# ID: svediakorp-gov2177
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 50,416
# sentences: 1,376
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats-TJt skottets Utlåtande, V.-o 3)2.
25
afl.vingas jorden, nedsättas. Det fordras måhända mansåldrar,innan det märkes,
men sorn staters lefnad icke är inskränkt till någon tid, måste man,
när man skall bevaka statens rätt, ej lemna äfven en aflägsen framtid ur sigte.
Såsom ett exempel å den bär antydda förändring, må erinras, atti England,
der sedan Drottning Elisabeths tid det gångbara myntets metalliska värde
icke undergått någon förändring, likväl kronans i penningar bestämda döma
ni ala fg i flor, (motsvarande vår ordinarie ränta), hvilka den tiden utgjorde
etr betydande del af dess inkomster, nu nedsjunkit till en obetydlighet.
Derjemte förekommer hos oss farhågan för en annan slags nedsättning
i penningevärdet, som kan verka både hastigare och starkare, nemligen en
rubbning i det gångbara myntets metalliska värde. Jag för egen del eger
visserligen det hopp, alt med närvarande tids allt mer och mer stigande insigt,
i hvilken grad orubbadt bibehållande af en gång faststäldt myntvärde
utgör vilkoret för tryggande af all rätt, af industriens utveckling samt för
statens sanna intresse och huru ett noggrant bemödande å denna sida att
bokstafligen uppfylla gamla förbindelser skall gifva den en kredit, som i behofvets
stund bereder tillgångar på i verkligheten vida lindrigare vilkor, än
genom sedelemissioner, att, säger jag, med denna insigt man ej mera bör befara
de myntförsämringar, sorn kunde förlåtas våra mindre insigtsfulia
fäder. Men jag kan icke förundra mig öfver att i vårt land, med så många
och färska exempel å dessa myntförsämringar, och af ännu svidande minnen
af deras verkan till enskildt lidande, farhågor för en ny myntförsämring
ännu finnas; jag tror, att de fordra undseende och jag skulle anse det högst
betänkligt att, vid förnyandet af en dylik myntförsämring, fästa premier för
mäktiga intressen.
Utskottet har visserligen sökt ett botemedel mot dessa farhågor i de nya
penningeräntornas bestämmande i silfver, men ehuru välment detta förslag än
varit, tror jag icke, att det kan uppfylla ändamålet, men tvärtom sjelf medföra
uya betänkligheter. Om i en framtid än en gång inom vårt land ett sedelmynt
skulle utgifvas, som icke blefve inlöst med bestämd metallisk valuta,
så komme troligen, liksom alla förutgående gånger, samma magt, som framkallat
detta beslut, att befalla detta mynts emottagande i uppbörden af kronans
räntor, lika med silfver. Man erinre sig, att vid de fordna myntförsämringarne
har man aldrig erkänt, troligen ej ens afsett en nedsättning af
det gångbara myntets värde. Man har endast för någon tid medgifvit inställande
af sedelmyntets inlösen med de metalliska mynt, hvarpå det lydde,
men denna tid har vanligen blifvit så lång, att uppkomne nya rigtiga in
Bih.
till R. St. Prot. i84l 1^4^j 4 Sami. 1 Afd i Band. $8 Haft. 4
26
Stats-Utskollets Utlåtande, N;o 3/2.
tressen tvungit statsmagterne att slutligen de jure erkänna den myntförsämring,
som redan de facto länge förefunnits. Ända ifrån Konung Carl IX:s tid
uppfördes våra kronoräntor och de Liand dem innefattade penningeräntor i
daler silf ver mynt. Detta hindrade icke, att de först fmgo lösas med daler
kopparmynt, efter ett förhållande, som icke alltid var detsamma, som hegge
mynten i verkligt värde egde till hvarandra, och sedan med Sedlar, utställda
i sistnämnda mynt, hvilka förlorat 50, någon gång 66 \ procent af dera#
värde. 1776 bestämde Konung Gustaf III räntornas förvandling i r:dr specie,
hvilket är liktydigt med r:dr silfver. Hindrade detta, att de sedermera
lingö, r:dr för r:dr betalas], först på 1790-talet med riksgäldssedlar, och sedermera
med försämrade bankosedlar?
Deremot har detta Utskottets förslag den stora olägenheten att sjelf antyda
ett misstroende hos rikets lagstiftande magt till myntvärdets bestånd,
hvilket icke kunde undgå att öka förut befintliga farhågor.
Men om sålunda, i afseende på statens intresse, stora betänkligheter för
hela kronoräntans bestämmande i penningar möta, när man afser en a flagenare
framtid, möta andra å väntegifvarens sida, då man betraktar den närmare.
D,e sistförflutna åren hafva visserligen framvisat högt stigne span må Ispris,
men de hafva varit föranledda af så utomordentliga händelser, att dessas
återkomst högst sällan kan vara att återförvänta. Samtidigt med stor brist
på födoämnen i vestra Europas begge folkrikaste länder, inträffade en
oförutsedd brist just i de Östersjöhamnar, hvarifrån vestra Europa vanligen
hemtar sina mesta spanmålsbehof. Dylika sammanträffande händelser måste
alltid blifva sälsynta. Deremot då Sverige under de sista 20 å 30 åren, ifrån
att vara ett spanmålsköpande land, blifvit ett spanmålsutförande, med undantag
endast för svårare missväxtår, och, på sätt våra in- och utförselstabeller utvisa,
öfverskottet till utförsel med hvarje årtionde starkt tilltager, så måste väva
spanmålspriser komma att rätta sig efter dem å den stora vcrldsmarknaden,
der vi mäste uthärda täflan af andra spanmålsutförande nationer, samt sålunda
troligen i medeltal af goda och dåliga skördar komma att understiga medeltalet
under de tider, då våra priser voro mera oberoende af den utländska marknaden
och efter hvilka kommitterade verkställt sin ränteförvandling.
Det andra, af Kongl. Maj:t förordade, alternativet, införandet af den så
kallade skatteriksdalern, som skulle bestämmas till ungefär ? i spanmål och J
i smör, har visserligen den stora förtjensten, att de begge valda artiklarne utgöra
de begge hufvudprodukterne af Svenska jorden, och sålunda äro den iiaturligaste
mätaren af dess räntor. Men deremot möter den betänklighet, att
de nu bestående förhållandena komme att högst betydligt rubbas genom al
-
Stats-Utskotlets Utlåtande, No 3n.
27
ia andra räntepersedlars förvandling i dessa efter ett för hela riket nära lika
förhållande. En vid kommitterades utlåtande bifogad reservation, som sökt
visa, huru på detta sätt, örn systemet tillämpats för de sistförflutna åren, för
2me namngifna hemman en verklig ränteförhöjning skulle uppkommit, har
troligen uppskrämt räntegif värne, ehuru reservanten förgätit, att det af honom
uppgifna exempel var ett tillfälligt förhållande, som lika lätt en annan gång
kunde blifva alldeles motsatt, och sorn lika lätt kunde blifva följden af den
utål’ honom uteslutande förordade förvandlingen till penningar.
Dock kan det icke nekas vara ett vigtigt och önskvärdt föremål vid den
förestående ränteförvandlingen, förekommande ömsesidiga farhågor för förluster,
att så litet som möjligt behöfva rubba närvarande förhållanden, och att
för förvandlingen af de räntepersedlar, som skola indragas, söka upp en räntepersedel,
som erfarenheten visat vara minst underkastad förändringar i pris.
En sådan finnes i så kallade dränge-dags verken, (hvilka redan i värde utgöra
10 procent af rikets hela ränta och, om man tillägger Ökedagsverkena, öfver 19 5).
På sätt de af komrnitterade lemnade sammandrag utvisa, hafva under de 20 åren
1824—184.3, markegångsprisen å dränge-dagsverken i allmänhet föga omvexlat. I
stora Kopparbergs län voro de alla åren oförändrade. Samma förhållande inträffade
under 18 år efter hvarandra i Yester-xrorrland, under 17 år i Kalmar
läns Småländska andel o. s. v. Efter sannolikhet finnes mera utseende, att de
i framtiden skola falla, än stiga, då en i större förhållande stigande tillökning
i den delen af folkmängden, som måste söka arbete (bakstugusittare o.
s. v.), än af efterfrågan å detta i tidernas längd låter befara en ned tryckning
af arbetspriset. Således visar sig vid valet af denna räntepersedel en sannolik
framtida fördel för räntegif varén, motsvarad å statens sida genom fördelen
att vinna trygghet mot den större osäkerhet, en förvandling i penningar
kunde medföra.
Äfven med bibehållande af skatteriksdalers-systemet, kunde en mindre
rubbning af varande förhållanden vinnas, om man för hvarje län, eller, der
betydligt olika förhållanden inom dessa förekomma, hvarje sådant distrikt serskildt,
efter de lokala förhållandena valde de räntepersedlar, hvaraf nya räntan
skulle sammansättas. Dock skulle äfven härvid i de orter, der persedlarnes
förhållanden till hvarandra, serdeles inom jordeboksräntan, betydligt omvexla
emellan olika hemman, stundom inom samma by, en icke obetydlig
rubbning i beståndande förhållanden uppkomma, ehuru vida mindre än efter
kommitterades förslag. Detta afhjelptes, om man bibehöll hufvudpersedlarne,
span mål, smör och dagsverken oförändrade, (dock så att ökedagsverken forvttudlades
till dränge-), medgifvande, att i de orter, der någon af dessa föga
28
Slals-Uiskollets Utlåtandet N.o 3/2..
förekom, i stället någon annan ortens hufvudränta finge väljas, samt förvandlade
alla öfriga persedlar till dagsverken. Härvid vanns äfven, att i gamla
Vesterbotten, der redan för 100 år tillbaka genom frivillig öfverenskommelse
en ränteförvandling egt ruin, någon förändring icke belxöfdes.. Och om än på
detta sätt förenklingen i kronans räkenskaper icke blefve alldeles så stor, som
genom antagandet af skatteriksdalers-systemet, blefve den dock tillräcklig,, för
alt i högst betydlig mån både nedsätta arbetet och underlätta öfversigtenroch
den skulle ytterligare ökas, om man förvandlade inom hvarje län eller distrikt
de olika spanmålsslagen till tunnor spanmål, sammansatta efter ett bestämdt
förhållande till hvarandra, hvilket borde kunna finna så mycket mindre betänkligheter,
sorn priserna å de olika spanmålsslagen vanligen stå i någorlunda
förhållande till hvarandra.
Jag bifogar här nedanföre 2:ne alternativa förslager till 3:dje §, uppgjorda,
det ena med bibehållande af skatteriksdalern, det andra med bibehållande
af liufvudräntorna hufvudsakligen oförändrade, dock utan någou förkärlek
för mina redaktioner, hvilka endast afse att framkalla möjligen bättre.
— En allmän grundsats, jag härvid ansett böra iakttagas, är, att Ständerne i
sådana frågor endast böra stadga allmänna grunder, lemnande rätltigheten till
nödiga jemkningar åt Kongl. Maj:t.
Beträffande sättet att bereda de ränte- och tionde-gifvare, hvilkas räntor
och tionde hittills varit tilldelda arméen, offentliga verk och inrättningar samt
fromma stiftelser m. fl., befrielse från den levererings-skyldighet in, natura,
de nu äro underkastade, godkänner jag i allmänhet, hvad Utskottet i 20:de,
23:dje och 26:te §§ föreslagit, dock med uttryckligt vilkor af det förbehåll om
framtida billig ersättning för den förlust i påräknad inkomst, som, härigenom
kan uppkomma, för hvilket nedanföre närmare skall redogöras. Dock anser
jag nödigt, att vid 23:dje § fogas ett tillägg, uttryckligen bestämmande,
att under de indragna indelta anslagen icke inberäknas donerade (t. ex. de
af Konung Gustaf II Adolf till Upsala akademi och Vadstena krigsmanshus).
I Utskottet har visserligen afsigtcn förklarats hafva varit sådan, men ett bestämdt
uttalande deraf torde icke finnas öfverflödigt.
För den här ofvan antydda ersättningen för den hittills egande optionsrätt,
hvilken skulle försvinna, linner jag följande skäl tala:
1:0 Grundade på rätt:
för rusthållare i och för de augments-räntor, hvilka icke utgå af hemman,
som de sjelfva innehafva, äfvensom för alla andra hemmansinnehafvare,
för hvilka dylika räntor mot bestämda åligganden bl»f
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 3i2.
29
^it anslagna. Ett nekande af ifrågavarande ersättning skulle vara ett
förnärmande af ingångna kontrakter;
för presterskapet i afseende på de anslag och vederlag, som utgå emot
forntida afstående af vida större herrligheter, och som äro derjemte
garanterade af detta Stånds privilegier;
för fromma stiftelser och dylika inrättningar, i afseende på de föreningar,
som i äldre tider af framfarna Konungar blifvit lemnade,
sedermera både vid reduktioner och af Rikets Ständer erkända, hvarföre
de också, då 1809 års grundlag tillkom, utgingo utom stat,
och först vid 1818 års riksdag der infördes, för att vinna en allmännare
öfversigt af alla statens inkomster och utgifter;
på billighet och behof:
för indeldta arméen. Den numera, då prejerierne, efter bostalls-direktionernas
upprättande, i allmänhet upphört, lilla fördelen af optionsrätten
kan icke utan afsaknad vid indelda officerskorpsens små löner
umbäras. I allmänhet har, genom 3:dje bataljonernes tillkomst,
dennas antal ökats med hälften och dock är statens anslag nu mindre,
än i Konung Carl XI:s tid, ty de lemnade' penninge-tillskotten
mer än motsvaras af indragna boställen och tilldelningar, och derjemte
afgå nu betydliga, vid indelningsverkets tillkomst icke afsedde,
summor till ackords-amorteringsfonden m. fl. Man har visserligen
omnämnt, att i händelse af behof Rikets Ständer skola bevilja
löneförhöjningar, men en lång erfarenhet torde tillräckligt visa osäkerheten
af ett sådant hopp.
Det sätt för den af mig tillstyrkta ersättning,, hvilken finnes i
nedan upptagna förslag, torde erkännas hvila på så billiga grunder,,
att dervid icke någon ersättning kan ifrågakomma för de s. k. prejerierne,
, och att troligen i många fall derom icke alls någon fråga
torde uppstå, men genom den, anställda undersökningen har man
visat en aktning för beståndande rätt, hvilken ej annat kan än stärka
förtroendet till den ifrågavarande vigtiga reformen och undanrödja
en af de betydligaste aniedningarne till klander.
För att lätta öfversigten, huru ränte-förvandlingen skall kunna
lämpas efter varande förhållanden, bifogar jag ett sammandrag för
år 1844 af ordinarie räntans belopp länvis, till de hufvudsakiigare
pcrsedlarne och uträknad efter årets markegång.
so
Stats-Utskottets Ut låt ande > No 3i2.
I öfverensstämmelse med hvad jag ofvan yttrat, får jag för min del föreslå:
i
afseende på § 3.
usta alternativet:
att Rikets Ständer, för deras del, bifalla, hvad Kongl. Majit i afseende
på ordinarie räntans förvandling i nåder föreslagit, dock med
följande jemkningar:
1:0 att tills vidare räntan inom Stora Kopparbergs län förblifver oförändrad
;
2:0 att till Kongl. Majit öfverlemnas, att serskildt för hvarje län och
äfven inom de län, der betydliga olikheter i ränteförhållandena serskilda
distrikter emellan förekomma, serskildt för dessa distrikter
efter hvilka förhållanden skatte-riksdalern skall fördelas i följande
persedlar, spanmål, smör och dränge-dägsverken, med ledning af
deras nuvarande förhållanden lill hvarandra; kunnande dock någon af
de bägge första persedlarne i de län eller distrikter, de utgöra en
ringa del af räntan, utbytas mot någon annan, som utgör en hufvudpersedel,
och börande härvid de öfriga ränte-persedlarne betraktas
såsom voro de dagsverken.
st.dra alternativet:
att Rikets Ständer, med godkännande af hufvudgrunderne för det af
Kongl. Maj:t i nåder afgifna förslag, för deras del medgifva:
l:o att, med undantag för Stora Kopparbergs och Norrbottens län samt
Westerbottens län utom Nordmalings socken, i öfriga delar af riket
den del af ordinarie räntan, som icke nu utgöres i spanmål, mjöl,
smör och penningar, förvandlas på så sätt, att, för hvarje i jordaboken
serskildt upptaget hemman eller lägenhet, spanmåls- och smörräntan
jernnäs tili fulla kappar eller tfe, och återstoden föres till fullt
antal dagsverken, samt, för möjligen ännu qvarblifvahde öfverskott,
till penningar; börande vid förvandlingen följas det af koinmitterada
för skatteförenklingen beräknade jemnade medelmarkegångspris för åren
1824—1843; öfverlemnande Rikets Ständer till Kongl. Majit
att, om och hvar så skulle pröfvas lämpligt, kunna efter samma beräkningsgrund
förvandla de serskilda slagen spanmål och mjöl till
tunnor spanmål, att utgöras med endast korn, samt i öfriga län och
orter med råg och korn, eller råg, korn och hafra, efter del förlfåiknde
emellan dessa sädesslag^, Kongl. Majt i nåder bestämmer.
Stalt-Utskottets Utlåtande, IV.-o 3t2.
31
2:o att tills vidare räntan inom Stora Kopparbergs län förblifvser oförändrad;
3:0
att inom Westerbottens län utom Nordmalings sool:en och Norrbottens
län ingen annan förändring vidtages, än att det i hvarfa
mantals ränta ingående | # smör, hvarmed smör-räntan öfverst piter
2 | 1#, förvandlas till 8 runstycken banko, hvarigenom räntan
för hvarje mantal blifver 2 | tunnor, 2 ~ 1# smör och 3 i r.dr
banko i penningar. Förvandlingen kom, för bägge länen sam manni
k 11a dt, endast att röra omkring 7 ltt smör.
Att vid slutet af 23:d.je § införes följande tillägg:
Dock undantagas från denna indragning de räntor och afgifter, som utgå
af donerade hemman och lägenheter.
Att efter § 26 införes en ny § af följande lydelse:
Härjemte och då Rikets Ständer anse rättvisa och billighet fordra att, om
och i den mån allmänna stiftelser och verk, löntagare samt rusthållare och
andra, åt hvilka kronans räntor oell tionde varit anslagna, skulle genom uppsägningsrättens
upphörande förlora något i den inkomst, de bort kunna påräkna,
anhålla Rikets Ständer, att Kongl. Maj:t måtte på så sätt derom i nåder
låta anställa undersökning, att utredningar, uppgjorda för de sista 10 å~
ren, infordras från vederbörande lönings-diriektioner vid indelda arméen samt
styrelser öfver allmänna stiftelser och verk, på grund af deras räkenskaper,
otn och i så fall till hvilket ungefärligt procent-belopp -de indelda eller förbulta
räntorna och tionderne verkligen efter afdrag af erforderliga kostnader
och genom förändringen beredda besparingar inbringat något öfverskott, utöfver
hvad vederbörande efter de lösnings-grunder, som nu stadgas, skolat utgjort,
samt 1 sådant fall hos Rikets Ständer föreslå en lämplig ersättning, äfvensom
att, efter samma grunder och med tillämpning af dessa utredningar, låta beräkna
de ersättningar, som möjligen kunna ifrågakomma att föreslås för de
räntor och tionde-anslag, som omedelbart uppburits af löntagare, eller varit
för rustning eller andra allmänna onera anslagna hemman, sorn nu icke i micha
f vas af samma egare, hvilka egt att dem uppbära.
Att § 28 erhåller följande förändrade redaktion:
För deras del besluta Rikets Ständer:
att all tili statsverket utgående ränta och tionde skall lösas med penningar
efter medelpris, som bestämmes för 5 år hvarje gång, på grund af de under
de 10 förutgående åren stadgade markegångspris, hvilket medelpris lör
-
32
Slats-Ulskottets Ulla' ande} N;o 3)2.
sta gången endast bestämmes för till och med 1850, efter markegången för
åren 1836—1845, med iakttagande likväl, att vid utgörande af de räntor
och den tionde, som indelningshafvare lills vidare bibehålla, förhålles enligt
nu gällande stadganden.,”
Af herr Nordensvan , O.
”3:dje punkten.
På enahanda grunder, som de i Kongl. Maj:ts nådiga proposition anförda,
anser jag persedel-räntornas förvandling till en för framtiden bestämd
och stående penninge-ränta icke förenlig med statsverkets nu genom lag fastställda
rätt och det allmännas sauna fördelar, men väl en förenkling af dem
kunna tillvägabringas, sorn, jemte det den försäkrar staten om dess nu egande
förmån att för en del af sina inkomster vara oberoende af med tiden
vexlande varuvärden, icke skulle medföra forde skattskyldige större lunga, äu
sorn nu är en följd af de dem åliggande ränte-skyldigheter.
Skatteregleriugs-kommitlen har i detta afseende föreslagit, att de uti hemmanens
grundskatt ingående persedlar oell dagsverken skulle förvandlas till
endast tvenne slags persedlar, nemligen spannemåi och smör. Med skäl kan
emot detta förslag anmärkas det af erfarenheten styrkta förhållandet, att de
serskilda persedlarnes värde hittills förändrats uti mycket olika proportion,
och att man således hade anledning att befara, det lösningspriset för de nya
ränte-persedlarne i framtiden komme att blifva olika med de nu utgående
räntebeloppen. Deremot är ostridigt, att denna möjlighet aflägsnas desto mer,
ju flere af de gamla hufvudpersedlarne bibehållas oförändrade, då stigandet
eller fallandet af priset på några af dem kunde, i fråga om hela räntebeloppet,
motvägas af ett motsatt förhållande i afseende å andra.
Man finner, vid en öfverblick på de persedlar, som för närvande ingå i
nndervisningarne och grundskatterne, att spannemåi, ladugårds-produkter och
dagsverken utgöra större delen af räntornas totalbelopp, och att den öfriga,
jemförelsevis ringa delen är bestämd dels i penningar, dels i åtskilliga småpersedlar,
hvilka, till antalet många och olikartade, men hvarje för sig till
belopp och värde ringa, företrädesvis göra debiteringen efter markegångsprisen
invecklad och mödosam. Jemnförelsen af mai kegångs-taxorna för en
mängd af år visar likväl, att någon anmärkningsvärd fluktuation i dessa småpersedlars
pris icke egt rum. Utgående i penningar, kunna de derföre redan
nu betraktas såsom en stående, knappt föränderlig, penninge-ränta, och om
dessa
Slats-Ulskollets Utlåtande j IV:c 312-
33
dessa småpersedlar blefve, en gång för alla, till verkelig penninge-ränta, efter
medium af tio eller tjugu års markegångspris, förvandlade, så skulle derigenom
en väsentlig förenkling i skatteväsendet vara tillvägabragdt, som utan
några, uppmärksamhet förtjenande, rubbningar komme att afhjelpa de egentliga
anledningarne till de Öfverklagade olägenbeterne.
Förutnämnde hufvudpersediar, nemligen spannemål och större ladugårdsprodukter,
jemte dagsverken, borde deremot bibehållas, spannemålen oförändrad
till beloppet, ladugårds-produkterne reducerade till ett eller tvenne slag,
och dagsverkena reducerade till ett enda slag nemligen s. k. dränge-dagsverken.
Det har väl blifvit i afseende å detta förslag anmärkt, att, rlå den proportion,
efter hvilken ifrågavarande räntor ingå i grundskatten, på olika orter
är mycket olika, skulle ock den utaf dem bestående andel i grundskatten
blifva olika, derest och i de fall den efter markegångspris komme att utgöras,
och de skattskyldige följaktligen i olika delar af riket få vidkännas en mycket
ojemn tryckning deraf. Men, då nu fråga är, icke om nedsättning eller jemkning,
utan endast om förenkling af skatterna, torde denna invändning för
närvarande icke vara af någon vigt, synnerligen som uti detta hänseende förhållandet
emellan olika provinser och orter blefve enahanda såväl efter sorn.
före forenklings-åtgärderna. En sådan ojemn tryckning skulle dessutom äfven
for olika orter vara att förutse, derest hela grundskatten förvandlades till bestämd
penninge-ränta, emedan hvarken penninge cirkulationen eller tillfällen
till afsättning alltid och allestädes i riket äro lika lifliga, lätta och mångfaldiga.
Sistnämnde förhållande utgör ock ett af de skäl, på hvilka jag anser,
för spanriemålens inbetalning in natura, rättigheten böra räntegifvarue tillerkännas,
enligt hvad ock riksdagsmännen för Östergöthland och Småland, uppå
anförde goda grunder, yrkat. Då med sådan leverering forslingsskyldighet
nödvändigt måste följa, ligger redan deruti en borgeu, att denna rätt icke
skall begagnas, utan på grund af omständigheternas kraf; och att med utmätning
hemsöka en jordbrukare, som icke har tillräckligt penningar, men är
villig att betala en del af sin grundskatt i spannemål, vore ej blott ett stort
ekonomiskt misstag, utan ock en verklig orättvisa.
För min del föreslår jag alltså: att af de uti hemmanens grundskatt ingående
persedlar och räntetitlar, spannemål, större ladugårds-produkter (smör,
kött, fläsk) och dagsverken, bibehållas oförändrade till sitt nu varande belopp,
dock så, att ladugårds-produkterna reduceras till endast ett eller högst tvenne
slag, samt dagsverkena till endast ett slag eller s. k. dränge-dagsverken;
Bih. till R. St. Prot. t8/f) och 1848 j 4 Sami, 1 Afd. 2 Rand. 58 Haft. *>
34
Stats-Utskotlets Utlåtandej N:0 3/2,
att, af dessa persedlar, spännen/ålen må kunna af räntegifvaren in natura lemnäs,
der han del' askar; att den i molsaLt fall bör, i likhet med andra persedlar
och dagsverken, i penningar lösas, efter ett medelpris af tio års markegång;
och att alla öfriga så kallade småpersedlar må lill bestämd penningränta
förvandlas, efter det medelpris, som markegångs-taxorna för de 20 firén
1824 till 1843 utvisa, och med den jemkning i afseende å skiliingtal,
Stats-utskottets förslag angifver.
26:te punkten.
I afseende å augments-räntorna, anser jag dem böra oförändradt förblifva
uti det förhållande, hvari de nu, enligt indelningsverk och författningar,
stå till rusthållen. Då det understöd för rusthållningen, i afseende hvarå
augmentsräntor tilldelades rusthållen, nu är lika behofligt, som det var vid
rustnings-indelniugens uppgörelse; då rusthållen äfven i fråga om skatteköp af
augments-heoaman ega vissa företräden; då dessutom mångenstädes rusthållsstommen
och augments-hemmanet äro till ett förenade eller i sambruk, och
då i allmänhet, i afseende på rustningen, rusthållet och augmenten betraktas
såsom ett helt för sig, så ligger i alla dessa omständigheter, efter min tanke,
så bindande skäl för fortfarande bestånd af rusthållens gamla rätt, i afseende
å augments-räntorna, att jag ans^r mig böra bestämdt afstyrka, hvad
Stats-utskottet i denna punkt angående dessa räntor föreslagit.”
Af lektor Wallman: ”Genom votering har Stats-utskottet beslutat, att,
med undantag af 20 momentet i utlåtandet N:o 242, under gemensam pröfning
företaga bela frågan om beskattnings väsendets samt uppbörds- och redogörelseverkets
förenkling. Denna summariska behandling af ett ärende af så
stor omfattning och vigt, utan afseende på de betydande anmärkningarne emot
Utskottets förslag inom tvänne Riks-stånd, synes mig vara i strid emot
Utskottets åliggande, enligt 49 § R. O., att, i anledning af återremiss, inkomma
med ytterligare utlåtande; hvarvid behörigt afseende ofelbart måste
å de gjorda anmärkningarna fästas, frågan ytterligare utredas och, om motsidans
skäl sådant föranleda, Utskottets förra beslut ändras eller modifieras.
