# ID: svediakorp-gov2197
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 105,263
# sentences: 3,370
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 139.
297
N:o 139.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 6 Aug. 1851.
Preste-Ständet den 6 — —
Borgare-Ståndet den 6 — —
Bonde-Ståndet den 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående sökt garanti af
staten, i afseende på anläggning uf en jernväg emellan Fahlun
och Gefe.
(Stats-Utsk:s Uti., N:o 254.)
S. A. K.
Sedan, uti en till E. K. M:t ingifven skrift, Landshöfdingen i Gefleborgs
län, riddaren af E. K. M:ts Svärds-orden L. M. Lagerheim, Geschvvornern
G. A. Lundqvist, Rådmannen E. D. Grape samt Bruksidkaren Th. Petré,
med bifogande af 2:ne uppgjorda förslag, jemte tillhörande plankartor, m. m.,
öfver sättet för och kostnaden vid åstadkommande af en jernväg i, så vidt möjligt
vore, rät linea emellan städerna Fahlun och Gefle, enligt hvilka kostnaden
för en lokomotiv-bana skulle uppgå till 2,400,000 R:dr banko och för en jernbana
för hästkraft till 1,637,000 R:dr samma mynt, samt under åberopande af
de väsendtliga fördelar, som en dylik jernvägsanläggning skulle tillskynda provinserna
Gestrikland och Dalarne, i underdånighet anhållit, att med afseende på
det förmenta behofvet af en jernvägsanläggning emellan nämnde städer, hvilken,
äfven med beräkning af blott en inskränkt del af den varutrafik, som redan egde
rum ifrån och till Fahlun, syntes icke allenast kunna bära sig, utan troligen
lemna en årlig behållning af sju procent å anläggnings-kapitalel, E. K. M:t måtte
täckas till Rikets Ständer aflåta nådig framställning derom: l:o att, då denna
anläggning, ehuru efter all sannolikhet redan från början vinstgifvande, erfordrade
en kostnad, vida öfverstigande alla de enskilda krafter, som här kunde komma i
Bih. till R. St. Prat. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 Afd. 38
298
Expeditions-Utskotteis Förslag till und. Skrifvelse, N:o 139.
fråga, att, för dess sammanskjutande af egna medel, tagas i anspråk, Rikets
Ständer, såsom enda utvägen att bereda möjlighet åt ett blifvande bolag att förskaffa
sig anläggnings-kapitalet såsom lån emot låg ränta och årlig amortering,
måtte lemna statens garanti antingen under 20 år, räknadt från den tid, då arbetet
bevisligen tagit sin början, eller ock under 20 år från jernvägens fullbordande,
i hvilket sednare fall likväl de beräknade trenne byggnadsårens räntor å
5 procent, upptagna till 280,000 R:dr, skulle tilläggas kostnadssumman, hvarefter
å totalbeloppet, eller 2,680,000 R:dr, staten garanterade 5 procent under
berörde tid, nemligen för hvad, efter afdrag af drift- och underhållskostnad, behållningen
af rörelsen på banan årligen kunde kunde komma att understiga ö
procent, i förra fallet af anläggnings-kapitalet 2,400,000 R:dr och i det sednare
af 2,680,000 R:dr, d. v. s. för hvad behållningen, efter nyssnämnda afdrag,
årligen kunde understiga 120,000 R:dr, enligt det förra alternativet, eller 134,000
R:dr, enligt det sednare, samt 2;o att det blifvande jernvägsbolaget måtte komma
i åtnjutande af samma skattefrihet, som blifvit beviljad Götha kanalbolag och
andra dylika bolag; så bar E. K. M:t, uti aflåten nådig skrifvelse, till Rikets
Ständers Stats-utskott öfverleinnat ofvanberörda underdåniga ansökning, med tillhörande
kartor och handlingar, jemte Styrelsens öfver allmänna väg- och vattenbyggnader
deröfver afgifna underdåniga utlåtande, på det Rikets Ständer måtte
komma i tillfälle att med erforderlig fullständighet taga målet i öfvervägande;
och ville E. K. M:t, efter det Rikets Ständer meddelat deras beslut i ämnet,
företaga den pröfning af ärendet, hvartill å E. K. M:ts sida omständigheterna då
kunde föranleda.
Detta vigtiga ärende hafva Rikets Ständer tagit uti noggrannt öfvervägande,
men ej funnit de meddelda handlingarne innefatta den tillförlitliga och fullständiga
utredning af frågan, som måste föregå, innan el t bestämdt omdöme deröfver
kan bildas. Väl innehålla uppgifterna, att genom jernvägsanläggningen skulle
stora fördelar tillskyndas Stora Kopparbergs län, men deremot saknas dels nödiga
beräkningar öfver de förmåner, som genom minskning i prisen på de för Dalarnes
innebyggares behof från andra orter årligen kommande erforderliga lefnadsförnödenheter
af spanmål, sill och salt m. m., utaf ifrågavarande lättade förbindelse med
hafvet kunde vara att förvänta, dels ock behöflig upplysning om den verkan i öfrigt,
hvilken uppå denna aflägsna landsorts bruksrörelse, skogshushållning och industriel
förhållanden kunde förmodas uppkomma; — äfvensom all utredning saknas
af de fördelar, jernvägsanläggningen i första rummet skulle tillskynda den del
af Gefleborgs län, genom hvilken den är ämnad att utföras.
Expeditions-Utskottcts Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 139. 299
Uti den underdäniga ansökningen uppgifves väl, att en ganska betydlig varuqvantitet
skulle komma att på jernvägen transporteras, och hvilken qvantitet beräknats
att lemna en inkomst, som icke blott fullt motsvarar ränta och amortissement
af anläggningskostnaden, jemte hvad som anses erforderligt för driften och
underhållet, utan bereder ansenligt öfverskott derutöfver; men dessa uppgifter på
förväntade inkomster äro alltför summariska och obestyrkta, för att uppå dem
kunna grunda en någorlunda säker beräkning af ett minimum deruti, hvilken beräkning
dock ej synes omöjlig att åstadkomma genom något års iakttagande och
anteckning af de varuqvantileter, hvilka för närvarande verkligen transporteras
emellan Gefle och de tillämnade jernvägs-stationerna, allt intill Fahlun. Och bör
ej heller förbises, hvad beträffar kostnaderne för att de med uppgifna tunga varor
belastade transporterna skulle kunna bedrifvas genom lokomotiv på jernväg uti
vårt klimat, samt för årliga underhållet af allt hvad dertill hörer, att inom vårt
land den erfarenhet saknas, som i mindre, dylika företag borde vara inhemtad,
innan staten ingår uti ansvarighet för en summa, öfverstigande 2-1 millioner.
I betraktande af detta allt, hafva Rikets Ständer funnit de med ifrågavarande
jernvägsanläggning sammanhang egande omständigheter icke vara så utredda,
att Rikets Ständer kunna afgifva något underdånigt yttrande öfver det
nådiga meddelandet, eller ikläda staten en så vidsträckt ansvarighet, som den af
sökanderne ifrågasatta. Hvilket Rikets Ständer få härigenom hos E. K. M:t
i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda ete.
Stockholm den 7 Augusti 1851.
300 Expediiions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 140.
N:o 140.
Uppläst oell godkändt hos Ridd. och Adeln den G Aug. 1851.
Preste-Ståndel den 6 — —
Borgare-Ståndet den G — —
Bonde-Sländet. den 7 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ett lån för uppbyggandet
af den nedbrunna Kyrkan i Lidköping.
(Stats-Utsk:s Uti., N:o 158 och Mera. N:o 231.)
S. A. K.
Med anledning af Lidköpings stads invånares derom i underdånighet gjorda
samt af Skara stifts konsistorium, äfvensom af E. K. M:ts befallningshafvande
i Skaraborgs län förordade ansökning, har E. K. M:t, genom nådig proposition
af den 28 December nästlidet år, föreslagit Rikets Ständer, att, för återuppbyggandet
af nämnde stads den 23 Maj 1849 nedbrunna kyrka, bevilja ett af behofvet
påkalladt lån å 25,000 R:dr, emot de af sökanderne uppgifna vilkor, eller
3 procents ränta och 2 procents årlig afbetalning, sedan lånet under åtminstone
fem års tid fått räntefritt innehafvas; varande till stöd för den underdåniga ansökningen,
anfördt:
att den nedbrunna vackra och dyrbara kyrkan, utan anlitande af något allmänt
understöd, sedan århundraden tillbaka blifvit af Lidköpings stadsförsamling
omsorgsfullt underhållen och i sednare tider genom betydliga och kostsamma reparationer
samt ombyggnader förbättrad; för hvilka arbeten likasom för tornets
och kyrktakets betäckning med koppar, oaktadt församlingens dertill utgjorda bidrag,
kyrkokassan måst skuldsättas; att utaf den summa, 20,000 R:dr, för hvilken
kyrkan år 1838 brandförsäkrats, väl, efter afdrag af värdet å qvarlemningarne
efter branden, ett belopp af 18,001 R:dr utbekommits, deraf likväl sedan skulder
jemte åtskilliga utgifter blifvit härifrån afräknade, den återstående behållningen
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. SkrifvelseN;o 140.
301
endast utgjorde 13,000 R:dr; att kostnaden för den nya kyrkans uppförande, i
enlighet med den af E. K. M:t nådigst fastställda ritning, uppginge till 38,869 R:dr
6 sk., eller till 32,069 R:dr 32 sk. utöfver den tillgång,, som genom dels församlingens
bidrag och dels lemningarne af den förra kyrkan kunde beredas; hvadan
och då härtill komme ett belopp af minst 6,000 R:dr för en tredje ringklocka samt
orgelverk, hvilka uti kostnadsförslaget icke funnos upptagna, bristen alltså skulle
utgöra 25,000 R:dr; att kyrkans ordinarie inkomster icke ens motsvarade dess ordinarie
utgifter, och att genom den eldsvåda, hvaraf staden vid sagde tillfälle hemsöktes,
många bland dervarande invånare blifvit medellöse och urståndsatte att hjelpa
sig sjelfva samt följaktligen än mer att bidraga till stadens allmänna behof, så att
stadsförsamlingen, som vid samma eldsvåda, jemte kyrkan, äfven förlorat skolhuset
samt komministers- och klockare-boställena, vore oförmögen alt, utan det nu sökta
låneunderstödet, bestrida de kostnader, dessa förenade förluster medfört.
Rikets Ständer, som förskaffat sig del af ej mindre ritningarne och kostnadsförslaget
för meranämnde kyrkas uppförande, än det vid byggnadsarbetets utbjudande
å entreprenad hållna protokoll, hafva af denna sednare handling inhemtat, all entreprenören,
enligt dess af församlingen antagna anbud, åtagit sig att verkställa
hela byggnadsarbetet emot en summa af 37,216 R:dr 32 sk., uti hvilken summa
arbetskostnaderne äfven äro inberäknade. Från det belopp, som denna entreprenad-summa
således utgör, bör dock, vid beräkning af hvad som till dess liqviderande
behöfver anskaffas genom lån eller kontanta tillskott, afdragas återstående
behållningen af den utbetalda brandförsäkrings-summan 13,000 R:dr samt
kostnaden för den byggnadsmaterial, församlingen förbundit sig aflemna, äfvensom
värdet af den efter branden befintliga koppar, 6,800 R:dr, eller tillsammans
19,800 R:dr.
I betraktande af den bekymmersamma ställning, hvaruti Lidköpings stadsförsamling
genom ofvanomförmälda eldsvåda blifvit försatt, samt de omständigheter
och förhållanden, hvilka för öfrigt tala för beviljandet af lån utaf allmänna
medel till understöd åt denna församling vid återuppbyggandet af dess kyrka,
hafva Rikets Ständer väl funnit sig ega anledning att ett sådant lån medgifva;
men då förrberörda brandförsäkrings-summa, jemte de efter eldsvådan öfverblefna
lemningarne af den förra kyrkan, beredt en betydlig tillgång för den nya, redan
lill en hufvudsaklig del utförda kyrkobyggnaden, så och då de med anskaffningen
af orgelverk och en ytterligare ringklocka förenade kostnader icke synas
utgöra föremål för bidrag från det allmännas sida, hafva Rikets Ständer ansett
den begärda lånesumman kunna och böra nedsättas till 16,000 R:dr; för åter
-
302 Expeditions-Utskoitets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 140.
betalning hvaraf Rikets Ständer funnit enahanda grunder böra tillämpas, som i
sådant afseende för lemnade låneunderstöd till reparationer å Domkyrkorne i
Linköping och Wexiö redan äro utaf Rikets Ständer bestämda.
I öfverenstämmelse härmed hafva alltså Rikets Ständer, för uppbyggandet af
den nya kyrkan i Lidköping, beviljat nämnde stads invånare ett lån af sextontusen
riksdaler, samt anvisat detta lån till utbetalning från Riksgälds-kontoret,
sedan nyssnämnde verk emottagit en af Lidköpings stadsförsamlings Kyrkoråd, efter
härtill vid allmän sockenstämma erhållet uppdrag, å församlingens vägnar, till
Riksgälds-kontoret eller ordres utgifven samt af Fullmäktige godkänd förbindelse,
att, under den för lånesummans fulla återbetalning erforderliga tid till Riksgäldskontoret,
före hvarje års slut, inbetala sex procent å den beviljade och utbekomna
lånesumman; vid hvilken inbetalning fyra procents årlig ränta för lånets
då återstående kapitalbelopp först beräknas och afgår, hvarefter öfverskotta anses
utgöra kapitalafbetalning; börande dessutom, derest den stadgade betalningsskyldigheten,
vid derför bestämd tid, icke skulle fullgöras, fem procents årlig
ränta för det till liqvid förfallna beloppet erläggas, intilldess detsamma varder inbetaldt.
Hvilket Rikets Ständer Rå, såsom svar i ämnet, hos E. K. M:t härigenom
i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda ete.
Stockholm den 7 Aug. 1851.
Expeditions-Utskottets Förslår/ till und. Skrifvelse, N:o 141.
303
N:o 141.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 6 Augusti 1851.
Preste-Ståndet den G — —
Borgare-Ståndet den 7 — —
Bonde-Ståndet den 8 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående åtgärder för verkställighet
af beslutad indragning till statsverket af vissa arrenden
aj statens egendomar, sorn äro till serskilda ändamål anvisade.
(Stats-Utsk:s Uthde N:o 128 och Mern. N:o 2(50.)
S. A. K.
Sedan, i enlighet med E. K. Mits nådiga proposition angående beskattningsväscndets
samt uppbörds- och redogörelseverkets förenklande, Rikets sednast församlade
Ständer, för sin del, bifallit, att alla arrenden af statens egendomar, som
äro lill serskilda ändamål anvisade, må, i utbyte mot kontanta anslag, till statsverket
indragas, med undantag likväl dels af de till korpser och embetsman anslagna
boställen, i afseende å hvilka Rikets Ständer ansett nu gällande författningar
äfven framgent böra tillämpas, dels af de fall, då arrendena skola till vissa
inrättningars underhållande in natura utgöras, bar E. K. M:t täckts i skrifvelse
till Rikets Ständers Stats-utskott i nåder gifva tillkänna, det E. K. M:t, i anledning
häraf och jemlikt Rikets Ständers tillika gjorda begäran under den 15
December 1848, nådigst anbefallt Dess och rikets Kammar-kollegium att i underdånighet
inkomma med utredning öfver beloppet af så väl de indelda räntor, hvilka
äro statens ifrågavarande egendomar åsätta, som ock de arrenden, hvilka för
samma egendomar erläggas, beräknade efter förhållandet under sednast förflutna
tio år, — hvarefter bemälde kollegium, som från E. K. Mits befallningshafvande
infordrat de i berörde afseende nödiga uppgifter och uträkningar, den 20 December
förlidet år lill E. K. Mit afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet, med den,
304 Earpeditions-Utskottets Förslag till undt. Skrifvelse, N:o 141.
på anförda skäl, grundade anmälan, att de arrenden, hvilka nu kunde till indragning
ifrågakomma, utgjordes af Adelsfane-boslällen, indragna till invalidlmsfonden 5
jägerislatens till skogsplanterings-kassan indragna boställen och bohemman, samt
några kompanichefs-bohemman och ett kompaniskrifvare-boslälle, indragna till Kongl,
flottans kassa i Carlskrona; öfver hvilka alla hemman och lägenheter kollegium
låtit upprätta en tabell, som blifvit dess underdåniga betänkande bifogad.
Härjemte, och enär, med afseende å hvad Kammar-kollegium underdånigst
anfört och upplyst, E. K. M:t funnit förrberörde beslutade förändring ieke kunna
ifrågakomma med andra arrenden, än kollegium sålunda uppgifvit; men, hvad
de till invalidhusfonden och skogsplanterings-kassan inflytande arrenden beträffade,
E. Ii. M:t redan, i sammanhang med frågan om vissa till serskilda inrättningar
och fonder anslagna inkomsters utbytande mot kontanta anslag, till Rikets nu
församlade Ständer aflålit nådig proposition om de i afseende derå erforderliga
stadganden, har E. K. M:t, vidkommande ofvan omförmälda, till flottans i Carlskrona
kassa anvisade arrenden, hvilka, enligt Kammar-kollegii uppgift med beräkning
af medelmarkegången för de tio sednaste åren, kunde upptagas till 3,025
R:dr 42 sk. 3 r:st. årligen, utom forsellön, som likväl, på sätt Kammar-kollegium
upplyst, jemlikt de afslutade kontrakten, vid dessa arrendens erläggande icke
ifrågakomme, likaledes genom högstberörda nådiga skrifvelse behagat föreslå Rikets
Ständer att, till fullföljd af hvad uti detta ämne redan blifvit af E. K. M:t och
Rikets Ständer beslutadt, sistomförmälda arrenden jemväl må till statsverket ingå,
emot det att riksstatens femte hufvudtilels anslag till flottans underhåll tillökas
med ett deremot svarande belopp af 3,000 R:dr banko.
Rikets Ständer hafva i anledning häraf tagit kännedom af de rörande förvaltningen
af ifrågavarande boställen och bohemman utfärdade, så äldre som nyare
föreskrifter; och som, efter hvad Rikets Ständer dervid inhemtat, dessa kronans
egendomar, åtta till antalet, icke vidare för det ursprungliga ändamålet disponeras,
utan de af dem inflytande arrenden uti räkenskaperna för flottans station i Carlskrona
upptagas bland femte hufvudtitelns allmänna besparingar, hvilka åter för
kompanichefer och kompaniskrifvare i stal bestämda och af arrendebeloppen oberoende
arfvoden utgått, hvartill kommer, att E. K. M:t, efter Rikets Ständers
derom gjorda underdåniga anhållan, i nåder förordnat, det E. K. M:ts befallningshafvande
skola handhafva den närmare tillsynen öfver dessa boställen och boheminan,
hvilka alltså i detta hänseende äro jemförliga med de fran indelda
arméen, emot ersättning af kontanta anslag, indragna boställen; så hafva, i betraktande
-
Kxp edit i ons- UIsko t tets Förslag till undt. Skrifvelse, N.-o 142. 305
tande häraf och enär det af Kammar-kollegium uppgifna arrendebelopp är det
högsta, som efter medium af 1839 till och med 1848 årens markegångspriser
kunnat beräknas, Rikets Ständer, med stöd derjemte af de uti E. K. M:ts nådiga
proposition anförda skäl, funnit sig böra samma nådiga proposition bifalla samt
i följd deraf å statsverkets inkomst af arrendemedel beräkna en förhöjning af tre
tusen riksdaler. Hvilket Rikets Ständer få härigenom, till svar, i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 8 Augusti 1851.
N:o 142.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Stäjiders underdåniga skrifvelse, angående nyttjanderätt till jord
och lägenhet, för anläggande af allmänt nyttig inrättning.
(Lag-Utsk. Bet:de N:o 6 och Uti. N:o 38.)
S. A. K.
Då, jemnlikt Kongl. Förordningen den 20 November 1845, angående jords
afstående för allmänt nyttigt behof, egare af jord eller lägenhet är pligtig att för
de ändamål, samma Författning afser, såsom anläggning af vägar, broar m. m.,
tillåta jordens eller lägenhetens användande, endast så framt egande-rätten dertill
löses, hafva Rikets Ständer fästat uppmärksamhet dervid, att berörde stadgande
sålunda icke är tillämpligt i de fall, att anläggande af sådan allmän nyttig inrättBih.
lill R. St. Prof. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 Afd. 39
306 Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N:o 142.
ning förekommer, att den derför begagnade jorden icke såmedelst göres för egaren
onyttig och följaktligen inlösen af egande-rätten dertill ej skäligen bör ega
rum, serdeles derest en så beskaffad utgift, såsom alltför betydlig, skulle omintetgöra
det tilltänkta företaget.
Med anledning häraf och som Rikets Ständer funnit angeläget, att saknad föreskrift
om jords upplåtelse endast till nyttjande, emot ersättning, icke må utgöra
hinder för anläggande af nyttiga inrättningar, för hvilka nyssomförmälda hittills
icke i lagstiftningen förutsedda förhållanden inträffa, hafva, jemväl med serskildt
hänseende till nyttan af elektriska telegrafers begagnande, på sätt i andra länder
redan visat sig vara fördelaktigt, Rikets Ständer beslutat, såsom författning i ämnet,
följande:
Derest, för anläggning af allmänt nyttig inrättning, jord eller lägenhet måste
användas, utan att likväl jorden eller lägenheten genom inrättningen göres
för egaren oanvändbar, må anläggningen af honom ej förhindras, der Konungen,
i den ordning, Kongl. Kungörelsen den 27 November 1845 stadgar, så förordnar;
njute dock egaren, för det intrång, inrättningen medför, full ersättning och hälften
derutöfver, hvilken ersättning, i händelse frivillig öfverenskommelse derom ej
träffas kan, skall bestämmas, på sätt i Kongl. Förordningen den 20 i nyssnämnda
månad och år föreskrifves.
Hvilket Rikets Ständer få i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Slockholm den 9 Augusti 1851.
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N:o 143.
307
N:o 143.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, i anseende aj väckt fråga om
ersättning för kreatur, sorn inom Eldsberga församling måst nedslagtas
till följe af lungsjuka bland boskapen.
(Stals- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Uti. N:o 23.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit anmäldt, hurusom, under den svåra kreatursfarsot,
som år 1848 utbröt i Halland, Eldsberga socken råkat att blifva den ort,
der lungsjukan först härjade bland boskapen. Oaktadt all möjlig omsorg hade
smittan från det gods, till hvilket några utländska kreatur blifvit införskrifna,
obemärkt kommit in ibland kyrkoherdens boskap och derefter spridt sig till en
del socknemäns kreatur, hvilka alla måste nedslagtas. Då farsoten sedermera vidare
utbredt sig, bade ersättning af allmänna medel blifvit anslagen åt dem, som,
för att hindra farsotens framfart, ålades att slagta sin boskap; men som inom
Eldsberga nedslagtningen blifvit utförd redan innan denna åtgärd vidtogs, hade
ingen ersättning der kommit de lidande tillgodo. Då likväl omförmälde olycka
icke tillkommit genom något deras eget förvållande, fordrade billigheten, att de,
som Törst och innan man ens kunnat nog sorgfälligt bevara sig mot smittan, derigenom
Ritt vidkännas förluster, icke blefve uteslutne från den välgörenhet, som
från statens sida egnats åt dem, hvilka sedermera lidit deraf, hvarföre de anhållit,
att ersättning för bestyrkt nedslagning af inalles 19 oxar och 20 kor, tillhörige
pastor och socknemän i Eldsberga, i öfverensstämmelse med hvad annorstädes
blifvit medgifvet, måtte af staten utbetalas.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, finna Rikets Ständer billigt, att
pastor och socknemän i Eldsberga församling fl åtnjuta någon ersättning för den
förlust, som de, på sätt nämndt är, lidit genom ifrågavarande kreaturs-sjukdom;
men då det icke blifvit ådagalagdt, hvilka af förberörde kreatur må hafva blifvit,
308 Expediticms-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 144.
tillförekommande af den ifrågavarande sjukdomens spridande, nedslagtade, eller hvilka
af dem i sjukdomen dött, anse sig Rikets Ständer föran laine hos E. K. M:t i
underdånighet anhålla, att E. K. M:t täcktes låta undersöka förhållandet i alseende
å de omnämnde kreaturen, och, derest E. K. M:t finner tillfyllestgörande
skäl vara för handen, i nåder bevilja enahanda ersättning för desamma, som
allmänhet lemnäs dem, hvilkas. kreatur blifvit, till förekommande af den elakartade
smittosamma lungsjukans spridande, nedslagtade.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 9 Augusti 1851.
N:o 144.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 8Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, om en sadan reglering och
indelning af b äts m an sr o lar mg att till hvarandra närmast belägna
rotedelar må komma alt höra till samma rote.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon.-Utsk. Uti. N:o 25.)
S. A. K.
Jemte förmälan om de olägenheter och besvär, som förorsakades icke allenast
rotehållare, utan äfven manskapet, vid båtsmanshallet, derigenom att en del slrörotehemman
äro belägna i andra socknar än stamroten, och på flere mils afstånd
derifrån, har hos Rikets Ständer blifvit yrkad en sådan jemnkning af båtsmansroteringen,
att alla delar af samma rote må kunna blifva indelda så nära hvarandra,
som möjligt.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 144. 309
Rikets Ständer hafva denna fråga i öfvervägande tagit och dervid funnit, ali
densamma varit föremål för Rikets Ständers ompröfvande vid flere föregående riksdagar.
Vid riksdagen åren 1840—1841 yttrade rikets då församlade Ständer,
att, ehuru de icke förbisett de stora olägenheter, hvilka såväl rotehållare, som
båtsmän, finge vidkännas derigenom, alt hemman, som, vid indelningens upprättande,
blifvit till ett roteringsnummer anslague, ofta funnes på betydligt afstånd
från hvarandra belägna, och det således vore önskligt, att andelar i en och samma
rote kunde varda förlagda i en och samma trakt; likväl och som K. M:t uti
Cirkulärbref af den 30 Maj 1820 i nåder förordnat, att alla ansökningar såväl
om utbyte af från stamrotarne aflägsna hjelprotar, som om roteflytlningar i allmänhet,
horde ske hos E. K. M:ts Befallningshafvande i länet, som, efter det såväl
den rotehållare, med hvilken roteflyttningen vore i fråga, som äfven soldaten
eller båtsmannen, då någondera nummern icke vore vakant, blifvit hörde, samt
vederbörande regements- eller korps-chef jemväl i ämnet yttrande afgifvit, egde
att, efter förekommande omständigheter och gällande författningar, i anledning
deraf, meddela utslag, hvilket dock borde E. K. M:ts och Rikets Kammar-kollegii
pröfning underställas; hvarförutan K. M:t, genom lemnade föreskrifter i detta afseende,
uti Dess nådiga bref till E. K. M:ts Befallningshafvande af den 2 November
1833, äfvenledes sökt att ifrågavarande olägenheter, afhjelpa, Rikets Ständer
alltså funne, att dylika väckte rotejemknings- och utbytes-frågor, för hvilkas
behandling i formväg tydlig anvisning sålunda vore meddelad, horde förfalla. Vid
sistförflutne riksdag, då enahanda fråga, med serskildt afseende på Gottland, väcktes,
åberopade Rikets Ständer ofvannämnde åren 1840—1841 afgifna utlåtande,
och hemställde, i anseende lil! hvad deruti blifvit anfördt och enär det Vore vederbörande
obetaget att, för vinnande af rättelse uti ofvan antydda missförhållanden,
begagna den väg, som i sådant afseende funnes anvisad, att yrkandet i denna
del ej måtte'föranleda till någon Rikets Ständers åtgärd.
Då emedlertid den partiela eller tillfälliga rotejemkning, som genom ofvan
åberopade Cirkulärbref af den 30 Maj 1826 blifvit medgifven, icke synes hafva
ledt lill det åsyftade målet eller den lindring i roteringen, att närmast hvarandra
belägna hemman alltid, eller så vidt möjligt är, må utgöra en och samma rote,
hvilket ändamål deremot snarare torde kunna vinnas, om rotejemkningen finge
mera vidsträckt i ett sammanhang verkställas, hvarigenom flera möjligheter
kunde beredas för flera dylika olägenheters afbjelpande pä en gång, få Rikets Ständer
hos E. K. M:t i underdånighet anhålla om en sådan utsträckning af föreskrifterne
uti nyssnämnde nådiga Cirkulärbref af år 1826, att E. E. M:ts Befallnings
-
310
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 145.
hafvande i de län, der båtsmän äro indelade, efter ansökning af de roteriugsskyldige,
må låta upprätta förslag till rotarnes sammanförande inom lämpliga distrikter;
samt, sedan vederbörande chef och de roteringsskyldige blifvit hörde, efter
förekommande omständigheter och gällande författningar, meddela utslag, flir att,
sedan delta blifvit underställdt E. K. M:ts och Rikets Kammar-kollegium och der
godkändt, tjena till efterrättelse och tillämpas i den mån, rotar blifva vakanta,
eller derförinnan, om vederbörande sig derom förena; hvarjemte Rikets Ständer
underdånigst anhålla, att E. K. »M:t täcktes i nåder anbefalla Dess oell Rikets
Slats-kontor, att låta de i följd häraf uppkommande kostnader af under hand
varande statsmedel förskjuta, för att sedermera, i de årliga liqviderna emellan
Stats- och Riksgälds-kontoren, sistnämnde verk till ersättande påföras.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 9 Augusti 1851.
N:o 145.
lippläst oell godkändt hos Ridd. och Adeln deri 8 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 8 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 9 — —
Ilikcis Sländers underdåniga skrifvelse, om befrielse frän eller lindring
i det Komministers-bostället Mistelås åliggande ro/eringsbesvär.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon.-Utsk:ns Uti. N:o 30.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit anfördt, att ehuru, enligt E. K. M:ts och
Rikets Krigs- och Kammar-kollegiers kungörelser den 25 Februari 1835 och den
Expedilions-UIskof tets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 145.
311
28 Augusti 1841, äfvensom andra äldre Författningar, kapellans-boställen voro
fri tagna från ordinarie rotering, hvarföre också denna skyldighet blifvit tid efter
annan frän sådane boställen till andra hemman öfverflyttad, eller ersättning derför
lemnad, så vore dock det inom Wexiö stift belägna komministers-bostället Mistelås
stom, förmedladt från ett till femåttondels mantal, besväradt med omförmälde
onus, desto mera kännbart för innehafvaren af ifrågavarande boställe, som af detsamma,
hvilket, enligt Kongl. Maj:ts bref den 29 Februari 1844, antogs lill
komministers-boställe, i utbyte mot det förra Gammeltorp, årligen utginge, såsom
mellangift till pastor, 4 tunnor spanmål, fastän komministers-lönen ej uppginge
till högre belopp än 28 tunnor korn och 4 tunnor råg, samt afkastningen af bostället
före 1843, äfven i goda år, ej stigit öfver 30 tunnor spanmål, deribland
4:delar hafre; och som inom det härad, i hvilket bostället vore beläget, numera
funnes ett hemman, Harjemo, som vore underkastadt ordinarie rotering, samt flere
andra hemman i häradet komme att inom några års förlopp inroteras, har hemställan
blifvit gjord, att den omförmälde komministers-boställe åliggande rotering
måtte å nämnde hemman öfverflyttas, samt att, derest sådant icke kunde ske, boställshafvaren
måtte tilläggas ersättning för roteringsbesväret, efter de årliga markegångsprisen.
Då Rikets Ständer icke äro i tillfälle att i alla delar pröfva befogenheten af
hvad sålunda blifvit yrkadt, få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att E. K.
M:t i nåder täcktes låta granska det framställda anspråket, och derest detsamma
finnes vara grundadt och öfverensstämmande med lag och författningar, vidtaga de
åtgärder, som förhållandena kunna påkalla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 9 Aug. 1851.
312 Expeditions-Utsko ! te(s Förslag till und. Skrifvelse, N:o 146.
N:o 146.
Uppläst och god känd t hos Ridd. och Adeln den 9 Augusti 1851.
Preste-Ständet den 9 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 12 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående förändrad beräkning
af resekostnadsersättning och dagtraktamente för Rikets
Ständers Revisorer.
(Stats- och Banko-Utskrns Uti., N:o 20.)
S. A. K.
1 anledning af hos Rikets Ständer väckt fråga oni nedsättning i beräkningen
af hästeantalet, hvarefter, enligt nu gällande instruktioner för Rikets Ständers revisorer
af Banko- och Riksgälds-verken, dessa revisorers skjutskostnadsersätlning
bestämmes samt om förhöjning i deras dagtraktamente, hafva Rikets Ständer, med
afseende å hvad härvid förekommit, funnit 8 §:n uti den, enligt Kongl, kungörelsen
den 17 December 1835, af Rikets Ständer fastställda instruktion för deras
revisorer öfver Banko-verket samt 6 §:n uti den vid riksdagen åren 1840 och
1841, af Rikets Ständer utfärdade instruktion Por samma revisorer vid granskningen
af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning, böra erhålla följande lydelse
:
Jemte det hvarje revisor bestås skjuts efter två hästar från sitt hemvist till
Stockholm samt tillbaka, ega revisorerne att uppbära traktamenten af fyra R:dr
banko om dagen, så väl under sjelfva revisionsförrättningen, som under framoch
återresan, efter beräkning af åtta mil för hvarje resedag och med iakttagande,
att, derest miltalet icke jemnt motsvarar resedagarne, må för öfverskottet, så
vida
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:0 146. 318
vida det uppgår till minst en mil, ytterligare beräknas en dags traktamente; kommande
hädanefter, likasom hittills, halfva beloppet af dessa traktamenten och resekostnader
att af Banken (Riksgälds-konloret) godtgöras.
Och som detta beslut jemväl bör tillämpas vid revisionerna af Banko-diskonten
och Lånekontoren, har 7:de punkten i den, enligt Kongl, kungörelsen den 27
Februari 1835, utaf Rikets Ständer gillade och antagna ”Instruktionen för Rikets
Ständers revisorer öfver Banko-diskontverket jemte f. d. Riks-diskontens utredning
samt Provins-lånekontoren”, äfvenledes af Rikets Ständer blifvit j öfverensstämmelse
härmed förändrad, och kommer att hädanefter lyda sålunda:
Hvarje revisor hestås skjuts efter två hästar till och från revisions-orten
samt traktamente af fyra R:dr banko om dagen, så väl under sjelfva revisionsfdrrättningen,
som under fram- och återresan, efter beräkning af åtta mil för hvarje
resedag och med iakttagande, att, derest icke miltalet jemnt motsvarar resedagarne,
må för öfverskottet, så vida det uppgår till minst en mil, ytterligare
beräknas en dags traktamente; men skulle revision af Banko-diskontens räkenskaper
inträffa inom en tid af åtta dagar, efter det riksdag i Stockholm är afblåst,
samt riksdagsfullmäktig vara utsedd alt i samma revision deltaga, åtnjuter
sådan revisor icke ersättning för resekostnaden till hufvudstaden, hvaremot honom
tillkommer traktamente från den dag, riksdagen afhlåses, lill den, då revisionsförrättningen
tager sin början.
Med anmälan om hvad sålunda blifvit beslutadt, få Rikets Ständer, då 2:ne
utaf ofvanomförmälde instruktioner blifvit af Kongl. Maj:t i nåder kungjorda samt
alla tre äro uti Svensk Författnings-samling införda, underdånigst anhålla, att jemväl
ofvan omförmälda förändringar måtte varda genom Författnings-samlingen till
allmän kännedom meddelade.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 12 Augusti 1851.
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 Afd.
40
314 Expeditions- U/sko t tets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 147.
N:o 147.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående Oresundska tulk
afgiften för Svenska fartyg.
(Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk:ts Uti., N:o 120.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning skett om vidtagande af åtgärder, för
att de tullafgifter till Danska kronan, hvilka erläggas för Svenska fartyg, persedlar
och handelsvaror, som försändas genom Öresund, mätte, så snart omständigheterna
det medgåfve, för alltid upphöra5 och Rikets Ständer hafva icke heller
kunnat undgå att finna, det de olägenheter, som Svenska handeln genom Öresundstullen
lar vidkännas äro af en serdeles tryckande beskaffenhet. Bland de af dessa
olägenheter, som tillskynda var handel största skada, förekomma i främsta rummet
dels de betydliga, så väl direkta som indirekta, utgifterna i och för genomfarten
af Öresund och Bälterna, hvilka utgifter, enligt derom erhållna upplysningar,
torde kunna antagas årligen uppgå till 5 å 600,000 R:dr riksgäldssedlar,
oberäknadt förlusterna genom förspilld tid och fördröjd ankomst till destinationsorten,
jemte äfventyret för last och lif, då Helsingör under storm måste
anlöpas, 0. s. v., dels ock den omständigheten, att städernes på Sveriges östra
kust redan i andra orsaker grundade handels-underlägsenhet, i täflan med dem
på den vestra, alltmer förökas derigenom, att allt köpmansgods, som genom sundet
inkommer i rikets Östersjöhamnar, måste blifva dyrare än det, som införes
till rikets vestra städer. Följderna häraf hafva, sedan de östra städernas handel
Ex fedi ti ons-Uukollels Förslag lill tind. Skrifvelse, N:o 147. 315
i Östersjön, genom förlusten af Finland, undergått en väsendtlig minskning, ännu
tydligare framträdt, i det att handeln uti dessa städer alltjemt aftagit, under
det att den uti städerna på vestra kusten blifvit utsträckt och ökad. Ett sådant
handelns aftagande måste ock utöfva skadlig återverkan på afsättningen af de
norra och östra provinsernes produkter; och då Norrige, i fråga om Öresundstullen,
står i lika förhållande med våra vestra kuststäder och således har sin
införsel billigare än Sveriges östra handelsstäder, torde i detta förhållande äfven
kunna uppletas en af orsakerna till den öfverklagade smyghandeln, utmed gränsen,
från Norrige.
För att snart afhjelpa alla dessa dag från dag allt mer kännbara olägenheter
och för att under Liden, innan detta vigtiga mål uppnås, tillvägabringa de
nedsättningar i nu gällande sundstull-tariff, som kunna vinnas, och serskildt
den befrielse för Svenska kustfarten från sundstullstvånget, hvilken synes vara
med billighetens fordringar öfverensstämmande, jemte en minskning af de s. k.
tullkammar-sportlarne och fyrpenningarne, så att dessa nedsättas till belopp, som motsvara
de behof, hvarför de ursprungligen blifvit beviljade, äro Rikets Ständer af den
tanka, att alla tjenliga medel böra användas; och Rikets Ständer få alltså, med
underdånigt tillkännagifvande, att de för sin del anse afskaffandet af Öresundstullen
vara för befrämjandet af rikets handel utaf yttersta vigt, hos E. K. M:t i
underdånighet anhålla, att E. K. M:t täcktes, så vidt de politiska förhållandena
sådant medgifva, i samråd med öfriga uti Östersjöhandeln deltagande makter, vidtaga
de åtgärder, hvilka E. K. M:t kan i nåder finna tjenliga för vinnande af
detta ändamål; samt att, innan sådant hinner verkställas, E. K. M:t måtte söka
förskaffa åt Svenska handeln och sjöfarten genom Öresund de ytterligare lättnader,
som, utan störande af den vänskap och den grannsämja, hvilka med konungariket
Danmark lyckligen äro rådande, kunna erhållas.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
316 Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 118.
N:o 148.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående hospitalernas förbättring
och underhåll.
(Stats-Utsk:ts Uti:dc N:o 258.)
S. A. K.
Sedan, uti den af E. K. M:t till Rikets sednast Pdrsamlade Ständers profning
öfverlemnade frägan om förbättrande af hospitals-anstalterne inom fäderneslandet,
Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse af den 14 Augusti 1848,
jemte tillkännagifvamle af den åsigt, dels att de flerfaldiga brister, hvarmed dessa
inrättningar voro behäftade, skulle, med mer eller mindre svårighet, i väsendtlig
mån kunna afhjelpas, om, i stället för de dittills mera partielt tillvägabragta,
af inskränkta tillgångar beroende, förbättringar, sådana kommc att efter en för
bela riket gemensamt uppgjord plan verkställas, samt bestämda och fullständiga
föreskrifter för förvaltningen i dess helhet meddelas, dels ock att statens mellankomst
blefve vid den första förändringen nödvändig, hufvudsakligen i anseende till
de flera nya byggnader, hvilka för ett efter vetenskapliga grunder ordnadt system
för de vansinnigas behandling komma att erfordras, hos E. K. M:t anhållit, det
E. R. M:t genom dertill skicklige, i ämnets serskilda delar sakkunnige, män
måtte låta upprätta förslag till de förbättringar af hospitals-väsendet i Sverige,
så i medicinskt som administrativt hänseende, hvilka, utan statsverkets stora betungande,
kunde utföras och befinnas vara nödiga, samt alt Rikets Ständer sedermera
finge nådig framställning i ärendet emottaga; så har, med föranledande af
denna Rikets Ständers underdåniga förklaring, E. K. M:t, som funnit godt an
-
Expeditions-Utskottels Förslag till rind. Skrifvelse, N:o 148. 317
befalla sakkunnige män, att förslag och betänkande i ämnet utarbeta, jemte de
för ändamålet erforderliga byggnadsplaner och kostnads-beräkningar, efter det ett
sådant betänkande blifvit af komitterade afgifvet samt Serafimer-ordens-gillet och
öfverintendenls-emhetet i frågan sig utlåtit, under den 22 sistlidne April behagat till
Rikets Ständer aflåta i ämnet nådig proposition, hvari, bland annat och hufvudsakligast,
förmäles, hurusom komitterade, på anförda skäl, antagit, att hospitalsvård
inom hela riket erfordrades för omkring 1,500 personer, samt i förhållande
dertill beräknat utrymmet för hospitals-inrättningarne, med uppgifter tillika, huru
detta utrymme borde emellan de serskilda inrättningarne Pördelas, huru många
sådana blifva behöfliga och hvar de borde vara belägna ; att, med hänseende till ej
mindre hospitalernes nuvarande skick, derom, hvad angick Wexiö hospital, förekomme,
att detsamma, med förfallna, högst otjenliga trädbyggnader, egde knappt
utrymme för det befintliga till omkring 100 uppgående sjukantalet och utan nå
gon
möjlighet att klassificera de sjuka, vare sig med hänsyn till kön eller sjukdom,
än de fordringar, hvilka en fullt ändamålsenlig inrättning för sinnessjukas
vård numera ansåges böra uppfylla, hade komitterade beräknat och föreslagit kostnaderne
för att genom byggnadsföretag m. m. tillvägabringa den förändring, hvar
och en bland merberörda inrättningar tarfvade för att motsvara sin bestämmelse,
serdeles såsom kurativ anstalt, samt ernå det för densamma nödigt befunna utrymme
t; uppgående dessa kostnader, enligt de af OfVerin tendén ts-embete t granskade
och jemkade beräkniugarne, tillsammans till 1,175,856 R:dr 17 sk. 2 r:st. banko;
att, då, enligt hvad kändt vöre, hospitalsfonden numera icke egde några kapitaltillgångar
att för ifrågavarande byggnadsutgifter disponera, komitterade hemställt,
utom annat, att serskildt, på flera år fördeladt, statsanslag måtte dertill af Rikets
Ständer äskås; att, beträffande frågan om hospitalens årliga underhåll, med hvad
till sjukvården, den inre förvaltningen och ekonomien hörer, samt i hvad mån
hospitalsfondens årliga tillgångar kunde förslå till bestridandet af dertill erforderliga
utgifter, komitterade dels lemnat en allmän öfversigt af de olika utgiftstitlarnas
sannolika belopp, dels gjort en uppskattning af inkomsterne, som, under
förutsättning, att hospitalsfonden blefve vid samma inkomster bibehållen och med
inberäkning af ett framdeles förväntadt icke obetydligt belopp af patienternas årsafgifter,
skulle i det närmaste visa, att någon brist för framtiden, enligt komitterades
tanka, icke vore att befara; men att, om än denna förmodan, som till
någon del grundade sig på förhållanden, hvilka ännu icke inträdt, skulle af framtida
erfarenhet besannas, så vore dock hospitalsfonden för närvarande, enligt
hvad Serafimer-ordens-gillet hade upplyst, i behof af understöd för att kunna full
-
318
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 148.
göra sina förbindelser och betrygga hospitalens verksamhet, i hvilket afseende
ordensgillet, uti underdånig skrifvelse den 27 Maj 1850, förnyat sin flera gånger
gjorda underdåniga anmälan derom, att under de år, då markegångsprisen
ä den till hospitalsfonden anslagna spanmål, som utgjorde det hufvudsakligaste af
denna fonds inkomster, äro låga, dessa inkomster icke vore tillräckliga till de
med hospitalens vidmakthållande förenade utgifter, hvarjemte ordensgillet förmält,
att i öfrigt hospitalsfondens förlägenhet och behof af undsättning hufvudsakligen
tillkommit genom de nådigst anbefallda högst betydliga bidragen från samma fond,
dels till länslasaretternes understödjande, dels ock för inrättandet af central-hospitalen,
derförutan ej bordt lemnäs obemärkt, att, då anstalter vidtagits för de vansinnigas
omsorgsfullare behandling å hospitalen, dessa inrättningar jemväl hade
blifvit alltmera anlitade, hvilket i samma mån haft till följd ökade utgifter, på
hvilka med flera skäl ordensgillet ansett hospitalsfonden icke kunna för sitt ändamål
vidmakthållas och betryggas utan statens mellankomst, och fördenskull
underdånigst anhållit om nådig framställning till Rikets nu församlade Ständer derom,
att ett kreditiv eller förslagsanslag å 25,000 R:dr banko om året mätte
åt ordensgillet anvisas, med rättighet för gillet att, då behofven för hospitalen
sådant påkallade, få inom nämnda belopp, mot behörig redovisnings-skyldighet, lyfta
och uppbära hvad för afhjelpande af samma behof erfordrades.
Derefter och uti skrifvelse af den 10 påföljde September hade ordensgillet
hos E. K. M:t underdånigst anhållit om aflåtände af nådig proposition till Rikets
Ständer, angående afskrifning af nedannämnda i hospitalsfondens räkenskaper balanserade
skulder, nemligen:
a) R:dr 2,291 30 sk. 10 r:st. banko, utgörande förra allmänna magasins
fondens,
af E. K. M:ls och rikets Stats-kontor nu mera öfvertagna, fordran hos
allmänna hospitals- osli barnhusfonden för oguldna omkostnader vid magasinering
af sistnämnda fond tillhörig spanmål från och med år 1825, till och med år
1829; i afseende på hvilket fordringsanspråk, hvarom ordensgillet numera icke
kunnat vinna annan upplysning, än som innefattades i ett skrifvelsen bifogadt
sammandrag af allmänna magasinsfondens räkenskaper, ordensgillet i underdånighet
hade åberopat det redan förut anmälda förhållande, att, om än samma fordran till
sin beskaffenhet och riktighet numera kunde redas, hospitalsfonden i allt fall saknade
medel till dess gäldande;
b) R:dr 3,413 16 sk. banko, hvilka utgjorde upplupna obetalda räntor a
ett uti salpeterfonden för hospitalerna upptaget lån, stort 48,000 R:dr samma
mynt, hvars afskrifning Rikets sednast församlade Ständer hade beviljat; i fråga
Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 148. 319
om hvilken ränta ordensgillet underdånigst andragit, hurusom, enär det vid sistförflutna
riksdag fattade beslut om kapitalbeloppets afskrifning grundats på hospitalsfondens
redan då ådagalagda oförmåga att denna skuld betala, samt fondens
tillgångar sedermera ingalunda blifvit ökade, densammas förlägenhet skulle ytterligare
försvåras, om från fonden nu uttoges ifrågavarande ränta, hvilken till betydlig
del bade tillkommit under den tid, som förflutit ifrån det afskrifning af
skulden bos E. K. M:t begärdes och tills den af Rikets Ständer beviljades.
Efter nådigt öfvervägande af hvad sålunda förekommit och handlingarne i
öfrigt, beträffande förenämnda frågor, innehålla, bar E. K. M:t uti aflåtna högstberörda
nådiga proposition täckts förklara, att då, vidkommande först frågan om
beredandet af medel för hospitalens utvidgande och förbättring, på sätt komitterade
föreslagit, hospitalsfondens egna tillgångar för närvarande icke dertill medgåfvo
någon uppolfring samt en jemväl ifrågasatt försäljning af hospitalens hemman och
lägenheter skulle i längden, enligt hvad Serafimer-ordens-gillet upplyst, blifva för
fonden mindre förmånlig, annan utväg för vinnande af det åsyftade ändamålet icke
återstode, än den Rikets Ständer, genom anvisande af statsanslag, kunde bereda. Då
likväl i detta hänseende den summa, som för planens fullständiga genomförande
blifvit förslagsvis beräknad, vore mera betydlig, än att E. K. M:t för närvarande,
då statsverkets tillgångar för flera andra behof blifvit tagna i anspråk,
ville sätta i fråga, att Rikets Ständer, med godkännande af den uppgjorda planen,
skulle bevilja hela eller ens någon betydligare del af detta belopp, har E. K. M:t,
med afseende på viglen och angelägenheten deraf, alt den af behofvet högt påkallade
förbättringen af hospitalerna ju förr desto hellre måtte kunna förelagas, i
nåder föreslagit, att, derest tillgång dertill nu kunde beredas, Rikets Ständer
till en början ville bevilja hvad, som, enligt den uppgjorda planen, erfordrades
för nybyggnad af Wexiö hospital, hvilket, enligt de upplysningar, komitterade
meddelat, företrädesvis vöre i behof af utvidgning och förbättring, och skulle, i
fall Rikets Ständer biföllo detta förslag, en summa af 127,500 R:dr banko böra
för tiden intill nästa riksdag anvisas, att för berörde ändamål, i män af behof,
utgå.
Hvad dernäst angick Serafimer-ordens-gillets underdåniga framställning om
anvisande af ett kreditiv eller förslagsanslag å 25,000 R:dr banko om året, att
i mån af behof och mot redovisnings-skyldighet användas till hospitalsfondens understöd,
har E. K. M:t, med afseende på de skäl, ordensgillet härvid åberopat,
hos Rikets Ständer föreslagit, att förenämnda belopp matte för berörde ändamål, på
de af ordensgillet uppgifna vilkor, anvisas; hvarförutan, beträffande slutligen
320 Expedilions-U Iskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 148.
ordensgillets underdåniga hemställan om utverkande af Rikets Ständers bifall till
eftergift eller afskrifning af 2:ne hospitalsfondens ofvan uppgifna skuldbelopp,
E. K. M:t tillika framställt nådigt förslag, att dessa belopp måtte få afskrifvas.
Rikets Ständer hafva åt detta maktpåliggande ärende egnat en noggrann uppmärksamhet;
och vidkommande forst E. K. M:ls nådiga framställning om anslag
för nybyggnad af Wexiö hospital, så enär, enligt hvad upplyst blifvit, icke allenast
detta hospitals geografiska läge är det mest lämpliga för anläggningen af en
sjukvårdsanstalt för sinnessjuka från de tre vidsträckta län, hvilka ansetts böra
utgöra detsammas distrikt, utan ock den nuvarande hospitalsegendomen erbjuder
en förträfflig lokal för en sådan anläggning, i anseende lill belägenheten och afskildheten
från andra egor än hospitalshemmanets egna, hvilka dessutom lemnade
ett tillräckligt och vidsträckt utrymme ej mindre för de sinnessjukes vistande i
fria luften och sysselsättande med trädgårdsarbeten, blomsterodling m. m., än
äfven till uppförande af serskilda byggnader för inrymmande af sådana sjuka,
hvilka ega tillgångar att genom högre betalning förskaffa sig större och med
deras förra lefnadsvanor öfverensstämmande beqvämligheter, hafva Rikets Ständer
ansett en utvidgning och förbättring af Wexiö hospital företrädesvis böra ifrågakomma;
och då för åstadkommande deraf hospitalsfondens egna tillgångar icke medgifva
någon uppoffring, hafva Rikets Ständer, med bifall till E. K. M:ts derom
afgifna nådiga förslag, för utvidgning och förbättring af Wexiö hospital, anvisat
en till Etthundratjugosju tusen (127,000) R:dr banko jemnad summa, att från
Riksgälds-kontoret, i mån af behof, utgå.
På de af Serafimer-ordens-gillet i underdånighet anförda och af E. K. M:t
i nåder åberopade skäl, hafva Rikets Ständer jemväl medgifvit:
a) att ett belopp af högst Tjugofemtusen (25,000) R:dr årligen må, under
den tid nu skeende statsreglering omfattar, från Riksgälds-kontoret utgå, att,
i mån af behof och emot redovisningsskyldighet, användas till betäckande af den
hospitalsfondens brist, som under tiden möjligen kan uppkomma, derigenom att
fondens årliga inkomster icke blifva tillräckliga till utgifternas bestridande;
b) att hospitalsfondens skuld till allmänna magasinsfonden Tvåtusen tvåhundranittioen
(2,291) R:dr 30 sk. 10 r:st. och för ogulden ränta till salpeterfonden
Tretusenfyrahundratretton (3,413) R:dr 16 sk., allt banko, må få afskrifvas.
Enär, i anledning af vederbörandes underdåniga framställningar, E. K. M:t,
på i nåder anförda skäl, icke af Rikets Ständer, äskat anslag lill förbättrande af
öfriga
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 148. 321
öfriga hospitals-anstalterna, hafva Rikets Ständer ansett det vara mindre lämpligt
att deröfver sig yttra, med undantag af hvad Danviks hospital angår, hvarom
Rikets Ständer haft tillfälle taga en närmare kännedom och dervid funnit denna
inrättnings ordnande till ett bättre skick vara af högsta behof päkalladt.
För vinnande deraf skulle dock, enligt en af Ofverståthållare-embetet, den
7 December förlidet år, hos E. K. M:l gjord underdånig framställning i ämnet,
erfordras en sammanlagd summa af 379,000 R:dr, deraf 34,000 R:dr till inköp
af en lägenhet å Kongl. Djurgården, samt återstoden till byggnaders uppförande
derå; men då nybyggnad i närheten af hufvudstaden är betydligt dyrare, än å andra
ställen i allmänhet, samt en utgift af sistnämnda summa för att erhålla en byggnadsplats,
hvilken efter ett antal år blifver disponibel utan löseskilling, förekommer
alltför kostsam och dessutom det synes temligen öfverflödigt att ega 2:ne
stora kurativ-anstalter för sinnessjuka, så nära hvarandra, som vid Stockholm och
Upsala, hvardera beräknad för ett större antal, än för närvarande å någoidera
stället befinnes, så och med fästad uppmärksamhet jemväl å den nytta, en större
inrättning, sådan som den här ifrågavarande, belägen i närheten af Upsala, skulle
tillskynda den medicinska undervisningen derstädes, få Rikets Ständer i underdånighet
anhålla, att E. K. M:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke,
i stället alt i hufvudstadens grannskap inrätta ett nytt hospital för sinnessjuke,
mera skäl vore ett utvidga hospitalsinrältningen vid Upsala så mycket, att större
delen af de kurativ behandling underkastade sinnessjuke från Stockholm och dess
omgifning, hvilka under nuvarande förhållanden skola inrymmas på Danviken,
kunde finna plats vid inrättningen nära Upsala, hvarest tillräckligt utrymme för
hospitalets utvidgning är att tillgå och byggnadskostnaderne äro ringare än i hufvudstaden,
samt hospitalshjonens underhåll och vård icke torde genom den antydda förflyttningen
blifva för Danviks hospitalets fonder kostsammare, än om de sinnessjuke
fortfarande vårdades vid Danviken; hvaremot det mindre antalet af sinnessjuke
eller de obotlige, osnygge och stormande fortfarande finge å Danviken intagas.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 13 Augusti 1851.
Bih. till R. St.-s Prot. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 Afd.
41
322
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 149.
N:o 149.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 9 — —
Borgare-Ståndet den 9 — —
Bonde-Ståndet den 12 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående förklaring och ändring
af 5 §. 25 kap. Rätlegångs-balken.
(Lag-Utsk:s Bet.. N:o 37.)
S. A. K.
Af den anledning, att, ehuru stadgandet i 5 §:n 25 kap. Rättegångs-balken
derom, att, i gröfre jemväl uppräknade brottmål, underrätts beslut ej må i fullbordan
gå, innan Hofrällen pröfvat beslutet, icke skulle föranleda underställning i
annan händelse, un att den tilltalade blifvit till ansvar dömd, likväl den praxis i
lagskipningen gjort sig gällande, att endast på grund af anklagelsens beskaffenhet
och sålunda antingen den anklagade sakfälles eller befrias, beslutet underställa, bar,
enär ett sådant förfarande hvarken vore förenligt med lagens i omförmälda stadgande
uttryckta mening eller öfverensstämde med underställningens ändamål, att
skydda anklagade, framställning bos Rikets Ständer blifvit gjord, huruledes lagstiftningens
mellankomst i denna del blefve af nöden för återställande af ifrågavarande
stadgandes ursprungliga betydelse, helst den afvikelse derifrån, som i lagskipningen
skett, vore lämplig endast i fråga om brott, hvilka lagen belägger med dödsstraff.
Vid sålunda påkalladt bedömande, huruvida ofvanberörda föreskrift, angående
underställning af underrätts utslag i vissa brottmål rätteligen iakttages dymedelst,
att underställning sker antingen den anklagade sakfälles eller ej, eller om icke lagstiftarens
mening varit, att underställning blott skall eg a rum, i händelse af sakfällande,
hafva Rikets Ständer funnit, att dessa stridiga meningar, deraf den senare
eger öfverensstämmelse jemväl med äldre liders lagstiftning, hemta stöd frän
Expeditions- Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 149.
323
lagbiidets ordalydelse, enär deri väl förekommer, att ”hvad underrätt dömt i grofvare
brott, må ej i fullbordan gå etc.”, men tillika uttryckligen påbjudes, att underställning
bör ske ”da någon gifves skuld för” något af de uppräknade brotten;
att den förra åsiglen gjort sig i lagskipningen gällande, samt likaledes blifvit godkänd
genom Kongl. Förordningen den 7 Januari 1830, hvarmedelst föreskrifvits,
att, i de fall, då någon för sådant brott (som uppräknas i berörda lagrum), eller
delaktighet deruti, tilltalad, jemväl blifvit för annan förbrytelse anklagad, skall underrätts
utslag i hela dess vidd Hof-rällen underställas.
Då emedlertid den iakttagna tillämpningen af omförmälda lagstadgandc förutsätter
Ilof-rättens pröfning icke allenast vara ett värn för den anklagade, utan
älven hafva lill ändamål alt fa honom så hårdt bedömd som möjligt, vill det synas,
som hade lagskipningen i detta fall afvikit ifrån de i lagen nedlagda principer,
äfvensom Rikets Ständer ej kunnat undgå alt anmärka, hurusom denna Hofrätternes
vidsträcktare pröfningsrätt eller befogenhet att utan målscgares eller
åklagares serskilda påkallande, utan att de förklarat sig missnöjde nied underrätts
dom, som befriar en anklagad, fälla denne till ansvar, strider emot de grundsatser,
som i afseende på rättegången alltmer och mer göra sig gällande, och utgå
frän omsorgen alt tillse, det domarens kall icke må med åklagarens sammanfalla.
Att en högre pröfning i vissa läll föregår, innan en lill stral!' dömd befordras till
ådömda straffet, bör ega till syftemål, att ingen oskyldig må straffas, ingen hårdare
bedömas, än bans gerning förljenar och som uttalas i lagens ord, alt ”domaren
eger hellre fria än fälla”, men att en högre pröfning ovilkorligen skall ske
till förekommande deraf, att en brottslig ej må undgå del straff, hvaraf ban kan
hafva gjort sig förtjent, fordras icke för realisationen af statens idée, så vidt
lagstiftningen verkar dertill.
I Rättegångsbalkens 30 kap. 19 § stadgas, att brottmål, grofvare eller mindre,
må ej någon under Konungen draga, utan han gitter visa, att han ej är fullelig^
börd eller fälld lill svårare straff, än lag säger, hvadan klagan hos Konungen
icke lick hafva till föremål den anklagades fällande eller skärpning i honom
ådönidt straff; endast honom förunnades att fly till Konungen, derest honom orätt
skett.
Med ledning jemväl häraf, hafva Rikets Ständer ansett sig kunna antaga, ali
stiftarne af nu gällande allmänna lag icke tänkt sig underställningen annorlunda,
än deras föregångare eller såsom ett skydd och en säkerhet för anklagade; och i
denna syftning är den ytterligare pröfningen, som genom underställningen vinnes,
af vigt. Underställning bör nemligen i allmänhet endast ega rum, då fråga är om
324
Edcpeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 149.
vissa brott, hvilka ådraga den anklagade svårare straff eller äro af den beskaffenhet,
alt serdeles urskiljning erfordras för ett rätt bedömande deraf.
Då, i öfverensstämmelse med sist yttrade åsigt, Rikets Ständer funnit, att
mål, som gå a lif, böra fortfarande underställas, bär dervid tillika i betraktande
kommit: lagstiftarens fordran på den fullkomligaste bevisning i dessa fall; svårigheten
att pröfva beskaffenheten af den förekomna bevisningen; den omständigheten,
att domaren i mål af denna art, jemlikt 17 kap. 32 §:n Rättegångsbalken, får
lemna saken till framtiden och alt den anklagade således alltjemt anses stå under
tilltal; del af Hof-rätt någon gång brukliga sätt, att, då den anklagade nekar,
men likväl är besvärad med nära nog fullständig bevisning, hemställa till Kongl.
Maj:t om hans insättande på bekännelse; samt att de brott, som medföra lifvets
förlust, äro af den svåraste art och ej utan våda kunna lemnäs ostraffade.
I sammanhang härmed hafva Rikets Ständer ansett underställning af mål, rörande
hugg och slag å samt oqvädinsord emot stjuf- och svärföräldrar ej vara behöflig,
enär det å dessa förbrytelser i 2 och 3 §§ af Missgerningsbalkens 14
kap. stadgade straff af böter och afbön är vida mindre än å en mängd andra
brott, hvarom underställning ej skall ske, samt del i förevarande fall ej är svårare
att bedöma förbrytelsen eller pröfva bevisningen, än annars då slag och smädeord
utdelats och då underställning icke kommer i fråga. Lagstiftande makten
har ock tillförene af de i 25 kap. 5 §:n Rättegångsbalken uppräknade brott utan
våda uteslutit flera af ingalunda ringare art än omförmälda.
En minskning i underslällningsmålens antal, som skulle bidraga dertill, att
Hof-rätterne blefve i stånd att skyndsammare än hittills förhjelpa rättsökande till
deras rätt, enär alltför mycken lid nu bortspilles för pröfning af underställda mål,
som hafva sin grund i obetänksamma angifvelser och obevista åtal, har vid bedömande
af förevarande ämne utaf Rikets Ständer ej eller lemnats utan uppmärksamhet,
äfvensom i betraktande förekommit den ännu väsendtligare omständigheten,
att tiden för en mängd anklagades förvarande i häkte må kunna inskränkas. Då
nemligen personer anklagas för brott af urbota beskaffenhet och anledning att dem
misstänka är för handen, inmanas de i allmänhet i häkte, hvarest de, oansedt genom
ransakningen ej öfvertygade om brottet och följaktligen ej eller af underdomaren
sakfällde, mäste qvarblifva i afvaktande af Hof-rättens pröfning, enär,
efter i lagskipningen antagen princip, mål af underställnings egenskap anses först
genom denna pröfning vara afgjord; vid hvilket förhållande och om Hof-rätten,
såsom i de flesta sådana fall eger rum, ej eller finner den anklagade saker, denne,
ehuru han då försattes på fri fot, så framt serskilda hinder deremot ej möta,
Exp edit in iis- lils ko tte Is Förslag till and. Skrifvelse, N:o 150. 325
alltså i följd af underställningen, i längre tid än rättvist varit, blifvit beröfvad
friheten, jemte det staten dymedelst måst vidkännas kostnader, som kunnat undvikas.
På grund af det ofvan anförda, bafva Rikets Ständer beslutat en Författning,
hvarigenom förklaras, dels att den i 25 kap. 5 §:n Rättegångsbalken med flera
dithörande Författningar gifna föreskrift, att underrätts utslag i vissa brottmål skola,
innan de i fullbordan gå, underställas Ilof-rälts pröfning, hädanefter icke skall
ega tillämpning i annat fall, än att den anklagade blifvit för åtalade brottet till
saken fälld, der brottet ej går å lif, i hvilken händelse det förblifver vid hvad
hittills öfligt varit; dels ock att hvad berörda lagrum innehåller i afseende på
underställning af mål, angående hugg och slag å stjuf- och svärföräldrar, så oek
oqvädinsord emot dem, upphört att vara gällande.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 12 Augusti 1851.
N:o 150.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 9 Aug. 1851.
Preste-Ståudet den 9 ■— —
Borgare-Ståndet den 9 ■— —
Bonde-Ståndet den 12 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, om inskränkning af den
genom Kongl. Förordningen den 22 December 1846 beviljade
frihet att å landet idka handel.
(Allm. Resv. och Ekon.-Utskis Utl:n, N:ris 61 och 122.)
S. A. K.
Vid innevarande riksmöte har fråga blifvit framställd om den ändring i 25
§:n af E. K. Mits nådiga Handels-ordning den 22 December 1846, att efter de
326
Expeditions- (Ilsk o Hets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 150.
1 samma § förekommande orden: ”finnes laga hinder emot bifall till ansökningen
ej förekomma”, skulle tilläggas: ”sami församlingen, der handelsboden skalle
öppnas, densamma tillstyrkt”; varande, till stöd för denna föreslagna förändring,
hufvudsakligen anfördt: dels alt omförmälde nådiga förordning väl innehåller, att
sockennämnd skall höras öfver ansökning att fa idka landthandel, men att detta
vore utan betydelse, så länge E. K. M:ts befallningshafvande kunde, utan afseende
å sockennämndens afslyrkande, sådan ansökan bevilja; dels ock att, enligt gällande
föreskrifter, E. K. M:ts befallningshafvande icke vore satt i tillfälle att,
med afseende å församlingens behof eller önskan i fråga om saiubods öppnande,
meddela beslut öfver ansökning i sådant afseende, enär bifall dertill icke kunde
vägras, så vida sökanden blott innehade de egenskaper, som lör sådan handels
rättighets
utöfvande i 1 § af den nådiga Förordningen äro bestämda; och har på
sådan grund blifvit yrkadt, dels att dylik rättighet icke mätte fa beviljas, utan
att församlingen, som frågan rörde, dertill lemnat samtycke, och dels att E. K. M:ls
befallningshafvande måtte ega att, efter sig företeende omständigheter, pröfva ansökningar
att fa idka landthandel.
Hvad sålunda anfördt blifvit hafva Rikets Ständer i behörigt öfvervägande
tagit, och då den hvarje Svensk man tillagda försäljningsrätt, hvilken såsom en
grundsats genomgår de nyare näringsförfattningarne här i landet, egentligen mera
afser handtverk eller andra produktiva yrken, än handel, samt, med afseende å
den stora vigt, som blifvit fästad dervid, att landthandlande icke må, mot
församlingarnes bestridande, kunna dessa påtrugas, samt å den erfarenhet, som
än mera allmänt blifvit uttalad derom, att genom landthandlande sedeförderf skulle
spridas, och ökade tillfällen till onödiga utgifter allmogen beredas, finna Rikets
Ständer sig höra hos E. K. M:t i underdånighet anhålla, att, med ändring af
2 mom. i 6 § och 25 § i E. K. M:ts nådiga Handelsordning af den 22
December 1846, stadgas måtte, att, sedan församlingen, inom hvilken handelsbods
anläggning sökes, öfver ansökningen blifvit hörd, E. K. M:ts befallnings
hafvande
eger alt densamma efter sig företeende omständigheter afslå eller bifalla,
vederbörande dock Öppet lemnadt att, i händelse af befogenhet, öfver beslutet
i laga ordning besvär anföra.
Rikets Ständer framhärda etc.
Slockholm den 12 Augusti 1851.
Ervpeditions-Utskottcts Förslår/ lill tind. Skrifvelse, N:0 151.
327
N:o 151.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Aug. 1851,
Presle-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående eftergift af en
ersättningsskyldighet i följd af förre kronofogden Chr. Ö hboms
balans.
(Stats-Utsk:s Uti., N:o 282.)
S. A. K.
Sedan, i anledning af väckt påstående utaf Götheborgs och Bohus läns landskontor,
att de skattskyldig^ inom Götheborgs fögderi, hvilka vid den år 1837
anställda restransakning befunnits hafva underlåtit att hos häradsskrifvaren söka
annotation å sina för år 1836 erlagda kronoutskylder, uppgående till ett sammanlagdt
belopp af 15,198 R:dr 41 sk. 5 r:st. banko, måtte förpligtas att, i
man af hvarderas skattebelopp, deltaga i betäckandet af förre kronofogden Christopher
Ohboms återstående uppbördsbrist, utgörande, enligt verkställd utredning,
7,800 R:dr 41 sk. 11. r:st banko, E. K. M:ts befallningshafvande i nämnda
län, genom utslag den 4 November 1847, förpliglat ifrågavarande skattskyldige
till den af landskontoret yrkade ersättnings-skyldighet, samt E. K. M:ts och
rikets Kammar-rätt, hvarest omförmälda beslut blifvit af de skattskyldige öfverklagadt,
medelst utslag af den 3 December 1849, samma beslut hufvudsakligen
fastställt; så bade hos E. K. M:t ej mindre häradshöfdingen Dan. Asplund, å
egne samt åtskillige socknars vägnar, än ock riksdagsfullmäktigen Erik Christensson,
såsom ombud för häraderne inom fögderiet, af anförda orsaker, i underdånighet
anhållit, alt de skatlskyldige måtte från den dem ålagda betalningsskyldighet
af ifrågavarande balansmedel varda befriade; i anledning af hvilken
328 Expeditions-Utskottets Förslag till lind. S/crifoelse, N:o 151.
underdåniga anhållan, sedan E. K. M:ts förbemälde befallningshafvande i afgifvet
utlåtande å densamma underdånigst tillstyrkt nådigt bifall, E. K. M:ts och rikets
Kammar-rätt, deröfver hörd, i underdånighet hemställt, det E. K. M:t täcktes
till Rikets Ständer göra nådig framställning om befrielse för de skattskyldige
från ofvanberörda dem ålagda betalningsansvar.
Jemte meddelande häraf, i nådig skrifvelse till Rikets Ständers Stats-utskott
af den 20 sisllidne Juni, har E. K. M:t behagat omförmäla, hurusom Rikets
sednast församlade Ständer, i väckt fråga om eftergift af förenämnda ersättning,
underdånigst hemställt, att, derest de skattskyldige klefve genom laga kraftvunnet
beslut ålagde alt gälda återstoden af förre kronofogden Ö/iboms balans, och E.
K. M:t, i händelse de skattskyldige sedermera i nådeväg sökte befrielse derifrån,
skulle anse eftergift vara af omständigheterna påkallad, E. K. M:t då måtte täckas
till Rikets Ständer aflåta nådig proposition i ämnet, samt emellertid låta med
uttagandet hos de skattskyldige af de dem till ersättande ådömda belopp anstå,
intilldess Rikets Ständer fått tillfälle alt öfver den nådiga propositionen sig i underdånighet
yttra.
Och som den i författningarne gifna föreskrift för skattskyldige att med häradskrifvarens
annotation låta förse de öfver erlagda kronoutskylder meddelade
qvittenser, egde för ändamål att kontrollera kronofogden i dess uppbörd ; men i
förevarande fall den uppbördsbrist, för hvilken förre kronofogden Öhbom, vid af
gifvandet
af summariska redogörelsen för 1836 års uppbörd inom Götheborgs
fögderi, befunnits häfta, svårligen kunnat till större eller mindre del förekommas,
äfven i händelse de skattskyldige, vid erläggnandet af deras utskylder för nämnde
år, berörda föreskrift iakttagit, har E. K. M:t funnit vara af billigheten pfikalladt,
att den dem i följd af deras försummelse i omförmälda afseende ålagda skyldighet,
att för andra gängen betala samma utskylder må varda eftergifven; vid hvilket
förhållande och enär för öfrigt, i anseende till den längre tid, som sedermera förflutit,
den kronan sålunda tillerkända godtgörclse endast till en del torde kunna
utgå, E. K. M:t, med stöd jemväl af Rikets Ständers ofvanberörda underdåniga
hemställan, nu behagat i nåder föreslå Rikets Ständer, alt ej mindre för bemälde
sökande, än ock öfrige genom E. K. M:ts befallningshafvandes och Kammarrättens
i målet meddelda utslag betalningsskyldighet ålagda skattskyldige måtte
varda derifrån befriade; och hade E. K. M:t emedlertid nådigst förordnat, att,
under afbidan af det beslut, som utaf Rikets Ständer kan varda i ämnet meddeladt,
med indrifvandet af de ifrågavarande utskylderne må anstå.
Rikets
Eospeditions- U(skottets Förslag till undt. Skrifvelse, N:o 151. 329
Rikets -Ständer hafva tagit detta ärende i öfvervägande; och då Rikets Ständer
begärt aflåtande af nådig proposition i förevarande ämne, samt den af E. K.
M:t i nåder föreslagna eftergiften desto hellre synes af billighet påkallad, som
utaf den omständighet, att här ifrågavarande skattskyldige icke vid allmänna upphördsstämmor,
utan sedermera, efter restlängd och på kronofogdens ordres, till
hans underordnade erlagt utskylderna bör dragas den slutsats, att den ålagda
dubbla betalnings-skyldigheten komme att hufvudsakligen drabba de mindre förmögne
och således klefve för dem ganska kännbar; så och enär genom den ifrågasatta
eftergiften kronans rätt till ersättning af kronofogden Öhbom ingalunda
förminskas, och de vederbörande, hvilka det åligger att i detta afseende föra kronans
talan, icke lära underlåta att, i hvad }\å dem ankommer, vidtaga nödiga
åtgärder, att ersättning för den återstående uppbördsbristen må utaf Ohboms
möjligen blifvande tillgångar kronan beredas, hafva Rikets Ständer, med ytterligare
stöd af de utaf E. K. M:ts nådigst anförda skäl, bifallit hvad E. K. M:t
uti Dess i förevarande ämne aflåtna nådiga skrifvelse föreslagit; hvarjemte Rikets
Ständer beslutat, att den vederbörande tillkommande aktorats-procent skall oafkortad
och med förmånsrätt utgå, så långt de af Öhboms tillgångar indrifna eller
framdeles inflytande medel dertill förslå. Hvilket Rikets Ständer få, till svar å
E. K. M:ts förevarande nådiga framställning, härigenom i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 13 Augusti 1851.
Bih. till R. St. Pral. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 Afd.
42
330
Expeditions-Utskotleis Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 152.
N:o 152.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —-
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, om antagande af ny vexellag.
(Lag-Utskottets Bet:de N:o 39.)
S. A. K.
Efter det Rikets sednast församlade Ständer till E.- Ii. M:ts nådiga pröfning
i underdånighet öfverlemnat en af dem, för deras del, beslutad lag för utrikes
vexlar, hvilken E. K. M:t likväl, i anseende till åtskilliga förekomna anmärkningar,
och deribland jemväl den, att den föreslagna lagen, i flera väsendtliga delar,
skiljde sig från de grunder för lagstiftningen om inrikes vexlar, som uti lagen
den 20 Maj 1835 blifvit följda, funnit sig förhindrad att antaga; så bar E. K.
M:t, medelst nådig proposition af den 22 April innevarande år, föreslagit
Rikets Ständer alt, med upphäfvande af ej mindre lagen för inrikes vexlar af
den 20 Maj 1835, än äfven vexelstadgan af den 21 Januari 1748, jemte alla
öfrige hittills gällande författningar rörande den utrikes vexelhandel, i hvad de
icke angå sjelfva ordningen för köpslut af utrikes vexlar och kontrollen derå, antaga
den för både inrikes och utrikes vexlar gemensamma vexel-lag, hvilken i
högstberörde nådiga proposition innefattas.
Rikets Ständer hafva den föreslagna författningen i öfvervägande tagit och
dervid funnit, alt densamma skulle hafva ett välgörande inflytande på Sveriges
utrikes vexelrörclse, hvaruti komme att råda mera frihet, än deri nu eger rum,
hvadan och med öfvertygelse, att den förbättring i vexel-lagsliftningen, som med
det nådiga förslaget är afsedd, och sorn under flere föregående riksmöten utgjort
föremål för Rikets Ständers bemödanden, ej utan olägenhet i handels- och alfärs
-
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 153. 331
lifvet torde kunna uppskjutas, Rikets Ständer antagit E. K. M:ts ifrågavarande
förslag till ny vexel-Iag.
Hvilket Rikets Ständer få i underdånighet anmäla, framhärdande etc.
Stockholm den 13 Aug. 1851.
N:o 153.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 14 — —
Borgare-Ståndet den 14 — —
Bonde-Ståndet den 14 — —
Rikets Sländers underdåniga skrifvelse, angående ersättning, i vissa
Jall, af allmänna medel lill vittnen i brottmål.
(Stats-Utsk:s Uti. N:ris 44 och 265.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har i betraktande förekommit att, ehuruväl genom Kongl.
Kungörelsen den 20 November 1845 blifvit stadgadt, att den, som, åberopad till
vittne i brottmål, inställde sig vid domstol, belägen på minst tre mils afstånd
från vittnets hemvist, bör, desest vittnet det äskade och domaren pröfvade sådant
skäligt, tilläggas ersättning af allmänna medel för dess resekostnad och uppehälle
för hvarje dag, som i och för resan samt vistandet vid domstolen erfordrades, i
de händelser, då den tilltalade icke kunde till ansvar dömas eller sakfalld saknade
tillgång att ersättningen utgifva, har dock den fördel, som med högstberörde kungörelse
åsyftats, hufvudsakligen förfelats genom de omvägar och kostnader, som
äro förknippade med utbekommande af ifrågavarande ersättning, för hvars erhållande,
i enlighet med derför nu fastställda sätt, vittnet måste antingen sjelf begifva sig
till läns-residenset eller anlita ombud, på landskontoret förete utdrag af domstolens
utslag, anskaffa och förevisa intyg, efter föregången undersökning af vederbörande
332 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 153.
kronobetjent., derom att den sakfallde saknar tillgång, samt afbida brottmålets slutliga
afgörande i högre instans, derunder tiden för ersättningskrafvets anställande
ofta kan tilländalöpa; varande, då vittnet är boende aflägse eller utom det län,
hvarest ransakningen försiggått, så väl svårigheterne som kostnaderne så ökade,
att desse sednare lätt kunna, om ej öfverstiga sjelfva ersättnings-beloppet, åtminstone
medtaga största delen deraf.
Af sådan anledning och på det afsigten med omförmälde nådiga kungörelse
må kunna verkliggöras, hafva Rikets Ständer beslutat, att den ersättning af allmänna
medel lill vittnen i brottmål, hvilken af första domstol bestämmes, må,
oberoende af målets fullföljd i högre rätt, eller skedd underställning af underrätts
utslag, till vittnet uppå dess anmälan förskottsvis utbetalas, å landet af kronofogden
i det fögderi der ransakningen hållits, samt i städerna, utom Stockholm, af magistraten
$ hvarefter sedan genom slutligt utslag blifvit bestämdt, hvem gäldandet
af denna kostnad åligger, vederbörande exekutor har att, derest någon varder skyldig
känd att förskottet till staten återgälda, detsamma hos denne uttaga, men, om
tillgång saknas, kommer den redan utbetalda ersättningen alt af Konungens Befallningshafvande,
författningarne likmätigt, under behörig titel uti statsräkenskaperne
afföras; skolande, hvad Stockholms stad angår, ersättningsmedlen direkte af E.
K. M:ts och rikets Slats-kontor utbetalas. Och fa Rikets Ständer, som anse, att
E. K. M:ts Befallningshafvande kunna berättigas, alt uppå kronofogdes och magistrats
reqvisition, från landtränteriet till dem utlemna, emot framdeles afgifvande
redovisning, ett lämpligt förskott, att till utbetalning af ifrågavarande, till obetydliga
belopp uppgående, ersättningar användas, i underdånighet anhålla, det E.
K. M:t täcktes, för verkställigheten af detta Rikets Ständers beslut, i nåder meddela
de föreskrifter, som af omständigheterna kunna påkallas.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 14 Augusti 1851.
Expeditions-Utskottc/s Förslag till und. Skrifvelse, N:o 154.
333
N:o 154.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Aug. 1851.
Preste-Slåndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående upphörande af
vakans- och för slag s-liggetids- samt begrafningshjelps-bespa
ringar.
(Stats-Utsk:s Uti:n, N:ris 81 och 266.)
S. A. K.
Sedan, med anledning af E. K. M:ts den 12 November 1847 till Rikets
dl församlade Ständer gjorda nådiga framställning om upphörande af de, under benämning
af vakans- eller forslags-liggetids- samt begrafningshjelps- eller nådårs
besparing,
föreskrifna löne-innehålluingar samt om uppförande å riks-staten af erforderliga
anslag, såsom ersättning till vederbörliga pensionsinrättningar för de till
deras kassor anslagna och påräknade inkomster, hvilka genom ifrågavarande löneinnehållningars
upphörande skulle förloras, Rikets Ständer, i anseende till en i
vissa delar af målet erforderlig ytterligare utredning, samt inskränktheten af
statsverkets dåvarande tillgångar, uti underdånig skrifvelse af den 2 Juni 1848,
förklarat sig, ehuru erkännande nyttan och ändamålsenligheten af den förenkling
i redogörelseverket, som med ifrågavarande förändring åsyftades, samt giltigheten
af de till stöd för nådårs- och begrafningsbjelps-besparingarnes upphörande af E.
K. M:t åberopade grunder, likväl icke kunna för det då närvarande till högstberörde
framställning lemna bifall, så har, efter det, med föranledande häraf, ej mindre
E. K. M:ts och Rikets Stats-kontor, än äfven Direktionerue för Arméens pensionskassa
och Amiralitets-krigsmanskassan till E. K. M:t i underdånighet afgifvit
fullständiga uppgifter å de medel, som under namn af vakans- och liggetids- samt
334
Expeditions-Utskottels Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 154.
begrafningshjelps-besparingar för åren 1836—1845 tillfallit Civil-statens pensionskassa
och öfrige förrbemälde kassor, E. K. M:t, vid det förhållande att, äfven
om ifrågavarande kassor erhölle anslag i stället för vakans- och liggetids-besparingar,
hvilka för alla tre kassorna i medeltal, efter hvad nu upplyst vore, utgjort
20,484 R:dr 34 sk. 1 r:st. årligen, statsverket dock för betydligaste delen
deraf skulle blifva godtgjordt medelst sådana besparingar, som uppstodo, innan
lediga tjenster hunno att återbesättas, samt då, beträffande det ersättningsanslag,
som borde åt förrberörde 3:ne kassor anvisas, i stället för nådårs-besparingarne,
hvilka, jemlikt ofvanomförmälde uppgifter, under deri beräknade tid, tillfallit kassorna
med ett sammanräknadt belopp af 24,780 R:dr 1 sk. 2 r:st. årligen, E.
K. M:t trodde sig kunna förvänta att, ehuru detta anslag komme att utgöra cn
uppoffring å statens sida, Rikets Ständer likväl, då de erkänt giltigheten af de
utaf E. K. M:t till stöd för en sådan förändring redan framställda skäl, icke
skulle draga i betänkande att härtill lemna bifall, uti aflåten nådig proposition behagat,
på dessa jemte de tillförene i ämnet nådigst anförda skäl, till Rikets Ständer,
vid innevarande riksdag, göra förnyad framställning derom, att de genom nu
gällande författningar, under namn af vakans- eller förslags-liggetids- samt begrafningshjelps-
eller nådårs-besparing bestämda innehållningar af embets- och tjenstemäns
löner måtte upphöra, så alt alla i statens tjenst anställda personer må ifrån
och med månaden näst efter den, hvarunder de blifvit utnämnde eller förordnade,
tillträda och uppbära de löner, arfvoden eller andra löningsförmåner, hvartill de,
på grund af erhållna fullmakter, konstitutorialer eller förordnanden, äro berättigade,
med undantag endast af sådana inkomster af boställen, som äro af fardag beroende
$ varande uti den nådiga propositionen derjemte tillkännagifvet, att E. K. M:t
ansåge, alt, vid förekommande frågor om utbetalning till aflidne embets- och tjenstemäns
sterbhus af löneinnchållningar, sorn, i egenskap af nådårs-besparing, redan
iakttagits, eller ytterligare, intilldess skyldigheten att aftjena begrafningshjelp
förklaras hafva upphört, varda iakttagne, nu gällande föreskrifter böra fortfarande
tjena till efterrättelse, samt de utgifter, hvilka i sådant hänseende komma att ega
rum, böra af statsverket förskjutas, emot ersättning från Rikets Ständers Riksgälds-kontor
på det sätt att de gjorda utbetalningarne upptagas i de föreskrifna
årliga liqviderna med nämnde kontor angående öfverskotten å statsverkets inkomster
m. m. Beträffande serskildt frågan om begrafningshjelp för åtskillige lägre
betjente, såsom länsmän, gevaldiger, fångvaktmästare och fångknektar, äfvensom
kammardrängar m. 11., hvilka hittills varit från nådårs-besparings aftjenande befriade,
ehuru deras sterbhus, sådant oaktadt, egt att sex månaders lön, såsom be
-
Expeditions-Utskottets Förslåg till und. SIci'ifvelse, N:o 154. 335
grafningshjelp, åtnjuta, hade E. K. M:t väl, uti Sin vid sista riksdagen aflåtna
proposition i förevarande ämne, med afseende på dessa personers knappa lönevilkor,
i nåder föreslagit, att nämnde förmån måtte för dem bibehållas, men då förbättring
uti lönevilkoren för bemälde personal dels sedermera blifvit tillvägabragt,
dels, i sammanhang med nya löneregleringar, torde komma att beredas, har E.
K. M:t, på det att, om begrafningshjelp i allmänhet upphörer, nyssberörde undantags-stadgande
jemväl må kunna undvikas, nu i nåder föreslagit Rikets Ständer
att äfven förstnämnde stadganden måtte upphäfvas, dock så att sterbhusen efter
de personer, hvilka dessförinnan erhållit befattningar, hvarmed följt förmånen af
begrafningshjelp utan nådårs-besparings aftjenande, varda vid åtnjutande af en sådan
förmån bibehållna.
Som emedlertid upphäfvande al nu gällande föreskrifter om ofvanberörde löneinnehållningar
icke kunde bringas till verkställighet med mindre, än att vederbörande
pensions-kassor tillförsäkrades ersättning för de till dem anslagna och till
uppfyllande af deras förbindelser påräknade inkomster, hvilka genom vakans- och
förslags-liggetids- samt nådårs- eller begrafningshjelps-besparingarnes upphörande
skulle förloras; så och med afseende på de närmare utredningar, hvilka, på sätt
förut nämndt är, numera blifvit verkställda, har E. K. M:t nådigst föreslagit, att
berörde ersättningar måtte bestämmas: för Civil-statens pensions-kassa, som, efter
afdrag af hvad som influtit i vakanser inom Statsrådet, per medium åtnjutit
10,498 R:dr 27 sk. 11 r:st., till  10,500: — —
för Arméens pensions-kassa, som, efter den förnyade utredningen,
hvarvid blifvit urskiljdt hvad af de i äldre uppgift summariskt
upptagna anmärkningsmedel tillhört ifrågavarande inkomsttitel,
i medeltal uppburit 31,346 R:dr 9 sk. 4 r:st., till . . 31,400:
och för Amiralitets-krigsmanskassau, hvars ifrågavarande inkomster,
efter det nådårs-besparingarne beräknats för samma tid,
sorn vid de öfriga kassorna, men vakans-hesparingarne, hvilka
först ifrån och med år 1841 till kassan influtit, efter förhällandet
under de följande åren, utgjort i medeltal 3,419 R:dr
46 sk., till.
