lill
Tillgång
l:o Säkra fordringar.
år 1848.
?ar:
hos nya Ull-diskontfonden
,, Ullkontoret i Norrköping . .
Diskontlån
hos Rikets Ständers Bank, behållning
1,700: 21.
353: 32.
2,497: 37.
6.
9.
4.
å räkningen N:o 7,
146: 13. 6.
2:o Fastighet,
Ullmagasinet i Norrköping
3:o Inventarier,
vid Ullkontoret i Norrköping .... 981: 20. 1.
,, Diskont-kontoret ...... 187: 30. 6.
4:o Osäkra fordringar
12,880: 35. 1
4,487: 7. 8,
4,246: 32. —
1,141:42. 7.
48: 6. 10.
2,364: 42. 8.
387: 7. 2.
4,698: 9. 1.
36,000:
1,169: 2. 7.
8,639: 18. 3.
Banko.
17,367
8,188
42
35
50,506 29
11
Summa R:dr 76,063|ll|ll
Stockholm af Manufaktur-diskont
F.
A. Palme.
— 19 —
diskontfonden för år 1847.
Credit.
Balans frän år 184(5.
Tillgångar:
1:0 Säkra fordringar,
hos nya Ull-diskontfonden .... 1,549: 4. —
,, Ullkontoret i Norrköping . . . 204: 44. —
i Diskontlån ........ 3,928: 32. —
hos Rikets Ständers Bank, behållning å
räkningen N:o 7, .... 38: 30. 9. g 721-
2:o Fastighet,
Ullmagasinet i Norrköping  36,000:
3:o Inventarier,
vid Ullkontoret i Norrköping . . . 981: 20. 1.
,, Diskont-kontoret ...... 187: 30. 6. j jgg.
4:o Os ii kr a fordringar 11,011:
Inkomster år 1847:
Intressemedel  27:
Ullsorterings-, värderings- och magasins-afgifter .... 2,706:
Hvresmedel  254:
Bidrag af manufakturmedlen, enligt Kongl, brefvet den 9
November 1836,
1,200:
Balans till ar 1848.
Skuld:
Till Manufaktur-diskonlfonden, lör lemnade förskotter,
kapital 13,100: — —
ränta derå  387: 7. 2. j-j
,, Kongl. Kommers-kollegii Statistiska kontor, för lemnade
förskotter af influtna tull- och koufiskationsmedel, 4,487:
14. 9.
Banko.
2. 7.
3. 5.
5. 4.
3. —
16. —
7. 2.
7. 8.
Summa R:dr
kontoret den 23 Juni 1848.
S. Agrell.
53,901
20
4,187
17,974
76,063 1111
24
14
10
Bilaga Lii. D.
— 20 —
Kapitalslut öfver Gamla U1I
-
D e b c t.
Balans från år 1847.
Skuld:
Till Manufaktur-diskontfonden, för leinnade förskotter,
kapital 13,100: —
ränta derå
387: 7.
,, Kongl. Kommers-kollegii Statistiska kontor, för leinnade
lorskotter af influtna tull- och konfiskationsmedel,
Utgifter är 1848:
Aflöning till Ullkontorets tjenstemän och
betjening  3,305: — —
Dito till Direktören Hofman Bana'
■1,000:
080: 10. —
184: 8. 11.
Rese- oell traktamentspeimingar till dito
Extra utgifter
Reparationer å ullmagasins-byggnaden i Norrköping
Ränta till Manufaktur-diskontfonden å lemnade lorskotter
Balans lill år 1849.
Tillgå n g a r:
l:o Säkra fordringar,
hos nya Ull-diskontfondeu ....
,, Ullkontoret i Norrköping .
Diskontlån
hos Rikets Ständers Bank, behållning å
räkningen N:o 7, .....
740:
261: 2. 4.
2,065:
485: 1. 9.
13,487: 7. 2
4,487: 7. 8.
4,305:
864: 18. 11.
8: 29. 4.
. 402: 12. 9.
3,551: 4. 1.
2:o Faslighet,
Ullmagasinet i Norrköping ........ 36,000: — —
3:o Inventarier,
vid Ullkontoret i Norrköping . . . 981: 20. 1.
,, Diskontkontoret  187: 30. 6. j jgg. 9 j
4:o Osäkra fordringar  8,639: 18. 3.
Banko.
17,974
14
5,580
10
13
49,359|24
11
Summa R:dr| 72,914f 4 9
Stockholm af Manufaktur-diskont
F.
A. Palme.
— 21 —
diskontfonden för år 1848.
i
C r e <1 i t.
Balans från är 1847.
Tillgångar:
l:o Säkra fordring nr,
hos nya Ull-diskontfonden .... 1,700: 21. 0.
,, Ullkonloret i Norrköping . . 353: 32. 9.
Diskontlån ........ 2,497: 37. 4.
hos Rikets Ständers Bank, behållning å
räkningen N:o 7,  146: 13. 6.
2:o Faslighet,
Ullmagasinet i Norrköping
3:o Inventarier,
vid Ullkontoret i Norrköping . . 981: 20. 1.
,, Diskont-kontoret  187: 30. 6.
4:o Osäkra fordringar
Inkomster år 1848:
Ullsorterings-, värderings- och magasins-afgifter . . .
Hvresmedel
Bidrag af manufakturmedlen, enligt Kongl, brefvet den 9
November 1836,
Balans till år 1849.
Skuld:
Till Manufaktur-diskonten, för lemnade förskotter,
kapital 13,150: — —
ränta derå  402: 12. 9.
,, Kongl. Rommers-kollegii Statistiska kontor, för lemnade
förskotter af influtna tull- och konfiskationsmedel,
Banko.
4,698: 9. J.
36,000:
1,169: 2. 7.
8,639: 18. 3.
50,506
29
11
2,913: 34. 5.
254: 16. —
1,200:
4,368
2
5
13,552: 12. 9.
4,487: 7. 8.
18,039
20
Summa R:drj
72,914
4
9
kontoret den 23 Maj 1849.
S. Agrell.
Bilaga Lit. E.
— 22 —
Kapitalslut öfver Nya Ull
Banko.
Debet.
Balans frän år 1846.
Skuld:
l:o
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, för af kreditivet år 1846 begag-  nade medel, kapital .... 27,580: — —
ränta derå til! 1846 års slut . 589: 2. 11. ok IRQ. 2 II
o c
<rö
,, gamla Ull-diskontfonden
,, J. Öbergs Enka & C:i, öfverbetalning å lån,
1,549: 4. —
40: 32. —
29,758
38
11
Utgifter:
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, för af kreditivet begagnade medel
år 1847, enligt en, på grund af Kongl. Brefvet den 12 November
1844, upprättad liqvidation,
686
27
_
Balans till år 1848.
Tillgångar:
l:o
Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank . 34: 35. —
Diskontlån  37,085: 43. 7.
37,120: 30. 7.
2:o
Osäkra fordringar
516: 10. 8.
37,636
41
a
Summa R:dri 68,082
11
2
Stockholm af Manufaktur-diskontF.
A. Palme.
— 23 —
diskontfonden för år 1847.
C r e d i t.
Balans frän är 1846.
Tillgångar:
l:o Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank . 53: 20. 7.
Diskontlån
29,790: 31. 8. ^y §44. 4 3
2:o Osäkra fordringar  438: 31. 9.
Inkomster:
Ordinarie räntor 1,113: 28. 5.
Förfallo-räntor  8: 42. 3.
Balans till är 1848.
Skuld:
l:o Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, för af kreditivet
år 1847 begagnade medel, kapital 34,290: — —
ränta derå till 1847 års slut . . 086: 27. — 34 yyy. 97.
2:o ,, gamla Ull-diskontfonden  1,700: 21. 6.
Summa R:dr
kontoret den 23 Juni 1848.
tianko.
30,282
1,122
36,677 —
36
22
68,082|11
S. Agrell.
Bilaga Lif. F.
— 24 —
Kapitalslut Öfver Nya Ull
-
]) e b e t.
Balans frän år 1847.
Skuld:
l:o Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, för af kredit!vet år 1847 begagnade
medel, kapital .... 34,290: — —>
ränta derå till 1847 års slut . 680: 27. — 97.
2:o ,. gamla Ull-diskontfonden  1,700: 21. 6.
Utgifter:
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, för af kreditivet begagnade medel
år 1848, enligt en, på grund af Kongl. Brefvet den 12 November 1844,
upprättad liqvidation,
Balans lill är 1849.
Tillgångar:
l:o Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank . 137: 17. 3.
Diskontlån  30,111: 29. 1.
2:o Osäkra fordringar
36,248: 46. 4.
648: 32. 6.
Banko.
36,677
769
36.897
Summa R:dr | 74,344
39
30
10
22 ill
Stockholm af Manuläktur-diskont
-
F. A. Palina.
— 25 —
diskontfonden för år 1848.
Banko.
Credit.
Balans frän år 1847.
T illgångar:
l:o Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank
Diskontlån
2:o Osäkra fordringar
34: 35. —
. 37,085: 43. 7.
37,120: 30. 7.
516: 10. 8.
37,636
41
3
Inkomster:
Ordinarie räntor
Förfallo-räntor
1,061:42. 5.
45: 43. 8.
1,107
38
1
Balans till år 1849.
\
Skuld:
1 :o Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditivet år 1848 begag-  nade medel, kapital .... 34,090: — —
ränta härå till 1848 års slut . 769: 39. 7. 34 3g 7
2:o Gamla Ull-diskontlonden
. 740:
35,599
39
7
Summa R:dr
74,344|22|ll
kontoret den 23 Maj 1849.
<S. Agrell.
4
— 26 —
Bilaga Lit. G, Utdra" af 1847 och 1848 års räkenskaper öfver Mantl
-
Banko.
Debet.
Behållningar och fordringar
från år 1846
43,032: 1. 7.
45: 42. 1
Afgår skuld
Återstå tillgångar
Inkomster
Är 1847, Manufaktur-medel .
Konfiskations- dito .
Extra licent- dito .
Eskilstuna fristads- dito
År 1848, Manufaktur-medel . .
Konfiskations- dito .
Extra licent- dito .
Eskilstuna fristads- dito
9,945: 24. 6.
3,848: 47. 3.
1,850: 28. 2.
100:
11,016: 26. 9.
5,148: 6. 5.
1,349: 23. 2.
100:
15,745: 3. 11
17,614: 8. 4
Summa 11: dr
42,986
33,359
12
76,345|19| 9
Stockholm af Kongl. Kommers
-
— 27 —
faktur-, Extra licent-, Konfiskations- och Eskilstuna fristads-medel.
Banko.
Credit.
Utgifter:
År 1847, af Manufaktur-medlen . . . 13,987: 26.
6.
,, Konfiskations dito . . . 1,051: 16.
8.
,, Extra licent- dito . . . 1,019: 43.
,, Eskilstuna fristads- dito . 66: 32.
16,125: 22. 2.
Ar 1848, af Manufaktur-medlen . . . 10,810: 36.
5.
,, Konfiskations- dito . . . 550: —
,, Extra licent- dito . . . 1,009: 23.
,, Eskilstuna fristads- dito . 66: 32.
12,436: 43. 5.
28,562
17
7
Behållningar och Fordringar
vid 1848 års slut:
af Manufaktur-medlen . . . 8,024: 29.
3.
,, Konfiskations- dito . . . 35,893: 15.
3.
,, Extra licent- dito . . . 1,644: 40.
3.
,, Eskilstuna fristads- dito . 2,283: 12.
8.
47,846: 1. 5.
Afgår skuld
47,909
—
8
Återstå tillgångar
47,783
2
2
Summa R:dr
76,345
19
9
kollegii Statistiska kontor den 15 Juni 1849.
A. J. Lönnerberg.
— 28 —
Bilaga Lit. H.
Utdrag af räkningarne öfver uppburna medel, åren 1847 oell 1848,
bestridt för hemför*
Debet.
Enligt 1846 års räkning, utgjorde behållningen vid samma års slut . .
- Inkomst:
Af Kongl. Stats-kontoret anordnade medel, i afräkning å det årliga anslag
af 1,800 R:dr, som, genom Kongl, brefvet den 30 Januari 1830, blifvit
anvisadt till ersättande af de utgifter, Svenske Konsuler å utrikes
orter bestridt för Svenskt sjöfolk,
år 1848
Banko.
1,482
1,000
44
Summa R:dr| 2,482|44j—
Stockholm af Kongl. Kommers-kollegii
till godtgörande af de utgifter, Svenske Konsuler å
skaffande af Svenskt sjöfolk.
Credit.
Utgi ft:
Kongl. Stats-kontoret,
Till Kongl. Räntekammaren levererade medel, hvilka influtit såsom ersättning
för lemnadt understöd till Svenskt sjöfolk, och för hvilka Konsuler för
skottsvis
blifvit godtgjorda,
år 1847
564: 25. 5.
” 1848 • •
487: 41- 6- 1,052: 18. 11.
Afskrifning
af de till Svenske Konsuler förskottsvis gjorda utbetalningar,
för hvilka någon ersättning ej kunnat erhållas, enligt
Kongl, kollegii beslut,
år 1847
19: 17. —
,5 1848
88: 45. 3. jQg. ^ 3
Balans till år 1849:
Till Konsuler förskottsvis utbetalda ersättningar för bestridda
omkostnader för Svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörande
af rederier Advokatfiskals-embetet fått sig uppdraget att
besörja,
. 575: 28. 8.
Behållning af kontanta medel i Rikets Ständers Bank . . 746: 30. 2.
Summa R:dr
Statistiska kontor den 15 Juni 1849.
utrikes orter
Banko.
1,16033 2
1,3221010
2,482 44|—
A. J. Lönnerberg.
— 30 —
Bilaga Lit. I.
Utdrag- af 1847 och 1848 års räkningar öfver det, genom Kongl.
viljade anslag till godtgörande af Konsu
-
Debet.
Banko.
1
Behållning och fordran från år 1846
4,354
27
|_
Inkomst:
Af Kongl. Konvoy-kommissariatet anordnade medel.
år 1847
1,333: 16. —
,, 1848
1,333: 16. —
2,666
32
Summa 11: dr
7,02111
—
Slockholm af Kongl. Kommers
-
— 31 —
brefvet den 14 September 184.4, af handels- oeh sjöfartsfonden belers
utgifter för Svenskar och Norrmän.
Banko.
Credit.
Utgift:
För anläggning af en kyrkogård för protestanter i Barcelona,
år 1848
191: 32. —
Afskrifning
af de till Svenske och Norske Konsuler förskottsvis gjorda
utbetalningar, för hvilka någon ersättning ej kunnat
erhållas, enligt Kongl, kollegii beslut,
år 1847
777: 47. 1.
» 1848
1,131: 35. 8. 1 9n9; u 9
2,101
18
9
Balans lill år 1849:
Behållning af kontanta medel uti Rikets Ständers Bank
4,919
40
3
Summa R:dr
7,02l|ll
—
kollegii Statistiska kontor den 15 Juni 1849.
A. J. Lönnerberg.
r
— 32 —
Kongl. Koramers-kollegii
underdåniga Utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid 1849 års granskning af de under
bemälte Kollegium ställda fonders förvaltning.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss, har Eders Kongl. Majit, med öfverlemnande af Rikets Ständers
Revisorers afgifna berättelse angående den sistlidet år förrättade granskning af de
under Kommers-kollegium ställda fonders och medels förvaltning åren 1847 och 1848,
anbefallt Kollegium att med de förklaringar, hvartill nämnde berättelse kunde föranleda,
lill Eders Kongl. Majit inkomma; och får, till åtlydnad häraf, Kollegium i underdånighet
afgifva följande yttrande:
l:o. Hvad först angår den af Revisorerne gjorde anmälan, alt i Manufaktur-diskontens
räkenskaper balanseras, alltsedan år 1810, ett belopp af 16 Ridr 12 sk., hvilket för
Diskontens räkning blifvit i Rikets Ständers Bank insatt, men hvaröfver Banko-attest
icke till Diskontkontoret inlemnats, — med anledning hvaraf Revisorerne yttrat, att, till
undvikande af besväret med denna obetydliga balansposts bokförande, åtgärd borde
vidtagas, hvarigenom densamma komme att ur räkenskaperna försvinna; så upplyses af
Rikets Ständers Banks räkning med Manufaktur-diskonten för år 1810, att en summa
af 16 Ridr 12 sk. blifvit nämnde år af en person, vid namn Qvistgård, för Diskontens räkning
i Banken insatt; men som, enligt Diskontens kassa-räkning för samma år, någon
Bankoattest öfver sådan insättning icke till Diskont-kontoret inkom, blef nämnde attest
uti årets räkenskap såsom utelöpande antecknad, och då densamma icke eller sedermera
till Diskont-kontoret aflemnats, har, i öfverensstämmelse med vedertagen räkenskapsform,
beloppet deraf i följande årens räkenskaper fortfarande balanserats.
I den möjliga, om än mindre sannolika, händelse, att nämnde Banko-attest skulle,
efter närmare 40 års förlopp, tillrättakomma och blifva hos Manufaktur-diskonten presenterad,
är, i Kollegii tanke, innehafvaren deraf berättigad att för summan blifva
krediterad, och så vidt Kollegium har sig bekant, finnes icke någon allmän föreskrift,
på grund hvaraf en sådan rättighet skulle kunna genom preskription eller annan åtgärd
lagligen tillintetgöras. Väl är i afseende på depositioner, som för enskiltes räkning
ske i Landränterierna, genom Kongl, brefvet af den 2 Oktober 1828 och Statskontorets
derpå grundade cirkulär af den 29 i samma månad, stadgadt: att, dä sådana
depositioner slått i fulla tio år, desamma skola uppsägas till återlyftning; att i
sådant afseende Konungens Befallningshafvande böra å sådana depositioner låta upprätta
specifik förteckning, hvar i sitt län, och, i enlighet dermed, i Rost- och inrikes tidningarne
samt från predikstolarne i länet antyda vederbörande att, inom natt och år
från kungörelsens datum, sig hos Konungens Befallningshafvande anmäla, för att styrka
sin äganderätt till de nedsatta medlen och derefter, emot depositions-attestens återställande
undfå anordning å beloppen, samt att de af ifrågavarande depositioner, till
hvilkas uttagande någon i berörde ordning sig icke anmält, skola, efter den föreskrifna
tidens förlopp, insändas till Stats-kontoret och af Slats-kontoret i Rikets Ständers
Bank på särskild räkning insättas; hvarefter den eller de, som af gällande orsaker
öfverskridit den utsatta terminen, må hos Statskontoret sig anmäla och behörigen
styrka sin rätt till de depositionsmedel, han önskar återfå, hvilka, då anspråket
finnes grundadt, af Stats-kontoret till honom ulanordnas; men som detta stad
-
— 33 —
gande om preskriptionstid för utbekommande af depositioner i Landlränterierna icke
svnts Kollegium kunna, utan Eders Kongl. Majits särskilda nådiga förordnande, äga
tillämplighet på insättningar i Rikets Ständers Bank för Manufaktur-diskontens räkning,
bär Kollegium icke ansett sig äga att vidtaga en dylik åtgärd för ifrågavarande balansposts
afförande ur räkenskaperna.
På det likväl hädanefter balansering i Manufaktur-diskontens räkenskaper af utelöpande
Bankoattester icke må under en obegränsad tid fortsättas, får Kollegium, med
anledning af Revisorernes gjorda framställning, i underdånighet hemställa, huruvida icke,
då sådana attester icke inom 10 år från insättningsdagen hos Diskont-kontoret företes,
Kollegium må äga alt, genom kungörelse i Post- och inrikes tidningar, förständiga vederbörande
att, inom natt och år derefter, sådana attester lill nämnde Kontor aflemna,
för att få det insalta beloppet sig tillgodoberäknadt, samt att, om någon attest icke
inom den sålunda förelagda tiden aflemnas, summan må från balansen afföras och såsom
inkomst å Diskontens vinst- och förlust-konto upptagas; hvarefter det må bero på
särskild anmälan hos Kollegium och pröfning af för handen varande omständigheter,
huruvida innehafvare af utelöpande Banko-attest, som icke inom den kungjorda preskriptionstidens
förlopp sig anmält, må för det insatta beloppet blifva godtgjord.
2:o Vid granskning af gamla ull-diskontfondens räkenskaper, hafva Revisorerne
fastat uppmärksamhet dervid, att, under en längre tids förlopp', denna Diskonts årliga
inkomster, hufvudsakligen beslående i afgifter för sortering, värdering och magasinering
af ull, visat sig otillräckliga för betäckande af de å samma fond anvisade kostnader, så
att den tidepunkt snart torde vara alt emotse, då, efter det alt samtliga kapital-behållningar
medtagits, fonden befinner sig urståndsatt att fullgöra de densamma åliggande förbindelser;
och som det, af sådan anledning, tillförene väckta förslag, att gamla Ulldiskonten
måtte med Manufaktur-diskonten sammanslås, och de af den förra fonden hittills
bestridda utgifter af den sednare öfvertagas, icke kunde af Revisorerne understödjas,
dels emedan Manufaktur-diskontens tillgångar syntes fullt behöfliga för de med denna
Diskontsfond ursprungligen afsedda ändamål, och dels med hänsigt till olämpligheten deraf,
att sammanföra tvenne af olika natur varande fonder, af hvilka den ena, eller Manufaktur-diskonten,
har lill föremål att genom lån understödja fabriks- och manufakturnäringen,
men den andra åter, eller gamla Ull-diskonten, hvars lånerörelse med år 1831 upphört, användes
till bekostande af vissa anstalter för ullkulturens befrämjande och egentligen till
aflönande af tjenstemännen vid Norrköpings ullkontor och Direktören Hofman Bang;
så, enär den af 1847 års Revisorer yttrade åsigt, att gamla Ull-diskonten borde med nya
Ulldiskonten förenas icke blifvit af Rikets Ständer godkänd, och frågan derom således
torde böra såsom förfallen anses, hafva Revisorerne, som ansågo ifrågavarande, af gamla
ulldiskontfonden utgående, kostnader, åtminstone för närvarande, vara af behofvet påkallade,
framställt angelägenheten deraf, att särskilda medel anvisas till bestridande af
den del utaf meranämnde fonds utgifter, hvilken af dess inkomster icke motsvaras.
Rörande detta ämne, har derjemte af de utaf Eders Kongl. Majit, till granskning af
manufaktur- och ull-diskontfondernas förvaltning och räkenskaper för år 1848, särskilt utsedde
Revisorer blifvit gjord följande framställning, hvaröfver Eders Kongl. Majit jemväl
behagat infordra Kollegii underdåniga utlåtande, nemligen: att, då gamla ulldiskont-fondens
tillgångar, derigenom att utgifterna årligen öfverstigit inkomsterna, sedan år 1830,
minskats med mer än fidelar, och enär, såvida icke särdeles lyckliga konjunkturer inträffa,
någon anledning icke förefinnes, att fondens inkomster skola i någon betydligare mån
ökas, utan densamma, genom påförda utgifter och ökade räntebetalningar, inom få år försvinna,
samt Kongl. Majit, genom nådigt bref af den 13 Juli 1838, förordnat, att, mot framdeles
ersättning af gamla ull-diskontfonden, när tillgångarne sådant medgåfve, af manufak
5
-
tur-diskon tfondens vinstmedel skall årligen utbetalas så stort belopp af de å gamla ufl-diskontPonden
anvisade utgifter, som öfverskjuter hvad nämnde fonds tillgångar kunde för
sådant ändamål lemna, Revisorerne funnit sig böra hemställa, om icke vid dessa förhållanden
lämpligast vöre, att gamla ull-diskontfonden sammanfördes och redovisades i en gemensam
hufvudbok med manufaktur-diskontfonden.
I anledning af hvad sålunda blifvit af dels Rikets Ständer, dels de af Edei-s Kongl.
Majit särskilt utsedde Revisorer uti denna fråga yttradt och hemstäldt, får Kollegium i
underdånighet anföi’ai att, på sätt Kollegii underdåniga utlåtande af den 31 Januari
1848 upplyser, den så kallade gamla ull-diskontfonden, hvars behållna tillgång vid 1828
års början uppgick till öfver 100,000 R:dr Biko, under derpå följande år och sedan fondens
lånerörelse upphört samt af nya Ull-diskonten öfvertagits, hlef till större delen disponerad
för åtskillige andra, i afseende på fårafvelns och ullkulturens befrämjande, anbefallda åtgärder,
såsom: inköps- och transportkostnad från utrikes ort för får utaf ädlare race, bidrag
till uppbyggande af ullmagasinet i Norrköping och, efter detsammas fullbordan, inköp
af enskilda aktier deruti, rn. in.; hvarjemte å fonden anvisades de årliga allöningarne
till tjenstemän, lärlingar och beljenter vid det i Norrköping inrättade ullkontor och till den
för tillsyn öfver schäferierna i Riket anställde person, äfvensom rese- oell traktaments-ersättning
i och för sistnämnde befattning; och som de för fonden anslagna inkomster, bestående
i afgifter för värdering, sortering och magasinering af ull, ett årligt bidrag från rnanufakturmedlenafl200
R:dr samt hyror för lägenheter i ullmagasins-byggnaden, icke varit tillräckliga
för bestridande af förstnämnde årliga utgifter, har bristen häri måst betäckas af
fondens återstående kapital-tillgångar, så långt dessa kunnat disponei'as, och förskott för
öfrigt erhållits af manufaktur-diskontfonden, i enlighet med Kongl, brefvet af den 13 Juli
1838. Härigenom har gamla ull-diskontfondens behållning småningom så minskats, alt densamma
vid 1848 års utgång endast utgjorde 31,320 lUdr 4 sk. 6 rist, eller, med afdrag af
osäkra fordringar, 22,080 llidr 34 sk. 3 rist Biko, hvilken behållning, såsom hufvudsakligen
liggande i värdet af ullmagasins-byggnaden, icke, åtminstone för närvarande, är
disponibel; och är det otvifvelaktig!, att, så länge de å fonden nu anvisade årliga utgifter
icke kunna i någon betydligare mån minskas, fonden ej heller hädanefter skall kunna
med de för densamma anslagna inkomster betäcka nämnde utgifter, utan nödgas ytterligare
öka sin skuld till manufaktur-diskontfonden.
Hvad nu beträffar det af särskilde Revisorerne gjorda förslag, att gamla ull-diskontfonden
måtte sammanföras med manufaktur-diskontfonden, så har, på sätt Rikets
Ständers Revisorer antydt, fråga härom förut blifvit väckt, nemligen af de till granskning af
diskontfondernas räkenskaper för år 1835 af Eders Kongl. Majit utsedde Revisorer, hvilka,
likväl endast under förutsättning, att manufaktur-diskontfonden kunde befrias från vidare
utgörande af års-anslaget till Teknologiska institutet, -tillstyrkt vidtagande af nämnde
förändring, — i anledning hvaraf Kollegium, uti afgifvet underdånigt utlåtande, jemväl hemställde,
att förstnämnde fråga icke måtte blifva föremål för nådig pröfning förr, än sig visat,
om och hvilka andra medel kunde af Rikets Ständer utfinnas till bestridande af berörde
årsanslag; och bar ofvanuämnde förslag sedermera icke föranledt någon åtgärd.
Då bifall till det nu förnyade förslaget om gamla ull-diskont- och manufaktur-diskontfondernas
sammanslagning skulle medföra den följd, att sistnämnde fond komme alt
för framtiden och äfven sedan gamla Ull-diskontens hela behållning vore medtagen, öfvertaga
de ä denna fond anvisade utgifter, hvilka mäste anses främmande för det med Manufaktur-diskonten
egentligen afsedda ändamål, alt med län understödja fabriksnäringen, och
lämpligast synas höra utgå af medel, som afse landtmanna-nänngens befrämjande, samt då
Manufaktur-diskontens tillgångar, i följd af en under sednare åren betydligen ökad tillverkning
inom de lånberättigade näringarne, år från år blifvit allt mer anlitade, så att,
oaktadt tid efter annan erhållen tillökning i kreditivet på Rikets Ständers Bank, låne
-
— 35 —
rältsprocenten succesift nedgått och för innevarande år icke utgör mer än 15£ procent
för högsta klassens idkare, så anser Kollegium, lika med Rikets Ständers Revisorer,
manufaktur-diskontfondens tillgångar vara väl behöfliga för dess lånerörelse, och kan
således icke eller, för sin del, understödja särskilde Revisorernes ofvanberörde förslag.
Deremot och då Kollegium förutsätter, alt de anstalter till fårafvelns och ullproduktionens
befrämjande, som för närvarande äga rum, komma att lills vidare fortfara, och
således någon minskning af de å uil-diskontfonden nu anvisade årliga utgifter icke torde
kunna förväntas, instämmer Kollegium uti den af Rikets Ständers Revisorer yttrade
åsigt om angelägenheten deraf, att särskilda medel varda anvisade, för att sätta fonden
i tillfälle alt, utan fortsatt skuldsättning hos manufaktur-diskontfonden, bestrida nämnde
utgifter; och Kollegium hemställer derföre i underdånighet, huruvida icke Eders Kongl.
Maj:t inå i nåder linna skäl att af allmänna medel, som kunna för detta ändamål disponeras,
anvisa eller hos Rikets näst sammanträdande Ständer göra nådig framställning
om ett årligt anslag till gamla ull-diskontfondens förstärkande.
I fråga om beloppet af detta anslag, utvisar den af särskilde Revisorerne aflemnade
uppgift å gamla ull-diskontfondens inkomster och utgifter för åren 1828 till och med
1848, att utgifterna, utan tillägg af skedde afskrifningar, efter en medelberäkning för de
sednast förflutna 10 åren, årligen öfverstigit inkomsterna med 1329 R:dr 44 sk., och, efter
enahanda beräkning för sednare hälften af nämde tid, med 1707 R:dr 36 sk. 10 rist
Banko, och då härtill Iägges årliga räntan å fondens skuld till Manufaktur-diskonten,
som för sista året uppgått till 4Ö2 R:dr 12 sk. 9 r:st, kan minst en summa af 2,000
Ridr årligen beräknas såsom erforderlig för betäckande af den årliga bristen.
3:o 1 afseende på Rikets Ständers Revisorers anmärkning, alt uti Norrköpings ullkontors
kassaräkning för år 1847 funnits, såsom inköpspris för 5 famnar vea, afförda
23 R:dr 16 sk. Banko, ehuru den såsom verifikation bilagda räkning lyder å 35 Ridr
samma mynt, har Redogöraren uti infordrad förklaring anfört: att berörde förhållande
tillkommit genom en misskrifning till redogörarens egen förlust, och i följd deraf samt
med kännedom om vedprisen i Norrköping icke synts hafva bordt till anmärkning föranleda.
För egen del, har Kollegium härvid ingen ting att tillägga.
4:o Vidkommande slutligen den af Revisorerne gjorda anmälan, att redovisning öfver
de medel, som lyftats å det, enligt Kongl, brefvet den 12 Augustt 1845, å [handels-”och
sjöfarts-fonden anvisade anslag för anskaffande af unionsvapen och flaggor vid
de Svenska och Norska konsuls- och vicekonsuls-stalioner, för hvilka sådana funnos
erfoderliga, ännu icke blifvit afslutad, får Kollegium i underdånighet upplysa, alt, sedan
Kollegium till Eders Kongl. Majit afgifvit redogörelse för det åt Kollegium i berörde
afseende nådigst lemnade uppdrag, samt Eders Kongl. Majit, i anledning af Kollegii
underdåniga hemställan, genom nådig skrifvelse af den 4 September sistlidet år. meddelat
föreskrift i några omständigheter, som på den slutliga redovisningen för ifrågavarande
medel ägde inflytande; har sådan redovisning blifvit afslutad och, den 10 sistlidne
December, till Eders Kongl. Majlis och Rikets Kammar-Rätts granskning öfverlemnad.
De i nåder hit remitterade Revisionsberättelserna återställas i underdånighet,
och Kollgium framhärdar med djupaste vördnad,
Storma k tigste Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
€. ii. SKOGMAN.
J. N. BORELIUS.
Stockholm den 7 Februari 1850. j g
A. Brändström.
...... a
' . ' . ' i , i ■ i ii i 101 : ■■■ i?i> ■ i;
;• -■ :i ' : : ■ "-1
(! ... ii.f ■ ' ’ !. ' ^ ■ 1 •' ' ■ '
_i Ii‘>' ' :■ ■ ‘ ’ i ’ ‘ \ '! " '* ■< ...'■
•
j.. ■; . . i. . - • liifl löi «h . >i
.».. >i-i -lii i: n »tiolin ■ ,'!'i . :
.
; . I• . ' ■ i; » ; ' ■. . ■
; . .a . .i/ • X •. i.. t >.\ ■ ■ . ■ ■
-i ::■(!' ' ii i 1 : • ! : - . ■ Ii ::
fl
; n£}-’'. 10I ■?'>{• i iiis ti.';
'... i .,!> i • ■ '•■■■.-i
,
, i.
■ irtlf! .■ • Hft 'i-v >• ■ '-»" i i'1 • '■ ' < i
.
. 'it;. r.. iir «• ;1>' ■ ;n i- *k
f t j ■ ■ .;i'. 1 * .
■lii .'ii -
i . , ' . :
f i m
BERÄTTELSE
TILL
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDER
ANGÅENDE
AF
RIKETS STÄNDERS REVISORER.
År 1849.
STOCKHOLM.
Tryckt hos P. G. Berg, 1850.
0
4
Till Rikets Höglofl. Ständer.
iSedan undertecknade, likmätigt gällande föreskrifter, den 15 sistlidne
September sammanlrädt i Banken och styrkt behörigheten
att, såsom Rikets Ständers Revisorer, granska Stats-, Banko- och
Riksgälds-Verkens räkenskaper, tillstånd, styrelse och förvaltning;
samt derefter lifligen aflagt och undertecknat den uti Instruktionen
för Rikets Ständers Revisorer öfver Banko-Verket intagna Ed; hafva
vi, på tillförene öfligt sätt, fått emottaga följande, till åtlydnad af
2 §. i nämnde Instruktion samt 20 och 31 §§. i Banko-Reglementet
under den 23 Oktober 1848 afgifna berättelser, nemligen:
l:o Banko-Fullmäktiges, dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet samt de hos Fullmäktige förekomna hufvudsakliga
ärenden, och dels angående Tumba Bruk;
2:o Direktionernes öfver Banko-Diskonten samt Handels- och Närings-Diskonten
i Stockholm äfvensom Låne-Kontoren i Götheborg
och Malmö, om dessa Diskont-Inrättningays rörelse;
3:o Under-Styrelsens, om den samma Styrelse äfvensom Departemental-Styrelserne
åliggande förvaltning; varandes denna berättelse
åtföljd af serskilda berättelser utaf Låne-Cancelliets Chef
och Kommissarier samt af Cheferne för Kontroll- och Revisionssamt
Boksluts- och Ekonomi-Afdelningarne; samt
4:o Fiskals-Embelets, orri de till samma Embetes befattning hörande
ämnen.
Revisorerne, som sedermera, under granskningen af Banko-Verkéts
styrelse och förvaltning, genomgått icke allenast de berättelser,
serskildt utsedde Revisorer afgifvit, angående förrättad revision af
4
Öfver-Styrelsens
Personal.
Inventeringar
af Fullmäktige.
Inventering af
Revisorerne.
Banko-Diskont-Verkets räkenskaper för nästlidet år samt Låne-Kontorens
i Götheborg och Malmö för åren 1847 och 1848, utan äfven
så väl Banko-Fullmäktiges allmänna och serskildta Protokoll, som
Under-Styrelsens och Kommissariernes i Låne-Cancelliet Protokoll
till den 15 September detta år, samt tillika granskat Bankens och
Tumba Bruks räkenskaper för sistförflulna två år; få, angående hvad
vid den sålunda verkställda granskningen förekommit, till Rikets
Högl. Ständer afgifva följande berättelse, uti hvilken frågorna, för att
lätta öfversigten på det hela, upptagasiden ordning, hvartill BankoRegleinentets
uppställning föranleder.
§. 1.
Personalen inom Ofver-Styrelsen har oförändrad varit sådan,
densamma bestämdes genom de af Rikets Högh Ständer vid sednaste
Riksdag anställda val; men, i anseende till förfall för Ledamöter af
Vällofl. Borgare-Ståndet och Hederv. Bonde-Ståndet, äro, under ifrågavarande
tid, vid serskildta tillfällen såsom Suppleanter i ÖfverStyrelsen
inkallade: Hr Rådmannen J.F. Gråå samt f. d. Riksdagsfullmäktige
Erik Mallmin från Westerås Län och Josef tiolin från
Stockholms Län.
§• 2-
Till åtlydnad af föreskriften i 6 §. af Banko-Reglementet, hafva
Fullmäktige under så väl nästlidet, som innevarande år inventerat
Bankens Kassor och öfriga förvaringsrum.
Enahanda inventering är under den 8 sistföiflutne October af
Revisorerne anställd; hvarvid behållningarne i Silfver, Guld och
Kopparmynt befunnits utgöra följande belopp, nemligen:
Silfver.
Myntadt efter 1664 års myntfot:
hela Riksdaler 9,341: — —
två tredjedels d:o 2,100: — —
en tredjedels d:o . . . . . 9,900: — —
en sjättedels d:o ..... 5,800: — —
en tolftedels d:o  1.067: 12. —
en tjugufjerdedels d:o. . . . 993: 42. — 29^02
Transport 29,202
6.
Transport 29,202:
Myntadt efter 1830 och 1835 årens rnynt-ordningar:
hela Riksdaler. . . . 106,661: — —
halfva d:o .... 93,150:
fjerdedels d:o .... 100,718 : 36. —
åttondels d:o .... 566,803 : 36. —
sextondels d:o .... 211,923 : 29. —1 079 257- 5
Utländskt mynt, förvandladt i Riksdaler Silfver:
Spanska Piastrar .. .. 1,334,552: 38. 3.
Franska Fem-Francsstycken 403 : 42. 11-1334,955. 33
2,345^781: 22.
5
6. —
Ornyntadt
Summa R:dr Silfver 4,789,197: 18. 11.
G 11 l <1.
Myntadt:
402 fyrdubbla Dukater. . 1,608
1,004 dubbla d:o . . 2,008
10,682 enkla d:o . . 10,682
Ornyntadt
14,298: —
72,389 TW
Af nya prägeln:
Summa Dukater 86,687ttjV
Kopparskiljemynt.
uti 4 skillingar
2
1
2
~s
1
~5
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
5,126
32. —
4,966
32. —
360
— —
2,440
—■ —
60
— —
270
— —
13,223: 16.
Af gamla prägeln  8,946 : 32. -
Summa B:ko R:dr 22,170: — —-
Vid denna inventering, som blifvit förrättad, på sätt Revisorernes
protokoll närmare utvisar, har någon anmärkning icke förekommit.
6
§•3.
Uppgifter öfver Likmätigt 5 §. i Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars
Metallisk Kas- 1830, åberopad i 24 §. af Banko-Reglementet, äro, icke allenast, efsa
samt ofver- ter hvarje halfårs utgång, uppgifter öfver Bankens Sedel- och DeposlSter
nf Bai}~ sitions-skuld samt Metalliska Kassa, än äfven, efter 1847 och 1848
hens hela stall- .. .
ning. arens slut Otversigter at .bankens hela ställning uppgjorda, tryckta
och med allmänna tidningarne utdelade.
Vid jemförelse af berörde Öfversigter med Bankens räkenskaper,
hafva de förra, utom i några smärre på slutresultatet icke inverkande
omständigheter, befunnits med nämnde räkenskaper öfverensstämma.
§• 4-
ValafLedamot Fullmäktige hafva, på sätt Banko-Reglementets 27 §. bjuder,
'virektio^samt gemensamt med Fullmäktige i Riksgälds-Konloret, å behöriga tider
af Revisor för a ris täll t val af så väl Ledamot i Götha Kanal-Direktion för åren
S,TKonalvefkets 1^48 och 1849, sorn Revisor för granskning af omförmäldta Kanalräkemkaper.
Verks räkenskaper och förvaltning under åren 1847 och 1848.
§. 5.
Om inredning Hos Kongl. Maj:t hade, såsom 28 §. i Banko-Reglementet gifver
'1Fästning"af v'^ handen, Rikets sednast församlade Högiofl. Ständer i underdå
tjenliga
lägen- nighet anhållit, att å Carlsborgs Fästning måtte, i och för förvaring
1förvaring 'af sl-örre eller mindre del af Bankens redbarheter, på Bankens be
Bankens
red- kostnad anskaffas tjenliga lägenheter, antingen medelst uppförande af
barheter. e|) ny byggnad eller genom inredning för ändamålet af passande
hvalf i eller under någon af de byggnader, hvilka, enligt den för
fästnings-anläggningen fastställda plan, redan linnas eller framdeles
kunna varda derstädes uppförda, samt att Kongl. Majit täcktes i sådant
afseende låta i Nåder anbefalla uppgörandet af nödiga ritningar
och kostnadsförslag, för att, efter Fullmäktiges godkännande
samt Kongl. Majits derå vunna Nådiga sanclion, tjena till efterrättelse
vid den ifrågavarande nybyggnaden eller inredningen; hvar
jemte
Fullmäktige berättigades att, uppå vederbörlig requisition, låta
7
utbetala de för ändamålet erforderliga medel inom det belopp, sorn
det godkända kostnadsförslaget upptoge.
I anledning häraf, och uppå Chefens för Ingeniör-Corpsen derom
gjorda begäran, meddelade Fullmäktige till en början åtskilliga
upplysningar, ej mindre om det utrymme, som i förenämnde afseende
för Bankens räkning å Carlsborg erfordrades, än ock om beskaffenheten
af den lokal, hvilken till uppvägniugs- och uppräkningsrum
samt till embets- och boningsrum för tjenstemän och vaktbetjörling
ansåges af nöden; hvarefter och sedan Kongl. Majit i Nåder inhemtat
FulLmäktiges utlåtande öfver bemälde Chefs hos Kongl. Maj:t
i underdånighet framställda förslag, rörande verkställigheten af den
för Banken ifrågasätta byggnad, hvarför kostnaden beräknades till
76,685 R:dr 34 sk. 7 rist. Banko; Fullmäktige, uti det i följd häråf
till Kongl. Majit afgifna underdåniga utlåtande, anförde, bland annat,
att, sorn den byggnad, hvilken, enligt omförmäldta förslag,
komme att för Bankens räkning uppföras, utgjorde en del af södra
Slutvärnets byggnadssträcka och följaktligen jemväl vore ämnad till
Fästningens försvar, ansåge Fullmäktige sig böra till Kongl. Majits
bepröfvande öfverlemna om och till huru stor del inom det uppgjorda
kostnadsförslaget, hvilket Fullmäktige lemnade utan anmärkning,
Banken må anses böra deltaga.
Och har Kongl. Majit, medelst Nådigt Bref till Fullmäktige af
den 9 Mars detta år, gifvit tillkänna, att, då Kongl. Majit ansett
ifrågavarande af Rikets Ständer framställda begäran om beredande
på Bankens bekostnad af lämpliga förvaringsrum å Carlsborgs Fästning
för en del af Bankens redbarheter icke böra förvägras, men,
enligt hvad Chefen för Ingeniör-Corpsen i underdånighet upplyst,
dylika förvaringsrum icke, utan mehn för de med fästningsarbetena
åsyftade militära ändamål, kunde åstadkommas genom inredande af
någon utaf de byggnader, som, enligt den för fästnings-anläggningen
fastställda plan, redan finnas uppförda eller äro under byggnad,
Kongl. Majit funnit godt i Nåder förordna, att serskild ny byggnad,
i öfverensstämmelse med den af Chefen för Ingeniör-Corpsen uppgjorda
och af Fullmäktige godkända ritning, som af Kongl. Majit i
Nåder fastställdes, må för omförmäldta ändamål uppföras, äfvensom
Kongl. Majit i Nåder gillade bemälde Chefs underdåniga förslag i
fråga om upplåtande af boningsrum för Bankens tjenstemän och vakt
-
i
Prcemium för
förslag till reorganisation
af
Banken.
Fr agan om
sättet för upprättande
af
Extr akt er öfver
Bankens Debitorer
och Creditorer.
betjente uti annan lokal inom Fästningen; samt beträffande åter bestridandet
af kostnaderna för det sålunda erforderliga byggnadsarbetet,
pröfvade skäligt i Nåder förordna, att, med bifall till Chefens
för Ingeniör-Corpsen framställning, att af förslagsbeloppet, 3440
R:dr borde beräknas för fästningsbyggnaden och 72,000 R:dr såsom
Bankens bidrag, den uppkommande byggnadskostnaden skulle, efter
denna grund, mellan Banken och Fästningsbyggnads-fonden fördelas,
dock så att Bankens deltagande uti intet fall öfverstege sistnämnde
belopp, hvilket borde utgå med l/3:del årligén under hvartdera af
åren 1849, 1850 och 1851.
Uppå Kongl. Krigs-Collegii requisition, hafva Fullmäktige härefter
utanordnat det stadgade bidraget för innevarande år med
24,000 R:dr Banko.
§. 6.
Angående Rikets Ständers i 29 §. af Banko-Reglementet intagna
beslut, hvarigenom ett praemium blifvit utfäsladt för aflemnande, innan
nästa Riksdags början, af förslag till förändrad organisation af
Banko-Verket, är, enligt Fullmäktiges förordnande, kungörelse i allmänna
tidningarne utfärdad; men, efter hvad Revisorerne förnummit,
bar något förslag i berörde afseende ännu icke till Fullmäktige
inkommit.
§. 7.
Till extrakt-arbelen samt lönlöse extraordinarie tjenstemäns uppmuntran
är, enligt 35 §. i Banko-Reglementet, å Supplementar-Staten
anvisadt ett belopp af 1500 R:dr Banko årligen; och TjenstgÖrings-Ordningen
för Kontroll- och Revisions-Afdelningen innefattar,
att de der uppräknade extrakt-arbeten verkställas under Kontrollocb
Revisions-Chefens inseende af surnumerärer eller andra ordinarie
eller extraordinarie tjenstemän, mot serskild betalning.
Då hvarken surnumerärer eller andra ordinarie tjenstemän varit
att tillgå i och för berörde extrakt-arbeten, hafva extraordinarie
tjenstemän dertill användts; men sedan Rikets sednast församlade
Högh SLänder beslutat, att det i Banken brukliga sätt att beräkna
ränta på ränta, skulle med nästl. års utgång upphöra; funno Fullmäktige,
med afseende derå, att genom berörde förändring i ränte
-
9
l
beräkningssättet, göromålen För Låne-afdelningens Irenne Nummerbokhållare
blifvit förenklade och för deras tvänne Kontrabokhållare
i Kontroll- och Revisions-afdelningen förminskade, samt då ofvanberörde
extrakt-arbeten, såsom utgörande ett årligen ifrågakommande
bestyr, vore af ordinarie egenskap, hvartill ordinarie tjenstemän
ock lämpligast syntes böra användas, skäligt förordna, att från och
med år 1849 meranämnde extrakt-arbeten borde verkställas af förbemälde
Nummerbokhållare och deras (vänne Kontrabokhållare, sålunda,
att de tvänne sistnämnde hade att besörja upprättandet af
extrakten öfver lån på Landtegendomar eaiot återbetalningsskyldighet
i sedlar, samt Nummerbokhållarne att uppgöra de jjfriga extrakterne.
§8.
Som Högh Banko-Utskottet vid sistförflutna Riksdag, med afse-Om lydelsen af
ende å den af Rikets Sländer åsyftade reorganisation af Bankover- ^fullmakter,
, .i ■■ 1 • 11 soth utfardas
ket, ansåg det vara i sin ordning, att söka undanrödja det hinder för en deltjenför
en möjlig bespaiings åstadkommande, som kunde förefinnas der- steman^ 1 Banuti,
att, vid utnämningar till åtskilliga tjenster inom Verket, den
utfärdande fullmagten innefattade namnet på den afdelning, der den
utnämnde skall tjenstgöra, och hvarigenom kunde inträffa alt, förmedelst
ändring utaf afdelningarnes benämning vid en möjligen ifrågakommande
reorganisation, mer eller mindre grundade anspråk på
tjenslernes öfverförande till en surnumerär stat skulle kunna framställas;
fästade Högh Utskottet Fullmägtiges uppmärksamhet derå, huruvida
icke, med de undantag Banko-reglementets 43 §• innefattar,
framdeles ulfärdande fullmagter för Kamererare, Kassörer, Bokhållare,
Revisorer, Notarier, Kontorsskrifvare och Kanslister ej måtte
upplaga benämningen på den afdelning eller det kontor i Banken,
hvarest den utnämnde skall tjenstgöra, utan att hans anställande i
den ena eller andra afdelningen må ankomma på Understyrelsen,
med Fullmägtige förbehållen rätt att pröfva de besvär, som kunde
öfver något Understyrelsens så beskaffade beslut anföras.
Understyrelsen, som lemnats tillfälle att i ämnet sig yttra, har
väl emot den af Högh Utskottet åsyftade förändring framställt åtskilliga
erinringar; men enär Fullmägtige, vid ärendets slutliga pröfning
den 8 sisth Mars, funnit berörde erinringar icke vara af beskaffenhet
alt böra lägga hinder i vägen för beredande af det ända
2
-
10
mål, Högh Utskottet sökt vinna, förständigades Understyrelsen, dels
att uti de anslag, som af Understyrelsen utfärdas till återbesättande
af lediga tjenster, fortfarande och tills vidare icke låta upptaga namnet
å den afdelning eller det kontor, der ledigheten inträlFat, och
dels att, med de undantag t\i §. i Banko-Reglementet innefattar, vid
inträffande ledigheter af sådana befattningar inom Bokhållare- och
Kontorsskrifvare-graderne, vid hvilka särskildt arfvode utöfver lönen
blifvit å Supplementar-stat anvisadt och hvilket Understyrelsen anser
fortfarande böra vid den lediga Ijensten bibehållas, till nämnde
tjenst, på samma gång förslag till den i Banken'ledigblifna tjenslen
upprättas, omedelbart förflytta den bland ordinarie tjenstemän inom
graden, sorn dertill sig anmäler och af Understyrelsen finnes vara
mest skicklig och passande; dock med Fullmägtige förbehållen rätt
att pröfva de besvär, som kunna anföraé öfver Understyrelsens i sådana
frågor fattade beslut.
I följd häraf har, vid numera skedda utnämningar till ofvanuppräknade
tjenster, icke i fullmagterne upptagits benämningen på
den afdelning eller det kontor, der den utnämnde skall tjenstgöra,
hvilken förändring, efter hvad Fullmägtige hos Revisorerne anmält,
■ hittills icke, så vidt Fullmägtige kunnat förnimma, medfört någon
olägenhet för Banken eller dess tjenstemän; och anse Revisorerne
sig böra gilla Fullmägtiges i ofvanberörde afseende vidtagna åtgärder.
§. 9.
Extra biträden Uppå Understyrelsens den 18 Oktober nästl. år gjorda anmä
1
Sedelkontoret ja att som) under då pågående forcerade sedeltillverkning, endast
för uppräkning C ° . n,
af inkommande tväune Kontorsskrifvare voro att använda i och för uppräkning af
forstuna sed- cje frgn kassorne tfll sedel kon toret dagligen inkommande, makulerade
skillingssedlar, detta arbete, hvilket, jemlikt Redovisnings-ordningen,
nästpåföljande söknedag skall förrättas, alltid af flere sedelkontorets
tjenstemän samfäldt, icke kunde af tvänne personer medhinnas, enär
antalet af dylika bundtar, hvardera innehållande a5o sedlar, oftast
uppgingo till 70, 80 å go, understundom till 180 och derutöfver,
men allenast 20 bundtar kunnat till uppräkning, uppträdning
och förseende med afskrifningssedlar såsom tjenstepligt tilldelas en
hvar af dem; funno Fullmägtige den 26 i ofvannämnde månad skäligt
berättiga Understyrelsen, att, i och- för biträde vid uppräknin
-
11
gen af de till Sedelkontoret från samma månads början inkomna och
än vidare ingående makulerade skillingssedlar, utgifva en ersättning
af två skill ingar åtta runstycken Banko för hvarje bundt sådana sedlar,
sorn af extraordinarie tjenstemän uppräknas och vidare behandlas;
dock att sammanräknade ersättningsbeloppet, till en början och
innan ytterligare framställning i ämnet gjordes, ej finge öfverstiga
433 R:dr 16 sk. Banko; hvarefter och sedan Understyrelsen anmält
nödvändigheten af fortfarande tjenstebiträde inom Sedelkontoret, helst
beloppet af dit inkommande försl i Ine skillingssedlar, i stället att minskas,
då ännu vore i betydligt tilltagande, Fullmägtige den 26 sisth
April bifallit, att nyssberörde ersättning må, så länge behofvet sådant
påkallar, utbetalas till extraordinarie tjenstemän, som biträda
vid uppräkning af dylika sedlar.
§• 10‘
Som, i följd al Rikets Högh Ständers vid sednaste riksdag fat■ Extra biträden
tade beslut om upphörande af tillverkning och utgifning från Banken
af sedlar å 16, 12 och 8 skill inga r samt deras ersättande med vexlingen af
silfvermynt, särskildt tjenstebiträde inom Kassa-afdelningen i och för mind^ "^erdel
mindre siifvermynlets utvexling funnits vara af behof påkalladt,
hafva Fullmägtige den 26 sisth April, uppå Understyrelsens hemställan,
bifallit att, så snart utgifningen från Banken'af någondera
utaf förenämnde sedelsorter upphört, tvänne extraordinarie tjenstemän,
emot arfvode af 4oo R:dr Banko, efter år räknadt till hvardera,
må till en början under 3:ne månader, från den af Understyrelsen
bestämda dag, anställas uti Bankens vexlingskassor till biträde ej mindre
för uppräkning och fördelning af silfvermynt å de lägre valörerne,
än äfven för handläggning af öfriga expeditioner; och sedan
Understyrelsen, på grund häraf, förordnat om biträdes anställande
inom Kassa-afdelningen, för uppgifna ändamål, från och med den 12
nasti. Maj, då utgifning af Bankens sedlar å 8 skillingar upphörde,
har, i anledning af gjord framställning om det fortfarande behofvet
af tjenstebiträden i nämnde afdelning, Understyrelsen den 9 påföljde
Augusti blifvit af Fullmägtige berättigad, att, under ytterligare;
3:ne månaders tid, till aflöning åt tvänne dylika biträden, i den
mån desamma ansågos erforderliga, använda här ofvan upptagna arfvodesbelopp.
12
Förflyttningar
pu Bankens
Fensionsstat.
Föreskrifterne,
angående kontroll
cl Ombudsmännens
vid
Diskontverken
uppbörd och
göromål♦
§■ il
Med
slöd af föreskrifterne i 54> 55 och 56 §§. af Banko-reglementet,
hafva åtskillige tjenstemän och vaktbeljente blifvit förflyttade
på Bankens pensionsstat, med dem tillagd pensionsrätt för deras
återstående lifstid; hvarförutan Fullmäglige, med begagnande af den
i 5^ §. 1 inom. af Reglementet dem medgifna rättighet, på förenämnde
stat förflyttat Notarien vid Understyrelsens expedition, Advokat-fiskalen
G. E. Trana.
§' 12‘
Sedan Fullmäglige, på grund af stadgandet uti 6 mom. af 89 §.
i Banko-reglementet, från Direktionerne öfver Banko-Diskontverket
samt Lånekontoren i Götheborg och Malmö infordrat yttrande och
förslag, beträffande de ytterligare förvaltningsföreskrifter, sorn kunde
anses erforderliga, i anledning af Rikets Högh Ständers uti åberopade
§. intagna beslut, rörande kontroll å Ombudsmännens vid
Diskontverken redovisning och göromål, hafva Fullmäglige den 20
December nasti, år, med fastställande af formulär för så väl Diskontverkens
lagsökningsdiarier, som de qvittenser, hvilka, enligt 2 mom.
i samma §., böra af Ombudsmännen utfärdas å medel, sorn till Ombudsmännen
för Diskontverkens räkning ingå, tillika forordnat, att,
då ett lagsökningsdiarium, uppsläldl efter nyssberörde formulär, innehölle
en fullständig, ehuru i korthet affallad, berättelse om hvart
och ett lån, verificerad af de vid låneakten förvarade handlingar,
genom hvilkas jemförande med diarium den granskande vore i tillfälle
att inhemta erforderlig upplysning om hvad som blitvil vid lånet
åtgjordt, samt de detaljerade berättelser, hvarmed Ombudsmännen
ditintills till de årliga revisionerne inkommit, således icke voro
behöflige sedan lagsökningsdiarierne blifvit enligt det fastställda formuläret
upprättade, komme de berättelser, Diskontverkens Ombudsmän,
jemlikt g3 §• i Banko-reglementet, skulle afgifva, att inskränkas
till meddelande af dels uppgift å antal och summor af tle lån,
som under det år, revisionen omfattar, blifvit lill Ombudsmännen
öfverlemnade samt dessa låns fördelning å de särskilda Länen; redovisning
för de, genom Ombudsmännens åtgärd, under året influtna
medel, samt dels redogörelse för Bankens bevakningar och märkligare
rättegångar med flera omständigheter, som kunna tjena till ledning
för bedömande af kreditförhållanderne.