Ett motsatt förfarande kan, äfven om det har för sig en föregående
praxis, svårligen försvaras.
Emot Utskottets i sjelfva hufvudsakcn fattade beslut, reserverar jag mig
på följande skäl. I afseende på skatteförenklings-frågans formella behandling
förekommer, att den icke erhållit den föregående utredning, 10 § regeringsformen
föreskrifva för ärenden, innan de i Konungens Statsråd föredragas. I en
Stats-Utskottets Utlåtande> N:o 3/2.
35
fråga af denna vidsträckta omfattning, hvilken djupt ingriper i hela beskaltningsväsendet
och statsverkets deraf beroende inkomster, i allmänna verks, inrättningars
samt kyrkans och fromma stiftelsers, i flera fall genom privilegier
försäkrade, rättigheter, samt i eganderätts-förhållanden, hade denna grundlagens
föreskrift destomindre bort åsidosättas, som af vederbörande embetsmyndigheter
vigtiga och sakrika upplysningar kunnat väntas, hvilka representationens
medlemmar, åt hvilka detta ärende blifvit öfverlemnadt, sällan eller aldrig
äro i tillfälle att lika noggranna och fullständiga i enskildt väg förskaffa
sig. Förändringar äro föreslagna vid skattläggningarne, skatteköpen och jordböckerne,
utan att Kammai'-kollegium blifvit hör dt; vid uppbörden, utan att
Stats-kontorets och Landshöfdingarnes utlåtande infordrats; vid skattskyldiges och
redogörares i Kammar-rättens instruktion stadgade ansvarighet, utan att detta
verks hörande ansetts behöfiigt, samt uti indeldta lönerna och fromma stiftelsers,
verks och inrättningars inkomster af tionde och räntor, utan att stiftens
och akademiernas styrelser för presterskapets och läroverkens, regementernas
löningsdirektioner eller landshöfdingarne för landstaternas indelning
fått tillfälle alt sig yttra öfver dessa förslag, hvilka hafva vigtigt inflytande
på de institutioners framtida bestånd, som af de respektive korpserna representeras,
och till en del röra inrättningars och stiftelsers, under privilegiers
helgd skyddade eller genom enskildta donationer förvärfvade egendom.
Å andra sidan har räntegifvarnes rätt icke blifvit behörigen iakttagen,
då de skattskyldiges urgamla och högst vigtiga rättighet, att, efter eget val, med
penningar eller räntepersedlar in natura erlägga utskylderna blifvit upphäfven,
utan att räntegifvarne, hvilka åtminstone fordom ansett denna rättighet
alltför dyrbar att under något vilkor kunna efterskänkas, deröfver läns- eller
distrikts vis fått höras, änskönt Rikets sednast församlade Ständer sådant uttryckligen
begärt, och denna förmån i analoga fall förut blifvit utan olägenheter
medgifven. Under sådana förhållanden anser jag Rikets Ständer, hvilka äro
för sina åtgärder ansvarige, icke kunna öfver ett ärende af så stor vigt för
samtid och efterverld, i det outredda skick hvari frågan blifvit till Ständerna
öfverlemnad, för närvarande fatta något definitift beslut.
Öfvertygad, som jag är, att en på rättvisa grundad, med allmän och
enskild rätt förenlig förenkling af beskattningsväsendet är af behofvet påkallad,
och då det torde kunna förutsättas, att, i händelse förevarande förslag icke
blir antaget, Rikets Ständer ingå med underdånig önskan 0111 en förnyad nådig
proposition i ämnet, anser jag mig böra, reservationsvis, upptaga några af de väsentligaste
och till sina följder vigtigaste brister i det af Utskottet tillstyrkta förslaget.
Om jag dervid hufvudsakligen upprepar hvad af mig inom Hög v.
36
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 3/2.
Preste-ståndet anfördes, torde det hafva en ursägt i den korta tiden för de
anmälda reservationerna.
Vid 2 momentet är kronans säkerhet icke tillräckligt iakttagen, då det
lätt kan inträffa, att det skatteköpta hemmanet för andra skulder inteek nas,
innan den, enligt forslaget, på 10 år fördelade skatteköpeskillingen blifvit till
fullo erlagd. Den förlust, som statsverket, härigenom äfventyrar, kunde lätt
lorekommas genom föreskrift, att elen återstående skatteköpeskillingen skall
debiteras, uppbäras och redovisas i sammanhang med lägenhetens grundskatter,
samt med enahanda förmånsrätt, men ett sådant stadgande, såsom af civillags
natur måste, enligt grundlagarna, i annan ordning beredas och antagas,,
för att blifva gällande. En mera anmärkningsvärd olägenhet torde ligga deruti,
att, ehuru den föreslagna friheten blott har afseende på sådana kronohemman
och lägenheter, som, enligt hittills gällande stadganden, kunnat till
skatte köpas, staten likväl härigenom afhändt sig rättigheten, att, för framtida
behof, till inrättningars, boställen o. s. v. disponera dylika hemman.
Den vigtigaste delen af förslaget innefattas i 3 och 20 moment erna, rörande
ordinarie räntans förvandlande i fix penningeränta och indelta räntornas
och kronotiondens indragande till statsverket. En för alla tider efter nu
gällande varupriser bestämd lösen i silfver för grundräntorna förutsätter, om den
utan orättvisa och förlust å någondera sidan skall kunna antagas, att förhållandet
emellan räntepersedlarnes nuvarande värde och silfvermyntet efter 1830
års myntfot icke undergår någon betydlig förändring. Men det är ett allmänt
erkändt faktum, att silfrets värde i förhållande till de nödvändigaste lifsförnödenheter
och värdet af arbetskraften, i följd af ständigt ökad tillgång på
denna metall och dess representativer, statspapper, växlar och kreditsedlar, utom
andra af civilisationens utveckling beroende orsaker, är i oupphörligt fallande.
Om också under kortare perioder af mera tillfälliga anledningar häruti
förändring inträffar, måste det likväl antagas, att ett förhållande, sem tre
århundraden fortfarit, grundar sig på allmänna och varaktiga orsaker. Man
har beräknat silfrets minskade värde till 5 procent på århundradet, men efter
en jemförelse emellan varors pris och silfrets under 1500-talet och i våra
dagar, är procenten betydligt större. Efter denna beräkning skulle följden
af en ränteförvandling, sådan som den nu föreslagna, om den egt rum 1523,
blifvit, att den på markegångspris beroende delen af ordinarie räntan, i stället
för 1,460,000 r:dr, sorn den 1844 utgjorde, nu uppginge endast till omkring
260,000 r:dr.
Pappersmyntets silfvervärde är ännu mera osäkert och beroende af mynthvälfningar,
för hvilka kommande tider lika litet torde vara tryggade, som
Siats-Utskottets Utlåtande, N;o 3t1.
31
den förflutna. De försäkringar, man i detta afseende gifvit, äro mycket förhastade.
Ingen stat har af fri vilja och utan att af omständigheterna dertill
tvingas, vidtagit sådana operationer. Krig, flera års missväxt och fortfarande
ofördelaktiga handelsförhållanden kunna framkalla en sådan kris. Sveriges
penningeverk har förut erfarit verkan af de omkostnader, krigen fordrat, då
lån hvarken utom eller inom riket kunnat erhållas; och det förmäles, att
Norriges bank nyligen, endast till följd af missgynnande handels-konjunkturer,
sett sig i nödvändighet att inställa silfver-utvexlingen i landets 2:ne största
handelsstäder. — Den gamla utvägen att, i händelse af krig eiler andra tvingande
omständigheter, med hankens sedlar, hvilka, enligt 72 § regeringsformen,
skola såsom mynt i riket erkännas, betacka brist och kostnader, är alltid
nära tdl hands; och de skattskyldige i riksförsamlingen hafva icke något
intresse i att motverka en myntförsämring, hvarigenom skattebeloppet ytterligare
nedsättes och minskas. Verkan af silfrets och penningens fallande värde,
emot räntepersedlarnas, visar sig inom en kortare liderymd i förhållandet
emellan kronovärcliet och markegångspriserna, hvaraf följden är, att kronan af
de hemman, som erlägga penningeskatt, ej har i så stor inkomst, som af dem,
hvilka utgöra skatten i räntepersedlar.
Genom den af Utskottet föreslagna förvandling af ordinarie räntorna i en
hir alltid fixerad pennirigeränta är statsverkets förlust för framtiden gifven
och oundviklig. Men under den närmaste tiden efter denna förändring, skall
den för räntegifvarne sjelfva, åtminstone i de provinser, der räntan hufvudsakligen
utgår i spanmål, medföra stor förlägenhet och betydliga förluster, i samma
nion, som afsättningen är mindre liflig. Då grundskatten samt indelda
räntor och tion den ovilkorligen skola i penningar betalas, blir deraf en följd,
att räntegifvarne måste på en gång afsätta sina produkter, priserna nedtryckas
och, om en penningekris inträffar, det blir nästan omöjligt att anskaffa tillräckligt
penningebelopp för skatterna. De enda, som derpå vinna, äro de icke
jordbrukande klasserne af näringsidkare, borgerskapet och städernas öfriga invånare,
hvilka till lägre pris erhålla spanmålen och andra lifsförnödenheter.
Genom den i 20 och 23 momenten föreslagna indragningen till statsverket
af indelda anslagen till allmänna verk och inrättningar, kyrkor och
fromma stiftelser samt till embets- och tjenstemän, äro dessa institutioners och
korpsers sjelfständighet och framtida bestånd äfventyrade, då de göras beroende
af statsverkets större eller mindre tillgångar. Främmande länders och vår
egen erfarenhet äro äfven i detta fall undervisande: det är ej längre sedan än
under Gustaf IILs regering, då under ”statsverkets knappa tillgångar” värfvade
armeéns aflöning skedde med kreditsedlar, hvilka blott med rabatt emot
-
38
Slats-Utskollets Utlåtande lV:o 312.
togos i allmänna rörelsen. Dessa vådor äro icke för framtiden undanröjda genom.
den förändring i 20 morn., Utskottet, i afseende på embets- och tjenstemän,
antagit. Följderna af alla dessa förslag för indelningsverket, kyrkan,
läroverken, civila administrationen och sjelfva konungamaglen kunna icke beräknas.
Då de af redan antydda orsaker tillfällige nedtryckta spanmålsprisema
bestämmas genom markegångssättning, utan tillräckliga garantier emot räntegifvarens
ensidiga inverkan, skola dessa indelningar, helst om Kammar-kollegii
pröfningsrätt, hvilket är allt för sannolikt, förr eller sednare kommer att
upphöra, betydligt nedsättas under sitt nuvarande effektiva belopp till förlust
för de af dessa anslag beroende institutioner och redan i allmänhet ofördelaktigt
lottade tjenstemän.
Utskottet har i de nu granskade förslagen i 3, 20 och 23 momenterna,
med hvilka större delen af de öfriga hafva ett oskiljaktigt samband, icke iakttagit
konseqvens, enär grundskatterna bestämmas i ett fixt och för alltid gällande
penningebelopp, då deremot indelda anslagen skola lösas efter en vid
serskilda tider uträknad medelmarkegång. Det förra innebär,1 under alla vilkor,
för statsverket och öfriga räntetagare en säker förlust: den sednare förvandlingen
endast såvida markegångsprisen, i följd af bristande kontroller vid
markegångssättniugen, komma att understiga verkliga priset å räntepersedlarna.
Genom denna skatteförvandling erhålla de nuvarande jordegarne en eftergift,
till hvilken de så mycket mindre hafva någon rätt, som hemmanens
grundskatter, hvilka till största delen hafva sin upprinnelse i den allägsnaste
forntiden, vid köp, arf, byten och andra laga fång alltid, i likhet med öfriga
onera, ingått i beräkningen af deras värde. Denna eftergift innebär en
verklig orättvisa emot andra samhälls-medlemmar, hvilka, då staten icke kan
umbära sina inkomster, måste ersätta bristen genom ökad bevillning. Den
har endast ett konstladt samband med förenklingen i skatteväsendet och uppbörden,
hvilken, utan denna för statsverket och institutionerna menliga fixering
af räntelösen, kan verkställas. Den lindring för jordbruket, man dermed
säges åsyfta, är i sjelfva verket vida mindre, än den synes. Genom dea
minskade räntan kommer köpeskillingen för jorden att i framtiden stiga, v ilkoren
för arrenden och liälften-bruk att försvåras, och den ojemförligt talrikaste
klassen af mindre och obemedlade jordbrukare skall, under sådana förhållanden,
mera sällan än nu, genom flit och sparsamhet lyckas att förvärfva en
oberoende ställning.
Stats-Vtskottels Utlåtande j 17.0 3l2.
39
Jag har redan uttalat min öfvertygelse, att den af Utskottet, i strid med
Kongl. Maj:ts nådiga proposition och Dess dåvarande regerings åsigter, föreslagna
förvandlingen af grundskatterna samt indragning till statsverket af indelda
anslagen är orättvis och för staten och dess institutioners sjelfständighet
skadlig. Den är första steget till grundskatternas upphäfvande: den skall
föranleda nya förslag om afkortningar, intilldess liela grundskatten, jemte indclda
anslagen, slutligen blifvit öfverflyttad till bevillningen. Allmänna bevillningen
höjes i samma grad och när den blir otillräcklig för statens under
cn fortsatt utveckling ökade behof, och dessa icke kunna fyllas genom tulltaxor,
som främja importen af utländska varor samt undergräfva den inhemska
industrien och folkets välstånd, eller andra indirekta beskattningar, såskall
man slutligen tillgripa statens allmänna egendom, kyrkans, läroverkens, allmänna
inrättningars och fromma stiftelsers jordegendom samt militäre-, ecklesiastika
och civila staternas boställen. Räkningen blir sedermera lättare
att uppgöra med konungamakten och statens vårdande institutioner.
Jag är af den tanken, att Utskottets förslag till förändring med jordböckerna,
krono-utskyldernas debitering samt uppbörden och redogörelsen
dels icke utan stora olägenheter kunna verkställas, dels icke medföra de åsyftade
fördelarne. Jag har för denna min öfvertygelse ett stöd i hvad af biskopen
och f. d. Stats-rådet Heurlin, vid remissen af den Kongl, propositionen
samt inom riddarhuset vid föredragningen af utlåtandet N:o 24-2, blifvit
i dessa delar anmärkt.
Med expeditions-chefen Gyllenskjöld instämmer jag i de grunder för
011 underdånig skrifvelse till Kongl. Majt, han i sin reservation föreslagit, endast
med undantag af lOxte morn., .rörande ersättning för forsellönen tili
löntagarne af statsverket. Jag är slutligen skyldig sanningen den förklaring,
att, efter min öfvertygelse, jordbruket har ett rättvist anspråk på befrielse
från de titlar af hemmantals-räntan, hvilka under 1000-talet genom
frivilligt medgifvande blifvit hemmanen påförda och endast i följd af magtspråk
öfvergått från bevillning tili ständiga räntor.
Af herr prosten Schram: ”Emot synnerligast följande beslut af Höglofl.
Stats-utskottet i dess närvarande betänkande nödgas jag mig vördsamt reser
ver.i:
l:o Jag anser Utskottet, sorn vid flera punkter icke bevärdigat de hos tvenne
Riks stånd emot betänkandet N:o 242 gjorda »nrnärkningarne med
någon uppmärksamhet eller försök till vederläggning, hafva, enligt gällande
grundlag och all billig fordran, varit förpligtadt, att, emot anför
-
40
Stats-UtskoHets Utlåtande , N.o 3/2,
da skäl för andra åsigter, än den knappa pluraliletens inom Utskottet,
genmäla motskäl, hvaruppå Utskottet bort stödja vidhållandet af sina
förslag i det återremitterade betänkandet.
2:o I afseende på 2:dra punkten, hvaremot bland annat vid återremissen
rätteligen blifvit anmärkt, att Kongl. Maj.t och kronan, enligt Utskottets
förslag, ej hade någon säkerhet for utbekommandet af den eller
de delar i lösen för ett skatteköpt kronohemman, med hvilka delar,
till lika belopp årligen, köparen skulle kunna beviljas anstånd, enär
nemligen skattemannen derå genast efter köpet vore oförhindrad, att,
för andra dess enskilda skulder, i samma hemman bevilja och få fastställd
inteckning, håller jag före, att efter den pag. 7 i betänkandet
Nio 242 förekommande meningen, att till betalning sålunda årligen förfallen
lösen skulle ”debiteras } uppbäras och redovisas i sammanhang
med lägenhetens grundskatter/ jemväl borde till kronans *-ge., sa kaliel
i Utskottets förslag tilläggas följande föreskrift: ‘'för hvilken, årligen
ännu resterande i krono-räkenskaperna uppdebiterade, skatteköpeskilling
kronan, framför andra fordringsägarej härmed förbehålles
enahanda förmånsrätt till betalning af lägenheten, som hon i
densamma redan eger för grundskatterna”
3:o Körande hufvudprinciperna, sorn i allmänhet genomgå det återremitterade
betänkandet och äfven i det närvarande äro af Utskottet obevekligen
vidhållna, har jag för min del trott, att Höglofl. Utskottet, med
mera hopp om framgång, fastheldre bort söka att sålunda förmedla sitt
förslag, att
a) de i 3:dje punkten ifrågavarande mångfaldiga räntepersedlarna
— nära i likhet med det sednare af kommitterade uppgifna, af Kongl.
Maj:t godkända och pag. 9 i återremitterade betänkandet af Utskotta
omförmälda förslag till ränteförenkling —- måtte i ett mindre antal
persedlar, helst spanmål, smör och dagsverken, för hvarje hemman utbytas,
och att den sålunda uträknade och förvandlade grundräntan årligen
skulle med penningar, efter gällande myntfot, losas till ett medelprisj
som bestämmes for 5 år i sender, på grund af den under de
10 nästförutgående åren stadgade markegång, på sätt ock om kroootionden
i 28:de punkten är föreslaget, så att
b) enahanda grund för lösen ej mindre af kronan behållna grundräntor
och tionde_, än af indelta räntor och kronotionde blefve antagen
och likhet för prisbestämningarne i alla dessa afseenden således
vunnen
Slals-Utikotlets Utlåtande, N.o 3n.
41
vunnen. Genom denna hvart 5:te år återkommande nya beräkning af
lösningspriset å räntor och liouden under nya 5 följande år, till hvars
uppgörande så föga håde tid och möda erfordras, vore ock, efter min
öfvertygelse, ali fara förebyggd för ett i tidernas längd fallande silfvervärde
emot sedelvärdet, eller ett försämradt sedelmynt, hvilket allt,
enligt erfarenhetens vitnesbörd, eljest blefve den sannolika följden af
ett nu, en gång lör alla, ehuru mindre väl betänkt, fixeradt räutepris
for all framtid.
Men som jag, i afseende på ränte- och tionde-gifvarnes framtida
bästa äfven i detta af mig uppgifna fall, måste fortfarande hysa den
farhåga, att icke obetydliga svårigheter och förluster skola inträffa, vid
för dem numera så mycket förökad spanmålsförsäljning och realisering
i kontanta penningar, då dem hädanefter skulle åligga, att sjelfva afyttra
äfven all den spanmål, sorn de dock hittills fått till kronan och
indelningshafvare, efter egen önskan, in natura aflemna, hvarigenom de
ock hädanefter kom me att mer än förr helt och hållet bero af köpmäns
och spanmålshandlares godtyckliga prisbestämmelser, i synnerhet
vid tider af ökad konkurrens, de skattdragande åtminstone icke till förmån;
så, och i hvad beslut om denna vigtiga fråga Rikets Höglofl.
Ständer för närvarande än må stadna — Utskottets förslag må godkännas,
elier, om möjligt, ett annat i dess ställe — har jag ansett nöd vändigt,
att Uiskottet i alla händelser bort tillstyrka, dt t Rikets HögloS.
Ständer, äfven denna riksdag, såsom den föregående, hos Kongl. Maj:t må
i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t öfver skatteförenklingsoch
förändringsförslaget, så fort ske kunde, låta inhemta de vederbörandes
yttranden, hvilkas rätt frågan så nära rörer, på hvilket sätt allena
vunnes det goda och af sista Ständer säkerligen åsyftade ändamål,
att, i sakens ännu outredda skick, i hvad den rörer pluralitetens i riket
önskan för eller emot hvad härom nu kan varda beslutadt, ett någorlunda
allmänt och stadgadt omdöme härom med säkerhet kunde utrönas,
hvarefter ock vore att hoppas och förvänta, det Kongl. Maj:t i
nåder behagade sin proposition å ett, efter en sålunda bäst inhemta*!
allmän opinion, mera modifieradt och lämpadt förslag i förevarande
ämne, hvaröfver i sin helhet vederbörande embetsverk först blefve i
tillfälle alt, enligt grundlagens föreskrift, sina utlåtanden fullständigt
afgifva, lill Rikets näst församlade Ständer aflåta. Frågan, som är af
så hög vigt och så genomgripande, att den icke bör bero blott på nåDih.
tili R- St. Fröt. 1847 och 1848, 4 Sami. 1 Afd. a Dand 58 fl q/i. 6
42
Stets-UtskoUets Utlåtande, Pf.o 3ti.
gra få delegerades subjektiva tycke och förkärlek för ena eller andra åsigten,
ej heller förhastadt må afgöras vid det så allmänt önskade slutet
af närvarande riksdag, komme genom en sådan åtgärd visst icke alt
något förlora, eller att dö bort; men den finge, till siu vinst, en serdeles
väl behöflig tid på sig, för att öfver allt i riket kunna tagas under
påkallad noggrann kännedom och pröfning, samt sålunda snart återvända
till Rikets Ständer, tvifvelsutan bättre och allmännare förberedd
till afgörande än nu, då hon ”1 elfte timman’* omsider framkommit
till Ståndens handläggning, i landsorterna föga eller intet med tillförlitlighet
känd af ändra, än de respektive riksdags-ombudena.
4:o Vid 20:de, 23:dje och 26:te punkterna förekommer det mig lika obeböjligt
sorn for framtiden möjligen äfventyrligt, att Utskottet föreslagit
de i dessa punkter omförmälda indelningars, anslags och räntors
indragning till statsverket, enär, sedan grunden för dessa indelningars
m. m. utgörande med penningar en gång blifvit bestämd, statsverket
lika litet härefter som hitintills med uppbörden deraf och utbetalningen
sedan bör betungas, varande det, i min tanke lämpligast att dessa
anslag i ränte- och spanmåls-lösen äfven för framtiden direkte uppbäras
af de indelningshafvare, allmänna verk och stiftelser, m. fl., åt hvilka
de redan äro indelda och anordnade. Utskottets förslag i dessa delar
synes åtminstone mig icke vara serdeles väl egnadt, att underlätta
och förenkla kronouppbörden samt minska uppbördsmäunens antal: det
torde härigenom fastmera komma att förökas/’
För öfrigt hafva sig reserverat: herrar biskop Hedren, doktor Norström,
prosten Nibelius, doktor Wallin, prosten Lundblad, prosten Ljungdahl samt
professor Agardh.
STOCKHOLM, Ecksteikskk Boktryckeriet, 1848.
Hör till Herr Rosenblads, B., reservation emot Stats-utskottets utlåtande N:o 512.
Bilaga. S a m 111 a n d i* a g öfve r Ordinarie Räntan år 1844.
s
P
a n
m å 1
m e
d
m
j
ö 1.
Smör.
Öke-
dagsverken.
Dränge-
dagsverken.
Öfrige
persed-
Utgåen-
Summa
ordinarie ränta.
Hvete.
Rä
Korn-
Malt
Hafre
Mjöl
af
Summa.
Belonn.
Efter
marke-
gång
i
r:dr b:o.
'Belopp.
Efter
marke-
gång
i
r:dr b:o.
Belopp.
Efter
marke-
gång
lar, di-  verse
uppbörd
beräk-  nade
de i pen-  ningar
till be-  stämdt
belopp
i
r:dr b:o.
hvaraf i ungefär
procent nedan-  detta år till-  mö.
flere
slag.
Belopp.
Efter
kom
R:dr b:o.
Tun-
nor.
Kap-
par.
Tunnor.
Kap-
par.
Tunnor.
Kap-
par.
Tun-
nor.
kap-
par.
Tun-
nor.
kap-
par.
Tun-
nor.
kap-
par.
Tunnor.
Kap-
par.
marke-  gång i
r:dr b:o.
L®
Antal.
Antal.
i
r:dr b:o.
i
r:dr b:o.
Span-
mål.
Smör.
Dags-
ver-
ken.
Öfriga
persed-
lar.
Pennin-
gar.
Upsala Län
8
21
9,775
8
9,754
1
19,507
50
104,165
915
15
5,494
11,579
15,646
58,170
22,265
20,619
10,952
58%
5%
21
11%%
6%%
179,619
Stockholms d:o . . . .
6,540
16
6,540
16
2
20
.
2
—
12,685
20
78,229
957
ii
5,625
10,644
16,857
51,855
17,255
48,409
9,059
44%
5%
19%
87%
4%
175,505
Södermanlands d:o . .
84
51
5,875
25%
8,226
13%
4
8
556
22
14,528
6%
84,902
1,569
5
8,891
8,721
10,174
27,558
6,941
50,188
8,451
56%
6
H%
20
5%
149,547
Vestmanlands d:o . .
151
28
9,684
io V.
9,675
22%
5
50
72
14
19,568
9
98,519
1,065
—
5,591
12,408
10,696
45,599
19,288
55,265
10,351
33%
5%
17
18%
6
177,688
Ostergötlands d:o. . .
4,216
25
1,119
9
28,547
5
195
16
565
—
54,241
21
164,275
5,199
17
16,004
19,117
21,506
79,940
29,977
24,452
16,950
60%
5 Vg
19
9
6
275,124
Gottlands d:o
4
27
1,596
25
1,275
2
■
457
4
—
5,155
24
15,502
1,205
7
6,177
5,265
4,625
6,550
2,720
27,056
4,004
25
10%
12%
18%
7
38,064
Kalmare d:o
28
2,992
24
5,127
299
15
516
4
222
28
6,959
5
57,072
4,618
18
25,095
15,578
16,659
46,155
25,077
62,878
15,544
21
11
22%
57%
7%
176,525
Jönköpings d:o . . . .
—
2,540
24
2,559
9
95
5
590
29
6
—
5,172
1
27,182
5,580
18
24,881
15,704
17,150
45,804
19,085
42,881
15,855
18%
17
25
50
9%
145,014
Kronobergs d:o. . . .
—
—
2,555
155
150
9
1
2,275
57
175
1
25
4
—
8
555
5
24
27
5,006
192
511
16
26
52,502
1,659
1,542
4,727
17
25,559
16,778
22,510
31,572
23,786
55,455
627
15,461
10,802
52,457
18%
15%
28
51%
8
175,055
15,068
54,448
Christianstads d:o . .
4
17
-
4
—
21
11
10
57
—
—
—
412
Malmö d:o
6
4
507
15
296
16
—
—
—
610
1
5,078
—
—
—
—
—
—
—
1,556
40,658
—
—
—
43,472
Hallands d:o
—
—
511
25
1,752
8
24
1,457
18
118
19
5,664
4
14,590
7.529
1
52,575
—
—
5,860
2,604
18,511
14,115
17%
59%
5%
22 Vi
17%
82,195
Götheborgs d:o ....
—
—
254
22
555
11
587
22
41
21
109
18
1,526
50
6,965
1,210
—
6,455
2,525
5,420
4,104
2,280
—
25,911
—
—
43,094
Elfsborgs d:o
—
26
2,409
15
4,801
14
518
15
41
21
—
—
7,571
25
58,446
9,087
4
45,457
16,110
21,480
41,780
15,667
4,775
17,609
26%
51
26
5%
12%
143,414
Skaraborgs d:o . . . .
