# ID: svediakorp-gov2180
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 110,664
# sentences: 2,626
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Bevillnings-Utakollets Betänkande, N:o H.
11
enkla författningen i dessa delar, till undvikande af samma handlingars upptagande
på tvänne ställen, samt dervid uttryckligen förklarat, att derigenom
icke skett andra rubbningar i afseende pä afgif temas belopp och beräkningsgrund,
än i de fall, som i samma 5:te § finnas upptagne. På grund
häraf och då dessutom den förändrade regleringen med sportlerne inora.
Kongl. Maj:ts kanzli icke synes böra föranleda till någon minskning i de
deremot svarande, till statsverket nu ingående, afgifter, anser Utskottet sig
böra vördsamt hemställa,
att vid början af nu ifrågavarande 7 § må, på sätt förslaget utvisar,
anmärkas, att de deri stadgade undantag ifrån och lindringar
uti stämplade pappers-afgiftens erläggande icke sträcka sig
till den del af nämnde afgift, som motsvarar den fordna
kanzli-gebiihren och sigill-penningarne, utom i de fall, då befrielse,
i anseende till fattigdom, är medgifven.
Vid den i samma § förekommande rubriken —- ”dnsökningar, som röra
akademier, med flere” —, har Utskottet ansett det obestämda uttrycket ”med
flere”
böra utbytas mot orden: ”och andra läroverk.”
Inom Högv. Preste-ståndet har utaf Doktor Sandberg blifvit uti
väckt motion yrkadt, att bland de i denna § upptagna, från stämpladt papper
befriade, handlingar äfven måtte införas: ansökningar och förordnanden
till lärare-beställningar vid folkskolorna på landet, der de icke med annan
tjenst äro förenade; ansökningar om stipendier och examina af studerande
vid högre och lägre läroverk; samt ansökningar om pensioner för enkor och
omyndiga barn; och har uti ett vid denna motion fogadt yttrande jemväl
blifvit af Prosten Berg hemstäldt, att något stadgande måtte uti
karta-sigillata-förordningen inflyta derom, huruvida ansökningar till sekreterare-
och kanslist-beställningar i Rikssståndens och Utskottens kanslier
böra med stämpladt papper förses.
Hvad först beträffar den yrkade befrielsen från stämpladt papper för
ansökningar och förordnanden till folkskolelärare-beställningar, så anser Utskottet,
i afseende å de sistnämnde, eller förordnandena, sig ej kunna frånträda
sin härofvan vid 6 § yttrade åsigt, enligt hvilken samma förordnanden
eller fullmagter ansetts böra beläggas med enahanda afgift, som dem
för ringare skolbetjenle, paedagoger, rn. fl.; hvaremot och då ansökningar
till tjenster af så ringa beskaffenhet som de ifrågavarande icke skäligen synas
böra med stämpladt papper betungas, Utskottet, med tillstyrkande af
bifall till Doktor Sandbergs motion i denna del, hemställer,
12
Bevi/lnings-ltskottets Betänkande, No 11.
att vid ifrågavarande § måtte införas en ny rubrik, så lydande:
’’ Ansökningar till lärare-beställningar vid folkskolorna pä landetder
de icke med annan tjenst liro förenade.”
Vidkommande dernäst det framställda enahanda yrkandet, i afseende
på ansökningar om pensioner, så, enär sökanderne, i fall de äro kunbart
oell bevisligen fattige, äro, enligt denna §, från karta-sigillata-afgift befriade
och i motsatt fall sådan befrielse icke synes böra ega ram, anser Utskottet
sig
sakna skäl att å denna del af motionen tillstyrka bifall.
Beträffande åter den jemväl föreslagna befrielsen från slämpladt papper
för ansökningar af studerande om stipendier samt om undergående af
examina, får Utskottet, som anser alla hinder för vetenskapernas idkande
böra, så vidt möjligt är, undanrödja*, i öfverensstämmelse med motionärens
hemställan i detta afseende, tillstyrka,
att vid förevaranda § äfven mätte upptagas: ansökningar af
studerande vid högre eller lägre läroverk ont stipendier samt
om undergående af examina.”
Hvad slutligen vidkommer Prosten Bergs ofvanberörda framställning,
att karta-sigillata-förordningen borde innehålla något stadgande derom,
huruvida ansökningar om sekreterare- och kanslist-beställningar i Riks-ståndens
och Utskottens kanslier böra förses med stämpladt papper, så, enär
författningen hvarken uti 4 §> vid uppräknandet af de myndigheter, hos
hvilka kartering af handlingar eger rum, eller på något annat ställe gifver
anledning dertill, att ansökningar af nämnda beskaffenhet skola med stämpladt
papper beläggas, anser Utskottet
något vidare förtydligande i detta hänseende icke erfordras.
Vidare har inom Högv. Presteståndet motion blifvit af Prosten
Ljungdahl väckt derom, att, då ifrågavarande 7 § frän stämpladt papper
befriar: ”Missiver för adjunkter alt biträda pastorer i e ro be te t’V denna befrielse
skäligen borde utsträckas äfven till missiver för adjunkter, som biträda
komministrar, äfvensom till förordnanden för nådårs- och vakanspredikanter
samt vice komministrar.
Å denna motion har Utskottet ansett sig böra i så målto tillstyrka bifall,
att, då adjunkter, som förordnas till biträde åt komministrar, ©tvifvelaktigt
böra, med lika mycket skäl, sorn de, hvilka biträda pastorer, från
karta-sigillata-afgift för deras missiver befrias, tydlig föreskrift härom måtte
varda i författningen uttryckt derigenom,
Bevillmmjs-Vtskottels Betänkande, jY:o ii.
att uti ofvannämnda rubrik: ”Missiver för adjunkter atL biträda
pastorer i einbetet’’, näst efter ordet ■'pastorer” tillägges: "eller
komministrar.'’
Med anledning af Kongl. Majrts nådiga förordning af den 20 November
i845, örn upphörande af skyldigheten alt bos Hof-rätt betala lösen och
slämpladt papper för handlingar i revisions-saker, bar Utskoltet ansett
en ny rubrik böra vid ifrågavarande § uttder bokstafven R införas,
så lydande: ”Revisionssaker, handlingar deri, som för
parts räkning frän Hof-rätt till Kongl. Maj:t insändas.”
Då Utskottet ansett skäligt, att äfven ”skuldebref, under 25 r:drJ’, hvilka
för domare eller exsekutorer företes, varda rned någon lämplig karta-afgift
belagde,
har nämnde rubrik blifvit vid denna § utesluten och i stället
införd vid 8 §, med ett åsatt karteringsbelopp af 3 sk.
Viel rubriken ”Testamenten” har, på de af Utskottet här ofvan anförde
grunder, orden: ”syskon och deras barn”
blifvit utbytte mot: ”syskon och deras af kamlin gar.”
§. 8.
Ilos Höglofl. Ridderskapet och Adeln har Herr Roos, Carl Ulrik, väckt
motion derom, att den uti 1 mom. af denna § föreskrifna kartering af hyres-kontrakter
måtte upphöra; till stöd hvarför hufvudsakligen anförts, att
denna kartering föranledde ett obilligt missförhållande i beskattningen,
enär, hvad landet beträffade, densamma förmenades ej iakttagas, utom i de
fall, då lagsökning komme i fråga, och i städerna, serdeles Stockholm, egentligen
drabbade de mindre bemedlade husegarne, hvilka, såsom i allmänhet
innehafvande egendomar af ett mindre fördelaktigt läge och sämre beskaffenhet,
nödsakades oftare ombyta hyresman.
Då husegare i allmänhet icke lära underlåta att, vid bestämmandet af
hyressumman, deruti äfven inberäkna ersättning för hyreskontraktets karlering
och, hvad beträffar anmärkningen, att sådan karlering icke skulle å
landet iakttagas, enahanda kontroll härför som för städerna är uti 11 §.
uttryckligen stadgad, anser Ulskottet
ifrågavarande motion icke förtjena afseende.
Vidare hafva inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln motioner blifvit i
afseende å denna § väckte:
af 11. E. Herr Grefve Löwenhjelm, Carl Axel', alt begge exemplaren
af arrende- och hyreskontrakter samt certepartier, äfvensom skuldebref bor
-
14
B 'xillnings-Ulskollels Betänkand'A':o 1/.
de, för att anses gällande oell kunna hos domare eller exsekutorer till laga
åtgärd företes, ovillkoiligen vara skrifne pä stämplaclt papper; samt
af Friherre Alströmer, Carl Jonas ö<car: alt, oberoende af nu gälsande
föreskrifter om skuldsedlars karterande i vissa fall, hvarje skuldsedel,
sorn hädanefter utgåfves och hvarå föreskrifna kapitalel nppginge
till 5oo r:dr h:ko eller deröfver, skulle, för att vara betalningsbar, vara
skrifven på eller belagd med stämpladt papper, beräknadt till visst lämpligt
belopp för hvarje frilla 5oo r:dr; — att ändamålsenliga så väl skrif-som
Leläggningskartor alltså borde å karta-sigillata-försäljningskontoren finnas
för allmänheten att tillgå, de sednare så inrättade, alt inom sjelfva stäm-r
pein funnes plats för inskrifvande vid försäljningen af årtalet, då densamma
egt rum; — att, om skuldsedel vore skrifven på stämpladt papper, gälaenären
skulle vara berättigad att vid första ränteliqvid godtgöra sig det
stämplade papperets belopp, hvaremot för deri händelse, att skuldsedel icke
blifvit på stämpladt papper skrifven, det borde åligga sedel-innehafvaren
att inom året efter det, under hvilket skuldsedeln blifvit ulgifven, densamma
med stämpladt papper belägga, hvarförinnan gäldenären icke borde vara
skyldig att förfallna räntan erlägga; — att, vid skuldsedels förnyelse, densamma
borde såsom nyutgifven anses, och således å nyo med stämpladi
papper till föreskri tvet belopp förses; — att, vid äskad handräckning till
fordringars indrifvande på grund af skuldsedel, det skulle åligga vederbörande
embetsmyndigheter att, före vidtagandet af någon exsekudv åtgärd,
tillse, det ofvanberörda föreskrifter blifvit behörigen iakttagna, och, om dervid
eller vid skuldsedels företeende i annat ändamål befunnes, att denna
antingen alldeles saknade stämpladt papper eller utaf årtalet på belagdt
stämpladt papper utröntes, att skuldsedeln icke blifvit dermed försedd inom
året efter det, under hvilket densamma utgifvits, sedel-innehafvaren då borde
vara förfallen till böter, motsvarande så många gånger beloppet af det
stämplade papper, hvarmed skuldsedeln vore eller bordt vara belagd, som
kunde linnas lämpligt att bestämma;—-samtatt Rikets Ständers verk borde
från skyldigheten att skuldsedlar med stämpladt papper förse vara frikallade.
Då de genom ifrågavarande motioner väckta förslag skulle föranleda
till en hufvudsaklig rubbning i nuvarande grunder för stämplade pappersafgiftens
utgörande, samt, hvad serskildt beträffar frågan om skuldsedlars
skrifvande på stämpladt papper och de af Friherre Alströmer i detta afseende
föreslagna närmare bestämmelser, härvid förekommer, att, om det
ock kan medgifvas, att så kallade kapitalister böra träffas af en direkt be
-
Bevillning?-Uls kol leia Betänkande, i\:o 11.
15
skattning till slaten, denna afsigt likväl ingalunda ernäs genom ifrågavarande
förslag, enär det nemligen utan tvifvel skulle i 11 lia fia, att kapitalisten,
innan ett lån beviljades, skulle på ett eller annat sätt vela alt godtgöra
sig af låntagaren för alla kostnader i och för skuldsedelns kartering,
hvarigenom hela tyngden af den nya beskattningen komme att uteslutande
drabba låntagaren, ett förhållande, som redan på förband kan anses bek
raft ad t af den erfarenhet, man eger i afseende på stadgandet rörande bevillnings-afdraget;
så, och då det jemväl i öfrigt svårligen blefve möjligt
att vid fördelningen af denna beskattning, hvilken skäligen borde bestämmas
ej allenast efter lånesummans belopp, utan äfven i förhållande till den
längre eller kortare låneterminen, iakttaga den rättvisa, som för all lagstiftning,
och ej minst i fråga om beskattning, måste utgöra den hufvudsakliga
grunden, liar Utskottet, som vid dessa förhållanden anser den genom
meranämnda förslag nu åsyftade beskattning, hvarå en i alla hänseenden
tillfyllestgörande kontroll dessutom ej gerna låter länka sig, endast
komma att ytterligare betunga den enskilda industrien och menligt inverka
på allmänna rörelsens obehindrade gång samt följaktligen molas af allmän
missbelåtenhet, funnit sig böra, i öfverensstämmelse med de af Rikets
Ständer i detta hänseende förut godkända grunder,
afstyrka allt afseende å ifrågavarande motioner.
Å en inom Vällofl. Borgare-ståndet af herr S. M. Malmstedt väckt
motion, innehållande förslag till förändrad 1 edaktion af 8 §/s 1 morn., har
Utskottet, enär en dylik redaktionsförändring i allmänhet icke synes vara
af behofvet påkallad, ej funnit skäl tillstyrka annat afseende, än att bland de
i början af momentet uppräknade lägenheter, hvarom kontrakter kunna mellan
enskilde afslutas,
ansetts, för mera tydljghets skull, jemväl böra upptagas ”qvarnar
och sågar”, äfvensom en mindre jemkning i ordställningen vid
uppräknandet af nämnda lägenheter blifvit i förslaget iakttagen.
Då Utskottet, på sätt förut blifvit nämndt, ansett sknldebri f äfven under
25 r:dr böra, då de för domare eller exsekutorer uppvisas, beläggas med
slämpladt papper, hvilket jemväl ansetts under enahanda förhållanden böra
ega rum i afseende å godkände räkningar samt godkände eller protesterade
vexlar och enskilda assignationer,
har 6 mom. af ifrågavarande 8 §, med anledning häraf, erhållit
den förändrade redaktion, som förslaget utvisar.
16
Bevillnings-Ulskolletn Betänkande, N:o ii.
§ 9-
Det i 3 morn. af denna § antydda medgifvande! för utländsk man,
sorn bär i riket begär lysning, att utöfver det stadgade minimibeloppet i
K:dr för lysuings-sedeln erlägga högre frivillig afgift, bar Utskottet ansett
med så mycket mera skäl
böra ur författningen utgå, sorn 3 § g mom. i allmänhet stadgar,
att, om vid handlingars eller äktenskaps-1 vsningars kartering
högre karla, än föreskri Iven är, af enskild person frivilligt begagnas,
åtal derå ej eger rum.
§ ii.
Med anledning af såväl författningen om lia Il-rätternas upphörande, som
nva fabriks- och handtverks- samt handels-ordningarne, har Utskottet dels
vid 8 mom. af denna § ansett orden: ”eller hall-rätt samt den magistratsperson,
som i skrå-embetet förer ordet”
böra helt och hållet utgå;
dels ock vid g mom. funnit orden: ”den magistratsperson, som är närvarande
vid städernas handels- och handtverks-sammankomster, äfvensom stadsfl
sk a len” —
böra utbytas mot: ”ordföranden i städernas fabrikshandverksoch
handelsföreningar.”
§§ 12 och 13.
Vid 12 § har ansetts böra inflyta ett nytt moment, motsvarande S:de
mom. i Kongl, circulärbrefvet af den ii Februari 1847,
och så lydande som förslaget utvisar.
I öfverensstämmelse härmed och då jemväl sisla mom. i i3 § synes
lätteligen böra hafva sin plats vid samma 12 §,
har dels detta moment blifvit till sistnämnde § öfverflyttadl,
dels ock de deri nu befintliga orden: ”så vida det samma ej inom
Irenne år derefter anställes,” ansetts böra, för åstadkommande af
mera likstämmighet i afseende på tiden, utbytas mot: ”såvida
detsamma ej anställes inom två år från den dag, då förteck
”ningen
till kammar-rätten inkommit.'’
§ 17-
Inom Hederv. Bonde-ståndet har Petter Pehrsson från Jönköpings
län, under anförande, hurusom, genom domarens ökade besvär vid den honom
-
Bevillnings-Vtskoltets Betänkande, N:o ii.
17
nom ålaggda noggrannare kontrollen öfver karteringen af inlemnade handlingar,
lingsterminerne förlängdes till föga belåtenhet för de rättsökande,
föreslagit, att antingen domare på landet mätte varda befriade från skyldigheten
att kontrollera, det inkommande handlingar äro riktigt karterade,
livilker, jemte sjelfva kai teringen, skulle åligga karta-försäljnings-mannen,
hvartill borde förordnas någon inom häradet eller domsagan boende kronobetjent,
som för besväret med kartans vidhäftande och makulering skulle
ega att af de rättsökande tillgodonjuta någon lämplig ersättning; eller ock
alt ingen annan inom domsagan, än domhafvanden, skulle få försälja kartor,
hvarigenom det för denne kunde löna sig alt hålla ett serskildt biträde
för verkställande af karteringen af de rättsökandes handlingar; och hafva
åtskillige af Bondeståndets öfrige ledamöter i afseende å denna motion afstyrkande
sig yttrat.
Då Utskottet, på sätt förut blifvit nämndt, anser nu gällande kontrollföreskrifter
för handlingars karlering böra fortfarande bibehållas, och hvad
beträffar det framställda förslaget, att karta-försäljningen ensamt skulle åligga
domaren, sådant, såsom numera förenadt med skyldighet att för det
emottagna stämplade papperet ställa borgen, för anskaffande hvaraf svårighet
möjligen i serskilda fall kunde möta, framgent synes böra bero af domarens
frivilliga åtagande, bar Utskottet, som icke eller anser det kunna
de rättsökande åläggas alt mot serskild afgift låta försäljningsmannen verkställa
karteringen af deras handlingar, funnit
ifrågavarande motion böra lemnäs utan afseende.
§ 18.
Hos Högloll. Ridderskapet och Adeln har Herr Lindersköld, J. F., uti väckt
motion hemställt, att, då det vid sisla riksdagen i karta-sigillata-förordningen
införda stadgande, att jemväl kollegier, konsistorier, embetsverk och embetsman
ega att vid redovisningen af det för utöfningen af deras embete erhållna
stämplade papper tillgodonjuta försäljningsprovision, föranledten betydligminskning
i inkomsterna för försäljningsmannen vid hufvud-konloret i Stockholm,
någon skälig ersättning härför måtte bemälde tjensteman beredas, antingen
genom försäljnings-provisionens förhöjande från 4 til I 6 procent eller medelst
lians befriande från skyldigheten alt på bestämda tider hålla kontoret öppet.
Som Utskottet icke finnér lämpligt att, med anledning af det i motionen
åberopade förhållande, föreslå någon ändring i nu gällande bestämmelser i
afseende på försäljningen af stämpladt papper och derför stadgad provision
Bih. till Ii. St- het. 1H47 och ibiH. 5 Samt. I Aid. 5 Höjt. 3
13
Bevillnings-Ulskoltets Betänkande, N:o H.
vid hufvudköntoret i Stockholm, helst nuvarande försäljningsmannen vid
nämnde kontor, vid emollagandet af sin innehafvande befattning, ej blifvit
af staten tillförsäkrad, att ju icke genom förändring i då gällande stadganden
någon rubbning i de med berörde befattning förenade tillfälliga inkomster
kunde komma att ega rum; anser Utskottet
sig ej kunna tillstyrka, att bemälde tjensteman må, på sätt, motionären
åsyftat, genom någon ändring i karta-sigillala-förordningens
nuvarande föreskrifter beredas godtgörelse för den uppkomna
minskningen i de af honom påräknade inkomster.
Stockholm den io Mars 1848.
Reservationer:
af Grefve IiamiJton, Henning: ”Mot följande delar af Bevillnings-utskottets
förestående betänkande f;r jag vördsamt anmäla min reservation:
a) Det ekonomiska förhållandet mellan staten och dess tjenstemän böi,
enligt min öfvertygelse, vara sålunda ordnadt, att embetsmannen anser sig
godtgjord för den omtanka och möda, han åt det allmännas tjenst egnar,
samt alt staten, å sin sida, linner embetsmannens tjenstgöring motsvara den
lön, honom bestås. Några serskilda liqvider, för att jemka och ersätta hvad
å ena eller andra sidan kan anses för mycket gifvet, borde derföre icke
vara behöfliga, utan synas mig tvertom stridande så väl mot statens värdighet,
som den enskildes rätt. Beklagligtvis ega dock sådana af flerfaldig,
och, så vidt de angå Bevillnings-utskottet, af tvåfaldig art, hos oss rum.
Till följd af Bevillnings-förordningens § 2 återlemnar tjenstemannen årligen
till staten en del af sin lön, och förordningen angående stämplade
pappers-afgiften, § 5, aftvingar honom i förskott iå månads lön, hvarmed
staten låter betala sig för hans fullmakt. Gerna skulle jag med min röst
hafva bidragit tili ett fullständigt undanrödjande af ett sådant missförhållande,
men då jag saknar hopp att vid innevarande riksdag vinna detta
mål, äfvensom med afseende på statens sannolika behof, till hvars fyllande
tjenstemännen visserligen icke äro minst benägne att efter förmåga bidraga,
har jag nödgats inskränka mig till yrkandet, att beloppet af den kartasigillata,
hvarmed "fullmakter, konstitutorialer, protokolls-uldrag m. m.,
hvarigenom embeten, tjenster, beställningar och sysslor med verklig lön
vid civile, militäre, ecklesiastike samt andra stater, af hvad namn de vara
må, tillsättas och bortgifvas,” endast vid första tjenstemanna-graden, som
någon erhåller, beräknas efter hela lönen, men sedermera blott efter den
löneförhöjning, som genom befordran vinnes.
Bevillning Utikottels Betänkande, N:o H.
19
b) I Utskottets tillstyrkan, att de af Herr Grefve Löwenhjelm, C. A.,
och Friherre Ahlströmer, O., väckta förslag lill ändringar i 8 §, må lemnäs
utan allt afseende, har jag icke deltagit. Att genomgripande förändringar
i beskattnings-lagstiftningen ej böra göras förr, än deras nytta och billighet
blifvit allmänt insedde, erkännes villigt, men satsen torde ej få utsträckas
ända derhän, att ingen förbättring göres derföre, att den från något båll
röner motstånd. Om det är ostridigt, att ett vidsträcktare användande af
stämplade pappers-afgiflen skulle förskaffa staten tillgångar, hvilka medgåfvo
lättandet af andra ojemnt eller obilligt tryckande bördor, har jag således
trott en upplyst representation både kunna och böra, genom småningom
skeende förändring, bereda den större allmänheten erfår enhet om fördelarne
af detta beskattningssält, samt att en lämplig början kunde göras med föreskriften,
att skuldförbindelser åfelt visst högre belopp böra. för att vara gällande,
skrifvas på eller efter viss tid från utfärdandet beläggas med stämplad!.
papper, hvarigenom jemväl den fördel vunnes, att kapital islen kunde träffas
med någon beskattning, äfven då lian af sina penningar åtnjuter mindre
än 6 procents ränta.
c) Sedan genom de upplysningar, hvilka Bevillnings-utskottet, med anledning
af Herr Lindet skölds i ämnet väckta motion, förskaffat sig, blifvit
fullständigt utredt, att den inkomst, karta-sigillata-försäljningsmannen vid
hufvud-kontoret i Stockholm förut kunnat påräkna, genom de i förordningen
angående stämplade pappers-afgiflen i sednare tider vidtagna förändringar,
så betydligt förminskats, att den numera ej torde kunna beräknas till högre
än omkring 5oo r:dr om året, en summa, som jag ingalunda kan anse
motsvara hans ansvarsfulla befattning, bar jag inom Bevillnings-utskottet
röstat för den förändring i 18 § af ofvanberörde förordning, alt karta-sigillata-försäljningsmannen
vid hufvudkontoret i Stockholm skulle, lika med
försäljningsmännen i landsorten, få beräkna sig till godo fem procent af
det försålda eller använda karta-beloppet.”
Herr Friherre Raab instämde uti punkten b, Herr Grefve Posse och
Herr Biskop Bruhn uti punkterna a och c, Herr Aminoff uti punkterna
b och c, Herr Rhodin uti punkten c samt Herr Munck uti alla punkterna
af denna reservation.
af Herr komminister Hallen'.
”Jemte det jag vördsammeligen anhåller få till protokollet antecknadt,
det jag icke deltog uti Höglofl. Utskottets beslut att icke medgifva befrielse
från karta-sigillata åt förordnanden för vice komministrar, får jagemotsamma
beslut mig reservera på den grund, att, enär Höglofl. Utskottet beviljat
so
Bevillnings-Utskotlets Betänkande, K: o U.
denna förmån åt pnstorernes och komininistrarnes adjunkter, jas; anser det
vara inkonseqvent oell obilligt, alt den frånkännes vice komministrar, som i
alla hänseenden äro i samma kategori, som komministrarnes adjunkter och
ofta uti sämre ekonomisk belägenhet, såsom anställde hos åldriga, sjukliga
och merendels fattiga prester eller enkor med minderåriga barn, der lönevilkoren
alltid måste blifva ytterst knappa.”
Häruti instämde Herr komminister Schagerberg.
af Herr Prosten Nibelius: ■’’Då Utskottet ej fästat afseende på den del af
Prosten Ljungdahls motion, hvari yrkats, att missiverne för vakans- och nädårs-predikanter
samt vice komministrar borde undantagas ifrån kartering, i likhet
med missiverne för pastors-adjunkter, hvilka sednare äro derifrån befriade,
reserverar jag mig emot Utskottets i detta afseende, efter min öfvertygelse, mindre
billiga beslut. Vakans- och nådårs-predikanter vid kyrkoherde-lägenheter
äro, hvad deras löne-inkomst beträffar, i intet afseende bättre loltade
än en pastors-adjunkt; de hafva deremot i allmänhet en trägnare tjenstebefattning;
hvarföre skola de förra beläggas med en afgift till staten,
från hvilken den sednare är befriad ? Ännu obilligare är det, att missiverne
för vakans- och nådårs-predikanter vid komministers-lägenheter, eller
som detsamma är för vice komministrar, skola karteras. Då tillgångarna
i en komministers sterbhus vanligen äro ganska ringa, måste lönen för den,
sorn skall uppehålla den aflidnes tjenst, i möjligaste måtto förknappas. Missivet
dertill är således för den, som erhåller detsamma, icke en ekonomisk
vinning, utan en ekonomisk förlust, och borde således med ännu större skäl,
än missivet för pastors-adjunkten, vara från stämplade pappers-afgiften befriadt.
Den befrielse ifrån kartering, sorn länge varit medgifven missiverne
för pastors-adjunkter, bör således, efter min öfvertygelse, utsträckas till missiverne
för vakans- och nådårs-predikanter samt vice komministrar.
Då flera inom Utskottet yttrade den farhåga, att den begärda befrielsen,
om den beviljades, äfven skulle komma att gälla för vice pastorer,
må det, till förekommande af misstydning, tilläggas, att något sådant icke
yrkades af motionären, ej eller af dem, som inom Utskottet talade för bifall
till motionen.”
Häruti instämde Herr Biskop Bruhn.
af Herr Prosten Setterblad: ”Emot Höglofl. Utskottets redaktion af
den, i 7 § af kungörelsen rörande stämplade pappers-afgiften, förekommande
strof: Missiver för adjunkter att biträda pastorer m, m., anhåller jag
Bevilluintjs-Utskottets Betänkande, 1\':o il.
21
få anmäla min reservation. Jag liar trott nämnde strof böra redigeras så,
att den omfattade missiver till alla extra ordinarie beställningar inom ecklesiastik-staten,
således äfven lill vikarierande pastoral- och komministervård,
och derföre böra ega följande lydelse: Missiver för ecklesiastike tjenstemän
till bestridande af adjunkturer och vikariater, oell det af följande skäl:
Någon gång flyttar ett missiv Ijenstemannen lill en förmånligare beställning,
men deremot någon gång till en mindre förmånlig oell emottages i sednare
fallet som ett sorgebud. Skall nu missivisten tillika lösa ett kartabelagdt
missiv, så eger lian en grundad anledning till missnöje. Man har sagt, att
missiver till vikarierande pastorsbeställningar gifva ett avancemang till något
bättre. Jag antager detta såsom ofta en sanning, men bestrider det
såsom en allmän regel. Olla gifves ett sådant förordnande för en kortare
tid, blott en månad, eller deromkring. Om nu missivisten än njuter någon
lönförökning, så motsvarar denna ofta icke de till tjenstens bestridande
åtgående skrifmaterialier med den kostnad, som åtföljer en flyttning, och
han lemnar kuratelen fattigare, ;in han emotfog den. Jag har derföre trott,
att förordnanden för vice pastorer äfven böra befrias från karta-beläggning,
samt att förordningen bör erhålla en redaktion, sorn tydligen stadgar en
sådan befrielse; hvarföre jag anhåller, att denna reservation må få åtfölja
betänkandet.”
af Herr Rhodin. ”Emot Höglofl. Utskottets förslag till kartering af
bouppteckningar får jag mig vördsamt reservera. Karteringen af dessa
handlingar bör, för att anses billig, vara progressiv i mån af den behållna
summans lägre eller högre belopp, sålunda:
då behållna summan uppgår till 5o r:dr, men understiger
100 r:dr  ” — 4 sk.
för hvarje fulla ioo r:dr till och med 5ooo r:dr . . . . ” —>8 —
för hvarje fidla ioo r:dr utöfver 5ooo r:dr till och med
5o,ooo r:dr — 12 —
för hvarje fulla roo r:dr utöfver 5o,ooo r:dr ” —20 —
Genom hvad Utskottet föreslagit, inträffar det orimliga förhållande, att
bouppteckning med 5ooo r:drs behållning kommer att karteras med 8 r:dr
i6‘ sk.; men om behållningen utgör 5,001 r:dr, blir kartan 12 r:dr 24 sk.,
och således för en r:drs högre behållning ökad med icke mindre än 4 *:dr
8 sk. Om en bouppteckning i behållning upptager 5o,ooo, utgör kartan
j 20 rdr, men är behållningen 5o,ooi r:dr, blir kartan 208 r:dr 16 sk., eller
för en enda riksdalers tillökning förhöjd med icke mindre än 83 rdr 16 sk.
22
Bevillnings-Utskottels Betänkande, N:o il.
Huruvida den af Utskottet föreslagna beräkningsgrund är med billighet
förenlig, derom lärer näst förut upptagna förhållande lemna tillräcklig
visshet.
Skulle återigen den åsigt göra sig gällande, att bouppteckningar böra
med högre karta beläggas, än hvad efter den af mig föreslagna beräkning
kan komma att utgå, går det ju an att öka kartan, endast detta sker progressivt
i förhållande till den behållna summans lägre eller högre belopp.”
Häruti instämde Herr friherre Raab samt Herr Munck.
§ t.
Allmänt Stadgande.
Alla handlingar och skrifter, hvilka till domstolar, embetsverk eiler
andra myndigheter ingifvas, der företes eller utfärdas, äfvensom alla här
nedan omförmälda, emellan enskilde personer upprättade, kontrakter, öfverenskommelser,
eller förbindelser, samt lysningssedlar till äktenskap skola
antingen skrifvas på stämpladt papper elier ock dermed beläggas, till det
belopp, på det sätt, med de undantag och vid det ansvar, denna författ
ning
vidare stadgar.
§ 2.
Stämpling aj papper och dess värde.
Stämpladt papper skall vara att tillgå till så väl hela ark, som beläggnings-kartor,
och på följande värden: till hela ark, 3, 4» C, 8, och 12
skillingar, samt till beläggnings-kartor, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 12, 16, 18, 24,
28, 32 och 36 skillingar, äfvensom 1, il, ri, i|, 2, 3, 4» 5, 6, 7, 8, 10,
12, 20, 25, 331, 5o och 100 riksdaler; och dessutom vexel-blanketter af
sådane valörer, som i 8 § 7 mom. stadgas.
Stämpling af egna vexel-blanketter må jemväl kunna ega rum, på sätt
och i den ordning, här nedan i 16 § finnes bestämdt.
§ 3.
Allmänna föreskrifter vid författningens efterlefnad.
1:0 Rättegångs- och andra skrifter, som af rätter, embetsverk eller andra
offentliga myndigheter till parter eller sökande utgifvås, skola skrifvas
Bevillninys-Utskollets Betänkande, N:o li.
23
på stämpladt papper, med undantag af domar, utslag och resolutioner, som
genom justitie- oell öfrige departementen af Vårt kansli utfardas, äfvensom
af fastebref, fullmakter, konstitutorial, geometriska kartor, pergainenls-bref,
gesäll- och mästare-bref, pass och bevis, sorn meddelas å handlingar, författade
på förut ej stämpladt papper, hvilka med vederbörliga beläggningskartor
skola förses.
2:0 De skrifter och handlingar åter, som till nämnda ställen af enskilde
personer ingifvas eller insändas, der företes eller uppvisas, med undantag
af dem, hvilka, jemlikt nästföljande momentj böra med der omförmillde
beläggnings-kartor förses, må, med iakttagande af hvad i denna
författning stadgas, antingen skrifvas på eller beläggas med stämpladt papper
till här utsatt belopp. Karta å helt ark kan väl såsom beläggningskarta
begagnas, men anses icke rigtig eller giltig, så framt ej både valörstämpeln
och den i sjelfva papperet anbragta vattenstämpeln äro i behåll.
3:o Vid kartering af köpe-, byte- och gåfvobref å fast egendom på
landet och i städerne, som vid underdomstolarne i ändamål af lagfart företes,
äfvensom af fastebref, hvilka derifrån utfärdas, skuldebref och
andre handlingar, sorn i nämnde domstolars inteckningsprotokoller intagas,
samt bouppteckningar, mor gon gåfvobref och om lösören af slutade köpeafhandlingar,
hvilka till samma domstolar ingifvas, skola begagttas be/äggningskartor
af den serskilda beskaffenhet, Vår nådiga kungörelse af den
i5 Maj 1846 föreskrifver,
f:o När till en handling, sorn med karta-sigillata skall förses, fordras
ett högre belopp deraf, än en stämpel innehåller, må till dess fulla utgörande
tvenne eller flera kartor begagnas.
Om flera dokumenter eller bilagor skrifvas på samma ark, förses det
med så stor karta-sigillata, som sig belöpa skulle, i händelse hvarje handling
vore å serskildt ark skrifven.
5:o Då sakegare tillätes alt, iemlikt 14 kap. 4§ Rättegångs-balken, uti
Vårt kansli, liof- och ölver-rätter, kollegier samt vid andra embetsverk
och domstolar, eller eljest, i stället för karterade hufvudskrifter, förete besannade
afskrifter deraf, bör tillika styrkas, till livad belopp de förre äro
med stämpladt papper försedde, så vida desammas beskaffenhet, enligt denna
författning, sådant fordrar; skulle dervid behörig karta lill större eller
mindre belopp saknas, ansvaras derför, på sätt i4 § föreskrifver.
När parten eller den person, som handlingen förevisa låter, är aflägse
boende, meddelas ofvannämnda intyg, i städerna helst af Magistratens ordförande
eller dervid anställde tjenstemän, och på landel af domare, prester
-
2*
Bevitlnings-Ulskollets Betänkande, IS':o ti.
st<ap oell kronobetjening; skolande andre gode män, som sannfärdigheten
styrka, jemte namnet utsätta deras tjenst eller yrke och hemvist.
Hvarje förut uppvisad original-handling eller skrift, som är utgifven,
sedan denna författning börjat tillämpas, skall, då den vid domstol eller
annni embetsmyndighet företes, vara försedd med vederbörligt stämpladt
papper. Påskrift å handlingar, angående verkställd karlering, då karta saknas,
galle vid intet tillfälle, så framt icke lagligen styrkas kan, att behörigen
anulleradt stämpladt papper varit bilagdt, men förkommit.
6:0 Å beläggnings-karta, äfvensom å karta på helt ark, då skriften å
denna sednare ej öfvergår på andra sidan och öfvertäcke!- stämpeln, skall
part, som den begagnar, på sjelfva stämpeln anteckna handlingens datum,
jemte en kort anvisning på hvad den angår. Beläggnings-karta skall dessutom
vid sjelfva dokumentet eller akten så häftas eller med sigill fastas>
att den ej kan derifrån skiljas, utan att valör-stämpeln derigenom göres o_
tydlig, i hvilket fall kartan anses oduglig. Om kontroll härvid, se 11 §
3 mom.
7:0 Afhandlingar och kontrakter emellan enskilde anses behörigen karterade
med den derå befintliga stämpeln, så framt de blifvit dermed försedde,
enligt den, vid deras utfärdande, till efterlefnad stadgade författning.
8:0 Kartering af kontrakt galle endast emellan samma kontrahenter,
men om kontraktet sedermera förnyas och den betingade summan dervid
förhöjes, skall det, i mån deraf, med beläggnings-karta förses.
9:0 Om, vid handlingars eller äktenskapslysningars kartering, högre
karta, än föreskrifven är, af enskild person frivilligt begagnas, ege åtal
derå ej rum.
§ 4-
Om kartering af rättegångs- samt andra skrifter och handlingar.
1 :o
I afseende på kartering af rättegångs-skrifter och andra handlingar,
hvilka vid publika verk, embetsställen eller andra myndigheter ingifvas eller
uppvisas, samt domar, utslag, resolutioner och andra handlingar, sorn
derifrån utfärdas, hänföras dessa verk och myndigheter till följande se\ aldelningar,
nemligen:
Första
Bevillning,1—Ulakoltels Betänkande, N:o il.
Första afdelningen.
Härads-, bergstings- och kämner s-rätter; Stockholms stads kollegier
och städernas förmyndare-kamrar, med de uti Kongl, kungörelsen den is
December 1845 stadgade undantag; samt handels-, fabriks- och handtverks-föreningar.
Andra afdelningen.
Lagmans- och rådhusrätter, magistrater och konsistorier.
Tredje afdelningen.
Rikets Ständers bank med dess låne-konlor, riksgälds-kontoret, förste
hof-jägmästaren, öfver-intendents-embetet, landtmäteri-, kontroll- ocb jernkontoren,
konvoy-kommissariatet, de i riket varande brandförsäkrings-inrätt*
ningar, direktionen vid riddarhuset och Rikets Ständers öfrige kansli-direktioner
samt sjö-assurans-kompagniet och sjöförsäkrings-bolaget i Stockholm.
Fjerde afdelningen.
Riksmarskalken, 'öfverståthållare!!, akademi-kanslerer, landshöfdingar,
ståthållare, befälhafvare vid mililär-korpserne till lands och sjös samt tulldistrikt-chefer.
Femte afdelningen.
Idof- och öfver-rätter, Våra och Rikets kollegier, förvaltningen af sjöärendena,
stats-kontoret, kammar-rätten, sundhets-kollegium, styrelserne
vid tull- och postverken samt öfver rikets fängelser och aréefj-inrättningar,
riks-archivet, serafimer-ordens-gillet, sjö-/örså'År/ng^-öfver-rätlen samt alla
af Oss tillförordnade styrelser och kommitéer.
Sjette afdelningen.
Justitioe- och öfrige departementen af Vårt kansli, hof-expeditionen,
samt riddare-syne-rätter.
Vid dessa nu uppräknade verk, embetsställen och myndigheter skola
alla handlingar, under hvad benämning som helst, och hvilka ej finnas här
nedan eller serskildt i denna förordning omförmälde, karteras som följer:
Eik. lill R. St. Brot. 1S4T och i84S. 5 Sami. i Afd. 5 Håff.
* l
26
Bevillnings-Utskottels Betänkande, N:o ii.
lista
Afdelm
2:dra
Afdeln.
3:dje
Afdeln.
4:de
Afdeln.
5:te
Afdeln.
6:te
Afdeln,
R;dr
sk.
R: dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
1
24
—•
4
■“
4
6
6
“
8
12
-
4
-
4
,
6
8
1 2
I
24
4
6
_
6
6
1 2
I
24
4
. —
6
6
6
12
12
4
21
0.
4
4
4
6
8
lian dl in g ar, som in le m n a s:
Deduktioner och Kontra De~
duktioner
Alla andra
Handlingar, som utgifva s:
Originalhandlingar:
Konstitutorial och Förordnanden
Domar, Utslag och Resolutioner
Alla andra ........
Afskrifter
Följande skrifter och handlingar karteras utan förändring
stående belopp, nemligen:
Bilbref
Borgare -bref:
I Stockholm och Götheborg.
för grosshandlare .
— andra handlande
— fabrikörer ....
— sjökaptener, koopvardie-skeppare
och handtverkare
— andre borgare .
till nedan
-
R:dr
sk. r:«t.
24.
1första klassens släder:
för grosshandlare .
— andra handlande och fabrikörer
20:
15:
12:
6:
4:
12:
9:
>4'. —
Bevillnings-Utskottets Betänkande, A':o il.
27
Borga
C t r t i i
Rdr
r e - b r e f;
I första klassens städer:
— Sjökaptener, koopvardie-skeppare
och handtverkare ... 4*
— andre borgare . . . . 3:
I andra klassens städer:
för grosshandlare ... - g:
— andre handlande och fabrikörer 6:
— sjökaptener, koopvardie-skeppare
och handtverkare . . . 3:
— andra borgare . . . •. i:
1 tredje klassens städer:
för grosshandlare .... 6:
— andra handlande och fabrikörer 4:
— sjökaptener, koopvardieskeppare
och handtverkare ... 2:
— andre borgare . . . • i:
I fjerde klassens städer:
för dem, som vinna burskap på utrikes
handel 4:
— andre handlande och fabrikörer 3:
— sjökaptener, koopvardiskeppare
och handtverkare . . . 1:
— andre borgare . . . „ 1:
I femte klassens städer:
för dem, som vinna burskap på utrikes
handel .... 3:
— andre handlande och fabrikörer 2:
— sjökaptener, koopvardie-skeppare
och handtverkare . . . 1:
— andre borgare .... —
icaler för till utrikes ort gående öppna båtar . —
•k. r:i
24. —
24. —
24. —
I 2.
24. —
24. —
24. —
1 2.
3 G. —
4--
s*
Betalnings-Utskottets Betänkande, jV.o it.
Certi ficater för inhemska däckade fartyg
— utländska dito
Folkpass för skeppare och besättning pä resor till utrikes
ort .......
Fribref för fartyg och båtar .....
derom utgifne förbindelser .....
Gesällbref
Liqvidationer öfver kronofordringar
Mäki a re-slutsedlar, hvarje .....
Mästa re-b ref till fabriks- och handtverksrörelse:
i Stockholm och Götheborg samt i:a klassens städer
i andra och tredje klassens städer
i fjerde och femte d:o d:o ....
Mätare-bref å inrikes fartyg och båtar
å utrikes d:o d:o
Notariats-bref eller bevis och protester, som notarii pu
blici utgifva till inländska, hvarje ark
till utländingar d:o .
Pass, turkiska, sjö- .......
— rese- till utrikes ort:
— för husbonde eller hustru med ett eller flere barn,
samfäldt ........
— för beljent eller piga, om de än äro uppförde på
samma pass, hvarje ......
— för gesäller, hvarje .......
— för dem af allmogen, som resa öfver gränsen i en
skilda
angelägenheter, för hvarje person
— till inrikes orter eller Norrige:
— för husbonde, hustru eller barn, med tjenste-hjon,
ett eller flere .......
— för gesäller, hvardera ......
— för allmogen samt korporaler vid infanteriet, drago
ner,
ryttare, soldater och båtsmän, då de resa
utom länen eller till Norrige . . . .
Pa-ss, som af Oss eller på Vår nådiga befallning utfärdas
åt personer lill resor i enskilde angelägenheter
Preste-bref .
R.dr
5:
sk. r:»t.
16. —
32.
24. -
I 2.
6. —
8.—
12. —
8. —
6. —
1 2. —
24. —
16. —
12. —
8. —
12. —
6. —
3. —
12. —
Bevillnings-Utskoltels Betänkande, N:o ii.
Protester, se nota l ia ts-bref.
Sjö-assurance-bref, lill och med 100 r:dr .
— för hvarje 100 r:dr derutöfver
Sjöpass, se certificat och pass.
Skiljobref i äktenskap och trolofningar
Testimoniaacademica.
Ti 11 stå n d s-b re f, alt hålla näring och kaffe och mer
dylikt, hvarmed burskap icke är förbundet:
i Stockholm och Götheborg ....
i första och andra klassens städer
i de öfriga och på landet ....
Tullkammar-pass för till utrikes ort gående:
öppna båtar
inhemska däckade fartyg . . . . _ .
utländska d:o d:o . . .
Turkiska pass, se Pass.
Våg-attester till låns erhållande ....
3:o
R:dr
3:
i:
Följande handlingar karteras jemväl utan förändring, ehvar
eller utgifvas, efter nedannämnde grunder, nemligen;
Bouppteckningar, då behållna summan utgör:
från och med 5o till ioo r:dr .
— ioo till och med 5ooo r:dr, för hvarje fulla
ioo r:dr af hela beloppet
— 5ooo till och med 5o,ooo r:dr, för hvarje fulla
ioo r:dr af hela beloppet ....
och öfver 5o,ooo r:dr, för hvarje fulla ioo r:dr af
hela beloppet .......
Chartor, geometriska, som utgifvas från landtmäteri-kontoret
i Stockholm samt af Landtmätarne i landsorterna:
för hvarje helt hemman ......
derunder till och med trefjerdedels hemman
derunder .........
Och beläggas ej mindre geometriska kartor, än
pergaments-bref, på det sätt med karta-sigillata, att
densamma påklistras handlingen, hvarvid åtminstone
est de
29
8k. T:9t.
3. —
i. —
6. —
5. —
24. —
4. -  16. —
3a. —
5. -  företts
4. -
8. -  12. —
20. —
6. —
5. —
3. —
Bevillninjs-Ulslwttets Betänkande., N:o il.
så mycket af papperet jemte stämpeln bör fasfbäftas,
att derå kan tecknas till livad dokument kartan hörer.
Donationer, resolutioner derå, som antingen efter Vårt
speciela förordnande eller allmänna författningar förlänas
i gods eller penningar af allmänna medel, så vid
stats-verket, som af andra publika kassor och fonder,
när gåfvan i värde eller penningar går öfver 5o r:dr,
förses med slämpladt papper efter sex för hundradet.
Faste-bref förses med karta-sigillata till en fjerdedel emot
hvad för köpe- och bj'tesbref stadgas, eller lill en
fjerdedels procent af köpeskillingen till och med i5o
r:dr, samt till en åttondedels procent af hvad derutöfver
stiger, på nedanstående sätt:
under samt till och med 25 r:dr .
derutöfver till och med 5o r:dr .
till och med ^5 r:dr .
till och med 100 r:dr .
till och med 12E r:dr -
till och med i5o r:dr .
samt derutöfver för hvarje fulla 5o r:dr .
I händelse fastebref anmäles vara förkommet, då
det inför domaren skall uppvisas, bör det bevis eller
protokolls-uldrag, som i stället företes, om det skall
gälla, vara med stämpladi papper fö.rsedt lill lika
belopp, sorn det, hvarmed det förkomna fastebrefvet
bordt vara belagdt.
Fidei-Co m m iss-bref och andre dylika förordnanden förses
med slämpladt papper till tre fjerdedels procent af
den bortgifna egendomen, beräknadt, för fast gods. efter
egendomens vid bevillnings-laxeringen uppskattade värde,
men, för lösören, efter bouppteckningsvärde, mätismanna
ordom eller domares pröfning.
För medlings-bref, som i Vårt och Rikets Kammar-kollegium
beviljas, antingen de utfärdas genom bref eller
utslag, för hvart helt hemman efter förmedling
och så i förhållande med de mindre, dock för hemmansdelen
ej under .......
Bevillnings-Utskcttets Betänkande, N:o li.
Morgongåfvo-bref Beläggas med stämpladt papper till en
fjerdedels procent af gåfvans värde.
Privilegier eller Ti 1 Is tå n d s~bevi's till handels idkande
karleras med ......
— till anläggande af bergverk, manufaklurier, sågar,.pappersoch
andia Bruk meri ......
Privilegia exclusiva (patenter) med
Testamenten, såsom de der kunna uppBäfvas eller förändras
, Behöfva vid första uppvisandet inför domstol
icke förses med liögre karla ari
men då testamentet vunnit laga kraft eller genom
slutlig dom Blifvit stadfäsladt, Bör, såsom ett vilkor
för Begagnandet, Beräknas och utgöras slämpladtpappers-afgift
efter Behållna värdet af det Bortgifna,.
enligt bouppteckning, nemligen:
ji;o för egendom med full egande-rält, till trefjerdedels
procent; och
2:0 för egendom, som, efter så Beskaffadt förordnande,
ej är med eganderätt, utan endast med nyttjanderätt,
öfverlåten,. en fjerdedels procent af dess värde.
Och Bör dessutom, om karla-sigillata-afgiflen icke
genast kontant, emot företeende qvitto, deponeras, på
enahanda sätt, som i afseende på Bevillningens erläggande
stadgas i Kongl, kungörelsen den 1 1 December
181 1, borgen för slämplade-pappers-afgiflen ställas
och bevis derom vid testamentets Bevakande företes;
åliggande det vederbörande domstolar att hvarje år
inom Januari månads utgång sanda och lill Väre befallningshafvande
insända alla under nästföregående
året inkomna Bevis öfver aflemnade löftesskrifter af
ofvannämnda Beskaffenhet,, tillika med förteckning,
som i korthet upptager deras innehåll.
Ifrån karta-sigillata-afgift Befrias dock: a) Testamenten
till maka och skyldemän i rätt upp- och nedstigande
led samt syskon och deras ajkomlingar;
b~) de testamenlariska dispositioner, hvilka i kontant
eller värde icke uppgå till 3oo r:dr, samt c) de, hvilka*
si
R:dr sk. r:«t.
o: — —
10: — —
j 5: — -—
— 6. —
32 Bevillnings-Ulskottels Betänkande, N:o il.
R.dr sk r.st.
göras till fromma stiftelser; och iakttages för öfrigt,
att stämplade papperet å Testamente eller Gåfvo-bref
till lagli ga arfvingar beräknas endast å det belopp,
som öfverstiger arfvingens egna arfsdel.
Äktenskaps-förord . . . . . . . 2: — —•
§ 5-
Kar tering af Öppna Bref, Fullmakter, Konstitutorialer e Afsked m. m.
från Färt kansli, i hvilken kartering den fordna kansli-gebiihren
och sportlerna inom kansliet samt sigillpenningarne äro inbegripne.
Nedannämnde utgående expeditioner karteras, som följer:
Adelsbref . . (inbegr. kansli-geb. å 37: 24.—) i42: *6. —
Friherrebref . . (inbegr. kansli-geb. å 75: — —) 284^ — —
Grefve b ref . . (inbegr. kansli-geb. å i5o: — —) 55g: — —
Vapen och Vapenförändringar . . . . . 34: 16. —
Öppna bref, hvarigenom någon i nåder tillägges de förmåner,
hederstitlar och företrädesrättigheter framför andra
undersåter, som Herrar Riksens Råd af ålder tillerkände
blifvit . (inbegr. kansli-geb. å 120: — —) 626: — s>—
Riddare bref af Vår Seralimer-orden .... 4^: — —
Kommendörsbref af Vår Svärds-ördens stora kors,
— af Vår Nordstjerne-ordens stora kors ,
— af Vår Vasa-ordens stora kors,
— af Vår Svärds-orden,
— af Vår Nordstjerne-orden,
— af Vår Wasa-orden,
Ridd a re bref af konung Cari. XIII:s orden,
Riddarebref af Vår Svärds-orden,
Öppna bref för riddare och ledamöter af Vår Nord
stjerne-orden,
— af Vår Wasa-orden,
Fullmakter, Konstitutorialer, Protokolls-utdrag
m. m., hvarigenom embeten, tjenster, beställningar och
sysslor med verklig lön vid civila, militära, ecklesiastika
samt andie stater, af hvad namn de vara må, tillsättas
och bortgifvas, böra förses med stärnpladt papper till
12, g pro
-
23-: 24.
Bevillnings-Vlskollels Betänkande, 1V.o ti.
33
/q'1 procent eif lönen Qderunder inbegripen kansli-geb.
a y£ proc )j samt 1 r:dr, motsvarande sigi/lpenningarne.
Åtföljes tjensten af extra ordinarie inkomst eller
sportler af beständig egenskap, så böra äfven desse
ingå uti löneberäkningen. I detta fall, eller då lönen
är underkastad förändring, beräknas karta-beloppet
efter medium af de sista fem årens, tjensten åtföljande
och till taxering uppgifne, löneför möner, för
hvilka bevillning efter a:dra art. blifvit erlagd; men
för konstitutorial på behaglig tid skall karta-sigillataafgiften
vara 2! procent af lönen, jemte 7 r:dr_, motsvarande
kansligeb, och sig.pgar.
Härvid iakltages, hvad serskildt militär-staterne
angår, att, jemlikt Kongl, brefvet den iq Januari
1813, beräkningen sker efter högsta lönen inom graden,
anLingen högre, lägre eller ingen lön erhålles;
men hvarefter alla transporter eller förändringar af
löner inom samma grad och regimente skola expedieras
genom resolutioner, som beläggas med slämpladt
papper för kansli-geb. och sig.pgar till y r:dr.
Om någon beställning med lön på stat tillsältes
genom general-ordres, anses dessa lika med konstitutorial.
Då Wi utnämne någon tillbeställning af den beskaffenhet,
att lön på stat dervid ej åtföljer, eller
först framdeles kommer att åtnjutas, hvarunder förstås
tjenstegrader i armeen, samt vid Stockholms
borgerskaps militär-korpser, belägges derom utfärdad
fullmakt eller öppet bref, utom 1 r:dr för sig.pgar,
med stämpladt papper till 12* procent (inbegr. kansligeb.
ii yi proc.') af den lön, som åtföljer dylika
eller med dem jemförlig» beställningar; hvarvid
iakttages att för fullmakter i armeen, utan afseende
på vid hvilket regemente den till högre grad i arméen
befordrade tjenar, äfvensom för fullmakter vid
Vili. till Ii. St. irot. 4347 och /S4S. 3 Samt. i Afet. 5 Haft. 5
Devilhiings-Utskollets Betänkande, N:o il.
R:iir sk
Stockholms boigerskaps militär-korpser, beräkningen
alltid sker elter staten för kronprinsens bussar-regemente.
När någon, som förut varit eller är i kronans eller
annan offentlig tjenst, tillägges högre namn, heder
och värdighet af embete eller tjenst, karteras de derom
utfärdade öppna bref och fullmakter, utom för
sig.pgar 1 r'.dr, till tjt procent (fansligeb - a 7g
proc. derunder inbegripen.') af den lön, som åtföljer
dylika, elier med den jemförlige, tjensler; hvarvid
iakttages, hvad serskildt beträffar militär-staterne, att
beräkningen, i likhet med livad för fullmakter pä
tjenstegrader i armeen är stadgadt, alltid sker efter
kronprinsens bussar-regementes stat.
Erhåller någon sådan karakters-värdighet i annan
tjensteväg, än den, hvaruti han varit eller är embelseller
tjensteman, såsom t. ex., då en militär får en
civil karaktersfullmakt, eller tvärtom, belägges karta,
utom för sigp:gar / rdr, efter 3y\ procent (derunder
inbgr. kansligeb. a 7g proc.) af dithörande löneinkomst.
Fullmakt, öppet bref eller resolution på karakter
för den, som ej förut varit i kronans tjenst, förses,
utom för sig. p:gar 1 r:dr3 med stamphult papper till
67, procent (Jtansligeb. a 7' proc. derunder inbegr.)
af löne-inkomsten lör dylika, eller dem i värdighet
motsvarande, tjenster.
Dock beräknas i ofvannämnde fyra händelser endast
den på stat bestådda ordinaiii lön, hvilken,
derest den är indeld, bör efter sednaste årets markegång
uträknas.
Diplo mer för: konsul (inbegr. kansligeb. å 100: — —) ioi: —
— — general-konsul (d:o d:o å i5o: ) i5i: —
— — agent . . (d:o d:o å 200: ) aoi: —
ehvad med dessa beställningar erhålles traktamente
och andra förmåner, eller icke; men diplom för
konsuler i Afrikanska staterna och för de agenter,
rt».
Bevillning i Vt kotids Betänkande, iV.o ii.
■?;>
R *■ !k r st.
26:
general-konsuler och konsuler, hvilka annars benådas
med traktamente eller lön till det belopp, att 5
procent deraf öfverstiga ofvannämnda afgift, belägges
med kansli-gebuhr lill fern procent af den beställningen
tillagda aflöning.
Poktors-bref, som ulan prof utfärdas, ....
1 ransporter och byten inom samma grad och korps,
som Vi i nåder be v i 1 je, förses med stamphult papper
till lika belopp, som konstitutorial på behaglig tid.
Härvid gäller dork, i afseende på militär-slaterne,
det undantag, som för dvlika transporter och byten
vid dessa stater här ofvan är stadgadt.
Resolution eller fullmakt på tjenstbyte eller transport
från en korps lill en annan belägges, utom för
sig.ptgar 1 r:clr, med stiimpladt papper till 10 procent
fderunder inbegr. kansligeb. ä 7\ proof) efter
samma beräkning, som för fullmakter.
Afsked, då dermed icke någre löne- eller pensions-förmoner
följa, äfvensom då endast sådan pension dervid
tillägges, hvartill den afskedstagande, enligt författninqarne,
är berättigad, eller för hvars erhållande
han sjelf gjort tillskott (dnbegr. kansligeb. å 3:, 4: I2* —
Men om den afskedstagande hugnäs med förhöjning
å karakteren. förses afskedet med stämpladt papper
lill del belopp, här ofvan för karakteis-fullmakter
stadgadt är.
Tilläte Vi, af serskilde förekommande omständigheter,
den afskedstagande att bibehålla antingen hela
eller någon del af dess innehafvande lön, förses afskedet
med släpladt papper till fem för hundrade af
den lön och inkomst, som bibehålles, och efter hvilken
bevillning beräknas, samt dessutom i stället för
kansli-geb. och sig.ptgar: 4 r:^r • • • • — — —
■Öppet bref eller resolution uppå pension, (inbegr.
kansligeb. å 3: ) . . . . . . 4: — —"
Justitie-kanslerens fullmakter:
för lands-fiskaler (inbegr. kansligeb. å 5: ) , 6: ra. —
36 Bevillninys-Ulskollets Betänkande, fl:o ff.
för stads-fiskaler i Stockholm och Götheborg samt
Q
irsta klassens städer (inbegr. kansligeb. å 5:— )
i 2:dra och 3:dje klassens städer (inbegr. kansli-geb.
a 3: — ■—3
i 4:tlé och 5:te klassens städer (inbegr. kansligeb.
a 2: )
Vare resolutioner och utslag å hvarjehanda ansökningar och
och besvär (inbegr. kansligeb. å 6: ——}
Vår dom, desertions-dom, konfirmation på förlikning och
resolution af
2.000 rrdrs värde (inbegr. kansligeb. å 8: ) _
6.000 dro ( dro d:o å 12:- ) .
10.000 dro ( dro dro å i5r ) .
20.000 dro ( dro dro å 3or ) .
och för hvarje ful/a 1000 r:dr derutöfver■ 1 r dr sf
sk., motsvarande kansligebiihr.
Alla Väre domar under 2,000 rrdr samt säd a ne, hvilka icke
röra något bestämdt värde, liksom för resolutioner i
allmänhet . (inbegr. kansligeb. å 6: )
Lejde- och Pardons-bref dro d'o å 3: )
Deduktions-afgi ft vid ingifvande af deduklioner och
kontra-deduklioner i revisionssaker (inbegr. kansligeb.
a 2: —• —) . . ...
Pass för resa till utrikes ort (inbegr. kansligeb. å 4 )
Bevis från justi lie-stats-ministern, på anmälan om tidningar
(inbegr. kansligeb; å 3: ) ....
Den del af förenämnde af gifter, som motsvarar de fordna
sig.il/penningarne,
å adels-, friherre- och grefve-bref ....
å alla öfrige från Oss utgående expeditioner
å. justitie-kanslerens fullmakter för lands- och stadsfiskaler,
samt justitie-stats-ministerns meddelade
bevis för tidningars utgifvande
6r t 2. —
4r 12.
3: 12. —
8: 24. —
10: 24. —
i4: 24. —
17:24. —
32: 24. —
8: 24. —
4
3 24. —
10; — —
3.12. —
9:
— I2i
Bevillning!;-Vtuko!tets Betänkande, N:o U.
3?
§ 6.
Kartering af öppna bref, fullmakter, konstitutorialer m. m., och afsked
från rikets embetsverk och andra offentliga myndigheter.
Nerlannämnde utgående expeditioner karteras, sorn föl ier:
Fullmakter, konstitutorialer, protokolls-utdrag m. nn, hvarigenom embeten,
tjenster, beställningar och sysslor med verklig lön vid civile, militäre,
ecklesiaslike, samt andra stater, af hvad namn de vara må, tillsättas
och bortgifvas af hof- och öfver-rätter, kollegier, riksmarskalks-embetet,
akademi-kanslerer, öfverstålhållare-embelet, Vare direktioner och kommittéer,
öfver-postdirektören, landshöfdingar, ståthållare, direktörer vid Vare
spektakler, befälhafvare, öfverstar, konsistorier och andra verk, af hvad namn
de vara må, som dertill ega Vårt nådiga tillstånd, så väl som af magistrater
och de flere, hvilka ega att bortgifva beställningar och sysslor med lön,
böra förses med stamphult papper lill fem procent af lönen. Åtföljes tjenste!)
af extra-ordinarie inkomst eller sportler af beständig egenskap, så böra
äfven dessa ingå uti löneberäkningen. I delta fall, eller då lönen är underkastad
förändring, beiäknas karta-beloppet efter medium af de sista fern
årens, tjensten åtföljande och till taxering uppgifna, löneförmåner, för hvilka
bevillning efter Andia art. blifvit erlagd; men för konstitutorial på behaglig
tid skall stämplade pappers-afgiften vara hälften mindre, än hvad
för fullmakt stadgadt är.
Dessutom iakttages, att för under-officerare vid de värfvade regimenterne
och Vår flotta, för underbefäl och manskap vid militär-kuslbevakningskorpsen,
för underbefäl vid telegraf-korpsen, samt för handtverkare och inventarie-timmermän
vid flottan, äfvensom för dem och deras vederlikar, försedde
med rotelön vid indelta armeeu, beräknas kartan, i de fall denna §
utstakar, till endast en procent af den på stat bestådda lönen eller ällvodd,
eller den erhållna rotelönen, hvilken sistnämnde, der den i persedlar
är utsatt, förvandlas i penningar efter sed naste årets markegång.
R dr. sk. r:st.
För ringare skolbetjente, pedagoger, folkskole-lärare, klockare,
organ ister, sångare, kyrkovaktare och mindre
kyrkobetjent©, stämplas fullmakter efter lika grund,
som vid andre ecklesiastik© befordringar, dock ej
unde!* — 8. "■1 ■
För följande personer, som ej hafva ständig lön, förses
full makt©» eller konstitutorial©'# nied stämplad! pap
-
Bevillnings-Utskoltet.i Uetänkandr, A:o 11.
per efter enahanda grund, som den för civile embetsed!
tjenstemän förut stadgade, dock icke under nedanstående
belopp
Stadsmäklare-’
i Slockholm och Guillebor" .
i de öfrige städernc ......
Nota rii Publici:
i Stockholm och Götheborg ....
i de öfrige stnderue ......
S ke p ps k I a re r a re;
i Stockholm och Götheborg .
i de öfrige släderne ......
Hofrå 11s-k o m missarier
Jägeri- och
Bergs- fiskaler
Y i c a r i e r och S u b s t i t u t e r
M a s rn ä s t a r e - b r e f .
Mästare- do vid hammarsmeds-embelct .
Mästers vens, byttedrängars och uppsältares aniagnings-href
Sockenskrifvare
Gerningsmän å landet ......
Förordnanden och antagningsbevis för slädernes beljenle,
gevaldiger, uppsyningsman, lin-, hamp-, tjäru-, brädoch
jern vräkare, packhus- och vågkai lar, stadstjenare,
parmmätare, mätare, jernbärare, vindragare, åkare,
timmer- och mur-karlar, fiskare packare, politie-och
exekul ions-be t jente, extra-ordinai ie stadsbeljente med
deras vederlikar, då de hafva lön på stat afåtta och
en tredjedels riksdaler och derutöfver, fem procent af
löne-inkomslen; men med ringare eller ock utan lön
Musikanter och Dansmästare, förordnanden för
Om någon beställning med lön på stat tillsättes
genom ordres, anses dessa lika med konstitutorial.
Då något verk eller någon embetsman utnämner
någon beställning af den beskaffenhet, att lön på
stat dervid ej åtföljer eller först framdeles kommer
att åtnjutas, belägges derom utfärdad full
-
R:dr. sk. r:st,
foot .—- —-
r>. 5: — —
.6:
33: «(i. —
8: i G.—
r: —
3. —
— 36. —
— t?4.
— 5. —
— 34. —
I
BevUlnin<js-Vl\hollets Betänkande, A.o il.
39
makt eller öppet bref meri stämplarlt papper till
lern procent af den Ion, som åtföljer dylika eller
med dem jemförlig» beställningar.
När någon, som förut variL eller är i kronans
eller annan offentlig tjenst, tillägges högre namn,
beder och värdighet af embete eller tjenst, karteras
de derom utfärdade öppna bref och fullmakter
till dubbla beloppet emot hvad föreskrifvet är
för fullmakter å lika beställningar i verklig tjenst,
eller, der sådant ej kan ega rum, å sådane embeten,
eller tjenster, som medföra lika värdighet.
Erhåller någon sådan karakters-värdighet i annan
tjensteväg, än den, hvaruti han varit eller är
embets- eller tjensteman, såsom t. ex. då en militär
får en civil karaklers-fullmakt, eller tvärtom,
bilägges karta efter trettio procent af dit hörande
löne-inkomst.
Fullmakt, öppet bref eller resolution på karakter
för dem, som ej förut varit i kronans tjenst, förses
med karta till sextio för hundrade af löne-inkomsten
för d vlika, eller dem i värdighet motsvarande tjenster.
Dock beräknas i ofvannämnde fyra händelser
endast den på stat bestådde ordinarie lön, hvilken,
derest den är indeld, bör efter sednaste årets
markegång uträknas.
Doktorsbref, som vid akademierna utfärdas, förses med
stämpladi papper, nemligen:
i theologien .......
i juridiken . . . . . .
i medicin .......
i filosofien, eller så kallade Magisterbref
Men för doktorbref, som utan prof utfärdas
Prostar öfver egna församlingar erlägga för sina fullmakter
i stämpladt-pappers-afgift .....
Transporter och byten, sorn ofvan omförmälda embetsverk
och embetsman bevilja, förses med stämpladt
B:dr »k. rict.
3: —
3: —
3: —
»: 24*
a5: —
4: -
40
BeviUnings-Utskollets telänkande, iV.o li.
R:dr sk r:«t.
pupper lill lika belopp, som konstitutorial på behaglig
tid.
Afsked, då dermed icke några löne- eller pensionsförmåner
följa, äfvensom då endast sådan pension dervid
tillägges, hvartill den afskedstagande, enligt författningarne,
är berättigad , eller för hvars erhållande
ha ii sjelf gjort tillskott, förses med stämpladt papper
till lika belopp med protokollsutdrag från den embetsmyndighet,
som aiskedet utfärdar; men, om den
afskedstagande hugnas med förhöjning å karakteren,
förses afskedet med stämpladt papper till det belopp,
här ofvan för karakters-fullmakter stadgadt är.
Konsistoriernas fullmakter å pastorat höra, i stället
för kansli-gebiihren, dessutom beläggas med stämpladt
papper till följande belopp, nemligen:
Vid de större församlingarne i städer och på landet
öfver ioo mantal . . . . . . 8: 16. —
Vid mindre pastorat ifrån 5o till ioo mantal . 3: lö. —
Vid pastorat under 5o pxantal , . . . . 2: — —
I afseende å efterlefnaden af hvad sålunda i nästföregående och denna
§ föreskrifvet är, gäller:
1:0 att vederbörande skola vid förslags insändande till sådane tjensler,
å hvilka fullmakterna böra efter denna grund karteras, foga behörigt utdrag
af föregående fem arens taxerings-längder, jemte uträkning öfver dess lönei
n k o m ste rs medel bel o p p;
310 att, vid tillsättande af förtroende-tjenster eller andra beställningar,
samt fullmakters meddelande m. m., hvartill förslag icke eger rum, det
åligger vederbörande, som fullmakter,öppna bref eller konstitutorialer m. rn.
kontrasignera, eller de derför belöpande afgifter uppbära och redovisa, att
infordra och till handlingarne lägga behörig uppgift på ofvannämnde lönebelopp;
3:o
att, vid aflemnandet till konsistorierna af vallängderna för ecklesiastika
beställningar, bör fogas en af lands-kontoret eller häradsskrifvaren ur
taxeringslängden meddelad uppgift å löne-inkomsterna för de sislförflutne
fem
Bevillning!- ' txkotlels Betänkande, N:o H. K t
fem åren. En lika uppgift bör för patronella-ecklesiastika beställningar åtfölja
patroni kallelse, ela elen lill konsistorium inlemnas.
4:o att regements-skril vare och kommissarier samt bokhållare, genast
efter erhållen underrättelse om de inom regem eniel yppade vakanser, till
chefen inlemna lika beskaffade utdiag ur regementets taxeringslängder.
'§ 7-
Undantag ifrän och lindring uti föregående stadgan den; hvilka undantag
och lindringar dock ej sträcka sig till den del af stämplade pappersafgiften,
som utgår i stället för slen fordna kansli-gebuhren och
sigillpenningarna, utom i de fall, då befrielse i anseende till
fattigdom är medgifven.
1 :o Frän stämplad papper befrias :
Akademierna i alla dem rörande ansökningar och aktioner;
Ak adem i-he m m a n , som ej äro skalle;
Aktioner, fisk a lisk a;
Aktioner, rörande akademier, gymnasier, hnshållnings-sällskaper,
kykor, skolor och hospitalet-, lalligvårds-inrältningar, pensionskassor
och alla andra fromma stiftelser, samt akademi-hemman;
Af- och Ti I I trades-h usesy ne r å alla kronans och statens boställen,
samt bref och utslag derom ;
Afsked för ryttare, dragoner, soldater, båtsmän och spel i nummer;
Afskrift er, som för historiska och öfrige vetenskapliga upplysningar ur
riks-arkivet meddelas;
Allmogen för:
alla besvärsskrift^, ansökningar och förklaringar med dertill hörande
bilagor, sorn hos Oss i underdånighet ingifvas, jemte de
resolutioner, utslag och domar, hvilka, med anledning deraf, till
allmogen utfärdas, de suppliker, som i Väre egne händer aflemnas,
och de prestbevis, deraf allmogen, enligt författningarna,
eger att i stället för pass sig begagna, då den söker arbete i landsorterna
;
Anordningar;
m. till ti. St. Fröt. 1847 och i848. 5 Sami. i Åfd. 5 Mfl. 6
42
Vevillnings-Olskottels Belänkande, A':o //.
Ansökningar till Oss af allmogen, ryttare, dragoner, soldater, kronans
båtsman samt enrollerings- och fördubblings-manskap, med flere
af gemenskapen vid militären;
— ,af en hvar om bokars och ekars fällande, svedjeland och utsyning
dertill, eller om utsyning lill ny åker och äng, beteshagars intagande
och uppodlande till nybyggen, äfvensom de i dessa fall
hällne undersökningar och vedei hörandes utslag;
— sorn röra akademier och andra läroverk;
— af studerande vid högre eller lägre läroverk om stipendier samt
om undergående af examina;
— till lärarebeställningar vid folkskolorna på landet, der de icke med
annan tjenst äro förenade;
med klagan öfver Lillfogadt våld och oförrätt af kronobetjente eller
andre embetsman, när saken innefattar ett verkligt brottmål;
— i brottmål och fiskaliskn aktioner samt i alla sådana ekonomi-, po
liti-
och militär-ärendea, hvilka antingen kunna röra någon he]
menighet eller hafva afseende på allmänna onera , såsom publika
byggnader, fråga om krono- och kyrko-tionde samt presträttigheter,
vägars oell broars underhållande, knekte-, rustnings- och roteringsskvldigheters
utgörande, krono-, fång- och gästgifveriskjuts med
mera dylikt, jemte de utlåtanden, bevis och expeditioner, sorn
domare och embetsman i dessa ärenden meddela;
— permissions-, af ryttare, dragoner, soldater och båtsmän, för att
utom länet söka arbetsförtjenst;
Arfs k i (teti; äfvensom a (skrifter eller utdrag deraf;
Assi g na ti omer, publika verks;
Besig111 i 11 g a r, ekonomiska, å boställen och kronohemman m. fl.;
B e skri f n i n £g a r öfver geometriska kartor;.
Besvä.rs-sk r i.fter af allmogen m. fl., se Ansökningar;
—■ — uppbörd små n-s i mål , rörande krono-räntor samt
^redogörelse för disponerade medel;
— — och handlingar i brottmål och fiskaliska aktioner;
Betyg från skolor och gymnasier, samt nations- vid universiteterne;
Be v i 11 n i ng s m å l, handlingar rörande sökt ändring deri;
Bevis af domare och .embetsman i brottmål samt ekonomie-, poli ti—
och militär-ärender, se ansökningar;
Boställen, se af- och tillträdes-husesyiver -samt karakterskus;
Beviltuings- Utskottets Betar,kande, A:o //.
4.3
Bouppteckningar, då behållna summan icke uppgår lili 5o r:dr, äfvensom
afskrifler eller utdrag deraf;
Brandvakter, i alla de fall, der befrielse eger rum för kronans manskap;
Broars
underhåll, fråga derom, se ansökningar.
Brottmål, ransakningar, ansökningar, förklaringar ocb besvärshandlingar
deri;
Byggnader, publika, frågor derom, se ansökningar;
Båtsmän,, ordinarie,- enrollerings- och fördubblings-, se ansökningar;
Ca racters-byggnad er å milrtie-bostäIlen,-kontrakter derom;
Certepartier eller fraktslut lill inrikes orter;
C o rvs t i t u t o r i al er,-då lön eller arfvode icke åtföljer förordnandet;
Contraeter om kronoleveranser och karakterslös å boställen;
Di arier i embetsverken ;
Domar, inneliggande,, och1
Domböcker;
Donationer, resolutioner derom, när gåfvan i värde eller penningar
icke går öfver 5o r:dr;
Dragoner, se ansökningar;
Ek onom ie-mål, se ansökningar;
Embetsman, klagomål olver tillfogadt våld och oförrätter af dem, se
ansökningar;
E mbets -sk r i fve 1 ser och embetsärenden, hvad dem rörer;
Enkor, fattiga;
Expeditioner, sorn utfärdas af domare och embetsman i brottmål och
fiskalisk» aktioner samt ekonomie-,- politie- och mililär-ärenden;
Fattiga, alla kunbart och bevisligen, då domaren eller tjenstemannen
å handlingen tecknat ordet gratis,, efter derom inför vederbörande
rätt eller kollegium gjord anmälan;
Fatt i g vårds-inrätt n ingar;-  Folkpass-vid inrikes sjöfart;
Fångskjuts, ansökningar m. m. derom;
Förklaringar till Oss af allmogen m. fl.,, se ansökningar;
Förklaringar, som angå kronans räntor, eller härröra från redogörelse
för disponerade medel, brottmål m. nr.;
Förmyndare-kammares uträkningar å omjmdige barns medel, och i
allmänhet förmyndare-redogörelse med- dertill börande bilagor;
Gymnasier;
44
Bevillnings-Utskotlets Betänkande, liw it.
Gästgi fveri-sk juts, fråga derom;
H o s p i l a 1 e r;
H u s h å 11 s - s å 11 s k a p e r;
Justi tie-ka nsl ers-e m bete t, ocTi
Justitie-ombudsmannen, Rikets Ständers, alta skrifter orti band tingar,
sorn antingen dit ingifvas eller ock derifrån utgå i ii rendel»,
som tillhöra desse embetens åtgärder;
Klagomål öfver tillfogadt vald och oförrätt af kronobetjenle eller andra
embetsman;
K n e k te-s k y 1 il i g Ii e te rs utgörande, i frågor derom;
Kronan, i all dess läll, då derom skriftvexlas bos oss i Justitie- och
öfrige departementen af vårt kansli, eller hvilken annan publik
auktoritet som helst;
Krono-le vera nser, kouliakler derom?
Krono- och Kyrkotionde, frågor derom;
Kyrkor;
Lappar, då afhandlingen är emellan dem och. utländsk lapp;
Lotsar, anses i tjenste-ärenden lika med kronans manskap;
Manskap, kronans, se ansökningar;
Mili t i e-bos tä 111 en, se karakters-byggnader;
Missiver för adjunkter alt biträda pastorer eller komministrar i renbetet
;
Nybyggen, ansökning till utsyning och anläggande deraf, besigtning sinstrumenter,
geometriska kartor, resolutioner, med hvad meia»,
som för nybyggens anläggande fordras;
Observationer, som angå kronans räntor eller härröra från redogörelseför
disponerade medel;
Onera, allmänna, se ansökningar;
Orlofs-sedlar för enskildes tjenstehjon;
Pensioner, se fattige;
Pensions-kassor;
Permissions-sedlar, som af officerare utgifvas för korpo ra ler vid infanteri-regimentena
samt ryttare, dragoner, soldater och båtsmän,
när de i sine angelägenheter ej resa utom länet; börande de i annat
fall vara försedde med vederbörligt resepass, karteradt, p&
sätt 4 § 2 morn. utvisar;
Politie-ärenden, se ansökningar;
Prest-attester, då de icke såsom bilagor användas;
Brviltnings-Ulfkoliels Belänkande, iV:o il.
Presträttigheter, frågor derom;
Prestval, fullmakter och volerungs-sedlar dervid; men i mål angående
öfverklagade olagligheter vid prestval, då desamma icke innefatta
någon förbrytelse, utan mera för civila lili kriminella äro att anse,
nyttjas slämpladt papper, såsom vid andra rättegångar stadgadt är:
Protokoll, inneliggande, äfvensom dylika handlingar;
Protokoll vid grofve-, hytte- och hammarsmeds-stäminor, der bergmästare,
geschworner och beigsfogde föra ordet, så vida bergmästaren
ieke för tillfället »ifver em betsutslag, eller protokollet sedermera
vid domstol företes;
Q vitten ser för omyndige barns medel;
11 a lisa k 11 i ilga i';
Redogörelse för disponerade medel;
Registra turer, inneliggande m. m.;
Rese-pass till och ifrån riksdagar, så väl som lill resor i embetsä
rendell;
Resolutioner, kommunikations- och inhibitions-, då de ej å serskildt
blad skrifvas;
Re visions s a ker, handlingar deri, somför parts räkning fran Hofrätt
till Kongl. Maj:t insändas;
Riddare- och ko m m en d ö rs-b ref, som i följd af under fälttåg skedd
utnämning meddelas;
R i ksgä Id s-k o n t o r et, i dess egenskap af uppbörds-verk;
Ro te rings- och
Rustni ngs-skyldigheters utgörande, frågor derom;
Räntor, kronans, ransakningar, observationer och förklaringar, som angå
dessa och uppbördsmäns i samma mål anförda besvär;
Salpeter-sjuderi-verket, allt hvad som rörer detsamma enskildt eller
i allmänhet, jemte handlingar, som angå dervid anställde tjenstemän
och manskaps förrättningar vid sjuderier, ehvad de innefatta
redogörelse, handräckuings-sökande hos domare och exsekutorer,
eller annan åtgärd, eller åtal af fel och försummelser;
Skallgång, frågor derom;
Skogs-afvitt rings-mål;
Sockenstämmo- och kyrko-råds-protokoll och utdrag derutur;
Soldater, se ansökningar;
Spel i nummer, likaledes;
Stadsvakter, se brandvakter;
46
BeviUnings-UtskotteU Bet<inkandrr A'ro //.
Stiftelser, fromma;
Sunclhetsbevis, som i följd af svenska karantäns-för fa t lii in gar ne utfärdas;
Supliker,
sorn i Vare egne liander aflemnas;
Testamenten till maka och skyldeman i rätt upp- oell nedstigande
led, syskon och deras afkomiingar, samt fromma stiftelser, äfvensom
sä dane testamentariska dispositioner,, hvilka- i kontant eller
värde icke uppgå till 3oc r:dr;
Uppbörd&mäns besvär, se besvär;
Utsyning, ansökningar derom;
Val, fullmakter och volerings-sedlar dertill; men i mål angående öfverklagade
olagligheter dervid, se prestval;.
Varggårdars anläggande, frågor derom;
Vederhäftighets-betyg, sorn skrifvas på lånehandlingar;
Vo te rings-sedlar, se prestval och val;
Vägars underhållande, frågor derom;
Värfnings-tvister, alla med; tillhörande bilagor och fallande utslag.
2) Lindring
den nu fastställda stämplade pappers-afgiflen njute allmogen, ryttare, dragoner,
soldater, kronans båtsmän samt enrollerings- och lordu bbIingsina 11 -  skap, med de flere af gemenskapen vid militären i så måtto, alt rättegångs—
och besväshandlingar, med förklaring deröfver, så viii som domares och
essekutorers utslag i mål, sorn deni inbördes-röra, endast skrifvas på 3 skillingars
stämpladt papper, der för andra är utsatt 4> 5, till 6; på 4 skillingars,
der andra nyttja 7 ä 8; och vidare i enahanda proportion;, skolande,.
när brutna skiliingtaI härigenom uppkomma,, sådan karta- nyttjas, som ej
understiger 5o procent af fullt skil 1 ingial.
Men vid de tillfällen, då med någon ståndsperson tvistas, vidkännes
allmogen lika karta med dess vederpart.
All annan eftergift, sorn i serskilda författningar kan vara medgifven,.
är härigenom upphäfven.
§. 8.
Kartering af Kontrakter, Köpe-af handlingar och FÖ rbin fels er m. rn.
emellan enskilde personer.
i:o Arrende—och andra kontrkter emellan enskilde personer, angående
egendomar,, hus, rum,, bodar,,källare, tomter, oelv trädgårdar, så på Ian
-
Bevitlnings-UUliottels Betänkande, N:o H.
47
det, som i städerne, samt åkrar, ängar, beteshagar, qvarnar och sågar, in.
rn., ehvad de äro på landet belägne eller städerne tillhörige, skola, ulan
afseende å det sätt, hvarpå de finnas upprättade, jemväl om de blifvit för
vederbörande embetsverk och genom deröfver meddelad t protokolls-utdrag
alslutade, antingen skrifvas på eller beläggas med stämpladt papper, beraknadt
efter den arrendesumma, hyra eller afgäld, som för ett år i penningar
eller penningars värde utgöres, och för kortare tid i förhållande derefter,
dock aldrig lägre än 3 skillingar, på följande sätt nemligen:
under i5
r:dr
, .
•
• ■—
3. —
från
och
med
i5 Ti dr
till
20 r
:dr
,
* 'T
5. ~
från
och
med
20
till
25
..
6. —
från
och
med
25
till
3o
#
9- —
från
och
med
3o
till
4o
•
12. —-
från
och
med
4o
till
5o
..
•• —
24. —
från
och
med
5o
till
7!5
•
36. —
från
och
med
75
till
100
1:
_
för (
ulla
1 00 1
’:dr
9
1:
24. —
och
derutöfver
för h va
1 r je
fulla
5o
r:dr
.
24. —
Begagnas kontrakt utöfver den deruti bestämda tid, bör kartan derefter
1 ämpas, dock ej till högre belopp, än som svarar emot ett års arrende
eller hyra, och belägges ej kontrakt med ny karta förr, än nytt sådant
upprättas, eller i följd af nytt aftal, arrendet eller hyran förhöjes, då kartan
derefter lämpas, eller när kontrakt på ny arrendator eller hyresman
transporteras.
Till alla arrenden, kontrakter och afhandlingar, utan viss summa, skall,
efter samma grund och förestående tariff, karta anskaffas till det belopp,
hvartill deri betingade persedlar eller förmåner kunna skattas, enligt sednast
faststälda markegångspris; och skulle samina kontrakt innehålla bestämmelser
rörande persedlar eller förmåner, hvilka icke finnas i markegångstaxan
uppförde, eller blifvit i kontraktet visst värde i penningar åsatte,
ökes kartan i afseende derå med 12 sk.
För kontrakter, som å landet, serdeles i skogstrakter, upprättas emel
lan
jordegare och torpare eller andre personer om några tunnland jord,
dervid städja erlägges, beräknas kat ta-sigiihiliKafgiften efter fern för hundrade
af den Öfve renskomna städjan, eller då, utöfver städjnn, prestationer följa,
med städ je-räntans tilläggande till prestationernas vårde»,
Förpantnings-bref, lika med skuldebref;
Fördels- och undantags-konlrakter karteras, när de för domaren upp
-
Bevillnings-UIskotlels Betänkande, iN:o H.
visas, Lill en tredjedel emot hvad förestående larif innehåller, dock
icke under 3 sk.
I afseende på skyldigheten att uppvisa alla arrende- och hyres-kontrakter
å landet och i städerne vid mantalsskrifningen, gäller hvad 11^12
och i3 mom. innehålla; dock undantagas derifrån ej mindre sådane kontrakter
eller afhandlingar, då de af husbonde afslutas med underhafvande
åboer, hälftenbrukare, landtbonde!’, torpare, tjenstefolk eller andre arbetare,
hvartill stamphult papper ej erfordras förr, än de hos domaren eller exsekutorn
till laglig ålgärd företes, än ock det af hyresman innehafvande
exemplar af hyreskontrakt i städerne, hvilket är fritt från stämpladt papper,
intilldess detsamma hos nämnde myndigheter uppvisas, då det som
bilaga bör karteras.
Till kontrakter emellan enskilde personer bestå kontrahenterne stämpladt
papper till hälften hvardera, om ej annorlunda dem emellan derom
aftaladt är, men å de kontrakter, som af vederbörande för kronans samt
kyrkors, akademiers, gymnasier, skolors och hospitalets räkning, eller af officerare
på rotebönders och rusthållares vägnar varda afslutade, angående
arrenden af kronans och allmänna inrättningars joul, eller hvad annat frågan
röra kan, samt icke finnes i n § undantaget, skall den, sorn med kronan,
dess ombud eller officerare i något af de förenämnde ämnen konlraherar,
efter nu föreskrifne grund beslå stämpladt papper å det exemplar,
han undfår.
2:0 Certepartier eller frakslut om fartyg till utrikes orter i proportion
af fraktsumman, nemligen:
Under 5o r:dr . . . . . — 3 —
från och med 5o till ^5 r:dr . . . — 6 —
från och med 75 till roo . . . — 9 —
från och med 100 till i5o . . . — 18 —
för fulla 5oo . . . • — 24 —
och derutöfver för hvarje fulla 5o . . — 8 —
3:o Köpe-kontrakt, hvarå följer köpebref, hvarje
exemplar ....... — 12 —
4:o Köpe-, bytes- och gåfvo-bref på fast egendom å landet och i städerne,
bruk och manufakturverk, smiden och smidesrättigheter samt hammarskatter,
frälse-räntor, fabriker eller andra inrättningar, med hvad mera,
som under eganderätt föryltras och vid domstolarne uppbjudes eller intecknas,
förses med stämpladt papper efter värdet, nemligen:
under
Bevillning*-Utskottets Betänkande, N:o il.
49
under i5 r:dr .
■«
• • • •
—
5, -
från och med i5
till
25 r:dr
—
8. —
från och med 25
till
5 0 . ■ •
12. —
från och med 5o till
j • • *
—
24. —
från och med 75 lill
IOO
—
36. —
från och med 100
till
125
i:
— —
från och med ia5
till
i5o
1:
12. —
för fulla 15o rdr
• • • •
1:
24. —
och derutöfver för
hva
rje fulla 5o r:dr
—
1 2. —
Köpe-, bytes- oell gåfvo-bref oni skepp, fartyg ocb bålar af öfver ro
lästers drägt, äfvensom köpe-afliandlingar om andra lösören, hvilka i säljarens
vård qvarstad na, böra jemväl, för att vara gällande, förses med
stämpladt papper i förhållande till värdet, efter ofvanstående tarif.
Är i köpe-, bjrtes- och gåfvo-bref å fast egendom visst värde densamma
ej åsatt, beräknas kartan efter det värde, som för egendomen vid sista
bevillnings-taxeringen blifvit fastställdt; enahanda beräkningsgrund följes
äfven, i händelse uti köpebref om fast egendom vissa förmåner eller tjenstbarheter
äro, för längre eller kortare tid, säljaren eller dess rätts innehafvare
förbehållne, och den derjemte uti penningar b, stämda köpeskilling
icke öfverstiger fastighetens taxeringsvärde; men skulle den kontanta köpeskillingen
öfverstiga detta värde, kommer densamma att tjena till grund för
]>eräkningen af kartans belopp; — skulle åter i bytes- eller gåfvo-bref å
skepp, fartyg eller båtar värdesumman ej finnas utsatt, karteras detsamma
efter iG sk. per läst; och bestå kontrahenterna lill köpe- och bytes-bref
hälften hvardera till stämpladt papper, om ej annorlunda derom slutadt är.
5:o Öfverlåtelse- och transport-bref å krono-rusthåll förses med stämpladt
papper enligt samma grund, som andre köpebref; men för öfverlåtelser
eller transporlbref å kronohemman, med hälften mindre, än vanliga
köpebref, och för skattlagde nybyggen med fjerdedelen
6:0 Skuldebref af alla slag, godkände räkningar, godkände eller protesterade
vexiar och enskilda assigiiationer, de må innehafvas af enskilde personer
eller publika verk, böra, då de för domare eller exsekutorer uppvisas,
förses med stämpladt papper i följande progression, dock beräknadt en
dast
efter det kapital-belopp, i afseende hvarå uppvisandet eger rum:
under a5 r.dr . • • . • • — 3. —
från och med 25 till och med 5o r:dr . — 6. —
derutöfver för hvarje fulla 25 r:dr . . — 3. —
Bih. till ti. St. Prot. 18i7 och 1S4S. 5 Samt. 1 Afd. 5 tldfU 7
50
Bevillnings-Utskottets Betänkande, N.o it.
Ofva-nanförda förskrifningar, löpande sedlar in. rn., böra dock,, när de i
konkurser upptes, ej besväras med högre stämpladt papper,, än för vanliga
bilagor.
Andre räkningar, sorn ej äro accepterade, tillika med enskilde personers
bref i handel och vandel, samt undfångne qvittenser å eilagd betalning
förses med karta, då de till exekutorer och domstolar ingifvas såsom
bilagor, efter hvad derom ofvan stadgadt är.
7:0 Prima-vexlar skrifvas på stämpladt papper efter nedanstående
tariff:
U}
<
-t
B
er
®
3-
5 = *o.
