# ID: svediakorp-gov2203
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 96,831
# sentences: 2,582
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
PROTOKOLL
VII)
Laetima Rikidagen i ^torkholm
Åren 1850 och 1851.
FÖRSTA SAMIiIMCJEA.
lss Afdelningen:
Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner och Skrifvelsert jemte
Utdragen af de inför Kongl. Maj:t uti Stats-Rådet
i ämnet förde Protokoll.
S ii Lil hiiV ■ 1
% i i
n iJ ;
't ■ i f ' ^ •;'3S^ J * i H £ t*
■ ' »< t ■ - ,:'i
KONGL. MAJtTS
Nådiga
F»®FÖS1S*#»
till
RIKETS STÄNDER
angående
Statsverkets tillstånd och behof,
Gifven Stockholms Slott den 15 November 1850.
STOCKHOLM.
TRYCKT HOS H. HARCUS, 1850.
N:o_ 1.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående
Stats-Verkets tillstånd och behof; Gifven Stockholms Slott den
15 November 1850.
I öfverensstämmelse med gällande Grundlagsstadgande, afgifver Kongl. Maj:t härmed
Dess Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof. Vid pröfningen af dithörande
frågor har Kongl. Maj:t omsorgsfullt sökt att, i afseende å föreslagna utgifter, iakttaga all
den inskränkning, som omständigheterna ansetts medgifva. Det liar ock derigenom och i
följd af den tillväxt de för Statsregleringen afsedda inkomster vunnit, blifvit för Kongl. Maj:t
möjligt att, ehuru flera nya behof förekommit, likväl finna utväg för fyllandet af de angelägnaste
inom de sålunda befintliga ökade tillgångarne.
Sedan Rikets Ständer redan år 1830 förnyat deras förut gjorda framställning derom,
att, till vinnande af enhet och större ordning vid uppbörden af skattebidragen samt lättnad
och bättre kontroll vid deras redovisande, all kronouppbörd, skatt eller afgift, som vore till
serskilda förvaltningsverk anvisad, med undantag endast af Riksgäldsmedlen, måtte till Statsverket
ingå, emot det att erforderliga anslag för bestridande af de utgifter, hvartill dylika
medel voro afsedde, blefve berörde förvaltningsverk tilldelade, hvarigenom äfven vunnes, att
flerfaldiga serskilda redogörelser, som det ålegat uppbördsmännen att aflemna, kunde undvikas;
så har, efter det nödig utredning af detta vidlyftiga ärende föregått, berörde framställning
numera kunnat blifva föremål för Kongl. Maj:ts pröfning: Och som Kongl. Maj:t
dervid funnit Sig böra till Rikets Ständer aflåta serskild Nådig Proposition om de åtgärder,
som för ändamålets vinnande ansetts erforderlige och lämplige, hänvisar Kongl. Maj:t till
berörde Proposition, i afseende å sådane förändringar uti statsregleringen, som af bifall till
de uti densamma gjorda framställningar skulle blifva en följd.
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Hvad beträffar Stats-verkets så väl ordinarie, som extraordinarie inkomster; så har
Kongl. Maj:t funnit Sig böra antaga följande beräkning:
Ständiga inkomster:
l:o. Ordinarie räntan. Den del deraf, som är indeld, att utgå till vissa personer,
stater och inrättningar, och hvars värde således icke inverkar på beräkningen af de disponibla
tillgångarne, upptogs vid sednaste riksdagen till 1,762,000 r:dr. Genom deD reglering
af utgiftsstaterne, som Kongl. Maj:t nu föreslår, skulle väl några indelta anslag komma
att upphöra: men då de äro af mindre betydenhet, och dylika anslag å allmänna Indragnings-staten
med fullt motsvarande belopp öfverstiga hvad å samma stat vid förra riksdagen
upptogs, bibehålies förstnämnde beräkning eller Rdr 1,762,000: — —
Den till statsverket inflytande andelen af räntan, som vid sednaste
statsregleringen beräknades till 575,000 rdr, har uppgått:
för år 1844 till Rdr 572,113:
„ 1845 „  „ 570,311:
„ 1846 „
593,131:
„ 1847
607,701:
„ 1848 „
610,S27:
hvaraf medium utgör 590,816; men, i anseende till markegångens föränderlighet,
bibehålies äfven här förra beräkningen med .... Rdr 575,000: — —
2:o. Afrads-spannmälen, som är kronan behållen och kan förändras
genom nya hemmans skattläggning eller gamlas förmedling, beräknades
vid sista riksdagen till 41,725 tunnor, och har, enligt sednast afslutade
riks-hufvudboken, eller för år 1848, utgjort 42,804 tunnor, hvaruti
likväl ingå 1182 tunnor hafre, hvilken anses blott innefatta halfva värdet
emot råg och korn. Kongl. Maj:t föreslår derföre bibehållande af förra
beräkningen, eller 41,725 tunnor å 6 rdr med Rdr 250,350:
3:o. Kronotionde-spannmålen. Den andel deraf, som är indeld,
beräknades vid sista riksdagen till ett värde af 634,170 r:dr och utföres
till oförändradt belopp, eller Rdr 634,170:
Stats-verkets behållna andel af kronobonden, som vid sednaste
Transport: R:dr 3,221,520: •— —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsv. 1850. 5
Transport Rdr 3,221,520:
statsregleringen beräknades till 20,000 t:r, utgjorde för år 1848: — 19,662
t:r; och anser Kongl. Maj:t derföre den behållna andelen af Kronotionden
icke kunna upptagas till högre än 19,500 t:r, med ett värde å 6
Rdr af  117,000:
4:o. Kronotionde-lösen, efter bestämda pris, vid sista Statsregleringen
beräknad till 4,800 rdr, har bland inkomsterne ingått
År 1844 med Rdr 4,897:
„ 1845 „
4,566: — —•
„ 1846 „
4,493:
„ 1847 „
4,226:
„ 1848 „
4,137:
Och som medium häraf utgör 4,464 Rdr, så utföres här  4,400:
5:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter
upptogos vid sista statsregleringen till 23,000 rdr i penningar och 14,500
tunnor spanmål å 6 rdr tunnan eller tillsammans till 110,000 rdr; under
denna inkomsttitel har influtit i penningar:
År 1844  rdr 24,520: — —
„ 1845  „ 35,000:
„ 1846
6,485:
„ 1847
„ 15,181:
„ 1848  „ 24,793: -
deraf medium utgör 21,196 rdr samt i spanmål:
för år 1844  t:r 15,484.
„ 1845  „ 15,639.
„ 1846
15,567.
„ 1847
16,420.
,,1848
15,471.
eller i medeltal, för år, 15,716 tunnor; varande det låga medium af inkomsten
genom penninge-arrenden en följd deraf, att år 1846, i anseende
till den då inträffade svaga skörd, anstånd medgifvits flera arrendatorer, hva
Transport
Rdr 3,342,920: — —
6 Kongl- Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Transport Rdr 3,342,920: — —
dan inkomsten sedermera ingått bland restantier; Och utföres nu nnder
denna titel:
Penningar r Rdr 23,000: — —•
15,000 tunnor spannmål å G Rdr „ 90,000: —• — 113,000-
6:o. Silfvertionde, Myntarelön och Slagskatt, vid sista stafsregleringen
beräknad till 10,000 rdr, har, för åren 1844—1848, i medeltal, utgjort
endast 9,822 rdr; Och anser Kongl. Maj:t denna inkomst icke böra
upptagas högre än till
9,000: — —
7:o. Kopparräntan, som vid sistförflutna Riksdag beräknades till
380 Skåf eller i penningar, efter ett pris af 130 Rdr Skåf:t, till 49,400
rdr, har utgjort:
År 1844 — 3S0 Skåf, sålde till Rdr 48,775 = —
„ 1845 — 469 „
57,586
„ 1846 — 465 „
62,436
„ 1847 — 486 „  „ 65,997 ?
,, 1848 — 558 „
68,254 — —
Och då medium häraf utgör 472 Skåf, och produktionen är i stigande,
synes ifrågavarande inkomst kunna upptagas till 450 Skåf. å 130 rdr, eller 58,500: — —
8:o. Tionde- och] Eammarskattsjern. Det förra eller Tionde
jernet,
hvaraf inkomsten utgjort:
År 1844
16,105 Skåf
„ 1845
7,545 „
„ 1846
8,681 „
„ 1847
9,266 „
1818
9,490 „
blef, i anseende till den, vid sistförflutna Riksdag beslutade, förhöjning i
afgiften med 50 procent utöfver det belopp, hvartill den år 1845 bestämdes,
uti sista statsregleringen beräknad till 12,000 Sk?£, eller i penningar,
efter ett pris af 5 rdr 32 sk. Skeppundet, till 68,000 Rdr; Och då verkan
af förenämnde beslut angående afgiftens förhöjning först kommer att visa
Transport Rdr 3,523,420:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. i850. 7
Transport Rdr 3,523,420 — —
sig i afseende å 1849 och följande årens intrader, utföres denna inkomst
till enahanda belopp, hvartill den vid sista statsregleringen blifvit kalkylerad,
eller 12,000 Sktt å 5 Rdr 32 sk. med  68,000
Vidkommande åter Hammarskatts-, Stång- och Ämnesjernet, hvilket vid
sednaste statsreglering* beräknades till 6000 SkSf, efter ett värde af 14
rdr Skeppundet, med 84,000 rdr, så har detsamma utgjort:
År 1844
5,823 Skäf.
1845
„
5,958
1846
6,134
„ 1847
6,047
„ 1848
6,114
n
ii
ii
hvaraf medium utgör 6,015 Skål; Och bibehålles alltså beräkningen af
denna inkomst-titel lill 6,000 Skäf å 14 rdr eller
9:o Aluntionden, vid sista statsregleringen beräknad till 500 Rdr,
har för åren 1844—1848 uppgått i medeltal till 569 rdr, och utföres här
till oförändradt belopp med
10:o Svafvelbrukstionden, innefattande jemväl vitriol och rödfärg,
beräknades vid sednaste statsreglering till 600 Rdr och har uppgått:
för År 1844 till Rdr 612:
1845
430:
1846 „
821:
1347 „
770:
1848
* 840:
n v
?? 5?
„ „ xv-x.% „
„ „ 1S48
ii
eller i medeltal till 695 Rdr årligen; och bibehålles denna inkomst vid
förra beräkningen, eller
ll:o Mantalspenningarne, som vid sistförflutna Riksdag kalkylerades
till 336,000 rdr, hafva utgjort:
för År 1S44  Rdr 336,603:
„ „ 1845
337,906: — —
„ „ 1846
342,662:
84,000
500: —
600:
Transport Rdr 3,676,520
8 Kongl Majus Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Transport Rdr 3,676,520
„ „ 1847
„ 345,466:
„ „ 1848  „ 351,470:
Och då medium häraf utgör 342,821 rdr, samt berörde inkomst är i
jemnt stigande, synes densamma kunna upptagas till  345,000:
12:o Gerningsören af Handtverkare få landet. I afseende å denna
vid sista statsregleringen till 1,700 Rdr kalkylerade inkomsttitel, åberopar
Kongl. Maj:t Dess under denna dag serskildt aflåtna Nådiga proposition
angående ofvanberörde afgifts upphörande, hvadan den uteslutes
från beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster.
13:o Bötesmedel, hvilka vid sednaste statsreglering beräknades till
35,000 Rdr, hafva utgjort:
År 1844  Rdr 35,316:
„ 1845
35,863:
„ 1846
35,865:
„ 1847
40,407:
„ 1848
37,349:
hvaraf medium är 36,960 Rdr; Och synes denna, till sin beskaffenhet
obestämda, inkomst böra fortfarande utföras till  35,000
14:o Kavalleri-Regementcrnes Häst-Vahans-spannmål är, enligt
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 5 Maj 1841, bestämd att utgå:
vid Lif-Regemeutet till och med år 1871, för 500 N:r å 7^ tunnor
,••■••••••••••••• t.r 3,7a0. —™ ■ 1
yid Smålands Kavalleri till samma tid likaledes för
500 N:r å 7 tunnor t:r 3,500:
samt, enligt Kongl. Brefvet tiil Krigs- ochKammar-Collegierne
af den 8 Augusti 1844, till och med år 1870:
Vid Östgötha Kavalleri för 1,000 N:r å 7£ tunnor t:r 7,500:
och vid Vestgötha Kavalleri jemväl för 1,000
N:r å 7£ tunnor
. . 7,500: ^5 qoq.
s tillsammans tunnor 22,250 —• —
Transport Rdr 4,056,520
Kongl. Najts Nåd. Prop. om Statsv. 1850. 9
Transport Rdr 4,056,520:
Och upptages denna, på de mellan Kronan och Ruslhållarne
upprättade Kontrakter grundade och således under den tid, för hvilken
nästa Statsreglering blifver gällande, någon rubbning icke underkastade,
inkomst, 2250 tunnor spanmål, här, likasom vid förra Statsregleringen,
efter statspriset, 6 rdr tunnan till  133,500: — —
15:o. Ständiga rotevakans-afgifter vid Skånska Infanteri-Regementerne
utgöras för 385 N:r a Ö tunnor spanmål med 2310 tunnor.
som å 6 R:dr tunnan utföras med .
16:o. Tillfälliga rotevakans- och mötesafgiftcr, beräknades vid
sednaste Statsregleringen till 5000 rdr och hafva utgjort:
för år 1844
„ 1845
13,860:
1846
1847
1S48
Rdr
48S4
55
4155
55
4251
55
4467
■55
4612
deraf medium är 4474 rdr.
Då denna inkomst beror af markegångsprisens förändring och är
obestämd, anser Kongl. Maj:t densamma ej böra upptagas högre än till
17:o. Rotefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie rotering underkastad,
jord. Denna afgift, som bör, i stället för den förra rotefrihetsbevillningen,
tillgodokomma försvarsverket och erläggas med hvad roterings-besväret
fullt motsvarar, beräknades vid 1848 års Statsreglering till
27,000 rdr, och har influtit:
för år 1844 med
1845
1846
1847
1848
4,500
Rdr 24,998
55
55
55
55
29,851
29,736
28,671
36,045
Transport Rdr 4,208,380 -  Bill. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 2
10 Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Transport Rrd 4,208,380: — —
och då medium häraf utgör 29,860 rdr borde denna inkomst kunna upptagas
till Rdr 2S,000: — —
Under denna titel synes äfven lämpligast böra
upptagas:
Rotevakans-afgiftaf de utsockne frälsehemman
i Halland, hvilken, då densamma, såsom beslutad
vid nästlidne Riksdag, först år 1849 vidtagit, beräknas,
likasom vid förra Statsregleringen till . . Rdr 10,000:
och ut'/res således under denna titel  88,000
18:o. Båtsmans valians-afgiften, utgående för ständiga och tillfälliga
akmser vid Båtsmanshållet och fill dess belopp beroende dels af markegångsprisen,
dels af större eller mindre antal vakanser, beräknades vid
sednaste statsreglering till 30,000 R:dr, och har utgjort:
för år 1844  Rdr 36,665: — —
„ 1845  „ 32,629:
„ 1846 . . . • „ 34,853:
„ 1847  „ 33,840:
„ 1848  „ 31,456:
och då medium häraf uppgår till 33,889 rdr, anser Kongl. Ma:jt beräkningen
af denna inkomst kunna ökas till  32,000:
19:o. Krut- och Salpeter-försäljningsmedel, vid sednast verkställda
statsreglering kalkylerade tilj 95,000 R:dr hafva utgjort:
för år 1844  R:dr 99,955: — —
„ 1845  „ 91,924:
„ 1846  „ 108,756:
„ 1847  „ 125,890:
„ 1848  „ 126,729:
och då medium häraf uppgår till 110,651 R:dr samt inkomsten visat sig
vara i stigande, utföres här  105,000:
-Transport Rdr 4,383,380:
Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850. IL
Transport Rdr 4,383,380:
20:o. Kontroll-stämpeimedel, som vid sednaste statsregleringen
beräknades till 10,000 R:dr, hafva ingått:
för år 1844 med  Rdr 9,491:
„ 1845 „  „ 9,838:
„ 1846 „  „ 10,530:
„ 1847
„ 12,093:
„ 1848 „  „ 12,964:
deraf medium är 10,983 rdr, och upptages denna inkomst här till . . 10,500
21:o. Bak- och Lotsmedlen beräknades vid förra statsregleringen
till 75,000 rdr och hafva utgjort:
för år 1844 Rdr r 8,223: —
„ 1845
92,841:
„ 1846
97,183:
„ 1847
96,293:
„ 1848  „ 85,460:
eller i medeltal 90,000 rdr. Då emedlertid denna inkomst, hvilken
fortfarande lärer få till hela dess belopp användas för Båk- och Lots-Inrättningen,
är beroende af sjöfartens större eller mindre liflighet och således
till sitt belopp obestämd, torde densamma icke böra kalkyleras högre
än till
• • 85,000:
22:o. Danska Fyringsmedel, bestående i ersättning för underhållande
af Fyrbåkarne å Skånska kusten, 10,000 rdr Hamb. Banko, och
upptagne vid nästlidne Riksdag till 26,600 rdr Svenskt Banko, hafva för
år 1848 utgjort 27,240 rdr, och föreslår Kongl. Maj:t, att förra beräkningen
måtte bibehållas med  26,600: — —
23:o. Ersättning af Konvoy-Kommissariatet för aflöning af Svenska
och Nor rsha\b eski ökning en i Turkiet, upptagen vid sista statsregleringen
till 14,800 Rdr, har år 1848 uppgått till 15,008 R:dr, men torde fortfarande
böra beräknas till
14,800:
Transport R:dr 4,520,280:
12 Kongl. Majus Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Transport R:dr 4,520,280:
24:o. Observationsmedel, sorn vid sednaste statsreglering beräknades
till 10,000 rdr hafva utgjort:
för år 1844  R:dr 24,363:
„ 1845
„ 15,089:
» 1846  „ 15,487:
„ 1847
15,60S:
„ 1848  „ 13,353:
hvaraf medium är 16,780 rdr; och synes denna inkomst, oaktadt dess
obestämda beskaffenhet, kunna upptagas efter en förhöjd beräkning af . 14,000:
25:o. Extra medel och uppbörder. Dessa medel blefvo vid nästlidne
Riksdag ökade med 6,000 rdr, hvilka förut hänförts under den då, såsom
alltför obestämd, uteslutna titeln ”Ersättningarsamt beräknades till
18,000 r:dr; och torde denna inkomst fortfarande kunna antagas till . 18,000:
26:o. lnteresse-medel, vid sednaste Riksdag kalkylerade till 3,300
rdr, hafva för åren 1844—1848 uppgått till 3,359 rdr årligen, utom
för år 1846, då de utgjort 3,383 rdr; vid hvilket förhållande de här å
nyo utföras med  3,300:
— Säger Rdr 4,555,580: —• —
Extra Ordinarie Inkomster
hvilka enligt 60 §. Regeringsformen såsom Revillning utgå:
27:o. Tullmedlen. Bruttoinkomsten af dessa medel beräknades
vid 1848 års Stats-reglering till 4,075,000 rdr, och har uppgått:
för år 1844 till . - R:dr 3,395,747:
„ 1845
„ 3,663,013:
„ 1846
„ 4,113,932:
„ 1847
4,352,506:
„ 1848
4,868,434:
eller i medeltal 4,078,726 rdr; och då ifrågavarande intrad, som, enligt
Tull-Styrelsens afgifne berättelse för 1849 lemnat en nettobehållning af
Transport Rdr 4,555,580
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
13
Transport Rdr 4,555,580: —
4,201,586 rdr 15 sk. 5 rst., hvaraf likväl 27,266 rdr 26 sk. utgjort tull
för inkommen spannmål, sålunda visat sig vara i jemt stigande, anser Kongl.
Maj:t, oaktadt de fluktuationer, som i handeln kunna inträffa, icke betänkligt,
att härmed föreslå Rikets Ständer Tullmedlens beräknande till
då, efter afdrag af utgifterne för Tull-Verkets Aflönings- Stat- och öfrige
omkostnader, förslagsvis beräknade till 800,000 rdr, Stats-Verkets nettoinkomst
skulle blifva 3,600,000 rdr.
28:o. Salu-accis af Städerne beräknades vid sistlidne Riksdag
till 3,000 rdr, och har för år 1848 utgjort 3,082 rdr; men då ibland
de Städer, som vid förra Statsregleringen deltogo i denna afgifts utgörande,
Städerne Calmar, Lindesberg, Upsala, Wisby och Carlshamn blifvit,
på grund af derstädes medgifven för försäljning af bröd, kött och dricka,
från erläggande af samma afgift befriade, och dylik befrielse för andra
Städer, innan nästa Statsreglering vidtager, jemväl kan komma att ega
rum, torde denna inkomst-titel icke böra beräknas högre än till . . . 2,000
29:o. Postmedlen, vid sednaste Statsreglering beräknade till 600,000
Rdr, hvaraf såsom Stats-Verkets netto inkomst, 115,000, samt till PostVerkets
Stat och omkostnader 485,000 rdr, hafva utgjort brutto:
Härvid förekommer, att ibland Post-Verkets inkomster hittills ingått
Postporto för Tull-Verkets brefvexling och hvilket porto sistlidet
år utgjorde något mer än 16,000 Rdr; men då det vore både lämpligt
och ledande till större enkelhet, om Tull-Verket, lika med andra Förvaltningar,
erhölle Fribrefsrätt, har Kongl. Maj:t, för att kunna derom förordna,
velat föreslå Rikets Ständer, att Post-Verkets bidrag till Stats-Verket
ett bruttobelopp af
4,400,000: —
för år 1844 .
„ 1845 .
„ 1846 .
„ 1847 .
„ 1848 .
Rdr 609,474: -■
„ 622,071: —
„ 625,531: —
„ 637,751: -  „ 662,174: —
Transport Rdr 8,957,580: —
14 Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Transport Rdr 8,95?,580: — —
måtte nedsättas till 100,000 rdr, hvaremot godtgörelse för denna minskning
till fullo erhålles igenom besparad utgift och följaktligen ökad behållning
af tullmedlen. Dock synes, äfven med förutsättning af en dylik
minskning uti post-inkomsterne, desamma kunna beräknas till samma
brutto belopp, som vid förra Statsregleringen, eller  600,000:
Och torde Rikets Ständer för öfrigt fortfarande medgifva, att hvad
af postmedlen kan inflyta utöfver sistnämnde belopp, må af Kongl. Maj:t
disponeras till kostnaders bestridande i och för postanstalternas utvidgande
och förbättring.
30:o. Chartce-Sigillalae-medlen, som vid 1848 års Statsreglering
upptogos till 550,000 Rdr, hafva influtit: ,
för år 1844 med Rdr 529,877: — —•
„ 1845 „  „ 503,565:
„ 1846 „
552,894: — —
„ 1847 „
622,505:
„ 1848 „
604,671:
hvaraf medium utgör 562,702 rdr; och då inkomsten, som år 1849 uppgått
till öfver 623,000 Rdr, i följd af fastställda skärpta kontroller i afseende
å karteringen af köpe- och fastebref m. fl. handlingar, kan anses
vara i stigande, synes berörde inkomst kunna beräknas till  580,000:
31:o. Brunvinsafgiften, vid sistförflutne Riksdag beräknad till
700,000 Rdr, har utgjort
för år 1844  Rdr 685,652:
„ 1845
„ 580,131:
„ 1846  „ 529,425:
„ 1847  „ 485,403:  '
„ 1848  „ 534,491:
hvaraf medium uppgår till endast 563,020 rdr. Då denna inkomst, med
tillämpning af den Författning om bränvinsbränningen, somvid sista Riksdagen
antogs, enligt 1849 års Summariska räkning bestigit sig till 648,869
Transport Rdr 10,137,580: —■ —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Slatsv. 1850.
15
Transport Rdr 10,137,580:
Rdr, torde densamma här icke kunna upptagas titl högre än
650,000:
32:o. Restantier, som infl
ring till 155,000 rdr; och, enligt räkenskaper, har denna inkomst utgjort:
för år 1844
» 1845
„ 1846
» 1847
„ 1848
hvaraf medium utgör 251,445 Rdr
denna inkomst, deruti för några a
som, i följd af inträffad missväxt,
ta, beräknades vid sednaste statsregle
-
ltdr 287,410
„ 176,396
„ 288,527
„ 315,056
„ 189,838
men, i anseende till obestämdheten af
ofvannämnde år ingått arrendemedel,
eke å utsatt tid influtit, synes densamma
ej kunna beräknas högre än till  180,000:
— Säger Rdr 6,412,000: — —
Summa Ordinarie och Extra Ordinarie Inkomster  10,967,580:
Sålunda, och då uti sednaste statsreglering påräknades:
Ordinarie inkomster  Rdr 4,513,380:
Extra Ordinarie d:o „ 5,928,000: — —
Restantier
155,000: — —•
10,596,380:
uppkommen genom den beräkning, Kongl. Maj:t nu antagit
genom ökad tillgång af  371,200:
Hvad derefter beträffar tillgångarne för anvisandet af sådane anslag, som för en gång
eller för vissa år erfordras; så och under antagande, att Rikets Ständer, sedan Bankens
grundfond numera blifvit till det fastställda beloppet af Tio Millioner Riksdaler förstärkt,
anse Bankens behållna vinst kunna, på lika sätt, som vid sednaste riksdagar egt rum, för
Statens behof användas, torde denna vinst för ären 184.8 och 1849 samt innevarande år
lemna en tillgång af omkring 3,000,000 rdr.
Vidkommande Riksgälds-kontorets tillgångar, så hafva de offentliggjorda räkenskaperna
visat den fördelaktiga ställning, hvaruti detta Verk befinnes; och synes, enligt hvad uti
vidfogade Stats-Råds protokoll närmare omförmäles, anledning vara, att antaga, att, sedan
Riksgälds-konloret med befintliga behållningar inlöst alla utelöpande Obligationer för den
16 Kongl. Ma:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
upplåning, som till betäckande af utbetalningar å det vid sednaste Riksdag för krigsrustningar
anvisade kreditiv blifvit besörjd, och hvilken inlösen innevarande år lärer afslutas,
samt derjemte nödiga medel beräknats för alla utbetalningar, som, enligt redan skedda anvisningar
å Riksgälds-kontoret, intill slutet af nästa år kunna ifrågakomma, samma kontor
vid sistnämnde tid kan ega en disponibel behållning af omkring 700,000 R:dr utan att ändock
taga i beräkning den för närmande år belöpande och påföljande året ingående bevillningen.
Med afseende å detta lyckliga förhållande har ock Kongl. Maj:t velat till Rikets
Ständer öfverlemna, huruvida icke Rikets Ständer skulle finna lämpligt förklara, att, ifrån
och med nästkommande år, debitering af den särskilda bevillning, som vid sista Riksdagen
fastställdes till godtgörande af krigsrustningskostnader, icke vidare skall ega rum och således
denna afgift, efter uppbärandet af hvad för innevarande år belöper, upphöra.
Kongl. Maj:t, som nu öfvergår till frågan om utgifts-staternes reglerande, vill dervid
tillika för hvarje Hufvudtitel särskildt upptaga de dithörande anslag, som, utom RiksStaten,
skulle för en gång eller viss tid erfordras.
Innan behofven för hvarje hufvudtitel uppgifvas, vill Kongl. Maj:t ock framställa ett
ämne, som rörer samtliga, på särskilda Hufvudtitlar förekommande Embetsverks aflöningsstater.
Vid de regleringar af åtskilliga Embetsverk, som under de sednaste åren blifvit besh:
ade, har Kongl. Maj:t ansett i flera hänseenden ändamålsenligast och till förenkling ledande,
om med ljuspennlngarne, hvilka Embets- och Tjenstemän samt betjening, enligt hittills
gällande stadganden, åtnjuta, och som utgjort föremål för särskilda uträkningar, den förändrig
blefve vidtagen att desamma för alla ordinarie inräknades uti lönerne, samt för de extra
ordinarie, på sätt jemväl Rikets Ständers, år 1845 församlade, Revisorer föreslagit, indroges,
emot det alt anslag, motsvarande hvad för sistnämde ändamål i medeltal under sistförflutne
fem år till hvarje Embetsmyndighet utgått, blefve ställde till vederbörande Verks disposition,
för att användas till gratifikationer åt sådane extra ordinarie, som för flit och skicklighet
sig utmärkt.
Och då en dylik förändring icke skulle medföra någon tillökning uti de för ifrågavarande
ändamål förekomne utgifter, har Kongl. Maj:t Yelat föreslå Rikets Ständer att, för
verk
-
Kongl. Majtts Nåd. Prop. om Slatsv. 1850. 17
verkställighet deraf, medgifva, att ifrån de å hvarje hufvudtitel uppförda anslag till skrifmaterialier,
ved och ljus. hvaraf ljuspenningarne hittills utgått, till de särskilda Löningsstaterne
öfverflyttas hvad som motsvarar dels de ljuspenningar, som för ordinarie personalen,
enligt nu gällande beräkning, böra utgå, dels medelbeloppet af hvad för de extra ordinarie
i medeltal för de sista fem åren blifvit utbetaldt, dock med jemkning till lämpliga
summor; blifvande dylika omflyttningar, i öfverensstämmelse härmed, å hvarje hufvudtitel,
der de erfordras, iakttagne.
Första fiSiilvud-Titelii.
Innefattande Kongl. Hof- och Slotts-Stat erne.
Anslagen under denna Hufvud-Titel beräknades vid sednaste statsreglering till:
Penningar Rdr 686,067:
Indelda räntor med kronovärde af Rdr 33: 16 sk. och upptagne efter
förslagsberäkning till ett markegångsvärde af  231:
Oindeld spanmål, 67 tunnor, efter förslagspris af 6 Rdr tunnan . . . 402:
tillsammans 686,700: — —
l:o. Anslaget till II. K. E. Kronprinsens Hofhållning.
Vid nyss omförmälde Statsreglering blef detta anslag utaf Rikets Ständer faststäldt
till 25,000 Rdr, dock med förklarande, att från och med början af det år, då Hans Kongl.
Höghets förmälning komme att ega rum, nämnde Hofhållningssumma skulle förhöjas till
100,000 Rdr årligen, och förhöjningen intill nästa statsreglering, af Riksgälds-kontoret utbetalas.
I följd häraf har Kongl. Maj:t ansett ifrågavarande anslag nu böra iill sistberörde
belopp å Riksstaten beräknas, hvarigenom således uppkommer en tillökning
af Rdr 75,000: — —
I anledning af det emellan H. IL H. Kronprinsen och H. K. H. Kronprinsessan
afslutade Giftermåls-kontrakt, har Kongl. Majit velat föreslå
Transport Rdr 75,000:
Bih. till R. St. Protocoll 1850 & 51. 1 Sami. 1 Afd. 1 H. 3
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
I
Transport Rdr
Rikets Ständer, att, i enlighet med hvad förut i lika fall iakttagits, såsom
handpenningar för Hennes Kongl. Höghet, anvisa Rdr
2:o Anslaget till Kongl. Slottets Polis- Lys- och renhållning.
Då åtskilliga utgifter för inre lys- och renhållningen, samt sotning m. m.
uti Prins Gustafs Palats, för närvarande utgå af Sjunde Hufvudtitelns anslag
till Kronans hus och byggnader i Stockholm, men öfriga utgifter för
samma palats blifvit anvisade å Första Hufvudtiteln, föreslår Kongl. Maj:t
att jemväl ifrågavarande särskilda kostnader, hvilka i medeltal för de sista
fem åren utgjort 618 Rdr årligen, må till sistnämnde Hufvudtitel öfverflyttas
och sammanslås med ofvanberörde anslag för Kongl. Slottet,
samt allfta detta anslag förhöjas med ett, för anslagssummans jemnande till
bestämdt belopp.
3:o. Anslaget för Drottningholms och Svartsjö slott.
Utom det kontanta penningeanslaget 16,000 Rdr, utgå, enligt äldre
stadganden, till Drottningholms kungsgård, dels 28 tunnor kronotionde
spanmål, hvarför lösen, efter hvad de hos Ståthållare-Embetet vid nämnde
slott förde räkenskaper utvisa, under de sista tio åren i medeltal utgjort
Rdr 231: 11. 2.
dels ock af åtskilliga hemman å Svartsjölandet 65 öke
och
170 dränge-dags-verken, för hvilka lösen, efter
enahanda beräkning, uppgått till Rdr 194: 43. 4.
tillsammans 426: 6. 6.
och föreslår Kongl. Maj:t, att, emot det dessa särskilda inkomster, hvilka
hittills icke varit å Riks-staten beräknade, indragas till Statsverket och ingå
bland ordinarie räntan och tionden, det kontanta statsanslaget må förhöjas
i rundt tal med
4:o Anslagen till Gripsholms och Strömsholms slott.
1 öfverensstämmelse med hvad rörande vissa inkomster till Drottningholms
kungsgård blifvit här ofvan anfördt, föreslår Kongl. Maj:t, att
de till Gripsholms slott anvisade indeldta räntor med kronovärde af 33
Transport Rdr
75.000
15.000
613
400
94,013
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Transport Rdr
Rdr 16 sk. och beräknade efter förslags-markegång till 231 Rdr, måtte
utbytas emot förhöjning i kontanta anslaget af
samt att de till Strömsholms slott anslagne 67 tunnor oindeld spannmål
likaledes indragas, emot tillökning uti det kontanta anslaget, hvilken tillökning,
enär samma spannmålsvärde efter tio års medium utgjort 325
Rdr 12 sk. 1 rst., för anslagets jemnande, beräknas till
Slutsumman på denna Hufvud-titel skulle alltså blifva i penningar
780,840 Rdr; hvaremot de indelda och spannmålsanslagen komme
att uteslutas.
Andra SXiilvnd-Titeln.
Innefattande anslagen
för
Jus titie-Depart
emen t et.
För detta Departement upptager
nu
gällande Riks-stat:
Penningar
. Rdr
1,108,002:
Indelda räntor med kronovärdi 854 Rd
r 10
sk. 7 rst och efter
marke-
gång förslagsvis beräknade till . .
4,828:
Indeld spannmål, 12 tunnor, upptagen
efter
6 Rdr tunnan till .
72:
Oindeld dito 3 tunnor, dito . . .
18:
Rdr
1,112,920:
I afseende på regleringen af denna Hufvud-Titel framställer Kongl. Maj:t, i enlighet
med de beslut, som innefattas uti bilagde utdrag af det inför Kongl. Maj:t i Stats-rådet den
13 innevarande månad öfver Justitie-ärenden förde protokoll, följande förslag:
l;o. Justitie-Departemenlcts-Expedition, Högsta Domstolen, Justitie-Kanslers- och
Justitic-Revisions-Expeditionerne.
Under åberopande af hvad här förut blifvit anfördt i fråga om förändrad reglering
i afseende å de så kallade ljuspenningarne, föreslår Kongt. Maj:t, att anslagen för ofvan
-
19
94,013:
230:
530:
— 94,773:
20 Kongl Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
nämnde embetsverk måtte, genom öfverflyttning ifrån anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ökas med emot ljuspenningarne svarande belopp, nemligen:
Anslaget för Justitie-Departementets-Expedition med Rdr 430:
„ „ Högsta domstolens vaktmästare „ 40:
„ „ Justitie-Kanslers-Expeditionen „ 306: 32. —
„ ,, Justitie-Revisions-Expeditionen „ 2,020: — —
2:o. Hof-rätterne.
Rehofvet af förbättring i lönevilkoren för hofrätternes ledamöter samt en del tjenstemän
och vaktbetjente har flere gånger varit anmäldt och insedt. För lagskipningen måste
det vara af stor vigt, att domares löner så bestämmas, att de kunna påräkna en för deras
ställning i samhället behöflig utkomst, utan att för ernående deraf söka för embetsmannaverksamheten
hinderlig sysselsättning utom tjensten. Dertill kommer, hvad hofrätterne angår,
att den verkställda indragningen af andra instansen i civile mål, hvars verkan ännu icke kan
med någon tillförlitlighet beräknas, redan vållat en betydlig tillökning i göromål, som påkallar
mer ansträngdt arbete och äfven ett, åtminstone för någon tid, ökadt biträde. Kongl.
Maj:t anser sig derföre, i enlighet med det i bilagde protokoll upptagna förslag ttll lönereglering
för hofrätterne, af Rikets Ständer böra äska, det anslagen för hofrätterne måtte i den
blifvande Riks-staten uppföras till följande förhöjda belopp, nämligen:
för Svea Hofrätt  Rdr 75,927: 32. —
„ Götha Hofrätt „ 75,177: 32. —
w Hofrätten öfver Skåne och Elekinge ... „ 30,286: — .—
eller tillhopa 181,391: 16. —
i följd hvaraf, då härifrån afdragas hofrätternes nuvarande
anslag, utgörande: för Svea hofrätt, oberäknadt
underlydande Justitie-stat . . Rdr 61,498: 24. —
eller med tillägg af ljuspenningarne „ 2,866: 32. —
64,365: 8.—
för Götha hofrätt Rdr 60,386: 24.
hvartill komma
ljuspenningarne „ 2,333:16. — 02 7^9.
Transport Rdr 127,085:  181,391: 16.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850. 21
Transport Rdr 127,085:  181,391: 16. —
samt för Hofrätten öfver Skåne och
Blekinge . . Rdr 24,289: 24. —
Ljuspenningarne „ 886: 32. — t>s \?a. a. _
—
152,261: 8. —
tillökningen uti hofrätternes anslag skulle blifva tillsammans . . . Rdr 29,130: 8. -
dock komme derigenom att besparas den af allmänna Indragnings-staten
till vissa tjenstemän utgående tillökning för spannmål under lönerne, utgörande
enligt staten för innevarande år:
för Svea hofrätt
.... Rdr
949:
„ Götha hofrätt
1,264:
„ Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
• • ■ • »
306:
tillsammans Rdr 2,519:
Ifrån det belopp, som för de under hofrätterne lydande tjenstemän
i landsorten finnes å stat upptaget, bör, sedan lagmansembetena nu
upphört, afdragas lagmännens löner, utgörande:
för lagmännen under Svea hofrätt:
penningar Rdr 2,376: 32. —
indelda räntor med kronovärdi
64 Rdr 29 sk. 3 rst.,
utförde efter förslagsmarke
gång
till „ *67: 7. 3. ^3. 39. 3
för lagmännen under Götha hofrätt:
penningar < Rdr 2,178: 32. —
och för en lagman under hofrätten öfver Skåne och
Blekinge
544: 8. —
tillhopa Rdr 5,564: 31. 3.
dock med undantag af — 20. —
som under denna titel blifvit i nu gällande Riks-stat för ringa beräknade,
då verkliga minskningen utgör 5,564 Rdr 11 sk. 3 rst.
Transport rdr 29,130: 8. —
22 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Transport rdr
3:o Krigs-Ftof-Ratten
Uti anslaget för detta Embetsverk föreslår Kongl. Maj:t likaledes
en tillökning, motsvarande de till Verkets Embets- och Tjenstemän utbetalda
ljuspenningar, som borde till nämnde anslag öfverföras med
Rdr 593: 16.
4:o Anslaget till Fångars vård och underhåll.
Då Läns- och Ivronohäktena numera äro ställde under Fångvårdsstyrelsens
inseende, äfven i afseende å derå erforderliga reparationer, synes
det icke vara lämpligt, att den andel af anslaget å Tide Hufvudtiteln till
reparationer å Kronans hus och byggnader i landsorten, som för dessa
Fängelsers underhåll, med 4,000 Rdr årligen, utbetalas till Fångvårdsstyrelsen,
vidare qvarstår å nämnda Eufvudtitei, utan föreslår Kongl.
Maj:t, att detta belopp derifrån utgår, för att inbegripas under det för
Fångvården beräknade Förslagsanslag.
Med ledning af förhållandet med utgifterna för Fångvården under
de sednare åren, anser Kongl. Maj:t, sådant oaktadt, berörde förslagsanslag
böra beräknas till lika belopp, som i nu gällande Riks-Stat är nppfördt,
eller 750,000 Rdr.
Bland Fångvårdsutgifter förekomma följande å Stat uppförda aflöningsbelopp,
nämligen:
till
en Predikant å Carlshamns kastell
. 36
32
3?
„ Läkare derstädes
16
33
„ Vaktmästare d:o
. 172
33
33
,, Capellan vid Dalarö Skans
. 50
33
33
„ Vaktmästare derstädes
. 165
33
33
Kyrkoherden i Waxholm för Garnisonens själavård
. 200
33
samt till en Vaktmästare i Waxholm .......
33
eller tillhopa Rdr 829.
Då likväl några fångar icke förvaras, hvarken å Carlshamns Kastell,
Dalarö Skans eller Waxholms fästning, hvadan olämpligt synes, att be
-
Transport rdr
29,130: 8.
i
29,130: 8.
Kongl. Maj:ts Nåd■ Prop. om Statsv. J8S0. 23
Transport rdr 29,130: 8.—
rörde aflöningsposter utgå af anslaget för Fångvården, under hvars Styrelse
ifrågavarande personer icke höra, föreslår Kongl. Maj:t, att dessa
829 Rdr måtte från samma anslag afföras och till 4:de Hufvudtiteln öfverflytta
s.
A anslaget för Fångvården finnas ock nu uppförde åtskilliga indelda
i räntor till belopp efter kronovärdi af 45 Rdr 23 sk. 5 rst.. äfvensom
indeld spanmål , 12 tunnor och oindeld spanmål 3 tunnor,
utgående i 6 olika Län. Då det skulle leda till större enkelhet, om
dessa mindre betydliga belopp blefve mot penningeanslag utbytte, föreslår
Kongl. Maj:t, att dessa indelningar måtte til Statsverket indragas,
emot det att kontanta anslaget ökas med det belopp, hvartill desamma
nu äro i Staten beräknade, eller 290 rdr 37 sk. för de indelda räntorna
och 90 rdr för Spanmålen, eller tillhopa 380 rdr 37 sk.5 dock
borde nuvarande innehafvare af berörde Ränte- och Spanmåls-anslag
ega att, derest de det åstunda, under sin tjenstetid dem bibehålla, i
hvilket fall motsvarande andel af det kontanta ersättningsanslaget skulle
komma att under tiden afdragas.
5:o Anslaget till Skrifmaterialier och Expenser.
Ifrån detta Förslagsanslag nu uppfördt till 21,266 Rdr 47 sk.
6 rst. bör afräknas de till särskilda verk utgående ljuspenningar, hvilka
Kongl. Majit föreslagit att till Verkens Stater öfverflyttas, hvarefter återstoden,
för erhållande af jemn slutsumma på Hufvudtiteln, torde kunna
beräknas till Rdr 11,793: 18. 9, hvarigenom uppkomme en tillökning på
det hela af  3: 3. 3.
Rdr 29,133: 11. 3.
6:0 Anslaget till ersättning för Vittnen i brottmål.
Då stundom förekommer att, i rättegång emellan Kronan och enskilde, ersättning
för rättegångskostnader varder kronan ådömd, men några medel dertiil icke finnas anvisade
hvadan sådan ersättning hittills utgått af öfverskotten å Statsverkets inkomster; så och enär
anordningar å öfverskotten böra, så vidt möjligt är, undvikas, föreslår Kongl. Majit, att dylik
ersättning måtte få utgå af ifrågavarande förslagsanslag, hvilket, utan att behöfva tillökas,
24 Kongl Maj:ts Nåd. Prop. om Slatsv. 1850.
då borde benämnas: ”Ersättningar dels åt vittnen i brottmål, dels till parter för Rätte
gångskostnader
i mål emot kronan: förslagsanslag.”
De på Andra Hufvudtiteln sålunda äskade förhöjningar i anslag
utgöra Rdr 29,133: 11. 3.
så att, då de enligt 2dra och 4:de punkterne å vissa anslag föreslagne,
minskniugar afräknas med Rdr 6,393: 11. 3.
den verkliga tillökningen komme att uppgå till Rdr 22,740:
och då härtill lägges beloppet af de uti nu gällande riksstat under denna
Hufvudtitel upptagne anslag  1,112,920:
så skulle slutsumman å Andra Hufvudtitelns anslag till ständiga utgifter
blifva Rdr 1,135,660: — —
Till ytterligare fullföljd af det för säkerheten inom landet och för lagskipningen vigtiga
arbetet med Länsfängelsernes ombyggnad efter Cellsystemet, äskar Kongl. Maj:t derjemte,
under åberopande af den närmare utveckling af ämnet, som innefattas i bilagde protokoll
öfver Justitie-Ärenden, att Rikets Ständer måtte anvisa ett belopp af 400,000 Rdr,
att utgå under åren 1852, 1853 och 1854 med en tredjedel hvartdera året.
Hufvudsummorna för föremål inom denna Hufvudtitel skulle sålunda blifva:
för ständiga utgifter årligen . . t. Rdr 1,135,660:
deraf förslags-anslag Rdr 774,793: 18. 9-
för tillfälliga utgifter under 3:ne år „ 400,000:
Tredje Ilufvud-Titelii.
Innefattande anslagen för Utrikes Departementet.
Det för nämnde Departement i nu gällande Riksstat bestämda anslag upptager
Rdr 225,650:
Då, af de skäl, som närmare omförmälas uti det härvid bilagde protokoll, hållet vid
föredragning inför Kongl. Maj:t den 13 dennes af Ärenden, tillhörande ifrågavarande Departement,
för Departementets Expedition erfordras en Arkivarie, vill Kongl. Maj:t härmed
föreslå
Kongl. Majit Nåd. Prop. om Slatsv. 1850. 25
föreslå, att å nämnde Expeditions stat måtte uppföras lön för en dylik tjensteman med rdr
800: — hvarigenom hufvudsumman af anslagen å denna Hufvudtitel, hvaruti för öfrigt annan
förändring icke i frågaställes, än ljuspenningarnes öfverflyttning till lönestaten med 440
rdr, skulle blifva rdr 226,450: — —
I öfrigt har Kongl. Maj:t velat meddela, att, sedan, enligt hvad uti Kongl. Maj:ts vid
sista riksdagen aflåtne Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof blifvit omförmäldt,
den vid 1840 års riksdag uppgifna brist uti Kabinettskassan af 775,966 rdr 32
sk. vid förstnämnde riksdags början var nedsatt till 132,633 rdr 16 sk., har den ytterligare
afbetalning af 80,000 rdr, som Kongl. Maj:t, på sätt jemväl i Propositionen omnämndes,
af egna medel anvisat, sedermera blifvit verkställd, i följd hvaraf berörde hrist numera endast
utgör 52,633 Rdr 16 sk.
Fjerde Hufrudtiteln.
Innefattande anslagm för Landtförsvars-Departementet.
k denna Hufvudtitel är uti nu gällande Riks-Stat anvisadt:
Penningar rdr 2,741,576: 16. —•
indelda räntor efter markegång, på förslag „ 1,196,656: 32. —
indeld spannemål på förslag, 20,104 tunnor 16 kappar å 6 Rdr t:n ,, 120,627:
oindeld spannemål, 17,220 tunnor å 6 rdr tunnan
103,320:
tillsammns rdr 4,162,180:
Det af Departements-Chefen afgifna och uti bilagde, inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet
den 13 i denna månad, hällne Protokoll, intagne Betänkande, hvilket Kongl. Maj:t till alla
delar i Nåder gillat och hvartill härigenom hänvisas, innehåller fullständig utredning öfver
de serskilda behof för Landtförsvaret, hvilka, på sätt här nedan upptages, funnits dels erfordra
nya anslag eller tillökningar i de ständiga utgifternes belopp, eller jemnkningar i dessa,
dels utgöra blott tillfälliga Statsbidrag.
Bilt. till R. St. Fröt. 1850 & 1851. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 4
26 Kongl. Moj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Landtför svar s-Departementet.
Departementets Kansli-Expedition. — I öfverensstämmelse med hvad i det föregående
är vordet framställdt, föreslår Kongl. Majit, att ett emot Ijuspenningarne för Expeditionen
svarande belopp af 636 Rdr 32 sk. årligen, måtte, från det under denna hufvudtitel
uppförda förslagsanslag lill Skrifmaterialier Och Expenser för Departementets Kansli-Expedition,
öfverflyttas till Statsanslaget för Expeditionen.
Krigs-Kollegium. Sedan Kongl. Majit redan år 1847, med afseende på tillämnad
förändring i de förvaltande Verkens organisation, från Krigs-Kollegii t. f. President i Nåder
infordrat förslag till sådane förändringar i nämnde Embetsverks organisation, att förvaltningen
af 4:de Hufvudtiteln, äfven i de delar den då ännu ålåg Stats-Kontoret, kunde blifva till
Collegium öfverflyttad samt derjemte, genom förminskning i embets- och tjenstemanna-personalen,
aflöningen för densamma, utan tillökning i de dertill redan bestådda anslag, så förhöjas,
att samma personal skulle odeladt kunna egna sig åt tjenstgöringen inom Kollegium,
har, efter det ett sådant förslag inkommit, Kongl. Majit under den 6 November sistlidet år
i Nåder tills vidare fastställt en förändrad organisation af Krigs-Kollegium i omförmälde
syftning; i följd hvaraf detta Embetsverk fått med 4850 års början öfvertaga förvaltningen
af hela 4:de Hufvudtiteln, oaktadt embets- ooh tjenstemännens antal betydligt förminskades:
Varande, i afseende på lönebeloppen, de bestämmelser meddelade, som närmare omförmälas
i ofvanåberopade Stats-Råds-protokoll för den 13 dennes; och som, vid berörde
reglering, tagits i beräkning, dels att lönen för en kammarskrifvare i Stats-Kontoret, som genom
öfverflyttande till Kollegium af förvaltningsbestyret med 4:de Hufvudtiteln ansetts blifva
för Stats-Kontoret umbärlig, borde til! Krigs-Kollegii löningsstat få användas, dels ock att
sådan förändring med Ijuspenningarne, som i det föregående blifvit i allmänhet föreslagen,
skulle ega rum, samt i följd deraf från det serskilda statsanslag, hvaraf Ijuspenningarne,
som i medeltal utgjort 1700 Rdr 11 sk., förut utgått, till Kollegii Aflönings-Stat användas
ett belopp af 1,636 rdr, har Kongl. Majit velat af Rikets Ständer begära såväl öfverflyttning
från 7:de till 4:de Hufvudtiteln af ofvannämnde för Krigs-Kollegii lönereglering erforderliga
Kammarskrifvarelön å Stats-Kontorets stat nied .... rdr 438: — —
som ock att af det belopp, som förut till ljuspenningar utgått, den likaledes
här ofvan omförmälda summa af 1,636 rdr må från anslaget å lide
Hufvudtiteln till skrifmaterialier och expenser för Krigs-Kollegium med
Transport Rdr 438: — —
Kongl. MajHs Nåd. Prop. om Statsv. 1850. 27
Transport rdr 438: —
flere Verk till bemälde Kollegii löneanslag omflyttas! För öfrigt och då
Kollega embets- och tjenstemäns aflöning, äfven efter nya Staten, skulle
till någon del utgå af serskilda, under Collegii förvaltning ställda Kassor,
samt desse embets- ocs tjenstemän äro berättigade att, när de efter
upphunnen lefnadsålder taga afsked, bibehålla de å Stat åtnjutna löner;
men nämnde Kassor, ehuru de bidraga till de erforderliga tjenstemännens
aflönande, likväl icke skäligen böra, mera vid detta än andra embetsverk,
belastas med pensionering af Statens tjenare, begär Kongl. Maj:t jemväl af Rikets
Ständer, att Krigs-Kollegii embets-och tjenstemän hädanefter må, utan
hinder deraf, att de i större eller mindre mån varit från Kassorne aflönade,
vid afskedstagandet i föreskrifven ordning kunna med då i Stat fastställda
löner på allmänna Indragningsstaten uppföras.
Ingenieur-Korpscn. I ändamål att denna Korps, lika med andra
Regementet och Korpser af Arméen, må på stat erhålla en Regementsskrivare,
hvars lön borde bestämmas till 400 rdr, i stället för den, emot
åtnjutande af årliga arvoden å tillhopa 350 rdr af Försäljnings- samt
Arrende- Jordskylds- och Tomtöresmedlen, vid Korpsen nu anställde redogörare,
samt på det att likaledes de sedan längre tid tillbaka åt Korpsens
Sekreterare, Kanslist och Vaktmästare på nyssnämnde medel med
tillsammans 620 rdr årligen anvisade lönetillökningsarfvoden, måtte blifva
på ordinarie Stat uppförde, vill Kongl. Majit nu af Rikets Ständer i Nåder
äska det härtill, utöfver en å Statsanslaget för Korpsen befintlig
odisponerad tillgång af 564: rdr 8 sk., erforderliga fylinadsbelopp med . 454: 40.
Vidare och med anledning af meddeladt Nådigt beslut om återflyttande
från Befälhafvande Amiralen i Carlskrona och honom underlydande
Stater till Krigs-Kollegium af befattningen med fästningsbyggna
derne
och försvarsanläggningarne vid Carlskrona jemte underhållet deraf,
samt under hänvisande för öfrigt till hvad uti härvid bilagde Stats-RådsProtokoll
rörande ämnet förekommer, begär Kongl. Maj:t af Rikets Ständer,
att beloppet af en Material-Bokhållare-lön, som hittills utgått, på sätt
Transport rdr 892: 40.
28 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Transport rdr
i Protokollet, angående regleringen af 5lte Hufvudtiteln, omförmäles, må
med
varda å 4:de Hufvudtiteln uppförd och Stats-anslaget för Ingenieurkorpsen
tilläggas.
Ehuru det af Kongl. Majit vid sednaste riksdagen framlagda förslag
till bildande af en serskild Ingenieur-trupp icke vann Rikets då
församlade Ständers bifall, anser Kongl Majit likväl behofvet af sådane
trupper för Svenska Arméen, hvilken ensam bland Europås krigshärar
saknar dem, vara så oafvisligt, att Kongl. Majit deraf föranlåtes att ånyo
upptaga denna fråga. Och vill Kongl. Majit alltså, med hänvisande till
hvad här bilagde Stats-Råds-Protokoll, rörande det af Chefen för Ingenieur-corpsen
i ämnet afgifna förslag innehåller, nu af Rikets Ständer, i
och för underhållet af ett Sappör-kompani af 120 man, försedt med
nödig Befäls- och Civil-personal, samt för öfrigt så organiseradt, som i
berörde protokoll omförmäles, i Nåder äska ett årligt anslag af
deraf Kongl. Majit anser ett belopp af 3,914 rdr, eller hvad som beräknats
vara erforderligt för truppens beklädnad, böra afskiljas och tilläggas
anslaget till Försvarsverket i allmänhet, samt återstoden 13,586 rdr sammanföras
med anslaget för Ingenieurkorpsen, hvilken korps åter, då den,
om Rikets Ständer bifalla hvad nu begärdt blifvit, kommer att med trupp
förses, lämpligen kan under rubriken Värfvade Arméen upptagas; hvarjemte
Kongl. Majit begär Rikets Ständers medgifvande dertill, att, till bestridande
af kostnaderne för det föreslagna Sappörkompaniets första uppsättning,
hvilka beräknats uppgå till ett belopp af 16,360 rdr, må användas
första årets underhålls-anslag för Kompaniet, hvarigenom beviljandet
af särskildt anslag härtill kunile undvikas.
Fält-Läkare-Staten. Den i sednare tider yppade svårigheten att
hålla Arméens lägre läkare-beställningar fulltaliga, har föranledt Sundhetskollegium,
att hos Kongl. Majit i underdånighet föreslå åtskilliga förändringar
i Fält-Läkare-korpsens nu varande organisation, åsyftande, att genom
Transport rdr
S92: 20.
320: —
17,500: —
18,712: 40.
Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. om Statsv. 1850.
Transport rdr 18,712
ökade utsigter till befordran och i allmänhet förbättrade löne-och pensionsförmåner,
uppmuntra yngre Läkare till inträde i korpsen och qvarstannande
dervid. — Uti det utförligt utvecklade förslaget i detta ämne, hvarom närmare
upplysning erhålles genom här bilagde Stats-Råds-Protokoll, har
framställning blifvit gjord om följande aflönings-anslag, nämligen: för den
blifvande Chefen för Fält-Läkare-korpsen, som, jemte det han i Sundhetskollegium
vore Ledamot för militär-ärenden, tillika skulle ega säte och
stämma i Krigs-kollegium, när sjukvårds-ärenden der förekomma, ett arvode
för sistberörde befattning af Rdr 720: — —
till löner å 1000 Rdr hvardera för de Fem FältLäkarne
i Militär-distrikten, hvartill, efter afdrag af
de å General-Staten för Fält-Läkarne redan anslagne
(>00 Rdr erfordrades
4,-100:
till löneförbättringar åt Regements-Läkarne vid Kronprinsens
Hussar- och Wermlands Fältjägare-regementen
samt åt 1 Rataljons-Läkare vid hvarje regemente,
äfvensom vid hvarje af Kavalleriets korpser, hvarigenom
lönerne för de sistnämnde, som skulle benämnas
förste Rataljons-Läkare, komme att höjas till 400 rdr,
tillhopa »i 5,080:
samt till aflöning åt 2:ne Under-Läkare vid Allmänna
Garnisons-Sjukhuset, i ersättning för de hittills åt
dem disponerade 2:ne Fält-Läkarepensioner å 175 rdr
hvardera, hvilka borde åter användas för det med dem
ursprungligen afsedda ändamål, ett motsvarande belopp
af  w 350: ■
tillsammans bko rdr 10,550: —• —
Kongl. Maj:t, som hufvusakligen i Nåder gillar de grunder, på
hvilka Sundhets-kollegium stödt sitt omförmälda underdåniga förslag, och
afven finner nyttan deraf att, till uppmuntran för Fält-Läkare-korpsens
Transport rdr 18,712
30 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.1
Transport rdr 18,712: 40.
utmärktare medlemmar, Fält-Läkare-beställningarne förses med högre löner,
■vill dock, med hänseende till de jemförelsevis mer angelägna behof, för hvilka
nya anslag erfordras, icke för närvarande ifrågaställa beviljandet af den
för Fält-Läkarne föreslagna löne-förhöjning å tillhopa 4,400 Rdr;
hvaremot Kongl. Maj:t, jemte begäran af Rikets Ständers medgifvande
dertill, att de Bataljons-Läkare, hvilkas löner äro afsedde att förhöjas till
400 rdr, få, efter åtta års oafbruten tjenstgöring med sådan lön, på allmänna
Indragnings-Staten komma i åtnjutande af enahanda löneförhöjning
af 50 procent, som för närvarande under sådane förhållanden är
Bataljons-Läkare med nu fastställda löner tillförsäkrad, vill af Rikets Ständer
äska det till öfriga här förut uppgifna aflöningar och löne-förbättrin
gar
erforderliga anslag med tillhopa Rdr 6,450: —■
samt tillika föreslå, att de häraf för Läkame vid Armeens Regementer och
Korpser samt vid Allmänna Garnisons-Sjukhuset afseddaj lönebeloppen
må fördelas på vederbörliga anslag under Hufvudtiteln och endast den
för Fält-Läkare-Corpsens Chef beräknade aflöning upptagas serskildt under
ny rubrik sf Fält-Läkare-Staten^ under hvilken äfven det nu särskildt
uppförda resestipendium för Militär-Läkare, likasom från GeneralitetsStaten,
5 Fält-Läkare-arvoden med tillhopa 500 rdr, lämpligen kunde öfverflyttas.
Indéldtci Arméen.
Kavalleri- och Infanteri-Regementena.]
På sätt uti närlagde Stadsråds-Protokoll öfver Landtförsvars-ärenden för
den 13 dennes finnes fullständigt utredt, hafva nu mera de Ofverste-Indelningen
vid f. d. Adels-Fane-Regementet tillhörande boställen Engsholmen
och Borghaga, uppskattade till 915 rdr, blifvit till Statsverket öfverlemnade;
hvaremot, jemlikt i Nåder meddelade serskilda föreskrifter,
indelningens återstod, hvars uppskattade värde utgör 5,792 rdr 10 sk.
1 rst, blifvit bland Statsverkets inkomster under serskild titel upptagne
och derifrån med influtna verkliga beloppet öfverföres till 4:de Hufvud
Transport
rdr 24,862: 40.
Kongl. Maj:t Nåd. Prop. om Stato. 1850. 31
Transport rdr 21,862: 40.--  titelns besparingar, af hvilka utgå de anslagsbelopp, sorn af indelningen
blifvit tillförsäkrade:
Lifregementets Grenadiercorps med rdr 1,012: 9. 2.
Uplands Regemente
2,096:43. 3.
och Södermanlands Regemente med
1,060: — —
eller tillhopa rdr 4,199: 4. 5.
Och hvad derefter af indelningen öfverblifver, användes till bestridande
af det tillförene på 4:de Hufvudtiteln till oförutsedda behof, åt t. f. Presidenten
i Krigs-Kollegium anvisade årliga arfvode af 2000 Rdr, hvilket,
för så vidt det ej sålunda kan betäckas, fortfarande af nyssnämnde anslag
anordnas; och vill Kongl. Maj:t nu, med anledning af hvad Statskontoret,
till förenklande af det invecklade förhållande, som sålunda med uppbörden
och redovisningen af ifrågavarande indelning eger runi, underdånigst
hemställt, i Nåder föreslå, att hela återstoden af samma indelning må till
Statsverket indragas, under förbehåll likväl, att Rikets Ständer, såsom vederlag
derför, anvisa, icke allenast ofvannämnda, åt Lifregementets Grenadierkorps
samt Uplands och Södermanlands ragementer tillförsäkrade,
ersättningsbelopp, med tillhopa 4,199 rdr 4 sk. 5 rst banko, utan äfven
2000 rdr samma mynt till arfvode åt Presidenten i Krigs-kollegium, samt
uppföra dessa summor under vederbörliga anslag på Hufvudtiteln.
Jemväl fäster Kongl. Majit Rikets Ständers uppmärksamhet derpå,
att, till betäckande af de genom södra bataljonens af Röhus Läns Regemente
förändring tills vidare till roteradt infanteri, för Statsverket uppkomna
kostnader, nödigt är, att öfverskottet af de indelningsräntor, hvilka
förut ingått ensamt till nämnde Rataljons rusthållare, varder, såsom hittills
och så länge omförmälda förändring kan komma att fortfara, stäldt
till Kongl. Majlis Nådiga disposition.
[Instruktions-kompanier för Indelta Infanteriet.
Vid sista riksmöte främställde Kongl. Majit för Rikets Ständer
nödvändigheten deraf, att hastigare och med större fulländning gifva in
Transport
Rdr 24,862: 40. —
32 Kongl Majus Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Transport Rdr 24,862: 40.
delta soldaten dess första rekrytbildning och att för detta ändamål erhålla
anslag till Instruktions-kompanier för indelta Infanteriet, hvilket emedlertid
ej beviljades. På de skäl, som i det då afgifna förslaget härom anfördes
och till hvilka ännu kan läggas det, att indelta Infanteriet, utan
berörde inrättning, ständigt till större eller mindre del förblifver i otjenstbart
skick, emedan, med den korta öfningstid, som de nuvarande rekrytmötena
lemna, åtgå två, ofta tre år, innan karlen kan, fullt exercerad, i
kompaniets led insättas, och detta förhållande, enär ej sällan, efter undergången
Generalmönstring, femtedelen af regementets nummerstyrka står
vakant, sålunda fortfar i tvänne påföljande år, för att åter vidtaga det
redje, finner Kongl. Maj:t Sig likväl föranlåten att, på det för indelta
arméens Infanteri- och Jägaretrupper må kunna tillvägabringas en rekrytundervisning
af omkring frenne månaders tid, nu af Rikets Ständer ånyo
begära, dels till inrättande af Instruktions-kompagnier vid indelta Infanteriet,
för personalens underhåll Rdr 35,000: = —
samt för vidmakthållande af nödige säng- och hus
gerådspersedlar
m. m
2,500: — —
eller tillhopa årligen Rdr 37,500: —
dels ock, för en gång, till nyssberörde persedlars anskaffning, en rund
summa af 24,000 Rdr, hvilken dock ej behöfver serskildt anvisas, om
Rikets Ständer medgifva denna anskaffnings bekostande af första års anslaget
för Instruktions-kompaniernes underhåll.
Ersättning för utöfver markegångspriset förhöjd betalning till
inqvarteringsgifvare för dagportioner vid indelta regementernes marcher
till och från möten.
Då under åren 1844 med 1848 utgifterna på detta reservationsanslag
i medeltal utgjort blott 5,663 rdr 37 sk. 3 rst årligen, och vid
sistnämde års slut de reserverade besparingarne å anslaget uppgingo till
38,280 rdr 40 sk. 11 rst., vill Kongl. Maj:t föreslå Rikets Ständer, att berörda
reservationsanslag nedsättes till 6,000 rdr årligen, med förbehåll
likväl
Transport r:dr 62,362: 40.
Kongl. Majits Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport Rdr
likväl att, på det bristande tillgång för de med detta anslag afsedda utgifter
icke må äfventyras, de derå vid nu gällande Stats-reglerings tilländagående
befintliga reservationer förblifva till Kongl. Majlis disposition för
ändamålet qvarstående.
Värfvacle Arméen.
Med anledning af det vid Garnisons-regementerne i Stockholm anställda
Presterskaps, på anförda skäl, som af det härvid bilagde Protokoll
inhemtas, gjorda och af vederbörande embetsmyndigheter förordade
underdåniga framställningar att, till någon ersättning för den, genom Kongl.
Cirkulär-brefvet den 6 Oktober 1842 dem frånkända högre tjenstårsberäkning,
hugnas med dels löneförbättring och dels nya löner, finner Kongl.
Maj:t i Nåder skäligt, att, på det Regements-pastorerne vid så väl förenämnde
regementen, som de utom Stockholm förlagda Götha och Vendes Artilleri-regementer,
må komma i åtnjutande af enahanda löneförmåner, som
deras vederlikar vid Flottans stationer redan uppbära, af Rikets Ständer
äska en lönetillökning för hvardera af 200 rdr, hvilken för sex Regements-pastorer
utgör tillhopa 1,200 rdr, deraf här utföres hvad för de
tre vid Lifgardes-regementerna anställde belöper med tillhopa . . . .
hvaremot återstoden med likaledes 600 rdr kommer att här nedan under
anslaget för Artilleri-regementerne upptagas.
Svea Lifgarde och
Andra Lifgardet. Som den, i följd af 1841 års Riksdagsbeslut,
skedda indragning af de vid Lifgardes-regementerne till.fot förut, likasom
vid hela den öfriga arméen, anställda Sergeanter är stridande mot vanlig
militärisk organisation, och således äfven högst menligt inverkar på tjenstgöringen
inom nämnde regementer, hvadan ock vederbörande Sekundchefer
i underdånighet anhållit om afhjelpande af denna brist, föranlåtes
Kongl. Maj:t att nu af Rikets Ständer äska löneanslag för 8 Sergeanter
vid hvartdera af berörde regementer eller 1 per kompanie, å 186 rdr
Transport Rdr
Bih. till B. St. Prot. 1850 & 1851. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
33
62,362: 40.
600: —
62,962: 40:
34 Kongl. Majtts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport Rdr 62,962: 40.
för hvarje, utgörande för 16 Sergeanter tillhopa ärligen ...... 2,976: —
att med hälften, eller 1.488 rdr, hvartdera regementets anslag påföras.
Wermlands Fältjägare-regemente. Från vederbörande hafva till
Kongl. Maj:t inkommit förslag af den syftning, att genom nämnde regementes
reduktion till en bataljon af blott 520 man, fördelad på fyra
kompanier, och någon del af det nuvarande beklädnads-anslagets öfverflyttande
till lönestaten, kunna, åt den sålunda förändrade korpsen, utan
tillökning i hittills för regementet bestådde anslag, gifva icke allenast en
förbättrad organisation, utan ock åt manskapet förbättrade lönevilkor och
förlängd öfningstid med deraf följande större tjenstbarhet: och som Kongl.
Maj:t för sin del i Nåder gillar de sålunda föreslagna hufvudgrunderna
för regementets; reorganisation, men för deras genomförande finner nödigt,
dels att af nuvarande beklädnads-anslaget, som är bestämdt till
12,600 rdr årligen, ett belopp af 6,360 rdr, för år räknadt, från anslaget
till försvarsverket i allmänhet till regementets löneanslag öfverflyttas, dels
ock att hela det sålunda tillökade löne-anslaget får för den ifrågaställa
reorganisationen af regementet användas, ehuru nummerstyrkan skulle minskas
med 80 man, begär Kongl. Majit nu Rikets Ständers samtycke till
de uppgifna hufvudgrunderna för den afsedda förändringen och deraf följande
omflyttningar eller jemkningar i anslagen, i den mån den tillämnade organisationen
och öfvergången dertill hinna verkställas, äfvensom att Rikets
Ständers beslut i ämnet må, serskildt och så snart ske kan, varda
Kongl. Majit meddeladt, på det att organisationsfrågan derefter må i
dess helhet kunna komma under Nådig pröfning.
Artilleri-regementerne. Af den anledning och på de grunder,
som uti närlagde protokoll finnas utförligt framställda, har H. K. H.
Kronprinsen, i Dess egenskap af General-fält-tygmästare och Chef för
Artilleriet, hufvudsakligen, uppå förslag af Artilleri-kommittéen, i underdånighet
hemställt om en allmän löneförbättring för Artilleri-regementernes
Befäls- ock Handtverkare-personal, hvartill ett belopp af 53,510 rdr
Transport Rdr 65,938: 40.
Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport Rdr
bk:o årligen beräknats blifva erforderligt; men ehuru Kongl. Maj:t anser
de föreslagna lönetiilökningarne i allmänhet kunna för löntagarnes fulla
bergning] vara behöflige, finnér Kongl. Maj:t dock den för behofvens afhjelpande
enligt förslaget erforderliga summa alltför betydlig, samt vill
derföre af Rikets Ständer nu för Artilleri-regementerne äska endast föl
-
jande löneförbättringar, nämligen:
för 3 Regements-chefer, å 200 rdr
600:
„ 16 Regements-officerare, å 200 rdr  3,200:
„ 8 Depot-kapitener å 100 rdr  800:
„ 22 Yngre kapitener, å 200 rdr  4,400: - goo-
„ 60 Löjtnanter, å 40 rdr  2,400: —• —
„ 60 Under-löjtnanter, å 60 rdr , . 3,600: — —
, 3 Regements-skrifvare å 70 rdr  210: — —
„ 50 Styckjunkare å 47 rdr 2,350: •—• —
„ 18 Tygstatsmästare å 57 rdr  1,026:
y, 24 Tygstatsgesäller å 37 rdr  888:
„ 30 Gevärshandtverkare å 47 rdr .... 1,410: 3 324*
med rättighet för handtverkspersonalen att fortfarande bibehålla
nu under lönerne inbegripen spanmål
eller tillhopa rdr 20,884:
hvarifrån dock böra afgå de för 1 Löjtnant, 1 UnderLöjtnant
och 1 Styckjunkare belöpande löneförbättringar med . . 147:
hvilket belopp, enär denna personal är anställd vid Artilleri-batteriet
i Norrland, bör påföras Norrbottens Hästjägare-sqvadrons
fond,
hvarefter således återstå här utförda ,
För öfrigt utföras här dels de hör ofvan äskade löneförhöjningarne
förde 3:ne Regements-pastorerne vid Artilleri-regementerne å 200 rdr med
dels ock de under 2:dra Hufvudtiteln omförmälde, till öfverffyttning från
Transport R:dr
35
65,938: 40. —
20,737:
600:
87,275: 40.—
36 Kongl. Majlis Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
Transport Rdr
samma titel till 4:de Hufvudtiteln föreslagne allöningar för Garnisons-predikanten
m. 11. å vissa uppgifne fästningsorter, med ett sammanräknadt belopp
af •
Beväringen.
Gottlands National-b ev äring. Uppå Militär-befälhafvarens på Gottland
underdåniga framställning och på de i närlagde protokoll förekommande
skäl, begär Kongl. Maj:t, att följande anslag må af Rikets Ständer
beviljas, nämligen:
för de 2:ne Batteri-cheferne vid nämnde Beväringsartilleri, arvodesför
höjningar
å 100 rdr med tillhopa  200:
„ Sekreteraren vid samma beväring, lönetillökning. 33: 16.
„ Fält-kamereraren
d:o . . . .
„ Tygförvaltaren
d:o . . . .
. . . . 50: —
„ Sjukhus-inspektoren
d:o . . . .
.... 33: 16.
„ lega för Exercis-hästar åt Beväringens artilleri . . . 294: — —
eller tillhopa rdr
Mäter ielen.
Lifmundering för indelta Infanteriet. Enär å 4:de Hufvudtiteln
medel ej finnas anvisade till bestridande af beklädnads-slitnings-ersättning
för de kommenderingar utur indelta Arméen, hvilkas underhåll af nämnde
Hufvudtitel bekostas, nödgas Kongl. Maj:t nu ånyo begära Rikets Ständers
medgifvande dertill, att, så länge anslaget till Lifmundering för Indelta Infanteriet
lemnar behållningar, desamma må användas till godtgörande af
omförmälda beklädnads-slitning, äfvensom hvad derefter kan öfverblifva,
till fyllande af andra beklädnads-behof, som för Indelta Arméen kunna
yppas.
Diverse Anslag.
Durch-marche-kostnader. Af besparingarne på detta ReservationsAnslag
hafva, med Rikets Ständers bifall, sedan längre tid tillbaka, medel
Transport Rdr
87,275: 40 —
829:
694:
88,798: 40 —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 37
Transport Rdr 88, <98: 40 —-  varit använde till bestridande af de bestämda understöden för Lifgardesregementernes
mat-inrättningar, för så vidt anslaget till oförutsedda utgifter
ej härtill lemnat tillgång, äfvensom Rikets Ständer vid sista Riksdagen medgåfvo,
att underhållet af de kommenderingar utur Indelta Arméen, som i
Nåder beordras till Garnisons-tjenstgöring på fästningar och gränsorter likaledes
finge af berörde reservationer bekostas. Kongl. Maj:t förnyar nu
åter sin Nådiga framställning till Rikets Ständer om de ifrågavarande besparingarnes
användande än vidare för nämnde ändamål: i sammanhang hvarmed
och då, i anseende till högt uppstegrade pris å de i soldatportionen
ingående proviant-artiklar, Kongl. Maj:t, under den sedan sista Riksdagen
förflutna tid, stundom funnit sig föranlåten att, på det manskapet ej måtte
blottställas för brist på nödigt underhåli, ej endast för de i Stockholm
förlagde regementer, utan äfven för de i landsortsstäderne garnisonerande
trupper, i Nåder bevilja, efter omständigheterne lämpade, tillökningar utöfver
hvad af Rikets Ständer blifvit i sådant afseende anslaget, Kongl. Majit
nu begär Rikets Ständers megifvande att, när Kongl. Maj:t framdeles, uppå
gjord vederbörlig anmälan och efter pröfning af förekommande omständigheter,
kan finna nödigt att tilldela värfvadt manskap någon förhöjning i
bidraget till natura-portionen, merberörde reservationer, för så vidt andra
medel ej finnas för det yppade behofvet att disponera, må jemväl för sådant
behof få anlitas, under det af Rikets Ständer, i fråga om de deraf
för Lifgardes-regementernes mathållning utgående understöd, gjorda förbehåll.
Skrifmaterialier och Expenser, samt ved och ljus för KrigsKollegium
m. fl. verk. Enligt Krigs-Kollegii underdåniga hemställan,
föreslår Kongl. Maj:t att detta anslag, som under den förflutna tiden befunnits
otillräckligt för dermed afsedda behof, må, förminskadt med det
belopp af 1,636 rdr, hvilket, på sätt i det föregående är omförmäldt, af
samma anslag är för bemälda Kollegii lönereglering påräknadt, till förslagsanslag
förändras.
Transport Rdr 88,798: 40 —
38
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport Rdr 88,798: 40. —
Skrifmaterialier och expenser för Departementets Kansli-Expedition.
I följd af den här förut gjorda framställning att af detta anslag
ett belopp af 636 r:dr 32 sk., motsvarande ljuspenningarne för expeditionens
personal, måtte till expeditionens allöningsstat öfvertlyttas, skulle af
anslaget, som för närvarande är beräknadt till 2,627 r:dr 47 sk. 10 rst.,
återstå 1,991 r:dr 15 sk. 10 rst., hvilket sistnämnde belopp likväl för
jemnande af Hufvudtitelns anslagssumma, torde få ökas med .... 1: 8. —
Oförutsedda utgifter för tillvägabringande af likhet med hvad i
Riks-statens öfriga Hufvudtitlar finnes iakttaget, föreslår Kongl. Maj:tatt,
enligt Rikets Ständers Revisorers derom gjorda hemställan, detta anslags
benämning må ändras till: Extra utgifter.
motsvarande den föreslagna minskningen i anslaget till Inqvarterings
gifvare
för dagportioner under marcher,
då tillökningen i ständiga utgifter på denna Hufvudtitel blifver .... 85,800:
På de skäl, som dels merberörde protokoll och dels de deri åberopade utredningar,
och förslag upptaga, finner Kongl. Maj:t sig föranlåten att vidare för försvarsverket till lands
af Rikets Ständer äska beviljandet af följande till ständiga behof icke hänförliga anslag,
hvilka äro beräknade att utgå under tre år med en tredjedel årligen:
till anskaffning af redskaps-, rid-, stall- och anspanns-persedlar, för 12S£diga och 24£Xdiga
Fält-batterierne, för hvilka sådane persedlar ännu saknas, afräknings
-
hvarifrån dock afgå
tillsammans rdr 88,800: —
3,000: —
vis
„ bestyckning af strandverken vid Carlstens fästning
„ anskaffning af nya infanterigevär
„ anskaffning af nya pistoler
Rdr 48,000: —
50,000: —
200,000: —
12,000:
såsom fyllnad i hvad för anskaffande af 1000 par pistoler utöf
-
ver dertill redan beviljadt anslag erfordras:
Transport Rdr 310,000:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 39
Transport Rdr 310,000:
* äldre gevärs-förändring för slagkrutsantändning . „ 50,000:
„ anskaffning af fänghålstappar, samt rengörings- och söndertagnings
verktyg
för nya gevär
. . „ 12,000:
anskaffning af slagkrutshufvar „ 27,000: — —•
„ fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad „ 150,000:
y, till fortsättande af fästnings-byggnads-arbetena vid Waxholm, Carlsten
och Carlskrona, att af Kongl. Majit efter omständigheterna
fördelas
315,000:
„ Topografiska korpsens arbeten, hvartill något anslag på ordinarie
stat ej finnes uppfördt, enahanda anslag, som förut med
12,000 rdr årligen varit för ändamålet beviljadt, eller . . . „ 36,000:
„ kompletterande af reserv-förrådet för beväringsmanskapet å 26,666
rdr 32 sk. årligen „ 80,000:
hvilket sistnämnde anslag vid sista riksdagen beviljades och nu ar
destomer angeläget, som detsamma begäres i stället för ett belopp
af 28,273 rdr 16 sk. hvarmed, enligt hvad Krigs-Kollegium ådagalagt,
ordinarie anslaget för dess utrednings-afdelning hade behöftökas.
tillsammans Rdr 980,000:
kommande särskild skrifvelse att aflåtas derom, att de för år 1851 behöfliga, under ofvannämnde
summor inbegripna anslag till fästningsbyggnaderne samt till Topografiska korpsens
arbeten må varda så tidigt anvisade, att hinder för dessa arbetens fortsättande, i saknad af
medel, icke må uppstå.
Det af Rikets Ständer vid sista riksdagen till understöd för arméens Pensions-kassa,
på Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv eller anslag å 22,000 rdr årligen, har väl hittills icke
behöft för ändamålet anlitas j men sorti, enligt hvad nämnde kassas direktion i underdånighet
anmält, det är att befara, att, i följd af de sednaste åren inträffad stark tillväxt i pensionärernes
antal, kassan snart blifver urståndsatt att med egande tillgångar upprätthålla den
henne åliggande pensionering, begär Kongl. Maj:t nu af Rikets Ständer att förberörde anslag
må fortfarande varda beviljadt, för att till det afsedda ändamålet, i mån af behof, användas.
I följd af hvad Kongl. Majit nu föreslagit, skulle hufvudsummorna för dc till 4:de
Hufvudtiteln hörande föremål komma att blifva;
10 Kongl. MajttsNäd, Prop. om Statsverk. 1850.
för afgifter af ständig beskaffenhet Rdr 4,247,980:
deraf förslagsanslag Rdr 298,194: 31. 10.
„ för behof, som dertill ej kunna hänföras, under
tre år
980,000:
eller 326,666 rdr ärligen.
Femte Iliifvud-Titeln.
innefattande anslagen för Sjöförsvar s-Departementet.