3,400:
eller således tillsammans, för alla tre kassorna, 45,300:
Rikets Ständer hafva tagit delta för hela embets- och tjensteinanna-personalen
vigtiga ärende uti noga öfvervägande; och hvad först angår upphörandet af
336 Expeditions-Utskottets Förslag till and. Skrifvelse, N:o 154.
de så kallade vakans- och förslags-liggetids-besparingarne, hafva Rikets Ständer
väl funnit att de utgifter, sorn statsverket derföre skulle komma att vidkännas,
såsom ersättning till pensions-kassorna för deras minskade inkomst, till en stor
del blefve godtgjorda derigenom, att besparingarne fi hufvudtitlarne betydligen ökades,
men då statsverket, genom ersättningen till pensions-kassorne, skulle vidkännas
en direkt kostnad af omkring 20,500 R:dr, och den godtgörelse, som derför
skulle tillfalla detsamma, kommer besparingarne till godo, hvaröfver E. K. M:t
eger dispositionsrätt, hafva Rikets Ständer, som dessutom icke varit i tillfälle
att på förhand beräkna det belopp, hvartill ifrågavarande tillökningar kunna uppgå,
ansett sig icke böra å stat uppföra förenämnda, utaf E. K. M:t till detta föremål
äskade betydliga anslag; hvaremot Rikets Ständer, jemte medgifvande, för sin
del, att de vakans- och förslags-liggetids-löne-innehållningar, hvilka hittills, vid
inträffande ledigheter, tillfallit Civil-statens pensions-kassa, Arméens pensions-kassa
och Amiralitets-krigsmanskassan, må upphöra, beviljat, såsom bidrag till ersättning
för den förmån, hvaraf dessa kassor genom förändringen skulle gå i
mistning, ett årligt anslag af Femtusen R:dr, att på riks-statens 9:de huf
vudtitel
uppföras till E. K. M:ts nådiga disposition, så vida E. K. M:t finner
för godt att af de på hufvudtitlarne härigenom uppkommande ökade besparingar
anvisa de summor, hvilka utöfver dessa 5,000 R:dr erfordras såsom ersättning
åt förenämnda pensions-kassor.
Vidkommande derefter de så kallade nådårs- och begrafningshjelps-besparingarne,
i hvilken fråga, utom hvad E. K. M:ts nådiga proposition derom in
nehåller,
jemväl och genom de till densamma hörande handlingar upplyst blifvit,
att under åren 1841—1845 begrafningshjelp lill embets- och tjenstemäns
sterbhus är vorden utbetald i medeltal årligen, från Stats-kontoret, Landträn
terierna,
Regementena (direkte) samt Förvaltningen af Sjö-ärendena, med tillsammans
21,727 R:dr 42 sk. 4 r:st., hafva Rikets Ständer funnit de i detta hänseende
skeende löne-innehållningar för medellösa tjenstemän, eller otvifvelaktig! de
fleste af dem, som i statens tjenst inträda, vara dels i ekonomiskt hänseende högst
tryckande, serdeles då flyttnings- eller bosättningskostnader i följd af tjenstetillträdet,
jemte fullmaklslösen m. m. måste bestridas, dels ock orättvisa, i de fall då
tjenstemän föranlåtas att lemna statens tjenst före den tid då de kunna med lönen
i pension ä indragningsstat öfverflytlas, i hvilka fall för den aftjenta begrafningshjelpen
någon godtgörelse icke eger rum. Ur administrativ synpunkt är förevarande
fråga derjemte af icke mindre hufvudsaklig vigt, enär den åsyftade regleringen
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 154.
337
ringen skulle hafva till följd en ganska väsendtlig förenkling genom upphörandet
af alla de vidlyftiga bestyr med begrafningshjelpens bokförande, redovisning och
ulanordnande, jemte de dermed förknippade kontroller, äfvensom af alla de tvister
och utredningsfrågor, som af nuvarande förhållande i detta afseende föranledas;
och då ersättningen till slerbhusen af de till begrafningshjelp gjorda löne-innehållningarne
endast innefattar ett återställande af de medel, som staten till vård och
förvaltning emoltagit,, hafva, efter inhemtande af förhållandet med de tillgångar,
och deribland serdeles hesparingarne å allmänna indragningsstaten, som ingå i årliga
liqviderne emellan Stats-kontoret och Mikels Ständers Riksgälds-kontor, af
hvilka tillgångar så väl berörde ersättning som godtgörelsen till pensions-kassorna
höra utgå, Rikets Ständer, i betraktande af allt detta och på de skäl i öfrigt,
som E. K. M:ts nådiga proposition upptager, funnit godt, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med högstberörde proposition, besluta:
l:o alt de, genom nu gällande författningar, under namn af hegrafningshjelpseller
nådårs-besparing bestämda innell ålin ingar af embets- oell tjenstemäns löner
må upphöra, så att alla, som, efter den nya statsregleringens inträdande i verkställighet,
mottaga ordinarie beställning å stat, eller som derefter lill annan tjenst
förflyttas, må, ifrån och med månaden näst efter den, hvarunder de blifvit utnämnde
eller förordnade, tillträda och uppbära de löner, arfvoden elier andra löningsförmåner,
hvartill de, på grund af erhållna fullmakter, konstitutorial eller
förordnanden, äro berättigade, med undantag endast af sådana inkomster aT boställen,
som äro af fardag beroende5 samt att ej heller sådana innehållningar må
ega rum å lönetillökningar, som embets- och tjenstemän genom förrberörde statsreglering
eller framdeles tillfalla; i följd hvaraf sterbhusen efter dylika löntagare
icke skola ega att så kallad begrafningshjelp af de i nämnde ordning tillträdda
löner eller lönetillökningar utbekomma;
2:o att, vid frågor om utbetalning till i tjensten afliden embets- och tjenstcmans
sterbhus af de löne-innehåilningar, som i egenskap af nådårs-besparing redan
iakttagits eller ytterligare, intilldess skyldigheten alt aftjena begrafningshjelp upphört,
varda iakttagne, nu gällande föreskrifter böra fortfarande tjena lill efterrättelse,
samt de utgifter, hvilka i sådant hänseende komma att ega rum, af statsverket
förskjutas, emot ersättning från Rikets Ständers Riksgälds-kontor, på det
sätt att de gjorda utbetalningarne upptagas i de föreskrifna årliga liqviderna med
nämnde kontor, angående öfverskotten å statsverkets inkomster m. m.
Bih. till R. St. Fröt. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 A/d. 43
338 Expeditions- Uiskol tels Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 154.
3:o att, livad serskildt beträffar frågan om begrafningshjelp för åtskilliga lägre
betjente, såsom länsmän, gevaldiger, fångvaktmästare och fångknektar, äfvensom
kammardrängar m. 11., hvilka hittills varit från nådårs-besparings aftjenande befriade,
ehuru deras sterbhus, sådant oaktadt, egt att sex månaders lön, såsom begrafningshjelp
åtnjuta, stadgandena härom må upphäfvas, dock så, att sterbhusen
efter de personer, hvilka dessförinnan erhållit befattningar, hvarmed följt förmånen
af begrafningshjelp, utan nådårs-besparings aftjenande, varda vid åtnjutandet af en
sådan förmån bibehållna 5 och
4:o att, till ersättning åt pensions-kassorna för de lill dem anslagna och för
uppfyllandet af deras förbindelser påräknade inkomster, hvilka, genom nådårs- och
begrafningshjelps-besparingarnes upphörande, skulle förloras, anvisa ett årligt statsanslag,
motsvarande, efter uppgjord beräkning, tio års medeltal af hvad berörde
kassor under sådan titel uppburit, med ett till 24,800 R:dr jemnadt belopp, deraf
årligen tilldelas:
Civil-statens pensionskassa R:dr 4,360: — •—
Arméens pensionskassa ........ » 18,720: — —
Amiralitets-krigsmanskassan » 1,720: — —
under dervid fästadt vilkor, att något vidare rättsanspråk från kassornas sida, i
och för ifrågavarande reglering, icke må ega ruin. Hvilket allt, till svar i ämnet,
Rikets Ständer få härigenom hos E. K. M:t i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 13 Augusti 1851.
Eorpedilions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse, N:o 155.
339
N:o 155.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Stunders underdåniga skrifvelse, angående utbetalning af
del vid 1847 och 1848 årens riksdag beviljade bidrag till
en pensionsfond för Borgmästare i städerna, utom Slockholm,
samt Kommissions-landlmätare jemte deras enkor och barn.
(Stats-Utsk:s Uti., N:o 209.)
S. A. K.
Uti nådig skrifvelse af den 9 sisllidne Maj har E. K. M:t behagat gifva
Rikets Ständers Stats-utskott tillkänna, alt, sedan E. K. M:t, medelst nådig
proposition den 11 Februari 1848, Föreslagit Rikets då Församlade Ständer, att
de vid 1840 års riksdag, under förutsättning af Borgmästares i rikets städer,
utom Stockholm, samt Kommissions-landtmätares upptagande till delaktighet i Civilstatens
pensionsinrättning beviljade anslag af tillhopa 8,800 Riksdaler, deraf beräknats
4,000 R:dr för Borgmästare och 4,800 R:dr för Kommissions-landtmätare,
måtte, oaktadt så beskaffad delaktighet icke kunnat bemälde tjenstemän medgifvas,
likväl för framtiden få utgå, och, såsom en serskild fond, ulan all sammanblandning
med Civilstatens pensionsinrättnings tjenstemanna- samt enskilda enke- och
pupillfonder, ställas under direktionens öfver samma inrättning förvaltning, och
Rikets Ständer till svar härå, uti underdånig skrifvelse den 2 derpåföljde Juli
meddelat sitt beslut, alt såsom bidrag till en sådan serskild pensionsfond, å Riksgälds-kontoret
anvisa ett belopp af 8,800 R:dr, att till direktionen öfver civilstatens
pensions-inrättning årligen utbetalas, emot skyldighet För direktionen, alt
af de å nämnde, genom dess försorg förräntade, anslag inflytande ränteme
-
340 Expedit!ons-Vtskottels Förslatj lil! und. Skrifvelse, N:o 155.
del, jemte de från fondens delegare ingående afgifter, ombesörja ifrågavarande
pensionering, på sätt och efter de grunder, som i sådant afseende kunde blifva
af E. K. M:t i nåder bestämda, dock att utbetalningen af ofvanberörde årliga
anslag icke skulle beräknas och vidtaga förr än från och med det år, hvarunder
meranämnde serskilde pensions-inrättning af E. K. M:t förklarades vara i det skick,
att densamma ansåges kunna, utan behof af vidare statsanslag än det då beviljade,
uppfylla de med inrättningen åsyftade ändamål, så och efter det E. K. M:t, i anledning
af Rikets Ständer sålunda fattade ,beslut, under den 30 Augusti samma år
anbefallt direktionen öfver Civilstatens pensions-inrättning att, med hänsigt till
ifrågavarande serskilda pensionsanstalts bringande i verksamhet, vidtaga de åtgärder,
som kunna finnas erforderliga, hade bemälde direktion, jemte öfverlemnande
af ett upprättadt förslag till reglemente för ofvanberörde pensionsanstalt, uti underdånig
skrifvelse den 30 November sistlidet år, fästat E. K. M:ts nådiga uppmärksamhet,
så väl på kostnaderne i fråga om dessa båda fonders serskilda förvaltning,
som den brist, stor 11,675 Riksdaler, som uppstode i de afsedde tillgångarne
genom upphörande af den retroaktiva afgift, sora, i händelse af båda
fondernas förening, direktionen ansett Borgmästare och Kommissions-landtmätare
böra erlägga, men som nu förfölle, hvarföre E. K. M:t, i betraktande af hvad
direktionen öfver Civilstatens pensions-inrättning underdånigst anfört, samt med
afseende å angelägenheten deraf, att ifrågavarande pensionsanstalt till förmån för
Borgmästare i städerne, utom Stockholm, och Kommissions-landtmätare, jemte deras
enkor och harn, må komma tili stånd, uti högstberörde nådiga skrifvelse behagat
i nåder föreslå Rikets Ständer att till bemälde direktion måtte, i ofvan omförmälde
hänseende, från Riksgälds-kontoret fa på en gång utbetalas det af Rikets
Ständer vid sednaste riksmöte beviljade anslag af 8,800 R:dr årligen för åren
1848, 1849, 1850 och 1851, med tillhopa 35,200 Riksdaler banko, samt att
meranämnde årliga anslag derefter framgent må af direktionen qvartalsvis få uppbäras,
allt mot förbindelse, å direktionens sida, att, derest pensions-inrättningen
efter det nyssnämnde 8,800 R:dr jemte ännu j:dels års statsanslag hunnit blifva
räntebärande, icke linnes redo till pensioneringens vidtagande, alla de uppburne
medlen, jemte den derå erhållna räntevinsten, till Riksgälds-kontoret återbetala.
Hvad E. K. M:t sålunda i nåder föreslagit, hafva Rikets Ständer tagit i
öfvervägande och som Rikets sednast församlade Ständer, vid beslutet, att såsom
bidrag till en serskild fond för pensionering af Borgmästare i rikets städer, utom
Stockholm, samt Kommissions-landtmätare jemte deras enkor och barn, å Riksgälds-kontoret
anvisa ett årligt belopp af 8,800 R:dr, fastat det vilkor, att
Exp e (lilio ns-Ut sko t te is Forsla;/ till und. Skrifvelse, N:o 155.
341
utbetalningen af ofvanberörde anslag icke beräknades och vidtoge förr än frän och
med det är, hvarunder meranämnde serskilda pensions-inrättning af E. K. M:t
förklarades vara i det skick, att densamma ansåges kunna, utan behof af vidare
statsbidrag, än det ifrågavarande, uppfylla de med inrättningen afsedda ändamål,
men berörde vilkor icke ännu blifvit fullgjordt, hafva Rikets Ständer,
som tillika fästat afseende å de ifrågasatta dryga utgifter till arfvoden åt tjenstemännen
vid Civilstatens pensions-inrättning för förvaltningen af ifrågavarande
serskilda pensionsfond, icke funnit skäl att Jemna bifall till hvad E. K. M:t
uti Dess högstberörda skrifvelse behagat föreslå, men dock medgifva, att det vid
sistlidne riksdag beviljade årliga anslag, 8,800 Riksdaler, lill en serskild fond
för pensionering af Rorgmästare i rikets städer, utom Stockholm, samt Kominisions-landtmätare
jemte deras enkor och barn, må, på sätt och under de af Rikets
Ständer då fastställde, bär ofvan omförmälde, vilkor, fortfarande förblifva till
E. K. M:ts nådiga disposition. Hvilket Rikets Ständer fa, såsom svar i ämnet
hos E. K. M:t i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 13 Augusti 1851.
342
Expeditions-Utskottets Förslag lill and. Skrifvelse, A.-o lof).
N:o 150.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Äng. 1851.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Sländers underdåniga skrifvelse, i fråga om grunden för beräkningen
af reservräntorna vid b ålsmanshållet i Blekinge.
(Stats-Utsk. Ull. N:o 271.)
S. A. K.
Genom en af E. K. M:t vid innevarande riksdag a flaten nådig proposition hafva
Rikets Ständer inhemtat, att vid forsta indelningen till båtsmanshåll inom Blekinge
län år 1085 ett efter hemmanens olika beskaffenhet omvexlande belopp från 10 till
21 daler silfvermynt i grundränta blifvit beräknadt, såsom motsvarande en hel båtsmansnummer;
att då endast ett mindre antal hemman hade räntor, jemnt svarande
mot sitt rustnings-dalertal, de bland öfrige hemmanen, som bade större grundränta,
kontant erlade det öfverskjutande beloppet, under namn af öfverskottsränta, till uppbördsmannen,
som åter dermed godtgjorde de hemman, som hade mindre grundränta,
den för dem uppkomna bristen; samt att bärförutan, till betäckande af samma brist,
jemväl blifvit under namn af reservräntor, ansiagne och på enahanda säll utgjorde
räntorna af vissa smärre lägenheter, hvilka icke lämpade sig för indelning till någon
effektiv rustning, men att ett så beskalfadt sätt för liqviderande af öfverskotts- och
tillskottsräntor under tidernas lopp och till följd af inträffade myntförsämringar, medfört
en betydlig ojemnhet och större tunga för de hemman, som utöfver sitt bestämda
rustningsdalertal måste bestrida rustningen utan annan ersättning derför än det kontanta
bidrag, som de tillskottsgifvande hemmanen och lägenheterna erlade; hvarföre
K. M:t uti den 18 Januari 1834 till Rikets då församlade Ständer aflåten nådig skrifvelse
förklarat sig anse öfverskottsräntorna framdeles böra, till förmån för de tillskottstagande
hemmanen, utgöras med förvandling efter årlig markegång å de lill
Exp editions- Vtsko U e Is Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 156.
243
båtsmans-rustningen, enligt 1685 års kontrakt, hörande prestationer, hvilket äfven
af Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 29 December 1834 bifölls. Vid
den tid, då beslutet om det förändrade sättet för öfverskottsräntornas utgörande med
år 1844 trädde i verksamhet, uppstod emedlertid tvekan, huruvida samma beslut
borde tillämpas jemväl å de äldre så kallade reservräntorna, hvilka, utan att vara till
rustning indelade efter något visst dalertal, likväl redan från indelningens början
varit, lika med öfverskottsräntorna, anslagne till fyllande af räntebrister för de tillskottstagande
hemmanen och af sådan orsak ej heller ingått i den nya båtsmans-indelningen,
och hade E. K. M:ts befallningshafvande i länet, med anledning häraf, uti
underdånig skrifvelse den 19 November 1844, anhållit om närmare förklaring i ämnet.
Vid företagen pröfning af detta ärende hade E. K. M:t väl ansett skäl förefinnas
till den slutsats, att Konungs och Ständers gemensamma afsigt varit, att de
nu ifrågavarande reservräntorna skola med förvandling efter markegång utgå, helst
den af båda statsmakterna uttalade grundsats, dels att ruslningsbesväret i provinsen
skulle blifva lika för alla egare af jord och lägenheter af samma natur, och dels att
indelningen borde till sina hufvudgrunder återföras, i annat fall skulle förfelas, men
likväl, enär något bestämdt förklarande angående sättet för reservräntornas utgörande
eller grunder, hvarefter de vid skeende förvandling böra beräknas; icke innefattas
i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 29 December 1834, uti den
nu aflatne nådiga propositionen förklarat sig vilja i detta hänseende inhemta Rikets
Ständers tanka, samt alltså på ofvanupptagne skäl, föreslagit, det Rikets Ständer
måtte förklara, alt de till fyllnad för den gamla båtsmans-indelningen i Blekinge anslagna
reservräntorna skola, i likhet med öfverskottsräntorna, utgöras mod förvandling
efter markegång å den verkliga rustningskostnaden, äfvensom att vid en så
beskaffad förvandling samma medelberäknings grund för reservräntorna skall följas,
som vid den nya båtsmans-indelningen blifvit antagen eller 20 daler silfvermynt för
hvarje båtsman; i sammanhang hvarmed E. K. M:t för Rikets Ständer tillkännagifva,
alt E. K. M:t, som under den 11 December 1845, med uppskjutande tills vidare af
hufvudsakligt beslut i målet, förordnat, att reservräntorna emedlertid skulle utgå efter
samma grund, som förut, sedermera vid ärendets slutliga pröfning den 5 Juni 1849
funnit skäligt föreskrifva, att den ifrågaställa förändringen med reservränlornas beräkning
då genast borde försiggå och i mån deraf belöpande afgifter tills vidare de betalningskyldige
påföras med laga efterräkning, men att, intill dess Rikets Ständer i
ämnet beslutat och E. K. M:t framdeles derom vidare i nåder förordnade, samma afgifter
icke skulle uttagas, utan räntornas belopp under tiden endast enligt dittills följd
grund uppbäras.
344 Exf editions-lits ko Hets Förslag till und. Skrifvelse, N: o 156.
Hvad E. K. M:t sålunda i nåder föreslagit, hafva Rikets Ständer tagit i
noggrannt öfvervägande och funnit skäligt gilla E. K. M:ts förevarande nådiga
framställning, men som, vid det tillfälle då denna öfverskottsräntornas förvandling
af K. M:t och Rikets Ständer beslöts, tillika icke bestämdt stadgades, att
reservräntorna skulle utgå på samma sätt som öfverskottsräntorna, och innehafvarne
af de lägenheter, från hvilka reservräntorna utgå, således icke blifvit på
förhand beredde på förändringen, i likhet med hvad i afseende å öfverskoltsräntorna
egt rum, torde, af samma skäl eller för atf ej åstadkomma alltför hastiga
rubbningar i eganderätts-förhållandena, rättvisan påkalla den jemkning i detta
hänseende, att reservräntorna icke böra utgå med förvandling efter markegång å
rustnings-prestationerna förr än tio år förflutit efter år 1849, då, enligt hvad ofvan
blifvit anfördt, E. K. M:t fatlade Sitt nådiga beslut, angående den högre debiteringen,
hvarföre Rikets Ständer för sin del beslutat, att de till fyllnad för den
gamla båtsmans-indelningen i Blekinge anslagne reservräntor skola, i likhet med
öfverskottsräntorna, utgöras med förvandling efter markegång å den verkliga rustningskostnaden,
äfvensom att, vid så beskaffad förvandling, samma medelberäkningsgrund
för reservräntorna skall följas, som vid den nya båtsmansindelningen blifvit
antagen, eller 20 daler silfvermynt för hvarje båtsman, dock att denna förhöjda
beräkning ej skall vidtaga förr än från och med uppbördsåret 1859, och få Rikets
Ständer derjemte hos E. K. M:t i underdånighet anhålla, det behöriga undersökningar
varda kostnadsfritt för de skattskyldige, anställde för utrönande dels,
huruvida de smärre lägenheter, från hvilka reservräntor utgå, kunna utan förmedling
utgöra de dem åsatle räntor efter den förhöjda beräkningen, hvarefter
del må ankomma på lägenhelernes innehafvare alt, på grund af den verkställda
undersökningen, i behörig ordning söka den förmedling, hvartill de dervid förekomne
förhållanden kunna föranleda, och dels till vinnande af upplysning, huruvida
några öfverskotts- och andra räntor, hvilka från början tillhört den gamla
båtsmans-indelningen, sedermera på ett eller annat sätt densamma frångått och
nu mera äro anslagne till den nya indelningen, på det att nödige befunne rättelser
i nämnde hänseende måtte varda i behörig ordning vidtagne. Hvilket Rikets
Ständer fä, såsom svar i ämnet, i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 13 Augusti 1851.
N:o 157.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:0 157. 345
N:o 157.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, i fråga om förändrad beräkningsgrund
för Båtsmansvakans-afgiften af ny-rolerad jord
inom Blekinge län, rn. m.
(Stats-Utsk:s Uti., N:o 272.)
S. A. K.
Uti aflåten nådig skrifvelse till Rikets Ständer har E. K. M:t förmält, hurusom,
efter det vid 1844 och 1845 årens riksdag framställning hos Rikets Ständer
blifvit gjord om förändrad heräknings-grund för båtsmansvakans-afgiften af
ny-roterad jord inom Blekinge län och Rikets Ständer, i anledning deraf, i underdånighet
anhållit att E. K. M:t måtte meddela förslag till den nedsättning i beloppet
af vakans-afgiften för de intill 1845 sednast förflutna 10 år, hvilken utan
förlust för ränte-tillskottstagare kunde de nya rotarne förunnas, hade Förvaltningen
af sjöärenderna samt Kammar-kollegium och Stats-kontoret under den 12 Mars
1848 med gemensamt underdånigt utlåtande i ämnet inkommit, hvaruti blifvit i
underdånighet anfördt, att, sedan E. K. M:ts befallningshafvande i länet afslagit
all derstädes sökt formedling eller nedsättning uti räntorna för de hemman, som
höra under gamla båtsmans-indelningen, så alt någon brist för tillskottstagande
rusthållare icke uppkommit eller behöft med de för de nya rotarne influtna vakansmedlen
godtgöras, vid hvilket förhållande kollegierne ansett någon förlust för
ränte-tillskottstagarne icke uppkomma, ehvad nedsättning i beloppet af den ifrågavarande
vakans-afgiften må de nya rotarne förunnas, hade kollegierne funnit skäl
Bih. till R. St. brot. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 AJd. 44
346 Expeditions- Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N;o 157.
icke vara för handen att i underdånighet tillstyrka någon nedsättning uli ifrågavarande
vakans-afgift, helst den nyherustade jorden inom Blekinge län stöde i
samma kategori, som den nyroterade jorden i öfrige delar af riket; men som
E. K. M:t, efter öfvervägande af hvad sålunda förekommit, ansett det höra tagas
i betraktande å ena sidan, att genom beviljandet af den ifrågavarande nedsättningen
i vakans-afgiften för den nyherustade jorden i Blekinge, större förmåner
skulle dessa rusthåll tillgodokomma, än den öfriga nyroterade jorden i riket fått
åtnjuta, samt å den andra, alt, om full vakans-afgift efter markegång af de
nya rusthållen uttages för nu ifrågavarande förflutna tid, desamma skulle komma
att i berörde afseende vidkännas en vida större tunga, än de gamla rusthållen,
hvilka till och med 1843 latt erlägga både vakans-afgift och öfverskottsränta
efter den lindriga beräkningen af 24 daler eller 8 Riksdaler årligen för hvarje
nummer, har E. K. M:t till Rikets Ständers afgörande i nåder öfverlemnat, huruvida
och i hvilken man Rikets Ständer, i anledning af de upplysningar, som till
förevarande ämnes närmare utredning vunnits, må finna skäl, att den önskade
förändringen i sättet för utgörande af vakans-afgiften för den nyindelade jorden
i Blekinge län för sin del medgifva.
Hvad den nådiga propositionen med dertill hörande handlingar innehåller hafva
Rikets Ständer, i öfvervägande tagit; och kunna, i Rikets Ständers tanka, några
skäl för den ifrågasatta nedsättningen af vakans-afgiften under de intill 1845 sednast
förflutna tio år, icke hemtas från det förhållande, som föranledt medgifvande!
för öfverskotts-räntegifvarne af den gamla håtsmans-indelningen att under nämnde
tid fortfarande få erlägga den gamla räntan till oförändradt belopp, enär någon
»ådan rubbning af eganderätls-förhållanden, som genom berörde medgifvande velat
förebyggas, icke kan i afseende å de nyroterade hemmanen sägas hafva uppkommit.
Dessa sednare måste, i likhet med hvad i öfrige delar af riket vid oroterad jords
rotering eger rum, hafva varit förberedde på utgörandet af denna tunga i förhållanda
lill de med den verkliga roteringen förenade kostnader, och dessutom
har vid den så nyligen verkställda roteringen lägenheternas förmåga att hära den
ålagda afgiften kunnat behörigen afses; hvadan ock, då medgifvande! af ifrågavarande
nedsättning skulle, i stället för att åstadkomma jemnlikhet i beskattning,
leda till motsatt resultat, genom att tillskynda den nyherustade jorden i Blekinge
större förmåner, än som den öfriga nyroterade jorden i riket fått åtnjuta, Rikets
Ständer funnit skäligt att, för sin del, besluta, det någon nedsättning eller restitution
af den för den nyroterade jorden inom provinsen Blekinge utgångna båtsmansvakans-afgift
icke må eg a rum, äfvensom att ifrågavarande vakans-afgifter, i den
Expeditions-Utskotlets Förslug till undt. Skrifvelse, N:o 157.
347
man dc icke beliöfvas för ersättningar åt den gamla båtsmansindelningen, må upplagas
bland statsverkets inkomster, på sätt med enahanda afgifter af den inroterade
jorden i rikets öfriga län eger rum. Hvilket Rikets Ständer få, såsom svar
i ämnet, bos E. K. Majit i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 13 Aug. 1851.
N:o 158.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Aug. 1851.
Preste-Ständet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Ständers underdåniga skrift'else, angående inqvarlerings-skyldighelen
i Stockholm.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 275.)
S. A. K.
Efter det den vid föregående riksdagar förekomna fråga om inqvarteringsbesvärets
i hufvudstaden ordnande enligt lämpliga grunder, genom E. K. Mits och
rikets Krigs-kollegium och Stats-kontor, erhållit, jemlikt E. K. Mits nådiga rörklarande,
all den utredning, som deråt kunnat gifvas, behagade E. K. Mit, medelst
nådig skrifvelse den 20 December 1847, åter hänskjuta detta ärende till
rikets då församlade Ständers åtgärd, på det att, derest omständigheterne sådant
medgåfve, jemväl åt Stockholms stad måtte beredas en lindring i inqvarteringstungan,
hvaraf städerne, utom Stockholm, redan vore i åtnjutande; till svar hvarå
Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse af den 2 Augusti 1848 tillkännagåfvo
348
Expeditions-Utskottets Förslag till uncl. Skrifvelse, N:o 158.
att, ehuru det visserligen vore med billighet öfverensstämmande att Stockholms
stads inqvarterings-skyhlige finge åtnjuta den af E. K. M:t i nåder antydda lindringen
i inqvarterings-besväret, medel för tillvägabringande deraf dock då ej funnes
att tillgå, hvadan frågan borde anstå till nästinträffande riksdag. Och har, i
anledning häraf, E. K. M:t, med hänvisande till dess högstberörda skrifvelse i ämnet,
täckts till Rikets nu församlade Ständer, genom nådig skrifvelse af den 17
Januari innevarande år, ånyo öfverlemna detta ärende, i ändamål att den lindring
uti inqvarterings-hördan, hvaraf hufvudstadens inqvarteringsgifvare äro i behof och
hvars billighet Rikets Ständer jemväl erkänt, malte, derest Rikets Ständer skulle
finna omständigheterne det medgifva, kunna hufvudstaden beredas; i hvilket afseende
E. K. M:t, som till Rikets Ständers Stats-utskott låtit aflemna de uppgjorda
och Rikets Ständer förut förelagda förslag till ny inqvarteringsordning för
staden, jemte - tillhörande handlingar, serskildt fästat Rikets Ständers uppmärksamhet
deruppå, att en Krigs-kollegii och Stats-kontorets den 26 Maj 1847 i ämnet
afgifna underdåniga betänkande bilagd uppgift eller tariff å inqvarterings- och servis-medel
närmast öfverensstämde med redan varande och af hufvudstadens inqvarteringsgifvare
godkända förhållanden, äfvensom att, för den händelse hufvudstaden
skulle i större eller mindre mån från den egentliga inqvarteringen befrias,
angeläget vore, att af det anslag, som för sådant ändamål kunde beviljas, finge
tills vidare till årliga underhållet af lifgardes-regementenas kasern- och stall-byggnader
utgå ett belopp, motsvarande hvad derför nu af den manskapet vid dessa
regementen af staden bestådda inqvarterings-ersättning med i allmänhet två R:dr
banko för hvarje man årligen afsättes, så framt icke för detta behof nödiga medel
tillika varda anvisade.
Bland de i handlingarne rörande detta ärende upplysta förhållanden med uppkomsten
af ifrågavarande inqvarterings-skyldighet samt dess fullgörande alltifrån
äldre tider, har jemväl förekommit, hurusom ej obetydliga förmåner, till lindrande
af detta besvär, blifvit Stockholms stad förunnade, och hvarom förmäles alt, utom
den i privilegierne staden tillförsäkrade tolag, vore genom Kongl, brefvet den 16
Juli 1688 till inqvarteringens understöd påbjuden en så kallad tillöknings-tolag med
trefjerdedels procent för inkommande och enfjerdedels procent för utgående varor,
med föreskrift derjemte, att denna tillöknings-tolag skulle delas proportionaliter
ibland de oförmögne och fattige af borgerskapet, som inqvartering droge, så att
alla finge derutaf en viss hjelp och understöd; lärande nyssnämnde serskilda tolag
för den tiden nästan varit tillräcklig för det dermed afsedda bebofvet, och
hvad som felades blifvit fylldt af borgerskapet intill år 1766, då husegarne börjat
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 158.
349
deltaga i utgifterne för inqvarteringen; hvarefter och sedan såväl stads- som inqvarterings-tolagen
undergått förändringar, E. K. M:t genom nådigt bref af den
6:te Maj 1826 på det sätt fördelat tolags-intraden, att del ar deraf tillfalla
inqvarteringsverket, och hvilken andel utgjort, under åren 1846—1850, i medeltal
årligen 37,714 R:dr 18 sk. 2 r:st., hvarförutan, genom Kongl, brefvet den 28
Maj 1717, de två år förut påbjudna dubbla vägare- och mätare-penningar beviljades
borgerskapet i Stockholm lill hjelp och understöd vid inqvarteringen.
Rikets Ständer hafva tagit förevarande fråga i noggrannt öfvervägande; och
enär de förmåner, hvilka blifvit beviljade Stockholms stad, till understöd för densamma
åliggande inqvarterings-besvär, synas vara så betydliga, att de ej kunna
lemnäs utan afseende vid pröfningen af den lindring, som är ifrågasatt att beredas
hufvudstadens inqvarteringsgifvare; men dessa förmåners verkliga värde icke är
så fullständigt utredt, alt någon tillförlitlig beräkning derutaf kan af Rikets Ständer
åstadkommas, samt dessutom ovisst är, huruvida staden skulle vilja medgifva
någon minskning uti samma förmåner, äfven om ifrågavarande lindring uti det redan
förut och ytterligare genom Kongl, brefvet den 15 Februari 1841 minskade
inqvarterings-besväret komme, på nu i nåder föreslaget sätt, att ega rum, hafva
Rikets Ständer funnit dessa outredda omständigheter för närvarande förhindra det
åsyftade slutliga afgörandet af detta ärende; anhållande fördenskull Rikets Ständer
att E. K. M:t täcktes låta undersöka beskaffenheten och utreda vidden af de
förmåner och rättigheter, hvilka lid efter annan kunna vara Stockholms stad
förunnade, såsom understöd åt inqvarterings-gifvare, eller såsom lindring uti inqvarterings-besväret,
äfvensom dermed sammanhang egande förhållanden; samt låta
höra vederbörande, huruvida staden vill samma förmåner afstå, för den händelse
att anslag af statsmedel beviljas till bestridande af inqvarterings-kostnaden, förutom
servisen; samt att, så vida staden sådant i underdånighet begär, E. K. M:t
täcktes härom lill Rikets nästsammanträdande Ständer aflåta nådig proposition.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 13 Augusti 1851.
350
Expcditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 159.
I
N:o 159.
Uppläst och godkändt lios Ridd. och Adeln den 1:2 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Sländers underdåniga skrifvelse, angående arrendet för indragna
korporals-boslället Astorp.
(Stats-Ulsk:s Uti. N:o 276.)
S. A. K.
Hos E. K. M:t har arrendatorn Anders Eriksson, efter att vid auktion den
24 Januari 1848 å arrende för 36 tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn,
öfvertagit indragna korporals-bostället vid f. d. Adelsfane-regementel, ett mantal
Astorp N:ris 3 och 4 i Ekeby socken, Olands härad och Upsala län, för hvilket
boställe, sorn vid år 1839 verkställdt laga skifte, med utflyttnings-skyldighet, erhållit
35 tunnland 22\ kappland : ker, efter gradering uppskattad till 24 tunnland
17,si4 kappland, arrendet hade blifvit bestämdt till en tunna spanmål å tunnlandet af
åkerjordens areal, underdånigsl anhållit att, enär, ej mindre vid jemförelse med det
före skiftet bestämda arrende af 25 tunnor spanmål och 25 R:dr i penningar, då bostället
egde 25 tunnland och några kappland uppskattad eller god jord, utan ock för
den händelse att sådan besigtning, som uti Kongl, kungörelsen den 17 Juli 1847 är
föreskrifven, blefve å bostället anställd, kunde utrönas att nu fastställda arrende vore
alltför högt uppdrifvet och ofelbart skulle medföra arrendatorns undergång, Kongl.
Maj:t måtte honom i nåder tillåta, antingen att vid nästa fardag varda från arrendet
skiljd, eller ock att få arrendet nedsatt till en tunna af hvarje uppskattadt tunnland
åker; till ytterligare stöd för hvilken anhållan sökanden åberopat ett af Ekeby socknemän
å allmän sockenstämma mcddeladt intyg om boställets beskaffenhet, i förhållande
hvartill arrendet ansåges skäligen böra till 20 tunnor spanmål nedsättas.
Öfver denna ansökning, som blifvit i underdånighet förordad af vederbörande
kronofogde och häradsskrifvare, hvaremot landshöfdinge-embctet i länet å densamma
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrif reise, N:o 159.
351
afstyrkt nådigt bifall, bar slutligen E. K. M:ts ocb Rikets Kammar-kollegium sig
underdånigst utlåtit ocb, af anförda skäl, ansett sig icke kunna tillstyrka nedsättning
i arrendet eller nådigt afseende å ansökningen i vidsträcktare målto, än att,
så vidt E. K. M:t i nåder skulle finna arrendatorns belägenhet förtjena behjertande,
det mätte, enär innevarande års fardag redan förflutit och för vederbörande
i allt fall erfordrades rådrum af laga fardag, för att gå i författning om ny utarrendering,
varda sökanden tillåtet att afsäga sig arrenderätten och afträda bostället
midfastan år 1853, utan skyldighet för honom eller hans löftesmän att ansvara
för den minskning i arrende, sorn vid förnyad utarrendering af bostället kunde
uppkomma.
Med hänsigt till de för sökanden förekommande bevekande omständigheter har
E. K. Majit behagat, genom nådig remiss af den 12 nästlidne Juni, lill Rikets
Ständers Stats-utskott öfverlemna handlingarne i detta mål, för det afseende, hvartill
Rikets Ständer må finna berörde omständigheter böra föranleda; och då af dessa
handlingar jemväl styrkes alt bostället innehar, utom åkerjorden, blott 41 tunnland
4,i kappland ängsmark, motsvarande efter uppskattning 13 tunnland 24,782
kappland samt 172 tunnland 6, s kappland afrösningsjord, uppskattad till 82 tunnland
25,248 kappland, hafva, i betraktande af de ömmande omständigheter, som i
förevarande fall sig förete, Rikets Ständer funnit skäligt, för sin del, medgifva
alt, på sätt Kammar-kollegium underdånigst hemställt, arrendatorn af indragna korporalsbostället
vid f. d. Adelsfane-regementet, ett mantal Astorp N:ris 3 och 4
i Ekeby socken och Olands härad af Upsala län. Anders Eriksson må ega att
inom viss lämplig tid, som E. K. M:t lärer täckas i nåder bestämma, afsäga sig
arrenderätten till berörde boställe och detsamma afträda vid midfastan år 1853,
utan skyldighet för honom eller hans löftesmän att ansvara för den minskning i
arrende, som vid förnyad utarrendering af bostället kan uppkomma. Hvilket Rikets
Ständer få härigenom hos E. K. M:t i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 13 Augusti 1851.
352
Expeditions-Utskoltets Furslag till undt. Skrifvelse, N-.o 160.
N:o 160.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 12 •— —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående försäljning och
utbyte af Christianstads f. d. fästning tillhörande mark.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 277.)
S. A, K.
Sedan E. K. M:t under den 8 Februari 1847 i nåder förklarat, att Christianstad
skulle upphöra att räknas bland rikets fästningar, och stadens invånare
sedermera i underdånighet anhållit, att de utanför den afbrända veslliga delen af
staden befintliga fästningsverk, såsom hinderliga för en ändamålsenlig verkställighet
af E. K. M:ts nådiga beslut om ny tomtreglering i Christianstad, finge utkastas
och till staden öfverlåtas, hvarefter E. K. M:t genom nådigt bref af den
7 November 1848 förordnat, att de ifrågaställa fästningsverken skulle raseras
och derigenom uppkommande tomtplatser åt staden tillsvidare upplåtas emot erläggande
till kronan af årliga tomtören, samt under den 19 Februari 1850, vid
slutlig pröfning af frågan om lämpligaste sättet för verkställande af Christianstads
fästnings rasering, i nåder beslutat, att så väl ofvannämnda verk, som den fästningen
tillhörande hufvudyall skola genom statens försorg och på dess bekostnad
raseras, efter en viss af E. K. M:t tillika fastställd plan, men att deremot fästningens
södra esplanad samt dess norra och södra utanverk med deri befintlig sten,
äfvensom den Allo tillhörande mark i vester och öster om fästningen, böra i laga
ordning uppmätas, graderas och värderas, för att derefter kunna användas såsom
vederlag
Ex p edit iöns-11 Isko Itc ts Förslag till und. Skrifvelse, N:0 160.
353
vederlag för annan, kronan icke tillhörig mark, som ansetts behöflig till beredande
af större utrymme för garnisonens i Christianstad årliga öfningar; så har, vid
sådant förhållande och då, utom de redan åt Christianstads invånare emot årliga
tomtörens erläggande tills vidare upplåtna delar af fordna fästningsverken, genom
de öfriga vallarnes och fästningsverkens rasering, ett betydligt utrymme för stadens
bebyggande samt nya gators och planteringars anläggande än ytterligare uppkoinme
och försäljningen af dertill tjenliga platser och sten påräknats lemna
tillgång tiil raserings-kostnadens betäckande, E. li. M:t medelst aflåten nådig
proposition, jemte tillkännagifvande häraf, täckts föreslå Rikets Ständer att medgifva,
det de tomter och platser, som genom Christianstads fästningsverks rasering
dels redan uppkommit och dels under raseringsarbelenas fortsättande hä
danefter
uppkomma samt för kronans behof icke erfordras, må, sedan de erhållit
den indelning och utstakning, hvartill den af E. K. M:t nådigst fastställda
stadsplan föranleder, samt blifvit uppskattade och värderade, äfven med
afseende å den grundmur och sten, som i dem förefiunas, åt staden Christianstad
under eganderätt, emot en för hvarje tomt eller plats, i förhållande till dess
sålunda åsätta uppskattningsvärde, bestämd lösen öfverlemnas; hvarjemte E. K. M:t,
enär för det i Christianstad förlagda Wendes Artilleri-regementes vapenöfningar
funnits nödigt att på den staden och byarne deromkring tillhörande vestra fäladsmarken
erhålla ett exercisfält och en skottlinea af tillräcklig storlek, likaledes i
nåder föreslagit Rikets Ständer att medgifva, att, för så vidt, efter pröfning af
införväntadt underdånigt förslag till arealens bestämmande, den mark, som i er
sättning
för garnisonens gamla skottlinea och exercisfält dels redan är och dels
ytterligare kan varda kronan af vestra fäladsmarken tilldömd, skulle befinnas för
ändamålet otillräcklig, det bristande utrymmet må kronan tillvinnas på det sätt,
att till fäladsmarkens egare under eganderätt öfverlåtes så stor del af kronans ofvanberörda
söder och norr om fästningen belägna mark, som efter behörig uppmätning
och gradering kan finnas den till utbyte deremot utsedda jordrymd af
fäladsmarken i värde motsvara.
Som Rikets Ständer funnit den af E. K. M:t i nåder föreslagna disposition
af den, till följd af ifrågavarande fästnings raserande, för Kongl. Maj:t och kronan
obehöfliga mark leda till ömsesidig fördel så för kronan, som förstaden Christianstad,
och då de derför inflytande medel lämpligen kunna, på sätt i Kongl,
brefvet den 19 Februari 1850 jemväl omförmäles, användas till betäckande af
de för raseringens verkställande erforderliga kostnader, hafva Rikets Ständer, unBih.
till R. St. Prut. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 Afl. 45
354
Expeditions-UtskoHets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 161.
der förutsättning af medlens behöriga redovisning, lemnat bifall till E. K. M:ts
högstberörda nådiga proposition. Hvilket Rikets Ständer få, till svar derå, härigenom
hos E. K. M:t i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 13 Augusti 1851.
N:o 161.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelu den 12 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående afskrifning af en
uppbördsbrist hos numera aflidne kronofogden J. M. Huss.
(Stats-Utsk:s Utl:de N:o 290.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer bar fråga förekommit derom att, sedan numera aflidne
kronofogden J. M. Huss i lifstiden blifvit dömd att för bristande uppbörd ersätta
2,356 R:dr 30 sk., denna uppbördsbrist måtte uti räkenskaperne afskrifvas samt
hans sterbhusdelegare alltså från ersättningens utgörande befrias; och är i sådant
afseende upplyst, att, efter det landskontoret i Westernorrlands län upprättat specifika
restlängder å de i länets socknar utestående fordringar af så kallade undsättnings-kreditivmcdel
efter 1831, 1833 och 1837 årens missväxter, med ledning
af hvilka längder vederbörande kronofogde blifvit anbefalld att å sockenstämma
verkställa undersökning eller restransakning, samt derefter inkomma med redovis
-
Expcdilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 101.
355
ning för nämnda medel, hade, med anledning af sådan utaf kronofogden Huss afgifven
redogörelse' för norra Ångermanlands fögderi, landskamererare!] i länet, å
tjenstens vägnar, anmärkt och yrkat att, då uti nämnda räkenskaper all redovisning
saknades för 179 R:dr 16 sk. af 1832 års statslån till Arnäs socken,
Huss, hvilken haft sig ålagdt att medlen uppbära och redovisa, borde för nämnda
belopp ansvara, och att enär, hvad anginge Nordingrå socken, numera aflidne
länsmannen L. Norberg, enligt skedd undersökning, uppburit 2,083 R:dr 30 sk.,
som icke kommit landtränteriet till godo, Huss, under hvars ansvar denna uppbörd
skett, måtte samma belopp ersätta, hvarförutan i den med Huss, den 31
December 1845 upprättade balansräkning blifvit honom påförd redovisningsskyldighet
för 93 R:dr 32 sk. af det Ullångers socken beviljade understöd;
att Huss i afgifna förklaringar bestridt all ansvarighet ej mindre för de 179
R:dr 16 sk., som för Arnäs socken voro oredovisade, och hvilka icke Huss, utan
expeditions-fogden E. A. IVahlström skulle hafva uppburit, samt för de 2,083
R:dr 30 sk., hvilka ännu voro för Nordingrå socken oguldne och, enligt hvad Huss
förmenat, borde, såsom icke till honom influtne, erläggas af vederbörande socknemän,
som derför borgat, än ock för de Huss för Ullångers socken påförde
93 R:dr 32 sk., dem han, skall genast efter deras emottagande öfversändt till
landtränteriet; att E. K. M:ts befallningshafvande i förenämnda län genom utslag
den 7 Maj 1846, på anförda skäl och ehuru härvid förekommit, att E. K. M:ts
befallningshafvande ej allenast ålagt de församlingar, som al lånen till följd af
1831 års missväxt ville sig begagna, att derom göra behöriga anmälanden, hvarefter
medlen finge lyftas, utan att kronofogdarne hade att sig dermed befatta,
utan ock genom allmänua kungörelser uppmanat de restskyldige att inbetala sina
återstående skulder, antingen till landtränteriet eller till kronofogden,^ ådömt Huss
att ifrågavarande uppbördsbrist, tillsammans 2,356 R:dr 30 sk., jemte ränta,
godtgöra, — honom dock öppet lemnadt, att af ofvanbemälde Norbergs efterlemnade
tillgångar söka ersättning för hvad af Nordingrå sockens undsättningsskuld
blifvit ådömdt samt att tillgodonjuta den utdelning i dennes konkursmassa, som
Nordingrå socknemän kunde redan hafva tillkommit eller framdeles tillfalla; att
detta beslut, med undantag af hvad angår räntefrågan, i öfrige delar blifvit genom
E. K. M:ts och rikets Kammar-rätts af E. K. M:t den 31 Juli 1850 gillade
utslag fastställdt; att efter kronofogden Huss, som den 9 Maj 1846 med döden
afgått, efterlemnande enka och åtta barn,. utgjorde boets behållna tillgång
enligt bouppteckning 2,996 R:dr 5 sk. 10 r:st.; samt slutligen att Nordingrå
socknemän väl fått sig i kronolänsmannen Norbergs konkursmassa tilldömd be
-
356 Expeditions-Utskotlets Förslag till undt. Skrifvelse, N:o 161.
talningsrätt för 3,028 R:dr, men, då hvad som deraf utur konkursmassan utdelats
skall blifvit å den primitiva skulden, afräknadt och ytterligare tillgång i
berörde konkursmassa saknades, komme sterbhusdelegarne efter kronofogden Huss
att vidkännas hela det dem ådömda belopp.
Vid öfvervägande häraf och ehuruväl kronofogden Huss haft åliggande att
tillse undsättningsmedlens behöriga leverering och redovisning samt dessa medel
blifvit af undsättningstagarne inbetalda; så enär dock härvid förekommer, dels
att af det ifrågavarande beloppet blifvit utaf kronofogden Huss sjelf uppburna
endast 93 11:dr 32 sk., hvilken summa likväl skall blifvit till landtränteriet
levererad, dels att bestämmelserna angående dessa undsättningslåns indrifvande
möjligen kunnat lemna rum för tvekan om rätta tillämpningen deraf, så att kronofogden
kunnat vara i ovisshet om, huruvida levereringen till landtränteriet borde
af honom sjelf ombesörjas eller icke, hafva Rikets Ständer, med afseende jemväl
å sterbhusets torftiga belägenhet, pröfvat skäligt tillåta, att den genom E. K. M:ts
nådiga utslag af den 31 Juli 1850 kronofogden Huss ådömda ersättnings-skyldighet
af Två tusen trehundrafemtiosex (2,556) R:dr 30 sk. må hans sterbhusdelegare
eftergifvas och dessa medel uti kronans räkenskaper afskrifvas. Hvilket Rikets
Ständers få hos E. K. M:t i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 13 Augusti 1851.
Expeditions- Utsko Hets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 162.
357
N:o 162.
, - \
Uppläst oell godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Aug. 1851.
Presle-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse^ angående Provinsen Jemtlands
rotering.
(Stats- och Ekon.-Utsk:ns Bet. N:o 22.)
S. A. K.
Sedan, till följd af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 21 Juni 1825 en provisionel
rotejemkning inom Jemtlands län blifvit verkställd och sålunda utfallit,
att Jemtlands Fältjägare-regementes nummerstyrka blifvit från 1,000 till 800
man förminskad, samt de derigenom uppkomna vakanta rotar, jemte förut oroterade
hemman, anslagna till de qvarblifna stamrotarnes understöd, med bidrag af
8 R:dr för hvarje tunnlands skatt, och det upprättade interims-roteringsverket,
med den dervid föreslagna afgift, blifvit, under vilkor af regementets skyldighet
till aktiv tjenstgöring, af E. K. M:t den 21 November 1827 i nåder faststäldt,
alt gälla från och med 1828 intilldess, efter afviltringens afslutande i orten, en
fullständigare och på mera bestämda grunder byggd rotering i provinsen kunde
försiggå; så och efter det, vid nästderpåföljde 3:ne riksdagar, frågan om en
så beskaffad rotering, dels uppå E. K. M:ts nådiga framställningar, dels med
föranledande deraf, att hvad sålunda provisoriskt blifvit i nåder beslutadt, icke
syntes medföra erforderlig lindring i roterings-besväret, utgjort föremål för Rikets
Ständers pröfning och yttrande, samt vederbörande embetsmyndigheter blifvit
hörda och sig underdånigst utlåtit, bar E. K. M:t, under den 22 Maj 1846,
funnit godt i nåder stadga och förordna:
358 Expedilions-Utskoftets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 1G2.
1:o att en ny allmän indelning af den ordinarie rotering underkastade jorden
inom provinsen Jemtland skulle verkställas samt den, i afbidan på afvittringens
alslutande, uppskjutna extra roleringen af privilegierad jord i sammanhang
dermed företagas;
2:o att all inom provinsen befintlig jord skulle beläggas med rotering, antingen
ordinarie eller extra, endast med de undantag, som vid den rikets flesta
öfriga län öfvergångna rotering af förut icke roterad jord i allmänhet varit medgifna;
hvadan all annan än den sålunda undantagna eller extra rotering under
kastade
jord och således äfven nuvarande rusthålls- oell augmentshemman, inqvarteringshemman
samt sådana ännu icke i skatt ingångna hemman och lägenheter,
hvilka funnes vara skyldiga att vid frihetstidens slut utgöra rotering, skul
le
indelas till ordinarie rotar;
3:o att den jord, som, sålunda komme att med ordinarie rotering beläggas,
skulle indelas till 200 rusthållsnummer och för öfrigt till rotehåll;
4:o att beträffande de grunder, enligt hvilka rustnings- och roteringsskyldigheten
i Jemtland borde utgöras, så emedan, i förhållande till egovidd och öfriga
förmåner jemte beräknad afkastning, som, efter hvad utredt vore, i medeltal
funnes till en soldat-rote i rikets öfriga provinser, de egor och förmåner,
som, enligt skattläggningsmethoden för Jemtland, motsvarade 1§ mantal eller
10 tunnland skatt derstädes, i allmänhet kunde, med afseende jemväl å det ringare
beloppet så väl af utskylderna som af roteringskoslnaden, anses fullt tillräckliga
för att i Jemtland bilda en soldat-rote, men härvid ock boede komma
i betraktande att, enligt indelningsverket i nämnde provins, för rustningens och
roteringens utgörande vore anslagna, dels af dervarande hemmans grundräntor
omkring 7,900 11:dr, dels och hemmansräntor inom Medelpad till ett belopp af
ungefär 1,900 R:dr, äfvensom af räntan å den så kallade reserv-medels-kassan
kunde påräknas ett årligt bidrag af minst 1,200 R:dr, eller sammanräknadt ungefärligen
11,000 R:dr, så att enär det rotering underkastade skaltetalet inom
provinsen kunde, efter afdrag af posthemmannen, antagas uppgå till 4,980 tunnland
med beräknande af hvad, vid fördelning af nyssberörde 11,000 R:dr, på
hvarje tunnland skatt i årligt understöd belöpte samt i förhållande till den för
en soldat-rote i Jemtland vanliga kostnad, tunnland skatt eller f- mantal i allmänhet
kunde utgöra en rote, det skulle såsom grund för ifrågavarande nya indelning
till rust- och soldathåll iakttagas att, jemte det omförmälda räntor och
bidrag borde till understöd vid rustningens och roteringens utgörande utgå, för
så vidt som de icke komme att erfordras till ersättning åt nuvarande inqvarte
-
Expeditions-Ulskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 162.
359
ringstagare, för öfrigt skulle till en soldat-rote beräknas den egovidd och andra
förmåner, som efter skaltiäggningsmethoden lör Jemtland motsvarade f gärdemantal
eller 5 j tunnland skatt, men alt, efter undersökning rörande hvarje hemmans
godhet, dervid alla slags odlingslägenheter samt skog, fiske och andra herrligheter
och inrättningar af alla slag, hvilka i hemmannens skattläggning voro
inbegripna eller, efter ortens skattläggningsmetbod, borde vid ordentlig skattläggning
afses, skulle i beräkning ingå, sagde rotemantal finge ökas eller minskas i
förhållande till hemmannens sämre eller bättre beskaffenhet; och som den med
rustningen förenade kostnad kunde anses uppgå till dubbelt det belopp, som blifvit
beräknadt för en soldat-rote, så borde ett rusthåll bestå af lika egor och
förmåner, som efter ofvan anförda grunder motsvarade t vänne soldat-rotar;
5:o a) att, vid indelningens verkställande, rotarne skulle så sammansättas,
att redan i skatt ingångna hemman och lägenheter komme att bilda serskilda från
de ännu icke i skatt ingångna hemmanen och lägenheterna afskilda rotar, så
vidt sådant kunde ske ulan att hindra sammansättningen till hela rotar äfven af
dessa sistnämnda, då de komme att utgöra effektiv rotering, enär alltid i främsta
rummet borde tillses att framdeles, när indelningen i sin helhet komme till verkställighet,
så många fullständiga rotar som möjligt erhölles;
b~) att likaledes, så vidt med iakttagande af nvssberörda vilkor ske kunde,
ännu icke i skatt ingångna roteringsskyldiga hemman och lägenheter blefve serskildt
i rotar indelade;
c) att om, vid verkställande af hvad i nästförestående 2:ne moment förordnats,
uppkomme rotedelar, hvilka icke kunde hringas till fullständiga rotar förr,
än i den mån frihetstiden för ännu icke i skatt ingångna hemman och lägenheter
löpte till ända, sådana rotedelar borde, så vidt sig göra läte, förenas att interimsvis
utgöra en rote, men att, der hinder deremot mötte, vakansafgift, svarande
emot åliggande andel i roteringskostnaden, borde i stället påföras och sålunda användas,
dels att innehafvare af annan dylik rotedel, som kunde åtaga sig att under
tiden in natura utgöra rotering både för egen rotedel och för hvad som bruste
i fullt rotemantal, deraf undfinge ersättning, svarande emot bristen, dels ock
att, då innehafvare af rotedel, som utgjordes af ännu icke i skatt ingången jord,
ville roteringsskyidigheten genast fullgöra, och fullständig rote såmedelst kunde
bildas, ersättning för den på sådan rotedel belöpande andel af roteringskostnaden
af nämnda vakansafgift erhölles;
d) alt alla öfverblifvande rotedelar, hvilka icke kunde sammansättas till
hela rotar, borde till erläggande af vakansafgift uppföras;
360
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 162.
e) att, i sammanhang med hemmanens indelande i rotar, den blifvande indelnings-kommissionen
jemväl borde, efter vederbörande hemmansegares hörande,
föreslå de rotar, som lämpligast kunde till rusthåll sammanläggas, för att gemensamt
hålla karl och häst, hvarvid utbyte af nuvarande rusthåll emot andra hemman
kunde få ega rum;
/') att hvarje soldat eller ryttare borde af roten eller rusthållet förses helst
med torp eller, om det ej kunde ske, med deremot svarande tillökning i andra
löneförmåner; och skulle, i förra fallet, när roten bestode af flera hemmansdelar,
den, som ej tillsläppte egor lill torpet, i stället erlägga planpenningar;
g-) att föreskrifterna rörande ordinarie roleringen äfven skulle gälla vid indelningen
till extra rotering, sa vidt de härå kunde ega tillämpning, och med
iakttagande att något serskildt bidrag icke för extra rotar vore att påräkna,
hvadan alltså en extra rote i medeltal komme att utgöras af de egor, förmåner
och herrligheter, som motsvarade l|:dels manta! eller 10 tunnlands skatt;
h) alt fullständiga roleringslängder borde upprättas, utvisande ej mindre indelningens
beskaffenhet, sedan den i alla delar kommit till verkställighet och fullbordan,
än ock förhållandet under öfvergångstiden, samt
i) att i afseende på de Gustafs och Carlbergs Kopparverk anslagna hemman
borde närmare undersökas, huruvida deras arbetsskyldighet motsvarade roleringsbördan,
med åliggande för dessa hemman att, för hvad de deruti kunde brista,
tills vidare endast rotevakans-afgift erlägga, men att i händelse arbetsskyldigheten
skulle i en framtid komma att upphöra, utgöra rotering enligt de grunder,
som då kunde varda stadgade;
Och blcf uppå dessa hufvudgrunder nådig instruktion utfärdad för vederbörande
indelnings-kommission, åt hvilken för öfrigt äfven i nåder uppdrogs att,
efter inhemtade nödiga upplysningar, jemte rust- och rotehållarnes yttranden, uppgöra
förslag ej mindre till knekle-kontrakt med bestämmelser, i alla utaf E. K.
M:ts och rikets Krigs- och Kammar-kollegier i sådant afseende uppgifna omständigheter
och under iakttagande, att manskapet, som komme att vidkännas
lika skyldigheter med annat indelt manskap, jemväl komme i åtnjutande af enahanda
förmåner, än ock rörande sammansättningen af styrelsen för den kassa,
till hvilken de för rustningen och roteringen anvisade serskilda bidrag borde
ingå, äfvensom i afseende på de föreskrifter, som angående förvaltningen af medlen
kunde anses nödiga; vid pröfningen af hvilka förslag, deröfver, hvad knektekontraktet
anginge, rust- och rotehållare borde genom utsedda ombud inför E.
K. M:ts
Expeditions- Ut sk o t tets Förslcuj till lind. Skrifvelse, N:o 162. 361
K. M:ts befallningshafvande höras, E. K. M:t ville i nåder bestämma, under hvad
vilkor den under namn af Jemtlands reservmedels-kassa bildade fond med dertill
anslagna bidrag kunde till styrelsens öfver den nya allmänna kassan förvaltning
öfveriemnas.
Med ledning af omförmälda, jemte de i den ,utfärdade nådiga instruktionen i
öfrigt meddelade speciela föreskrifter, har provinsen Jemtlands förnyade indelning
till rastning och rotering blifvit af den dertill förordnade kommissionen under
åren 1846 och 1847 fullständigt verkställd och dervid erhållits 925 hela rotar
samt öfverblefna rotedelar; hvarefter E. K. M:ts befallningshafvande i länet, jemte
eget underdånigt utlåtande, insändt kommissionens protokoll och roteringslärigderna
samt de af rotehållarne, genom behörigen befullmäktigade ombud, undertecknade
knekte-kontrakter, äfvensom ofvanbemälda kollegiers underdåniga yttrande i ämnet
allåtit.
Sedan ärendet sålunda blifvit forberedt, har E. K. M:t detsamma till nådig
pröfning förehaft och, i anledning deraf, täckts under den 22 sistlidne April
till Rikets Ständer aflåta nådig proposition, hvilken, jemte det ofvan anförda,
tillika, bland annat, innehåller:
att E. K. M:t val funnit att, då E. K. M:t, vid meddelande af nådigt samtycke
lill Rikets Ständers under 1840 och 1841 årens riksdag fattade beslut att,
jemte det Jemtlands soldater ålades samma skyldigheter, som kronans indelta manskap
i det öfriga riket, vare sig i krig eller, i hänseende till arbets-kommenderingar,
under fredstid, provinsen skulle ånyo till rotering indelas i likhet med hvad
inom det öfriga riket egde rum, fästat det förbehåll, hvilket äfven uti den under den
22 Maj 1846 utfärdade nådiga instruktion för kommitterade till indelningens förrättande
funnes intaget, alt, derest berörda nya indelning skulle utfalla med en
sådan förminskning i nummerstyrkan, som E. K. M:t funne oförenlig med fordringarne
lör landets försvar, E. K. M:t då egde låta provinsens nuvarande indelning
fortfara, intilldess Rikets Ständer anvisat nödiga medel till försvarsverkets uppehållande
på annat sätt inom berörda vidsträckta trakt af riket, detta förbehåll nu
kunde af E. K. M:t göras gällande, sedan, på sätt af roteringshandlingarne sig
visat, den verkställda roteringsförrättningen utfallit så, att, enligt densamma, provinsen
Jemtland, i stället för derstädes ursprungligen indelade 100 man kavalleri
och 1,048 man dragoner eller infanteri, eller om 2 rotar, för jemförelsens skull,
beräknades på hvarje rusthåll och således kavalleriet antoges motsvara 200 man
infanteri, tillsammans 1,248 man, nu skulle, oaktadt ali roteringen intagits nära
Bih. till R. St:s Prot. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 Afd. 46
362
Expeditions- Visko Hets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 162.
1,140 tunnland skatt eller omkring 190 mantal förut oroterad jord, komma att
indelas till blott 925 rotar, deraf ytterligare en betydlig del icke kunde på längre
tid påräknas till utgörande af effektiv rotering; men som likväl härvid förekomme,
att den nya indelningen blifvit utförd i öfverensstämmelse med den uti ofvanberörda
nådiga instruktion stadgade hufvudgrund, eller att i medeltal 5j- tunnland
skatt borde ingå i hvarje ny rote, samt antalet nya rotar med endast 12 understege
det före instruktionens utfärdande beräknade, och denna nedsättning dessutom
föranledts af de jemkningar i skattetalet, kommitterade enligt samma instruktion
bordt vid indelningsförrättningen iakttaga, har E. K. M:t i nåder velat, för
Sin del, låta bero vid det slut, hvartill kommitterade genom omförmälda förrättning
kommit, så framt Rikets Ständer, till hvilkas pröfning detta ärende i nåder
öfverlemnades, å sin sida funnos benägna att bevilja och till E. K. M:ts nådiga
disposition ställa de medel, söm dels påräknats för den föreslagna nya indelningens
verkställande, och dels af E. K. M:t ansåges erforderliga för att i någon
mån minska olägenheterna af den betydliga nedsättning i manskapsstyrkan inom
provinsen, som, på sätt ofvan förmäldt är, genom den nya indelningen skulle föranledas,
i hvilket afseende förslag komme att till Rikets Ständer i nåder framställas;
vid hvilket förhållande den af en del hemmansegare i Jemtland, uti anförda
besvär öfver rotcringsförrättningen, i underdånighet väckta fråga om sådan
ändring i den vid provinsens omrotering följda grund, att roteringsbördan uteslutande
skulle åläggas jorden, desto hellre fått förfalla, som på sådant sätt rotarnes
antal skulle ytterligare blifva betydligt nedsatt oell för öfrigt hemmansräntan af
ålder i Jemtland varit till understöd för roteringsbesväret anvisad, äfvensom den i
anledning häraf gjorda underdåniga framställningen om fortfarande befrielse för kronans
i nämnda provins indelade manskap från arbets-kommenderingar, af E. K. M:t
lemnats utan nådigt afseende, enär berörda åliggande utgjorde ett af hufvudvilkoren,
under hvilken den åsyftade lindringen i provinsens roteringsbörda af E. K.
M:t och Rikets Ständer medgifvits; och ville E. K. M:t tillika Rikets Ständer
i nåder tillkännagifva, att E. R. M:t äfven i öfrigt hufvudsakligen gillade hvad
Krigs- och Kammar-kollegierne, i afseende på så väl den verkställda roteringsförrättningen,
som det med provinsen Jemtlands vederbörligen utsedda ombud afslutade
knekte-kontrakt, äfvensom det afgifna förslaget till reglemente för förvaltningen
af den blifvande roteringskassan, underdånigst yttrat och föreslagit:
att, beträffande derefter de med detta ärende sammanhang egande serskilda
frågor och deribland först den om hästarnes underhåll vid Jemtlands hästjägarekorps;
så och då för framtiden underhållet af denna korps, likasom redan med
Expcilitions-UIskot lett Förslag till und. Skrifvelse, N:o 162.
363
dess andra sqvadron egde rum, enligt det af Indelnings-kommissionen, i stöd af
dess instruktion, uppgjorda förslag, icke komme att grundas på egentlig rustning,
som i rikets öfriga delar, utan på rotering sålunda, att två sammanlagda soldatrotar
gemensamt holle kar! och häst, funné E. K. M:t i nåder skäligt att, med
bifall till den af provinsens ombud vid knekte-kontraktets underskrifvande framställda
och af dåvarande landshöfdingen i länet understödda begäran, för Sin del
medgifva att, ehuru genom 20 §:n i nämnda kontrakt, de roteringsskyldige blifvit
förbundne att nummerhästarne under mönstringar och möten underhålla, de
dock borde från detta åliggande fritagas, under vilkor att hästarne under marschen
lill och från mötes- eller raönstringsplatsen af dem underhållas; men som, i följd
häraf, för hästarnes underhållande och sjukvård å sjelfva mötes- och mönstringsplatsen
komme alt erfordras ett årligt anslag, uppgående, enligt från E. K. M:ts
och Rikets Krigs-kollegium infordrad uträkning, för 200 nummerhästar under regements-
och 24 hästar under befäls-mötet, sammanlagdt til! 1,940 R:dr banko,
hvartill någon disponibel tillgång icke förefunnes, ville E. K. M:t i nåder af Rikets
Ständer begära att nämnda belopp blefve för ändamålet anvisadt såsom förslagsanslag,
helst prisen å fourage-artiklar vore beroende af årsväxten och således
icke ständigt kunde blifva lika med de i omförmälda uträkning antagna;
att likaledes och enär, af enahanda skäl, som i afseende på hästunderhållet
förekomme, kronan borde för den del af hästjägare-korpsen, som motsvarade den
nuvarande rusthälls-sqvadronen, ensam öfvertaga underhållet af bevärings-, remtygsoch
utrednings-persedlarne för manskapet, och till hälften med rolarne underhållet
af manskapets beklädnad och hästarnes sadelmundering, blefve till bestridande af
de härigenom föranledda utgifter nya anslag erforderliga, hvilka, enligt af Krigskollegium
uppgjorda uträkningar, bcstege sig för 100 nummer årligen till 1,219
R:dr 34 sk. 1 r:st. banko; men då, i följd af den ifrågaställda förändringen i
användandet af de för nya roteringens understödjande afsedda medel, de genom
Kongl, brefvet den 13 Augusti 1831 till enahanda utgifter vid hästjägare-korpsens
nuvarande 2:dra sqvadron bestämda tillgångar icke vidare blefve derför disponibla,
samt för öfrigt tillförene icke varit svarande emot behofvet, föranläts E. K.
M:t, vid sådant förhållande, att af Rikets Ständer i nåder äska hvad till betäckande
af de, kronan, jemlikt nya roteringsgruliderna, åliggande utgifter för manskapets
beklädnads-, bevärings-, remtygs- och utrednings-persedlar samt hästarnes
»adelmiindering vid liela Jemtlands hästjägare-korps, efter förrherörda beräkning,
årligen erfordrades, med tillhopa 2,439 R:dr 20 sk. 2 r:sl. banko;
364
Expeditions-Utskotlels Förslag lill undt. Skrifvelse, N:o 162.
att, i afseende på de inom Jemtland utan förvandling utgående, för roteringens
uppehållande derstädes i framtiden påräknade bemuiansräntor, som i rundt tal
upptagits till 7,900 R:dr banko årligen, E. K. M:t i nåder föresloge Rikets
Ständer alt samma räntor finge till statsverket indragas, emot det att Rikets
Ständer anvisade ett, räntornas belopp fullt motsvarande vederlag i penningar, att
till den blifvande roteringskassan ingå; hvaremot E. K. M:t tillkännagifva Sig
icke hafva funnit skäl i nåder medgifva indragning af de från Medelpad dels tili
rusthålls-sqvadronen af hästjägare-korpsen och dels till Jemtlands reservmedelskassa
anslagna augments- och hemmansräutor, i annat fall än att vederlaget för
dessa räntor, hvilka uppgifvits utgöra omkring 1,000 R:dr banko, årligen bestämdes
på grund af markegångsprisen under en viss föregången tiderymd, på sätt
uti E. K. M:ts under den 15 November sistlidet år till Rikets Ständer allåtna
nådiga proposition blifvit, rörande åtskilliga till allmänna verk och inrättningar anslagna
hemmansräutor föreslaget;
att da, i följd af nya roteringen, de nuvarande rustbållen i Jemtland skulle
komma att blifva roterade och således icke kunna, iner än andra roterade hemman,
vid ombyte af egare, genom köp, transport eller annan laglig afhandling,
underkastas de i dylika fall för rusthåll uti gällande författningar bestämda serskilda
afgifler till Wadstena Krigsmanshus-kassa, hvilka icke heller kunde till utgörande
åläggas de uti rotar indelade hemman, sorn blifvit afsedda till hästjägarnes
underhållande; men nämnda kassa icke hilligtvis genom oraförmälda förändring
i ruslhållens natur borde förlora den inkomst, som författningsenligt henne hittills
af berörda rusthåll tillflutit och hvilken, efter hvad upplyst vore, under den senast
förflutna tiden i medeltal uppgått till 160 R.dr banko årligen, E. K. M:t i nåder
af Rikets Ständer hegärde all, derest icke det i den nådiga propositionen af den
15 November nästlidet är föreslagna vederlag för Wadstena Krigsmanshus-kassas
hela nu egande inkomst af rusthälls-afgilterna skulle af Rikets Ständer beviljas,
förenämnda belopp, 160 14:dr, kunde, såsom ersättning för ifrågavarande rusthålls
af- och tillträdesafgifter, varda serskildt anvisadt, för att berörda kassa årligen
tillgodokomma frän det år, under hvilket den nya roteringen blefve införd;
alt, vidkommande väckt fråga om uppgörande af sådan öfverenskommelse med
intressenterna uti Gustafs och Carlbergs kopparverk, hvarigenom, emot någon till
skäligt belopp jenikad kapitalersättning åt intressenterna, de nämnda verk anslagna
hemman i Undersåkers, Abre och Kalls socknar kunde blifva från den, enligt
hvad Indelnings-kommissionen utredt, dem ännu åliggande arbetsskyldighet till ver
-
Exp edit io ns- UIs kol te ts Förslag till und. Skrifvelse, N:o 162. 365
ket befriade och således, jemte det hemmansräntorna flir dem erlades efter jordeboken,
komma att effektiv rotering utgöra; så och enär dessa arbetshemman blifvit,
tillika med de i orten befintliga nyhemman och iikeskatler, indelade lill 37
fulla soldatrotar, hvilka, så länge arbetsskyldigheten till kopparverket fortfore, måste
hållas vakante, men lill förstärkande af den, efter dessa rotars undantagande,
blott till 488 nummer inskränkta fältjägare-korpsen voro desto mera behöfliga,
som de till större delen kunna genast blifva effektiva, då deremot ett betydligt
antal af de öfriga för korpsen påräknade rotarne, i anseende till de uti dem indelade
nyhemman med frihetsår, ännu på längre tid ej kunde uppsätta manskap,
bar E. K. M:t ansett såsom ett oeftergiflig! vilkor för ordnande af försvarsverket
i Jemtland efter de nya grunderna, alt den ifrågastäilda öfverenskommelsen
med kopparverkets intressenter om de verket tillslagna hemmanens befrielse från
arbetsskyldigheten snart borde, till vägabringas, hvadan med bemälde intressenter underhandling
blifvit öppnad lill utrönande af vilkoret!, under hvilka de kunde vara
benägne att på en dylik öfverenskommelse ingå; och då, i anledning deraf, bemälde
intressenter skriftligen förklarat sig, vid det förhållande att, enligt hvad
äfven roteringshandlingarne utvisade, ifrågavarande arbetsskyldighet endast utgjordes
medelst malmforsling, hvilken skulle, om den vore frivillig, ersättas med 50
procent utöfver det belopp, sorn uti räntor fiir de kopparverket underlagda arbetshemman,
tillhopa uppgående lili 161 skattetunnland, för närvarande från
nämnda verk till Jemtlands fältjägare-regemente årligen utgingo med 355 R:dr 2
sk. 4 r:sl. banko, samt således hälften af denna summa, eller 177 R:dr 25 sk.
2 r:st. banko, kunde antagas utgöra den årliga besparing i utgift, som genom de
omförmälda hemmanens arbetsskyldighet kopparverket bereddes, vara villige att
emot en kapilal-ersältning efter 4 procent på nyssberörda belopp, 177 R:dr 25
sk. 2 r:st., evalverad till 4,438 R:dr 5 sk. 2 r:st. banko, för all framtid af
bända
kopparverket rättigheten till meranämnda arbetsskyldighet, hvars upphörande
intressenterne derjemte önskat skola ega rum vid slutet af det år, linder hvilket
afbandlingen derom kunde i vederbörlig ordning varda afslutad, då ock den
begärda kapital-ersättningen skulle utfalla; har E. K. M:t, som funnit den af intressenterne
följda grund för denna ersättnings beräknande vara med rättvisa och
billighet öfverensstämmande, i nåder af Rikets Ständer begärt, att ofvannämnda
summa 4,438 R:dr 5 sk. 2 r:st. banko måtte varda ställd till E. K. M:ts disposition,
för att, efter det vederbörlig afhandling om arbelsskyldighelens eftergift
afslutals, kopparverkets intressenter, på sätt de begärt, tillhandahållas;
366
Expedilions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 162.
att sorn fastän de här förut omnämnda 37 rotarne således skulle blifva effektiva,
den blifvande fältjägarekorpsen ändock ej kunde uppbringas till högre nummerstyrka
än 525 man, eller 75 man mindre än det nuvarande fältjägare-regementets
nummer är, samt dessutom af berörde 525 man 50 för närvarande, i
anseende till återstående frihetsår för de i rotarne indelade nyhemman, hvilkas innehafvare
vägrat att emot kontant ersättning under tiden rotering utgöra, ej vore
såsom effektive att påräkna, hvarförutan till aflönande af fourirer, gevärshandtverkare
och spel i nummern erfordrades ett betydligt antal rotar, så att korpsens
effektiva styrka påtagligen skulle blifva alltför otillräcklig såsom stam för
den fältjägare-regementet nu tilldelade talrika beväring, har E. K. M:t, till
minskande af olägenheterna utaf den sålunda genom nya roteringen föranledda
nedsättning i korpsens nummerstyrka, ansett nödigt att förenämnda underbefäl,
handtverkare och spel kontant aflönades, på det att de dertill afsedda rotenummer
måtte kunna med manskap tillsättas, äfvensom E. E. M:t funnit de härför nödiga
medel lämpligen kunna beredas genom de besparingar, som, i följd af fältjägare-regementets
reduktion till korps, måste i regementets nuvarande aflöningstillgångar
komma att uppstå; samt
att, enär för öfrigt det öfver- och underbefäl, som för den föreslagna
fältjägare-korpsen kunde af regementets nuvarande befälspersonal varda bibehållet,
kunde förutses icke blifva disponibelt för de fältjägare-regementet nu åliggande
årliga vapenöfningar med Westernorrlands läns beväringsmanskap, hvartill alltså
serskildt befäl mäste finnas att använda, samt, vid sådant förhållande, möjligen
ifrågakomme alt för detta ändamål tillsvidare bibehålla en del af regementets
qvarvarande befälspersonal, E. K. M:t föranlåles förbehålla sig rättigheten att,
för nyss uppgifna behof och i öfrigt för ordnande af försvarsverket i Jemtland,
fritt och obehindradt disponera de å nuvarande fältjägare-regementets och hästjägare-korpsens
stater anvisade aflöningstillgångar, för så vidt de genom indragningar
och afgång samt under iakttagande af vederbörande löntagares rätt kunde
blifva disponibla, intilldess, efter det nya roteringen och deraf följande reorgani
sationer
af häst- och fältjägare-korpserne hunnit utföras, förslag till nya allönings
stater
för dessa korpser kunde Rikets Ständer till pröfning föreläggas.
Derjemte har E. K. Mit behagat meddela Rikets Ständer Sitt nådiga beslut,
att, enligt hvad föreslaget blifvit, till den direktion som komme att besörja
förvaltningen af den Jemtlands roteringskassa, som komme att bildas, låta
vid den tid, dä provinsens nya rotering vidtoge, till fond för nämnda kassa ofverl
cnjn a den då i Jemtlands reservmedels-kassa befintliga kapitalbehållning, och
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 162.
367
liar E. K. M:t till Rikets Ständers vederbörliga Utskott låtit öfverlemna ej
mindre de upprättade roterings-längderna för länet och de till roteringsverket
hörande handlingar, än äfven det under den 28 September 1847 af provinsen
Jemtlands befullmäktigade ombud antagna och undertecknade knektekontrakt
för Jemtland.
Efter att jemväl hafva tagit kännedom om uppkomsten af rustnings- oell
roteringsverket i Jemtland, hafva Rikets Ständer detta ärende till öfvervägande
förehaft; och hvad först angår de grunder, enligt hvilka den nya roteringen
i Jemtland blifvit verkställd, sä enär Rikets Ständer, vid sina till E. K. M:t
serskilda gånger framförda önskningar att roteringen i Jemtland måtte jernnäs
till likhet med roteringen i det Öfriga Sverige, städse fästat det förbehåll alt
hemmanens godhet, grundränta och öfriga utskylder borde emellan länen behörigen
jemföras och tagas i beräkning, hafva Rikets Ständer ansett sig således
böra tillse, huruvida, vid betraktande af samtlige dessa förhållanden något vore
att emot den verkställda roterings-förrättningen påminna; men som härvid förekommer:
att då i provinsen Jemtland ursprungligen varit indelade 100 man kavalleri
och 1,048 dragoner eller infanteri, men, enligt den föreslagna nya roteringen,
oaktadt i densamma intagits nära 1,140 tunnland skatt, eller omkring 190 mantal
förut oroterad jord, endast 925 rotar skulle uppstå, deraf dock en betvdlig
del icke kan på längre tid påräknas till utgörande af effektiv rotering; att, enligt
den äldre roteringen, pä hvarje rote beräknats endast 2j skatte-tunnland
eller -\-'f mantal, men 1111 dertill blifvit anslagne nära skatlo-tunnland,
eller -§■ mantal, och således mera än hvad E. K. Mets och rikets Krigs- och
Kammarkollegier uppgifvit, under antagande af lika skatte-förbållanden, som i
Jemtland, skola i det öfriga Sverige på en rote belöpa; att grundräntorna i
Jemtland nu utgå i kontanta penningar, utan förvandling, med ett medelbelopp
af ej fullt 10 R:dr banko på mantalet, under det desamma vid den gamla roteringens
upprättande under Konung Carl XI:s tid motsvarade ungefär 12 R:dr i
silfver, hvarför på nämnda tid kunde köpas lika många tunnor korn, och Jemtland
således till följd af myntets småningom inträffade försämring kommit i åtnjutande
af en ganska betydlig lindring i afseende å berörda utskylders utgörande,
i förhållande till dessa skattebidrag i öfriga provinser, der grundräntan utgör i
medeltal per rote 122 R:dr 11 sk. 4 r:st.; att enligt instruktionen for afvittringsverket
i Jemtland den 12 December 1780, hvarje helt mantal i Jemtland
borde undfå från 700 till 1,400 tunnland, derunder skog samt ut- och inegor
begripne, men efter afdrag af oduglig mark, och enligt Kongl, stadgan om af
-
308
Earpe ditio ris- Flsk o lie Is Förslag till and. Skrifvelse, N:o 162.
vittringsverket i provinsen den 8 December 1820, hvarje helt mantal i Jemtland
borde, enär utrymmet det tilläte, tilldelas fran 500 till 3,000 tunnland uti inegor
samt skog och utmark; att, enligt hvad E. K. M:ts Befallningshafvande i dess
sednast afgifna femårsberättelse uppgifvit, högst betydliga odlingslägenheter inomhemmanens
vidsträckta områden förefinnas, hvarigenom desammas värde framdeles kan
ansenligt förökas; att, fastän bevillningstaxeringsvärdet å kronoskattehemmannen i
Jemtland i medeltal utgör för hvarje helt mantal omkring 2,000 R:dr, desamma dock
vid försäljning, enligt hvad uppbudsförteckningarne från bäradsrätterne utvisa, betalats
med flerdubbelt denna summa; så hafva Rikets Ständer ej annat kunnat finna, än att
provinsen Jemtlands roteringsskyldige invånare haft fullt skäl till deras genom E. K.
M:ts Befallningshafvande i underdånighet framförda tacksamma erkännande af den lindring
uti roterings-besväret, som genom de för nya roteringen stadgade och följda
grunder provinsen tillskyndats, och hvarigenom densamma blifvit så ordnad, att Jemtland
icke kan antagas skola derigenom blifva i någon måtto mera bctungadt än det öfriga
landet, utan snarare ett motsatt förhållande komma att inträffa, och då för öfrigt
icke något varit att anmärka vid det upprättade roteringsverket, hafva, i
betraktande jemväl deraf att genom beviljande af de anslag, E. K. M:t, på sätofvan
är nämndt, af Rikets Ständer äskat för roteringens verkställande, rotehållarne
inom provinsen vinna en ytterligare lindring, uti utgörandet af roteringsbördan,
Rikets Ständer funnit godt för sin del fastställa ej mindre de grunder,
enligt hvilka roteringen af Jemtland blifvit verkställd, än äfven det enligt samma
grunder upprättade, till Rikets Ständer öfverlemnade roteringsverket.
Beträdande derefter följande af E. K.M:t i nåder äskade årliga anslag, nemligen:
för nummerbästarnes underhållande och sjukvård å mötes- och mönstrings
platsen,
förslags-anslag R:dr 1,940: — —
för underhållet af bevärings-, remtygs- och utrednings-persedlarne
för manskapet vid hästjägare-korpsen,
samt bestridandet af halfva underhållet af manskapets beklädnad
och hästarues sadelmundering » 2,439: 20. 2.
för de inom Jemtland utgående, till roteringens uppehållande
derstädes påräknade hemmansräntor, hvilka, enligt
E. K. M:ts nåd. proposition, skulle ingå till statsverket » 7,900: — —
samt för ersättande af de Wadstena Krigsmanshus
kassa
nu tillkommande rusthålls-afgifter * 100: — —
så och med afseende å de förhållanden, som E. K. M:t i målet framlagt, samt
enär beviljandet af de förstnämnde tre anslagssummorna utgör ett vilkor för möjligheten
-
Expedilions-Utskottets Förslag till and. Skrifvelse, N.-o 1G2. 369
lighctcn af den föreslagna roteringens bringande till verkställighet, hafva Rikets
Ständer dessa 3:ne anslagsbelopp beviljat, likväl med det förbehåll, i afseende på
vederlaget för omförmälda hemmansräntor, att dessa lill Statsverket indragas; varande
ersättning för Wadstena Krigsmanshuskassas bela nu egande inkomst af
ruslhållsafgifterne af Rikets Ständer särskildt medgifven, i anledning af hvad E.
K. M:t derom i den nådiga propositionen af den 15 November forlidet ar behagat
föreslå.
För medgifvandet af indragning lill Statsverket af de fran Medelpad nu dels
lill rusthålls-sqvadronert af häsljägare-korpsen och dels till reserv-medel s-kassan
anslagna augments- och hemmansräntor, utgörande omkring 1,900 R:dr R:ko, bar
E. K. M:t fästat det vilkor, att vederlaget för dessa räntor årligen skulle bestämmas
på grund af markegångsprisen under en viss föregången tidrymd, på sätt uti
E. K. M:ls nyssberörda nådiga proposition blifvit föreslaget, rörande åtskilliga till allmänna
verk och inrättningar anslagna hemmansräntor; och hafva Rikets Ständer,
som funnit ändamålsenligt att sådana dispositioner af Kronans räntor i möjligaste
måtto upphöra, beslutat att enahanda vilkor och grunder, som redan blifvit af Rikets
Ständer fastställda för utbyte af de lili E. K. M:ts nådiga proposition den 15
November 1850 omnämnda, till allmänna verk och inrättningar anslagna hemmansräntor
emot visst stals-anslag, böra gälla i afseende på indragning till Statsverket
af de från Medelpad dels till rusthålls-sqvadronen af bästjägare-korpsen och
dels till Jemtlands reservmedels-kassa nu utgående augments- och hemmansräntor
samt dessa räntors ersättande medelst statsanslag; hvarjemte Rikets Ständer, till
följd häraf, i stället för det belopp, hvartill ifrågavarande räntor nu äro å 4:de
hufvudtiteln upptagna, derstädes uppfört ett förslagsanslag af 1,900 R:dr B:ko.
Vidkommande härefter det anslag af 4,438 R:dr 5 sk. 2 r:st B:ko, som
E. K. M:t i nåder äskat, för alt dermed af inlressenlernc uti Gustafs och
Carlbergs kopparverk inköpa den rättighet till dagsverken från åtskilliga hemman
i Undersåkers, Abre och Kalls socknar, som blifvit nämnda kopparverk
lemnad, sä hafva, på de af E. K. M:t i nåder uppgifna skäl, Rikets Ständer
samma belopp beviljat, att från Riksgäldskontoret utgå, för alt för omförmälda
ändamål användas.