= to n 2. '
B. O 0 v> S
j; =• e r ®
Cj J» 3 0 TT
0 -. ** n u
cr ^
i: rf
ffifB
r* S
0.
0
_ 0
- r «
r3 3 ~
2* F* n
? 2.
3 «
3*
O
0
sa '
"S:
03
3
B Dansk Riksbank-  Daler.
cn
2 "0:
*1 B:
3 g.
>5*
03
3
O
(O
Afgift
Svenskt
Banko.
Under, till och med . .
I7O*
1 a5
roo
I 10
25o
r-'
600
6
Derutöfver till och med
6S0
5oo
4oo
44o
r 000
10S
2400
1 2*
Derutöfver till och med
1700
I 25o
1000
I 1 00
25oo
25o
6000
2 4
Vidare t. 0. m. samt
n
öfver
34oo
2600
2000
2200
0000
5oo
I 2000
1
—
Secunda och tertia vexlar anses lika med qvittenser.
Alla utländska vexlar, som inom riket presenteras, böra med stämpladt
papper beläggas till lika belopp, som för svenska vexlars stämpling är
utsatt.
§ 9*
Kartering: af lysnings-sedlar till äktenskap.
1:0 Såsom grund för karta-beloppet för sådane lysnings-sedlar stadgas,
att det skall utgöra en femtedel af den bevillning, till hvilken mannen, enligt
företedd och i styrkt afskrift till pastor, eller den hans ställe företräder,
lemnad debetsedel, föregående året blifvit efter a:dra art. af Be vi 11-  nings-förordningen taxerad, hvarvid iakttages, att, om vid uträkningen häraf
karta-beloppet slutas med runstycken, skall detsamma fyllas till nästa
skillingtal, och om detta med mindre än 3 skillingar understiger en Riksdaler,
skall det alltid till jemn Riksdaler fyllas.
TSenllnings- Utskottets Betänkande, A':o H.
51
2:0 Ben, som betalar bevillning efter aldra art., men är uppförd, på
annan persons debetsedel, skall, till grund för lysnings-kartan, förete antingen
ett styrkt utdrag af nämnda debetsedel, eller betyg lian härads•skriIva
1 e-kontoret. Doek beläggas lysnings-sedlar för allmogens söner eller
■drängar, hvilka veterligen icke hafva last egendom, endast med tolfskillings
karta, utan att sådan debetsedel eller bevis behöfver anskaffas; äfvensom
lysningssedlar för alla sådane personer, som ej betala bevillning efter 2ldra
art., hvaraf följer, att vid intet tillfälle må karta-beloppet beräknas till mindre
än tolf skilling.
3:o Sker lysning för utländsk man, som ej är skattskrifven i Sverige,
må kartan i inlet fall understiga en riksdaler. Erlägges frivilligt högre
belopp, bör det af mannen, sorn askar lysningen, på lysningssedel antecknas.
4:o Lysnings-kat le-beloppet må erläggas i kontant eller med aflemnande
af slämpladt papper, hvarmed vidare förfa res, på sätt följande 20 § 2
mom. härom förordnar.
5:o För öfrigt gäller, i afseende på efterlefnaden af detta stadgande,
hvad i3 § samt 20 Cgs 2 morn. föreskrifva; och ansvare den, sorn på flere
ställen taxerad är, men ej samtlige debet sed larne vid lysnings-kartans beräkning
framvisar, enligt 14 § 1 morn., och fylle bristen, samt vare pastor
du från allt tilltal fri.
§ ro
Om
stämpling af tidningar.
i;o Hvarje utkommande tidnings-nummer, tryckt på halft ark eller
derunder, förses med en röd stämpel till ett runstyckes belopp, från ett
halft till och med ett helt ark med en stämpel till 14 r st; derutöfver, till
och med 1 ark, t1 r:st. o. s. v.; och skall med halft ark förstås papper,
hvars yta innehållet en och en half qvadrat-fot, eller l5o qvadrat-decirnaltum.
Tidningar, med sådan stämpel försedde, äro från postporto-afgift frie.
2:0 För tidningar åtföljande bihang gälia samma stadganden; dock vare
sådane bulletiner, sorn på Vår befallning tryckas på serskilda blad och
innefatta officiella underrättelser samt åtfölja Sveriges Post- och InrikesTidningar,
äfvensom tidning tillhörande plancher, frie från stämpling
3:o Vill utgifvare af annan periodisk skrift, än tidning, eller af så kallad
brochure, som utgöres af en tryckt afhandling, fulländad i ett häfte och
sorn gj öfverstiger Tyra ark, njuta portofrihet för kringsändande deraf med
32
Beviltnings-UtsRoUets Betänkande, A’:o tt.
posten inom landet, vare lian, emot stämpel-afgifls erläggande oell så vidt
en slik afsändning icke anses föranleda till uppehåll i brefpostens ordentliga
gång, dertill, efter serskildt medgifvande af öfver-postdirektörs-embetet,
berättigad: varande utgifvare, som för sådan periodisk skrift eller brochure
åstundar porto-fribet, pligtig att, innan något exemplar deraf afyttras, icke
allenast en dylik sin åstundan anmäla, i Slockholm, omedelbarligen bos
öfver-postdirektören, och, i landsorterne, bos Väre befallningshafvande eller
der de ej finnas, hos stadens magistrat, samt vid denna anmälan aflemna
ett exemplar af den tryckta skriften, utan äfven, derest porto-frihet af öfver-post-direklören,
efter pröfning af hvarje sådan anmälan, beviljas, låta
mot den afgift och på det sätt, föregående a:ne momenter innehålla, stämpla
hela upplagan af samma sitt arbete, dervid tillhörande plancher dock äro
från stämpling frie; och kommer han, i händelse något exemplar afskriften
eller brochuren anträffas oslämpladt, att, likasom utgifvare af ostämplad tidning,
vara underkastad ansvar, enligt hvad i f4 § finnes stadgadt.
Då någon i landsorten anmäler sig till portofrihet för periodisk skrift
eiler brochure, insände Vår befallningshafvande eller magistrat underrättelse
derom, jemte det sådan anmälan bilagde exemplar af skriften, till öfverpost-dii
ektören, sorn alltid låte i Post- och Inrikes-Tidningarne, minst
Irenne gånger, kungöra titeln å den periodiska skrift eller brochure, för
hvilken utgifvare sökt och vunnit portofrihet.
Serskilda åligganden i afseende pä författningens handhafvande.
r:o Då Väre eller andre embetsmyndighetei s beslut i afseende på enskilde
ansökningar, förordnanden om tjensters bestridande, privilegiers meddelande
och hvad annat, sorn efter denna, författning fordrar det derom utfärdade
dokumentets kartering, expedieras genom bref, protokolls-utdrag eller
påskrift å handlingarne, skall alltid dertill nyttjas så stor karta-sigillatn,
Sorn. efter hvad stadgadt är, härå belöper, och må. ej någon, vid ansvar,
genom expeditions-sätlet minska kronans inkomst af stämplade pappersafgiften.
a:o Ej må någon insättas i tjenst eller tillgodonjuta de, genom Väre
och Vare embetsmäns bref, fullmakter, transporter och konslilutorialer eller
general-ordres, honom tillagdt löne-förmåner och rättigheter, innan han
fullmakten eller förordnandet på; behörigen stamphult papper uppvist.
3:o Domare eller andre, hvilka, l och för deras tjenst e-befa thun g, emot
-
BeviHnings-Ulskottels Betänkande, JY:o tt.
33
taga skrifter oell handlingar, höra, vid det i 14 § stadgade ansvar,, tillse,
alt ingifne handlingar äro riktigt karterade och stämplar ne annulerade, på
sätt 3 fy 6 inom. föreskrifver.
4:o De domstolar, till hvilka äktenskaps-förord, morgongåfvo-bref,, förordnanden
om fideikommisser eller dylikt, testamenten och bouppteckningar
ingifvas, ansvare för denna författnings noga iakttagande i dessa delar, och
infordre, niir sistnämnde handlingar förseglade inlemnas, bevis, undertecknadt
af förra!tnings- och värderingsrnännen, att samma handlingar med
stämpladt papper lill behörigt belojip försedde äro.
5:o För kai tering af fullmakter, transport-resolutioner, öppna bref på
afsked, grefve-, friherre-, och adelsbref in. m., på sätt denria författning i
hvarje fall föreskrifver, ansvare, vid Vare kansli-expeditioner och hof-expeditionen,
de tjenstemän, åt hvilka uppbörden och redovisningen af lösen
förutgående expeditioner är uppdragen, samt, vid Vare och rikets kollegier,
konsistorierne, öfrige verk och inrättningar, den tjensteman, af hvilken desse
handlingar kontrasigneras.
6:o Kyi koherden i föisamlingen, eller den, hans tjenst förestår, ansvare
derför, att stämpladt papper till föreskrifvet belopp nytt jas till de fullmakter
och andre anlagnings-bevis, sorn genom protokolls-utdrag eller pia
annat sätt till kyrko-betjeningen utfärdas, innan de tillträda sysslorna.
7:0 De, sorn ei hålla doktorsgraden inom tbeologiska, juridiska och medicinska
låkultelcrne, eller lill philosofie magistrar promoveras, äro skyldige
att de deröfver utfärdade diplomer, behörigen karterade, utlösa, hvaröfver
de personer, hvilka sådane vid akademierne utfärda, hålla hand, vid lagai
påföljd.
8:0 Ordförande i magistrat, ansvare, att borgare- och mästare-bref, behörigen
karterade, uttagas. För kartering af gesäll-href ansvarar den expeditionshafvande,
som brefvet ulfärdar.
9:0 Ordföranden i städernas handels- fabriks- och liandtverhs-föreningar
åligger att, vid laga ansvar, noga tillse, det föreskriften om ingifne
handlingars kartering efterlefves.
10:0 Vederbörande, som med kontrasignation eller ntgifvande af sådane
med Oss och kronan afslulade kontrakter, sorn med stämpladt papper
böra förses, haft befattning, tillse vid ansvar, att kontraktet, sedan detfnllgjordt
blifvit och den kontraheiade summan betald, afförd ras kontrahenten,
alt biläggas rakenskaperne, på det att vid revision utrönas må, huruvida»
författningens föreskrift iakttagen blifvit; förande för öfrigt 1 agon betalning
icke till större eller mindie belopp till kontrahenten v.eikställas, in
-
54
Bevitlnings-Ulskottets Betänkande, TS:a Ii.
nan kontraktet, om det ej finnes å erforderlig karta skrifvct, blifvit med
beli orig fyllnads-karta belagdt.
11:0 Tullbetjeningen, som vid fartygs visiterande oell expedierande bär
befattning, bör på det nogaste tillse, att hvad om kartering af skepps- och
last-band lingar förordnadt är varder behörigen iakttaget, till hvilken ända
den eger att, då omständigheterne sådant kräfva, fordra borgen för skeppsdokumenternes
behöriga kartering.
12:0 Alla arrende- celi hyres-kontrakter ä landet skola, vid den i 14
§:ns 1 mom. stadgade påföljd, vid hvarje mantalsskrifning uppvisas och,
derest de då befinnas icke vara skrifne på eller belagde med så hög kartasigillala,
författningen utsätter, med behörig fyllnads-karta förses; hvarå
mantals- eller häradsskrifvare!! eger tillsyn, dock med det undantag, sorn i
8 § omnämues.
i3;o De exemplar af hyres-kontrakter i städerne, sorn husegare innehafva,
skrifvas på eller beläggas med stämpadt papper i förhållande tillden
betingade hyrans belopp, vid den i i4 § 1 morn. utstakade påföljd; och
vare husegaren skyldig kontraktet vid hvarje mantalsskrifning uppvisa.
§. 12.
Allmän tillsyn å författningens efterlefnad.
t:o Fiskaler, krono-åklagare och karta-sigillata-ombndsmän skola vaka
öfver denna författnings efterlefnad och öfverträdelse!’ deraf lagligen åtala.
2:0 Dervid ega de att njuta Vårt nådiga hägn och beskydd till godo,
samt skyndsam och kraftig handräckning hos domare och öfrige embetsman.
3:o Finnas desse betjente ej härutinnan fullgöra sina pligter, läte justitie-kanslers-embetet
med dem efter lag och omständigheter förfara.
4:o Tid att emot domare eller expeditionshafvande anställa eltalför underlåten
eller felaktig kartering i de fall, Kongl, ■cirkulär-brefvet af den
11 Februari 18fy omfnrmäler, skall i hvarje jall beräknas till två år
från den dag, då renoveradt protokoll till hofrätten inkommit.
5:o Då vederbörande prestman, på sätt vidare föreskrifves, aflemnat
förteckning å de inom pastoratet under förflutna året företal Ine lysningar till
äktenskaps ingående, vare han från åtal för embets-förseelser härutinnan fri,
så vida detsamma ej anställes inom två år från den dag, då förteckningen
tji/l kammar-rätten inkommit; och böra alltid de anmärkningar, som rörande
iysnings-sedlars karterande emot prestman göras, honom till förkla
-
Becitlnings-Utskctlels Betänkande, N:o it.
ÖS
ring kommuniseras genom vederbörande konsistorium, som eger att densamma
med eget utlåtande i ämnet beledsaga.
§ *3.
Domstol i mål, rörande stämplade pappers-afgiften.
1:0 Öfverträdelse af denna författning pröfvas och afdömes i den rätt
elter det embetsverk, der försnillningen eller förseelsen gjord eller upptäckt
är; men eger verket eller embelsmannen ingen domsrätt, förvises målet till
härads-, kämners-, eller rådslufvu-rätt, der kämners-rätt ej finnes. Våre
befallningshafvande och konsislorierne äro äfven behörige alt döma öfver
de förbrytelse, som emot denna författning hos dem förekomma.
2:0 Felar den, som sjelf domare är, i hvad honom i sådan egenskap
åligger, hörer målet till den öfver-domstol, under hvilken ban lyder.
3:o Vill någon tilltala karta-sigillata-försäljningsmän för af dem begångne
fel i och för denna befattning, anmäle sådant tillika hos den myndighet,
som försäljningsmannen förordnat.
§ >4-
Ansvar för öfverträdelse af denna författning.
1:0 Vid de tillfällen, då ernbetsaiännen eller enskilde personer ega
rätt att till embetsverk, domare eller embetsman insända förseglade handlingar,
som med stämpladt papper böra vara försedde, åligger det insändaren
att, på sätt 1 1 § 3 mom. stadgar, sådant fullgöra, vid ansvar af böter,
motsvarande tjugufem procent af det felande eller undanhållne karta-beloppet,
dock ej under tre riksdaler 16 skillingar, samt skyldighet att ersätta
hvad som brister i karteringen.
2:0 Domare, embets- och tjenstemän i kollegier eller andra verk, landtmätare,
notarius publikus, likasom hvar och en annan, hvilken, vid handlingars
emottagande och utfärdande i och för tjenstebefattning, antingen underlåter
att tillse, det de ingifne hancllingnrne äro riktigt karterade, eller
att de för öfrigt derom gifne föreskrifter äro iakttagne, eller utlemnar sådane
handlingar okarterade, som karteras böra, eller dem med för ringa
karta förser, eller ock eftersätter den honom, genom denna författning, i allmänhet
eller i synnerhet uppdragna tillsyn, vare för hvarje gång han, i
följd af åtal, blifvit till förbrytelsen förvunnen, förfallen till böter, mot
-
BeoiUnings-Utskoltets Betänkande, N:o ii.
svarande femtio procent af clet undanhållne karta-beloppet, dock ej under
söä riksdaler 3a skillingar, och ersätte dessutom den Oss och Kronan tillskyndade
förlust.
3:o Vederbörande presterskap åligger det äfven, vid ansvar af ersättningsskyldighet
samt böter till ett belopp af sex. riksdaler 32 skillingar, att
tillse, det stämplade pappersbeloppet svarar emot samtlige lysnings-sedlarnes
fastställda karterings-belopp.
4:o Allt underslef med slämpladt papper eller vid stämpling deraf,
uppbärande af högre betalning, än utsatt är, förfalskning eller annan gr-of
förbrytelse åtalas vid laga domstol och straffas efter allmän lag.
5:o Underlåter utgifvare af tidningar eller af sådane periodiska skrifter
och brochurer, sora på ofvannämnda sätt få åtnjuta porto-frihet, eller boktryckare
hvad om stänaplingen stadgadt är, ersälte Oss och Kronan den
den härigenom uppkomna förlust och bote dessutom tjugufem procent af
den undansnillade stämpel-afgiften, dock ej under femtio riksdaler. Kan
ej skiljas, hvilken dertill vållande varit, dele då ansvaret.
6:0 Bokhandlare eller annan enskild utdelare af tidning, brochure eller
periodisk skrift, som enligt 10 § bordt vara stämplad, men likväl
blifvit undandragen denna beskattning, vare förfallen, hvarje gång han om
en sådan förbrytelse öfverbevisas, till böter, svarande mot tjugufem procent
af den undansnillade stämpel-afgiften, dock ej under tretton riksdaler
j6 skillingar. Varder postförvaltare förvunnen lill dylik öfverträdelse af författningen,
bote dubbelt. Utom desse böter, åligger det tillika förbrytaren
eller, om de äro flere, dem gemensamt, att en för alla och alla för en, ersätta
Oss och Kronan det undansnillade afgiftsbeloppet.
7:0 Underslef, förfalskning och annan grof förbrytelse i afseende på stämpling
af tidningar, åtalas och straffas enligt ofvanstående 4;de moment.
§ >5.
Om fördelning af böter och om åklagares rätt till desamma.
Den, som åtalar underslef mot eller öfverträdelse af denna författning,
erhåller, då åtalet rörer af vederbörande presterskap uraktlåten tillsyn å
karteringen af lysningssedlar, två tredjedelar och i alla andra fall, hälften
af bötesbeloppet; hvarförutan honom alltid tillkommer hälften af den undansnillade
eller för ringa erlagde karta-sigi 1 lata- eller stämpel-afgiften. Återstoden
af denna afgift, äfvensom af böterne, tillfaller Oss och Kronan.
§ >6.
Bevillnings-Utskottets Betänkande, N:o 11.
57
§ *6-
Anskaffning och försändning af stämpladt papper.
1:0 Karta-sigillata-konlorel skall alltid hafva i beredskap tillräckligt
stämpladt papper af alla de serskilda slag och värden, hvilka efter denna
författning erfordras, på det alt försändningen deraf må genast kunna expedieras
på reqvisitioner af försäljnings-männen och kontoren. Äfvensom
kollegier, konsistorier, embetsverk och embetsman erhålla i föreskrifven ordning,
efter reqvisition hos Vårt och rikets stats-kontor, i Slockholm, och
Väre befallningshafvande, i landsorlerne, det för ulöfningen af deras embeten
erforderliga stämplade papper: och, på det stämpladt papper till erforderlig
myckenhet ej må saknas i landsorterne, skola, uppå lands-kontorens
anmälan, Wäre befallningshafvande så tidigt hos stats-kontoret reqvirera ytterligare
förråd deraf, att tjenligt tillfälle till papperets afsändande, helst sjöledes,
må kunna begagnas, vid äfventyr, att den högre kostnad, som genom en uteblifven
tidig reqvisition åstadkommes, kronan ersätta; men om icke destomindre
någon gång, af oförutsedda orsaker, en större åtgång af stämpladt papper af en
eller annan valör skulle inträffa, och behof deraf så hastigt uppstå, att sjölägenhet
ej hinner afbidas, så må, när Väre befallningshafvande sådant
begära, afsändning med kronoskjuts verkställas genom kai ta-sigillata-kontorets
försorg, hvilket dervid författar två reversaler, hvaruti stämplade pappei’S-sorterna
specificeras. Af dessa reversaler förblifver det ena i landtränteriet
till verifikation af årsräkningen, men det andra, qvitteradt och i
lands-kontoret annoteradt, insändes till stats-kontoret, för att tillställas karta-sigil
lata-kon tore t.
I landsorterne och i hvarje läns ränteri kommer stämpladt papper,
under lika tillsyn och kontroll, som för kronans uppbörd i allmänhet föreskrifves,
samt under vård emot all skada, alt hållas i beredskap och till
den ändan af karta-sigillata-kontoret ditsändas: börande, i afseende på vården
af nämnda stämplade papper, iakttagas hvad 5:te punkten i den af
stats-kontoret på Yår nådiga befallning utfärdade kungörelse af den i4
Mars i832 stadgar.
Den, som vill låta med karta-sigillala-slämpel förse egne vexel-blankelter,
anmäle sig derom å karta-sigillata-försäljnings-kontoret i Stockholm,
med aflemnande derjemte af blanketterne, hvilka, sedan de i nämnda kontor
blifvit annolerade och förteckning derå upprättad, utvisande ej mindre
Bih. till II St. Brot. 1847 och 184S. 5 Samt. 1 Afd. 5 Haft.
8
5$
Bevillnings-Ulskottets Betänkande, N:o il.
blanketternes antal och serskilda värden, än det belopp, hvartill summan
uppgår, vidare, åtföljde af ett exemplar af förteckningen, aflemnas till Rikets
Ständers bank, för att derstädes i vanlig ordning stämplas, hvarefter
blanketterne, sedan stämplingen med möjligaste skyndsamhet blifvit verkställd,
återställas till karta-sigillata-försäljnings-konloret, hvarest de af egaren
utlösas.
3:0 Stämpling af tidningar verkställes, i Stockholm, uti Rikets Ständers
riksgäldskontor, i hvilket afseende det för tidningarne bestämda papper skall,
iemte attest öfver stämpel-afgiftens insättning i banken för riksgäldskonto
rets
räkning, dit aflemnas: egande redaktörerne att, i den mon papperet
hinner stämplas, men sednast efter fjorton dagar, detsamma återfå. På enahanda
sätt förhålles med stämpling af i Stockholm utkommande periodiska
skrifter och brochurer, för hvilka, i den ordning xo § 3 mom. bestämmer,
portofrihet blifvit serskildt sökt och beviljad.
När tidningar eller periodiska skrifter och brochurer, för hvilka åstundas
porto-frihet, utgifvas i landsorterne i de städer, der läne-residenser äro,
inlemnas papperet till lands-kontoret, under hvars inseende och ansvar stämplingen
verkställes, hvarför contoret, såsom ersättning för besvär, tryck bällar,
färg och arbetslön tili stämplare godtgör sig af influtne medel ett arfvode
af 16 sk. för hvarje ris papper. Der åter landshöfdinge-residenser icke äro,
besörjes stämplingen af magistraterne emot enahanda arfvode; men i begge
fallen bör stämpel-afgiften i landt-ränteriet nedsättas, och, innan stämplingen
tar företagas, qvitteradt reversal till vederbörande aflemnas.
Begär boktryckare eller redaktör, att en redan tryckt tidning, annan
periodisk skrift eller brochure, må med stämpel förses, sker sådant i ofvanskrifne
ordning.
§ >7*
Försäljning af stämpladt papper.
i:mo Kollegier, konsistorier, embetsverk och einbetsmän erhålla emot redovisningsskyldighet
och borgen, lika med hvar och en annan, som på kredit
emottager stämpladt papper, samt med rättighet till provision, på sätt i 18
§ stadgas, det för utöfningen af deras embete erforderliga stämplade papper.
I Stockholm eger Vårf och rikets stats-kontor att bestämma behofvet
af och förordna om ett eller flere karta-sigillata-försäljnings-kontor, hvilka
alla söcknedagar böra vara öppna från klockan nio förmiddagen till klockan
ett eftermiddagen, och vidare från klockan fyra till sex eftermiddagen.
Bevillnings-Ulskolitls Betänkande, N:o ii.
59
I alla öfrige släder antaga Vare befallningshafvande nödige försäljningsman
med enahanda förbindelse.
Å landet förordna jemväl Vare befallningshafvande erforderligt anlal
försäljningsman, livilka ovilkorligen böra vid de ting, der sådant ej, enligt
serskildt åtagande, ombesörjes af domaren, allmänheten stämpladt papper
tillhandahålla; åliggande det derförutan, hädanefter som hittills, häradsskrifvare,
eller den mantalsskrifningen förrättar, att vid nyssnämnda tillfälle,
under samma redovisningsskyldighet och med enahanda rättigheter,
som andie karta-sigillata-försäljningsmän, vara försedd med stämpladt papper
till erforderligt belopp.
2:0 Hvar och en, som på kredit emottager stämpladt papper, bör för
det sålunda undfångna kartebeloppet ställa behörigen pröfvad och godkänd
borgen af en eller flere, såsom för egen skuld, af hvilken borgensskrift
bestyrkt afskrift till statskontoret insändes.
På reqvisition hos lands-kontoret skola försäljningsmännen, genom Vår
befallningshafvandes försorg, kostnadsfritt och skyndsamt erhålla sig tillsändt
erforderligt stämpladt papper, för hvilket dem åligger alt i ränteriet
insätta eller till häradsfogden i orten afleverera den inflytande betalningen,
månadtligen eller qvartaliter, allt efter försäljningens större eller mindre
belopp; och må under året mera stämpladt papper dem icke tilldelas, än
som jemnt svarar emot beloppet af de elter hand levererade försäljningsm
edlen.
Den 3r December hvarje år hör allt osåldt stämpladt papper hos desse
försäljningsmän inventeras; Ware befallningshafvande likväl obetaget att,
när som helst, af förekommande skäl och omständigheter, inventering anställa
och redovisning affordra, hvarvid tillses, alt behållningen, sammanlagd
af osålda kartor och kontanta medel, icke öfverstiger summan af försäljningsmannens
uppbörds-borgen.
Till verkställande af inventering kunna, genom af Vår befallningshafvande
skriftligen meddeladt förordnande, som vid inventerings-tillfället uppvisas
och derefter räkenskaperne bilägges, en eller tvämie i orten boende
män utses, hvilka dä skola uppräkna och bestyrka, huru mycket papper är
i behåll; invenlarii-instrumentet bör, såsom verifikation, bifogas försäljningsmannens
årsräkning, hvilken, jemte qvittcnserne å gjorde penninge-levereringar,
insändes till lands-kontoret den i5 derpåföljande Januari, vid vite
af 8 sk. för hvarje överskjutande dag. Till denna tid bör äfven all återstod
för försålda kartor ofelbart vara i ränteriet eller hos häradsfogden i
orien levererad, vid äfventyr för uraktlåtenhet deraf, att försäljningsman
-
60
Bevillmngs-blskoltels Belänkande, No ii.
nen anses såsom hade han försålt allt det stämplade papper, han emotlagit;
i följd hvaraf Vår befallningshafvande låter genast lagligen indrifva
det häremot svarande penningebelopp med laga ränta och förordnar i stället
annan försäljningsman»
Uti hvarje redogörelse bör det vid inventeringen befunna karta-beloppet
balanseras till upptagande i näst afgifvande räkning.
3:o Hvar och en, som är skyldig alt hålla allmänheten tillhanda kartor,
bör tillställas ett exemplar af denna förordning, till egen och andras
efterrättelse; och då en köpare fordrar upplysning om det kartabelopp, sorn.
erfordras för en viss handling, skall den, som kartan försäljer, åligga att en
sådan upplysning meddela, utan att derföre ega alt någon serskild vedergällning
fordra eller emottaga.
§ >8-
För sälj nings-pr ovision.
r:o Vid redogörelses afgifvande för på kredit emottaget stämpladt papper,
vare sig till försäljning eller till användande i och för utöfningen af
innehafvande embete eller tjenst, ege den redovisande att, såsom ersättning
för möda, skrifmaterialier, postporto m. m., beräkna sig tillgodo, i Stockholm,
fyra och, i landsorterne, fem procent af det försålda eller använda
karta-beloppet.
2:0 Hädanefter, såsom hittills, erlägges för stämplade vexel-blanketter
icke någon betalning utöfver stämpel-beloppet; men för ostämplade vexelblanketter,
hvilka af allmänheten begäras och erhållas, skall erläggas lika
belopp, som i 19 § för makuleradt stämpladt papper bestämmes, eller en
skilling banko.
§ '9-
Utbyte af makuleradt stämpladt papper.
1:0 Utbyte af makuleradt stämpladt papper tillätes,, när det är synbart,
att misskrifning eller annan orsak vållat kartans obrukbarhet, samt
det blad, hvarå stämpeln är satt, finnes ostympadt; härvid skall likväl för
papperet betalas en skilling banko.
Samma stadgande gälle äfven rörande kartor, hvarmed skuldsedlar vid!
inteckningar, till låns erhållande ur banken eller, publikai kassor, varit be
-
Bevillnings-Utskottels Betänkande, A':o li.
61
lagde, då med vedcrbörandes betyg styrkes, alt ansökningarne derom blifvit
afslagne.
2:0 Påtecknade beläggnings-kartor och underskrifne expeditioner må
dock icke till utbyte emottagas, innan orsaken till deras obrukbai het blifvit
behörigen slyrkl, och inlygadt är, att lösen för dem icke erhållits, samt att
de icke varit för ändamålet begagnade; äfvenså må icke afskrifning af makulerade
kartor ega rum, innan stats-kontoret, uppå Vår befalfriingshafvandes,
efter kartornes granskning i lands-kontoret derom gjorda anmälan, bifall
dertill lemnat; börande emedlertid karlorne i försäljningsmannens räkningar
under stämplade pappers-behållningen upptagas»
§ 20.
Uppbörd och Redovisning af karta-sigillata-medlen.
1:0 Lands-kontoren i riket skall det åligga att bålla en noga och uppmärksam
tillsyn öfver hvad i <7 § angående kartors försäljning stadgadt är,
samt till den ändan föra ordentlig anteckningsbok, ej mindre öfver in-och utleverering
af stämpladt papper i landt-ränterierne, än med räntmästare och
hvarje försäljningsman inom länet öfver hvad han utfått och betalt, samt
emottaga och i länteriet förvara borgensskrifter af dem, som till försäljning
emottaga stämpladt papper; och skall lands-kamereraren ansvara för den förlust,
Oss och Kronan tillskyndas kan, derest lian, antingen vid vedcrbörandes
underlåtenhet att penningarne i rältan tid leverera, ej genast hos Wår befallningshafvande
skriftligen sökt handräckning till deras utbekommande, eller försummat
att om in venteringames förrättande och redogörelsernes infordrande i
rättan tid draga försorg, eller ock till karta-sigillata-försäljningsman utlemnat
och förtrott mera stämpladt papper från landt-ränteriets förråd, än som
svarar mot dennes uppbörds-borgen.
2:0 I afseende på lysnings-sedlar iakttages: att alla lysnings-sedlar till
äktenskap, jemte de, såsom bevis, dervid aflemnade debetsedlar eller bestyrkte
afskrifter deraf, böra af vederbörande kyrkoherdar och presterskap noga
försvaras, och karta-beloppet sammanslås i en eller flere kartor, utgörande
samfälda summan af alla serskilda lysnings-sedlarne, på hvilka i sådant fall
hvars och ens belopp antecknas; att de sammanslagne kartorne eller lysnings-sedlarne,
i fall de äro skrifna på karta, samt debetsedlarne ingifvas innan Januari
månads slut det påföljande året, i Stockholm, till konsistorierne, men i de öfrige
62
Bevillnings-Ulskotlets Betänkande, N:n 1i.
städerne och på landet til konlrakts-prostarne; att derjemte dessa handlingar
böra vara åtföljde af en in dupplo upprättad och af pastor, eller den, hans tjenst
förrättar, underskrifven förteckning, utvisande ej allenast alla underdel förflutna
året inom församlingen förefallne äktenskaps-lysningar, utan oek tydligen
den bevillning, brudgummen under det förflutna året efter a:dra artikeln erlagt;
att vidare de till konsistorium eller kontrakts-proslarne inlemnade förteckningar
böra af dem med de åtföljande debetsedlare noga jemnföias och med underskrift
besannas, hvarefter det ena exemplaret af förteckningen, jemte debelsedlarne,
ålerställes pastor, för att förvaras, men det andra insändes, jemte
tvänne af konsistorium eller kontrakts-prostarne upprättade förteckningar, i
Stockholm, till Wår och Rikets kammar-rätt inom Mars månads slut, och
i landsorterne till lands-kontoren före påföljande Maj månads utgång, vid
vite af tre riksdaler 16 sk. för den, sådant försummar, och emot recepisse ä
dupplett-förteckningen, som genast ålerställes; och att ytterligare lands-kontoren
författa ett sammandrag öfver sistnämnda förteckningar, med utförande af karta-beloppens
summa för hvarje kontrakt, samt med bifogande af alla från
prosterierne inkomne förteckningar; och skola dessa handlingar med landsboksräkenskaperne
insändas samt till Wår och rikets kammar-rätts granskning
öfverlemnas.
3:o För hvarje halft år skola lands-kontoren, inom Juli månad af det löpande
och Januari månad af det påföljande året, lill stats-kontoret insända
förslag öfver uppbörd och försäljning af slämpladt papper i hvarje län.
Inom den 3i Januari årligen skall landt-ränteriets räkning öfver
karta-sigillata-uppbörden för det nästförflulna året vara lill lands-konloret
inlemnad, åtföljd af alla lill debet- och kredit-posterne hörande verificationer-,
vid vite af 8 sk. för hvarje överskjutande dag; och lands-kontorets general-räkning
fog det föregående året, jemte landt-ränteri- oell försäljningsräkningarne,
böra vara till stats-kontoret insände inom Mars månads slut,
vid 8 skiliingars plikt för hvarje dag, som derutöfver under en månads tid fördröjes;
hvarefter vederbörande ega alt, likmätigt påföljande 5:te moment,
genom utsatte vitén, derom besörja. Deremot, då hvad här anbefalles blifvit
fullgjordt, samt Wår och Kronans rätt såmedelst bevakad, ega landskontoren
och landt-räntmäslarne att hvardera undfå två procent af hvad
inom året i kronans kassa uti stämpladt-pappers-afgift influtit samt Oss och
kronan tillkommer.
Stämplade pappers-förrådet skall, lika med den öfriga ränteri-uppbörden,
inventeras de sista dagarne i Juni och December månader, samt instru
-
Bevillnings-UUkottets Betänkande, N:o 11.
63
mentén deröfver åtfölja de lialfårs-förslag, som, enligt nästföregående 3;dje
punkt, böra till stats-kontoret insändas.
5:o Wårt och rikets stats-kontor tillhör att besörja om karta-sigillatamedlens
indrifvande oeh redogörelsen derför, samt att deröfver låta upprätta
hufvudbok, som till Wår och rikets kammar-rätts granskning öfverlemnas,
äfvensom att, genom vitén och andra lämpliga utvägar, förmå försumlige
redogörare till sine skyldigheters fullgörande.
6:0 Inflytande medel för tidningars, andra periodiska skrifters och brochurers
stämpling, levereras till Rikets Ständers riksgälds-kontor, dit redogörelsen
i behörig ordning insändes.
STOGKHOLSJ, f. d. Schultzer Boktryckeri, 1848.
t
Beällninp-Utskottels Betänkande. N:o 12.
1
N: o 12.
Ank. till E.xp. Utsk. d. 1 Maj, kl. i e. m.
Betänkande angående städernas Saluaccis.
Till följd af innehål,let utaf 5g, 6o och 6t §§ Regeringsformen, åligger
det Bevillnings-utskottet att afgifva förslag i afseende på utgörandet af städernas
saluaccis, hvilken vid de begge sista statsregleringarne är vorden
beräknad till 11,000 r:dr; men uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof blifvit i anseende dertill, alt städerna
Westerås och Stockholm, af hvilka den sednare deltagit uti afgiften med
7,5oo r:dr, från salu-accis befriats, föreslagen att nedsättas till 3,ooo r:dr.
I öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständer vid flera föregående
riksdagar i denna fråga beslutat, nemligen att de städer, uti hvilka rättighet
alt utan afgift införa och försälja kött, bröd och dricka ännu icke vore
landtmannen raedgifven, fortfarande borde erlägga den genom Kongl,
kungörelsen den 3o November iSro för dessa städer stadgade saluaccise*rsättnings-afgift,
intilldess införsels- och försäljnings-frihel af nämnde förnödenhetsarliklar
uti någon af dessa städer medgifves, då, året efter det införselsfriheten
beviljats, samma stad skulle befrias från berörde afgifts utgörande,
har Bevillnings-utskottet, som inhemlat, att fri och obehindrad
införsel och försäljning af kött, bröd och dricka blifvit sedan sista riksdag
i nåder medgifven icke blott, på sätt i sistnämnde Kongl, proposition uppgifves,
för Westerås under den 9 Juli och för Stockholm under den 2
November nästlidet år, utan äfven, efter tiden för aflätandet af nämnde
nådiga proposition, för städerna Sköfde under den 7 December samina år
samt Carlstad under den 25 Januari, och Ar boga under den 8 Februari innevarande
år, mot befriande från salu-accisens utgörande, hvilken omständighet
likväl, enär sammanlagda beloppet af hvad från samtlige desse sLäder
såsom saluaccis utgått inskränker sig till 7,825 r:dr, icke synes böra
föranleda till någon ytterligare nedsättning i den summa 3,000 r:dr, Kongl.
Majit ansett kunna på denna inkomst-titel hädanefter beräknas, ansett sig,
jemte anmälan att äfven staden Ystad redan under den i5 Februari 1839
Bli. lill R. St. hot. 1847 ock 1848. 5 Sami. 1 A/d. 6 häftet.
2 Bevilinings-Utskollels Betänkande, N.o 12.
blifvit i nåder naedgifven befrielse från utgörande af den staden lill belopp
af 35 r:dr åliggande salu-aceis sedan försäljning af kolt, bröd och dricka
förklarats vara derstädes för alla fri och obehindrad, och att således nämnda
belopp bort redan vid 1841 års statsreglering uteslutas ur den vid bevillningssladgan
fogade tariff till reparation af saluaccis-ersättningen utaf
städerna, hvilket likväl icke hvarken då eller vid 1845 års statsreglering
skett, böra föreslå att,
dels de öfriga städer, uti hvilka rättighet att, utan afgift, införa
och försälja kött, bröd och dricka ännu icke är landtmannen
medgifven, fortfarande böra erlägga ifrågavarande saluaccis-ersättnings-afgift,
intilldess sådan införsels- och försäljnings-frihet uti
någon af dessa städer varder beviljad, då, året derefter, samma
stad befrias från erläggandet af berörda afgift, dels ock, på sätt
Kongl. Majrts nådiga proposition i denna del innehåller, en summa
af 3,ooo r:dr må vid statsreglei ingen upptagas såsom städernes
saluaccis-afgift, att fördelas och utgå enligt bärhos bilagde
förslag till förnyad tur/f till fördelning af saluaccis-ersättningen
utaf städerna, hvilken tarif, i' händelse den af Rikets Högled,
Ständer godkännes, skulle komma att på vanligt sätt såsom
bilaga åtfölja den blifvande bevil lningssladgan.
Slockholm den i Maj 1848.
Bevillninys-Utskoliets Betänkande, N:o 12. 3
T aril'
lill fördelning af salu-accis-ersältningen ulaf slUdciria
R:dr
R:dr
Stockholm
Transport
2815
Götheborg
800
Hedemora
Första klassen.
Helsingborg
65
Gelle
110
Hernösand
Norrköping
3oo
Hudiksvall
Andra klassen.
Köping
5o
Kalmar
110
Luleå
Carlskrona
400
Mariestad
20
Malmö
160
Piteå
Upsala
34o
Sala
_—
Westerås
— —
Sundsvall
Wisby
7°
Söderhamn
15
Tredje klassen.
Söderköping
25
.Borås «
20
Umeå ........
Carlshamn
7°
Wadstena .......
3o
Carlstad
Warberg
20
Christianstad
QO
Wenersborg
25
Fahlun ........
Wexiö ........
Jönköping
5o
Femte klassen.
Landskrona
85
Alingsås
Linköping ....*..
100
Askersund
25
Lund
Cimbritshamn .....
Nyköping
5o
Eksjö
15
Uddevalla
Engelholm
5
Westervik
Enköping
Ystad
Eskilstuna
Ötebro
Falkenbo g ......
Fjerde klassen.
Falköping
Arboga
Grenna
Christinehamn
4o
Hjo
Hamstad .......
20
Kongelf .......
1
Transport
2815
Transport
3i 10
Bevillnings-Utskollets Betänkande, A:o 12.
Transport
R:dr
3110
Kongsbacka
i5
Strengnäs .
Laholm
Strömstad .
Lidköping
5o
Säther
Lindesberg
25
Södertelje .
Mariefred . . . . i . .
Sölvitskorg
Marstrand
20
Thorshälla .
Nora ........
Trosa . .
Norrtelje
25
Ulricehamn
Philipstad
25
Wimmerby
Sigtuna . . . » t . . .
Åmål . .
Skanör och Falsterbo *
Öregrund .
Skara 4 . , i 4 t
Östersund .
Skenninge
25
Östhammar
Sköfde » » . k . . . .
Transport
32c)5
Transport
R:dr
3295
1 o
Summa B:ko
33o5
STOCKHOLM, f. d. Sehultze’s Boktryckeri, 1S£8.
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande, N:o 15.
1
N:o 13.
Ank. till Exp. Utsk. d. 8 Maj, kl. 1 e. m.
Betänkande, angående Tullbevillningen.
Vid utarbetande af förslag, angående grunderna och sättet för tullbevillningens
utgörande, har utskottet till handläggning förehaft dels Kongl. Majrts nådiga
skrifvelse till Rikets Ständer af den 7 December nästlidet år, med förslag till förnyad
tulltaxa och motiver dertill, dels inom riksstånden, ej mindre i anledning
af högstberörda nådiga skrifvelse afgifna yttranden, än i ämnet väckta motioner,
hvilka handlingars innehåll skall i den ordning, ämnets beskaffenhet påkallar, här
nedan närmare omförmälas, dels ock åtskilliga, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse,
från Kongi. finans-departementet till utskottet öfverlemnade underdåniga
ansökningar, besvär och utlåtanden i frågor, som med tull-lagstiftningen ega sammanhang.
Sistberörda handlingar, af hvilka Norrköpings fabriks-societets, handlanden J.
A. Eisens, kammakaren C. J. Österbergs, åtskillige handlandes och skeppsredares i
Götheborg samt styrelsens för den i Gede bildade så kallade handelsfr i hets—föreningen
underdåniga framställningar redan äro i det vid Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse
fogade statsråds-protokoll för den 23 Oktober nästlidne år omförmälda och
således icke behöfva här vidare upptagas, utgöras i öfrigt af:
l:o Uddevalla stads äldstes och handels-societets underdåniga ansökning om
rättighet att i nämnde stad tullbehandla från utrikes ort till Götheborg inkomna
och derifrån i annat fartyg afsända varor, deröfver general-tullstyrelsen sig yttrat.
2:o Åtskilliga alunverks-egares underdåniga ansökning om vidtagande af åtgärder
i ministeriel väg eller beviljande af exportpremier, för beredande af lättad
afsättning för svensk alun; med kommers-kollegii deröfver afgifna utlåtande.
3:o General-tullstyrelsens underdåniga hemställan, att förmalda ben eller så
kalladt benmjöl måtte, likasom oljekakor, tullfritt eller mot låg tull, såsom en
proceut af värdet, få utföras.
4:o Underdåniga besvär, angående förtullningen af ett parti horn, hvilket
angifvits såsom hornplatter, men ansetts vara arbetadt horn; tillika med generaltullstyrelsens
och kommers-kollegii deröfver afgifna utlåtanden.
5:o Kommers-kollegii underdåniga utlåtande öfver hos Kongl. Maj:t gjord
undersökning att för handsktillverkning få, emot tull af 10 procent utaf värdet,
årligen införa en viss qvantitet hvita finare skinn.
Bili. lill R. St. Brot. 5 Sami. 1 Afa 7 Haft. 1
o
Bevillnings-UlskoUels Utlåtande, N:o 15.
6:0 Underdånig ansökning att tullfritt eller mot nedsatt tull få utföra 1000
skeppund tackjern, tillverkadt vid masugn i Wermland af der befintliga sjö- och
myrmalmer, jemte bergskollegii deröfver afgifna underdåniga utlåtande,
7:o Underdånig ansökning af en paraplyfabrikant att, emot tull af ä procent
utaf värdet, få årligen införa behöflig qvantitet lackerade jernspröten och gafflar
till paraplyer; hvaröfver general-tullstyrelsen och kommers-kollegium afgifvit underdåniga
utlåtanden.
8:0 Serskilda underdåniga ansökningar om tullfrihet vid införsel af nödiga
machinerier för utvidgning af en redan befintlig och anläggande af en ny bomullsspånadsfabrik;
tillika med general-tullstyrelsens och kommers-kollegii öfver ansökningarne
afgifna underdåniga utlåtanden.
9:o General-tullstyrelsens underdåniga skrifvelser af den 12 Mars 1846 och
den 24 Februari 1847, i fråga om ytterligare kontroller, till förekommande af
oloflig införsel af smör landvågen öfver ryska gränsen.
10:o Underdånig ansökning att för en i Götheborg anlagd fabriks behof få
tullfritt eller mot nedsatt tull årligen införa en viss qvantitet engelsk ståltråd;
med kommers-kollegii deröfver afgifna utlåtande.
ll:o Underdånig framställning af ett handelshus i Götheborg om förbud mot
utförsel af vissa trädvaror utaf omogen skog; jemte t. f. chefens för skogsinstitutet
och general-tullstyrelsens afgifna utlåtanden deröfver.
12:o Underdåniga besvär deröfver, att ett parti cider skulle blifvit tullbehandla!
såsom vin; med vederbörandes öfver besvären afgifna underdåniga utlåtanden.
13:o Underdånig ansökning att få införtulla 2 stycken fasonerade sidentyger,
som af sökanden förmenades vara alngods, men general-tullstyrelsen ansett vara
långshavlar och, såsom sådana, förbjudna till införsel; öfver hvilken ansökning
fabriks-ornbudsmannen och general-tullstyrelsen afgifvit underdåniga utlåtanden.
14:o Underdåniga besvär öfver general-tullstyrelsens beslut att vägra förtull—
ning af ett parti halfsiden- och halfyiledukar, såsom icke egande de för tullbarhet
i taxan bestämde minimivärden; tillika med fabriks-ombudsmannens och generaltullstyrelsens
utlåtanden deröfver.
15:o Underdåniga besvär deröfver, att general-tullstyrelsen vägrat förtullning
af några ylleshavlar, hvilka ansetts vara tillverkade på strumpstol och derföre till
införsel förbjudna; jemte deröfver af generaltullstyrelsen och kommers-kollegium
afgifna underdåniga utlåtanden.
16:o Underdåniga besvär deröfver, att general-tullstyrelsen förklarat tullbar—
heten af s. k. komfortables eller sjömanshalsdukar af ull bero på deras värde per
stycke; med deröfver afgifvet underdånigt utlåtande.
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
3
17:o Underdånig ansökning om restitution af för mycket erlagd tull för ett
parti halfyllemattor; hvaröfver general-tullstyrelsen afgifvit underdånigt utlåtande.
18:o Underdånig hemställan om serskild tullbestämmelse för mattväfnad af
hampa, med general-tullstyrelsens utlåtande deröfver.
19:o Åtskillige sockerbruksegares underdåniga ansökning om tullrestitution
af 4 sk. per skålp. vid utförsel af krossadt, här i riket tillverkadt, lumpsocker;
deröfver general-tullstyrelsen afgifvit underdånigt utlåtande och tillstyrkt beviljande
af den sökta restitutionen, dock icke till högre belopp än 3 sk. skålp.; hvarefter
Kongl. Majit genom nådigt bref af den 10 Juni 1846 beviljat en sådan restitution
till belopp af 2 sk. 6 rst. per skålpund.
20:o Underdånig ansökning att vid utförsel af inom riket utaf utländska
råämnen tillverkad punsch undfå restitution af de å råämnena erlagda tullafgifter
med 6 sk. per butelj; tillika med general-tullstyrelsens deröfver afgifna underdåniga
utlåtande.
21 :o Åtskillige garfveri-idkares underdåniga ansökning att vid export af inom
landet beredt läder undfå restitution af den för råämnet erlagde tull; hvaröfver
general-tullstvrelsen och kommers-kollegium afgifvit underdåniga utlåtanden; samt
22:o Fabriks-ombudsmannens i Stockholm underdåniga besvär deröfver, att
general-tullstyrelsen ogillat hans framställning att för 40 collys bomullsparkum, som
inkommit med fartyg från China, men varit märkte med sådan stämpel, som utvisade,
det de voro tillverkade i Manchester, den i 30 §. tulltaxe-underrättelserna
medgifna lindring för produkter och tillverkningar från andra sidan om Goda
Hoppsudden icke måtte vid förtullningen få tillgodonjutas; tillika med godsegarens
och packhus-inspektionens öfver besvären afgifna underdåniga förklaringar och general-tullstyrelsens
underdåniga utlåtande.
I fråga om de allmänna grundsatser, som vid tull-lagstiftningen böra följas,
har Kongl. Majit uti Dess nådiga skrifvelse, jemte ofvanberörda statsråds-protokoll,
efter anförande af hvad den år 1839 nedsatte komité uti sitt till trycket befordrade
utlåtande yttrat, i nåder förklarat Sig anse tiden vara inne för antagande
såsom allmän hufvudgrund af en så vida oinskränkt handelsfrihet, att förbud mot
någon varas in- eller utförsel icke vidare måtte ega rum, äfvensom af den klassifikation
och de öfriga grunder för tullafgifternas relativa belopp, som blifvit af
bemälde komité uppställda, så att samma afgifter icke måtte hvarken vid in- eller
utförseln öfverskrida 2S procent af hvarje varas värde, utom i de få fall, då serskilda
omständigheter derifrån påkallade undantag; hvarvid Kongl. Majit dock, på
4
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
skäl, sora vid de speciella artiklarna skola omförraälas, funnit förbuden för införsel
af tack- och ballasljern samt för utförsel så väl deraf som af åtskilliga
dermed likartade artiklar och af malm, rå och osmält, ej specificerad, böra
bibehållas.
För bifall till dessa allmänna grundsatser hafva flera yttranden, vid föredragningen
af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse hos riksstånden, blifvit afgifna, serdeles
inom vällofl. borgareståndet, hvarest dock motsatta meningar äfven blifvit uttalade,
likasom inom hedervärda bondeståndet flera ledamöter yttrat sig för bibehållande
af nu gällande tulltaxa, med undantag af möjligen nödiga partiella förändringar.
Af de motioner, som blifvit till utskottet öfverlemnade, torde de, af herrar
K. A. Almgren, Johan Wahlgren och O. U. Regnstrand inom vällofl. borgareståndet
väckta böra i sammanhang med frågan om grundsatserna för tull-lagstiftningen
besvaras.
Herr Almgren, som, med erinran att fabriks- och slöjdintresset icke vore
något enskildt, utan i ordets egentliga bemärkelse, ett allmänt och fosterländskt
intresse, hvilket regeringarna under århundraden bemödat sig att fostra och utbilda,
förmält, det han icke funnit skäl frångå sin öfvertygelse om angelägenheten
för det allmänna att tills vidare vidblifva det system, till skydd för detta intresse,
som hittills varit följdt, har, till stöd härför, vidare anfört, att, sedan Kongl. Maj:t
uti Dess till senast församlade Rikets Ständer aflåtna nådiga proposition, angående
tulltaxan, yttrat, att förändringar uti tull-lagstiltningen borde så sällan sorn möjligt
och icke utan verkligt behof företagas, denna försäkran om stadga i lagstiftningen
lifvat inhemska industrien; och att hvarken inre eller yttre förhållanden
påkallade radikal förändring af nämnda lagstiftning, då verkningarne af våra nya
näringslagar ännu icke försports och någon väsendtlig lindring i främmande länders
tullbestämmelser icke eller vore vunnen till förmån för svenska produkter.
För den händelse, att bevillnings-utskottet omfattade och tillstyrkte den af Kongl.
Maj:t föreslagna radikala förändring, anhöll Herr Almgren, att utskottet ock måtte
utveckla och framställa det behof, som i närvarande tidpunkt påkallar denna förändring
och derjemte besvara den frågan, om det icke vore klokt och samhälls
nyttigt
att fördröja förändringens verkställande, till dess det visat sig, att de främmande
stater, som deraf skulle hemta fördel, äfven äro sinnade att genom ändringar
i sina tull-lagar bereda Sverige i någon mån motsvarande förmåner. Den
kommerciella skakning, som öfverginge England och hvars slut ännu ingen kunde
förutse, vållade, att varor der såldes till 20, 50 och 40 procent under deras
värde och vanliga pris; och i en sådan tidpunkt, då 23 procents skyddstull icke
Bevillnings-Utshottels Utlåtande, N:o 13.
5
vöre något skydd, ansåg Herr Almgren öfvergången till ett fritt införselsystem
icke lämplig.
Hvad vidare anginge sättet för denna öfvergång, så var Herr Almgren icke
eller derutinnan lugnad af Kongl. Maj:ts förslag. Det funnes ingen säkerhet att
de tullafgifter, som i stället lör förbuden nu kunde komma att stadgas, blifva
beslående längre, än till nästa riksdag, så vida icke Rikets Ständer nu förklarade
inlörselafgifterne skola fortfara minst tio år och för sådant ändamål underdånigst
anhöllo, att, derest Ständerne vid någon under tiden inträffande riksdag skulle
nedsätta dessa afgifter, Kongl. Majit då ville i nåder upplifva de nu afskaffade
förbuden; och då de kontroller, hvarom Norrköpings fabrikssocietet i underdånighet
gjort hemställan, endast vunnit ganska ofullständigt afseende, funnes ingen tillräcklig
säkerhet, att de afgifter, som bestämmas, blifva behörigen erlagde.
På grund häraf och då den för industri-idkaren så väsendtligt nödvändiga
förbättring i våra kreditlagar, hvarom underdåniga framställningar flera gånger blifvit
gjorda, ännu icke vunnits, föreslog Herr Almgren, att de i nu gällande tulltaxa
stadgade införselförbud äfven måtte blifva bibehållna uti del förslag till tulltaxa,
som Rikets Ständer vid denna riksdag afgifva, och detta så mycket heldre,
som för ett annat näringsintresse förbudsprincipen blifvit bibehållen i afseende å
tackjern och malm.
Denna motion hade inom borgareståndet föranledt yttranden af Herr vice talmannen
Brinch, som talat emot motionen, och af Herr Lagergren, som, med undantag
af några uppgifna fakta, hvilka voro honom obekanta, instämt i motionen
om förbudens bibehållande, så vida andra säkra och tillräckliga garantier för inhemska
näringarnes bestånd icke vid förbudens borttagande bestämdes.
Herr Wahlgren har uti sin motion anmärkt, att, med antagande af Kongl.
Maj:ts förslag , ett säkert aftvnande af Eskilstuna manufaktur och all annan inom
riket dermed jemförlig industri vore att emotse, då förslaget innehölle nedsättning
i nu gällande tullbestämmelser å dessa artiklar från 50 till 300 procent. Det vore
icke skäl alt, på samma gång den nya näringsförlättningen lemnade täflan öppen
inom landet, älven medgifva fri täflan för utlänningen. Gällande taxa hade visat
välgörande verkningar på Eskilstuna smidesmanufaktur; och Herr Wahlgren yrkade
derför, att densamma måtte i berörde hänseenden bibehållas; hvarjemte Herr Wahlgren
vidfogat sin motion en tariff, som vore uppgjord af Eskilstuna manufakturidkare
och utvisade vigt, värde och tillverkningspris å de arbeten, Herr Wahlgren
med motionen afsett.
Med afseende å den förkofran, ett land måste vinna genom inhemska slöjdernas
uppmuntran, har Herr Regnstrand uti sin motion föreslagit, alt, till skydd
15
Bevillnings-Utsliottets Utlåtande, N:o 13.
för den i oeh omkring Wadstena af ålder idkade tillverkning af spetsar, förbud
mot införsel eller motsvarande förhöjning i införseltullen ä sådana spetsar, som i
Wadstena och der omkring tillverkas, måtte varda stadgadt.
Efter noggrannt öfvervägande af hvad Kongl. Majits ofvanberörda nådiga skrifvelse,
tillika med öfriga nu omförmälda yttranden och väckta motioner, innehålla,
har utskottet icke kunnat annat än med den fullkomligaste öfvertygelse erkänna
riktigheten af de allmänna grundsatser, som, vid ärendets föredragning inför Kongl.
Majit i statsrådet, blifvit till förmån för en friare tull-lagstiftning anförda och af
Kongl. Majit godkända; och då Rikets Ständer redan vid 1823 års riksdag för
sin del antagit dessa grundsatser samt vid alla påföljde riksmöten vidhållit desamma,
såsom innebärande pä en gång rättvist afseende å den konsumerande allmänhetens
billiga anspråk och nödvändigt vilkor för den inhemska industriens naturliga
förkofran och framtida bestånd, ligger redan häri erkändt det utaf Herr Almgren
uti dess motion ifrågasatte behof under närvarande tidpunkt af nämnde grundsatsers
fulla tillämpning.
Denna tillämpning, sådan utskottet går att här nedan föreslå densamma, tror
utskottet innebära långt säkrare skydd för inhemska industrien, än hittills gällande,
till följd af dess öfverdrift, af allmänna opinionen ogillade och derföre så mycket
lättare af vinningslystnaden gäckade prohibitiva tullbestämmelser; och ett ytterligare
uppskof med denna tillämpning, för beredande af den i Herr Almgrens motion
afsedda reciprocitet af lindrigare tullafgifter å svenska produkter inom andra
länder, hvilken reciprocitet dessutom, hvad England angår, redan vunnits i så
måtto, som stångjern och tjära från Sverige der få tullfritt införas och införseltullen
å våra bjelkar och plankor sedan år 1842 blifvit nedsatt till Välde! af hvad
den då utgjort, skulle, huru önskvärd en sådan reciprocitet i öfrigt än är, efter
utskottets tanka, endast ytterligare beröfva svenska industrien och landet de visserligen
öfvervägande fördelar, som en rättvis och derigenom lefvande tull-lagstiftning
måste medföra.
På den kommersiella skakning, som nyligen öfvergått England, har man äfven
velat grunda påståeudet, att nu icke vore rätta tidpunkten för öfvergången
härstädes till ett friare tullsystem; och ehuru medgilvas måste, att vid sådana
tillfällen, då rikare länders högt uppdrifna industri af en eller annan orsak ögonblickligen
hämmas och de hopade industri-alstren, i saknad af påräknad afsättning,
nedtryckas till alltför låga priser, öfvergången från förbudssystemet icke skulle utan
stor fara för vår jemförelsevis underlägsna industri kunna härstädes genomföras;
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
7
likväl och då denna fara i samma mån upphör, som de till vanpris nedtryckta
fabriksalstren hinna förbrukas och detta, under minskad tillverkning men fortgående
konsumtion, tvifvelsutan måste, innan vår nya tulltaxa kan komma till verkställighet,
inträffa, samt den derefter inträdande period åter, då den främmande
industrien, ännu icke hunnit återhemta sig efter den öfverståndna krisen, synes
serdeles gynnande för ifrågavarande öfvergång; tror utskottet de i England och
flera Europeiska länder nyligen timade händelser icke böra inverka på de tullbestämmelser,
som för en kommande tid nu skola här antagas.
Att, såsom Herr Almgrens motion vidare innehåller, i sammanhang med förbudens
borttagande tillika besluta, det de tullbestämmelser, som i stället varda
stadgade, skola oförändrade bibehållas under en tidrymd af minst 10 år, skulle,
med afseende å de förändringar, hvarje lands industriella riktning och behof måste
vara underkastade, lika litet innebära någon fördel för det allmänna, som det kunde
inskränka Rikets Ständers i grundlagarna förbehållna rätt att vid hvarje riksdag
besluta den bevillning, de vilja sig åtaga, oberäknadt det misstroende till kommande
Ständers oväld och urskiljning, hvarom ett sådant beslut skulle bära vittne.
På dessa grunder och då utskottet hoppas att i det följande och vid handläggningen
af inkomna motioner, angående öfriga i lull-Iagstiftningen ingående författningar,
kunna föreslå sådana kontroller, att blifvande tullafgifter komma att
behörigen erläggas, anser utskottet sig böra tillstyrka Rikets Ständer
att, utan afseende å hvad Herrar Wahlgrens och Regnstrands motioner
och åtskilliga här förut omförmälda yttranden, angående vidblifvande af
nu gällande prohibitiva tullbestämmelser, innehålla, i allmänhet godkänna
de grundsatser, hvarpå Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer aflätna nådiga
förslag till ny tulltaxa är bygdt.
Öfver det af Kongl. Maj:t, med afvikande från nämnde grundsatser, fattade
beslut i afseende å förbudets bibehållande mot införsel af tack- och ballastjern
samt mot utförsel deraf och af dermed likartade artiklar samt af malm, rå och
osmält, ej specificerad, vill utskottet, i den ordning, dessa artiklar i taxeförslaget
finnas upptagna, afgifva yttrande.
Emot Kongl. Maj:ts förslag att ur taxan utesluta tullvärdeskolumnen hafva
flere ledamöter af hedervärda bondeståndet gjort erinran; och ehuru utskottet fullkomligt
delar den i Kongl. Maj:ts förslug uttalade åsigt om fördelarne både för
8
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, IS:o 13.
de trafikerande och tulltjensteinännen af tulltaxans möjligaste förenkling, anser
utskottet likväl hvad i sädant hänseende och för taxans bringande till likformighet
med andra länders tulltaxor skulle vinnas genom uteslutande ur taxan af den deri
från äldre tider tillbaka befintlige kolumn för tullvädet icke motsvara de olägenheter,
som en sådan förändring, utan tvifvel, skulle i flera hänseenden medföra;
hvarföre ock utskottet, med afseende derå, att det tillkommer Kongl. Maj:t att
härom ensam besluta, hemställer,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj;t i underdånighet anmäla, det
betänkligheter mött emot förslaget att ur taxan utesluta tull värdeskolumnen,
och, på grund deraf, anhålla, att samma kolumn måtte fortfarande
bibehållas.
För den händelse likväl, att Rikets Ständer eller Kongl. Majit icke skulle
gilla utskottets nyssanlörda åsigt, utan tullvärdeskolumnen kommer att utur taxan
uteslutas, har utskottet tagit i öfvervägande det i sistnämnda fall af Kongl. Majit
godkända förändrade sätt för beräkning af den hvarje stapelstad uuder namn af
tolag för in- och utgående varor tillkommande afgift, nemligen efter den hvarje
vara åsätta tull i stället lör tullvärdet; och som utskottet funnit detta beräkningssätt
af tolagen, hvarigenom någon rubbning i den inkomst, städerna af denna afgift
haft att påräkna, icke kan befaras medverka till det ändamål, handelns underlättande
och öfriga inhemska näringars skydd, som vid tullafgifternas bestämmande
blifvit afsedt, tillstyrker utskottet,
att, i den händelse tullvärdeskolumnen kommer att ur taxan utgå, den
stapelstäderna tillkommande tolag må, på sätt Kongl. Majits förslag
innehåller, beräknas till viss procent af tullbeloppen, i stället för tullvärdena,
ä de varor, som i hvarie stad in- eller utföras, och att denna
procent må bestämmas efter medeltalet af hvarje stads tolags-inkomster
under de sista 5 åren i förhållande till tullalgifterna, med det vilkor
likväl, att någon minskning i tolagsinkomsterna icke må, genom tullafgifternas
framtida nedsättning städerna tillskyndas; samt att, intilldess
denna förändring kan komma till stånd, tolagsberäkningen fortfarande
skall grundas på de i nu gällande taxa utsatta tullvärden.
De i sammanhang med förslaget till tullvärdenas upphörande uti Kongl. Maj:ts
nådiga skrifvelse antydda förändringar i afseende å beräknandet af vederlagsrekognition
och den packhushyra, som genom Kongl, brefvet den 28 April 1842
är vorden lör vissa fall bestämd, äfvensom för utrönande af de tullvärden, hvarpå
tillämpningen i vissa Kongl, seglations-ordningen den 13 Maj 1843, Kongl, stadgan
om hvad vid sjöfart inrikes orter emellan iakttagas bör samt om inrikes tull
lör
-
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 15.
9
förpassning och bevakning jemväl af den lä Maj 1845 samt Kongl, förordningen
den 22 December 1841, lill förekommande af olof]ig införsel och utförsel af varor,
gilna föreskrifter och stadgade straffbestämmelser beror nemligen dels genom
varornas värdering inför domstol, dels ock genom beräkning af en de sista ä Srens
medel-intrad motsvarande procent å den inkommande tull, som å varorna belöper,
hvarom general-tullstyrelsen skulle anbefallas, att till Kongl. Maj:t afgifva serskildt
förslag till förändrade bestämmelser, har utskottet ock funnit fullt ändamålsenliga;
hvadan utskottet föreslår
det antydda förändringarna måtte för det fall, att tullvärdes-kolumnen
kommer att ur taxan uteslutas, varda af Rikets Ständer godkända.
Erkännande fördelarne af den förenkling af taxan, som uppkommer dels derigenom
att taxan fördelas i två tariffer, den ena för inkommande och den andra
för utgående varor, dels ock igenom uteslutande ur dessa tariffer af de artiklar,
hvilka vid in- eller utförsel äro frän tull befriade, med, i stället, upprättad serskild
förteckning öfver de förra och anmärkning vid slutet af utförselstariffen, att
tullfrihet eger rum för alla i densamma ej förekommande och med afgift belagda
varor föreslår utskottet,
att denna af Kongl. Maj:t godkända förändring i tulltaxans form äfven
måtte af Rikets Ständer gillas.
Då utskottet, på sätt ofvan förmäldt är, ansett tullvärdes-kolumnen böra i
taxan bibehållas, har utskottet ock bemödat sig att åsätta hvarje upptagen artikel
dess rätta värde, beräknadt på det sätt, som i allmänna grunderna för tull-lagstiltningen,
eldigt Kongl. Majrts nådiga skrifvelse med förslag till tulltaxa, sidan 7
under littera C, finnes uppgifvet; och torde för de härutinnan, enligt utskottets
bilagde förslag till tulltaxa, i nu gällande värdesbestämmelser gjorda serskilda
rättelser, några vidare skäl icke behöfva anföras, lika litet som för de mindre väsendtliga
ändringar i sjelfva redaktionen, som utskottet vid några få artiklar
funnit lämpliga.
Hvad härefter angår de speciella tullbestämmelserna; så och då utskottet i
de liesta fall funnit sig böra instämma med hvad Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa,
jemte motiverna till de i nu gällande tullbestämmelser föreslagna ändringar, innehålla,
och det otvifvelaktigt skulle leda till onödig vidlyftighet, om utskottet i detta
betänkande åter upprepade och till antagande föresloge hvad i afseende å hvarje
Bih. lill B. SI. Prot. 5 Sami. 1 Afd. 7 Baft. 2
10
[} ev ilini» f/s - Utskottets Utlåtande N:o 13.
Agat, Alabaster,
m. fl.
Hilder, andr»
slagan konslnärsarbeten.
serskild artikel finnes i nämnde motiver anfördt, har utskottet ansett den ordning
böra iakttagas, att utskottet endast i de fall, der utskottet haft serskilda motioner
eller yttranden att besvara eller eljest funnit sig böra föreslä ändringar, afvikande
från Kongl. Maj:ts förslag, utvecklar skälen för sina åsigter, men eljest, utan någon
motivering, framställer till antagande de af Kongl. Majit föreslagna förändringar
i gällande bestämmelser.
1 öfverensstämmelse med Kongl. Majits förslag tillstyrker utskottet,
att tullfrihet vid införsel måtte medgifvas för följande artiklar: agat,
oarbetad; alabaster, oarbetad; kalksten; pimpsten; smergel; eldfast sten;
qvarnstenar och all annan ej serskild specificerad sten, oarbetad eller i
block; aloe; bäfvergäll; mos-, enbärs- och fläder- samt mullbärssaft;
nicht eller tutia; persikokärnor; rabarber och violrot; ambra; angelika;
bark, ek- och andra ej specificerade slag; bast och bastrep; ben, elfen-,
oarbetadt, och hvalfisk-, oarbetadt, klufvet eller spjelkadt; hernsten, rå
och oarbetad; blod, ox- och andra kreaturs; bokstafsstämplar, boktryck
eller stilar, förslitue och obrukbare, eller stilskrot; bolus, hvit och röd
samt terra sigillata; brunsten; cautschuc; drefmat eller gammalt och i
stycken af högst 2 famnars längd sönderhugget tågvirke; dun, alla slag;
emalj, i massa; fiskskinn, oberedda; fjäder, ospritad; fjell, hvalfisk- eller
ossa sepiae; foglar, lefvande; frö, rof- och rapsat samt de under rubriken
andra slag hänförliga, ej specificerade frösorter; färgmossa, alla slag;
gips; glasgalla; granatäppelskal; horn, oarbetadt eller raspadl; hvalraf
eller spermaceti; hår, nemligen borst, har- eller kanin, mennisko- samt
alla andra ej specificerade slag, än hästhår eller tagel och nöthår; jord,
polér-; kopparstick, estamper och lithografiska arbeten; marienglas; muskus
eller desman; näfver; perlemor, oarbetad; russinstjelkar; sand, fin
eller perlsand; skafgräs; sköldpadd, oarbetad; tonkabönor; trippel; samt
al trädvaror, virke, oarbetadt, sågadt och tillhugget, följande slag, nemligen:
alm, ask, bok, björk, ek och andra, ej specificerade sådana trädslag,
som växa inom landet samt buxbom, ceder, ebenholtz och pocken
holtz,
älvensom furu- och grantimmer, otillhugget eller sågblockar.
Deremot har utskottet icke ansett sig kunna antaga Kongl. Majit förslag till
tullfrihet vid införsel för artiklarne bilder, andra slag än konstnärsarbeten; hampa,
ohäcklad och murklor.
Under rubriken bilder, andra slag än konstnärsarbeten, tror utskottet nemligen,
att flere lyxartiklar af hvarjehanda ämnen, hvilkas införande ur ingen syn
-
Bevilinings-Utskotlcts Utlåtande, N:o tä
-
ll
punkt bör med tullfrihet underlättas, skulle komma att hänföras; hvarför och dä
sådana artiklar lämpligen torde böra draga samma införseltull som för slöjdevaror,
ej specificerade, varder bestämd, utskottet tillstyrker
att rubriken »bilder, andra slag än kostnärsarbeten», må i noten till
införseltariffen upptagas med hänvisning till slöjdevaror, ej specificerade. Hampa.
Hvad åter artikeln »hampa, ohäcklad» angår, så och då hampa åtminstone i
vissa orter af riket odlas, anser utskottet äfven den ohäklade hampan böra med
någon införselafgift beläggas. Den för häcklad hampa nu gällande och i Kongl.
Maj:ts förslag bibehållna tull af 1 r:dr skeppundet torde dock för den ohäcklade
hampan, som är mindre bearbetad och eger ringare värde, vara för hög, hvarför
utskottet föreslår
att artikeln hampa må fördelas i ohäcklad med 30 r:drs värde och 24
skillingars införseltull samt häcklad med 60 rtdrs värde och 1 r:drs
införseltull per skeppund. Murklor.
Angående artikeln murklor förbehåller utskottet sig att få afgifva yttrande
i sammanhang med frågan om svampar.
Utskottet tillstyrker att, på sätt Kona!- Maj:ts förslag innehåller,
den i taxan sist förekommande rubrik »varor, som icke kunna hänföras
till någon af de i taxan upptagne bestämmelser» må indelas uti »råämnen»
med tullfrihet vid införsel, och uti »mer eller mindre bearbetande»
med samma införseltull, som för ej specificerade slöjdvaror blifver be
stämd;
äfvensom att till någondera af nämnde hufvudrubriker må hänföras
artiklarne fyrverkeri-arbeten, lust-; lunta; puder och rigabalsam.
För följande artiklar äter, hvilka hittills varit i taxan serskildt upptagna till
lörtullning efter vigt eller stycketal, men, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle komma
att hänvisas till ej specificerade slöjdevaror eller taxans sista rubrik, och, till
följd deraf, förtullas ad valorem, anser utskottet bestämmelserna i nu gällande taxa,
så i afseende å artiklarnes specificerande och förtullningsgrund, som tullafgifterna derå
böra bibehållas, serdeles som dessa afgifter, om Kongl. Maj:ts förslag antoges, skulle
utan giltiga skäl komma att höjas, och taxan icke eller genom föreslagna förändringen
vunne någon förenkling, då hvarje artikel ändå måste i noten, i stället för sjelfva
texten, upptagas. Dessa artiklar äro: agat, arbetad; bernsten, arbetad; bläckpulver
eller substans; bouillon de poche; cement; koraller, äkta, arbetade; fiskskinn,
beredda; fjäder, spritad; flintor, huggna; fnöske, beredt; jäst, komprimerad;
kli, af andra ämnen än spanmål; musslor, insyltade eller saltade; perlemor, arbetad;
sköldpadd, arbetad; smink och sminkflor; solfjädrar och ympvax; hvarjemte
utskottet af enahanda grund trott sig böra frånträda Kongl. Maj:ts förslag att
12
Bevillnings-Utskattcts Utlåtande, N:o 15.
Alun.
Antimonium.
Apelsiner.
hänvisa arbetad alabaster och serpentinsten till lika tullbehandling med sten, ej
specificerad, arbetad, och bibehålla dessa begge artiklar vid nu gällande bestämmelser.
Artikeln läster till skoarbeten, som hittills åtnjutit tullfrihet vid införsel,
men, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle komma att hänföras till ej specificerade
slöjdevaror, anser ock utskottet böra fortfarande få tullfritt införas; och hemställer
utskottet
att nu omförmälda artiklar måtte, med afvikaude från Kongl. Maj:ts förslag,
vid nu gällande bestämmelser bibehållas.
Vid utförsel anser utskottet, lika med Kongl. Majrts förslag,
tullfrihet böra beviljas för artildarne aska, rå, af träd eller andra vegetabilier,
samt pott-, vällad eller oralfinerad; bokstafsstämplar, boktryck
eller stilar, förslitna eiler obrukbara, eller stilskott; brunsten; dun, alla
slag; fisk, alla slag; fjäder, ospritad och spritad; frö, hamp- och 1 in—
samt rof- och rapsat-; glasskärf eller krasglas; halm; hampa; horn,
oarbetadt eller raspadt, samt hornplatter; humle; hår, alla slag; hö; af
jern, gjutet, följande slag: bomber och kulor, champlunerade till visst
mått och renfilade, kanoner, stycken, nickhakar och mörsare, stämplade
och borrade, samt finare och gröfre lavetter; kummin; mais; musslor,
friska och insyltade eller saltade; näfver; pelsverk eller peiterier alla
slag; tenn, oarbetadt samt arbetadt gammalt och sönderbrutet; tenneller
bly-aska; tran och späck, alla slag; trädvaror, nemligen fanerskifvor,
handspakar och borrade pumpträd; vinsten, rå, samt vissmut.
Såsom Kongl. Maj:t föreslagit tillstyrker utskottet,
att den i nu gällande taxa under alun befintliga indelning i romersk
och andra slag må upphöra och artikeln erhålla rubriken alun, alla slag,
med tullvärde af 20 r:dr och 5 r:dr införseltull per fat om 17 lispunds
vigt, och tullfrihet vid utförsel.
Utskottet föreslår, i öfverensstämmelse med Kongl. Majrts förslag,
att »antimonium, spiesglans och regulus» må under en rubrik åsättas
1 sk. införseltull, per skålpund.
I afseende å apelsiner, capris, citroner, korinther och vindrufvor med flera
dylika artiklar, har Herr Hjerta, L-, hos höglofl. Ridderskapet och Adeln anmärkt,
att betydlig nedsättning i nu gällande införselafgifter derå eller fullkomlig tullfrihet
borde medgifvas, för befordrande af direkt handel på Levanten och deraf följande
afsättning för svenskt jern.
Men enär apelsiner, likasom öfriga likartade artiklar, endast förbrukas af
förmögnare samhällsklasserna och nedsättning i införselafgifterna utöfver hvad
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o lo.
13
Kongl. Maj:ts förslag, för vissa af nämnde artiklar, innehåller, skulle medföra
minskning i tullinkomsterna, anser utskottet
sig icke kunna tillstyrka bifall till hvad herr Hjerta i ofvanberörda
måtto föreslagit.
Utskottet instämmer i Kongl. Maj:ts förslag,
att den för apotheksvaror, ej specificerade, medgifna tullfrihet vid införsel
äfven må ega rum, då sådane varor för vetenskaplige behof af
vetenskapsmän införas;
men då, såsom herr af Grubbens, Nils Wilhelm, inom höglofl. Ridderskapet
och Adeln anmärkt, det synes angeläget, att nämnde införselfrihet underkastas
kontroll, tillstyrker utskottet,
att samma införselfrihet endast må, efter Sundhetskollegii, Vetenskapsakademiens
eller vederbörande universitetsfakultets hörande, tillgodonjutas;
och att föreskrift derom må, på sätt bilagda taxeförslag innehåller,
meddelas.
Hvad angår artikeln arsenik, dervid förändrade tullbestämmelser icke ansetts
lämpliga, synes ett förhållande, som kommit till utskottets kännedom, påkalla
uppmärksamhet. Det har nemligen blifvit upplyst, att, till följd af den apothekare
oinskränkt medgifna rättighet att införa arsenik, så betydliga qvantiteter af
denna vara blifvit för några apothekares räkning införda, att dermed, hvad ock
skall inträffat, måste hafva drilvits oloflig och vådlig handel. Häraf hemtar utskottet
anledning tillstyrka Rikets Ständer,
att i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla om utfärdande af
författning, innebärande mera tryggande kontroller, än hittills gällande,
emot missbruk vid försäljning och spridande af arsenik och andra gifter.
1 enlighet med Kongl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet,
att artiklarne askar och dosor, af sammansatta, eller, såsom arbetade,
ej specificerade ämnen; dekorationer, platåer med tillbehör, äfvensom
ornamenter ej specificerade; etuis med tillbehör af sammansatta eller ej
specificerade ämnen; fjedrar, andra, ej specificerade, än urfjedrar; flaskfoder,
oberäknadt våtvarorna; gevär, alla slag eller delar deraf; korgar
af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen; korgmakarearbeten,
ej specificerade; lackerade arbeten, för så vidt de ej äro
specificerade under det ämne, hvaraf de bestå och dit blifvit bonvista;
lampor af sammansatta, eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen;
ljuskronor af sammansatta, eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen
eller delar deraf; mattor af strå eller rötter; nät af alla namn och
Apolhcks
varor.
Arsenik.
Askar och
dosor.
14
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
(lipsarbelen,
ej specificerade.
Masker.
Skrubblor.
Assa foetida.
Balsam,
Band.
Bark.
slag; redskap och machinerier eller delar deraf, ej specificerade; sikta1-;
speglar och lampetter, samt urband och urkedjor af sammansatta, eller,
såsom arbetade, ej specificerade ämnen måtte ur sjelfva taxan utgå och
i noten upptagas med hänvisning till slöjdevaror, ej specificerade; —
äfvensom att fjedrar, ur- må i noten hänvisas till delar af ur, ej specificerade.
För artiklarne gipsarbeten, ej specificerade, utom bilder; masker och skrubblor
har Kongl. Maj:t jemväl föreslagit hänvisning i noten till slöjdevaror, ej specificerade.
Men då värdet af nämnde gipsarbeten i allmänhet stå i någorlunda jemnt
lörhållaride till vigten, och vigtförtullning bör, så vidt ske kan, iakttagas, hemställer
utskottet,
att gipsarbeten, ej specificerade, må i taxan upptagas med 1 r:dr
värde och 12 sk. införseltull per skålp.
Likasom och då masker nu äro åsatte tull per stycke, utskottet anser
gällande tullbestämmelse för masker böra bibehållas.
Hvarjemte och enär skrubblor äro närmast hänförlige till den efter vigt
tullbara artikeln kardor och kardläder, utskottet föreslår,
att skrubblor må i noten hänvisas till lika tullbehandling med kardor
och kardläder.
I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet,
att införseltullen å assa foetida må nedsättas till 3 sk. skålpundet.
Likaledes anser Utskottet, jemlikt Kongl. Maj:ts förslag,
artikeln balsam böra under en rubrik «balsam, copaive-, peruviansk
och annan nativ» i taxan upptagas och åsättas 6 sk. införselafgift
per skålpund.
Såsom Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrker utskottet,
att band, sammets-, siden- och halfsiden- må förtullas lika med väfnader
af samma ämne; samt att bomulls-, ylle- och linneband må
under rubriken »andra slag» med 2 r:drs värde åsättas 24 sk. införseltull
per skålpund.
I afseende å utförseln af artikeln ekbark har Kongl. Maj:t föreslagit, att
lörtullningssättet skulle förvandlas från mål till vigt och utförseltullen, som nu
utgör 24 sk. tunnan, bestämmas till 32 sk. per skeppund.
Deremot har herr Jacob Westin uti en inom välloll. Borgareståndet väckt
motion, under åberopande af den princip i statshushållningen, som lärer att råämnen
böra beläggas med låg införsel- och hög utförseltull, anmärkt att ekbark,
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 13.
15
ehuru ett af de nödvändigaste råämnen för garfverierna, enligt Kongl. Maj:ts
förslag skulle, i stället för 24 sk., komma att draga endast 5 sk. 4 r:st. tull
per tunna; hvadan och då betydliga qvantiteter ekbark under de sednare åren
blifvit exporterade, samt anledning vore för handen, att tillgången på denna vara
minskades och att priset både här och i andra länder stege, herr Westin föreslagit,
att utförseltullen måtte förhöjas till 28 sk. tunnan, hvilken afgift, med
det å varan stigande pris, inom kort tid icke skulle öfverstiga 25 procent af
värdet; uti hvilken motion herrar Lagergren och Gustafsson instämt; hvarjemte
herr Kock, i anledning af densamma, yttrat sig emot det af Kongl. Maj:t före
slagna
förändrade förtullningssätt, deraf icke allenast svårigheter för de trafikerande
och tulltjenstemännen skulle uppstå, utan äfven den olägenhet förorsakas, att en
rå och följaktligen sämre vara komme att draga högre tull, än en torr och bättre.
Inom hedervärda Bondeståndet åter har Johan Petter Danielsson frän Calmar
Län yrkat, att, då priset å ekbark nu mera fallit till 32 sk. å 1 r:dr tunnan,
sedan utförseltullen blifvit höjd från 6 till 24 sk., och ekbarken vid försäljning
icke betäckte kostnaden för dess samlande, utan qvarlemnades på marken och
ginge alldeles förlorad, till skada för det allmänna och den mindre bemedlade
arbetsklassen, utförseltullen å ekbark måtte bestämmas till 8, högst 12 sk. tunnan.
Utskottet kan icke annat än instämma i åsigten om företrädet af ekbarks
förtulluing efter mål, såsom nu sker, framför förtullningen efter vigt; hvadan
utskottet, som, då ekbark inom landet i allmänhet icke eger högre värde än 1
r:dr tunnan, anser utförseltullen derå icke kunna bestämmas så hög herr Westin
yrkat, men, å andra sidan åter, vid betraktande af artikelns behöflighet såsom
råämne för garfverierna, icke eller tror en så låg utförseltull, som den af riksdagsfullmäktigen
Johan Petter Danielsson föreslagna, vara lämplig, tillstyrker,
att ekbark fortfarande må förtullas efter mål och åsättas 1 r:dr värde
samt 16 sk. utlörseltull per tunna.
Lika med hvad Kongl. Maj:ts förslag innehåller, tillstyrker utskottet,
att beck må, utan afseende å de kärl, hvari det inkommer, åsättas 10
sk. införseltull per lispund; och att beckolja må förtullas efter vigt
med införselafgift af 5 sk. lispundet.
På sätt Kongl. Maj:t i afseende å artikeln ben föreslagit, anser utskottet,
arbetadt elfenben böra, med tullvärde af 6 r:dr, åsättas 1 r:dr införseltull
per skålp.; samt
arbetade hvalfisk- och andra slag ben böra vid nu gällande tullbestämmelser
bibehållas.
Meri då den, såsom gödningsämne, för landtbruket högst vigtiga artikeln
Heck.
Beckolja
Ben.
IG
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
lien svar t,
Benkol,
Bister
in. fl. rå- och
beredningsämnen
för
näringarne.
rå och oarbetade ben synes böra i möjligaste måtto beläggas med restriktiv ut
lörscltu
11, och fullt giltiga skäl icke eller torde vara för handen att för dy lika
ben i förmald form eller s. k. benmjöl, hvars tillverkning är föga kostsam, medgifva
annan eller lindrigare utförselafgift, än för de helt och hållet oarbetade,
kan Utskottet icke instämma i Kongl. Maj:ts förslag att serskilja dessa sorter i
2:ne rubriker och åsätta den förra 3 sk. och den sednare 1 sk. 6 r:st utförsel
tull
lispundet; utan hemställer Utskottet,
att nämnde slag ben må under en rubrik »oarbetade, krossade samt
förmalde eller s. k. benmjöl» åsättas 15 sk. värde och 5 sk. utförseltull
per lispund.
I fullkomlig öfverensstämmelse med det här förut uttalade godkännande af
de allmänna grundsatser, hvarpå Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa hvilar, tillstyrker
Utskottet att, på sätt Kongl. Maj:t ock föreslagit,
nu gällande införselafgifter å följande rå- och beredningsämnen för näringarne
och konstfliten må nedsättas, nemligen: å bensvart, benkol
eller bister från 10 till 8 sk. lispundet; å blyertz från 24 till 20
sk. lispundet; å blysocker från 2 sk. till 1 sk. 6 r:st. skålpundet; å
bok- och kopparstickssvärta, från 4 sk. till 3 sk. skålpundet; å borax
från 2 sk. 6 r:st till 2 sk. skålpundet; å cacao från 4 sk. till 3 sk.
skålpundet; å coboltmalm och coboltmetall, den förra från 1 r:dr till
24 sk. och den sednare från 4 till 3 r:dr skålpundet; å dref från 1
r:dr 24 sk. till 1 r:dr skeppundet; å fernissa från 12 sk. till 6 sk.
skålpundet; å flätor till hattar, hvilken lydelse lämpligen torde kunna
utbytas mot »hattilätor af halm eller strå» och rubriken alltså förflyttas
till bokstafven h, från 2 r.dr 52 sk. till 1 r:dr 16 sk. skålpundet; å
följande färger och färgningsämnen nemligen: bresilja, raspad och malen,
från 8 till 6 r:st.; catechu eller terra japonica från 4 till 3 r:st.: gul
ocii
ljusocker eller kyllerfärg, samt ockergelb och brunocker, från 5
till 4 r:st.; gurkmeja eller curcuma från 1 sk. till 6 r:st.; quercitron
från 6 till 4 r:st.; sappan, malen, från 2 sk. till lika tull med sandel
eller 6 r:st.; schiittgelb från 1 sk. 4 r.st. till 1 sk.; spansk gröna från
4 sk. 6 r:st. till 4 sk.; stocklack från 4 till 5 r:st. eller lika med
catechu; sumack från 10 till 6 r:st; umbra från 8 till 6 r:st.; vau
eller gaude från 6 till 3 r:st.; vejde från 8 lill 3 r:st; ängskära, hvarå,
lika med öfriga färgämnen, tullen torde kunna utsättas per skålpund i
stället för per lispund, frän 12 sk. lispundet eller ungefär 7 r:st. skålpundet;
-
Bevillnings-UCskottets Utlåtande, N:o 13.
17
pundet till 3 r:st.; samt andra slag, derunder nu specificerade fernbock,
raspad eller malen, med 4 sk., orleana med 3 sk. och smaltz
med 5 sk. införseltull lämpligen kunna inbegripas, frän 4 till 3 sk.,
allt per skålpund; å galläpplen från 2 sk. till 1 sk. 6 r:st. skålpundet;
å glete eller glitt, alla slag, från 1 sk. till 8 r:st skålpundet; ä hår,
häst- eller tagel, från 2 sk. 6 r:st. till 2 sk. skålpundet; å kimrök från
6 till 4 r:dr per 100 skålpund; å knapergall och ekollon, malen eller
omalen, från 1 sk. 2 r:st. per skålpund till 3 sk. lispundet; å krita,
röd och svart, från 9 till 6 r:st. skålpundet; å papp från 1 sk. till
6 r:st skålpundet; å qvicksilfver från 7 till 4 sk. skålpundet; å salmiak
från 3 till 2 sk. skålpundet; å salpetersyra och skedvatten, från 3 sk.
till 1 sk. 6 rist skålpundet; å silke, färgadt, från 2 till 1 r:dr skålpundet;
å stenkolstjära från 36 till 32 sk. tunnan; å stål, alla slag till
3 r:dr per 100 skålpund stapelstadsvigt; å svafvel från 16 till 12 sk.
lispundet; å svafvelblomma och svafvelsyra, den förra från 1 sk. till 6
r:st. och den sednare från 6 till 4 r:st. skålpundet; å terpentin med
upphörande af den skilnad, som nu eger rum i »venedisk» och »all
annan» till 2 sk. skålpundet; å terpentinolja eller terpentinspiritus från
2 sk. till 1 sk. 6 r:st. skålpundet; å vitriol, grön, från 4 till 3 r:dr
per 17 lispund och å blå vitriol från 1 sk. 6 r:st. till 1 sk. skålpundet,
samt, enär sistnämnde afgift för närvarande är gällande för hvit
vitriol, blå och hvit i följd deraf sammanföras under den allmänna benämningen
»andra slag» med sistberörda gemensamma införseltull; å vax,
hvarå den nuvarande skilnaden i »gult» med 4, i »hvitt» med 12 och
i »färgadt» med 18 sk. tull per skålpund, torde böra utbytas emot den
mera egentliga uti »oblekt» med en till 3 sk., samt i »blekt eller fär—
gadt« med en till 8 sk. nedsatt införseltull; samt å vindruf, torr, från
12 till 6 sk. per lispund.
Deremot kan utskottet icke instämma i den, på nyssnämnda grund, af Kongl.
Majit jemväl föreslagna nedsättning i införselafgifterna å hartz, hudar och skinn,
oberedda, som icke inbegripas under pelsverk, lin, häckladt och ohäckladt, stearin
samt ull.
För Harts har Kongl. Majit nemligen föreslagit en från 16 sk. till 8 sk.
nedsatt införseltull per lispund, men då denna vara i myckenhet frambringas
inom landet, tillstyrker utskottet,
Bih. till R. St. Prot. 5 Sami. 1 Afd 7 Hafi. 3
Hartz.
18
Bevillning*-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
Hudar och
skinn.
Lin.
Stearin.
att införseltullen derå må bestämmas till 25 procent af värdet eller
12 sk. lispundet.