Riks-staten upptager för närvarande å denna Hufvudtitel:
i penningar Rdr 1,326,769: — ■ —
indelda räntor, beräknade efter markegång på förslag till ... „ 45,951: —> —
oindeid spannmål 9,420 tunnor efter förslagsvärde å 6 rdr tunnan „ 56,520: — —
tillsammans 1,429,240: —• —
Af skäl, som i Statsråds-protokollet angående sjöförsvarsärenden för den 13 innevarande
månad äro upptagne, finner Kongl. Maj:t sig böra å denna Hufvudtitels anslag föreslå
de förändringar som här efteråt omförmälas.
l:o. Departementets Kansli-Expedition.
I följd af den förändring med ljuspenningarne inom embetsverken hvarom framställning
här ofvan blifvit gjord, skulle, ifrån anslaget till skrifmaterialier, ved och ljus för nämnde
expedition, öfverftyttas beloppet af de för expeditionens personal utgående ljuspenningar med
260 rdr.
2:o. Till anslaget för Departementets Kommando-Expedition skulle likaledes af samma
anledning ifrån anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för förvaltningen
af sjöärendena och nyssnämnde expedition öfverföras de för samma expedition erforderliga
ljuspenningar med 80 rdr.
3:o. Förvaltningen af sjöurenderne samt aflönings-staterne vid flottans stationer.
På enahanda sätt, som i föregående punkter omförmäles, borde ifrån det uti 2:dra
punkten
i
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 41
punkten nämnde expens-anslag till nu ifrågavarande aflöningsanslag öfverflyttas beloppet af
ljuspenningarne för Förvaltningen af sjöärendena med 932 rdr 39 sk.
Vidare anser Kongl. Maj:t, att, af de uti ofvannämnde protokoll upptagne skäl, åtskilliga
uti samma protokoll specificerade, för närvarande å anslaget till flottans nybyggnad och underhåll
upptagne, poster böra, såsom rätteligen tillhörande aflönings-staterne, till det för dem
anvisade anslag öfverföras med ett belopp af 73,364 rdr 12 sk.
Derjemte finner Kongl. Maj:t Sig, under åberopande af den närmare utredning, nyssberörde
protokoll innehåller, böra å nämnde anslag till flottans aflöning föreslå följande tillökningar,
nemligen:
lönen för 4 kommendörer å 2,680 , . . . . Rdr
1 kapten
55 55
„ „ 12 kapten-löjtnanter å 840
„ „ 5 premier-löjtnanter å 430
„ „25 sekund-löjtnanter å 250
förhöjd aflöning åt 70 man Irsta klassmatroser vid
Carlskrona station å 8 sk. per man om dagen och
åt 30 man d:o å 4 sk., då derifrån afräknas den
nu å stat utgående förhöjning å 4 sk. åt 46 matroser
på denna station
arfvode till 4,216 man Artilleri-båtsmän och vice
korporaler å 6 rdr 32 sk
förhöjdt arfvode till:
227 båtsmans-korporaler å 7 rdr 1,589:
9 matros- d:o å 9 „
38 sk. ...... 88: 6. —
8 kanonier- d:o 5 5 „ 40:
51
55
55
55
10,720:
1,250:
10,OSO:
2,150:
6,250:
3.771: 32.
8,106: 32.
resepenningar till 64 under-officerare vid båts
manskompanierne,
förslagsanslag
arfvode till en musik-direktör
1,717: 6. —
3,200:
333: 16.—
Transport rdr 47,578: 38. —
Bih. till R. St. Protocoll 1S50 & 51. 1 Sami. 1 Afd. 1 H.
■ 42 Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. om Statsverk. 1850.
Transport R:dr 47,578: 38.
4 hautboister med lön å 250 rdr  1,000: —
utom tillsammans 12 tunnor spannmål, hvartill tillgång
finnes.
7 stahs-signalister med lön å 62: 44. —
beklädnad 46: ^Qg. ^
762: 20.
utom 21 tunnor spannmål, med lika anmärkning som
föregående.
Arfvode till 40 båtsmans-signalister å 12 . . rdr 480:
d:o „ 6 d:o korporaler å 25 . . „ 150: — —
reserv-stat för flottans befäl och under-befäl 33,333: 16.
hvaraf likväl med beräkning,
att nu varande extra och expektans-stat
fortfarande kommer att
utgå med
9,393: —• —
endast en tillökning i anslag för detta ändamål erfordras
af  23,940: 6. —
4 ordinerade skollärare, mot afsägande af dubbel tjenst
årsberäkning
666: 32. —-
till förändrad organisation af flottans medicinal-stat 2,375: — —
eller tillsammans 76,953: 10.
4;o Flottans underhåll och nybyggnad.
Utom den här ofvan föreslagne öfverflyttning ifrån detta anslag
till aflöningsanslaget af 73,364 rdr 12 sk. anser Kongl. Maj:t ifrån förstnämnde
anslag jemväl böra afgå och, under hufvudrubriken ”diverse anslag’’,
serskildt å riksstaten uppföras:
för sjukvård  26,100: — —
„ skrifmaterialier, ved och ljus för Flottans stationer 18,000:
„ diverse behof
11,350
eller tillhopa 55,450
Transport rdr 76.953: 10.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 43
Transport rdr 76,953: 10. —
Genom dessa öfverflyttningar skulle å nuvarande anslaget för
flottans nybyggnad och underhåll återstå 477,683 rdr 16 sk.; men då
vissa behof, för hvilka detta anslag är afsedt, såsom nyhyggnad och förrådsförstärkning,
äro af den beskaffenhet, att de, såsom icke varande
af permanent egenskap, kunna utgöra föremål för tillfälliga eller extra
anslag; så anser Kongl. Maj:t, att, på sätt uti ofvanåberopade protokoll
närmare utredes, samma anslag, äfven med beräkning af derå erforderliga
nya anvisningar till förhöjd aflöning för handtverkare och timmermän
af 2,933 rdr och tillökning uti uppfordrade båtsmansstyrkans portionspris
med 12,105 rdr 40 sk., kan bestämmas till endast 384,249 rdr
40, sk., hvilket anslag torde hädanefter få upptagas under benämning:
Flottans underhåll; och skulle således å hvad som återstår efter föreslagne
öfverllyttningen till andra titlar, uppkomma en nedsättning i
anslaget af rdr 93,433: 24. Dock begär Kongl. Maj:t tillika rättighet
att, vid de tillfällen då stegradt pris på proviant-artiklar gör den
nu förslagna förhöjda portionsskillingen otillräcklig, få af det på 4:de
Hufvudtiteln uppförde anslag till durchmarsch-kostnader disponera det
belopp, som erfordras till fyllnad i |delar, af den portion, som för sjökommenderadt
manskap är faststälde och hvartill det varit afsedt att, genom
den nu äskade tillökningen i anslaget, höja portions-skillingen.
5:o Det serskilda anslaget af 9,000 rdr till båtsmännens förseende
med kojer och täcken skulle, då medel för dylika utgifter äro un
der
rubriken ”förråds-förstärkning” inberäknade uti det till Flottans materiel
äskade extra anslag, icke vidare erfordras, hvadan det borde ifrån
Staten uteslutas.
6:o Uti anslaget till Exercis för Flottans bemanning, anser Kongl.
Maj:t en tillökning erfordras af.
49,475: — —
7:o Likaså har Kongl. Majit funnit Sig böra uti förslags-anslaget
till Båtsmännernas beklädnad, beräkna en tillökning af  14,000: — —
Transport rdr 140,428: 10. —
44 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport rdr 140,428: 10. —
8:o I följd af de här förut föreslagne omflyttningar af de till ljuspenningar
utgångna belopp, skulle anslaget till skrifmaterialier och expenser
samt ved och ljus för Förvaltningen af Sjöärendena och Departementetskommando-expedition
komma att minskas till 1,487 rdr 9 sk.,
likaledes borde förslags anslaget till enahanda behof för Departementets
kansli-expedition nedsättas till 845 rdr 12 sk.; men, för vinnande af
jemn slutsumma på Hufvudtiteln torde detta anslag få bestämmas till
840 rdr 26 sk, hvarigenom uppkommer en minskning på det hela af
4 rdr 34 sk.
9:o Med auledning af den här förut föreslagna förhöjning uti beräkningen
af inflytande lots- och båk-medlen, samt under förutsättning,
att hela beloppet af denna inkomst fortfarande får för lotseri- och fyrings-staterna
användas, uppföres motsvarande tillökning uti dessa sta
-
ter med  10,000: — —
10:o I likhet med hvad i fråga om 4:de Hufvudtiteln blifvit framstäldt,
föreslår Kongl. Maj:t, att 5:te Hufvudtitelns anslag till oförutsedda
utgifter måtte upptagas under rubriken: Extra utgifter.
Då ifrån de föreslagne tillökningarne å vissa titlar af tillhopa . . 150,428: 10 —
dragas de uti 3:dje, 4:de, 5:te och 8:de punkterne omförmälde nedsätt
ningar
uti andra anslagstitlar med  102,438: 10. —
blifver den återstående tillökningen  47,990: — —
hvaraf likväl 10,000 rdr uppkommit endast genom förhöjd beräkning af
redan till sitt hela belopp för bestämda behof anslagna medel, så att
verkliga utgiftstillökningen endast utgör 37,990 rdr.
Då till ofvannämnde tillökningssumma lägges Hufvudtitelns nU
varande anslag
1,429,240: — —
kommer anslagssumman att utgöra . * • . 1,477,230: — —
hvaraf förslags aeslag: 49,374: 42.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
45
Den plan, som Kongl. Maj:t låtit uppgöra för de till krigsfartygens nybyggnad
och komplettering, samt förrådens förstärkande erforderliga arbeten och kostnader, är
uti det åberopade protokollet fullständigare utvecklad. Det finnes deraf, att dessa arbeten,
förnämligast afseende fullbordandet af under byggnad varande krigsfartyg, förändring af 3
linieskepp till fregatter, anskaffande af 12 ångbogserings fartyg samt 6 bombkanonslupar,
jemte diverse andra mindre nybyggnaderoch kompletteringar, uppgå till en kostnad
af rdr 2,308,407.
samt att förseendet af dessa och de krigsfartyg, som
fortfarande skola bibehållas, med fullständiga krigsförråder
etc. ytterligare kräfva en summa af . . . 1,536,730: — 6.
eller tillsammans Rdr 3,845,137: — 6.
Kongl. Maj:t har ansett, att dessa, under närvarande förhållanden, för krigsmaterielens
iståndsättande i främsta rummet oundgängliga arbeten och kostnader böra fördelas
på 15 år, dock så, att fartygen och någon del af förråderne redan under de första 10
åren blifva kompletterade, i öfverensstämmelse hvarmed äfven förut nämnde plan är uppgjord,
utvisande behofvet af en summa per år, att genom extra anslag anvisas af rdr
272,645; och äskar Kongl. Maj;t derföre af Rikets Ständer, att för detta ändamål måtte,
utöfver det anslag, som på ordinarie Stat beviljas, anvisas ett belopp af rdr 272,000 årligen,
att i trenne år utgå, eller tillsammans för denna tid 816,000: rdr.
It)
Kongl Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Sjette Ifiiifvud-Ttteln.
Innefattande Statsanslagen för Civil-Departementet.
Nu gällande Riksstat upptager för denna Hufvudtitel:
Penningar
lndeida räntor, värde
Indeldt spanmål
Oindeldt d:o
rdr 548,682: 16. —
„ 293,689: 32. —
„ 16,959: — —
„ 3,999:
Summa b:ko rdr 863,330: — —
På skäl, som i närlagde protokoll öfver Civilärenden af den 13 innevarande November
äro upptagne, har Kongl. Maj:t ansett Sig böra i denna del af Riksstaten föreslå
följande förändringar och serskilda bestämmelser:
Vid betraktande af hvad i Öfver-Ståthållare-Embetets förnyade underdåniga framställning
om vissa förhöjningar i Aflöningsstaten för bemälde Embetes Kansli blifvit, i afseende
å behofvet af en dylik lönereglering, anfördt, har Kongl. Maj:t väl erkänt billigheten
af samtliga föreslagna löneförhöjningar, men likväl funnit Sig nu endast böra förnya
Sin vid sednaste riksdag gjorda hemställan, att å Staten måtte uppföras:
а) för ytterligare fyra Executionsbetjente, löner, likasom för de förut å Staten upptagne,
å 108: 16. eller tillsammans  433: 16. —
б) för en Kanslist till biträde åt Fogaten, lön  300:
e) för två Undervaktmästare, hvilka å Stat nu åtnjuta endast
89 rdr i lön hvardera, tillökning å -50 rdr 100: — —
samt
d) för fyra Vaktknektar vid Gäldstugan, hvilka å ordinarie
Stat i lön innehafva blott -54:8. hvardera, tillökning å 53:24. 214:
1 :o Öf ver-Stålhä/lare-Embetet.
1,047: 16.
Transport rdr 1,047: 16. —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport rdr
2:o Ersättningsanslag å Staten för Landshöfdingen
i Kopparbergs Län.
I enlighet med Rikets Ständers Beslut, anmäldt i underdånig skrifvelse
den 22 Oktober 1848, har den så kallade Fahlu Kungsgårdshjelp
blifvit från och med år 1849 afskaffad, emot samtidigt försvinnande af derför
medgifven lindring i bevillningen, men med iakttagande, att för den
del af räntan, som är Landshöfdingen i Kopparbergs Län på lön anslagen,
ersättning honom lemnäs efter årlig markegång, och hvilken godtgörelse,
intill dess anslag dertill kan varda å Stat anvisadt, utgår af öfverskotten
å Statsverkets inkomster, samt att kostnaden för embetsrummens
eldning bestrides af det anslag, som för dylika utgifter uti öfrige Län
är afsedt.
Berörde åt Landshöfdingen i Kopparbergs Län anslagna indelda s.
k. Vedbrandsränta har i Staten varit upptagen till 635 rdr 32 sk. 5 rst,
deraf 86 rdr 32 sk. såsom värdet af 16 famnar björk- och 8 famnar alved
årligen beräknats för embetsrummens uppeldning och återstoden ipgått
i Landshöfdingens lön, med 549 rdr 5 rst. Kongl. Maj:t föreslår nu, att
dessa 549 rdr 5 rst., såsom kontant lönebelopp, må på Staten för Landshöfdingeaflöningen
upptagas, emot det att förenämnde 635 rdr 32 sk. 5
rst., såsom inbegripna i den indragna räntan, i stället från Staten försvinna,
hvarigenom uppkommer en minskning i Titelns anslagssumma af 86
rdr 32 sk.
3:o Gästgifvares friheter.
Då erfarenheten bekräftat, att någon entreprenad icke kunnat tillvägabringas
hvarken vid Kappeleds gästgifvaregård i Willstads socken och
Westbo härad af Jönköpings län, eller vid Norrlida gästgifvaregård i Båraryds
socken af samma härad; men de hemman, som hafva gästgifveri
Transport
rdr
47
1,047: 16. —
1,047: 16. —
48 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. ISöO.
Transport rdr
hållningen å nämnde ställen sig ålagd, äro af serdeles svag beskaffenhet,
föranlåtes Kongl. Majit, på de i närlagde protokoll öfver Civilärenden upptagna
skäl, äska, att, såsom årligt understöd för ifrågavarande gästgifveri
hållning,
å Stat må uppföras:
För Frälsehemmanet | mantal Kappeled  66: 32. —■
För Kronoskattehemmanet { mantal Norrlida . . . SO:
Deremot kan en för närvarande odisponerad tillgång å indelda anslaget
på denna Titel, till belopp af 50: 45. 8., i stället indragas.
4:o Jordbruket, Handeln och Näringarne.
a) Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
I ändamål, att det å Kungsladugården Ultuna i Upsala Län inrättade
Landtbruks-Institut måtte kunna försättas och underhållas i sådant skick,
att de för Svenska jordbruket deraf påräknade fördelar blefve att med
säkerhet förvänta, biföllo Rikets Ständer vid sednaste riksdag, att, till
understöd för nämnde Institut, ett årligt anslag af 4000 rdr finge under
den tid, för hvilken den då verkställda statsreglering komme att blifva gällande,
fortfarande utgå, under vilkor, att minst Sex elever och ett lika
antal lärlingar vid Institutet kostnadsfritt underhölles och njöte undervisning.
Som emellertid Styrelsen för detta Landtbruks-Institut, på sätt närlagde
protokoll öfver Civilärenden utvisar, ådagalagt otillräckligheten af
berörde Statsanslag för åstadkommande af hvad för Institutets fortgående
utveckling och förkofran erfordras, och af sådan anledning i underdånighet
anhållit om aflåtande af Nådig Proposition till Rikets Ständer rörande
anslagets förhöjning till 8000 rdr, emot förbindelse för Institutet att hålla
24 frilärlingar och 4 frielever, vill Kongl. Maj;t, på de hufvudsakliga skäl,
som Styrelsen anfört, härmed i Nåder föreslå, att det årliga anslaget för
Ultuna Landtbruks-Institut må, emot förbehåll af de ökade förbindelser
Transport rdr
1,047: 16
146: 32
1,194: —
Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Transport rdr
för Institutet, hvilka Styrelsen såsom vilkor erbjudit, hädanefter utgå med
8000 rdr; i följd hvaraf anslaget till Undervisnings-anstalter för jordbruk
och landtmannanäringar skulle ökas med
Jemte det Kongl. Maj:t, med afseende å de för landets jordbruk
fördelaktiga resultater, som uppkommit genom tillvaron af LandtbruksInstitutet
vid Degeberg i Skaraborgs Län, och de inom serskilda provinser
inrättade lägre Landtbruksskolor, hvilka numera, sedan en dylik
skola blifvit sistlidet år inrättad i Nerike, uppgå till ett antal af 10, i
Nåder föreslår, att i den blifvande Riksstaten må för Degebergs Landtbruks-Institut
uppföras enahanda årliga Statsbidrag som hittills, eller
10,000 rdr, vill Kongl. Majit, då erfarenheten bekräftat att de lägre
Landtbruksskolorne icke kunna utöfva åsyftad verksamhet med mindre
Statsbidrag än 2000 rdr för hvardera, härmed begära, att totalanslaget
för dessa skolor må förhöjas till 20,000 rdr, att utgå med 2000 rdr för
hvardera, under vilkor att lärokursen vid dessa skolor skall utgöra 2:ne
år, samt att 12 friplatser finnas vid hvardera skolan; kommande, i fall
Rikets Ständer härtill lemna bifall, 6:te Hufvudtitelns anslag tili Undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar att ytterligare
ökas med .. .
b) Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
Med fästadt afseende å den af Svenska Trädgårdsföreningen ådagalagda
nyttiga verksamhet, föreslår Kongl. Majit, att för den tid, hvarunder
nästa Statsreglering förblifver gällande, Trädgårdsföreningen må,
till understöd för sin Elevskola, fortfarande få uppbära ett årligt anslag
^f 1,333 rdr 16 sk. mot enahanda vilkor som hittills, nämligen att Föfe
eningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor
till mindre bemedlade jordbrukare och, jemte behörig redovisning för
näipnde medel, till Landtbruks-Akademien afgifver berättelse om antalet
Transport rdr
Bih. Ull R. St. Prot. 1850 & 1851. 1 Samt. 1 Afd. 1 Haft.
1,191
4000
10,000
157194
50 Kongl Mnj:ts Nåd. Prop. om Stalsv. 1850.
Transport rdr
af de Elever, hvilka vid Inrättningen njuta undervisning, äfvensom rörande
verkställd utdelning af fruktträd, samt om öfriga föremål för Föreningens
verksamhet.
c) Undervisnings-anstalter för Slöjderne.
I samma mån, som Sveriges industri i följd af landets hårdare
klimat, långa vintrar, aflägsenhet från mera befolkade länder och mindre
fullkomnade kommunikationsmedel, befinner sig på en lägre ståndpunkt
än flere andra länders, framstår äfven behofvet deraf att, medelst en väl
ordnad tecknisk undervisning, dels bereda de inhemska näringsidkarne
tillfälle att förvärfva kännedom om naturprodukterna och deras egenskaper,
jemte förmånligaste sätten att, genom inre eller yttre förändring,
bringa dem till afsättliga varor på verldsmarknaden, dels ock underlätta
deras bemödande att genom kunskaper, smak och färdighet vinna en
ersättning för de förmåner, naturen i rikare mån tilldelat andra länder.
Dessa försök att höja den inhemska industrien, böra icke blifva utan
framgång, dä hufvudelementerne för all industri lyckligtvis finnas i temligen
rikt mått inom fäderneslandet och hvarken materialier eller krafter
till deras förädling saknas, enär landet omfattar stora odlingsbara trakter,
rika berg, vidsträckta skogar och talrika vattenfall, samt Sveriges
innevånare i hög grad ega naturligt förstånd och fallenhet för mekaniska
yrken.
Efter den reorganisation, Technologiska Institutet i Stockholm
nyligen undergått, har undervisningen vid detta högre läroverk fortgått
på ett tillfredsställande sätt, och Institutet visat sig tillfullo motsvara de
fordringar, som i förhållande till det förut nämda Läroverk beviljade
årliga anslag billigtvis kunna derå framställas. Om emedlertid denna
Högskola för den techniska bildningen skall kunna medföra all dermed
åsyftad nytta och icke längre nödgas bibehålla sin nuvarande isolerade
ställning, fordras i främsta rummet, att för de ynglingar, hvilka egna
Transport rdr
15,194
15,194
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Transport Rdr 15,194
sig åt fabriks- och handtverksyrkena, tillfälle må beredas att vid serskilda
inom landet spridda, men efter en gemensam plan organiserande
lägre teckniska undervisningsverk, inhämta de för inträde i Technologiska
Institutet föreskrifna, kunskaper för hvilket ändamåls vinnande de nu befintliga
lägre techniska läroanstalterne, nemligen Chalmerska Slöjdskolan i
Götheborg och Svenska Slöjdföreningens skola i Stockholm, fastän begge
af obestridlig nytta, icke göra tillfyllest. De försök som, ehuru utan
framgång, blifvit å flere andra ställen gjorda för inrättande af Techniska
undervisningsverk, ådagalägga emellertid att intresse inom landet icke
saknas för sådana företag, som åsyfta, att för den talrika klass, hvilken
antingen skall ingå eller redan ingått i Näringarne, tillvägabringa en rikhaltigare
och ändamålsenligare undervisning, än den som hittills blifvit
dem meddelad vid de allmänna lägre läroverken; och åtskilige andra
företeelser antyda derjemte, att de arbetande klasserna, som hittills i
allmänhet varit i saknad af en ordentlig undervisning, inse behofvet
deraf och söka, så godt de kunna, förskaffa sig insigter och bildning,
Det är under sådane omständigheter och då de här i landet redan befintliga
techniska undervisningsanstalter sakna inbördes sammanhang, som
rätta tidpunkten nu synes vara inne att åstadkomma nödig enhet dem
emellan, samt ordna den techniska undervisningen efter en, hela riket
omfattande, plan, hvarigenom ifrågavarande läroanstalter kunna medföra
åsyftad nytta och vedergälla de af Staten och enskilde derå nedlaggde
kostnader. Detta mål anser Kongl. Maj:t säkrast vara att ernå genom
inrättandet af tcclmisha Elementarskolor, hvarest, åtminstone till en början,
kostnadsfritt ynglingar må kunna, sedan de genomgått den lägre folkskolan,
inhemta de allmänna kunskaper, som för dem, hvilka egna sig åt
de industriella yrkena, oundgängligen erfordras uti Mathematik, Linearritning,
Frihandteckning och Modellering, Mekanik jemte Mekanisk
Technologie, Machinarbete, Fysik, Kemi med Mineralogi och Geog
Transport
Rdr 15,194
52 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Tranport lldr
nosi, Språk, Historia och Geografi, Botanik och Zoologi, Bokföring
och Handels-vetenskap. En dylik skola bör således vara ett helt för
sig, i det industriidkaren här får en visserligen mindre omfattande, men
dock så vidt ske kan fullständig allmän theorretisk och praktisk bildning.
För erhållande af en sådan äro, bland mycket annat, de insigter
i Mathematik och lefvande språk, som fordras vid inträde i Technologiska
Institutet, oumbärliga, hvadan alltså utgångne Elever, som det
åstunda, böra från den techniska Elementarskolan kunna direkte afgå
till nämnde Institut. Då i berörde Elementarskolor minst 2 års oafbrutet
studium erfordras till inhämtande af de första grunderna för en allmän
technisk bildning, kunna dessa skolor således icke med någon
egentlig fördel begagnas af andra elever, än sådana, som odeladt få egna
sin tid åt ett dylikt studium; men då emedlertid det äfven är nödvändigt,
hvilket äfven ådagalaggts af den begärlighet, hvarmed tillfället till undervisnings
erhållande i Svenska Slöjdföreningens härvarande skola blifvit af så
väl äldre, som yngre slöjdidkare omfattadt, att, särdeles i större städer,
redan i arbete eller lära anställde personer, som sakna technisk bildning,
ega tillfälle, så vidt deras knappa tid medgifver, till inhemtande af undervisning
i Linearritning, frihandteckning, modellering, stilskrifning samt
de första grunderna af Mekanik, Naturlära, Aritmetik, och Geometri,
anser Kongl. Maj:t, att en för sådant ändamål ordnad Söndags- och
Afton-skola för Slöjdidkare bör vara med den techniska Elementarskolan
förenad. Sorn likväl den Stad, der en dylik Söndags- och Aftonskola
är inrättad, nästan uteslutande har fördelen deraf, synes det vara
billigt att Staden sjelf bekostar denna undervisning, sorn lämpligast torde
ske under ledning af föreståndaren för dervarande teckniska Elementarskola
och med begagnande af samma lokal, samt, så vidt sig göra
låter, äfven af denna skolas lärare erdigt med den träffad enskild öfverenskommelse.
Hvad undantagsvis Hufvudstaden beträffar, anser Kongl.
Transport Rdr
15,194
15,194:
Kongl. Majits Nåd. Prop. om Statsverk. 18-50. 53
Transport Rdr. 15,194: — —
Maj:t med hänsigt till dervarande talrika klass af yngre Slöjd-idkare och
deraf föranledde större hellof af en sä beskaffad undervisning, som i allmänhet
utgör föremål för en Söndags- och Aftonskola, det vara af serdeles
vigt att ett Statsanslag af 2,000 rdr fortfarande utgår till en dylik
skola, ehvad den står under närmaste tillsyn af Svenska Slöjdföreningen
eller sammanslås med en blifvande iechnisk Elementarskola i Stockholm.
Pä grund häraf och under åberopande i öfrigt af hvad i när
lagde
Protokoll öfver Civilärenden finnes rörande detta ämne anfördt,
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Rikets Ständer:
a) att nu varande årliga anslag till Technologiska Institutet,
14,100 rdr, må fortfarande få utgå;
bj att till inrättande och underhållande, företrädesvis i Stock
holm
och Malmö eller ock, efter Kongl. Maj:ts bepröfvande, i andra
dertill passande Städer, af 2:ne teckniska Elementar Skolor jemte dermed
förenade Söndags- och Aftonskolor, Rikets Ständer må på anslaget
till undervisninganstalter för Slöjderna bevilja ett årligt belopp af 6,600
rdr för hvardera Elementar Skolan eller tillsammans  13,200: — —
under vilkor att den Stad, der en dylik Skola inrättas, åtager sig att
för densamma bekosta nödig lokal jemte inredning och uppvärmning
deraf, samt bord och bänkar;
c) att de techniska Elementar-skolorna, för hvilka reglemente
komme alt af Kongl. Majit i Nåder utfärdas, må, efter Kongl. Maj:ts
bepröfvande, ställas under inseende antingen af något Embetsverk eller
af en serskildt i Nåder tillförordnad Styrelse;
d') att Kongl. Majit berättigas att, till anskaffande af erforderliga
läroapparater för de techniska Elementar-Skolorna, använda första
årets Statsanslag för dessa skolor; samt
e) att ett årligt anslag af 2000 rdr må fortfarande utgå
till Svenska Slöjdföreningens i Stockholm inrättade Söndags- och
Transport Rdr 28,391: — —
34 Kongl Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transp. rdr
Aftonskola, under vilkor att Stockholms Stad tillhandahåller tjenlig lokal
för Skolan och att densamma, såsom hittills, står under tillsyn af
Kommerse Kollegium eller det Embetsverk, som i dess ställe kan varda
inrättadt, eller ock att derest Svenska Slöjdföreningen med Stockholms
Stad träffar förening om Slöjdföreningens Skolas sammanslående med en
blifvande technisk Elementar Skola i Hufvudstaden, nämnde årliga anslag
af 2,000 rdr må öfverflyttas till den Söndags- och Aftonskola, som
med berörde technisha Elementarskola kommer att stå i förbindelse.
d) Undervisninys-anstalter för handel och sjöfart.
Under yttrad åsigt att som aflidne grosshandlaren Abr. Rydberg,
genom år 1834 upprättadt testamente, till inrättande af en navigationsskola
i Stockholm, anslagit en betydligare summa, och de derå inflytande
räntemedlen utgjorde mer än tillräcklig tillgång för underhållandet i Stockholm
af en fullständig och ändamålsenligt ordnad navigationsskola, stateri
icke skäligen borde vidare betungas med någon utgift för navigationsundervisningen
i hufvudstaden, hafva Rikets sednast församlade Ständer,
jemte anhållan, det Kongl. Maj:t måtte i nåder vidtaga sådane åtgärder,
hvarigenom berörde testamentsmedel kunde till dermed afsedt ändamål
blifva använde, i underdånighet tillkännagifvit, att det då varande årliga
anslaget för Stockholms navigations-skola 2,800 rdr, komme att upphöra,
när den beslutade nya statsregleringen trädde i verkställighet, men att
Rike.ts Ständer, på det undervisningen vid skolan ej måtte behöfva afbrytas,
ville å Riksgälds-kontoret anvisa en summa af 5,600 rdr, för att,
efter beräkning af 2,800 rdr för året, från 1849 års början tills vidare
och intill dess Rydbergska donationsmedlen blefve för ändamålet att tillgå,
förskottsvis disponeras till skolans underhåll, dock under förbehåll af
framtida ersättning från nämnde testamentsmedel. Hörd öfver Rikets
Ständers förberörde framställning, har den direktion, som jemlikt nämnde
testamente egt att för det afsedda ändamålet anordna Rydbergska dona
Transport
rdr
28,394
28,394:
Kongl. Maj:t Nåd. Prop. om Statv. iSöO. 55
Transport rdr 28,394: — —
tionsmedlen, i underdånighet anmält, att som den af stat bekostade navigatios-skolan
i Stockholm egentligen afsåge att genom undervisning i
theoretiska kunskaper bilda skickliga sjökapitener och styrmän, under det
att, för ynglingar med håg och fallenhet för sjölifvet, de största svårigheter
merendels mötte att vinna tillfälle till sina anlags utbildande i det
praktiska af detta yrke, direktionen på grund deraf ansett att Rydbergs
stiftelse kunde gagna i en rigtning, som hvarken vore stridande emot eller
inträngde inom den för statens navigations-skola utstakade verksamhet,
och derföre beslutat, att donationsmedlen skulle användas för unga personers
undervisande i det praktiska af sjömansyrket för de delar, som
tillhöra jungman, matroser, båtsmän, segelmakare m. fl. som egentligast
förstås under benämningen sjömän, äfvensom i följd deraf vidtagit anstalter
för öfvandet af en praktisk sjömansskola; tilläggande direktionen att
den, med orubbadt bibehållande af grundfonden, ämnade att, i den mån
tillgångarne medgåfve, allt mera utvidga stiftelsen uti den antydda praktiska'
riktningen, men deremot ansåge sig icke kunna, utan ett i laga
form tillkommet domslut, till staten afträda och för andra föremål, än
som efter direktionens uppfattning bäst med testators afsigt öfverensstämde,
använda större eller mindre del af fonden. Med afseende å hvad direktionen
sålunda anfört, har Kongl. Maj:t, sorn jemväl inhemtat KommersIvollegii
och Justitie-kanslers-embetets underdåniga yttranden i ämnet,
funnit någon åtgärd för närvarande icke kunna eller böra vidtagas för att,
mot direktionens bestridande, göra ifrågavarande enskilda stiftelses tillgångar
disponibla för underhåll af den hittills med allmänna medel bekostade
navigations-skolan i Stockholm, helst direktionen, så länge denna
skola varit att tillgå och befunnits motsvara det dermed åsyftade ända
målet,
att, till bildande ef skicklige öfver- och under-befälhafvare på handelsfartyg,
bibringa nödiga theoretiska insigter i navigation, icke kunde
anses hafva saknat skälig anledning att uteslutande använda den Rvd
Transport
rdr 28,394: — —
56 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Transport Rdr 28,394: —• —
bergska stiftelsen till inrättande af en praktisk undervisningsanstalt för
matroser och jungman m. fl. personer, sorn vilja egna sig åt de lägre
graderne af sjömansyrket; men som Kongl. Maj:t likväl ansett nödigt, att
några föreskrifter meddelades till vinnande af närmare kontroll öfver de
donerade medlens användande för dermed afsedt ändamål, liar Kongl.
Majit för stiftelsen fastställt nådigt reglemente. Med tillkännagifvande af
hvad sålunda härvid förekommit, äfvensom att, enär fullmäktige i Riksgälds-kontoret
ansett sig, i saknad af garanti för ersättning från Rydbergska
donationsmedlen, icke kunna utanordna 1849 och 1850 årens anslag
för Stockholms navigations-skola, Kongl. Majit anbefallt Stats-kontoret,
att de fastställda årsbehofven förskottsvis utbetala, föreslår Kongl. Majit
att å anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart må åter
varda uppfördt det för Stockholms navigations-skola förut bestämda årliga
belopp af  2,800: — —
Dessutom vill Kongl. Majit i enlighet med
hvad, på sätt närlagde protokoll öfver civil-ärenden
utvisa, Kommers-Kollegium i anledning af direktionernes
för navigations-skolorne i Stockholm, Götheborg,
Gefle, Malmö och Hernösand gjorda framställningar
om ökadt anslag för nämnde skolor, i underdånighet
tillstyrkt, härmed i Nåder föreslå, att staten
för samma skolor må erhålla följande tillökning, nämligen
:
till förhöjning i arfodet för under-läraren vid Stockholms
navigations-skola från 200 till 400 rdr 200:
„ till arfode åt en 2:dra under-lärare
vid samma skola ...... 400; —- —•
onder vilkor att offentliga föreläsningar
Transport rdr 600: — — 2,800; — — 28,394:
vid
Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Stats v. 1850. 57
Transport rdr 600: — — 2,800: — — 28,394: — —
rid skolan i de delar af allmänna physiken,
som hafva sammanhang med navigations-vetenskapen,
må från medlet af
Oktober lil! medlet af December samt
från medlet af Januari till slutet af Mars •
hållas af den ene underläraren en timma
dagligen eller 2:ne timmar hvarannan dag;
till förhöjning i arvodet för läraren i
skeppsbyggeri vid samma skola från
200 till 300 rdr 100:
„ förhöjning i Stockholms navigationsskolas
årsanslag till instrumentaliers,
kartors, böckers och möblers underhåll
och förökande m. m. från 300
till 600 rdr  300:
„ förhöjning i arvodet för Underläraren vid
Götheborgs Navigations-skola från 200
till 400 rdr  200:
„ arvode för undervisnings meddelande
vid sistnämnde Navigations-skola i läran
om ångmaschinerskonstruktion och behandling
200: — —
„ förhöjningi arvodet förUnderläraren vid
Gefle Navigations-skola, från 200 till
333: 16  133: 16 —
„ d:o d:o för Underläraren vid MalmöNa
vigations-skola
från 200 till 333: 16. 133: 16 —
jj d:o d:o för Underläraren vid Hernösands
Navigations-skola från 200 till 300 rdr 100:  1766: 32
kommande, i händelse af bifall till hvad Kongl. Maj:t ^ZZH
Transport rdr 4,566: 32. — 28,394:
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 8
58 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport rdr 4566: 32. — 28,39-4: —
sålunda äskat, anslaget till undervisningsanstalter för handel och sjöfart
att ökas med tillsammans
4,566: 32
I sammanhang härmed och i betraktande af de fördelar, som tillskyndas
de inhemska rederierne genom Skeppsbyggeri-Institutet i Carlskrona,
för hvilket, sedan det jemlikt Rikets Ständers önskan, år 1819 (lyttats
från Kofferdi-Varfvet till Kongl. Flottans Varf, nådigt reglemente blifvit
utfärdadt, föreslår Kongl. Maj:t, att det för berörde Institut nu från Riksgälds-kontoret
utgående årliga anslag af 3,333 rdr 16 sk., må under den
tid nästa statsreglering omfattar, än vidare fortfara, med rättighet för Kongl.
Maj:t att använda nämnde årliga belopp till Lärares aflönande, elevers
underhåll och andre för Institutet erforderliga utgifter.
ej För det fall, att Rikets Ständer bevilja ofvan upptagne, såsom nödiga
ansedda, förhöjningar i de å Riks-statens 6:te hufvudtitel uppförda anslagssummor
till Undervisningsanstalter för jordbruket, slöjderne och sjöfarten,
uppgående till ett sammanräknadt belopp af 28,966 rdr 32 sk., utom det
till återuppförande erforderliga anslaget 2800 rdr för Navigationsskolan i
Stockholm, föreslår Kongl. Maj:t, för att i någon mån bereda tillgång för
dessa statstillökningar, att nedsättning i följande anslag å samma hufvudtitel
må ega rum, nemligen:
till ”befrämjande i allmänhet af handel och sjöfartmed 9000: — —
och till "befrämjande i allmänhet af bergsbruket" med . 3000: — —-
eller tillsammans 12,000:
5;o. Skrifmaterialier och Expenser samt ved och ljus.
I öfverensstämmelse med hvad här förut blifvit föreslaget, angående
förändrad reglering med till embets- och tjenstemän samt betjening
nu utgående ljuspenningar, skulle, genom bifall dertill, ifrån detta anslag
komma att till nedannämnde embetsverks stater öfverflyttas hvad som
motsvarar ljuspenningärne för hvarderas personal, nämligen:
för Departementets Expedition
670:
„ Bergs-kollegium  480:
Transport rdr 1,150:  32,960: 32,
Kongl. Majits Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
59
lör Kommerce-kollegium
„ Tabell-komiriissionen
Transport rdr 350:  32,960: 32. —
993: 16 —
46: 32 —
„ General-Landtmäteri-kontoret å Landtmäteristaten . . 260: — •—
„ Ofver-Ståthållare-embetet och Poliskammaren .... 760: — •—•
tillhopa 3,210: — —•
då af anslaget skulle återstå 13,190: 25. 8; men för vinnande af jemn
slutsumma på titeln, torde detsamma böra beräknas till 13,187: 23. 4. och
således minskas med 3 rdr 2 sk. 4 rst.
I afseende å alla öfriga delar af Riks-statens sjette hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t,
att Riks-staten derutinnan må förblifva oförändrad.
Då ofvan utförda summa af de nu föreslagna tillökningar å sjette
efter afdrag af de ifrågasatte minskningarne enligt 2:dra,
3:dje, 4:de och 5:te punkterne
12,140: 32. — 20 820'
—
sammanlägges med sjette hufvudtitelns nuvararande anslagssumma. . . 863,330:
så uppkommer för samma hufvudtitel en slutsumma af rdr  884,150: — —
Utom de anslag, hvilka Kongl. Maj:t sålunda för fortgående statsbehof äskat å 6:te
hufvudtiteln, har, efter öfvervägande af de frågor, som vid statsregleringen i öfrigt förekommit
om anvisande af medel, dels för vissa år eller tills vidare, dels för en gång till föremål,
som på Civil-Dapartementets handläggning bero, Kongl. Maj:t velat, jemlikt hvad närlagde
protokoll öfver Civil-ärenden af den 13 innevarande November innehåller och under
åberopande, hvad allmänna arbeten angår, af det förslag, som styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader, jemte berättelse om användandet af förut till sådane arbeten afsätta
medel, under den 19 nästlidne Oktober i underdånighet afgifvit, till Rikets Ständer
göra framställning rörande de anslag, hvilka Kongl. Maj:t i berörde hänseende ansett böra
beviljas.
l:o. För kanaler, slussar, hamnbyggnader och elfrensningar föreslår Kongl. Maj:t,
att följande belopp såsom statsbidrag må företrädesvis anslås
a) till fullbordande af hamnbyggnaden vid Wisby medelst Vågbrytarens förstärkning
hufvudtiteln
32,960: 32.
60 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
förstärkning och landtarmarnes grundläggning rdr 84,625: —• —
b) till iståndsättande af öfverbyggnaden å ena hamnarmen vid Cimbritshamn
14,930: — —
c) till förbättring af hamnen vid Landskrona  34,736: 32. —
d) till hamnanläggning vid Engelholm, samt upprensning af Rönne å . 22,533: 16.—
ef) för öppnande af kanal genom Kalfvesund i Röhus Läns skärgård . 14,452: 16. —
f) till kanal- och sluss-anläggningar emellan Philipstad och sjöändans
lastningsplats  65,000: — —
g) till hamnbyggnad vid Calmar, i förening hvarmed en ny inkörsväg
bör till staden anläggas
39,486: — —
h) till hamnbyggnad vid Grenna
8,000: — —
i) den för åren 1851, 1852 och 1853 belöpande summa af 1,080 Rdr
årligen, hvarmed Staten, enligt Kongl. Brefvet den 14 April 1837, bör
linder 19 års tid bidraga till amortering af ett för Linköpings hamnbyggnad
och Stångåns upprensning upptaget lån  3,240: — —
k) för muddring och Tätning af Stångån till förbättrande af segelleden
mellan Roxen och Linköpings hamn  16,666: 32. —
1) till hamnbyggnad vid Mariestad  34,890:
m) lill hamnbyggnad vid Hjo
50,000: — —
n) till kanals öppnande genom Tjufholmssundet i farleden till Luleå . 8,000: — —
o) till rensningar af Rörå-elfvens forssar i Norrbottens län .... 2.400: — —
2:o} För anläggning af nija samt förbättrande eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar föreslår Kongl. Maj:t, att Rikets
Ständer må anvisa 166,666 Rdr 32 sk. årligen i 3 år, eller tillsammans
•  500,000: — —
dock att häraf högst 30,000 Rdr må kunna för understödjande af mindre
ström- och, årensnings-arbeten samt smärre hamn- och brobyggnader
användas.
3:o} För befrämjande, medelst lån eller anslag utan återbetalningsskyldighet,
af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och
Transport rdr 898,960:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Slotsverk. 1850. 61
Transport rdr 898.690: — —
sjöar, till beredande af odlinysföretag, anser Kongl. Majit Sig böra anslå §|
anvisandet af 33,333 Rdr 16 sk. årligen i tre år eller tillsammans . . 100,000: — —
I afseende på vilkoren för statsbidrags beviljande till allmänna
arbeten af här ofvan omförmälda serskilda slag äfvensom i afseende
på kontroller å arbetenas utförande i enlighet med fastställda planer,
tillstyrker Kongl. Majit, på sätt äfven Styrelsen för Allmänna Vägoch
Vattenbyggnader i underdånighet hemställt, bibehållandet af enahanda
föreskrifter, som hittills. Men då den förflutna tidens erfarenhet
bekräftat, att dylika arbeten, om de, med fullkomlig båtnad för
det allmänna, skola kunna till vägabringas, erfordra, så väl för planernes
uppgörande, som för ledningen och tillsynen vid verkställigheten,
en större tillgång på fullt skicklige Ingeniörer med sreskildt för
detta yrke förvärfvade theoretiska och praktiska insigter, anser Kongl. Majit
lämpligt och nödigt, att, i enlighet med hvad redan tillförene skett i andra
Europeiska länder, en serskild Väg- och Vattenbyggnads-korps uppsättes
och ställes till Väg- och Vattenbyggnads-Styrelsens disposition.
Beträffande sammansättningen af denna korps, för hvars successiva kompletterande
framdeles böra blifva att påräkna de Ingeuiör-elever, som
fullbordat färeskrifven lärokurs vid Mariebergs undervisningsverk, åberopar
Kongl. Majit det förslag, som innefattas i ofvannämnde protokoll öfver
Civil-ärenden, hvilket jemväl utvisar, att den tillökning i årliga utgifter,
som genom organiserandet af en sådan korps skulle erfordras, kan
inskränkas till omkring 3,000 Rdr; och Kongl: Majit föreslår således nu
4loj) Att Rikets Ständer må till aflöning för Styrelsen öfver
Allmänna Vug- och Vattenbyggnader jemte en dermed införlifvad Vägoch
Vattenbyggnads-korps anslå 12,900 Rdr årligen, eller tillsammans
för tre år  38,700; •— —
5:o) Till rese- och undersöknings-kostnader samt expenser för
allmänna arbeten, anser Kongl. Majit Sig böra af Rikets Ständer begära
12,000 rdr årligen, eller tillsammans för tre år  36,000: — —
Transport rdr 1,073,660: — —
62 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport rdr
6:0) Till arvoden för Lärare vid Mariebergs Läroverk i de kunskapsämnen,
som tillhöra Civ il-Ingeniörer, föreslås, såsom hittills, 1,000
rdr årligen, eller för tre år
och 7:o) Till stipendier för Elever, som vid nänmnde Läroverk
genomgå den för sådane Ingeniörer bestämda kurs, likaledes såsom förut,
1,000 rdr årligen, eller
8:0} Efter det Rikets sednast församlade Ständer med antagande,
att en af Grosshandlaren A. Rydberg genom testamente år 1834 donerad
fond vore disponibel för underhållande af den i Stockholm inrättade
Navigationsskola, hos Kongl. Maj:t tillkännagifvit, att Statens årliga anslag
till nämnde skola, 2,800 rdr, komme att upphöra, när den nya
Statsregleringen trädde i verkställighet, men att Rikets Ständer, på det
undervisningen i skolan ej måtte behöfva afbrytas, å Riksgäldskontoret
anvisat 5600 rdr, för att, efter beräkning af 2,800 rdr för året, från
1849 års början, intilldess de Rydbergska donalionsmedlen blefve för ändamålet
att tillgå, förskottsvis till skolans underhåll disponeras, har, då berörde
donationsmedel, på sätt ofvan förmält är, icke kunnat, emot vederbörandes
bestridande, tagas i anspråk för underhållandet af nämnde
Navigationsskola, och sedan Fullmäktige i Riksgäldskontoret förmält sig, af
uppgifven anledning, icke kunna 1849 och 1850 årens anslag för skolan
utanordna, Kongl. Maj:t sett Sig nödsakad anbefalla Statskontoret att de
för samma skola i stat fastställda årsbehofven förskottsvis utbetala; och
Kongl. Maj:t föranlåtes nu äska, att Rikets Ständer må anvisa medel,
dels till godtgörande åt Statskontoret af de för åren 1849 och 1850 förskjutne
5,600 rdr, dels ock till den fastställda Statssumman för skolans
underhåll år 1851, eller tillsammans
För Skeppsbyggeri-Institutet i Carlskrona föreslår Kongl. Maj.t, på
sätt ofvan finnes upptaget, enahanda årliga anslag, som hittills, eller
3,333 Rdr 16 sk., således för tre år
Transport rdr
1,073,660:
3,000:
3,000:
8,400:
10.000:
14)98,060
Kongl. Maj:t$ Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 83
Transport rdr 1,098,060: — —
Slutligen föreslär Kongl. Maj:t, likasom vid nästföregående statsregleringar,
beviljandet af följande tillfälliga anslag:
9:o. till utdelning vid Landlbrukare-möten af premier för kreatur af ut
märktare
slag ' - . . . 3,000:
och 10:o till Slöjd-Expeditionens befrämjande .i  3,000:
Summa b:ko rdr 1,104,060: — —
Styrelsens för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader ofvanomförmälda
berättelse och förslag, rörande verkställde och ytterligare ifrågasatta
Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, kommer att meddelas Rikets Ständers
Siats-Utskott; äfvensom dertill hörande kartor, kostnadsförslag och
öfrige handlingar, hvilka för vidare upplysning kunna vara för Rikets
Ständer erforderlige, blifva hos bemälde styrelse att tillgå.
Enligt hvad Kongl. Maj:t nu förelsagit, skulle slutsummorna för
behof, hänförlige till 6:te Hufvudtiteln, komma att blifva:
för utgifter af ständig egenskap  884,150:
deraf förslagsanslag rdr 74,856; 39. 4.
för tillfälliga och extra behof  1,104,060:
Sjunde Hulvnd-Titeln.
Innefattande anslagen för Finans-Departementet.
För detta Departement upptager nu gällande Riksstat:
penningar .y
. rdr 1,725,263:
indelda räntor, kronovärdi 3,905:12. 6. med förslagsvis beräknaadt markegångsvärde
af  23,640:
Transport rdr 1,748,903:
61 Kongl. Majtts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport rdr 1,748,903: —• —
indeld spannmål 156 tunnor 16 kappar, upptagne efter 6 rdr tunnan till 939:
oindeld d:o, 18 tunnor. d:o  108:
tillsammans rdr 1,749,950: — —
Vid pröfning, på sätt närlagde protokoll öfver Finans-Ärenden för den 13 innevarande
månad utvisar, af serskilde till regleringen af Sjunde Hufvudtiteln hörande frågor,
har Kongl. Majit funnit följande jemkningar och bestämmelser i afseende på anslagen å
denna titel vara lämpliga och af behofvet påkallade, nämligen:
l;o. Finans-Departementets Expedition.
Såsom följd af hvad här ofvan blifvit anfördt i fråga om upphörande af de så
kallade ljuspenningarne, föreslår Kongl. Maj:t, att anslaget för Finans-Departementets Expedition,
nu utgörande 15,024 I\dr 32 sk., måtte ökas med ett emot ljuspenningarne svarande
belopp af rdr 623: 16. —
2:o. Kammar-kollegium och Kammar-rätten.
Uppå af Kongl. Maj:t derom gjord framställning, blefvo, v:d sednaste statsreglering,
fyllnadsanslag till de för förenämnde 2:ne Embetsverk år 1841 fastställde interims-stater
fortfarande af Rikets Ständer anvisade med 7,532 rdr 31 sk. IL rst för Kammar-kollegium
och 13,075 rdr 28 sk. 9 rst för Kammar-rätten, hvilka fyllnadsanslag likväl, med hänsigt
till Embetsverkens möjligen skeende reorganisation, beviljades endast för så lång tid, som
nämnde statsreglering blefve gällande, och att utgå såsom arvoden. Då emellertid förslag
till förändrad reglering med omförmäldte Embetsverk och deras atlönings-stater ännu icke
kunnat uppgöras, såsom, bland annat, beroende af de beslut, som kunna fattas vid slutlig
pröfning af frågan angående skatteväsendets samt uppbörds- och redogörelseverkets förenkling,
vill Kongl. Majit, i anledning häraf, nu endast föreslå, att ofvanomförmälde, till fyllnad
i Kammar-kollegii och Kammar-rättens interims-stater erforderliga anslag måtte till
fortsatt utbetalning under förut bestämda vilkor anvisas.
Derjemte föreslår Kongl. Maj:t, att statsanslagen för förenämnde Embetsverk, måtte
tillökas med hvad, som motsvarar ljuspenningarne derstädes eller för
Kammar-kollegium med .
rdr 2,253: 16. —
och för Kammar-rätten med . .
v 2,130:
3:q
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 65-
3:o. Stats-Kontoret.
Under åberopande af hvad det härvid bilagda protokollet öfver Finans-ärenden innehåller,
angående den af Kongl. Maj:t fastställda nya organisation af Stats-kontoret, och på
det att de hittills under olika titlar utgångna anslag till aflönande af detta Verks Embetsoch
Tjenstemän måtte blifva å ett ställe sammanförde, föreslår Kongl. Maj:t att, då för
nämnde ändamål erfordras rdr 46,170: 32. —
och dertill lägges nuvarande kontanta anslag för krono
magasinen
samt vågstaterne
10,336: 32. —
anslaget för Statskontoret med Kronomagasinen och Vågstaterne
i Fahlun och Avesta måtte uppföras till rdr 56.507: 16. —
Då härifrån afräknas nuvarande Statsanslaget, efter afdrag
af den Kammarskrifvarelön å Statskontorets stat,
438 rdr, som enligt hvad här ofvan, vid fråga om reglering
af 4:de Hafvudtiteln, bfifvit föreslaget, skulle till
Krigskollegium öfverflyttas, eller . . . 42,096: 32. —
det å 7:de Hufvudtiteln serskildt uppförda
anslag till aflöning för Chartaj-sigillatajverket
och hvilket föreslås att till Statskontorets
stat öfverföras med .... 3,516: — —
samt hvad till ljuspenningar för verkets
personal utgått af anslaget till skrifmaterialier
och expenser och nu skulle
till aflönings-anslaget öfverflyttas, eller 2,000:
^ g|0.
skulle under denna titel på staten uppkomma en tillökning
af rdr 8,894: 32. —
hvilken tillökning likväl, på sätt ofvanåberopade protokoll öfver FinansArenden
utvisar, komme att godtgöras dels derigenom att, då den å Statskontorets
nya stat uppförda personal är beräknad jemväl förhandläggning
af de ärenden, som tillhöra verkets nuvarande magasins-Departement,
hvars aflöning, ehuru af fortfarande egenskap, qvarstått å allmänna In
Transport
rdr 8,894: 32. —
lith. till It. St. Protocoll 1850 & 51. 1 Sami. 1 Afd. 1 H. 9
66 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1H50.
Transport rdr 8,891: 32.
dragnings-staten, af berörde anslag borde till förstnämnde stat öfver*
iöras rdr 5,621: 32. —
dels ock genom besparing å anslaget till Ghartas-sigillatre
omkostnader af  173: —
och af det lill Kongl. Räntmästaren utgångna remisslage 2,800:
rdr 8^894: 32.—
hvarjemte, i följd af regleringen, skulle, på sätt förutnämnde protokoll
gifver vid handen, komma alt derutöfver besparas 3,482 rdr 32 sk. årligen,
som, under särskilda titlar, för besörjande af verkets göromål utgått,
hvaribland den efter ofvannämnde öfverflyttning af en del utaf allmänna
Magasins-dapartementets aflönings-anslag uppkommande återstod af samma
anslag eller 820 rdr, som för närvarande borde å allmänna Indragnings-staten
qvarstå, men, sedan nuvarande personalen afgått eller blifvit
å nya staten öfverflyttad, ifrån samma stat uteslutas.
4:o. Chartce-sigillatce-verket. Anslaget till löningar 3,516 rdr,
skulle, på sätt ofvan är anfördt, komma att i Stats-kontorets löneanslag
ingå och således icke vidare särskildt upptagas; äfvensom, i följd af nämnde
Embetsverks lönereglering, utgifterne å anslaget till Chartae-sigillatEéomkostnader,
nu beräknadt till 70,000 rdr, blefve förminskade med hvad
som motsvarar deraf utgången provision till Kassören i Chartse-Sigillateeverket
med 473 rdr; men då sistnämnde anslag är förslags-anslag, har
Kongl. Maj:t ansett denna obetydliga minskning icke böra föranleda förändring
uti beräkningen.
5:o. Mynt- och Kontroll-verken.
Kongl. Maj:t föreslår, att löuings-anslaget. för dessa verk måtte
ökas med de för verkens tjenstemän och betjening belöpande ljuspenningar,
utgörande för året rdr 240: — —
6:o. Ofver-Intendents-Embetet.
Då Kongl. Museum, för hvilket ett anslag af 1,670 Rdr 32 sk. för
närvarande finnes å åttonde Hufvudtiteln uppfördt, hörer under ofvanbe
Transport
rdr 8,S94: 32.
Kongl. Maj:ts Nåd■ Prop. om Statsverk. 1850.
Transport rdr
malte embete, anser Kongl. Maj:t lämpligast, att berörde anslag, jemte de
för personalen vid Museum belöpande ljuspenningar 32 Rdr 16 sk. eller
tillhopa 1,704 rdr, öfverflyttas till sjunde Hufvudtiteln och sammanslås
med det der upptagne anslaget för Ofver-intendents-embetet; hvarigenom
således sistnämnde anslag skulle erhålla en tillökning af
Likaledes föreslår Kongl. Majit, att samma anslag måtte förhöjas
med hvad som motsvarar ljuspenningarne för Ofver-intendents-embetets
embets; och tjenstemän, eller  430: — —
7:o Postverket.
I öfverensstämmelse med hvad här ofvan vid beräkningen af
Stats-verkets inkomster blifvit anfördt, angående nedsättning med 15,000
rdr uti Postverkets bidrag till staten, emot beviljande af portofrihet för
tullverkets brefvexling, och då postverkets inkomster ändock upptagits till
enahanda belopp, som vid sednaste statsreglering; så och under förutsättning
att för postverket fortfarande får användas öfverskottet af postmedlen,
sedan bidraget till staten deraf utgått, upptages den deraf föranledda
förhöjning i beräkningen af utgiftsanslaget med ......
8:o. Anslaget till lyshållning m. fl. utgifter för kronans hus i
Stockholm.
Då här ofvan, i sammanhang med förslaget till reglering af utgifterne
under Riks-statens första hufvud titel, framställning blifvit gjord
om öfverflyttning till nämnde titel af kostnaden för lys- och renhållningen
samt sotningen jemte dermed sammanhang egande utgifter för H. K.
H. Prins Gustafs palats med ett belopp af 613 rdr, lärer ofvanberörde
förslagsanslag böra minskas med ett emot nämnde kostnad svarande belopp,
eller i rundt tal
rdr 600: — —
9:o. Anslagen till byggnader och reparationer i Stockholm och
landsorterne, äfvensom för magasinsbyggnader, så i hufmdstaden som i
landsorterne.
Transport Rdr
67
8,894: 32.
1,704: —
15,000: —
25,598: 32.
/
68 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850.
Transport rdr
Med afseende å de olägenheter, som, efter hvad erfarenheten
ådagalagt, de förut gällande stadganden angående befattningen med underhållet
af kronans hus och byggnader i landsorterne samt dispositionen
och redovisandet af derför anslagne medel medfört, likasom svårigheterne
att, under sådane omständigheter, handhafva en fullständig och tillförlitlig
kontroll å de befintlige tillgångarne, har Kongl. Maj:t, som ansett dessa olägenheter
lämpligast kunna undanrödjas derigenom, att bestyret med såväl
tillgångarnes fördelning som deras förvaltande och redovisande, förenades
hos en embetsmyndighet, på sätt rörande anslagét för underhåll af kronans
hus och byggnader i hufvudstaden är föreskrifvet, under den 6 Mars
sistlidet år förordnat, att jemväl den förut åt Kammar-kollegium uppdragna
befattning med kronans i civilt ändamål anslagna hus och byggnader
i landsorterne, hvilka icke äro under annat embetsverks tillsyn
ställde, samt handläggning af administrativa frågor, angående nybyggnad
och underhåll af dessa hus och byggnader, jemte nödiga inventariers anskaffande,
skulle af Ofver-intendents-ernbetet öfvertagas; äfvensom och
enär det ansetts leda till större enhet i förvaltningen samt medföra flera
väsendtliga fördelar, om Ofver-intendents-embetet likaledes erhöll den befattning
med underhållet af kronans magasins-byggnader så i Stockholm,
som i landsorterne, hvilken tillförene ålegat Stats-kontoret, Kongl. Maj:t
genom särskildt beslut af den 19 sistlidne Oktober i Nåder befallt, att
sistnämnde befattning skall ifrån och med början af nästkommande år på
Öfver-intendents-embetet öfverflyttas: och då, vid sådant förhållande, det
vore mindre lämpligt och endast ledande till större vidlyftighet att fortfarande
hafva anslagen till magasinsbyggnader afskiljde från dem, som å
7:de Hufvudtiteln äro uppförda för kronans öfriga hus och byggnader,
föreslår Kongl. Maj:t att dessa anslag måtte sammanföras, särskildt för
hufvudstaden och särskildt för landsorterna, samt att desamma måtte få
såsom reservationsanslag anses: börande dock ifrån anslaget för hus
och byggnader i landsorterne, afdragas de 4,000 rdr, som hittills deraf
Transport rdr
25,598: 32
25,598: 32
Kontil. Majus Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 69
Transport Rdr 25,598: 32. —
utgått till fängelsebyggnaders underhåll och nu, enligt hvad i sammanhang
med förslaget till reglering af utgifterne under andra Hufvudtiteln
blifvit ifrågastäldt, skulle till berörde Hufvudtitel öfverflyttas.
Hvad särskildt beträffar de för underhåll af kronans hus och
byggnader i landsorterne uti riksstaten upptagne indelta anslag; så böra,
enligt hvad protokollet öfver finans-ärenden upplyser, af desamma uteslutas,
ej mindre de räntor med kronovärdi af a rdr 30 sk. 5 rst och markegångsvärde
af 39 rdr 20 sk. 11 rst., sorn äro för högt upptagne, än
ock, sedan Fahlu kungsgårdshjelp numera upphört, det för nämnde kungsgård
beräknade anslag af 173 rdr 19 sk. 1 rst. i kronovärdi och 314
rdr 42 sk. 1 rst. efter markegångsvärde. Äfvenledes vill Kongl. Maj:t,
under åberopande af hvad berörde protokoll vidare innehåller, härmed
föreslå, att de för Hunna qvarndam, kungsladan vid Rankhyttan och Ornäs
loftsbyggning anvisade anslag, af indeldta räntor till kronovärdi af 13
rdr 37 sk. med markegångsvärde af 98 rdr 19 sk. samt anslaget till
kungsladan vid Isala af 30 kappar kronotionde, beräknade till ett värde
af 5 rdr 30 sk., må försvinna, emot det att af anslaget till underhåll af
kronans hus och byggnader i landsorten till vederbörande kontant utbetalas
de derför belöpande ersättningar: börande för sådant ändamål nyssnämnde
anslag ökas i kontant med
rdr 98: 32. —
Genom förutnämnde förändringar skulle anslagen till byggnader
och reparationer komma att utgöra:
för Stockholm rdr 32,000: — —-
och för landsorterne „ 40,233: 16. —
hvaremot de båda anslagen för magasinsbyggnader äfvensom de å anslaget
till byggnader i landsorterne nu uppförde indelte räntor af spannmål,
i värde beräknade till 456 rdr 16 sk. borde uteslutas.
10:o. Anslaget till remisslage.
1 följd af hvad, i sammanhang med frågan om Stats-kontorets organisation, blifvit här
ofvan framstäldt, angående upptagande å nämnde embets-verks stat af
Transport Rdr 25,695: 16. —
70 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport Rdr 125,695: 16. —
ersättning för Kongl. Räntemästarnes remisslage, skulle särskilt anslag derför
ej vidare erfordras, och således anslaget till remisslage med motsvarande
belopp förminskas; men då, oaktadt denna utgift i medeltal utgjort
2,795 rdr, nämnde förslagsanslag för detta ändamål blott upptagit 1,500
rdr, kan endast sistberörde belopp derifrån afdragas; hvarigenom anslaget,
skulle komma att till 2,000 rdr nedsättas.
lito. Anslaget till skrifmaterialier ock expenser, samt ved
och ljus.
Då Kongl. Maj:t här ofvan beräknat, att de af nämnde anslag,
eldigt nu gällande stadgande!), utgående ljuspenningar, borde till löne-anslagen
för vederbörande embetsverk öfverföras, och således dessa anslag
med motsvarande belopp förökas, anser Kongl. Maj:t, såsom en följd
häraf, förenämnde anslag till skrifmaterialier och expenser böra minskas
med samma belopp, utgörande tillhopa 7,676 rdr 32 sk.; och då derefter
af nuvarande beloppet skulle återstå 12,323 rdr 47 sk. 9 rst. föreslås
att detta anslag, för vinnande af jemn slutsumma, måtte bestämmas
till 12,314 rdr 31 sk. 9 rst. och således minskas med 9 rdr 16 sk.
De på 7:de Hufvudtiteln beräknade tillökningar utgöra alltså tillsammans
rdr 25,695; 16. —
hvarifrån likväl dragas de uti 8:de, 9:de, 10:de och ll:te punkterne om
förmälde
nedsätlningar tillhopa
6,565: 16. —
då återstående tillökningen blifver  19,130: — —
hvilken tillökning likväl, såsom härrörande dels af högre beräkning utaf
den till bestridande af Post-verkets utgifter afsedda behållna andelen af
postuppbörden, dels af öfverflyttningar ifrån andra titlar icke medför någon
ökad utgift.
Hufvudtitelns slutsamma som nu utgör . rdr 1,749,950: — —
skulle således blifva
„ 1,769,080: — —
deraf förslagsanslag 1,447,599 rdr 47 sk. 9 rst.
Kongl. Majits Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 71
Derförutan erfordras å denna Hufvudtitel följande anslag, som torde böra anvisas å
de tillgångar, hvilka varda afsedde för tillfälliga behof, nemligen:
l:o För ombyggnad af Tranebergs bro på vägen till Drottningholm.
Euligt hvad Kongl. Majit redan vid förra Riksdagen meddelade Rikets Ständer, hafva
de på nämnde väg befintliga större broar under de sednare åren visat sig så bristfällige,
att fråga uppstått om deras ombyggande, hvartill kostnadsförslag jemnväl blifvit upprättade.
Då emedlertid kostnaden för dylik ombyggnad af alla dessa broar uppgår till ett högst betydligt
belopp, och anledning förekommit, att 2:ne af dem, efter reparationer, som dels redan
försiggått, dels blifvit ifrågastäilde, och till hvilka sednare Kongl. Majit vill bereda tillgång
af dertill disponible medel, skulle ännn någon tid kunna begagnas, hvaremot ombyggnad
af Tranebergs bro icke längre kan undvikas, har Kongl. Majit velat för detta ändamål,
med antagande af det minst kostsamma byggnadssättet, eller anläggning af flottbro, äska
ett anslag af rdr 48.000: — —
2:o Till utgifter för Kolonien S:t Barthelemy.
För detta ändamål hafva Rikets Ständer vid sednaste Riksdagen
beviljat ett förslags-anslag af (5,000 Rdr årligen; och har Kongl. Majit på
sätt bilagde protokoll öfver Finans-ärenden för den 13 innevarande utvisar,
oaktadt behof förekommit ej mindre af förbättring uti de å ön anställde
Embets- oeh Tjenstemäns ytterst knappa löne-förmåner, än af åtgärder
för iståndsättande af statens byggnader på ön, hvilka för flera år
tillbaka blifvit genom orkan dels förstörde, dels skadade, likväl endast
velat framställa, det Rikets Ständer måtte medgifva fortfarandet af det
hittills beviljade förslags-anslaget, att utgå på lika sätt, som vid förra
Riksdagen stadgades, hvadan för 3 år beräknas
Anslagen för tillfälliga behof å denna Hufvudtitel skulle således utgöra
18,000
66,000
72
Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Åttonde Mnfviid-Tftcln.
Innefattande anslagen för E ccles i as tik-D ep ar t em en tet.
Uti nu gällande Riksstat äro anslagen under 8:de Hufvudtiteln upptagne till följande
belopp:
penningar rdr 478,726  —
Indelda räntor, Kronovärdie 27,868 rdr 36 sk. 8 rst., utfördt efter för
slagsmarkegång
med d52,798
Indeld spannmål 81,704 tunnor 16 kappar, förslagsvis å 6 rdr tunnan . 490,227:
Oindeld spanmål 3,891 tunnor 16 kappar, förslagsvis å 6 rdr tunnan . 23.349: — —
tillsammans rdr 1,145,100: —• —
I afseende på regleringen af Åttonde Hufvudtiteln, framställer Kongl. Majit följande
förslag:
l:o Clereci-staten.
Kongl Majit, som under den 29 Maj 1848 förklarat prosten öfver Lysings kontrakt
af Linköpings Stift berättigad att från och med 1846 komma i åtnjutande af proste-tunna
för Trehörna nybildade pastorat; samt den 29 Juli 1849 ttllagt Prosten öfver Westerbottens
fjerde Kontrakt enahanda förmån, från och med 1846 för Pajala pastorat; äfvensom, under
den 16 Augusti innevarande år, beviljat prosten öfver Wäne kontrakt i Skara stift rättighet
till proste-tunna för hvardera af de nybildade pastoraten Främmestad och Näs, från och
med 1847, vill härmed hos Rikets Ständer föreslå, att ifrågavarande spanmåls belopp må
på stat uppföras med tillsammans
4 tunnor.
För att bereda Consistorie-notarierne i riket ersättning för den förmån, hvilken de,
till följd af Kongl. Majits Nådiga beslut om den förhöjda tjenst-års-beräkningens upphörande,
komrne att förlora, äskar Kongl. Majit att som lönetillökning åt bemälde tjenstemän vid
Stockholms Stads och samtlige Stiftens Consistorier, må på Ordinarie Stat uppföras ett belopp
af  2,340:
Transport Rdr 2,340: — —
att
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 73
Transport Rdr 2,340
att med 180 rdr till hvardera utgå ifrån den tid förhöjda tjensteår vid ifrågavarande
befattningar, genom innehafvares afgång eller frivilliga afsägelse
komma att upphöra.
2:o Universiteten.
Med åberopande af de skäl, som i protokollet för Ecclesiastik-ärenden
den 13 dennes äro anförda, äskar Kongl. Majit för Universitetens behof
följande anslag på ordinarie stat, nämligen:
till Universitets-bibliotheket i Upsala  1,500:
„ Kemiske Institutionen vid Universitetet i Lund  500:
„ Botaniska Institutionen derstädes
300:
hvarigenom anslaget till Universiteternas materiella behof således skulle
komma att ökas med 2,300.
„ Stipendier åt utmärkta yngre Akademiska Lärare, 2,000 rdr vid hvardera
Universitetet, tillsammans  4,000:
„ Stipendier åt medellösa Theologie Studiosi, 1,000 rdr vid bvartdera
Universitetet, tillsammans
2,000:
„ lönefyllnad åt Kalsenianske Professorn vid Upsala Universitet . . . 000:
„ lönefyllnad åt Bibliothekarien vid Universitetet i Lund  800:
3:o Folk-skolorna.
Såsom ersättning till Garnizons-skolan i Christianstad för den afgift,
som under namn af portpenningar fordom till samma skola utgått,
har årligen, alltsedan 1841 från Rikets Ständers Riksgälds-kontor blifvit
utbetalt 240 rdr bko; men då detta belopp icke är någon förändring underkastadt
och allt framgent hör fortfara, föreslår Kongl. Majit, att det
-
samma må å stat uppförs med  240:
4:o Medicinal-staten.
För att bereda tillfälle att kunna anställa tvenne nya provincialläkare,
hvilka enligt hvad vederbörande upplyst, äro af behofvet påkalla
Transport
rdr 12,280 —■ —
Bilt. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 10
74 Kongl. Majus Nåd. Prof. om Statsverk. 1850.
Transport R:dr 12.280.'
de. den ena för Ölands norra mot, och den andra för södra delen af Götheborgs
och Bohus län. föreslår Kongl. Maj:t att, till ifrågavavarande
läkares aflöning med 432 rdr 24; sk. hvardera, må på stat uppföras . . 865:
o:o Carolinska Medico-dunir giska Institutet.
Med afseende å \igten, att för hälsovården och Läkarebildningen
inom fäderneslandet, fortfarande upprätthålla den Kliniska undervisningeni
barnsjukdomar, föreslår Kongl. Maj:t att ett arfvode, som Carolinska
Medico-Chirurgiska Institutets stat för den tid nuvarande statsreglering är
gällande, blifvit af Rikets Ständer beviljadt åt en professor i Kliniken för
nämnde sjukdomar, fortfarande må å samma stat bibehållas.
6:o Orthopediska Institutet.
Då Orthopediska Institutet, för att fortsätta sin gagnande verksamhet,
framgent är i behof' af det understöd Rikets Ständer åt denna
inrättning lemnat, föreslår Kongl. Maj:t, att samma understöd, på förut
bestämda vilkor, må få utgå under den tid, som nu skeende stats-reglering
blifver gällande.
7:o Vitterhets-, Historie- och Anti
Sedan Rikets Ständer vid sistförflutne Riksmöte i anslaget för
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien beviljat en tillökning af
1,333 rdr 46 sk., att under tiden för då uppgjorde stats-reglering utgå,
och upplyst blifvit, att denna tillökning allt framgent är för Akademien
behöflig; föreslår Kongl. Maj:t att förenämnde belopp må på ordinarie
stat varda uppförde
8:o I öfverensstämmelse med hvad vid regleringen af sjunde Hufvudtiteln
blifvit föreslaget, skulle det i åttonde Hufvudtiteln uppförda anslag
för Kongl. Museum, utgörande 1,670 rdr 32 sk., med tillägg af hvad
som motsvarar de till dess personal utgångna ljuspenningar, 33 rdr 16 sk.,
eller tillhopa 1,701. rdr. komma att till förstnämnde Hufvudtitel öfverflytt
ai.
Transport rdr 13,145
Kongl. Maj:t Nåd. Prop. om Stålv. 1850. 75
Transport rdr 13,145
9:o Frimurare-Barnhuset.
Enligt nådiga resolutionen den 15 Mars 1770, eger Frimurareiarnhuset
i Stockholm att årligen uppbära 166 rdr 32 sk. bko af så kallade
Rasp- och Spinnhusmedel, hvilka, jemnlikt nådiga brefvet den 13
Augusti 1815, numera ingå till Stats-kontoret i stället för Fång-styrelsen,
dit dylika mede! förut inflöto; och har Frimurare-barnhusets andel deraf
blifvit anordnad antingen å sjelfva inkomst-titeln eller å öfverskotten på
Statsverkets inkomster; men då, dels detta är mindre formenligt och
dels Kongl. Maj:t uti serskild proposition föreslår att ifrågavarande serskilda
afgift måtte upphöra, vill Kongl. Majit härmed framställa, att Frimurare-barnhuset
må på ordinarie stat erhålla ett, förenämnde belopp
motsvarande, anslag, samt således det anslag, berörde Inrättning redan å
åttonde Hufvudtiteln åtnjuter af 666 rdr 32 sk. tillökas med ifrågavarande 166: 32. —
10:o. Skrifmaterialier och Expenser samt ved och ljus.
I öfverensstämmelse med hvad uti det föregående är vordet framställdt,
angående förändrad reglering med de så kallade ljuspenningarne,
föreslår Kongl Majit, att hvad för sådant ändamål erfordras och ifrån förutnämnde
anslag utgått, må ifrån samma anslag öfvertlyttas till anslagen för:
Ecclesiastik-Departementets expedition med . . . . - . 610: —• —•
Riks-Archivet  240:
Kongl. Bibliotheket 213: 16.—
Sundhets-kollegium
453: 16.—•
Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet  246: 32. —
Witterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien .... 60: -7- —
eller tillhopa 1,823: 16. —
Och då de för Kongl. Museum belöpande ljuspenningar 33 rdr 16
sk. skulle jemte anslaget för Museum till sjunde hufvudtiteln öfvertlyttas,
borde följaktligen nu ifrågavarande Expensanslag, utgörande 13,297 rdr 2
sk. minskas med motsvarande belopp, eller till 11,440 rdr 18 sk.; men
4ör vinnande af jemn slutsumma, beräknas å detta anslagen ytterligare ned
-
Transport rdr 13,311: 32.—
76 Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. om Statsverk. 1850.
Transport rdr 13,311: 32.—
sättning s.1 1 rdr 32 sk. och borde således detsamma derefter upptagas
till 11,438 rdr 34 sk.
De föreslagna tillökningarne skulle således utgöra 13,311: 32. —
jemte värdet af 4 tunnor spannmål af behållne kronotionde:), förslagsvis
upptaget å 6 rdr tunnan, till  24:
eller tillhopa 31,835: 32.—
men då härifrån dragas de uti S:de och 10:de punkterne omförmälde minskningar
med tillsammans
'1,705: 32. —
blifver återstående förhöjningen  11,630:
Då hufvudtitelns nuvarande anslagssumma utgör 1,14.5,100: •—• —
skulle således, efter den nu föreslagne regleringen å denna titel erfordras b:o rdr 1,156,730: — —
deraf förslags-anslag rdr 39,481: 34.
För tillfälliga behof inom samma hufvudtitel erfordras dessutom serskilda anslag,
dels för en gång, dels för viss bestämd tid, till nedannämnde belopp.
Då de anslag Rikets Ständer vid föregående riksdag beviljat för folkundervisningens
befrämjande, ännu äro för samma ändamål och till enahanda belopp erforderlige, föreslår
Kongl. Maj:t att Rikets Ständer anvisa för den tid nästa statsreglering kommer att omfatta:
till understöd för folkskolelärares aflöning inom de socknar, der, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning, statsbidrag för sådant ändamål^ i följd af serskilda omständigheter och förhållan
-
den kan blifva erforderligt, . i i t 20,000.
till seminarium för bildande af lärare vid folkskolor efter
Kongl Maj:ts Nådiga disposition ........ 9,400: — —
till stipendier för elever vid nämnde seminarier att i mån
af behof af Kongl. Maj:t disponeras  12,000: — •—
att utgå årligen under tre år med en sammanlagd summa för alla åren af 123,300: — —
och med rättighet för Kongl. Maj:t att till folkundervisningens befrämde
använda de besparingar, som å nämnde anslag kunna uppkomma.
Vid sednaste riksdag beviljade Rikets Ständer, till understöd för
Transport rdr 123,300
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 77
Transport Rdr 123,300 — —
Serafimer-lazarettet i Stockholm, ett belopp af 4,500 rdr årligen under
den tid, då uppgjorda statsreglering omfattar. Då de forhållanden, på
grund hvaraf nämnde anslag blifvit beviljadt, sedan dess icke undergått
någon förändring, föreslår Kongl. Majit, att till samma ändamål anvisas
enahanda belopp under ytterligare trenne år med 4,500 rdr om året, eller
tillsammans  13,500:
I ändamål att bereda en af behofvet påkallad förbättring och utvidgning
af den Kemiska Institntionen vid Upsala Universitet, äskar Kongl.
Majit, till uppförande af ny byggnad för nämnde institution, en summa af 66.666: 32, —
Då ny byggnad är behöflig för Anatomiska Institutionen vid Universitet
i Lund och Universitetets egna tillgångar icke utan betydlig olägenhet
kunna vidkännas den härtill erforderliga utgift; äskar Kongl. Majit,
att Rikets Ständer må för nämnde ändamål anvisa en summa af . . . 9,400: — —
Direktionen öfver Svenska Nykterhets-sällskapet har hos Kongl.
Majit i underdånighet anhållit, att, då Direktionen saknade utväg för bestridandet
af de utgifter, hvilka en ordnad och oafbruten verksamhet för
nykterhetens befordrande kräfver, Kongl. Majit ville af Rikets Ständer
äska ett årligt anslag af 1,000 rdr banko, att för nämnde ändamål af
Direktionen användas. Med bifall till denna underdåniga hemställan, föreslår
Kongl. Majit, att den begärda summan må för trenne år af Rikets
Ständer anvisas med tillsammans
3,000: — —
Tillsammans för tillfälliga behof rdr 215,S66: 32. —
78
Kongl. Majus Ndd. Prop. om Statsverk. 1850.
nionde Sluivint-Tilelii
omfattande Pensions- och Ind r agning s-S t at e r n e.
För de förra eller Pensions-Staterne, upptagas uti nu gällande Riks-Stat:
Penningar rdr 121,800: —
Indelda räntor med kronovärdi rdr 3,S90: 27. 7, men beräknade efter för
slags-markegång
till  24,992: 32.
Indeld spanmål, 884 tunnor 16 kappar, å 6 rdr tunnan
-5,307: —
Summa 152,099: 32. —
Då Kongl. Maj:t, efter att, med anledning af hvad Rikets sednast församlade Ständer
i underdånighet anmält, rörande den af1 Kongl. Maj:t då väckta fråga om de, under
namn af vakans- och liggetids- samt nådårs-besparing vid tillträdandet af civile och militäre
tjenster, föreskrifna löne-innehållningars upphörande emot ersättning till vederbörande
pensionskassor iför den andel de af dessa besparingar åtnjutit, hafva låtit verkställa ytterligare
utredning i ämnet, under denna dag derom till Rikets Ständer allåter förnyad Nådig proposition
, upptagas här de ersättningssummor, som uti samma proposition blifvit föreslagna,
eller:
för Civil-statens Pensions-inrättning  10,500:
.,, Arméens Pensionskassa
. . 31,400: — —
Amiralitets-krigsmans-kassan  3,400:
45,300
Med tillägg af förutnämnde  152,099
Klefve således summan af Pensions-staten  197,399
32.—
32.—
.Allmänna Indelnings-staten
beräknades vid sednaste statsreglering, på förslag, till:
Penningar
368,398: 16.
Indelda räntor, upptagna efter kronovärdi till rdr 2,993: 40. 5, och efter
Transport Rdr 368,398: 16.
Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
79
förslags-markegång till
Indeld spanmål, 6 tunnor, 16 kappar, å 6 rdr tunnan
OindelJ d:o, 15 tunnor å d:o
Transport Rdr 368,398: 16. —
19,213:
39:
90:
Summa rdr 387,740: 16. —
I afseende på regleringen af denna stat, har Kungl. Maj:t velat göra följande framställningar:
I?å
de skäl, som närmare omförmälas uti bilagde Stats-råds-protokoll för den 13
innevarande månad, vid föredragning af de till 2:dra Hufvudtitelns reglerande hörande frågor
föreslår Kongl Majit:
dels att till fortsatt utgående intill nästa statsreglering må uppföras det årliga arfvode
af 1,200 rdr, hvilket Professoren, Doktor C. J. Schlyter för utgifvande af Sveriges
gamla lagar, fått sig tillagdt;
dels för förre Läkaren vid Norra Korrektions-inrättningen, Doktor J. E. Nyblaeus,
som vid afskedstagande! var öfver 65 år gamma! och länge vid nämnde inrättning tjenstgjort,
hvadan ock Kongl. Maj:t, efter afskedets beviljande, funnit sig böra årligen, som gratifikation,
af 2:dra Hufvudtitelns anslag till extra utgifter, tillägga honom beloppet af den
aflöning han vid tjenste» åtnjutit, måtte såsom årlig pension anvisas hvad nämnde aflöning
utgjort, eller  250:
Enligt hvad bilagde protokoll: angående regleringen af 4:de Hufvudtiteln
vidare upplyser, har, i afseende å det på Allmänna Indragningsstaten
uppförde anslag af 10,000 rdr årligen till expectans-arfvoden åt
lönlöse officerare af améen, det förhållaade inträffat, att, enär numera
knappast någon officer, enligt stadgade grunder, finnes berättigad att af
sådant arfvode komma i åtnjutande, hvartill fordras, 1813 och 1814 årens
krig hafva varit oell sedermera förblifvit lönlös, i följd hvaraf ock under
de sista åren dylikt arfvode icke blifvit disponeradt, behållning uppkommit,
i den mån äldre innehafvare af ifrågavarande expectans-arfvoden afgått,
och hvilken behållning enligt sednast afslutade Riks-hufvudbok, eller för
år 1848, uppgick till 2558 rdr 2 sk. 8 rst. Med anledning häraf och
då Kongl. Maj;t anser, att tjenstbarheten bland arméens befäl verksam
-
Transport. Rdr 250 —
80 Kongl. May.ts Nåd. Fröy. cm Statsverk. 1850.
Transport Rdr 250
mast befrämjas och bibehålles genom beredda tillfällen för dess medlemmar,
att "vid framskriden ålder kunna lemna rum för yngre och kraftfullare
kamrater, vill Kongl. Maj:t nu föreslå Rikets Sländer, att ifrågavarande
anslag, i den mån detsamma genom afgång bland lnnehafvarne af expectans-arfvoden,
redan är eller ytterligare blifver disponibelt, må, efter de
grunder och med de belopp, Kongl. Maj:t kan i Nåder finna lämpligt bestämma,
få användas till pensions-förhöjningar åt afskedstagande Öfverstelöjtnanter,
Majorer och Kapilener af arméen, utöfver de pensioner, som
dem ifrån arméens pensions-kassa tillkommer.
Då Kongl. Majit, vid beviljandet af Chefens för Strömholms Stuteri,
Öfversten m. m. G. Liljestolpes ansökan att efter uppnådde 66 lefnadsår
och sedan han uti nära 47 år varit i statens tjenst, hvaraf 24 år vid
nämnde befattning, undfå afsked med pension, icke kunnat af stuteriets
serskilda pensions-fond tillägga honom högre pension än 500 rdr, föreslår
Kongl. Majit att, med afseende å Öfverste Liljestolpes långvariga, af ett
rättskaffens och för det allmänna gagneligt embetsnit utmärkta, tjenstgöring,
såsom tillökning uti denna pension måtte för honom å allmänna indrag
nings-staten
anvisas ett årligt belopp af
500:
Under åberopande af hvad bifogade protokoll rörande regleringen
af 8:de hufvudtiteln derom innehåller, har Kongl. Majit velat föreslå:
att det anslag af 800 rdr om året, som vid sista riksdag blifvit,
för tiden till nästa statsreglering, å allmänna indragnings-staten anvisadt till
Wetenskaps-akademiens disposition, att användas, dels till fortsatt understöd
för anskaffande af tekriingar af inhemska växter till ett arbete benämndt:
”Sveriges Flora”, och dels till uppmuntran för utgifvande af tekningar utaf
Zoologiska föremål, måtte förfarande få utgå.
Att det årliga anslag al 4000 rdr, hvilket Sekreteraren A. M.
Strinnholm, på grund af Rikets Ständers beslut egt att, under den tid nuvarande
statsreglering är gällande, å allmänna indragningsstateu uppbära för
fortsatt
Transport Rdr 750
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport rdr
fortsatt lifgifvande af hans arbete: ''Svenska folkets historia från äldsta till
närvarande lider”, må än vidare intill nästa statsreglering utgå, för att
bereda Sekreteraren Strinnholm tillfälle att åt detta verk uteslutande egna
sin tid och arbetsförmåga;
Att då Ramsjö Kapellförsamling, tillhörande Ljusdahls Pastorat i
Gefleborgs Län, har behof af en serskild predikant, men saknar förmåga
attbereda honom en, för tarflig bergning erforderlig aflöning, såsom bidragdertill
måtte anvisas en summa af 133 rdr 16 sk. årligen under de första 15
åren efter predikantens anställande, samt 66 rdr 32 sk. under derpå följande
15 år, hvadan nu utföres
Att technologen vid Wetenskaps-akademien, Professoren G. E. Pasch
må, efter afskedstagande^ för sin återstående lifstid tilldelas en pension af
samt att professorn i tekning vid de fria konsternas akademie, E.
Limnell, på lika sätt måtte undfå en pension af
Vidare har Kongl. Maj:t med afseende å förekommande bevekande
omständigheter, velat föreslå:
att det utaf Rikets sednast församlade Ständer, för tiden intill nästa
statsreglering, å allmänna indragnings-staten anvisade pensionsunderstöd af
100 rdr åt aflidne Befallningsmannen på Upsala Slott, Öfverstelöjtnanten
Nordencreutz’s enka, Carin Sandelin och hennes barn, må, sedan bemälta
enka numera med döden afgått, få af hennes efterlemnade döttrar tillgodonjutas,
så länge de lefva ogifta och befinna sig i behöfvande omständigheter.
Att af det pensionsunderstöd, stort 1000 rdr, som vid 1844 och
1845 årens riksdag blifvit å allmänna indragnings-staten uppfördt, för
iramlidne Stats-rådet Grefve Hårds enka, hälften eller 500 rdr måtte vid
grefvinnan Hårds frånfälle, få öfverflytlas på hennes trenne oförsörjda
döttrar och af dem åtnjutas under enahanda vilkor, som för Ofverstelöjtnanten
Nordencreutz’s döttrar blifvit föreslagne.
Transport rdr
Bih. till It. St. Prot. 1850 & 1851. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
81
750: .
133: 16. —
600:
750:
2,233: 16. —
11
82 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Transport rdr 2,283: 16.
Att utaf den, vid 1844—1845 årens riksdag framlidne Hans Excellens
herr Justitie-Stats-Ministern Törnebladhs numera äfven aflidna enkefru
å allmänna indragnings-staten tillagda pension, 200 rdr likaledes må,
under förenämnde vilkor, på herr Justitie-Stats-Ministern Törnebladhs oförsörjda
dotter, Sophie Emelie Törnebladh, öfverflyttas;
Att rikets ständer, med fästadt afseende å de af framlidne StatsRådet
och chefen för Sjöförsvars-Departementet J. F. Ehrenstam i lifstiden
ådaglagde utmärkta förtjenster, samt den nödställda belägenhet,
hvari hans efterlemnade enka med 7 oförsörjda barn, sig befinna, måtte
för bemälta enka anslå en årlig pension af  800. —
Att sedan Contre-Amiralen vid Kongl. Maj:ts Flotta, J. G. von
Sydow., efter en mångårig, för det allmänna serdeles gagnande verksamhet,
genom döden afgått, Rikets Ständer måtte för denne förtjente embetsmans,
i knappa omständigheter efterlemnade, enka, Eleonora Wiggman,
med 3:ae minderåriga barn, likaledes uppföra en årlig pension af . . . 666: 32.
Att framlidne Landshöfdingen, Friherre J. O. Nauckhoffs enka,
Wilhelmina Cöster, med 2:ne oförsörjda barn måtte, i anseende till hennes
fattigdom, varda tillagd ett årligt pensionsunderstöd af  300: —
samt att, då Landshöfdingen öfver Norrbottens Län, C. A. von Hedenberg,
vid sitt frånfälle efterlemnat enka och 7 oförsörjda barn i särdeles nödställd
belägenhet, en årlig pension måtte varda bemälda enka tillaggd af . . . 600: —
Då Rikets sednast församlade Ständer tillerkänt Assessoren J. A.
Törneman rättighet att, när hans göromål vid utredningen af förra allmänna
Magasinsfonden upphörde, å allmänna Indragnings-staten åtnjuta
expectanslön af 777 rdr, motsvarande, utan förhöjning för spanmålen,
den aflöning, som Törneman, hvilken vid f. d. Allmänna Magasins-Direktionens
upplösning år 1824 var Kammarförvandt, sedermera, efter af
Kammar-rätten erhållet förordnande att vara Revisions-kommissarie uti det
under bemälte embetsverk ställda Revisions-kontoret för Allmänna Magasinsärendenas
utredning, i sådan egenskap åtnjutit, föreslår Kongl. Maj:t, att
Transport rdr 4,000: —
Kongl. May.ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850. 83
Transport rdr 4,600: — —
Rikets Ständer, i öfverensstämmelse härmed, jemväl måtte medgifva, att
Revisorn J. G. Nyström, hvilken vid Magasins-Direktionens upplösning
vid verket egde Kammarskrifvare-tjenst, men af Kammar-rätten lörordnades
till Revisor i förenämnde kontor med enahanda lön som varit för
Revisorerne i Magasins—Direktionen bestämd, och dermed fortfor intilldess
Kontoret upphörde, samt således i detta hänseende befunnit sig i enahanda
förhållande, som Törneman, må i stället för honom tillagdt expektansarfvode
såsom Kammarskrifvare, åtnjuta den aflöning såsom Revisor,
hvilken han innehade då göromålen med magasinsfondens utredning för
honom upphörde, utgörande, utan spannmålsförhöjning, 497 rdr 8 sk.,
och således uti berörde, till Revisor Nyström nu utgående arfode uppföra
en tillökning af  270: 24. —
Sedan den serskilda ränta, som under benämning af Fahlu Kungsgårdshjelp
utgjorts af vissa hemman inom Kopparbergs, Näsgårds och Säthers
fögderier af Stora Kopparbergs Län, numera mot upphörande af derför
medgifven lindring i bevillningen, blifvit afskaffad, lära de nuvarande
Läns- och Fjerdingsman, samt Färjekarlar, Gästgifvare och Nämndemän
inom berörde Län, hvilka, före upphörandet af ifrågavarande serskilda
ränta, sina befattningar innehaft och af anslagen å samma utskyld varit
i åtnjutande, böra, för den minskning i påräknade löneförmåner, som de
genom meranämnde räntas försvinnande fått vidkännas å allmänna Indragningsstaten
undfå motsvarande ersättning, hvilken likväl med undantag endast
för Länsmännen, så vidt ifrågavarande anslag tagits i beräkning, vid
bestämmandet af den år 1844 dem beviljade lönetillökning, skulle komma
att, i mån af ersättningstagarnes afgång indragas; och anser Kongl.
Maj:t denna ersättning, som bör utgå efter markegång, kunna förslagsvis
beräknas till rdr 190:
Summa rdr 5,060: 24. —
Hvad beträffar hagan om bestämmande af medelpriset, för tiden intill nästa Riksdag,
å spannmålen under sådane löner, som innehafvarne tillträdt före statsregleringen vid
1840 - 1841 ärens Riksdag, och för hvilken spanmål, om ock i den mån nämnde medel
-
84
Kongl Majlis Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
pris jöfverstiger 7 rdr tunnan, serskild ersättning bör från allmänna Indragningsstaten vederbörande
löneinnehafvare tillkomma; så har, enligt hvad Stats-kontoret, uti dess om Statsverkets
förvaltning och tillstånd afgifna berättelse upplyst, riksmarkegångspriset utgjort:
eller i medeltal rdr 7: 5./4; och föreslår Kongl. Majit alltså, att det pris, hvarefter ofvanberörde
ersättning skall utgå, måtte fastställas till 7 rdr 5 sk. per tunna. Då, enligt hvad
Stats-kontoret upplyst, de spanmålsqvantiteter, hvarför, efter de vid berättelsens afgifvande
kända förhållanden dylik ersättning borde ifrågakomma, uppgå till 24,047 tunnor, skulle
således det dertill erforderliga anslag, som vid förra Statsregleringen beräknades till 40,000
rdr, icke behöfva utsättas till högre förslagsbelopp än 3,000 rdr.
I sammanhang med förestående framställning, i fråga om Allmänna Indragningsstatens
reglering, vill Kongl. Majit slutligen föreslå, att det till godtgörande af Indelningsbrist
i Jemtland uppförde belopp af 400 rdr, måtte framgent blifva förslagsanslag, i hvilket
fall och då hittills å detta anslag uppkommit behållningar, som blifvit reserverade och hvaraf
beloppet, enligt 1848 års Riks-Hufvudbok utgjorde 4,857 rdr 8 sk. 7 rst., det öfverskott
å samma anslag, som vid nya statsregleringens inträdande förefinnes, kunde till Riksgäldskontoret
öfverlemnas.
Enär Allmänna Indragningsstaten för innevarande år, efter iakttagande af de sedan
sista statsregleringen inträffade förändringar, är beräknad till samman
-
för år 1848
„ 1849
„ 1850
rdr 8: 20 —
„ 6: 22 -
„ 6: 22 -
lagdt
rdr 376,740: 3. —
samt derifrån afdrages dels, enligt hvad vid regleringen af sjunde Hufvudtiteln
blifvit framstäldt, den andel af det å förstnämnde stat uppförde
anslag för Statskontorets Magasins-departement, som vid nämnde verks nya
organisation beräknats att till verkets å sjunde Hufvudtiteln upptagna af
-
löningsstat öfverföras eller . .
. . rdr 5,621: 32. —
och dels hvad den uti ofvannämnde anslagssumma inberäknade
spanmålsförhöjning för vissa löntagare, uppgående
tillhopa till 24,047 rdr, öfverstiger det belopp af
Transport rdr 5,621: 32. — 376,740': 3.
Kongl. Majtts Nåd. Prop. om Statsverk. 7850. 85
Transp. rdr 5,621: 32. — 376,740: 3.-
3j000 rdr, som, på sätt ofvan är omförmäldt, skulle vid
nästa statsreglering för sådant ändamål erfordras, eller . 21,047: —■ — gg 668- 32
så utgör återstoden
350,074: 19. —
Och då härtill i,läggas de här ofvan äskade nya anvisningar å allmänna
Indragningsstaten, uppgående lill sammanräknadt belopp af  5.060: 24. —
skulle allmänna Indragnings-statens slutsumma blifva rdr 355,131: 43. —
Kongl. Maj:t anser alltså denna, ständiga förändringar underkasta
dej
stat, lämpligen kunna beräknas till  355,130: 16. —
då, med tillägg af anslagen för Pensions staterna, utgörande efter den
deri nu föreslagna tillökningen .
197,399: 32. —
slutsumman på nionde Hufvudtiteln skulle blifva rdr 552,530: — —
1 öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t, rörande utgiftstitlarne, här ofvan
yttrat och föreslagit, skulle den blifvande Statsregleringen komma att innefatta följande
anslagssummor:
1 :sta
2:dra
Hufvud
55
Titeln: ....
55
Ständiga anslag.
780,840:
1,135,660:
- .
Tillfälliga anslag.
. . . 400,000:
3:dje
55
55
226,450: — —
• .
.
— —
4: de
55
55
4,247,980:
.
. . . 980,000
— —
5:te
55
55
1,477,230: — —
.
. . . 816,000
— —
6:te
55
55
884,150:
.
. . 1,104,060
— —-
7:de
5?
55
1,769,080: — —
5
. . . 66,000
— —
-8: de
55
1,156,730: — —
.
. . . 215,866
32. —
9:de
55
55
552,530: — —
. . .
— —
Summa Rdr B:co
12,230,650:
.
. . 3,581,926: 32. —
86
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1850.
Hos Kongl. Majt har blifvit anmäldt, att sedan Stats-kontoret; på grnnd af den
efter 1845 års Riksbokslut uppgjorda liqvid emellan Stads- och Riksgäldsverken, hos fullmäktige
i Riksgäldskontoret begärt anordning å Statsverkets fordran 76,654 rdr 23 sk.
8 rst., sa hafva fullmäktige härå meddelat det svar, att då på öfverskotten af Statsverkets
inkomster blifvit anvisade utgifter, öfverstigande öfverskottens behållna belopp med 5,737
rdr 21 sk. 3 rst., samt Riksgäldskontorets Reglemente icke innehöll något stadgande, som
berättigade fullmäkitge att tillskjuta hvad för liqviderande af de å öfverskotten anordnade
utgifter erfordrades, kunde sistnämnde summa icke till Stats-kontoret utbetalas; hvarjemte
med anledning af Stats-kontorets, i sammanhang med öfverlemnande af liqviden för år
1846, då öfverskotter uppkommit af 552,200 rdr, till fullmäktige gjorda förnyad framställning
om Statsverkets godtgörande för ofvannämnde 5,737 rdr 21 sk. 3 rst., fullmäktige,
under åberopande af ofvannämnde reglemente den 5 Januari 1849 ytterligare förklarat, att
den äskade summan icke eller då kunde ersättas; och anser Kongl. Maj:t vid sådant förhållande
sig böra till Rikets Ständer härmed öfverlemna, att i afseende å Stastverkets
godtgörande för ifrågavarande, uti räkenskaperne balanserade, belopp meddela erforderlig
föreskrift.
Enligt hvad Statskontoret, uti dess algifna berättelse om Statsverkets förvaltning
och tillstånd, särskildt uppgifvit, rörande de från Landtränterierne inlevererade deposi
tionsmedel,
hafva, af den summa, stor 10,795 rdr 31 sk. 11 rst., hvartill behållningen af
dylika medel vid sista Riksdag uppgick, 10,000 rdr blifvit, till följd af Rikets Ständers
beslut, samt Kongl. Maj:ts under den 7 Juni 1848 meddelade Nådiga föreskrift, från Statskontoret
till Riksgäldskontoret öfverlemnade, så att af nämnde behållning derefter endast
återstode rdr 795: 31. 11.
och då härtill lägges hvad som af dylika medel ytterligare, ingått
nämligen:
efter den 1 Juli 1847
459: — 8.
805: 3-5. 5.
1,032: 39. 7.
305: 21. 1-
år 1848
„ 1849
„ 1850 till den 1 Juli
2,603: — 9.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsv. 1850. 87
Transport Rdr 2.603: 9. — 795: 31. 11.
äfvensom räntor å utlånte depositionsmedel,
influtne
år 1847 med  297: 17. 4.
„ 1848 „  358: 16.
v ^849 „ . . . . . . 60: — 7j5: 33 4
3,318: 34. 1.
tillsammans 4,114: 18. —
samt härifrån afdrages en, år 1847, återlyftad deposition å  104: 35. 8.
så befanns den nuvarande behållningen af depositionsmedel vid berättelsens
afgifvande utgöra  rdr 4,009: 30. 4.
hvaraf efter hvad Stats-kontoret tillika upplyst, voro förräntade emot
44 procent  3,000: — —
och på Bancoräkning innestående - 1,009: 30. 4.
Rdr 4,009: 30. 4.
Med anledning häraf har Kongl Maj:t velat föreslå Rikets Ständer, att icke alle.
nast den nu befintliga behållningen måtte till Riksgäldskontoret öfverlemmas, utan ock på
enahanda sätt fårfaras med den vid hvarje ars slut uti Statskontoret befintliga behållning
af ytterligare inflytande dylika medel, under vilkor likväl, att den föreskrift varder meddelad,
att Statskontoret eger att, på skeende reqvisitioner, ifrån Riksgäldskontoret återbekomma
hvad som till äfventyrs kan erfordras för sådane återbetalningar af omförmälde
medel, som i behörig ordning varda beviljade.
I sammanhang med den nya lönereglering, som föranleddes af den år 1840 beslu
tade
förändrade organisation af Statsrådet, anmälte Rikets då församlade Ständer hos Kongl.
Maj:t, att fråga uppstått om chefernes för de serskilda Stats-departementen förseende med
boställen, på sätt för utrikes statsministern redan förut egde rum, samt att dervid 2:ne
serskilda förslag förekommit, antingen om dylika boställens anvisande i samma hus, der
hvartdera departementets expeditioner blefvo inrymde, eller ock att samtlige expeditionerne
sammanfördes i en lokal utan samanhang med boställen; och begärde Rikets Ständer att,
sedan nödig utredning föregått, nådig proposition om sättet för utförandet deraf måtte till
Rikets Ständer aflåtas. Sedan, i följd af ofvannämnde förändring, general-adjutants-befatt
-
88
Kongl May.ts Nåd. Prop. om Statsverk. 1860.
ningarne för armeen och flottan upphört, blefvo de af dessa befattningars innehafvare förut
begagnade boställen genast derefter af Kongl. Maj:t åt cheferne för landt- och sjöförsvars-departementen
upplåtne. Någon vidare åtgärd i anledning af Rikets Ständers förberörde
framställning har sedermera i saknad af, för de afsedde ändamålen tjenliga, lägenheter
uti kronans hus i hufvudstaden, icke kunnat vidtagas förrän efter myntverkets förflyttande
till den, enligt Rikets Ständers beslut vid sistlidne riksdag, för detsamma inköpta, egendom
å kungsholmen, det förra mynthuset blifvit upplåtet till embetslokaler för Stats-departementens
expeditioner, hvarigenom och sedan den åt aflidne Professoren Ryström i
lifstiden, emot förbindelse till ombyggnads verkställande upplåtna, kronan tillhöriga sä
kallade gjuthustomten, här i staden blifvit ifrån Ryströms rätts-innehafvare inlöst, Kongl.
Maj:t kommit i tillfälle att åt trenne af de fyra Departementchefer, som af boställen voro
i saknad, tills vidare anvisa ledigblifna, för detta behof tjenliga, lägenheter; och förmodar
Kongl Maj:t att, om en föreslagen byggnad vid Carl XIlI:s torg, hvarom nådig proposition
varder till Rikets Ständer allåten, blifver uppförd, lägenhet framdeles kan yppas till
anskaffande af passande boställs-lokal äfven för den Departementschef, som ännu icke af
en sådan förmån kommit i åtnjutande.
Vid de förhållanden, som sålunda blifvit meddelade, torde Rikets Ständer finna
ofvan omförmälde framställning nu mera icke erfordra någon serskild åtgärd: och om
Rikets Ständer skulle anse, att sistnämnde Departementschef emedlertid bör undfå ersättning
för saknad boställs-förmån, kan sådan ersättning, ulan behof af serskildt anslag,
af för Kongl. Maj:t disponible medel utgå.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers Stats Utskott med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
© S C A II.
K. P. SANDSTRÖMER.
Kongl. Majlis Nåd. Skri/velse, N;o 2.
N:o 2.
i
Ant. till Exp. Utsk. den 9 Dec. 1850, kl. 10 f. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, om förordnande af
en Sfatsrads-Ledamot i afseende pa handläggningen
af vissa i Riksdags-Ordningens 86 och 42
M om förmälde Riksdagsär enden. Gifven Slockholms
Slott den 18 November 1830.
Kongl Maj:t vill härmed gifva Rikets Ständer tillkänna, att Kongl. Majit i
Mäder förordnat Stats-Rädet, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-orden, Nils
Fredrik Wallensteen att, under innevarande Riksdag, utöfva den befattning med Riksdagsärender!,
som, enligt 36 och 42 §§ af Riksdags-Ordningen, en Ledamot af Statsrådet
tillkommer. Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd ech
Ynnest välbevågen. Dalum ut supra.
OSCAR.
J- F. Fåhreeus.
Utdrag af Protokollet öfver Civil- är enden , hullet inför Rans
Majit Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den iS
November 18 5o.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Hr Friherre Stierneld
Statsråden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
Bilt. till R. St. Prot. 1350 $ 1S51. 1 Sand. 1 A(i. 2 Haft. X >
Kongl. Majlis Nåd. Skrifvelse, N;o 3»
von Hohenhausen>,
Wallensteen,,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen..
Sedan Kongl. Majit i Nåder förordnat Statsrådet och Riddaren af Kongl
Nordstjerne-orden N. F. Wallensteen att, under innevarande Riksdag, utöfva den.
befattning med Riksdagsärender som, enligt 36 och 42 §§ af Riksdags-ordningen,,
en Ledamot af Statsrådet tillkommer, så uppläste nu Departements-Chefen Statsrådet
Fahraeus ett förslag till Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer angående
detta ämne;
Och täcktes Kongl. Majit, uppå Statsrådets öfrige Ledamöters underdåniga
tillstyrkande, berörde förslag, sådant det finnes detta protokoll bilagdt,
i Nåder gilla, samt befalla att, i enlighet med samma förslag, Nådig
Skrifvelse skulle till Rikets Ständer aflåtas.
Ex protocollo
Vollrath Ekström.
]\:o 3.
Anb. till Exp. Utsb. d. 9 Dec. 1850, bl. 10 f. m.
KONGL. MAJ:T8
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, i anledning af åtskilliga
utaf Rikets Ständer vid sistförflutne Riksmöte
föreslagna lagförändringar; Gifven Stockholms
Slott den 21 November 1850.
Nedannämnde af Rikets sist församlade Ständer i underdånighet aflemnade
fsislag till lagförändringar,, öfver hvilka Kongl. Majit, innan Ständerna åtskiljdes, icke
Kongl. May.Is Nåd. Skrifvelse, A’:o 3.
3
'kunnat fal ta och meddela sitt Nådiga beslut, har Kongl. Majit sedermera till pröfning
förehaft, men icke funnit godt att i Nåder bifalla; och Kongl. Majit vill nu, på sått i
87 § Regeringsformen förordnadt är, underrätta Rikets Ständer om de skäl, som hindrat
samma förslags antagande.
Uti underdånig skrifvelse den 2 Augusti 1848 (Nio 160) hade Rikets Ständer
föreslagit utfärdandet af en Förordning angående inteckning i fast egendom
hvars ingress, sådan deri i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 22 nastpåföljde
Oktober (Nio 239) blifvit rättad, skulle innehålla att, med ändring af 7:de Kapitlet
Rättegångs-Balken och Kongl. Förordningen den 13 Julii 1818, med deri genom
Kongl. Kungörelserna den 18 December 1823 och den 30 Maj 1835 gjorda tillägg
och förändringar samt med undanrödjande af 3 §. i Kongl. Förordningen den 19 Maj
1845, angående vissa förändrade föreskrifter i afseende på lagfart- och nyttjanderätts
inteckning, så vidt densamma ej har afseende på nyttjande rätts inteckning,
förstnämnde Kapitel komrae att erhålla, den lydelse förslaget vidare upptager.
Sedan Stats-Rådet och Högsta Domstolen häröfver blifvit hörde, har Kongl.
Majit tagit Rikets Ständers berörde förslag i öfvervägande; Och som behofvet af en
helt och hållet omarbetad inteckningslag icke visat sig vara för handen, men en sådan,
om den skulle uppgöras, äfven borde innefatta föreskrifter, rörande inteckning
af lifstidsstädja och aftal om nyttjande rätt af fast egendom, samt härförutan förekommer
att, på sätt Högsta Domstolen, bland annat, anmärkt, Rikets Ständer bland de
äldre författningar, som genom den nya inteckningslagen skulle till all vidare verkan
upphöra, jemväl upptagit Kongl. Kungörelsen den 30 Maj 1835 i stället att Kongl.
Kungörelsen af den 20 i samma månad bort åberopas, hvilket misstag, ehuru uppenbarligen
af misskrifning tillkommet, likväl innefattar hinder för förslagets antagande i
den ordning Grundlagen föreskrifver, har Kongl. Majit funnit skäl i Nåder vägra bifall
till ifrågavarande underdåniga lag-förslag; hvaremot och då erfarenheten ådagalagt
behofvet af förändrade stadganden i de ämnen, hvarom 18 och 19 §§ i nu gällande
inteckningslagen handla, Kongl. Majit vill så väl derom som vissa andra i Rikets
Ständers förslag upptagna och såsom ändamålsenliga befunna stadganden till Rikets
nu församlade Ständer aflåta Nådig proposition.
Enligt underdånig skrifvelse den 8 September 1848 (Nio 196) hade Rikets
Ständer, för deras del, beslutat, att, med upphäfvande af Kongl. Förordningen den
4
Kongl. Majlis Nåd. Skrifvelse, N:o S.
19 Augusti 1762 angående utvidgad testamcnls-frihet efter stadsrätt, 4 och 5 §§ i
17 Kapitlet Ärfda-Balken samt 8 Kapitlet 3 §. 1 mom. Jorda-Balken, skulle erhåll®
den förändrade lydelse, som i skrifvelsen finnes upptagen.
Efter granskning i Stats-Rådet och Högsta Domstolen af hvad sålunda blifvit
föreslaget, och enär, på sätt dervid är vordet anmärkt, de i förslaget förekommande
uttrycken “landsrätt41 och “stadsrätt44 hänföra sig till den arfslag,, som var gällande
innan Kongl. Förordningen den 19 Maj 1845 trädde i verksamhet, samt icke kunna,
utan tillhjelp af den gamla, nu mera upphäfda arfslagen förstås och tillämpas, och
den i förslaget åberopade 4 .§. i 10 Kapitlet Giftermåls-Balkeu genom nyssnämnde
Förordning blifvit upphäfven, hvartill kommer, att efter Rikets Ständers förslag, skulle
qvarstå de af ständ och hemvist beroende olikheter i testamenls-rätten, hvilka, särdeles
efter giftorätts- och arfslagarnes förändring, kunna betraktas såsom hufvudsakliga
brister i lag-systemet, har Kongl. Maj:t,. på dessa skäl, funnit sig ej böra lemna
bifall till ifrågavarande förslag.
Uti underdånig skrifvelse den 5 October 1848 (N:o 213) hade Rikets Ständer
till Kongl. Maj:ts antagande öfverlemnat en af Rikets Ständer för deras del beslutad:
“Lag för inrikes vexlar,44 af lydelse, som i den underdåniga skrifvelsen upptages.
Emot detta förslag, deröfver Statsrådet och Högsta Domstolen blifvit hörda, har
icke allenast blifvit erinradt och anfördt, bland annat, att redaktionen i åtskilliga §§
saknar tillräcklig tydlighet och fullständighet, utan jemväl den hufvudsakliga anmärkning
förekommit, att ehuru Iagbestammelserne för både inrikes- och utrikes vexelhandeln,
så vidt de hafva afseende på det enskilda rättsförhållandet och följaktligen
kunna anses tillhöra Civil-lägen, enligt sakens natur böra ställas i öfverensstämmelse
med hvarandra, Rikets Ständers nu ifrågavarande förslag tili lag ensamt för utrikes
vexlar i flera väsendtliga delar afviker från de grunder för lagstiftningen om inrikes
vexlar, som uti lagen af den 20 Maj 1835 blifvit antagne och godkände, utan att
hvarken giltig anledning till en sådan afvikelse blifvit uppgifven, eller fråga uppstått
att genom sistberörde lags förändring tillvägabringa den erforderliga likstämmighelen;
Och har Kongl. Maj:t, med gillande af de sålunda gjorda anmärkningarne, funnit Sig
på grund deraf förhindrad att till den af Rikets Ständer beslutade lagen lemna bifall,
men anbefallt Lag-beredaingen att uppgöra och till Kongl. Maj:t inkomma med förslag,
till en allmän Vexel-ordning, på det Kongl. Majit må sättas i tillfälle att till Rikets
nu församlade Ständer aflåta Nådig proposition om de för både inrikes- och utrikes
-
Kongl. Maj:ls JVåd. Skrifvelse, iV.o 3.
&
vexel-handeln gemensamma lagbestämmelser, som kunna vara af behofvet påkallade
och äro af beskaffenhet att till Civil-lagen böra hänföras.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med ali Kongl. Nåd och ynnest städse
väl bevågen. Stockholms Slott den 21 November 1850.
OSCAR.
G-. Å. Sparre.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-D epartements- Är enden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats Rådet *1
Stockholms Slott den 2/ November i85o.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Stats-Ministern Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Ståts-Ministern för Utrikes Arenderne Herr Friherre Stierneld}
Statsråden:
Fåhreeus,
Sandstomer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
G iinther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Flaten.
Hans Excellens Herr Justilie-Statsministern anmälte i underdånighet, att bera!
telse angående de af Rikets Ständer vid sistförflutne riksmöte föreslagna lagförändringar,
hvilka Kongl, Majit, efter Ständernes åtskiljande, låtit till nådig pröfning fö
-
6
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition, N:o i.
rekomma, men afslagit, är vorden enligt 87 § Regeringsformen särskilt författad; och
blef denna
berättelse, som nu upplästes, af Kongl. Maj:t i Nåder gillad; och skulle
densamma medelst skrifvelse, sådan den vid detta protokoll bilagd finnes,
till Rikets Ständer expedieras.
Ex protocollo
E. Helling.
N:o 4.
Ank. till Exp. Utsk. d. 9 Dec. 1850, kl. 10 f. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående uteslutande
ur Kronans jordeböcker och räkenskaper, dels
af fisken, som åtfölja vissa hemman, dels af sådana
till utarrendering af sedda Kronofisken, å hvilka
vid flera förnyade auktioner arrendeanbud icke
kunnat erhållas; Gifven Stockholms Slott den 15
November 1850.
Sedan Rikets år 1841 församlade Ständer, uti skrifvelse den 20 Januarii berörde
år, hos Kongl. Maj:t dels i underdånighet anmält, hurusom, af anförde skäl, Rikets
Ständer för deras del beslutat, att, med undantag af de större laxfiskena, alla
öfriga Kronan tillhöriga, utarrenderade fisken, efter det ränta, lämpad efter förut erlagdt
arrende, blifvit dem åsatt, skulle, i den mon de om dem afslutade arrenden upphörde,
på auktion till den högstbjudande, under skattemannarätt försäljas, dels ock anhållit,
att derest några fisken skulle vara af den dåliga beskaffenhet, att de icke kunde
till ränta skattläggas och köpare dertill erhållas, Kongl. Maj:t täcktes till Rikets
Ständer framställa Nådig proposition, huru med sådana fisken borde förhållas; så har,
Kongl. Majrts Md. Proposition, K:o 4.
efler vedorbörandes hörande, och sedan en af Kongl. Majit redan förut serskildt anbefalld
utredning angående kronofiskena i sammanhang dermed blifvit afgifven, allmän
reglering i afseende å dessa fisken blifvit af Kongl. Majit beslutad.
Jemte det Kongl. Majit, som funnit ej mindre de större laxfiskena, än ock de
betydligare strömmingsfiskena böra för Kronans räkning bibehållas och enligt hittills
gällande föreskrifter utarrenderas, dervid förklarat, att, med undantag, dels af nämnde
fisken, dels ock af skälfisken, hvilka, derest de ej äro skattlaggda eller för vissa behof
serskildt disponerade, böra, i den mon om dem gällande arrendekontrakter tilländagå,
på grund af lista Kap. 8 § i 1766 års Fiskeri-stadga, till allmänt begagnande
frigifvas och ifrån jordeböekerna afföras, alla öfriga för närvarande utarrenderade fisken,
för så vidt icke i något fäll serskildt derom blifvit stadgadt, skola i öfverensstämmelse
med derom meddelade föreskrifter, under skattemannarätt försäljas, har Kongl. Majit
tillika i Nåder förordnat, att i afseende å alla fisken, som af ålder eller på grund af
serskilda resolutioner, emot bestämd taxa eller afgift, begagnas af vissa hemmans innehafvare,
byalag eller menigbeter, eller äro tjenstemän till begagnande upplåtne, vederbörande
böra för framtiden bibehållas vid deraf nu egande dispositionsrätt, så vida
den icke är till vissa år bestämd, i hvilket fall, efter samma tids förlopp, skall förfaras
på sätt, angående utarrenderade fisken blifvit stadgadt; och då det skulle bidraga
till vinnande af förenkling i jordeböekerna och räkenskaperna, om de af dessa fisken,
som sålunda fortfarande komma att åtfölja vissa hemman, likväl med undantag för de
endast på vissa år upplåtna, finge med samma hemman helt och hållet förenas och
ifrån jordeböekerna såsom serskilda lägenheter uteslutas, emot det att för dem nu bestämda
taxor eller afgifter tilläggas hemmanens räntor, så har Kongl. Majit härmed velat
föreslå Rikets Ständer, att en dylik förändring måtte få vidtagas.
I öfrigt har Kongl. Majit föreskrifvit, att sådana fisken, som äro obefintliga,
ellei blifvit i behörig ordning utdömde, eller ingått i hemmansskattläggning, eller ock,
enligt anställda syner, befunnits odugliga och således icke vidare kunna begagnas, böra
ifrån jordeböekerna afföra®; och då det tillika förekommit, att åtskilliga af de till
utarrendering afsedde fisken, fastän icke sistberörde förhållande med dem inträffat,
likväl äro af sådan beskaffenhet, att vid flera förnyade auktioner anbud derå icke erhållits,
hvadan de för närvarande finnas obegagnade, så och enär, under dylika omständigheter,
det vöre utan ändamål och olämpligt att dem skattlägga och till försäljning
utbjuda, vill Kongl. Majit, med föranledande jemväl af Rikets Ständers derom
gjorda begäran, härmed föreslå Rikets Ständer, att de fisken,, med hvilka sistberörde
förhållande eger rum, jemväl må, efter behörig utredning och pröfning, ur jordeböckerna
få afföras.
A Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition, ft:o 4.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut Supra.
OSGAR.
A. P. Sandströmer.
Utdrag aj Protokollet öfver Finance-Är ender , hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Stats-Rådet ä Stockholms Slott den
i5 November i85o.
Närvarande:
H. E., Justitise-Stats-Ministern, Herr Grofve Sparre,
H. E., Stats-Ministorn för Utrikes Ärondcrna, Herr Friherre Stierneld,
Stats-Råden:
Fåhraus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Sandströmer uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Majits förut fattade beslut, uppsatt förslag till Nådig
Proposition till Rikets Ständer, angående uteslutande ur Kronans jordeböcker och räkenskaper
dels af fisken, som åtfölja vissa hemman, dels af sådana till utarrendering
afsedda Kronofisken, å hvilka vid flera förnyade auktioner arrende-anbud icke kunnat
erhållas.
Kongl. Majit behagade i Nåder gilla berörde förslag, samt befallte att Nådig
Proposition skulle i enlighet dermed, till Rikets Ständer afgå, sådan den
finnes protokollet bilagd.j
Ex Protocollo,
C. Hallberg.
Nio h.
Kongl. Maj:ls Kihl. Proposition, N:o 5.
9
N:o 5.
Ank. till Exp. Utsk. den 9 Dee. 1850, kl. 10 f. m.
KONGL. M\J:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, i anledning af
Nya Trollhätle-Kanal-Bolags-Direktions underdåniga
ansökning att få till Skatte lösa Gamla Slussen
vid Lilla Edet med tillhörande område; Gifven
Stockholms Stolt den 15 November 1850.
Uti cn till Kongl. Maj:t ingifven skrift liar Direktionen för Nya TrollhälteKanal-Bolag
i underdånighet anmält, att vid förehafd fråga om lämpligaste sättet att
begagna den genom Kongl. Brefvet den 10 Sept. 1840 bemälda Bolag i Nåder medgifva
rättighet att använda Gamla Slussen vid Lilla Edet, hvilken af Bolaget, emot en
årlig afgift af 300 Rdr Bko, på perpetuellt arrende innehafves, till anläggning af sådana
vattenverk, hvarigenom inga ämnen till uppgrundningar i Götha Elf skulle uppkomma,
Direktionen funnit det vara mest öfverensstämmande med ortens fördel, att
den i nämnde sluss befintliga vattentillgång begagnades för någon större fabriksanläggning,
enär Lilla Edet, jemförligt snarare med en köping än med en by, egde betydlig
folkmängd, som vore i behof af arbetsförtjenst,, och dessutom en icke ringa fördel
skulle tillskyndas den kringliggande orten, om tillgång å lönande arbete kunde i
någon vidsträcktare mon beredas dervarande befolkning, helst flera enskilda arbetare,
hvilka under de sednare åren funnit sysselsättning vid Trollhätte Kanalverks ombyggnad,
flyttat till denna trakt och måste befinna sig i svår belägenhet, derest icke, efter
fulländadt byggnadsarbete vid Trollhättan, någon annan utväg till arbetsförtjenst för
dem öppades; — att, då Direktionen likväl ansett det vara mindre förenligt med det
ändamål, för hvilket Bolaget blifvit bildadt, att Bolaget för egen del inginge i så beskaffade
industriella företag, som en större fabriksanläggning, Direktionen varit betänkt
att med någon enskild spekulant kunna träffa öfverenskommelse i ämnet; — att det
äfven lyckats Direktionen att med en för serdeles drift och redbarhet känd fabriksidBih.
till R. St. Prol. 1850 ty 1851. 1 Sami. 1 Afd. 2 Hä/t. 2
10
Kongl. MojUs JYåd. Proposition, N:o 5.
kare i Götheborg- träffa provisoriskt aftal om afstående till honom af Bolagets lätt till
Slussverkets begagnande för anläggning af vattenverk; — men att härvid det hinder
mött, att bemälde fabriksidkare, för att kunna ställa erforderlig säkerhet för de betydliga
lån, som i och för den af honom tillämnade fabriksanläggning vid Lilla Edet komrae
att upptagas, måste vara i tillfälle att lemna inteckning i fabriksbyggnad erne, hvilken
inteckning icke kunde, mot lag, honom af vederbörande Domstol beviljas, enär
Bolaget icke egde, och således ej heller kunde på honom öfverlåta, eganderätten till
den grund, hvarpå fabriken skulle byggas. Af sådan anledning har Direktionen, å Bolagets
vägnar, underdånigst anhållit, det Kongl. Maj:t, till befrämjande af såväl ortens
som Bolagets gagn och fördel, måtte täckas i Nåder tillåta Nya Trollhätte Kanal-Bolag,
att, derest annans laga rätt deraf icke förnärmades, få till Kronoskatte-lägenhet
inlösa Lilla Edets Sluss jemte dithörande obetydliga jordutrymme utmed begge sidorna
af Slussen och Sluss-kanalen.
Sedan Kongl. Naj:t i Nåder anbefaltt Dess och Rikets Kammar-kollegium att
häröfver sig yttra, i hvilket afseende jemväl till Kollegium öfverlemnats en af Direktionen
för Nya Trollhätte Kanal-Bolag till Kongl. Maj:t ytterligare ingifven skrift, innefattande
anhållan, att, i fall hinder skulle möta för beviljande af den först gjorda ansökningen,
Kanal-Bolaget måtte få, genom byle med ett Bolaget tillhörigt hemman, i
mantal Lilla Höjum, tillvinna sig eganderätten lili ofvannämnde Sluss med dertill hörande
område, afgaf Kammar-Kollegium, under den 18 Maj 1846, dess utlåtande i ämnet,
hvarvid, för den händelse afhäudandet af Kronans eganderätt till ifrågavarande
Slusslägenhet skulle anses lämpligt, Kollegium i underdånighet hemställde, att sådant
måtte ske genom lägenhetens skatlcförsäljning, helst all grund saknades för jemförelse
af de till utbyte föreslagne lägenheternas värde; och uppgaf Kollegium tillika i underdånighet
de vilkor, hvarunder Kollegium ansåg omförmäldc skatteförsäljning kunna
ega rum.
Vid ärendets föredragning förklarade Kongl. Maj:t, att det borde ankomma på
Direktionen för Nya Trollhätte-Kanal-Bolag alt vidtaga sådan åtgärd, hvarigenom i
laga ordning kunde blifva utredt och bestämdt, huru stor jordrymd å ömse sidor af
Sluss-kanalen tillhörde Sluss-verket, samt af hvilka egor den utgjordes, hvarefter och
sedan beslut i afseende derå biifvit meddeladt och vunnit laga kraft, Kongl. Maj:t ville
uppå förnyad underdånig anmälan i ämnet, angående den väckta frågan om vederbörande
lägenhets öfverlåtande till Bolaget, under skatte-mannarält, vidare utlåtande
i Nåder meddela; och har, med anledning häraf, Bolags-Direktionen, jemte förmälan,
att den rättegång, hvilken i följd af berörde Nådiga beslut blifvit anhängiggjord och
Kongl. 31oj:ls Nåd. Proposition, I\’:o 5.
11
sorn, enär det öster om Slussen närmast belägne jordutrymme, utan motsägelse från
något håll} städse tillhört Sluss-verket, endast anginge Sluss-verkets territorium på
vestra sidan, nemligen den vester om Sluss-kanalen i Götha Eif utskjutande udde,
hvarå egande rätts anspråk blifvit gjorda af åtskilliga sågverksegare vid Lilla Edet,—■
hotade att blifva ganska långvarig, så att det af Direktionen med dess underdåniga
ansökning om skatteköps-rättighet åsyftade ändamål, att till enskild man kunna försälja
nämnde Slussverk för anläggning af någon större fabrik, måhända blefve tillin—
tetgjordt, derest frågan om rättighet för Bolaget att till skattelägenhet få inlösa sjelfva
Slussen och Sluss-kanalen jemte dess i öster belägna utmål, skulle oskiljaktigt
sammanhänga med frågan om eganderätten till den vester om Sluss-kanalen liggande
Udden, under den 23 Februari 1848 i underdånighet anhålHt, att, oberoende af den
väckta rättegången, skalteköpsfrågan måtte till Nådig pröfning företagas, samt att,
under tillämpning af de utaf Kammar-kollegium i dess ofvannämnda underdåniga utlåtande
af den 18 Maj 1846 föreslagne grunder, Kanal-bolaget måtte till Kronoskattclägenhet
få inköpa sjelfva Slussen och Sluss-kanalen vid Lilla Edet, med dithörande
murar, landfästen oell jetéer jemte Sluss-verkets i öster bslägna område, hvilket funnes
under Litt. N. och O. utmärkt på en, ansökningen bifogad, af Landtmätaren H. L.
Lidström år 1800 upprättad delningscharta öfver Lilla Edets tomter*, hvaremot det
skulle komma att bero på slutliga utgången af den yppade rättstvisten, huru stort utmål
på vestra sidan om Sluss-kanalen borde, såsom tillhörigt Sluss-verket, anses inbegripet
i den sökta skatteförsäljniugen.
Kongl. Maj:t har, efter det Kammar-kollegium i anledning af Kanal-bolagsdirektionens
sislberörde underdåniga framställning, blifvit ytterligare hördt, detta ärende
i Nådigt öfvervägande tagit; och då den ifrågaställde försäljningen af gamla Slussen
vid Lilla Edet, icke synes medföra någon förlust eller olägenhet för Slaten, enär
Samma Sluss redan är åt Nya Trollhätte-kanal-bolag under besittning för evärdelig
tid upplåten, och Bolaget i följd deraf, så länge detsamma behörigen fullgör de med
besittningen förenade vilkor, icke kati uti sin rätt rubbas; men en dylik försäljning
deremot skulle icke allenast lemna Staten inkomst af derigenom erhållande lösen, utan
jemväl befrämja en för industrien gagnelig anläggning, som komme att för ortens befolkning
bereda ökadt tillfälle till arbetsförtjenst, vill Kongl. Maj:t, med afseende å
dessa jemte de af Nya Trollhätte Kanal-bolags-direktion anförda omständigheter, i
Nåder föreslå Rikets Ständer, att omförmälde Slussverk med dess å östra sidan belägna
område, äfvensom den jordrymd å vestra sidan, som vid slutlig pröfning af derlin
yppad rättegång kan befinnas vara Sluss-verket tillhörig, må till Nya Trollhätte
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, K:o 5.
Kanal-bolag få under skattemannarätt försäljas, emot följande af Kammar-kollegium
föreslagna vilkor, nemligen:
l:o att skalteköpeskillingen fastställes, med tillämpning af Kammar-kollegii
Kungörelse den 29 Oktober 1793, till Tretusen Riksdaler Banko, motsvarande 10 års
O '
arrendeafgift;
2.o att årliga räntan af lägenheten bestämmes till enahanda belopp med nuvarande
arrendeafgift en eller Trehundrade Riksdaler Banko;
3:o att den eganderätt, som sålunda af Kanal-bolaget förvärfva®, icke medför
vidsträcktare rättighet, i afseende på sjelfva vattendragets begagnande för anläggning
af vattenverk eller på annat sätt, än som öfverensstämmer med ofvanåberopade Kongl.
Brefvet den 10 September 1810 jemte öfriga i Lag och Författningar stadgade föreskrifter;
4:o
att, om Slussen med tillhörigheter af Kanal-bolaget föryttras, Bolaget likväl
blifver Kronan alltid ansvarigt för utgörande af den bestämda årliga räntan, Trehundrade
Riksdaler Banko, så att, derest densamma af' Slussens innehafvare icke utbekommas
och Slusslägenheten således till skattevrak förfaller, Bolaget då, om Kronan
det fordrar, skall lägenheten återtaga och räntan för densamma utgöra; samt
5:o alt Kronan icke skall vara skyldig i någon mon ansvara för den förlust,
som köparen eller dess rättsinnehafvare kan tillskyndas i följd af någon uppkommande
rättegång om hvad som under ifrågavarande skatteköp inbegripas.
De detta mål rörande handlingar skola tillhandahållas det Utskott, till hvars
handläggning ärendet blifver öfverlemnadt; och Kongl. Maj:l förbi ifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
OSCA R.
A. P. Sandströmer.
Kongl. Moj:ls Nåd. Proposition, N:o 5.
13
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Är ender, hållet inför Hans
Maj.t Konungen uti Stats-Rådet ä Stockholms Slott deri
i5 November i85o.
Närvarande:
II. E., Juslitire-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre,
H. E., Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne, Herr Friherre Stierneld,
Stats-Råden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
ron Hohenhausen,
Wallensteen ,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt oell
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-Departementet, Stats-rådet Sandströmer, uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Majits förut fattade beslut, uppsatt, Förslag till Nådig
Proposition till Rikets Ständer, i anledning af Nya Trollhätte Kanal-bolags-direktions
underdåniga ansökning att få till skatte lösa gamla Slussen vid Lilla Edet med
tillhörande område.
Kongl. Majit behagade i Nåder gilla berörde förslag samt befallte, att Nådig
Proposition skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständer afgå, sådan
den finnes protokollet bilagd.
Ex Protocollo,
C. Hallberg.
u
Kongl. Majlis Råd. Proposition, Rio 6.
N:o 6.
Ank. till Exp. Utsk. d. 9 Dec. 1S50, kl. 10 f. ra.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Pikets Ständer, angående utbyte
af indragna Fjerdingsmansbostället Mylinge mot
Klockarebostället Klintorp i Östergöthlands Län;
Gifven Stockholms Slott den 15 November 1850,
Efter samtidigt inträffad ledighet af numera indragna Kronofjerdingsmansboslället
Mylinge N:o 2 och Klockarebostället Klintorp, hvartdera örn e!t fjeidedels
mantal, och belägna, det förra i Östra Hargs, samt det sednare i Törnevalla Socken
af Åkerbo Härad och Östergöthlands Län, framställde Östra Hargs Församling, åt
hvars Klockare Klintorp, ehuru liggande utom Församlingen och Pastoratet, hittills
varit såsom boställe anslaget, hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länet den önskan
alt, medelst byte med Kronan, i stället komma i besittning af hemmanet Mylinge,
hvilket, med afseende å dess läge, vore till boställe för Församlingens Organist,
som hädanefter tillika komme att vara lärare i Socknens Folkskola, vida lämpligare
än det på mera än en half mils afstånd från Östra Hargs Kyrka belägna Klintorp.
Sedan detta ärende blifvit af Kongl. Maj:ls Befallningshafvande hos Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-kollegium anmäldt, har bcmälda Kollegium dels låtit verkställa
uppskattningar och värderingar å så väl alla hus oell byggnader, som egor och
förmoner vid ifrågavarande 2:ne hemman, dels ock i ämnet infordrat Kongl. Maj:ls
Befallningshafvandes samt Consistorii i Linköping yttratiden'; hvarefter, och sedan vederbörande
blifvit ytterligare hörde i fråga om öfverflyttning till Klintorp af den bostället
Mylinge åliggande rotering, äfvensom, till följd af Kollegii derom meddelade
föreskrift, behörig skattläggnings-undersökning försiggått, till utrönande af det hemmantal
och den ränta, hvartill jorden vid hvartdera hemmanet borde, efter skattläggningsgrunder,
uppskattas, Kollegium i underdånighet öfverlemnat frågan till Kongl.
Majlis Nådiga pröfning; och enär hemmanen till godhet och förmåner i det närmaste
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, N:o 6.
15
motsvarade hvarandra, hvilket bevisades deraf, att vid ofvanberörde skattlaggningsundersökning,
då hemmanens åker och äng blifvit efter refning och gradering af jordens
nuvarande beskaffenhet, samt i öfverensstämmelse med de för orten gällande
skattläggnings-grunder, till mantal och ränta uppskattade, hemmantalet för båda hemmannen
uppgått till enahanda storlek af | mantal och skillnaden emellan de beräknade
räntorna endast utgjort 10 skillingar 10 runstycken, har Kollegium, lika med öfrige
vederbörande, underdånigast tillstyrkt, att, medelst Nådigt bifall lill det sökta bytet,
Östra Hargs Församling måtte beredas tillfälle att få sin Organist och Folkskolelärare
bosatt inom Socknen, till förmån både för honom och barnaundervisuingen.
Efter öfvervägande af de uti detta mål förekommande omständigheter vill
Kongl. Maj:t, i betraktande deraf och med afseende å hvad anfördt och upplyst blifvit,
angående värdet och beskaffenheten af ifrågavarande 2:ne hemman, härmed föreslå
Rikets Ständer, att det för närvarande till boställe åt Klockaren i Östra Hargs
Församling anslagna J- mantal Klintorp må, på sätt Församlingen begärt, få emot det,
med hänsigt tili dess närbelägenhet intill Östra Hargs kyrka, för ofvanberörde ändamål
lämpligare för detta Kronofjerdingsman s-bo stället, | mantal Mylinge, utbytas,
under vilkor af ömsesidig öfverflyttning utaf hvartdera hemmanets ulskylder, sålunda:
att Klintorp kommer alt utgöra så val den kronan nu behållna del af Mylinge hemmansränta,
8 skillingar, som den indekla delen deraf, 5 Riksdaler 32 skillingar 4
runstycken, hvilken, såsom ännu på indragningsstat utgående till Fjerdingsmännen i
Linköpings Fögderi, tills vidare böra erläggas till bemälde Fjerdingsman, men, i nion
af deras afgång, till Kronan; att detta hemman likaledes utgör den nu af Mylinge
utgående kronotionde, 1 Tunna 8 kappar spannmål, samt öfvertager sistnämnde hemmans
rotering, med undantag af dithörande soldattorp, som skulle komma att qvarligga
på Mylinge egor; att Mylinge deremot utgör Kronans behållna ränta afKlintorps
utjord, 2 runstycken, och kronotionde, 1 Tunna spannmål, men i öfrigt innehafves
räntefritt af boställsinnehafvare!!, samt på sina egor bibehåller förenämnde soldattorp,
som dock af roten underhållas och brukas; samt att väghållning, presterättigheter
jemte alla öfrige allmänna och kommunala besvär och utskvlder bibehållas vid hvartdera
hemmanet, som bör afträdas, enligt skeende laga af- och tilllrädessyn, med
åbyggnader och stängsel m. m. i laga skick samt. med behörigen verkställdt trädesbruk
och höstutsäde, hvarefter Klintorp bör genom Kammar-kollegii försorg i vanlig
ordning för Kronans räkning utarrenderas.
De till detta mål hörande handlingar skola tillhandahållas det Rikets Ständers
Utskott, till hvars handläggning frågan varder öfverlemuad; Och Kongl. Majit förblif
-
16 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 6.
ver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen. Datum ut
supra.
OSGAR.
AL P. Sandströmer.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden > hållet inför Hans
Majit Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den
i5 November i85o.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Stats-Ministern Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne Herr Friherre Stierneld,
Statsråden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Giinther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-Departementet, Statsrådet Sandströmer, uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Majts förut fattade beslut, uppsatt förslag till Nådig
Proposition till Rikets Ständer, angående utbyte af indragna fjerdingsmansbostället
Mylinge emot klockarebostället Klintorp i Östergöthlands Län.
Kongl. Maj:t behagade i Nåder gilla berörde Förslag, samt befallde, att
Nådig Proposition skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständer afgå,
sådan den finnes Protokollet bilagd.
Ex Protocollo,
C. Hallberg.
N:o 7.
Kongl. MajUs Nåd. Proposition, N:o 7.
17
N:o 7.
Ank. till Exp. Utsk. d. 9 Dec. 1850, U. 10 f. ra.
KONGL. MÅJiTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående rättigheten
för föredraganden af magasins-är enden uti
Siats-Kontoret, Förste Ilof-Intendenten P. G. Wolin
samt t. f. Kamereraren i Allmänna MagasinsKontoret
J. F. Mullern och Bokhållaren derstädes
J. Bille, alt, efter upphunnen pensions-ålder, erhålla
pensioner å Rikets Allmänna IndragningsStal
till belopp, motsvarande deras innehafrande
löner. Gifven Stockholms Slott, den io November
1850.
Uti särskilda till Kongl. Majit, genom Dess och Rikets Statskontor, öfverlemnade
ansökningar, hafva Statskontorets Ledamot för Magazins-ärendens föredragning
Förste Hof-intendenten Pehr Guslaf Welin samt t. f. Kamereraren uti det under
Statskontoret lydande Allmänna Magazinskonloret Jacob Fredrik Muttern och Bokhållaren
i samma kontor Jonas Bitte, den förstnämnde under åberopande jemväl deraf,
att, enligt Kongl. Brefven den 29 November 1781, den 29 November 1815 och den
15 Januari 1819, f. d. Allmänna Magazins-direktionens Ledamöter fått sig tillagde
enahanda löne- och peusionsrätt med vederlikar inom Kongl. Majits och Rikets Kollegier,
underdånigst anhållit, att, sedan de uppnått den för erhållande af pension å
Allmänna Indragningsstaten i allmänhet föreskrifna ålder, komma i åtnjutande af pensioner
till enahanda belopp, som de vid deras förenämda befattningar för närvarande
i lön uppbära.
Af de vid ansökningarne fogade, behörigen styrkte tjensteförteckningar inliemtas,
att Förste Hof-intendenten Welin, som, efter år 1S04 vunnit inträde i Statens
8ih. lill R. St, Prol. 1850 §' 1851. 1 Sami. i Afd. 2 Haft.
3
18
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, N:o 7.
tjenst^ under den 25 Februari 1818 erhållit Nådigt förordnande att vara Ledamot af
dåvarande Allmänna Magazins-direktionen, hvilken befattning han innehaft till April månad
1824; då han såsom följd af Allmänna Magazins-direktionens upplösning, förflyttades på
expectancestat, blifvit, jemlikt Kongl. Majrts Nådiga Beslut den 31 December 1829, inkallad
till tjenstgöring i Statskontoretsåsom föredragande för Magaziusärenderna derstädes, hvarmed
han ännu fortfar, emot åtnjutande af, från Allmänna Indragningsstaten utgående, aflöning
till lika belopp som Statskommissarierue i lön uppbära; hvarjemte Förste HofiIntendenten
Welin, enligt Nådiga förordnanden den 14 Oktober 1830 och den 19 Januari
1842, under sammanlagdt fyra års tid, utan serskild ersättning, med Statskommissarierne
deltagit uti handläggningen af alla öfrige hos Statskontoret förekommande
göromål, äfvensom han, efter eget erbjudande, under den 15 Februari innevarande år
på enahanda sätt fått sig uppdraget att, nät behofvet det påkallar, biträda med behandling
af de Statskommissarierne tillhörande egentliga Statsverksärenderna: att t. f.
Kamereraren Maliern, som år 1807 inträdt på den civila tjenstemannabanan, allt ifrån
den 29 Mars 1811 varit ordinarie tjensteman i Statskontoret, hvarest han tjenstgjort
dels såsom Kammarskrifvare och Kammarförvandt, dels såsom tillförordnad Kamererare
först uti ett särskildt Riksboksiuts-kontor och sedermera från den 30 Juni 1828
uti Allmänna Magazins-kontoret, i hvilken sistnämnde egenskap han åtnjutit och ännu
åtnjuter lika lönevilkor med ordinarie Kamererare i Statskontoretr samt att Bokhållaren
Bille, som blifvit år 1813 antagen till extra ordinarie Kammarskrifvare och
den 29 April 1819 befordrad till Bokhållaie i Allmänna Magazins-direktionen, från den
1 Juli 1826, då Allmänna Magazins-ärendernas förvaltning ställdes under Statskontoret,
oafbrutet tjenstgjort såsom Bokhållare i Allmänna Magazins-kontoret, emot åtnjutande
aflön till enahanda belopp, som för hans vederlikar i Statskontoret finnes bestämdt.
I betraktande af hvad sålunda förekommit och Statskontoret i ämnet vidare
anfört, samt då ifrågavarande embets- och tjenstemän äro i afseende å lönevilkor
Ställde i full jemlikhet med Statskontorets öfrige embets- och tjenstemän, vid hvilket
förhållande den omständigheten, att, ehuru deras befattningar äro af fortfarande egenskap,
löneanslagen likväl icke varit å ordinarie stat uppförde, ej synes böra beröfva
dem den pensionsrätt, som vederlikar inom verket åtnjuta, helst sådan förmån tillförene,
i likartade fall, varit medgifven, anser Kongl. Maj:t Sig böra öfverlemna detta
ärende till Rikets Ständers pröfning, samt dervid föreslå, det Förste Hof-intendenten
Welin samt t. f. Kamereraren Maliem och Bokhållaren Bille måtte förklaras berättigade
att efter upphunnen pensionsålder och under de i sådant afsende för civile cmbets-
och tjenstemän i allmänhet stadgade vilkor, varda vid afskedstagande! uppförda
å Rikets allmänna Indragnings-stat till pensioner, motsvarande den aflöning de för
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, A':o 7.
19
närvarande i Statskontoret åtnjuta, eller Welin 1,752 r:dr, med tillökning efter riksmarkegång
utöfver 7 r:dr tunnan för derunder beräknade 152 tunnor spannmål, Maliem
1,314 r:dr och Bille 867 r:dr med tillökning efter rikmarkegångs medelpris för
derunder beräknade 76 tunnor spannmål; och skola handlingarne i målet tillhandahållas
det Utkott, till hvars handläggning frågan varder af Rikets Ständer öfverlemnad.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen. Dalum ut supra.
OSCAR.
A. P. Sandströmer.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenderj hållet inför Hans
Maj\t Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den 15
November i85o
*
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Siats-Ministern för Utrikes Ärendeme, Hr Friherre Stierneld,
Statsråden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
ron Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Sandströmer, uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Maj:ts förut fattade beslut, uppsatt förslag till Nådig
20 Kongl. May.ts Md. Proposition, N;o 8.
Proposition till Rikets Ständer angående rättighet för Föredraganden af Magasinsärenden
uti Statskontoret, Förste Hof-intendenten P. G. Welin, samt t. f. Kamereraren
i Allmänna Magazins-kontoret J. F. Miillern och Bokhållaren derstädes J. Bille,
att, efter upphunnen pensionsålder, erhålla pensioner å Rikets Allmänna Indragnings
stat
till belopp motsvarande deras innehafvande löner.
Kongl. Maj:t behagade i Nåder gilla berörde Förslag och befallte, att Nådig
Proposition skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständer afgå, sådan
den finnes Protokollet bilagd.
Ex protocollo
C. Hallberg.
N:o 8.
Änk. till Exp. Utsk. den 0 Doc. 1850, kl. 10 f. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, i fråga om upphörande
af så kallade vakans- och förslagsliggetids-
samt begrafningshjelps-bcsparingar, samt om
årliga anslag lill vederbörande pensionskassor, såsom
ersättning för de inkomster, dessa kassor af
nämnde besparingar åtnjuta; Gifven Stockholms
Slott den 15 November 1850.
Uti till Rikets Ständer den 12 November 1847 aflåten Nådig Proposition, fastade
Kongl. Maj:t Rikets Ständers uppmärksamhet å angelägenheten att: tillvägabringa
förändring i hittills gällande föreskrifter, angående de lön-innchållningar, under
namn af vakans- och förslagsliggetids-, samt nådårs-besparingar, hvilka de fleste
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, N:o 8.
21
embets- och tjenstemän, såväl civile som militäre, måste vid tillträde af ordinarie
beställning å Rikets Stat vidkännas.
Enligt livad vid detta tillfälle för Rikets Ständer framställdes, bestå ifrågavarande
löneinneliålluingar dels uti så kallade begrafningshjelps- eller nådårsbesparing,
för hvars iakttagande den som till en syssla vunnit befordran, måste under Sex månader,
räknade från och med månaden efter den, hvari utnämningen skett, tjena antingen
utan lön, om lian förut icke innehaft ordinarie tjenst, eller ifall han egt sådan
tjenst, med den lön, som åtföljt den frånträdda befattningen emot rättighet för Sterbhuset
efter embets- eller tjensteman, som i tjensten med döden afgått, att såsom
begrafningshjelp tillgodonjuta ett emot den sist innehållna lönen svarande belopp;
dels ock uti besparing under en för uppkomna ledigheler bestämd, så kallad vakansoch
förslagsliggetid, utgörande för sådane civile tjenster, hvartill underdåniga förslag
upprättas, tre månader, för de civila embeten och tjenster, hvilka af Kongl. Maj:t
omedelbart bortgifva», två månader, samt för alla militära embeten och tjenster fyra
månader, allt med beräkning från och med månaden näst efter den, hvari ledigheten
inträffat; — samt att, genom särskilda beslut och förordnanden, nu omförmälda, innehållna
lönemedel, så vidt de samma eljest skulle, såsom en verklig inkomst eller besparing,
komma Statsverket till godo, blifvit anvisade å de för embets- och tjensteniäus
pensionering inrättade kassor, sålunda, att l:o uppå Arméens Pensionskassa,
enligt det för densamma den 10 Januari 1757 utfärdade första reglemente, öfverlåtits
lönbesparingarne för vakans- och liggemånaderne vid ledighet af Militära embeten
och tjenster; hvarjemte genom Kongl, brefvet den 13 Mars 1830, grundadt på Rikets,
åren 1828, 1829 och 1830 församlade Ständers, medgifvande, blifvit till förberörda kassa
öfverlåtna de så kallade nådårs- eller begrafningshjelps-besparingarne efter afskedade
militära personer vid arméen, emot lika förbindelser, som statsverket förut ålegat;
att 2:o till Civil-statens Pensions-inrättuing, enligt Rikets Ständers den 2 September
1823 aflåtna underdåniga skrifvelse och Kongl. Maj:ts på grund deraf den 27
November 1825 fattade beslut, blifvit anslagen den lönebesparing, hvilken under den
så kallade vakans- och förslagsliggetiden dittills tillkommit Statsverket af civila ämbeten
och tjenster, som af Kongl. Maj:t tillsättas, äfvensom den löneinnehållning,
hvilken, när civil embets- eller tjensteman tager afsked, eger rum för efterträdaren
under namn af begrafningshjelp, hvarifrån likväl genom Kongl, brefvet den 11 Februari
1832 blifvit gjordt det, sedermera af Rikets Ständer vid 1834 och 1835 årens
riksdag gillade, undantag, att nådårsbesparing icke tillkommer pensionskassor efter
sådane embets- och tjenstemän som undfå afsked med pension å Rikets Allmänna
Indragnings-stat: och uti 3:o Amiralitets-krigsmanskassan dels genom Kongl, brefvet
Kungl. Maj.Is Nåd. Proposition, A:o 8.
den 13 Mars 1830 erhållit den förmån att, enligt Rikets Ständers dertill lemnade bifall,
uppbära den under namn af begrafningshjelp innehållna lönebesparing för s&dane
embets- och tjenstemän, med hvilkas befattningar delaktighet i denna kassa är förenad,
emot samma skyldigheter, som Statsverket förut tillhört, dels ock genom Kongl,
brefvet den 15 Februari 1841 undfått rättighet att tillgodonjuta vakans- och liggetidsbesparingarne
efter afskedade embets- och tjenstemän vid sjöstaten.
Då förnämsta och egontliga anledningen till Nådårsförfattningarnes uppkomst
och bibehållande upphört derigenom, att enkor och minderåriga barn efter embets- och
tjenstemän, för hvilka begrafningshjelp eger rum, numera åtnjuta understöd eller pensioner
från de för sådant ändamål bildade fonder och inrättningar; — då, efter hvad
erfarenheten ådagalagt, den fortsatta tillämpningen af dessa författningar ofördelaktigt
inverkat på embets- och tjenstemännens ekonomiska ställning samt derigenom äfven
på tjensternes utöfning egt ett destomer skadligt inflytande, som de för beredande af
tillgång till begrafningshjelpen föreskrifna löninnehållningar inträffa under den tid,
hvarå embets- eller tjenstemannen, i anseende till fullmaktslösen och befordringsafgifter,
jemte andra med ny befattnings tillträdande ej sällan förenade kostnader, såsom
till flyttning, bosättning m. m., är i största behof af den för embetet eller (jonsten
bestämda aflöning; — då vidare icke bör förbises det mindre billiga deruti, att
de till beredande af fond för begrafningshjelpen innehållna belopp, oaktadt den längre
tid, som vanligen förflyter innan deras utbetalning ifrågakommer, icke gifva någon afkastning
eller i ringaste mån föröka sig till löntagarnes eller deras sterbhusdelegares
förmån, utan tvertom, i de flesta fall, antingen alldeles icke eller endast till en del
utbekommas, hvaremot tjenstemännen vid deras inträde i statens tjenst oftast äro
nödsakade att ådraga sig en med räntebetalning förenad skuldsättning; samt då ändtligen
de i afseende på meranämnde innehållningars beräknande, redovisande och utbetalande
gifna, i flera fall mindre bestämda samt sins emellan stridiga föreskrifter
icke synas förenliga med den enkelhet i uppbörds- och redogörelseverket, som
i möjligaste måtto bör befrämjas, fann Kongl. Majit, med afseende härå, godt att, i
Dess ofvan åberopade Nådiga proposition, till Rikets Ständers medgifvande föreslå,
att de hittills, under benämning af vakans- eller förslags-liggetids- samt begrafningshjelps-
eller nådårs-besparing föreskrifna lön-innehållningar, och följaktligen den på
samma innehållningar grundade rättighet för embets- och tjenslemäns sterbhus till begrafningshjelps
utbekommande måtto upphöra; hvarjemte framställning gjordes om
erforderliga föreskrifter angående utbetalning af begrafningshjelp, till hvars åtnjutande
rättighet redan före en dylik förändrings vidtagande förvärfvats.
Kongl. Maj:ls Md. Proposition, K:o S.
23
Som emedlertid upphäfvandet af nu gällande föreskrifter om ofvanberörda löneinnehållningar
icke kunde bringas till verkställighet med mindre ån att vederbörande
Pensions-inrättningar försäkrades om ersättning för do till deras kassor anslagna
och påräknade inkomster, hvilka genom förslags- och liggetids- samt nådårs- eller
begrafningshjelps-besparingarnes upphörande skulle förloras, öfverlemnade Kongl. Maj:t
tillika till Rikets Ständer, att för omförmälda ändamål å Riks-staten uppföra erforderliga
anslag.
Efter förehafd pröfning af delta ämne hafva Rikets Ständer uti underdånig
skrifvelse den 2 Junii 1848, ibland annat anfört: att Rikets Ständer väl föreställde sig
att, äfven efter upphäfvandet af de rörande vacance-besparingarne nu gällande föreskrifter,
fortfarande måste uppkomma dylika löninnehållningar, hvarigenom för Statsverket
bereddes godtgörelse för en betydlig del af de anslagssummor, hvilka skulle
till Pensionskassorna utbetalas såsom ersättning för dem nu tillkommande vakansoch
liggetids-besparingar; men då, i saknad af en på erfarenhets-förhållanden grundad
utredning rörande beloppet af de löninnehållningar, som efter vakans- och liggetids-författningarnes
upphörande, skulle, i följd af så beskaffadt uppskof med embetens
och tjensters tillsättande, fortfarande vara att påräkna, Rikets Ständer ansett sig icke
vara i tillfälle, att ens approximativt beräkna den kostnad, Statsverket skulle komma
att genom de till Pensions inrättningarne utgående årliga ersättnings-anslagen tillskyndas,
hafva Rikets Ständer, ehuru fullkomligt erkännande nyttan och ändamåls-enligheten
af den med ifrågavarande förändring åsyftade förenkling i redogörelseverket, likväl
förklarat sig icke kunna för det då närvarande bifalla hvad uti den Nådiga Propositionen
blifvit föreslaget, beträffande upphörandet af de under namn af vakanseller
förslags-liggetids-besparingar utgående löninnehållningar samt om anvisandet af
årliga statsanslag till vederbörande Pensions-kassor, såsom ersättning för deraf hittills
åtnjutna inkomster; och vidkommande särskildt den löninnehållning, som under namn
af nådårsbesparing eller begrafningshjelp eger rum, ansågo Rikets Ständer visserligen
de, till stöd för nådårs- och begrafningshjelps-bespariagars upphörande, i ofvanberörde
Nådiga Proposition åberopade grunder vara giltiga och förtjena synnerlig uppmärksamhet;
men enär Slats-vcrkcts dåvarande inskränkta tillgångar icke medgåfvo anvisandet
af de betydliga statsanslag, hvilka skulle erfordras såsom godtgörelse för de årliga
inkomster, vederbörande Pensionskassor, enligt gällande författningar, egde att af
nämnda besparingar uppbära, hade Rikets Ständer jemväl funnit sig förhindrade att till
denna del af Kongl. Majds Proposition lemna bifall.
Sedan, med föranledande af detta Rikets Ständers beslut, Kongl. Maj:t anbefallt
Dess och Rikets Statskontor att låta verkställa och till Kongl. Maj:t inkomma
Kongl. Majus Nåd. Proposition, A':o S.
med den_närmare utredning i afseende på vakans- och förslags-liggetids-besparingarne,
som Rikets Ständer ansett erforderlig, har Statskontoret, efter fullbordande af det, för
sådant ändamål nödiga granskningsarbele, uti underdånig skrifvelse den 28 December
1849, till Kongl. Majit öfverlemnat serskilda fullständiga uppgifter å de medel, som,
för de uti Kongl. Majits förutnämnde Proposition beräknade 10 åren 1838—1845, tillfallit
Civilstatens Pensions-inrättning, dels under namn af vakans- och liggetids- samt
begrafningshjelps-besparingar, efter ej mindre sådana civile embetsman, som, af Kongl.
Majit omedelbarligen i Nåder utnämnda, innehaft tromansgrad, ån sådane civile tjenstemän,
som af Kongl. Majit efter upprättadt underdånigt förslag blifvit tillsatta, och
dels under namn af begrafningshjelps-besparingar efter sådana civile tjenstemän, som,
af vederbörande myndigheter tillsatte, sedermera undfått afsked; hvilka uppgifter tillika
varit åtföljda af sammandrag, utvisande de belopp, till hvilka besparingarne för
hvarje af ofvanomförmälda trenne tjcnstcgrader i medeltal årligen uppgått.
Derjemte hafva, enligt Nådig befallning Direktionerna för Arméens Pensionskassa
samt Amiralitets-Krigsmanskassan till Kongl. Majit i underdånighet afgifvit, på
räkenskaperna grundade utredningar öfver de vakans- och liggetids- samt begrafuingslijelps-besparingar,
sem under förenämnde tidrymd till bemälda kassor ingått.
Kongl. Majit, som härefter ånyo tagit detta ärende i öfvervägande och dervid
Jbeslutit att detsamma till Rikets Ständers förnyade behandling öfverlemna, har, i sadant
afseende och hvad först angår den af Rikets Ständer ifrågaställa utredning rörande
vakans- och liggetids-besparingarna velat fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
derå, att, enligt de fullständiga uppgifter Stats-kontoref, beträffande civila tjenstehefattningar
aflemnat, de till Civil-statens Pensionskassa ingångna, så beskaffade besparingar,
under den tid, eller åren 1836—1845, som beräkningarne uti sednast i detta
ämne allåtna Nådiga Proposition omfattade, i medeltal utgjort: för tromans-embeten,
med undantag för besparingar vid ledigheter inom Stals-rådet, hvilka, då dylika besparingar,
jemlikt Rikets Ständers beslut, numera ej ifrågakomma, icke böra tagas i
beräkning, ett belopp af 1,967 ridr 35 sk. 3rst. och för sådana tjenstcr, som efter ansökning
och förslag återbesättas, 4,185 ridr 46 sk. 9 rst. eller tillsammans 6,153 ridr 34
sk., att, ehuruväl utnämning till förstnämnda embeten eger rum utan ansökning och
förslag och således kan när som helst efter det vakansen yppats verkställas, vanligen
dock inträffar någon tidsutdrägt, innan tillsättningen kan försiggå, så att i de flesta
fall, serdeles om vakansen icke uppstår vid början af en månad, åtminstone en månads
lönbesparing uppkommer, och att ganska ofta äfven den andra besparingsmånaden
inträdt före embetets återbesättande; att vidkommande åter dylik lönbesparing vid
sådana
Kongl Majlis Nåd. Proposition, N:o 8.
25
•sådana tjenster, sora tillsättas efter ansökning och förslag, det uppehåll, sorn sådan
tillsättning medförer, måste föranleda, att motsvarande belopp äfven framgent varder
å anslagen för dessa tjenster besparadt, samt att hvad beträffar de vakans- och ligget
ids-besparingar, som, efter hvad handlingarne upplysa, under ofvannämnda tidrymd
ingått till Arméens Pensions-kassa roed 12,642 r:dr 42 sk. 9 r. och till Aroiralitetskrigsmans-kassan
med 1,688 r:dr 5 sk. 4 r. årligen; så är väl, med få undantag, icke
någon ansökningstid föreskrifven i afseende å de militära beställningarne, kvilka i allmänhet
blott efter vederbörandes förslag tillsättas; men då ovilkorligen någon tid måste
förflyta, innan dessa förslag kunna aflemnas, hvilket vid Landt-arméen bör ske
inom sex veckor efter vakansens öppnande, och innan dessa ärenden derefter hinna
afgöras, skulle äfven vid dylika ledigheter, i allt fall, en icke ringa dél af den nu påbjudna
vakans-besparingen komma att iakttagas: Och har erfarenheten äfven ådagalagt,
att till och med ganska ofia inträffat, att icke blott den bestämda besparingen
hunnit ingå, utan jemväl så kallad tillfällig vakans-besparing uppkommit, innan tillsättning
egt rum.
Dessa förhållanden utvisa således att, om äfven förbemälda kassor erhålle anslag
i stället för ofvannämnda vacance- och liggetids-besparingar, hvilka för alla tre
kassorna i medeltal utgjort 20,484 Rdr 34 sk. 1 r. årligen; så skulle dock Statsverket
för betydligaste delen deraf blifva godtgjord medelst sådana besparingar, som uppstode
innan lediga tjenster hunne att återbesättas.
Vidkommande sedermera nådårsbesparingarne, hvilka jemlikt ofvanomförmälda
uppgifter, under deri beräknade tid tillfallit Civil-statens Pensions-kassa
med
4,344 r:dr 41 sk. 11 r.
Arméens Pensions-kassa med
. 18,703 r:dr 14 sk. 7 r.
Af Amiralitets-krigsmans-kassan med 1,731 r:dr 40 sk. 8 r.
eller tillhopa 24,780 r:dr 1 sk. 2 r.
årligen, så skulle vid det ersättnings-anslag, som derföre borde åt förberörde trenne
kassor anvisas, så r ida innehållning af dylik besparing komme att upphöra, utgöra en
uppoffring å Statens sida för att tillvägabringa en länge nödig ansedd förändring uti
de föreskrifter, som i nämnde hänseende nu äro gällande; men då gilltigheten af de
skäl, som uti Kongl. Maj:ts förra Proposition framställdes till stöd för vidtagandet af
.en sådan förändring, redan blifvit af Rikets Ständer godkänd, och förslagets antagande
vid nästförflutna Riksdag endast hindrades af då bristande tillgångar, har Kongl.
iBilt. till R. St. Prot. 1S50 $ iS5I. i Sami. i Afd. 2 Haft. 4
Kongl. Majus Nåd. Proposition, N:o S.