13
1 sammanhang härmed, få Revisorerne anmäla: all, efler hvad Granskning af
de inherntat, Fullmägtige, med slöd af Rikets Hoel. Ständers vid ^ankoDiskont
somt
sed
naste Riksdag fattade beslut, uppdragit åt Ad vokat-fiskalen i Ban- Ldnekontorets i
ken, Protokolls-sekreteraren N. A. Heurlin ätt genomgå och granska Götheborg inom
de till och med år 1848 inom linien förda lån vid Banko-Diskont- idn.
verket i Slockholm samt åt Rådmannen i Götheborg, Häradshöfdingen
M. Ingelman, att på enahanda sätt handlägga dylika lån vid
Lånekonloret 1 sistnämnde stad; att sedan Häradshöfdingen Ingelman
fullgjort del honom lemnade uppdrag, hvaröfver berättelse blifvit
aflemnad, Fulimäglige låtit till honom utbetala den äskade och
af Lånekontors-Direktionen tillstyrkta ersättning 5oo R:dr Banko,
samt att det Prolokolls-sekreteraren Heurlin uppdragna arbete icke
lärer kunna afslulas förr än nästa år.
§; 13-
Sedan, vid bestämmande af de arfvoden, som borde tillkomma om ändring af
de hos Rikets Ständers innevarande år församlade Revisorer öfver
Banko-Diskontverket anställde Sekreterare och Vaktbetjening, fråga för Revisorerne
hos bemälde Revisorer uppstått, huruvida icke det belopp af 4°° hf?V'Banlco~
R:dr Banko (ill Sekreteraren och 270 R:dr samma mynt till Vakt- Dl*
betjeningen, som vid föregående revisioner brukat dem tilläggas, vo->
re, med afseende sä väl å arbetets vidd och beskaffenhet, som ock å
hvad för likartade befattningar i allmänhet beviljas, högre än hvad
skäligt vore, hafva de väl, i betraktande deraf att berörde befattningar
vid den då förrättade revisionen blifvit emottagne och beslridde
under förhoppning att få åtnjuta de sedvanliga arfvodena, funnit sig
* böra medgifva, att dessa arfvoden vid samma revision finge utgå till förutnämnde
belopp, men tillika, med åberopande hufvudsakligen deraf,
att, om ock Sekreterarens arbete kunde anses vara af ansträngande art,
ett arfvode för sex veckor af 4°° R.dr Banko likväl vore särdeles
frikostigt, och alt, hvad Vaktbetjeningen anginge, icke flere än tvänne
kunde vara med uppassningen bos Revisorerne upptagne, i hvilket
fall de 270 R:dr, Sorn vanligtvis blifvit nämnde betjening tillagde,
utgjorde en allt för hög ersättning, samt då rättelse härutinnan
svårligen torde kunna vinnas, derest den endast skulle bero af blifvande
Revisorer, hvilka i allmänhet till en början voro obekanta
14
med göromålens beskaffenhet och således vid deras slut nödsakade
att antingen gäcka förhoppningarne eller obetingadt följa gammalt
bruk, ansett bestämdare föreskrifter i afseende på berörde arfvode»,
än de, som uti den för Revisorerne öfver Diskontverket utfärdade
instruktion blifvit gifna, vara af behofvet påkallade och af sådan anledning
beslutat anmäla ärendet hos Rikets Sländers näst sammanträdande
Revisorer öfver Bankoverket, med anhållan att ett blifvande
Banko-Utskotts uppmärksamhet måtte fästas på angelägenheten af den
i detta afseende erforderliga förändring af 8:de punkten i nyssberörde
instruktion.
Ehuru Revisorerne icke kunna tillstyrka någon förändring af
stadgandet i omförmälde punkt af instruktionen, enär Revisorerne
öfver Banko-Diskontverket bäst äro i tillfälle att bestämma ifrågavarande
arfvode» till ett belopp, som utgör skälig ersättning för nedlagdt
arbete; hafva Revisorerne dock ej velat undertrycka den gjorda
framställningen, hvilken sålunda till Rikets Högh Ständers profning
hänskjutes.
§. 14.
Afskrifning af I följd af Rikets sednast församlade Högh Ständers beslut, äro
sioritenshtdan- Hiks-Diskontverkets återstående balancerade fordringar, utgö
scradefordrin-
rande tillsammans 8,980 R:dr 27 sk. 8 r:st, afskrifne utur Diskontgar.
verkets räkenskaper, samt af de 2,816 R:dr 1 i sk. 9 rist., hvilka än
nu
innestodo å f. d. Riks-Diskontens räkning i Depositions-afdelningen,
,ett belopp af 1,662 R:dr 35 sk. 9 r:st., allt Banko, under den
29 December nästl. år, för Låne-afdelningens räkning insatt och påfördt
Bankens vinst- och förlust-räkning.
§■ 15.
Decharge för Banko- samt Handels- och Närings-Diskontens räkenskaper och
Handelsbokh förvaltning för år 1847 aro H°gl. Banko-Utskottet vid sednaste
Näringsdiskon- Riksdag granskade; och för nästlidet års förvaltning har decharge i
tens förvalt- behörig ordning blifvit vederbörande Direktioner meddelad.
. &ende för_ .. . §• 16.
reOmhudsman- F°r Revisorerne är anmäldt, att utredningen af f. d. Ombuds
nenW.
M sten- mannen vid Götheborgs Lånekontor, W- M. Stenbergs år 1846 irå
bergs
balans. '
15
kade balans, hvarom 1847 års Revisionsberättelse närmare förmäler,
sedermera oafbrutet fortgått, och att, sedan bevakning af Lånekontorets
fordringsanspråk skett uti Stenbergs vid Götheborgs Rådhusrätt
anhängiga konkurs, bemälde Rätt under innevarande år deruti
meddelat dom, hvilken, efter erlagdt vad, lärer vara Kongl. Majus
och Rikets Götha Hofrätts pröfning underställd.
Efter inhemtande af Bankens Fiskals-embetes yttrande öfver nyss- Decharge för
berörda balansfråga, hafva Fullmägtige den 20 Januari 1848 funnit L-UQ^°^g^s
hinder icke möta för godkännande af den decharge, utsedde Reviso- förvaltning.
rer meddelat för Direktionens öfver Götheborgs Lånekontor förvalt
ning
under år 1846.
För 1847 års förvaltning har bemälda Direktion likaledes i vederbörlig
ordning undfått decharge;' men frågan om gillande af den
för år 1848,tillstyrkta decharge är icke, under den tid förevarande
revision omfattar, af Fullmägtige slutligen pröfvad, emedan Fullmägtige
ansett sig dessförinnan böra inhemta Direktionens utlåtande öfver
en gjord erinran, i afseende å det vid Lånekontoret begagnade
rä n tebe räkningssätt.
§•17-
Sedan de för granskning af Lånekontorets i Malmö styrelse och Om inköp af ett
förvaltning för år 1842 utsedde Revisorer gjort framställning derom >
att ett på östra sidan om Lånekontorets hufvudbyggnad beläget, min- mö räkning.
dre korsvirkeshus mätte, med afseende å dess eldfarliga läge för Lå
nekonlorets
hus, varda af Banken, för kontorets räkning, inköpt, samt
Fullmägtige, i anledning deraf, under den 26 Juni 1843 uppdragit
åt Lånekontorets Direktion, att, när tillfälle till berörde fastighets inköpande
framdeles kunde sig yppa, derom hos Fullmägtige göra anmälan;
så tillkännagafs den 5 sisth Juli hos Fullmägtige, att erbjudande
då mera skett om samma fastighets försäljning till Lånekontoret.
Vid pröfning af detta anbud förklarade likväl Fullmägtige
sig, i saknad af Rikets Ständers tillåtelse att gå i författning om inköp
af fast egendom för Bankens eller Lånekontorets behof, icke kunna
örn fö rinald la anbud antaga, men beslöto tillika, att hos rikets nästsammantiädaude
Ständers Banko-Utskott tillstyrka bifall till det ifrågasatta
inköpet, för så vidt uppskof dermed kunde till nämnde tid
ingående förre
Kamerer oren
E■ P• Lindstedts
balans.
16
beredas. Sedermera bar Lånekontorets Direktion, uti dess till Revisorerne
afgifna berättelse, närmare utvecklat skälen för den gjorda
framställningen om inköp för Bankens eller Lånekontorets räkning af
förenämnda fasta egendom; i anledning hvaraf Revisorerne, med afseende
A sakens vigt, samt de ytterligare skäl och omständigheter,
som blifvit anförda, lemnat Fullmägtige del af hvad sålunda i ämnet
förekommit och anmodat dem aLt med utlåtande deri till Revisorerne
inkomma; men då Fullmägtige, uti det i följd häraf af.
gifna yttrande, utan att ingå i något bedömande eller utredning rörande
förslagets nytta, endast åberopat deras nyssberörda beslut och
således icke begagnat den, enligt 3 §■ mom. litt. e uti Revisorernes
instruktion, Fullmägtige lemnade utväg att med Revisorerne rådgöra;
hafva de ock funnit sig förhindrade att sina åsigter och utlåtande
i ämnet Fullmägtige meddela; hvilket förhållande Revisorerne
anse sig böra för Rikets Ständer anmäla, jemte det Revisorerne åt
Fullmägtige uppdragit, atL Lånekontorets Direktion härom underrätta.
§. 18. '
1 afseende å den, uti 1843 års Revisionsberättelse sednast omförmälda
rättegång emot f. d. Banko-ombudet vid Malmö Lånekontor
J. A. Björkman, om utbekommande af den brist, som, vid utredning
af f. d. Kamereraren vid Lånekontoret E. P. Lindstedts konkursmassas
tillgångar, återstod af dennes balansskuld, och hvilken
brist Björkman blifvit ålagd att till Lånekontoret utgifva, hafva Revisorerne
inhemtat, att, sedan Lånekontorets yrkande om Björkmans
förpligtande att med 1153: 28. 2., jemte ränta och rättegångskostnad,
gälda omförmälda brist, icke kunnat i exekutiv väg bifallas, utan
Lånekontoret, genom Kongl. Maj:ts nådiga utslag den Augusti
1845, hänvisats att sin talan derom i laga ordning vid domstol utföra,
Björkman blifvit instämd till Stockholms Kämnersrätt, hvilken,
likasom Rådhusrätten, ansett honom icke kunna tillförbindas att af
det fordrade beloppet betala mera än 1 1,073: 3o. 7. med derå upplupen
och löpande ränta; hvaremot Kongl. Maj:ts och Rikets Svea
Hofrätt, dit målet, efter erlagdt ömsesidigt vad, fullföljts, medelst
dom den 3 Maj detta år, ålagt Björkman, att till Lånekontoret utbetala
hela förstnämnde summa tillika med ränta, uti hvilken dom,
hvarvid Lånekontorets Ombudsman, för dess del, låtit bero, Björk
-
17
man i underdånighet sökt ändring hos Kongl. Majit, på hvars nådiga
pröfning målet för närvarande lärer vara beroende.
Decharge för 1847 och 1848 årens förvaltning har blifvit Direktionen
öfver Malmö Lånekontor meddelad.
§. 19.
Bankens Metalliska Kassa har vid nedanstående tider visat följande
förhållande:
Uteifne Inkomne ,, . .
Dukater. Dukater. Minskmng.
. 6,719. 120. 6,599.
1847 den 31 December
1848 * 31 Mars . .
» » 30 Juni . .
» » 30 September
» »31 December
8,124t^.
14,624^.
1,986.
3,607AV
172.
568.
39.
41.
7,952-^.
14,056-^.
1,947.
3,566AV
S:gr 28,342^.
820.
27,522^.
1849 den. 31 Mars . .
. . . 3,148.
122.
3,026.
» » 30 -Juni . .
. . . 4,384.
237.
4,147.
» » 8 September
. . . 3,660.
59.
3,601.
S:gr 11,192.
418.
10,774.
Summa 46,253XJT.
1,358.
44,895^.
Guldtillgdngen utgjorde den 4 Sept. 1847 . .
afgår Dukatskulden
den 8 September 1849
afgår Dukatskulden
. , 137,528AV
• » M47, 136.381
. . 93,464-p^j.
• • _1’978- - 91,486 Tyv.
Minskning Dukater 44,895
3
Decharge för
Lanekont orets
i Malmo förvaltning.
Metalliska
Kassans forändringar.
18
Special-Kassorna kafva utgifvit: Siifvermynt.
Bankens Metalliska Bankens Metalliska
Kassa i Silfver, Kassa i Silfver,
myntadt och omyntadt, myntadt och omyntadt,
har effektivt,minskats. har effektivt ökats.
1847
den
31 December
. . . 46,950.
—
—
604,092: 3.
6.
1848
den
24 Mars . .
. . . 3,450.
5,797: 30.
»
»
30 Juni . .
. . . 122,850.
1,579,548: 45.
—
»
»
30 September
. . . 20,550.
612,285: 4.
11.
—
—
»
»
31 December
. . . 34,050.
130,392: 31.
5.
—— —
—
S:gr 180,900.
2,322,226: 33.
4.
5,797: 30.
—
1849
den
31 Mars . .
. . . 33,600.
141,805: 6.
_
»
))
30 Juni . .
. . . 43,650.
498,454: 37.
3.
—
»
t)
8 September
. . . 71,250.
130,384: 4.
7.
—
—
S:gr 148,500.
770,643: 47.
10.
—
—
Summa 376,350.
3,092,870: 33.
2.
609,889: 33.
6.
Enär härifrån afdrages ökningen ....
609,889: 33.
6.
utgör minskningen af Silfvertillgången
2,482,980: 47.
. 7,370,339: 36. 11.
. 4,887,358: 37. 3.
Bankens Silfvertillgång utgjorde den 4 September 1847.
och den 8 September 4 849 .
alltså en minskning af  2,482,980: 47. 8.
Då härtill lägges den minskning, Bankens tillgång i Guld undergått
eller 44,895ri^r dukater, utgörande efter 102 sk. i Silfver
för hvarje dukat
95,401: 43. —
visar det sig, att metalliska kassan på det hela, som den 4
Sept. 1847 uppgick i R:dr Silfver tilli . . 7,660,151: 4. 6.
och den 8 Sept. 1849
5,081,768: 9.10.
förminskats med Silfver R:dr 2,578,382: 42. 8.
§• 20-
v nr sd/da Under den tid Revisionen omfattar, har något inköp för Ban
Spanska
Pia- kens rakning af utländskt siifvermynt icke ifrågakommit; men af
Spanska piastrar iiro 3:ne påsar, hvardera innehållande 11544 st., i
Banken försålde till ett pris af 124 sk. stycket, sedan Fullmäktige,
19
som till en början å denna myntsort bestämt ett utvexlingspris af
128 sk. pr st., låtit, för utrönande af piaslrarnes närvarande värde å
handelsmarknaden, under nästl. Maj månad till Handelshuset Salomon
Heine i Hamburg öfversända en fjerding dylika piastrar eller
4617| st., som, vid derstädes genom bemäldta Handelshus försorg
skedd försäljning, efter afdrag af omkostnaderne, godtgjordes med
ungefär 122 sk. 74 r:st. Banko pr stycke.
§. 21.
Beloppet af det Silfver i plants eller omyntad form, som, uppå Försäljning af
derom för hvarje serskildt fall gjorda ansökningar och med stöd af fårm"'
104 §. 2 mom. i Banko-Reglementet, blifvit i Banken försåldt, äf
vensom
den derå uppkomna vinst, har utgjort:
Försåldt Silfver T o u <. i • - TT
adigt
Bokförings- Summa. n ^^7* ‘ Summa. B:ko-sedlar. Summa«
Sednare halfåret
1847
44,834:29.3. 120,462:19.11. 903:22.1.
1848 till d. 1 Juni 647,051: IT. 5. 691,885: 46. 8. *,738,509: 3. 6.1^58,971: 23. 5. 13,038: 38. 5.12 6
1848 fr. d. 1 Juni
^ till årets slut 728,372: 39. 2. 1,975,237:40.- 32,910:15.7.
Förra halfåret
1849  561,715: 25.1.1 290,088: 16. 3. 1,522,704: 39.1-3 497 942; 31.1. 24,796: 36. 3.57 7(17. 3 10
Summa  1,981,974:14.11.
5,356,914: 6.6.  71,649:16. 4.
Som, vid försäljning af silfver i plants, det visat sig, att för
Banken största vinst uppstått med begagnande af det i nyssåberopade
§. och mom. af Banko-Reglementet stadgade alternativa pris af
27 M:rk 12 sk. Hamb. Banko, motsvarande 24 R:dr 32 sk. Svenskt
Banko, för hvarje M:k lin silfver, Kölnisk vigt, som plantsen, enligt
Hamburger prof, innehåller, bar försäljningen skett till detta
pris oafbrutet efter det tillåtelse dertill vid sistförflulna Riksdag
lemnades, eller från och med Maj månads slut år 1848.
20
§. 22.
In- och utvex- Med anledning af de större uttagen af Dukater och då tillgånllj}uhater?
8en På Guld i Banken betydligen minskats, hafva Fullmäktige funnit
sig föranlåtne, att tid efter annan förhöja utvexlingspriset å Dukater
sålunda, att detsamma, som till och med den 29 Mars 1848
var bestämdt till 5: 32. per dukat, utgjorde:
från och med den 30 Mars 1848  R:dr 5: 36.
» >, 7 April „
5: 40.
» „ „ 14 April „  „ 5: 44.
» » jf 20 April ,,
6: —
vid hvilket sistnämnde belopp utvexlingspriset sedermera bibehållits
oförändradt.
Det förut gällande invexlingspriset å dukater, 5: 28., har från
och med den 30 Mars 1848 oafbrutet varit bestämdt till ett förhöjdt
belopp af 5: 32. per dukat.
§. 23.
Försäljning af Medfstöd af Banko-Reglementets 109 §. äro af Bankens förråd
Sutafliidre ut* Specier af äldre prägel, under år 1848, försålde 341,700 st.
prägel. Specier emot ett pris af 129 sk. Banko för hvarje Specie, med en
vinst för Banken af 7,118 R:dr 36 sk. Banko; varande, till följd
häraf, Bankens förråd i nämnde myntsort förminskadt till 28,332
R:dr Specie, som den 8 nästl. September funnos i Kassa liggande.
§. 24.
Uppköp och Sorn de till och med år 1847 vidtagne åtgärder rörande köp
vexterförBan- oc^ försäljning af Vexlar, blifvit omförmälda uti Banko-Utskottets
kens räkning vid sednaste Riksdag under N:o 14 afgifna Betänkande, hafva Revi
m•
sorerne ansett sig kunna inskränka redovisningen för dessa åtgärder
till tiden från och med 1848 års början.
Vid ingången af berörde år utgjorde Bankens på utrikes ort innestående
behållning 1,342,961 M:rk 9 sk. Hamburger Banko eller
447,653 R:dr 41 sk. Silfver, hvaraf hos Handelshuset Salomon
Heine Riksdaler Silfver 228,115: 16. —
samt hos Handelshuset Peter Siemsen & Gump. „ 219,538: 25.
“&gr 447,653: 41. —
Transport 447,653: 41. —
21
Transport 447,653: 41.
Något uppköp af Vexlar för Bankens räkning
liar under den sedermera förflutna tiden icke kunnat
ifrågakomma, enär kursen städse hållit sig öfver
pari; men genom utlottning och ränta å Bankens i
utländskt mynt ställde Obligationer samt genom
ränta å de hos Handelshuset Peter Siemsen & C. i
Hamburg innestående behållningar har Bankens fordran
derstädes under år 1848 ökats:
den 3 Maj med  4,980: — —
„ 8 Nov. „  4,626: 32. —
„ 30 Dec. „ . .  1,687: 41. 11,294: 25.
S:gr Silfver R:dr 458,948: 18.
Å denna tillgång äro Vexlar försålda till följande
belopp, nemi.:
fr. o. m. d. 29 Mars t. o. m. d. 5 April R:dr Silfver 28,666: 32. med en vingt af B:ko R:dr
5 April
12 »
19 »
26 »
3 Maj
»12 »
»19 »
» 26 »
» 3 Maj
»10 »
. 53,133: 16.
. 100,866: 32.
. 132,166: 32.
. 133,766: 32.
3,816: 32.
1,791: 32.—
3,320: 40.—
5,011: 38. 8.
5,600: 34. —
8,360: 19. 4.
397: 27. 4.
Tillhopa försålda Vexlar å R:dr Silfver 452,416: 32. med en vinst af B:ko R:dr 24,482: 47. 4.
hvarförutan Banken dels godtgjort
Handelshuset Peter Siemsen & C.
stämpel och porto med  590: 37. —■
samt dels för inköpta Ivölniska
vigter utbetalt
47: 20. —
S:gr R:dr Silfver 453,054: 41. —
Då ifrån ofvanstående  458,948: 18. —
afdragas  453,054: 41. —
visar det sig, att Bankens på utrikesort ägande fordran
vid detta årets ingång utgjorde Silfver R:dr 5,893: 25
Transport 5,893: 25
22
Transport 5,893: 25.
hvaraf innestodo:
hos Handelshuset Salomon Heine. . 1,128: 16.
„ „ Peter Siemsen & C. 4,765: 9.
5,893: 25.
hvilken fordran under detta år blifvit ökad:
a) genom influten ränta å behållningarne hos Handelshuset
Salomon Heine . . . 2,479: 30. —
b) genom, utlottning och ränta å de i
utländskt mynt ställde Obligationer 6,280: — —
c) genom influten betalning för till
Handelshuset Salomon Heine, i och
för försäljning, afsända Spanska
Piastrar  4,384 : 32. —
samt d) genom Banken af bemäldte Handelshus
godtgjord ränteskillnad . 843 : 45.
men deremot förminskats:
a) genom försålda Yexlar .... 19,166: 32.
b) genom godtgjord stämpel och porto 554: 7.
hvadan behållningen för närvarande allenast utgör
hvaraf innestå hos Handelshuset Sal. Heine 136: 45. -  d:o hos „ Peter Siemsen & C. 24: —
13,988:
11. —
19,881:
36 —
19,720:
39. —
160:
45. _
160:
45. —
Under år 1848, hafva Inkomster och Utgifter i och för Vexelhandel
n förhållit sig, som föijer:'
Inkomster:
Vinst å försålda Vexla
24,482: 47. 4.
Ränta af Handelshusen i Hamburg
. . . Silfver R:dr 5,011: 20. = B:ko R:dr 13,363: 37. 4.
S:gr B:ko R:dr 37,846 : 36. 8.
23
Utgifter:
Stämpel och porto i Hamburg
. Silfver R:dr 1,144: 44. = B:co 3,053: 5. 4.
Mäklare-courlage å försålde Vexlar . . 1,546 : 40. 1.
Vexelblanketter  275: 4.—
Postporto  41: 24.—
Arfvode till Deputerade  1,333: 16.—
D:o lill Deputerades biträde . . . 400:  6 649- 41 5
Vinsten har således utgjort B:ko R:dr 31,196: 43. 3.
Enär en del af de utgifter, hvilka drabba Banken för innevarande
års Vexelrörelse, icke äro kända förr än nästa år, kan någon
utredning öfver inkomst och utgift för detta år nu ej meddelas.
I öfrigt få Revisorerne omförmäla, att för år 1848 räntan å
Bankens behållningar utgjort 3 procent; att å de mindre belopp,
som för Bankens räkning innevarande år å utrikes ort innestått, någon
ränta destomindre kunnat erhållas, som diskonto i Hamburg varit
mycket låg och ofia noterats under en procent; samt att Banken
trasserat till en kurs, som varierat från 133 till 130 sk.
§. 25.
Med hänvisning till 112, 114 och 121 §§. i Banko-Reglemen- indragning af
tet, innefattande, bland annat, dels att Fullmäktiges första pligt är fie^fö/diupprätthållandet
af myntvärdet genom ändamålsenliga åtgärder till skontering och
metalliska kassans förstärkning eller till förminskning af Bankens för- utlcfn3 samt
l ii i- ii -nili. i ' tl“ Kassa
hindelser
och utlåningar, dels att fullmäktige böra, när kurs eller Creditiv.
andra förhållanden gifva anledning att befara uttag af metallisk valuta,
i tid begagna de utvägar, sorn blifvit dem lemnade för att afböja
metalliska kassans nedsjunkande till det fastställda minimum,
samt dels att det åligger Fullmäktige, att, när större uttagningar af
silfver från Banken äga rum eller Bankens ställning i öfrigt det påkallar,
minska utlåningen genom Handels- och Närings-Diskonterne,
afslå ansökningar om Kassa-Creditiv samt uppsäga till inbetalning
inom 3 månader redan beviljade dylika Creditiv; väcktes hos Fullmäktige,
den 12 April innevarande år, det förslag, att, enär Ban
-
/
24
kens metalliska kassa, genom uttag af Silfver, betydligen minskats,
samt all anledning vore för handen befara, att påkänningarne å
nämnde Kassa komme att fortfara, Fullmäktige lill en början måtte
förordna, att hvad af fonderna till utlåning genom Handels- och
Närings-Diskonten samt till Kassa-Credilivrörelsen vid så väl DiskontVerket
i Stockholm, som Låne-Kontoren i Götheborg och Malmö för
det då närvarande funnes outlånadt eller oanvändt, tills vidare och
intilldess annorlunda kunde varda beslutadt, ej måtte i låneväg utgifvas;
och stadnade Fullmäktige, vid pröfning af omförmälda förslag
den 19 i samma månad, uti det beslut, att af den till utlåning
genom Handels- och Närings-Diskonten i Stockholm anvisade fond
en summa af 300,000 R:dr B:ko tills vidare ej finge utlånas, samt
att Kassa-Creditiv åt enskilda, hvarför den då tillgängliga fonden på
det hela utgjorde 1,500,000 R:dr Banko, tills vidare ej finge vid
nämnde Diskont samt Låne-Kontoren i Götheborg och Malmö beviljas.
Å den af Fullmäktige sålunda vidtagna åtgärd hafva Revisorerne,
med afseende å densammas vigt samt metalliska kassans dåvarande
belopp af omkring 5,672,000 R:dr Silfver, ansett sig böra fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet.
Revisorerne anse sig derjemte böra anmärka, att Fullmäktige,
vid bestämmande den 23 nästlidne Augusti af fonderna vid de serskildta
Diskont-Verken för följande Creditiv-år, som i Malmö ingick
den 1 påföljde October samt i Stockholm och Götheborg begynner den
1 Januari 1850, icke fastställt dessa fonder till högre belopp, än
som vid berörde besluts fattande voro dertill anvisade, eller 800,000
R:dr för Handels- och Närings-Diskonten i Stockholm, 400,000 R:dr
för Låne-Kontoret i Götheborg och 300,000 R:dr för Låne-Kontoret i
Malmö, med tillsammans 1,500,000 R:dr, hvarigenom alltså 350,000
R:dr af hela den i Banko-Reglementets 214 §. bestämda Kassa-Creditivfond,
1,850,000 R:dr, blifvit tills vidare ifrån Kassa-Creditivrörelsen
och derigenom ifrån all utlåning undanhållne.
I afseende å behandlingen af Rikets financiella frågor, så vidt
den af Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-Kontoret åtgärder beror,
hafva Revisorerne uti deras Berättelse öfver verkställd revision
af Riksgälds-Kontoret, gjort en framställning, hvartill de anse sig
böra hänvisa.
25
§. 26.
Af de för hvarje vecka Lill Fullmäktige ingående rapporter inhetntas
Sedelstockens samt Metalliska Kassans förändringar.
Den 1 i denna månad var förhållandet följande:
Utelöpande Sedlar
. 22,550,797: 7. 3.
Behållning å räkningen för Riksgälds-polletternes
infriande  72,412: 28. 10.
D:o å Deposit- och Creditiv-räkningarne . . . 8,555,075: — 10.
Summa 51,178,284 : 36. 11.
Afdrags-poster:
Riksgälds-Kontorets Crediliv . 1,000,000:
Vexlingsförskott till landsorterne 63,801: 12.—
Inlöste otydlige sedlar:
af äldre slaget . . . 8,874: 45. 4.
„ nyare d:o . . . 2,616: 32. —
Metalliska värdet af RiksgäldsKontorets
utelöpande Koppar
poUetter
...... . 54,580: 10._3. u29)873. 3 7
Summa Sedelstock 30,048,411: 33. 4.
Bankens Guld- och Silfver-tillgång
uppgick samma dag, evalverad i
R:dr B:ko, till  13,041,005 : 22.—
Sedelstocken får det utöfver
högst utgöra  20,000,000:  33 041005* 22
hvadan densamma med  2,992,593: 36. 8.
understiger maximum.
27.
Jemte anmälan dels om Kongl. Maj:ts den 13 October 1848
meddelade Nådiga beslut, angående tiden för Kongl. Myntverkets
förflyttning till dess nya lokal å Kungsholmen, dels ock att, enligt
Öfver-Direktörens för Kongl. Myntverket uppgift, myntningsarbetena
4
Uppgift öfvér
Sedelstockens
och Metalliska
kassans belopp.
ingående
Si Ifverutmyntningen.
Kongl. Myntverkets
räkningar
öfver Guldoch
Silfverutmyntningen.
Tn venteringar
a Kongl, Myntverket.
Myntning af
Koppar för
Bankens räkning.
26
borde kunna påbörjas i nämnde lokal under loppet af April månad
detta år, derest icke alldeles opåräknade hinder inträffade, begärde
Kongl. Statskontoret under den 10 November nasti, år Fullmäktiges
yttrande med afseende å den myntning, som före Kongl. Myntverkets
flyttning oundgängligen för Banken- erfordrades; till svar
hvarå Fullmäktige, bland, annat, meddelade, att, under förutsättning,
det myntningsarbetena kunde, efter Kongl. Myntverkets förflyttning,
åter vidtaga å den af Kongl. Stals-Kontorel uppgifna tid,
något hinder icke mötte från Bankens sida för nämnde förflyttning
inom den tid, sorn derför är vorden afsedd. Då likväl silfvermyntningen
allt sedermera varit inställd, och Kongl. Stats-Kontorel, uppå
Fullmäktiges framställning om densammas skyndsamma företagande,
under den 3 sisth Juli förmält, att leverering af silfvermynt
från Kongl. Myntet till Banken ännu på någon lid icke kunde åstadkommas,
anhöilo Fullmäktige, att Kongl. Stats-Kontoret måtte meddela
i möjligaste måtto bestämd uppgift om tiden, då dylik myntning
kunde å Kongl. Myntet åter vidtaga; och har Kongl. Stats
Kontoret,
i anledning häraf, under den 24 i sistnämnde månad gifvit
vid banden, att silfvermyntning i de nya verksiäderne å nuvarande
myntlomten beräknades kunna ega rum under innevarande års
höst eller sednast inom årets slut.
§. 28.
Från Kongl. Myntverket äro såväl för hvarje qvartal, som efter
1847 och 1848 årens utgång till Fullmäktige afgifna räkningar öfver
de guld- och silfverposter, sorn Kongl. Myntverket från Banken
eller för dess räkning emottagil till myntning, hvilka räkningar,
vid anställd jemförelse med Bankens räkenskaper, befunnits dermed
öfverensstämma.
§. 29.
Genom utsedde Deputerade hafva Fullmäktige, i öfverensstämmelse
med föreskriften i Banko-Reglementets 129 §., deltagit i de
årliga inventeringarne å Kongl. Myntverket, hvarvid, i hvad Ban
ken
rörer, någon anmärkning icke förekommit.
§. 30.
Sedan Kongl. Majit, genom Nådig Kungörelse den 8 December
nästl. år, med bifall lill Rikets Ständers derom gjorda underdåniga
27
anhållan, funnit godt förordna, att ett nytt Kopparmynt å 4 sk.
skulle präglas och, i den mån sådant medhunnes, sättas i omlopp,
samt fråga blifvit hos Fullmäktige väckt om bestämmande af det
belopp utaf nämnde myntsort, sorn inom Banken borde vara att tillgå,
hafva Fullmäktige, hvilka ansett en bestämmelse härutinnan bö- ~
ra meddelas i likhet med hvad angående de öfriga kopparskiljemynten
är vordet stadgadt, under den 14 sisth Juni, beslutat, att Bankens
förråd af kopparmynt å 4 sk. valör skall utgöra 20 fjerdingar
å 450 R:dr Banko i hvarje.
På det att Banken städse må hafva i förråd tillräckligt belopp
uti kopparmynt å de serskilda valörerne, äro, dels under hand och
dels genom skrifvelse till Kongl. Siats-Kontoret, framställningar af
Fullmäktige gjorda om skyndsam prägling af de minsta valörerne,
hvarå brist understundom i Banken förefunnits.
§. 31.
Den förlust, Banken fått vidkännas på ommyntning af dess för- Ommyntning
råd uti kopparskiljemynt af gamla prägeln, bestående uti skillnaden kopparmynt
emellan det pris, hvartill nämnde mynt blifvit af Banken från Statsverket
inlöst, och det, hvarefter detsamma nu af Kongl. Myntet
godtgöres Banken, uppgick den 30 Juni 1847 till . . . 6,327:14.—
och har sedermera ökats sålunda:
Till Kongl. Mynt-Verket aflemnadt Kopparskiljemynt:
Förut åsatt värde. Påfördt Kgl. Myntet. Förlust.
Sednare halfåret 4847 . 3,333: 16. —■ 2,917: 1. 6. 416: 14. 6.
år 1848
3,333: 16. — 2,908: 6.— 425: 10.—
förra halfåret 1849 . . 8,333: 16. — 7,368: 13. 6. 965: 2. 6. ^ po6‘ 97
Ta,000:  13,193: 21~  '
hvadan sammanlagda förlusten utgjorde d. 30 nästl. Juni 8,133:41.—
Såsom afbetalning dels å det hos Kongl. Myntverket den 30
Juni 1847 innestående belopp  3,289: 18. —
och dels å det sedermera dit aflemnade äldre kopparskiljemynt,
för hvilket, enligt hvad ofvan förmäles,
Kongl. Myntverket är vordet debiteradt med . . . 13,193: 21. —
S:gr B:ko R:dr 16,482 : 39. —
har nämnde Verk, uti kopparskiljemynt af nyaste prägeln, till
Banken levererat:
28
sednare lialfåret 1847
5,750: —
år 1848
2,400:
förra halfåret 1849
400: — — 8 550-
i följd hvaraf Kongl. Myntverkets skuld till Banken på
ifrågavarande räkning den 30 Juni detta år utgjorde 7,932 : 39. —
S:gr B:ko R:dr 16,482: 39. —
. §' 32‘
Beloppet af in- Beloppet af till Banken inkomna för slitna, äfvensom al förfär
\slUncfoch
digade nya sedlar, under tiden från den 30 Juni 1847 till den 1
förfärdigade Juli innevarande år, inhemtas af nedanstående deröfver upprättade
nya Sedlar. .
sammandrag.
'
Inkomna
förslitna sedlar
R:dr B:ko.
Förfärdigade
nya sedlar
R:dr B:ko.
Uti sedlar på 500 R:drs valör
. .
4,045,500
—
—
2,000,000
—
—
»
»
»
100 d:o d:o
. ,■
2,528,000
—
—
800,000
—
—
»
n
0
33^- d:o d:o
. .
993,366
32
—■
533,333
16
—
»
»
»
16f d:o d:o
. .
313,116
32
—
266,666
32
—
»
»
»
10 d:o d:o
. .
2,007,000
—
—
2,200,000
—
—
»
»
»)
6| d.o d:o
. .
1,414,666
32
—
1,380,000
—
—
»
»
»
2 d:o d:o
af nya
slaget
3,085,600
—
—
3,557,000
—
—
»
»
))
3 d:o d:o
med dubbla blad
8,100
»
»
2 d:o d:o
d:o
d:o
4,400
»
»
»
3 d:o d:o
med enkla blad
65,700
»
»)
»
O
O
'b*
(3^
d:o
d;o
34,200
—
—
—
—
»
»
»)
32 sk:s d.o
• • .
• .
1,429,666
32
—
1,665,666
32
—
»
»
»
16 d:o d:o
• • •
• .
664,916
32
—
761,166
32
—
n
»
»
12 d:o d:o
• • *
• #
852,562
24
—
890,375
—
—
»
n
»
8 d:o d:o
• • •
• •
814,083
16
—
712,250
—
—
»
f»
»
14 d:o d:o
Kopparmynt .
7,291
32
—
—
—
n
H
M
10 d:o d:o
d:o
6,458
16
—
—
Summa B:ko R:dr
18,274,629
8
14,766,458 16
i
29
Beloppet af utelöpande Transport-sedlar den 30 Juni
1847 utgjorde .  B:ko R:dr 147,483 : 25. 6.
från samma dag till och med den 30 Juni detta år
äro inlöste
47,669: 40. —
hvarefter sistnämnde dag ännu funnos balancerade:
å Räkningen öfver de aldie åren till
och med 1802
8,232: 43. 1.
,, Transport-räkningen N:o 1. 1803—-
1815
1,558: 33. 4.
„ Transport-räkningarne N:is 2, 3
och 4. 1803 1836
90,022: 5.1. ,„>s| i: ,,
Förrådet af Kopparskiljemynts-sedlar utgjorde den 1 dennes:
af 14-skillmgs-valören  188,445 : 40. —
„ 10 „ „
. . 76,895: 40. —
Tillsammans B:ko R:dr 265,341: 32. —
§. 33.
Fullmäktige hafva anmält, att de, under afbidan på Kongl. Angående ett
Maj:ls Nådiga beslut, angående liden för verkställighet af Kongl. n^lt SedelMaj:ts
och Rikets Ständers förordnande om en ny räkne-enhet för
Svenska myntet m. m., ansett det destomindre vara angeläget att
vidtaga några omedelbara åtgärder till förändringar i sedel-systemet,
som eftertän kbga re eflerapnings-försök af Bankens nu brukliga pappersmynt
icke ifrågakommit, samt anledning vore tili den förmodan,
att, före behofvel af någon förändring i berörde system, uppfinningar
kunna göras, ledande till större fullkomlighet vid nya sedlars
för färd igande.
§. 34.
Sedan hos Fullmäktige blifvit anmäldt, att Bankens med årtalet Felaktigheter i
1847 försedda sedlar å 500 R:drs-valören företedde flera väsendtliga Banien<> sedlar
skiljaktighet er från sedlar med äldre årtal af samma valör, hvaraf ^iTlören™'
misstanke hos Allmänheten uppstått, angående förstberörda sedlars
riktiga beskaffenhet; hafva Fullmäktige vidtagit åtskilliga förfoganden,
som afsett att för framtiden förebygga, det sedlar af felaktig
beskaffenhet från Banken utgifvas, samt derjemte förordnal, att alla
30
med årtalet 1847 försedda sedlar af omförmälda valör skola, när
de inkomma till Banken, genast makuleras, ehvad desamma befinnas
förslitna eller icke; hvarförutan, efter det vederbörande blifvit
i ämnet hörde, Stereotyperings-och Tryckeri-föreståndaren är vorden
ålagd, att godtgöra de kostnader, Banken, enligt dess räkenskaper,
fått vidkännas för anbringande af tryck och namn underskrifter å
berörda sedlar.
§. 35.
Förskingring Hus Bankens Under-Styrelse anmäldes den 20 September näst
°
sedlår lidet år, att, tid efter annan, till Bankens Kassor blifvit inlemnade
shs-valören. sedlar å 32-sk:s-valören, bvarå funnits ett groft bläckstreck, liknande
det så kallade suddstreek, som af Bankens Kassörer anbringas å
sådana ingångna förslitna sedlar, hvilka icke vidare skola till Allmänheten
utgifvas.
Vid de af Fiskals-Embetet anställda noggranna efterforskningar,
till utrönande af rätta förhållandet med omförmälda sedlar, hade
nämnda -Embete kommit till säker öfvertygelse, att de företedda
sedlarne af 32-sk:s-va loren verkligen varit i Bankens Kassor försedda
med å dem anmärkta suddstreek och tillhört en eller annan
bundt, som efter upplemnandet till Sedel-Kontoret blifvit derstädes
tillgripen, innan sedlarne hunnit uppräknas och uppträdas, på sätt
förfares med de- sedlar, som till Kommissariernes slutliga korsning
aflemnas, samt att, enär likväl, enligt hvad utrönt vore, någon balance
å sedlarne af denna valör icke. uppstått, d.e tillgripna sedlarne
måste hafva blifvit med andra af enahanda valör ersatta före verkställandet
af den slutliga uppräkningen; men, i saknad af laga bevisning
om olagligt tillgrepp, hade Fiskals-Embetet icke kunnat emot
någon uppträda med öppen anklagelse för förbrytelse af så svår beskaffenhet,
och lärer ej eller ringaste anledning förekommit, att för
tillgreppet misstänka någon af Verkets nuvarande ordinarie eller extraordinarie
tjenstemän eller vaktbetjente; likväl och som FiskalsEmbetet
inliemtat, att, ehuru Redovisnings-ordningen för Sedelkontoret
innehåller, att sedlar å lägre valör, än 16 R:dr 32 sk., hvilka
vid emottagandet i nämnde Kontor endast så vida kontrolleras, att
bundtantalet jemföres med den åtföljande specifikationen, böra nästpåföljande
söcknedag uppräknas till stycketal, alltid af flere Kontorets
31
tjenstemän samfäldt, sådanl dock icke med behörig noggrannhet iakttagits,
hade Fiskals-Embetel, med anmälan af detta förhållande, till
Fullmäktiges afgörande öfverlemnat, huruvida detsamma skulle till
åtal emot dåvarande Chefen för Sedelkontoret föranleda; och sedan
handlingarne i målet blifvit till Fiskals-Embetets åtgärd remitterade,
har bemäldta Embete mot nämnde Chef framställt påslående, sorn
på Fullmäktiges pröfning beror.
§. 36.
Hos Fullmäktige anmälde Bankens Fiskals-Embete, uti Memorial
af dén 6 December nasti, år, att vid den närmare granskning af
göromålen inom Sedelkontoret, som, till följd af det korrt förut
verkställda Chefsombytet för nämnda Kontor, ägt rum, följande omständigheter,
bland annat, yppats, nemligen:
att, under tiden från och med 1844, den uti Redovisningsordningen
för Kontoret intagna föreskrift derom, att kollationering
emellan afprickningen i Credits-Nummer-böcker samt Debets-böckerna
skall verkställas dagligen för nästföregående dagens bokföring,
icke blifvit iakttagen, samt
att ehuru Redovisnipgs-ordningen för Sedelkontoret tillika stadgade,
att ”efter hvarje års förlopp upprättas extrakter utur CreditsNummer-böckerna
öfver utelöpande sedlar å 16-f R:dr och derutöfver,
” sådant extrakt likväl icke blifvit upprättadt för någoldera af
de då sistförflutna fyra åren.
1 anledning häraf, hafva Fullmäktige ej mindre inhemtat vederbörandes
förklaring öfver hvad sålunda anmärkt blifvit, än äfven
förordnal, att de felande extrakterna utur Credits-Nummer-böckerna
öfver utelöpande sedlar å 16f R:dr och derutöfver för åren 1844,
1845, 1846 och 1847 ofördröjligen skola upprättas; hvarefter Fiskals-Embetet
med slutligt Memorial inkommit, hvilket Fullmäktige
ännu icke till pröfning förehaft.
Som emellertid det i flera afseenden är af serdeles vigt, att extrakt
öfver utelöpande sedlar å de högre valörerna varda, efter hvarje
års utgång, upprättade, hafva Revisorne icke kunnat'undgå anmäla,
att ofvanomförmäldla, såsom felande anmärkta, extrakt-arbete ännu
Ur aktlat et
upprättande af
Extrakter Öfver
de större sedelvalörerne.
32
\
icke, lill följd af flera uti så väl Debets- som Credils-nummer-böckerna
upptäckta fel och misstag, kunnat iordningbririgas; och, om
äfven, — till följd af stadgandet uti 3 morn. 32 §. af Banko-Reglementet,
att Cheferne skola, hvar för sig, ansvara för arbetets ordnande
samt göromålens behöriga och oafbrutna gång inom hvar sin Afdelning,
med skyldighet att, för befrämjande deraf, noga handhafva
och iakttaga de kontroller och den tillsyn, som hvar och en af dem,
enligt Redovisnings- och Tjenstgörings-ordningen för samma Afdelning,
åligger, — den uraktlåtenhet, sorn omnämnes i förestående §.
af denna Berättelse, angående sedlarne å 32-sk:s-valören, måste läggas
dåvarande Chefen för Sedelkontoret ensam till last, hafva Revisorerne
likväl, hvad angår den nu ifrågavarande underlåtenheten
att upprätta föreskrifna extrakt, ansett sig böra ullrycka den åsigt,
att, då under loppet af fyra på hvarandra följande år, ett bestämdt
föreskrifvet arbete blifvit, utan anmärkning, helt och hållet lemnadt
å sido, sådant måste utvisa en bristande tillsyn ej mindre af Bankens
Under-Styrelse, än äfven af Banko-Fullmäktige, enär UnderStyrelsen,
genom 59 §. i Banko-Reglementet., blifvit uttryckligen
ålagd, att före utbetalningen af hvarje Qvartals lönebelopp, genom
någre bland dess ledamöter, i Verkets alla under samma Styrelse
lydande Afdelningar och Kontor, noga efterse, huru sysslorne under
loppet af nästförflutne 3:ne månader blifvit bestridde och hos Fullmäktige
anmäla resultatet af denna undersökning, samt den Fullmäktige
ålagda tillsyn i detta fall finnes bestämd uti Banko-Reglementets
5 §., så lydande:
”Fullmäktige böra hålla Bankoverket i den jemna och oafbrutna
gång, som med ändamålet af denna inrättning och de af Rikets
Ständer meddelade förordnanden öfverensstämmer, samt i enlighet
dermed vidtaga de åtgärder, hvilka till befrämjande af Verkets
rätt, säkerhet och förmån finnas vara af nöden; och åligger det
Fullmäktige att hafva noga tillsyn öfver ordningens vidmakthållande
inom Verkets Afdelningar. Utöfningen af nämnde åliggande må
Fullmäktige sig emellan fördela på sätt dem bäst och lämpligast synes;
dock äro de, en för alla och alla för en, ansvarige för den
skada och förlust, som, genom en eller flera Fullmäktiges försummelse
härutinnan, Banken möjligen tillskyndas.”
1
33
§• 37.
Med bifall Lill ett af Chefen för Sedelkontoret gjordt och af Änäringiföre
Understyrelsen
understödt förslag, hafva Fullmäktige till efterrättelse fiöftenomsatJ
• r» • >°r U'PPrai~
faslställ L den förändring af föreskriften i Sedel kontorets Redovisnings- tande af Ex
ordning,
angående de större sedlarnes bokföring, att i stället för de
dittills anbelallte summariska extrakterrie, specificerade extrakt skola valoreme.
efter hvarje års slut upprättas samt alla inkommande sedlar så väl
deruti, sorn i en inrättande lika beskaffad kontra-bok införas, hvarigenom
kollationering för dag emellan Credits- och Debets-nummerböcker,
såsom overkställbar, komme att upphöra, samt denna kollationering
att anställas så fort ske kan under årets lopp, sedan extrakterne
hunnit upprättas.
Revisorerne, som ansett de efter det nya förslaget upprättande
extrakt utgöra en väsendtlig förbättring i kontrollerna å utelöpande '
sedlar', hafva dock, beträffande uteslutningen af den utaf Pievisorerne
såsom ändamålsenlig ansedda föreskriften om den dagliga kollationeringen,
derom nu ej kunnat uttala något omdöme, enär det torde
erfordras, att den förändrade föreskriften under några år varit
tillämpad innan bestämd erfarenhet kan vinnas, huruvida densamma
ensam för sig innebär fullständig kontroll'.
§. 38.
För behörig verkställighet af Rikets Högloft. Ständers vid sed- Verkställighet
naste Riksdag fattade beslut, hvarigenom, med efterskänkande af det °{n ^SfvatiU
förskott, 1000 R:dr Banko, Gravören J. E. Åkerberg af Banken re- GravörenÅkcrdan
uppburit, han berättigats att behålla de gravyr-machiner, som herg'
för Bankens räkning blifvit hos honom med qvarstad belagde, och
att såsom gåfva undfå ett belopp af 1000 R:dr samma mynt, hvilka
skulle af Bankens medel utgifvas till Åkerberg personligen och sålunda
icke finge af hans borgenärer uppbäras, hafva Fullmäktige ej
mindre förständigat Bankens Fiskals-Embete, att ofördröjligen föranstalta
om återgång af ofvanberörde qvarstad samt om återkallande af
de ersättningsanspråk, som i Åkerbergs konkurs blifvit af FiskalsEmbetet
framställda, än äfven utanordnat det såsom gåfva, Åkerberg
tillerkända belopp, 1000 R:dr Banko, hvilket är vordet lill Åkerberg
utbelaldt i den ordning, Rikets Ständer föreskrifvit.
34
Mell, rörande
efterapning eller
för fa Iskning
af Bankens
sedlar.
Invexling i
Landsorterna
af försHtna
Bankosedlar.
§. 39.
Af mål rörande efterapning eller förfalskning af Bankens sedlar
samt utprångling af så beskaffade falska sedlar, voro den 1 November
1847 på vederbörande Hof-Rälters pröfning beroende . 10.
sedermera bafva tillkommit 21.
utaf hvilka blifvit afdömde ' . . . . 28.
och återslå således oafgjorda
.3.
Antalet af de under tilltal ställde personer i ofvannämnde mål
bar uppgått till 63.
utaf hvilka blifvit sakfällde . 25.
samt från ansvar frikände 34.
varande således ännu tilltalade 4.
§. 40.
Till invejcling i Landsorterna af för slitna sedlar från och med
3 R:drs till och med 8 sk:s valör, äro, under tiden från den 30
Juni 1847 till och med samma dag della år, förskott af Bankens
medel anordnade till 14 Län, nemligen Skaraborgs, Kronobergs, Jönköpings,
Westmanlands, Östergöthlands, Elfsborgs, Stora Kopparbergs,
Örebro, Wermlands, Gefleborgs, Malmöhus, Christianstads, Hallands
och Norrbottens, med tillsammans . . . B:ko R:dr 511,000: — —
I enahanda ändamål äro utgifne:
till Låne-Konloret i Götheborg .... „ 240,000: — —
„ Låne-Kontoret i Malmö  „ 125,000: — —
Summa B:ko R:dr 876,000: —
Den 30 nästlidne Juni utestodo Vexlings-förskott:
uti ofvannämnde 14 Län  55,728: 42.
hos Låne-Kontoret i Götheborg  13,400: —
„ Låne-Kontoret i Malmö  10,000: —
B:ko R:dr 79,128 : 42.
35
§’ 4L '
Af de, åtskilliga personer i landsorterne, beviljade förskott till jP« utsökning
invexling af förslilna småsedlar, har ett lill Vexlingsförrättaren inom i^gs-fo>skott
Östergöthlands Län, Kapitenen Chr. Rosenblad, utanordnadt förskott
å 2000 R:dr B:ko icke blifvit inom behörig tid redovist och lagsökning
derföre anställd så väl emot honom, som ock, då han omedelbart
derpå afstått sin egendom till borgenärers förnöjande emot hans
löftesmän, hvilka genom Konungens Befallningshafvandes, af Kongl.
Götha Hof-Rält fastställda utslag blifvit ålagde, att förskottsbeloppet
jemte kostnadsersättning återgälda, men fullföljt målet hos Kongl.
Maj:t, på hvars pröfning detsamma ännu är beroende; varande emedlertid
medlen i taka händer nedsatta samt åtgärd vidtagen för desammas
lyftning, hvarförutan beloppet är vordet i Kapitenen Rosenblads
konkurs till bevakning anmäldt.
§. 42.
För fullgörande af det genom 141 §. i Banko-Reglementet Full- T Åtgärder för
mäktige gifna uppdrag, att lala från och med detta 'års början i ^dét^indrf
landsorten tillhandahålla Allmänheten silfvermynt af £ och TV R:dr Silfvermyntet.
Specie i ulbyte mot sedlar å 16, 12 och 8 sk. samt 14 och 10 sk.
kopparmynt, hafva Fullmäktige, under den 14 December 1848, ej
mindre förordnat, att till de antagne Vexlingsförrättarne inom Länen
jemte Götheborgs och Malmö Lånekontor borde, vid reqvisitioner
å vexlingsrnedel, afsändas dylikt silfvermynt, för att till utbyte
mot sedlar å de lägre valörerne användas, än äfven hos Kongl. StatsKonloret
anhållit, att, vid antingen de Landt-Ränteri-kassa-förstärkningar
eller de vexlingar på grund af Kongl. Brefvet den 22 Maj
1819, som kunde ifrågakomma, vederbörande måtte af Kongl. StatsKontoret
förständigas, att uti silfvermynt af valörerne ^:dels och
Tedels R:dr Specie afsända åtminstone någon mindre del af omförmälda
förstärknings- och vexlingsrnedel; i anledning hvaraf Kongl.
Stats-Kontoret till svar meddelat, att Kongl. Stats-Kontoret, sorn genom
aflålet Cirkulär anmodat Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
samtlige Länen, att vid sjöfartens begynnelse innevarande år inkomma
med reqvisition å de qvantiteter silfvermynt al de lägre valörerne,
hvilka då ansåges behöfliga för de vid Landt-Ränterierne förekommande
liqvider och vexlingar, skulle gå i författning derom, alt
jemväl dessförinnan från och med detta års början, så vidt förstärk
-
Pu Depositråkning
i Banken
innestdende
medel.
36
ningar af Landt-Ränteri-kassorne då kunde erfordras eller vexling af
förslitna småsedlar från Länen begärdes, någon del af berörda förstärknings-
och vexlingsrnedel blefvé i silfvermynt af meranärfinde
valörer till orterne afsäud.
§• 43.
På Räkningar i Depositions-Äfdelnirigen innestodo den 30 Juni
1847 följande belopp, emottagne på grund af 143 §. uti då gällande
Banko-Reglemente:
Uukater. R:dr Banko.
i:sta Klassen:
Medel, som bero af Bankens egen Styrelses disposition —>— 90,231: 3. —
2:dra Klassen:
Äldre Creditiv eller förlag utaf Banken ....
4,531,267: 6. 3.
3:dje Klassen:
- Staten samt dess allmänna Verk och Kassor tillhörande
medel  676. 2,102,029: 39. 4.
4:de, Klassen:
Medel, tillhörande- de under Stockholms Stads styrelse
lydande Embetsverk och Kassor, jemte
åtskilliga allmänna Inrättningar, Välgörenhetsanstalter,
Konkursmassor m. fl
1,812,288: 12. 19.
5:te Klassen:
Medel, tillhörige Stiftelser, Bolagsföreningar och
enskilde, hvilka utställa invisningar med beräkning
på omloppstid
652,135: 2. 10.
6:te Klassen:
Kassa-Creditiv till Hypotheks-Föreningar . . . .
434,100: — —
S:gr 67(7 9,622,051: 16. 3.
Under tiden från sistnämnda dag till den \ nästlidne
Juli uppgingo insättningarne tili  8,212. 113,121,579: 9. 2.
Summa 8,888. 122,743,630: 25. 5.
hvaremot under samma tidrymd utassigneyades . . 7,136. 113,796,898: 34. 4.
så att Räkningshafvarne den sista Juni detta år hade
hos Banken innestående:
Esta Klassen
2:dra D:o
3:dje D:o
4:de D:o
5:te D:o
6:te 'D:o
86,997: 42. 9.
4,122,901: 30. 4.
1,752. 2,319,105: 26. l.
1,219,984: 43.10.
420,134: 39. 5.
777,607: — 8. 1 752> 8,946,731: 39. l.
37
§. 44.
Såsom folii-afgift för Enskildes assignerings-räkningar i Deposi
tions-Afdelningen
äro under tiden från och med den 1 Juli 1847 skildes assigne
tiil
samma dag 1849 influtna R:dr 8,764 Banko. HngpåBanken.