Inom Hedervärda Bondestå ndel hafva flera röster höjt sig emot de å landt—
mannaprodukter i allmänhet af Kongl. Maj:t föreslagna tullnedsättniugar, hvarigenom
ock befarats allt för betydlig minskning i statens nu hafda tullinkomst; och
som, hvad angår hudar och skinn, oberedda, som ej inbegripas under pelsverk,
den derå af Kongl. Maj't föreslagna tullnedsättning ä de torra från 2 sk. till 1
sk. 8 r:st. och å andra slag från 1 sk. till 10 r:st. skålpundet skulle förorsaka
en årlig minskning i tullinkomsten af omkring 14,000 r:dr samt dessutom måhända
i någon mån menligt inverka på den visserligen önskvärda riktning landtbruket
under sednast förflutna åren tagit, i afseende å en förbättrad boskapsskötsel,
anser utskottet sig böra föreslå,
att, med frånträdande af Kongl. Majrts förslag i denna del, nu gällande
införselafgifter å oberedda hudar och skinn må bibehållas, nemligen 2
sk. för de torra och 1 sk. för andra slag, per skålpund.
Likaledes och ehuru medgifvas måste, att nu gällande införselafgifter å lin,
ohäckladt, 1 r:dr 12 sk., och häckladt 2 r:dr per lispund, vid betraktande af varans
egenskap af råämne, äro alltför höga, anser utskottet likväl afseendet å den
betydliga linodlingen inom landet kräfva, att dessa tullbestämmelser med varsamhet
modifieras; hvadan ock utskottet, i stället för de af Kongl. Majit föreslagna
tullnedsättningar till 12 sk. å det förra och 24 sk. å det sednare, hem
ställer,
att införseltullen å ohäckladt lin må bestämmas till 40 sk. och å häckladt
lin till 1 r:dr 32 sk. lispundet.
Hvad åter stearin angår, så har inom utskottet blifvit upplyst, att för frambringandet
af denna vara ur råämnet, talgen, erfordras serdeles dyrbara fabriksinrättningar
och att stearinfabrikationen, som inom landet på sednare tider betydligt
utvidgats, är den förädlingsnäring, som, vid jemförelse med stearinljustillverkningen,
företrädesvis bör njuta skydd af tullagarne; vid hvilket förhållande och
då utskottet icke ansett sig kunna föreslå nedsättning för införselafgiften ä talg,
utskottet tillstyrker,
att stearin, hvars rätta värde torde vara 25 sk. skålpundet, måtte åsättas
5 sk. införseltull.
För artikeln ull, alla slag, som i gällande taxa är fördelad i 2 rubriker:
»Grof jutsk och isländsk, eller annan härmed jemförlig» med 2 sk. och »all annan»
med 8 sk. införseltull, har Kongl. Maj:t af skäl, som i sammanhang med
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
19
frågan om artikeln garn, kamulls- och kardulls- blifvit närmare utvecklade, ansett
böra bestämmas gemensam införselafgift af 2 sk. per skålpund.
Då tullspecialerne utvisa, att af den inporterade ullen omkring V*:del dragit
den för finare slag stadgade högre afgift, äfven sedan nu gällande taxa trädt i
verkställighet, torde deraf kunna slutas, att svårigheten att urskilja, till hvilken
förtullningsklass ullen bort hänföras, med någorlunda säkerhet ölvervunnits, oaktadt
den förändrade redaktion nämnde taxa erhållit, och att således det på denna
svårighet grundade skäl till föreslagna förändringen icke bör till samma förändring
föranleda; och ehuru den af Kongl. Majit i varans egenskap af råämne för landets
dyrbara fabriks- och husslöjds tillverkningar åberopade grund för tullnedsättning
å finare ull visserligen förtjenar allt afseende, tror utskottet likväl att, å
andra sidan, bör tagas i betraktande att, med antagande af Kongl. Majits förslag,
ej allenast tullinkomsten för ull skulle minskas med icke mindre än omkring
52,000 r:dr årligen, utan ock de, med betydliga uppoffringar af staten och enskilte,
anlagda schäferier, för åstadkommande inom landet af en finare ullkultur,
möjligen skulle alldeles gå under. Då emedlertid någon nedsättning i den nu å
finare ull stadgade införselafgift synes nödig, anser utskottet sig föranlåtet tillstyrka,
att ull måtte, såsom i gällande taxa, fördelas i
»Grof jutsk och isländsk, eller annan härmed jemförlig», och »all annan»;
samt införselafgiften å den förra bibehållas vid 2 sk. och ä den sed
nare
nedsättas till 6 sk. per skålpund,
liti gällande taxa är föreskrifvet, att grof ull endast får införas till städerna
Stockholm, Götheborg, Norrköping, Malmö, Halmstad och Helsingborg; och att
general-tullstyrelsen eger att föreskrifva de serskilda kontroller, som kunna anses
nödiga till förekommande af finare ulls införtullning såsom gröfre, hvilket stadgande
föranledt, af Herrar S. M. Malmstedt och O. Sjöquist hos vällofl. Borgareståndet
väckta och till utskottet remitterade motioner.
Då detta stadgande synes stå i strid mot så väl grundlagen, som den efter
urgamla, historiska och i privilegier stapelstäder tillagda lika rättighet till utrikes
handel, yrkade Herr Malmstedt, uti sin motion, att staden Warberg, såsom stapelstad
och i lika klass med Halmstad och Helsingborg, måtte tilläggas rätt att
från utrikes orter direkte införa grof ull, helst inom flere Warberg, närmast liggande
härader, ylleväfnads-industrien vore en vidt utsträckt och nödvändig husslöjd,
hvars råämne nu måste hemtas från långt aflägsna städer, till oberäknelig
förlust för både industrien och landtbruket; uti hvilken motion flere ledamöter af
Borgareståndet instämt, under påstående att rättighet att införa grof ull måtte
tillkomma alla stapelstäder.
20
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande, N:o 13.
Herr Sjöquist åter har, med afseende å staden Laholms behof af understöd
och enär der tillverkades gröfre, för förbrukning af de arbetande klasserna afsedda
yllevaror till betydlig myckenhet, men den ytterst ringa arbetsförtjensten nedtrycktes
af den å grof ull stadgade tull, förslagit att staden Laholm måtte medgifvas
rättighet att tullfritt eller mot nedsatt tull införa den qvantitet grof ull,
som, med iakttagande af nödiga kontroller, befunnes motsvara tillverkningen.
Yid öfvervägande af frågan, huruvida ofvanberörde i gällande taxa stad
gade
inskränkning i rättigheten att införa grof ull, bör bibehållas eller icke, måste
tagas i betraktande, å ena sidan, de svårigheter vid kontrollen mot fin ulls
införtullande såsom grof, hvilka föranledt inskränkningen, och å den andra, de
olägenheter, som denna inskränkning icke kan undgå att medföra för så väl handeln,
som den vidt omfattande industri, hvari ullen ingår såsom råämne; — och
då general-tullstyrelsen hädanefter, såsom hittills, icke lärer underlåta att för bedömandet
af ullens hän förlighet till ena eller andra slaget meddela lämpliga föreskrifter,
samt dessa åter måste antagas kunna af hvarje tullkammare tillämpas,
vill det synas utskottet, som den afsedda kontrollen härigenom, oberoende af till
hvilken eller hvilka orter införseln eger rum, egentligen står att vinna; vid hvilket
förhållande och då rättvisan onekligen kräfver, att inskränkningar och hinder
i lolliga företag icke utan yttersta nödvändighet af lagstiftningen uppställas, men
en sådan nödvändighet, enligt hvad ofvan är antydt, uti förevarande fall icke eger
rum, utskottet anser sig böra tillstyrka,
att den i gällande taxa stadgade inskränkning till vissa städer af rättigheten
att införa grof ull må upphöra och föreskriften derom följakt
ligen
ur taxan utgå.
Äfvensom och enär general-tullstyrelsens åliggande att, i hvad på densamma
ankommer, meddela lämpliga föreskrifter, till förekommande af missbruk vid varors
tullbehandling, är af beskaffenhet, att icke påkalla serskildt stadgande i tulltaxan,
utskottet hemställer,
att hvad derutinnnan finnes angående artikeln ull i taxan stadgadt icke
vidare må deri upptagas.
Men då staden Laholm hvarken har stapelstadsrättigheter eller är försedd
med sjötullskammare och partiella tull-lindringar, till förmån för serskilda orter
och intressen böra i möjligaste måtto undvikas, hemställer utskottet,
att den i herr Sjöquists motioq för staden Laholm begärda rättighet
att tullfritt eller mot nedsatt tull få införa viss qvantitet grof ull icke
måtte bifallas.
Bevillnings-Ulskoltets Ullålande, N:o 13.
21
Då berberisrötter hädanefter, såsom hittills, torde böra från införseltull befrias,
och, på sätt Kongl. Maj:ts förslag äfven innehåller, af sådan anledning upptagas
i förteckningen öfver tullfria varor,
torde den i Kongl. Maj:ts förslag tillika upptagne hänvisning i noten för
ifrågavarande artikel böra utgå.
På sätt Kongl. Maj:ts förslag innehåller i afseende å artikeln bleckslagarearbeten,
tillstyrker utskottet,
att de i 1841 års tulltaxa stadgade bestämmelser å ifrågavarande artikel
må antagas, nemligen: å »olackerade bleckslagarearbeten» 52 sk.
tullvärde och 8 sk. införseltull, samt å »lackerade bleckslagarearbeten»
40 sk. värde och 10 sk. införseltull per skålp.
Hos höglofl. Ridderskapet och Adeln har herr af Grabbens emot Kongl.
Maj:ts förslag angående blodiglar anmärkt, att desamma, i stället att förtullas efter
vigt, borde åsättas tull per stycke, emedan i annat fall vore att befara, att
all yngel skulle komma att exporteras.
Utskottet anser likväl icke skäl tillstyrka en sådan förändring, utan hemställer,
att utförseltullen å blodiglar må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, med
tullvärde af 12 r:dr åsättas 5 r:dr ulförseltull per skålpund.
I enlighet med Kongl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet,
att införseltullen å artificiella blommor må nedsättas till 10 r:dr och å
delar deraf till 4 r:dr skålpundet.
Likaledes tillstyrker utskottet, att, såsom Kongl. Maj:t föreslagit,
arbetadt bly må delas i 2 rubriker, »omåladt och olackeradt» samt »måladt
och lackeradt» och åsättas, det förra 1 sk. 6 r:st och det sednare
6 sk. införseltull per skålpund.
Jemväl hemställer utskottet, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag,
att införseltullen å blyertspennor, utom timmermans-, må nedsättas till
24 sk. skålpundet.
Då utskottet, såsom här ofvan är omförmäldt, icke funnit sig kunna instämma
i Kongl. Maj:ts förslag angående artiklarna hampa och lin, kan utskottet
icke eller dela den af Kongl. Maj:t uttryckta åsigt om de till värdet mycket skiljaktiga
hamp- och linblärs sammanförande i en rubrik. Utskottet föreslår alltså,
att hamp- och linblår må fortfarande i taxan särskiljas och åsättas, de
förra 2 r:dr 24 sk., och de sednare S r:dr införseltull per skeppund.
Bokbindercloth torde, såsom Kongl. Maj:t föreslagit,
böra i noten upptagas med hänvisning till väfnader.
Såsom Kongl. Maj:ts förslag innehåller, tillstyrker utskottet,
Berberisröl
ler.
Bleckslaga
rearbelen.
Blodiglar.
Blommor.
Bly.
Blyertspen
nor.
Blår.
Bokbinder
cloth.
22
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o lo.
Broderade
arbeten.
Broderduk,
marle och
stramalj.
Bränvin och
sprit.
Bröd.
Böcker.
att broderade arbeten af guld och silfver må, utan åtskilnad för äkta
och oäkta, åsättas gemensam införseltull af 16 sk. lodet.
Deremot, och som värdet af broderade arbeten, andra slag, i de flesta fall
mera beror af sjelfva broderiets beskaffenhet, än af tyget, hvarpå broderiet är
anbragdt, tror utskottet sistnämnde af Kongl. Älaj:t föreslagna förtullningsgrund icke
vara lämplig, utan hemställer,
att broderade arbeten, andra slag än af guld eller silfver, må, såsom
hittills egt rum, förtullas efter värde samt åsättas 25 procents tull.
I enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, tillstyrker utskottet,
att »broderduk, marle och stramalj» må i noten hänvisas till väfnader;
och att »brundier» likaledes må i noten upptagas med hänvisning till
plommon.
På de grunder Kongl. Maj:ts förslag angående artikeln bränvin och sprit
innehåller och i öfverensstämmelse med samma förslag, anser utskottet,
nu gällande tullbestämmelser å fransk konjak böra bibehållas oförändrade,
samt att alla andra slag odistileradt eller distileradt bränvin och
sprit af till och med 8 graders styrka må under en rubrik åsättas 24
sk. införseltull per kanna; och att för hvarje överskjutande full grad
införseltullen må ökas med 1 sk. kannan.
I afseende å artikeln, har Herr af Grubbens inom höglofl. ridderskapet och
adeln yttrat den åsigt att tullfrihet vid införsel borde ega rum.
Utskottet kan icke dela denna åsigt, utan föreslår, att, i enlighet vned Kongl.
Maj:ts förslag,
införseltullen å bröd af hvete må bestämmas till 1 sk. och å andra
slag till 6 r:st skålpundet.
Lika med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, anser utskottet,
nu gällande bestämmelser, angående artikeln böcker, böra tills vidare
bibehållas, utom i afseende å rubriken »med inbundet rent eller linieradt
papper,» för hvilken rubrik torde böra bestämmas lika tull som papperet,
med tillägg af 50 procent;
Men som utskottet, beträffande den äfven i nu gällande taxa å böcker, på
svenska tryckta, stagade införseltull af 20 procent, erhållit upplysning att denna
tull icke är behöflig till skydd för förläggare och boktryckare inom landet, hvarest
tryckningskostnaden är billigare än både i Danmark och Finland, utan fast—
hellre menligt inverkat på den svenska bokhandeln derigenom att den framkallat
motsvarande inskränkningar i afseende å införseln af svenska böcker till nämnde
grannländer, anser utskottet sig böra tillstyrka Rikets Ständer,
Bevillnings-Utshottels Utlåtande, N:o 13.
23
att i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställa, det Kongl. Maj:t
täcktes i ministeriel väg söka utverka ömsesidig tullfrihet bemälde länder
och Sverige emellan för ifrågavarande artikel, och att nu gällande
tullbestämmelse endast till dess en sådan reciprok tullfrihet kan komma
täll ständ må bibehållas.
Vid den obestämda rubriken: »bönor, trädgårds»- torde, till meningens för- Bönor.
tydligande,
böra tilläggas orden: eller s. k. turkiska och krypbönor.
Den i noten under bokstalven B. upptagna hänvisning »biscuit, se porslin» Biscuit.
torde, såsom obehöflig, böra utgå.
På sätt Kongl. Maj:ts förslag innehåller, tillstyrker utskottet,
att nu gällande införseltull å caffe 5 sk., 4 sk. skålpundet må bibe- Caffe.
hållas; samt att införseltullen å »brändt eller malet caffe» må nedsättas
till 4 sk. per skålpund.
Hvad åter angår till caffesurogut användbara brända växter, dertill cichorie- Caffcsurrorot
förnämligast är att hänföra, synas skäl icke förefinnas att, såsom Kongl. gat,cicho
Maj:ts
förslag jemväl innehåller, belägga desamma med lika tull, som åsättes det r>erot
brända
caffet. Bruket af detta njutningsämne har numera blifvit behof hos äfven
de fattigare samhällsklasserna och ingår, till icke obetydlig del, uti deras
dagliga lifsmedel; och att genom en till SO procent af värdet bestämd tull
fördyra det eljest billiga caffe-surrogatet, innebär icke blott orättvisa emot nämnde
samhällsklasser, utan ock, efter hvad erfarenheten visat, en under sednare tider
serdeles verksam retelse till smuggling af nämnde vara. Någon skälig anledning
att helara införsel af brändt caffe under namn af caffe-surrogat förefinnes icke
eller, då dessa ämnen, både till lukt och utseende lätt kunna skiljas och någon
synnerlig afsättning af det dyrare caffet i bränd och malen form svårligen kan
vara att påräkna. På dessa grunder och då den å cichorierot af Kongl. Majit
föreslagna tullnedsättning synes lämplig, tillstyrker utskottet,
att till caffesurrogat användbara brända växter må upptagas under ciehorierot
och denna artikel erhålla följande redaktions- och tullbestämmelser
nemligen: »cichorierot» 3 sk. värde och 8 r:st införseltull,
bränd, malen eller beredd och andra till caffesuorroyat användbara brända
växtdelar, 8 sk. värde och 2 sk. införseltull per skålpund; samt att,
såsom följd häraf, caffe-surrogaten må i noten upptagas med hänvisning
till cichorierot.
Såsom Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrker utskottet, Campher.
24
lie v ilin ings-Utskottels Utlåtande, N:o 15.
Canel.
Canliller.
Capris.
Caslanier.
Chlorsyradl
kali.
Chinabark.
Chocolad.
Cirklar, passare,
och
cirkelbestick,
compasser.
Cobeber.
Cocffiirer.
Copal, lacca,
gummi, mastix,
sandarak.
Coriandcr.
att »oraffinerad» och »raffinerad» campher må i en rubrik åsättas 6 sk.
införseltull per skålpund.
Med bibehållande af nu gällande tullbestämmelse angående canel, canelknopp
och cassia Lignea, har utskottet ansett orden cassia Lignea, såsom betecknande
en serskild canelart, lika litet som namnen på flera andra arter af samma växt,
böra i rubriken qvarstå, utan föreslår,
att denna rubrik må erhålla följande lydelse: »canel, alla slag, och canelknopp;»
samt att cassia »lignea,» i stället må upptagas i noten med
hänvisning till canel.
Såsom Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrker utskottet,
att rubriken »cantiIler» må upptagas i noten, med hänvisning till gulddragare-
och snörmakare-arbeten;
att införseltullen å »capris» må nedsättas till 5 sk. skålpnndet;
att å »castanier» införseltullen må nedsättas till 1 sk. 6 r:st per skålpund;
att »chlorsyradt kali» i noten hänvisas till medicinskt salt;
att införselafgiften å omalen »chinabark» må nedsättas till 5 sk. skålpundet;
att å »chocolad» införselstullen må bestämmas till 12 sk. per skålpund;
att »cirklar, passare och cirkelbestick», äfvensom »compasser» må upptagas
bland matematiska instrumenter och förtullas, de förra efter det
ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, och de sednare eller compasser, med
15 procent af varuvärdet; och
att »cobeber» må upptagas under dess rätta namn »cubeber», med tullvärde
af 20 sk. och 4 sk. införseltull per skålpund.
Då utskottet deremot, på sätt här nedan vid rubriken kläder skall närmare
utvecklas, ansett nödigt, att nu gällande föreskrift om serskild tullbehandling af
spetsar och blonder dervid bibehålies, och detta åter svårligen skulle kunna iakttagas
i afseende å coeffiirer, hvilkas hänvisning till kläder Kongl. Maj:t föreslagit,
anser utskottet sig, med frånträdande af Kongl. Maj:ts förslag böra tillstyrka,
att coeffiirer må i taxan qvarstå med derå nu stadgad tull af 25 procent
utaf värdet.
Ehuru artiklarna copal, lacca gummi, mastix och sandarak egentligen utgöra
arter af hartz och icke af gummi,
torde de dock, såsom Kongl. Maj:ts förslag innehåller, kunna i noten
hänvisas till lika tullbehandling med gummi.
I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag, tillstyrker utskottet,
att införseltullen å coriander må nedsättas till 1 sk. skålpundet.
Utskottet ''
Bcvillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
25
Utskottet har trott si" böra fasta Rikets Ständers uppmärksamhet å de i nu Fartyg.
gällande taxa stadgade, al' Kongl. Maj:t oförändradt bibehållna, tullafgifter å fartyg,
utländska med tillbehör; dels »när, i följd af serskilda omständigheter, helfrihet
för sådana beviljas, eller när de af utlänningen till svensk hamn inbringas
samt der prisdömas och försäljas;» dels »alla andra», än nyssnämnde och dem,
som blifvit tagne under krig af svenskt örlogs- eller kaparefartyg och lagligen
prisdömda eller strandade och såsom vrak sålda. Dessa tullafgifter äro bestämda
till icke mindre, än 23 procent af fartygens värde. Om man nu tager i betraktande,
att våra skeppsvarf hafva full sysselsättning både för inhemsk och utländsk
räkning och att våra här byggda fartyg ega godt anseende inom och
utom landet, så synes det, utom all tvifvel, obehöfligt att till skydd för inhemska
skeppsbyggeriet stadga en så hög införseltull å utländska fartyg, som den nu
gällande. Denna tull åter lägger nästan ett oöfvervinneligt hinder i vägen för
begagnandet af de få tillfällen, dä svenska handelsflottan skulle med fördel kunna
förstärkas genom inköp af utländska fartyg. Utskottet tillstyrker derföre,
att införselafgiften å »utländska fartyg med tillbehör»: »när, i följd af serskildta
omständigheter, helfrihet för sådane beviljas, eller när de af utlänning
till svensk hamn inbringas samt der prisdömas och försäljas»,
må nedsättas till 13 procent; och å de under rubriken »alla andra»
inbegripna till 20 procent af värdet.
Jemlikt Kongl. Maj:ts förslag, tillstyrker utskottet,
att »filar» må, med tullvärde af 36 sk., åsättas 4 sk. införseltull per Filar.
skålpund;
att »fingerborgar och syringar» med tillägg vid rubriken af orden, »af Fingerbor
andra
ämnen än guld och silfver» må beläggas med 12 sk. införseltull 9ar och
skålpundet; och Syringar.
att, i afseende å artikeln fisk, införselafgiften å »anjovis, sardeller och Fisk.
thonfisk» må nedsättas från 8 till 5 sk. skålpundet; och att, med uteslutande
af den i 16 § tulltaxeunderrättelserna för trettonde tunnan af
hvarje läst saltadt kött och fisk nu medgifna frihet från afgift till städerna,
en motsvarande nedsättning i införselafgiften för de saltade fiskslagen
må medgifvas, nemligen för cabeljou, långor och torsk från 2
r:dr 24 sk. till 2 r:dr 12 sk.; för lax från 3 r:dr till 2 r.dr 32 sk.;
för sill från 32 sk. till 50 sk; för strömming från 1 r:dr till 52 sk.
och för all annan saltad fisk från 2 r:dr till 1 r:dr 42 sk., allt per
tunna; äfvensom att, derest den för införsel från Norrige nu stadgade
Bih. till B. St. Brot. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 Åfd. 7 Haft. 4
26
Bevillnings-Utskollels Utlåtande, Av o 13.
Flyttsaker.
Fläsk.
Fogtar.
For mar,
l;i ukor och
Folten för
sockerbi aken.
Fransar,
Galoncr,
Gramaner
orli Snören.
Frukter,
För.
Gardiner.
Garn.
tull-lindring till hälften af hvad tarifen bestämmer, skulle komma att
upphöra eller förminskas, motsvarande nedsättning i införselafgifterna
för »saltad sill» samt »torra gråsidor, eller seij,» jemte »långor och torsk,
med derunder inbegripne rotscher samt klipp-, stock- och platt- eller
bredfisk», må ega rum.
Vid artikeln flyttsaker innehåller Kongl. Maj:ts förslag det stadgande, att
oin flyttsaker, bestående af gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar,
inkomma för sådane personers räkning och vidare begagnande, som
varit å utrikes ort bosatte och der betjent sig af desamma, de då må, efter
(ieneraltullstvrelsens pröfning, tullfritt införas.
Men då införsel af flyttsaker i allmänhet redan i gällande taxa är medgifven
mot tull af 10 procent af värdet, och detta stadgande jemväl för framtiden torde
böra bibehållas, synes det af Kongl. Majit derjemte föreslagna nya stadgande om
tullfri införsel i vissa fall för flyttsaker vara mindre behöflig; hvarföre och då
detsamma lätteligen kunde föranleda till missbruk, utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts förslag i detta hänseende icke måtte af Rikets Ständer
antagas.
På sätt Kongl. Maj:ts förslag innehåller, tillstyrker utskottet,
att införseltullen å »Iläsk» må nedsättas från 1 r:dr 16 sk. till 25
procent af värdet, 36 sk. lispundet;
att »foglar, slagtade», må, med rubrikens uteslutande ur sjelfva taxan,
i noten hänvisas till lika tullbehandling med kött;
att införselafgiften å »formar, krukor och potten för sockerbruken» må
nedsättas från 2 till 1 rist. skålpundet;
att, med uteslutande ur taxan af hufvudrubriken »fransar, galoner, gramaner
och snören,» i stället må införas rubrikerne »gulddragarearbeten»
och »snörmakarearbeten» med de redaktions- och tullbestämmelser, bilagde
taxeförslag upptager; och att de förut i taxan upptagne, men till
nyssnämnde rubriker hänförliga, artiklar må till samma rubriker i noten
hänvisas;
att gällande bestämmelser för »frukter och bär, ej specificerade, inlagda
i bränvin eller ättika», må bibehållas; men jord- och trädfrukter i
öfrigt, utan åtskilnad sins emellan, indelas i »friska» med 36 sk. införseltull
per tunna och »torra» med införselafgift af 52 sk. lispundet; samt
att, utan förändring i tullhestämmelsen för rullgardiner, rubriken må
erhålla den förändrade lydelse, förslaget innehåller.
A hvitt bomullsgarn, som hittills varit indeladt i 2 klasser, under och öfver
Bevillnings-Utskollets Utlåtande, N:o 13.
27
n:o 26, med 6 sk. införseltull å det förra och 3 sk. enahanda tull å det sednare,
har Kongl. Majit föreslagit alt sätta gemensam tull af 5 sk. per skålpund.
Emot denna tullsats har herr Hjerta, Lars, hos höglo!]. Ridderskapet och
Adeln framställt anmärkningar och, under åberopande af den i motiverne till
Kongl. I\laj:ts förslag uttryckta åsigt, att ifrågavarande artikel, såsom utgörande
råämne för den både såsom fabriksnäring och husslöjd inom landet vidt utsträckta
tillverkning af bomullsväfnader, icke borde åsättas 23 procents tull, sökt med
uppgjorda, på priskuranter grundade, kalkyler öfver värdet och omkostnaderne för
införsel af engelskt bomullsgarn ådagalägga, att den af Kongl. Majit föreslagna
tull jemte öfriga omkostnader utgjorde från 40 till 60 procent af engelska bomullsgarnets
värde och nära 3 gånger den i Tyskland å samma vara lagda tull;
hvarföre ock herr Hjerta, såsom nödvändigt vilkor för inhemska bomullsväfnadsindustriens
bestånd och förkofran, och då inhemska spinnerierna, på vidare anförda
skäl, ansågos kunna, äfven utan någon importtull, bestå i täflan med de
engelska, föreslagit, att införseltullen å ofärgadt bomullsgarn måtte nedsättas till
l2 sk. 6 rist. skålpundet, hvarigenom inhemska spinnerierna ändå lemnades en
ganska hög skyddspremie; till vederläggning af hvilket yttrande ledamoten af
vällofl. Borgareståndet herr L. Bergman afgilvit ett skriftligt anförande med bifogade
priskuranter, deraf skulle ådagaläggas, att herr Hjertås kalkyler icke voro
så omfattande, att de förtjenade det afseende, han deråt velat bereda; hvaremot
utskottet från Borgareståndet fått till sig remitterad en af llere handlande i Mariestad
undertecknad skrift, deri, under instämmande i herr Hjertås ofvanberörda
yttrande, anhållits, att införseltullen å ofärgadt bomullsgarn måtte bestämmas till
2 sk. 6 rist, högst 3 sk. skålpundet.
Utan att kunna eller vilja ifrågasätta riktigheten af de kalkyler, hvarpå de
sålunda förfäktade olika åsigterna blifvit grundade, har utskottet likväl funnit frågan
om den möjligen minsta tullsats, hvarmed inhemska bomullsspinnerierna skulle
kunna beslå i tällan med Englands öfverlägsna industri, vara beroende på en vida
grundligare utredning, än af nämnda kalkyler och de utskottet i öfrigt tillhanda—
komna upplysningar kunnat vinnas; hvadan och då bomullsspånadsindustrien inom
landet befinner sig i stark utveckling samt detta förhållande, å ena sidan, bjuder
att med största varsamhet gå till väga vid tullsatsernes bestämmande, samt, å
den andra åter, genom den allt större konkurrensen inom landet måste förutsättas
komma att, utan häftiga rubbningar af bestående dyrbara fabriksanläggningar,
medföra den prisnedsättning, som till förmån för väfnadsindustrien velat genom
ytterligare nedsättning i gällande införselafgifter å garnet beredas, utskottet funnit
sig böra instämma i Kongl. Majlis förslag,
28
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
att å ofärgadt bomullsgarn, under en rubrik, sätta gemensam införseltull
af 5 sk. per skfilpund.
Likaledes instämmer utskottet i Kongl. Majrts förslag att, utan åtskilnad af
turkiskt rödt och annat färgadt bomullsgarn
sammanföra dessa slag under en rubrik «färgadt» med 8 sk. införsel—
afgift skålpundet.
Såsom Kongl. Maj:ts förslag innehåller, anser utskottet,
den i nu gällande taxa intagna föreskrift, huru förhållas bör, då villrådighet
uppstår öfver en angifven varas hänförlighet till garn eller tråd,
böra ur tarifen uteslutas.
I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag, anser ock utskottet
de i gällande taxa under hufvudrubriken »tråd» upptagna artiklar böra
hänföras under de ämuen, hvaraf träden består, och, hvad bomullstråd
angår, densamma intagas efter bomullsgarn under en rubrik af den
lydelse, förslaget innehåller, och med 16 sk. införseltull per skålpund.
Äfvensom utskottet instämmer i Kongl. Maj:ts förslag,
att införseltullen å »kamelgarn, färgadt, tvinnadt eller dubbleradt», må
nedsättas från 16 till 10 sk. skålpundet; och att den i taxan nu upptagna
rubrik »körder- eller sejlergarn» må derifrån uteslutas.
I stället för de nu i taxan med skiljaktiga tullsatser åsatte slagen »ullgarn»,
nemligen kamulls- eller redgarn, kamullsgarn och, för vissa fall, streichgarn, har
Kongl. Maj:t föreslagit, att ullgarn, alla slag, skulle i en rubrik sammanföras och,
med indelning i ofärgadt och färgadt, åsättas gemensamma införselafgifter, det
ofärgade till 8 sk. och det färgade till 12 sk. skålpundet.
På de grunder, herr Hjerta uti sitt ofvannämnda yttrande utvecklat, angående
nedsättning i införselafgiften å ofärgadt bomullsgarn, har herr Hjerta ock anmärkt,
att införseltullen å ullgarn borde nedsättas till S sk. skålpundet.
Oaktadt fördelarna af den förenkling, Kongl. Maj:ts nyssnämnde förslag angående
artikeln ullgarn innefattar, tror utskottet dock undantag vara nödigt för
kamulls- eller redgarn, som icke tillverkas inom landet, men utgör råämne för
flera inhemska fabrikationer, och af sådan anledning äfven i gällande taxa varit
åsatt lägre tull, än den nu å gemensamma rubriken ullgarn af Kongl. Maj:t föreslagna.
Af detta förhållande och enär svårigheten att serskilja kamulls- eiler redgarn
från andra sorter ullgarn icke skall vara synnerligt stor, samt någon nedsättning
i införseltullen å det förra, ofärgadt, synes, i öfverensstämmelse med hvad i
afseende å öfriga garnsorter blifvit föreslaget, lämpligen böra ega rum, hvaremot
Bevillnings-Utskottets Ullålande, N:o 13.
20
den å finare ull af utskottet föreslagna tull icke i öfrigt för ullgarn medgifver
en sådan nedsättning, som herr Hjerta äskat, föranlätes utskottet tillstyrka,
att den af Kongl. Majit föreslagna rubriken ullgarn må indelas i kamulls-
eller redgarn, ofärgadt, med 5 sk. och färgadt med 8 sk. införseltull;
samt i andra slag, »ofärgadt» och »färgadt» med derå af Kongl.
Majit föreslagna införselafgifter, 8 sk. å det lörra, och 12 sk. å det
sednare.
För linne-garn och tråd har Kongl. Majit, med afseende å den å lin föreslagna
betydliga tullnedsättning, ansett införselafgifterna böra nedsättas å garn
ofärgadt från 24 till 8 sk., och färgadt från 56 till 12 sk. samt å tråd, som,
indelad i tre rubriker, dragit 24 och 32 sk. samt 1 ridr införseltull, till 16 sk.
skålpundet.
Men då utskottet, såsom här ofvan är anfördt, icke ansett sig kunna tillstyrka
antagandet af de å lin af Kongl. Majit föreslagna tullbestämmelser, och de
å linnegarn och tråd nu stadgade afgifter följaktligen icke eller kunna så betydligt
nedsättas, som Kongl. Majits förslag innehåller, tillstyrker utskottet,
att införselafgilten å »linnegarn», »otvinnadt och ofärgadt», må bestämmas
till 16 sk., å »färgadt» till 24 sk. och å »tvinnadt eller tråd, alla
slag», till 32 sk. skålpundet.
Deremot instämmer utskottet i Kongl. Majits förslag,
att å »segel- och bindgarn», med rubrikens förändring till »hamp- eller
segel- och bindgarn» införseltullen må bestämmas till 3 sk. per skålpund.
Hvarförutan utskottet, för tulltaxans fullständighet i denna del, ansett nödigt,
att de ur texten uteslutna rubrikerna sejler- och streichgarn upptagas i noten,
det förra med hänvisning till hamp- eller segel- och bindgarn samt det sednare
till ullgarn, andra slag, än kamulls-; hemställande utskottet,
att dessa tillägg, sådana de finnas i utskottets förslag till tulltaxa upptagna,
måtte af Rikets Ständer godkännas.
Såsom Kongl. Majit, i fråga om artikeln glas, föreslagit, tillstyrker utskottet,
att införselafgifterne å »buteljer, burkar och flaskor (karafiner och slipade
llaskor derunder ej inbegripna)», må nedsättas till 23 procent af
tullvärdena, nemligen för buteljer m. m. »af till och med 'Aidels kanna»,
till 24 sk.; »deröfver till och med V* kanna», till 4 ridr 36 sk.
samt »af större rymd» till 3 ridr 24 sk. per 100 stycken.
Och då hos utskottet blifvit upplyst, att en sort för landtbruket behöfliga
mjölkbunkar af glas, hvilken, till följd af dess enkla och föga dyrbara beskaffenhet,
är närmast hänförlig till rubriken buteljer, burkar och flaskor, men icke till—
GI as.
Bevillnings-Utskottels Utlåtande, N:o 15.
tilasftusser.
Granat-äpplen.
Pistacie)'.
Grifftar.
verkas inom landet, vid ifrågasatt förtullning blifvit hänförd till rubriken »andra
slag», och i följd deraf skolat draga tull efter vigt, till flera gånger egentliga
värdet, föreslår utskottet, att, till förekommande af en sådan orättvisa,
ordet «bunkar« må i rubriken buteljer, burkar och flaskor upptagas,
och denna rubrik erhålla följande lydelse: »buteljer, burkar, bunkar och
flaskor (karafiner och slipade Ilaskor härunder ej inbegripne)».
På de i Kongl. Maj:ts förslag anförda skäl, anser utskottet fönsterglas, alla
slag, böra under en rubrik upptagas och förtullas efter vigt. Och som värdet af
fensterglas, de sämre sorterna oberäknade, icke uppgår lill mera än 2 r:dr 52
sk. lispundet, tillstyrker utskottet,
att »fensterglas, olla slag» må, med nyssnämnde tullvärde, åsättas 32
sk. införseltull per lispund, i stället lör 40 sk., såsom Kongl. Maj:ts
förslag innehåller.
I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag, hemställer utskottet,
att »optiska, monterade eller infattade glas», som äro fördelade i 2
klasser »glasögon och lorgnetter» samt »andra slag», må från hufvudrubriken
glas uteslutas och i noten hänvisas till instrumenter, mathematiska,
optiska m. m. samt der upptagas;
äfvensom att »urglas» icke må serskildt specificeras utan inbegripas under
rubriken »andra slag».
Då emedlertid den å nyssnämnde rubrik nu stadgade införselafgift, 8 sk. skålpundet
, hvari Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring, för flera dertill hän
lörliga
artiklar, t. ex. dricksglas, stundom uppgår till varans fulla värde, och denna
afgift icke utan stor fara för srnugling kan bibehållas, föreslår utskottet,
att inlörselafgiften ä rubriken glas, »andra slag, hvita eller färgade, ej
specificerade» må nedsättas till 6 sk. skålpundet.
Såsom Kongl. Maj:ts förslag innehåller, anser utskottet
införseltullen å glasflusser, »oslipade» och »slipade eller ritade» böra nedsättas
å de förra från 18 till 12 sk. och å de sednare från 56 till 24
sk. skålpundet; samt
de i taxan nu antagne rubrikerna »granatäpplen» och «pistacier» böra
ur texten uteslutas och i noten hänvisas till frugter och bär, ej specificerade.
Då grifllar af sten, i afseende hvarå Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring,
synas, såsom behölliga vid allmänna undervisningen, icke skäligen böra
draga den nu till nära 25 procent af värdet åsätta tull, tillstyrker utskottet,
att införselafgiften å grifilar af slen må nedsättas från 1 sk. 4 rst till
1 sk. skålpundet.
lievillnings-Utskollcts Utlåtande, N:o 13.
31
Under hufvudrubriken »gryn, utom af spanmäl», har Kongl. Maj:t föreslagit,
att förut i taxan icke upptagne artikeln oskalade risgryn eller s. k. paddy skulle
införas med en tullafgift af 1 r:dr 24 sk. tunnan; men dä denna artikel utgör sjelfva
sädesslaget ris och säledes icke torde kunna lämpligen hänföras under rubriken
gryn, föreslär utskottet,
att rubriken »gryn», sädan den finnes i nu gällande taxa, må oförändrad
bibehållas; och
att deremot »ris, oskalad eller s. k. paddy» med den af Kongl. Majit
föreslagna tullsatts må med egen rubrik under bokstafven R upptagas.
Den i taxan nu upptagna föreskrift, att vid in- och utförsel af oarbetadt
guld, äfvensom af oarbetadt silfver, vigten skall i journalen antecknas,
torde, såsom Kongl. Majrts förslag innehåller, böra ur taxan uteslutas.
Likaledes tillstyrker utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag,
att bok-guld och bok-sillver, i stället att förtullas efter bok och bundt,
må förtullas efter vigt; — att införseltullen å äkta bokguld må bestämmas
tili 7 sk.; å oäkta bokguld till 2 sk.; samt å boksilfver utan skilnad
för äkta och oäkta, till 2 sk. lodet;
att för mussivguld och mussiv-silfver införseltullen, som nu utgör för det förra
20 sk. och för det sednare 14 sk., må nedsättas till 12 sk. per lod;
samt
att den i nu gällande taxa upptagna rubriken »gummi arabicum, dragant,
senegal och kirsbärs-» må erhålla lydelsen »gummi, alla slag, ej
specificerade.
Enär nu mera i handeln förekommer ett förut okändt, men för (lera industrigrenar
sannolikt högst vigtigt ämne, gutta percha kalladt, tillstyrker utskottet,
att gutta percha må i taxan upptagas med tullvärde af 12 sk. och 6
rst. införseltull per skålpund.
I öfverensstämmelse med Kongl. Majits förslag, tillstyrker utskottet:.
att rubriken »gäss, insyltade och rökta» ur taxan utgår och artikeln
hänvisas till lika tullbehandling med kött;
att införseltullen å »hagel, alla slag» nedsättes från 3 till 2 sk. skålpundet;
att
införseltullen å diandskar, alla slag» nedsättes från 3 lill 2 r:dr per
skålpund;
att den för hattar, italienska och andra stråhattar, bu gjorda skilnad
må upphöra och gemensam införseltull af alla slag stråhattar bestämmas
till 1 r:dr stycket;
Gryn.
Guld
Silfver.
Gummi Arabicum.
Gutta Percha.
Gäss.
Hagel.
Handskar.
Hallar.
32
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
att införseltullen å öfriga slag hattar nedsättes, nemligen för dem af
siden eller annan väfnad från 2 r:dr 24 sk. till 2 r:dr; af ull, hår eller
silke från 2 r:dr till 4 r:dr 24 sk., — och af läder, fiskben, papper, träd
eller rötter, m. m., från 1 r:dr till 24 sk. stycket;
Horn. att under den för »oarbetadt horn» föreslagna tullfrihet äfven raspadt
horn må inbegripas;
att under »arbetadt horn» må upptagas »hornplatter», med oförändrad
tullafgift, men deremot rubriken »genombrutet» utgå;
att vid rubriken »hornknappar» må tilläggas orden »olackerade och
lackerade»; samt
att införselafgifterna å »knappar» och »andra slag» arbetadt horn må
nedsättas, å de förra från 12 till 8 sk., och å de sednare från 1 r:dr
till 32 sk. skålpundet.
Utskottet instämmer äfven i Kongl. Maj:ts förslag
Hudar och att under hufvudrubriken »hudar och skinn» i taxan sammanföra de nu
Skinn. på skiljda ställen upptagna artiklarne läder och pelsverk.
För läder, hvarunder i gällande taxa icke mindre än S serskilda rubriker
och deribland en för sul-Iäder äro upptagne, har Kongl. l\Iaj:t föreslagit den förenkling
att sammanföra alla dessa rubriker i 2, nemligen »karduans- pergamentssamt
färgade eller tryckta skinn» och »andra slag, med eller utan lackering»; och
har Kongl. Majit å den förra föreslagit 36 sk. och å den sednare 40 sk. införseltull
per skålpund.
Utskottet tillstyrker,
att den första af dessa rubriker »karduans- pergaments- samt färgade
eller tryckta skinn» må antagas och införselafgiften derå bestämmas till
36 sk. skålpundet;
men då sulläder eger ett i förhållande till vigten jemförelsevis betydligt ringare
värde än andra slag beredda hudar och skinn, och öfriga till den, enligt
Kongl. Majits förslag, under läder upptagna rubrik: »andra slag med eller utan lackering»
hänförliga sorter åter synas, med afseende å deras högre värde, icke skäligen
kunna åsättas så låg tull, som Kongl. Majit, under förutsättning, att sulläder
derunder skulle inbegripas, föreslagit, hemställer utskottet,
att under rubriken läder, må införas en serskild rubrik: Sulläder med
32 sk. värde och 8 sk. införseltull per skålpund; och att den derefter
följande rubriken »andra slag, med eller utan lackering» må med tullvärde
af 4 ridr 46 sk., åsättas införseltull af 46 sk. skålpundet.
Då
I
Bevillnings-Utskottels Utlåtande, TS:o 13.
33
Då Kongl. Majit redan genom serskildt nådigt beslut tillåtit, att finare skinn
för tillverkning af handskar må, såsom för portfölj- och etuitillverkning i gällande
taxa är medgifvet, efter Kommers-kollegii pröfning, införas mot tull af 10 procent
utaf värdet, hemställer utskottet,
att föreskriften härom, på sätt Kongl. Maj:ts förslag ock innehåller, i
taxan införes.
Den för pelsverk af Kongl. Majit föreslagna förenkling i rubriken, äfvensom
de derå föreslagna tullbestämmelser har utskottet ansett böra godkännas, med allenast
den förändring, att, då varg- och sjuppskinn, äro närmast att hänföra till
samma rubrik, som jerf- eller filfras-, lo-, ren- och räfskinn, de ock torde böra
i denna rubrik upptagas; och föreslår utskottet alltså,
att under hufvudrubriken pelsverk må införas följande rubriker och
tullbestämmelser, nemligen:
Getskinn med
Får och lammskinn,
grå krimska samt svarta 16 sk.
andra slag
jerf- eller filfras-, lo-, ren-, räf-, sjupp- och
vargskinn 10
Skälskinn
Andra slag 24 sk.
per skålpund.
Då tullvärdet å häktor, hakar och hyskjor, hvilket nu är antaget till 3 r:dr, Häldor, liaicke
rätteligen bör bestämmas högre än till 2 r:dr skålpundet, instämmer utskot- kar och
tet desto heldre i Kongl. Maj:ts förslag hyskjor.
att nedsätta införseltullen å denna artikel från 1 r:dr till 16 sk. per skålpund.
För hängslen har Kongl. Majit, med bibehållande af nu gällande förtullnings- Hängslen.
grund efter stycketal, föreslagit nedsättning i införselafgiften från 2 r:dr till 1 r:dr
16 sk. för hvarje dussinpar; men då vigten närmare än stycketalet kan tjena till
måttstock för bestämmande af värdet å hängslen, samt för öfrigt skilnad lämpligen
torde böra vid tullbestämmelsen göras emellan hängslen af hel- eller halfsiden,
hvilka företrädesvis äro af dyrbarare beskaffenhet, och andra slag, föreslår utskottet,
att hängslen må lörtullas efter vigt och indelas i två rubriker »af siden
eller halfsiden» med 6 r:dr värde och 1 r:dr 24 sk. införseltull samt
»andra slag» med tullvärde af 2 r:dr och 24 sk. införseltull per skålpund.
I afseende å artikeln ingefära, som är indelad i »torr» med 1 sk. 10 r:st. Ingefära.
Bill. till R. St. Prot. 5 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 5
3
sk.
införseltull.
16
sk.
dito.
4
sk.
dito.
10
sk.
dito.
3
sk.
dito.
24
sk.
dito.
34
Be vi 11 ni n g s - Ut sk ottel $ Utlåtande, N:o 13.
införseltull och »insyltad» med 16 sk. införselafgift per skålpund, har Kongl Maj:t
föreslagit, att den förra tullbestämmelsen skulle oförändrad bibehållas, men att
tullen å insyltad ingefära skulle, för närmande till norska tullsatsen, nedsättas
till 12 sk. skålpundet.
Deremot och då ingefära, så väl den torra som den insyltade, i allmänhet
endast förbrukas af förmögnare samhällsklasserna, anser utskottet
införseltullen å torr ingefära böra från 1 sk. 10 r:st. höjas med 2 r:st.
till jemnt skillingtal och å insyltad ingefära bibehållas vid nu stadgade
belopp, 16 sk. per skålpund.
I öfverensstämmelse ej mindre med hvad här ofvan blifvit yttradt, angående
artikeln »cirklar, passare och cirkelbestick», »compasser», »glasögon och lorgnetlnslrumen-
terM samt »andra slag» infattade optiska glas, än äfven med hvad Kongl. Maj:ts
ier_ förslag angående hufvudrubriken instrumenter innehåller, tillstyrker utskottet,
att nämnde artiklar må, på sätt utskottets taxeförslag utvisar, intagas
under mathematiska eller optiska instrumenter och åsättas: »cirklar,
passare och cirkelbestick» samt »compasser» de redan för den föreslagna
tullbestämmelser, »glasögon och lorgnetter» från 23 till 20 procents nedsatt
införseltull, och »andra slag» optiska glas den å dem nu gällande
tull af 5 procent utaf värdet.
Under rubriken musikaliska instrumenter bibehåller Kongl. Maj:ts förslag
fortepianos, harpor och positiv specificerade, med endast den förändring i tullbestämmelserna,
att införselafgiften å positiv blifvit nedsatt från 16 r:dr 32 sk. till
10 r:dr stycket; hvaremot nu jemväl specificerade flöjter, oboer och klarinetter,
guitarrer och lutor, violer, violonceller och kontrabasar, valdthorn och trumpeter,
trummor och pukor samt klavér blifvit sammanfattade under rubriken »andra slag»,
hvilken rubrik fördelats i dem »hufvudsakligen af metall», med 2 r:dr och »af
träd» med 1 r:dr införseltull per stycke.
Utskottet tillstyrker antagande af detta förslag,
dels i afseende å nedsättning af införselafgiften å positiv till 10 r:dr
stycket, dels ock angående de flere nyssuppräknade instrumenters hänförande
till rubriken »andra slag» samt denna rubriks fördelning med
afseende å instrumenternas beståndsdelar af metall eller träd.
Men då de å sistnämnde rubrik föreslagna tullbestämmelser i allmänhet betydligt
understiga de tullafgifler, hvarmed till rubriken hänförliga instrumenter
hittills varit belagde, hemställer utskottet,
att rubriken musikaliska instrumenter »andra slag hufvudsakligen af metall»
må åsättas 3 r:dr och »af träd» 1 r:dr 24 sk. införseltull per stycke.
Bevillnings-Utskollels Utlåtande, N:o 13.
35
Såsom Kongl. Maj:t jemväl föreslagit, anser utskottet
det stadgande böra i anmärkning under rubriken musikaliska instrumenter
meddelas, att serskildt inkommande tillbehör skola förtullas efter 13
procent af värdet; och torde denna anmärkning, sådan den i utskottets
tullförslag finnes upptagen, godkännas.
Jemlikt Kongl. Maj:ts förslag, hemställer utskottet,
att införseltullen å ister må nedsättas från 2 sk. 3 r:st. till 2 sk.
skålpundet.
Beträffande artikeln jern, så har Kongl. Maj:t, då inom idkarne af jernhandteringen
den mening i allmänhet vore rådande, att tillstånd till tackjerns utförande
skulle för deras rörelse vara i högsta måtto förderflig och olycksbringande,
och enär redan i andra afseenden en större frihet i jernhandteringen nyligen trädt
i verksamhet samt ännu icke kunnat visa sina följder för dess äldre idkare, funnit
förbuden mot utförsel af tackjern och dermed likartade artiklar böra bibehållas
och i följd deraf samt då bergsmannahandteringen derigenom fortfarande blefve
inskränkt i dispositionen af sina produkter och således behöfde skydd mot utländsk
medtäflan, äfven ansett förbudet mot införsel af tackjern böra qvarstå.
Emot dessa förbud hafva hos höglofl. Ridderskapet och Adeln, vällofl. Borgareståndet
och bederv. Bondeståndet åtskilliga yttranden blifvit afgifna.
Oaktadt sorgfälligt öfvervägande af hvad till stöd för förbudets bibehållande
blifvit anfördt, har utskottet icke eller funnit sig deraf kunna öfvertygas om behofvet
af detta undantag från de allmänna grundsatser i afseende å tullagstiftningen,
hvilka utskottet antagit. Att jernhandteringens idkare i allmänhet hysa och
förfäkta den mening, att borttagandet af förbuden skulle för deras rörelse blifva
förderflig och olycksbringande, bevisar, efter Utskottets tanka, lika litet förbudens
behöflighet, som enahanda meuingar, uttalade och förfäktade till förmån för andra
hittills med förbud skyddade näringar. Vanan af detta skydd och den sorglöshet,
friheten från lifligare konkurrens medför, har i alla tider alstrat tron på skyddets
oumbärlighet. Men erfarenheten deremot af öfvergången till friare tullagstiftning
har ock lärt, att just de näringar, hvilka oaktadt sina idkares strider för förbuden
blifvit utsatta för allmännare konkurrens, gått framåt. Den större frihet i jernhandteringen
inom landet, som nyligen trädt i verksamhet, mäste, efter utskottets
åsigt, snarare minska, än öka den förmenta vådan af förbudens upphörande, då
den utsträckta smidesrättighetens utöfvande tager landets förut möjligen öfvcrflödiga
tackjernstillgång i anspråk. Då utskottet, på dessa grunder, hvarigenom anförda
skälen lör bibehållandet af ifrågavarande förbud torde finnas vederlagda, antager,
att de allmänna grundsatser, Kongl. Maj:ts förslag innehåller, äfven varda
Ister.
Jern.
36
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 13.
på förevarande artikel tillämpade, tror utskottet, att vid den öfvergång från fÖrbudssystemet,
som häraf följer, största försigtighet bör iakttagas. Emot den tullafgift,
Kongl. Maj:t, i stället lör förbudet mot införsel af stångjern, föreslagit, har
blifvit anmärkt, att samma afgift, likasom förbud, gjorde all införsel omöjlig.
Samma invändning torde ock möta utskottets förslag till tullbestämmelser, der
förbuden mot in- och utförsel af tack- och ballastjern samt dermed likartade
slag, eldigt utskottets åsigt, böra upphöra. Men, om också dessa tullbestämmeiser
i allmänhet icke skulle medgifva någon egentlig utvidgning af handeln med
främmande länder, lemna de dock, der svenska eller andra länders jernsorter för
vissa industriella behof äro oundgängligen nödvändiga eller företrädesvis användbara,
möjlighet till varubyte; och till detta, i förening med den stora fördel, blotta
erkännandet af en riktig grundsats i och för sig innebär, tjena nämnde tullbestämmelser,
på samma gång, som de måste motverka farhågan för förbudens borttagande.
Utskottet tillstyrker alltså:
att hittills gällande förbud mot införsel af tack- och ballastjern samt
mot utförsel så väl deraf som af de dermed likartade artiklarne ostämplade
och oborrade kanoner, stycken, nickhakar och mörsare, jemte hällar
öfver lVi tums tjocklek samt lod och lödjor öfver 1 skeppunds vigt
stycket må upphöra, och följande tullbestämmelser i stället antagas:
Vid införseln
för »tack- och ballastjern», 9 r:drs värde och 2 r:dr 12*. sk. tull per
skeppund tackjernsvigt.
Vid utförseln
för »tack och ballastjern», 10 r:drs värde och 3 r:dr 16 sk. tull per
skeppund tackjernsvigt;
för »kanoner, stycken, nickhakar och mörsare, ostämplade och oborrade»,
10 r:dr 24 sk. värde och 3 r:dr 24 sk. tull per skeppund stapelstadsvigt;
för
»hällar öfver 1 V2 tums tjocklek samt lod och lödjor öfver 1 skeppunds
vigt stycket», 10 r:drs värde och 3 r:dr 16 sk. tull per skeppund
stapelstadsvigt.
Hvarjemte utskottet, till undanrödjande af all tvekan om hvad med 1 skeppund
tackjernsvigt rätteligen förstås, trott sig böra föreslå,
att, der 1 skeppund tackjernsvigt i in- och utförseltariffeine är upptaget,
dervid må tilläggas orden, om 26 lispund bergsvigt.
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
37
1 öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag, tillstyrker utskottet,
att införselafgilten å »kanoner, stycken, nickhakar och mörsare, ostämplade
och oborrade», må nedsättas från 4 r:dr till 2 r:dr 24 sk. skeppundet,
stapelstadsvigt; och att de begge serskildta rubrikerna »hällar
öfver 1 Yi tums tjocklek samt lod och lödjor öfver 1 skeppunds vigt
stycket» och »hällar af 1 V> tums tjocklek och derunder till och med
1 tum, lod och lödjor till vigter af 1 skeppunds vigt och derunder till
och med % skeppund» må i införseltariffen sammanföras under en rubrik:
»hällar, lod och lödjor.»
För denna rubrik, »hällar, lod och lödjor,» derå Kongl. Maj:t, i stället för
nu gällande afgifter dels 4 r:dr 24 sk. dels 6 r:dr skeppundet, föreslagit införseltull
af 2 r:dr, auser utskottet sig, med afseende å den för tackjern här ofvan
föreslagna införselafgift, böra tillstyrka.
att afgiften vid införsel bestämmes till 2 r:dr 12 sk. skeppundet, stapelstadsvigt.
Såsom Kongl. Maj:ts förslag innehåller, anser ock utskottet
den nu i taxan upptagne rubrik »kasserade kanoner, bomber, mörsare,
kulor» böra ur texten utgå och hänvisas till lika tullbehandling med
jernskrot;
vid rubriken »allt annat gjutet arbete, ej specificeradt», böra tilläggas
orden »derunder äfven inbegripet måladt eller lackeradt»; och införseltullen
å ankare böra nedsättas från 6 till 5 r:dr skeppundet stapel^
stadsvigt.
Af samma skäl, som föranledt nyssnämnde tullnedsättning, nemligen att för
skeppsfarten nödiga artiklar icke må med höga afgifter betungas, tillstyrker ock
utskottet,
att införseltullen å »kjettingar med liinkjernets diameter öfver 5/s tum
till och med 1 % tum» må nedsättas från 3 r:dr till 2 r:dr 24 sk.
skeppundet stapelstadsvigt.
Då värdet å draggar, armbultar, hammare, roderjern, skeppsknän och smedjestäd,
nu upptaget till 60 r:dr, icke i medeltal kan beräknas högre än till 50
r:dr skeppundet,
torde införseltullen å dessa artiklar böra nedsättas till 25 procent af
nämnde värde, eller frän 15 till 12 r:dr 24 sk. per skeppund stapelstadsvigt.
I stället för de förbud mot införsel, som i gällande taxa finnas stadgade i
afseende å rubrikerne »stångjern, platt 3/s tum tjockt och deröfver, under 12 tums
38
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
bredd och öfver 5/s turn fyrkant» och »band- och plattjern, under % tums tjocklek,
bult- och gallerjern samt sänksmide, rundt eller kantigt, knip-'och fyrkantjern
af % tum och derunder, skär- och klippjern, saltpanneplåtar % tum tjocka
och deröfver, samt af 12 tums bredd och deröfver» har Kongl. Majit föreslagit
införselafgift af 4 r:dr för deri förra och 5 r:dr för den sednare rubriken, per
skeppund stapelstadsvigt; emot hvilket förslag herr Hjerta, L., hos höglofl. Ridderskapet
och Adeln anmärkt, att, då ifrågavarande slags jern utgjorde råämne lör
ytterligare förädling och för näringarne, likasom för nästan hvarje enskild, vore
oundgängligen behöfligt, de af Kongl. Majit föreslagna tullalgifter till icke blott
23, .utan fullt 33l/3 procent af värdet å engelsk tillverkning voro allt för höga.
Efter herr Hjertås åsigt skulle så väl den enskilde som det allmänna hafva
vinst af att för inhemsk förbrukning få stångjern till möjligast billiga pris. Det
engelska stängjernet, vida billigare än det svenska, kunde med lika och till vissa
ändamål med större fördel begagnas; och ju mera inhemska behof fylldes med
det engelska jernet, ju större qvantitet af det dyrare svenska kunde exporteras;
hvarigenom en betydlig årlig besparing för landet uppkomme. Herr Hjerta yrkade,
att införseltullen å stångjern måtte bestämmas till högst 2 r:dr skeppundet.
På de grunder, som här ofvan i frågan om tullsatserne å tack- och barlastjern
med (lera likartade artiklar blifvit utvecklade, anser utskottet sig böra
tillstyrka,
att de af Kongl. Majit i rubriken stång- och plattjern, jemte förbudens
uppbäfvande, föreslagna införselafgifter å den förra 4 och å
den sednare 5 ndr skeppundet varda antagne.
Likaledes tillstyrker utskottet antagande af Kongl. Majits förslag,
att för »oförtente plåtar, under s/8 tum tjocka,» utan åtskilnad för deras
större eller mindre vigt och med upphäfvande af införselförbudet
för dem af till och med 6 lispunds vigt stycket, stadga gemensam införseltull
af 8 ridr 24 sk. skeppundet;
alt utförseltullen å »smältstycken» må nedsättas från 12 till 4 sk.
skeppundet;
att under hufvudrubriken jern uti införseltariffen införa en ny rubrik
»jerntråd» och nedsätta den derå nu stadgade införseltull 6 sk. till
23 procent af värdet 4 sk. 6 rst. skålpundet;
att för »spik af 2 tums längd och deröfver» nedsätta införseltullen
från 10 ridr till 7 ridr 24 sk. skeppundet, såsom 23 procent af rätta
varuvärdet;
att dela rubriken »all annan spik, samt allt manufaktur- och handt
-
Bevillnings-Uskottets Utlåtande, N:o 13.
39
verkssmide, ej specificeradi» i »opoleradt» och »poleradt» samt, i stället
för den nu å den odelade rubriken stadgade tull af 36 sk. skålpundet,
bestämma införselafgiften å »opoleradt» till 12 sk. och å »poleradt»
till 18 sk. skålpundet.
1 öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag, tillstyrker utskottet vidare:
att in- och utförselsafgifterna å »jernskrot» må nedsättas från 2 r:dr Jernskrot.
24 sk. till 2 r:dr skeppundet;
att med sammanförande i en rubrik af »kalk, släckt» och »osläckt», Kalk.
rubriken må erhålla lydelsen »kalk, bränd» och åsättas 40 sk. införselstull
per läst; och
att för »kardor och kardläder», utan åtskilnad för deras olika beskaf- Kardor och
fenhet, må bestämmas gemensam införseltull af 4 sk skålpundet, i kardläder.
stället för den nu till 6 sk. stadgade.
För kläder, gång-, linne- och säng-, ej specificerade, har Kongl. ålaj:t fö- Kläder,
reslagit, att, med borttagande af nu stadgade förbudet mot införsel af andra slag, gång-» Hr>ne
än
fruntimmers af till införsel lolgifna tyger, äfvensom af föreskrifter, att spetsar oc^ san®"’
och blonder skola serskildt tull behandlas, införseltullen skulle bestämmas efter sPeci irera c'
den å tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen består, med tillägg af 23 procent.
Detta förtullningssätt anser utskottet skola vid tillämpningen medföra tvekan
och deraf följande olika förfarande hos serskilda tullkamrar, samt huru det än
tillämpas, förorsaka ojemn och orättvis beskattning; hvadan och då annan förtullningsgrund,
än den nu gällande, nemligen elter värdet, svårligen kan för ifrågavarande
artikel antagas, utskottet föreslår,
att »gång-, linne- och sängkläder, ej specificerade,» må, med upphäf
vande
af nu gällande införselförbud, under en rubrik upptagas till för
tullning
efter värde och åsättas 23 procents införseltull.
I följd häraf torde ock
nu gällande föreskrift, att »spetsar och bländer skola serskildt tullbe—
handlas» böra qvarstå.
På sätt Kongl. Maj:ts förslag innehåller, tillstyrker utskottet,
att införseltullen å »knallhattar» må nedsättas ifrån 36 till 20 sk. Knallhattar.
skålpundet; och
att »knappar» af sammansatta, eller, såsom arbetade, ej specificerade Knappar.
ämnen,» må, med till 2 r:dr nedsatt tull värde, sättas 24 sk., i stället
för nu gällande 32 sk., införseltull per skålpund.
Lika med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, anser ock utskottet
40
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 13.
Knifvar.
Koppar.
Koppar
nickel.
Kort, spel
-
Kreatur.
»rak- och pennknifvar» böra förtullas efter vigt, i stället för stycketal,
och sammanföras under en rubrik;
Men då värdet af ett skålpund sådana knifvar, hvilket Kongl. Majit antagit
till 5 r:dr, icke i medeltal utgör mera, än 4 r:dr,
torde införseltullen å »rak- och pennknifvar», som af Kongl. Majit föreslagits
till 1 ridr 12 sk., böra bestämmas till 1 ndr skålpundet.
Å. »knifvar andra slag samt gafflar, ej specificerade», som nu äro åsatte 3
ridr 16 sk tullvärde och 1 ridr införseltull, tillstyrker utskottet, i öfverensstämmelse
med Kongl. Majits förslag,
att tullvärdet må bestämmas till 2 ridr och införseltullen till 24 sk.
skålpundet.
Såsom Kongl. Majit föreslagit, anser utskottet under rubriken »koppar» böra
införas artikeln träd, oförsilfrad med 8 sk. och
försilfrad med 36 sk. införseltull per skålpund.
A »kopparnickel», som nu är åsatt 1 ridr införseltull, bar Kongl. Majit föreslagit
nedsättning i denna afgift till 36 sk. skålpundet, såsom 23 procent å nu
gällande tullvärde, 3 ridr.
Men då kopparnickel icke eger högre värde än 2 ridr 24 sk. och dessutom
ingår såsom beredningsämne vid nysilfvertillverkningen samt följaktligen bör draga
lägre tull, än den fullt förädlade varan, anser utskottet äfven den af Kongl. Majit
ä kopparnickeln föreslagna tull vara för hög, och tillstyrker,
att införseltullen å »kopparnickel», med tullvärde af 2 ridr 24 sk., må
nedsättas till 20 sk. skålpundet.
I öfverensstämmelse med Kongl. Majits förslag, tillstyrker utskottet,
att å spelkort må, med upphäfvande af nu stadgade införselförbud,
sättas 30 ridr värde och 12 ridr 24 sk. införseltull per gross; samt
tillika bestämmas, det korten, lika med inhemska, skola undergå bevillningsstämpling,
mot erläggande af stämpelafgift.
Angående kreatur har Kongl. Majit föreslagit, bland annat, att för hästar
(utom hingstar) som hittills varit åsatte 16 ridr införseltull, skulle bestammas 10
ridr införselafgift för dem »af 3 års ålder och deröfver», samt 5 ridr för dem
»af icke fyllda 3 år».
Denna klassifikation, som i följd af svårigheten att alltid med visshet bestämma,
huruvida ett hästkreatur vore öfver eller under 3 år gammalt, otvifvelaktig!
skulle föranleda osäkerhet vid tullbehandlingen, anser utskottet icke böra
antagas; utan hemställer utskottet,
att
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 13.
41
alt rubriken, sådan den nu finnes i taxan upptagen, nemligen »hästar,
utom hingstar» må bibehållas, med den å äldre hästar af Kongl. Majit
föreslagna införseltull, 10 r:dr stycket.
I öfrigt instämmer utskottet i Kongl. Maj:ts förslag angående kreatur, och
tillstyrker alltså,
att införseltullen må nedsättas å »oxar» från 12 r:dr 24 sk. till 8 r:dr;
»kor och ungboskap» från 6 till 4 r:dr, »kalfvar» från 3 r:dr till 2 r:dr
12 sk., »svin utom fargaltar», från 3 r:dr till 2 r:dr och »andra fyr
fotade»
från 2 r:dr lill 1 r:dr 24 sk. stycket.
Mod någon ändring i redaktionen för artikeln krita, hvit, anser utskottet
sig, jemlikt Kongl. Maj:ts förslag, böra tillstyrka,
att införseltullen å »krita, hvit, omalen och kritsten» må nedsättas från
5 till 3 sk. och å »malen» från 24 sk. till 18 sk. tunnan.
För krokar till fiske, som nu äro åsatte 10 r:dr tullvärde, men i medeltal
icke kunna upptagas till högre värde, än 3 r:dr 16 sk. per skålpund, anser utskottet,
lika med hvad Kongl. Maj:ts förslag innehåller,
införseltullen höra nedsättas från 24 sk. till 8 sk. skålpundet.
Å krukmakarearbeten, ej specificerade, som i gällande taxa äro åsatte 3 sk.
införseltull per skålpund, har Kongl. Maj:t föreslagit införselafgiftens återförande
till hvad den, eldigt 1841 års taxa utgjorde, eller 1 sk. skålpundet.
Häruti instämmer utskottet väl så vidt fråga är om vanliga simplare kruk
makarearbeten;
men då af denna artikel under sednare tider i handeln förekommit
målade eller bronzerade pjeser af nästan lika värde med porslin, tillstyrker
utskottet,
att krukmakarearbeten, ej specificerade, må fördelas i målade eller bronzerade,
med 16 sk. värde och 4 sk. införseltull och andra slag med 4
sk. värde och 1 sk. införselafgift per skålpund.
Som Kongl. Maj:ts förslag innehåller, anser ock utskottet
det nu stadgade förbud mot införsel af krut böra upphöra, och denna
artikel i stället åsättas 8 r:dr införselafgift per centner.
Då emedlertid för rättigheten att hafva upplag och idka försäljning af krut
städerna, nu gällande serskilda föreskrifter icke blifva fullt tillämpliga i afseende
å utländskt krut, som kan komma att införas, har utskottet ansett sig böra tillstyrka
Rikets Ständer,
att i underdånig skrifvelse lill Kongl. Maj:t hemställa det nödige försigtighetsmått
i förevarande hänseende mätte varda i nåder föreskrifna.
Bilt. lill It. St. Prot. 1817 och 1848. 5Sami. 1 Afd 7 IläfU. 6
Krita.
Krokar
lill fiske.
Krukmaka
rcarbclen.
Krut.
42
Bevillniugs-Ulskottets Utlåtande, N:o 13.
Kappar.
Käll.
Lackerade
arbeten, ej
specificerade
Leksaker.
Likörer.
Lim.
Ljus
För käppar, a!!a slag, tillstyrker utskottet, i öfverensstämmelse med Kongl.
Majits förslag,
att införseltullen måtte nedsättas från 32 sk. till 24 sk. skålpundet.
Såsom Kongl. Majit föreslagit, anser ock utskottet,
införseltullen å »färskt» kött böra nedsättas från 32 sk. till 20 sk. och
å »torkadt elier rökt» kött från 1 r:dr 16 sk. lill 32 sk. lispundet.
Och ehuru utskottet medgifver, att den ä saltadt kött nu gällande införseltull,
6 r:dr 32 sk. tunnan, vore för hög, serdeles sedan den 13:de tunnan, efter
hvad här ofvan i sammanhang med frågan om artikeln fisk är föreslaget, icke
vidare får tullfritt införas, har utskottet dock med fastad t afseende å iandtbrukets
behof och skydd, ansett sig icke kunna instämma i den af Kongl. Majit föreslagna
nedsättning till 4 r:dr, ulan hemställer,
att införseltullen å saltadt kött må bestämmas till 5 r:dr tunnan.
1 öfverensstämmelse med Kongl. Majits förslag, hemställer utskottet,
att »lackerade arbeten ej specificerade» må utgå ur sjelfva taxan och
i noten hänföras till lika tullbehandling med slöjdevaror, ej specificerade;
att för leksaker må i taxan intagas en ny rubrik:
»Leksaker eller Nurnbergerkram af träd eller sammansatta ämnen, med
eller utan betsning, målning eller lackering och åsättas 3 ridrs värde
och 36 sk. införseltull per skålpund, samt medgifvas tullfrihet vid utförsel;
och att å öfrigt må löreskrifvas. det »andra slag» skola förtullas lika
med ämnet, hvaraf de hufvudsakligen bestå;
att nu gällande införseltull å likörer, 2 r:dr 24 sk., må nedsättas till
25 procent af värdet, eller 1 r:dr 12 sk. kannan; och
att, med uteslutande af rubriken fogellim, hufvudrubriken lim må
indelas i »husblås», såsom det rätteligen benämnes, med oförändrad
tullbestämmelse och »andra slag» med 3 sk. införseltull per skålpund.
Enligt Kongl. Majlis förslag skulle talgljus, som hittills dragit 2 r:dr 24 sk.
införseltull per lispund, eller 6 sk. per skålpund, åsättas 3 sk. införseltull för
sistnämnde qvantitet, samt införseltullen å stearin- och margarin-ljus, som hittills
utgjort 12 sk. nedsättas till 9 sk. skålpundet.
Då utskottet af skäl, som härnedan skola anföras, icke ansett sig böra föreslå
nedsättning i den å talg nu stadgade införselafgift och denna vara, som
hufvudsakligen från Ryssland hit införes, derstädes är belagd med utförseltull,
hvaremot talgljus få derifrån tullfritt utföras, vill det synas utskottet, som man
icke utan skäl kunde befara att med så låg införseltull, som Kongl Majit, föreslagit,
talgljus hädanefter skulle blifva föremål för starkare import och den genom
Bevillnings-Ulskollels Ullätande, N:o 13.
43
ljusstöpningen hittills inom landet, serdeles åt flera fattiga, beredda arbetsförtjenst
gä förlorad.
Beträffande åter föreslagna införseltullen å stearinljus, så har inom utskottet
blifvit upplyst, att stearinens formande till ljus icke kostar mera än 2 sk. skålpundet,
och att således denna förhöjning i tullafgiften å stearin utgör tillräckligt
skydd för stearinljus fabrikationen.
På grund häraf föreslår utskottet,
att »talgljus» må med tullvärde af 14 sk. åsättas 3 sk. 6 rst införseltull;
och
att »stearin- och margarin-ljus», med 28 sk. tullvärde, må beläggas
med 7 sk. införselafgift, allt per skålpund.
Deremot instämmer utskottet i Kongl. Majits förslag
att sammanföra »gula» och »hvita vaxljus» samt »spermaceti ljus» under
rubriken »alla andra slag» och derå bestämma införselafgiflen till
15 sk. skålpundet.
Likaledes instämmer utskottet i Kongl. Maj:ts lörslag,
att införseltullen å läderarbeten, ej specificerade, lackerade, nedsättes
från 24 sk. till 20 sk. skålpundet;
att å »lök, alla slag, ej specificerade» införselafgiften nedsättes från
10 till 6 sk. skålpundet; och
att införseltullen fi mais nedsättes från 2 till 1 sk. tunnan.
i sammanhang med frågan om förbudets bibehållande mot in- och utförsel
af tack- och ballast—jern och på samma skäl, som föranledt Kongl. Maj:ts åsigt
om behöfligheten af dessa förbud, har Kongl. Majit ock funnit förbudet mot utförsel
af malm, rå och osmäldt, ej specificerad, böra qvarstå.
Utskottet deremot hyser i fråga om sistnämnde förbud samma från Kongl.
Majlis förslag skiljaktiga åsigt, som den här förut angående tack- och barlastjern
uttalade, eller att förbudet icke bör bibehållas; men ehuru utskottet är öfverty
gadt,
att malm, endast till följd af den dryga transportkostnaden, svårligen kan
blifva föremål lör betydligare export, har utskottet likväl, med tillämpning af of
van
antagna allmänna grundsatser och då malm utgör den råvara, som företrädesvis
bör underkastas restriktion mot utförsel, ansett densamma böra beläggas
med utlörseltull af 33Vj procent af värdet, för bestämmande hvaraf jemte öfrige
kontroller serskilda föreskrifter lunnits erforderliga och komma att till intagande i
tulltaxeunderrättelserna föreslås.
I öfverensstämmelse med dessa åsigter tillstyrker utskottet,
att förbudet mot utförsel af »malm, rå och osmält, ej specificerad»,
LädcrarbeIcn,
ej specificerade
,
lackerade.
Lök.
Mais.
Mahn.
44
Bevillnings-Utskollets Utlåtande, N:o 13.
Metaller.
Metvurst.
Mjöl af vegetabilier.
Munlack.
Muskot.
Nålar.
mä upphöra och denna artikel Ssättas utförseltull af 33Vs procent af
värdet.
I afseende å de under rubriken metaller, sammansatta, upptagna artiklar, har
Kongl. Maj:t föreslagit, bland annat, att »messing arbetad, andra slag, gjuten,
smidd, eller pressad, oäkta lahn derunder inbegripen» mätte åsättas 18 sk. in
lörseltul!
skålpundet, i stället lör den nu till 16 sk. stadgade.
Detta förslag anser väl utskottet böra antagas för arbetad messing, då den
är utan beläggning af annan metall; men som arbetad messing äfven förekommer
försilfrad, pläterad eller förgyld och dervid eger skiljaktiga värden, tillstyrker utskottet,
alt nämnde hufvudrubrik »arbetad messing, andra slag» må indelas i tre
klasser, nemligen:
titan beläggning af annan metall, med 1 r:dr värde och 12 sk. införseltull
;
försilfrad eller pläterad, med 2 r:dr värde och 24 sk. införseltull; och
förgyld, med 3 r:dr värde och 36 sk. införseltull, allt per skålpund.
För öfrigt instämmer utskottet i Kongl. Maj:ts förslag,
att under arbetad messing må lemnäs hänvisning för tråd till lika
tullbehandling med koppartråd; och
att rubriken metaller sammansatta: »alla andra slag» må delas i
»förgylda» med 3 r:dr värde och
56 sk. införseltull och
»andra slag» med 2 r:dr värde och
24 sk. införseltull skålpundet.
Likaledes tillstyrker utskottet antagande af Kongl. Maj:ts förslag,
att införseltullen å »metvurst» må nedsättas från 8 till 4 sk. skålpundet.
att vid rubriken »mjöl af vegetabilier, som ej kunna inbegripas under
spanmål eller hänföras till medicinalier» må tilläggas orden »ej specificeradt»
och att införseltullen å denna artikel nedsättes från 6 till 2
sk. skålpundet.
att införseltullen å munlack nedsättes från 18 till 12 sk. skålpundet;
att »insyltad muskot» må ur kontexten uteslutas och i noten hänvisas
till confiturer; och
att af de under hufvudrubriken »nålar» nu specificerade slag »krås- och
bröstnålar af oäkta metall» må, i stället för nu stadgad tull ad valorem,
förtullas lika med ämnet, hvaraf de hufvudsakligen bestå; samt deremot
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
45
öfrige specificerade slag, nemligen »sy- och tambour-, knapp- och hårnålar
samt andra slag» sammanföras under en så lydande rubrik »knapp-,
sy- och andra slag» och åsättas 12 sk. införseltull per skålpund.
För oliver, som nu äro åsatte 12 sk. införseltull per skålpund, har Kongl. Oliver.
Maj:t föreslagit nedsättning af denna afgift till 6 sk.
Då denna artikel utgör en öfverflödsvara, som endast af de förmögnare samhällsklasserne
förbrukas, anser utskottet,
nu gällande införselafgift å oliver böra oförändrad bibehållas.
Ehuru oijekakor både i nu gällande och äldre tulltaxor varit tullfria vid ut- oijekakor.
försel, och Kongl. Maj:t icke eller deri föreslagit förändring, har utskottet likväl, vid
betraktande af denna artikels egenskap af serdeles fördelaktigt foderämne och den
inom landet tilltagande förbrukningen deraf, funnit angeläget, att densamma varder
med utförseltull belagd; och föreslår utskottet,
att oijekakor må, med tullvärde af 20 sk., åsättas 5 sk. utförseltull per
lispund.
För feta oljor, som hittills varit indelade i bomolja med olika afgift om den inkom- Oljor.
mit i fat och i flaskor, buteljer eller krukor, barup-, lin-och rofolja och andra ej specificerade
slag, och förtuilats per kanna, har Kongl. Maj:t föreslagit förtullning efter
vigt, och rubrikernes inskränkning till »hampolja» och »andra till apotheksvaror ej
hänförliga, eller eljest ej specificerade slag»; hvarjemte Kongl. Maj:t, efter beräkning
att en kanna dylika oljor väger 51/> skålpund, och för beredande af någon nedsättning
i nu stadgade införselafgift å bomolja, föreslagit att införseltullen skulle bestämmas
till 8 r:st för hampolja och till 1 sk. 8 r:st. för andra slag, per skålpund.
Utskottet delar fullkomligt dessa åsigler så väl i fråga om förändrad förlull
ningsgrund
och förenkling af rubrikerne, som ock angående behofvet af någon ned
sättning
i gällande införselafgifter å bomolja; men då utskottet, vid jemförelse af viglens
förhållande lill kanntalet, funnit de af Kongl. Maj:t föreslagna tullsatser snarare
öfverstiga än lindra de nu gällande, tillstyrker,
alt, med antagande af nämnde indelning och förtullningsgrund, införselafgiflen
å »hampolja» må bestämmas till 6 rist. och å »andra lill apotheksvaror
ej bänförlige eller ej specificerade slag» till 1 sk. 4 r:st. skålpundet.
Å ost, som nu är belagd med 2 R:dr införseltull per lispund, har Kongl. Ost.
Maj* föreslagit nedsättning af denna afgift till 1 R:dr.
Då frambringandet af ost inom landet alltmera tilltagit och något egentligt behof
af införsel utaf denna vara icke förefinnes, samt den ost, som nu mera införskrifves,
hufvudsakligen torde utgöras af sådane finare slag, som endast af förmögnare
samhällsklasserna förbrukas, har utskottet ansett den af Kongl. Majit föreslagna
46
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 13.
Papparbeten,
alla slag.
Papper.
Pappers
tapeter.
betydliga nedsättning i införselafgiften för ost böra modefieras, helst den eljest skulle
kunna förorsaka alltför häftig rubbning af bestående utaf nu gällande taxebestämmelser
skyddade inrättningar; och föreslår utskottet allisa,
att ost, med tullvärde af 6 R:dr, må åsättas 1 R:dr 24 sk. införseltull
per lispund.
Såsom Kongl. Maj:ts förslag innehåller, anser utskottet
införseltullen å »papparbeten, olackerade» böra nedsättas från 12 till 8 sk.
och å »lackerade» från 18 till 12 sk. skålpundet.
\7id artikeln papper har Kongl. Maj:t, jemte förenkling af rubrikerna, föreslagit
bland annat, att »kartier- eller kortpapper» skulle hänföras till samma rubrik, som
kardus-, förhydnings- och dylika slag, och att »postpapper» skulle, med nedsättning
i nu gällande införseltull från 4 till 3 sk. skålpundet , upptagas i rubriken «imperialregal-,
median-, olifant-, skrif- och alla andra slag hvit t papper, ej specificeradl»;
men då kartier- eller kortpapper både till värde och beskaffenhet är närmare att
hänföra till rubriken »tryck-, limmadt och olimmadt, noncept- och tapetpapper» samt
postpapper åter, hvilket till stor mängd och godhet tillvei kas inom landet och såsom
från alla andra slag till utseende och beskaffenhet skiljaktigt, synes böra, med bibehållande
af nu gällande införseltull, fortfarande upptagas under egen rubrik, anser
utskottet sig böra tillstyrka,
att, med dessa ändringar, Kongl. Maj:ts förslag måtte antagas och artikeln
papper följaktligen erhålla följande redaktion och tullheslämmelser,
nemligen:
Papper:
»kardus-, förhydnings-, gräll och makulatur, tobaks- och annat
omslags-» 1 sk. införseltull
»tryck-, limmadt och olimmadt, concept- och tapet
samt kartier eller kort» 1 sk. 6 r. »
»imperial-, regal-, median-, olifant-, skrif- och alla
andra slag hvitt, ej specificeradl» .... 3 sk. »
»post-, alla slag» 4 sk. »
»färgadt, prässadt, tryckt, figureradt, försilfradt och
förgyldt 4 sk. »
»press-» —, 2 r. införseltull
per skålpund.
Såsom Kongl. Majit föreslagit, anser utskottet
att å »papperstapeter och bårder», med 40 sk tullvärde, nu gällande in^
förseltull 16 sk. bör nedsättas till 10 sk. skålpundet.
Bevillnings Utskottets Utlåtande, N:o 13
47
Likaledes instämmer utskottet i Kongl. Majits förslag,
att införseltullen å »paraplyer och parasoller af siden» nedsätles till I R:dr
24 sk. stycket.
Men dä paraplyer och parasoller, andra slag, hvarå Kongl. Maj:l föreslagit nedsättning
i införselafgiften från 4 R:dr till 36 sk., icke ega högre värde än 2 Ridr
stycket, tillstyrker utskottet,
att införseltullen derå må nedsättas till 25 procent af nämnde värde, eller
24 sk. stycket.
Den för paraplyställningar eller delar af paraplyer af Kongl. Majit föreslagna
hänvisning i noten till slöjdevaror, ej specificerade, anser utskottet
höra antagas med utsträckning äfven till parasoll-ställningar eller delar deraf.
I enlighet med Kongl. Majlis förslag, tillstyrker utskottet,
att »skrifpennor äfven af stål eller annan metall» må åsättas samma införseltull,
som andra slag skrifpennor, och att rubriken må erhålla följande
lydelse,
Pennor, skrif-, alla slag.
Vid den för perlegryn i noten letnnade hänvisning till gryn, anser utskottet, i
öfverensstämmelse med Kongl. Majlis förslag,
orden: »af spannmål» höra tilläggas.
Ehuru utskottet ansett tullvärdena böra i taxan bibehållas, tillstyrker utskottet
likväl alt, såsom Kongl. Majit föreslagit,
plymer, struts- och andra slag må i rubriken »plymer alla slag» sammanföras
och, med tullvärde af 60 Ridr, åsättas 10 R:dr införseltull per
skålpund.
Utskottet instämmer äfven i Kongl. Majits förslag
att pomada, kärlen inberäknade, åsättes 20 sk. införseltull per skålpund; och
alt porneranser samt pomeransknoppar och skal sammanföras i en rubrik
med 1 sk. 6 rist. införseltull per skålpund.
För oäkta, hvit porslin har Kongl Majit föreslagit, att införseltullen å tallrickar
skulle nedsättas från 2 sk. lill 1 sk. 6 rist. skålpundet.
Efter hvad inom utskottet blifvit, upplyst, skulle dock denna nedsättning medföra
synnerlig våda för inhemska porslinsfabrikernas bestånd; hvadan ock då värdet
af tallrickar af hvitt oäkta porslin verkligen lärer utgöra omkring 8 sk. skålpundet,
utskottet anser sig böra tillstyrka,
ott nu gällande införseltull å nämnde artikel, 2 sk. skålpundet, må bibehållas.
Deremot instämmer utskottet i Kongl. Majits förslag,
Pamp tyer
och
Parasoller.
Pennor.,
skrif.
Perlegryn.
Plymer.
Pomada.
Porneranser
Porslin.
48
Bevillnings-Ulskottels Utlåtande, N:o 13.
Portföljer.
att införseltullen 8 andra pjeser hvitt oäkta porslin må nedsättas lill 25
procent af värdet eller från 3 till 4 sk. skålpundet.
A måladt eller tryket oäkta porslin, som nu är till införsel förbjudet, har Kongl.
Maj:t föreslagit att, med förbudets upphäfvande, sätta 6 sk. införseltull per skål
pund,
utan åtskillnad för tallrickar och andra pjeser.
Deremot har herr Hjerta, L., hos höglofl. Ridderskapet och Adeln anmärkt,
att disponenten af en härvarande porslinsfabrik ansåge nödvändigt att skilja emellan
tallrickar och andra pjeser, samt vore belåten med 4 sk. införseltull å de förra, om
tullen å andra pjeser beräknades till 10 sk. skålpundet.
Utskottet tror ock det vara angeläget att göra någon skilnad i införselafgifterna
för måladt och tryckt oäkta porslin, tallrickar och andra pjeser; och föreslår,
att, med upphäfvande af nu stadgade förbud mot införsel, måladt eller
tryckt oäkta porslin må indelas i »tallrickar» och »andra pjeser», samt åsättas
6 sk. införseltull för de förra och 8 sk. för de sednare.
Slutligen har Kongl. Maj:t i afseende å förevarande artikel föreslagit att, i form
af anmärkning under äkta porslin, införa den i Sundhetskollegii kungörelse af den
28 Augusti 1837 meddelade föreskrift, att kärl och redskap af äkta porslin för
farmaceutiska behof få, sedan beskaffenheten och qvantiteterna blifvit hos Sundhetskollegium
uppgifna och godkända, af apothekare i riket införas mot tull af 5 pro
cent
å värdet.
Då ifrågavarande kärl och redskap så val för farmaceutiska, som vetenskapliga
behof icke inom riket tillverkas och det med ofvanantagna allmänna grundsatser öfverensstämmer,
att dylika redskap få under vederbörliga kontroller tullfritt införas,
tillstyrker utskottet den förändring i Kongl. Maj:ts förslag,
att kärl och redskap af äkta porslin för farmaceutiska och vetenskapliga
behof må, sedan beskaffenheten och qvantiteterna blifvit hos Sundhetskollegium,
Vetenskapsakademien eller vederbörande universitetsfakultet uppgifna
och godkända, af apothekare och vetenskapsmän tullfritt införas.
För portföljer, laskböcker, ridikyler och nattsäckar, som nu förtullas ad valorem
med 25 procent, har Kongl. Majit föreslagit den förändring i förtullningssättet, alt
de »af läder» skulle förtullas såsom »läderarbeten ej specificerade» och de »af väfnad
eller papper», såsom ämnet, hvaraf de bestå, med tillägg af 25 procent.
På enahanda skäl, som i frågan om artikeln kläder här förut blifvit anfördt,
anser utskottet förtullningsgrunden ad valorem för ifrågavarande artikel höra bibe
hållas
och tillstyrker derföre,
att nu gällande bestämmelse för »portföljer, taskböcker, ridikyler och nattsäckar»
må förblifva oförändrad.
Så
-
Bevillnings-Utskollets Utlåtande, N:o 13.
49
Såsom förut i afseende å ridikyler och nattsäckar är iakttaget,
torde äfven taskböcker böra i noteu upptagas, med hänvisning
följer.
Jemlikt Kongl. Maj:ts förslag,
port
-
Polalesmjöl.
torde införseltullen å potatesmjöl böra nedsättas från 24 till 18 sk. lispundet.
Redaktionen af rubriken Rör och dess underafdelningar anser utskottet, med Rör.
någon jemkning i Kongl. Maj:ts förslag, men med oförändrade tullbestämmelser,
böra blifva:
Rör, Rambu- och Spanska.
Vass-, rottingar och andra slag.
Såsom Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrker utskottet,
att införseltullen å »rötter, ätbara, alla slag, ej specificerade,» må nedsättas
från 24 sk. till 16 sk. tunnan; och
att sadelmakarearbelen ej specificerade, som nu förtullas efter värde, må
indelas i 2 klasser:
med äkta förgylda, försilfrade, eller pläterade beslag, med 2 r:dr 16
sk. värde och 28 sk. införseltull per skålpund; och
andra slag med 1 r:dr 16 sk. värde och 16 sk. införseltull skålpundet.
Utskottet instämmer jemväl i Kongl. Maj:ts förslag
att upphäfva förbudet mot införsel af oraffinerad och raffinerad salpeter,
och att åsätta dessa, under en rubrik, gemensam införseltull;
Men då värdet å dessa artiklar, hvilket Kongl. Maj:t antagit till 3 r:dr, rättare
torde utgöra 4 r:dr lispundet, anser utskottet
den till 36 sk. af Kongl. Maj:t föreslagna införseltull böra höjas till 1
r:dr lispundet.
Såsom Kongl. Maj:ts förslag innehåller, anser utskottet
den nu under rubriken salt upptagna serskilda rubrik »raffineradt» böra Salt.
uppflyttas under koksalt och detta indelas i »oraffineradt» med oförändrad
tullbestämmelse af 36 sk. per tunna och »raffineradt» med förtullning
per skålpund och 8 r:st införselafgift.
Då i handeln förekommer s. k. Luneburgersalt, hvilket, äfven i oraffineradt
skick, kunde komma att af missförstånd vid tullbehandling anses såsom raffineradt,
anser utskottet sig, till förekommande deraf, böra föreslå,
att vid hufvudrubriken »koksalt» orden »s. k. Luneburgersalt derunder inbegripet»
må inom parenthes tilläggas.
Bill. lill R. St. Prot. 5 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 7
Räller
ätbara.
Sadelmakarearbelen,
ej specificerade.
Salpeter.
50
Bevillnings-UtskotteU Utlåtande, N:o 13.
Saxar.
Senap.
Sirop,
Skomakare
arbeten.
För medicinskt salt, ej specificeradt, har Kongl. Maj:t föreslagit nedsättning
från 1 sk. till 6 r:st. införseltull per skålpund.