Maj;t trott sig kunna förvänta, att om de erforderliga ersättningsanslagen för ej mindre
sistnämnda än först omförmälda besparingar kunna anvisas utan förökning i skattebidragen,
Rikets Ständer icke skola draga i betänkande att vidtaga erforderliga åtgärder
för att undanrödja den för embets- och tjenstemännen särdeles tryckande tunga,
som ifrågavarande iunehållningar hittills medfört.
På grund af allt detta och med åberopande i öfrigt af de flera här ofvanomförmälda
skal, hvilka innefattades i Kongl. Maj-ts till Rikets Ständer den 12 November
1847 a flatna Nådiga Proposition, vill Kongl. Maj:t härmed till Rikets Ständer göra
förnyad framställning derom, att de genom nu gällande författningar under namn af
vakans- eller förslags-liggetids- samt begrafningshjelps- eller nådårs-besparing bestämda
innehållningar af embets- och tjensteUiäns-löner måtte upphöra, så att alla i
Statens tjenst anställda personer må ifrån och med månaden näst efter den, hvarunder
de blifvit utnämnde eller förordnade, tillträda och uppbära de löner, arfvoden eller
andra löningsförmoner, hvartill de på grund af erhållna fullmagter, konstitutorial eller
förordnanden äro berättigade, med undantag endast af ssidana inkomster af boställen,
som äro af fardag beroende, i följd hvaraf för öfrigt sterbhusen efter dylika löntagare
icke skulle ega, alt så kallad begrafningshjelp af de i nämnde ordning tillträdda löner
utbekomma.
Vid frågor åter om utbetalning till i tjensten aflidne embets- och tjenste-mäns
sterbhus af de löninnehållningar, som i egenskap af nådårs-besparing redan iakttagits,
eller ytterligare, intilldess skyldigheten att aftjena begrafningshjelp förklaras hafva upphört,
varda iakttagne, anser Kongl. Maj:t nu gällande föreskrifter böra fortfarande tjena
till efterrättelse, samt de utgifter, hvilka i sådant hänseende komma att ega rum, böra
af Stats-verket förskjutas, emot ersättning från Rikets Ständers Riksgälds-kontor
på det sätt, att de gjorda utbetalningarna upptagas i de föreskrifna årliga liqviderna
med nämnde Kontor angående öfverskotten å Stats-verkets inkomster m. m.; och lemna
de, till upplysning för denna frågas behandling vid förra Riksdagen upprättade utredningar,
angående beloppet af den begrafningshjelp, som blifvit af Stats-verkets medel
under åren 1841—1845 utbetald, och hvilka utredningar skola varda vederbörande
Utkott meddelade, nödig ledning för bedömmandet af de efter hand upphörande utbetainingar,
som i följd häraf skulle ifrågakomma och hvilka endast utgöra återbäring, af
hvad förut, genom innehållningar, kommit Stats-verket tillgodo.
Hvad serskildt beträffar frågan om'begrafningshjelp för åtskillige lägre betjente,
såsom Länsmän, Gevaldiger, Fångvaktmästare och Fångknektar, äfvensom Kammar
-
Kongl. Maj:ts Md. Proposition, N:o 8.
27
drängar m. fl., hvilka hittills varit ifrån nådårs-besparings aftjenande befriade, ehuru
deras sterbhus, sådant oaktadt, egt att 6 månaders lön såsom begrafningshjelp åtnjuta,
så har väl Kongl. Maj:t, uti Sin vid sista Riksdagen aflåtna Proposition i förevarande
ämne, med afseende å dessa personers knappa Iönevilkor, i Nåder föreslagit, att nämnda
förmån måtte för dem bibehållas; men då förbättring uti lönevilkoren för bemälda
personal dels sedermera blifvit tillvägabragt, dels, i sammanhang med nya lönregleringar,
torde komma att beredas, har Kongl. Majit, på det att, om begrafningshjelp i allmänhet
upphörer, nyssberörda undantags-stadgaude jemväl må kunna undvikas, nu velat
föreslå Rikets Ständer att äfven förstnämnda stadganden måtte upphäfvas, dock så
att sterbhusen efter de personer, hvilka dessförinnan erhållit befattningar, hvarmed
följt förmånen af begrafningshjelp utan nådårs-besparings aftjenande varda vid åtnjutandet
af en sådan förmån bibehållne.
Som emedlertid upphäfvandet af nu gällande föreskrifter om ofvanberörde löninnehållningar
icke kan bringas till verkställighet med mindre, än att vederbörande
Pensions-kassor tillförsäkras ersättning för de till dem anslagna och för uppfyllandet
af deras förbindelser påräknade inkomster, hvilka genom vakans- och förslags-liggetids-
samt nådårs- eller begrafningshjelps-besparingarnes uppbärande skulle förloras,
så öfverlemnar Kongl. Majit åt Rikets Ständer, att jemväl i detta ämne beslut meddela.
Till ledning för omdömet i detta fall äro, på sätt Kongl. Majit i det föregående
gifvit tillkänna, närmare utredningar numera verkställda och vill Kongl. Majit med anledning
deraf härmed föreslå att berörde ersättningar måtte bestämmas: för Civil-statens
Pensions-kassa, som, efter afdrag af hvad som inllutit i vakanser inom Statsrådet,
per medium åtnjutit 10,498: 27. 11., till
10,500 ridr.
För Arméens Pensions-kassa, som efter den förnyade utredningen, hvarvid
blifvit urskiljdt hvad af de i förra uppgiften summariskt upptagna anmärkningsmedlen
tillhört ifrågavarande inkomsttitel i medeltal uppburit
31,346: 9. 4., till  31,400 ridr.
Och för Amiralitets-krigsmans-kassan hvars ifrågavarande inkomster, efter
det nådårs-besparingarne beräknats för samma tid, som vid de öfriga kassorna,
men vakans-besparingarne, hvilka först ifrån och med år 1841 till
Kassan influtit, efter förhållandet under de följande åren, i medeltal utgjort
3,419: 46., till  3,400 ridr.
eller således tillsammans för alla tre Kassorna 45,300 ridr.
Skolande till vidare upplysning i förevarande fråga, samtliga densamma rörande handlingar
och uppgifter varda tillställde det Rikets Ständers Utskott, till hvars åtgärd frå
-
( 23
Kongl. Majils Nåd. Proposition, N:o 8.
gan kommer att af Rikets Ständer hänvisas. Kongl.. Majit förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd. och Ynnest städse välbevågen. Datum ut Supra.
OSCA R.
A. P. Sandströmer.
Utdrag af Protokollet öfver Finans- Ärenden „ hållet inför flans
Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den
i5 November i85o.
Närvar an d e:
Hans Excellens, Justitie-Stats-Ministern Herr Grefve Spane,
Hans Excellens, Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne Herr. Friherre- Stierneld
Statsråden::
Fahr asas,.
[ Sandströmer,.
von Hohenhausen,,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platén.
Chefen för Finans-Departementet, Siats-rådet Sandströmer, uppläste till jnstöring
ett, i enlighet med Kongl. Majit förut fattade beslut, uppsatt förslag till Nådig
Proposition till Rikets Ständer, angående upphörande af så kallade nådårs- och liggetids—besparingar
vid tillträden af embeten och tjenster på Rikets stat samt om årliga
anslag till Ärméens- och Civil-statens Pensions-kassor, äfvensom Amiralitets-krigsmans-kassan,
såsom ersättning för de inkomster dessa Kassor af nämnde besparingar
åtnjuta. -
Kongl Majit behagade i Nåder gilla berörde förslag samt befallte, att
Nådig Proposition1 skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständer afgå,,
sådan: den finnes protokollet bilagd,
Ex Protocollo,.
C. Hallbergs
Kongl. MajUs Nåd. Proposition, N:o 9.
29
N:o 9.
Anb. till Exp. Utsk. d. 9 Dec. 1850, kl. 10 f. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående åtgärder
till behöf vandes undsättning i missvext-år m.
m. Gifven Stockholms Slott, den 15 November
1850.
Under den tid, sorn förflutit från Rikets Ständers sednaste sammanträde, hafva
Sveriges flesta landskap varit hugnade med tillräckliga skördar, så att de medel,,
Hvilka till understöd vid inträffande missvexter blifvit ställda till Kongl. Maj:ts disposition,
endast till ringa del och hufvudsakligen för Jemtlands län, i följd af der, under
sistlidne år, inträffad allmännare frostskada å sädesgrödan behöft anlitas. En nödig
omtanka bjuder emedlertid att icke lemna ur sigte angelägenheten att, jemväl för stundande
år, bereda erforderliga medel att afvärja och lindra den nöd och förlägenhet,,
seni felslagen eller förstörd sädes-äring kan i en eller liera orter medföra; och Kongl.
Majt har derföre ansett sig pligtig, att ånyo fasta Rikets Ständers uppmärksamhet å
detta ämne och föreslå dé åtgärder, som för berörde vigtiga ändamål kunna anses behölliga.
Den underdåniga berättelse, som Kongl. Majts och Rikets Stats-kontor den
16 nästlidna Augusti afgifvif, rörande fonden till undsättningar vid inträffande missvexter
och utredningen af förra Allmänna Magazins-inrättningen, hvilken berättelse
med tillhörande handlingar skall Rikets Ständers Stats-utskott tillhandahållas, utvisar,
bland annat, att Undsättnings-fonden, hvilken, enligt Rikets Ständers vid sednaste
Riksdagar meddelta beslut, blifvit bildad af återstoden utaf det vid 1830 års Riksmöte
till undsättningar anslagna kreditiv,. En Million Riksdaler Banko, samt af de tullmedel
som från och med år 1841 influtit för till Riket införd utländsk spatnnål, jemlikt 1848
års afslutade hufvudbok egde i behållningar och fordringar från
år 1847
rdr 1,338,437: 27. 2.
att fondens åtskilliga inkomster under året uppgått tili / . . . „ 703: 20. 6.
att i tuliafgifton för utländsk spanmål under samma år fonden
tillgodokommit
„ 5,114: 47. ■—
och att fondens skuld till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, m.
’»>■ vid 1848 års slut var  „ 800,090: 38. —
Summa-Debet r;dr 2,144.346: 36. 8.
30
Kongl. Maj:ls Md. Proposition, N:o 9.
Att fondens skuld från år 1847 belöpte sig till r:dr 1,250,527: 24 3.
att omkostnader i remisslage och ersättningar under år 1848
utgjort ,, 1,006: 29. —
att afkortningarne samma år uppgått till „ 5,365: 5. 6.
och att fondens behållningar och fordringar vid 1848 års utgång
sammanlagde utgjort  „ 887,447: 25. 11.
Summa Credit r:dr 2,144,346: 36. 8.
Att för år 1849 undsättnings-redogörelserna från länen nu äro under granskning, efter
fullbordandet hvaraf hufvudboken för samma år kommer att afslutas; att emellertid
närvarande ungefärliga förhållandet med denna undsättningsfond, enligt särskildt
öfverslag, är sådant, att, då från Creditivsumman r:dr 1,000,000: — —
samt influtna tullmedel för spanmål från och med år 1841 till
och med år 1849
„ 508,308: 45. —
tillsammans r:dr 1,508,308: 45. —
afräknas hvad som för bristande tillgång; hos gäl
“
ö C5
denärerne och deras borgesman redan blifvit och
än vidare anses komma att afskrifvas, eller 615,141: 8. 3.
samt hvad Kongl. Maj:t efter 1845 och följande
årens missväxter åt utfattiga anslagit utan återbetalningsskyldighet
62,170: 8. —
tillsammans „ 677,311: 16. 3.
så kunna undsättnings-fondens tillgångar vid medlet afsistför
flutna
Augusti månad upptagas till
830,997: 28. 9.
Summa r:dr 1,508,308: 45. —
hvilka tillgångar utgöras af kontant behållning
i Rikets Ständers Bank
40,003: 47. 6.
hos Rikets Ständers Riksgälgs-kontor innestå
ende
590,500: — —
„ 630,503: 47. 6.
samt i handel hos undsättningstagare utestående „ 200,493: 29. 3.
Summa r.dr 830,997: 28. 9.
varande likväl, efter Stats-konlorets åsigt, att befara, att af nyssnämnde utestående
fordringar, — hvilka, jemte äldre uudsättningsbidrag i Westerbottens och Norrbottens
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, Ä:o 9.
31
län, hufvudsakligen innefatta försträckningar af tillsammans 43,381 Rdr till innevånare
i åtta län, som sistlidet år lidit förluster genom hagel, störtregn och nattfroster, samt
ett till Jemtlands län, efter der år 1849 inträfFad missvext, ullemnadt undsätiningsbelopp
af 75,000 r:dr, — en betydlig del icke kommer att inflyta, hvadan Stats-kontoret
ansett undsättningsfondens säkra tillgångar icke böra beräknas till mer än omkring
730,000 r:dr.
Efter öfvervägande af hvad sålunda blifvit af Stats-kontoret underdåuigst upplyst
och anfördt, har Kongl. Majit velat härmed i Nåder föreslå, det Rikets Ständer,
i öfverensstämmelse med hvad vid sislförflutne Riksdag egt rum, måtte till Kongl.
Majits fortfarande disposition för behöfvandes undsättning vid inträffande missvext öfverlemna:
«)
den dels uti Rikets Ständers Bank, dels uti Riksgälds-kontoret innestående
behållning af ej mindre 1830 års kreditivmedel, än de till dylik undsättning redan
anvisade hittills influtne tullafgifter för utländsk spanmål, jemte hvad som kail inflyta
genom återbetalningen å meddelade uudsättningslån;
0 O 1
5) de tullafgifter för utländsk spanmål, som intill 1851 års slut ytterligare kunna
ingå;
och c) de dylika medel, som från och med början af år 1852 och så länge de
1 sådant hänseende då gällande tullbestämmelser blifva oförändrade, komma att inflyta;
och gör Kongl. Majit sig för öfrigt förvissad, att Rikets Ständer, vid fastställandet
af det så kallade mindre kreditivet, jemväl taga i beräkning möjligheten att bereda
utväg för hvad, utöfver berörde tillgångar, under tiden till nästa Riksdag, tilläfventyrs
kan för ofvannämnde ändamål erfordras. I afseende å användandet af förberörda
undsättningsmedel anser Kongl. Majit enahanda, hittills följda grunder, som Rikets
sednast församlade Ständer fastställt, lämpligen kunna bibehållas, och föreslår derföre
i Nåder: att af ofvannämnda medel en summa af högst Femtio Tusen riksdaler må
under tiden intill nästa Riksdag få begagnas till undsättningar, utan återbetalningsskyldighet,
åt sådane behöfvande, som icke äro i tillfälle att sjelfva förskaffa sig arbete
eller i stånd att af egna tillgångar återgällda de undsättnings-anslag, hvilka dem
tilldelas: börande dock dylika understöd företrädesvis tillgodokomma de Kommuner,
som tillförbinda sig att så använda desamma, att dithörande fattiga och arbetslösa personer
derigenom beredas sysselsättning och möjlighet att medelst eget arbete förtjena
sitt uppehälle;
att ofvan omförmälda tillgångar för öfrigt må användas endast till räntefria lånunderstöd
med bestämda betalningsterminer och emot vederbörande större eller mindre
32
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, jV.o 9.
menigheters gemensamma ansvarighet eller annan af Kongl. Maj:t i Nåder godkänd
säkerhet;
att såvidt omständigheterna medgifva, tillfällen för de behöfvande böra beredas
att erhålla sysselsättning och förtjenst vid allmänna arbetsföretag;
och att ifrågavarande för undsättning afsedda medel må, till den del de icke
äro för anvisade utbetalningar erforderliga, til! Rikets Ständers Riksgälds-kontor öfver—
lemnäs, emot skyldighet för Riksgälds-kontoret, att det sålunda emottagna beloppet,
vid skeende reqvisition, för dermed åsyftade ändamål, Kongl. Majit tillhandahålla.
I sammanhang härmed och då Stats-kontoret i underdånighet anmält, att dea
år 1830 af Rikets Ständer anslagna kreditivfond, En Million Riksdaler Banko, till lan
dets
undsättning vid inträffande missvexter, blifvit i Riksgälds-kontorets hufvudböcker
för sednare åren upptagen inom kolumn såsom en Riksgälds-kontorets fordran, ehuru
mera än två tredjedelar af förenämnde summa, i tillämpning af föreskrifter, dem Rikets
Ständer meddelat, redan blifvit och ytterligare torde blifva afskrifna, samt härtill kommer,
att återstoden af nämnde kreditiv blifvit af Rikets Ständer anslagen att, jemte
tullafgifter för utländsk spanmål, användas till fond för undsättning vid missvext; Ii
följd hvaraf dessa medel, sä länge denna disposition fortfar, komma att, såsom en för
detta behof serskildt afsedd tillgång, redovisas; vill Kongl. Majit, enligt Stats-kontorets
underdåniga hemställan, till Rikets Ständers pröfning öfverlemna, huruvida icke
vidare balansering inom column af meranämnde En Million Riksdaler såsom en Riksgälds-kontorets
tillgång må upphöra.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
A. P. Sandströmer.
Utdrag
Konni. Maj:ls Kael. Proposition, K:o 9.
33
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärender„ hållet inför Hans
Maj-.t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den i5
November i85o
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Siats-Ministern för Utrikes Ärenderne, Hr Friherre Stjerneld,
Statsråden:
Fåhraus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Sandströmer uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Maj:ls förut fattade beslut, uppsatt förslag till Nådig
Proposition till Rikets Ständer angående åtgärder till behöfvandes undsättning i missvextår
m. m.
Kongl. Maj:t behagade i Nåder gdla berörde Förslag, samt befallte, att Nådig
Proposition skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständer afgå, sådan
den finnes Protokollet bilagd.
Ex Protocollo,
C. Hallberg.
BHi. till «. St. Brot. iS50 $ i85i. i Sami. i Aid. 2 Haft.
34
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, IS:o iO.
N:o 10.
Ankom till Exp. Utsk. den 9 Dec. 1850, kl. 10 f. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående åtgärder
för uppförande af en byggnad emellan Carl XIILs
Torg och Operahuset i Slockholm; Gifven Stockholms
Slott den 15 November 1850.
Uti den Proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof, som vid
sednaste Riksdagen atlemnades, omförmälde Kongl. Maj-.t, att fråga uppstått om uppförandet
af en större byggnad å den plats i hufvudstaden, som är belägen emellan
Carl XIILs Torg och Operahuset och då upptogs af vanprydande, för Theaterns behof
begagnade dekorationsbodar af träd, om hvilkas nedrifvande föreskrift blifvit meddelad,
samt att, sedan det förslag i berörde hänseende, om hvars afgifvande Öfverintendents-embetet
erhållit nådig befallning, inkommit, Kongl. Maj:t ville ytterligare
i Nåder besluta om de utvägar, som för den ifrågaställda byggnadens uppförande vore
att begagna och om den medverkan dertill, hvarom Rikets Ständer måtte kunna
anlitas.
Det förslag, som i anledning häraf uppgjordes, var beräknadt derpå, att byggnaden
skulle inredas, dels till butiker och dels till boningslägenheter, samt att byggnadskostnaden,
åtminstone till någon del, skulle betäckas genom upplånte eller af
Staten förskjutne medel, hvilka borde efter hand återgäldas genom inflytande hyresafgifter
för uthyrde lägenheter. — Vid pröfningen af delta förslag har, med afseende
derå att vanprydnad för en af hufvudstadens vackraste platser skulle uppkomma, derest,
efter rifning af ofvannämnde gamla trädbodar, tomten blefve lemuad obebyggd, hvaremot
uppförandet å densamma af en mot lokalen svarande byggnad skulle betydligt
bidraga till stadens förskönande, Kongl. Maj:t funnit det vara önskvärdt, om en dylik
byggnad kunde åstadkommas; men då, i händelse sådant genom Statens försorg skall
verkställas, det likväl vore mindre lämpligt, om det skedde med syftemål, att huf
-
Kongl. Maj:ts AVM. Proposition, JV.o 10. 35
vudsakligen använda samma byggnad till uthyrning, för att genom hyresafkastning
betacka en genom lån eller förskotter bestridd byggnadskostnad, har Kongl. Majit,
innan dylika åtgärder vidtagas, trott i främsta rummet böra tillses, huruvida icke
byggnaden kunde för allmänna behof vara nödig och användbar, samt om det ej kun*
de blifva möjligt att, utan lån eller Statens betungande med serskilda anslag, bereda
tillgångar till företagets utförande.
I sådant afseende har hos Kongl. Majit förekommit, att 2:ne embetsverk, som
äro inrymde uti serskilda, aflägse ifrån de öfriga embetsverken belägna byggnader,
nemligen Sundhets-kollegium och General-Landtmäteri-kontoret, lämpligen kunde förflyttas
till den ifrågaställda nya byggnaden, hvarigenom de hus, som af dem nu begagnas
och äro belägna, det ena uti det inre af staden, på alla sidor omgifvet af enskilda
egendomar, och det andra invid Carl XIIIis Torg, blefve umbärliga och kunde
försäljas; varande vid en af Öfver-intendents-embetet besörjd uppskattning antaget,
att dervid borde kunna påräknas, för Sundhets-kollegii hus omkring 41,666 Ridr 32
sk. och för General-landtmäteri-kontorets circa 30,000 ridr. — Äfvenledes har Kongl.
Majits uppmärksamhet blifvit fästad derå, att för närvarande saknas samlings- eller
klubbrum för Rikets Ständer, för hvilket ändamål lokaler således måste förhyras, och
hvarför kostnaden vid sednaste riksdagen uppgått till emellan 5000 och 6000 ridr
Banko, samt att, ehuru Rikets Ständer vid 1828—1830 årens Riksdag beslutade åtgärders
vidtagande för att erhålla en sådan lokal, hvarigenom alla Ståndens klubbrum
kunde bringas i förening, de i detta hänseende gjorda försök likväl icke lyckats; men
hvilket behof, som blifver väsendtligen enahanda, äfven om förändring af representationssättet
kommer att ega rum, skulle kunna uppfyllas genom användande dertill af
någon del af ifrågavarande byggnad. Derjemte och då, i nyssnämnde händelse, behof
kan förekomma af ny ändamålsenlig lokal till sessionsrum för representationen,
kunde, derest sådant funnes lämpligt, tillfälle till beredande deraf i sammanhang med berörde
byggnad likaledes erhållas. — Men om åter ett dylikt användande af större eller mindre
del af oftanämnde byggnad för national-representationens ofvanberörde behof icke skulle
ifrågakomma, kunde utrymme derstädes beredas för ej mindre embetslokal åt
Stockholms Läns-styrelse, som nu begagnar sådan uti det staten tillhöriga f. d. Preisiska
huset vid Drottninggatan, än boställen åt de embetsman, som hafva dylika lägenheter
uti nämnde hus sig upplåtne, hvarigenom samma hus, hvilket af Öfverintendents-embetet
blifvit uppskattadt till omkring 80,000 Ridr, äfven kunde försäljas.
Vidare har ock, i afseende å tillgångar för ifrågavarande byggnad, Kongl,
Majit inhemtat, att, sedan Rikets Ständer vid förlidne Riksdag medgåfvo, att f. d.
36
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition, N:o 10.
Bofbageri-egendomen här i staden finge försäljas och köpeskillingen derför användas
till nya mynthus-byggnadcns uppförande, har myntverkets ställning blifvit så förbättrad,
att den befintliga behållningen af verkets egna medel skulle kunna godtgöra
äfven den del af byggnadskosfnaden, hvartill berörde köpeskilling, sorn uppgått till
16,666 r:dr 32 sk. bauko blifvit använd; i följd hvaraf samma köpeskilling numera
kunde öfverflyttas till anslaget för byggnad och underhåll af publike husen i Stockholm,
dit den, såsom influten för en såld byggnad i hufvtidstaden, rätteligen hörer,
och således blifva för nu ifrågavarande ändamål disponibel.
Med afseende å den förändrade plan för efvannämnde nya byggnads användande,
som, på sätt förberördt är, ifrågakommit, har ock Kongl. Maj:t låtit genom
Öfver-intendents-embetet uppgöra förnyadt förslag, inskränkt för närvarande till hufvudfasaden
åt Carl XIII:s Torg och flygeln åt strömmen, hvaremot frågan om plan
för uppförandet af den del af byggnaden, som komme att blifva belägen vid Jacobs
Torg, ansetts böra anstå intilldess sig visat, om Rikets Ständer möjligen skulle önska
att, för representationens behof taga denna del af byggnadsplatsen i anspråk;
och har kostnaden för den sålunda nu ifrågaställde delen af byggnaden, som innefattar
det hufvudsak!igaste deraf, blifvit beräknad till 247,000 r:dr, hvaruti likväl en del
af inredniugskostnaden för öfra stora våningen icke ingått. Nämnde belopp öfverstiger
väl betydligt de tillgångar af försäljningsmedel för byggnader, som, enligt hvad i
det föregående är omförmäldt, ansetts kunna blifva för ändamålet påräkneliga; men
Kongl. Maj:t förmodar, att genom noggrann hushållning med de för kronans hus och
byggnader i hufvudsladen å Sjunde hufvudtitelu aaslagne medel, samt omsorgsfullt
anordnande af de arbeten, som dermed skola bekostas, utväg kan beredas, att, efter
hand, af detta anslag använda medel äfven för nu ifrågavarande byggnadsföretag,
hvarjemte tillfälle förefinnes, att dertill jemväl anvisa någon de! af befintliga besparingar
å nyssnämnde hufvudtitel.
Då, enligt hvad sålunda i det föregående är vordet framställdt, det skulle
blifva möjligt att, utan lån eller serskilda anslag åstadkomma nu ifrågavarande byggnad,
hvarigenom, utom den nytta det allmänna deraf konnnc att hemta, den derför
afsedda plats, som i anseende till sitt läge, icke lämpligen synes böra af staten lemnäs
obebyggd och i det skick, hvaruti den nu befinnes, blefve använd på ett serdeles
passande och till prydnad för hufvudstadeu ledande sätt, har Kongl. Maj:t ansett
Sig skäligen kunna antaga, att Rikets Ständer, under sådane förhållanden, icke skola
vara obenägne, i hvad på dem ankommer, medverka till dea uppgjorda planens
utförande, samt staten för de byggnader, hvilkas försäljning borde ifrågakomma,
Kongl. Majlis Nåd. Proposition, N:o 10.
37
skulle erhålla full ersättning uti den nya byggnaden, hvilken komme att i värde vida öfverstiga
de nyssnämnde, samt lemna nödigt utrymme icke blott för de behof, hvartill
desse nu äro använde, utan äfven för andra ändamål. Med anledning häraf har Kongl.
Maj: t således velat härmed föreslå Rikets Ständer:
att Kongl. Maj:t må ega att, för utförandet af nu ifrågaställde byggnadsföretag,
försälja icke allenast de åt Sundhets-kollegium och General-Iandtmäteri-kontoret nu
upplåtne hus, utan ock, derest omständigheterna sådant föranleda och medgifva, det
så kallade Preisiska huset vid Drottninggatan här i staden, samt de inflytande köpeskillingarne
för nämnde ändamål använda, under vilkor att], för de behof, hvartill dessa
byggnader nu äro upplåtna, erforderliga lokaler varda anvisade, antingen uti den
nya byggnaden eller, derest någon omflyttning skulle finnas erforderlig, uti andra
kronans byggnader; samt att, emot det att den del af kostnaden för nya mynthusbyggnaden,
hvartill, enligt Rikets Ständers, vid sednaste riksdagen lemnade begifvande,
köpeskillingen för försålda f. d. Hofbageri-egeädomen blifvit använd, varder af
Myntverkets tillgångar godtgjord, berörde köpeskilling får ingå till anslaget för byggnader
och reparationer i hufvudsladen, för att sålunda kunna till nu föreslagna byggnadsföretag
disponeras.
För den händelse att denna framställning bifalles, har Kongl. Maj:t ock velat
erbjuda Rikets Ständer att, till gemensamma klubb- och samlingsrum, uti den först
tillämnade delen af den nya byggnaden, eller fasaden åt Carl XIXI:s Torg och södra
flygeln, använda hela öfversta våningen, hvilken Kongl. Kaj:t förmodar blifva för
detta ändamål tillräcklig, under vilkor likväl att, sedan huset med alla nödiga mellanväggar
blifvit uppfördt och med fönster försedt, Rikets Ständer serskildt bekosta
våningens inredning i öfrigt, jemte rummens framtida underhåll; i hvilka afseende»
Kongl. Maj:t till Rikets Ständer öfverlemna!' att nödiga föreskrifter meddela.
De till detta nvål hörande handlingar, jemte ritningar, skola blifva tillställda
det Utskott, till hvars handläggning ärendet varder öfverlemnadt; Och Kongl. Maj:t
förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen. Datum
ut supra.
O S € A R.
.1. P. Sandströmer.
38
Kongl. Maj\ts Md. Proposition, N:o 10.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Är ender, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den
i5 November i85o.
Närvarande:
H. E., Justitiae-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre,
HL E., Stats-Ministcrn för Utrikes Ärenderne, Herr Friherre Stierneld,
Stats-Råden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg ,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Sandströmer uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Maj:ts förut fattade beslut, uppsatt förslag till Nådig
Proposition till Rikets Ständer angående åtgärder för uppförande af en byggnad emellan
Carl XIII:s Torg och Operahuset i Stockholm.
Kongl. Maj:t behagade i Nåder gilla berörde förslag samt befallte, att Nådig
Proposition skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständer afgå, sådan
den finnes Protokollet bilagd.
Ex Protocollo,
C. Hallberg.
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, N:o ii.
N:o 11.
Ank. till Exp. Utsk. den 9 Dee. 1850, kl. 10 f. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående anslag
för beredande af rättelse uti beräknandet af Salpeter
hjelpen inom provinserne Småland ooh Öland;
Gifven Stockholms Slott den 15 November 1850.
Uti serskilda till Kongl. Maj:t ingifna underdåniga ansökningar anmälde åtskilliga
Riksdags-fullmäktige för Bonde-ståndet inom Calmar-, Kronobergs- och Jönköpings
län vid 1840 och 1841 årens riksdag, hurusom, i strid med Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammar-kollegii bref den 28 April 1638 samt Kongl, resolutionerne den 13
December 1644 och den 9 December 1766, de räntepersedlar, som ingingo uti den,
hemmantalsräntan tillhörande salpeterhjelpen, blifvit uti nämnda län, eller provinserna
Småland och Öland, af uppbördsman och indelningshafvare i så måtto oriktigt debiterade
och uppburna, att sådant skett efter markegång i stället för efter kronovärdi;
Och anhöllo sökanderne, med anledning häraf, det Kongl. Maj:t täcktes i Nåder förständiga
Uppbördsman och Räntetagare, att upphöra med den, efter sökändernas förmenande,
olagliga öfverdebitering i afseende på salpeterhjelpen, som sålunda dittills
egt rum, så att allmogen inom dessa provinser måtte komma i åtnjutande af samma
förmån, som hemmans-innehafvare i rikets öfriga landskap, att utgöra ifrågavarande
gärd endast med det derföre belöpande kronovärde, utan persedelförvandlmg.
Öfver dessa underdåniga ansökningar hafva Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i förenämnda 3:ne län, med flere vederbörande, blifvit hörde, äfvensom Kammar-Kollegium,
. efter föregången undersökning och utredning i Kammar-arkivet, med des®
40
Kongl. Majlis Nåd. Proposition, K:o il.
Advocatfiskals-embetes underdåniga yttiande, jemte eget utlåtande, till Kongl. Maj:t
i underdånighet inkommit; Och har Kongl. Maj:t sedermera anbefallt Stats-Kontoret
att, till nödig upplysning vid ärendets behandling föranstalta om utredning, utvisande
den minskning, som, efter medelmarkegång för de sednaste tio åren, skulle genom
den ifrågaställa förändringen uppkomma uti beloppet af ej mindre de räntor, hvilka
äro kronan behållna, än äfven hvarje af de för serskilda behof anvisade indelta anslag;
till följd hvaraf Slats-kontoret låtit, genom vederbörande Häradsskrifvare fög
denvis
upprätta serskilda utredningar, som derefter blifvit till Kongl. Maj:t insända,
och af hvilka inhemtas, att den minskning, som genom salpeterhjelpens utgörande
efter kronovärdi skulle ega rum, komme att efter ofvannämnda beräkning uppgå
i Jönköpings län till ....... rdr 12,480: 23. 5.
„ Kronobergs „ „
9,921: 35. 5.
„ Calmar „ „ „ 9,377: 6. 2.
eller tillhopa rdr 31,779: 17.
Vid pröfning af denna fråga har Kong'. Maj:t ansett, alt, då Kammar-kollegii,
enligt Förmyndare-regeringens beslut, den 28 April 1(138 utfärdade cirkulär-bref innehåller,
att salpeterhjelpen skulle uppbäras med penningar “så för detta (1638), som
“nästförllutna året, intilldess en annan order häruti ställd biifver,“ berörda stadgande
icke kan gifvas annan tydning, än att detsamma innefattar en allmän föreskrift i afseende
å berörde uppbörd, som borde lända till efterrättelse intilldess annat förordnande
derom meddelades. Att nämnda stadgande äfven varit sålunda tillämpad!, adagalägges
deraf, att salpeterhjelpen sedermera uti alla provinser i Sverige blifvit
erlagd i penningar efter kronovärdi endast med de undantag att uti Småland och på
Öland nu ifrågakomna beräkning efter markegång vid olika tidpunkter under 1700-  talet blifvit införd, samt att denna afgift i vissa delar af Södermanlands län utgöres
efter annan beräkningsgrund eller med endast en tredjedels stafrum ved, som efter
narkegång liqvideras. Och då, i anledning af det förhållande, att i Österbotten af det
till Sverige då hörande Finland berörda ränta likaledes beräknats efter markegång,
detta beräkningssätt upphäfdes genom Kongl. Resolutionen på allmogens besvär den
9 December 1766, under åberopande “att allmogen i hela riket alltsedan “år 1634 ut“gjort
salpeterhjelpen med penningar utan den ringaste förvandling11 bevisar äfven
detta att, ehuru berörda uppgift icke var fullt riktig, enär förvandling då redan börjat
att uti de Småländska länen ega rum, det då ansågs, att beräkning endast efter kronovärdi
vöre den rätta och att förvandling der den öfverklagades, borde upphäfvas;
hvadan
liongl. Maj-.ls Md. Proposition, Tto H.
41
livailan ock lärer kunna antagas, att, derest beräkningssättet uti Småland då varit bemärkt
och erinran deremot framställd, rättelse jemväl derstädes vunnits. Någon allmän
föreskrift, som förändrat 1638 års ofvanberörda stadgande, finnes ej heller vara
meddelad, och det har icke kunnat visas, att införandet af nu öfverklagade beräkningssätt
uti Småland och på Öland, hvilket ej mindre i de olika länen, än för serskilda
persedlar i samma län, vid olika tider tillkommit, grundats på serskilda i behörig
ordning meddelda föreskrifter.
Med afseende å alla dessa omständigheter samt hvad bifogade Statsråds-protokoll
vidare omförmäler, anser Kongl. Majit med rättvisa och billighet öfverensstämmande,
att den sökta förändringen i salpeterhjelpens utgörande inom de Småländska
länen varder beviljad, så att denna ränta derstädes på lika sätt, som i allmänhet inom
öfriga delar af riket eger rum, må med penningar efter kronovärde liqvideras. Men
då, vid fråga om dylik förändring, förekommer, att en betydlig del af nämnda ränta
ingår uti lönings- och andra anslag, samt att således förändringen icke rättvisligen
kan ega rum, utan att de, sorn innehafva dessa anslag, för derigenom uppkommande
minskning, uti anvisade och påräknade inkomster undfå ersättning, har Kongl. Majit
funnit Sig föranlåten att derom till Rikets Ständer göra framställning och vill derföre
härmed föreslå, att, för tillvägabringande, ifrån och med nästkommande årj, af förutnämnda
förändring uti sättet för salpeterskattens beräknande uti de 3:nc Småländska
länen, Rikets Ständer måtte anvisa erforderligt anslag för att dermed godtgöra den
minskning uti indelda löner och anslag till serskilda inrättningar och fonder, som derigenom
uppkommer.
Beträffande åter beloppet af detta anslag, så enär de uppgjorda uträkningarne
icke lemna så fullständiga upplysningar, att på grund deraf kan definitivt bestämmas,
hvad hvar och en bör undfå, samt de, hvilkas rätt derunder beror, jemväl böra lemnäs
tillfälle att, för bevakande deraf, sig yttra, innan ersättningssumman fastställes,
men emellertid af berörde uträkningar kan bedömas, att den genom ifrågaställa förändringen
uppkommande förminskning uti sådana räntor, som utgå till löntagare eller
serskilda inrättningar och hvarför ersättning borde meddelas, beräknad efter medium
af senaste 10 år, utgör 10 å 11,00 rdr årligen, föreslår Kongl. Majit, att, för omförmälda
ändamål måtte för närvarande anvisas ett förslagsanslag af Elfva Tusen riksdaler
årligen, som lämpligast torde kunna utgå af Riksgäldskontoret medel intill nästa
riksdag, för att, efter det beloppet, på grund af skeende speciella utredningar
Lik. till R. St. Trot. iS50 $ 1S51. i Sami. 1 Afd. 2 Hält.
6
Kongl. Majlis Nåd. Proposition, N:o il.
och ersättningsanspråkens behöriga pröfning, kunnat tillförlitligen bestämmas, då på
Riksstaten uppföras. De till detta mål hörande handlingar skola tillhandahållas det
Utskott, af hvilket ärendet kommer att handläggas; och Kongl. Maj:t förblifver Rikets
Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
OSCA R.
A. P. Sandströmer.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden , hållet inför Hans
Majit Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den
i5 November i85o.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Stats-Ministern Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne Herr Friherre Stierneld,
Statsråden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-Departementet, Stats-rådet Sandströmer, uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Maj:ts förut fattade beslut, uppsatt förslag till Nådig
Proposition till Rikets Ständer, angående anslag för beredande af rättelse uti beräknandet
af salpeteihjelpen inom provinserna Småland och öland.]
Kongl. MajUs Nåd. Preposition, N:o il.
43
Kongl. Maj:t behagade i Nåder gilla berörde förslag samt befallte, att
Nådig Proposition skulle, i enlighet dermed, till Rikets Ständer afgå,
sådan den finnes protokollet bilagd.
Ex Protocollo,
C. Hallberg.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den ig
Oktober i85o.
Närvarande:
Oans Excellens, Justitie-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre.
Statsråden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Sedan anmäldt blifvit, att H. E. Herr Stats-ministern för Utrikes ärenden, Friherre
Stjerneld på grund af förfall var förhindrad att i dag komma tillstädes, upplästes
till justering protokollet öfver Finans-ärenden för den 12 innevarande månad, hvarefter
Chefen för Finans-Departementet, Stats-rådet Sandströmer i underdånighet föredrog
följande ärenden, nemligen:
3:o
Kammar-Kollegii den 7 Maj nästlidna år, efter vederbörandes hörande, i underdånighet
afgifna utlåtande öfver en af åtskilliga af Bonde-ståndets fullmäktige vid
1840 och 1841 års riksdag, nemligen 3:ne af fullmäktige från Calmar län och samt
-
u
Kongl. Maj:Is Md. Proposition, N:o U.
lige fullmäktige från Jönköpings- och Kronobergs län, uti ingifna serskilda skrifter,
i underdånighet gjord anhållan, att som, i strid med Kammar-kollegii bref den 28
April 1638, samt Kongl. Resolutionerna den 13 December 1644 och den 9 December
1765, de räntepersedlar, som ingå uti den hemmantais-räntan tillhörande salpeterhjelpen,
blifvit uti ofvannämnde län, eller provinserna Småland och Oland, af uppbörds—
män och indelningshafvare oriktigt, eller efter markegång i stället för kronovärdi, debiterade
och uppburne, Kongl. Maj:t i Nåder täcktes förständiga vederbörande uppbördsmän
och räntetagare att genast upphöra med den, efter sökändernas förmenande,
olagliga öfverdebitering, som hittills egt rum, så att allmogen inom dessa provinser
måtte få åtnjuta samma förmån, som uti rikets öfriga landskap, att utgöra denna
gärd endast med den derför belöpande penningeafgift utan persedelförvandling.
Sedan Kammar-kollegium härefter hvad hufvudsaken angick, i underdånighet
redogjort för de allmänna stadganden angående salpeterhjelpens utgörande, som tid
efter annan blifvit meddelade, äfvensom för de sätt, hvarpå dessa stadganden blifvit
tillämpade, såväl inom ifrågavarande 3:ne län som uti öfriga orter af riket, samt tillika
upplyst, att sammanlagda hemmantalet af de lägenheter inom Calmar, Jönköpings
och Kronobergs Län, uti hvilkas hemmans-räntor ifrågavarande gärd vore beräknad,
uppginge i jemnt tal till 6,604 mantal, samt att värdet af de persedlar, hvarmed salpeterhjelpen
af dessa hemman utgjordes efter 1848 års markegångspris, belöpte sig
till
Eko rdr 36,402: 40. 4.
men efter kronovärdit till endast ; . . . . „ 2,699: 26.
utvisande alltså skilnaden Eko rdr 33,703: 14. 4.
den minskning, som för kronan och indelningshafvarne år 1848 inträffat, i händelse
dessa persedlar skolat samma år med endast kronovärdit betalas, hade Kollegium un
derdånigst
anfört, att, enligt Kongl. Ordningen den 22 Juli 1616, skyldigheten att
utgöra salpeterhjelpen in natura och icke med penningar efter kronovärdi vore klar
och ostridig, samt att någon ändring häruti för all framtid icke blifvit förordnad eller
medgifven, hvarken genom Kollega bref af den 28 April 1638 eller genom de
af sökanderna i öfrigt åberopade resolutionerna af den 13 December 1644 och 9
December 1766, hvadan och då det på grund deraf och, jemlikt Kongl. Förklaringarne
den 8 Jan. 1748 och 15 Dec. 1758, var räntegifvarnes förbindelse att
Vrågavarande ränta in natura eller efter årlig markegång utgöra, den oriktighet uti
författningarnes tillämpning, som hitintills förefunnits, inträffat i motsatt syftning emot
hvad sökanderna förmenat, enär för åtskilliga persedlar, som bort förvandlas efter mar
-
Kongl. MajUs Nåd. Proposition, N:o ii.
45
kegång, sådan förvandling icke öfverallt blifvit iakttagen; men då en förändring af
hvad sålunda i en lång följd af år blifvit tillämpadt skulle för hemmans-innehafvarne
blifva en hittills ovanlig och vid jordens åtkomst icke påräknad skatt, ansåg kollegium
sig icke böra någon ändring häruti tillstyrka, utan hemställde i underdånighet, att vid
hvad hittills vanligt varit, utan vidare åtgärd, måtte få förblifva.
Från denna Kammar-kollegii åsigt hade kollegii president, f. d. Stats-rådet
Munthe varit skiljaktig och hufvudsakligen anfört, att, då, i öfverensstämmelse med
hvad Kammar-kollegii Provins- och Arkiv-contor yttrat, det måste anses ostridigt,
att den först i en sednare lid vidtagna fårändring att, emot föreskriften i 1638 års
cirkulär och 1644 års Kongl, resolution, uti de Småländska länen efter årlig markegång
förvandla salpelerhjelpen, icke stödde sig på någon gällande författning och i
behörig ordning tillkommen föreskrift, samt icke skäligt vore, att hemmanen i dessa,
mera än de i andra län af riket, der denna ränta utgöres och i penningar efter kronovärdi
allt hittills utgått och der den annars borde på enahanda skäl förvandlas, men
hvilket icke lämpligen kunde ega rum, skulle vidkännas den betydliga förhöjningen
derå genom förvandling efter årlig markegång, så kunde, på dessa och i öfrigt andraga
a skäl, Presidenten ej annat än i underdånighet tillstyrka bifall å sökändernas
anhållan i denna del, och att således måtte i nåder förklaras, att salpeterhjelpen i
Jönköpings, Kronobergs och Calmar län borde för framtiden i penningar efter gamla
kronovärdet utgöras.
Vid detta ärendes föredragning den 30 November 1849 hade Kongl. Maj:t ansett
nödigt, att, före målets hufvudsakliga afgörande, genom Stats-kontorets försorg
borde upprättas utredning, utvisande den minskning, som, genom salpeterlijelpens utgörande
efter krono-värdi, kunde uppkomma i beloppet ej mindre af de räntor, som
äro kronan behållna, än af de till serskilda behof anvisade indclda anslag. Och hade
Stats-kontoret, till underdånig åtlydning deraf den 30 sistlidne Augusti inkommit med
en så beskaffad utredning, som nu jemväl i underdånighet anmäldes.
Föredragande Departements-chefen anförde härvid i underdånighet:
“Hvad först beträffar den af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Calmar
län, i dess afgifna underdåniga utlåtande, framställda anmärkning emot
de sökande riksdagsfullmäktiges behörighet att uti detta mål, utan serskild
fullmagt, föra menigheternas talan, så delar jag den af Kammar-kollegium
yttrade åsigt, att, enär ärendet är af den allmänna beskaffenhet, att Kongl.
Maj:t, äfven utan enskild ansökan, skulle kunna nödig befunnen förklaring
meddela, berörda erinran icke förtjenar afseende.'*
Kongl. Majds Nåd. Proposition, A';o ii.
“Vidkommande derefter sjelfva saken, så synes det mig, i likhet med
hvad af Kammarkollegii t. f. president blifvit yttradt, att Kammarkollegii,
enligt Förmyndare-regeringens beslut, den 28 April 1638 utfärdade cirkulärbref,
hvarigenom stadgades, att salpeterhjelpen skulle uppbäras med
penningar, “så för detta (1638), som nästförflutna året, intilldess en Or“der
häruti ställd b!ifver,“ icke kan gifvas annan tydning, än att detsamma
innefattade en allmän föreskrift i afseende å berörda uppbörd, som
borde lända till efterrättelse, intilldess annat förordnande derom meddelades.
Att berörda stadgande äfven varit så toikadt, synes ådagalagdt
deraf, att salpeterhjelpen derefter uti alla provinser i Sverige blifvit erlagd
i penningar efter kronovärdi, med undantag endast, att uti Småland och
på Öland nu ifrågakomna beräkning efter markegång vid olika tidpunkter
under 1700-talet blifvit införd, samt att denna afgift i vissa delar af Södermanlands
län utgöres efter annan beräkningsgrund eller med endast
stafrum ved, som efter markegång liqvideras. Äfven i Österbotten af det
till Sverige då hörande Finland hade väl berörda ränta likaledes blifvit
beräknad efter markegång, men detta upphäfdes genom Kongl, resolutionen
på allmogens besvär den 9 December 1766, och ehuru det i samma
resolution förekommande yttrande, att allmogen i hela riket, alltsedan år
1634, utgjort salpeterhjelpen med penningar utan den ringaste förvandling,
icke var fullt riktigt, enär förvandling då redan börjat att uti de Småländska
länen ega rum, bevisar likväl berörda beslut, att man då ansåg förstnämnda
beräkning vara den rätta och fann förvandling, der sådan öfverklagades,
böra upphäfvas, vid hvilket förhållande skäligen synes kunna
antagas, att, derest beräkningssättet uti Småland då varit bemärkt och erinran
deremot framställd, rättelse jemväl derstädes vunnits.*
“Någon allmän föreskrift, som förändrat ofvanberörda stadgande, finnes
ej heller vara meddelad; ty det af Kammar-kollegium åberopade
Kongl, påbudet den 15 Dec. 1756, alt de oindelda likasom de indelda räntorna
skulle dädanefter beräknas och utgöras efter årlig markegång, afsåg
endast ett bestämmande, att, der liqvid efter markegång borde ega rum,
den skulle ske enligt den årliga och ej efter den år 1735 fastställda ständiga
markegången, hvadan detta påbud icke innefattade ändring uti speciella
föreskriften angående vissa räntors utgörande , hvilket ock serskildt
är vordet förklaradt uti Kongl, brefvet den 26 Oktober 1838, hvarigenom
Kongl. MajUs Nåd. Proposition, N:o ii.
47
bestämdes, att bvggningshjelpen uti vissa delar af Calmar län, som orätt
blivit beräknad efter markegång, borde, på grund af äldre stadganden
och utan afseende å nämnda påbud, endast betalas med dubbla kronovärdit.
Likaså kar det icke kunnat visas, att införandet af det nu öfverkiagade
beräkningssättet uti Småland och på Oland, hvilket ej mindre
i dc olika länen, än för serskilda persedlar i samma län, vid olika tider
tillkommit, grundats på serskilda, i behörig ordning meddelda, föreskrifter. “
“Med afseende å alla dessa omständigheter, med hvad mera Kammar-kollegii
t. f. president uti dess serskilda yttrande anfört, finner jag
derföre rättvisa och billighet fordra, att den sökta förändringen uti salpeterhjelpens
utgörande inom de Småländska länen varder beviljad, så att
denna ränta derstädes, på lika sätt, som i allmänhet inom öfriga delar af
riket iakttages, får med penningar efter kronovärdi liqvideras.“
“Vid fråga om en dylik förändring, kvilken, såsom afseende rätta
tillämpningen af de angående omförmälda räntas beräknande gällande
stadganden, utgör föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, förekommer
emedlertid, att en betydlig del af nämnda ränta ingår uti lönings- och
andra anslag, samt att således förändringen icke rättvisligen kan ega rum,
utan att de, som innehafva dessa anslag, för derigenom uppkommande
minskning utj anvisade och påräknade inkomster undfå ersättning. Den
utredning, som genom Statskontorets försorg blifvit ifrån Kongl. Majtts
befallningshafvande i länen infordrad och inkommit, lemnar dock icke fullt
tillförlitlig ledning att bestämma denna ersättnings belopp, enär rustningsoch
augments- samt boställsräntor, hvilka icke kunna föranleda någon ersättning,
ej uti alla uträkningarne äro serskildt utförda. Det synes dock
kunna antagas, att de räntor, hvilka utgå till löntagare eller serskilda inrättningar,
skulle genom den ifrågaställa förändrade beräkningen af salpeterskatten
komma att förminskas med 10 ä 11,000 rdr årligen.“
“I följd häraf anser jag mig böra underdånigst tillstyrka, det Eders
Kongl. Maj:t ville göra nådig framställning till Rikets Ständer derom, att
för tillvägabringandet, ifrån och med nästkommande år, af förstnämnda
förändring uti sättet för salpeterskattens beräknande uti de 3:ne Småländska
länen, Rikets Ständer måtte anvisa erforderligt anslag för att
dermed godtgöra dea minskning uti indelda räntor och anslag till serskilda
Kongl. Majlis Nåd. Proposition, Tilo il.
inrättningar och fonder, sorn derigenom uppkommer och hvilket ersättningsanslag,
som borde förslagsvis bestämmas till 11,000 rdr, lämpligast
synes kunna anvisas att utgå af Riksgåldskontorets medel intill nästa
riksdag, för att, efter det beloppet, på grund af skeende speciella utredningar
och ersättningsanspråkens behöriga pröfning, kunnat tillförlitligen
bestämmas, då på riksstaten uppföras.“
“Serskildt anser jag mig böra underdånigst hemställa, att, med anledning
af Kammar-kollegii anmälan derom, att salpeterhjelpen uti vissa delar
af Södermanlands län utgöres endast med | stafrum ved, som liqvideras
efter markegång, bemälda Kollegium måtte erhålla nådig befallning
att, sedan orsaken till detta olika beräkningssätt blifvit närmare undersökt,
inkomma med underdånigt yttrande, huruvida jemväl i afseende å ifrågavarande
utskylds beräknande inom nämnda län någon förändring bör ega
rum.“
Uti denna af Föredragande Departements-chefen gjorda hemställan
instämde jemväl Statsrådets öfriga ledamöter, med undantag af Statsrådet
Gripenstedt, som yttrade, att han, på grund af de skäl, som af Kammarkollegium
blifvit anförda, äfvensom med stöd af den omständigheten, att
ifrågavarande skatt utan anmärkning utgått efter markegång under loppet
af ett helt århundrade, hvilket ytterligare syntes bevisa rättmätigheten af
samma beräkning, icke kunde finna, att de sökandes anspråk hvilade på
någon bestämd rättsgrund, utan trodde, att dessa anspråk mera borde betraktas
ur billighetens synpunkt; och ansåg Statsrådet derför, att frågan
borde i dess helhet hänskjutas till Rikets Ständer, så att Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition icke endast komme att innefatta en hemställan om anvisande
af det anslag, som, för tillvägabringande af ofvanbererda förändring
i afseende på sättet för salpeterhjelpens framtida utgörande, erfordras,
utan att det äfven måtte öfverlemnas till Rikets Ständers pröfning,
huruvida nämnda förändring må ega rum eller icke; hvilket behandlingssätt
af ärendet Statsrådet så mycket hellre ville i underdånighet tillstyrka,
som endast derigenom, enligt dess tanke, någon verklig säkerhet bereddes
åt indelningshafvarnes obestridliga rätt att varda bibehållna vid sina
nuvarande inkomster och lönförmåner, enär dessa eljest syntes Statsrådet
-
Kongl. Maj.ls Md. Proposition, N:o H.
49
rådet blifva helt och hållet beroende af ett bifall eller afslag å det äskade
ersättningsanslagct.
Hvad Statsrådets fleste ledamöter uti detta mål underdånigst tillstyrkt,
fann Kongl. Majit godt till alla delar i nåder gilla och bifalla.
Ex protokollo
L. T. Fries.
Bih. till R. St. Prot. 1850 S[ iS5i. i Sami. i A/d. 2 Haft.
7
STOCKHOLM, F. d. Schultze^ Boktryckeri, 1850.
Kongl. Majlis Nåd. Proposition, JY$ 12.
1
M 12.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 9 Dec. 18S0, kl. 11 f. m.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Stander, angående
tio års förlängning af det åt Nämndemannen Jonas Fredrik
Jonsson upplåtna arrende af Motala Kungs fiske och
Mjölqvarn i Östergöthlands Lån. Gifven Stockholms Slott
den 15 November 1850.
Med anledning af Kongl. Maj:ts gjorda framställning biföllo Rikets år 1844
församlade Ständer, enligt deras underdåniga skrifvelse den 11 December nämnde
år, att Nämndemannen Jonas Fredrik Jonsson, som genom Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammar-Kollegii Kontrakt den 2 Oktober 1840 fått, för en tid af tio år,
och emot en årlig afgift af Etthundrade tjugo tunnor spannemål, åt sig upplåtet
arrendet af Motala Kungsfiske och Mjölqvarn, Herreqvarnen kallad, i Motala socken
och Aska härad af Östergöthlands län, finge, i anseende till de vid berörde
kronofiske uti strömmen uppförde byggnaders, af inträffadt större isdref och vattullöde
förorsakade, förstöring, jemte qvarndammens bortförande, från början af år
1842 till 1830 års utgång uti det för ifrågavarande lägenheter fastställda arrende
tillgodonjuta nedsättning till 80 tunnor spannemål, hälften råg och häften korn,
årligen, dock emot skyldighet för honom, att på egen bekostnad uppföra och under
sin arrendetid underhålla, samt vid arrendets slut i lagligt skick aflemna alla
för fisket och qvarnen erforderliga byggnader och inrättningar.
Sedan, till följd häraf, ofvannämnde byggnader och fiske-inrättningar blifvit
ånyo uppförde och iståndsatte, derå besigtning förrättats den 21* Augusti 1843,
hafva, under Februari och Mars månader nästlidet år, storm och isdref återigen så
skadat de samma, att, enligt hvad, vid en af Kronofogden i orten med Nämndemäns
biträde derå hållen syn blifvit utrönt, kostnaden för deras iståndsältande
uppgår till 3,670 r:dr banko; af hvilken anledning Arrendatorn, uti en till Kammar-Kollegium
ingifven skrift, som derefter, åtföljd af vederbörande Kronofogdes
och Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i länet infordrade yttranden, jemte en utaf
Kronofogden, till följd af Kammar-Kollegii föreskrift, öfver berörde lägenheter
upprättad beskrifning, blifvit af bemälde Kollegium till Kongl. Maj:t i underdånighet
insänd, anhållit, att då de uppoffringar, sökanden å ifrågavarande arrendelägenhe
Bih.
lill R. St. Prol. 1850, 1831. 1 Sami, 1 Afd., 5 Haft. 1
2
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, J\i 12.
ter måst vidkännas, efter afräkning, från tillköpa utgifne 15,007 r:dr 20 sk. ai
ej mindre 40 tunnors årlig arrende-afkortning för 7 år, motsvarande, efter 7
r:dr tunnan, 1,960 r:dr, än äfven husröte-ersättningen vid arrende-tillträdet, 491
r:dr 16 sk., uppgingo till 12,556 r:dr 12 sk. banko, förlängning af arrendet på
15 å 20 år måtte honom förunnas emot utgörande af det nedsatta arrendebeloppet,
80 tunnor spannemål, årligen; och har Kongl. Majrt af förenämnde handlingar
inhemtat: att Kronofogden, med vitsordande, det merherörde byggnader och
inrättningar, efter sednaste förstörelsen, åter blifvit försatte i fullgodt skick, ansett
det af lägenheterne nu utgående arrende, 80 tunnor spannemål, hälften råg och
hälften korn, vara, med hänsigt till de stora omkostnader, fiskeverkets underhållande
i lagligt skick erfordrar, till och med nog högt, i förhållande till den afkomst,
som deraf kan påräknas, helst erfarenheten visat, det alla fiskeverksbyggnaderne
hvart 6:te eller 7:de år måst ombyggas, hvilket menligt inverkat på arrendatorernes
bestånd: att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under förutsättning,
det arrendatorn, på grund af Arrende-kontraktet, vore vid arrendets afträdande
berättigad till ersättning för ifrågavarande, utan hans förvållande, arrendelägenheterne
åbragte kostnader, hvilken ersättningsliqvid skulle antingen tillskynda kronan
en större kontant utgift, eller ock, i fall ersättningen pålades den blifvande arrendatorn,
föranleda till motsvarande nedsättning i arrendebeloppet, ansett skäl
vara för handen att tillstyrka bifall til! sökandens anhållan, att under ytterligare
femton år få bibehålla arrenderättigheten å omförmälde lägenheter emot nu utgående
arrendeafgift, helst, enligt hvad Kronofogden upplyst, lägenheterna icke kunde,
med Arrendatorns bestånd, bära högre afgäld; samt att Kammar-Kollegium, enär
Arrendatorn, jemlikt 8:de punkten uti nu gällande arrende-kontrakt, vore tillförsäkrad
ersättning vid arrende-årens utgång för hvad utöfver årliga byggnadsskyldigheten
af honom iståndsättes utaf byggnader, hvilka genom olyckshändelser förstöras,
och någon inskränkning häruti icke skett genom del, vid den af Kongl.
Maj:t och Rikets Ständer honom beviljade nedsättning till 80 tunnor af det medelst
kontraktet bestämda arrendebeloppet, fästade vilkor, att arrendatorn borde på egen
bekostnad uppföra och under sin arrendetid underhålla samt vid nämnde tids utgång
i laggildt skick aflemna alla för fisket och qvarnen erforderliga byggnader
och inrättningar, hvadan ock följden af en dylik ersättnings-skyldighet för blifvande
Arrendatorn vid arrendets tillträde, emot godtgörelse medelst afräkning på ärliga
byggnads-skyldigheten, otvifvelaktigt skulle blifva motsvarande lägre arrendeanbud,
funnit sig under sådana förhållanden och då för öfrigt, i betraktande af
hvad Kronofogden upplyst rörande Arrendatorns ringa behållning på detta arrende,
ett billigt afseende å ansökningen, med hänsigt till de betydliga uppoffringar,
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition, J)I 12.
3
Arrendatorn måst vidkännas, äfven syntes förenligt med kronans fördel, hvilken
vore beroende jemväl deraf, att en ordentlig och omtänksam Arrendator vid arrendet
bibehölles, ega giltig anledning att Nämndemannen Jonas Fredrik Jonssons
ifrågavarande ansökning understödja, dock så att arrendetidens förlängning icke
utsträcktes utöfver tio år, räknade från den 1 Januari 1831.
Då nu Kongl. Maj:t öfverlemnar detta ärende till Rikets Ständers pröfning,
anser sig Kongl. Maj:t, i betraktande af hvad Kammar-Kollegium samt Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i länet anfört, böra föreslå, det tio års förlängning, från
deri 1 nästkommande Januari räknadt, måtte beviljas uti det åt Nämndemannen
Jonas Fredrik Jonsson, enligt kontrakt af den 2 Oktober 1840, upplåtna arrende
af Motala Kungsfiske och Mjölqvarn, Herreqvarnen kallad, emot den för berörde
lägenheter nu utgående arrendeafgift samt i öfrigt under följande af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande och Kammar-Kollegium föreslagna vilkor, med hvilka Arrendatorn
jemväl förklarat sig nöjd, nämligen:
l:o. att Arrendatorn genast ställer behörig borgen för arrende-skyldigheternas
fullgörande under den förlängda arrendetiden, med åliggande för Arrendatorn
derjemte, att, i händelse någondera af löftesmännen skulle antingen med döden
afgå eller icke vidare af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande såsom vederhäftig anses,
anskaffa och inom 3 månader från derom genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
erhållet föreläggande, hos Läns-styrelsen allemna ny laga borgen för den då
återstående arrendetiden; och
2:o. att till den laga syn, som efter ett års förlopp bör å lämplig årstid
förrättas, Arrendatorn skall, på egen bekostnad, hafva i fullt laga skick återförsatt
alla till kungsfisket och qvarnen hörande byggnader, gående verk, dammar och
öfriga inrättningar, samt sedermera alltsammans under den förlängda arrendetiden
vidmakthålla, när så erfordras ombygga, och vid afträdandet i fullgodt stånd från
sig lemna, utan anspråk på någon ersättning, äfven om dessa verk och inrättningar
under tiden skulle genom isdref eller vattnets åverkan hafva lidit större eller
mindre skada.
De till detta mål hörande handlingar skola tillhandahållas det Utskott, af
hvilket ärendet kommer att handläggas; och Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
A. P• Sandströmer.
Kongl. MajUs Nåd. Proposition, JM 12.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Stats-rädet ä Stockholms Slott den 15 November 1850.
Närvarande:
. E. Justitie-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre.
H. E. Stats-Ministern för Utrikes Arenderne, Herr Friherre Stjerneld.
Stats-råden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
W allens teen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rädet Sandströmer, uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Maj:ts förut fattade beslut, uppsatt förslag till
nådig proposition till Rikets Ständer, angående tio års förlängning af det åt
Nämndemannen Jonas Fredrik Jonsson upplåtne arrende af Motala Kungsfiske och
Mjölqvarn i Östergöthlands Län.
Kongl. Maj:t behagade i nåder gilla berörde förslag samt befallte,
att nådig proposition skulle, i enlighet dermed, till Rikets
Ständer afgå, sådan den finnes protokollet bilagd.
Ex protocollo,
C. Hallberg.
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, JVs 13.
M 13.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 9 Dec. 18S0, kl. 11 f. m.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Stunder, i anled
ning
af Byggnads-komiléens i Wexio underdåniga ansökning
om rättighet att få disponera 7,500 r:dr af det
nämnde stad år 1843 beviljade byggnads-lån, ehuru de
foreskrifne vilkoren icke kunnat i allo uppfyllas. Gifven
Stockholms Slott den 15 November 1850.
Sedan, bland vilkoren för det till återuppbyggande af Wexiö stad efter den
derstädes år 1843 inträffade eldsvåda, staden beviljade lån af 240,000 r:dr blifvit
genom Kongl, brefvet den 18 December samma år föreskrifvet, att de bygg
nader
för hvilka låneunderstöd erhållits, borde sednast den 1 Juli 1849 vara i
så fullbordadt skick, att försäkring derå i städernas allmänna Brandstods-bolag
kunde vinnas, vid äfventyr att länet i annat fall komme att genast infordras: att
hvad som utaf de anslagne byggnadsmedlen icke vore lyftadt inom nyssnämnde
dag, ej finge derefter utbetalas, samt att vederböraudes skuldebref å hela den utbekomne
lånesumman sednast den t Juli innevarande år borde vara till Kongl.
Maj:ts och Rikets Stats-konlor eller till Rikets Ständers Riksgälds-kontor insände;
så har, uti en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kronobergs län till Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning ölverlemnad skrift, Byggnads-Komitéen i Wexiö underdånigst
förmält, hurusom, efter det Regements-skrifvaren vid Kronobergs regemente,
Kaptenen F. G. Klingström, hvilken utaf ifrågavarande medel såsom byggnadslån
erhållit ett belopp af 7,300 r:dr; detta lån efter ingången af September månad
sistlidet år till Byggnads-Komitéen återbetalt, samt utaf det sålunda återbekomna
lånebeloppet en summa af 1000 r:dr blifvit förre fångknekten J. Wennerholm tilldelad
för bebyggandet af en honom tillhörig tomt inom nämnde stad, Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret vägrat emottaga den för Wennerholms byggnadslån afgifna
skuldförbindelsen med tillhörande säkerhetshandlingar, emedan nyssberörde lån icke
förr, än efter den för lånemedlens lyftning stadgade yttersta tidpunkt, blifvit utgifvet
och åbyggnaden på den för samma lån intecknade tomt ej heller vore fullbordad
och brandförsäkrad inom den i sådant hänseende fastställda termin: anhållande,
med anledning häraf, Byggnads-Komitéen i underdånighet, att då, förutan
det Wennerholm meddeldte lån, äfven öfriga beloppet af hvad Kaptenen Klingström
återbetalt blifvit till andra lånesökande utlemnadt, Kongl. Majit måtte täckas till
Rikets Ständer aflåta nådig proposition derom, att, i afseende å den först efter
6
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, M 13.
ofvannämnde termin, eller början af Juli månad 1849, för Byggnads-Komitéen ånyo
disponibla andel utaf det i anledning af 1843 års eldsvåda beviljade låne-understöd,
utlånings- och byggnads-terminen måtte till annan lämplig tid förlängas, på
det att de tomtegare, som utaf ifrågavarande tillgång erhållit byggnadslån, kunde,
derest af dem aflemnade säkerhets-handlingar eljest godkändes, i likhet med
de äldre låntagarne komma i åtnjutande af de genom ofvanberörde Kongl, bref
medgifne förmåner.
Kongl. Maj:t har, efter inhemtande af Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret underdåniga
utlåtande, detta ärende till nådig pröfning förehaft, och vill, med afseende
å härvid förekomne omständigheter, i nåder föreslå Rikets Ständer, att nu
ifrågavarande medel af det staden Wexiö beviljade byggnadslån, oaktadt i afseende
å tiden för lånens utgifvande och egendomarnes bebyggande ej kunnat iakttagas
hvad angående låne-anslaget i allmänhet blifvit stadgadt, likväl må, under i
öfrigt föreskrifne vilkor, för det afsedda ändamålet användas.
Handlingarne i målet skola tillhandahållas det Utskott, till hvars handläggning
detta ärende varder öfverlemnadt; och Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med
all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
OSCA R.
A. P. Sandströmer.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Stats-rädet å Stockholms Slott den 15 November 1850.
Närvarande:
II. E. Justitie-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre.
H. E. Stats-Ministern för Utrikes-Ärenderne, Herr Friherre Stjerneld.
Stats-råden: Fåhraeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Sandströmer uppläste till justering,
ett, i enlighet med Kongl. Maj:ts förut fattade beslut, uppsatt förslag till
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition, M 14.
7
nadi}» proposition till Rikets Stunder i anledning af Byggnads-Komitéens i Wexiö
underdåniga ansökning otn rättighet att få disponera 7,500 r:dr af det nämnde
stad år 1843 beviljade byggnadslån, ehuru de föreskrifne vilkoren icke kunnat i
allo upplyllas.
Kongl. Maj:t behagade i nåder gilla berörde förslag samt befallte,
att nådig Proposition skulle, i enlighet dermed till Rikets
Ständer afgå, sådan den finnes protokollet bilagd.
Ex Protocollo,
C. Hallberg.
Jfs 14.
Ank. till Exp.-Ulsk. d. 9 Dec. 48SO, kl. 11 f. m.
Kongl. Maj.is nådiga Proposition till Rikets Ständer i anledning
af Arrendatorn A. Söderholtz s underdåniga ansökning
om godtgörelse för en vid hans tillträde till arrendet af
Kungsbergs kungsgård befunnen husrötebrist. Gifven Stockholms
slott den 15 November 1850.
Genom nådig resolution den 18 Mars 1845 förklarade Kongl. Majit en
utaf arrendatorn af Kungsbergs kungsgård, i Fogdö socken och Nyköpings län,
Anders Söderholtz, i underdånighet gjord ansökning, dels om ersättning för vid
hans tillträde till arrendet år 1837 befunnen husröta, och dels om nedsättning i
den bestämda arrendeafgiften, icke kunna i nåder bifallas; sökanden likväl obetaget,
att, i fall han förmenade sig ega i lag grundade anspråk på tillgodonjutande
af desse förmåner, sin talan derom på ort och ställe, som vederborde, efter befogenhet
utföra.
Med anledning häraf instämde Söderholtz Kongl. Majit och Kronan till Akers
Ilärads-rätt, under yrkande, att, enär det blifvit så väl vid arrende-auktionen å
förenämnde kungsgård tillkiinnagifvet, som ock sedermera uti det af Kongl. Majit
och Rikets Kammar-kollegium den 16 Februari 1857 för Söderholtz utfärdade
arrende-kontrakt, stadgadt såsom en bestämd rättighet för arrendatorn, att om
ersättning för den husröta, som vid hans tillträde till arrendet kunde i kungsgården
lörefinnas, söka såväl den afträdande arrendatorn, Inspektoren Zacharias Boman,
som hans löftesmän, men sedermera sig visat, icke allenast att Boman, oaktadt
emot honom vidtagne utmätnings- och bysättnings-utgärder, ej kunnat göra den
s
Kongl. Nåd. Proposition, JY£ 14.
ringaste afbetalning ä husröte—beloppet, utan äfven att han icke ens haft någre
löftesman, då arrendet af Söderholtz ölvertogs, utan just i följd af sin underlåtenhet
att anskaffa föreskrifven borgen blifvit från arrendet skiljd; Söderholtz, hvilken sålunda
gått i mistning af den honom i kontraktet anvisade utväg, att i händelse
af brist hos Boman, utsöka husröte-ersättningen hos hans löftesmän, måtte förklaras
berättigad, att antingen af allmänna medel utbekomma samma ersättning,
utgörande ett genom Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätts utslag den 14 Maj
1839 faststäldt belopp af 2,698 r:dr 22 sk. 2 rst. banko, eller ock i händelse
tillgång härtill af allmänna medel skulle saknas, åtnjuta motsvarande afdrag å arrendet
intill dess husröte-ersättningen blifvit Söderholtz godtgjord. Detta käromål
blef likväl af Härads-rätten, på anförde skäl, ogilladt medelst utslag af den
15 April 1846, hvilket, efter af Söderholtz deruti sökt ändring af såväl Lagmanssom
Ilof -rätten fastställdes.
Häröfver anförde Söderholtz hos Kongl. Majit underdåniga besvär och öfverlemnade
dervid tillika instrumentet öfver en den 2 September 1847 å Kungsbergs
kungsgård verkställd laga syn och besigtning, jemte bestyrkt afskrift af Härads—
Syne-rättens den 28 påföljde Oktober meddelta utslag, hvaraf inhämtades, hurusom
Härads-rätten, med afseende å hvad vid syne-förrättningen förekommit, beträffande
det af Söderholtz i egenskap af arrendator ådagalagda förhållande, förmält
sig finna, att denne, under den tid han innehaft kungsgården, skall,
oaktadt de hinder och svårigheter, inträffade missvextår förorsakat, med utmärkt
nit och drift vårdat sig om ifrågavarande kronans egendom, så i hänseende
till åbyggnad och hägn, som ock till häfden af egorne, särdeles åkerjorden och
ängsmarken, till hvilkens förbättrande och utvidgande mycken kostnad och arbete
blifvit nedlagde; samt att Söderholtz sålunda, synnerligast vid betraktande af egendomens
vanvårdade beskaffenhet vid hans tillträde till arrendet, vore, enligt Härads-rättens
tanka, välförtjent af arrendets bibehållande med tillgodonjutande af
dermed förenade förmoner; åberopande klaganden tillika det af vederbörande kronofogde
och häradsskrifvare vid målets föregående behandling i ansökningsväg hos
Kongl. Majit afgifna underdåniga yttrande, deruti, jemte vitsordande af den omtanka
och det nit, Söderholtz ådagalagt vid kungsgårdens skötsel, bemälde tjenstemän
i underdånighet tillstyrkt nådigt bifall till den då begärda nedsättningen i
den genom kontraktet bestämda arrendesumman, hvilken vid auktionen blifvit uppdrifven
till öfver tredubbla beloppet af hvad förre arrendatorn erlagt och i öfrigt
syntes allt för hög, jemförelsevis med de för andra kungsgårdar i orten utgående
arrenden; och anhöll, på grund häraf, klaganden, det Kongl. Majit täcktes, med
afse
-
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, JY$ 14.
9
afseende jemyäl å ej mindre hvad dessutom blifvit af Kongl. Majrts Befallningshafvande
i länet, samt Kammar-kollegium, uti afgifne utlåtanden, tillförene hos
Kongl. Maj:t anfördt och upplyst, än äfven de under frågans handläggning hos
domstolarne förekomne omständigheter i nåder förklara honom lagligen berättigad,
att för omförmälde husröta vid Kungsbergs kungsgård åtnjuta ersättning af all
männa
medel, eller i brist af tillgång dertill, att få innehålla arrendet under nästföljande
år till ett mot ifrågavarande husröta svarande belopp; hvarjemte, för den
händelse detta yrkande ej kunde vinna nådigt bifall, klaganden underdånigst anhållit,
att Kongl. Maj:t måtte af gunst och nåd bevilja honom den begärde godtgörelsen.
Vid förehafd pröfning af detta ärende, har Kongl. Maj:t funnit de anförde
underdåniga besvären icke kunna vinna afseende, men ville, med hänsigt lill de
uti förevarande mål förekomne bevekande omständigheter samt vid betraktande
tillika af ej mindre den utmärkta drift, hvarmed Söderholtz, enligt hvad vid sednast
hållen syn blifvit af Syne-rälten vitsordadt, den af honom arrenderade egendomen,
både till åbyggnad och häfd, förbättrat, än ock den högst betydliga tillökning
uti arrende-afgiften, som genom det af Söderholtz gjorde anbud erhållits, härmed
i nåder föreslå Rikets Ständer, att Söderholtz eller hans rätts innehafvare må
för den vid hans tillträde befunna husröta, hvarför någon ersättning utaf aftriidaren
icke kunnat vinnas, erhålla godtgörelse på det sätt, att beloppet deraf, lika för—
deladt å hvarje af de återstående arrende-åren, får vid arrendets liqviderande af—
räknas.
Handlingarne i målet låter Kongl. Maj:t till vederbörande Utskott öfverlemna;
och Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer, med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supr»J.
OSCAR.
A. P. Sandströmer.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Statsrådet å Stockholms Slott deg 15 November 1850.
Närvarande:
H. E. Justitie-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre.
H. E. Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne, Herr Friherre Stjerneld.
Piil. lill R. St. Prot. 183Ö, 1831. 1 Samt., 1 Afd., 3 Haft. 2
10
Kongl. Muj.ts Aåd. Proposition, M IS.
Stats-råden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Flaten.
Chefen för Finans-departementet Statsrådet Sandströmer uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Majtts förut fattade beslut, uppsatt förslag till
nådig Proposition till Rikets Ständer i anledning af Arrendatorn A. Söderholtz’s
underdåniga ansökning om godtgörelse för en vid hans tillträde till arrendet af
Klingsbergs kungsgård befunnen husrötebrist
Kongl.
Majit behagade i nåder gilla berörde förslag samt be
fallte,
att nådig Proposition skulle i enlighet dermed till Rikets
Ständer afgå, sådan den finnes protokollet bilagd.
Ex Protocollo,
C. Hallberg.
JK 15.
Ank. tili Exp.-Utsk. d. 9 Dec. 1880, kl. 11 f. ro.
Kongl. Majtts Nådiga Proposition till Rikets Stander, angående
eftergift till förmån för fattigvården i Norrtelje, af Kro
nans
ratt till Danaarf efter enkan B. H. Sandelin. Gifven
Stockholms Slott den 15 November 1850.
Med tillstyrkande af Nådigt bifall har Kongl.] sMaj:ts Befallningshafvande i
Stockholms Län till Kongl. Majrts nådiga pröfning ofverlemnat en af Norrtelje
stads Magistrat och Äldste, genom Borgmästaren derstädes Fr. Böök, i underdånighet
gjord ansökning, att, då enkan Brita Helena Sandelin, som varit i nämnda
stad bosatt, den 16 November 1846, utan kände arfvingar, atlidit, samt oaktadt
Norrtelje Rådhusrätt, medelst, i Post- och Inrikes-Tidningarne behörigen införd,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition, M lä.
11
kungörelse anmauat den eller dem, som pä bemälta enkas qvarlåtenskap kunde
ega arfsanspråk, att sådant i laga tid och ordning anmäla, någon arfvinge likväl
icke låtit sig afhöra, hvarföre all anledning vore, att af qvarlåtenskapen, som, enligt
förrattad bouppteckning, utgjorde en behållen summa, i fast och löst, af 3,574
riksdaler 24 skillingar 10 runstycken banko, den del, som, efter fullgörandet af
åtskilliga utaf enkan Sandelin i lifstiden gjorda testamentariska dispositioner, tillsammans
uppgående till 1,613 riksdaler banko, eller, om några bland dispositionerna,
på sätt ifrägasläldt blifvit, i riksgäldsmynt beräknades, till 1,448 riksdaler
16 skillingar banko kunde blifva öfrig, komma att til! följd af stadganderne i
Ärlda-Ralkens 15 kapitel, såsom Danaarf anses, Kongl. Maj:t måtte täckas, med
behjertande af de svåra bekymmer, hvaruti Norrtelje stad i afseende på dess fattigförsörjning
sig befunne, härledande sig från den betydliga tunga, staden fått
vidkännas genom underhållandet af fattiga enkor och barn efter arbetare vid det
numera nedlagda gevärsfaktoriet, äfvensom från det större behof af fattighjelp,
hvartill den af faktoriets upphörande vållade minskning i arbetsförtjenst för stadens
innevånare föranledt, i Nåder medgifva att Kronans rätt till omförmälda
Danaarf, med derå upplupen eiler upplöpande ränta, blefve efterskänkt och till
Norrtelje stadsförsamlings fattigvård öfverlåten.
I betraktande af de omständigheter som rörande staden Norrteljes fattigvård
blifvit upplysta, ville Kongl. .Maj:t härmed föreslå Rikets Ständer, alt Kronans
rätt till ofvanomförmälda Danaarf må på Norrtelje stad, till förmån för dess fattigvård,
öfverlåtas, under förbehåll, att det sålunda erhållande kapitalbeloppet
orubbadt bevaras och endast dess afkastning till det afsedda ändamålet användes;
och skola de till denna fråga hörande handlingar varda till vederbörande Utskott
öfverlemnade. Kongl. Maj:t fö r bli Iver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och
ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
0 SCAR.
A. P. Sandströmer.
Utdrag af protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Statsrådet ä Stockholms Slott den 15 November 1850.
Närvarande:
H. E. Justitie-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre.
H. E. Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne, Herr Friherre Stjerneld,
12
Kony!. Majus Nåd. Proposition, JYs 16.
Statsråden: Fåhreeus,
Sandströmer,
ton Hohenhausen;
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Sandströmer, uppläste till justerin"
etl, i enlighet med Kongl. Majlis förut fattade beslut, uppsatt förslag till
nådig Proposition till Rikets Ständer angående eftergift till förmån för fattigvården
i Norrtelje af Kronans rätt till Danaarf efter enkan I). II. Sandelin.
Kongl. Maj:t behagade i nåder gilla berörde förslag samt befallle,
att nådig Proposition skulle, i enlighet dermed, till Rikets
Ständer afgå, sådan den finnes protokollet bilagd.
Ex protocollo,
C. Hallberg.
M 16.
Ank. lill Exp.-Ulsk. d. 9 Dec. 1850, kl. 11 f. m.
Kongl. Maj:Is Kådiga Proposition till Rikets Stander, angående
eftergift, till förmån för Trelleborgs fattigvård, af ett Kronan
tillfallet Danaarf efter aflidne Postmästaren A. Wallvik.
Gifven Stockholms Slott den 15 November 1850.