§*. 45-
För verkställighet af de utål Rikets sednast församlade Ständer Angående till
beslutade och uti 147 §. af Banko-Reglementet intagne föreskrifter, nedsatt
i fråga om paketers eller annan flyttbar egendoms emottagande till gods.
förvar i Banken, äro följande stadganden meddelade, nemligen:
att egaren till hvarje depositum, eller, der deposition sker af
flere personer samfäldt, någon af desse personer, å ett depositum
vidhäftadt papper, med egen hand tecknar orden: ”Deponeras i Banken
af N. N.” eller "Deponeras i Banken af N. N., genom N.N."; samt
att depositum icke från Banken utlemnas till någon annan, än
egaren sjelf, eller hans behörigen befullmäktigade ombud, eller ock
egarens rättsinnehafvare, sedan denne i vederbörlig ordning styrkt sin
behörighet att det nedsatta godset uttaga, samt att så väl egaren som
ombudet och rättsinnehafvaren måste, då de okände äro, med trovärdiga
personers intyg styrka deras identitet och, vid serskildt fall,
med erforderliga handlingar ådagalägga deras behörighet, hvarjemte
den, som depositum uttager, bör detsamma qvittera å depositionsbeviset,
hvilket till Banken återställes.
I sammanhang härmed hafva Fullmäktige, ehuru de, lika med
Understyrelsen, ansett den i ofvanberörde 147 §. meddelade föreskrift
om årligt erläggande till Banken af belöpande afgift för nedsatt
gods icke kunna afse redan i Banken befintliga deposita, likväl
och enär det- vore angeläget, att få utredt för hvilka af dessa deposita
afgiften må kunna uttagas, åt Understyrelsen uppdragit, att, så
vidt ske kunde, låta till Banken infordra afgifterne för de af nyssberörde
deposita, som under ett eller flere år i Banken innestått
och om hvilkas egare Understyrelsen kunde vinna kännedom, samt
att derefter hos Fullmäktige anmäla, för hvilket eller hvilka deposita
afgiften ej kunnat utbekommas, jemte de hinder, som derför mött;
och har Understyrelsen uppdragit vidtagandet af de i berörde afseende
erforderliga åtgärder åt Bankens Fiskals-Embete, på hvars åtgärd
ärendet ännu är beroende.
38
Influten afgift
för Depositions-hvalf
vet s
begagnande.
Afbetalning d
RiksgäldsKontorets
skuld
till Banken.
Afbetalning
d inom linien
balancerade
fordringar.
Inlösen af koppar
sk il jemy n t spolletter.
De från och med den 1 Juli 1847 till och med den sista Juni
detta år influtna afgifter för Depositions-hvalfvets begagnande -hafva
uppgått till 1,118 R:dr 20 sk. B:ko.
§. 46,
I afräkning å Riksgälds-Kontorets skuld för de af Banken år
1808 förskjutne Krigskostnader, hafva följande inbetalningar blifvit
verkställde, nemligen:
Kapital. Ränta.
vid 1847 års utgång  88,000:  133,760:
„ 1848 års d:o ‘  88.000:  130,240: —
Summa B:ko R:dr 176,000:  264,000: —
hvarefter Kontorets skuld lill Banken, för qvarvarande 792 Obli
gationer
å 4,000 R:dr B:ko hvardera, nu utgör 3.168,000 R:dr
nämnde mynt.
5.47.
Å Bankens uti 149 §. af Reglementet omförmäide inom linien
balancerade fordringar hafva influtit följande afbelalningar:
År 1847 från Kongl. Stats-Konloret:
å f. d. Allmänna Magasins-Inrättningens skuld för
lyftadt Creditiv till uppköp af myntbara metaller 10,000:
År 1848 från Riksgälds-Kontoret:
för utredningen -A Götha Kanal-Bolagsf. d. Diskont
Verk
2,398: 18. 9.
för dito af Malmö f. d. Diskont-Verk 1,447 : 45. 5. gg^g. ^ <,
Summa B:ko R:dr 13,846: 16. 2.
§• 48.
Ifrån den 30 Juni 1847 till och med samma dag detta år, har
Riksgälds-Kontoret lill Banken lefvererat dit influtne koppar-skiljemynts-polletter,
utgörande 426 R.dr 32 sk. B:ko, hvilka blifvit försålde
till Kongl. Myntet efter det af Banko-Fullmäktige den 13 Mars
1836 fastställda pris af 19 sk. pr W v. v.; hvarefter och sedan den
derför erlagde summa i Bankosedlar crediterats Riksgälds-Kontorets
i Banken ägande räkning för inlösen af koppar-skiljemynts-polletter
-
39
ne, saldo af denna räkning, eller kopparvärdet uti Riksgälds-Kontörets
utelöpande dylika polletter, den 30 sistlidne Juni, utgjorde
54,637 R:dr 13 sk. 9 r:st. Banko.
„ . , o ... Utestående be
Uti Låne- och Creditiv-rörelsegrenarne utestodo den 3 nästlidne loppet i Lane
November följande belopp, nemligen:
och Creditivrörelsen.
Emot pant af Guld o‘ch Silfver
» » Jern och Koppar m. m. i Stockholm
i Götheborg
337,122
559,901
240,520
22. 6.
Fastigheter på Landet
. 5,325,992: 33. 9.
i Städerne  839,100: 26. 9.
mot återbetalningsskyldighet i
Silfver  311,875: 6.5.
Ä Fonden för Lån till Skiften och Odlingar
Af Kongl. Kommerce-Collegii Creditiv
» Jern-Kontorets D:o
» Creditivet till Fahlu Bergslag > . . . . 49,537: 35.7.
» Greditiven åt Sparbankerne i Riket  10,000:
Uti Diskontrörelsen:
Vid Banko-Diskont- Vid Lånekontoret Vid Lånekontoret
verket. i Götheborg. i Malmö.
Namn och Reverser 5,098,715:— 7. 2,035,851:
af Handels-Diskontens
fond för Diskonte-  ring och Utlåning .
1,794,385: 28. n.
749,676: 11. n. 224,900:
» D:o d:o för Kassa-  Greditiv ....
276,130:
301,890:  168,000: — -
emot hypothek af Ak-  tier och Publika
Papper . .
242,806: 16 l.
98,898: 40.5.
S:gr
7,412,036: 45. 7.
3,186,316: 35.3. 1,253,317: 29.-
S:a R:dr 11,851,671: 13. 10.
Summa B:co R:dr
22
1,137,543
6,476,968
66,707
1,601,430
530,320
59,537
7,994,984
2,768,961
746,020
341,705 8
35
12
40
21,724,179
10
15 11
40
hvartill kommer:
återstående beloppet af Lån
emot pant af Låne-Banko-Obligationer
37,614
20
2
till Städer och Korporationer . :
36,582 33
—
Vid jemförelse emellan det för hvarje lånerörelsegren be-  stämda maximum samt beloppet af utestående lån, visar det
sig, alt ofvanberörde dag, den 3 nästlidne November, fanns
oan vändt:
Uti Lånerörelsen mot pant af Guld och Silfver, Jern, Koppar m. fl, våg-  förda effecter samt Tackjern :......
2,362,456
25
6
Af Fonden för lån mot inteckning i Fastigheter . . .
23,031
29
1
» D:o för lån till Skiften och Odlingar
13,292
4
5
» Kongl. Kommerce-Collegii Creditiv
198,569
22
6
» Jern-Kontorets D:o
69,680
—
—
» de till Fahlu Bergslag, Stockholms Stads Brandförsäkrings-Kontor och
Sparbankerne i Riket anvisade Creditiv
240,462
12
5
Uti Diskontrörelsen:
Vid Banko-Diskont- Vid Lånekontoret
verket. i Götheborg.
å Namn och Reverser 1,284: 47. 5. 4,148: 17. 1.
Vid Lånekontoret
i Malmö.
5,433
16
6
af Handels-Diskontens
Fond för Diskonte-
ring och Utlåning . 5,614: 19. 1. 323: 36. 1.
25,100:
31,038
7
2
» D:o d:o för Kassa-
Creditiv .... 165,270: — - 97,210:
132,000:
394,480
*)
6
» Fonden för belåning
af Publika Papper . 423,860: 15. il. 151,101: 7. 7.
83,333: 16. -
658,294
39
S:gr 596,029: 34. 5. 252,783: 12. 9.
240,433: 16. -
S:a R:dr 1,089,246: 15.
2.
Summa B:ko R:dr | 3,996,7381131 l
*) Om beloppet af den beslutade innehålloingen S Fonderne för diskontering och utlåning samt till
kassa-Crcditiv meddelar §. a5 upplysning.
41
§. 50.
Från den 30 Juni 1847 till den 1 Juli 1849 hafva lån emot Belåningen af
pant af Guld och Silfver (§§. 157—162 i Banko-Reglementet) utgått Guld 6,,f~
lill nedannämnde antal och belopp, nemligen:
1847
1848
1849
sednare halfåret 4,683 st. lån p<
hela året .... 8,637 d:o
förra halfåret. . 4,160 d:o
i tillsammans
180,819:
351,056: — —
170,009: - —
Summa 17,480
fån på .
• . B:ko R:dr
701,884:
Inbelalningai ne å ifrågavarande lån, deruti inberäknade de medelst
omsättningar och genom panternes försäljning å auktion liqviderade,
hafva utgjort-:
1847 sednare hal fåret .
R:dr 232,567:
1848
1849 förra halfåret .
B:ko R:dr 801,203: — —
Då hät ifrån afdrages del
utgifna beloppet .... 701,884: — —
finnas inbetalningarne hafva öfversligit utlåningen
med icke mindre än R:dr 99,319: — —
hvilket förhållande, jemfördt dermed, att ulgifna nya Lån under
tiden från den 30 Juni 1845 till och med samma dag 1847 öfverstigit
utlåningen under nu sednast förflutna 2:ne år med 8,897 st.
lån, eller ett belopp af 201,603 R:dr Banko, utvisar en betydlig
förminskning i denna lånerörelsegren, hvartill orsaken utan tvifvel
är att finna uti förhöjningen af minimibeloppet för lån i denna rörelse,
från 5 till 10 R:dr.
§• 51.
På Jern, Koppar och andra vågförda effecter (§§. 163—169 i Belåningen af
Banko-Reglementet) äro utgifna: Jern, Koppar
o / o och andra vag
1847
sednare halfåret, 71 st. lån med . . R:dr 524,590: — — förda efjecier.
1848 hela året . . .282 d:o  2,188,630:
1849 förra halfåret . 74 d:o
524,110:
Tillsammans 427 lån på . . B:ko R:dr 3,237,330: — —
6
42
Belåningen af
Tackjern.
Inbetalning
ci Idnen pci äldre
LaneBanko-Obligationer.
TJtidningen
mot inteckning
i fast egendom
och återbetalning
i Silfver.
Transport 3,237,330: — —
hvaremot inbetalningarne uppgått till:
1847 sednare halfåret . . R:dr 642,253: 28. 10.
1848
„ 1,515,953: 10. 11.
1849 förra halfåret . . . „ 602,852 : 30. 10. 2 761 059 * 22 7
hvadan en Lånetillökning visat sig, stor B:ko R:dr 476,270: 25. 5.
§'52\
Emot pant af Tackjern (§. 170 i Banko-Regleroenlet)i har, under
den tid, denna Berättelse omfattar, från Låne-afdelningen utgått
endast ett lån, nemligen under sednare halfåret 1847, med 960
R:dr Banko, som under år 1848 blifvit återbetald). Hvaremot vid
Lånekontoret i Götheborg utgifning af lån på Tackjern under samma
tid icke ifrågakommit.
§. 53.
Af utgifne Lån på äldre Läne-Bunko-Obhgationer (§. 173 i BankoReglementet)
har influtit:
1847 sednare halfåret R:dr 313: 35. 9.
1848  „ 7,388: 29. 2.
1849 förra halfåret
„ 129: 3. 11.
Tillsammans B:ko R:dr 7,831: 20. 10.
hvarigenom summan af utestående så beskaffade lån förminskats till
37,614 R:dr 20 sk. 2 r:st. B:ko.
§: 54.
Med stöd af den i Kongl- Kungörelsen den 6 Mars 1830 dertill
lemnade rättighet, hafva 57 st., mot återbetalning i Silfver, hos
Banken upptagne Fastighets-lån blifvit fullt liqmderade med Bankosedlar
samt från räkenskaperne afförda till derå återstående belopp
Silfver R:dr 10,684: 23. 9.
Å dylika lån äro afbetalningar gjorda till belopp af 24,022: 17. 9.
hvadan en förminskning under tillen från och med
den 1 Juli 1847 uppkommit af . . . Silfver R:dr 34,706: 41. ö.
och utgjorde återstående beloppet den 30 nästlidne Juni:
å Landt-egendomar  127,025: 30. 9.
„ Stads-egendomar  24,814: 47. 7.
Silfver R:dr 151,840 : 30. 4.
43
§. 55.
Kapilal-afbetalningarne å de till Städer och Korporationer utgifne
lån hafva utgjort 7,621 R:dr 8 sk. 10 r:st., hvarigenom Bankens
fordran för dylika lån är vorden nedsatt till 37,645 R:dr 23
sk. 7 r:st. Banko.
Bland dessa lån är ett, nemligen det till Uddevalla Stads Kyrka,
år 1848, slutligen betaldt med 1,094 R:dr 30 sk. 4 r:sl. nämnde
mynt.
§. 56.
I enlighet med föreskrifterne i 177—182 §§. al BankoReglementet
äro, emot inteckning i Fastighet och återbetalning i sedlar,
llt8'*lle: Antal Summa
T . , .. lån. B:ko R:dr
Landlegendoms-lån:
1847 sednare balfåret 199 lån på 168,783: 16. —
1848
298 d:o 277,300:
1849 förra halfåret 140 d:o 129>066 : 32’~637 575 150’
Stadsegendoms-lån:
1847 sednare halfåret 19 lån på 39,850:
1848
26 d:o 50,433: 16. —
1849 förra halfåret . 14 d:o 33,166 : 32.— 123 450’
Tillsammans 696. 698,600:
Inbetalningarne hafva, omsättningarne oberäknade, utgjort:
å Bruksegendoms-lån .... R:dr 16,177: 3. 11.
„ Landtegendoms-lån
524,497: 12. —
„ Lånet till Gagnefs sockens Skatte
allmoge
2,126: 29. 6.
„ 5-proc:s lån på Landlegendomar „ 6,068: 7. 10.
S:gr 548,869: 5. ä:
,, Stadsegendoms-lån  126,995: 23. 3.575 gg^.. 28
Transport 675,864: 28. 6.
Influten afbetalning
a lönnen
till Städer
och Korporationer,
Utlåning mot
inteckning i
fastighet och
återbetalning
i sedlar.
I
u
Transport 67 5,864 : 28. 6.
Enär härförutan kapitalbeloppet af ofvan upptagne
34,706 R:dr 41 sk. 6 r:st. Silfver, som i n fl n (i t
i afbetalning å Fästighetslånen mot återbetalning
i Silfver, jemlikt 177 §. 1 morn. af nu gällande
Banko-Reglemente, till denna Lånefond ingått
med B:ko R:dr 56,720: 7. 10.
hafva alltså inbetalningarne uppgått till .... 732,584: 36. 4.
samt öfverstiga meddelade nya Lånen å . . . . 698,600: — —
med B:ko R:dr 33,984: 36. 4.
Utestående kapitalbeloppet den 30 sistlidne Juni utgjorde":
å Bruksegendoms-lån . . . R:dr 125,548: 26. 1.
„ Landtegendoms-lån . . „ 5,159,947: 27. 5.
„ 5-proceiits lån på Landt
egendomar
3,386: 30. 11. 530,882: 36. 5.
„ Stadsegendoms-lån i  837,641: 29. 3.
Summa B:ko R:dr 6,128,524: 17. 8.
§. 57.
inventering af Vid anställd inventering af lånehandlingarne har väl någon an
lanegarne.
‘n~ märkning icke förekommit; men som det dervid befunnits, att, genom
fordröjdt insändande från Konungens Befallningshafvande uti
i. åtskilliga Län af bevis öfver emottagne, från Banken afskickade, an
manings-räkningar,
de lill betalning förfallne Lånens indiifning icke
kunnat med erforderlig skyndsamhet handhafvas; sä och då någon
bestämd föreskrift ej synes vara Konungens Befallningshafvande gifven
rörande sådane ärendens behandling, anse Revisorerne sig böra
till Rikets Ständer hemställa, det nödig åtgärd måtte vidtagas, hvarigenom
det nu anmärkta förhållandet må varda för framtiden forebygdt.
§. 58.
Inställelse af '
lagsökningar Likaledes hat va Revisorerne vid genomgående af Fullmäktiges
för ian emot Protokoll fästat uppmärksamhet derå, att inkomna ansökningar om
inteckning i
fastighet. inställelse af ägångna lagsökningar för indrifvande af 1 Banken upp
-
45
tagna fastighetslån esomoftast blifvit af Fullmäktige bifallne, utan
att sökanderne derför anfört, än mindre styrkt giltiga skäl. Då likväl
alla inllytande kapitalafbelalningar å utestående dylika lån skola
användas till utgifvande af nya sådana, och de nya låntagarnes rätt
att utbekomma dem beviljade lån, hvilka i brist på medel icke kunna
utfalla, följaktligen är beroende af de eftergifter, som meddelas
aldie låntagare, serdeles under en tidpunkt, då, efter hvad Revjsorerne
inhemtat, 18 månader och derutöfver åtgå innan lån kunna
utgifvas på godkända lånehandlingar; så och enär, af den orsak, som
i förestående §. omförmäles, en lid af minst åtta månader vanligen
föiflyter ifrån förfallodagen innan lagsökning sker, samt Bankens fastighetsläntagare
således icke kunna anses sakna erforderligt rådrum
för fullgörande af sina förbindelser till Banken, hafVa Revisorerne
ansett sig böra uttala den åsigt, att inställelse af lagsökningar för
fastighetslån ej må medgifvas, med mindre än att giltiga skäl der
för
blifvit af sökanderne anförda.
§. 59.
Den 1 November 1847 voro af laksöknings-äi enden för Fastighets-lån
oafgjord a 24.
sedermera hafva blifvit anhängiggjorda 126.
Af dessa äro:
Inställde 30.
Afslutade, till följd af dels fullgjord inbetalning och dels
omsättning 76.
och återstå således på handräckning af vederbörande Exekutorer 44.
Fiskals-Embetet har bevakat: Uti Konkurser:
Lån ä Landlegendomar 15.
D:o å Stadsegendomar 12.
lern-lån ; '2.
Skiftes- och Odlings-lån 2.
Folii-afgift
1.
Vexlingsforskott  1.
Annat förskott af serskild beskaffenhet  1.
Transport 34.
Lagsöktiirigsärenden,
angående
utlåning
mot inteckning
i fast egendom•
46
Transport 34.
Efter Årsstäraning:
Lån å Landtegendomar 13.
D:o å Stads- d:o  9.
D:o å Bruks- d:o
2. ^
Summa 58.
§. 60.
Det serskildta Hos Fullmäktige liar väl fråga uppstått, huruvida det, i följd
K°™t?ädetTli~ Rikets Ständers vid 1844—1845 årens Riksdag fattade beslut,
Lane-Kansliet, serskildt tillförordnade Kommissarie-biträde i Låne-Kansliet än vidare
kunde vara af behof påkalladt; men sedan Understyrelsen, uti
häröfver afgifvet utlåtande den 28 sisth April, tped åberopande,
bland annat, deraf, att göromålen inom Låne-Kansliet långt ifrån alt
i någon väsendtlig mån minskas, tvärtom i så måtto ökats, att antatalet
af de lån, hvilka Kommissarierne der hade att handlägga
och som vid Bankoverkels organisation år 1838 inskränkte sig till
5,478 st. samt ännu vid Understyrelsens sednaste framställning i
ämnet den 13 Juni 1846, utgjorde 7,667 st., vid nästlidet års slut
uppgihgo till 7,773 st., deruti icke inbegripen handläggningen af
Kassa-creditiv-låu, hvilken först under detta år komme alt upphöra,
förklarat sig anse någon indragning af ifrågavarande Kommissariebiträde
för det närvarande icke kunna göras, utan hinder i göromålens
gång och äfventyr för Bankens säkerhet; så hafva Fullmäktige
funnit sig böra vid detta Underst3'relsens förklarande låta bero.
§. 61.
Länen till Under år 1848 och förra hälften af innevarande år hafva 23
sktfieiwch,'°d QCjL Odlings-lån (§. 183 i Banko-Reglementet) blifvit utgifne
med tillsammans 15,960 R:dr, och är räkningen öfver dylika lån,
sedan den 30 Juni 1847 krediterad för 17,319 R:dr 20 sk. 1 r:st.;
hvadan inbetalningarne öfverstiga utlåningen med R:dr 1,359: 20. 1.
Säkerhetshandlingarne för Skiftes- och Odlings-lån äro af Revisorerne,
utan anmärkning, inventerade.
47
§. 62.
Af lagsökta SkifLes- och Odlings-lån var ett deli 1 November Lag,sök/a skif1847
på handräckning beroende. /es~ ut,\ Hjd~
i o liTi88~ Lein
Under den tid, som sedermera förflutit, hafva lagsökningar blifvit
anställda för 3 st. dylika lån.
ULaf berörde fyra lån hafva 3 st. blifvit liil fidio belaldle och
återstår således endast ett.
§. 63.
Det åt Riksgälds-Kontoret, enligt 184 §. af Banko-Reglementet, Riksgäidsbeviljade
räntefria Creditiv af 1,000,000 R:dr Banko, har den sista *vedi/iT
Augusti hvartdera året blifvit insatt å nämnde Kontors räkning N:o
1 i Depositions-Afdelningen och den sista Juni hvartdera året återbetaldt.
§. 64.
Det till Manufakturernes och Fabrikernes understöd anvisade Creditivet till
Creditiv har till det förhöjda belopp af 1,800,000 R:dr, som vid ^""{^Fabri'-  senaste Riksdag, jemlikt 185 §. i Banko-Reglementet, bestämdes, kernes underfrån
och med detta års början begagnats, sedan Kongl. Commerce- stnd
Collegium derförinnan till Banken afgifvit förbindelse å nämnde
summa.
§. 65.
I eldighet med föreskriften uti 2 punkten af Banko-Reglemen- Jern-Köntorets
tets 186 §•, har Banken uti den årliga revisionen öfver Jern-Kon- Credmv-foud,
lorets Credit i v-fond, genom utsedt ombud, deltagit; och är, efter
hvail de till Fullmäktige inlemnade Revisionsberättelserna gifva vid
handen, omförmälde Creditiv-fond begagnad i öfverensstämmelse med
föreskrifterna i nyssberörda §. af Reglementet.
§. 66.
Fahlu Bergslag har, enligt 187 §. i Banko-Reglementet, å så Fahlu Bergskallade
Kopparsedlar, ifrån och med den 1 Juli 1847 till samma tid
inneverande år, upptagit 15 lån på tillsammans R:dr 229,860: bparsedlar.
hvaremot inbetalningarne utgjort
165,997 : 40. 6,
så att Bergslagets skuld till Banken, som den 30 Juni 1847 utgjorde
R dr 35,988 : 40. 3., vid samma tid innevarande år ökats lill
99,850 R:dr 47 sk. 9 r:st. Banko.
48
§. 67.
Kreditivet till p)et till belopp af högst 33,333 R:dr 16 sk. Banko ål Stockstads
Brand- holms Stads Brand försa kri ngs-Kon tor i 188 §. af Banko-Reglementet
försäkrings- rnedgifne kreditiv har icke varit i någon mohn anlitadt.
Kontor, n b
§. 68.
Sparbankernas Af Sparbankei ne i Riket har icke någon annan än den i Malmö
kreditiv-rutt. uncjej. sejnare tjden begagnat den i 189 §• af Banko-Reglementet
dem förunnade kreditiv-rätt.
§. 69.
Kreditiv till Stockholms Stads Drätsel-CommisSion har förmält sig för när
Suids^Drätsel-
va,ande icke kunna på de stadgade vilkoren begagna den uti 191 §.
Commission. af Ba n ko- Reglem en tel bemäldta Commission beviljade kreditiv-rätt i
Banken lill belopp af 50,000 R:dr B:ko.
§• 70.
indragning af I följd af Rikets Höglofl. Ständers vid sednaste Riksdag fattade
Föreningarnes ^es^ut orn upphörande af den Hypotheks-Föreningar förunnade kre^
kreditiv, d i ti v-rätt å tillsammans 800,000 R:dr, hafva ej mindre Bruksägares
Hypotheks-Kassa, än äfven Skånska och Östgötha Hyplheks-Föreningarne
vid slutet af näsllidne Juli månad lill Banken inbetalt de af
derti begagnade kreditiv.
§. 71.
Folii- afgift för För de af Hypotheks-Föreningar begagnade Kassa-krediti v har
'rit STiypotheks- sa80m folii-afgift influtit år 1848, 26 R:dr och första-hälften af detFöreningar,
ta år 64 RidI' B.’ko.
§. 72.
Sammandrag Då Högloft. Banko-Ulskottet, efler förrättad revision af Banko
“kontens0samt
Diskontens samt Handels- och Näiings-Diskontens räkenskaper och
Lrlnekontorens förvaltning för år 1847, uli en till Rikets Ständer afgifven Berätmtlmtrlun-
telse, N:o’68, framlagt resultaten af 1847 års rörelse, få Revisorerskaper.
ne nu endast meddela nedanstående, enligt Revisions-Berättelserne
upptagne sammanfattningar af Banko-Diskontverkets räkenskaper för
år 1848 samt Lånekontorens i Götheborg och Malmö rörelse under
båda revisions-åren.
49
Sammandrag öfver de till Banko-Diskont-Verket, för utlåning, dels med Om
sättning
srätt och dels på Publika Papper, upplåtne Fonder, samt hvardera
rörelsens afkastning år 1848.
,
- ■
Banko.
Inkomsterna under året hafva utgjorts af:
. „ , , Publika Pappers-  Allmänna fondan» fondon
Summa.'
Förskotts-räntor  197,590:  11,234: 32. —
208,824: 32.
—
Öfver-räntor
å säkre ansedde lån . : . 41,912: 4. 9. 410: 29.10.
42,322: 34.
7.
» till kapitalen fullt betalda lån 1,268: 19. 7. 1: 9. 1.
1,269: 28.
8.
» inom linien förda lån . . 1,524: 15. 9. — —
1,524: 15.
9.
Kapital-inbetalningar å inom li-  nien förda lån  12,799: 15. 4. 62: 38. 5.
12,862: 5.
9.
S:gr 255,094: 7. 5. 11,709: 13. 4.
266,803
20
9
Sedan derifrån afgått:
Förvaltnings-utgifter:
Ordinarie aflöning  18,192: 24. —
Omkostnader för skrifmaterialier, böcker, kon-
sumtions-artiklar, porto m. m  6,208: 28. 11.
Diverse arfvoden och tillfälliga aflöningar . . 1,411: 32. —
Lagsöknings- och bevaknings-utgifter . . . 2,332: 42. 2.
28,145: 31. 1.
Restituerad ränta till aflidne Post-kontrollören Wahrenbergs enka,
enligt Rikets Ständers beslut
.
223: 29.
3.
Beloppet af de, vid nästförutgångne revision, inom linien förda
lån
2,011: 14.
8.
30,380
27
har behållna Vinsten, som qvartaliter till Banken lefvererats, utgjort:
—
af Allmänna Diskontrörelsen
224,713: 28.
5.
» Publika Pappers-belåningen
11,709: 13.
4.
236,422
41
9
50
Skuld vid årets slut:
Allmänna fonden. “Summa'
Deponerade medel för 2:ne
lån från Allmänna Diskonten
och ett af Publika
Pappers-fonden  1,510: 44.— 3,544: 38. 7. 5,055: 34. 7.
Rikets Ständers Banks Förlags-kapital
5,800,000:  300,000:  6,100,000:
S:gr 5,801,510: 44. — 303,544: 38. 7.
✓
Tillgång vid årets slut:
Behållning på Räkning i
Bankens Depositions-Af
delning
935,570: 4. 10. 145,620: 6. 6. 1,081,190: 11. 4.
Utestående lån  4,865,940: 39. 2. 157,924: 32. l. 5,023,865: 23. 3.
j^r~5ft01,510: 44. — 303,544: 38. 7.
> -  Balance inom kolumn:
Osäkra Lånefordringar:
Allmänna Fondens .
349,300: 8. 6.
Publika Pappers-fondens  1,135: 31. 7.
6,105,055
6,105,055
350,435
51
Fördelning pä Distrikter , Näringar och Yrken af de vid Banko
Diskont-Verket
i Stockholm år 1848 ulgifna nya Län pä Namn
säkerhet
med Omsättning srätt, enligt gjorde anteckningar.
Distrikter:
Antal.
Summa.
Stockholms Stad „ . .
721
703,190
Stockholms Lön ,
201
162,570
—
—
Nyköpings d:o
66
86,620
—
—
Upsala d:o  ,
263
148,900
—
—
Westmanlands d:o
122
133,250
—
—
Örebro d:o
217
253,160
—
—
Wermlands d:o
O
o
co
349,100
—
—
Kopparbergs d:o
574
268,570
—
—
Gefleborgs d:o
52
62,720
—
—
Westernorrlands d;o . . . ■ . . .
12
12,670
—
—
Westerbottens d:o
31
40,050
—
—
Norrbottens d:o
41
63,710
—
—
Östergöthlands d:o
397
482,890
—
—
Jönköpings d:o
lil
144,550
—
—
Kronobergs d:o
116
80,850
—
—
Calmar d:o
364
279,990
—
—
Gottlands d:o
71
52,650
—
—
Jemtlands d:o .
59
40,220
—
—
S u m mfa
3,718
3,365,660
52
Näringar och Yrken.
Jordbrukande utom Bondeståndet . .
Antal.
Summa.
472
737,210
_
» inom Bondeståndet . .
1,418
619,250
Bergsbruksidkande utom Bondeståndet
87
255,800
—
» inom Bondeståndet
lil
86,150
—
Fabriksidkare
92
167,300
Handlande
372
663,590
Handtverkare
233
182,250
Tjenstemän, Ecclesiastike, Militäre och Civile ....
916
644,930
—
Diverse
17
9,180
—
—
. Eller:
Landtmanna-Näringar  2,088.
1,698,410:
Stadsmanna-Näringar  697.
1,013,140:
Tjenstemän och diverse personer 933.
654,110:
3,718
3,365,660
53
Sammandrag Öfver de till Götheborgs Låne-Kontor, för utlåning,
dels med Omsättning srätt och dels på Publika Papper, upplåtne
Fonder, samt hvardera rörelsens afkastning för åren 1847 och
1848. ,
1:0 Allmiiiiiui Diskonten, eller utlåning
med Ouisättningsrätt.
Inkomst.
Förskotts-räntor
Öfver-räntor
Influtne osäkra Kapital-fordringar . . . . .
Behållnp Hyrpsmedel
S:gr
Utgift.
Förvaltningskostnader
17,917: 12. l. 17,070: 23. -
Restituerad ränta till
Hemmansegaren
W. Ilallanders
Sterbhusdelegare,
enligt Rikets
Ständers beslut N——  423: 34. 7.
Omkostnader och
reparationer å
Kontorets Hus .
— - 581: 23. 6.
Afdrag af årets vinst
till betäckande af
osäkråfordringar 9,448: 33. 4. 2,418: 40. 2.
Behållen Diskont-vinst . . . .
Skuld vid årets slut.
Till Depositions-Afdelningen förbegagnadtCreditiv
Till Låne-Afdelningen för ytterligare fond till utlåning
Transport
1 84 7.
1 8 4 8.
88,902
46
i
88,245
4
23,750
40
8
24,586
28
2
1,334
29
10
758
9
4
108
11
2
—
—
114,096
31
8
113,589
41
6
27,365
45
5
20,494
25
3
86,730
34
3
93,095
16
3
1,976,452
5
5
1,999,085
21
5
100,000
—
—
100,000
_
—
2,076,452
5
5
2,099,085
21
5
54
1 8 4 7.
1 8 48.
Transport
2,076,452
5
5
2,099,085
21
5
Utelöpande Assignationer på Banken . . . .
500
—
—
—
—
Inventarier
2,245
4
6
2,255
4
6
Yärdet af Kontorets lius .
58,000
—
—
58,000
—
—
Vinstmedel
22,915
36
10
28,791
27
9
Summa B:ko R:dr
Tillgång vid årets slut.
2,160,112
46
9
2,188,132
5
8
Kassa-behållning
46,712
17
2
28,950
15
11
Utestående lån
Fordran hos Ombudsmannen för innestående
2,047,166
1
9
2,092,733
35
11
expencemedel
D:o hos lagsökte Gäldenärer för förskott till
145
22
359
14
lagsökningar
833
8
1
822
38
1
D:o hos afvikne Ombudsmannen W. M. Stenberg
4,399
32
6
4,399
32
6
Inventarier
2,245
4
6
2,255
4
6
Låne-Kontorets Hus
Fordran för Lånemedel, som, i följd af rätte-
58,000
—
—
58,000
—
—
gång, blifvit restituerade
611
8
9
611
8
Q 1
1
Summa B:ko R:dr
✓
Balance inom kolumn.
2,160,112
46
9
2,188,132
5
8
Osäkra Lånefordringar B:ko R:dr
83,196
9
8
76,847
45
11
55
2:0 Beläning af Publika Papper.
1 84 7.
1 84 8.
Inkomst.<
Förskotts-räntor . 5,944: 22. - 5,706: 20. -
Öfver-räntor . . . 194: 24. u. 162: 10. 1.
6,138
46
11
5,868
30
1
Utgift.
//
Förvaltningskostnader
271
47
8
253
29
8
Vinst, som till Banken blifvit aflemnad . .
5,866
47
3
5,615
5
Skuld vid årets slut.
Till Låne-Afdelningen för begagnadt Greditiv .
190,000
—
—
190,000
—
—
Balancerad Diskont-vinst
1,418
17
8
1,752
34
4
Summa B:ko R:dr
191,418
17
8
191,752134
4
Tillgång vid årets slut.
Kassa-behållning
479
34
1
5,464
2
9
Utestående lån
127,488
31
7
117,838
31
7
Ilos Depositions-Afdelningen innestående . .
63,450
—
—
68,450
—
—-
Summa B:ko R:dr
191,418|l7
8
191,752
34
"4
Fördelning på Distrikter, Näringar och Yrken af de vid Göthe
borgs
Lane-Kontor utgifna Nya Lån på Namnsäkerhet med
Omsättning srätt, enligt gjorde anteckningar.
1 8 4 7.
18 4 8.
Distrikter.
Antal
Summa,
Antal
Summa.
Götheborgs Stad . ,
323
262,020
—
—
296
236,770
—
—
Götheborgs och Bohus Län . . .
1644
435,180
—
—
1186
350,570
—
—
Skaraborgs Län
481
258,800
—
—
429
256,570
—
—
Elfsborgs Län
823
370,530
—
—
673
338,270
—
—
Hallands Län
473
172,260
—
—
318
146,800
—
—
3744
1,498,790
-
2902
1,328,980
1 1
—
Näringar och. Yrken.
Jordbrukare utom Bondeståndet .
196
238,690
—
—
149
181,320
-
—
„ inom,Bondeståndet . .
2706
638,730
—
—
1956
529,850
—
—
Bergsbrukande
13
24,000
—
—
14
32,500
—
—
Fabriksidkare
11
21,700
—
—
14
21,100
—
—
Handlande
208
270,010
—
—
180
240,080
—
—
Handtverkare
217
96,820
—
—
193
99,110
—
—
Embets- och Tjenstemän, Ecclesia-  stike, Civile och Militäre
366
201,090
369
217,520
Diverse . . .
27
7,750
—
—
27
7,500
—
—
3744
1,498,790
—
—
2902
1,328,980
—
—
Eiler:
Landtmanna-Näringar
2915
901,420
—
—
2119
743,670
—
—
Stadsmanna-Näringar .....
436
388,530
—
—
387
360,290
—
—
Embets- och Tjenstemän ....
366
201,090
—
—
369
217,520
—
—
Diverse personer ......
27
7,750
—
—
27
7,500
—
—
.
3744
1,498,790
—
2902
1,328,980
—
—
57
Sammandrag öfver de till Malmö Lane-Kontor, för utlåning,
dels med Omsättning srätt och dels på Publika Papper upplåtne
fonder, samt hvardera rörelsens afkastning, för åren 1847 oeh
1848.
1:o .Allmänna Diskonten, eller utlåning
1 8 4 7.
1 848.
med Oinsättuingsrätt.
Inkomst.
Förskotts-räntor
32,284
8
31,191
22
öfver-räntor .
8,444
16
2
7,418
19
5
Influtne osäkra Kapitalfordringar
21
34
1
—
—
Arrendemedel af Låne-Kontorcts lius m. m, ,
44
5
5
20
—
—
S:a
40,794
15
8
38,629
41
5
Utgift.
Förvaltningskostna-  der .... 10,156: 26. ii. 10,074: 36. 2.
Underhåll af och
Onera för Låne-
Kontorets Hus . 419: 6. 3. 282: 3. 8.
Afdrag af årets vinst
till betäckande af
osäkra fordringar 1,070: 18. 1.
11,646
3
3
10,356
38
10
Behållen Diskont-vinst , . , ■.
29,148
12
.5
28,273
2
7
Skuld vid årets slut.
Till Depositions-Afdelningen för begagnadt Cré-  ditiv .............
699,600
692,400
Utelöpande Assignationer på Banken. . . .
400
—
—
5,600
—
—
Medel, inneståeude å serskild Depositions-räk-  ning (afslagne Omsättningar)
—
—
68
43
8
Värdet af Låne-Kontorets Hus
10,320
—
—
10,320
—
—
Inventarier
2,679
6
5
2,686
9
1
Summa B:ko R:dr
712,999
6
5
711,075
4
9
8
58
Tillgång vid årets slut.
Kassa-behållning
1 84 7.
1 8 48.
4,703
16
—
457
42
9
Utestående Lån
695,010
—
—
697,257
32
11
Förskjutne omkostnader i och för utvexling af
småsedlar .
. . .
286
32
—
353
16
—
Låne-Kontorets Hus
10,320
—
—
10,320
—
—
Inventarier
2,679
6
5
2,686
9
1
Summa B:ko R:dr
712,999
6
5
711,075
4
9
Balance inom kolumn.
/
Osäkra Lånefordringar B:ko R:dr
21,506
24
5
21,506
24
5
2:0 Beläning: af Publika Papper.
Under åren 1847 och 1848 har icke något
lån, emot hypothek af Publika papper, blifvit
hos Lånekontoret sökt.
>
Skuld vid årets slut.
Till Låne-Afdelningen för begagnadt Greditiv .
10,000
—
—
10,000
—
—
Tillgäng vid årets slut.
Kassa-behållning . . . 2,000:  2,000:'
Hos Depositions-Afdel-  ningen innestående . 8,000:  8,000:
10,000
10,000
I
59
Fördelning på Distrikter, Näringar och Yrken af de vid Malmö
Låne-Kontor utgifna Nya Lån på Namnsäkerhet med Omsätt
ning
sr ätt, enligt gjorde anteckningar.
1 8 47.
1 84 8.
Distrikter.
Antal
Summ a.
Antal
Summa.
Malmö Stad
109
84,020
—
—
119
110,170
—
—
Malmöhus Län
447
265,420
—
—
414
273,020
—
—
Christianstads Län
60
43,820
—
—
45
44,350
—
—
Blekinge Län
195
87,140
—
—
143
67,660
—
—
811
480,400
—
1
721
495,200
—
—
Näringar och Yrken.
Jordbrukare utom Bondeståndet . .
71
97,430
—
-
80
108,120
—
„ inom Bondeståndet . .
415
162,030
—
—
355
159,940
—
•—
Fabriksidkare ........
11
18,700
—
—
10
13,100
—
—
Handlande .
52
65,800
—
—
51
85,640
—
—
Handtverkare
116
51,140
—
—
95
49,140
—
—
Embets- och Tjenstemän, Ecclesia-  stike, Civile och Militäre
121
72,630
—
—
107
73,010
Diverse '
25
12,670
—
—
23
6,250
—
—
811
480,400
—
—
721
495,200
—
—
Eller:
Landtmanna-Näringar
486
259,460
—
—
435
268,060
—
„
Stadsmanna-Näringar
179
135,640
—
—
156
147,880
—
—
Embets- och Tjenstemän ....
121
72,630
-
—
107
73,010
—
—
Diverse personer
25
12,670
—
—
23
6,250
—
~~ I
811
480,400
—
1 1 1
721
495,200
—
60
Sammandrag af Handels- och Närings-Diskonter nes rörelse, medelst
till dem anvisade Fonder.
l:o Stockholms Handels- och tfärings-Diskont.
1 84 8.
Inkomsterna för året:
Af utlåning mot hypothek:
Förskotts-räntor 73,051: 12.-
Öfver-räntor
å Lån, som efter för-  fallotiden blifvit li-  qviderade ...... 305:—'10.
å förut till Kapitalen
inbetalda Lån . . . 1,625: 26. 7. | qgq. 27 5
Inbetalningar å inom linien förda Lån 1,055: 40. 3.70 Q37. 31 g
Af Diskontering:
Innehållne räntor vid diskontering af Vexlar och
Invisningar  9,345: 19 3.
85,383
2
11
hafva, efter afdrag af
Förvaltnings-utgifterne ...... . .
1,024
34
9
blifvit, såsom Vinst å rörelsen, till Banken assignerade
med B:ko R:dr
84,358
16
2
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers Banks förlag  2,200,000: •— —
Till Stockholms Stads-Sparbank  65,000: — ■—
2,265,000
Tillgång vid årets slut:
Behållning på räkning i Depositions-Afdelningen 407,044: 16. 2.
Utestående Lån;
emot Hypothek ..... 1,592,092: 46. 9.
å Vexlar och Invisningar . 265,862: 33. 1. j $57 q^g. 31 10
2,265,000
Balance inom kolumn:
Osäkra Lånefordringar
28,364
38
6
61
2:0 GStheborgs Handels- och Kärings-
1 847.
18 4 8.
Diskont.
Inkomst.
Af utlåning mot hypothek:
Förskotts-räntor
26,709
28
—
28,826
32
—
Öfver-räntor
242
36
—
167
40
5
Af Diskontering:
Innehållne räntor . .
Öfver-räntor
4,964
33
8
2,774
5
12
2
S:a
31,917
1
8
31,768
41
7
Utgift.
Förvaltningskostnader
1,348
20
—
1,289
12
—
Vinst ....
30,568
29
-8
30,479
29
7
1
Skuld vid årets slut.
Rikets Ständers Banks förlag
900,000
—
900,000
—
—
Utelöpande Assignationer på Banken ....
1,500
—
2,500
—
—
Balancerad vinst
7,148
33
9
8,216
5
1
Summa B:ko R:dr
Tillgång vid årets slut.
908,648
33
9
910,716
5
1
Kassa-behållning .
45,475
33
2
24,579
45
10
Hos Depositions-Afdelningen innestående medel
182,075
—
—
198,075
—
—
Utestående Lån: mot hypothek......
529,248
18
1
600,868
18
1
å Vexlar och Invisningar . .
143,405
8
8
78,748
15
4
Fordran hos afvikne Ombudsmannen W. M.
Stenberg
8,444
21
10
8,444
21
10
Summa B:ko R:dr
908,648
33
9
910,716
5
1
62
3:o Malmö Handels- och KäilDRS-
1 84 7.
1 8 4 8.
Dishont.
Inkomst.
Af utlåning mot hypothek:
Förskotts-räntor
8,282
4
—
9,019
8
—
Öfver-räntor . ,
27
45
4
117
41
4
Af Diskontering:
Innehållne räntor
4,113
17
9
1,206
31
5
S:a
12,423
19
1
10,343
32
9
Utgift.
Utbetald ränta för hos
Lånekonloret insatte
medel 69: 8.
Förvaltningskostnad . 300:  404:
369
8
404
Vinst för året
12,054
11
t
1
9,939
32
9
Skuld vid årets slut.
Rikets Ständers Banks förlag
400,000
250,000
Utelöpande Assignationer på Banken . . . .
14,650
—
—
22,700
—
—
Summa B:ko R:dr
414,650
—
—
272,700
—
—
Tillgång vid årets slut.
Kassa-behållning
5,466
32
. 8,700
Hos Depositions-Afdelningen innestående . .
152,650
—
■—
42,700
—
—
Utestående Lån: mot hypothek
157,200
—
—
197,600
—
—
å Vexlar och In visningar . »
99,333
16
—
23,700
—
—
Summa B:ko R:dr
414,650
—
—
272,700
—
—
I
L
63
§. 73.
Sedan de åt Hypotheks-Föreningar anvisade Crediliv blifvit åter- Reglering af
betaldte, är Fonden för belåning af Publika papper, vid sed naste Riks- afi>u
dag
bestämd till 1,000,000 R:dr, sålunda fördelad emellan de serskil- blikå papper.
da Diskontverken, att Banko-Diskontverket innehar 666,666: 32. —
Götheborgs Lånekontor  250,000: — —
samt Malmö D:o
83,333: 16. —
§. 74.
S:gr 1,000,000:
sättmngsrätt.
Genom 206 §. i Banko-Reglementet är Fonden för utlåning på Fördelning af
namn och reverser bestämd till 8,000,000 R:dr, hvaraf 'tillhanda- FoyjL™n^or **
hållas 5,300,000 R:dr Banko-Diskontverket i Stockholm, 1,800,000 namn och rcR:clr
Lånekontoret i Götheborg samt 900,000 R:dr allt Banko Lånverser med om
lil
• srfttnm crsrntt.
kontoret i Malmö; Fullmäktige* dock förbehållet, att, efter sig företeende
omständigheter, kunna nämnde Summor inom de serskildta
Diskontverken annorlunda fördela.
I anledning häraf och sorn, vid den tid, då reglering af berörde
Fond ägde rum, så väl Banko-Diskontverkejt i Stockholm som
Lånekontoret i Malmö kunde undvara någon del af det belopp, sorn
borde dem tillhandahållas; medgåfvo Fullmäktige, att Lånekontoret
i Götheborg, hvarest brist på lånemedel förefunnes, tills vidare finge
bibehålla hela den för Kontoret, likmätigt förra Reglementet, anvisade
Summa af 2,000,000 R:dr; men efter det Direktionen öfver
Malmö Lånekontor förmält sig vara i saknad, af tillräcklig fond för
utlåning på namn och reverser; har, under hvarje vecka, från och
med första utlånings veckan i Juli månad, ett belopp af 4000 R:dr
blifviL från Göteborg till Malmö aflemnadt; hvadan ofvauomförmäldte
fond i slutet af nästl. månad var på följande sätt fördelad, nemligen:
Banko-Diskonten  5,100,000:
Lånekontoret i Götheborg  2,024,000
D:o i Malmö
876,000
S:gr 8,000,000
§. 75
Reglering af
— .y
Af Fonden för diskontering och utlåning genom Handels- och j °?den ■
Närings-Diskonlen, uti 210 §. af Banko-Reglementet bestämd till och utlåning.
64
3,000,000 R:dr, tillhandahålles
Stockholms Handels- och Närings-
Diskont
Götheborgs D:o , . . , .
samt Malmö D:o .....
S:gr 3,000,000: — —
Vid granskning ef de föreskrifter, Fullmäktige meddelat, angående
verkställigheten af den genom 212 §. medgifna vexel-diskontering,
hafva Revisorerna" hemtat anledning till den förmodan, de
härigenom framställa, att diskontering af inrikes vexlar skulle icke
obetydligt befrämjas, i händelse diskonterings-sökanden kunde befrias
från åliggandet att personligen infinna sig i Banken, i ocb för
lyftning af lånebeloppet samt vexel-öfverlåtelsen på Handels- och
Närings-Diskonten; och hafva Revisorerne härå fästat Fullmäktiges
uppmärksamhet, enär Fullmäktige, jemnlikt nyssåberopade §:s 2
morn., ega att, med iakttagande af de i 1 mom. af samma §. stadgade
grunder för diskontering af inrikes vexlar, till efterrättelse fastställa
sådane jemnkningar eller förändringar i detalj-föreskrifterna,
angående samma diskontering, som kunna finnas behöfliga.
§■ 76.
Föreskrifter Till följd af 214 §. 10 morn. i Banko-Reglementet, bafva FullKasea-lcreditiv
mäktige, efter vederbörandes hörande, under den 7 December 1848,
tit enskilde, fastställt följande allmänna föreskrifter, att, tills vidare ocb intilldess
annorlunda kan varda förordnat, vid Stockholms Handels- och
Närings-Diskont samt Götheborgs och Malmö Lånekontor Ljena till
efterrättelse för meddelande af Kassa-kreditiv åt enskilde personer,
nemligen:
l:o.
”Vid så väl Handels- och Närings-Diskonten, i Slockholm, som
Lånekontoret i Götheborg kommer kalender-året att anlagas till grund
för kreditiv-tidens bestämmande; hvadan Kreditiv får begagnas från
den 1 Januari till slutet af året.
Vid Lånekontoret i Maimö åter bestämmes kreditiv-året från
den 1 Oclober det ena året till samma lid det påföljande.
Som, hvad Stockholm och Götheborg angår, tiden från den 15
December till årets slut, samt beträffande Lånekontoret i Malmö ti
-
i
65
den från den 20 September till den 1 October är afsedd för uppgörande
af sluträkningar med kreditivlagare, utskrifning och tillställande
af sådana läkningar samt pröfning af ansökningar om kreditiv
under nästföljande kredit iv-år; så vare del krediti v-Lagare förbjudet
att uöder nämnde tider något å kreditiv uttaga; hvaremot insättningar
till liquiderande af kreditiv kunna derunder verkställas, dock
utan rätt för »krediti vtagaren att å sådana insättningar beräkna ränta.
2:o.
Ansökning om kreditiv skall vara inlemnad inom en månad
före den tid, då krediti v-rätlen vidtager; åliggande det vederbörande
Direktioner att, om Fonden för kreditiv sådant medgifver, under
det löpande kreditiv-året utsätta ytterligare terminer för kreditivansökningars
emottagande.
3:o.
Ansöknings-handlingar om erhållande af kreditiv-rätt, hvilka af
sökanden eller hans ombud skola aflemnas lill vederbörande tjensteman
vid Diskontverken, utgöras af
Kontrakt in duplo, enligt tryckt formulär, som Direktionerna hafva
att upprätta, och hvaraf det ena exemplaret till kreditiv
tagaren
återställes;
den för kreditivet ställda säkerhet;
firma för de blifvande invisningarne samt
inträdes- afgift.
4:o.
Kontraktet skall innefatta sältet och vilkoren för kreditivets begagnande,
de förbindelser, kreditiv-tagaren, i och för detsamma sig
åtager, samt säkerheten, antingen derå tecknad eller beskrilven, äfvensom
andra nödiga underrättelser.
O.o.
För Kassa-kreditiv antages den säkerhet, vederbörande Direktion
pröfvar och godkänner.
I händelse det skulle befinnas att den ställda säkerheten under
liden för kreditivets begagnande blifvit försämrad, åligger det vederbörande
Direktion att annan eller ytterligare säkerhet infordra.
9
V
66
Underlåter kreditiv-egaren att sådan säkerhet inora stadgad tid aflemna,
anses kreditiv-rätlen hafva upphört, och korama de å krediti
vet uttagna suramor, jemte ränta, att genast utsökas.
6:0.
In visningar å kreditiv skola ställas till viss person, utan rättighet
för denne att invisningen å annan person öfverlåta.
• /
'7:o.
Uttagning och insättning å kreditiv få verkställas vid Lånekontoret
i Götheborg alla söcknedagar till kl. 12 och vid Lånekontoret
i Malmö alla dagar i veckan på de tider, då Kontoret är öppet.
Vid Handels- och Närings-Diskonten i Stockholm kunna uttag
å kreditiv, endast å följande söcknedagar ega rum, nemligen Måndagar,
Tisdagar, Thorsdagar och Fredagar, men insättningar få ske alla
dagar; börande insättnings-attesterne företes sist å söcknedagen näst
efter den, då insättningen blifvit verkställd, vid äfventyr att, i annat
fall, ränta å det insatta beloppet beräknas först från den dag,
då attesten presenteras.
* 8:0.
Lyftning af medel, som å kreditiv blifvit insatte, får icke ega
rum förr än de insatte medlen en natt inneslålt i Handels- och
Närings-Diskonten eller Lånekontoren.
9:o.
, Å kreditiv må insättning icke ske tili högre belopp, än som motsvarar
den å kreditivet uttagna summa.
10:o.
Inträdes-afgifteu utgår till oförminskadt belopp med en half procent,
ehvad kreditiv på längre eller kortare tid begagnas.
liro.
Å kreditivets förfallodag, som med de undantag, då uppsägning
af kreditiv kan komma i fråga, inträffar vid Handels- och NäringsDiskonten
i Stockholm samt Lånekontoret i Götheborg å sista söcknedagen
i December månad, samt vid Lånekontoret i Malmö å sista
söcknedagen i September månad, skall hela den å kreditivet uttagna
summa, tillika med den under tiden för kreditivets begagnande upplupna
ränta, inbetalas, vid äfventyr af lagsökning; oell får uttag af
67
nytt kreditiv icke ske förr än det äldre blifvit redovisadt; hvarjemte
vederbörande Direktion bemyndigas att, i fall omständigheterne skulle
dertill föranleda, ipdraga redan beviljadt kreditiv för den person,
emot hvilken lagsökning till indrifning af ett äldre kreditiv
måst anställas; skolande, i sådan händelse, kontrakterne utbytas
samt säkerhetshandlingarne och inträdesafgiften till krediliv-tagaren
eller hans ombud återställas; och
12:o.
För kreditiv, som å förfallodagen icke liqvideras, kommer öfverränla
aLt beräknas på enahanda sätt, sorn i afseende å förfallna
diskont-lån är föreskrifvet.”
I sammanhang med dessa föreskrifter förordnade Fullmäktige
hvad, i fråga om Kassa-kreditivs meddelande, borde iakttagas under
innevarande år, då, i anseende till räkenskapernas ordnande, jemte
flere omständigheter, kreditivrält icke kunde förr än med den 1 Mars
vidtaga, och öfverlemnade Fullmäktige åt vederbörande Direktioner
att upprätta och lill efterrättelse fastställa de räkenskaps-formulär
och ordningsstadganden , sorn för Kassa-kredilivrörelsen funnos erforderliga.
Efter granskning af ofvanintagna allmänna föreskrifter, anse Revi
so re ine sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att
det med ifrågavarande rörelse afsedda ändamål skulle kunna bättre
befrämjas, om det medgåfves kreditiv-tagare att, iemväl emot egenhändigt
skrifvet qvitto, verkställa uttag å beviljadt Kassa-krediliv.
§■ 77.
A.f Fullmäktiges Protokoll inhemlas, att, i anledning af Direk- Fråga om rättionens
öfver Lånekontoret i Götheborg framställning, huruvida det ^amotafLänekunde
vara den i Direktionen deltagande Ledamot af Borgareståndet kontors-nireklillåtet
att söka och begagna sig af kreditiv-rätt vid nämnde Lane- UtaSa kreditiv
kontor, Fullmäktige, på grund bland annat deraf, att 81 §. 3 mom. uti samma
i Banko-Reglementet innefattar uttryckligt förbud för Ledamöter i Lånekontor.
Lånekontorens Direktioner att sknldsätta sig hos någotdera af Lånekoutoren
genom egna lån eller andra förbindelser till betalningsansvar,
meddelat det förklarande, att bemälde Ledamöter, hvilka
68
Till RiksgäldsKontoret
ciflemnad
Bankovinst•
-
Uppköp af
räntebärande
Obligationer.
enligt Reglementet äro oförhindrade att vid Banko-Diskontverket i
Stockholm innehafva lån och sålanda jemväl måste ega att vid nämnde
Verk upptaga Kassa-kreditiv, deremot icke kunna tillåtas att vid
hågotdera af Lånekoutoren utaf dylik kreditiv-rätt sig begagna.
§• 78.
Utaf den från och med 1845 års början till och med 1847 års
slut upplupna behållna vinst, har, på grund af föreskriften i BankoReglementets
218 iy3:del med 954,000 R:dr blifvit till RiksgäldsKonloret
aflemnad vid utgången af nästlidet år 1848.
§• 79.
Som Fullmäktige ansett för Bankens säkerhet nödigt, att de influtna
behållna vinstmedlen i Banken reservera; så har för den vinst,
som under nästlidet år till Banken ingått, 1,003,838 R:dr 14 sk. 2
r.‘st. Banko, något annat uppköp af räntebärande papper icke kommit
i fråga, än den inlösen af Riksgälds-Konlörets Obligationer, till belopp
af 400,000 R:dr, som den 24 Juli nästlidet år ägde rum, och
hvilka Obligationer å förfaIlodagen den 30 December samma år at
Riksgälds-Kontoret infriades; men då af äldre behållen vinst ett belopp
af omkring 200,000 R:dr i början af sistlidet år var tillgängligt,
att till uppköp af räntebärande papper användas, hafva Fullmäktige
under den 5 och 27 Januari omförmäldta år beslutat inköpa
Skånska Hypolheks-Föreningens Obligationer till en summa af
200,000 R:dr.