Derjemte hafva Rikets Ständer medgifvit det af E. K. M:t gjorda för
behåll,
att E. K. M:t må lor aflönande af fourirer, gevärshandtverkare och
spel i nummer, samt för ordnande i öfrigt af försvarsverket i Jemtland fritt
och obehindradt disponera de å nuvarande fältjägare-regementets och hästjäga
Bih.
till R. St. Prat. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 Afd. 47
370 Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse N:o 162.
re-korpsens stater anvisade aflöningslillgångar, för så vidt de genom indragningar
och afgång kunna blifva disponibla, intilldess, efter det den nya noteringen
och deraf följande reorganisationer af häst- och fältjägare-korpserne hunnit
utföras, förslag till nya aflöningsstater för dessa korpser kunna Rikets Ständer
till pröfning föreläggas.
Slutligen och då det uppgjorda roteringsverket ännu icke blifvit tillämpadt,
samt de rustnings- och roterings-skyldige alltså måste äfven efter år 1848, under
loppet hvaraf sista delen af det, till lindring i fullgörandet af denna skyldighet,
vid de 2:ne nästföregående riksdagarne, beviljade årliga anslag af 4,000
R:dr B:ko uttagits, anses hafva fortfarande varit i behof af dylikt understöd,
ehuru i ringare mån, sedan genom Kongl, brefven den 19 Januari 1847
och den 17 Mars 1848 blifvit rust- och rotehållare i Jemtland medgifvet,
att för då redan yppade eller blifvande vakanta nummer erlägga stadgad va
kans-afgift,
intilldess definitivt beslut om reorganisation af Jemtlands faltjägare-regemente
och hästjägare-korps blifvit fatladt, hafva Rikets Ständer beviljat
ett anslag af 9,000 R:dr, alt för tiden ifrån och med år 1848 och
till innevarande års slut kunna, efter den fördelning, som E. K. M:t kan
i nåder pröfva skäligt och i den mån behofvet det påkallar, utgå till lindring
uti det rustnings- och roteringsbesvär, som under nämnda tid ålegat
rust- och rotehållare inom Jemtland. Hvilket allt Rikets Ständer få hos E. K.
M:t i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 13 Augusti 1851.
Exp ed i tio n s- Elsbo/tels Förslag till und. Skrifvelse, N:o 163.
371
N:o 1G3.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Augusti 1851.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — -—
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, i fråga om återbetalning en af
Myntverkets äldre skuld lill Rikets Ständers Bank.
(Stats- och Banko-Utsk:ns Ull., N:o 36.)
S. A. K.
Genom aflåten nådig proposition af den 21 December sistlidet år liar E.
K. M:t erinrat, hurusom Rikets åren 1829 och 1830 församlade Ständer, i följd
af den då beslutade myntrealisation, utaf Rikets Ständers Banks medel, till myntningens
oafbrutna bedrifvande anvisat ett förskott af 40,000 R:dr, tillika med
dea i Banken befintliga koppar, för silfvermyntets legering, samt dervid föreskrifvit,
att hvad sålunda blifvit förskjutet, borde af myntverket framdeles och
efterhand återbetalas. Utaf denna skuld, hvilken vid 1840 och 1841 års riksdag
utgjorde 47,755 Riksdaler 45 sk. 7 r:st., bade, jemlikt E. K. M:ts bref
den 17 Juni 1845, en del blifvit lill Banken återbetald, så att ett belopp af
23,755 Riksdaler 45 sk. 7 r:st. deraf återstod, då E. K. M:t vid sistförflutna
riksdag, uti sin nådiga proposition rörande myntverkets förflyttning och ordnande
på annan, för detsamma lämplig lokal, föreslog, att myntverket måtte befrias från
skyldigheten att till Banken erlägga det oguldna och i räkenskaperna balanserade
beloppet af nämnde skuld; men lill följd af Riks-ståndens stridiga beslut,
förföll frågan härom, dock inedgåfvo Rikets Ständer anstånd med betalningen af
samma skuld intill dess Rikets Ständer vid denna riksdag blefve i tillfälle att,
angående sättet för återbetalningen deraf, vidare besluta. Med anledning häraf
372
Expeditions- Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N;o 163.
har E. K. M., som till förekommande af möjlig olägenhet för myntverket, ansett
sig endast böra i näder förordna, att ett belopp af 5,755 Riksdaler 45 sk. 7
r:st. utaf ifrågavarande skuld, nu genast skulle Banken godtgöras, beträffande
återstoden af samma skuld, utgörande 18,000 Riksdaler, föreslagit, att denna
återstod måtte få liqvideras med en tredjedel under hvartdera af innevarande och
nästföljande tvenne år.
Rikets Ständer hafva tagit innehållet af högstberörde nådiga proposition i
behörigt öfvervägande och funnit skäligt medgifva, det Bankens hos myntverket
egande återstående fordran för de af Banken till ökade myntnings-kostnader,
dels i kontant och dels i aflyst kopparmynt, meddelade förskott, — hvilkas ännu
återstående belopp, sedan den af E. K. M:t föreskrifne afbetalning blifvit verkställd,
utgör 18,000 Riksdaler, nemligen af de kontanta medlen 16,000 R:dr och
utaf det aflysta kopparmyntet 2,000 Riksdaler, —• må med en tredjedel eller
Sex tusen Riksdaler, vid slutet af innevarande år samt hvartdera af åren 1852
och 1853, utaf myntverket till Banken återbetalas. Hvilket Rikets Ständer få,
till svar i ämnet, i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 13 Augusti 1851.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, iV.-o 164. 373
N:o 164.
Uppläst och godkäudt hos Ridd. och Adeln den 12 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, om åtgärders vidlagande för
verkställighet i Sverige af Norrska och i Norrige af Svenska embetsmyndigheters
beslut.
('Allm. Besv. och Ekon.-Utsk:ts Uti., N:o 123.)
S. A. K.
Jemte förmälan att erforderliga bestämmelser, saknades angående de rättsförhållanden,
som kunna uppkomma emellan inbyggarne i de förenade rikena Sverige och
Norrige och med erinran om de ömsesidiga olägenheter, hvilka af denna brist äro
en följd, har hos Rikets Ständer blifvit yrkadt, att till E. K. M:t måtte från
Rikets Ständer aflåtas underdånig skrifvelse, med begäran om vidtagande, så
skyndsamt som möjligt, och hos nu pågående Storthing af sådane åtgärder, hvarigenom
frågorna, så väl om skyldigheten för det ena rikets inbyggare att hörsamma
af auktoriteterne i det andra utfärdade kallelser, som angående den exsekutiva
kraften af ömsesidiga domar och utslag, tillhörande den enskilda och allmänna
rättens område i tviste- och brottmålsväg, må blifva genom bestämda
öfverenskommelse!- rikena emellan ändamålsenligt ordnade. Såsom skäl för detta
yrkande har blifvit uppgifvet alt det samband, som emellan de förenade rikena
egde rum, icke blott genom politisk förening, utan ock såsom varande grannstater,
måste, i samma mån, som de gemensamma intressena utvecklade sig,
framkalla allt flera och mångfaldigare förbindelser och likaledes äfven konflikter.
Häraf alstrades rättsfrågor af flerfaldig art, i hvilka endast lagarne blefvo skiljedomare.
De utslag och domar, som i sådane mål mellan parter från hvartdera
374
Expeditions-Utskottels Förslag lill und. Skrifvelse, N.-o 164.
riket meddelades, kunde väl endast bestämmas efter det rikes lag, der de afkunnades;
men, om den rätt, de fastställde, skulle blifva full verklighet, måste exsekutiv
kraft vara deni tillerkänd inom bvartdera rikets område, på ett sätt som
uteslöt tidsutdrägt och omgång, samt med säkerhet befordrade det genom domen
erkända rälta till sitt mål, verkställighet och efterrättelse. Rättsskipningen finge
eljest skenet af betydelselöshet och vanmagt. I stället att befordra, bidroge den
sålunda att undergräfva grannsämja och vänskap imellan brödrafolken. Åtskilliga
europeiska stater funnos, hvilkas lagar en gång för alla berättigat domaren att
åt utslag och domar af icke kriminel natur, utfärdade i främmande land mot inhemsk
eller utländsk, i landet boende man, äfvensom åt fordringsanspråk, grundade
på domar i brottmål, meddela verkställighet, utan annan af domaren företagen
pröfning, än att domen vore verklig och ej stridande mot landets positiva interessen
och offentliga rätt. Ett än större antal stater hade i sina lagar erkänt
samma grundsats, med förbehåll af reciprocitet, men bland de få länder i Europa,
der dessa grundsatser hvarken enligt lag eller praxis ännu erkändes, befunno sig
Sverige och Norrige, hvilka, ehuru förenade genom politisk union, dock i afseende
på sina internationela rättsförhållanden ännu stodo till hvarandra på främmande
fot.
Rikets Ständer, som tagit kännedom af de till målet hörande handlingar
samt hvad mera härvid förekommit, hafva dervid inhemtat, att bestämmelser uti
ifrågavarande hänseende, så vidt brottmål beträffar, äro meddelade genom K. M:ts
under den 11 September 1818 för Norrige och den 1 Juni 1819 för Sverige utfärdade
förordningar, hvilka stadga: ”huru förfaras skall med sådane personers anhållande
och tilltalande, hvilka begå förbrytelser i ett af de förenade rikena och derefter till det
andra afvika.” Hvad deremot angår frågan om verkställighet i Sverige eller Norrige af
beslut, meddeladt utaf embetsmyndighet i det andra landet, hvarigenom antingen
någon kallas att inställa sig inför embetsmyndigheten, eller ock betalning af skuld eller
af ersättnings- och bötesbelopp blifvit .ålagd, så saknas i afseende härå stadganden
helt och hållet. Uppå de skäl bär ofvan blifvit anförde, anse likväl Rikets
Ständer det vara serdeles vigtigt och behöfligt, att föreskrifter i berörda hänseenden
må varda meddelade, och få således hos E. K. M:t underdånigst anhålla det
åtgärder mätte, så skyndsamt som möjligt, vidtagas till beredande deraf, att frågorna
ej mindre om skyldigheten för bvartdera rikets inbyggare, äfvensom för
person, hvilken uppehåller sig i ettdera af de förenade rikena, att hörsamma kallelse,
utfärdad af embetsmyndighet i det andra riket, än ock om den exsekutiva kraften
Expeditions-UlskoUets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 165. 375
af ömsesidiga domar och utslag, tillhörande den enskilda eller allmänna rättens område,
må blifva genom bestämda öfverenskommelse!1 rikena imellan ordnade.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 13 Augusti 1851.
N:o 165.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, om undersökning af förhållandet,
med Klockare-jordarne pä Gottland.
(Allm. Besv. och Ekon.-Utskrs Uti. N:o 124.)
S. A. K.
Uti en vid innevarande riksdag gjord framställning har blifvit föreslaget, att
Rikets Ständer måtte bos E. K. M:t i underdånighet anhålla, det en serskild och
noggrannare utredning måtte ske i afseende å klockarc-boställsjordarne på Gottland,
huruvida dessa blifvit upptagna å och af ålder tillhört kyrkoherde-boställena,
samt att, i den händelse sådant skulle finnas med verkliga förhållandet öfverensstämmande,
E. K. M:t måtte täckas vidtaga sådana åtgärder, att klockarne befriades
från de med deras nuvarande löningssätt förbundna svåra åligganden, att för
boslällsjordar utgöra dagsverken och annat arbete till presterskapet efter dettas
eget bestämmande, och att klockarne pä Gottland erhölle enahanda lönevilkor, sorn
klockare i Öfriga delar af riket, hvilket förslag ansetts vara påkalladt utaf både
376
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 165.
rättvisa och billighet, emedan, vid en på 1740-talet å Gottland verkställd allmän
skattläggnings-förrättning, denna förmenades hafva blifvit byggd på otillförlitliga
grunder, såsom närmare kunde inhemlas af skattläggnings-instrumentet, hvilket
bland annat skulle utvisa, att förrättningen skett utan föregånget behörigt kungörande
och utan att allmogen blifvit vederbörligen kallad alt dervid bevaka sin rätt.
Det ovissa och föga utredda förhållandet hade fortfarande foranledt rättegångar,
och det vore således, ej allenast för egarne af de hemman, inuti hvilkas egor,
på betydligt afstånd från presteborden, en stor del af klockare-jordarne voro belägne,
utan ock för presterne och klockarne af vigt, att få, en gång för alla,
klart och tydligt genom undersökning bestämdt, huru med dessa jordar sig förhaller,
hvarefter först en af behofvet påkallad reglering af klockare-lönerna kunde
ega rum.
Rikets Ständer hafva tagit förevarande framställning i behörigt öfvervägande,
och om äfven det icke kunnat visas, att det förhanden varande förhållandet med
klockarnes på Gottland hoslälls-jordar ledt lill missbruk genom klockarnes betungande
utöfver billighet med utskylder och tjenstbarheter lill kyrkoherdarne, synes
det dock Rikets Ständer vara af vigt, att ali anledning till någon förmodan derom
må undanrödjas och att klockarne på Gottland försättas i en mera oberoende
ställning, än hvaruti de för närvarande sig befinna, hvarföre Rikets Ständer ansett
sig höra hos E. K. M:t i underdånighet anhålla, det E. K. M:t täcktes i
nåder anbefalla vederbörande att söka tillvägabringa en reglering af de utskylder,
hvilka af klockarne på Gottland böra till presterskapet derstädes utgöras för de
boställs-jordar, klockarne innehafva, så att utskylderne blifva för en längre tid
bestämde j framhärdande Rikets Ständer etc.'.
Stockholm den 13 Augusti 1851.
N:o 166
Expeditions- Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 166.
377
N:o 166.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 15 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 15 —
Borgare-Ståndet den 15 — —
Bonde-Ståndet den 15 — —
Rikets Slimders underdåniga skrifvelse, angående det rotchållarne
inom Norrbottens län tillkommande belopp af rote)/'ihets-afgift
för nya hemman inom samma län.
(Stats-Utsk:s Uti., N:o 286.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, vid 1830 och 1835 årens riksdagar, såsom un
derstöd
åt rotehållarne vid f. d. Westerbottens regemente anslagit och till utgående
från Riksgälds-kontorel anvisat den af nyhemmanen inom Westerbottens
och Norrbottens län inflytande rotefrihets-afgift, hvilken afgift från 1830 års
början och intilldess det nya rotejemknings-forslaget för de nämnda länen kunde
hinna upprättas, pröfvas och fastställas, borde emellan så väl slam-, som
strö- och hjelp-rotarne fördelas, så och då upplyst blifvit att, i anseende lill
de serskilda beslut och reglementariska stadganden, Rikets Ständer, efter der
om
gjorda framställningar, under sednare riksdagarne meddelat, likväl till fördelning
emellan dessa rotar inom Norrbottens län, hittills från Riksgälds-kontoret
endast kunnat utbekommas ett sammanräknadl belopp af 19,504 R:dr 3
sk. 7 r:st., hvilket icke motsvarat den rotefrihets-afgift, som flir 1830 och
följande år tiil och med 1846, då det nya rotejemknings-forslaget flör samma
län fastställdes, blifvit sagde hemman påförd oell i stadgad ordning influtit,
hafva, vid sådant behörigen styrkt förhållande, Rikets Ständer funnit skäligt
besluta, ali hvad som från och med år 1830, i egenskap af rotefrihetshe
Bih.
till B. St. Prof. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 ARI. 48
378 Expeditions-Utskotlels Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 167.
villning eller rotefrihets-afgift utaf nyhemmanen inom Norrbottens län, för tiden
intill 1846 års slut influtit i nämnda läns ränteri må, efter afdrag af
hvad häraf för rotehållarnes räkning redan utbekommits eller, efter Lands-kontorels
utredning, befinnes derifrån böra afgå, utaf Riksgälds-konloret i förut
stadgad ordning utbetalas. Hvilket Rikets Ständer få härigenom hos E. K. M:t
i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Slockholm den 15 Augusti 1851.
N:o 167.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 15 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 15 —? —
Borgare-Ståndet den 15 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående restitution af bevillning
för den utaf Konungariket Norriges bidrag till konvoy-kassan
utgående aflöning.
(Stats-Utsk:s Uti., N:o 287.) ;
S. A. K.
Sedan, i öfverensstämmelse med Rikets åren 1844 och 1845 församlade
Ständers förklarande, att aflöningen för de till minister-staten hörande embets- och
tjenstemän, endast i den mån statsverket dertill lemnade bidrag, borde och kunde
blifva föremål för bevillning, E. K. M:t under den 24 September 1847 i nåder
förordnat om ändring i det dittills vanliga debiteringssättet för bevillningen af den
-
Exf editions-U/skoHets Förslag till and. Skrifvelse, N:o 167.
379
na aflöning, samt Rikets Ständer vid sistförlidne riksdag bifallit att alla de vid
utrikes-beskickningarne anställde embets- ocb tjenstemän, som för sina från och
med år 1836 å nämnde stat uppburna aflöningar eller pensioner fått vidkännas
högre bevillning än för hvarje år belöpte å Sveriges bidrag till samma stat, i
förhållande till det bidrag, som af Norrige dertill lemnals, egde att bvad derut
öfver
vore påfördt och erlagdt återbekomma, utan hinder af den derför stadgade
pr®skriptions-tid eller mellankomna laga kraftvunna beslut och åtgärder, hafva, enligt
E. Ii. M:ts till Rikets Ständers Stats-utskott den 20 nästlidne Juni aflåtna
nådiga skrifvelse, åtskillige af konvoy-kassan aflönade tjenstemän i underdånighet
anhållit, det E. K. M:t täcktes dels i nåder förordna att uti deras å denna kassa
anvisade aflöningar, traktamenten och pensioner m. m., INorrska medel skulle anses
för hvarje år hafva ingått och ingå, till den andel som Norriges hela bidrag
till samma kassa utgjorde i förhållande till Sveriges, samt att konvoy-kommissariatet
borde inom behörig tid meddela Ofverståthållare-embetet uppgift å det hvarje
embets- och tjensteman af konvoy-kassan, efter sagda beräkningsgrund, årligen
tillkommande aflönings-, traktaments- eller pensions-belopp, och dels antingen nådigst
förklara sökanderne berättigade att, enligt en efter enahanda grund uppgjord
utredning, återbekomma hvad från och med det år, eller 1836, för hvilket bevillning
af så beskaffade medel först erlades, och intill närvarande lid blifvit
af dem i sådant afseende utbetaldt, eller ock till Rikets nu församlade Ständer
göra nådig framställning om restitution af hvad sökanderne för de utaf
Norrska statskassan till dem utbetalda aflöningar, traktamenten och pensioner
i bevillning erlagt.
Efter det E. K. M:ts och Rikets Kammar-rätt häröfver blifvit hörd och
i afgifvet underdånigt utlåtande tillstyrkt att samma förmåner, som uti ifrågavarande
hänseende kommit minister-statens embets- och tjenstemän till godo,
jemväl måtte förunnas de personer, hvilka af konvoy-kassan allönades, samt
konvoy-kommissariatet med underdånigt yttrande i ämnet till E. K. M:t inkommit,
hade, enär de skäl, som legat till grund för ofvan åberopade nådiga be
slut,
angående befrielse från bevillning för den af Norrska statens medel utgående
aflöning till embets- och tjenstemännen vid utrikes-beskickningarne under enahanda
förhållanden voro lika gällande, med hänsigt till de bevillningsafgifter, sorn belöpte
för aflöningen och pensioneringen från konvoy-kassan, E. K. M:t i nåder
förklarat Sig finna de af denna kassa aflönade personer eller deras rättsinnehafvare
jemväl böra komma i åtnjutande af samma förmåner, som blifvit nyssbemälde
embets- och tjenstemän tillerkända j hvarföre E. K. M:t, som ansett de förenade
380 Expeditions-Utskotteis Förslag till und. Skrifvelse, N:o 167.
Konungarikenas andelar i aflöningsmedlen icke kunna annorlunda bestämmas, än
efter förhållandet emellan det ena och andra rikets bidrag till konvoy-kassan på
det hela, i nåder meddelat vederbörande embetsmyndigheter de föreskrifter, som
funnits erforderliga till beredande af rättelse för framtiden lili det hittills följda,
emot denna grundsats stridande debiteringssättet, i afseende på de af meranämnda
kassa aflönade embels- och tjenstemäns bevillning. Beträffande åter frågan om restituerandet
af de beviilningsafgifter, som, utöfver Sveriges andel i den samfällda
anslagssumman för konvoy-kassan, redan blifvit erlagda för derifrån utgången aflöning,
så har E. K. M:t nu i nåder föreslagit Rikets Ständer att, i likhet med
hvad som för de vid E. K. M:ts beskickningar å utrikes orter anställda embetsoch
tjenstemän vid sednaste riksdag medgafs, den bevillning, hvilken för de från
konvoy-kassan uppburna traktamenten, aflöningar och pensioner m. m. blifvit, från
och med år 1836 intill närvarande tid, erlagd utöfver hvad enligt författningarne
belöpte ”för Svenska statsverkets, i öfverensstämmelse med ofvanberörda grund,
bestämda andel i samma traktamenten och aflöningar m. m.” måtte, utan hinder af
något rörande dylik bevillning meddeladt laga kraftvunnet beslut, eller någon i sådant
hänseende verkställd debitering, till vederbörande embets- och tjenstemän eller
deras rättsinnehafvare restilueras; för hvilket ändamål anmälan om så beskaffad
restitution borde i behörig ordning göras inom natt och år efter det beslutet
härom blifvit genom konvoy-kommissariatets försorg i allmänna tidningarne kungjordt;
varande af handlingarne upplyst ej mindre till hvilka belopp Sverige och
Norrige, hvartdera riket serskildt, för gemensamma utgifter under åren 1836 till
och med 1850, lill konvoy-kassan lemnat bidrag, än ock den summa, hvartill de
under nämnda tid från kassan utbetalda löner och pensioner uppgått, derå, så vidt
på Norriges bidrag belöpte, bevillning efter 3 procent skall utgjort omkring 10
tusen R:dr banko.
Vid öfvervägande af hvad härutinnan förekommit, hafva Rikets Ständer ansett
de åsigter, som blifvit tillämpade i afseende på restitutionen af erlagd bevillning
för åren 1836 lill och med 1846 utaf de till minister-staten hörande embetsoch
tjenstemäns löner och traktamenten jemväl böra vara gällande i fråga om enahanda
bevillnings restituerande lill de personer, hvilka utaf Sveriges och Norriges
gemensamma bidrag till konvoy-kassan åtnjutit sin aflöning eller uppburit traktamenten
m. m.; hvadan och som dessa sistnämnda personer, i likhet med förrbemälde
embets- och tjenstemän, för den förflutna tiden varit förhindrade eller urståndsatte
att i föreskrifven ordning vinna befrielse från eller restitution af bevillningsafgifterna
för den del af deras löneinkomster och traktamenten, hvilken
E.np editions-U tuko Itc ts Förslag till und. Skrifvelse, N:o 167. 381
rätteligen kunde anses utgå utaf Norrska statsmedel, samt rättvisa och billighet
fordra, att hvarje skattskyldig erhåller tillfälle att anmäla och styrka sin rätt att
återbekomma honom påförd samt derefter vederbörligen erlagd, men på Bevillningsförordningens
stadganden icke grundad bevillningsafgift, Rikets Ständer funnit godt
lemna bifall till hvad E. K. M:t i nåder föreslagit, angående restitution till vederbörande
embets- och tjenstemän eller deras rättsinnehafvare af hvad, såsom bevillning
för de från konvoy-kassan uppburna aflöningar, traktamenten och pensioner
m. m., blifvit från och med år 1836 intill närvarande tid erlagdt utöfver
samma bevillnings författningsenliga belopp för Svenska statsverkets, jemlikt ofvanuppgifna
beräkningsgrund, bestämda andel i de till dessa aflöningar och traktamenten
m. m. anslagna medel; börande de summor, hvilka bemälde embets- och
tjenstemän eller deras rättsinnehafvare genom vederbörliga beslut kunna förklaras
berättigade återbekomma, på lika sätt som andra restitutioner af influtna bevillningsmedel,
från Riksgälds-kontoret utbetalas, sedan besluten härom vunnit laga
kraft. Hvilket; till besvarande af E. K. M:ts högstberörda nådiga framställning,
Rikets Ständer få härigenom i underdånighet anmäla
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 16 Augusti 1851.
382
Expe ditions- Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 168.
N:o 1G8.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 15 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 15 — —
Borgare-Ståndet den 15 — —
Bonde-Ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående de i Regerings/'orformens
63 § föreskrifna kredilw-summor.
(Stats-Utsk:s Meni. N:o 259.)
S. A. K.
Till följd af stadgandet i 63 § Regeringsformen, att tvenne särskilda tillräckliga
summor böra vid hvarje riksdag anslås och till utbetalning från Riksgälds-kontoret
anvisas, hafva Rikets Ständer bestämt den ena af dessa summor,
nemligen den, hvilken E. K. M:t eger lyfta vid inträffande krig, sedan Statsrådet
in pleno blifvit hördt och Rikets Ständer sammankallade, eller det så kallade stora
kreditivet, till Två millioner R:dr banko, till hvilket belopp detsamma varit oförändradt
fastställdt alltsedan 1812 års riksdag.
Vidkommande åter den andra summan, eller det så kallade mindre kreditivet,
sä hafva Rikets Ständer, på sätt i underdånig skrifvelse den 16 April innevarande
år är anmäldt, vid bestämmandet af denna kreditiv-summa ansett sig böra
taga i beräkning hvad deraf kan, intill Rikets Ständers nästa sammankomst, erfordras
att användas för behöfvandes undsättning under inträffande missvextår,
hvadan, med afseende ej mindre härå, än å öfrige förekomne förhållanden, Rikets
Ständer fastställt detta kreditiv till samma belopp, som vid sisllidne riksdag, eller
En million R:dr b:ko, deraf hälften bör vara att tillgå för rikets försvar, och
häften för andra högst vigtiga och angelägna föremål.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 16 Aug. 1851.
Expeditions-Utskottets Förslag till undt. Skrifvelse, N:0 169. 383
N:o 169.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Aug. 1851.
Presle-Ståndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående regleringen af ulgifterne
under Riks-statens Fjerde hufvudtitel.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 85, Mern. N:ris 150 och 217,
samt Först. Stats-Utsk:s Mern. N:o 257.)
S. A. K.
Efter alt hafva i öfvervägande tagit hvad, i afseende å Riks-statens Fjerde
hufvudtitel, blifvit föreslaget dels uti E. K. Mets nådiga proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, dels och inom Riks-stånden, fa Rikets Ständer följande
i anledning deraf fattade beslut i underdånighet anmäla:
l:o. Uti E. K. M:ts högstberörde nådiga proposition har E. K. M:t, i afseende
på Krigs-k o llegium, behagat tillkännagifva, att, sedan E. K. M:t redan år
1847, med afseende på tillämnad förändring i de förvaltande verkens organisation,
från Krigs-kollegii t. f. president infordrat förslag till sådana förändringar i nämnde
embetsverks organisation, alt förvaltningen af Fjerde hufvudtiteln, äfven i de delar,
denna förvaltning då ännu ålåg Statskontoret, kunde blifva till förstbemälde
kollegium öfverflyttad samt derjemte, genom förminskning i embets- och tjenstemannapersonalen,
aflöningen för densamma, utan tillökning i de dertill redan bestådda
anslag, så förhöjas, att samma personal skulle odeladt kunna egna sig åt
tjenstgöringen inom kollegium, hade, efter det ett sådant förslag inkommit, E. K.
M:t, under den 6 November 1849, tillsvidare i nåder fastställt en förändrad organisation
af Krigs-kollegium i omförmälde syftning; i följd hvaraf detta embetsverk
fått med 1850 års början öfvertaga förvaltningen af hela Fjerde hufvudtiteln,
oaktadt embets- och tjenstemännens antal betydligt förminskats; hvarförutan de
384
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, IS;o 169.
bestämmelser blifvit meddelade i afseende på lönebeloppen, att desamma, uti hvilka
i allmänhet den dittills serskildt uppförda tillökningen af 1 R:dr för tunnan af
den under lönerna anslagna spanmål borde anses vara inbegripen och således ej
vidare komma att serskildt bestås, skulle u!göra för första graden 600 R:dr, för
andra 1,000 R:dr, för tredje eller kontors-chefs-graden 1,600 R:dr och för ledamöterne
2,600 R:dr, samt slutligen att intilldess aflönings-staten blefve definitivt
fastställd, deri skulle för hvarje beställning, med hänseende till besparingar m. m.,
upptagas såsom lön hvad ordinarie lönen med tillökningen för den dittills derunder
inbegripna spanmål, å 1 R:dr tunnan, enligt då gällande stat utgjorde, och
återstoden såsom arfvode; i öfverensstämmelse med hvilka grunder ny interimsslat
för Krigs-kollegium i nåder utfärdades; men då vid berörde reglering tagits
i beräkning, dels att lönen för en kammarskrifvare i Statskontoret, som genom
öfverflyttaiide till Krigs-kollegium af förvaltningsbestyret med Fjerde hufvudtiteln
ansetts blifva för Statskontoret umbärlig, borde till Krigs-kollegii löningsstat fö
användas, dels ock att sådan förändring med ljuspenningarne, som E. K. M:t föreslagit,
skulle ega rum, samt i följd deraf från det serskildta statsanslag, hvaraf
ljuspenningarne, som i medeltal utgjort 1,700 R:dr 11 sk., förut utgått till
Kol leg i i aflönings-stat användas ett belopp af 1,636 R:dr, har E. K. M:t af Rikets
Ständer begärt så väl öfverflyttningen ifrån 7:de till 4:de hufvudtiteln af ofvannämnde,
för Krigs-kollegii lönereglering erforderliga kammarskrifvarelön å Statskontorets
stat, med 438 R:dr, som ock att af det belopp, hvilket förut till ljuspenningar
utgått, omförmälde 1,636 R:dr måtte från anslaget å 4:de hufvudtiteln
till skrifmaterialier och expenser för Krigs-kollegium m. 11. verk till bemälde Kollegii
löneanslag öfverflyttas. För öfrigt och då Kollegii emhets- och tjenstemäns
aflöning, äfven efter nya staten, skulle till någon del utgå af serskilda, under
Kollegii förvaltning ställda kassor, samt desse embets- och tjenstemän äro berättigade
att, när de efter upphunnen lefnadsålder taga afsked, bibehålla de å stat
åtnjutna löner; men nämnde kassor, ehuru de bidraga till de erforderlige tjenstemännens
aflönande, likväl icke skäligen böra, mera vid detta än andra embetsr
verk, belastas med pensionering af statens tjenare, har E. K. M:t i nåder föreslagit,
att Krigs-kollegii embets- och tjenstemän hädanefter må, utan hinder deraf,
alt de i större eller mindre man varit från kassorna allönade, vid afskedstagandet
i föreskrifven ordning kunna med då i stat fastställda löner på allmänna indragniiigsslaten
uppföras.
Åt hvad E. K. M:t salunda i nåder täckts anföra, hafva Rikets Ständer
egnaf skyldig upppmärksamhet; men enär lönereglering för ett Kollegium måste
antagas
Expeditions - Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 169.
385
anlags inverka på bestämmandet af lönebeloppen vid öfriga kollegier oell embetsverk,
och dessutom förvaltning af ganska betydliga statsmedel beror af KrigsKollegii
organisation, hvilken för närvarande icke är till Rikets Sländers bepröfvande
öfverlemnad, hafva Rikets Ständer funnit sig ej böra bifalla, hvad E. K.
M:l i Dess nådiga proposition i afseende på Krigs-Kollegium, föreslagit.
2:o. För att åt Ingeniör-korpsen bereda förmånen att, lika med andra regementen
och korpser af arméen, på sin stat erhålla en regementsskrifvare, hvars
lön borde bestämmas lill jemna 400 R:dr, i stället för den, emot åtnjutande af
årliga arfvoden å tillhopa 350 R.dr af försäljnings- samt arrende-, jordskyldsoch
tomtöres-medlen, vid korpsen nu anställde redogörare, samt på det att de
ät korpsens sekreterare, kanslist och vaktmästare på nyssberörde medel med
tillsammans 620 R:dr årligen anvisade lönelillöknings-arfvoden, likaledes måtte blifva
pä ordinarie stat uppförda, har E. K. M:t i nåder äskat, alt det härtill erforderliga
fyllnadsbelopp, 454 R:dr 40 sk., utöfver en å stals-anslaget för korpsen befintlig
odisponerad tillgång af 565 R:dr 8 sk. banko, varder af Rikets Ständer anvisadt.
Med'afseende på den fåtaliga personal, hvaraf ifrågavarande korps består,
anse Rikets Ständer, att för densamma icke, såsom vid arméens öfriga regementer
och korpser, något egentligt behof af en serskild på stat allönad regementsskrifvare
förefinnes, hvilket förhållande äfven vinner stöd deraf, att en dylik tjen
steman
hitintills ej varit vid merberörde korps anställd; hvadan, Rikets Ständer
icke funnit skäligt bevilja omlormälde af E. K. M:t i nåder äskade anslag.
3:o. Vidare och i anledning af nådigt beslut, alt, med innevarande års
början, ali befattning med fästningsbyggnaderne och försvarsanläggningarne vid
Carlskrona, jemte underhållet deraf, skulle från Befälhafvande Amiralen och honom
underlydande stater återflyttas till Krigs-kollegium, som sedermera egde alt dermed
förfara, på sätt kollegium förut, i afseende på rikets öfriga fästningar, bade
sig i nåder uppdraget, samt i följd häraf en material-bokhållare behöfdes till biträde
åt fortifikations-befälhafvaren i Carlskrona, bär E. K. M:t begärt, att
nämnde bokhållares lön, hvilken, då den på nådig befallning år 1820 af Ingeniörkorpsen
afstods, uppgick till ett belopp af 320 R:dr, med derunder begripna 20
tunnor spanmål, motsvarande den aflöning, som i sednare tider varit forlifikationsredogöraren
i Carlskrona bestådd, måtte från 5:te lill 4:de Hufvudtiteln öfverflyttas,
och med 320 R:dr tilläggas stats-anslaget för Ingeniör-korpsen.
Då, enligt hvad Rikets Ständer inhemtat, någon lön till en material-bokhållare
för fästningsverken vid Carlskrona icke varit alltsedan ar 1836 å stat upp
Bih.
till R. St. Prot. 1850 & 1851, 10 Sami, 1 Afd. 49
386
Ea;p edil i o ns-UIsie o t te ts Förslag till und. Skrifvelse, N:o 169.
ford, äfvensom sjelfva befattningen kommer att upphöra, då nämnde arbeten blifvit
fullbordade, hvilket i en icke aflägsen framlid är alt emotse, hafva Rikets Ständer
funnit lön för ifrågavarande befattning icke böra å stat uppföras samt följaktligen
frågan om lönens upptagande å den ena eller andra Hufvudtiteln förfalla,
men hafva, i anledning af E. K. M:ts nådiga framställning i detta ämne, Ecslutat,
alt ett belopp af 300 R:dr må såsom arfvode till en materialbokhållare vid
Kungsholms fästning, utbetalas af extra anslaget till fästningsbyggnaderne vid
Carlskrona.
4:o. Oaktadt vid sistl. riksdag Rikets Ständer, på anförda skäl, funnit sig
icke kunna bevilja af E. K. M:t då äskat årligt anslag af 3,640 R:dr till uppsättande
af en föreslagen serskild Ingeniörtrupp, hvilken, utom nödigt befäl och
underbefäl, borde bestå af 60 man värfvade sappörer och vore påräknad alt utgöra
stam åt det beväringsmanskap, som kunde finnas tjenligt alt densamma tilldelas,
har E. K. M:t likväl ansell behofvet af sådana trupper för Svenska arméen,
hvilken ensam bland Europas krigshärar saknade deni, vara så oafvislig!, att
E. K. M:t deraf föranlåtits ånyo upptaga denna fråga, och i följd deraf i nåder
föreslagit Rikets nu församlade Ständer, alt till underhållet af ett sappörkompani
af 120 man, under befäl af en kapten, 2 löjtnanter, 1 underlöjtnant och 3 underkonduktörer,
fördeladt i 2 sappör-, 1 minör- och 3 pontonier-afdelningar, bevilja
ett årligt anslag af 17,500 R:d>', deraf E. K. M:t ansåge ett belopp al
3,914 R:dr, eller hvad som beräknats vara erforderligt för truppens beklädnad,
böra afskiljas och tilläggas anslaget till försvarsverket i allmänhet, samt återstoden
13,586 R:dr sammanföras med anslaget för Ingeniör-korpsen, hvilken åter,
då den, i händelse högstberörde förslag bifölles, komme att med trupp förses,
lämpligen kunde under rubriken värfvade arméen upptagas, hvarjemte E. K. M:t
begärt Rikets Ständers medgifvande, att till bestridande af kostnaderna för det
ifrågaställa sappörkompaniets första uppsättning, hvilka beräknats uppgå lill ett
belopp af 16,360 R:dr, mätte användas första årets underhålls-anslag för kompaniet,
hvarigenom beviljandet af serskildt anslag härtill kunde undvikas.
Ehuru Rikets Ständer erkänna den nytta, som, genom en serskild ingeniörtrupps
bildande, skulle kunna åstadkommas, hafva Rikets Ständer dock, med afseende
dels på statens inskränkta tillgångar, hvilka till högst betydlig del medtagas
till bestridande af utgifterna under denna Hufvudlitel, dels på det egendomliga förhållande,
att manskapet vid den Svenska indelta arméen, i anseende lill dess vanliga
sysselsättningar, lätteligen torde kunna bibringas erforderlig öfning för uppfyllandet
af de åligganden, som tillhöra en ingeniörtrupp, dels ock derpå, alt vid
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 169.
387
arméens flesta regementen så kallade timmermän äro anställde, hvilka redan äro
vande vid en del fältarbeten och derföre vid sädanas utförande kunna tjena till förmän,
ansett en serskild och värfvad dylik korps bildande icke vara af oundgängligt
behof påkalladt, hvadan Rikets Ständer funnit sig icke böra bifalla det af E. K. M:t
för bildande och underhållande af en serskild ingeniörtrupp äskade anslag.
5:o. Såsom en följd af Rikets Ständers, med föranledande af E. K. M:ts
derom framställda nådiga förslag, fattade beslut, att det å fångvårds-anslaget under
andra Hulvudtiteln uppförda aflöningsbelopp 829 R:dr för läkare- och själavård
m. m. vid Carlshamns kastell, Dalarö skans och Waxholms fästning må till fjerde
Hufvudtileln öfverflyttas, har berörde aflöningsbelopp blifvit tillagt anslaget till kommendants-staten,
hvarunder detsamma lämpligast synes kunna hänföras, och hvilket
sistnämnde anslag alltså blifvit förhöjdt från 6,765 R:dr 16 sk., som det för närvarande
utgör, till 7,594 R:dr 16 sk.
6:o. Uti afgifvet underdånigt betänkande har Sundhets-kollegium förmält,
hurusom angelägenheten fordrade, att, genom beredande af bättre löner åt Fällläkarekorpsen
i allmänhet och bildande af åtskilliga högre platser inom densamma, äfvensom
medelst tilldelande af förhöjd grad för vissa andra beställningar och deraf
följande högre traktamenten vid kommenderingar, söka uppmuntra yngre läkare till inträde
i korpsen och qvarstannande dervid, samt sålunda förekomma den fullkomliga upplösning,
hvarmed nämnde korps botades, derest de för handen varande förhållanden
linge fortfara; hvarjemte Kollegium af sådan anledning hos E. K. Maj:t i underdånighet
hemställt: dels att den ledamot i meranämnde Kollegium, som föredroge
de arméens sjukvård rörande ärenden, skulle blifva chef för fältläkare-korpsen, antingen
under denna benämning eller den af general-fältläkare, samt tillika erhålla
säte och stämma i Krigs-kollegium, när militära sjukvårdsärenden der förekomma,
emot åtnjutande derför af ett serskildt arfvode å 720 R:dr; dels att för de fem
fällläkarne i militärdistrikten måtte anslås serskilda löner å 1,000 R:dr hvardera,
eller tillhopa 5,000 R:dr, hvarifrån dock skulle afgå de för fältläkare under general
itets-staten redan bestådda 600 R:dr; dels att regementsläkarelönen vid Kronprinsens
husar-regemente matte höjas till 630 R:dr och enahanda lön vid Wermlands
fältjägare-regemente till 500 R:dr, samt för öfrigt lönerne för en bataljonsläkare
vid hvarje regemente äfvensom vid kavalleriets korpser, hvilka skulle benämnas
förste bataljonsläkare, höjas till 400 R:dr, hvilka löneförbättringar skulle
belöpa sig för värfvade arméen till 1,336 R:dr och för indeldta arméen till 3,750
R:dr; samt dels slutligen alt de nu åt 2:ne underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset
disponerade fältläkares pensionär-arfvoden, å 175 R:dr hvartdera, måtte
'388
Expedihons-Utskotlets Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 169.
till sitt ursprungliga ändamål användas och i stället motsvarande belopp lill de
2:ne sjukhusläkarnes aflönande erhållas med 350 R:dr, hvarförutan gradförhållandena
inom korpsen och de serskilda gradernas deraf beroende pensionsrätt skulle
på tillika uppgifvet sätt ordnas.
E. Ii. M:t, som hufvudsakligen gillat de grunder, på hvilka Sundhets-kollegium
stödt sitt omförmälda förslag, och tillika funnit nyttan deraf, att till uppmuntran
för fällläkarekorpsens utmärktare medlemmar, fältläkare-beställningarne förses
med högre löner, har dock, med hänseende till de jemförelsevis mer angelägna
behof, för hvilka nya anslag erfordras, för närvarande icke velat ifrågaställa beviljandet
af den för fält lii karne föreslagna löneförhöjning å tillhopa 4,400 ti: dr 5
hvaremot E. K. M:t, jemte begäran af Rikets Ständers medgifvande dérlill, att
de bataljonsläkare, hvilkas löner äro afsedda att förhöjas till 400 R:dr, få efter 8
års oafbruten tjenstgöring, med sådan lön på allmänna indragningsslaten komma i
åtnjutande af enahanda löneförhöjning af 50 procent, som för närvarande under
sådane förhållanden är bataljonsläkare med nu fastställda löner tillförsäkrad, af Rikets
Ständer äskat 6,150 Rdr till öfriga här ofvan uppgifne allön ingar och löneförbättringar
5 hvarjemte E. K. Maj:t i nåder föreslagit, att de häraf för läkarne
vid arméens regementer och korpser saint vid allmänna garnisonssjukhuset afsedda
lönebelopp mätte fördelas på vederbörliga anslag under hufvudtiteln och endast den
för fällläkarekorpsens chef beräknade aflöning upptagas serskildt under ny rubrik
af fällliikare-stalen, under hvilken äfven det i nu gällande riksstat serskildt uppförda
resestipendium för mili tärläkare, likasom från general i tets-staten fem fällläkare-arfvoden
å tillhopa 500 R:dr lämpligen kunde öfverflyttas.
Hvad E. K. M:t sålunda täckts föreslå, hafva Rikets Ständer i öfvervägande
tagit, och beträffande först framställningen, alt den tillämnäde ch&fen för fällläkarekorpsen
skulle för sitt deltagande i Krigs-kollegii öfverläggningar och beslut i militära
sjukvårdsärenden, tillgodonjuta ett serskildt arfvode af 720 R:dr, så och alldenstund
under fredstid bemälde Kollegii hufvudsakliga åtgärder, i afseende å sjukvården
inom arméen inskränka sig till anskaffning och underhåll af sjukhus vid
ragementernes mötesplatser och exercis-sqvadrons-inrättningar, samt, jemlikt E. K.
M:ls nådiga bref af den 7 Februari nästlidne år, direkta bestyret med sjukvårdsmaterielens
underhåll och komplettering, efter fastställd plan, blifvit öfverflyttadt
från Krigs-kollegium till regementernas och korpsernas provianterings-direktioner,
som fått sig anvisade härtill erforderliga tillökningar i mötes- och exercis-sqvadrons-anslagen,
torde inom merberörde Kollegium någon egentlig sysselsättning
för den tillernade chefen för fältläkare-korpsen icke förefinnas, helst, då E. K. M:t
Expedilions-Utskotlels Förslag till und. Skrifvelse, N:o 109. 389
kan behöfva inhemta yttranden, i afseende pa förändringar i arméens sjukvårdsmateriel
och spisordning m. m., dylika ärenden torde af Krigs- och Sundhets-koIJegierne
böra gemensamt behandlas, hvadan Rikets Ständer förmoda en serskild läkares
deltagande i Krigs-kollegii öfverläggningar och beslut icke vara af något oundgängligt
behof föranledt, i följd hvaraf något arfvode icke heller bör ifrågakomma,
och hafva Rikets Ständer alltså ej funnit skäl bifalla hvad E. K. M:t i berörde
hänseende i nåder föreslagit.
Vidkommande derefter det af E. K. M:t begärda anslag af 5,080 R:dr till
löneförbättringar åt tvä regements- och åtskilliga bataljons-läkare samt uppförande
på allmänna indragnings-staten af 50 procents löneförhöjning för de sednare efter
åtta års oafbruten tjenstgöring, så hafva Rikets Ständer insett, alt de ringa löneförmåner,
som bestås fältläkarekorpsen i allmänhet och bataljonsläkare i synnerhet,
icke kunna uppmuntra unge läkare att söka anställning vid denna korps, i
hvilken omständighet en hufvudsaklig orsak torde böra sökas lill det bekymmersamma
förhållande, att ett så stort antal militärläkare-befattningar för närvarande
står vakant i brist på sökande, ett förhållande sorn icke allenast högst menligt
mäste inverka på arméens sjukvård, ulan ock medföra de mest betänkliga vådor
för helsovården i allmänhet, enär, då vid uppkommande farsoter ett större behof
af läkare inträdt, sådana icke, oansedt de mest frikostiga erbjudanden af ersättning,
varit att tillgå, hvadan, till afhjelpande af dessa olägenheter, Rikets Ständer
beviljat ett årligt anslag af 4,700 R:dr till löneförbättring åt en bataljonsläkare
vid hvarje regemente och korps, på sätt och under vilkor i öfrigt E. K.
M:t i nåder föreslagit.
Deremot anse Rikets Ständer den af E. K. M:t för en regementsläkare vid
Kronprinsens hussar- och en vid Wermlands fältjägare-regementen äskade löneförhöjning
icke vara af behofvet oafvisligen påkallad, hvadan Rikets Ständer icke
funnit sig böra bifalla E. K. M:ts i denna del gjorda nådiga framställning.
I afseende på de till aflöning åt tvenne underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset
disponerade tvenne fältläkare-pensioners användande till det med dem
ursprungligen afsedda ändamål, samt anvisande i stället af ett motsvarande belopp
af 350 R:dx* 5 så och enär Sundhetskollegium uti dess ofvanberörde underdåniga
betänkande upplyst, att antalet af pensionärerne icke kunnat fyllas, lära, vid sådant
förhållande, ifrågavarande pensioner icke för närvarande erfordras för sitt ursprungliga
ändamål, ulan tills vidare kunna disponeras till aflöning åt bemäldr
tvenne underläkare, i följd hvaraf Rikets Ständer ansett de ifrågaställa 350 R:de
nu icke böra beviljas.
390 Expeditions-Utskottets Förslag tilt und. Skrifvelse, N:o 169.
Hvad E. K. M:t behagat föreslå rörande fördelning på vederbörliga anslag under
hufvudtiieln af lönerna för läkarne vid arméens regementer och korpser samt vid
allmänna garnisons-sjukhuset, äfvensom upptagande serskildt under ny rubrik: fältläkarestaten
af den för fältläkarekorpsens chef beräknade aflöning m. m., har i
följd af hvad Rikets Ständer härofvan anmält, förfallit.
fidelia Arméen.
7:o. Med anledning af hvad Stats-kontoret, till förenklande af det invecklade
förhållande, som med uppbörden och redovisningen af Ofverste-indelningen vid f. d.
Adelsfane-regementet egde rum, i underdånighet hemställt, har E. K. M:t behagat
i nåder föreslå, att hela återstoden af samma indelning måtte till statsverket indragas,
under förbehåll, att Rikets Ständer ville, såsom vederlag derför, anvisa
icke allenast de Lifregementets grenadier-korps samt Uplands och Södermanlands
regementen tillförsäkrade ersättningsbelopp, med tillhopa 4,199 R:dr 4 sk. 5 r:st.
b:ko, ulan äfven 2,000 R:dr s. m. lill arfvode åt presidenten i Krigs-kollegium,
samt uppföra dessa summor under vederbörliga anslag på Hufvudisleln; men dä
Rikets Ständer icke funnit att någon fördel skulle vinnas genom den af E. K. M:t
föreslagna förändring rörande ifrågavarande chefsindelning, har E. K. M:ts nådiga
framställning derom icke blifvit af Rikets Ständer bifallen.
8:o. 1 enlighet med hvad Rikets sednast församlade Ständer medgifvit och
hvarom E. K. M:t jemväl nu erinrat, hafva Rikets Ständer beslutat, alt öfverskottet
af de indelningsräntor, som förut ingått ensamt till rusthållare vid södra
bataljonen af Bohusläns regemente, må fortfarande ställas till E. K. M:ts disposition,
lill betäckande af de kostnader, som för statsverket uppkommit genom nämnde
bataljons förändring tills vidare till likhet med roteradt infanteri.
9:o. I enlighet med hvad Rikets Ständer, i anledning af E. K. M:ts nådiga
proposition angående roteringen i Jemtland, redan i underdånig skrifvelse den
13 innevarande månad anmält, har, för der omförmälde ändamål Fjerde Hufvudtitelns
anslag för indelta arméen blifvit ökadt med 9,800 R:dr, hvaribland ett förslagsanslag
af 1,900 Rd:r.
10:o. I följd af Rikets Ständers beslut med anledning af E. K. M:ts nådiga
proposition den 15 November sistl. år, angående serskilda till åtskilliga förvaltande
verk anvisade inkomsters utbytande mot statsanslag, hafva under titel: Militiebo
ställskassan, ersättning för indragne hem rn an sr än totionde och sälerifrihetsafgifter,
ett förslags-anslag af 14,900 R:dr, samt under rubriken Fourage-afgift
för indelta kavalleriet ett förslagsanslag af  32,000 R:dr.
Expe dil io iis- Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, iY:o 169. 391
Transport 32,000 ll:dr.
eller med tillägg af det för nummerhästarnes underhållande m. m. vid
Jemtlands hästjägarekorps beviljade förslags-ansiag . . . 1,940 —
tillsammans 33,940 R:dr.
och till Trossens underhål! ett belopp af 17,680 R:dr blifvit 3 Fjerde Hufvudtiteln
uppförde.
ll:o. Ehuru Rikets sednast Församlade Ständer icke funnit godt bevilja det af
E. K. M. då äskade anslag till inrättande af Instruktions-konrpanier för indelta infanteriet,
bar E. K. M:t likväl funnit sig föranläten att, på det för indelta arméens
infanteri och jägare-trupper måtte kunna tijlvägabringas en rekryt-undervisning af
omkring tre månaders lid, af Rikets Ständer nu begära till berörde ändamål 37,500
R:dr, deraf 35,000 R:dr till personalens underhåll, samt 2,500 R:dr för vidmakthållande
af nödiga säng- och busgerådspersedlar m. m., äfvensom för en gång till dessa
persedlars anskaffning en rund summa af 24,000 R:dr; men denna nådiga framställning
har icke blifvit af Rikets Ständer bifallen.
12:o. Då utgifterna å det till ersättning för utöfver markegångspriset förhöjd
betalning till inqvarteringsgifvare för dagportioner vid indelta regementernes marscher
till och från möten, i nu gällande riksstat med 9,000 R:dr uppförde reservationsanslag
utgjort under åren 1844 till och med 1848 i medeltal blott 5,663 R:dr 37sk.
3 r:st. ärligen, samt vid sistnämnde års slut de reserverade besparingarne å anslaget
uppgått till 38,280 R:dr 40 sk. 11 r:st., har E. K. M:t täckts föreslå Rikets Ständer,
att berörde reservationsanslag måtte nedsättas till 6,000 R:dr årligen, med förbehåll
att, på det bristande tillgång för de med detta anslag afsedda utgifter icke
skulle äfventyras, de derå vid nu gällande statsreglerings tilländagående befintliga
reservationer förblifva till E. K. M:tS disposition För ändamålet qvarstående5 hvilken
nådiga framställning Rikets Ständer bifallit.
Värf vade Arméen.
13:o. Med anledning af det vid garnisonsregementerna i Stockholm anställde
presterskaps, på anförda skäl, gjorda och af vederbörande embetsmyndigheter förordade
underdåniga framställningar, att, til! någon ersättning för den genom Kongl,
cirkulärbrefvet den 6 Okt. 1842, dem frankände högre tjeustårsberäkning, hugnas
med dels löneförbättring och dels nya löner, bar E. K. M:t i nåder funnit
skäligt, att regementspastorerna vid så väl förenämnde regementen, som de utom
392
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 169.
Stockholm förlagda Götha och Wendes artilleriregementen, komme i åtnjutande af
enahanda löneförmåner, som deras vederlikar vid flottan redan uppbure, samt för
vinnande af denna fördel behagat af Rikets Ständer äska en löuetillökning för
hvardera af 200 R:dr, utgörande för sex regementspastorer ett sammanräknadt
belopp af 1,200 R:dr, deraf 600 R:dr belöpte sig för gardes-regementerne och
återstoden för artilleriregementerne; och hafva Rikets Ständer bifallit hvad E.
K. M:t sålunda i nåder föreslagit.
14:o. Då underolficerarnes antal vid Svea och Andra Lifgardes-regementerna
i allmänhet nu mera vore inskränkt till endast 1 fanjunkare och 1 furir på hvarje
kompani, hvarmed, utom det att sådant vöre stridande emot all militärisk organisation,
ordningen inom kompanierna omöjligen kunde i längden bibehållas, har E. K.
M:t, på sekund-chefernes vid dessa regementen derom gjorda underdåniga framställningar,
funnit sig föranlåten, att af Rikets Ständer, äska löneanslag för 8
sergeanter vid hvartdera af merberörde regementen eller 1 vid kompaniet, å 186
R:dr för hvarje, eller för 16 sergeanter tillhopa, 2,976 R:dr alt med hälften
deraf eller 1,488 R:dr hvartdera regementets anslag påföras; men då de vid
hvarje kompani anställde 2:ne underolficerare synas vara tillräcklige för vården
om beklädnads- och remtygspersedlar m. m., och den närmaste tillsynen öfver
manskapet torde af dem, med det verksamma biträde som af distinktionskorporalerne
och vice korporalerne är att påräkna, utan svårighet kunna handhafvas,
hafva Rikets Ständer ansett någon tillökning af underotficerarne för dessa regeinenter
icke vara af oundgängligt behof påkallad och alltså det af E. K. M:t för
ifrågavarande ändamål begärda anslag ej böra beviljas.
15:o. E. K. M:ts nådiga framställning, om öfverflyttning af en del utaf anslaget
för Wermlands fältjägare-regementes beklädnad till regementets löneanslag
hafva Rikets Ständer funnit sig ej böra bifalla, och har frågan om detta regementes
förändring i öfrigt hos Rikets Ständer förfallit.
16:o. Sedan H. K, H. Kronprinsen, i egenskap af generalfälttygmästare och
chef för artilleriet, af förekomne anledningar och på anförda skäl hos E. K. M:t
i underdånighet hemställt om allmän löneförbättring för artilleri-regementernas
befäls- och handtverkarepersonal, hvartill ett belopp af 53,510 R:dr banko årligen
beräknats blifva erforderligt, så har E. K. M:t, som väl ansett de föreslagna
lönetillökningarne kunna i allmänhet vara för löntagarnes fulla bergning behöfliga,
dock funnit den för behofvens afhjelpande föreslagna summan alltför betydlig, och
af
Expeditions-VIskottets Förslag till anel. Skri/velse, N:o 169. 393
af sådan orsak af Rikets Ständer nu endast äskat för artilleri-regementerna följande
löneförbättringar* nemligen: ’
för å regementschefer å 200 R:dr .... 600 R:dr.
»
16 regements-officerare»
200
»
• • • •
3,200
»
))
8 depotkapitener . . »
100
»
800:
22 yngre d:o . . »
200
)>
4,400:
5,200
»
»
60 löjtnanter . . . .»
40
)>
• • • .
2,400
))
»
60 underlöjtnanter . .»
60
»
• • . •
3,600
))
1>
3 regementsskrifvare »
70
»
• • • •
210
»
»
50 styckjunkare . .»
47
1)
• • . •
2,350
))
»
18 tvgstatsmästare . .»
57
»
1,026:
))
24 tygstatsgesäller. . »
37
»
888:
»
30 gevärshandtverkare»
47
»
1,410:
3,324
»
med rättighet för händtverkspersonalen alt fortfararande bibehålla nu under lönerna
inbegripen spann)ål, utgörande alltså den äskade summan, 20,884 R:dr,
hvarifrån dock borde afgå de för 1 löjtnant, 1 underlöjtnant och 1 styckjunkare
belöpande löneförbättringar med 147 R:dr, hvilket belopp, enär denna personal
vore anställd vid artilleribatteriet i Norrland, borde påföras Norrbottens hästjägareqvadronsfond,
dä återstoden belöpte sig lill 20,737 R:dr.
Hvad sålunda blifvit i nåder föreslaget, äfvensom hvad i sammanhang dermed
förekommit i de vid E. K. M:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd
och behof fogade statsrådsprotokoll, samt inom Riks-stånden blifvit yrkadt, hafva
Rikets Ständer till pröfning förehaft, och enär den ofördelaktiga belägenhet, hvaruti
artilleriet sig befinner, icke kan anses härflyta från tillfälliga eller snart öfvergäende
orsaker, utan tvertom har sin grund i ett verkligt missförhållande emellan artilleri-befälets,
särdeles det Ingres, lönevilkor och dem, som tillkomma officerare af
andra vapen, hafva Rikets Ständer, funnit sig böra, till afhjelpande af detta tillstånd,
som, om det längre koinnie alt fortfara, tvifvelsutan skulle på artilleriets tjenstbarhet
utöfva ett högst menligt inflytande, bevilja sadan förhöjning i aflöningen för befälet,
att Regementschefernes aflöning bestämmes till 4,100 R:dr, taffelpenningar
och fouragemedel deri inberäknade; regements-olficerarnes till 2,770 R:dr, fouragemedlen
inberäknade, de äldre kaptenernes lill 1,400 R:dr, jemte 400 R:dr i ersättning
för kompani-reveny till hvardera af 12 äldre kaptener, som ej äro batteri- eller
kompani-chefer; depot- och yngre kaptenernes till 900, deraf 800 R:dr såsom
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 Afd. 50
394
Expeditions-Utskotlets Förslag lill und. Skrifvelse, N.-o 169.
lön oell 100 R:dr såsom tjenstgöringspenningar; löjtnanternes lill 540 R:dr oell underlöjtnanternes
lill 380 R:dr, hvarjemte den af E. K. M:t äskade löneförhöjning
för regemenlsskrifvarne, styckjunkarne, tygslatsmästarnc, lygstatsgesällerne och
gevärshandtverkarne blifvit af Rikets Ständer bifallen.
17:o. I afseende på Gottlands nationalbeväring bär, med föranledande af
militärbefälhafvarens å nämnde ö derom gjorda underdåniga framställning, E. K. M:t
i nåder begärt, att följande anslag matte af Rikets Ständer beviljas, nemligen:
för de 2:ne battericheferne vid nämnde bevärings-artilleri, arfvodes
förhöjningar
ä 100 11:dr med tillhopa  200:
för sekreteraren vid samma beväring, lönetillökning . . 33: 16. —
» fältkamereraren derstädes
83: 16. —
» tygförvaltaren derstädes 50: — —
» sjukhus-inspektoren
33: 16. — 200:
till lega för exercishästar åt beväringens artilleri 294
eller tillhopa R:dr 694:
Och hafva Rikets * Ständer härtill lemnat bifall.
Maler ie len.
18:o. A anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet tillkommer,
jemlikt ofvan i underdånighet omförmälda beslut, i fråga om Jemtlands rotering,
för underhåll af bevärings, remtygs- och utredningspersedlar för Jemtlands hästjägaresqvadron
2,439 R:dr 20 sk. 2 r:st.
19:o. Enär å 4:de hufvudtiteln medel ej funnes anvisade till bestridande af
beklädnads-slitningsersältning för de kommenderingar utur indelta arméen, hvilkas
underhåll af nämnde hufvud titel bekostades, har E. K. M:t ånyo begärt Rikets
Ständers medgifvande dertill, att, så länge anslaget till lifmundering för indelta
infanteriet lemnar behållningar, desamma mätte användas till godtgörande af omförmälde
beklädnads-slitning, äfvensom hvad derefter kan öfverblifva till fyllande af andra beklädnadsbehof,
som för indelta arméen kunna yppas; hvilket Rikets Ständer bifallit.
Diverse Anslag.
20:o. Då vid flere föregående riksdagar Rikets Ständer medgifvit att besparingarne
å anslaget till durcbmarsch-kostnader finge användas lill bestridande af
de bestämda understöden för lifgardes-regementernas matinrättningar, så vidt an
-
Tillhör Exp.-Utsk:s Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 169, sid. 395.
Mjgtsi dtf tirsvars-n ep ar t em en te t.
Dcpartements-chefcn :
Lön
4,500:
Taffelpenningar
2.500: — —
Penningar.
Indelta räntor.
Spannmål.
Samma Banko.
Indelt.
Oindelt.
Kronovärde.
Markegång.
Mått.
Värde
förslagsvis,
å 6 R:dr t:n.
Mått.
Värde
förslagsvis,
a 6 R:dr t:n.
7,000
15,805
4,850
27,176
54,700
22,911
12,426
2,800
2,015
7,594
38,250
31,320
1,333
16
7,000
15,805
4,850
27,176
54,700
22,911
12,426
2,800
2,015
7,594
38,296
31,320
1,333
16
8
16
40
16
Departementets Kansli-expedition:
Expeditions-chefen
3,000; — —
Öfrige embets- och tjenstemän
12,805: 16. —
—
—
8
16
16
—
—
1
—
—
Kommendants-staten -
6,765: 16. —
Tillkommer: från 2:dra hufvudlileln öfverflyttade löner för predikanter, läkare och vakt-  mästare vid åtskiliige fästningar
829: — —
40
—
Krigs-akademien
Allmänna Garnisons-sjukhuset
Rese-stipendium för Militärläkare
6
30
—
46
—
—
1
—
—
_ ,. _ r Summa
SBialella Armeen.
Kavalleri- och Infanteri-regementerne:
Penningar, förra anslaget  214,489: 10. 4.
Tillökning för bataljonsläkare  3,750: — —
d:o i -anledning af roteringen i Jemtland (deraf förslagsanslag 1,900)  9,800: — —
Indelta räntor och indelt spannmål, 1849 års anslag kronovärdi 235,855: 32. 3. Markegång 1,184,646: 32. —
afgå — 8,267: 31. 2. _ 9,800:
228,181 [ 8
6 30
—| 46 40
228,228
—
)
1228,039
14,900
37,500
33,940
17,680
186,669
6,000
10
4
227,588
1
1
1,174,846
32
—
19,798
16
118,791
—
—
653
16
3,921
—
—
1,525,597
14,900
37,500
33,940
17,680
186,669
6,000
42
4
Mihtie-boställskassan, ersättning för reserv-hemmansrantor och kronotionde, förslagsanslag
Till trossens underhåll
—
Ersättning för utöfver markegångspris förhöjd betalning till inqvarteringsgifvare för dagportioner vid indelta
regeinenternes marscher till och från möten. Reservationsanslag, (nedsatt)
!
,. _ . Summa
Varf vade Armeen.
Lifgardet till häst;
Penningar: 1849 års anslag
60,492: 33. 6.
Tillkommer: Löneförhöjning för 1 bataljonsläkare  130: — —
d:o åt regementets pastor  200: — — gp 33 g
Oindelt spannmål, 1849 års, anslag
5,700: — —
554,728
10 4227,588) 1
1
1,174,846 32|—
19,798| 16
118,791
—
—
653
16
3,921
—
—
1,822,286
42
4
60,822
51,429
75,825
75,935
25,684
33
27
22
22
16
6
6
6
6
950
1,947
1.694
1.694
—
5,700
11,682
10.164
10.164
—
—
66,522
63,111
85,989
86,099
25,684
33
27
22
22
16
6
6
6
6
Kronprinsens husar-regemente :
Penningar: 1849 års anslag  51,289: 27. 6.
Tillkommer: Löneförhöjning för 1 bataljonsläkare  140: — •— ^1190 97 p
•
-
Svea lifgarde:
Penningar: 1849 års anslag  75,495: 22. 6.
Tillkommer: Löneförhöjning för 1 bataljonsläkare ...... 130: — —
d:o åt regementets pastor  300: — — qq p
Oindelt spannmål, 1849 års anslag  10,164: •— •—
Andra lifgardet:
Penningar: 1849 års anslag
75,605: 22. 6.
Tillkommer: Löneförhöjning för 1 bataljonsläkare  130: — —
d:o åt regementets pastor  200: — — QqR. 99 fi
Oindelt spannmål, 1849 års anslag 10,164: — —
c /f .,7 ". ö n ' * ... •
.sr ea, Lotha och Wendes Artilleri-regemente. Reservationsanslag :
Penningar: 1849 års anslag . . '
347,444: 46. 6.
Tillkommer: för 3 regementschefer, å 300 R:dr 900: — —*
» 16 regementsofficerare å 850 » 13,600: — —
» 32 äldre kapilener å120 » 3,840: — —
» 8 depotkapitener, å 260 » 2,080: — -—
» 22 yngre kapitener, å 320 » 7,040: — —
» 59 löjtnanter å 60 » 3,540: -— —
» 59 underlöjtnanter å 60 » 3,540: -— —
» 12 äldre kapitener, som ej äro
kompani- eller batterichefer
å 400 ers. för kompani-reveny 4,800: — —
» 3 regements-skrifvareå 70 R:dr 210: — —
» 3 regementspastorer å 200 » 600: —
» 3 bataljonsläkare å 140 » 420: •— —-  » 49 styckjunkare ä 47 » 2,303: — —
» 18 tygstatsmästnre å 57 » 1,02(5: — —-  » 24 tygstatsgesäller å 37 » 888: •— —
» 30 gevärshandtverkareå 47 » 1,410: — — /r mr
0
’  393,641: 46. 6.
Oindelt spanmål, 1849 års anslag ,  44,499: — —
393,641
28,000
46
6
>
—
7,416
16
44,499
438,140
28,000
17.190
132,000
5,000
46
6
Kavalleri- och artilleri-hästars remontering, skoning m. m.
Lega för hästar till artilleriets exercis . . . ;
2,865
—
17,190
—
—
Fouragering för värfvade kavalleriets och artilleriets hästar. Förslagsanslag
132,000
5,000
Fouragering af artilleriets legda hästar. Reservationsanslag
—
1
Beväringen.
Lifbevärings-regementet . .
848,33924
6
| j
16,566
16! 99,399
1
947,738
24
6
I 1
21,174
35,591
3,560
120,000
16
37
4
—
—
21,174
35,591
3,560
120,000
16
37
Gottlands Nationalbeväring, 1849 års anslag
34,897: 37. 4.
Tillkommer: Löneförhöjningar
694:
4
Hallands beväring ,
Beväringsmanskapets vapenöfningar. Förslagsanslag
—
—
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigs-k011 egii Departemenler, hvarunder äfven inbegripas indelta
räntor för Åkers krutbruk och Husqvarna gevärsfaktori. Reservationsanslag
Lifmundering för indelta infanteriet . . .... .....
180,326
5! 4| !
‘ ■ 1 1
_
180,326
5
4
671,666
71.000
12.000
24.000
180,000
19.000
4
2
55
3
11
389
'in
—
672,055
71.000
12.000
24.000
180,000
19.000
44
2
—
Jnqvarterings-kostnader i Stockholm. Förslagsanslag
Inqvarterings-kostnader i Landsorlerne. Förslaasanslasr .
—
Salpeter-uppköp .  ^ ...
—
—
—
Yed och ljus för fästnings- och garnisonsorter . ...
1
Diverse Anslag.
977,666
4
2| 55| 3 lil 389 40
—
1
1
978,055
44 2
32
43
8
—
25.000
20.000
a aaa
OO
-
Durcbmarsch-kostnader. Reservationsanslag .... ....
20,000
6,666
900
4,500
2,627
45,000
Rese- och traktaments-koslnader. Förslagsanslag
Rese- och traktaments-koslnader för städernes magistratspersoner och borgare vid besiglningar. Förslagsanslag
Ackords-förskotter och ersättningar (anslaget upphör) . . ....
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Krigs-kollegium m. fl. Verk .
—
—
U5UUU KJAi
cmn
4,500
2,627
45,000
43
8
Skrifmaterialier och expenser för Departementets Kansli-expedition. Förslagsanslag ....
—
—
—
Extra utgifter . .
S:r
104,694
27| 8! j-
|
|
i
!
104,691
27
8
Summa
2,863,935|32|—|227,649|35|—|l,175,283|l6|-|l9,798
|l6| 118,791
i
1
17,2201—103,320 ——| d,261,330
—
—
Expcdilions-Utskoitets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 169.
395
slaget till oförutsedda utgifter ej härtill lemnade tillgång, samt vid sistlidne riksdag
jemväl bifallit, att underhållet af de kommenderingar utur indelta arméen,
som i nåder beordrades till garnisons-tjenstgöring på fästningar och gränsorter,
likaledes finge af berörde besparingar bekostas, har E. K. M:t behagat föreslå, att
ifrågavarande reservationer varda än vidare för samma ändamål anlitade; hvarjemte E.
K. M:t, som, enligt nådigt tillkännagivande, stundom funnit Sig, i anseende till högt
uppstegrade priser å de i soldatportionen ingående proviant-artiklar, föranlåten att, pä
det manskapet ej malte blottställas för brist på nödigt underhåll, ej endast för de i Stockholm
förlagde regemcnter, utan äfven för de i landsorts-städerne garnisonerade trupper,
i nåder bevilja, efter omständigheterna lämpade tillökningar utöfver hvad af Rikets
Ständer blifvit i sådant afseende anslaget, begärt Rikets Ständers medgifvande,att, när
E. K. M:t framdeles kan finna nödigt att tilldela värfvadt manskap någon förhöjning
i bidraget till natura-portionen, incrberörde reservationer, för så vidt
andra medel ej finnas för det yppade behofvet att disponera, måtte jemväl för
sådant behof få användas, under det af Rikets Ständer, i fråga om de deraf
för lifgardcs-regementernes mathållning utgående understöd, gjorda förbehåll; och
hafva Rikets Ständer på de af E. R. M:t i nåder anförde skäl, bifallit, att reservationernc
å anslaget till durchmarsch-kostnader, må, under iakttagande af omförmälde
förbehåll, der sådant kan ifrågakomma, för de af E. K. M:t nu uppgifne behof disponeras.
21 :o. Då Rikets Ständer funnit reservationerne på anslaget till ackordsförskotter
och ersättningar lemna full tillgång till dc utbetalningar, hvilka intill
nästa statsreglering kunna ifrågakomma att deraf göras, hafva Rikets Ständer
uteslutit ifrågavarande hittills på denna hufvudtite! uppförda anslag af 6,000 R:dr.
22:o. I följd af E. K. M:ts allmänna förslag om förändrad reglering i afseende
på de s. k. ljuspenningarne, har E. K. M:t ansett, att från anslagen
lill skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus borde till lönestalerna för de
till denna hufvudtitel hörande embetsverk öfverföras ett emot ljuspenningarne svarande
belopp, hvarmed nämnde anslag följaktligen skulle minskas; men, af skäl,
hvilka i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 3 sistlidne Maj äro anförda,
hafva Rikets Ständer ansett E. K. M:ts berörde nådiga framställning för närvarande
icke böra bifallas, utan anslagen till skrifmaterialier, expenser samt ved
och ljus m. m. på riksstaten uppföras utan annan förändring än den obetydliga,
som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma funnits erforderlig.
23:o. E. K. M:ts nådiga förslag, att rubriken: oförutsedda utgifter förändras
till benämning extra utgifter, hafva Rikets Ständer bifallit.
396 Expeditions-Utskotlels Förslag till wid. Skrifvelse, N:o 169.
24:o. Dä i öfriga till Iliks-statens Fjerde Hufvudtitel hörande utgifts-sumraor
någon förändring hvarken af E. K. M:t blifvit i nåder äskad eller eljest ansetts
böra ega rum, hafva denna hufvudlitels anslag alltså blifvit fastställde att intill
dess nästa statsreglering vidtager utgå, som följer: (Se Tabellen.)
Dock må förutnämnde reglering af denna hufvudtitel icke lägga hinder i
vägen för verkställandet af de beslut, Rikets nu församlade Ständer fattat i fråga
om allmän förenkling af indelta räntorna och tionden eller deras i mer eller
mindre mån skeende indragning till statsverket.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
Expeditions- Utsko ttefts Förslag till und. Skrifvelse, N;o 170. 397
N:o 170.
Uppläst och godkändt lios Ridd. och Adeln den 18 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående regleringen af
utgifterna wider Riks-slalens Jemte hufvudtitel.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 86 samt Mern. N:o 151
och Först. Stats-Utsk:s Mern. N;o 257.)
S. A. K.
Med anledning af hvad dels i E. K. M:ts till Rikets nu församlade Ständer
aflåtna proposition om statsverkets tillstånd och behof blifvit i nåder föreslaget, i
afseende å de under riks-statens femte hufvudtitel uppförda anslag, dels i detta
ämne i öfrigt förekommit, hafva Rikets Ständer fattat och få nu i underdånighet
anmäla följande beslut:
Afönings-sta terna.
l:o. Uti nu gällande riks-stat upptages å titeln materielen, med rubrik:
”Flottans underhåll och nybyggnad”, ett anslag af 606,497 R:dr 28 sk.
Då den form, som hittills varit stadgad för denna hufvudlitels stat, lätteligen
skulle kunna föranleda den åsigt, att förenämnde, till flottans nybyggnad och
underhåll anslagna summa finge uteslutande begagnas till anskaffande och underhåll
af krigsfartyg, förbättring af etablissementer och förstärkning af sådana förråder,
som för krigs-materieien behöfdes, men så icke vore förhållandet, enär under
detta anslag funnes upptagna följande utgifts-poster, nemligen:
398
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 170.
a)
Extra- och Expektans-stalen
R:dr
9,393:
— —
b)
arfvode för undervisnings meddelande i praktisk
astronomi m. m. åt kadetter och under-officerare
»
500:
— —_
c)
arfvode åt tygmästaren vid Drottningskär .
»
182:
24.—
d)
arfvode till posthafvande sjuk-officern på sjuk-
huset i Carlskrona
60:
— —
e)
beklädnad åt mariner, matroser, kanonierer och
skeppsgossar, enligt medelpris ......
»
60,160:
— —
f)
skeppsgossarnes inkasernerin enligt d:o .
3,568:
36. —
g)
applikations-skola i Carlskrona
1»
1,000:
tillsammans utgörande 74,864: 12.—
har E. K. M:t ansett, att dessa poster, hvilka icke egde gemenskap med flottans
underhåll och nybyggnad eller förrådens förstärkning, borde från anslaget till materielen
skiljas, och de under litt. b) och g) förekommande summor öfverföras till
rubriken ”utgifter till diverse behof'’ under titeln ”diverse anslag” samt återstoden
73,364 R:dr 12 sk. Öfverflyttas till anslaget för ”ajlönings-stalema.”
Med undantag af de, under litt. a), upptagna 9,393 R:dr, om hvilka serskildt
är stadgadt, att de, i mån af expektanters afgång, åter komma att användas
för sitt ursprungliga ändamål, finna Rikets Ständer, lika med E. K. M:t, att
de bär ofvan upptagna utgiftsposter icke böra belasta anslaget till flottans underhåll
och nybyggnad, men anse det lända till mera reda och sammanhang, om de
under litt. e) upptagna 60,160 R:dr, i stället att öfverflyttas till aflönings-staterna,
bibehållas under titeln materialen och uppföras näst efter anslags-rubriken
”båtsmännens beklädnad” under egen rubrik, ”beklädnad ål mariner, kanonierer,
matroser och skeppsgossar”, hvaremot Rikets Ständer bifallit den af E. K. M:t
föreslagna förflyttning af öfriga omnämnda utgifls-poster och hafva alltså beslutat:
att
de här ofvan, under litt. c), d) och f), upptagna summor må öfverföras till ”ajlönings-stater
ne”, de under litt. h) och g) lill titeln ”diverse anslag” med rubrik
”Jör diverse behof’ samt de under litt. e) bibehållas under titeln malerielen men
upptagas under egen rubrik.
2:o. Enligt hvad det i E. K. M:ts högstberörda nådiga proposition åberopade
Statsråds protokoll innehåller, vore båtsmanshållets försummade militär-orga
-
Expedilions-Utskoticts Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 170.
399
nisal,ion, disciplinering och öfning den hufvudsakligaste och elt skyndsamt afhjelpande
mest påkallande bristen inom flottans personal. Att lemna denna stamlrupp,
utgörande nära 0,000 man, och kostande staten en icke obetydlig summa uti det
af brist på organisation oljenstbara skick, hvari den sig nu befinner, kunde icke
stå tillsammans med ett rätt användande af rikets försvarskrafter. Til! afhjelpande
af denna brist erfordrades, för att erhålla tillräckligt befäl alt på truppen fördelas,
en förökning af flottans officers-personal, i hvilket hänseende E. K. M:t
äskat att anslaget lill flottans aflöning måtte erhålla följande tillökningar, nem
-
ligen :
lön för 4 Kommendörer, ä 2,080
10,720: — —
» 1 Kapten  1,250: — —
• 12 Kapten-löjtnanter, ä 840
10,080: — —
> 5 Premier-löjtnanter, d 430
2,150: — —
» 25 Sekund-löjtnanter, a 250
0,250:
Enär denna tillökning i antalet af officerare föranledes af den i samma nåd.
proposition omförmälda förändring i flottans organisation, som, derest den af Rikets
Ständer godkännes, för verkställigheten erfordrar en flerårig tids-utdrägt, i
början hvaraf det icke kan vara nödigt att anställa ett så betydligen ökadt antal
officerare, beräknadt på fulla behofvet efter fullbordad organisation, hafva, vid sådant
förhållande, Rikets Ständer icke funnit sig böra
för närvarande bifalla hvad E. K. M:t i förevarande fall i nåder föreslagit.
3:o. . Vidare har E. K. M;t, för att så väl kunna minska underofficerarnes
antal och derigenom något förbättra deras högst svaga löne-inkomster och tillika
vid båtsmanshället bereda tillgång på nödigt underbefäl, som nu alldeles saknades,
och hvartill flottans under-officerare skulle användas, samt derjemte befordra tjen
stens
bättre gång på det så kallade yttre sjöförsvarets fartyg, behagat föreslå,
att den förhöjda aflöning, som gifves ett antal af 40 matroser, hvilka under benämningen
af mder-ofjicers-korpqraler, vore å Carlskrona station placerade, kunde
utsträckas till 100, som med förändrad benämning af l:sta klass matroset1 måtte
erhålla:
70 man, 8 sk. per dag, tillsammans  4,258: 16. —
30 man, 4 sk. dito, dito  912: 24. —
Summa R:dr 5,170: 40.
400 Expeditions-Utskottels Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 170.
hvarifrån skulle afgå den förhöjning, sorn nu enligt stat bestås
46 man å 4 sk
1,399: 8. —
då såsom förhöjd aflöning lill l:sta klass matroser återstode 3,771 R:dr 32 sk.;
Och hafva, på grund af de utaf E. K. M:t sålunda anförde skäl, Rikets Ständer
beviljat det till uppgifne ändamål äskade anslag 3,771 R:dr 32 sk.
4:o. Då det vore beräknadt, att inom båtsmarjs-korpsen bilda kanon-kommendörer
för yttre (eller seglande) sjöförsvarets fartyg, samt korpora/er till den
del af beväringen, som på skärgårdsflottan skulle användas, så hade ett, i förhållande
till behofvet bestämdt, antal, i förra afseendet artilleri-båtsmän och i det
sednare vice-korporaler blifvit beräknadt alt för dessa ändamål danas, hvilka, när
de vunnit approbation och befunnes fortfarande äga den konduit, som gjorde dem
passande att fylla dessa inom flottan maktpåliggande befattningar, ansetts böra till
belöning och uppmuntran tilldelas ett serskildt årligt arfvode; och har E. K. M:t
af sådan anledning täckts begära ett anslag af 8,106 R:dr 32 sk., alt med 6
R:dr 32 sk. till hvarje artilleri-båtsman och vice-korporal, utgörande ett antal af
1,216 man, utdelas.
Enär Rikets Ständer funnit fördelen för flottan att äga ifrågaställde artilleribåtsmän
och vice-korporaler vara obestridlig, samt det för dem föreslagna ärliga
arfvode med billighet öfverensstämmande, hafva Rikets Ständer beviljat det i förevarande
hänseende äskade anslag, 8,106 R:dr 32 sk.
5:o. Enligt omförmälde plan skulle alla flottans fasta korpser gifvas en sådan
organisation, som för bildandet af militär-trupp vöre af nöden samt således de
dervid anställde ordinarie korporaler komma att bestrida lika trägna och vigtiga
befattningar som korporalerna vid arméen; i följd hvaraf deras löneförmåner borde
regleras någorlunda i öfverensstämmelse med de sednares, hvadan ock en förhöjning
i förenämnde korporalers arfvoden till 25 R:dr för hvar och en af dem, blifvit
af E. K. Mit i nåder föreslagen, utgörande för
227
båtsmans-korporaler å
7 R:dr ....
.... 1,589: —
9
matros- dito å
9: 38
. . . . 88: 6.
8
kanonier- dito å
5:
.... 40: —
eller tillhopa R:dr 1,717: 6. —
Med
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 170. 401
Med afseende dels derå att likhet i skyldigheter och åligganden bör medföra
likhet i vilkor, dels å det nödiga biträde kompani-cbeferne kunna, vid tillsynen
af båtsmans-kompanierna, förvänta af ifrågavarande korporaler, hafva Rikets Ständer,
på sätt E. K. M:t föreslagit, till nämnde ändamål beviljat ett anslag af 1,717
R:dr 6 sk.
6:o. Enär åt de Under-officerare, hvilka skulle placeras på båtsmanshållet,
som borde indelas i 32 kompanier med tvänne under-officerare på hvardera, måste
för reseturer inom deras fördelning på kompaniet anvisas resepenningar, har E.
K. M:t dertill begärt 50 R:dr per man, som för 64 under-officerare gör 3,200
R:dr, dock med iakttagande, att, då endast genom erfarenhet visshet kunde vinnas,
huruvida denna, måhända nog lågt beräknade, ersättning blefve tillräcklig,
summan måtte såsom förslags-anslag anvisas.
Under-officerares placerande på båtsmans-kompanierne anse Rikets Ständer icke
medföra de dermed åsyftade fördelar, utan snarare tvärtom orsaka flera olägenheter.
Att den för så väl befäl som manskap nödiga öfning icke förvärfvas annorstädes
än vid stationerna och till sjös, lärer ej kunna förnekas. Genom under-officerarnes
längre vistande inom båtsmans-kompanierne, skulle likväl desse personer
dragas från sitt egentliga yrke och derigenom småningom försämras i tjenstbarhet.
Det afsédda biträdet för kompani-cheferne, vid tillsynen öfver de på rotarne förlagde
båtsmännen, förmoda Rikets Ständer kunna erhållas af korporalerne lika om
ej noggrannare och säkrare än af under-officerare, helst den nu åt korporalerne
föreslagna lönetillökning ger ett grundad! anspråk på en större verksamhet å deras
sida. Den nu äskade utgiften komme således, enligt Rikets Ständers tanka,
icke att motsvara det dermed afsedda ändamål, och hafva Rikets Ständer fördenskull
funnit sig icke böra lemna bifall å E. K. M:s i förevarande hänseende gjorda
nådiga framställning.
7:o. Som skärgårds-flottans rörelser anbefalldes genom hornsignaler, men
någon åtgärd för att instruera och öfva signalister icke funnes vidtagen, har E.
K. M:t ansett nödigt att afhjelpa denna brist och att sådant kunde, i anseende
till denna flottas närvarande inskränkta styrka åstadkommas genom anställande på
stat af 4 hautboister med en lön för hvardera af250 R:dr eller tillsammans 1,000 Rrdr.
Bih. till R. St:s Prof. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 Afl. 51
402 Expcditions-Utskotlets Förslag till lind. Skrifvelse, N:o 170,
utom 12 tunnor spanmål, hvartill tillgång' funnes,
7 stabs-signalister med lön . . 62: 44. —
beklädnad 46: — —
Således åt hvardera........ 108: 44. — 762: 20. —
utom 21 tunnor spanmål, som redan vore tillgänglig- hvarjemte
ett antal af 40 signalister bland båtsmännen skulle kunna instrueras
till signalblåsning. Till arfvode så väl åt dessa, å 12 R:dr
per man, och ät 6 båtsmans signalist-korporaler å 25 11:dr per
man, erfordrades åt de förre ....... 480: — —
och åt de sednare  150: — — 630:
äfvensom till en musik-direktör, som hade ledningen af det hela
sig anförtrodd, behöfdes  333: 16. —
eller tillsammans  2,725: 36. —
hvilket belopp E. K. M:t äskat måtte varda af Rikets Rtänder anvisadt.
Då antagandet af en musik-direktör på stat och bildandet af en talrikare
musikkorps synes vara af mindre väsendtligt behof för flottans tjenstbarhet, hafva
Rikets Ständer funnit sig icke böra bevilja det anslag, E. K. M:t till ifrågava
rande
föremål äskat.
8:o. Enär Amiralitets-krigsmans-kassans tillgångar till pensionerande af flottans
befäl och underbefäl vid afgång ur tjensten, vöre så anlitade, att någon pension
till redan varande exspektanter och än vidare afgående icke på längre tid
kunde lemnäs, under det flottans officers-rulla upptoge ett betydligt antal af äldre,
otjenstbare, officerare, hvilka således, urståndsatte att lemna tjensten, af brist på
tillgång för sitt uppehälle, måste hämta detta, till statens och tjenstens stora
skada, från de medel som äro beräknade till underhåll af ett fullt verksamt befäl,
samt härtill komme, att Rikets Ständer vid ett föregående likartadt fall, funnit
nödigt afhjelpa deraf uppkommande olägenheter, genom anvisande af medel till en
extra och exspektans-stat, hvars belopp i medeltal årligen intill närvarande tid belastat
staten med en summa af 33,452 R:dr och 82 tunnor spanmål in natura,
men på hvilken, då anslagen i mån af afgång minskades, nu återstode endast
9,393 R:dr; så har E. K. M:t täckts af Rikets Ständer äska, lill bildande af så kallad
reservstat för flottans officerare och under-officerare, ett årligt anslag af 33,333
R:dr 16 sk., hvaraf likväl, med beräkning af att den nuvarande extra och exspektans
-
Expeditions-Ulshollets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 170. 403
slaten fortfarande komrae att utgå med förenämnde belopp, 9,393 R:dr, en tillökning
i anslaget för detta ändamål erfordrades af blott 23,940 R:dr 16 sk.
Inseende nyttan och ändamålsenligheten af en reserv-stat för flottans befäl, förmoda
Rikets Ständer likväl, att, om än nämnda stat till en början skulle komma att
bardt anlitas, anslaget dock till hela det äskade beloppet sedermera icke erfordrades,
ulan torde en mindre summa vara tillräcklig för uppnåendet af det åsyftade ändamålet,
hvadan Rikets Ständer, oberoende af omförmälde 9,393 R:dr, hvilka, jemlikt serskilte
föreskrifter och vilkor, utgå från anslaget lill flottans underhåll och nybyggnad, dit
de, i mån af exspektanters småningom skeende afgång, besparade medlen återfalla, beviljat
ett årligt anslag af 16,666 ll:dr 32 sk., alt, stäldt till E. K. M:ts nådiga disposition,
användas till bildande af en reserv-stat för flottan; för öfverflyttning till hvilken
reserv-stat de föreskrifter rörande ålder och tjenstetid, som för närvarande för
rättighet till pension äro gällande, äfven böra tjena till rättesnöre.