Efter hvad tullspecialerna utvisa, hafva dock ganska betydliga varuqvantiteter
blifvit under benämningen medicinskt salt införda; och då de ämnen, som äro att hänföra
till medicinska salter, icke böra, såsom sådane, få införas af andra, än Apothekare,
samt flera af dessa salter utgöra starka gifter, anser utskottet sig böra tillstyrka,
dels att nu gällande införselafgift å medicinskt salt, ej specificeradt, 1 sk.
skålpundet må bibehållas; dels ock att rättigheten att införa dessa salter
endast må tillkomma Apothekare, efter serskild anmälan hos Sundhetskollegium
och af detsamma lemnadt tillstånd.
Såsom Kongl. Maj:ts förslag innehåller, anser utskottet
införseltullen å »saxar, andra slag», än öfverskäraresaxar, böra nedsättas
från 3 r:dr 16 sk. till 36 sk. skålpundet; samt
å »senap, omalen», från 1 sk. till 6 r:st. och »malen», med uteslutande
af orden »och preparerad», från 6 sk. till 4 sk. skålpundet.
I afseende å sirop, som hittills varit indelad i capilair- med 3 sk., mullbärsrosen-
och viol- med 4 sk. införseltull per skålpund samt socker-, brun- och hvit-,
med förbud mot införsel, har Kongl. Maj:t föreslagit att antaga en gemensam rubrik
»sirop alla slag», med 3 sk. införseltull per skålpund.
Och ehuru utskottet äfven anser införselförbudet å sockersirop böra upphöra,
samt alla slagen draga lika införseltull, 3 sk. skålpundet, tror utskottet dock, att,
då capilair-, mullbärs-, rosen- och viol-sirop eger betydligt högre värde och är af
helt annan beskaffenhet än den af socker,
sirop, som rätteligen heter syrup och under detta namn torde få i taxan
upptagas, böra indelas i 2 rubriker:
Capilair- mullbärs- rosen- och viol-, med 30 sk. värde, och
socker-, brun- eller hvit-, med 6 sk. värde per skålpund, samt 3 sk. in
förseltull
för hvardera.
Enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle skomakarearbeten indelas i 3 klasser nemligen:
»af siden»; »af karduans- samt färgade eller tryckta skinn», samt »andra
slag» och, med förtullning efter vigt, åsättas första klassen 2 r:dr, andra 1 r:dr
16 sk. och tredje 36 sk. införseltull per skålpund.
Utskottet instämmer hufvudsakligen i detta förslag; men då skomakarearbeten
af siden kunna anses ega 10 r:dr värde per skålpund, och det torde vara nödigt
att i andra rubriken upptaga skomakarearbeten af annan väfnad, än siden, äfvensom
af lackerade skinn, hvaremot de af tryckta skinn icke synas påkalla serskild specifikation,
föreslår utskottet,
Bevillnings-Utskoltels Utlåtande, N:o 13.
51
att skomakarearbeten må erhålla följande indelning och lullbeståmmelser,
af siden, 10 r:dr värde och 2 r:dr 24 sk. införseltull; af annan väfnad,
karduans-, färgade eller lackerade skinn, 5 r:dr 16 sk. värde och
1 r:dr 16 sk. införseltull; och andra slag, 3 r:dr värde och 36 sk. införseltull,
per skålpund.
Såsom Kongl. Maj:t föreslagit, tillstyrker utskottet,
att införselafgiften å skriftaflor må nedsättas: å deni »af sten» från 1 sk. Skriftaflor.
6 r:st. till 1 sk. och å »andra slag» från 8 till 6 sk. skålpundet; samt
alt införselafgiften å slöjdevaror, ej specificerade, må nedsättas från 33Vs Slöjdevaror
till 25 procent af värdet.
Efter fullständig utredning af de menliga verkningar, nu gällande införseltull å
smör, 2 r:dr 24 sk. lispundet, medfört, har Kongl. Maj:t ansett denna tull böra Smör.
nedsättas till 1 r:dr 16 sk. per lispund; vid hvilket förslag herr Hjerta, L., hos höglofl.
Ridderskapet och Adeln samt herr Stenberg hos vällofl. Borgareståndet gjort den an
märkning,
att införseltullen borde bestämmas till högst 1 r:dr; hvaremot flere ledamöter
af hedervärda Bondeståndet dels yrkat bibehållande af nu gällande införseltull,
dels yttrat sig för någon ringare nedsättning derå.
På de skäl, Kongl. Majrts förslag innehåller, anser utskottet väl nödigt, att nu
gällande införseltull å smör betydligt nedsältes, så vida den i hög grad demoraliserande
smugglingen af denna vara skall kunna undvikas och staten erhålla den inkomst,
som förtullningen bör inbringa; men då utskottet föreställer sig, att dessa
ändamål skola vinnas äfven med något mindre nedsättning, än den af Kongl. Maj:t
föreslagna, och afseendet å landlbrukets fortgående utveckling påkallar synnerlig varsamhet
vid bestämmande af tullafgifterne å dess produkter, föreslår utskottet,
att å smör, med tullvärde af 6 r:dr, må bestämmas 1 r:dr 24 sk. införseltull
per lispund.
Med bibehållande af den i gällande taxa för socker antagna indelning och nu Socker.
till 3 sk. skålpundet stadgad införseltull å rått socker, har Kongl. Majrt i öfrigt föreslagit,
att nu gällande införseltull å krossadt lump-, havanna-, lerres- samt andra
lill sockerhalten lika slag, 6 sk, skulle nedsättas till 4 sk. 6 r:st. och att topp-,
kandi- och kaksocker, som nu är förbjudet till införsel, skulle i stället åsättas 6
sk. införseltull per skålpund.
Emot delta förslag hafva anmärkningar blifvit gjorda dels hos höglofl. Ridderskapet
och Adeln af herr Hjerta, L., sorn, då med åberopade priskuranter och
faktura vore ådagalagdt, alt raffinadsocker, finare än det här tillverkade, erhölles
från Hamburg för 10 sk. 4 r:st. skålpundet, frakt och spcditionskostnad inberäknad,
och då den å råsockret härstädes, med beräkning af tull-lindringarne, belöpande tull
52
Bevillnings-Utskottels Utlåtande, N:o 13.
utgjorde 2 sk., högst 2 sk. 3 r:st., eller med en fjerdedels förhöjning 2 sk. 6 r:st.
till 2 sk. 9 r:st. samt detta belopp, lagdt till fjerdedelen af ralfinadsockrets ofvannämnde
pris, uppginge till 3 sk. 1 r:st., högst 3 sk. 4Va r:st., ansett sistnämnde
summa utgöra hvad, med antagande af 23 procents skyddstull, borde högst åsättas
topp-, kandi- och kaksocker i införselafgift, men tillika anmärkt, att den både
enkla, föga kostsamma och af modets vexlingar oberoende sockerfabriksnäringen borde
vara tillräckligt skyddad med 20 procents tull, efter nyssnämnde beräkningsgrund
uppgående till högst 4 sk. 4% r:st. skålpundet; hvarförutan herr Hjerta, såsom
både för raffinadörerne och det allmänna fördelaktigare, att vid sockerberedningen
användas renare och mera sockerhaltiga råämnen, i detta hänseende föreslagit, att
tullen på allt slags socker i puderform, vare sig maskovad-, terres-, havanna- eller
krossadt lump- måtte blifva lika och densamma, som för rått socker; — dels ock
hos vällofl. Borgareståndet af herr vice talmannen Brinck, som äfvenledes, under åberopande
af till utskottet öfverlemnade handlingar och sockerprofver, hvaraf styrkts, att
raffinadsocker af utmärkt vacker beskaffenhet, från Hamburg införskrifvet, härstädes
med alla omkostnader, tullen oberäknad, skulle kosta 13r>/6 sk. rgs skålpundet, erinrat,
att skilnaden i råsockerpriset i Hamburg och härstädes utgjorde 1 sk. 3 r:st.
rgs, men att, då i Hamburg skilnaden emellan råsockrets och den raffinerade varans
pris vore 3 sk. 1 r:st., här åter samma skilnad uppginge till minst 10 sk. 9
r:st. rgs per skålpund, oaktadt svenska raffinadörerne för sin tillverkning begagnade
omkring Vs vida billigare ostindiskt råsocker; hvarjemte herr Brinck anmärkt, att den
till stöd för anspråket på hög införseltull å toppsocker åberopade belgiska exportpraemien
icke utgjorde annat, än restitution af de vid införseln för råsockret erlagda
tullumgälder; uti hvilken sistnämnde uppgift herr Murén inom Borgareståndet
så vida instämt, som han upplyst, att endast avis- och lokalafgifter å till Belgien
infördt råsocker, men icke sjelfva tullafgiften, restituerades vid återutförsel af raffinerad
vara.
Deremot har inom Borgareståndet herr Almgren sökt vederlägga herr Brinclss
förenämnde yttrande och väl medgifvit, att Hamburgskt raffinadsocker kunde hit införskrifvas
till det af herr Brinck uppgifna pris, men deremot påstått, att råsockret,
som på en gång för hela året måste hit införskrifvas, med magasinskostnad, ränta
m. m., härstädes stöde i vida högre pris, än herr Brinck uppgifvit; att raffinadörerne
i Hamburg för sin tillverkning egentligen begagnade belgiskt och holländskt lumpsocker,
som, ehuru redan till någon del förädladt, likväl, efter hvad priskuranter utvisade,
oftast stöde i lägre pris än råsockret; att, vid beräkning af prisskilnaderna, således
lumpsockrets pris borde tagas i betraktande; att, vid tillfällen, då raffinadörerne i
Hamburg måst begagna rått socker, priset pä hamburgskt raffinad stigit så högt, att
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande, N:o 15.
det icke kunnat hit införskrifvas för mindre än 29 ä 30 sk. skålpundet; samt slutligen
att, efter de upplysningar, som kunnat anskaffas, tull och avis i Holland å 1
skålpund rått socker utgjorde 2 sk. 9 r:st., men exportpraemien för raffinad deremot
5 sk. 9 r:st. skålpundet; och bevisades, att exportpraemie och icke blott tull-restilution
i Belgien och Holland vore beviljad deraf, att i dessa länder tillverkadt lumpsocker
kunde i Hamburg säljas ända till 12 procent billigare, än råsocker derstädes,
efter herr Brincks uppgift, noterades, och att på engelska marknaden belgiskt och
holländskt socker noterades lägre än det engelska.
Härförutan har från Borgareståndet blifvit öfverlemnad en af flere handlande i
Carlstad undertecknad skrift, deri, på anförda skäl, är vordet hemstäldt, att införseltullen
å råsocker, alla slag, skulle bestämmas till 2 sk. samt å topp-, kandi- och
kaksocker till 3 sk. skålpundet; hvilken åsigt äfven blifvit förfäktad i den här förut
i sammanhang med frågan om bomullsgarn omförmälda skrift af flere handlande i
Mariestad.
Vid öfvervägande af alla dessa olika meningar har utskottet, hvad tullen å
råsocker angår, funnit sig böra instämma i Kongl. Maj:ls förslag och hemställer,
att nu gällande införselstull, 3 sk. skålpundet må bibehållas, för »maskovad
eller brunt och gult, ordinärt terres- och tetes- samt hvitt pu
dersocker».
Beträffande åter frågan, huruvida de till rubriken »krossadt lump-, bavannaterres-
samt andra till sockerhalten lika slag» hänförliga sockerarter böra, såsom
Kongl. Maj:ts förslag, i öfverensstämmelse med nu gällande taxa, innehåller, fortfarande
upptagas under serskild rubrik och draga en från både råsockrets och den
fullt förädlade varans tullbestämmelser olika afgift; så torde härvid böra tagas i
betraktande, att nämnde rubrik omfattar sådana sockerslag, som redan undergått
den förädling, att de, utan vidare bearbetning, kunna ingå i den allmänna förbrukningen
och att således det skydd, som vid borttagande af förbudet mot införsel af toppkandi-
och kaksocker, bör lemnäs inhemska sockerfabrikationen, skulle, med hvilken
lull som helst å toppsockret, hufvudsakligen gå förloradt i samma mån, som den
något mindre förädlade, men till konsumtion användbara varan tillätes allmän in
försel
emot lägre afgift; men att, efter hvad genom ofvan anförda yttranden och
faktiska uppgifter blifvit upplyst, skyddstullen å topp-, kandi- och kaksockret deremot
bör, utan våda för inhemska fabrikernas bestånd, kunna nedsättas under hvad
Kongl. Majrt föreslagit, så vida samma tull äfven bestämmes för de till rubriken
»krossadt lump etc.» hänförliga slag. Såsom mest tillfredsställande både konsumenternes
och fabriksidkarnes billiga anspråk, har utskottet alltså funnit sig böra föreslå,
B e v ilin inf] s -Utskottets Utlåtande, N:o 13.
Span inåt.
Speldosor.
Spetsar, uddar
och blonder.
Spillning, affall
och spän
att, med upphäfvande af införselförbudet å topp-, kandi- och kaksocker,
de i Kongl. Maj:ts förslag åtskiljda rubrikerna »krossadt lump-, havanna-,
terres- samt andra till sockerhalten lika slag» med 4 sk. 6 r:st och
»topp-, kandi- och kak»- med 6 sk. införseltull, per skålpund, må sammanföras
i en rubrik: topp-, kandi-, kak-, krossadt lump-, havannaterres,
samt andra till sockerhalten lika slag» och åsättas 5 sk. införseltull
per skålpund.
För spanmål har Kongl. Majit, under åberopande af Sin nådiga proposition
(JV° 22) angående åtgärder för beböfvandes undsättning i missväxtår och dermed
gemenskap egande frågor, ansett nu gällande införselafgifter böra med en fjerdedel
nedsättas.
Ofver hvad i nämnde nådiga proposition blifvit föreslaget i fråga om annat,
än lullafgiflerna å spanmål och deras oföränderlighet under viss lid, tillkommer det
icke Bevillnings-utskottel att afgifva yttrande; och som de å spanmål nu gällande
införselafgifter icke uppgå till mera än 20 procent af värdet, samt jordbruket härstädes,
till följd af klimatiska förhållanden, svårligen lärer kunna med en ringare
skyddstull bestå i täflan med närgränsande fruktbarare länder, anser utskottet sig,
med afvikelse från Kongl. Maj:ts förslag i denna del, böra tillstyrka,
alt nu gällande införselafgifter å spanmål må bibehållas oförändrade;
och ehuru utskottet således funnit sig icke kunna antaga de tullbestämmelser, hvilka
Kongl. Majit, såsom vilkor för spanmålstullens oföränderlighet under viss tid, föreslagit,
anser utskottet sig likväl, för befrämjande af både landtbrukets och handelns
på en fix spanmålstull ytterst beroende förmåner, böra föreslå,
att Rikets Ständer i underdånig skrifvelse hos Kongl. Majit anhålla, att,
oaktadt afvikelsen från Kongl. Majits förslag angående sjelfva tullbeloppen
och utan afseende å de beslut, sorn för öfrigt i anledning af omförmälda
nådiga proposition, angående åtgärder för beböfvandes undsättning
i missväxtår, varda af Rikets Ständer fattade, spanmåistullen mätte förblifva
oförändrad under viss bestämd tid af minst 3 år.
1 öfverensstämmelse med Kongl. Majits förslag, tillstyrker utskottet,
att speldosor må i noten hänvisas lill slöjdevaror, ej specificerade; och
att införseltullen å »spetsar, uddar och blonder, silkes och linne», må nedsättas
från 6 till 3 ridr skålpundet.
Hvad angår den i utförseltarifen, i öfverensstämmelse med nu gällande taxa, å
artikeln spillning, affall och spån till 10 procent af värdet antagna tullafgift; så
anser utskottet sig, på enahanda grund, som föranledt bestämmandet af 25 procents
införseltull å gödningsämnet »rå och oarbetade ben», böra tillstyrka,
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
55
att utförseltullen å »spillning, affall och spån» må höjas till 23 procent
af värdet.
För stenkolsstybb eller cindres, som i gällande taxa är tullfritt till införsel,
har Kongl. Maj:t icke eller föreslagit någon införselafgift; men då de stenkol, som
från Höganäs erhållas, åtminstone för flera ändamål äro lika tjenliga som den stybb,
hvilken från England införes, och Höganäs stenkolsverk med derå nedlagda betydliga
kostnader synes böra med någon tullafgift skyddas vid täflan med utländska
produkter af jemförlig beskaffenhet, hemställer utskottet,
att stenkolsstybb eller »grus», hvilket sistnämnda ord närmare än ordet
»cindres» utmärker det dermed afsedda slag, må med tullvärde af 40
sk. åsättas 4 sk. införseltull per tunna.
Såsom Kongl. Maj:ts förslag innehåller, anser utskottet
rubriken »strumpor» böra erhålla följande förändrade lydelse och indelning:
»strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning tillverkade
arbeten»
»silkes-»
»halfsiden-»
»andra slag»;
äfvensom införseltullen å »silkes-» böra nedsättas från 3 till 3 r:dr, samt
å »halfsiden-» bestämmas till 1 r:dr 24 sk. skålpundet.
För strumpor »andra slag», deri nu specificerade »bomulls-» med 2 r:dr 10 sk.
8 r:st, »redgarns-» med 40 sk. och »andra slag» med 1 r:dr 16 sk. införseltull
per skålpund, komma att innefattas, har Kongl. Maj:t föreslagit 36 sk. införselafgift;
och ehuru utskottet anser det vara nödvändigt, att nu å »bomulls-» och »andra
slag» strumpor stadgade afgifter betydligt nedsättas, har utskottet likväl funnit
den af Kongl. Maj:t föreslagna tullsats böra något modifieras; hvadan ock utskottet
föreslår,
att införselafgiften å »strumpor, andra slag» må bestämmas till 1 r:dr
skålpundet.
Instämmande i Kongl. Maj:ts förslag, tillstyrker utskottet,
att införseltullen å »strumpstickor» nedsättes från 30 till 8 sk. skålpundet
;
att, med följande ändring i redaktionen af de under »strängar» specificerade
slag, nemligen: kantilj, eller öfverspunna basar
af metall,
andra slag
Stenkolsstybb
eller
Cindres.
Strumpor.
Slrumpslic
kor.
Strängar.
56
Bevillnings-Ulskottets Utlåtande, N:o 13.
Slålarbelen,
ej specificerade.
Stärkelse.
Svampar,
ätbara.
Sågblad.
Såpa.
Sjökort.
Talg.
införselafgiften å sistnämnda rubrik nedsättes från 1 r:dr 24 sk. till 1
r.dr skålpundet;
alt under »stålarbeten» må införas dels en ny rubrik för tråd med 4
sk. 6 r:st införseltull per skålpund, dels ock den genom serskildt nådigt
beslut meddelade föreskrift, att för tillverkning af sådana arbeten, hvartill
utländsk ståltråd erfordras, sådan tråd må, efter pröfning af behofvet
och med serskildt tillstånd af Kommers-kollegium införas, emot tull af 10
procent å värdet, samt att införseltullen å stålarbeten, andra slag, ej specificerade,
må nedsättas från 1 r:dr till 24 sk. skålpundet; och
att nu gällande införseltull å stärkelse, hvit, 1 r:dr nedsättes till 32 sk.
lispundet.
För systematiskt ordnande af tulltaxan i afseende å artikeln svampar, har ut
skottet
ansett lämpligt, att de å serskilda ställen nu upptagna slag ätbara svampar
sammanföras under denna hufvudrubrik och att de allmännaste slagen deraf, nemligen
champignoner, murklor och tryffel upptagas i noten med hänvisning till hufvudrubriken.
Utskottet föreslår alltså,
att, med godkännande häraf, artikeln svampar må erhålla följande redaktion
och tullbestämmelser, nemligen,
svampar:
ätbara alla slag, 1 r:dr värde och 12 sk. införseltull per skålpund.
Sug- 2 r:dr 24 sk. värde och 12 sk. införseltull per skålpund,
andra slag 1 r:dr värde och 5 sk. införseltull per lispund.
Såsom Kongl. Majit föreslagit, torde
.införseltullen å »sågblad» böra från 9 till 8 sk. nedsättas; och
införseltullen å »såpa» likaledes nedsättas, nemligen från 36 lill 24 sk.
lispundet.
Den i noten under bokstafven S uti gällande taxa för »sjökort» lemnade hänvisning,
hvilken ur Kongl. Maj:ts förslag helt och hållet uteslutits, anser utskottet
böra bibehållas med den förändring, att sjökort hänvisas till kartor, i
stället för »böcker».
I afseende å artikeln talg, hvarå nu gällande införseltull, 24 sk. lispundet,
blifvit i Kongl. Maj:ts förslag bibehållen, har herr Hjerta, L., hos höglofi. ridderskapet
och adeln anfört, att, då denna artikel, som utgjorde en af våra första nödvändighetsvaror
under den mörka årstiden, frambringades till så ringa qvantitet inom
landet, att den, med få undantag, förbrukades af producenterne sjelfve, tullfri införsel
deraf borde beviljas, eller införseltullen åtminstone nedsättas till hälften, 12
sk.,
Bcvillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 13.
57
sk., såsom den i sjelfva verket utgjorde, så lange, handelslullen med Ryssland egde
bestånd.
Då emedlertid talg, ehuru en ganska vigtig del af Iandtbrukets alster, redan
är åsatt vida lägre tull i förhållande till värdet, än öfriga landtmannavaror, samt
ytterligare nedsättning i denna tull, utom det men för landtbruket, som deraf kunde
följa , otvifvebiktigt skulle medföra icke obetydlig minskning i tullinkomsterna, anser
utskottet sig böra tillstyrka,
att, såsom Kongl. Maj:t ock föreslagit, införseltullen å talg fortfarande
må bibehållas vid 24s k. lispundet.
På sätt Kongl. Maj:ts förslag innehåller, anser utskottet
artikeln »tegel» böra med uteslutande af specifikationen för »eldfast» och
»klinker» indelas i »mursten, alla slag», med 4 r:dr, och i »taksten» med
6 r:dr 32 sk. införseltull per 1000 stycken; äfvensom
rubriken »tennlikar» böra ur texten utgå och i noten hänvisas till arbetad
messing.
Utskottet instämmer äfven i Kongl. Maj;ts förslag,
att införselafgifterna å nytt arbetadt tenn må nedsättas: å »olackeradt»
från 12 till 8 sk. och å »lackeradt» från 16 tili 12 sk. skålpundet.
Dock torde dessa rubriker, på sätt för arbetadt bly här ofvan blifvit föreslaget,
böra erhålla följande lydelse:
Tenn:
arbetadt, nytt: omåladt och, olackeradt, måladt eller lackeradt.
För artikeln tobak, hvaraf blad äro åsatte 7 sk. och stjelkar 4 sk. införseltull
per skålpund, har Kongl. Maj:t, med undantag af någon rättelse i sjelfva redaktionen,
endast föreslagit den förändring, att införseltullen å cigarrer skulle nedsättas
från 1 r:dr 6 sk. till 1 r:dr skålpundet.
Deremot har herr vice talmannen Brinck inom vällofi. Borgareståndet uttryckt
den åsigt, att tobaksblad och stjelk borde åsättas gemensam införseltull af 6, helst
4 sk. skålpundet; hvarefter herr C. G. Gustafsson, uti en inom samma Riksstånd
väckt och till utskottet remitterad motion, för tulltaxans förenkling, genom likartade
artiklars sammanförande under en rubrik, hvarigenom lättnad för de trafikerande
och tulltjenstemännen samt enkelhet i tullverkets uppbörd och redovisning bereddes
och framför allt retelse till underslef förekommes, samt på det tobaksodlingen inom
landet måtte uppdrifvas genom ökad införseltull å utländsk tobaksstjelk, föreslagit,
att gemensam införseltull af 6 sk. skålpundet måtte bestämmas för tobaksblad och
Bilt. lill R. St Fröt. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 8
Tegel.
Tennlikar.
Tenn.
Tobak.
58
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 13.
Tran och
Späck.
Tryffel.
Trädvaror.
stjelk; emot hvilken motion herrar E. G. Lindström och Walley inom Borgareståndet
framställt erinringar.
Då emedlertid den nu till 4 sk. å tobaksstjelk stadgade lullafgift uppgår lill
fullt 66% procent af värdet och nedsättning i införselafgiften å tobaksblad icke
skulle utan betydlig minskning i tullinkomsterna kunna medgifvas samt svårighet icke
möter, att vid tullbehandlingen urskilja blad och stjelk, anser utskottet sig böra tillstyrka,
att, utan afseende å herrar Brincks och Gustafssons ifrågavarande framställningar,
nu gällande skiljaktiga införselafgifter å tobaksblad och stjelkar
må bibehållas;
Och hemställer utskottet i öfrigt, alt, såsom Kongl. Maj:t föreslagit,
införseltullen å »cigarrer» må nedsättas till 1 r:dr skålpundet samt den
förändrade redaktion, utskottets taxeförslag utvisar, för artikeln tobak antagas.
1 öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag, anser utskottet,
»tran och späck, alla slag», böra förtullas efter vigt, i stället för kannvis;
Men då nu gällande införseltull 2 r:dr 24 sk. för 60 kannor närmare motsvarar
6 än 7 sk. lispundet och skäl till förhöjning i denna afgift icke förefinnes,
hemställer utskottet,
att den å tran och späck, alla slag, af Kongl. M»j:t föreslagna införseltull
7 sk. må nedsättas till 6 sk. lispundet.
Till följd af hvad utskottet bär ofvan angående artikeln svampar föreslagit,
lärer rubriken »tryffel» böra ur texten utgå.
På sätt Kongl. Maj:t i afseende å artiken trädvaror föreslagit, tillstyrker utskottet:
att för bjelkar och sparrar af furu och gran, »af 8 till och med 10 tum
midtpå» och »deröfver» må under en rubrik, som, med någon ändring i
redaktionen af Kongl. Maj:ts förslag, torde böra lyda: »af 8 tum och
deröfver», bestämmes 12 sk. införseltull per stycke;
att det i nu gällande taxa befintliga stadgande, att bjelkar och sparrar
kunna utföras både liksidiga och platta, jemväl må utsträckas till införseln;
att rubriken »ribbor, längre eller kortare» må, med uteslutande af den
derunder nu befintliga anmärkning, erhålla denna lydelse: »ribbor, sågade,
längre eller kortare»;
att de nu specificerade slagen al-, gran- och tallved må uteslutas och
inbegripas under rubriken »andra slag» samt införseltullen derå nedsättas
till 16 sk. och utförseltullen till 36 sk. famnen; och
att rubriken »svarfvarearbeten ej specificerade, med eller utan betsning,
målning eller lackering» må utgå och inbegripas under rubriken »alla
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 13.
59
andra mer eller mindre arbetade trädvaror, ej specificerade etc.» och
införseltullen å denna rubrik nedsättas från 55Vs till 23 procent af värdet.
Äfvensom utskottet instämmer i Kongl. Maj:ts förslag derutinnan
alt af artikeln »stäfver, lagg- och botten-», som nu är indelad i 3 klasser,
de tvänne första må åter, såsom i 1841 års taxa, sammanföras till en,
nemligen: »af till och med 42 verktums längd å de förra och högst 27
verktuins längd å de sednare»; och
att utförseltullen å dessa dimensioner stäfver »af bok, furu eller gran»
må nedsättas från 1 sk. 6 r:st. till 1 sk. för 120 stycken.
Kongl Maj:t har derjemte föreslagit, att ulförseltullen af ekstäfver af nyssnämnde
dimensioner skulle nedsättas från 8 till 4 sk. per 120 stycken, samt ansett nu gällande
införselafgifter å ekstäfver »af högst 42 verktums längd å lagg- och 27 verk
tums
längd å bottenstäfver», 40 sk. samt »derutöfver», 2 R:dr 24 sk. böra oförändrade
bibehållas.
Men då det är angeläget att tunnbindarehandtverket erhåller råämnet för sin
tillverkning till någorlunda billigt pris, anser utskottet
ofvannämnde utförseltull å ekstäfver, 8 sk. böra bibehållas, samt införselafgiften
å ekstäfver skäligen kunna nedsättas, å de mindre dimensionerne
från 40 till 32 sk., och å de större från 2 R:dr 24 sk till 2 R:dr för
120 stycken.
Knligt gällande taxa äro bräder och plankor sågade »af ek och ask» samt »af
alm, bok, björk och andra inom landet växande ej specificerade trädslag», ehuru belagde
med samma införseltull, åtskiljda i 2 rubriker, emedan de af ek och ask, men
icke de öfriga, tillika äro åsatte u! försel lull.
Nu, då in- och utförseltarifferne blifvit skiljda, erfordras icke nämnde i Kongl.
Maj.ts förslag till införseltariff bibehållna 2:ne rubriker, utan
torde bräder och plankor »af alm, ask, björk, bok, ek och andra inom
landet växande, ej specificerade trädslag» kunna uti införseltariffen till en
rubrik sammanföras.
I öfverensstämmelse med gällande taxa, innehåller Kongl. Maj:ts förslag utförsellull
af 3 sk. stycket för endast sådana bjelkar och sparrar af furu och gran, som
äro af mindre tjocklek än 5 tum midlpå.
Deremot har Herr Stenberg inom välloll. Borgareståndet dels såsom anmärkning
vid Kongl. Maj:ts förslag, dels ock genom väckt motion yrkat, att timmer och
sparrar af mindre än 9 tums tjocklek icke måtte få tullfritt utföras, utan lagstiftningen
i afseende å utförseln deraf i möjligaste mån skärpas.
60
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
Tvål.
Tågvirke.
Ur.
Visitkort.
Vadd.
Vekar.
Verktyg.
Vin.
Då sparrar under 8 tums tjocklek midtpå kunna anses vara af omogen skog,
hvars utförsel icke bör medgifvas tullfrihet, tillstyrker utskottet, i nära öfverensstämmelse
med Herr Stenbergs motion,
att för »sparrar af furu och gran, af mindre tjocklek än 8 turn midtpå»
må bestämmas 3 sk. utförsellull per stycke.
Såsom Kongl. Maj:t föreslagit, anser utskottet
redaktionen för artikeln tvål böra blifva
»parfumerad»
»andra slag»
samt införseltullen å den förra rubriken nedsättas från 16 till 12 sk.
skålpundet.
För nytt tågvirke har Kongl. Maj:t, på grund af föreslagna tullfriheten för
ohäcklad hampa, ansett nu gällande införseltull 36 sk böra till 24 sk. lispundet
nedsättas; men då utskottet icke kunnat tillstyrka tullfrihet vid införsel af hampa,
kan utskottet icke eller understödja en så betydlig nedsättning i tullafgiften för tågvirke,
utan hemställer,
att införselafgiften å »tågvirke, nytt», må bestämmas till 30 sk. lispundet.
På sätt Kongl. Maj:ts förslag innehåller torde
införseltullen å »delar af ur» böra nedsättas från 2 till 1 R:dr skålpundet,
rubriken »visitkort» uteslutas ur taxan och i noten hänvisas till papper;
färgadt, prässadt tryckt, figureradt, försilfradt eller förgyldt;
hufvudrubriken »vadd» utgå och bomullsvadd med till 6 sk. per skålpund
nedsatt införseltull upptagas under bokstafven B, samt silkesvadd i
noten hänvisas till taxans sista rubrik;
»vekar, lamp- och ljus-» sammanfattas i en rubrik med 20 sk. införseltull
per skålpund; och
införseltullen å »verktyg, ej specificerade», nedsättas från 20 till 13 procent
af värdet.
Uti gällande bestämmelser angående artikeln vin, har utskottet icke eller ansett
sig böra föreslå någon förändring.
I stället för gällande förtullningssätt efter kannlal för bränvin och sprit samt
vin, har inom utskottet blifvit föreslaget, att dessa varor skulle förtullas efter vigt
på sätt tullkammaren i Norrköping uti afgifvet utlåtande närmare utredt. Beräknin
gen
af 3% buteljer per kanna för spirituosa, som inkomma på buteljer, kunde väl,
säger tullkammaren, i allmänhet antagas vara riktig, men vore dock i flere fall osäker
och i vissa oanvändbar. Den föreskrifna rojningen af vin och spirituosa på fastager
skulle, långt ifrån att gifva exakt begrepp om kärlens verkliga rymd, tvertom
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 13.
61
för de flesta fall lemna elt för afgiftsberäkningen högst ofördelaktigt resultat, hvarom
ock närmare på vetenskaplig grund gjord utredning funnes i en från trycket nyligen
utgifven afhandling »om rnätkäppen lör utrönande af våtvarukärls rymd.» Utom den
osäkerhet, som vore en oundviklig följd af kärlens ständigt vexlande, oregelbundna
form, underlättade rojningsmethoden bedrägerier af mångfaldig beskaffenhet, deraf tullkammaren
uppgifvit flera, sorn skulle komma rojstocken att utvisa mindre rymd än
kärlens verkliga; och ansåg hemälde tullkammare säkraste medlet för betryggande af
statens rätt, på samma gång nödig skyndsamhet vid lullbebandlingen icke minskades,
skola vinnas genom den af Tyska tullföreningen redan antagna vigtförlullningen; i
hvilket hänseende ock då 1 kanna vin i medeltal vägde 6 skålpund samt 1 kanna
bränvin och sprit af 8 graders styrka S5/g skålpund, de af Kongl. Maj:t föreslagna
tullafgifter skulle, med uteslutande af hrutna tal, utgöra: för bränvin och sprit, konjak,
fransk, af till och med 12 graders styrka 5 sk. 8 r:st.; deröfver, 8 sk. 6 r.st.,
för alla andra slag, odestileradt eller destileradt af till och med 8 graders styrka,
4 sk. 3 r:st.; för hvarje överskjutande full grad, tillökning af 2V8 r:st.; för vin på
fastager 4 sk. och på buteljer 8 sk., allt per skålpund.
Ehuru denna fråga, äfven med förenämnde upplysningar, icke är i så utredt
skick, att utskottet nu kunnat till antagande föreslå vigtförtullning af bränvin och
sprit samt vin, anser utskottet densamma likväl förtjena serdeles uppmärksamhet och
tillstyrker derföre Rikets Ständer,
att i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta närmare
utreda förhållandet och, derest vigtförtullning af ifrågavarande artiklar
skulle finnas medföra öfvervägande fördelar, införa bestämmelserna derom
i den blifvande tulltaxan, med möjligen minsta rubbning i do tullafgifter
Rikets Ständer efter nu gällande förtullningsgrund antaga.
Jemlikt Kongl. Maj:ts förslag
torde införseltullen å »vindrufvor» böra nedsättas från 6 till 5 sk. skål
pundet;
och
»Vinsten, rå och renad», sammanföras i en rubrik, med 1 sk. 6 r:st.
införseltull per skålpund.
Med Kongl. Maj:ts förslag, angående hel- och halfsidenväfnader, öfverenstämmer
utskottets bilagde taxeförslag så väl i afseende å redaktion som tullbestammelser,
utom i fråga om införseltullen å helsidenväfnader, alngods, undra slag, hvilken
Kongl. Majit föreslagit till 5 r:dr per skålpund, men utskottet ansett böra något höjas.
Till nämnde rubrik äro nemligen att hänföra icke allenast hittills till införsel
mot tull af 5 r:dr 16 sk., 6 r:dr och 6 r:dr 24 sk. skålpundet tillåtna väfnader,
Vindrufvor.
Vinsten.
Väfnader.
62
Bevillnings-Utskottels Utlåtande, N:o 13.
ulan ock sådana, som nu äro till införsel förbjudna; med afseende å hvilka förhållanden,
jemte artikelns varuvärde, utskottet hemställer,
att införsel!ullen å helsidenväfnader, alngods, andra slag, må bestämmas
till 6 r:dr skålpundet.
1 fråga om ylleväfnader har utskottet väl funnit i allmänhet lämpligt att, såsom
Kongl. Maj:ts förslag innehåller, under en allmän rubrik, omfattande både heloch
halfylleväfnader, upptaga åtskilliga, till sammansättning och form utmärkta och
under allmänt bekanta namn kända väfnader, äfvensom alt hänföra öfriga slag ylleväfnader
under rubrikerna ovalkade och valkade. För tillämpningen af denna i afseende
å uppställningen vigtiga grundsats, synes dock shawlar, shawletter och andra
dukar af ylle, äfvensom flanell, böra under förstnämnde allmänna rubrik specificeras,
serdeles som, hvad flanell angår, tvekan eljelst torde vid tullbehandling uppstå,
huruvida densamma skall anses ovalkad eller valkad; hvaremot namnet vadmal,
äfven med den föreslagna breddbegränsningen, icke afser något till form och väfnadssätt
från andra tvåskäftade ylleväfnader skiljaktigt slag och derföre skulle, om det
bibehölles speciliceradt, kunna föranleda till betänkliga och för klädestillverkningen i
synnerhet menliga missbruk. Då derjemte svårighet lärer möta att med säkerhet
urskilja, huruvida åtskilliga halfylleväfnader äro valkade eller icke; men förstnämnda
förhållande i allmänhet endast skall kunna ega rum med sådana halfylleväfnader, som
till mera än hälften beslå af ull; så har utskottet, på dessa grunder funnit sig
böra föreslå,
den förändrade uppställning för artikeln ylleväfnader, som utskottets bilag—
da förslag utvisar; hvarigenom rubbning i föreslagna tullafgifterna icke
uppkommit i afseende å andra artiklar, än vadmal och valkade, tvåskaf
tade
ylleväfnader, derom utskottet nu går att afgifva yttrande.
Såsom utskottet redan antydt, måste vadmal hänföras till rubriken valkade, tvåskaftade
ylleväfnader, hvilken åter, enligt Kongl. Maj:ts förslag, skulle, i afseende å
tullafgifterna, indelas i 4 klasser, efter trådtalet på tummen i varpen Emot delta
förtullningssält hafva flera betänkligheter uppstått och deribland förnämligast den
stora, om icke rent af oöfvervinnerliga svårigheten, att med säkerhet utröna trådtalet,
hvilken svårighet otvifvelakiigt skulle leda till olika tullbehandling vid serskilda
tullkamrar och lill tvister, menliga både för tulltjenstemännen och de trafikerande.
För utskottet vill det deremot synas, som en för alla väfnader af ifrågavarande slag
gemensam tull, hvars företräde i och för tullbehandlingen är obestridlig, äfven i öf
rigt
skall kunna tillfredsställa hvarje billigt intresse.
Man kan nemligen för visst antaga, alt den gröfre klädestillverkningen, som,
till följd af betydligare konkurrens inom landet, redan är jemförelsevis mest upp
-
Bovillnings-Vtskottets Utlåtande, N'o 13
63
drifven, äfven med bibehållande af den utaf Kongl. Maj:t föreslagna klassifikation
samt tillägg, såsom äfven blifvit yrkadt, af en ännu lägre klass, i allt fall skall hufvudsakligen
undgå utländsk medtäflan; men, om äfven sådan täflan, genom antagande
af en medeltid! å ifrågavarande väfnader, ytterligare försvåras, synes sådant i samma
man billigare, som tillverkningen af gröfre ylleväfnader utgör ett vigtigt föremål för
inhemska husslöjden, hvilken, mindre än fabriksnäringen, kan uthålla större täflan.
Erfarenheten hjnder derjemte, att å en vara, hvilken, likasom de finare ylleväfnaderna,
inom ringa volym eger stort värde, sätta så låg tull, att densamma icke innebär
alltför stor retelse till smugling. Den större konkurrens af medelfina och finare kläden,
som af en gemensam tullsats möjligen är att förvänta, kan icke eller undgå
att i någon mån ega inflytande på tillverkningen af gröfre klädessorlerna. På grund
häraf och sedan den ledamot af utskottet, som, sjelf fabrikant af finare kläden och
representant för landets, i afseende å ylleväfnads-industriens vigtigaste fabriksstad,
deltagit i det af Norrköpings fabriks-societet hos Kongl. Majit gjorda och af Kongl.
Majit gillade förslag till klassifikation af ifrågavarande ylleväfnader, nu mera förklarat
sig, i öfverensstämmelse med egen och flere fabrikanters åsigt, icke kunna annat
än, med frånträdande af samma förslag, föredraga gemensam tull å tvåskafiade yl
leväfnader;
så och då denna medeltull äfven kommer att å vadmal tillämpas, tillstyrker
utskottet,
att valkade tvåskaftade ylleväfnader må, med tullvärde af 6 ridr 32
sk., åsättas gemensam tull af 1 ridr 3 2 sk. skålpundet.
Då den för bomullsväfnader i Kongl. Majits förslag gjorda åtskilnad emellan
»kyprade» och »okyprade», efter hvad erfarenheten gifver vid handen, möjligen skulle
leda till misstag vid tillämpningen, och den under rubriken, »andra ej specificerade,
okyprade» föreslagna klassifikation å »ofärgade» och »färgade» bomullsväfnader icke
synes af behofvet påkallad, enär dit hänförliga väfnader, oberoende af färgningen,
ega ungefär lika värde, tillstyrker utskottet
den i berörda hänseenden förändrade redaktion af artikeln bomullsväfnader,
utskottets förslag innehåller.
Hvad angår föreslagna tullafgifterna å de serskilda slagen af dessa väfnader, så
har utskottet, efter noggrannt öfvervägande af medelvärdet å nedannämnde slag, ansett
sig böra, med frånträdande af Kongl. Majlis förslag derutinnan, tillstyrka,
att införselafgiften å »corderoy, jean, manchester, parkum, sammet och
satin» må bestämmas till 28 sk.; å rubriken »andra ej specificerade, ofärgade
eller färgade» till 36 sk. och »tryckta och pressade» till 1 ridr samt
för »sbawlar och shawletter och andra dukar, äfvensom genom fasonering
till förkläden utmärkta tyger», till 1 ridr, allt per skålpund.
64
Bemllnings-Utskottels Utlåtande, N:o 13.
Beträffaude vidare linne- och hampväfnader, så anser utskottet icke fullt skäl
förefinnas att, såsom Kongl. Maj:t föreslagit, för blaggarn, buldan och kanfas, som förnämligast
utgöra föremål för husslöjden, sätta gemensam och lika låg tull, med den
å segelduk och tältduk i gällande taxa stadgade; äfvensom och då de i laxan nu
serskildt specificerade artiklarna damast, dräll, linön, lärft och andra slag blifvit i
Kongl. Maj:ts förslag sammanförda i en rubrik med sistnämnde lydelse och 1 r:dr
införselafgift per skålpund, men dräll hittills dragit endast 56 sk. införseltull och
anledning till förhöjning deri icke är för handen, samt deremot af öfriga nyssnämnde
specificerade väfnader lärft, hvaraf 1 qvadrataln väger till och med 5 lod, varit förbjudet
lill införsel, och andra slag lärft, damast och linön åter dragit tull från 2 r:dr lill
1 r:dr 32 sk. skålpundet, utskottet anser nödigt, att lärft af nämnde finare beskaffenhet,
äfvensom andra slag lärft, damast och linön upptagas under serskilda rubriker
med högre tullafgifter, än dem af Kongl. Maj:t föreslagna, och att derefter rubriken
andra slag, derunder dräll hänföres, varder åsatt den för sistnämnde artikel
nu stadgade afgift.
Innan utskottet går att föreslå de här antydda förändrade tullafgifter, anser
utskottet sig, jemväl, till bemötande af gjorde anmärkningar emot borttagande af
förbudet för införsel af vissa slag lärft, böra tillkännagifva, att delta förbud först
infördes i 1841 års tulltaxa, då äfven tullafgifterne å sådant lärft, hvars införsel
vidare tilläts, blefvo betydligen förhöjda; och att, oaktadt dessa restrictiva åtgärder,
den lofiiga, äfvensom sannolikt den olofliga, importen af lärft sedermera stigit, utan
att inhemska lärftstillverkningen genom restriktionerna vunnit någon förkofran.
Zink.
Ångpannor.
Till följd af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker utskottet,
att, med bibehållande för »segelduk och tältduk» under en rubrik af 6 sk.
införseltull, »blaggarn, buldan och kanfas» må i serskild rubrik åsätlas 8
sk. införselafgift; att lärft, hvaraf 1 qvadrataln väger lill och med 3 lod,
upptages i serskild rubrik och åsättes 3 r:dr 36 sk. införseltull; att »lärft
andra slag, damast och linön» under en rubrik åsättas införselafgift af 1
r:dr 16 sk.; och att införselafgiften å rubriken »andra slag» bestämmes
till 56 sk., allt per skålpund.
Såsom Kongl. Maj:t föreslagit, anser utskottet.
arbetad zink bör delas i omålad och olackerad med 2 sk. och i målad
eller lackerad med 6 sk. införseltull per skålpund;
införseltullen å ångpannor böra nedsättas från 20 till 15 procent af värdet;
och
införselafgiften å ägg bör jemkas från 2 till 1 sk. 4 r:st. per skålpund.
Bevillnings-Utslcottets Utlåtande, N:o 13.
65
Då den i noten till Kongl. Maj:ts förslag, likasom i gällande taxa, befintliga
hänvisning »ål; se fisk» synes alldeles obehöflig, föreslår utskottet,
alt nämnde hänvisning må ur noten utgå.
För alla andra än här ofvan nämnde artiklar har utskottet, med undantag af
några rättelser i tullvärdena, icke ansett förändring i gällande bestämmelser nödig;
och äro alla sådana artiklar i utskottets bilagde taxeförslag med en stjerna (*) utmärkta.
Beträffande de serskilda vid förbudens borttagande ifrågasatta öfvergångsåtgärder
och af Norrköpings fabriks-societet begärda kontroller, hvarom Kongl. Maj:ts förslag,
i sammanhang med frågan om artikeln väfnader, närmare förmäler; så tillstyrker utskottet,
i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag,
att ingen af de artiklar, som, nu förbjudna, hädanefter tillåtas till införsel,
må på kreditupplag uppläggas, och ej eller på nederlag, annorlunda
än till återutförsel, i städerna Stockholm, Götheborg, Carlshamn, Landskrona
och Söderköping.
Äfven har Kongl. Maj:t såsom öfvergångsåtgärd föreslagit, att flera hittills förbjudna,
på en serskild förteckning Litt. E. uppräknade, artiklar icke skulle få införas
till andra städer, än Stockholm, Götheborg, Malmö, Kalmar, Norrköping, Gefle och
Helsingborg; vid hvilket förslag den anmärkning af flere ledamöter inom väliofl.
Borgareståndet blifvit gjord, att denna inskränkning i stapelstädernas lika rättigheter
att införskrifva varor vore obillig och skadlig; hvarjemte en ledamot herr Tauson
yrkat, att om berörde inskränkning till vissa städer skulle antagas, Carlshamn åtminstone
måtte blifva tillagd oinskränkt införselrättighet.
Vid öfvervägande af denna fråga har utskottet icke förbisett den ökade säkerhet
mot missbruk vid införsel af vissa artiklar, som, om sjelfva tulltaxan antagits,
sådan Kongl. Maj:t föreslagit densamma, skolat tillskyndas inhemska näringsidkare,
geuom införselrättens inskränkning och den deraf beroende möjligheten för desse
näringsidkare att halla fabriksombudsman i de få städer, der införsel kunnat ega
rum; men då utskottet i tulltaxan föreslagit sådan förenkling af rubrikerne för de
artiklar, socker och väfnader, hvilka hufvudsakligast med inskränkningen kunnat afses,
att någon svårighet att urskilja artiklarnas förtullningsklasser icke vidare kan befaras,
och det skäl för inskränkningen, som hufvudsakligen från en sådan svårighet hemtats,
följaktligen, med antagande af utskottets förslag, icke mera förefinnes, så och
med fästadt afseende derjemte å de lör handeln menliga verkningar, som inskränkningen
tvifvelsutan skolat medföra, anser utskottet sig böra tillstyrka,
Bili till R. St. Prol. 1817 och 1848. 5 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 9
66
Bevillnings-Ulskotlets Utlåtande, N:o 15.
att rättigheten att införa hittills förbjudna, men hädanefter lill införsel
lofgifna, varor må tillkomma alla stapelstäder.
De af Norrköpings fabriks-societet i öfrigt föreslagna kontroller, i afseende å
hittills förbjudna ylleväfnader, nemligen:
l:o att de icke skulle få införas med andra än däckade fartyg af minst 20
lästers drägtighet;
2:o att i manifestet, hvilket konsul i lastningsorten bestyrker, äfvensom i konnoissemenlerna,
noga borde upptagas icke allenast märke och innehåll för hvarje
kolly, utan ock dess volym och vigt;
3:o att förtullning af sådana väfnader icke skulle få ega rum, med mindre
serskild tillförordnad fabriks-ombudsman dervid vore närvarande för att bevittna
lortullningens riktighet genom påskrift å plakatstämpeln; och
4:o att alla kläden, som konfiskerades, skulle föras till tullkammaren i närmaste
stad, hvarest införsel af kläden vore medgifven, för att der förses med konfiskationsstämpel
och på auktion försäljas, anser utskottet, på de i Kongl. Maj:ts förslag
anförda skäl,
icke böra bifallas.
Och då fabriks-societelens hemställan om förnyade föreskrifter angående plakatstämpelns
beskaffenhet kommer under Nådig pröfning i sammanhang med andra
på Kongl. Maj:ts afgörande beroende likartade frågor,
torde något serskildt yttrande derom här icke erfordras.
Norrköpings fabriks-societets tillika gjorda begäran, att viss tid och minst ett
år måtte bestämmas till de äldre med nu stadgad tull på råämnena belastade förlagens
upparbetande, innan den nya tulltarifen vidtager, anser utskottet, på sätt i
Kongl. Majts förslag ock blifvit vttradt,
böra förfalla.
Såsom följd af bärförut i afseende å tullbestämmelserna föreslagna afvikelser
Förteckning f™11 Kongl. Maj:ts förslag, hafva följande rättelser i förteckningen öfver vid införsel
öfver vid in- tullfria varor blifvit nödiga, nemligen dels att ur förteckningen utesluta artiklarna
försel lull- »hampa, ohäklad»; »murklor», jemte sednare momentet under rubriken »flyttsaker»,
fria varor. gfvensom artikeln »stenkolsstybb eller cindres»; dels ock i förteckningen intaga artikeln
»läster till skoarbeten» samt tillägga: vid rubriken »apotheksvaror» den kontrollföreskrift,
vetenskapsmän för införsel af nämnde varor äro underkastade; och
vid rubriken »bilder alla slag» inskränkning till konstnärsarbeten.
Härförutan, och då med rubriken »korkträd» menas korklark samt den under
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13. 67
hufvudrubriken »sten» serskildt upptagna artikeln »eldfast sten» möjligen kunde föranleda
det missförstånd, att eldfast tegel blefve ansett tullfritt vid införsel, föreslår
utskottet,
att rubriken »korkträd» ändras till korkbark', och
att rubriken »eldfast sten» uteslutes, såsom i allt fall inbegripen under
rubriken »sten all annan, i införseltarifen ej specificerad., oarbetad eller i
block».
Uti den af Kongl. Maj:t föreslagna tarif för creditupplaget och transiloafgilten,
har Kongl. Maj:t, till följd af Sitt beslut om tullvärdenas uteslutande ur taxan,
funnit den förändring nödig, att de på nämnde tullvärden grundade minimi-qvantiteter
för kreditupplaget nu böra, såsom före 1841 års taxa, bestämmas till visst
mått, mål eller vigt, men till den myckenhet ungefärligen, i jemna 100- eller 10-  tal, som de nu utgöra, och med transitoafgiften jemväl fortfarande antagen till viss
procent af varuvärdena, men i bestämda belopp utsatt; hvarvid Kongl. Maj:t dock
ur larifen uteslutit artiklarne romersk alun, hamp- och lin- blår, piphufvuden, af
sjöskum samt de, enligt Kongl. Maj:ts förslag, tullfria artiklarua oarbeladt elfenben
och ohäcklad hampa.
Ehvad tullvärdeskolumnen kommer att uteslutas, eller, såsom utskottet föreslagit,
i taxan qvarstå, har utskottet ansett den af Kongl. Maj:t föreslagna förändrade
uppställningen af kredilupplags-tarifen böra antagas; hvadan utskottet utan
annan ändring än att, i följd af hvad förut blifvit föreslagit, rubriken »canel och
cassia lignea» rättas till canel alla slag; att från rubriken »gryn, utom af spanmål
och s. k. paddy» orden »och s. k. paddy» uteslutas; att vid rubriken »hampa, häklad»,
sistnämnde ord utgår och transito-afgiften nedsättes från 24 till 16 sk. skeppundet;
samt att rubriken »humla» rättas till humle, tillstyrker,
alt, med iakttagande af dessa ändringar, ifrågavaranda tarif må af Rikets
Ständer godkännas.
Pä sätt Kongl. Maj:t i afseende å tulltaxe-underrätt elserna föreslagit, anser utskottet
nu
gällande 1 och 4 §§ böra alldeles utgå;
ordet »helfria» i 3 § böra uteslutas;
Tarifen för
kredilupplagel
och Iransilo-afgiften.
Tulllasce-un
derrätlelser
na.
§§ i och 4.
§ 3 nu 5.
68
Jlevillnings-Ulskottets Utlåtande, N:o 13.
§ 6 nu 4.
§ 9 nu 7.
§ 11 och 14
nu 9 och 12.
§§lo och20
nu 13.
sista momentet af 6 §, som blifver den 4, böra erhålla den förändrade
redaktion, förslaget innehåller; samt
den i 9 §, blifvande 7 §, begagnade benämning »societet» böra utbytas
mot förening.
Sista momentet af 9 §, som medgifver schäferiegare och ullproducenter rättighet
att i de städer, dit grof ull får införas, hålla ombud för tillsyn på förtullningarne
deraf, har Kongl. Maj:t, i följd af Sitt förslag att belägga all ull med lika
tull, ansett böra uteslutas; men då utskottet bibehållit ullen i 2 klasser, med olika
tullsatser, torde
9 § sista momentet böra qvarstå vid blifvande 7 § med den förändrade
redaktion, som af förslaget, att grof ull får införas till alla stapelstäder,
påkallats.
De i 11 och 14, blifvande 9 och 12, §§ gjorda redaktions-förändringar stå
i nödvändigt sammanhang med besluten om förbudens upphörande samt om kreditupplags—tariffens
förändring och
torde alltså godkännas.
Utskottet tillstyrker, att, på sätt Kongl. Maj:ts förslag innehåller,
för nya fabriksanläggningar erforderliga machinerier, som alldeles icke eller
ej till full godhet vid inhemska macbineriverkstäder tillverkas, eller icke
kunna från dem inom lämplig tid erhållas, må efter pröfning af Kommers-kollegium,
tullfritt införas; och att föreskrift härom i taxeunderrättelserna
meddelas.
Kongl. Maj:t har jemväl föreslagit, dels att den nu i 20 § 1 mom. till 23
procent inedgifna restitution å belöpande tullumgälder för skeppsförnödenheter, som
visas hafva blifvit till här nvbygda fartygs tackling och utredning införda och använda,
måtte utsträckas till 50 procent, dels ock att den i 2 mom. af samma §
stadgade restitution till bela beloppet af erlagda tullumgälder, med undantag af en
nederlags-rekognitionen motsvarande afgift, för skeppsförnödenheter till tackling och
utredning af härstädes för utländsk mans räkning nybyggda fartyg, skulle bibehållas,
och föreskrifterna härom intagas i föreslagna 13 §:s 3:dje och 4:de mom.
I anledning af dessa stadganden och Kongl. Maj:ts förslag derutinnan, hafva
motioner blifvit inom vällofl. Borgareståndet väckta af
1 :o herr C. G. Gusstafsson, som yrkat, att nämnde till förmån för skeppsbyggerierna
ocb skeppsredarne, men på bekostnad af de inhemska tillverkningarne utaf
skeppsförnödenheter, beviljade undantag nu mera, då svenska skeppsförnödenheternas
godhet och billiga priser gjorde undantagen obehöfliga, desto heldre måtte upphöra,
som de endast satte inhemska tillverkningarne i oförtjent misskredit; ocb har
Bevillnings-Ulskottets Utlåtande, N:o 13.
G9
herr Gustafsson vidare åberopat de här ofvan omförrnälda, till Kongl. Maj:t ingifna,
underdåniga påminnelser vid åtskilliga skeppsredares i Götheborg underdåniga ansökning
om enahanda förmån i afseende å tullfrihet för skeppsförnödenheler, som
den utlänningar i 20 § förunnade, och
2:o herr Er. Tjernberg, som deremot påstått, att nyssnämnde, utlänningar
medgifna tullfrihet för skeppsförnödenheter äfven matte utsträckas till svenska medborgare,
hvarigenom skeppsbyggeriet och svenska handelsflottan skulle vinna betydlig
och önskvärd tillväxt.
Utskottet instämmer i Kongl. Maj:ts förslag,
att ofvanberörde till 25 procent af belöpande lullumgälder nu i 20 § 1
mom. medgifna tullrestitution må utsträckas till 50 procent; och att följaktligen
3 mom. af 13 § i utskottets förslag till taxeunderrättelser må
antagas.
Men då den till förmån för utlänningar i 20 § 2 mom. af nu gällande tull—
taxeunderrättelser medgifna större lindring, efter utskottets tanka, innebär orättvisa
emot inhemska skeppsrederierna och numera, då skeppsvarfven, derförutan, otvifvelaktigt
ega full sysselsättning, icke eller för deras skull är behöflig, anser utskottet
stadgandet härom desto heldre böra upphäfvas, som den i föreslagna 3 mom. af 13
§ i allmänhet medgifna ytterligare tullrestitution för skeppsförnödenheter äfven kommer
utlänning, för här i riket nybyggda fartyg, tillgodo; hvadan ock utskottet, med
afseende jemväl å hvad herrar Gustafssons och Tjernbergs motioner innehålla, föreslår,
att-den i 20 § 2 mom. gällande lulltaxeunderrättelser utlänningar medgifne
vidsträcktare tullfrihet för skeppsförnödenheter må upphöra och 4
mom. af den utaf Kongl. Maj:t föreslagna 13 §:n uteslutas.
För öfrigt tillstyrker utskottet, enligt Kongl. Maj:ls förslag,
att 15 och 20 §§ nu gällande tulltaxeunderrättelser sammanföras i den
föreslagna 13 §, med undantag af sista mom. af 20 §, hvilket torde vid
blifvande 3 § böra intagas; och alt ofvan föreslagna stadgande om tullfrihet
för machinerier till nya fabriksanläggningar äfven må i 13 § införas.
I öfverensstämmelse med utskottets förslag att borttaga förbudet mot införsel
af topp-, kandi- och kaksocker, anser utskottet
alla dessa sockerslag böra i nu gällande 14 § införas, på sätt förslaget
till tulltaxeunderrättelser innehåller.
Då genom Kongl, brefvet den 10 Juni 1846 är vordet stadgadt, att vid utförsel
af här i riket tillverkadt krossadt lumpsocker restitution af den för råämnet
erlagda tull må ega rum med 2 sk. 6 r:st. per skålpund; och, hvad angår den tullrestitution,
hvilken bör beviljas för segelduk och packväf af hampa och lin, belop
-
70
Bevillnings-TJtskottets Utlåtande, N:o 13.
pet al denna restitution mäste bestämmas i förhållande till den å råämnena för
dessa tillverkningar stadgade införselafgift, hvilken åter, enligt utskottets förslag, skulle
ä ohäcklad hampa nedsätlas till hälften och å ohäckladt lin till 5/7:delar af nu gällande
bestämmelser, men sådant icke blifvit iakttaget uti den af Kongl. Majit, i
stället för nu gällande 18, föreslagna 15 §; tillstyrker utskottet,
att i blifvande lä § af tulltaxeunderrällelserna må införas, att tullresti
tution för 1 skålpund krossadt lumpsocker utgår med 2 sk. 6 rist,; och
alt den i samma § föreslagna tullrestitution må nedsättas i
för 1 stycke segelduk af hampa
till minst 50 alnars längd, från 8 till -4 sk.
» 1 stycke segelduk af lin
till samma längd från 32 sk. till 22 sk. 6 rist.
» 1 stycke packväf af hampa
till samma längd från 6 till 3 sk.
» 1 stycke packväf af lin
till samma längd, från 2-4 sk. till 17 sk. 6 rist.
I enlighet med Kongl. Majits förslag, anser utskottet
^ nu gällande 19 § böra belt och hållet utgå.
Deremot och i följd af hvad utskottet här ofvan angående utförseln af malm.
rå och osmält, ej specificerad, yttrat, tillstyrker utskottet,
att näst efter nyssberörde lä § må införas en ny § af följande lydelse:
§ 16.
»Vid utförsel af malm, rå och osmält, ej specificerad, skall angifningsvärdet
styrkas genom vederbörande bergstjenstemans i orten uthändigade
embetsintyg, som bör varan till stapelsladsvåg åtfölja samt innehålla, jemte
intyg om värdet, bestämd uppgift, från hvilken grufva malmen är bruten;
börande till angifningsvärdet dessutom läggas kostnaden för malmens forss
§
2a. ling till skeppningsorten».
Såsom följd af förslaget att borttaga alla förbud mot införsel af varor,
enfi^futsk torde den förändrade redaktion af nu gällande 22 §, hvilken är iakttagen
dito 18. uti 17 § af Kongl Majits och 18 § af utskottets förslag, varda anlagen.
§ 25. 1 afseende å 23 § nu gällande taxeunderrättelser, eller den 18, enligt Kongl,
enligt K. M. Majits och 19, efter utskottets förslag, har herr Tjernberg uti ofvannämnde motion
yrkat, att, då nämnde § väl innehölle, huru mycket tjära, beck, årträd och spakämenZ
nen svenska fartyg (ingo till skeppsbehof tullfritt medtaga, men reservspiror till stänger
och rår voro lika angelägna förnödenheter, ett visst efter fartygens storlek lärn
-
Sevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
71
padt antal reservspiror jemväl måtte hänföras till skeppsprovision och från tull be
frias.
Då emellertid denna <§ i 2 mom. innehåller, alt svenska fartyg få till skeppsbehof
tullfritt intaga förnödenheter af hvad beskaffenhet som helst, samt reservspiror
otvifvelaktig! äro att till sådana förnödenheter hänföra, synes det i herr Tjern
bergs
motion äskade stadgande icke erforderligt; hvadan utskottet hemställer,
att denna § må oförändrad bibehållas.
Utskottet instämmer i Kongl. Maj:ts förslag derom,
att det i nu gällande 24 §, som motsvaras af 19 § i Kongl. Maj:ts
och 20 i utskottets förslag, stadgade undantag från föring, när fartyg
anlända från Wismar med spannmål och ull, må upphöra; samt
alt, ehvad tullvärdeskolumnen kommer alt i tariffen qvarstå eller icke,
rättigheten till föring må bero derpå, att tullbeloppet för medförda va
rorna
uppgår till minst 30 R:dr banko;
Hvarjemte utskottet föreslår
den förändrade redaktion af §:ns 2 morn., som bilagde förslag utvisar.
Men 'enär, efter hvad 1839 års tullkommittées protokoll gifver vid handen,
fråga blifvit hos Kongl. Majit väckt derom, att de s. k. föringsmedlen, i stället
att omedelbart tillgodokomma skeppsbesättningarne, skulle levereras till en för hela
riket gemensam pensionsinrättning för svenska sjöfolket; och denna fråga, hvars framgång
otvifvelakligt är högst önskvärd, påkallar Rikets Ständers yttrande så väl i sjelfva
saken, som angående det belopp, hvarmed föringsmedlen må till pensionsinrättningen
utgå, tillstyrker utskottet,
att Rikets Ständer måtte i underdånig skrifvelse hos Kongl. Majit anmäla
sitt begifvande till ifrågasatte användande af föringsmedlen, samt tillika
medgifva, att, så snart pensionsinrältningen varder organiserad, en viss,—
efter uträkning af anordnade föringsmedel för 10 sednast förllutna år i
medeltal, jemförda med lästetalet af de fartyg, för hvilkas besättningar föring
egt rum, — i förhållande dertill bestämd summa må till pensionsinrättningen
anslås för årlig utassignering å tullmedlen, antingen till fixt
belopp eller med jemkning i mån af berörde löstetals till- och aftagande.
Ehvad tullvärdeskolumnen i taxan bibehålles eller icke, anser utskottet
23 § 1 mom. nu gällande taxeunderrättelser böra erhålla den förändrade
lydelse, samma moment i 20 § af Kongl. Majits och 21 § af ut
skottets
förslag innehåller; samt
§ 24
enl. K.|M.
försl. 19.
enl. Utsk.
försl. 20.
§ 25.
enl. K. M.
försl. 20.
enl. Utsk.
försl. 21.
72
Bevillnings-Utskottcts Utlåtande, IS:o 15.
§ 27-
enl. K. M.
försl. 22.
enl. Utsk.
försl. 23.
§ 28.
§ 29.
enl. K. M.
försl. 23.
enl. Ulsk.
försl. 24.
§ 30.
enl. K. M.
försl. 24.
enl. Utsk.
försl. 2S.
det i nu gällande 27 § befintliga yttrande om tolagens beräknande efter
de i taxan varor åsätta värden, böra ur §:n uteslutas.
Och instämmer utskottet jemväl för öfrigt i Kongl. Maj‘ts förslag,
att ur sistnämnde §, sorn i Kongl. Maj:ts förslag har ordningsnummern
22 och i utskottets 23, utesluta föreskriften om frihet från tolag för dertill,
enligt taxan, berättigade varor, och deremot från taxan till ifrågavarande
§ öfverflytta stadganderne, att ull är fri från tolag vid införsel, och
och att för jern och koppar samt deraf tillverkade effekter tolag vid export
ej må beräknas till högre belopp än utförseltullen.
På de i Kongl. Maj:ts förslag anförda skäl,
torde 28 § nu gällande taxeunderrättelser höra utgå.
Det af Kongl. Maj:t föreslagna tillägg vid slutet af nu gällande 29, blifvande
24 § af orden: »med de förändringar och tillägg, som sedermera blifvit i nåder
beslutade och kungjorda»
torde godkännas.
I nu gällande 30 §, som motsvaras af den 24 enligt Kongl. Maj:ts, och den
23 efter utskottets förslag, har Kongl. Maj:t, med bibehållande af nu medgifna tulllindringar,
föreslagit stadgande af det vilkor för samma lindringars åtnjutande vid införsel,
att fartyg, hvarmed införseln sker, skall inom de 3 nästförutgångna åren bevisligen
från svensk lill transatlantisk hamn hafva afgått med minst half last af svenska
produkter.
Häremot hafva anmärkningar inom vällofl. Borgareståndet blifvit gjorda af:
Herr Bergman, som ansett nyssnämnde vilkor komma att vid tillämpningen
möta många svårigheter och bringa Sverige i obehagliga missförstånd med de nationer,
hvarmed på full reciprocitet grundade handels- och sjöfartstraktater äro ingångna
och deribland förenta staterna i Norra Amerika, dit svenska fartyg nu kunde från
produktionsorten tullfritt införa flera artiklar, som eljest drogo 20 procents tull, och
hvarigenom svenska sjöfarten egde stor fraktförtjenst, som i annat fall ginge förlorad;
hvarförutan herr Bergman erinrat, att ifrågavarande vilkor medförde den olägenhet,
att härifrån gifna ordres om inköp och afsändande från produktionsorten af
t. ex. en last tobak, icke kunde expedieras, utan att fartyg just af den qvalifikation
vilkoret bestämmer, funnes i den främmande hamnen; och ansåg herr Bergman det
föreslagna vilkoret, som endast för några få skeppsredare kunde vara fördelaktigt,
höra, såsom i det hela skadligt, utelemnas; och
Herr Murén, som ansett de, till förmån för vissa intressen, medgifna tull—
lindringarne endast förorsaka oreda och, till stöd för sin mening om tull-lindringar
nes
-
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
73
nes upphörande, åberopat det yttrande, herr Presidenten Skogman i detta ämne afgifvit
hos 1839 års tullkommitté.
Så vida ifrågavarande tull-lindringar skola bibehållas och de dermed hufvudsakligen
afsedda ändamål, svenska sjöfartens uppmuntran och beredandet af förmånligare
afsättning för inhemska produkter, vinnas, anser utskottet nödvändigt, att det
af Kongl. Maj:t föreslagna vilkor för tull-lindringarnes åtnjutande, hvarmed likartade
stadganden finnas i andra länder, antages. Men då dessa partiella tull-lindringar,
huru nyttiga de än må hafva varit under den tid, de såsom tillfälliga premier för
nya handelsvägars öppnande beviljades, numera, sedan svenska handeln och sjöfarten
vunnit den utsträckning, som med premiernas beviljande afsågs, icke äro behöfliga,
utan fastheldre gifva handeln en konstlad riktning, som i det hela måste vara
skadlig, har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kikets Ständer
att i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställa, det dessa partiella
tull-lindringar måtte med V3:del årligen minskas och efter tre års förlopp
alldeles upphöra, samt införseltullen å sådana artiklar, hvarför tull—lindrin—
garne hufvudsakligen åtnjutas, i samma mån nedsättas.
Emellertid anser utskottet ifrågavarande § böra i tulltaxeunderrättelserna intagas;
hvadan utskottet, som, lika med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, tror den för siden-,
halfsiden- och bomullsväfnader nu medgifna förmån att få direkt införas från Ostindien
mot tull af 10 procent höra upphöra och undantaget för dessa väfnader från
tillgodonjutande af den i allmänhet, enligt förevarande §, medgifna tull-lindring följaktligen
icke eller böra fortfara, men funnit §:ns första moment tarfva förändrad
redaktion, tillstyrker,
att 23 §, sådan den i utskottets bilagde förslag finnes införd, måtte
godkännas.
Stockholm den 8:de Maj 1848.
Reservationer:
Af herr grefve Posse: »Uti den af herr Prytz afgifna reservation får jag
mig i allo förena uti allt hvad, som rörer in- och utförseltullen, som under Lit. A
och 8 blifvit upptaget, men med dess åsigt om vissa städers bestämmande, der förr
förbudna, nu till införsel tillåtna, varor kunna få införas, kan jag ej instämma, då genom
den förenkling, tulltaxan fått, lätteligen tullbehandlingen, lika väl vid den ena som
andra tullstationen, kan med noggranhet handhafvas, förutsatt, det jag ej har anledning
betvifla, att icke tullbevakningen lika på alla ställen uppfyller sina skyldigheter. Hvad
flik. till R. St. Prol. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 10
74
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande, N:o 13.
åter den sednare punkten angår, att en preskriptionstid förr, än verkställigheten af förbudets
borttagande sättes i utöfning, bordt medgifvas, är jag med herr Prytz liktänkande
och tror just i denna tidpunkt en dylik öfvergångsperiod för de fabricerande varit
lämplig och lugnande för de faror, som förespeglas af en större införsel af främmande
fabrikater, hvilken dock efter min åsigt ej kommer att inträffa.»
Af herr Aminoff: »Emot utskottets beslut att å saltadt kött, ost, smör och
spanmul, alla slag, sätta en högre införseltull, än i Kongl. Maj:ts Nådiga proposition
finnes föreslaget, får jag mig reservera, emedan jag anser de arbetande och
mindre bemedlade samhällsklasserna derigenom komma att ytterligare betungas och
röna större svårigheter för anskaffande af deras oundgängligaste lifsförnödenheter. •
Då hvarje-förändring uti gällande föreskrifter af så vidt omfattande beskaffenhet,
sorn borttagande af de uti hittills gällande tulltaxa bestämda införselförbud,
ovilkorligen måste inverka på de näringar, som af ett sådant förbud varit skyddade,
anser jag rättskänslan fordra, att någon tid bestämmes, innan de nu af utskottet
fattade beslut om förbudens borttagande träda i verkställighet, och föreslår jag i
anledning häraf, alt den nya tulltaxan i afseende å förbudens borttagande först från
och med år 1850 måtte tillämpas.»
Herr Prytz: »Sedan Bevillnings-utskottet godkänt och antagit de i Kongl. Maj:ts
nådiga skrifvelse af den 7 December nästlidet år till Rikets Ständer, med förslag
till ny tulltaxa, framställda allmänna grundsatser, hafva dock, vid taxans upprättande
i detail, afvikelser i flera fall och, såsom mig synes, utan giltiga skäl, blifvit gjorda
ifrån de antagna principerne, hvaraf jag föranledes att i följande omständigheter
mig reservera:
a) i afseende på införseltullen:
l:o Mot de utöfver Kongl, Maj:ts förslag förhöjda tullafgifterna å kött, saltadt,
ost, smör och spanmål.
Att genom hög tull utestänga den lofliga tillförseln af lefnadsmedel och alt
derigenom fördyra desamma, hvilket tungt drabbar de arbetande och fattigaste klasserna
i samhället, är att väcka skälig missbelåtenhet och att söka ett falskt skydd
för landtbruk och ladugårdsskötsel, ty höga priser verka ovilkorligen minskad afsättning.
Hvad serskildt angår den höga spanmålstullen, står densamma i strid mot begäran
om dess oföränderlighet, ty fördelarne af den fria spanmåishandeln gå förlorade,
då en öfverdrifven införseltull förhindrar importen, i tider af missväxt, hunger
och nöd, hvarpå de friskaske exemplen äro att hemta från nästlidet år.
2:o Att hampa, ohäcklad, blifvit belagd med införseltull och att densamma
blifvit höjd å lin, både häckladt och ohäcldadt, är att, till skada för inhemska in
-
Bevillnings-Utskoltcts Utlåtande, N:o 13.
75
dustrien, exempelvis segelduksfabrikationen, fördyra behöfliga och inom landet otillräckliga
råämnen.
3:o Klassindelningen af ull har medfört flere olägenheter; då den likväl af utskottet
blifvit bibehållen och en ännu hög tull, af 6 sk. per skålpund, blifvit påförd
den finare ullen, som utgör råämnet för klädestillverkningen, anser jag delta förfarande
så mycket mera origtigt, som man dervid åsidosatt ett skyldigt afseende å
det borttagna förbudet mot införsel af kläde.
4:o Då tullsatsen å garn bomuls-, ofärgadt, blifvit bestämd till S sk., hade
denna höga skyddstull åtminstone icke bordt utsträckas längre än till och med N:o
40, men garn af högre nummer, såsom icke varande föremål för inhemsk tillverkning,
få införas mot en lägre tull.
Likaså anser jag de förhöjda tullsatserne å garn, linne-, så väl otvinnadt, som
tvinnadt eller trud, oriktiga, ty allt garn, ehuru en förädlad vara, behåller dock
egenskapen af ett råämne för vidare förädling, dels genom handslöjd, dels genom
fabriker.
5:o 'Vid skyddstullsbestämmande, i stället för förbud, kan visserligen icke riktigheten
deraf bestridas, att skyddstullen ej behöfver eller bör vara högre, än att den
inhemska tillverkningen försäkras att genom densamma kunna uthärda konkurrensen
utifrån; likväl torde försigtigheten bjuda att, vid en sådan öfvergång, snarare bestämma
tullsatsen för hög än för låg, och att i intet fall genast göra den lägre
än en mindre förädlad vara af samma art förut åtnjutit i skydd. Af detta skäl
hade socker, lopp- kandi- och kak-, icke bordt åsättas lägre tullsats än 6 sk. per
skålpund, som hittills gällt för den mindre raffinerade arten, krossadt lump, havanna,
terres samt andra till sockerhalten lika slag. Uti dessa tvenne rubrikers nu skedda
sammanslagning till en, under gemensam tullsats af ä sk. per skålpund, är dock
ett tillförlitligare skydd lemnadt åt de inhemska sockerraffinaderierne, än om tullsatsen
å den första klassen hade blifvit 6 sk., men å den andra endast S sk. eller derunder.
6:o Af de i Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse anförda skäl hade den föreslagna
tullsatsen å strumpor, andra slag, 36 sk. per skålpund, bordt antagas; genom förhöjningen
till 1 r:dr å de i andra slag inbegripne redgarns-strumpor är tullen
stegrad med 8 sk. utöfver i nu gällande taxa.
7:o Då genom den å väfnader, ylle-, ovalkade, åsätta införseltullen af 36 sk.
per skålpund, en tullförhöjning af 12 sk. blifvit bestämd å dit hänförliga ylleväfnader,
hvilka, enligt nuvaraude tulltaxa, under rubriken ylle, alngods, alla andra
slag, införtullas efter 24 sk. per skålpund, och då vissa af dessa väfnader icke
hafva mer än högst 2 r;drs värde per skålpund, så skall denna tullstegring leda till
76
B e nilin i n gs - Ut s holtet s Utlåtande, N:o 13.
ökad oloflig införsel, hvarföre jag finner mig böra densamma bestrida.
8:0 De hittills förbudna väfnader ylle-, valkade, så väl tvdskäftade, sorn fler
skäftade,
anser jag lämpligast hafva kunnat och bordt sammanföras under en ge
mensam
tullsats af 2 r:dr per skålpund.
9:o Att under väfnader, linne- och hamp-, intaga en serskild klass lärft, hvaraf
1 qvadrataln väger till och med 3 lod, med den derå åsätta orimliga tullsatsen af
3 r:dr 36 sk. per skålpund, kan jag ej annat än bestrida, under tillstyrkan af det
förslag, utskottets tullafdelning hade afgifvit, att under en rubrik: damast, linön och
lärft, med en införseltull af 1 r:dr 16 sk. per skålpund, omfatta allt lärft i en
gemensam klass; öfvertygad, att den nu bestämda höga tullen å det fina lärftet icke
lemnar den inhemska tillverkningen deraf annat än ett i den höga siffran inbilladt
skydd.
Vidare reserverar jag mig
b) i afseende pä utförseltullen:
l:o Om skäl förefinnas att höja utförseltullen å ben, oarbetade och krossade,
utöfver den hittills gällande, 3 sk. per skålpundet, så försvinna dessa skäl, då man
med oarbetade ben sammanslagit de förmalda eller s. k. benmjöl', ty att belägga den
beredda eller förädlade varan med samma tullsats som dess råämne, är och förblir
principlöst.
2:o Oljekakor hafva hittills varit tullfria vid utförsel. Den nu föreslagna utförseltullen
af 5 sk. per lispund, under uppgift af varans behöfliga qvarhållande inom
landet, såsom varande ett för kreaturen helsosamt fordringsämne, synes äfven principvidrig,
dels emedan råämnet, frö, lin- rof- och rapsat-, är tullfritt vid utförsel
och likaså andra, de mest behöfliga utfodringsartiklar, såsom hö och halm.
Slutligen
c) i afseende på erforderliga försigtighetsmått vid upphäfvande af förbud.
l:o Den af Kongl. Maj:t föreskrifna, men af utskottet förkastade inskränkningen
i införselrättigheten af hittills förbudna, men nu till införsel tillåtna varor, till
vissa större stapelstäder, anser jag, företrädesvis hvad väfnader beträffar, för någon
tid vara både nyttig och nödvändig, utan att något förnärmande i rättigheter derigenom
med skäl kan sägas drabba de mindre handelsplatsen^; likasom icke någon
inskränkning i städernas allmänna rättigheter kunnat anföras hafva skett genom nederlags-
och kreditupplags-rättighetens beviljande åt endast några få ibland dem.
2:o Som en beredelsetid emot menliga inverkningar på de industrigrenar, hvilka
förut åtnjutit förbudsskydd, eller en öfvergångsperiod ifrån förbud till tillåten införsel,
bör förekomma den våldsammare rubbning i varande förhållanden, som möjligen
kunde inträffa, helst i en tidpunkt, då en momental kris i handelsverlden ger an
-
Bevillnings-Ulskoltets Utlåtande, N:o 13.
77
ledning att befara en, vid nedtryckta priser utomlands och der bristande, förut tillgängliga,
afsättningsslällen för den tillfälliga öfverproduktionen, hastigare och ymnigare
tillförsel dit, der en ny väg för afsättningen öppnas, borde, efter min öfvertygelse,
förhudens borttagande ej sättas i verkställighet förr än vid nästkommande års
utgång. Vid 1841 års riksdag beslöto Rikets Ständer, att de då borttagna förbuden
likväl skulle fortfarande gälla till 1844 års utgång.»
Af herr Munck: »Som jag vid tulltaxans behandling i utskottet hufvudsakligen
varit af samma mening, som herr Prytz, inskränker jag mig till alt instämma
i hans afgifne reservation; likväl med den anmärkning vid slutet af 5:te punkten,
att orden »5 sk. eller derunder», enligt min mening, borde utbytas emot »41/» sk.»
Af herr grefve Sparre: »Som jag funnit mig icke kunna instämma i utskot
tets
från Kongl. Maj:ts förslag afvikande åsigt dels om borttagande af nu gällande
utförselförbud å tack- och ballastjern och dermed likartade artiklar samt malm, rå
och osmält, ej specificerad, dels ock om utsträckning till alla stapelstäder af rättigheten
att införa hittills förbjudna varor, så reserverar jag mig emot utskottets tillstyrkanden
i dessa delar.
Då utskottet, vid bestämmande af införseltullen å ullgarn, allt annat, än kam
ulls-
eller redgarn, ofärgadt, icke, efter min åsigt, tagit i behörigt öfver vägandeden
å finare ull föreslagna införseltull, hvarefter dock garntullens belopp måste rättas,
reserverar jag mig äfven mot nämnde garnlull.
Slutligen instämmer jag i herr Bergvalls reservation, i fråga om de öfriga
kontrollföreskrifter, hvilka i nämnde reservation äro anförda såsom vilkor för upp
bäfvande
af förbuden å väfnader, men hvilka kontroller utskottet afstyrkt.»
Uti första punkten af denna reservation instämde herr grefve Bonde.
Af herr von Hedenberg: »Erkännande fördelen af höglofi. Bevillnings-utskottets
vidtagne beslut att föreslå utförseltullhestämmelse å så kallade sparrar, tillåter jag
mig likväl göra den anmärkning, alt bestämmelsen såsom skydd mot omogen skogs
fällande är alltför låg, hvarföre jag, för min del, föreslår, att utförseltull å sparrar
under 8 tums sida måtte förhöjas till minst 100 procent eller 6 sk. per stycke.»
Herr Bjuhr instämde häri.
Af herr professor Wahlberg, emot följande af utskottet fattade beslut:
att å saltadt kött höja den af Kongl. Maj:t föreslagna införseltull 4 r:dr till
5 r:dr tunnan;
att å topp-, kandi-, kale-, krossadt lump-, havanna-, terres-socker samt andra
till sockerhalten lika slag, föreslå 5 sk. och icke 5 sk. 6 r:st införseltull per skålpund;
att frånträda Kongl. Maj:ts förslag om inskränkning till vissa städer af rättig
heten
att införa hittills förbjudna varor; och
78
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
att icke föreslå de nu stadgade förbudens upphörande först från och med
1849 års utgång.
Af herr prosten Nibelius:
»Utgående ifrån den grundsats, att en friare tull-lagstiftning vore ett nödvändigt
vilkor för den inhemska industriens naturliga utveckling, har utskottet antagit, att
de få förbud för någon varas in- eller utförsel, som ännu qvarstå i den svenska
tulltaxan, böra upphäfvas, samt att 25 procent af varornas värde borde i allmänhet
bestämmas såsom maximum för tullafgiften. Detta beslut blef inom utskottet
med en rösts pluralitet anlaget, och då jag vid detta tillfälle hörde till minoriteten,
får jag korteligen angifva grunderna för min från majoritetens skiljaktiga mening.
Utskottet utgick, såsom redan är nämndt, från en theoretisk grundsats; men
då theorierne i tull-lagstiftningen äro sins emellan så olika, har det synts mig rådligare
att taga lärdom af de staters exempel, inom hvilka industrien hunnit sin
högsta utveckling. Främst framstår i detta afseende England — och att det icke
varit under en liberal tull-lagstiftning, utan tvärtom under ett strängt prohibitivsystem,
som industrien i detta land stigit till sin nuvarande höjd, lärer väl icke af
någon sakkunnig bestridas. Väl började Englands statsmän redan för omkring 20 år
sedan att lossa på dessa band, och handelsfrihetens lära har i synnerhet under de
sista åren blifvit inom detta land högt proklamerad. — Men denna förändring i
maximerna, månne den kommer derifrån att Englands lagstiftare nu först lärt sig
att inse, hvad landets sanna väl i detta afseende kräfver? Kommer den ej snarare
derifrån, att Englands industrie redan så utvecklat sig, att den ej behöfver frukta
konkurrens med något annat lands, och att den derjemte börjar lida af en stor
öfverproduktion? Vid den ståndpunkt, på hvilken Englands fabriker och näringar
nu befinna sig, är det sannerligen icke att undra på, om detta land genom sina
emissarier söker att göra en allmän handelsfrihet öfver hela verlden gällande. — I
Frankrike står industrien äfven högt; men det vågar dock icke alt blottställa sig
för konkurrensen med England, och i den Franska tulltaxan finnes ett mångdubbelt
större antal förbudsbestämmelser, än i den svenska. — Månne det icke vore försigtigast,
att Sverige tills vidare i detta afseende följde Frankrikes föresyn, eller äro
väl Spaniens och Portugals exempel härutinnan synnerligen lockande? — Om en
friare tull-lagstiftning i vissa fall kan utveckla industrien, så kan den i andra
äfven qväfva den.
Såsom ett motiv för den friare tull-lagstiftningen anföres äfven i den Kongl,
propositionen och åberopas af utskottet, att de näringar, som njutit förbudsskydd
mot utländsk medtäflare, icke vunnit någon mot behofvet svarande tillväxt, men
att andra, som ej njutit detta skydd, så väl till myckenhet som godhet tilltagit —
Bevillnings-Uskottets Utlåtande, N:o 13.
71)
och i det underdåniga utlåtande, som af 1839 års tullkommitté afgafs, (hvilket utlåtande
ligger till grund för det nu afgifna förslaget) citeras pappersbruken såsom
exempel, huru en näring kan framgå utan annat skydd mot utländsk konkurrens,
än en måttlig införseltull. —- Att en näring, hvartill rudimaterien till öfverflöd
finnes inom landet, hvilket är förhållandet med papperstillverkningen, icke behöfver
lika skydd, som väfverierna, hvilka utifrån måste hemta antingen hela eller ock större
delen af råämnet, lärer väl medgifvas. Papperstillverkningen har, enligt uppgift af
nämnde tullkommitté, ifrån 1820 till 1837 stigit ifrån 71,901 till 197,927 ris.
Vida högre är dock den förkofran, som klädesfabrikerna i Norrköping, enligt utdrag
ur Kommers-kollegii berättelser, under nedanstående quinquennier vunnit:
År 1818. Arbetare 763; tillverkade alnar 144,876; värde r:dr b:ko 747,043.
» 1823  634
200,306
1,094,160.
» 1828  780
248,133
1,333,313.
» 1833  1,943
391,869
2,302,501.
» 1838  2,160 . .
441,093
2,943,294.
» 1843  3,322
636,941
3,968,981.
En dylik förkofran tyckes tillfullo rättfärdiga det högre skydd, som näringen
egt, helst då det erkännes, att klädestillverkningen under samma tid betydligen stigit
i qvalitet. Den förkofran, som den genom förbud äfven skyddade bomullsväfnaden
under de sednare quinquennierne vunnit, torde icke eller vara mindre, ehuru
den icke kan exakt uppgifvas. Denna väfnad lärer i Westergöthland, der den hufvudsakligen
är husslöjd, nu uppgå lill en årlig tillverkning af omkring 10 millioner
alnar, samt sysselsätta 60 å 70,000 menniskor. Också sidenfabrikernes tillverkning
har under de sista åren icke obetydligt stigit. — Detta sednare motiv, som utskottet
åberopat för borttagande af alla skyddsförbud, torde således, hvad väfverierna åtminstone
beträffar, befinnas vara mindre gällande.
Det lärer icke kunna bestridas, att stabilitet i tull-lagstiftningen är ett ibland
de förnämsta vilkoren för ett lands industriella utveckling, och att således förändringar
i denna lagstiftning icke utan ett tvingande behof böra vidtagas. Något sådant
behof tyckes icke nu vara förhand. Näringarne och handeln hafva inom vårt land
under de 2:ne sista åren vunnit en ganska betydlig förkofran — och hvad tullinkomsten
beträffar, på hvilken äfven ett stort afseende måste fästas, så har denna
också under de sednare åren i en stark progression tilltagit. Tullbevillningen beräknades
vid 1841 års statsreglering till 2,990,000 r:dr, vid 1845 års dito till
5,700,000, och har under de bägge sista åren stigit till öfver 4,000,000 r:dr, till
hvilket sistnämnda belopp den vid nu förestående statsreglering äfven säkert kunde
beräknas, så vida inga betydliga förändringar göras i den nu gällande tulltaxan. —
80
Bevillnings-Utskottets Ullålande, N:o 15.
Allt detta oaktadt har den lullberedning, som utarbetat det af Kongl. Maj:t i nåder
afgifna förslag till tulltaxa, hvilket af utskottet blifvit till största delen antaget, icke
blott tillstyrkt, att alla de förbud, som ännu qvarstå til! skydd för den inhemska industrien,
skulle borttagas, utan äfven (oberäknade 63 art:r, hvilka blifvit helt och
hållet befriade från införseltull) ä 276 serskilda varuartiklar nedsatt införseltullen till
större eller mindre belopp, hvilken nedsättning, ehuru den å (lere varor icke kunnat
beräknas, medför en årlig minskning i tullinkomsten af öfver 215,000 r:dr,
om enahanda import-qvantiteler härefter, som för de sista åren, antagas (se Tab.
Litt. II till Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse, N:o 40).
En så genomgripande förändring i tull-lagstiftningen synes mig, äfven under
vanliga förhållanden, innefatta ett för landets näringar vådligt experiment. Ännu
vådligare synes mig experimentet blifva under de förhållanden, som pä de 2:ne sista
månaderne inträdt i flere länder inom vår verldsdel. De stora hvälfningarne i politiskt
och socialt häuseende, som under de sista månaderne inträffat i Frankrike,
Italien och Tyskland, hafva derstädes, som allmänt bekant är, haft på alla handels
och
kredit-förhållanden det menligaste inflytande. I dessa länder råder för närvarande
en fullkomlig stockning i handel och rörelse. Inga affärer kunna der göras.
Månne det väl under en sådan tid, då de äfven i dessa länder befintliga stora upplag
af fabrikater säljas till hvad pris som helst, och då England, Belgien och Holland,
som redan förut lida af öfverproduktion, nu för sina fabriksvaror sakna ali afsättning
på Frankrike, Italien och Tyskland — månne det, säger jag, under en så
dan
tid vore väl betänkt att i vårt land, der affärer annu kunna göras och der
krediten lyckligtvis ännu icke är störd, öppna hamnarne för en fri införsel? Jag tror
det ej — och tror derföre äfven, att det, isynnerhet under nuvarande förhållanden,
hade varit rådligast att bibehålla den nu gällande tulltaxan, med ändring endast vid
de artiklar, der ändringen varit af ett tvingande behof påkallad — och antalet af
dylika artiklar är, efter min öfvertygelse, ganska ringa.
Då det ej lyckades mig att göra denna åsigt inom utskottet gällande, vågar
jag härmed reservationsvis underställa den Rikets höglofl. Ständers ompröfvande.