Bankens tillgång i räntebärande papper utgjorde
d. 31 Dec. 1847: d. lä Sept. 1849:
af Riksgälds-Kontorets Obligationer . . . 3,256,000: — 3,168,000: —
„ Arméens Accords-Amorteringsfonds d:o 1,395,400:— 1,362,900: —
„ Skånska Hypotheks-Föi eningens d:o . 380,000:— 580,000: —
„ Östgöta d:o d:o . 500,000: — 500,000: —
„ D:o d:o, ställda i utländskt mynt . 530,666:32. 520,000: —
,, Smålands och Hallands d:o  100,000: — 100,000: —
Summa 6,162,066:32. 6,230,900
69
§. 80.
Metalliska värdet af Bankens Mynt- och Medalj-kabinett, hvil- Myntkalinetket
vid 1846 års utgång uppgick till B:ko R:dr 14,944: 8. 11., har, tets f0™"drin~
genom ytterligare inköp af mynt och medaljer, vunnit en tillökning
år 1847 af 23 R:dr 23 sk. och år 1848 af 151 R:dr 12 sk. 10r:st.,
samt utgjorde alltså, vid sistnämnde års slut, B:ko R:dr 15,118:
44. 9.
Revisorerne hafva, vid beseende af Myntkabinettet, funnit samlingarne
väl ordnade.
§. 81.
Bankens Sedeltryckeri har befunnits i god ordning. Af räken- inköpta inskaperne
hafva Revisorerne inhemtat, att ett belopp af 935 R:dr 8 slnkenssld'1-  sk. blifvit användt till inköp, för Tryckeriets behof, af en Fukt- tryckeri.
eller Blöt-apparat med dubbla Luftpumpar, jemte tillhörande Cistern
och 3:ne stycken Lådor af koppar samt ett större Valsverk af jern.
Angående Tumba Pappersbruk.
§. 82.
Af räkenskaperne, som utan anmärkning blifvit granskade, inhemtas
följande förhållanden:
70
1:0 Ingående Balance.
1 84 7.
1 848.
\
Debet.
Kapital-behållning
419,336
10
6
494,846
29
10
Credit.
Kassa-behållning
708
13
8
51
29
Tumba Bruk med Jordegendom, Åbyggnader och fa-  sta inventarier
250,000
250,000
—-
Rudimaterier, förråder och lösa inventarier . . .
93,925
13
1
102,672
41
7
Papper under arbete från föregående året . . . .
4,840
—
—
4,700
—
—■
Fordringar för levereradt papper
15,305
8
8
15,555
26
—
D:o hos Låne-Afdelningen
54,557
23
1
121,866
29
3
Summa
419,336
10
•
494,846
29
10
2:0 Brukets Räkning med Iiåne-Afdciningen.
Debet.
Ingående Balance
54,557
23
1
121,866
29
3
Värdet af under året till Banken levereradt papper .
110,391
44
2
83,317
39
10
Beloppet af främmande insättpingar till liquid med
Bruket . .
21,159
17
■—
35,243
14
8
' Summa
186,108
36
3
240,427
35
9
Credit.
i
Förskott till Bruksdriften under året
64,000
60,000
Afskrifning för makuleradt papper
242
7
—
Utgående balance:
Värdet af levereradt papper utöfver beloppet af
Låne-Afdelningens förskott-
121,866
29
3
180,427
35
9
Summa
186,108
36
3
240,427
35
9
>
71
3:0 Ipa|sperstillverIinings-Conto.
1 84 7.
18 4 8.
Debet.
Papper, under arbete från föregående året ...
4,840
—
4,700
—
Egentliga kostnaden för Papperstillverkningen, som
bedrifvits år 1847 med sammanräknade 1,218 och
år 1848 med 1,136 formningsdagar:
Ordinarie aflöning. .16,017:16.9. 15,691:30. 1.
Öfverarbete, Premier
m. m. ...... 5,748: 5. 4. 4,776: 29. —
Rudimaterier och an-  vände Inventarier. 21,348: 26. 4. 26,101: 8.10.
Utfodring för dragare 1,593: 34. 2. 1,380: 10.,, 9.
Diverse  3,400: 13. 4. 6,487: 8. 10.
48,107
47
11
54,436
39
6
Hitförde omkostnader:
! Medikamenter och lä-
) karevård  737: 11. 2. 960: 37. 5.
Pensioner och fattig-  vård
1,538:28.7. 1,265:10. 7.
Rese- och Trakta-
ments-penningar .. 1,259: 6. - 664: 38. -  / Nybyggnad och re-  parationer  1,662: 6. - 3,308: 2. -
Utskylder, Arfvoden,
Skrifmaterialier,
Postporto m. m. . 3,606: 43. 5. 3,693: 12. 1.
8,803
47
2
9,892
44,303
4
1
Vinst af Papperstillverkningen
74,366
31
8
37
Summa
Credit.
136,118
30
9
113,332
32
7
Värdet af färdiggjordt Papper:
För Bankens räk-  ning a)  109,703: 40. 9. 83,343: 3. n.
» Främmandes d:o b) 20,659: 34. 4. 18,485: 34. 6.
» Brukets eget be-  hof c)
1,055: 3. 8. 1,503: 42. 2.
131,418
30
9
103,332
10,000
32
7
Papper, under arbete till följande året
4,700
Summa
136,118
30
9
113,332
32
7
\
72
- 4:o Jordbrukets Conto»
1 84 7.
1848.
Debet.
Utsäde:
Råg och Hafra  73: 28. 5.
26:
11.10.
Thimotei- och Klöfverfrö — —
7:
26.
8.
Dagsverken m. m  46: — 10.
lil:
20.
3.
Vinst af Jordbruket . . . 705: 33. 2.
532:
28.
2.
825
14
5
677
38
11
Credit.
Arets skörd:
Spannmål  338: 35. 8.
143:
7.
11.
Hö och Halm  486: 26. 9.
534:
31.
825
14
5
677
38
11
5:0 MjUIqvarns-Conto.
Debet.
Omkostnader:
Aflöning 221: 6. 2.
209:
17.
Diverse  32: 2. 8.
95:
30.
9.
Vinst af Qvarnen .... 96: 45. 3.
372:
40. 11.
350
6
1
677
40
8
Credit.
350
6
1
677
40
8
6:0 Vinst- oell CUrlust-Iläkningen.
Debet.
Förlust vid försäljning af en häst . .
166
32
—
—
—
D:o vid d:o af pappersspån
—
116
16
i
Afskrifning för makuleradt Chartee-papper .
242
7
—
—
—
Difference, uppkommen genom runstycksbråk
•
•
3
9
—
1
Netto-behållning:
Ökning i Brukets bokförda kapitalvärde .
•
75,510
19
4
45,592
41
11
Summa
75,919
14
1
45,709
10
1
I
73
1 8 4 7.
1 8 4 8.
Credit.
lnflutne Hyresmedel för Magasinet i Stockholm . .
750
—
—
500
—
—
Vinst af Jordbruket
705
33
2
532
28
2
D:o af Mjölqvarnen
96
45
3
372
40
11
D:o af Papperstillverkningen .....
74,366
31
8
44,303
37
—
Summa
75,919
14
1
45,709
10
1
7:o EJigåentSe Balance.
Debet.
Kassa-behållning
51
29
25
14
11
Tumba'Bruk med Jordegendom, Åbyggnader
sta Inventarier
och fa-
250,000
250,000
__
Rudimaterier, Förråder och lösa Inventarier
.
102,672
41
?
99,487
29
9
Papper under arbete till påföljande år . .
4,700
—
—
10,000
—
Fordringar hos främmande ......
15,555
26
—
1,003
39
4
D:6 hos Låne-Afdelningen . . . .
121,866
29
3
180,427
35
9
Summa
494,846
29
10
540,944
23
9
Credit.
Skuld för inköpte Ljus
.
_
505
_
_
Kapital-behållning
494,846
29
10
540,439
23
9
]
Summa
494,846
29
10
540,944
23
9
8:0 Iiiipilal-Conto.
Debet.
Utgående Balance ... 1 .... .
494,846
29
10
540,439
23
9
Credit.
Ingående Balance
419,336
10
6
494,846
29
10
Vinst- och Förlust-räkningen:
Ökning i Brukets bokförda kapitalvärde .
. . .
75,510
19
4
45,592
4!
11
Summa
494,846
29
10
540,439123
9
10
74
Färdiggjordt Papper.
a) Flir Bankens räkning.
År i 8 47.
Sedelpapper:
22,900 Blanketter med valören 33,^ R:dr å 18 R:dr
33,500 ' d:o d:o 16$ R:dr å d:o
126,300 d:o d:o 6f R:dr å d:o
1.299.000 d:o d:o 2 R:dr å 7 R:dr
1.051.000 d:o d:o 32 sk. å 7 R:dr
3.854.000 d:o d:o B Sk 5 å 4} R:dr
1.576.000 d:o d:o BSk 6 5 d:o
För Läne-Af delningen:
18,500 Blanketter . å 12 R:dr
Diverse Papperssorter :
Postpapper N:o 1. 11 Ris . . . . . .5 16-f R:dr
N:o 2. 10» Ris 5 13»R:dr
Regalpapper . . 11 Ris . . . . . . å 30. R:dr
Skrifpapper N:o 2. 107 Ris . . . . . . å R:dr
Medianpapper . . 13 Ris
å 24 R:dr
Chartce-Sigillatw-papper: *)
Skrifnings- 1,326,000 Blanketter . . . å 33| R:dr
Biläggnings- 2,709,350 d:o . . . å R:dr
Vexelblanketter 63,000 d:o ... 5 7-j| R:dr
År 18 48.
Sedelpapper:
100,700 Blanketter med valören 6f R:dr å 18 R:dr
1.692.000 d:o d:o 2 R:dr å 7 R:dr
1.003.000 d:o d:o 32 sk. å d:o
5.060.000 d:o d:o B sk 5 å 4| R:dr
90,000 d:o d:o B sk 6 å d:o
. 639
. 603
. 2,273
19. 2.
. 9,093
. 7,360
24.-
. 16,058
16.-
. 6,566
32. -
42,593
43
2
• — .
222
—
—
. 183
16.-
. 140
. 330
— -
. 499
16.-'
. 312
1,464
32
—
. 44,863
— —
. 20,094
16. 7.
465
-45. -
65,423
13
7
Summa
109,703
40
9
. 1,812
28. 9.
. 11,844
. 7,021
. 21,083
16.-
. 375
42,135
44
9
Transport
42,135
44
9
*) Priset på delta Papper grundar sig på ett emellan Kongl. Stats-Kontoret och F
under den 7 och 21 Qecember 1843 afslutadt Kontrakt,
ullmaktige i Banken
75
1
Transport
42,135
44
9
För Kassa-Af delningen . . . 148,000 Blanketter å 12 R:dr
1,776
För Depositions-Afdelningen 174,000 d:o å d:o
2,088
För Läne-Afdelningen 74,000 d:o å d:o
888
Diverse Papperssorter :
Medianpapper, smått 36 Ris
Postpapper N:o 1 & 2 11 £ Ris
Skrifpapper N:o 1 & Litt. G. 361 Ris
648:
181: 32.-  2,338:
3,167
625
32,662
32
Chartce-Sigillatai-papper:
Skrifnings- 962,500 Blanketter . . . , å 33 R:dr .
Biläggnings- 13,200 d:o * . , , 5 7x5r R:dr .
32,564: 28.-  97: 43. 2.
23
o
/ i •
Summa
83,343
3
11
b) jrjir Främmandes räkning.
År 18 4-7.
Fabrikstillverknings-Stämplar 81,000 Blanketter ä 6| R:dr
Räntekammarens Assignationer 11,000 d:o å 9| R:dr
Tullplakats-Stämplar . , . , , 544,000 d:o h 7 R:dr
Tiillduks-Stämplar
232,000 d:o å 3^ R:dr
540
103
4,620
Q
3,808:
812:
Åtskilliga Assignations- och Obligations-papper till ett sam-  manräknadt värde af
15,396
28
Summa
20,659
34
4
År 18 48.
Fabrikstillverknings-Stämplar 86,000 Blanketter h 3X R:dr
Tullplakats-Stämplar .... 538,000 d:o å 7 R:dr
Tullduks-Stämplar  560,000 d:o å 3X R:dr
286
5,726
32
3,766:
1,960:
Kortbevillnings-Stämplar . . 405,000 d:o å 14 R:dr
Kort-IIallstämplar  468,000 d;o å R:dr
5,670:
1,092:
6,762
Transport
12,774
32
76
-Transport
12,774
32
—
Pappers-konvoluter 20,000 st. ä 4: 34. 8
94
21
4
Åtskilliga Assignations- och Obligations-papper till ett sammanräknadt
värde af '
- > ' • • f
5,616
29
2
Summa
18,485
34
6
c) PBr ISrnliets eget behof.
År 1 8 4 7.
Omslags- och Mellanläggs-papper till ett värde af
669
42
8
Under året fallet Utskotts-papper
385
9
—
Summa
1,055
3
8
År 1 8 4 8.
Mellanläggs-papper och Bindblader till ett värde af
676
—
—
Under året fallet Utskotts-papper
326
16
2
Under året uppvägd Pappersspån
501
26
Summa
1,503
42
2
77
Revisorerne hafva funnit räkenskaperne för Tumba ådagalägga
en förtjenst i förvaltningen, hvilken derjemte vitsordas af det goda
skick, hvaruti Revisorerne, vid ett på stället, till följd af vedertaget
bruk, gjordt besök, funnit dervarande verkstäder.
§. 83.
Tumba Jordbruk har utöfver hvad som, jemlikt antaget bokföringssatl,
blifvit detsamma påfördt, lemnat en vinst af R:dr 705:
33. 2. for år 1847 och R:dr 532: 28. 2. för år 1848.
Likaledes har Mjölqvarnen gifvit ett öfverskott af R:dr 96: 45. 3.
för det förra året och R:dr 372: 40. 11. för det sednare.
§. 84. .
Hus och byggnader vid Bruket befinnas i allmänhet i godt skick.
Hvad åter Machinerierne beträffar, så är det af Fullmäktige uti deras
till Revisorerne afgifne Berättelse omförmäldt, att- machineriet i
nedra Verkhuset under de sednare åren varit mycket bristfälligt och
att detsamma numera svårligen kan begagnas samt erfordrar en total
ombyggnad, men att, då en sådan skulle medföra betydligare
kostnad, samt det ville synas, som skulle Brukets verksamhet, under
detta och nästföljande år, komma att i större mohn inskränkas,
Fullmäktige ansett, berörde ombyggnad kunna tills vidare anstå.
Vid det af Fullmäktige ofvan antydda förhållande, hafva Revisorerne,
som på stället öfvertygat sig om nämnde machineris bristfälliga
beskaffenhet, endast velat derå fästa uppmärksamhet hos Rikets
nästsammanträdande Ständers Banko-Utskott, som, efter inheintad
kännedom af papperstillverkningens behof, säkrast blifver i tillfälle
att fatta ett bestämdt omdöme, huruvida någon ombyggnad af
ofvanberörde machineri bör ifrågakomma.
§. 85.
Med stöd af Banko-Utskottets vid sednaste Riksdag fattade beslut,
har det Banken tillhöriga, af Tumba Bru*k till. upplag af lump
begagnade Magazinshus, med dertill hörande tomt, den 11 Januari
detta år blifvit uthyrdt till Stockholms Stads Drätsel-Kommission på
10 år, räknade från den 1 April innevarande år.
Uppå bermida Kommissions sedermera derom gjorda begäran,
hafva Fullmäktige under den 8 nästlidne Februari tillåtit DrätseL
Kommissionen, att taga förhöjd försäkring å berörde egendom, under
Omdöme, angående
förvaltningen
af
Bruket.
Jordbruket och
Mjölqvarnen.
Byggnaders
och M&chineners
tillstånd,
Uthyrandet af
Tumba Bruks
Magazinshus
i Stockholm.
78
Om inrättande
af en Söndagsskola
vid
Tumba Bruk,
Upprättandet
af Arbetsplan
samt Inkomstoch
Ut giftsber
åkning.
Inventering af
förråden vid
Tumba.
vilkor, att Kommissionen iklädde sig ansvarighet för alla kostnader,
och de olägenheter i öfrigt, som af en dylik förhöjd försäkring kunna
härflyta.
§. 86.
Efter det Rikets Ständers år 1847 församlade Revisorer hos
Fullmäktige gjort framställning derom, att vid Tumba Bruk måtte
inrättas en Söndags-skola, hvarigenom tillfälle kuode beredas de derstädes
anställde Pappersmakare och Lärlingar, att, om de sådant
åstundade, å Söndagarne erhålla fri undervisning i religion, historia,
geografi, räkna och skrifva, samt Fullmäktige öfver denna framställning
hört Bruksförvaltaren, hafva de den 27 Januari nästlidne Ar
uppdragit åt inspekterande Fullmäktigen att söka föranstalta om inrättandet
af den ifrågasatta Söndags-skolan , sedan sig visat, huruvida
den vid Bruket anställde Skollärare vore villig att en sådan skola
förestå.
Som likväl den dåvarande Skolläraren vid Tumba måst, såsom
på stället mindre tjenlig, af Fullmäktige förafskédas samt den derefter
antagne först under detta år ti 11 träd t befattningen, har någon
åtgärd i omförmäldta afseende icke ännu vidtagits.
Salinder
de år Revisionen omfattar, äro de uti Banko-Reglementet
föreskrifna arbetsplaner samt inkomst- och utgifts-beräkningar för
följande året icke uppgjorde; och Fullmäktige hafva i afseende härå
anfört, att då de flesta beställningar å papper först ingå under det
löpande året, det fortfarande visat sig vara ändamålslöst, att året
förut upprätta arbetsplan samt utgifts- och inkomst-beräkning.
Enär Brukets hufvudsakliga inkomster numera grunda sig på.
tillverkning af andra papperssorter, än tillförene, då Bruket nästan
uteslutande sysselsattes med pappersfabrikation för Bankens egen räkning,
samt någon tillförlitlig och för det dermed afsedda ändamål
användbar arbetsplan för ett följande år icke lämpligen kunnat, i
saknad af kännedom om då först ingående beställningar, uppgöras,
gilla Revisorerne det af Fullmäktige anförda skäl för uraktlåtenheten
att arbetsplan upprätta.
§. 88.
Till åtlydnad af föreskriften i 236 §. af Banko-Reglementet, hafva
Fullmäktige, genom inom sig utsedde Deputerade, i Juni månad
\
79
detta år, vid besigtning af Tumba Bruk, jemväl inventerat förråden
derstädes, såsom af den till Fullmäktiges Protokoll för den 14 i
nämnde månad derom afgifne berättelse inhemtas.
§. 89.
Enligt hvad Revisorerne af Fullmäktiges Protokoll inherntat, haf- Förslag till
va Fullmäktige, på grund af föreskriften i 239 §. af Banko-Reglementet, ^firin^Jicf'
den 20 sistl. September, uppdragit åt tvänne Bankens Tjenstemän, Tumba Bruk
att upprätta och till Fullmäktige inkomma med förslag till en sådan
ordning för bokföringen vid Tumba Bruk, hvarigenom ökad kontroll
å Bruksförvaltningen på stället må kunna vinnas, under iakttagande
derjemte, att faktiska utgiflerne för och inkomsterna af jordbruket
vid Tumba blifva specifikt bokförda å derför upprältadt serskildt
Konto.
§• 90. ,
Vid räkenskaperna hafva under granskningen förekommit åtskil- Skrifvelse till
liga anmärkningar, hvarå Revisorerne uti en till Fullmäktige aflålen om^nmärkninskrifvelse
fästat deras uppmärksamhet, för vidtagande af de åtgärder, sar vid räkensom
kunna erfordras, för att till rättelse befordra livad anmärkt skal>erne m mblifvit;
hvarförutan Revisorerne anmodat Fullmäktige låta ombesörja,
att denna Berättelse varder till trycket befordrad samt med allmänna
tidningarné utdelad.
\
Som, med undantag af hvad här ofvan är vordet anmärkt, Decharge.
Banko-Fullmäktige, vid förvaltningen af Banko-Verket, under tiden /
från den 15 November 1847 till och med den 15 nästl. September,
på ett serdeles tillfredsställande sätt handhaft det af Rikets Stander
dem lemnade vigtiga och ansvarsfulla uppdrag; anse Revisorerne sig
böra tillstyrka, att Banko-Fullmäktige må undfå full decharge för
samma förvaltning.
Och har så väl Under-Styrelsen och Fiskals-Embetet, som öfrige
Embets- och Tjenstemän, vid ulöfningen af de dem åliggande
göromål, i allmänhet iakttagit nit och ordning.
Ansvarigheten för ziffer-uppgifternes öfverensstämmelse med dels Ansvarighet
räkenskaperna och dels de till Revisorerne aflemnade räkenskaps- ^°r^f/eerr„J’p~
utdrag, åligger Banko-Sekrelei'aren.
Reservationer.
80
De reservationer, som uti åtskilliga frågor blifvit af Revisorerne
anförda, äro uti Protokollerne förvarade. Stockholm den 14 Decem
ber
1849.
På Höglofl. Ridderskapet och Adelns vägnar:
o
Carl Åkerhjelm. C. E. Cederström. C. L. Reuterskiöld.
E. IV. Nordenfeldt. N. Tersmeden. II. O. af Harmens.
På Högv. Preste-Ståndets vägnar:
Carl Fr. Björkman. J. Nordlund. P. Conr. Arosenius.
P. Hasselrot. Is. Sam. IVidebeck. D. Söderberg.
På Vällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
Carl A. Peijron. Carl Fr. Tauvon. Jac. Morling.
E. J. Rosengvist. Joli. Spaak. Joli. TVahlgren.
På Hederv. Bonde-Ståndets vägnar:
••
Jöns Ersson. Lars Mag. Knutsson. Pehr Ostman.
Joh:s Andersson. Pehr Benctson. A. P. Sandstedt.
C. O. Ossbahr
-
Berättelse, angående verkställd granskning ej mindre af Bankens och Tumba
Bruks räkenskaper för åren 1847 och 1848, än äfven af dessa Verks styrelse och
förvaltning. ,
För att lätta öfversigten af Tumba Bruks rörelse under de sednast förflutne 10 .åren meddelas nedanstående:
Antal Ordinarie Pappers-arbetare, Äldre .
» » » Gossar
n Extra d:o Äldre .
Antal formningsdagar
Värdet af tillverkadt Papper
Papperstillverkningen påförd
utöfver värdet af tillverkadt papper
mindre än värdet af tillverkadt d:o
Allmänna omkostnader
Nybyggnads- och Reparations-kostnad
Jordbruket: vinst ....
förlust . . .
Mjölqvarnen: vinst . . .
förlust . . .
Låne-Afdelningens förskott
Skuld till Låne-Afdelningen vid årets slut
Brukets skuld till Låne-Afdelningen ökad med
minskad med
Afskrifning af Byggnads-förskott
Låne-Afdelningen erhållit utöfver dess fordran
Nedsättning i kapitalvärdet enligt 1840 års BankoUtskotts
beslut
Brukets bokförde Kapitalbehållning ....
ökad med
minskad med
1 83 9.
31
14
45
1 å 2
931
1 8 4 0.
35
10
45
1
512
18 4 1.
351 —
10 45
1
687
1 8 4 2. *
35
11
46
798
1 8 4 3.
35
10
45
791
64,086
40
3
29,401
22
2
34,541
25
4
40,965
46
6
49,413
5
9
70,821
39
2
107,123
27
4
144,196
15
1
136,118
30
9
46,845
—
3
38,523
14
—
41,208
37
2
49,999
3
3
39,969
4
7
50,892
6
9
58,528
18
6
78,466
39
2
61,751
47
1
—
—
9,121
39
10
6,667
11
10
9,033
4
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17,241
10
—
—
—
—
—
—
—
9,444
1
2
20,324
4
5
48,659
44
10
65,729
23
11
74,366
31
8
4,173
2
11
4,156
10
2
3,788
27
2
4,759
26
6
3,881
19
10
3,135
12
8
2,453
40
9
3,555
26
—
3,606
43
5
12,162
46
2
4,075
—
4
6,384
10
—
7,493
15
3
821
47
4
5,385
6
2
4,722
44
—
11,161
41
—
1,662
6
—
__
—
191
13
7
—
—
—
—
33
14
—
30
?4
9
622
11
3
316
30
11
705
33
2
8*4
18
3
—
—
129
35
3
348
16
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
355
' 8
11
267
5
11
591
23
3
190
9
3
220
5
3
232
34
7
96
45
3
■
~
—
—
—
—
—
—
—
11
36
10
142
18
5
—
—
_
—
—
—
—
37,000
—
29,000
—
—
36,000
—
—
36,000
—
—
36,000
—
—
70,000
—
—
64,000
—
—
64,000
—
—
64,000
i
—
24,851
38
5
26,273
46
5
33,422
38
5
53,187
32
2
60,012
21
2
56,726
30
4
13,741
6
3
—
—
—
—
—
1,422
8
—
7,148
40
—
19,764
41
9
6,824
37
— |
—
—
—
—
—
—
—
—
22,114
7
11
7,285
38
10
38,985
/. nrm
24
1
13,741
6
3
— 1
54,557
23
1
67,309
6
2
—
—
55,387
13
4
1
, |
51,713
11
8
288,348
15
9
282,557;
29
8
273,677
45
5
283,276
39|
7
303,576
45
6
353,796
36
6
419,336
10
6
494,846
29
10
15,786
25
10
——
—
—
—
—
—
9,598j
42
2)
20,300
5
11
50,219
39
—
65,539
22
—
75,510
19
4
—•
—
63,3641
43
11
5,790;
34
1
8,879
32
3
1
-i
i
-1
i
1
1
i
1 8 44.
33
10
1 84 5.
43
785
30
13
43
10291
1 8 46.
39
13
52
1 84 7.
33
15
_ 11163 — -
48
1218
1 8 4 8.
39
13
52
1136
113,332
69,028
44,303
3,693
3,308
532
374
60,000
58,561
540,439
45,592
32
43
37
12
2
28
40
11
RIKETS I1ÖGL0FL. STÄNDERS
år 1849 församlade
REVISORERS
II E R S T T E l S E
om granskningen af
tillstånd och förvaltning.
STOCKHOLM 1850.
t k t c k t hos Isaac Marcus.
(Stortorget N:o 24).
v
-
■ .
l'k ' :
v
Nedan undertecknade, i föreskrifven ordning utsedde och, genom Kongl. Kungörelsen
den 8:de Juni innevarande år 1849, sammankallade Revisorer af Stats-, Banko- och
Riksgäldsverken, fulländat den Rikets Ständers Revisorer åliggande granskning af Riksgälds-kontorels
förvaltning och tillstånd, få, till följd af den för revisionerna af detta
Verk gällande Instruktion, undertecknade afgifva nedanstående berättelse om Riksgäldskontorets
ställning samt hvad under den nu förrättade revisionen förekommit.
I öfverensstämmelse med stadgandet uti åberopade Instruktions lista §., blefvo
vid Revisorernes första sammanträde, den 15 nästlidne September, till dem aflemnade
föreskri Ina berättelser af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret samt dervarande Kommissariat
och Ombudsman, äfvensom af Ombudet för utredningen af Götha kanal- samt
Malmö f. d. Diskonter; och hafva Revisorerne sedermera, på sätt deras protokoller
visa samt här nedan kommer att anföras, verkställt och fulländat de med denna revision
förenade göromål och åligganden. — I afseende på den sålunda verkställda revisionens
omfattning, få Revisorerne anmäla, att då Rikets sednast församlade Ständer,
genom bifallandet af Stats-utskottets under N:o 78 afgifna utlåtande, meddelat Fullmäktige*
decharge för Riksgälds-kontorets förvaltning till och med den 26 November
1847, eller den dag, till hvilken de hos Fullmäktige förda protokoller af bemälte
Utskott blifvit lästa; så hafva Revisorerne nu genomgått och granskat Fullmäktiges
protokoller efter sagde dag till och med den 15 September detta år; hvarjemte Revisorerne
tagit kännedom om protokollsföringen hos Kommissariatet från början af September
månad 1847 till nästlidne Augusti månads slut. Beträffande åter granskningen
af räkenskaperna, så har denna revision, enär någon sådan granskning icke blifvit af
Stats-ulskottet företagen, .omfattat Riksgälds-kontorets och Diskont-utredningens hufvudböcker
för åren 1847 och 1848, jemte dertill hörande afräkningsböcker och öfriga
räkenskaper.
Enligt den i Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse, sid. 4,
förekommande uppgift, utgjorde Riksgälds-kontorets skulder vid 1846 års slut eli
sammauräknadl belopp af R:dr 5,026,407: 17. I.
hvaraf den räntebärande skulden uppgick
till R:dr 4,109,781: 35. 8.
och den icke räntebärande till  916,725: 30. 5.
Under de 2:ne år, för hvilka Riksgäldskontorets
räkenskaper nu blifvit granskade,
har förenämnde skuldbelopp ökats genom
a) tillkomna nya skulder R:dr 1,206,385: — —
b) äldre skuldposters tillökning  18,347: 1. 2.
Transport: 1,224,732: 1. 2. 5,026,407: 1771.
Revisionens
omfattning
Riksgälds
kontorets
skulder.
Transport: 1,224,732: 1. 2. 5,026,407: 17. 1
c) beviljade, men före 1848 års slut icke
lyftade, anslagssummors upptagande bland
de i samma års hufvudbok utbalanserade
skulder  1,543,517: 31. 10.
eller med tillsammans R:dr 2,768,249: 33. —
hvarifrån dock bör afdragas den minskning
i ofvanberörde skuldsumma, som, genom
verkställda liqvider, under dessa 2:ne år
åstadkommits med  1,000,972: 14. 7.
Således har den återstående verkliga skuldtillökningen
utgjort  1,767,277: 18. 5.
Följaktligen uppgingo Riksgälds-kontorets
skulder vid sistlidet eller 1848 urs slut
lill ett belopp af R:dr 6,793,68-4: 35. 6.
deraf de runteburande skuldernas kapitalbelopp
var  4,880,690: 7. 8.
och utgjorde alltså de räntefria skulderna . 1,912,994: 27. 10.
De inom linien i räkenskaperna upptagna, häruti icke inberäknade, skulderna,
hvilka vid 1846 års slut utgjorde R:dr 4,278,787: 5. 5.
hafva under åren 1847 och 1848 ökats med en af Riksgälds
kontoret
verkställd och sedermera återbekommen deposition
för fullgörandet af Underrätternas domar i tvisten angående
Raumanska kronofordran .... R:dr 197,366: 32. —
vid hvilket belopps lyftning Riksgälds-kontoret
förbundit sig till bär nedan omförmälde
vilkorliga betalningsskyldighet.
Derjemte hafva de bland sistnämnde skulder
upptagna äldre depositionsmedel ökats
med  10,000:
eller den summa, hvilken Riksgälds-konloret,
enligt Rikets sednast församlade Ständers
beslut, ytterligare fått emottaga.
Efter tillägg af dessa 2:ne summor, utgörande
tillsammans  207,366: 32. —
bestego sig de inom linien förda skuldposterna vid 1848 årsslut
till ett belopp af R:dr 4,486,153: 37. 5.
I likhet med hvad som vid afgifvandet af berättelserna om föregående revisioner
iakttagits, hafva jemväl nuvarande Revisorer ansett sig böra meddela en omständligare
upplysning, angående de under revisionsåren inträffade förändringar uti
Riksgälds-kontorets skulder, samt i sådant afseende uti nedanstående tabell uppgifva
hvarje särskild skuldposts belopp vid revisionslidens början och slut:
— 3 —
Riksgälds-kontorels i räkenskaperna
uppförda och balanserade shtiider:
1846 års slut. 1848 års slut.
Käittcbäratule:
Obligationer med 5 procents ränta, hvilka,
i anseende till deras ordalydelse, icke
kunnat uppsägas,  C,750: — — 0,750: — -
,, med 4 procents ränta, utfärdade till
Rikets Ständers Bunk, elier dess ordres,
att årligen, till ett antal af 22
st., å 4,000 R:dr hvardera, eller å
ett sammanräknadt kapital-belopp af
88,000 R:dr, infrias  3,344,000:  3,168,000: — -
„ med 3 proc. ränta, för upplånta medel
till bestridande af kostnaderna för
1848 års krigsrustningar (Ser. A.),
hvilka obligationer, sedan den 10 September
1848, skola inlösas efter 14
dagars föregången uppsägning, ... — — — 226,500: — -
„ med 4 proc. ränta, för dito dito (Ser.
B.), sedan den 10 Juni 1849 uppsäghara
till inlösen 3:ne månader efter
uppsägningens verkställande, .... — — — 205,000: — -
„ med samma ränta för dito dito (Ser.
C.), efter den 10 Juni 1850 dito dito, — — — 74,750: — -
„ med 4 c proc. ränta för dito dito (Ser.
B.), förfallande till inlösen efter 6
månaders uppsägning, hvilken å obligationsinnehafvarens
sida dock ej får
ske förr, än den 10 Juni 1851, . . — — — 500,000: — -
Insatt fond till säkerhet för Götha kanals
framtida underhållande, emot 5 procents
ränta,
93,926:
93,926:
Inneslående medel för ännu icke fulländade
hamnbyggnadsarbeten vid samma kanal,
emot dito,  1,942: — — 1,942: — -
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals
underhållande, emot dito, . . . 30,000: — — 30,000: — -
Dito dito för ombyggnaden af Strömsholms
kanal och slussverk, hvartill, under 15
års tid från och med år 1842, skall af
Riksgälds-kontoret utbetalas ett årligt anslag
af 50,000 R:dr; bestående denna
fond för närvarande af Skånska Hypotheksföreningens,
till Riksgälds-kontoret
föryttrade, obligationer med 4-J procents
ränta,  440,000:  378,000:
Transport: 3,916,618:  4,684,868:
4
Transport. 3,916,618: — — 4,684,868: ---
Innestäende lösen för de å skattejorden
växande ekar; för hvilka medel 4 proc.
årlig ränta Ekeplantering s-kassan godt
göres,
181,563: 35. 8. 184,222: 7. 8.
Uti Riks-arkivets nuvarande hus intecknad
skuld till Stockholms Borgerskaps Enkhus,
för hvilken, enligt skuldförbindelsen
af den 6 November 1794, borde
till en början erläggas 5 proc. och
sedermera allt framgent 4-{- proc. årlig
ränta,  11,600: — — 11,600 — —
— 4,109,781: 35. 8. 4,880,690: 7. 8. =:
Bl än t c fr i st:
Förfallna 5 proc. obligationer, med derå
till förfallodagarne upplupen ränta, . 3,760: 38. 1. 3,760: 38. 1.
Dito med dito dito, utfärdade för Svenska
medborgares erkända fordringar hos
Franska regeringen,  559: 20. 4. 559: 20. 4.
Af in tecknad skuldförbindelse, jemte andra
säkerhetshandlingar, bestående fond för
Hjelmare kanals- och slussverks framtida
underhållande  21,106: 24. 4. 23,269: 44. 4.
Återstoden af den, vid Kongl. f. d. Nummerlotteri-inrättningens
upplösning, till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade s. k. brudgåfva-fond
22,835: 34. 7. 22,069: 2. 7.
Verkställda och sedermera icke återtagna insatser
för den inställda l,144:de dragningen
vid nämnde Lotteri-inrättning . 159: 26. — 58: 25. 3.
Upplupen, outtagen ränta å de för tillskott
till Trollhätte slussverks bgggnad, år
1750, utfärdade obligationer .... 5,745: — — 6,335: — —
Dito å Riksgälds-konlorets ännu räntebärande
5 proc. obligationer .... 156: 12. — 156: 12. —
Dito å obligationerna för do till 1848 års krigs
rustnings-kostnader
upplånta medel . 6,852: 44. —
Dito å de till fond för Strömsholms kana/soch
slussverks ombyggnad afsalia obligationer
20,900: — — 17,335: — —
Dito å ekeskogs-medlen  4,389:34. 9. 14,631: 23. II.
Dito å skulden till Borgerskapets Enkhus,
beräknad efter procent, .... 725:  130: 24. —
Uttaget belopp af Biksgulds-Kontorets kreditiv
å Rikets Ständers Rank . . . 759,969: 19. 10.  — —
(Godtgjordt före slutet af Maj månad 1847.)
= 840,307: 27. 11. 95,158: 42. 6. =
Transport: 4,950,089: 15. 7. 4,975,8-40: 2. 2.
... 5 —
Transport: 4,950,089: 15. 7.
Iniieståenrie Anslagssummor:
(Upptagna bland Riksgälds-kontorets skulder
enligt Rikets sednast församlade Ständers
beslut).
Beviljade under 1840 och 1841 års riksdag :
Utaf anslaget, 100,000 r:dr, för häradshäktenas
ombyggande och förseende med
celler
„ anslaget, 170,000 r:dr, för en ny fungelsebyggnad
i Stockholm ....
Hela anslaget för fång ekeby ggnader i Rikets
öfriga städer
Utaf anslaget, 6,000 r:dr, för upprensningen
af Ljusne-elf vid Landaforssen . .
„ anslaget 15,000 rdr, utom ett redan
ulbetaldt lån af 20,000 r:dr, för hamnanläggningen
vid Ahus
„ anslaget, 200,000 r:dr, för allmänna
landsvägarnes omläggning och förbättrande
„ anslaget, 7,000 jair, för anläggning af
en väg mellan Ofver- oell Neder-kalix
socknar i Norrbottens län
„ anslaget, 120,000 r:dr, för vatten-aftappningar
och dammbyggnader lill förberedande
af större odlings-företag inom
Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och
Stora Kopparbergs län samt Elfdals,
Fryksdals och Jösse härader i Wermland
„ det, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
disponerade belopp utaf de
medel, 115,400 r:dr, hvilka anvisats till
vatten-aftappningar eller andra förberedande
åtgärder för större odlingsföretag
inom öfriga delar af Riket . .
„ dito dito, 45,000 r:dr, hvilka beviljats
för Emans upprensning eller andra odlings-företag
inom Rikets medlersta och
södra delar,
„ det belopp, som, enligt Rikets sednast
församlade Ständers beslut, borde ytterligare
tillhandahållas af den beviljade
anslagssumman, 40,000 R:dr, för prak
-
4,975,849: 2. 2.
98,500:
90,000:
130,000:
600:
13,000:
15,096: 14. —
1,750:  -
34,826: 42. 8.
1,199: 42 8.
r 3,300:
Transport:
4,950,089: 15. 7.
5,364,122: 5. 6.
6
Transport: 4,950,081*: 15. 7. 5,364,122: 5
tiska Skeppsbyggeri-inslituters tillvä
gabringande,
616: 32
Anslaget för uppförande af kyrkor och inköp
af ett prestboställe inom den Carlstads
stift tillhörande Finnmark . . 6,000: —
1848 års anslag till garnisons-skolans i
Christianstad ersättande för den, under
namn af portpenningar, till nämnde skola
tillförene ingångne afgift  240: —
r=  , 395,129: 35. 4. =
Beviljade under 1844 och 1845 års Riksdag:
Utaf det, i egenskap af anslag utan återbetalningsskyldighet,
disponerade belopp
af den summa, 150,000 R:dr, som beviljats
för odlings-loretags beredande
medelst utdikningar och aftappningar
af sanka trakter och sjöar, .... 20,548: 47
„ anslaget, 370,000 R:dr, för anläggning
och förbättrande eller omläggning af
vägar  42,348: 16
„ dito, 30,000 R:dr, för strömrensningar
och mindre hamnbyggnader .... 3,666: 32
„ dito, 5,000 R:dr, jemte eli lån af 10,000
R:dr, för upprensningsarbetena i Söderhamns
skärgård  1,000 —
„ dito, 3,000 R:dr, för ularbelandel och
ordnandet af Kapitenen B. Cronstrands
samlingar, angående Egyptiska byggnadskonsten
2 000: —
= -, 69,563: 47. 3. =
Beviljade under 1847 och 1848 års Riksdag:
1'taf 1848 års anslag, 9,000 R:dr, till arfvo
den
och expenser för Lagberedningen 2,525: —
„ dito, 12,000 Rdr, till Topograf ska
Corpsens arbeten  7,000: —
„ dito, 30,000 R:dr, för fortsättande af
byggnadsarbetena vid Carlsborgs fästning
17,500: —
„ dito, 105,000 R:dr, för fästningsbygg
naderna
vid Waxholm, Carlsten och
Carlskrona  61,500: —
Det för år 1848 beviljade anslag till kompletterande
af bestyckningcn å Waxholms
fästning  8,283: 16.
Dito dito å Carlstens fästning . . . . 16,560
Transport: 4,950,089: 15. 7. 5,553,911
A
— 7 —
Transport: 4,950,089: 15. 7. 5,553,911: 4. 9.
Del för år 1848 bevil jade anslag för anskaffning
af redskaps-, rid-, anspanns- och stallpersedlar
för ett sexpundigt Fältbatteri . 6,666: 32. —
Dito för nya gevärs anskaffning .... 33,333: 16. —
Dito för anskaffande af reserv-fängh å Is tap -  pur samt rengörings- och söndertagnings-verktyg
för, till slagkruts-antänd
ning
förändrade, qevär  3,333; 16. —
Dito för slagkruthufvars tillverkning . . 3,ooo: 16. —
Dito till förstärkning af Bevärings-manska
pets
reserv-förråd  26,666: 32.
Utaf 1848 års anslag, 29,520 R:dr, för nya
dockbyggnaden i Carlskrona . . . 16,020: — —
De för år 1848 beviljade anslag till nybyggnad
af en ångkorvett eller 2:ne
äng bogserings-fartyg  100,000: — —
Dito till anskaffning af stenkol för Flottans
behof  3,333: 16. —
Dito för bombkanoners och projektilers anskaffande
11,233: 16. —
Utaf 1848 års anslag, 10,000 R:dr, för gevärs
reparerande och förändring eller
anskaffning  7,500: — —
Det för år 1848 beviljade anslag till arfvode
för lärare vid Mariebergs Läroverk
i de till Civil-ingeniörer hörande
kunskapsämnen  1,000: — —
Dito till stipendier för elever vid nämnde
Läroverk, hvilka genomgå den för Civil-ingeniörer
bestämda kurs,.... 1,000: — —
Återstoden af anslaget, 84,750 R:dr, för
hamnbyggnaden vid Lidköping . . . 21,187: 24. —
Det för år 1848 beviljade anslag för anläggning
af nya och förbättrande eller omläggning
af backiga eller eljest mindre
goda vägar , . . . 33,333: 16. —
Dito för slöjd-expositioners befrämjande. . 1,000. — —
Anslaget till förekommande af slottsbyggnadens
i Wadstena ytterligare förfall . 8,000. —: —
1848 års anslag till utskrifning af registratur
inom Kongl. Kansliet för Riks-ar
kivets
kompletterande  2,000 — —
Anslaget för reparationer och bokhyllor samt
ytterligare inredningskostnader i några
rum af Riks-arkivets hus  2,666: 32. —
Dito för fullbordande af den åt Witter hets-,
Historie- och An tig v i te Is-yl ka dem ien
Transport: 4,950,089: 15. 7.
5,835,518: 28. 9.
— 8
Transport: 4,950,089: 15. 7.
upplåtna lokals inredning, samt för flyttningen
af samma Akademis samlingar
Det i ytterligare afräkning å anslaget, 500,000
R:dr, för National-Museibyggnaden, vid
sistförflutna Riksdag anvisade belopp,
150,000 R:dr, jemte återstoden utaf den
vid 1844 och 1845 års Riksdag för
nämnde byggnad anvisade enahanda
summa, , . .
Anslaget till liqviderande af köpesumman
för Ingeniören J. Wahlbei'gs till Naturhistoriska
Riks-museum försålda samlingar
Dito till ombyggande af smedjan vid Feterinär-inrättningen
här i hufmidstaden
Dito till inköp af boställe åt Predikanten i
Lekvattnets kapell-församling inom Fryksände
socken i Wermland ....
Dito till bebyggande af presteboställen inom
samma församling äfvensom Bogens kapell-församling
uti Gunnarskogs socken
af nämnde provins
Dito till befrämjande af goda läseböckers
författande och utgifvande för allmogen
— , 654,817: 8. — =
Återstoden af 1843 års anslag, 6,500 R:dr,
för de till fölkskole-lärares bildande inrättade
Seminarier
Dito af 1845 med 1848 års dito, 36,400
R:dr, för dito dito
Dito af 1845 års anslag, 12,000 R:dr, till
stipendier åt elever vid nämnde Seminarier
Dito af den vid 1844 och 1845 års Riksdag
reserverade summa, 50,000 R:dr, utaf
föregående årens anslag till folkskolelärares
aflönande
Dito af 1845 med 1848 års anslag, 80,000
R:dr, till understöd för nyssnämnde lärares
aflöning
= , 98,646: 37. 3. =
Dito af den för år 1848, enligt då gällande
statsreglering, till 1,325,360 R:dr bestämda
statsfyllnadssumma ....
= , 325,360. =
Transport: 4,950,089: 15. 7.
5,835,518: 28. 9.
4,000:
240,000: — —
7,000: - —
1,241: 16. —
1,000:
5,600: — —
1,000: — —
500:
2,966: 32. -
3,540: — —
44,854: 25. 9.
46,785: 27. 6.
325,360:
6,519,366: 34. -  D e p o -
- 9 —
Transport: -1,950,089: 15. 7.
Deponerade medel:
Lösningssumman för 5 st., till inlösen icke
företedde, aktier i Strömsholms (jamia
Kanal-bolag, jemte derå innestående
utdelning  367: 34. —
Inbetaldt kapital och ränta å en för inlösandet
af en bortstulen obligation hypothi
serad
inteckning  1,708: 16.
(Denna deposilionssumma har återbetalts under
år 1847).
Såsom säkerhet för utbekommen ränta å
orne Trollhätte Slussverks lottsedlar,
som för mer än 10 år tillbaka blifvit
från innehafvaren bortstulna, depone
radt
kontant belopp . . — — -—
För behöfvandes undsättning i missväxt-år
anvisade och, intill dess de för afsedt
ändamål behöfva användas, till Riksgäldskontoret
öfverlemnade medel .... . •—- — —
— 2,076: 2. —, 200,502: 34. — =
Utelöpande hoppar-shiljeniffnlspoletters
R:gs 111,362:
47.3. 110,722: 47.3, eller i Rankomjnt 74,241: 47. 6
Inom linien upptagna skulder
vid vid
18i0 års slut. 1848 års stut.
Till Rikets Ständers
Bank, för derstädes
afRiksgäldskontoret,
emot diskont-vilkor
och 2
proc:s ränta, intill
1823 års slut be- ,
gagnade förskotter. 4,014,852:16.3. 4,014,852:16.3.
(Förd inom linien
enligt R:s Ständers
beslut vid 1828—
1830 års Riksdag). •
För tillskott till
Trollhätte slussverks
byggnad, år
1750, utfärdade obligalioner,
eller de
s. k. Trollhätte
Slussverks lott
Transport:
4,014,852: ¥'3. 4,014,852:10.3. 5,026,407: 17
6,519,366: 34. —
367: 34, —
135. — —
200,000. — —
73,815: 15. 6.
. 1. 6,793,684: 35. 6.
— 10 —
Transport: 4,014,852:16.3.4,014,852:16.3. 5,026,407: 17. t. 6,793,684: 35. 6.
sedlar, för hv ilka
under de 3:ne första
åren skulle godtgöras
6 proc. årligt
intresse och derefter,
eller från den
1 Mars 1753, under
100 år 12 procent
årligen. Häraf
innehålles dock
numera -J-, eller 3
procent, såsom be
villnings-afgift.
. 32,833:16.— 32,833:16.—
(D essa obligationer s
kapitalbelopp fördt
inom linien, enligt
Rikets Ständers beslut
vid 1840 öch
1841 års Riksdag).
Det, enligt 1779 års
Riksdagsbeslut, till
hemgift åt dåvarande
Hertigen af
Södermanland, sedermera
Konung
Carl XIII, anslagna
kapital med 5
proc. ranta ... - 100,000:  100,000:
(Fördt inom linien
enligt Dito dito).
Det i Svenskt mynt
år 1815 omsatta
belopp af ett på
1790-talet i Haag
upptaget lifruntelan,
för hvilket räntan
utgår efter 8 i
proe. årligen, . . 3,916:32.— 3,916:32.—
(Dito dito).
Lappmarks Ecklesiastik-verks,
vid
Kongl. f. d. Kanslistyrelsens
upplösning
år 1834, lill
Riksgälds-kontoret
öfverlemnade fond,
för hvilken Konto
-
Transport: 4,151,602:16.3.4,151,602: (6.3. 5,026,407: 17. I. 6,793,684 : 35.6,
- 11 —
Transport: 4,151,602:16.3.4,151,602:16.3. 5,026,407: 17. 1. 6,793,684: 35. 6.
ret betalar 5 procents
årlig ränta . 67,184:37. 2. 67,184:37. 2.
(Fördt inom linien
enl. R:s S:s beslut
vid 1840 och 1841
års Riksdag).
Från Landt-ränterierna
samt Ofverståthållareembetets
Kansli till Kongl.
Stats-kontoret inlefvcrerade
samt
under åren 1845
och 1848 till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade
depo
sitionsmedel
. . 60,000: — — 70,000:
(Upptagna inom linien,
enligt Fullmäktiges
beslut
den 8 Maj förstnämnde
år).
För fullföljden af
rätle:gen ang. Hallmanska
arfvingarnes
kronofordran,
utaf Riksgälds-kontoret
hos Ofverståthållare-embetet
»
deponerade medel,
som derefter återbekommi
ts emot Riksgälds-kontorets
förbindelse
af den 25
Maj 1845, att, i händelse
de uppgifna
arfvingarne skulle
förklaras berättigade
till lyftning af
större eller mindre
belopp, detsamma,
uppå anfordran, till
bemälte Kansli inbetala
197,366:32.—
S:ma: 4,278, 787: 5.5. 4,486,153:37. 5.
Summa R:dr 5.026,407 17. 1. , 6,793,684: 35. 6
12 -
Riksgaldskon
lorets
tillgångar.
hvaraf ett sammanlagt belopp af . . . R:dr 2,540,666 5. 4.
var räntebärande.
Genom utgifna nya lån och meddelade förskotter, jemte
andra försträckningar, samt uppdehitering af hela den påräknade
allmänna bevillningen för år 1818, äfvensom genom uppkommet
öfverskott af Riksgälds-kontorets inkomster utöfver dess
utgifter, hafva nyssnämnde fordringar och tillgångar under loppet
af åren 1847 och 1848 blifvit ökade med R:dr 4,278,814: 28. 2.
hvilket belopp öfverstiger den minskning,
samma fordringar, till följd af skedda inbetalningar,
redovisade eller ersatta förskötter
samt beviljade afskrifningar, under sagde
tiderymd undergått, eller  4,167,496: 38. 5.
med
~ T : . . . . 111,317: 37. 9.
hvadan de vid 1848 års slut utbalanserade ford ring arne och
öfriga tillgångarne uppgingo till ett belopp af ... . R:dr 6,429,210: 24. 3.
deraf de då räntebärande fordringarne utgjorde 1,444,892: 27. 9.
och fordringar, som framdeles blifva 7'äntebärande, 708,'059: 36. 1.
samt upplupna räntor  '35,978: 2. 6.
och de öfriga tillgångarne ...... 4,240,280: 5. 11.
R:dr 6,429,210: 24. 3.
balans
har
vid det förhållande, som här efteråt kommer att omförmälas,
blifvit afförd uti 1848 års hufvudbok; hvadan de inom linien
upptagna tillgångarne vid nyssnämnde års slut minskats till . R:dr 1,721,179 — 4.
lill närmare upplysning ej allenast om beloppet och beskäffenheten af Riksgäldskontorets
samtliga tillgångar samt de med dem under åren 1847 och 1848 inträffade
förändringar, utan ock om de, tid efter annan, bestämda olika betalningsvilkoren för
de lån, hvilka vid särskilda tillfällen blifvit beviljade och till utgående från Riksgäldskontoret
anvisade, hafva Revisorerne deröfver låtit uppgöra nedan införda tabellariska
förteckning; uti hvilken alla för enahanda föremål utbetalda lånesummor blifvit sammanförda
samt de för vattenaftappningar eller andra odlingsföretag, sedan 1840 och
1841 års Riksdag, emot återbetalningsskyldighet utbekomna statsbidrag länsvis upptagna.
Uti Riksgälds-kontorets hufvudböcker utbalanserade
Fordringar ocb öfriga
tillgångars vid vid
Fastighet. 1846 års slut. 1848 års slut.
Den af Riksgälds-kontoret begagnade egendom 60,000: — — 60,000: — —
(Efter den år 1842 skedda nedsättning i
denna egendoms brandförsäkringsvärde,
utgör detsamma icke mer än 58,755: 26 8.)
Transport: 60,000: — — 60,000: — —
— 13 —
Transport:
Fordringar för meddelade lån
under längre tid eller för vissa
liestämda föremål:
n) Byggnadslån.
till Upsala Akademi å ett ursprungligt belopp
af 50,000 R:dr för nyabibliotheksbyggnaden
vid nämnde Akademi, emot
2 procents årlig kapital-afbetalning och
3 procents ränta. (Beviljadt vid 1823
Ars Riksdag och uibetaldt under åren
1824 och 1825)
,, Carlstads stifts Domkapitel, för utvidgandet
af läroverken inom nämnde stad,
emot 3 proc. årlig kapital-afbetalning
och 3 proc. ränta, sedan lånet, som
ntbetaldcs i December 1841, under 5
år innehafts räntefritt. (Beviljadt vid
1840 och 1841 års Riksdag).
„ Strengnäs stifts Domkapitel, för utvidgning
och reparerande af skolhuset i
Nyköping, emot årlig inbetalning af 3
procents ränta för kapital-återstoden
och 4: del af lånets ursprungliga belopp,
efter 5 år från lånesummans lyftning
i Juli månad 1845. (Beviljadt vid 1844
och 1845 års Riksdag)
„ Hernösands stads- och Hernö landsförsamling,
för fullbordandet af den nya
Stiftskyrkan i nyssnämnde stad, emot
år 1850 vidtagande årlig betalningsskyldighet
af 5 procent utaf det ursprungliga
lånebeloppet, dervid för kapitalåterstoden
beräknas 3 procents ränta.
(Beviljadt vid samma Riksdag och ut
betakit
år 1845)
„ Carlskrona stads pastorat å ett ursprungligt
belopp af 12,000 R:dr, emot årlig
inbetalning af 5 procent deraf, eller
600 R:dr, af hvilken summa beräknas
3 procents ränta för kapital-återstoden.
(Beviljadt vid 1840 och 1841 års Riksdag
samt utbetaldt år 1842). . .
„ staden Norrköping å dito af 200,000
R:dr, för denna stads återuppbyggande,
efter den derstädes år 1822 inträffade
eldsvåda, emot inbetalning af 6 procent
årligen, hvaraf beräknas 3 procents ränta
för återstående kapital-beloppet. (Be
Transport:
-
60,000:  60.000: —
/
35,000:  33,000: —
8,000:  8,000: —
3,000:  3,000: —
40,000: — — 40,000: —
11,369: 34. — 10,751: 22.
157,369: 34. - 154,751: 2ä
— 14
Transport:
\iljadl
taldt under åren 1824 och 1825). .
staden Borås å ett ursprungligt kapitalbelopp
af 100,000 R:dr för denna stads
återuppbyggande efter 1822 och 1827
års eldsvådor, emot inbetalning af 6 procent
årligen, hvaraf beräknas 3 procents
ränta för återstående kapital-beloppet.
(Beviljadt vid 1823 och 1828—1830 års
Riksdagar samt utbetaldt dels under år
1823 och 1825, dels under åren 1830
och 1831)
samina stad å dito af 85,000 R:dr, för
dito efter sistnämnde års eldsvåda, hvilket
låns vid slutet af år 1840 återstående
belopp, enligt Rikets Ständers
beslut under 1840 och 1841 års Riksdag,
får på det sätt liqvideras, att
räntan utgöres med 4 procent samt
alt 2 procent å kapitalet årligen afbetalas.
(Beviljadt vid 1828 och 1830
års Riksdag samt utbetaldt under åren
1830 med 1832).