9:o. Vid 1817 och 1818 årens riksdag beslöto Rikets då församlade Ständer,
att den årliga inkomst till Amiralitets-krigsmanskassan, som under namn af
last- och armpenningar från Pommern influtit, men genom Pommerns afträdande
kassan frångått, skulle af staten bestås och af sådan orsak ett belopp af 3,000
Pi:dr, hvartill nämnde inträd uppgifvits, på riks-staten uppföras.
Enligt räkenskaperna ingår ock under benämning ”ersättning till Amiralitetskrigsmanskassan”
nyssnämnde summa uti anslaget till Förvaltningen af Sjöärendena
samt aflöningsstaterna för flottans stationer i Carlskrona, Stockholm och
Götheborg.
Enär de af statsmedel beviljade bidrag för pensions-kassorna blifvit uppförda
å riks-statens nionde hufvudtitel, hvarest för Amiralitets-krigsmanskassan äfven
finnes upptaget ett anslag af 6,000 R:dr såsom ersättning för förlorad Centonalafgifl,
hafva Rikets Ständer ansett det leda till ordning och reda i räkenskaperna,
att kassans bidrag från staten uppföras på ett ställe, och fördenskull beslutat,
att merberörde ersättningsbelopp 3,000 R:dr må afskiljas från anslaget lill
Förvaltningen af Sjö-ärendena samt aflönings-staterna vid flottans stationer i Carlskrona,
Stockholm och Götheborg, och i stället tilläggas det å nionde hufvudtiteln
för Amiralitets-krigsmanskassan upptagne anslag, som följaktligen med berörde
3,000 11:dr kommer att ökas.
10:o. Mot vilkor, att 4 ordinerade skollärare, nu innehafvande i lön tillsammans
1,400 R:dr, afsäga sig dubbel tjenstårsberäkning, har E. K. M:t föreslagit,
att såsom ersättning för denna afsägelse måtte anvisas ett belopp af 666
444 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 170.
R:dr 32 sk., och hafva Rikets Ständer till hvardera af förenämnde skollärare,
som afstå från sin förhöjda tjcnstårsberäkning, beviljat en årlig ersättning af
166 R:dr 32 sk., att från allmänna indragnings-staten utgå, så länge desamma
vid nyssberörde befattningar qvarstå.
11: o. Som flottans nuvarande ordinarie fältläkare-korps, bestående af
1 öfverfältläkare med lön .... 1,250:
1 regements d:o » 840:
1 d:o d:o » » ... . 640:
7 bataljons d:o å"410 R:dr . . 2,870:
5 stipendiater å 160 » . . . 800: (^400 R-dr
vöre otillräcklig för sjukvården på stationerna samt vid flottans exercis-expeditioner,
och den vigtiga helsovården om bord, ett väsendtligt vilkor för flottans tjenstbarhet
i krig, erfordrade, för att bringas uti ett efter nordiska klimatets egendomliga
förhållanden afpassadt system, att den fasta läkare-korpsen vore tillräcklig
att åtminstone till någon del bestrida tjenstgöringen på krigsfartygen och derigenom
både samla erfarenhet och låta dess frukter komma vapnet tillgodo, hvilket
med en ständigt ombytt läkare-personal icke kunde åstadkommas, har E. K. M:t
ansett nödigt, att ifrågavarande läkare-pcrsoqal bestämdes till:
1 fältläkare med lön  1,200:
3 regementsläkare å 800
2,400:
6 förste bataljonsläkare å 400
2,400:
3 andre d:o å 250
750:
10 stipendiater å 150 '  1,500:
med rättighet att efter 8 års berömlig tjenstgöring erhålla en förhöj
ning,
förste bataljonsläkaren af 200 och andre dito af 125, hvilken
förhöjning förslagsvis beräknats för 2 förste och 1 andre bataljonsläkare
till  525:
eller tillsammans R:dr 8,775:
som följaktligen öfverskjuter det nu varande anslaget till medicinal-staten med
2,375 R:dr; med hvilket sistnämnde belopp E. K. M:t äskat att samma stat måtte
tillökas; och hafva Rikets Ständer på de utaf E. K. M:t i nåder anförda skäl funnit
sig böra, såsom tillökning i läkare-korpsens vid flottan stat 6,400 R:dr, bevilja
ett årligt anslag af 2,376 R:dr.
Exg editions- lits koliets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 170. 405
Materielen.
12:o. Flottans underhåll och nybyggnad. Utom de, på sätt här ofvan finnes
omförmäldt, af E. K. M:t föreslagna öfverflyttningar från gamla anslaget 606,497
R:dr 28 sk. å denna underrubrik till hufvudrubriken Aflöning s-stater ne, har E.
K. M:t ansett ifrån sistnämnde anslag jemväl borde afgå och å hufvudrubriken
”diverse anslag”, serskildt uppföras:
a) för sjukvård R:dr 26,100:
b) * skrifmaterialier, ved och ljus för flottans stationer . » 18,000:
c) » diverse behof  # 11,350:
tillsammans 55,450:
Instämmande i E. K. M:ts högstberörde förslag, hafva Rikets Ständer, som
anse det under litt. b) upptagna anslag böra, i likhet med hvad eger rum i
afseende å likartade anslag på öfrige hufvudtitlarne, uppföras såsom Jörslagsanslag,
med iakttagande af nyssnämnde vilkor, medgifvit den af E. K. M:t nu
ifrågaställda öfverföring.
13:o. Genom de löreslagna öfverflyttningarne skulle å nuvararande anslaget
för flottans nybyggnad och underhåll, enligt E. K. M:ts nådiga proposition, åter
stå
477,683 R:dr 16 sk., men då vissa behof, för hvilka detta anslag vore
afsedt, såsom nybyggnad och förråds-färstärkning, äro af den beskaffenhet, att
de, såsom icke varande af permanent egenskap, kunde utgöra föremål för tillfälliga
eller extra anslag; så har E. K. M:t ansett, att samma anslag, äfven med beräkning
af derå erforderliga nya anvisningar till förhöjd aflöning för handtverkare
och timmermän af 2,933 R:dr, och tillökning uti uppfordrade båtsmansstyrkans
portions-pris, med 12,105 R:dr 40 sk., hvilka båda belopp E. K. M:t äskat
mätte af Rikets Ständer beviljas, kunde bestämmas till endast 384,249 R:dr 40
sk. och hädanefter upptagas under benämning: flottans underhåll; hvarigenom
skulle, å hvad som ålerstode efter den ifrågaställde öfverflyttningen till andra rubriker,
uppkomma en nedsättning i anslaget af 93,433 R:dr 24 sk.
Beträffande först förhöjningen i aflöningarne till handtverks- och timmermansstaten,
så hafva, med hänseende till nödvändigheten att i kronans tjenst bibehålla
duglige arbetare, hvilket ändamål, enligt hvad utredt blifvit, icke vinnes, så vida
icke aflöningen för dem förhöjes, Rikets Ständer beviljat det i berörda hänseende
äskade anslag, 2,933 R:dr.
Vidkommande derefter tillökningen i portions-priset för den uppfordrade bätsmansstyrkan,
så och då Rikets Ständer af ofvan åberopade statsråds-protokoll iiv
406 Expeditions-Utskottets Förslag lill tind. Skrifvelse, N:o 170.
hemtat, att, oaktadt alla försök, det icke hade lyckats att med den nuvarande
portions-skillingen af 6 sk. banko, utom brödet, gifva den ofta Lill strängt arbete
pä stationen använde båtsmannen tillräcklig föda, af hvilken orsak E. K. M:t
blifvit föranlåten, att, lill afhjelpande af detta missförhållande, tillfälligt höja portionspriset.
, hvarigenom en inskränkning måst göras på denna hufvud titels redan
förut knappa tillgångar, hafva Rikets Ständer beviljat det anslag af 12,105 R:dr
40 sk., hvarom E. K. M:t gjort nådig framställning, hvarjemte och da Rikets
Ständer ansett, alt, enär Jungmännen äro i lika behof som båtsmännen af den för
de sistnämnde äskade förhöjning, både rättvisa oell billighet fordra, det äfven jungmännen
blifva af en dylik förmån delaktige, Rikets Ständer beviljat den för detta
ändamål erforderliga summa, 1,520 R:dr 40 sk., att på denna titels aflöningsstat
uppföras.
Hvad slutligen angår den af E. R. M:t ifrågasatta delning af det under rubriken
flottans underhall och nybyggnad upptagna anslag, hvaraf, sedan ifrån
beloppet, som å nu gällande rikstat är uppfördt, afräknats de till andra rubriker
af E. K. M:t föreslagna öfverflyttningar, återstoden skulle, enligt E. K. M:s be
räkning
utgöra 477,083 R:dr 10 sk., af hvilken återstod kunde bestämmas en
summa af 384,249 R:dr -40 sk., att, under egen titel flottans underhåll, å
riksstaten uppföras, samt uti den sålunda i gamla anslaget till flottans underhåll
och nybyggnad uppkomma en nedsättning af 93,433 R:dr 24 sk., så hafva Rikets
Ständer funnit sig böra i så måtto biträda E. K. M:ts berörde nådiga framställning,
att Rikets Ständer ansett rubriken flottans underhåll och nxybyggnad
böra delas i 2:ne, deraf den ena kunde benämnas flottans underhåll och den
andra flottans nybyggnad, i följd hvaraf och efter pröfning af de summor, Rikets
Ständer funnit böra hänföras till den ena eller andra af dessa rubriker, Rikets
Ständer beslutat, att den i nu gällande riksstat upptagna rubrik flottans underhåll
och nybyggnad må delas i 2:ne och benämnas den ena flottans underhåll,
samt den andra flottans nybyggnad; att under den förra, eller flottans underhåll
uppföres ett årligt anslag af 397,115 R:dr 8 sk., derunder inberäknade de
3,000 R:dr, hvilka Rikets Ständer, enligt hvad i underdånig skrifvelse den 8 innevarande
månad blifvit anmäldt, upptagit å underhalls-staten såsom ersättning för
indragne arrenden af kompanichefsboställen m. m., äfvensom 3,000 tunnor spanmål
efter förslagspris 18,000 R:dr sami de till exspektans-staten för närvarande
utgående 9,393 R:dr, ocb att under rubriken flottans nybyggnad upptages å riksstaten
ett årligt anslag af 108,000 R:dr.
Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 170.
407
14:0. Vidare har E. K. M:t begärt rättighet att, vid de tillfällen, då stegradt
pris på proviant-artiklar gjorde den föreslagna förhöjda portionsskillingen otillräcklig,
få, af det på 4:de hufvudtiteln uppförda anslag till durchmarch-koslnader,
disponera det belopp, som erfordrades till fyllnad i :delar af den portion, som
för sjökommenderadt manskap vöre fastställd och hvartill det varit afsedt att genom
den nu äskade tillökningen i anslaget, höja portionsskillingen; hvilken nådiga
framställning Rikets Ständer jemväl bifallit.
15:o. I afseende på det serskilda anslaget af 9,000 R:dr till bålsmännens
förseende med köjer och täcken, har E. K. M:t täckts förklara, att, då medel
för dylika utgifter vore under rubriken »förrådsförstärkning* af E. K. M:t inberäknade
uti det till flottans materiel äskade extra anslag, förstnämnda serskilda
anslag icke erfordrades, utan borde från staten uteslutas; men enär de utgifter,
som å extra sta Isregleringen anvisas, icke kunna anses af permanent egenskap
samt följaktligen äro underkastade betydliga omvexlingar, hvaremot den här ifrågavarande
utgiften måste utgå jemlikt med rotehållarne om passevolansen upprättade
kontrakter, hvilkas uppfyllande icke får äfventyras, som dock skulle kunna inträffa,
derest anslaget blefve af tillfällig natur, hafva Rikets Ständer ansett anslaget
af 9,000 R:dr till båtsmännens förseende- med kojer och täcken, böra, på sätt
hittills egt rum, å riksstaten såsom ordinarie anslag uppföras.
16:o. Oaktadt Rikets Ständer, som, vid sisllidne riksdag, ansågo, att slaten
borde under vissa vilkor öfvertaga båtsmansbeklädnaden, för sådant ändamål
beviljade ett förslags-anslag af högst 28,000 R:dr, hade likväl erfarenheten visat,
alt detta anslag varit otillräckligt, hvadan E. K. M:t begärt, att berörde anslag
mätte, under förut stadgade vilkor, förhöjas med 14,000 R:dr och å ordinarie stat
uppföras lill 42,000 R:dr.
Då, på grund af Rikets Ständers åtagande angående passevolansen, statsverket
måste vidkännas de utgifter, som dermed äro förknippade, och af den utredning,
som Förvaltningen af Sjö-ärendena uti den 29 Oktober nästlidet år angifvet
underdånigt utlåtande meddelat, visar sig, att till ifrågavarande utgifters
bestridande erfordras ett tillökadt belopp af 14,000 R:dr, hafva Rikets Ständer,
under förut stadgade vilkor, anvisat sistnämnde summa, att, med tillägg af de vid
sista riksdagen beviljade 28,000 R:dr, å riksstaten uppföras såsom förslags-anslag
med högst 42,000 R:dr.
468
Expedilions-Utuko Hels Förslag till und. Skrifvelse, N:o 170.
Diverse Anslag.
17:o. Uti anslaget till exercis med flottans bemanning, har E. K. M:t
funnit erforderlig en tillökning af 49,475 R:dr; och då Rikets Ständer anse öfningen
af flottans befintliga personal vara af sådan vigt, att de kostnader, som
dertill erfordras, icke kunna utan synnerlig våda undvikas, samt kändt är, att endast
ett ringa antal af flottans bemanning med hittills varande anslag kunnat meddelas
behöflig öfning till sjös, hafva Rikets Ständer, i enlighet med E. K. M:ts
nådiga begäran, förhöjt anslaget till exercis för flottans bemanning med 49,475 R:dr.
18:o. I öfverensstämmelse med E. K. M:ts derom gjorda framställning, hafva
Rikets Ständer beslutat, att denna hufvudtitels anslag till oförutsedda utgifter,
må, i likhet med hvad vid 4:de hufvudtiteln iakttagits, uppföras under rubrik:
extra utgifter.
19:o. Såsom följd' af E. K. M:ls allmänna förslag om förändrad reglering
i afseende på de så kallade ljuspenningarne, har E. K. M:t ansett, att från anslagen
till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus borde till lönestaterna
för de till denna hufvudtitel hörande embetsverk öfverföras ett emot ljuspenningarne
svarande belopp, hvarmed nämnde anslag följaktligen skulle minskas; men,
af skäl, hvilka i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 3 sistlidne Maj äro
anförde, hafva Rikets Ständer funnit sig för närvarande icke böra denna nådiga
framställning bifalla.
För Handeln.
20:o. Med anledning af den utaf E. K. M:t vid inkomsternes beräkning föreslagna
förhöjning i Lots- och båk-medien, har E. K. M:t, under förutsättning, att
hela beloppet af denna inkomst fortfarande får för lotseri- och fyringsstaterna användas,
ansett en motsvarande tillökning uti dessa böra uppföras med 10,000 R:dr;
och då Rikets Ständer, med beräknandet af statsverkets inkomster, upptagit en förhöjning
af 10,000 R:dr uti inkomst af ifrågavarande medel, har ock i utgifterne
till lotseri- och fyringsstaterne samma förhöjning af 10,000 R:dr blifvit
iakttagen.
21 :o. Öfriga under denna hufvudtitel uppförda summor, deruti någon för
ändring
icke ifrågakommit, hafva, till enahanda belopp som vid sistlidne riksdag,
blifvit af Rikets Ständer beräknade, med undantag af den till slutsummans jern
-
Tillhör Exp.-Utsk:s Förslag till und. Skrifvelse, N:o 170, sid. 409..
SJ öförsvurs-D epnrtem en te l.
Aflöning s-sla terne:
Departemen ts-chefen:
Lön  4,500:
Taffelpenningar  2,500: — —
Departementets Kansli-expedition;
Expeditions-chefen  3,000. — —
Öfrige embets- och tjenstemän  4,971: 32. —
Departementets Kommando-expedition
Förvaltningen af Sjöärendena samt aflönings-staterna vid flottans stationer i Carlskrona, Stockholm och
Götheborg:
Penningar, förra anslaget
afgår till 9:de hufvudliteln, Amiralitets-krigsmans-kassan
anslagen ersättning för förlorade Last- och Armpenningar
S:a
Tillkommer:
förhöjd afgift åt första klassens matroser (nytt anslag) .
arfvode åt artilleri-båtsmän och vice korporaler (nytt anslag)
förhöjdt arfvode åt båtsmans-, kanonier- och matros-kor
poraler
(nytt anslag)
Skeppsgossarnes inkasernering (öfverflvttning från underhålls
anslaget)
tillökning i jungmans portionspris (nytt anslag) ....
för förändring af flottans medicinal-stat (nytt anslag) . .
arfvode åt tygmästaren på Drottningskär (öfverflyttning från
underhålls-anslaget)
arfvode åt en sjukhus-officer på sjukhuset i Carlskrona (öfverflyttning
Irån underhålls-anslaget)
reservstat för flottans befäl och underbefäl (nytt anslag)
Oindelt spannmål, lika med 1849 års anslag, 6,420 t:r å 6 R:dr, förslagsvis
Båtsmans-indelningen
456,241: 8.
3,000;
453,24L 8. —
3,771: 32. —
8,106: 32. —
1,717: 6. —
3,568: 36. —
1,520: 40. —
2,375:
182: 24. —
60: — —
16,666: 32. —
491,210: 18. —
38,520: — —
S:r
Maler ielen.
%
Af förra anslaget till flottans underhåll och nybyggnad, penningar
Alfgår: till Förvaltningens af Sjöärendena stat (som ofvan),
för skeppsgossarnes i Carlskrona inkasernering 3,568: 36. —
arfvode ål tvgmästaren på Drottningskär . 182: 24. -—
d:o åt en sjukhus-officer i Carlskrona 60: — —
588,497: 28. —
S:a 3,811: 12.
Beklädnadsanslag, hvilket här nedanföre upplages
60,160: —
Skrifmaterialier m. m. för flottans stationer . 18,000: —
För sjukvård d:o d:o 26,100: —
För diverse behof d:o d:o 11,350: —
.119,421: 12.
Tillkommer:
Förhöjd aflöning för handtverkare och timmermän
(nytt anslag)  2,933: — —
Tillökning i uppfordrade båtsmäns portionspris
(nytt anslag)  12,105: 40. —
Ersättning för indragna arrenden .... 3,000: — —
S:a 469,076: 16.
.18,038
S:a
Häraf upptages under titel flottans nybyggnad här nedan .
Återstår och uppföres såsom
Flottans underhåll:
Penningar .
Oindelt spannmål, 1849 års anslag, 3,000 t:r, förslagsvis å 6 R:dr
Flottans nybyggnad
Båtsmännens förseende med kojer och täcken
Båtsmännens beklädnad (förslaganslag), högst .
Förhöjning dito högst (nytt anslag)
487,115
108,000
40. —
8.
379,115: 8. —
18,000:
28,000:
14,000:
Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar (från förra underhålls-anslaget hitflyttadt)
Summa
Diverse Anslag.
Exercis af flottans bemanning, 1849 års anslag . . . '  90,000: — -
förhöjning, (nytt d:o)  49,475: — —
Spannmåls-upphandlings- och bageri-kostnader .
För sjukvård (från underhålls-staten hitflyttadt)
För diverse behof (dito dito)
Rese- och traktaments-penningar (förslagsanslag)
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Förvaltningen af Sjöärendena och Departementets
Kommando-expedition
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Departementets Kansli-expedition (förslagsanslag)
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för flottans stationer, (från underhålls-staten hitflyttadt)
Förslagsanslag
Extra utgifter . . .
'
Summa
För Handeln.
Lotsen- och Fyringsstalerne .-
Penningar, 1849 års anslag
Tillökning genom nytt anslag, motsvarande ökad inkomst . .
Indelta räntor upptagas till samma belopp i kronovärdi som uti 1849 års riksstat
Penningar.
Indelta räntor.
Kronovärde. |Markegång.
Oindelt Spannmål.
Mått.
7,000
7,971
1,520
32
491,210
18
14,599
47
9
45,643
16
6,420
Värde
förslagsvis,
å 6 R:dr t:n.
Summa Banko.
7,000
7,971
1,520
32
38,520
507,702 2— 14,59947 9 45,64316
379,115 8
108,000
9,000
42,000
60,160
598,275] 8
139,475
20,000
26,100
11,350
3,333
2,500
1,144
18,000
10,000
231,902
16
38
101,600: —
10,000: —
_111,600: —
307: 32.
Summa
111,600 —
1,449,480]—!—
58 12
14,658|12
6,420]
38,520]—j
-
529,730
45,643
591,865
18
3,000
18,000
3,000— 18,000
306 32
397,115
108,000
9,000
42,000 —
60,160
616,275
8
139,475
20,000
26,100
11,350
3,333
2,500
1,144
18,000
10,000
16
22
2| 45,950]—i—i 9,420
—| 56,520]
231,902 38
111,906
32
1,551,950]— —
. ; t» 5 r <’ •: m 3 . , i' a l
: *. »:■ -• 6 - ' '■.. ' ' O
£-h-:w
-
•
, > \
*
.. .. i
.
.
'
-
'
,
<
.
/
'
■ • -
. i
'
.
■
i.
Expeditions- Utskottels Förslag till und. Skrifvelse, N:o 170. 409
ilande vidtagna förhöjning i förslags-anslaget till skrifmaterialier och expenser för
Sjöförsvars-departementets kansli-expedition5 och hafva alltså riksstatens Femte
hufvudtitels anslag blifvit fastställde att, intill dess nästa statsreglering vidtager,
utgå som följer: (Se tabellen.)
Dock må ofvanstående reglering af denna hufvudtitel icke lägga hinder i vägen
för verkställandet af de beslut, Rikets nu församlade Ständer kunna fatta, i
fråga om allmän förenkling af indelta räntorna och tionden, eller deras i mer eller
mindre mån skeende indragning till statsverket.
Rikets Ständer framhärda ete.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
Bih. till R. St. Prof. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 A/d. 52
Expedilions-Vfskottets Ftirslag till tind. Skrifvelse, Nio 171.
N:o 171.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens sjette hufvudtitel.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 87, Meni. N:o 152 och
217, samt Först. Stats-Utsk:s Mern. N:o 257.)
S. A. K.
I afseende på Riks-statens sjette hufvudtitels anslag hafva följande beslut blifvit
af Rikets Ständer fattade, nemligen angående
Bergs-Ko llegium.
l:o. Då Rikets Ständer anse det ringa antal mål, som numera tillhöra
Bergs-kollegii pröfning och afgörande kunna, utan mehn för ärendenas behöriga
handhafvande, tillåta en förminskning uti detta verks embets- och tjenstemannapersonal,
hvilket visar sig deraf, att för närvarande flera embeten och tjenstcr
inom bemälde kollegium stå lediga, hafva Rikets Ständer, uti anslaget till Bergskollegium,
nu utgörande 10,893 R;dr, beslutat en nedsättning af 3,504 R:dr,
och att således anslaget till merbemälte kollegium med bergslags-staterne vid nu
fastställda statsreglering icke uppföres till högre belopp än 28,413 R:dr 43 sk.
4 r:st.; i sammanhang hvarmed Rikets Ständer underdånigst dels öfverlemna till
E. K. M:ts bepröfvande, att vidtaga den indragning uti Bergs-kollegii tjenstemannapersonal,
som i följd af nu beslutade nedsättning i anslagssumman kan blifva nöd
-
Expeditions-UtskoUets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 171. 411
vändig och ulan olägenhet låter sig verkställas, dels anhålla, att E. K. M:t täcktes
till Rikets näst sammanträdande Ständer aflåta nådig proposition om den förändrade
reglering af bergslagstaterne, som af omständigheterna kan påkallas.
Öfvers täthållarc-Embetct.
2:o. Vid pröfning af Öfverståthållare-embetets, i underdånig skrifvelse den
9 Juli uästlidne år, gjorda framställningar om behofvet af en förbättrad lönereglering
för bemälde embetes kansli, har E. K. M., enligt hvad Dess nådiga proposition
om statsverkets tillstånd och behof innehåller, väl erkänt billigheten af
samtliga ifrågasatta löneförhöjningar, men dock funnit sig nu endast böra förnya
sin vid sednaste riksdag gjorda hemställan alt å staten måtte för ätskillige tjenstemän
och betjente vid Öfverståthållare-embetets kansli uppföras nya löner och lönetillökningar
till ett sammanlagdt belopp af 1,047 R:dr 16 sk.
Enär det åligger städerna i allmänhet att bestrida de kostnader, som med
exsekutionsväsendet derstädes äro förknippadej men det oaktadt Stockholms stad af
statsverket åtnjuter betydliga bidrag till detta föremål, anse Rikets Ständer sig
icke böra bifalla någon tillökning häruti.
Land (slaten.
3:o. Sedan, i enlighet med Rikets sednast församlade Ständers beslut, den
så kallade Fahlu kungsgårds hjelp blifvit, genom Kongl, brefvet den 18 Maj 1849,
från och med nämnde år afskaifad emot samtidigt försvinnande af derför medgifven
lindring i bevillningen, men med iakttagande att för den del af räntan, som vore
Landshöfdingen i Stora Kopparbergs län på lön och till embelsrummens eldning anslagen,
utgörande 462lass ved, och i staten upptagen till 635 R:dr 32 sk.
5 r:st., hvaraf 86 R:dr 32 sk., såsom värdet af 16 famnar björk och 8 famnar alved,
årligen beräknats för embetsrummens uppeldning och återstoden ingått i Landshöfdingens
lön med 549 R:dr 5 r:st., ersättning skulle Landshöfdingen lemnäs efter årlig
markegång och, intill dess anslag dertill kunde varda å stat anvisadt, utgå af öfverskotten
ä statsverkets inkomster, har E. K. M:t behagat nu föreslå Rikets Ständer,
att dessa 549 R:dr 5 r:st. må, såsom kontant lönebelopp, på staten för Landshöfdinge-aflöningen
upptagas, emot det att förenämnde 635 R:dr 32 sk. 5 r:st.,
såsom inbegripna i den indragna räntan, i stället fran staten försvunne och hvarigenom
en minskning af 86 R:dr 32 sk. i titelns anslagssumma uppkomme; och
hafva Rikets Ständer bifallit hvad E. K. M:t sålunda föreslagit.
412 Expeditions-Utskottcts Förslag lill undt. Skrifvelse, N:o 171.
Gäslgijvares friheter.
4:o. Sorn erfarenheten bekräftat, att någon entreprenad icke kunnat tillvägabringas
hvarken vid Kappeleds gästgifvaregård i Willstads socken och Westbo härad
af Jönköpings län, eller vid Norrlida gästgifvaregård i Båraryds socken af
samma härad; men dessa hemman, hvilka hafva gästgifveri-skyldigheten sig ålagd,
vore af särdeles svag beskaffenhet, har E. K. M:t funnit sig föranlåten alt al
Rikets Ständer äska, alt ett årligt understöd för ifrågavarande gästgifverier måtte
å stat uppföras, nemligen
för \ mantal Kappeled
66: 32.
och för | mantal Norrlida 80: —
eller tillhopa 146: 32.
hvaremot en för närvarande odisponerad tillgäng af 50 R:dr 45 sk. 8 r:st. å indelta
anslaget på denna titel kunde indragas; och ehuru, enligt gällande författningar,
icke något hemman eger undandraga sig skyldigheten af gästgifverihållning,
när den anses nödig, hafva Rikets Ständer dock ansett billigheten fordra,
att, pä de ställen, der denna för allmänna ändamål ålagda skyldighet blifver för
åhoerne så betungande, att deras bestånd derigenom undergräfves, slaten kommer
vederbörande till hjelp med det understöd, som skäligt pröfvas; hvadan Rikets Ständer
bifallit E. K. M:ts i berörde hänseende gjorda nådiga framställning.
Jordbruket, handeln och näringarne.
a) Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
5:o. Sedan Styrelsen öfver det å kungsladugården Ultuna i Upsala län inrättade
Landtbruks-institut, uti underdånig skrifvelse den 30 Sept. sistlidet år, för
E. K. M:t ådagalagt otillräckligheten af det vid sistforllutna riksdag, till understöd
för nämnde institut, beviljade årliga anslag af 4,000 R:dr, samt tillika i underdånighet
anhållit om aflåtande af nådig proposition till Rikets nu församlade
Ständer om anslagets förhöjning till 8,000 R:dr, emot förbindelse för institutet
att hålla 24 frilärlingar och 4 frielever, har E. K. M:t, med nådigt åberopande
af de skäl, som styrelsen anfordt, täckts föreslå Rikets Ständer, att det årliga anslaget
för Ultuna landtbruksinstitut måtte, emot förbehåll af de ökade förbindelser
för institutet, hvilka såsom vilkor erbjudits, hädanefter utgå med 8,000 R:dr, samt
således anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar ökas
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 171.
413
med 4,000 K:dr; och enär ådagalagdt blifvit, att de af Rikets Ständer, vid sist
hällne riksdag, beviljade 4,000 R:dr för Ultuna landtbruksinstitut icke varit tillräcklige
till denna läroinrättnings försättande och underhållande i sådant skick, att
densamma kunde, såsom vederborde, verka för det ändamål, som med dess stiftelse
afsetts, samt det är för landets förnämsta modernäring af synnerlig vigt, att
ifrågavarande landtbruksinstitut icke må, af bristande tillgångar för oundgängliga
behof, hämmas i sin utveckling, utan tvärtom så fulländas, att det kraftigt kan
inverka på jordbrukets förkofran, hafva Rikets Ständer funnit skäligt att, emot
förbindelse för institutet att hålla 24 frilärlingar och 4 frielever, bevilja den för
landtbruksinstitutet af E. K. M:ts äskade förhöjning i anslaget, hvilket alltså hädanefter
kommer att utgå med 8,000 R:dr.
Hvarjemte och då Rikets Ständer inhemtat, att, för uppförande af byggnader
i och för undervisningen, för inrymmande af lärare och lärjungar, samt för inventarier,
Institutet utbetalt en summa af 62,599 R:dr 32 sk. 11 rst., hvilken till
någon del blifvit anskalfail genom skuldsättning hos enskild person, Rikets Stän
der,
som anse det icke vara med god ordning öfverensstämmande, att en statens
inrättning häftar i skuld hos enskilde, få hos E. K. M:t i underdånighet begära,
att styrelsen öfver merberörde landtbruksinstitut varder i nåder förständigad, att
för framtiden undvika större utgifter, än tillgångarne medgifva.
6:o. Äfvenledes har E. K. M:t, med afseende å de för landets jordbruk
fördelaktiga resultater, som uppkommit genom tillvaron af Landtbruksinstitutet vid
Degeberg i Skaraborgs län, föreslagit, att å den riksstat, som vid nu pågående
riksdag komme att upprättas, enahanda anslag som hittills, eller 10,000 R:dr,
måtte för nämnde institut nppföras; och då ifrågavarande landtbruksinstitut, hvars
för jordbruket gagneliga verksamhet länge varit erkänd, framgent är i behof af
förenämnde utaf Rikets Ständer vid 1840 och 1841 års riksdag först beviljade
statsbidrag, hafva Rikets Ständer, till understöd för landtbruksinstitutet vid Degeberg,
anvisat ett årligt anslag af 10,000 R:dr, att fortfarande utgå under den
tid, för hvilken nu fastställda statsreglering blifver gällande.
7:o. Vidare har E. K. M:t, med nådigt åberopande af vunnen erfarenhet
derom, att de inom särskilda provinser inrättade Lägre Landlbruksskolor, hvilkas
antal numera utgjorde 10, icke kunde utöfva åsyftad verksamhet med mindre statsbidrag
än 2,000 R:dr för hvardera, begärt att anslaget för dessa skolor måtte förhöjas
till 20,000 R:dr, att utgå med 2,000 R:dr för hvardera, under vilkor att
lärokursen bestämdes lill 2:ne år samt att 12 friplatser funnes vid hvardera skolan;
och då det är vordet upplyst, att det ringa anslaget af 1,000 R:dr, som
414
Expedilions-(JIskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 172.
till de lägre landtbruksskolorna utgått, icke varit tillräckligt för desammas ordnande
på ett fullt nöjaktigt sätt, samt nyttan och gagnet af dylika tillämp
ningsskolor,
egentligen afseende bildandet af skicklige jordbrukare, allmänt erkännas,
hafva Rikets Ständer ansett sig böra bifalla det af E. K. M:t för de
lägre landtbruksskolorna nu äskade anslag 10,000 R:dr, utöfver den förut beviljade
lika summa, alt utgå med högst 1,000 R:drs tillökning för hvardera af ifrågavarande
skolor, hvilka E. K. M:t linner uppfylla ändamålet att lemna en fullt
tillfredsställande undervisning åt minst 12 frilärlingar ärligen; beroende det af E.
K. M:t, att i händelse besparingar å detta anslag uppkomma, använda sådana besparingar
för bildandet af ytterligare en landtbruksskola i något af de nordligare länen.
8:o. I sammanhang med detta ärende hafva Rikets Ständer till pröfning förehaft
en hos Rikets Ständer gjord framställning, att ett statsbidrag af 2,000 R:dr
måtte beviljas för inrättande och underhållande af en Landtbruksskola i Jemtland,
hvarest behofvet synnerligen påkallade en dylik läroanstalt, emedan provinsens aflägsenhet
af 50 å 70 mil från de orter, der landtbruksskolor funnes, förbjöde detta
läns allmoge att besöka dessa, för jordbruket gagneliga inrättningar, i följd hvaraf
nämnde allmoge vore inskränkt till kännedomen af det inom orten från ålder vanliga
jordbruk, som, med få undantag, befunne sig på en mindre fördelaktig ståndpunkt;
och hafva Rikets Ständer, med afseende å hvad sålunda förekommit, beviljat
ett årligt anslag af 2,000 R:dr, att ställas till E. K. M:ts nådiga disposition
för inrättande af en landtbruksskola i Jemtland, om lämplig lägenhet dertill
upplåtes, och i hvilken skola bör meddelas undervisning till frambringande af de
jordalster, som klimat och jordmån i denna egendomliga trakt medgifva; kunnande
ifrågavarande anslag för den händelse någon tjenlig lägenhet i Jemtland ej blifver
tillgänglig, af E. K. M:t användas till en landtbruksskola i något annat af de
nordliga länen.
9:o. Som Rikets Ständers Revisorer böra lemnäs tillfälle att granska användandet
af de till Undervisningsanstalterna för Jordbruk och Landlmannanäringar
beviljade anslag, få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, det täcktes E. Ii. M:t
till vederbörande meddela nådig befallning, att räkenskaperna öfver landtbruksinstitutet
vid Ultuna, äfvensom de af direktionerne för öfriga landtbruksskolor afgifvande
årliga berättelser varda till Rikets Ständers Revisorer öfverlemnade.
b) Befrämjandet i allmänhet af jordbruk och näringar.
10:o. Med fäsladt afseende å Svenska Trädgårdsföreningens nyttiga verksamhet
har E. K. M:t behagat föreslå, att för den tid, hvarunder den vid inne
-
Exp editt ans- Ut sko t te ts Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 171.
415
varande riksdag uppgjorda statsreglering förblifver gällande, nämnde förening må,
till understöd för sin Elevskola, fortfarande få uppbära ett årligt anslag af 1,333
R:dr 16 sk., mot enahanda vilkor, som hittills, nemligen alt föreningen, så vidt
ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor till mindre bemedlade jordbrukare
och, jemte behörig redovisning för berörde medel, lill Landtbruksakademien
afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka vid inrättningen njuta undervisning,
äfvensom rörande verkställd utdelning af fruktträd samt om öfrige föremål
för föreningens verksamhet; hvilket Rikets Ständer bifallit.
c) Hästafvelns förbättrande.
11 :o. I anledning af E. K. M:ts nådiga proposition den 15 November sistlidet
år, angående särskilda lill åtskilliga förvaltande verk anvisade, inkomsters utbytande
mot kontanta statsanslag, hafva indelta räntorna å ofvannämnde anslag, utgörande
i kronovärdi 879: 1. 7. och i beräknadt markegångsvärde 6,211 R:dr
40 sk., blifvit indragne och i stället uppfördt ett till rundt tal jemnadt kontant
belopp af 10,530 R:dr, så alt hela anslaget är upptaget till 30,530 R:dr i penningar
samt 52 tunnor 16 kappar oindelt spannmål i värde, å 6 R:dr tunnan, 315 R:dr,
eller tillsammans 30,845 R:dr.
d) Undervisningsanstalter för slöjde?'na.
12:o. Uti den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och behof har
E. K. M:t, på anförda skäl, behagat föreslå Rikets Ständer:
a) att nuvarande årliga anslag till Techuologiska institutet måtte fortfarande utgå;
b) att till inrättande och underhållande, företrädesvis i Stockholm och Malmö,
eller ock efter E. K. M:ls bepröfvande i andra dertill passande städer, af 2:ne
Techniska Elementar-skolor, jemte dermed förenade Söndags- oell Aftonskolor, Rikets
Stände'r måtte på anslaget till undervisnings-anstalter för slöjderna bevilja ett årligt
belopp af 6,600 R:dr för hvardera elementarskolan, eller tillsammans 13,200
R:dr, under villkor, att den stad, der en dylik skola inrättas, åtager sig att för
densamma bekosta nödig lokal jemte inredning och uppvärmning samt bord och
bänkar:
c) att de techniska Elementarskolorna, för hvilka reglemente komme att af
E. K. M:t i nåder utfärdas, blefve, efter E. K. M:ts bepröfvande, ställde under
inseende, antingen under något embetsverk eller af en serskild i nåder tillförordnad
styrelse;
416 Expeditions-Utskollets Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 171.
d) att E. K. M:t berättigas alt, till anskaffande af erforderliga Läroapparater
för de teehniska elementarskolorna, använda första årets statsanslag lor dessa skolor
samt
e) att ett årligt anslag af 2,000 R:dr må fortfarande utgå till Svenska Slöjdföreningens
i Stockholm inrättade Söndags- och Aftonskola, under vilkor, att Stockholms
stad tillhandahåller tjenlig lokal lor skolan och att densamma, såsom hittills,
står under tillsyn af Kommerse-Kollegium eller det embetsverk, som i dess ställe
kan varda inrättadt, eller ock alt, derest Svenska Slöjdföreningen med Stockholms
stad träffar öfverenskommelse om Slöjdföreningens skolas sammanslående med en
blifvande tecknisk elementarskola i hufvudstaden, nämnde årliga anslag af 2,000
R:dr då öfverflyttas lili den söndags- och aftonskola, som med berörde teckniska
elementarskola kommer att stå i förbindelse.
Hvad i detta ämne sålunda och i öfrigt förekommit hafva Rikets Ständer tagit
i öfvervägande och dervid funnit skäligt bifalla E. K. M:ls nådiga framställning,
att det för Technologiska Institutet å nu gällande riksstat uppförda anslag
14,100 R:dr fortfarande må utgå, hvaremot, beträffande de äskade anslagen för
inrättande af teehniska elementarskolor jemte dermed förenade söndags- oeh aftonskolor,
företrädesvis i Slockholm och Malmö, Rikets Ständer, med afseende derå,
att i hufvudstaden redan finnes ej mindre ett Technologiskt institut, hvarest en högre
tecknisk Undervisning meddelas, än ock en tecknisk söndags- och aftonskola, som
ehuru en enskildt stiftelse och ställd under enskild vård, likväl af allmänna medel åtnjuter
bidrag, och hvilken skola på eli fortjenstfulit sätt motsvarat det med densammas
inrättande företrädesvis afsedda ändamål att bibringa personer, som redan ingått i
näringarne, de för fullkomligare utöfvande af deras yrken erforderliga kunskaper,
icke ansett sig böra bevilja anslag för inrättande af en technisk elementarskola i Stockholm,
men hafva bifallit, att, i öfverensstämmande med de af E. K. M:t i nåder föreslagne,
här ofvan under litt. c och d omförmälde vilkor och bestämmelser, ett årligt
anslag, hvars belopp Rikets Ständer likväl, enär undervisning uti en del af de
förberedande läro-ämnen, sorn i en dylik skola afses ptt blifva meddelade, kan
inhemtas vid de allmänna elementar-läroverken, bestämt till 5,000 R:dr, må utgå
för inrättande af en technisk elementarskola i Malmö eller någon annan inom
Sveriges sydliga landskaper belägen stad, som E. K. M. dertill kan finna lämplig;
hvarjemte Rikets Ständer, medgifvande, att det anslag af 2,000 R:dr, som Svenska
Slöjdföreningens söndags- och aftonskola redan åtnjuter, får, i enlighet med E. K.
M:ts derom gjorda nådiga framställning, fortfarande å riksstaten uppföras, för
samma Slöjdförenings skola, heviljadt ett ytterligare årligt bidrag af 2,000 R:dr,
Expeditions- UIskot tets Förslag till und. Skrifvelse,, N:o 171.
417
all jemväl ulga under den lid, nu fastställda statsreglering omfattar, äfvensom i
anslaget till Chalmerska slöjdskolan i Götheborg blifvit af Rikets Ständer beviljad
en ärlig tillökning af 1,000 R:dr.
e) Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.
13:o. Under yttrad åsigt, att, som aflidne Grosshandlaren Abr. Rydberg, genom
är 1834 upprättadt testamente, lill inrättande af Navigationsskola i Stockholm
anslagit en betydligare summa, och de derå inflytande räntcmedlen utgjorde mer än
tillräcklig tillgång för underhållandet af en fullständig och ändamålsenligt ordnad navigationsskola,
Slaten icke skäligen borde vidare betungas med någon utgift för
navigations-undervisningen i bufvudstaden, hade Rikets sednast församlade Ständer,
jemte anhållan, det E. K. M. mätte i nåder vidtaga sådana åtgärder, hvarigenom berörde
testamentsmedel kunde lill dermed afsedt ändamål blifva använda, i underdånighet
tillkännagifvit att det då varande årliga anslaget för Stockholms Navigationsskola
2,800 R:dr komme att upphöra, när den beslutade nya slalsregleringen trädde i
verkställighet, men att Rikets Ständer, på det undervisningen vid skolan ej måtte
behöfva afbrytas, ville å Riksgäldskontoret anvisa en summa af 5,000 R:dr, för
att, efter beräkning af 2,800 R:dr ärligen, från 1849 års början tills vidare och
intill dess Rådbergska donationsmedlen blefve för ändamålet att tillgå, förskottsvis
disponeras till skolans underhåll, dock under förbehåll af framtida ersättning från
nämnde testamentsmedel. Imedlertid bade efter hvad E. K. M:t behagat i den nådiga
propositionen tillkännagifva, den Direktion, som, jemlikt nämnde testamente, egt
att för det afsedda ändamålet anordna Rydbergska donationen, och af sådan anledning
öfver Rikets Ständers berörde framställning blifvit hörd, i underdånighet anmält, att
som den af staten bekostade Navigationsskolan i Stockholm egentligen afsåge alt genom
undervisning i theoretiska kunskaper bilda skicklige sjökaptener och styrmän, under
det att, för ynglingar med båg och fallenhet för sjömansyrket, de största svårigheter
merändels molte att vinna tillfälle till sina anlags utbildande i det praktiska af detta
yrke, Direktionen på grund deraf ansett, att Rydbergs stiftelse kunde gagna i en
riktning, som hvarken vore stridande emot eller inträngde inom den för Statens
Navigationsskola utstakade verksamhet och derföre beslutat, att donationsmedlen
skulle användas för unga personers undervisande i det praktiska af sjömansyrket
för de delar, som tillhörde jungmän, matroser, båtsmän, segelmakare m. fl., som
egentligast förslås under benämningen sjömän, äfvensom i följd deraf vidtagit anBih.
till R. St. Erot. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 Afd. 53
418 Expedilions-Utskoltets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 171.
stalter för ”öfvandet” af cn praktisk sjömansskola, hvarjemte Direktionen förmält,
att den, med orubbadt bibehållande af grundfonden, ämnade att i den mån tillgångarne
medgåfve, alltmera utvidga stiftelsen uti den antydda praktiska riktningen,
men att den deremot icke ansåge sig kunna, utan ett i laga form tillkommet domslut,
till staten afträda och för andra föremål, än som efter Direktionens uppfattning
bäst med testators afsigt öfverensstämde, använda större eller mindre del af
fonden. Med afseende å hvad Direktionen sålunda anfört, bade E. K. M:t, som
jemväl inhemtat Kommers-Kollegii och Justitie-Kanslers-Embetets underdåniga yttranden
i ämnet, funnit någon åtgärd för närvarande icke kunna eller böra vidtagas, för
att, emot Direktionens bestridande, göra ifrågavarande enskilda stiftelses tillgångar disponibla
för underhåll af den hittills med allmänna medel bekostade Navigationsskolan i
Slockholm, helst Direktionen, så länge denna skola varit alt tillgå och befunnits motsvara
det dermed åsyftade ändamålet, att lill bildande af skicklige öfver- och underbefälhafvare
på handelsfartyg, bibringa nödiga theoretiska insigter i navigation, icke
kunde anses hafva saknat skälig anledning att uteslutande använda den Rydbergska
stiftelsen til! inrättande af en praktisk undervisningsanstalt för matroser och jungmän
m. fl. personer, som ville egna sig åt de lägre graderna af sjömansyrket; men
som E. K. M. likväl ansett nödigt, att någre föreskrifter meddelades lill vinnande
af närmare kontroll öfver de donerade medlens användande för dermed afsedt
ändamål, hade E. K. M:t för stiftelsen fastställt nådigt reglemente.
I anledning af hvad sålunda förekommit, äfvensom med tillkännagifvande att,
när Fuilmägtige i Riksgälds-kontoret ansett sig, i saknad af säkerhet om ersättning
från Rydbergska donations-medlen, icke kunna utanordna 1849 och 1850
årens anslag för Stockholms Navigations-skola, E. K. M:t anbefallt Stats-kontoret
att de fastställda behofven förskottsvis utbetala, har E. K. M:t behagat nu föreslå,
att å anslaget till undervisnings-anstalter för handel och sjöfart mätte åter varda
uppfördt det för Stockholms Navigations-skola förut bestämda årliga belopp, 2,800 R:dr.
Enär Rikets Ständers beslut, vid sistlidne riksdag, blott afsåg att förskjuta
hvad som under 2:ne år erfordrades för den inrättade Navigations-skolans oafbrutna
gång, intill dess Rydbergska donations-medlen hunnit för deras af stiftaren bestämda
ändamål disponeras, men Rikets Ständer ingalunda hade för afsigt att fortfarande
med stats-anslag understödja en inrättning, för hvars behof tillräckliga medel
syntes på annat sätt vara att tillgå, samt några skäl att nu vidtaga annan
och motsatt åtgärd sedermera ej tillkommit, hafva Rikets Ständer icke funnit sig
böra lemna bifall till ifrågavarande anslag för Stockholms navigations-skola, under
den tid nu verkställda statsreglering omfattar.
Expeditions- Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 171. 419
Men på det att undervisningen vid skolan icke må behöfva genast afbrytas,
och de dervid anställda lärare icke, oförberedda, gå miste om sina för året påräknade
löneförmåner, bafva Rikets Ständer för innevarande år till Navigationsskolan
i Stockholm anvisat ett belopp 2,800 R:dr, alt från Riksgälds-konloret utgå,
äfvensom Rikets Ständer medgifvit, alt de af Stats-kontoret åren 1849 och 1850
förskottsvis för ifrågavarande föremål utbetalde 5,000 R:dr varda af Riksgäldskontorets
medel ersatte.
14:o. Med anledning af Direktionernas för Navigations-skolorna i Stockholm,
Götheborg, Gefle, Malmö och Hernösand gjorda, af Kommers-kollegium understödda,
ansökningar om Ökadt anslag för nämnde skolor, bar E. K. M:t jemväl
behagat föreslå, att slaten för samma skolor måtte tillökas med tillsammans 1,766
R:dr 32 sk. ; men då de städer, inom hvilka navigations-skolorna äro inrättade,
i första rummet hemta nytta af dessas tillvaro och verksamhet, anse Rikets Ständer,
alt det bör vara en kommunens angelägenhet, all för dessa läroanstalter vidkännas
de mindre kostnader, som kunna erfordras utöfver de större af slaten beviljade
summor, och hafva derföre funnit sig ej böra bifalla det af E. K. M:t för
navigations-skolorna äskade ökade anslag.
15:o. I betraktande af de fördelar, som tillskyndas de inhemska rederierna
genom Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, för hvilket, sedan det, jemlikt Rikets
Ständers önskan, år 1849 flyttals från kofferdi-varfvet till Kongl. Flottans varf,
nådigt reglemente blifvit utfärdadt, har E. K. M:t föreslagit, alt det för berörde
institut nu från Riksgälds-kontoret utgående årliga anslag af 3,333 R:dr 16 sk.,
måtte under den tid, den vid innevarande riksdag uppgjorda statsreglering omfattar,
än vidare fortfara, med rättighet för E. K. M:t att använda nämnde årliga
belopp lill lärares aflönande, elevers underhåll och andra för institutet erforderliga
utgifter; hvilket Rikets Ständer bifallit.
16:o. För den händelse Rikets Ständer skulle bevilja ofvan omförmälda af
E. K. M:t föreslagna, såsom nödiga ansedda, förhöjningar i de å Riksstatens 6:te
hufvudtilel uppförda anslags-summor till undervisnings-anstalter för jordbruket, slöjderna
och sjöfarten, uppgående till ett sammanräknadt belopp af 28,966 R:dr 32
sk., utom det till återuppförande erforderliga anslaget, 2,800 R:dr för Navigationsskolan
i Stockholm, har E. K. M:t, för alt i någon mån bereda tillgång för dessa tillökningar
å Riksstalen, föreslagit, att nedsättning i följande anslag å samma hufvudtitel
måtte äga rum, nemligen: lill befrämjande i allmänhet af handel och sjöjar t
420 Expeditions-UtskoHels Förslag till lind. Skrifvelse, N:o 171.
med 9,000 R:dr, och till befrämjande i allmänhet af bergsbruket med 3,000 R:dr,
eller tillsammans 12,000 R:dr.
Som Rikets Ständer funnit sig icke kunna bevilja alla ifrågavarande förhöjda anslag,
hvarom E. K. M:t gjort nådig framställning-, samt de anslag, i hvilkas belopp
E. K. M:t ifrågasatt nedsättning, äro anvisade till föremål af allmänt nyttig egenskap,
har ifrågavarande nådiga framställning icke blifvit af Rikets Ständer bifallen, utan hafva
dessa anslag blifvit uppförda ulan annan förändring, än den nedsättning af '10 sk. 4
r:st., som, för slutsummans jemnande, funnits böra ega rum i det beräknade markegångsvärdet
af under sistnämnde anslag inbegripna indelta räntor.
17:o. Uti det under titeln jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar
å Riksstaten uppförda förslags-anslag, 6,669 R:dr 16 sk., ingå indelta räntor efter
förslags-markegång till ett belopp af 3,669 R:dr 16 sk., och enär det, enligt Rikets
Ständers tanka, skulle leda till enkelhet i kronans räkenskaper, om berörde indelningar
utbyttes mot kontanta anslag, men någon framställning derom icke förekommit uti
E. K. AI:Is lill Rikets nu församlade Ständer alldina nådiga proposition, angående serskilda
till åtskilliga förvaltande verk anvisade inkomsters utbytande emot stats-anslag,
få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, all E. K. M:t, efter utredning af dessa räntors
beskaffenhet, täcktes till Rikets näst sammanträdande Ständer aflåta nådig proposition
i ämnet.
18:o. I öfverensstämmelse med E. K. M:ts allmänna förslag, angående förändrad
reglering med de till cmbets- och tjenstemän samt betjening nu utgående
Ljuspenningar, har E. K. M:t begärt, alt från förslags-anslaget till skrifmaterialier
och expenser samt ved och ljus måtte öfverflyttas till de på denna hufvudtitel upptagna
embetsverks aflöningsstater ett sammanlagdt belopp af 3,210 R:dr; men af
skäl, hvilka äro anförda uti Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 3 sistlidne
Maj, har berörde nådiga framställning för närvarande icke blifvit af Rikets Ständer
bifallen.
19:o. Reträffande i öfrigt de under sjette hufvudliteln upptagna utgiftssummor,
så bar någon anledning icke förekommit att deruti vidtaga någon förändring, med
undantag af den tillökning, som, för slutsummans jemnande, funnits böra ega rum i
förslags-anslaget till skrifmaterialier och expenser j och hafva alltså denna hufvudtitels
anslag blifvit fastställde att, intill näst vidtagande statsreglering, utgå som följer:
(Se tabellen.)
Tillhör Exp.-Utsk:s Förslag till und. Skrifvelse, IV:o 171, sid. 420.
Civll-ES epartementet.
Statsråden utan Departement er:
„ , (Lön  4,500:
a i Taffelpenningar  1,500:
Departements-chefen:
Lön
Taffelpenningar
Departementets expedition: Expeditions-chefen
Öfrige embets- och tjenstemän
Statsrådets vaktmästare
Bergs-kollegium med Bergslags-staterne
Kommerse-kollegium
Tabell-kommissionen
Landtmäteri-staten, löner . . .
För sockenkartors upprättande. Reservationsanslag
öfverståthållare-embetet
6,000:
4,500:
2,500:
3,000:
14,424: 32. —
200:
ds-staten
i Upsala
Län
d:o
■» Stockholms
d:o
» Södermanlands
d:o
» Östergöthlands
d:o
» Gottlands
d:o
» Kalmar
d:o
» Blekinge
d:o
» Jönköpings
d:o
d Kronobergs
d:o
» Christianstads
d:o
» Malmöhus
d:o
» Hallands
d:o
» Götheborgs och Bohus d:o
d:o
b Elfsborgs
d:o
» Skaraborgs
d:o
» Nerikes
d:o
t Wermlands
d:o
» Westmanlands
d:o
t Kopparbergs
Penninge-anslaget, lika med 1849 års . . .
4,887: 24. 5.
Indelta räntor: af 1849 års anslag  17,200: 8.
Afgår: vedbrand för Residenset och embelsrummen 86: 32. —
Indelt spannmål, 1849 års anslag
Lands-staten i Gefleborgs lön
d:o » Westernorrlands d:o
d:o » Jemtlands d:o
d:o » Westerbottens d:o
d:o » Norrbottens d:o
Löneförhöjning för Landsstaterne
Gästgifvares friheter:
Penningar, 1849 års anslag’  346: 1.
Ökas med .
146: 32.
Indelta räntor fråu 1849 års anslag 10,516: 17.
Afgå odisponerade .
50: 45.
Indelt spannmål, 1849 års anslag
Färjor och Färjekarlar
Jordbruket, Handeln och Näringarne.
Skiften och afvittriugar
Utfljttningshjelp efter laga skiften. Förslagsanslag
Vägar och kommunikationer
Undervisnings-anstalter för Jordbruk och Landtmanna-näringar:
Förra anslaget
Tillökning för 1 Landtbruks-skola i Jemtland  2,000:
-17,113: 24.
2,102: 12.
6.
"eT
8.
-492: 33. 6.
10,465:
3:
19. 10.
45. —
Summa
d:o för Ultuna Landtbruks-institut
d:o » öfriga Landtbruks-skolorna, tillsammans . .
Odlingshjelp m. m. för Krononybyggare. Förslagsanslag . . .
Befrämjande i allmänhet af Jordbruk och Landtmanna-näringar .
Hästafvelns förbättrande
Undervisnings-anstalter för slöjderna, 1849 års anslag ....
Förhöjning: för Chalmerska skolan
» » Slöjdföreningens skola
» » en tecknisk Elementarskola i någon stad i
södra Sverige
Befrämjande i allmänhet af slöjderne
Undervisnings-anstalter för handel och sjöfart
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart
Undervisnings-anstalter för bergsbruket
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket
Fiskeri-näringens understöd
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar. Förslagsanslag .
Diverse Anslag.
1,000:
10,000:
26,000: —
-16,000:
1,000:
2,000:
5,000:
20,200: —
_8,000:
Summa
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus. Förslagsanslag: 1849 års anslag 16,400: 25. 8 ökas
iör jemnande af Hufvudtitelns slutsumma
Rese- och traktaments-penningar. Förslagsanslag
Extra utgifter
Summa
Indelta
räntor.
Spannmål.
Indelt.
0 i n de 11
Kronoviirde.
Markegång.
Mått.
Värde
förslagsvis,
å 6 It:dr t:n.
Mått.
Värde
förslagsvis,
1 ä 6 lt:dr t:n.
18,000
7.000
17,624
28,413
20,144
2,450
20.560
3.000
34.561
2,086
2,848
2,322
2,334
3,696
4,932
5,916
5,312
4,984
7,822
9,575
3^901
4,188
4,551
4,425
4,398
5,090
18,000
7.000
17,624
28,413
20,144
2,450
30,412
3.000
34,561
19.222
22,484
13,620
22,824
7,106
18,393
8,749
19,077
16,819
13,215
9,575
14,260
13,059
21,518
19,788
15,039
16 777
32
43
32
43
1
\
40
1,394
11
s
9,851
16
8
28
3
10
4
i
28
11
14
22
9
32
11
10
4
3
3
2,425
2,775
1,599
2,899
482
1,905
10
29
6
37
32
10
11
7
17,136
19,611
11,298
20,489
3,410
13,461
8
15
6
41
46
16
16
22
36
11
4
24
3
9
1
7
9
11
7
10
11
7
5
5
1"}
472
7
2,833
15
27
39
27
9
6
46
33
28
19
34
6
8
10
3
1,948
1,675
11
13,765
11,835
32
6
4
11
20
24
6
1
9
3
398
25
2,392
33
500
3,000
3
3
9
3
6
1
5
5
1,466
1,510
2,401
2,145
1,505
1,645
9
7
16
16
45
4->
11
6
8
1
11
1
10,359
4,708
16,967
15,158
10,641
11,629
41
21
9
4
2
26
7
11
i
613
25
3,682
33
80
—
480
—
37
2
29
6
18
11
11
‘>
34
204
27
6
10
44
q
17
57
q
3,444
4,887
7.000
6,454
9,461
6,151
10,256
6.000
49f
10
7
2,439
2,375
1,813
1,204
444
39
25
43
47
i
3
4
11
5
17,239
17,113
12,816
8,514
2,465
7,813
2,058
13
24
37
9
38
11
25
•>
20,683
24,103
19,817
18,608
12,355
13,964
12,315
6,000
10,962
140
23
12
15
9
9
7
24
5
h
350
12
2,102
12
->6
1
1
11
10
6
11
1
-t
oq
606
71
17
10
3,639
427
9
42
47
8
|
32
41
9
-H)
1,105
291
37
15
1
9
3-}
4
9
K
33
6
1,889
33
21
44
6
8
10,465
123
19
6
10
21
26
45
42
o
4
2
16
—
284,291
6
4
39,378
39
1
268,934
46
5
2,530
_
15,180
614
—
3,684
572,090
4
9
42.000
46.000
8,000
42.000
46.000
8,000
4Z,UUU
3.000
10,333
30,530
28,200
12,000
9,300
19,000
3,800
5.000
_
_
42.000
3.000
10,333
30,845
28,200
12,561
9,300
19.000
3,800
20,953
5.000
6,669
16
16
52
16
315
79
30
561
24
24
2,263
45
\
15,953
9
7
9
7
5,000
3,000
—
—
267
24
11
1,890
16
—
296
16
1,779
—
16
—
267,163|16
—
2,611
4
3
18,405
1
7
296
16
1,779
5216
315
287,662
17
7
16,407
25
8
16,407
6,000
6.000
25
8
6,000
6,000
—
—
—
—
-—
—
—
28,407
25
8
—
—
—
—
|
—
_
28,407
25
8
579,862
—
—
41,989 431 4
287,340
—
2,82616
16,959
-
~
666|16
3,999
888,160
_
Expeditions-Utskottets Föi'shig till undt. Skrifvelse, N.-o 171.
4*21
Dock må ofvanstående reglering af denna hufvudtitel icke utgöra hinder för
verkställandet af de beslut, Rikets Ständer fattat i fråga om allmän förenkling af indelta
räntorna och tionden, eller deras i mer eller mindre män skeende indragning till
statsverket.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
422 Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, Nto 172.
N:o 172.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Aug. 1851.
Preste-Ständet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående reglering af utgifterna
under Riks-statens sjunde hufvudtilel.
(Slats-Utsk:s Utlide N:o 88 och Mern. N:o 153.)
S. A. Ii.
Vid regleringen af Riks-slatens sjunde hufvudtilel hafva Rikets Ständer fattat
följande beslut, hvilka härmedelst i underdånighet anmälas, nemligen angående:
Rammar-kollegium och Kammar-rätten.
l:o. Uppå E. K. M:ts derom gjorda framställning, hlefvo vid sednaste statsreglering
fyllnads-anslag till de för Kammar-kollegium och Kammar-rätten år 1841
fastställde interims-stater fortfarande af Rikets Ständer anvisade med 7,532 R:dr
31 sk. 11 rist. för det förra och 13,075 R:dr 28 sk. 9 rist. för det sednare
af dessa embetsverk, hvilka fyllnads-anslag dock, med hänsigt till embetsverkens
reorganisation, beviljades endast att utgå såsom arfvoden under den tid, nu gällande
statsreglering omfattar. Då imellertid, enligt E. Ii. Mits nådiga förklarande,
förslag till förändrad reglering med ifrågavarande embetsverk icke kunnat
uppgöras, såsom, bland annat, beroende af de beslut, som kunna fattas vid slutlig
pröfning af frågan, angående skatteväsendets samt uppbörds- och redogörelseverkets
förenkling, har E. K. Mit i anledning häraf föreslagit, att omförmälde,
till fyllnad i Kammar-kollegii och Kammar-rättens interims-stater erforderliga, anslag
måtte till fortsatt utbetalning under förut bestämda vilkor anvisas; och enär
behofvet af detta vid 3:ne föregående riksdagar medgifna fyllnads-anslag visat sig
Exp edit iöns-C Isko tte ts Förslag till und. Skrifvelse, N:o 172.
423
fortfara, hafva Rikets Ständer, i Öfverensstämmelse med hvad E. K. M:t i denna
del föreslagit, anvisat ifrågavarande anslag, 7,532 R:dr 31 sk. 11 r:st. till
Kammar-kollegium och 13,075 R:dr 28 sk. 9 r:st. för Kammar-rätten, att, emot
förut stadgade vilkor, fortfarande utgå under den tid, för hvilken nu skedda statsreglering
blifver gällande.
Statskontoret.
2:o. Under åberopande af hvad det vid den nådiga propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof bifogade protokoll öfver finans-ärenden af den 19
Oktober näsllidet år innehåller, rörande den af E. K. M:t fastställda nya organisation
af Stats-kontoret, samt på det att de hittills under olika titlar utgångna anslag
till aflönande af detta verks embets- och tjenstemän matte blifva å ett ställe
sammanförde, har E. K. M:t behagat föreslå, alt, enär för nämnde ändamål erfordrades
40,170 R:dr 32 sk. och dertill lades nuvarande kontanta anslaget för
kronomagasinen och vågstaterna 10,336 R:dr 32 sk., anslaget för Stats-kontoret
med kronomagasinen, samt med vågstaterna i Fahlun och Avesta, måtte uppföras
till 56,507 R:dr 16 sk. Då härifrån afräknades: a) nu utgående stats-anslaget,
efter afdrag af den kammarskrifvarelön å Stats-kontorets stat, 438 R:dr, som,
enligt hvad förut, vid fråga om reglering af fjerde hufvudtiteln, blifvit i nåder
föreslaget, skulle till Krigs-kollegium öfverflyttas eller 42,096 R:dr 32 sk.; b)
det å sjunde hufvudtiteln serskildt uppförda anslag till aflöning för chartoe-sigillatseverket,
hvilket anslag E. K. M:t nu begärt måtte öfverflyttas till Stats-kontorets
stat med 3,516 K:dr; samt c) hvad till ljuspenningar för verkets personal utgått
af anslaget till skrifmaterialier och expenser, hvilket belopp, 2,000 R:dr, E. K. M:t
ansett böra lill aflönings-anslaget öfverföras, skulle under denna titel på staten
uppkomma en tillökning af 8,894 R:dr 32 sk., hvilken tillökning likväl komme
att godtgöras: dels derigenom att, då den å Stats-kontorets nya stat uppförda
personal vore beräknad jemväl för handläggning af de ärenden, som tillhöra verkets
nuvarande magasins-deparlement, hvars aflöning, ehuru af fortfarande egenskap,
qvarstått å allmänna indragningsstaten, af berörde anslag borde till förstnämnde
stat öfverflyttas 5,621 R:dr 32 sk., dels ock genom besparing å anslaget
till chartae-sigillatse-omkostnader af 473 R:dr och af det lill Kongl, räntmästarne
utgångna remisslage, 2,800 R:dr, eller tillsammans 8,894 R:dr 32 sk., hvarjemte
i följd af regleringen skulle komma att derutöfver besparas 3,482 R:dr 32
sk. årligen, som, under serskildta titlar, för besörjande af verkets göromål ut
-
424 Expe di lia n s- lits k o K c Is Förslag till und. Skrifvelse, A.-o 172.
gatt, hvaribland den efter ofvannämnde öfverflyttning af en del utaf allmänna magasins-departementets
aflönings-anslag uppkommande återstod af samma anslag eller
820 Ridr, som för närvarande borde ä allmänna indragningsstalen qvarstå, men,
sedan nuvarande personalen afgått eller blifvit å nya staten öfverflyttad, ifrån
samma stat uteslutas.
Hvad E. K. M:t sålunda uti Dess nådiga proposition föreslagit, jemte hvad
i öfrigt härvid förekommit och med frågan om Stats-kontorets nya reglering eger
sammanhang, hafva Rikets Ständer tagit i öfvervägande, tillika med de förhållanden,
hvilka på detta embetsverks organisation och göromål omedelbarligen skola
inverka. Det bar härvid ej undgått Rikets Ständers uppmärksamhet, att flera på
Konungs och Sländers beslut beroende vigtigare omständigheter ännu föranleda till
någon ovisshet uti bedömandet, dels af mängden utaf de göromål, hvilka framgent
komma att tillhöra Stats-kontoret, dels ock i någon mån af deras beskaffenhet.
Den af E. K. M:t afgifna nådiga propositionen, angående de uti ordinarie räntan
ingående persedlars omsättning och förenkling samt om förändring lili indelta räntors
och kronotiondes utgörande, uti hvilket ämne dessutom flera lill betydliga
förändringar föranledande framställningar bos Rikets Ständer blifvit gjorda, torde
möjligen åstadkomma en annan reglering, än den, som nu blifvit ifrågasatt för
Stats-kontorets serskilda afdelningar och vid dem anställde tjenstemäns befattning
med de ärenden, som röra uppbördsverket och magasins-ärenden. Likaledes torde
den förändring uti formuläret för Rikshufvudboken, som är i frågaställd och som
ännu ej undergått slutlig pröfning, kunna föranleda ett föränd rädt behof af tjenstemän
uti Riksboksluts-kontoret.
Under dessa omständigheter, anse Rikets Ständer icke fullt lämpligt, att en
definitiv reglering af Stats-kontoret nu fastställes lill bestämdt antal tjenstemän,
fördelade till vissa bestämda befattningar och med en förhöjning uti lönevilkor,
som Rikets Ständer icke godkänt. Rikets Ständer inse likväl nödvändigheten deraf,
alt de medel, sorn erfordras för ärendenas oafbrutna gäng, mäste finnas till E.
K. Mits nådiga disposition och att ej någon inskränkning uti hvad E. K. M:t
härtill funnit nödigt för närvarande bör ega rum, sa vida sådant kan ske inom för
ändamålet hittills afsedda tillgångar. Enär dessa tillgångar, så vidt de af Rikets
Ständer för ifrågavarande behof blifvit anvisade, bestå af Stats-kontorets anslag
på stat, 32,198 R:dr, förutom ljuspenningar och remisslage, hvilka uti E. K. Mits
nådiga proposition äro beräknade lill 4,892 Ridr, men rätteligen utgöra blott
4,887 Ridr, Chartm-sigillatm-verkets aflönings-anslag på stat, 3,51(5 Ridr, förutom
provision 473 Ridr och de till Magasins-kontorets tjenstemän på Allmänna
Indragnings
-
Exp edi tion .v - Uts kölle ts Förslag till und. Skrifvelse, N:o 172. 425
Indragningsstaten uppförde 6,442 R:dr samt rned af E. K. M:t utaf besparingar och
andra medel anvisade 2,575 R:dr 16 sk., tillsammans utgöra en summa af 50,091
R:dr 16 sk., öfverskjutande det af E. ii. M:t för ändamålet uppgifna behof af
46,170 R:dr 32 sk. med 3,920 R:dr 32 sk., anse Rikets Ständer sin åtgärd
för närvarande böra inskränka sig till att medgifva fortfarande användandet af så
stor del af det på Allmänna Indragningsstaten för under Stats-kontoret hörande
Allmänna Magasins-kontoret anslagne belopp, som, enligt förestående beräkning, till
Stats-kontorets aflöning erfordras utöfver andra i detta afseende använde eller uppgifne
tillgångar. Då bela detta belopp nu utgör 6,442 R:dr, men öfverskottet i
tillgångar 3,920: 32, uppgår således den för nyssnämnde behof erforderliga summan
till 2,521 R:dr 16 sk., hvilken dock ej blifver disponibel förr, än i den
mån nu vid allmänna Magasins-kontoret anställde tjenstemän från sina innehafvande
befattningar afgålt och de öfverskjutande 3,920 R:dr 32 sk. till stats
verket
hunnit besparas.
Rikets Ständer hafva alltså, utan att antaga E. K. M:ts nådiga proposition
i hvad den angår Stats-kontorets lönereglering, medgifvit, att E. K. M:t af de på
allmänna indragniugs-staten för närvarande till aflöning åt tjenstemännen vid
allmänna Magasinskontoret anvisade 6,442 R:dr, sedan 3,920 R:dr 32 sk. dera!
kunnat efter afgående tjenstemän statsverket besparas, må ega att tills vidare,
för de till Stats-kontorets handläggning hörande ärendens oafbrutna gång, använda
återstående i män af afgång disponibla blifvande 2,521 R:dr 16 sk., samt att
de för aflöning vid Chartae-sigillatae-verket på riksstat uppförde 3,516 R:dr må blifva
qvarstående under hittills varande rubrik; och är följaktligen förra anslaget för
Stats-kontoret oförändradt upplordt på riksstaten till sitt förut varande belopp.
Char Ir/i-Sigillalcc-ver ket.
3:o. Enär, enligt E. K. M:ts förslag, det till löningar å riksstaten uppförde
anslag 3,516 R:dr skulle komma att i Stats-kontorets löneanslag ingå, ansåge
E. K. M:t, att detsamma icke borde vidare serskildt upptagas, äfvensom att,
ehuru, i följd af nämnde embetsverks lönereglering, utgifterna å anslaget till
cbarlm-sigillatse omkostnader, i gällande stat beräknad till 70,000 R:dr, komma
att minskas med hvad, som motsvarar deraf utgången provision till kassören i
chartae-sigillatae-verket med 473 R:dr, denna obetydliga minskning icke måtte för
-
Uih. till R. St. Prot. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 Afd.
54
426 Expeditions-UtskoHets Förslag till and. Skrifvelse, N:o 172.
anleda någon förändring i närande förslagsanslag, utan detsamma beräknas till enahanda
belopp som hittills.
I enlighet med Rikets Ständers i föregående punkt anmälda beslut, hafva
dessa anslag blifvit fortfarande å riksstaten oforändradl uppförde med 73,516 R:dr.
Oj verin ten ilen Is-em betet.
4:o. Då Kongl. Museum, för hvilket eli anslag af 1,670 R:dr 32 sk. för
närvarande funnes uppfördt å åttonde hufvudliteln, hörde under bemälde embete,
ansåge E. K. M:t lämpligast, alt berörde anslag öTverflyttades lill sjunde bufvudtiteln
och sammansloges med del der för Öfverintendenls-embelet upptagna anslag,
som följaktligen skulle erhålla en tillökning af 1,670 R:dr 32 sk.; hvilken öfverflyttning,
såsom ledande till reda och ordning i räkenskaperna, Rikets Ständer
bifallit.
Postverket.
5:o. I öfverensstämmelse med hvad E. K. M:t, vid beräkningen af statsverkets
inkomster, behagat anföra, angående nedsättning med 15,000 R:dr uti
postverkets bidrag till staten, emot beviljande af portofrihet för tullverkets brefvexling,
och då postverkets inkomster ändock upptagits tiil enahanda belopp som
vid sednaste statsreglering, så och under förutsättning, alt för postverket fortfarande
finge användas öfverskottet af postmedlen, sedan bidraget till staten deraf
utgått, har E. K. M:t föreslagit, att, i följd häraf, motsvarande förhöjning i beräkning
af utgifts-anslaget mätte varda iakttagen.
Med hänsigt till svårigheten att å begagnandet af fribrefsrätten vid ett så
vidlyftigt förvaltningsverk kunna handhafva erforderlig kontroll, och då den redan
dryga postföringen möjligen än mera kunde betungas, anse Rikets Ständer, enär
ingen fördel för tullverket, men väl olägenheter för postverket, skulle af förändringen
uppkomma, sig ej höra bifalla E. K. M:ts högstberörde framställning,
och hafva i sammanhang härmed vid nu skedda statsreglering uppfört postverkets
kontanta statsanslag oförändradt till 485,000 R:dr, så att statsverket eger
att fortfarande af postmedlen påräkna en behållen inkomst af 115,000 R:dr samt
blifvande öfverskott, såsom hittills, af E. K. M:t kunna disponeras till bestridande
af kostnader för poslanstalternes utvidgande eller förbättring.
Expeditions-Utskottets Förslag■ till und. Skrifvelse, N:o 172. 427
Jägeristaten.
6:o. I anledning af E. K. M:ts nådiga proposition den 15 Nov. sistlidet år
angående serskilda till åtskilliga förvaltande verk anvisade inkomsters utbytande
mot statsanslag, hafva Rikets Ständer beslutat öfverflyttning från indelt till kontant
af anslaget för skogsp lan terings-kassan, hvadan förra indelta anslaget fö i jägeristaten,
utgörande i kronovärdi 1,312: 1. med markegängsförslagsvärde 9,182: 32.
blifvit forminskadl med 1,025: 6. 7,535: 42.
eller till 2S07~43! T,"646: 387
äfvensom 2 tunnor indelt spannmål med värde af 12 R:dr från riks-staten försvunnit;
hvaremot under titel Skogsplanterings-kassan: ersättning för hemmansräntor
och arrenden m. m. ett förslagsanslag i kontant är uppfördt med
11,000 R:dr.
Förslagsanslaget till lyshållning m. fl. utgifter för Kronans
hus i Slockholm.
7:o. Som E. K. M:t, i sammanhang med nådigt förslag till reglering af
utgifterna under riksstatens första hufvud titel, gjort framställning om öfverflyttning
till nämnde titel af 613 R:dr, såsom kostnad flir lys- och renhållningen
samt sotningen, jemte dermed sammanhang egande utgifter för H. K. II. Prins Gustafs
palats, har E. K. M:t ansett, att förenämnde förslagsanslag bör minskas
med ett emot sagde kostnad svarande belopp eller i rundt tal 600 R:dr, hvilket
Rikets Ständer bifallit.
Anslagen till byggnader och reparationer i Stockholm och fandsorlerne, äfvensom
för magasinsbyggnader, sä i hufvudsladen som i landsorlerne.
8:o. Med afseende å de olägenheter, som, efter hvad erfarenheten ådagalagt,
de förut gällande stadganden angående befattningen med underhållet af kronans
hus och byggnader i landsorterne samt dispositionen och redovisandet af derför
anslagne medel medfört, likasom svårigheternc att, under sådane omständigheter,
handhafva en fullständig och tillförlitlig kontroll å de befintliga tillgångarne, har,
enligt nådigt tillkännagivande, E. K. M:t, som ansett dessa olägenheter lämpligast
kunna undanrödjas derigenom, att bestyret med såväl tillgångarnes fördel
-
428 Expeditions-UIskottets Förslag till and. Skrifvelse, N:o 172.
ning, sorn deras förvaltande och redovisande, förenades hos en embetsmyndighet,
på sätt rörande anslaget för underhållet af kronans hus och byggnader i hufvudstaden
vore föreskrifvet, under den 6 Mars 1849 förordnat, att den jemväl förut
åt Kammar-kollegium uppdragna befattning med kronans i civilt ändamål anslagne
hus och byggnader i landsorterna, hvilka icke vore under annat embetsverks tillsyn
ställde, samt handläggning af administrativa frågor, angående nybyggnad och
underhåll af dessa hus och byggnader, jemte nödige inventariers anskaffande,
skulle af Öfverintendents-embetet öfvertagas; äfvensom och enär det ansetts leda
till större enhet i förvaltningen samt medföra flere väsendlliga fördelar, om Öfverintendents-embetet
likaledes erhölle den befattning med underhållet af kronans magasinsbyggnader,
så i Stockholm som i landsorterne, hvilken tillförene ålegat
Statskontoret, E. K. M:t, genom serskildt beslut af den 19 Oktober sistlidet år,
i nåder befallt, att sistnämnde befattning skulle ifrån och med början af innevarande
år på Öfverintendents-embetet öfverflyttas; och då vid sådant förhållande
det vore mindre lämpligt och endast ledande till större vidlyftighet att fortfarande
hafva anslagen till magasinsbyggnader afskiljde frun dem, som a 7:de hufvudliteln
äro uppförda för kronans öfriga hus och byggnader, har E. K. M:l föreslagit,
att dessa anslag måtte sammanföras, serskildt för hufvudstadeh och serskildt för
landsorterna, samt att desamma måtto få såsom reservationsanslag anses, dock att
ifrån anslaget för hus och byggnader i landsorterna borde afdragas de 4,000 R:dr,
som hittills deraf utgått lill fängelsebyggnaders underhåll och nu enligt hvad i
sammanhang med förslaget till reglering af utgifterna under andra hufvudtiteln
blifvit ifrågastäldt, skulle til! berörde hufvudtitel öfverflyttas.
Hvad serskildt beträffade de för underhåll af Kronans hus och byggnader i
landsorterne uti Riksstaten upptagne indelta anslag, så ansåge E. K. M:t, att af
desamma borde uteslutas ej mindre de räntor med kronovärdi af 5 R:dr 30 sk.
5 r:st. eller markegångsvärde af 39 R:dr 20 sk. 11 r:st., som vore för högt upptagne,
än ock, sedan Fahlu Kungsgårds-hjelp numera upphört, det för nämnde
kungsgård beräknade anslag af 173 R:dr 19 sk. 1 r:st. i kronovärdi med 314 R:dr
42 sk. 1 r:st. efter markegångsvärde. Äfvenledes har E. K. M:t täckts föreslå,
att de för Runna qvarndam, Kungsladan vid Rankhyttan och Ornäs loftbyggnad
anvisade anslag af indelta räntor lill kronovärdi af 13 R:dr 37 sk. med markegångsvärde
af 90 R:dr 19 sk. samt anslaget till Kungsladan vid Isala af 30 kappar
kronotionde, beräknade till ett värde af 5 R:dr 30 sk., måtte försvinna, emot
det att af anslaget til! underhåll af kronans hus och byggnader i landsorten till
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 172.
429
vederbörande kontant utbetaias de derför belöpande ersättningar; börande för sådant
ändamål nyssnämnde anslag ökas i kontant med 90 R:dr 32 sk.
Enligt nämnde af E. K. M:t ifrågasatte förändringar, skulle anslagen till byggnader
och reparationer komma att utgöra:
för Stockholm .... 32,000 och
för landsorterna .... 40,233: 16.
hvaremot de båda anslagen för magazinsbyggnader, äfvensom de å anslaget till byggnader
i landsorterne nu uppförda indelta räntor af spannmål, i värde beräknade till
430 fl:dr 10 sk., borde uteslutas.
Hvad E. h’. M:t sålunda i nåder föreslagit hafva Rikets Ständer bifallit, utom
hvad beträ Här den ifrågaställa öfverflyttningen till Riksstatens andra Hufvudtitel af de
4,000 R:dr, som från anslaget för hus och byggnader i landsorterne utgått till fängeisebyggnaders
underhåll, hvilken öfverflyttning, enligt hvad i Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse den 5:te innevarande månad, angående regleringen af sistnämnde
Hufvudtitel, är vordet anmäldt, icke blifvit af Rikets Ständer bifallen.
Anslaget lill remisslage.
9:o. I följd af hvad, i sammanhang med frågan om Stats-kontorets organisation
E. K M:t hemställt, angående upptagande å nämnde embetsverks stat af ersättning för
Kongl. Räntmästarnes remisslage, skulle serskildt anslag derför ej vidare erfordras
och således anslaget till remisslage med motsvarande belopp förminskas; men då, oaktadt
denna utgift i medeltal utgjort 2,795 R:dr, nämnda förslagsanslag för detta ändamål
blott upptagit 1,500 R:dr, ansåg E. K. M:t endast sistnämnda belopp kunna från
anslaget afdragas.
Som Rikets Ständer funnit sig icke kunna bifalla den föreslagna omorganisationen
af Stats-kontoret och de för densammas genomförande äskade öfverflyttningar
till Stats-kontorets nya stat, hafva Rikets Ständer ansett någon nedsättning uti nu
ifrågavarande anslag icke böra ega rum, utan detsamma fortfarande upptagas till enahanda
belopp, sorn å nu gällande Riksstat är uppfördt.
10:o. Enär förslagsanslaget till manlalsskrijhings-provision, upptaget till
10,500 R:dr, icke varit tillräckligt till bestridande af dermed afsedda utgifter, har
detta förs lags-anslag blifvit ökadt med 2,500 R:dr och således å Riks-staten uppfördt
med 13,000 R:dr.
430
Expedit iöns- Utsko t tets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 172.
liro. I öfverensstämmelse med E. K. M:ls allmänna förslag, angående förändrad
reglering med de lill Embets- och Tjenstemän samt betjening nu utgående ljuspenningar,
har E. K. M:t begärt att från detta förslags-anslag måtte öfverflyttas till
de på denna hufvudtitel upptagna embetsverks aflönings-stater ett sammanlagdt belopp
af 7,676 R:dr 32 sk., men, af skäl, hvilka i Rikets Sländers underdåniga skrifvelse
den 3 sistlidne Maj äro anförda, bar denna nådiga framställning, för närvarande icke
blifvit af Rikets Ständer bifallen.
I2:o. Beträffande i öfrigt de under sjunde Hufvudtiteln upptagna utgiftssummor
bar någon anledning icke förekommit att deruti besluta någon förändring, hvadan desamma
blifvit upptagne till enahanda belopp, som vid sistlidne riksdag bestämdes, utom
en för slutsummans jemnande erforderlig minskning med 4 sk. i indelta räntornas
markegångs förslagsvärdc å anslaget för släders friheter, samt förhöjning i förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser. Och hafva alltså denna Hufvudtitels
anslag blifvit fastställda att, intilldess nästa statsreglering vidtager, utgå som följer:
(iSe Tabellen.)
Dock må ofvanstående reglering af denna Hufvudtitel icke utgöra binder för
verkställandet af de beslut, Rikets Ständer fattat i fråga om allmän förenkling af
indelta räntorna och tionden, eller deras i mer eller mindre mån skeende indragning
till statsverket.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
Tillhör Exp.~Utsk\s Förslag lill tind. Skrifvelse, N:o 172, sid. 430.
/Finans-g3 epartementet.
Departements-chefen :
Lön  4,500:
Taffelpenningar  2,500:
Departementets Expedition:
Expeditions-chefen
3,000: — —
Öfrige embets- och tjenstemän  12,024: 32. —
Kammar-kollegium
Stats-kontoret med Krono-magasinerne samt vågstaterne i Fahlun och Avesta
Ch arta;-S ig illa ter, - V\er kel :
Löningar
3,516: —<■ —
Chartae-Sigillata3-omkostnader. Förslagsanslag  70,000: — —
Mynt- och Kontroll-verken :
Löningar
7,428: 16. —
Till Myntets drift och underhåll  8,000: — —
Omkostnader för Kontroll-verket. Förslagsanslag 2,300: — —
Kammar-rätten «...
Öfverinlendents-embetet, 1849 års anslag  10,543: — —
Från 8:de Hufvudtiteln hilföres Kongl. Musei förra anslag .... 1,670: 32. —-
Postverket (kontanta anslaget på förslag, att af postmedlen direkte utgå)
Tullverket (.Förslagsanslag att af tullmedlen direkte utgå)
Jägeri-stalen
Skogsplanterings-kassan: Ersättning för hemmansräntor och arrenden m. m. Förslagsanslag
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm:
Förslagsanslag, enligt 1849 års riksslat  4,000: — —
Minskas genom öfverflyttning till Esta Hufvudtiteln (Prins Gustaf Palats) 600: — —
/
Byggnader och reparationer i Stockholm (Magasins-byggnader i Stockholm derunder inbegripne).
Reservationsanslag
Byggnader och reparationer i Landsorterna (Magasins-byggnader i Landsorterna derunder inbegripne).
Reservationsanslag
Kontanta anslaget efter 1849 års riksstat, tillsammans  44,136: 32.
bar enligt Kongl. Maj:ts proposition ökats med  96: 32.
Anm.: Indelta räntor och indelt spannmål försvinna från staten.
Städers friheter. Förslagsanslag
Transportkostnad för statsverkets bergseffekter. Förslagsanslag
Remisslage. Förslagsanslag
Observations- och Uppbörds-procenter. Förslagsanslag
Mantalsskrifvangs-provision. Förslagsanslag.- 1849 års
10,500: —
Ökas med
2,500: —
Tiondeprofvare
Rcslitulioner. Förslagsanslag
Rese- och traklaments-penningar. Förslagsanslag
Skrifmaterialier och expenser m. m. Förslaganslag . .
Extra utgifter
Kongl. Theatern
Su m m a
1
Indelta räntor.
Spannmål.
Penningar.
Indelt.
Kronovärde.
Markegång.
Mått.
Värde
förslagsvis,
å 6 R:dr t:n.
O i n d e 11
Värde
Mått. förslagsvis,
å 6 R:dr t:n.
Summa Banko.
7,000 -
15,024
39,288
42,534
32-
32
73,516-
17,728
49,384
12,213
485.000
800.000
1,407
11,000
3,400 ■
32,000 -
16-
32-
39
286
44,233
15,700
2,000 -  3,500
10,000
13.000
4.000
1.000
20,007
31.000
6,000
16-
2,360
46
29
739,937
14
2,687
16
243 —
1,646
13,763
38
26 —
— 15,65316
57
90
16
36
342
543
1531181 921
18
18
18
108
18-
ios!-
7,000
15,024
39,288
42,642
73,516
17,728
49,384
12,213
485,279
800,000
3,053
11,000
3,400
32,000
44,233
29,805
2,000
3,500
10,000
13.000
543
4.000
1.000
20,007
31.000
6,000
1,756,620
16
32
38
16
44
29
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 173. 431
N:o 173.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Aterremilteradt, i afseende ä
5:te och l3:de punk terne af Bonde-Ståndet den 20 — — *)
Rikets Sländers underdåniga skrifvelse, angående reglering af
ulgifterne under Riksstatens åttonde Hufvudtitel.