Men för den händelsen, att äfven Rikets höglofl. Ständer skulle anse en allmännare
omarbetning af tulltaxan nu vara behöflig, får jag serskildt reservera mig
emot följande af utskottet deruti föreslagna förändringar:
a) mot borttagande af de ännu qvarstående införselförbuden för vissa slag af väfnader,
och för sädesbränvin, samt af utförselförbuden för tackjern och malm;
b) mot nedsättningen af införseltullen å toppsocker ifrån 6 sk , hvartill den af Kongl.
Majrt var föreslagen, till 5 sk. per skålpund. Om denna nedsättning skulle af
Stän
-
Bcvillnir: gs-Utskoltets Ullålande, N:o 13.
81
Ständerna antagas, skall den efter all sannolikhet icke blott ruinera de inhemska
sockerfabrikerna, utan äfven medföra de menligaste följder för våra skeppsrederier
och för exporten af vårt lands produkter. — Tullen å toppsocker och dermed
jemförliga sockerarter är i England 15 sk. 4 r:st., samt i Holland och tyska tullföreningens
område 7 sk. 4 rist. b:co i svenskt mynt, på svenskt skålpund. I Frankrike
och Ryssland är toppsocker till införsel förbjudet;
c) mot den föreslagna nedsättningen i tullafgiften å de i nu gällande tulltaxa till in
försel
tillåt ne slag af bränvin;
d) mot nedsättningen i införseltullen å alla slag af kreatur;
e) mot den af utskottet å ullgarn nedsatta tull, hvilken tullbestämmelse bibehölls
vid samma låga belopp, hvartill den af Kongl. Maj:t var föreslagen, oaktadt utskottet
fann sig föranlåtet, att höja tullen på den finare ullen ifrån 2 till 6 sk.;
f) mot nedsättningen å tullen för tågvirke ifrån 36 sk. till 24 sk. per lispund.
Slutligen må det tillåtas mig att fälla en förbön för jernförädlingen i Eskils
tuna.
Deraf ingå 22 artiklar i tulltaxan, och på hvar och en ai' dessa serskilda
artiklar har utskottet funnit sig befogadt att nedsätta tullafgifterne. — Jernförädlingen
har i nämnde stad under de sednare åren betydligen tilltagit icke blott i anseende
till fabrikaternas qvantitet, utan äfven till deras qualitet. En ung, skicklig, och utmärkt
välkänd manufakturist, Helgestrand, uppehöll sig för 3:ne år sedan på statens
bekostnad en längre lid i England för att inhemta fullständig kännedom om smides-,
slipnings- och polerings-melhoderne vid de engelska verkstäderna, och efter hans hemkomst
börja dessa methoder alt i Eskilstuna mer och mer införas. — Men icke är
tillverkningen derstädes ännu så fullkomnad, att den utan tillräckligt skydd kan blottställas
för täflingen med England, hvarifrån svenska smidesmanufakturisten dessutom
måste hemta gjutstål mot en nu derå af utskottet förhöjd tull. Ibland de 22 smidesartiklarne,
å hvilka utskottet nedsatt tullafgifterne, beder jag att serskildt få fästa
uppmärksamheten å följande:
Manufaktur- och handtverks-smide, ej specificeradt; tullen derå nedsatt ifrån
36 sk. per skålpund till 12 sk. för det opolerade och 18 sk. för det polerade.
Stularbeten, ej specificerade; tullen derå nedsatt från 1 r:dr till 24 sk. per
skålpund.
Saxar, andra slag; tullen derå nedsatt ifrån 3 r:drj 16 sk. till 36 sk. per
skålpund.
Knifvar, rak- och penn- förtullas nu per stycke med 16 sk, för de förra
och 8 sk. för de sednare. Utskottet föreslår en tull af 1 r:dr per skålpund, hvar
igenom
tullen nedsättes till omkring en tredjedel af dess nu varande belopp.
Bih. lill R. St. Prot. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 Afd. 7 Haft. H
82
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N.'o 13.
Andra slag, samt gafflar ej specificerade; tullen derå nedsatt ifrån 1 r:dr till
24 sk. per skålpund.
Gevär, alla slag; tullen å dem nedsatt ifrån 33 Vs procent till 23 procent.
Filar; den nu låga tullen 6 sk. nedsatt till 4 sk. per skålpund.
Slöjdevaror, i taxan ej nämnde; tullen nedsatt ifrån 33 V3 procent till 25
procent;
samt anhålla att den nuvarande tullen måtte åtminstone å dessa, för smideshandteringen
mera betydliga artiklar, bibehållas, med undantag af tullen å saxar,
hvilken, nu utgörande 33 V3 procent af varans rälta medelvärde, torde böra nedsättas
ifrån 3 r:dr 16 sk. till 2 r:dr per skålpund.
Ehuru denna reservation redan växt till en för stor längd, måste jag ännu
tillägga några ord. I samma riktning sorn utskottet började och fortsatte behandlingen
af tulltaxan, slutade det äfven sitt verk. Utskottets sista beslut, vidtaget
likasom det första med en rösts pluralitet, blef att den tull-lindring, som till förmån
för den transatlantiska handeln hittills varit medgifven, härefter skulle med en tredjedel
årligen upphöra. Jag har ej deltagit i detta beslut, och tror alt detsamma,
om det af ständerna gillas, skall för våra skeppsrederier och för afsättningen af våra
produkter blifva förderfligt, samt anser dessutom tidepunkten för denna åtgärds vidtagande
vara synnerligen illa vald».
Häruti instämde herr Prosten Sidner, till alla delar, och Eric Persson ifrån
Gefleborgs län, i afseende å sista punkten.
Af herr Westin, J. »Jag nödgas reservera mig mot åtskilliga Bevillningsutskottets
i den nu utarbetade tulltaxan framställde förslag:
Mot nedsättning af utförseltullen å Ekbark från 24 till 16 sk. för tunna.
Barken är en högst nödvändig rudimaterie för garfverierna och betalas sannerligen
tillräckligt högt, så snart folket förstår aftaga och sköta honom, och då han utbjudes
till salu på de ställen, der garfverierne drifves i större skala. Den klagan, att folket
icke får varan tillräckligen betald, för att med fördel handtera henne, bör icke till—
skrifvas något annat förhållande, än att de handlande i de närbelägna städerna icke
förstå eller icke bekymra sig om saken; de skulle, om de skötte affären räll, kunna
ej blott betala allmogen skäligt pris, utan ock sjelfve vinna, om de hade den om
tankan,
att söka afsättning på de inrikes orter, der garfveri bedrifves på ett sätt,
som motsvarar lidens fordringar. Att den nu varande tullen ej är för hög, bevisas
bäst deraf, att i medeltal af de sednaste 10 åren 7,248 tunnor årligen blifvit
exporterade. Jag anser derföre tullbestämmelsen böra blifva vid det gamla.
Jag reserverar mig mot nedsättning af tullen å färgadt silke från 2 till 1 r:dr
per skålpund. Denna nedsättning innebär en obillighet mot våra färgare, åtminstone
Bevillnings-Ulskoltels Utlåtande, N:o 13.
83
så länge tullen å färgämnena bibehålles så betydlig, som nu är förhållandet. Fabrikanterna
lära sjelfve önska, att den gamla tullen måtte bibehållas, ehuru den synes
böra vara betungande just för dem. Förhållandet är nemligen, att, om våra färgare
icke erhölle mera arbete, än som är nödigt för frambringande af nuanceringar
mellan hufvudfärgorna, hvilka nuanceringar icke möjligen kunna vid införskrifning
iakttagas eller bekommas; så kunde färgerierna icke bära sig, utan ginge under,
och delta åbragte sidenfabrikanterna en större förlust, än vinsten af den lägre tullen
å färgadt silke kan utgöra.
Likaledes reserverar jag mig mot förslaget om tullens nedsättande å sulläder
från 12 till 8 sk. per skålpund. Härutinnan ligger en stor obillighet, då utskottet
med detsamma föreslår förhöjning i tullen å oberedda hudar. Detta har utan tvifvel
skett till landtmannaintressets fördel; och det torde vara inkonseqvent, att fabriks—
intresset blifvit behandladt efter en alldeles motsatt princip, helst den Kongl. Propositionen
innehölle högre tullsalts (10 sk. b:co per skålpund), än hvad utskottet nu
funnit sig böra föreslå. Obilligheten framlyser ännu tydligare, örn man besinnar
all denna nedsättning skulle ske just i detsamma tillgången å bark försvåras genom
nedsatt utförseltull. Utskottet har såsom princip antagit, alt fabrikerne i allmänhet
böra åtnjuta 25 procent skyddstull, men har i förevarande fall betydligt afprutat på
sin princip; ty om den nu föreslagna tullen å rudimaterien, oberedda hudar, blifver
fastställd och man besinnar den minskning i vigt, som inträffar vid beredningen,
skall man tydligen inse att den föreslagna införseltullen å sållädret visst icke utgör
25 procent.
Fn gifven sak är att, om priset å läder nedtvingas genom en obilligt låg införseltull,
skall ändamålet med den uppsatta tullen å oberedda hudar förfelas och
lädertillverkaren sättas ur stånd att betala svenska hudar så dyrt, som lian annars
kunde. Tvingas alt köpa dem, kan han icke. Och alldeles enahanda blifver förhållandet
med får- och i synnerhet getskinn. Sedan tullen å karduans- pergaments
samt
färgade eller tryckta skinn vid förra riksdagen uppsattes från 1 till 1 V2 r:dr
b:co, steg äfven priset å de råa skinnen, så att då ett getskinn förut betalades
med 32 sk., uppgick det till 1 r:dr 8 sk. b:co, landtmannen lill betydlig vinst, isynnerhet
i de norra orterna. Nu har utskottet föreslagit, alt nedsätta tullen å de
ofvannämnde beredde skinnsorlerne från 1 r:dr 24 sk. till hälften eller 36 sk. b:co.
De svenska saffiansfabrikerne skulle derpå gå under och ingen afsättning blifva för
de råa skinnen, åtminstone prisen derå nedtryckas till en grad, att landtmannen
förlorade högst betydligt.
Jag reserverar mig mot beslutet om nedsättning i tullafgift å karduans- pergaments-
samt färgade eller tryckta skinn.
84
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o l‘,\.
Äfven mot nedsätlningen i tull å hängslen måste jag reservera mig. Denna
vara tillverkas i landet af fattiga fruntimmer, dem det är synd att missunna den
ringa vinst, hvilken möjligen derigenom kan tillfalla dem.
Slutligen reserverar jag mig mot förslaget att borttaga lindringen i tall å varor,
som med svenska fartyg införas från transatlantiska hamnar. Denna lindring
skall elter utskottets förslag försvinna på tre år, med en tredjedel om året. Dess
fortfarande torde emedlertid vara nyttigt jus i närvarande ögonblick, då de politiska
och sociala förvecklingarna inom Europa göra det ganska troligt, att Sveriges
afsättning på nära håll försvåras; och det vore sålunda önskligt alt någonting funnes,
som lockade svenska fartyg till mera aflägse orter, der nya déboucbéer kunde
tillskapas för svenska produkter. Fördelen af alt gå dit måste slutligen väcka en
omtanka att äfven hafva något alt föra dit.
Utom ofvanstående mina med utskottets majoritet olika meningar, har jag i
flera andra fall äfven tillhört minoriteten, synnerligast å tullar, som hafva afseende
å skydd för bandtverkerierna. Att bär upptaga alla dessa, vore öfver tillbörliga
gränsen för en reservation, utan inskränker jag mig endast all för bandtverkerierna
i allmänhet fordra det skydd, sorn de nu ega, synnerligast som utskottet afslagit
just de kontroller, som kunde göra tullsifTran till en sanning och således öfvertyga
den svenska näringsidkaren att tid vore inne, att ingå på ett mera liberalt tullsystem,
så vida detta vore för landet behöfligt och nyttigt».
Af herr Bergvall. »Emot det af höglofl. utskottets majoritet, i anledning af
Kongl. Majlis nådiga proposition, afgifna utlåtande och förslag till tulltaxa får jag
hä rrnedelst i korthet aflemna min skiljaktiga mening».
1 afseende på den principfrågan, som för utskottets arbete likasom för Kongl.
Maj:ts nådiga proposition ligger till grund, eller borttagandet af alla i nu gällande
tulltaxa stadgade införselförbud, kan jag uti majoritetens tillstyrkande icke instämma.
Emot sjelfva principens tillämpning skulle jag hafva ingenting att invända, i fall de
försigtighetsmått och kontroller hade blifvit bifallne, dem jag, serdeles under öfvergången
till ett Friare tullsystem, anser äfven i öfverensstämmelse med mina kommittenters
opinion, för oundgängligen nödiga (ill betryggande af de hittills med införselförbud
skyddade industrigrenarnes bestånd. Men icke allenast har allt afseende
blifvit vägradt åt mina kommilenters hilliga önskan, att införseln af hitintills förbjudna
varuartiklar icke måtte medgifvas i andra farkoster än däckade fartyg af
minst 20 lästers drägtighet och deröfver, och utan alt å skepparens märkrulla under
svensk konsuls behöriga attestation upptages hvarje collys så väl till vigt och
dimensioner, som till innehåll och märke; utan utskottets majoritet har jemväl-förkastat
den utaf Kongl. Majit förordade högst nödiga kontrollen, att inröiseln af de
Bevillnings-Utskottels Utlåtande, N:o 13.
85
hitintills förbjudna artiklarna måtte inskränkas till vissa hamnar. Under sådana vilkor
för 'principens tillämpning, hvarken kan eller bör jag gifva min röst till de nu
gällande införselförbudens afskaffande serdeles, för väfnader; och jag anser mig för
denna min öfvertygelse hafva så mycket mer giltiga skäl, som, utom det att någon
säkerhet hvarken blifvit gifven eller ens föreslagen, att de skyddstullar, som nu
kunna varda bestämda, ens skola bestå öfver nästa riksdag, den revolutionära skakning,
åtföljd utaf en den mest våldsamma brytning i handeln och lika ytterligt nedtryckta
priser å alla fabriksvaror, hvilken nu öfvergår nästan hela vår verldsdel, och
hvars slut ingen lärer tilltro sig att kunna bestämma, visst icke heller är en lämplig
tidpunkt för en så maktpåliggande, äfven under vanliga förhållanden högst granlaga,
att icke säga, vådlig förändring. Under så vidt utseende och äfvenlyriiga
konjunkturer borde visserligen, om någon statsklokhet och något afseende på enskilte
medborgares och talrika folkklassers vål finge gälla, ett beslut om införselförbudens
afskaffande ej kunna fattas på annat sätt, än alt åt Kongl. Majit öfverlemnades
att sätta beslutet i verkställighet, när efter mogen pröfning af alla om
ständigheter,
Han ansåg tiden dertill vara inne. Men illiberaliteten har gått så långt,
att utskottets majoritet yrkat införselförbudens afskaffande omedelbart och icke ens
velat medgifva den begärdta terminen af ett år, inom hvilken de inhemska tillver
karne
kunde hafva rådrum att upparbeta sina under helt olika konjunkturer inköpta
råämnen och realisera sina lager af färdig vara. Utan att vara någon vän af införselförbud,
hvilkas Herfaldiga olägenheter jag sjelf såsom fabrikant blott alltför
mycket fått erfara, anser jag mig följaktligen på nu anförda skäl, så väl angående
tidpunkten, som sättet för förbudens borttagande, fullt rättfärdigad, då jag icke instämmer
uti den mening, som af det höglofl. utskottets majoritet blifvit omfattad.
1 afseende på de af pluraliten tillstyrkta tariffsatserna, finner jag mig äfven
förpligligad alt åtminstone angående några artiklar anmäla min afvikande tanke.
Utskottet har tillstyrkt en medeltull å valkade, tvåskaftade helylleväfnader af
1 ridr 32 sk. banko per skålpund. Att utskottet förkastat indelningen utaf dessa
väfnader uti en mängd kathegorier efter trådantalet i ränningen, och i stället antagit
en medeltull för dem alla, anser äfven jag riktigt, enär förtullningen efter de
olika kathegorierna endast skulle leda till inveckling, svårigheter och missbruk vid
verkställigheten. Men den föreslagna tariffsatsen af 1 ridr 32 sk. banko per skålpund
utgör, beräknad efter 23 procent utaf värdet, icke den sanna medeltullen;
då den icke lemnar 25 procent skydd åt kläden af högre pris än 62/s ridr banko
per skålpund, motsvarande 5 ridr banko per aln, hvaremot en tullafgift utaf 2 ridr
banko per skålpund, åtminstone skulle gifva 25 procent skydd åt kläden af 8 ridr
banko värde per skålpund, motsvarande 6 ridr banko per aln. Bestämmes lullaf
-
86
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13•
giften lägre än 2 r:dr banko per skålpund, så mäste följaktligen hela den betydliga
tillverkningen af något iner än medellina kläden, i värde uppgåenge till 7 ä B r:dr
banko per skålpund, sakna ett behöfligt skydd. Ty för de än finare klädesslagen,
uppgående i pris ifrån 8 lill 15 r:dr per skålpund, eller från 624 r:dr till 10 r:dr
banko per aln, blifver skyddet äfven med 2 r:dr banko per skålpund ännu vida
mindre, men då denna tillverkning icke är föremålet för den allmännare förbrukningen,
så harden ej här upptagits i beräkningen, enär det måste vara angelägnast att
den störste och hufvudsakligaste tillverkningen upprätthålles. Genom antagandet af
2 r:dr banko per skålpund såsom medeltull å valkade, tvåskaftade helylleväfnader,
ernåddes äfven den stora fördelen, att tariffen förenklades, att de tvenne olika tullsatserna
för valkade, två- och flerskaftade helylleväfnader försvunne, och alt följaktligen
förtullningen af alla slags valkade helylleväfnader kunde verkställas efter en
enda tariffsats, hvarigenom en väsendtlig lättnad skulle uppstå för tulltjenstemännen
och de trafikerande och många misstag och missbruk förekommas. Till ju större
enkelhet en tulltaxa blifver bringad, genom sammanslåendet under en enda rubrik
och tariffsats af närbeslägtade varuartiklar, emellan hvilka en förvexling är möjlig,
desto tydligare och lättare är den att verkställa, desto färre felsteg och underslef
föranledes vid förtullningar, och till desto större fullkomlighet är tull-lagstiftningen
hunnen. Det är genom detta företräde, som tyska tullföreningens tariff så fördelaktigt
utmärker sig och blifvit för alla andra länders tull-lagstiftning ett mönster att
följa.
Artikeln ull har utskottet, med afvikande från Kongl. Maj:ts förslag, indelat i
tvänne tariffsatser, gröfre och finare, och å den förra tillstyrkt en införselafgift lika
med den Kongl. Maj:t å all ull hade föreslagit, eller 2 sk. per skålpund; och å den
sednare 6 sk. per skålpund. Icke blott emot denna indelning ulan emot all inför
selafgifl
å detta råämne måste jag reservera mig. Om det någonsin skall blifva möjligt
för den inhemska tillverkaren af ylleväfnader att kunna täfla med den utländske,
så kan det endast ske derigenom, att han sättes i stånd att minska sin tillverkningskostnad
och att i görligaste mån producera sin vara till samma pris som den
utländska. Skyddstullsiffran, ehuru angeläget dess noggranna bestämmande är, utgör
derföre för den inhemska tillverkaren icke en så vigtig omständighet, som den, att
han icke belastas med kostnader, som uppdrifva hans lillvcrkningspris. Ty införseln
i oloflig väg är alltid det, som han mest måste frukta; denna förebygges ej af
en tullsiffra, vida lägre än den utskottet tillstyrkt, och den enda utväg som inhemska
fabrikanten eger lör alt möta denna farliga fiende, är att sjelf söka tillverka till så
billigt pris, att den olofligen inpraktiserade varan icke kan säljas till ett lägre. Men
att sätta fabrikanten i tillfälle att kunna nedsätta sin tillverkningskostnad, är också
Sevillnings- Ut skottets Utlåtande, N:o 13.
87
enda rationella utvägen att efter hand kunna nedsätta sjelfva skyddstullen. Att belasta
råämnet med införseltull och uppdrifva arbetskostnaden genom höga tullafgifter
på lifsmedel af alla slag, och tillika fordra det inhemska fabrikanten skall täfla i pris
med den utländska, det är att på en gång yrka en orättvisa och en orimlighet;
det är att begära det ban skall sälja sin vara till lågt pris under det han nödgas
tillverka den till ett högt. De länder, med hvilka svenska yllefabrikanten måste täfla,
äro England, Belgien och Tyskland, och fabrikanterna i de två förstnämnde länderna
hemta, likasom den svenska, hufvudsakligen sin ull från det sistnämnde. Men
i England och Belgien är införseln af ull, likasom af nästan alla andra rudimaterier
för yllefabrikerne fullkomligt tullfri. 1 Tyskland är deremot utförseln af ull belagd
med en ulförseltull af 2 thaler p:r kurant per centner, en afgift, som för 1 skålpund
ull i svensk vigt, när den blifvit fabrikstvättad, utgör ungefär 2 skillingar
banko. Äfven om all införselafgift å ull här borttogs, så har följaktligen svenska
fabrikanten emot sig, för att kunna täfla med den tyska, denna utförseltull af 2
skillingar per skålpund; och att denna utgift, af huru ringa betydenhet den må synas
för den icke sakkunniga, likväl är utaf ganska stor vigt för fabrikanten, visar sig
genom ett tydligt bevis deraf, att Belgiens regering just för att minska denna utgift
för sitt lands fabrikanter negocierat en traktat med tyska tuliföreningen, i öfverensstämmelse
hvarmed den ull, som utföres från Tyskland till Belgien och för belgiska
fabrikernes behof endast erlägger hälften af den i föreningens tariff* stadgade
utförselafgiflen af 2 thaler per centner. — De höga införselafgifter, som af utskottet
blifvit föreslagen å lifsmedel af alla slag och som betydligen höja svenska fabrikanters
arbets- och tillverknings-kostnad, torde väl, såsom jag befarar, svårligen blifva
nedsatta, men intet förnuftigt skäl kan väl förefinnas för att äfven fördyra hans råämne
genom en införseltull, då inom landet på långt när icke produceras behofvet
af denna nödvändighetsartikel, och någon utsigt vist icke heller gifves, att sådant i
framtiden skulle kunna ske. — Borttages, såsom jag hoppas och önskar, all tull å
detta råämne, så hafva de inhemska ullproducenterna ändå en fördel af den utförselafgift,
som i Tyskland drabbar deras vara, och när fragt, assurans och öfriga omkostnader
vid införskrifningen dertill läggas, så höja dessa afgifter sammanlagda priset
å tyska ullen, här lefvererad, så betydligt, att de sannerligen icke böra billigtvis
mera kunna önska.
Å ullgarn har utskottet tillstyrkt en införselafgift af 8 sk. skålpundet för ofärgadt
och 12 sk. p:r skålpundet för färgadt garn. INär utskottet samtidigt föreslagit tullen
å finare ull lill 6 sk. skålpundet, och den införda ullen, vid fabrikstvättningen,
förlorar 30 ä 40 procent i vigt och äfven derutöfver, så uppkommer härigenom den
orimligheten att införselafgiflen å ullen, råämnet, blifver högre än tulén å det ofär
-
88
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
gade garnet eller fabrikatet. Jag anmärker endast denna orimlighet, utan att vidare
uppehålla mig dervid.
Utskottet har tillstyrkt den förändring vid förtullningen af bomolja, alt den
hädanefter skulle verkställas efter vigt och icke efter rymdmått. Emot denna förändring
har jag ingenting att anmärka, men väl deremot, att utskottet vid förändringar
i stället för att nedsätta tullsatsen såsom behöfligt var och som Kongl. Maj:t i
sin proposition tycks i nåder åsyfta, snarare höjt densamma. Ty vid förtullningen
af (luida efter rymdmått och kärlets mätning med röjståck, uppstår alltid eller åtminstone
oftast för importören en fördel af flere kannor på ett fat; men denna försvinner
genom den vida noggrannare förtullningen efter vigt, och den nuvarande
tullafgiften per kanna af 8 sk. blifver derföre effektivt förhöjd, ehuru utskottet trott
sig nedsätta densamma, då det tillstyrkt en afgift af IV3 sk. per skålpund. Denna
(ullafgift synes i ingen händelse böra bestämmas högre än en sk. per skålpund.
1 afseende på den förändring af förtullningssättet å vin, ruhm, arak och andra
spirituosa, hvilket jag föreslagit hädanefter böra ega rum efter vigt, åberopar jag
det utförliga förslag som jag till utskottet ingifvit och som åtföljer dess utlåtande.
För att icke blifva för vidlyftig har jag i afseende å införselförbuden och tull—
satserne inskränkt min reservation till det nu anförda. Men utskottets majoritet
har äfven föreslagit upphörandet af förbudet emot utförsel af tackjern, och deremot
synes mig tala följande grunder:
a) Det måste alltid blifva en national-förlust att i form af råvara utföra en produkt,
som i förädladt skick är begärlig utomlands och hvars förädling lemnar betydlig
arbetsförtjenst qvar i landet;
b) Frambringandet af tackjern är en begränsad tillverkning, som icke kan, i mån
af en möjligen ökad afsättning, uppdrifvas högre än den på de sednaste fem åren
varit, med mindre man vill blottställa bergslagerne och andra malmförande trakter
inom riket för ett utödande af skogarne, hvilket i längden skulle tillintetgöra
tackjernsblåsningen i de orter, der den nu med bästa fördel bedrifves;
c) Tackjernstillverkningen är icke i behof af tillåtelsen till utförsel för alt vinna
afsättning, enär den, ehuru sedan år 1833 ökad med cirka 200,000 skeppund
årligen, nätt och jemnt motsvarar det under berörde tid i samma mån ökade
stångjernssmidet, tillika med behofvet vid de med hvarje år utvidgade gjuterierne.
Det årliga öfverskottet eller rättare sagdt det för den inhemska handeln på vågarne
upplagda inventarium af tackjern torde icke uppgå till mera än 70 ä 90,000
skeppund, hvilket, då såväl gjuterier, som de i många riglningar spridde jernverken
dermed skola förse sina tillfälliga behofver, icke kan anses vara öfver höfvan
stort.
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
89
stort. Del bästa beviset på tackjernsproduktionens förhållande till den inhemska
konsumtionen är att hemta af det merendels höga priset på tackjern i proportion
emot skeppningspriset å stångjern.
d) Då de svenska malmerne hafva serskilda dem framför andra utmärkande egenskaper,
sorn göra det deraf beredda jern tjenligt för mera grannlaga behof och
en mångartad förädling, är det att förutse, att de utländska tull-lagsstiftningarne
skola modifieras för att underlätta tillförseln af svenskt tackjern och såmedelst
tillförsäkra de serskilda länder, som hittills varit afnämare af svenskt stångjern,
vinsten af denna förädling. Detta kan ske på det sätt, att inkommande tullen på
svenskt tackjern minskas i samma mån, sorn tullen på det svenska stångjernet för—
höjes. De således utvidgade afsättningstillfällena för tackjern skola föranleda dels
en på skogens bekostnad öfver tiöfvan ökad blåsning, dels ett förminskadt afseende
på produktens godhet, hvilket i sin ordning komme alt lända till förringande
af det svenska jernels anseende.
e) Då tackjärnstillverkningen nu icke öfverstiger de inhemska behofven, och ej
eller synes kunna i längden uppdrifvas öfver dess närvarande ståndpunkt, utan
allvarsamma vådor för dess framtida bestånd, följer deraf otvunget, alt exporten
skulle genast eller småningom undergräfva det inhemska stångjernssmidet, serdeles
sådane verk, som väl ega tillgång på kol, men måste köpa tackjern, och icke
för transporternes dyrhet skulle kunna i stället befatta sig med tillverkning af
tackjern; hvarigenom den nu betydliga vinsten af jernets förädling till större delen
skulle frångå Sverige och tillfalla utländningen.
På dessa nu anförda grunder har jag röstat för bibehållande af förbudet emot
utförseln af tackjern».
Af herr Murén: »Uti nådig skrifvelse (ill Rikets Ständer af den 7 sisth De
cember,
har Kongl. Maj:t förklarat, att Hans Maj:t »ansett tiden vara inne för en
mera fullständig tillämpning af de lill handelns lättnad syftande grundsatser, hvilka
redan en längre följd af år varit af lagstiftaren godkända»; och föreslår i följd deraf
såsom allmän hufvudgrund »en oinskränkt handelsfrihet, så att förbud emot någon
varas in- eller utförsel icke vidare må ega rum, och att tullafgifterne, hvarken för
in-eller utförseln, öfverskrida 28 procent af hvarje varas värde», utom i de få fall,
då serskilda omständigheter finnas derifrån påkalla undantag.
Dessa grunder har höglofi. Bevillnings-utskottet jemväl förklarat sig i allmänhet
godkänna; men då utskottet det oaktadt vid tillämpningen, i många fall, afvikit
från dessa principer, med antagande af ett öfverdrifvet, så kalladt skyddssystem,
hvilket i sjelfva verket innefattar det gamla förbudssvstemel, ehuru under en annan
Bilt. lill 11. St. Prot. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 Afd. 7 Baft.
90
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 13.
form och benämning; så får jag emot alla de beslut, hvarigenom ofvan åberopade
antagna grundsatser blifvit förnärmade, mig vördsammast reservera.
Jag nedlägger min protest emot den falska och missledande statsekonomiska
läran, att brist och dyrhet på lefnadsförnödenheter skulle utgöra ett vilkor för landets
välstånd och lycka, monopolier befordra handeln och höga skyddstullar framkalla
industri.
Till stöd för min motsatta öfvertygelse, anhåller jag att få åberopa, så väldet
af kommitterade för tulltaxans öfverseende 1839 afgifna underdåniga utlåtande, som
ock herr presidenten Skogmans till nuvarande Bevillnings-utskotl benäget inlemnade
tabellariska förteckning på de handtverks- och slöjdevaror, för hvilka införselförbud
blifvit af Kongl. Maj:t upphäfna från och med 1825.
Ensamt utaf dessa handlingar kan hvilken som helst lätteligen inhemta fullkomlig
kännedom derom, att prohibitioner i tull-lagstiftningen, långt ifrån alt, såsom
man hitintills ofta trott eller velat antyda, skulle befordra landets välstånd och industri,
tvertom utgöra de väsendtligaste grunderne till en stor del af det moraliska
onda, hvaraf fäderneslandet lider, äfvensom till den låga ståndpunkt, hvaruti våra
industriella och statsekonomiska intressen sig befinna. Också anföra ofvanbemäldte
kommitterade, att »den slöjd, som uppehälles genom probibiliva åtgärder, långtifrån
att bereda någon tillökning i nationalvälmågan, tvertom skall tillskynda det allmänna
en jemnt så stor förlust, som svarar emot prisskilnaden», och hafva kommitterade,
för att genom offentliga handlingar ådagalägga det ändamålsvidriga af en prohibitiv
handelslagstiftning, som utur förnuftsskäl kunna härledas »gjort en sammanställning
af de näringar, som fortfarande njutit förbudsskydd emot utländsk täflan med dem,
som antingen aldrig varit i besittning deraf, eller för hvilka detta privilegium upphört,
sedan under de sednare åren tullagsstiftningen tagit en för handelsfriheten
mera gynnande rigtning».
Utaf denna sammanställning, hvilken jemväl upptager ett sammandrag utaf de
sednaste 100 årens förbudsstadganden »eller från den tid, då prohibitivsystemet här
i landet egentligen tog sin början», finner man faktiskt bevisadt, att just de näringar,
som varit med skydd af förbud eller höga tullar omhuldade, icke kommit till
den förkofran och fullkomlighet, som de, hvilka nödgats uthålla en välgörande täflan
med utlandets produktioner.
Så t. ex. anföres, att »då af 1772 års klädestillverkning 24l/5 ainar belöpte
sig på hvarje 100:de personer af landels befolkning, medeltalet af 1835—1837
årens tillverkning lemnade icke fullt 22% alnar för samma antal», hvarjemte Kongl.
Kommers-kollegii berättelse för år 1846 upplyser, att förhållandet då ännu icke var
fullt lika fördelaktigt som år 1772.
Bevillnings-Utskottets Ullätande, N:o 13.
91
Man mäste således med kommitferade instämma deruti, »alt det 100-åriga
förbudsskyddet icke förmått framdrifva ifrågavarande fabrikation till den utsträckning
som för behofvets fyllande erfordras».
Beträffande tillverkningarne af sidenvaror, segelduk, bomullsvaror och band, visa
kommitlerades undersökningar enahanda resultater, nemi. att dessa tillverkningar inom
landet sligit i samma mån, sorn förbuden emot deras införsel borttagits, eller de
höga skyddstullarne blifvit nedsatta.
»Af all väfnadsslöjd är förhållandet med bomullsmanufakturen dock mest i ögonen
fallande». Under åren 1819 till och med 1824, eller sednaste tiden för den
mest utsträckta, prohibitiva lagstiftning, var importen utaf såväl bomull som garn
en obetydlighet, men sedan många slag af bomullsväfnader blifvit, mot i allmänhet
måttliga afgifter, till införsel tillåtna, har importen utaf såväl bomull som garn, jemte
tillverkningen inom landet af garn och väfnader, stigit till en förr icke anad höjd.
Slutligen anföra kommitterade, »såsom exempel, att naturliga näringar kunna
uppstå och förkofras, utan vilkoret af förbud, eller omåltliga afgifter, äfven en annan
industrigren af icke ringa betydenhet, nemi. tillverkningen af papper». »Denna
har aldrig varit skyddad mot utländsk konkurrens, annorlunda än genom en måttlig
införseltull», och just derföre står den ock nu stark och blomstrande, ulhållande
hvarje utländsk medtäflan».
Genom dessa och mångfaldiga dylika fakta, mäste man fullt öfvertygas, att en
gång lyckligen befriad från de trånga band, som fordna tiders irriga begrepp och
beskattningslystnad framkallat, som ett missledande skyddsystem befästat, skola handel
och industri visa sin tillvext och välsignelse genom en förökad, sedlig, belåten och
idog befolkning; det skall då bekräfta sig, att man omsider inkommit på den naturliga
bana, hvarifrån man aldrig ostraffad kan afvika.
Det ligger onekligen vår nuvarande tull-lagstiftning till last att hafva gifvit
vår handel och industri en konstlad riktning, att oaktadt en till dess upprätthållande
årligen medtagen betydlig del utaf tulluppbörden, icke destomindre en systematisk
och i stort bedrifven oloflig varu-import utbildat sig, som hos folket framkallat missaktning
och trots emot bestående lagar, hvarigenom moral och välstånd på ett betänkligt
sätt undergräfvas.
Dessutom fördyrar den prohibitiva tull-lagen alla Iefnadsbehofver och tillskapar
derigenom brottslingar och proletärer, hvarjemte sluteligen detta system inledt staten
uti de kännbaraste pekuniära uppoffringar. Endast från 1739 till 1786 besteg sig
manufakturfondens understöd till 138 tunnor guld.
I fullkomlig öfverensstämmelse med de grundsatser och på de skäl, hvilka jag
nu tagit mig friheten framställa, har jag med min röst, under det långvariga och
92
lie v il l n in gs ■ Utskottets Ulla! ande, N:o 13.
trägna arbetet pä Bevillningsutskottets tullafdelning, biträdt alla de beslut, hvilka, med
behörigt afseende på en försigtig, ej brådstörtad öfvergång, haft för afsigt att föra
och inleda vår handel och industri på en naturlig bana, hvarifrån den genom äldre
villfarelser uti statsekonomien blifvit atledd.
Då det förslag, sorn afdelningen på, efter min öfvertygelse, fullt giltiga och
välgrundade skäl uppgjort, nu uti utskottets plenum blifvit i många och en del
ganska vigtiga fall, underkändt och förändradt, så uppfyller jag en oafvislig pligt
alt härmedelst hos Rikets högloflige Ständer tillstyrka antagandet utaf afdelningens
förslag, i alla dess delar, hvilka här i alfabetisk ordning anföras, nemligen:
Blår, lin. Tullen derå uppsatt från 21/» r:dr, som Kongl. Maj:t föreslagit och
afdelningen tillstyrkt, till 5 r:dr per skeppund. Enär denna artikel utgör ett behöfligt
råämne för husslöjden och den mindre bemedlade folkklassens beklädnad, så
anser jag såsom håde obilligt och oklokt att derå böja den, af Kongl. Majit och
afdelningen föreslagna, lägre tullsatsen
Garn, bomulls-, otvinnadt etc. Med grundadt afseende derpå, att råämnet bomull
är tullfritt och staten således i detta fall afstått från en nästan alla andra hufvudsakligare
konsumtionsartiklar ålagd tullbeskattning, hvarifrån sålunda den stora massan
af garn och väfnader, hvilka tillverkas inom landet, jemväl blifva befriade,
äfvensom att garnet, ehuru visserligen till en del förarbetadt, likväl utgör en högst
nödvändig rudimaleria för vår vidt utbredda och betydliga husslöjd, hvars fabrikation
af bomullsväfnader, med en för hög tull å råvaran, rimligtvis icke kan konkurrera
med utlandets tillverkning, har afdelningen ansett sig höra föreslå nedsättning i
tullen å denna artikel till 4 sk. per skålpund, hvilken premie till de få garnspinneriegarne
i landet, enligt min oförgripliga öfvertygelse, i alia fall är vida större,
än den för spinneriernes upprätthållande är erforderlig. Lika litet som en upplyst
fosterlandsvän lärer kunna bestrida den stora vinsten för vidsträckta landsorter och
en talrik befolkning, att genom öfverskottet af deras arbetsförmåga underhålla och
förkofra husslöjden, lika önskvärdt, billigt och nyttigt är det, att allmogen och de
tjenande klasserne erhålla sina heklädnadsbehofver till billigaste priser.
Om den förderfliga och till en otrolig höjd bedrifna olofliga införseln af bom
ulisväfnader
skall kunna hämmas, är det oundgängligen nödigt, att garnets pris
icke får alltför mycket fördyra tillverkningen. Sedan den för en talrik befolkning
högst maktpåliggande tullbestämmelsen å denna förnödenhelsartikel blifvit, med en
rösts pluralitet, af utskottet uppdrifven ända till 3 sk. per skålpund, så anhåller
jag vördsamt om allvarligt behjertande och godkännande utaf afdelningens förslag
till 4 sk. per skålpund.
Beoillnings-Utskottds Ullålande, N:u 13.
n
Garn, linne-. Denna artikel utgör jemväl en till ringa del förädlad råvara, behöflig
för både husslöjd och fabrikation af linneväfnader. De derutaf uti handeln,
i allmänhet förekommande sorter, kosta från 18 till 32 sk. per skålpund. Kongl.
Maj:t har derå föreslagit en tull af 8 sk. per skålpund, hvilken af utskottet blifvit
fördubblad till 16 sk., utgörande således fulla 50 procent af den dyrare varans
verkliga värde; hvadan jag anhåller om godkännande af den lägre tullsatsen.
Garn, linne-, färgadt, och tråd alla slag, hafva äfven af utskottet blifvit uppsatte,
det förra från 12 till 24 sk. och den sednare från 16 till 32 sk., hvarföre,
af skäl, som blifvit åberopade för den lägre tullen å garnet, jag vördsamt tillstyrker
hvad Kongl. Maj:t och afdelningen föreslagit, nemi. 12 sk. å det förra och 16 sk.
å den sednare.
Hudar oberedda, torra, voro uti 1831 års tulltaxa belagde med tull af 8 r:st,
uti 1836 och 1841 årens med 1 sk. och i 1845 års med 2 sk. Kongl. Maj:t
har nu föreslagit och ulskotts-afdelningen tillstyrkt 1 sk. 8 r:st, men utskottet
uppsatt till 2 sk.
Hudar, saltade och rå, eller, såsom do nu kallas, »andra slag», taxerades 1831,
1835 och 1841 med 6 r:st, samt 1845 med 1 sk. per skålpund. Å dessa har
Kongl. Maj:t nu föreslagit och afdelningen tillstyrkt 10 r:st, men utskottet förhöjt
till 1 sk. per skålpund.
Att dessa artiklar utgöra ett behöfligt råämne för våra garfverier, hvilket långt
ifrån kan fyllas af vår inhemska tillgång på, till större delen, små ko- och oxhudar,
lärer icke kunna förnekas; och då hvar och en, som tagit del utaf de sednaste
årens priser å inhemska råa hudar, känner, att dessa varit lägre, sedan tullen från
1846 års början uppsattes, än de förut voro, så bestyrkes derutaf, att den högre
tullen icke medför uppmuntran eller understöd för vår bokapsskötsel. Enär en öfverdrifven
tull alltför mycket fördyrar denna, för hela landet oumbärliga, nödvändighetsartikel,
lädret, vågar jag påyrka de af Kongl. Maj:t föreslagna lägre tull
bestämmelser
1 sk. 8 r:st å de förra och 10 r:st å de sednare.
Kött, saltadt. Under längre tider har denna, för lefnadsbehofvet ournbärliga, ar
tikel
skyldrat i tulltaxan med den öfverdrifna tullsalsen af 6 r:dr 32 sk. per tunna.
Genom konventionen med Ryssland och tillförseln från Finland, mildrades visserligen
den menliga verkan af denna orimliga tullbestämmelse, men att den jemväl
sedermera blifvit bibehållen, torde icke kunna nöjaktigt förklaras, om man afser det
talrika folkets fördel. Kongl. Majit har nu föreslagit och afdelningen tillstyrkt en tull
af 4 r:dr per tunna. Ehuru denna lullafgift å en så beskaffad artikel borde kunna
synas alltför hög, har likväl utskottet uppsatt densamma till 5 r:dr. Arliklarne
kött och smör hafva hufvudsakligen utgjort föremålet för en liflig byteshandel ined
94 Bevillnings-Utsliottets Utlåtande, N:o 13.
våra fordna bröder å andra sidan Bottniska viken, Finnarne, hvadan det synes, så
väl från ekonomisk, som politisk synpunkt mindre väl betänkt att genom en så beskaffad
tull-lagstiftning afklippa det sista bandet mellan oss och dessa våra fordna
anförvandter, hvilka sedan 1843 varit nödsakade att söka sitt stöd i merkantilt
hänseende hos sitt nya öfverherrskap. Under sådant förhållande har behofvet för vår
handelsflotta icke kunnat fyllas af landets inskränkta produktion. Af dessa och flera
skäl anhåller jag, att tullbestämmelsen måtte stadgas till den af Kongl. Majit föreslagna,
4 r:dr per tunna.
Lin. På de skäl, som jag förut haft äran anföra för en billigare tull å alla
råämnen, behöfliga för den inhemska industrien och till uppmuntran för vår vidsträckta
fiskerinäring, såsom varande i behof af ganska mycket lin till sina garneller
fiskredskap, så anhåller jag få tillstyrka antagandet utaf afdelningens förslag,
nemligen 16 sk. för ohäckladt och 40 sk. för häckladt per lispund.
Ost. Tullen härå har af Kongl. Majit blifvit föreslagen till 1 ridr per lispund,
men af afdelningen förhöjd lill 1 ridr 12 sk. och af utskottet ytterligare till 1 ridr
24 sk.
Då denna artikel, serdeles af de gröfre sorterna, utgör ett behöfligt födoämne,
äfven för de arbetande klasserna, så vida den från utlandet, synnerligast Holstein
och Holland, kunde emot måttlig tull få införskrifvas, helst produktionen inom lan
det
af dessa slag till qvalitet är högst ofullkomlig och i allmänhet till qvantitet alltför
ringa, så torde hvad af Kongl. Majit blifvit föreslaget, snarare kunna betraktas
såsom för högt, än för lågt, men hvilket jag dock utbeder mig att få tillstyrka.
Porslin. De af Kongl. Majit föreslagna, utaf afdelningen tillstyrkta, tuliafgifter,
mer än tillräckliga att skydda den inhemska tillverkningen, torde likväl ännu
vara alltför höga, för att helt och hållet förekomma införsel på oloflig väg; emedlertid
och under närvarande förhållanden, anser jag mig böra tillstyrka deras antagande,
med underkännande utaf den, af utskottet förändrade, klassifikationen.
Salt, medicinskt, ej specificeradt. Utskottets beslut, med pluralitet af 5 röster,
att denna artikel icke af andra än apothekare bör få införas, är så mycket orättvisare,
som alla hitintills åtnjutit sådan rättighet, utan att några, för det allmänna
skadliga, missbruk afhörts; förhöjningen af tullen utöfver hvad Kongl. Majit föreslagit
anser jag jemväl opåkallad och tillstyrker således i allo Kongl. Majlis förslag.
Spanmål. Kongl. Majit har föreslagit tullafgifterna å alla sorter en fjerdedel
under hvad de för närvarande äro, men utskottet dock beslutat att bibehålla dessa
sednare. Då denna för alla folkklasser nödvändiga vara nu mera, lyckligtvis, sedan
handeln dermed på della århundrade blifvit frigifven, utgör en af våra betydligare
exportartiklar och således icke kan till införsel ifrågakomma vid andra tillfällen än
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 13.
95
då missväxt eller svagare skörd förorsaka brist derå, samt då utförseln får verkställas
utan någon tull, så torde rättvisan och billigheten utaf en låg införseltull böra
inses och medgifvas. Uti öfverensstämmelse med Kongl. Majlis och afdelningens
förslag, anhåller jag derföre, att Rikets Högloft. Ständer täcktes stadga denna vigtiga
tuilbestäminelse.
Strumpor, andra slag. Enär deruti nu mera äro jemväl inbegripna bomulls-,
hvilka hitintills utgjort föremålet för en i stort bedrifven oloflig införsel, så och
lill förekommande häraf i framliden, för att hämma eller inskränka en af de rikaste
källor för upprätthållande af ett i stort bedrifvet lurendrejeri-system, samt bereda
staten en förökad inkomst, får jag tillstyrka antagande utaf den af Kongl. Maj:t till
36 sk. per skålpund föreslagna tullafgiften.
Stenkolsstybb. Utskottets beslut alt ålägga denna artikel en införseltull af
4 sk. per tunna, tillåter jag mig anse så mycket mera obilligt och rättsvidrigt, som
sjelfva stenkolen få tullfritt införas, hvilken frihet stybbet jemväl hitintills åtnjutit.
Då således de dyrare kolen, hvilka utaf de förmögnare manufakturisterna, sockerbruks-
och ångbåtsegare m. fl. egentligen begagnas, få inkomma tullfritt, så torde
det icke utur rättsgrunder kunna försvaras, att den sämre varan, stybbet, hvilket
till en stor myckenhet numera gagnas utaf allmogen i södra delen af riket, äfvensom
utaf de flesta klensmeder uti hela landet, skall genom tull förvägras.
Gränsen emellan kol och stybb blir svår, om icke omöjlig, att bestämma, helst
om de förekomma sammanblandade.
Ull. Kongl. Maj:t har föreslagit att återföra tullen till hvad den var före 1842,
eller 2 sk. per skålpund för alla sorter, hvilket förslag blifvit godkändt utaf afdelningen.
Skälen lill en dylik bestämmelse äro, efter min öfvertygelse, så talande, alt
jag icke kan undertrycka min förundran, huru utskottet kommit till sitt beslut alt
serskilja sorterna deraf, samt höja tullen å den finare till 6 sk. per skålpund.
Att det ganda förderfliga förbudet emot införsel af kläden nu omsider måste
utbytas emot en skyddstull, har både Kongl. Maj:t och utskottet antagit och föreslagit,
hvadan det synes mig ock följa, att ullen icke genom en hög tull för klä—
destillverkarne fördyras. Sålunda resonnera också Englands och Tysklands lagstiftare,
då i dessa länder all ull får tullfritt införas. Men om man här ännu icke kan gå
så långt, så synes mig likväl den utaf Kongl. Maj:t föreslagna tullen vara den högsta,
som borde ifrågakomma. Att ullproduktionen inom landet, genom en hög tull,
icke kan uppdrifvas, visar sig derutaf, att denna icke förkofrat sig mera efter 1842
års höga lullbestämmelse, än före denna tid, då tullen var 6 sk. lägre. Ingen lärer
vilja eller kunna bestrida, att Tyskland och England bedrifva en förvånande ull
-
96
Bevillnings-Utskottels Utlåtande, N:v 13.
produktion, oaktadt sin tullfria införsel.
Väfnader, Helsiden, andra slag:
Tullen å dessa, af Kongl. Maj:t föreslagen till 5 r:dr, bar af utskottet blifvit
förhöjd lill 6 r:dr per skålpund.
Enär rått silke får tullfritt införas, motsvarar den af Kongl. Maj:t proponerade
afgiften ungefärligen hela arbetskostnaden för 1 skålpund slätt sidentyg.
Då denna vara, genom sin ringa volym, högt värde och till följe deraf måttlig
införselpremie, serdeles egnar sig till oloflig införsel, så blir det en naturlig följd,
att den högre tullsatsen skall inskränka förtullningen och förminska statens inkomst,
hvarföre jag vågar tillstyrka, att denna vara måtte med högst S r:dr per skålpund
beskattas.
Väfnader, bomulls-corderoy jean, manchester etc.:
Den utaf Kongl. Maj:t derå åsätta tullafgiften af 16 sk. har afdelningen förhöjt
till 20 sk. per skålpund. Om någon ytterligare förhöjning kan ifrågakomma, så
är 24 sk. det aldra högsta, så vida den hufvudsakliga importen icke skall stadna uti
tullförsnillarens händer. Efter jemförelser af tillverkningskostnaderna hos oss och uli
England, är denna tull tillräcklig för alt skydda den inhemska tillverkningen.
Den af utskottet till 28 sk. föreslagna afgiften anhåller jag att på ofvan anförda
skäl få bestrida.
Väfnader, andra slag, ej specificerade, färgade oeh ofärgade.
På dessa har afdelningen föreslagit en gemensam, något högre än den, utaf
Kongl. Maj:t föreslagna tullafgift, nemligen från 24 till 28 sk. per skålpund, hvilket
belopp utskottet förhöjt till 36 sk. Uli dessa väfnader inbegripas kalliko oell
bomullslärft, hvilka hitintills varit föremål för de vidsträcktaste lurendrejerier, hvarföre
det är så mycket angelägnare att åsätta dem en sådan tull, att loflig införsel
kunde befordras, så att denna betydliga handel kunde undanryckas lurendrejaren, och
bringas i händerna på redliga köpmän. Den moraliska och jemväl för staten pekuniera
vinsten deraf skulle, efter min öfvertygelse, blifva af ganska stor betydenhet.
Med den utaf afdelningen föreslagna tullsalsen skulle väl också detta önskvärda
mål, kunnat, åtminstone hufvudsakligen, vinnas, men skall genom förhöjningen
otvifvelaktigt förloras.
Det af utskottet åberopade motivet har, såsom vanligt, varit skydd för den inhemska
tillverkningen. Först tillåter jag mig få anmärka, att ett sådant skydd mera
förfelas genom en öfverdrifven, än låg afgift. Hvad, som vinnes genom en öfverdrifven
tullsats på papperet, när den i verkligheten icke blir tillämpad, derom torde
ingen
Ihvillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
97
ingen lagstiftare numera sakna kännedom, genom de sednare årens erfarenhet af
tullen å smör m. m.
Dernäst anhåller jag att genom följande, här anställda, enkla kalkyl få bestyrka
obefogenbeten af utskottets ofvanåheropade molif.
Uti Vestergötland tillverkas dessa väfnader af den obemedlade folkklassen, icke
på eget förlag, ulan för räkning af ett slags förläggarepatroner, hvilka utlemna garnet
för varans tillverkning. 1 skålpund sådan väfnad innehåller 10 å 12 alnar, hvarje
aln betalas med 2 ä 2 V2 sk. r:gs väfvarelön.
1 skålpund, 10 alnar callico eller bumullslärft väfvarlön
ä 2 V2 sk. r:gs 25. —
Införseltull å garnet å 5 sk. b:co per skålpund med omkring .... 8. 6.
beräknadt affall i vigt 2. 6.
så blir hela kostnaden för arbete, tull m. m 36. —
Den utaf afdelningen föreslagne afgiften 28 sk. b:co, eller 42 sk. r:gs, är
sålunda 6 sk. mer än arbetslön och tull för råämnet, och, enär utländningen väl
också måste beräkna någon arbetskostnad på sin vara, så erfordrades för möjligheten
af täflan, att denna skulle vara 4 sk. b:co mindre än intet.
Det är troligt, alt uti intet annat land än Sverige 1 aln bomullslärft kan för
hand väfvas emot den ringa arbetslönen af 2 sk. r:gs. Med en måttlig tull å garnet
skulle troligen dessa väfnader snart kunna med fördel visa sig uti den utländska
marknaden.
Öfrige bomullsväfnader hafva jemväl af utskottet erhållit till 1 r:dr förhöjd
afgift.
Jag anhåller vördsamt om godkännande utaf afdelningens förslag, nemligen:
Andra ej specificerade, färgade och ofärgade 28 sk. per skålpund.
Tryckta eller pressade 36 » » »
Shawlar, Sbawletter m. m 40 » » »
Utskottets beslut att åsätta hitintills från ulförseltull fria oljekakor, sådan med
5 sk. per lispund, kan jag icke godkänna. Våra oljeslagerier hafva på sednare åren
så betydligt förkofrat sig, så att införseln som år 1842 utgjorde circa 100,000
kannor lin- & rofolja, 1846 endast belöpte sig till circa 24,000 kannor, samt
torde helt och hållet upphöra. Men då blir det också lika nödvändigt, som rättvist,
att oljeslagarne få, utan binder af prohibitionel tull, taga för sina oljekakor
hvad de äro värde. Att dessa utgöra ett nyttigt födoämne för våra boskapskreatur,
borde heldre vara en orsak till ett högre, än, som nu med utförsellullen afses, lägre
Jiih. Ull B. St. Prot. 1847 och 1848■ 5 Sami. 1 Afd. 7 Häft. * 3
98
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 13.
värde. Om våra jordbrukare vilja gagna detta näringsmedel åt sin boskap, så böra
de ock derföre betala lika pris, som exportören kan erbjuda.
Till förmån för inhemska jordbruket har utskottet äfven från 3 till 5 sk. förhöjt
utförseltullen å ben, men hvilket jag äfven tillåter mig anse mindre billigt och
rättsenligt, emedan den höga tullen för de utfattiga personer, som samla denna vara,
nedtrycker priset och hvarigenom äfven en vida mindre insamling föranledes».
Häruti förenade sig herrar Sjöstedt, Embring, Gullström, Tauson, Fahlcrantz,
Bjuhr och Tjernberg, den sistnämnde utom i fråga om artikeln Porslin.
af herr Bjuhr: »Emot majoritetens af bevillnings-utskottet fattade tullbestämmelser
för införsel af smör, saltadt kött och ost får jag mig reservera.
Utgående från den grundsats, att Sveriges modernäring, jordbruket, genom sin
egendomliga kraft utgör för den kunnige, omtänksamme och sparsamme landlbrukarens
bergning och bestånd en rik och outtömlig källa, anser jag de nu på jordbruksprodukter
fästade lullsatser innebära ett onaturligt och otillbörligt skydd. Den höga
tullsatsen frammanar ej den rationelle jordbrukaren, ett prohibitiv-system uti tulllagstiftning
har hittills aldrig förmått lyfta jordbruksnäringen till något anseende och
flor; dessa segrar tillhöra den stigande upplysningen, den deraf uppblomstrande industrien
att utkämpa. Tullreslriktionerna å matförnödenheter föröka endast näringsbekymren
inom de fattigare samhällsklasserna, äro proletäriatets befordringsmedel,
och återverka tryckande just på det jordbruk, som de skola hägna.
Hvad den höga tullen på smör serskildt beträffar, så skall densamma fortfa
rande
åstadkomma oloflig införsel öfver norra riksgränsen och utöfva sitt demoraliserande
inflytande på denna orts innevånare».
Häri instämde, i fråga om tullen å smör, herr Muréen, Tjernberg och Tauson.
af herr Rhodin: »Jemte det jag anhåller att få instämma i den af herr Hof
marskalken
Aminoff afgifna reservation, har jag äran tillkännagifva den allmänna
åsigt, att jag anser allt för höga skyddstullar ingalunda ändamålsenligt befrämja den
inhemska industriens förkofran och blomstring, utan snarare åstadkomma ett, mot
ett sådant åsvftadt, motsatt förhållande. På grund häraf reserverar jag mig således
i alla de fall, hvarest höglofl. utskottet föreslagit högre tullsatser, än hvad behofvet
i verkligheten påkallar».
af Pehr Mattsson från Westernorrlands län, Johan Pehrsson från Upsala län
samt Gustaf Pettersson från Ostergötlands län: »Emot utskottets fattade beslut an
gående
förslag till ny tulltaxa, få vi undertecknade afgifva följande reservation:
BeviUnings-Utskoltets Utlåtande, N:o 13.
99
Som fördelarne af den gällande tulltaxan visat sig så betydliga, att tulluppbörden
öfversligit de föregående årens med öfver 900,000 r:dr bko, så anse vi det
för staten vara en högst betydlig förlust att nedsätta densamma. Huru och på
hvad sätt skall denna inkomst ersättas? detta borde först öfvervägas, innan man deruti
gör förändring. Köpmän och spekulanter begära detta blott för vinning, ty man
kan antaga för gifvet, att de låta betala sig lika mycket, antingen tullen är hög eller
låg; de föregifva, att den höga tullen trycker de fattiga, men denna uppgift är lika
origtig som förestående; de flesta af inkommande artiklar äro öfverflödsvaror, som
litet eller intet röra den fattiga. Nedsättes tullen på sådana varor, som tillverkas
inom riket, så måste priserna på dessa äfven nedsättas, och, i följd deraf, antingen
arbetslönerna minskas eller ock tillverkningen alldeles upphöra; i begge fallen blifver
arbetaren lidande och de, som nu af dylika tillverkningar hafva arbetsförtjenst och
uppehälle, komma sedan att falla samhället till last såsom tiggare eller brottslingar;
vi yrka derföre, att den nu gällande tulltaxan till nästa riksdag måtte i allt, hvad
angår öfverflödsvaror, bandaslöjder, fabrikater och jordbrukets alster, oförändrad bibehållas.
Hvad som endast kunde betunga den mindre bemedlade konsumenten är
verkliga förnödenhets-artiklar och komsumtionsvaror.
Hvad smöret beträffar, så tyckes oss tillräckligt att nedsätta det från 2 r:dr24
sk. till 2 r:dr; oaktadt den höga tullen har smöret likväl nu fallit till cirka 9 r:dr
rgs i parti, och detta är ett pris, redan så lågt, att det aldrig utan skada för landt—
mannen kan sänkas lägre. Skall nu tullen nedsättas ännu mera, så blifver ladugårdsidkaren
lidande, och den fattige skattdragande bonden, som beböfver sin möda belönt,
i mån derefter. Hvad nötkreatur beträffar, så anse vi, att den förra tullen bör
bibehållas, ty när man nu söker att uppdrifva denna afvel med större omkostnader
för enskild del, så väl som statens bidrag, så skulle en nedsättning endast motararbeta
detta ändamål; att köttpriserna i år varit höga, härleder sig af de förra årens
missväxt, och som många nu lagt på en mängd kreatur, skola de ju uppenbarligen
förlora genom tullens nedsättning.
I afseende på alla förbudens borttagande hafva vi ej ej heller kunnat godkänna
utskottets beslut, i synnerhet mot införsel af brännvin; alt tillåta införsel af denna landsförderfliga
vara (som det heter) och dymedelst motarbeta bemödanderne för nykterhetens
och sedlighetens befrämjande, och det på samma gång man genom en ny brännvinslagstiftning
vill göra allmogens oskadliga husbehofsbränning omöjlig, är ingalunda
konsequent».
Af Jöns Ersson från Wermlands län: »Emot utskottets förslag, angående tullen
för spanmål, som blifvit uppsatt vida öfver Kongl. Maj:ts förslag, hvilket utaf afdelningen
varit äfven tillstyrkt, får jag mig reservera.
100
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
Pluralileten, sorn alltid fäller domen, har såsom skäl derföre åberopat jordbrukets
skydd. Jag medger, att det behöfver ett sådant och det nästan framför alla
andra näringar, emedan det är det hufvudsakligaste af alla. Detta skydd vore, efter
mitt förmenande, för missväxt; kan det ske genom pluralitetens försorg, då måste
jag nöja mig med deras beslut. Men erfarenheten gifver dem icke vitsord, utan
den bevisar motsatsen, och det i klara dagen. Under riksdagens början väcktes
motioner från åtskilliga håll, om dels afskrifning, och dels om lindring i betalningsvilkoren
för undsättningslån, sorn det efter missväxterne och hagelskador hårdt skuldsatta
och i förlägenhet försatta folket icke mäktar betala. Nu åter, då man kommit
till den punkten, som är den enda möjliga, att till någon del betrygga landet
för hungersnödens afhjelpande, då hafva ömhetens känslosträngar alldeles försvunnit,
och man talar om skydd, som man icke förmår att åstadkomma, och åsidosätter
dem, som kunna i någon mån till vägabringas för att skydda den verkligen behöfvande.
Ser man på räkenskaperne för utestående undsättningslån, så torde den summan
af nära en million r:dr bko utgöra ett ytterligare bevis på behofvet af den lindrigare
tullen för spanmålen; hvem garanterar derföre, att icke sådane tider ännu
kunna inträffa, då hungersnöd hemsöker vårt land. Hvilken är då angelägnast att
skydda? Det måtte väl blifva i första rummet den, som nöden hårdast trycker.
Och då frågan är om, att tullen skall blifva fix för någon tid, är väl så mycket
mera angeläget, att den blifver så lindrig, som möjligt».
Häruti instämde L Gezelius från stora Kopparbergs län samt Sven Jonsson
från Jemtlands län.
Af Anders Jaensson från Westerås län: »Emot höglofi. utskottets beslut öfver
det bestämda tullvärdet för export af tackjern får jag mig reservera.
Jag har trott, att utskottet vid lagstiftningen för såväl denne som öfriga artiklar
bordt hafva medelvärdet till grund för beslutet, och icke som nu blifvit händelsen
förhöja en produkt till 23 procent högre, än hvad densamma verkligen gäller i
handeln; antager man de föreslagna tio riksdaler banko som värde för ett skeppund
tackjern och tillägger tullsalsen 3 r:dr 16 sk, så skulle denna artikel kunna betalas
vid hufvudstadens stapelstadsvåg med 13 r:dr 16 sk. banko, under det man är
i tillfälle, vid samma stapelstadsvåg på en och samma gång, köpa ett skeppund ordinärt
stångjern med inberäknad tullprocent för 15 r:dr 4 sk. enahanda myntsort,
hvadan således den påräknade och ofta som skäl framdragne förädiingskostnaden utgör
1 r:dr 32 sk. per skeppund. För min del är jag af en motsatt tanke, med
lull öfvertygelse, att 8 r:dr banko hufvudsakligen varit mera närmande det rätta värdet
och hvartill jag yrkar nedsättning, med bibehållande af samma beräkning för
tullprocenten».
Af
Bevillnings-Utskoltels Utlåtande, N:o 15.
101
Af Erik Pehrsson från Gefleborgs län: »Emot del förslag till tulltaxa, som af
utskottet nu till rikstånden öfverlemnas, får jag i korthet anmäla min reservation.
Täta förändringar i tullagarne äro näringarnes olycka. De beröfva näringsidkaren
det, som är honom dyrbarast af allt: trygghet i sin ställning, säkerhet i beräkningar
och förelag. Svenska näringsidkaren har blott alltför mycket lidit af denna
olycka. Jag anser derföre 1845 års nu gällande tulltaxa böra bibehållas med så
få förändringar sorn möjligt.
De i nu gällande tulltaxa stadgade införselafgiflerne å viktualier och landtmannavaror
hafva blifvit klandrade såsom för höga och man har velat ytterligt nedsätta
dem, men ett bättre landtbruk har blifvit frukten deraf, till stor nytta för det hela.
Allmännare har nu landtmannens omtanka blifvit vänd på den förut allt för mycket
försummade ladugårdsskötseln, på frambringandet af ost, smör, kött och boskapskreatur
m. m. Införseln af dessa artiklar har de sista åren minskats i högst betydlig
mån; snart skall den, genom denna bättre riktning af landtmannaproduktionen, alldeles
upphöra, och utförsel af ifrågavarande artiklar i stället ega rum; utom det att
jag icke anser för en ringa lycka för fäderneslandet, att många landtman öfvergifvit
den förderfliga bränvinsbränningen och nu begynt med ifver omfatta tillverkningen
af smör och ost, sedan derföre en lönande afsättning erhållits. Jag tror derföre,
att de vid sista riksdagen höjda tullafgifterna på landtrnannavaror icke förtjena det
bittra klander, som nu å dem slöses; och skall någon nedsättning derutinnan ega
rum, så håller jag före, att den åtminstone endast bör småningom ega rum, och den
nu stadgade tullen å smör 2 r:dr 24 sk. per lispund icke nedsättas mer än till 2 r:dr. —
å ost 2 r:dr per lispund icke mer än lill .
1 » 24.
å fläsk 1 r:dr 16 sk. per lispund icke mer än till 1 » —
å oxar 12 r:dr 24 sk. per st. icke under 10 » 16.
å kor och ungboskap 6 r:dr per st. icke under
5 » —
å kalfvar 3 r:dr per st. icke under 2 » 24.
å svin (utom fargaltar) 3 r:dr per st. icke under 2 » 24.
å hästar (utom hingstar) 16 r:dr per st. icke under . . . . 13 » 16.
Då för flera provinser lin-odlingen är så vigtig och kan blifva det ännu mera
för hela riket, så anser jag ock den nu stadgade tullafgiften å ohäckladt lin 1 r:dr
8 sk. per lispund icke tåla att nedsättas mer än till högst 1 r:dr per lispund.
Likasom jag håller före, att tull-lagstiftningen bör skydda landlmannanaringarne,
så anser jag äfven, att detta skydd bör utsträckas till husslöjderna, handtverkerierna,
fabrikerna och bergsbruket. Ty hvar skall landtmannen för sina produkter finna
afsättning, örn ej lill den befolkning, som är sysselsatt med frambringandet af inBih.
lill B. St. Brot. 5 Sami. 1 Afd. 7 Baft. ^
102
Bevillnings-Utskottets Ullålande., N:o 15.
dustriens alster. Ju talrikare och ju mera välmående dessa folkklasser äro, desto
större blifver förbrukningen af landtmannens produkter, desto säkrare är denne om
en lönande afsättning. Att hjelpa till att förstöra inhemska industrien, måste jag
derföre anse alldeles stridande mot landtbrukets intresse. J den häftiga strid, som
nu pågår emellan köpmannaintresset och de industriella näringarne, har jag derföre
ansett mig pligtig att för landtmannens eget bästa ställa mig på den sednares sida.
Köpmannen vill naturligtvis långt hellre handla med den utländska varan än med
den svenska, hvars pris är kändt och på hvilken han följaktligen icke kan förtjena
så mycket; han skulle vinna mest, om ingen inhemsk husflit och om icke några
inhemska fabriker funnes till, hvarföre dessa ock ofta af köpmanna-intresset betraktas
med fiendtliga ögon. Men huru litet folk och arbetare sysselsätter köpmannen, i
jemförelse med den stora mängd af menniskor, åt hvilka husfliten, handlverkerierna
och fabrikerna gifva syselsättning och arbetsförtjenst. Huru ringa är den afsättning,
som köpmannaklassens förbrukning bereder åt landtinannen, jemförd! med hela den
befolkning, som af husslöjden, handtverkerierna och fabrikerna hafva sitt uppehälle.
Jag har derföre röstat för bibehållande af nu gällande tulltaxa, i hvad den angår
husflitens, handtverkeriernas och fabrikernas produkter, med undanlag af artiklarne
bomullsgarn och socker».
I förestående reservation förena vi oss till alla delar:
G. B. Appelquist. Sven Jonsson. B. P. Skantze. J A. Sandstedt, från
vestra Jönköpings län. L, Gezelius.
»Ullin»»-
STOCKHOLM, tryckt hos joh. beckman, 1848.
I. Tarif för in för sel si ullen,
åtföljd af en särskilt förteckning å varor, som åro
vid införsel tullfria.
Tullvärde.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
Banko.
11: dr
sk.
r:st
R:dr
sk.
rist
8
16
—.
* Agat, arbetad
1 skålp.
40
—
1
24
* Alabaster, arbetad, ej specificerad .
1 skålp.
16
—
20
—
—
Alun j alla slag
17 lisp.
5
—
—
—
8
* Anis
1 skålp.
— —
2
—
—
20
—
Antimonium, spiesglans ocb regulus
1 skålp.
1
—
7
6
* Apelsiner
* Arsenik , till införsel af Apotekare,
ocb efter erliållet särskilt tillstånd
af Kommers-Kollegium, för fabriks-
1 skålp.
1
6
—
10
inrättningar
Aska:
1 skålp.
6
_
20
rå, af träd eller andra vegetabilier
1 lisp.
1
—
20
pott-: vällad eller orafiinerad . .
1 lisp.
_—
1
—
1
32
raffinerad och kalcinerad . .
1 lisp.
16
—
—
30
Assa Foetida
1 skålp.
3
—
1
12
Balsam: kopaive-, peruviansk ocb an-
nan natif
1 skålp.
6
—
ATotf, liänföres under Apoteksvaror.
Anchovis; se Fisk.
Argentan, eller nysilfver; se Metaller sammansatta.
Arrac; se Brännvin.
Aska, tenn- och bly-; se Tennaska.
Aska, koppar-; se Kopparskrot.
Askar och dosor, af sammansatta, eller, såsom arbe
-
tade, ej specificerade ämnen; se Slöjdevaror, ej
specificerade.
Auripigment; se Färger.
Balsam, Riga-; se Varor, som icke kunna hänföras
under någon af de i införseltarifen upptagna bestämmelser.
1
Bih. till R. St. Brot. i84l oc^ 5 Sami. 1 A/d, 8 Haft.
i
Tullvärde.
Banko.
Band:
sammets-, äfvensom i allmänhet si-  den- oell halfsiden-, förtullas lika
med väfnader af samma ämne.
Qvantitet
för tull—
beräkningen.
Införselstull.
Banko.
B:dr
sk.
rist
R:dr
sk.
rist
2
—
—
andra slag
1 skålp.
24
10
* Barometrar
1 stycke
2
—
1
12
* Bastmattor
1 lisp.
6
—
40
—
Beck . » .
1 lisp.
— —
10
—
20
:—
Beckolja .
Benj arbetade:
1 lisp.
5
6
—
elfen- ...........
1 skålp.
1
—
1
16
■—
* hvalfisk- .
1 skålp.
——
12
—
—
36
* andra slag
1 skålp.
9
—
—
40
—
Bensvart, Benkol eller Bister .
1 lisp.
8
8
16
* Bernsten, arbetad .......
* B iid thuger iar beten af träd och arki-  tektoniska arbeten
Bleckslagarearbeten , ej specificerade:
1 skålp.
100 Pcdr v.
15
40
—
32
—
olackerade .........
f skålp.
8
—
—
40
—
lackerade .
Blommor:
1 skålp.
10
40
.—
artificiella
1 skålp.
10
—
26
32
—
delar af artificiella blommor .. . .
Bly:
1 skålp.
4
—»
45
—
• —
* oarhetadt, i tackor eller rullar .
arbetad t, ej specificeradt:
1 skepp:d
1
6
•
7
—
omåladt och olackerad t .. .
1 skålp.
—_
1
6
—
24
—
må la dt eller lackeradt . . .
1 skålp.
6
Batist; se Väfnader.
Benspån, hänföras under spillning.
Bilder , andra slag an konstnärsarbercn; 6e Slöjdevaror,
ej specificerade.
Bister; se Bensvarf.
Blauhollz; se Färgträd.
Blomster, ,torkade, hänföras under Apoteksvaror.
Blonder; se Spetsar..
3
Tull värde.
Bauko,
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
P.:dr
sk.
rist
R:dr
sk.
r:st
2
24
—
Blyerts
1 lisp.
20
—
Blyertspennor :
1 skålp.
20
* timmermans-
4
—
2
—
—
alla andra slag
1 skålp.
24
—
—
20
Blysocker
Blår :
1 skålp.
1
6
25
1
—
Hamp-
1 skepprd
2
24
—
40
—
Lin-
1 skepp:d
5
—
—
30
—
* Bläckpulver eller substans . . .
1 skålp.
6
—
30
—
* Bokstajsstämplar samt Boktryck el-
1 skålp.
3
ler Stilar . '
—
24
—
Bok- och Kopparstickssvärta . . .
1 skålp.
3
—
24
—
Bomullsvadd
1 skålp.
•
6
—
16
Borax
1 skålp.
2
—
2
—
Borstar
1 skålp.
24
—
2
—
—
* Bouillon de pocke
Broderade arbeten:
1 skålp.
20
—
1
32
af guld eller silfver
1 lod.
16
—
andra slag
100 R:dr V.
25
—
—
Bränvin oell Sprit:
* konjak. fransk:
2
32
af till och med 12 graders styrka
1 kanna
32
—
4
—
—
deröfver
1 kanna
1
—
—
Blyglete: se Glete. . , .
Black skrif-; sc Varor, som uke kunna hänföras
under någon af de i införseltarileu upptagna bestämmelser.
Bokguld ; "sc Guld.
Boksilfver; se Silfver.
Bokspån, hänföras till Spillning.
Bombaselt och bombasin; se Väfnader, ylle, ovalkade.
Bomu lissl är ft; se Väfnader, bomulls
-
Bookbindereloth; se Väfnader.
Borst; se Ilar,
Buteljer; sc Glas.
Bred- och plattfisk; se Fisk, torr.
Bresilja; se Färger.
Broderduk, marle och stramalj; se Väfnader.
Brons; se Metaller, sammansatta.
Brundier; se Plommon.
Brynstenai*; se Sten.
\
Tullvärde.
Qvantitet
InförsolstiilL
Bauko,
för tull-  beräkningen.
Banko.
11; dr
sk.
rist
Bränvin och Sprit:
alla andra slag, odestillera dt eller de-  stilleradt:
R:dr
sk.
rist
2
af till och med 8 graders styrka .
för hvarje öfverskjutande full grad
ökas införsels tullen med 1 sk.
Bröd:
1 kanna
24
—
4
—
af hvete
1 sk alp.
1
—
2
andra slag
Böcker:
* på Svenska txyekte
med inhundet, rent eller linieradt
papper draga lika tull som papperet,
med tillägg af 50 procent.
Bönor:
1 skålp.
100 R:dr v.
20
6
10
* trädgårds-, eller s. k. Turkiska och
krypbönor
* åkerhönor af alla slag, lika med ärter.
1 skålp.
2
—
—
18
—
Cacao . . . ,
1 skalp.
3
—
12
—
* Caffe
1 skålp.
—. —
3
4
—
16
brändt eller malet
1 skålp.
4
—
32
Camplier: oraffinerad och raffinerad .
1 skålp.
6
—
32
* Cand, alla slag och Canelknopp
1 skålp.
8
—
40
—
Capris
1 skålp.
5
1
32
* Cardemummor
1 skålp.
8
—
Buldan '. se Väfnader linne- och hamp-.
Bäfvergäll hänföres under Apoteksvaror.
Bär, ej specificerade; se Frukter.
Caffe-surrogater; se Ciehorierot.
Calmus, hänföres under Apoteksvaror,
Cambrick; se Väfnader; bontuls-,
Camelhar; se Här.
Camelott; se Väfnader, ylle-, ovalkade.
Cantarider, hänföras under Apoteksvaror.
Cantiljer ; se Gulddragare- /joli Sniirmakare-arbetcn.
jCarmin; se Färgare, ej specificerade.
Carott; se Tobak.
Tullvärde.
Qvantitet
för tull-
Införselstull.
Banko.
Banko.
beräkningen.
H:dr
sk.
rist
lt:dr
sk.
rist
8
—
Castanier
1 skålp.
i
6
1
32
—
* Caviar
Chinabark:
1 skålp.
—
16
—
2
—
omalen
1 skålp.
3
3
—
—
* malen, till införsel af Apotekare .
1 skålp.
24
—
5
—
* Chinarot
1 skålp.
8
—
10
—
* Chlorkalk
1 skålp.
1
1
—
—
Chocolad
1 skålp.
12
3
Cicorierot
1 skålp.
8
bränd, malen eller beredd oell andra
till caflfesurrogat användbara, brända
8
—
växtdelar
1 skålp.
2
1
—
—
* Cider
1 kanna
12
3
16
—
* Ciment
1 skålp.
16
—
7
6
* Citroner
1 skålp.
1
6
40
—
* Citronsaft
* Citronsalt, eller kristalliserad citron-
1 kanna
—
4
—
1
32
—
syra
1 skålp.
8
—
/
6
* Citronskalj torra
1 skålp.
1
6
2
24
—
Cobolt-nvdYm
1 skålp.
2,4
15
—
—
-metall
1 skålp.
3
—
* Coejfurer
100 B:drv.
25
—
1
—
—
* Confiturer
1 skålp.
12
Casimir; se Väfnader.
Cassia Fistula, hänföres under Apoteksvaror.
Cassia Lignea; se CaneL
Catlun; se Väfnader, bomulls-.
Cbagrinskinn; se Hudar och skinn.
Cliauipignoner; se Svampar, ätbarai
Chcniljer; se Gulddragare- och Snörmakare-arbeten.
Chlorsyradt kali; se Salt, medicinskt.
Chrystallarbctcn; se Glas, cj specificerade.
Ckrvstalli Tartari; se Vinsten.
Cinders, hänföras under Stenkol.
Cirklar, passare och cirkelbestick; se Instrumenter
matematiska.
Cochenille; se Färger.
Cognac; se Bränvin.
Cokes, hänföres under Stenkol.
Compasser; se Instrumenter, matematiska.
\
§
Tullvärde.
Bauko.
Qvantitet
för tull—
beräkningen.
Infftrselstull.
Banko.
R:dr
1
sk.
rist
* Conserverj i hermetiskt slutna eller
lufttäta kärl förvarade ätbara varor .
1 skålp.
R:dr
sk.
12
r.st
8
16
—
* Cor aller , äkta, arbetade ....
1 skålp.
40
•—
10
C or i an der
1 skålp.
1
—
13
4
* Corinter
1 skålp.
2
8
—
20
—
Cubeber
1 skålp.
4
—
—
20
—
* Dadlar .
1 skålp.
4
—
■—
30
—
* Deglar
1 lisp.
3
—
25
—
—
Dref .
1 skeppid
1
—
—
1
24
—
Dricka:
* porter
* öl och andra slag
1 kanna
1 kantra
12
6
—-
2
—
—
* Enbär
1 tunna
20
—
Fartygj utländska med tillbehör:
när i följd af serskita omständigheter
helfrihet för sådana beviljas, eller
när de af utlänning till svensk
hamn inbringas samt der prisdö-  mas och försäljas
* strandade och såsom vrak sålda .
alla andra
, för hvarje
1 100 R:dr afl
r köpesum- p
t nian )
dito
dito
15
10
20
—
—
Copal; tullbehondlas lika med Gummi.
Corderoy och Gördel; se Väfnader.
Cremor tatari; se Vinsten.
Damast; se Väfnader.
Dekorationer, plataer med tillbehör, Äfvensom ornamenter,
ej specificerade; se Slöjdevaror.
Desman; se Muskus.
Dimity; se Väfnader.
Doffel; se Väfnader, ylle-.
Dosor; se Askar.
Drakblod; se Färger, ej specificerade.
Dräll; se Väfnader.
Dyfvelsträck; se Assa foetida.
Fkollon; se Knapergall.
Elfenben; se Ben.
Enbärsmos, hänföres under Apoteksvaror.
Enbärsolja; se Oljor.
Essence; se Oljor.
Estamper, hänföras under Kopparstick.
Etuis, med tillbehör, af sammansatta eller ej specificerade
ämnen; se Slöjdevaror.
Fabriksvaror, ej specificerade; se Slöjdevaror.
Fayence; sc Porcellaine.
Felb; se Väfnader.
7
Tullvärde.
Qvantitet
föl’ lilli-
Införselstull.
Banko.
beräkningen.
Banko.
R:dr
sk.
r.st
R.dr
sk.
r:st
8
* Fenkol
1 skålp.
2
—
i
12
—-
Fernissa ...........
1 skålp.
—■—
6
—
—
8
* Fikon
1 skålp.
2
—
—
36
—
Filar
1 skålp.
4
—
Fingeborgar och sy ringar af andra äm-
i
—
—
nen än guld och silfver
1 skålp.
12
—
Fisk:
saltad eller inlagd:
- -
30
anchovis, sardeller och t honfisk
1 skålp.
5
—
15
—
kabeljo, långor och torsk . . .
1 tunna
2
12
—
30
—
lax .
1 tunna
2
32
—
8
16
—
sill . ,
• •
1 tunna
——
30
—
10
—
strömming .
1 tunna
30
—
20
—
all annan
1 tunna
1
42
—
torr eller rökt:
1
12
* gråsidor eller sey
1 lisp.
10
—
6
12
* lax och ål
1 lisp.
1
12
—
1
32
* långor och torsk, med derunder
inbegripne rotschel', samt klipp-,
stock- och platt- eller bredfisk .
1 lisp.
16
—
3
16
* andra slag
1 lisp.
20
—
32
* Fiskskinn, beredda
1 skålp.
—•—
4
—
10
—•
—
* Fjäderj spritad
1 skålp.
2
—
—
_
12
* Flintorp huggna, utom Agat . . .
100 st.
1
—
* Flyttsaker, bestående af gamla och
Filtar •, se Väfnader.
Filtrcr-stenar; se Sten.
Fiskben; se Ben.
Fjädrar, ur-; se delar af Ur, ej specificerade.
andra, ej specificera de; se Slojdevaror.
Flaggduk; se Väfnader, ylle-, ovalkade.
Flanell ; se Väfnader , ylle-.
Flaskfoder, oberäknadi våtvarorna; se Slojdevaror.
Flor; se Väfnader.
Flottholtz; se Korkträd.
Flugor, spanska, hänföras under Apoteksvaror,
8
Tullvärde.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
luförselstullcn.
Banko.
Banko.
R:dr
sk.
rist
ILdr
sk.
rist
Flyttsaker 3
brukade husgeråds- eller andra lös-
örepersedlar (hvilkas införsel äfven
såsom nya ej genom denna taxa
är i allmänhet medgifven tullfritt
eller emot tull af högst 10 procent
af värdet), när de vid införseln,
på serskilt anmälan hos General-
tullstyrelsen, prof vas icke öfversti-
ga egarens behof
100 R:dr v
10
—
—
3
Fläsk
1 lisp.
36
—
—
24
—.
* Fnöske j heredt
1 skålp.
6
1
—
* Folier > tenn-3 eller stanniol .
Formar j krukor och potten för soc-
1 skålp.
8
—
_
1
—
kerbruken
* tryck- och pappers-
1 skålp.
100 lhdr v.
10
i
4
24
—
* Fosfor
Frukter och bärs ej specificerade:
1 skålp.
•
8
—
4
—
friska
1 tunna
36
—
—
36
—
* inlagda i brännvin eller ättika . .
1 skålp.
—
9
3
16
torra
1 lisp.
32
—
5
—
* Frö j kanarie-
1 skålp.
1
—
Färger och t är anings ämnen:
1 skålp.
—
8
—
* Blyhvitt
2
—
—
2
6
Bresilja, raspad eller malen . . .
1 skålp.
——
6
—
8
—
Catechu, eller terra japonica
1 skålp.
3
Flädersaft, likaledes.
Flätor till hattar,; se Ilattflätor.
Fogellim; se Lim.
Foglar, preparerade till naturalie-samlingar, hänföras
under Naturalier,
slagtade; se Kött.
Fransar; se Gulddragare- och Snörmakarearheten.
Fris; 6e Väfnader, ylle-.
Frukter, insyltade; se Confilurer.
Fyrverkeriarbeten, Lust-; se Slöjdevaror, ej specificerade.
Får; se Kreatur.
Fällar; se Hudar ooh skinn, pelsverk.
9
Tullvärde.
JBanko.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
11: dr
sk.
rist
ltidr
sk. I
r:st
Färger och färgningsämnen :
16
4
* Cochenille
1 skålp.
—-—
Gul- och ljusocker eller kyllerfärg,
—
2
samt ockergelh och brunocker . .
1 skålp.
—
4
—
8
—
Gurkmeja eller curcuma
1 skålp.
—
6
3
—
* Indigo
1 skålp.
4
—
—
12
* Krapp, rothe eller litzari ....
1 skålp.
1
6
—
6
* Mönja
1 skålp.
—
—
5
Quercitron
1 skålp.
—.
—
4
4
* Rödfärg
1 tunna
1
—
—
—
36
* Safflor
1 skålp.
1
6
—
5
* Sandel, malen
1 skålp.
—
6
—
10
Sappan, malen
1 skålp.
—
6
—
6
8
Schiittgelb
1 skålp.
1
—
—
24
Spanskgröna
1 skålp.
4
—
—
4
Stocklack
1 skålp.
—
3
—
4
Sumack
1 skålp.
—
6
—
5
Umbra
1 skålp.
•—
6
—
5
Yau eller gaude
1 skålp.
—
3
—
5
Veyde
1 skålp.
—
3
—
2
6
Ängskära
1 skålp.
—
3
36
andra slag, ej specificerade ....
* Anin. Färger, med olja eller annorledes to-  redla, må införas mot den för råämnet stad-  gade tull
* Färgträd, oraspadt, alla slag . . .
1 skålp.
100 Ridrv.
1
3
—
24
—
Galläplen
1 skålp.
1
6
—
3
—
* Gallmeja
Gardiner, rull-, af bomulls-, linne-,
1 skålp.
——
2
—
40
—
eller hampväfnad, målade eller tryckta
1 skålp.
10
—
Galangarotj liänföres under Apoteksvaror. [ Galonera se Gulddragare- och Snörmakarearheten.
Bih. till R. St• Prot, &4l och 1848 j 5 Sami, 1 Jlfd. 8 Haft.
40
Tullvärde.
Qvantitet
Införselstull.
Banko.
för tull-
Banko.
Garn :
bomulls-:
otvinnadt, enkelt eller dubbleradt,
i liärfvor eller å bobiner:
beräkningen.
R:dr
sk.
r:st
R:dr
sk.
rist
ofärgadt
1 skålp.
5
_
i
8
—
färgadt
1 skålp.
8
—*
1
24
—
tvinnadt, eller tråd, alla slag . .
1 skålp.
16
—
camél-:
ofärgadt, otvinnadt och odubble-
1
32
—
radt
1 skålp.
_—
4
—
2
24
_
färgadt, tvinnadt eller dubbleradt
1 skålp.
—
10
—
30
—
hamp-, eller segel- och bind- . . .
1 skålp.
5
1
16
—
linne-: otvinnadt, ofärgadt ....
1 skålp.
16
—
2
—
—
färgadt ....
1 skålp.
24
—
2
32
tvinnadt, eller tråd, alla slag
* ull-:
karn- eller redgarn:
1 skålp.
32
1
32
—
ofärgadt
1 skålp.
5
2
24
—
* färgadt
1 skålp.
8
—
andra slag:
1
16
—
ofärgadt
1 skålp.
8
2
—
—
färgadt
1 skålp.
12
1
Gipsarbeten, ej specificerade ....
Glas:
buteljer, burkar, bunkar och flaskor
(karafiner och slipade fla-  skor härunder ej inbegripna):
1 skålp.
12
2
—
—
till och med ‘ kanna
100 st.
24
7
—
—
, deröfver, till och med i kanna .
100 st.
— i
36
—
14
—
—
af större rymd
100 st.
— 3
24
—
2
32
—
fenster-, alla slag
1 lisp.
.32
—
24
—
* ljusk ron-
1 skålp.
4
—
Gaze; se Väfnader.
Genever; se Brännvin.
Gentianarot, hånföres under Apoteksvaror.
Gevär, alla slag, eller delar deraf; se Slöjdcvaror, ej
specificerade.
Gjutsten ar; se Sten.
Glas, optiska, infattade; se Instrumenter, optiska,
ur- ; se Glas, andra slag, ej specificerade.
i
11
Tull värde.
Bauko.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
R:dr
sk.
rist
Glas:
Ridr
sk.
rist
2
32
* optiska, lösa och oiiifaltade . . .
* spegel-, rå och oslipade, eller så
kallade glasämnen . .
* slipade, ofolierade . .
* folierade . .
andra slag, hvita eller färgade, ej
1 skålp.
100 R:dr v.
100 R:dr v.
100 R:dr v.
15
20
25
20
—
1
“
specificerade
Glasflusser:
1 skålp.
_
6
1
24
oslipade
1 skålp.
12
3
—
slipade eller ritade
1 skålp.
——
24
—
7
—
Glete eller glitt, alla slag
1 skålp.
—
8
—
6
Grifflar, af sten
1 skålp.
1
—
—
6
* Gryn, alla slag utom af spanmål
1 skålp.
1
6
40
—
* Gräsmattor och gräsrep
Guld:
1 skeppal
4
—
—
20
* arbetadt
1 lod
1
—
- - i —
—
40
bok-, äkta
1 lod
—
7
. ■
—
10
oäkta
1 lod
2
-
2
musiv-, puder- eller unsen- . .
Gulddragarearbeten, af guld eller silf-  ver :
cantiiler, pailetter och tråd:
1 lod
12
—
40
äkta eller lialfäkta
1 lod
—.—
8
--
25
oäkta
fransar, galoner, gramaner och an-  dra ej specificerade:
1 lod
5
'
1
32
äkta eller halfäkta
1 lod
H»
I
1
—
oäkta
1 lod
10
-1
Glaubersalt-, se Salt.
Grains d1 Avignon; se Färger.
Gramaner; se Gulddragare- och Snörinakarearbeten.
Granatäpplen; se Frugter och bär, ej specificerade.
Gryn al’ spanmål; se Spanmål.
Guilarrer; se Instrurnenler, musikaliska.
Guld, spinn-; se Guiddragarearbetcn*
Guldtyg; se Vålnader, siden-.
12
Tullvärde.
Qvantitet
fxn <1,11
Införselstuli.
Banko.
ior tuli—
beräkningen.
Bänto.
R:dr
sk.
rist
B;dr
sk.
r:sl
30
—
* Gummi, alla slag, ej specificerade .
1 skålp.
3
—..
—
12
—
Gutta Percha
1 skålp.
_—
—
6
8
—
Hagel, alla slag
. .
Hampa:
1 skålp.
2
*
50
—
—
ohäcklad
1 skeppa!
—,—
24
,
60
—
—
* häcklad
1 skepp:d
1
—•
12
—
■—
Handskar; af alla slag
1 skålp.
2
—•
1
12
—
Harts
.
Hattar:
1 lisp.
■
12
4
—
af strå
1 stycke
1
—
8
—
—
af siden eller annan väfnad - . .
1 stycke
2
—
6
—
—
af ull, hår eller silke . . . : .
1 stycke
1
24
af läder, fiskben, papper träd eller
24
2
—
—
rötter m. m
1 stycke
13
16
—
Hattflätor af halm eller strå ....