Uti en till Kongl. Majit ingifven skrift, har fattigvårdsstyrelsen i köpingen
Trelleborg underdånigst anhållit, att, sedan Postmästaren derstädes Adolf Wallvik
i December månad 1847, utan kände arfvingar, med döden algått, samt, efter i
behörig ordning utfärdad kallelse, icke heller några arfvingar sig anmält, vid hvilket
förhållande Walluiks behållna qvarlåtenskap komme, att såsom danaarf tillfalla
Kongl. Majit och Kronan, berörde behållning, utgörande, enligt verkställd utredning,
en summa af 143 riksdaler 23 skillingar (i runstycken banko, måtte, med
Kongl. MajUs Nåd. Proposition, M 18.
13
afseende å den betydliga fattigförsörjning, hvarmed Trelleborgs samhälle vore betungadt
och i följd hvaraf dess medlemmar sett sig nödsakade, att, för beredande
af erforderligt utrymme, uppföra ett nytt fattighus, för hvilket kostnaden beräknats
till 2,080 riksdaler banko, varda anslagen till bidrag vid uppförandet af berörde
fattighus eller till de fattiges försörjning derstädes.
Sedan Kongl. Maj:t häröfver inhemtat Dess Befallningshafvandes i Malmöhus
län underdåniga utlåtande, har Kongl. Maj:t, vid betraktande af de omständigheter,
som rörande köpingen Trelleborgs fattigvård blifvit i underdånighet upplyste, härmed
velat föreslå Rikets Ständer, att Kronans rätt till omförmälde danaarf må pä
nämnde köping, till förmån för dess fattigvård, öfverlåtas.
De till målet hörande handlingar låter Kongl. Maj:t till vederbörligt Utskott
ölverlemna; och Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och
ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
OSGAR.
A. P. Sandströmer.
Utdrag af protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Statsrådet å Stockholms Slott den 15 November 1850.
Närvarande:
H. E. Justitie-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre.
H. E. Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne, Herr Friherre Stjerneld.
Statsråden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-Departementet, Statsrådet Sandströmer, uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Maj:ts förut fattade beslut, uppsatt förslag till nådig
proposition till Rikets Ständer, angående eftergift till förmåu för Trelleborgs
attigvård af ett kronan tillfallet danaarf efter aflidne Postmästaren A. Wallvik.
14
Kongl. Majlis Nåd. Proposition, JVT 17.
Kongl. Maj:t behagade i nåder gilla berörde förslag samt befallte,
att nådig proposition skulle, i enlighet dermed, till Rikets
Ständer afgå, sådan den finnes protokollet bilagd.
Ex protocollo,
C. Hallberg.
J\s 17.
Ank. till Eip.-Utsk. d. 9 Dee 18S0, kl. <1 f. ra.
Kongl. Majlis Nådiga Proposition till Rikets Standerangående
eftergift, till förmån får Sallerups församlings fattigvård
af Kronans ratt till ett efter aflidne Husmannen Nils Hansson
Modig fallet Danaarf. Gifven Stockholms Slott den
15 November 1850.
Hos Kongl. Majit har Dess Befallningshafvande i Malmöhus län till nådigt
bifall i underdånighet anmält en af fattigvårds-styrelsen i Sallerups socken och
Oxie härad al berörde län framställd anhållan, att, sedan Husmannen Nils Hansson
Modig i Östra Kattarp af nämnde socken, utan arfvingar afiidit, samt, af sådan
anledning Oxie Häradsrätt, genom Utslag den 4 Februari innevarande år, förklarat
det behållningen af den afl i d nes qvarlåtenskap, uppgående enligt verkställd
utredning till 127 riksdaler 20 sk. 2 rst. banko, borde, såsom danaarf Kronan
tillfalla, Kongl. Majit måtte täckas till förmån för Sallerups fattigvård i nåder efterskänka
Kronans riitt till berörde arfsmedel, helst Nils Hansson Modig i lifstiden
skall hafva yttrat den afsigt, att på nämnde sockens fattigkassa öfverlemna den
egendom, som vid hans död kunde finnas efter honom i behåll, hvarom ock vittnen
blifvit inför Häradsrätten afhörde, ehuru det uppgifna förhållandet icke kunnat
tillräckligen styrkas; och vill, med afseende å härvid förekomne omständigheter,
Kongl. Majit löreslå Rikets Ständer, att statens rätt till ifrågavarande danaarf må
på fattigvården i Sallerup öfverlåtas: skolande de denria fråga rörande handlingar
tillhandahållas det Utskott, till hvars behandling densamma varder af Rikets
Ständer öfverlemnad.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCA R.
A. P. Sandströmer.
Kongl. Maj.ls Nåd. Proposition, Jis 18.
15
Utdrag af protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
uti Statsrådet d Stockholms Slott den 15 November 1850.
Närvarande:
H. E. Justitie-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre.
H. E. Stats-Ministern för Utrikes Arenderne, Herr Friherre Stjerneld.
Statsråden; Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen.
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Flaten.
Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Sandströmer, uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Maj:ts förut fattade beslut, uppsatt förslag till
nådig proposition till Rikets Ständer, angående eftergift till förmån för Sallerups
församlings fattigvård af Kronans rätt till ett efter aflidne Husmannen Nils Hansson
Modig fallet danaarf.
Kongl. Maj:t behagade i nåder gilla berörde förslag samt befallte,
att nådigj proposition skulle, i enlighet dermed, till Rikets
Ständer afgå, sådan den finnes protokollet bilagd.
Ex protocollo,
C. Haltberg.
M 18.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 9 Dec. 18SO, kl. 11 f. m.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Stander i fråga
om ersättning till Handels- och Sjöfarls-fonden för forskjutne
medel lill slafvarnes friköpande ä St. Barthelemy.
Gifven Stockholms Slott den 15 November 1850.
Sedan Kongl. Majit uti nådig skrifvelse till Rikets sednast församlade Ständers
Stats-utskott af den 31 Mars 1848, jemte meddelande af de åtgärder, som
blifvit i och för friköpandet af slafvarne å ön St. Barthelemy vidtagne, till Rikets
Ständer i nåder öfverlemnat att bestämma, huruledes Handels- och Sjöfarts-fonden,
16
Kongl- Maj:ls Nåd. Proposition, M 18.
sorn genom tillhandahållande af de för berörde ändamål erforderlige summor fått
vidkännas en utgift af tillsammans 119,760 r:dr 19 sk. svenskt banko, måtte för
detta förskott undfå ersättning; men Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse af
den 21 Juni samma år till svar härå anmält, att sorn statens, för det då närvarande
disponible tillgångar, icke medgåfve godtgörandet af ifrågavarande betydliga
förskottssumma, Rikets Ständer funnit densamma böra uti räkenskaperne balanseras
intill nästföljande Riksdag, då Rikets Ständer finge tillfälle att rörande ersättandet,
deraf sig vidare utlåta; har Kongl. Maj:t nu velat detta ärende ånyo till
Rikets Ständer| i nåder öfverlemna; och Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
A. P. Sandströmer.
Utdrag af •protokollet öfver Vinans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Statsrådet å Stockholms Slott den 15 November 1850.
Närvarande:
H. E. Justitie-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre.
H. E. Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne, Herr Friherre Stjerneld.
Stats-råden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Sandströmer, uppläste till justering,
ett, i enlighet med Kongl. Maj:ts förut fattade beslut, uppsatt förslag till
nådig proposition till Rikets Ständer i fråga om ersättning till Handels- och Sjö
fartsfonden
för förskjutna medel till slafvarnes friköpande å St. Barthelemy.
Kongl. Maj:t behagade i nåder gilla berörde förslag samt befallde,
att nådig proposition skulle, i enlighet dermed, till Rikets
Ständer afgå, sådan den finnes protokollet bilagd.
Ex protocollo,
C. Hallberg.
STOCKHOLM, tryckt hos Jon. bf.ckman, 18ö0.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 19.
1
N:o 19.
Ank. till Exp. Utsk. d. 31 Dec. 1850, kl. 11 f. m.
KONGL. MAJrTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående beviljandet ät staden
Lidköping af ett byggnadslån samt ett län för verkställande
af tomtregleringen derstädes; Gifven Stockholms Slott
den 20 December 1850.
Sedan vid en natten mellan den 21 och 22 Maj 1849 i staden Lidköping
timad eldsvåda, den så kallade gamla staden derstädes till större delen nedbrunnit,
har, uti 2:ne af Kongl. Majrts Befallningshafvande i Skaraborgs Län till
Kongl. Maj:t insände skrifter, den i nämnde stad utsedda Byggnads-koinmité, enligt
erhållet uppdrag af vederbörande tomtegare, i underdånighet anhållit, dels
att enär, jemlikt hvad de vid ansökningarne bilagde värderingsförteckningar och
kostnadsförslag utvisade, vid verkställandet af den utaf Kongl. Maj:t beslutade tomtreglering
i berörde afhrända stadsdel komme att till inlösen af jord och byggnader,
källare och husflyttningar, nödig planering, samt arfvoden till landtmätare,
serskilde Magistraten och Rådhusrätten samt värderingsnämnden, m. fl. kostnader
erfordras en summa af tillsammans 72,617 R:dr 17 sk. 8 rst., detta belopp måtte
af allmänna medel varda staden i nåder beviljadt, dels ock att, då flere af de
nedbrända husen icke varit brandförsäkrade, och de hus, hvilka varit det, i allmänhet
haft så låga värden sig åsatte, alt den erhållna brandskade-ersättningen på
långt när ej varit tillräcklig till nya bostäders uppförande, under nuvarande stegrade
pris på byggnadsmaterialier och arbetslöner, ett byggnadslån till belopp af
200,000 R:dr Banko måtte af allmänna medel varda staden beviljadt, för att användas
med ena hälften till uppbyggande af stenhus och med andra hälften till uppförande
af trädhus. Vid öfverlemnande t af berörde underdåniga ansökningar, har
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, jemte vitsordande af stadens behof af de sökta
Bih. till R. Sl.-s Prot. 1850 & 1851. 1 Saini. 1 Afd. 4 Höft. 1
2
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 19.
understöden, serskilt upplyst, att 1848 års taxeringsvärde å de vid ifrågavarande
eldsvåda afbrända tomter uppgått till ett sammanlagdt belopp af 158,113 R:dr
40 sk., hvari likväl icke upptagits de till komminister och klockare anslagne tomter,
jemte skoltomten, hvilka tomter ej heller varit brandforsäkrade; att taxeringsvärdet
i allmänhet betydligt understigit det verkliga, samt att den erhållna brandskadeersättningen
utgjort tillsammans 138,970 R:dr 44 sk.
Vid jemförelse med beskaffenheten och beloppet af de allmänna understöd,
som beviljats, då under föregående år åtskiilige städer blifvit af betydligare brandskador
hemsökte, har Kongl. Maj:t funnit Sig icke kunna i vidsträcktare man göra
nådigt afseende å ifrågavarande underdåniga ansökningar, än att Kongl. Majit härmed
vill hos Rikets Ständer föreslå beviljandet ät Lidköpings stad, dels af ett byggnadslån
af 66,006 R:dr 32 sk. under enahanda vilkor, som Rikets Ständer i underdånig
skrifvelse den 13 Juli 1848 fästat vid anvisandet af ett så beskaffadt
lån åt staden Christianstad, dels af ett serskildt låneunderstöd å 13,333 R:dr 16
sk., så vida Lidköpings stad vill sig deraf begagna, såsom bidrag för de af tointregleringen
föranledda kostnader, mot lika säkerhets- ränte- och aterhelalningsvilkor,
sorn Kongl. Majit uti serskild nådig Proposition af denna dag föreslår i afseende
å ett ifrågaställdt lån till staden Christianstad i och för tomteregleringen
derstädes.
Kongl. Majit förblifvcr Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
J. F. Fåhreeus.
Kongl. Majds Nåd. Prog. N;o 19.
3
Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans
Majd Konungen i Stals-Rådet å Stockholms Slolt den 20 December
1850.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justilia; Stats-ministern Grefve Sparre,
Hans Excellens Herr Stats-ministern för utrikes ärenden, Friherre Stjerneld,
Statsråden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wiallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Departements-Chefen, Stats-rådet Fåhreeus, uppläste slutligen till; justeringföljande,
i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut fattade nådiga beslut, uppsatta
förslag:
2:o Till Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående beviljandet
åt staden Lidköping af ett byggnadslån, samt ett lån för verkställande
af tomtregleringen derstädes^
Och behagade Kongl. Maj:t, uppå Stats-rådets underdåniga
tillstyrkan, berörde förslag, sådane de finnas detta protokoll
vidfogade, i nåder gilla samt förordna, att nådiga propositioner
och skrifvelse skulle i enlighet dermed expedieras.
Ex Protocollo
Wollrath Ekström.
4
Kong-/. Maj:ts Nåd. Pi'op. N:o 20.
N:o 20.
Ank. till Exp. Utsk. d. 31 Dec. 1850, kl. 11 f. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående rättighet för Län ds -  Kanslisten i Gottlands Län, C. D. Isberg, att efter afskedstagandet
få åtnjuta pension på allmänna Indragnings - staten
: Gifven Stockholms Slott den 20 December 1850.
I anledning af Lands-kanslisten i Gottlands län, f. d. fändriken Carl David
Isbergs hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnde län gjorda anhållan om
afsked från berörde Lands-kanslisttjenst, med rättighet för sökanden, som nu mera
uppnått en ålder af 70 år, hvaraf han i allmän tjenst tillbragt 31 år, nemi. 6
\ år såsom officer och 24-|- år såsom dels extra-ordinarie dels ordinarie Landskanslist,
alt efter afskedstagandet fä bibehålla sin lön såsom pension, har Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet hemställt, att Isberg, hvars tjenstgöring
med sistlidne Oktober månads utgång upphört, måtte i nåder förklaras berättigad
att under sin återstående lifstid från allmänna Indragningsstaten uppbära en
hans löneförmoner motsvarande pension, räknadt från och med den 1 nästlidne
November.
Då, enligt Kongl, förordningen den 24 Januari 1778, de embets- och tjenstemän
vid Civilstaten, som uppnått 70 års ålder samt länge och väl tjent, ega
att vid afskedstagandet undfå hela lönen i pension, skulle väl, med tillämpning
häraf, Lands-kanslisten Isberg, som föddes den 9 Augusti 1780 och under sin
tjenstetid städse ådagalagt ett oklandradt uppförande, vid nu mera fyllda 70 lefnadsår
ega att, sedan han af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande erhållit afsked
fran tjensten, för sin återstående lifstid från allmänna Indragnings-staten uppbära
en mot Lands-kanslistlönen svarande årlig pension; men som enligt Rikets Ständers
beslut, kungjordt genom Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-kollegii, på nådig
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 20.
5
befallning, den 11 Oktober 1819 aflåtna Cirkulärbref, civil löntagare bör, för att
kunna erhålla pension, hafva icke allenast uppnått en ålder af 70 år, utan ock i
minst 30 år oafbrutet tjenstgjort, samt i afseende på Isberg förekommer, att han
väl i mer än 31 års tid tjent staten eller från den 24 Mars 1812, då han i
nåder utnämndes till fändrik, till den 19 December 1818, då han från nämnde
beställning undfått nådigt afsked, samt vidare från den 1 Januarii 1826 intill
närvarande tid, såsom dels extra-ordinarie, dels ordinarie Lands-kanslist i Gottlands
län, med denna hans tjenstetid varit afbruten något öfver sju år, har vid
sådant rörhållande Kongl. Majit funnit hinder möta för nådigt bifall tili dess Befallningshafvandes
ifrågavarande framställning, och vill af denna anledning samt
med hänsigt till ofvanupptagna omständigheter, härmedelst i nåder föreslå Rikets
Ständer, att Isberg må förklaras berättigad att från och med månaden efter afskedstagandet
från Lands-kanslisttjensten, å allmänna Indragnings-staten uppbära
en mot lönen svarande årlig pension af Etthundraåtta R:dr B:ko, med tillökning
efter riksmarkegångsmedelpris för åtta tunnor spanmål.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra
OSCAR.
./. F. Fåhreeus.
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 20.
Utdrag af Prolocollel öfver Civ il-Ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Slals-Rådet ä Stockholms Slolt den 20
December 1850.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitiae-Statsministern Grefve Sparre,
lians Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Friherre Stjerneld,
Statsråden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Departements-Chefen, Statsrådet Fåhraeus uppläste slutligen till justering följande,
i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut fattade nådiga beslut, uppsatta
förslag:
3:o Till Kongl. Maj :ts nådiga proposition till Rikets Ständer, angående
rättighet för Lands-kanslisten i Gottlands Län, C. D. Isberg, att efter afskedstagande
få åtnjuta pension på allmänna Indragningsstaten;
Och behagade Kongl. Maj:t, uppå Statsrådets underdåniga tillstyrkan,
berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll vidfogade,
i nader gilla samt förordna, att nådiga propositionen
och skrifvelse skulle i enlighet dermed expedieras.
Ex protocollo
Wollrath Ekström.
Kongl. Maj: is Nåd. Prog. N:o 21.
7
N:o 21.
Ank. till Exp. Utsk. d. 31 Dec. 1830, kl. 11 f. m.
KONGL. MAJiTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående utbyte af en del utaf
den för Götha Artilleri-regementes äldre stallbyggnad i Götheborg
upplåtna tomtplats emot en annan derstädes belä
gen,
nämnda stad tillhörig lägenhet; Gifven Stockholms
Slott den 4 December 1850.
Genom nådigt Bref af den 18 Februari 1848 har Kongl. Majit tillåtit, att
Lill byggnadsplats för ett då tillämnadt nytt sjukhus i staden Götheborg linge användas
bastionen Carolus Dux af Götheborgs f. d. fästning. Med anledning häraf
och dä i afseende å den utsedda byggnadsplatsens omgifning forekommc, att denna
plats angränsades af det tomtqvarter, som år 1818 blifvit af Götheborgs stad kostnadsfritt
upplåtet till stallbyggnad för Götha Artilleri-regemente oell hvilket qvarter,
deraf sistnämnda byggnad jemte en bakom densamma anlagd gata blott upptoge
en del, till mer än hälften, eller den näst invid sjukhustomten belägna rymden,
begagnades till upplag för spillningen frän så väl denna äldre stallbyggnad,
som ett annat under sednare åren jemväl för berörda regemente uppfördt, mera
aflägse beläget stall, samt direktionen för det numera under byggnad varande sjukhuset
ansåge, att den osunda utdunstningen från det på omförmälda ställe befintliga
spillnings-upplag ofelbart komme att högst menligt inverka på sjukpersonalens
belsovård, och fördenskull bos Magistraten i Götheborg gjort framställning om
anvisande af annan plats för spillningens uppläggande, bar bemälde Magistrat, på
grund af vederbörligen erhållet uppdrag, under den 1 sistledne Februari, uti en
af Kongl. Majits Befallningshafvande i Götheborgs och Bobus län insänd och förordad
skrift i underdånighet anhållit, att den del af förenämnda, åt Götha Artil
-
8
Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 21.
leri-regemente år 1818 öfverlåtna tomtqvarter, hvilken närmast gränsade intill sjukhusets
område och hittills varit begagnad för uppläggande af spillningen från berörda
regementes stall, samt, enligt en af Magistraten öfverlemnad charta, innehölle
1144. alnars längd och 25J, alnars bredd, eller en areal af 2,920 qvadrat-alnar,
måtte till Götheborgs stad återlemnas, emot det att staden i utbyte skulle åt kronan
för regementets behof i nyssberörda hänseende upplåta en dertill lämpligare
ansedd tomtplats af enahanda rymd, å chartan utmärkt med litt. B och innehållande
73 alnars längd och 40 alnars bredd samt belägen emellan regementets begge
stallbyggnader, Larmgatan, Artilleriplatsen och Vallmuren 5 hvarjemte Magistraten
hemställt, att, i händelse det sålunda föreslagna tomtebytet blefve i nåder bifallet,
detsamma linge ega rum efter förloppet af ett år, vid hvilken tid sist omnämnda
tomtplats, som nu vore utarrenderad, kunde af staden disponeras.
Sedan Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-kollegium under den 20 Juni detta
år, efter det Chefen för Götha Artilleri-regemente äfvensom Fortifikations-befälhafvaren
i Götheborg hörde blifvit, med underdånigt utlåtande i förevarande fråga
inkommit, har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Götheborgs- och Bohus län, till
följd af härå erhållen nådig remiss och med anledning af hvad Krigs-kollegium i
frågan anfort, den 21 sistlidne September insändt ett af Götheborgs Magistrat den
7 i samma månad afgifvet underdånigt yttrande, deruti Magistraten, å stadens vägnar,
ytterligare medgifvit, att, i enlighet med förbemälde Regements-chefs af Krigskollegium
understödda begäran, den emellan Götha Artilleri-regementes äldre stall
och nuvarande upplags-platsen för gödsel-samlingen anlagde gränd eller gata finge
till 12 alnars bredd utläggas.
Detta ärende har Kongl. Maj:t i nådigt öfvervägande tagit; Och då Götheborgs
stad, endast för att åt det tillämnade nya sjukhuset derstädes bereda en
lämplig omgifning, föreslagit det omförmälda tomte-bytet och dervid, i stället för
den af Götha Artilleri-regemente 1111 begagnade, för det ena stallet serdeles olämpligt
belägna plats till gödsel-upplag, erbjudit en tomt af lika areal, men af högre
värde, samt derutöfver nu ytterligare medgifvit, att den plats, som af kronan skulle
afstås, må, enligt regements-chefens begäran, minskas med hvad som erfordras för
att kunna till 12 alnars bredd utlägga den bakom det äldre artilleri-stallet befintliga
gränd eller gata, har Kongl. Maj:t, som i betraktande häraf funnit skäl förekomma
till beviljande af det nu ifrågaställda tomteutbytet emellan kronan och staden
Götheborg uppå ofvanberörda, af stadens Magistrat föreslagna och medgifna
vilkor, velat härmedelst föreslå Rikets Ständer att dertill samtycka; i hvilket afseende
-
Kongl. Maj:1.s Nåd. Prog., N:o 21.
9
seende samtliga till målet hörande handlingar med charta skola öfverlemnas till
det Rikets Ständers Utskott, som med samma mål kan komma att taga befattning.
Kongl. Maj:t forblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Ut supra
OSCAR.
C. v. Hohenhausen.
Utdrag af Protokollet 'öfver Lan dl/Örsv ars - ören den, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stochholms Slott den
4 December 1850.
Närvarande:
Hans Excellens Justitire-Statsministern, Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens Statsministern för Utrikes ärendena, Herr Friherre Stjerneld,
Statsråden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
IVallensleen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Platen.
Bih. tilt 11 St:s Prot., 1850 & 1851. 1 Sami. 1 Afd. 4 Hafi.
10
Kongl. Maj:Is Nåd. Prop., N:o 22.
Till följd af Kongl. Maj:ts i beslut af den 21 December 1849 samt 1 och
15 Februari, 18 Juli och 7 Oktober innevarande är derom meddelta nädiga befallning,
bade Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet von Hohenhausen
uppsatt underdåniga förslag lill nådiga Propositioner till Rikets Ständer, angående:
5:o utbyte af en del utaf den för Götha Artilleri-regementes äldre stallbyggnad
i Götheborg upplåtna tomtplats emot en annan derstädes belägen, nämnde stad
tillhörig lägenhet; hvilka underdåniga förslag nu lill justering upplästes;
hvarefter, uppå Statsrådets underdåniga tillstyrkan, Kongl. Maj: t
behagade samma förslag i nåder gilla och befallde, alt, i enlighet
dermed, nådiga Propositioner, sådana de linnas detta
protokoll bilagda, skulle till Rikets Ständer aflätas.
Ex protocoilo
,/. Ax. Tor ens ledi.
N:o 22.
Ank. till Exp. Utsk. d. 31 Dec. 1850, kl. 11 f. m.
KONGL. MAJrTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående beviljandet af eli
län i och för tomtregleringen i Christianstad; Gifven Stockholms
Slolt den 20 December 1850.
Under åberopande deraf, att Christianstads stads invånare i och flir den efter
1847 års eldsvåda uppgjorda och af Kongl. Maj:t i nåder fastställda nya lomtre
-
Kongl. Ma/its Nåd. Prop., N:o 22.
11
glering i nämnde siad, samt dermed förenade anläggning af en ny gata och utvidgning
af en annan, redan nödgats till inlösen af de tomter, som tillhört en del
af de nedbrända husen, skuldsätta staden för en summa af 13,380 R:dr, oberäknadl
räntor, samt att ytterligare uppoffringar, hvilkas belopp dock för närvarande
icke kunde beräknas, i berörde afseende erfordrades, har Drätsel-kommissionen derstädes,
uti en genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet till Kongl. Maj:t
insänd skrift, å stadens invånares vägnar i underdånighet anhållit, att staden måtte,
till understöd vid verkställandet af denna tomtreglering, af allmänna medel undfå
ett lån, stort 13,333 R:dr 10 sk. banko, mot så förmånliga ränte- och afbetalningsvilkor
som möjligt; och har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, vid öfverlemnandet
af denna ansökning, i underdånighet vitsordat de stora uppoffringar, staden
latt vidkännas för berörde tomt-inlösen, och hvilka voro så mycket mera känbara,
som stadens invånare under de sednare åren måst underkasta sig betydande
utgifter för utförandet af åtskilliga allmänt nyttiga arbeten.
På ofvan anförde skäl föreslår Kongl. Majli, att Rikets Ständer må till understöd
vid ifrågavarande tomtreglerings verkställande bevilja staden Christianstad
ett lån af 13,333 R:dr 10 sk., mot hufvudsakligen enahanda vilkor, som genom
Rikets Ständers •underdåniga skrifvelse den 9 September 1840 föreskrefvos, i afseende
på det för staden Söderhamns nya tomtreglering och återuppförande af dervarande
nedbrunna publika byggnader då medgifna lån eller l:o att Drätsel-kommissionen
i Christianstad, enligt bemyndigande af stadens invånare, å lånbeloppet
afgifver en förskrifning, hvarigenom kommissionen, i stadens namn och å dess vägnar,
förbinder sig all ansvara för lånesummans återbetalning jemte ränta derå, på
sätt och i den ordning Rikets Ständer föreskrifva; .2:o att hvad, som af lånet icke
blifvit uttaget inom 1851 års slut, derefter icke må till staden få utgifvas; 3:o
alt lånet må räntefrilt få begagnas till slutet af år 1852; men alt derefter såsom
ränta och kapitalafbetalning bör inom slutet af hvarje år, från och med år 1853,
å det ursprungliga lånekapitalet erläggas sju procent, hvaraf fyra anses såsom
ränta och återstoden såsom kapitalafbetalning, intill dess hela länet blifvit inbetaldt.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Dalum ut supra
OSCAR.
J. F. Fåhreeus.
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop., N:o 22.
Utdrag af Pr olo ko Ilai öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 20 December
1850.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitiae-Statsministern, Grefve Sparre,
Hans Excellens Herr Statsministern Tor Utrikes ärendena, Friherre Stjerneld,
Statsråden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
JVallensleen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Departements-Chefen, Statsrådet Fåhreeus uppläste slutligen till justering följande,
i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut fattade nådiga beslut, uppsatta
förslag: l:o Till Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående
beviljandet af ett lån i och för tomtregleringen i Christianstad;
Och behagade Kongl. Maj:t, uppå Statsrådets underdåniga
tillstyrkan, berörde förslag, sådana de finnas detta protokoll
vidfogade, i nåder gilla samt förordna, att nådiga Propositioner
och skrifvelse skulle i enlighet dermed expedieras.
Ex protoeollo
IV!ollrath Ekström.
STOCKHOLM, tryckt iios isaac marcus, issi.
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, JYs 23.
I
M 23.
Ank. till Exp.-Utsk. d. i Jan. 1831, kl. 12 midd.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Stander, angående
af Majoren G. Bennich sökt ersättning för innehafda hdsthemmans-råntor
vid f. d, Westgöta Kavalleri-Regemente;
Gifven Stockholms Slott den 4 December 1850.
Uppå Kaptenen i arméen. Majoren Gustaf Bennichs den 29 December 1848
hos Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor gjorda anhållan, att han, som den 11
Juni 1816 erhållit nådigt afsked från sin, vid Westgöta Regemente innehafda
Kaptensbeställning, med tillstånd att såsom Kapten i arméen qvarstå, och derefter
fått till 1821 års slut uppbära de till Löjtnantsbeställningen vid förste Majorens
sqvadron af f. d. Westgöta Kavalleri-Regemente anslagna, af honom innehafda
hästhemmans-räntor, måtte likaledes för år 1822 och följande åren berörda
räntor utbekomma, har Stats-kontoret, med åberopande af Kongl. Kungörelsen
den 8 September 1824, enligt hvilken fordringar hos Statsverket skola hos Statskontoret
anmälas inom December månad, året efter det då desamma uppkommit,
under den 24 April 1849 förklarat, att Majoren Bennich, enligt Kongl. Brefvet
den 20 December 1811, väl vore, såsom i arméen qvarstående, berättigad att
för åren 1847 och 1848 utfå ersättning för ifrågavarande hästhemmansräntor
efter granskad och utan anmärkning lemnad uträkning med 591 R:dr 29 sk.
banko, men att, beträffande beloppet för åren 1822 till och med 1846, utgörande
6,332 R:dr 43 sk. 5 r:st., Majoren försutit den i ofvanberörda nådiga
Kungörelse stadgade tid, inom hvilken liqvid för sistnämnde belopp skolat sökas,
hvadan Stats-kontoret icke kunde utbetalningen deraf medgifva.
Detta Stats-kontorets beslut att den sökta ersättningen icke för längre tid
tillbaka än år 1847 Majoren Bennich tillägga har denne derefter hos Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverklagat under anhållan, att, då han dittills gått hemmansräntorna
förlustig derföre, att Chefs-Embetet vid Westgöta Regemente underlåtit
reqvirera dem för hans räkning, men denna Chefs-Embetets underlåtenhet
icke lagligen kunde beröfva honom förmonen att få nämnda räntor tillgodonjuta,
helst tjenstemän i allmänhet icke egde att sjelfve reqvirera sina löner, utan så
dant
tillhörde vederbörande Chef eller Styrelse, Stats-kontorets omförmälda beslut
måtte antingen varda i nåder ändradt eller ock Majoren, med afseende pä hans
Bih. lill R. St. Prot. 1850, 1851. 1 Sami., 1 Afd., 5 Haft. 1
Kongl. Maj-.ls Nåd. Proposition, M 25.
långvariga och mödosamma tjenstgöring under så väl krig som fred, jemte andra
anförda bevekande omständigheter, af gunst och nåd förunnas att de ifrågavarande
medlen utbekomma.
Häröfver har Stats-kontoret under den 18 December 1849 afgifvit underdånigt
utlåtande och deri, med öfverlemnande af Chefens för Westgöta Regemente
äfvensom Regementsskrifvarens derstädes infordrade underdåniga förklaringar
af innehåll, att Regementshandlingar och räkenskaper icke upplyste, att Majoren
Hennich var qvarstående i arméen, hvadan han, jemlikt Kongl. Brefvet den 20
December 1811, icke ansetts berättigad att längre än 10 år derefter, eller till
1821 års slut, sina innehafda hästhemmansräntor uppbära, för egen del hufvudsakligen
åberopat de skäl, som legat till grund för det öfverklagade beslutet, men
derjemte, enär, i följd af de uteblifna reqvisitionerna å ifrågavarande räntor, Statsverket
vunnit en opåräknad besparing af 6,532 R:dr 43 sk. 5 r:st., till Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning i underdånighet hemställt, huruvida någon ersättning skulle
kunna beredas Majoren Bennich för större eller mindre del af det belopp, hvaraf
han genom omförmälda förhållande gått i mistning.
I betraktande af de uti denna ersättningsfråga yppade serskilda förhållanden
och med afseende derjemte på de för Majoren Bennich förekommande ömmande
omständigheter, finnér Kongl. Maj:t i nåder skäligt nu föreslå Rikets Ständer att
medgifva, det de för Bennich från och med år 1822 till och med år 1846, enligt
hvad ofvannämndt är, innehållna och Statsverket lillgodokomna medel må till
honom utbetalas.
De till målet hörande handlingar skola varda öfverlemnade till det Rikets
Ständers Utskott, som dermed kommer att taga befattning.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
C. von Hohenhausen.
Utdrag af Protokollet öfver Landt för svars-Ärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen uti Stats-rädet å Stockholms Slott den 4 December 1850.
Närvarande:
H. Ex. Justitie-Stats-Ministern Herr Grefve Sparre.
H. Ex. Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne Herr Friherre Stjerneld.
Kongl. MajHs Nåd. Proposition, M 25.
3
Stats-rfiden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallenstien,
Gynther,
Genlerg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Till följd af Kongl. Maj:ts, i beslut af den 21 December 1849, samt 1 och
16 Februari, 18 Juli och 7 Oktober innevarande är, derom meddeita nädiga befallning
hade Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Stats-rådet von Hohenhausen,
uppsatt underdåniga förslag till nådiga Propositioner till Rikets Ständer, angående:
3:o den af Majoren G. Bennich väckta fråga om utbekommande af ersättning,
från och med år 1822 till och med år 1846, för innehafda hästhemmansräntor
vid f. d. Westgöta Kavalleri-Regemente.
hvilka underdåniga förslag nu till justering upplästes, hvarefter,
uppå Stats-rådets underdåniga tillstyrkande, Kongl. Maj:t behagade
samma förslag i nåder gilla, och befallte att, i enlighet
dermed, nådiga Propositioner, sådana de finnas detta
Protokoll bilagda, skulle till Rikets Ständer aflåtas.
Ex protocollo,
J. Ax. Torenstedt.
4
Kongl. Majus Nåd. 1‘roposilion, M 24.
JfS 24.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 4 Jan. 1851, kl. 12 midd.
Kongl. Maj:ts Kådiga Proposition till Rikets Stander, i anledning
af framlidne förre Departements-chefen vid Kongl.
General-Tullstyrelsen, Presidenten J. P. af B illberg hs enkas
och barns ansökning att njuta befrielse från Presidenten
af Billbergh i lifstiden ådömd ersättningsskyldighet för
den efter Uppbörds-Tull förvaltaren M. F. Finér yppade
balans; Gifven Stockholms Slolt den 21 December 1850.
Sedan, vid pröfning af Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätts den 19 April
1841 gifna utslag, angående den af Förvaltaren vid Tull-uppbörds- och Kassörskontoret
i Stockholm M. F. Finér åsamkade och efter hans den 20 Mars 1837
inträffade död yppade balans å de till Uppbörds- och Kassörs-kassorne för åren
1836 och 1837 hörande medel, fastställd, efter föregången utredning, till ett
sammanräknadt belopp af 172,997 r:dr 3 sk. 3 rist., men sedermera genom särskilda
levereringar nedsatt till 123,344 r:dr 13 sk. 4 rist., Kongl. Majit, genom
Dess Högsta Domstol, medelst utslag den 6 Maj 1843, ibland annat, ålagt förre
Departements-chefen vid General-Tullstyrelsen, Presidenten J. P. af Billbergh, att,
näst efter förre Kontrollören vid bemälda Styrelses Uppbörds-kontor Paul Middendorff
och förre Kamererare!) vid samma Styrelses Kammar-kontor, Kammarrättsrådet
J. Winroth, dels hålla Kronan skadeslös för den uppbördsbrist, Tullförvaltaren
Finér å inkommande Sjötulls-uppbörden för år 1836 sig ådragit, dels ock
i gäldandet af 1836 års brist å utgiftsmedlen deltaga, på det sätt, att Presidenten
af Billbergh skulle ansvara för så stor anpart af balans-beloppet för år 1836,
som återstod, sedan, i följd af de i Kongl. Majits utslag uti Tullförvaltaren Finérs
balans-mål gillade grunder i afseende på tillgångarnes efter Finér proportionerliga
fördelning på kassor och år, från 1836 års totala kassörs-kassa-brist, afgått hvad
som efter förhållandet emellan hela debetsumman samt i denna summa inbegripna,
efter Presidenten af Billberghs afskedstagande från Tullverket anordnade, 20,000
ndr kunde å dessa sistnämnda belöpa, har Kongl. Majit, uppå Presidenten af Billberghs
underdåniga ansökning, att varda befriad från den honom sålunda ådömda
ersättnings—skyldighet uti till Rikets Ständer den 19 Augusti 1844 aflåten Nådig
proposition, jemte framställning om åtskilliga andra lill detta balans-mål hörande
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, M 24.
frågor, fästat Rikets Ständers uppmärksamhet å den väsentliga skiljaktighet, som
företedde sig emellan beskaffenheten af de anmärkta tjensteförseelserne hos aflidne
Tullförvaltaren Finérs närmaste kontrollanter, Kammarrätts-Rådet Winroth och
Kontrollören P. Middendorff, och den efterlåtenhet, som kunde läggas Presidenten
af Billbergh till last: helst de förre varit i tillfälle att egna daglig uppmärksamhet
åt Finérs tjensteutöfning och dervid bemärka hvarje till misstanka om underslef
föranledande omständighet, under det att Presidenten af Billbergh deremot
hvarken kunnat eller varit pligtig att utsträcka sin embetsåtgärd till en så beskaffad
närmare tillsyn, hvarförutan han till sitt urskuldande framför de förre
haft att åberopa tillvaron af en föregående speciell kontroll, som, vederbörligen
iakttagen, för sig sjelf varit tillräcklig att förekomma eller leda till upptäckt af
möjliga tillgrepp; vid hvilket förhållande, och med afseende för öfrigt å det gagn,
som Fäderneslandet tillförene hemtat af Presidenten af Billberghs långvariga samt
af nit och skicklighet utmärkta embetsmanna-verksamhet, Kongl. Majit till Rikets
Ständers pröfning och behjertande i nåder öfverlemnade, huruvida icke den ersättningsskyldighet,
som i detta mål blifvit af Billbergh ålagd, kunde honom eftergifvas.
Till svar härå anmälde Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den IS Maj
1845, ibland annat, att Rikets Ständer, med afseende ej mindre å hvad Kongl.
Maj:ts förberörda nådiga proposition innehåller, än å den långa följd af år, hvarunder
Presidenten af Billbergh utan klander bestridt de till hans embeten hörande
pligter, hans framskridna ålder och försvagade helsa samt det ekonomiska obestånd,
hvaruti han jemte en talrik familj skulle genom ulkräfvande af Statens hos
honom egande fordringsanspråk försättas, funnit godt medgifva, att verkställigheten
af Högsta Domstolens den 6 Maj 1843 gifna utslag, i hvad detsamma angår
Presidenten af Billbergh ådömd ersättningsskyldighet för den efter aflidne Tullförvaltaren
Finér yppade balans finge anstå intill dess Rikets Ständer vid deras nästa
sammanträde, ånyo företagit frågan om ersättningsbeloppets indrifning eller afskrifvande,
i sammanhang hvarmed och på det kronans säkerhet måtte behörigen iakttagas,
men, å andra sidan, Presidenten af Billbergh icke, under afbidan af målets
slutliga afgörande, sakna utväg för egen och sin familjs tarfliga bergning, Rikets
Ständer beslutat, att under tiden och intill dess beslut i detta ämne kunde varda
meddeladt, den af Kongl. Majit anbefallda qvarstad komme att fortfarande ega
rum å af Billberghs fasta och lösa egendom, med undantag likväl, på sätt i likartade
fall tillförene blifvit medgifvet, af bemälde embetsman tillkommande lön och
pension.
Efter det Kongl. Majit uti en till Rikets Ständer vid sistförflutne Riksdag
församlade Ständer den 7 December 1847 aflåten nådig skrifvelse, gifvit tillkänna,
(>
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition, M 24,
att Kongl. Maj:t så väl i nåder bifallit hvad Rikets Ständer i nyss omförmäldta
hänseende för deras del beslutit, som ock förständigat vederbörande embetsmyndigheter
om behörigt iakttagande deraf, hvarjemte Kongl. Maj:t meddelat Rikets
Ständer underrättelse, att Kongl. Majit, vid pröfning af de, efter KammarrättsRådet
Winroths död, af hans enka anförda underdåniga besvär öfver Kammarrättens
den 18 Februari 1846 gifna utslag, rörande den af bemälde Kammarrätts-Råd
i lifstiden väckta fråga, dels om utbetalning af den med qvarstad belagda
delen af hans lön, dels ock om fortfarande innehållning af de på Tullverkets
depositionsräkning insatta auktionsmedlen för Winroths försålda lösegendom,
icke funnit skäl, att med ändring af Kammarrättens nyssberörde utslag, gifva åt
Rikets Ständers ofvanberörda beslut den utaf klaganden yrkade retroaktiva tilllämpning;
hafva, med föranledande häraf, Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse
den 16 September 1848 anmält, att, som Kammarrätts-Rådet Winroth och Kontrollören
Middendorff', hvilka, framför Presidenten af Billbergh, ersättningsskyldighet
blifvit ådömd, då mera allidit, samt ännu icke hunnit utredas i hvad mån
deras uti konkurstillstånd efterlemnade sterbhus egde tillgångar att balansen godtgöra,
Rikets Ständer ansett ett uppskof med exsekutiva åtgärder till försäljning
utaf Presidenten af Billberghs egendom vara under tiden, till dess förhållandet med
berörda godtgörelse blifvit ådagalagdt, af rättvisa och billighet påkalladt; på grund
hvaraf och i betraktande derjemte af de i detta ärende förekomna mildrande och
ömmande omständigheter, Rikets Ständer för sin del beslutit, att den till Statens
säkerhet å Presidenten af Billberghs fasta och lösa egendom lagda qvarstad komme
att fortfara, med rättighet för honom, att under hans återstående lifstid åtnjuta
den honom tillerkända pension.
Detta Rikets Ständers beslut, hvartill Kongl. Majit funnit godt lemna nådigt
bifall, har till behörig efterrättelse blifvit vederbörande embetsmyndigheter meddeladt.
Efter det sedermera Presidenten af Billbergh den 9 sistlidne April genom
döden afgått, hafva hans enka, Elisa Catharina af Gillner, tillika med mannens af
föregående gifte efterlemnade åtta barn och i sednare giftet egande tre barn,
jemte deras förmyndare, uti en till Kongl. Majit inlemnad skrift, underdånigst
anhållit att, då slutlig utredning af Kontrollören Middendorffs och Kammarrättsrådet
Winroths sterbhus nu mera blifvit verkställd, hvadan af Rikets Ständers
ofvan omförmäldte beslut hinder icke vidare skulle möta för verkställighet af förstnämnde
utslag, i hvad det rörer den Presidenten af Billbergh ålagda ersättningsskyldighet;
men utkräfvandet af denna ersättningsskyldighet skulle, utan att bereda
Staten någon väsendtlig godtgörelse för dess genom Tullförvaltaren Finérs
balans uppkomna förlust, hårdt drabba af Billberghs efterlefvande familj och syn
-
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, 24.
7
nerligast beröfva de omyndiga barnen allt hvad hufvudsakligen kunde vara att för
deras uppfostran och framtida bergning påräkna, Kongl. Majit alltså måtte till Rikets
Ständer hemställa, att den af Kongl. Maj:t redan tillförene hos Rikets Ständer
i ofvanberörda hänseende föreslagna befrielse för Presidenten af Billbergh, nu
måtte varda hans enka och barn beviljad, samt de sålunda förhjejpas ur det konkurstillstånd,
hvartill endast ifrågavarande gäld till Kongl. Majit och kronan dem
nu bringade: utvisande ett, vid denna underdåniga ansökning bilagdt, transumt af
bouppteckning efter framlidne Presidenten af Billbergh, att tillgångarne uppgå till
Si,005 r:dr 24 sk., men att skulderna utgöra 143,252 r:dr 28 sk., med inberiiknande
likväl af den Presidenten af Billbergh i ofvannämnda balansmål påförda
ersättningssumma af 109,736 r:dr 36 sk. 9 rst. banko.
I anledning häraf, och då Rikets Ständer, hvarken vid besvarandet af Kongl.
Maj:ts till dem under den 19 Augusti 1844 aflåtna nådiga proposition, angående
befrielse ej mindre för Presidenten af Billbergh än för förre Departements-chefen
vid Tullverket, Kanslirådet J. D. Valerius från dem ådömdt ersättnings-ansvar i
målet rörande den efter Tullförvaltaren Finér yppade balans, eller sedermera, efter
det frågan, med föranledande af Rikets Ständers beslut, blifvit vid sistförflutna
Riksdag till Rikets Ständer ånyo hänskjuten, meddelat hufvudsakligt yttrande i
afseende på omförmälda, af Kongl. Majit föreslagna eftergift, vill Kongl. Majt nu,
med åberopande af de skäl och omständigheter, som föranledt ofvanberörda den
19 Augusti 1844 aflåtna nådiga proposition, samt med afseende jemväl å det
ömmande förhållande, att genom utkräfvandet af den andel utaf ifrågavarande ersättning,
hvartill Presidenten af Billberghs bo skulle kunna lemna tillgång, denne
förtjente embetsmans familj blefve alldeles utblottad, härmed till Rikets Ständer
göra nådig framställning derom, att den i förutnämnda hänseende för Presidenten
af Billbergh af Kongl. Majit förut föreslagna befrielse måtte, sedan bemälde President
nu mera aflidit, varda hans enka och barn beviljad.
Kongl. Majit, som i sammanhang härmed anser sig böra gifva tillkänna, att
den efter Tullförvaltaren Finér år 15537 yppade balans å tillsammans 172,997
ridr 3 sk. 5 rst. nu mera, genom härå gjorda afbetalningar, blifvit förminskad
till 114,413 ridr 21 sk., har i nåder befallt, att samtliga detta ärende rörande
handlingar skola särskildt till Rikets Ständers Statsutskott öfverlemnas.j Och
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
OSCAR.
A. /*. Sandströmer.
8
Kongl. MajHs Nåd. Proposition, M 24.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-Rädet ä Stockholms Slott den 21 December 1850.
Närvarande:
H. Ex. Justitie-Stats-Ministern Herr Grefve Sparre.
H. Ex. Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne Herr Friherre Stjerneld.
Stats-råden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallenstien,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Sandströmer, uppläste till justering
ett, i öfverensstämmelse med fattadt beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående framlidne förre Departementschefen
i Kongl. General-Tullstyrelsen, Presidenten J. P. af Billberghs enkas och
barns ansökning att njuta befrielse från Presidenten af Billberg i lifstiden ådömde
ersättningsskyldighet för den efter Uppbörds-Tullförvaltaren M. F. Finér yppade
uppbörds-balans.
Kongl. Maj:t behagade, enligt Statsrådets tillstyrkande, i nåder
gilla berörde förslag och befallte att nådig Proposition skulle, i öfverensstämmelse
dermed, till Rikets Ständer under denna dag afgå,
sådan den finnes Protokollet bilagd.
Ex Protocollo,
L. T. Fries.
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, JYi 25.
9
J\° 25.
Ank. till Exp.-Utsk. d. A Jan. ISSI, kl. 12 midd.
Kongl. May.ts Nådiga Proposition till Rikets Stander, angående
eftergift, till förmån för Malmö Stads fattigvård, af Kronans
rått till dana-arf efter Enkan Helena Maria Hansdotter;
Gifven Stockholms Slott den 21 December 1850.
Till Kongl. Majit har Dess Befallningshafvande i Malmöhus Län insändt en
af Malmö Stads Äldste underdänigst gjord ansökning, det Kongl. Majit täcktes i
nåder tillerkänna denna Stads Fattig-arbetsinrättning det belopp af Två hundranittioen
Riksdaler 28 sk. 11 Vä rist. banko, hvilket såsom dana-arf efter Arbetskarlen
Anders Peterssons Enka Helena Maria Hansdotter kronan tillfallit, samt i
följd deraf tillåta Fattigvårds-sty reisen att omförmälda belopp lyfta; hvilken ansökning
Kongl. Majits Befallningshafvande, med afseende å den talrika fattigpersonal,
nämnde samhälle eger att försörja, med sitt underdåniga förord understödt. Och
vill Kongl. Majit, i betraktande af hvad Dess Befallningshafvande sålunda underdånigst
anfört, härmed föreslå Rikets Ständer, att kronans rätt till ifrågavarande
dana-arf må, till förmån för fattigvården i Malmö Stad, eftergifvas.
De till målet hörande handlingar låter Kongl. Majit till vederbörande Utskott
öfverlemna; och Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och
ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
A. P. Sandströmer.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-rädel å Stockholms Slott den 21 December 1850.
Närvarande:
II. E. Justitie-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre.
H. E. Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne, Herr Friherre Stjerneld.
Bih. lill fl. St. Prol. 1850, 1851. 1 Sami, 1 Afd, 5 Haft. 2
10
Kong!. Maj:is Nåd. Proposition, J\s 26,
Stats-råden: Fåhraeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
]Vällcnstcen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Sandströmer, uppläste till justering
ett, i öfverensstämmelse med fattadt beslut uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition till Rikets Ständer angående eftergift, till förtnån för Malmö
Stads fattigvård, af kronans rätt till dana-arf efter Enkan Helena Maria Hansdotter.
Kongl. Maj:t behagade, eldigt Stats-rådets tillstyrkande, i
nåder gilla berörde förslag, och befallte att nådig proposition
skulle, i öfverensstämmelse dermed, till Rikets Ständer under
denna dag afgå, sådan den finnes Protokollet bilagd.
Ex protocollo,
L. T. Fries.
JW 26.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 4 Jan. 1831, kl. 12 midd.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Stander, i fråga
om återgäldandet af Myntverkets äldre skuld till Rikets
Ständers Rank; Gifven Stockkolms Slott den 21 December
1850.
Sedan, i följd af den år 1830 beslutade myntrealisation, Rikets då församlade
Ständer till myntningens oafbrutna bedrifvande anvisat ett förskott af
Rikets Ständers Banks medel, stort 40,000 R:dr, jemte den i Bankens förråd
befintliga koppar till siifvermyntets logering, med föreskrift att hvad sålunda blifvit
förskjutet borde af Myntverket framdeles och efter hand återbetalas, och frågan
Kongl. Majus Nåd. Proposition, M 26.
11
om gäldandet af denna skuld, hvilken, genom erhållna kontanta medel och koppar,
vid 1840 och 1841 årens Riksdag befunnits utgöra 47,755 R:dr 45 sk.
7 r:sl., med så val sistnämnde som 1844 och 1845 årens riksmöten utgjort föremål
för Rikets Ständers öfverläggningar och beslut, blef, enligt Kongl. Maj:ts, i
nådigt Bref af den 17 Juni 1845 meddeldta befallning, så stor andel af ofvanberörda
förskottssumma till Rikets Ständers Bank återbetald, att deraf endast återstod
ett belopp af 23,755 R:dr 45 sk. 7 r:st. Då Kongl. Maj.t härefter uti
en under den 12 November 1847 till Rikets Ständer aflåten proposition, rörande
medels anskaffande för Myntverkets förflyttning och ordnande på annan för detsamma
lämplig ansedd lokal, ibland annat, föreslog att nämnde verk måtte befrias
från skyldigheten att till Rikets Ständers Bank erlägga sistberörde belopp,
hvilket då ännu var, såsom oguldet, i räkenskaperne balanceradt, anmälde Rikets
Ständer, till svar härå, uti underdånig skrifvelse den 25 Juli 1848, att denna
fråga hos dem förfallit; men att, enär, genom åliggandet att merberörda förskott
återgälda, Myntverkets Styrelse skulle sättas ur stånd att, till bestridande af nödiga
utgifter för verkets flyttning och den nya lokalens inredande, använda samma
verks disponibla, för dessa ändamål påräknade, tillgångar, Rikets Ständer, med
hänsigt derjemte till den obestridliga fördel, som genom myntningens bedrifvande
i en utvidgad lokal måste tillskyndas det allmänna, särdeles sedan, i följd af
skillingssedlarnes beslutade indragning, en betydligare myntning komme att ega
rum, funnit skäligt medgifva, att, vid infriandet af myntverkets återstående skuld
till Banken finge anstå intill nästa riksdag, då Rikets Ständer blefve i tillfälle att
rörande sättet för beloppets återgäldande vidare besluta.
Efter det Kongl. Maj:t, med anledning häraf, anbefallt Dess och Rikets
Stats-kontor att afgifva underdånigt utlåtande, i fråga om liqviderandet af ofvannämnde,
i Myntverkets räkenskaper balancerade, skuld till Rikets Ständers Bank,
har Stats-kontoret anfört, att, ehuru med säkerhet kunde antagas att alla af
Kongl. Maj:t anbefallda arbeten för Myntverkets iordningsställande å den dertill
inköpta f. d. Owenska egendomen på Kungsholmen inom kort blefve alldeles afslutade,
flere åtgärder likväl ännu återstode för det helas bringande i ändamålsenligt
skick, samt att ehuru, när alla skulder afdragas, Myntverket, enligt den 1
Juli afslutade räkenskaper, egde en behållning af omkring 62,000 R:dr banko,
densamma dock till största delen icke kunde anses rörlig, såsom hufvudsakligen
bestående i materialier för myntningens bedrifvande och för medaljtillverkningen,
oberäknad den å räkning i Rikets Ständers Bank insatta Assignationsfond i guld
och silfver, som erfordrades för att kunna omedelbart liqvidera enskildes till för
-
12
Kongl. Maj;ls Nåd. Proposition, J1J 26.
myntning inlemnade poster, utan afbidan af tiden, då deras bearbetning kunde
företagas: varande den för detta behof erforderliga tillgång beräknad: i guld till
2,000 Dukater, motsvarande R:dr 12,000: — —
samt i silfver till 10,000 Specie, eller  » 26,666: 32. —
tillsammans B:ko R:dr 58,666: 32.—
hvartill komme ett, för skiljemyntspreglingar behöfligt, inventarium
af koppar, till värde af  8,000: — —
samt förråd of ved, kol, deglar m. m., upptaget till . . 3,300: — —
tillhopa R:dr 30,166: 32. —
vid hvilket förhållande af hela ofvan uppgifna behållning, 62,000 R:dr, endast
omkring 12,000 R:dr kunde anses disponibla såsom reda penningar och myntverkets
enda reservkapital till betäckande af, serdeles vid stark myntning, oundgängliga
tillskottsutgifter, hvilka först sednare blefvo genom myntskatten och vinsten
å kopparutmyntningen ersatta.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, har Kongl. Maj:t, enär Rikets
Ständer, enligt ofvan åberopade underdåniga skrifvelse af den 23 Juli 1848, icke
bifallit den af Kongl. Maj:t föreslagna eftergift af Myntverkets omförmälda äldre
skuld till Rikets Ständers Bank af 25,733 R:dr 43 sk. 7 r:st. banko, och då
Myntverkets tillgångar äfven medgifva dess liqviderande, funnit nödiga föreskrifter
i detta afseende böra meddelas; men i betraktande ej mindre af hvad Statskontoret
i detta ämne underdånigst anfört, än ock deraf, att Kongl. Maj:t uti
Dess under den 13 sistlidne November allåtne nådiga proposition angående åtgärder
för uppförande af en byggnad emellan Operahuset och Carl NIII:s torg
i hufvudstaden föreslagit Rikets Ständer, att Myntverket må af berörde tillgångar
jemväl godtgöra de 16,666 R:dr 32 sk. af kostnaderna för nya mynthusbyggnaden,
som blifvit bestridda af köpeskillingen för försålda f. d. Hofbageri-egendomen
vid Regeringsgatan i Stockholm, hvilken köpeskilling, som förut, enligt Rikets
Ständers medgifvande, till Myntverket ingått, således borde derifrån återbäras, har
Kongl. Maj:t, till förekommande af möjlig olägenhet för Myntverket, för närvarande
funnit sig endast böra i nåder förordna, att Fem Tusen Sjuhundradefemtiofem
Riksdaler 43 sk. 7 r:st. banko af ofvannämnde skuld skola nu genast Rikets
Ständers Bank godtgöras; och vill Kongl. Maj:t, med tillkännagifvande häraf, föreslå
Rikets Ständer, att Banken må åtnöjas dermed, att återstoden af samma skuld,
Aderton Tusen Riksdaler Iiqvideras med en tredjedel under hvartdera af de trenne
nästföljande åren.
Kongl. dlaj:ls A'ad. Proposition, J\t 20.
13
De till denna fråga hörande handlingar skola serskildt Rikets Ständers Statsutskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl
nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
OSCAPx.
A. P. Sandströmer.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-rådet å Stockholms Slott den 21 December 1850.
Närvarande:
H. Ex. Justitie-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre.
II. Ex. Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne, Herr Friherre Stjerneld.
Stats-råden: Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallenstien,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Sandströmer, uppläste till justering
ett, i öfverensstämmelse med fattadt beslut uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts
nådiga proposition till Rikets Ständer i fråga om återgäldandet af Myntverkets
äldre skuld till Rikets Ständers Bank.
Kongl. Maj:t behagade, enligt Stats-rådets tillstyrkande, i
nåder gilla berörde förslag, och befallte att nådig Proposition
skulle, i öfverensstämmelse dermed, till Rikets Ständer under
denna dag afgå, sådan den finnes Protokollet bilagd.
Ex protocollo,
L. T. Fries.
STOCKHOLM, tryckt hos joil beckman, 1851.
Kongl. MajUs Nåd. Prop. A':o 27.
1
H:o 27
Atik. till Exp. Utsk. d. 6 Jan. 1851 kl. 11 f. m.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, angående särskilda, till åtskillige förvaltande
verk anvisade, inkomsters utbytande e
mot
Statsanslag; Gifven Stockholms Slott den 15
November 1850.
Sedan Rikets år 1823 församlade Ständer, i sammanhang med frågan om
en förändrad reglering i vissa delar af Uppbörds- och Redogörelse-verket,
framställt det förslag, att, med undanlag af de bevillningsmedel, som, efter
Rikets Sländers vidlagne eller vidtagande beslut, skulle inflyta till Riksgäldskontoret,
all kronouppbörd, skatt och afgift, under hvad namn det vara må,
borde, till vinnande af enhet i förvaltnings-systemet samt ordning och enkelhet
i räkenskaperna, ingå till Statsverkets kassor, lör att sedan, med bibehållande
af benämningen och till bestämda belopp, disponeras af Kongl. Maj:ts
och Rikets Slals-konlor, dels till Statsverkets direkta utgifter och dels lill de
förvaltande verkens förmån, sådan den dem hittills tillgodokommit, hvilket allt
skulle i Rikshufvudboken upplagas och redovisas; lät Kongl. Maj:t, efter inhemlande
af vederbörande embetsverks yttranden, till Rikets Ständers Statsutskott
vid 1828, 1829 och 1830 årens riksdag öfverlemna bandlingarne uti
detta mål; hvarefter Rikets Ständer, uti skrifvelse den 9 Mars sistnämnde år,
i underdånighet anmälte, att Rikets Ständer ansågo det vara af obestridlig
nytta och ej allenast ledande till enhet och större ordning vid uppbörden af
skattebidragen, utan äfven till lättnad och bättre kontroll vid deras redovisning:
om alla medel, med undantag af Riksgäldsmedlen, blefvo till ett och
samma ställe inlevererade och redovisade, hvarigenom de mångfaldiga redogörelser,
hvilka uppbördsmännen dittills ålegat afgifva till de särskilda verken,
skulle lill det mesta komma att upphöra, och hela deras redovisning för allmänna
statsbidragen innefattas endast uti en räkuing; hvarjemte, beträffande den ersättning,
som de förvaltande verken skulle tillkomma för hvad till Statsverket sålunda
direkte ingick och hvilken ersättning borde antingen utgöras af behållningen
utaf de inflytande, ifrågavarande verk tillhörande, inkomsterna, eller af
Bilt. till R. St. Prof. 1850 # 1851. 1 Saini, 1 Afd. 6 Haft. 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 27.
bestämda årsanslag, grundade på ett medium af dessa inkomster under de
sednare åren, Rikets Ständer yttrade, att de, som, af anförda skäl, icke kunde
medgifva det första utaf dessa tvänne alternaliver, deremot ansågo det andra
alternativet, eller de särskilda verkens förseende med årliga anslag, böra tillerkännas
ett afgjordt företräde, såsom medförande de hufvudsakliga fördelar,
att medlens förvaltning och redovisning blef enkel och lätt; att de förvaltande
verken, enär deras uppbörd blefve förvandlad från många spridda och
stundom lill beloppet mycket föränderliga inkomst-titlar lill ett bestämdt årsanslag,
sattes i tillfälle att på förhand och till beloppet noga beräkna sina
tillgångar, och kunde lämpa sin hushållning derefter; att uppbördsmännen i orterna
blefvo befriade från det icke obetydliga besväret att afgifva redogörelser
till många förvaltande verk; och att dessa verks omsorger med uppbördens
emottagande från landsorterna samt densammas kontrollerande och granskande
komme att upphöra, hvilket borde bereda besparing i deras förvaltningskostnader;
äfvensom Rikets Ständer, för att, vid bestämmandet af dessa anslag,
så mycket säkrare närma sig den summa, hvilken borde tillkomma hvart
och ett af de särskilda verken, och dymedelst trygga så väl dem, som Statsverket,
för möjligen befarade förluster, funno lämpligt, att penningar samt indelda
räntornas kronovärde och spanmålens tunnetal, der sådant förekomme,
särskildt borde, en gång för alla, såsom bestämda anslag uppföras, dock så,
att, i afseende å de prisförändringar, som ränte-persedlar och spanmål voro
underkastade, eli medeltal af de värden, hvartill indeida räntor och spanmål
under de sista fem åren till Statsverket ingått, borde vid hvarje ny statsreglering
tagas till grund för bestämmandet af de pris derå, som för de följande
åren, intill vidtagandet af nästa statsreglering, skulle de särskilda verken
tillgodokomma; och anförde Rikets Ständer vidare, hurusom, med hänsigt
till bestämmandet af de verks medel, som i följd häraf lämpligen ansågos
kunna direkte till Statsverket ingå, en noggrann utredning om beskaffenheten
af dessa verks inkomster borde tillvägabringas för utrönande af de belopp,
hvilka, såsom årliga anslag, i stället skulle dem tillkomma, hvarvid vore att
iakttaga, att kapitaler och intressen samt tillhörige eller donerade fastigheter,
hvaraf afkastning erhölles, skulle undantagas och icke komma till någon beräkning,
enär sådana vore alt anse såsom enskild förmögenhet eller tillhörighet,
hvarmed Statsbestyret icke borde hafva att sig befatta; hemställande Rikets
Ständer, efter uppgift af vissa medel, för hvilkas uppbärande af Statsverket,
emot anvisande af bestämda Statsanslag, hinder icke syntes böra möta,
slutligen i underdånighet, att, derest Statsverket sålunda komme att öfvertaga
åtskilliga förvaltande verks inkomster, en reglering jemväl måtte, i sammanhang
med undersökningen om desammas beskaffenhet, varda vidtagen utaf
de uppbördstitlar, hvaraf ifrågavarande verks inkomster utgöras, till befräm
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Nio 27.
3
jande deraf, alt de på ett mer ändamålsenligt sätt, och icke, såsom nu eger
rum, under mångfaldigt olika benämningar, debiteras, så att, när, till exempel,
böter förekomma å flera verks medel, sådana alltid måtte tillsammans endast
å ett ställe upplagas.
I anledning af hvad sålunda förekommit, anbefallle Kongl. Maj.t, genom
Remiss af den 20 April 1830, Dess och Rikets Stats-kontor att, efter det vederbörande
förvaltande Verk blifvit hörde, sig i underdånighet yttra, angående
den af Rikets Ständer i ofvanberörde måtto föreslagne reglering, samt i
hvad mån och på hvad sätt densamma lämpligast skulle kunna till vagabringas
; och afgaf Slats-kontoret under den 30 Oktober 1834 dess underdåniga
utlåtande i ämnet, dervid Stats-kontoret, efter att hafva icke allenast från de
af Rikets Ständer uppgifna, utan äfven från åtskilliga andra förvaltande Verk,
hvilkas inkomster likaledes syntes kunna blifva föremål för den ifrågaställda
regleringen, infordrat sådana uppgifter, som Rikets Ständer ansett för ärendets
pröfning erforderliga och hvilka uppgifter upptogo såväl förhållandet med
inkomslerne för då sednast förflutna tio år, som afkortningar derå, jemte de
i och för uppbördsbestyret och kontrollen belöpande kostnader under samma
tid, i underdånighet anförde, att, enär inträffade alltför höga eller alltför låga
markegångspris under sednaste fem år kunde lemna ett medelpris, som verkade
menligt antingen för Statsverket eller för de förvaltande Verken, Statskontoret
ansåg, det ett medium för tio år företrädesvis borde begagnas vid
uppgörandet af ifrågavarande förslagsberäkningar, helst detsamma måste anses
innebära ett resultat, som mer närmade sig lill det rätta, hvadan äfven, der
det låtit sig göra, den af Stats-kontoret uppgjorda beräkning vore grundad
på förhållandena under den längre tidrymden; instämmande Stats-kontoret
för öfrigt uti den af Rikets Ständer vid detta ämnes behandling yttrade åsigt,
att all Krono-uppbörd, skatt och afgift, af hvad namn den vara må, borde
ingå till Statsverkets kassor, och de förvaltande Verken deremot förses med
årliga anslag, bestämde efter beskaffenheten af hvarje Verks inkomster, dels
i penningar, dels i värdet af indelda räntor och spanmål, helst en sådan reglering
vore ledande till mer enhet i förvaltningen och enkelhet i räkenskapen,
än som, beträffande de särskilda Verken, för det närvarande förefunnes;
dock ansåg Stats-kontoret det härvid af Rikets Ständer ifrågaställda undantag
af de lill Riksgälds-kontoret inflytande bevillningsmedlen icke vara lämpligt
eller af behofvet påkalladt.
Vidare har Kongl. Maj:t i ämnet hört de till uppgörande af förslag i afseende
å skatteväsendets samt uppbörds- och redogörelse-verkets förenklande
särskildt utsedde kommitterade, hvilka, uti afgifvet underdånigt utlåtande af
den 31 Maj 184-7, ansett det af Rikets Ständer framställda och af Statskontoret
tillstyrkta förslag, angående indragande till staten af deså kallade särskilda
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 27.
verkens mede! samt dessa medels ersättande genom bestämda årliga statsanslag,
vara både välgrundad!, och i många hänseenden ändamålsenligt samt
fördelaktigt ej mindre för det allmänna, än för nämnde verk och inrättningar;
dock borde, efter kommitterades öfvertygelse, detta förslag erhålla en större
utsträckning och allmännare tillämpning, än Statskontoret i underdånighet tillstyrkt;
äfvensom kommitterade biträdt Rikets Ständers framställning angående
reglerandet af de uppbördstitlar, derunder ofvannämnde verks inkomster erläggas
och redovisas; hvarjemte kommitterade bifogat utredning af hvart och
ett verks inkomster, dervid kommitterade, med hänsigt till dessa inkomsters
särskilda beskaffenhet, i underdånighet föreslagit de deraf föranledda bestämmelser
och stadganden rörande desammas framtida uppbärande och redovisande;
varande de af kommitterade meddelade uppgifter angående inkomsternas
belopp, äfvensom kommitterades framställningar rörande ersättnings-anslagen
till vederbörande verk och inrättningar i allmänhet grundade på förhållanderne
under de tio år, för hvilka rikshufvudböcker då funnos sednast afslutade,
eller åren 1835 —1844; och har slutligen, med anledning af kommitterades
uti ofvanberörde underdåniga utlåtande gjorda framställning, att,
derest den af Rikets Ständer föreslagna förändring komme att vidtagas i afseende
å följande uppbörder, nemligen:
Avancements-penningar till Wadstena Krigmanshus- och Amiralitets-Krigsmanskassorna;
Afgifter
lill förstnämnda kassa vid åtskilliga utnämningar;
En per mille-afgifterne vid fastighetsköp;
Rusthålls af- och tiilträdes-afgifter;
Burskaps-afgifter till förstnämnda kassa, samt
Passagerare-afgifter till Amiralitets-Krigsmanskassan,
dessa uppbörder sedermera måtte upphöra, emot det att den charta sigillala,
hvarmed de handlingar, som i alla de fall, då dessa afgifter ifrågakomma,
skola utfärdas, ändock böra förses, med motsvarande belopp förhöjdes, hvarigenom
allt vidare bestyr med berörde uppbörders debiterande, uppbärande
och redovisande komme att försvinna, särskildt yttrande blifvit inhemtadt af
Statskontoret, sorn dervid ansett sig böra uti kommitterades omförmälde förslag
instämma, helst Statsverket, genom den högre inkomsten af stämpladt papper,
erhölle fullt vederlag för de blifvande kontanta anslagen till kassorna; hållande
Statskontoret likväl före, att, i likhet med hvad som egt rum den 24
Maj 1841, då mötes-passevolance-afgiften upphörde, uti utfärdande nådig författning
borde, till inrättningarnes framtida säkerhet, inflyta det stadgande, att,
om de anslag, hvilka, i stället för nuvarande inkomster, komme att för kassorne
å Riksslaten uppföras, icke fortfarande bibehöllos vid oförminskadt belopp,
det nu gällande uppbördssätt^ komme alt åter införas.
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 27.
o
Kongl. Majit, som derefter tagit under öfvervägande hvad Rikets Ständer
förutnämnde hänseende underdånigst hemställt, jemte hvad, i anledning deraf,
blifvit utaf såväl Statskontoret och öfrige vederbörande, som ofvanbemälde
kommitterade anfört, finner den utaf Rikets Ständer, i deras den 9 Mars 18-30
allåtna förnyade underdåniga framställning yttrade åsigt om fördelarne deraf, att
alla allmänna medel å ett och samma ställe levererades och redovisades, vara
på goda skäl grundad. Sedan berörde framställning gjordes, har väl, i afseende
å vissa afgifter, anslagne till åtskilliga under Krigs-Kollegii förvaltning
ställda kassor, blifvit förordnadt, alt de skola uti allmänna krono-räkenskaperne,
fastän under särskilda titlar, intagas, och medlen levereras till Statskontoret,
för att derifrån till Krigs-Kollegium anordnas; men äfven i fråga om dessa
medel är derigenom hvad med ifrågavarande framställning åsyftats, endast lill
någon del vunnet; och då en förändring i ofvanberörde syftning skulle, på
sätt som närmare finnes utveckladt uti de utlåtanden i ämnet, hvilka i underdånighet
blifvit afgifna dels af Stats-Kontoret, dels ock af särskilde kommitterade,
i väsendtlig mån bidraga till förenkling af förvaltningsbestyren, samt,
i följd deraf, jemväl medverka till förminskning af tjenstemannapersonalen,
anser Kongl. Maj:t densamma böra utföras så vidsträckt, som sådant, efter
pröfning af de i afseende å hvarje särskild uppbördstitel förekommande omständigheter,
låter sig göra; dock att, på sätt Rikets Ständer jemväl yttrat,
dervid icke böra ifrågakomma särskilda fonders kapitaler och intressen eller
arrenden af dem tillhörande egendomar, äfvensom, hvad angår vissa inrättningars
inkomster af böter, Kongl. Maj:t finner frågan derom böra anstå till
behandling i sammanhang med ifrågaställd allmän reglering angående alla böters
ingående till Slaten.
Vidkommande sättet för de särskilda fondernas och inrältningarnes godtgörande
för sådane dem nu tillflytande inkomster, som skulle komma att tiil
Statsverket öfverflyttas, så anser Kongl. Maj:t, lika med Rikets Ständer, att,
om de åsyftade fördelarne skola vinnas, ersättningen bör meddelas genom
anvisande af bestämda anslag, i hvilket fall Kongl. Maj.t likväl, enär berörde
inkomster nu äro af statsregleringen oberoende, vill vid förändringen hafva
fästat enahanda vilkor, som då mötes-passevolancen emot statsanslag uppbäfdes,
eller alt, om de anslag, hvilka sålunda, i öfverensstämmelse med Kongl.
Maj:ts nu skeende framställningar, kunna varda anvisade, utan Kongl. Maj:ts
nådiga samtycke, af Rikets Ständer förändras, det då skall ankomma på Kongl.
Majit att förordna, det förstnämnde inkomster ånyo skola enligt nu gällande
sladganden uppbäras.
Vidkommande derefter ersättnings-anslagens bestämmande, så, enär de
olika uppbörderne äro af särdeles skiljaktig beskaffenhet, vill Kongl. Majit för
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 27.
hvarje titel i detta afseende framställa det förslag, hvartill omständigheterna
kunna föranleda; men för de fall, då anslagen anses böra utsättas till visst
kontant belopp, lämpadt efter hvad inkomsterne utgjort under en förfluten
tidrymd, anser Kongl. Maj:t förhållandet under de sista tio åren, för hvilka
riks-hufvudböcker äro afslutade, eller åren 1839—1848, i allmänhet böra tagas
till grund; för hvilket ändamål, enär de af kommitterade uppgjorda beräkningar
icke sträckt sig längre än till och med år 1844, nödige uppgifter
ifrån Statskontoret samt, hvad Amiralitets-Krigsmanskassan angår, från samma
kassas Direktion blifvit infordrade.
Kongl. Majit går nu att, jemte hänvisande till den fullständiga utredning
af ämnet, som förekommer uti Statskontorets samt kommitlerades för beskattningsväsendets
förenklande afgifne utlåtanden, för hvarje af de ifrågakomne
uppbördstillarne föreslå de åtgärder, som, med tillämpning af hvad, i afseende
å hufvudfrågan, här ofvan blifvit anfördt, lämpligen synas böra vidtagas.
l:o. Passevolance-rnedel.
a) Mötespassevolance-afgiften har, sedan Rikets Ständers nu ifrågavarande
hemställan gjordes, upphört, hvaremot, till bestridande af dermed
afsedda utgifter, anslag blifvit å Riksslaten anvisadt; hvadan någon åtgärd i
denna del numera icke erfordras.
b) Fouragepassevolancen anser Kongl. Majit utan olägenhet kunna
bland Statsverkets inkomster ingå, emot anvisande af motsvarande kontant anslag.
Denna afgift, hvilken icke förr än efter mötespassevolancens upphörande
finnes i rikshufvudböckerne särskildt upptagen, hvadan ock Statskontorets uppgift
endast omfattat förhållandet dermed för åtta år, har under denna tid utgjort
per medium 32,330 ridr 11 sk.; och torde alltså, å Riksslaten, bland Statsverkets
inkomster, böra under titel: ”Fourage-afgift vid indelta kavalleriet”
upptagas i rundt tal 32,300 ridr, hvilket belopp sedermera, enar uppbörden,
på sätt här efteråt förmäles, komme alt blifva beroende af fouragepriserne,
borde vid framtida statsregleringar derefter jemkas. Såsom uppbördsarfvode
och remisslage å dessa medel utgå för närvarande 1 i procent, utgörande för
förstnämnde summa 363 ridr 34 sk. 2 rst., hvilket belopp följaktligen bör vid
ersättningens bestämmande afräknas. Om, med iakttagande häraf, det blifvande
ersättningsanslaget blefve vid hvarje statsreglering faststäldt efter medium
af uppbörden under viss föregående tid, skulle väl fonden på det hela komma
att åtnjuta enahanda belopp, hvartill dess inkomster, efter nu gällande uppbördssätt,
kunde uppgå; men då emellertid svårighet möjligen kunde uppstå
derigenom, att under någon period, i följd af större stegring utaf fourage
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 27.
7
priserne, fourageringskostnaden blefve större än det, efter förhållandet under
en föregående tidrymd lämpade, anslaget utgjorde, föreslår Kongl. Maj:t, att,
på det, utan ali förlust för Statsverket, en dylik olägenhet må förekommas,
ersättningen för hvarje år till Fouragepassevolance-fonden må utgå med värdet
å sammanlagda qvantiteten af de fourage-persedlar, som vederbörande
rusthållare skola aflemna eller liqvidera, beräknadt för hvarje län efter länets
markegång, med afdrag likväl ifrån beloppet af 1 g procent, såsom motsvarande
hvad i provision och remisslage å dessa medel beräknas; och borde fördenskull
anslaget såsom förslags-anslag uppföras.
1 afseende å ifrågavarande afgifts uppbärande för Statsverkets räkning föreslår
Kongl. Maj:t i nåder följande bestämmelser:
a) att det årliga bidrag, som de rusiande vid indelta kavalleriet, enligt
nu gällande stadganden, skola utgöra för rvtlarhästarnes utfodring under mö
len
, marscher och väntningar, bör, för alla de rusthåll, hvilkas samtliga delegare
förklara sig villige att på en sådan förändring ingå, kontant erläggas
med ett för fem år i sender, efter medium af de tio nästföregående årens
markegång för orten, bestämdt pris å de fourage-persedlar, för hvilka afgiften
bör beräknas;
b) att för de rusthåll, hvilkas delegare icke medgifva berörde förändring,
nu gällande stadganden om rätt till leverering in natura samt om
afgiftens beräknande, fortfarande skola tjena lill efterrättelse, hvarvid, der
leverering eger rum, värdet af det in natura aflemnade, beräknadt efter den
markegång, som annars för afgiften skolat tagas till grund börFourage-passevolance-fonden
påföras, i afräkning å del för samma fond anvisade anslag;
och
c) afl den för hvarje år belöpande kontanta fourage-afgiften bör till
hela sitt belopp erläggas vid uppbördssläinman för samma års kronoutskylder;
i följd hvaraf det år, då förändringen vidtager, första hälften af årets afgift
icke skulle komma att, enligt nu gällande föreskrifter, i sammanhang med föregående
årens utskylder uppbäras;
c) Trosspassevolance-a fgiften. Äfven denna afgift anser Kongl.
Maj:t lämpligen kunna bland statsinkomsterne upplagas, med undantag endast
af hvad som erlägges af de rustande vid Bohus läns södra bataljon, hvilken
sednare afgift, på grund af Kongl. Brefvet den 14 November 1842, försvinner
i den mån dåvarande kompani-chefer, hvilka blifvit försäkrade om densammas
uppbärande, från sina tjenster afgå, hvadan nämnde afgift, så länge den
fortfar, lärer särskildt få i stadgad ordning uppbäras och till Krigs-Kollegium
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 27.
levereras. Sora afgiften för öfrige korpser utgör 17,682 r:dr 24 sk., föreslår
Kongl. Maj:t, att, bland Statsverkets inkomster, under benämning: ”Tross
passevolance-afgift”,
matte upptagas i rundt tal 17,680 r:dr, och motsvarande
belopp å 4:de Hufvudtiteln uppföras såsom anslag till trossens underhållande
under fred, kommande dock denna förändring icke att medföra rubbning af
nu gällande stadganden rörande de särskilda eller ökade bidrag, sora för trossens
förskaffande eller underhållande i krigstid vid vissa regementet' böra af
rusthållarne utgöras.
2:o. Militice-Boställskassans medel.
I likhet med hvad uti de afgifna utlåtanderne blifvit tillstyrkt, föreslår
Kongl. Majit, att Militiae-Boställskassans nuvarande inkomster af reserv-hemmansräntor
och tionde samt säteri-frihetsmedel mätte utbytas emot anslag å Riks
slaten,
beräknade på sätt här efteråt förmäles; varande å nu gällande Riksstat
räntorne upptagne till ett kronovärde af 2,010 r:dr 20 sk. 2 rst. med förslagsvis
beräknadt markegångsvärde af 11,573 r:dr 16 sk., samt spanmålen
uppförd till 306 tunnor, beräknade till 1,836 r:dr; och anser Kongl. Maj:t
alltså nämnde räntor och tionde böra ingå bland Statsverkets behållna inkomster
af dessa titlar och följaktligen beräkningen deraf med motsvarande belopp
ökas. Då kassans inkomst af berörde medel, med tillägg af observatiousmedlen,
utgjort per medium 14,957 r:dr 23 sk. 3 rst., skulle således, om
lionden, hvars lösen icke är afskiljd, endast beräknas efter statspris eller 6 r:dr
tunnan med 1,836 r:dr, på ordinarie räntan belöpa 13,121 r:dr 23 sk. 3 rst.
Hvad beträffar säleri-frihetsafgifterne, hvilka erläggas af innehafvarne utaf
åtskilliga, till boställen anslagna, frälsehemman; så anser Kongl. Maj:t deremot,
med afseende å deras obetydliga belopp, eller, tillhopa i medeltal, endast 26
r:dr 35 sk. 2 rst., bibehållandet af en dylik särskild inkomsttitel vara mindre
lämpligt; hvadan Kongl. Majit härmed vill i Nåder föreslå, det Rikets Ständer
måtte medgifva dess upphörande vid den tidpunkt, då nu ifrågaställda förändring
skulle komma att vidtaga.
1 afseende å bestämmandet af det ersättningsanslag, som till MilitiaeBoställskassan
bör anvisas, förekommer, hvad hemmansränlorna och tiondeu
beträffar, alt dessa äro af varuvärdenas möjliga omvexling beroende, hvadan
ersättningen för denna del af inkomsterne synes böra så bestämmas, att den
kan efter nämnde värdens förändring lämpas; och Kongl. Majit föreslår derföre,
att berörde ersättning måtte beräknas sålunda:
a) att sedan, hvad de Mililiae-Boställskassan lillslagne hemmansräntor angår,
desamma blifvit uträknade efter medel-markegången för de sednaste tjugu
åren
Kongl. Maj:tu Nild. Prog. N:o 27.