(Slats-Utsk:s Uti. N:o 89, Mein. N:o 154 och 217
samt Först. Stats-Utsk:s Mein. N:o 257.)
S. A. K.
I afseende på Riksstatens 8:de Hufvudtitel hafva, i följd af dels E. K. Mils
nådiga proposition om statsverkets tillstånd och hehof, dels inom Riks-Stånden
gjorda framställningar nedannämnde beslut blifvit af Rikets Ständer fattade, angående:
Kongl. Bibliotheket.
l:o. Under förmälan, hurusom Kongl. Bibliotheket, dels genom förhöjde anslag
till bokinköp, dels i följd af enskilda donationer så tillvext och allmänhetens
flitiga begagnande deraf i samma män tilltagit, samt de der anställde tjenstemännens
göromål i den grad förökats, att det, oaktadt deras yttersta bemödanden icke
blefve möjligt, att, utan biträde vidmakthålla behörig ordning inom de ständigt
ökade och värdefulla samlingarne samt fortsätta verksamheten i den började nödvändiga
riktningen, har hos Rikets Ständer blifvit föreslaget, all lön till lika belopp,
som Aktuarien i Riksarkivet och Protokollssekreterarne i Stats-expedilionerne
*) Den af berörde återremiss föranledda ändring i det ursprungliga skritvelseförslaget är här iak!
tagen. Jemför Exp. Utsk. Mern. Niis 14 och 17.
432
Ewp editions-Utskotlcls Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 173.
• ålnjöte, eller 1,200 R:dr, mätte å stat uppföras för en vice Bibliothekarie, hvilken
befattning förut funnits, men vid 1809 ars riksdag blifvit indragen; och hafva
Rikets Ständer i sädant ändamål å stat upptagit nämnda belopp.
K lered-Sta fen,
2:o. Enligt nådigt tillkännagifvande, har E. K. M:l den 29 Maj '1848 förklarat
Prosten öfver Lysings kontrakt af Linköpings stift berättigad, att frän och
med 1846 komma i åtnjutande af prosttunna för Trehörna nybildade pastoral,
samt den 29 Juli 1849 tillagt Prosten öfver Westerbottens 4:de kontrakt enahanda
förmån, från och med 1846, för Pajala pastorat, äfvensom under den 16 Augusti
nästlidet år beviljatf.Prosten öfver Wäne kontrakt i Skara Stift rättighet till
prostetunna för hvarldera af de nybildade pastoraten Främmestad och Näs från och
med 1847; i följd hvaraf E. K. M:t föreslagit, att ifrågavarande spanmålsbelopp
måtte på stat uppföras med tillsammans 4 tunnor; hvilken nådiga framställning, såsom
grundad på ett redan lagligen pröfvadt förhållande, Rikets Ständer bifalliL.
3:o. För att bereda Konsistorii-notarierne i riket ersättning för den förmån,
hvilken de, till följd af E. K. M:ts nådiga beslut om den förhöjda tjensteårsberäkningens
upphörande, komme att förlora, har E. Ii. M:t äskat, att såsom Jönetillökning
åt bemälde tjenstemän vid Stockholms stads och samtlige stiftens konsistorier,
mätte på ordinarie stat uppföras ett belopp af 2,340 R:dr, att med 180 R:dr
till hvardera utgå ifrån den tid, förhöjda tjenstår vid ifrågavarande befattningar,
genom innehafvares afgång eller frivilliga afsägelse, komma att upphöra; och hafva,
med bifall till denna nådiga framställning, Rikets Ständer till Notarierne vid
Stockholms stads och samtlige stiftens Konsistorier beviljat, såsom ersättning för
förlorad förhöjd tjensteårsberäkning, en lönetillökning af 180 R:dr till hvardera,
alt utgå från den tid, då förhöjda tjensteårsberäkningen upphör, samt att för sådant
ändamål ett förslagsanslag af högst 2,340 R:dr må å stat uppföras.
Lappmarks Ecklesiaslik-verk.
4:o. I anledning af E. K. M:ts nådiga proposition den 15 November sistline
år, angående serskilda, till åtskilliga förvaltande verk anvisade, inkomsters utbytande
emot statsanslag, har, i stället för de i anslaget för Lappmarks Ecklesiastik-verk
ingående kolleklmedlcn, detta anslag blifvit förhöjdt med 1,400 R:dr
eller från 6,200 till 7,600 R:dr.
Utiwcr
-
Expeditions-Ulskollets Förslöf] lill nnd. Skrifvelse, N.-o 173.
433
Universiteten.
5:o. På det att Upsala Universitets-Bibliothek, i hvars årsansiag E. K. M:t
äskat en tillökning af 1,500 R:dr, må sättas i tillfälle att med mera fullständighet
följa vetenskapernes i allmänhet och företrädesvis naturvetenskapernes utveckling i
främmande länder, hafva Rikets Ständer, till bokinköp för nämnde Bibliothek beviljat
och å nu upprättade riksstat uppfort ett tillökadt årligt anslag af 4,300 R:dr.
G:o. Som utrcdt blifvit, att den till Kemiska Laboratorium vid universitetet
i Lund nu utgående summa G00 R:dr befunnits otillräcklig för underhåll af materialier
och för bestridande af alla forbrukningskostnader, på samma gång som den
måste tagas i anspråk för att hälla Mineralsamlingen åtminstone i det skick, som
för' föreläsningarne oundgängligen erfordrades, hafva Rikets Ständer bifallit den
tillökning af 500 R:dr, som E. K. M:t till berörde föremål äskat.
7:o. Med hänseende dertill, att ett Museum med herbarier, frö- och fruktsamlingar
är för den botaniska undervisningen af synnerligt behof, alldenstund läraren
i delta ämne, med den begränsning läseterminerna ega, icke har tillfälle alt
för sina föreläsningar begagna lefvande växter under längre tid än högst 4 månader
af året och för den öfriga tiden är hänvisad till herbarier och samlingar, hafva
Rikets Ständer funnit sig böra bifalla det af E. K. M., för botaniska institutionen
vid sistnämnde universitet begärda förhöjda anslag af 300 R:dr.
8:o. Med bifall till E. K. M:ts derom gjorda nådiga framställning, hafva
Rikets Ständer till Stipendier åt utmärkte yngre Akademiske Lärare vid hvardera
Universitetet beviljat ett årligt anslag af 2,000 R:dr, eller tillsammans 4,000
R:dr, 'att efter förslag af vederbörande Fakulteter och Consistorii Academici utlåtande,
af Kansleren utdelas; äfvensom Rikets Ständer bifallit det anslag af 2,000
R:dr, E. K. M:t i nåder föreslagit, att, till lika fördelning imellan Universiteten, användas
till stipendier åt medellöse Theologi® studiosi.
9:o. Då Rikets Ständer funnit rättvisan fordra, att Akademi-Adjunkterne
undfå ersättning för förlorad förhöjd tjensteårsberäkning hafva Rikets Ständer i sådant
hänseende beviljat för hvardera af de 29 Akademi-Adjunkterne i de verldsliga
•fakulteterne årligen 180 R:dr, eller på förslag 5,220 R:dr, emot skyldighet för
desse lärare, att offentligen föreläsa eller bestrida annan deremot svarande, efter
olika förhållanden och behof lämpad tjenstgöring.
10:o. Af den anledning att beloppet af den Kalsenianske Professorn vid
Upsala universitet tillfallande lön uppgår, då räntan å donationsfonden och universitetets
tillskott sammanräknas, tili endast 621 R:dr 32 sk. banko, under det
Bih. lill [{. St. Erot. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 Afd. 55
434 Exp edil i o ns- U/,sk o t tels Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 173.
alt de öfriga professors-lönerna inom theologiska fakultelen kunde efler olika
spannmålspriser, beräknas från 1,233 R:dr 16 sk. lill 1,333 R:dr 16 sk.; samt
enär, enligt gällande lönereglering vore bestämdt, alt yngste professorn inom
theologiska fakulteten skulle uppbära den Kalsenianska lönen, har, vid detta förhållande
och då lönecirkulationen inom fakulteten omfattade endast fyra lärareplatser,
hvarigenom lätteligen kunde inträffa, alt den efter fullmakten yngste professoren
under största delen af sin lefnad finge åtnöjas med nämnde ringa lön, hvil
ket
åter kunde menligt inverka på de theologiska lärostolarnes värdiga besättande,
E. K. M:t, uppå vederbörandes tillstyrkan, i nåder föreslagit Rikets Ständer att,
till lönefyllnad åt Kalsenianske Professoren vid Upsala universitet, bevilja ett årligt
belopp af 600 R:dr; och hafva Rikets Ständer med hänsigt till hvad sålunda
förekommit, den ifrågavarande lönefyllnaden bifallit.
ll:o. Då genom Universitets-bibliothekets i Lund ständigt växande samlingar,
Bibliolhekariens göromål blifvit så förökade, att lian åt dem måste odeladt
egna sin tid, och i följd deraf nu icke kan, såsom förr egt rum, tillika innehafva
annan tjenst, hafva Rikets Ständer, med hänsigt derjemte lill ifrågavarande befattnings
vigt och de egenskaper, sorn dess innehafvare måste besitta, funnit sig
böra, på sätt E. K. M:t i nåder föreslagit, till lönefyllnad at Bibliothekarie!) vid
universitetet i Lund, anvisa ett årligt belopp af 800 R:dr.
12:o. I afseende på väckt fråga hos Rikets Ständer om lönefyllnad för en
del Professorer vid rikets universiteter, har i betraktande förekommit, huruledes
en universitetslärare, då han erhållit en lärostol i sin vetenskap, hunnit spetsen
af sin bana, enär inom den icke finnes någon högre grad, hvartill befordran kan
vinnas. Att denna högsta lärareplats, som vanligen icke uppnäs utan stora ansträngningar
och uppoffringar, samt först vid en mera framskriden ålder, bör lemna
sin innehafvare tillräcklig och anständig bergning, lärer icke kunna bestridas,
utan åsidosättande af billighetens fordran och vetenskapens sannskyldiga interesse.
Med erkännande häraf hafva Rikets Ständer jemväl sökt, i mån af statens tillgångar,
afhjelpa de mest framstående behofven, och i sådant hänseende vid 1840
och 1841 årens riksdag anvisat medel, hvarigenom de 6 äldste professorerne i
de verldsiiga fakulteterna undfått en löneförbättring af 300 R:dr hvardera; hvarefter
vid 1844 och 1845 arens riksdag ytterligare beviljats ett anslag af 3,000
R:dr till likartad löneförhöjning åt 10 professorer i nämnde fakulteter vid universitetet
i Upsala. För att bereda Lunds akademi en lika förmån äskade E.
K. M:t af Rikets sist församlade Ständer ett anslag af 2,400 R:dr, att användas
till ökning af endast 8 professorslöner inom de verldsiiga fakulteterna, emedan
Expeditions-Utsko(tets förslag till und. Skrifvelse, N:o 173.
435
inom den filosoliska tvenne prabenden voro å stat beräknade; men med afseende
ej mindre dera, alt lie! professorslön vid sistnämnde universitet med 75 tunnor
spannmål öfversköte sådan lön vid det i Upsala, samt att under de då nästföregående
åren spannmålsprisen i Skåne varit höga, än ock å statsverkets inskränkta
tillgångar, funno Rikets Ständer sig då icke kunna bifalla det äskade anslaget.
Den fördel professorerne i Lund ega framför sina vederlikar i Upsala, att nemligen
hafva under lönerne en större qvantitet spannmål, torde emedlertid fullt motvägas,
dels af det fastare högre pris de sednare erhålla för sin spannmål, dels
ock af förmånen utaf boställsrum eller hyreshjelp, samt ved in natura, hvaraf
desse äro i åtnjutande; och vid uppgjord beräkning af de ömsesidiga löneinkomsterne,
grundad på medelprisen under de 3 seduaste åren å de båda universitetens
försålde lönings-spanmål, bar jemförelse!) icke utfallit ofördelaktigt för Upsala
akademi, vid hvilket förhållande Rikets Ständer ansett de skäl, som föranledt beslutet
i denna fråga vid sistlidne riksdag, numera icke förefinnas; och Rikets
Ständer hafva på grund häraf å stat uppfört ett belopp af 2,400 R:dr, att såsom
lönefyllnad med 300 R:dr utgå till hvardera af de 8 till de verldsliga fakulteterna
börande, å Lunds universitets stat uppförde professorer, hvilka äro
närmast i ordningen efter de sex, som en sådan fyllnad redan erhållit; men med
uteslutande af dem, som innehafva prsebenden eller åtnjuta andre deras tjenst åtföljande
löneförmåner, som motsvara den ifrågavarande tillökningen.
13:o. Ilos Rikets Ständer har framställning blifvit gjord om inrättande af
3:ne nya professioner vid Upsala universitet, nemligen två i använd kemi och en
uti zoologi; tili stöd för hvilken framställning i hvad densamma rörer behofvet
af de 2:ne kemiska professionernas inrättande, hvaraf den ene, under benämning
af physiologisk, omfattande kemiens tillämpning på växt- och djurlifvet samt farmacien,
och den andre, benämnd geologisk, hvars föremål borde vara geologi,
mineralogi och de vetenskapliga grunderne för jernbandteringen, blifvit anfördt,
att, så framt universitetet skulle utgöra medelpunkten för landets intellektuella
bildning, vore det oundgängligt, att en utvidgning af dess läroområde egde rum
i samina mån sorn dels de serskilda vetenskaperna utvidgade sig eller nya uppväxte,
dels samhällslifvets utveckling kräfde bistånd af vetenskapens tillämpning; alt den kemiska
vetenskapen i nyare tider vunnit en allt större utveckling och en så vidsträckt,
ännu i början af detta århundrade knappast förmodad tillämpning äfven på bela omfånget
af den organiska naturen, att det numera vore omöjligt för en enda person att så
omfatta alla de serskilda riktningarne af kemiens undersökningar, att han i dem alla
kunde på ett fullt tillfredsställande sätt vägleda alla dem, som, nu ellef framdeles, i
436
Expeditions- Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 173.
Ökad mängd för vetenskapens, industriens och jordbrukets serskilda ändamål sökte
utbildning i kemisk insigt och experimenlering; att ingen vetenskap utöfvade på
det industriella lifvet en mägtigare inverkan än den ifrågavarande, hvarföre de kostnader,
som för densammas fullständiga bibringande användes, skulle staten mångdubbelt
godtgöras genom den stigande utvecklingen i bergshandteringen, jordbruket
och näringarne samt deraf ökad national-välmäga; att vid universitetet måste
finnas en bildningsanstalt för de lärare i den kemiska vetenskapen, hvilka i allt
större myckenhet erfordrades för bergs-skolor, landtbruks-skolor, techniska och
slöjdskolor, samt att Upsala universitet, i anseende till dess närbelägenhet till
hufvudstaden och rikets betydligaste bergverks-distrikter, företrädesvis egnade sig
till medelpunkt för ett sådant studium, och slutligen, att alla främmande civiliserade
nationer, under erkännande af de kemiska vetenskapernas stora praktiska
nytta, icke tvekat att bevilja anslag för deras befordrande och utbredande af insigter
i dem, samt för detta ändamål inrättat vid de flesta universiteter 3, men
vid några ända till 7 lärostolar; och är, i afseende på nyttan och nödvändigheten
af den föreslagna zoologiska professionen, uppgifvet: att de öfriga naturveten
skapernas
studium vore i hög grad beroende af zoologien, hvars resultater egde
äfven för den nyare medicinen en stor vigt, att Upsala universitet troligen vore
det enda i Europa, som saknade en särskild lärostol för zoologien, samt slutligen,
att härigenom en betydande och kännbar lucka i organisationen af hela den aka
demiska
undervisningen måste uppstå.
Att naturvetenskaperna utöfva en genomgripande inverkan på ej allenast
bildningen i allmänhet, utan ock på det praktiska lifvets olika yrken och förhållanden,
lärer lika litet kunna förnekas, sorn att den kemiska vetenskapen numera
vunnit den utsträckning, att en enda lärare för densamma vid högskolorna ej mera
kan motsvara vetenskapens egna fordringar, än mindre de anspråk, samhället gör
på hans undervisning och spridande af kemiska insigter. De kemiska vetenskapernes
äfvensom zoologiens oskattbara nytta, har i främmande länder blifvit praktiskt
erkänd genom inrättandet af serskilde lärostolar för hvarje af dessa vetenskaper.
Enahanda har förhållandet icke varit i Sverige, hvarest vid Upsala universitet
det missförhållande eger rum, att ingen undervisning meddelas uti växtoch
djur-kemi, samt ingen serskild profession finnes uti zoologi, oaktadt dessa
kunskapsarters vigtiga tillämpning, serdeles på åkerbruk och medicin, länge varit
insedd och vid föregående riksdagar äfven föranledt framställningar till afhjelpande
af den anmärkta bristen. Rikets Ständer hafva derföre ansett det i sådant hänseende
gjorda förenämnde förslag vara förtjent af synnerlig uppmärksamhet, meri
Expedilions-Utskotlets Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 173.
437
föreställa sig, att det behof, som dermed velat fyllas, kan till någon del afhjelpas
genom användandet af lönen vid en nyligen ledigblifven lärostol inom medicinska
fakulteten, så vida det göres för E. K. M:t möjligt, att, från undervisningen uti
de egentligen så kallade naturvetenskaperna, skilja undervisningen uti materia medico
med hvad dertill hörer och förena denna sednare med undervisningen uti växtoeh
djur-kemien. Om en sådan fördelning kan verkställas, hvarom det icke tillkommer
Rikets Ständer att inlåta sig i någon pröfning, ldifver det, efter Rikets Ständer
tanka, möjligt att afhjelpa det anmärkta hehofvet, genom inrättandet af endast
2:ne nya professioner, nemligen en i kemi och en i zoologi.
Pä grund af dessa förekomna omständigheter hafva Rikets Ständer, för att
bereda undervisning vid Upsala universitet så väl uti den rena kemien och dess
tillämpning på jordbruk och bergsbruk, som uti zoologien, beviljat ett anslag af
2,000 R:dr för inrättande af en ny kemisk profession och ett af 2,000 R:dr för
inrättandet af en profession uti zoologien vid universitetet i Upsala, att åtnjutas
i tur med öfrige professors-löner uti de verldsliga fakulteterna.
. 14:o. I enlighet med E. K. M:ts ofvanberörde nådiga proposition den 15
November sistlidet år, har det i anslaget för universiteten ingående anslaget:
mantalspenningar för Upsala akademi upptagits till 600 R:dr i stället för 620 R:dr.
Elem eniar-Läroverken.
15:o. I anledning af hos Rikets Ständer gjord framställning om anslag till
förökade löner för Lärarne i Naturvetenskaperna vid rikets Elementar-läroverk, har
i betraktande tagits, icke allenast att naturvetenskapen utgör ett bland de hufvudsakligasle
och ädlaste bildningsmedel, utan äfven att dess stora vigt för näring
och industri af alla slag berättigar densamma till en väsendtlig plats bland de undervisnings-ämnen,
hvilka hvarken kunna eller böra försummas vid Elementarläroverken,
om de skola uppfylla det kraf, som ej mera later sig afvisas, samt
att följaktligen naturvetenskapen behöfver vid hvarje fullständigt läroverk en serskild
lärare, hvilken mäste afiönas i förhållande till undervisningsämnets vigt och
det arbete, man af honom kräfver. Rikets Ständer hysa intet tvifvel derom, att,
vid den väntade regleringen af våra Elementar-läroverk, denna grundsats skall
vinna fullt afseende; att i en utkommande skol-lag varder bestämdt, hvilket rum
naturvetenskapens studium hör intaga i undervisningens kedja och att lärarnes aflöning
blifver i förhållande dertill bestämd. För att från 150 till 600 R:dr fylla
lönerna för lärarne i naturvetenskapen vid samtlige fullständiga Elementar-läroverk,
erfordras 5,950 R:dr, hvilket belopp dock minskas derigenom, alt, på åtskilliga
438 Expediiions-lltskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 173.
ställen, läraren i denna kunskapsgren redan erhållit löneförhöjning; och då vid
1850 års slut funnos å det vid nästlidne riksdag beviljade anslag för Elementarläroverken,
56,820 R:dr 38 sk. 4 r:st. reserverade, hvartill kommer beloppet
af inflytande terminsafgifter, hvilket ännu icke kan med noggrannhet beräknas, så
kari för den närmaste framtiden någon förlägenhet om medel för det nu uppgifna
ändamålet icke uppkomma. En ytterligare besparing, tillräcklig måhända för hela
behofvet, torde äfven snart nog kunna beredas, om för de yngste bland hädanefter
tillträdande lärare, lönevilkoren nedsättas till 400 R:dr banko, hvilken summa
synes böra motsvara alla billiga anspråk; och sökande till platser med denna mindre
lön, men med utsigt att, i pin tur, blifva af en högre delaktige, skola visserligen
icke komma att saknas.
På grund häraf få Rikets Ständer hos E. K. M:t i underdånighet anhålla
ali, intilldess slutlig reglering af läroverken varder i nåder beslutad och i verket
satt, vid hvarje fullständigt Elementarläroverk, der en motsvarande löneförhöjning
icke redan blifvit beredd, årliga lönen för läraren i naturvetenskap förhöjes till
600 R:dr banko, samt att, derest E. K. M:t skulle finna skäl i nåder härtill
lemna bifall, lönen för den yngste af de lärare, som hädanefter antagas, måtte, der
ej lokala förhållanden skulle göra undantag härifrån nödigt, bestämmas lill ett belopp
af 400 R:dr banko för året.
16: o. På det ali de flera olägenheter, som onekligen äro med den för lärjungar
vid rikets Elementar-läroverk bestämda termins- eller skol-afgift förenade,
må varda undanröjda åtminstone i någon mån, och så vidt sådant låter sig verkställas
utan alltför stor uppoffring för närvarande å statens sida, enär såsom bidrag
för bestridande af de vid sistlidne riksdag beviljade lönetillökuingar åt lärarin;
vid Elementar-läroverken påräknats, inflytande skolafgift, till ett icke obetydligt
belopp, och hvilket torde kunna upptagas till omkring 30,000 R:dr, hafva
Rikets Ständer medgifvit, att ifrågavarande vid sista riksdagen till 5 R:dr bestämda
skolafgift får nedsättas till 3 R:dr i terminen, med iakttagande för öfrigt af förut stadgade
vilkor, samt i det stället beviljat ett årligt anslag af 12,000 R:dr till bestridande
af sådane utgifter, som varit ämnade att med den högre lerminsafgiften betäckas.
Folkskolorna.
17:o. Enär såsom ersättning till Garnisonsskolan i Christianstad för den afgift,
som under namn af Portpenningar fordom till samma skola utgått, årligen,
alltsedan 1841, från Riksgälds-kontoret blifvit utbetaldt 240 R:dr banko; men
detta belopp icke är någon förändring underkasladt, utan allt framgent bör fort
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 173. 439
fara, hafva Rikets Ständer, med bifall till E. K. M:ts nådiga förslag låtit å stat
uppfora dessa 240 R:dr.
Medicinal-staten.
18:o. För anställande af tvenne nya Provincial-läkare, hvilka, enligt hvad
vederbörande upplyst, vöre af behofvet påkallade, den ene lör Ölands norra Mot,
och den andre för södra delen af Götheborgs och Bobus län, har E. K. M:t fö*
reslagit att till aflöning, 432 R;dr 24 sk., åt deni hvardera, matie på stat uppföras
865 R:dr; och har denna nådiga framställning blifvit af Rikets Ständer
bifallen.
19:o. Med anledning af gjord framställning hos Rikets Ständer om behofvet
af en extra provincial-läkares anställande vid Atorp i Wisnums härad och
Wermlands län, hvilket behof är af Sundhets-kollegium vitsordadt, hafva Rikets
Ständer till aflöning åt en sådan läkare anvisat ett årligt belopp af 250 R:dr.
20:o. Enär det årliga statsanslag af 1,000 R:dr banko, som vid hvardera
af de båda sednaste riksdagarne blifvit beviljadt att intill den derpå följande utgå
till det i hufvudstaden inrättade, för rikets apotbekare-bildning bestämda Pharmaceutiska
Institut, under vilkor att apotheks-societeten skulle till denna undervisnings-anstalt
bidraga med ett lika belopp, vore för ifrågavarande instituts framtida
bestånd och förkofran oundgängligen nödigt, hade Sundhets-kollegium, på
hemställan af apothekare-societetens direktion, med vitsordande så väl att apothekare-societelen
fullgjort det vilkor, som densamma ålegat för ifrågavarande anslags
liilgodonjutande, som ock att det Pharmaceutiska institutet i dess vidgade
verksamhet på ett utmärkt sätt främjat apothekare-bildningen, hvars ostörda fortgång
vore beroende af detta läroverks upprätthållande, hos E. K. M:t i underdånighet
anhållit om nådig framställning till Rikets nu församlade Ständer, angående
fortfarandet af ofvanberörde anslag under enahanda vilkor, som hittills varit
i detta afseende bestämdt; och då Rikets Ständer af det den nådiga propositionen
bilagde Statsråds-protokoll öfver ecklesiastik-ärenden inhemtat, att E. K. M:t på
departementschefens hemställan, bifallit denna Sundhets-kollegii underdåniga framställning,
hafva Rikets Ständer, ehuru i högstberörde proposition ej något derom
finnes omnämndt, likväl funnit sig böra, på de af Sundhets-kollegium anförde skäl,
bevilja ett årligt anslag af 1,000 R:dr att, under den tid, för hvilken nu skedda
statsreglering Olifver gällande, och emot förut stadgade vilkor, fortfarande utgå
för den i Stockholm stiftade Pharmaceutiska läroanstalt.
440 Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 173.
Carolinska Medico-chirurgiska Institutet.
21 :o. Med afseende å viglen, att för helsovården och läkarebildningen inom
fäderneslandet fortfarande upprätthålla den kliniska undervisningen i barnsjukdomar,
har E. K. M:t föreslagit, att det arfvode, sorn å Carolinska medico-chirurgiska
institutets stat, för den tid nu gällande statsreglering omfattar, blifvit beviljadt
åt en professor i kliniken för nämnde sjukdomar, fortfarande måtte å samma
stat bibehållas; och hafva Rikets Ständer såsom arfvode för en professor i
kliniken för barnsjukdomar vid Carolinska medico-chirurgiska institutet, beviljadt
ett årligt anslag af 1,000 R:dr, att, på förut stadgade vilkor, fortfarande
utgå, under den tid, nu verkställda statsreglering blifver gällande.
Orthopediska Institutet.
22:o. Vidare har E. K. M:t föreslagit, att då Orthopediska institutet, för
att fortsätta sin gagnande verksamhet, framgent vore i behof af det understöd,
1,500 R:dr, som Rikets Ständer åt denna inrättning lemnat, samma understöd,
måtte, på förut bestämda vilkor, få utgå under den tid, för hvilken statsregleringen
vid innevarande riksdag uppgöres; till hvilken nådiga framställning Rikets Ständer
lemnal bifall; äfvensom Rikets Ständer, för att bereda flere af samhällets medellösa
medlemmar, som deraf kunna vara i behof, utväg att begagna denna välgörande inrättning,
samt med afseende å vigten deraf, att yngre läkare lemnäs tillfälle att vinna insigt i
den kurativa method, som vid berörde institut användes, hvarmedelst de sedermera
skulle kunna i spridda riktningar gagna, funnit skäligt öka ifrågavarande
understöd med 1,000 R:dr årligen, under vilkor, att en biträdande läkare bör
af föreståndaren vid institutet antagas, lönas och undervisas i medicinsk gymnastik
och orthopedi, på det institutets verksamhet icke må afbrytas i händelse af
föreståndarens sjukdom eller frånfälle m. m.; att föreståndaren skall vara förpligtad
åt alla de läkare, som vilja praktiskt studera den orthopediska och
medicinska gymnastiken, lemna fritt tillträde till densamma på alla de timmar,
som den manliga personalen gymnaslicera, samt att dervid tillhandagå dem
med nödiga upplysningar; att friplatsernas antal vid gymnastiken förhöjes från
4 till 7, och 3 patienter erhålla kostnadsfri orthopedisk vård, utom institutet, i
likhet med hvad som hittills skett, samt att det skall åligga föreståndaren ej
mindre
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 173.
441
mindre att med råd och bandagers applicerande vara behjelplig de patienter,
sorn komma i åtnjutande af bandager från institutets fattigfond, än äfven att tili
Sundhets-kollegium, före Januari månads utgång hvarje år, inlemna rapport öfver
de patienter, som under det nästförflutna året blifvit på statens bekostnad vid
inrättningen behandlade.
Filter hets-, Historie- och Antiqvitets-akademien.
23:o. Sedan Rikets Ständer vid sistförflutna riksmöte å anslaget för Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitets-akademien beviljat en tillökning af 1,333 R:dr 16
sk., att under tiden för den då uppgjorde statsreglering utgå, bar E. K. M:t, sedan
upplyst blifvit, att denna tillökning allt framgent vore för akademien behöflig, nu
föreslagit, att förenämnde belopp måtte varda på ordinarie stat uppfördt; och hafva
på de i den nådiga propositionen bilagde Statsrådsprotokoll öfver ecklesiastik-ärender
anförde skäl, Rikets Ständer bifallit högstberörde nådiga framställning.
Naturhistoriska Riksmuseum.
24:o. Då Rikets Ständer funnit, att de löner, hvilka uppbäras af de fleste
bland de vid Naturhistoriska Riksmuseum anställde vetenskapsmän, icke mot
svara
vigten af de befattningar, för hvilka de utgå, samt att, enär de i Riksmuseum
förvarade dyrbara samlingar, betydligt tillökade genom gåfvor af nämnde
vetenskapsmän, äro staten tillhöriga, det ock bör vara en statens pligt att draga
försorg derom, att de personer, hvilka fått sig anförtrodd tillsynen och vården
deraf blifva så aflönade, att de icke nödgas, af omtanka för sin utkomst lemna
en befattning, som, fastän till dess fullgörande erfordras den högsta vetenskapliga
bildning, likväl icke åt innehafvaren bereder nödtorftig bergning, hafva, till
afbjelpande af detta missförhållande Rikets Ständer till löneförbättring åt de
vid Naturhistoriska Riksmuseum anställde, 4 Intendenter, hvilka i lön nu åtnjuta
endast 600 R:dr beviljat ett årligt anslag af 1,600 R:dr att med 400 R:dr till
dem hvardera utgå.
Kongl. Museum.
25:o. Som vid regleringen af utgifterna under riksstatens 7:de hufvudtitel,
Rikets Ständer i öfverenstämmelse med E. K. Mits derom gjorda nådiga
Bih. till R. St.-s Prof. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 Afd. 56
442 Expeditions-Utskoilets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 173.
framställning, öfverfört till anslaget för Öfverintendents-embetet ett belopp af
1,670 R:dr 32 sk., hvilket för Kongl. Museum förut varit å denna hufvidtitel
uppfördt; så bar i följd deraf denna summa från sistberörde titel uteslutits.
Inslilulel för blinda och döfstumma.
26:o. Enär bos Rikets Ständer upplyst blifvit, att cn utvidgning af Institutet
för blinda och döfstumma är af synnerligt behof påkallad, hafva Rikets Stän
der
beviljat en årlig förhöjning af 3,333 R:dr 16 sk. i anslaget för döfstumma,
mot vilkor, alt ett tillökadt antal af 13 gratister, eller en från hvarje stift och
en från Stockholms stad, blifva vid nämnde institut emottagne till vård och underhåll
; äfvensom Rikets Ständer, emot enahanda vilkor, till understöd för den
under styrelsen öfver ofvanberörde institut ställda serskilda undervisningsanstalt för
blinda ytterligare anslagit 3,000 R:dr.
Fattigvården.
27:o. Med afseende å den beklagansvärda belägenhet, hvari Lapp-allmogen
sig befunne, har hos Rikets Ständer blifvit yrkadt, att till denna allmoges rädd
ning
från undergång, ett årligt understöd måtte anvisas; och då det är ett allmänt
kändt förhållande, att Lapp-befolkningens nödställda belägenhet tid efter annan förvärrats,
äfvensom att befolkningen förminskats, hvartill förnämsta orsaken torde
böra sökas i de tätare nybyggesanläggningar, som i dessa trakter egt rum på sednare
tiden, och hvarigenom detta nomadfolk alltmer och mer blifvit undanträngt
åt fjellen samt deras förut vidsträckta betesmarker sålunda inskränkta, hafva Rikets
Ständer ansett det vara en både rättvisans och billighetens fordran, alt det
allmänna bör till denna befolknings förmån mellankomma; men huru sådant bör ske
på ändamålsenligaste sätt, äro Rikets Ständer icke i tillfälle att bedömma. Att
anvisa serskilda medel till deras fattigvård, anse dock Rikets Ständer mindre
lämpligt, dels emedan någon allmän sådan icke lärer kunna bland Lapparne inrättas,
dels ock emedan å riksstaten linnes ett för fattigvården i allmänhet redan
uppfördt förslagsanslag å 10,000 R:dr. Rikets Ständer få derföre i underdånighet
anhålla, att af nyssnämnde förslagsanslag något understöd må, efter E. K. M:ts
bepröfvande, kunna blifva till utfattige Lappars försörjning ändamålsenligt användt.
Frimurare-Barnhuset.
28:o. Enligt resolution af deri 15 Mars 1770, egde Frimurare-Barnhuset i
Stockholm alt årligen uppbära 166 R:dr 32 sk. b:ko af de så kallade Rasp- och
Tillhör Exp.-Utsk:s Förslag till urul. Skrifvelse, N:o 173, sid. 443.
Echle situs tih-Eepär temenlet.
Departements-chefen :
Lön
Taffelpenningar
Departementets Expedition:
Expeditions-chefe
4,500:
2,500:
Öfrige embets- och tjenstemän
Riksarclm
Kongl. Bibliotheket, förra anslaget
Lön till en
P
vice
Bibliothekarie
Tillökning :
C/erecie-stateti :
Penningar, 1849 års anslag  0,782: 24.
derunder inbegripes: Biskopen å Gottlands lön
förslagsvis  2,000: — —
Pastor i Fahlun I j Skeppund Koppar
förslagsvis
Pastor i Forsmark 2 Skeppund
Hammarskattsjern förslagsvis
Tillökning: Löneförbättring åt 13
tarier å 180 R:dr
195:
28: — -  Konsisto rie-no
-
2,340:
Indelta räntor, 1849 års anslag
Indelt spannmål, d:o
Oindell d:o d:o
Tillöki
4 tunnor ä 6 B:dr, enligt Kongl. Maj:ls
nådiga proposition
1,326:
24:
Lappmarks Ecklesiastik-verk: Reservations- och Förslagsanslag
Förhöjning: genom borttagandet af kollektmedlen .
/ niversilelernc:
Penningar, 1849 års anslag 51,060: 40. efter afdrag af
20 R:dr
Tillökning: för Upsala Akademis Bibliolhek 4,300:
för Bibliolhekarien i Lund . 800:
för Kemiska institutionen i Lund 500:
för Botaniska d:o i d:o
i Adjunktslöner: för Upsala
2,520: för Lund 2,700:
Till Stipendier åt Theologi*
Sludiosi ....
Till yngre Akademiska lärare
2,000: för hvardera Universiteterna
....
för Professor Kalseniauus i Upsala,
förhöjning .
för 8 Professorer å 300
Löner ät 2:ne Professorer uti
Zoologi och Kemi i Upsala
å 2,000 R:dr
6,200:
1,400:
51,040: 40.
300: — -  5,220: — -  2,000: — -
4,000: —
600: —
2,400: —
,000:
24,120:
Indelta räntor, 1849 års anslag
Indelt spannmål, d:o
Elementar-läroverken. Reservationsanslag, 1849 års anslag
Tillökning: Vederlag i och lör minskning i Termins-afgiften
Folkskolarna :
Penningar, 1849 års anslag
Tillökning: för Garnisons-skolan i Christianstad
Indelta räntor, 1849 års anslag
d:0
3,062: 40. —
240: — _
Indelt Spannmål,
Oindelt d:o
d:o
55,081: 16.
.1,115:
1,500:
i ,000:
Förslagsanslag
3,000: —
11,824: 32.
12,298: 16.
1,200: —
__ 9,122: 24:
83,434: 35.
120,992: 21.
1,350: —
75,160: 40.
41,125: 14.
48,621: 18.
277,715: 22.
12,000: —
.3,302: 40. —
2,048: 28. —
5,388: 36. —
427: 24. —
56,196: 16. —
1,861: 6. —
Gymnastiska Cenlrai-Instilutet
Sinidhels-kollcgium med Medicinal-staten:
Penningar, 1849 års anslag . ...
Tillökning: 1 Provincial-läkare på Oland 432: 24. —
1 d:o i Götheborgs och Bohus
län  432: 24. —
1 d:o i Åtorp  250:
Indelt spannmål, 1849 års anslag . . .
Carolinska Medieo-Chirurgiska Institutet .
Barnbördshusen
Ortbopediska Institutet, förra anslaget .
Tillökning
Veterinär-inrättningen i Stockholm ....
Vaccinationens befrämjande
Farsoters och smitlosamma sjukdomars botande.
Svenska Läkare-sällskapet
Svenska Akademien
Velenskaps-akademien
Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-akademien
Akademien för de Fria Konsterna (deraf 2,000 R:dr Hamb. Banko, förslagsvis å 128 8k:r)
Musikaliska Akademien
Naturhistoriska Riksmuseum, 1849 års anslag
7,500: —
Tillökning för 4 Intendenter å 400 R:dr
1,600: —
Institutet för Blinda och Döfstumma, 1849 års anslag
Tillökning
16,000: —
6,333: 16.
Kongl. Museum, anslaget öfverfiyttadt till 7:de Hufvudtiteln.
Fattigvården i Stockholm och Landsorten*, 1849 års anslag
Förslagsanslag
d:o
i allmänhet.
Lasarettet i Stockholm
Hospitalers och Lasaretters underhåll
Stora Barnhuset i Stockholm
Frimurare-Barnhuset, 1849 års anslag, ökas med 166: 32. . .
Barnhusen i Landsorterna
Kyrkors underhåll: 1849 års anslag tillökt med 5 tunnor oindelt
Lekvattnets kyrkor
Rese-slipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande . .
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus. Förslagsanslag
Extra utgifter
6,283: 8.
10,000: —
Penningar.
Indelta räntor.
Spannmål.
Indelt.
Iironovärde.
Markegång.
Mått.
Oindelt
Värde
förslagsvis,
ä 6 R:dr t:n.
Mått.
7,000
14,824
7,176
13,498
9,122
7,600
75,160
167,005
3,302
5.033
56,196
17,187
2,272
2.500
7,770
1,200
9.000
500
1.500
2,640
5,986
16.333
3.000
9,100
22.333
24
40
14,908
6,012
1,263
16
16,094
5,500
3,998
1,166
833
16
spannmål för Askersnnds och
S u
m m a
18
10,400
13,296
10,000
16
34
289
37
44
12
2,274
528,550 —
83,434
41,125
6,205
2,048
25
3,107 9
10,205
35
28
9,694
40
20,165
8,103
15,868
898
310
17
6,771
3,232
1,940
24,397
13
18
120,992
48,621
95,208
5,388
1,861
103
40,629
19,393
21
36
11,643
146,385
24
18
24
225
3,549
71
Värde
förslagsvis,
å 6 R:dr t:n.
Summa Banko.
55
1,350
21,295
427
24
24
330
27,868 36! 8 152,800—81,704(16! 490,227;.
3,900 10 23,403 —
7,000
14,824
7,176
■ 13,498
214,899
7,600
164,907
289,715
11,167
5,033
58,057
17,187
2,272
2.500
7,770
1,200
9.000
500
1.500
2,640
5,986
16.333
3.000
9,100
22.333
16,283
5,500
54,832
20,560
833
11,643
156,428
10,400
13,296
10,000
32
32
16
32
22
16
34
1,194,980
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 173. 443
spinnhusmedlen, hvilka, jemlikt Kongl. Brefvet den 13 Augusti 1845, numera inga
till Stats-kontoret i stället för till Fångstyrelsen, dit de fdrst inflöto: och hade
Frimurare-barnhusets andel deraf blifvit anordnad, antingen å' sjelfva inkomst-titeln
eller å öfverskotten på statsverkets inkomster; men da dels detta vore mindre
formligt och dels E. K. M:t uti serskild proposition föreslagit, att ifrågavarande
serskilda afgift mätte upphöra, har E. K. M:t nu behagat göra den framställning,
att Frimurare-barnhuset måtte på ordinarie stat erhålla ett, förenämnde
belopp motsvarande anslag, samt således det anslag, omförmälde inrättning redan
a denna hufvudtitel -ålnjöte af 666 R:dr 32 sk., tillökas med berörde 166 R:dr
32 sk.; hvilken nådiga framställning Rikets Ständer bifallit.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus.
29:o. Under nådigt åberopande af E. K. M:ts allmänna förslag om förändrad
reglering i afseende å de så kallade Ljus-penningarne har E. K. M:t ansett,
att från förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus m. m.
borde till lönestaterne för de till denna hufvudtitel börande embetsverk öfverföras
ett emot ljuspenningarne svarande belopp, hvarmed nämnde förslagsanslag följaktligen
skulle minskas; men, af skäl, hvilka i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
den 3 sistlidne Maj äro anförda, har berörde nådiga framställning för närvarande
icke blifvit af Rikets Ständer bifallen.
30:o. Öfriga under denna hufvudtitel uppförda summor, med undantag af
anslaget för kyrkors underhåll, som, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers under
den 1 och 12 sistlidne Mars i underdånighet anmälda beslut om anslag af
kronotionde till Askersunds stadsförsamling samt till Lekvattnets kapellförsamlings
kyrkor, blifvit tillökadt med 5 tunnor oindelt spanmål, äfvensom af den till slutsummans
jemnande vidtagna förhöjning af 2 R:dr i markegångs-förslags-värdet å
indelta räntor till Kyrkors underhåll, saint en obetydlig minskning i förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser, hafva uppförts till oförändradt belopp,
hvadan Riks-slatens åttonde Hufvudtitel blifvit intill näst vidtagande statsreglering
ordnad, som följer: (Se tabellen).
Dock må ofvanstående reglering af denna hufvudtitel icke utgöra hinder för
verkställandet af de beslut, Rikets nu församlade Ständer fattat, i fråga om allmän
förenkling af indelta ränlorne och tionden, eller deras i mer och mindre mån
skeende indragning till statsverket.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm ilen 26 Augusti 1851.
444
Expeditions-V(skottets Förslag• till und. Skrifvelse, N:o 174,
N:o 174.
Återremitteradt af Ridd. och Adeln den 18 Aug. 1851.
d:o Preste-Ståndet den 18 — —
godkändt af Borgare-Slåndet den 19 — —
Återremitteradt af Bonde-Ståndet den 20 — —
Godkändt med tillägg af Ridd. och Adeln den 21 — —
Preste-Ståndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 23 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående regleringen af
utgifterna under Riksslatens Nionde hufvudtilel.
(Slals-Utsk:s Uti. N:o 90, Mern. N:ris 155 och 217, samt
Först. Stats-Utsk:s Meni. N:o 257.)
S. A. K.
I afseende å riksstatens Nionde Hufvudtilel, innefattande Pensions- och Allmänna
Indragnings-staterna, äro följande beslut af Rikets Ständer fattade, nemligen,
angående:
Pensions- och Indragnings-staterna.
l:o. Jemte nådigt tillkännagivande, att E. K. M:t, med anledning af hvad
Rikets sednast församlade Ständer i underdånighet anmält, rörande den af E. K.
M:t vid sistlidne riksdag väckta fråga om de under namn af Vakans- och liggetids-
saint nådårsbesparing vid tillträdandet af civile och militäre tjenster, föreskrifne
löneinnehållningars upphörande emot ersättning till vederbörande pensionskassor
för den andel, de af dessa besparingar åtnjutit, efter verkställd ytterligare
utredning af ämnet, derom till Rikets Ständer aflåtit serskild förnyad nådig proposition,
har E. K. M:t till uppförande under denna hufvudtitel tillika föreslagit
Expcditions-Utskotlels Förslag till und. Skrifvelse, N:o 174. 445
följande ersättnings-summor nemligen: för Civilstatens pensions-inrättning 10,500
R:dr, för Arméens pensionskassa 31,400 R:dr och för Amiralitets-krigsmanskassan
3,400 R:dr.
Rörande detta ämne få Rikets Ständer underdånigst åberopa hvad som, i
anledning af högstberörde nådiga proposition, under den 13 innevarande månad
blifvit anfördt, och i följd hvaraf å nionde hufvudtileln blifvit uppförde bland anslagen
för pensions-staterna dels ett belopp af 5,000 R:dr såsom ersättning för
mistade Iöne-innehällningar; och dels en summa af 24,800 R:dr såsom ersättning
åt pensions-kassorna för nådårs- och begrafningshjelps-besparingar, hvaraf för
Civilstatens pensions-kassa 4,3(50 II:dr, för Arméens pensions-kassa 18,720 R:dr
och för Amiralitets-krigsmans-kassan 1,720 R:dr.
2:o I öfverensstämmelse med hvad i fråga om regleringen af utgifterna under
riksstatens femte hufvudtitel, blifvit yttradt, har det ersättnings-helopp förlorade
Last- och arin-penningar, som hittills, under benämning ”ersättning lill Amiralitetskrigsmans-kassan”
med 3,000 R:dr årligen lill Förvaltningen af Sjöärendena samt
aflönings-staterna vid flottans stationer i Carlskrona, Stockholm och Götheborg,
blifvit öfverflyttade till det å nionde hufvudtiteln för Amiralitets-krigsmans-kassan
uppförda anslag.
Alim linna In dr agn ings-slaten.
3:o. Uti E. K. M:ls nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och
behof har blifvit föreslaget att det vid föregående trenne riksdagar åt Professoren
Doktorn C. J. Schlyter för utgifvande af Sveriges gamla lagar beviljade årliga anslag
af 1,200 R:dr, deraf hälften utginge såsom arfvode och återstoden till ersättning
för biträde och kostnader dervid, måtte för honom å allmänna indragnings-staten
fortfarande uppföras, att intill nästa statsreglering utgå, under vilkor, alt arbetet
oafbrutet fortsattes och enahanda redogörelse för dess fortskridande, som hittills,
till vederbörande aflemuades.
Erkännande vigten och angelägenheten deraf, att utgifvandet af detta utmärkta
och för vårt lagväsende så värderika arbete icke varder afbrutet, hafva
Rikets Ständer bifallit, att berörde anslagssumma 1,200 R:dr må, på sätt E.
K. M:t i nåder äskat, fortfarande utgå, under den tid nu verkställda statsreglering
ldifver gällande5 men dä Rikets Ständer derjemte icke förbisett, att statsverket
under de många år, som arbetet fortgått, fått vidkännas icke obetydliga
utgifter, hafva Rikets Ständer funnit sig jemväl cga skälig anledning hos E.
446
Expeditions-Ulskottols Förslag till undt. Skrifvelse, N:o 174.
K. M:t i underdånighet anhålla, det täcktes E. K. M:t i nåder låta tillse, alt
förenämnde arbetes fullbordan måtte påskyndas, så inycket ske kan.
4:o, På det Sekreteraren yl. M. Strinnholm, hvilken, i enlighet med Rikets
Sländers beslut, eger att under den tid hittills varande statsreglering är
gällande, ä allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt arfvode af 1,000 R:dr i
och för utgifvande af ”Svenska folkets historia från äldsta till närvarande tider”,
måtte sättas i tillfälle att uteslutande egna tid och arbetsförmåga åt fortsättningen
af delta förtjenslfulla arbete, bar E. K. M:t begärt, det Rikets Ständer ville
medgifva, att delta anslag än vidare intill nästa statsreglering finge utgå; och
hafva Rikets Ständer i öfverensstämmelse med denna nådiga proposition, för den
tid, hvilken nu skedda statsreglering kommer att omfatta, uppfört å allmänna indragningsstaten
eli årligt anslag af 1,000 R:dr, att användas till fortsatt understöd
för ifrågavarande arbetes utgifvande.
5:o. Sedan Vetenskaps-akademien fästat E. K. M:ls nådiga uppmärksamhet
på angelägenheten deraf, att det vid sistlidne riksdag å allmänna indragningsstaten
uppförda och till nämnde akademis disposition ställda anslag af 800 R:dr
banko, lill fortsatt understöd för anskaffandet af teckningar af inhemska vexter till
ett arbete, benämndt Sveriges Flora, samt till uppmuntran för utgifvande af teckningar
utaf Zoologiska föremål, ännu ytterligare beviljades för vinnande af närmare
kännedom om de inhemska naturalstren, har E. K. M:t, då Akademien tillika
upplyst, att med dessa medel ej blott det förtjenslfulla och för Sverige hedrande
arbetet ”Skandinaviens Fiskar” kunnat fortsättas och nya teckningar för
detsamma anskaffas, utan äfven i vetenskapligt hänseende icke mindre vigtiga originalmålningar
af svenska vexter, synnerligast de såsom födoämnen gagneliga svamparne,
kunnat ulfbras, i nåder äskat, det berörde anslag måtte fortfarande och till
enahanda belopp få utgå, hvilket Rikets Ständer bifallit.
6:o. E. K. M:t har jemväl uti Dess nådiga proposition om Statsverkets tillstånd
och behof begärt att, då Ramsjö kapellförsamling, tillhörande Ljusdahls pastorat
i Gefleborgs län, hade behof af en serskild predikant, enär presterskapet i
moderförsamlingen icke förmådde behörigen handhafva själavården inom kapell-laget,
som vore fem mi! aflägset från moderkyrkan, och någon banad väg emellan dessa
ställen icke funnes eller kunde anläggas, men församlingen saknade förmåga att
bereda honom en för en tarflig bergning erforderlig aflöning, Rikets Ständer,
såsom bidrag dertill, måtte anvisa cn summa af 133 R:dr 16 sk. årligen under
de första femton åren efter predikantens anställande, samt 66 R:dr 32 sk. under
derpå följande femton år; och, enär upplyst blifvit, att anställandet af serskild
Expeditions-Utskottets Förslag till undt. Skrifvelse, N:o 174. 447
predikant vid förenämnde kapellförsamling är af behofvet päkalladt, men de löneförmåner,
hvilka församlingen utföst sig eller föreslagit att erlägga, uppgående,
enligt hvad Rikets Ständer inhemtat, till ett heräknadt värde af 292 R:dr 20 sk.
4 r:st., icke kunna anses vara för en prestmans tarfliga utkomst tillräckliga, och
det torde fä antagas, att kapellboerne, såsom till största delen fattige nybyggare,
ännu under längre tid icke i vidsträcktare mån förmå bidraga till denne tjenstemans
aflöning, hafva Rikets Ständer till denna E. Ii. M:ts nådiga framställning
lemnat bifall.
7:o. Då, enligt E. K. Mäts och Rikets Ständers beslut, den serskilda ränta,
som, under benämning af Fahlu kungsgårds-hjelp, utgjorts af vissa hemman inom
Kopparbergs, Näsgårds och Säthers fögderier af Stora Kopparbergs län, numera
blifvit, emot upphörande af derför medgifven lindring i Bevillningen, afskaffad, bar
E. K. M:t föreslagit, att de nuvarande Läns- och Fjerdingsman, samt Färjkarlar,
Gästgifvare och Nämndemän inom berörde län, hvilka före upphörandet af ifrågavarande
ränta sina befattningar innehaft och af anslagen å samma utskyld varit
i åtnjutande, måtte, för den minskning i påräknade löneförmåner, som de genom
mcranämnde räntas försvinnande fått vidkännas, å Allmänna Indragningsstalen undfå
motsvarande ersättning, hvilken likväl, med undantag endast för länsmännen,
såvidt ifrågavarande anslag tagits i beräknande vid bestämmandet af den år 1841
dem beviljade lönetillökning, skulle komma att i mån af ersättningslagarnes afgång
indragas, och bar E. K. M:t ansett, att denna ersättning, som borde efter
markegång utgå, kunde förslagsvis beräknas till 190 ILdr.
Hvad E. K. M:t sålunda i nåder föreslagit, hafva Rikets Ständer bifallit.
8:o. Då, i afseende å det på Allmänna Indragningsstaten uppförda anslag
af 10,000 R:dr årligen till Exspektans-arfvoden ål lönlöse officerare i arméen, det
förhållande inträffat, att, enär numera knappast hagon officer, enligt de genom
Kongl. Brefvet den 23 Januari 181G stadgade grunder, funnes berättigad att af
'sådant arfvode komma i åtnjutande, helst dertill erfordrades, att officer skall under
1813 och 1814 års krig hafva varit och sedermera förblifvit lönlös, i följd
hvaraf ock under de sista åren dylikt arfvode icke blifvit disponeradt, behållning
uppkommit i den mån äldre innehafvare af ifrågavarande exspektans-arfvoden afgått,
och hvilken behållning, enligt sednast afslutade Rikshufvudbok, eller för år
1848, uppgått till 2,558 R:dr 2 sk. 8 r:st., har E. K. M:t, som ansett olämpligt,
att omförmälda, till förmån för arméen afsedda tillgång fortfarande lemnades
obegagnad och då tjenstbarheten bland arméens befäl verksammast befrämjades och
bibebölles genom beredda tillfällen för dess medlemmar, att vid framskriden ålder
448 E.vpeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, JY;o 174.
kunna lemna ruin för yngre och kraftfullare kamrater, föreslagit Rikets Ständer,
alt ifrågavarande anslag, i den nian detsamma, genom afgång bland innehafvarne
af exspektans-arfvoden, redan vore eller framdeles kunde blifva disponibelt, måtte,
efter de grunder och med de belopp, som E. K. M:t kunde i nåder finna lämpligt
bestämma, få användas till pensionsförböjningar åt afskedtagande öfverstelöjtnanter,
majorer och kaptener af arméen, utöfver de pensioner, som dem från
Arméens pensions-kassa tillkomme.
Rikets Ständer hafva tagit denna E. K. Mits nådiga framställning i öfvervägande,
men anse, dels att med ifrågavarande anslagssumma, 10,000 R:dr, det
åsyftade ändamålet icke kan vinnas, helst begäret alt slutligen ernå rätt till en
dylik pensionsförhöjning, säkerligen skulle föranleda mången tjensteman att alltför
länge fortsätta en tjenstgöring, hvars fordringar han på ålderdomen icke förmådde
nöjaktigt uppfylla, dels ock ay, ett för visst bestämdt ändamål gifvet anslag, icke
bör, i den mån det härtill ej mera erfordras, kunna Lagas i anspråk att öfverflyttas
till något annat, hvars behöflighet är föremål för ny pröfning och om hvars
uppnående ingen visshet finnes, hvadan Rikets Ständer icke funnit sig kunna bifalla
hvad E. K. M:t sålunda föreslagit.
9:o. Af den anledning, att Rikets sednast församlade Ständer tillerkänt
Assessoren J. A. Törneman rättighet att, när hans göromål vid utredningen af
förra allmänna magasinsfonden upphörde, å Allmänna Indragningsstaten åtnjuta exspektans-lön
af 777 R:dr, motsvarande, utan förhöjning för spannmålen, den aflöning,
som Törneman, hvilken vid f. d. Allmänna Magasins-direklionens upplösning
var Kammarförvandt, sedermera, efter af Kammar-rätten erhållet förordnande
att vara Revisions-kommissarie uti det under bemälde embetsverk ställda Revisionskontoret
för allmänna magasins-ärendernes utredning, i sådan egenskap åtnjutit,
har E. K. M:t föreslagit, att Rikets Ständer, i öfverensstämmelse härmed, jemväl
malte medgifva, att Revisoren J. G. Nyström, hvilken vid förenämnde direktions
upplösning vid verket innehade Kammarskrifvaretjenst, men af Kammar-rätten förordnades
till revisor i förenämnde Kontor med enahanda lön, som varit för revisorerne
i Magasins-direktionen bestämd, och dermed fortfor intilldess Kontoret upphörde,
samt således i detta hänseende befunnit sig i enahanda förhållande, som
Törneman, må, i stället för honom tillagdt exspektans-arfvode som kammarskrifvare,
få åtnjuta den aflöning som revisor, hvilken han innehade, då göromålen med
Magasinsfondens utredning för honom upphörde, utgörande utan spanmålsförhöjning,
497 R:dr 8 sk., och således uti berörde till Nyström nu utgående arfvode uppföras
en tillökning af 270 R:dr 24 sk. banko; och hafva, med afseende å sålunda utredda
-
Expeditions-Utskottets Förslag till rind. Skrifvelse, N:o 174. 419
redda förhållanden, Rikets Ständer uti förenämnde, till revisoren Nyström för närvarande
årligen utgående exspektans-arfvode beviljat en tillökning af 270 R:dr 24
sk., att å Allmänna Indragningsstaten uppföras.
10:o. Sedan uti serskilda till E. K. M:t ingifna ansökningar Stats-kontorels
ledamot för magasins-ärendcns föredragning, Förste Ilof-intendenten Pehr Gustaf
Welin samt t. f. Kamererare!) uti det under bemälde embetsverk lydande allmänna
Magasins-kontoret, Jakob Fredrik Miillern och Bokhållaren i samma kontor,
Jonas Rille, den förstnämnde under åberopande jemväl deraf, att, enligt Kongl.
Brefven den 29 November 1781, den 29 November 1815 och den 15 Januari
1819, f. d. Allmänna Magasins-direktionens ledamöter fått sig tillagde enahanda
löner och pensionsrätt med vederlikar inom Kongl. Maj:ts och Rikets Kollegier,
underdånigst anhållit, att, när de uppnått den för erhållande af pension å Allmänna
Indragningsstaten i allmänhet föreskrifna ålder, komma i åtnjutande af pensioner
till enahanda belopp, som de vid sina förenämnde befattningar för närvarande i lön
uppbära5 så har E. K. M:t, öfverlemnande detta ärende till Rikets Ständers pröfning,
uti nådig proposition af den 15 November sistlidne år, behagat, på deri anförde skäl,
föreslå, det Förste Hof-intendenten Welin, t. 1. Kamereraren Miillern och Bokhållaren
Bille måtte förklaras berättigade att, efter upphunnen pensions-ålder och under de i
sådant afseende för civile embets- och tjenstemän i allmänhet stadgade vilkor, varda
vid afskedstagande! uppförde å rikets Allmänna Indragningsstat till pensioner, motsvarande
den aflöning, de för närvarande i Stats-kontoret åtnjuta, eller Welin 1,752 R:dr,
med tillökning efter riks-markegång utöfver 7 R:dr tunnan för derunder beräknade
152 tunnor spannmål, Miillern 1,314 R:dr och Bille 876 R:dr, med tillökning efter
riks-markegåugs medelpris för derunder beräknade 76 tunnor spannmål; och hafva
Rikets Ständer, med afseende å de uti E. K. M:ts nådiga proposition utredde förhållanden
och på de skäl, E. K. M:t i nåder behagat anföra, bifallit ofvanberörde
nådiga framställning.
I l:o. Jemte förmälan, hurusom E. K. M:t, efter det Medicine-doktoren Johan
Erik Nyblaeus blifvit entledigad från den af honom innehafda läkarebefattning
vid Norra Korrektions-inrättningen i Stockholm och hos E. K. M:t gjort ansökning
om pension, med afseende å sökandens långvariga tjenstgöring i nämnde egenskap
och uppnådda ålder af 65 år, funnit sig böra årligen, utaf de å andra hufvudtiteln
till extra utgifter anslagna medel, tillägga honom en gratifikation af 250
R:dr, motsvarande det arfvode, han vid tjensten åtnjutit, har E. K. M:t
nu begärt Rikets Ständers medgifvande, alt Doktor Nyblaus under sin återstående
Bilt. till B. St. Pral. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 Afd. 57
450
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 174.
lifstid finge såsom pension från Allmänna Indragningsstaten årligen tillgodonjuta
det nämnda arfvodets belopp, 250 R:dr; hvilket Rikets Ständer bifallit.
12:o. Enär E. K. M:t, vid beviljandet af Chefens för Strömsholms Stuteri,
Öfversten m. m. G. Liljenstolpes underdåniga ansökning att, efter uppnådde 66
lefnadsår och sedan han nära 47 år varit anställd i Statens tjenst, hvaraf 24 vid
nämnde befattning, undfå afsked med pension, icke kunnat af Stuteriets serskilda
pensionsfond tillägga honom högre pension än 500 R:dr b:ko, har E. K. M:t,
med afseende å Öfverste Liljenstolpes långvariga, af ett rättskaffens och för det allmänna
gagneligt embetsnit och utmärkta tjenstgöring, begärt, att ett lika stort belopp
måtte, såsom tillökning uti denna pension, för honom å Allmänna Indragningsstaten
anvisas; och hafva på de skäl, som i E. K. M:ts nådiga proposition blifvit
anförda, Rikets Ständer bifallit, att till pensionsunderstöd för Öfverste G.
Liljenstolpe å Allmänna Indragningsstaten må uppföras ett årligt belopp af 500 R:dr.
13:o. Sedan, uti en till E. K, M:t ingifven och med underdånigt förord af
Styrelsen öfver Fängelser och Arbetsinrättningar beledsagad ansökning, Majoren
Nils Johan Gjertz underdånigt anhållit alt, då han, som den 10:de April 1839
blifvit förordnad till Direktör och Kommendant vid Straff- och Arbets-Inrättningen
å Långholmen, men den sednare tiden, i anseende till sin sjuklighet, latt ifrån
utöfningen af samma befattning åtnjuta ledighet, numera, efter hvad läkare intygat,
vore till helsan så försvagad, att föga förhoppning funnes, det han skulle återfå förmåga
att nämnde befattning återtaga och fortfarande bestrida, E. K. M:t, ehuru Gjertz,
såsom född den 3 November 1794, icke uppnått 65 års ålder, likväl, med afseende
å hans sjuklighetstillständ och obemedlade ställning samt i öfrigt förekommande omständigheter,
i nåder täcktes vidtaga åtgärder till hans förflyttning å Indragningsstat med
den pension af 1,000 R:dr, som åt föreståndaren vid nämnde Inrättning blifvit anslagen;
så har E. K. M:t, i betraktande deraf att Major Gjertz, hvilken i nära 12 år innehaft
omförmälde Direktörs- och Kommendants-beställning, eller längre tid än som i detta
fall enligt Kongl. Brefvet den 24 Maj 1841, erfordrades för öfverflyttning till pensions
erhållande å Allmänna Indragningsstaten, men, deremot icke uppnått den i samma
Kongl. Bref för sådant öfverflyttande stadgade ålder, efter hvad upplyst vore, berömligen
förvaltat meranämnde ansvarsfulla och besvärliga befattning, samt uti Gjertz’s
helsotillstånd, enligt läkares intygande, icke kunde förväntas sådan förbättring, att
han blefve återställd till förmågan att behörigen förestå en Fängelse-Inrättning af det
omfång och inflytande, som den ifrågavarande, behagat föreslå, att Majoren Nils Johan
Gjertz måtte, vid afskedstagandet från omförmälde Direktörs- och Kommendants
-
Expo (lilio n s- Utsk o tte Is Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 174.
451
befattning, få på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande af ett emot lönen
svarande årligt pensionsbelopp af 1,000 R:dr b:ko.
Med afseende fi vigten deraf, alt tjenstemän icke qvarstå i sina befattningar,
då ålder, helsa och krafter neka dem att uppfylla sina tjensteåligganden, och då det
lärer få antagas, att Fängelse-Direktören, Majoren Gjertz numera är urståndsatt
att, med den ihärdighet och kraft, som erfordras och han förut städse ådagalagt, vidare
utöfva denna maktpåliggande, med mycken ansträngning förenade tjenst, hafva
Rikets Ständer bifallit, alt Majoren Gjertz, vid afskedstagandet, uppföres å Allmänna
Indragningsstaten till erhållande af en årlig pension af 1,000 R:dr b:ko, att utgå
från och med månaden näst efter den, då afskedet beviljas.
14:o. Sedan E. K. M:t, uppå Vetenskaps-Akademiens underdåniga hemställan,
under den 3 Juli 1849 bifallit, att i stället för den vid nämnde Akademie förut varande
Technologiska Institutionen, tvänne nya Institutioner, en i Fysik och en i
Kemi, derstädes finge inrättas, och Akademien, jemte anmälan, alt behöfliga arfvoden
åt de till förenämnde nya tjensters bestridande förordnade personer hittills endast genom
tillfällig anordning kunnat anskaffas, enär Akademiens Tecknolog, Professorn
Gustaf Erik Pasch, hvilken sedan år 1823 innehaft sin befattning, icke utan ersättning
kunde afträda sin lön, uti underdånig skrifvelse lill E. K. M:ts nådiga bepröfvande
öfverlemnat, huruvida icke, då Akademien saknade serskilda pensionsmedel, E.
K. M:t skulle finna lämpligt hos Rikets Ständer föreslå, att bemälde Professor, som
under åren 1818 lili och med 1829 varit anställd såsom Hernie- och PharmacieAdjunkt
vid Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet, och nu vid 02 års ålder vore
behäftad med kroniskt lidande, måtte å Indragningsstat erhålla 1,000 R:dr b:ko,
motsvarande den kontanta lön, han såsom Akademiens tecknolog innehaft, och hvil
ken
ersättning han så mycket snarare syntes hafva förtjent, som han ej blott i
Akademiens tjenst gagnat vetenskaperne, utan äfven genom mångfaldiga upplysningar
i frågor, vigtiga för landets näringar, med sina vidsträckta kunskaper varit det
allmänna nyttig, hvarigenom både en förtjent mans sorgfria ålderdom kunde blifva
betryggad och nödiga medel beredas för fortgången af dessa vigtiga vetenskapliga
institutioner; så har, efter det Stats-Kontoret, af anförda skäl, ansett pensionen för
Pasch skäligen kunna föreslås till något mindre belopp, än det Akademien ifrågaställa
eller till hvad en Professor vid ofvannämnde Institut egde att vid afskedstagandet
åtnjuta utur Civil-statens Pensionskassa, E. K. M:t, med fäsladt afseende
å hvad sålunda blifvit anfördt och upplyst, äskat, att Professoren G. E. Pasch
må, efter afskedstagandet, för sin återstående lifstid tilldelas en årlig pension af
G00 R:dr; hvilket Rikets Stunder bifallit.
452
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 174.
15:o. Då Dekorationsmålaren och Professoren i teckning vid fria konsternas
Akademi, Emanuel Limnell, som i 38 års tid med utmärkt nit och skicklighet
städse fullgjort sina tjensteåligganden, nu vid 84 års ålder alltmer hade hehof af
hvila, samt genom denne förtjente Lärares afgång tillfälle yppades att, till båtnad för
Akademiens läroverk, använda någon af de yngre fdrljenstfulla konstnärer, som Akademien
med tillfredsställelse räknade bland sina medlemmar, har E. K. M:t, då Akademien
jemväl saknade alla utvägar alt, vare sig af enskilda medel eller genom den vid
Akademien stiftade Pensionskassa, hålla Limnell skadeslös för de löneinkomster 750
R:dr, dem han genom sitt afskedstagande skulle förlora, i betraktande häraf, behagat
föreslå Rikets Ständer att tillåta, att Professoren Limnell måtte vid afskedstagandet få
öfverflyttas på Rikets Allmänna Indragningsstat för samma, till 750 R:dr uppgående,
inkomstbelopp j och, ehuru Professor Limnell icke kan räknas till antalet af civile
embets- och tjenstemän, hvilka efter uppnådda vissa lefnads- och tjensteår, ega rättighet
till pension, hafva Rikets Ständer likväl, i betraktande af hans höga ålder och
den långa tid, han med nit och skicklighet sina åligganden fullgjort, samt med hänsigt
till den betydande fördel, som genom hans afgång blefve Akademiens undervisningsverk
tillskyndad, ansett sig böra bifalla, att Professoren Emaunel Limnell må, vid afskedstagandet,
varda å Allmänna Indragningsstaten uppförd till åtnjutande för sin återstående
lifstid af en årlig pension, stor 750 R:dr,
16:o. Sedan E. K. M:ts Befallningshafvande i Gottlands Län, i anledning af
Lands-Kanslisten derstädes, f. d. Fändriken Carl David Isbergs gjorda anhållan om
afsked från berörde tjenst, med rättighet för sökanden, som uppnått en ålder af 70 år,
hvaraf han i allmän tjenst tillbragt 31 år, nemligen ö-J år såsom officer och 24-1- år
som civil tjensteman, alt efter erhållet afsked få bibehålla sin lön såsom pension,
hos E. K. M:t i underdånighet hemställt, att Isberg, hvars tjenstgöring med Oktober
månad 1850 upphört, måtte i nåder förklaras berättigad att under sin återstående
lifstid från Allmänna Indragningsstaten uppbära en hans löneförmåner motsvarande
pension: så har E. K. M:t, som väl, med tillämpning af stadgandet i Kongl. Förordningen
den 24 Januari 1778, enligt hvilket de embets- och tjenstemän, vid Civilstaten,
som voro 70 år samt länge och väl tjent, ega att vid afskedstagande undfå
hela lönen i pension, ansett Isberg, som vore född den 9 Augusti 1780 och under
sin tjenstetid städse ådagalagt ett oklandradt uppförande, vara berättigad till åtnjutande
af en sådan förmån likväl, på grund af Rikets Ständers beslut, kungjordt genom
Kammar-Kollegii Cirkulär den 11 Oktober 1819, hvarigenom blifvit föreskrifvit,
att civil löntagare hör, för att kunna erhålla pension, hafva icke allenast uppnått
en ålder af 70 år, utan ock i minst 30 år oafbrutet tjenstgjort, och dä i afseen
-
l
Expedi tio n s- lits kol tets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 174.
453
de på Isberg förekomme, alt han val i mer än 31 års tid tjent Slaten eller från
den 24 Mars 1812, då han utnämndes lill Fändrik, lill deri 19 December 1818,
då han från nämnde beställning erhöll afsked, samt vidare från den 1 Januari 1826
intill närvarande tid, såsom dels extra ordinarie, dels ordinarie Lands-Kanslist i Gottlands
Län, men denna hans tjenstetid varit afbruten något öfver 7 år, funnit hinder
möta för bifall till Dess Befallningshafvandes underdåniga framställning, af sådan
anledning samt på grund af ofvan omförmälda omständigheter, behagat föreslå, att
Isberg må förklaras berättigad att från och med månaden efter afskedstagandet frän
Lauds-Kanslisl-tjensten, å Allmänna Indragningsstaten uppbära en mot lönen svarande
ärlig pension af 108 R:dr b:ko, med tillökning efter riksmarkegångs medelpris
för åtta tunnor spannmål.
Då Isberg så i afseende på lefnads- som tjensteår innehar den som vilkor för
pensions åtnjutande stadgade ålder och endast till följd af stadgandet i Kongl. Förordningen
den 11 Oktober 1819 kunnat ifrågasättas att gå i mistning af denna förmån,
samt Rikets Ständer icke anse lämpligt, att tjenstemän vid sina befattningar
qvarstå äfven sedan minskade själs- och kroppskrafter ej vidare medgifva tjenstegöromålens
behöriga förrättande, hafva Rikets Ständer medgifvil Lands-Kanslisten Isberg
rättighet att, från och med månaden efter den, då han erhållit afsked, å Allmänna
Indragningsstaten uppbära en årlig pension af 108 R:dr.
17'o Enär Rikets Ständer inhemtat, att förre Länsnotarien i Upsala Län,
Landssekreteraren Olof Henrik Förberg, hvilken år 1829 anställdes i Statens tjenst,
och i 15 år varit Länsnotarie i Upsala Län, derunder han vid flere tillfallen på
längre tid hestridt Landssekreterare-tjensten och dervid, jemlikt behörigt vitsord,
ådagalagt utmärkt flit, samvetsgrannhet och skicklighet samt i öfrigt till E. K. M:ls
Befallningshafvandes synnerliga nöje oeh belåtenhet sig förhållit, lill följd af öfveransträngande
arbete i tjensten, ådragit sig sådan sjukdom att han derigenom, såsom
oförmögen till tjenstgöring, tvingats att taga afsked från Länsriotarie-beställningen,
samt jemväl vore helt och hållet urståndsatt att på något sätt genom annat arbete
kunna bidraga till sitt underhåll och uppehälle; så och ehuru Förberg, på grund af
gällande författningar, icke egt något laga anspråk alt vid afskedstagandet från
Länsnotarie-befatlningen komma i åtnjutande af pension, hafva dock Rikets Ständer
med afseende ej mindre på hans i tjensten ådragna obotliga sjukdom, än ock öfriga
förekommande ömmande omständigheter, funnit skäligt å Allmänna Indragningsstaten
uppföra Länsnotarien, Landssekreteraren 0. H. Förberg, till åtnjutande under sin
lifstid af en årlig pension stor 200 R:dr b:ko, dock att denna pension må utgöra ett
honom personligen tillerkändt understöd, hvarå borgenärer icke må ega något anspråk.
454
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 174.
18:o. Med afseende å förekomne bevekande omständigheter har E. K. M:t
i nåder föreslagit, att det utaf Rikets sednast församlade Ständer, för tiden intill nästa
statsreglering, å Allmänna Indragningsstaten anvisade pensions-understöd af 400
R:dr åt allidne Befallningsmannen på Upsala Slott, Ofverste-Löjtnanten J. M. Nordencreutz^
enka Carin Sendelin och hennes harn måtte, sedan bemälde Enka numera
med döden afgått, få af hennes efterlemnade döttrar tillgodonjutas, så länge
de lefva ogifta och befinna sig i behöfvande omständigheter, och, ehuru Rikets Ständer
funnit det vara i allmänhet mindre lämpligt att utsträcka det understöd, hvilket
staten, såsom en gärd af erkänsla, tilldelat förtjente mäns medellösa enkor, till deras
efterlemnade harn, hafva Rikets Ständer dock ansett, att ett undantag från denna
grundsats bör i förevarande fall ega rum, enär Rikets sednast församlade Ständer
medgifvit, att den årliga pension af 400 R:dr, som tilldelats Öfverste-Löjtnanten
Nordencreutz’s enka Carin Sendelin, att utgå under den tid, då fastställda statsreglering
omfattar, finge, i händelse af hennes frånfälle, äfven åtnjutas af hennes
efterlefvande oförsörjda barn, hvarigenom dessa egt en icke ogrundad förhoppning
att detta understöd af statsmedlen fortfarande åtnjuta. Mefl hänsigt härtill och i
betraktande af den nödställda belägenhet, hvari bemälda enkas fem döttrar för närvarande
sig befinna, hafva Rikets Ständer funnit skäl i så måtto bifalla E. R. M:ts
högstberörda framställning, att å Allmänna Indragningsstaten blifvit anvisadt, ett belopp
af 200 R:dr, att till Öfverste-Löjtnant Nordencreutz’s och hans jemväl aflidna
hustru Carin Sendelius fern döttrar utgå med 40 R:dr årligen till dem hvardera,
så länge de lefva ogifta och i behöfvande omständigheter sig befinna.
19:o. Likaledes hafva Rikets Ständer bifallit E..K. M:ts begäran, att utaf den
vid 1844—1845 årens riksdag framlidne Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern
Törnehladhs numera aflidna enkefru å Allmänna Indragningsstaten tillagda
pension, 200 R:dr, må, under förenämnde vilkor, pä Herr Justilie-Stalsministern
Törnehladhs oförsörjda dotter, Sofia Emeli Törnebladh öfverflyttas.
20:o. Rikets Ständer hafva jemväl medgifvit, att det vid 1840 års riksdag
åt aflidne Hof-Kapellmästaren Haeffners enka Anna Magdalena Schylander å Allmänna
Indragningsstaten anvisade pensionsunderstöd af 200 R:dr må, sedan bemälde
enka år 1848 med döden afgått, öfverflyttas på Heffners oförsörjda dotter Annette
Haeffner, som nu, vid 45 års ålder, är, enligt läkarebetyg, af sjuklighet och allmän
svaghet oförmögen att genom arbete förskaffa sig nödtorftig bergning ock
utkomst.
21 :o. Vid 1844 och 1845 årens riksdag beviljade Rikets Ständer åt framlidne
Statsrådet Grefve Hårds enka en årlig pension af 1,000 ll:dr, att under
Expeditions-Utskottels Förslag tilt und. Skrifvelse, N:o 174. 455
hennes återstående lifstid utgå5 och har E. K. M:t äskat, att hälften af förenämnde
pensions-understöd, eller 500 R:dr, måtte, vid Grefvinnan Hårds frånfälle,
fa öfverflyttas på hennes trenne oförsörjda döttrar och af dem åtnjutas under enahanda
vilkor, som för Öfverste-löjtnanten Nordencreutz^ döttrar blifvit föreslagnej
men enär, enligt hvad Rikets Ständer inhemtat, Statsrådet Grefve Hårds enka
ännu lefver och uppbär den pension af 1,000 R:dr, som henne blifvit tillagd vid
1844—1845 årens riksdag, hafva Rikets Ständer ansett någon pröfning af framtida
öfverflyttning till större eller mindre del af nämnde pension å hennes bemälde
trenne döttrar nu icke böra ifrågakomma.
22:o. Med fästadt afseende å de af framlidne Statsrådet och Chefen för
Sjöförsvars-departementet J. F. Ehrenstams i lifstiden ådagalagda utmärkta förtjenster,
samt den nödställda belägenhet, hvari hans efterlemnade enka, Conslance
af Trolle, med sju oförsörjda barn, sig befunne, har E. K. M:t begärt, att Rikets
Ständer måtte för bemälde enka anslå en årlig pension af 800 R:dr; och i
betraktande deraf, att framlidne Statsrådet Ehrenstam under en verksam lefnad
med sällsynt nit och skicklighet städse sökt gagna det allmänna samt med afseende
å de för hans efterlefvande förekomne serdeles bevekande omständigheter,
hafva Rikets Ständer funnit skäligt bifalla, alt bemälde Statsråds enka Constance
af Trolle må för sin återstående lifstid få å Allmänna Indragningsstaten åtnjuta en
pension af 800 R:dr årligen.
23:o. Under förmälan, hurusom Kontre-Amiralen vid E. K. M:ts flotta J.
G. von Sydow efter en mångårig och för det allmänna serdeles gagnande verksamhet,
med döden afgått, har E. K. M:t begärt, att Rikets Ständer måtte för
denne förtjente embetsmans i knappa omständigheter efterlemnade enka, Eleonora
Wiggman, med 3:ne minderårige barn, likaledes anslå en årlig pension af 6GG R:dr
32 sk.; och hafva Rikets Ständer med afseende å framlidne Kontre-Amiralen von
Sydows stora förtjenster, medgifvit, att en årlig pension till dét belopp, E. K. M:t
i noder föreslagit, må för bemälde Kontre-Amirals enka, Eleonora Wiggman, å
Allmänna Indragningsstaten uppföras.
24:o. I den nådiga propositionen är jemväl föreslaget, att framlidne Landshöfdingen,
Friherre J. 0. Nauckholfs enka, Wilhelmina Cöster, med 2:ne oförsörjda
barn, måtte i anseende till hennes fattigdom varda tillagd ett årligt pensionsunderstöd
af 300 R:dr; och hafva, med afseende å hvad E. K. M:t sålunda anfört,
Rikets Ständer bifallit, att Landshöfdingen Nauckholfs enka, Wilhelmina Cöster,
må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under hennes återstående
lifstid, af en årlig pension stor 300 R:dr.
456 Expeditions- UIsko lids Förslag till und. Skrifvelse, N:o 174.
25:o. Under förmälan hurusom Landshöfdingen öfver Norrbottens län C. A.
Hedenberg vid sitt frånfälle efterleinnat enka och sju oförsörjda barn i serdeles
nödställd belägenhet, bar E. K. M:t begärt, att en årlig pension af 600 R:dr
måtte varda bemälda enka tillagd; hvilken nådiga framställning Rikets Ständer,
med hänseende till de ömmande omständigheter, som härvid förekommit, funnit skäligt
bifalla, och alltså beslutat, att hon må, för sin återstående lifstid, få å Allmänna
Indragningsstaten åtnjuta en pension af 600 R:dr årligen.
2G:o. Uti en till E. K. M:t ingifven underdånig skrift hade framlidne Landshöfdingen
P. Sandelhjelms enka, Sophia Dorothea Zetterman, underdånigst anhållit,
att, enär någon behållning i boet efter bennes allidne man icke förefunnits och
hon vid redan framskriden ålder saknade förmåga all försörja sig och en sjuklig
dotter, E. K. M:t, med afseende jemväl å mannens förljenster, måtte täckas hos
Rikets Ständer anmäla henne lill erhållande af något serskildt årligt understöd;
och har E. K. M:t i betraktande af aflidne Landshöfdingen Sandelhjelms mångåriga
tjenstetid och derunder ådagalagda förljenster samt i öfrigt förekomne bevekande
omständigheter, uti nådig skrifvelse af den 28 December sistlidne år, till
Stats-Utskottet öfverlemnat ifrågavarande underdåniga ansökning med dertill hörande
handlingar, för det afseende, hvartill Rikets Ständer kunde finna berörde förhållande
böra föranleda, med anledning hvaraf Rikets Ständer få i underdånighet anmäla,
att, då Landshöfding Sandelhjelm, som i 56 år varit i rikets tjenst och
derunder ådagalagt utmärkt verksamhet, efterlemnat sin enka och en sjuklig dotter
i torftiga omständigheter, hafva, på grund häraf Rikets Ständer bifallit, alt
hans enka, Sofia Dorothea Zetterman, må för sin återstående lifstid å Allmänna
Indragningsstaten åtnjuta en pension af 250 R:dr årligen.
27:o. Uti en till E. K. M:t ingifven skrift bade framlidne f. d. Landshöfdingen
i Hallands län, Claes Ludvig Virgins enka, Amalia Sofia Tornerhjelm, undcrdånigst
anhållit, att, då behållningen i boet efter hennes aflidne man vore så
ringa, att föga utsigt för henne fuunes att deraf kunna lefva, E. K. M:t måtte
i nåder täckas tilldela henne ett årligt understöd af 3 å 400 R:dr banko, hvarigenom
det kunde blifva för benne möjligt att under iakttagande af den strängaste
hushållning, försörja sig och en dotter; och har E. K. M:t, uti nådig skrifvelse
den 21 i nästlidne Mars månad, i betraktande af Landshöfdingen Virgins långvariga
tjenstetid och derunder ådagalagda gagnande verksamhet, till Stats-Utskoltet
öfverlemnat förberörde underdåniga ansökning till det afseende, som på grund
af de för sökanden förekommande ömmande omständigheter, må kunna derå af Rikets
Ständer fästas.
Hvad
Expeditions- C Isko Hets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 174.
457
Hvad sålunda förekommit hafva Rikets Ständer i öfvervägande tagit; och
enär det funnits sannolikt, att den ringa tillgång bemälda enka har att påräkna
icke kan, äfven i förening med det pensions-understöd af 150 R:dr, hon från
Arméens pensions-kassa årligen lärer erhålla, anses tillräcklig för hennes tarfliga
bergning, hafva Rikets Ständer medgifvit att hon må för sin återstående lifstid i’å
å Allmänna Indragningsstaten åtnjuta en pension af 250 R:dr årligen.
28:o. Sedan uti en till E. K. M:t ingifven skrift aflidne Biskopen Doktor
F. M. Franzéns enka, Christina Elisabeth Arwedsson, i underdånighet anhållit,
att, som de tillgångar hon för sin utkomst hade att påräkna, icke vore tillräckliga
att förskaffa henne den omvårdnad hennes höga ålder och försvagade helsa påkallade,
E. K. M:t, för alt bereda sökanden en från näringsomsorger befriad ålderdom,
mätte hos Rikets Rtänder göra nådig framställning om beviljande af en årlig
pension af 500 R:dr, alt till sökanden i hennes återstående lifstid utgå, har
E. K. M:t, som ansett det vara Svenska nationen värdigt, att genom beredande
af en mera sorgfri ålderdom åt efterlefvande makan, egna en gärd af tacksamt
minne åt den hädangangne frejdade mannen, uti nådig skrifvelse af den 1 nästlidne
Februari till Rikets Ständers behjertande öfverlemnat bemälda enkas förenämnda
underdåniga ansökning; och hafva pä de af E. K. M:t anförda skäl, Rikets
Ständer hiiällit, att en pension af 500 R:dr årligen må för Biskopen F. M.
Franzéns enka, Christina Elisabelh Arwedsson, till utgående under hennes lifstid,
varda å Allmänna Indragningsstaten uppförd.
2f):o. Medelst nådig skrifvelse af den 12 nästlidne Juni, har E. K. M:l
lill Rikets Ständers behjertande öfverlemnat en af aflidne Ofverstelöjtnanten J. Z.
Dunckers enka, Maria Charlotta Tuderus, gjord underdånig ansökning, att E. K.
M:t, med hänsigt så väl till de tryckande omständigheter, hvari hon sig befunne,
som till hennes aflidne mans tjenste- och krigs-meriter, måtte täckas i nåder tillägga
henne den pension, hvartill hon, efter gällande författningar, ansåges berältigad,
räknadt från mannens död och utan afseende på hennes uraktlåtenhet alt
derom förut väcka anspråk, eller, om sådant ej kunde ega rum, till det belopp
E. K. M:t nådigst funne för godt att bestämma; och hafva Rikets Ständer, sorn
visserligen inbemtat, att bemälde enka, i följd af Kongl. Brefvet d. 6 Mars 1811,
af extra utgifts-medlen åtnjuter ärligen 150 R:dr, men hvilket belopp icke kan
vara tillräckligt att på äldre dagar freda henne från brist och bekymmer, ansell
sig höra, med afseende derå, att Ofverstelöjtnanten Duncker varit en af de ulmärktaste
krigare, som fallit i striden för fäderneslandets försvar, bevilja hans
Bih. lill II. St. Prut. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 A/d. 58
458 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 174.
enka, oberäknadt berörde understöd af 150 R:dr, en årlig pension af 500 R:dr,
att, från detta års början räknadt, från Allmänna Indragningsstaten utgå och af
henne åtnjutas hvarhclst bon vistas.
30:o. Under åberopande af framlidne Professoren Thomas Thorilds stora vetenskapliga
förljenster, har hos Rikets Ständer blifvit föreslaget, såsom en rättvis
hyjlhingsgärd åt den hädangångne skaldens och tänkarens minne, att en pension
måtte beviljas hans i ett främmande land i fattigdom och bekymmer efterlemnade
80-åriga enka, Gustafva Thorild; och då Rikets Ständer anse det Svenska nationen
värdigt, att åt minnet af den frejdade författaren hembära sin gärd af saknad
och att genom något understöd söka värna hans efterlefvande enka mot nöd
och bekymmer, hafva Rikets Ständer beslutat, att enkan Gustafva Thorild, född
von Kowsky, må förklaras berättigad att, äfven såsom boende å utrikes ort, på
Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension af 500 R:dr banko, alt utgå
från och med innevarande år.
31 :o. Med anledning af hos Rikets Ständer gjord framställning om under
stöd
för Vetenskaps-Akademiens f. d. Astronom, Professoren och Riddaren Simon
Anders Cronstrands efterlemnade enka och omyndiga barn, hafva, då aflidne Professoren
Cronstrand intager ett högt aktadt rum bland de män, hvilka på utmärkt
sätt gagnat vetenskapen och fäderneslandet, och han, i anseende till långvarig
sjukdom, icke kunnat förvärfva någon förmögenhet alt lemna sin enka, som nu
med talrik familj befinner sig i ekonomiskt betryck, Rikets Ständer beslutat, att
hans bemälda enka må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande af
en årlig pension af 300 R:dr.