1 skålp.
1
16
—
8
—
* Honung
Horn: arbeta dt:
1 skålp.
1
—
12
—
* platter ........
1 skålp.
1
knappar, olackerade och lacke-
1
32
—
rade
f skålp.
8
4
andra slag'........
Hudar och skinn:
ej hänförliga till pelsverk:
1 skålp.
32
■—
16
oheredda: * torra
1 skålp.
2
.—
8
* andra slag . . . .
1 skålp.
—.—
1
beredda eller läder:
karduans-, pergaments- samt
3
-
färgade eller tryckta skinn .
1 skålp.
36
Gummi elasticum; se Cautscfiouc.
Gummi gutta; se Färger.
Gäss, slagtade; se Kött.
iiandtverkerivaror, ej specificerade; se Slöjdevaror.
13
Tullvärde.
Banko.
/
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
lV.dr
sk.
rist
Hudar och skinn:
ej hänförliga till pelsverk:
beredda eller läder:
R: dr
sk.
r:»t
—
32
sulläder
andra slag med eller utan lake-
1 skålp.
——
8
—
1
16
ring . . . . . . . • •
finare skinn för tillverkning af
handskar samt portfölj- och
etuiarbeten, efter pröfning af
behofvet och med serskilt till-  stånd af Kommerskollegium
jtels verk:
oberedda:
1 skålp.
100 R:dr v.
10
16
—
24
—
getskin
får och lammskinn:
1 skålp.
——
3
—
2
32
grå krimska samt svarta . .
1 skålp.
—
16
—
—
24
* andra slag
O
jerf- eller filfras-, lo-, ren-, räf-,
1 skålp.
——
4
—
1
32
_____
sjupp- och vargskinn . . .
1 skålp.
—
10
—
24
_
skälskinn
1 skålp.
——
3
4
andra slag
* beredda, mer eller mindre, eller
betade och till s. k. säckar hop-  sydda, införtullas med 25 pro-  cents förhöjning uti den för o-  beredda här ofvan utsatta tull.
1 skålp.
24
6
—
* Humle
1 lisp.
i
24
—
_
18
Hår: häst-, eller tagel
1 skålp.
—.—
2
—
—
40
* nöt-
1 lisp.
—
6
—
2
—
IIdektor, hakar och hy skjör ....
Hängslen:
1 skålp.
—,—.
16
G
—
af siden eller halfsiden .....
1 skålp.
i
24
-I
Ilusblåss; se Lim,
1 Hållrot, hänföres under Apoteksvaror,
14
Tullvärde.
Qvantitet
Införselstull.
Banko.
för tull-  beräkningen.
Banko.
R:dr
sk.
r:st
R:dr
sk.
r:st
Hängslen:
2
—-
andra slag
1 skålp.
24
—
Ingefära:
—
9
—
torr
1 skålp.
2
—
1
16
* insyltad
Instrumenter:
1 skålp.
—.—
16
—
* fältskärs-:
100 R:dr v.
5
matematiska, optiska, fysiska och na-
vigations-:
cirklar, passare och cirkelbestick
förtullas efter det ämne, arbetadt,
hvaraf de hufvudsakligen bestå.
* compasser
100 R:dr v.
15
—
glasögon och lorgnetter ....
100 R:dr v.
20
—
* andra slag, ej specificerade . .
100 R:dr v.
5
—
musikaliska:
500
—
fortepianos: * flygel-
1 stycke
100
250
—
—
* tafel-
1 stycke
50
75
—
—
* harpor
1 stycke
15
50
—
positif .
1 stycke
10
15
—
—
andra slag, hufvudsakligen af metall
1 stycke
3
7
24
af träd
Anni. Serskilt inkommande tillbehör till musi-  kaliska instrumenter förtullas efter 15 pro-  cent af värdet.
Inventarierj skepps-:
* brukade å förolyckade eller sjöska-
1 stycke
r för hvarje \
S 100 R:dr af /
1
24
dade utländska fartyg ....
/auktions in- >
10
—
—
) rop s-sum- (
—
9
Ister, svin- eller gås-
1 skålp.
2
—
Hästar; se Kreatur.
Höns, slagtade; se Kött.
Indigo; se Kärger.
Insekter; tullfria såsom Naturalier.
Instrumenter, handtverks-; se Verktyg.
Inventarier, skepps-, nva; se tulltaxeunderräl leiseros,
§ 13.
Ipecacuanha, hänförcs under Apoteksvaror.
15
Tullvärde.
Qvantitet
för tull—
beräkningen.
Införselstullen.
Bauko.
Banko.
U:dr
sk.
r:st
Jern :
gjutet:
1 i skrppid 1
Kldr
sk.
rist
9
—
—
tack- och ballast-
)tackjernsvigt \
2
12
* bomber och kulor, champloune-
T om 20 lisp. /
f bergsvigt. 1
rade till visst mått och renfila-
de, kanoner, stycken, nickhakar
och mörsare, stämplade och bor-
rade, samt finare och gröfre
32
lavetter
kanoner, stycken, nickhakar och
mörsare, ostämplade och obor-
) 1 skcppid 7
\ stäp. v. )
8
10
rade
* grytor, kittlar, kakelugnar, gal-  lerverk , samt apterade stol-
f 1 skepptd 7
t släp. v. j
2
24
par och ledstänger dertill, och
f 1 skepp:d 1
\ stäp. v. 3
24
—
—
slussportar
6
—
9
—
—
hällar, lod och lödjor ....
f 1 skeppld )
l stäp. v. j
2
12
* allt annat gjutet arbete, ej speci-
ficerad!, derunder äfven inbegri-
pet måladt eller lakeradt
100 R:dr v.
25
—
smidt eller valsadt:
40
—
—•
ankai e ..........
kettingar med länk-jernets diameter
V 1 skcpp:d 1
t stäp. v. j
5
—
45
—
* af | turn och derunder . .
C 1 skepp:d 7
) stäp. v. 3
5
—
35
—
öfver | tum till och med 1| tum
8 o
f 1 skeppld 1
l stäp. v. 3
2
24
,
30
—
* öfver 11 tum
3 1 skepp:d 7
1
24
draggar, armbultar, hammare, ro-
t stäp. v. 3
derjern, skeppsknän och smed-
50
—
jestäd
stång-, platt, | tum tjockt och
t 1 skcppid )
l stäp. v. J
12
24
Jalapparot, likaledes.
Jean; se Väfnader, bomulls-.
Jern , gjutgods (ill machinericr och delar deraf; se
Slojdevaror, ej specificerade,
pläieradt; se Metaller, sammansatta.
16
Tullvärde.
Qvantitet
Införselstull.
Banko.
för tull-  beräkningen.
Banko.
B; Jr
sk
r:st
Jern:
smidt eller valsadt:
deröfver, under 12 tums bredd,
R.dr
sk.
r:st
16
—
och öfver | tum fyrkant . . .
C 1 skepp:J \
\ stäp. v. J
4
—
—
14
—
* smältstycken
S" 1 skepp:d l
3
24
band- och platt-, under | tums
t stäp. v. j
tjocklek, bult- och galler- samt
sänksmide, rundt eller kantigt,
knip- och fyrkant- af | tum och
derunder, skär- och klippjern,
saltpanneplåtar | tum tjocka och
deröfver samt af 12 tums bredd
20
—
—
och deröfver
plåtar:
C 1 skepp.d 1
\ stäp. v. j
5
—
—
34
—
oförtente, under § tum tjocka .
f 1 skepp:d t
\ stäp. v. 3
8
24
—
80
—
* förtente
C 1 skepp:d )
T*
3
18
jerntråd ........
\ stäp. v. 3
—
—
1 skålp.
4
6
30
—
spik af 2 tums längd och deröfver
c 1 skeppid \
7
24
all annan spik, samt allt ma-
{ stäp. v. j
nufaktur- och handtverkssmi-
de, ej specificeradt:
1
—
—
opolera dt
1 skålp.
12
1
24
—
poleradt
1 skålp.
18
—
8
—
—
Jernskrotj gjutet, smidt eller valsadt
f 1 skepp:d ^
l stäp. v. j
2
—
16
—
* Jäst j comprimerad
1 skålp.
1
—
4
—
* Kakel, alla slag
1 skålp.
1
-—
4
—
—
Kalkj bränd
1 läst
40
—
24
—
Kardor och kardläder
1 skålp.
4
—
Jerntråd; se Jern, smidt eller valsadt.
Jordfrugter; se Frugter.
Jufter; se Hudar oell skinn.
Kalkoner, slagtade; se Kött.
Kammarduk; se Väfnader.
Kanoner; se Jern.
Karduan; se Hudar och skinn.
17
Tullvärde.
Qvantitet
Införselstull.
Banko.
för tull-  beräkningen.
Banko.
R:dr
sk.
r:st
Kemiskt teckniska preparater j i taxan
ej specificerade:
* tili införsel för fabrikernas behof
efter serskilt anmälan hos Kom-  merskollegium och af detsamma
R:dr
sk.
r:st
lemnadt tillstånd
100 Rxlrv.
5
—
för medicinska behof, hänföras un-
der Apoteksvaror, ej specificerade.
20
—
—
Kimrök •
100 skålp.
4
—
25
* Kli af andra ämnen än spanmål . .
Kläder, gång-, linne- och säng-, ej
specificerade
Anm. Spetsar och blonder lullbehandlas serskildt.
1 lisp.
100 R:dr v.
25
5
—
1
32
—
Knallhattar
Knapergall och ekollon } malen eller
1 skålp.
— —
20
—
1
24
omalen
Knappar af sammansatta eller, såsom
1 lisp.
3
—
2
—
arbetade, ej specificerade ämnen .
Knif var:
1 skålp.
24
4
—
—
rak- och penn- ...
1 skålp.
1
—
—
2
—
—
andra slag, samt gafflar, ej,specificerade
1 skålp.
24
—
Koppar:
( i skcpp.d f
75
* rå-
5
—
1 stäp. v. )
20
125
—
—
* garad
F 1 skepp:d \
\ stäp. v. j
—
Kedjor, till innanverk i fickur; se Ur,' delar ej specificerade.
Kirsbär; se Frugler och här.
Kli af spanmål; se Spanmål, malen, mjöl.
Klinker; se Tegel.
Klippfisk; sc Fisk, torr.
Kläden; se Väfnader, ylle-, valkade.
Klöfvar, hänföras under Horn, oarbetadt.
Knappnålar; se Nålar.
Knviningar; se Snörinakarearbeten.
Kolsyrad! natron eller renad soda; se Soda.
liih. lill R- St. Prot. 1&47 nch >848, 5 Sami. 1 Afd. 8 Hafi.
18
Tullvärde.
Banko.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
Ixidr
sk.
rist
Koppar:
smidd, valsad eller gjuten:
* plåtar och andra ämnen för yt-
Il:dr
sk.
r:st
166
32
_
terligare bearbetning ....
/ t skeppa! ^
l stäp. v. ,£
( 1 skeppal 1
t stäp. v. 5
33
16
■—
166
32
* bleck och spik till fartygs för-  hydning
8
16
—
i
tråd: oförsilfrad .......
1 skålp.
8
—
3
—
försilfra d .......
1 skålp.
36
—
12
24
—
* andra helfärdiga arbeten . . .
1 lisp.
3
6
—
2
24
—
Kopparnickel
* Kopparskrot j eller gammal och bru-
1 skålp.
—.—
20
—
100
—
kad koppar, samt kopparaska .
1 skeppal
16
32
—
1
* Korkarj skurne
Kortj spel-; med vilkor, att de vid
införseln, lika med inhemska, under-  gå beviilningsstämpling, mot erläg-
1 skalp.
6
50
''
■—
gande af stämpelafgift
Kreatur:
1 gross
12
24
100
hästar (utom hingstar) .....
1 stycke
10
—
—
50
oxar
1 stycke
8
—
•—
30
kor och ungboskap
1 stycke
4
—-
15
kalfvar
1 stycke
2
12
—
15
-
svin, utom fargaltar
1 stycke
2
—
—
6
32
andra fyrfotade
.
För kreatur, som med Kommers-  kollegii serskilta tillstånd införas
till racers förbättrande, erlägges
fjerdedelen af den i taxan utsat-  ta tull.
1 stycke
1
24
Kopparrök; se Vitriol'.
Kopparstickssvärta; se Boksvärta.
Koppartråd; se Koppar.
Korf; se Metwurst.
Korgar, af sammansatta eller såsom arbetade ej specificerade
ämnen; se Slöjdevaror, ej specificerade.
Kcwginakarearbeten, ej specificerade; se Slöjdevaror,
ej specificerade.
Kransögon, hänföras under Apoteksvaror.
19
Tullvärde.
Qvantitet
för tull-
Införselstull.
Banko
beräkningen.
P»:dr
sk.
rist
Krita:
hvit:
R:dr
sk.
r:st
1
32
omalen och kritsten
1 tunna
3
—
4
_
malen
1 tunna
18
-—
4
—
röd och svart
1 sk alp.
—
6
3
16
—
Krokar, till fiske
Krukmakare-arbetenj ej specificerade:
1 skålp.
——
8
—
16
målade eller bronzerade .....
1 skålp.
4
—
4
—
andra slag
1 skålp.
1
—
32
—
Krut . ,
1 centner
8
—
—
20
—
* Kummin
1 tunna
2
—
—
2
—
Käppar j alla slag
Kött:
1 skålp.
24
—
1
32
färskt ...........
1 lisp.
.
20
—
20
salta dt
1 tunna
5
—
—
2
32
—
tor ka dt eller rökt
1 lisp.
32
—
1
—
* Lack
1 skålp.
12
—
- -
12
* Lackmus
1 skålp.
1
2
6
—
* Lagerblad och lagerbär
1 skålp.
1
—
-
16
—
* Lakrits
1 skålp.
2
•—
"
7
* Lakritsrot eller glycyrhiza .
Leksaker eller Niirnbergerkram:
af träd eller sammansatta ämnen, med
1 skålp.
8
Kypert; se Väfnader.
Lacka, gummi-; tullbehandlas lika med Gummi.
Lackerade arbeten: af bleck; se Bleckslagarearbeten.
af bly; se Bly, arbetadt, mäladt
eller lackeradt.
af läder; se Läderarbeten,
af papp ; se Papparbeten,
af tenn; se Tenn, arbetadt, lackcradt.
af träd; se Trädvaror, arbetade,
ej specificerade.
Lackerade arbeten af zink; se Zink, arbetad, målad
eller lackerad,
andra slag; se Slöjdevaror, ej specificerade.
Lalin, oäkta; se Metaller, sammansatta.
Lampor af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen; se Slöjdevaror, ej specificerade.
Lampvekar; se Vekar.
Latun eller trådband; se Metaller, sammansatta.
20
Tullvärd
Banko
c.
.
Leksaker eller JYiirnburgerkram:
eller utan betsning, målning eller
Qvanlilet
lör tull—
beräkningen.
Införselstull.
Bauko.
R:dr
sk.
list
R:dr
sk.
rist
3
—•
—
lackering
1 skålp.
36
5
andra slag förtullas lika med det äm-  ne, arbetadt, hvaraf de hufvudsak-  ligen bestå.
Likörer
1 kanna
i
12
5
Lim:
* husblås
1 skålp.
" [
16
—
12
—
andra slag
1 skålp.
3
4
Lin:
ohäckladt
1 lisp.
40
8
—
—
bäckladt
1 lisp.
i
32
—
14
Ljus:
Ta%-
1 skålp.
3
6
28
—
stearin- och margarin-
1 skålp.
__
7
1
12
—
alla andra slag
1 skålp.
——
15
1
* Luktvatten , alla slag, (flaskornas vigt
inbegripen)
1 skålp.
12
1
32
Läde rarhet en , ej specificerade, lakerade
1 skålp.
20
1
—
—
Lokj alla slag, ej specificerade . . .
1 lisp.
6
6
—
—
Mais
.
1 tunna
i
—
15
—
* Mandel
1 skålp.
—
3
—
Levantin * se Väfnader.
Limoner, friska* se Citroner.
salta; se Frugter, inlagda.
Limonsaft; se Citronsaft.
Linön; se Väfnader.
Linser; se Span mål.
Ljuskronor af sammansatta eller, såsom arbetade, ej
specificerade ämnen, samt delar deraf; se Slojdevaror
ej specificerade.
Lunta; se Varor, som icke kunna hänföras under någon
af de i införseltarifen upptagna bestämmelser.
Läder; se Hudar och skinn.
Lärft; se Väfnader.
Machinerier, ej specificerade; se Slöjd eva ror, ej specificerade.
Magnesia, hänföres under Apoteksvaror.
Magnetsten, infattad; se Instrumenler, fysiska.
Malm, cobolt-; se Cobolt-malm.
Manchester; se Väfnader, bomulls-.
Manna, hänföres under Apoteksvaror.
Manufakturvaror, ej specificerade; se Slöjd ev åror..
Marimnetall; se Metaller, sammansätta.
Markasit; se Vismut.
Marle; se Väfnader.
Marmor, arbetad, ej specifi erad; se Slen, all annan,
ej specificerad.
21
/
Tullvärde.
Qvantitet
för tull-
Införselstull.
Banko.
beräkningen.
.banko.
R:dr
sk.
r:st
R:dr
sk. 1
r:st
—
16
—
* Masker
1 stycke
4
—
Metaller , sammansatta:
* marinmetall, eller annan komposi-
tion i form af bleck eller spik till
förhydning af lin tyg
100 R:dr v.
5
—
—
messing:
* oarbetad, latun och tråband inbe-
1G6
32
gripna
( t skepp:d \
\ stäp. v. /
33
16
—
arbetad:
tråd förtullas såsom koppartråd.
andra slag, gjuten, smidd eller
!
pressad:
oäkta lalin derunder inbegripen:
utan beläggning af annan
1
metall
1 skålp.
12
—
2
försillrad eller plätterad .
1 skålp.
24
—
3
förgyld
1 skalp.
36
—
alla andra slag:
200
* oarbetad
£ 1 skepp.d 1
33
16
—
arbetad:
^ Stop. Y. i
3
_
förgyld
1 skålp.
36
— i
2
andra slag
1 skålp.
24
—
* skrot, samt gammal och brukad
100
—
metall, sammansatt, alla slag .
f 1 skepp:d \
\ stäp. v.
16
32
—
—
20
—
Metwurst
1 skålp.
—.—
4
—
1
—
1-
* Mjöd
1 kanna
12
Mastix; tullbehandla» lilia med Gummi.
Mattor: bast-; se Bastmattor.
golf-, af strä eller rötter; se Slöjdevaror, ej
specificerade,
af ull: se Väfnader, ytlc—.
af andra,ämnen, lackerade eller fernissade;
se Väfnader,
gräs; se gräsmattor.
Mercurius; se Qvicksilfver.
Merinos; se Väfnader, ylle-, ovalkade.
Messing; se Metaller, sammansatta.
Messingstråd; se Metaller, sammansätta, messing.
Mikroskop ; se Instrumenter, optiska.
Mineralier för naluraliesamlingar; tullfria salom malmstuffcr.
22
Tullvärde.
Bauko.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
j
Införselstull.
Banko.
R:dr,
sk
r:s
Mjöl, ej specificera dt, af vegetabilier,
som ej kunna inbegripas under span-
B: dr
sk
r:st
—
12
mål eller hänföras till Apoteksvaror
1 skålp.
2
—
1
12
—
Munlack • . . . .
1 skålp.
12
—
1
32
* Muskot, torr
1 skålp.
i
8
2
24
1-
* Muskottblomma
1 skålp.
12
.
1
—
—
* Musslor, insyltade eller saltade . .
1 kanna
12
30
* Neglikor
Nålar:
bröstnålar af metall förtullas lika med
det ämne, arbetadt, hvaraf de
hufvudsakligen bestå.
1 skålp.
5
4
—
knapp-, sy- och andra slag . . .
Nötter:
1 skålp.
12
—
—■
6
—
* kokos-
1 stycke
1
■—
12
—
* andra slag
1 kanna
2
—
1
32
* Oliver
Oljor:
feta:
1 kanna
—■*—'
12
—
6
hamp-
andra, till Apotheksvaror ej hänför-
1 skålp. |
—-—
6
Mjöl af spanmål; se Spanmäl.
Modeller; se tulltaxeunderrättelserna, §. 13.
Moll; se Väfnader, bomulls-.
Morinos; se Väfnader, ylle-, ovalkade.
Mos, enbärs- oell fläder- saint muilbärssaft, hänföres
under Apoteksvaror.
Mosaik-arbelen; se Sten, all annan, ej specificerad.
Muddar; se Vantar.
Muffar; se Kläder.
Murklor; se Svampar, ätbara.
Mursten; se Tegel.
Musikaliska instrumenter; se Iustrumenter.
Muskot, insyltad; se Confiturer.
Musslin; se Väfnader, bomulls-.
Myntkoppar; se Koppar.
Myrrlia, hänföres under Apoteksvaror.
Nankin ; se Väfnader , bomulls-.
Natron, kolsyradt; se Soda.
Nattsäckar; se Portföljer.
Negerhead; se Tobak.
Neltelduk; se Väfnader, bomulls-.
Nickel; se Kopparnickel.
Nicht eller tutia, hänföres under Apoteksvaror.
Nopkin ; se Väfnader.
Nvs- eller prustrot, hänföres under Apoteksvaror.
Nysilfver; se Metaller, sammansatta.
Nät; se Slöjdevaror, ej specificerade.
Olja, terpentin-; se Terpentinolja.
Olja, Vitriol-; se Svafvelsyra.
Oijcstenar; se Sten.
23
Tullvflrde.
Banko.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
Ridr
sk.
rist
Oljor:
feta:
liga, eller eljest icke specificerade
It: dr
sk.
rist
.
12
.—.
slag
1 skålp.
i
4
1
—
* flygtiga, eller essencer, ej specificerade
1 skålp.
D
—
6
—
—
Ost j alla slag
1 lisp.
1
24
—
—-
6
—
Papp
1 skålp.
—
6
Papparbeten j alla slag
8
32
—
olackerade
1 skålp.
—
1
lackerade
Papper:
kardus-, förliydnings-, grått oell ma-
1 skålp.
12
5
—
kulatur-, tobaks- och annat omslags-
1 skålp.
1
tryck-, liminadt och olimmadt, kon-
cept- och tapet- samt kartier el-
1 skålp.
7
6
ler kortpapper
* imperial-, regal-, median-, olifant-,
skrif- oell alla andra slag hvit t,
1
6
15
ej specificerad t
1 skålp.
3
■—
20
-
* postpapper, alla slag
färgadt, pressadt, tryckt, figureradt,
1 skålp.
.
4
20
—
försilfrädt eller förgyldt ....
1 skålp.
4
—
12
* press-
1 skålp.
—
2
40
—
Papperstapeter och border . . . .
1 skålp.
10
—
Paraplyer och parasoller :
1 stycke
24
6
—
—.
siden-
1
—
2
—
andra, slag
1 stycke
24
—
Ollon, ek- ;- se Knapergall.
Ornainenter, arkitektoniska', se Bildhuggeriarhefen.
andra slag, under ämnet ej specificerade',
se Slöjdevaror.
Ostron; se Musslor.
Oxtungor ; se Kött.
Packing; se Väfnader-, jlie—, ovalkade.
Pailletter; se Gulddragarearteleu.
Paradiskorn, liänföres under Apoteksvaror.
Paraply- och parasollställningar eller delar deraf, se
Slöjdevaror, ej specificerade.
Pastellkritor; se Färger, ej specificerade.
Pelsverk; se Hudar och skinn.
24
Tullvärde.
Bauko.
✓
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
lt:dr
sk.
r:st
B:dr
sk.
rist
1
16
—
Pennorj skrif-, alla slag
1
skålp.
8
——.
—
36
—
* Penslar
1
dussin
9
-
12
—
* Peppar j alla slag
1
skålp.
.—
3
8
16
——
* Perlemor > arbetad
Perlor:
1
skålp.
40
1
—
—
* oäkta glas-
1 skålp.
10
-—
16
—
* andra slag
1
lod.
2
13
16
—
* Perukmakarearbeten
1
skålp.
3
16
Piphuf vildén j med eller utan beslag:
3
16
* af sjöskum, äkta eller oäkta . . .
1
skålp.
24
1
—
* andra slag
1
skålp.
12
■—
6
—
* Plommon, brundier och sviskon
1
skålp.
1
6
GO
—
—
Plymerj alla slag
1
skålp.
10
____
2
—
—
Pomada, kärlen inberäknade ....
1
skålp.
20
7
6
Pomeranserj pomeransknoppar och skal
Porslin:
oäkta, sten- eller fayance:
hvitt, gulaktigt eller omåladt:
1
skålp.
1
6
—
8
—
* tallrikar,
1
skålp.
2
—
16
—
andra pjeser
1
skålp.
4
24
måladt eller tryckt:
—
—
* tallrikar ... ....
1
skålp.
(5
—
32
—
andra pjeser
1
skålp.
8
—
401
—
äkta, * hvitt eller enfärgadt
1
skålp.
8
Pennor, blyerts-, se Blyertspennor.
Percai; se Väfnader, bomulls-.
Pergamentsskinn; se Hudar orh skinn.
Perlegryn; se gryn af Spanmål.
Persikokärnor, hänföras under Apoteksvaror.
Pinschback ; se Metaller, sammansatta.
Pipor, tobaks-; se Piphufvudeu.
Piqué; se Väfnader, bomulls-.
Pislacier; se prugter oell bär, ej specificerade, torra.
Pistoler; se Slöjdevaror, ej specificerade.
Platåer; se Slöjdevaror, ej specificerade.
Pläter; se Metaller, sammansatta.
Porfyr; se Sten, ej specificerad.
i
25
Tullvärde.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
Banko.
lt:dr
sk.
r;st
Porslin:
äkta * förgyldt eller måladt i figurer
R:dr
sk.
r;st
1
16
eller med blommor . .
Anm. Kärl och redskap af äkta porslin
för farmaceutiska eller vetenskapliga be-  hof må, sedan beskaffenheten och qvan-  titeten blifvit hos Sundhets-kollegium,
Velenskaps-akademien eller vederböran-  de Oniversiiets-fakultet afgifna och god-  kända , af apotekare eller vetenskapsmän
tullfritt införas.
* Portföljer, taskböcker, redikyler och
1 skålp.
12
nattsäckar
100 R:dr v.
23
—
1
16
* Potates
1 tunna
16
—
1
24
Potatesmjöl
1 lisp.
18
—
1
24
—
Qvicksilfver
1 skålp.
4
12
—
—
Ris, oskalad, eller Paddv
1 tunna
1
24
—
6
—
* Russin . . ,
.
Rör :
1 skålp.
1
6
6
32
—
* bambu-, och spanska .....
1 lisp.
— ■—
32
—
1
32
—
* vass-, rottingar och andra slag .
1 lisp.
4
—
1
16
_
Rötter, ätbara, alla slag, ej specificerade
1 tunna
'——
16
—
pottaska; se Aska.
Pressduk; se Väfnader, vile-.
Puder; sc Varor, som icke kunna hänföras under någon
af de i införselstarifen upptagna bestämmelser.
Ovarnstenar; se Sten.
Qvercitron; sc Färger,
liakknifvar; se Knifvar.
Rask; se Väfnader, vile-.
Ratin; se Väfnader, ylle-, ovalkade.
Ravenduk; se Väfnader, linne- och hamp-.
Redskap och machinerier, eller delar deraf, ej specificerade;
se Slöjdevaror, ej specificerade samt 13 § i
tu Ut ii ve underrå [telse rn a.
Rcntuugor, renstek och renkött; se Kött.
Rhabarber, hänföras under Apoteksvaror.
Ridikyler; se Portföljer.
Rigabalsam; se Varor, som ej kunna hänföras under
någon af de i införselstarifen upptagna bestämmelser.
Risgryn; se Gryn.
Rosmarin, hänföras under Apoteksvaror.
Gotcher; si Fisk, torr.
Rumm; se Brännvin,
Räf kakor eller räfkryddor, hänföras under Apoteksvaror.
Rödfärg; se Färger.
Rothe; se Färger.
Rötter för Apotekares behof, ej specificerade, hänföras
under Apoteksvaror.
Bih. lil/ R St. Proc i&4’7 oc'1 > $ Sunil, t # Hafi.
4
2&
Tullvärde.
Banko.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
\ Bauko.
B:dr
sk.
r:st
Sadelmakar earbetenej specificerade:
med iikta förgykla, försilfrade eller
R:dr
sk.
rist
2
16
—
pläterade beslag .......
1 skålp.
28
—
1
16
—
andra slag . .
1 skålp.
16
—
13
16
—
* Saffran
1 skålp.
i
—
—
“—'
16
—
^Salmiak
Salpeter:
1 skålp.
—
2
—
4
oraffinerad och raffinerad ....
* cili lisk salpeter, eller salpetersyrad!
natron, för skedvatten- och andra
fabrikers behof, efter pröfning och
1 lisp.
i
3
—
—
tillstånd af Kommerskollegium
1 lisp.
—
6
—
12
—
Salpetersyra och skedvatten ....
Salt:
1 skålp.
—
1
6
2
—
—
* berg- ...
1 tunna
12
1
16
* glauber-, vattenfritt ......
kok- (Luneburgersalt derunder inbegi-
pet):
1 lisp.
8
3
—
—
* oraffineradt .... ...
1 tunna
36
-—
2
8
raffineradt
koksalt för fabrikstillverkning af
soda, efter serskilt anmälan hos
Kommerskollegium, och af det-  samma lemnadt tillstånd . .
medicinskt, ej specificerad! att införas
af Apotekare, efter serskild anmä-  lan hos Sundhets-kollegium och af
1 skålp.
Fr
i t
8
t
—
10
—
detsamma lemnadt tillstånd . .
1 skålp.
——
1
4
—
Saltsyra
1 skålp.
—
6
SaMar; se Slöjdevaror, ej specificerade.
Sacharum salund; se Blysocker.
Saffian; se Hudar och skinn.
Sagogryn; se Gryn.
Sammet; se Väfnader.
Sammetsband; se Band.
Sandarak; tuilbeliandlas lika med Gummi.
Sandel; se Färger.
Sassafras, hänföres under Apoteksvaror.
Satin; se Väfnader.
27
Tull värde.
Banko.
Qvantitet
för tull—
beräkningen,
Införselstullen.
Bauko.
U:dr
sk.
rist
Saxar:
B: dr
sk.
r:st
5
--
* öfverskärare- *
1 lisp.
-
12
—
3
andra slag
* Segel:
införselstullen bestämmes efter den å
väfnaden, hvaraf de bestå, med
tillägg af 10 procent.
Senap:
1 skålp.
36
——
(5
—-
1 skålp.
—
6
24
—
malen
1 skålp.
— —
4
—
3
O
* Serpentinsten s arbetad .....
* Siktduk, af metall, tullbehandlas så-
som det ämne, arbetadt, hvaraf du-  ken är förfärdigad.
Silfver :
1 lisp.
16
f
16
—_
* arbetadt, förgyldt eller oförgyldt .
1 lod
—
6
—
16
——
bok-, äkta och oäkta
1 lod
2
—
2
—
musiv-, målare-, puder- eller unsen-
1 lod
——
12
—
13
16
—
Silke, färgadt
Skomakare-arbeten :
1 skålp.
1
—
10
—
—
af siden
af annan väfnad, karduans-, färgade
1 skålp.
2
24
5
16
Ulli»
eiler lackerade skinn . . • • •
1 skålp.
1
16
—
3
—
—
andra slag ........
1 skålp.
36
Schellack ; se Gummi.
Segel, bergane frän främmande förolyckade fartyg; se
Inventarier.
Segelduk; se Väfnader, linne- och hamp-.
Sejlergarn ; se Garn, hamp-, segel- och bind-,
Senelsblad, liänföres under Apoteksvaror.
Shawlar och shawletter; se Väfnader.
Sidentyg; se Väfnader.
Siktar) se Slöjdevaror, ej specificerade.
Siktduk, af annat än metall; se Väfnader.
Silfverglitt; se Glete.
Sill ; se Fisk.
Sjökort; se Kartor.
Skedvatten; se Salpetersyra.
Skeppsinventarier; se Inventarier och 13 § tulllasteunderrättelserna.
Skiffer; se Sten.
Skinn; se Hudar.
Fisk-) se Varor, sorn ej kunna hänföras under
nägon af de i iuförselstarifeö upptagna
bestämmelser.
Skjttlsspäck; se Trun,
28
Tullvärde.
Banko.
Qvanlitet
för tull—
beräkningen.
InförselstuU.
Banko.
R:dr
sk.
8
rist
Skriftajlor :
af sten
1 skålp.
ltrdr
sk.
i
1 r:st
—
40
—
andra slag
1 skålp.
5
—
40
—
—
* Sköldpadd, arbetad
1 skålp.
6
.—.
5
Slöjdevaror, eller fabrikshandtver-  skeri- ocb manufakturvaror, i taxan
ej nämnda . ,
* Sminkj och Sminkflor
100 R:dr v.
1 skålp.
25
24
—
6
—
—
Smör
1 lisp.
1
24
—
20
..
.
Snörmakar e arbeten :
Siden-
1 skålp.
4
10
—
—
halfsiden-
1 skålp.
2
—
—
0
—
—
andra slag, ej specificerade ....
1 skålp.
1
—
7
För bestämmandet, till hvilken af
dessa klasser ett snörmakarearbe-  te skall hänföras, tages blott
hänsigt till det material, hvaraf
öfverspänningen består. För det
material, som finnes under öf-  verspänningen, lemnäs intet af-  drag i vigten.
Socker:
* maskovad-, eller brunt och gult,
ordinärt terres- och tetes-samt hvitt
pudersocker
1 skålp.
3
11
_
topp-, kandi-, kak-, krossadt lump-,
havana-, terres- samt andra till
sockerhalten lika slag * . . .
1 skålp.
5
1
16
—
* Soda ....
1 lisp.
—
8
Skrubblor; se Kardor och kardläder. Snus; se Tobak.
Slipstenar; se Sten. Snören, tarm-; se Strängar.
Snickarearbeten; se Trädvaror, ej specificerade, arbetade. andra slag; se Snörmakarearbelen.
29
!
Tullvärde.
Qvantitet
Införselstull.
Banko.
för tull-  beräkuingen.
Banko.
ll:dr
sk.
r:st
K.dr
sk.
rist
3
—
—
* Soja och såser
1 kanna
36
—
20
—
* Soljjädrar
1 skålp.
3
—
—
* Spanmål:
omalen:
5
—
bohvete
1 tunna
1
3
16
—
bafra
1 tunna
32
—
10
—
hvete
1 tunna
2
_
—.
5
—
kom och malt
1 tunna
1
—
10
—
linser
1 tunna
2
6
32
—
räg
1 tunna
1
16
5
40
—
vicker
1 tunna
1
8
—
6
32
—
ärter
1 tunna
1
16
>—
malen: gryn och mjöl:
införtullas efter den afgift, som
vid införseln är gällande för det
sädeslag, hvaraf grynet eller mjö-
let är lillverkadt, med tillägg af
10 procent, och så, att af hvete
9 lisp:d, af råg och ärter 12
lisp:d, af korn 10 lisprd och af
bafra 8 lisp:d mjöl anses svara
mot en tunna säd; samt att 4
lisp:d gryn af hafra och 6 lisp:d
af andra sädeslag svara mot en
tunna säd af samma slag.
Spetsarj uddar och blonder:
30
—
silkes- och linne-
1 skålp.
5
—
5
—
* andra slag
1 skålp.
1
—
Soifjädcrspapper; se Papper.
Spanska Hugor, hänföras under Apoteksvaror.
Speglar och lampelter; se Slöjdevaror, ej specificerade.
Speldosor; se Slöjdevaror, ej specificerade.
Spelkort; se Kort.
Spcrmacetiolja ; se Oljor.
Spiauter; se Zink.
Spicsglans; se Antimonium.
Spik och nubb; se Jern.
Spiritus vini och annan sprit; se Brännvin.
Spiritus vitriol-; se Svafvelsyra.
Späck; se Tran.
30
Tullvärde.
Qvantitet
lör tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
Banko.
B:dr
sk
25
r:st
Stearin
1 skålp.
R:dr
sk
5
r:st
2
24
Sten:
* bryn- och olje-
100 st.
24
40
_____
*all annan, ej specificerad, arbetad.
Stenkoltstybb eller grus ... . . .
100 R:dr v.
1 tunna
15
4
‘
6
32
—
Stenkolstjära
1 tunna
■
32
—
24
Strumporj och andra på strumpstol
eiler genom stickning tillverkade
arbeten:
silkes- •
1 skålp.
3
12
—
—
halfsiden-
1 skålp.
1
24
__
4
—
—
andra slag
1 skålp.
1
—
1
—
Strumpstickor
1 skålp.
8
5
Strängar:
* kantilj-, eller öfverspunna baser . .
1 skålp,
1
1
—
af metall
1 skålp.
8
—
10
—
—
andra slag
1 skålp.
1
—
—
15
Stälj alla slag
S 100 skålp.
3
18
Stålarbeten :
tråd
\ stäp. v. /
1 skålp.
4
6
2
För tillverkning af sådana arbeten,
hvartill utländsk ståltråd erfordras,
efter pröfning af behofvet och
med serskildt tillstånd af Kom-  merskollegium
andra slag, ej specificerade ....
100 R:dr v.
1 skålp.
10
24
—
Sticktyg ; se Väfnader, bomulls-.
Stilar; se Boktryck.
Stockfisk; se Fisk.
Storax, hanfores under Apoteksvaror,
.Stramalj; se Väfnader.
Streichgarn; se Garn, ull-, andra slag än kamull-.
Strutsfjädrar; se Plymer.
Strömming; se Fisk.
Ståltråd; se Stålarbeten,
31
Tullvärde.
Banko,
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
It: dr
sk.
r:st
B: dr
sk.
r:st
3
—
Stärkelsej hvit
1 lisp.
32
—
1
-
Svafvel
1 lisp.
12
Sicilianskt eller annat så kalladt na-  turligt svafvel till begagnande för
fabrikstillverkning af svafvelsyra,
efter serskilt anmälan bos Kom-  merskollegium och af detsamma
lemnadt tillstånd
Fr
i t
t
—
5
—
Svafvelblomma
1 skålp.
—
6
3
—
Svafvelsyra
Svampar:
1 skålp.
—
4
1
—
ätbara af alla slag
1 skålp.
12
2
24
—
*s»g-
1 skålp.
12
1
—
—■
* andra slag, ej specificerade .
° Syrup:
1 lisp.
—.—
5
30
capilair-, mullbärs-, rosen- och viol-
1 skålp.
3
-
—
6
—
socker-, brun eller hvit . . . . .
1 skålp.
3
.
40
—
Sågblad.
1 skålp.
8
2
—
—
Såpa
1 lisp.
24
—
24
—
* Säckar j nya, tomma
1 skålp.
—■—
6
4
—
—
* Talg
1 lisp.
24
—
10
—
* Tarnarinder
Tegel:
1 skålp.
1
20
—
—
mursten, alla slag
1000 st.
4
—
Stärkelse, blå; se Färger.
Substans; se Bläckpulver.
Svarvarearbetcn; se Leksaker, och Trädvaror, ej spccilicerade,
arbelade.
Sviskon; se Plommon.
Svälla, bok— och kopparsticks-} se Boksvärta.
Svnålar; se Vålar.
Sjringar; se Fingerborgar,
Sängkläder; se KläderTackjern;
se Jern.
Taft; se Väfnader.
Tagel; se Hår.
Talgljus: se Ljus.
Tapeter af papper; se Papperstapeter.
Tapetborder; se Papperstapeter.
Taskböcker; se Portföljer.
32
Tullvärde.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införsels tull.
Banko.
Banko.
ll:dr
30
sk.
r:st
Tegel:
taksten
1,000 st.
R:dr
6
sk.
32
r:st
8
16
Tenn:
*oarbetadt, samt arbeta dt, gammalt
och sönderbrutet
1 lisp.
20
32
—
arbetadt nytt: omåladt och olackera dt
1 skålp.
8
1
—
—
måladt eller lackeradt
1 skålp.
12
—
7
—
* Tenn och blyaska
1 skålp.
1
4
—
10
—
Terpentin
1 skålp.
2
—
—
12
—
Terpentinolja eller terpentinspiritus .
1 skålp.
1
6
1
32
—
* The
1 skålp.
12
3
—
—
* Thermometrar
1 stycke
28
5
16
—
* Tjära
1 tunna
1
16
_
3
36
—
* Tjärbärma eller vraktjära ....
1 tunna
44
13
Tobak:
oarbetad:
* blad
1 skålp.
7
—
6
—
* stjelkar
1 skålp.
4
——
3
—-
.
arbetad:
cigarrer
1 skålp.
1
36
karfvad:
* karduser eller lös i fastager .
1 skålp.
14
2
—
—
* knaster
1 skålp.
36
_
—
36
—
* malen eller snus
1 skålp.
16
—
16
—
* spunnen och negerhead . .
1 skålp.
10
1
~I
—
* ständer och karotter
O
1 skå Ip.
18
Tenlikor ; se Metaller, sammansatta: messing, ar- Tobakspipor aflera; se Pipliufvuden.
betad. Tomback; se Metaller, sammansatta.
Theriak, hänföres under Apoteksvaror. Torsk; se Fisk .
33
1'nllvärde.
lianko.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införsclstull.
Banko.
B:dr
2
sk.
r:st
Tran och späck, alla slag . , . .
1 lisp.
II; dr
sk
6
rist
2
24
Trädvaror:
virke, oarbetadt, sågadt eller till-  hugget:
* furu och grantimmer:
tillhugget, ej specificeradt . .
* mahogny, sockerkist och andra
utländska trädslag, som ej äro
vid införsel tullfria ....
100 R:dr v.
1 kub. fot
10
12
—
—
25
* bandstakar
100 st.
.
3
20
bjelkar och sparrar af furu och gran:
* af mindre tjocklek än 5 tum
midtpå
1 stycke
1
—
30
* al 5 till 8 tum midtpå . .
1 stycke
1 stycke
4
3
—
af 8 turn och deröfver ....
—-—
12
—-
2
Anm. Bjelkar och sparrar af furu och gran
kunna in- och utföras både liksidiga och
platta. Dimensionen af deras tjocklek be-  stämmes efter fjerdedelen af deras total-  omfång midtpå, så att t. ex. en bjelke,
som på två motsatta sidor innehåller 12
tums tjocklek och på de öfriga endast 8
tums, kommer att vid lullklarering behand-  las lika med en bjelke, hvars alla fyra si-  dor tvärsöfver innehålla hvardera 10 tum.
bräder och plankor, sågade:
af furu och gran:
0 under 11 tums tjocklek . .
1 tolft
8
Trapp, tullfri såsom Bera.
Tricot; se Strumpor.
Trumpeter oell trummor; >e Iustrumentcr, musikaliska.
Tryffel; se svampar, atbara.
Träd; guli'.- och silfver-; sc Gulddragarearbeten.
Tråd: jern- och stål- till instrumentsträngar; se
Strängar,
andra slag; se Jern oell
stålarbeten,
bomulls- och linne-; se Garn.
Irädfrugter; se Frugter.
Hill. till R. St. Prot. 1847 ,K'h l848> 5 Saml- 1 Afä- 8 Hafi.
V
34
Tullvärde.
liauko.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införsel st ull.
Banko.
R:dr
sk.
r:st
Trädvaror:
bräder och plantor, sågade:
af furu och gran:
° af 1| tili och med 3 tums
B:dr
sk.
rist
5
—
—
tjocklek
1 tolft
16
_.
10
* deröfver
Anm. Af afsågade bräder eller brädstum-  par af furu eller gran beräknas vid
förtullning:
5 tolfter af lill och med 1§ alns längd,
lika med 1 tolft.
2 tollfer af större till och med 4 alnars
längd, lika med 1 tolft.
af alm, ask, björk, hok, ek och an-  dra inom landet växande, ej spe-  cificerade trädslag
1 tolft
100 R:dr v.
5
32
1
12
—
° enträd och enstafrar
fanerskifvor
100 st.
100 R:dr v.
20
6
—
2
24
® gevärstocksämnen
1 dussin
12
—
1
32
—
® handspakar
1 dussin
12
—
40
* handspaksämnen
* lister, sågade af furu och gran, till
och med 8 alnars längd och 4
1 dussin
4
■—
24
tums omfång
1 tolft
2
(>
—
40
—i
* läkter, huggne eller täljde . . .
1 tolft
2
6
40
— * sågade
master, bokspröt och spiror:
* af 40 tums omkrets och deröf-
1 tolft
D
20
ver, 10 fot från storändan . .
* af 20 till 40 tums omkrets, 10
1 stycke
2
—
—
4
8
—
fot från storändan
1 stycke
20
—
1
32
* derunder
pumpträd:
® oborrade, se master och spiror.
1 stycke
8
3
16
—
* borrade
1 stycke
.
16
3
—
—
* ribbor, sågade, längre eller kortare
1 tolft
18
35
Tullvärde.
Banko.
Trädvaror:
stäfver, lagg- och botten-:
af till oell med. 42 verktums längd
å de förra och högst 27 Verktums
längd å de senare:
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
U:dr
sk.
rist
R:dr
sk.
rist
3
—
af ek ...
120 st.
— ■
32
—
—
32
—
9 af bok, furu eller gran . .
derutöfver:
120 st.
8
—
10
—
af ek
120 st.
2
——
5
——.
—
* af bok, furu eller gran . .
120 st.
1
12
-
1
12
-—
* tunnband
ved:
100 st.
—
(i
7
24
9 björk-
1 famn
—«
24
_
8
° bok- och ek-
1 famn
36
—
5
andra slag
Anin. Famnen beräknas till 4 alnars längd, 3
alnars böjd och 6 ijvarters bredd.
1 famn
1
16
30
* årträd, eller ämnen till åror . .
alla andra mer eller mindre arbeta-  de träd varor, ej specificerade, der-  under inbegripna nedslagna tun-  nor samt ej specificerade svarfvare-  och snickarearbeten, med eller ri-  tan betsning, målning eller lakering
Tvål:
1 par
i 00 R:dr v.
25
1
6
1
—
—
parfymerad
1 skalp.
—.—
12
—
12
0 andra slag
1 skålp.
3
—
4
20
—
Tågvirke, njrtt
Ull, okammad eller kammad:
9 grof Justk och Isländsk, eller an-  nan härmed jemförlig
1 lisp.
1 skålp.
30
2
Tusell; se Färger.
Tulanego; se Zink.
Tutia; hänföres under Apoleksraror.
Tyll, spels-; se Spetsar.
Tyll, bomulls; se Väfnader, bomulls-.
Tågvirke af förolyckade främmande fartyg; se Inventarier.
Tälgslen; se Sten, ej specificerad,
36
Tullvärde.
Banko.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
B;dr
1
sk.
r:st
Ull, okammad eller kammad:
all annan
1 skålp.
B:dr
sk.
6
r:st
40
Ur:
fick-:
* med guldboett
1 stycke
2
10
—
—
* andra slag
1 stycke
32
— .
5
vägg-, och studsare:
° af bronz, tullbehandlas som me-  taller, sammansatta, ej specifice-  rade, arbetade.
a andra slag
1 skålp.
1
20
—
—
delar af ur, ej specificerade . .
1 skålp.
1
—
—
30
—
—
* Vanilj
1 skålp.
3
—
—
12
Vitriol:
grön
17 lisp.
3
—
8
andra slag
.
1 skålp.
1
—
1(30
Wannar och åkdon:
* tvåhjuliga, samt trillor, droskor och
slädor
1 stycke
40
400
—
a öfriga slag
1 stycke
100
—
40
antar, tullbehandlas lika med strum-  por.
* TVatten, mineral- eller helsö-, krusen
och buteljerna inberäknade ....
1 kanna
4
Urband oell urkedjor af sammansatta eller, såsom arbetade,
ej specificerade ämnen; se Slöjdevaror, ej
specificerade.
Ui'glas; se Glas, ej specificerade.
Violrot, häniöres under Apoteksvaror.
Violsirop ; se Sirop.
Visitkort; se Pappor, färgad!, pressadt, tryckt, figureradt,
forsilfradt eller förgyldt.
Vitriololja; se Svafvelsyra.
Wadd, bomulls-; se Bomullsvadd.
silkes; se Varor som ej kunna hänföras onder
någon af de i införsellarifen upptagna
bestämmelser.
Wagnmakarearbeten, ej specificerade; se Slöjdevaror
ej specificerade. >
Walnötter; se Nötter.
Waltén, lukt-; se Luktvatten.
Wau; se Färger.
37
Tullvärde.
Qvantitet
JnförselslulL
Banko.
för lull—
beräkningen.
Banko.
U:dr
sk.
r:st
B: dr
sk.
rist
TVax:
—
30
—
oblekt . .
1 skålp.
3
—
1
—
—
blekt eliev färgadt .
1 skålp.
8
—
1
32
—
TVekar j lamp- och ljus-
1 skålp.
20
—
Werktyg för slöjderna och handtverke-
rierna, ej specificerade
100 R:dr v.
15
—
TVin, alla slag:
1
24
—
° på fastager
1 kanna
24
.—
4
c på buteljer
1 kanna
1
—
—
1
32
—
Windruf , torr
1 lisp.
6
—
25
—
Tfindrujvor
1 skålp.
5
—
—
12
—
Winsten, rå eller renad
1 skålp.
1
6
—
36
—
* Winstenssalt
1 skålp.
3
6
—
32
—
* Wismut
1 skålp.
—•—
4
—
Wäfnader:
helsiden-:
alngods:
13
16
—
leib och peluclie .....
1 skålp.
1
16
—
96
—
—
guld- och silfvertyg, äkta . .
1 skålp.
16
-
32
—
—
oäkta .
1 skålp.
5
16
28
—
sammet
1 skål]).
3
—
Anm. Då kela ylan utgöres af silke, kör
väfnaden, elmin frånsidan utvisar an-
nat ämne, tullkekandlas såsom kclsiden.
28
—
—
andra slag
1 skålp.
6
—
shawlar, shawletter och andra du-
kar, äfvensom genom fasonering
30
—
till förkläden utmärkta tyger .
1 skålp.
6
—
Waxduk; sc Väfnader. I Wed* se Trädvaror.
Waxlju*; sc Ljus. I Wicker1, se Spanmål.
Tullvärde.
Banko.
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
R:«lr
sk.
r:st
Wäfnader :
halfsiden-, eller af silke, till större
eller mindre del blandadt med
bomull, lin, ull, eller andra äm-  nen :
alngods:
R:dr
sk.
rist
8
—
felb och pel uclie
1 skalp.
i
16
10
* andra slag
shawlar, shawletter och andra du-  kar, äfvensom genom fasonering
1 skålp.
2
24
12
till förkläden utmärkta tyger .
ylle-, af ull allena, eller med bland-  ning, till större eller mindre del,
af bomull, lin eller andra äm-  nen, utom silke:
1 skålp.
3
2
32
—
doffel, fris och frisad
1 skålp.
32
—
1
32
—
filtar
1 skålp.
16
—
3
flanell
1 skålp.
36
—
1
32
—
mattväfnad
1 skålp.
16
—
—
36
* pressduk . . . ,
shawlar, shawletter och andra du-
1 skålp.
3
—
4
“
kar
andra slag, ej specificerade:
af ull allena:
1 skålp.
1
3
—
—
ovalkade
valkade:
1 skålp.
36
—
6
32
—
tvåskaftade
1 skålp.
1
32
—
8
flerskaftade
af ull, med blandning till minst
hälften af bomull, lin eller
1 skålp.
2
1
3
andra ämnen, utom silke .
Anm. Hallfylleväfnader, cj specificerade, sorn
till iner äu hälften bestå af ull, lullbe-  handlas lika med de helylleväfnader, hvar-  till de närmast kunna hänföras
1 skålp.
36
39
T uUviU-de.
Banko.
Wäfrinder;
ylle:
andra slag ej specificerade:
alngods:
blandade med silke, tullbehand-  las såsom halfsiden-väfnader.
bomulls-:
alngods:
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Iuförselstull.
franko.
H:dr
sk.
r>t
li:dr
sk.
r:st
corderoy, jean, manchester, par-
1 skålp.
2
16
kum, sammet och satin
28
—
1
* felb och peluche
1 skålp.
8
—
1
16
"
* filtar
gaze, halflinon, musslin, nettel-  duk, dimity, batist, sticktyg
1 skålp.
16
eller piké, samt alla genom
1 skålp.
3
.
väfnadssättet fasonerade . .
36
—
9
* tyll
1 skålp.
i
24
—
andra ej specificerade:
1 skålp.
3
.
ofärgade eller färgade . .
36
—
4
—
tryckta eller pressade . . .
sliawlar, shawletter och andra du-
1 skålp.
i
—
—
kar, äfvensom genom fasonering
1 skålp.
4
till förkläden utmärkta tyger .
bomulls-, med blandning, till större
eller mindre del, af lin eller ham-  pa, tulibehandlas såsom lika be-  skaffade tyger af lin eller hampa
allena,
linne- och hamp-:
alngods och dukar:
l
-
32
blaggarn, buldan och kanfas .
1 skålp.
8
—
30
* segelduk och tältduk . . .
1 skålp.
6
—
1
bolstervar
1 skålp.
12
—
30
—
kammarduk och batist . . -
1 skålp.
2
—
—
lärft, hvaraf 1 qvadrataln väger
1 skålp.
3
15
—
till och med 3 lod . . .
36
—
40
Tullvärde.
Banko.
Wäfnader:
linne- och hamp-:
alngods och dukar:
lärft af andra slag, damast och
Qvantitet
för tull-  beräkningen.
Införselstull.
Banko.
U:dr
sk.
r:st
ll:dr
sk.
r:«t
5
16
—
linön .
1 skålp.
1
16
3
—
—
andra slag
1 skålp.
36
—
2
4
—
* hår- och tagel-
vaxade eller lakerade:
1 skålp.
20
—
—
36
—
* mattor •
1 skålje
6
—
40
* andra slag
* vattentäta eller dubbla väfnader,
sammansatta genom upplösning af
1 skålp.
10
“
5
—
—
kautschuk
1 skålp.
1
—
—
—
36
—
* Ympvax
Zinkj tutanego och spiauter:
1 skålp.
7
—
*
3
—
* oarbetad och i plåtar
arbetad:
1 skålp.
2
12
—
omålad ocb olackerad ....
1 skålp.
2
24
målad eller lackerad .....
* Jngmachiner
Ångpannor
1 skålp.
100 R:dr v.
100 Ii:dr v.
10
15
6
—
8
—
*gg
1 skålp.
1
4
24
* Ättika j alla slag
Wåror j som icke kunna hänföras un-  der någon al de i införselstarifen upp-  tagna bestämmelser:
råämnen
mer eller mindre bearbetade . .
1 kanna
100 R:dr V.
F r
25
6
i
a
Wiirjor oell värgklingor; «e Slöjdevaror, ej specificerade.
Zaffer; se Färger.
Zitlror ; se Instriimcnter, musikaliska.
Zilverrot, hänföres under Apoteksvaror.
Ader- och koppjern; se instrumenter, fältskärs-.
Ängsskära; se Färger.
Äpplen; se Frugter.
01; se Dricka.
41
Serskild Förteckning
ä varor, som äro vid införsel tullfria.
Agat, oarbetad;
Alabasters oarbetad;
Ambra ;
Angelika;
Apoteksvaror , alla i införselstarifen ej specificerade, enkla eller sammansatta,
till införsel af apotekare eller deni, som erhållit Sundhetskollegii tillstånd
att med sådana varor idka handel, eller, efter Sundhetskollegii, Vetenskapsakademiens
eller vederbörande TJniversitets-fäcultets hörande, af vetenskapsman
till begagnande för vetenskapliga inrättningar;
Bark, alla i införselstarifen ej specificerade slag;
Bast och Bastrep;
* Bastmattor, inkommande såsom garnering eller emballage;
Ben: elfen-, oarbetad t;
hvalfisk-, oarbetadt, klufvet eller spjelkadt;
* andra slag, rå och oarbetade, samt förmalda elier s. k. benmjöl;
Berberisrötter ;
Bernsten, rå och oarbetad;
* Bilder, alla slag, som utgöra konstnärsarbeten;
* Bin, lefvande i kupor;
Blod, kreaturs-, alla slag;
* Blodiglar ;
* Blomsterlökar;
Bokstaf sstämplar, boktryck eller stilar, förslitne och obrukbare eller stilskrot
;
Bolus, hvit och röd, samt terra sigillata;
* Bomull;
Brunsten;
* Buskar;
Böcker:
* på främmande språk, samt not- och ritböcker;
* på Svenska tryckte biblar, gifne till Svenska Bibelsällskapet;
Caut schult;
Bih. till R. St. Prot. 1847 och 1848, 5 Samt. 1 /l/d. 8 Haji
-
42
* Coraller: äkta, oarbetade;
Drefmat, eller gammalt och i styckea af högst 2 famnars längd sönderhugget
tågvirke;
Dan, alla slag;
Emalj , i massa;
* Fartyg, utländska, med tillbehör, som blifvit tagna under krig af svenskt
örlogs- eller kaparefartyg och lagligen prisdömda;
* Fisk, färsk;
Fiskskinn, okeredda;
Ej eide r , ospritad;
Fjäll, hvalfisk-, eller ossa sepia:;
* Flintsten;
Flyttsaker ;
* såsom reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då de af vederbörande
tullkammare finnas ej öfverstiga hans behof under resan;
Foglar , lefvande;
Frö, alla slag utom kanarie-;
Färgmossa, alla slag;
Gips ;
* Gipssten ;
* Glas: buteljer, burkar och flaskor, på hvilka varor inkomma och sorn icke,
enligt serskildt stadgande i införselstarifen, inbegripas uti vigten för
tullberäkningen;
kemiska ;
Glasgalla;
* Glasskärf eller kr as glas;
* Glober ;
G r anat äpple skal;
° Gräs, ej speciliceradt;
* Gräsmattor och gräsrep till garnering och emballage;
* Guld, oarbetadt;
* Halm;
Horn, oarbetadt eller raspadt;
* Hummer ;
Hvalraf eller spermaceti;
Hår: alla andra, ej specificerade slag, än häst- eller tagel, samt nöthår;
* Hö;
Jord, poler;
43
* Juveler, oinfattade eller infattade ;
Kalksten ;
* Kardborrar eller stråkardor;
* Kartor;
* Kläder, tillhöriga sjöfarande eller resande, när de äro synbart brukade, eller,
af egarne sjelfve medförda, pröfvas icke öfverstiga deras personliga behof;
* Kol, träd-;
Kopparstick, estamper och litografiska arbeten;
* Korkbark;
Kreatur:
* får och baggar från alla tyska stater samt intill ^Vesterhafvet gränsan
de
orter;
* hingstar, tjurar och fargaltar;
* Lera;
* Lumpor ;
* Läster till skoarbeten;
* Magnetsten, oinfattad;
* Malm, rå och osmält, i införselstarilen ej specificerad;
® Malmstuffer, till naturaliesamlingar;
Marienglas ;
* Marmor, oarbetad eller i block;
° Medaljer, alla slag;
° Musikalier ;
Muskus eller desman;
* Musslor , friska;
o Mynt, guld-, silfver- oeh koppar-;
* Målningar och ritningar, oinfattade eller infattade; 1
Naturalier, till vetenskapliga samlingar;
Näfver ;
* Oljekakor;
Perlemor, oarbetad;
3 Perlor: äkta, oinfattade eller infattade;
Pimps t en ;
° Plantor ;
° Platina, oarbetad eller arbetad;
° Pozzolana ;
Russinstjelkar ;
Sand;
44
; Serpentinsten, oarbetad?
! Silfver} oarbetad t;
bilke, rädt, ofärgadt;
Skafgräs;
Sköldpadd , oarbetad
Smergel;
* Spillning, affall och spån, ej specificerade
Sten: ° corn valls-,
* gjutstenar, samt mergel och skiffersten till stentryck
q va mstenar,
all annan, i införseltarifen ej specificerad, oarbetad eller i block
* Stenkol, samt kokes eller afsvaflade stenkol;
Säckarmed varor fyllda, såsom emballage;
* Tester eller kratz;
Tonkabönori
Trippel;
* Träd, friska, alla slag;
Trädvaror: virke, oarbetadt, sågadt eller tillhugget:
alm, ask, bok, björk, ek och andra ej specificerade sådana (rådslag,
som växa inom landet;
buxbom, ceder, ebenholtz och pockenholtz;
furu- och grantimmer:
otillhugget eller sågblockar;
* Wagner och åkdon: resandes, synbart brukade, af dem sjelfve begagnade
eller som blifvit ur riket bevisligen utföx-da.
*5
II. Tarif för utförselstullen.
Tullvärde.
Banko.
Qvantitet
för tall—
beräkningen.
Utförselstullen.
Banko.
R:dr
sk.
r:st
R:dr
sk.
r:st
1
—
—
Bark t ek- . . .
1 tunna
16
—
15
Ben , andra slag än elfen- och hvalfisk-:
oarbetade, krossade samt förmalda
eller s. k. benmjöl
1 lisp.
5
_
12
—
—
Blodiglar
1 skålp.
3
—
-
45
—
—
* Bly, oarbetadt, i tackor eller rullar
1 skepp:d
20
—
25
—
—
* Dref
1 skeppal
1
—
—
20
_
* Drefmat, eller gammalt och i styc-  ken af högst 2 famnars längd sön-  derhugget tågvirke
1 skepp:d
1
_
—
16
8
»
Hudar och skinn , ej hänförliga till pels-  verk, oberedda:
* torra
* andra slag
1 skålp.
1 skålp.
2
1
-
2
32
—
* Hummer
1 tjog
4
'
10
10
10
24
—
Jern :
gjutet:
tack- och ballast-
kanoner stycken, nickhakar och
mörsare, ostämplade och oborrade
hällar öfver 1 ' tums tjocklek samt
lod och lödjor öfver 1 skepp:ds
vigt stycket
"hällar af 1 i tums tjocklek och
derunder till och med 1 tum,
t t skepp:d 1
) tackjernsvigt (
S om 2G lisp. 1
( bergsvigt. )'
t 1 skepp:<l ■)
\ stäp. v. /
f 1 skepp.d "1
\ stäp. v. J
3
3
3
16
24
16
40
Tullvärde.
Bauko.
Qvantitet
för tult—
beräkningen.
Utförselstull.
Bauko.
U.dr
sk.
r:st
Jern:
gjutet:
lod och lödjor till vigter af 1
R:dr
sli.
r:sl
skeppunds vigt och derunder tili
1 skeppund
1 1 skepp.d 7
7. stäp. v. _}
10
—
—
2
—
smidt eller valsadt:
* stång- platt, | tum tjockt och
deröfver, under 12 tums bredd
f 1 skepp:d )
] stäp. v. j
16
och öfver | tums fyrkant . .
4
—
14
—
smältstycken
| 1 skepp:d )
\ släp. v. j
4
—
Jernskrotj gjutet, smidt eller valsadt,.
derunder inbegripne sönderslagne el-
ler eljest för sitt ändamål obrukbare
8
.
kanoner, bomber, mörsare och kulor
l 1 skepp:d 1
2
—
\ stäp. v. j
3
16
—
* Kol, träd-
.
1 läst
40
—
Koppar:
f 1 skepp.d 1
\ stäp. v. ' j
/«■< r
10
—
—
* rå-
18
36
—
125
—
* garad
i 1 skepp.d )
X stäp. v. j
32
—
* Kopparskrot, eller gammal och bru-
100
—
—
kad koppar samt kopparaska . . .
f 1 skepp:d )
\ stäp. v. }
16
.32
—
1
* Lampor
Malm} rå och omält, i införseltarifen
eller den dervid, fogade serskilda \ a-
1 lisp.
12
ruförteckning ej specificerad . .
100 R:dr v.
33
16
—
Metallerj sammansatta:
166
32
* oarbetade, alla slag
* skrot, samt gammal och brukad me-
i 1 skepp;d ^
\ släp. v. j
32
—
100
—
tall, sammansatt, alla slag . .
f 1 skeppal 7
7 stäp. v. j
16
32
—
—
20
Oljekakor
Spikning, affall och spån, ej specifi-
1 lisj).
5
—
cerade
100 R:dr v.
25
—
—
47
Tullvärde.
Qvantitet
Utförselstull.
Bauko.
för tull—
beräkningen.
Banko.
R:dr
sk.
r:st
R:dr
sk.
r:st
3
36
® Tjärbärma eller vraktjära ■ . •
1 tunna
—
44
—
Trädvaror:
virke, oarbetadt, sågadl eller tillhugget:
* alm, ask, bok, björk, ek oell an-
dra ej specificerade sådana träd-
slag, sorn växa inom landet
100 R:dr v.
15
—
—
furu- och grantimmer:'
* otillhugget eller sågblockar .
100 R:dr v.
25
—
—
® tillhugget, ej specificerad t . .
100 R:dr v.
10
—
—
25
—
® bandstakar .
100 st.
1
* bräder och plankor, sågade, af ek
och ask
100 R:dr v.
10
—
—
1
12
—
® enträd och enstafrar
100 st.
12
—
2
24
—
® gevärsstocksämnen
1 dussin
12
—
—
40
—
* handspaksämnen
1 dussin
4
—
—
40
—
0 läckter, lvuggne eller täljde . . .
1 tolft
10
—
—
40
—
* sågade
1 tolft
2
—•
master, bokgpröt och spiror:
* af 40 tums omkrets och deröf-
20
—
ver, 10 fot från storändan . .
1 stycke
2
—
—
* af 20 till 40 tums omkrets, 10 fot
4
8
—
från storändan
1 stycke
20
—
1
32
—
° derunder ........
1 stycke
12
—
* pumpträd, oborrade, se master och
spiror.
3
—
* ribbor, sågade, längre eller kortare
1 tolft
9
—
M spärrar af furu och gran af mindre
—
24
—
tjocklek än 8 turn midtpå .
1 stycke
3
—
• stäfver lagg- och botten-:
af till och med 42 verktums längd
å de förra och högst 27 verk-
tums läned å de sednare:
3
16
—
af ek
120 st.
8
—
4$
Tullvärde.
Banko.
Qvantitet
för tuli—
beräkningen.
Utförsels toll.
Banko.
R:dr
10
5
sk.
32
rist
Trädvaror:
stäfver, lagg- och botten-:
* af bok, furu eller gran . . .
derutöfver:
120 st.
120 st.
120 st.
R:dr
sk.
1
24
12
r:s(
^
* af bok, furu eller gran . .
—
,
7
24
ved:
* björk- ,
. .
1 famn
1
24
8
0 bok- och ek-
1 famn
2
—
5
—
alla andra slag v .
1 famn
36
—
—
30
—
* årträd eller ämnen till åror . . .
1 par
4
—
Alla andra varor, än de i denna tarif upptagna,
äro vid utförsel tullfria.
lil. Tarif
49
lil. Tarif för kreditupplaget och
transito afgift en.
Minimi-
Qvantitet
qvantitet
för
för
transiloafgiftens
Transitoafgift.
Banko.
npplaget.
beräkning.
R:dr
sk.
r:st
1,500 skålp.
Anis
Aska j pott-:
1 skålp.
1 ■
1
700 lisp.
vällad eller oraflinerad
1 lisp.
—
2
200 lisp.
raffinerad och kalcinerad ....
1 lisp.
1
—
10 skeppxl
Bly j oarbetadt
Brännvin:
1 skepp :d
20
—
150 kannor
genever
1 kanna
—.—
1
150 kannor
konjak
1 kanna
1
—
150 kannor
rumin
1 kanna
1
—
150 kannor
arrak
1 kanna
—
1
—
700 skålp.
Cacao
1 skålp.
—
2
1,000 skålp.
Caffe
1 skålp.
—
2
400 skålp.
Canel alla slag ........
1 skålp.
—
4
1,000 skålp.
Corinter
1 skålp.
—
2
1,400 skålp.
Fenkol
Fisk:
1 skålp.
—
1
40 tunnor
saltad, sill .........
1 tunna
4
—
300 lisp.
torr, gråsidor eller sey .....
Färger:
1 lisp.
" " '
8
1,400 skålp.
blyhvitt
1 skålp.
1
50 skålp.
cochenill
1 skålp.
2
6
100 skålp.
indigo •
1 skålp.
1
6
Bih. till R. St. Prot. 1847 och 1848 j 5 Sami. 1 A/d. 8 Hi/t. 7
5.0
Qvantitet
qvantitet
för
transitoafgiftens
Transitoafgut.
Banko.
upplaget.
beräkning.
R:dr
sk.
r:st
Garn: bomulls-, otvinnadt:
1 skålp.
1 skålp.
400 skålp.
150 skålp.
ofärgadt
färgadt
1
4
2,000 skålp.
Gryn, utom af spanmål
1 skålp.
—
1
10 skepp:d
Hampa
1 skepp:d
16
—
100 lisp.
Humle .
•
1 lisp.
2
6
1,500 skålp.
Ingefära, torr
1 skålp.
—
1
20 tunnor
Kummin . k * . . *
1 tunna
—.—
8
—
Lin:
1 lisp.
100 lisp.
ohäckladt ... . .. . .
2
—
100 lisp.
häckladt
1 lisp.
——
4
—
50 lisp.
Ljus:
talg- ......
1 lisp.
—,—
2
6
300 skålp.
vax- och spermaceti- .....
1 skalp.
—
—
6
900 skålp.
Mandel
1 skålp.
—
2
1,000 skålp.
Olja:
bom-, eller af oliver .....
1 skålp.
2
2,000 skålp.
hamp- ..........
1 skålp.
—
1
800 skålp.
Peppar, alla slag
1 skålp.
—
2
2,000 skålp.
Plommon, brundier och sviskon . .
1 skålp.
—
1
2,000 skålp.
Pomeransknoppar och skal ....
1 skålp.
—
1
2,000 skålp.
Bussin
1 skålp.
—
1
100 tunnor
Salt, kok-, oraffineradt .....
Socker:
1 tunna
1
6
1,800 skålp.
maskovad- eller brunt och gult,oi'-
dinärt terres- och tetes-, samt britt
pudersocker
1 skålp.
—
—
1
1,200 skålp.
krossadt lump- och havana-terres-
1 skålp.
—
1
51
Minimi-*
Qvantitet
qvantitet
för
Transitoafgift.
för
transitoafgiftens
lianko.
upplaget.
beräkning.
Itali-
sk.
rist
100 tunnor
Spanrndlj omalen, korn- ....
1 tunna
2
6
150 skölp.
The
1 skölp.
1
—
100 tunnor
Tjära
1 tunna
2
6
Tobak:
1 ,‘200 skölp.
blad
1 skölp.
—.—
—
2
2,400 skölp.
stjelkar
1 skölp.
—
1
200 skölp.
knaster
1 skölp.
1
—
120 kuli. lot
Trädvaror: mahogny, oarbetadt, så-
gad t eller tillhugget
1 kub. fot
1
—
500 skölp.
Ull, okammad och okardad ....
1 skölp.
—
2
|
fVin:
1200 kannor
på fastager .........
i kanna
8
1100 kannor
pö buteljer
1 kanna
2
—-
52
Underrättelser
om hvad vid taxans verkställighet iakttagas bör.
§ 1.
Hvad vid tullklarering af brutet skillingtal ej hinner till half skilling
uteslutes, och räknas deremot för en skilling hvad af sådant brutet tal stiger
till eller öfver en half.
§ 2.
Med de i taxan förekommande vigtbestämmelser förstås viktualievigt,
der annan vigt icke serskildt är utsatt.
§ 3.
För alla varor, som inkomma med främmande fartyg, förhöjes den belöpande
tullen med fyratio procent, och för alla varor, som med dylika fartyg
utföras, med femtio procent, utom i de fall då, genom serskilda afhandlingar
med främmande makter, undantag härutinnan blifvit öfverenskomna.
Till allmänhetens underrättelse utfärdar Wårt och Rikets Kommers-kollegium
kungörelse om dessa afhandlingar vid början af hvart år.
Fartyg här i riket byggda, som för utländsk räkning köpas och utföras,
njuta i allmänhet lika rätt som inhemska i hänseende tili tullens beräknande
för de varor, som med dem första gången utskeppas.
§ 4.
Lastpenningar till Oss och kronan utgöras af svenska fartyg med tolf
och af främmande fartyg, då annorlunda icke är öfverenskommet, med trettiosex
skillingar banko för hvarje läst, beräknad efter svenskt mätarebref, samt
betalas hvarje gång, både vid inkommande och utgående; dock om ett inhemskt
eller med inhemska lika berättigadt främmande fartyg under loppet
af ett kallenderår gör flera resor imellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa
umgälder för utgåendet allenast första resan och vid förnyadt inkommande
endast när fartyget innehar last. För bestämmandet härvid om fartyg
må anses lastadt eller barlastadt, skall tjena tili efterrättelse hvad i 16 §
33
6 inom. af Wår nådiga förordning den 16 Maj 1827 angående lots- och båkinrättningen
i riket finnes stadgadt.
§ 5‘
1:0 Å inkommande varor, sorn enligt taxan förtullas efter vissa procent
af värdet, eller för hvilka olika tull efter olika värde eger rum, hör godsegaren
uppgifva inköpspriset, med tillägg af assurans, frakt och all annan
derå använd kostnad, intilldess de till lossningsorten anländt, och å utgående
varor deras partipris i lastningsorten. Godsegarens angifningsinlaga å inkommande
sådana varor hör styrkas af faktura och konnässement, äfvensom
assyransräkning, då försäkring tagen är. Vid. saknad af faktura, förliålles
enligt 31 § af seglationsordningen, och bör, då plaka tstämpel å sådana varor begagnas,
å denna stämpel antecknas, efter hvilket tullvärde varan blifvit förtullad.
2:o När en vara blifvit sålunda till fortullning angifven, skall, genast efter
besigtningen, anslag å packhusdörren ovilkorligen ske, då hvar, som inom
tre söknedagar, anslagsdagen inberäknad, är högstbjudande, ege att varan
inlösa, såvidt anbudet uppgår till minst det angifna värdebeloppet, med tillägg
af tio procent, samt under vilkor, att summan ofördröjligen i tullkassan
kontant nedsättes. Anbud af sådan person, hvars Vederhäftighet ej är tillförlitligen
känd, skall, på vederbörande tulltjenstemans anfordran, beledsagas
af antaglig borgen för anbudets behöriga uppfyllande. Har inom anslagstiden,
som räknas alt fortfara intill slutet af den för packhuslörvaltningen bestämda
arbetstid å tredje söcknedagen från och med det anslaget skedde, någon till
varans inlösande, på sätt föreskrifvet är, sig icke anmält, må vid tullberäkningen
efter angifningen komma att bero, och varan, elter skedd klarering,
af egaren disponeras; men eger inlösning på förenämnda sätt rum, skola tullafgifterna
elter det derigenom uppkomna högre varuvärdet beräknas; och skall
af inlösningssumman, hvilken den, som stannar för högsta anbudet, åligger
att, sist innan klockan tolf nästföljande söknedag efter anslagstidens förlopp,
i tullkassan nedsätta, varuangifvaren genast derefter utbekomma angifningsbeloppet,
tillökadt med 10 procent, men öfverskottet, om sådant eger rum,
tillfalla kronan och hälften ingå till det serskilda anslaget för manufakturernas
befrämjande, under iakttagande af hvad i Wår nådiga förordning till förekommande
af oloflig införsel och utförsel af varor i sådant hänseende stadgas
§• 6.
Föreskrifterna i senare momentet af nästförestående § tillämpas icke å
redskap, machinerier och verktyg, som med Wårt och Rikets Kommerskol
-
54
legii tillåtelse för inhemska näringar inkomma, — icke heller å brukade flyttsaker
och resande tillhörige effekter, som icke utgöra handelsgods, och hvarmed
förfares enligt hvad derom serskildt är eller varder stadgadt.
§ 7.
På vederbörande fabriks- och handtverksföreningar ankommer att utse
en eller flere personer i hvarje stapelstad, som ega att tillse del de till hvarje
förenings yrke hörande varor blifva efter rigtiga värden och benämningar
förtullade, och öfvervara alla stämplingar i packhusen; dock må dessa ombuds
frånvaro icke hindra tullbehandlingens företagande och fortgång.
Samma rättighet, i afseende å förtullningen af grof ull, tillkommer älven
schäferi-egare och ullproducenter i riket.
§8-
Inkomna och till inrikes förbrukning disponerade utländska varor kunna
till utrikes ort tullfritt åter utföras.
§ 9.
Vid uppkommande tvist om en varas rätta art och benämning, må Generaltullstyrelsen,
dess instruktion likmätigt, ega att, sedan, der så erfordras,
sakkunnige handlande eller fabrikanter hörde blifvit, afgöra frågan: kunnande
besvär öfver Generaltullstyrelsens i dylika frågor fattade beslut hos Oss i
underdånighet anföras endast af godsegaren.
§ io.
Alla både inkommande och utgående varor, ehvad de förtullas efter
bestämd afgift eller efter vissa procent af värdet, elier äro tullfria, skola angifvas
till namn, art och beskaffenhet, antal, svenskt mått, mål eller vigt,,
och, då godset efter värde förtullas eller är tullfritt, äfven värdet, samt på
lika sätt i tulljournalerna och persedelsextrakten upptagas. Om hvad i öfrigt
vid varors angifning och fortullning iakttagas bör, tjenar seglationsordningen
till efterrättelse.
§ 11-
De varor, som ej örn skeppsbord kunna genom svenskt mått, mål eller
vigt tdl qvantiteten bestämmas, föras, efter deras beskaffenhet och värde,
till tullpackhuset eller stadens vågar, för att der vägas eller mätas. Uppå
ingifven inlaga till tullkammaren, erhåller godsegaren räkning å den för va
-
55
rorna belöpande tull, efter hvars erläggande han eger desamma fritt använda,
på sätt och med villkor i öfrigt, sorn seglalionsordningen och nederlagsförordningen
bestämmer.
§ 12-
Till handelns underlättande kommer så kalladt kreditupplag eller anstånd
med tullafgifternas betalning för alla i tariffen i sådant afseende utmärkta
varor, till der bestämda minimiqvantiteter, att tills vidare äga runi
uti städerne Stockholm, Götheborg, Norrköping, Gefle, Karlskrona, Malmö,
Kalmar, Wisby, Westervik, Uddevalla, Kristianstad, Karlshamn, Ystad,
Halmstad och Helsingborg, under iakttagande af följande vilkor:
att varorna uppläggas under tullkammarens jemte egarens lås och vård;
att egare af dessa varor få, emot utgörande af hela tullen, om de inom
landet försäljas, men endast mot transitotull, då de bevisligen åter utföras,
från kreditupplaget uttaga större eller mindre partier, dock icke under hälften
af det minsta, som får uppläggas;
att kreditupplaget icke får sträckas utöfver ett år ifrån den dag, godset
till uppläggande angifvits; börande detsamma inom nämnde tid antingen åter
utföras eller till fullo förtullas efter den tullberäkning, som var gällande då
upplaget skedde, vid påföljd, att godset i annat fall för egarens räkning å
auktion försäljes, då belöpande införselstull och omkostnader å auktions
summan
först afdragas och återstoden tillställes godsegaren;
att, då varor, som efter värde förtullas, å kreditupplag emottagas, vär
det
å dem förut bestämmes och tullen derefter, vid deras uttagande, erlägges,
utan afseende på de under tiden förefallna ändringar i priset å dylika
varor;
att gods må kunna föras från en stads kreditupplag till en annans,
dock med kredittidens beräkning ifrån den dag, godset först till uppläggning
angafs;
att varor må kunna afgiftsfritt öfverflyttas till kreditupplag från nederlag,
med beräkning af kredittiden från angifningen till kreditupplaget;
att varor må, efter anmälan hos Generaltullstyrelsen, öfverflyttas från
kreditupplaget på nederlag, emot erläggande al så väl transitoalgift, som inkommande
rekognition; samt
att genom kreditupplaget någon förändring icke sker i den nederlagsfrihet,
som vi redan i nåder förunnat vissa städer eller framdeles i nåder
förunne andre.
56
§ 13-
För nya fabriksanläggningar må erforderliga machinerier tullfritt införas i
de fall, då sådana alldeles icke eller ej till fidi godhet vid inhemska macliinfabriker
tillverkas, eller ock från dem icke kunna inom lämplig tid erhållas;
börande ansökning härom i hvart serskildt fall göras hos Wårt och Rikets
Kommerskollegium, som eger att, efter pröfning af behofvet och förekommande
omständigheter, tillstånd till sådan införsel meddela.
Redskap, machinerier och verktyg, som i öfrigt för inhemska näringar erfordras,
äfvensom till deras förfärdigande behöfliga råämnen, må, efter vederbörande
slöjdidkares för tillfället hos Kommerskollegium gjorda ansökningar,
med bemäldta kollegii tillåtelse, införas emot tull, beräknad till fem procent
af värdet.
Slöjdevaror, eller fabriks-, handtverkeri- och manufakturvaror, i taxan ej
specificerade, hörande såsom inventarier till fartygs byggnad, tackling och utrustning,
men ej hänförliga till husgerådssaker eller beklädnadspersedlar, må
i allmänhet införas emot tull, beräknad till tio procent af värdet. Tillverkas
sådane antiklar icke inom riket, eller om de derstädes till mindre godhet
åstadkommas, eller icke utan hinder och tidsutdrägt kunna erhållas, må
desamma efter serskild anmälan hos Wårt och Rikets Kommerskollegium, såsom
för redskap är stadgadt, införas mot en tullafgift, uppgående till fem
procent af värdet; hvarförutan egare af fartyg örn minst 40 lästers drägtighet,
som vid svenskt skeppsvarf nybyggas, äro berättigade att, sedan fartyget
kommit i fullfärdigt skick och sådant inför Wår Gcneraltullstyrelse styrkt
blifvit, få, uppå tillika der skeende anmälan, tillgodonjuta femtio procents restitution
å belöpande tullumgälder för de skeppsförnödenheter, dem egaren
genom behöriga intyg visar hafva varit till fartygets tackling och utredning
använda och för sådant ändamål från utrikes ort införda.
Yaruprof, i ringare qvantitet af hvart slag, äfvensom modeller, må med
Kommerskollegii tillåtelse tullfritt införas af inhemsk slöjdidkare, som åstadkommer
likartade tillverkningar.
§ 14.
Allt hvitt socker, ankommande från någon hamn i Europa, hvilket icke
är angifvet såsom topp-, kandi- och kaksocker, krossadt lump- eller havanaterres-,
eller annat under samma tullbestämning hänförligt slag, skall underkastas
besigtning af sakkunnige och ojäfvige personer i tullkammare- eller
57
packhus-inspektions-föreståndares närvaro. Yppas dervid olika meningar om varans
rätta beskaffenhet, hänskjutes frågan till Generaltullstyrelsen, då prof å
sockret jämväl bör insändas.
§ 15-
Yid utförsel sjöledes från stapelstad af följande utaf utländskt råämne
inrikes tillverkade varor, beviljas restitutionsvis af tullmedleli:
för 1 skålpund topp-, kandi- och kaksocker 4 sk. ■— r:st
„ 1 skålpund krossadt lumpsocker , . 2 „ 6 „
„ 1 skålpund kardus-, eller karfvad tobak, äfvensom
pi’essad och rullad tobak .
4 >, -— „
„ 1 skålpund snus 5 „ — „
„ 1 st. segelduk af hampa till minst 50 alnars längd . 4 ., ■— ,,
„ 1 st. segelduk af lin till samma längd 22 „ 6 .,
„ 1 st. packväf af hampa till minst 50 alnars längd . 3 „ •— „
„ 1 st. packväf af lin till samma längd 17 „ 6 „
„ 1 skålpund bomullsväfnad af garn i finhet af N:o 32
eller deröfver efter engelsk beräkning 4 „ — „
hvarvid iakttages:
l:o att, hvad socker- och tobaksfabrikater samt bomullsväfnader angår,
minst 100 skålpund af samma vara, och af hamp- och linneväfnader minst så
inånga stycken, att de tillsammans utgöra 500 alnars längd, skola till export
angifvas och på en gång afsändas; och innefatta följaktligen föreskrifterna härofvan,
angående längden å hvart slycke, endast den grund, hvarefter beräkningen
af premien bör ske;
2:o att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens under edelig
förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan är
svensk tillverkning och af utländskt råämne, äfvensom om bomullsväfnad, att
den är tillverkad af utrikes spunnet garn i finhet af N:o 32 eller deröfver
efter engelsk beräkning; kommande detta bevis att biläggas tullkammare-journalen
å den tullplats, hvarifrån varan utföres;
3:o att varan, då den är stämpling underkastad, bör vara behörigen
hallstämplad; och
4:o att utförseln verificeras, antingen genom intyg af svensk konsul eller
vice konsul å lossningsorten, eller, om sådan tjensteman der ej är anställd,
ännan vederbörande embetsmyndighet, att vai’an derstädes blifvit lossad, eller
ock, genom attest af vederbörande tullbevakningstjensteman, om godsets beUih.
till R. St. Prot. 1847 oc^ $ Sami. 1 Afd, 8 Haft. 3
5S
vakning till oppen sjö i den mening, som 30 § af gällande nedeliagsförordiiiner
föreskrifver.
§ 16.
Vid utförsel af malm, rå och osmält, ej specificerad, skall angifningsvärdet
styrkas genom vederbörande bergstjenstemans i orten uthändigade em~
betsintyg, som bör varan till stapelstads våg åtfölja samt innehålla, jemte intyg
om värdet, bestämd uppgift, från hvilken grufva malmen är bruten; börande
till angifningsvärdet dessutom läggas kostnaden för malmens forsling
till skeppningsorten.
§ 17.
Skeppare, inhemsk eller främmande, som, för trängande orsaker eller
till inhemtande af order för sin vidare resa, inlöper i svensk hamn, der
sjötullskammare finnes, må derstädes, utan skeppsumgälders erläggande, intaga
förfriskningar och anställa nödiga reparationer, samt jemväl, under Iakttagande
af hvad seglationsordningen föreskrifver, och efter behörig märkrullas
afgifvande, lossa större eller mindre del af sin last och intaga fyllnad
deri, utan att erlägga tull eller annan afgift för mera, än som lossas eller
lastas; men för fartyget belöpande skeppsumgäld er skola, med iakttagande
af hvad ofvanstående 4 § föreskrifver, betalas, då lossning eller lastning eger
rum. Dock må, under fart från en till annan utländsk ort, svenskt eller
dermed lika berättigadt främmande fartyg, utan sådana umgälders erläggande,
kunna lossa så stor del af innehafvande laddning, som icke öfverstiger
fjerdedelen af fartygets lastdrägtighet, för utrönande hvaraf fartygets skeppshandlingar
må tjena till grund.
Fartyg, inhemskt eller främmande, som i svensk hamn intagit en del
af sin laddning, må i annan svensk hamn, der, enligt segla tionsordningen,
lastning får ega rum, intaga fyllnad deri. På hvart och ett ställe erlägges
tull för hvad lystadt blifvit. Då lossning eller lastning på liera ställen egt
ruin, erläggas dock, i öfverensstämmelse med nyss åberopade 4 §, skeppsumgäldcr
endast å första lossnings- eller lastningsstället, derom bevis på passet
meddelas.
§ 18.
Skeppare vare skyldig att, på sätt segla tionsordningen stadgar, å märkralian
noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd och beskaffenhet,
vid den påföljd för uraktlåtenhen deraf, som högstberörda förordning bestämmer;
och må det förråd, som för besättningens behof till begagnande om
59
skeppsbord finnes nödigt, befrias från tull och andra afgifter i utlastningsorten.
Till provision må, under sådana vilkor, jemväl kunna hänföras följande
qvantiteter vin, brännvin, kaffe och risgryn, nemligen:
för fartyg, kommande frän Östersjön, eller, till någon hamn i Halland
samt Götheborgs och Bohus län, från Nordsjöorter samt Holland ,
England och Franska Westersjöhamnarne: 3 kannor vin, 2 kannor brännvin,
2 skålpund kafFe och 3 skålpund risgryn, räknadt på hvarje person af
besättningens och passagerares antal; samt
för fartyg, kommande från orter utom Östersjön, med undantag af
nyssnämnde fart till Halland och Bohus län: 5 kannor vin, 4 kannor brännvin,
4 skålpund kaffe och 6 skålpund risgryn, på enahanda sätt beräknadt.
Härvid bör för öfrigt iakttagas, att vin och brännvin icke mot hvartanliat
utbytes, så att den, som har mindre af den ena, ej får för sådan brist
njuta ersättning i den andra varan, äfvensom att hvad af desse och öfrige
nämnde proviantarliklar öfverstiger en skeppares ofvanföre bestämda förråd
1 utlastningsorten skall ovilkorligen förtullas.
Hvad af inrikes producerade, enligt utgående tullpasset, med fartyget
bevisligen utförda provisionsvaror öfser blifvit, må vid återkomsten tullfritt
disponeras.
Hvad af det öfriga medgifna provisionsförrådet icke under vistandet i
svensk hamn ombord användes, må, derest det ej till qvarblifvande förtullas,
med fartyget åter utföras.
§ 19.
Nödigt förråd af lifsmedel för skeppsbesättningar, antingen fartyget inlölöper
i svensk hamn, eller lifsmedlen derifrån med skeppsbåt hemtas, befrias
från utförselstull och andra dermed förenade afgifter.
Svenska fartyg få äfven till skeppsbehof tullfritt intaga öfriga förnödenheter,
som till skeppets behof i mån af dess storlek kunna anses oundgängliga,
hvartill äfven må räknas 1 famn ved, 1 tunna tjära, i tunna beck,
2 st. år- och 4 st. spak-ämnen för hvarje 20 läster af fartygets drägtighet och
derunder.
Främmande fartyg må deremot ej heller till skeppsbehof intaga sådana
förnödenheter, utan erläggande af derför belöpande tullafgifter.
§ 20.
På det skeppare och besättningar å svenska krafvelfartyg, större eller
mindre, må komma till säkert åtnjutande af den fering, sorn, uti Wårt år
60
1748 utfärdade reglemente, dem till uppmuntran blifvit tillagd, skola skeppare
och besättning vid den tullkammare, der lossning sker, af den tull,
som för fartygets medbragta last inflyter, mot behörigt qvitto erhålla dess
forin g, utgörande, vid fart från östersjön * för en skeppare 1 riksdaler 16 sk.,
för en styrman 28 sk., och för de öfrige af besättningen, såväl som gossar,
hvardera 21 sk.; från de vid Nordsjöny kanalen och Atlantiska hafvet
belägna Europeiska orterför en skeppare sju riksdaler 9 sk., för en styrman
tre riksdaler 28 sk., och för det öfriga skeppsfolket hvarje person
två riksdaler 42 sk.; samt från Medelhafvet och Levanten> skepparen nio,
riksdaler, styrmannen fyra riksdaler 24 sk., och för hvardera af den öfriga besittningen
tre riksdaler 28 sk., allt svenskt banko; men då tullbeloppet för
medförda varor icke uppgår till minst 50 riksdaler banko, bestås skeppare
och besättning ej någon föling, från hvilken förmån äfven inhemska på klink
bygdå samt utländska fartyg äro uteslutna.