-.
staden Oregrund å dito af 5,000 R:dr,
för återuppförande af stadens år 1829
uedbrunna allmänna byggnader; skolande
detta lån, som är räntefritt,
återbetalas med -./():del årligen. (Beviljadt
vid samma Riksdag och utbetaldt
år 1830)
staden Wenersborg å dito af 150,000
R:dr, för stadens återuppbyggande efter
1834 års eldsvåda; för hvilket lån den
lindring i betalningsvilkoren under Riksdagen
år 1841 inedgafs, att stadens
skuld vid 1841 års stut får godtgöras
med 6 procent årligen af den ursprungliga
lånesumman, hvarvid skall
beräknas ,4 procents ränta för det
oguldna beloppet. (Beviljadt vid 1834
och 1835 års Riksdag samt utbetaldt
under åren 1835 med 1837). . . .
staden Söderhamn å dito af 12,000
R:dr, för stadens nya reglering och
dess allmänna byggnaders uppförande
efter den derstädes år 1835 inträffade
eldsvåda; å hvilket belopp årligen inbetalas
7 procent, deraf såsom ränta
Transport:
157,369: 34. — 154,751: 22. 1.
85,557: 16. 9. 65,075: 14. 4.
56,312: 24. 4, 47,966: 12. —
72,628: 4. 11. 68,181: 43. 3.
3,250:  2,750:
129,565: 12. 4. 124,281: 25. 2.
504,682: 44. 4. 463,006: 20. 10.
15
Transport:
beräknas 4 procent å kapital-återstoden.
(Beviljadt vid 1840 och 1841
års Riksdag samt utbetaldt sistnämnde
år)
till staden fVexiö å ett ursprungligt kapital-belopp
af 100,000 R:dr, för stadens
nya reglering och återuppbyggande
efter 1838 års eldsvåda, emot
inbetalning af 6 procent årligen, hvaraf
4 procents ränta för det återstående
lånebeloppet borde beräknas
samt räntan utgå från den 1 Juli
1843, men kapital-afbetalningen först
från samma dag 1846. (A detta
lån, som utgick af det vid 1840 och
1841 års Riksdag anvisade mindre kreditiv,
afbetaldes 79,400 R:dr genom
den efter 1843 års eldsvåda från Städernes
allmänna Rrandstods-bplag utbekomna
brandskade-ersättning) . . .
„ sarinna stad å 240,000 R:dr, för dito
efter den staden år 1843 ånyo öfvergångna
eldsvåda; lånemedlen få inneliafvas
räntefritt till den 1 Januari
1850, hvarefter 3 procents ränta skall
utgöras för lån å hus af sten, kalkbruk
eller med tegel beklädda trädhus
samt 4. procents ränta för lån å
andra trädhus; börande från den ' 1
Januari 1853, såsom kapital-afbetalning
och ränta, årligen erläggas 6 procent
å primitiva lånesummorna. (Utgifvet
af det vid 1840 och 1841 års
riksdag anvisade mindre kreditiv). . .
„ staden Amål å 30,000 R:dr, för bebyggande
af den, genom eldsvåda under
år 1846, ödelagda del af denna
stad; kommande sagde lån, hvilket utgått
af. det vid 1844 och 1845 års
Riksdag beviljade mindre kreditiv, att
innehafvas räntefritt till den 1 Januari
1852, hvarefter 6 procent å
lånets ursprungliga belopp skola årligen
inbetalas, dervid 4 procents ränta
å låneåterstodcn kommer att beräknas,
„ släden Christianstad, för återuppbyggande
af den del utaf staden, som i
Transport:
504,682: 44. 4. 463,006: 20. 10.
10,471: 13. 1. 9,612: 6. 2.
20,394: 19,973: 36. ti.
240,000: — — 240,000: —
30,000: — —
775,548: 9. 5. 762,592: 15. It
Transport:
Juni månad 1847 nedbrann; hvilket
låns belopp vid sednaste Riksdag bestämdes
till 100,000 R:dr; och skulle detsamma,
genom stadens Drätsel-kommision,
från Riksgälds-kontoret utbekommas,
samt, utan ränta eller kapitalaf
betalning, innehafvas till 1851 års
slut, och derefter återbetalas med 6
Iirocent årligen å ursprungliga lånebeoppet,
häruti inberäknad 4 procents
ränta å det oguldna kapitalet, . . .
till staden Malmö, för kasern- och stallbyggnader
åt den der förlagda garnison,
hvilket lån beviljades vid 1812 års Riksdag
å ett, under åren 1813—1815 utbetaldt,
belopp af 50,000 R:dr; varande,
ijenom verkställda liqvider, lånekapitaet
vid medlet af Maj månad 1835
minskadt till 21,333 R:dr 16 sk., å
hvilken kapitalåterstod 2 procent, jemte
4 procents ränta, skola årligen erläggas,
„ Rruksägaren C. B. Fitinghoff, för äteruppförande
af de genom vattenflöde förstörda
verkstäderna, jemte tillhörande
byggnader, vid Conradsfors bruk i
Östmarks socken af Fryksdals härad
och Wermlands län, emot årlig inbetalning,
efter 1849 års slut, af 6 procent
utaf det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid 3 procents ränta beräknas å
kapital-återstoden. (Beviljadt vid 1844
och 1845 års Riksdag och utbetaldt
sistnämnde år.)
— 745,548: 9. 5. = 785,045: 31. 6.
b) Förlagslån:
till staden JVexiö, för dervarande handtverkare
och andra näringsidkare, efter
1843 års eldsvåda. Å detta, utaf mindre
kreditivmedlen, under år 1844, utifna
lån å 30,000 R:dr skulle en tionedel,
tillika med 3 procents årlig ränta,
beräknad från den 1 November 1846,
inbetalas vid slutet af år 1847 och
hvart ocho ett af nästföljande 9 år . .
„ staden Åmål å 10,000 R:dr, utaf mindre
kreditivet likaledes utgifvet för
775,548: 9. 5. 762,592: 15. 6,
36,666: 32.
15,786: 32. --
30,000: — — 30,000:
24,000:
Transport:
805,548: 9. 5.
869,045: 31. 6.
— 17 —
Transport:
nämnde stads handlande och näringsidkare,
i anledning af den derstädes är
1816 inträffade eldsvåda. Häraf har ett
belopp af 3,800 R:dr blifvit till Kongl.
Stals-Kontoret inbetaldt samt derifrån
lill Riksgälds-kontoret öfverlemnadt.
Den återstående lånesuimnan skulle vid
slutet af Januari månad 1849, 1850
och 1851 inbetalas med en tredjedel
hvartdcra året, jemte 4 procenls årlig
ränta från den 22 Januari 1848, . .
till stadan Christianstad, för de handlande
och näringsidkare i denna stad,
hvilka genom 1847 års eldsvåda beröfvats
utvägarne att sin förut idkade rörelse
fortsätta. Sedan delta, genom
Kongl. Stats-kontoret år 1847, förskottsvis
utbetalda och sedermera, enligt Rikets
sednast församlade Ständers beslut,
af Riksgälds-kontorets medel ersatta
lån fått innehafvas räntefritt under
2:ne år, skall en tredjedel af detsammas
ursprungliga belopp, jemte 4 proc.
årlig ränta, vid slutet af hvart och ett
af de Irenne påföljande åren återbetalas.
„ Stockholms stad, för bildande och underhållande
af en Pantlåne-inrättning,
(Delta, under 1828 och 1830 års Riksdag
beviljade och år 1832 utgifna, lån
inbetaides vid slutet af Maj månad
1847.)
— 100,000: = 40,200:
c) Lån till Förvaltningen af Sjö-år en damia
å 120,000 R:dr, för fyr- och båk-inrättningarnes
förbättrande, emot årlig
inbetalning af 9,333 R:dr 16 sk., hvaraf
räntan för återstående lånesumman
godtgöres efter 4)- procent. (Reviljadt
vid 1834 och 1835 års Riksdag samt
utanordnadt under åren 1840 och 1841.)
— 91,897: 42. 2. = 81,268: 5. 6.
d) Lån för hamnby g gnader och vat
ten
k ommun i ka ti oner.
till stadan Ystad å ett ursprungligt belopp
af 20,000 R:dr, emot 2 procents årlig
Transport:
805,548: 9. 5. 869.045: 31. 6.
6,200:
_ _ __ 10,000:
100,000: — — —
91,897: 42. 2. 81,268: 5. 6.
997,446: 3. 7. 966,513: 37. —
3
t■
— 18 —
Transport:
kapital-afbetalning och 3 procents ränta
å den återstående lånesumman. (Beviljadt
vid 1823 års Riksdag och utbetaldt
år 1824.)
tili staden Malmö, emot 10 procents årlig
afbetalning å ursprungliga lånebeloppet,
50,000 R:dr, och emot 3 procents ränta å
kapital-återstoden. (Beviljadt vid 1840
och 1841 års Biksdag samt utbetaldf
sistnämnde år.)
,. staden Landskrona, emot en årlig återbetalning
af 500 R:dr från och med år
1847. (Beviljadt vid samma Riksdag
och utbetaldt år 1846.)
„ staden fVarberg, emot år 1849 vid
tagande
årlig inbetalning af 5 procent
å den ursprungliga låne-summan, hvarvid
3 procents ränta för kapital-återstoden
beräknas. (Beviljadt vid samma
Riksdag och utbetaldt år 1844.) . . .
,. staden Cimbritshamn, emot enahanda,
vid 1850 års slut vidtagande, betalningsskyldighet.
(Beviljadt vid samma Riksdag
och utbetaldt är 1843.) ....
„ samma Stad, emot årlig inbetalning,
efter samma års slut, af 8 procent å
ursprungliga lånesumman och med beräkning
af 2 procents ränta å kapitalåterstoden.
(Beviljadt vid 1844 och
1845 års Riksdag samt utbetaldt sistnämnde
år.)
,, staden Christianstad, för hamnanläggningen
vid Ahus, emot år 1853 vidtagande
betalningsskyldighet med 5 procent
årligen å länets ursprungliga belopp;
kommande härvid att beräknas 3
procents ränta å det återstående lånekapitalet.
(Beviljadt vid 1840 och
1841 års Riksdag samt utbetaldt år
1848.) .
„ staden Carlshamn, emot en, efter 1851
års slut, vidtagande inbetalning af 8 procent
å lånets ursprungliga belopp, dervid
3 procents ränta å kapital-återstoden
beräknas. (Beviljadt vid 1844 och
1845 års Riksdag samt utbetaldt år
1846.)
997,446: 3. 7. 966,513: 37. —
11,200: — — 11,200: — —
30,000: — — 20,000:
8,333: 16. — 7,833: 16. -
20,000:  20,000: — —
25,000: - — 25,000: — —-
5,000:  5,000:
_ _ _ 20,000: — —
30,000: — — 30,000:
Transport: 1,126,979: 19. 7. 1,105,547: 5. —
- 19
Transport: 1,126,979: 19. 7,
till studen Söt/hiIsborg, för namnens upprensning
orh fullbordandet af kajbyggnaden,
emot enahanda, efter 1852 års
slut vidtagande, inbetalning. (Beviljadt
vid samma Riksdag oell utbetaldt år
1847.)  — _ —
„ studen Linköping, emot årlig inbetalning
af 5 procent utaf det ursprungliga
kapital-beloppet, 29,09(1 R:dr; börande
af hvad som inbetalas 3 procents ränta
för den återstående lånesumman godtgöras.
(Beviljadt vid 1849 och 1841
års Riksdag samt utbetaldt år 1841.) . 17,706: 34. 3.
„ Direktionen öfver Götheborgs hmnnoch
ei/'-arbeten, för hamnbyggnaden vid
nyssnämnde stad; hvilket lån skall under
10 års (id utgå med 14,900 R:dr
ärligen, samt efter lern års förlopp från
slutet af det år, derunder första hälften
af lånesumman blifvit lyftad, återbetalas
med 8 procent å lånets hela belopp,
dervid 2 procents ränta beräknas. (Lånet
beviljadt vid 1844 och 1845 års
Riksdag, samt första tiondedelen deraf
utbekommen under år 1848.) .... — — —
„ staden Söderham?), för upprensning af
den närmast staden belägna skärgård,
emot enahanda, efter 1851 års slut
vidtagande, belalnings-skyldighet. (Beviljadt
vid samma Riksdag och utbe
laldt
år 1846)  29,000:
- 157,240: 2. 3. = 189,788: 18. 6.
e) Län för inlösande af de med åtskilliga
Landsbo [dinge-beställningar förenade
ackorder; börande derå, enligt Kongl.
Stats-kon lorets, å Landshö/dinge-ackordsfbndens
vägnar, utfärdade obligationer,
årligen inbetalas 6 procent
utaf de infriade ackordernas belopp,
hvarvid 4 procents ränta för den efter
hvarje liqvid återstående lånesumman
beräknas; dock hafva Rikets sednast
församlade Ständer medgifvit, att den
ärliga ränte- och kapital-inbetalningen
för det lill 29,099 R:dr fastställda aekords-ersättningsbeloppet
vid Landshöf
-
1,105,547: 5. —
10,000:
16,755: 2. 6.
14,000: - -
10,990:
Transport:
1,154,686: 5. 10. 1,156,302: 7. 6.
— 20 —
dingebeställningen i \\ ('finlands län ina
framdeles utgöras med 900 R:dr, i stället
för 1,200 R:dr. (Hevi [jad t \ id 1840
och 1841 års Riksdag å ett belopp af
Transport: 1,154,680: 5. 10.
lopp
154,957 R:dr 26 sk. 4 r:st., hvaraf
hittills dock endast uttagils 151,000
R:dr.)  135,500: — —
= 135,500: — 126,318: 38. 3.
f) Lån för v altena/'tappning ar och
odlings fö retag.
inom Upsala län:
till Ofverste-Löjtnanten G. A. Ennes, för
aftappningen af ett valtendränkt fält å
egendomen Negelstena i Tibble socken
af Håbo härad, emot betalning af 5
procent årligen å ursprungliga lanesuinman,
dervid 3 procents ränta beräknas
å kapital-återstoden; hvilken
betalningsskyldighet vidtog år 1847, . 1,433: 16. —
,, Kapitenen </. A. Sundmark, för dito
af Bo- och Galferå-sjöame i Elfkarleby
socken af Örbyhus härad, emot
dito dito,  3,500: — —
,. deltagarne i upprensningen af vattendraget
genom Mösa, Ruds och Hesslinge
sjöar till Ekavik i Mälaren, för beredande
af aflopp för vattnet i träsket
Blackfjerden, uti Lillkyrka och Löths
socknar af Trögds härad, emot dito dito, 4,000: — —
.. dito i sänkningen af Granebergs och
Hallarby sjöar uti Lislena socken af
samma härad, emot dito dito. (Aterbetalningsskyldigheten
vidtog är 1848.) . 4,000: — —
.. Kammarjunkaren ./. von Engeström och
Possessionaten F. Björkman, för utdikningen
af Södra /Visjö mosse, ä
Norunda härads allmänning, emot dito
dito
. . . 3,500: — —
,, delugarne i Bälinge mossar, inom Bälinge
härad och socken, för utdikningen
och aftappningen af dessa mossar,
emot dito dito,  2,058: 6. —
.. deltagarne i uttappningen af Sandbysjön
i Wesslands socken af Örbyhus
härad, emot dito dito,  3,000: — —
Transport: 1,311,677:27. 10.
1,156,302: 7
126,318: 38
1,433: 16
3,430: —
4,000: —
4,000: —
3,500: —
2,058: 6
3,000: —
1.304,042: 19.
— 21
Transport:
lill deltagarna i upprensningen af Slada*
ån och sänkningen af Barknåre- eller
Griggabo-sjön i Hållnäs socken af 0-  lartds härad, emot dito dito. (Betalningsskyldigheten
vidtager år 1850.) .
„ Öfverste-löj Inan ten, Friherre C. G.
Adlercreutz, för utdikningen af Såfstakärret
i Husby-Siutolfls socken af Trögds
härad, emot ärlig inbetalning af 8 procent
å hela lönesumman linder 1 i f, års
lid elter 1851 års slut,
,, deltagarna i sänkningen af Tösjön i
Tierps socken af Örbyhus härad, emot
dito dito,
.. dito i sänkningen af Wendelsjön i
Wendels socken af samma härad, emot
dito dito,
.. dito i sänkningen af sjön Wiggen i
Tierps socken, emot dito dito efter
1852 års slut,
inom Stockholms län:
lill Friherre Fritz Åkerhjelm, för utdikningsarbelen
å Wårby egendom i Huddinge
sorken af Svartlösa härad, emot
årlig betalningsskyldighet af 5 procent
å ursprungliga lönesumman, dervid 3
procents ränta beräknas för kapitalalersloden;
hvilken betalningsskyldighet
skulle vidtaga innevarande är 1849,
,. sedermera aflidna Friherrinnan S. M.
Friesenheim, född Stjernstedt, för ritdikningen
af en mosse å egendomen
Fullerstad i samma socken och härad,
emot ärlig inbetalning af 8 procent ä
hela lönesumman under 14 ^ år efter
1851 års slut,
.. förre Skräddare-åldermannen Stephan
Linderberg, för utdikningen ‘APukeby
kärr och mossar i Össeby Garns socken
af Långhundra härad, emot dito dito, .
.. Kapitenen //. Y. Zacco, för ett utdiknings-
och aftappnings-arbete vid Lockstaholm
i Husby socken af Erlinghundra
härad, emot dito dito. (Utaf lånesumnian
utbetaldes 2,300 R:dr år 1846, 1,000
B:dr år 1847 och 1,000 lt:dr år 1848.)
1,311,677: 27. 10.
3,333: 16. -
400:
305 : 23. 5.
344: 33. 2.
1,150:
1,600:
454: 36. —
2,300: —
1,304,042: 19. 9.
3.333: 16 —
400:
305 : 23. 5.
344: 33. 2.
2,047: 24. 2
1.150:
1,600:
454: 36. —
3,400:
Transport:
1,321,565: 40. 5. 1,317,978: 8. 6
— 22
Transport:
till delägame i B årsjö kärr et på Söder Nånö
bys egor i Estuna socken af Lyhundra
härad, emot dito dito. (Halfva lå
ncsumman)
inom Östergöthlands län:
till strandägarne omkring sjön Tåkern i
Lysings, Dahls och Göstrings härader,
för sänkningen af nämnde sjö, hvilket
lån skall återbetalas genom erläggandet
af 1,598 Pcdr 34 sk. 2 rst. årligen under
J 4-J- års lid från och med år 1848,
på Gottland:
till Prosten P. Wallgren, för utdikningen
af Burge-myr i Ekstads socken af Hubblinge
ting, emot årlig inbetalning af 5
procent å ursprungliga lånesumman, dervid
3 procents ränta beräknas för kapital-återstoden;
hvilken betalningsskyldighet
skulle vidtaga innevarande år, .
,, delägame i utdikningen och aftappningen
af Elingheims mvr inom Hanguare,
Tingstäde och Stenkyrke socknar, emot
årlig inbetalning af 8 procent å hela
lånesumman under 14y år efter 1852
års slut,
„ dito i utdikningen och aftappningen af
Martebo-myr inom Martebo, Lockrums,
Weskinds, Stenkyrke, Tingstäde och
Lummelunda socknar, emot dito dito, .
inom Kalmar län:
till deltagarne i vattenaftappningar inom
Dörby och Kläckeberga socknar af Norra
Möre härad, emot dito dito efter 1851
års slut,
,, Kapitenen P. Hammarsköld, för utdikningen
af Arvidsmåla mosse i Misterhults
socken af Tunaläns härad, emot
dito dito,
.. deltagarne i utdikningen af kärrtrakten
Fänet inom Thorsås, Wissefjerda och
Arby socknar i Södra Möre härad, emot
dito efter 1853 års slut. (Tredje fjerdedelen
af den beviljade lånesumman,
5,652 R:dr 24 sk., är under innevarande
år utbetald)
„ dito i utdikningen af kärrtrakten Mören
inom Ljungby socken af samma härad,
1,321,565: 40. 5. 1,317,978: 8. 6.
110:
20,000: — - 21,582: 29. 3.
3,700: - - 3,700: - -
10,900: — —
25,200: - -
2,650: — - 2,650: — -
2,083: - - 2,083:
2,826: 12. -
Transport:
1,349,998: 40. 5. 1,389,136: 13. 9.
— 23 —
Transport:
emot dito dito. (Andra hälften aflånesumman,
4,212 R:dr24 sk., utbetald innev. år),
inom Blekinge län:
till deln (jarne i Kråkerums fly i Jemjö
socken af Ostra härad, för uklikningen
deraf, emot inbetalning af 5 procent årligen
å lånets ursprungliga belopp, hvarvid
3 procents ränta å kapital-återstoden
beräknas; hvilken betalningsskyldighet
vidtager innevarande år, . . .
inom Jönköpings län:
till Friherre Axel Hermelin och Löjtnanten
H. Meurling, för sänkningen af Säbysjön
i Säby socken och Norra Wedbo
härad, emot dito dito. (Betalningsskyldigheten
vidtog år 1848)
„ strandugame vid sjön Nätaren i Barkeryds
och Jersnäs socknar af Tveta
härad, för sänkningen af nämnde sjö samt
Bruks- och Rekebo-åame, emot dito
dito. (Betalningsskyldigheten skulle vidtaga
innevarande år)
„ deltagame i rensningen af Storån i
Svartorps och Lekaryds socknar af samma
härad, emot dito dito, ....
„ dito i aftappningen af Stensjön och Laggarö
ösjön i samma härad, emot dito dito.
(Betalningsskyldigheten vidtager år
1850)
„ Sven Johannesson i Krökesbo, för sänkningen
af Hökasjön i Forserums och
Barkaryds socknar af samma härad,
emot ärlig inbetalning af 8 procent å
hela lånesumman under 14 J år efter
1851 års slut,
„ deltagame i utdikningen af Barkerydssjön,
jemte deromkring belägna kärr och
mossar, i sistnämnde socken, emot dito
dito,
. . . .
„ deltag arne i sänkningen af sjöarne Or och
Bunn samt Ofra och Nedra Qvarnsjön
inom Wista och Norra Wedbo härader,
emot dito dito,
„ dito i sänkningen af Aneby, Flisby och
Wesselda sjöar samt upprensningen af
åtskilliga dermed sammanhängande mindre
vattendrag inom Bredesta, Lommaryds,
Bälaryds, Flisby och Solberga socknar af
Transport:
1,349,998: 40. 5. 1,389,136: 13
2,106: 12
900: — - 900: —
. 3,664:  3,664: —
2,650: 42. 8. 2,650: 42
6,366: 32. — 6,366: 32
3,000: — — 3,000: —
537: — — 537: —
1,000:  1.000: —
5,041: 16. — 5,041: 16
1,373,158: 35. 1. 1,412,296: 8.
— 21
Transport:
Norra och Södra Wedbo härader, emot
dito dito,
till Johannes Pettei'sson och Johannes Andersson
i Gunnestorp, lör sänkningen
af Klackarps-sjön inom Lekaryds och
Forserums socknar af Tveta härad, emot
dito dito efter 1852 års slut, . .
inom Jönköpings och Kronobergs län:
till stranda g arne vid sjön (Vidöstern inom
Ostbo och Sunnerbo härader, för denna
sjös sänkning, emot inbetalning af 5
procent ärligen å den ursprungliga länesumman,
dervid 3 procents ränta hör beräknas
å kapital-återstoden; hvilken betalningsskyldighet
skulle vidtaga innevarande
år,
deltagarna i aftappningen af sjöarne
Dra [ven och Bolmen inom Westbo och
Sunnerbo härader, emot återbetalning
af 8 procent å hela lånesumman under
11 ,i är efter 1852 års slut, . . . .
inom Kronobergs län:
till jordugarne omkring sjön Elen i Wirestads
och Westra Thorsås socknar af
Albo härad, för nämnde sjös aftappning,
emot inbetalning af 5 procent årligen
å den ursprungliga lånesumman,
dervid 3 procents ränta ä kapital-återstoden
bör beräknas; hvilken återbetalningsskyldighet
skulle vidtaga innevarande
år,
„ deltagame i utdikningen af Lillasjö
samt åtskilliga i närheten deraf belägna
kärr- och mosstrakter inom Stenbrohults
och Wirestads socknar af samma
härad, emot årlig inbetalning af 8 procent
å hela lånesumman under lif år
efter 1850 års slut,
dito i utdikningen af kärrmark å hemmanen
Hyttinge och Bohults ägor inom
samma socknar, emot dito dito efter
1851 års slut,
,, Gästgifvaren Anders Gabrielsson, för
ett utdikningsarbete vid hemmanet Elmhult
i Stenbrohults socken af sistnämnde
härad, emot dito dito,
„ Hemmansägaren Anders
1,373458: 35. 1. 1,412,296: 8. 5.
14,000: — - 14,000: — —
1,985: - -
2,590: — — 2,590: — —
11,850:
2,661: 20. 8. 2,661: 20: 8.
6,000: —
825: —
1,592: -
Transport: 1,100,827: 7. 9. 1,456,799: 29. 1.
för
Germundsson,
6,000: — —
825: — —
1,592:
— 25
Transport:
för ett dylikt arbete vid hemmanet Rephult
i samina socken, emot årlig inbetalning
af 8 jirocent å hela lånesum
man,
efter 1851 års slut,
till heminansägarne Olof och JohannesNilssöner,
för dito vid hemmanen Tångarne
Faxagård och fVostergård i samma
socken, emot dito dito,
inom Hallands län:
till vederbörande jordägare invid Himbleå,
för samma ås upprensning, emot inbetalning
af 5 procent ärligen å ursprungliga
lånesumman, dervid bör beräknas
3 procents ränta å kapital-återstoden;
hvilken betalnings-skyldighet vidtog
år 1818, . _
„ vederbörande jordäg ar e invid Tollereds-u,
för upprensningaf dennaå, emot dito dito,
inom Elfsborgs län:
lill deltag arne i sänkningen af Hasseråssjön
samt upprensningen af Lerby och
Snapperuds elfvar inom Åmåls och Mo
socknar, emot dito dito, hvilken betalningsskyldighet
vidtager 1851, . . .
., vederbörande delägare för utdikningen
af Hössna-mader inom Hössna och
Knättle socknar, emot årlig inbetalning
af 8 procent å hela lånesumman, under
lii år efter 1853 års slut. (Utaf
det beviljade lånet, 8,386 R:dr, ulbetaldes
2,000 K:dr år 1817 och 5,000 R:dr
år 1848)
inom Skaraborgs län:
till dellagarne i sänkningen af sjön Östen
uti Wadsbo härad, emot inbetalning af
5 procent å ursprungliga lånesumman,
dervid 3 procents ränta å kapital-återstoden
bör beräknas; hvilken betalningsskyldighet
vidtog år 1848, . . .
,, dcltagarne i en kanal-anläggning genom
Kattholmsnäset vid Tida-ån i samma
härad samt upprensningen af Sågströmmen
i nämnde å, emot dito dito,
,, dito i upprensningen af sjön Långe7i
och sänkningen af Kräftan i samma
härad, emot dito dito. Retalningsskyldigheten
skulle vidtaga innevarande år . .
Transport:
1,373,158: 35. 1. 1,412,296: 8
1,118: 1,118: —
975: — — 975: —
4,533: 16. — 4,533: 16
2,133: 16. - 2,133: 16
3,600:  3,600: —
1 _ _ 7,000: —
5,553: — —- 5,553: —
4,126: 24. — 4,126: 24,
7,700:  7,700: —
1,430,566: 15. 9. 1,493,538: 37.
1
— 26
Transport:
tili Löjtnanten C. J. H. Ramsay, för utdikningen
af Redeberga egendoms andel
i Mönarps mossar inom Marka socken
af Wilske härad, emot årlig inbetalning
af 8 procent å hela lånesumman under
14.f år, efter 1852 års slut,
inom Wermlands län:
lill de hagarne i aftappningen af Slödjan
i Huggenäs socken af Näs härad, emot
inbetalning af 5 procent årligen å ursprungliga
lånebeloppet, dervid hör
beräknas 8 procents ränta å kapitalåterstoden;
hvilken betalningsskyldighet
vidtager år 1850,
,, dito i sänkningen af sjön Björklången
inom Nyeds härad och socken, emot
årlig inbetalning af 8 procent å hela
lånesumman, 2,200 R:dr, under 14.) är,
efter 1851 års slut. (Andra hälften af
det beviljade lånet är först under innevarande
år utbetald)
„ sedermera aflidne Lagmannen A. P.
Sandberg, för ett vattenaftappningsarbete
å säteriet Agnhammars ägor inom
Grums härad och socken, emot dito dito,
„ Majoren F. G. Lilljehöök, för vattnets
afhållande från ett odlingsbart fält å
säteriet Odenstads ägor i Lillbergs härad
och socken, emot dito dito, ....
Inspektoren P. Norbäck, för aftappningen
af 4 myrer vid hemmanet Trangärdstorp
i Grafva socken af Carlstads
tingslag, emot dito dito,
inom Westerås län:
lill Ryttmästaren C. W. Hammarsköld, för
utdikningen af Hägervalls och Skarfslads
mossar samt aftappningen af
Mosjön inom Skultuna socken af Norrbro
härad, emot dito dito efter 1850
års slut,
„ bemälte Ryttmästare, för sänkningen
af Frövisjön inom samma socken,
emot dito dito efter 1851 års slut, .
„ Agronomen F. R. Möller, å Direktionens
öfver Westmanlands Landtbruksskola
vägnar, för utdikningen af myrer
vid Julpa gård i Romfertuna socken
af samma härad, emot dito dito,
1,430,566: 15. 9. 1,493,538
1,000:
3,140:  3,140:
1,100:  1,100:
1,400: 1,400:
870:  870:
670:  670:
10,257: 10,257:
866: 32. — 866:
3,116: 3,116:
Transport: 1,451,985: 47. 9. 1,515,958:
— 27
Transport:
till deltagarne i utdikningen af Bredmossen
samt sänkningen af Laggarbo och
Harmsjöarne inom Kolbäcks och Bergs
socknar af Snefringe härad, emot årlig
inbetalning af 8 procent å hela lånesumman
under l4£- år, efter 1851 års
slut,
„ deltagarne i utdikningen af bjarne Nesselstas,
Holms, Myrkarbgs, Kattbys
och Nickbys myrungar och kärr
inom Hvittinge socken af Thorstuna
härad, emot dito dito,
„ dito i aftappningen af Mursjön i Wester
Wåhla socken af Norbergs bergslag,
emot dito dito,
,, Sergeanten G. Ekström och Arrendatorn
Jan Jansson i Djupmyra, för
utdikningen och aftappningen af Kolbäcks-^
ön samt kringliggande mossar
å Arboga stads södra skog, emot dito
dito, efter 1852 års slut, .
inom Westerås och Upsala län:
till deltagarne i utdikningen af sanka ägor,
tillhörande byarne Rönna, Rotbrunna
och Bogården samt Norrby inom Hernevi
socken af Thorstuna härad samt
Wårfrukyrka socken i Asunda härad,
emot dito dito, efter 1851 års slut, .
inom Westerbottens län:
lill Bruksägarne 0. Forssell och E. Häggström,
för utdikningen af Svartbergs
och Nybruksmyrerna i Säfvars socken,
emot inbetalning af 5 procent årligen å
ursprungliga lånesumman, dervid 3 procents
ränta beräknas för kapital-återstoden
; hvilken betalningsskyldighet skulle
vidtaga innevarande år,
,, Postmästaren A. Wall, för sänkningen
af Degersjön och Lillsjön i Nysätra
socken, emot dito dito. (Betalningsskyldigheten
vidtager år 1850) . . .
„ Expeditions-kronofogden C. J. Morits,
för utdikningen af sjön Ökvattnet i Skellefteå
socken, emot dito dito, . . .
— 174,869: 33. 11. 247,407: 15. 4. —
= 1,405,055: 39. 9. 1,470,028: 13. 1. =
1,451,985: 47. 9.
3,340:
1,043: 16. —
2,447:
939: 24. —
1,500:
1,800:
2,000:
1,515,958: 21.
3,340: —
1,043: 16.
2,447: —
1,000: —
939: 24.
1,500: —
1,800: —
2,000: —
Transport: 1,465:055: 39. 9. 1,530,028: 13.
— 28 —
Transport:
Foi*(li‘ing'a.r> Smrledaude sig
frasa Kikete itäoders med*
delade förordnanden ellea’
i nl räffla de särskilda förliåltaiadeia:
Hos
Hjelmare kanal- och slussverks- bolag,
motsvarande beloppet af den för
nämnde kanal- och slussverk afsatta
reparationsfond, bestående ursprungligen
af en i bolagets fastigheter intecknad
skuld-förbindelse å 15,000 R:dr; hvilken
fond årligen tillväxer med 5 procent
å det belopp, densamma vid årets början
utgjorde,
Hos åtskilliga Kollektörer vid f. d. Nummerlotteri-inrättningen
(Som förre Lotteri-kollektören •/. A.
Eng grens uppbördsbalans, 143R:dr5sk.
Srst., redan under år 1845 godtgjordes, så
uppgick denna fordran vid 1846 års slut
rätteligen tillieke mer än 504 R:dr38sk.)
För 2: ne af förre Landskamreraren i Wester-Norrlands
län, K am marrät ts-rådet
Selling förskingrade brudgåfvovinster
Ä Ofverståthållare-embetets Kanslis räkning
i Rikets Ständers Bank deponerade
medel, i och för fullföljandet, å Kronans
vägnar, af rättegången angående
yrkad liqvid för en förment fordran, i
anledning af Rådsförvandten i Stralsund
Niclas Baumans försträckningar till
Svenska Staten vid medlet af 1600-talet,
(Dessa medel lingö återlyftas af Riksgälds-kontoret
under Juni månad 1847).
Allmän bevillning för år 1848, upptagen
till det i då gällande Bevillnings-förord
ning
påräknade belopp, 1,730,000:
efter afdrag af hvad häraf
under årets lopp influtitutöfver
de, med 2,920
R:dr 11 sk. 7 rst., då
förskottsvis ersatta taxeringskostnaderna
inom
Stockholms stad . . 59,057: 14. 9.
Den för samma år till krigsrustnings-koslnadernas
godtgörande anvisade särskilda
bevillning, eldigt dess af Rikets Ständer
beräknade årliga belopp, med tillägg
Transport:
1,465.055: 39. 9. 1,530,028: 13. I.
21,106: 24, 4. 23,269: 44. 4.
606: — 9. 504: 38. --
66: 32. — 66: 32. —
197,366: 32. —
1,670,942: 33. 3.
1,684,201: 32. 10. 3,224,812: 16. 8.
— ‘29 —
Transport:
af eli ulbetaldt förskott,486 R:dr 33 sk.
5 rst., till kostnader för denna bevillningsafgifts
uttaxerande inom nämnde stad, .
Det af Salpeter-fondens samlade kapitalbehållning,
under sednaste Riksdag, anslagna
belopp för då beviljade och till
utgående från Riksgälds-kontoret anvisade
statsutgifter
= 219,146: 1. 4. 2,195,270: 37. — =
14 red illy-ford ringar:
För lyftade, men icke ersatta, medel å det
under 1834 års Riksdag anvisade kreditiv
till kostnader i följd af cholera
far
so ten
(Denna återstående krediti vfordran har,
enligt Rikets Ständers beslut, blifvit afskrifven
uti 1848 års hufvudbok).
För det begagnade beloppet af kreditivet å
300,000 R:dr lill Ull-diskont-fondens
förstärkning, emot 3 procents årlig ränta,
,, dito af det räntefria kreditivet å 100,000
R:dr till underlättande af Arméens
ackords-reg tering
., hvad sorn af mindre kreditivet, mellan
1840 och 1841 samt 1844 och 1845
års Riksdagar, blifvit lyfladt till förlagslån
ål näringsidkare i fVexiö samt kostnader
för samma stads nya tomtreglering
(Den till förlagslån använda kreditiv-summan,
30,000 R:dr, blef under år 1848
Riksgälds-kontoret godtgjord genom öfverlåtelse
af fordringarne för dessa lån
samt aflemnande af hvad derå afbetalts.
Återstoden, eller det för tomtregleringen
begagnade belopp, 23,400 R:dr,
har, till följd af Rikets Ständers beslut,
afskrifvits uti Riksgälds-kontorets räkenskaper
för samma år).
De till undsättningar för åtskilliga provinser
samt förlags- och byggnadslån jemte
tomtreglering s-kostnader för staden
Amål, under år 1846, utbetalda medel
utaf det vid 1844 och 1845 års Riksdag
anvisade mindre kreditiv
(De lill dessa undsättningar lyftade summor,
utgörande tillsammans 350,000 R: dr,
Transport:
1,684,201: 32. 10. 3,224,812: 16. 8.
— — 300.486: 33. 5.
200,000: — -
60,363: 41. 3.
-
27,580:  34,090:
18,394:  31.099: 34 . 8.
53,400:
375,000:
2,218,939: 26. 1. 3,790,488: 3(5. "9.
— 30 —
Transport:
hafva under åren 1847 och 1848 lill
Riksgälds-kontoret återbetalts; varande,
enligt Rikets sednast församlade Ständers
beslut, förlags- och byggnadslånefordringarne
hos staden Åmål på Riksgälds-kontoret
öfverlåtna samt det till
nämnde stads tomtreglering använda
kreditiv-belopp afskrifvet).
Det vid 1844 och 1845 års Riksdag beviljade
särskilda kreditiv för behöfvandes
undsättningar vid och efter inträffade
missväxter, när öfriga härtill anslagna
tillgångar befunnos otillräckliga,
(Denna krediliv-summa återbetaldes år
1847).
Det till ersättandet af förskottsvis bestridda
karantäns-kostnader samt ytterligare utgifter
för anstalter mot cholera-farsoten,
under December månad 1848, lyftade belopp
utaf nuvarande mindre kreditiv .
Före 1848 års slut lyftade summor utaf
kreditivet till bestridande af kostnaderna
för samma års
krigsrustningar.. R:dr 1,500,000: — —
jemte räntor å dertill
genom Riksgälds
-
kontoret upplånade
medel . .
utgörande således
tillsammans . . .
hvaraf dock, genom
den till sagde medels
och derå upplöpande
räntors
betalning anvisade
särkilda bevillning
för år 1848,
ett denna bevillning
motsvarande
belopp anses vara
Riksgälds-kontoret
godtgjordt
24,050: 42.4.
1,524,050: 42.4.
300,000:
2,218,939: 26. 1.
100,000:
2,318,939: 26. T.
3,790,488: 36. 9.
150,000: i
1,224,050: 42. 4.
150,000:
5,314,539: äl. 1.
med....
Den särskilt anvisade och från Riksgäldskontoret,
till hela sitt belopp, lyftade
kreditiv-summan för garnisons-förstärkningen
i Stockholm under vårtiden
samma år
— 546,794: 41. 3. 1,589,240: 29. — =
Transport;
— 31
Transport: 2,318,939: 26. 1. 5,314,539:
Fordringar för förskottsvis
utkctaida anslag, äfvensom
oredovisade eller oersatta
förskotter:
Förskjutne anslag, att ersättas af inflytande
allmän bevillning,  1,478,142: 33. 11. —
(Dessa, under år 1846 förskottsvis verkställda,
utbetalningar hafva blifvit ersatta
genom den under näslpåföljde år
influtna bevillning.)
Förskottsvis godtgjorda brister i Riks-statens
förslagsanslag för år 1845 .... 416,000: — •— —
(Det til! dessa bristers betalande erhållna
belopp är redovisadt i den på 1845
års riks-hufvudbok grundade och vid
slutet af år 1847 Riksgälds-kontoret
tillställda liqvid mellan detta verk och
Kongl. Stats-kontoret.)
Förskott till s. k. Kontors-expenser vid
Riksgälds-kontoret  1,051: 30. 8. 1,026:
Dito lill expenser vid Justitie-Ombudsman
nens
Expedition  302: 35. 10. 156:
Dito till utgifter vid Rikets Ständers hus . 1,036: 41. 3. 631:
Dito till omkostnader vid kortstämplingen . 100: — — 157:
Dito lill dito vid tidningsstämplingen 484: 27. — 994:
Dito till kostnader för 1847 och 1848 års
Riksdag  5,494: — 5. —
(Redovisadt vid slutet af år 1848, i
sammanhang med öfriga till utgifter för
nämnde Riksdag förskottsvis anordnade
medel.)
Dito lill dito för lagfarten af köpet om f. d.
Ridderstolpeska sterbhusdelägarnes hus
vid hörnet af Skeppsbron och Slottsbacken
333: 16. —
(Detta förskott redovisades under år 1847.)
= 1,902,945: 41. 1. — 2,966: 35. 6. =
Tills vidare förräntade
medel:
Genom uppköpta obligationer.
Bruksägares Hypothekskassas, med 4 proc.
ränta, . . 589,333: 16.— —
(efter föregången
uppsägning
infriade
under
är 1847.)
Transport: 589,333: 16:— —  4,221,885: 19. 2. 5,317,506:
31. 1.
25. 6.
47. —
11. 3.
12. —
35. 9.
18. 7.
— 32 —
Transport: 589,333: 16.— —
Skånska Hypotheksföreningens,
med
4!, pr. ränta, 858,250:  653,000:
Östgötha Hypotheksförenings,
med
dito dito, . 186,000:  22,000:
Dito dito, med
5 proc. dito, 35,900: —
(Uppsagda
och infriade
under år
1847.)
Nya Trollhätte
kanalbolags,
med
dito dito, . 43,500:  6,000:
Genom ett år 1847 återbetaldt lån med 5
proc. ränta och hypothek af Östgötha
Hypotheksförenings obligationer .
— 1,697,483: 16.  681,000: =
Rällteforclringai’, hvaraf för tills
vidare förräntade medel: vid 1846 års
slut 32,964: 24. 6, och vid 1848 års
slut 15,145: 21.o8,
Kontant belt»Ilning*
å Biksgälds-kontorets räkning N:o 1 i
Rikets Ständers Bank (för Kontorets inkomster
och utgifter), utom det af Banken
å samma räkning afsatta kreditiv
af 1,000,000 R:dr,
Återstoden utaf den, genom Rikets Ständers
Bank, afsatta fond å Biksgäldskontorets
dervarande räkning N:o 2,
för inlösen af utelöpande riksgäldssedlar
och kopparskiljemynts-poletter .
(Den återstående behållningen vid 1848
års slut understeg med 1,216 R:dr 2
sk. 8 rst. sammanlagda beloppet af
dessförinnan icke invexlade koppar-poletter,
emedan åtskilliga, först efter preskriptionstidens
slut till inlösen företedda
riksgälds-sedlar, å tillsammans 1,824
R:dr 4 sk., jemlikt Rikets Ständers medgifvande,
fått infrias utaf fonden för
koppar-poletternas invexling.)
Transport:
4,221,885: 19. 2. 5,317,506: 18. 7.
1,692,983: 16. — 681,000:
4,500:  —
49,062: 33. 10. 35,978: 2. 6.
322,126: 38. 4.
349,461: 13. 6. 72,599: 12. 10.
6,317,892: 34. 6, 0.429,210: 24 3
— 33 —
Transport: 6,317,892:31.6. 6,429,210:24.3.
Inom linien upptagna Tillgångar!
vid vid
1846 års slut. 1848 årsslut.
Uikets Ständers
hus, beräknadt efter
den derför af
11 ik sgälds-k on (oret
betalda köpesumma,
33,000:  33,000:
(Det bokförda
värdet häraf upplaget
inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid
1840 och 1841 års
Riksdag.)
Det oersatta förlag
skapi tale t till
bedrifvande af lånerörelsen
vid f.
d. General-Assi
stans-kontoret
. 39,845: 32. 4. 39.845: 32. 4.
(Fördt inom linien,
enligt dito
dito.) i
Riksgälds - kontorets
fordran för
det vid 1828 och
1830 års Riksdag
beviljade och sednast
efter 1845
års missväxt, med
hela sill innestående
belopp, lyftade
kreditiv för
sp anmäls- undsättningar
tinder missväxtår
.... 1,000.000: — 1.000,000: — —
(Fördt inom linien
, enligt dito
dito.)
Den lyftade andelen
utaf det vid
Transport: 1,072,845:32.4. 1,072,845:32. 4. 6,317,892: 34.6. 6,429,210:24.3.
— 34 —
Transport: 1,072,845:32.4, 1,072,845: 32. 4 . 6,317,892:34.6. 6,429,210: 24.3.
1834 och 1835 års
Riksdag anvisade
s. k. mindre kreditiv
, efter afdrag
af den för byggnadslånet
till staden
Wexiö, år
1838, använda
summa, . . . 565,000:  565,000:
(Fördt inom linien
, enligt Rikets
Ständers beslut
vid 1840 och
1841 års Riksdag.
Utaf dessa medel
är ett belopp
af 32,107 R:dr
13 sk. 7 rst. till
Riksgälds-kontoret
återbetaldt under
Juli månad innevarande
år.)
Det, såsom kreditiv,
beviljade samt
utbetalda anslaget
för en vattenled
tlamC"U\
83,333:16. — 83,333,10.-
(Fördt inom linien
, enligt dito
dito.)
De på Kongl. Krigskollegium,
år 1842,
öfverlåtna fordringar
hos städerna
Malmo och Ystad
för dem beviljade
lån till sta/loch
kasern-byggnaders
uppförande,
hvilka fordringar
skulle användas
till anskaffande
af stall- och
magasins - byggna
Transport:
1,721,179: — 4, 1,721,179: — 4 . 6,317,892:34.6. 6,429,210:24.3.
— 35 —
Transport: 1,721,179: — 4. 1,721,179: — 4. 6,317,892:34.6. 6,429,210:24.3.
der ' för den i Ystadjförlagda
Sqvadron
a ['Kronprinsens
Husar-regemente,
samt hvad
dertill ej erfordrades
, inbetalas
till Riksgälds-kon
toret,
. . . . 37,176:38. 1. —
(Förda inom linien
, enligt Fullmäktiges
beslut den
11 Maj 1842) .
Sedan liqviden för
de anskaffade stalloch
magasinsbyggnaderna
blifvit
verkställd och
hela fordringen
hos staden Ystad
samt förfallna
inbetalningar ä
Malmö stads skuldförbindelse
dertill
använda; så har,
enligt Rikets sednast
församlade
Ständers beslut,
Riksgälds-kontoret,
under år 1848, återbekommit
nyssnämnde
förbindelse
, hvars obetalda
belopp derefter
bland Kontorets
öfriga fordringar
upptagits.
Summa 1,758,355: 38. 5. 1,721,179: — 4.
Summa R:dr 6.317,892: 34. 6. 6,429,210: 24. 3.
Riksgälds
kontorets
finansiella
ställning.
36
Då de i ofvanstående tabeller upptagna skulders och tillgångars belopp vid slutet
af åren 1846 och 1848 sinsemellan jemföras, visar sig, att tillgång arne vid det förra
årets slut öfverstego skulderna med  R:dr 1,291,485: 17. 5.
samt vid det sednare årets utgång deremot understeg o desamma
med
364,474: 11. 3.
Således utvisa räkenskaperna för de 2:ne sednast förflutna
åren en försämring i Riksgälds-kontorets finansiella ställning, eller
förhållandet mellan detta Verks tillgångar och skulder, motsvarande
ett belopp af R:dr 1,655,959: 28. 8.
Rland de flera samverkande orsaker, som bidragit till denna väsendtliga förändring
i omförmälde skulders och tillgångars inbördes förhållande, anse Revisorerne sig i
främsta rummet böra anföra Rikets Ständers under sednaste Riksdag meddelade och
vid upprättandet af 1848 års hufvud-bok iakttagna beslut, angående upptagandet derstädes
af ej mindre hvad som före slutet af år 1847 icke blifvit i Riksgälds-kontoret
lyftadt utaf de, till utgående från detta verk, af Rikets åren 1840 och 1841 samt
1844 och 1845 församlade Ständer, utan återbetalnings-skvldighet, beviljade anslag, än
äfven alla de, under 1847 och 1848 års Riksdag, å samma verk, i egenskap af dylika
anslag, anvisade summor, hvilka under sistnämnde års lopp måste vid skeende reqvisition
tillhandahållas. Till följd af detta beslut, hafva nedanstående belopp blifvit påförda
kapital-räkningen i Riksgälds-kontorets hufvudbok för nästlidet år, nemligen:
under 1840 och 1841 års Riksdag beviljade extra statsanslag R:dr 527,974: 14. 7.
hvaraf 395,129 R:dr 35 sk. 4 rst. utbalanseras såsom Riksgälds-kontorets
återstående skuld vid 1848 är.s slut;
under 1844 och 1845 årsRiksdag beviljade till fälliga statsutgifter .. 196,867: 9. 11.
hvaraf 69,563 R:dr 47 sk. 3 rst. utbalanseras;
under sistnämnde 2:ne Riksdagar anvisade statsbidrag till Folk
-
undervisningens befrämjande  „ 132,657: 21. 10.
hvaraf 98,646 R:dr 37 sk. 3 rst. utbalanseras;
under 1847 och 1848 års Riksdag beviljade tillfälliga statsan
slag,
sorn under sistnämnde år borde uppå skeende, reqvisi
tioner,
tillhandahållas  ,, 784,166: 15. 6.
hvaraf 654,817 R:dr 8 sk. utbalanseras;
samt den till ordinarie statsbehof bens fyllande för år 1848
anvisade summa  „ 1,325,360: — —
hvaraf 325,360 R:dr likaledes utbalanseras vid samma års
slut.
Tillsammans Jt:dr 2,967,025: 13 10.
Dessutom hafva följande bokförda fordringar, jemlikt Rikets
Ständers särskilda beslut, blifvit afskrifna uti sistlidet års hufvudbok,
nemligen:
Riksgälds-kontorets återstående fordran för utbetalningar å det
vid 1834 och 1835 års Riksdag anvisade särkilda kreditiv för
cholera-kostnader  60,363: 41. 3.
Dito dito för dito å de vid 1840 och 1841
samt 1844—1845 års Riksdagar beviljade
mindre kreditiver  33,400: — —
Transport: 93,763: 41. 3.
— 37 -
Transport: 93,763: 41. 3.
saini att de, före preskriptionstidens slut, icke
infriade Riksgälds-sedlarne motsvarande
belopp utaf den i Riksgälds-kontorets
räkenskaper upptagna behållning å delta
verks räkning N:o 2 i Rikets Ständers
Rank. . .
275,219: 14. — 368,983: 7. 3.
Deremot och med tillämpning af Rikets Ständers, i afseende på förändringen al
bokföringssättet vid Riksgälds-kontoret, meddelade sladganden, har den för år 1848
utgående allmänna bevillning blifvit uti meranämnde hufvudbok uppdebiterad med den
summa, hvartill denna statsinkomst i då gällande Bevillningsförordning
beräknades, eller R:dr 1,730,000: — —
hvaraf ett belopp af 1,670,942 R:dr 33 sk. 3 rst. finnes utbalanseradt
såsom Riksgälds-kontorets fordran vid 1848 års slut.
Likaså har, i öfverensstämmelse med åberopade stadganden,
uti samma års hufvudbok upptagits det, vid sednaste Riksdag,
för tillfälliga statsutgifter anvisade, fastän först under detta
år till Riksgälds-kontoret öfverleinnade, belopp utaf Salpeter
fondens
kapital-behållning  200,000: — -—
Vid jemförandet af de, på sätt här ofvan införda tabeller utvisa, inom linien
/orda skulder och tillgångar belinnes, att de sålunda bokförda skulderna öfver
stego
tillgångarna vid 1846 års slut med R:dr 2,520,431: 15. —
samt vid 1848 års slut med  2,764,974: 37. I.
Såsom tillägg lill nu meddelade, på afslutade och af Revisorerne granskade
räkenskaper sig grundande, uppgifter angående Riksgälds-kontorets skulder och tillgångar,
hafva Revisorerne äfven ansett sig böra här intaga några, ur Fullmäktiges
lill Revisorerne afgifna berättelse hemtade, upplysningar om dessa skulders och tillgångars
ungefärliga belopp vid slutet al innevarande års första hälft.
Enligt åberopade berättelse, utgjorde Riksgälds-kontorets räntebärande skulder
den 30:</e sistlidne Juni ett sammanräknadt kapital-belopp af R:dr 4,848,209: 1. 6.
nemligen:
skuld mot 5 procents årlig ränta R:dr 132,618: — —
mot 41 procents dito ... „ 856,600: — —
mot 4 procents dito ... „ 3,677,241: 1. 6.
mot 3 procents dito ... „ 181,750: — —
S:ma R:dr 4,848,209: 1. 6.
Med tillägg af upplupna, fastän outtagna räntor, beräk
nade
till samma belopp, som de vid årets början utgjorde,
uppgingo dt: räntefriu skulderna vid nämnde månads utgång till 3,689,594: 42. 10.
Skuldernas
och tillgå ngarncs
belopp
ilen 30
Juni 1840.
Transport: 8,537,803: 44. 4.
38
Transport: 8,537,803: 44. 4.
uloin' Riksgälds-kontorets icke invexlade kopparpoletter, lydande
å tillsammans 110,722 R:dr 47 sk. 3 rst. riksgälds och
motsvarande således i bankomynt  73,708: 31. 0.
Summa skulder Hulr 8,611,512: 27. 10.
Uti nu uppgifna räntefria skulder innefattas följande å Riksgälds-kontoret an
visade
och vid sagde tidepunkt innestående anslagssummor, nemligen:
under 1840 och 1841 års Riksdag beviljade anslag . . Kalr 346,679: 47. 8.
under 1844 och 1845 års Riksdag dito dito  53,402: 36. 1.
under 1847 och 1848 års Riksdag dito dito, för nästlidet och
innevarande år,  981,988: 16. —
häruti inberäknadt det återstående beloppet, 90,000 Rulr, utaf
de till Nationaimusei-byggnaden, under 1844 och 1845 års
Riksdag, anvisade medel;
anslagen till Folksko le-lärare-Settiinarierna för åren 1843
med 1849  Rulr 8,433: 16. —
„ stipendier vid dessa Seminarier för
är 1845
1,056: 32. —
„ Folkskolelärares aflönande för åren
1842—1849
108,328: 30. 7. mais. 30 7
återstoden af statsfyllnadssumman för år
1848 . .
R:dr 125,360: — —
samt hela 1849 års statsfyllnadssumma . 1,318,530: — — 1 443 890-
Tillsammans innestående anslags-summor R:dr 2,943,779: 34. 4.
Vid nästlidne Juni månads slut, uppgingo Riksgälds-kontorets räntebärande fordringar
till
R:dr 2,316,967: 26. Ii.
hvaraf fordringarne med 5 procents
ränta utgjorde Rulr 390,200: — —
med 4y procents dito . . „ 1,165,206: 21. 6.
med 4 procents dito . . „ 450,860: 44. —
med 3 procents dito . . „ 310,700: 9. 5.
Rulr 2,316,967: 26. 11.
sådana fordringar, hvilka, efterviss tids förlopp, blifva räntebärande, 710,037: — 9.
fordringar för meddelade räntefria lån  10,083: 16. —
dito för lyflade kreditiv-summor
1,405,637: 14. 5.
åtskilliga fordringar, hvaribland rämtefor äring arne beräknas till
det belopp, som desamma utgjorde vid årets början, . . 87,224: 17. 11.
1849 års allmänna bevillning, upptagen till dess i Revillningsförordningen
påräknade belopp, efter afdrag af hvad häraf
under årets första hälft redan influtit,  1,751,443: 16.
återstoden af 1848 års krigsrustningsafgift  6,440: 33. 10.
enahanda afgift för år 1849
300,000: —
oredovisade förskotter till expenser m. m  4,517: 38. 5.
behållning å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i Rikets Ständers
Bank  1,269,855: 31. 8.
Transport: 7,862,207: 4. 10.
— 39 —
Transport: 7,862,207: 4. 10.
behållning å Riksgälds-kontorets räkning N:o 2, för kopparpolet
ternas
invexling,  72,492: 28. 10.
samt värdet af Riksgälds-kontorets hus  60,000: — —
Summa fordringar och öfriga tillgångar . . . R:dr 7,994,699: 33. 8.
oberäknadt det belopp ,, 954,000: — —
som Riksgälds-kontoret vid innevarande års slut äger att af Rikets Ständers Banks
räntevinst för de föregångne åren utbekomma.
Jemte det Revisorerne, till upplysning om Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter
under de 2:ne år, hvilkas räkenskaper den nu verkställda revisionen omfattat,
låtit uppgöra och bifoga denna berättelse en på räkenskaperna grundad tabell, utvisande
inkomsternas och utgifternas belopp under hvartdera året, Bil. Lit. A., hafva Revisorerne,
för att underlätta öfversigten och jemförelsen af nämnde inkomster och utgifter,
ansett sig dessutom böra deröfver meddela ett särskildt sammandrag, hvars uppställning
öfverensstämmer med de, i enahanda hänseende, för de föregångna åren uppgjorda
och uti 1845 och 1847 års Revisions-berättelser intagna sammandrag (sid. 10—12
i den förra och sid. 12—13 i den sednare berättelsen).