9
åren, och dervid särskildt beslämdt, huru stor del deraf, som inom hvarje
markegångssätlnings-dislrikt af markegång berott, denna sednare del af räntorne
utbytes emot en, efter nämnde medel-markegång, deremot svarande
qvantitet spanmål af samma slag, som tionden inom distriktet, och hvilken
spanmålsqvantitet sedermera tages till grund för den årliga ersättningen samt
godtgöres på sätt här efteråt förmäles, hvaremot för den öfriga delen af räntorna,
jemte forsel-lönen, för såväl deruti inbegripen spanmål, sorn lionde
spanmålen,
bestämmes ett kontant, oföränderligt, årligt anslag; samt
b) alt ej mindre det i föregående moment omförmälde spanmåls-anslag.
som, i stället för den utaf markegång beroende andelen af hemmansräntorne
skulle blifva faststäldt, än ock den anslagna tionde-spanmålen, årligen godtgöras
efter enahanda beräkning, som ligger till grund för liqviderandet af
kronans behållna lionde-spanmål inom distriktet.
Beträffande särskildt säleri-frihetsmedlen, så föreslår Kongl. Maj:t, att de
måtte godtgöras medelst tillökning uti det kontanta anslaget af jemnt 26 r:dr.
Enär, på sätt ofvan är anfördt, hemmansräntorna äro beräknade till
11,573 r:dr 16 sk. och tionden lill 1,836 r:dr, samt således, då härtill lägges
säteri-frihelsafgifterna jemte observationsmedel, som åtminstone till den huf
vudsakligaste
delen synas vara alt dit hänföra, dessa uppbördstitlar uppgått i
medeltal lill 14,984 r:dr 10 sk. 5 rst., hvarifrån dock böra afdragas provisioner,
remisslage och restilutioner, utgörande per medium 96 r:dr 36 sk. 7 rst.,
anser Kongl. Maj:t, alt för närvarande borde, lill godtgörande af den ersättning,
som, efter förutnämnde grunder, kan för nämnde kassa belöpa, anvisas
ett förslagsanslag af 14,900 r.dr.
Beträffande kassans öfriga inkomster, finner Kongl. Majit någon förändring
dermed icke böra vidtagas,
3:o. Wadstena Krigsmans/tus-kassas medel.
Af nämnde kassas inkomster anser Kongl. Majit följande lämpligen kunna
blifva föremål för den ifrågaställa indragningen, i utbyte emot, å stat uppförda,
kontanta anslag, nemligen:
af de så kallade äldre medlen:
Hemmansränlor,
Fyrationde-spanmål,
Avancements-penningar,
Rusthålls- af- och tillträdes-afgifler,
Inskrifnings- och Afskeds-penningar,
Bilt. till II St. Brot. 1850 $ 1851. 1 Sami. 1 Afd. 6 Haft. %
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 27.
Sventjenare-afgift,
Afgift för gåfvor m. m.,
Afgift för ärftliga värdigheter, samt
af de så kallade nyare medlen:
En-per-mille-afgifter,
Burskaps-afgifter,
Afgift för utnämningar till Rikets högsta värdighet samt
Ordens-värdigheler;
hvaremot Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad i det föregående är
vordet yltradl, finner någon förändring med arrende- och bötesmedel icke
böra ega rum, ulan dessa inkomster jemväl hädanefter, på vanligt sätt, kassan
tillgodokomma.
Enligt den verkställda utredningen hafva de inkomster, som sålunda synas
vara af beskaffenhet att kunna emot anslag utbytas, utgjort, med tillägg
af observationsmedel och extra uppbörder, som hufvudsakligast bestå af dithörande
poster, i medeltal för tio år:
af äldre medel:
Hemmansränlor 25,819: 16. 6.
Tionde-spannmål  7,007: 5. 3.
Rusthålls-afgift  39,958: 4. 10.
Under öfriga titlar  5,677: 17. — 43 7
af nyare medel:
En-per-mille-afgifl  23,987: 33. 7.
Under öfriga titlar  1,151: 46. 9.
&
25,139: 32, 4.
Summa r.dr 103,601: 27. II.
hvarifrån likväl böra dragas:
af äldre medel: af nyare medel:
Afkorlningar .... 805: 22. 1. 219: 23. 11.
Provisioner, remisslage
och restitutioner. . 2,059: 37. 9 259: 28. 5.
S:a 2,865: 11. \Ö. 479: 4. 4. 3344. ,I6 9
då återstoden utgör R:dr 100,257: 11. 9.
Vid bestämmandet af ersättningen för ifrågavarande medel synes särskildt
afseende böra fästas å den omständighet, att hemmansräntorna och ti
-
Motig!. Maj:t» Nåd. Prog. N:o 27.
11
anden, de der ingå bland dessa inkomster, äro af varu-värdenas möjliga omvexling
beroende, hvadan Kongl. Maj.t anser ersättningen för denna del af
berörde inkomster, på sätt från Arméens pensions-kassas sida jemväl blifvit,
med hänsigt lill de nämnde pensions-kassa tillkommande frdelar af Krigsmanshus-kassans
äldre inkomster, yrkadt, böra i likhet med hvad härofvan,
i afseende å de Mililiae-Bostalls-kassan anslagna räntor och tionde är vordet
framställdt, så bestämmas, att den kan, efter nämnde värden, lämpas; och vill
Kongl. Maj:t alltså härmed föreslå, att ifrågavarande hemmansräntor må, lill
den del de utgå efter markegångs-förvandling, utbytas emot spannmåls-anslag,
samt, jemte tionden, Krigsmanshus-kassan ersättas efter enahanda grunder,
som för godtgörande af Militiae-Boställs-kassans lika beskaffade inkomster här
förut blifvit af Kongl. Maj:t uppgifne. Då, enligt hvad uti det föregående är
vordet omförmäldt, hemmansräntorna äro beräknade i medeltal till 25,819
r:dr IG sk. 6 rst., och tionde-spanmålen till 7,007 r:dr 5 sk. 3 rsl., torde för
denna del af ersättningen uppföras eli förslags-anslag af 32,800 r:dr.
Hvad vidare beträffar ersältnings-anslaget för rusthålls- och en-per-milleafgifterne,
så utvisar den från Slats-kontoret aflemnade uppgift, att, då medeltalet
deraf för tio år utgjort, under förra titeln, 39,958 r:dr 4 sk. 10 rstr och
under den sednare 23,987 r:dr 33 sk. 7 rst., hafva de, för sednaste fem åren
af den lid uppgiften omfattar, varit ej obetydligt ökade, samt uppgått till
42,249 r:dr 9 sk. 11 rst. och 26,089 r:dr 3 sk. 1 rst,; och då, under sådana
omständigheter, billigheten synes fordra, alt ersättningen bestämmes efter
förhållandet under sistnämnde period, föreslår Kongl. Majd, ali ersältningsanslag
må uppföras, i runda tal, för Ruslhålls-afgiflerne, lill 42,200 r:dr och
för ep-per-mille-afgiften till 26,100 r.dr, äfvensom det torde förklaras, att
dessa ersättnings-anslag i framtiden kunna och böra blifva föremål för jemkning,
i den mån det visar sig, att värdet af såld egendom förändrats emot
hvad, som varit förhållandet under den period, hvars resultaler tagas till grund
för ersättningens bestämmande.
För öfriga af de till indragning föreslagne inkomst—tit lai ne anser Kongl.
Majd ersättningen nu genast kunna bestämmas till oföränderliga belopp, hvarvid
här förut omförmälda särskilda afdrag lämpligen kunde ega rum. Då summan
af berörde inkomster utgör i medeltal: af äldre medel, af nyare medel,
5,677: 17. — 1,1*51: 46. 9.
och då, på sätt ofvan är omförmäldt, de poster,
som böra afdragas, uppgå tili , . 2,ö65: 11, 10. 479: 4. 4.
klefve således återstående beloppet . . . 2,812: 5. 2. 672: 42. 5.
hvadan denna del af ersättningen torde
fastställas:
12
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 27.
af äldre medel, till r:dr 2,800: — —
och af nyare dito, till  666: 32. —
I följd af hvad sålunda är vordet framsläldl, skulle ersältnings-anslagen
till Wadstena Krigsmanshus-kassa komma alt utgöra:
För äldre medel:
hemmansräntor och tionde, förslagsvis R.dr 32,800: - —
rusthålls-afgifterne  42,200: — —
öfrige inkomster  2,80C: — — ^
För nyare medel:
en-per-mille-afgiflerne  26,100: — —■
öfriga inkomster  666: 32. — 26,766: 32. —.
eller tillsammans R:dr 104,566; 32. —
Och skulle det derefter åligga Wadstena Krigsmanshus-kassa alt, i stadgad
ordning, godtgöra, ej mindre Arméens Pensions-kassa dess andel af de äldre
medlen, än ock Amiralitets Krigsmans-kassans andel af en-per-mille-afgiflen;
börande, på särskildt bestämmande, efter förutgången utredning kassorne emellan,
sedermera bero, huruvida de sistnämnde 2:ne kassornes andelar i ersattningssummorne
må utbrytas och särskildt för dessa kassor å Riksstaten
uppföras.
Efter vidtagandet af ofvanomförmälde förändring skulle de till Wadstena
Krigsmanshus-kassa nu anvisade hemmansräntor och tionde-spanmål komma
all ingå bland Statsverkets behållna inkomster under dessa titlar, och beräkningen
derefter jemkas; upptagande nu gällande Riksstat berörde räntor till
3,890 r.dr 27 sk. 7 rst. kronovärdi med ett på förslag beräknadt markegångsvärde
af 24,992 r:dr 32 sk., samt lionden till 884 tunnor 16 kappar, kalkylerade
till ett värde af 5,307 r:dr.
Vidkommande åter frågan om de öfriga till indragning föreslagna afgifternes
uppbärande för Statens räkning; så, enär inskrifnings-penningarne och
sventjenare-afgifterne, hvilka af Arméens gemenskap vid antagandet erläggas,
samt afskeds-penningarne, som samma gemenskap jemväl i
betala, icke kunna beräknas utgöra mer än omkring 220 r:dr årligen, anser
Kongl. Maj:t en dylik inkomst-titel, föranledande uppbörd och redovisning ifrån
samtlige regementen, med skäl kunna eftergifvas, och soldaterne ifrån berörde
afgifters erläggande befrias; äfvensom föreskriften i Kongl. Förordningen
den 31 December 1689 om afgift till Krigsmans-kassan af vissa gåfvor och
pensioner synes kunna upphäfvas, enär, efter de i sednare lider meddelte
Förklaringar, tillämpning deraf i högst få fall kan ifrågakomma, hvadan ock,
enligt den uppgjorda beräkningen, i medeltal för tio år endast 3 ndr 36 sk.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 27.
3 rsl. under denna titel kassan tillflutit; och vill Kongl. Majit alltså härmed
föreslå Rikets Ständer, det nyssnämnde 3:ne afgifts-titlar malte för framtiden
upphöra.
Beträffande sedermera Avancements-penningarne, Rusthålls- af- och tillträdes-afgifterne,
En-per-mille-afgiflen, Burskaps-afgiften samt afgifterne för
Ärftliga och Ordens-xärdigheler, äfvensom utnämningar till Rikets högsta värdighet,
så medförer uppbörden af dessa inkomster betydligt besvär och vidlyftighet,
i anseende lill de mångfaldiga särskilda redovisningar, som deraf föranledas,
i hvilket afseende, hvad särskildt en-per-mille-afgifteu angår, må aumärkas,
hurusom för uppbörden deraf erfordras, att vederbörande Domhafvande
skola, på grund af Lagfarts-prolokollerne, för hvarje ting meddela förteckningar
å dervid första gången uppbudne fastighetsköp, hvarefter de belöpande
afgifterne, som icke kunna å debetsedlarne uppföras, blifva föremål
för särskild debitering och uppbörd. Allt det uppbörds- och redovisningsbestyr,
som för ofvanuppräknade afgiflers uppbärande nu erfordras, skulle
emellertid kunna undvikas, samt Slaten ändock beredas enahanda inkomst,
derest, på sätt Kommillerado och Statskontoret hemställt, motsvarande förhöjning
egde rnm i den charta-sigillata, hvarmed de handlingar skola förses, som
erfordras vid alla de tillfällen, då ofvanomförmälde afgifter ifrågakomma, samt
således stadgades: alt i de fall, då Avancements-penningar till Wadstena krigsmanshus
böra erläggas, charta-sigillata ä fullmagterne med lika belopp skulle
förhöjas; att hvad, som motsvarar rusthålls- eller en-per-mille-afgiflerne, borde
tilläggas vid chartering af köpebrefven; att chartering af Burbref ökades med
Burskaps-afgifterne, och att afgifterne för vissa värdigheter jemväl utbyttes emot
högre charta-sigillata ä diplomerne; och då en dylik förändring skulle
medföra särdeles betydlig lättnad, samt Rikets Ständer jemväl särskildt begärt,
att, derest Statsverket komme att öfvertaga åtskilliga Verks inkomster, en reglering
af de titlar, hvarunder desamma utgöras, mätte blifva vidtagen till
befrämjande deraf, att de på ett mer ändamålsenligt sätt kunna varda debiterade,
öfverlemnar Kongl. Majit härmed till Rikets Ständer alt om förenämnde
förändring besluta, hvarvid Kongl. Majit, i afseende å beräkningen af den
tillökning i eliar I a—siigillal a—in kornsten, som deraf skulle blifva en följd, anser
sig böra meddela, att uppbörden under ofvanberörde titlar utgjort, af rusthålls-
och en-per-mille-afgifter, beräknade i medeltal för fem år, pä sätt i
del föregående är omförmäldt, 68,338 ridr 13 sk., och af öfrige afgifter
4,282 ridr 31 sk. 10 rst. eller tillhopa 72,620 ridr 44 sk. 10 rsl.
4:o. Amiralitets-Krigsmans-kassans medel.
I afseende å denna kassas inkomster af:
Af- och tilllrädes-afgifter för rusthåll,
14
Kongl, Maj: ti Nåd. Frej). N:o 27.
Avancements-penningar oell
Inskrifnings-penningar,
gäller hvad i det föregående blifvit framstäldt, angående Wadstena Krigsnianshus-kassas
lika beskalTade inkomster, hvadan Kongl. Majit, under åberopande
deraf, anser kassan, emot afträdande! af rättigheten till dessa afgifter,
böra tilldelas kontant anslag, beräknadt, på sätt här efteråt omförmäles; äfvensom
Kongl. Majit förslår enahanda förändrings vidtagande jemväl med
Passagerare-afgifterne. Då kassans inkomst af en-per-mille-afgifterne utgör
viss andel af hvad Wadstena Krigsmanshus-kassa uti dylika afgifter uppbär,
finnér Kongl. Majit särskild framställning i afseende derå icke erfordras.
Vidkommande frågan om Vakans- och liggetids- samt Nådärsbesparingarne,
åberopar Kongl. Majit Dess uti detta ämne under denna dag särskildt
aflåtna Nådiga Proposition; och anser Kongl. Majit kassans öfriga inkomster
böra bibehållas oförändrade, enligt derom nu gällande stadganden.
Hvad beträffar bestämmandet af ersättning för de inkomster, kvilkas indragning
sålunda blifvit föreslagen; så förekommer särskildt i afseende å
rusthålls-afgifterne, att i sednare lider blifvit utredt, det desamma förut icke
varit med behörig noggrannhet påförde o.ch beräknade, hvadan ock betydliga
efterräkningar i anmärkningsväg uppstått. I följd deraf och sedan ytterligare
föreskrifter, angående uppbörden och redovisningen af 1111 ifrågavarande
afgifter blifvit meddelade genom Kongl, kungörelsen den 14 November 1842,
hafva dessa inkomster under de följande åren uppgått till betydligt högre
belopp än förut. Vid sådant förhållande anser Kongl. Majit ersättningen för
dem icke kunna beräknas efter medeltalet för de tio åren 1839-1848, som de
aflemnade uppgifterna i allmänhet omfatta, utan medium för de fem sista åren
af denna tidrymd böra derför lagas till grund; Och då detta medium utgör
9,636 ridt- 27 sk. 6 rst., föreslår Kongl. Majit, alt ersättningen för ifrågavarande
inkomst-titel måtte bestämmas til! 9,633 ridr 16 sk., med förklarande
derjemte, alt, så framt kassans Styrelse framdeles kan ådagalägga, att,
genom fortfarandet af 1111 gällande afgift, högre inkomst skulle för kassan
hafva uppkommit, och hvarom nödig upplysning kan beredas genom de till
vederbörande Jlof-rältor ingående Lagfarts-protokoller, vid hvilka ena hälften af
det stämplade papper, hvarmed köpebrefven för lagfarne fastigheter böra vara
försedde, skola bifogas, särskildt kommer alt afgöras, hvad förhöjning i
samma ersältnings-anslag kan finnas höra ega rum. Ersättningen för öfrige
afgifter, som böra blifva föremål för särskilda anslag, eiler Passagerare-afgifterne,
Avancements-penningarne och Inskrifnings-penningarne, föreslår
Kongl. Majit alt fastställas efter medelbeloppet för ofvannämnde tio år och således,
då detta utgjort 2,734 ridr 13 sk. 5 rst., till 2,733 ridr 16 sk., sammanlagda
ersältnings-anslaget skulle alltså blifva 12,366 ridr 32 sk.
Kongl Majus Nåd. Prop. N:o 27.
I fråga sedermera om berörde afgifters framtida uppbärande för Statens
räkning, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Rikets Ständer: att Inskrifningspenningarne,
hvilka i medeltal, endast uppgått lill 198 r:dr 37 sk. 4 rst. årligen,
måtte, i likhet med hvad i afseende å enahanda afgift till Wadstena
Krigsmanshus-kassa är vordet framsläldt, eftergifvas, och upptagandet deraf
således upphöra, alt Avancements-penningarne samt af- och tillträdes—afgif—
terne måtte utbytas emot tillökt charta—sigillata å vederbörliga handlingar, på
lika sätt, som, angående enahanda afgifter lill Wadstena Krigsmanshus-kassa
blifvit uppgifvet, samt att likaledes Passagerare-afgifterne måtte upphäfvas,
emot det att, i de fall, då dessa afgifter skola utgöras, passen med ökad
charta—sigillata till motsvarande belopp beläggas; och hafva dessa sednare
Sine inkomst—tillar i medeltal uppgått till 12,172 r.dr 3 sk. 7 rst.
5:o. Arméens Pensions-kass«s medel.
De till denna kassa ingående inkomster, med hvilka förändring blifvit
ifrågaställd, utgöras endast af kassans andel i Wadstena Krigsmanshus-kassas
inkomster samt vakans- och liggetids- jemte nådårsbesparingarne. I förra
hänseendet beror frågan af det beslut, som angående Krigsmanshus-kassans
medel kan blifva falladt, och hvad beträffar förslaget att utbyta dispositionsrätten
till berörde besparingar emot visst anslag, åberopar Kongl. Majit den
särskilda Proposition i detta ämne, som under denna dag blifvit till Rikets
Ständer allålen.
6:o. Civilstatens Pensions-inrättnings medel.
1 afseende å härvid ifrågffställd indragning af kassans rätt till åtnjutande
af vissa lönebesparingar, i utbyte emot bestämda anslag, gäller likaledes hvad
som är anfördt, angående enahanda medel för Amiralitets-Krigsmanskassan
och Arméens Pensionskassa; oell åberopar Kongl. Majit alltså ofvanberörde
särskilda nådiga Proposition i detta ämne.
7:o. Invatidhusfondens meidel.
De till denna fond nu anslagne inkomster, bestående uti f. d. Adelsfaneregementets
indelningar och boställs-arrenden, anser Kongl. Majit jemväl
lämpligen böra ingå till Statsverket, emot det att motsvarande anslag till
fonden anvisas. Enligt den ifrån Statskontoret lemnade uppgift, hafva fondens
nyssberörde inkomster under tio år per medium utgjort 26,411 r.dr 10 sk.
10 rst., hvarifrån afdragits afkortningar, 1,123 ridr 41 sk. 4 rst., och remisslage,
58 ridr 43 sk. 9 rst., så att behållna beloppet uppgått till 25,228
ridr 21 sk. 9 rst., hvarjemte åtskilliga kemmansräntor samt fyra boställen,
16
Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 27.
vid 1816 års utgång ännu innehades af indelningshafvare vid f. d. Adelsfane-regementet,
hvilka räntor och boställen, i den män de blifvit eller blifva
lediga, äfvenledes skola till fonden ingå; varande berörde hemmansräntor uti
18*8 års räkenskaper beräknade till ett markegångsvärde af 2,293 r:dr 42
sk. 5 rst.
I afseende å Invalidhusfondens ersättning för ifrågavarande hemmansräntor,
så, enär nämnde fond utgör en stiftelse af enahanda beskaffenhet
med Wadstena Krigsmanshuskassa, och är afsedd att med dertill anslagne
särskilda tillgångar besörja de utgifter, hvartill den blifvit beräknad, anser
Kongl. Majit berörde ersättning för hemmansräntorne, på lika sätt som för de
sistnämnde kassa samt Militiae—boställskassan tillslagne dylika räntor är vordet
föreslaget, böra blifva af varuvärdenas möjliga omvexling beroende, och
räntorna således, till den del de utgå efter markegångsförvandling, böra utbytas
emot spanmålsanslag, allt i öfverensstämmelse med hvad i fråga om
godtgörandet af Militiae-boställskassans och Wadstena krigsmanshuskassas indelda
hemmansräntor blifvit här ofvan uppgifvet.
Beträffande särskildt boställs-arrendena, så och efter det Rikets Ständer
vid sednaste riksdagen bifallit Kongl. Majits, uti då aflåten nådig Proposition,
angående beskattningsväsendets samt uppbörds- och redogörelseverkets
förenklande, gjorda framställning om indragning till Statsverket af så beskaffade
arrenden emot kontanta anslag, anser Kongl. Majit dylikt anslag till
godtgörande af omförmälte till Invalidhusfonden nu anvisade arrenden böra,
med tillämpning af hvad, angående ersättningen för räntorna blifvit framstäldt,
utgå till ett belopp, motsvarande hvad dessa arrenden för hvarje år utgöra,
då den spanmål, hvaruti desamma äro bestämda, beräknas efter enahanda
grund, som ersättningen för olvannåmnde, i utbyte emot hemmansräntorna
föreslagna, spanmålsanslag. I följd häraf och då indragningen till Invalidhusfonden
af ofvanberörde räntor och arrenden skett successive i mån af innehafvarnes
afgång, kan säker ledning för ersättningens beräknande icke hemtas
från förhållandet med inkomsternas belopp under den tid, den afgifne utredningen
omfattar. Och Kongl. Majit vill derföre härmed i nåder föreslå
Rikets Ständer att, jemte föreskrift, det ersättuings-anslaget skall bestämmas
för redan indragne räntor och arrenden i enlighet med hvad här ofvan är
antydt, och för dem, som ytterligare varda indragna, tillökas med hvad derför
efter enahanda grund belöper, detsamma för närvarande och intilldess
beloppet sålunda kan blifva slutligen faststäldt, må uppföras såsom förslagsanslag,
lämpadt efter ofvannämnde medel-inkomst eller lill 25,200 ridr.
Genom en så beskaffad förändring, som nu blifvit i Nåder föreslagen,
borde de till Invalidhusfonden anslagna hemmansräntor och arrendeafgifter
der
-
'Kongl. Maj.ts Nåd. Prop N:o 27.
■a
derefter ingå bland Statsverkets bobelina inkomster; i hvilket afseende Kongl
Majit härmed vill lemna den upplysning, att uti sednaste Riksstaten de till
nämnde fond då indragna indelningar upptagas att utgöra: hemmansräntor
med 2,419 r:dr 9 sk. G rst. kronovärdi och 14,9SG r:dr 14 sk. G rst. markegångsvärde,
samt 4 tunnor 12 kappar spanmål, beräknade till 46 r:dr 12
sk. l>å uti räkenskaperne såväl indclningarnc, som arrendemedlen, i de flesta
fall äro sammanförde, kan icke utan speciel utredning åtskiljas hvad inkomsterne
under ena och andra titeln verkligen utgjort, men i afseende å
den beräkning af förhöjningen uti Statsverkets inkomster, sorn genom nämnde
förändring skulle ega rum, och under antagande, att hemmansräntorna uppgått
till något högre ibelopp, än hvartill de uti Riksstaten kalkylerats, synes det
ofvanuppgifne inkomstbeloppet, som torde böra beräknas till 25,200 r:dr,
kunna fördelas sålunda, att å ordinarie räntan upptagas 10,200 r:dr och ä
arrendemedlen 9,000 r:dr.
8:o. Skogsplante ring s-kassans medel.
Ilvad beträffar de lill denna kassa nu anvisade inkomster af indragna
indelningar och boställen, så finnér Kongl. Maj:t lämpligast vara, alt, på sätt
hemstäldt blifvit, desamma återgå till Statsverkets disposition, och att deremot
svarande kontant anslag "varder för Skogsplanterings-kassans utgifter anvisatU,
likväl under dervid fästadt vilkor, alt Kongl. Maj:t, derest så nödigt
finnes, eger för Jägeri-staten åter disponera indragna boställen, emot det
alt beloppet af derför bestämda arrenden, beräknadt, såvidt persedlar deruti
ingå, efter dessas medelvärde för nästförutgångne tio år, varder ifrån samma
anslag afräknadt och således kommer Statsverket till godo. De öfriga inkomsterne,
såsom härflytande ifrån skogarnes förvaltning och således mycket
föränderliga, kunna deremot icke lämpligen blifva föremål för ett dylikt utbyte;
och hvad angår frågan derom, huruvida de ändock, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers derom år 1845 framställda begäran, böra upptagas
på Riksstaten, emot det att å samma stat uppföres allt hvad som erfordras,
ej mindre för Jägeristatens aflöning, än till öfriga utgifter, som af
Skogsplanleringskassan böra bestridas, så, enär den reglering af Skogs- och
Jägeristaten, som blifver en följd af Rikets Ständers vid sednaste riksdagen
lemnade bifall till Kongl Maj:ts framställning om allmänningarnes ställande
under publik vård, ännu icke hunnit fullbordas, och den väckta frågan om
uppförande å stat af Jägeristatens hela aflöning således ännu icke kan till afgörande
förekomma, har Kongl. Majit funnit äfven förstnämnde fråga böra
till behandling i sammanhang dermed uppskjutas.
Uih. till R. SL Prof. 1850 $ 1851. 1 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 27.
Enligt (leii frun Statskontoret lemnade uppgift, hafva Skogsphntoringskassans
inkomster af hemmansräntor och boställsarrenden under åren 1839—
1818 i medeltal utgjort 10,897 r:dr 17 sk. 1 rst., hvarjemte af de Jägeristaten
anslagne indelningar, som, i mån af innehafvarnes afgång, böra lill
Skogsplanteringskassan indragas, kontanta lönings-anslag lill ett belopp af
355 r:dr 23 sk. 2 rst. samt hemmansräntor med ett kronovärdi af 298 r.dr
29 sk. 8 rst. och kalkyleradt markegångsvärde af 2,000 r:dr 32 sk. 8 rst.,
äfvensom åtskilliga boställen, vid 184-8 års slut ännu innehades af qvarstående
jägeripersonal, och hvilka löneanslag och boställsarrenden, för så vidt boställena
äro lill utarrendering afsedda, jemväl skola, i den mån de äro eller
blifva lediga, på redan stadgadt sätt till kassan inllyta. I fråga om bestämmandet
af ersättningen för ofvannämnda till Skogsplanteringskassan anslagne
räntor och arrenden, har Kongl. Maj:t, då, vid det förhållande alt den verkställda
indragningen skett successive i mån af yppad ledighet, äfven i afseende
å de berörde inkomster, som redan lill kassan ingå, tillförlitlig ledning
icke vinnes af uppbördsbeloppet under en viss förfluten tidrymd, velat föreslå,
det Rikets Ständer ville stadga, att densamma för redan lill kassan indragna
hemmansräntor och arrenden skall fastställas lill ett kontant belopp,
motsvarande hvad samma räntor jemte de för boställena nu utgående arrenden
utgöra efter medel-tnarkegång för sednaste tio år, med tillagd forsellön
för spanmålen, samt att för de räntor, som hädanefter indragas, ersättningen
måtte beräknas efter samma grund, hvarvid, i fråga om arrendena, det belopp,
som genom auktion bestämmes, bör lagas till rättelse. Och torde till
godtgörande af den efter sådana grunder belöpande ersättningen, för närvarande
och intilldess beloppet kan definitivt bestämmas, ett förslags-anslag at‘
1 1,000 r:dr varda anvisadt.
Med hänsigt lill beräknandet af de indelningar och boslälls-arrenden,
som, i utbyte mot ofvan omförmälde anslag skulle vid en blifvande statsreglering
indragas, vill Kongl. Maj:t meddela, alt den del af det å Tule hufvudtiteln
uppförda anslag för Jägeristaten, som till Skogsplanteringskassan
bordt ingå, uti special-staten för detta år beräknats till kontant 4,051 r:dr
25 sk. 1 rst., hemmansräntor med kronovärdi af 1,013 r:dr 19 sk. 4 rst.
och efter markegång uppskattade lill 7,181 r:dr \"i sk. 4 rst., samt 2 tunnor
spanmål med värde af 12 r:dr. Hvad desse löne-anslag verkligen utgjort,
kan icke, utan närmare utredning, upplysas, enär indelningarne och arrendemedlen
i allmänhet äro uti räkenskaperne sammanförde; men som emellertid
beloppet deraf kan antagas hafva varit något högre, än i Riksstaten beräknats,
anser Kongl. Maj:t att, vid den ofvanuppgifna inkomstsummans fördelning
emellan ordinarie räntan och arrendemedlen, med beloppets beräknande
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 27.
19
till jemnt 11.000 r:clr, bör upptagas under den förra Uteln 8,000 r.dr och
under den sednare 3,000 r:dr.
9:o. Strömsholms Stuteris medel.
I öfverensstämmelse [med den af Kongl. Maj:t uti Dess till Rikets
sednast församlade Ständer allåtna Nådiga Proposition, angående beskattningsväsendet,
antagna och af Rikets Ständer godkända grundsats, att indragning
till Statsverket af sådane till vissa inrättningar anslagne arrenden,
som äro bestämda uti persedlar, erforderliga för dessa inrättningar, icke böra
ega rum, finner Kongl. Maj:t utbyte af arrendena för de till Strömsholms
Stuteri anslagne hemman, enär dessa arrenden hufvudsakligen utgöras i fourage-persedlar,
som för Stuteriet begagnas, icke böra ifrågakomma.
Deremot anser Kongl. Majit lämpligt, att, på sätt jemväl i de afgifna utlåtanderne
blifvit tillstyrkt, lösen för de Stuteriet anslagne dagsverken återgår
till Statsverket och upptages bland dess behållna räntor, emot det alt
Stuteriet, i likhet med hvad som iakttogs då åtskilliga hemmansinnehafvare
vid 1831-1835 årens riksdag ifrån dem åliggande dagsverkssyldighet till
Stuteriet befriades, erhåller ett motsvarande kontant anslag, hvilket då lösen
för förstnämnde dagsverken, enligt den ifrån Stats-kontoret meddelade uppgift,
i medeltal utgjort 8,516 r:dr 6 sk. 7 rist., Kongl. Majit härmed vill
föreslå lill 8,546 r:dr 32 sk., hvarigenom, då ofvanberörde redan anvisade
ersättning utgör 2,120 r:dr,, Stuteriets anslag, hvilket ingår uti det å RiksStatens
Sjette Ilufvudtitel uppförda anslag till Iläslafvelns förbättrande, skulle
komma alt i kontant blifva 10,666 r:dr 32 sk.; varande de till indragning
sålunda ioreslagne dagsverken uti nyssnämnde anslag å nuvarande Riksstat
beräknade i Kronovärde till 874 r:dr 45 sk. 7 rst., med ett markegångsvärde
af 6,183 ridr 12 sk. Stuteriets öfriga inkomster anser Kongl. Majit icke
vara af den beskallenbet, alt sådan förändring, som nu är i fråga, med dem
kan vidtagas.
lO.o. Flginge Stuteris medel.
1 likhet med hvad, angående Strömsholms Stuteris inkomster, här ofvan
är vordet anfördt, anser Kongl. Majit annan förändring i afseende å dessa
medel icke höra ifrågakomma, än alt den lösen, som för de så kallade Hofveri-dagsverkena
årligen skall efter markegångspris erläggas, för framtiden
ingår bland Statsverkets inkomster, emot det att till Stuteriet anvisas ett
deremot svarande anslag, samt att på enahanda sätt förfares med de räntedngsverken,
hvilka äro Stuteriet anslagna och uti det å Riksstatens Sjette
Ilufvudtitel, under rubriken ”Ilästafvelris förbättrande” för Stuteriet uppförda
anslag upptages till 4 ridr 4 sk. i kronovärdi, med ett markegångsvärde af
KonqV. MajUs Nåd. Prop. N:o 27.
28 ridr 28 sk. som således böra från Riksstaten uteslutas. På grund häraf
föreslår Kongl. Majit i Nåder, alt en dylik förändring må vidtagas, samt. att,
då den till Stuteriet influtna dagsverkslösen, enligt Stats-kontorels uppgift,
i medeltal utgjort 1,970 r:dr 40 sk. 9 rst., ersättnings-anslaget måtte bestämmas
till 1,975 r:dr 40 sk., hvarigenom, enär Stuteriet under nyssnämnde
titel förut åtnjuter, såsom godfgörelse för upphörd dagsverksskyldighet,
ett belopp af 1,584 r:dr 8 sk., Stuteriet skulle komma att å Stat erhålla ett
sammanlagdt. anslag af 3,560 ridr..
ll:o. Spinnhus-medlen.
Dessa medel äro redan till Statsverket indragne och upptagas uti Rikshufvudboken
bland inkomster i Riksstaten ej påräknade, så att i delta afseende
någon åtgärd numera icke erfordras; och synes af den uppgift, Statskontoret
meddelat, att de böter för olofligt spel, hvilka förr ingått under
denna uppbördstitel, nu upptagas bland öfriga bötesmedel. Ifrågavarande model
bestå således endast af den afgift, som Komedianter och Lindansare m.
11. böra erlägga med 16 sk. för hvarje af dem gifven representation, samt en obetydlig
afgift af Källarmästare, Krögare, Kaffehus och Spisqvartersidkare i
städerne, utom Stockholm och Götheborg.. Då alla de, som utgöra nämnde
afgifter, tillika erlägga bevillning, anser Kongl. Majit det hvarken vara behöfligt
eller lämpligt att bibehålla ifrågavarande särskilda uppbörds—ti tel, hvars
medelbelopp en last utgjort 376 ridr 14 sk. 6 rst. hvaraf 5 ridr 11 sk. 9
rst. gått till afkortning, så att behållna inkomsten deraf utgjort 371 ridr 2
sk. 9 rst.; och vill Kongl. Majit alltså härmed i Nåder föreslå Rikets Ständer,
alt omförmälte obetydliga afgift må upphöra, helst Rikets Ständer, derest
sådant skulle anses nödigt, äro i tillfälle bestämma en motsvarande förhöjning
uti bevillnings-afgifterne för dem, som nu böra densamma erlägga.
12:o. Lappmarks Ecclesiastikverks medel..
Sedan Rikets Ständer vid 1834 och 1833 årens riksdag beslutat, att
Lappmarks Ecclesiastikverks kemmansräntor och intressemedel skulle bland
Statsverkets inkomster beräknas och upptagas, samt utgifterne genom Statskontoret
bestridas af derföre å Stat uppfördt kontant förslags-anslag, hvarefter
Kongl. Majit under den 28 November 1835 för verkställighet deraf meddelat
nödig föreskrift, förekommer numera icke å Riksstaten något af hemmans—
räntor eller spannmål bestående anslag för delta ändamål, men, enligt hvad
Special-Staten utvisar, utgå dock ännu till Skolmästare i Lycksele 30 tunnor
Kronotionde, äfvensom till underhåll af frielever vid nämnde skola äro
anslagne 241 tunnor spannmål, utgående af de så kallade Skyttiska hemmanen;
hvilka,, i följd af ofvannämnda beslut och Kongl.. Majlis nyssberörde
Kongl. Waj:ts Nåd. Prog. N:o 2T.
21
Kådiga föreskrift, genom Kamrnar-Kollegii försorg utarrenderas. Vid sådant
förhållande och då numera endast nämnde spannmåls-anslag utgå af de 174
tunnor, hvilka, enligt Kongl. Majits förutnämnda Nådiga beslut, skulle fortfarande
bibehållas till disposition in natura, har Kongl. Majit funnit godt att,
till fullföljd af Rikets Ständers redan fattade beslut, nu i Nåder förordna, att
jemväl berörde spanmåls anvisningar in natura skola upphöra, och samma
spannmål bland Statsverkets inkomster upptagas; i likhet med hvad i öfrigt
år 1835 föreskrefs, emot det att samma spannmåls-qvantiteter derefter godtgöras
på enahanda sätt, som öfrige å nu ifrågavarande Stat uppförde dylika
anslag; dock att denna förändring, hvad Skolmästarens aflöning angår, icke
vidtager förr, än den nuvarande innehafvaren af tjensten afgår eller förklarar
sig dermed nöjd.
Ilvad åter beträffar de till Ecclesiastik-verkets anslag ingående kollekt—
medel, kvilka, efter afdrag af uppbörds-provisioner, i medeltal lemnat en behållen
inkomst af 1,393 r:dr 29 sk. 3 rst.; så synes det vara mindre lämpligt
att, sedan en särskild fond för Lappmarks Ecclesiastikverk numera icke
finnes, utan dess inkomster ingå till Statsverket, emot det att anslag till utgifterne
är å Stat uppfördt, bibehålla en dylik inkomst-titel, som derjemte, utom
bestyret med kollekt i hvarje af Rikets kyrkor, erfordrar särskild redovisning
och leverering af alla dessa insamlingar, hvaraf betydligt besvär och
skriftvexling förorsakas. Med afseende härå och då inkomsten är alltför ringa
att motsvara dessa olägenheter, vill Kongl. Majit härmed föreslå, att upptagandet
af ifrågavarande kollekt-medel må upphöra, och deremot det å Riksstatens
åttonde Hufvudtitel uppförda förslags-anslag för Lappmarks Ecclesiastik-verket
med ett deremot ungefärligen svarande belopp af 1,400 r:dr
tillökas.
13:o. Allmänna Hospitals- och Barnhus-medlen.
i4:o. Danviks Hospitals-medel.
l:ö:o. Stockholms Allmänna Barnhus-medel,
16:o. Upsala Akademies-medel.
17:o. Lunds Akademies-medel.
18:o. Dom-Kapitlens och Stockholms Consislorii medel.
Då, hvad angår Allmänna Hospitals- och Barnhus-medlen, särskilde
Komitteirade, som blifvit af Kongl. Majit förordnade att afgifva underdånigt
22
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 27.
yttrande, angående ordnande af Ilospitalerne i Riket, i sammanhang med frågan
om dessa Inrättningars förvaltning, äfven väckt fråga om förändring med
uppbörden af det anslagne inkomster, och delta ärende utgör förmål för särskild
behandling, samt, hvad beträffar frågan i allmänhet oin indragning till
Statsverket af de bland ofvanuppräknade medel ingående indelta räntor oell
tionde, densamma, med afseende ä dessa anslags beskaffenhet, hör blifva
beroende af det beslut, som kan varda fattad t angående beskattningsväscndets
förenklande, hvarom Kongl. Majit är betänkt att göra särskild framställning,
finner Kongl. Majit hvad angående uppbörden af ifrågavarande medel
blifvit framstäldt för närvarande icke påkalla åtgärd.
Vidkommande särskildt de till Upsala Akademie anslagna mantalspen
ningar
af de å Akademie-hemmanen skattskrifne personer; så enär denna
inkomst, jemlikt den ifrån Statskontoret meddelade, på Akademiens räkenskaper
grundade uppgift, efter afdrag af mantalsskrifnings-provisionen, i medeltal
för åren 1839-1818 utgjort -600 ridr 20 sk. 3 rsl.; men lämpligast
synes vara att jemväl dessa mantalspenningar, likasom de öfrige, till Statsverket
inllyta, vill Kongl. Majit härmed föreslå, att en sådan åtgärd måtte
vidtagas samt, i stället, ett årligt anslag af 600 ridr för Akademien anvisas,
och det förslags-anslag af G20 ridr, hvartill de nu anvisade manlalspenninorarne
äro å Riksstalens åttonde Hufvudtitel beräknade, i enlighet dermed
förändras.
19:o. Gerninysören.
Sedan Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse af den 19 November
1844, anfört, hurusom det skulle leda till ordning och förenkling uti uppbörds-
och redovisnings-väsendet, samt tillika medföra en säkrare kontroll å
skattemedlens behöriga ingående, derest gerningsörena, som erlägges med 10
sk. af hvarje å landet bosatt gerningsman eller sockenhandtverkare, i stället
att upptagas under särskild rubrik ibland Statens ordinarie inkomster, klefve
debiterade och uppburne i sammanhang med de bevillnings-afgifter handtverkaren
på landet i allt fall äro underkastade; men att hinder emot verkställighet
af en sådan förändring mötte derigenom, att vissa städer, pä grund
af privilegier, hade rättighet att åtnjuta särskilda andelar af berörde gerningsören;
med anledning hvaraf Rikets Ständer i underdånighet anböllo, att, efter
behörig utredning af de på denna fråga inverkande omständigheter, Kongl.
Majit ville lill Rikets Ständer aflåta nådig proposition i ämnet, och dervid
föreslå det sätt, hvarpå, i händelse gerningsörena skulle, såsom ordinarie
inkomst-titel, försvinna, vederbörande städer kunde hållas skadeslösa för hvad
de, i följd af förändringen, komme att förlora, öfverlemnade Kongl. Majit
jemte tillkännagifvande, det Kongl. Majit ansåg något hinder icke möta för
Kongl, Moj.fs Nåd. Prog. N:o 27.
23
gerningsörenas öfverflyltning lill allmänna bevillningen, uti Dess nådiga proposition
om Statsverkets tillstånd oell behof, till rikets sednast församlade
Ständers afgörande, huruvida nämnde afgift borde från beräkningen af Statsverkets
ordinarie inkomster uteslutas, hvarvid Kongl. Majit tillika hemställde,
att de städer, som funnos ega laglig rätt till andel uti dessa afgifter, måtte
derför undfå ersättning medelst kontanta anslag till det belopp, hvarmed de,
efter medelberäkning för åren 1S3ö —1844, sådane medel åtnjutit. Uti skrifveisen
den 4 Mars 1848 anmälde derefter Rikets Ständer i underdånighet, alt
de, ehuru vidblifvande förr yttrad åsigt om fördelarne af den förenkling och
lättnad i uppbörds- och redovisningsväsendet, som den ifrågastälide förändringen
skulle medföra, likväl, enär den ersättning, som, vid sådant förhållande,
skulle tillfalla en del städer, klefve en utgift, hvilken Statsverket allt
framgent linge vidkännas, då deremot, om gern i rgs ören a bibehöllos vid den
beräkningsgrund, hvarefter de för närvnnde ingå och sedermera, till en del,
pä vederbörande städer fördelas, anledning vore alt förmoda, det denna städernas
inkomst småningom klefve förminskad och slutligen upphörde, allt
eftersom gerningsmännens antal, i följd af förändrade förhållanden inom näringarne,
aftoge och försvunne, — på dessa skäl funnit, att ifrågavarande afgift
fortfarande borde under särskild inkomst-iilel upptagas.
Då den väckta frågan om förutnämnda förändring sålunda förfallit endast
pä grund af farhåga, alt en så beskaffad, till beloppet bestämd, ersättning
till städerne, som vid sista risdag uppgafs, skulle i längden kunna föranleda
större utgift för Statsverket, än genom viss andel utaf afgiften ifrågakomme,
har Kongl. Majit ansett sig böra taga i öfvervägande, huruvida icke, medelst
annan grund för ersättningens bestämmande, de med förändringen åsyftade
fördelar skulle kunna vinnas, utan den af Rikets Ständer anmärkta olägenhet;
och vill Kongl. Majit, i anledning deraf, härmed förnya Dess förut gjorda
nådiga framställning om gerningsörenas upphörande såsom särskild uppbördstitel,
samt dervid föreslå, det stadgas mätte, att den hvarje stad derför tillkommande
ersättning bör för hvarje år uträknas efter antalet af de gerningsmän
eller sockenhandtverkare, af hvilkas gerningsören Staten, i händelse
denna afgift fortfore, skulle hafva egt alt större eller mindre andel tillgodonjuta,
och att, efter de uträkningar, som på sådan grund af Landskontoren
upprättas, ersättningen bör från Ränterierna utbetalas och utgå af det belopp,
som för den, städerne nu tillkommande, andel af ifrågavarande medel är såsom
förslagsanslag inbegripet i det på 7:de hufvudtiteln uppförda anslag till
städers fribeter.
20:o. Permissions- och Legopass-afgifler.
Då dessa afgifter, som erläggas af Båtsmän vid erhållandet af pennis
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 27.
slon eller legopass, enligt den från Statskontoret erhållna uppgift, i medeltal
icke uppgått till iner än i7t r:dr 35 sk. 6 rst., hvilket belopp förekommit
till redovisning uti åtta särskilda Ränteriers räkenskaper, finnér Kongl. Majit
en dylik uppbördsfitcl icke böra vidare bibehållas, utan vill härmed i Nåder
föreslå Rikets Ständer, att densamma måtte få försvinna och Båtsmännen ifrån
den ifrågavarande afgiften befrias.
21:o. Folkskole-afgifterne.
Då fråga nu blifvit väckt om vidtagandet af åtgärder, hvarigenom förenkling
uti uppbörden och redovisandet af sådana afgifter, som till vissa behof
äro anslagne, må kunna beredas samt upprättandet af särskilda redogörelser
för dylika medel undvikas, har Kongl. Majits Nådiga uppmärksamhet
jemväl blifvit fästad å den särdeles vidlyftighet och deraf uppkommande betydliga
tillökning uti göromål för Kronans Uppbördsman och länens Landskontor,
som föranledes af nu gällande stadgande!!, angående Folkskole-afgiftens
debitering och redovisande. Dessa olägenheter uppkomma väsendtligast
till följd deraf, att, enligt nu gällande föreskrifter, hvarje församling hör åtnjuta
de afgifter, som erläggas af personer, hvilka inom församlingen åro
skattskrifne, hvarigenom det ock blifvit nödigt alt, på sätt Kongl. Kungörelsen
den 13 Mars 18iG innehåller, i afseende å afgifternes redovisande meddela
sådana föreskrifter, att särskilda uträkningar skola upprättas å afgiftens
belopp inom hvarje Församling, samt att redogörelserne må utvisa hvad deraf
för hvarje Församling blifvit lefvereradt eller finnes utestående: börande
redogörelserne uppgöras in duplo, för att, jemte de uträkningar, hvarpå desamma
sig grunda, komma Skol-Styrelserna tillhanda, samt redovisning för afgifterne
föröfrigt intagas uti Special-räkningarne, bland diverse Verks medel.
Då antalet af Församlingar i Riket uppgår till omkring 2,300, visar sig häraf,
hvilken betydlig mängd särskilda redovisningar och utredningar, sorn för
berörde afgift erfordras; och besvärligheten deraf ökas ytterligare derigenom,
alt restantierne måste för hvarje olika Församling utredas och balanceras,
hvadan ingen af de många nuvarande särskilda uppbörderne medför så- mycket
redovisnings-besvär, som den ifrågavarande. Det vore således af stor
vigt, att kunna undanrödja den betydliga tillökning uti delta besvär för
Kronans Uppbördsman och Lands-kontoren, som genom ofvanberörde föreskrifter
uppkommit, i hvilket afseende Kongl. Maj:t vill, såsom lämpligast
och i mest betryggande för hvarje församlingsrätt, härmed föreslå,
att den för hvarje Län å landet inflytande Folkskole-afgift må
årligen fördelas å de särskilda Församlingarne i förhållande till antalet af
inom dem mantals- och skattskrifne personer, livad åter beträffar afgiften i
städerne,
Kongl. Majda Nåd. Prop. N:o 27.
25
städerne, så, enär beloppet deraf för hvarje stad särskildt redovisas, anser
Kongl. Maj:t städerne böra fortfarande utbekomma hvad för dem hvardera
influtit; dock att, i händelse inom någon stad fördelning emellan olika församlingar
bör ega rum, den då efter nyssnämnda grund verkställes. Genom
antagandet af ett dylikt fördelningssätt, skulle de nu erforderliga särskilda
redogörelscrne för berörde medel komma att undvikas, och den redovisning
för totalsumman, som bör ingå uti hvarje Uppbördsförvaltnings Special-räkning
blifva tillfyllestgörande, hvadan således jemväl i afseende å ifrågavarande
medels redovisande nödig förenkling kunde varda tillvägabragt.
Utom de till särskilda Verk och Inrättningar ingående medel, om hvilkas
öfvertagande af Statsverket emot anvisande af kontanta ersättnings-anslag
Kongl. Maj:t här ofvan sig yttrat, hafva jemväl af Rikets Ständer, uti
deras underdåniga skrifvelse den 9 Mars 1830, följande medel blifvit, med
hänsigt till en så beskaffad förändrings vidtagande, uppgifhe, nemligen:
Jagtkasse-medlen;
Jemtlands Läns Allmänna sammanskotts-mede’, och
Konvoy- eller Handels- och Sjöfarts-fondens medel;
men med afseende derå, att de under förstnämnde 2:ne titlar inflytande
medel egentligen äro af kommunal beskaffenhet och å de särskilda förhållanden,
som i afeende å Konvoy eller Handels-och Sjöfarts-fondens medel och
dispositionen deraf förekomma, anser Kongl. Maj:t en sådan förändring, som
nu är afsedd, med förutnämnde medel icke lämpligen böra ifrågakomma.
De detta mål rörande handlingar skola tillhandahållas det Utskott, lill
hvars handläggning frågan varder öfverlemnad; och Kongl. Majrt förblifver
Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
OSCAR.
*
A. P. Sandströmer.
Bill. till R. St. Prot. 1850 §• 1851. 1 Sami, 1 Afd. 6 Käft.
-i
26
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 27.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Stads-Rädet ä Stockholms
Slott den 11 November 1850.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie Statsministern Grefve Sparre.
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes ärenderne, Friherre Stjerneld.
Statsråden Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gilnther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Finans-Departementet, Statsrådet Sandströmer, föredrog i underdånighet
handlingarne angående väckt fråga om särskilde, lill åtskilliga förvaltande
verk anvisade, inkomsters utbytande mot stats-anslag.
Föredragande Departements-Chefen afgaf i underdånighet följande yttrande
:
Den af Rikets Ständer, uti deras den 9 Mars 1830 aflåtne förnyade underdåniga
framställning i förevarande ämne, yttrade åsigt, att del skulle blifva
af obestridlig nytta, samt komma att leda ej allenast lill enhet och större
ordning vid skattebidragens uppbärande, utan äfven till lättnad och ökad
kontroll, om alla allmänna medel å ett och samma ställe levererades och redovisades,
enär derigenom de mångfaldiga redogörelser, som till de särskilda
verken måste af uppbördsmäunen afgifvas, kunde till största delen upphöra
samt hela redovisningen för statsbidragen uti en räkning innefattas är, i min
tanka, fullkomligt riktig. Sedan berörde framställning gjordes, har väl i afseende
å vissa afgifter, anslagne till åtskilliga under Krigs-Kollegii förvaltning
ställda kassor, blifvit förordnadt, att de skola uti allmänna Kronoräkenskaperne,
fastan under särskilda titlar, intagas och medlen levereras till Stats-Kontorel
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 27.
n
för att derifrån till Krigs-Kollegium anordnas; men äfven, i afseende å dessa
medel, är derigenom, hvad med nu ifrågavarande framställning åsyftades, endast
lill någon del vunnet. En förändring i ofvannämnde syftning skulle, på
sätt som närmare finnes utveckladt uti de utlåtande i ämnet hvilka i underdånighet
blifvit afgifna, dels af Stals-Kontoret, dels ock af särskilda kommitterade,
i högst väsendtlig mån bidraga till förenkling af förvaltningsbestyren,
samt, i följd deraf, jemväl medverka till förminskning af tjenstemanna-personalen.
Den synes mig således böra utföras så vidsträckt, som sådant, efter
pröfning af de i afseende å hvarje särskild uppbördslitel förekommande om'
ständigheter, låter sig göra. Dock lärer, på sätt Rikets Ständer yttrat, dervid
icke böra ifrågakomma särskilda fonders kapitaler och intressen eller arrenden
af dem tillhörande egendomar, äfvensom, hvad beträffar vissa inrättningars inkomster
och böter, frågan om förändring deraf torde få anstå till behandling
i sammanhang med ifrågaställd allmän reglering angående alla böters ingående
lill Staten.
Hvad angår sättet för de särskilda fondernas och inrältningarnes godtgörande
för sådane dem nu lillflylande inkomster, som skulle komma alt (ill
Statsverket öfverflytlas, så delar jag jemväl i detta hänseende Rikets Ständers
tanka, alt, om de åsyftade fördelarne skola vinnas, ersättningen bör meddelas
genom anvisandet af bestämda anslag. I sådant fall anser jag mig likväl böra
i underdånighet tillstyrka, alt, då de ifrågavarande inkomsterna nu äro af
statsregleringen oberoende,- vid förändringen fästes enahanda vilkor, som då
mötespassevolancen emot statsanslag upphäfdes, eller ali, om de anslag, sorn
sålunda varda anvisade, utan Kongl. Maj:ts nådiga samtycke, af Rikets Ständer
förändras, det då ankommer på Kongl. Maji alt i nåder förordna, att förstnämnde
inkomster å nyo skola enligt nu gällande stadganden uppbäras.
Vidkommande åter ersätlnings-anslagens bestämmande; så enär de olika
uppbörderne äro at mycket skiljaktig beskaffenhet, anhåller jag att för hvarje särskild
titel i detta afseende få meddela underdånigt yttrande, men för de fall, då
anslagen anses böra till visst kontant belopp utsättas, lämpade effei' hvad inkomsterna
utgjort under en förfluten tidrymd, torde, såsom allmän regel, få
gälla, alt förhållandet under de sista tio åren, for hvilka Rikshufvudböcker
linnas afslulade, eller åren 1839—1848, (ages till grund; för hvilket ändamål,
då de af kommitlerade uppgjorda beräkningar icke sträckt sig längre än till
och med år 1844, nödiga uppgifter ifrån Stats-Kontorel samt, hvad Amiraliletskrigsmanshuskassan
angår, ifrån samma kassas Direktion blifvit infordrade.
Efter delta yttrande i hufvudfrågan, utbeder jag mig alt särskildt för
varje af de ifrågakomne uppbördstitlarne få i underdånighet föreslå de ålander,
som med tillämpning deraf, efter min tanka, böra vidtagas:
28 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 27.
/:o. Passevolance-medlen.
2:o. Militice -B o ställskassans medel.
1 likhet med hvad uti de afgifne utlåfanderne blifvit tillstyrkt, anser jag
mig böra underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t läcktes till Rikets
Ständer i nåder föreslå, att Militiae-Boställskassans nuvarande inkomster af reservhemmans
ränlor oell tionde samt säteri-frihetsmedel mätte utbytas mot
kontanta anslag å Riksslaten; varande å nu gällande Riksstat räntorne upptagne
till ett kronovärdi af 2,010 r:dr 20 sk. 2 rst. med förslagsvis beräk
nad
t markegångsvärde af 11,573 r:dr 16 sk. samt spanmålen uppförd till 306
tunnor, beräknade till 1,836 r:dr. Nämnde räntor och tionde borde i sådant fall
ingå bland Statsverkets behållna inkomster af dessa titlar och följaktligen beräkningen
deraf med motsvarande belopp ökas. Då kassans inkomst af berörde
medel, med tillägg af observationsmedlen, utgjort per medium 14,957 r:dr 23
sk. 3 rst., skulle således, om tionden, hvars lösen icke är afskiljd, endast beräknas
efter slatspris, eller 6 r:dr, med 1,836 r:dr på ordinarie räntan belöpa
13,121 r:dr 23 sk. 3 rst.
Hvad beträffar säterifrihets-afgifterne, hvilka erläggas af innehafvarne af
åtskilliga till boställen anslagne, frälsehemman, så synes deremot, med afseende
å deras obetydliga belopp, eller tillhopa i medeltal, endast 26 r:dr 35 sk.
2 rst., bibehållandet af en dylik särskild inkomsttitel vara mindre lämpligt,
hvadan jag i underdånighet tillstyrker, att Eders Kongl. Maj:t, på sätt af korrimitterade
"hemstäldt blifvit, måtte i nåder föreslå, det Rikets Ständer ville
medgifva dess upphörande vid den tidpunkt, då nu ifrågakomne förändring
skulle komma att vidtaga.
1 afseende å bestämmandet af det ersättningsanslag, som till Militiae Boställskassa!!
bordt! anvisas, föreslår jag i underdånighet, all, hvad hemmansräntorne
och tionden angår, enahanda framställning matte göras, som uti Kongl.
Majus vitl sista riksdagen aflålna nådiga proposition om förenkling uti beskattningsväsendet,
eller att ersättningen uträknas efter medium af sednaste tio
årens markegång, hvartill borde läggas beloppet af medelinkomsten utaf säterifrihets-medlen
enligt nyssnämnde beräkning, likväl med jemnt belopp af 26
rd:r, men deremot afdragas hvad i provisioner och remisslage derå belöper.
Och då förutnämnde uppbördstil lar, med tillägg af observalionsmedel, som, åtminstone
till hufvudsakligaste delen, lära vara alt dit hänföra, uppgått i medeltal
till 14,984 r:dr 10 sk. 5 rst., samt härifrån dragas provisioner, remisslage
och restitutioner, utgörande per medium 96 r:dr 36 sk. 7 rst., föreslår jag i
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 27.
29
underdånighet, att för närvarande måtte, till godtgörande af den ersättning,
som efter sådan grund kan för nämnde kassa belöpa, anvisas ett förslagsanslag
af 14,900 r:dr.
I afseende å kassans öfrige inkomster anser jag någon förändring icke
böra vidtagas.
Af nämnde kassas inkomster synes mig följande lämpligen kunna blifva
föremål för den ifrågaställde indragningen i utbyte emot å stat uppförda kontanta
anslag, nemligen af äldre medlen:
Hemmans-räntor,
F y rationde-spa nmål,
Avancements-penningar,
Rusthålls af- och tillträdes-afgifter,
Inskrifnings- och afskedspenningar,
Sventjenare-afgitt,
Afgift för gåfvor m. m.,
Afgift för ärftliga värdigheter;
Afgift för utnämningar lill rikets högsta värdighet och ordens-värdigheter.
Deremot anser jag, i öfverensstämmelse med hvad uti det föregående
blifvit yttrad t, att med arrende- och bötesmedel någon förändring icke bör
ega rum, utan dessa inkomster jemväl hädanefter på vanligt sätt kassan tillgodokomma.
Enligt den verkställda utredningen hafva de inkomster, som sålunda, efter
min tanka, borde mot anslag utbytas, med tillägg af observalions-medel
och extra uppbörder, som hufvudsakligast utgöras af dithörande poster, i medeltal
för tio år utgjort:
af äldre medel:
3:o. Wadstena Krigsmans/aiskassas medel.
samt af nyare medlen:
En-per-mille-afgifter,
Burskaps-afgifter,
Hemmansräntor *
Tiondespanmål *
Ruslhållsafgift
Under öfriga titlar
. . 39^958: 4. 10.
. . 5,677: 17. -
25,819: 16. 6.
7,007: 5. 3.
78,461: 43. 7,
af nyare medel:
En per—mille-afgift
. . 23,987: 33. 7.
30
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 27.
Under öfriga tillar . . . 4,151: 46. 9.
25,4 39: 32. 4.
Summa B:ko R.dr 103,601: 27. 4 1.
af nyare medel:
219: 23. 11.
259: 28. 5.
då återstoden utgör  100,257: 41. 9.
Vid bestämmandet af ersättningen för ifrågavarande medel, anser jag,
på sätt af kommitlerade jemväl blifvit yttradi, särskildt afseende böra fästas å
den omständigheten, ali Arméns Pensionskassa är berättigad alt tillgodonjuta
3-5:tedelar af Krigsmans-kassans äldre inkomster och att således, vid det
förhållande, att hemmansräntorne och tionden, hvilka ingå bland dessa inkomster.
äro af varuvärdenas möjliga omvexling beroende, hvadan, för bevarande
af Pensionskassans rätt och i enlighet med hvad å dess sida äfven blifvit yrkadl,
ersättningen för denna del af berörde inkomster synes böra så bestämmas,
att den kan efter nämnde värdens förändring lämpas. Och ehuru enahanda
behof icke förekommer i afseende å de 2-5:tede!ar af Krigsmanskassans
andel utaf nämnde inkomster, enär denna kassa är en Statens inrättning, torde
dock, för att undvika olikhet uti grunden för beräknandet af ersättningen, hvad
derom stadgas lämpligen kunna blifva gällande i båda fallen. Med anledning
deraf och under förutsättning, att, vid handläggning af frågan om förenkling af
hemmansräntorna, hvarom särskildt underdånigt yttrande blifsit denna dag af
mig afgifvet, dessa räntor lill någon del varda till visst kontant belopp förvandlade,
tillstyrker jag underdånigast, all hos Rikets Ständer måtte föreslås,
att Krigsmanskassans ersättning för hemmansräntorne och tionden måtte sålunda
bestämmas:
a) all sedan, hvad de kassan tillslagne hemmansräntor angår, desamma
blifvit uträknade efter medel-markegången för de sednasle 20 åren och dervid
serskildt bestämdt, huru stor del deraf, som inom hvarje markegångssätlningsdistrikt
af markegång berott, denna sednare del af räntorna utbytes emot
en, efter nämnde medel-markegång, deremot svarande qvantitet spanmål af
samma slag som tionden inom distriktet, och hvilken spanmålsqvanlitet sedermera
årligen godtgöres, på säll här efteråt förmäles, hvaremot för den öfriga
hvarifrån likväl bör dragas:
af äldre medel:
Afkortningar . . . 805: 22. 1.
Provisioner, remisslage
och restitutioner . . 2,059: 37. 9.
S:a 2,865: 11. 10.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 27.
31
delen af räntorna jemte forsellönen för såväl deruti inbegripen spanmål som
lioude-spanrnålen, bestämmes ett kontant oföränderligt årligt anslag: samt
b) att ej mindre det i föregående moment omförmälde spanmålsanslag,
som i stället för den utaf markegång beroende andelen af bemmansräntorne
skulle blifva fasstäldt, än ock den anslagna tionde-spanmålen årligen godtgöres
efter enahanda beräkning, som ligger till grund för licjviderandet af Kronans
behållna tionde-spanmål inom distriktet. Då, enligt hvad uti det föregående
är vordet omförmäldt, hemmansräntorne äro beräknade i medeltal till
25,819: 10. 6. och liondespanmålen till 7,007: 5. 3, torde, för denna del af
ersättningen, böra uppföras ett förslagsanslag af 32,800 r:dr.
Hvad vidare beträffar ersättningsanslaget för rusthålls- och en-per-milleafgifterne;
så visar det sig af den ifrån Statskontoret allemnade uppgift, att, då
medeltalet deraf för 10 år utgjort, under förra titeln 39,958 r:dr 4 sk. 10
rst., och under den sednare 23,987 r:dr 33 sk. 7 rst, hafva de, för sednaste
fem åren af den tid uppgiften omfattar, varit ökade samt uppgått till 42,249
r:dr 9 sk. 11 rst och 26,089 r:dr 3 sk. 1 rst.
Vid detta förhållande synes mig billigheten fordra, alt ersättningen bestämmes
efter förhållandet under sistnämde period eller i runda tal för rusthålls-afgifterne
till 4-2,200 r:dr och för en-per-mille-afgiflen till 26,100 r:dr,
äfvensom det torde böra förklaras, att dessa ersättningsanslag för framtiden
kunna och böra blifva föremål för jemkning i den mån det visar sig, att värdet
af såld egendom förändrats emot hvad som varit förhållandet under den
period, hvars resultater tagas till grund för ersättningens bestämmande.
För öfriga af de till indragning föreslagne inkomsttillarne synes ersättningen
nu genast kunna beslämmas till oföränderliga belopp, och skulle här förut
omförmälda serskilda afdrag lämpligen kunna vid dessa ersättningsbelopps
fastställande afdragas; då summan af berörde inkomster utgör i medeltal,
af äldre medel
af nyare medel
1,151: 46. 9.
5,677: 17. —
och de poster,
som böra afdra
-
gas, uppgå till 2,865: 11. 10.
479: 4. 4.
blefve således återstående
be
-
loppet. . . . 2,812: 5. 2.
672: 4-2. 5.
hvadan denna del af ersättningen synes kunna fastställas af äldre
medel till . .
och af nyare till
R:dr 2,806: —
666: 32.
32
Kongl. Maj ts Nåd. Prop. N:o 27
1 följd af hvad sålunda är vordet yltradt skulle följaktligen ersättningsanslagen
lill Wadstena krigsmanshus-kassa komma alt utgöra:
för äldre medel:
för hemmansräntor och tionde, förslagsvis .... 32,800: —
Rusthålls-afgifterne  42,200: —
öfriga inkomster  2,800: — ^ ^
för nyare medlen:
för en per mille afgifterne  26,100: —
öfrige inkomster. . :
. . 060= 32. ^
eller tillsammans ,  104,566; 32.
Och torde derefter Wadstena krigsmanshus-kassa böra i stadgad ordning godtgöra
ej mindre arméens pensions-kassa dess andel af de äldre medlen, än
ock Amiralitets-krigsmanskassans andel af en per mille afgiften.
Pä serskildt bestämmande efter förutgången utredning kassorna emellan,
skulle sedermera bero, huruvida de sistnämnda tvänne- kassornas andelar i ersät
tningssummorna må utbrytas och serskildt för dessa kassor å Riksstaten
uppföras.
Efter vidtagandet af ofvan oinförmälde förändring borde de till ifrågavarande
kassa nu anvisade hemmansräntor och tionde-spanmål ingå bland Statsverkets
enahanda inkomster; upptagande nu gällande Riksstat beiörde räntor
till 3,890 r:dr 27 sk. 7 rst, kronovärdi med ett på förslag beräknadt markegångsvärde
af 24,992 r:dr 32 sk. samt Hondén till 884 tunnor 16 kappar,
kalkylerade till ett värde af 5,307 r:dr.
Vidkommande åter frågan om de öfriga till indragning föreslagne afgifternes
uppbärande för statens räkning; så, enär inskrifnings-penningarne och
sventjenare-afgilterne, hvilka af arméens gemenskap vid antagandet erläggas,
samt afskedspenningarne, som samma gemenskap jemväl i vissa fall bör betala,
icke kunna beräknas utgöra mera än omkring 220 r:dr årligen, synes en
dylik inkomst-titel föranledande uppbörd och redovisning ifrån samtlige regementen
med skäl kunna eflergifvas och soldaterna ifrån berörde afgifts erläggande
befrias, äfvensom föreskriften i Kongl. Förordningen den 31 December
1689 om afgift till krigsmans-kassan af vissa gåfvor och pensioner skulle kunna
upphäfvas, enär, efter de i sednare lider meddelta förklaringar, tillämpning
deraf i högst få fall kan ifrågakomma, hvadan ock, enligt den uppgjorda
beräkningen, i medeltal för tio år, endast 3 r:dr 36 sk. 3 rst. under denna
titel kassan lillflulit. Och tillstyrker jag alltså underdånigst, det Eders Kongl.
Maj;t
Kongl. MtijUs Nåd, drop. N:o 27.
33
Majit om eli dylikt upphörande af nyssnämnde 3:ne afgifts-titlar ville lill Rikets
Ständer allåla nådig framställning.
Beträffande sedermera avancementspenningarne, rusthålls af- och lilllrädesafgiflerne,
en-per-mille-afgiflerne, burskapsafgiften samt afgifterne lör ärftliga
och ordensvärdigheter samt utnämningar lill Rikets högsta värdighet, så medförer
uppbörden af dessa inkomster betydligt besvär och vidlyftighet i anseende
lill de mångfaldiga serskilda redovisningar, som deraf föranledas, och må hvad
serskildt en-per-mille-afgiflerne angår, i underdånighet anmärkas, alt för uppbörden
deraf erfordras, alt vederbörande domhafvande skola, på grund af
lagfarts-prolokollerne, för hvarje ling meddela förteckningar å dervid första
gången uppbjudna faslighetsköp, hvarefter de belöpande afgifterne, som icke
kunna å debetsedlarne uppföras, blifva föremål för serskild debitering och
uppbörd. Alli det uppbörds- och redovisningsbeslyr, som för alla ofvanuppräknade
afgiflers uppbärande nu erfordras, skulle likväl kunna undvikas samt
Stalén ändock beredas enahanda inkomst, derest, på sätt kommiiterade föreslagit
och Statskontoret, hvars tanka i ämnet blifvit af mig inhemtad, jemväl
tillstyrkt, motsvarande förhöjning egde rum i den charla-sigillala, hvarmed dervid
erforderliga handlingar skola förses, samt således stackgades: att i de fall,
då avancemenls-penningar lill Wadstena krigsmanshus böra erläggas, chartasigillaia
å lullmakterne med lika belopp skulle förhöjas; all hvad, som motsvarar
rusthålls- eller en-per-mille-afgiflerne, blefve tillagdt vid chartering af köpebrefven;
ali charteringen af burbref ökades med Imrskaps-afgifterne; samt
att afgifterne för vissa värdigheler jemväl utbyttes emot högre charta-sigillata
å diplomerne. En dylik förändring skulle medföra en serdeles betydlig
lättnad, och då Rikets Ständer jemväl serskildt begärt, att, derest Statsverket
komme alf öfvertaga åtskilliga verks inkomster, en reglering af de titlar, hvarunder
desamma utgöras, måtte blifva vidtagen till befrämjande deraf, att de
på eli mera ändamålsenligt sätt kunna varda debiterade, anser jag mig derföre
böra underdånigst tillstyrka, att Eders Kongl. Majit ville i nåder föreslå
vidtagandet deiaf; hvarvid jag, i afseende å beräkningen af den tillökning i
-charla-sigillala-iukomslen, som deraf skulle blifva en följd, får underdånigst
upplysa, att uppbörden under förutnämnde titlar utgjort af rusthålls- och permille-afgiften,
beräknade i medeltal för fem år, på sätt i del föregående är
omförmäldt, 68,338 ruff 13 sk. och af öfrige afgifler 4-,282 r:dr 31 sk. 10
rst eller tillhopa 72,620 ruff 4-4- sk. 10 rst.
Hvad beträffar öfrige lill Wadstena krigsmanshus ingående, här förut icke
om för mål de, inkomster, så loide vid derom nu gällande föreskrifter få förblifva.
Bi/i. till II. St. drot. lil50 §- ISSI. 1 Sunil, 1 Afd. G IId/l
3
34
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 27.
7\o. Invalidhus-fondens medel.
De lill denna fond nu anslagne inkomster, beslående lili f. d. Adelsfaneregementets
indelningar och bostålls-arrenden, synas mig jemväl lämpligen böra
ingå till Statsverket, emot det att motsvarande anslag till fonden anvisas.
Enligt den ifrån Statskontoret lemnade uppgift, hafva fondens nyssberörde inkomster
under 10 år per medium utgjort 26,411 r:dr 10 sk. 10 rst., hvarifrån
afdragils afkortningar 1,123 r.dr 41 sk, 4 rst. och remisslage 38 r:dr
43 sk. 9 rst., så att behållna beloppet uppgått till 23,228 r:dr 21 sk. 9 rst.
Derjemte bör anmärkas, att åtskillige hemmaosränlor samt fyra boställen vid
1848 års utgång ännu innehades af indelningshafvare vid f. d. Adelsfaneregementel,
hvilka räntor och boställen, i den mån de blifvit eller blifva lediga,
äfvenledes skola till fonden ingå; varande berörde hemmansräntor uti
1848 års räkenskaper beräknade till ett markegångsvärde af 2,293 r:dr 42
sk. 5 r:st.
Med ersättning till Invalidhus-fonden för nu ifrågavarande inkomster anser
jag böra förhållas, i likhet med hvad Kongl. Majd uti den vid sednaste riksdagen
till Rikets Ständer aflåtna proposition om beskatlningsväsendets förenklande
föreslog, eller medelst anvisande af el t bestämdt kontant anslag, lämpadt
efter hvad räntorna och nu utgående arrenden af de ifrågavarande indragne
boställena utgöra efter medel-markegång för sednaste tio åren med
tillagd forsellön, och hvilket, hvad serskildt angår arrendena, redan är afgjordt,
genom Rikets Ständers vid nämnde riksdag lemnade bifall lill Kongl. Maj:ts ut i
berörde proposition gjorda förslag, att sådana arrenden af Statens, egendomar,
som äro anslagna till vissa inrättningar och icke äro påräknade alf för dessa
inrättningars underhåll in natura utgöras, borde till Statsverket indragas emot
kontanta statsanslag; varande erforderliga åtgärder för verkställighet i allmänhet
af della beslut beroende på Kammar-Kollegii införväntade underdåniga
utlåtande. Då härtill kommer, att indragningen lill Invalidhus-fonden af ifrågavarande
räntor och arrenden skett successive, i mån af innehafvarnes afgång,
kan således icke säker grund för ersättningens beräknande bernias ifrån
förhållandet med inkomsternas belopp under den tid, afgifne utredningen omfattar,
och jag tillstyrker derföre underdånigst, det Kongl. Majit ville lill Rikets
Ständer föreslå, att, jemte föreskrift, det ersättnings anslaget skall bestämmas
för redan indragne räntor och arrenden i enlighet med hvad här ofvan är yttradt
och för dem, som ytterligare indragas, tillökas med hvad,derför efter
enahanda grund belöper, detsamma för närvarande och intilldess beloppet sålunda
kan varda slutligen bestämdt, uppföres såsom för»l-ags-anslag, lämpadt
efter olvannämnde medel-inkomst eller till 23,200 r:dr.
Kongl. Maj.ts Näcl. Prop. N:o 27.
35
I följd af en sä beskaffad förändring, som nu blifvit föreslagen, borde de
lill Invalidhus-fonden anslagne hemmansräntor och arrende-afgifler derefter
ingä ibland statsverkets behållna inkomster, i hvilket afseende jag bör underdänigsl
upplysa, att uti sednasle riksslaten upplagas de lill nämnde fond dä
indragne indelningar ali utgöra: hemmans-räntor med 2,419 r:dr 9 sk. 6 rst.
kronovärdi och 14,986 r:dr '14 sk. 6 rst. markegångsvärde, samt 4 tunnor
12 kappar spanmäl, beräknade lill 26 r:dr 12 sk. Dä uti räkenskaperne såväl
indelningarne, som arrendemedlen, i de flesta fall, äro sammanförde och
således icke ulan speciel utredning skulle kunna åtskiljas, hvad inkomsterna
under ena och andra lileln verkligen utgjort, tillstyrker jag underdånigst, att,
med afseende å den beräkning af förhöjning uti slalsverkels inkomster, som
genom nämnde förändring skulle ega rum och under antagande, all hemmansräntorne
uppgått lill något högre belopp, än hvartill de uti riksslaten kalkylerats,
det ofvan uppgifne inkomslbeloppet, som torde lä beräknas lill 25,200
r:dr, mätte så fördelas, all å ordinarie räntan upptagas 16,200 r.dr och å
arrendemedlen 9,000 r:dr.
lili hvad föredragande Deparlements-chefen sålunda i underdånighet hemställt
och föreslagit instämde Statsrådets öfrige ledamöter, endast med den
skiljaktighet, alt. de dels ansågo, alt vid del förhållande, att Invalidhus-fonden
innefattar en stiftelse af enahanda beskaffenhet -med Wadstena krig smån shuskassa,
och utsedd ali med densamma anslagna tillgångar besörja de utgifter,
hvartill den blifvit beräknad, ersättningen för hemmansränlorne, på lika sätt,
som för de Wadstena krigsmanshus-kassa lillslagne hemmansräntor ätr vordet
föreslaget, borde blifva af varuvärdenas möjliga omvexling beroende och
räntorne således, lill den del de utgå, efter markegångsförvandlmg, utbytas
mot spanmåls-anslag, allt i öfverensstämmelse med hvad i fråga om godtgörande!
af nyssnämnde räntor blifvit tillstyrkt, samt ali, med tillämpning deraf,
ersättningen för arrendena måtte utgå till del belopp, desamma utgöra efter
spanmälens beräknande enligt enahanda grund, som nvssnämda spanmålsansiag,
äfvensom all med ersättningen för militimboställs-kassans hemmansräntor
och tionde borde förfaras på enahanda sätt, som med Wadstena krigsmanskassas
enahanda inkomster, dels oek i underdånighet hemställde, att de förändringar
tili riksslaten, som af bifall lill nu ifrågavarande förslag kunde blifva
en följd, icke mätte uti Kongl. Majlis ‘proposition om Statsverkets tillstånd
och behof å de serskilda lin f\ ud -1 il larne intagas, utan i afseende å dessa förändri
ggr blott i allmänhet hänvisas lill den proposition i detta ämne, som,
36 Kongl, Maj.ts Nåd. Prop. N:o 27.
i händelse af Kongl. Maj:ls bifall till hvad derom blifvit hemslä|dt, borde till
Rikets Ständer aflätas.
Och behagade Kongl. Maj:t i nåder bifalla, hvad Statsrådets fleste ledamöter
i underdånighet tillstyrkt och hemställt.
Ex prolocollo
L. T. Fr i e s.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Siats-Rådet å Stockholms
Slott den 15 November 1850.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie Statsministern Herr Grefve Sparre.
Hans Excellens, Statsministern för Utrikes ärenderne, Herr Friherre Stjerneld.
Statsråden. Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chelen för Finans-departementet, Stals-rådel Sandströmer, uppläste till
justering ett, i enlighet med Kongl. Majrts förut fattade beslut, uppsatt förslag
till Nådig Proposition lill Rikets Ständer, angående serskilda till åtskillige förvaltande
Verk anvisade inkomsters utbytande mot statsanslag.
Kongl. Maj:t behagade i Nåder gilla berörde förslag samt
befallte, att Nådig Proposition skulle, i enlighet dermed.,
till Rikets Ständer afgå, sådan den finnes protokollet
bilagd.
Ex protocollo
C. Hallberg.
STOCKHOLM. Östlund & Berling, 1851.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 28.
1
N:o 28.
Ank. till Exp.-Utsk. den 9 Jan. 1851, kl. 10 f. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående utbyte
af Kapellans-bostället Wiskeryd, N:o 2, mot
Trumpetare-bostället vid f. d. Östgötha Kavalleri-regemente,
Bjärstad, Storegården, N:o 1;
Gi[ven Stockholms Slott den 4 December 1850.
Sedan, uppå hemmansegarnes inom Svinstads församling af Ötergöthlands
län gjorda underdåniga ansökning, att det, kapellanen derstädes anslagna, boställe
Wiskeryd, N:o 2, ett mantal krono, såsom beläget inom annan eller Wårdsbergs
socken omkring en half mil från Svinstads kyrka och mer än 2:ne mil från en del
hemman i församlingen, måtte, till afhjelpande af de stora olägenheter, som derigenom
tillskyndades ej mindre socknemännen än kapellanen, få utbytas emot det i
Svinstads socken i;dels mil från kyrkan belägna och af Andra Lif-grenadier-regementets
lönefond disponerade trumpetare-bostället vid f. d. Östgötha Kavalleri-regemente,
Bjärstad, Storegården, N:o 1, likaledes ett mantal Krono, med dertill hörande
Bjärstads utjord, Kongl. Maj:t, efter inhemtande af Dess och Rikets Krigs-och Kammar-kollegiers
underdåniuga yttrande i ämnet, såsom en förberedande åtgärd, bland
annat, anbefallt Dess Befallningshafvande i länet att, till utrönande deraf, huruvida
omförmälda 2:ne Kronohemman vore till godhet och förmåner hvarandra motsvarande,
låta dessa hemman i behörig ordning undergå refning och uppskattning, så har,
till åtlydnad häraf och i öfverensstämmelse med de af Kammar-kollegium för verkställigheten
meddelade närmare föreskrifter, en sådan förrättning å de till utbyte föreslagna
hemmanen den 31 Maj 1845 egt rum och protokollet deröfver blifvit af K:gl
Majrts Befallningshafvande till bemälda Kollegium öfverlemnadt, tillika med så väl
eget, som Dom-kapitlets i Linköping, Chefs-embetets och Boställs-direktionens vid
Andra Lif-grenadier-regementet infordrade underdåniga utlåtanden i målet.