32:o. Hos Rikets Ständer har blifvit yrkadt,.att som Brigadläkaren, Re
gements-läkaren
vid Skaraborgs regemente Nils Fredrik Freese, hvilken år 1848
åtföljt de å Fyen förlagda Svenska trupperna och derstädes samma år vid 65 års
ålder allidit, efterlemna! enka och tolf barn, deraf sex omyndiga, i ganska svårt
ekonomiskt betryck, samt Freese under sin långa tjcnstcmannabana gjort sig väl
förtjent af fäderneslandet, enär han, utom många mödosamma befattningar inom
riket, såsom Regements-läkare åtföljt Svenska arméen till Tyskland år 1813 och
bevistat fältslagen vid Grossbeeren, Dennewitz, Rosslau och Leipzig samt år 1814
deltagit i fälttåget till Norrige och der öfvervarit affären vid Ingedahl, Rikets
Ständer måtte åt bemälde enka, Sofia Maria Freese, född Unge, å Allmänna Indragningsstaten
anvisa en pension af 200 R:dr, att under hennes lifstid årligen
utgå; och hafva Rikets Ständer, då upplyst blifvit, alt enkan Freese, född d. 18
Juni 1793, är i saknad af alla tillgångar till eget och sina sex oförsörjda barns
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 174. 459
underhåll, samt att den pension, hon utaf Arméens pensions-kassa kommer att
undfå, endast uppgår till det ringa beloppet af 36 R:dr banko, vid sådant förhållande
och på de skäl i öfrigt förekommit, funnit sig böra ifrågavarande framställning
bifalla.
33:o. Under åberopande af de stora och vigtiga tjenster i vetenskapligt
hänseende, aflidne Provincial-läkaren i Gestrikland, Doktor C. J. Hartman bevisat
fäderneslandet, synnerligast genom utgifvandet af sina båda förträffliga arbeten,
”Handbok i Skandinaviens Flora” och ”Husläkaren”, bar hos Rikets Ständer
hemställan blifvit gjord om en årlig pension åt bans enka, som med fem
oförsörjda söner befinner sig i torftiga omständigheter, med afseende hvarå, äfvensom
å Doktor Hartmans förtjenster såsom vetenskapsman, samt enär, enligt hvad
Rikets Ständer inhemtat, den pension bans enka från Civilstatens pensions-inrättning
åtnjuter, endast utgör 250 R:dr, en summa, som icke kan vara tillräcklig
för bennes och barnens torftiga utkomst, Rikets Ständer ansett sig böra å
Allmänna Indragningsstaten uppföra aflidne Provincial-läkaren C. J. Hartmans
enka till åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension af 250 R:dr.
34:o. Likaledes hafva Rikets Ständer, med afseende å aflidne Collega Scholm
Jakob Ekelunds under lifstiden ådagalagda nit och verksamhet för skol-undervisningen
och såsom vedergällning för den möda och det arbete han nedlagt på författandet
af sina inom fäderneslandet allmänt värderade och vid läroverken ganska allmänt begagnade
historiska läroböcker, åt hans i fattigdom och bekymmer efterlemnade enka
beviljat å Allmänna Indragningsstaten ett årligt pensions-understöd af 200 R:dr;
kommande samtliga för ofvan omförmälde enkor beviljade pensioner att utgå allenast
så länge de i enkostånd förblifva.
35:o. Hos Rikets Ständer har framställning egt rum derom, att Professoren
vid Fria Konsternas Akademi J. G. Sandberg, hvilken i sin dubbla befattning
af Direktör och Lärare ej uppbär mer än 450 R:dr i lön och nu
vid ålderdomens annalkande alltmer saknade krafter och tillfälle till den för sin
familjs underhåll behöfliga inkomst, matte hugnas med samma anslag, som af
E. K. M:t äskats åt seniorn bland Sveriges konstnärer, Professor Limnell, eller
en årlig pension af 750 R:dr banko, till stöd för hvilken framställning hufvudsakligen
blifvit åberopadt, utom de stora förtjenster han i allmänhet egde och
under 40 år ådagalagt både såsom konstnär och konstidkare, det anspråk pä
fäderneslandets erkänsla han förvärfvat genom utförandet af de i Upsala domkyrkas
grafkor befintliga, i sin art alldeles egna, praktfulla, frescomålningar,
föreställande hufvudmomenterne ur Konung Gustaf I:s ärorika lif; och hafva,
460 Expeditions- Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N;o 174.
nied afseende å Professoren Sandbergs långa och utmärkta konstnärsbana oell då hans
å stat egande lön icke kan anses tillräcklig för en tarflig bergning vid annalkande ålderdom,
Rikets Ständer å Allmänna Indragningsstaten för bemälde Professor beviljat
en årlig pension af 750 R:dr, att efter afskedstagande åtnjutas.
3ö:o. Med afseende å det gagn, som Chalmerska Slöjdskolan åstadkommit för
industriens utveckling inom fäderneslandet, och då denna anstalt i hufvudsaklig män
haft för sin framgång att tacka Professoren Palmstedt, hvilken såsom Direktör och
förste Lärare deltagit i dess grundläggning och I ed t undervisningen och arbetena vid
densamma, samt genom hans nit, kunskaper och oegennytta denna läroanstalt erhållit
sina dyrbara samlingar och kunnat verka utöfver hvad man af dess inskränkta
tillgångar haft rätt att vänta, hafva, pä grund häraf och då Professor
Palmstedt uppnått en ålder af 65 år, Rikets Ständer å Allmänna Indragningsstaten
uppfort bemälde Professor till åtnjutande afen årlig pension af 1,000 R:dr banko.
37:o. Uti en den 10 December 1849 lill E. Ii. M:t in gifven skrift hade
Landshöfdingen i Westerås län, f. d. Statsrådet m. m. F. 0. Silfverstolpe, pä
anförde skäl, i underdånighet anhållit, bland annat, att, lika med hvad till förmån
för flere embetsmän blifvit, lid efter annan, medgifvet, få antingen bibehålla den
del af Landshöfdinge-lönen för år 1849, som skulle ingå såsom begrafningshjelpsbesparing,
elier ock erhålla en deremot svarande gratifikation, och har E. K. M:t,
uti nådig skrifvelse af den l nästlidne Februari, till Rikets Ständers Stats-Utskott
'öfverlemna! denna underdåniga ansökning, i ändamål att Rikets Ständer måtte
pröfva och afgöra, huruvida sökanden, på grund af uppgifna omständigheter, ma
anses kunna af allmänna medel undfå ersättning för den af honom redan aftjenta
och statsverket tillgodokomna begrafningshjelp å Landshöfdingelönen, utgörande
1,236 R:dr 8 sk., emot vilkor, att sterbhusets rättighet till begrafningshjelps
åtnjutande i stället komme att försvinna; men då Rikets Ständer ansett gillig anledning
icke hafva förekommit till undantag från de angående begrafningshjelps aftjenande
gällande föreskrifter och ej heller för beviljande af en mot nådårs-besparingen
svarande gratifikation, har, hvad i omförmälde hänseende blifvit i frågaställd t,
icke af Rikets Ständer bifallits.
38:o. Då Rikets Ständer af Stats-kontorets räkenskaper inhemtat, att reservationer
till ett belopp af icke mindre än 39,878 R:dr 24 sk. uppkommit å det på
Allmänna Indragningsstaten till Emeriti-löner vid Elemenlar-lärovcrken uppförde anslag,
12,480 R:dr, samt alt de årliga anvisningarne derå hittills icke uppgått till
fullt hälften af anslagssumman, hafva Rikets Ständer, som väl funnit, att, i anseende
till en snart förväntad ny Skol-ordning och flere lärares då förmodade afskedstagande,
Exp edil iöns- lits kotte ts Förslag till uiicl. Skrifvelse, N:o 174.
461
ans lägel torde erfordras lill silt nuvarande belopp, men att deremot reservationerna,
hvilka vanligen tagas i anspråk endast för tillfälliga utgifter, såsom vikarie-arfvoden
o. s. v., måste anses mindre behötliga, beslutat, att, jemte det anslaget bibeballes
till sitt nuvarande belopp, 12,480 R:dr, af reservationerna en summa af
30,000 R:dr bör i liqvid emellan Stats- och Riksgälds-kontoren sistnämnde verk
tillgodoföras.
39:o. I enlighet med Rikets sednast fiirsamlade Ständers beslut hafva Rikets
Ständer låtit a Allmänna Indragningsstaten uppföra de genom Lagmans-embetenas
indragning för dessa embeten enligt stat anvisade ordinarie löner jemte
ersättning för de, tjensterne åtföljande, sportler, utgörande de förra 4,338 R:dr
2 sk. 9 r:st. oell de sednare 5^462 R:dr 32 sk., eller tillsammans 9,800 R:dr
34 sk. 9 r:st. banko.
40:o. I sammanhang med Allmänna Indragningsstalens reglering har E. K.
M:t slutligen föreslagit, att det till godtgörande af indelningsbrist i Jemtland uppförda
belopp af 400 R:dr banko måtte framgent blifva förslags-anslag, i hvilket
fall och då hitintills å detta anslag uppkommit behållningar, som blifvit reserverade
och hvaraf beloppet, enligt 1848 års Rikshufvudbok utgjorde 4,857 R:dr 8
sk. 7 r:st., det öfverskott å samma anslag sorn vid nya statsregleringens inträdande
förefinnes, kunde till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, hvilket Rikets Ständer
bifallit.
41 :o. Under åberopande af hvad i fråga om regleringen af utgifterna under
Riksstatens 2:dra Hufvudlitel är vordet yttradt, få Rikets Ständer i underdånighet
anmäla, att å Allmänna Indragningsstaten blifvit uppförda de å anslaget för fångvården
upptagne räntor till ett sammanlagdt belopp af 380 R:dr 37 sk. 6 rist.
42:o. I enlighet med hvad i fråga om regleringen af utgifterne under Riksstatens
5:le hufvudtitel blifvit i underdånighet anmäldt, bar till ersättning för fyra
ordinerade skollärare vid Flottan, som afstå från förhöjd tjenstårsberäkning blifvit
å Allmänna Indragningsstaten uppfördt ett sammanlagdt belopp af 66(5 R:dr 32 sk.
43:o. I öfverensstämmelse med hvad i underdånig skrifvelse den 20 innevarande
månad är vordet anmäldt, hafva å Allmänna Indragningsstaten blifvit öfverflyttade
de pensioner, hvilka af MiIitieboställs-kassan för närvarande utbetalas
till nedannämnde einbets- och tjenstemän, nemligen:
a) på grund af ovilkorlig pensionsrätt vid afskedstagandet:
462 Expedilions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 174.
förre Kamereraren i f. d. Indelnings-kontoret, Krigsrådet G. A. af
Sillen
* .
. B:ko R:dr 1,428: —
f. d. Aktuarien, Kamereraren J. C. von Böhnen .
» » 238: —
Tillsammans 1,666: —
b) i följd af beställningarnes indragning vid 1831 års organisation
af Krigs-kollegium:
f. d. Kammarforvandten, Krigsrådet A. Roos 591: 8.
f. d. Kassören, Kamereraren ni. m. Axel Fröling  469: 24.
f. d. Bokhållaren, Kamereraren A. Brinck 46C: 24.
f. d. Kammarskrifvaren, Expe,ditions-Sekreteraren C. M. Elgenstjerna 314: 8.
Summa B:ko R:dr 3,510: 16.
44:o. I afseende å spannmålsberäkningen för de tjenstemän, hvilka före den
vid 1840—1841 årens riksdag fastställda slatsreglerings vidtagande innehaft löner,
under hvilka spannmål varit beräknad, hafva, enär riks-markegångspriset för
åren 1848, 1849 och 1850 i medeltal utgjort 7 R:dr 5 sk. 4 r:st. samt qvantiteten
af den spannmål, som inbegripes under lönerna för äldre, före år 1841
utnämnde embels- och tjenstemän, uppgår till circa 24,000 tunnor, Rikets Ständer
beslutat, att för tjenstemän, hvilka således äro berättigade till spannmålstillökning
utöfver det i staterna beräknade priset af 7 Rulr, denna tillökning må för
hvarje tunna under lönerne beräknad spannmål bestämmas till 6 sk. — för summans
jemnande •— och å Allmänna Indragningsstaten härtill anvisas ett förslagsanslag
af 3,000 R:dr.
I följd af hvad sålunda blifvit i underdånighet anmäldt, hafva Biksstatens
nionde hufvudtitels utgiftssummor blifvit af Rikets Ständer fastställde att, intill dess
nästa statsreglering vidtager, utgå som följer: (Se tabellen.)
Dock må ofvanstående reglering af ifrågavarande hufvudtitel icke utgöra hinder
för verkställighet af de beslut, Rikets nu församlade Ständer fattat i fråga
om allmän förenkling af indelta räntorna och tionden, eller deras i mer eller mindre
mån skeende indragning till Statsverket.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 23 Augusti 1851.
Tillhör Exp.-Utsk:s Förslag till und. Skrifvelse, N:o 174, sid. 462.
JPeMsi&ets- och IndragningsStaterne.
Pensionsstaten för civile embets- och tjenstemän
d:o för deras enkor och omyndige barn
.
d:o för militäre embets- och tjenstemän samt under-officerares enkor och barn
Ersättning för mistade löne-innehållningar
Ersättning åt pensions-kassorne för nådårs- och begrafningshjelps-besparingar:
Civilstatens pensions-kassa  4,360:
Arméens pensions-kassa
18,720:
Amiralitets-Krigsmans-kassan  1,720:
Wadstena Krigsmanshus-kassa  40,800:
Tillökning 104,566: 32, deraf ersättning för hemmansränlor och
kronotionde. Förslagsanslag 32,800:  104,566: 32.
Amiralitets-Krigsmans-kassan, 1849 års anslag  6,000: —
Ersättning för Rusthålls- m. fl. afgiftcr
12,366: 32.
Tillökning genom öfverflyttning från Femte hufvudtiteln af Arm- och
Lastpenningar
3,000:
Invalidhusfonden: Ersättning för indragna hemmansränlor och arrenden. Förslagsanslag
S:r
Allmänna Indragnings-staten.
Af de under denna litel enligt 1849 års riksstat uppförde anslag upptagas
här hvad som för närvarande utgår
363,563: 47. 9.
Tillökning: Statsrådet Ehrenstams enka .
Kontre-Amiralen von Sydows d:o .
Biskopen Franzéns enka . . . .
Landshöfdingen von Hedenbergs enka
Dito Friherre Nauckhoffs enka .
Dito Virgius enka
Dito Sandelhjeims enka ....
Öfverste-löjtnant Dnnckers enka
Professoren Thorilds enka
Dito Cronstrands d:o . .
Collega Scholae Eklunds enka , .
Regements-läkaren Freeses d:o . .
Provincial-läkaren Hartmans d:o .
H. Exc. Justitie-Statsministern m. m.
Törnebladhs dotter ....
Hofkapellmästare:! Ha>ffners dotter .
Ö fverste-löj tnan ten Nordencreutz’s
döttrar
Professoreu Palmstedt  1,000:
Dito Limnell ^50:
Dito Sandberg 750:
Dito Pasch  600:
För 4 Skol-lärare vid flottans stationer,
å 166: 32. Iönetillökning .
Majoren Gjertz
Öfverste Liljenstolpe
800:
666: 32. —
500: — —
600:
300: — —
250:
250:
500:
500:
300:
200:
200: — -  250: — —
Penningar.
25.000
25.000
25.000
5,000
24,800
145,366
21,36632
25,200
32
296,733116—i
Indelta räntor.
Iironovärde.
Markegång
förslagsvis.
Spannmål.
Indelt.
Mått.
Värde
förslagsvis,
ä 6 R:dr t:n.
200:
200:
200:
666: 32.
,000: —
500: —
Doktor Nybleaus 250: —
F. d. Läns-notarien Förberg . . 200: —
Lands-kanslisten Isberg .... 108: —
Revisoren Nyström, förhöjning i
expektans-arfvode  270: 24.
Kapell-predikanten i Ramsjö . .
Ersättning till åtskilliga Läns- och
Fjerdingsmän, Färjekarlar m. fl.
i Kopparbergs län . . . 190:
Spannmålsförhöjmng under lönerne .
Lagmanslöner
• • •
133: 16.
_ 12,335
3,000
9,800
8.
34. 9.
Öfverflyttning från 2:dra hufvudtiteln af indelta rän-  dm MiJitie-boställskassans pensions-stat .... 3,510: 16. —
29,027
3.
S:r
392,591
—
—
Afgår, det'för närvarande utgående anslaget: spannmålsförhöjning under lönerne
24,047
—
—
S:r
368,544
—
—
Afgå ytterligare: Invalidhusfondens indelta hemmansräntor och kronotionde
15,012
26.
6.
återstå 353,531
21.
6.
afgår för slutsummans jemnande
4
37.
6.
S:r 353,526
32.
—
»egripas reservationsanslagen
För blesserade öfver- och underofficerare 5,000:
Emeriti-löner vid Elementar-läroverken 12,480: — —
344,129
34
Summa | 640,863] 2
1,144
O i n d e 11.
Värde
Mått. förslagsvis,
å 6 R:dr t:n.
Summa Banko.
25.000
25.000
25.000
5,000
24,800-
145,366
21,366
25,200
32
32
41
9,10316
36
30
221
30
12
296,733] 16 —
72
—I l,144|4l
9,103)16;—]
36)30; 22130)—] 12
72-
353,526 32
650,260
Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 175.
463
N:o 175.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 18 — —
Borgare-Ständet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Sländers und. skrifvelse, angående extra statsanslag till föremål
tillhörande Land/försvars-departemenlets handläggning.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 161, Mern. Niis 224 och 261, samt
Först. Stats-Utsk:s Mern. N:o 289.J
S. A. K.
1 sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
fjerde hufvudtitel, har E. K. M:t uti Dess aflåtna nådiga proposition om
statsverkets tillstånd och behof, funnit sig föranlåten att, utom de till landtförsvarets
ständiga behof hänförliga anslag, af Rikets Ständer äska för åtskilliga
uppgifna och här nedan omnämnda föremål ett sammanräknadt belopp af 980,000
R:dr, att under 3:ne år utgå ined en tredjedel årligen, och få Rikets Ständer, i
anledning häraf följande beslut i underdånighet anmäla.
l:o. Till anskaffning af Redskaps-, rid-, stall- och anspanns-persedlar för
12-pundiga och 24-pundiga fältbatterierna, för hvilka sådana ännu saknas, har
E. K. M:t begärt afräkningsvis 48,000 R:dr, sedan vid uppgörande af underdånigt
förslag öfver Krigs-kollegii artilleri-afdelnings extra statsmedels behof för
åren 1851, 1852 och 1853, Generallalttygmästare-embetet föreslagit, att, för
3:ne 12-pundiga och 2:ne 24-pundiga batterier, hvilka ännu icke erhållit nya
utredningspersedlar, måtte af Rikets Ständer äskas 109,971 R:dr 16 sk.
Ehuru, med hänsigt till ifrågavarande persedlars beskaffenhet, det torde synas,
som med anskalfandet af desamma kunde, utan våda, någon tid anstå, anse
Ea;pnditions-Ut skottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 175.
dock Rikets Ständer, att ett uppskof dermed till ett möjligen skeende krigsutbrott
skulle kunna medföra alltför stora olägenheter för staten, samt att följaktligen
dessa för artilleriets tjenstbarhet erforderliga utredningspersedlar böra under fredens
lugn småningom anskaffas. För vinnande af detta ändamål förmoda Rikets
Ständer likväl en mindre summa, än den af E. K. M:t föreslagna, vara tillräcklig,
hvadan Rikets Ständer Lil! anskaffning af Redskaps-, rid-, stall- och anspannspersedlar
för 12-pundiga och 24-pundiga fältbatterierna beviljat afräkningsvis ett
belopp af 22,000 R:dr, motsvarande, jemlikt Generalfälttygmästare-embelets kalkyl
öfver total-kostnaden för sex batteriers utredningspersedlar, ungefärliga kostnaden
för ett batteris förseende dermed, att, på sätt E. K. M:t föreslagit, ulga.
2:o. Till bestyckning utaf strandverken vid Carlstens fästning är af E.
K. M:t äskat ett anslag af 50,000 R:dr, men då, enligt hvad Rikets Ständer
inhemtat, dessa strandbatteriers byggnad ännu ej är påbegynd, torde beslyckningens
anskaffande för närvarande, ej vara oundgängligen erforderligt, hvadan Rikets
Ständer ej funnit skäligt ifrågavarande anslag nu bifalla.
3:o. För anskaffning af nya Infanteri-gevär har E. K. M:t begärt 200,000
R:dr; och hafva, med bifall lill denna nådiga framställning, Rikets Ständer till
E. ii. M:ts nådiga disposition anvisat berörde summa 200,000 R:dr, att, till
anskaffning af gevär, frän Riksgälds-kontoret under åren 1851, 1852 och 1853
med *:dcl årligen utgå.
4:o. Vidare har E. K. M:t, till anskaffning af nya Pistoler, äskat 12,000
R:dr, såsom fyllnad i hvad för anskaffande af 1,000 par pistoler utöfver dertill
redan heviljadt anslag erfordras.
Erkännande behofvet af ifrågavarande anslag, hafva Rikets Ständer, till anskaffning
af nya pistoler, beviljat en anslag 12,000 R:dr att, stuldt till E. K.
M:ls nådiga disposition, från Riksgälds-kontoret utgå med ^:del under hvardera
af åren 1851, 1852 och 1853.
5:o. Äfvenledes är af E. K. M:t hegardt att, till äldre gevärs förändring
för slagkrutsantändning, måtte anvisas 50,000 R:dr.
l)å vid föregående riksdagar de äldre infanterigevärens ifrågavarande förändring
funnits vara utaf högsta vigt, hafva Rikets Ständer, som äfven dela denna
åsigt, beviljat del af E. K. M:t i sådant hänseende äskade anslag, 50,000 R:dr,
att med ^ idel årligen under åren 1851, 1852 och 1853 från Riksgälds-kontoret
utgå.
G:o.
Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 175. 465
6:0. Till anskaffning af fänghålstappar samt rengörings- och söndertagningsverktyg
för nya gevär har E. K. M:t äskat 12,000 R:dr.
Rikets Ständer, som icke bestrida nyttan och behofvet af ifrågavarande persedlar,
anse dock att, för deras anskaffande, något serskildt anslag icke erfordras,
utan föreställa sig, med hänsigt till utgiftens ringa belopp, att tillgång för densaminas
betäckande lärer kunna beredas, genom anvisning å andra till Krigskolltgii
artilleri-afdelnings disposition ställda statsanslag, hvadan E. K. M:ts nådiga
framställning i denna del icke blifvit af Rikets Ständer bifallen.
7:o. Till anskaffning af slagkrutshufvar bar E. K. M:t jemväl äskat ett
a/hslag af 27,000 R:dr, men enär af Generalfälttygmästare-embetets underdåniga
förslag i ämnet inhemtas, dels att å de af föregående Ständer anvisade anslag
till ifrågavarande föremål reservationer förefinnes, dels ock att tillverkningskostnaden
å slagkrutshufvar, i följd af förbättrade machiner och vunnen större arbetsskicklighet,
nedgått till mera än hälften af hvad förut beräknats, anse Rikets
Ständer, att nedsättning i den af E. K. M:t begärda summa kan ega rum, och
hafva derföre, till anskaffning af slagkrutshufvar, beviljat ett belopp af 10,000
R:dr, att med j årligen från Riksgälds-kontoret utgå under åren 1851, 1852
och 1853.
8:0. Till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad äro af E. K. M:t äskade
150,000 R:dr.
Enär ett påskyndadt fullbordande af denna fästningsbyggnad icke synes vara
så maktpåliggande, att tilIgängarne företrädesvis, framför andra angelägna statsbehof,
dertill nu höra med ökadt belopp anvisas, hafva Rikets Ständer ansett sig
ej kunna bevilja högre anslag, än Rikets sednast församlade Ständer funno för
ändamålet nödigt, och hafva således, för fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad,
anvisadt ett anslag af 90,000 R:dr, att, med afdrag af de 30,000 R:dr,
som för innevarande år redan blifvit bifallna, från Riksgälds-kontoret utgå under
åren 1852 och 1853.
9:o. E. K. M:t har jemväl begärt ett anslag å 315,000 R:dr till fortsättande
af fästningsbyggnads-arbetena vid Waxholm, Carlsten och Carlskrona,
att af E. K. M:t efter omständigheterna fördelas 5 och hafva Rikets Ständer, inseende
vigten deraf alt ifrågavarande fästningsbyggnader, utan uppskof, fortsättas,
i^sådant hänseende anvisat för innevarande år, utöfver de af Rikets nu församlade
Ständer för berörde ändamål redan beviljade 75,000 R:dr, ytterligare 30,000
Bik. lill R. St. Prot. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 Afä. ' 59
466 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 175.
R:dr, samt för hvartdera af nästkommande två år 105,000 R:dr, att af E. K. M:t
efter omständigheterna fördelas.
10:o. Till Topografiska korpsens arbeten är af E. K. M:t hegardt 36,000
R:dr; och hafva Rikets Ständer, som för ifrågavarande föremål redan anvisat
för innevarande år 12,000 R:dr, dertill ytterligare anslagit för hvardera af nästpåföljande
år 1852 och 1853, 12,000 R:dr, att från Riksgälds-kontoret utgå.
ll:o. Slutligen har E. K. M:t äskat ett årligt anslag af 26,666 R:dr
32 sk. i 3:ne år, eller tillsammans 80,000 R:dr, till kompletterande af reservförrådet
för beväringsmanskapet, hvilket anslag vid sista riksdagen beviljades och
nu vöre desto mera angeläget, som detsamma begärdes i stället för ett belopp
af 28,273 R:dr 16 sk., hvarmed, enligt hvad Krigs-kollegium för E. K. M:t ådagalagdt,
ordinarie anslaget för dess utrednings-afdelning hade behöft ökas.
Som vid sistlidne riksdag Rikets Ständer, jemlikt underdånig skrifvelse af
den 20 Oktober 1848, beslutat, att de för beväringsmanskapet oundgängligen
behöfliga beklädnadsmaterialier, remtyg, utrednings- och tältlags-tross-effekter finge
uttagas utur det för krigsbehof bildade reservförråd för samma manskap, samt
till förstärkning af berörde reserv-förråd å Riksgälds-kontoret anvisat ett årligt anslag
af 26,666 R:dr 32 sk., att utgå under hvardera af åren 1848, 1849 och 1850,
hafva Rikets Ständer, enär upplyst är, att ifrågavarande behof att förstärka förrådet
ännu fortvarar, bifallit det af E. K. M:t i förevarande hänseende äskade
anslag, 80,000 R:dr, att med |idel årligen under åren 1851, 1852 och 1853,
från Riksgälds-kontoret utbetalas.
Hvilket Rikets Ständer få i underdånighet anmäla, framhärdande etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
Earpeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 176.
467
N:o 176.
/
x
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln deri 18 Aug. 1851. _
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående extra Statsanslag till
föremål tillhörande Sjöförsvars-departemenlets handläggning.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 162, Mern. N:ris 225 och 261, samt
Först. Stats-Utsk:s Meni. N:o 289.)
S. A. K.
Jemlikt hvad E. K. M:ts vid innevarande riksdag aflåtna nådiga proposition
om Statsverkets tillstånd och behof innehåller, har E. K. M:t låtit uppgöra ny
plan fiir de till krigsfartygens nybyggnad och komplettering samt förrådens förstärkande
erforderliga arbeten och kostnader. Enligt denna plan, som uti det den
nådiga propositionen bifogade statsråds-protokoll öfver Sjöförsvars-ärenden af den
13 November förlidet år finnes närmare utvecklad, erfordra dessa arbeten, förnämligast
afseende fullbordandet af under byggnad varande krigsfartyg, förändring af
3 linieskepp till fregatter, anskaffande af 12 ångbogseringsfartyg samt 6 bombkanonslupar,
jemte diverse andra mindre nybyggnader och kompletteringar, en kostnad
af 2,308,407 R:dr, äfvensom förseendet af dessa och de krigsfartyg som fortfarande
skulle bibehållas, med fullständiga krigsförråder etc. ytterligare kräfver en
summa af 1,536,730 R:dr 6 sk. eller tillsammans 3,845,137 R:dr 6 sk.
Rerörde, under närvarande förhållanden, för krigsmaterielens iståndsättande i främsta
rummet oundgängliga arbeten och kostnader har E. K. M:t ansett böra fördelas
på 15 år, dock så att fartygen och pågon del af förråderne redan under de
första 10 åren blifva kompletterade; varande i öfverensstämmelse härmed omför
-
468 Expediti o ?is- lits k o t tets Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 176.
\
malde plan uppgjord och enligt hvilken behöfdes en summa 16r år, att genom extra
anslag anvisas, af 272,645 R:dr; hvadan och E. K. M:t äskat af Rikets Ständer,
att för detta ändamål måtte, utöfver det anslag, som på ordinarie stat beviljas, anvisas
ett belopp af 272,000 R:dr årligen, att i 3:ne år utgå med tillsammans
816,000 R:dr.
Hvad i detta ämne blifvit af E. K. M:t i Dess nådiga proposition framsifäldt
samt i ofvanberörde statsråds-protokoll närmare utveckladt hafva Rikets Ständer n. öfvervägande
tagit och dervid inhemtat, att, ehuru nyttan och nödvändigheten af vitt
kraftfullt sjöförsvar icke någonsin varit bestridd, meningarne om sättet för ernående af
detta maktpåliggande ändamål likväl varit delade. Sa har å en sida den åsigt|
sökt göra sig gällande, att en örlogsflotta, som egde förmåga att skydda handeln \
och afvisa fiendtliga anfall, borde utgöra hufvudvapnet, då, å en annan, den mening
blifvit med förkärlek omfattad, att försvaret till sjös borde inskränkas till
skyddandet af våra kuster, hvilket ansetts endast kunna ske af en stark och öfvad
skärgårdsflotta. Af de i sednare tider nedsatta kommitéer har åter den förmedlande
åsigt blifvit framställd, att det ena vapnet icke borde utesluta det andra; att
begge voro lika nödvändiga för statens sjelfbestånd och följaktligen måste såsom
delar af det hela lika omsorgsfullt vårdas; att linieskeppen voro oumbärliga, samt
att genom deras borttagande försvaret skulle blifva i högsta grad ofullständigt, äfvensom
de summor, hvilka på flottan dä användas, icke komme att bära önskade
frukter; hvarjemte linieskeppens utdömande ansågs vara första steget att tillintetgöra
Sverige såsom maritim nation.
Då stridiga åsigter alltså yppat sig, rörande denna för rikets sjelfständighet
så vigtiga fråga, anse Rikets Ständer sig icke kunna bifalla E. K. M:ts nådiga
framställning om linieskeppens förändring till fregatter, äfvensom och med afseende
derå, att flottan redan eger åtskilliga ångfartyg och af det vid sistl. riksdag
för flera dylika fartygs anskaffande beviljade anslag medel ännu finnas reserverade,
Rikets Ständer funnit sig icke höra bevilja något serskildt anslag för anskaffandet
af ångbogseringsfartyg. Deremot dela Rikets Ständer den uti ifrågavarande reorganisationsplan
uttryckta grundsats, alt den materiel, som finnes, bör vara i fullständigt
skick, och då, enligt hvad ulredt och upplyst blifvit, ett sådant högst maktpåliggande
ändamål icke kan vinnas utan betydliga kostnader, hafva Rikets Ständer
beviljat 600,000 R:dr att med ]:del under hvartdera af åren 1851, 1852
och 1853 från Riksgäldskontoret utgå för att användas till kompletterande af förråderne,
samt de skepp och fartyg, hvilka E. K. M:t anser förtjena till krigs
-
Expeditions- U(skottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 177. 469
bruk göras användbara, äfvensom till andra för krigsmaterielens islåndsättande oundgänglige
mindre arbeten.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
/ '
r'
—
N:o 177.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Augusti 1851.
Preste-Slåndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 20 — •—
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående extra Statsanslag
till föremål, tillhörande Civil-departemenlels handläggning.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 163, Mern. N:ris 226 och 261, samt
Först. Stals-Ulsk:s Mern. N:o 289.)
S. A. K.
Utom de uti E. K. M:ts vid innevarande riksdag aflåtna nådiga proposition
om statsverkets tillstånd och behof äskade anslag alt å Riks-slatens sjette hufvudtitel
uppföras har, efter pröfning af frågor, som vid statsregleringcn i öfrigt förekommit
om anvisande af medel, dels för vissa år eller tills vidare, dels för en
gang, lill föremål, som på Civil-departementets handläggning bero, E. K. M:t behagat,
under nådigt åberopande, hvad allmänna arbeten anginge, af det förslag, som
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, jemte berättelse om användandet
af förut till sådana arbeten afsatta medel, under den 19 Oktober förlidet år i underdånighet
afgifvit, hos Rikets Ständer göra framställning rörande de anslag, hvilka
470 Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 177.
E. K. M:t i berörde hänseende ansett böra beviljas; och få Rikets Ständer, efter
pröfning af hvad sålunda förekommit, samt af enskilda hos Rikets Ständer
gjorda framställningar om statsbidrag till likartade föremål, följande hos E. K.
M:t i underdånighet anmäla.
För kanaler, slussar, hamnbyggnader och elfrensningar har E. K. M:t
föreslagit att följande belopp måtte företrädesvis af Rikets Ständer anslås, nemligen:
l:o. Till fullbordande af hamnbyggnaden vid [Visby, medelst vågbrytarens
förstärkning och landtarmarnes grundläggning 84,625 R:dr.
Då utredt blifvit att, genom en om hosten 1845 inträffad orkanlik storm
och våldsam sjögång, den med stor kostnad för Wishy stad uppförda öfverbyggnad
å vågbrytaren blifvit förstörd, samt de, till densammas förstärkande i grunden
och 2: ne nödiga landtarmars grundläggning, påbörjade arbeten måst, i anseende
till bristande medel, inställas, hvarigenom fara är för handen, att, derest statsanslag
icke skyndsamt erhälles, så att hamnbyggnads-arbetet kan fortsättas och
fullbordas, vågbrytaren inom kort förvandlas till ett stenref, som kommer att
stänga hamninloppet, hafva i betraktande ej allenast af ortens obestridliga behof
och fördel af en säker hamn vid Wisby, utan ock af den stora vigt för sjöfarten
i allmänhet, att den i dessa farvatten blottställda seglaren kan i berörde hamn
söka skydd mot nordvestliga stormar, Rikets Ständer bifallit att till fullbordande
af hamnbyggnaden vid Wisby medelst vågbrytarens förstärkning och 2:ne landtarmars
grundläggning, ett anslag af 84,625 R:dr, må från Riksgälds-kontoret
utgå, med vilkor dock, att, innan anslaget utbekommes, staden förbinder sig att
försätta den inre hamnen till ett djup af 13 fot, i fullfärdigt skick.
2:o. Till is tands ältande af öfverbyggnaden å ena hamnarmen vid Cimbritshamn
14,930 R:dr.
Enär berörde hamn är sa väl för staden som för den kringliggande orten
serdeles behöflig, samt grundad farhåga förefinnes att det med stora kostnader redan
verkställde hamnarbetet varder af storm och sjögång förstördt, derest ej den
genom olyckshändelse skadade hamnarmen iståndsättes, hafva Rikets Ständer, för
iståndsättande af öfverbyggnaden å ena hamnarmen vid Cimbritshamn, beviljat ett
anslag af 14,930 R:dr, att från Riksgälds-kontoret utgå emot vilkor, att, innan
anslaget lyftes, full säkerhet ställes derför, att hamnbyggnadsarbetet, utan vidare
bidrag af statsverket, vederbörligen fullbordas.
3 ro. Till förbättring af hamnen vid Landskrona 34,736 R:dr 32 sk.
Med bifall till hvad E. K. M:t i detta hänseende föreslagit, hafva Rikets
Ständer för berörde ändamål beviljat det äskade anslaget 34,736 R:dr 32 sk.,
E.xp edilio ns- Utsko t te Is Förslag till und. Skrifvelse, N:o 177. 471
att från Riksgäldskontoret utgå, emot vilkor, att, innan anslaget lyftes, full säkerhet
ställes derför, att hamnbyggnadsarbetet varder efter uppgjord och af E.
K. M:t fastställd plan, utan vidare bidrag af statsverket, vederbörligen fullbordadt.
4:o. Till hamnanläggning vid Engelholm samt upprensning af Rönne å
22,533 R:dr 16 sk.
Då detta företag är af ganska stor vigt både för staden och kringliggande
orter, samt det af E. K. M:t äskade anslaget icke utgör 3 af kostnadssumman,
hafva Rikets Ständer för hamnanläggning vid Engelholm och upprensning af
Rönne å beviljadt ett anslag af 22,533 R:dr 16 sk., emot vilkor, att ett bolag
åtager sig hamnbyggnadens fullbordande och åns upprensning ulan vidare statsbidrag
och derför ställer godkänd säkerhet.
5:o. För öppnande af kanal genom Kalfvesund i Bohus läns skärgård
14,452 R:dr 16 sk.
Enär denna kanal, hvars anläggning till beqvämlighet för inomskärsfarten i
Bohuslänska skärgården blifvit i underdånighet begärd af innebyggarne i staden
Marstrand och i Tjörns härad, icke är af den jemförelsevis större vigt, att anslag
af statsmedel synes böra företrädesvis dertill af Rikets Ständer anvisas, har
E. K. M:t i detta ämne gjorda nådiga framställning icke blifvit af Rikets Ständer bifallen.
6:0. Till kanal- och slussanläggningar emellan Philipstad och Sjöändans
lastningsplats 65,000 R:dr.
Då Rikets Ständer inhemtat, att, genom denna korta kanal, en oafbruten
vattenväg skulle blifva öppnad från Philipstad till Sjöändan, från hvilket sistnämnde
ställe en jernväg lättar varutransporten till Wenerns strand, samt att ett bolag
bildat sig, som vore villigt fullborda arbetet och tillskjuta det belopp, som
utöfver nu begärda statsanslag härtill erfordrades, och hvilken totalkostnad är
beräknad till 137,007 R:dr, hvarmedelst den ofvanliggande ortens bergslagselfekter
skulle kunna med långt ringare transport-kostnad än hittills forslas till
afsättningsplatserna, och spannmål samt bergslagens andra förnödenheter återföras,
så hafva Rikets Ständer anslagit 65,000 R:dr, att af Riksgälds-konloret utbetalas
till det bolag, E. K. M:t finner ställa tillräcklig säkerhet för fullgörandet af ifrågavarande
företag; med skyldighet dock för bolaget ej mindre att, så vida arbetet
icke fullbordas, summan till Riksgälds-kontoret återbetala, än äfven att kanalens
framtida underhåll sjelft bekosta.
7:o. Till hamnbyggnad vid Kalmar, i förening hvarmed en ny inkörsväg
bör till staden anläggas 39,486 R:dr.
472
Expcditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 177.
Med bifall till E. K. M:ts nådiga framställning i hvad den rörer ifrågavarande
hamnbyggnad, hafva Rikets Ständer dertill beviljat ett anslag af 35,386
R:dr, att från Riksgälds-konloret utgå, emot samma vilkor, som här ofvan är i
afseende å anslaget till förbättring af hamnen vid Landskrona omförmäldt.
Vidkommande åter frågan om bidrag af allmänna medel till anläggning af en
ny inkörsväg till Kalmar, så har det fästat Rikets Ständers uppmärksamhet att
staden icke framställt någon underdånig begäran om dylikt bidrag, utan deremot
i anledning af åtskilliga fastighetsegares redan 1846 hos E. K. M:ts befallningshafvande
i länet gjorda och af samma embetsmyndighet hos E. K. M:t anmälde,
sedermera förnyade ansökning om tillåtelse, att pa egen bekostnad, mot vissa vilkor,
öfvertaga verkställigheten af ifrågavarande väganläggning, förklarat sig villige
att densamma sjelf utföra; och då vid sådant förhållande icke ens något behof af
allmänt understöd i förevarande fall numera kan anses förefinnas, hafva Rikets
Ständer ansett sig ej böra lemna bifall till hvad E. K. M:t i berörde hänseende
i nåder föreslagit.
8:o. Till hamnbyggnaden vid Grenna 8,000 R:dr.
I betraktande deraf, att blott en föga vidsträckt ort skulle hafva gagn af
ifrågavarande byggnad och att sjelfva stadens rörelse är ganska obetydlig, hafva
Rikets Ständer funnit sig ej böra bifalla ifrågavarande låneunderstöd för uppförande
af en lastbrygga med tillhörande duc d’alber vid Grenna.
9:o. Till amortering af ett för Linköpings hamnbyggnad och Stångåns
upprensning upptaget lån 3,240 R:dr, utgörande den för åren 1851, 1852
och 1853 belöpande summa af 1,080 R:dr årligen, hvarmed staten, enligt Kongl,
brefvet den 14 April 1837, hör under 19 års tid bidraga till berörde amortering
hafva Rikets Ständer bifallit, att för åren 1851, 1852 och 1853 i omförmälde
ändamål anvisas 3,240 R:dr med 1,080 om året.
10:o. För muddring och rötning aj Slångan till förbättrande af segelleden
mellan Roxen och Linköpings hamn 16,666 R:dr 32 sk.
Rikets Ständer anser ifrågavarande föremål ej vara för det allmänna af sådan
vigt, att |:delar af den beräknade kostnadssumman böra genom statsanslag
bestridas och hafva derföre icke beviljat omförmälda 16,666 R:dr 32 sk.
ll:o. Till hamnbyggnad vid Mariestad 34,890 R:dr.
Som det ej är ådagalagdt, att denna hamnbyggnad är för orten af synnerligt
behof påkallad samt stadens handel dessutom är föga betydlig, har berörde
anslag icke blifvit af Rikets Ständer bifallit.
12:o.
Expedilions-Utskoltets turslag till und. Skrifvelse, N:o 177. 473
12:o. Till hamnbyggnad vid Hjo 50,000 R:dr.
I enlighet med hvad E. K. M:t i nåder föreslagit, hafva Rikets Ständer
till hamnbyggnad vid Hjo beviljat ett anslag af 50,000 R:dr, att från Riksgäldskontoret
utgå, emot enahanda vilkor, sorn här ofvan är med hänseende till anslaget
för Landskrona hamns förbättrande i underdånighet anmäldt.
13:o. Till kanals öppnande genom Tjafholms sundet i farleden till Luleå,
8,000 R:dr.
Sorn en större mängd effekter årligen transporteras genom denna farled,
hvars förbättring är nödig för de sjöfarandes betryggande vid svårare väder,
hafva Rikets Ständer beviljat ifrågavarande anslag 8,000 R:dr.
14:o. Till rensning af Rörå-elfvens forssar i Norrbottens län 2,400 R:dr.
Då Rikets Ständer ställt till E. K. M:ts disposition medel för mindre strömrensningsarbetens
verkställande samt E. K. M:t följaktligen uti delta anslag eger
tillgång att bevilja hvad sorn kan pröfvas nödigt för ifrågavarande arbete, om
det befinnes uppfylla något vigtigare ändamål, har något serskildt anslag för rensning
af Rörå-elfvens forssar icke blifvit af Rikets Ständer bifallet.
Enär den förutsättning, som legat till grund för E. K. M:ts nådiga fram
ställning
lill Rikets sednast församlade Ständer om ett anslag af 13,200 R:dr
till hamnens förbättring vid Westerås stad, nemligen all den förut befintliga
hamnen skulle kunna begagnas och utvidgas, hvarför kostnaden beräknats till
19,930 R:dr, funnits vid närmare öfvervägande icke kunna genomföras, emedan
den lifliga trafiken fordrade större utrymme, af hvilken orsak en ny plan blifvit uppgjord
och af E. K. M:t fastställd, enligt hvilken hamnen skulle förläggas på annat
ställe, hvarmed början äfven skett och hvarför kostnaden, jemlikt deröfver upprättad t
förslag, upptagits till 48,805 R:dr, har hos Rikets Ständer blifvit yrkadi, att ofvanberörde
vid sistlidne riksdag äskade, men då icke beviljade anslagssumma
nu mätte bifallas; oell hafva Rikets Ständer funnit skäligt lill förbättring af hamnen
vid Westerås bevilja ett anslag af 13,200 R:dr, att fran Riksgäids-kontoret
utgå, emot det bär ofvan i fråga om anslaget till förbättring af Landskrona hamn
omförmälda vilkor.
Med afseende å det högst bristfälliga skick, i hvilket Öregrunds hamn befunnes
oell då det vore högst angeläget, att skyndsamma åtgärder vidtogos för
iståndsättande af denna serdeles gynnsamt och beqvämt belägna hamn, hvilken
genom sitt läge vid stora segelleden vore att anse såsom en lika vigtig som ofta
anlitad nödhamn, så väl för sjöfarande i allmänhet, som ock serskildt för de traBih.
till R. St.-s Prof. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 Afd. 60
474
Erp ed il/o ns- UIs k o Hels Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 177.
fikerande på Finland och Norrland, har hos Rikets Ständer framställning blifvit gjord
derom, att understöd af statens medel måtte lill nämnde hamnbyggnads-arbete beviljas,
och hafva med hänseende till den stora vigt och nylla, ifrågavarande
hamnförbällring skulle medföra för sjöfarten i allmänhet, Rikets Ständer för Öregrunds
hamnbyggnad beviljat ett anslag af 3,418 R:dr banko, med vilkor, all
den för arbetets verkställande uppgjorda plan, efter granskning af Styrelsen för
Väg- och vattenbyggnader, varder af E. K. M:t godkänd, samt att staden ikläder
sig förbindelsen ej mindre alt arbetet i öfverensstämmelse dermed fullborda,
än ock att vidkännas alla öfriga i och för dess fulländande erforderliga kostnader.
Då, genom den på vestra sidan af Dalelfven, i och för Gråda kanal, uppförda
kajdam, högst betydlig skada, medelst vattnets uppdämning, synnerligast
höst och vår, tillfogades en stor del af de inom Leksands och Ahls socknar omkring
Insjön, Limsjön och Siljan belägne hyars ego-områden, har hos Rikets
Ständer blifvit yrkadt, del medel måtte anvisas, dels lill bestridande af kostnaden
för nämnde kajdams nedrifning, och dels för anställande af undersökning om de
odlingslägenheler, som genom vattenytans sänkning i Dalelfven skulle kunna erhållas;
och få, i anledning häraf, Rikets Ständer, som icke äro i tillfälle bedöma
hvarken hehöfligheten af ifrågasatta nedrifning af den vid Gråda kanalbyggnad
uppförda kajdam, ej heller de möjliga påföljderna af en sådan åtgärd, hvilken
likväl måhända är af vigt för ofvanliggande ort utmed Dalelfven, till E.
K. M:t i underdånighet hemställa, att undersökning uti förenämnde hänseende
matte blifva anbefalld och, i händelse kajdammens borttagande bcfinnes vara för
orten nyttigt och utan äfventyr för framliden kunna ske, E. K. M:t då täcktes
härtill anvisa erforderliga medel af det på sjette hufvudtiteln befintliga anslag för
befrämjandet i allmänhet af jordbruk och landlmannanäringar.
Hos Rikets Ständer bar blifvit anfördt, hurusom en plan blifvit uppgjord alt
medelst en kanal förena Södermanlands mångå insjöar med Mälaren, i hvilket afseende,
sedan noggranna lokalundersökningar egt rum, fullständigt förslag lill en
segelleds anbringande från Mälaren vid Mariefred, genom Wismaren, Marvikarne,
Klemmingen, Frösjön och Norrtunasjön lill Storsjön, blifvit af Dislriklchefen Majoren
Olivecrona upprätladt; uppgående kostnadsförslag^ för denna kanal-led, jordersättningar
inberäknade, till 285,000 R:dr banko, hvartill statsbidrag blifvit
hos Rikets Ständer hegardt; och då Rikets Ständer anse ifrågavarande förelag
kunna blifva af vidsträcktare nytta för Nyköpings län, hafva Rikets Ständer, till
öppnande af en kanal-ledning af 5 (feni) fois djup ifrån Mälaren till Storsjön uti
Daga härad, beviljat ett anslag af 100,000 R:dr banko alt, under loppet af 10
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 177. 475
år, med en liondedel årligen frun Riksgälds-kontoret utgå; mot vilkor att det
bolag, som bildas för arbetets företagande, skall hafva tecknat sig för hela den
summa, som till arbetets fullgörande erfordras, innan någon del af statsbidraget
får uttagas, samt alt del förbinder sig alt fullborda detsamma i öfverensstämmelse
med af E. K. M:t fastställd plan och inom af E. K. M:t bestämd tid, vid
äfventyr att eljest återbetala den lyflade summan.
För anläggning af nya och förbättrade eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar, har E. K. M:t i nåder föreslagit, att Rikets
Ständer mätte anvisa 166,666 R:dr 32 sk. årligen i 3 år eller tillsammans
560,000 R:dr, dock att häraf högst 30,000 R:dr linge för understödjande af
mindre ström- och årensningsarbeten samt smärre hamn- och brobyggnader användas;
och hafva, enär dylika arbeten, utom den arbetsförtjenst, de lemna den fattigare
befolkningen, i väsendtlig mån bidraga till rörelsens och transportemes
underlättande och spridande af välmåga i landet, Rikets Ständer bifallit hvad E.
K. M:t i berörde hänseende föreslagit.
Af den anledning att Hanekinds och Gullbergs häradsboer, hvilka äro skyldige
att bygga och underhålla den öfver Svartån, mellan Linköpings stad och
Bergs gästgifvaregård i Östergöthland befintliga bro, Nybro kallad, som, ehuru
densamma sedan år 1831 blifvit 3:ne gånger till större eller mindre delar ombyggd,
nu likväl befunnes i så förfallet skick, att den icke vidare med större
tyngder kunde befaras, beslutat alt, enär både tillgång på trädvirke af så stora
dimensioner som erfordrades för brons nu oundvikliga ombyggnad i orten saknades
och erfarenheten visat att en trädbro på detta ställe icke förmådde emotstå
de, vissa lider af äret, från motsatta båll, påträngande is- och vattenmassorna,
pa ett afstånd af omkring 1,060 alnar från det ställe, der bron nu funnes anlagd,
uppföra en jernbro, hvarför kostnaden, enligt uppgjord beräkning, ansetts
uppgå till 26,666 R:dr 32 sk., deraf 13,333 R:dr 16 sk. belöpte för sjelfva
jernbron, har hos Rikets Ständer blifvit hegardt, att då kostnaden för denna
bro, hvarå ritning blifvit bifogad, vore så betydlig att häradsboerne svårligen
densamma, utan statens mellankomst, kunde bestrida, Rikets Ständer måtte bevilja
dem ett lån af statsmedel; och ehuru, enligt gällande författningar,
skyldighet att broar bygga och underhålla i allmänhet åligger alla som å landet
hemman ega eller bruka, likväl och då Rikets Ständer ansett nu ifrågaställda
byggnadsföretag såsom det första af detta slag å landsbygden vara af
deu beskaffenhet, all det förtjenar både efterföljd af andra brobyggnadsskyidige menigheter
och uppmuntran från statens sida, hafva Rikets Ständer beviljat ett lån af
13,333 R:dr 16 sk. för ifrågavarande ändamål, mot förbindelse för häradsboerne,
476 Expeditions-Ulskottets Förslag till lind. S/crifvelse, N:o 177.
(tels alt från den dag, lånet lyftes, intill dess detsamma blifvit återguldet, erlägga
ränta derå, dels oek att ansvara för arbetets fullbordan, samt under iakttagande
för öfrigt af de vilkor oell föreskrifter, sorn, i afseende på Iåns erhållande vid
(Jenna riksdag kunna blifva af Rikets Ständer meddelade.
Med afseende å den fara oell flera andra olägenheter, som ofta vöre förenade
med öfverfarlen å färja öfver Hammarssund i Nerike emellan Askersund oell Motala,
oell då förbättring i denna kommunikations-anstalt vore af bebofvet högeligen påkallad,
har, under åberopande af de kostnadsförslag, upptagande en summa af
946- R:dr banko, som för anläggning af en fast väg eller bro öfver nämnde
sund blifvit, uppå föranstaltande af Sundbo häradsboer, upprättadt oell af Styrelsen
för Väg- och vattenbyggnader granskadt, blifvit föreslaget, att Rikets Ständer för
tillvägabringande af ifrågavarande väg- och broanläggning måtte bevilja 2:ne serskilda
summor, hvardera å 20,918 R:dr, den ena att utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighct
oell den andra såsom låneunderstöd, mot låg ränta och amorteringsrätt,
hvaremot de byggnadsskyldige ville förbinda sig att tillskjuta återstoden-
i den erforderliga kostnadssumman.
Då vägen öfver Hammarssundet icke endast är af vigt för en mindre trakt,
utan utgör den egentliga kommunikationsvägen utmed Wettern emellan landskaperna
Östergöthland, Nerike och Wermland, med icke obetydlig varutransport, och
den nuvarande öfverfarten på fäija vid inträffande storm icke sällan är omöjlig
eller åtminstone förenad med lifsfara, samt den beräknade kostnaden för en förbättrad
väg- och bro-anläggning vida öfversliger det föga folkrika häradets förmåga
att utgöra, finna väl Rikets Ständer för sin del ifrågavarande anläggning
förtjena att med allmänna medel understödjas; men som Rikets Ständer redan till
E. Ii. M:ts nådiga disposition anvisat ett anslag för 3 år af 500,000 R:dr att till
likartade arbeten användas, anse Rikets Ständer det åsyftade ändamålet, för så vidt
E. K. M:t finner detsamma företrädesvis böra afses, jemväl kunna vinnas utan
dertill serskildt beviljadt anslag, i hvilket afseende Rikets Ständer lill E. K. M:t underdånigst
öfverlemna att, derest E. K. M:t äfven skulle finna detta företag vara af den
allmänna vigt, att bidrag af statsmedel bör till dess utförande ega runi, E. K. M:t då
täcktes af förenämnda anslags-summa anvisa ett skäligt belopp, äfvensom, efter vederbörandes
hörande och förslag, fastställa taxa å de afgifter, som, för beredande af
medel till brons framtida underhåll och ombyggnad, kunna erfordras.
För befrämjande, medelst Ian eller anslag ulan ålerbetalnings-skyldighet,
af utdikningar och af lappningar utaf sanka trakter och sjöar, till beredande
af odlings företag, bar E. K. M:t föreslagit Rikets Ständer alt an
-
Expcditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 177.
477
visa 33,333 R:<ir 16 sk. årligen i Ire år eller tillsammans 100,000 R:dr, oell
hafva Rikets Ständer, som anse det nu ifrågaställa anslaget blifva af synnerligt
gagn, om statsbidraget användes till underlättande af större odlingslöretag, der
många och mindre bemedlade jordegares deltagande erfordras för verkställigheten,
men tillika, att odlings företagen böra vara af den beskaffenhet, att de genom
ökad afkastning småningom återbetala de derå nedlagde kostnader, hvadan det
af staten lemnade bidrag bör i allmänhet kunna återgäldas och följaktligen blott
en mindre summa under vissa omständigheter erfordras såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet,
i så måtto bifallit E. K. M:ts högslberörda nådiga framställning,
att högst 20,000 R:dr varda anvisade såsom anslag och det öfriga eller
80,000 R:dr såsom lån, på de vilkor, som i sednare fallet varda af Rikets Ständer
bestämda.
Jemte framställning om statsbidrag till sänkning och aftappning af sjön Möckelö
i Kronobergs län, har hos Rikets Ständer blifvit hufvudsakligen anfördt,
att genom sänkning af berörde sjö skall de densamma omkringliggande stora
vattendränkta kärr och mador förvandlas till odlingsbar mark, samt att de kostnader,
som härtill erfordras, öfverstiga strandegarnes förmåga, hvilka dessutom för
ifrågavarande företags befrämjande redan fått vidkännas stora utgifter, varande,
enligt hvad Rikets Ständer inhemtat, af vederbörande myndigheter noggranna
undersökningar förrättade, plan- och profil kartor jemte utförliga beskrifningar upprättade,
upptagande belägenheten och vidden af den jord, som genom sjösänkningen
kan vinna förbättring och den landvinning utmed stränderna, som kan erhållas,
äfvensom fullständigt förslag öfver kostnaden för de till ändamålets vinnande
erforderliga arbeten uppgjord t, af hvilka handlingar sig visat, att den mark, som
genom Möckelns sänkning påräknas, dels att vinnas, dels alt till odlingsbarhet
beredas, uppgår till 2,432 tunnland 28 kappland, samt att kostnaderne derför
bestiga sig till något öfver 40,000 R:dr, deri inbegripne 13,666 R:dr 32
sk., såsom lösen för 2:ne vattenverk; och då ifrågavarande företag är af en stor
och omfattande vigt, samt dess utförande förenadt med så stora kostnader, att
desammas bestridande kan antagas öfverstiga strandegarnes, till största delen
bestående af mindre hemmansegare, förmåga, hafva Rikets Ständer funnit berörde
företag vara serdeles förtjent att med allmänna medel understödjas, samt i följd
häraf till sänkning och aftappning af nämnde sjö anvisat 28,000 R:dr att frän
Riksgälds-kontoret utgå, \ :del utan återhetalnings-skyldighet och f:delar såsom
lån; mot de vilkor och iakttaganden, som i öfrigt för dylika statsbidrag blifva sf
Rikets Ständer föreskrifne.
478
Expedilions-Ulskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 177.
Dä den förflutna tidens erfarenhet bekräftat alt allmänna arbeten, om de, med
fullkomlig båtnad för det allmänna, skola kunna tillvägabringas, erfordra så väl för
planernas- uppgörande, som för ledningen och tillsynen vid verkställigheten, en större
tillgång på fullt skicklige ingeniörer med serskildt för detta yrke förvärfvade theoretiska
och praktiska insigter, har E. K. M:t ansett lämpligt och nödigt, att, i enlighet
med hvad redan tillförene skett i andra Europeiska länder, en serskild Väg- och
vattenbyggnads-korps uppsattes och ställdes till Väg- och vattenhyggnads-styrelsens
disposition. Beträffande sammansättningen af denna korps, för hvars successiva
kompletterande framdeles borde blifva att påräkna de ingeniör-elever, som fullbordat
föreskrifven lärokurs vid Mariebergs undervisningsverk, har ett förslag blifvit uppgjordt
och inlaget uti det vid den nådiga propositionen fogade statsräds-protokoll öfver
civil-ärenden, hvilket jemväl utvisar, alt den tillökning i årliga utgifter, som
genom organiserandet af en sådan korps skulle erfordras, kunde inskränkas till omkring
3,000 R:dr, och har E. K. M:t föreslagit, att Rikets Ständer mätte till aflöning
för Styrelsen öfver allmänna Väg- och vattenbyggnader, jemte en dermed
inför lif vad Väg- och vattenbyggnads-korps, anslå 12,000 R:dr ärligen eller tillsammans
för 3 år 38,700 R:dr.
Rikets Ständer, som väl instämma i E. K. M:ts nådiga framställning om
nödvändigheten att för ledning och tillsyn vid verkställigheten af allmänna arbeten
ega erforderlig tillgång på skicklige ingeniörer med serskildc för delta yrke
förvärfvade theoretiska och praktiska insigter, samt alt behofvet af dylika tjenstemän
gör sig än mera gällande i samma mån sådana arbeten tilltaga, men anse
ändamålet kunna vinnas, utan att någon med Styrelsen för allmänna Väg- och
vattenbyggnader införlifvad serskild Väg- och vattenbyggnads-korps å stat uppföres
eller med fasta löner förses, hafva derföre i så måtto bi fall i L E. K. M:ts högstberörde
nådiga framställning, att Rikets Ständer till E. K. M:ts nådiga disposition,
anvisat 12,000 R:dr årligen i 3:ne år, eller tillsammans 38,700 R:dr, att användes
till aflöning eller arfvoden för Styrelsen af allmänna Väg- och vattenbyggnaderne
samt dess tjenstebiträde!), så väl i hufvudstaden som i landsorterne.
Till rese- och undersökningskostnader samt expenser för allmänna arbeten
har E. K. M:t begärt 12,000 R:dr årligen, eller tillsammans för 3 år
36,000 R:dr banko.
Då Rikets Ständer, enligt hvad här ofvan är vordet omförmäldt, bifallit
ökade anslag till allmänna arbeten, hvaraf behofvet år efter år gör sig alltmera
gällande och således flera resor och undersökningar erfordras, än som kunna med
de för sådana ändamål förut anvisade medel bestridas, hafva Rikets Ständer fun
-
Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 177. 479
nit skäligt att, i enlighet med E. K. M:ts nådiga framställning, bevilja lill ifrågavarande
föremål 12,000 R:dr årligen, eller för 3 år tillsammans 36,000 R:dr b:ko.
Till arfvoden för lärare vid Mariebergs läroverk i de kunskaps-ämnen,
sorn tillhöra Civil-ingeniörer har E. K. M:t föreslagit 1,000 R:dr årligen, eller
för 3 år 3,000 R:dr, samt till stipendier för elever, som vid nämnde läroverk
genomgå dott för sädane ingeniörer bestämda kurs, likaledes 1,000 R:dr årligen
i 3 är.
Då dessa anslag, sorn äfven vid föregående riksdagar blifvit till enahanda belopp
beviljade, äro behöflige för bildandet af skicklige ingeniörer för allmänna arbeten
hafva ifrågavarande 2:nc årliga anslag, hvartdera å 1,000 R:dr, blifvit anvisade
att ytterligare under åren 1851, 1852 och 1853 utgå.
Jemte förmälan, hurusom E. K. M:t, i anledning af Rikets sednast församlade
Ständers beslut, angående anslag lill den i Slockholm inrättade Navigationsskola,
sett sig nödsakad anbefalla Stals-konloret alt för åren 1849 och 1850 förskottsvis
utbetala de för samma skola å stat fastställda årsbehofven, har E. K.
M:t äskat att Rikets Ständer malte anvisa medel, dels till godtgörande ät Stalskonloret
af de för sistnämnde 2:ne år förskjutna 5,600 R:dr, dels ock till den
fastställda statssumman för skolans underhåll för innevarande år 2,800 R:dr, eller
tillsammans 8,400 R:dr; och få Rikets Ständer i afseende härå åberopa hvad i
underdånig skrifvelse denna dag, angående regleringen af ulgiflernc under Riksstatens
sjette hufvudtitel i detta ämne blifvit anfördt.
För Skeppsbifggeri-institutel i Carlskrona bär E. K. M:t äskat enahanda
årliga anslag som hittills eller 3,333 R:dr 16 sk. och således för 3:ne är
10,000 R:dr; rörande hvilken fråga Rikets Ständer likaledes åberopa hvad i nyssberörde
underdåniga skrifvelse är derutinnan yttradt.
Slutligen har E. K. Mit begärt, att Rikets Ständer måtte, i likhet med hvad
vid föregående slatsregleringar ägt rum, bevilja följande anslag, nemligen:
a) till utdelning vid Landtbruks-möten af premier för kreatur af utmärktare
slag, 3,000 R:dr och
b) till Slöjd-expositioners befrämjande, ett lika anslag, eller 3,000 R:dr;
och hafva, med afseende å de nyttiga ändamål, som genom dessa anslag åsyftas
att befrämja, Rikets Ständer bifallit hvad E. K. M:t uti dess nådiga proposition
sålunda äskat.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
480
Expcditions-Uukollets Furslag lill urul. Skrifvelse, N:o 178.
N:o 178.
lippliist och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Aug. 1851.
Preste-Slåndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående extra anslag till
föremål, tillhörande Finans-dep ar te men tets handläggning.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 165, Meni. N:is 227 och
261, samt Först. Stats-Ulsk:s Meni. N:o 289.)
S. A. K.
Enligt E. K. M:ts vid innevarande riksdag aflalna nådiga proposition om
statsverkets tillstånd och behof, erfordrades för sjunde hufvudtiteln, utom de å
densamma af E. Ii. M:t äskade ordinarie statsanslag, följande för tillfälliga behof
begärda summor, nemligen:
i:o. För ombyggnad af Trallebergs bro på vägen lili Drottningholm,
48,000 R:dr.
Som en ombyggnad af Trallebergs bro är af behofvet högst påkallad, samt
staten allt hittills utan någon kommuns deltagande bekostat de utgifter, som
med byggandet oell underhållet af de på vägen emellan hufvudstaden och Drottningholm
befintliga broar, varil förknippade, hafva Rikets Ständer beviljat det af
E. K. M:t till förevarande ändamål begärda anslag 48,000 R:dr, att. från Riksgälds-kontoret
utgå; samt fä bos E. H.M:ti underdånighet hemställa, ali för brons
begagnande sådan afgift måtte bestämmas, hvarigenom en fond kunde bildas för
brons framtida underhåll och ombyggnad.
2:o.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 179. 481
2:o. Till utgifter för kolonien S:t Barthelemy, 6,000 R:dr årligen i 3
år, eller tillsammans 18,000 R:dr.
Då det hehof, som vid föregående riksdagar föranledt beviljandet af ifrågavarande
anslag, ännu fortfar, hafva Rikets Ständer till bestridande af de för kolonien
S: t Barthelemys förvaltning, enligt nu gällande grunder, erforderliga kostnader,
hvilka icke utaf inkomsterna af ön betäckas, å Riksgälds-kontoret anvisat
ett förslagsanslag af 18,000 R:dr, att under åren 1851, 1852 och 1853 med
en tredjedel årligen förskottsvis utgå, under förbehåll af den framtida godtgörelse
lill nämnde kontor, hvilken genom ökad afkastning af ön eller medelst dess afträdande
kan beredas.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
N:o 179.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående de uti ordinarie
räntan ingående persedlars omsättning och förenkling m. m.
(Stats-Utsk:s Uti., N:is 167 och 262.)
S. A. K.
Sedan de af E. K. M:t vid sistlidne riksdag uti nådig proposition den 20
December 1847 framställde förslag, angående förändrade grunder för grundskatterBih.
till 11. St. Prof. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 Afd. 61
482
Expedilions-UIskottets Förslag till rind. Skrifvelse, N:o 1/9.
lies och liondens utgörande samt dessas och öfrige utskylders delli tering, uppbörd
och redovisning icke blifvit af Rikets Ständer bifallne, utom i några mindre
väsendtligt delar och således det med den nådiga propositionen åsyftade ändamål,
beskattningsväsendets samt uppbörds- och redogörelseverkets förenkling,
endast i ringa mån vunnits, men behofvet af en sådan förenkling, sedan lång tid
tillbaka insedt och erkäpdt, ytterligare gifvit sig tillkänna uti serskilda vid sednaste
riksdag gjorda underdåniga framställningar, dels af Borgare- och Bondestånden,
åsyftande förnyad nådig propositions aflåtande, i enlighet med Stals-ulskottets
utlåtande i ämnet, dels af Preste-ståndet, med underdånig anhållan, att framställning
angående beskattningsväsendets förenkling matte ånyo till Rikets Ständer
göras, i öfverensstämmelse med de grunder, som innefattades uti ett vid Ståndets
underdåniga skrifvelse i sådant afseende bifogadt förslag, så har E. K. M:t,
som trott den egentliga förklaringsgrunden till Rikets Ständers vägran, att ingå
på de utaf E. K. M:t förut framställda förslag, vara att söka uti farhågan att rubba
förhållanden, hvilka under en längre lid fortfarit och som sannolikt från början
varit neräknade på gemensamma fördelar för både staten och den enskilde, uti nu
aflåten nådig proposition täckts förklara, det E. K. M:t under sådane förhållanden
trott sig pligtig taga ärendet uti ytterligare öfvervägande samt dervid tillse, huruvida
det icke må vara möjligt, att, utan upphäfvande af de hufvudgrunder,
som af ålder varit gällande, i afseende på beräkningen och utgörandet af de på
hemman och lägenheter lagda grundskatter, samt ulan betydligare rubbning af
bestående rättsförhållanden emellan räntetagare och räntegifvare, uti nuvarande
beskattnings-system åstadkomma sådan förenkling, hvarigenom åtminstone de väsendlligaste
olägenheter, som af nämnde systems invecklade beskaffenhet härflyta,
kunna för framtiden undanrödjas.
Vid öfverlemnande! af detta ärende till Rikets Ständers förnyade behandling
har E. K. M:t,.såsom de hufvudsakligaste bland de öfverklagade olägenheterna
af nuvarande beskattnings-system, angifvit dels hela skatteväsendets högst invecklade
beskaffenhet, i förening med ett vidlyftigt, för kontrollen å såväl den skaltskyldiges
sorn statens sida hinderligt sätt för skatternes debitering, uppbörd och
redovisning, dels de rörande det indelta löningssättet nu gällande stadganden, hvilka
uti sig innefatta möjlighet för de indelningshafvare, som vilja sig deraf begagna,
att alltför högt uppdrifva räntornas lösningspris och hvarigenom en obillig olikhet
uppstår emellan indelta räntegifvare och innehafvarne af sådane hemman, hvilkas
räntor äro kronan behållne, dels äfven den betydliga skiljaktighet, som eger
rum uti skatternas belopp under olika år, hvarigenom all säker beräkning i nämnde
Ex]) editions- U tsko t te ts Förslag till und. Skrifvelse, N:o 179.
483
afseende "öres omöjlig för såväl staten, som den enskilde, och hvilken skiljaktighet
ar destömera menlig lör de skattdragande, som skatternas förhöjning alltid
inträffar samtidigt med minskad afkastning af jordbruket, samt följaktligen står i
omvändt förhållande lill förmågan hos de skattskyldige att räntorna utgöra. Till
afhjelpande af dessa olägenheter borde alltså de åtgärder, som utaf Kongl. Maj:t
och Rikets Ständer vidtagas, förnämligast syfta; och enär för ernående af detta
ändamål erfordrades:
1:«. Förenkling af grundräntorna.
2:o. Ändring i sättet för de indelta hemmansräntornas utgörande samt
3:o. Förändrade grunder för markegångens bestämmande,
har E. K. M:t, i uu uppgifna ordning framställt de förslag, hvilka E. K. M:t i
berörda afseende ansett lämpliga och af bebofvet påkallade.
Hvad E. K. M:t sålunda i nåder föreslagit, äfvensom hvad i detta vigtiga
ämne i öfrigt förekommit, häfva Rikets Ständer tagit i noggrannt öfvervägande
och dervid funnit de af E. K. M:t framställda förslag, utan att verka någon sådan
rubbning i nuvarande rörhållanden, som kunna föranleda förlust, vare sig
för räntegifvare eller räntetagare, likväl åstadkomma den betydliga förenkling i
uppbörds- och redogörelseverket, att möjlighet derigenom heredes de skattskyldige
alt kunna kontrollera debiteringen, jemte det att uppbördsmännens samt de
kontrollerande och förvaltande embets-verkens göromål derigenom komma att
minskas.
Rikets Ständer, som sålunda, under instämmande i de af E. K. M:t i ämnet
yttrade åsigter, i hufvudsaken funnit de föreslagne förändringarne på ett ändamålsenligt
sätt leda till dermed åsyftad enkelhet och reda, hafva likväl i afseende
på utförandet ansett några modifikationer erforderliga, hvilka här nedan vid
de serskilde punkterna komma att närmare angifvas.
/1\ Angående grundräntornas'förenkling, har E. K. M:t hufvudsakligen föreslagit,
att, jemte det de i ordinarie räntan, såväl hvad beträffar den indelta, som den
kronan behållne andel deraf, ingående hufvudpersedlar skulle bibehållas, de mindre
betydliga eller så kallade småpersedlarne, hvilka äro beroende af markegång,
måtte efter ett, på grund af nästföregående tjugu årens markegangar, fastställdt
medelpris, förvandlades i penningar till visst belopp, hvarjemte och sedan Rikets
Ständer härom meddelat sitt beslut, E. K. M:t förklarat Sig vilja, efter det nödiga
upplysningar blifvit inhemtade, samt vederbörande embelsmyndigheter med
underdåniga utlåtanden inkommit, till Rikets Ständer aflåta ytterligare nådig pro
-
484 Expcditions-E (skottats Förslag till und. Skrifvelse, N:o 179.
position, med hänsigt till bestämmandet af de hufvudpersedlar, hvilka böra tili
utgående på hittills vanligt sätt bibehållas.
På de skäl, som i den nådiga propositionen äro anförde hafva Rikets Ständer
bifallit hvad E. K. M:t angående grundräntornas förenkling föreslagit, hvarjemte
Rikets Ständer få hos E. K. M:t i underdånighet anhålla, det nådiga föreskrifter
måtte varda vederbörande meddelte, ledande dertill, att de för ändamålet
erforderliga förberedande åtgärder må kunna så fortskvndas att Rikets Ständer
vid början af deras nästa sammanträde kunna få emottaga den nådiga propositionen
för frågans slutliga afgörande, som E. K. M:t förklarat sig vilja till dem
aflåta, äfvensom ock då det ofelbart skulle leda till enkelhet vid debiteringen och
till lättad kontroll, för de skattskyldige, om vid den blifvande ranteförenklingen
alla bråktal af räntepersedlar för helt hemman ur jordeböckerna uteslötos, Rikets
Ständer för sin del beslutat att, sedan för hvarje efter ränteförenklingen qvarstående
persedel minsta enheten blifvit bestämd — och hvartill, i afseende på de
af E. K. M. uppgifna, Rikets Ständer antagit: för spannmål en kappe, för smör,
kött och fläsk ett skålpund, för hö, tackjern samt strömming och lax ett lispund,
för kol en tunna samt för ved ett mått (j famn) —, hvad i persedeltal,
efter helt hemman beräknadt, finnes upptaget till ringare belopp, än nyss angifna
enheter, må efter samma grund, som för småpersedlarne finnes bestämd, förvandlas
och tilläggas penningräntan, börande jemväl denna sednare ränta för hvarje
helt mantal jernnäs till fullt skillingtal på det sätt, att till och med sex runstycken
uteslutas, men högre runstyckstal beräknas till full skilling 5 skolande all i
räntorna ingående penningeskatt beräknas och utgå likmätigt myntbestämningslagen
af den 1 Mars 1830.
B) Angående ändring i sättet för de indelta hemmansräntornas och krono
tiondens
utgörande
hafva Rikets Ständer, på de E. K. M:t anförda skäl, med hufvudsakligt bifall
till hvad E. K. M:t i denna punkt föreslagit, för sin del beslutat:
a) att alla de åt embets- och tjenstemän på lön indelta räntor och tionde
anslag,
de allmänna verk och inrättningar, kyrkor och fromma stiftelser tillhörande
dylika indelningar och anslag, samt de, såsom ersättning för vissa hemman
eller lägenheter åtföljande besvär, anvisade ränte-eller tiondeanslag, jemte de vissa
städer tillerkända anslag af dylik beskaffenhet, må, likasom de kronan behållna,
af räntegifvarne få lösas med penningar efter ett, hvarje år för de nästförflutna
tio åren bestämdt medelpris, utan rättighet för räntetagarne, att något af dessa
anslag till leverering in natura uppsäga, dock att för dem af nuvarande embets
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 179. 485
och tjenstemän, hvilka enligt fullmakter eller konstitutorialer äro i åtnjutande af
så heskgftäde löner, utan att serskildt förbehåll om förändring blifvit i fullmakten
eller könstilutorialet gjordt, förändringen först med deras afgång från emhetet eller
tjensten må träda i verkställighet, såvida de icke sjelfve, deröfver hörde, förklara
sig önska, att den derlorinnan må försiggå.
b) Att innehafvare af ränte- och tionde-anslag för upphörandet så väl af deras
hittills åtnjutna optionsrätt att utfordra dessa anslag in natura, som af rättigheten
att utaf räntegifvarne uppbära forsellön, då lösen med penningar eger rum,
hållas skadeslösa på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning till
samma belopp, hvartill forsellönen för närvarande författningsenligt tillgodonjutes.
c) Att alla räntegifvares nuvarande rättighet att uppsäga räntorna och tionden
till leverering in natura må, så snart den i mom. litt. a) omförmälda förändring
träder i verkställighet, inskränkas endast till spannmål och lill de år, då
årets markegång är lägre, än det för lösen af spannmålen bestämda medelpris,
med skyldighet likväl för räntegifvarne alt, vid spannmåls leverering in natura,
erlägga skillnaden emellan spannmålens värde efter årets markegång och det högre
medelpriset.
d) Alt i de fall, då, i afseende å den kronan icke behållna spannmål, räntegifvare
åstunda begagna sig af förenämnde uppsägningsrättighet, men räntetagaren
icke vill spannmålen emottaga, densamma, jemte hvad som enligt förestående mom.
bör i kontant erläggas, må, lika med kronans behållna spannmål, efter behörig
uppsägning, få aflemnas till kronans uppbördsmän, för att til! Statsverket ingå,
emot det att lösen för spannmålen, efter medelpriset, af Statsverket till vederbörande
räntetagare utbetalas; börande den räntegifvarne tillhörande forslingsskyldighel
af tionde-spannmål jemväl i afseende å afrads- eller ränte-spannmål dem åligga.
Hvarjemte och enär Statsverket, genom hvad sålunda blifvit beslutadt, skulle,
komma att för forsellönens godtgörande vidkännas en till omkring 60,000 R:dr
förslagsvis beräknad årlig utgift; men denna ersättning, under de första åren efter
förändringens vidtagande och innan alla löntagare på densamma ingått, på långt
när icke kan komma att uppgå till berörde summa, hvadan något serskildt anslag
å stat för detta ändamål icke för närvarande synes behöfva anvisas, Rikets Ständer,
i likhet med hvad E. K. M:t i berörde hänseende föreslagit, beslutat lemna
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret föreskrift, att vid de årliga liqviderne mellan
Stats- och Riksgäldsverken godtgöra Stats-kontoret det belopp, som, enligt den
afslutade Rikshufvudboken, blifvit af sistnämnde verk i ersättning för ifrågavarande
forsellön förskottsvis utgifvet.
486
Expeditions-Viskottets Förslag till and. Skrifvelse, N:o 179.
C) Angående grunderna För markegångs-prisens bestämmande.
Instämmande uti de af E. K. M:t yttrade åsigter, dels att någon ändring uti
markegångs^deputerades genom 75 §. Regeringsformen bestämda sammansättning
vid detta tillfälle icke borde ifrågakomma, dels att vid hvad för närvarande angående
tiden för deputerades sammanträde finnes föreskrifvet, fortfarandé borde
förblifva, hafva Rikets Ständer bifallit hvad sålunda blifvit framstäidt; men då det
måste blifva af synnerlig vigt, att markegångssättningen varder verkställd på ett
fullt betryggande sätt, sedan det korrektiv, som legat uti den ömsesidiga uppsägningsrätten,
kommer alt, såsom ofvan blifvit föreslaget, å räntetagarnes sida försvinna,
hafva Rikets Ständer ansett sådana bestämmelser böra stadgas, som för
erhållande af ett med verkliga förhållandet öfverensstämmande markegångs-pris,
kunna vara mest ändamålsenliga. Pris-kuranternes uppgörande å landet uti sockenstämmorna
anse Rikets Ständer icke fullt lämpligt, dels emedan uti en och annan
mindre socken ofta kan inträffa, att något gångbart försäljningspris vissa månader
af året icke funnits, af anledning att något eller - några af de för orten bibehållna
persedelslag under denna tid derifrån icke blifvit afyttrade, dels emedan de röstegande
inom socknarne hufvudsakligen eller måhända uteslutande torde komma att
utgöras af räntegifvare. Andamålsenligare synes det Rikets Ständer vara att, såsom
äfven blifvit hos Rikets Ständer föreslaget, sockneombud valdes, hvilka, tillika
med ett motsvarande antal af Konungens Befallningshafvande utsedde personer,
helst räntetagare, fögderivis sammanträda inför Kronofogden för pris-kuranters uppgörande;
och då det i de större fögderierne icke kan vara behöfligt eller lämpligt,
att ombud för alla socknarne hvarje gång komma tillsammans, torde, för att
tillika lätta det med ifrågavarande bestyr förenade besvär, antalet kunna inskränkas
til! minst fyra och högst åtta ombud, skiftesvis valde af fögderiets socknar i
den ordning och till det antal, som efter vederbörandes hörande blifvit af Konungens
Befallningshafvande bestämde.
Beträffande de pris-kuranter, hvilka för städerne skola af Magistraterne afgifvas,
så anse Rikets Ständer dessa uppgifters edeliga bestyrkande vara mindre
lämpligt, enär de å (jenstens vägnar upprättas och merändels komma att grunda
sig på andra personers uppgifter; men deremot hafva Rikets Ständer funnit edgång
böra stadgas för deputerade till markegångs-taxans upprättande, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad som vid taxerings- och pröfnings-kommittéer
eger rum.
I öfverensstämmelse härmed och på grund af hvad E. K. M:t i Öfrigt föreslagit,
hafva Rikets Ständer för sin del beslutat, alt för städerne skola, i öfver
-
Expoditions-Utskottets Förslag till undt. Skrifvelse, N:o 179.
4'87
cnsstämmelse med torgprisen under Oktober, November, December, Januari, Februari
oell Mars månader, af Magistraterne efter hvarje månads slut upprättas
pris-kuranter å fullgoda oell afradsgilda varor af de persedelslag, som i marke*
gångs-taxorna upptagas, hvilka pris-kuranter genast derefter till Konungens Befallningshafvande
insändas.
För landet upprättas pris-kuranter å enahanda slags persedlar af serskilda
nämnder fögderivis. Dessa nämnder utgöras, dels af sockne-ombud, årligen valda
vid allmän sockenstämma, en för hvarje socken, bland ortens räntegifvare, skiftesvis
af det antal socknar och efter den ordning dem emellan, som Konungens Befallningshafvande,
efter vederbörandes hörande, bestämmer, med iakttagande dock
att antalet inom hvarje fögderi icke må vara ringare än fyra och icke öfverstiga
åtta — dels af ett motsvarande antal ledamöter, som Konungens Befallningshafvande,
likaledes för året, förordnar bland andra inom logderiet bosatte, för sakkunskap
och oväld kände män, helst räntetagare. Erforderligt antal suppleanter
må i enahanda ordning utses, att, vid inträffande förfall för ordinarie ledamöter,
i markegångs-nämnderne deras ställe intaga.
Dessa nämnder sammanträda med Kronofogden, på dennes kallelse, å närmaste
tingsställe, 2:ne gånger för hvarje skatteår, nemligen i början af Januari
och i slutet af Mars. Vid förra tillfället uppgöras pris-kuranter för de tre sista
månaderna af del förflutna och vid det sednare för de tre första månaderna af det
löpande kalender-året.
Efter hvarje sådan förrättnings slut insändas pris-kuranterne till Konungens
Befallningshafvande af Kronofogden, hvilken det derjemte åligger alt anmärka, huruvida
han i något läll anser andra priser, än de uppgifna, hafva varit i orten
gällande, äfvensom att serskildt utsätta de vid marknader och andra afsutlningsställen
a landet gångbara pris; hörande endast de pris, som äro gångbara vid s.
k. kontant försäljning, läggas til! grund för pris-kuranterne, äfvensom för de från
Kronofogdarne deröfver afgifvande anmärkningar.
Ofver förutnämnde pris-kuranter upprättar Lauds-fcontoret sammandrag med
utsatt medelpris for hela länet eller hvarje markegångs-distrikf, dä mer än eli sådant
inom länet förekommer; hörande nämnde sammandrag i en serskild anmärk -  nings-kolumn i korthet upptaga de anmärkningar eller serskilda uppgifter, som af
Kronofogdarne blifvit insände.
Delta sammandrag jemte öfriga ärendet rörande handlingar framläggas för de
deputerade, som fiir året bestämma länets markegång..
Dessa deputerades åligganden äro:
488 Expedilions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 179.
d) att efter noggrannt öfvervägande af kända förhållanden och med ledning
af de priskuranter å fullgoda eller afradsgilda varor, som för Oktober, November
och December månader af det föregående, samt Januari, Februari och Mars månader
af det löpande året ifrån städerna och fögderierna inkommit, bestämma det
årspris, som skall ingå i beräkningen af de sednaste tio årens medelpris, hvilket
sednare derigenom erli alles, att nyssnämnde årspris sammanlägges med de för nästförflutna
nio åren på enahanda sätt bestämda pris, eller, för såvidt de ej hunnit
sålunda bestämmas, med markegångs-prisen för samma år, hvarefter medeltalet af
dessa sammanslagna tio årens pris blifver det löpande årets medelpris.
Då vid bestämmandet af ofvannämnde i medel-markegången ingående årspris,
deputerade i något fall frånträda de på grund af pris-kuranterna uppgjorda medelpris,
ega de att skälen dertill i protokollet anföra.
b) Att, i likhet med hvad för närvarande eger rum, för året bestämma den
serskilda markegång, efter hvilken ej mindre de af nuvarande indelningshafvare,
som ej ingå på den föreslagna regleringen med medelpris samt deras ränte- och
tiondegifvare komma att sig rätta, än äfven kronan skall emottaga den spannmål,
som blifver till leverering in natura uppsagd, och hvilken markegång jemväl kommer
att ligga till grund för de liqvider enskilde emellan, som äro en följd af på
årlig markegång träffade öfverenskommelser.
Denna markegångssättning afser det löpande årets skörd och grundar sig således
på de priser, till hvilka densamma och öfriga i taxan upptagna persedlar
förmodas kunna försäljas, då deremot det årspris, som enligt mom. A) sättes för
markegångens bestämmande, grundar sig på kända och bestämdt uppgifna förhållanden.
Före förrättningens början aflägga samtlige deputerade för markegångssättningen
ed i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den vid pröfnings- och taxeringskommittéer
brukliga.
Beträffande ordningen och sättet för bestämmandet af den serskilda års-markegången,
äfvensom angående besvärs fullföljande i anledning af deputerades åtgärder,
med afseende å såväl den tioåriga markegången som års-markegångssättningen,
böra hittills gällande föreskrifter tjena till efterrättelse.
I sammanhang med detta ärende hafva Rikets Ständer, med anledning af
inom Riksstånden gjorda framställningar, för sin del beslutat:
l:o. Att den uti Herjeådalen bland ordinarie räntan förekommande räntepersedel
ost, som erlägges för hvarje underhållen ko, utan att likväl annan grund
för beräkningen finnes stadgad, än att den skall motsvara en dags mjölkning, skall,
sedan
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 179. 489
sedan beloppet för hvarje hemman blifvit efter behörig utredning bestämdt, förvandlas
i penningar.
2:o. Att i afseende å Presternas bland ordinarie räntan upptagna och i
jordeboken antecknade, så kallade utlagor, samma grunder, som för räntors utgörande
i allmänhet, blifvit här ofvan antagna, komma att tillämpas.
3:o. Att den uti Färentuna härad af Stockholms län, på grund af åtnjutande
roteringsfrihet, utgående så kallade drängespann, utgörande 2 tunnor spannmål
för hvarje helt hemman, må utgå efter samma grunder som rörande hemmansräntor
i allmänhet här ofvan blifvit föreslagne.
4:o. Att, då i sammanhang med beslutet om de nu utgående räntornas förändring,
det funnits nödigt stadga, huru vid framdeles skeende skattläggningar
bör i afseende å räntornas bestämmande tillgå, samt både rättvisa och billighet,
fordra, att dervid icke förfares efter andra grunder, än att sådane räntor, som
framgent åsättas, öfverensstämma med dem, hvilka redan äro öfrige hemman
ålagde, och, derest förvandling ej skett, skulle hafva ifrågakommit, bör, då skattläggning
framdeles erfordras, räntan först uträknas efter ortens hittills gällande
method och det sålunda bestämda beloppet sedermera förvandlas till ny ränta efter
samma beräkningsgrund och medelpris, som för de äldre räntornas förvandling
varder fastställd.
5:o. Att, sedan, i sammanhang med öfrige undersökningar, utcönt blifvit,
huru mycket hvarje hemman i medeltal af 21 år erlagt i Halmstädja eller den
efter tionden lämpade afgift, som uti Skåne hvart 7:de år utgöres, denna serskilda
skatt må upphöra, emot det att hvad i medeltal för ett år belöper, tillägges
penningeräntan.