Skeppare, som komma från Medelhafvet, men tillika intagit last uti
Westersjöhamnar, njute föring, såsom från Medelhafvet, när tullen för de derifrån
i svenskt fartyg medbragta varor stiger till en fjerdedel af tullbeloppet
för de varor, sorn annorstädes blifvit inlastade. Yid. ett annat förhållande bestås,
endast den mindre föringen.
§ 21.
För gods, som under transporten genom tillfällighet tagit skada, må ej
någon minskning i tullen tillåtas, såvida godsegaren sjelf vill detsamma disponera.
Anser godsegaren en sålunda förskämd vara icke kunna draga den i
införselstariffen utsatta tull, må han äska laga besigtning å godset, hvilken då
skall af magistratsperson, med biträde af två sakkunnige och ojäfvige män,
verkställas, i närvaro af vederbörande tullkammareföreståndare, som eger att,
under tjenstemanna-ansvarighet, för bevakande af kronans rätt, besigtningsåtgärden
kontrollera., Befmnes godset hafva under transporten undergått förskämning,
skola besigtningsmännen ej allenast härom utfärda intyg, utan
jemväl, efter granskning af behöriga lasthandlingar, attestera värdet af enahanda
vara i oskadadt skick. Derest fog till anmärkning emot förrättningen
icke förekommer, antecknar tullkammareföreståndaren sitt godkännande å besigtningsinstrumentet,
som ej edsvurne besigtningsman äro pligtige att, der
så äskas, med ed fästa. Tullkammaren låter sedermera, efter föregången kungörelse,
på öppen auktion i behörig ordning försälja hvad förskämdt är, hvarvid,
under iakttagande, att godset såsom å nederlag befintligt eller oförtulladt
försäljes, införselstullen för det, sorn enligt tariffen förtullas efter värde,
61
hellik nas efter faststäld tullprocent å auktionspriset, samt för annat gods ernot
tariffbestämmelsen minskas i samma mån, som auktionspi’iset understiger
det vid besigtningen för oskadad enahanda vara bestämda värde; kommande
behållna auktionssumman att, sedan belöpande tull blifvit erlagd, godsegaren
tillställas. Försummar godsegare fullgörandet af bevisningen om varans förskämning
utöfver fjorton dagar efter den preskriptionstid, hvarinom angifningsinlagan,
jemlikt 30 § af gällande seglationsordning, bör vara till tullkammaren
aflemnad, ansvare för tulla fgifternas fulla erläggande, derest hail
icke genom skriftlig anmälan hos tullkammaren, inom samma tid, afstår sin
rätt till den skadade varan, som då genom offentligt utrop för kronans räkning
genom tullkammarens försorg försäljes.
Beträffande förtullningen af varor, bergade från strandade, utrikes ifrån
komna, fartyg, skall iakttagas:
l:o att, derest fartyget alldeles förolyckats eller så skadats, att varorna
icke kunna, för befordrande till destinationsorten, åter intagas, eller om dessa
till större eller mindre del finnas så sjöskadade, att de lill vidare försändning
icke utan äfventyr kunna användas, godsegare eller dess ombud må ega
att godset i den stapelstad, dit det beqvämligast må kunna föras, eller, om
dess beskaffenhet icke medgifver sådan transport, å landet i strandningsorten,
efter föregången kungörelse, genom offentlig auktion i vederbörlig ordning
låta försälja;
2:o att för detta ändamål laga besigtning å godset, så fort ske kan, bör
anställas, då strandningen skett inom stads område, af magistratsperson, och
i annat fall af kronofogden i orten eller annan behörig kronobetjent, med
biträde af två sakkunnige och ojäfvige män, och i närvaro af vederbörande
tullkammarföreståndare, sorn eger att, under tjenstemannaansvarighet, för
bevakande af kronans rätt, besigtningsåtgärden kontrollera, och, om fog till
anmärkning icke förekommer, å besigtningsinstrumentet, som ej edsvurne
förrättningsmän ära pligtige att, eler så äskas, med ed fästa, anteckna sitt
godkännande;
3:q alt minst en månads tid må bestämmas för auktionens hållande, efter
derom af Wår Befallningshafvande i länet utfärdad kungörelse; dock, om
någon vara befinnes så skadad, att, utan äfventyr af dess förderfvande, något
längre uppskof med försäljningen icke kan ega rum, må denna, så snart kungörelse
derom i strandningsortens och närmaste stads kyrkor blifvit uppläst,
verkställas; börande i besigtningsinstrumentet, vid slik händelse, meddelas
intyg så väl om behofvet afen skyndsammare försäljning, som om kställbarheten
af godsets försändande i försäljningsändamål lii! stad:
62
4:0 att alla de varor, som genom väta Icke äro underkastade förskämning,
eller sorn eljest vid besigtningen finnas oskadade, skola såsom fullgoda varor
enligt tulltaxan förtullas, hvaremot med tullberäkningen för de öfriga må
förhållas, såsom i lista inom. af denna § stadgas;
5:o att, änskönt godset såsom oförtulladt försäljes och det är inroparen
öppet lemnadt att detsamma antingen till inrikes förbrukning disponera eller
inom stadgad preskriptionstid reexportera, det skall ankomma på säljaren
att, medelst en gemensam inlaga, som inom fjorton dagar efter auktionsförrättningen
bör, med bifogande af auktionsprotokollet, ingifvas och serskilt
upptaga hvad till återutförsel ämnadt är, å tullkammaren angifva hela det
varuparti, som försåldt blifvit, och att lielöpande afgifter för detsamma inom
den i seglationsordningen föreskrifna tid inbetala, vid påföljd, som i sagda
författning jemväl stadgas.
§ 22.
Den serskilta afgift, som utgår under benämning afgift till handels -  och sjöfartsfonden, uppbäres, jemte införseltullen, på sätt Wår nådiga kungörelse
af den 19 Juni 1835 derom stadgar, eller Wi finne skäl att framdeles
i nåder förordna.
§ 23.
Städernes tolag och andra dem på vissa varor beviljade afgifter uppbäras
genom deras egen försorg och erläggas efter de för hvarje stad gällande föreskrifter.
Varor, sorn i allmänhet äro fria från införsels- eller utförselstull,
l>efrias jemväl från tolag vid inkommande eller utgående.
Ull är från tolag fri äfven vid införsel.
För nedannämnda varor, när de till riket införas, skall tolagen beräknas,
på sätt sorn följer, nemligen:
för hampa till en fjerdedel, för ankare och kettingar till hälften, för
bleck och spik af koppar till fartygs förhydning till en tredjedel, samt för
segelduk till tre fjerdedelar af i allmänhet stadgadt belopp.
För jern och koppar samt deraf tillverkade effekter må vid export tolag
ej beräknas till högre belopp än utförselstullen.
S 24.
I afseende på Sveriges och Norriges inbördes handelsförhållanden länder
till efterrättelse Wår den 24 Maj 1825 utfärdade nådiga förordning med
63
de förändringar och tillägg, som sedermera blifvit i nåder beslutade och
kungjorda.
§ 2b*
De svenska sjöfarten på aflägsnare orter beviljade förmåner af lindring i
tull samt handels- och sjöfartsafgifter, nemligen:
af (5 procent för svenska produkter och tillverkningar vid direkt utförsel
lill någon främmande koloni i Westindien samt för produkter och tillverkningar
derifrån och från länder, belägna på fasta landet af Amerika,
norr otu 25 grader nordlig latitud vid direkt införsel i svenska skepp;
af 25 procent för svenska produkter och tillverkningar, utförda i svenska
skepp direkte till ön S:t Barthelemy, till orter å östra kusten af Amerikas
fasta land, söder om 25 graden nordlig latitud, eller till Godahoppsudden,
och för dessa länders produkter och tillverkningar, derifrån direkte
införda till Sverige i svenska skepp;
af 33' procent för svenska produkter och tillverkningar, sorn i svenska
skepp utföras direkte till orter på andra sidan Godahoppsudden, äfvensom,
till hamnar å andra sidan Kaphorn, samt för dessa orters produkter oell tillverkningar,
som direkte derifrån i svenska skepp införas;
komma tills vidare att fortfara, men må, vid varu införsel, ega rum
endast för sådana fartyg, som, under loppet af tre års tid näst före införseln,
bevisligen från svensk till transatlantisk hamn utfört last af svenska produkter,
motsvarande minst fartygets halfva drägtighet.
§ 26.
De serskilda traktater och afhandlingar, som med främmande makter
blifvit angående handelsförhållanden afslutade, tjena till behörig efterlefnad
vid afgifters beräknande för fartyg och varor, under den tid, samma traktater
och afhandlingar äro gällande.
V
STOCKHOLM, ecksteinska boktryckeriet, 1848.
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 14.
1
N:o 14.
Ank. till Exp.-Utsk. den 9 Maj, kl. 1 e. in.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkning emot betänkandet
JV:o g, angående grunderna för den blifvande allmänna
bevillningen samt föreskrifterna för deras tillämpning.
Enligt protokolls-utdrag af den 8 och 12 nästlidne April, hvilka
den 28:de i samma månad uti fullständigt skick kommit Bevillnings-utskottet
tillhanda, har Utskottets betänkande N:o 9, angående grunderna för
den blifvande allmänna bevillningen samt föreskrifterna för deras tillämpning
bos samtlige riks-stånden till behandling förevarit; och som samma
betänkande, med tillhörande förslag till bevillningsstadga, dervid blifvit i
vissa delar till Utskottet återremitteradt, så bör Utskottet, jemlikt '71 §
regerings-formen och 31 § riksdags-ordningen, deröfver meddela dess utlåtande,
innan Utskottet afgifver förslag till sammanjemkning af de utaf
riks-stånden i öfriga delar fattade, hufvudsakliga, men sinsemellan skiljaktiga,
beslut, samt till de propositioner, öfver hvilka omröstning i förstärkt
Siats-utskott kan komma att ega rum.
Ingressen och § 1 i betänkandet pag. 1-—8.
Inom Hederv. Bonde-ståndet har af Nils Strindlund ifrån Vesternorrlands
län blifvit anfördt, alt, då bevillnings-summans belopp ännu
icke vore faststäldt, samt tullbevillningen och bränvins-bränningsafgiften
med flere af bevillnings-natur utgående skattebidrag icke heller ännu blifvit
bestämda, och alltså ovisst vore, huruvida icke en brist kunde uppstå,
som genom stats-bidrag måste fyllas, frågan om beskattningsgrunden borde
hållas öppen och oafgjord, på det att den tilläfventyrs erforderliga fyllnadssumma!!
måtte kunna förklaras böra utgöras genom progressiva avgifter
af den större förmögenheten, i öfverensstämmelse med de grunder,
som vid 1810 års riksdag fastställdes, deruti åtskilliga af Bonde-ståndets
Bil,, lill B. St. Fröt. 1847 & 1848. 5 Sami. 1 Afd. 9 Haft. 1
2
Bevillnings-Utskullels Utlåtande, N:o 14.
ledamöter instämt, hvaribland Pehr Sahlström från Stockholms län, som
tillika fästat uppmärksamhet derå, att i väckta motioner blifvit yrkadt,
att personliga skyddsafgiften måtte till andra ändamål anvisas, hvilka motioner
ännu ej voro besvarade och afgjorde och på grund af hvilket allt
ingressen till det ifrågavarande betänkandet och yttrandet, angående bevillnings-stadgans
l:sla §, af Ståndet återremitterats, med förklarande, att,
om., sedan bevillningssumman blifvit till beloppet bestämd och inkomsterna
al bränvins-bränningen, tullen, och stämplade papperet kunnat beräknas,
samt personliga skyddsafgiften möjligen blefve anslagen Lill understöd
åt folkskolorna, brist skulle uppstå och ökad bevillning blifva af nöden,
densamma borde såsom fyllnadsafgift utgöras medelst progressiva
afgifter för den högre förmögenheten eller inkomsten.
Då, på sätt häraf samt af det vid öfverläggningen inom Bonde-ståndet
förda protokoll inhemtas, Ståndet, uppå framställd proposition å bifall
till de ifrågavarande delarne af Utskottets betänkande, iivari allt afseende
å det väckta förslaget om progressiva afgifter afstyrkes och personliga
skyddsafgiftens bibehållande såsom bevillnings-grund för det närvarande
tiilstyrkes, med nej besvarat samma proposition, och, med återremitterande
af betänkandet i dessa delar, hvilka af de tre öfriga riksstånden
blifvit gillade, formligen beslutat, att en i vissa förutsatta händelser
möjligen uppkommande brist i bevillningen borde fyllas genom
progressiva afgifter å den högre förmögenheten eller inkomsten, har Utskottet,
som af hvad inom Ståndet blifvit anfördt icke funnit de mot
lämpligheten af progressiv beskattning utaf Utskottet andragua skäl vara
till deras vigt förringade
och alltså saknar anledning att frånträda, hvad Utskottet i ofvanberörda
hänseende yttrat och hemställt,
ansett Bonde-ståndets berörda åtgärd vara att betrakta mindre som någon
återförvisning af de omförmäldta hegge punkterna för afgifvande af nytt
utlåtande i de ämnen, de omfatta, än fasthällre som ett hufvudsakligt beslut
öfver desamma, och att, på grund häraf,
frågan bör blifva föremål för vidare behandling först i det memorial,
Utskottet eger att framdeles afgifva till sammanjemkning
af riks-ståndens olika beslut, angående grunderna för bevillningen.
§§ 10 & 14; pag. 74 och 78.
Af Vällofl. Borgare-ståndet bar 10 § i Utskottets förslag till bevillningsförordning
blifvit återremitterad, uppå yrkande af herr Westin, som
Bevillnings-Utskollels Utlåtande, N:o 14.
3
i sådant afseende åberopat de skäl, sorn finnas anförda i hans oell en
annan ledamots inom Utskottet afgifna reservationer, nemligen att den i
paragrafen förekommande vidlyftiga klass-indelning af städernes handtverkare
vore obehöflig, enär, enligt hvad i §§ 10 och 11 är stadgadt, taxeringen
i hvart fall hör ske till fem procent af inkomsten och taxeringsmännen
ega att uppföra till bevillning så väl öfver den högsta, som emellan
tvänne af de stadgade klasserna den person, hvilken de pröfva icke
skäligen höra påföras afgift efter någon af samma klasser, hvadan endast
minimi-afgiftsbeloppen bordt för de serskilda klasserna af städer bestämmas, på
sätt i 9 § lör handlande m. fl. är iakttaget, hvarigenom mera öfverensstämmelse
i behandlingen vunnes emellan desse och handtverkarne; och har i enahanda
afseende jemväl 14 § af författnings-förslaget, uppå" yrkande af herr Rhodin,
blifvit återremitterad.
Då emedlertid den ifrågavarande klass-indelningen, hvilken alltsedan
år 1812 varit i utkommande bevilinings-förordningar iakttagen, blifvit
utaf de tre öfriga riks-stånden utan anmärkning lemnad och alltså godkänd,
anser Utskottet sig deraf ega ökadt stöd att vidblifva dess förslag
om densammas fortfarande bibehållande, och får alltså
afstyrka bifall å den väckta frågan om borttagande af berörda
klass-indelning och om utsättande i stället af endast minimi-afgifter.
§§ 14, 27 och 29; pag. 12.
Utskottets hemställan, i anledning af herrar Hörnsteins och Tharns
motioner, att nuvarande föreskrifter om afgifter efter andra artikeln af
arbetsfolk och gesäller måtte bibehållas oförändrade, men med uttryckligt
tillägg i 27 §, att gesäller på landet skola anses lika med dem i städerna;
dock med förbehåll, att, derest nedsättning i bevillningen på det
hela skulle finnas kunna ega rum, det då måtte vara Utskottet öppet att
afgifva förslag, i hvad mån arhets-folk eller gesäller deraf borde företrädesvis
komma i åtnjutande, hvilken hemställan Preste- och Bonde-stånden
bifallit, men Ridderskapet och Adeln, i hvad som angår afgifterna af arbetsfolk,
afslagit, har Borgcire-ständet i dess helhet återremitterat, sedan af
ätskillige ledamöter hufvudsakligen blifvit dervid anfördt: att, genom hvad
Utskottet såsom skäl för berörda hemställan yttrat icke vore besvaradt
eller vederlagdt hvad herr Hörnstein i sin motion yrkat, att nemligen
sådane arbetare, som icke kunna förtjena tvåhundra riksdaler årligen,
måtte befrias från bevillning efter andra artikeln, hvilket yrkande emedlertid
syntes vara grundadt på all billighet, enär en mängd arbetare en
-
4
llevillninys- Utskottets Utlåtande, iY.-o J4.
däst med största svårighet kuude förtjena så mycket, sorn oundgängligen
fordrades till lifsuppehälle för dem med hustrur och barn, och hvilket kunde
anses vara händelsen, då arbetsförtjänsten understege tvåhundra riksdaler
om året; — alt bevillningen för gesäller måtte nedsättas till hälften
samt för arbetsfolk i städerna icke antagas till högre belopp, än som är
bestämdt för arbetsfolk på landet; — att för gesäller icke någon bevillning
efter andra artikeln borde ega rum, enär den inkomst, de i allmänhet
kunde påräkna, vore obetydlig och allsingen vid de tillfällen, då de voro
stadde på vandringar; — samt att den gesäll, som låter sjelf mantalsskrifva
sig och arbetar för egen räkning, bör erlägga sådan bevillning,
men den åter, som låtit mantalsskrifva sig hos någon mästare, vara från
utskylder fri.
I anledning af hvad sålunda blifvit erinradt, får Utskottet anföra, att,
då skyldigheten att utgöra bevillning efter andra artikeln, eller befrielse
derifrån i allmänhet icke är beroende på någon viss minimi-inkomst, med
undantag endast för embets- och tjenstemän, i afseende å hvilka dock de
serskilda förhållanden ega rum, dels att den lön, desse af staten åtnjuta,
mindre lärer vara att betrakta såsom enskildt förvärf af rörelse, näring
eller egendom, än såsom en för det biträde, de lemna, det allmänna
jemt afpassad godtgörelse, oell dels att någon svårighet i allmänhet icke
möter för utrctoande, huruvida sådan inkomst uppgår eller icke till det
belopp, under hvilket bevillning ej eger rum, hvaremot ett rättvist bedömande
häraf måste i afseende på arbetsfolk blifva desto svårare, som
den förstjenst, hvilken dem kan tillfalla, vanligen är mindre jemn
och mera beroende på tillfälliga förhållanden, än i de egentliga näringsyrkena,
utan att de likväl derföre kunna anses vara genom den föreslagna
beskattningen mera betungade, i förhållande till deras inkomster på
det hela, än desse sistnämnde; — då arbets-förtjensten i stad otvifvelaktigt
är både högre och i mindre mån underkastad inverkan af sådana tillfälliga
omständigheter, än den å landet, hvaraf åtgärden att uttsätta högre
minimi-afgift för arbetsfolk i städerne, än för dem å landet, synes fullt
rättfärdigad;— då gesäller, som låta mantals-skrifva sig sjelfve och arbeta
för egen räkning, i allmänhet lära vara att hänföra till handtverkare,
hvilka utan mästerskaps eller burskaps förvärfvande med behörigt tillstånd
såsom försörjnings-medel åstadkomma handtverkeri-arheten, för hvilka Utskottet
föreslagit intagandet af en egen rubrik i 14 §, och den yrkade
befrielsen från bevillning för alla öfriga således måste förutsätta borttagan
-
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 14.
5
det af rubriken ”gesäller”; så och enär Utskottet anser den i dess förra
betänkande uttalade åsigt, att äfven den arbetande klassen borde i någon
män bidraga till fyllandet af statens allmänna behof, och de derför åberopade
skäl synas ega fortfarande giltighet, hvadan Utskottet icke heller
kan för dess del tillstyrka de gjorda yrkandena, att arbetsfolk och gesäller
måtte alldeles fritagasj från bevillning efter andra, artikeln, bar Utskottet,
som, i afseende å den ifrågasatta nedsättningen för gesäller till
hälften, ansett sig endast böra erinra om sitt i dess förra hemställan gjorda
förbehåll, att, derest någon nedsättning i bevillningen på det hela kan
komma alt ega rum, få föreslå i hvad mån arbetsfolk eller gesäller deraf
företrädesvis må komma i åtnjutande,
icke, af hvad anfördt blifvit, funnit anledning frånträda, hvad
Utskottet förut i delta ämne yttrat.
Vidare är i sammanhang härmed anmärkt, dels att då numera icke
blott handtverk, utan äfven handel, finge obehindradt ulöfvas äfven å landel,
men någon afgift icke blifvit föreslagen att utgå af handlandes å
landet betjente, sådant måtte ega rum,— och dels att, då styrelsen för rikets
universiteter funnit nödigt förordna, att allmänna biljarder i universitets-släderna
icke få vara för allmänheten tillgänglige mera än fyra
timmar om dagen, det icke vore med billighet instämmande, att egarne
till d essa biljarder ålades lika bevillning med dem, lör hvilka någon sådan inskränkning
icke vore föreskrifven, hvadan yrkadt blifvit, att stadgandet
härom borde sålunda förändras, att för biljarder, hvilkas begagnande är
underkastadl inskränkning tili endast några få timmar dagligen, bevillningen
måtte, på enahanda sätt som för biljarder vid helsobrunnar är
föreslaget, bestämmas till hälften af hvad i allmänhet är stadgadt.
Utskottet, som anser svårighet möta för bestämmandet af ett sådant
undantag, som det, hvilket i nyssberörda måtto blifvit föreslaget för biljarder,
hvilkas begagnande vore i mer eller mindre mån till tiden inskränkt,
och som föreställer sig, att dessa å den tillåtna delen af dagen
desto allmännare besökas, anser sig
icke böra tillstyrka, alt ett så beskalfadt undantags-stadgande må
meddelas;
men, beträffande frågan om beskattning af handlandes å landet betjente,
finner Utskottet yrkandet derom böra vinna bifall och hemställer alltså,
att näst ofvanför rubriken ”hofmästare” i 27 § må införas följande
bestämmelse nemligen:
Bevillnings-Utskotlels Utlåtande, A':o 14.
Handelsbetjente, lika med dem i andra städer än Stockholm och
Götheborg samt de af usta klassen, se ,§* /4-
Pag. 18.
Slutligen är, i afseende på den i oftaberörda 14 § förekommande
rubriken utläiulningar, som resa omkring i landet och utbjuda eller
sluta handel om utländska varor, inom Borgareståndet anmärkt: att
den dessa ålagda bevillning vore skadlig för handeln och kunde föranleda
lill reciprocitet i afseende på svenska medborgare, som i handelsangelägenheter
besöka främmande länder; att stadgandet derom, som icke
i något annat laud egde motsvarighet, mätte utgå; att de af Utskottet
föreslagna nya kontroller, nemligen att afgiften borde erläggas till vederbörande
uppbördsman för kronobevillningen, i stället att den förut betalats
till landssekreteraren vid passets uppvisande samt att sedermera passet
skulle i hvarje stad, innan någon affär finge uppgöras, hos vederbörande
embetsmyndighet företes, gjorde beskattningen ännu mera betungande
och alltså jemväl borde utgå; att det bötesbelopp, som blifvit föreslaget
för den händelse, att någon försäljning egde rum innan afgiften
blefve erlagd, vore för högt, och att detta icke bordt föreslås, utan i samråd
med Lag-utskottet, hvars tanke fördenskull borde inhemtas; att svårighet
mötte för en utlänning alt vinna kännedom om den uppbördsman,
till hvilken afgiften skulle erläggas, och kunna hos magistraterne, hvilka i
de mindre städerna mera sällan sammanträdde, uppvisa sitt pass; att skillnad
borde göras emellan sådana utlänningar, som benämnas probenreuter
och andra resande, hvilka sednare icke borde vara någon beskattning underkastade,
samt att föreskriften, att den resande skulle för hvarje stads myndighet
uppgifva den tid, han ville i staden sig uppehålla, vore af mindre granlaga natur.
Utskottet har tagit dessa anmärkningar i öfvervägande; och, enär,
hvad först afgifts-beloppet beträffar, nemligen femtio riksdaler för de tre
första månaderna tillhopa, samt lika mycket för hvarje månad eller del
deraf, den resande derutöfver i riket qvarstannar, detsamma är alldeles
öfverensstämmande med hvad förut varit stadgadt, hvari Utskottet, som
anser utländingar, hvilka bär i riket drifva bandel, böra lika med landets
egna innevånare vara underkastade bevillning, icke funnit de gjorda
framställningarne kunna lill någon ändring föranleda, helst denna beskattning
icke kan för de tre första månaderna anses vara öfverdrifven, och
det bör förutsättas, att denna tid skall för ändamålet med besöket här i
landet vara fullt tillräcklig, samt då, vidkommande dernäst de af Utskottet
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 14.
7
föreslagna kontroller, annan föreskrift rörande afgiftens erläggande hittills
icke funnits, än att den skulle betalas i gränseorten, men nödigt bör vara,
att uttryckligen blifver stadgadt, af hvem densamma skall emottagas,
dertill vederbörande uppbördsman företrädesvis synts vara behörig, och
det i öfrigt icke bör för den resande medföra serdeles större svårighet
att vinna upplysning om denne och att till honom erlägga afgiften, än
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande, äfvensom skyldigheten att, innan
handel om utländska varor i någon stad får ega rum, styrka, att afgiften
blifvit betald och att uppgifva tiden för qvardröjandet derstädes, destomindre
bör kunna medföra någon egentlig olägenhet, som fullgörandet
deraf icke förutsätter behof att afvakta vederbörande embetsmyndighets
sammanträde, utan sådant förutan lärer kunna ske, men ä andra sidan
innefattar nödig kontroll i begge dessa afseenden; så och emedan, hvad
slutligen angår det för uraktlåtenhet af berörda föreskrifter föreslagna bötes-ansvar,
detsamma jemväl blifvit oförändradt bibehållet vid dess förra
belopp, endast med utsträckning till de nu tillkomna bestämmelserna, och
såsom stöd för Utskottets åtgärd att ensamt behandla frågan äfven derom,
kan åberopas så väl föregående riksdagars praxis, som innehållet af 2
mom. i 34 § riksdags-ordningen, nemligen att sjelfva ämnets beskaffenhet
efter grundlagen, men icke den hvarje serskildt Utskott i allmänhet
uppdragna befattning, bör bestämma sättet för dess behandling, har UtskoLtet,
som anser de ordalag, hvarmed rubriken börjar, innebära all nödig
tydlighet för att endast sådane utländningar, som resa omkring i
Jandet och utbjuda eller sluta handel om utländska varor, men icke några
andra, skola vara de föreslagna stadgandena underkastade, funnit
sig, på grund af hvad nu emot de framställda anmärkningarne blifvit anfördt,
böra lill alla delar vidblifva dess i denna del afgifna af tre
stånd godkända förslag.
§ 28; pag. 22 och 97.
Af herr Doktor Sandberg är inom Högv. Preste-ståndet, i afseende
å 28 §, anmärkt, att, då i den föregående 11 §, som rörer städerne,
stadgas, att den taxeringsman nen lemnade rättighet att utsätta en ringare
afgift, än den såsom minimum bestämda, för dem, som der idka
rörelse eller näring, får tillämpas äfven i afseende på dem, som, ehuru
egande enskild förmögenhet, likväl drifva så obetydlig rörelse, att den
icke anses motsvara minimi-afgiften inom klassen, men någon detta sistnämnda
stadgande motsvarande föreskrift icke finnes i 28 §, som har
8
Bevillnings-riskotlels tllålande, N:o 14.
afseende å landet, ett för vinnande af likstämmighet härutinnan erforderligt]
tillägg måtte uti sistnämnda § göras; och som öfverenstämmelse
emellan stad och land i detta fall synes höra ega rum, föreslår Utskottet,
att, med bifall till hvad yrkadt blifvit, i 28 § må, näst efter orden
”minsta afgiften erlägga,”
göras följande tillägg: äfvensom för dem, hvilka, ehuru egande
enskid förmögenhet, likväl drifva så obetydlig rörelse, att den
icke anses motsvara minimi-af giften inom nämnda klass; hvilken
åtgärd etc.
§ 35; pag. 24—30 och 102.
Sedan Höglofl. Ridderskapet och Adeln ogillat Utskottets yttrande,
pag. 29, angående förhöjd bevillning å den delaf enskilda bankers behållning,
som öfverstiger sex procent af det kontant tillskjutna beloppet, samt
för dess del beslutat, att bevillningen af dessa banker borde utgöras, på
sätt nu finnes stadgadt, så har Ridderskapet och Adeln till Utskottet återremitterat
2, 3, 4 och 5 momenterna af 35 § i förslaget till bevillningsstadga,
för vidtagande af den rättelse i nämnda paragraf, som af berörda
beslut påkallades.
Jemte tillkännagifvande, att de tre öfriga riks-stånden godkänt Utskottets
förslag i denna del, och att på behandlingen af det memorial,
Utskottet framdeles kommer att afgifva till sammanjemkning af riks-ståndens
olika beslut angående grunderna för den allmänna bevillningen, följaktligen
blifver beroende, huruvida den ifrågaställda rättelsen i 35 § bör
vidtagas, får Utskottet emedlertid nu anmäla, att, för den händelse Ridderskapet
och Adelns mening slutligen skulle blifva gällande,
annan åtgärd icke lärer erfordras, än att bibehålla paragrafen vid
dess nuvarande lydelse, med iakttagande endast, att benämningen
”privat-banker” i Irsta momentet utbytes mot enskilda banker,
och att, då de begge första momenten endast komme att
utgöra ett, de öfrigas nummerföljd derefter rättas.
§ 37; pag. 30 och 103.
H vad Utskottet yttrat i afseende på hans Excellens herr grefve Löwenhielms
motion om upphörande af afgift å karakters-fullmakter, nemligen
att bifall å densamma icke kunde tillstyrkas, i följd hvaraf 37 och 38 §§
i nuvarande bevillnings-stadga blifvit oförändradt bibehållne, hvilket. Borgare
-
Bevillnings- Utskottets Utlåtande, N:o 14.
9
gare och Bonde-stånden godkänt, men Ridder skåpet och Adeln afslagit,
har från Preste-ståndet blifvit ålerremitleradt, i anledning af dervid utaf
herr Biskop Holmström gjorde anmärkningar emot det ändamålsvidriga
och onyttiga i denna beskatlnings-grund, och hvarvid åtminstone den
rättelse ansetts höra vidtagas, att, på sätt i en af herr Munck anförd reservation
finnes föreslaget, den, som fått en titel för en tjenst, hvilken
han någon lid, exempelvis tre månader, blifvit förordnad att bestrida,
måtte icke blott för det året, såsom Utskottet föreslagit, utan för alltid
vara befriad från bevillnings-afgift leir densamma.
Ulskoltet har tagit i öfvervägande hvad sålunda blifvit inom Presteståndet
anfördt och yrkadt, men finner icke skäl att, med anledning
deraf, frångå dess förra, af två stånd godkända förslag, att bibehålla bestämmelserna
i nuvarande bevillnings-förordning om afgift för karaktersfullmakter
oförändrade, och får alltså
afstyrka bifall å den i ofvanberörde måtto deri föreslagna ändring;
hvaremot
hufvudsakligen med afseende å nödvändigheten deraf, att Kongl.
Maj:t må under inträffande krig kunna till högre befäl inom armeen använda
sådane personer, som, ehuru innebafvande lägre tjenstegrad, företrädesvis
kunna anses skickliga, att ett sådan befäl öfvertaga, utan att desse
derföre må komma att, sedan de till den lägre beställningen återgått, fortfarande
betungas med bevillning för den högre fullmakten, Utskottet anser
sig böra tillstyrka,
att efter det nuvarande 3 mom. i 37 § må tilläggas ett
nytt moment så lydande:
”Den, som under påstående krig eller i och för krigs-förtjenst
erhåller en högre karakter, utan åtföljande lön på stat, er lagger
för fullmakten derå ingen bevillning.”
§§ 43 m. fl.; pag. 32.
Sedan i väckt motion blifvit yrkadt, att stadgande måtte i bevillnings-förordningen
intagas, om och efter hvilken grund de i 43, 57, 58
och 64 §§ utsatte böter skulle vid bristande tillgång till motsvarande
kroppsstraff förvandlas, men Utskottet, enär allmänna lagen uti 10 kap.
Utsöknings-balken, jemförd med Kongl, förklaringen den 23 Mars 1807,
bestämde, huru vites-böter, dertill de, som i berörde paragrafer finnes
utsatte, syntes Utskottet vara att hänföra, skola förvandlas, ansett serskildt
Jtih. till B. St. Prot. 1847 & 1848. 5 Sami. 1 Afd. 9 Baft. 2
10
Bevillnings- Utskottets Utlåtande, N:o 14.
stadgande härom icke af behof påkalladt, så har hos] Ridder skåpet och
Adeln herr Thcun anfört, att skiljaktiga åsigter i detta afseende ofta förefunnits,
sålunda, att dessa hötesbestärnmelser ansetts vara jemförlige, än
med så kallade stämmo-böter och följaktligen, när tillgång saknades, höra
utan annan påföljd befordras till afskrifning, och än höra behandlas i
enlighet med föreskriften i 10:de kapitlet Utsöknings-balken, och att bestämdt
stadgande i detta afseende således borde föreslås, med anledning
hvaraf frågan blifvit till Utskottets vidare behandling återremitterad.
Då de så kallade stämmo-höterna, enligt hvad sjelfva benämningen
antyder, utgöra en tillökning i beskattningen för den, som uraktlåter
att sina utskylder vid uppbördsstämma erlägga, hvadan ock med dessa
böter, då tillgång brister, naturligen bör förfaras på enahanda sätt, sorn
om den skattskyidige saknar förmåga att gälda det egentliga skattebeloppet,
eller att desamma afskrifvas, men de böter deremot, som äro bestämda
i de ifrågavarande paragraferna af bevillnings-föiordningen och hvilka
utgöra ansvarspåföljd för bristande eller oriktiga uppgifter till mantalsoch
skattskrifning samt taxerings-kommitté, eller för förfallolöst uteblifva
n de derifrån, hvilket ansvar det städse bör anses hafva berott på den felande
sjelf att förekomma, följaktligen äro af helt annan beskaffenhet,, än
stärnmo-böterna, och icke skäligen kunna betraktas annoilunda, än vitesböter
i allmänhet, så och då i flere andra fall bötesbestämmelser i bevilinings-förordningen
förekomma, i afseende å hvilka med lika skäl kunde
ifrågasättas serskilda föreskrifter för deras förvandling, men sådant hvarken
blifvit yrkadt eller i allmänhet lärer vara lämpligt eller af något
behof påkalladt; så kan Utskottet icke frångå hvad det förut i denna
fråga yttrat, utan hemställer,
att hvad deremot sålunda blifvit anmärkt och yrkadt må för
falla.
§§ 43 och 46; pag. 32 och 106.
Mefl anledning af de tillägg, som i följd af väckt motion blifvit vid
1 mom. af 43 och 46 §§ af Utskottet föreslagna, har blifvit erinradt:
hos Ridderskapet och Adeln: af herr friherre Palmstjerna, C. O., att
tillägget i 46 § syntes allt för vidlyftigt och jemväl obeböfligt, samt att
det syntes tillräckligt om paragrafens Irsta mom. komme att lyda sålunda:
”Hvarje
skattskyldig skall i mantal uppföras och taxeras, der han bosatt
”är, till nästa fardag flyttar, eller största delen af året sig uppehåller, nied
Bevillnings- Utskottets Utlåtande iY:o 14.
11
Ve undantag, sani nedan stadgas. Tvistas om skattskrif ningsort, förblifve
"den skattskyldige under tiden mantalsskrifven e/e/v, hvarest han föregående
uret varit i mantal uppfördsamt af herr Sandströmer, A. P.,
alt, enligt den redaktion Utskottet föreslagit, kunde, om tvist uppstode
angående rätt mantalsskrifningsort, den skattskyldige komma att icke blifva
i mantal skrifven förr än genom, tvistens slutliga afgörande blifvit bestämdt,
hvar anteckningen skall ske, men att, då en sådan tvist egentligen
endast skulle hafva afseende på de följder i fråga om fattigunderstöd, som
af mantalsskrifnings-orten kunde uppkomma, den skattskyldige likväl alltid
borde kunna behörigen antecknas till erläggande af de utskylder, som
lian till staten skulle utgöra; — samt bos Preste-ståndet af herr prosten
Odelberg: att då af 15, 16 och 18 §§ i Kongl, förordningen angående
fattigvården i riket den 25 Maj 1847 vore uppenbart, att äfventyret af
-fattigvårdstunga icke kunde hindra en person att välja vistelseort och att
han skall raantalskrifvas inom det faltigvårds-samhälle han tillflyttat, likasom
han der skall lenina preslbesked och i kyrkoboken införas, det af
Utskottet föreslagna tillägg i 1 mom. af 46 § syntes stå i strid med åberopade
paragrafer i fattig vårds-förordningen, och, om det antoges, kunna
medföra den oformlighet, att kyrkobok och manlals-längd komme att innehålla
olika folkmängd, samt den olägenhet vid kronouppbörden, att
skattskyldig^ raer än eljest måste sökas utom skatlskrifnings-dislriktet, och att i
följd häraf tilläggen såväl till detta Irsta mom.46§somi43 § borde utgå; och hafva
på grund afdessaanmärkningar från Ridder skåpet och Adeln Irsla inom. af 46
§och från Preste-ståndet både 43 och 46§§blifvit tili Utskottet återremitterade.
Då, på sätt anfördt blifvit, ingen, jemlikt ofvan åberopade Kongl,
förordning angående fattigvården i riket, må, i och för äfventyret af framtida,
fattigvårdstunga, inskränkas i rättigheten att välja vistelseort, der
honom sådan al andra skäl ej lagligen kan förmenas, medgifver Utskottet
väl, på grund häraf och af de i öfrigt anförda skäl, obehöfligheten i allmänhet
af de i följd af väckt motion föreslagna tilläggen i 43 § och 46
§ Irsla moni.; dock har det synts Utskottet lämpligt att, på sätt friherre
Palmstjerna föreslagit, bestämdt blifver föreskrifvet, hvar den skattskyldige
skall mantalsskrifvas under den tid tvist om skatlskrifningsort af en eller
annan orsak eger rum, hvadan Utskottet hemställer, dels
att de i 43 § tillagda orden: eller uti annat distrikt mantalsoch
skattskrif vas, må utgå,
och dels att, med ändring af Utskottets förra förslag i afseende å 46 §
Irsta morn., samma mom, må erhålla följande lydelse:
Bevillning*- Utskottets Utlåtande, N:o 14.
”Hvarje skattskyldig skall i mantal uppföras och taxeras, der
”lian bosatt är, till nästa fardag flyttar eller största delen at
”året sig uppehåller, med de undantag, som nedan i denna §
”stadgas. Tvistas om skattskrifningsort, förblif va den skattskylldige
under tiden mantalskrifven der, hvarest han föregående
”året varit i mantal uppförd.”
Vid 2 mom. af den ifrågavarande 46 §, som förut innehåller, alt
embets- och tjenstemän skola skattskrifves och taxeras för sina egna personer,
der de hafva tjenst, har Utskottet, till närmare förtydligande, efter
ordet ”personer” tillagt orden ”och löner,’' hvarvid anmärkning inom
Borgare-ståndet blifvit framställd af herr Ekholm, som ansett möjligheten
af miss'ydning ändock icke vara förebyggd, utan tvister äfven framdeles
kunna uppkomma om rätta skaltskrifnings-orten för sådane embetsman,
som t. ex. hafva tjenster i städerne, men boställen på landet, hvadan
momentet blifvit återremitteradt; men då den föreslagna ordalydelsen
uttryckligen innehåller, att det ställe, der embets- eller tjensteman
är i tjenst anställd, för honom utgör rätt skattskrifuings- och taxeringsort,
såväl i anseende till hans person som löneförmåner, inser Utskottet icke
huru större tydlighet skall kunna i stadgandet inläggas, och hemställer alltså
att anmärkningen må lå förfalla.
Emot den i 3 mom. af oftanämnde 46 § af Utskottets förslag till
bevillnings-stadga i allmänhet bibehållna föreskrift, att kofferdi-skeppare
och sjökaptener skola för den inkomst de i sådan egenskap åtnjuta taxeras
uti den stad, eller å den ort, dit fartyget hörer, har af åtskillige ledamöter
inom Borgare-ständet blifvit erinradt: än att burskaps-egande
sjökaptener borde, i händelse fartyget ej tillhörde den stad, hvarest burskapet
innehafves, vara berättigade till afdrag å sålunda påförd bevillning
för de minimi-dfgifter, som de i sistnämnde stad alltid böra utgöra; än
att de borde till bevillning taxeras endast i den stad, dit fartyget hörer,
samt utskylderna påföras rederierna; och än att de borde skattskrifvas
och taxeras der, hvarest de äro borgare.
Sedan Utskottet hemställt, att i 12 § af dess förslag till ny bevillnings-förordning
måtte inflyta det från den nuvarande afvikande stadgande,
att den, som å serskilda orter drifver handtering eller rörelse,
skulle å hvartdera stället påföras bevillning för den inkomst han der ansåges
hafva, hvilket förslag samtlige Riks-stånden godkänt, så har i öfver
-
B evillnings-Utskottets Utlåtande N:o 14
13
en-släramelse härmed Ulskottet tillstyrkt dea förändring i förevarande
3 morn. af 46 §, att rätter borgare borde skattskrifvas och taxeras i dea
stad, der han är borgare, endast för sin person och för den borgerliga
näring han der idkar, men för den näring och rörelse, han å annan ort
utöfvade, derstädes påföras bevillning, och att följaktligen, såsom jemväl
tillförene serskildt och undantags-vis för kofferdiskeppare varit stadgadt,
desse, äfvensom sjökaptener och befälhafvare å ångfartyg, borde för den
inkomst, de i denna egenskap åtnjöto, taxeras i den ort, dit fartyget hörer.
Af en rätt tillämpning häraf anser Utskottet otvätydigt böra följa, att skeppare,
om han i en stad innehar burskap, men förer fartyg uteslutande
för annan ort, i den förra staden icke kan påföras andra afgifter till sta
terij
än för sin person, hvaremot han kommer att utgöra bevillning för
rörelse endast å det sednare stället.
På grund häraf och då skäl icke förefinnes att, på sält i öfrigt blifvit
yrkadt, förpligta vederbörande rederier att betala skepparnes utskylder,
anser sig Utskottet väl icke kunna tillstyrka bifall å något af de i ofvanberörde
måtto gjorda framställningar; men har dock trott, att, till förebyggande
af allt missförstånd af det ifrågavarande stadgandet, ordet -”endast"
lämpligen må kunna i slutet af mom. inskjutas, och tillstyrker alltså,
att sista perioden af berörde 3 mom. i 46 § må få lyda sålunda:
J’och böra följaktligen kofferdiskeppare, sjökaptener och befälhafvare
å ångfartyg, för den inkomst de i denna egenskap åtnjuta,
taxeras endast uti den stad eller å den ort, dit fartyget
hörer.”
§ 4a
Till 48 §, i hvilken Utskottet icke ansett någon förändring böra
göras, har inom Borgare-ståndet herr Billström föreslagit det tillägg, att
”mantals- eller skatt-skrifvare i stad skall inom Januari månads slut årligen
till magistraten aflemna ett i’enskrifvet exemplar af mantals-längden
för löpande året”, enär för debitering för kommunal-afgiften, hvilken vanligen
verkslälles vid årets början, nödigt vore, att mantals-längden funnes
att tillgå, men i de städer, der mantals-skrifvaren icke är stads-tjensteman,
nu icke sällan inträffade, alt, genom dröjsmål med inantals-längdernas tillhanda
liål la nde, den nämnda debiteringen obehörigen blefve fördröjd; i
hvilket afseende paragrafen återremitterats.
Då, enligt den ifrågavarande paragrafen, som blifvit af tre stånd godkänd,
skatt-skrifvaren redan har sig ålagdt,att minst tre veckor före taxerings
-
il
Bevillnings-Ulskoltets Utlåtande, N:o 14
kommittéens sammanträde till vederbörande pastors-embete aflemna mantalslängden,
samt Utskottet icke anser behofvet af ett ovilkorligt förpligtande
för skattskrifvare i stad att, inom Januari månads slut, tili, magistraten
aflemna serskildt exemplar af densamma, vara genom det derom framställdaj
yrkande så till fullo utredt och styrkt, att giltigt skäl för tillstyrkande
af det föreslagna tillägget kunnat derutaf hemtas, så föranlåtes Utskottet
hemställa,
alt herr Billströms berörda framställning icke må till någon åtgärd
föranleda.
§ 50.; pag 33 och 109.
Rulderskapet och Adeln har återremitterat Utskottets yttranden i anledning
af de utaf herr Rosenblad, B., och herr komminister Schagerberg,
i serskilda motioner, framställda förslag angående 50 §, åsyftande, den förres,
förändring i minimi-tariffen för hemmans-värdet' i hvart län, och
komminister Schagerbergs att ytterligare föreskrifter måtte lemnäs för beredande
af en rättvisare uppskattning af fastigheter, å hvilka motioner
Utskottet afstyrkt bifall. Härvid bar af åtskilige ledamöter blifvit anfördi:
att då kommittéen för beskattnings-väsendets förenkling i dess afgifna
underdåniga betänkande, i anledning hvaraf Kongl. Maj:t till Rikets
Ständer aflåtit. nådig proposition, som blifvit remitterad till Stals-utskottet,
föreslagit, att Rikets Ständer skulle bestämma bela den summa, som
af samtlige fastigheter i riket borde utgå, och hvilken skulle fördelas på
hvarje fastighet, på det sätt, att, sedan uppskattningen för sig gått, sammanlagda
egendoms-värdet, hvaraf egande-rätts bevillning bör erläggas, för
hvarje län uppgifves lill Rikets Ständers fullmäktige i Riksgälds-kontoret,
hvilka egde att låta beräkna taxerings-värdet för lula riket, och hvad den
af Rikets Ständer fastställda bevillnings-summan af fastigheter, derå fördelad,
utgör för hvarje Ett Tusende riksdalers värde, hvarefter sistnämnde belopp,
likväl jemkadt till fullt skillinglal, eller heldre så, att för hvarje Etthundrade
riksdaler belöpte fullt eller åtminstone halft skillingtal, skulle blifva
den egande-rätts bevillnings-afgift, som intill påföljande riksdagen borde
erläggas, och då kommittéen derjemte såsom grund för egendomarnes upptaxering
föreslagit, att densamma skall ske efter taxcrings-männens, på grund
af deras närmare kännedom om förhållandet och med ledning af allmänna
försäljnings-priserne inom orten, egande öfvertygelse om hvarje egendoms
värde, hvilka bestämmelser syntes vara lämpliga och böra antagas, men
Stats-utskottet ännu icke i detta hänseende kommuniserat sig med Bevill
-
lievillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 14
15
nings-ulskoltet, det vore för tidigt att afgöra 5o §, äfvensom 68 ocli^a^,
sorn dermed egde sammanhang, och hvilket icke borde ske förr än skattejemknings-kommitteens
berörda förslag hunnit pröfvas; att, på sätt i herr Rosenblads
moti0n blifvit yrkadt, minimi-värdet å fastigheter i hvart län borde
bestämmas på det sätt, att man multiplicerar länets hela hemmantal med
hvad ett mantal i medeltal under de sista tio år, för hvilka Justitiae-statsministerns
sammandrag öfver skedda försäljningar finnas att tillgå, kostat
samt att halfva den sålunda uppkommande summan fastställes såsom minitni-belopp
för länets taxerings-värde, för så vidt den icke understeg nu
gällande minimi-tariff, i hvilket fall denne sednare skulle fortfara, hvilken
åtgärd skulle leda till afhjelpande af den högst olika taxeringen å fastigheter
på landet, hvilken uppstått derigenom, att man i vissa län ansett den
tariff för minimi-värdet, hvilket fick åsättas fastigheterna inom hvart län
såsom ett maximum, hvilket den icke fick öfverskrida, utan afseende på
om det verkliga värdet vida öfversteg detsamma; — att deremot, å en annan
sida, någon rättvisa icke skulle vinnas genom en på grund af köp åstad
kommen
förhöjning i taxeringsvärdena, enär köpvärdet ofta vore beroende
på tillfälliga omständigheter, men väl skulle en sådan åtgärd leda till ökning
i jordbrukets förut nog diyga beskattning, och att derföre önskligt
vore, om förslag kunde uppgöras till endast ett jemnare bestämmande af
taxerings-värdet länen emellan, med rättighet för Pröfnings-kommittéen alt
derefter fördela summan af länets fastighets-bevillning på hvarje serskild
jordegare inom länet; — att, enär en väsentlig olikhet i värde egde rum
emellan de serskilda hemmanen inom ett län, ofta inom samma by, köpvärdets
antagande till grund för taxeringen skulle föranleda stor olikhet i beskattningen,
och att derigenom jemväl betydlig förhöjning i densamma skulle
Uppkomma, men hvilken icke borde få ega rum utan nedsättning i bevillnings-proeenten;
— samt att, om än medgåfves, alt taxerings-värdet inom
riket icke är sådant det borde vara, behofvet likväl icke kräfde några nya
grunder för utrönandet af verkliga värden; den nuvarande taxeringen
hvilade nemligen på en mångårig tillämpning af bevillnings-författningarne,
som i denna del under en längre tid varit gällande, och det vore klart,
att derunder hvarje taxerings-kommitté sökt att bestämma värdet å hemman
och lägenheter uti ett jemförligt förhållande till hvarandra, och att
en rättvis förhöjning derå således lätteligen kunde, enligt de grunder, hvarefter
detta värde blifvit bestämdt, åstadkommas, men att åter tillvägabringandet
af en sådan förhöjning i taxeringsvärdet på annan väg och genom
16
BeviUnings-Utskottets t Ilai ande N:o 14
antagandet af andra för allmänheten föga bekanta grunder, lätt kunde inom
landet väcka oro och missbelåtenhet; äfvensom att, hvad anginge skattejemknings-kommitteens
jemväl gjorda förslag om laxerings-värdets fastställande
för en tidrymd af lern år, ett sådant stadgande icke syntes välbetänkt,
enär förhållanden under tiden lätteligen kunde inträffa med hemman eller
större områden, som gjorde nedsättning i taxerings-värdet oundgängligen
nödvändig.
Jemväl från Borgare-ståndet har ålerremiss, egt rum, i anledning af
yttrandet öfver komminister Schagerbergs berörde motion, hvarvid hufvudsakligen
åberopats hvad friherre Raab, A. U., i sin vid Utskottets förra
betänkande i ämnet fogade reservation, föreslagit, nemligen att stadgas måtte,
att taxeringsmännen skulle åläggas att uppskalta fastigheterna till det värde
de ansåge dem verkligen ega; — att bevillnings-afgiften af fast egendom
borde bestämmas sålunda, att egendomsvärdet för hvarje län uppgåfves till
fullmäktige i Riksgälds-kontoret, hvilka, efter det nämnda värde lör hela
riket blifvit kändt, skulle låta uträkna hvad innevarande ars eganderätts
bevillning, derå fördelad,, utgjorde för hvart etthundra riksdalers värde, då
detta belopp, likväl jemkadt till närmaste fullt skillingtal, blefve den så
beskaffade afgift, som till nästa riksdag borde erläggas; samt att, sedan
bevillnings-förordningen första gången tillämpats och egendomar dervid
undergått en allmän upptaxering till deras verkliga värden, ingen ändring
i taxeringsvärdet derefter skulle under loppet af påföljande sex år få
ega rum.
Under åberopande af de skäl Utskottet i dess förra betänkande i det
ifrågavarande hänseendet anfört, får Utskottet, som icke funnit de framställda
anmärkningarne vara af beskaffenhet att kunna till någon ändring i
dess förut uttalade åsigter föranleda,
förnya sina redan afgifna yttranden, hvarigenom bifall till herr
Rosenblads och komminister Schagerbergs motioner afslyrkes, sa m t
hemställa, att, utan afseende å den ofvan omförmälda nådiga proposition,
vid hvad nu om taxering af fast egendom finnes stadgadt,
må förblifva.
§§ 110 och 113.
Af den anledning att inom Borgare-ständet herr Sjöqvist fästat uppmärksamheten
derå, att i iio § stadgas att taxerings-komitteen skall föreslå
tre borgare till ledamöter i pröfnings-kommitteen, och i 113 § att lands
höf
-
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, .Y:o 14.
17
höfdingen dertill skall bland dem utse fyra af hvart stånd och klass, men
denna sednare föreskrift icke blefve möjlig att fullgöra i län der endast
en stad funnes, hafva dessa paragrafer för beredande af nödig rättelse härutinnan
blifvit återremitterade.
Utskottet får, till afhjelpande af denna oegentlighet, föreslå,
att det i 110 § till tre bestämda antal borgare må förändras
till fyra.
§ 128; pag. 39.
Af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-ståndet har Utskottets afstyrkande
yttrande å herr Friherre Rid der stolpeSj F.„ motion, att den i 128
§ bestämda tid för uppbörds-böckernas flemnande till lands-kontoren
nemligen den 1 November måtte i stället utsättas till den 15 Januari,
blifvit till Utskottet återremilteradt, på grund af följande anmärkningar:
inom Ridderskapet och Adelnaf herr Friherre Palmstjerna, C. O.j att, då
det vore omöjligt för härads-skrifvaren att inom den nu stadgade tiden
inlemna uppbörds-böckerna kompletta, det också tydligen vore olämpligt
alt bibehålla föreskriften derom oförändrad, enär uppbörds-böckerna icke
i sitt ofullbordade skick kunde tjena till efterrättelse. De borde nemligen
vara uppgjorda i enlighet med debetssedlarna, hvilka, såsom upptagande
hvad den skattskyldige skall erlägga till staten, både såsom grundskatt
och såsom bevillning, äro på markegångs-sättningen beroende. Markegången
åter sättes först i November månad och kunde öfverklagas, hvadan
icke den 1 November kunde vara kändt hvad den rättligen är, eller skatternas
verkliga belopp för det kommande året i uppbörds-böckerna intagas;
och då numera uppbörds-stämmorna icke börja förr än efter den
15 Januari hvart år, vanligtvis icke förr än efter den 1 Februari och fortsättas
in i Mars månad, så syntes det vara alldeles tillfyllestgörande om,
på sätt i motionen blifvit föreslaget, uppbörds-böckerna äro inlemnade till
Kongl. Maj:ts befallningshafvande före den 15 Januari; samt af herr Printzensköld
C.j att då, enligt hvad kändt vore, bevillnings-förordningens föreskrift
i 128 § i de flesta län icke varit efterlefvad alltsedan konung och
Rikets Ständer beslöto, att endast en uppbörds-stämma om året skulle
hållas, det vore ända målslöst att bibehålla det stadgande om tiden för
uppbörds-böckernas inlemnande, som den ifrågavarande paragrafen innehölle,
hvadan detsamma borde, i öfverensstämmelse med motionen, ändras.
Hos Borgare-ståndet af herr Malmstedt: att markegångs-sättningen icke
. sker förr än i början af November, och att Härads-skrifvaren sedermera
Bih. till R. St. Prof. 1847 Jc 1848. 5 Sami. 1 Åfd. 9 Sami. 3
iS
Bevillnings- Utskottets Utlåtande, iY:o 14.
under loppet af månaden verkställer debiteringen; att taxeringen vanligen
ej blifver fastställd förr än i slutet af November, någon gång först i medlet
af December, och att det således icke vore möjligt för härads-skrifvaren
att föreskriften, sådan den nu är och blifvit föreslagen, fullgöra, hvadan
tiden för uppbörds-böckernas insändande borde, på sätt motionären
föreslagit, bestämmas till den 15 Januari.
På grund af hvad sålunda blifvit upplyst, anser Utskottet sig, med
frånträdande af sitt förra förslag, böra tillstyrka,
att den tid, hvarinom enligt 128 § uppbörds-böckerna böra i
Stockholm till uppbörds-kontoret oell i orterna till landskontoren
inlemnas, må i stället för den 1 November, såsom
nu är stadgadt, bestämmas tili den i5 nästpäfoljande Januari.
Pag. 46.
Slutligen har vid Utskottets tillstyrkande, att Rikets Ständer måtte
hos Kongl. Maj:t vid öfverlemnandet af bevillnings-stadgan, i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t, efter öfvervägande af hvad i afseende å
så väl bötes-bestämmelser som öfriga föreskrifter, hvilka äro af den beskaffenhet,
att de grundlagsenlig! erfordra Kongl. Maj:ts nådiga godkännande,
förekommit, måtte täckas låta allmän författning i ämnet utfärda,
anmärkningar, hvilka föranledt till återremiss af denna punkt, blifvit hos
Borgare-ståndet framställde af följande hufvudsakiiga innehåll: att det
föreslagna förfaringssättet vore olämpligt, enär enligt 57 § regerings-formen,
beskattnings-rätten utöfvas af Rikets Ständer allena, och delaktighet
i beslutandet af bevillnings-stadgan ingenstädes i grundlagen vore den
andra statsmakten tillerkänd; att i bevillnings-förordningen visserligen
fått inflyta åtskilliga stadganden tillhörande civil- och kriminal-lagstiftningen,
men att dessa, på sätt förut i fråga om utlänning, som här i riket drifver
otillåten handel, blifvit anmärkt, icke bort föreslås af bevillniugsutskottet,
utan, efter Lag-utskottets hörande, serskildt underställas Rikets
Ständers pröfning: att, i afseende på verkställigheten af Rikets Ständers
genom bevillnings-stadgan meddelade beslut, icke heller för vinnande deraf
erfodrades regeringens sanktion, utan gjorde tillfyllest, att stadgan allmänneligen
publicerades, hvarom alltså endast borde göras begäran; att,
då man framställde begäran om Kongl. Maj:ts sanktion å bevillnings-förordningen,
man ock utsatte sig lör möjligheten af ett afslag, hvaraf
följden blefve, att förra bevillnings-förordningen, oaktadt alla de ändringar och
jemkningar, som Ständerna nu deri må vidtaga, komma att oförändradt blif
-
Bevillnings- Utskottets Utlåtande, A-:o 14.
19
va till efterrättelse gällande intill nästa riksdag, samt att först vid sistiidne
riksdag den formen vidtogs, att hela förordningen ingick till Kongl. Maj:t
och under dess sanktion kungjordes, i stället att fordom sådant godkännande
sökts endast å de delar, som angå bötes-bestämmelser och ordningsstadgar,
om hvilka delar serskildt kungörelse till efterlefnad utfärdats, hvilket förfaringssätt
syntes lämpligare.
l)å emedlertid tre stånd godkänt hvad Utskottet i berörde afseende
föreslagit, och då ostridigt lärer vara, att å de delar af författningen, som
afse bötesbestämmelser och verkslällighets-föreskrifter, Kongl. Maj:ts nådiga
godkännande ovilkorligen erfordras, anser Utskottet sig böra i denna fråga,
hvilken i öfrigt endast rörer formen för bevillnings-förordningens utfärdande
till allmän efterlefnad,
böra vidblifva sitt förra beslut.
Stockholm den 9 Maj 1848.
Reservationer.
Mot Utskottets tillstyrkande att i afseende å bevillning för karaktersfullmakter,
§ 37, vidblifva sitt förra yttrande, äro reservationer anförde
af friherre fVredej herr Aminoff j herr Muncka herr Biskop Bruhrij prostarne
Melén och Lindberga samt herr Tauson; äfvensom i afseende å utskottets
utlåtande i anledning af återremissen vid 50 §, utaf friherre bTrede^
herr Munck samt herr Tauson och Rhodin_, hvilka ansett Utskottet hafva
bordt utlåta sig enligt följande grunder:
”Alldenstund, på sätt anmärkt är, förslag blifvit af den till förenklande
af beskatlnings-väsendet samt uppbörds- och redogörelse*verket förordnade
kommitté framstäldt och af Kongl. Maj:t i nådig proposition till Rikets
Ständer öfverlemnadt, bland annat derom, att egendomarnes uppskattning
icke borde ske årligen, utan med vissa års mellantid, och under bestämd
föreskrift, att hvarje egendom borde upptagas till det värde, den då ansåges
verkeligen ega, äfvensom kommitterade föreslagit huru för bestämmandet
af bevillnings-afgiften å de sålunda utrönta verkliga värdena borde
förfaras, har Utskottet, som medgifver, att detta förslag lämpligen bör,
vid besvarandet af de i denna fråga väckta motioner, komma under öfvervägande,
, men hvilket, enär den nådiga propositionen varit remitterad endast
till Stats-utskottet, icke lärer kunnat ske annorlunda än vid gemensamt
sammanträde emellan Stats- och Bevil!nings-Utskotten hvarom, framställning
kommer att af Bevillnings-utskottet göras, funnit sig, vid sådant
förhållande, samt på det att besvarandet af de i Öfrigt återremitterade
20
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 14.
delarne af det förevarande betänkandet icke ina fördröjas i afvaktan derå
alt ett sådant saramamträde kan ega ram, böra hemställa,
ätt med yttrande i nu ifrågavarande del må för det närvarande
få anstå och denna fråga blifva föremål för serskild behandling af
Stats- och Bevillnings-utskotten; dock att i händelse hinder, som icke
berott på Rikets Ständer eller Utskotten att förekomma, skulle
möta för en sådan behandling, vid nuvarande stadganden må
komma att förblifva.”
STOCKHOLM, TRYCKT HOS MARCUS CoMP, 1848,
Bevillnings-lJtskottets Utlåtande, N:o 15.
I
i\:o 15.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 11 Maj, kl. 5 e, m.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar emot Betänkandet N:o
11, angående stämplade p app ers - afg iften.
Sedan, enligt protokolls-utdrag af den 12 oell 15 nästlidne April, hvilka
den 3 innevarande månad fullständigt kommit Be\illnings-utskottet tillhanda,
Utskottets ofvannämnda betänkande med tillhörande förslag till författning i
ämnet hos samtliga riks-stånden till behandling förevarit, dervid detsamma blifvit
af Hederv. Bondeståndet i sin helhet godkändt, men af de öfriga stånden,
på grund af gjorda anmärkningar, i några få punkter återremitteradt, går Utskottet
nu, jemlikt grundlagens föreskrift, att rörande sistnämnda punkter meddela
utlåtande.
§ 4, mom. 3. Pag. 7 o. 29.
Utskottets förslag till förtydligande af stadgandet i 4 § 3 morn., angående
kartering af "Boupteckningar”, enligt hvilket förslag de för olika bouppteckningssummor
i författningen utsatte karleringsafgifter skulle komma att beräknas för
hvarje fulla 100 r:dr af hela beloppet, har utaf såväl Högv. Breste-ständet
som Vällofl. Borgare-ståndet blifvit återremitteradt på grund af åtskillige ledamöters
inom nämnde stånd dervid framställda anmärkning, att antagandet af
delta förslag skulle medföra en högst obillig ojemnhet i den ifrågavarande beskattningen,
enär, på sätt jemväl blifvit, uti en af Herr Bhodin afgifven, vid
betänkandet fogad, reservation erinradt, det orimliga förhållande härigenom
skulle inträffa, att, då en boupteckning å 5,000 r:drs behållning karterades
med 8 r:dr 16 sk., kartan för en dylik å 5.001 r:dr skulle komma att utgöra
I 2 r:dr 24 sk., eller för 1 r:drs högre behållning ökas med 4 r:dr 8 sk., samt
alt, då kartan å en behållen bouppteckningssumma af 50,000 r:dr endast utgjorde
125 r:dr, densamma deremot för en behållning af 50,001 r.dr skulle
Bih. till B. St. Prut. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 Afd. 10 [luft.
1
2
Bcvillnings-Utskollets Utlåtande, N:o 15.
komma att uppgå till 208 r:dr 16 sk., och således för en enda riksdalers tillökning
förhöjas med icke mindre än 83 r:dr -16 sk., hvilket obilliga stadgande,
som i öfrigt ej öfverensstämde med den föreslagna grunden för kartering af
köpe-, bytes- och fastebref, jemväl förmenats komma att gifva anledning till
svek och underslef af sterbhusdelegare och bouppteckniugsförrättare; och har,
med afseende å dessa förhållanden, blifvit af en del ledamöter yrkadt, att den
nuvarande lydelsen af ifrågavarande stadgande måtte bibehållas oförändradt
eller på det sätt förtydligas, att de utsatta serskilda karteringsbeloppen komme
att beräknas hvart och ett för så stor del af hela boupteckningssumman,
sorn öfversköt den nästföregående i tariffen bestämda kathegori, hvaremot andra
ansett en efter en mera jemn progression uppgjord; men till högre beskattning
å den större förmögenheten ledande tariff, än den nuvarande, böra
för den ifrågavarande karteringen läggas till grund.
I anledning af hvad sålunda blifvit yrkadt och anmärkt får Utskottet tillkännagifva,
att då, vid granskningen af nu gällande karta-sigillata-förordning,
ett förtydligande af ordalydelsen i stadgandet rörande bouppteckningars kartering
befanns vara af behofvet påkalladt, helst samma stadgande, enligt hvad
kändt var, blifvit på olika sätt tillämpad!, Utskottet, som i allmänhet följt den
grundsatsen, att så litet som möjligt vidtaga ändringar i de på dess pröfning
beroende författningar, der sådana ändringar icke varit af väckta motioner
föranledda eller eljest oundgängligen nödiga, genom dess ofvanberörda förslag
endast åsyftade att tillvägabringa ett sådant förtydligande, hvarigenom
olika tolkning af författningen kunde förekommas och dervid företrädesvis trodde
sig böra följa den tillämpning af ifrågavarande stadgande, som, på grund
af erhållna upplysningar, ansågs vara den allmännast gällande och hvarigenom
dessutom någon minskning af statsverkets inkomster i denna del icke kunde
befaras; men sedan nu en jemnare och billigare beskattning i berörda hänseende
hlifvit inom tvänne af Riksstånden yrkad, så, och då det ingalunda
kan bestridas, att den af Utskottet föreslagna tydning i vissa fall skulle komma
att medföra ett obilligt missförhållande i afgifternas belopp, men det tillika vid
stadgandets förändring skäligen lärer böra tillses, att inkomsten afifrågavaranrande
beskattning äfven framdeles må komma att någorlunda motsvara hvad
staten hittills under stadgandets olika tillämpning kunnat af samma beskattning påräkna
och hvilket rättvisast och lämpligast synes kunna, på sätt hemstäldt blifvit,
åstadkommas genom mera jemnt stigande och för den större förmögenheten
förhöjda afgiftsbestämmelser, får Utskottet, enligt dessa grunder och med frånträdande
af sitt förra förslag, tillstyrka
Revillninffs-Utskoltcts Utlåtande, N:o 15.
antagande af följande förändrade tariff för bouppteckningars
kartering:
'Boupteckningar, då behållne summan utgör
R.dr
sk. rst.
från och med 50 till 100 r:dr .
. . —-
4. —
för hvarje fidla 100 till och med 5,000 r:dr —
8. —
„ hvarje fulla 100 utöfver 5,000
till
och
med 10,000 r:dr ... i
.
. . —
42. —
„ hvarje fulla 100 utöfver 10,000
till
och
med 20,000 r:dr ....
—
46. —
„ hvarje fulla 100 utöfver 20,000
till
och
med 30,000 r:dr
20. —
„ hvarje fulla 100 utöfver 30,000
till
och
med 40,000 r:dr . . . .
24. —
„ hvarje fulla 100 utöfver 40,000
till
och
med 50,000 r:dr ....
•
. . —-
28. —
samt för hvarje fulla 100 utöfver 50,000 r:dr —
32. —
§ 5.
Hos Ilöglofl. Ridderskapet och Adeln har utaf Herr ron Hartmansdorff' pag «)_
anmärkning blifvit framställd mot Utskottets förslag, att ur författningen utesluta
den i 5 § nu förekommande rubriken 'Statsministerns för utrikes ärendena
pass för utländske resande att i riket inkomma,” hvilket uteslutande Utskottet
ansett kunna ske på den grund, att dylika pass, med anledning af Kongl, förordningen
den 28 November 184-4, numera i allmänhet icke erfordras; hvaremot
Herr von Hartmans dorff", under förutsättning af det möjligen inträffande
fall, att utfärdande af ett sådant pass någon gång kunde ifrågakomma, ansett
karta-sigillata-förordningens nuvarande stadgande i detta afseende böra bibehållas;
på grund af hvilken anmärkning denna punkt blifvit till Utskottet återremitterad;
och som Utskottet, vid förnyadt öfvervägande häraf, funnit den
sålunda gjorda anmärkningen icke böra lemnäs utan afseende, helst det otvifvelaktig!
är bättre att en författning innehåller ett möjligen öfverflödigt stadgande,
än att ett sådant helt och hållet saknas, der man icke är fullkomligt
säker på obehöflig(ieten af detsamma, anser Utskottet sig böra, med frånträdande
af sitt förra förslag, hemställa,
att ofvannämda rubrik må uti den blifvande karta-sigillataförordningen
bibehållas.
4
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
§ 7-
Frän Högv. Presteståndet bar blifvit återremitterad den punkt af Utskottets
betänkande, hvarigenom en af Prosten Ljungdahl väckt motion, att den i 7 §
medgifna befrielse för ”missiver för adjunkter att biträda pastorer i embetet”,
måtte utsträckas äfven till missiver för adjunkter att biträda komministrar,
äfvensom till förordnanden för nådårs- och vakans-predikanter samt vice komministrar,
endast blifvit i hvad denna motion åsyftade sådan befrielse för de
förstnämnde eller komministers-adjunkter, af Utskottet bifallen, i anledning hvaraf
blifvit utaf så väl Prosten Ljungdahl, som åtskillige andra af Högv. ståndets
ledamöter hufvudsakligen anfördt, att nådårs- och vakans-predikanter, äfvensom
vice komministrar merendels befunne sig i anseende till så väl löneförmåner
som tjensteåligganden, i samma förhållande som pastors- och komministersadjunkter,
hvilka sistnämndes lefnadsställning till och med i allmänhet vore
bättre än de förres, som således med så mycket mera skäl bort komma i åtnjutande
af den yrkade befrielsen; och har en del af Ståndets ledamöter ansett
denna befrielse jemväl böra utsträckas till vice pastorer.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och upplyst och då Höglofl.
Ridderskapet och Adeln för sin del i afseende på denna punkt beslutat, att
missiver lör vakans- och nådårs-predikanter äfven borde frän stämpladt papper
befrias, får Utskottet, som häraf, äfvensom af hvad vid frågans behandling
inom Presteståndet i öfrigt förekommit, trott sig kunna antaga, alt så väl nyssnämnde
tjenstemän, som vice komministrar, i allmänhet äro att hänföra till
samma kathegori, som adjunkter nu, lill närmare öfverensstämmelse med hvad
uti Prosten Ljungdals motion blifvit yrkadt, hemställa,
att ifrågavarande rubrik uti 7 § må erhålla följande lydelse:
'Missiver för adjunkter att biträda pastorer eller komminislrar
i embetet, äfvensom förordnanden för vakans- och
nådårs-predikanter samt vice komministrar”;
hvaremot, beträffande den äfven yrkade befrielsen för förordnanden till vice
pastorsbeställningar, Utskottet anser, alt då, på sätt jemväl blifvit af en del
ledamöter inom Presteståndet anmärkt, dessa förordnanden merendels medföra
större ekonomisk fördel, samt dessutom äro att betrakta såsom en utmärkelse
för den förordnade,
någon befrielse från stämpladt papper för dylika förordnanden
ej bör ega rum.
Slutligen har hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln Herr von Hartmansdorff
hemställt, att, då det i sednare tider i anseende till de oftare inträffande statsråds
-
Bevillnings-Utskotlels Utlåtande, N;o 15.
5
råds-ombytena, lärer varit vanligt, att de personer, som blifvit med dylika embeten
beklädda, befriats ifrån lösen för deras fullmakter och afsked, ett härmed
öfverensstämmande tillägg måtte uti ofvannämnda 7 § af karta-sigillata—
förordningen intagas; i hvilket afseende återremiss egt rum.
Då Utskottet, med anledning af denna framställning, inbemtat, att den
nämnda befrielsen från stämpladt papper för statsråds-/''illmakter egt rum icke
endast på grund af ett anlaget bruk, utan att Rikets Ständer, enligt underdånig
skrifvelse till Kongl. Majit af den 5 Augusti 1840, formligen beslutat, alt
statsrådets ledamöter dädanefter skulle vara från alla afgifter för deras fullmakter
befriande, får Utskottet tillstyrka,
alt uti karla-sigillata-förordningens 7 § må, näst efter rubriken
”Folkpass”, införas en ny rubrik, så lydande: "Fullmakter
för statsrådets ledamöter; hvilka fullmakter ufven
öro frun ■kansli-gebiihr och sigill-penningar befriade;
hvaremot och enär, enligt hvad upplyst blifvit, det hvarken i allmänhet lärer
varit brukligt, att afsked för nämnde embetsmän varit från stämplad pappersafgift
befriade, ej heller någon serskild föreskrift lill en sådan befrielse föranleder,
samt i betraktande dessutom af denna afgifts obetydlighet, der afskedet
icke är förenadt med rättighet till pension, i hvilket fall någon befrielse
icke skäligen synes böra ega rum, Utskottet anser
denna del af Herr v. Hartmans dorffs framställning icke böra
lill någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 Maj 1848.
Bilt. till B. St. Brot. 1847 och 1848. 5 Sami. 1 Afd. 10 IJäft
2
STOCKHOLM. Östlund & Berling, 18i-8.
Bevillnings-Vtskottets Betänkande, N.o l3.
t
Rättelser och tryckfel i Bevillnings-Utskottets Betänkande j N-o i3
ock dervid fogade förslag till tulltariffer:
i Betänkandet:
Sidan 7 rad. 13 nedifr. står: Herrar Wahlgrens läs: Herrar Almgrens,
Wahlgrens
— 8 — 5och4 — står: Vcderlags-rekognidon läs: Nederlags-re
kognitionen
—
„ ■—- 2 — står: i vissa läs: af vissa i
— 14 — 10 uppifr. står: stå läs: står
— 19 — 10 nedifr. står: synes läs: syntes
— 21 — 15 — står: måladt och lackeradt läs: måla dt eller
lackeradt
— 22 — 18 — står: i afseende å artikeln, läs: i afseende å
artikeln bröd
— „ — 9 — står: som papperet läs: som för papperet
— 23 — 3 — står: kaffesurroguten läs: kaffesurrogater
— 25 — 7 — står: från afgift läs: från tull och afgifter
— „ — 3 — står: för strömming från 1 r:dr tili 32 sk. läs:
för strömming från 1 r:dr till 30 sk.
— 26 — 10 uppifr. står: behöflig läs: behöfligt
— 30 — 7 nedifr. står: antagne läs: upptagne
— 31 — 2 — står: af läs: å
— 34 — 11 uppifr. står: artikeln läs: artiklarne.
— 35 — 5 — står: tullförslag läs: taxeförslag
— 38 — 17 nedifr. står: i rubriken läs: å rubrikerna
— 39 — 4 — står: att knappar läs: att å knappar
— 42 — 11 uppifr. står: behof och skydd läs: behof af skydd
—-44 — 5 — står: 18 sk. läs: 12 sk.
d 49 — 9och 10 — står: rör, bambu- och spanska
Vass-, rottingar och andra slag,
läs:
Rör:
Bambu- och Spanska
vass-, rottingar och andra slag.
— 52 — 13 nedifr. står: avis- läs: accis
—
53 — 2 uppifr. står: avis läs: accis
Bih. tili B ät Trot. 1S47 och 1S4S, S Samt. r Afd. 11 Häjl. 1
Bevillnings-UtskotteU Betänkande> N.o i3.
Sidan 57 rad. 1 uppifr. står: handelstullen läs: handelstraktaten
— „ — 13 nedifr. stur: arbetadt, nytt: oinåladt och olackeradt,
måladt eller lackeradt
läs: arbetadt, nytt: omåladt och olackeradt
måladt eller lackeradt
— 62 — 10 uppifr, står: vigtiga läs: riktiga
— 69 — 6 nedifr. står: nu gällande 14 §, läs: nu gällande 17, blif
vande
14 §,
t tulltarifferna:
Sidan 1 råd. 11 uppifr. står: aska läs: *aska,
—
2
— 16
— står: träd och; läs: träd, och
—
3
— 15
— står: borstar läs: * borstar
—
9
— 2
— står: 4 i skillings- i stället för i riksdalers-kolumnen
10
— 5
— saknas tull värdet för ofärgadt bomullsgarn; läs:
28 Sk.;
—
— 9
— står: ofärgadt läs: * ofärgadt
—
— 16
— står: * ull- läs: ull-
—
13
— i noten står: husblåss läs: husblås
—
23
— 20
uppifr. står: postpapper- läs: post-
—
24
— 6
— står: * oäkta glas- läs: oäkta: glas-
—
— 3 nedifr. står: * tallrikar läs: tallrikar
—
25
— 9
uppifr. står: afglida läs: uppgifna
—
26
— 13
nedifr. i en del exemplar står: kok- (Liineburgersalt läs:
„ kok- (s. k. Liineburgersalt
—
5*
— 9
— står: koksalt läs: * koksalt
28
— 3
— står: havana-, terres- läs; Ira vana-ter ras-
—
30
—- 5
ti j)p i fr. står: stenkoltstybb läs: stenkolsstybb
—
31
— 3
— står: Sicilianskt läs: * Sicilianskt
—
— 12
— står: ätbara af alla slag läs: ätbara, alla s.lag
—
i?
— 15
— står: * syrup läs: syrup
—
34
— 18
— står: fanerskifvor läs: * fanerskifvor
—
39
— 4
— bör ordet alngods utgå;
—
47
— 7 nedifr. står: * sparrar läs: sparrar
STOCHHOLM, Lcksteinska Loktrvckeriet, 1848.
Bevi!l/ungs-Utskollels Ullålande, N:o i6.
1
N:o IG.
Ank. till Exp.-Utsk. den 27 Maj, kl. 2 e. ra.
Utlåtandej i anledning af gjord anmärkning mot Betänkandet
N:o Wj angående stämpling af spelkort och af giften derför.
Mot nämnda betänkande, hvilket Ridderskapet och Adeln samt Presteoch
Bonde-stånden bifallit, har hos Vällofl. Borgare-ståndet blifvit af herr
Waern anmärkt, att, då Kongl. Majit uti nådig skrifvelse af den 7 nasti.
December till Rikets Ständer öfverlemnat alt för framliden bestämma någon
lämplig ersättning åt de personer, hvilka, jemlikt Kongl. Förordningen
tlen 23 Februari 1842, af vederbörande länsstyrelser förordnas, att, i egenskap
af krono-ombud, i landsorterna öfvervara bevillningsslämplingen af
af spelkort, men Stals- och Bevillnings-utskollen, hvilka behandlingen af
denna fråga tillkomme, ännu icke utlåtande deröfver afgifvit, det, innan sådant
skett, syntes vara mindre formen ligt och grannlaga alt, på sätt i betänkandet
blifvit hemstäldt, hos Kongl. Majit anhålla om oförändradt fortfarande
af ofvanherörde nådiga förordning; och har på grund af denna anmärkning
betänkandet blifvit ålerremitteradt.
I anledning häraf har Utskottet ansett sig endast böra fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet derpå, att förenämnda i Kongl. Majits berörda
nådiga skrifvelse väckta fråga numera blifvit af Stals- och Bevillningsutskotten
behandlad, samt att dessa Utskott, uti deras under Nio
afgifna utlåtande, på anförda skäl tillstyrkt, att de personer, hvilka, jemlikt
7 mom. af Kongl. Förordningen den 23 Februari 1842, böra af Kongl.
Majits befallningshafvande serskildt förordnas att i landsorterna öfvervara
bevillningsslämplingen af spelkort, må från den tid, då den af Rikets Ständer
fastställande nya bevillning kommer att vidtaga, ega att, i och för
nämnda befattning, utaf de till Riksgälds-kontoret ingående medel för verkställd
korlstämpling tillgodonjuta ett runstycke banko lör hvarje kortlek,
hvarå dylik stämpling blifvit under deras uppsigt verkställd; hvarjemte
Utskotten hemställt, att Rikets Ständer måtte, med öfverlemnande till Kongl.
Maj;t att bestämma de närmare föreskrifterna härvid, i underdånighet an
Bih.
lill Fiol. 1847 och i848, 5 Sami. i A/d. i2 häflet. 1
2
Bevillning,*-Ut.ikoltets Memorial, N:o 17.
båtfa, rfet Kongl. Majit vitte täckas låta nådig kungörelse i ämnet utfärda;
oell lärer, vid sådant förhållande samt då någon ändring i Kongl. Förordningen
af den a3 Februari 1842 icke derigenom kan anses hafva skett,
herr PVcerns berörda anmärkning finnas
icke kunna Lill någon vidare åtgärd föranleda, utan Utskottets
förra hemställan om oförändradt fortfarande af nyssnämnda
Kongl. Förordning böra bifallas. ’
Stockholm den 26 Maj 1848.
N:o> 17
Ank. till Exp.-Utsk. den 6 Judi, kl. 12 widd.
Memorial, i anledning af Riks-ståmlens olika beslut, angående
grunderna för den blifvande allmänna bevillningen samt
föreskrifterna för deras tillämpning,
I anledning af de skiljaktiga beslut, hvaruti riks-stånden stadnat, vid
behandlingen ej mindre af Bevillnings-utskottets betänkande N:o 9, angående
grunderne för den blifvande allmänna bevillningen, samt föreskrifter ne
för deras tillämpning,, än <>ck af Utskottets under Nio i4 afgifna utlåtande
öfver de anmärkningar, sorn mot vissa till Utskottet återförvisade punkter
af nämnda betänkande blifvit gjorda, får Utskottet, under anmälan, att dess
förslag i betänkandet Nio 9, med de ändringar och tillägg dervid, som utlåtandet
Nio 14 innehåller, blifvit i alla, här nedan icke förekommande, delin-
af samtliga riks-stånden godkändt, nu uppgifva sättet för de olika beslutens
.samman jemkande samt, i händelse sådan sammanjemkning icke på
grund deraf eger rum, för de åtgärder,, som grundlagsenligen deraf må föranledas.
Ingressen i Betänkandet Nio 9 och §. 1.
Sedan Bevillnings-utskottet i oftanämnde Betänkande N:o 9 afstyrkt
allt afseende å herr Friherre Cederströms, motion om återgång till de
HeviUnings-Ulskotte/s Memorial, N:n i~.
3
grunder för allmänna beviUniirgens fördelning, sorn vid 1809 års riksdag
fastställdes jemte dem om pro-gressiva afgifter för den högre inkomsten,
samt tillstyrkt, att personliga skyddsafgiften, hvars upphörande, såvida den
utginge till staten blilvit föreslaget, mot det alt ett lika belopp b lefve till
annat ändamål anvisadt, måtte för det närvarande oell intill dess Rikets
Ständer öfver sist berörda fråga, som koimne att serskildt behandlas, beslutat,
såsom bevilluingsgrund bibehållas; så hafva Ridderskape-t och Adelli
samt Preste- och Borgare-stånden gillat, hvad Utskottet i dessa hänseenden
yttrat och föreslagit, hvaremot Bonde-ståndet förklarat, all om, sedan beviilningssumman
blifvit till beloppet bestämd och inkonvslecne af bränvinsbräimingen,
hillen och stämplade papperet kunnat beräknas, samt personliga
skyddsafgiften möjligen hlefve anslagen till understöd åt folkskolorna,
brist skulle uppstå och ökad bevillning blifva af nöden, densamma borde
såsom fyllnadsafgift utgöras medelst progressiva algi fler för den högre förmögenheten
eller inkomsten, och hvilket förklarande, ehuru betänkandet
N:o q på grund deraf blifvit från Bonden-ståndet i dessa delar återremitterad!,
likväl, i öfverensstämmelse med hvad Utskottet i anledning deraf
yttrat i utlåtandet N:o 14. ansetts innefatta hufvudsakligt beslut, och alltså
böra blifva föremål för behandling först i detta sammanjemknings-memorial.
Beträffande härvid först hagan orri personliga skyddsafgi flens bibehållande
såsom bevilluingsgrund, hvilket, på sätt nyss är nämndt, skulle komma
att bero på Rikets Ständers beslut öfver väckta motioner, att ,med sam
ma
afgifls upphörande såsom statsinkomst, ett motsvarande belopp borde
utgå till fattigvården eller folkskolorna; så enär dessa motioner numera
blifvit af sammansatt Stats- och BevilInings-utskott i deras utlåtanden N:is
16 och 17 slutligen behandlade och Rikets Ständer, lika med hvad Utskotten
föreslagit, lemnat de deri gjorda -omförmälda yrkanden utan afseende, lärer
deraf följa, att personliga skyddsafgiften fortfarande k o mm er att såsom
bevillningsgrund bibehållas,
hvilket Utskottet ansett sig höra meddela.
Vidare och då, på sätt ofvan är omförmälöt, tre stånd, genom bifall
till Utskottets hemställan, ogillat det väckta förslaget oin progressiva afgifter,
föreslår Utskottet, att Bonde-ståndet, med frånträdande af dess beslut,
att en i vissa förutsatta händelser möjligen uppkommande brist i bevillningen
borde genom så beskaffade afgifter fyllas, ville förena sig med de öfriga
tre riksstånden, men då, i händelse denna inbjudning icke antages, frågan
\
Beciilnings-Ulskol ets Memorial, B':o i<.
härom lärer böra blifva föiemål för omröstning i förstärkt SLats-utskott,
bemställes tHlika, att följande proposition ina för en sådan omröstning ligga
till grund:
lim».
Den, som bifaller Utskottets af tre stånd gillade förslag alt lemna ulan
afseende herr friherre Cederströms motion om återgång till de grunder
för allmänna bevillningens fördelning, som vid riksdagen iBod fastställdes,
för så vidt progressiva afgifter för den högre inkomsten derigenom bestämdes,
röstar ja; den det ej vill, röstar nej;
vinner nej,
kommer, enligt Bonde-ståndets beslut, den tillökning i bevillningen, sorn, i
händelse brist skulle, sedan bevillningssumman blifvit till beloppet bestämd
och inkomsterna af bränvinsbränningen, tullen och stämplade papperet
kunnat beräknas, uppstå, kunde blifva af nöden att såsom fyllnad safgift
utgöras medelst progressiva afgifter för den högre förmögenheten eller inkomstem
-
§§ 14, 27 och 2g.
Utskottets hemställan, att nuvarande föreskrifter om afgifter efter 2:dra artikeln
af arbetsfolk och gesäller måtte bibehållas oförändrade, men med uttryckligt
tillägg i 27 §, att gesäller på landet skola anses lika med dem i
städerna, och med förbehåll, att, derest nedsättning i bevillningen på det
skulle finnas kunna ega rum, det då måtte vara Utskottet öppet alt afgifva
förslag i hvad mån arbetsfolk eller gesäller deraf böra företrädesvis
komma i åtnjutande, har af Preste-, Borgare- och Bonde-stånden blifvit gillad;
men som Ridderskapet och Adeln afslagit berörda hemställan, i hvad
den angår afgifterna af arbetsfolk, så och för den händelse Ridderskapet och
Adeln icke skulle vilja frånträda detta och instämma i de öfriga ståndens
beslut, föreslår Utskottet att, för frågans afgörande hos förstärkta Stats-utskottet,
en så lydande voteringsproposition må antagas:
2:do.
Den, som bifaller Utskottets af tre stånd godkända hemställan, att nuvarande
föreskrifter om afgifter efter 2:dra artikeln af arbetsfolk må bibehållas
oförändrade, röstar ja; den det ej vill, röstar nej;
Be.villnings-UtskoUets Memorial, N:o 17.
5
vinner nej
skull, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, någon bevillning efter 2:dra
artikeln icke för arbetsfolk ega runi.
§ 35.
Preste-, Borgare- oell Bonde-stånden hafva godkänt Utskottets förslag
om förhöjd bevillning af enskilt» banker å den del af deras årliga behållning,
sorn öfversliger C procent af det kontant tillskjutna beloppet, och
hvilken tillökning blifvit af dessa stånd förslagsvis bestämd till femton procent
af hvad behållningen utgjorde mer än sex procent, hvaremot Ridderskapet
och Adeln afslagit detta Utskottets tillstyrkande och ansett Ue vill -  ningen böra utgöras, på sätt nu finnes stadgadt; för hvilket ändamål 35 §
blifvit af sistnämnde stånd bibehållen vid dess nuvarande lydelse, endast
med utbyte i i:sta moni. af benämningen ”privatbanker” mot ”enskilta
banker.”
Så framt Ridderskapet och Adeln icke frånträder detta dess beslut och
förenar sig med de öfriga stånden, lärer frågan böra afgöras genom omröstning
i förstärkt Stals-utskolt, enligt följande proposition:
3:o.
Deri, som, lika med Preste-, Borgare- och Bonde-stånden, bifaller Utskottets
förslag till lydelse af 35 § i bevillningsförordningen, innefattande
den ändring i hvad förut varit stadgadt, att bevillning bör af enskilta banker
utgöras med fem procent af den årliga behållning, som icke öfverstiger
sex för hundradet, men med femton procent af det belopp, hvartill behållningen
för året derutöfver uppgår, allt beräknadt efter hvad af teckningssn
minan eller grundfonden blifvit kontant tillskjutet, och endast förslagsvis
hvad rie antagna procent-beloppen angår, röstar ja; den det ej vill, röstar
nej;
vinner nej,
kommer, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, bevillningen af enskilt»
banker att utgöras, på sätt nu finnes stadgadt, nemligen med förslagsvis bibehållna
fem procent af utdelningen, och den ifrågavarande paragrafens nuvarande
lydelse att bibehållas, endast med utbyte i i:sta mom. af benämningen
•'privatbanker” mot ”enskilt» banker.”
6
Bevillnings-Vtskotlets Memorial, A’: o i7.
§§ 37 oell 38.