5
27V?
4,652
27
4,602
29
51
1
17
17
42
14
9,550
19%
59,048
9,484
9
47,422
16,819
18,220
45,554
17,007
7,525
19,582
26
52%
85%
5
12%
148,402
Orebro d:o
S
12
1,749
18
1,064
27
409
26
1,199
12
201
5
4,650
2
19,705
952
5
4,760
7,517
10,649
25,086
10,452
52,542
6,219
19
4%
8«%
30%
6
104,127
Vermlands d:o . . . .
—
—
1,570
1
645
5
—
—
415
22
209
10
2,658
4
12,858
1,005
15
5,018
7,552
8,487
22,715
8,465
53,065
4,952
17%
7
25
45%
7
74,805
Stora Kopparbergs d:o
1
5%
124
21
101
21
—
—
7
4
—
—
254
19%
1,608
—
—
—
—
—
25,795
11,942
95,254
2,450
1%
—
12
84
2%
109,234
Gefleborgs d:o . . . .
—
1,154
2
2,508
5
—
—
5
10
—
—
5,767
15
25,148
1,282
8
6,442
6,225
10,575
17,925
9,937
44,975
6,979
22%
6%
20
44%
6%
101,874
Vester-Norrlands d:o .
—
—
10
19
2,661
18
2,672
5
26,721
1,215
1
5,670
4,850
6,007
9,660
6,007
21,159
4,885
58
8
17
50
7
70,447
Jemtlands d:o
—
—
—
28
10
12
11
8
56
105
5
412
—
—
1,545
9,629
%
1
—
15%
85
11,042
Vesterbottens d:o . .
—
—
2
20
1,504
5
1,506
25
10,175
1,890
18
7,265
174
188
548
252
5,129
2,255
44
51%
1%
15%
9%
2.3,240
Norrbottens d:o . . .
—
—
1
8
1,111
14
1,112
22
7,156
1,447
21
6,294
—
—
—
—
5,417
1,886
58
55%
~
18%
10
18,735
Summa
4,469 J12
54,455150 %
95,178124 %| 1,568
14 j 4,9101
27
1,710
271
160,2941
6 Va
846,659 j 58,8561181287,9141172,9141216,709 j 567,5841251,005
655,051
500,867
55 Vs
11% 118% 125
12
2,335,318
Bi/i. till R. St. Prot. 1847 och 1848. 4 Sami. 1 A[d. 2 Band. 58 Haft.
Upplysningar.
De här för hvarje län uppförda belopp af de upptagna hufvudpersedlarne, äfvensom af hvad i penningar till bestämdt belopp utgöres, äro sammandragna af de uppgifter, hvilka för de serskildta
titlar, hvarunder de utgå, äro intagna i Bilagan Lit. E. till skatteförenklingskommittéens underdåniga Utlåtande. Persedlarnes förvandling till penningar har skett efter 1844 års markegång. Ordinarie räntans
totalsumma, för hvarje län serskildt och för hela riket tillsammans, är införd efter kommittéens uppgift, (hvarvid förutnämnda års markegång liggat till grund). Skillnaden emellan dessa totalsummor och sammanräknade
beloppet af de specificerade persedelräntornes markegångsvärde har ansetts utgöra markegångsvärdet af alla öfriga persedlar med tillägg af tilteln diverse uppbörd, hvilken, ehuru den synes utgå
till dels i penningar efter kronovärde, till dels i de här serskildt uppförda persedlar, dock i saknad af tillgång på specificerande uppgifter, måst intagas på detta sätt. — I slutsummorna hafva några mindre
olikheter visat sig med kommittéens, dock ingen af den betydenhet, att i ringaste mån inverka på föremålet för denna tabell, — nemligen att göra åskådligt förhållandet emellan hufvudpersedlarne, samt de
öfriga sammanräknade persedlar, och penningeräntan, så väl för hvarje län serskildt som för hela riket. Den betydligaste är, att specialsummornas sammanräknade belopp för Götheborgs län öfverstiger totalsumman
för hela länet, (hvarigenom samma förhållande måste uppkomma för hela riket), hvartill orsaken måste vara någon miss-skrifning eller något tryckfel i kommittéens uppgifter, då de här införda, för
detta län, blifvit flerfalldiga gånger på det noggrannaste kontrollerade, så väl till persedelbeloppens och penningeräntans summor, som till förvandlingen efter markegång. Någon procentfördelniugs upprättande
för detta län har ansetts ändamålslös, då hvad som i persedlar derstädes utgår i natura eller efter markegång, nästan uteslutande tillhör den Vestgötska delen af länet. Att i Vesterbottens och Norrbottens
län så betydliga belopp tillhöra titeln öfriga persedlar, ehuru derstädes (med undantag af Nordmalings socken) hemmansräntan endast utgöres af korn, smör och penningar, härleder sig derifrån, att i dessa
liin betydliga räntor utgå af skattlagda sågqvarnar (i bräder) och fisken, (fiskvaror, hufvudsakligen lax.)
5ä*
STOCKHOLM, TRVCKT HOS JOH. BECKMAN, 1848.
Föritärkla Stats-Uiikoltets Memorial, N:o 313.
1
N:o 313.
Ank. till Exp. Utsk. den 2 Sept., kl. 9 f. m.
Förstärkta Stats-utskottels memorial, avgående, verkställd
omröstning, i anledning af lliks-ståndens skiljaktiga
beslut, i fråga om befrielse för förre Departements-cheferne
i General-tullstyrelsen, Presidenten af Billbergh
och Kansli-rådet Valerius saint Kamereraren, Kammarrätts-rådet
Winroth och Kontrollören Middendorff från
ådömdt ansvar i målet, rörande den efter afl. Tullförvaltaren
Finér yppade balans.
Förstärkta Stals-utskottct liar denna dag anställt omröstning öfver
nedannämnde i Ståts-utskottets memorial N:o 299 föreslagna och af samtlige
Riks-stånden gillade proposition.
Den, som, lika med Borgare- och Bonde-stånden, bifaller Stats-utskottets
hemställan, att någon eftergift af den Presidenten af Billbergh,
Kanslirådet Valerius, numera aflidne förre Kamreraren, Kammarrätts-rådet
Winroth och förre Kontrollören Middendorff ådöinde ersättnings-skyldighet
för den efter Tullförvaltaren Finér yppade balans icke måtte beviljas, utan
Presidenten af Billberghs och Kansli-rådet Valerii med qvarstad belagda
så väl fasta som lösa egendom i laga ordning försäljas och de derför inflytande
köpeskillings-beloppen, så långt de förslå, användas till balansens
betäckande, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej, kommer den till statens säkerhet å Presidenten af Billberghs
och Kansli-rådet Valerii fasta och lösa egendom lagda qvarstad att fortfara.
Voteringen har utfallit med 53 Ja och 66 Nej* Enär följaktligen
Nej vunnit, hafva Rikets Ständer beslutat i enlighet med kontrapropositionens
innehåll.
Hvilket Förstärkta Stafs-utskottet får hos Rikets Ständer anmäla.
Stockholm den 1 Sept. 1848.
Bih. till R. St. Prof. 1847 och 1848. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 59 Håff. 1
o
Försidrkta Slalt-UtskoHets Memorial, N:o 314.
N:o 314.
Ankom till Exp. Utsk. den 2 Sept., kl. 9 f. m.
Förstärkta Stats-utskottets memorial, angående verkställd omröstning
öfver 2:ne i Bevillning s-utskottets utlåtande N:o
27 upptagne voteringspropositioner.
Öfver nedannämnde, i Bevillnings-utskottets utlåtande N:o 27 föreslagna
och af samtlige Riks-Stånden godkände, voteringspropositioner har
Förstärkta Stats-utskottet, vid sammanträde denna dag, anställt omröstning
i stadgad ordning.
l:a Voteringen.
Den, som till kontraproposition i den hufvudsakliga voteringen antager
Ridderskapets och Adelns beslut, att bibehålla nu stadgade serskilda
tullbestämelser för siden-, halfsiden- och bomullsväfnader, inkommande direkte
från Ostindien och öfrige orter på andra sidan Goda Hopps-udden, utan annan
förändring än att ordet „orter“ skall i anmärkningen pag. 56 af gällande
tulltaxa utbytas mot ordet produktionsorter, löstalja;
den,
det ej vill, röstar
Nej;
vinner Nej, antages till kontraproposition Preste- och Borgare-ståndens beslut,
att dessa serskilda tullbestämmelser för nämnde slag väfnader skola helt
och hållet upphöra.
Vid voteringssedlarnes öppnande hafva befunnits 30 Ja och 89 Nej;
hvadan, och då Nej således vunnit, följande proposition blifvit antagen för den
2:a Voteringen.
Den, som, lika med Bonde-ståndet, anser gällande serskilda tullbestämmelser
för siden- half-siden- och bomulls-väfnader, inkommande direkte
Förstärkta Stats-UtskoUels Memorial, A*'o 314. ' 3
från Ostindien och öfriga orter på andra sidan Goda Hopps-udden , höra bibehållas
oförändrade, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar
Nej;
vinner Nej, antages Preste- och Borgare-ståndens beslut.
Denna votering har utfallit med 35 Ja och 84 Nej; vid hvilket förhållande,
och dåiV^; vunnit, ifrågavarande serskilda tullbestämmelser komma
att helt och hållet upphöra.
Hvilket Förstärkta Slats-utskottet får hos Rikets Ständer anmäla.
Stockholm den 1 September 1848.
STOCKHOLM, w * DAIMAK, 1848.
Siats-Utskottets Memorialt N:o 3/5.
t
N:o 315.
Ank. till Exp. Utsk. den 9 Sept., kl. 11 f. m.
Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af
Riks-ståndens skiljaktiga beslut rörande eftergift i arrendet
för Mörrums kronolaxfiske i Blekinge län.
^edan Stils-utskottet i sitt under N:o 95 afgifna utlåtande tillstyrkt Rikets
Ständers bifall till Kongl. jYhj:ts, uti aflåten nådig skrifvelse, framställda förslag,
att arrende-afgiften af Mörrums kronolaxfiske i Blekinge län för nästlidetår
1847, äfvensom för det nu löpande sista arrende-året, måtte blifva till
hälften nedsatt, under förbindelse for arrendatorn att fullgöra hvad arrendekontraktet
i öfrigt stadgar, hade Utskottet, med anledning af de inom trenne
Riks-stånd häremot gjorda anmärkningar, uti förnyadt utlåtande N:o 170, i
så måtto förändrat sitt förra tillstyrkande, att Utskottet hemställt, det Rikets
Stander ville för sin del medgifva, a!t arrende-afgiften af berörde kronolaxfiske
måtte varda till sitt hela belopp så väl för år 1847, som för nu löpande
sista arrende-året, eftergifven, under förbindelse likväl för arrendatorn att
fullgöra hvad arrende-kontraktet i öfrigt stadgar.
Vid föredragning hos Riks-stånden af sistnämnde utlåtande N:o 170 har
detsamma blifvit af Preste- och Bonde-stånden bifallet, hvaremot Ridderskapet
och Adeln, med afslag derå, bifallit hvad Utskottet i utlåtandet N:o 95
tillstyrkt; äfvensom Borgare-ståndet, med ogillande af utlåtandet N:o 170,
vidblifvit sitt förut beslutade bifall til! utlåtandet N:o 95.
Då sålunda, i afseende på beskaffenheten af eftergiften i förenämnde arrende,
två Riks-stånd slädnät emot två, samt denna fråga, såsom rörande
statsverkets inkomster, följaktligen, jemlikt 69 § regeringsformen, lärer böra
genom votering i förstärkt Stats-utskott afgöras, får Utskottet för detta ändamål
föreslå följande proposition:
Den, som, lika med Preste- och Bonde-stånden, vill, att Rikets Stander
för sin del medgifva, det arrende-afgiften för Mörrums kronolaxfiske må varda
till sitt hela belopp så väl för år 1847, som för nu löpande sista arrendtåi
el, eftergifven, under förbindelse likväl för arrendatorn att fullgöra hvad
arrende-koutraktet i öfrigt stadgar, voterar
Ja 1
den, det ej vill, voterar
Nej;
Dth till R. St. Prot. 1847 och 1848, 4 Svid. 1 A/d. 2 Rand. 60 Hafi.
2
Siats-Utskottets Memorial, IVcris 3>6 och 3ij.
Vinner nej, hafva Rikets Ständer, i enlighet med hvad af Kongl. Maj:t
blifvit i nåder föreslaget, bifallit, att arrende-afgiften af Mörrums kronolaxfiske
för nästlidet år 1847, äfvensom för det nu löpande sista arrende året,
må varda till hälften nedsatt, under förbindelse för arrendatorn att fullgöra
hvad arrende-kontraktet i öfrigt stadgar.
Stockholm den 9 September 1848.
N:o 316.
Ank. till Exp. Utsk. den 9 Sept., kl. ir f. m,
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å utlåtandei
N:o 3tt.
Från Bonde-slåndet har Stats-ulskoltet erhållit återremiss å sitt under
N:o 311 afgifna utlåtande i anledning af väckta motioner om anvisandet af
årlig pension åt framlidne professorn friherre Berzelii efterlemnade enka;
men som, enligt ankomna protokolls-utdrag, berörde utlåtande blifvit af de
trenne öfriga Riks-stånden bifallet samt frågan följaktligen, jemlikt 75 § riksdagsordningen,
är af Rikets Ständer afgjord, har Utskottet funnit
den erhållna återremissen icke kunna till vidare åtgärd föranleda,
Stockholm den 9 September 1848.
N:o 317.
Ank. till Exp. Utsk. den g Sept., kl. 11 f. m.
Memorial, i anledning af väckt motion, att ett belopp, svarande
emot den af arbetsfolk nu utgående bevillning efter a.dra
artikeln, måtte till fattigvårds-utgijter anvisas.
Med anledning af Ridderskapets och Adelns fattade beslut om befrielse
för arbetsfolk från bevillning efter 2:dra artikeln, har, uti en med stöd af
Stats-CJlskottets MemorialIV:o 3ij.
3
56 § riksdags-ordningen hos bemälde Riksstånd väckt och till Stats-utskottet
remitterad motion, friherre Raabs A. C.j föreslagit, att en motsvarande afgift
måtte, efter samma grunder, som berörde bevillning, uttaxeras af arbetsfolk,
men tillfalla de kommuner, inom hvilka detsamma är boende, för att
till fattigvårds-utgifter användas.
Då emedlertid, medelst omröstning i förstärkt Stats-utskott, sedermera
blifvit af Rikets Ständer beslutadt, att nuvarande föreskrifter om bevillningsafgifter
efter 2:dra artikeln af arbetsfolk skola bibehålies oförändrade, så och
enär följaktligen den förutsättning, hvarpå motionärens ofvannämnde framställning
sig grundar, förfallit, lärer
samma framställning icke böra till någon åtgärd hos Rikets Ständer
föranleda.
Stockholm den 9 September 1848.
STOCKHOLM, ecksteinsica boktryckeri et, 1848.
SUlts-Ulskottels Utlåtande, N:o 318.
1
318.
Ank. till Exp. Utsk. d. 13 Sept., kl. 12 raidd.
Utlåtande, i anledning af erhållen äterremiss ä utlåtandet M
297, angående förvaltningen X>ch vården af Kongl, lustslotten
Drottningholm och Svartsjö.
(1. A.)
Förenämnde Utlåtande, deri, med anledning af en hos Bonde-ståndet af Erik
Carlsson från Stockholms län vackt motion, Stats-utskottet tillstyrkt underdånig
framställning hos Kongl. Majit, i fråga om vårdandet af den vid Svartsjö lustslott
befintliga park, och hvilket utlåtande blifvit af Bonde-ståndet bifallet, men af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet afslaget, har från Borgare-ståndet till
Utskottet återremitterats, på grund af följande deremot förekomne anmärkningar:
att, då motionärens uppgifter angående det förfallna skick, hvaruti Svartsjö slott
och park sig befunne, icke blifvit med tillförlitliga bevis styrkte och Utskottet
ej heller derom egt säker kännedom, den väckta motionen bordt, i sitt outredda
skick, afstyrkas; att, derest en underdånig framställning i ämnet skulle ega rum,
densamma borde afse återställandet ej mindre af slottet än parken; att den föreslagna
skrifvelsen syntes desto mindre behöflig, som med säkerhet kunde emotses,
att, efter fullbordade reparationer å Drottningholms slott, Kongl. Majit icke
torde underlåta att fästa Sin nådiga uppmärksamhet å hvad i sådant afseende må
finnas för Svartsjö slott med tillhörigheter vara erforderligt; samt slutligen att Utskottet
borde för ärendets fullständiga utredning söka förskaffa sig nödiga upplysningar.
J .
I anledning häraf får Utskottet anmäla, att, med afseende å riksdagens sannolikt
snart förestående slut, Utskottet icke är i tillfälle att gå i författning om
anskaffande af de upplysningar, hvilka, för ärendets närmare utredning, inom Borgare-ståndet
ansetts erforderliga; vid hvilket förhållande och då Utskottets i utlåtandet
297 gjorda tillstyrkande blifvit af tvänne Riksstånd afslaget, Utskottet
trott sig böra hemställa,
att frågan om aflåtandet af den föreslagna underdåniga skrifvelsen må
Bih. till R. St. Prot. 1847 och 1848. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 01 Häft. 1
Slals-Utslcoltels Memorial, N:o 319.
förfalla och Erik Carlssons motion således icke till någon åtgärd å Rikets
Ständers sida föranleda.
Stockholm den 15 September 1848.
M 319.
Ant. till Exp. Utsk. d. 18 Sept., kl. 12 midd.
Memoriali anledning af Riksståndens skiljaktiga beslut, rörande
de i utlåtandena N:ris 242 och 312 förekommande frågor.
(1. A.)
Efter erhållen del af samtlige Riksståndens definitiva beslut, i afseende på de
frågor angående beskattningsväsendets samt uppbörds- och redogörelseverkets förenkling,
som innefattas i Stats-utskottets utlåtanden N:ris 242 och 312, får Utskottet,
jemte redogörelse för beslutens innehåll, tillika, med anledning af deremellan
förekommande skiljaktigheter, dels i de fall, der sådant ansetts böra ega
rum, föreslå propositioner för ärendenas afgörande medelst omröstning i förstärkt
Stats-utskott, dels afgifva de yttranden i öfrigt, som af omstäudigheterna påkallats.
Som, med undantag för ett mindre antal punkter, hvilka af samtlige Riksstånden
blifvit bifallne, besluten öfver utlåtandet JV2 242, med de i utlåtandet
JV2 312 deruti gjorda förändringar, utfallit på det sätt, att Utskottets förslag
blifvit af Borgare- och Bonde-stånden godkända, men af de tvänne öfriga Riksstånden
afslagna eller lagda till handlingarna, har Utskottet, före genomgåendet
af de serskilda punkterna, ansett sig böra
inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet att med Borgareoch
Bonde-stånden sig förena i antagandet af hvad Utskottet i förevarande
afseenden hemställt och föreslagit.
Utskottets i l:sta 'punkten af utlåtandet JV2 242 gjorda och i utlåtandet JVs
342 förnyade afstyrkande af en allmän jemkning i jordegendomarnes skattebördor
är af samtliga Riksstånden gilladt.
Uti 2:dra punkten hade Utskottet, med underkännande af komiterades framställning
om beviljande utan lösen af skatterätt åt kronohemmans-åboer, tillstyrkt
Rikets Ständers bifall å hvad Kongl. Maj:t i nåder föreslagit, i fråga om förändringar
i sättet för erhållande af skattemannarätt till kronorusthåll, säterier och
bergsmanshemman samt andra sådana under åborätt upplåtna kronohemman och
lägenheter, hvilkas åboer af Kongl. Majrts befallningshafvande antagas och som,
Stats-Utskottels Memorial, N:o 319.
3
enligt hittills gällande stadganden, emot till staten ingående afgift, kunnat till
skatte köpas, äfvensom rörande vissa andra åtgärder till befrämjande af skatteköpens
fortgång och beredande af lättnad vid skatteköpeskillingens erläggande.
Förevarande punkt, hvilken i det sednare utlåtandet oförändrad bibehållits,
är af Borgare- och Bonde-stånden bifallen, men af Ridderskapet och Adeln afslagen.
Preste-ståndet har bifallit Utskottets underkännande af komiterades förrberörde
framställning, men deremot afslagit Utskottets tillstyrkande af Rikets Ständers
bifall å hvad Kongl. Maj:t i detta ämne i nåder föreslagit.
Komiterades ifrågavarande framställning om beviljande utan lösen af skatterätt
åt kronohemmans åboer är således af Rikets Ständer afslagen; hvaremot i afseende
på besluten öfver punktens öfriga innehåll två Riksstånd stadnat emot två.
Hvad först beträffar Utskottets i samma punkt framställda förslag, angående
anstånd med skatteköpeskillingens erläggande, så anser Utskottet frågan härom,
såsom inverkande på Riksgäldskontorets inkomster, böra, jemlikt föreskriften i 69
§ Regeringsformen, underkastas omröstning i förstärkt Stats-utskott, och får i sådant
ändamål föreslå följande voteringsproposition: N
l:o.
Den, som, lika med Borgare- och Bonde-stånden, bifaller Utskottets hemställan,
att, då någon, som till skatteköps erhållande å kronohemman är berättigad,
önskar anstånd med skatteköpeskillingens erläggande, betalningen deraf må
få fördelas på det sätt, att hvad som motsvarar ett års grundränta efter kronovärdi
genast skall erläggas och sedermera ett lika belopp årligen, intilldess hela
köpeskillingen blifver godtgjord; börande hvad sålunda årligen till betalning förfaller
debiteras, uppbäras osh redovisas i sammanhang med lägenhetens grundskatter,
voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, är förevarande hemställan af Rikets Ständer afslagen.
Vidkommande åter de uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition föreslagna och af
Utskottet jemväl tillstyrkta uträkningar öfver beloppet af skatteköpeskillingarne,
samt öfriga till skatteköpens underlättande ledande åtgärder och bestämmelser, så
enär dessa frågor, efter Utskottets tanka, icke äro att hänföra till sådana, hvilka
vid ofvanberörde skiljaktighet emellan Riksståndens beslut skola till votering i
förstärkt Utskott hänskjuta», utan deremot, jemlikt 73 § Riksdagsordningen, böra
såsom förfallna anses,
4
Slals-Utshollets Memorial, N:o 319.
lära Rikets Ständer uti sin till svar å Kongl. Maj:ts nådiga proposition
afgående skrifvelse i underdånighet förklara, det Rikets Ständer icke
funnit skäl att bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörde hänseende behagat
föreslå.
Den i 3:dje 'punkten af utlåtandet N:o 242 gjorda och i utlåtandet N:o
342 förnyade hemställan, att de på skattläggning grundade ordinarie räntor inom
alla delar af riket, utom Stora Kopparbergs län, måtte till ett för hvarje i jordeboken
serskildt upptagen egendom sammanfördt belopp bestämmas och utsättas i
riksdaler silfver samt för framtiden beräknas och utgöras likmätigt myntbestämningslagen
af den 4 Mars 4830, — är af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet
afslagen; såsom följd hvaraf den återstående delen af samma punkt blifvit af förstnämnde
Riksstånd lagd lill handlingarne och af Preste-ståndet förklarad komma att
förfalla. Af Borgare- och Bonde-stånden är deremot punkten i sin helhet godkänd.
Då förevarande fråga, som angår sättet för utgörandet af de i riksstaten
beräknade ordinarie räntorna, således rörer statens reglerande samt i följd deraf,
sedan två Riksstånd derutinnan stadnat emot tvä, bör, jemlikt stadgandet i 69 §
regeringsformen, medelst votering i förstärkt Stats-utskott afgöras, får Utskottet,
för sådant ändamål, föreslå följande proposition:
2:o.
Den, som bifaller Stats-utskottets, af Borgare- och Bonde-stånden gillade,
hemställan, att de på skattläggning grundade ordinarie räntor inom alla delar af
riket, utom Stora Kopparbergs län, måtte till ett för hvarje i jordeboken serskildt
upptagen egendom sammanfördt belopp bestämmas och utsättas i riksdaler silfver
samt för framtiden beräknas och utgöras likmätigt myntbestämnings-lagen af den
4 Mars 4830; börande vid sagde belopps bestämmande iakttagas, att den af markegångssättning
hittills beroende andel af ifrågavarande räntor beräknas efter medium
af det för kronans räntor gällande markegångspris för de 20 åren 4824—4843,
likväl med jemkning till fullt skillingstal på det sätt, att till och med sex runstycken
uteslutas, men högre runstyckstal beräknas till full skilling; börande dock
den sålunda uppkommande nya räntan endast utsättas i riksdaler och skilling samt
öfverskjutande mindre tal försvinna, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer afslagit ofvanberörde i ja-propositionen
intagna förslag.
Stals-Ulskollels Memorial, N:o 519.
5
4:de punkten, deruti Utskottet tillstyrkt bifall å kommitterades hemställan,
att Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jemtlands län kunde få sig uppdraget att,
efter meningheternas hörande, i underdånighet afgifva förslag, huruledes den i
Herjeådalen utgående ostskatten, förvandlad till penningar likasom öfriga hemmansräntor
i provinsen, måtte kunna till visst belopp för hvarje hemman bestämmas,
— är af Borgare- och Bonde-stånden bifallen, hvaremot de tvänne öfriga
Riksstånden densamma afslagit, Preste-ståndet såsom följd af hvad i afseende på
tredje punkten blifvit af Ståndet beslutadt.
Enär således uti denna, till statsregleringen icke hänförliga, fråga två Riksstånd
stadnat emot två
lärer följaktligen samma fråga böra anses såsom förfallen.
Vid föredragning af 5:te punkten, angående ifrågastäldt utsättande och utgörande
i kontant af presternas utlagor, har Preste-Ståndet afslagit hvad Utskottet,
i öfverensstämmelse med kornmitterade, föreslagit, att de i denna punkt omnämnda
utskylder borde öfver hela riket utsättas till visst, för hvarje pastorat sammanräknadt,
belopp i kontant efter medelpris för de 20 åren 1824—1845; i följd
hvaraf det återstående af förslaget komme att förfalla. Ridderskapet och Adeln
har afslagit första delen af punkten till och med orden: »för hvarje pastorat sammanräknadt
belopp i kontant,» och till följd häraf ansett återstående delen af
samma punkt ej erfordra annan åtgärd än att läggas till handlingarne. Af Borgare-
och Bonde-stånden är punkten i sin helhet bifallen.
I händelse Utskottets i ofvanberörde 3:dje punkt intagna hemställan om ordinarie
räntans förvandlande till ständig penningeskatt varder vid den blifvande
voteringen i förstärkt Utskott afslagen,
lärer, såsom följd häraf, jemväl nu ifrågavarande förslag angående utsättande
i kontant af presternas utlagor böra förfalla.
I motsatt fall åter eller derest ofvannämnde allmänna ränteförvandling varder
af Rikets Ständer beslutad, anser Utskottet skiljaktigheterna emellan Riksståndens
ofvanuppgifna beslut i afseende på sättet för utgörandet af presternas utlagor böra,
på grund af 69 §. regeringsformen, medelst omröstning i förstärkt Stats-utskott
afgöras; för hvilket ändamål Utskottet får föreslå följande proposition:
3:o.