G:o. Att de under anordnings-titel afförde räntor, ifrån hvilkas utgörande
befrielse åtnjutes af Akers krutbruk, Husqvarna gevärsfaktori, klädesfabrikerne '
Norrköping och åtskilliga hyttor, sedan dessa inrättningars rätt till denna förmåns
lilIgodonjutande blifvit vid skeende undersökningar bekräftad, uteklulas ur
räkenskaperna och endast föras inom kolumn i jordeboken.
7:o. Att ofvan omförmälde, på medelpris grundade lösningssätt, må tillämpas
vid utgörande af den spannmål, som för ständiga rote-vakanser i Skåne ut
går,
äfvensom af häst-vakans-spannmålen, såvida och i den mån samtlige delegare
uti elt eller flere serskilda rust- eller rotehåll sådant medgifva.
8:o. Att, der icke serskilda omständigheter erfordra leverering af natura
persedlar,
alla arrenden å statens egendomar hädanefter må bestämmas antingen i
Bilt- till R. St. Prof. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 J/d. 62
490 Expeditions-Utskotlels Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 179.
spannmål eller i penningar, eller i båda delarne, med iakttagande dervid, all spannmålen
alltid skall efter det här ofvan föreslagna medelpris lösas med penningar;
men att i öfrigt nu gällande föreskrifter, rörande utarrendering af kronans egendomar,
fortfarande böra tjena till efterrättelse,
9:o. Att, vid markegångssättningen, omröstningar böra ske per capita i stället
för ståndsvis; med hänseende hvartill och då ett sålunda forändradt omröstningssätt
förutsätter ett lika antal ledamöter af alla fyra Riksstånden, Bondeståndet
afsagt sig rättigheten att välja än flera, än färre ledamöter, att i markegångssättningen
deltaga, samt medgifvit, att icke flere än 2:ne af dess ledamöter, eller
lika antal som från de öfriga Riksstånden, må i markegångssättningen deltaga.
Med anmälan om hvad Rikets Ständer sålunda för sin del beslutat, få Rikets
Ständer underdånigst anhålla, att E. K. M:t täcktes, efter ärendets pröfning, i
nåder vidtaga de förfoganden, hvilka deraf kunna påkallas, äfvensom och då, ehuru
de nu stadgade efterlysningar af personer, som häfta för obetalde kronoutskylder,
synas endast förorsaka besvär och kostnader, utan motsvarande vinst, Rikets Ständer
likväl tvekat att för sin del besluta deras afskalfande, enär Rikets Ständer
befara, att åtskiilige skattskyldige, hvilka nu, för undvikande af påföljden att efterlysas,
sina utskylder betala, skulle, om detta äfventyr försvunne, sådant oftare
underlåta, då flyttning till annan ort före uppbörds-tiden egde rum; till följd hvaraf
större förluster för kronan och mera besvär för uppbördsmännen i och för indrifningen
af ett sålunda ökadt antal rester skulle kunna genom förslagets antagande
uppkomma, Rikets Ständer få bos E, K. M:t i underdånighet anhålla, det
E. K. M:t ville, efter vederbörandes hörande, härom på sätt lämpligast synes, i
nåder förordna.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
Expcditiom-Utskottets Förslag tili und. Skrifvelse, N.-o 180.
491
N:o 180.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adela den 18 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 19 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga, skrifvelse, angående upplåtande till Domkyrkan
i Kalmar af arrendeinkomsterna utaf jordlägenheter tillhörande
Kalmar J'. d. fästning.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 203.)
S. A. K.
Uti nådig proposition har E. K. M:t behagat gifva Rikets Ständer till känna,
all sedan Kongl. Majit genom nådiga bref af den 15 Februari och 10 Oktober
1841 förordnat, att de Domkyrkan i Kalmar under den 21 Februari 1826
på obestämd lid tillagde jords kyl ds- och lomtöre-inkomsler af åtskilliga Kalmar f.
d. fästning tillhörige jordlägenheter skulle från och med den 1 Januari 1842 lill
Fjerde Hufvudliteln återgå, men genom nådigt bref af den 10 Oktober 1841 likväl
tillåtit, att domkyrkan intill år 1845 af berörde inkomster finge årligen uppbära
500 R:dr B:ko, hvilken tillåtelse den 27 Augusti 1844 af E. K. M:t i
nåder blifvit utsträckt till 1855 firs slut, bade Rikets sednast församlade Stäuder,
i anledning af väckt fråga derom, att domkyrkan antingen ifiåtte erhålla afskrifning
af ett år 1831 till bestridande af kostnaden för dess reparation i Rikets
Ständers Rank upplaget lån å 16,666 R:dr 32 sk. B:ko, eller ock komma i åtnjutande
af arrende-inkomsterna utaf samma jordlägenheter, i underdånig skrifvelse
den 1 April 1848 uppå anförde skäl, anhållit, det E. K. M:t läcktes i nådigt
öfvervägande laga, huruvida icke för någon längre tid, eller intilldess kyrkans i
Banken erhållna län till kapital och ränta blifvit till fullo guldet, ofvannämnde
fäslningslägenheter, af hvilka hela inkomsten vore för domkyrkan behöflig, kunde
492
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 180.
lill densammas disposition öfverlälas. Sedan E. K. M:ts och Rikets Krigskollegium,
uti infordradt underdånigt utlåtande, derjemte upplyst, att ofvanomförmälde jordskyldsoch
tomtöre-medel för året ungefärligen uppgå till 1,260 R:dr, samt att lill utgående
af detsamma tid efter annan anvisats arfvoden och aflöningsersättningar åt de
vid Ingeniör-korpsen anställde civile tjenstemän och betjente, har E. K. M:t, i
betraktande af hvad Rikets Ständer anfört och då hela arrende-inkomsten af ifrågavarande
fästningslägenheter vöre för Kalmar domkyrka tills vidare behöflig, i
nåder föreslagit, att derest Rikets Ständer, med bifall till E. K. M:ts, uti Dess
proposition om Statsverkets tillstånd och behof, derom gjorda nådiga framställning,
anvisa serskilda medel till bestridande af de utgifter, hvartill berörde arrende
inkomster
hittills blifvit använde, Rikets Ständer jemväl mätte medgifva, att
förenämnde fästningslägenheter må till domkyrkans disposition öfverlåtas, intilldess
kyrkans i Banken erhållna lån till kapital och ränta blifvit till fullo guldet.
Hvad E. K. M:t sålunda behagat i nåder föreslå, hafva Rikets Ständer i öfvervägande
tagit, men som Rikets Ständer, vid regleringen af utgifterne under riksstatens
fjerde bufvudtitel, ansett något egentligt behof af en serskild på stat aflönad regements-skrifvare
vid Ingeniör-korpsen icke förefinnas, och af sådan anledning
icke kunnat bevilja det anslag E. K. M:t. äskat, för alt tilldelas de tjenstemän
och betjente vid nämnde korps, till hvilkas aflönande förenämnde jordskylds- och
lomlöresmedel användas, samt således det af E. K. M:t, såsom vilkor för samma
medels användande till understöd för Domkyrkan i Kalmar, förutsatte fall, icke
kommer att ega rum, lärer frågan om förenämnde fästnings-lägenheters upplåtande
till Domkyrkans disposition få anses vara förfallen, och således icke påkalla någon
Rikets Ständers åtgärd.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
Expcdiiions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 181. 493
N:o 181.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående förhöjning i Poslskjutslegan,
m. m.
(Stals- samt Allm. Besv. och Ekon.-Utsk:s Uti., N:o 37.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, vid sistförflutne riksdag, i underdånighet anhållit,
det E. K. M:t i nåder täcktes låta anställa undersökning, huruvida, utan någon
betydlig minskning i den inkomst, staten af Postverket erhölle, postskjuts-skyldigheten
kunde, genom postföringens bestridande medelst entreprenad eller på
annat lämpligt sätt, skiljas från jordbruket, mot åliggande för posthemmanen
att fullgöra de onera, hvarifrån de voro befriade, samt att E. K. M:t derefter
och sedan vederbörande blifvit hörda måtte till Rikets Ständer afgifva
nådig framställning i ämnet, men derjemte, oberoende af sådan organisation af
postväsendet, i nåder anbefalla vidtagandet af de förändringar i afseende derå,
hvilka, utan Rikets Ständers hörande, kunde tillvägabringas till lindring i omförmälda
besvär, vare sig genom brefvens afsändande med ångbåtar eller på annat tjenligt
sätt; sä har E. K. M:t under den 30 sistlidne Maj behagat rörande detta ämne
meddelat Rikets Ständer en nådig proposition, hvaraf inbemtas att, sedan Generalpoststyrelsen
sig härutinnan i underdånighet utlåtit och dervid omförmält orsaker
ne
till posternes under sednaste åren i hastig progression tilltagande tyngd, hvilken
ock kunde anses komma att än mera ökas, såsom en följd bland annat deraf alt
folkmängdens årliga tillväxt, i förening med en ständigt stigande industri gjorde
bebofvet af tätare postkommunikationer med hvarje år alltmera kännbart, E. K.
494 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N;o 181.
M:t, vid ärendets pröfning, i anseende till de förhållanden, som General-poststyrelsen
gifvit vid handen, väl ansett lindring i postskjutsnings-besväret vara af
rättvisa och billighet påkallad, desto hellre, som behofvet deraf gifvit sig tillkänna
uti tid efter annan till E. K. M:t ingifna klagoskrifter af posthemmans
innehafvare, hvilka sökt dels att från postforingen varda helt hållet befriade, dels
ock att undfå en emot det ökade besväret svarande ersättning, genom lämplig
förhöjning af den utgående skjutslegan, men att, vidkommande de serskilda förslag,
som till åstadkommande af en förändring i omförmälda syftning blifvit framställda,
dels af Rikets Ständer angående postskjuts-skyldighetens skiljande från jordbruket,
förmedelst postföringens upplåtande på entreprenad, dels af General-poststyrelsen
till öfverflyttande på de gästgifveri-skjutsskyldige af den posthemmansinnehafvarne
åliggande postföring, så funne E. K. M:t icke skäl att till någotdera
af dessa förslag lemna nådigt biföll, enär, genom antagande af vare sig det
ena eller andra, olägenheter skulle uppkomma, öfvervägande de fördelar, som
deraf i ett eller annat hänseende kunde vara att förvänta. Vid bedömande af den
förstnämnda åtgärdens lämplighet borde nemligen tagas i betraktande att kostnaden
för postföringens besörjande på entreprenad icke kunde med någon sannolikhet på
förhand beräknas, att sådana postskjuts-skyldige, som i följd af deras hemmans
läge vid mindre befarna vägar hade sig ålagt en jemförelsevis föga besvärlig postföring,
för hvilken de genom den erhållna skjutslegan kunde anses fullt godtgjorde,
sannolikt icke skulle vilja på en dylik förändring ingå5 att länsstyrelsernas och
vederbörande kronobetjentes förut trägna göromål skulle öfver höfvan ökas, derest
serskilda entreprenad-auktioner komme att utlysas för all den skjuts, som af posthemmans-innehafvarne
bestredes, och nya kontrakt för hvarje station i riket derom
afslulas; samt att den fördel af en ringare kostnad, som till en början möjligen
kunde genom postföringens öfverlåtande åt entreprenörer, efter föregången
auktion, postverket tillgodokomma, efter all anledning blefve minskad eller tillintetgjord
i den mån, ett större antal dylika auktioner komme att utlysas, och
ett stigande åkerbruk gjorde allmogen mindre benägen att med folk och dragare
vara borta från sina hemman; och hvad den ifrågasatta öfverflyttningen af postföringen
på gästgifveri-skjutsskyldige beträffade, så förekomme deremot att en så beskaffad
öfverflyttning på de gästgifveri-skjusskyldige af det posthemmans-iiinehafvarne nu
åliggande besvär svårligen kunde rättsenligt ega rum, med mindre de förre dertill
lemnade sitt samtycke, och att, efter all anledning, flera af de sednare skulle
på förutnämnda skäl deremot protestera; att de gästgifveri-skjutsskyldige, som
icke voro pligtige att längre än 4 timmar vänta på till viss tid tingad skjuts,
Ewpeditions-Utskoltets Förslag till undt. Skrifvelse, N:o 181. 495
mäste, derest postföringen komme att af dem besörjas, dels serskildt tillförbindas
att äfven derutöfver afvakta posternes ankomst, dels anses berättigade till vanliga
väntningspenningar, som nu ej tillkomme posthemmans-innehafvare, hvilka
vid sina gårdar inväntade posterna; hvarförutan det kunde inträffa att, vid extra
posters ankomst till gästgifvaregård, det hästantal, som derstädes skulle vid anfordran
tillhandahållas, redan utgått, hvarigenom hinder och uppehåll i postens
jemna gång vid flera tillfällen kunde vara att befara; att den större säkerhet för
postens vård, som i de fall, då postiljon ej åtföljde posten, nu förcfunnes uti
postböndernas åliggande att antingen sjelfva medfölja posten eller ock dertill använda
fullvuxna och pålitliga personer, skulle komma att i betydlig mån minskas,
enär med gästgifveri-skjutsen ofta mindre gossar voro följaktige; att då posthemmans-innehafvarne,
hvilka endast voro pligtige att föra posten, och således ej hade
någon annan skjutsnings-skyldighet sig ålagd, med skäl kunde tillhållas att städse
till postens forslande begagna dugliga och uthvilade hästar, sådana deremot
icke alltid stöde att erhålla vid gästgifvaregårdarne, der, i följd af den oftare
återkommande skjutsningen, hästarne, särdeles under höst- och vårtiderna, ej sällan
voro dåliga och utkörda; samt att den ökade kostnad, som genom öfverflyttning
af all postföring på de gästgifveri-skjutsskyldige skulle uppkomma, och hvilken
af General-poststyrelsen beräknats, efter 23 sk. milen, till 28,000 R:dr om året,
måste antagas uppgå till ännu betydligare belopp i den mån skjutsningen komme
att på entreprenad upplåtas, enär skjulslegan i sådant fall utginge på landet med
24 sk. och i städerna med 28 sk. för hvarje mil. I fråga, huruvida och på
hvad sätt en af behofvet påkallad lindring i det för en del posthemmans-innehafvare
serdeles tryckande postförings-besväret kunde beredas, har E. K. M:t väl
ansett delta ändamål kunna i någon mån befordras genom förändrad posthemmansindelning
och anslående af andra hemman till de svagare posthemmanens biträde
vid postföringen, i den ordning f. d. Kansli-styrelsens och Kammar-kollegii kungörelse
den 24 Januari 1827 innehölle, men att likväl den lämpligaste, om ej
för närvarande enda utvägen till undanrödjande af posthemmans-innehafvarnes billiga
klagan syntes vara att öka skjutslegan för den postföring, som genom postväsendets
utveckling i sednare tider tillkommit, och hvilken kunde anses utgöra
ett drygare besvär, än som vid posthemmans-regleringen varit afsedt; dock att
den ej obetydliga kostnad, som derigenom skulle uppkomma, icke för närvarande
borde bestridas af postverkets medel, hvilka redan voro tagna i anspråk för andra
nödvändiga ändamål; hvadan, för tillvägabringandet af denna åtgärd, serskild
tillgång måste beredas; och har E. K. M:t, i öfverensstämmelse dermed i nåder
496 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 181.
föreslagit Rikets Ständer att medgifva postskjutslcgans förhöjning med 8 sk. milen
för hvarje häst:
a) för ali den postföring, som af posthemmans-innehafvare utgöres utöfver
312 mil om året på helt mantal, och, i förhållande derefter, för större eller
mindre hemmansdelar;
b) för af posthemmans-innehafvare fortskaffade extra poster; och
c) för den sedan år 1830 tillkomna dubbla postföring, sorn af dem, emot
gästgifvareskjuts-lega, bestrides;
Hvarjemte och enär, vid uppgjord beräkning af dea tillökade kostnad, som
genom post-skjutslegan sålunda ifrågaställda förhöjning skulle uppkomma, samma
kostnad ansetts uppgå till 12,874 R:dr 5 sk. 8 r:st., E. K. M:t af Rikets Ständer
äskat anvisande på Riksgälds-kontoret af ett kreditiv å jemnt 13,000 R:dr
banko, att af General-Poststyrelsen, i mån af behof, för det afsedda ändamålet
disponeras.
Derförutan och med anledning af Rikets Ständers ofvanberörda underdåniga
framställning i fråga om vidtagande af sådana förändringar i afseende å postväsendet,
hvilka utan Rikets Ständers hörande kunde åvägabringas, till lindring i postföringsbesväret,
vare sig genom brefvens afsändande med ångbåtar eller på annat
sätt, har E. K. M:t till Rikets Ständers kännedom meddelat: att, enligt derom
gifven nådig föreskrift, alla ångbåtar, äfvensom diligencer, äro försedda med breflådor
för emottagande af bref till de orter, mellan hvilka ångbåtarne och diligencerne
färdas, hvarförutan bref försändas med paketposten; att jemväl öfverenskommelse
är träffad med alla de ångbåts-rederier, hvilkas fartyg lika fort som posten
eller fortare än densamma till bestämmelse-orterne anlända, angående befordrande,
dels kostnadsfritt, dels emot en ringa afgift af Postverket, så väl väskor som
paketer; samt att följaktligen alla de åtgärder, som för vinnande af ofvanberörde
ändamål kunnat utan alltför stor kostnad för postverket och utan uppehåll vid
brefbefordringen ega rum, redan blifvit vidtagna; hvarjemte, enligt Kongl. Brefvet
den 3 December 1842, de föreskrifter, hvilka, i afseende på den tyngd, som finge
lastas efter hvarje häst, äro i och för gästgifveri-skjuts gällande, äfven skola vid
postföringen tjena till efterrättelse, hvadan således de poslskjutsskvldige redan egde
rättighet att uppbära skjutslega för hela det antal hästar, som till posternes fortskaflände
är behöfligt och utgår.
Vid öfvervägande af hvad uti detta ärende förekommit, hafva Rikets Ständer
fiunnit, hurusom genom post-skjutslegans tid efter annan skedda förhöjning, äfvensom
genom åtskilliga meddelade föreskrifter angående postskjutsens utgörande, väl
Expeditions-Utskoltets Forsing till und. Skrifvelse, N:o 181. 497
ifrån statens sida åtgärder redan blifvit i någon mån vidtagna för underlättande
af det postförare åliggande besvär att bestrida postskjutsen; men då af den utredning,
General-Poststyrelsen lemnat, visar sig den betydliga tillväxt, som i detta
besvär inträffat i sednare tider genom en ökad brefvexling och en utvidgad frihet
att med posten sända icke allenast tidningar, utan äfven andra tryckta handlingar
af ansenlig tyngd, hafva Rikets Ständer ansett en ytterligare lindring i det postskjutshemmans-innehafvarne
åliggande besvär vara af billighet och rättvisa påkallad
; i anledning hvaraf och med afseende deruppå, att, efter de utaf E. K. M:t
i Dess nådiga proposition yttrade betänkligheter emot den ifrågasatta bördans aflyftande
från posthemmanen, antagas måste att för närvarande den af E. K. M:t
nådigst föreslagna åtgärd är den enda, som kan leda till befrämjande af det åsyftade
ändamålet, Rikets Ständer funnit godt att, med bifall lill É. K. M:ts nådiga
proposition, medgifva den nuvarande post-skjutslegans förhöjning med atta skillingar
banko milen för hvarje häst.
a) för all den postföring, som af posthemmans-innebafvare utgöres utöfver
312 mil om året på helt mantal, och, i förhållande derefter, för större eller
mindre hemmansdelar;
b) för af posthemmans-innehafvarne fortskaffade extra poster, och
c) för den sedan år 1830 tillkomna dubbla postföring, som af dem, emot
gästgifvare-skjuts-lega, bestrides;
äfvensom Rikets Ständer på Riksgälds-konloret anvisat ett kreditiv af Tretton
tusen Riksdaler banko, att utaf General-Poststyrelsen, i mån af behof för ändamålet
disponeras.
Då likväl det kan antagas, att postskjutsnings-besväret, till följd af flere dertill
verkande orsaker, kommer att framdeles än ytterligare förökas, så alt den ersättning,
som nu blifvit beviljad, icke framgent varder svarande emot det ökade
besväret, hafva Rikets Ständer ansett sådana åtgärder böra vidtagas, hvarigenom
en lämplig ersättning för samma besvär må kunna i framtiden, dä sådant kan fordras,
komma de postskjutsnings-skyldige till godo. För att bereda en sådan åtgärd,
la Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att E. K. M:t täcktes låta anställa
en undersökning och uppskattning af de friheter och förmåner, som äro
posthemman och postförare medgifna, samt i hvad mån dessa förmåner och friheter
kunna anses motsvara eller öfverskridas af kostnaden för postskjutsens bestridande;
och att E. K. M:t derefter måtte i nåder meddela Rikets Ständer så väl de re
Bih.
till Ii. St. Prot. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 J/d. 63
498 Expeditions- Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 182.
sultater, hvilka en så beskaffad undersökning kan lemna, som ock den nådiga
proposition, till hvars afgifvande E. K. M:t, för beredande åt postförare af en
rättvis och post-skjutsbesväret verkligen motsvarande ersättning, kan i nåder
finna Sig föranlåten.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
N:o 182.
Uppläst oell godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 20 — — 1
Rike/s Ständers underdåniga skrifvelse, angående stipendier till föreståndare
Jör Folkskolelärare-seminarier, hvilka söka kännedom om
sättet att undervisa döfstumma och blinda.
(Stats- samt Allm. Besv. och Ekon.-Utsk:s Uti. N:o 38.)
S. A. K.
Vid det upplysta forhållandet att Institutet för döfstumma och blinda, ehuru
genom skedd utvidgning egande platser för 75 elever, likväl, såsom otillräckligt,
icke kari blifva tillgängligt för mängden af sådana olyckliga inom riket, hvilka befunnits
utgöra ett antal af flera lusen, har hos Rikets Ständer i betraktande förekommit,
huruledes, för att i någon mån söka förbättra dessas ställning och äfven
till dem utsträcka de samhällets fördelar, hvaraf deras mera lyckligt lottade likar
äro i åtnjutande, det alltså är af icke ringa vigt, att de ibland dessa vanlottade
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 182. 499
medlemmar af samhället, hvilka icke kunna å det redan inrättade institutet vinna
inträde, ej helt och hållet må sakna tillfälle till undervisning, åtminstone i christendomen
och de för sambällslifvet mest nödiga kunskapsämnen. Som emedlertid
många svårigheter möta för beredandet af en sådan fullständigare undervisning, så
framt den ej skall medföra alltför stora kostnader, synes ändamålet lämpligast kunna
till en början befrämjas på det sätt, att åt föreståndarne för Folkskolelärare-seminarierne
lemnades tillfälle att å förenämnda institut inhemta kännedom om sättet
och methoden för meddelandet af nämnda undervisning, så att dessa sedermera kunde
sprida kunskapen derom så väl till blifvande folkskolelärare, som till andra personer.
I sådant afseende och då de för undervisningens befrämjande redan beviljade
medel torde kunna antagas lemna tillgång jemväl för bestridande af de understöd,
som under kursens genomgående vid institutet för döfstumma och blinda
kunna för seminarii-föreståndarne blifva erfordeliga, få Rikets Ständer i underdånighet
anhålla, att E. K. M:t täcktes laga i nådigt öfvervägande, huru de genom
folkundervisningen åsyftade välgerningar jemväl kunde utsträckas till de i hela
landet till ej obetydligt antal kringspridda döfstumma och blinda, samt att, derest
E. K. M:t så finnér lämpligt, E. K. M:t behagade åt de föreståndare för Folkskolelärare-seminarierne,
som kunde finnas villige att vid institutet för döfstumma
och blinda söka vinna kännedom om de derstädes begagnade undervisningsmethoder,
såsom understöd till kursens genomgående vid institutet, låta utdela stipendier
af de för folkundervisningens befrämjande anslagna medel, äfvensom i öfrigt nädigst
vidtaga de åtgärder, som för det ifrågavarande ändamålets vinnande kunna
påkallas.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
f300
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 183.
N:o 183.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Sländers underdåniga skrifvelse, angående folkundervisningen,
i riket.
(Allm. Besv. och Ekon.-Utsk:s Bel:de N:o 114
och Mern. N:o 130.)
S. A. K.
I ändamål atl ytterligare befrämja den genom Kongl. Stadgan af den 18
Juni 1842 ordnade folkundervisningen i riket hafva hos Rikets Ständer förekommit
åtskilliga, särdeles med afseende på folkskolelärares utbildande gjorda framställningar,
hvilka löranledt Rikets Ständer att hos E. K. M:t i underdånighet
begära de förändringar i berörde stadga, hvilka bär nedan i underdånighet omförmälas
:
Då vården om ungdomens sedliga bildning, jemte dess förståndsodling, är
anförtrodd i folkskolelärarens hand och således ingen bör såsom sådan vinna inträde,
som icke utmärkt sig för ett sedligt uppförande, synes fordran häruppå alltför
ofullkomligt motsvarad genom folkskolestadgans nuvarande föreskrift, att den
blifvande eleven endast skall förete betyg om ”god frejd”, hvarmed ingalunda den
sedliga renhet kan anses vitsordad, som här bör vara oeftergiflig. För att kunna
rätt begagna undervisningen i Seminarium är ock nödigt att den, som der
vinner inträde, i afseende å kunskaper, äfvensom förmåga att dem vidare förkofra,
icke Står på en alltför låg punkt, i hvilken hänsigt säkerhet uti innanläsning
torde böra i främsta rummet afsesj fordringarne närmare bestämmas, hvad beträffar
kunskapen i catheches och biblisk historia, samt färdigheten i räknekonst
sträckas något längre, än som förut varit äskadt. Af sådan anledning och med
Expeditions - Ulsko Hets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 183.
501
hemtadt slöd af Seminarii-föreståndarnes vunna och vid skollärare-mötel år 1849
meddelade erfarenhet, få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att folkskolestadgans
5 §. 4 morn. måtte erhålla följande lydelse: »Ingen må till elev i ett skol»lärare-seminarium
antagas, som icke företett vederbörande kyrkoherde-embetes heltyg
om ett hedrande sedligt uppförande, samt vid af föreståndaren anställdt för»hör
befunnits kunna fullt obehindradt läsa innantill, nöjaktigt redogöra för innehållet
af ett läst stycke, äga god kännedom af Luthers catheches med den an»tagna
förklaringen, jemte dertill hörande bibelspråk, äfvensom af någon utförligare
»lärobok i bibliska historien, skrifva en god handstil samt räkna quatuor species
»i hela och brutna tal. Den, som» o. s, v.
Att ett anmärkt missförhållande emellan den theoretiska och praktiska undervisningen
vid seminarierna kan ega rum, har utan tvifvel sin grund i obestämdheten
af folkskole-stadgans föreskrifter i detta afseende, hvilka endast innehålla en
allmän antydning att »tillfälle bör beredag, skollärare-eleverne att uti någon folk»skola
erhålla praktisk bildning för skollärarekallet.» Det är likväl af väsendtlig
vigt att skollärare-eleverne, hvilka vanligen vid ganska unga år utgå ur seminariet
för att på egen hand öfvertaga ledningen af en talrik skola, inhemta i bildnings-anstalten
icke allenast nödiga theoretiska kunskaper, utan äfven kännedom af
den svåra konsten alt handleda och vårda en skolungdom, hvilken kännedom endast
genom öfning och egen handläggning af en skollärares göromål vinnes. Om
seminarierne skola rätt uppfylla sin bestämmelse, erfordras derföre att sammanhanget
emellan undervisningen i nödiga kunskapsstycken och öfningen i att rätt fullgöra
de åligganden, som en skolmästare tillhöra, är väl ordnadt, samt att denna
senare öfning begynner, så snart eleverne dertill äro tillräckligt förberedda och
sedermera under en bestämd, icke alltför kort tid fortgår: hemställande Rikets
Ständer derföre i underdånighet, att E. K. M. täcktes närmare bestämma förhållandet
emellan den theoretiska och praktiska undervisningen vid skollärare-seminarierna,
samt dervid i nåder stadga, att daglig öfning i lärare-kallet vid på stället
varande folkskola bör med den theoretiska undervisningen förenas, åtminstone under
loppet af en läse-termin.
Bland alla undervisningsämnen, som i seminarium böra inhemlas, är intet af
större vigt än christendomskunskapen, deri, såsom utgörande kärnan af det kunskapsförråd,
den blifvande läraren ur bildningsanstalten medför, hail skall finna vägedning
och kraft alt fullgöra det ansvarsfulla uppdrag, som är honom lemnadt i
seende på ungdomens äfven sedliga bildning. Och då den företrädesvis stora
vigten af detta undervisningsämne synes böra af sjelfva författningen utmärkas, är
502
Expeditions-Ulskottets Förslag till uncl. Skrifvelse, N:o 183.
det tillika väsendtligt alt christendomskunskapen inhemtas förnämligast ur den källa,
som i högsta renhet innehåller dess väsende, nemligen ur den Heliga Skrift, och
att en bekantskap med densamma beredes seminarii-eleverne, hvilken dessa sedermera
kunna åt sina blifvande lärjungar meddela. På grund häraf få Rikets Ständer
i underdånighet anhålla, att i 5 §. .3 mom. af folkskole-stadgan måtte intagas
följande föreskrift: »Dom-Capitlet bör äfven vaka öfver det sätt, hvarpå föreskrifva
undervisningsämnen i seminarium behandlas och serskildt deröfver att Bibel-läs»ning
med nödiga förklaringar af läraren dagligen i seminarium förekommer.»
Da undervisningens framgång i så väsendtlig mån beror af den undervisandes
personliga egenskaper, uppkommer företrädesvis vid lärarebefattningars tillsättande
behofvet af den personliga bekantskap med sökanden, som ett på stället aflagdt
undervisnings-prof medför; och då, utan tvifvel af denna anledning, sådana prof
i allmänhet finnas stadgade för så väl högre som lägre lärare-ljenster, synas folkskolelärare-befattningarne
i detta hänseende icke böra utgöra ett undantag, helst
del måhända vid dem är af så mycket större vigt alt en församling får lära känna
den person, åt hvilken vården af dess uppväxande ungdom skall anförtros, ju
betydligare inflytande läraren i dessa skolor kan hafva på barnens utveckling
äfven i moraliskt afseende. Den enda ledning, skolstyrelsen för närvarande
äger för bedömandet af de sökandes egenskaper, är den, som kan hemtas
ur dessas ofta från olika seminarier erhållna betyg, och dessa betyg, utom
det att jemförelse dem emellan icke är lätt alt verkställa, synnerligast till
följd af den svårighet, sorn i allmänhet är lastad vid bestämmandet af betyg
för undervisningsskicklighet, kunna icke sällan vara för en lång tid tillbaka
utfärdade. Det vore icke mindre nödigt att erhålla upplysning, huruvida de
sökandes kunskaper och förmåga alt undervisa sedermera blifvit underhållna
samt utvecklade; och prof finnas jemväl stadgade för sökande till klockareoch
orgelnist-beställningar, med hvilka skollärare-befatlningarne, så vidt möjligt,
kunna ställas i sammanhang; hvarförutan förekommer härjemte att om äfven
vid folkskolornas första inrättning, då en så stor mängd af skolor skulle på
en gång förses med lärare, det varit nödvändigt att på allt sätt underlätta
dessas antagande, samma förhållanden numera icke äro för handen, då folk
skoleväsendet
är nästan fullständigt ordnadt, hvadan ock på flera ställen inträffat
att skolstyrelse, af egen myndighet, ålagt de sökande ett prof, hvilket
likväl desse, då det ej varit i författningarne föreskrifvet, ofta vägrat att un
derkasta
sig.
Expcditians-Ulskoltels Förslag lill undt. Skrifvelse, N:o 183.
503
På grund af hvad i denna omständighet blifvit anfördt, och då jemväl svnes
lämpligt att, om skolstyrelse på annat sätt vunnit fullt tillförlitlig kännedom af
de- sökandes egenskaper, den i sådant fall må konna befria från afläggandet af ett
serskildt prof, hvilket dessutom ej heller bör till alltför lång tid utsträckas, emedan,
helst om flera sökande anmält sig, skolan på detta sätt skulle alltför länge
blifva i saknad af ordinarie lärare och en betänklig ojemnhet inträffa i undervisningen,
få Rikets Ständer underdånigst hemställa, att Folkskolestadgans (i §. 2 mom.
måtte erhålla följande lydelse: ”Vid tillsättande af lärare i folkskola förfares sålunda,
att, sedan ledigheten blifvit genom officiella tidningen trenne gånger kungjord, och
de sökande inom sextio dagar ifrån ledighetens första kungörande sina ansökningar
till skolstyrelsen ingifvit, äger skolstyrelsen, der den så nödigt finner, förelägga
de sökande läseprof, hvilket bör fullgöras genom undervisning i den skola, der
befattningen är ledig, under minst en dag, högst en vecka. Skolstyrelsen uppförer
sedermera på förslag” o. s. v.
Då ansökningsrätten, i afseende på folkskollärare-sysslor, är fri öfver hela
riket, kunna icke obetydliga olägenheter uppkomma deraf, att en skol-lärare möjligen
på en gång söker flera serskilda sådana befattningar, hvarigenom en församling,
som i vederbörlig ordning tillsatt denna vid folkskolan lediga befattning kan
komma att ännu en längre tid sakna ordinarie lärare i samma skola, hvilket förhållande
jemväl kan inträffa, om en sökande, som icke erhållit en förut sökt tjenst,
men anfört klagomål, under tiden söker en annan befattning. Rikets Ständer få
således hos E. K. M:t i underdånighet hemställa, ätt ett så lydande tillägg måtte
införas i folkskole-stadgans 6 §. 2 mom.: ”Ej må någon anmäla sig såsom
sökande till flera skollärare-tjenster på samma tid; sker det, vare lag samma, som
för klockare i sådana fall gifven är. Samma påföljd vare ock om den, som öfver
förslag eller utnämning till folkskolläraretjenst anfört besvär, anmäler sig såsom
sökande till annan dylik tjenst, förr än han styrkt sig vara från sin förra ansökan
i vederbörlig ordning skiljd.”
Att en folkskollärare kan, såsom derifrån icke af nu gällande föreskrifter
hindrad, lemna sin redan innehafvande läraretjenst, innan församlingen hunnit
blifva försäkrad om en ny lärare vid skolan, har synts Rikets Ständer böra
förebyggas, på det rubbningar i undervisningens jemna gång, så vidt möjligt,
må undvikas; anhållande derföre Rikets Ständer i underdånighet, det ett så
lydande stadgande måtte i 6 §. 2 mom. Folkskole-stadgan intagas: »Folkskolelärare
ege icke, utan skolstyrelsens bifall, rätt att från sin innehafvande tjenst
I
/
504
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 183.
»afflytta förr än sex månader förflutit, efter den dag, då han hos skolstyrelsen
anmält sin afsigt att från skolläraretjensten afträda.»
Slutligen, och i betraktande af den svårighet, tidsutdrägt och kostnad för
de tredskande, som ofta äro förenade med indrifvandet utaf sådana resterande folkskole-afgifter,
hvilka, enligt 4 §. 4 mom. af Folkskole-stadgan, det åligger församl
ing-sboerne att utgöra, hafva Rikets Ständer ansett att ett lagstadgande vore
af nöden till förekommande af de olägenheter, som uppstå, då, för utbekommandet
af dessa oftast blott till några skillingar uppgående afgifter, hvarje resterande serskildt
skall lagsökas, samt att det åsyftade ändamålet skulle säkrast vinnas om med
indrifvandet af ifrågavarande afgifter förfares på enahanda sätt, som E. K. M:ts
nådiga Förordning angående fattigvården af den 25 Maj 1847 föreskrifver, i afseende
på utbekommandet af resterande fattigvårdsafgifter. Och få Rikets Ständer således
hos E. K. M:t i underdånighet anhålla om införandet i folkskolestadgan af den
bestämmelse, att för utbekommande af sådana resterande folkskole-afgifter, som,
enligt 3 och 4 §§. af nämnda stadga skola utgöras, och hvarå restlängd är i sockenstämma
uppläst och erkänd, handräckning, på skolstyrelsens anmälan, genast skall
lemnäs af kronofogde i orten eller af städernas exsecutorer, så vida icke den skattskyldige
kan visa qvitto å redan erlagd betalning.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
Expeditions-Utskottels Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 184.
505
N:o 184.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelil den 19 Augusti 1851.
Preste-Ständet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Utke Is S/änders underdåniga skrifvelse, rörande verkställande af undersökningar
för utrönande aj rätta beloppen, hvarmed de i
15 §. af Tulllaxe-underrättelserna medgifva tullrestitutioner böra
utgå.
(Bev.-Ulsk:s Bet:de N:o 25.)
S. A. K.
Med anledning af de upplysningar, som förekommit under öfverläggningen
om 15 af underrättelserna till tulltaxan, rörande olämplighcten af nu gällande
tariff för tull-restitulion vid utförseln af vissa varor, tillverkade af utländska råämnen,
för hvilka Lidi erlagts, hafva Bikets Ständer, uppå derom gjord framställning,
tagit detta ärende under öfvervägandej och i betraktande af den synnerliga
vigten deraf, att den tull-reslitution, som enligt 15 §. tulltaxe-underrättelserna
medgifves, vid utförsel af vissa utaf utländska råämnen tillverkade fabrikater, är
i möjligaste mån och så nära sig göra låter, motsvarande den tull och öfriga införsels-a
fgi fler, som blifvit för de dertill använda råämnen erlagde, hafva Bikets
Ständer, då fullständig och säker utredning häraf icke torde kunna vinnas utan
alt noggranna undersökningar föregått, rörande alla de omständigheter, som på ett
tillförlitligt bestämmande af dessa belopp kunna inverka, ansett sig i underdånighet
böra hos E. K. M:t anhålla, det täcktes E. K. M:t anbefalla vederbörande
att låta verkställa noggranna undersökningar för utrönande af de belopp, hvarmed
den vid sjöväga utförsel af vissa fabrikater medgifna tull-reslitution må anses höra
utgå, samt att, i händelse härvid skulle befinnas, att rättelse i något eller några
Bih. till II. St. Fröt. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 Afl. 64
506 Expedilions-Utskotlcts Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 185.
af ile i nuvarande tariff för berörde tull-restitution upptagna belopp bör ega runi,
E. K. M:t då måtte derom till Rikets näst församlade Ständer göra nådig framställning.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
N:o 185.
1’ppläst och godkändt hos Ridd. och Adeli) den 19 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Sländers underdåniga skrifvelse, angående anslag af allmänna
medel till ersättning för de under gängse smitlosamma boskapssjukdomar
nedslag tade kreatur.
(Stats- samt Allm. Besvärs- och Ekon.-Ulsk:ns
Bet:den N:ris 9 och 39.)
S. A. K.
Vid öfvervägande af gjord framställning, huruvida icke ett anslag af allmänna
medel måtte beviljas, lill ersättning för nedslagtandc af boskap under
smittosamma boskaps-sjukdomars och särdeles den så kallade lungsjukans härjande,
hafva, med hänsigt till hvad E. K. M:t, på förekommen anledning, godtfunnit,
under den 28 December 1848 och den 31 Maj 1849, uti enahanda fråga i nåder
stadga och förordna utöfver de genom Kongl. Förordningen den 23 Januari
1828 meddelade, härå tillämpliga föreskrifter, Rikets Ständer, inseende angela
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 185.
507
genheten deraf, alt den elakartade smittosamma lungsjukan hos nötkreaturen inom
landet utrotas eller åtminstone i möjligaste måtto hämmas, och öfvertygade att
det hästa medlet dertill är en tidig och ändamålsenlig nedslagtning af de smittade
kreaturen, ansett att ett sådant ändamål lämpligast skulle vinnas, om inom orterne
försäkringsforeningar funnos, hvilka ersatte de såmedelst uppkommande förluster;
men då erfarenheten visat, att dylika föreningar blott på få ställen hittills blifvit
bildade, hvartill orsaken i allmänhet varit fruktan att ersättningsbeloppen kunde
blifva alltför betungande, hafva Rikets Ständer derjemte funnit det vara af särdeles
vigt att staten mellankommer, för att genom något understöd vid skadeersätlningarnes
meddelande underlätta bildandet af sådana föreningar, hvilka icke blifva
fullt ändamålsenliga, om de icke teinligen allmänt inginges. Af dessa skäl få Rikets
Ständer, hvilka, på grund af den, under den tid sjukdomen varit i landet
gängse, vunna erfarenhet, förmoda, att, om nedslagtning af smittade kreatur i tid
verkslälles, ersättningsbeloppen icke blifva särdeles betydliga, i underdånighet anhålla,
det E. K. M:t behagade i nåder försäkra de bolag, hvilka redan bildat sig
eller framdeles, inom den preskriptions-tid E. K. M:t kan finna lämpligt i nåder
bestämma, bildas lill försäkring emot den elakartade, smittosamma lungsjukan hos
nötkreaturen, om statens deltagande till hälften uti de ersättningar, som för kreaturs
nedslagtning af bolagen meddelas; och hafva Rikets Ständer funnit, att dc
för ändamålet erforderliga medel, såsom afseende en utgift af tillfällig beskaffenhet,
höra utgå af det under Riksstatens åttonde hufvudtitel befintliga anslag'till
farsoters och smittosamma sjukdomars botande, hvilket, såsom förslags-anslag, dertill
kan, utan serskild förhöjning, lemna erforderlig tillgång.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
508 Expeditions-Utskottats Förslag till uncl. Skrifvelse. N:o 186.
N:o 186.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Aug. 1851.
Preste-Slåndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Sländers underdåniga skrifvelse, angående föreslagen ändring
i JoreskriJterne om rättegång i Domkapitel.
(Lag-Ulsk:s Bet:de N:o 36.)
S. A. K.
Då E. K. M:t genom nådigt Cirkulär till samtlige Konsistorier i riket och
Direktionen öfver Stockholms stads Undervisningsverk den 6 Juli 1849 förordnat,
att Gymnasium skall med Lärdoms- och Apologist-skola förenas till ett sammanhängande
läroverk, har E. K. M:t, enligt hvad i nådig proposition blifvit Rikets
Ständer meddeladt, ansett en förändring af de rörande sammansättning af Domkapitel
i stift, der Universitet ej är, nu gällande föreskrifter vara erforderliga.
Domkapitlen i Universitets-stiften och Konsistorierne i Stockholm hade E. K. M:t
funnit böra tills vidare förblifva sammansatta såsom hittills. I de öfriga stiften
borde Domkapitel hesta af Biskop, såsom ordförande, samt fem ledamöter, bland
hvilka, i egenskap af sjelfskrifne, Domprost, der sådan finnes, läraren i theologi
vid läroverket i stiftsstaden samt den bland öfrige lärarne derstädes, som längsta
tiden innehaft prebende-pastorat, så ock i Götheborgs stift de, enligt serskilda
stadgar, till säte i Domkapitlet berättigade Pastorerne vid Christinae eller Tyska
församlingen i Götheborg; de ledamöter, som derutöfver erfordrades för fyllande af
sagda antal, borde af Konungen förordnas bland ordinarie presterne i stiftet eller
lärarne vid läroverket i stiftsstaden.
Med dervid tillika fästad nådig uppmärksamhet å de föreskrifter, som nu finnas,
angående domfört antal ledamöter, och under antagande att Domkapitel torde
kunna utan olägenhet anses domfört med ringare antal, hvarigenom den fördel
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 186.
509
vunnes, att öfverenskommelser kunde träffas att turvis begagna ledighet från kapitelgöromålen,
saint med afseende derå, att skyldigheten för ledamöterne alt samfäldt
underskrifva expeditionerne, lätteligen syntes vålla tidsutdrägt, hade E. K.
M:t funnit en lagförändring äfven i dessa delar tjenlig; i hvilka samtlige hänseenden
E. K. M:t, efter Statsrådets och E. K. Mits Högsta Domstols hörande,
i nåder föreslagit Rikets Ständer alt, med ändring af 1, 3 och 13 §§• ' Kongl.
Förordningen den 11 Februari 1687, angående rättegången i Domkapitlen, samt
med upphäfvande af Kongl. Brefvet den 15 Juli 1752 om domfört antal ledamöter
i Domkapitel, äfvensom af Kongl. Brefvet den 13 Juli 1799, som berättigar samtlige
Lektorer vid Gymnasium till säle och stämma deri, antaga de stadganden att
från den 1 Maj 1852 till efterrättelse lända, hvilka, i öfverensstämmelse med
hvad ofvan anfördt är, i E. K. Mits högslberörda proposition äro intagne.
Som emedlertid, på sätt E. K. Mit jemväl behagat i nåder tillkännagifva,
för en fullständig pröfning af det utaf Kyrkolägs-kommittén utarbetade underdåniga
förslag till en förändrad organisation af Domkapitlen, i allmänhet det hinder mötte,
att samma förslag i väsendtlig mån egde sammanhang med åtskilliga andra i förslaget
till ny kyrkolag väckta frågor, serdeles hvad anginge föremålen för Domkapitlens
verksamhet, hvilka frågor ej ännu hunnit beredas till slutligt företagande,
hafva Rikets Ständer, som i noggrannt öfvervägande tagit hvad af E. K.
Mit härutinnan blifvit i nåder föreslaget, dervid ansett det nuvarande Lektorer,
så länge de med tjenstgöringen vid Elementar-läroverken fortfara, torde, på grund
af innehafvande fullmakter, höra såsom ledamöter af Domkapitlen qvarstå; äfvensom
att genom antagande af dels sjelfskrifne och dels förordnade ledamöter, hvarjehanda
olägenheter syntes uppkomma; hvadan och da någon förändring med organisationen
af och rättegången uti Domkapitlen icke synes af något mera trängande
behof för närvarande påkallad, Rikets Ständer ej funnit skäl att E. K. Mits nådiga
proposition i detta ärende antaga; hvilket Rikets Ständer få till svar i underdånighet
anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
510
Expeditions- Ulsko t tets Förslag tilt und. Skrifvelse, N:o 187.
N:o 187.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Aug. 1851.
Återremitteradt af Preste-Ståndet den 19 — —
D:o af Borgare-Ståndet den 20 — —
D:o af Bonde-Ståndet den 20 — —
(Se Expeditions-Utskottets Memorial N:o 15.)
Rikets' S län ders underduniga skrifvelse, om löneförhöjning iil nuvarande
Bibliothekarien vid Linköpings Gymnasii- och SliflsBibliolhck.
(Stats-Utskrs. Uti. IN -ris 247 och 309.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit hemsläldt, att de ville hos E. K. M:t i underdånighet
anhålla, att åt nuvarande Bibliothekarien vid Linköpings Gymnasiioch
Stifls-Bibliothek, Pastor L. Wiede mätte beviljas en personel löneförhöjning
af 266 R:dr 32 sk. banko årligen, att, så länge han berörde Bibliolhekarie-tjenst
innehafver, af reservationerne å ett på Allmänna Indragningsstaten uppfördt anslag
för emeriti-löner vid elementarläroverken utgå. Såsom skäl härför har hufvudsakligen
blifvit anfördt, att nämnde bibliothek vore ett af de dyrbaraste i riket;
alt nuvarande bibliothekarien vid ifrågavarande bibliothek genom sin vetenskapliga
verksamhet och sitt utmärkta nit, väsendtligen bidragit dertill att de högst värderika
samlingarne af tryckta arbeten och manuskripter uti detta bibliothek blifvit
kände och begagnade af fäderneslandets litteratörer; att det icke kunde förväntas
det någon med erforderliga kunskaper, i händelse af nuvarande bibliothekariens afgång,
skulle vilja emottaga befattningen, sedan nu mera den yngste läraren, enligt
den nya staten för elementar-läroverken, åtnjuter nära dubbelt högre lön samt slutligen
att då Wiede hvarken vore emeritus eller bibliothekarien ens ibland ordinarie
skollärare upptagen, hinder deruti syntes möta för E. K. - M:t att utan
Rikets Ständers medgifvande, åt honom anordna den äskade löneförhöjningen på
Expedilions-Utskottets Förslug lill und. Skri frelse, N:o 188.
511
läroverkens anslag, ehuru ifrågavarande tjensteman genom särskild instruktion tillika
hade sig undervisningsskyldighet ålagd $ men att Rikets Ständer voro oförhindrade
att för ifrågavarande ändamål å samma anslag, som dertill erbjöde tillgång,
lemna anvisning, hvarigenom Linköpings läroverk finge bibehålla en utmärkt vetenskapsman,
utan att Statsverket i följd häraf med någon direkt utgift betungades.
Rikets Ständer hafva detta ämne lili pröfning förehaft och få, sedan upplyst
blifvit, att Bibliolhekarien vid Linköpings Gymnasii- och Stifts-bibliothek icke är
i gällande Skol-ordning ibland skollärarin upptagen, underdånigst anhålla, det E.
K. M. täcktes tilldela Pastor Wiede, om han deraf finnes förtjent, ett årligt belopp
af 266 R:dr 32 sk. banko, att, så länge han bibliothekarii-tjensten innehafver,
utgå af reservationerna å anslaget till emeriti-löner vid elementar-iäroverken.
1
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
N:ö 188.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående befrielse för Kronomagasins-förvaltaren
i JVarberg A. Öhrwall från honom
ålagd ersättningsskyldighet lill Statsverket.
(Stats-Utsk:s Uti:de N:ris 130 och 292.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har framställning förekommit derom, att Kronomagasinslorvaltaren
i Warberg Anders Öhrwall måtte befrias från skyldighet alt, enligt E.
512
Expeditions-Utskottets Förslag till nild. Skrifvelse, iV.'0 188.
K. M:ts och Rikets Kammar-Rätts den 24 Oktober 1848 fna och af E. K. M:t
den 18 Oktober 1849 i nåder fastställda utslag, med 930 R:dr 26 sk. 7 r:st
ersätta Statsverket den förlust, som uppkommit derigenom att en från Warbergs
Kronomagasin till Götheborg i Juni månad 1845 sjöledes afsänd råglast af 275
tunnor 20 kappar, bar vid framkomsten tili Götheborg befunnits så oduglig, att den
såsom oanvändbar för Kronans behof kasserades och å auktion försåldes, hvarefter
annan råg för Kronans räkning anskaffades efter ett pris af 10 R:dr 3
sk. tunnan; hvilken ersättningsskyldighet, ehuru E. K. M:t, uppå derom alternativt
gjord underdånig anhållan, täcktes af gunst och nåd förunna Öhrwall den lindring,
att ådömda summan finge successive med ett hans lön på stat motsvarande
belopp af 150 R:dr B:ko årligen inbetalas, Öhrwall likväl, vid nu uppnådd 77
års ålder samt, med hustru och upptagna barnbarn, sladd i torftiga vilkor, icke
utan att beröfvas all utsigt till bergning skulle kunna fullgöra.
Vid öfvervägande af hvad tillgängliga handlingar i detta mål innehålla,
hafva Rikets Ständer funnit, det åtskilliga förhållanden härutinnan förekomma,
hvilka, fastän de icke kunnat i domstolsväg medföra Öhrwalfs befrielse från
ersättningsskyldighet, dock såsom billighetsgrunder synas förtjenta af synnerlig
uppmärksamhet. Enligt hvad kändt är, var den år 1844 skördade säd, till
följd af inträffad regnig väderlek, i allmänhet slö och mindre väl inbergad, hvadan
ock, uppå underdåniga framställningar derom, att tillämpningen af föreskrifterna angående
beskaffenheten af räntegild spannmål skulle tillintetgöra möjligheten för de
skattskyldige att spannmålen in natura leverera, E. K. M:t, uti nådigt Bref af den
29 November 1844 samt den 14 och 28 Januari 1845 behagade förklara att, vid
leverering in natura af 1844 års spannmål uti Upsala, Nyköpings, Westmanlands
och Stockholms län, densamma finge anses såsom levereringsgild, så vida den befunnes
rensad ocb efter äringens beskaffenhet strid. Den af Öhrwall lill E. K. M:ls
och Rikets Statskontor insända redogörelse för den år 1845 till Warbergs Kronomagasin
inlevererade spanmål finnes jemväl vara försedd med vederbörande kronofogdes
intygande om densammas räntegilda beskaffenhet; och ehuru spannmålen,
såsom mindre väl inbergad, varit mera än vanligt underkastad försämring, då den
vid transport sjöledes under den varmaste årstiden legat 14 dagar sammanpackad i
fartygets botten utan luftvexling och utan att kunna omskyfflas, synes den likväl
vid inlastningen icke hafva varit oanvändbar för Kronans behof, enär försäljningspriset
för den under transporten forskämda säden kunnat vid den om hösten anställda
auktionen uppgå till 7 R:dr 25 sk. tunnan.
Med
Expeditions-Utskottets Förslag till and. Skrifvelse, N:o 188. 513
Med afseende pä dessa förhållanden och då genom utkräfvandet hos Öhrwall af
Slatsvcrkets ifrågavarande fordran denne ålderstigne tjensteman, hvilken med familj
befinner sig i torftiga vilkor, skulle betagas all utsigt till framtida bergning,
hafva Rikets Ständer pröfvat skäligt, för sill del, medgifva, att Kronomagasinsförvaltaren
Öhrwall må från den honom ådönnla ifrågavarande ersättningsskyldigheten
befrias.
Då likväl Advokatfiskal i Kammar-rätten synes böra komma i åtnjutande
af den honom, enligt 23 §. af Instruktionen för detta Embetsverk den 15 Öktober
1831, tillförsäkrade aktoratsprovision, och upplyst blifvit, att en del af det ådömda
ersättningsbeloppet redan med 150 R:dr till Statsverket influtit, hafva Rikets
Ständer funnit af de å ofvanberörde ersättningsbelopp redan till Statsverket influtna
medel böra för bemälde advokatfiskal räkning innehållas så stor del, som motsvarar
den aktoratsprovision, hvilken, på grund af ofvan åberopade stadgande,
skolat honom tillkomma, derest Kronans berörde fordran i sin helhet till
Statsverket ingått.
Hvilket Rikets Ständer fa i underdånighet anmäla; framhärdande etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
o /
Bih. till R. St. Prat. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 Afl
65
514
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N-.o 189.
N:o 189.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Addri den 19 Aug. 1851.
Preste-Sländet deri 19 — —
Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skri/velse, angående statsanslag till bekostande
af en uppfunnen räknemachin.
(Stats-Utsk:s Utl:de N:o 294.)
S. A. K.
’ Sedan E. K. M:t, efter det Dess Vetenskaps-akademie blifvit hörd, under
den 29 nästlidne April i nåder förklarat att, i saknad af nödiga tillgångar, E.
K. M:t funne Sig förhindrad alt lemna nådigt bifall tilL en af Audilören Georg
Scheutz i underdånighet gjord och af bemälda Akademi understödd ansökning att
honom måtte nådigst förunnas ett anslag af 3,333 R:dr 16 sk. B:ko, för att
komma i tillfälle, dels alt ombesörja en så fullständig modell af en utaf honom och
hans son Edvard Scheutz uppfunnen och på konstanta differenser af en viss ordning
grundade machin att uträkna, sätta och trycka mathematiska tabeller, att den
kunde tjena till ledning vid frambringandet af sådana apparater, till hvad omfång
som helst, dels ock att bestrida kostnaderne för en utrikes resa för modellens förevisande,
särdeles i de länder, hvarest instituter finnas för utgifvandet af årliga
nautiska och astronomiska tabeller; så har, af sådan anledning, hos Rikets Ständer
blifvit föreslaget, att Rikets Ständer måtte, på uppgifna skäl och vilkor, bevilja
till ifrågavarande föremål en summa af 3,333 R:dr 16 sk. B: ko.
Rikets Ständer hafva~tagit denna fråga i öfvervägande, och som Vetenskapsakademien
i dess utlåtande öfver ansökningen bland annat vitsordat, att den Akademien
förevista machin, ehuru endast provisionel, beräknade, satte och tryckte
tabeller, der 3:dje differensen vore konstant; att den funnes grundad på en så fulländad
idé, att den med lätthet kunde utsträckas tili erforderligt omfång för alla
Expcdiiions-Utskottets Förslag till vild. Skrifvelse, N:o 190. 515
sådane tabeller, som skäligen kunde blifva förfemål för en räknemachin; att i
händelse medel deri ill ansloges, den blifvande nya modellen komme att förses med
åtskilliga tillägg, som betydligt ökade machinens användbarhet; samt att uppfinningen
af berörde serdeles enkla räknemachin otvifvelaktig! skulle lända vetenskapen
till gagn och fäderneslandet till beder, hafva Rikets Ständer icke betviflat
nyttan af ifrågavarande machin, dock söm Rikets Ständer icke kunnat så tillförlitligt
bedöma värdet af denna uppfinning, att de, på grund deraf, ansett sig
böra obetingadt anvisa det begärda anslaget, hafva Rikets Ständer till E. K.
M:ts nådiga disposition ställt ett belopp af 3,333 R:dr 16 sk., att från Riksgälds-kontoret
utgå, för att till Auditören Scheutz utbetalas, i den händelse E.
K. M:t skulle, efter vederbörlig pröfning, finna att den af Scheutz och hans son
uppfunna räknemachin, färdiggjord, uppfyller det dermed åsyftade ändamål. Hvilket
Rikets Ständer få härigenom hos E. K. M:t i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
N:o 190.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Augusti 1851.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående Militie-boställskassan.
(Stats-Utsk:s Utl:de N:o 296.)
S. A. K.
Under behandlingen af hvad Rikets Ständers år 1849 församlade Revisorer,
i afgifven berättelse, angående samma år verkställd granskning af statsverkets samt
516
Expeditions-Utslcottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 190.
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
åren 1846 och 1847, anmält och hemställt, hafva, i afseende på den bland
berörda fonder förekommande Militie-boställskassan, Rikets Ständer, efter tagen
kännedom af ej mindre E. K. M:ts och Rikets Krigs-kollegii af revisions-berättelscn
föranledda underdåniga utlåtande i detta ämne, än äfven af serskildt tillhandakomna
upplysningar, inhemtat, hurusom från nämnde kassa årligen utbetalas pensioner,
till ett belopp af 3,510 R:dr 16 sk. R:ko, hvartill komma kassans öfriga utgifter,
hvilka lära kunna antagas att i medeltal utgöra, under åtskilliga titlar,
21,466 R:dr 32 sk., eller tillsammans 24,977 R:dr, men deremot uti årliga inkomster
beräknas endast 21,500 R:drR:ko, som alltså med ett belopp af 3,477 R:dr
understiga utgifterna, hvilka dessutom med hvarje år ökas, i den mån de å
Miiitie-boställen förut varande karakterslös icke kunna underhållas genom ändamålsenlig
reparation, utan måste utdömas, samt boställsinnehafvarne i stället tilldelas
inqvarterings-penningar.
Alt ett sådant missförhållande emellan ifrågavarande kassas inkomster och
utgifter måste medföra fondens successiva aftagande och slutliga försvinnande
har icke undfallit uppmärksamheten vid de på sednare tider hållna statsrevisioner,
och E. K. M:t har jemväl, med afseende på kassans tillstånd, i nåder föreslagit
vid sistlidne riksdag, dels att de pensioner och till indragning bestämda
löner, hvilka betungade denna kassa, mätte på Allmänna Indragningsstaten öfverflyttas,
dels ock att när framdeles embets- och tjenstemän, som njuta lön af
Militie-boställskassan, antingen erhölle afsked vid den ålder, då de enligt författningarne
ägde att bibehålla lönen såsom pension eller ock vid blifvande regleringar
af E. K. M:ts och rikets Krigs-kollegium ställdes på indragning, de finge
med innehafvande lön på Allmänna Indragningsstaten uppföras, — hvilken nådiga
framställning Rikets vid sistlidne riksdag församlade Ständer likväl på anförde
skäl ansett sig icke kunna bifalla.
Lika med sednast församlade Revisorer hafva Rikets Ständer funnit att åtgärder
böra vidtagas, hvarigenom missförhållandet emellan Militie-boställskassans
inkomster och utgifter undanrödjes, så att kassan kan blifva i stånd att uppfylla
sin ursprungliga bestämmelse; och som ofvan upptagna belopp, hvarmed årliga
utgifterna öfverstiga inkomsterna, ungefär motsvarar hvad som utbetalas lill åtskilliga
embets- och tjenstemäns pensionering, synes, om till en början kassan befrias
från denna utgift, anledning vara att förvänta, det Militie-boställskassans hittills
fortgående förminskning skulle kunna förebyggas.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 191. 517
Af sådan orsak hafva Rikets Ständer medgifvit, att den pensionsstat, till
ett belopp af 3,510 R:dr 16 sk., hvarmed Militie-boställskassan för närvarande
är belastad, må på Allmänna Indragnings-staten öfverflyttas; hvarjemte Rikets
Ständer velat i underdånighet fästa E. K. M:ts nådiga uppmärksamhet på nödvändigheten
deraf, att förvaltningen af denna kassa varder på det sätt ordnad,
att sådana från densamma hittills utgående kostnader, som för dess egentliga ändamål
äro främmande, måtte för framtiden undvikas.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti '1851.
N:o 191.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 19 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 19 — —
Borgare-Ståndet den 20 — —
Bonde-Ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående dispositionen af den
å ackordsforsköller och ersättningar varande reserverade behållning.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 299.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer, som vid den under innevarande riksmöte förehafda reglering
af utgifterna under riksstatens 4:de hufvudtitel uteslutit det hittills på denna
hufvudtitel uppförda reservations-anslag af 6,000 R:dr för ackordsförskotter och
ersättningar, har blifvit utredt, dels hurusom de å berörda anslag gjorda reser
-
518 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N;o 191.
vationer vid 1849 års slut uppgingo till 14,745 R:dr 24 sk., hvilken summa,
hvarå någon anordning icke egt rum under nästlidne och innevarande år, för närvarande
kan antagas hafva blifvit förökad Lill 26,745 R:dr 24 sk., dels ock att
det förmodade behofvet af berörde anslag, inskränkande sig till hvad vissa tjenstemän
ega rätt att framdeles bekomma i ersättning för erlagda ackorder, uppgår
till ett sammanlagdt belopp af endast 4,086 R:dr 46 sk. 8 r:st. utom sådana
mindre betydliga ersättningar, som kunna ifrågakomma för den fordna Lifdrabantkorpsen.
Och som alitsa de ersättningar för erlagda ackorder, hvilka af statsmedel
kunna ifrågakomma att utbetalas, inskränka sig till en mindre summa och fullt
kunna bestridas med omkring 6,000 R:dr, hvadan det blifver utan ändamål
att den öfriga betydliga behållningen ytterligare reserveras, hafva Rikets Ständer
beslutat att af inerberörda reservationer ett belopp af Tjugotusen R:dr skall från
E. K. M:ts och rikets Stats-kontor till Riksgälds-kontoret öfverlemnas. Hvilket
Rikets Ständer få hos E. K. M:t i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 20 Augusti 1851.
Expeditions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 192.
519
N:o 192.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelu den 20 Aug. 1851.
Preste-Ståudet den 20 — —
Borgare-Ståndet den 21 —- —
Bonde-Ståndet den 21 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående föreslagen lindring
i belalningsvilkoren för det lill uppbyggande af sliflskyrkan
i Hernösand beviljade lån.
(Stats-Utsk:s Uti., N:o 321.)
S. A. K.
Med anledning af hos Rikets Ständer ,vid innevarande riksdag gjord framställning
om lindring i belalningsvilkoren för det till uppbyggande af stiftskyrkan
i Hernösand beviljade län, sä hafva Rikets Ständer nied hänseende till de ansenliga
uppolfringar, Hernösands och Hernö församling redan fått vidkännas, samt den
tryckande och långvariga skuldsättning, församlingen sig ådragit för fullbordandet
af sin nya kyrka, vid hvilken kyrkobyggnads företagande och fulländande ej allenast
församlingens enskilda behof af ett värdigt och tillräckligen rymligt tempel ■
måsjt afses, utan äfven de allmänna anspråk på hufvud- eller moderkyrkan inom
ett af rikets stift, hvarest samma stifts högtidligaste andliga förrättningar skola
firas, bordt tillfredställas, funnit skäligt medgifva befrielse från räntas utgörande
för det, till fullbordande af stiftskyrkan i Hernösand, nämnde stad samt Hernö
landtförsamling beviljade och under år 1845 från Riksgälds-kontoret utbetalda lån
å 40,000 R:dr, dock med skyldighet för staden och landlforsamlingen att sedan
länet innehafts under fem års tid, från slutet af det år, hvarunder detsamma utbekommits,
å dess ursprungliga belopp, på sätt förut varit stadgadt, årligen till
Riksgälds-kontopet inbetala fem procent, intilldess lånesumman derigenom blifvit
520 Eccpeditions-Ulskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 193.
till fullo godtgjord; börande, i fall denna inbetalning icke skulle inom bestämd tid
verkställas, fem procents årlig ränta erläggas för det till liqvid förfallna beloppet.
Anmälande i underdånighet detta beslut, framhärda Rikets Ständer etc.
Stockholm den 21 Augusti 1851.
N:o 193.
Uppläst och godkändt hos Ridd och Adeln den 21 Augusti 1851.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, i anledning af kongl.
Maj:ts nådiga proposition, angående Nija Trollhätte kanalbolags
Direktions underdåniga ansökning att få lill skalle lösa
gamla slussen vid Lilla Edet.
(Stats-Utsk:s Uti:n, N:is 171 och 293.)
S. A. K.
Sedan Direktionen för Nya Trollhätte kanalbolag, uti en till E. K. M:t ingifven
skrift, i underdånighet anmält, att vid förehafd fråga om lämpligaste sättet
att begagna den bemälda bolag i nåder medgifna rättighet att använda gamla
slussen vid Lilla Edet, hvilken af bolaget, emot en årlig afgift af 300 R:dr
banko, på arrende innehafves, till anläggning af sådana vattenverk, hvarigenom
inga ämnen till uppgrundningar i Götha Elf skulle uppkomma, Direktionen funnit
det vara mest öfverensstämmaude med den kringliggande ortens fördel, att den i
nämnde
Exp c dil ion s- lits holte ts Förslag till vnd. Skrifvelse, N:o 193. 521
nämnde sluss befintliga vattentillgång gagnades för någon större fabriksanläggning;
af hvilken anledning Direktionen, å bolagets vägnar, underdånigst anhållit,
det E. K. M:t, till befrämjande af så väl ortens som bolagets gagn och fördel,
måtte täckas i nåder tillåta Nya Trollhätte kanalbolag, att, derest annans laga
rätt deraf icke förnärmades, få till kronoskatte-lägenhet inlösa Lilla Edets sluss
jemte dithörande obetydliga jordutrymme utmed bägge sidorna af slussen och slusskanalen,
hvarjemte Direktionen i underdånighet anhållit, att, i fall hinder skulle
möta för beviljande af förutnämnde ansökning, kanalbolaget måtte fä, genom byte
med ett bolaget tillhörigt hemman, \ mantal Lilla Höjom, tillvinna sig eganderätten
till ofvannämnde sluss med dertill hörande område.
Sedan Kammar-kollegium häröfver afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden
har E. K. M:t, med afseende å de af Nya Trollhätte kanalbolags Direktion omförmälda
jemte flera i den nådiga propositionen anförda omständigheter, i nåder
föreslagit Rikets Ständer, att berörde slussverk med dess å östra sidan belägna
område, äfvensom den jordrymd å venstra sidan, som vid slutlig pröfning af derom
yppad rättegång kan befinnas vara slussverket tillhörig, må till Nya Trollhätte
kanalbolag få under skattemannarätt och under vissa af E. K. M:t nödiga befunna
vilkor försäljas.
Rikets Ständer hafva detta ärende i öfvervägande tagit; men då, dels i
afseende å sjelfva den föreslagna skattelösen, dels ock i fråga om köpeskillingens
belopp, betänkligheter mot berörde nådiga förslag hos Rikets Ständer sig yppat,
hafva Rikets Ständer af dessa anledningar funnit sig förhindrade att E. K. M:ts
härom aflåtna nådiga proposition antaga. Hvilket Rikets Ständer härmed få till
svar i ämnet underdånigst anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 22 Augusti 1851.
Bih. till B. St:s Brot. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 yl [cl.
66
r»2“2
Expeditions- Visko t tets Förslag till rind. Skrifvelse, N:o 194.
N:o 194.
Uppläst och gorlkändt hos Ridd. och Adeln den 21 Augusti 1851.
Presle-Ståndet, den 21 — —
Borgare-Ståndet den 2L — —
Bonde-Ståndet den 22 -— -—
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående ifrågasatte förändrade
tullbestämmelser för raffineradt Socker samt Socker
sirap.
(Bev.-Utsk:s Mern., N:o 28.)
S. A. K.
I aflåten nådig proposition af den 23 nästlidne Juli har E. K. M:t behagat
föreslå Rikets Ständer, att för de fall, då införseln af raffineradt socker hit i landet
från Norrige eller utrikes ort befrämjas genom derstädes beviljade exportpremier,
E. K. M:t, för att förekomma de för Svenska socker-fabrikationen,
äfvensom för Svenska statsverket menliga följderna af dylika premier, måtte bemyndigas,
alt, der så nödigt pröfvas, utöfver den, enligt gällande bestämmelser,
utgående infdrselstull, belägga raffineradt socker, som inkommer från nyss antydde
orter, med en afgift, ungefärligen motsvarande den premie, som utöfver medgifven
tull-restitution för råsockret, efter en afkomst-beräkning af 75 procent, i
en eller annan form redan är eller framdeles kan varda beviljad.
Rikets Ständer hafva tagit denna fråga i öfvervägande, och beträffande beskaffenheten
af den åtgärd, som må, i förenämnde hänseende, vidtagas, så, enär
det, genom fullständig utredning af ämnet, enligt Rikets Ständers tanka, är satt
utom allt tvifvel, att en förhöjning af 1 sk. per skålpund i den vid sjöväga införsel
från Norrige nu utgående tull å raffineradt socker skall fullt betrygga både
statsverket och den inhemska socker-raffineringen emot befarade vådorna af den
åt privilegierade socker-raffinaderiet i Fredrikshall beviljade exportpremie; samt
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 194. 523
man med fullkomlig visshet torde kunna antaga, att å öfriga utrikes orter, hvarifrån
införseln hit till landet af ralfineradt socker är belagd med dubbelt den
tull, som för Norrsk raffinad utgår, ingenstädes kan ifrågakomma att i hittills
medgifna exportpremier, deraf hvarken Svenska statsverket eller sockerförädlingsuäringen
lidit något men, bevilja en så betydlig tillökning att icke 1 skillings
förhöjning af den härstädes å raffineradt socker i allmänhet stadgade införselstull
i alla händelser skall blifva, såsom skydd, tillfyllestgörande; hafva Rikets Ständer
ansett sig böra endast så vida bifalla hvad E. K. M:ts nådiga proposition
innehåller, att Rikets Ständer, för de fall, då, på sätt nyligen i Norrige blifvit
vidtaget, införseln af raffineradt socker hit i landet från utrikes ort befrämjas
genom derstädes, utöfver hvad tillförene egt rum, beviljade exportpremier af sådan
beskaffenhet, att menliga följder för Svenska socker-fabrikationen och statsverket
deraf skäligen kunna befaras, bemyndiga E. K. M:t att, der så nödigt pröfvas,
intill den 1 Juli 1854, med högst 1 sk. per skålpund förhöja den, enligt nu
gällande bestämmelser, utgående införselstull å raffineradt socker, som under liden
inkommer från Norrige och öfriga nyss antydda orter. Hvilket Rikets Ständer
la, såsom svar i ämnet, hos E. K. M:t i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 22 Augusti 1851.
524
Expeditions-Utskottels Förslag till undt. Skrifvelse, N:o 195.
N:o 195.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelil den 21 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare—Ståndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående den tillökade ordinarie
Soldal-roleringen i Riket.
(Stats- samt Ali. Besv. och Ekon.-Utsk:ns Uti. N:o 48.)
S. A. K.
Uti nådig skrifvelse af ilen 12 sistlidne Juni har E. K. M:t, behagat meddela
Rikets Ständer att roterings-fcirrättningarne inom alla de rikets län, der Soldat-rotering
egde rum och berörde förrättningar kunnat anbefallas, blifvit till slut
bragte, samt att de längder, som upprättats öfver den af roterings-kommissionerne,
för Stockholms, Westmanlands, Upsala, Södermanlands, Östergöthlands, Jönköpings,
Elfsborgs, Calmar, Götheborgs och Bohus, Gefleborgs, Wermlands, Nerikes och
Skaraborgs län verkställda, af E. K. M:ts Krigs- och Kammarkollegier, efter förulgången
granskning och rättelse, i underdånighet tillstyrkta nya Soldat-rotering,
blifvit af E. K. M. för Dess del, godkänd, och har E. K. M. derjemte i nåder
tillkännagifvit, att den nya ordinarie roteringen inom Stora Kopparbergs län, hvilken
genom nådigt bref den 21 September 1826 blifvit uppskjuten, intill dess de
redan då i länet pågående storskiftes- och egodelnings-förrättningarne hunnit afslutas,
hittills icke kunnat till företagande anbefallas, enär nyssberörde hinder för roteringsförrättningen
ännu förefunnes, samt att, då en längre tid komme att förflyta,
innan resultatet af den blifvande roteringsförrältningen derstädes kunde Rikets
Ständer meddelas, men den nya soldatroteringen inom hela riket, med undantag
blott för detta enda län, vore fullbordad, E. K. M:t ansett skälig anledning
icke vara för hand att med den definitiva pröfningen af detta roteringsärende längre
Earpedilions-Utskollets Förslag till und. Skrifvelse N:o 195.
525
låta anslå, destomindre sorn en sådan pröfning, i hvad den tillkomna nya båtsmansroteringen
anginge, redan vid sista riksdagen egde rum.
Rikets Ständer, som, lika med E. K. M:t, anse det förhållande, som i afseende
å roteringen inom Stora Kopparbergs län sig företer, icke böra utgöra binder
för pröfningen af den verkställda nya soldat-roteringen i de öfriga län, der sådan
rotering egt rum, hafva, vid granskning af de till Rikets Ständer öfverlemnade
roteringsverken öfver samma nya ordinarie rotering icke funnit något att anmärka
och alltså, jemväl för sin del, fastställt de ifrågavarande roteringsverken samt de deröfver
för här ofvan uppräknade tretton län upprättade längder. Likväl och enär
ett stort antal af de nybildade rolarne bestå af rotedelar, belägna i olika socknar
och härader, på betydligt afstånd ifrån hvarandra, samt Rikets Ständer anse, att
utgörandet af effektiv roteling skulle för dessa spridda rotedelar medföra elt vida
större besvär än roteringen i allmänhet innefattar, hafva Rikets Ständer funnit skäligt,
för siii del, besluta, alt de genom ifrågavarande nya rotering tillkomne, indelta
hela rotar, ej mindre än de styckade rotarne som äro afsedda att erlägga vakansafgift,
må få roteringsskyldigheten fullgöra genom erläggandet af en sådan samma
skyldighet motsvarande afgift, i enlighet med Rikets Ständers den 15 Juni 1841
till E. K. M:t aflåtna underdåniga skrifvelse i ämnet. Hvilket Rikets Ständer få,
såsom svar, i underdånighet anmäla.
Rikets Ständer framhärda etc.
Slockholm den 22 Augusti 1851.
520 Expeditions■ Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 196.
N:o 196.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelil den 21 Aug. 1851.
Preste-Ståndet den 21, — —
Borgare-Ståndet den 21 — —
Bonde-Ståndet den 22 — —
Rikets Sländers underdåniga skrifvelse, angående extra anslag till
föremål, tillhörande Ecklesiastik-Departementels handläggning.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 166 och Mern. N:o 228.)
S. A. K.
Uti E. K. M:ts vid innevarande riksdag allåtna nådiga proposition om Statsverkets
tillstånd och hellof har E. K. M:t tillkännagifvit, att utöfver de äskade ordinarie
statsanslagen ä åttonde hufvudtiteln erfordrades Por under samma hulvudtitel
hänförliga tillfälliga hellof särskilda anslag, dels för en gång dels för viss bestämd tid
till nedannämnde belopp, hvilka E. K. M:t ock äskat måtte af Rikets Ständer beviljas,
nemligen:
l:o. Till folkskolelärares aflönande 20,000 R:dr, till seminarier för sädane
lärares bildande 9,100 R:dr och till stipendier åt elever vid dessa seminarier
12,000 11:dr, hvilka anslag, som vid sistlidne riksdag fastställdes att utgå till och
med det år, då innevarande riksdag slutar, E. K. M:t ansäge vara för folkundervisningens
befrämjande fortfarande behöflige, och i följd deraf föreslagit, act desamma
matte anvisas att utgå ärligen under ytterligare tre år, med en sammanlagd summa
för alla åren af 123,300 R:dr, med rättighet för E. Ii. M:t derjemte, alt till
folkundervisningens befrämjande använda de besparingar, som å nämnde anslag
kunna uppkomma.
Af det den nådiga propositionen bifogade Statsråds-protokoll öfver Ecklesiastik-ärenden
för den 13 November förlidet år hafva Rikets Sländer inhemtat, att
forstberörde anslag hittills väl icke till hela beloppet utgått, men att de sista årens
erfarenhet ådagalagt, att ju mer folkskolan anlitades och vunne förtroende, desto
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 196.
527
oftare inträffade, att församlingar, utöfver hvad de vid skolväsendets första
ordnande antagit, funnit behof af flera skolor och ökadt antal lärare, till hvilkas
aflöning folkskole-afgiften och församlingarnes egna bidrag icke iemnade
erforderliga tillgångar, hvadan ock då de förhållanden, sorn vid föregående
riksdagar legat lill grund för medgifvandet af statsbidrag till seminarier för bildande
af lärare vid folkskolor, sedermera icke undergått sådan förändring, som
kan anses föranleda upphörande eller nedsättning i beloppet af berörde bidrag, samt
enligt hvad åberopade Statsråds-protokoll innehåller, seminarii-elevernes antal under
nästlidne års vårtermin uppgick till 471 och vederbörande myndigheter, med afseende
på de flestas medellöshet, begärt till deras understöd högre belopp, än hvartill
anslaget till stipendier åt folkskolelärare-elever lemnat tillgång, Rikets Ständer
för afhjelpande af sålunda förefunne och vitsordade behof, till E. K. M:ts nådiga
disposition å Riksgäldskontoret anvisat:
a) till understöd för folkskolelärares aflöning inom de socknar, der, enligt
E. K. M:ts nådiga pröfning, statsbidrag för sådant ändamål, i följd af särskilde
förhållanden, kan erfordras, ett belopp af 20,000 R:dr att fortfarande till och med
det år, då nästa riksdag slutas, årligen, i mån af behofvet, utgå;
b) till seminarier för bildande af folkskolelärare, ett årligt anslag af 0,100
R:dr, på sätt och under vilkor i öfrigt som i nästföregående moment omförmäles;
c) till stipendier för elever vid seminarier för bildande af lärare vid folkskolor,
ett årligt anslag af 12,000 R:dr, på sätt och linder vilkor i öfrigt, som i mom.
litt. a) linnas omnämnda; men som Rikets Ständer icke sakna anledning till den
förmodan att, sedan församlingarnes behof af skollärare blifvit fyldt och de fleste
tjensterne blifvit med yngre personer besatte, antalet af desse elever snart kommer
att minskas, få Rikets Ständer i underdånighet begära, att E. K. M:t täcktes tillse,
huruvida icke nu antydda förhållanden kunna framdeles föranleda till nedsättning
uti ifrågavarande anslag; bifallande Rikets Ständer E. R. M:ts begäran att till
folkundervisningens befrämjande få använda de besparingar, som å de till nyssberörde
3:ne föremål äskade anslag kunna uppkomma.
2:o. Jemte förmälan hurusom, vid sistlidne riksdag, Rikets Ständer, till understöd
för Serafimerlazarettet i Stockholm, beviljat ett belopp af 4,500 R:dr årligen,
under den tid då uppgjorde Statsreglering omfattar, har E. K. M:t, enär de
förhållanden, på grund hvaraf nämnde anslag bifölls, sedermera icke undergått någon
förändring, föreslagit att till samma ändamål måtte anvisas enahanda belopp
under ytterligare 3:ne år med 4,500 R:dr om året, eller tillsammans 13,500 R:dr;
och hafva Rikets Ständer med bifall härtill, för ifrågavarande ändamål anvisat en
528
Exp editions-Utskot le Is Förslag till and. Skrifvelse, N:o 196.
summa af 13.500 R:dr att med |:del årligen, åren 1852, 1853 och 1854 från Riksgäldskontoret
utgå.
3:o. I ändamål alt bereda en af behofvet påkallad förbättring och utvidgning
af den kemiska institutionen vid Upsala universitet, bar E. K. M:t, till uppförande
af ny byggnad för nämnde institution, äskat en summa af 66,660 R:dr
32 sk.; och då, enligt hvad Rikets Ständer inhemtat, för den kemiska undervisningens
ändamålsenliga meddelande vid universitetet i Upsala ett nytt laboratorium
är af behofvet oundgängligen påkalladl, hvilket behofs snara uppfyllande blifvit så
mycket mera oafvisligt, sedan, genom Rikets nu församlade Ständers beslut, anslag
blifvit beviljadt för inrättande af en ny profession i kemi, hafva, på dessa
jemte de utaf E. K. M:t i nåder anförde skäl, Rikets Ständer, till uppförande af
ny byggnad för den kemiska institutionen vid Upsala universitet, anvisat den af
E. K. M:t i sådant hänseende äskade summa 66,666 R:dr 32 sk., alt från Riksgäldskontoret
utgå, dock med vilkor, att om det framdeles skulle visa sig att berörde
summa icke varder tillräcklig för ifrågavarande byggnadsföretags utförande,
universitetet då må af egne tillgångar vidkännas de utgifter, som derutöfver kunna
erfordras.
4:o. Till uppförande af ny behöflig byggnad för anatomiska institutionen vid
universitetet i Lund, bar E. K. M:t, enär universitetets egna tillgångar icke utan
betydlig olägenhet kunde vidkännas den härtill erforderliga utgift, begärt alt Rikets
Ständer måtte anvisa en summa af 9,400 R:dr.
Som ifrågavarande byggnad är af synnerligt behof påkallad och icke kan, utan
serdeles mehn för den medicinska undervisningen uppskjutas, hafva Rikets Ständer
beviljat det af E. K. M:t i berörde hänseende äskade anslag 9,400 R:dr att
från Riksgäldskontoret utgå.
öro. I anledning af Direktionens öfver Svenska Nykterhets-sällskapets underdåniga
anhållan, att, som Direktionen saknade utväg för bestridande af de utgif
ter,
hvilka en ordnad och oafbruten verksamhet för nykterhetens befordrande kräfver,
E. K. M:t ville af Rikets Ständer äska e.tt årligt anslag af 1,000 R:dr att
för nämnde ändamål af Direktionen användas, har E. K. M:t ock föreslagit att den
begärda summan måtte för 3:ne år af Rikets Ständer anvisas med tillsammans
3,000 R:dr, men då Rikets sednast församlade Ständer funnit sig icke böra
bifalla enahanda af E. K. M:t då gjord nådig framställning, samt förhållanden
sedermera icke inträffat, som, enligt Rikets Ständers tanka, påkalla ändring i berörde
beslut, har det för Svenska Nykterhets-sällskapet ånyo äskade anslag icke
blifvit af Rikets Ständer beviljadt.
Med
Expeditioris-Utskottets Fältslag till urnl. Skrifvelse, N:o 196. 529
Med anförande huruledes 3:ne band af Svenskt Diplomatarium, innehållande
en ordnad och med fullständiga register försedd samling af Sveriges hittills kända
offentliga handlingar från början af åttahundratalet till och med 1326, från
trycket utkommit, men att fortsättningen af detta vigtiga arbete, i anseende till
den för sednare tidehvarf tillökade mängd af materialier, kringspridda icke allenast
öfver hela riket, uti akademi- och gymnasii-bibliotheken, samt hos enskilde,
utan äfven i främmande länder, erfordrade resor för att sammanleta handlingarne
och kunnigt biträde lill deras afskrifvande, hvilket allt vore förenadt med kostnader,
som af den svagt aflönade vetenskapsmannen icke kunde ulan de kännbaraste
uppoffringar, bestridas, har hos Rikets Ständer blifvit föreslaget, att Rikets Ständer
måtte anvisa nödiga medel för utgifvandet af en fjerde del af Svenskt Diplomatarium
samt för ombesörjandet af den hittills, genom brist på medel, eftersatta
afritningen af qvarvarande sigiller vid redan aflryckta handlingar; och enär en
fullständig och ordnad samling af Sveriges gamla offentliga handlingar icke blott
medför synnerligt gagn för den historiska forskningen, utan äfven är af serdeles
vigt för serskilda städer, landsorter och slägter, såsom innehållande deras urkunder,
ofta vidrörande gamla rättsfrågor, som kunna ega ett afgörande inflytande på
nutida rättsförhållanden, hafva Rikets Ständer till E.' K. M:ts nådiga disposition
ställt ett belopp af 1,000 R:dr banko, alt användas såsom kostnads-ersättning för
nödvändiga resor och skrifvarebiträde i och för utgifvande af en 4:de volym af Svenskt
Diplomatarium, samt då genom afritning af qvarvarande sigiller vid redan aflryckte
och i de utkomna delarne af nyssnämnde verk intagna handlingar, detsamma skulle
erhålla en behöflig, men hittills saknad fulländning, till berörde föremål jemväl anvisat
ett årligt anslag af 200 R:dr att, stäldt till Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens
disposition, i 3 år med tillsammans 600 R:dr från Riksgälds-kontoret
utgå.
Hos Rikets Ständer har jemväl blifvit yrkadt, att af allmänna medel måtte
inköpas en af Philosophie-Magistern J. F. Widgren uti Brasilien gjord och derifrån
hemförd större samling af växt-exsiccater; och då, enligt behörigt vitsord,
ifrågavarande samlingar äro synnerligt värderika, samt för den botaniska vetenskapens
intresse det vore serdeles förmånligt, att desamma qvarstannade inom fäderneslandet
och för allmänna medel inköptes, för att fördelas emellan Riksmuseum
och läroverken, hafva Rikets Ständer funnit sig böra till inköp af Magister1 Widgrens
från Brasilien hemförda och i Vetenskaps-akademiens bus förvarade växtexsiccater,
anvisa en summa af 5,000 R:dr att från Riksgälds-kontoret utgå;
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 Afd. 67
530 Expeditions-Utskotlets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 197.
med föreskrift, att växt-samlingarne blifva i män af behof fördelade emellan
Riksmuseum och Universiteten, samt att hvad för dessa vetenskapliga inrättningar
icke anses erforderligt må elementar-läroverken tilldelas.
Enär Rikets Ständer inhemtat, alt Artisten Mandelgren, under resor i åtskilliga
landsorter, lyckats, serdeles i kyrkorna, upptäcka en mängd hittills okända
konstverk, hvaröfver teckningar blifvit af honom uppgjorda, samt en fortsättning
af dessa undersökningar af våra kyrkors märkvärdigheter och teckningars uppgörande
deröfver utan tvifvel vore för den konst-historiska forskningen gagneliga,
få Rikets Ständer till E. K. M:ts nådiga hepröfvande underdånigst öfverlemna,
huruvida icke Artisten Mandelgren må för nu antydda ändamål af tillgänglige medel
tilldelas ett lämpligt understöd.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den Augusti 1851.
N:o 197.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 25 Augusti 1851.
Preste-Ståndet den 25 — —
Borgare-Ständet den 26 — —
Bonde-Ståndet den 26 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående Tullbevillningen.