Sedan Ulskottet i betänk aude t N:o 9 afstyrkt bifall å vackt motion om
befrielse från all bevillning för karakters-fullmakter, hvilket afstvrkande
Borgare- och Bonde-stånden gillat, hvaremot Ridderskapet och Adeln ansett
sådan bevillning böra upphöra och derföre afslagit Utskottets berörda framställning,
jemte 3^ och 38 C,§ i förslaget lill bevillningsstadga, samt Prés te -  ståndet återremitterat frågan, så och efter det Utskottet i dess utlåtande N:o
i4 förklarat sig icke i vidsträcktare måtto kunna frångå sitt förra yttrande,
än att, på -det hinder icke måtte möta för Kongl, Majit att under inträffande
krig kunna till högre befäl använda personer med lägre tjenstegrad, ett
nytt moment mätte näst efter det nuvarande tredje uti 3^ § tilläggas, så
lydande: ”Den, som under påstående krig eller i och för krigsförtjenst er
håller
en högre karakter, utan åtföljande lön på stal, erlägger för fullmak”ten
derå ingen bevillning,” bar Bonde-ståndet godkänt hvad Utskottet sålunda
sednast föreslagit, — Borgare-Ståndet antagit samma förslag med den jemkning,
alt konjunktionen ”eller” i det föreslagna nya momentet blifvit af nämnda
Stånd utesluten,—Preste-ståndet, med gillande af berörda, utaf Utskottet tillagda
nya moment, beslutat den ändring i hvad nu är stadgadt, att 3:dje mom. i
37 § borde lyda sålunda: '•'Den, som erhållit högre karakter, än som åtföljer inne”hafvande
tjenstegrad, och, efter behörigt förordnande, minst tre månader förrättat
den tjenst, som motsvarar den högre karakteren, samt sådant vederbörligen
styrker, skall icke under löpande året eller derefter för densamma erlägga
någon karakters-bevillning”, — samt Ridderskapet och Adeln vidblifvit
sitt förra beslut om upphörande af bevillning för karaktersfullmakter.
Då af Ridderskapet och Adelns berörda beslut följer, att äfven nämnda
stånd är ense med Preste- och Bonde-stånden om befrielse, enligt det af
Utskottet föreslagna nya moment, från bevillning för karakter, som under
påstående krig, eller i och för krigsförtjenst erhållits, så får Utskottet till
Borgare-ståndet, som, enligt hvad nyss är anfördt, uteslutit ordet ”eller,’’
hemställa, att, med frånträdande af denna skiljaktighet, instämma med de
tre öfriga stånden. Likaledes föreslår Utskottet, att Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet må afstå från deras beslut, i hvad de i öfrigt
skilja sig så väl sinsemellan, som från Utskottets af Bonde-ståndet godkända
tillstyrkande; men derest dessa inbjudningar icke antagas, synes frågan
böra afgöras genom omröstningar i förstärkt Stats-utskott i följande ordning,
nemligen först till utrönande af kontrapropositionen:
Bevflnlings-UtskoUels Memorial, iV.o iT~
T
4:o
Den, som anser, att till kontraproposition i hufvudvoteringen angående
bevillning å karakters-fullmakter bör antagas Borgare-ståndets beslut, alt,
med bibehållande af hvad derom nu finnes i 37 och 38 §§ stadgadt, skall i
87 §, näst efter dess 3:dje moment, tilläggas ett så lydande nytt:”den, som
”under påslående krig, i och för krigsförtjenst, erhåller en högre karakter,
”utan åtföljande lön på stat, erlägger för fullmakten derå ingen bevillning,”
röstar ja; den det ej vill, röstar nejj
vinner nej,
kommer serskild omröstning att anställas, angående hvilketdera, Ridderskapet
och Adelns eller Preste-ståndets, beslut, bör i hufvudvoteringen blifva
kontraproposition, sålunda:
5:o.
Den, sorn vill, att kontrapropositionen skall utgöras af Preste-ståndets
beslut, att, med bibehållande af irsta, 2:dra och nuvarande 4:^emomenten
i 37 § och af 38 §, och med godkännande af Utskottets förslag till ett nytt
moment i §, hvilket skulle få sin plats emellan det 3:dje och 4;de, det
nuvarande 3:dje momentet i sistnämnde § skall lyda sålunda: '’den, som
erhållit högre karakter, än sorn åtföljer innehafvande tjenstegrad, och, elter
behörigt förordnande minst tre månader förrättat den tjenst, som motsvarar
den högre karakteren, samt sådant vederbörligen styrker, skall icke under
löpande året eller derefter för densamma erlägga någon karakters-bevillning,
” röstar ja, den det ej vill, röstar nej;
vinner nej,
blifver Ridderskapet och Adelns beslut, att all bevillning för karaklers-fullmakter
skall upphöra samt 37 och 38 §§ alltså ur bevillningsstadgan utgå,
kontraproposition i hufvudvoteringen.
Derefter kommer att i hufvudsaken röstas sålunda:
6:0
Den, som gillar Utskottets af Bonde-ståndet godkända förslag, att hvad
nuvarande 37 och 38 §. §. i Bevillnings-förordningen innehålla angående
afgifter tor karaktersfullmakter bör bibehållas oförändradt, endast med tillägg
i 37 §, af ett nytt moment näst efter det tredje, så lydande: ”Den,
8 Bevillning!- Ulskottels Memorial, lY:o IT.
sora under påstående krig, eller i och för krigsförtjenst erhåller en högre
karakter, utan åtföljande lön på stat, erlägger för fullmakten derå ingen bevillning”,
röstar ja; den det ej vill, röstar nej;
vinner nej;
Antages: (i:a altermativet) Borgare-ståndets beslut,
(a:a alternativet.) Presle-ståndets beslut,
(3:dje alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut.
§. 48.
Sedan Borgare-ståndet till Utskottet återremitterat 48 §> i anledning
af väckt förslag om intagande vid densamma af föreskrift för vederbörande
skattskrifvare i stad att inom viss tid till magistraten aflemna serskildt exemplar
af mantalslängden, men Utskottet, med anmälan uti dess utlåtande
N:o 14, att ifrågavarande paragraf, deri någon ändring icke från början af
Utskottet föreslagits, blifvit af tre stånd godkänd, på anförda skäl hemställt,
att den gjorda framställningen icke måtte till någon åtgärd föranleda; så
har Borgare-ståndet nu beslutat, att lill 48 § borde tilläggas, ”att mantalseller
skattskrifvare i stad skall, inom Januari månads slut årligen, till magistraten
aflemna ett renskrifvet exemplar af mantalslängden för det löpande
åretp’ men som de tre öfrige Riks-stånden gillat Utskottets nyssberörde
hemställan, att förslaget om ett sådant tillägg måtte lemnäs utan afseende,
och denna fråga är af den beskaffenhet, att tre stånds mening utgör’ Rikets
Ständers beslut, så
lärer dervid böra förblifva.
§ 5o.
Utskottet, som i dess Betänkande N:o g afstyrkt bifall å väckta motioner
dels af herr Rosenblad angående förändring i minimi-tariffen för
hemmansvärdet i hvart län och dels af komminister Schagerberg om meddelande
af ytterligare föreskrifter för beredande af en rättvisare uppskattnind
af fastigheter, har, sedan paragrafen blifvit från Ridderskapet och
Adeln samt Borgare-ståndet återremitterad, i utlåtandet N:o i4 förnyat
sitt förra afstyrkande å bifall till de omförmälda motionerna, samt hemställt,
att
Bevillnings- Ut skottets Memorial, N.o 17.
att vid hvad nu om taxering af fast egendom finnes stadgadt matte få
förblifva. Detta hafva Preste-, Borgare- och Bonde-stånden gillat, hvaremot
Ridderskapet och Adeln, i öfverensstämmelse med de anmärkningar, sorn
föranledt återremissen, beslutat, att med slutligt afgörande af Bevillningsförordningens
ifrågavarande 5o § må anstå, till dess Rikets Ständer fattat
sitt beslut, i anledning af Kongl Maj:ts nådiga proposition angående beskattningsväsendets,
samt uppbörds- och redogörelseverkets förenkling; dock att,
i händelse hinder för fattande af ett sådant beslut skulle mota, vid nuvarande
stadgande i nämnde § må komma att förblifva.
Då sålunda tre stånd gillat Utskottets i utlåtandet N:o i4 gjorda ofvanberörda
hemställan att, med afslag å herr Rosenblads och Komminister
Schagerbergs motioner och utan afseende å Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga
proposition, vid hvad nu om taxering af fast egendom finnes stadgadt
må förblifva, så och enär det möjligen kunde inträffa, att berörde nådiga
proposition, deröfver något yttrande ännu icke hunnit af vederbörande Utskott
afgifvas, ej vid denna riksdag varder af Rikets Ständer slutligen behandlad
och afgjord, anser Utskottet sig böra till Ridderskapet och Adeln
•hemställa,
att, med frånträdande af sitt oFvananförda beslut, instämma i de
öfrige Ståndens mening, desto heldre som Utskottet i motsatt
händelse och enär Ridderskapet och Adeln icke i ämnet fattat
hufvudsakligt beslut, ej är i tillfälle alt något annat förslag lill
frågans afgörande för det närvarande afgifva, utan hvarmed följaktligen
då skulle komma alt tills vidare anstå.
Sedan Utskottet i slutet af betänkandet N:o 9 hemställt, att Rikets
Ständer måtte bos Kongl. Majit, vid öfverlemnande! af bevillnings-stadgan,
i underdånighet anhålla, att Kongl. Majit, efter öfvervägande af hvad i afseende
å så val bötesbeslämmelser, sorn öfriga föreskrifter, hvilka äro af
den beskaffenhet att de grundlagsenlig! erfordra Kongl. Majits nådiga godkännande,
blifvit föreslaget, mätte täckas låta allmän författning i ämnet
utfärda, så och efter det Borgare-ståndet återremitterat denna del af betänkandet,
men Utskottet på anförda skäl och enär de tre öfriga stånden
godkänt Utskottets berörda hemställan, densamma i dess utlåtande Nio i4
vidblifvit, har Borgare-ståndet i anledning deraf beslutat, att vid den
underdåniga skrifvelsen till Kongl. Majit, i fråga örn den upprättade bevillnings-stadgan,
deraf skall fogas endast ett utdrag, inefattande de delar,
sorn angå bötes-bestämmelser och verkställighets-fareskrifter för tjenstemän ;
Bih. lill ti. St. Brot. 1S47 och 1S4S. 5 Sami. 1 Afd. 12 Haltet. 2
10
Bevillning*-Utskottets Memorial, K:o IS.
men då icke något af de öfrige riks-stånden frångått deras beslut, hvarigenom,
på sätt an förd t är, de gillat Utskottets förslag i denna del, och detsamma,
såsom afseende endast formen för bevillnings-stadgans utfärdande,,
alltså måste anses vara af Rikets Ständer godkändt,.
lärer ock dervid komma att bero»
Stockholm den G Juni 1848.
N:o 18»
Aok. till Exp.-Utsk. d 6 Jani, kl. 12 middi
Memorial, i anledning af Riksståndens olika beslut rörande stamp*
lade papper safgiften.
Enligt ankomne protokolls-utdrag, rörande de serskildta Riks-ståndens beslut
i anledning af Bevillnings-utskottets betänkande N:o 1 1 och utlåtande N:o
i5, angående stämplade pappersafgiften, hafva samtlige dessa stånd godkänt
hvad Utskottet uti nämnde skrifvelse!' hemställt och föreslagit, endast med
det undantag, att Ridderskapet och Adeln, i afseende å 18 § af Utskottets
förslag till författning i ämnet, ansett den förändring böra ega rum, att karta-sigillata-försäljningsmannen
vid hufvud-kontoret i Stockholm må, lika
med försäljningsmännen i landsorten, få beräkna sig till godo 5 procent af
det försålda eller använda karta-sigillata-beloppet; men då denna fråga lärer
vara af beskaffenhet att tre stånds mening derutinnan utgör Rikets
Ständers beslut,
torde vid Utskottets förenämnda af tre stånd godkända förslag,
böra förblifva.
Stockholm den 6 Juni 1848.
Bevillnings-Ula/iullets Utlåtande, S:o #9.
tl
N:o 19.
Ank. till Exp. Utik. d. 8 Juni, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af herr Rothsj C. Ii., motion om bestämmande
af en assurance-afgift för summor, som under rekommendation
med posten afsändas.
Med stöd af 56 § Riksdags-ordningen, härinom Vällofl. Borgare-ståndel
herr Roth, C. R., i anledning af Bevillnings-utskoltets betänkande ]\:o 7,
hvaruti Utskottet afstyrkt ett af Peter Mårtensson från Jönköpings län
väckt förslag om bestämmande af lika post-porto-afgift till alla Rikets post-kontor,
uti motion, som blifvit lill Bevillnings-utskottet remitterad, anfört, hurusom
inom Svenska postverket det egna förhållande egde rum, att, vid beräknandet
af den afgift, som för afgående rekommenderade bref erlades, betalades
lika t. ex. från Stockholm till Södertelje, som från Slockholm till
Ystad eller Haparanda, samt lika om den rekommenderade summan utgjorde
10 r:dr eller om densamma uppginge till 100,000 r:dr, ehuru postverkets
risk i sednare händelsen vore 10,000 gånger större än i den förra, och
afståndet emellan 20 å 3o gånger längre till Haparanda an till Södertelje;
hvartill komme att denna obetydliga s. k. rekommendationsafgift icke inginge
till postverket, utan vore en sportel för post-tjenstemännen, till följd
hvaraf, då ett poströfveri inträffade eller postverket måste ersätta en rekommenderad
summa, densamma utbetalades från de allmänna postmedlen.;
yrkande motionären deremot, såsom med billighet öfverensstämmande, att
en afgift, rättad efter äfventyret, måtte fastställas, och att af denna afgift
grundlädes en fond, hvarifrån ersättningsbeloppen kunde tagas och således
sjelfva postmedlen icke så hårdt behöfva anlitas, som för närvarande vore
händelsen.
Lika med motionären anser Utskottet billigheten fodra, att postverket
erhåller någon motsvarande inkomst för det äfventyr detsamma sig ikläder
genom att tillförsäkra full ersättning för hvarje förkommen penningesumma,
hvilken med posten afgår under rekommendation, serdeles som beloppet
af de medel, hvilka i följd af posti öfverier måst af postverket ersättas
de sednare åren betydligen tilltagit; och har Utskottet för den skull funnit
12
Bevillninga-l!Iskottets Utlåtande, N:o i9.
sig böra, på sätt här nedan närmare förmäles, tillstyrka, att en assuransafgift
fastställes, men hvilken likväl, för alt ej kännas allt för tryckande,
torde böra bestämmas temligen låg oeh afpassas efter storleken af den summa,
för hvilken postverket träder i ansvar. Som emedlertid denna afgift,
hvilken oafkortad skulle komma postverket till godo, lärer böra serskildt
redovisas, afskiljd från den nu utgående postjenstemännen tillkommande
rekommendations-afgiften, men utskottet icke tilltrott sig ega den noggrannare
kännedom om förhållandena inom postverket, som erfordras för att
kunna uppgöra tillförlitligt förslag till de kontroller och öfriga bestämmelser,
som borde till säkerhet för både post-verke t och enskilde intagas i en
redan länge ifrågasatt fullständig författning, angående rekommenderade
bref, som med posten afsändas, har Utskottet trott uppgörandet af de reglementariska
föreskrifterne böra till Kongl. Maj:t öfverlemnas.
På grund häraf hemställer Utskottet, att, med bibehållande af den nu
till postljenstemännen utgående rekommendations-afgiften af 8 å 12 sk. för
hvart afgående och 4 sk» för hvart ankommande bref, Rikets Ständer måtte
besluta,
att en serskild assurance-afgift af en sk. banko till post-kassan
skall erläggas för hvart fullt 100 r:dr b:ko, som i rikets injmt,
eller sådana bevis, hvilka i hvars mans hand gälla såsom penningar,
under rekommendation med posten afsändas;
att för rekommenderade bref, som icke innehålla penningar
eller innesluta mindre summor än 100 r:dr b:ko, blott erlägges
den nuvarande rekommendations-afgiften, med rätt icke dess mindre
för afsändaren till ersättning utaf postverket, i händelse af
förlust utaf så beskaffade kontanta medel, som bär ofvan omförmälas;
att
denna assurance-afgift kommer att utgå utan afseende på
brefvens vigt eller afståndet orterne emellan;
att postverket vid sluten rekommendation ej ansvarar för mera
än 100 r:dr; börande afsändare, för att af postverket kunna påräkna
ersättning för summor, öfverstigande nämnde belopp, desamma
öppet rekommendera;
att, då med denna afgift endast afsetts att postverket må
hållas skadeslöst för de förluster, sorn härflyta från dess förbindelse
att ersätta med posten förkomna rekommenderade
penningesummor, de intill nästa rikshag inflytande assurance*-
medlen
B evitlning-U Iskallets Vild lande, N:o 19.
13
medlen icke må för annat ändamål användas än lill så beskaffade
ersättningar; hvaremot möjligen blifvande öfverskott skola på
serskild räkning reserveras;
att anspråk å ersättning af postmedlen skall, under nu i öfrigt
stadgade förbehåll, af bref-afsändaren eller dess beful! mäktigade
ombud hos post-styrelsen skriftligen anmälas, sednast inom
natt och år, efter det brefvet å afsändningsoi tens post-kontor
blifvit emotlaget;
alt, om, vid tvist huruvida en förlorad penningesumma skall
af postverket ersättas elier icke, postverket slutligen dömes dertill
skyldigt bref-afsändaren må ega sig tillgodo beräkna laga ränta
å beloppet från en månad efter rekonmiendationsbevisels
dalum;
hvarjemte och i händelse Rikets Ständer godkänna hvad Utskottet sålunda
i allmänhet föreslagit, Utskottet slutligen hemställer,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
att Kongl. Majit måtte på ofvanberörda grunder låta uppgöra och
utfärda nådig författning i ämnet, innefattande jemväl de kontroll-
och öfrige föreskrifter i afseende å tillämpningen, som
Kongl. Majit kan pröfva nödige och lämplige.
Stockholm den 8 Juni 1848.
Reservation :
af herr Tauson: Jag fullföljer den reservation, hvilken af mig först
framställts, den nemligen, att jag anser den föreslagna assurance-afgiften
vara alldeles öfverflödig, såsom icke af behofvet påkallad, och olaglig, såsom
en tunga och skatt, ålagde endast några få korporationer. Då likväl intet
afseende fästats på denna min åsigt, anhåller jag ytterligare få reservera
mig emot första och fjerde punkterne.
Härmed förenade sig herr Gullström.
Af Lars Johan Gezelius: Jag får reservera mig emot Utskottets förslag
att vid sluten rekommendation postverket ej skulle vara skyldigt ansvara
för högre belopp än etthundrade riksdaler, hvilket belopp jag, lika
med den afdelning af Utskottet, som förberedande handlagt detta ärende,
Bih. till R, St, Prot. iS47 och i34S. 5 Sami. i A[d. 1% Hålt. 3
14 Bevillnings-Utskottels Utlåtande, N;o 19.
anser böra bestämmas lill 5oo r:dr, enär i vis-a trakter, t. ex. Stora Kopparbergs
län, afståndet från närmaste postkontor kan för korrespondenter
uppgå ända lill a/j. mil, och det således skulle blifva alltför kostsamt och
besvärligt att för erhållande af öppen rekommendation af hvarje penningeremiss,
som öfverstege 100 r:dr, nödgas göra så lång resa.
STOCKHOLM, f. d. Schultze’* Boktryckeri, 1848.
Bevillmngs-Utslcotlets Memorial, N:o 20 21.
1
N:o 20.
Ank. d. 14 Juni, kl. 10 f. m.
Memorial, i anledning af serskilt utaf vallo fl. Borgareståndet
fattadt beslut vid handläggningen af Utskottets betänkande
N:o 13, angående tullbevillningen.
Enligt till Utskottet ankomna utdrag af Riksståndens protokoll, hafva, vid
föredragning af Utskottets omförmälda betänkande, höglofl. Ridderskapet ocb Adeln,
högv. Preste-ståndet samt hederv. Ronde-ståndet gillat Utskottets hemställan, att
Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit anmäla, det betänkligheter mött emot förslaget
att ur tulltaxan utesluta tullvärdeskolumnen och, på grund deraf, anhålla,
att samma kolumn måtte fortfarande bibehållas; i följd hvaraf bemälda tre Riksstånd
ock fattat beslut angående tullvärdeuas belopp; hvaremot vällofl. Rorgareståndet
antagit Kongl. Maj:ts förslag om tullvärdes-kolumnens uteslutande och
följaktligen icke ingått i pröfning af de föreslagna tullvärdena.
Då emedlertid Utskottets förslag om bibehållandet af kolumnen för tullvärdena
genom tre Riks-slånds sammanstämmande beslut måste anses vara af Rikets
Ständer godkändt, men förslag till sammanjemkning af Riks-ståndens skiljaktiga
beslut angående tullvärdenas blifvande belopp icke kan uppgöras förr, än Eorgareståndet
ingått i pröfning af beloppen; hemställer Utskottet,
att Rorgare-ståndet behagade företaga frågan härom till afgörande och
att de af Utskottet i betänkandet N:o 13 föreslagna tullvärden, så vidt
de äro förenliga med Ståndets redan i öfrigt fattade beslut, måtte varda
antagna.
Stockholm den 14 Juni 1848.
N:o 21.
Ank. till Exp. Utsk. den lä Juni, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i fråga om anvisande af medel för godtgörande af
det lån, som Rikets Ständer beslutat upptaga till bestridande
af rustning s-kostnader.
Genom bifall till Stats-utskottets utlåtande N:o 184, angående beredandet af
tillgångar för det till rustnings-kostnader beviljade serskilta kreditiv å 2,000,000
Bi/t. till R. St. Erot. 1847 och 1848 5 Sami. 1 Afd. 13 Baft. 1
2
Bevillnings-Ulskottets Memorial, N:o 21.
r:dr banko, hafva Rikets Ständer beslutat, att beloppet borde af fullmäktige i
Riksgäldskontoret genom upplåning anskaffas, och att, för godtgörande af de sålunda
upplånta medlen samt liqviderandet af härför upplöpande räntor, borde anslås
ett årligt belopp af 300,000 r:dr banko, att utgå för innevarande samt följande
år, intill dess samma medel äro till fullo återbetaldta, i hvilket afseende
Bevillnings-utskottet ålåge att till Riksstånden inkomma med förslag angående
detta årliga belopps utgörande för ej mindre den tid, hvarunder innevarande riksdags
bevillnings-förordning kommer att tillämpas, än äfven för det nu pågående
skatteåret.
Vid fullgörandet häraf bör Utskottet till en början fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet å nödvändigheten, att endast sådana grunder för summans årliga
utgörande varda antagna, som lemna osviklig säkerket, att densamma kommer att
till fulla beloppet utgå, enär icke allenast verkställbarheten af Rikets Ständers
nyss anförda beslut, att hela det beviljade kreditivet bör genom lån anskaffas,
utan äfven bevarandet af rikets, på förmågan att ordentligt fullgöra åtagne afbetalningar
och ränteliqvider, beroende anseende och kredit, af en sådan säkerhet
betingas. Med afseende härå har Utskottet också icke ansett någon af de indirekta
beskattnings-titlarne kunna läggas till grund för bidragets utgörande, hvadan
annan utväg icke återstått, än alt föreslå en mot behofvet svarande tillökning
i den direkt utgående allmänna bevillningen, likväl utan någon sammanblandning
med denna.
Sedan Rikets Ständer numera redan beslutat, att förut gällande hufvudgrunder
för den allmänna bevillningen skola bibehållas, så har Utskottet dernäst haft
att taga i betraktande, hurvida det erforderliga beloppet borde komma att utgå
efter alla tre de titlar, hvarunder hela bevillningen innefattas, eller efter endera
eller två af dem, hvarvid Utskottet, till förebyggande äfven af skenet att hafva
velat ensidigt ålägga en del medlemmar i samhället ett bidrag för allmänt ändamål
, från hvilket en annan del vore befriad, stannat vid den mening, att denna
extra beskattning borde i lika förhållande drabba hvar och en af de tre serskilta
artiklar, bevillnings-förordningen omfattar.
Hvad nu, vid tillämpningen häraf, först angår beloppets utgörande för innevarande
år, har Utskottet, enär nu gällande bevillningsstadga dervid bör tagas
till grund, samt härvid förekommer, att den summa, Rikets Ständer genom
nämnda stadga sig såsom allmän bevillning åtagit, utgör 1,730,000 r:dr banko,
men densamma i verkligheten utgått:
för år 1846.
efter lista artikeln med ...... 298,203: 5A. 6.
BeviUnings-Ulshottels Memorial, N:o 21. 3
I
efter andra artikeln med 1,558,354: 26. —
efter lredie » ” g'097: 10- ~ !,858,857: 22. 6.
och för år 1847.
efter första artikeln med  302,369: 43. 6.
efter andra » »
1,585,762: 10. 5.
efter lre<lie ” 8
2.047: 57. <■ ,
eller i medeltal 1,874,518 r:dr 32 sk. 10 r:st för hvart af de två år, berörda
beviilningsstadga varit gällande, och att således, med antagande, att ungefärligen
samma belopp eller i rundt tal, 1,800,000 r:dr kommer att såsom allmän bevillning
utgå äfven för innevarande år, en tillökning deri, motsvarande en sjettedel eller
16% procent af nämnde summa, erfordras för fyllande af det nu ifrågavarande
behofvet, ansett sig böra hemställa,
att å hvarje debetsedel för innevarande år må under rubrik »till gäll—
dande af 1848 års krigsrustnings-kostnader» utföras en sjettedel eller
16% procent af summan utaf all den bevillning, som förut i debetsedeln
blifvit den skattskyldige påförd, att för nämnda ändamål på enahanda
sätt, som sjelfva bevillningen af vederbörande uppbäras, redovisas
och till Riksgäldskontoret inlevereras, hvarest den bör på serskilt från
allmänna bevillningen afskild räkning bokföras.
Vidkommande sedermera bidragets utgörande för de påföljande åren intill
nästa riksdag, förekommer väl, att ehuru grunderna för den blifvande allmänna
bevillningen, på sätt ofvan är omförmäldt, redan blifvit hufvudsakligen fastställde,
dock ännu är oafgjordt, huruvida, i följd af statsbristsummans än icke utrönta
belopp, någon proportionerlig minskning eller höjning i bevillningen kan enligt
samma grunder komma att ega rum. Med den allmänna kännedom om statsverkets
behof, man likväl redan eger, torde utan fara för misstag kunna antagas,
att någon nedsättning i bevillningen icke kan komma i fråga; och då, i fall å
andra sidan någon höjning skulle blifva nödvändig, inflytandet deraf på rustningskostnadsbidraget,
om detsamma bestämdes att äfven framdeles utgå efter enahanda
grund, som här ofvan blifvit för dess utgörande under innevarande år föreslagen,
icke blefve annat, än att samma bidrag komme att något öfverstiga det
årliga behofvet, hvarigenom antingen större årliga afbetalningar kunde göras eller
ett framtiden tillgodokommande öfverskott erhållas, så anser Utskottet sig böra
tillstyrka,
att äfven för den tid, hvarunder en blifvande ny beviilningsstadga kommer
att gälla, under samma rubrik bör i debetsedlarne utföras lika stor del
4
Bevillmngs-UtskoUets Memorial, N:o 21.
16% procent af all den bevillning, som blifvit den skattskyldige i debetsedeln
påförd, för att på lika sätt för det ifrågavarande ändamålet uppbäras,
redovisas, till Riksgäldskontoret inlefvereras och der bokföras.
Enär de tjenstemän, som med debitering, uppbörd och redovisning af det ifrågavarande
skattebidraget komma att få befattning, böra anses ega skäligt anspråk alt
för den tillökning i göromål, som dem derigenom tillskyndas, undfå någon vedergällning,
får Utskottet, för hvilket enahanda grund synts härvid böra följas, som är
i afssende å allmänna bevillningen i 121 § af Bevillningsstadgan fastställd, i öfverensstämmelse
dermed föreslå,
att för sagde ändamål må anslås, för landsorterne IV3 procent utaf summan
af hela länets, och för Stockholm 1 procent utaf summan af dess
bidrag till gäldande af innevarande års rustningskostnader, att af Pröfningskomitéerna
imellan vederbörande fördelas och i samma ordning, som i
förenämnde 121 g är bestämd, till dem utbetalas.
Slutligen och under förutsättning, att Rikets Ständer bifalla hvad sålunda blifvit
föreslaget, hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer må på enahanda sätt, som i afseende på allmänna bevillningen
eger rum, låta upprätta serskilt författning om utgörandet af berörde
afgift till gäldande af 1848 års krigsrustningskostnader, samt, med
underdånig anmälan härom och författningens öfverlemnande till Kongl.
Maj:t, anhålla, alt Kongl. Maj:t täcktes låta densamma till allmän efterrättelse
utfärda.
Stockholm den lo Juni 1848.
Reservationer:
l:o Af Christen Andersson: «Emot Utskottets beslut anhåller jag att få reservera
mig. För min del kan jag icke fatta, att det af Rikets Ständer beviljade kre
ditiv
af 2 millioner riksdaler till rustningsomkostnader har behöft göra dem och
Eevillnings-Utskottet så mycket bryderi. Yisserligen medgifver jag, alt organisationen
af vår statsfinans är så osammanhängande och illa ordnad, att den minsta tillfälliga
utgift gör bekymmer; men så illa står det likväl ej ännu till, alt icke 300,000
r:dr b:ko om året i kapital- och räntebetalning af Riksgälds- och Statskontoren bord»
kunna intill nästa riksdag ombesörjas, utan alt,
l:o oroa hela allmänheten med en förhöjning af bevillningen, och
2:o föröka uppbördskostnaden med ifrån 1 till IV2 procent.
Bcvillnings-UlskoUets Memorial, N:o 22.
Vi se nemligen vanligen, vida större »öfverskott» å statsinkomsterna under nära
2 år ligga obegagnade i statsverket. Vi kunna med tämlig visshet antaga, att
dessa öfverskott snarare borde ökas än minskas, om landet gar förkofran lill mötes.
Vi hafva en god tillgång för kommande Ständer i bankovinsten, äfven om, såsom sig
bör, blott en del af densamma för statens allmänna behof användes.
Att uppehålla en million mer eller mindre i låneväg, är en lätt sak för Rikets
Ständers Riksgäldskontor; och af alla dessa skäl anser jag, att Rikets Ständer
nu icke borde göra annat, än bemyndiga Riksgäldskontoret att af under händer
hafvande medel bestrida de kapital- och räntebetalningar, som kunna under tiden
till nästa riksdag ifrågakomma, med rättighet att, emot obligationer å 3 procent på
5 mån. uppsägning, upptaga hvad öfver kontorets tillgångar kunde erfordras.
Imedlertid om man, för att gifva en oroande yta åt denna möjligen icke berömvärda
uppoffring af två millioner för en politik, som måhända icke af nationen
nog allmänt gillas, nödvändigt ville uppföra den på hvarje debetsedel, den fattiges
såväl som den rikes; så yrkar jag dock, att åtminstone i Utskottets tillstyrkande
måtte, i sjelfva beslutet liksom i premissen, insättas, att det är af den andel af
debetsedlen, som rörer allmänna levillningen, som de förökade procenten böra utgå;
icke af oall den bevillning», som i debetsedlen blifvit den skattskyldige påförd; emedan
då t. ex., genom en icke ovanlig godtycklig tolkning, bränvinsbevillningsafgiften
kunde inräknas, och jordbruket således få betala en i förhållande större andel än
alla öfrige näringar och yrken.
Häruti instämde Sven Isaksson och Efraim Larsson.
2:o Af Gustaf Bernhard Appelqvist: «Mot Utskottets beslut, rörande uttaxeringen
på svenska folket å det af Ständerna beviljade kreditiv af två millioner Riksdaler
banko, till nödiga rustningskostnader, får jag mig härmedelst på det högsta reservera.
Statsutskottets utlåtande under N:o 1C|3, som af Ständerna blifvit bifallit, stadgar
tydligen, att ofvannämnde summa får, i mån af behof och emot framtida redovisning,
lyftas; på grund häraf tror jag att det är för tidigt att nu bestämma uttaxeringen.
Man vet ännu icke, om hela detta kreditiv är behöfligt att lyfta; således
anser jag, att det är allt för tidigt, att på svenska folket nu uttaxera denna summa,
förr än visat är, att den af trängande behof är till fullo anlitad. Och då Ständerna
beslutat, alt Riksgäldskontoret skall anskaffa den beviljade summan, så bör äfven
samma kontor ombesörja den årliga amorteringen, enligt Statsutskottets utlåtande
under N:o 184, intill nästa riksdag, mot anvisande af Ständerna å den blifvande
bankovinsten, som säkerligen till fullo godtgör det beviljade kreditivet.»
Bilt. lill B. St. Brot. 1817 och 1848, 5 Sami. 1 Afd. 13 Häft, 2
0
Bcvillnings-Ulskollcls Memorial, N:o 22.
N:o 22.
Ank. till Exp-Utsk. d, IS Juni, kl, 11 f. rn.
Memorial, angående återlemnande utaf riksdagsfullmäktig en Tobias
Linds motion om verkställighet af 1810 års riksdagsbeslut,
i afseende å krigsgärds utgörande af pastorer.
Genom protokollsutdrag af den 5 i denna månad, som förliden gårdag till Bevillningsutskottet
ankommit, har hedervärda Bondeståndet till Utskottet remitterat en
af Tobias Lind, från Götheborgs och Bohus län, under åberopande af S6 § Riksdagsordningen,
väckt motion, innefattande hemställan, att, då Rikets Ständer redan
beviljat ett kreditiv af 2,000,000 r:dr b:ko till nödige krigsrustningar och de närvarande
politiska förhållandena möjligen kunde innan kort bringa riket i krig och
ytterligare kostnader, Rikets Ständer mätte bereda verkställighet åt 1810 års riksdagsbeslut,
i hvad det rörde högvördiga Presleståndets åtagande att, som krigsgärd,
af hvart pastorat erlägga 1 Vi å 2 tunnor spanmål, såsom i någon mån svarande
emot de utgifter, öfrige stånden för samma ändamål fält vidkännas.
Då imellertid denna motion, såsom, enligt densammas uttryckliga innehåll, endast
afseende, att ett tillförene af Rikets Ständer fattadt beslut må bringas till verkställighet,
icke eger gemenskap med något af de ämnen, sorn jemlikt 60 och 70
§§ Regeringsformen samt 31 § Riksdagsordningen, tillhöra Bevillningsutskottets handläggning,
anser Utskottet sig icke tillkomma att med samma motion taga befattning,
hvilket vördsamligen anmäies till den åtgärd, som 44 § 3 mom. Riksdagsordningen
föreskrifver.
Stockholm den 15 Juni 1848.
STOCKHOLM, tryckt iios joh. beckman, 1848.
Bevillning s-utskottets Memorial, N:o 23.
1
N:o 23.
Ank. till Exp.-utsk. den 26 Juni, kl. 3 e. m.
Memorial, i anledning af Riks-ständens olika beslut., angående
tullbevillningen.
Sedan Utskottet, genom erhållna utdrag af Riks-ståndens protokoll,
inhemtat de beslut hvarje stånd för sin del fattat, i anledning af • Utskottets
betänkande N:o 13, angående tullbevillningen, och Utskottet
derefter i memorial N;o 20 till Borgare-ståndet ingått med serskild hemställan,
samt Borgare-ståndet deröfver meddelat beslut, så får Utskottet
härmed afgifva förslag så väl till sammanjemkning af nämnde beslut, der
skiljaktighet förefinnes, som ock till de propositioner, hvaröfver, i hän
delse enighet i besluten annorledes icke kan vinnas, omröstning i vederbörligt
Utskott bör anställas.
Härvid har Utskottet icke förbisett den förändrade uppfattning af
regerings-formens och riksdags-ordningens föreskrifter, i afseende å behandlingen
af frågan om tull-bevillningen, som vid innevarande riksmöte
synes hafva inom Riks-stånden gjort sig gällande, i det att Stånden
af nämnde grundlagar funnit sig oförhindrade att, utan föregången återremiss
till Utskottet, fatta från Utskottets förslag afvikande, definitiva beslut.
Af denna uppfattning, konseqvent genomförd, skulle nemligen dragas
den slutsats, att tull-bevillningen icke vore att hänföra till sådan
bevillning, som i 70 och 71 §§ regerings-formen omförmäles, utan att
med bestämmandet af tullbevillningen fast heldre borde förfaras enligt
stadgandena i 73 och 75 §§ riksdags-ordningen; i följd hvaraf 3:ne Riksstånds
sammanstämmande beslut, angående tullbeloppen, skulle utgöra
Rikets Ständers, samt åter, der 2 Stånd stannat emot 2, eller hvart Stånd för
Bill. lill R. St. Prof. 184 T * 1848. 5 Sami. 1 Afd. 14 Haft. 1
2
Bevillnings-utskoltets Memorial, A’:o 23.
sig fattat skiljaktiga beslut, frågan blifva föremål för omröstning i förstärkt
Bevillnings-utskott.
Så vidt Utskottet kändt är, bar en sådan tolkning af grundlagarna
alltsedan desamma började tillämpas, icke förr än nu varit ifrågasatt, än
mindre blifvit af Rikets Ständer gillad, utan har samma förfaringssätt vid
bestämmandet af de s. k. indirekta bevillningarne, som af den direkta,
eller, såsom den vanligen kallas, allmänna beviliningen, hittills iakttagits.
Men det är icke på denna praxis, som Utskottet hufvudsakligen grundar
sin åsigt om riktigheten af den hittills iakttagna tolkningen.
Regerings-formens 70 § innehåller väl, att Bevilinings utskottet skall
opåmint vid hvarje riksdag uppgifva de allmänna grunderna för den
blifvande bevillningens fördelning, och, sedan summans belopp blifvit
fastställd, med tillämpning af dessa grunder, författa förslag till beviiiningens
utgörande; och då Beviilnings-ulskottet vid denna och föregående
riksdagar, i fråga om tull- med flera bevilluingar, iakttagit ett härifrån
så vida afvikande förfaringssätt, som Utskottet på samma gång och innan
slatsbrist-summan blifvit bestämd, föreslagit både grunderna för de serskilda
bevillningarne och tillämpningen af samma grunder, samt Rikets
Ständer godkänt ett sådant förfaringssätt, skulle häraf, och om 70 och 71
§§ regerings-formen tillämpades utan hänsigt till hvad i öfrigt lin
nes
stadgadt, den mening kunna hemtas, alt nyssnämnde §§ ansetts
icke handla om ifrågavarande bevilluingar, utan endast om den, vid
hvars bestämmande 70 § ordagrannt blifvit följd, eller allmänna be
viliningen;
men oberäknadt nyssberörda från 70 § afvikande förfaringssätt,
gifves, efter Utskottets tanka, ingen giltig anledning till den åsigt,
att med uttrycket bevillningens fördelning i 70 och 71 §§ regeringsformen
skulle förstås endast den allmänna bevillningens bestämmande.
Jemför man deremot alla på förevarande fråga hufvudsakligen tillämpliga,
uti regerings-formen befintliga stadganden, så finnes: att 53 §, hvari
omförmäles icke allenast hvilka Utskott Rikets Ständer skola vid riksdags
början utse, utan äfven de ärenden, som tillkomma hvarje Utskotts handläggning,
utstakar, såsom Bevillnings-utskottets enda åliggande, att föreslå
bevillningens fördelning; alt 59 och 60 §§ förklara hvad med bevillningar
förstås, nemligen sjö- och landt-tulls- samt accis-afgifterna, postmedlen,
karta-sigillata-afgiften, husbehofs-bränneri-medlen, samt hvad Rikets
Ständer dessutom serskildt hvarje riksdag såsom bevillning sig åtaga;
ISevillnings- Utskottets Memorial. N:o 23.
3
och att, sedan genom 56 oell 69 §§ blifvit stadgadt, huru förfaras skall
med afgörandet af sådana ärenden, som handläggas af de näst före Bevillnings-utskottet
omförmälda Konstitutions- och Stats-utskotten, 70 och 71
§§ bestämma förfarings-sättet med det ärende, bevil/ningens fördelning,
som, enligt 53 §, tillhör Bevillnings-utskottet att utreda.
Häraf vill det synas uppenbart, att med bevil/ningens fördelning
förstås bestämmandet af alla de i 60 § uppräknade afgifter, som till bevillningar
hänföras, och att 71 § regerings-formen således afser alla dessa
afgifter; vid hvilket förhållande Utskottet ock, hvad tull-bevillningen
angår, anser sig böra hemställa,
att, der samtliga Riks-slånden icke förena sig i sammanstämmande
beslut angående tull-afgifterna och derpå inverkande
frågor, dessa må, på sätt hittills egt rum, genom votering i förstärkt
Stats-utskotl slutligen afgöras.
Innan Utskottet går att redogöra för de skiljaktiga beslut, Riksstånden
fattat, i fråga om tullbevillningen och dermed gemenskap egande
ämnen, tror Utskottet sig böra framställa de allmänna grunder, efter
hvilka Utskottet ansett sammanjemkning af de skiljaktiga besluten böra
föreslås elier, för det fall att sådan sammanjemkning icke vinnes, voterings-propositioner
uppsättas. I nära öfverensstämmelse med hvad vid
sednast förflutna riksmöten blifvit af dåvarande Bevillnings-ulskott föreslaget
och al Rikets Ständer godkänt, bar Utskottet i förevarande hänseende
ansett sig böra iakttag-a:
a) i afseende å inbjudningarna:
l:o att, der tre Stånd varit om ett beslut ense, Utskottet i allmänhet
inbjudit det fjerde, att, med frånträdande af dess skiljaktiga mening,
instämma i de öfriga Ståndens;
2:o alt om två Stånd i någon punkt gillat Utskottets förslag, men
de två andra fattat derifrån afvikande, sins emellan öfverensstämmande
eller skiljaktiga beslut, Utskottet inbjudit de två sistnämnda Stånden att
med de förra sig förena; och
3:o att örn tre Stånd fattat från Utskottets förslag och sinsemellan
skiljaktiga beslut, eller af dessa tre Slånd två varit ense om samma be
-
4
Bevillning s-utskottets Memorial, N:o 23.
slut, men det tredje genom sitt beslut, ehuru från Utskottets förslag till
siffran skiljaktigt, icke allenast erkänt riktigheten af den förändring Utskottet
föreslagit, utan gått ännu längre 1 samma riktning, Utskottet
ansett sig böra till de sålunda skiljaktiga Stånden hemställa, att med det
fjerde Ståndet, som godkänt Utskottets förslag, instämma; samt
b) i afseende på omröstningarna: att, för den händelse förslagen till
sammanjemnkning icke vinna bifall, omröstningar böra ega rum i alla de
fall, der Stånden stannat i olika beslut:
l:o om in- eller utförsels-afgifternas belopp; och
2:o om taxans uppställning eller rubrikernas lydelse, såvida tullafgifternas
belopp af dessa förändringar äro beroende.
Uti här nedan omförmälda frågor hafva Riks-stånden fattat från Utskottets
förslag i betänkandet N:o 13 skiljaktiga beslut, hvilka Utskottet
upptager till behandling i den ordning nämnde betänkande föranleder,
utom i de få fall, der serskilda omständigheter göra afvikelse från samma
ordning oundgänglig.
Utskottets tillstyrkande, i afseende å de allmänna grundsatser, som
vid tull-lagsliflningen borde följas, nemligen att, utan afseende å hvad väckta
motioner och i öfrigt afgifna yttranden, om vidblifvande af nu gällande
prohibitiva tullbestämmelser, innehöllo, i allmänhet godkänna de grundsatser,
hvarpå Kongl. Maj:ts till Rikets {Ständer aflåtna nådiga förslag till
ny tull-taxa är bygdt, har icke föranledt något serskildt beslut af Ridderskåpet
och Adeln j som deremot i afseende å de speciella tullbestämmelserna
ansett 1845" års tulltaxa böra förblifva gällande, med undantag för
några artiklar, som gjorts till föremål för speciel pröfning.
Preste-ståndet åter har bestämdt ogillat Utskottets berörda tillstyrkande
och beslutat att nu gällande taxa skulle i allmänhet fortfarande
bibehållas.
Borgare-ståndet, som lagdt Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse med
förslag till förnyad tull-taxa, jemte tariffer och underrättelser, till grund
för föredragningen och besluten i ämnet, har godkänt hvad derutinnan
angående förbuds-bestämmelserna är yttradt, samt, vid den speciella behandlingen
af tull-tarifferna, äfven i allmänhet gillat det nådiga förslaget.
Deremot bar Bonde-ståndet icke ansett annat beslut angående Utskottets
ifrågavarande yttrande erforderligt, än det, som kunde antagas så
-
Bevillnings-utskotlels Memorial, JY:o 23.
5
sorn följd af Ståndets beslut öfver hvarje i Utskottets betänkande förekommande
serskild artikel; Och har Bonde-ståndet genom dessa beslut väl borttagit de
i gällande taxa för vissa varor stadgade förbud mot in- och utförsel, men
i stället för förbuden i allmänhet beslutat en tull till 33^. proc. af värdet.
Då emedlertid de af Riks-stånden dels i afseende å Utskottets ifrågavarande
yttrande, delsvid pröfningen af de speciella tullbestämmelserna,
fattade beslut, äro, i fråga om sjelfva grundsatserna för tull-lagstiftningen,
från hvarandra så skiljaktiga, att någon förmedlande mening derutinnan
icke kan med stöd al samma beslut uppställas, och det tull-system, som
må anses vara af Rikets Ständer gilladt, vid sådant förhållande icke låter sig i
allmänhet bestämmas, förr än sig visat, hvilka speciella tullsatser varda vid
innevarande riksdag antagna,
torde något serskildt förslag, till uttryckande af Rikets Ständers
gemensamma tanka angående grundsatserna för tull-lagstiftning,
för närvarande icke böra Rikets Ständers pröfning underställas.
Sedan Utskottet uti betänkandet Nio 13 föreslagit, att Rikets Ständer
måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla, det betänkligheter
mött emot förslaget, att ur taxan utesluta tull värdes-kolumnen, och, på
grund deraf, anhålla, att samma kolumn måtte fortfarande bibehållas;
samt Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden gillat Utskottets
förslag, och ingått i pröfning af tullvärdenas belopp, men Borgare-ståndet
deremot antagit Kongl. Majits förslag om tullvärdes-kolumnens uteslutande
ur taxan, och, till följd deraf, icke yttrat sig angående beloppen
af tull värdena; så hade Utskottet, i anledning häraf, uti memorial N:o
20, under uttryckande af den åsigt, att 3 stånds beslut om tullvärdeskolumnens
bibehållande borde anses utgöra Rikets Ständers, hemställt till
Borgare-ståndet, alt det måtte angående tullvärdenas belopp ingå i
pröfning.
I anledning af detta memorial, som af Ridderskapet och Adeln,
Preste- och Bonde-stånden blifvit lagdt till handlingarne, har Borgareståndet
förklarat sig, med vidblifvande af dess förut fattade beslut, ej ingå
i uppgörande af tullvärdes-kolumn uti den blifvande tull-taxan.
Dåe medlertid, såsom ofvan förmäldt är, 3 stånd gillat Utskottets
förslag om tullvärdes-kolumnens bibehållande, och
förslaget härom alltså lärer böra anses vara af Rikets Ständer
godkändt,
6
Bevillnings-utskottets Memorial, N-.o 23.
föijer ock deraf, att i den tull-taxa, som af Rikets Ständer uppgöres, tullvärden
för alla artiklar, der sådant kan ifrågakomma, måste bestämmas.
Beträffande således sjelfva beloppen af dessa tullvärden, så enär
frågan derom icke är af beskaffenhet att bevillningen derpå beror, anser
Utskottet
följande allmänna grunder för tull-värdenas bestämmande böra antagas:
l:o att, om 3 Stånd förenat sig om samma tull-värde, dervid
bör förblifva; och
2:o att, der 2 Stånd bibehållit nu gällande tull-värden, men
de öfriga Stånden fattat derifrån skiljaktiga beslut, gällande tullvärden
böra förblifva oförändrade, utom i de fall, der förändrad
indelning af rubrikerna nödvändigt påkallar andra tullvärdesbestämmelser.
Ocb som, derest hvad Utskottet nu föreslagit vinner bifall, de flesta
artiklars lullvärden redan äro genom Ståndens beslut afgjorda, samt
det endast skulle förorsaka vidlyftighet att vid hvarje serskild artikel omförmäla
de beslut Stånden om tull-värdena fattat och, med tillämpning af
nämnde allmänna grunder, afgifva yttranden om tull-värdenas blifvande
belopp; men Ulskoltet i allt fall lärer blifva nödsakadt, att, sedan Rikets
Ständer slutligen fattat sina beslut angående artiklarnes indelning och förtullningssätt,
inkomma med förslag till de förändrade tullvärdes-bestämmelser,
som af samma beslut kunna påkallas, hemställer Utskottet,
att det må lemnäs Utskottet öppet, att, i sammanhang med nämnde
förslag, på en gång angående samtliga tullvärcles-beloppen yttrande
afgifva.
De af Utskottet, för det fall att tull värdes-kolumnen af Rikets Ständer
eller Kongl. Maj:t komme att ur taxan uteslutas, tillstyrkta bestämmelser om
förändradt sätt för beräknande af tolagen, nederlags-rekognitionen och
packhus-hyran, samt för tillämpningen af åtskillige i tull-författningarne gifna
föreskrifter och stadgade straffbestämmelser, har Ridder skåpet och Adehi
afslagit; hvaremot Preste- och Bonde-stunden gillat hvad Utskottet tillstyrkt,
och Borgare-ståndet antagit Kongl. Maj:ts lika beskaffade förslag.
Nu, då tullvärdes-kolumnen, efter hvad ofvanberördt är, blifvit af
Rikets Ständer bibehållen, och Borgare-ståndets nyssberörde beslut följaktligen
icke kan under annat vilkor, än alt Kongl. Maj:t skulle finna för
godt utesluta tullvärdes-kolumnen, vinna tillämpning, samt Preste- och
Bevillnings-utskottets Memorial, N:o 23.
7
Bonde-stånden under samma vilkor fatlat med Borgare-ståndets lika
beslut, hvaraf tull-bevillningens belopp icke är beroende, anser utskottet,
sitt härom afgifna, utaf 3:ne Biks-stånd sålunda godkända förslag,
böra blifva gällande.
Beträffande härefter sjelfva taxan, hvars indelning i serskilda inoch
utförsels-tariffer vunnit Rikets Ständers bifall, så hafva skiljaktiga beslut
blifvit fattade i följande hänseenden:
Angående artikeln Bilder, andra slag än konstnärs-arbeteu, hade Bilder, andra
Utskottet föreslagit, alt densamma skulle draga lika tull med slöjde-varor, slag än konstej
specificerade och i noten dit hänvisas; hvilket förslag Preste- och Bon- «ärs-arbeten.
tle-stånden godkänL; hvaremot Ridderskapet och Adeln för denna artikel
bibehållit nu gällande bestämmelse af 10 r:dr införsels-tull på 100 r:drs
varuvärde; och Borgare-ståndet åter, i öfverensstämmelse med Kongl.
Majrls förslag, för artikeln medgifvit tullfrihet vid införsel.
För den händelse, att Ridderskapet och Adeln samt Borgare-ståndet
icke skulle vilja frånträda sina sins emellan skiljaktiga beslut och instämma
i Utskottets af öfrige Stånden godkända förslag, blifver omröstning nödig,
först om kontra-propositionen i den liufvudsakliga voteringen; i hvilket
hänseende Utskottet föreslår följande volerings-proposition:
l:o
Den, som till kontra-proposition i liufvudsakliga voteringen angående
bilder, antager Ridderskapets och Adelns beslut, alt å bilder, andra
slag än kon stnär s-arbeten, stadga 10 r:drs införsels-tull på 100 r:drs varuvärde,
röstar
Ja ;
den det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, antages till kontra-proposition Borgare-ståndets beslut
om tullfrihet vid införsel för denna artikel; och vidare i hufvudsaken, enligt
följande proposition:
2:o
Den, som bifaller Utskottets, af Preste- och Bonde-stånden godkända
förslag, att bilder, andra slag än konstnärs-arbelen, åsättas lika inför
-
Hampa.
8 Sevillnings-utskotlels Memorial, N:o 23.
sels-tull, sorn ej specificerade slöjde-varor, och i noten dit hänvisas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, anta ges i (1 :sta alternativet) Ridderskapels och Adelns beslut.
(2:dra alternativet) Borgare-ståndets beslut.
Preste- och Boncle-stånden hafva gillat Utskottets förslag att indela
hampa, i ohäcklad med 24 sk:s införsels-tull samt häcklad med 1 r:drs införsels-afgift
per skeppund; hvilken indelning Borgare-ståndet äfven godkänt,
men med den skiljaktighet i afseende å tullsalserna, att ohäcklad
hampa medgifvits tullfrihet vid införsel; hvaremot Ridderskapet och Adeln,
utan åtskillnad för ohäcklad och häcklad, åsatt all hampa 24 sk. införselstull
per skeppundet.
Härigenom äro sålunda 3 Stånd ense derom, att hampa skall delas
i häcklad och ohäcklad, samt alt den ohäcklade skall draga 24 sk:s och den
häcklade 1 r:drs införsels-tull per skeppund; Och utskottet eger deraf ökad
anledning att inbjuda Ridderskapet och Adeln, samt Borgare-ståndet, att,
med frånträdande af sina härifrån i vissa delar och sins emellan helt och
hållet skiljaktiga beslut, antaga Utskottets af 3 Stånd godkända förslag.
För motsatt händelse får Utskottet till omröstning först angående
kontra-propositionen föreslå följande voterings-proposition :
3:o
Den, som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående
artikeln hampa, antager Ridderskapets och Adelns beslut, att å
hampa under en rubrik sätta 24 sk. införselstull per skeppund, röstar
Ja-,
den det ej vill, röstar Nej-,
Vinner nej antages till kontra-proposition Borgare-ståndets beslut,
att för ohäcklad hampa medgifva tullfrihet vid införsel, och å häcklad
hampa bestämma inlörsels-tullen lill 1 r:dr skeppundet.
Hvar
-
Bevillnings- Utskottets Memorial, N:o 23. 9
Hvarefter omröstning i hufvudsaken blifver nödig enligt en så
lydande proposition:
4:o
Den, som gillar Utskottets, af 3 Riks-stånd godkända förslag, att
indela hampa i ”ohäcklad” och ”häcklad,” samt å den förra bestämma
24 sk. införselstull och å den sednare 1 r:dr införselstull per skeppund,
röstar
Ja;
den, det ej vilh röstar Nej;
Vinner nej, antages (lista alternativet) Ridderskapets och Adelns
beslut.
(2:dra alternativet) Borgare-ståndets beslut.
De skiljaktiga besluten, angående härefter i ordningen förekommande
artikeln Murklor, skola i sammanhang med Irågan om Svampar
närmare om förmälas.
Utskottets förslag alt indela taxans sisla rubrik: ”Varor, som icke
hänföras till någon af de i taxan upptagne bestämmelser” uti råämnen
med tullfrihet vid införsel, och uti mer eller mindre bearbetade, med
samma införsels-tull, som för ej specificerade slöjdevaror blefve bestämd,
hafva Borgare- och Bonde-ständen godkänt; hvaremot Ridderskapet och
Adeln samt Preste-ståndet bibehållit itrågavarande rubrik oförändrad.
Derest sistbemälde 2:ne Riks-stånd icke vilja frånträda detta sitt
beslut och instämma i Utskottets förslag, blifver omröstning derom nödig;
men, innan Utskottet framställer förslag dertill, tror Utskottet det vara
lämpligt alt frågan om införselstullen å slöjde-varor, ej specificerade, varder
afgjord.
Beträffande således denna rubrik, så har endast Borgareståndet
godkänt Utskottets förslag att å ej specificerade slöjdevaror nedsätta införselstullen
till 25 procent af värdet.
Bih. till H. St. Prof. 1847 & 1848. .5 Sami. 1 Afd, 14 Höft. 2
Murklor.
Varor, som
icke kunna
hänföras till
nägon af de
i taxan upptagne
bestämmelser.
Slöjdevaror,
ej specificerade.
Fyrverkeriavbeten,
Inst
-
10 Bevillnings-Utskottets Memorial, iV:o 23,
Ridderskapet och Adeln_, saint Preste- och Bonde-stånden, hafva
åter bibehållit nu gällande införsels-afgift derå, 33^ procent.
UlskoLtet inbjuder Borgare-ståndet att i sistnämnde beslut sig lorena.
I annat fåll torde omröstning härutinnan böra anställas öfver följande
proposition:
5:o
Den, som, i öfverensstämmelse med 3 Stånds beslut, å slöjdevaror,
ej specificerade, vill bibehålla gällande införselstull, 33' proc. af värdet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, nedsättes denna tull tilt 25 proc. af varu-värdet.
Härefter lärer, för det fall att Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet
icke antaga inbjudningen alt, i likhet med Borgare- och Bonde-stånden,
godkänna Utskottets ofvanberörda förslag angående taxans sista rubrik,
omröstning derom böra anställas, enligt en så lydande proposition:
6:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att indela taxans sista rubrik,
varor, som icke kunna hänföras, till någon af de i taxan upptagna bestämmelser”
uti råämneiij med tullfrihet vid införsel, och uti iner eller
mindre bearbetademed samma införselstull, som för slöjdevaror, ej specificerade,
blifvit bestämd, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, kommer nämnde rubrik med derå gällande lull-bestärnrnelse,
33^ proc. af värdet, att oförändrad bibehållas.
För artiklarne Fyrverkeri-arbeten, lust-; Lunta; Puder och Rigabalsam
hade Utskottet föreslagit, att desamma skulle ur sjelfva taxan uteslutas
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 28.
11
och i nolen lili 11 visas, den förstnämnde tili ej specificerade slöjde-varor och
de öfriga till taxans sista rubrik.
Detta förslag är af Borgare- och Bonde-stånden godkändt; hvaremot
Ridderskapet och Adeln samt B reste-ståndet vidblifvit nu gällande bestämmelser
i afseende å berörde artiklar.
Nu äro fyrverkeri-arbeten, lust- samt lunta i gällande taxa åsätta
samma tull-procent, som den af Utskottet genom ifrågasatta förändringen
föreslagna, vid hvilket förhållande skiljaktigheten i Ståndens beslut härutinnan
endast alser frågan, i hvad lorm dessa 2 artiklar böra i taxan
upptagas; och som i detta hänseende 2 Stånd stannat emot 2,
lärer förslaget böra förfalla, och gällande taxa i afseende å ar
tikiarne
fyrverkeri-arbeten, lust- och lunta förblifva oförändrad.
Då Puder, enligt gällande taxa, är åsatt 12 sk. värde och 4 sk. införselstull
per skålpund, och således redan drager 331 procents tull, kan,
i händelse samma tullprocent jemväl varder åsatt tulltaxans sista rubrik,
någon annan skiljaktighet emellan de om puder af Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet, å ena, och Borgare- och Bonde-stånden, å andra
sidan, fattade här ofvan omförmälda beslut icke uppkomma, än den
i afseende å fyrverkeri-arbeten och lunta nyss nämnda; och
måste i sådant fall frågan om den föreslagna förändringen förfalla.
Men om åter införselstullen å taxans sista rubrik blifver anlagen tili
25 proc. af värdet och Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet icke
skulle, för sådant fall, vilja instämma i Utskottets förslag, att i noten
hänvisa puder till nämnde rubrik, måste frågan derom, såsom inverkande
på tullafgiftens belopp, genom votering afgöras; för hvilket fall Utskottet
föreslår följande voterings-proposition:
7:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att ur sjelfva taxan utesluta artikeln
puder och i noten hänvisa densamma till taxans sista rubrik, röstar
Ja-,
den, det ej vill, röstar Nej:
Vinner nej, kommer puder att fortfarande i taxan upptagas med
12 sk. värde och 4 sk. införselstull per skålpund.
lunta,
puder,
rigabalsam
12
Bevillntngs-Utskottets Memorial N:o ZS.
Beträffande åter artikeln Rigabalsam, som nu, på ett tullvärde af
3 r:dr 16 sk., är åsatt 1 r:dr införsels-afgift per kanna, eller något mindre
än 33^ och något mera än 25 proc. af värdet, så, och ehvad tullen å taxans
sista rubrik blifver antagen till 25 eller 33^ proc., måste, för den
händelse att Ridderskapet och Adeln samt Presle-ståndet icke, såsom Utskottet
hemställer, vilja frånträda sitt från Utskottets förslag skiljaktiga
beslut, omröstning anställas, enligt följande proposition:
8:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att ur kontexten utesluta artikeln
Rigabalsam och i noten hänvisa densamma till taxans sista rubrik, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar iVey;
Villner nej, kommer Rigabalsam att i sjelfva taxan qvarstå med 1
r:dr införselstull per kanna.
Med afvikande från Kongl. Majrts förslag, bade Utskottet tillstyrkt,
alt Agat, arbetad; Alabaster, arbetad; m. fl. sidorna 11 och 12 af betänkandet
N:o 13 uppräknade artiklar skulle vid nu gällande tullbeslämmelser
bibehållas; hvilket tillstyrkande ock blifvit af Ridderskapet och Adela,
Preste- och Bonde-ständen gilladt; hvaremot Borgare-ståndet, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts förslag, beslutat, att alla dessa artiklar skola
ur kontexten uteslutas och hänvisas till dels Slöjdevaror, ej specificerade,
dels Sten, ej specificerad, arbetad, och dels taxans sista rubrik.
Utskottet hemställer, att Borgare-ståndet ville från sin skiljaktighet
afstå; men om denna framställning icke vinner afseende, måste, då beslutet
inverkar på tull-afgifternas belopp, omröstning derom anställas;
hvarvid Utskottet, enär ena och andra sidans motiver för de skiljaktiga
besluten äro i afseende å samtlige ifrågavarande artiklarne desamma, anser
frågan om alla dessa artiklar lämpligen kunna i en omröstning afgöras
ocb, under förutsättning af bifall härtill, föreslår följande voteringsproposition:
-
Bnillnings-Utskotlels Memorial, JV.-o 23.
9:o
13
Den, sorn bifaller Utskottets, af tre Riks-stånd godkända, förslag,
att nu gällande införselsafgifter varda bibehållna för följande artiklar, nemligen:
Agat, arbetad, med 40 sk.; Alabaster, arbetad, 16 sk.; Bernsten, arbetad,
40 sk.; Bläckpulver eller Substans, 6 sk. och Bouillon de poche,
20 sk., allt per skålpund; Cement, 16 sk. per tunna; Coraller, äkta, arbetade,
40 sk. och Fiskskinn, beredde, 4 sk. per skålpund; Fjäder, spritad,
2 r:dr lispundet; Flintor, huggna, utom Agat, 1 sk. per 100 stycken;
Fnöske, beredt, 6 sk. och Jäst, komprimerad, 1 sk. per skålpund; Kli af
andra ämnen än spamnål, 5 sk. lispundet; Musslor, insyltade eller saltade,
12 sk. per kanna; Perlemor, arbetad, 40 sk. skålpundet; Serpenlinsten, arbetad,
16 sk. per lispund; Sköldpadd, arbetad, 6 r:dr; Smink och Sminkflor, 24
sk; Solfjädrar, 3 r:dr och ympvax, 7 sk. per skålpund; äfvensom att Läster
till skoarbeten fortfarande medgifvas tullfrihet vid införsel, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, komma alla dessa artiklar, i öfverensstämmelse med
Borgare-ståndets beslut, att ur kontexten uteslutas och i noten hänvisas
till dels Slöjdevaror, ej specificerade, dels Sten, ej specificerad, arbetad,
dels ock taxans sista rubrik.
Samtliga Riks-stånden hafva gillat Utskottets (sidan 12) framstälda Jern, gjutet*
förslag om tullfrihet vid utförsel för Aska, rå, m. fl. uppräknade artiklar, Bomber och
hvarvid Ridderskapet och Adeln dock gjort undantag för de under ru- Kulor c,cbriken
”Jern, gjutet” upptagna slag: ”bomber och kulor, champlounerade
till vist mått och renfilade, kanoner, stycken, nickhakar och mörsare, stämplade
och borrade, samt finare och gröfre lavetter;” och derå bibehållit
nu gällande införselstull af 4 sk. skeppundet.
Derest icke Ridderskapet och Adeln frånträder denna sin skiljaktighet,
blifver omröstning nödig; i hvilket hänseende Utskottet föreslår
följande preposition:
10:o
Den, som bifaller Utskottets, af 3 Riks-stånd godkända förslag om
tullfrihet vid utförsel för rubriken Jern, gjutet: Bomber och Kulor, eliam
-
Alun.
Antimonium.
14 Bevillnings- Utskottets Memorial, N:o 33.
plounerade till visst mått och renfilade, Kanoner, Stycken, Nick hakar och
Mörsare, stämplade och borrade, samt finare och gröfre Lavetter, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Tinner, nej, antages Ridderskapets och Adelns beslut, att å denna
rubrik bibehålla 4 sk. införselstuii per skeppund.
För Alun, som nu är indelad i ”Romersk” med 12 r:dr och ”andra
slag” med 7 r:dr 24 sk. införselstull per 17 lispund, hafva Borgareoch
Bonde-stänclen, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag, antagit en
rubrik Aliirij alla slag, med 5 r:dr införselstull på nämnde qvantitet;
men Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva deremot bibehållit
nu gällande bestämmelser; och lärer, derest sistbemälda två Riksstånd
icke skulle vilja frånträda sina skiljaktiga beslut och instämma i
Utskottets af öfriga Stånden godkända förslag, omröstning böra anställas
öfver följande volerings-proposition:
11:0
Den, som bifaller Utskottets förslag att å Alun, alla slag, sätta
5 r:dr införselstull per 17 lispund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Tinner Nej, kommer Alun att fortfarande indelas i Romersk med
12 r:dr samt andra slag, med 7 r:dr 24 sk. införsels-afgift per 17 lispund.
Jemlikt Utskottets förslag hafva Borgare- och Bonde-stånden beslutat,
att Antimonium, som nu är indeladt i crudum eller spiesglans, med
6 rst. införselstuii, och regulus, 1 sk. 6 rst. tull per skålpund., skall sammanföras
i en rubrik antimonium, spiesglans och regulus, och åsättas 1
sk. införsels-afgift skålpundet; men äfven härutinnan hafva Ridderskapet
och Adeln samt Preste-ståndet bibehållit gällande taxa oförändrad.
Bevillnings- Utskottets Memorial, N:o 23. 15
Utskottet hemställer till sistnämnde 2 Riks-stånd att frånträda
denna skiljaktighet, och föreslår i motsatt fall, votering enligt denna proposition:
12:o
Den,
som bifaller Utskottets förslag, att sammanföra de under
hufvudrubriken Antimonium nu upptagna afdelningar i en rubrik: antimonium,
spiesglans och regulus, med 1 sk. införselstull per skålpund, röstar
Ja;
den,
det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, antages nu gällande indelning och bestämmelser, nemligen
Antimonium: crudum eller spiesglans, 6 rst. införselstull, och regulus,
1 sk. 6 rst. införselstull, skålpundet.
Preste-, Borgare- och Bonde-stånden hafva antagit Utskottets förslag,
att den för Apotheksvaror, ej specificerade, medgifna tullfrihet vid
införsel äfven må ega rum, då sådana varor för vetenskapliga behof af vetenskapsmän
införas; hvaremot Ridderskapet och Adeln ogillat denna utsträckning
af tullfriheten.
Derest Ridderskapet och Adeln icke skulle vilja frånträda berörda
skiljaktighet, blifver omröstning nödig, enligt proposition, som torde böra
lyda sålunda:
13:o
/
Den, som bifaller Utskottets förslag, att tullfrihet må ega rum för
Apotheksvaror, ej specificerade, äfven då de för vetenskapliga behof af
vetenskapsmän införas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, kommer en sådan tullfrihet icke att medgifvas.
I sammanhang med den för Apotheksvaror, ej specificerade, sålunda
föreslagna införselsfrihet för vetenskapliga behof, hade Utskottet tillstyrkt,
att en sådan frihet endast måtte tillgodonjutas efter Sundhets
-
Apotheks
varor.
16
Bevillning!-Utskottets Memorial, N:o 23.
Arsenik.
Askar och dosor,
Etuis
med tillbehör
m. fl.
kollegii, Vetenskaps-akademiens eller vederbörande Universilets-lakultels
hörande.
Men då detta förslag, som afsåg beredande af kontroll mot missbruk
af tullfriheten, endast blifvit utaf två Stånd, Preste- och Bondestånder.
j gilladt, hvaremot Borgare-ståndet underkänt samma förslag samt
Ridderskapet och Adeln, i följd af dess ogillande utaf den ifrågasatte
tullfriheten, icke om kontrollen mot missbruket deraf meddelat yttrande,
lärer frågan om det föreslagna tillägget böra förfalla.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden hafva godkänt
Utskottets i sammanhang med frågan om artikeln Arsenik gjorda
förslag, att Rikets Ständer måtte i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t
anhålla om utfärdande af författning, innebärande mera tryggande kontroller,
än hittills gällande, emot missbruk vid försäljning och spridande
af arsenik och andra gifter.
Borgare-ståndet åter har ogillat delta förslag; men då frågan icke
afser bevillningens belopp,
lärer förslaget, af 3 Riks-stånd godkändt, böra såsom Rikets
Ständers beslut anses.
Uti betänkandet N:o 13, föreslog Utskottet, att ej mindre artiklarne
askar och dosor, etuis med tillbehör, mattor af strå eiler rötter, redskap
och machinerier, ej specificerade och siktar, hvilka nu, i taxan under
serskilda rubriker upptagna, äro åsatte införsels-afgift af 25 proc. å värdet,
än äfven med införsels-tull till 33^ proc. belagde och likaledes serskildt
i taxan rubricerade artiklarne fjedrar, andra, ej specificerade, än
urfjedrar, flaskfoder, gevär, korgar, korgmakare-arbeten, lackerade arbeten,
ej specificerade, ljuskronor, nät, speglar och lampetler samt urband och
urkedjor måtte ur kontexten uteslutas och i noten hänvisas till slöjdevaror,
ej specificerade, äfvensom alt urfjedrar, som nu på .40 r:dr tullvärde
draga 4 r:dr tull skålpundet, måtte hänvisas till delar af ur, ej specificerade.
Då, på sätt här ofvan är omförmäldt, Utskottet derjemte tillstyrkt
att införselslullen å ej specificerade slöjdvaror skulle bestämmas till 25
proc.
Bevillning!-Utskottets Memorial, N:o 23.
17
proc. af värdet, afsåg förslaget med nyss omförmälda, samma tullprocent
ledan underkastade artiklars hänvisning till slöjdevaror, ingen annan förändring
än i formen för taxan; och som endast 2 Stånd, Borgareoch
Bonde-stånden gillat Utskottets förslag, men Ridderskapet och Adeln
samt Preste-stålidet vidhlifvit nu gällande taxa,
lärer förslaget i fråga om artiklarne askar och dosor, etuis med
tillbehör, mattor af strå eller rötter, redskap och machinerier, ej
specificerade, samt siktar böra förfalla och nu gällande taxa i
i afseende derå förblifva oförändrad.
Beträffande åter de af ofvannämnde artiklar som nu draga 33f procents
tull, med undantag af artikeln gevär, hvarom Utskottet vill serskildt
yttra sig, så hafva Borgare- och Bonde-stånden äfven derutinnan antagit
Utskottets ofvanberörde förslag, hvilket åter af Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet blifvit ogilladt.
På samma grund, som här förut i afsende å artikeln puder blifvit anförd,
lärer, så vidt införsels-tullen å ej specificerade slöjdvaror hlifver
bibehållen vid 33j proc. af värdet,
Utskottets förslag angående de nu ifrågavarande artiklarne höra
förfalla.
Hvaremot frågan, derest införsels-tullen å slöjdevaror, ej specificerade,
nedsättes till 25 proc. af värdet, och Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet,
för sådant fall, icke frånträda sina från Utskottets förslag skiljaktiga
beslut, måste blifva föremål för omröstning; i hvilket hänseende Utskottet
föreslår följande voterings-proposition;
14:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att utesluta ur sjelfva taxan och
i noten till ej specificerade slöjde-varor hänvisa artiklarne fjedrar, andra,
ej specificerade, än urfjedrar, flaskfoder, oberäknadt våtvarorna, korgar,
af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen, korgmakeriarbeten,
ej specificerade, lackerade arbeten, ej specificerade, lampor af
sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen, ljuskronor af
Bih. lill B. St. Brot. 1847 * 1848. 5 Sami. 1 Afd. 14 Höft.
3
18
lievillnings- Vis kottets Memorial, A': o 23.
Gevär.
sammansätta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen eller delar deraf,
nät af alla namn och slag, speglar och lampetter samt urband och urkedjor
af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen, röstar
Jet',
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, komma alla dessa artiklar att i taxan qvarstå, med införselstull
af 33*. procent å varuvärdet.
Den i gällande taxa med införsels-tull af 33^ procent å värdet upptagna
rubriken ”Gevär, alla slag, eller delar deraf,” bade, såsom otvannämndt
är, Utskottet jemväl föreslagit till upptagande i noten med hänvisning till
slöjdevaror, ej specificerade; hvilket förslag Ridder skåpet och Adeln samt
Preste-ståndet ogillat, men Bonde-stundet godkänt.
Borgare-ståndet åter har beslutat, att en rubrik Gevärj alla slag,
skulle i sjelfva taxan upptagas med 25 procents tull å värdet, och att
hänvisningen deraf lill slöjdevaror skulle, såsom not, försvinna; hvaraf, och
då Borgare-ståndet i öfrigt godkänt Kongl. Majlis förslag, som i noten
lemnade hänvisning till slöjdevaror, för så väl ”Gevär, alla slag”, som delar
deraf”, synes följa , att Borgare-ståndet ansett delar af Gevär böra i
noten qvarstå med nämnde hänvisning, helst annat beslut i afseende å
gevärsdelar icke blifvit fattadt.
Då emedlertid 3 Stånd äro ense derom att rubriken ”Gevär, aila
slag, eller delar deraf” till sin lydelse bör förblifva oförändrad, och Borgare-ståndet
deslo mindre må antagas haft för afsigt att å de fullfärdiga
gevären och serskilda delar deraf sätta olika tull, som Borgare-ståndet å
slöjdevaror, ej specificerade, dit delar af gevär skolat hänvisas, bestämt samma
tull-procent, som å sjelfva gevären, samt skiljaktigheten emellan Borgare-
och de öfriga Ståndens beslut, angående rubrikens lydelse, följaktligen
icke afser tullafgiftens belopp,
lärer sjelfva rubriken, sådan den nu lyder, böra förblifva oförändrad.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden sammanstämma
åter deri, att nämnde rubrik bör i sjelfva taxan qvarstå och Bondeståndets
derifrån afvikande beslut angår endast formen för taxans uppställning;
hvadan
Bevillnings-Utslcottels Memorial, A’:o 33.
19
rubriken gevär, alla slag, eller delar deraf, torde, i öfverensstämmelse
med 3 Slånds beslut, böra i sjelfva taxan bibehållas.
Beträffande åter den tull-procent, som å gevär bör bestämmas, så och
enär Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet äfven derutinnan vidblifvit
nu gällande taxa samt Bonde-ståndet, genom beslutet att hänvisa
gevär till slöjdevaror, ej specificerade, hvarå Bonde-ståndet bibehållit 33^
procents tull, icke eller gjort ändring i den nu å Gevär stadgade tullafgift
hemställer ULskottet, att Burgare-ständet ville, med frånträdande af
sin skiljaktighet härutinnan, instämma i de öfriga Riks-ståndens sammanstämmande
beslut. I annat fall blifver omröstning nödig, och torde propositionen
dertill böra lyda sålunda:
15:o
Den, som vill, att, på sätt 3 Stånd beslutat, införsels-tullen å Gevär,
alla slag, eller delar deraf, skall bibehållas vid 33t proc. af varuvärdet,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, kommer införsels-tullen å denna artikel att bestämmas till
25 proc. af värdet.
I öfverensstämmelse med Utskottets omförmälda tillstyrkande hafva Borgare-
och Bonde-stånden beslutat, alt urfjedrar, som nu på 4-0 r:dr värde
p:r skålpund draga 4 r:dr eller 10 procents införsels-tull, skola uteslutas
ur kontexten och i noten hänvisas till delar af ur, ej specificerade,
hvilka åter äro åsatte en till 5 proc. af värdet uppgående införsels-tull;
hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet äfven i detta hänseende
bibehållit gällande taxa oförändrad.
Frågan härom inverkar på tull-afgiftens belopp och måtte alltså, derest
icke Ridderskapet och Adeln samt Pr este-ståndet frånträda sin skiljaktiga
mening, afgöras genom omröstning, enligt följande proposition:
16:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt ur kontexten utesluta urfjedrar
och i noten hänvisa denna artikel till delar af ur, ej specificerade, röstar
Fjedrar,
20
Bevillnings-utskottets Memorial, N:o 23.
Gipsarbeten,
ej specificerade.
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, komma urfjädrar att i sjelfva taxan qvarstå med 4 r:dr införselstull
per skålpund.
Utskottets förslag att å Gips-arbeten, ej specificerade, som nu förtullas
ad valorem med 33^ procents införsels-afgift, bestämma förtullning efter
vigt och med tullvärde af 1 r:dr sätta 12 sk. införsels-tull per skålpund,
har Bonde-ståndet godkändt. Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet
hafva vidblifvit gällande bestämmelse; b varemot Borgare-ståndet beslutat,
att ifrågavarande artikel skall i noten hänvisas till ej specificerade
slöjdvaror.
Förstbemälde 3;ne Riks-stånd sammanstämma deri, att artikeln skall i
sjelfva taxan och icke i noten upptagas; och Ridderskcipets och Adelns,
Preste- och Borgare-ståndens beslut äro åter öfverensstämmande i fråga
om artikelns förtullning ad valorem.
Då dessa frågor i och för sig icke inverka på bevillningens
belopp,
lärer alltså vid 3 Stånds beslut derutinnan böra förblifva.
I fråga om sjelfva tullafgiften öfverensstämma Borgare- och Bondeståndens
beslut med Utskottets förslag, att denna bör blifva 25 procent,
då deremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet vidblifvit 33^
procents tull. Skulle sistbemälde två Riks-stånd icke vilja frånträda denna
skiljaktighet, föranledes deraf votering enligt följande proposition:
17:o
Den, som vill, att införselstullen å Gipsarbeten ej specificerade, skall
bestämmas till 25 procent af värdet, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, antages 33^ procents införselstull å denna artikel.
Bevillnings-utskottels Memorial, N:o 23.
21
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden hafva gillat Masker.
Utskottets förslag att Masker måtte vid gällande 4 sk. införselstull per
stycke bibehållas; hvarifrån Borgare-ståndet fattat det skiljaktiga beslut
att masker skulle i noten hänvisas till ej specificerade slöjdevaror.
Såsom förut är upplyst, har Borgare-ståndet å slöjdevaror, ej specificerade,
bestämt införselstullen till 25 procent å värdet; och som detta
är lika tullprocent med den å masker af öfriga Riks-stånden bestämda,
samt Borgare-ståndets skiljaktighet vid sådant förhållande icke kan antagas
röra tullafgiftens belopp, men det formella af frågan genom 3 Stånds
sammanstämmande beslut måste anses afgjordt i öfverensstämmelse med
Utskottets förslag,
lärer vid detta förslag i dess helhet böra förblifva.
För Skrubblor, som nu äro indelade i ”öfver &r”, med 20 sk. in- Skrubblor.
förselstull, och ”andra slag”, med 9 sk. införselstull per stycke, hade Ut
skottet
tillstyrkt den förändring, att skrubblor skulle i noten hänvisas
till kardor och kardläder.
Detta förslag har Bonde-stundet antagit. Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet hafva vidblifvit gällande bestämmelser; Borgareståndet
åter beslutat, att Skrubblor skola i noten hänvisas till ej specificerade
Slöjdevaror.
"Vid sådant förhållande anser Utskottet sig böra tillstyrka Borgareoch
Bonde-ständen att frånträda sina sins emellan och från öfriga Ståndens
skiljaktiga beslut och angående Skrubblor bibehålla nu gällande bestämmelser.
I annat fall lära omröstningar böra anställas öfver följande
propositioner:
a) om kontra-propositionen vid hufvudsakliga voteringen:
18:o
Den, som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående
artikeln Skrubblor, antager Borgareståndets beslut, att denna artikel
i noten hänvisas till slöjdevaror, ej specificerade, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
Vinner nej, antages till kontra-proposition Bonde-ståndets beslut,
att Skrubblor i noten hänvisas till kardor och kardläder.
b) i hufvudsaken:
19:o
Den, som vid, att Skrubblor skola vid nu gällande bestämmelser
bibehållas, nemligen de ”öfver 20 sk. införselstull och ”andra slag,”
9 sk. införsels-afgift per stycke, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, antages (Irsta alternativet) Borgare-ståndets beslut.
(2:dra alternativet) Bonde-ståndets beslut.
Assa foetida. Såsom Utskottet föreslagit, hafva Borgare- och Bonde-stånden be
slutat,
att å Assa foetida nedsätta införselstullen från 4 till 3 sk. skålpundet;
hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet bibehållit
gällande tullbestämmelser derå.
För den händelse att sistbemälde två Riks-stånd icke frånträda sitt
skiljaktiga beslut, föreslår Utskottet, för den blifvande omröstningen, följande
proposition:
20:o
Den, sorn' bifaller Utskottets förslag, att å Assa foetida nedsätta införselstullen
lill 3 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, kommer gällande införselstull, 4 sk. per skålpund, alt
bihehållas.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
23
Borgare- och Bonde-ständen hafva godkänt Utskottets Iförslag att
sammanföra de under hufvud-rubriken Balsam nu specificerade slag, nemligen
”Copaive”-, med 6 sk, ”Mecka”-, med 1 r:dr 12 sk., ”Peruviansk och
Tolu-”, med 15 sk. införselstull per skålpund, samt ”annan nativ” med införselstull
af 10 procent å värdet uti en rubrik Balsam, Copaive-, Peruviansk
och annan nativ med 6 sk. införselstull skålpundet; hvilket förslag Ridderskapet
och Adeln samt P reste-ståndet deremot, under vidblifvande af
gällande bestämmelser, ogillat.
Utskottet hemställer till sistbemälda två Riks-stånd, att de måtte
frånträda sitt skiljaktiga beslut cch instämma i Utskottets förslag. 1 annat
fall blifver omröstning nödig öfver följande proposition:
21:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att sammanföra de med olika införselsafgifter
belagde slag Balsam under en rubrik: Balsam, Copaive-, Peruviansk
och annan nativ, ocb derå bestämma införsels-afgiften till 6 sk.
skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, bibehållas nu gällande införsel-afgifter å Balsam, nemligen
Copaive- 6 sk., Mecka-, 1 r:dr 12 sk., Peruviansk och Tolu- 15 sk.,
allt per skålpund, samt annan nativ, 10 r:dr på 100 r:drs varuvärde.
För Band, som nu äro indelade i ”Sammets-” med 2 r:dr 24 sk.,
”Siden-” med 5 r:dr, halfsiden- med 2 r:dr 24 sk., och Bomulls-, Ylleoch
Linne-band. med 1 r:dr införselstull per skålpund, hade Utskottet
tillstyrkt att Sammets-, Siden- och Halfsiden-band måtte förtullas lika
med väfnader af samma ämne, och att bomulls-, ylle- och linne-band
måtte under rubriken andra slag åsättas 24 sk. införselstull skålpundet.
Detta förslag hafva Borgare- och Bonde-ständen godkänt, men
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, under vidblifvande af gällande
bestämmelser, ogillat.
Balsam.
Band.
24
Bevillmngs-utskoltets Memorial) JV;o 23.
Då Utskottet afgal sitt förslag om förändringen i afseende å Sammets-,
Siden- och Halfsiden-band, var det under förutsättning att alla
väfnader af samma ämnen skulle blifva lofgifna till införsel.
INu liar, såsom Utskottet vid artikeln väfnader närmare skall utreda,
endast två Stånd gillat förslaget om upphäfvande af gällande införsels-förbud
å väfnader, men de öfriga två Stånd bibehållit dessa förbud;
oell då således gällande stadganden i fråga om förbuden lära förblifva
oförändrade, samt Utskottets förslag angående Sammets-, Siden- och Halfsiden-band
följaktligen skulle föranleda dertill, att vissa slag band, som
nu äro till införsel tillåtna, blefve förbudna, anser Utskottet sig nödsakadt
frånträda sitt förslag, angående Sammets-, Siden- och lialfsiden-band, och
tillstyrka,
att Borgare- och Bonde-stånden behagade, med frånträdande af
sina beslut, förena sig med de begge andra Stånden om vidblifvande
af gällande bestämmelser för nämnde slag band.
Beträffande åter Bomulls-, Ylle-, och Linne-band, så och då den
derför af Utskoltet föreslagna förändrade rubrik andra slag till sin omfattning
är vidsträcktare än gällande bestämmelser, lärer, derest Ridderskapet
och Adeln samt Preste-ståndet icke frånträda sin skiljaktiga mening,
omröstning angående såväl rubrik, sorn tullsats för denna artikel
böra anställas, enligt följande proposition:
22: o
Den, som bifaller Utskottets förslag alt, med förändring af rubriken
Bomulls-, Ylle- och Linne-band till andra slagj nedsätta införselstullen
derå från 1 r:dr till 24 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner nej, förblifva gällande bestämmelser härutinnan oförändrade.
Bark, Ek- Å Ekbark bade Utskottet föreslagit nedsättning af utförselstullen
till 16 sk. tunnan, hvilket förslag Borgare- och Bonde-stånden antagit;
hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet vidblifvit nu gällande
bestämmelse af 24 sk. utförselstull per tunna.
Derest
Bevillnings- Utskottets Memorial. N:o 23.
25
Derest denna skiljaktighet icke af Ridderskapet ock Adeln samt
Presle-ståndet frånträdes, lärer frågan böra blifva föremål för omröstning,
enligt denna proposition:
23:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Ekbark bestämma 16 sk.
utförsels-tull per tunna, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålies nu gällande 24 sk. utförsels-tull tunnan.
Sorn Borgare- och Bonde-stånden gillat Utskottets förslag, att å
Beck , ehvad det införes i tunnor eller barkar, sätta 10 sk. införsels-tull
per lispund , men Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet bibehållit
gällande bestämmelser derå, torde, derest sistbemälda två Riks-stånd icke
frånträda denna skiljaktighet, omröstning böra anställas öfver följande proposition
:
24: o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Beck, utan alseende å de
kärl, hvari det inkommer, bestämma 10 sk. införsels-tull lispundet, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej',
vinner Nej, varda gällande bestämmelser för Beck, i tunnor 5 r:dr införsels-tull
per tunna , och i barkar 4 r:dr införsels-tull per skeppund, bibehållna.
lieck.
Bih. lill B. St. Brot. 1847 & 1848. S Sami. 1 Afd. 14 Haft.
4
2(5
Sevillnings-Utskottets Memorial, N:o ZS.
eck-olja.
Ben.
För Beck-olja, som nu är åsatt 2 r:drs införsels-tull på 48 kannor,
hafva Borgare- och Bonde-stånden antagit Utskottets förslag till 5 sk. införsels-tull
per lispund; men Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet
hafva ogillat detta förslag och vidblifvit nu gällande bestämmelser; hvadan
Utskottet, för det lall, att Piidderskapet och Adeln samt Preste-ståndet
icke frånträda sitt skiljaktiga beslut, föreslår lill omröstning en så lydande
proposition:
25:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Beck-olja må åsättas 5 sk.
införsels-tull per lispund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej , kommer beck-olja att fortfarande draga 2 rd:r införsels-tull
för 48 kannor.
Borgare- och Bonde-stånden hafva godkänt Utskottets förslag, atta
arbetadt Elfenben nedsätta införsels-tullen till 1 r:dr skålpundet, men
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet deremot bibehållit gällande
taxa i denna del oförändrad; Och lärer, derest sistbemälda två Riks-stånd
icke vilja, med frånträdande af sitt beslut, instämma i de öfriga Ståndens,
omröstning blifva nödig; för hvilket ändamål Utskottet föreslår följande
proposition:
26:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Elfenben , arbetadt, bestämma
1 r:dr införsels-afgift per skålpund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålies å denna artikel nu gällande införsels-tull 1 r:dr 24
sk. skålpundet.
Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 23. 27
Jemte Utskottets förslag hafva Ridder skåpet och Adelil_, Preste- och
Bonde-stånden å Ben, oarbelade, krossade samt förmalde eller s. k. benmjöl
bestämt 5 sk. utförsels-tull per lispund; hvaremot Borgare-ståndet å
denna artikel antagit 3 sk. utförsels-tull.
Om denna skiljaktighet af Borgare-ståndet icke frånträdes, torde
omröstning böra ega rum, enligt en så lydande proposition:
27:o
Den , som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att å
Ben, oarbetade, krossade samt förmalda eller s. k. benmjöl bestämma 5
sk. utförsels-tull per lispund, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bestämmes utförsels-tullen å denna artikel till 3 sk. lispundet.
De af Utskottet i Betänkandet N:o 13 sidorna 16 och 17 föreslagna
tullnedsättningar och redaktions-förändringar, i afseende å Bensvart,
benkol eller bister m. fl. rå- och berednings-ämnen för näringarna och
konstfliten har Bonde-ståndet till alla delar godkänt; äfvensom Borgareståndet
deri icke beslutat annan förändring, än att införsels-tullen å Spansk
gröna samt andra slag, ej specificerade, färger och färgnings-ämnen skulle
ytterligare nedsättas till 2 sk. skålpundet; och å stål, alla slag, bestämmas
till 2 r:dr per 100 skålpund stapelstads-vigt; hvaremot Ridderskapet och
Adeln samt Preste-ståndet å alla dessa artiklar bibehållit nu gällande bestämmelser.
I följd häraf, och derest Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden
icke skulle vilja frånträda sina på nyssnämnda sätt skiljaktiga
beslut och instämma i Utskottets förslag, mäste omröstningar ega rum,
i hvilket, hänseende Utskottet föreslår följande voterings-propositioner till
och med den 79:de:
28:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Bensvart, benkol eller
bister bestämma 8 sk. införsels-tull per lispund, röstar
Ja;
Besvart, benkol
eller bister
m. fi. räoch
berednings-ämnen
för näringarne.
Benstart.
Blyettz.
Blysocker.
Bok-ock Köp
parstickssvSrta.
Borax.
28 Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 23.
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, bibehålies nu gällande införsels-tull derå, 10 sk. lispundet.
29:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Blyertz nedsätta gällande
införsels-afgift 24 sk. till 20 sk. lispundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, varder gällande införsels-afgift bibehållen.
30:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsels-tullen å Blysocker
nedsättes från 2 sk. till 1 sk. 6 rst. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej, förblifvet- gällande införsels-tull oförändrad.
31:o
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Bok- och Kopparstickssvärta
sätta 3 sk. införsels-tull per skålpund, röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar Nej ;
vinner Nej, bibehålies nu gällande tullafgift, 4 sk. skålpundet.
32:o
Den, som, lika med Utskottet, anser införsels-tullen å Borax böra
nedsättas från 2 sk. 6 rst. till 2 sk. skålpundet, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar Nej;
vinner nej, förblifver gällande tullafgift å Borax oförändrad.