Den, som, lika med Borgare- och Bonde-stånden, vill, att presternas bland
ordinarie räntor upptagna utlagor öfver hela riket utsättas till visst, för hvarje
pastorat sammanräknadt, belopp i kontant, efter medelpris för de 20 åren
1824—1843, och fördenskull sådana persedlar, som blifvit godtgjorda efter mar
-
6
Siats-Utskottets Memorial, N:o 519.
kegång, beräknas, enligt nyssnämnde grund, i penningar, med uteslutande af
mindre tal än skilling, på sätt i 3:dje punkten af Stats-ulskottets utlåtande N:o
242 rörande hemmausräntornas förenkling är vordet föreslaget, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer afslagit det uti Ja-propositionen intagna
förslag,
6:te ■punkten, enligt hvilken någon allmän förändring med grundräntorna inom
Stora Kopparbergs län ansetts icke kunna för närvarande ifrågakomma, är af Presteståndet
lagd till handlingarna och af de öfriga trenne Riksstånden bifallen.
Utskottets i 7:de punkten gjorda tillstyrkande, att den så kallade Fahlu kungsgårdshjelp
måtte afskaffas emot samtidigt försvinnande af derför medgifven lindring
i bevillningen, — är af Preste-ståndet afslagen; i följd hvaraf det öfriga af Utskottets
förslag i denna punkt ansetts förfalla. Ridderskapet och Adeln har afslagit punkten
i dess helhet, hvaremot Borgare- och Bonde-slånden densamma bifallit.
Då frågan således lärer böra genom votering i förstärkt Stats-utskott *fgöras,
får Utskottet i sådant afseende föreslå följande proposition:
4:o.
Den, som bifaller Utskottets, af Borgare- och Bonde-stånden godkända, tillstyrkande,
att Rikets Ständer ville för sin del besluta, att den så kallade Fahlu
kungsgårdshjelp skall afskaffas emot samtidigt försvinnande af derför medgifven
lindring i bevillningen; dock med iakttagande, att den del af räntan, som på lön
är anslagen, icke kommer att upphöra förr än efter nuvarande Landshöfdingens
afgång från beställningen, så framt han ej skulle vilja, emot ersättning efter den
grund, som för indelda löners godtgörande, i händelse af deras indragning, kan
varda fastställd, räntan frånträda, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Viuner Nej, hafva Rikets Ständer afslagit ofvannämnde tillstyrkande.
Som 8:de punkten, angående ifrågaställdt upphörande af Näs kungsgårds reparationsmedel,
blifvit af Borgare- och Bonde-stånden bifallen, men af de 2:ne
öfriga Riksstånden afslagen, utaf Preste-ståndet i sammanhang med 5:dje punkten,
hemställer Utskottet, att denna fråga må afgöras genom votering i förstärkt Statsutskott
enligt följande proposition:
Slats-Ulskollets Memorial, N:o 519.
7
5:o.
Den, som, lika med Borgare- och Bonde-stånden, vill, att den afgift, som
under benämning af Näs kungsgårds reparationsmedel utgöres af Näsgårds fögderi
med 66 r:dr 32 sk. och af Westerbergs fögderi med 33 r:dr 16 sk. till underhåll
af byggnaderna å den till öfverste-boställe vid Dalregementet anslagna Näs kungsgård,
skall vid nuvarande boställs-innehafvarens afgång försvinna och med boställets
underhållande derefter enligt gällande författningar tillgå, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, är förrberörde hemställan af Rikets Ständer afslagen.
9:de punkten, rörande förvandling af de i hemmansräntorna inbegripna dagsverksskyldigheter,
är bifallen af Borgare- och Bonde-stånden, men af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-ståndet, i sammanhang med 3:dje punkten, afslagen.
Då förevarande fråga tvifvelsutan eger oskiljaktigt samband med det uti 3:dje
punkten af utlåtandet N:o 242 framställde förslag angående ordinarie räntans förvandlande
till ständig penningeskatt, hemställer Utskottet,
det Rikets Ständer måtte medgifva, att, derest, vid den förestående omröstningen
i förstärkt Stats-utskott, tillstyrkandet i ofvanberörde 3:dje
punkt varder af Rikets Ständer bifallet, sådant må anses innefatta godkännande
jemväl af hvad uti förevarande 9:de punkt blifvit af Utskottet
föreslaget; men att, i händelse åter nämnde tillstyrkande af en allmän
förvandling utaf ordinarie räntan skulle af Rikets Ständer afslås, frågan
om de i samma ränta inbegripna dagsverkens förvandling likaledes må
förfalla.
10:de punkten, angående den till hemmansräntorna icke hörande dagsverksskyldighet,
är af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet lagd till handlingarna
och af de öfriga 2:ne Riksstånden bifallen.
ll:te punkten, rörande förvandling af den i Färentuna härad af Stockholms
län utgående s. k. drängespanmål, är af Borgare- och Bonde-Stånden bifallen.
Ridderskapet och Adeln har ansett densamma, till följd af Ståndets beslut i afseende
på 3:dje punkten, förfalla; och är förstnämnde punkt, såsom egande sammanhang
med den 3:dje, af Preste-ståndet afslagen.
Utskottet får härvid fästa uppmärksamhet derå, att, i händelse det generella
förslaget 3:dje punkten af utlåtandet N:o 242 varder af Rikets Ständer underkändt,
8
Stals-Ulskollets Memorial, N:o 319.
måste, i följd häraf, den fråga, som utgör föremål för ll:te punkten,
förfalla.
För det fall åter, att hemmansräntornas allmänna förvandling kommer att af
Rikets Ständer beslutas, lärer jemväl frågan om enahanda förändrings vidtagande
med den s. k. dränge-spanmålen, i hvilken fråga, på sätt nämndt är, två Riksstånd
slädnät emot två, böra till förstärkta Stats-utskottets afgörande hänskjutas,
i hvilket afseende föreslås följande proposition:
6:0.
Den, som, lika med Borgare- och Bonde-stånden, godkänner Utskottets förslag,
att den i Färentuna härad af Stockholms län, på grund af åtnjutande roteringsfrihet,
utgående sä kallade dränge-spanmål, utgörande två tunnor spanmål för
hvarje helt hemman, må i sammanhang med hemmanräntorna förvandlas, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer dränge-spanmålens ifrågaställa förvandling icke att ega rum.
Uti 12:te punkten hade Utskottet hemställt, att, om än några indelda hemmansräntor
skulle komma att af löntagare bibehållas, sådant ej borde hindra räntornas
förvandling, utan att likväl rubba räntegifvarnes skyldighet att gamla räntan
till indelningshafvarne utgöra, så länge de sednares rätt till dess åtnjutande
fortfore, äfvensom att, så länge detta förhållande egde rum, borde uti räkenskaperna
under behörig anordningstitel afföras så stor del af nya räntan, som under
nämnde tid icke till kronan erlades och således motsvarade indelningen.
Berörde hemställan är af Borgare- och Bonde-stånden bifallen. Ridderskapet
och Adeln har ansett punkten förfalla i följd af Ståndets beslut i afseende på
3:dje punkten; och har Preste-ståndet afslagit 12:te punkten, såsom egande sammanhang
med den 3:dje.
Då Utskottets tillstyrkande i förevarande 12:te punkt eger oskiljaktigt samband
med det i 3:dje punkten framställda förslag om en allmän förvandling af de
ordinarie räntorna,
torde Rikets Ständer finna, att frågan, huruvida 12:te punkten må
godkännas eller förfalla, bör anses beroende af antagandet eller förkastandet
utaf den i 3:dje punkten föreslagna allmänna ränteförvandling.
13:de punkten, angående räntorna för rusthållshemman samt de till båtsmanshåll
indelda hemman i Blekinge och Calmar län, är af samtlige Riks-stånden bifallen.
14:de
Slats -Utskottets Memorial, N:o 319.
9
J4:de 'punkten, rörande framtida skattläggningar, är bifallen af Borgare- och
Bonde-stånden, hvaremot de tvänne öfriga Riksstånden ansett samma punkt förfalla,
Preste-ståndet såsom följd af dess vid 5:dje punkten fattade beslut.
Som Utskottet uti förevarande punkt icke föreslagit annan förändring i nu
gällande bestämmelser, än att den ränta, hvilken vid framdeles skeende skattläggningar
varder, med tillämpning af hittills gällande grunder, fastställd, måtte sedermera
förvandlas till ny ränta efter samma beräkningsgrund och medelpris, som
för de äldre räntornas förvandling blefve bestämda, samt denna fråga tvifvelsutan
är helt och hållet beroende af det beslut, som i afseende på 3:dje punkten kommer
att af Rikets Ständer fattas, så har, med anledning af Riksståndens i ämnet
yttrade skiljaktiga åsigter, Utskottet funnit sig endast böra hemställa,
det Rikets Ständer ville förklara, att, i händelse den blifvande voteringen
i förstärkt Utskott skulle utfalla till bifall å hvad i merberörde 3:dje
punkt är vordet föreslaget, sådant jemväl må anses innefatta godkännande
af Utskottets i 14:de punkten gjorda tillstyrkande, och att detsamma
i motsatt fall bör betraktas såsom förfallet.
15:de punkten, rörande mjölqvarnars ifrågaställa beskattning efter bevillningsgrunder,
är af Preste-, Borgare- och Bonde-stånden bifallen samt af Ridderska
pet
och Adeln dels bifallen, dels lagd till handlingarna.
16:de punkten, deruti Utskottet tillstyrkt åtskilliga till ordinarie ränta hänförliga,
för städernas jord utgående afgifters förvandling efter enahanda grunder,
som för hemmansräntorna blefve fastställda, är af Ridderskapet och Adeln afslagen,
af Preste-ståndet ansedd förfallen i följd af beslutet vid 5:dje punkten samt
af Borgare- och Bonde-stånden bifallen.
Jemte det Utskottet får fästa uppmärksamhet derå, att, i händelse det i 3:dje
punkten afgifne tillstyrkande af en allmän ränteförvandling kommer att vid votering
afslås, häraf blifver en gifven följd, att det i förevarande 16:de punkt in
tagna
förslag måste såsom förfallet anses, har Utskottet, för det fall, att ett motsatt
förhållande skulle inträffa, skolat för frågans afgörande medelst omröstning i
förstärkt Stats-utskott föreslå följande proposition:
7:o.
Den, som, i likhet med Borgare- och Bonde-ståndens beslut, vill, att de till
ordinarie ränta hänförliga afgifter, som för städernas jord beräknas och af dem
utgöras, skola förvandlas efter enahanda grund, som för hemmansräntorna varder
fastställd, samt att förteckningar, upptagande så väl gamla som nya räntan, för
Hill. tilt B. St. Vrot. 1847 och 1848■ 4 Sami 1 Afd. 2 Band. 61 Haft. 2
10
Stals-Ulskollels Memorial, N:o 319.
hvarje stad uppgöras och till Kongl. Maj:ts befallningshafvande insändas, för att,
till rättelse för framtiden, länens jordeboksliggare bifogas, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, är förberörde förslag af Rikets Ständer afslaget.
17:de punkten, innefattande hemställan, att, i de fall, då krono- och kyrkotionden
är utsatt i andra persedlar än spanmål eller uti andra sädesslag, än
hvaraf densamma i allmänhet inom orten utgöres, berörde utskyld måtte på uppgifvet
sätt förvandlas, är bifallen af Borgare- och Bonde-stånden. Ridderskapet
och Adeln har afslagit första delen af punkten till och med ordet »förvandlas»,
med uteslutande af orden »på det sätt», hvarefter den öfriga delen af samma punkt
ansetts till följd deraf hafva förfallit. Af Preste-ståndet är Utskottets förslag, att
krono- och kyrkotionden skulle förvandlas, afslaget; i följd hvaraf hvad Utskottet
i afseende på sättet för förvandlingen i denna punkt tillstyrkt komme att förfalla.
För afgörande af denna, på statsregleringen inverkande, fråga, deruti således
två Riksstånd stadnat emot två, får Utskottet föreslå följande voteringsproposition:
8:0.
Den, som bifaller Utskottets af Borgare- och Bonde-stånden godkända förslag,
att, i de fall, der krono- och kyrkotionden är utsatt antingen i andra persedlar,
än spanmål, eller uti andra sädesslag, än hvaraf densamma i allmänhet
inom orten utgöres, nämnde tionde må på det sätt förvandlas, att, sedan värdet
deraf, efter de medelpris, hvarpå ordinarie räntans förvandling grundas, blifvit
uträknadt, i stället bestämmes så stor qvantitet spanmål af de slag, hvaruti tionden
i fögderiet i allmänhet är utsatt, som efter nämnde medelpris svarar emot
förstberörde värde, likväl så, att icke annat bråk än en half kappe upptages,
utan hvad som under- eller öfverstiger, uteslutes, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, är ifrågavarande förslag af Rikets Ständer afslaget.
Tillstyrkandet i 18:de punkten, angående upphörandet af den s. k, halmstädjan
i Skåne emot ersättning till vederbörande räntetagare, är bifallet af Borgareoch
Bonde-stånden, men afslaget af de 2:ne öfriga Riksstånden, utaf Preste-ståndet
i sammanhang med 3:dje punkten. Då således i denna fråga, som otvifvel
-
Stats-Utsholtets Memorial, JS:o 519.
11
aktigt rörer statsregleringen, två Riksstånd stadnat emot två, torde densamma få
afgöras medelst votering i förstärkt Stats-utskott öfver följande proposition:
9:o.
Den, som, i enlighet med Borgare- och Bonde-ståndens beslut, vill, att den
i Skåne under benämning af halmstädja utgående serskilda utskyld upphör och de
räntetagare, som hittills varit deraf i åtnjutande, undfå ersättning efter hvad, som
per medium för året belöper å hvarderas vid indragningen innehafvande tiondeanslag,
voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer ifrågavarande serskilda utskyld att fortfarande utgå.
19:de •punkten, angående afkortningar, är af Ridderskapet och Adeln samt
Preste-ståndet lagd till handlingarne och af de öfriga tvänne Riksstånden bifallen.
20;de punktens i utlåtandet JVa 512 intagne förändrade lydelse är godkänd
af Borgare- och Bonde-stånden, som frånträdt sitt förut lemnade bifall till samma
punkt enligt den i utlåtandet J\° 242 förekommande redaktion. Utskottets förslag,
att de till tjenstemäns aflönande anslagna indelda räntor och kronotionde skola,
i den mån nuvarande innehafvares dispositionsrätt upphör, uppbäras och redovisas
i sammanhang med kronouppbörden, är af Ridderskapet och Adeln afslaget, till
följd hvaraf öfriga delen af denna punkt ansetts hafva förfallit. Preste-ståndet har
afslagit hvad Utskottet uti ifrågavarande punkt föreslagit, nemligen att de till
tjenstemäns aflönande anslagna indelda räntor och kronotionde skulle till statsverket
indragas och utgöras efter samma grunder, som Utskottet föreslagit för de kronan
behållna, samt uppbäras och redovisas i sammanhang med kronouppbörden; i
följd hvaraf det öfriga af denna punkt komme att förfalla.
Då förevarande fråga, sorn afser sättet för utgörandet af vissa löneanslag,
otvifvelaktigt rörer statens reglerande samt följaktligen, sedan två Riksstånd derutinnan
stadnat emot två, lärer, jemlikt stadgandet i 69 § Regeringsformen, böra
till förstärkta Stats-utskottets afgörande hänskjutas, får Utskottet i sådant afseende
föreslå följande voteringsproposition:
10:o.
Den, som bifaller Utskottets, af Borgare- och Bonde-stånden godkända, tillstyrkande,
att de till tjenstemäns aflönande anslagna indelda räntor och kronotionde
skola, intilldess, vid blifvande nya löneregleringar, indragning deraf kan
12
Stats-Ulskollcts Memorial, JS:o 319.
komma att verkställas, enligt gällande indelningsverk fortfarande tillhöra de korpser
och löntagare, till hvilka de äro anslagna, äfvensom de tjenstemän, som, enligt
fullmakter eller konstitutorial, för närvarande äro i åtnjutande af så beskaffade
löner, utan att serskildt förbehåll om förändring är i fullmakten eller konstitutorialet
gjordt, ega att, om de det åstunda och icke heldre vilja uppbära dem på
sätt här efteråt stadgas, under sin återstående tjenstetid bibehålla enahanda dispositionsrätt
deröfver, som nu är dem tillerkänd; men att, i den mån dylik
dispositionsrätt upphör, alla ofvanomförmälda indelda räntor och tionde-anslag skola
af de skattskyldige utgöras efter enahanda grander, som för de kronan behållna
äro gällande, samt uppbäras och redovisas i sammanhang med kronoupphörden,
med rättighet för vederbörande korpser och tjenstemän att ifrån ränterierna utbekomma
hvad sålunda för deras räkning skall uppbäras, jemte ersättning för forsellönen
å den uti indelningarne nu inbegripna sparimål: ankommande dock på
Kongl. Majit att låta ifrågavarande löne-anslag och ersättning under det år, för
hvilket desamma beräknas, på lika sätt som kontanta löner, qvartalsvis utbetalas,
voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, är Utskottetsjlörberörde tillstyrkande af Rikets Ständer afsiaget.
2l:sta punkten, angående afstvrkt indragning af de till stater och korpser
anslagna boställen, är af samtlige Riks-stånden bifallen.
22:dra punkten, innefattande hemställan om godtgörelse af allmänna medel
för den räntetagare tillkommande forsellön, är bifallen af Borgare- och Bondestånden,
men afslagne af Preste-ståndet. Hos Ridderskapet och Adeln har berörde
punkt, i anseende till sitt sammanhang med den 20:de, och pä grund af
Ståndets beslut i afseende på den sistnämnde, ansetts icke erfordra annan åtgärd
än att läggas till handlingarna.
I händelse de af Utskottet i 20:de, 23:dje och 26:te punkterna föreslagna
indragningar af indelda räntor och tionde skulle varda af Rikets Ständer afslagna,
blefve deraf en gifven följd, att tillstyrkandet i förevarande 22:dra punkt, i afseende
på den uti ersättningen för nämnde indelda ränte- och tionde-anslag ingående
forsellön å spanmål, komme att förfalla. I motsatt fall åter, eller derest
någondera af ifrågavarande 20, 23 och 26 punkten skulle vinna Rikets Ständers
bifall, lärer frågan om forsellönens godtgörande, hvilken fråga inverkar på
Riksgälds-kontorets utgifter, böra underkastas omröstning i förstärkt Stats-utskott;
i hvilket afseende Utskottet föreslår följande proposition:
Slals-Ulskollcls Memorial, N.o 519,
13
ll:o.
Den, som, lika med Borgare- och Bonde-stånden, bifaller Utskottets hemställan,
att fullmäktige i Riksgälds-kontoret måtte erhålla föreskrift att, vid de
årliga Iiqviderna emellan Stats- och riksgäldsverken, godtgöra Statskontoret det
belopp, som, enligt den afslutade rikshufvudboken, blifvit af nämnde verk förskottsvis
utgifvet till liqviderande af den uti ersättningen för indelda ränte- och
tionde-anslag ingående forsellön å spaumåi, voterar
Ja:
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Tinner Nej, hafva Rikets Ständer afslagit Utskottets förenämnde hemställan.
Första delen af 23:dje punkten, innehållande tillstyrkande, att Rikets Ständer
måtte för sin del besluta, det alla till allmänna verk och inrättningar samt
kyrkor och fromma stiftelser indelda anslag varda till statsverket indragna, är af
Ridderskapet och Adeln afslagen; i följd hvaraf den öfriga delen af samma punkt
ansetts ej erfordra annan åtgärd än att, såsom förfallen, läggas till handlingarna.
Preste-ståndet har likaledes afslagit ofVannämnde tillstyrkande, i följd hvaraf Utskottets
i öfrigt i samma punkt framställde förslag, beträffande verkställigheten af
tillstyrkandet, förfölle. Borgare- och Bonde-stånden hafva bifallit punkten i dess
helhet.
För afgörande af denna, på statens reglerande otvifvelaktig! inverkande,
fråga får Utskottet föreslå följande voteringsproposition;
12:o.
Den, som, i öfverenstämmelse med Borgare- och Bonde-ståndens beslut,
vill, att Rikets Ständer för sin del besluta, det alla till allmänna verk och inrättningar
samt kyrkor och fromma stiftelser indelda anslag skola till statsverket
indragas, med iaktagande, vid verkställighet häraf, dels att, hvad tionden beträffar,
dylika anslag till qvantiteten bibehållas och af den del, som kunnat till leverering
in natura uppsägas, beräknas så stor qvantitet inom hvarje markegångsdistrikt,
som uppgår till fullt tunnetal, hvarför sedermera erhålles lösen till det belopp, de
skattskyldige årligen erlägga eller efter att för 5 år i sender faststäldt medelpris,
grundadt på 10 nästförutgångna årens markegång, hvarjemte anvisas ett kontant
anslag ej mindre för forsellön, der sådan förut kunnat ifrågakomma, än för den
de af tionde-anslagen inom hvarje distrikt, hvilken öfverskjuter fullt tunnetal,
samt sådan tionde, som nu löses efter bestämda priser; dels ock, hvad angår
14
Slals-Ulskoltels Memorial, N:o 319.
hemmansräntorna, att, inom hvarje markegångsdistrikt, den andel af dylika räntor,
som af förvandling enligt markegång beror, uträknad efter de i fråga om
hemmansräntornas förenkling antagna medelpris, utbytes emot ett efter samma
beräkningsgrund i värde svarande anslag af sådan spanmål, hvaraf tionden allmännast
utgöres i den ort, der räntorna utgått, likväl beräknadt i fullt tunnetal,
så att det värdesbelopp, som sålunda icke kan förvandlas, i kontant utsattes,
hvilken spanmål sedermera löses på sätt för tionden är föreslaget, samt att den
andel af hemmansräntorna, som icke beror på markegångsförvandling, jemte forsellönen
å den i samma räntor inbegripna spanmål, varda med bestämdt anslag i
penningar godtgjorda; börande de sålunda bestämda ersättningarna, hvilka komma
att utgå i stället för den tillstyrkta indragningen af indelda anslagen, utbetalas
vid slutet af det år, hvarför ersättningarna äro beräknade, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer afslagit hvad Utskottet i förevarande hänseenden
tillstyrkt.
24:de punkten, deri Utskottet under S serskilda momenter tillstyrkt nödiga
åtgärder till beredande af indragning till statsverket utaf vissa till enskilda inrättni
ngar och personer indelda anslag, är bifallen af Borgare- och Bonde-stånden,
men afslagen af de tvänne öfriga Riks-stånden.
Hvad serskildt beträffar af den i momentet lit. C omförmälde fråga, rörande
ersättning för förluster genom kanal-anläggningar, så anser Utskottet densamma,
såsom inverkande på statens reglerande, vara af beskaffenhet att, sedan
i afseende derå två Riks-stånd stannat emot två, böra genom votering i förstärkt
Stats-utskott afgöras, hvadan Utskottet för sådant ändamål föreslår följande proposition:
4 5:0.
Den, som vill, att de tionde- och hemmansräntor, hvilka i räkenskaperna
afföras såsom ersättning för förluster genom kanal-anläggningar, skola, då ersättningen
utgår till boställen, och densamma, i mån af bostäilsinnehafvares afgång,
bör indragas, emedlertid å allmänna indragnings-staten öfverföras; att i de fall
äter, då eftergift till större eller mindre del af något hemmans egen ränta är beviljad,
beloppet må vid blifvande förvandling af dessa hemmansräntor afdragas och
derefter endast återstoden af samma räntor för framtiden uppföras, samt att de
hemman, som under egnnderäit innehafvas och njuta ersättning medelst anvis
-
Slals-Utskoltets Memorial, N:o 319.
15
ning af tionde eller andra hemmansräntor, må derför undfå viss kapital-ersättning,
enligt den öfverenskommelse, som med vederbörande kan träffas, voterar
Jo>;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, är Utskottets förenämnde förslag af Rikets Ständer alslaget.
Vidkommande åter de öfriga momenterne af förevarande 24 punkt, nemligen:
a)
angående de under anordningstitel afförda räntor, hvarifrån befrielse åtnjutes
af Åkers krutbruk, Husqvarna gevärsfaktori, m. fl.;
b) rörande de till Sala silfververk upplåtna räntor och inkomster;
d) i fråga om de till underhåll af loftsbyggningen vid Ornäs och den så
kallade kungsladan vid Rankhyttan anvisade dagsverken; och
e) angående den till Runna qvarndam anslagna dagsverkslösen; så enär de
i dessa momenter upptagne frågor, efter Utskottets tanka, icke äro att hänföra till
dem, hvilka, sedan två Riks-stånd stannat emot två, skola genom votering i förstärkt
Utskott afgöras,
lära Rikets Ständer uti sin till svar å Kongl. Maj:ts nådiga proposition
afgående skrifvelse i underdånighet förklara, det Rikets Ständer icke
funnit skäl att bifalla hvad Kongl. Majit i förevarande afseeuden föreslagit.
25:te punkten, angående ifrågaställa åtgärder till beredande af öfverenskommelse
med egaren af kronokalkugnen i Wisby om afståeende emot viss kapitalersättning
från rättigheten att uppbära ränteved, hvilken i sådant fall skulle,
lika med öfriga räntor, förvandlas och till staten ingå, — är bifallen af Borgare
och
Bonde-stånden, men af de öfriga tvänue Riks-stånden afslagen.
Förevarande fråga, hvilken, i händelse den i 24:de punkten föreslagna indragning
af indelda räntor och kronotionde varder af Rikets Ständer afslagen, måste
såsom följd deraf anses förfallen, lärer i motsatt fall, enär två Riks-stånd
derutinnan stannat emot två, böra medelst votering i förstärkt Utskott afgöras; i
hvilket afseende Utskottet får föreslå följande proposition:
14:o.
Den, som, lika med Borgare- och Bonde-stånden, vill, att, så framt egarens
af den så kallade krono-kalkugnen i Wisby rätt till åtnjutande af den åt
nämnde kalkugn anslagna ränteved finnes ostridig, åtgärder vidtagas till beredande
af öfverenskommelse med honom att, emot viss kapital-ersättning, afstå från vidare
begagnande af merberörde rättighet, samt att derefter, och i händelse en
IG
Stats-Utskottels Memorial,, A’:o 519.
sådan öfverenskommelse kan till vägabringas, denna del af räntan, lika med den
öfriga, förvandlas för att till staten liqvideras, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer afslagit det i ja-propositionen intagna
förslag.
Vid föredragning af 26:te 'punkten, hafva Ridderskapet och Adeln samt
Preste-ståndet bifallit punktens första del, innehållande hemställan, att Rikets Ständer
ville bifalla, att med rusthållens egna räntor någon förändring icke måtte vidtagas;
hvaremot den sedermera förekommande del, deri tillstyrkes, att augmentsräntor,
äfvensom indelda anslag till gästgifverier, färjor och färjkarlar, postbönder
och brefbärare samt de räntor och tionde, som städer åtnjuta, må till statsverket
indragas, afslagits; i följd hvaraf den återstående delen af samma punkt ansetts
hafva förfallit. Af Borgare- och Bonde-stånden är denna punkt i sin helhet
bifallen.
Genom alla Riksståndens sammanstämmande beslut är således afgjordt, att i
afseende på rusthållens egna räntor någon förändring icke kommer att ega rum;
hvaremot beträffande de uti samma punkt i öfrigt förekommande frågor två Riksstånd
stadnat emot två. Vid sådant förhållande och under förutsättning af Rikets
Ständers bifall till hvad uti ofvanberörde 25:dje puukt blifvit tillstyrkt, i afseende
på indragning till statsverket af de till allmänna verk och inrättningar m. m. indelda
anslag, får Utskottet hemställa, att öfver de skiljaktiga besluten rörande 26:te
punkten omröstning må ega rum enligt följande proposition;
15:o.