(Bevillnings-Utsk:s Bet:den och Mern., N:is 5, 11, 14, 16,
20, 26, samt Först. Stals-Utsk:s Mein., N:o 302.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer till pröfning förehaft ej mindre E. K. M:ts nådiga proposition
af de" * F»h».,*p; innevarande år, angående upphäfvande af de i 24 8, uti noder
-
Expeditions-lltshollets Fö?'slag till tind. Skrifvelse, N:o 197. 531
rättelserna till nu gällande Tulltaxa medgifna tull-lindringar samt om nedsättning
af tullumgälderne för kaffe och råsocker, än ock hvad i öfrigt i afseende å tullbevillningen
förekommit, hafva bilagde Tariffer för in-och utförsels tullen, samt för
kredit-upplaget och transito-afgiflen, jemte förteckning å vid införsel tullfria varor,
blifvit upprättade, hvarvid Rikets Ständer ansett sig höra hufvudsakligen bibehålla
hittills gällande bestämmelser, utom hvad beträffar dels artiklarne Filar,
Bomullsgarn, ofärgadt, Trädfrukter, friska och torra, Guld, musiv-, puder- eller
unsen-, Handskar, Koppar-bleck och spik till fartygs förhydning, Silfver, musiv-,
målare-, puder- eller unsen-, Becksöms- eller Sjöstöflor, Gjutstål, Vagnar och
Åkdon, Segelduk och Tältduk, för hvilka införseltullen blifvit nedsatt; dels artiklarne
Sappan och Ost, för hvilka införseltullen, samt Sparrar af furu och gran
af mindre tjocklek än 8 tum midtpå, hvarför utförselstullen blifvit förhöjd; dels
artikeln, Porslin, oäkta, hvarå införselförbudet funnits böra upphäfvas emot åsatt
tull, äfvensom vid artikeln Kläder tillåtelsen att, emot stadgad tull, införa sådana
af till införsel lofgifna tyger blifvit utsträckt äfven till andra än Fruntimmerskläder;
dels artiklarne arbeten af Kautschuk samt sådana Kopparstick, Estamper
och Lithografier, hvilka ej tillhöra tryckta arbeten, hvilka artiklar hittills fått
tullfritt införas, men nu fått sig tull åsatt; dels artiklarne Gutta Percha, oarbetad,
och Böcker från utrikes ort återkommande, i Sverige tryckta, hvilka, hittills
med införseltull belagde, nu funnits böra få tullfritt införas, sistnämnde artikel
dock under förbehåll, att böckerne reklameras af författaren eller förläggaren, eller
att två besigtningsmän, af hvilka åtminstone den ene bör vara boktryckare, intyga,
att böckerne äro i Sverige tryckta; dels artiklarne Broderade arbeten af
Guld och Silfver, Cider, Coelfurer, Flintor, Bokguld, Hängslen, Kimrök, Marinmctall,
Boksilfver, Skinn, finare för tillverkning af handskar m. m., samt Flor,
Gaze, Tyll, alla slag, i afseende hvarå förändrad tullberäkning ansetts böra ega
rum; dels åtskilliga redaklions-förändringar, som funnits erforderliga för att gifva
Taxan mera tydlighet och fullständighet samt lätta tillämpningen deraf, äfvensom
E. K. M:ts nådiga beslut af den 18 Juli 1850, angående upphäfvande af införseltullen
å ohäcklad hampa och nedsättning i den å häcklad, samt å nytt Tågvirke,
blifvit i den nya Tarillen jemte förteckningen å vid införsel tullfria varor
iakttagna, hvarjemte, såsom följd af högstberörde nådiga beslut, Rikets Ständer
funnit transito-afgiften för häcklad hampa höra nedsättas från 28 till 16 sk.
skeppundet.
Vidkommande E. K. M:ts i högstberörda nådiga proposition framställda förslag,
att de i 24 §. af 1848 års tulltaxe-underrättelser medgifna tull-lindringar,
532 Expedilioixs-Utskottels Förslag lill und. Skrifvelse, N.-o 197.
vid så val införsel från, sorn utförsel till de i nämnda §. uppräknade orter matte
för framtiden upphöra, ej mindre för de med Svenska fartyg in- eller utförde varor, än
ock, i följd deraf, för varor, in- eller utförda med sådana främmande fartyg, hvilkas
laddningar i Svensk hamn äro underkastade enahanda afgifler, som laddningar
tillhörande inhemska fartyg, hvilken förändring dock först med 1853 års
början borde träda i verkställighet, äfvensom att, från och med den dag, då tulllindringarne
upphörde, tullafgifterna för kaffe och socker, de enda varor, i tullafgifterne
hvarför E. K. M:t ansett nedsättning till följd af tull-lindringarnes
upphörande böra för tillfället ifrågakomma, måtte utgå, för kaffe, med 3 sk., och
för socker-mascovad, eller brunt och gult, ordinärt Terres- och Tetes- samt hvil t
Pudersocker, med 2 sk. 3 nst., och för krossadt Lump-, Havanna-, Terres- och
andra till sockerhalten lika slag, med 4 sk. skålpundet; så hafva Rikets Ständer
bifallit hvad E. K. M:t i nåder föreslagit ej mindre angående tull-lindringarnes
upphörande, än ock tiden, då sådant skulle vidtaga, men hafva ansett, att, samtidigt
dermed, nedsättning i nu stadgade införselsafgifter bör ega rum så val för
Mascovad-, eller brunt och gult, ordinärt Terres- och Tetes- samt hvitt Pudersocker,
pa sätt i den nådiga propositionen är föreslaget, som äfven för kaffe till
2 sk. 8 r:st. skålpundet, samt för artiklarne Brännvin och Sprit af till införsel
lofgifna slag ä 28 sk. kannan, Hudar och Skinn, oberedda, å 1 sk. 10 r:st.
skålpundet, samt Ris, oskalad eller Paddy, å 1 R:dr 12 sk. tunnan.
I underrättelserna om hvad vid tulltaxans verkställghet iakttagas hör, hafva
Rikets Ständer för öfrigt funnit följande förändringar vara af behofvet påkallade,
nemligen:
l:o. Dä, jemlikt 16 §. i Kongl. Förordningen den 16 Maj 1827, angående
Lots- och Båkinrättningen i riket, till hvilken §. hänvisas i 4 §. af nuvarande
tulltaxe-underrättelser, alla inhemska och med dem lika berättigade utländska fartyg,
som under loppet af ett kalenderår göra resor mellan Sverige och utrikes
ort, äro vid förnyadt inkommande, befriade från lastpenningar, då fartygen icke
innehafva gods öfver 4 läster, hvaremot innehafvandet af mera gods medför skyldighet
att erlägga lastpenningar, beräknade efter fartygets hela lästetal, men
detta stadgande föranleder dertill, att mindre fartyg ehuru fullt lastade, undgå all
afgift, under det att större fartyg, ehuru gående med förlust eller ringa fraktvinst,
ändock mäste betala i förhållande, icke till fraktvinsten, utan till sin stor
lek,
hafva, för undanrödjande af denna orättvisa Rikets Ständer ansett 4 ’§. i tufltaxe-underrättelserna
böra så förändras, som underdånigst bifogade underrättelser
utvisa.
Expeditiens-UtskoMets Förslag till md. Skrifvelse, N:o 197. 533
2:o. Enär staden Landskrona sedan sistledne riksdag undfått kreditupplagsrätt,
liar sådant iakttagits i den förteckning, som i 12 §. förekommer, öfver de
städer, hvilka åtnjuta denna rättighet.
3:o. Som värdeförlullning numera icke eger rum för någon af de varor,
hvilka äro till kreditupplag berättigade, har 4 morn. af 12 §., såsom saknande
tillämplighet, funnits böra utgå.
4:o. Då den i 4 mom. af 13 §. lill förmån för utländningar medgifna högre
tullrestitution, än i 3 mom. tillerkännes inhemska skeppsredare, innebär orättvisa
mot dessa och icke synes behöflig för de fullt sysselsatta skeppsvarfvet, bär detta
stadgande ansetts böra uppbäfvas, hvaremot och enär fartyg, hvilka för eget behof
å utrikes ort blifvit försedde med skeppsinvenlarier, icke synas böra för desamma
belastas med tull, så länge inventarierna förblifva i fartygets bruk, föreskrift i
afseende härå blifvit i 4 mom. af berörde §. infördt.
5:o. Sedan, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 18 Juli nästlidet år, den i
15 §. af tulltaxe-underrättelserna medgifva tullrestitution för segelduk af hampa och lin
samt för packväf af hampa numera upphört, har sådant blifvit i berörde §. iakttaget.
6:o. Till undanrödjande af all tvekan, huruvida och till hvad belopp besättning
å fartyg, kommande från aflägsnare orter än Medelhafvet och Levanten,
är lill loring berättigad, har ett tillägg härom blifvit i 19 §. inlaget.
7:o. Då Rikets Ständer ansett, att, för den, enligt 22 och 26 §§. i tulltaxe-underrättelserna,
stadgade beräkning af den städerna tillkommande tolag samt
andra efter viss procent af tullvärdet utgående allmänna afgifter, sådana värden
böra af Rikets Ständer fastställas så väl å de varuartiklar, för hvilka vid sistlidne
riksdag förtullningsgrunden förändrades och hvarå, då tullvärdeskolumnen ur tulltaxan
uteslöts, General-tullstyrelsen, på E. K. M:ts nådiga befallning, genom cirkulär
af den 29 Januari 1849 bestämt dessa värden, som ock å de artiklar,
hvilka vid innevarande riksdag i afseende å tullberäkningen undergått sådan förändring,
hvarigenom behof af förändrade tullvärdens åsättande uppstått, har närlagde
Förteckning å dessa artiklar med derå bestämda tullvärden blifvit upprättad för
att, såsom supplement till 1845 års tulllaxevärden, den blifvande tulltaxan bifogas,
och är denna förteckning i ofvanberörde §§. af bifogade tulltaxeunderrättelser
åberopad.
8:o. Då all förhydningsmetall synes böra åtnjuta enahanda lindring i tolagsafgiften,
har i 3 moni. af 22 g. näst efter orden ”bleck och spik af koppar” blifvit
tillagdt: ”eller annan metall”.
534 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
För den händelse E. K. M:t skulle i nåder upphäfva gällande forbudsbestämmelser,
äro eventuella tullafgifter å de förbudna artiklarne stadgade, på sätt af bifogade
Förteckning synes.
Med anmälan om hvilket allt Rikets Ständer få i underdånighet anhålla, att
ofvan omförmälde, härhos bilagde Förslager måtte vinna nådig fastställelse.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 21 Augusti 1851.
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N.-o 197.
535
I. Turiff fihr Mnförsets-tutien,
åtföljd af en serskild förteckning- å varor, som äro
vid införsel tullfria.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Inforselstull.
Banko.
R:dr
sk.
rst.
Agal, arbetad:
oinfattad
1 skålp.
40
infattad, väges med infattningen och fortullas så-
som den.
Alabaster, arbetad, ej specificerad
1 skålp.
16
Alun, alla slag
17 lisp.
5
Anis
1 skålp.
2
Antimonium, spiesglans och regulus
1 skålp.
——
1
Apelsiner
1 skålp.
1
6
Arsenik, till införsel af Apothekare, och, efter erhållet
serskildt tillstånd af Hommerse-kollegium, för fabriks-
inrättningar
1 skålp.
6
Aska:
rå, af träd eller andra vegetabilier
1 lisp.
1
—
pott-: vallad eller oraffinerad
1 lisp.
——
1
—
raffinerad eller kalcinerad
1 lisp.
16
—
Aloe, hänföres under Apolheksvaror.
Anchovis; se Fisk.
Argentan, eller Nysilfver; se Metaller, sammansatta.
Årrak; se Brännvin.
Aska, tenn- och bly-; se Tennaska.
Aska, koppar-; se Kopparskrot.
536
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N:o 197.
Askar och Dosor, af sammansatta, eller, såsom arbetade,
ej specificerade ämnen
Assa Foetida .
Balsam: Kopaive-, Peruviansk och annan natif (flaskornas
vigt inbegripen)
Band:
Sammets- . .
andra slag: Siden-
Halfsiden-
Bomulls-, Ylle- oell Linne- .
Barometrar
Bastmattor
Beck
Beckolja
Ben, arbetade:
Elfen- .
Hvalfisk-
andra slag
Bensvart, Benkol eller Bister
Bernsten, arbetad:
oinfattad
infattad, väges med infattningen och förtullas såsom
den.
Bildthuggeri-arbelen af träd och Architektoniska arbeten
Qvantitet
för tullberäkningen.
j 100 R:dr v.
1
1 skalp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 stycke
1 lisp.
1 lisp.
1 lisp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 lisp.
1 skålp.
100 R:dr v.
Införselstull.
Banko.
R:dr sk. rst
25
1
15
6
24
24
G
10
5
24
12
9
8
40
Auripigment; se Färger.
Balsam, Riga-; se Rigabalsam.
Batist; se Väfnader.
Benspån; hänföres under Spillning.
Bilder, andra slag än konstnärsarbeten; se Slöjdevaror,
ej specificerade.
Biscuit; se Porslin.
Bister; se Bensvart.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
537
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Inforselstull.
Banko.
It: dr
sk
rst.
Blecks lag are-ar beten, ej specificerade:
olackerade .............
1 skalp.
1?
lackerade .............
1 skålp.
16
Blommor:
artificiella
1 skålp.
15
delar af artificiella blommor .......
1 skålp.
6
12
Bly:
oarbetadt, i tackor eller rullar ......
1 skepp:d
1
C
arbetadt, ej specificeradt:
omåladt och olackeradt ........
1 skålp.
1
6
, inåladt eller lackeradt
1 skålp.
6
—
Blyerts ...............
1 lisp.
20
—
Blyertspennor:
Timmermans- .
1 skålp.
4
alla andra slag
1 skålp.
30
Blysocker ..............
1 skålp.
1
6
Blår:
Hamp-
1 skepp:d
2
24
Lin
1 skepp:d
5
Bläck, skrif-
1 kanna
24
Bläckpulver eller Substans
1 skålp.
6
Bokslajsslämp/ar samt Boktryck- eller Stilar ....
1 skålp.
3
Bok- och Kopp ar sticks-sv är ta
1 skålp.
3
Bokbindar e-cloth
1 skålp.
24
-1
Blauholtz; se Färgträd.
Blomster, torkade, hänföres under Apotheksvaror.
Blonder; se Spetsar.
Blyglete; se Glete.
Bokguld; se Guld.
Boksilfver; se Silfver.
Bokspån, hänföres till Spillning.
Bombasett och Bombasin; se Väfnader, ylle-.
Bill. till R. St:s Prot. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 Afd.
68
538 Expeditions-Viskot tets Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 197.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Inforselstull.
Banko.
R:dr
sk.
PS t.
Borax
1 skälp.
<>
Bör står
1 skalp.
24
Bouillon de Poche .
1 skålp.
20
Broderade arbeten:
af guld eller silfver
andra slag
1 lod
100 R:dr v.
33
24
16
Broderduk, Marle och Stramalj-.
af silke
af silke, med tillsats af annat material ....
af ull
af papper
andra slag, enkla eller blandade
1 skälp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
4
0
1
5
32
Anm.: Påbörjade eller halffärdiga Tapisseri-arbetcn förtullas
lika med duken, hvarå de äro anbragte, med tillägg
af 20 procent.
Brodermönster .............
1 skålp.
5
Brännvin och Sprit:
af säd, potatis eller andra jordfrukter:
Genievre, Holländsk:
af till och med 12 graders styrka
deröfver ............
alla andra slag, odestilleradt eller destilleradt . .
af frukt:
Conjak, Fransk:
af till och med 12 graders styrka ....
deröfver ............
andra slag
1 kanna
1 kanna
1 kanna
1 kanna
1
F
1
F
32
ör
32
ör
b.
b.
Bomullslärft; se Väfnader, bomulls-.
Borst; se Hår.
Buteljer; se Glas.
Bred- och plattfisk; se Fisk, torr.
Bresilja; se Färger.
Brons; se Metaller, sammansatta.
Expeditions- Utskoltets Förslag till lind. Skrifvelse, N.-o 197.
539
Qvantifet
Införselstull.
beräkningen.
Banko.
li:dr
sk.
rst.
Brännvin och Sprit:
af Socker eller Rumm:
af till och med 12 graders styrka ....
1 kanna
32
deröfver ....
1 kanna
1
af Ris, eller Arrack:
af till och med 12 graders styrka ....
1 kanna
32
deröfver
1 kanna
1
Från och med 1853 års hörfan hlifver lullafgiften
för till införsel lofgifna slag Brännvin och Sprit
1 kanna
28
Fransk Sprit, för beredning af luktvatten införd
efter pröfning af bebofvet och med särskildt till-
stånd af Kommerse-kollegium .....
1 kanna
8
Bröd:
af Hvete ....
1 skalp.
2
andra slag .....
1 skålp.
1
Böcker :
på Svenska tryckte .........
100 R:dr v.
20
med inbundet, rent eller linieradt papper draga lika
tull som papperet, med tillägg af 50 procent.
(Se vidare förteckningen å vid införsel tullfria varor.)
Bönor:
Trädgårds-
1 skålp.
2
Äkerbönor af alla slag, lika med Ärter.
Cacao ......
1 skålp.
3
Caffe
1 skålp.
3
/,
Från och med 1853 års början nedsättes tullafgiften
tiU
1 skålp.
2
8
Brundier; se Plommon.
Brjnslenar; se Sten.
Buldan; se Väfnader, linne- och hamp-.
Bäfvergäll hänföres under Apotheksvaror.
Bär, ej specificerade; se Frukter.
Calmus, hänföres under Apotheksvaror.
540
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
Caffe:
brändt, och alla till caffe-surrogat användbara brända
växter .............
Campher:
oraffinerad ........
raffinerad .............
Canel, Canclknopp och Cassia Lignea ......
Capris ...............
Cardemummor .............
Castanier .
Cauts chuk:
arbeten deraf, i taxan ej specificerade . . . . .
Caviar ...............
Chinabark:
omalen ..............
malen till införsel af Apothekare ......
Chinarol ..............
Chlorkalk ..............
Chocolad ..............
Cicorierol ..............
Cider tullbehandlas lika med Vin.
Qvantitet
för tnllberäkningen.
1 skålp.
1 skalp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
In forselstull.
Banko.
R:dr sk. rst
6
12
8
5
8
1
12
16
3
24
1
16
Cambrik; se Väfnader, bomulls-.
Camelhår; se Hår.
Camelott; se Väfnader, ylle-.
Cantarider, hänföres under Apotheksvaror.
Cantiller; se Guldragare- och Snörmakare-arbelen
samt Strängar.
Carmin; se Färger, ej specificerade.
Carott; se Tobak.
Casimir; se Väfnader.
Cassia Fistula, hänföres under Apotheksvaror.
Cattun; se Väfnader, bomulls-.
Chagrinskinn; se Hudar och Skinn.
Champignoner; se Svampar, ätbara.
Cheniljer; se Gulddragare- och Snörmakare-arbelen.
Chlorsyradt Kali; se Salt, medicinskt.
Chrystallarbeten; se Glas, ej specificerade.
Chrystalli Tartari; se Vinsten.
Cinders, hänföres under Stenkol.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse N:o 197.
541
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
R:dr
sk.
rst.
Ciment
1
tunna
16
Citroner ....
•
1
skalp.
1
6
Citronsajt
1
kanna
4
—
Citronsalt, eller kristalliserad Citronsyra
1
skålp.
8
Citronskal, torra
1
skålp.
1
6
Co boll- malm
1
skålp.
i
-metall
1
skålp.
4
—
—
CoeJJurer
1
stycke
1
32
Confiturer
1
skålp.
12
Conserver, i hermetiskt slutna eller lufttäta kärl förvara-
de ätbara varor
1
skålp.
12
Coraller, äkta arbetade:
oinfattade
1
skålp.
40
infattade, vägas med infattningen och förtullas så-
som den.
Coriander
1
skålp.
2
Corinler
1
skålp.
2
8
Cubeber
1
skålp.
8
—
Dadlar
1
skålp.
4
—
Dekorationer, Platåer med tillbehör, äfvensom ornamenler,
ej specificerade
100
R:dr v.
33
16
—
Cirklar, Passare och Cirkelbestick; se Instrumenter,
mathematiska etc.
Cochenille; se Färger.
Cognac; se Brännvin.
Cokes, hänföres under Stenkol.
Compasser; se Instrumenter, mathematiska etc.
Copal; tullbchandlas lika med Gummi.
Corderoy och Cordet; se Väfnader.
Cremor tartari; se Vinsten.
Damast; se Väfnader.
542
Expeditions- Utslcottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
Deglar
Dref
Dricka:
Porter . .
Öl och andra slag
Enbär
Etuis, med tillbehör, aF sammansatta eller ej specificerade
ämnen
Fartyg och Bålar, utländska med tillbehör:
när i följd al särskilda omständigheter, helfrihet för
sådana beviljas, eller när de af utländning till
Svensk hamn inbringas samt der prisdömas och
försäljas
strandade och såsom vrak sålda äfvensom sjöskadade,
hvilka genom vederbörligt besigtnings-instrument
förklaras så odugliga, att de med vrak kunna
jemföras
alla andra
(So vidare förteckningen 3 vid införsel tullfria varor.)
Fenkål
Fernissa
Qvantitet
för tullberakningen.
1 lisp.
1 skeppid
1 kanna
1 kanna
1 tunna
100 R:dr v.
för hvarje \
100 R:dr af j
köpesumman.
dito
dito
1 skålp.
1 skålp.
Införselstull.
Banko.
lt:dr
25
10
25
sk.
3
12
0
20
rst.
Desman; se Muskus.
Dimity; se Väfnader.
Doffel; se Väfnader, ylle-.
Dosor; se Askar.
Drakblod; se Färger, ej specificerade.
Dräll; se Väfnader.
Dyfvelsträck; se Assa foetida.
Ekollon; se Knapergall.
Elfenben; se Den.
Enbärsmos, hänföres under Apotheksvaror.
Enbärsolja; se Oljor.
Essencer; se Oljor.
Estamper, hänföras under Kopparstick.
Fabriksvaror, ej specificerade; se Slöjdevaror.
Fayence; se Porccllainc.
Felb; se Väfnader.
Expcditions-Utskotlets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 197.
543
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banco.
R:dr
sk.
rst.
Fikon
1
skalp.
2
Filar och Raspar
1
skålp.
4
Fingerborgar oell Springar af andra ämnen än guld
eller silfver
1
skålp.;
16
Fisk:
Saltad eller inlagd:
Anchovis, Sardeller och Thonfisk
1
skålp.
8
Kabiljo, Längor och Torsk
1
tunna
2
12
Lax
1
lunna
o
32
Sill
1
tunna
30
Strömming
i
tunna
30
all annan
1
tunna
1
42
Torr eller rökt:
Gråsidor eljer Sey
1
lisp.
10
Lax och Al . . .
1
lisp.
1
12
Längor och Torsk, med derunder inbegripne Ret-
scher, samt Klipp-, Stock- och Platt- eller Bred-
lisk
1
Iisp.
16
—
andra slag
1
lisp.
20
Fiskskinn, beredda
1
skålp.
4
Fjäder, spri tad ............ i
1
lisp.
2
—
Fjädrar, ej specificerade
100
R:dr v.
33
16
—
Flaskfoder, oberäknadt våtvarorna
100 R:dr v.
33
16
Flintorp huggna, utom Agat
1
skålp.
1
Filtar; se Väfnader.
Filtrerstenar; se Sten.
Fiskben; se Ben.
Fjedrar, ur-; se delar af Ur, ej specificerade.
Flaggduk; se Väfnader, ylle-.
Flanell; se Väfnader, ylle-.
Flor; se Väfnader.
Flottholtz; se Korkbark.
544 Expeditions-Utskottets Förslag till md. Skrifvelse, N.-o 197.
Qvantitet
för tull-
Införselstull..
beräkningen.
R:dr
sk.
rst.
Flyttsaker, bestående af gamla och brukade husgeråds-,
eller andra lösöre-persedlar (hvilkas införsel, äfven
såsom nya, ej genom denna Taxa är i allmänhet
medgifven tullfritt eller emot tull af högst 10 pro-
cent af värdet), när de vid införseln, på särskild
anmälan hos General-Tullstyrelsen, pröfvas icke öf-
10
verstiga egarens behof
100 R:dr v.
(Se vidare förteckningen å vid införsel tullfria varor.)
1 lisp.
30
Fnöske, beredt
1 skalp.
6
Foglar, slagtade
1 stycke
6
Folier, Tenn-, eller Stanniol
1 skålp.
8
Formar, Krukor och Potten för sockerbruken ....
1 skålp.
O
Tryck- och Pappers-
100 R:dr v.
10
Fosfor
1 skålp.
8
Frukter och Bär ej specificerade:
36
friska
1 tunna
inlagda i brännvin eller ättika
1 skålp.
—
9
torra
1 lisp.
32
Frö, Kanarie-
1 skålp.
1
Fyrverkeri-arbeten, lust-
100 R:dr v.
25
Färger och Färgnings-ämnen:
1 skålp.
Blyhvitt
2
Flugor, Spanska, hanföras under Apotheksvaror.
Flädersaft, hänföres under Apotheksvaror.
Flätor till hattar; se Hattflätor.
Fogellim; se Lira.
Foglar, preparerade till naturalie-samlingar, hänföras
till Naturalier.
Fris; se Väfnader, ylle-,
Fransar; se Gulddragare- och Snörmakare-arbeten.
Frukter, insyltade; se Confiturer.
Får; se Kreatur.
Fällar; se Hudar och Skinn, Pelsverk.
Expcdilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197. 545
Färger och Färgmngs-ämtien:
Bresilja, raspad eller malen
Catechu, eller Terra japonica
Gochenille
Fernbock
Gul- och , Ljusocker eller Kyllerfärg, samt Ocker
-
gelb och Brunocker
Gurkmeja eller Curcuma
Indigo
Krapp, Rothe eller Lithzari
Mönja
Quercitron
Rödfärg .
Safflor ......
Sandel, malen ....
Sappan, malen
Schuttgelb ....
Spanskgröna ............
Stocklack
.
Sumack .............
Umbra ..............
Vau eller Gaude ...........
Vejde ..............
Ängskära .............
andra slag ej specificerade
Anm. Färger, med olja eller annorledes beredda, må införas
mot den för råämnet stadgade tull.
Färglådor, med färger och annat tillbehör, äfvensom färger
i musslor, glas o. s. v. ...... .
Anm. Något afdrag i vigten göres ej för lådan, glaset,
musslan eller annat tillbehör.
Qvantitet
för tullberäkningen.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
i skålp.
1
1
1
1
1
skålp.
tunna
skålp.
skålp.
skålp.
1 skålp.
'1 skålp.
1 skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
1 skålp.
Införselstull.
Banko.
R:dr sk. rst.
16
1
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 Afd.
69
546 Expeditions-Utskottéts Förslag till and. Skrifvelse, N:o 197.
Färgträd, helt eller oraspadt, alla slag, samt andra till
färgning användbara växter och växtdelar, i Taxan
ej specificerade ...........
Galläpplen ..............
Gallmeja ...............
Gardiner, Rull-, af bomulls-,
målade eller tryckta .
Garn:
Bomulls-, enkelt eller dubbleradt i härfvor eller
bobiner:
linne- eller hampväfnad,
ofärgad t. . . . .
färgadt: Turkiskt rödt
allt annat .........
Anm. I händelse hos vederbörande Tulltjensteman villrådighet
uppstår, huruvida icke en under benämning
af dubbleradt bomullsgarn angifven vara rätteligen
bör till bomullstråd hänföras, åligger godsegaren,
såsom vilkor för lill godonjutande af de för dubbleradt
bomullsgarn stadgade lägre tullumgälder, med
sakkunnige personers, efter besigtning å godset, afgifna
betyg styrka, att varan utgör garn af sistnämnda
beskaffenhet.
Kamel-:
ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt . . . .
färgadt, tvinnadt eller dubbleradt
Gorder- eller Sejler- ....
Kamulls
-
och Redgarn:
otvinnadt och odubbleradt
färgadt, tvinnadt eller dubbleradt .
ofärgadt,
Qvantitet
för tullberäkningen.
100 R:dr v
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
Införselstull.
Banko.
R:dr sk. rst.
10
8
12
4
10
12
Galangarot, hänföres under Apotheksvaror. | Galoner; se Gulddragare- och Snörmakare-arbeten.
Expeditions-Utskottets Förslag till uncl. Skrifvelse, N:o 197.
547
Qvantitet
Införselstull .
beräkningen.
Banko.
R:dr
sk.
rst.
Garn:
Kardulls-:
o färgad t, otvinnadt och odubbleradt .....
1 skålp.
18
färgad!, otvinnadt och odubbleradt .....
1 skålp.
20
färgadt, tvinnadt eller dubbleradt, eller sä kalladt
Brodérgarn ...........
1 skålp.
16
Streichgarn för fabriks-tillverkning af sådan hel- och
half-ylle-väfnad, hvartill, uppå särskild anmälan
hos Kommerse-Kollegium, utländskt så heskaffadt.
garn pröfvas erforderligt, och med af Kollegium
lemnadt tillstånd:
ofärgadt
1 skålp.
8
färgadt
1 skålp.
10
Linne-: ofärgadt
1 skålp.
24
färgadt
1 skålp.
36
Segel- och Bind-
1 skålp.
8
Anm. För Garn, sammantvinnadt eller dubbleradt af till
färg och råämne olika garnsorter, hvilka hvar för
sig i tvinnadt eller dubbleradt skick draga oli-
ka tull, beräknas införselstullen, så vida varan
\
till minst hälften utgöres af den garnsort, hvar-
för den lägre tullafgiften är bestämd, efter me-
delbeloppet af hvad i Taxan finnes utsatt för
hvardera garnsorten särskildt, då den i tvinnadt
eller dubbleradt skick inkommer.
Gevär, alla slag eller delar deraf
100 R:dr v.
33
16
—
din?nrhpfpn fii sDfifiificerade ........
100 R-dr v.
25
Glas:
Buteljer, Burkar, Bunkar och Flaskor (Karafiner och
slipade Flaskor härunder ej inbegripna):
Gaze; se Väfnader. I Gjutstenar; se Sten.
Genever; se Brännvin. Glasögon, Lorgnetter och andra monterade Optiska
Gentianarot;-hänföres under Apothek svaror. | Glas; se Instrumenter, matfcematiska, optiska etc
548
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Infiirselstull.
Banko.
K:dr
sk.
rst.
Glas:
till och med \ kanna
100 st.
32
deröfver till oell med -J- kanna
100 st.
2
16
af större rymd
100 st.
4
32
Fenster-, alla slag
1 lisp.
40
Ljuskron-
1 skålp.
4
■
Ontiska* lösa och oiiifattade
1 skålp.
90
Spegel-: rå och oslipade eller så kallade glasämnen
100 Rdr v.
15
—
slipade, ofolierade
100 Rdr v.
20
folierade
100 Rdr v.
25
Ur-
1 skalp.
12
andra slag, hvita eller färgade, ej specificerade
1 skålp.
8
Glasjlusser:
oslipade
1 skålp.
18
slipade, oinfattade
1 skålp.
9/.
infattade, väges med infattningen och för-
tullas såsom den.
Glasvaror, försedda med flätning, som icke utgör varu-
emballage *
1 skålp.
8
Glete eller glitt, alla slag
1 skålp.
8
Grifflar, af sten
1 skålp.
1
Gryn, alla slag, utom af spannmål
1 skålp.
1
0
Gräsmattor och Gräsrep
1 skepp:d
4
Guld'.
arbetadt
1 lod
1
—
bok- äkta
1 lod
8
—
Glaubersalt; se Salt.
Grains d’Avignon; se Färger.
Gromaner; se Gulddragare- och Snörmakare-arbeten.
Granatäpplen; se Frukter och Bär, ej specificerade.
Gryn af Spannmål; se Spannmål.
Guitarrer; se Instrumenter, musikaliska.
Guld, spinn-; se Tråd.
Guldtyg; se Väfnader, Siden-.
Exp edilia ns- U Is ko t te Is Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197. 549
Qvantitet
lor lull-  beräkningen.
Införsclstull.
Banko.
It:dr
sk.
rst.
Guld:
oäkta
1 lod
8
Anm. Vigten för pappersbladen, mellan hvilka guldet
ligger, inberäknas.
Mussiv- puder- eller unsen-
1 lod
10
Gulddragare-arbeten af Guld eller Silfver:
Canliller och Pailetter:
äkta eller halfäkta
1 lod
8
oäkta • ■•*«••••••••
1 lod
5
—
Fransar, Galoner, Gravaner, Aiguilletter, Snören och
andra ej .specificerade:
1 lod
äkta eller halfäkta • .
16
oäkta
1 lod
10
—
Gummi, alla slag, ej specificerade .......
1 skålp.
3
—
Gutta Percha:
arbeten deraf, i Taxan ej specificerade ....
1 skålp.
12
—
Gäss:
insyltade
.
tunna
40
—
rökta
1 stycke
12
Hagel, alla slag. . ...........
1 skålp.
3
—
Halsduksvalkar .............
1 skålp.
32
—
Hampa, häcklad ............
1 skepp:d
24
Handskar, alla slag
1 skålp.
2
Haris
1 lisp.
IG
Hattar:
1
af strå ........
1 stycke
1 —
—1
Gummi clasticum; se Cautschuk.
Gummi gutta; se Färger.
Handtverkerivaror, ej specificerade; se Slöjdevaror.
Harpoes; se Harts.
550 Expeditions-Utskotlets Förslag lill tind. Skrifvelse, N:o 197.
■>
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
R:dr
sk.
rst.
Hattar:
af siden eller annan väfnad, samt i allmänhet mon-
terade fruntimmershattar
1 stycke
2
24
af ull, hår eller silke
1 stycke
2
af l;«ler, fiskben, papper, träd eller rötter m. m. .
1 stycke
1
Hattjlälor af halm eller strå
1 skålp.
1
16
Hattformar af tilt, med eller utan styfning, tullbe-
handlas lika med den filtväfnad hvaraf de bestå.
Honung
O
1 skålp.
1
Horn, arbetadt:
platter
1 skålp.
1
knappar
1 skålp.
12
andra slag
1 skålp.
1
Hudar och Skinn:
ej hänförliga till Pelsverk:
oberedda, torra
1 skålp.
2
Från och med 1853 års början nedsättes tullafgif-
ten till
1 skålp.
1
10
andra slag
1 skålp.
1
beredda eller läder:
hvita samt sämskade Skinn och Hudar .
1 skålp.
12
Karduans-, samt färgade eller tryckta Skinn
1 skålp.
1
24
lackerade Hudar och Skinn
1 skålp.
20
finare Skinn för tillverkning af handskar samt
portfölj- och etui-arbeten, efter pröfning af
behofvet och med särskildt tillstånd af Kom-
merse-Kollegium
1 skålp.
16
Sulläder : . . .
1 skålp.
12
andVa slag, .ej specificerade Hudar och Skinn
1 skålp.
21
Expeditions-Utskotteis Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
551
Hudar och Skinn:
Pelsverk:
oberedda:
Bäfverskinn
Chinchillaskinn
.
Får- och Lammskinn:
grå Krimska och äkta svarta Kalmuck
svarta öfriga slag
alla andra, oklippta
Hermelin- eller Lekattskinn
Hillerskinn . . . . .
Jerf- eller Filfras-Skinn .
Loskinn
Mårdskinn och Mårdsvansar .
Nertz- eller Menuckerskinn .
Getskinn
Renskinn ......
Räfskinn ......
Sjuppskinn ......
Skälskinn
Sobelskinn och Sobelsvansar
Utterskinn
alla andra slag .
beredda mer eller mindre, eller betade oeh till s. k.
Säckar hopsydda, införtullas med 25 procents förhöjning
uti den för oberedda här ofvan utsatta tull.
Humle
Här: Häst-, eller Tagel
Nöt
-
Qvantilet
för tullberäkningen.
1 .skalp.
1 skalp.
1 skalp.
1 skålp.
1 skalp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skölp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 lisp.
1 skålp.
1 lisp.
Införselstull.
Bauko.
R:dr sk. rst.
20
30
15
4
18
24
12
10
32
32
3
10
18
20
3
24
32
24
2
6
Husblås; se Lim.
Hållrot; hänföres under Apotheksvaror..
552 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
K: dr
sk.
rst.
Hår- och Tagel-arbeten, med eller utan infattning och lås
1 skålp.
2
32
Häcktorp Hakar och Iiyskjor
1 skålp.
1
Hängslen och delar deraf:
af siden eller halfsiden
1 skålp.
1
24
andra slag
1 skålp.
2\
Anm. För spännen och ringar medgifves icke något afdrag i
vigten.
Ingefära:
torr
1 skålp.
1
10
insyltad
1 skålp.
16
Instrumenter:
Fältskärs-
100 R:dr v.
5
Mathematiska, Optiska, Fysiska och Navigations-:
Cirklar, Passare och Cirkelbestick
100 R:dr v.
25
Compasser
100 R:dr v.
15
Glasögon och Lorgnetter
100 R:dr v.
25
andra slag monterade optiska glas samt instrumen-
ter, ej specificerade
100 R:dr v.
5
Musikaliska:
Fleuter, Oboer och Klarinetter
1 stycke
1
16
Guitarrer och Lutor
1 stycke
2
Violer
1 stycke
1
Violonceller och Contrabaser
1 stycke
3
16
Valdthorn och Trompetter
1 stycke
4
Trummor och Pukor
1 par
5
Klavér och Positiv
1 stycke
16
32
Harpor
1 stycke
15
Hästar; se Kreatur.
Höns; se Foglar.
Indigo; se Färger.
Insekter; tullfria såsom Naturalier.
Instrumenter, Handtverks-; se Verktyg.
Inventarier, Skepps-, nya; se Tulltaxe-underråttelserna
§. 15.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 197.
553
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
R:dr
sk.
rst.
Instrumenter:
Musikaliska:
Fortepiano, Tafel-
1 stycke
50
Flygel-
1 stycke
100
Speldosor
1 stycke
1
16
A n m. Utgöres infattningen af Guld, Silfver eller Sköldpadd,
tullbehandlas hela dosan såsom arbeten af nämnde slag.
Ej specificerade fdrtullas lika med sådana bland ofvan-
uppräknade, hvarmed de närmast kunna jemföras.
Anm. Särskildt inkommande tillbehör förtullas efter 15 pro-
cent af värdet.
Inventarier, Skepps-:
( för hvar- \
\ je 100 J
brukade å förolyckade eller sjöskadade utländska
Fartyg.
1 B:dr af f
j auktions- I
1 inrops- 1
\ summan. J
10
Ister, Svin- eller Gås-
.
1 skalp.
2
Jern:
gjutet:
Tack- och Barlast-
F
ör
h.
Bomber och Kulor, champlounerade till visst mått
och renfilade, Kanoner, Stycken, Nickhakar och
Mörsare, stämplade och borrade, samt finare
och gröfre Lavetter
1 ylin v
8
L dJtXXy Vt bllip. V.
Kanoner, Stycken, Nickhakar och Mörsare, ostämp-
lade och oborrade
1 Shtt. stäp. v.
A
k
i
Ipecacuanha; hänföres under Apotheksvaror.
Jalapparot; hänföres under Apotheksvaror.
Jean; se Väfnader, Bomulls-.
Bih. till B. St:s Pro t. 1850 & 1851.
Jern, Gjutgods till Machinerier och delar deraf;
se Bedskap och Machinerier.
pläteradt; se Metaller, sammansatta.
Jerntråd; se Tråd.
10 Sami. 1 yl fl. 70
554
Expeditions-UIskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 197.
**
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införseistull.
Banko.
\
R:dr
sk.
rst.
Jern:
Gjutet:
Grytor, Pannor, Kittlar, Kakelugnar, Gallerverk,
samt apterade Stolpar och Ledstänger dertill,
och Slussportar .........
1 Skid. stäp. v.
0
Hällar, Lod och Lödjor
1 Skid. stäp. v.
4
kasserade Kanoner, Bomber, Mörsare och Kulor .
1 Skid. stäp. v.
9
allt annat gjutet arbete, ej speciliceradt .
100 R:dr v.
25
smidt eller valsadt:
Ankare
5
Kettingar med länkjernets diameter af J tum och
derunder
1 Skfl. stäp. v.
5
Kettingar med länkjernets diameter öfver J tum
till och med 1J tum
I Skid. stäp. v.
3
öfver 1J tum .
1 Skil. stäp. v.
1
24
Draggar, Armbultar, Hammare, Raderjern, Skepps-
knän och Smedjestäd
1 Skil. stäp. v.
15
—-
Stång-, platt, | tuni tjockt och deröfver, under
12 tums bredd, och öfver J tums fyrkant
F
ör
b.
Smältstycken
1 Skil. stäp. v.
3
24
Band- och Platt- under | tums tjocklek, Bult-
och Galler- samt Sänksmide, rundt eller kan-
tigt, knip- och fyrkant- af J tum och der-
under, Skär- och Klippjern, Saltpanneplåtar, |
tum tjocka och deröfver samt af 12 tums bredd
oell deröfver .
F
ör
b.
Plåtar:
oförtente, under J tum tjocka:
af till och med 6 lisp:ds vigt stycket .
F
ör
b.
öfver 6 lisp: ds vigt stycket
1 Skll. stad. v.
8
24
fortente
1 Skid. stad. v.
5
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse N:o 197.
555
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
R:dr
sk.
rst.
Jern:
Spik af 2 tums längd och deröfver ....
All annan Spik samt allt annat Manufactur- och
1 Siril. stäp. v.
7
24
Handtverks-smide, ej specificeradt ....
1 skalp.
36
Jernskrot, gjutet, smidt eller valsadt
1 Skit. stäp. v.
2
Jäst, comprimerad
1 skalp.
1
Kakel, alla slag
1 skålp.
1
Kalk:
osläckt
1 tunna
—
8
släckt
1 läst
40
Kardor och Kardläder
1 skålp.
6
Kemiskl-leckniska preparator, i Taxan ej specificerade:
till införsel för fabrikernes behof efter särskild
anmälan hos Kommerse-Kollegium och af det-
samma lernnadt tillstånd .....*.
100 R:dr v.
5
för medicinska behof, se Apotheksvaror, ej spe-  cificerade.
Kimrök :
1 skålp.
2
Kli, af andra ämnen än spannmål
1 lisp.
5
Kläder, Gång-, Linne- och Säng-, ej specificerade:
Nya; af till införsel lofgifna tyger . . .
100 R:dr v.
33
16
A n m. Spetsar och Blonder tullbebandlas särskildt.
Jordfrulder; se Frukter.
Jutter; se Hudar oell Skinn.
Kalkoner; se Foglar.
Kammarduk; se Väfnader.
Kanoner; se Jern.
Karduan; se Hudar och Skinn.
Kedjor, till innanverk i Fickur; se Ur, delar, ej
specificerade.
Kirsbär; se Frukter och Bär.
Kli af Spannmål, se Spannmål, malen, Mjöl.
Klinker; se Tegel.
Klippfisk; se Fisk, torr.
Kläden; sé Väfnader, ylle-.
Klöfvar, hänföres under Horn, oarbetadt.
556
Expeditions-Utskottets Färs/ag till und. Skrifvelse, N:o 197.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Inforselstull.
Banko.
R:dr
sk.
rst.
Kläder:
Andra slag
F
ör
b.
(Se vidare förteckningen å vid införsel tullfria varor.)
Knallhattar
1 skålp.
20
Knapergall och Ekollon, malen eller omalen ....
1 lisp.
3
Knappar af sammansatta eller, såsom arbetade, ej speci-
ficerade ämnen
1 skålp.
32
v
Knif var:
Rak-
1 stycke
16
Penn-
1 stycke
8
Andra slag samt Gafflar, ej specificerade
1 skålp.
1
Koppar:
Rå-
I Skit. stäp. v.
5
Gårad
Smidd, valsad eller gjuten:
1 Skit. stäp. v.
20
Plåtar och andra ämnen för ytterligare bearbet-
ning
1 Skit. stäp. v.
33
16
Bläck och Spik till fartygs förhydning
1 Skit. stäp. v.
1
32
Andra helfärdiga arbeten
1 lisp.
3
6
Kopparnickel
1 skålp.
1
Kopparskrot eller gammal och brukad Koppar samt Kop-
paraska
1 skeppul
16
32
Kopparstick, Estamper och Lithograf er
1 skålp.
5
(Se vidare förteckningen öfver vid införsel tullfria varor.)
Knytningar; se Gulddragare- och Snörmakarc-arbeten.
Kolsyradt Natron eller renad Soda; se Soda.
Kopparrök; se Vitriol.
Kopparsticks-svärta; se Boksvärta.
Koppartråd; se Tråd.
Korf; se Metvurst.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skri/velse, N:o 197.
557
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
R:dr
sk.
PS t.
borgar af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specifi-
cerade ämnen
100 R:dr v.
33
16
horgmakare-arbeten, ej specificerade
100 R:dr v.
33
16
Korkar, sturne
1 skålp.
6
Kort, spel-
F
ör
b.
Kreatur:
Hästar, utom Hingstar
1 stycke
1 slycke
1 stycke
1 stycke
1 slycke
10
8
4
o
2
Oxar
Kor och Ungboskap
Halfvar
Svin, utom Fargaltar
12
—
Andra fyrfolade
1 stycke
1
24
—
För Kreatur, som med Kommerse-Kollegii särskildta till-
stånd införas lill rasers förbättrande, erlägges fjerdede-
len af den i Taxan utsatta tull.
(Se vidare förteckningen å vid införsel tullfria varor.)
Krita:
Hvit och Krits ten:
omalen
1 tunna
5
—
malen .
1 tunna
24
Röd och svart
1 skfdp.
6
krokar till fisko
I skalp.
1 skalp.
24
Krukmakare-arbeten, ej specificerade
3
—
Krut
F
ör
b.
Kummin .
1 lunna
9
Käppar, alla slag
1 skålp.
32
Kransögon, hänföras under Apotheksvaror. I Käpptoffsar och Snoddar; se Snörmakare-arbeten.
Kypert; se Väfnader.
558
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
Qvantitet
Införselstull.
beräkningen.
Banko.
R:dr
sk.
rst.
Kött:
Färskt
1 lisp.
20
Saltadt
1 tunna
4
Torkadt eller rökt
1 lisp.
32
Lack
1 skalp.
12
Lackerade arbeten, ej specificerade
1 skalp.
1
. \
Lackmus
1 skålp.
[
O
Lagerblad och Lagerbär
1 skålp.
1
Lakrits
1 skålp.
o
Lakritsrot eller Glycyrrhiza
1 skålp.
8
Lampor af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specifi-
cerade ämnen
100 R:dr v.
33
16
Leksaker eller Nurnbergerkram:
af träd eller sammansatta ämnen, med eller utan
hetsning, målning eller lackering
1 skålp.
i
andra slag fortullas lika med det ämne, arbetadt, hvar-
af de hufvudsakligen bestå.
Likör er
1 kanna
2
24
Lim:
Husblås
1 skålp.
16
andra slag
1 skålp.
Q
Lacca, gummi; se Gummi.
Lackerade arbeten:
af Bleck; se Jileckslagare-arbeten.
af Bly, se Bly, arbetadt, måladt eller lackcradt.
af Läder; se Läderarbeten.
af Papp; se Papparbeten.
af Tenn; se Tenn, arbetadt, lackeradt.
af Träd; se Trädvaror, arbetade, ej specificerade.
Lackerade arbeten:
af Zink; se Zink, arbetad, målad eller lackerad.
Lahn, oäkta; se Metaller, sammansatta.
Lamp vekar; se Vekar.
Latun eller Trådband; se Metaller, sammansatta.
Levantin; se Väfnader.
Limoner, friska; se Citroner.
Eeepeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 197.
559
Lin:
ohäckladt
häcklad t
För tillverkning af segelduk, efter af KommerseKollegium
erhållet särskildt tillstånd:
ohäckladt
häckladt
Lius:
Talg-
Stearin- och Margarin-
Vax-, gula
hvita och spermaceti .
alla andra sia»
Ljuskronor af sammansatta, eller, såsom arbetade, ej
specificerade ämnen
Anm. Delar deraf förtullas efter det änme, arbetadt,
hvaraf de hufvudsakligen bestå.
Luktvatten, alla slag (flaskornas vigt inbegripen).
Lunta _
Uldcrarbeten, ej specificerade, lackerade
Lök, alla slag, ej specificerade
Mais
Mandel
Qvantitet
för tullberäkningen.
1 lisp.
1 lisp.
1 lisp.
1 lisp.
1 lisp.
1 skalp.
1
1
skalp,
skalp.
1 skalp.
100 R:dr v.
1 skalp.
1 skalp.
1 skålp,
1 lisp.
1 tunna
1 skålp.
Införselstull.
Banko.
R:dr sk. rst
33
12
24
24
9
16
20
20
16
12
9
/v'
24
10
Limoner, salta; se Frukter, inlagda.
Limonsaft; se Citronsaft.
Linön; sc Väfnader.
Linser; se Spannmål.
Läder; se Lludar och Skinn.
Lärft; se Väfnader.
Machinerier, cj specificerade; se Redskap.
Magnesia, hänföres under Apotheksvaror.
Magnetsten, infattad; se Instrumenter, fysiska.
Malm, cobolt-; sc Cobolt-malm.
Manchester; se Väfnader, bomulls-.
Manna, hänföres under Apotheksvaror.
560 Expeditions-Utskotlels Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstnli.
Banko.
Masker
1 stycke
II: <lr
sk.
4
PS t.
Mattor af strå eller rötter
100 R:dr v.
25
—
Metaller, sammansatta:
Marinmetall, eller annan komposition i form af bleck
eller spik till förhydning af fartyg ....
1 Skit. stäp. v.
1
16
Messing:
oarbetad, Latun och Trådband inbegripne .
1 Skit. stäp. v.
33
16
arbetad, alla slag, gjuten, smidd eller pressad,
oäkta Lahn derunder inbegripen:
utan beläggning med annan metall ....
1 skålp.
16
förgyld
andra slag
1 skålp.
1 skålp.
36
24
- .
Anm. Gördelmakare-arbeten, deri Tenn eller Zink ingå,
förtullas såsom Messing, arbetad.
Alla andra slag:
oarbetad
33
16
arbetad
1 skålp.
1
Skrot samt gammal och brukad metall, sammansatt,
alla slag
16
32
Metvurst
1 skålp.
8
Mjöd,
1 kanna
12
Manufacturvaror, ej specificerade; se Slöjdvaror.
Marin-metall; se Metaller, sammansatta.
Markasit; ,se Vismut.
Marle; se Brodérduk.
Marmor; se Sten, all annan, ej specificerad, arbetad.
Mastix, tullbehandlas lika med Gummi.
Mattor, bast-; se Bastmattor.
golf-: af ull; se Väfnader, ylle-,
af andra ämnen, lackerade eller fernissade;
se Väfnader.
Mattor, gräs-; se Gräsmattor.
Mercurius; se Qvicksilfver.
Merinos; se Väfnader, ylle-.
Messing; se Metaller, sammansatta.
Messingstråd; se Tråd.
Mikroskop; se Instrumenter, optiska.
Mineralier för Naturalie-samlingar; tullfria såsom
Malmstuffer.
Mjöl af spannmål; se Spannmål.
Modeller; se Tulltaxe-underrättelserne, §. 13.
Expeditions-Utskottets Förslag till utid. Skrifvelse, N:o 197. 561
ej specificeradt, af vegetabilier, som ej kunna inbegripas
under Spannmål eller hänföras till Medicinalier
Munlack
Muskot, torr
Muskotblomma
Musslor, insyltade eller saltade
Neglikor
Nålar, Sy- och Tambour- .........
Knapp- och Hår- ...
Krås- och Bröstnålar af oäkta metall
andra slag, ej specificerade .
Nät, af alla namn och slag
Nötter:
Kokos-
Hassel-, Val- och andra slag .
Oliver
Qvantitet
för tullberäkningen.
1
skålp.
1
skålp.
1
skålp.
1
skålp.
1
kanna
1
skålp.
1
skålp.
1
skålp.
100
R:dr v.
1
skålp.
100
R:dr v.
1
stycke
1
kanna
1
kanna
Införselstull.
Banko.
R:dr sk. rst
6
18
8
12
12
5
25
33
20
20
12
16
1
2
12
Moll; se Väfnader, bomullsMorinos;
se Väfnader, ylle-.
Mos, Enbärs- och Fläder- samt Mullbärssaft, hänföras
under Apotheksvaror.
Mosaik-arbeten; se Sten, all annan, ej specificerad,
arbetad.
Muddar; se Vantar.
Muffar; se Kläder.
Murklor ; se Svampar, ätbara.
Mursten; se Tegel.
Musikaliska Instrumenter; se Inslrumenter.
Muskot, insyltad; se Confiturer.
Musslin; se Väfnader, bomulls-.
Myntkoppar; se Koppar.
Myrrha, hänföres under Apotheksvaror.
Nankin; se Väfnader, bomulls-.
Natron, kolsyradt; se Soda.
Nattsäckar: se Portföljer.
Negerhead; se Tobak.
Nettelduk; se Väfnader, bomulls-.
Nickel; se Kopparnickel.
Nicht eller Tutia, hänföres under Apotheksvaror.
Nopkin; se Väfnader.
Nys- eller Prustrot, hänföres under Apotheksvaror.
Bih. till B. St. Prof. 1850 & 1851, 10 Sami. 1 Afd.
71
562 Expeditions- U/sko t te is Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 197.
ej hänförliga,
eller
Oljor:
Feta;
Hamp- och Palntandra
till Apotheksvaror
eljest icke specificerade slag
Flygtiga, eller Essencer, ej specificerade (flaskornas
vigt inbegripen)
Ost, alla slag
Papp
Papparbeten, alla slag:
Qvantitet
för tullberäkningen.
olackerade
lackerade
Papper :
Kardus-, fargadt Omslags- och Tobaks- . . . .
Grått, Makulatur- och Förhydnings-
Tryck-, limmadt och olimmadt, Concept- och TapetImperial-,
Regal-, Median-, Olifant-, Skrif- och alla
andra slags hvitt, ej specificeradt
Post-, alla slag
Färgadt, pressadt, tryckt, ligureradl, försilfradt eller
fdrgyldt
Press-
Papperstapeter och Border
1 skalp.
1 skalp.
1 skalp.
1 Iisp.
1 skalp.
1 skalp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skål
1 skålp.
Införselstull.
Banko.
lt:dr sk. rst
24
12
18
1
1
2
3
4
16
Nysilfver; se Metaller, sammansatta.
Olja, Terpentin-; se Terpentinolja.
— Vitriol-, se svafvelsyra.
Oljestenar; se Sten.
Ollon, ek-; se Knapergall.
Ornamenler, architektoniska ;se Bildhuggeriarbelcn.
Ornamenter, andra slag; se Dekorationer.
Ostron; se Musslor.
Oxtungor; se Kött.
Packing; se Väfnader, ylle-.
Paillelter; se Gulddragare-arbeten;
Paradiskorn; hänföres under Apotheksvaror.
Expeditions-litskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
563
Paraplyer och Parasoller:
Siden
andra slag .
Pennor, Skrif-, alla slag, utcm af stål eller andra metaller
Penslar
Peppar, alla slag
Pergaments-skinn
Perlemor, arbetad:
oinfattad
infattad, väges med infattningen och fortullas såsom
den.
Perlor:
oäkta: Glas
andra
slag
Perukmakare-arbeten
Piphufvuden, med eller utan beslag:
af Sjöskum, äkta eller oäkta
andra slas
Plommon, Bruneller och Sviskon.
Plymer:
Struts- och andra slag .
Pomada
Qvantitet
för tullberäkningen.
1 stycke
1 stycke
1 skålp.
1 dussin
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 lod
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
Införselstull.
Banko.
R:dr sk. rsl
15
40
10
2
16
24
12
1
28
Pastellkritor; se Färger, ej specificerade.
Pelsverk; se Hudar och Skinn.
Pennor, Blyerts-; se Blyertspennor.
Percal; se Väfnader, Bomulls-.
Perlegryn; se Gryn.
Persikokärnor, hänföras under Apotheksvaror.
Pinchback; se Metaller, sammansalla.
Pipor, Tobaks-; se Piphufvuden.
Piqué; se Väfnader, Bomulls-.
Pistacier; se Frukter och Bär, ej specificerade,
torra.
Pistoler; se Gevär.
564
Exp edilin ns- Ulsko t tets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 197.
Pomeranser
Pomeransknopp ar och Skal
Porslin:
oäkta, Sten- eller Fayance:
livitt, gulaktigt eller omäladt:
Tall rickar
andra pjeser
måladt eller tryckt:
Tallrickar
andra pjeser
äkta, livitt eller enfargadt
förgyldt eller måladt, i figurer eller med blommor .
Anm. Kärl och redskap af äkta porslin för farmaceutiska
eller vetenskapliga behof må, sedan beskaffenheten och
qvantitelen blifvit hos Sundhets-Kollegium, VetenskapsAkademien
eller vederbörande Universitets-Fakultet
uppgifna och godkända, af Apothekare eller Vetenskapsmän
tullfritt inlöras.
Portföljer, Taskböcker, Ridikyler och Nattsäckar .
Potates
Potatesmjöl '
Puder
Qvicksilfver
Redskap och Machinerier, eller delar deraf, ej specificerade
' Qvantitet
för tullberäkningen.
1 skalp.
1 skalp.
1 skalp.
1 skalp.
1 skalp.
I skalp.
1 skalp.
100 Rdr v.
1 tunna
1 lisp.
1 skalp.
1 skålp.
100 R:dr v.
Införselstull.
Banko.
It: dr
25
sk.
1
2
rst.
6
12-
16
24-
4-
4-
Platåer; se Dekorationer.
Pläter; se Metaller, sammansatta.
Porfyr; se Sten, ej specilicerad.
Pottaska; s« Aska.
Pressduk; se Väfnader, Ylle-.
Ovarnstenar; se Sten.
Qvercitron; se Färger.
Rakknifvar; se Knifvar.
Rask; se Väfnader, YlleRatin;
se Väfnader, Ylle-,
Ravenduk; se Väfnader, Linne- och HampRentungor,
Renstek och Renkött; se Kött.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
505
Qvantitet
tor tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
It: dr
sk.
rst.
Rigubalsam
1 kanna
1
Ris, oskalad, eller Paddy
1 tunna
1
24
Från och med 1853 års början nedsättes tullafgif-
ten till
1 tunna
1
12
1 skalp.
—
1
6
Rör:
till Käppar
1 lisp.
32
-—
Rottingar, Vass- och andra slag
1 lisp.
4
—
Räller, ätbara, alla slag, ej specificerade
1 tunna
o/.
Sadelmakar e-arbeten, ej specificerade
100 R:dr v.
33
16
—
Saffran
1 skålp.
1
—
Salmiak
1 skålp.
2
-—
Salpeter:
oraffinerad och raffinerad
F
ör
b.
Chilisk Salpeter, eller salpetersyradt. Natron, för
skedvatteus- och andra fabrikers behof, efter
pröfning och tillstånd af Kommerse-Kollegium .
1 lisp.
6
—
Salpetersyra och Skedvatten
1 skålp.
—__
1
6
Salt:
berg-
1 tunna
12
Rhabarber, hänföres under Apotheksvaror.
Ridikyler; se Portföljer.
Risgryn; se Gryn.
Rosmarin, hänföres under Apotheksvaror.
Rotscher; se Fisk, torr.
Rumm; se Rrännvin.
Räfkakor, eller Räfkryddor, hänföras under Apotheksvaror.
Rödfärg; se Färger.
Rothe; se Färger.
Rötter för Apothekarcs behof, ej specificerade, hänföras
under Apotheksvaror.
Sablar; se Gevär.
Saccbarum Salurni; se Blysocker.
Saffian; se Hudar och Skinn.
Sagogryn; se Gryn.
Sammet; se Väfnader.
Sammetsband; se Band.
Sandarak; se Gummi.
Sandel; se Färger.
566
Expediiions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse. N:o 197.
Sall:
glauber-, vattenfritt
kok
Koksalt
för fabriks-tillverkningen af Soda, efter särskild
anmälan hos Kommerse-Kollegium och af detsamma
lemnadt tillstånd.
medicinskt
raffineradt
Saltsyra
Saxar:
Ofverskärare-
andra slag
Segel:
Införselstullen bestämmes efter den å väfnaden, hvaraf
de bestå, med tillägg af 10 procent.
Senap:
omalen
malen och preparerad
Serpentin slen i arbetad
Siktar
Siktduk, af metall, tullbehandlas såsom det ämne, arbetad!,
hvaraf duken är förfärdigad.
Qvantitet
för tullberäkningen.
1 lisp.
1 tunna
1 skalp.
1 skålp.
1 skalp.
1 lisp.
1 s
1 skålp.
1 skålp.
1 lisp.
100 R: dr v
Införselstull.
Banko.
B:dr sk. rst
F
36
r i
1
12
■>/.
1
0
16
Sassafras, hänföres under Apotheksvaror.
Salin; se Väfnader.
Schellack; se Gummi.
Segel, hergade från främmande förolyckade fartyg;
se Inventarier.
Segelduk; se Väfnader, Linne- och Hamp-.
Sejdergarn; se Garn, Segel- och Hind-.
Senetsblad, hänföres under Apotheksvaror.
Schawlar och Schawletter; se-Väfnader.
Sidentyg; se Väfnader.
Siktduk, af annat än metall; se Väfnader.
F.rpeditions-UtskotteIs Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 197. 567
Qvantitet
för tull-
Införselstull.
Banko.
beräkningen.
B: dr
sk.
rst.
Silf ver :
arbetad!, forgyldt eller oförgyldt
1 lod
c
2
Bok- äkta
1 lod
8
oäkta
1 lod
3
A n m. Vigten för pappersbladen, emellan hvilka silfret lig-
ger, inberäknas.
Musiv-, Målare-, Puder- eller Unsen- ....
1 lod
10
Stilie, färgadt
1 skalp.
2
—
Sirop, alla slag
1 skalp.
3
Skomakare-arbeten:
af blankläder, färgadt skinn eller tyger:
Skor, Kängor, Tofflor och Galoscher ....
1 par
1
Slöflor
1 par
3
—
Becksöms- och s. k. sjöstöflor
1 par
1
andra slag
100 11:dr v.
33
16
Skriflajlor:
af sten
1 skalp.
1
andra slag
1 skalp.
5
Skrubb/or:
öfver få
1 stycke
■
20
—
andra slag
1 stycke
9
—
Sköldpadd, arbetad
1 skålp.
6
—
—
Silfverglitt; se Glete.
Sill; se Fisk.
Sjökort; se Kartor.
Skedvatten; se Salpetersyra.
Skepps-inventarier; se Inventarier och 13 §. TullTaxe-underrältelserna.
Skiffer; se Sten.
Skinn; se Hudar.
Fisk-; se Fiskskinn.
Skälspäck; se Tran.
Slipstenar; se Sten.
Snickare-arbeten; se Trädvaror, ej specificerade, arbetade.
Snus; se Tobak.
568 Expeditions-Utskottets Förslag lill nild. Skrifvelse, N:o 197.
Qvantitet
för tull-
Införselstull.
Banko.
berakningen.
R: dr
sk.
rst.
Slöjdevaror, eller Fabriks-, Handtverkeri- oell Manufak-
turvaror, i taxan ej nämnde
100 R:dr v.
33
16
Smink och Sminkflor
1 skalp.
24
Smör
1 lisp.
1
16
Snörmakare-arbeten; såsom Fransar, Galoner, Gramaner,
Aiguilletter, Snoddar, Snören, m. fl. ej specificerade:
af hel- och halfsiden
1 skålp.
5
andra slag
1 skålp.
1
16
Socker:
Mascovad-, eller brunt och gult, ordinärt Terres-
och Tetes-, samt hvitt Pudersocker ....
1 skålp.
O,
Från och med 1853 års början nedsättes tullafgiften
till
1 skålp.
——
0
3
Krossadt Lump-, Havanna-, Terres- samt andra till soc-
kerhalten lika slag
1 skålp.
5
Topp-, C andi- och Kak-
1 skålp.
5
—
Soda
.......
1 lisp.
8
Soja och Såser
1 kanna
36
—
Solfjädrar
1 skålp.
3
Spannmål:
omalen:
Bohvete
1 tunna
36
Ha fr a
1 tunna
1 tunna
24
24
Hvete
1
Korn och Malt
1 tunna
1 tunna
36
24
Linser
1
_
Råg
1 tunna
1
Snören; se Gulddragare- och Snörmakare-arbeten. I Solfjäderspapper; se Papper.
Tarm-; se Strängar. ) Spanska flugor, hänföras under Apotheksvaror.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
569
Qvantitet
InförselstuU.
beräkningen.
Bauko.
K;dr
sk.
rst.
Spannmål:
Vicker
1 tunna
——
42
Arter
1 tunna
1
malen: Gryn och Mjöl:
införtullas efter (len afgift, som vid införseln är
gällande för det sädesslag, hvaraf grynet eller mjö-
let är tillverkadt, med tillägg af 10 procent, och
så, att af hvete 9 lisp., af råg och ärter 12 lisp.,
af korn 10 lisp. och af hafra 8 lisp. mjöl anses
svara mot en tunna säd, samt att 4 lisp. gryn
af hafra och 6 lisp. af andra sädesslag svara mot
en tunna säd af samma slag.
Speglar och Lampetter
100 R:dr v.
33
16
Spetsar, Uddar och Blonder:
Silkes- och Linne-
1 skålp.
6
—
... .
andra slag
1 skålp.
1
Spännhalsdukar:
af hel- och halfsiden
1 skålp.
3
af andra tyger
1 skålp.
1
16
af läder
1 skålp.
24
Stearin
1 skålp.
5
Sten:
Bryn- och Olje-
100 stycken
24
Speldosor; se Instrumenter, musikaliska.
Spelkort; se Kort.
Spermaceti-olja; se Oljor.
Spiauter; se Zink.
Spiesglans; se Antimonium.
Spik och Nubb; se Jern.
Spiritus Vini och annan Sprit; se Brännvin.
Spiritus, Vitriol-; se Svafvelsyra.
Späck; se Tran.
Sticktyg; se Väfnader, Bomulls-.
Stilar; se Boktryck.
Stocktisk; se Fisk.
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851. 10 Sami. 1 Afd.
570
Expeditions-Utskotlets Förslag till undt. Skrifvelse, N:o 107.
Sten:
all annaa, ej specificerad, arbetad
(Se vidare Förteckningen å vid införsel tullfria varor.)
Stenkolstjära
Strumpor oell andra på strumpstol eller genom stickning
tillverkade arbeten:
silkes-
Bomulls-
Redgarnsandra
slag
Strumpstickor
Strängar:
Cantilj- eller öfverspunna baser
af metall
andra slag
Stål:
gjut- •
garf- .
andra slag
Stål-arbeten, ej specificerade
Stärkelse, hvit ....
Svafvel
Sicilianskt eller annat så kalladt naturligt Svafvel
till begagnande för fabrikstillverkning af Svafvelsyra,
efter särskild anmälan hos Kommerse-Collegium
och af detsamma lemnadt tillstånd
Qvantitet
för tullberäkningen.
lOORdrv.
1 tunna
1 skalp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1
100 tt. stäp. v.
1
100 tt. stäp. v.
5
100 it. stäp. v.
3
1 skålp.
1
1 lisp.
1 lisp.
1
Iuförselstull.
Banko.
II: dr
15
1
F
sk.
rst.
32
16
40
16
30-
16
12
ri tt.
Storax, hänföres under Apotheksvaror.
Stramalj; se Brodérduk.
Strutstjädrar; se Plymer.
Strömming; se Fisk.
Ståltråd; se Tråd.
Stärkelse, blå; se Färger.
Substans; se Bläckpulfvér.
Expeditions-U/sko Hels Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 197.
571
Svafvelblomma
Svafvelsyra .
Svampar:
ätbara af alla slag
andra slag, ej specificerade
Sågblad
aa
Säckar, nya, tomma
Tajvelramar förtullas lika med det ämne, hvaraf de bestå,
utan afdrag i vigten för taflan, derå anbragt
"las m. m.
Talg
T am orinder
Tegel:
Eldfast
Klinker
Mursten
Taksten
Tenlikar
77
enn:
oarbetadt, samt arbetadt, gammalt och sönderbrutet.
Qvantitet
för tullberäkningen.
1 skålp.
1 skålp.
skålp.
skålp.
lisp.
skålp.
lisp.
skålp.
1 lisp.
1 skålp.
1000 st.
1000 st.
1000 st.
1000 st.
1 skålp.
1 lisp.
Införselstull.
Banko.
R: di
-
sk.
rst.
6
4
12-
12-
5
9-
36-
6-
24
1
6-
4-
5
10
12
20-
Svarfvare-arbeten; se Leksaker och Trädvaror, ej
specificerade, arbetade.
Sviskon; se Plommon.
Svärta, Bok- och Kopparsticks-; se Boksvärta.
Synålar; sc Nålar.
Syringar; se Fingerborgar.
Sängkläder; se Kläder.
Tackjern; se Jern.
Taft; se Väfnader.
Tagel; se Hår.
Talgljus; se Ljus.
Tapeter af papper; se Papperstapeter.
572 Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, iT.-o 197.
Tenn:
arbetadt nytt: olackeradt
lack erad t .
Tenn- och Bly-aska
Terpentin
Terpentin-olja eller Terpentin-spiritus
Thé
Thermomelrar
Tjära
Tjärpenna eller Vraktjära .
Tobak:
Blad
Cigarrer
Karfvad:
Karduser eller lös i fastager
Knaster
Malen eller Snus
Spunnen och Negerhead .
Stänger och Carotter ....
Stj elkar
Tran och Späck, alla slag ....
Tryffel  .
Qvantitet
för tullberäkningen.
i
i
i
i
i
l
i
i
i
i
i
l
i
i
i
i
i
i
l
skalp.
skfilp.
skalp.
skalp.
skålp.
stycke
tunna
tunna
skalp.
skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
lisp.
skålp.
Införselstull.
Bauko.
Ii:dr sk. rst
12
16
1
o
1
12
28
16
44
7
6
14
36
16
10
18
4
6
12
Tapet border; se Papperstapeter.
Taskböcker; se Portföljer.
Theriak, hänföres under Apotheksvaror.
Tobakspipor af lera; se Piphufvuden.
Tomback; se Metaller, sammansatta.
Torsk; se Fisk.
Trapp, tullfri såsom Lera.
Tricot; se Strumpor.
Trumpeter oell Trummor; se Instrumenler, musikaliska.
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 197. 573
Träd:
Guld- och Silfver-:
Äkta
Oäkta
Jern- och Stal-, ej specificerad
För tillverkning af sådane arbeten, hvartill utländsk
ståltråd erfordras, efter pröfning af behofvet
och med särskildt tillstånd af Kommerse
Kollegium
Koppar- och Messings-:
Oforsil fräd
Försilfra!
Bomulls-, hvit eller färgad:
Nystad
i härfvor
Linne-:
Oblekt
Blekt, hvit
Färgad
Trädvaror:
Virke, oarbeladt, sågadt eller tillhugget:
Furu- och Grantimmer:
Tillhugget, ej specificeradt
Mahogony, Sockerkist och andra utländska trädslag,
som ej äro vid införsel tullfria . . .
Bandstakar
Bjelkar och Sparrar af furu och gran:
af mindre tjocklek än 5 tum midtpå .
af 5 till 8 tum midtpå
Qvantitet
fiir tullberäkningen.
1 lod
1 lod
1 U. stäp. v.
100 R:dr v
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
i skålp.
1 skålp.
1 skålp.
100 R:dr v.
1 kub. fot
100 stycken
1 stycke
1 stycke
Införselstull.
Banko.
R:dr sk. rst.
20
13
C
10
10
8
36
24
16
24
32
12
Tråd: jern- och stål- lill Instrumcnlsträngar; se Trädfrukter; se Frukter.
Strängar.
574
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
Trädvaror:
Bjelkar och Sparrar af furu och gran:
af 8 tum och deröfver
Bräder och Plankor, sågade:
af Furu och Gran:
under 1J- tums tjocklek
af \\ till och med 3 tums tjocklek .
deröfver
Anm. Af afsågade bräder eller brädstumpar af furu eller
■ gran beräknas vid förtullning:
S lolfter af till och med i-\ alns längd, lika med
1 tolft.
2 tolfter af större till och med i alnars längd,
lika med 1 tolft.
af Ek och Ask
af Alm, Björk, Bok och andra inom landet växande,
ej specificerade trädslag
Enträd och Enstafvar
Fanérskifvor
Gevärstocks-ämnen
Handspakar
Handspaks-ämnen
Lister, sågade af furu och gran, till och med 8 alnars
längd och 4 tums omfång
Läkter, huggne eller täljde
sågade
Master, Bogspröt och Spiror:
af 40 tums omkrets, och deröfver, 10 fot från
storändan
af 20 till 40 tums omkrets, 10 fot från storändan
derunder
Qvan litel
för tullberäkningen.
1 slycke
1 tolft
1 tolft
1 tolft
100 R:dr v
100 11: dr v,
100 stycken
100 R:dr v.
1 dussin
1 dussin
1 dussin
1 tolft
1 tolft
1 tolft
1 stycke
1 stycke
1 stycke
Info rse Istull. I
Banko.
R:d
sk. rst.
12
8-
16
32
20
12
12
4
o
2
20]
8-
Expeditions-Utskoltets Förslug till und. Skrifvelse, N.-o 197.
575
Qvantitet
tor tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
Trädvaror:
R:dr
sk.
rs t.
Pumptriid:
Oborrade, se Master och Spiror.
Borrade
1 stycke
1 tolft
16
18
Ribbor, längre eller kortare ....
Stäfver, lagg- oell botten-:
af lill och med 34 verktums
ängd å de förra
och 22 verktums längd å de
sednare:
af ek .......
120 stycken
120 stycken
af bok, furu eller gran . . .
deröfver till och med 42 verktums
6
♦ ♦ ♦ ♦ ♦
längd å de förra
och 27 verktums längd å de sednare:
af ek
af bok, furu eller gran . . .
derutöfver:
120 stycken
120 stycken
40
8
af ek ........
af bok, furu eller gran .
Tunnband
120 stycken
120 stycken
100 stycken
2
1
24
12
6
Ved:
Björk . .
1 famn
1 famn
1 famn
24
Bok och Ek ......
Andra slag ......
♦ ♦ ♦ ♦ ♦
36
16
Anm. Famnen beräknas till 4 alnars längd, 3 alnars höjd
och 6 qvarters bredd.
Arträd, eller ämnen till åror
1 par
1 skålp.
1
Svarfvare-arbeten, ej specificerade,
betsning, målning eller lackering
♦ ♦ ♦ ♦ ♦
med eller utan
1
Tusch; se Färger.
Tulanego; se Zink.
Tutia, hänföres under Apotheksvaror.
Tyll, spets-; se Spetsar.
bomulls-, sc väfnader, bomulls-.
576
Expeditions-Utskot teis Förslag till und. Skrifvelse, N:rt 197.
Qvantitet
för tull-
Infiirseistull.
beräkningen.
R:dr
Sa.
rst-
Trädvaror:
Alla andra mer eller mindre arbetade trädvaror, ej
specificerade, derunder inbegripne nedslagna tun-  nor samt ej specificerade Snickare-arbeten, med
eller utan betsning, målning eller lackering . .
100 R:dr v.
33
10
Tvål:
Parfymerad och Savonetter
Sämre slag
1 skalp.
1 skålp.
16
3
Tågvirke, nytt ............
1 lisp.
24
Ull, okammad eller kammad, grof Jutsk och Isländsk,
eller annan härmed jemförlig
All annan .
1 skålp.
1 skålp.
2
6
Anm. Grof Ull må införas endast till Städernc Stockholm,
Götheborg, Norrköping, Malmö, Halmstad och Hel-  singborg; och ankommer det på General-Tull-Sly-  relsen att föreskrifva de särskildta kontroller, som
kunna anses nödiga till förekommande af finare
ulls införtullning såsom gröfre.
Ur:
Fick-:
med guld boett
andra slag .
1 stycke
1 stycke
2
32
Vägg- och Studsare:
af bronz, tullbehandlas som metaller, sammansätta,
ej specificerade, arbetade,
andra slag ..........
Delar af ur, ej specificerade
1 skålp.
1 skålp.
1
2
Urband och Urkedjor, af sammansatta eller, såsom ar-  betade, ej specificerade ämnen
100 R:dr v.
33
16
Tågvirke af förolyckade främmande fartyg;
Inventarier.
Tälgsten; se Sten, ej specificerad.
Urglas; se Glas.
Expeditions-Vtskottels Förslag lill und. Skrifvelse, N:o 197.
577
Vmilj
Visitkort
Vitriol:
grön
andra slag
Vadd:
BomuIIsSilkes-
.
Vagnar och Åkdon:
Tvahjuliga, samt Trillor, Droskor och Slädar
Öfriga slag
Anm. Vid återutförsel af Vagnar och Åkdon, för hvilka
stadgade införsels-afgifter bevisligen blifvit inom ett
år derförut erlagde, skola dessa afgifter utaf tullkammaren
i utförselsorten till ägaren återbetalas.
(Se vidare förteckningen å vid införsel tullfria varor.)
Vantar tullbehandlas lika med Strumpor.
Vatten, mineral- eller helsö-, krusen och buteljerne inberäknade
.............
Vax:
Oblekt
Blekt eller Pärgadt
Vekar, lamp- och Ijus
-
Qvantitet
för tullberäkningen.
1 skalp.
1 skalp.
17 lisp.
1 skalp.
1 skålp.
1 skalp.
1 stycke
1 stycke
1 kanna
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
Införsels tull.
Banko.
11: dr
32
25
06
sk.
32
rst
3
8
20
Violrot; hänföres under Apotheksvaror.
Violsirop; se Sirop.
Vitriol-olja; se Svafvelsyra.
Vagnmakare-arbeten, ej specificerade; se Slöjdvaror,
ej specificerade.
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1851.
Valnötter; se Nötter.
Vatten, lukt-; se Luktvatten.
Vau; se Färger.
Vaxduk; se Väfnader.
Vaxljus; se Ljus.
10 Sami. 1 Afd. 73
578 Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 197.
Qvantitet
för tull-
Införselstu 11.
beräkningen.
K: dr
sk.
rst.
Verktyg för slöjderne och handtverkerierne, ej specificerade
100 R:dr v.
15
Vin, alla slag:
på fastager .............
1 kanna
24
på buteljer .............
1 kanna
1
—
Vindruf, torr .............
1 lisp.
G
Vindrufvor ..............
i skålp.
G
Vinsten, rå eller renad ..........
1 skålp.
1
6
Vinstenssalt ..............
1 skålp.
3
6
Vismut ...............
1 skålp.
4
Väfnader:
i
Helsiden:
Alngods:
Felb och Peluche
1 skålp.
1
24
Flor, Gaze, Tyll alla slag ......
Guld- och Silfvertyg:
1 skålp.
G
äkta ............
1 skålp.
20
oäkta ............
1 skålp.
6
24
Sammet
1 skålp.
4
Anm. Då hela ytan utgöres af silke, bör väfnaden, ehu-
ru frånsidan utvisar bomull, tullbehandlas såsom
helsiden.
Alla släta sidentyger, såsom Taft, Satin, Le-
vantin, eller af hvilken annan benämning sora
helst, enfärgade, skiftande, rutiga eller randi-
ga, hvaruti någon inväfd blomma eller figur
icke befinnes ..........
F
Sr
b.
alla andra slag, ej specificerade .....
1 skålp.
6
—
Ved; se Trädvaror.
| Vicker; se Spannmål.
Expeditions- Vtsko t tols Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 197. 579
Qvantitet
för tull-
Införselstull.
beräkningen.
Banko.
Fäfnador:
R:dr
sk.
rst.
Helsiden:
Shawlar, Shawletter och andra Dukar:
af Gaze eller annan gles väfnad, af så kalladt
Bourre de Soie, samt genom tryckning eller
pressning fafonerade, — hvartill ej äro hän-
förlige de Shawlar, Shawletter och Dukar,
som endast med en tryckt blomma i hvar-
dera hörnet äro försedde, ej heller Lång-
shawlar, derå endast vid sidorna befinnas
tryckta ränder
1 skålp.
7
alla andra slag, ej mindre släta och enfärgade,
än, genom väfnadssättet eller olika färgadt
silke, faponerade
F
tir
b.
Halfsiden-, eller af Silke, till större eller mindre
del blandadt med Bomull, Lin, Ull eller andra
ämnen:
Alngods:
Felh och Peluche
1 skålp.
1
24
andra slag
1 skålp.
2
24
Shawlar, Shawletter och andra Dukar:
under 10 R:drs värde stycket .....
F
ör
b.
af 10 R:drs värde och deröfver stycket
100 R:dr v.
20
Bomulls-:
Alngods:
Hvita:
Cambrik, blekt och glättadt, samt alla andra
lika heskalfade Bomullstyger, i finhet öfver
70 trådar på tummen i ränningen, och af
minst 6 qvarters bredd .......
1 skålp.
1
Corderoy och Cordet, Sammet och Manche-
ster, samt Satin, Jean och Parkum . .
1 skålp.
32
580 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 197.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
R:dr
sk.
rst.
Väfnader:
Bomulls-:
Alngods:
Hvita:
Dimity, Percale och Batist
Fell) och Pcluche
Filtar .
Gaze, Half-linon, Musslin eller Neltelduk och
Moll ...........
Sticktyg eller Piqué och Tricot ....
Tyli ............
Alla ej specificerade:
genom sjelfva väfnadssättet faconerade
genom väfnadssättet släta, såsom Calico,
Bomullslärft m. fl
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
i skålp.
1 skålp.
1 skalp.
1 skålp.
40
8
10
1
1
1
1
F
24
12
ör
1).
Anm. De hvita Bomullsväfnader, som i egenskap
af alngods äro till införsel medgifne, må
äfven i form af dukar införtullas mot deu
afgift, hvilken för samma väfnad såsom aln-  gods är bestämd.
Färgade:
Corderoy, Cordet, Dimity, Felb, Peluche,
Filtar, Gaze, Half-linon, Musslin eller Net-  telduk och Moll, Percale, Batist, Sammet,
Manchester, Satin, Jean, Parkum, Sticktyg
eller Piqué, Tricot och Tyll, samt alla ge-  nom väfnadssättet fafonerade: samma inför-  sels-tull för skålpundet, som för hvarje
slag hvilt.
Alla genom väfnadssättet släta:
enfärgade
F
ör
b.
Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197. 581
Qvantitet
för tull-
Införselstull.
Fäfnader:
Bomulls-:
Alngods:
Färgade:
väfde af olika färgadt garn .....
beriikningen.
R:dr
F
sk.
or
rst.
b.
Tryckta eller pressade:
Filtar
1 skålp.
16
Öfriga nyss uppräknade, sådane färgade, som
tullbebandlas lika med hvita af samma slag,
samt i allmänhet alla tyger i finhet öfver
80 trådar på tummen i ränningen .
1 skålp.
1
4
andra slag
F
ör
b.
Shawlar, Shawletter och andra Dukar:
Fayonerade, större eller mindre, samt tryckta
af 7 qvarters fyrkant och deröfver, fransar-  ne oberäknade
1 skålp.
1
4
Släta, af färgadt Garn, större och mindre, samt
tryckta, under 7 qvarters fyrkant, fransarne
oberäknade
F
ör
b.
Bomulls-, med blandning till större eller mindre del
af Lin eller Hampa:
Damast
Dräll
1 skålp.
1 skålp.
36
24
andra slag tullbehandlas såsom lika beskaffade
tyger af bomull allena.
Ylle-:
Alngods:
Boy
F
ör
b.
Casimir, hvitt, gult och rödt, af högst 6 qvar-  ters bredd ..........
1 skålp.
1
24
582
Expedit io ns- lits kotte ts Förslag till tind. Skrifvelse, N:o 197.
Qvantitet
Införselstull.
för tull-
Banko.
beräkningen.
R:dr
sk.
rst.
Väfnader:
Ylle-:
Alngods:
Flanell:
af kamulls-ränning och kardulls-inslag, fär-
f
gad eller af större bredd än G-i qvarter .
F
ör
b.
all annan
1 skålp.
3G
—
Filtar och Mattor
1 skålp.
24
—
Fris, Frisad, Doffel och Kalmuck ....
1 skålp.
32
—
Kläde, Dråp, Halfkläde, Vadmal, Ratin och
Corderoy; äfvensom Casimir af andra än nyss
uppräknade färger, eller af större bredd än
G qvarter
F
ör
b.
Flaggduk och Quinette
1 skålp.
1
Packing eller Pressduk
1 skålp.
3
—
alla andra slag
1 skålp.
24
—
Halfylle-, eller af Ull med blandning lill minst hälf-
ten af Bomull, Lin eller Hampa:
t
Alngods:
Flanell:
F
ör
b.
alla andra slag:
af mindre än 7 qvarters bredd ....
1 skålp.
—_
3G
—
af 7 qvarters bredd och deröfver
1 skålp.
1
—
Anm. Halfylle-väfnader, som till mer än hälften be-
stå af Ull, lullbehandlas lika ined de Helylle-
Täfnader, hvartill de närmast kunna hänföras.
Shawlar, Shavvletter och andra Dukar af Ull, eller
Ull och Bomull tillsammans:
under G R:dr 32 sk. värde stycket
F
ör
b.
af 6 R:dr 32 sk. värde och deröfver stycket
100 R:dr v.
20
—
—
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
583
Qvantitet
tor tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
B: dr
sk.
rst.
Fäfnader:.
Linne- och Hamp-:
Alngods:
Blaggarn och Canfas
1 skalp.
12
—
Bolstervar
1 skalp.
21
4
Buldan
1 skalp.
9
4
Damast .
1 skålp.
2
—
—
Dräll
1 skålp.
36
Kammarduk och Batist .......
1 skålp.
3
32
—
Linön
1 skålp.
1
40
—
Lärft, hvaraf 1 qvadrataln väger till och med
3 lod ...........
F
ör
h.
alla andra slag . . . . . . . . .
1 skalp.
1
32
—
Mattväfnad af Hampa eller af Hampa i förening
med annat i taxan ej specificeradt ämne . .
1 skålp.
12
Segelduk och Tältduk
.
1 skålp.
4
—
andra slag
...
1 skålp.
1
Dukar
1 skalp.
1
—
—
Här- och Tagel-
1 skålp.
20
—
Vaxade och Lackerade:
Mattor
1 skålp.
6
—
andra slag ............
1 skålp.
10
—
Vattentäta eller dubbla Väfnader, sammansatta ge-
nom upplösning af cautschuk
1 skålp.
1
—
Ympvax ... ...
1 skålp.
7
—
Zink, Tutanego och Spiauter:
1 skålp.
2
Värjor och Värjklingor; se Gevär. I Zittror; se Instrumenter, Musikaliska.
Zaffer; se Färger. | Zitverrot, hänföres under Apolheksvaror.
584 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 197.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
R:dr
sk.
rst.
Zink, Tutancgo och Spiauter:
arbetad:
omålad och olackerad
1 skålp.
—
2
målad eller lackerad .........
b
Angmachiner
1 skålp.
100 R:dr v.
10
6
Ångpannor
100 R:dr v.
20
-—
Ass
1 skålp.
2
Attika alla slag
1 kanna
6
Faror, som icke kunna hänföras under någon af de i
Införsels-tariffen upptagna bestämmelser:
råämnen
F
r t
a.
mer eller mindre arbetade
100 R:dr v.
33
16
—
Ader- och Koppjern; se Instruraenler, FältskärsAl;
se Fisk.
Ängsskära; se Färger.
Äpplen; se Frukter.
01; se Dricka.