Inkomster:
Allmän bevillning samt kort- och tidningsstämpel-afgifter,
jemte observationsmedel,
ll:dr
Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen . .
Kapitalafbetalningar och räntor å för vissa
föremål eller under längre tid beviljade
lån
„
Återbetalningar af lyftade kreditiv-medel,
jemte godlgjord ränta å Ulldiskont-kre
ditivet,
„
Dito af tills vidare förräntade medel, jemte
derå upplupna och godlgjorda räntor,
Ersatta förskotter och en ålerbekommen deposition
........ ,,
Återbekomma besparingar å från Riksgäldskontoret
utbetalda anslagssummor „
Enligt Rikets Ständers beslut, till Riksgäldskontoret
öfverlemnade och för dess utgifter
anvisade tillgångar ... „
Deponerade medel „
Upplånta dito „
För sålda Riksdags- och andra handlingar
m. m
.
under år 1847. under år 1848.
1,884,957:
34.
8.
1,924,681:
46.
3.
7,768:
15.
2.
8,197:
25.
2.
154,860:
40.
4.
82,678:
4.
i,
229,219:
2.
11.
286,276:
27.
—
862,842:
22.
8.
269,362:
29.
—
202,064:
29.
—
1,526:
31.
—
—
—
837:
29.
4
14,000:
1,400,638:
23.
8.
135:
—
—
200,000:
300,000:
—
—
1,476,344:
37.
8.
—
—
2,048:
1.
Summa R:dr 3,655,848: — 9. 5,652,592: 13. 3.
"~^9,308,44of 14.
Riksgäldskontorets
inkomster
oell
utgift <? r.
— 40 —
Inkomster och
utgifter under
forsta hälften
af år 18i9.
Utgifter: under år 1847. under år 1848.
Årliga anslagen lill II. M. Konungen och lill
w b
statsbehofvens f\ Ilande sami med ordi
-
narie statsregleringen gemenskap ägande
utbetalningar R:dr jl,525,620: 40. 1. 1,271,764: 45. 8.
Extra statsregleringen vid 1840 oell 1841
års Riksdag tillhörande anslagssummor,
med undantag af anslagen för folkundervisningen,
,, 286,362: 28. 1. 156,198: 16. 3.
Vid 1844 oell 1845 års Riksdag, utan åter
betalningsskvldighet,
beviljade tillfälliga
statsutgifter
913,573: 11. 5. 100,670: 34. 8.
Vid 1847 och 1818 års Riksdag beviljade
dylika utgifter „ — — 150,536: 31. 6.
Utaf anslagen för folkundervisningens be
-
jamin
43,586: 38. 5. 34,010: 32. 7.
Lyftade krediliv-summor .... „ 72,365: 8. — 1,836,070: 26. 8.
För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd
och emot återbetalningsskyl
dighet
meddelade förskotter . . „ 74,982: 24. 2. 91,709: 8. —
Kapitalafbetalningar och räntor å Riksgäldskontorets
skulder, utom den för Strömsholms
kanals ombyggnad afsatta fond, 1,314,869: 6. 7. 1,410,186: 19. 2.
Kostnader för Riksdagar och Statsrevisioner
samt aflöning och expenser för .Justitieombudsmannen
och bans Expedition „ 44,290: 39. 7. 207,154: 7. 3.
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt
pensioner m. m
60,345: 28. 10. 65,263: 2. 5.
Restitutioner
1,768: 16 — 6,900: 38. 9.
Summa R:dr 4,337,765: 1. 2. 5,330,465: 22. 11.
~*”^9/i68,23ÖT24. 1. — *"
Då beloppet af hvartdera årets inkomster och utgifter jemföres, befinnes, att under
år 1847 inkomsterna understigit utgifterna med . . . R:dr 681,917: — 5.
hvadan, till fyllande af denna brist, Riksgälds-kontorets å Banken ägande kreditiv varvid
sagde års slut med ett motsvarande belopp anlitadt. För år 1848 visar sig åter ett motsatt
förhållande, eller att inkomsterna då ö/verstigit utgifterna med R:dr 322,126: 38. 4.
hvilken summa utgjorde Riksgälds-kontorets behållning vid årets slut å dess i Banken
ägande inkomst- och utgifts-räkning, utöfver nyssnämnde, å samma räkning till hela
sitt belopp innestående, kreditiv.
Enligt Fullmäktiges berättelse, hafva Riksgälds-kontorets inkomster under de Sex
forsta månaderna af innevarande år 1849 utgjorts af
Allmän bevillning R:dr 1,908,311: 29. 8.
Särskild bevillning lill gäldande af 1849 års krigsrustnings
kostnader
„ 293,559: 14. 2.
Kort- och tidnings,stämpel-afgifter  „ 22,409: 37. 7.
Transport: 2,224,280: 33. 5.
— 41 —
Transport: 2,224,280: 83. 5.
Obsorvationsmedel saint skalte-köpeskillingar och ekeskogslösen
" R:dr 6,418: 1. 11.
Kapitalafbetalningar å utgifna län samt återbetalning af
utbekommet anslag för ett vattenaftappnings-arbete . „ 60,652: 34. 4.
Räntor .
„ 39,527: 46. 5.
En del af Salpeter-londens kapital-behållning .... „ 200,000: — •—
Deponerade undsättningsmedel „ 450,000: — —
Upplånade medel „ 57,986: 44. —
Köpeskillingarne för 2:ne försålda uthus, m. rit., . . . ,, 745: 19. 4.
Summa R:dr 3,039,611: 35. 5.
Deremot bar Riksgälds-kontoret under samma tid fått vidkännas nedanstående utgifter,
nemligen:
Räntor å Kontorets skulder R:dr 26,355: 43. —
hvaraf för upplånade medel till 1848 års
krigsrustningskostnader . . . R:dr 20,351: 35 —
! ppsagda 3 procents obligationer  „ 56,750: — —
Utbetalda ekeskogs- och brudgåfvovinst-medel .... „ 1,333: 16. —
1849 års anslag för Strömsholms kanals ombyggnad . „ 50,000: — —
l taf anslaget för den nya fängelsebyggnaden i Stockholm „ 40,000: — —
,. det till vägförbätlringar, vid 1840 och 1841 års Riksdag,
beviljade anslag  „ 1,320: 41. —
„ de vid samma Riksdag till vattenaftappningar anslagna
medel
„ 9,706: 12. —
hvaraf såsom lån utgått R:dr 4,006: 12. —
„ anslagen för Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona och Garnisonsskolan
i Christianstad  „ 2,023: 16. —
Anslaget till understöd för rotehållarne inom Norrbottens län „ 10,456: 40. 5.
Ersättnings-anslaget till Postverket för den under år 1848 betalda
förhöjda postskjulslega ......... „ 8,627: 5. 5.
Utaf de vid 1844 och 1845 års Riksdag för vattenaftappnings
arbeten
anvisade medel  „ 9,095: 36. —
„ samma Riksdags anslag för vägförbättringar ... „ 5,625: 23. 2.
Till inlösandet af Svenska Fornskrift-sällskapets samlingar för
år 1848
„ 700:
Utaf anslaget för Lagberedningen  „ 5,525: — —
,. 1848 och 1849 års anslag för försvarsverket lill lands . „ 180,000: — —
,, sistnämnde års anslag för Väg- och vattenbyggnads-Styrelsens
aflöning samt undersöknings-kostnader och andra expenser
för allmänna arbeten  „ 14,883: 16. —
1848 års anslag för Civil-ingeniörers bildande vid Mariebergs
läroverk „ 2,000: — —
1849 års anslag för amortering af Linköpings hamnbyggnadslån
„ 1,080: - —
Återstoden utaf anslaget för hamnbyggnaden vid Lidköping „ 21,187: 24. —
Utaf Götheborgs bamnbyggnads-lån „ 14,000: — —
Transport: 450,670: 33.
6
— 42 —
Transport: 450,670: 33. —
Det för hambyggnaden vid Warberg beviljade ytterligare lån Rdr 15,000: — —
Utaf det för vägförbällringar, under sednaste Riksdag, beviljade
anslag
OOö: — —
1849 års anslag till premier för kreatursägare ...... „ 1,000: — —
Restitution af utmarKs-skattcn på Öland ,, 36,446: 16. 7.
Anslaget till förekommande af slottsbyggnadens i Wadstena ytterligare
förfall , . , . „ 8,000: — -—
Ersättningen lill Kongl. Stals-kontorel för, under år 1848, förskottsvis
bestridda kostnader för ön S:t Barthelemys förvaltning
„ 4,448: 18. 5.
Anslaget för fullbordandet af inredningen uti Kongl. W i Herkels-,
historie- och antiqvitets-akademiens lokal . . „ 4,000: — •—
,, för inköpandet af Ingeniören Wahlbergs naturhistoriska
samlingar .
/,000: — —
„ för ombyggandet af smedjan vid Veterinär-inrättningen här
i hufvuastaden . . .
„ 1,241: 16. -
Utaf 1849 års anslag till Serafimer-lasarettet
2,250: — —
Länet för jernvägs-anläggningen mellan Christinehamn och
Sjöändan
66,666: 32. —
Utaf staden Christianstads byggnadslån
33,333: 16. —-
„ de lill Folkskolelärare-seminarierna beviljade anslag . ,, 4,133: 16. —
„ anslagen till stipendier vid .dessa Seminarier ...... 14,483: 16. —
„ de till Folkskole-lärares aflönande å Riksgälds-kontoret
anvisade medel
3,311: 22. 8.
Ytterligare kostnader för sednaste Riksdag . , . . . ,, 11,518: 38. 6.
Aflöning och expenser för Rikets Ständers Justi tie-ombudsinan
och hans Expedition .samt arfvode för Sekreteraren vid
Rotnde-ståndets Kansli-direktion  ., 4,075: 35. 6.
Utaf 1848 års stats fyllnadssumma
„ 200,000: — —
Ersättning äf bristerna i förslagsanslagen för år 1846 . . ,, 202,444: 41. —
Utaf kreditivet för bestridande af 1848 års rustningskostnader ,, 150,000: — —
Restitution af bevillning för löner, traktamenten och pensioner,
hvilka utgått af Ministerstatens anslag, „ 23,239: 31. 3.
Restituerad testaments-hevillning
„ 30: — —
Fromma stiftelsernas andelar af 1848 års kor.tstämpelafgift . „ 5,886: — —
Tidnings- och kortstämplings-kostnader samt observations- och in
drifningsarfvoden
...... 2,524: 9. 4.
Förvaltnings-kostnader och pensioner vid Riksgälds-kontoret
samt bidrag till dervarande Enke- o rik pupillkassa . . „ 19,686: 32. 8.
Expektanslöner för betjeningen .vid.f.d. General-assistans-kontoret „ 1,215: 24. —
Utgifter för Rikets Ständers hus - , 2,050: 25. 2.
Tills vidare förräntade medel:
genom uppköpta obligationer, med inberäkning af derå upplupna
och förskottsvis godtgjorda räntor, R:dr 604,421: 2. —
och genom utlemnade lån
202,200:  804 621: 2.
—
» -
Summa R:dr 2,091,882: 42. 1.
Inkomsterna hafva .således under första hälften af innevarande
år öfverstigit utgifterna med
947,728: 41. 4.
— 43 —
Utom de Riksyäldssedlar, hvilka, enligt Rikets sednast församlade Ständers beslut,
fatt med tillsammans 1,216 R:dr 2 sk. 8 rst. B:ko inlösas utaf den, för invexlandet al
de, under åren 1801 och 1802, i allmänna rörelsen utgifna kopparmynts-po letter, afsalia
och å särskild räkning i Rikets Ständers Rank innestående behållning, hafva,
genom invisningar å denna behållning, dylika poletter invexlats med följande belopp,
nemligen:
under år 1847 med B:ko R:dr 240: , motsvarande R:dr R:gs 360: —
„ „ 1848 med „ „ 186: 32. —, dito „ „ 280:
och under Januari
med September månader
innevarande
år med .... ,, „ 133: 16. —, dito „ ,, 200:
eller med tillsammans B:ko R:dr 560: — —, motsvarande R:dr R:gs 840:
De vid sistnämnde månads början utelöpande kopparmynts-poletlerna skulle, enligt
Riksgälds-konlorets räkenskaper, lyda å en sammanlagd summa af R:dr R:gs
110,522: 47. 3.
För alt komplettera och fortsätta den i 1847 års Revisionsberättelse, sid. 14—16,
förekommande utredning öfver den till Riksgälds-kontoret för hvarje särskildt år influtna
allmänna bevillning, hafva Revisorerne ansett sig böra meddela nedanstående uppgift
ä beloppet af de bevillningsmedel, hvaraf Riksgälds-kontoret, enligt dess räkenskaper,
kommit i åtnjutande efter den tid, till hvilken omförmälda utredning sträcker sig;
omfattande således denna uppgift tiden från och med 4:de qvartalet af år 1847 till
och med innevarande års 3:dje qvartal.
Enligt hvad åberopade berättelse utvisar, hade, såsom allmän bevillning för år 1844,
elter afdrag af de utaf Riksgälds-konlorets medel utbetalda restitutioner jemte förskottsvis
godtgjorda taxerings-kostnader inom Stockholms stad, men med tillägg af de, efter
1846 års slut, lefvererade restantier för 1842 och föregående år, till Riksgälds-kontoret
influtit eller vid derstädes skedda ränteliqvider innehållits R:dr 2,009,557: 11. 5.
hvartill bör läggas den bevillning, hvilken, för år 1844 och möjligen
äfven för de förra åren, y tterligare ingått under sista qvartalet
1847  '  529: 15. 3-
utgörande alltså Riksgälds-konlorets sammanlagda inkomst af
1844 års bevillning
R:dr 2,010,086: 26. 8.
hvilket belopp öfverstiger den årliga bevillning, som i 1841 års
bevilluings-förordning beräknades, eller  „ 2,000,000:
med Ruhr 10,086: 26. 8.
Utaf den för år 1845 utgående bevillning, hade Riksgälds-kontoret, efter enahanda
afdrag, dels lätt mottaga, dels vid utbetalda, lifräntor samt intressen å Trollhälte-sluss
verks
lottsedlar innehållit tillsammans R:dr 2,007,756: 11. 3.
Dä nu härtill lägges hvad af sistnämnde års bevillning
ytterligare ingått, nemligen:
under 4:de qvartalet 1847
. . 383: 41. 3.
Koppar
inynts
poletterna.
Allmänna beviltningens
belopp.
Transport: 383: 41. 3. 2,007,756: 11, 3,
— 44 —
Transport: 383: 41. 3. 2,007,756: 11. 3.
och under år 1848, med inberäkning af restantierna för
1844 och äldre åren,  9,314: 44.10. 9 698: 38 1
så uppkommer ett belopp af  R:dr 2,017,455: 1. 4.
hvilket med
17,455. 1. 4.
öfverstiger den för år 1845 beräknade bevillningssuinma.
Efter ofvan omförmälde afdrag, utgjorde 1846 års, före slutet af år 1847, till Riksgälds-kontoret
lefvererade eller der innehållna, allm. bevillning R:dr 1,798,564: 34. —
Utaf 1846 års bevillning hafva ytterligare lefvererats:
under år 1848
15,394: 21 6.
och under de 3:ne första qvartalerna innevarande år, med
tillägg af 1845 och föregångna års restantier, .... 3,599: 7. 2.
Den för år 1846 influtna bevillning  R:dr 1,817,558: 14. 8.
hade följaktligen vid slutet af sednast lilländagångna qvartal
öfverstigit denna statsinkomsts uti 1845 års Bevillningsförordning
beräknade belopp
1,730,000:
med
R:dr 87,558:14.8.
Såsom allmän bevillning för ur 1847, har Riksgälds-kontoret, efter enahanda afdrag,
erhållit:
under sagde år, inberäknade derunder influtna arfs- och testaments-bevillnings-afgifter
samt hvad vid ränteliqvider innehållits,
R:dr 4,5,554: 45. 7.
under år 1848
„ 1,773,123: 26. 11.
samt under Januari med September månader innevarande
år . . f ,, 19,734: 19. 1838 412* 44 I
hvilket sammanräknade belopp öfverskjuter 1847 års bevillningssuinma,
enligt då gällande Förordning, med  R:dr 108,412: 44. 1.
Den för ur 1848 påförda och erlagda samt till Riksgälds-kontoret
lefvererade äfvensom den derstädes innehållne allmänna bevillning
har, efter afdrag af hvad som blifvit restitueradt eller till taxeringskostnader
i Stockholm utbetaldt, uppgått lill följande belopp, nemi.
under sistlidet år, med inberäkning af testaments-bevillningen,
R:dr 59,057: 14. 9.
och under de förflutna 3:ne qvartalerne af innevarande
år  1,803,773: 37. 11. [ 831- 4 8
samt alltså öfverstigit den för året i Bevillnings-förordningen beräknade
summa
1,730,000: —
med icke mindre än
132,831: 4. 8.
1 afräkning å den för innevarande år, uti 1848 års Bevillnings-förordniug till
1,850,000 R:dr upptagna bevillningssumma, lärer Riksgälds-kontoret, enligt dess räkenskaper,
redan före slutet af detta års 3:dje qvartal, fått emottaga R:dr 105,318: 21. 3.,
hvaraf den sedan årets början influtna teslaments-bevillning skall utgöra det ovanligt
stora beloppet af 100,992 R:dr 34. sk. 9 rst.
Under den 18 Juli sisth år, har Kongl. Maj:t, genom Dess Högsta Domstol, förklarat
Sig icke finna skäl till ändring i Kongl. Kammar-rättens meddelade samt å
Riksgälds-kontorets vägnar öfverklagade utslag, rörande den, efter Landträntmästaren
E. G. Harlins död, år 1841, yppade uppbördsbalans uti Wester-Norrlands läns Ränteri.
Balansen samt de till afbetalning derå befintliga tillgångar hafva derföre, pä
sätt detta utslag stadgar, blifvit mellan vederbörande verk och inrättningar fördelade, i
män af hvarje verks eller inrättnings andel i det fastställda balansbeloppet; uppgående,
enligt sålunda uppgjord fördelning, balansen af Riksgälds-kontorets medel till 15,611
ll:dr 40 sk. Genom verkställda inbetalningar, hvaribland, såsom utdelning i Harlins
konkurs, nyligen erhållits 2,763 R:dr 12 sk. 7 rst., har det oersalta beloppet af de i
balansen inbegripna riksgäidsmedlen minskats till 12,798 Il:dr 27 sk. 5 rst.
Det i 1847 års Revisionsberättelse omnämnda beslut af Landshöfdinge-embetct i
Östergöthlands län, angående afskrifning af återstoden utaf förre Landträntmästaren
derstädes M. Tollin» balans, har, efter häröfver af Riksgälds-kontorets Ombudsman anförda
besvär, blifvit af Kongl. Kammar-rätten undanröjdi, med förklarande, alt denna
afskrifning icke finge äga rum. — Någon ytterligare afbetalning å nämnde balans har
under revisionsåren icke blifvit till Riksgälds-kontoret verkställd.
Med anledning af de, under 1845 och 1847 års revisioner, emot bokforingssutlct
ri.d Riksgälds-kontoret framställde anmärkningar, beslölo Rikets sednast församlade
Ständer, all åtskilliga förändringar, hufvudsakligen i afseende på de till utgående från
detta V erk anvisade extra eller tillfälliga stats-utgifter, skulle vid upprättandet af Riksgälds-kontorets
räkenskaper iakttagas; i hvilket afseende Rikets Ständer, bland annat,
förordnade: att hvart och ett ulan återbetalningsskyldighet beviljadt och till beloppet
bestämdt anslag, som under årets lopp kunde reqvireras, på grund af gällande Reglemente
skulle å särskildt conto i hufvudboken uppdebiteras, samt att det, efter verkställda
utbetalningars afförande, vid årets slut återstående anslagsbeloppet borde såsom
skuld till påföljande år utbalanseras; och skulle likaledes de för Riksgälds-kontorets
utgifter anvisade och till visst belopp beräknade tillgångarne upptagas i hufvudboken
för det år, för hvilket desamma voro till detta Verk anslagna, samt öfverskottet
eller återstoden, med hänsigt lill den sålunda krediterade inkomstens belopp och be
skaffenhet,
antingen tillgodoföras kapital-räkningen, eller, såsom en Kontorets fordran,
vid årets slut utbalanseras. Derjemte föreskrefs, dels att hvad som utaf de, vid 1840
och 1841 samt 1844 och 1845 års Riksdagar, utan återbetalningsskyldighet beviljade
anslag, före utgången af år 1847, icke blifvit från Riksgälds-kontoret uttaget, borde,
såvida icke Rikets Ständer angående de odisponerade medlens användande annorlunda
förordnat, upptagas lili 1848 års hufvudbok, och dels att de för vägförbättringar och
vattenaftappningar eller andra odlingsförelag samt Folkskolelärares aflönande anslagna
och till Kongl. Maj:ts nådiga disposition ställda samt i Riksgälds-kontoret innestående
medel borde å derför i hufvudboken öppnade conti endast summariskt uppföras;
hvaremot den omständliga redovisningen för hvarje dylikt anslag skulle verkställas uti
en särskild, för hela anslagstiden fortgående, räkenskap, till form och uppställning
hufvudsakligen öfverensstämmande med den vid 1844 och 1845 års Riksdag beslutade
liggaren öfver åtskilliga städer tilldelade byggnadslån.
Under den nu förrättade granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, hafva
Revisorerne ansett sig böra noga tillse huruvida och på hvad sätt dessa med flera af
Rikets Ständer meddelade föreskrifter, angående bokföringens förändrande blifvit
Landträntmästarne
E. G.
Harlins och M.
'follins uppbörd
sbalanser.
Förändringarna
i
räkenskapsGiringen.
— 46 —
tillämpade och iakttagna. Härvid hafva Kevisorerne icke funnit något att erinra;
utan hafva alla de föreskrifna förändringarne befunnits i noggrann öfverensstämmelse
med Rikets Ständers beslut verkställda uti Riksgälds-kontorets hufvudbok för
sistlidet år. Likaså har den utaf Rikets Ständer beslutade särskilda räkenskap eller
afräkning sbok öfver anslagen för väg förbättringar och v attenaftappning ar samt
folkundervisningen befunnits upprättad på det sätt Rikets Ständer förordnat; beslående
denna räkenskap af gemensamma kapital- och kassa-conli samt särskilda
hufvud-conti för hvart och ett af de olika anslags-föremålen, äfvensom special-coiiti
dels för hvarje vägförbättrings- eller vattenaftappnings-företag, till hvilket större eller
mindre anslag utaf dertill disponibla medel blifvit af Kongl. Majit i nåder beviljadt,
och dels för de lill Folkskolelärare-seminarierna och stipendier åt dervarande
elever samt till Folkskolelärares aflönande anvisade statsbidrag. Vid den af Revisoreme
anställda jemförelse mellan de uti omförmälda räkenskap befintliga kapital- och
kassa-conti samt hufvudboken och deruti upptagna utbetalningar och balanserade
anslagssummor, har ej heller något förekommit att anmärka.
Genom de i ofvanberörde hänseenden af Rikets Ständer beslutade samt numera
vederbörligen verkställda tillägg och förändringar uti räkenskapsföringen vid
Riksgälds-kontoret, hafva detta Verks hufvudbok och öfriga räkenskaper onekligen
erhållit en förut saknad fullständighet; hvadan desamma således hädanefter böra
lemna en mera tillförlitlig upplysning, än tillförene, om verkliga förhållandet emellan
Riksgälds-kontorets skulder och tillgångar samt om den för Rikets Ständer
disponibla behållningens rätta belopp.
Ehuru således den nya, frän den förra i flera delar skiljaktiga, hokföringsinethoden
blifvit under det sednare af revisionsåren begagnad, anse likväl Revisorerne,
att en fortsatt tillämpning af de uti ifrågavarande afseende af Rikets Ständer
meddelade stadganden erfordras, för att med full tillförlitlighet bedömma, huruvida
och i hvilka hänseenden några tillägg till dessa stadganden, för vinnandet af
dermed åsyftade ändamål, möjligen kunna vara behöfliga.
Beträffande den förut upplagda, uti sednast afgilha Revisions-berätlelse, sid.
20—21, omförmälda afriikningsbok öfver alla, enligt då gällande Reglemente, till
utgående från Riksgälds-kontoret anvisade extra eller tillfälliga statsanslag och
låneunderstöd, så anse sig Revisorerne böra upplysa, att denna bok blifvit för år
1847 fortsatt och afslutad, samt att deruti antecknade utgiftssummor, till belopp och
utbetalningstider, öfverensstämma med samma års hufvudbok.
Uiksgiildsk<>
ut orets
lmfvudbocker.
Vid granskningen af Riksgälds-kontorets hufvudböcker, — hvarunder Revisorerne,
så vidt tiden medgifvit, jemiört der upptagna inkomster af bevillnings- jemte andra
från Landtränterierna lefvererade medel med de uti Ränteriernas månadsförslag och
summariska räkningarne redovisade' summor, — hafva Revisorerne funnit både inkomster
och utbetalningar behörigen verificerade samt de sednare öfverensstämmande med
derom, i Riksgälds-kontorets Reglemente meddelade föreskrifter; och hafva Revisorerne
ej heller för öfrigt, undantagandes den af dåvarande bokförings-method föranledda samt
redan af föregående Revisorer anmärkta ofullständigheten uti 1847 års hufvudbok, funnit
något att erinra emot meranämnde 2:ne , förut i Riksgälds-kontorets Revisions-kontor
utan anmärkning granskade, hufvudhöcker; varande de oriktigheter, sednast församlade
Revisorer anmärkt, i afseende på förre Nummerlotteri-koll ek tören J. A. Enggrens redan
godlgjorda, men, sådant oaktadt, balanserade uppbördsbrist samt det oguldjia
— 47 —
beloppet af insatserna för den inställda 1144:de nummerlotteri-dragningen, vederbörligen
rättade uti 1847 års hufvudbok. — 1 stället för den vid sednaste revision jemväl anmärkta
sammanföring å ett enda conto af de byggnadslån, hvilka vid särskilda Riksdagar
och emot olika betalningsvilkor, blifvit staden Borås beviljade, hafva, på sätt
Reglementet angående dylika låns bokföring stadgar, dessa tvänne byggnadslån upptagits
ä hvar sitt conto i så väl 1847 som 1848 års hufvudböcker.
Revisorerne hafva äfvenledes genomgått och granskat samt med hufvudhöckerna
jemfört den, enligt Rikets Ständers beslut vid 1844 och 1845 års Riksdag, upprättade
samt för åren 1847 och 1848 fortsatta särskilda räkenskap eller liggare öfver de
byggnadslån, städerna Norrköping, Rörås, Wenersborg och Wexiö, tid efter annan, erhållit.
Under denna granskning, hafva Revisorerne väl icke funnit något att anmärka
emot nyssberörde, vidlyftiga och i flera band fördelade, räkenskap, hvars uppställning
öfverensstämmer med Rikets Ständers derom meddelade föreskrift och hvars balans-,
kassa- och intresse-conti för nu ifrågavarande år upptaga enahanda slutsummor, sorn
hvarje stads låneconto i Riksgälds-kontorets hufvudbok för samma år; men Revisorerne
hafva icke kunnat undgå fästa sin uppmärksamhet vid den mindre ordentlighet
och noggranhet, hvarmed de föreskrifna årliga ränte- och kapital-inbetalningarne till
en betydlig del verkställas; hvilket förhållande ej allenast förlänger den tid, inom hvilken
lånen böra vara till fullo återbetalda, utan förökar samt försvårar i hög grad både
bokförings- och revisions-arbetet, helst hvarje inbetalning, hvilken icke blifvit inom behörig
tid verkställd, föranleder särskild uträkning för bestämmande af hvad deraf bör
bokföras såsom ränta och hvad som hör afgå på hvart och ett låns återstående kapitalbelopp.
Dessutom har det förekommit Revisorerne anmärkningsvärd^ att, sedan
Riksgäldskontoret, för bevarandet af sin intecknings-säkerhet mäst förskottsvis inbetala
utskrifna extra brandförsäkrings-afgifter, åratal förbigått innan slutlig godtgörelse för
sådana förskotter erhållits.
Vidare anse sig Revisorerne, i sammanhang härmed, böra förklara, att Revisorerne
instämma uti den i 1843 års Revisions-berättelse uttalade åsigt, angående vigten och
angelägenheten af en förändring i det vid byggnadslåns beviljande, sedan 1823 års
Riksdag, stadgade liqvidations- och bokföringssätt, enligt hvilket Riksgälds-kontoret varit
nödsakadt mottaga, ,granska och bokföra samt bevaka särskilda skuldförbindelser
af hvarenda tomtägare, som tillgodonjutit större eller mindre andel utaf den till en
stads återuppbyggande beviljade lånesumma. Då det synes Revisorerne, i flera hänseenden,
vara för det allmänna af synnerlig vigt, att, vid framdeles i frågakommande
låneunderstöd för nedbrunna städers återuppbyggande, samma vilkor stadgas, som under
sednaste, Riksdag bestämdes för staden Christianstads byggnadslån, eller att vederbörande
myndighet skall, å stadens vägnar, åtaga sig ansvaret för och bestyret med
hela lånesummans återbetalning, så att Riksgälds-kontoret, såsom långifvare, hvarken
för lånemedlens bokföring och bevakning eller för liqvidernas verkställande, må behöfva
taga befattning med de särskilda läneinnebafvarnes skuldförbindelser jemte dertill hö-rande
intecknings- och öfriga säkerhetshandlingar, hafva Revisorerne trott sig böra å
-angelägenheten af sådana viikors framtida föreskrifvande fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Kakenskapei
na öfver siS
(lernas bygg
nadslån.
— 48 —
Utdragen af
Riksgäldskontorets
räkenskaper.
Rilagorna till
Kommissariatets
berättelse.
Auteckuingsboken
öfver
alla Riksgälds-kontorets
utgifter.
Kosluaden för
Riksgäldskontoret»
förvaltning.
Vid anställd jemförelse emellan Riksgälds-kontorets ntt granskade hufvndböeker
sami de, lill följd af Reglementets föreskrift, sammanfattade oell genom trycket offentliggjorda
utdrag af dessa kufvudböcker, hafva Revisorerne icke funnit något att anmärka,
hvarken i afseende på utdragens öfverensstämmelse med räkenskaperna eller
formen för desammas uppställning.
Utom berörde tryckta räkenskaps-uldrag, hafva jemväl, i enlighet med hvad förut
iakttagits, särskilda utdrag af samma räkenskaper blifvit utskrifna och till Revisorerne
aflemnade, såsom bilagor till den af Riksgälds-kontorets Kommissariat afgifna berättelse.
Af dessa sednare utdrag hafva Revisorerne dock icke kunnat inhemta andra upplysningar,
än dem, hvilka utan svårighet erhållits, då de förra blifvit sins emellan jemförda.
Revisorerne anse derföre, alt, vid a (gifvande t af berättelserna till kommande
revisioner, dylika bilagor, som icke innehålla andra upplysningar, än de af trycket
utgifna räkenskaps-utdragen, ingalunda erfordras, samt att det med uppgörandet och
utskrifningen af desamma förenade, tidsödande arbete, ulan olägenhet eller afsaknad
för Revisorerne, kan besparas.
Utom den i sednaste Revisions-berättelse, sid. 26, omforma!de, af Fullmäktiges
Sekreterare förda, anteckningsbok öfver alla, enligt 1845 års Reglemente, Riksgäldskontoret
ålagda utgifter samt derom lill Fullmäktige aflåtna Kongl, bref, äfvensom
af Fullmäktige beslutade utbetalningar, har en dylik anteckningsbok jemväl blifvit
upprättad öfver Rikgälds-kontorets utgifter till följd af nu gällande Reglemente.
Revisorerne, som genomgått samt med Reglementet och räkenskaperna jemfört
sistnämnde anteckningsbok, hafva funnit densamma håde ändamålsenlig och fullständig.
Enligt kapitalräkningarne i Riksgälds-kontorets hufvndböeker, hafva, oberäknad!
ersatt postporto, fÖrvaltnings-kostnadema vid detta Verk samt derifrån utgående
pensioner uppgått till följande belopp, nemligen:
enligt 1847 års enlig! 1848 års
kapitalräkning. kapitalräkning.
Aflöning ............ 28,289:10. 8. 27,851:12. —
Resek os tnads-ersättning till utom Stockholm
bosatte Fullmäktige  109: 24. 6. 126: 30. 6.
Arfvoden, gratifikationer och begrafningshjelp
1,100:  1,216: 32. -
Ljuspenningar  1,428: 3. — 1,370: 25. —
Pensioner .
2,369: 29. — 2,887: 5. -
Anslag till Riksgälds-kontorets Enke- och
pupill-kassa .
600: — — 600: — •
Transport: 33,896: 19. 2. 34,052: 8. 6.
— 49
Transport: 33,896 19. 2. 34,052 8. 6,
Expenser, hvaraf de under år 1848 betalda
kostnaderna för erhållna obligations^
blanketter utgjort 526 R:dr 13 sk. saint
ersättningen; till den vid R. Ständers
och Riksgälds-kontorets hus anställde
Sprutmästare, enligt med honom ingånget
kontrakt, 233 R:dr 16 sk. årligen,
'2,699: 47. — 3,288: 6. 2.
Summa R:dr 30,596: 18. 2. 37,340: IF 8.
Revisorerne hafva inhemtat, att Sekreteraren hos Fullmäktige åtnjuter hyresfri bostad
i Riksgälds-kontorets hus, samt att denna förmån icke blifvit beviljad på grund
af någon Rikets Ständers uttryckliga föreskrift, utan stöder sig på Fullmäktiges den 6
Mars 1844 fattade beslut, jemte den för nuvarande Sekreteraren utfärdade fullmakt;
med anledning hvaraf, Revisorerne anse sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
å saknaden af föreskrift härom uti det för Riksgälds-kontoret gällande Reglemente.
Sedan, på sätt sist församlade Revisorer anmält, förmånsrätt, genom laga kraftvunnen
dom, blifvit Riksgälds-kontoret tillerkänd för ett till utgifter för Rikets Ständers hus
förskottsvis utanordnadt och i aflidne Kommissarien J. Almgrens konkurs bevakadt
belopp af 431 R:dr 6 sk. 8 rst.; så är samma belopp af konkursmassan godtgjordt
och derefter i Riksgälds-kontorets räkenskaper vederbörligen redovisadt.
Efter derom af 1847 års Revisorer gjord framställning, förordnade Rikets sednast
församlade Ständer, att erforderlig åtgärd skulle vidtagas för erhållande af
lämplig förhöjning i brandförsäkring s-summan för Rikets Ständers hus, så snart den
förestående ombyggnaden af den ena flygeln vid samma hus hunnit verkställas. Med
anledning af denna föreskrift, och fastän Rikets Ständer sedermera förklarat sig, för
det dåvarande, icke vilja vidtaga något beslut eller någon åtgärd med hänsigt till
den ifrågaställa ombyggnaden af nämnde flygel, hafva Fullmäktige gått i författning
om förhöjning af brandförsäkrings-summan, hvilken derigenom blifvit ökad från
39,750 R:dr till 60,000 R:dr; varande de stadgade årliga afgifterna för det erhållna
ökade brandförsäkrings-värdet, påen gång, af Riksgälds-kontoret inbetalda med 1,382 R:dr
11 sk. 2 rst.
Jemte granskningen af Riksgälds-kontorets hufvudbok för år 1848, hafva Revisorerne
genomgått och dermed jemfört den upprättade och samma hufvud
7
-
Sekreterarens
boningsrum.
Redovisadt
förskott till
utgifter för
R. Ständers
hus.
Brandförsäkringen
å Rikets
Ständers
hus.
Kostnaderna
för 1847 och
1848 års
Riksdag.
— 50 —
Förbindelserna
tor de
Fordna Svenska
statslånen.
bok bilagda saint i Riksgälds-kontorets Reyisions-kontor, jemväl utan anmärkning,
granskade redogörelse för Riksgälds-kontorets utgifter till bestridande af kostnaderna
for sednaste Riksdag. Revisorerne, sorn icke funnit något att erinra emot redovisningen
för de till omförmälde kostnader utanordnade medel, hafva, till upplysning
om deras belopp och hvad desamma för hvarje Riksstånd och Utskott utgjort,
öfver dessa kostnader låtit upprätta en särskild tabell, Rilagan Lil. B., hvilken
upptager alla för berörde ändamål af Riksgälds-kontoret, intill den 15 nästlidne
September, verkställda utbetalningar; utvisande samma tabell, att kostnaderna för
sednaste Riksdag uppgått till ett sammanlagdt belopp af . . R:dr 246,589: •— 8.
och således med mer än 14,000 R:dr öfverstigit de, enligt 1847 års Revisionsberättelse,
för 1844 och 1845 års Riksdag af Riksgälds-kontoret bestridda kostnader.
Sedan den rättegång, som, för utbekommande af hufvudfÖrbindelserna för fordna
Svenska statslånen i Holland, måst vid vederbörlig domstol i Amsterdam anställas,
genom en den 9 Maj 1848 afkunnad dom blifvit afgjord, och denna dom
derefter vunnit laga kraft; sä hafva, till följd af häruti meddelade stadganden, ifrågavarande
hufvudförbindelser, jemte åtskilliga andra samma lån rörande handlingar,
återställts till Svenska Kronans ombud vid nämnde rättegång, hvarefter alla dessa
förbindelser och handlingar, genom Svenska och Norska Konsuln i Amsterdam,
blifvit till Slockholm öfversända och, efter deras hitkomst, på Kongl. Maj:ts nådiga
befallning, under sistlidne Maj månad till Riksgälds-kontoret aflemnade. De sålunda
ålerbekomna och af Riksgälds-kontoret motlagna lånehandlingarne utgjordes af:
a) Femton särskilda, af Konungarne Gustaf lif och Guslaf IV Adolf utgifna, förbindelser
och authorisationer, äfvensom Tio, af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, å
Rikets Ständers vägnar, meddelade samt dessa förbindelser bifogade, garanlier
för de i Amsterdam, under åren 1784, 1785, 1787, 1788, 1789, 1790, 1791, 1797
och 1798, för Svenska statsverkets räkning, upptagna eller omsatta och sammanslagna
(amalgamerade) lån;
b) Sjutton af Kongl. Stats-kontoret för sagde lån utfärdade obligationer å ett sammanräknadt
belopp af 3,600,000 R:dr Holländskt Courant;
c) Tretton Riksgälds-kontorets obligationer för de lån, som å detta Verks vägnar
blifvit upptagna eller omsatta, å tillsammans 2,400,000 R:dr nämnde mynt;
d) Tvåhundrasjuttioåtta stycken för ofvanberörde lån, genom statsverkets eller Riksgälds-kontorets
kommissionärer i Amsterdam, Handels- och bankirshusen Hope &
Comp., Fizeaux, Grand & Comp., Henry Fizeaux & Comp., Jan & Carl Hasselgren,
Hogguer, Grand & Comp. samt Hogguer & Comp., utfärdade partialobligationer
å 1,000 floriner Holländskt Courant hvardera;
och e) Trettiofyra lifränte-konstitutioner, hörande till det, genom Rankirshuset Abraham &
Simeon Roas i Haag, under åren 1790 och 1791, likaledes för Svenska statsverkets
räkning upptagna lifräntelån, lydande dessa räntokonstitutioner å ett sammanlagdt
kapital af 38,800 floriner.
Följaktligen äro alla, i afseende på de i Holland upptagna, så kallade ärftliga,
lånen utfärdade hufvud förbindelser, garantier och authorisationer, om hvilkas
återbekommande elier dödande Rikets Ständer, i underdånig skrifvelse af
den 27 Oktober 1840, anhöllo, numera till Riksgälds-kontoret återställda; och
som utaf de för samma lån utgifna 15,000 partial-obligationer, lydande hvardera
å 1,000 floriner, på sätt nyss åberopade underdåniga skrifvelse innehåller, före
51
1815 års slut infriats . .
5,922 st.
samt under åren 1816 och 1817 blifvit inlösta och annullerade . . . 8,794 —
eller tillsammans 14,716 st.
samt nu återbekommits
278 —
Summa 14,994 st.
hafva alltså, af förenämnde stora antal, under långliga tider utelöpande
Och vida kringspridda, obligationer endast  6 st.
icke kunnat tillrätlaskaffas och återställas.
Beträffande de. enligt åberopade underdåniga skrifvelse, ännu icke återbekomna
förbindelser och garantier, med flera handlingar, rörande de lån, som, genom Handelshuset
Jean Martins Smets Enka i Antverpen, blifvit upptagna för Svenska statsverkets
räkning, eller de s. k. Brabantska lånen; så lära erforderliga åtgärder för dessa förbindelsers
och handlingars återställande numera jemväl vara vidtagna.
Under åberopande af Rikets Ständers, vid 1844 och 1845 års Riksdag, hos Kongl.
Majit gjorda underdåniga anhållan, att allmän kungörelse om den af Rikets Ständer
fastställda preskriptionstid för liqviderandet af åtskilliga, i Riksgälds-kontorets räkenskaper
balanserade, (jamia skuldposter, uppgående till ett sammanlagt belopp af 4,918
R:dr 33 sk. 3 rst, hafva Rikets sednast församlade Ständer, enär någon sådan kungörelse
sedermera icke blifvit utfärdad eller någon dessa skulder rörande obligation
eller annan handling lill Riksgälds-kontoret inkommit, uti underdånig skrifvelse af den
Usta April nästlidet år, anmält, att Rikets Ständer, på det att ifrågavarande skuldposter
omsider måtte ur räkenskaperna kunna afföras, bestämt slutet af innevarande år,
såsom den tidepunkt, före hvilken vederbörande fordringsägare, vid förlust af all rätt
till betalning, borde lill Riksgälds-kontoret, för liqvids erhållande, inlemna sina innehafvande
obligationer och attester eller andra fordringsbevis; hvarjemte Rikets Ständer
i underdånighet anhållit, att Kongl. Majit under 1848 års lopp täcktes låta utfärda
allmän kungörelse om den sålunda af Rikets Ständer ånyo fastställda preskriptionstiden.
Efter hvad Revisorerne inhemtat, har denna underdåniga anhållan ej heller blifvit
af Kongl. Majit i nåder bifallen; dock lära de allmänna Verk, för hvilkas räkning de
balanserade posterna äro i Riksgälds-kontoret insatta, erhållit befallning att, efter anställda
utredningar af förhållandet med desamma, iakttaga sin rätt till deras utbekommande,
så att ett fortsatt balanserande deraf kunde undvikas; och hafva några af dessa
Verk numera tillkännagifva, att de icke gjorde anspråk på ifrågavarande medel, samt alltså
medgåfvo deras afskrifning. Men som de medel, hvilka i Riksgälds-kontoret blifvit insatta
under den tid, då så väl allmänna Verk, sorn flera enskilde personer derstädes ägde så kallade
deposit-räkningar, mäste innehafvarne af derå utfärdade attes ter eller obligationer tillhandahållas,
intilldess betalningsrätten för desamma, på grund af utfärdad preskriptionsförfattning,
kan förklaras hafva upphört; så har, efter hvad Fullmäktiges protokoller visa, oaktadt omförmälde
medgifvande, någon afskrifning al ifrågavarande skuldposter icke kunnat verkställas,
utan finnas desamma ännu med oförändradt belopp i Riksgälds-kontorets räkenskaper
balanserade.
Enligt den upplysning, Revisorerne erhållit angående förhållandet med den i sednaste
Révisions-berättelse omförmälde, af Stockholms stads Kämners- och Rådstufvu-rätler
Preskriptionstiden
för några
förfallna
aldre skuldposter.
Baumanska
kronofor
dran.
Jnteekningen
uti Riksarkivets
lius.
Upplåningen
för 1848
års krigsrustningskostnadcr.
afgjorda, rättegång, rörande del fordringsanspråk, Rådsiorvandten i Stralsund kielas
Båtmans uppgifna arfvingar emot Kongl. Majit och Kronan framställt, skall denna
rättegång ännu vara beroende på Kongl. Svea Hofrätts pröfning och afgörande.
I öfverensstämmelse med hvad Rikets sednast församlade Ständer yttrat och förordnat,
i afseende på liqvidera ridet af det uti Riksarkivets hus, till Stockholms Borgerskaps
Enkhus-direktions säkerhet, intecknade kapital af 11,600 R:dr, hafva Fullmäktige,
i utbyte mot denna inteckning, erbjudit bemälle Direktion särskilda skuldförbindelser
å enahanda belopp, intecknade uti andra egendomar inom hufvudstaden;
men, oaktadt den synnerligen Betryggande inteckningssäkerheten för dessa förbindelser,
och fastän Direktionen förklarat sig ingalunda vilja förvägra nuvarande ägaren till
nämnde hus den förut medgifna rättigheten, att få utbyta den deri befintliga inteckning,
liar intetdera af de utaf Fullmäktige föreslagna utbyten blifvit af Direktionen
antaget.
Bland de åligganden, som under den tiderymd, denna berättelse omfattar, varit
förenade med Riksgälds-kontorets förvaltning, har verkställigheten af den under sednaste
Riksdag beslutade upplåning af erforderliga medel för krigsrustningshostnadema
onekligen utgjort ett af de vigtigaste. De hos Fullmäktige öfver härmed gemenskap
ägande ärender förda särskilda protokoller ådagalägga också den synnerliga uppmärksamhet,
Fullmäktige egnat åt dessa ärenders behandling, samt den noggrannhet och omtanka,
hvarmed Rikets Ständers i besagde hänseende meddelade beslut blifvit af Fullmäktige
iakttagna och tillämpade; ägande Revisorerne den tillfredsställelsen att kunna
vitsorda Fullmäktiges omsorgsfulla och lyckade bemödanden att, jemte vårdandet och
vidmakthållandet af Riksgälds-kontorets kredit, genom do vidtagna upplåningsåtgärderna,
emot så förmånliga ränte- och återbetalningsvilkor, som tidsförhållandena medgifva
t, anskaffa det betydliga belopp, hvilket Riksgälds-kontoret haft sig ålagdt att vid
anfordran tillhandahålla. Till undvikande af den vidlyftighet, som ett fullständigt
omförmälande af alla, rörande upplåningens företagande och fortsättning, utaf Fullmäktige
vidtagna beslut samt meddelade föreskrifter skulle förorsaka, hafva Revisorerne
ansett sig endast böra uppgifva de af Fullmäktige bestämda upplåningsvilkoren, obligationernas
beskaffenhet ocn valörer samt de upplånade medlens belopp och derför
hittills godtgjorda räntor. — Såsom vilkor för ifrågavarande lån, stadgades:
dels 3 procents årlig ränta och kapitalbeloppets återbetalning efter 14 dagars uppsägning,
hvilken uppsägning likväl först finge ske 3 månader efter de utgifna obligationernas
dateringsdag;
dels 4 procents årlig ränta och kapitalets återbetalning efter 3 månaders uppsägning,
hvilken icke skulle få ske förr, än ett år efter sagde dag;
dels enahanda ränta och uppsägningstid, dock under förbehåll, att uppsägningen ej
finge verkställas förr, än 2 år efter samma dag; och
dels slutligen 4£ procents årlig ränta samt lånesummans återbetalning 6 månader efter
skedd uppsägning, hvilken, å långifvarens eller obligationsinnehafvarens sida, icke
skulle få verkställas förr, än 3 år efter obligationernas dateringsdag.
— 53 —
Samtliga obligationerna blefvo ställda till innehafvaren och daterade för den 10 Juni
1848 samt utfördade å 250 R:dr eller 1;00() R:dr hvardera. Hvar och en obligation försågs
med 10 st. räntekuponer, af hvilka kuponer en vid förloppet af hvarje halfår, räknadt från
den dag, då obligationen var daterad, skulle af Riksgälds-kontoret inlösas; och borde
den ränta, sorn vid obligationens utbekommande redan upplupit, kontant inbetalas af
långifvaren, hvilken deremot vid nästa ränteliqvid skulle erhålla fulla beloppet af den
dä förfallna kuponen. Till en början, fastställdes maximibeloppet för 3 procents obligationerna,
eller de serien A. tillhörande obligationer, till . R:dr 200,000: — —
för de 4 procents obligationer, hvilka efter ett års förlopp fingo
uppsägas, eller obligations-smen B., till
250,000: — —-
för de öfriga 4 procents obligationerna, eller obligations-serföra C.,
likaledes till
250,000: — —
och för 4-J- procents obligationerna, eller obligations-serföra D., till 300,000: — —
Summa R:dr 1,000,000: — —
Sedermera, eller i slutet af Juni sistlidet år, blef upplåningssumman emot 4|
procents obligationerna ökad med 200,000 R:dr, eller till en half million R:dr. Likaså,
och sedan det för utgifningen af 3 procents obligationerna fastställda belopp blifvit
upptaget, samt framställningar skett om dylika obligationers utlemnande till indelta Regementernas
Beklädnads-direktioner, beslöto Fullmäktige en tillökning af 50,000 R:dr i
upplåningssumman mot sistnämnde obligationer.
Efter erhållen underrättelse, att Rikets Ständers Bank vore i tillfälle att, emot
Riksgälds-kontorets obligationer med minst 4 procents årlig ränta, intill 1848 års slut,
utlåna ett belopp af 400,000 R:dr, beslöto Fullmäktige, under den 30 Juni samma år,
att för denna fänesummas erhållande utförda 400 st. obligationer med sagde ränta, å
1,000 R:dr hvardera, utgörande en särskild serie, Lit. E., och ställda till inlösen den 30
December sistlidet år. Alla dessa, utaf Banken mottagna och godtgjorda, obligationer
hlefvo å deras förfallodag af Riksgälds-kontoret infriade.
Vid de i Fullmäktiges protokoll anförda förhållanden, förklarade sig Fullmäktige,
den 10 Augusti berörde år, kunna oell böra tills vidare inställa kungörandet i allmänna
tidningarne om upplåningens fortsättning; dock fortfor Riksgälds-kontoret, ända lill medlet
af nästlidne Maj, att inom derför faststäldt maximibelopp, emot 4 procents ränta
och återbetalning efter förut stadgad uppsägningstid, mottaga de medel, som af långifvare
erbjödos. Äfvenledes fortsattes upplåningen mot 3 procents obligationer i den
män, genom uppsägning och inlösen af förut utgifna dylika obligationer, tillfälle härtill
bereddes utan öfverskridandet af den summa, som med hänsigt till denna upplåning
blifvit bestämd.
Jemte andra, på sätt här nedan kommer att anföras, af Fullmäktige vidtagna
åtgärder för allmänna rörelsens underlättande medelst ökade penningetillgångar, beslöto
Fullmäktige, vid deras sammankomst den 18:de i nyssnämnde månad, att all vidare
upplåning för Riksgälds-kontorets räkning borde, under dåvarande förhållanden, upphöra;
hvarförutan Fullmäktige mcdgåfvo, all de 3 procents obligationer, som till uppsägning
företeddes, derest deras innehafvare så önskade, lingö tills vidare, utan afva!
tan af uppsägningstidens förlopp, genast inlösas.
Enligt hvad så väl protokollerna som räkenskaperna visa, hafva, genom den vid
sednaste Riksdag beslutade upplåning, nedanstående kapitalbelopp till Riksgälds-kontoret
influtit, nemligen:
Hjelmare
kanal- och
slussverks
reparationsfond.
mot 3 procents obligationer af serien A R:dr 302,000: — —
hvaraf före den 15 nasti. September
återbetalts R:dr 132,750: — —
så att de då utelöpande 3 procents
obligationernas kapitalbelopp utgjorde . „ 169,250: — —
mot 4 procents obligationer af serien B  240,000: — —
mot 4 procents obligationer af serien G  85,250: — —
mot 4 procents obligationer af serien E  400,000: — —
hvilka sistnämnde obligationer, såsom redan är nämndt, innan
1848 års slut infriades;
och mot 4£ procents obligationer af serien D  500,000: — —
Summa upplånte medel R:dr 1,527,250: — —
deraf redan före medlet af nästlidne September månad återbetalts „ 532,750: — —-
så^att Riksgälds-kontorets kapitalskuld i anledning af denna upplåning
då uppgick till R:dr 994,500: — —
Utom de vid obligationernas utlemnande redan upplupna och af långifvarne förskottsvis
betalda samt dem derefter ersatta räntor, bestego sig de, intill meranämnde
tidepunkt, verkställda räntebetalningar lill ett sammanräknadt belopp af
R:dr 39,190: 13. 4.
hvaraf Banken erhållit 6,933 R:dr 16 sk., såsom ränta för dess, emot obligationerna
af serien E., lemnade lån.
På grund af Kongl. Maj:ts nådiga uppdrag för Kongl. Stats-kontoret. att, i mån
af behof, från Riksgälds-konloret reqvirera hvad som kunde erfordras för sådana utbetalningar,
sorn, i öfverensstämmelse med särskilt meddelade föreskrifter, borde bestridas
utaf det, enligt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1848, be
viljade
särskilda kreditiv å 2,000,000 R:dr till ”kostnader för nödiga förberedande
”rustningar och andre af dåvarande politiska förhållanden påkallade åtgärder,” har
förstbemälte Embetsverk, i afräkning å detta kreditiv, lyftat och utbekommit följande
summor, nemligen:
under Juni månad 1848  R:dr 750,000: — —
under Juli „ samma år „ 250,000: — —
under Augusti „ samma år „ 250,000: — —
under Oktober „ samma år „ 250,000: — —
under Mars „ innevarande år „ 150,000: — —
och under sistförlidne September månad „ 100,000: -— —
eller tillsammans R:dr 1,750,000: — —
Jemlikt Rikets Ständers vid 1840 och 1841 års Riksdag meddelade och i sednast
församlade Revisorers berättelse, sid. 30, åberopade beslut, angående fonden för Hjeltnare
kanal- och slussverks underhållande, skall utlåningen af denna fonds medel
verkställas i öfverensstämmelse med ett särskildt, efter dertill af Kanal-direktionen afgifvet
underdånigt förslag, utaf Kongl. Maj:t i nåder faststäldt och utfärdadt reglemente.
Enligt hvad nuvarande Revisorer inhemtat, har väl Hjelmare Kanal- och slussverks-direktion,
i början af år 1848, till Kongl. Maj:t inkommit med förslag till ett
sådant reglemente; men som detta i underdånighet föreslagna reglemente, på sätt
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, uti deröfver infordradt utlåtande, erinrat, i fråga om
både utlåningens besörjande oell räntans beräkning, var stridande emot de af Rikets
— 55 —
Stander härom meddelade bestämmelser, så har Kongl. Maj:t, under den 16 Maj
sagde år, förklarat Sig icke kunna detsamma gilla och utfärda; varande Direktionen
af Kongl. Majit anbefalld att, under noggrant iakttagande af Rikets Ständers, med
hänsigt till besagde medel, fattade beslut, uppgöra samt Kongl. Majit underställa
ett nytt förslag till ifrågavarande reglemente; hvilket förslag också lärer snart komma
att (ill Kongl. Majit ingifvas.
1 öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut, angående det, för staden
Wexiös återuppbyggande efter 1843 års eldsvåda, af Kongl Majit i nåder beviljade
och lili utgående utaf dåvarande mindre kreditiv anvisade låneunderstöd af 240,000 Ridr,
hafva till Riksgälds-kontoret blifvit insända skuldförbindelser samt intecknings- och
brandförsäkrings-handlingar, som af Fullmäktige kunnat godkännas, för 54 stycken
särskilda, genom vederbörande Koinmitterade utlemnade, byggnadslån å tillsammans
192,800 Ridr. Utaf denna summa har ett belopp af 76,800 Ridr utbekommits såsom
lån, emot 3 procents årlig ränta, för uppförande af byggnader utaf tegel eller sten
och gjutna kalkbrukshus, eller en våning höga trädhus, utvändigt beklädda med tegel,
samt 116,000 Ridr, emot 4 procents årlig ränta, för uppbyggandet af andra trädhus.
Med hänsigt till de vid sednaste Riksdagar beslutade samt af Kongl. Majit, under
den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848, till allmän efterrättelse kungjorda stadganden,
angående åter betalningssättet för de lån, som, till befrämjande af odlingsföretag
medelst myrutdikningar och andra v attenaftopping ar, blifvit menigheter och
korporationer eller enskilda personer tilldelade samt af Riksgälds-kontoret utbetalda,
hafva Fullmäktige, genom circulärbref af den 19 Januari innev arande år, anmodat Kongl.