Den, som, i enlighet med Utskottets af Borgare- och Bonde-stånden godkände
förslag, bifaller, att augmentsräntor, äfvensom indelda anslag till gästgifverier,
färjor och färjkarlar, postbönder och brefbärare samt de räntor och tionde, som
städer åtnjuta, till statsverket indragas; samt att, i afseende på ersättningen härför,
förfares på enahanda sätt, som i 23:dje punkten af Stats-utskottets utlåtande
N:o 242, rörande ersättning till allmänna verk och inrättningar, kyrkor och fromma
stiftelser, blifvit föreslaget, med iakttagande, att godtgörelsen för augmeutsräntor
och anslagen till gästgifverier, färjor och färjkarlar samt postbönder och
brefbärare liqvideras för hvarje år vid den tid det påföljande, då uppbördsstämmor
för hemmansräntorna hållas; börande, vid beräkningen af augmentsräntorna vid
båts
-
Slals-Ulskoltets Memorial, Ä:o 519.
17
båtsmanshållet i Blekinge, eller så kallade öfverskotts- och tillskottsräntorna, de
vid 1834—1835 årens riksdag stadgade förvandlingsgrunder iakttagas, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, är ofvanintagne förslag af Rikets Ständer afslaget.
I händelse åter Utskottets i 25:dje punkten gjorde tillstyrkande, angående
indragning af de till allmänna verk och inrättningar indelda anslag, skulle vid votering
i förstärkt Utskott varda afslaget,
lärer, såsom följd häraf, jemväl förevarande 26:te punkt böra anses vara
förfallen.
27:de punkten, angående afstyrkt indragning af frälseräntor, är af alla Riksstånden
bifallen.
I afseende på 28:de punkten har Ridderskapet och Adeln afslagit första delen,
innehållande förslag, det Rikets Ständer för sin del måtte besluta, att all till
statsverket utgående tionde bör lösas med penningar; den del af samma punkt,
hvari föreslås, att för hemmansräntorna må erläggas fix penningeränta, har ansetts
förfallen i anledning af Ståndets i fråga derom redan fattade beslut, hvarjemte
denna punkt i öfrigt äfven ansetts hafva förfallit till följd af de sålunda i hufvudsaken
fattade beslut. Preste-ståndet har afslagit Utskottets i förevarande punkt
framställde förslag, att all till statsverket utgående tionde och hemmansräntorna
skulle lösas med penningar. Af Borgare- och Bonde-stånden är deremot punkten
i sin helhet bifallen.
Hvad först beträffar Utskottets hemställan, att för hemmansräntorna borde
erläggas det belopp, som den fixa penningeräntan, hvaruti hemmansräntor enligt
Utskottets förslag skulle förvandlas, utgjorde, så
lärer frågan härom, såsom inbegripen uti hvad i 3:dje punkten rörande
hemmansräntornas förvandling blifvit föreslaget, helt och hållet bero af
det beslut, som i afseende på sistnämnde punkt varder af Rikets Ständer
fattadt.
Den öfriga delen af 28:de punkten anser Utskottet deremot, sedan två Riksstånd
derutinnan stadnat mot två, böra, jemlikt 69 § regeringsformen, medelst
votering afgöras; i hvilket afseende följande proposition föreslås:
16:o.
Den, som, i enlighet med Utskottets af Borgare- och Bonde-stånden bifallna
Bih. till 11. St. Prot. 18i7 och 1848. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 61 Baft. 3
18
Stals-UtskoUets Memorial, N:o 519.
hemställan, vill, att Rikets Ständer mätte för sin del besluta, att all till statsverket
utgående tionde bör lösas med penningar efter medelpris, som bestämmes
för fem år i sender, på grund af den under de tio förutgångna åren stadgade
markegång, hvilket medelpris första gången endast bestämmes till och med år 1850,
efter markegången för åren 1856—1845; med iakttagande likväl, att vid utgörande
af den tionde, som indelningshafvare tills vidare bibehålla, förfares enligt
nu gällande stadganden, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer afslagit hvad i berörde hänseende blifvit
hemstäldt.
29:de punkten är bifallen af Borgare- och Bonde-stånden, men afslagen af
Ridderskapet och Adeln. Preste-ståndet har ansett punkten förfallen i följd af
Ståndets vid den 28:de fattade beslut.
Uti förstnämnde punkt hade Utskottet förklarat sig instämma i den af Kongl.
Maj:t uti Dess nådiga proposition yttrade åsigt, att förslaget angående räntornas
och tiondens lösande efter medelpris borde äfven å hästvakans-spanmålen samt å
den spanmål, som för ständiga rotevakanser i Skåne utgår, vinna tillämpning i
den mån samtliga delegare i ett eller flera rust- eller rotehåll sådant medgåfve.
Vid redaktionen af Utskottets förslag i ämnet har emedlertid af förbiseende inträffat, att
orden eller rote- blifvit uteslutna; och får Utskottet af sådan anledning hos Borgareoch
Bonde-stånden hemställa, det bemälde Riks-stånd behagade medgifva den af
sakens beskaffenhet härutinnan påkallade rättelse, eller att ordet rusthåll må ut
bytas
mot rust- eller rotehåll.
Då, i afseende på besluten öfver förevarande 29:de punkt, två Riksstånd
stadnat emot två, lärer, så framt nemligen föregående 28:de punkt varder af Rikets
Ständer bifallen, votering böra i förstärkt Utskott anställas; i hvilket ända
mål
Utskottet föreslår följande proposition:
17:o.
Den, som, i enlighet med Utskottets, af Borgare- och Bonde-stånden bifallna,
hemställan, vill, att det på medelpris grundade lösningssätt, som Utskottet i 28:de
punkten af utlåtandet N:o 242 föreslagit i afseende på den till statsverket ingå
ende
kronotionde, måtte tillämpas vid utgörandet af den spanmål, som för ständiga
rotevakanser i Skåne utgår, äfvensom hästvakans-spanmålen, så vida och i den
Slats-Utskottels Memorial, N:o 319.
19
mån samtlige delegare i ett eller flera serskilda rust- eller rotehåll sådant medgifva,
voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer afslagit förberörde hemställan.
För den händelse åter, att det i 28:de punkten intagna tillstyrkande, angående
sättet för kronotiondens lösande i allmänhet, skulle vid den förestående voteringen
underkännas,
lärer häraf blifva en följd, att frågan om nämnde lösningssätts tillämpning
å den spanmål, som i 29:de punkten afses, kommer att förfalla.
30:de punkten, rörande väckt fråga om förändrade bestämmelser för utarrendering
af statens egendomar, är bifallen af samtlige Riksstånden.
Af 31:sta punkten är den del, som innehåller, att de till korpser och embetsmän
anslagna boställen, hvarom Utskottet förut meddelat yttrande, äfvensom
de arrenden, hvilka skola in natura till vissa inrättningars underhållande utgöras,
icke böra i utbyte mot kontanta anslag varda till statsverket indragna, — bifallen
af Ridderskapet och Adeln; hvaremot den återstående delen af samma punkt,
hvaruti hemställes, att i öfrigt alla arrenden af statens egendomar, som äro till
serskilda ändamål anvisade, må i utbyte mot kontanta anslag varda till statsverket
indragna, af bemälde Riksstånd afslagits. Preste-ständet, som vid 21:sta punkten
redan fattat beslut i afseende på de till korpser och embetsmän anslagna
boställen, har afslagit Utskottets i 31:sta punkten gjorde hemställan om indragning
till statsverket af alla arrenden utaf statens egendomar, som äro till serskilda
ändamål anvisade. Borgare- och Bonde-stånden hafva bifallit förevarande 31:sta
punkt i dess helhet.
Af samtlige Riksstånden är således beslutadt, att indragning till statsverket
icke bör ega rum af de till korpser och embetsmän anslagna boställen, eller af
de arrenden, hvilka skola in natura till vissa inrättningars underhållande utgöras.
I afseende på den öfriga delen af förevarande 31:sta punkt hafva två Riksstånd
stadnat emot två; hvadan och då frågan rörer statsverkets inkomster, densamma
lärer böra afgöras genom votering i förstärkt Stats-utskott öfver följande proposition
:
18:o.
Den, som bifaller Utskottets af Borgare- och Bonde-stånden gillade förslag,
att, med undantag af de till korpser och embetsmän anslagna boställen, äfvensom
af de fall, då arrendena skola in natura till vissa inrättningars underhållande ut
-
20
Slats-Ulskottets Memorial, iV.o 319
göras, alla arrenden af statens egendomar, som äro till serskilda ändamål anvisade,
må, i utbyte mot kontanta anslag, varda till statsverket indragna, voterar
J (l i
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, är ofvanberörde förslag af Rikets Ständer afslaget.
Ridderskapet och Adeln har afslagit första delen af 32:dra punkten, innefattande
tillstyrkande, att Rikets Ständer ville besluta, att alla arrenden af statens
egendomar hädanefter mätte bestämmas antingen i penningar eller i spannmål eller
i begge delarna; till följd hvaraf återstående delen af samma punkt ansetts ej
erfordra annan åtgärd äu att läggas till handlingarna. Preste-ståndet har likaledes
afslagit ofvannämnde förra del af denna punkt, såsom egande sammanhang med
den 31:sta, i följd hvaraf det öfriga af förstnämnde punkt komme att förfalla.
Rorgare- och Ronde-stånden hafva bifallit punkten i dess helhet.
I anledning af dessa Riksståndens skiljaktiga beslut och då förberörde, af
ekonomisk natur varande fråga icke innefattas bland dem, hvilka vid ofvanberörde
förhållande skola underkastas votering i förstärkt Utskott,
lärer, jemlikt 75 § Riksdagsordningen, samma fråga böra anses vara
förfallen.
33:dje punkten är bifallen af Borgare- och Bonde-stånden, men afslagen, af
Ridderskapet och Adeln. Preste-ståndet har likaledes afslagit hvad Utskottet i
denna punkt tillstyrkt, rörande förändring i verkställandet af markegångssättuingen.
Såsom följd af besluten vid nämnde punkt, hafva Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet jemväl afslagit 34:de punkten, angående tillämpning vid den
höstetiden skeende markegångssättning af samma grunder, som för markegångssättningen
i April blifvit i afseende på prisbestämningen föreslagna; hvaremot sistnämnde
punkt blifvit af de 2:ne öfriga Riksstånden bifallen.
Då således, i afseende på besluten öfver berörde 2:ne punkter, två Riksstånd
stadnat emot två, anser Utskottet, på grund af 75 § Riksdagsordningen,
de i samma punkter framställda förslag böra betraktas såsom förfallna.
Utskottets i 35:te punkten gjorda förslag, att omröstningarne hos deputerade
för markegångssättningarna måtte ske per capita, är afslagen af Ridderskapet och
Adeln samt Preste-ståndet, men bifallen af de 2:ne öfriga Riksstånden.
Vid denna sakens utgång lärer således berörde förslag förfalla.
Hvad Utskottet i 36:te punkten rörande omröstningssättet hos bemälde deputerade
eventuelt hemställt, äfvensom det i utlåtandet N:o .312 i ämnet afgifne
yttrande, är dels bifallet, dels lagdt till handlingarna.
Slals-UlskoUets Memorial, N:o 519,
21
S7:de punkten, angående pröfning af besvär öfver markegångssättningar, och
38:de punkten, i fråga om serskiide ombuds för räntegifvare och räntetagare
tillkallande till markegångssättningarne, äro af samtliga Riksstånden bifallna.
Hvad Utskottet i 39:de punkten föreslagit, i afseende på utfärdandet af förnyad
författning rörande markegångssättning och dermed gemenskap egande ämnen,
är bifallet af Borgare- och Bonde-stånden; hvaremot Ridderskapet och Adeln samt
Preste-ståndet, såsom följd af desse Riksstånds i berörde ämnen förut fattade beslut,
ansett Utskottets ifrågavarande förslag förfalla.
Då således i denna fråga två Riksstånd stadnat emot två,
lärer följaktligen Utskottets ofvanberörde förslag böra anses såsom förfallet.
40:de punkten är dels lagd till handlingarna, dels bifallen.
41:sta punkten, angående ifrågastäldt val af ordförande vid markegångssättningar,
är af samtliga Riksstånden bifallen.
42:dra punkten, innefattande förslag till åtskilliga förändringar i jordeboksväsendet,
är af Borgare- och Bonde-stånden bifallen, hvaremot de öfriga tvänue
Riksstånden densamma afslagit, Preste-ståndet af uppgifven anledning, att yttranden
af vederbörande embetsverk ansåges nödiga till ledning för omdömet öfver
kommitterades förslag i detta hänseende, men sådana icke blifvit Rikets Ständer
meddelade.
43:dje punkten, angående bestämmandet af det år, för hvilket den nva jordeboken
borde upprättas, är bifallen af Borgare- och Bonde-standen, men af de
öfriga Riksstånden, såsom följd af deras beslut vid nästföregående punkt, lagd till
handlingarna eller ansedd förfallen.
I följd af Riksståndens ofvannämnde skiljaktiga beslut, och då dessa frågor
icke kunna hänföras till dem, som vid dylikt förhållande skola underkastas förstärkt
Utskotts afgörande,
komma således Utskottets i förevarande afseenden framställda förslag att
förfalla.
Utskottets i 44:de punkten gjorda afstyrkande af ifrågastäldt anslag till betäckande
af kostnaderna för den nya jordeboken, är af Borgare- och Bondestånden
bifallet, af Ridderskapet och Adeln lagdt till handlingarna samt af Presteståndet
ansedt förfallet.
45:te punkten, angående fortfarandet af nu gällande föreskrifter rörande mantalsskrifning,
är lagd till handlingarna af Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet,
och af de öfrige tvänne Riksstånden bifallen.
46:te punkten, innefattande hänvisning till ett serskildt utlåtande, är lagd till
handlingarna eller bifallen.
Slals-Utskoltets Memorial, Ii:o 519.
47:de punkten, angående den s. k. bågskatten i Herjeådalen, är bifallen af
Borgare- och Bonde-stånden, men afslagen af de 2:ne öfriga Riksstånden. 1 följd
häraf och på grund af 69 g Regeringsformen lärer denna fråga, deruti två Stånd
stadnat emot två, böra underkastas votering i förstärkt Stats-utskott, i hvilket
afseende följande proposition föreslås:
19:o.
Den, som gillar Borgare- och Bonde-ståndens beslut, att den så kallade
bågskatten i Herjeådalen skall för framtiden upphöra, emot det att mantalspenningarna
af allmogen derstädes erläggas med sex skillingar banko af hvarje person, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Yinncr Nej, kommer ifrågavarande skatt att fortfara.
48:de punkten, innehållande förslag, att akademiernas tjenstemäns, regementsskrifvarnes
och bergsfogdarnes befattningar med uppbörd och debitering skulle
upphöra, är bifallen af Borgare- och Bonde-stånden, men afslagen af de 2:ne
öfriga Riksstånden; vid hvilket förhållande
berörde förslag lärer böra anses såsom förfallet.
49:de punkten, rörande fortfarandet af magistraternas åliggande i afseende på
debitering m. m., är af Preste-ståndet lagd till handlingarna och af de 5:ne öfriga
Stånden bifallen.
50:de punkten, angående bibehållandet af häradsskrifvarnes åliggande att uppbörden
debitera och kontrollera, är bifallen af Borgare- och Bonde-stånden samt
af de 2:ne öfriga Stånden lagd till handlingarna.
51:sta och 52:dra punkterna, innehållande hänvisningar till serskildt utlåtande,
äro lagda till handlingarna eller bifallna.
53:dje punkten, med afstyrkande af förslag om qvittens-blanketters införande,
är bifallen af samtliga Riksstånden.
Som 54:de punkten, innefattande hemställan om tvenne serskilda uppbördsstämmors
hållande å landet, blifvit af Borgare- och Bonde-stånden bifallen, men
af de tvenne öfriga Riksstånden afslagen, samt denna fråga, deri sålunda två Riksstånd
stadnat emot två, inverkar på stats- och riksgäldsverkens inkomster, lärer
samma fråga böra afgöras genom votering i förstärkt Utskott öfver följande proposition:
20:o.
Den, som, lika med Borgare- ech Bonde-stånden, bifaller Utskottets för
-
Slats-Utskotlets Memorial, N:o 519.
23
slag, att två uppbördsstämmor må hållas å landet, den första, för uppbärande af
alla personella och bevillningsafgifter, frän medlet af September till medlet af Oktober
med rättighet likväl för Kongl. Maj:ts befallningshafvande att, efter sig företeende
omständigheter, bestämma en sednare termin, dock sist inom medlet af
November, — och den andra uppbördsstämman emellan medlet af Februari och
medlet af April påföljande år, för uppbärande af lösen för hemmansräntor och
tionde, jemte öfriga af hemman utgående utskylder, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, är berörde förslag af Rikets Ständer afslaget.
I afseende på 55:te punkten, angående tiden för uppbörden i städerna, inträffar
enahanda förhållande, eller att punkten är af Borgare- och Bonde-stånden
bifallen, men af de öfriga tvänne Riksstånden afslagen. För frågans afgörande får
Utskottet alltså föreslå följande voteringsproposition:
21:0.
Den, som bifaller Utskottets, af Borgare- och Bonde-stånden gillade, hemställan,
att uppbörden i städerna måtte förrättas under loppet af September; dock
att denna förändring endast efter hand till vägabringas, på det sätt, att uppbördsterminen
tillbakaflvttas en månad hvarje år, till dess den kan vid nyssnämnde tid
utsättas, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer afslagit den i Ja-propositionen intagna
hemställan.
56:te punkten, innefattande förslag till föreskrifter angående uppbördens indrifvande
och kontrollerande;
57:de punkten, angående upphäfvande af nu gällande stadgande om efterlysning
af personer, som häfta för obetalda kronoutskylder, samt rörande afskrifning
af dylika utskylder i de fall, då upplysning ej kunnat vinnas om den skattskyldiges
vistelseort;
58:de punkten, i fråga om förändrade bestämmelser angående redogörelsen
för kronouppbörden; och
59:de punkten, om preskription för skattskyldigas och redogörares ansvarighet,
äro bifallna af Borgare- och Bonde-stånden, men afslagna af Ridderskapet
24
Stals-Utskottets Memorial, N:o 519.
och Adeln samt Preste-ståndet, hvilket sistnämnde vid 58:de och 59:de punkterna
åberopat sitt i afseende på föregående 42:dra punkt fattade beslut.
De förslag, som innefattas uti punkterna 56—59, och deri två Riksstånd således
stadnat emot två,
lära följaktligen böra anses vara förfallna.
Uti 60:de 'punkten hade Utskottet slutligen hemställt, att, i händelse af bifall
till dess i utlåtandet JV2 242 afgifna förslag, Rikets Ständers blifvande beslut
måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas, med anhållan om vidtagande af
sådana förfoganden, hvilka af de serskilda framställningarne och förslagen påkallades.
Förevarande punkt är af Borgare och Bonde-stånden bifallen samt af Ridderskapet
och Adeln äfvensom af Preste-ståndet lagd till handlingarna.
Då Ridderskapet och Adelns samt Preste-ståndets sålunda fattade beslut, angående
förberörde 60:de punkts läggande till handlingarna, varit en gifven följd af
dessa Riksstånds förut beslutade afslag å de i utlåtandena N:ris 242 och 312 föreslagna
förändringar i beskattningsväsendet samt uppbörds- och redogörelseverket,
och förstnämnde beslut således icke kunna anses innefatta ogillande af Utskottets
åsigt, att de förändringar, hvilka i förevarande ämnen slutligen kunna varda af
Rikets Ständer för deras del godkända, böra i uppgifvet ändamål hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anmälas, får Utskottet till Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet
hemställa,
det bemälde Riksstånd behagade medgifva, att, i händelse ett eller flera
af Utskottets i ofvanberörde utlåtanden framställda förslag skulle vid
ärendenas slutliga afgörande varda af Rikets Ständer bifallna, besluten
härom må hos Kongl. Maj:t af Rikets Ständer i underdånighet anmälas,
med anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes, efter pröfning deraf, i nåder
vidtaga sådana förfoganden, hvilka af samma beslut kunna påkallas.
Stockholm den 18 September 1848.
Reservationer:
Af herr Carlheim Gyllenskjöld: »Emot Utskottets beslut att till omröstning
i förstärkt Stats-utskott hänskjuta flera hufvudsakliga delar af Utskottets, utaf
2:ne Riksstånd gillade, men af de 2:ne andra Stånden förkastade förslag till beskattningsväsendets
samt uppbörds- och redogörelseverkets förändring, får jag anmäla
min reservation.
Utskottet
Slals-UtskoUcls Memorial, N:o 519.
25
Utskottet har ansett denna mångfaldigt invecklade fråga, hvilken rörer på
en gång rikets allmänna styrelse och hushållning, korporationers samt enskilde
personers och embetsmäns rättigheter och skyldigheter, böra afgöras uti förstärkt
Stats-utskott derföre, att beslutet deröfver kan på statens inkomster och utgifter
nu eller framdeles ega inflytande samt således skulle tillhöra den Utskottet i
Grundlagen uppdragna befattning med statens reglerande. Detta synes mig vara
en uppenbar förtydning, eller missförstånd, af Grundlagarnes hud. Jag vet icke
hvilket ämne, som, med antagande af denna Utskottets åsigt, icke skulle komma
att öfverlemnas till förstärkt Stats-Utskotts afgörande; ty det gifves väl knappast
någon allmän inrättning, som icke i större eller mindre mån inverkar på statens
inkomster och utgifter. Det skulle således kunna inträffa, att förstärkta Statsutskottet
en gång komme att med Rikets Ständers rätt besluta om antagande af
ny civil-, kriminal- och kyrkolag, om domstolarnes organisation o. s. v., endast sjelfva
beslutet härom ställdes i förbindelse med de för beslutets verkställighet erforderliga
anslag. Rikets Ständer må ega att genom förstärkta Stats-utskottet afgöra,
huru vida de för ett eller annat uppgifvet ändamål erforderliga medel skola beviljas
eller icke, men sjelfva saken, då den rörer lagstiftning, rikets allmänna
styrelse, hushållsanstalterne, eller grunden för allmänna inrättningar af alla slag,
skola enligt 89 § Regerings-formen och 54 <§ 1 mom. Riksdags-ordningen behandlas.
75 §:n Riksdags-ordningen stadgar, att för beslut i alla hos Rikets Ständer
förekommande allmänna ärenden, de mål endast undantagne, hvilka antingen
äro af sådan beskaffenhet att de ej kunna förfalla, eller hvarom i Regerings-formens
fö6, 69, 70, 71 och 72 §§ serskildt förordnas, galle, jemte Konungens samtycke
, minst tre Stånds mening; men om två Stånd stadna mot två, förf alle frågan
och förblifve vid det, som tillförene stadgadt varit.
Ingen har, mig veterligen, nekat, att frågan om skatteväsendets förenkling kan
förfalla. Men, säger Utskottet, den får, enligt 69 § Regerings-formen, icke förfalla.
Återstår således att tillse, huru härmed sig förhåller.
Det torde medgifvas, att en rätt lagtolkning väsendtligen beror derpå, att
man betraktar lagen i sitt sammanhang och fattar dess stadganden ej blott hvart
för sig, utan äfven och förnämligast i deras förhållande inbördes och till lagen i
dess helhet. Åsidosätter man denna omsorg, och företager allenast en § här
eller der till skärskådande, så blifver det ett lyckskott att träffa sanningen eller
det rätta, och få skola de §§ vara, hvilka icke sålunda kunna förtydas och lagstiftaren
dymedelst pådiktas meningar, dem han alldeles icke velat uttrycka. Man
Vili. lill B. St. Brot. 1847 och 1848■ 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 61 Häft. 4
26
Ståls-Utskottets Memorial, N:o 319.
jemför med hvarandra 17 kap. 3 § J. B. och 17 kap. 6 § H. B., 28: 12 B.
B. och 42: 3. M. B., 1: 5. U. B. och 10: 25. R. B., och många andra i vår
nu gällande allmänna lag.
Innehållet af Regerings-formens 57 till och med 75 <§<§, lästa i deras sammanhang,
visar tydligen, att de alla blott innebära en utveckling af den i 57 §:n
uttalade sats, att »svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta utöfvas af Rikets
Ständer allena vid allmän riksdag» och följaktligen gälla för sådana fall, i hvilka
Rikets Ständer ega allena beslutande rätt. Uti härpå följande 76—80 §§ af
Regerings-formen stadgas om sådant, hvaröfver Konung och Ständer ega att gememensamt
besluta; hvarefter från och med 81 §:n handlas om Grundlagsändringar,
för hvilkas tillvägabringande ett från det vanliga afvikande sätt är föreskrifvet;
så att Regerings-formens författare synbarligen velat serskildt afhandla hvarje
ämne, med afseende ej mindre å dess beskaffenhet, än å sättet för dess afgörande,
vare sig af Rikets Ständer ensamt, eller af Konungen jemte Dem. Det
är derför orimligt att antaga, det de uti 69 <§:n inflickat uttryck af så allmän
och mot det föregående och efterföljande så stridig syftning, som den Utskottet
gifver åt de der förekommande orden: »statens reglerande».
An tydligare framstår detta, då man finner, att statens ordinarie inkomster,
hvarom den nu förevarande frågan handlar, och öfver hvilka Utskottet medgifver, att Rikets
Ständer icke kunna, utan Konungens samtycke, förfoga, uttryckligen äro, uti 59 §
Regerings-formen, undantagna från det förfaringssätt, som i fråga om statens extraordinarie
inkomster är föreskrifvet, och om hvilka 69 §, efter mitt förmenande,
endast handlar. Äfven 64 § Regerings-formen gör en bestämd åtskillnad emellan
rikets ordinarie statsmedel och inkomster, å ena, samt extraordinarie utlagor och
bevillningar, å andra sidan, om hvilka sednare det heter, att de »till statsverket af
Rikets Ständer anslås».
Hvad med det i 69 § förekommande uttrycket »statens reglerande» bör förstås,
synes mig häraf alldeles klart, nemligen !:o utgifts-statens bestämmande,
under sina behöriga titlar, och 2:o anvisande af nödiga medel till fyllande af de
statsbehof, Rikets Ständer pröfvat och godkänt. Jag har, uti alla de §§, hvilka
härom handla, icke kunnat finna något, som strider emot denna uppfattning af
69 §:s ordalydelse.
53 § Regerings-formen inskränker Stats-utskottets befattning dertill, att »utreda
och för Rikets Ständer uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets tillstånd,
förvaltning och behof». 30 § Riksdags-ordningen står härmed i full öfverensstämmelse,
dock att Utskottets åligganden, inom det sålunda gifna omfånget för dess
verksamhet, der närmare bestämmas. Hvad Rikets Ständer, på grund af 34 §
Slats-Ulskoltels Memorial, N:o 519.
27
2 mom. Riksdags-ordningen härutöfver kunna till Utskottets handläggning förvisa,
det bör, jemlikt samma § och moment, vid afgörandet betraktas efter sjelfva
ämnets beskaffenhet, men icke efter den Utskottet i allmänhet (enligt 83 § Regerings-formen
och 30 § Riksdags-ordningen) uppdragna befattning. Att frågan
om skatteköp, d. ä. om sättet och vilkoren för visst slags fastighets förvärfvande
af enskild man (hvarom handlas i 2:dra punkten af Utskottets förslag), eller om
sättet för ordinarie räntornas och tiondens utgörande (i 3:dje och Hera andra punkter),
eller om öfverlåtelse med eller utan ersättning, af statens ordinarie inkomster
(7:de, 8:de, 18:de och 20:de med flera punkter), eller om tiden för uppbördsstämmor
(S4:de och 5S:te punkterne) och flere, med dessa likartade, frågor höra
till den Utskottet i berörde 83 och 30 §§ anbefallda utredning och uppgift af
stats- och riksgäldsverkens tillstånd, förvaltning och behof, lärer icke någon vilja
på alvar yrka. Men höra de icke dit, så hemfalla de ej heller under 69 §:n
Regerings-formen eller den, för vissa händelser, der föreskrifna omröstning i förstärkt
Stats-utskott. Den, vid 1828 —1830 årens riksdag, väckta frågan om
skattereglering blef också rätteligen till både Stats , Bevillnings- och Ekonomiutskotten
remitterad och af dem gemensamt handlagd. För det att Rikets nu
församlade Ständer endast till Stats-utskottet hänvisat samma fråga, kan hon icke
hafva ändrat beskaffenhet, så att han nu, mera än då, skulle tillhöra den Statsutskottet
i allmänhet uppdragna befattning med statens reglerande. På sätt de
af Kongl. Maj:t för denna frågas utredning i nåder tillförordnade kommitterade,
uti deras afgifna underdåniga betänkande (sid 108) förmält, förekom frågan jemväl vid
1840—1841 årens riksdag och behandlades då al Stats-utskottet ensamt, hvars förslag,
sedan vid afgörandet 2 Stånd stannat emot 2, förföll.