Biå. till R. St. Prot. iS50 1351. 1 Sami. 1 A/d. 7 Haft., 1
2 Kongl. Majlis Nåd. Proposition, ]S:o 28.
Af berörda protokoll, som, jemte öfriga handlingar i målet, blifvit af Krigsoch
Kammar-kollegieme uti ytterligare afgifvet gemensamt underdånigt utlåtande af
den 4 Juni 1849 till Kongl. Majit insändt, inhemtas, bland annat, att kappellans-bostället
Wiskeryd N:o 2, skattlagdt till en grundränta af 12 rdr 25 sk. 2 rst. efter
kronovärdi, deraf 4 rdr 38 sk. 7 rst. utgöra boställs-innehafvarens löne-tilldelning,
men återstoden 7 rdr 34 sk. 7 rst. är Kronan behållen och utgöres årligen jemte 3
tunnor anordnad Kronotionde-spannmåi, innehar 29 tunnland och 7 kappland öppen
åker; 22 tunnland och 28 kappland äng samt 30 tunnland och 18 kappland hagmark
och gärdesbackar; att åbyggnaderna å detta boställe ansetts i värde till 963 rdr 16
sk. samt hemmanets inkomster eller jordafkastning till 1,005 rdr 36 sk., hvarifrån
afgå bruknings-kostnad, utgifter och onera med 590 rdr 12 sk. 8 rst, då en behållning
återstår af 415 rdr 23 sk. 4 rst. samt att indragna trumpetar-bostället Bjärstad
Storegård, N:o 1, skattlagdt till en grundränta af 10 rdr 46 sk. 10 rst. och den dertill
hörande utjord särskildt till 36 sk. eller tillsammans 11 rdr 34 sk. 10 rst. efter
kronovärdi, hvaraf endast hemmanets boskapspenningar 32 sk. äro Kronan behållna,
men återstående beloppen tilldelade boställs-innehafvaren eller numera löningsfonden
vid Andra Lif-grenadier-regementet, dessutom har sig åsätta 3 tunnor anordnad, och
utjorden 4 kappar Kronan behållen, Kronotionde-spannmåi; att detta hemman med
utgjord har 31 tunne- 12£ kappland åker, 19 tunne- 29| kappland äng och 78 tunneoch
28 kappland hagmark; att åbyggnadsvärdet derå ansetts uppgå till 1,101 rdr 32
sk. samt inkomster eller jordafkastningen till 989 rdr, som, efter afdrag af brukningskostnad,
utgifter och onera 592 rdr 13 sk. 8 rst., lemnar en behållning af 396 rdr 34
sk. 4 rst.; af hvilken uppskattning det sålunda visar sig, att åbyggnadsvärdet vid
Wiskeryd med 138 rdr 16 sk. understiger enahanda värde vid Bjärstad, men att deremot
behållna inkomsten af förstnämnda boställe med 18 rdr 37 sk. öfverstiger behållningen
af Bjärstads boställe med dertill hörande utjord; och hafva förrättningsmännen
för sin del ansett öfvervägande skäl vara för handen till bifall åt det ifrågaställa
bytet, dock under vilkor, dels att den Kronan behållna hemmansränta samt
den roterings-skyldighet, som borde från Wiskeryd utgöras, öfverflyttades till Bjärstad,
för att derifrån, såsom kapellans-boställets åliggande, fortfarande utgöras, dels
ock att soldattorpet med dertill hörande jord fortfarande för framtiden finge på Wiskeryds
egor qvarligga och af soldaten begagnas såsom någon ersätttning för den
mindre afkastning Bjärstads boställe lemnar.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N.o 28. 3
Uppå de af skatlläggningsmännen sålunda föreslagna grunder, hafva såväl
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, sorn Dom-kapitlet uti sine afgifna underdåninga
yttranden tillstyrkt det sökta boställsbytet, hvaremot boställs-direktionen och chefsembetet
dervid serskildt fästat det vilkor, att soldattorpet borde på Svinstads församlings
eller dess komministers bekostnad förflyttas till Bjärstad.
I afseende på de sålunda framställda vilkor, hafva åter Krigs- och Kammar-koliegierne
upplyst, att kapellans-bostället Wiskeryd från och med år 1847 blifvit
från all roterings-skyldighet befriadt, så att det egentliga hindret för bifall till det
sökta boställsbytet finnes undanröjdt; hvadan kollegierne, som emot den till utrönande
af ifrågavarande 2:ne boställens ömsesidiga värden anställda refnings- och
skattläggningsförrättning icke funnit något anmärkningsvärd! förekomma, för egen
del i underdånighet hemställt, att, för den händelse bytet i Nåder bifölles, af Bjärstads
hemmans och utjords dragande ränta, tillhopa 11 rdr 34 sk. 10^:dcls rst. specie,
hvilket hemman med utjord skulle i stället för Wiskeryd blifva kapellans-boställe,
4 rdr 38 sk. 7\ rst. eller enahanda belopp som kapellanen hittills af Wiskeryds hemmansränta
innehaft, måtte honom tillgodokomma med:
Jordeboks-ränta.
Penningar — 4. 10.
Städjepenningar — 16. —
Två tunnor korn 1. 24. —
En tunna hafra — 18. —
Sex dagsverken — 18. —
En och en half årlig häst — 12. —
En kungshäst — 2. 8.
2. 47. 6.
samt
Hemmantals-ränta.
^:va Landttagsgärden  1. 10. 1^.
5,va Byggningshjelpen — 21. —
^:va Saltpeterhjelpen — 8. —
1. 39. H.
Summa 4. 38. 7-jt.
4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, A: o 28.
hvaremot öfriga räntan af berörda hemman och utjord med 6 rdr 44 sk. 3^:dels rst.
specie borde af kapellanen årligen efter förvandling och markegång till Kronan utgöras;
äfvensom att af Wiskeryds hemmansränta 12 rdr 25 sk. 2| rst. specie, hvilket
hemman i stället för Bjärstad med utjorden skulle blifva trumpetare-boställe, 11
rdr 2 sk. 10^ rst. eller enahanda belopp, som förut af Bjärstads hemmans och utjordsränta
trumpetaren tillkommit, måtte under indelningen inbegripas och återstoden
af Wiskeryds hemmansränta 1 rdr 22 sk. 4 rst. specie med:
Jordeboks-ränta.
Penningar — 10. 4.
Städj epenningar — 16. —
Fyra dagsverken — 12. —
— 38. 4.
samt
Hemmans-ränta.
Boskapspenningar — 32. —
Summa 1. 22. 4.
specie, såsom ett lönings-öfverskott, af indelningshafvare!) eller regementets lönefond,
för hvilken bostället disponeras, till Kronan hvarje år behörigen utgöras och
redovisas; hvarförutan Kronotionde!), sorn är påförd hemmanet Wiskeryd till ett belopp
af 3 tunnor spannmål och Bjärstad med tillhörande utjord til! 3 tunnor och 4
kappar, borde för hemmanen och utjorden oförändrad utgöras, samt hemmanen, så
till åbyggnad som stängsel och häfd, af vederbörande i laggildt stånd aflemnas.
Kongl. Maj:t, som i anledning af hvad sålunda i underdånighet yttradt och
upplyst blifvit, finner skäl förekomma till bifall å det ifrågasatta utbytet af ofvannämnda
2:ne boställen på de af Krigs- och Kammar-kollegierne föreslagna grunder
och vilkor, vill härmed i Nåder föreslå Rikets Ständer att för deras del samma utbyte
medgifva. Kongl. Maj:t förblifver Rikets Stäuder med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
OSGAR.
C. v. Hohenhausen.
Kongl, Majds Md. Proposition, N:o 28. 5
Utdrag af Protokollet öfver Lan dt för svar s-ärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i Stats-rådet å Stockholms
Slott den 4 December i85o.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitise-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne, Herr Friherre Stierneld,
Stats-Råden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Till följd af Kongl. Maj:ts, i beslut af den 21 December 1849 samt 1 och 15
Februari, 18 Juli och 7 Oktober innevarande år derom meddelta Nådiga befallning,
bade Chefen för Landförsvars-departementet Stats-rådet von Hohenhausen, uppsatt
underdåniga förslag till Nådiga propositioner till Rikets Ständer, angående:
l:o utbyte af kapellans bostället Wiskeryd, N:o 2, emot trumpetare-bostäHet
vid f. d. Östgötha Kavalleri-regemente Bjärstad Storegården, N:o 1;
hvilka underdåniga förslag nu till justering npplästes, hvarefter uppå Stats-rådets
underdåniga tillstyrkande, Kongl. Maj:t behagade samma förslag i Nåder
gilla, och befallde att, i enlighet dermed, Nådiga propositioner, sådana
de linnas detta protokoll bilagda, skulle till Rikets Ständer aflåtas.
Ex protocollo,
J. Ax. Torenstedt.
6
Kongl. Majlis Nåd. Proposition, N:o 29.
N:o 29.
Ank. till Exp.-Utsk. den 9 Jan. 1851, kl. 10 f. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, i fråga om afsöndring
af jord från f. d. Löjtnants-bostället
vid West göt hadals Regemente, Stommen N:o 1,
till utvidgande af Jerns Församlings Kyrkogård
inom Elfsborgs Län; Gifven Stockholms
Slott den 4 December 1850.
Hos Kongl. Maj:t hafva socknemännen i Jerns församling af Elfsborgs fän,
genom befullmäktigad! ombud, dåvarande Löjtnanten Uno Aspelin i underdånighet
anhållit, att, till behöflig utvidgning af församlingens kyrkogård, måtte från Löjtnants-bostället
vid Westgöthadals regemente Stommen N:o 1 om ^:deis mantal, beläget
i Jerns socken och Nordalils härad af ofvannämnda län, få afsöndras 9 Kappland
mark, bestående af sandmylla på grof sandbotten, hvilken mark blifvit af Landtmätare
i behöring ordning uppmätt och å karta affattad, samt värderad till en årlig
afgäld af 4 kappar råg; och inhemtas af handlingarne, att bemälde Löjtnant, som
på arrende innehar bostället Stommen, för den återstående arrende-tiden, eller intill
Midfastan år 1872, medgifvit den sökta jord-afsöndringen utan all ersättning.
Denna underdåniga ansökning, hvilken af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Elfsborgs län, jemte öfverlemnande af Boställs-direktionens vid Westgöthadals regemente
och chefens för samma Regemente underdåniga yttranden i ämnet, blifvit
till Kongl. Maj:t insänd, har Kongl. Maj:ts bemälde Befallningshafvande dervid för
egen del, lika med Boställs-diiektionen och Regements-chefen, till Nådigt bifall i
underdånighet förordat, under vilkor att sådant icke, med afseende på nuvarande
boställs-arrende, må leda till någon minskning i arrénde-afgifterna, äfvensom att, vid
boställets förnyade framtida utarrendering, den föreslagna årliga afgälden, 4 kappar
råg, kommer bostället eller dess innehafvare till godo; och hafva, uti häröfver infordradt
underdånigt utlåtande, Kongl. Maj:ts och rikets Krigs- och Kammar-kollegier
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 29. 7
likaledes tillstyrkt ofvanberörda jord-afsöndring från utarrenderade Löjtnants-bostället
Stommen N:o 1 emot den uppgifna afgälden till hemmanets innehafvare.
På grund af hvad härvid förekommit vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Rikets
Ständer att medgifva den ifrågavarande jord-afsöndringen från nämnda boställe,
för utvidgning af Jerns församlings kyrkogård, emot den föreslagna afgälden, 4
kappar råg, att af församlingen till boställets innehafvare, så vidt det af honom
äskas, årligen utgöras.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse
väl bevågen. Datum ut Supra.
OSCAR.
C. v. Hohenhausen.
Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-Ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Stat s-rådet ä Stockholms
Slott den 4 December i85o.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne, Hr Friherre Stierneld,
Statsråden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Till följd af Kongl. Muj:(s, i beslut af den 21 December 1849, samt 1 och 15
8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, IV.o 30.
Februari, 18 Juli och 7 October innevarande år, derom meddelta Nådiga befallning
hade Chefen för Landtförsvars-Departementet, Statsrådet von Hohenhausen uppsatt
underdåniga förslag till Nådiga Propositioner till Rikets Ständer, angående:
2:o Afsöndring af jord från f. d. Löjtnants-bostället vid Westgöthadals Regemente,
Stommen N:o 1, till utvidgande af Jerns församlings kyrkogård, inom Elfsborgs
län;
hvilka underdåniga förslag nu till justering upplästes, hvarefter,
uppå Statsrådets underdåniga tillstyrkande, Kongl. Maj:t behagade samma
förslag i Nåder gilla, och befallde att, i enlighet dermed, Nådiga
Propositioner, sådana de finnas detta protocoll bilagda, skulle till Rikets
Ständer aflåtas.
Ex Protocollo,
J. Ax. Torenstedt.
N:o 30.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 9 Jan. 1S51, kl. 10 f. m.
KONGL. MAJ-.TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående upplåtande
mot vederlag, åt Götheborgs stad af
Kronan tillhörig, derinvid belägen mark; Gifven
Stockholms Slott den 4 December 1850.
Jumlikt det den 19 Oktober 1807 upprättade kontrakt om rasering af Götheborgs
fästning, hafva alla fästningsverken emot Hisingen och landsidan blifvit till
staden Göteborg upplåtna, med undantag af vallen emot redden; och har Kongl.
.Majit
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 30. 9
Maj:t dels genom Nådigt bref den 14 Juni 1825 tillåtit dåvarande Direktionen öfver
segelfarten emellan Wenern och hafvet, att till uppläggning af det mudder, som
under rensningen af stadens hamn och revier upptoges, begagna den rymd, som utgjordes
af vallen emellan estaccaden och murarna af qvarstående fästningsvallen allt
ifrån och med högra stora Bomsbastionen till och med S:t Eriks bastion, dels under
den 20 Februari 1836 i Nåder bifallit upplåtelse till staden icke allenast af den inom
vallen emot redden belägna så kallade Masthamnen för anläggning af fiskflotta och
skjul för hemförarebåtar, utan äfven af så stor del af den derintill varande fästningsvall,
som för berörde anläggning kunde blifva erforderlig; hvarjemte Kongl. Maj:ts
och Rikets Krigs-kollegium den 2 Juli 1839 för begagnande tills vidare likaledes åt
staden upplåtit trenne tomtplatser om sammanräknade 1,202 qvadratalnai invid Masthamnen
å vallen.
Då nu likväl Götheborgs stads innevånare för inrättande af ett arbetshus i
närheten af det redan befintliga fattigförsörjningshuset vore i behof af en, Kronan
tillhörig, derinvid belägen, plats, samt dessutom ansåge angeläget att för all framtid,
i likhet nied hvad sorn år 1807 af Kongl. Maj:t i Nåder beviljats i afseende å
de då öfverlåtna fästningsverken, erhålla fri dispositionsrätt till förberörda, af Krigskollegium
upplåtna, trenne tomtplatser, å hvilka lika många staden tillhöriga materialbodar
funnes uppförda, äfvensom till nödigt utrymme deromkring, till förra, nu med
mudder fyllda vallgrafven från stora Bommen intill spetsen af så kallade Sandbastionen,
till högra stora Bomsbastionen, å hvilken staden förut äger en med tullhus bebyggd
plats, och till vallgången vid Masthamnen och förrberörda tomter, har Götheborgs
stads Magistrat, under den 29 Maj 1846, på grund af vederbörligen erhållet
uppdrag, underdånigst anhållit, att förrberörda, å en insänd karta upptagna och med
litt. B C D H och I utmärkta, platser måtte varda, de fyra förstnämnda tillstaden,
och den sistsagda till stadens fattigförsörjningsinrättning, upplåtna, under enahanda
vilkor, som i vallraseringskontraktet den 19 Oktober 1807 finnas stadgade, beträffande
de då lill staden öfverlemnade delar af fordna fästningsverken.
Sedan Krigs-kollegium under den 14 December 1847 samt Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Götheborgs och Bohus län under den 20 Juni 1848, efter det vederbörande
hörde blifvit, med underdåniga utlåtanden inkommit, och Krigs-kollegium,
efter chefens för Ingeniör-korpsen hörande, ytterligare under den 30 Januari 1849,
Eih. lill fl. St. Prot. i850 $ 1S5E i Sami. i Afd. 7 Haft. 2
{0
Kon g t. Majlis Nåd. Proposition, Nn 30.
sig i målet utlåtit, har Kongl. Maj:ts befallningshafvande i förenämnda län, till följd
af erhållen Nådig remiss, uppå Krigs-kollegii sistomförmälda underdåniga utlåtande,
för egen del sig deröfver yttrat och tillika insändt ett, af Götheborgs magistrat, Drätsel-kommissionen
och Borgerskapets äldste den 5 Juli 1849 afgifvet yttrande, deruti
bemälde stadsmyndigheter, med frånträdande af den gjorda anhållan om upplåtelse
af tomtplatserna under litt. H och I underdånigst föreslagit, att hela den Kongl.
Maj:t och Kronan tillhöriga mark och utfyllning emellan inloppet vid stora Bommen
och bastionen S:t Erik, måtte, under full ägande-rätt upplåtas till staden Götheborg
emot det att staden till Kronan återlemnar fästningsmurarna kring lilla Otterhälleberget
och marken derstädes, med vissa tillika uppgifna undantag och vilkor, öfver
hvilket förslag Krigs-kollegium och chefen för Ingeniör-korpsen jemväl afgifvit infordrade
underdåniga yttranden.
Efter öfvervägande af hvad i detta mål i ena och andra afseendet yttradt
och hemstäldt blifvit, har Kongl. Maj:t i Nåder ansett skäl vara för handen, att, med
hufvudsakligt bifall till det af Göteborgs stads Magistrat, Drätsel-kommission och
Borgerskaps äldste senast uti underdånigt yttrande af den 5 Juli sistlidet år, framställda
förslag, all den Kongl. Maj:t och Kronan tillhöriga mark och utfyllning, som
är belägen emellan Masthamnen, de på kartan med H betecknade Kronans tomtplatser
samt vägen eller gatan nedom Qvarnberget på östra och Götha eif på vestra
sidan, samt kanalen vid norra Bomsbastion i söder och en linea i norr, hvilken,
längs foten af bastionen S:t Eriks vänstra flankmur utdragen åt elfven, är på kartan
utmärkt med r-s-t, må till staden Götheborg under full äganderätt upplåtas emot
följande vilkor:
l:o att staden, då den kommer i besittning af nyssberörda mark och utfyllning,
genast till Kongl. Maj:t och Kronan återlemnar så väl fästningsmurarna kring lilla
Otterhälleberget med alla i dem befintliga hvalf, utan något undantag, som ock marken
derstädes, i enlighet med den deröfver affattade handlingarne åtföljande karta,
samt således jemväl stadens på det, om marken nu gällande arrende-kontrakt, grundade
rätt; från hvilket återlemnande dock, hvad marken angår, uteslutas de 2,603
qvadratalnar, som, enligt hvad upplyst blifvit, finnas afyttrade och från berget tillagg—
da tomten N:o 102 litt. A i stadens andra rote, äfvensom den mark, hvilken, nedanför
berget, är belägen emot Hästbacken och Kungsgatan, norr om den färglagda delen
å kartan, och invid berget begränsas af en rak linea, åt öster och väster ut
-
Kongl. May.ts Md. Proposition, A: o 30, tl
dragen från södra sidan af den plats, sora utgjort förenämnde tomt N:o 102 litt. A
innan densamma med nyssberörda 2,603 qvadratalnar tillöktes:
2:o att staden, emot erhållande af den till reparation af Götha Artilleri-regementes
för närvarande inom förra bastionen Gustavus Magnus befintliga gymnastikbod anvisade
summa 302 rdr 4 sk. banko, flyttar denna bod till lilla Otterhälleberget och
uppförer densamma der i fullständigt skick på den plats, chefen för nämnda regemente
anvisar;
3:o att Kronans, till staden afträdda, område användes förnämligast till byggnader
och anläggningar, som underlätta och befordra handels- och sjöfarts-rörelsen,
samt dernäst till andra föremål, som äro för staden nödvändiga oeh gagnande; samt
4:o att staden nu och framdeles, medelst inbetalning i Götheborgs Fortifikationskassa,
ersätter vederbörande den afgäld, som, enligt nu gällande kontrakt, utgår för
vallhö eller bete å de under ifrågavarande afträdelse inbegripna vallstycken;
Kongl. Majit vill fördenskull härmedelst föreslå Rikets Ständer att till omförmälda
jordutbyte, under ofvannämnda vilkor, samtycka; i hvilket afseende samteliga
till målet hörande handlingar med karta skola öfverlemnas till det Rikets Ständers
Utskott, som med samma mål kommer att taga befattning.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen. Ut supra.
OSCAR.
C. v. Hohenhausen.
12 Kongl. May.ts Nåd. Proposition, N:o 30.
Utdrag af Protocollet öfver Landtförsvars-Ärenden, hållet inför
Hans Maj'.t Konungen uti Stats-rådet å Stockholms
Slott den 4 December i85o.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Hr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Statsministern för Utrikes Ärenderna, Hr Friherre Stjerneld,
Statsråden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Till följd af Kongl. Maj:ts, i beslut af den 21 December 1849 samt 1 och 15
Februari, 18 Juli och 7 Oktober innevarande år derom meddelda Nådiga befallning
hade chefen för Landtförsvars-departementet, Stats-rådet von Hohenhausen uppsatt
underdåniga förslag till Nådiga Propositioner till Rikets Ständer, angående:
4:o upplåtande, emot vederlag, åt Göteborgs stad, af Kronan tillhörig, derinvid
belägen mark;
hvilka underdåniga förslag nu till justering upplästes, hvarefter’, uppå Stats-rådets
underdåniga tillstyrkande, Kongl. Majit behagade samma förslag i Nåder
gilla, och befallde, att, i enlighet dermed, Nådiga Propositioner sådana
de finnas detta Protokoll bilagda, skulle till Rikets Ständer allåtas.
Ex protocollo
J. Ax. Torenstedt.
STOCKHOLM, F. d. Schultae’s Boktryckeri, 1851.
Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition, N:o 31.
1
N:o 31.
Ank. till Exp-Utsk den 25 Jan. 1851 kl. 2 e. ro.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående låneunderstöd
för utvidgning och reparation af
domkyrkan i Wexiö. Gif ven Stockholms Slott
den 28 December 1850.
Sedan Kongl. Maj:!, i anledning af derom gjord ansökning, hos Rikets senast
församlade Ständer föreslagit, att, för en af behofvet högt påkallad utvidgning
och reparation af domkyrkan i Wexiö, dertill kostnaden blifvit beräknad till 43,557
r:dr 32 sk. b:ko, ett lån af 25,000 r:dr samma mynt måtte af allmänna medel beviljas;
men Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 26 Juni 1848, tillkännagifvet,
att Statsverkets dåvarande tillgångar icke lemnade utväg för meddelandet af
ifrågavarande låneunderstöd, hafva domkyrkans Tutorer, Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Kronobergs län och biskopen i Wexiö stift, uti förnyad underdånig framställning
af den 24 sistlidne Oktober, förmält, att det vid berörde byggnadsföretag,
hvaraf en del omöjligen kunnat uppskjutas, år 1849 påbörjade och sedermera fortsatta
arbetet, af domkyrkokassan, som den 1 Januari 1849 utgjorde 32,433 r.dr 47 sk.
11 r:st., redan medtagit öfver 16,000 r:dr, allt b:ko, och för nästkommande år ytterligare
erfordrade minst hälften af sistnämnda belopp, innan det nödvändigaste af arbetet
kunde blifva fullbordadt; men enär kyrkan derjemte hade betydliga så väl ständiga
som tillfälliga utgifter, hvilka icke tillåta, att kassan mer än till en viss
grad medtages, samt fara således vore för handen, att byggnadsarbetet, i brist af
medel till dess fortsättande, snart måste inställas och domkyrkan för en obestämd
Bih. litt B. St. rrot. 1850 $ 1S51. 1 Sami. 1 Afd. 8 Baft.
1
2 Kongl. Majus Nåd. Proposition, N:o lil.
längre tid lemnäs i ofullbordadt skick, hafva ofvanbemälde Tutorer, som, til! undvikande
af nämnde olägenhet och af de ökade kostnader, hvilka ett dylikt afbrott alltid
måste medföra, icke ansett annan utväg återstå, än att genom upplåning på möjligast
lindriga vilkor söka anskaffa de bristande medlen, af sådan anledning i underdånighet
hemställt, det Kongl. Maj:t hos Rikets Ständer, för domkyrkans snara fullbordande
i öfverensstämmelse med den fastställda planen, måtte äska ett lan af
25,000 r:dr b:ko, som till en början under byggnadsåren finge begagnas räntefritt och
sedermera amorteras medelst inbetalning årligen af 4 procent å det ursprungliga kapitalet,
deraf först årlig räjila efter 3 för 100 af det oguldna kapitalet skulle godtgöras,
och återstoden utgöra afbetalning på låuesumman, till dess densamma vore
till fullo betald; Och som Kongl. Maj:t, i betraktande af hvad sålunda blifvit anfördt,
funnit det ifrågaställa lånet vara af behof påkalladt, vill Kongl. Majit hos Rikets
Ständer föreslå, alt nämnda lån måtto beviljas på de af vederbörande uppgifna
vilkor.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
P. Genberg.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 31. 3
Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-Ärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i Stats-rådet ä Stockholms
Slolt elen 28 December i85o.
' Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Siats-Ministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Stjerneld,
Statsråden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Ecklesiastik-dcparlementet, Stats-rådet Genberg uppläste till justering
underdåniga förslag till följande af Kongl. Maj:t förut beslutade nådiga propositioner
till Rikets Ständer, nemligen:
3:o angående låneunderstöd för utvidgning och reparation af domkyrkan i Wexiö;
Kongl. Maj:t behagade, jemlikt Stats-rådets underdåniga tillstyrkan, berörda
förslag i nåder gilla, och befallte, att, i enlighet dermed, nådiga
propositioner, sådana de finnas detta protokoll bilagda, skulle till Rikets
Ständer aflåtas.
Ex protocollo,
Carl Gust. Brusevitz.
4
Kongl. Majlis jV'åd. Proposition, K.o 32.
Ank. till Exp.-Utsk. den 25 Jan. 1851, kl. 2 e. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Pikets Ständer, angående låneunderstöd
för återuppbyggande af Lidköpings
nedbrända kyrka. Gif ven Stockholms Slott den
28 December 1850.
Lidköpings Stads innevånare hafva i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t
måtte genom proposition till Rikets Ständer bereda sökanderne för återuppbyggande
af stadens genom vådeld den 23 Maj 1849 nedbrända kyrka, ett låneunderstöd af
25,000 r:dr b:ko, räntefritt åtminstone under fem år och sedermera emot 3 procents
ränta och 2 procents kapitalafbetalning årligen; till stöd för hvilken anhållan hufvudsakligen
blifvit anfördt, att staden, utan att hafva åtnjutit allmänt understöd, tid
efter annan verkställt betydliga reparationer och ombyggnader å sin numera nedbrända
kyrka och derigenom, oaktadt gjorda uppoffringar, skuldsatt kyrkokassa!!;
att af den summa, 20,000 r:dr, hvarför kyrkan år 1838 blifvit brandförsäkrad, väl, efter
afdrag för kyrkans qvarlemningar, utfallit 18,001 r:dr, men att, då frun desina
summa afginge kyrkans skuld och åtskilliga utgifter, nu endast återstode 13,000
r:dr; att, enligt af Kongl. Maj:t fastställd ritning och derpå grundad beräkning, kostnaden
för uppförande af ny kyrka uppginge till 38,869 r:dr 6 sk., hvilken summa,
med frånräkning af åtskilliga poster, hvartill utväg funnes dels genom församlingens
bidrag, dels genom lemningar af den gamla kyrkan, väl kunde minskas till 32,069
r:dr 32 sk., hvaremot åtminstone 6,000 r:dr tillkomme för ringklocka och orgelverk,
hvilka i kostnadsförslaget ej blifvit upptagna; att således en brist uppstode af 25,000
r:dr, allt b:ko; att kyrkans ordinarie inkomster icke ens motsvarade dess ordinarie
Kongl. M«j:ls Nåd. Proposition, N:o 32. 5 '
utgifter; alt genom den staden öfvergnngna eldsvådan flera af dess innevånare blifvit
medellösa och satte ur stånd att hjelpa sig sjelfva; samt att, då jemte kyrkan
nästan alla församlingens allmänna byggnader, såsom skolhus samt komministersoeh
klockare-boställen, genom eldsvådan gått förlorade, församlingen icke utan det
nu sökta låneunderstödet skulle kunna förmå bestrida dc kostnader, som af dessa
förenade förluster blifvit en följd; Och hafva Kongl. Maj:ts befallningshafvande i
Skaraborgs län och konsistorium i Skara stift, uti afgifna underdåniga yttranden,
uppå dc af sökanderne anförda skäl, till deras ifrågavarande anhållan tillstyrkt nådigt
bifall.
I anledning af hvad sålunda förekommit och då begärda länet finnes vara af
behof pakalladt, vill Kongl. Majit härmed föreslå Rikets Ständer att nämnda lån på
de af sökanderne uppgifna vilkor meddela.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med ali Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCA R.
P. Genberg.
6 Kongl. Majlis Nåd. Proposition, JV.o 32.
Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden , hållet inför
Hans Majit Konungen i Stats-rädet A Stockholms
Slott den 28 December i85o.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Hr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Statsministern för Utrikes Ärendena, Hr Friherre Stjerneld,
Statsråden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
vmi Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Ecklesiastik-deparlementet, Stats-rådeL Genberg uppläste till justering
underdåniga förslag till följande af Kongl. Maj:t förut beslutade nådiga propositioner
till Rikets Ständer, nemligen:
4:o angående låne-understöd för återuppbyggande af Lidköpings Stads nedbrunna
kyrka.
Kongl. Majit behagade, jemlikt Stats-rudets underdåniga tillstyrkande, berörde
förslag i nåder gilla, och befallte, att, i enlighet dermed, nådiga propositioner,
sådane de finnas detta protokoll bilagda, skulle till Rikets
Ständer aflåtas.
Ex Protocollo,
Carl Gust. Brusevitz.
Kongl. Majil-s Nåd. Proposition, N:o 33.
7
N:o 88.
Ant. tiil Exp.-Utsk. d. 25 Jan. 1851 lil. 2 e. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående vpplåtande
till Romkyrkan i Kalmar aj arren
de-inkomster
ne utaf jordlägenheter, tillhörande
Kalmar f. d. fästning. Gifven Stockholms
Slott den 28 December 1850.
Sedan Kong). Maj:), genom nådiga bref af den 15 Februarii och 10 Oktober
1841 förordnat, att de domkyrkan i Kalmar under den 21 Februarii 1826 på obe
stämd
tid tillagde jordskyld»- och tomtöre-inkomster af åtskilliga Kalmar f. d. fästning
tillhörige jordlägenheter, skulle från och med den 1 Januarii 1852 lill fjerde
hufvudtitcln återgå, men genom nådiga brefvet af den 10 Oktober 1841 likväl tillåtit,
att domkyrkan intill år 1845 af berörde inkomster finge årligen uppbära 500
riksdaler banko, hvilken tillåtelse den 27 Augusti 1844 blifvit utsträckt till 1855 års
slut, hafva Rikets sednast församlade Ständer, i anledning af väckt fråga derom, att
domkyrkan måtte antingen erhålla afskrifning af ett år 1831 till bestridande af kostnaden
för dess reparation i Rikets Ständers bank upptaget lån å 16,666 riksdaler
32 sk. banko, eller ock åter komma i åtnjutande af arrende-inkomsterne utaf samma
jordlägenheter, uti underdånig skrifvelse den 1 April 1848 anfört, att, som vid behandling
af denna fråga blifvit upplyst, dels att det årliga anslag af 500 riksdaler,
domkyrkan af berörde inkomster fått sig tillagdt, vore, äfven i förening med domkyrkans
öfriga inkomster, otillräckligt till bestridande af kostnader för årligen erforderliga
reparationer å kyrkan samt till afbetalning af dess skuld till Rikets Ständers
bank, dels att nämnde lägenheter blifvit genom stadens innevånares omsorg
uppodlade, och derigenom konmit i sådant skick, att deraf kunde hemtas en icke
obetydlig afkomst, ansågo sig Rikets Ständer, med afseende jemväl derå, att den
-
8 Kongl. Majlis Nåd. Proposition, I\;o 33.
na domkyrka, egentligen ämnad till begagnande al amiralitets-församlingen under
en tid, då den del af flottan, som sedermera förlädes till Carlskrona, varit stationerad
i Kalmar, blifvit uppförd till en storlek och prydlighet, vida öfversligande stadens
innevånares behof af utrymme, och förmåga att den underhålla, samt att dessutom
kyrkan, såsom en af byggnadskonstens skönare företeelser, tvifvelsutan vore
förtjent af statens mellankommande omvårdnad, då sådan icke annorlunda kunde
i erforderlig mon erhållas, böra hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes i nådigt öfvervägande taga, huruvida icke för någon längre tid, eller
intill dess kyrkans i banken erhållna lån till kapital och ränta blifvit till fullo guldet,
oflaberörde fästningslägenheler, hvaraf hela inkomsten vore för domkyrkan behöflig,
kunde till densammas disposition öfverlåtas, och i sådant fall derom nådig
proposition till Rikets Ständer afgifva.
Sedan Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-kollegium, uti infordradt underdånigt
utlåtande, upplyst, att ofvanomförmäldc jordskylds- och tomtöre-medel för året ungefärligen
uppgå till 1,260 R:dr, samt att till utgående af desamma, äfvensom af
den till 900 Riksdaler årligen upptagne summa, hvartill enahanda inkomst från öfriga
fästningsorler beräknats, tid efter annan anvisats arfvoden och aflöningsersättningar
åt de vid Ingeniör-korpsen anställde civile tjenstemän och betjente, till ett
årligt belopp af 1,166 R:dr 32 sk., äfvensom utgifter för diverse ändamål, utgörande,
för år 1847, 22 R:dr, allt banko, har Kongl. Maj:t detta ärende i nådigt öfvervägande
tagit, och vill, i betraktande af hvad Rikets Ständer anfört, och då hela
arrende-inkomsten af ifrågavarande fäslningslägenheter är för Kalmar domkyrka
tillsvidare behöflig, härmed hos Rikets Ständer i nåder föreslå, att, derest Rikets
Ständer, med bifall till Kongl. Maj.ts, uti Dess proposition om statsverkets tillstånd
och behof, derom gjorda framställning, anvisa serskildta medel till bestridande af
de utgifter, hvartill berörde arrende-inkomster hittills blifvit använde, Rikets Ständer
jemväl måtte medgifva, att förenämnde fästningslägenheter må till domkyrkans
disposition öfverlåtas, intill dess kyrkans i banken erhållna lån till kapital och ränta
blifvit till fullo guldet.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
P. Genberg.
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, N:o 33. 9
Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastili-ärendcn , hållet inför
, Hans Majit Konungen uti Stats-rådet ä Stockholms
Slott den 28 December i85o.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitiae-Stats-Ministern, Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Statsministern för utrikes ärendena, Herr friherre Stjerneld.
Stats-råden:
Fåhreeus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för ecklesiastik-departementet, Stats-rådet Genberg, uppläste till justering
underdåniga förslag till följande af Kongl. Maj:t förut beslutade nådiga propositioner
till Rikets Ständer, nemligen:
2:o angående öfverlåtande tillsvidare till Kalmar domkyrkas disposition af arrendeinkomsterna
utaf några jordlägenheter, tillhörande Kalmar f. d. fästning.
Kongl. Maj:t behagade, jemlikt stats-rådets underdåniga tillstyrkande, berörde
förslag i nåder gilla, och befallte, att, i enlighet dermed nådiga propositioner,
sådana de finnas detta protokoll bilagde, skulle till Rikets Ständer aflåtas.
Ex protocollo,
Carl Gustaf Brusewitz.
Bih. lill R. St. Prot. 1850 $ ISSI. i Sami. i Afd. 8 Hä/t.
10
Kongl. Maj.Is Kåd. Proposition, K:o 3 %.
N:o :n.
Auk. till Exp.-Utsk. d. 25 Jan. 1851, kl. 2 e. m.
KONGL. MÅJiTS
Nådiga Proposition lill Rikets Ständer, angående upp- .
låtelse af Kronan tillhörig jord till hamnanläggning
vid Wadstena Slott i Östergöthlands
län; Gifven Stockholms Slott den 28 December
1850.
Hos Kongl. Maj:t har direktionen i det bolag, som blifvit biidadt för att tillvägabringa
en hamnbyggnad invid staden Wadstena, underdånigst begärt, att til!
utrymme härför få begagna, jemte grafvarne omkring Wadstena slott, äfven någon
del af Kongl. Maj:t och kronans härintill belägna mark, hvarefter direktionen, uti ingifven
serskild underdånig skrift, med afseende å bestämmandet af vidden och beskaffenheten
af ifrågavarande mark, åberopat ett utaf aflidne öfversten Gustaf Lagerheim
år 1838 i ämnet uppgjordt förslag, enligt hvilket ofvanberörde mark innefattade
på södra sidan 100 alnars, samt på östra och vestra sidorna 70 alnars, bredd
eller tillsammans omkring 5* tunnland och utgjordes af dels gräsvall, hörande till
fordna så kallade slottsträdgården, nu lydande under Starby kungsladugård, och dels
den i vester och norr utmed slottsgrafven ledande väg; varande tillika af direktionen
i underdånighet uppgifvet, att ändamålet med tillvinnandet af detta -utrymme
vore att erhålla ej mindre på södra sidan direkt kommunikation med staden Wadstena,
i stället för nyss omnämnde väg, hvilken komme att af inloppskanalen från
sjön Wetteru i slottsgrafven afskäras. än äfven nödig lastlageplats, hvarå närmast
invid hamnen på södra sidan borde uppföras magasiner, då sådane af benofvet påkallades,
efter den plan och under de vilkor, som kunde af hamnbyggnads-direktionen
bestämmas i enlighet med hamnbolagets blifvande beslut och Wadstena stads
byggnads-orduing.
Kongl. Muj.ls Kail. Proposition, A’: o 34. 11
Jemtö häröfver, enligt nådig remiss, afgifvit utlåtande, har Kongl. Maj:t och
Rikets Kammar-kollegium den 3 i denna månad en till Kongl. Majit öfverlemnat
Dess befallningshafvaudes 1 Östergöthlands län underdåniga yttrande samt arrendatorens
af Starby kungsladugård, krigs-kommissarien E. G. Lallerstedls och magasinsförvaltarcns
i Wadstena, G. Wullersledts underdåniga förklaringar äfvensom påminnelser,
hvilka hamnbygguads-direktionen derefter afgifvit; och inhemtas af dessa och
öfriga hithörande handlingar, bland annat att krigs-kommissarien Lallerstedt, på uppgifne
vilkor, hvaribland att han under hamnens byggnad icke blefve afstängd från
nyttjandet af en lastageplats vid Wetlern, som förmenades vara Starby tillhörig, förklarat
sig villig att under sin arrendetid afstå den mark af Starby kungsgård, som
för hamnbyggnaden erfordras; — alt hamnbyggnads-direktionen uti afgifne påminnelserne
anfört, att, enligt numera åstadkommen närmare utredning för hamnbyggnaden,
icke bchöfdes i vester om Wadstena slottsgraf större utrymme, än den utmed
grafven löpande, slottet tillhöriga väg och den plan som genom utfyllning i sjön
Wettern emellan vestra hamnarmen och magasinsförvaltare-bostället kunde åstadkommas:
i hvilket hänseende direktionen alltså härtill numera inskränkte sin ifrågavarande
ansökning, med begäran för öfrigt att få disponera vägen så väl på vestra
som norra sidan, äfvensom den så kallade lastlageplats vid sjön, hvilken arrendatorn
af Starby kungsladugård förmenat vara denna tillhörig; — samt att Kongl.
Majlis befallningshafvande med bifogande af en utaf landtmätare detta år upprättad
karta öfver merberörda, för hamnbyggnaden erforderliga, mark, underdånigst yttrat, att,
med den inskränkning, hamnbyggnads-direktionen gifvit åt förut omförmälda underdåniga
anhållan, numera ieke vore fråga om vidsträcktare afsöndring från Starby
kungsladugård, än tre tunnland, 9^ kappland ängsvall på Wadstena slotts södra och
östra sidor: att den i krigs-kommissarien Lallerstedls förklaring omnämnda lastplats,
bestående endast af ett i Wettern uppfördt stenkar, fästadt vid sjelfva slottsvägen,
nödvändigt måste disponeras för hamnbyggnaden, om densamma skall kunna verkställas,
och att, för öfrigt för hamnanläggningen erfordrades begagnandet af dels de
på norra sidan om slottet varande tvänne, för kronan hittills intet inbringande, små
jordstycken, som sammanhängde med den vid Wetterns strand löpande väg, hvilken
komme att genom inloppskanalen afskäras, och dels vägen på slottets vestra sida;
hvaremot hamnbyggnads-bolaget skulle anlägga väg söder om slottet till lättnad vid
kommunikationen; vid hvilket förhållande och då krigs-kommissarien lallerstedt, uti
12 Kongl. May.ls Nåd. Proposition, N:o 31.
afgifven underdånig förklaring samt genom en vid Kongl. Majits befallningshafvande»
utlåtande bifogad skriftlig försäkran af den 1 Mars 1843 förbundit sig och sina länsinnehafvare
att för sin arrendetid utan ersättning, från Starby kungsladugård afstå
den mark, som till hamnanläggningen vid Wadstena blifvit föreslagen; samt då den
af Lallerstedt omförmälda lastningsplatsen hvarken vore belägen vid Starby tillhörande
egor eller uti arrende-kontraktet om denna kungsladugård omnämnd, och, efter
hvad kronofogden i orten jemväl vitsordat, kommunikationen icke väsendtligen
försvårades genom afskärandet af förberörda väg utmed norra slottsgrafven, Kongl.
Maj:sts befallningshafvande i underdånighet tillstyrkt, att, utan vidare afseende å hvad
förklaranderne andragit, Kongl. Maj:st måtte, i betraktande af hamnanläggningens
nytta för orten och det allmänna, medgifva, alt den mark, utgörande något öfver 3
tunnland äng af jemförelsevis ringa värde, som kunde komma att fran Starby kungsgård
till hamnanläggningen upplåtas, tillika med det öfriga, utan värde varande utrymme,
som blifvit för nämnde ändamål begärdt, och hvilket, enligt kartan, jemväl
innefattade 2:ne såkallade kronoholmar i sjön Wettern af tillsammans 6^ kapplands
vidd, finge af hamnbyggnadsbolaget, för framtiden, ulan ersättning disponeras.
För egen del har Ivammar-kollegium, som, på grund af den skriftliga förbindelse,
arrendatorn af Starby kungsladugård, på sätt ofvan är omförmäldt, den 1
Mars 1843 afgifvit, att utan ersättning aflemna densamma kungsladugård tillhöriga
mark vid Slottsgrafven, ansett de vilkor, han dervid nu velat tillägga, icke förtjena
afseende, i underdånighet yttrat, att då af ofvauberörda Wadstena slott tillhörande
tvenne mindre holmar, någon inkomst till statsverket icke ingått, samt då hamnanläggningen
komme att för slottet, och isynnerhet för kungsladugården, medföra vida
större fördel, än ifrågavarande obetydliga jordrymder, och vid förnyad utarrendering
af den sednare, sannolikt föranleda till högre arrendeafgift, hvarigenom staten borde
kunna påräkna ersättning för marken, kollegium hemställde, att Kongl. Majit
måtte till Rikets Ständer göra nådig proposition om upplåtelse för hamnbyggnaden,
utan ersättning, af det utrymme, som dertill blifvit af kronans jord begärdt.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, och med afseende "å hvad
såväl Kammar-kollegium, som Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Östergöthlands
län anfört, har Kongl. Majit härmed velat i nåder föreslå, att Rikets Ständer måtte
för sin del medgifva, att bolaget för hamnbyggnaden vid Wadstena må, utan afgift, få för
hamnanläggningen disponera ej mindre den kronan tillhöriga, å förutnämnda karta upp
-
Kongl. Maj-.ts Md. Proposition, l\':o 34. 13
tagna jord af tillsammans tre tunnland, 15f kappland, än ock de å norra och vestra
sidonie af Wadstena slottsgrafvar löpande vägar, emot förbindelse för bolaget alt
anläga ny väg till Wadstena stad, söder om slottet, samt med vilkor, att å den
mark, som sålunda kan blifva upplåten, icke någon byggnad utan Kongl. Maj:ts
serskilda nådiga tillstånd må uppföras; och anser Kongl, Majit sig böra i sammanhang
härmed gifva Rikets Ständer tillkänna, att beträffande frågan om tillåtelse för
Wadstena hamnbyggnadsbolag, att i händelse af bifall härtill, tillträda den del af
ofvanomförmälda mark, som tillhör Starby kungsladugård, utan hinder deraf, att denna
kronoegendom för närvarande finnes utarrenderad, Kongl. Majit, enär arrendatorn,
Krigs-kommissarien Lallerstedt genom serskild försäkran förbundit sig att, för sin
arrendetid, utan ersättning afstå' den för hamnbyggnaden afsedda, kungsladugården
tillhöriga mark, samt pröfningen af de vilkor, han nu velat vid uppfyllandet deraf
fästa, icke på Kongl. Majit ankommer, funnit berörde fråga icke föranleda till annan
åtgärd, än att Kongl. Majit nådigst förklarat, att det ankommer på bolaget, att
i berörda hänseende begagna den rätt, ofvannämnda försäkran kan för detsamma
medföra.
Kongl. Majit, som i nåder befallt att samtliga till detta ärende hörande handlingar,
skola tillställas det Rikets Ständers Utskott, som kommer att detsamma
behandla, förblifver med all Kongl, nåd och ynnest, Rikets Ständer städse välbevågen.
Datum ut supra.
OSGAR.
A. P. Sandströmer.
14
Kongl. Maj is Nåd. Proposition, K;o 34.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-rådet ä Stockholms
Slott den 28 December iS5o.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitiffi-Statsministcrn, Herr Grefve Sparre, samt
Stats-råden:
Fåhraus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg och
Gripenstedt.
Chefen för Finans-departementet Stats-rådet Sandströmer föredrog i underdånighet:
l:o
Handlingarne i målet rörande väckt fråga om upplåtelse af kronan tillhörig jord
till hamnanläggningen vid Wadstena.
Stats-rådet tillstyrkte i underdånighet, att, med afseende å hvad så väl
Kannnar-kollegium som Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Östergöthlands län anfört,
Kongl. Majit måtte till Rikets Ständer göra nådig framställning derom, att bolaget
för hamnbyggnaden vid Wadstena måtte, utan afgift, för hamnanläggningen få
disponera ej mindre den kronan tillhöriga, å nu aflemnade karta upptagne, jord af tillhopa
tre tunnland 15f kappland, än ock de å norra och vestra sidorna af slottsgrafvarne
löpande vägar, emot förbindelser för bolaget att anlägga ny väg till Wadste
-
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition, N:o 31. 15
11a siad söder om slottet, samt med vilkor att å den mark, som sålanda kunde blifva
upplåten, ingen byggnad utan Kongl. Maj:ts serskilda nådiga tillstånd må uppföras;
oell hvad beträffado frågan om tillåtelse för bolaget att tillträda den del af nu ifrågavarande
mark, som tillhör Starby kungsgård, utan hinder deraf att nämnde kungsgård
för närvarande finnes utarrenderad; så, enär arrendatorn, krigs-kommissarien
Lallerstedt genom serskild försäkran förbundit sig att, för sin arrendetid, utan ersättning,
afstå den för hamnbyggnaden afsedda, nämnde kungsgård tillhöriga mark, samt
pröfningen af de vilkor, lian nu velat vid uppfyllandet deraf fästa, icke på Kongl.
Majit ankomme, tillstyrkte Stats-rådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t endast måtte
i nåder förklara, att bolaget i berörde hänseende eger att begagna den rätt, ofvaimämnde
försäkran kan för detsamma medföra: hemställande Stats-rådet slutligen,
att, derest Kongl. Majit i nåder bifölle hvad nu blifvit i underdånighet tillstyrkt, den
ofvanomförmälda nådiga propositionen till Rikets Ständer måtte allåtas i enlighet
med nu uppläst vid detta protokoll fogadt förslag.
Hvad Stats-rådet sålunda i underdånighet tillstyrkt Och hemställt, blef
af Kongl. Majit i nåder bifallet.
Ex protoeollo,
Carl ron Schantz.
16
Kongl. MajUs Nåd. Proposition, N:o 35.
IS:o 35.
Ank. till Exp.-Utsk. dea 25 Jac. 1851 kl. 2 e. m.
KONGL. MAJ.T8
IS ådi g a Proposition till Rikets Ständer, angående låneunderstöd
för uppförande af lazaretts- och
kurhusbijggnad i Warberg. Gifven Stockholms
Slott den 28 December 1850.
Uppå anmälan af Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar i riket, att
en inom Warbergs f. d. fästning belägen byggnad, hvilken tillförene begagnats till
artilleri-kasern, men allt sedan år 1831 varit upplåten till lokal för norra Hallands
lazarett och kurhus, vore för det i nämnde fästning inrättade straff-fängelse behöflig,
förordnade Kongl. Maj:t under den 23 Januari 1849, att samma byggnad endast
under ytterligare fyra år finge, för lazaretts- och kurhus-inrättningen användas, samt
att den efter nämnde tids förlopp bordo jemte öfriga byggnader inom fästningen till
bemälde Styrelse öfverlemnas.
Efter erhållen kännedom om detta beslut, åtogo sig norra Hallands innevånare
att, för anskaffande af medel till uppförande af ny lazaretts- och kurhusbyggnad,
årligen under loppet af tio år, utöfver den vanliga kurhusafgiften erlägga en
skilling banko af hvarje mantalsskrifven person, men anhöllo derjemte genom lazaretts-
och kurhusdirektionen att, enär de icke förmådde på en gång anskaffa de för
nybyggnaden erforderliga medel, Kongl. Maj:t måtte antingen i nåder tillåta att förenämnde
kasernbyggnad finge för ifrågavarande sjukvårdsanslalter under ytterligare
12 års tid, eller intill år 1862 användas, på det nödiga medel för nybyggnaden under
tiden kunde hinna anskaffas, eller ock för detta ändamål bevilja sökanderne af
allmänna
Kongl. Nåd. Proposition, K:o 35. ■ 17
allmänna medel ett räntefritt lån under 12 års tid af 8000 r:dr b:ko; i anledning af
hvilken underdåniga ansökning Kongl. Majit, medelst beslut den 10 Oktober nästlidet
år i nåder förklarat att, beträffande ifrågakomne kasernbyggnads afträdande till
Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar, Kongl. Maj:ts derom den 23 Januari
1849 meddelade nådiga föreskrift komme att lända till efterrättelse, och att, hvad
åter vidkomme det i underdånighet sökta räntefria lån å 8000 r:dr b:ko, detta, i
brist af dertill användbara medel, icke heller då kunde i nåder bifallas; dock att direktionen
egde framdeles till Kongl. Maj:t i underdånighet inkomma med den närmare
utredning af behofvet, som kunde sätta Kongl. Majit i tillfälle bedomina, huruvida
nådig proposition om medels anvisande för ifrågavarande ändamål borde till Rikets
näst sammanträdande Ständer aflåtas.
Med föranledande häraf, har lazaretts- och kurhus-direktionen, uti en af
Kongl. Majits befallningshafvande i Hallands län insänd underdånig ansökning, med
bifogande af ritning och kostnadsförslag till ny lazaretts- och kurhusbyggnad, förnyat
sin underdåniga anhållan om beviljande af ett räntefritt lån under 12 års tid af
8000 r.dr b:ko, och såsom skäl härför hufvudsakligen anfört, hurusom genom Kongl,
brefven den 5 Juli 1831 och 24 Januari 1835, norra Hallands innevånare blifvit tillförsäkrade
ett framtida bibehållande af ifrågavarande kasernbyggnad till lazarett och
kurhus, med stöd hvaraf stiftelsen just tillkommit och blifvit bildad, helst ingen anledning
da förefunnits att befara, det en sådan upplåtelse framdeles skulle återkallas
; att, i förlitande härå, omtankan icke tillförne blifvit väckt att småningom sammanskjuta
medel till byggnadsfond, deraf länet sålunda nu vore i saknad; alt norra
lazaretts- ocb kurhus-distriktets mantalsskrifne innevånare, enligt sednast afgifne
och underdånigst insände revisionsberättelse, utgöra blott 30,536 personer, deraf en
stor del är stadd i torftig belägenhet; att en ny lazaretts- och kurhusbyggnad, enligt
det uppgjorda kostnadsförslaget, erfordrar en summa af 13,164 r:dr 24 sk. b:ko,
som fördelad på de mantalsskrifne personerna, utgör, för hvardera, något öfver 20
sk. 8 rst b:ko; att, då många medellösa både hemmansåboer, torpare, fiskare och
inhysesmän hafva hos sig skattskrifne ända till 6 ä 8 personer, de följaktligen skulle
komma att ensamt till nybyggnaden' erlägga 2 r:dr 28 sk. ä 3 r:dr 32 sk. hvardera,
ett belopp, som så obemedlade personer icke skulle kunna förmå på en gång utgifva,
samt att fördenskull och derest norra länets innevånares sålunda utan eget förEiK.
lill R. St. Fröt. iS50 p iS51. i Sami. i Afd. 8 Hä/t. 3
18 Kongl, itaj:ls Nåd. Proposition, jV;o 35.
vållande iråkade bekymmersamma belägenhet icke vunne behjertande, denna del af
länet skulle blifva i saknad af en inrättning, der den sjuke koinme i tillfälle att återvinna
helsa och krafter; och har Kongl. Maj:ts ofvanbemälde befallningshafvande,
uti underdånig skrifvelse den 25 sisllidne September, behofvet af det sökta låneunderstödet
vitsordat.
Med afseende å hvad sökanderne sålunda i underdånighet anfört, oeh då
Kongl. Maj:ts befallningshafvande behofvet af det sökta understödet vitsordat, har
Kongl. Maj:t härmed velat hos Rikets Ständer föreslå, att den begärda lånesumman
må för det uppgifna ändamålet, på sätt sökanderne i underdånighet hemställt, varda
anvisad.
Ansökningen jemte dertill hörande handlingar blifva, för vidare upplysning i
ämnet, till vederbörande Utskott öfverlemnade.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Stände* med all Kongl, nåd oeh ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
F. Genberg.
Kongl. Uey.ts Md. Proposition, iko 35.
Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-är ender, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i Stats-rådet å Stockholms
Slott den 28 December i85o.
Närvarande:
Mans Excellens, Justitie-Statsministern, -Hr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Statsministern för Utrikes Ärendena, Hr Friherre Stjerneld,
Statsråden:
Fåhraeus,
Sandströmer, *
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt, och
Grefve ron Platen.
Chefen för Ecklesiastik-departementet, Stats-rådet Genberg, uppläste till justering
underdåniga förslag till följande, af Kongl. Maj:t förut beslutade, nådiga propositioner
till Rikets Ständer, nemligen
5:o angående låneunderstöd för uppförande af lazaretts- och kurhusbyggnad i
Warberg.
Kongl. Maj:t behagade, jemlikt Stats-rådets underdåniga tillstyrkande,
berörde förslag i nåder gilla, och befallde, att, i enlighet dermed, nådiga
propositioner, sådane de finnas detta protokoll bilagde, skulle till Rikets
Ständer aflåtas.
Ex protocoHo
Carl Gustaf Brusevitz.
•20
Kongl
N:o 36.
A.nk till Exp.-Utsb. dan 25 Jan. 1851 kl. 2 e. m
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående den
så kallade Kurhus-afgiften; Gifven Stockholms
Stoll den 28 December 18-50.
Genom nådig kungörelse den 17 November 1848 har Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers vid sistförflutne riksdag fattade beslut, förordnat,
att till veneriska smittans hämmande och utrotande årligen från och med år
1849 till och med det år då innevarande riksdag slutas, af hvarje mantalsskrifven
person skall utgöras en så kallad kurhusafgift, för Stockholms stad med högst sexton
skillingar och minst en skilling, samt inom öfrige delar af riket med minst en
skilling och högst fem skillingar, hvilket sistnämnda belopp dock inom de lazarettsoch
kurhus-distrikt, der lazarettet» och kurhusets bestånd det oundgängligen fördrar,
får, efter dess behof, höjas till sex skillingar, allt banko, lika för alla betalande
inom hvarje distrikt; att afgiften skall bestämmas af vederbörande inom hvarje
kurhus-distrikt antingen till ettdera af desse belopp eller deremellan, men icke må,
Utom vid serdeles tvingande omständigheter, fastställas till det högsta; samt att denna
afgift skall utgå och redovisas inom hvarje distrikt särskildt, och de derigenom
inflytande medlen i första rummet begagnas för de, efter behof och öfverenskommelse
på ett eller flere ställen inom länen inrättade kuranstalter, samt hvad för sådant
ändamål icke erfordras, utgå och användas för allmänna helsovården i länet,
särdeles såsom bidrag till bestridande af lazarettens allmänna utgifter för svårare
skador och sådane sjukdomstillfällen, som fordra chirurgisk behandling.
För
t
| Hony/. Maj\ts fläu. Proposition, A':o 36. 21
i För att ådagalägga i hvad mån ofvannamnde afgift fortfarande är för de un~
p der Kongl. Serafimer-ordensgillets öfverstyrelse ställde läns-lazaretter och kurhus af
behofvet påkallad, har bemälda ordensgille till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemi
nät ett, i enlighet med inkomne summariskajräkningar och revisions-berättelser för
år 1848 uppgjordt sammandrag öfver lazaretts- och kurhus-medlen i samtlige länen,
med undantag af Stockholms stad, hvilket sammandrag utvisar, att kurhus-afgiften
för året utgjort 154,1122 r:dr 9 sk. 11 rst. och öfrige inkomsterne vid sjukhusen 90,024
I r:dr 36 sk., eller tillhopa 244,946 r:dr 45 sk. 11 rst. banko, samt att utgifterna vid
dessa sjukvårds-anstalter, afskrifningar oberäknade, för samma år uppgått till 207,822
r:dr 43 sk. 7 rst. samma mynt, i sammanhang hvarmed Ordens-gillet anmärkt, att,
då det sålunda visade sig, att kurhus-afgiften utgör den hufvudsakligaste inkomsten
i vid kurhusen och läns-Iazaretten, dessa inrättningar, i saknad af samma afgift,
eller annan deremot svarande inkomst, omöjligen kunna ega bestånd eller uppfylla
det med dem åsyftade ändamål, äfvensom alt hospitals-fonden, enligt hvad flera
gånger blifvit ådagalagdt, icke är i tillfälle att lemna vidare bidrag till understöd åt
berörde inrättningar, hvilka dertill icke heller ega någon rättighet, då de, jemlikt
Kongl, brefvet den 10 Oktober 1765, böra utaf länens innevånare underhållas. Med
anledning häraf, och då ofvannamnde, för deimed afsedda ändamål framgent behöfliga
afgift icke är bestämd att utgå för längre tid än till och med det år, då innevarande
riksdag slutas, här Serafimer-ordensgillet i underdånighet hemställt, att nådig
proposition om fortfarandet af samma afgift måtte varda till Rikets Ständer
allåten.
I betraktande af hvad Ordens-gillet sålunda anfört, vill Kongl. Majit hos
Rikets nu församlade Ständer i nåder föreslå, att ifrågavarande s. k. kurhus-afgift
må till samma belopp och med enahanda vilkor som vid sednaste riksdag af Rikets
Ständer bestämdes, fortfarande utgå till och med det år, då nästa riksdag slutas. H
Kongl Majit förblifver Rikets Ständer xr.ed all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut sopia.
OSCA R.
P. Genberg.
Bih. till II. St. Prut. IS5U y I Sami. 1 A/d. 8 Haft. 4
22
Kongl. Maj-tu Mi. Proposition, N:o 3t>.
Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i Stats-rädet pä Stockholms
Slott den 28 December i85o
Närvarande:
Hans Excellens, Justitiae-Statsministern, Herr Grefve Sparre,
Hans Excellens, Statsministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Stjerneldy
Stats-råden:
Fåhraus,
Sandströmer,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg ,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Ecklesiastik-departementet Stats-rådet Genberg uppläste till justering
underdåniga förslag till följande, af Kongl. Maj:t förut beslutade, nådiga propositioner
till Rikets Ständer, nemligen:
l:o angående den så kallade Kurhus-afgiftens fortfarande;
Kongl. Maj:t behagade, jemlikt Stats-rådets underdåniga tillstyrkande,
berörda förslag i nåder gilla, och befallte att i enlighet dermed nådiga
propositioner, sådane de finnas detta protokoll bilagda, skulle till Rikets;
Stander aflåtas.
Ex protocollo,
Carl Gust. Brusewitz.
•STOCKHOLM, F. d. Schultzes Boktryckeri, 1851.
Kungl. Majtts Nåd. Proposition, JH Z7.
t
M 37.
Ank. till Exp.-Utsjf. (I <26 Jan. 1851, kl. 12 tnidij.
Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse till Rikets Stander, angående
inqvartering sskyldigheten i Stockholm; Gifven Stockholms
Slolt den 17 Januari 1851.
Frågan om inqvarterings-besvärets ordnande i hufvudstaden uppå särskilda,
elter härvarande förhållanden lämpade grunder har, med dertill af Kongl. Majit
gifven anledning, vid flere Riksdagar utgjort föremål för Rikets Ständers behandling,
utan att likväl hafva af Rikets Ständer blifvit slutligen pröfvad, hufvudsakligen
emedan nödiga tillgångar saknats för att gifva verkställighet åt det i omförmälda
afseende utarbetade och Rikets Ständer förelagda förslag till ny Inqvarteringsordning
för nämnde stad. Alven vid sista Riksdagen, sedan ärendet, enligt
Nådig befallning, genom Krigs-Kollegium och Stats-Kontoret erhållit all den ytterligare
utredning, som deråt kunnat gifvas, täcktes Kongl. Majit, medelst Nådig
skrifvelse af den 20 December 1847, detsamma åter till Rikets Ständer öfver-?
lemna, på det att, derest omständigheterna det medgfifve, jemväl åt Stockholms
stad måtte beredas en lindring i inqvarteringstungan, hvaraf städerne utom Stockholm
redan länge varit i åtnjutande; men uti underdånigt svar härå af den 2
Augusti 1848 tillkännagåfvo Rikets Ständer, att, ehuru det visserligen vore med
billighet öfverensstämmande, att Stockholms stads inqvarteringsskyIdige finge åtnjuta
den af Kongl. Majit i Nåder antydda lindringen i inqvarteringsbesväret, medel för
tillvägabringande deraf dock då ej funnes att tillgå, hvadan frågan borde anstå till
nästinfallande Riksdag.
I anledning häraf har Kongl. Majit, med hänvisande till dess ofvanberörda,
under den 20 December 1847 till Rikets då församlade Ständer aflåtna Nådiga
skrifvelse i ämnet, nu velat till Rikets Ständer ånyo öfverlemna detta ärende, på
det att den lindring i inqvarteringsbördan, hvaraf hufvudstadens inqvarteringsgifvare
äro i behof och hvars billighet Rikets Ständer jemväl erkänt, må, derest
Rikets Ständer skulle finna omständigheterne det medgifva, kunna hufvudstaden
beredas, i hvilket afseende Kongl. Majit ock låter lill vederbörligt Utskott aflemna
ofvanberörde underdåniga förslag till ny Inqvarteringsordning för staden med derBih.
till R. St. Prot. 1850 & 1851. 1 Samt., 1 Afd., 9 Haft. 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, M 57.
till hörande handlingar; och fäster Kongl. Maj:t särskildt Rikets Ständers uppmärksamhet
derpå, att den Krigs-Kollegii och Stats-Kontorets i ämnet afgifna underdåniga
betänkande under Lit. B. bilagda uppgift eller tariff å inqvarteringsoch
servisrnede! närmast öfvereusstiirnmer med redan varande och af hufvudstadens
inqvarteringsgifvare godkända förhållanden, äfvensom att, för den händelse hufvudstaden
skulle i större eller mindre mån från den egentliga inqvarteringen befrias,
angeläget är, att af det anslag, som för sådant ändamål kan varda beviljadt, får
tills vidare till årliga underhållet af Lifgardes-Regementernes Kasern- och Stallbyggnader
utgå ett belopp, motsvarande hvad derför nu af den manskapet vid
dessa Regementen af staden bestådda inqvarteringsersättning med i allmänhet 2
R:dr Banko för hvarje man årligen afsättes, så framt icke för detta behof nödige
medel tillika varda anvisade.
Kongl. Maj:t förbi ifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
C. v. Hohenhausen.
Utdrag af protokollet öfver Landtförsvars-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen uti Slats-Jiådet på Stockholms Slott den 17 Januari 1851.
Närvarande:
Hans Excellens Justitiae-Stats-Ministern Herr Grefve Sparre.
Stats-Råden: Fåhreeus,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet von Hohenhausen, föredrog
i underdånighet handlingarne rörande inqvarteriugsskyldigheten i Stockholm,
hvaraf inhemtades:
Kongl. Majus Nåd. Proposition, J\s 58.
3
Uppå Stats-Rådets öfrige Ledamöters underdåniga tillstyrkan
täcktes Kongl. Maj:t i Nåder bifalla hvad Departernents-Chefen sålunda
härvid i underdånighet föreslagit.
Härefter uppläste Departements-Chefen till justering ett i öfverensstämmelse
med nu i förevarande ämne fattade beslut uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga
skrifvelse till Rikets Ständer, hvilket förslag, sådant det finnes detta protokoll
bilagdt,
Kongl. Majit äfven behagade, jemlikt Stats-Rådets underdåniga hemställan,
i Nåder gilla, samt befalla att, i enlighet dermed, Nådig
skrifvelse skulle till Rikets Ständer expedieras.
Ex prolocollo
F. L. Tillander.
JK 38.
Ant. till Exp.-Utsk. d. ä6 Jan. ISSI, kl. lä mldd.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Stander; angående
upplåtelse åt staden Jonköping af plats till Skolhus å den
Jönköpings f. d. fästning tillhörande mark; Gifven Stockholms
Slott den 17 Januari 1851.
Hos Kongl. Majit hafva Jönköpings stads i beskattningsärendeu röstegande
innevånare genom utsedde Kommitterade, uti en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Länet under den 19 Juni sistlidet år insänd skrift, bland annat i underdånighet
anhållit att, för anläggande af ett skolhus med botanisk trädgård och
nödigt utrymme i öfrigt, erhålla upplåtelse af en lämplig lokal å den Kongl. Majit
och Kronan tillhöriga mark, sons fordom upptagits af Jönköpings numera raserade
fästning, men derefter för Kronans behof icke varit begagnad; och har Kongl.
Majits Befallningshafvande dervid i underdånighet vitsordat, att den begärda platsen
vore i nämnde ändamål för Jönköpings stad behöflig.
Sedan Chefen för Ingenieur-Korpsen blifvit i ämnet hörd, har Kongl. Majlis
och Rikets Krigs-Kollegium uti infordradt underdånigt utlåtande af den 19 sistlidne
September, lika med bemälde Chef, på det sätt tillstyrkt nådigt bifall till
Kommitterades i berörde afseende gjorda underdåniga anhållan, att det tillärnnade
i
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, M 58.
nya Skolhuset måtte på den Kronan tillhöriga mark af Jönköpings f d. fästnings
område få uppföras vid den plats, som å en, ansökningshandlingarne bilagd, plankarta
öfver Jönköpings stad finnes med Z utmärkt; och vill Kongl. Maj:t, i betraktande
af hvad sålunda härvid förekommer, nu i nåder föreslå Rikets Ständer,
att det för ett nytt Skolhus i Jönköping erforderliga utrymme, om hvars bibehållande
för ali framtid staden bör vara försäkrad, må, på här ofvan antydda plats,
af f. d. fästningsområdet derstädes under full eganderätt åt staden upplåtas.
Den åberopade plankartan öfver Jönköping skall tillhandahållas det Rikets
Ständers Utskott, som kommer att med denna fråga taga befattning.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
C. v. Hohenhausen.
Utdrag af Protokollet öfver Landt för svars-Ä re riden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Stats-Rudet pä Stockholms Slott den 17 Januari
1851.
Närvarande:
H. Ex. Justitiae-Statsministern Hr Grefve Sparre.
Stats-Råden: Fåhreeus,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Stats-Rådet von Hohenhausen, uppläste
till justering ett, jemlikt Kongl. Maj:ts den 15 December sistlidet år fattade nådiga
beslut, uppsatt förslag till nådig Proposition till Rikets Ständer, angående
upplåtelse åt staden Jönköping al plats till skolhus å den, Jönköpings I. d. fästning
tillhörande, mark; och täcktes
Kongl. Maj:t, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, berörda
förslag, sådant det finnes detta Protokoll bilagdt, i nåder gilla samt
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, JYs 39. 5
befalla att nådig Proposition, i öfverensstämmelse dermed, skulle
till Rikets Ständer expedieras.
Ex Protocollo
F. L. Tillander.
Jfs 39.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 26 Jan. 1831, kl. 12 midd.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition lill Rikets Ständer, angående
låneunderstöd får anläggning af en jernväg mellan städerne
Orebro och Nora; Gifven Stockholms Slott den
21 Januari 1851.
Sedan, i ändamål att åstadkomma en lättare kommunikation emellan Nora
och Lindes bergslagers rika malmfält och sjön Hjelmaren samt deromkring belägne
orter, bruksägarne inom nämnde bergslager hos Kongl. Maj:t anhållit om understöd
af allmänna medel till utförande af en båtled emellan Nora sjö och Hjelmaren,
samt Kongl. Maj:t derefter till Rikets åren 1844 och 1845 församlade
Ständer gjort nådig framställning om ett statsbidrag af 300,000 R:dr till såväl
denna båtled som en annan särskildt föreslagen mindre båtled emellan Nora sjön
och Fåsjön, men Rikets Ständer, med afseende å tiilgångarnes otillräcklighet för
ett med så stora kostnader förenadt företag, och hvilket dessutom borde kunna
uppskjutas tili ett annat tillfälle, funnit något statsbidrag då icke kunna beviljas,
så, och efter det sedermera den förändrade öfvertygelse gjort sig hos de i denna
angelägenhet intresserade gällande, att det åsyftade ändamålet kunde, enär en kanal
blott under en viss del af året vore för trafiken tillgänglig, fullständigare uppnås
genom en jernhanas tillvägabringande emellan berörde malmfält och Orebro
stad, samt plan och kostnadsförslag till en dylik jernväg af omkring 3'A mils
längd blifvit med understöd af allmänna medel upprättade och teckning till bildande
af ett aktiebolag för byggande af denna jernväg redan vidtagit, hafva de
af vederbörande intressenter i nämnda företag utsedde kommitterade till Kongl.
Maj:ts nådiga granskning i underdånighet öfverlemnat berörde arbetsplan, under
anhållan om statsbidrag till utförande deraf. Till stöd härför hafva kommitterade
i underdånighet anfört: att under det, i följd dels af folkmängdens tillväxt och
6
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition, JM 39.
derigenom i samma mån stigande behof af födoämnen, dels ock af ökad varuproduktion
inom såväl bergslagen sorn andra delar af provinsen Nerike, mängden
af de effekter, som å ifrågavarande linie skola forslas, ständigt tilltager, antalet af
forman och den till varornas transport erforderliga kork raft på sednare tider betydligt
aflagit, hufvudsakligen derigenom att största delen af de utåt denna linie
belägna byar undergått laga skifte, i följd hvaraf den allmoge, som förut sökt sin
bergning genom forslande, numera vändt sin håg uteslutande till jordens skötsel
och uppodling; att således, oaktadt foriöuerne på denna vägsträcka under de sednare
åren stegrats tili nästan dubbelt belopp emot fordom och minst 60,000
R:dr banko torde årligen utbetalas för transport af jernmalm, tackjern, stångjern,
spanmål m. m., allt större svårighet icke destomindre yppat sig att på bestämda
tider fullgöra betingade leveranser; att vid sådant förhållande bruksägarne med
bekymmer måste emotse den tidpunkt, då transporter, till hvad pris som helst,
icke låta sig verkställa, såvida ej en förändrad och lättare method för desammas
fullgörande kan vidtagas; men att deremot, om på denna linie byggdes en jernväg
antingen för hästkraft eller för mindre lokomotiver, det med visshet kunde
förutses, att denna trafik komme att erhålla en ganska betydlig tillväxt, enär de
outtömliga malmlager, som finnas inom nämnde bergslager, då skulle kunna bearbetas
i en vida större skala, än som nu är fallet, och malmen på jernvägen
utföras till stranden af Hjelmaren samt derifrån spridas till de aflägsnare orter,
som väl äga en tillräcklig skogstiilgång, men nu sakna malm till dess användande.
Då således frågan, ur denna synpunkt betraktad, vöre af stor vigt ej blott för
provinsen Nerike utan för hela riket, hafva kommitterade i underdånighet anhållit
det Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer i nåder föreslå, att ifrågavarande
jernvägsföretag måtte på det sätt varda af Staten understödt, att af kostnadssumman,
hvilken med inbegripande af jord-ersättning, anskaffande af fullständig forslingsmateria!
samt anläggning af nödige stationer beräknats till omkring 450,000
R:dr banko, en tredjedel eller 150,000 R:dr beviljades såsom anslag utan äter—
betalningsskyldighet och en tredjedel såsom län emot 4 procents ränta samt 2 procent
i årlig kapital—afbetalning;, hvaremot det skulle åligga det bolag, som i och
för jernvägsanlägguingen blefve bildadt, att sjelf tillskjuta den återstående tredjedelen
samt ansvara för arbetets utförande enligt den plan, som komme att i nåder
fastställas.
Uti häröfver afgifvet utlåtande har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
med hufvudsakligt gillande af den uppgjorda arbetsplanen, i underdånighet
anfört, att, ehuru en kanalanläggning emellan Örebro och Järle, upptagen
i Styrelsens, den 10 sist lid ne October afgifna, generalförslag bland arbeten af
Kongl. Moj:ls Nåd. Proposition, M 59.
7
första klassen, skulle komma att kosta endast 315,000 R:dr, men deremot jernvägen
emellan Örebro och Nora omkring 450,000 R:dr och således 135,000
R:dr mera än kanalen, Styrelsen likväl ansåg jernvägen ega framför kanalen ett
företräde deri, att den blefve utsträckt till Nora, i stället för att stadna vid Järle,
hvilken ort antagits såsom slutpunkt för kanalen, emedan den korta sträckningen
från Järle till Nora sjö, hvarå 14 slussar erfordras, beräknats att kosta 307,000
R:dr.
Då den ifrågaställa kommunikationslinien medelst antingen jernväg eller kanal
komme icke allenast att afhjelpa de nu befintlige svårigheter för malmtransporten
från grufvorna i Lindes och Nora bergslager, samt för varutrafiken i allmänhet
inom en del af provinsen Nerike, utan ock att, genom en iättad tillgång
å malm frän nämnde grufvor, bereda väsendtliga fördelar åt bruksägare inom flere
andra trakter af Riket, finner Kongl. Maj:t Statens biträde till vinnande af berörde
syftemål böra kunna af vederbörande intressenter billigtvis påräknas, hvadan
Kongl. Maj:t, sorn på ofvan upptagne skäl anser företrädet böra lemnäs åt jernvägsanläggningen,
men att, då de hittills i Riket utförda jernvägsföretag icke blifvit
understödde med anslag utan återbetalningsskyldighet, utan endast med amorteringslän
till belopp, motsvarande ungefär hälften af den beräknade kostnaden,
enahanda förhållanden nu äfven bör äga rum, härmed i nåder föreslår, att derest
ett bolag varder bildadt för anläggande af en jernväg för hästkraft eller mindre
lokomotiver mellan städerne Örebro och Nora, nämnda bolag må, emot skyldighet
att utföra arbetet i öfverensstämmelse med den plan Kongl. Maj:t i nåder kan
komma att fastställa, af allmänna medel erhålla ett lån, stort Två Hundra Tjugufem
tusen Riksdaler banko, på enahanda vilkor, som i allmänhet blifva för lika
beskaffade låneunderstöd af Rikets Ständer bestämda. Kongl. Maj:t förblifver Rikets
Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra
OSCAR.
J. F. Fåhreeus.
Utdrag af protokollet öfver Civil-Ärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen
i Stats-Rådet ä Stockholms Slott den 21 Januari 1851.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitiae-Stats-Ministern Herr Grefve Sparre.
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, JW 30.
Stats-Räden: Fåhreeus,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg och
Grefve von Flaten.
Departements-Chefen, Siats-Rådet Fåhreeus, uppläste ett, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts förut fattade Nådiga beslut, uppsatt förslag till Nådig Proposition
till Rikets Ständer, angående låneunderstöd för en tillämnad jernväg mellan
Örebro och Nora; och behagade
Kongl. Maj:t, jemlikt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande, i Nåder
gilla berörde förslag, sådant det finnes detta protokoll bilagdt,
samt befalla, att i enlighet dermed Nådig proposition skulle till
Rikets Ständer afgå.
Ex protocollo
Carl Ekström.
STOCKHOLM, TRYCKT UOS JOH. BECKMAN, 18S1.
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse, N:0 40.
1
N:o 40.
Ank. till Exp. Utsk. den 29 Jan. 1851, kl. 9 f. m.
KONGL. MALTS
Nådiga skrifvelse lill Rikets Ständer, angående dispositionen af de
1848 års krigruslnings-fond tillhörande persedlar, sorn
blifvit i Stockholms utred,nings-förråd inlemnade; Gifven
Stockholms Slott den 10 Januari 1851.
Hos Kongl. Maj:t har Dess och Rikets Krigs-kollegium underdånigst anmält,
att kollegium, till åtlydnad af Kongl. Majrts i nådigt Dref af den 30 Oktober
1849 meddelade befallning, låtit i Stockholms utrednings-förråd till vård och re
dovisning
intaga de persedlar, hvilka, dels i följd af den genom nämnde nådiga
Dref kollegium anvisade ersättning Pdr utur förråden till armée-korpsen i Skåne
och på Fyen år 1848 utlemnade förnödenheter, dels såsom för 1848 års krigsrustningar
serskildt anskaffade, borde anses såsom krigsrustnings-fondens tillhörighet;
äfvensom att kollegium, uppå framställning af det för krigsrustningarne tillförordnade,
numera upplösta General-krigskommissariatet, jemväl förordnat om intagande
i Stockholms utrednings-förråd af de clfekter, hvilka, dels för bemUlde
kommissariats samt dels för General-intendentens och honom underlydande tjenst
emans behof, blifvit upphandlade.
Bih, tilt R. Sus Prof. 1850 & 1851. 1 Samt. 1 Afd. 10 Höft. , 1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse, N:o 40.
Vid sålanda anmäldt förhållande, vill Kongl. Maj:t till Rikets Ständer öfverlemna
att besluta, huruvida ifrågavarande persedlar, hvarå uppgift och förteckning
blifvit från Krigs-kollegium insända och härhos i bestyrkta afskrifter bifogas, skola
försäljas och försäljningsmedlcn till Rikets Ständers Riksgälds-kontor ingå, eller,
om icke persedlarnc fastheldre må, enär deras afyttrande sannolikt kommer att
medföra förlust för statsverket, anslås till utrednings-förrådets förstärkande.
Kongl. Maj:t förhlifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCA R.
C. v. Hohenhausen.
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse, N.-o 40.
3
Litt. A.
Uppgift
å persedlar, hvilka, till följd af föreskriften i Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 30
Oktober 1849, blifvit i Stockholms utrednings-förråd intagna, till vård och
redovisning, under titel: ”1848 års Krigsrustnings-fonds tillhörighet.
Antal
Tvåhundratio pär brukbara tältdukshyxor
210
Elthundraåttatiofcm st.
dito handdukar
185
Tvåhundratio st.
dito enmansliltar
210
Trehundrafemtio par
dito enmanslakan
350
Tvåhundras) utio st.
dito madrassvahr
270
Tvåhundrasjutio st.
dito nattmössor
270
Tvåhundrasjutio st.
dito putor
270
Femtio st.
dito nattrockar
50
Fyrahundra st.
dito skjortor
400
Nittiofem par
dito strumpor af tältduk
95
Tvåhundranittiofem par
dito halfstrumpor af ull
295
Tvåhundrasjutio tre st.
dito proviantsäckar
273
Tvåhundra par
dito tofflor
200
Tvåhundrasjutio st.
dito västar af tältduk
270
Fvra st.
dito yxor
4
Ett tusen aderton st
nya skålar af förtennt jernbleck (stops)
1,018
Femtio st.
dito åderfat
50
Fyratiosju st.
dito uringlas
47
Sjutton st.
dito kopparpannor (3-kanns)
17
Sjutton st.
dito dito (2-kanns)
17
Sexton st.
dito dito (1-kanns)
16
Tre st.
dito thepannor (å 3, 2 och 1 kanna) ....