Ma jits Befallningshafvande i de län, hvarest med sådana lån understödde arbeten skulle
utföras, alt gä i författning derom, att de, enligt högstberörde kungörelser erforderliga
bestämmelser, — i fråga om det lånebelopp, för hvilket hvart och ett betalningsskyldig!
hemman borde ansvara, samt den sammanslagna kapital- och ränte-summa, som årligen
af samma hemmans innehafvare skulle utgöras, — blefvo, genom laga kraft vinnande resolution
eller utslag, till vederbörandes efterrättelse fastställda; för hvilket ändamål
Fullmäktige tillsändt Kongl. Majlis Befallningshafvande ej mindre bestyrkta afskrifter
af de för sådana lån utgifna skuldförbindelser, än förteckningar, utv isande hvarje låns
ursprungliga belopp och tiden, då lånesumman utbekommits, äfvensom det förskrifna
årliga inbetalningsbeloppet, och så väl det år, före hvars utgång denna inbetalning
första gången borde fullgöras, som det år, derunder densamma komme att upphöra;
hvarjemte, och på det att, vid uppgörandet och föreslåendet af betalningsskyldighetens
fördelning samt bestämmandet af den för hvarje särskildt hemman, hemmansdel eller
lägenhet belöpande årliga inbetalningssumma, afl den likstämmighet, som med härvid
möjligen förekommande skiljaktiga förhållanden funnes förenlig, måtte kunna iakttagas,
Fullmäktige meddelat Kongl. Majits Befallningshafvande en, i afseende pä dels kostnaderna
samt låneunderstödet för ett större sjösänkningsarbete och dels ansvarigheten för
det dertill utbekomna låns återbetalning, redan uppgjord samt vederbörligen godkänd och
fastställd tabell. Vidare hafva Fullmäktige anmouat Kongl. Majits Befallningshafvande
Byggnadslånet
till staden
Wexiö.
Äterbetalningssättet
för lån till
vattenaftappningar.
— 56 —
Utbetalningar,
tillhörande
1841 års
extra statsreglering.
att, sedan betalningsskyldigheten för ett eller annat af de erhållna lånen blifvit fördelad
och den med besvärs-hänvisning försedda resolutionen, angående sagde fördelning,
genom uppläsning från predikstolarne eller på annat lämpligt sätt, de belalningsskvldige
jordägarne delgifven samt derefter vunnit laga kraft, till Fullmäktige insända samma
resolution samt förständiga vederbörande uppbördsmän och redogörare alt lånemedlen
uppbära samt, utan sammanblandning med Riksgälds-kontorets öfriga uppbördsmedel,
under sin särskilda titel lefverera och i Krono-räkenskaperna redovisa. För öfrigt och
enär ofvan omförmälda stadganden, derest låntagarne så åstundade, jemväl borde tillämpas
å de odlingslån, hvilka enskilde personer före utfärdandet af 1848 års kungörelse
från Riksgälds-kontoret utbekommit, hafva Kongl. Maj:ts Befallningshafvande jemväl
blifvit af Fullmäktige anmodade att från hvarje sådan enskild låninnehafvare infordra bestämdt
yttrande, huruvida han önskade att det genom samma kungörelse stadgade ansvarighets-
och betalningssätt blefve å det honom tilldelade lån tillämpadt.
Till fortsättande af den förteckning, förut afgifna Revisions-berättelser innehålla,
sid. 30—38 i 1843 års, sid. 23—31 i 1845 års, och sid. 35—43 i 1847 års berättelse,
hafva nu församlade Revisorer ansett sig böra meddela nedanstående uppgift å de,
till följd af 1841 års extra statsreglering, från den 15 September 1847 till samma
dag innevarande år 1849, af Riksgälds-kontoret verkställda utbetalningar :
Utaf anslaget för länshäktenas ombyggande och förseende med celler, 900,000 R:dr,
återstoden  R:dr 85,179: 17. 11.
,, för en ny Fängelsebyggnad i Stockholm, 170,000 R:dr,
hvaraf förut utbetalts 80,000 R:dr,  „ 40,000: — —
= 125,179: 17. 11. =
för hamnbyggnaden vid Wisby, 79,000 R:dr, återstoden „ 9,000: — —
= 9,000: =
„ för omläggning och förbättring af allmänna landsvägen
vid Stocksimds backe i Danderyds socken af
Stockholms län, 1,540 R:dr, återstoden ... „ 540: — —
„ för omläggning af landsvägen emellan Germundebyn
och Bengtsbron i Wedbo härad af Elfsborgs län, 3,000
R:dr, återstoden  „ 1,000: — —
„ för omläggning af landsvägen mellan Lerums Gästgifvaregård
och Alingsås i Kullings härad af Elfsborgs
län, 25,000 R:dr, återstoden  „ j 2,000; — —
„ för omläggning af landsvägen emellan Bodarne och
Hofva Gästgifvaregårdar i Wadsbo härad af Skaraborgs
län, 10,670 R:dr, återstoden  * 2,170: — —
Anslaget för omläggning af landsvägen inom Resele socken
af Wester-Norrlands län  „ 2,000: — —
Utaf anslaget för omläggning af landsvägen mellan Borgsjö
och Telje byar i Borgsjö socken af samma län, 3,251
R:dr, återstoden  * 1,001: — —
,, för omläggning och förbättring af vägsträckor inom Helgums
socken af samma län, 1,319 R:dr 41 sk., återstoden r 319: 41. —
Transport: li3j210: 10. TT
— 57 —
Transport: 143,210: 10. 11.
Utaf anslaget för omläggning af landsvägen söder om Liths
bro i Liths socken af Jemtlands län, 1250 itali-, återstoden
ii: dr 300: — —
= 9,330: 41. — =
Anslaget för utdikning af myrer inom Wåmhus kapellag
af Mora socken och Stora Kopparbergs län ... „ 650: — —
Utaf anslaget för myrutdikningar inom Gagnefs socken af
sistnämnde län, 200 it:dr, återstoden  „ 50: — —
„ för åtskilliga myrutdikningar inom Elfdals socken af
samma län, 2,500 R:dr, hvaraf förut utbetalts 1,875 R:dr, „ 250: — —
Anslaget för myrutdikningar inomLe/csands sockenafsammalän „ 266: 32. —
Utaf anslaget för utdikningar af myrer inom Ahls socken
af samma län, 1,320 R:dr, återstoden  660: — —
„ för sänkning af Kyrksjön och Harsjön i Harmångers
socken af Gefleborgs län, 6,350 li:dr, hvaraf förut utbetalts
2,666 15:dr 32 sk.,  „ 2,866: 32. —
„ för sänkning af Dalboviken och Maskesjön, m. fl. vattendrag,
i Hogsta socken af nyssnämnde län, 7,980 R:dr,
hvaraf förut utbetalts 3,990 It:dr,  „ 2,000: — —
„ för utdikning af myrer vid Odensala, Thorvalla och
Ope byar samt sänkning af Opesjön inom Brunflo
socken i Jemland; anslags-summan nedsatt från 2,936
R:dr till 2,000 R:dr, hvaraf förut utbetalts 1,000 R:dr, „ 500: — —
„ för utdikning af Wikens, Gisselås, Kihlens och Löfberga
m. fl. myrer inom Hammardals och Ströms
socknar i nämnde provins, 5,470 R:dr, hvaraf förut
utbetalts 3,100 R:«r,  „ 900: — —
„ för utdikning af myrsträckor och en tjern vid Kläppe
och Trappnäs byar inom Marby socken i samma provins,
2,500 R:dr, hvaraf förut utbetalts 800 R:dr, . „ 1,100: — —
„ för utdikning af Gisselåsflo i Ovikens socken samt
Lockås/lo och Funäs myr inom Myssjö socken, äfvensom
Gubbhjerts myr inom Hackås socken i dito, 1,900
R:dr, hvaraf förut utbetalts 475 R:dr,  „ 800: — —
„ för sänkning af sjön Lakaviken vid Sundoms by i
Neder-Luleå socken af Norrbottens län, 1,000 R:dr,
återstoden
500: — —
= 10,543: 16. — =
„ för upprensning af Slada un och sänkning nllla/dmäre
eller Griggebosjön i Hållnäs socken af Upsala län,
1,666 R:dr 32 sk., hvaraf förut utbetalts 833 R:dr 16 sk., ,, 416: 32. —
Det för detta arbete beviljade lån, 3,333 R:dr
16 sk., ulanordnades år 1845.
„ för sänkning af sjön Lången och upprensning af
Kräftan i Wadsbo härad af Skaraborgs län, 6,000
R:dr, återstoden  „ 200: — —
Det för samma arbetsföretag beviljade lån, 7,700
R:dr, ulanordnades redan är 1844.  _____
Transport: 154,670: 10. 11.
— 58 —
Transport. 154,670: 10. II.
Utaf anslaget för aftappning af Slödjan i Huggenäs socken
af Wermlands län, 1,046 R:dr 9 sk., återstoden R:dr 546: 9. —
Lånet, 3,140 R:dr, utbetaldes år 1845.
= 1,162: 41. — =
.. statsbidraget för hamnanläggningen vid Ahus i Christianstads
län, 35,000 11:dr, hvaraf 15,000 R:dr såsom
anslag utan återbelalningsskvldighet, .... .. 22,000: — —-
= '22,000: =
Lånet för upprensning af Emma bo-ån i Wissefjerda socken
af Södra Möre härad och Kalmar län ... ., 1.900: — —
Det för samma företag beviljade anslag utan
återbetalningsskvldighet, 555 il:dr, är förut utanordnadt.
Anslaget för utdikning af kärrtrakten Fänri inom Thorsås,
Wissefjerda och Arby socknar i samma härad . . .. 1,49.): — —
Utaf det för detta utdiknings-arbete beviljade län, 5,652: 24, ,. 4,239: 18. -—
Lånet för utdikning af kärrtrakten Mören i Ljungby socken
af samma härad
„ 4,212: 24. —
Utaf anslaget för aftappning af sjöarne Drafven och Bolmen
i Westbo härad af Jönköpings län och Sunnerbo
härad af Kronobergs län, 4,950 Hulr, .... „ 3,299: — —
Det härtill beviljade lån, 14,850 Rdr, utbetaldes
i Juni 1847.
,, lånet för utdikning af Hössna mader i Hössna och
Knättle socknar af Elfsborgs län, 8,386 Hulr, . . ,, 7,000: — —
= 25,145: 42. — =
., de för praktiska Skeppsbyggeri-instituters tillvägäbringande
beviljade anslag, 40,000 R:dr, hvaraf 10,537
R:dr 18 sk. 4 rst. förut utbetalts,  . .. 4,118: 42. 8.
Återstoden af anslaget, 5,000 R:dr, till Riksarkivets flyttning
och den nya lokalens inredning  „ 318: 12. I I.
Ersättnings-anslaget till Garnisonsskolan i Christianstad
för åren 1847 och 1848, i stället för dess inkomst af
de numera afskaffäde portpenningarne,  ,. 480: — —
Anslaget till ersättning ät rotehållarne vid Westerbottens
f. d. Fäljägare-regemente för den rotefrihets-afgift.
som af nyhemmanen inom Norrbottens län utgått, . . ,, 10,456: 40. 5.
Utaf anslaget till Postverkets ersättande för den, genom
Kongl, brefvet den 3 December 1843, bestämda förhöjning
i postskjutslegan, hvilket anslag förslagsvis be
räknats
till 10,000 Hulr årligen:
för år 1847  Hulr 8,292: 9. —
„ „ 1848 .... „ 8,627: 5. 5. „ 110,919: 14. 5.
1848 och 1849 års anslag till Strömsholms kanals- och
slussverks ombyggnad  ,, 100,000: — —
Återstoden af 1842, 1843 och 1844 års anslag till stipendier
för Elever vid Folkskolelärare-seminarierna,
9,000 Rulr årligen  „ 2,515: — —
Transport: 337,170: 28. 4.
— 59 —
Transport: 337,170: 28. i.
Utaf rict vid 1844 och 1845 ars Riksdag reserverade belopp,
50,000 R:dr, af anslaget till Folkskola-lärares aflöiiande
för åren 1842, 1843 och 1844, af hvilket belopp
förut utbetalts 5,038 R:dr 38 sk. 3 rst., R:dr 314: 3. 7.
Summa verkställda utbetalningar, hörande till 1841 urs extra
statsreglering, ,, 337,484: 31. 11.
från hvilken summa dock, i likhet med hvad som vid enahanda
uppgifter lili föregående Revisions-berättelser iakttagits,
afdrages det, under detta år, återbekomma belopp utaf anslaget
för sänkningen af sjön Ökvattnet inom Skellefteå socken
af Westerbottens län
„ 400: — —
hvarefter de återstående, sedan den 15 September 1847
verkställda, utbetalningarna utgöra R:dr 337,084: 31. 11.
Då härtill lägges hvad som, enligt 1847 års Revisorers
berättelse, sid. 43, till följd af samma extra statsreglering,
före den 15 September sagde år, blifvit från Riksgälds-kontoret
utbetaldt, eller .
3,614,365: 6. 6.
så visar sig att de till ifrågavarande statsreglering hörande
utgifter, som, intill medlet af nästl. September månad, blifvit
af Riksgälds-kontoret bestridda, uppgått till ett sammanräknad!
belopp af ej mindre än R:dr 3,951,449: 38. 5.
Beträffande de ännu återstående extra statsreglerings-utgilierna, så hafva Revisorerne
ansett någon särskild uppgift eller utredning angående desammas belopp för närvarande
mindre behöflig, då Riksgälds-kontorets hufvudbok samt dertill hörande räkenskaper
numera härom lemna fullständig upplysning.
Utaf de under 1844 och 1845 års Riksdag beviljade sam t till utgående frun Riksgäldskontoret
anvisade tillfälliga statsutgifter, —deraf, enligt 1845 års Revisions-herättelse,
sid. 34—36, utbetalts 491,025 R:dr 11 sk. 9. rst., och, enligt 1847 års Revisions-herättelse,
sid. 46—63, 2,264,524 R:dr 8. sk. 11 rst., — hafva, från medlet af September månad 1847
lill samma tid innevarande år, följande summor blifvit i stadgad ordning utbetalda, nemligen:
Utaf det till Lagberedningen och dess Sekreterares aflöning för åren
1845, 1846 och 1847 samt erforderliga expenser beviljade anslag,
12,000 R:dr årligen, hvaraf förut utbetalts 29,708 R:dr 16 sk.,
ytterligare R:dr 3,300. — —
Den återstående anslagssumman, 2,991: 32, har af Rikets sednast
församlade Ständer tagits i beräkning vid bestämmandet
af enahanda anslag för åren 1848 med 1850.
,, det för tryckningen af nämnde Berednings arbeten beviljade förslagsanslag,
6,000 R:dr, deraf 2,352: 7. 8. förut utbetalts, . . 2,275: 46. 4.
„ anslaget till lindring i rustnings- och roterings-besvärct inom
Jemtland, 4,000 R:dr årligen, återstoden, eller 1847 års anslag, „ 4,000: — —
1847 års anslag för bildandet af Civi [-ingeniörer vid Mariebergs läroverk
„ 2,000:
varande 1845 och 1846 års anslag å enahanda belopp förut
utbetalda.
lindin' 1844
och 1845 års
Riksdag beviljade
och derefter
utbetalda
tillfälliga
statsutgifter.
Transport:
11,575: 46. 4.
— 60 —
Transport: 11,575: -46. 4.
Ltaf anslaget för sänkning af Tösjön i Tierps socken, af Örbyhus
härad och Upsala Ian, 1,450 R: dr, hvaraf förut utbetalts 483:16.,
ytterligare  R:dr 483: 16. —
Lånet för detta företag, 305: 23. 5. utanordnades år 1846.
„ för sänkning af Wendelsjön i Örbyhus härad af nämnde län, 800
R:dr, återstoden , . . . 400:
Lånesumman, 344: 33. 2. utanordnades år 1846.
„ för sänkning af sjön Wiggan i Tierps socken af Örbyhus härad
och samma län, 2,000 R:dr,  1,333: 16. —
Låneunderstödet, 2,047: 24. utanordnadt i Juni 1847.
Ltaf lånet för ett utdiknings- och aftappningsarbete yid Lockstaholm
i Husby socken af Stockholms län, 4,300 R:dr, återstoden, . 1,000:
„ utdikning af Barsjökärret på Södra Nånö bys ägor i Estuna
socken af Lyhundra härad och samma län, 220 R:dr, återstoden
100: — —
Det beviljade anslaget, 200 R:dr, anordnades före medlet af
September 1847.
Utaf anslaget för sänkning af Aneby, Flisby och Wässelda sjöar samt
upprensning af åtskilliga dermed sammanhang ägande mindre
vattendrag inom Bredesta, Lomaryds, Bälaryds, Flisby och Solberga
socknar i Norra och Södra Wedbo härader af Jönköpings
län, 7,000 R:dr, återstoden, 1  4,666: 32. —
Det för samma förelag beviljade lån, 14,000 R:dr, utanordnades
år 1846.
Anslaget för utdikning af Hedeberga egendoms andel uti Mönarps
mossar inom Marka socken af Skaraborgs län  750: — —
Det härtill beviljade låneunderstöd, 1,000 ll:dr, utanordnades 1847.
Ltaf anslaget för utdikning af Bredmossen samt sänkning af Laggarbo
och Harmsjöarne i Kolbäcks och Bergs socknar af Snefringe
härad och Westerås län, 3,301: 24., återstoden .... 1,650: 36. —-
Det för samma företag beviljade lån, 3,340 R:dr, utanordnades
ar 1846
,, för utdikning af Bonna, Rotbrunna och Bogårdens samt Norrby
byars sanka ägor i Hernevi socken af Thorstuna härad
och Westerås län samt Wårfrukyrka socken af Asunda härad
och Upsala län, 900 11: dr, återstoden ......... 300: — —
Det för dessa myrutdikningar beviljade lån, 939: 24., utanordnades
år 1846.
.. för utdikning af Nesselsta, Holms, Myrkarby, Kattbo och
Nikbo byars myrängar och kärr i Hvittinge socken af Thorstuna
härad och Westerås Ian, 1,000 R:dr, återstoden .... 333: 16 —
Det härtill dessutom beviljade lån, 1,043: 16. utanordnades år
1846.
för aftappning af Mursjön i Westerwåla socken inom Norbergs
bergslag af sistnämnde län, 1,223: 24, återstoden  611: 36, —
Det för samma företag beviljade lån, 2,447 R:dr, ulanordnades
år 1846.
Transport 23,215: 6. 4
— 61 -
Transport: 23,215: 6.
Utaf anslaget för myrutdikningar inom Sundborns socken af Stora
Kkopparbergs län, 1,496 R:dr, återstoden R:dr 374: —
„ för utdikning af Stora och Lilla Wassmyrerna, Storsveds
och Långhagsmyrerna samt sänkning af Galtsjön i Sundborns
socken, af samma län, 680 R:dr, återstoden .... 226: 32.
,, sänkning af Wannsjön i Folkerna socken af samma län,
266: 32., återstoden
88: 42.
„ sänkning af sjöarne Arlen och Småtingen samt utdikning af
Länsmans-fäbomyren, Kolningskärret och Bromsmyren i Bjursås
socken af samma län, 600 R:dr, återstoden  400. —
„ för sänkning af sjön Toftan och utdikning af Gårdstjernsmyren
inom Sundborns och Svärdsjö socknar af samma län,
5,090, R:dr, hvaraf förut lyftats 2,090 R:dr,  2,000: —
„ för sänkning af Fräkensjön i Hanebo socken af Gefleborgs
län, 750 R:dr, återstoden  100: —
_ för utdikning af Bondeboängen och aftappning af Sjämy rasjön
i Delsbo socken af nyssnämnde län, 5,160 R:dr, hvaraf förut
lyftats 1,290 R:dr,  2,580: —
„ lor utdikning af Deljetjem i Tuna socken af Westernorrlands
län, 600 R:dr,  400: —
,, för utdikning af Grenus-myren och tjern samt, sänkning af
Hostsjön och håsjön inom Hammardals socken i Jemtland,
5,800 R:dr, hvaraf förut utbetalts 2,900 R:dr,  1,450: —
„ för utdikning af Lungskjutsmyren i Sunne socken af nämnde
provins; anslagssumman nedsatt från 500 R:dr till 366: 32.,
återstoden
116: 32.
., för utdikning af Gålmyren å Grimsmarks bys område i
Nysätra socken af Westerbottens län, 675 R:dr, återstoden 168: 36.
„ för aftappning af sjön Krokvattnet, jemte åtskilliga närgränsande
myrer, i Nysätra socken af samma län, hvilket anslag
blifvit nedsatt från 2,620 R:dr tili 2,183: 16., återstoden 436: 32.
„ för aftappning af sjön Gummarksträsket i Skellefteå socken
af samma län, 4,300 R:dr, återstoden . .
1,433: 16.
„ för aftappning af sjöarne Snör smy r tjern och Långtjern i Löfångers
socken af samma län, 400 R:dr, återstoden .... 200: —
för utdikning af sjön Se/träsket i Löfångers socken af samma
län, 310 R:dr, återstoden  155: —
„ för utdikning af Sönkmoran vid Säfvars by i Säfvars socken
af samma län, 900 R:dr, återstoden  300: —
„ för utdikning af 3:ne inom Siknäs bys område, i NederKalix
socken af Norrbottens län, belägna träsk, benämnda Lillträsket,
By träsket och yttre Bredträsket, 566: 32., återstoden 283: 16.
„ för utdikning af kärrängen tjern vid Svartbyn i ÖfverLuleå
socken af sistnämnde län, 600 R:dr, hvaraf förut utbetalts
400 R:dr,  100: —
= 22,452: 22. 8. =
Transport
34,028: 17.
— 62 —
Transport: 34,028: 17
Utaf anslaget för vägomläggning vid Lång sandsbaclten, å allmänna
landsvägen i Näs socken af Bro härad och Upsala Vän,
5,600 II:dr, återstoden  1,-100: —
„ för omläggning af vägen vid Flottsundsbackame, i Bondkyrka
socken af samma län, 2,100 R:dr, återstoden .... 700: —
,. för omläggning och förbättring af allmänna landsvägen genom
Håbo härad af samma län, 3,469: 32, återstoden .... 1,169: 32
,. för åtskilliga backars omläggning och förbättring å allmänna
landsvägen inom Bro härad, mellan Tibble gästgifvaregård i
Upsala län och Nyqvarns gästgifvaregård i // esterås län, ■
2,322: 24, hvaraf förut utbetalts 1,161: 12, ytterligare . . 580: 30
„ för omläggning af backar inom Trögds och Asunda härader
af Upsala Vern, på allmänna landsvägen mellan Tibble och
Nyqvarns gästgifvaregårdar, 3,067: 24, återstoden .... 1,022: 24
,, för vägomläggning till undvikande af Knektebacken å allmänna
landsvägen mellan Barkarby gästgifvaregård i Stockholms
och Tibble gästgifvaregård i Upsala län, 6,910 R:dr,
återstoden  2,410: —
„ för omläggning af Salmungebacke, på allmänna landsvägen
mellan Salmunge och Björkboda i Skederyds socken
af Sjuhundra härad och Stockholms län, 900 R:dr, återstoden 150: —
för omläggning af landsvägen i Rimbo socken af Sjuhundra härad
och samma län, till undvikande af Marcusbachen, 1,533
R:dr 16 sk., återstoden  383: 16
„ för förbättrande af allmänna landsvägen öfver Estuna backe
mellan Svanberga gästgifvaregård och Norrtelje i samma län,
1,230 R:dr, återstoden  315: —
„ för förbättrande af landsvägen vid Trebackarlång och Borgbrinksbacken
i Odensala socken af samma län, 3,830 R:dr,
återstoden  1,276: 32
„ för undvikande af Bethsede- och Kafvelbro-backame på
Wermdön i samma län, 1,600 R:dr, återstoden  533: 16
,, för sänkning af Hallspånga hacke invid Thorshälla i Nyköpings
län, 675 R:dr, återstoden  275: —
,. för omläggning af landsvägen mellan Malmköping och Flens
gästgifvaregård i sistnämnde län, till undvikande af Ljusbro
och
Brinkbackame, 3,925 R:dr, återstoden  654: 8
för vägomläggning till undvikande af Wisbrobacke mellan
Håhls och Wreta gästgifvaregårdar i samma län, 1,900 R:dr,
återstoden  1,266: 32.
,. för förbättring af landsvägen vid Ypperskogsbacken mellan
Malmköping och Flens gästgifvaregård i Mällösa socken af
samma län, 2,495 R:dr, återstoden  415: 40.
,, för iståndsättande af åtskilliga, Nyköpings stad tillhöriga, vägstycken
från Westertullen till Svintullen och från dammen
vid Westerlund till Magnibergs backe, 2,266: 32, återstoden 566: 32.
Transport: 47,147: 43.
- 63 -
Transport: 47,147: 43. —
Utaf anslaget för omläggningar och förbättringar af landsvägen
mellan Norrköping och Linköping, vid Löfsta och Klingabackarne
inom Kimsta och Löths socknar af Memmings härad
och Östergöthlands län, 7,900 Hulr, återstoden . . . 2,400: — —
„ för vägomläggningar inom Locknevi, Blackstads och Hallingebergs
socknar af Södra Tjust härad och Kalmar län,
5,933: 16 . 4,450:
„ för omläggning af allmänna landsvägen mellan Thenhult och
Sjöberg samt Heljaryd och Torp inom Rogberga och Öggestorps
socknar i Jönköpings län, 6,340 R:dr, återstoden . 3,170: — —
,, för vägomläggning vid Husqvarna klef mellan Jönköping och
// ireda gästgifvaregård, inom Tveta härad af samma län,
3,240 R:dr, återstoden  1,080: — —■
„ för omläggning af allmänna landsvägen mellan staden Eksjö
och Esperuds gästgifvaregård, inom Södra Wedbo och Tveta
härader af samma län, 6,666: 32, återstoden .... 2,222: 10. 8
., för omläggning af vägen mellan Breareds gästgifvaregård i
Tönnersjö härad af Hallands län och Wrå gästgifvaregård i
Sunnerbo härad af Kronobergs län, 15,711: 30, 6, hvaraf
förut utbetalts 7,856 R:dr,  5,231: 30. 6
„ för omläggning af landsvägen vid Flathalla-lid inom Ronneby
socken af Medelstads härad i Blekinge län, 375 R:dr, .... 187: 24. —
,. för en chaussée-anläggning mellan staden Lund och den s. k.
Stockholmsgrinden på landsvägen åt Hurfva gästgifvaregård,
i Torna härad af Malmöhus län, 5,238: 32, återstoden . . 873: 5. 4
„ för vägomläggning till undvikande af Mjöfver edsbacken mellan
Qvistrums och Herrestads gästgifvaregårdar, inom Lane
härad af Götheborgs och Bohus län, 500 R:dr, återstoden . 250: — —
„ för omläggning af allmänna landsvägen till „undvikande af
Svenshögens backe mellan Smedseröds och Åsens gästgifvaregårdar,
i Nordre och Fräkne härader af nyssnämnde län,
7,000 R:dr,  5,000: — —
„ för omläggning af allmänna landsvägen mellan Philipstad
och Brattfors gästgifvaregård inom Fernebo härad af Wermlands
lärn, 8,614 R:dr, återstoden  2,871: 16. —
„ för omläggning af vägen mellan Båda och Bogeruds gästgifvaregårdar
i Råda socken af Elfdals härad och samma län,
4,950 lLdr, återstoden  1,237: 24. —
„ lör förbättring af allmänna vägarne inom Svanskogs socken
af (lillbergs härad i Wermland, 2,127: 30. 10, hvaraf förut
utbekommits 1,813: 39. 5, ytterligare  156: 43. 8
.. för åtskilliga vägförbättringsarbeten inom Nora bergsförsamling
af Örebro län, 26,854: 32, återstoden  8,951: 26. 8
„ för omläggning af vägen mellan staden Sala och Enåkersby
gästgifvaregård i Westerås län, 650 R:dr, återstoden . . . 216: 32. —
„ för omläggning och förbättring af landsvägen mellan Fahlun
och Lumsheden i Stora Kopparbergs län, 9,500 R:dr, återstoden
,
. . . 3,166: 32. —
Transport:
88,612: 47. Jlf
— 61 —
Transport: 88,612: 47. 10.
Utaf anslaget för vägomläggning mellan staden Säther och
byn Backa i Gustafs socken af samma län, 5,333: 16, hvaraf
förut utbetalts 3,555: 26. 8,
. . . . 888: 42. 8.
„ för omläggning af åtskilliga allmänna vägar inom Järna socken
af samma län, 666: 32, återstoden  133: 16. —
„ för vägomläggningar inom Malungs socken af samma län,
1,600 R:dr, återstoden  400: — —
,, för en vägomläggning mellan Fahlun och Korsnäs i Kopparbergs
socken af samma län, 2,862: 16, återstoden . . 954: 5. 4.
„ för omläggning af allmänna landsvägen emellan Bomarsbo
och Smedjebackens gästgifvaregårdar i Norrbärkes socken af
samma län, 3,666: 32, hvaraf förut utbetalts 1,222: 10. 8,
ytterligare  1,222: 10. 8.
„ för åtskilliga vägförbättringar inom Bollnäs och Regnsjö sock
nar
i Södra Helsingland och Gefleborgs län, 7,050 II:dr,
återstoden  881: 12. —
„ för omläggning af vägen genom Alfta socken i sistnämnde
län, till undvikande af Munk- och Drake-backame å landsvägen
ifrån Dalarne samt Woxna och Ofvanåkers socknar i
Helsingland till Söderhamn, 1,923 R:dr, återstoden . . . 480: 36. —
„ för vägomläggning vid Westansjöbackarne inom Ytter Hogdals
socken af Gefleborgs län, 350 R:dr, hvaraf förut utbetalts
116: 32,
. . . 175:
„ för ytterligare vägomläggningar inom Indals och Lidens sock
nar
af IVester-norrlands län, 9,900 R:dr, hvaraf förut utbetalts
3,960 R:dr, ytterligare  3,960: — —
,, för omläggning inom Alsens socken i Jemtland af vissa delar
utaf allmänna landsvägen mellan Ostersund och Norska
gränsen; anslagssumman nedsatt från 10,160 R:dr till 7,760
R:dr, hvaraf förut utbetalts 3,000 R:dr, ytterligare .... 3,000: — —
„ för förbättring och utvidgning af häradsvägen mellan Kro
kums
bro och Näskotts kyrka i Jemtland, 730 R:dr, . . . 365: — —
,. för landsvägens emellan Sundsvall och .A ärrige förbättrande
inom Brunflo socken i samma provins, 3,933: 16, återstoden 1,311: 5. 4.
„ för omläggning af den emellan Sundsjö by och Stugusundet
gående väg inom Stuguns, Sundsjö och Refsunds socknar i
samma provins, 5,000 R:dr,  2,500: — —
,, för omläggning af en väg emellan Jfvarboda by och Säfvare
kyrka i /Vesterbottens län, 333: 16, återstoden .... 166: 32. —
rr 71,022: 42. 10. =r
Utaf anslaget till hamnbyggnad vid Lidköping, 63,562: 24, för
åren 1845—1847, återstoden eller sistnämnde års anslag . . 21,187: 24. —
„ det för Götheborgs hamnbyggnad beviljade lån, 140,000 R:dr, 28,000: — —
„ förslagsanslaget lill ersättning af kostnaderna för kolonien
S:t Barthelemys förvaltning, hvaraf förut utbetalts 11,349
R:dr 38 sk. 3 rst., ytterligare för år 1847
8,698: 5. 6.
Transport:
162,936: 45. 4.
— 65 —
Transport: 162,936: 45. 4.
Utaf anslaget till inköp af Svenska Fomskrift-sä llskapets årliga
samlingar, för åren 1847 och 1848,
1,400: — —
„ lill understöd för den fattigvård, som, enligt Fattigvårdsstadgan,
bör af Slaten bekostas, 10,000 R:dr ärligen för
åren 1845 med 1847, återstoden  9,731: 37. 4.
Tillsammans ytterligare utbetalda lane- och anslags-summor, tillhörande
de af Rikets Ständer vid 1847 och 1848 års Riksdag
beviljade statsutgifter, R:dr 174,068: 34. 8.
Mod tillägg af de, enligt ofvan åberopade Revisions-berättelser,
under tiden före den 15 September 1847, af Riksgälds-kon
toret
verkställda enahanda utbetalningar „ 2,755,549: 20. 1.
hafva således de, till följd af Rikets Ständers beslut vid nyssnämnde
Riksdag, intill den 15 nästlidne September, utbetalda
lån och tillfälliga statsanslag utgjort ett sammanlagdt belopp
af R:dr 2,929,618: 6. 9.
lr 150,536: 31. 6.
404,666: 43.
Enligt hvad den vid denna berättelse fogade tabell öfver Riksgälds-kontorets inkomster
och utgifter visar, har, i afräkning å de vid sednasle Riksdag beviljade, till
stundiga statsbehofven icke hänförliga, utgiftssummor, under loppet af år 1848 från
Riksgälds-kontoret utbetalts ett belopp af . . . . . . R:dr
De under första hälften af innevarande år verkställda, här
förut uppräknade, dylika utbetalningar hafva tillsammans
utgjort
. . .
Sedermera, eller från den 1 sistlidne Juli till den 15 September,
hafva, enligt Fullmäktiges af Revisorerne granskade
protokoller, nedannämnde, vid sednaste Riksdag beviljade,
låne- och anslagssummor blifvit utanordnade,
nemligen:
Låneunderstöd:
Utaf byggnadslånet tillstaden Christianstad, 100,000 R:dr,
deraf förut lyftats 70,000 R:dr, ytterligare
R:dr
Vid 1847 och
1848 års Riksdag
beviljade
och sedermera
utbetalda
låneoch
anslagssummor.
3,333: 16.
Anslag utan åter betalningsskyldighet:
Utaf anslaget för Lagberedningen, af hvilket
anslag, utgörande för åren 1848, 1849
och 1850 tillsammans35,991 R:dr 32 sk.,
förut utbetalts 14,991: 32., ytterligare .
,. anslaget för Topografiska corpsens arbeten,
hvilket anslag utgör för samma
år 36,000 R:dr, deraf förut utbetalts
16,000 R:dr, ytterligare
2,975:
4,000:
Transport: 10,308: 16.
555,203: 26.
9
— 66 —
Beviljade anslag
till vägförbättringar
utaf dertill
vid sednaste
Riksdag anvisade
medel.
Transport: 10,308: 16. — 555,203: 26. 6.
Utaf anslaget för Carlsborgs fästningsbyggnad,
hvilket anslag utgör för olvannämnde
3:neår 90,000 R:dr, deraf förut
utbetalts 45,000 R:dr, ytterligare . . 15,000: — —
„ för fästning sbyggnaderna vid IVidholm,
Carlsten och Carlskrona, dito
315.000 R:dr, deraf förut utbetalts
180.000 R:dr, ytterligare  15,000:' -
„ för nya dockbyggnaden i Carlskrona,
dito 88,560 R:dr, deraf förut utbetalts
13,500 R:dr, ytterligare  45,540: — —
„ för byggandet af ångfartyg, dito
300.000 R:dr,
. . 90,500:
„ för anskaffning af stenkol för Flottans
behof, dito 10,000 R:dr,  5,000: — —
„ för bombkanoners och projektilers anskaffande,
dito 33,700 R:dr, .... 18,960: — —
,, för gevärs reparerande och förändring
m. m., dito 30,000 R:dr, deraf
förut utbetalts 2,500 R:dr, ytterligare 10,000: —
,, för Väg- och vattcnbyggnads-styrelsens
aflöning, dito 29,300 R:dr, deraf
förut utbetalts 14,650 R:dr, ytterligare 2,441: 32. —
,, för vägars anläggning eller förbättrande
och omläggning, dito 100,000 R:dr,
deraf förut utbetalts 605 R:dr, ytterligare 12,309: 37. 4.
,, för reparationer och bokhyllor inom
Riksarkivets hus, 2,666 R:dr 32 sk., . 600: — — 225 659- 37 4
Följaktligen hafva de, till och med den 15 September innevarande
år, på grund af Rikets sednast församlade Ständers beslut
utbetalda lån och tillfälliga statsanslag," utom anslagen för
folkundervisningens befrämjande, tillsammans utgjort . . . R:dr 780,863: 15 10.
Till utgående utaf den, för anläggning af nija och forbättrWitle eller ömlägyrting
af backiga och mindre goda vägar, under sednaste Riksdag, anslagna summa af 100,000
R:dr, bar Kongl. Majit, enligt Fullmäktige, före nuvarande revisions början, tillhandakomna
nådiga bref, beviljat följande anslag, att i den ordning och vid de terminer,
samma bref bestämma, af vederbörande utbekommas, nemligen:
för omläggning af vägen förbi Mjölby och Mula backar., iriööi' Östergöthlands län,
på vägsträckningen emellan Linköping öBb!i Jönköping . . 1,815: — —
„ vägomläggningar förbi Fiskare- och Sandbackarna vid Nors--  holms säteri, mellan BrinCks och Kumla gästgifvaregå¥där
inom samma län, .
. . . . . . 860: — —
Transport: 2,675: — —
— 67 —
Transport:
för omläggning af vägen emellan staden Grenna i Wista härad
af Jönköpings län och Ödeshögs gästgifvaregård i Lysings
härad af Östergöthlands län . . ,
„ förbättring af landsvägen i närheten af Carlskrona, medelst
sänkning af Näktergals och Sunnabackarne inom Blekinge län,
omläggning af landsvägen vid Östra Hejetorps backe inom
Rödeby socken af Östra härad och sistnämnde län . . .
,, omläggning af landsvägen förbi Grimsmåla och Drotlningbackarne
samt 5 smärre backar inom Asarums socken af
Bräkne härad och samma län
„ chaussée-anläggning och dermed sammanhang ägande brobyggnad
öfver Rönne-å vid Tranarp, inom Qvidinge socken af
Södra Åsbo härad och Christianstads län,
,, omläggning af landsvägen mellan Ledhestra och Gullereds
gästgifvaregårdar, till undvikande af backarne Hattås-liar
inom Elfsborgs län,
,. vägomläggningar inom Wäse. härad af Wermlands län,
„ omläggning af vägen inom Husby socken af Stora Kopparbergs
län, från Säther och Hedemora till Gefle, ....
,, vägomläggningar inom Ofvansjö socken af Gefleborgs län .
„ vägomläggningar inom Thors akers socken af nämnde län .
., omläggning och förbättring af åtskilliga broar och trummor
å allmänna landsvägen, förbi byn Staa i Åhre socken af Jemtlands
län, till Norska riksgränsen
utgörande således de för omförmälda vägförbättrings-företag disponerade
anslagssummor tillsammans R-.dr 67,488: 8. —
Vid regleringen af utgifterna under Riksstatens 6:te hufvudtitel, förklarade Rikets
sednast församlade Ständer, enligt deras underdåniga skrifvelse af den 20 Oktober 1848,
att då Rikets Ständer inhemtat, hurusom, till följd af det testamente, aflidne Grosshandlaren
Abraham Rydberg i lifstiden upprättat, en summa af ej mindre än 150,000
R:dr blifvit utaf hans efterlemnade tillgångar utbetald för tillvägabringande af en Navigationsskola
här i hufvudstaden; så och enär de af denna ansenliga donation inflytande
räntemedel utgjorde mer än tillräcklig tillgång för underhållandet af en sådan,
fullständigt och ändamålsenligt ordnad, skola, ansågo Rikets Ständer statsverket ej
skäligen böra vidare betungas med en dåmera icke erforderlig utgift för navigationsundervisningen
i Stockholm, hvadan det förut beviljade årliga statsanslaget af 2,800
R:dr för härvarande Navigationsskola komme att upphöra då nu gällande statsreglering
trädde i verkställighet: och anhöllo Rikets Ständer, att Kongl. Maj:t täcktes anbefalla
vidtagandet af sådana åtgärder, hvarigenom de, enligt berörde testamente, till en Navigationsskolas
inrättande donerade medel, så fort ske kunde, blefvc dertill använda;
men emellertid och för den händelse, att den Rydbergska donationsfonden, af en eller
annan anledning, icke före 1848 års utgång skalle Blifva för ifrågavarande ändamål
disponibel, beslöto Rikets Ständer, på det undervisningen vid nämnde skola icke måtte
behöfva afbrytas och der anställde lärare gå i mistning af dem tillförsäkrado löneförmåner,
att å Riksgälds-köntoret anvisa en summa af 5,600 R:dr, för att, efter beräk
-
2,675:
— —
23,233:
16. -
2,920:
— —
1,048:
— —
1,864:
— —
14,820:
— —
2,800:
1,550:
— —
6,800:
2,950:
2,666:
32. —
4,161:
8. -
Statsbidraget
till Stockholms
Navigationsskola.
— 68 —
ning af 2,800 R:dr årligen, tills vidare, från innevarande års början och intilldess de
Rådbergska donationsmedlen för ändamålet blefve alt tillgå, förskottsvis till underhåll
af denna Navigationsskola och aflöning af dess lärare disponeras, dock under förbehåll
af framtida ersättning från omförmälda testamentsmedel.
Efter erhållen underrättelse om Rikets Ständers rörande denna fråga vidtagna beslut,
anmälde, uti infordrad! underdånigt utlåtande, den för Rydbergska testamentsfondens
förvaltning utsedda Direktion, att Direktionen, som beslutat, att de donerade
medlen skulle användas till undervisning i de delar af det praktiska sjömannayrket,
hvilka tillhörde dem, som egentligen förstodos med benämningen Sjömän, vidtagit
förberedande anstalter för en praktisk Sjömansskolas öppnande under sistlidne
Maj månad, samt att Direktionen, med orubbadt bibehållande af grundfonden, ämnade
att uti den antydda praktiska riktningen alltmera utvidga stiftelsen, i den
mån tillgångarne medgåfvo; men att Direktionen, utan ett i laga form tillkommet
domslut, icke ansåge sig kunna sig afhända och till Staten afträda samt till andra
föremål, än dem, hvilka, efter Direktionens uppfattning, bäst öfverensstämde med
testators afsigt, använda större eller mindre del af hvad, genom enskild mans frikostighet,
blifvit Direktionen anförtrodt.
Jemte meddelande af hvad merbemälte Direktion i underdånighet yttrat och anmält,
bar Kongl. Maj:t, medelst nådig skrifvelse till Fullmäktige af den 1 (i Februari
innevarande år, tillkännagifvit: att Kongl. Majit, innan Kongl. Majit fattade Sitt nådiga
beslut i frågan, huruvida från Statens sida någon åtgärd vore att vidtaga, för att göra
den Rydbergska donationsfonden disponibel för det ändamål, för hvilket den förut, på
Statens bekostnad, här i Stockholm inrättade Navigationsskola vore stiftad, funnit godt
härom infordra Justitie-kanslerens underdåniga utlåtande, samt att Kongl. Majit emellertid,
med hänsigt till hvad redan i saken blifvit upplyst, låtit förständiga Kongl.
Stats-kontoret att, i ändamål att Direktionen öfver Stockholms Navigationsskola tillhandahållas,
qvartalsvis, intilldess annorlunda förordnades, i Riksgälds-kontoret uppbära
det anslag, Rikets Ständer för denna skolas underhåll och dervid anställda lärares aflöning
vilkorligen anvisat.
Under åberopande af Kongl. Majits derom aflåtna nådiga bref, reqvirerade Kongl.
Stats-kontoret, under loppet af sistlidne Mars månad, hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
det för aflöningen vid nyssnämnde Navigationsskola under innevarande års lista
qvartal erforderliga belopp, utgörande G25 Ridr, hvilken reqvisition vid Fullmäktiges
sammankomst den 23 i samma månad blef bordlagd; varande, såsom anledning till
denna bordläggning, dels i Fullmäktiges protokoll för den 27ide påföljde April och
dels i Fullmäktiges underdåniga utlåtande af den llite näsllidne Maj, anfördti att
den, för Stockholms Navigationskolas underhållande samt dervarande lärares aflöning, på
Riksgäldskontoret anvisade summa, jemlikt 84 § i Reglementet för detta Verk, skulle,
emot framtida ersättning af de genom Grosshandlaren Rydbergs testamente till en dylik
skola anslagna medel, förskottsvis disponeras och utbetalas; men, enligt hvad Kongl.
Majit gifvit Fullmäktige tillkänna, hade den till Rydbergska testamentsfondens förvaltning
utsedda Direktion, i fråga om denna ersättning, förklarat sig icke, utan ett i laga
form tillkommet domslut, kunna dertill använda större eller mindre del utaf de testamenterade
medlen; hvarefter Kongl. Majit, före fattandet af Dess nådiga beslut, huruvida
någon åtgärd, för att göra oftaberörde fond disponibel för den förut inrättade
Navigationsskolan, skulle från Statens sida vidtagas, velat inhemta Justitie-kanslerens underdåniga
yttrande; vid hvilket förhållande och då det således icke vore afgjordt om
något anspråk ens komme att i laga ordning framställas i afseende på den ersättning,
hvars erhållande Rikets Ständer, då ifrågavarande statsbidrag anvisades på Riksgäldskontoret,
förklarade utgöra ett dervid fästadt förbehåll, förekom det Fullmäktige med
— 69 —
Rikets Sländers beslut mindre öfverensstämmande att från Riksgälds-kontoret utanordna
en del af detta vilkorliga bidrag. Deremot och för den händelse, att Kongl. Maj:t,
sedan Justitie-kansleren afgifvit sitt yttrande i frågan, skulle i nåder anbefalla sådana
åtgärder, hvarigenom den af Rikets Ständer påräknade ersättning för Riksgälds-kontoret
framdeles vöre att emotse, kunde Fullmäktige, genom bestämd vägran till en Riksgälds-kontoret
ålagd och i föreskrifven ordning reqvirerad utbetalning, möjligen anses
nandia i sirid mot det lill deras efterrättelse meddelade reglemenlariska stadgande.
Det syntes derföre lämpligast att, i afvaktan å Kongl. Maj:ts nådiga beslut i ersättningsfrågan,
uppskjuta afgörandet af Kongl. Stats-kontorets framställning angående förrberörde
löneqvartals utbetalning, helst, enligt Fullmäktige meddelad underrättelse, Justitie-kansleren
ofördröjligen skulle till Kongl. Majit inkomma med det honom affordrade
utlåtande.
Sedermera och efter det Direktionen för Stockholms Navigationsskola i underdånighet
anmält det inträffade dröjsmålet med utbetalningen af den Skolans lärare tillkommande
aflöning samt Fullmäktige afgifvit sitt, i anledning deraf infordrade, här
ofvan omförmälda underdåniga utlåtande, har Kongl. Majit, uti bref af den 25 näsllidne
Maj, i nåder förklarat, att som Fullmäktige yttrat sig, enligt Riksgälds-kontorets
Reglemente, icke kunna det deruti för oftanämnde skola anvisade belopp utanordna,
derest icke framtida ersättning för detsamma från Rydbergska testamentsfonden vore
att emotse, men något påstående om sådan godtgörelse, i det skick saken efter Justitiekanslerens
hörande sig visade, icke lagligen kunde äga rum; så och enär följaktligen
de för Navigations-skolans vidmakthållande, enligt fastställd stat, erforderliga medel, intill
nästkommande Riksdag, icke voro att från Riksgälds-kontoret påräkna, hade Kongl.
Majit funnit godt anbefalla Kongl. Stats-kontoret att det för samma skola i stat bestämda
belopp, från innevarande års början, af under händer hafvande medel förskottsvis
lill Skolans Direktion qvartaliter utbetala, intilldess Rikets Ständer vid nästa
Riksdag komme i tillfälle öfver ämnet definitift besluta.
Hvad sålunda, i fråga om statsbidraget för Navigations-skolan i Stockholm, förekommit,
hafva Revisorerne ansett sig böra, med gillande af Fullmäktiges åtgärder, fullständigt
för Rikets Ständer anmäla.
Brister i de
på Riksstaten
uppförda förslagsanslag:.
Under den tid, hvarunder Riksgälds-kontorets förvaltning utgjort föremål för nuvarande
Revisorers granskning, har jemväl samma förhållande, som ådragit sig sednast
församlade Ständers och Revisorers uppmärksamhet, fortfarit, eller alt Riksgälds-kontoret,
i anseende till den samma Verk ålagda skyldighet att ersätta Kongl. Stats-kontoret
bristerna uti de vid statsreglering arne, i egenskap af förslagsanslag, beviljade
utgiftssummor, måst vidkännas ansenliga utbetalningar. Uti den, med hänsigt till denna
skyldighet samt på grund af 1845 års Rikshufvudbok, upprättade och i December
1847 Fullmäktige tillställda liqvid, påfördes Riksgälds-kontoret, såsom brister i förslagsanslagen
för förstnämnde år, ett belopp af
. R:dr 516,671: 16. 6.
hvaremot Riksgälds-kontoret godlgjordes för besparingarne å enahanda
anslag med „ 29,754: 14. 1.
Sedan frän skillnaden emellan de Riksgälds-kontoret sålunda påförda
och godlgjorda summor Ridr 486,917: 2. 5.
bristen i det ä Riksstatens 8:de hufvudtitel uppförda löneanslag
lili Biskopen pä Gottland, i öfverensstämmelse med Fullmäk
Transport:
486,917. 2. 5.
— 70 —
A Öfverskotterna
anvisade
utgifter.
Transport: 486,917: 2. 5.
tiges, uti 1847 års Revisions-berättelse, sid. 80, omförmälda,
beslut, afdragits med  525: 45. 8.
utgjorde återstoden alltså
R:dr 486,391: 4. 9.
hvilket belopp, enligt 103 §. i Riksgälds-kontorets då gällande
Reglemente, måst Kongl. Stats-kontoret ersättas; och som
detta belopp öfversteg hvad som redan under December 1846,
i afräkning å Riksgälds-kontorets ersättningsskyldighet för
bristerna uti 1845 års förslagsanslag, förskottsvis utbetalts,
eller
416,000: — —
så blef det återstående ersättningsbeloppet R:dr 70,391: 4. 9.
under Januari månad sistlidet år till Kongl. Stats-kontoret utanordnadt.
Enligt enahanda, efter afslutandet af 1846 års Rikshufvudbok, med Riksgäldskontoret
uppgjorda och, jemte Kongl. Brefvet den 24 November 1848, Fullmäktige tillställda
liqvid, hade bristerna i förslagsanslagen för år 1846 ökat sig till ett belopp
af R:dr 766,106: 5. 6.
hvadan och då besparingarne å dylika anslag för samma år endast
utgjorde
38,511: 7. 5.
den Riksgälds-kontoret, jemlikt nu gällande Reglementes 115 och
116 §§, åliggande ersättningsskyldighet för bristerna uti nämnde
anslag uppgick till icke mindre än R:dr 727,594: 46. 1.
Dock som, i likhet med hvad uti alla förut upprättade dylika iiqvider
iakttagits, öfverskotterna å Statsverkets inkomster för
sistnämnde år jemväl blifvit uti samma liqvid upptagna samt
Riksgälds-kontoret godtgjorda med . R:cfr 552,200: 5. 5.
hvilket belopp öfversteg de Riksgälds-kontoret
deremot påförda anordningar å öfverskotterna
„ 27,050: — 4.
med  525,150: 5. 1.
så utgjorde den ersättningssumma, som, jemlikt merberörde liqvid
och till följd af nyss anförda Reglements-§§, måst af Riksgälds-kontoret
utbetalas, R:dr 202,444: 41. -—
Varande denna summa, enligt Kongl. Stats-kontorets reqvisition, under den 5
sisth Januari, af Fullmäktige utanordnad.
Uti ofvan omförmälda, på 1845 års Rikshufvudbok grundade, liqvid, hade Riksgälds-kontoret
jemväl påförts det belopp, som de på öfverskotterna å Statsverkets inkomster
för år 1845 anvisade utgifter, jemlikt Rikshufvudboken, utgjorde, eller
R:dr 136,119: 29. 4.
och hvilket belopp uppgick till  5,737: 21. 3.
utöfver de, med R-dr 130,382: K T.
Riksgälds-kontoret i samma liqvid godtgjorda, behållna öfverskotterna för sagde år;
men som Riksgälds-kontorets Reglemente icke innehöll något stadgande, hvarigenom
Fullmäktige voro berättigade alt utaf detta Verks medel tillskjuta hvad som kunde erfordras
för bestridande af de utbetalningar, hvilka blifvit anvisade att utgå af öfverskotterna
å de till Statsverket anslagna inkomster, förklarade Fullmäktige sig icke
— 71 —
kunna bevilja den af Kongl. Slats-konloret äskade ersättning för skillnaden emellan
dessa utbetalningars samt ae behållna och Riksgälds-kontoret tillgodolorda öfverskotternas
belopp.
Under åberopande af ett utaf Kongl. Stats-konioret, den 22 Januari 1848, meddeladt
beslut, bade å liqviden angående 1846 års brister samt öfverskotter och besparingar
blifvit tillagdt ett ”Novo conto,” deruti Riksgälds-kontoret ånyo påförts det belopp
af 5,737 R:dr 21 sk. 3 rst., som å 1845 års öfverskotter blifvit anvisadt utöfver
hvad samma öfverskotter vid Rikshufvudbökéns afslutande befumios utgöra, hvilket belopp
också innefattades uti den ersättnirigs-summa, 208,182 R:dr 14 sk. 3 rst, Kongl.
Stats-kontoret, med stöd äf denria liqvid och ofvanåberopäde Kongl, bref, under Decemb.
månad 1848 från Riksgälds-kontoret reqvirerade. I afseende på den sålunda skedda påföririgen
erinrades åter af Fullmäktige, att Riksgälds-kontoret, lika litet i det vid 1847 och 1848
års Riksdag utfärdade Reglemente, som i det, hvilket var gällande då enahanda liqvid
för årl845 Riksgälds-kontoret tillställdes, fått sig ålagdt att ersätta Kongl. Stats-kontoret
skillnaden emellan de behållna öfverskotterna och derå anvisade utgifter; vid hvilket
förhållande och enärfnågon särskild föreskrift, med hänsigt till då ifrågavarande belopps ersättande,
ej heller blifvit af Rikets Ständer Fullmäktige meddelad, Fullmäktige funno sig
vid beviljandet af den godlgörelse, Kongl. Stats-kontoret på grund af samma liqvid
äskat, böra meranämnde belopp afdraga.
Révisorerne, som anse Fullmäktige hafva riktigt förfarit uti ofvanberörde hänseende,
vilja till Rikets näst sammanträdande Ständers bepröfvande hänskjuta på hvad
sätt det ännu i Kongl. Stats-kontorets räkenskaper balanserade beloppet skall komma
att godtgöras.
I ytterligare afräkning å den till statsbehof) ens fyllande för år 1847 på Riksgäldskontoret
anvisade summa, 1,325,360 R:dr, deraf, före medlet af September månad
samma år, utbetalts tillsammans
R:dr 700,000: — —
hafva, enligt Fullmäktiges protokoller, nedannämnde belopp,
uppå Kongl. Stats-kontorets reqvisitioner, blifvit utanordna
de,
nemligen: enligt protokollet för den 20 i sagde månad, „ 1'0Ö,0Ö0: — —
enligt dito för den 8:de påföljde November, ...... „ 100,000: — —
enligt dito för den 2 och 16:de December samma år, . . . „ 425,360: — —
Tillsammans R:dr 1,325,360:
Den för år 1848 anvisade statsfylinadssumma har reqvirerats och anordnats, enligt
protokollerna för den 2 och 23 Mars samma år, med . Rdr 400,000: — —
enligt protokollet för den 13 Juli dito, „ 100,000: — —
„ dito för den 31 Augusti dito, „ 200,000: — •—
., dito för den 14 September dito, „ 100,000: — —
„ dito för den 15 December dito,  „ 200,000: — —
., dito för den 9 Mars innevarande år, ... . „ 200,000: — —
., dito för den 14 nästlidno September, . . . . „ 125,360: — —
Tillsammans R:dr 1,325,360: — —
Å den till fyllande af statsbehofven för innevarande år 1849 anvisade summa,
1,318,530 Rdr, hvilken efter ingången af Mars månad kunnat, till större eller mindre del,
af Kongl. Stats-kontoret reqvireras, var vid nuvarande månads början icke något uttaget.
Statsfyllnads
srnnman.
— 72 —
Återbetalda
kreditiv
medel.
Lyftade kredjtiv-suinmor.