Således, ehvad man afser Grundlagarnes ordalydelse, eller ämnets beskaffenhet,
eller föregångna riksdagars sätt att betrakta frågan; så finnas de afvika från
hvad Utskottets pluralitet nu förklarat vara det rätta. Derföre, och med stöd
hufvudsakligen af Riksdags-ordningens 78 §, anser jag Utskottet hafva saknat
log, att, då 2:ne Riks-stånd för sin del antagit, men de 2:ne andra Stånden förkastat
Utskottets hemställanden i förevarande fråga, omröstning deröfver i förstärkta
Utskottet föreslå. Man har emot denna åsigt åberopat åtskilliga likartade
fall, i hvilka votering uti förstärkt Stats-utskott skulle hafva egt rum. Jag kan
dock icke erkänna giltigheten af denna invändning, emedan alla de uppgifna händelser,
då sådan votering verkligen skett, finna sin förklaring antingen i 77 §
Regeringsformen eller 73 och 78 §§ Riksdags-ordningen, men ej i 69 § af
Regerings-formen.
Men, äfven med antagande deraf, att statens ordinarie inkomster vore, lika
28
Stals-Ulskotlels Memorial, N:o 549.
med de extraordinarie, underkastade den behandling och det sätt för afgörande!,
som här är i fräga; så vore detta likväl icke tillräckligt, för att bestyrka rättmätigheten
af många bland de af Utskottet nu föreslagna voteringspropositioner.
Beträffande 2:dra punkten; så har Utskottet väl funnit frågan om iörändradt
sätt för skatteköps verkställighet vara af egenskap, att icke tillkomma förstärkta
Stats-utskottets afgörande; men sednare delen af samma punkt, rörande ifråga—
stäldt medgifvande af anstånd med en del af skatteköpskillingeu, har Utskottet
deremot ansett vara omröstning i förstärkt Utskott underkastad. Enahanda skäl,
som tala för Utskottets åsigt i förra hänseendet, gälla äfven i det sednare, och
detta innebär lika bestämdt en förändring i villkoren för skatterätts, — d. v. s.
eganderätts — förvärfvande till kronojord, som de förfallna ansedda förslagen, derest
de blifvit eller blifva till efterlefnad antagna. Det är på grund af sistberörde
förhållande, som jag anser, att Utskottets hemställan i denna del icke bör
till omröstning i förstärkt Stats-utskott öfverlemnas.
Med större skäl, än uti 2:dra punkten, hade Utskottet bort i 5:dje och
liera andra punkter skilja emellan lagstiftnings- och verkställighets-åtgärder, öfver
hvilka senare omröstning, innan de förstnämnde blifvit i vederbörlig ordning antagna,
alldeles icke, och derefter endast på grund af 75 g sista perioden Riks
dags-ordningen,
kan ega rum; och Utskottet har till ett sådant särskiljande haft
desto mera anledning, som ej mindre Riddersknpet och Adeln, än Presteståndet,
med fästadt afseende å denna i flera punkter förekommande sammanblandning af
olikartade frågor, vid fattandet af sina beslut fördelat och afgjort hvarje sak för
sig; vid hvilket förhållande, och då vid ärendenas slutliga afgörande inom Riksstånden
proposition enligt 54 § Riksdagsordningen bör anställas öfver hvarje del af
ettämne, som serskild diskurs föranledt, jag föreställer mig, att det varit Utskottets
pligt att sina voteringspropositioner inrätta i enlighet med Ståndens öfver hvarje
punkt fattade serskilda beslut. Orimligheten af de propositioner, Utskottet föreslagit,
blifver genom olika frågors sammanföring i en och samma voteringspropo
sition
icke förminskad, men det blifver derigenom ännu omöjligare för Stånden att
så beskaffade propositioner godkänna. — Sålunda är början af ifrågavarande 3:dje
punkt till och med orden: »den 1 Mars 1830», en ren lagstiftningsfråga, hvilken
, så länge Rikets Ständers Bank fortfar att inlösa sina sedlar med silfver efter
deras lydelse, icke kan ega ringaste inflytande till minskning eller förökande af
statens inkomster, men, förutsatt att Banken en gång härefter, såsom tillförene,
vägrar att efter lydelsen invexla sina sedlar, skulle desto mera förstörande ingripa
på ej mindre statens, än enskildas rätt. Derföre anser jag denna del af 3:dje
punkten, till följe af de inom Riksstånden deröfver fattade serskilda beslut, hafva
Slals-Ulskollels Memorial, N:o 319.
29
ovilkorligen förfallit samt någon vidare omröstning öfver punktens öfriga delar ej
eller kunna lagligen ega rum, desto mindre som det här gjorda förslaget innebär
en rubbning af ej blott Presterskapets, utan ock Borgare- och Bonde-ståndens
privilegier, uti hvilka någon förändring, enligt 114 § Regeringsformen, utan
alla 4 Riksståndens och Konungens sammanstämmande beslut, icke får ske.
5:te punkten, angående presternas utlagor, innefattar äfvenledes på en gång
lagstiftnings- (till och med orden: »sammanräknadt belopp i kontant») och verkställighetsfrågor,
de sednare beroende af den förra, samt följaktligen med den,
enligt 34 § Riksdagsordningen, jemförd med 87 § Regeringsfomen och 33 §
Riksdagsordningen, förfallen.
Emot den föreslagna voteringspropositionen öfver 7:de punkten, innefattande
förslag att den s. k. Fahlu kungsgårdshjelp skulle afskaffas emot samtidigt försvinnande
af derför medgifven lindring i bevillningen, ' förekommer, dels att,
derest, på sätt Utskottet uppgifvit, den för kungsgårdshjelpens utgörande af
de skattskyldige åtnjutna lindring i bevillningen verkligen vore deremot svarande;
så skulle hvarken tillökning eller förminskning af statsinkomsterna
genom förändringen åstadkommas och åtgärden således icke eller på statsregleringen
inverka; dels ock att, vid beräkningen af statsverkets inkomster
intill nästa riksdag, Rikets Ständer bland ordinarie räntor upptagit Fahlu kungsgårdshjelp,
hvadan densamma, enligt förbehållet i Stats-utskottets utlåtande N:o 37
litt. A, väl kan till ett större eller ock mindre belopp värderas, men icke helt
och hållet afskaffas, utan att derigenom upprifves ett af Rikets Ständer redan
fattadt beslut. Dessutom innefattar förslaget i denna punkt, likasom de ofvannämnda,
jemväl en lagstiftning för framtiden, till hvars verkställande 3 Stånds
sammanstämmande beslut, jemte Konungens, äro af nöden.
Om 8:de punkten, angående Näs kungsgårds reparationsmedel, gäller hvad
om den 7:de blifvit sagdt, dock att här någon ersättning till statsverket, för hvad
det komme att afstå, icke vöre att förvänta.
9:de, ll:te, 12:te, 14:de och 16:de punkterna hafva med de 3:dje ett så
oskiljaktigt sammanhang, att de torde böra med honom stå eller falla; hvadan
endast den anmärkning må här göras, att de alla — den 9:de t. o. m. ordet:
»förvandling,» den ll:te, 12:te och 14:de i sin helhet samt den 16:de i hvad den
rörer förslaget, att en del tionde skulle förvandlas — äro af lagstiftnings natur
samt att omröstning rörande dem således, efter mitt förmenande, icke bort af
Utskottet föreslås. 17:de punkten är, i sistberörde afseende, med dem likartad.
Med 18:de punkten är förhållandet hufvudsakligen enahanda, som med den
8:de, hvadan jag anser densamma, genom 2:ne Stånds afslag, hafva förfallit.
30
Slals-Ulskollels Memorial, N:o 319.
Det uti 20:de punkten framställda förslag, att till tjenstemäns aflönande anslagna
räntor och tionde skulle, i den mån nuvarande innehafvares dispositionsrätt
upphör, uppbäras och redovisas i sammanhang med krono-uppbörden, innebär
jemväl en lagstiftning, som icke blott strider emot Presterskapets privilegier, utan
tillika innefattar en rubbning af indelningsverkets grander, öfver hvilka förstärkta
Stats-utskottet, enligt 80 § regeringsformen, väl destomindre eger att, med Rikets
Ständers rätt, besluta, som dessa inkomsters belopp icke lärer blifva större eller mindre,
ehvad det till kronans, eller till andra verks och inrättningars uppbördsman ingår.
Härvid förekommer dessutom, att Rikets Ständer vid 1840—1841 årens riksdag
förklarat, att frågan om utbyte af de i 4 § af Presterskapets privilegier omnämnde räntor
och tionde emot kontanta anslag, erfordra samtlige Riksståndens godkännande och
Konungens bifall; hvaraf Utskottet synes mig hafva egt ett ytterligare skäl att
icke derom föreslå någön voteringsproposition.
22:dra punkten, hvilken, med mindre förslagen i 20:de, 25:dje och 26:te punkterna
blifva lag, icke kan antagas, måste, på sätt Utskottet äfven insett, derest
förstnämnde punkter komma att förfalla, med dem dela ett lika öde.
Momentet c. af 24:de punkten, angående indragning till statsverket af tionde
och hemmantalsräntor, hvilka utgå såsom ersättning för förluster genom kanalauläggningar,
innefattar 3:ne hemställanden af olika beskaffenhet, hvilka alla synas hafva
bort, med lika skäl, som öfrige momenter af samma punkt, från Utskottets voteringsförslag
undantagas. Det första och sista af dessa hemställanden torde väl
möjligen kunna sägas tillhöra nu pågående statsreglering, ehuru ännu beroende af
fullständigare utredning och den öfverenskommelse, som med vederbörande kan träffas;
hvaremot det andra i ordningen, om hvilket i öfrigt gäller hvad om de 2:ne
förstnämnda blifvit sagdt, står med 5:dje punkten i oskiljaktigt sammanhang,
25:te punkten utgöres jemväl af 2:ne serskilda delar, begge beroende på
ytterligare utredning och vederbörandes samtycke, den sednare tillika af det beslut,
som öfver 5:dje punkten må anses vara eller blifver af Rikets Ständer fattadt.
26:te punkten, hvars första period är af samtlige Riksstånden bifallen, innefattar
dernäst (t. o. m. ordet: »indragas»), hemställan om en lagstiftning, emot
hvilken samma anmärkningar, som vid 20:de punkten, kunna göras, men som, genom
förslaget att äfven augmeutsräntorna skulle till statsverket indragas, utan afseende
derå, huruvida vederbörande rusthållare dertill samtycka, våldsamt ingriper
uti deras på indelningsverken grundade lagliga rätt. Ett nära likartadt förhållande
synes jemväl inträffa med öfrige här till indragning ifrågakomna indelda anslag till
gästgifveriet färjor, färjkarlar, postbönder och brefbärare, samt de räntor och den
Slals-Utskottets Memorial, N:o 319.
31
tionde, som af städer åtnjutas; men utan tillgång till de handlingar, på hvilka
dessas rätt till indelningarne sig grunda, kan derom icke med någon säkerhet
dömas.
Förslaget i 28:de punkten, att all till statsverket utgående tionde bör lösas
med penningar, samt att för hemmansräntorna, förvandlade enligt den grund, som
i 3:dje punkten blifvit uppgifven, skulle för framtiden erläggas fix penningeränta,
inbegriper likaledes en lagstiftning, som icke tillkommer förstärkta Stats-utskottet,
och med hvars ogillande jemväl det af Utskottet föreslagna sätt för tiondens lösande
bör förfalla.
Med den sistnämnda sammanhänger 29:de punkten, hvaröfver, efter den af
Utskottet nu föreslagna rättelse, lika beslut som öfver den 28:de lärer böra fattas.
Rörande 31:sta punkten hänvisas till hvad vid 3:dje, 20:de och 26:te punkterna
är anfördt. 1 fråga om indragning af bfigskatten i Jemtland (47:de punk
ten)
till hvad beträffande Fahlu kungsgårdshjelp blifvit här ofvan yttradt.
Hvad slutligen augår tiden för uppbördsstämmor, så hafva Rikets Ständer
såväl 1845 som vid innevarande riksdag förklarat, att vederbörandes åtgärd jemväl
med bevillningsmedlens uppbörd och redovisning på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
»grundlagsenligt ankommer;» vid hvilket förhållande det väcker någon förvåning,
att Utskottet funnit sig kunna voteringspropositioner för omröstning i förstärkt
Stats-utskott derom föreslå.
Med hvad sålunda blifvit anfördt, tror jag mig hafva visat, att, äfven om de
ordinarie statsinkomsterna kunde enligt grundlagen underkastas förstärkta Statsutskottets
voteringar, de af Utskottet nu beslutade propositioner likväl böra ogillas,
såsom blandade med lagstiftningsförslag, hvilka skola enligt 3 Stånds beslut afgöras,
samt emedan deras godkännande kunde hafva till följd åsidosättande af ej blott
ståndsprivilegiers och indelningsverkets helgd, utan ock af enskild eganderätt».
Häruti hafva instämt herrar Rääf, L. F., Lind af Hageby, Ridderborg, Nordensvan,
friherre Adelsvärd, Erik Seth och af Georgii, samt i reservationens hutvudsakliga
delar: biskop Hedrén, doktor Björkman, professor H. G. Lindgren,
doktor Wallin, domprosten Laurenius, prosten Lundblad och prosten Berlin.
Af herr professor Agardh: »Då Rikets Ständer ensamt och oberoende af den andra
statsmakten uppgöra statsregleringen, vill det synas som de i Stats-utskottets betänkande
N:o 242 upptagne frågor, för hvars afgörande erfordras båda statsmakternas sammanstämmande
beslut, icke kunna vara af statsreglerings natur. Att vilja bestämma
beskaffenheten af en fråga endast från synpunkten af dess inverkan på statens inkomster
eller utgifter, vöre att draga snart sagdt alla frågor, der 2 Stånd stadnat
mot 2, under omröstning i förstärkt Stats-utskott, då nara nog alla mer eller
32
Slals-Utskotlels Memorial, N:o 519.
mindre, fjermare eller närmare, inverka på statsbudgeten. Sålunda skulle en lagfråga
rörande större eller mindre böter kunna hänvisas till dem, som röra statsregleringen,
enär dess afgörande tydligen inverkar på statsverkets inkomster, och
sjelfva det nya representationsförslaget, hvari riksdagsmännens arfvode är bestämdt
att utgå af statsmedlen, skulle, från denna synpunkt betraktadt, kunna dragas under
omröstning i förstärkt Stats-utskott, då dess antagande tydligen och betydligen
ökar statsverkets utgifter. Då jag ej kan biträda en till sådana konseqvenser
ledande ensidig tolkning af 69 § Regeringsformen, och dessutom för den formella
behandlingen af ifrågavarande ärende enligt denna § ser ett hinder i den omständighet,
att för dess afgörande äfven erfordras Konungens samtycke, återstår
endast att tillse huru frågor, hvari Rikets Ständer gemensamt med Konungen besluta,
grundlagligen böra behandlas. 75:te § Riksdags-ordningen talar om sådana
Irågors behandling. Den bestämmer tydligen att, med undantag af frågor rörande
grundlagarne samt de, hvilka inbegripas under 66, 69, 70, 71 och 72 §<§ Regerings-formen,
eller sådana, hvaröfver Ständerna ensamt besluta, för beslut i alla
öfriga ärenden erfordras jemte Konungens samtycke 3 Stånds mening, men att,
när 2 Stånd stadna mot 2, frågan bör förfalla och förblifva vid hvad tillförene
stadgadt varit. Detta sednare stadgande kan naturligtvis endast afse det fall, då
2 Stånd yrkat att det, som tillförene stadgadt varit, må förblifva, emedan, om alla
4 Stånden varit ense om att det bör förändras, men 2 stadnat mot 2 i sina
beslut rörande sättet, huru det bör förändras, det, som tillförene stadgadt varit i
detta fall, ej skäligen kan anses uttrycka representationens förnuftiga viija. Nu
frågas huru i dessa ofta inträffande fall, då pluraliteten af Riksstånden vilja en
förändring, men i sina beslut härom stadna uti hufvudsakligen eller till vissa
delar skiljaktiga meningar, lagstiftaren sökt utröna majoritetens vilja? Då och
endast då är frågan af sådan beskaffenhet, att den ej kan förfalla, och för
behandlingssättet af sådana frågor och endast sådana har lagstiftaren hänvisat
till 73 § Riksdags-ordningen, och resultatet af omröstningen i förstärkt Utskott
anses då uttrycka pluralitetens af Riksstånden mening. Då förevarande
fråga ej är af denna beskaffenhet, måste jag för min del reservera mig mot Utskottets
beslut att hänskjuta densamma till förstärkt Utskott, och tillika i allmänhet
anmärka, det jag tror man i grundlagens bokstaf, anda eller syftning förgäfves
söker stöd för den åsigt, enligt hvilken i frågor, der Konung och Ständer gemensamt
besluta, endast 2 Stånds beslut om förändring i ett förutvarande förhållande
kan dragas under omröstning i förstärkt Utskott, och resultatet af denna omröstning
anses som ett på grundlagsenlig väg tillkommet Rikets Ständers beslut.
Ser
-
Stats-Utskottels Memorial, N:o 319.
33
Serskildt reserverar jag mig mot Utskottets beslut, att äfven draga 20:de
och 23:dje punkten under förstärkt Stats-utskott, enär flera af de under desse
punkter inbegripne embets- och tjenstemän, allmänna verk och inrättningar äro
upptagne i presterskapets privilegier».
Doktor Gumcelius har jemväl reserverat sig emot Utskottets beslut, att
uppställa voterings-propositioner för afgörandet af några bland ofvannämnde punkter.
Bilt. tiU R. St. Brot. 1847 och 1848. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 61 Baft.
5
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1848.
Stals-Utskoltets Utlåtande, A.o 320.
1
N:o 320.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 18 Sept., kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af Riksdagsfullmäktige?! Bengt Gudmundssons
motion^ angående det till kostnader för krigsrustningarna
beviljade kreditiv.
Med åberopad anledning af det emellan Danmark och Tyskland numera
afslutade vapenstillestånd och med afseende å Svenska folkets behof af
all den lindring i skatter och utlagor, som med Rikets yttre säkerhet och
inre ordning vore förenlig, har riksdagsfullmägtigen Bengt Gudmundsson
från Halland, uti en inom Bonde-ståndet väckt motion, föreslagit: att Statsutskottet,
efter inhämtad uppgift å det belopp, som utaf den för krigsrustningar
beviljade kreditiv-summa blifvit begagnadt, måtte härom meddela
Riks-stånden upplysning, samt derjemte yttra sig, huruvida de bestridda
rustningskostnaderna kunde godtgöras på annat sätt, än genom förökandet
af allmänna bevillningen, eller om den deruti redan föreslagna förhöjning
kunde minskas, hvarvid Utskottet tillika, enligt motionärens åsigt, borde tillstyrka
Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att
hvad som af nämnde kreditiv för närvarande vore obegagnadt, icke måtte
från Riksgälds-kontoret uttagas, ”utan behofven fyllas genom Statsverkets
anslagna tillgångar.”
Till följd af erhållen remiss å denna motion får Stats-utskottei upplysa,
att, i afräkning å ifrågavarande kreditiv, hvilket, genom bifallande af
Utskottets memorial N:o i63, blifvit af Rikets Ständer beviljadt och till
utgående från Riksgälds-kontoret anvisadt med ett belopp af två millioner
riksdaler, följande summor hittills af nyssnämnde verk utbetalts, nemligen:
enligt Statskontorets reqvisition den ^ide och fullmäktiges beslut den frde
sistlidne Juni ....... rdr 25o,ooo: — —
enligt Statskontorets reqvisition den 2i:sta och fullmäktiges
beslut d. 22:dra i samma månad . „ 5oo,ooo:
Transport y5o,ooo: — —
Bi/i. till R. St. Frel. 1817 k iS4&t * Sami. i Afi. 2 Band. 62 käft. t
2
Stals-Utskottels Utlåtande, N:o 320.
Transport 700,000: — —
enligt Statskontorets reqvisition den 4;de och Fullmäktiges
beslut den 6:te nästlidne Juli . . „ 25o,ooo: — —
enligt Statskontorets reqvisition den gide och Fullmäktiges
beslut den i o:de i sednast förflutne månad „ 200,000: — -—
Tillsammans r:dr i,25o,ooo: — —
Med hänsigt till motionärens framställning, angående godtgörelsen för
besagde samt ännu återstående utbetalningar å samma kreditiv ansier
sig Utskottet böra erinra, hurusom Rikets Ständer redan beslutat,
att de i anledning af detta kreniliv oundgängligen erforderliga
medel böra af Riksgälds-kontoret genom upplåning anskaffas samt
för sådane låns liqviderande anslagit ett årligt belopp af 3oo,ooo
r:dr, att utgå för innevarande och följande år intilldess de upplånte medlen
äro till fullo återbetalda; hvarjemte Rikets Ständer ålagt Bevillningsutskottet
alt afgifva förslag angående berörde årliga belopps utgörande för
ej mindre den tid, hvarunder denna riksdags bevillnings-förordning kommer
att tillämpas, än äfven för det nu pågående skatteåret.
Då således frågan om de af motionären omförmähla kostnaders bestridande
och de dertill anskaffade medlens godtgörande blifvit af Rikets nu
församlade Ständer afgjord, finnér Stals-utskottet sig förhindradt, alt föreslå
eller tillstyrka någon förändring i Rikets Ständers härom redan fattade
och för allmänheten kungjorda beslut.
Beträffande slutligen del uti förevarande motion jemväl framställda förslag,
att några ytterligare medel utaf meranämnde kreditiv icke måtte hädanefter
lyftas, samt alt de återstående utgifterna måtte betäckas af Statsverkets
tillgångar; så kan Utskottet så mycket mindre understödja hvad
sålunda blifvit föreslaget, som det strider emot Rikets Ständers beslut angående
kreditivels anvisande och begagnande. För öfrigt förekommer emot
samma förslags verkställbarhet, att statsverkets nu disponibla tillgångar redan
äro tagna i beräkning för andra, under innevarande riksdag beviljade
stäts-, utgifter.
På grund af hvad Utskottet nu erinrat och 3’ttrat, får Utskottet alltså
hemställa,
att riksd igsfull mäktigen Bengt Gudmundssons här ofvan anförda
motion ieke må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
•• } • v c ’ > {, ■■ ■■ - ■:; •. kh V&.fi n (•. t. i'i<: 5
Stockholm den 18 September 1848.
%
Förstärkta Stats-V t skottets Memorial, JV:o 321.
3
N:o 321.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 19 Sept., kl. 10 f. m.
Memorial, angående verkställd omröstning, i anledning af Riksståndens
skiljaktiga beslut, i fråga om den utsockne frälsehemmanen
i Halland åliggande roterings-skjldighet.
Sedan de i Stats- samt Allm. Besvärs- och Ekonomi-utskottens Memorial
N;o 77 upptagne voteringspropositioner, i anledning af Riksståndens
olika beslut, rörande den, utsockne frälsehemman i Halland påförda, rotering,
m. m., blifvit, enligt aflåtne protokolls-utdrag, af Rikets Ständer godkände,
så har Förstärkta Stats-utskottet, för anställande af votering öfver
dessa propositioner, denna dag sammanträda
i:sta Vsterin gen.
Den, som bifaller Kongl, Maj:ts nådiga proposition, att alla de båtsmansnummer,
hvaruti utsockne frälsehemmanen i Halland hafva del, må
ständigt, så i freds- sorn krigstid, hållas vakante, med"förbindelse och rättighet
för dessa hemmans-egare att för deras andel i rotarne i vakansafgift
erlägga endast två tredjedelar af det belopp, hvartill vakansafgilten lör
en båtsman i länet uppgår enligt de föreskrifter och beräkningar, som nu
följ s och framdeles i behörig ordning kunna meddelas och antagas till efterrättelse,
röstar
Ja ;
den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, anses Rikets Ständer hafva, med afslag å Kongl. Maj:ts i
..ämnet aflåtna nådiga .proposition och Stpts- saint Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-utskottens utlåtanden (N:o 22 och 63), godkänt det af Kongl.
Majit fastställda roteringsverk för den tillökade ordinarie roteringen i Hal
lii
Q i 1. - ■ i'
lands län.
4
Förstärkta Stals-Vtskottels Memorial, fr.o 322.
Sedan vid voteringssedlarnes öppnande befunnits 86 Ja och 33 Nej,
samt Ja alltså vunnit, har den
2 :dra Voteringen
egt rum öfver följande proposition:
Den, som bifaller, att de rote-vakans-afgifter, hvilka skola af de utsockne
frälsehemmanen i Halland erläggas, serskildt afsättas till Kongl. Majrts
disposition för sjöförsvaret, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar
Nej;
"Vinner Nejj anses Rikets Ständer hafva beslutat, att nämnde rotevakans-afgifter
skola till Statsverket ingå.
Voteringen har utfallit med 5p Ja och 5g Nej samt en kasserad sedel.
Som den förseglade sedeln, hvilken i följd häraf måst brytas, befunnits
innehålla Nej, hafva Rikets Ständer alltså beslutat, det ifrågavarande
rotevakansafgifter skola till statsverket ingå.
Hvilket Förstärkta Stats-utskottet får hos Rikets Ständer anmäla.
Stockholm den i5 September 1848.
N:o 322.
Ånk. till Exp.-Utsk. den 19 Sept, kl. 12 n.
Memorial^ angående verkställd omröstnings i anledning af Riksståndens
skiljaktiga beslut, rörande eftergift i arrendet för
Mörrums kronolaxfiske i Blekinge län.
Öfver nedannämnde, i Stats-utskottets Memorial N:o 3i5 föreslagna, af
samtliga Riks-stånden gillade, proposition har förstärkta Stats-utskottet, i den
ordning 69 § Regeringsformen föreskrifter) denna dag anställt omröstning:
Den,
Förstärkta Siats-Utskottets Memorial, N:o 323
Den, sorn, lika med Preste- och Bonde-stånden, vill, alt Rikets Ständer
för sin del medgifva, det arrende-afgiften för Mörrums kronolaxfiske må
varda till sitt hela belopp, så väl för år 1847, sorn för nu löpande sista
arrendeåret, eftergifven, under förbindelse likväl för arrendatorn alt fullgöra
hvad arrendekontraktet i öfrigt stadgar, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer, i enlighet med hvad af Kongl. Maj:t
blifvit i nåder föreslaget, bifallit, alt arrende-afgiften af Mörrums kronolaxfiske
för nästlidet år 1847, äfvensom för det nu löpande sisla arrendeåret,
må varda lill hälften nedsatt, under förbindelse för arrendatorn att fullgöra
hvad arrendekontraktet i öfrigt stadgar.