3
Femtioen st.
dito sjukbårar
51
Nitton st.
dito gevärsbårar
19
Nitton st.
dito kopparskopor
19
En st. brukbar kopparskopa
1
Fyra tusen alnar nytt bomullslärft
4,000
4
Kongl. Maj:Is Nåd. Skrifvelse, N:o 40.
Två st. nya slangsprutor
Sjuhundrade st. dito läderskifvor till slaghufvar
Fyra st. dito lås med nycklar
Atta st. brukbara gröna rullgardiner
Tolf st. dito lampor af bleck, med fotter
Ett st. dito sigill för Landskrona förråd
Sex st. dito stämplar för dito af jern
Etthundra st. dito enmans-sängar med saljohlsbottnar och tillbehör .
Sjuhundra st. nya fält-toureriquetter
Niohundrafyratio st. dito yxor till faschiner med tillbehör af skaft, skor
och remmar
Två st. brukbara balansvågar
Ett st. dito stickbäcken af tenn
Sjutiofem st. dito stopsbägare af jernbleck
Sjutiofem st. dito halfstops dito af dito
En st. dito kittel af jern
En st. dito dito af koppar, utan lock (10 kannors)
En st. dito dito af dito dito (.30 kannors) .....
Femtio st. dito mindre nattpottor af sink
Tjugofem st. dito större dito
En sats vigter af metall
Fyra st. dito vigter af jern (å 2, 3, 4 och 10 //.)
Ett nytt dubbelt bråckband och
Tjugufem st. brukbara badpälsar
Antal
2
700
4
8
12
1
6
100
700
940
2
1
75
75
1
1
I
50
25
1
4
1
25
Enligt Kongl. Krigs-kollegii protokoll för den 29 December 1849. N:o
4,837.
N. A. Varenius.
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse, N-'0 40.
5
Litt. B.
Förteckning
öfver Inventarier, hvilka dels för Kongl. General Krigs-kommissarialets, dels för
Herr General-Intendentens och honom underlydande Tjenstemäns behof
blifvit upphandlade :
Tre st. kassakistor af jern, brandfria
Antal.
3
En kassakista af eketrä, jernbeslagen
1
En större packkista, jernbeslagen
1
Atta hänglås med nycklar
8
Ett stålsigill
1
Två vattenkaraffer
2
Fyra dricksglas
4
Fyra bläckhorn
4
Fyra sanddosor
4
Tre papperssaxar
3
Sju linealer
7
En pappersknif
1
Atta portföljer
8
Två lycktor
2
Ett oljekrus
1
Ett nattkäril
1
En damborste
I
En handborste
1
En sopskyffel af jernbleck
1
En butelj till skrifblecks förvarande
1
Två handdukar
2
En säck för paketers bärande
1
Stockholm den 27 Juli 1850.
S. C. Nisser.
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse, N:o 40.
Utdrag af protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott deri 10
Januari 1851.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Statsministern, Herr Grefve Sparre,
Statsråden:
Fåhreeus,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Platen.
Statsrådet och Chefen för Landtförsvarsdepartementet uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Maj:ts den 13 December sistlidet år fattade nådiga
beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Rikets Ständer,
angående dispositionen af de 1848 års krigsrustnings-fond tillhörande persedlar,
som blifvit i Stockholms utrednings-förråd inlemnade;
Och behagade Kongl. Maj:t berörde förslag, sådant det finnes
detta protokoll bilagdt, i nåder gilla, samt förordna, att nådig
skrifvelse, i enlighet dermed, skulle till Rikets Ständer afgå.
Ex protocollo
o
C. G. Arman.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop., N:o 41.
7
N:o 41.
Ank. till Exp. Utsk. d. 29 Jan. 1851, kl 9 f. m.
KONGL. MAJ.TS
Nådiga Proposition lill Rikets Ständer, i fråga om grunden för beräkningen
af reserv-räntorna vid Båtsmanshållel i Bleking;
Gifven Stockholms Slott den 10 Januari 1851.
Sedan fråga om en nödig förändring och jemkning i den gamla båtsmansindelningen
inom Blekinge län blifvit väckt redan vid 1809 års riksmöte och derefter
vid flere af de påföljande riksdagarne förnyad, samt i anledning häraf åtskilliga
förberedande åtgärder blifvit vidtagne och serskilde undersökningar verkställda,
dervid det befunnits och blifvit utredt: att, vid provinsens första indelning
till båtsmanshåll år 1685, ett efter hemmanets olika beskaffenhet varierande
belopp från 16 till 21 daler silfvermynt i grundränta blifvit beräknadt såsom
motsvarande en hel båtsmans-nummer; att, då endast ett mindre antal hemman
hade räntor jemt svarande mot sitt rustnings-dalertal, de bland öfriga hemmanen,
som hade större grundränta, kontant erlade det öfverskjutande beloppet,
under namn af öfverskottsränta till uppbördsmannen, som åter dermed godtgjorde
de hemman, som bade mindre grundränta, den för dem uppkomna bristen;
samt att härförutan, till betäckande af samma brist, jemväl blifvit under namn af
reserv-räntor anslagne och på enahanda sätt utgjorde räntorna af vissa smärre
lägenheter, hvilka icke lämpade sig för indelning till någon effektiv rustning, men
att ett så bcskaffadt sätt för liqviderande af öfverskotts- och tillskotts-räntor,
hvilket alltjemt fortfarit utan annan förändring, än att berörde räntor efter 1776
8
Kongl. Maj-.ts Nåd. PropN:o 41.
års mynt-valvation utgått med 3 daler på riksdaler», under tidernas lopp och till
följd af inträffade myntförsämringar, medfört en betydlig ojemnhet och större tunga
för de hemman, som utöfver sitt hestämda rustningsdalertalet måste bestrida
rustningen utan annan ersättning derför, än det kontanta bidrag, som de tillskottsgifvande
hemmanen och lägenheterne erlade till ett belopp, hvilket ej vidare på
långt när motsvarade sjelfva rustningskostnaden; så, och för att återföra ortens
indelningsverk och håtsmans-kontrakt till deras hufvudgrunder och rätta tillämpning
på sådant sätt, att sammansatta rusthållsdclars bidrag sins emellan blefvo
rättvisare fastställde, förklarade Kongl. Maj:t, uti den 18 Januari 1834 till Rikets
då församlade Ständer aflåten nådig Skrifvelse, Sig anse öfverskottsräntorne
framdeles böra, till förmån för de tillskottstagande hemmanen, utgöras med förvandling
efter årlig markegång å de till håtsmansrustningen enligt 1683 års kontrakt
hörande prestationer, dock under vilkor, hland annat, att dels det förändrade
liqvidationssältet först efter vissa år skulle vidtaga, och dels att de hemman, som
vid skattläggningstiden fått så höga räntor sig åsätta, att dessa, förvandlade från
ett ringa penningebelopp till effektiv rustningskostnad, tilläfventyrs skulle kunna
förorsaka hemmanens ödesmål och undergång, förunnades att inom viss tid söka
räntans nedsättning, hvaremot, till betäckande af den brist, som genom sådan ränte-nedsättning
kunde uppkomma för de tillskotts-tagande rusthållarne, borde, jemte
kronans behållna indelnings- öfverskott- eller reserv-räntor, användas de vid 1826
års extra roteringsjemkning i Blekinge tillkomna nya ordinarie båtsmansnummer
medelst af dem erlagd vakansafgift.
Hvad Kongl. Maj:t sålunda hade föreslagit blef ock af Rikets Ständer, uti
underdånig skrifvelse den 29 December 1834, bifallet, blott med den skiljaktighet,
att, i fråga om tiden, då det nya 1 iqvidations-sättet skulle vidtaga, Rikets Ständer
ansägo ett anstånd af 10 i stället för 20 år, räknadt från och med 1834, vara
tillräckligt; och blefvo vederbörande, i öfverensstämmelse härmed, genom nådigt
Bref den 14 Juli 1835, om verkställigheten förständigade, hvarefter, och sedan
under tiden den i Blekinge år 1826 verkställda extra roteringsjemkningen
blifvit upphäfd, den nya båtsmans-indelningen derstädes jemväl är vorden år 1842
slutligen fastställd på det sätt, att af förut oindelda och kronan behållna räntor
blifvit, efter en emellan 18 daler 28 Öre och 21 daler silfvermynt omvexlande
indelningsgrund, bildade 20 nya båtsmansnummer, samt dervid öfverblifna spridda
hemmansdelar och lägenheter, hvilka med en sammanlagd ränta af 296 daler 27
öre och 22 penningar, icke kunnat till hela nummer sammansättas, ansetts efter
en
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 41.
9
en medelberäkningsgrund af 20 daler på hvarje båtsman, motsvara nära 15 hela
nummer, för hvilka vakansafgift efter årlig markegång a rustningskostnaden
erlägges.
Då sedermera beslutet om förändradt sätt för öfverskotts-räntornas utgörande
med år 1844 trädde i verksamhet, uppstod emellertid tvekan, huruvida samma beslut
borde tillämpas jemväl å de äldre så kallade reserv-räntorna, hvilka, utan
att vara lill rustning indelade efter något visst dalertal, likväl redan från indelningens
början varit, lika med öfverskottsräntorna, anslagne till fyllande af räntebrister
för de tillskottstagande hemmanen och af sådan orsak ej heller ingått i
den nya båtsmans-indelningen; och har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet,
med anledning häraf, uti underdånig skrifvelse den 19:de November sistnämnde
år, anhållit om den närmare förklaring i ämnet, att, som berörde reserv-räntor,
hvilka, efter hvad serskildt blifvit upplyst, uppgå till belopp af 20 r:dr 22 sk.
2 rst. voro af enahanda beskaffenhet och användes för samma ändamål som öfverskottsräntorna,
desamma jemväl borde anses inbegripne under det af Konung
och Ständer fattade beslutet om öfverskottsräntorna och följaktligen, lika med
dessa, utgöras med förvandling efter markegång, helst i annat lall för tillskottstagarne
skulle uppkomma en brist, som af statsverkets öfriga tillgångar behöfde fyllas,
äfvensom Kongl. Majrts Befallningshafvande i sammanhang härmed vidare hemställt,
att, vid en så beskaffad förvandling, samma beräkningsgrund för reservräntorna
borde följas, hvilken såsom medelberäkningsgrund blifvit vid den nya
håtsmansindelningen antagen, eller 20 daler silfvermynt för hvarje båtsman.
Vid företagen pröfning af dessa hemställanden, deröfver Förvaltningen af sjöärenderne,
Kammar-kollegium och Stats-kontoret blifvit hörde, har Kongl. Maj:t,
med hänseende till hvad ej mindre Kongl. Maj:t än Rikets Ständer vid föregående
tillfällen i ämnet yttrat och förklarat, väl ansett skäl förefinnas till den slutsats,
att Konungs och Ständers gemensamma afsigt varit, alt de nu ifrågavarande
så kallade reserv-räntorna skola med förvandling efter markegång utgå, helst
den af båda Statsmakterna uttalade grundsats, dels att rustningsbesväret i provinsen
skulle blifva lika för alla egare af jord och lägenheter af samma natur,
och dels att indelningen borde till sina hufvudgrunder återföras, i annat fall skulle
förfelas; men då något bestämdt förklarande angående sältet för reserv-räntornas
utgörande, eller grunden, hvarefter de vid skeende förvandling böra beräknas,
icke innefattas i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 29 December 1834,
B/h. till II. St:s Prot., 1850 & 1851. 1 Sami. 1 Ajd. 10 Haft. 2
10
Kongl. Mqj:ts Nåd. Prog. N:o 41.
har Kongl. Majit velat i detta afseende inhemta Rikets Ständers tanka, samt föreslår
alltså, på ofvan upptagne skäl, det Rikets Ständer måtte förklara, att de till
fyllnad för den ganda båtsmans-indelningen i Blekinge anslagna reserv-räntorna
skola, i likhet med öfverskotts-räntorna, utgöras med förvandling efter markegång
å den verkliga rustningskostnaden, äfvensom att, vid så beskaffad förvandling,
samma medelberäkningsgrund för reserv-räntorna skall följas, som vid den nya
båtsmans-indelningen blifvit antagen, eller 20 daler silfvermynt för hvarje båtsman;
oell vill Kongl. Majit i sammanhang härmed för Rikets Ständer tillkännagifva,
att Kongl. Majit, sorn under den iiite December 1845, med uppskjutande
tills vidare af hufvudsakligt beslut i målet, forordnat, alt reserv-räntorna emellertid
skulle utgå efter samma grund sorn förut, sedermera vid ärendets slutliga
pröfning den 5:tc Juni 1849 funnit skäligt föreskrifva, att den ifrågaställa förändringen
med. reserv-räntornas beräkning dä genast borde försiggå och i nion deral
belöpande afgifter Lills vidare de bctalningsskyldiga påföras med laga efterräkning,
men att, intilldess Rikets Ständer i ämnet beslutat och Kongl. Majit framdeles
derom vidare i nåder förordnade, samma afgifter icke skulle uttagas, utan
räntornas belopp under tiden endast enligt dittills följd grund uppbäras.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med ali Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSGAR.
B. v. Platen.
Kongl. Maj:ts Näcl. Prog. N:o 41.
11
Utdrag af protokollet 'öfver Sjöförsvars-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slolt den
10 Januari 1851.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Stats ministern Herr Grefve Sparre.
Statsråden:
Fåhraeus,
von Hohenhausen,
Walléns heen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt och
Grefve von Platen.
Derefter uppläste Departements-chefen, Statsrådet Grefve von Platen till justering
det, i enlighet med Kongl. Majrts, uppå Statsrådets underdåniga tillstyrkan,
den 5 Junii 184Ö fattade nådiga heslut, uppsatta förslag till
l:o
Kongl. Maj:ts nådiga proposition lill Rikets Ständer, om grunden för reservräntornas
vid håtsmanshållet i Blekinge beräkning;
Och behagade Kongl. Majit, enligt Statsrådets underdåniga
tillstyrkan, i nåder gilla berörde förslag, sådant detsamma
linnes detta protokoll hilagdt, i öfverensstämmelse hvarmed
nådig proposition skulle till Rikets Ständer aflåtas.
Ex protocollo
Carl Gust. Sehmann.
12
Kong l. Muj:ts Nåd. Prop. N.-o 42.
N:o 42.
Ank. till Exp. Utsk. d. 29 Jan. 1851 kl. 9 f. m.
KONGL. MAJrTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående ett hegardt amorteringslån
lill fullbordande af en nybyggnad för läns-lazarettet
i Jjund och dermed förenade sjukvårds-inrättningar;
Gifven Stockholms Slolt den 10 Januari 1851.
Uti underdånig skrifvelse den 10 December sistlidet år, har direktionen
öfver läns-lazarettet i Lund samt dermed förenade kurhus, Institutum Clinicum
och barnbördshus anfört, bland annat, att bemälde direktion, uppå medicinska
fakultetens yrkande och länets revisorers anmaning, äfvensom med anledning af
bestämda vilkor, fästade vid vissa donationer, företagit en nybyggnad, som
lemnade ökadt utrymme för 108 nya sjuksängar, hvilken nybyggnad befunnits
vara af behofvet så mycket mera påkallad, som dels till intagande å lazarettet
ofta blifvit anmälde ända till 40 å 50 patienter, mer än utrymmet medgifvit
att emottaga, dels sjuke studerande icke kunnat der erhålla nödig läkarevård
utan inträng i länets innevånares rätt, dels ock, efter föregången längre tids
anmälan, patienter ofta från aflägsne orter i länet intagit sjuksängarne och, i
följd deraf, hufvudsakligast chroniska sjukdomar inom lazarettet förekommit, till
menlig inskränkning i kliniska undervisningen, för hvars fullständighet erfordrades
ett lättadt tillträde för febersjuke, hvilka endast från lazarettets närmaste
Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:0 42.
13
■omgifning kunde erhållas; och har direktionen, som, oaktadt all använd omtanka
och sparsamhet vid företagets utförande, funnit sig icke kunna medelst sina egande
tillgångar verkställa de med ifrågavarande nybyggnad åsyftade förbättringar,
underdånigst anhållit, det Kongl. Maj:t genom nådig proposition till Rikets
nu församlade Ständer om ett amorteringslån af Fyratiotusen riksdaler banko
mot tre å 4 procents årlig ränta och 1 å 2 procents årlig amortering, måtte
bereda direktionen tillfälle att ofvanberörda nyttiga ändamål befrämja.
Och vill Kongl. Maj:t, i anledning af hvad bemälde direktion sålunda anfört,
hos Rikets Ständer föreslå, att det för ofvanberörde ändamål begärda lånet,
Fyratiotusen riksdaler banko, måtte meddelas på de vilkor, Rikets Ständer, i betraktande
af hvad direktionen i detta afseende föreslagit, kunna finna skäligt
att bestämma.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
P. Genberg.
Utdrag af protokollet 'öfver Ecklesiaslik-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet på Stockholms Slott den
10 Januari 1851.
N ärvarande:
Hans Exellens Justitie-Statsministern Herr Grefve Sparre.
Statsråden:
Fåhreeus,
von Hohenhausen,
Wallcnstéen,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Grefve von Platen.
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N.-o 43.
Chefen för Ecklesiastik-departementet, Statsrådet Genberg uppläste till justering
ett, i öfverensstämmelse med förut fattadt beslut, uppsatt förslag till Kongl.
Maj:ts nådiga proposition till Rikets Ständer, angående ett hegardt amorteringslån
till fullbordande af en nybyggnad för läns-lazarettet i Lund och dermed förenade
sjukvårds-inrättningar;
och behagade Kongl. Majit, uppå Statsrådets underdåniga tillstyrkan,
berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll
bilagdt, i nåder gilla samt förordna, att nådig proposition,
i öfverenstämmelse dermed, skulle till Rikets Ständer expedieras.
Ex protocollo
Guslaf Ribbing.
v.A
N:o 45.
Ank. till Exp. Utsk. den 29 Januari 1851, kl. 9 f. m.
KONGL. MALTS
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, i fråga om förändrad beräkningsgrund
för Båtsrnatis-vakans-afgiften af nyrolerad
jord inom Blekinge län', Gifven Stockholms Slott den 10
Januari 1851.
Uti underdånig skrifvelse af den 23 Maj 1845 anmälde Rikets då församlade
Ständer, att hos dem framställning blifvit gjord om förändrad beräk
-
Kongl. Maj.-ts Nåd.' Skrifvelse N:o 43,
15
ningsgrund för båtsmans-vakansafgiften af nyroterad jord inom Blekinge ian, samt
att Rikets Ständer i afseende pä denna fråga, bland annat, inhemtat: det Kongl.
Maj:t redan gifvit Rikets Ständer vid 1834 och 1835 arens riksdag tillkänna,
att Kongl. Maj:t funnit de inom länet utgående så kallade öfverskottsräntor
böra till förmon för de rusthållare, som egde att desamma uppbära, framdeles
utgöras med förvandling efter årlig markegång å de till båtsmans-rustningen,
enligt 1685 ars kontrakt, hörande prestationer, under iakttagande
för öfrigt af vissa föreslagna vilkor, hvaribland äfven att cgarne af sådane
hemman, som efter en så beskaffad förändring kunde anses för högt betungade,
borde få söka nedsättning i räntan till likhet med andra räntebeta
lande
hemman, samt att, till betäckande af den brist, sorn genom dylik räntenedsättning
kunde inträffa för de ränte-tillskottstagande rusthällarne, finge användas,
jemte kronans behållna indelnings-, öfverskott- eller reservräntor, äfven
de i Blekinge vid förrättad extra-roteringsjemkning tillkomna nya ordinarie
rotar genom erläggande för deni af en efter markegång rustningskostnaden
motsvarande vakansafgift; hvaremot Kongl. Maj:t ansett förhöjning i vakansafgiften
för inom länet lediga båtsmansnummer af gamla stammen, utöfver
de 8 r:dr, hvarmed sådan afgift dittills utgått, icke lämplig, åtminstone sa
länge de rustande ej kommit af tillskotlsröntornas förhöjning i åtnjutande;
att Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse den 29 December 1834, gillat
de af Kongl. Maj:t sålunda föreslagna åtgärder till jemnkning af indelnings-besväret
i Blekinge, med den skiljaktighet, att anståndstiden för öfverskotts-gifvarne
att erlägga räntorne efter markegångs-förvandling skulle, i
stället för 20 år, inskränkas till 10 år, hvarefter Kongl. Maj:t, med antagande
af denna förändring, genom nådigt bref den 14:de Juli 1835, anbefallt verkställighet
af hvad Kongl. Maj:t och Rikets Ständer i ämnet beslutat; att Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i länet derefter, i sammanhang med den anbefallda
verkställigheten, väckt fråga, bland annat, derom, att till ordinarie indelnings
utgörande upptagne nya rotarne måtte intill år 1844 få utgöra sina räntor,
såsom förut, utan förvandling, men att Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hörande,
uti nådigt bref den 15:de Januari 1839 förklarat, att, enär Kongl.
Maj:t, gemensamt med Rikets Ständer, beslutat, att de kronan behållna räntorna
skulle från och med 1835 komma de rusthållare, som af lindring fini
nos
i hellof, till godo, på det sätt, att för de rotar, som af dessa räntor
uppkommit, erlades en efter markegång rustningskostnaden motsvarande vakansafgift,
Kongl. Maj:t icke kunde häruti medgifva någon jemkning, som i allt fall
A
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N.-o 43.
skulle lända gamla rusthållsindelningen till förlust, i samma mon den tjente räntegifvarne
till fördel, utan borde hvad i afseende å dessa räntor redan funnes föreskrifvet
lända till behörig efterrättelse; att vidare, till följd af den räntegifvarne
förunnade rättighet att söka nedsättning i den vid skattläggnings-tiden åsätta
räntan, en mängd hemmansegare derom vändt sig till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet, samt att emedlertid och innan dessa frågar blifvit afgjorda, en
rustningskostnaden efter markegång motsvarande vakansafgift blifvit de til! ordinarie
indelnings utgörande upptagne hemmanen, vid debiteringen af 1841 års
kronoutskylder efterräkningsvis för sex år, från och med 1835, påförd och af
Kongl. Maj:ts befallningshafvande till uttagande fastställd, men att Kongl. Majrt,
i anledning af häröfver anförda underdåniga besvär och tillika gjord anhållan om
befrielse från eller lindring i den retroaktivt beräknade afgiften, genom nådigt
bref den 23 Juli 1842 förklarat, vidkommande yrkad befrielse från berörde vakansafgift,
så vidt den icke blifvit inom den för kraf af kronoutskylder bestämda
tid af 3 år affordrad, att frågan härom borde serskildt i laga ordning utföras,
samt hvad anginge klagandernes anhållan, att den vakansafgift, som skulle
utgöras, icke måtte på en gång hos de skattskyldige uttagas, utan få utgå
på det sätt, att ett års resterande afgift efterräkningsvis kunde, jemte det löpande
årets, få erläggas; att Kongl. Maj:t funnit godt förunna samtlige de skatt -  skyldige en sådan lindring, med vilkor likväl, att deras under egande- eller besittningsrätt
innehafvande jord blefve för resterne i ansvar; samt slutligen att,
då vakansafgift icke inom tre år från uppbördsårets utgång blifvit för år 1835 affordrad,
Kammar-rätten, uppå derom frän Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet
fullföljd talan, genom utslag den 19 December 1844, ogillat den till utbekommande
af samma afgift meddelade utmälningsåtgärd och på det sätt rättat Kongl.
Maj :ls befallningshafvandes öfverklagade beslut, att, derest vakans-afgiften för åren
1835 och 1836 skulle sammanlagdt öfverskjuta, hvad för åren 1836 och 1837
rätteligen horde utgöras, det öfverskott, som på sådant sätt kunde komma de
skattskyldige till godo, horde dem kostnadsfritt återställas.
Under anförande sedermera, att, efter denna utredning af förhållandena med
båtsmans-indelningen i Blekinge, Rikets Ständer ansågo det icke kunna bestridas,
att påföringen af vakansafgifter för de nya ordinarie båtsmansrotarne i nämnde
provins till ett den verkliga rustningskostnaden efter markegång motsvarande
belopp, så vidt prescription för en sådan påföring varit öppen, skett i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers gemensamma beslut, äfvensom
att
Kongl. Mnj:ts Kod. Skrifvelse N:o 43.
17
alt en dylik beräkningsgrund för vakansafgifter i allmänhet vore stadgad för de
rotar och rotedelar, med hvilka den nya ordinarie soldat- och bätsmansroteringen
öfver hela riket redan blifvit tillökad eller ytterligare komme att ökas, hafva
Rikets Ständer väl funnit vederbörande rusthållare icke vara berättigade till åtnjutande
af den lindring vid vakansafgiftens utgörande, som blifvit föreslagen;
men då likväl åtskilliga omständigheter förekommo, som, enligt Rikets Ständers
tanka, gjorde lindring i berörde hänseende af billigheten påkallad, såsom: att vakansafgiften
för gamla båtsmans-indelningen i Blekinge utginge med 8 r:dr banko
för hvarje nummer, och att förhöjning häri, enligt Kongl, brefvet den 14 Juli
1835, icke ansetts lämplig; att denna olikhet i rustningsbördan emellan de gamla
och nya ordinarie båtsmansrotarne varit för de sednare så mycket mer betungande,
som rusthallarne icke fått uppbära tillskottsräntorne efter markegångs-förvandling,
under den tid af 10 ar, den förhöjda vakansafgiften varit till utgörande påbjuden;
att denna afgift, sedan densamma, genom sistnämnde Kongl, bref bestämdes,
icke blifvit såsom andra kronoutskylder debiterad för hvarje år, i hvilket
fall den icke torde hafva känts i väsentlig mon tryckande, utan först år 1841,
eller 6 år efter dess påbjudande och retroaktivt för denna tid de rustande påförts
till utgående, enligt Kongl, brefvet den 23 Juli 1842, för 2 år i sender;
samt slutligen, att meranämnde vakansafgift, som blifvit anslagen till understöd för
den gamla båtsmans-indelningen, icke ännu skulle hafva kommit densamma tillgodo;
så ansågo Rikets Ständer sig, vid berörde förhållanden och i anseende till det
serdeles betungande i den dubbla vakansafgiften, böra i underdånighet anhålla,
bland annat, att Kongl. Maj:t, efter föregången undersökning, huruvida och till
hvad belopp ifrågavarande vakansafgift från de nya ordinarie rotarna i Blekinge
varit behöflig till betäckande af den brist, som genom beviljad nedsättning i
räntorne för en del ränlegifvande hemman under gamla båtsmans-indelningen uppkommit
för tillskottstagande rusthållare, måtte meddela Rikets Ständer förslag till
den nedsättning i beloppet af vakansafgiften för de intill 1845 sednast förflutna
10 år, hvilken, utan förlust för ränte-tillskoLtstagare, kunde de nya rotarne
förunnas.
Efter från Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län inhemtadt yttrande
uti åtskiliige detta ärende rörande delar, hafva Förvaltningen af Sjö-ärendena,
Kammar-kollegium och Statskontoret uti den 2 Mars 1848 gemensamt afgifvet
utlåtande, dels upplyst, ej mindre att, enligt de genom Kongl, brefvet den
11 Juni 1842 gillade indelningslängder, inom Blekinge län blifvit efter indel
Bih.
till 11 St:s Pro t., 1850 & 1851. 1 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 43.
ningsgrund af emellan 18 daler 20 öre och 21 daler på båtsman bildade 20
nya hela rustningsnummer och att spridda hemmansdelar, som ej kunnat till
hela nummer sammansättas, öfverblifvit med en ränta af 296 daler 27 öre 22
penningar, eller 98 r:dr 45 sk. 9 r:st., motsvarande, efter 20 daler på båtsman,
sammanlagdt 14 -f-J delar, eller nära 15 hela nummer, än äfven att
det utaf Rikets Ständer åberopade förhållande, att vakansafgiften för gamla
båtsmans-indelningen i Blekinge utginge med endast 8 r:dr för hvarje nummer,
numera upphört; dels ock vidare i underdånighet anfört, att, sedan Kongl. Maj:Is
befallningshafvande i länet afslagit all derstädes sökt förmedling eller nedsättning
uti räntorna för de hemman, som höra under gamla båtsmans-indelningen,
så att någon brist för tillskottstagande rusthållare icke uppkommit, eller bchöft
med de för de nya rotarne influtna vakansmedlen godtgöras, hade väl
besvär öfver Kongl. Maj:ts befallningshafvandes beslut härutinnan blifvit hos Kammar-kollegium
anförde och voro på dess pröfning beroende, men att de rusthållare,
hvilka i denna del klagat, voro så få, att, om än deras besvär skulle vinna afseende,
sådant icke kunde inverka på bedömandet af frågan i dess helhet; och hafva
kollegierne vid nu uppgifne förhållande, på sätt Kongl. Maj:ts befallningshafvande
äfven yttrat, ansett någon förlust för ränte-tillskottstagarne icke uppkomma,
ehvad nedsättning i beloppet af den ifrågavarande vakansafgiften må de nya rotarne
förunnas, men utan afseende derå, om någon så beskaffad förlust skolat
inträffa eller ej, icke funnit skäl vara för handen att i underdånighet tillstyrka
någon nedsättning uti ifrågavarande vakansafgift, heldst den nyberustade jorden inom
Blekinge län stöde i samma kathegori, som den nyrolerade jorden i öfriga delar
af riket, eller att den nu blifvit belagd med ett onus, hvarifrån densamma förut,
af en eller annan anledning, obehörigt åtnjutit befrielse, samt i följd häraf stadganderne
för den ena äfven borde gälla för den andra, på det att ett motsatt förfarande
ej matte föranleda antingen till obillighet för den, hvilken icke finge någon
eftergift, eller ock till rättighet för denne att äfven deraf komma i åtnjutande.
Med afseende ä hvad härvid sålunda förekommit och då Kongl. Maj:t ansett
det böra i betraktande tagas å ena sidan, att genom beviljandet af den ifrågaställa
nedsättningen i vakansafgiften för den nyberustade jorden i Blekinge, större
förmåner skulle dessa rusthåll tillgodokomma, än som den öfriga nyroterade jorden
i riket lått åtnjuta, samt å den andia, att, om full vakans-afgift efter markegång
af de nya rusthållen uttages flir nu ifrågavarande förflutna tid, desamma
skulle komma att i berörde afseende vidkännas en vida större tunga, än de gamla
rusthållen, hvilka till och med 1843 fått erlägga både vakans-afgift och öfver
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 43.
19
skottsränta efter den lindriga beräkningen af 24 daler, eller 8 r:dr årligen för
hvarje nummer, har Kongl. Maj:t härmed velat gifva Rikets Ständer del af dessa
forhållanden samt till Rikets Ständers afgörande i nåder öfverlemna, huruvida
och i hvilken nion Rikets Ständer, i anledning af de upplysningar, som till förevarande
ämnes närmare utredning vunnits, må finna skäl att den önskade förändringen
i sättet för utgörande af vakans-afgiften för den nyindelade jorden i Rlekinge
län för deras del medgifva.
Jemte meddelande slutligen, att, enligt hvad Kollegierna upplyst, den för åren
1835 till och med 1844 debiterade vakans-afgiften utgjort sammanräknade
R:ko r:dr 22,185: 47. 7.
samt att, om härtill lägges för 20 hela och 15 spridda, eller
tillhopa 35 nya rustningsnummer, förslagsvis efter 50 r:dr för
hvarje nummer, årligen 1750 r:dr, och således för åren 1845,
1846 och 1847 saminanlagdt  5,250:
summan af de uti Landt-ränteriet för omförmälde år inneståen
de
vakansmedel utgör . . o r:dr 27,435: 47. 7.
men att det verkliga beloppet af dessa medel först med visshet kan bestämmas,
sedan de klagomål, som, på sätt ofvan omförmäldt är, blifvit anförde öfver Kongl.
Maj:ts Refallningshafvandes beslut, i fråga om förmedling eller räntenedsättning,
blifvit slutligen afgjorde, äfvensom att vakans-afgiften för framtiden, i händelse
effektiv rustning kommer att presteras för de nybildade 20 hela rustningsnumren,
derefter inflyter blott för de 15 spridda numren till ett belopp årligen af endast
omkring 750 r:dr efter den antagna grunden af omkring 50 r:dr för hvarje
nummer, har Kongl. Maj: t nu tillika velat till Rikets Ständer göra framställning
derom, att ifrågavarande vakans-afgifter, i den mon de icke behöfvas för ersättningar
åt den gamla båtsmans-indelningen, må upptagas bland statsverkets inkomster,
på sätt eger rum med enahanda afgifter af den nyroterade jorden i rikets
öfriga län.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
B. v. Platen.
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N.-o 43.
Utdrag af Protocollet öfver Sjöjörsvars-ärenden, hållet tufor
Hans Maj: t Konungen i Stals-Rädet ä Stockholms Slolt den
10 Januari 1851.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Grefve Sparre,
Statsråden:
Fåhreeus,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Gettberg,
Gripenstedt,
Grefve von Platen.
Derefter uppläste Departementschefen, Statsrådet Grefve ro?* Platen till justering
det, i enlighet med Kongl. Majrts, uppå Statsrådets underdåniga tillstyrkan,
den 5 Juni 1849 fattade nådiga beslut, uppsatta förslag till
2:o.
Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Rikets Sänder, angående förändrad beräkningsgrund
för bätsmansvakans-afgiften af nyroterad jord inom Blekinge Län;
och behagade Kongl. Maj:t, enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkan, i nåder
gilla berörda förslag, sådant detsamma finnes detta protocoll bilagdi; i öfverensstämmelse
hvarmed nådig skrifvelse skulle till Rikets Ständer aflåtas.
Ex protocollo
Garl Gust. Sehmann.
Kongl. Maj .-te Nåd. Proposition N:o 44.
21
N:o 44.
Ank. till Exp. Utsk. d. 29 Jan. 1851, kl. 9 f. m.
KONGL. MAJ.TS
Nå diga Proposition till Rikets Ständer, angående upplåtelse åfjord
från trumslagare-bostället vid Kalmare regemente, Lilla Okna
N:o 2, i Jönköpings Län, till plan för sockenstuga och skolhus
åt Ökna församling; Gifven Stockholms Slott den 10
Januari 1851.
Jemte insändande af Ökna församlings i Östra härad af Jönköpings län underdåniga
ansökning, att, till erhållande af nödig plan för uppförande af socknestuga
och skolhusbyggnad för församlingens behof, kappl. med jord, uppskattade
till 2.1 kappl., måtte af egorna till trumslagare-bostället vid Kalmare regemente
Lilla Ökna N:o 2 om > mantal upplåtas, emot ersättning af en till vidden, 2-l-fr
kappland, något mindre, men till godheten lika uppskattad jordrvmd från Komministers-bostället
Lilla Ökna N:o 3 om J mantal, som deremot skulle, i stället
för den afstådda jordrymden, af församlingen erhålla en afkastningen motsvarande
årlig afgäld af 13-J L:tf. godt hårdvallshö, med kontanta värdet deraf, 3 r:dr
18 sk. banko, på sätt af tillförordnad Landtmätare med biträde, efter i vederbörandes
närvaro skedd uppmätning, beskrifning, uppskattning och affattning af de
båda jordrymderna, blifvit föreslaget, har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnde
län, uti underdånigt memorial af den 9 Januari sistlidne år, öfverlemnat de i
målet infordrade yttranden ifrån Kronohetjeningen i orten, Chefsembetet vid Kalmare
regemente och Konsistorium i Wexiö stift, samt, lika med dessa vederbörande,
för egen del till det ifrågaställa egobytet tillstyrkt nådigt bifall, med un
-
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
derdånig hemställan, att den Komministern tillkommande årliga ersättningen måtte,
enligt 4 §. 2 kapitlet uti Kongl, förordningen den 19 December 1827, bestämmes
till 13| godt hårdvallshö, att Komministern, efter markegängspriset hvar
je
år, af församlingen godlgöras, men icke ur kyrkokassan utgå.
Till underdånig åtlydnad af härå meddelad nådig remiss och sedan Ökna församling
uti infordrad ytterligare förklaring förmält sig vara beredvillig att för
ängsmarkens afträdande godtgöra komministers-bostället Lilla Ökna med 13 J L:'//.
godt hårdvallshö årligen, antingen in natura eller med lösen efter årligt markegångspris,
på sådant sätt, att denna ersättning icke kommer att betunga Ökna kyrkokassa,
utan af församlingens hemmansegare och innehafvare årligen utgöras, hafva
Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs- och Kammar-kollegier uti underdånigt utlåtande
den 13 sistlidne November anfört, att som i Ökna socken någon passande
plan för sockenstugas och skolhusbyggnads uppförande å annat ställe, än det nu
föreslagna, ej skall finnas, samt fullt ut tjenligt vederlag för den till ändamålets
befrämjande ifrågakomne mark blifvit trumslagare-bostället Lilla Ökna N:o2 beredt, äfvensom
den Komministers-bostället af församlingen tillkommande årliga afgäld
är bestämd efter afkastningen af den jordrymd, som derifrån komme att till trumslagare-bostället
såsom ersättning öfverlåtas, ansåge Kollegiernc sig böra hvad härutinnan
sökt och medgifvet blifvit till bifalls vinnande understödja.
Vid det sålunda utredda förhållande, anser Kongl. Maj:t skäl vara för handen,
att ifrågavarande jordutbyte under de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uppgifne
vilkor bifalles, samt vill alltså härmed föreslå Rikets Ständer att detsamma medgifva.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
C. von Hohenhausen.
kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.
23
Utdrag af protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet på Stockholms Slott den 10
Januari 1851.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Herr Grefve Sparre,
Stats-Råden:
Fåhreeus,
von Hohenhausen,
Wallensteen,
Gunther,
Gettberg,
Gripenstedt,
Grefve Platen.
Statsradet och Chefen för Landtförsvarsdepartementet uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Maj:ts den 13 December sisth år fattade nådiga beslut,
uppsatt förslag till Kongl. Majrts nådiga proposition till Rikets Ständer, angående
upplåtelse af jord från trumslagare-bostället vid Kalmare regemente, Lilla Ökna
N:o 2, i Jönköpings län, till plan för sockenstuga och skolhus åt Ökna församling;
Öch behagade Kongl. Maj:t berörde förslag, sådant det finnes detta protokoll
bilagdt, i nåder gilla, samt förordna, att nådig proposition i enlighet dermed
skulle till Rikets Ständer afgå.
Ex protocollo
C. G. Arman.
Å
STOCKHOLM, tryckt ros isaac marcus 1851.
L
Kongl. Majts Nåd, Proposition, Jfs 43.
1
M 45.
Ank. till Exp.-Ulsk. d. 16 Febr. 1851, kl. 12 f. m.
Kongl• Maj.ts Nådiga Proposition till Rikets Stander angående
sattet får fullföljd af mindre brottmålsom med tvistemål
ega nara gemenskap eller deraf härflyta; Gifven Stockholms
Slott den 31 Januari 1851.
Genom Kongl. Förordningen den 18 April 1849, angående upphörande af
Kämners-, Lagmans- och Riddaresyne-Rätter, hafva blifvit upphäfne så väl 3 Kap.
4 § Rättegångs-Balken, enligt hvilken ett mindre brottmål, som af något tvistemål
sitt ursprung fått och dermed hade nära gemenskap, skulle åtfölja tvistemålet
till Lagmans-rätt och der afdömas, som ock sista momentet i 23 Kap. 5 §
samma Balk, hvilket meddelat en hänvisning till omförmälda 4 § i 3 Kapitlet.
Grundsatsen alt ett sådant mindre brottmål borde, vid fullföljd i högre rätt, i
sammanhang med tvistemålet, behandlas efter samma rättegångsordning som detta,
saknar således nu stöd af beskrifven lag, men synes dock fortfarande böra i lagskipningen
följas, helst derigenom beredes ej obetydlig lättnad för parterne, i det
de undvika de dubbla skriftväxlingar och iakttagelser af särskilda fatalier, som
blelvo oundgängliga, i händelse brottmålet skulle skiljas från hufvudmålet och genom
särskilda besvär fullföljas. Kongl. Maj:t vill derföre, efter Statsrådets och
Högsta domstolens hörande, härmed föreslå Rikets Ständer antagande af följande
Lagbestämmelse:
»Fullföljes i Högre Rätt tvistemål, deri ett mindre brott kommit, som af det
sitt ursprung fått och dermed nära gemenskap häfver; då må brottmålet följa
tvistemålet åt och för båda gälla den rättegångsordning, som lör tvistemål är stadgad.
Fullföljes endast brottmålet, eller är brottet sådant att derföre med penningar
ej bötas må; gånge med rättegången efter thy för brottmål i allmänhet är
sagdt.»
De i Statsrådet och Högsta Domstolen förda protokoll i ämnet bifogas; och
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Stockholms Slott den 31 Januari 1831,
OSCA R.
Ér. A. Sparre.
Bih. till R. St. Prat. 1830 & 1851. 1 Sami, 1 Afd., 11 Baft. 1
2
Kongl. Maj.-ts Nåd. Proposition, J\I 48.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements- Ärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i Stats-rädet å Stockholms Slott den 31 Januari 1851.
Närvarande:
Justitie-Stats-Ministern, H. Ex. Herr Grefve Sparre.
Stats-rådeu: Fåhreeus,
von Hohenhausen,
Wallenstien,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Justitie-råden: Nordenstolpe,
Qviding.
H. Ex. Herr Friherre Stjerneld och Statsrådet Grefve von Platen aumältes
vara af sjukdom hindrade alt detta Statsråd bivista.
H. Ex. Herr Grefven och Justitie-Stats-Ministern anmälte i underdånighet:
Förslag till Kongl. Majrts nådiga proposition till Rikets Ständer, angående
behandling af mindre brottmål i sammanhang med tvistemål, öfver hvilket förslag
Kongl. Maj:t, den 7 innevarande månad, infordrat Högsta Domstolens underdåniga
utlåtande.
Den föreslagna lagbestämmelsen var af följande lydelse: »Fullföljes i högre
rätt tvistemål, deri ett mindre brott kommit, som af det sitt ursprung fått och
dermed nära gemenskap häfver; då må brottmålet följa tvistemålet åt och för båda
gälla den rättegångsordning, sorn för tvistemål är stadgad. Fullföljes endast brottmålet
eller är brottet sådant, att derföre med penningar ej bötas må, gånge med
rättegången efter thy för brottmål i allmänhet är sagdt.»
Hogsta Domstolen hade, på sätt dess protokoll den 21 i denna månad utvisar,
i underdånighet tillstyrkt, att den föreslagna propositionen måtte till Rikets
Ständer oflätas.
Efter tillstyrkande af Statsrådet, beslöt Kongl. Maj:t, att ifrågavarande
nu upplästa och godkända proposition, sådan den finnes
bilagd detta protokoll, skall Rikets Ständer liil antagande i vanlig
ordning föreläggas.
Ex protocollo,
C. P. A. Hallbäck.
Kongl. Majus Nåd. Proposition, JV° 45.
3
Utdrag af Protokoll öfver Justitie-Arender, hållet i Kongl. Maj.ts Högsta
Domstol, Tisdagen den 21 Januari 1851.
Närvarande:
Justitie-råden: Bredberg,
Nordenstolpe,
Grefve Snoilsky,
Schmidt,
Qviding,
Hoffstedt,
Gtjllenhammar.
Revisionssekreteraren Quensel föredrog i underdånighet:
Kongl. Maj:ts nådiga Remiss den 7 innevarande månad, hvarigenom Högsta
Domstolens utlåtande blifvit inlordradt öfver ett af IT. Ex. Herr Grefven och
J ustitie—Stats—Mitiistern författad t, detta protokoll bifogad t, underdånigt förslag
till nådig proposition till Rikets Ständer, angående följande lagbestämmelse:
»Fullföljes i Högre Rätt tvistemål, deri ett mindre brott kommit, som
af det sitt ursprung fått och dermed nära gemenskap häfver; då må brottmålet
följa tvistemålet åt och för båda gälla den rättegångsordning, som för
tvistemål är stadgad. Fullföljes endast brottmålet eller är brottet sådant,
alt derföre med penningar ej bötas må, gånge med rättegången elter thy
för brottmål i allmänhet är sagdt.»
Högsta Domstolen tillstyrkte i underdånighet, att den föreslagna
propositionen måtte till Rikets Ständer allålas.
Ex protocollo,
C. iP. A. Hallbäck,
Kongl. Majus Nåd. Proposition Jtä 46.
M 46.
Ank.' till Exp.-Utsk. d. 16 Febr. 1851, kl. 12 f. m.
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition till Rikets Stander angående
ändring i 23 Kapitlet 1 §. Rättegångsbalken, sådan den
lyder i Kongl. Förordningen den 18 April 1849; Gifven
Stockholms Slott den 31 Januari 1831.
Genom 22 § Regeringsformen är stadgadt, att uti Högsta Domstolen ringare
mäl kunna pröfvas af fem ledamöter, så ock af fyra, der alla fyra om slutet
ense äro och 23 Kapitlet 1 § Rättegångsbalken, sådan den lyder i Kongl. Förordningen
den 18 April 1849, förmår, att i Hof-Rätt likaledes minst fyra ledamöter
fordras för att utgöra domlört antal. Det synes dock mindre nödigt, att
andra instansens domstolar äro sammansatta af lika många ledamöter, som Högsta
Domstolen, och af Lagberedningen är jemväl af sådan anledning föreslaget, att
Öfverrätt skulle vara domför med tre ledamöter. Ett stadgande i denna syftning
skulle dessutom medföra den fördel, att uppkommande balanser i Hof-Rätterna
kunde skyndsammare afarbetas — en fördel af desto större vigt, som antalet af
till Hof-Rätterna fullföljda radernål betydligen stigit sedan Lagmans- och KämnersRätterna
blifvit indragna. Kongl. Majit vill alltså, efter Stats-Rådets och Högsta
Domstolens hörande, härmed föreslå Rikets Ständer:
att, med ändring af 23 Kapitlet 1 § Rättegångsbalken, sådan den lyder
i Kongl. Förordningen den 18 April 1849, följande stadgande må
antagas nemligen:
»I Hof-Rätt må ej färre än fyra ledamöter döma i mål, som å ära
eller lif gå. I andra mål må tre ledamöter utgöra domfört antal,
der alla om slutet ense äro».
De uti Stats—Rådet och Högsta Domstolen i ärendet förda Protokoll bifogas;
Och Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen. Stockholms Slott den 31 Januarii 1831.
OSCA R.
G. A. Sparre.
Kongl. Moj.ls Nåd. Proposition M 46.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärender, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 31 Januari 1851.
Närvarande:
Justitie-Stats-Ministern, Hans Excellence Herr Grefve Sparre.
Stats-Råden: Fåhreeus,
von Hohenhausen,
Wallensten,
Gunther,
Genberg,
Gripenstedt,
Justitie-Råden: Nordenstolpe,
Qviding.
Hans Excellence Herr Friherre Stjerneld och Stats-Rådet Grefve von Platen
anmäldes vara af sjukdom hindrade att detta Stats-Råd bivista.
Hans Excellens Herr Grefven och Justitie-Stats-Ministern anmälde i underdånighet:
Förslag
till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständer angående
ändring uti 23 Kapitlet 1 § Rättegångs-Balken, hvilket, till följd af Kongl. Maj:ts
Nådiga befallning den 7 innevarande månad, blifvit öfverlemnadt till Högsta Domstolen,
för afgifvande af underdånigt utlåtande i den ordning 87 § RegeringsFormen
föreskrilver.
Förslaget innehåller att, med ändring af 23 Kapitlet 1 § Rättegångs-Balken,
sådan den lyder i Kongl. Förordningen den 18 April 1849, följande stadgande
må antagas, nemligen:
»I Hof-Rätt må ej förre än fyra Ledamöter döma i mål, som å ära eller
lif gå. I andra mål må tre Ledamöter utgöra domlört antal, der alla om slutet
ense äro.->
Vid föredragning den 21 i denna månad af detta ärende, hade, på sätt af
Högsta Domstolens nu upplästa Protokoll inhemlades, Justitie-Råden Bredberg,
Nordenstolpe, Schmidt, Qviding, Hoffstedt och Gyllenhammar i underd. tillstyrkt, att
den föreslagna Propositionen måtte till Rikets Ständer aflåtas. Hvaremot Justitieltådet
Grefve Snoilsky anfört: »Sedan uti 23 Kap. 1 § Rättegångs-Balken blifvit
stadgadt, att i vigligarc mål borde i Hof-Rätt 7 Ledamöter döma, men att ringare
mål finge urskiljas af fem, så ock af fyra, der alla fyra om slutet ense voro,
blef genom Kongl. Förordningen den 19 Juli 1813 den förändring påbuden, att
6
Kongl. Maj.ls Nåd. Proposition Jis 46.
i Hof-Rätt borde ej färre än 5 Ledamöter döma i mål, som å lif och ära gå;
men i andra mål borde fyra Ledamöter utgöra domfört a#tal, derest alla om slutet
ense voro, hvilket stadgande är oförändradt bibehållet i Kongl. Förordningarne
den 18 Juni 1818 och den 18 April 1849 och inhemtas tillika af 1818 års
riksdagshandlingar, dels att denna lagförändring tillkommit i anledning af Kongl.
Maj:ts Nåd. Proposition, hvartill såsom orsak åberopats den mängd mål, som i
Götha Hof-Rätt hvilade oafgjorda; dels ock att en sådan lagförändring jemväl varit
framställd af dåvarande Lag-liommittéen, såsom ansedd lämplig för det fall,
att den af kommittéen tillstyrkta utflyttning af Rikets Hof-Rätter till otterne
komme att verkställas. Den hopade mängd af mål i Hof-Rätterne, som för
närvarande förefinnes, en följd af Lagmans-Rätternes och Kämners-Rätternes borttagande,
hvarigenom Hof-Rätt blifvit andra instansen för såväl civile, som criminelle
mål, är visserligen förtjent af Kongl. Maj:ts synnerliga Nådiga uppmärksamhet;
men den utväg till förlägenhetens afhjelpande, som genom den föreslagna
lagförändringen är åsyftad, har förekommit mig betänklig. Då man måste antaga,
alt garantien för fullständighet och säkerhet vid måls utredande och afgörande
förnämligast ligger i storheten af det domföra antalet af Domstolens Ledamöter,
och hvilket antal äfven hittills ansetts böra vara större, ju mera vigt och anseende
Domstolen är tillagd, har det synts mig, att straxt efler Lagmans-Rätternes upphörande,
hvarigenom Menigheten förlorat en instans i sin hembygd och blifvit
nödsakad alt öfverlemna sitt väl åt en aflägsen llof-Rätts oväld och lagkunskap,
det skulle göra ett högst ofördelaktigt intryck på Menigheten, när den finge förnimma,
att det domföra antalet af Ledamöter i Hof-Rätterua tillika blefve minskadt
i den mon, att de liesta dit fullföljda mål, ibland hvilka sådane kunde vara,
som angå en persons hela förmögenhet, skulle komma att bero af blott tre Ledamöters
afgörande, eller, i händelse af skiljaktighet, af fyra, och uti hvilken Dom
ändring icke annorledes finge sökas, än med stor kostnad hos Konungen. Om
under sådane förhållanden misstroende eller farhågor hos Menigheten skulle uppstå,
må vara af obetydlig anledning, mot en eller annan bland dessa få Ledamöter,
men af ryktet vidare förstoras, skulle möjligen den aktning och det anseende,
som Domstolen borde tillkomma, småningom kunna äfventyras och måhända alldeles
undergräfvas. Då i öfrigt den menskliga förmågan, äfven bland Hof-Rättens
Ledamöter, har sin gräns, derest noggrannhet och begrundande vid målens pröfning
skall iakttagas, och inträdande förr, ju mera oafbrutet verksamheten tages i
anspråk; då det, efter den kännedom, jag eger om arbetssättet inom en Hof-Rätt,
sannolikt skulle komma att tillgå hädanefter såsom hittills, alt en Ledamot måste
icke allenast bereda och föredraga sina mål, utan ock ofta sjelf lägga hand vid
Kongl. Maj-Is ttåä. Proposition M 46
7
Protokollers och Utslags författande, hvilket för honom upptager betydlig tid, hvarigenom
det synes tvifvelaktigt, om något serdeles ökadt antal afgjorda mål genom
lagförändringen skulle kunna åstadkommas; då vid måls föredragning uti Högsta
Domstolen vanligen 7 Ledamöter äro tillstädes och jemväl 6, men sällan 5 och
endast tillfälligtvis för någon kort stund fyra, samt då det dessutom icke torde
sakna sin vigt, att den lörsta Lag-Kommittéen, som icke tvekade att föreslå ändringar,
uti förslaget till ny Civillag 4 Kapitlet 1§ Rättegångs-Balken, icke tilltrott
sig böra gå vidare uti nedsättning af domföra antalet af Hof-Rätts-Ledamöter,
än till fem, anser jag mig, på dessa grunder, hindrad, att i underdånighet
tillstyrka den ifrågasatta lagförändringen.'»
Kongl. Majit behagade, i enlighet med Stats-Rådets tillstyrkande,
godkänna ifrågavarande förslag till ändring i 23 Kapitlet 1 §
Rättegångs-Balken; och skulle den Proposition, som finnes detta
Protokoll bilagd och nu upplästes samt justerades, Rikets Ständer
till antagande föreläggas.
Ex Protocollo,
C. P. A. Hallbäck.
Utdrag af Protokollet, hullet i Kongl. Maj:ts Högsta Domstol, Tisdagen den
21 Januari 1851
Närvarande:
Justitie-Råden: Bredberg,
Nordenstolpe,
Grefve Snoilsky,
Schmidt,
Qviding,
Hoffstedt,
Gyllenhammar.
Revisions-Sekreteraren Qvensel föredrog i underdånighet:
Kongl. Maj:ts Nådiga remiss den 7 i denna månad, hvarigenom Högste Domstolens
utlåtande blifvit infordradt öfver ett af Hans Excellens, Herr Grefven och
Justitie-Statsministern, framstäldt, detta Protokoll bifogad t, underdånigt förslag till
Nådig Proposition lill Rikets nu församlade Ständer:
Att med ändring af 23 Kapitlet 1 § Rättegångs-Balken, sådan
den lyder i Förordningen den 18 April 1849, följande stad
-
8
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 46.
gande må antagas, nemligen: »I Hof-Rätt må ej färre, än fyra
Ledamöter. döma i mål, som å ära eller lif gå. I undra mål må
tre Ledamöter utgöra domfört antal, derest alla om slutet ense
äro.»
Högste Domstolens fleste Ledamöter tillstyrkte i underdånighet, att den föreslagna
Propositionen måtte till Rikets Ständer aflåtas.
Justitie—Kådet Grefve Snoilsky var härilrån skiljaktig och yttrade: »Sedan uti
25 Kapitlet 1 § Rättegångs-Balken blifvit stadgadt: att i vigtigare mål borde i
Hof-Rätt sju Ledamöter döma, men att ringare mål finge urskiljas af lern, så
ock af fyra, der olla fyra om slutet ense voro, biel', genom Förordningen den 19
Juli 1815, den förändring påbuden, att i Hof-Rätt borde ej färre än fem Ledamöter
döma i mål, som å lif och ära gå; men i andra mål borde fyra Ledamöter utgöra
domfört antal, derest alla om slutet ense voro; hvilket stadgande är olörändradt bibehållet
i Förordningarne den 15 Juni 1818 och den 18 April 1849, och inhämtas
tillika af 1815 års Riksdagshandlingar, dels att denna lagföränd-ring tillkommit i
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, hvartill såsom orsak åberojtats den
mängd mål, som i Götha Hof-Rätt hvilade oafgjorda, dels ock alt en sådan lagförändring
jemväl varit framställd af dåvarande Lag-Kommittéen, såsom ansedd
lämpelig för det fall, alt den af Kommittéen tillstyrkta utflyttning al Rikets Hof
Rätter
till orterne komme att verkställas. Den hopade mängd af mål i llol
Rätterna,
som för närvarande förefinnes, en följd af Lagmans-Rätternes och Kämners-Rälternes
borttagande, hvarigenom Hof-Rätt blifvit andra instansen för så
väl civile, som criminella mål, är visserligen förtjent af Kongl. Maj:ts synnerliga
nådiga uppmärksamhet; men den utväg till förlägenhetens afhjelpande, som genom
den föreslagna lagförändringen iir åsyftad, har förekommit mig betänklig. Då man
måste antaga, att garantien för fullständighet och säkerhet vid måls utredande
och afgörande förnämligast ligger i storheten af det domföra antalet af Domstolens
Ledamöter, och hvilket antal äfven hittills ansetts böra vara större, ju mera
vigt och anseende Domstolen är tillagd, har det synts mig, att straxt efter Lag
mans-Rätternes
upphörande, hvarigenom Menigheten förlorat en instans i sin hembygd
och blifvit nödsakad att öfverlemna sitt väl ät en aflägsen Hof-Rätts oväld
och lagkunskap, det skulle göra ett högst ofördelaktigt intryck på Menigheten,
när den finge förnimma, att det domföra antalet af Ledamöter i Hol-Rätterne tilllika
blefve minskadt i den nion, alt de flesta dit fullföljda mål, ibland hvilka sådane
kunde vara, som angå en persons hela förmögenhet, skulle komma att bero
af blott tre Ledamöters afgörande eller, i händelse af skiljaktighet, al fyra, och
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, M 47.
uti hvilken Dom ändring icke annorledes finge sökas, än med stor kostnad hos
Konungen. Om under sådana förhållanden misstroende elier farhågor hos menigheten
skulle uppstå, må vara af obetydlig anledning, mot en eller annan bland
dessa få Ledamöter, men af ryktet vidare förstoras, skulle möjligen den aktning och
det anseende, Domstolen borde tillkomma, småningom kunna äfventvras och måhända
alldeles undergräfvas. Då i öfrigt den menskliga förmågan, äfven bland Hof-Rättens
Ledamöter, har sin gräns, derest noggrannhet och begrundande vid målens pröfning
skall iakttagas, och inträdande förr, ju mera oafbrutet verksamheten tages r
anspråk; — då det efter den kännedom, jag eger om arbetssättet inom en HofRätt,
sannolikt skulle komma att tillgå hädanefter såsom hittills, att en Ledamot
måste icke allenast bereda och föredraga sina mål, utan ock ofta sjelf lägga hand
vid Protokollers och Utslags författande, hvilket för honom upptager betydlig tid,
hvarigenom det synes tvifvelaktigt, om något serdeles ökadt antal afgjorda mål
genom lagföl ändringen skulle kunna åstadkommas; — då, vid måls föredragning uti
Högsta Domstolen, vanligen 7 Ledamöter äro tillstädes och jemväl 6, men sällan 5
och endast tillfälligtvis för någon kort stund fyra, samt då det dessutom icke torde
sakna sin vigt, alt den första Lag-Kommittéen, som icke tvekade att föreslå ändringar,
uti förslaget till ny Civillag 4 Kapitlet 1 g Rättegångs-Ralken icke tilltrott
sig böra gå vidare uti nedsättning af domföra antalet af Hof-Rätts-Ledamöter,
än till fem; anser jag mig, på dessa grunder, hindrad att i underdånighet
tillstyrka den ifrågasatta lagförändringen.»
Ex protocollo,
C■ P. A. Hallbäck.
M 47.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 19 Febr. 1881, kl. 10 f. m.
Kongl. Maj.ts Kådiga Proposition till Rikets Stander om ändring
i vissa delar af Kongl. Förordningen den 13 Juli
1818, angående Inteckning i fast egendom; Gifven Stockholms
Slott den 31 Januari 1851.
Uti det af Rikets Ständer vid sistförflutne Riksmöte afgifna förslag till förordning
angående inteckning i fast egendom, hade Rikets Ständer bland annat väckt
Bih. till R. Sl. Prat. 1850 & 1851. 1 Sami., 1 Afd., 11 Räft. 2
Kongl. Maj is Nåd. Proposition, JYi 47.
fråga örn följande förändringar uli eller tillägg lill nu gällande lagbestämmelser i
ämnet, nemligen:
l:o. Att i stället för nuvarande föreskrift i sisla punkten af 14 § i Förordningen
den 13 Juli 1818, att, då gäldenär afstär sin egendom till borgenärer,
och inteckning deri varit dessförinnan sökt, men ej fastställd, den Rätt, som eger
konkursmålet upptaga, skall pröfva den sökta inteckningens verkan, stadgas måtte,
att, i anförde fall, inteckningsansökningen slutligen pröfvas af den Rätt, till hvilken
den från början hört, hvaremot bestämmande af inteckningens verkan i fråga om
förmånsrätt tillkommer Konkursdomstolen.
De grunder, som härvid ledt Rikets Ständer, äro, att vid den Domstol, hvarunder
egendomen lyder, böra vara att tillgå alla upplysningar om de åtgärder, som
i anledning af en sådan ansökning vidtagas, och säkrast kan undersökas, om gäldenären
har så beskaffad rätt till egendomen, att den lagligen må intecknas, hvarjemte
genom den ifrågasatta förändringen äfven förebygges den olägenhet, som eljest
kan inträffa, att inteckningsansökningen, om konkursen af en eller annan orsak kom
att förfalla, blefve alldeles opröfvad, derest den icke ånyo gjordes anhängig vid
samma Domstol, som förut behandlat den.
2:o, Att genom ett i gällande lag saknadt stadgande, att den, som innehar
inteckning på högre belopp, än han verkligen eger att fordra, må begagna inteckningen
efter dess fulla lydelse, sä långt det är nödigt för utbekommande af hans
fordran, gifva säkerhet åt ett för allmänna krediten vigtigt förhållande, som ofta inträffar
i det intecknade skuldebref, antingen lemnäs såsom pant för fordringar, som
ej uppgå till inteckningsbeioppet, elier ock äro belånade med mindre summa, än
hvarå inteckningen lyder.
3:o. Att de i afseende på förhållandet med odelade inteckningar i flere fastigheter,
deraf en eller annan häftar för serskild inteckning eller kommit i annan egares
hand, uti åberopade förordnings 18 §, sådan den lyder i Kongl, kungörelsen
den 20 Maj 183S, samt 19 § förekommande bestämmelser måtte förändras, emedan
de lemna rum för åtskilliga anmärkningar.
Då nemligen omförmälda §§, utgående, från' den så kallade solidaritetsgrundsatsen,
enligt hvilken de fastigheter, som blifvit intecknade för samma fordran, utan
att uppgifvet är, för huru stor del hvarje fastighet svarar, alla för en och en för
alla häfta för denna inteckning, stadga: 18 §, att innehafvaren af en sådan inteckning
ej må låta den i någondera fastigheten serskildt dödas eller förfalla utan samtycke
af alla inteckningshafvare, som med honom hafva lika rätt, så ock af dem,
hvilkas inleckningsrätt sednare är, vid äfventyr, att den odelade inteckningen i öfriga
fastigheterne ej njuter annan rätt, än näst efter sisla inteckningshafvaren, och 19 §,
Kongl. Majlis Nåd. Proposition, M 47.
11
att innehafvare!! af den odelade fordringen ej må ur serskildt intecknad fastighet
njuta betalning för mer, än som i de andra fastigheterna brister; så läggas nära nog
oöfvervinnerliga hinder ej allenast för gäldenären sjelf, i händelse han ville försälja
en af fastigheterne, utan äfven för köpare deraf alt göra den från inteckningen fri,
enär innebafvaren af den odelade inteckningen ej kan dertill samtycka, utan att
äfventyra den säkerhet, han i de öfriga fastigheterna vunnit, så framt serskild inteckning
finnes i någon af fastigheterne, och om, sedan fastigheterne kommit i serskilda
personers ego, egaren till en af fastigheterne lät inteckna den, så hvälfde han
dymedelst hela ansvarigheten för den odelade inteckningen på de andra, och fredade
derigenom sig på öfrige egares bekostnad, intilldess sig visat, om de sistnämndas
fastigheter förslå till gäldande af den odelade inteckningen eller ej, i hvilken sednare
händelse blott bristen finge ur bans fastighet tagas; hvarförutan 19 §:s bud gifver
anledning till invecklade liqvidationsfrågor, hvilkas lösning försvåras genom saknaden
af bestämd grund för inteckningens fördelning på de serskilda fastigheterna.
Rikets Ständer, som med afseende härå, ansett de hufvudsakligaste vilkoren för
en förbättrad lagstiftning i denna del vore att angifva en sådan grund, att bereda
möjlighet för innehafvare af fastighet, som gemensamt med andra är intecknad för
samma fordran, att kunna lossa den från inteckningen samt att förekomma det inflytande,
som en sednare inteckning uti endera fastigheten utöfvar, hafva funnit, att,
fastän den så kallade delningsgrundsatsen, enligt hvilken hvarje fastighet häftade endast
för viss del af den odelade fordringen, skulle leda till en serdeles förenkling
af uppkomno rättsförhållanden, komme dock derigenom allt för tunga band att läggas
på den frihet i aftal, som, serdeles i kredit-frågor, är af yttersta vigt, hvadan
Rikets Ständer trott, alt solidaritetsgrundsatsen väl ej finge helt och hållet frånlrädas,
men kunde så modifieras, att, utan minskning af den rätt, innehafvare af odelad inteckning
för närvarande tillkommer, reda och säkerhet i frågor af denna art må
vinnas; för hvilket ändamål Rikets Ständer antagit: att hvarje serskild fastighet ovilkorligen
skall häfta för en viss del af den odelade fordringen och derutöfver endast
för hvad ur de andra fastigheterna ej kan erhållas, och att med en sådan begränsning
af innehafvarens af den odelade inteckningen rätt lill de serskilda fastigheterna,
serskild inteckning i någondera fastigheten ej bör medföra rätt till vidare, än det
öfverskott, som finnes, efter det den andel, som på odelade inteckningen sig belöper,
ur fastigheten utgått.
Med tillämpning af dessa hufvudgrunder hade Rikets Ständer föreslagit:
o) att ansvarigheten för den odelade fordringen skulle fastigheterne emellan beräknas
efter förhållande af hvardera fastighetens värde till sammanlagda värdet
af dem alla.
12
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, JK 47.
b) att nyssnämnda värden, för den händelse gäldenären ej i inteckningshandlingen
bestämt dem, borde beräknas för hvardera fastigheten efter den uppskattning
derå till bevillning, som var gällande året näst före det, då inteckningen söktes,
eller, om sådan uppskattning för det år ej finnes, den, som efter sagde
tid försl skedde;
c) att om, vid yppad fråga om försäljning till gäldande af odelade fordringar,
någon af fastigheterna häftar för serskild inteckning eller kommit i serskild
egares hand, hvarje sådan fastighet skulle serskildt utbjudas;
' d) att i vissa upptagna fall så väl innehafvaren af den odelade fordringen, som
gäldenären kunde fordra utbjudning på en gång af alla eller flera fastigheter;
e) att den af dessa olika försäljningar, som gifver högsta köpesumman, skulle blifva
den gällande, och att det öfverskott, som vid samfälld försäljning kan erhållas,
skulle fördelas på de serskilda fastigheterna efter den för hvardera bjudna
köpeskilling;
f) att om någon af fastigheterna ej lemnar full tillgång till det belopp af den
odelade inteckningen, för hvilket fastigheten ovilkorligen svarar, bristen fördelas
på de öfriga fastigheterna efter samma grund, som ursprungliga ansvarigheten;
g) att om innehafvaren af den odelade fordringen låter inteckningen i någondera
fastigheten dödas eller förfalla, han förlorar rättigheten att för ansvarighetsbelopp,
som å den fastighet skulle falla, hålla sig till de andra fastigheterna, så framt
ej annorlunda aftaladt är; och
h) att om fastighet styckas, sedan inteckning är beviljad deri, hvardera andelen
anses för serskild fastighet i fråga om ansvarighet för intecknade beloppet och
om försäljning.
Genom dessa bestämmelser var en bestämd måttstock gifven för ansvarigheten,
och innehafvaren af den odelade fordringen tryggad i sitt anspråk på full
betalning, så vidt den kan erhållas ur alla fastigheterna, utan att dessa, hvar för
sig, belastades med den solidära ansvarigheten, hvaraf åter härflöt den fördel, att
nämnde innehafvare, sorn efter nu gällande lag ej vågade medgifva relax af någon
bland de intecknade fastigheterna, skulle kunna göra det utan annat äfventyr, än
alt frånsäga sig rättighet att för brist, som skulle godlgöras ur den relaxerade fastigheten,
njuta ersättning i de andra, en rättighet, som i de flesta fall kunde utan
våda eftergifvas eller af annan lätt anskaffad säkerhet motsvaras.
4:o. Alt enär den i 21 § af 1818 års Förordning, jemte stadgande,, att
inteckning skall förnyas innan Tio år, lilländagått, sedan den beviljades, vid äfventyr,
att inteckningen förfaller, tillika gifna föreskrift, att, om gäldenär afstått sin egendom
till samtelige borgenärerne, förr än tiden alt inteckningen förnya är tilländalupen,
Kongl. Muj-.ts Nåd. Proposition, M 47.
13
borgenär, som sin fordran bevakar, njuter, utan förnyelse, inteckningen till godo,
ändå att dagen till bevakning efter sagde tid infaller, kunde leda till den följd att,
änskönt inteckning blifvit uti gravationsbevis utesluten, såsom ej förnyad inom Tio
år, densamma likväl genom bevakning i gäldenärens konkms korn alt galla framför
andra i samma bevis upptagna fordringar, sislberörde föreskrift borde ändras till
den motsatta, att inteckning, som ej innom föreskrifven tid är förnyad, förfaller,
ändå att gäldenärens egendom inom samma tid till konkurs afträdes, hvilken föreskrift
syntes nödig äfven för den händelse, att konkursen kom att förfalla och inteckningen
att fortfarande i egendomen qvarstå; hvarförutan Rikets Ständer tillagt, dels,
att förnyelse skall ytterligare ske inom Tio år från hvarje förnyelse, dels ock att
tiden för förnyelse ej heller afbrytes genom emellertid inträffad postposilion af inteckningen,
till hvilket sistnämnde tillägg Rikets Ständer hemtat anledning deraf, att
olika åsigter i lagskipningen varit rådande och alt, då posiposition blott innefattar
en reglering af rättsförhållanden emellan serskilda inteckningsbafvare eller en hos
Domstolen anmäld öfverenskommelse dem emellan, som ej förändrar deras ställning
till de öfrige, en sådan åtgärd ej heller borde medföra den vidsträckta verkan, som
en i laga ordning verkställd förnyelse.
5:o. Att den i 25 § af 1818 års Förordning gifna tillåtelse för borgenär,
hvars hemvist är utom det härad eller den stad, der den egendom ligger, hvari inteckning
skett, att, vid fråga om förnyelse af inteckningen, inför Rätten i den ort,
hvarest han bor, förete inteckningshandlingen, måtte sålunda utsträckas, att hvilken
borgenär som helst finge en dylik rätt och alt uppvisandet må kunna ske vid hvilken
Domstol som helst, der inleckningsprotokoll föres.
6:o. Att i nytt stadgande måtte bestämmas, huru förhållas bör, då borgenär
vill låta sin inteckning postponeras eller relaxeras samt att dervid det må vara borgenären
obetaget att, liksom vid förnyelse, uppvisa den intecknade handlingen vid
annan Rätt, än inteckningsdomstolen, så framt han å sjelfva handlingen skriftligen
förklarar, i hvad mån postpositionen eller relaxen må ega rum och den intecknade
handlingen är så beskaffad, att den ej kan förvexlas med andra intecknade handlingar;
samt
7:o. Att ett nytt stadgande borde antagas af innehåll, att den, sorn besvärar
sig öfver beslut, hvarigenom Under-Rätt afslagit ansökning om intecknings beviljande
eller bifallit ansökning om intecknings nedsättning, förändring eller dödande,
skulle vara skyldig att inom viss tid, efter del hans besvär inkommit till OfverRätten,
derom inlemna bevis lill Under-Rätten för att i dess protokoll intagas, genom
hvilket stadgande åsyftades att gifva de protokoll, efter hvilka gravationsbevis
14
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition M 47.
skola meddelas, sådan fullständighet, att dessa bevis må kunna med tillbörlig säkerhet
utfärdas och begagnas.
Ehuru Kongl. Majit af skäl, som i nådig skrifvelse den 21 nästlidne November
blifvit Rikets Ständer meddelade, förklarat Sig ej vilja bifalla Rikets Ständers
förslag i sin helhet, har dock Kongl. Majit ej allenast med Rikets Ständer funnit,
att i ofvanomförmälde delar förändrade eller nya lagbestämmelser äro behöfliga, utan
äfven godkänt de grunder, på hvilka Rikets Ständer stödt deras förslag derutinnan
Jemte det Kongl. Majit derföre beslutat att till Rikets Ständer aflåta nådig proposition
till dylika bestämmelser, i det allranärmaste uppställda till likhet med dem,
Rikets Ständer föreslagit, bar Kongl. Majit tagit i öfvervägande frågan, i hvad mån
en så beskaffad ny lagstiftning må inverka på redan uppkomna rättsförhållanden.
I)e ifrågaställa stadgandeua, sä vidt de ej röra ändring i 18 och 19 §§
af 1818 års förordning, kunna af dem, som redan vunnit inteckning, iakttagas utan
egentlig rubbning i de rättigheter, sorn tillkomma dem enligt nu gällande lag, och
med afseende å dessa stadganden synes följaktligen ej någon betänklighet möta emot
deras retroaktiva verkan; dock att, då hastig öfvergång från den gamla till nya författningen
kunde åstadkomma svårighet att i vissa delar fullgöra den sednares föreskrifter,
en kortare tid efter kungörandet af den nya författningen bör bestämmas
för dess trädande i verksamhet i afseende på de före kungörandet beviljade inteckningar.
Mera betänklig förekommer frågan rörande ändringarna i 18 och 19
<§§. Genom tillämpning af dessa ändringar på de redan för handen varande händelser,
då flera fastigheter gemensamt aro intecknade för odelad fordran och en af
fastigheterna samtidigt eiler efteråt blifvit serskildt intccknad, sker otvifvelaktigt inskränkning
uti innehafvarens af den serskilda inteckningen nu gällande rätt, att förhindra
delning af eller förändring i den odelade inteckningen, och att hvälfva ansvarigheten
derför på de fastigheter, sorn ej äro för hans fordran intecknade. Men å
en annan sida skulle ett oinskränkt bevarande åt den serskilde inteckningshafvaren
af dessa rättigheter, hvilka kunde hållas öppna i obegränsad tid, medföra den stora
olägenhet, alt för lika oberäknelig framtid den i sjelfva verket upphäfna lagen måste
tillämpas vid sidan af den nya. Den medelväg, som uppfyller hvad allmänna nyttan
fordrar, utan att blottställa den enskilda för lidanden, dem han ej kan afvärja,
synes derför lämplig, alt nemligen äfven i detta hänseende för nya författningens
gällande kraft bestämmes en viss, men längre, tidrymd, inom hvilken innehafvaren af
den serskilda inteckningen bör kunna antingen indrifva sin fordran eller pä annat
sätt betrygga sin rätt.
På grund häraf vill Kongl. Majit, efter Statsrådets och Högsta Domstolens hörande,
nu föreslå Rikets Ständer:
Kongl. Maj-.ls Nåd. Proposition, M 44.
15
att följande §§ i Kongl, förordningen den 13 Juli 1818, angående
inteckning i fast egendom, nemligen 14, 16, 18 §§, de begge
sistnämnde sådane do lyda i Kongl, kungörelsen den 20 Maj 1835,
19, 21, 23 och 24 §§, med det (ill sistnämnde § uti Kongl, förordningen
den 18 December 1823 gjorde tillägg, samt 26 §, må
erhålla denna förändrade lydelse:
14 §.
Är inteckning i egendom sökt, och dör sedan egaren, eller öfverlåter han egendomen
till annan man; pröfve ändock Rätten, om den inteckning beviljas må, sedan
arfvingarne eller nya egaren hörda blifvit. Varder gäldenärs egendom, sedan inteckning
deri sökt är, till konkurs afträdd; pröfve ock rätten ansökningen; och bestämme
konkursdomstolen, hvad verkan inteckningen ega må, om den beviljas,
16 §■
Mom. 1. Inteckning, som fastställd varder, gällö för borgenär med förmånsrätt,
som i 17 Kapitlet Handelsbalken skiis, ifrån det Ting å landet samt den dag
i staden, han inteckning vid laga domstol sökt. Ej må dock ränta å intecknad fordran
tilläggas förmånsrätt för flera än tre år. Om ränta å intecknad fordran, då
gäldenär afträdt sin egendom till samtlige borgenärers förnöjande, stadgas i Konkurslagen.
Mom. 2. Borgenär, som innehafver inteckning, njute, så vidt för fulla gäldandet
af hans fordran nödigt finnes, säkerhet i den intecknade egendomen till hela
det belopp, hvarå inteckningen lyder, ändå alt fordringen ej till så stort belopp uppgått
eller afbetalning derå skett.
18 §•
Mom. 1. Äro flera fastigheter intecknade för samma fordran, utan att uppgifvet
är för hvad belopp eller del deraf hvarje fastighet serskilt häftar; vare då ansvarigheten
för den odelade fordringen fastigheterna emellan beräknad efter förhållandet
af hvardera fastighetens serskilda värde till sammanlagda värdet af dem alla.
Mom. 2. Finnes ej, när inteckning i flera fastigheter för odelad fordran beviljas,
visst värde å hvarje fastighet af gäldenären bestämdt och i den handling, som
intecknas, utsatt; då skall, för bestämmandet af det förhållande, som i mom. 1 omtalas,
hvardera fastighetens värde beräknas efter den uppskattning derå till allmän
bevillning, som var gällande året näst före det, då inteckningen söktes, eller, derest
sådan uppskattning för det år ej finnes, den, som efter sagde tid först skedde.
16
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition, J\1 47.
Mom. 3. Skola, för gäldande af intecknad fordran, som odelad är, flere fastigheter
försäljas, och häftar någon af dem för serskild inteckning, eller är någondera
kommen i serskild egares hand; varde hvarje sådan fastighet till försäljning
serskildt utbjuden.
Mom. 4. Nu uppgår ej, vid försäljning efter mom. 5, sammanlagda köpesumman
för alla fastigheterna så högt, att den odelade fordringen fullt gäldas kan;
då skola, der ej innehafvaren af den odelade fordringen annorledes åtnöjes, alla fa
stigheterne
på en gång ånyo utbjudas. Gäldenär bafve ock rätt alt fordra sådan ny
utbjudning af de fastigheter, som finnas i hans ego qvar. Ej skola dock fastigheter
i serskilda län eller städer, eller fastighet å landet och fastighet i stad gå i en
försäljning, der ej alla rättegande det medgifva, eller de fastigheter å landet, som i
serskilda län ligga, utgöra tillsamman en egendom.
Mom. 5. Gå ej fastigheten^, då de ånyo utbjudas på en gång, öfver det belopp,
som förut bjudet var vid försäljning af hvarje fastighet serskildt; slånde vid
första försäljningen fast: gå de högre; galle sista försäljningen; och varde öfverskotta
på de serskilda fastigheterna fördeladt efter den för hvardera bjudna köpe
skillingen.
Morn. 6‘. Kan den, som för odelad fordran eger inteckning i flera fastigheter»
ur någondera fastighetens köpeskilling ej fullt utfå det belopp, hvarför fastigheten
enligt mom. 1 ansvarar; varde tvisten på öfriga fastigheterna fördelad efter det förhållande,
som i samma mom. sägs: saknas i någondera fastigheten tillgång till gäldan
le af dess lott i bristen; falle den lott de öfrige fastigheterna likaledes till last.
Mom. 7. Eger någon för odelad fordran inteckning i flera fastigheter och hafva
andra borgenärer å samma tid eller senare låtit inteckna en eller flera af dessa fastigheter;
då må han ej låta sin inteckning i någondera fastigheten serskildt dödas
eller förfalla, utan alt alla de, som i de öfriga fastigheterna ega lika eller senare
inteckningsrätt, dertill samtyckt. Sker annorledes; njute han ej, för ansvarighetsbelopp,
som å den från odelade inteckningen befriade fastigheten falla bordt, eflerly i
mom. 1 och 6 sägs, annan rätt i de öfrige lästigheterne, än näst efter sista intecknings,
bafvaren, Äro fastigheterna i serskilda egares händer; må ej heller borge
när,
som har den odelade inteckningen, låta densamma i någondera fastigheten dödas
eller förfalla, utan samtycke af de öfriga fastigheternas egare. Sker det; ege
borgenären ej rätt att för den befriade fastighetens ansvarighetsbelopp hålla sig til!
de andra fastigheterna, med mindre egaren deraf sjelf gjort skulden eller densamma
å sig tagit.
19 §•