På sätt här förut införda tabell öfver Riksgälds-kontorets fordringar och andra
tillgångar vid slutet af åren 1846 och 1848 visar, har Riksgälds-kontoret erhållit gocltgörelse
för ett sammanräknadt belopp af 390,000 fl:dr utaf den summa, 400,000 R:dr,
som under åren 1846 och 1847 från Kontoret utbetaldes af det vid nästföregångna
Riksdag anvisade mindre kreditiv; varande den återstående, till tomteregleringar i städerna
Åmål och Kungsbacka använda kreditiv-summan, 10,000 ll:dr, jemlikt Rikets
Ständers beslut, afskrifven i Riksgälds-kontorets räkenskaper för sistlidet år. — Utaf den
summa, som, förmer än 11 år tillbaka, af dåvarande, vid 1834 och 1835 urs Riksdag
beviljade, mindre kreditiv lyftades till bestridande af kostnaderna för garnisonsförstärkningen
i Stockholm under 1838 års sommar, har Riksgälds-kontoret, i Juli månad
innevarande år, från Kongl. Stats-kontoret återbekommit ett belopp af 32,107 R-.dr
13 sk. 7 rst., hvilket belopp för det afsedda ändamålet icke behöft användas.
Sedan Kongl. Maj:t, enligt Dess nådiga bref af den 10 November 1848, på stadgadt
sätt förklarat Sig finna oundgängligen nödigt att utaf den, till följd af Regeringsformens
63 §., för Rikets försvar eller andra högst vigtiga oeh angelägna ändamål,
vid sednaste Riksdag anvisade kreditiv-summa, utgörande l,OOO,O0ö R:dr, använda
150,000 R:dr; har detta belopp, i öfverensstämmelse med högstberörde Kongl,
bref, under nästpåföljande månad, blifvit till Kongl. Stats-kontoret ulbetaldt; upplysande
det Fullmäktige, jemte samma bref, tillställda Statsråds-protokoll, att det lyftade
kreditiv-beloppet erfordrades till ersättning för förskottsvis utbetalda medel lill Karantäns-kommissionens
i Stockholm disposition, äfvensom till bestridande af ytterligare
förefallande utgifter för anstalter mot cholerafarsoten.
Beträffande det under 1847 och 1848 års Riksdag jemväl beviljade och på Riks
fälds-kontoret
anvisade, särskilda kreditiv af 150,000 R:dr, för alt, i mån af behof,
unna användas för de kostnader, som genom den, under Mars månad sistlidet år,
till hufvudstaden inkallade garnisons förstärkning Statsverket tillskyndats, så bar Kongl.
Majit, genom nådigt bref af den 4:de Maj samma år, gifvit Fullmäktige tillkänna, att
af denna kreditiv-summa komme att, på föreskrifvet sätt, uttagas hvad deraf behöfde
användas, ej mindre till betäckande af de då redan, för garnisonsförstärkningens marsch
och underhåll m. m., utaf Kongl. Krigs-kollegiuin förskjutna belopp, än till bestridan
de af de utgifter, som i enahanda afseende än vidare blefve af nöden; och borde bemälte
Kongl. Kollegium öfver de medel, hvilka från Riksgälds-kontoret erböllos, låta
upprätta särskild räkenskap, deruti dessa medel, utan sammanblandning med de under
Kongl. Kollegii förvaltning ställda ordinarie stats-anslag, skulle redovisas; kommande
sagde räkenskap, att, efter dess afslutande och verkställd återlefverering till Riksgäldskontoret
af hvad som utaf de reqvirerade medlen tilläfventyrs öfverblifvit, undergå behörig
granskning samt vid nästa Riksdag till Rikets Ständers Stats-utskott öfverlemnas
Det, med anledning af omförmälde garnisonsförstärkning, beviljade kreditiv är,
enligt behöriga req visi tioner, till hela sitt belopp från Riksgälds-kontoret utbetaldt under
Juni och Augusti månader sistlidet år.
Utaf det på Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv af 300,000 R:dr för inhemska
fårskötselns och ullproduktionens befrämjande medelst låneunderstöd åt schäferiägare
m. 11., hvilket kreditiv, såsom 1847 års Revisorer uppgifvit, vid nästföregående Juli
månads början var belt och hållet obegagnadt, hafva aerefter utbetalts:
under sednare hälften af år 1847  R:dr 35,340: — —
Transport: 35,340: — —
under är 1848
. . . . 35.390: — —
under innevarande är, intill medlet af näsllidne
September,
38,820: — —
Då hvad som under de förflutna åren af detta kreditiv uttagils, sedermera blifvit
äterbetaldt, så inskränkte sig Riksgälds-kontorets fordran för de lyftade kreditivmedlen,
vid sistnämnde tidepunkt, till det belopp, sorn under innevarande år var utassigneradt.
Såsom ränta för besagde medel, har Riksgälds-kontoret, genom Kongl. Kommerskollegium,
erhållit:
under år 1847
R:dr 589: 2. 11.
„ år 1848
080: 27. —
„ år 1849
„ 709: 39. 7.
I afräkning å det räntefria kreditiv af högst 100,000 R:dr, sorn vid 1828, 1829
och 1830 års Riksdag beviljades och ännu får, i stadgad ordning, begagnas för underlättande
och befrämjande af Arméens aekordsregidring, hafva följande belopp ytterligare
reqvirerats och utanordnats, nemligen:
under Augusti månad 1847  R:dr 12,025: 8. —
och under November månad 1848
„ 080: — —
så att det begagnade kreditiv-beloppet, vid nuvarande revisions början, utgjorde 31,099
R:dr 34 sk. 8 rsL
Jemlikt Rikets Ständers underdåniga anhållan i afseende på öfverlernnandet till
Riksgälds-kontoret af de för behöfvandes undsättning i missväxtår anvisade, men dertill
icke använda eller disponerade, kontanta tillgångar, har Kongl. Maj:t, genom Dess
nådiga bref af ilen 0 Oktober 1848, bifallit, att ej mindre hvad dä var odisponeradt
utaf innestående undsättningsmedel, än äfven hvad som, genom tullafgifter för spanmäl
eller liqvider för undsättningsskulder, komme att ytterligare inflyta, skulle, så vidt samma
medel för heslutade utbetalningar icke erfordrades, få till Riksgälds-kontoret aflemnas,
emot den af Rikets Ständer bestämda förbindelse för detta Verk att, då behofvet sådant
fordrade, de mottagna medlen, vid skeende reqvisition er, Kongl. Maj: t tillhandahålla.
Till följd af Kongl. Maj:ts sålunda meddelade beslut, har Riksgälds-kontoret, utaf
omförmälda medel, genom Kongl. Stats-kontoret, emottagit nedanstående ansenliga belopp,
nemligen:
under November månad sistlidet år
. . . R:dr 200,000: — —
„ Mars månad innevarande år * . „ 50,000:
„ April månad „  „ 200,000:
„ Maj månad ,,  „ 150,000: — —
och under Juni månad „  „ 50,000:
eller tillsammans R:dr 650,000: — —
Vid medlet af Maj månad innevarande år, fingo Fullmäktige emottaga ett Kongl.
Maj:ts nådiga bref, innehållande: att Kongl. Maj:t, som i nåder inhemta!, huruledes
dan af rubbade handelsförhållanden och minskad export föranledda inskränkning i pen.
10
Deponerade
undsättnings
medel.
Förräntandet
af Riksgäldskontorets
kontanta
behållning.
— 74 —
ningetillgången inehnligt inverkade på allmänna rörelsen, förväntade, att Fullmäktige vidtogo
de, jemlikt 139 och 141 §§ i Riksgälds-kontorets Reglemente, på Fullmäktige ankommande
åtgärder till rörelsens underlättande, medelst uppköp eller belåning af räntebärande
obligationer; hvarjemte Kongl. Maj:t tillkännagaf, att Kongl. Majit, till beredande
af all möjlig utsträckning af dessa åtgärder, och på det att dervid äfven måtte
kunna användas sådana, till utgående från Riksgälds-kontoret före innevarande års slut
anvisade, anslagssummor, hvilkas lyftning under någon tid kunde undvikas, i nåder anbefallt
Kongl. Slats-kontoret, att icke allenast, i öfverensstämmelse med förut meddelad
allmän föreskrift, så länge omständigheterna medgåfvo, dröja med dylika anslags reqvirerande,
utan ock, efter inhemtandet af erforderliga upplysningar från vederbörande embetsverk,
skyndsamligen underrätta Fullmäktige om de tider, då, enligt redan kända
förhållanden, det ansåges blifva nödvändigt att sagde anslag uttaga.
Genom de i högstberörde nådiga bref åberopade reglementariska stadganden, hafva
Fullmäktige fått sig ålagdt, att, så vidt med det allmännas säkerhet och fördel öfverensstämmer,
medelst uppköp eller belåning af räntebärande papper, göra de för Riksgäldskontorets
utgifter anvisade inkomster fruktbärande för detta Verk, samt hålla desamma
allmänna rörelsen tillhanda, intilldess de för dermed afsedda utbetalningar behöfva användas.
Men oaktadt Riksgälds-kontorets kontanta behållning, genom den under innevarande
år influtna uppbörd och af Kongl. Stats-kontoret deponerade undsättningsmedel,
sedan årets början nästan oafbrutet ökat sig och vid ofvannämnde tidepunkt
utgjorde ett ganska betydligt belopp, hade Fullmäktige dock, enligt hvad deras
protokoll innehåller, i anseende till mängden och hetydligheten af de anslags- och lånesummor,
som, uppå vederbörliga reqvisitioner, måste af Riksgälds-kontoret utbetalas,
funnit betänkligt att, medelst uppsägning och inlösen af Kontorets egna obligationer
eller uppköp och belåning af andra räntebärande papper, förminska denna kontanta
tillgång, helst den invecklade och hotande politiska ställningen inom främmande länder
försvårade eller rättare tillintetgjorde möjligheten för Riksgälds-kontorets styrelse, att
med någon tillförlitlighet beräkna hvad som under den närmaste framtiden kunde komma
att utgå af de för statsbehofvens fyllande och försvarsverkets ordnande anvisade, högst
betydliga summor. Sedan omförmälda betänklighet blifvit undanröjd genom de, på Kongl.
Maj:ts nådiga befallning, meddelade uppgifter å hvad som af dessa summor under årets
lopp komme att reqvireras, och dä vederbörande embetsverk erhållit här ofvan anförda
nådiga förständigande i afseende pä statsanslagens utreqvirerande från Riksgäldskontoret,
förklarade Fullmäktige äter, alt de ansågo sig både kunna och, lil! fullgörande
af Reglementets bestämda stadgande, böra för allmänna rörelsens underlättande, tillhandahålla
en del af Riksgälds-kontorets kontanta behållning; hvilken, efter hvad uppgjorda
förslagsberäkningar visade, då vida öfversteg hvad som, utöfver påräknade säkra inkomster,
erfordrades för bestridandet af de under innevarande års sommar och höstmånader
förestående utbetalningar. Fullmäktige beslöto alltså att ofördröjligen gå i författning
derom, att den del utaf denna, behållning, som, utan olägenhet eller hinder
för ifrågakommande utbetalningars verkställande och utan anlitande af Riksgälds-kontorets
på Ranken ägande kreditiv, kunde dertill disponeras, måtte, pä sätt Rikets Ständer
föreskrifvit, för detta Verks räkning förräntas och allmänna rörelsen tillhandahållas.
Enligt Fullmäktiges i sådant hänseende fattade beslut, skulle Riksgäldskontoret, i
den mån de disponibla tillgångarne medgåfvo, tills vidare uppköpa Hypotheksföreningarnes,
jemte andra i 139 § af Kontorets Reglemente uppräknade Inrättningars, med vederbörligen
fastställda formulärer öfverensstämmande samt icke förfallna eller till inlösen inom
kortare tid, än en månad, uppsagda eller utlottade 5 procents obligationer, äfvensom
dylika, af samma Hypotheksföreningar och Inrättningar utgifna, obligationer med 4 i
procents ränta, så vida dessa sednare antingen redan voro uppsagda eller utlottade, el
-
— 75 —
ler ock genast uppsägbara till inlösen efter minst en och högst sex månader; vid hvilka
uppköp obligationernas fulla kapitalbelopp, jemte den derå då upplupna, outtagna räntan,
skulle af Riksgälds-kontoret obligations-innchafvarne godtgöras. Likaledes och i
öfverensstämmelse med Reglementets 141 §, skulle Riksgälds-konloret, emot den i samma
§ fastställda 5 procents ränta och inom der stadgadt, efter obligationernas räntefot lämpadt
belopp, meddela lån å hypothek af sådana räntebärande papper, som för här ofvan
omförmälda ändamål finge af Riksgälds-konloret uppköpas eller belånas. Om den
innehafvarne af d v lika obligationer beredda utväg att desamma till Riksgälds-kontorel
föryttra eller derstädes belåna, blef allmänheten genom i tidningarne införda kungörelser
underrättad.
Till följd af Fullmäktiges sålunda vidtagna beslut, hafva sedermera blifvit uppköpta:
50 Skånska Hvpotheksföreningens 5 procents obligationer å ett sammanräknadt kapitalbelopp
af R:dr 50,000: — —
54 samma Hypotheksförenings 4 J procents obligationer
å dito af
112 Östgötha Hypotheksförenings 5 procents obligationer
å ett sammanräknadt kapitalbelopp af ....
112 sistnämnde Hypotheksförenings 4£ procents obligationer
å dito af
48 Smålands och Hallands Hypotheksförenings 5 procents
obligationer å dito af
1 samma Hypotheksförenings 4| procents obligation å
372 Rruksägarnes Hypothekskassas 4} procents obligationer
å ett sammanräknadt kapital äf
2 nya Trollhätte-kanalbolags 5 procents obligationer
å dito af
S:ma 751 obligationer å tillsammans  R:dr 597,000:
Dessutom hafva, i öfverensstämmelse med samma beslut, uppå derom gjorda ansökningar
och emot afgifna förbindelser med bilagda hypothek, 8 särskilda lån blifvit
beviljade och utgifna å ett sammanlagdt belopp af . . , R:dr 275,800: — —
Vid anställd noggrann jemförelse emellan de, angående förräntandet af Riksgäldskontorets
behållning, i nu gällande Reglemente meddelade sladganden samt de af Fullmäktige
i sådant afseende vidtagna beslut och åtgärder, hafva Revisorerne funnit, alt
Fullmäktiges tillgöranden härvid varit på dessa sladganden grundade och med desamma
öfverensstämmande.
Rikets Ständer hafva tvenne penningeverk, båda stående under deras egen styrelse,
och hvilka kunna, hvar för sig, utöfva eit stort inflytande å landets finansiella ställning.
Styrelsen af det ena, Banken, har sig ålagdt att söka upprätthålla ett för samma Verks bestånd
erforderligt förhållande emellan det utelöpande sedelmyntets belopp och den metalliska
fond, som skall bevara det förras kredit. För att vinna detta mål, är densamma, bland
annat, förbunden, att, efter förefallande omständigheter, minska den lånerörelse, sorn
äfven utgör ett af detta verks föremål. Det andras, Riksgälds-kontorets, styrelse åter
bar sig anbefaldt, att sä väl, för bestridande af å detta Verk anvisade statsfyllnads-utgifter,
upplåna dertill erforderliga medel, som att, genom uppköp af obligationer, hålla
allmänna rörelsen tillhanda anvisade inkomster, tilldess de behöfva för åliggande utbetalningar
användas. Dessa åtgärder skola alltså utöfva en ej ringa inflytelse å Ban
-
54.000
112,000
112,000
18.000
1,000
248,000
2,000
Förekomma lidet
af stridiga
förvaltningsåtgärder
vid
R. St. Bank
och Riksgäldskontor.
— 76 -
I liven tering
af de utaf
Fullmäktige
förvarade
handlingar.
Riksgäldskontoret
tillhöriga
räntebärande
papper.
ketts ställning i afseende pä den utelöpande sedelstocken. Det vill häraf synas, sorn en
oundgänglig följd vore, att, i afseende å Rikets finansiella förhållanden, det ena Verkets
styrelse borde utöfvas i fullkomlig öfverensstämmelse med det andras, och någon
annan lärer väl ej Rikets Ständers afsigt varit, ehuru den ej finnes genom något formligt
beslut i de för dessa båda Verk utfärdade särskilda instruktioner uttryckt. Genom
denna brist kan derföre lätt hända, att de tvenne, af hvarandra alldeles oberoende, styrelserna
kunna, under olika uppfattning af sina, till oändlighet i detaljer utsträckta, instruktioner
och under möjligen olika individuella åsigter i fråga om särskilda, på Rikets
finansiella ställning verkande, förhållanden, vidtaga ej allenast stridiga, utan äfven någon
gång hvarandra motverkande, åtgärder.
Ett nytt bevis härpå hafva Revisorerne haft vid granskningen af Banko- och Riksgälds-fullmäktiges
protokoller under dessa båda åren, i det de nemligen erfarit, att, pä
samma gång de förre inskränkt en lånerörelse, i ändamål att ej vidare öka den utelöpande
sedelstocken, hafva Riksgälds-kontorets Fullmäktige, med stöd af sin Instruktion
och till följd af Kongl. Maj:ts i detta afseende gjorda nådiga framställning, beslutat
att tillhandahålla allmänna rörelsen en disponibel andel af Riksgälds-kontorets kontanta
behållning, till beloppet öfverstigande den summa, som Banko-fullmäktige velat
samma rörelse betaga; hvilken från Riksgälds-kontorets sida vidtagna åtgärd nödvändigt
skulle motverka det med den förra af Banko-fullmäktige afsedda ändamål. Då ett dylikt
förhållande kan äga rum, synes något felaktigt ligga deri, att ej den ringaste beröring
med hvarannan är styrelserna af dessa båda Verk anbefalld, genom hvars iakttagande,
en sådan oegentlighet kunde förekommas och en större enhet i åtgärder vinnas.
Revisorerne anse sig böra fästa Rikets Ständers uppmärkamhet härå, i ändamål
att söka bereda möjlig rättelse.
Vid den af Revisorerne anställda inventering af de för Riksgälds-kontorets räkning
uppköpta obligationer, jemte öfriga under Fullmäktiges värd förvarade, vigliga handlingar,
hafva alla dessa handlingar funnits omsorgsfullt ordnade och vårdade samt till
antal och beskaffenhet öfverensstämmande med deröfver upprättad och vederbörligen
fortsatt förteckning. Bland nämnde handlingar befanns det konvolut, som innehåller
Rikets Ständers anordning å det så kallade stora kreditivet; å hvilket konvolut förseglingen
var orubbad.
Med inberäkning af Skånska Hypotheksföreningens, såsom fond för anslaget till
Strömsholms kanals och slussverks ombyggande, numera afsatta 44- procents obligationer
å ett kapitalbelopp af 345,000 Rdr, innehade Riksgälds-kontoret, då omförmälde inventering,
den 4 innevarande månad, af Revisorerne anställdes, följande antal uppköpta
obligationer, nemligen:
706 st. af Skånska Hgp o t k eksjören ingen utfärdade, dels 5, dels 4} procent*
obligationer å tillsammans .
R:dr 757,000: -— —
hvaraf 50 st. å 50,000 R:dr redan voro uppsagda till
betalning den 11 i denna månad, och de öfriga skulle
inlösas efter 6 månaders föregången uppsägning;
T;spt 760 st. R:dr 757,000:
— 77 —
Trpt 766 obligationer. R:dr 757,000: — —
134 st. Östgötha Hypotheksförenings dels 5, dels 44 procents
obligationer, förfallande till betalning sex månader
efter skedd uppsägning, å tillsammans „ 134,000: — —
49 st. Smålands och Hallands Hypotheksförenings dito
dito, å tillsammans „ 19,000: — —
14 st. Nya Trollhätte Kanalbolags obligationer, med 5
procents ränta och samma förfallotid, å tillsammans . „ 8,000: — —
372 st. Bruksägames Hypothekskassas 4J procents obligationer,
med 3 månaders uppsägningstid, å tillsammans „ 248,000: — —
S:a 1,335 obligationer. R:dr 1,166,000: — —
Riksgälds-kontorets ränteinkomst genom obligationers uppköpande och belånande
har, efter afdrag af de vid obligationsköpen redan upplupna och då förskottsvis godtgjorda
räntor, uppgått:
under år 1847 till  R:dr 71,609: 6. 8.
., „ 1848 Lill „ 44,112: 29. —
och under Januari med September 1849 till „ 20,820: 31. 9.
Summa R:dr 136,542: 19. 5.
hvilken summa öfverstiger den, under samma tid, upplupna ränta
ä de till Strömsholms kanals byggnadsfond hörande obligationer
med „ 90,463: 27. 5.
De till Kommissariatet öfverlemnade samt i dess värd befintliga skuld- och borgensförbindelser
för utgifna byggnads- och vattenaftappnings- m. 11. lån, äfvensom de
af Kommissariatet vårdade säkerhetshandlingar för fullgörandet af medelst statsbidrag
understödda arbetsföretag, hafva af Revisorerne likaledes blifvit inventerade; dervid
någon anledning til! anmärkning icke förekommit.—I sammanhang härmed, hafva Revisorerne
äfven inventerat de utaf Kommissariatet mottagna och förvarade b or gensskrifter
för erläggandet af stadgade tostamentsbevillnings-afgifter. Denna sednare inventering
samt den derjemte verkställda granskning af det öfver sistnämnde borgensförbindelser
förda särskilda diarium hafva ej heller till någon anmärkning föranledt.
Enligt hvad Revisorerne inhemtat af den berättelse, Riksgälds-kontorets Ombudsman
afgifvit, angående detta Verk rörande rättegångs- och utsökning s-ätr ender,
hafva, sedan den 1 November 1847, sextioett mål blifvit af bemälte Ombudsman handlagda,
deraf 22 äro afslutade samt 39 beroende på vederbörande domstolars och myndigheters
pröfning eller vidtagandet af ytterligare åtgärder från Ombudsmannens sida.
Under samma tid, hafva dessutom 11 borgensförbindelser för belöpande testamentsbevillnings-afgifter,
genom Ombudsmannens försorg, blifvit förnyade) hvarförutan han
ali konkurser bevakat åtskilliga Riksgälds-kontorets fordringar samt ombesörjt ifrågakomna
förnyelser af de till Riksgälds-kontorets säkerhet meddelade inteckningar; och
voro vid berättelsens afgifvande, i början af nästlidne September, ej mindre än 120
st. inteckningsförnyelser under Ombudsmannens handläggning.
Inventering
af de hos
Kommissariatet
befintliga
lane- och säkerhetshandlingar.
Riksgälds
kontorets
utsökniugs
och
rättegångs
ärender.
— 78 —
lil red ni åge 11
af f.d. Filialdiskonterna.
Sä vidt. Revisorerne, vid läsningen och granskningen af om-förmälda berättelse,
kunnat finna, har Riksgälds-kontorets rätt och talan i afseende på der anförda ärender,
under ifrågavarande tiderymd, vederbörligen iakttagits.
De vid utredningen af Götha Kanalbolags och Malmö f. d. Diskonter förda
samt i Riksgälds-kontorets Revisions-kontor utan anmärkning granskade räkenskaper för
de 2:ne sednast förflutna åren visa, att förstnämnde Diskonts fordringar och öfriga
tillgångar, som vid 1846 års slut utgjorde R:dr 71,547: 39. 3.
under åren 1847 och 1848 minskats
genom fullgjorda liqvider med .... R:dr 2,577: 14. 9.
,, beslutade och verkställde afskrifningar „ 60,566: — 8.
samt genom den kontanta behållningens användande
till afbetalning å Utredningens af Götha
Kanal-diskont skuld till Rikets Ständers Rank „ 1,289: 27. 2. 64,432: 42. 7
hvadan de vid 1848 års slut återstående tillgångarnc endast upp
gingo
till . . , R:dr 7,114: 44. 8.
samt utgjordes utaf fordringar för 9 st. diskontlån, af hvilka ett å en kapitalåterstod
af 210 R:dr, under innevarande år, blifvit i ackordsväg liqvideradt.
Götha Kanal-diskonts skulder, uppgående vid slutet af år 1846 till ett samman
räknadt
belopp af . . . . , R:dr 913,990: 44. 6.
hafva, medelst sedermera verkställde afbetalningar å tillsammans „ 2,408: 16. —
blifvit minskade till R:dr 911,582: 28. 6.
deraf skulden till Ranken för dess försträckningar vid Diskontens utredande ensamt
besteg sig lill R:dr 911,511: 21. 2.
De öfriga skulderna utgjordes af en, redan år 1819, på Diskontutredningens
räkning i Ranken utfärdad, men sedermera sannolikt
förkommen, assignation å
62: 24. —
samt 5 st. särskilda, hos Riksgälds-kontoret ännu icke företedda,
attester öfver medel, sorn under åren 1819, 1821, 1822 och
1824 blifvit å Utredningens banko-räkning insatta, utgörande ,, 8: 31. 4.
De, enligt nu granskade räkenskaper samt Fullmäktiges berättelse, för Utredningens
af Götha Kanal-diskont räkning influtna medel hafva utgjort:
under år 1847  R:dr 721: 34. 6.
under år 1848
„ 1,855: 28. 3.
och under innevarande år '  „ 159: 6. —
eller tillsammans R:dr 2,736: 20. 9.
hvaremot för samma Diskonts fortsatta utredande utbetalts:
under år 1847  R:dr 438: 30. 7.
under år 1848
„ 3,428: 11. 5.
deraf afbetalningen å skulden till Banken utgjorde 2,398: 18. 9.
samt under innevarande år  ,, 50: — -—
tillsammans R:dr 3,9iö: 42. —-
Jemlikt räkenskaperna vid Utredningen af Malmö f. d. Diskont, utgjorde dess
fordringar och tillgångar vid 1846 års utgång R:dr 629,900: 36. 11.
— 79 —
å hvilka fordringar, under de 2:ne sednast förflutna åren, af
betalts
R:dr 1,138: 38. 7.
samt afskrifva ts  „ 628,026: 30. 5.
hvadan och då den kontanta, i Rikets Ständers
Bank innestående, behållningen,
hvilken vid slulel af år 1846 uppgick
till ett belopp af
735: 15. 11.
blifvit utassignerad och, jemte återstoden
af (hvad derefter influtit, använd till afbetalning
å skulden för Rankens försträckningar
under utredningstiden, alla
i Malmö f. d. Diskonts räkenskaper, vid
besagde tidepuukt, utbalanserade tillgångar,
R:dr 629,900: 36. 11.
sedermera blifvit dels afskrifna och dels
begagnade till dermed afsedt ändamål,
eller nyssberörde försträckningars godtgörande.
Sedan Malmö Diskonts uti 1846 års räkenskaper upptagna skulder
R:dr 430,941: 34. 8.
under loppet af de begge sista åren minskats genom afskrifning
af en skuldpost å R:dr 654: 8. —
och genom afbetalningar med „ 1,448: 13. 11.
eller med tillsammans „ 2,102: 21. 11.
så utgjorde dessa skulder vid nästlidet års slut R:dr 428,839: 12. 9.
nemi. återstående skuld till Rikets Ständers Rank för ofvanomförmälda
försträckningar .... R:dr 428,800: 40. 11.
samt ett belopp af „ 38: 19. 10.
som, enligt utgifna, fastän icke vederbörligen aflemnade, attester,
före 1830 års slut, blifvit insatt ä den depositionsräkning, Diskontutredningen
dä ägde uti Riksgälds-kontoret.
Utredningens af Malmö Diskont inkomster under revisionsåren hafva utgjorts af
de med 1,138 R:dr 38 sk. 7 rst. år 1847 verkställde afbetalningar å Diskontens låne1'ordringar.
De för Diskontens utredande bestridda utgifter hafva uppgått till följande
belopp, nemligen :
under år 1847 till
R:dr 396: 29. 11.
och under år 1848 till
„ 1,477: 24. 7.
eller tillsammans under begge åren till R:dr 1,874: 67 6.
hvaraf
„ 1,447: 45. 5.
utgjorde den vid sistlidet års slut skedda afbetalning å Utredningens af denna Diskont
skuld till Ranken.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers under sednaste Riksdag meddelade
beslut, har den egentliga utredningen af förenämnde 2:ne Diskonter upphört med 1848
års utgång, hvarefter följaktligen några särskilda räkenskaper rörande denna utredning
icke vidare komma att iöras, eller några ytterligare kostnader för densamma kunna
ifrågakomma; skolande, på sätt Fullmäktige föreskrifvit, de medel, som för Diskontutredningens
räkning framdeles inflyta, likasom hädanefter skeende förändringar i ännu
icke liqviderade eller afskrifna skulder och tillgångar, redovisas uti tillägg till de i
1848 års räkenskaper förekommande conti.
— 80 —
Vid den af nu församlade Revisorer verkställda granskning af Diskont-utredningens
räkenskaper samt Fullmäktiges i afseende på denna utredning vidtagna beslut och åtgärder,
hafva Revisorerne icke funnit något alt anmärka.
Decharge. Slutligen och enär Revisorerne funnit, att Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, vid
alla sina åtgärder, med fullkomligt nit och ospard möda uppfyllt de af Rikets Ständer
dem lemnade föreskrifter, tillstyrka Revisorerne, att Fullmäktige må erhålla decharge
för den tid, hvilken den nu slutade granskningen omfattat.
Zifleruppgi
fterna.
För alla i denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den Sekreterare,
som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper varit
hos Revisorerne anställd.
Stockholm den 14 December 1849.
På Höglofl. Ridderskapet och Adelns vägnar:
GARL ÅKERHIELM. C. E. CEDERSTRÖM. G. L. REUTERSKIÖLD.
E. W. NORDENFELDT. N. TERSMEDEN. H. 0. af HARMENS.
På Högvördiga Preste-Ståndels vägnar:
CARL FR. BJÖRKMAN. J. NORDLUND. P. CONR. AROSENIUS.
P. HASSELROT. ISAAC SAM. WIDEBECK. DANIEL SÖDERBERG.
På Yällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
CARL A. PEYRON. CARL FR. TAUVON. JAC. MORLING.
E. J. ROSENQVIST. JOH. SPAAK. JOH. WAHLGREN.
På Hedervärda Bonde-Ståndets vägnar:
JÖNS ERSSON. LARS M:G. KNUTSSON. PEHR ÖSTMAN.
JOH:S ANDERSSON. PEHR BENCTSON. A. J. SANDSTEDT.
V. («. Stuart.
——
Bilaag Lil. A. tili Rikets Ständers, är 1849 församlade, Revisorers Berättelse, angående granskningen af Riksgäldsverkel.
Sammandrag nr Riksgälds-Rontorets Räkenskaper för åren 1847 och 1848, utvisande detta Verks Inkomster och Utgifter under nämnde år.
Inkomster.
Allmän Bevillning
C'entona /-afgift .
Observations-medel
Stämpel-afgift för spelkort
Dito ,, tidningar
= 1,884,957: 34. 8. 1,924,681: 46. 3.
Skatleköpe-skillingar '
Lösen för å skattejorden växande ekar
= 7,768: 15: 2. _ 8,197: 25. 2.
Kapital-inbetalningar å för vissa föremål eller under längre tid beviljade lån
Räntor å dessa lån
= 154,860: 40. 4, 82,678: 4. 1.
Återbetalning af det för spanrnålsundsällningar lyftade belopp utaf mindre
kredilivel
Dito af det för undsättningar vid missväxtår beviljade och under år 1846
lyftade särskilda kreditiv
Dito å det till ullproduktionens befrämjande beviljade kreditiv
Godtgjord ränta för de å sistnämnde kreditiv lvftade medel
= 229,219: 2. 11. 286,276: 27. —
Återbetalning af tills vidare förräntade medel
Räntor å dvlika medel
= 862,842: 22. 8, 269,362: 29. —
Ersättning af förskott till brandf or säkring s-afgifter af egendomar, intecknade
för byggnadslån,
Återbetalning af förskott till ränteliq vider förRiksgälds-kontorets nya obligationer
Återbekomna medel, som varit deponerade för fullföljden af rättegången an
gående en äldre kronofordran,
— 202,064: 29. — 1,526: 31. -
Besparing å anslaget till fattigvårdens understödjande
Dito å en expektanslön vid f. d. General Assistans-kontoret . . .
=  837: 29. 4
Utaf Bankens behållna vinst och kapital-öfverskott vid 1844 års slut .
,, Dito dito för åren 1845—1847
,, Manufaktur-diskontens räntevinst för åren 1846 oell 1847 ....
Aldre deposilionsmedel
Aflemnad behållning utaf de till liqviderande af 1813 och 1814 års krigs
skulder anslagna medel
Dito utaf det äldre anslaget lill Landshöfdinge-residensers inköpande .
= 14,000:  1,400,638: 23. 8
Deponeradt belopp i anledning af erhållen ränta å forkomna obligationer
Deponerade undsättningsmedel
.
— 135:  200,000:
För sålda Riksdags- och andra handlingar m. m
=  2,048: — 1
Upplånla medet af Rikets Ständers Bank
Dito för 1848 års krigsrustning skos nåd er
— 309,000;  1,476,344: 37. 8
År 1S47.
Utgifter utöfver inkomster, elier det vid 1847 års slut begagnade belopp utaf
Riksgälds-kontorets kreditiv å Rikets Ständers Bank,
1,829,44542
7
3
12
8
6,569
10
32,564
21
1
16,374
44
4
6,518
6
3
1,250
8
11
132,016
40
7
22,843
47
9
100,000
100,000
28,630
589
791,233
71,609
4,697
197,366
14,000
135
300,000
45
32
1,866.711
5,862
31,478
20,630
6,789
1,408
54,113
28,564
250,000
35,590
686
225,250
44,112
210
1,316
821
2
8
16
26
8
419.422
4
8
954,000
—
—
14,000
—
—
10,000
—
—
859
2
2
2,357
16
10
200,000
—
-
2,048
—
1
1,476,344
37
8
681,917
Summa R:dr | 4,337,765
14
4
2
10
11
8
17
5
14
1
11
1
6
9
45
4
27
29
1| 2] 5,652,592
13 3
Utgifter:
Ärligt ränte-anslag till Hans Majit Konungen
Anslag till stats-behofvens fyllande
Brister i de å Riks-staten uppförda förs lags-ans lag ....
Dito i 1843—1845 års löneanslag för Biskopen på Gottland
af godtgörelsen för ett, vid 1840 och 1841 års Riksdag vilkorligen
Återbäring
Cj „ „ ,
beviljadt, men icke begagnadt anslag å Riks-statcns 8:de hufvudtitel
= 1,525,620: 40. 1. 1,271,764: 45. 8.
Under 1840 och 1841 års Riksdag beviljadt extra stats-anslag för länshäktenas
ombyggande och förseende med celler
Dito dito för en ny fängelsebyggnad i Stockholm
Dito dito för vallenkommunikationer och hamnbyggnader, ett utbetaldt
hamnbyggnadslån häruti icke inberäknadt,
Dito dito för landsvägarnas omläggning och förbättring
Dito dito ,, v attenaftappning ar och odling sfär elog, utom härtill utgifna lån,
Dito dito ,, praktiska Skeppsbyggeri-instituters inrättande
Dito dito ,, Riks-arkivets samt /rillerhets- historie- och antiqvitels-aka
demiens
flyttning
Särskildt anslag till G arniss onsskolan i Christianstad
Under
Ersättning till Postverket för postskjuts/eg,,,,., ,u,uUJimi6
= 286,362: 28. 1. 156,198: 16. 3.
1844 och 1845 års Riksdag anslagna medel till aflöning och expenser
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
för Lagberedningen
dito för försvarsverket till lands
dito till understöd för rustningen och roteringen inom Jemtland
dito för försvarsverket till sjös
dito till aflöning för Styrelsen öfver
Allmänna
friig
-
och vatten
-
Diio
Dito
Dito
Dito
byggnader samt rese- och undersökningskostnader vid allmänna arbeten
dito till arfvode och stipendier för Civil-ingeniörers bildande
dito för utdiknmgar och vattenaj'tappningar, utom de för dylika
företag utbetalda lönesummor,
dito för förbättrande af kommunikationerna till lands
hamnbyggnader m. m., utom ett för samma ändamål utgifvetlån,
slöjdexpositioners befrämjande
ei’sättandet af kolonien St. Barthelemys förval tningskost
-
dito
dito
dito
nader
Dito dito
socken af
inköp af ett KapeUpredikants-boställe i Undenäs
Skaraborgs län ,
Dito dito för uppförandet af
Dito dito ,, inköpandet af Forns krifI-sällskapets handlingar .
Dito dito till understöd för fattigvården
= 913,573: 11. 5. 100,670: 34. 8.
Under 1847 och 1848 års Riksdag anvisade medel för Lagberedningens aflöning
Dito dito för försvarsverket lill lands
Dito dito ,, godtgörandet af ett förskott till kasern- och stallbyggnaders
inköpande för garnisonen i Ystad
dito för försvarsverket till sjös
dito till Uäg- och vattenbyggnads-styrelsens aflöning samt resrock
undersökningskostnader vid allmänna arbeten ......
Dito dito till amortering af ett hamnbyggnadslån
Dito dito ,, premier åt kreatur s-äg ar c ...
Dito dito ,, köpeskillings-liqviden för Mynt-verkets nya lokal . . . .
Dito dito ,, understöd vid fattigvården
=  150,536: 31. 6.
Utaf anslagen för bildande af Folkskole-lärare
Dito ,, aflönande af dito
= 43,586: 38. 5. 34,010: 32. 7.
Utaf det s. k. mindre kreditivet
Dito
Dito
kreditivet för Ull-diskontens förstärkning
,, dito till befrämjande af ack ords-reglering en inom Arméen ,
,, dito ,, kostnader för garnisons-förstärkningen i hulVudstaden under
vårtiden 1848
,, dito till kostnader för samma års krigsrustningar
= 72,365: 8 — 1,836,070: 26. 8.
Låneunderstöd för v atlenaftappning ar och odlingsjoreiag, utaf derför under
1840 och 1841 års Riksdag anvisade medel,
dito,
Dito dito, utaf derför under 1844 och 1845 års Riksdag
Dito för hamnbyggnader m. m *
Byggnads- och förlagslån i anledning af den år 1847 inträffade eldsvåda i
Christianstad , . . . .
Förskjutna brand för säkring saf gifter för intecknade egendomar i Norrköping,
Wenersborg, Borås och Wexiö
= 74,982: 24. 2. 91,709 : 8. —
Kapital-a.f betalningar å Riksgälds-kontorets skulder, utom den för Strömsholms
kanals ombyggnad afsatta fond, hvaremot den under första hälften af
livartdera året godtgjorda kreditiv-skuld till Rikets Ständers Bauk är
häruti inberäknad,
Räntor å dito
Utbetalningar utaf de för såld ekeskog influtna medel
Dito af brudgåfvovinster
= 1,314,869: 6. 7. 1,410,186: 19. 2.
Kostnader för 1840 och 1841 års Riksdag
1844 och 1845 ,,
1847 och 1848 „
Riksdag
Riksdag
Dito
Dito
Dito ,, Rikets Ständers hus
Dito i anledning af Rikets Ständers Revisorers sammanträde ....
Aflöning och expenser för Rikets Ständers Justitie Ombudsman samt dess och
Tryckfrihels-kommittéens Expeditioner, jemte resekostnader, . .
Lön för Sekreteraren i Bonde-ståndets Kansli-direktion
— 44,290: 39. 7. 207,154: 7. 3.
Löner, arfvoden, pensioner och expenser vid Riksgäldskontoret ....
Expektans-löner för betjeningen vid f. d. Gencral-Assisstans-kontoret
Kostnader för bevillning s-tax ering arne inom Stockholms stad . : . . .
Dito ,, tidnings-stämp ling en i Stockholm
Dito ,, kort-stämplingen
Barnhusens m. fl. barmhertighets-inrättningars andelar i kortstämpel-afgiften
för åren 1846 och 1847
Anmärknings- och indrifnings-arjvoden till Kongl. Kammar-rättens betjening
= 60,345: 28. 10. 65,263: 2. 5.
Restituerade bevillningsmedel
Återbetalning af deponerade medel
= 1,768: 16. - 6,900: 38. 9.
Inkomster utöfver utgifter, eller kontant behållning vid 1848 års slut, utom
hela det å Banken anvisade samt på Riksgälds-kontorets dervarande räk
-
ning insatta kreditiv,
År 1819.
Summa R:dr
Ar 1848.
200.000
1,325,360
—
200.000
1,000,000
70,391
1,373
\
9
11
40
260
40
1
150,000
40,000
—
—
85,179
17
11
59.000
11,210
13,462
3,051
41
5
4
52.000
2,300
6,292
1,894
16
21
4
1,118
240
8,280
12
10
11
10
240
8,292
9
—
10,425
475,666
4,000
185,558
32
16
—
2,275
46
4
—
4,000
—
19,766
3,000
OZ
—
1,000
—
—
18,139
106,638
22,267
3,000
34
12
24
8
4
10,794
42,409
21,187
30
6
24
8
4
11,349
38
3
8,698
5
0
2,666
50.000
700
394
32
30
2
700
9,605
17
10
9,466
61,000
2,223
16,000
19,766
1,080
1,000
30.000
10.000
25,841
8,109
32
15
6
32
23.218
20,368
10
22
5
32
7
25,000
35,340
12,025
8
—
150,000
35,390
680
26
8
150,000
1,500,000
52,950
7,032
10,000
24
2
9,932
1,110
34,000
24
—
46,666
32
5,000
1,147,969
163,133
3,333
433
19
2
16
16
10
9
1,233,417
175,436
1,000
333
2
16
5
9
2,371
32
103
29,366
3,056
5,111
16
44
30
41
2
6
195,023
666
1,475
33
32
8
9
6
6,562
100
4
—
7,516
100
45
—
37,568
2,748
2,870
2.000
8,029
i i
42
4
32
2
9
38,187
2,577
3,406
2,500
9,989
18
32
45
43
6
10
6,005
1,123
34
11
6,156
2,444
42
13
1
60
1,708
16
—
6,900
38
9
322,126
38
4
4,337,765
1
2
5,652,59213
3
Stockholm den 14 December 1849.
CL Cl. Stuart.
Bilaga Lil. B. lill Rikets Ständers, dr 1849 församlade., Revisorers Berättelse angående granskningen af Riksgälds-verket.
Sammandrag öfver de af Riksgälds-Kontoret intill den 15 September 1849 bestridda Omkostnader för 1847 och 1848 ars Riksdag.
För Höglofl. Ridderskapet och Adeln
» Högvördig;! Preste-Ståndet .
Vällofl. Borgare-Ståndet
Hedervärda Bonde-Ståndet
Höglofl. Konstitutions-Utskottet
» Stats-Utskottet .
Bevillnings-Utskottet
Banko-Utskottet
Lag-Utskottet
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
Expeditions-Utskottet
Hemliga Utskottet
Allmänna omkostnader
hvaraf för skrifmaterialier 14,211: 25. 7.
samt för ljus och lyshållning inom Rikets Ständers lius 2,952: 20. —
Summa R:dr
Representations
kostnader.
4,376
4.509
4.509
4.509
17,905
16
32
32
32
18
Månadsarfvoden och
dagtraktamenten.
23,926140
15,568
8
18,029
16
27,126
8
5,603
13
13,618
41
8,179
15
6,233
7
4,973
43
10,075
40
15,783
40
320
4
10
5
6
5
3
Trycknings- och haftningskostnader.
5,671
4,105
3,259
3,408
23,481
15
45
17
10
20
10
149,438| 331101 39,926! 13 | 7
Rlubhkostnader.
5,181
1,692
1,694
2,144
37
40
44
20
10,713 j 47
Diverse Utgifter.
2,705
433
697
977
404
602
643
138
241
277
239
21,243
44
37
20
35
13
25
18
43
23
28,604132
11
Summ a.
41,862
26,310
28,190
38,165
6,008
14,221
8,822
6,371
5,215
10,353
39,504
320
21,243
9
19
34
24
7
40
25
38
15
17
246,589
6
6
3
8
2
5
6
5
7
9
11
Stockholm den 14 December 1849.
C. G. Stuart.
Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret
Utlåtande i anledning af 1849 års Revisorers
Berättelse, angående nämnde Kontors
tillstånd oell förvaltning.
Till Rikets Högloft. Ständer!
Den af Rikets Ständers nästlidet år församlade Revisorer afgifna berättelse om
granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning innehåller icke någon anmärkning,
hvarken i afseende på förvaltningsätgärderna eller med hänsigt till räkenskapsföringen
vid nämnde Yerk. Denna berättelse föranleder således icke någon förklaring
af dem, som af Rikets Ständer under revisionsåren haft sig styrelsen öfver
Riksgälds-kontoret uppdragen. Men då dervarande Fullmäktige, till följd af 5 § i nu
gällande Instruktion för revisionerna af delta Yerk, böra vid tryckningen och utdelningen
af Revisorernes berättelser bifoga desamma sådana upplysningar, som af deruti
anmärkta förhållanden möjligtvis k nna påkallas; hafva Fullmäktige ansett sig, i sammanhang
med den nu från trycket utgifna Revisions-berättelsen, böra meddela några
måhända erforderliga upplysningar i anledning af en deruti förekommande framställning,
hvilken vidrör ett för Rikets penninge- och credit-förhållanden vigtigt och inflytelserikt
ämne.
Sedan Revisorerne förklarat, att de beslut och åtgärder, hvilka under sistlidet års
vår och sommar af Fullmäktige vidtogos, för att hålla allmänna rörelsen tillhanda och
göra för Riksgälds-kontoret fruktbärande en del af detta Verks i Rikets Ständers Bank
innestående kontanta behållning, varit grundade på och öfverensstämmande med de för
Riksgälds-kontorets förvaltning utfärdade reglemenlariska stadganden; hafva Revisorerne,
sid. 75—76, erinrat om den inflytelse, som förvaltnings-åtgärderna vid Rikets Ständers
ena penningeverk, Riksgälds-kontoret, måste utöfva å det andra Verkets, eller Bankens,
ställning med hänsigt till den utelöpande sedelstocken. Under yttrad förutsättning, att
Rikets Ständer åsyftat en fullkomlig öfverensstämmelse vid begge dessa Verks styrelse,
hafva Revisorerne, såsom en brist i nu gällande Instruktioner, anmärkt, att sådant icke
blifvit der formligen uttryckt, och genom hvilken brist Verkens särskilda Styrelser kunde
vidtaga, ej blott stridiga, utan äfven någon gång hvarandra motverkande linansiella
åtgärder; varande, till bevis derpå, af Revisorerne åberopadt det under granskningen af
Bankens och Riksgälds-kontorets protokoller inhemtade förhållande, att på samma gång,
som det förra Verkets Styrelse, för att ej öka den utelöpande sedelstocken, inskränkt
en del af Bankens lånerörelse, har Styrelsen öfver det sednare Verket tillhandahållit allmänna
rörelsen en större kontant tillgång, än den, hvilken genom sagde inskränkning kunnat
rörelsen fråndragas. Möjligheten, att ett dylikt förhållande kunnat inträffa, ådagalade,
enligt Revisorernes åsigt, det felaktiga deruti, att ej den ringaste beröring med hvarannan
vöre Styrelserna öfver meranämnde Verk anbefalld, genom hvilken en sådan oegentlighet
skulle kunna förekominas samt större enhet i förvaltnings-åtgärderna tillvägabringas;
och hafva Revisorerne ”fästat Rikets Ständers uppmärksamhet härå, i ändamål
att söka bereda möjlig rättelse.”
11
— 82 -
Med anledning af Revisorernes nyss anförda yttrande: att ofvanbemält Styrelser
icke fått sig den ringaste beröring sinsemellan anbefalld, anse sig Fullmäktige först
böra erinra, att 2i:de, 26:le och 27:de §§ i Banko-reglementet samt 181 § i Reglementet
för Riksgälds-kontoret föreskrifva vid hvilka tillfällen Fullmäktige i begge Verken
skola sammanträda, för alt handlägga eller afgöra de ärender, som, enligt grundlagarnes
stadganden eller Rikets Ständers särskilda beslut, tillhöra dessa Fullmäktiges
gemensamma behandling. Vidare torde böra erinras, att 8 § uti den af Rikets Ständer
för Banko-utskottet fastställda Instruktion innehåller: att sådanareglementariska föreskrifter,
som böra gälla gemensamt för Banken och Riksgälds-kontoret, skola till vinnande
af nödig enhet, innan de varda Fullmäktige meddelade, undergå justering inför Statsoch
Banko-utskotten, antingen särskilt eller vid sammanträde dem emellan.
Huruvida någon sådan inbördes beröring och gemensamhet vid Bankens och Riksgäldskontorets
förvaltning, sorn Revisorerne med sin framställning synas hafva åsyftat, kan för
framtiden föreskri fras, utan att de hufvudsakligaste ändamålen med samma Verks inrättande
och tillvaro derigenom motarbetas och möjligen tillintetgöras, torde utan svårighet
kunna bedömmas af en hvar, som söker göra sig fullständig reda för besagde ändamål
samt beskaffenheten af Bankens och Riksgälds-kontorets nuvarande egentliga åligganden
och verksamhet. Till någon ledning för ett dylikt bedömmande, torde Fullmäktige,
utan att ingå uti en omständligare utredning af den väseudtliga skiljaktigheten
mellan dessa åligganden, endast behöfva fästa uppmärksamheten på några förhållanden,
sorn synas härvid företrädesvis böra tagas i noggrant betraktande.
Banko-styrelsens förnämsta syftemål måste vara, att, så vidt på dess tillgöranden
beror, upprätthålla sedelmyntets värde och söka förekomma eller undanrödja verkningarna
af alla sådana förändringar i penningerörelsen, som kunna äga ett mehnligt
inflytande på Bankens förmåga ali sina sedlar och öfriga skuldförbindelser i stadgad
ordning inlösa. Banko-stvrelsen måste således omsorgsfullt tillse, att dessa utelöpande
sedlars och förbindelsers belopp icke ökas utan en deremot svarande förstärkning af
Bankens metalliska förråd eller förökning af dess öfriga, för sedelinlösningen i behofvels
stund användbara, tillgångar. Vid företagandet af hvarje finansie! åtgärd, måste
alltså bemälte Styrelses uppmäksamhet oaflåtligen vara fästad å samma åtgärds möjliga
inverkan på Bankens förmåga att kunna med klingande mynt invexla den del utaf den
utelöpande Bankosedelstocken, som allmänna rörelsen kan undvara. Deremot måste
Riksgälds-kontorets Styrelse, särdeles under närvarande förhållanden, anse för sitt ojemförligt
mest vigtiga och angelägna åliggande, att vid alla förekommande fall kunna, på
stadgadt sätt, verkställa de mångfaldiga utbetalningar, Rikets Ständer å Riksgälds-kontoret
anvisat, helst Riksstyrelsens oafbruten verksamhet samt hela landets lugn och välgång
möjligen kunna vara beroende af dessa utbetalningars ofördröjda verkställighet. Härvid
får sistnämnde Verks Styrelse icke göra afseende pä den försämring i Verkets finansiella
ställning eller den brist för framdeles förestående utgifters bestridande, hvilken genom
dvlika utbetalningar kan föranledas. En utöfver tillgångarna utsträckt skuldsättning,
äfven om den ej förr, än i en allägsiiaro framtid, kan afbördas, strider hvarken
emot detta Verks bestämmelse eller hindrar détsammås fortfarande verksamhet.
Kommer åter Banken i den olyckliga ställning, att dess skulder öfverstiga lillgångarne
och att den derigenom blir oförmögen genast vid anfordran inlösa sina sedlar, är
densamma ovilkorligen underkastad den för dess framtida tillvaro hotande påföljd, som
i 2 § af 1880 års Bankolag finnes stadgad.
— 83 —
Sammanblandningen af Stats-verkets och Bankens skulder samt den, från äldre tider,
det sednare Verket ålagda skyldighet att, med förbiseende och uppoffring af sin
egentliga bestämmelse, under omvexlande benämningar bispringa och understödja Statsverket,
hafva varit de verkliga orsakerna lill Bankens oförmåga att fullgöra sina utgångna
förbindelser samt till de liera, tid efter annan skedda, nedsättningar i Bankosedlarnes
myntvärde. Minnet utaf de, olyckliga följderna af en dylik sammanblandningutgör
också otvifvelaktig! en tillfyllestgörande varning emot hvarje framtida förening
af Bankens och Riksgälds-kontorets nu åtskiljda åligganden och verknings-kretsar.
Revisorerne hafva icke ens antydt, än mindre föreslagit sättet för tillvägabringandet
af den utaf dem omförmälda, fullkomliga öfverensstämmelsen mellan Styrelserne öfver
oftanämnde 2:nc Verk. Det torde också sannerligen vara svårt att framlägga ett verkställbart
och antagligt förslag i denna riktning, så vida icke det ena Verkets Styrelse
skall ställas i ett underordnadt förhållande till det andras, och så vida icke den Styrelse,
som ej, utan den andras medverkan och bifall, får fullgöra sina åligganden, befrias
från ansvarigheten för de verkställighets-åtgärder, vid hvilkas vidtagande den icke fått
handla efter sin öfvertygelse och sin uppfattning af Rikets Ständers föreskrifter och det
förvaltade Verkets fördel.
Vidkommande den i Revisions-berättelsen uppgifna anledning till nu ifrågavarande
framställning, så hafva Revisorerne, på sätt redan är anfördt, uttryckligen erkänt, att
de, i afseende pä förräntningen af en del utaf Riksgälds-kontorets kontanta behållning
vidtagna beslut och åtgärder öfverensstämt med Rikets Ständers för Fullmäktige meddelade
föreskrifter. Erfarenheten har också vitsordat, att dessa åtgärder varit af omständigheterna
påkallade samt befrämjat de af Rikets Ständer åsyftade ändamål. Så vidt Fullmäktige
kunnat inhemta, hafva samma åtgärder ej heller medfört något mehnligt inflytande
på Bankens ställning och verksamhet. Enligt hvad Fullmäktiges protokoller ådagalägga
och Revisorerne äfven varit i tillfälle att på grund af dessa protokoller upplysa,
hafva Fullmäktige, vid omförmälda förräntnings verkställande, sökt sorgfälligt undvika
att derigenom föranleda något anlitande af det, för Riksgälds-kontorets utgifter, på
Banken anvisade kreditiv. Detta kreditiv har ej heller under sistlidet års lopp varit
i ringaste mån begagnadt. Tvertom har Riksgälds-kontoret, oaktadt de vid räntebärande
obligationers uppköp och belåning utgifna betydliga summor, under största
delen af året, haft pä sin depositräkning i Banken innestående en kontant behållning
af dels nära, dels öfver en million Rdr, oberäknadt berörde, på samma räkning äfven insatta,
kreditivs hela belopp.
För öfrigt få Fullmäktige tillägga, alt de icke kunna inse på hvad sätt och i hvilket
afseende Bankens verkliga ställning kan förändras deraf, att detta Verks depositskuld
till Riksgälds-kontoret i någon mån eller under någon tid förvandlas till sedelskuld.
Bankens förbindelse att vid anfordran tillhandahålla och utbetala derstädes deponerade
medel måste vara lika bestämd och ovilkorlig, som dess skyldighet att infria
sina utgifna sedlar. Det har ej heller någonsin, Fullmäktige veterligen, blifvit ifrågasatt,
att innehafvarne af Bankens deposilbevis eller attester och invisningar skulle äga mindre
eller sämre betalningsrätt, än sedelinnehafvarne. Den omständigheten, att en deponent
linner med sin fördel öfverensstämmande att åter uttaga någon del af sina i Banken
innestående kontanta medel, bör omöjligen kunna förefalla Bankens Styrelse oförväntad
eller anmärkningsvärd, särdeles då denna aftagning hvarken kan tillskrifvas misstroende
till Bankens säkerhet eller tvekan 0111 fortfarandet af en obehindrad dispositionsrätt
öfver samma medel.
84
För Riksgälds-kontoret, likasom för hvart och ett annat förvaltande Verk, som för
sina utbetalningars behöriga fullgörande mäste aga en betydligare kontant kassa, är det
obestridligen en stor fördel att hafva denna kassa förvarad i Rikets Ständers Rank.
Men skulle begagnandet af den i Bankens förvar aflemnade kassa-behållningen lors Näras
och förhindras, så måste sagde fördel uppoffras och de kontanta medlen i Riksgäldskontorets
egna kassahvalf förvaras, på det att förestående liqvider, utan dylika svårigheter
och hinder, måtte kunna vederbörligen verkställas.
Stockholm den 15 Februari 1850.
G. LAGERBJELKE.
C. PRINTZENSKÖLD.
P. R. BRÅKENHJELM.
N. II. SELANDER.
L. W. LÖHMAN.
E. DELIN.
G. HOLM.
AND. BERG.
A. M. BRINCK.
J. A. ZETTERBERG.
JOH. PERSSON.
C. G. Stuart.