Voteringen har utfallit med 66 Ja och 53 Nej, hvadan Ja vunnit;
oeh hafva Rikets Ständer alltså beslutat i enlighet med Ja-propositionens
innehåll.
Hvilket Förstärkta Stats-ulskottet får hos Rikets Ständer anmäla.
Stockholm den 15 September 1848.
N:o 323.
Ank. till Exp.-Utsb. d. 19 Sept. bl. 12 m.
Memorial, angående verkställd omröstning, i anledning af Riksståndens
skiljaktiga beslutj rörande beräkningen af husbehofsbränner
imedlen.
Sedan samtlige Riks-stånden godkänt den i Bevillnings-ulskottets Utlåtande
N:o 33 föreslagna voteringsproposition, i anledning af skiljaktiga be
Bih.
till R. St. Prat. IS47 $ 1848. 4 Sami. i Afd. 2 Rand. 62 Haft. 2
6
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N.o 323
slut i fråga om beräkningen af husbehofsbrännerimedlen; så bar Förstärkta
Stats-utskottet öfver berörde, nedan upptagna proposition anställt votoring;
Den, sora gillar Utskottets af två Stånd godkände förslag, att beräkna
husbehofsbrännerimedlen till ett årligt belopp af 700,000 rdr» röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, komma dessa medel att beräknas till 647,40° riksdaler.
Som voteringen utfallit med 81 Ja och 38 Nej samt Ja således vunnit,
komma husbehofsbrännerimedlen att beräknas till 700,000 riksdaler.
Hvilket Förstärkta Stats-utskottet får hos Rikets Ständer anmäla.
Stockholm den 18 September i848.
STOCKBOLM, f. d. Schultze’» Boktryckeri, 1848.
Slats-Ulskoltels Memorialer, N:ris 524 och 525.
1
JM 324.
Ank. till Exp. Utsk. d. 28 Sept., kl. 8 f. m.
Memorial i anledning af erhållen dterremiss ä utlåtandet JM 300.
(Rgs Åfd.)
Till Stats-utskottet har Ridderskapet och Adeln återremitterat Utskottets under
ofvannämnde JM afgifna utlåtande, angående anslag till en ytterligare kanslistlön
vid Rikets Ständers Justitie-ombudsmans expedition; men som samma utlåtande,
enligt Utskottet tillhandakomne protokolls-utdrag, blifvit bifallet af Preste-ståndet
den 13:de, Rorgare-ståndet den 16:de samt Bonde-ståndet den 14:de i sistförflutna
månad, har Utskottet, jemlikt 73 § Riksdagsordningen, ansett återremissen
icke kunna till någon vidare Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 27 September 1848.
JM 325.
Ank. till Exp. Utsk. den 28 Sept., kl. 8 f. m.
Memorial i anledning af erhållen återremiss å utlåtandet JM 320.
(Rgs Afd.)
Bonde-ståndet har till Stats-utskottet återremitterat dess utlåtande JM 320
i anledning af Riksdagsfullmäktigen Bengt Gudmundssons motion, angående det till
kostnader för krigsrustningar beviljade kreditiv; men som, enligt Utskottet tillhandakomne
protokolls-utdrag, detta utlåtande den 22:dra innevarande månad blifvit
af de öfriga 3:ne Riksstånden godkändt, har Utskottet, med stöd af 73 §
Riksdagsordningen, ansett besagde återremiss
icke kunna till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 27 September 1848.
Bih. till It. St. Prot. 1847 och 1848. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 63 Bäft.
1
2
Stats-Ulskollels Utlåtande, N.o 526.
M 326.
Ank. till Exp. Utsk. den 28 Sept., kl. 8 f. m.
Ullätande i anledning af ytterligare motioner; angående riksgäldssedlars
inlösande.
(Rgs Afd.)
Sedan Rikets nu församlade Ständer, genom bifallandet af Stats-utskottets
utlåtanden N:ris 176 och 275, beviljat inlösningen af ett betydligt antal riksgäldssedlar,
oaktadt dessas innehafvare försutit den i sådant afseende, genom Kongl,
kungörelsen den 14 Februari 1835, stadgade preskriptionstid, har Riksdagsfullmäktigen
P. Sahlström, uti en den 4 innevarande månad hos Bonde-ståndet
väckt och till Stats-utskottet remitterad motion, föreslagit, att 8 st. dylika, motionen
bifogade, sedlar å 10 r:dr hvardera, hvilkas riktighet och ovilkorliga inlösbarhet
innan preskriptionstiden tilländagick Riksgäldskontorets kommissariat vitsordat,
jemväl måtte varda infriade, helst desamma dels tillhörde 2:ne ålderstigne
enkor och dels utgjorde en fader- och moderlös flickas enda arf efter dess aflidna
moder.
Likaledes har Borgare-ståndet, under den ll:te och 25:te i denna månad, till
Stats-utskottet remitterat 2:ne motioner af herr C. Valley, angående infriandet af
ålskillige, 3:ne sterbhus tillhöriga riksgäldssediar å ett sammanräknadt belopp af
145 r:dr 32 sk., hvilka sedlar sedermera blifvit till Utskottet aflemnade samt vid
deras af vederbörande anställde granskning befunnits riktiga och före preskriptionstidens
slut inlösningsbara; bestående desamma af en sedel å 50 r:dr, 8 å
10 r:dr, 4 å 2 r:dr, 7 å 1 r:dr och 2 å 16 sk.
Vidare har Utskottet i dag från Preste-ståndet emottagit remiss å doktor J.
A. Säves motion, angående inlösandet af en riksgäldssedel å 10 r:dr, hvilken skulle
tillhöra en gammal tjenstepiga inom motionärens pastorat samt af Riksgäldskontorets
kommissariat befunnits riktig och före preskriptionstidens förlopp ovilkorligen
inlösningsbar.
I öfverensstämmelse med Utskottets uti ofvanberörde utlåtanden yttrade och
af Rikets Stander godkände åsigter rörande enahanda förut gjorde framställningar,
får Utskottet, under åberopande af hvad dessa utlåtanden innehålla, jemväl tillstyrka,
att de trettioen riksgäldssediar, å tillsammans 235 r:dr 32 sk., motsvarande
etthundrafemtiosju riksdaler 5 sk. 4 r:st. banko, hvarom nu är
fråga, må af Riksgäldskontoret inlösas, samt att den för deras inlösen
Förstärkta Stals-Utskollels Memorial, N:o 527.
3
erforderliga summa må få utassigneras af den på nyssnämnde kontors
räkning J\s 2 i Rikets Ständers Bank innestående behållning.
Stockholm den 27 September 1848.
JK 327.
Ank. till Exp. Utsk. den 28 Sept., kl. 8 f. m.
Memorial, angående verkställd omröstning öfver 2:ne i Statsutskottets
memorial JYi 319 upptagne votering spropositioner.
Sedan Rikets Ständer godkänt nedannämnde i Stats-utskottets memorial J\£
319 föreslagne voteringspropositioner, har förstärkta Stats-utskottet denna dag öfver
desamma, i stadgad ordning, anställt omröstning.
l:sta voteringen.
Den, som bifaller Stats-utskottets af Borgare- och Bonde-stånden godkända
tillstyrkande, att Rikets Ständer ville för sin del besluta, alt den så kallade Fahlu
kungsgårdshjelp skall afskaffas emot samtidigt försvinnande af derför medgifven lindring
i bevillningen; dock med iakttagande, att den del af räntan, som på lön
är anslagen, icke kommer att upphöra förr än efter nuvarande landshöfdingens
afgång från beställningen, så framt han ej skulle vilja, mot ersättning efter den
grund, som för indelda löners godtgörande, i händelse af deras indragning, kan
varda fastställd, räntan frånträda, voterar
JCL ,
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer afslagit ofvannämnde tillstyrkande.
Voteringen har utfallit med 73 Ja och 46 Nej, hvadan Ja vunnit; och är
således Utskottets ofvanberörde tillstyrkande af Rikets Ständer bifallet.
2:dra voteringen.
Den, som bifaller Utskottets af Borgare- och Bonde-stånden gillade förslag,
att, med undantag af de till korpser och embetsmän anslagna boställen, äfvensom
af de fall, då arrendena skola in natura till vissa inrättningars underhållande utgöras,
alla arrenden af Statens egendomar, som äro till serskilda ändamål anvisade,
må, i utbyte mot kontanta anslag, varda till statsverket indragna, voterar
Ja;
4
Stals-Ulskottels Memorial, Nio 328.
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, är ofvanberörda förslag af Rikets Ständer afslaget.
Resultatet af omröstningen har varit 64 Ja och 55 Nej, i följd hvaraf, och
då Ja vunnit. Rikets Ständer bifallit Utskottets i Ja-propositionen intagne förslag.
Hvilket förstärkta Stats-utskottet får härmedelst anmäla. Stockholm den 27
September 1848.
M 328.
Ank. till Exp. Utsk. den 28 Sept., kl. 11 f. m.
Memorial, angående uppförande i Riksstaten af de utaf utsockne
frälsehemmanen i Halland utgående rotevakans-afgifter.
Sedan, till följd af verkställd omröstning i förstärkt Stats-utskott, Rikets
Ständer numera beslutat, att alla de båtsmansnummer, hvaruti de utsockne frälsehemmanen
i Hallands län hafva del, skola ständigt, så i freds-som krigstid, hållas
vakanta, med förbindelse och rättighet för dessa hemmansegare att för deras
andel i rotarne i vakansafgift erlägga endast två tredjedelar af det belopp, hvartill
vakansafgiften för en båtsman i länet uppgår, enligt de föreskrifter och beräkningar,
som nu följas och framdeles i behörig ordning kunna meddelas och antagas
till efterrättelse, äfvensom att de rotevakans-afgifter, hvilka sålunda komma
att af de utsockne frälsehemmanen i Halland erläggas, skola till statsverket ingå;
så böra följaktligen merberörde rotevakans-afgifter såsom inkomst uti Riksstaten
upptagas.
Beträffande frågan om den summa, hvartill nämnde rotevakans-afgifter må
lämpligen beräknas, förekommer, att, enligt hvad uti Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-utskottens utlåtande JM 63 finnes uppgifvet, dylika afgifter
blifvit under åren 1841—1843 debiterade till följande belopp:
År 1841
16,604 r:dr 26 sk. 1 r:st.
1842
20,555 » 30 » 1 »
1843
20,468 » 28 » 10 »
Härvid bör likväl anmärkas, att uti dessa summor jemväl, ehuru till mindre
del, ingått rotefrihets-afgifter af sådana krono- och ÅroKos/raWe-hemmansdelar, som
vid uppgörandet af det nya roteringsverket för Hallands län varit oroterade, men
ansetts
Slals-Ulskollels Memorial, N:o 528.
5
ansetts Uöra underkastas ordinarie rotering och till följd deraf blifvit med sådan
rotering belagda. Vid detta förhållande och då, jemlikt Rikets Ständers nu fattade
beslut, dessa afgifter komma att utgå med ett till två tredjedelar nedsatt
belopp, har Utskottet, med hänsigt derjemte till den minskning deri, som af omvexlande
markegångspriser kari blifva en följd, trott sig böra föreslå,
att rotevahans-afgifterne af de utsockne frälsehemmanen i Halland må
beräknas till ett belopp af 10,000 r:dr samt uti Riksstaten bland statsverkets
ordinarie inkomster under serskild rubrik uppföras näst elter
rubriken: rotefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie rotering underkastad,
jord.
Stockholm den 28 September 1848.
Bih. till R. St. Prot. 1847 och 1848 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 63 Haft.
2
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1848.
Slals-Utskollels Memorial, N:o 529.
1
Ank. till Exp. Utsk. d. 29 Sept. kl. 2 c. ni.
M 529.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande
de uti memorialet J\s 519 föreslagna voterings
propositioner.
Som, med antagande af Stats-utskottets i memorialet J\° 319 gjorda in
bjudning,
Preste-ståndet numera, lika med Borgare- och Bonde-stånden, bifallit
2:dra, 17:de, och 47:de punkterna af utlåtandet JV2:o 242, hafva, i följd häraf,
nedannämnde i berörde memorial föreslagna voterings-propositioner förfallit, nemligen
M 1, rörande anstånd med betalningen af köpeskillingen vid skatteköp å
kronohemman, M 8, angående förvandling i vissa fall af krono- och kyrkotionde,
samt JVZ 19, i fråga om bågskatten i Herjeådalen.
Öfver voterings-propositionerna N:is 4, angående Fahlu kungsgårds-hjelp, och
18 rörande indragning till statsverket af arrendena utaf vissa statens egendomar,
hvilka propositioner blifvit af Bidderskapet och Adeln, samt Borgare- och Bondestånden
godkända, har omröstning i förstärkt Stals-utskott egt rum.
I afseende åter på öfriga i memorialet JV2 319 förekommande voterings
propositioner,
hafva Riks-ståndens beslut utfallit sålunda, att dessa propositioner
blifvit af Borgare- och Bonde-stånden godkända, men af Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet dels ogillade, dels ansedde såsom förfallna.
Till fullgörande af Utskottets på stadgandet i 73 § Riksdags-ordningen grundade
åliggande att söka sammanjemka Riks-ståndens sålunda yttrade stridiga meningar
och tillvägabringa ett Rikets Ständers beslut i frågan, anser sig Utskottet,
under förmodan, att en befarad rubbning af Presterskapets privilegier utgjort det
väsendtligaste hindret emot godkännandet hos Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet
af vissa utaf de föreslagna voterings-propositionerna, böra uti propositionerna
angående 3:dje, 18:de, 20:de och 23:dje punkterna af utlåtandet JYs 242
undantaga de räntor och tiondeanslag, som blifvit anvisade åt presterskapet, kyrkor,
akademier, gymnasier, skolor och hospitaler; hvadan Utskottet alltså får ånyo
framställa förslag till berörde propositioner, med följande i ofvannämnde hänseende
förändrade lydelse, nemligen:
Bih. lill R. St. Brot. 1847 och 1848. 4 Sand. 1 Afd. 2 Band. 64 Baft.
2
Stals-Utskoltels Memorial, N:o 529.
Vo tering s-propos it io n e n JY2 2 :
Den, som vill, att, med undantag af de räntor, som äro anslagna till presterskapet,
kyrkor, akademier, gymnasier, skolor och hospitaler, eller i öfrigt innefattas
under presterskapets privilegier, samtliga på skattläggning grundade ordinarie
räntor inom alla delar af riket, utom Stora Kopparbergs län, skola till ett för
hvarje i jordeboken serskildt upptagen egendom sammanfördt belopp bestämmas
och utsättas i riksdaler silfver samt för framtiden beräknas och utgöras, likmätigt
myntbestämningslagen af den 1 Mars 1830; börande vid sagde belopps bestämmande
iakttagas, att den af markegångssättning hittills beroende andel af ifrågavarande
räntor beräknas efter medium af det för kronans räntor gällande markegångspris
för de 20 åren 1824—1843, likväl med jemkning till fullt skillingstal
på det sätt, att till och med sex runstycken uteslutas, men högre runstyckstal
beräknas till full skilling; börande dock den sålunda uppkommande nya räntan
endast utsättas i riksdaler och skilling samt öfverskjutande mindre tal försvinna,
voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, hafva Rikets Ständer afslagit ofvanberörde i ja-propositionen intagna
förslag.
Voterings-propositionen J\s 9;
Den, som vill, att den i Skåne under benämning af halmstädja utgående
serskilda utskyld, så vidt densamma icke är anslagen till presterskapet, kyrkor,
akademier gymnasier, skolor eller hospitaler, upphör och de räntetagare, som
hittills varit deraf i åtnjutande, undfå ersättning, efter hvad som per medium för
året belöper å hvarderas vid indragningen innehafvande tiondeanslag, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, kommer ifrågavarande serskilda utskyld att fortfarande utgå.
Votering s-propositionen J\s 10:
Den, som vill, att de till tjenstemäns aflönande anslagna indelda räntor och
kronotionde skola, intilldess, vid blifvande nya löne-regleringar, indragning deraf
Stats-Ulskotlels Memorial, N:o 529.
3
kan komina att verkställas, enligt gällande indelningsverk fortfarande tillhöra de
korpser och löntagare, till hvilka de äro anslagna, äfvensom de tjenstemän, som,
enligt fullmakter eller konstitutorialer, för närvarande äro i åtnjutande af så beskaffade
loner, utan att serskildt förbehåll om förändring är i fullmakten eller
konstitutorialet gjordt, ega att, om de det åstunda och icke heldre vilja uppbära
dem på sätt här efteråt stadgas, under sin återstående tjenstetid bibehålla enahanda
dispositionsrätt deröfver, som nu är dem tillerkänd; men att, i den mån
dylik dispositionsrätt upphör, alla ofvanomförmälda indelda räntor och tiondeanslag
skola af de skattskyldige utgöras efter enahanda grunder, som för de kronan behållna
äro gällande, samt uppbäras och redovisas i sammanhang med kronouppbörden,
med rättighet för vederbörande korpser och tjenstemän att ifrån ränterierna
utbekomma hvad sålunda för deras räkning skall uppbäras, jemte ersättning
för forsellönen å den uti indelningarna nu inbegripna spanmål; dock må på Kongl.
Majit bero att låta ifrågavarande löneanslag och ersättning under det år, för hvilket
desamma beräknas, på lika sätt som kontanta löner, qvartalsvis utbetalas;
kommandq likväl ofvaunämnde bestämmelser icke att tillämpas å de indelda räntor
och den kronotionde, som till aflöning åt presterskapet samt de vid akademier,
gymnasier, skolor och hospitaler anställde tjenstemän äro anvisade, eller i öfrigt
under presterskapets privilegier inbegripas; voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, är det i Ja-propositionen intagne förslag af Rikets Ständer
afslaget.
Votering s-propositionen JV2 12.
Den, som vill, att Rikets Ständer för sin del besluta, det alla till allmänna
verk, inrättningar och stiftelser, med undantag af kyrkor, akademier, gvmnaiser,
skolor och hospitaler, eller andra under presterskapets privilegier hänförliga inrättningar,
indelda anslag skola till statsverket indragas, med iakttagande, vid verkställighet
häraf, dels att, hvad tionden beträffar, dylika anslag till qvantiteten bibehållas
och af den del, som kunnat till leverering in natura uppsägas, beräknas
så stor qvantitet inom hvarje markegångs-distrikt, som uppgår till fullt tunnetal,
hvarför sedermera erhålles lösen till det belopp, de skattskyldige årligen erlägga
eller efter ett för fem år i sender faststäldt medelpris, grundadt på 10 nästförutgängna
årens markegång, hvarjemte anvisas ett kontant anslag ej mindre för forsellön,
der sådan förut kunnat ifrågakomma, än för den del af tionde-anslagen
4
Stals-Ulskottets Memorial, IS:o 329.
inom hvarje distrikt, hvilken Öfverskjuter fullt tunnetal, samt sådan tionde, som
nu löses efter bestämda priser; dels ock, hvad angår hemmansräntorna, att, inom
hvarje markegångsdistrikt, den andel af dylika räntor, som af förvandling enligt
markegång beror, uträknad efter de i fråga om hemmansräntornas förenkling antagna
medelpris, utbytes emot ett efter samma beräkningsgrund i värde svarande
anslag af sådan spanmål, hvaraf tionden allmännast utgöres i den ort, der räntorna
utgått, likväl beräknadt i fullt tunnetal, så att det värdesbelopp, som sålunda
icke kan förvandlas, i kontant utsättes, hvilken spanmål sedermera löses, på
sätt för tionden är föreslaget, samt att den andel af hemmansräntorna, som icke
beror på markegångsförvandling, jemte forsellönen å den i samma räntor iubegripna
spanmål, varda med bestämdt anslag i penningar godtgjorda; börande de
sålunda bestämda ersättningarna, hvilka komma att utgå i stället för den tillstyrkta
indragningen af indeldta anslagen, utbetalas vid slutet af det år, hvarför
ersättningarna äro beräknade, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Yinner Nej, hafva Rikets Ständer afslagit det i Ja-propositionen intagna
förslag.
I sammanhang härmed har Utskottet skolat hos Borgare- och Bonde-stånden
hemställa,
det bemälde Riks-stånd, som godkänt voterings-propositionerna N:ris 2,
9, 10 och 12 i deras förra lydelse, måtte bifalla de af Utskottet i afseende
på dessa propositioners innehåll nu tillstyrkta förändringar.
Beträffande vidare återstoden af de i memorialet JV2 519 upptagne voteringspropositioner,
deraf flera endast vilkorligen framställts eller för den händelse, att
vissa af Utskottet afgifna generella förslag blefve af Rikets Ständer gillade, så har
Utskottet, hvars åsigt i dessa ämnen vunnit stöd af tvenne Riksstånds bifall, funnit
sig böra
inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet att med Borgareoch
Bonde-stånden sig förena i godkännandet af ifrågavarande voteringspropositioner,
nemligen:
M 3, angående presternas utlagor;
M S, rörande Näs kungsgårds reparationsmedel;
JY2 6, i fråga om den i Färentuna härad af Stockholms län utgående
dränge-spanmål;
Siats-Utskottets Memorial, IS:o 329.
5
JVS 7, angående till ordinarie ränta hänförliga afgifter af städernas
jord;
JVS 11, rörande de i ersättningen för indelda ränte- och tiondeanslag
ingående forsellön å spanmål;
JVS 13, angående de till ersättning af förlaster genom kanalan
läggningar
anvisade tionde- och hemmansräntor;
JVS 14, i fråga] om den till kronokalkugnen i Wisby anslagna
ränteved;
JVS 13, angående indragning till statsverket af augmentsräntor, m. m.
JVS 16, rörande lösningssättet för den till statsverket utgående
tionde;
JVS 17, angående dito för hästvakans-spanmålen m. m.
JVS 20, rörande 2:ne uppbördsstämmor å landet; och
JVS 21, angående tiden för uppbörden i städerna.
I afseende på 9:de, 12:te och 14:de punkterna af utlåtandet JM 242, hade
Utskottet i memorialet JM 319 afgifvit följande yttranden och hemställanden:
a) Att, derest, vid omröstning i förstärkt Stats-utskott, tillstyrkandet i 3:dje
punkten af utlåtandet JM 242 blefve af Rikets Ständer bifallet, sådant måtte anses
innefatta godkännande jemväl af hvad uti 9:de punkten (rörande förvandling af
de i hemmansräntorna inbegripna dagsverksskyldigheter) blifvit af Utskottet föreslaget;
men att, i händelse åter nämnde tillstyrkande af en allmän förvandling
utaf ordinarie räntan skulle af Rikets Ständer afslås, frågan om de i samma ränta
inbegripna dagsverkens förvandling likaledes måtte förfalla;
b) att frågan, huruvida 12:te punkten (angående förvandling af sådana indelda
hemmansräntor, som kunde komma att af löntagare bibehållas) må godkännas
eller förfalla, borde anses beroende af antagandet eller lörkastandet utaf den
i 3:dje punkten föreslagna allmänna ränteförvandling;
c) att, i händelse den blifvande voteringen i förstärkt Utskott skulle utfalla
till bifall å hvad i 3:dje punkten är vordet föreslaget, sådant jemväl måtte anses
innefatta godkännande af Utskottets i 14:de punkten (rörande framtida skattläggningar)
gjorda tillstyrkande, och att detsamma i motsatt fall borde betraktas såsom
förfallet.
Hvad Utskottet sålunda yttrat och hemställt, är bifallet af Rorgare- och Bonde-stånden,
men af Preste-ståndet lagdt till handlingarne; och har Ridderskapet
och Adeln förklarat detsamma förfalla, i följd af Ståndets rörande 3:dje punkten af
utlåtandet JVS 242 fattade beslut.
6
Slals-Ulslcotlels Memorial, N:o 529.
Vid sådant förhållande har Utskottet funnit sig böra
inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet att, med instämmande
i de tvenne öfriga Riksståndens beslut, lemna bifall till Utskottets
i förestående momenter litt. a), b) och c) intagna framställningar.
Stockholm den 29 September 1848.
Reservationer:
Af herr Lind af Hageby: »I sanning, gårdagens plenum inom detta Utskott
har utgjort min förundran, uti så väl det formella, som den öfriga behandlingen
af nu justerade fråga.
Hvad det formella beträffar, yttrade jag mig i går nemligen, att mig syntes
frågan som motion tillkommen på ett oriktigt sätt.
Hvad ärendets behandling i öfrigt angår, så förundrar mig, att, enär man på
min begäran bordlagt det nämnda förslaget, man vid afgörandet, med förkastande af
detsamma, samt antagit ett helt annat förslag till inbjudning. Det af herr Schartau
väckta blef nemligen af majoriteten inom Utskottet förkastadt, och ett annat oss
till minoriteten hörande påtrugadt.
Förunderligt måste det vara, att, enär ett inbjudningsförslag från Presteståndet
i samma ämne ligger på Ständernas bord, ett annat framkom samtidigt.
För min del anser jag, att majoriteten inom Utskottet behandlat de Stånd,
hvilka äro uti olika åsigter, med ringa aktning, och hoppas, att Ridderskapet och
Adeln och det Högvördiga Ståndet måtte vid diskussionen inom Stånden observera
denna marsch af frågan.
Slutligen förundrar det mig, att ledamöter af Utskottet inom det Högvördiga
Ståndet högtidligen gåfvo sig tillkänna för förslaget samt röstade för detsamma.
»
Af herr biskop Hedrén: »Vid den af herr Lind af Hageby inlemnade reservation,
derutinnan förundran yttras deröfver, att flere bland Preste-ståndets ledamöter
öppet förordat, samt äfven röstat för förslaget, anser jag, till förebyggande
af missförstånd, den rättelse böra göras, att omförmälde förord och lemnade bifall
endast blifvit gifvet till det förut anmälda förslaget rörande inbjudning, men till
det sednare desto mindre, som det vid diskussionens början var alldeles okändt.
Till ytterligare upplysning meddelas härhos det först anmälda förslaget sådant
det, efter diskussionen, blifvit genom votering godkändt såsom kontraproposition,
men vid sedermera verkställd huvudvotering blifvit ogilladt, i begge voteringarna
med en rösts pluralitet:
Stats-Ulskollels Memorial, N:o 529.
7
»Att Utskottet, sedan Borgare- och Bonde-stånden bifallit, men Ridderskapet
och Adeln samt Preste-ståndet — med undantag af Usta, 4:de, 8:de, 18:de och
19:de punkterna, ogillat det i Stats-utskottets memorial M 319 framställda förslag
till omröstning i förstärkt Stats-utskott och Utskottet således funnit sin åsigt
af 2:ne Riks-stånd godkänd, måtte inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet
att, i förevarande fall, foga sig efter Medstånden, samt till omförmälda
voterings-förslag lemna bifall.»
Af herr Carlheim Gyllenskjöld, O.: »Den af Utskottet nu beslutade inbjudning
anser jag icke lämplig. Det har väl tillförene stundom händt, när Statsutskottets
förslag till voterings-propositioner blifvit af 2 Stånd gillade, men af de
begge andra Stånden förkastade, att Utskottet då inbjudit de sistnämnda att, med
frångående af sina beslut, propositionerne antaga; men, om detta någon gång må
vara tjenligt, synas mig likväl skäl vara för handen, hvilka bort en sådan åtgärd
för det närvarande alldeles förhindra. Dessa äro den allmänneligen uttryckta önskan
om riksdagens snara afslutande, och osannolikheten, att de 2:ne Riks-stånd,
som voterings-propositionerne ogillat, skola ändra åsigt, utan att de grunder undanrödjas,
på hvilka ett sådant ogillande sig stödjer, vid hvilket förhållande riksdagens
ytterligare förlängning blefve enda sannolika följden af den beslutade åtgärden.
Utskottet har, i förmodan, att en befarad rubbning af presterskapets privilegier
utgjort förnämsta hindret mot vissa af de föreslagna voterings-propositionernas
godkännande af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, undantagit, uti
de voterings-propositioner, som angå 3, 18, 20 och 25 punkterue, räntor och
tiondeanslag, som ansetts vara under nämnde privilegier inbegripna, samt derefter
föreslagit nya voterings-propositioner, med förändrad lydelse. Jag finnér detta förfarande
strida mot 73 § Riksdagsordningen, som föreskrifver, att Utskottets förslag
till sammanjemnkning af Ståndens olika meningar bör föregå Stundens definitiva
beslut, utan att tillerkänna Utskottet någon behörighet att, sedan dessa äro fattade,
och, enligt hvad 2 Stånd nu förklarat, frågan dymedelst blifvit sluteligen afgjord,
framkomma med nya förmedlingsförslag. Utskottet har derjemte förgätit eller
lemnat utan afseende det hufvudsakliga skäl för voterings-propositionernes ogillande,
som hos Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet blifvit anfördt, och
som gäller alla de af bemälde Riks-stånd afslagna voterings-propositioner, nemligen
att de deri framställda förslag, såsom innebärande en lagstiftning för framtiden,
icke kan blifva föremål för omröstning i förstärkt Stats-utskott, hvaraf följer,
att ett samtycke till sådan omröstning af dessa Stånd mäste betraktas såsom snörrätt
stridande mot 75 § Riksdagsordningen, som innehåller, att, sedan en fråga
8
Slals-UtskoUels Memorial, N:o 329.
förfallit, derigenom att 2 stånd stadnat emot 2, samma fråga derefter icke må
vid den riksdagen kunna ånyo väckas eller upptagas.
Skulle, enligt Utskottets åsigt, för sammanjemkning och förändringar af Riksståndens
beslut någon preskription icke finnas; så vet jag i sanning icke, huru
något slut skulle med säkerhet kunna vinnas i sådana mål, om hvilkas beskaffenhet
Stånden äro på omförmälda sätt i sina meningar skiljaktige. Det skulle då
alltid bero af Stats-utskottet att, efter sitt behag, uppehålla afgörandet genom
nya så kallade sammanjemknings-förslag.
Ehuru högt skattande hvarje redligt bemödande att vid uppkommen olikhet
i åsigter hos Riks-stånden dem förena, kan jag således icke annat än afstyrka
bifall till förevarande inbjudning, emot hvars aflåtande jag härmedelst får hos Ri
kets
Ständer vördsamt anmäla min reservation.»
Häruti hafva instämt: friherre Adelsvärd, Erik Seth, herr Nordensvan, herr
af Georgii och prosten Lundblad.
Professor Agardh, doktorerne Björkman och Wallin samt prosten Berlin hafva
reserverat sig så väl emot den af Utskottet nu beslutade inbjudning i förevarande
fråga, som ock emot formen för densamma.
Af herr Walley: »Sedan Stats-utskottet med 24 röster mot 11 beslutat en
inbjudning, hade, enligt min tanka, denna inbjudning bordt göras i öfvensstäm
melse
med ett af herr Schartau afgifvet, med en rösts pluralitet underkändt, förslag,
så lydande:
Sedan Borgare- och Bonde-stånden bifallit, men Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet — med undantag af Usta, 4:de, 8:de, 18:de och 19:de punkterne
— ogillat Stats-utskoltets i dess utlåtande J\s 319 framställde förslag till
omröstning i förstärkt Stats-utskott, rörande de i utlåtanderne J\s 242 och 312
förekommande frågor; så anser sig Stats-utskottet, efter att hafva funnit sin åsigt
af tvenne Riks-stånd godkänd, böra härmedelst inbjuda Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet att i förevarande fall foga sig efter Medstånden, samt till omförmälda
voteringsförslag lemna bifall; desto hellre som detta otvifvelaktigt blefve
säkraste medlet att förekomma söndring inom Representationen, såväl som att befordra
den angelägna, hittills af Rikets Ständer uppskjutna, fastställelsen af de i
riksstaten förekommande indelda räntor.»
För öfrigt äro reservationer anmälda af herr von Troil, S. G., herr Tersmeden,
Nils, professor II. G. Lindgren samt doktorerne Laurenius och Gumalius.
STOCKHOLM, tisyckt nos joh. beckmak, 1848.
Siats-UUlottets Memorial, A:o 330.
1
N:o 330.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 5 Okt., kl. 6 e. M,
Memorial, i anledning af Rikets Ständers beslut, rörande vissa
med stats-regleringen gemenskap egande frågor.
(I. A.)
Sedan vissa af de utaf Slats-utskottet i utlåtandet N;o a43 i afseende
på skatteväsendet framställda förslag blifvit dels af Irenne Riks-stånd godkända,
dels medelst omröstning i förstärkt Stats-utskott bifallna, bar Utskottet
funnit sig böra underställa Rikets Ständer pröfning, huruvida och i
hvad mån de af Rikets Ständer sålunda beslutade förändringar må anses
inverka på beräkningen af statsverkets inkomster eller utgifter.
De af Rikets Ständer i förevarande afseende fattade beslut äro följande:
t:o att den så kallade Fahlu kungsgårdshjelp skall afskaffas emot samtidigt
försvinnande af derför medgifven lindring i bevillningen; dock med
iakttagande, att den del af räntan, som på lön är anslagen, icke kommer
att upphöra förr än efter nuvarande landshöfdingens afgång från beställningen,
så framt han ej skulle vilja, emot ersättning efter den grund, som för
indelda löners godtgörande, i händelse af deras indragning, kan varda fastställd,
räntan frånträda.
Af det utaf serskilde komilerade år 1847 afgifne underd. betänkande
angående beskattnings-väsendet samt uppbörds- och redogörelse-verket inBih.
lill R. 9t. Brot. 1S47 « 1S4S. 4 Sami. 1 Afd, » Band. 65 Haft. 1
2
5lals-Utskotlets Memorial, N:o 330.
bernias, alt värdet af Fallin kungsgårdshjelp, enligt. 1844 åis special-täkningar,
upptagits lill i,465 lidi* i3 sk. 7 rst, hvaraf till landshöfdingen och
för embetsrummens eldande utgått 635 Rdr a/f 2 rst> motsvarande efter
markegång de för berörde ändamål å stat anslagna lass ved, samt till
byggnaders underhållande å landshöfdinge-boslället 46» Rdr 18 sk. 5 rst;
hvaremot ett belopp af 3 Rdr 27 sk. varit kronan behållet och återstoden,
364 Rdr 4° s^’> afkortats å till frälse köpta och bytta hemman, sådana hemman,
som till boställen disponeras, äfvensom för nämnde- och fjerdingsmans-,
gästgifveri- och färjekarls-friheler. Då nu, på salt nämndt är, af den
till landshöfdingen i Stora Kopparbergs län på Ilin anvisade betydliga andel
utaf ifrågavarande ränta indragning ej får, under nuvarande landshöfdings
tjenstetid, utan hans medgifvande, ega rum; då den återstående indelda jemte
den kronan behållna andelen af Fahlu kungsgårdshjelp är alltför ringa
att vid en approximativ beräkning af ordinarie räntan komma i betraktande,
och då för öfrigt Rikets Ständers förevarande beslut icke kan till verkställighet
bringas förr, än vederbörande blifvit i ämnet hörde och erforderliga
( föreskrifter af Kongl. Majit i nåder meddelats, hvadan förändringen
egentligen ej kommer att blifva af inflytande förr än vid den efter nästa
Riksdag vidtagande statsreglering, anser sig Utskottet böra hemställa,
att hvad Rikets Ständer rörande Fahlu kungsgårdshjelp beslulat
nu icke må föranleda till någon rubbning i den tili 1B45 års
Riksstat å ordinarie räntan upptagna (01 slagsbei åkning;
2:0 att, i de fall, der krono- och kyrko-lionden är utsatt antingen i andra
persedlar, än spanmål, eller uti andra sädesslag, än hvaraf densamma
i allmänhet inom orten utgöres, nämnde tionde må på det sii It förvandlas,
att, sedan värdet deraf, efter de medelpris, hvarpå ordinarie räntans förvandling
grundas, blifvit uträknadt, i stället bestämmes så stor qvantitet
spanmål af de slag, hvaruti lionden i fögderiet i allmänhet är utsatt, som
efter nämnde medelpris svarar emot förstbeiörde värde, likväl så, alt icke
annat bråk än en half kappe upptages, ulan hvad sorn under- eller öfversliger,
uteslules.
Enär, fid verkställighet af hvad sålunda blifvit beslutadt, den nu utgående
krono- och kyrko-tionde kommer att i värde till fullo motsvaras af
den persedel, hfari den skall förvandlas, samt någon annan förhöjning eller
minskning i detta hänseende ej kan inträffa, än som blifver en följd af
stadgandet derom, att, vid förvandlingen, mindre bråk än en half kappe
uteslutas och högre räknas för hel kappe, hvilken förhöjning eller minsk
-
StqK-UtskoUels Memorial, N:o 330.
ning emedlertid icke är af den betydenhet, att vid en approximativ beräkning
afseende derå kan fästas, lärer följaktligen
Rikets Ständers ofvannämnde i fråga om krono- och kyrko-liondens
förvandling meddelde beslut icke böra föranleda ändring i
det förslags-värde, hvartill berörde utskyld i nu gällande Riksstat
finnes upptagen;
3:o att, med undantag af de till korpser och embetsman anslagna boställen,
äfvensom af de fall, då arrendena skola in natura lill vissa inrättningars
underhållande utgöras, alla arrenden af statens egendomar, som äro
till serskilda ändamål anvisade, skola, i utbyte inot kontanta anslag, till statsverket
indragas.
Beträffande de hemman och lägenheter, i afseende hvarå arrende-indragning
sålunda kommer att ega rum, och hvilka utgöras dels af vissa från
f. d. Adelsfäne-regementet lill invalidhusfonden indragna boställen, dels af
Wadstena krigsmanshus- och skogsplanteringskassovna tillhöriga lägenheter
o. s. v., förekommer, alt, efter hvad Utskottet inhemtat, en del af de dessa
hemman och lägenheter åsatte räntor finnas, såsom indelningar, uti Rikssta
teu
upptagna. Vid verkställigheten af Rikets Ständers beslut komma naturligtvis
berörde räntor att från Riksstaten uteslutas och i stället derå uppföras
de arrenden, sorn för hemmanen erläggas jemte deremot svarande kontanta
anslag. Då likväl en utredning af ifrågavarande hemmansräntor äfvensom
af arrendenas belopp, hvilken otvifvelaktig! förutsätter en föregående
undersökning i orterna, icke kan af Utskottet med erforderlig fullständighet
tillvägabringas, hvadan alltså Utskottet icke heller är i tillfälle att
afgifva förslag angående de kontanta anslag, som i utbyte mot arrendena
skola bland statsverkets utgifter uppföras, så och enär följaktligen merberörde
hemmansräntor lära böra tills vidare i Riksstaten qvarstå, tillstyrker
Utskottet,
att Rikets Ständers uti förevarande punkt omförmälde beslut icfee
må för närvarande medföra någon förändring uti indelningarnas
förslagsvärde enligt nu gällande Riksstat eller uti den af Rikets
Ständer vid innevarande Riksdag redan fastställda beräkning af
de bland statsverkets ordinarie inkomster förekommande arrendemedel.
Dock har Utskottet, i sammanhang härmed, trott sig böra hemställa,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underd. Begära, det
4
Slals-Utskottels Memorial, N:of330.
täcktes Kongl. Majit låta uppgöra och, vid nästkommande Riksdag,
till Rikets Ständers kännedom meddela en fullständig utredning
ej mindre rörande beloppet af de indelda räntor, som för
närvarande äro åsatte de utarrenderade statens egendomar, hvarom
nu är fråga, än ock angående de arrenden, som för dessa
egendomar erläggas.
4:o Att den så kallade bågskatten i Herjeådalen hvilken utgöres med 4
sk. af hvarje mansperson af allmogen, som betalar mantalspenningar, skall
för framtiden upphöra, emot det att mantalspenningarna af allmogen derstädes
erläggas med 6 sk. bauko af hvarje person, i stället för 4 sk., såsom
hittills varit stadgadt.
Den af Rikets Ständer sålunda beslutade åtgärd kommer visserligen
alt å ena sidan förorsaka minskning i den andel af ordinarie räntan, som
är påräknad att till statsverket inflyta, och å den andra förhöjning i raantals-penningarnas
belopp; men då, efter hvad upplyst blifvit, bågskatten ieke
uppgår till mera än ioo å 120 Rdr för året, har Utskottet, i betraktande
af obetydligheten så väl af berörde utskyld, som af den uppkommande
tillökningen i mantals-penningarne, funnit sig ega skäl att föreslå,
det Rikets Ständers ifrågavarande beslut icke må föranleda förändring
i afseende på den af Rikets Ständer vid nu pågående
Riksmöte redan fastställde beräkning af den statsverket behållna
andel af ordinarie räntan, äfvensom af mantals-pcnningarna.
5:o Vidkommande slutligen det af Rikets Ständer, med bifall till 2;dra
punkten af Stats-utskottets utlåtande N:o 242, fattade beslut rörande anstånd
med köpeskillingens erläggande vid skatteköp å kronohemman m. m., har
Utskottet skolat fästa uppmärksamhet derå, att, enär berörde skatteköpeskillingar
till Riksgälds-kontoret ingå, omförinälde beslut icke inverkar på
beloppet af någon i Riksstaten upplagen inkomst-titel.
Stockholm den 5 Oktober 1848.
Siais-U(sköttels Memorial, N:o 331.
5
N:o 331.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 5 Okt., kl. 6 e. m.
Memorial, angående definitivt fastställande af förslags-beråkningen
å de till Riksstaten hörande indelningar.
I sammanhang med de under innevarande Riksdag afgifna förslag till
beräkning af statsverkets inkomster, äfvensom till reglering af utgifterna
under Riksslatens serskilda hufvudtillar, har Slats-ulskoltel hemställt, alt förslagsvärdena
å spanmåls- och öfriga indelda räntor icke måtte af Rikets Ständer
till uppförande å Riksstaten definitivt fastställas förr än den dels medelst
Kongl. Maj:ts nådiga proposition, dels genom enskilda motioner väckta
fråga om indragning till statsverket af dylika indelningar och deras ersättande
genom kontanta stats-anslag blifvit af Utskottet hanllagd samt af Rikets
Ständer slutligen pröFvad och afgjord; hvilken hemställan jemväl vunnit
Rikets Ständers bifall. Då emedlertid, efter det Utskottet rörande sistnämnde
och dermed gemenskap egande ämnen i utlåtandena N:is 242 och
3i3 samt memorialet N:o 3ip afgifvit yttrande, Riks-slåndens beslut i afseende
på de punkter af samma utlåtanden och memorial, sorn inverka på
ofvanberörde fråga om indelningarnes indragning, utfallit sålunda, att vissa
deribland blifvit af Rikets Ständer bifallna, men i fråga om de öfrigas godkännande
eller förkastande två Riks-stånd stad nät emot två, hvarefter och
sedan i anledning häraf voterings-propositioner för ärendenas afgörande i
förstärkt Stats-utskott blifvit föreslagna, dessa propositioner af två Riksstånd
antagits, men af de tvenne öfriga ogillats; samt det af Utskottet derefter
gjorda försök till sarnmanjemkning af Ståndens olika meningar icke
G
Slals-VtshotMs MemoriaN:o 331.
vunnit Rikets Ständers bifall, så och enär i afseende på förevarande fråga
om skatteväsendets förenkling något Rikets Ständers beslut vid innevasande
Riksdag icke vidare lärer vara att förvänta, bar Utskottet funnit sig höra
hemställa, att Rikets Ständer måtte nu lill s ullig pröfning företaga den uppskjutna
frågan om bestämmande af förslags-beräkuingen å de lill Riks-staten
hörande indelda räntor och tionde spanmål.
I sådant afseende och då, enligt hvad Utskottet i memorialet N:o 33o
sökt ådagalägga, de af Rikets Ständer, i anledning af Kongl. Majits nådiga
proposition och enskilda motioner äng. skatte-väsendets förenkling, fattade
beslut icke kunna anses böra föranleda lill rubbning i indelningarnes vid
sednaste Riksdag fastställda förslagsvärden, samt någon annan förändring i
detta ämne vid innevarande Riksmöte icke blifvit af Rikets Ständer beslutad,
fair Utskottet, under förutsättning af Rikets Ständers bifall lill livad i memorialet
N:o 33o blifvit yltradt, tillstyrka,
att indelda räntorna och tionde-spanmålen må i den blifvande
nya riksstalen, så till inkomster som utgifter, upptagas i enlighet
med hittills gällande grunder och till enahanda belopp, hvartill
de vid i845 års statsreglering blifvit beräknade.
Stockholm den 5 Oktober 1848.
Reservationer:
af herr Walley, som ansåg Stats-ulskottet hafva bordt ingå till Rikets Ständer
med inbjudning att frångå det beslut, som vore af 3:ne Stånd gilladt,
nemi. att statsregleringen ej skulle uppgöras förr, än frågan om räntepersedlarne
vora afgjord; i följd af hvilket beslut herr Walley ansåg statsregleringsfrågan
af Utskottet icke kunnat företagas.
Häruti har herr Warn instämt.
Stals-Utskotlels Memorial, N.o 331.
7
af herr Norin, sorn resei verade sig deremot, att Utskottet, utan alt kunna bestämdt
yttra, att Rikets Ständers beslut i skalteförenklingsfrågan är fattadt,
likväl föreslagit Rikets Ständer att pröfva sialsregleringen, ehuru densamma
blifvit uppskjuten, intill dess förstnämnde fråga vore pröfvad och
afgjord.
Häruti instämde; Hans Pehrsson och Erik Ersson från Gefleborgs
län, Mats Pehrsson från Stockholms län och Lars Matsson från
Upsala län.
STOCKHOLM, f. d. Schultze* Boktryckeri, 18*8.
Sluls-Utskollels Memorial, N:o 332. i
Ank. till Exp. Utsk. d. 8 Okt. kl. 1 c. m.
M 332.
Memorial, med förslag till 3:ne §§ i det nya Reglementet för
Riksgäldskontoret.
(Rgs Afd.)
Då Stats-utskottet i sitt Memorial JVs 276 underställde Rikets Ständer det
af Utskottet uppgjorda förslag till 2:dra afdelningen af Riksgäldskontorets nya
reglemente, — innefattande erforderliga stadganden rörande detta Verks fordringar
för meddelade lån, — hade Rikets Ständer ännu icke fattat sina beslut, i anledning
af väckta frågor om anstånd med återbetalningen af det vid 1840 och
1841 års riksdag staden Cimbritshamn beviljade hamnbyggnadslån, samt om förändring
i liqvidationssättet för de lån, som till vattenaftappningar och andra odlingsföretag
blifvit enskilde personer tilldelade; af hvilken orsak de 2:ne §§, eller
den 44:de och 50:de, deruti föreskrifter härom böra införas, måste vid nämnde
förslags afgifvande af Utskottet förbigås. Men sedan omförmälde frågor, hvaröfver
Utskottet i Utlåtandena N:ris 196, 240 och 275 sig yttrat, numera blifvit af Rikets
Ständer afgjorda, har Utskottet jemväl uppgjort förslag till dessa §<§, hvilka Utskottet
alltså får härmedelst underställa Rikets Ständers pröfning och godkännande.
på det att desamma derefter må kunna i det nya reglementet intagas.
Som Rikets Ständer, genom bifallandet af Stats-utskottets Utlåtande N:o 304,
för hamnanläggningen vid staden Warberg, beviljat nämnde stad ett ytterligare
lån af 15,000 R:dr, att af Riksgäldskontorets medel utgå, emot samma vilkor,
som för andra dylika lån blifvit af Rikets nu församlade Ständer bestämda, så
torde detta ytterligare lönebidrag äfven böra upptagas bland de summor, hvilka,
enligt 79 § af meranämnde reglemente, blifvit beviljade för åtskilliga arbetsföretags
utförande och emot de under denna riksdag stadgade förbehåll och betalningsvilkor
skola från Riksgäldskontoret till vederbörande låntagare ullemnas;
hvadan Utskottet får hemställa,
att föreskriften angående utbetalningen af det nya lånet för Warbergs
hamnbyggnad jemväl mätte få meddelas uti nyss åberopade § samt att
Bih. lill B. St. Prot. 1847 och 1848. 4 Sami. 1 Åfd. 2 Band. 66 Baft. *
2
Slals-Ulsliollcls Memorial, N:o 552.
denna Utskottets Memorial N:o 305 bifogade §, hvars öfriga stadganden
derigenom icke komma att undergå någon förändring, således måtte
erhålla den lydelse, härhos bilagde förslag utvisar.
Stockholm den 5 Oktober 1848.
Förslag till 3:ne §§
i
Riksgäldskontoret® nya Reglemente.
§ 44.
(Motsvarar, till en del, 32 och 71 <§§ i 1845 års reglemente samt innehåller
derjemte Rikets nu församlade Ständers beslut genom bifallandet af Statsutskottets
utlåtande JV2 273.)
För det, såsom bidrag till hamnbyggnaden vid Cimbritshamn, nämnde stad,
under åren 1840 och 1841 års riksdag, beviljade och år 1843 utbetalda lån af
Tjugufemtusen Riksdaler skola fem procent å lånets ursprungliga belopp årligen
inbetalas, hvarvid tre procents ränta för kapitalåterstoden beräknas; varande dock
vid denna riksdag anstånd medgifvet till 1850 års slut med besagde kapital- och
ränteinbetalningars beräknande och verkställande.
Återbetalningen af den under 1844 och 1845 års Riksdag samma stad, för
hamnbyggnadens fullbordande, beviljade samt år 1845 lyftade lånesumma af Femtusen
Riksdaler skall vidtaga efter fem års förlopp från slutet af sistnämnde år
samt derefter verkställas under fjorton och ett halft års tid med åtta procent årligen
å hela det utbekomna lånebeloppet, hvilket härigenom kommer att anses
återbetaldt så till kapital, som efter två procent årligen beräknad ränta.
§ 50.
(Motsvarar 38 § i 1845 års reglemente och grundar sig dels på samma
§ och dels på 74, 75 och 76 §§ i nämnde reglemente, äfvensom Kongl, kungörelsen
den 13 Juni 1845 samt innefattar Rikets Ständers vid nuvarande riksdag
vidtagna beslut genom gillandet af hvad Stats- utskottet i 2:dra punkten af utlåtandet
JV2 240 hemställt.)
Slals-Ulskollels Memorial, IS:o 332.
3
Riksgäldskontorets fordringar för de låneunderstöd till strömrensningar, vattenaftappningar
och odlingsföretag, som utaf härtill vid 1840 och 1841 års riksdag
anslagne medel blifvit beviljade och utbetalde, böra, så vida icke Kongl. Majit
i afseende på dessa lån tillämpat och till efterrättelse fastställt de för enahanda
understöd vid 1844 och 1845 års riksdag stadgade betalningsvilkor, liqvideras
på det sätt, att, efter fem års förlopp sedan medlen blifvit af Riksgäldskontoret
utbetalda, erlägges årligen till detta Verk fem procent å det ursprungliga lånekapitalet,
hvaraf först beräknas Tre procents årlig ränta för det vid hvarje liqvid
återstående kapitalbelopp samt det öfriga utgör afbetalning, intilldess hela kapitalet
med ränta sålunda blifvit till fullo betaldt.
För liqviderande af ej mindre de, enligt Rikets sednast församlade Ständers
beslut, för samma föremål beviljade och från Riksgäldskontoret utbekomna lån, än
äfven dylika, före sistförflutna Riksdag anvisade, låneunderstöd, vid hvilkas återbetalning
de vid nyssnämnde Riksdag meddelade föreskrifter skola tjena till efterrättelse,
böra, efter fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder medlen blifvit
af Riksgäldskontoret utanordnade eller, då lånen successive utgått, fem år från
slutet af det år, derunder första hälften af lånet lyftats årligen, intilldess detsamma
är till fullo återbetaldt, erläggas åtta procent å hela den beviljade lånesumman,
hvarigenom Två procents ränta godtgöres för lånets vid hvarje liqvid återstående
belopp samt detta minskas med öfverskottet såsom kapitalafbetaining;
iskolande, derest inbetalningen icke å bestämd tid verkställes, dessutom å det till
iqvid förfallna beloppet erläggas Fem procents årlig ränta, tilldess betalning sker.
I afseende på återbetalningssättet för de lån, som korporationer eller menigheter
utaf Riksgäldskontorets medel erhållit för beredande of odlingsföretag medelst
utdikningar och vattenaftappningar, böra, så vidt Kongl. Kungörelsen den 13
Juni 1845 härvid är tillämplig, iakttagas det i samma kungörelse meddelade stadgande,
att, sedan den låneandel, för hvars återgäldande hvarje betalningsskyldig!
hemman skall ansvara, samt den summa, som, i följd deraf, till skuldens jemte
den utfästa räntans fulla liqviderande skall för hvarje hemman årligen erläggas,
blifvit bestämd, bör det sammanlagda afbetalnings- och räntebeloppet, från och
med det år, då betalningsskyldigheten vidtager, under serskild rubrik, med utsättande
af det sista året, då betalningen skall utgå, såsom ett hemmanet under
sålunda bestämdt antal år åliggande allmänt onus, i Jordeboken antecknas och å
debetsedlen för hvarje år upptagas samt af kronobetjeningen uppbäras, i landtränteriet
insättas och såsom andra till Riksgäldskontoret ingående medel serskildt
redovisas.
4
Slals-Ulskoltels Memorial, N:o 332.
Jemte det Rikets nu församlade Ständer, för sin del, beslutat, att hvad i
högstberörde Kongl, kungörelse är stadgadt rörande korporationer eller menigheter
beviljade låneunderstöd äfven bör utsträckas till de lån, som, för odlingsföretags
befrämjande, hädanefter varda enskilde personer meddelade, hafva Rikets Ständer
rnedgifvit, att samma stadgande, derest vederbörande låntagare så åstunda, likale
des må tillämpas å sådane odlingslån, hvilka enskilde personer redan från Riksgäldskontoret
utbekommit.
o
För de lån, hvarå de till ett visst årligt belopp fastställda ränte- och kapitalinbetalningarne
således komma att, i sammanhang med allmänna utskylderne,
verkställas, behöfver någon serskild årlig ränteliqvid icke uppgöras. Ej heller behöfva
innehafvarne af dessa lån, eller de för dem ansvarige hemman, i Riksgäldskontorets
räkenskaper upptagas; varande Riksgäldskontoret jemväl frikalladt från
skyldigheten att samma lån eller derå förfallna ränte- och kapitalbelopp, vid inträffande
konkurser eller andra dylika fall, bevaka.
§ 79.
(Lika lydande med 79 § i det Memorialet JVs 305 bilagda förslag till Riksgäldskontoret»
reglemente utom 3:dje punkten, som här blifvit tillagd.)
Med de förbehåll samt betalningsvilkor, som i nedanstående 82 och 83 §§
finnas bestämda och emot vederbörande låntagares förbindelse att ansvara för fullbordandet
af härmed understödda arbeten, hafva Rikets Ständer beviljat följande
lånebidrag, nemi.:
l;o till staden Westerås, för utvidgande och förbättring af hamnen vid nämnde
stad, ett lån af tjugutusen Riksdaler;
2:o till staden Wadstena, för hamnanläggning derstädes, ett lån af trettiotvåtusen
Riksdaler;
3;o till staden Warberg, såsom ytterligare understöd för dervarande hamnanläggning,
ett lån af femtontusen Riksdaler;
4:o till staden Christinehamn, för uppmuddring af hamnen och segelrännan vid
denna stad, ett lån af tjugufyratusen Riksdaler;
5:o till det för anläggning af en jernväg mellan Sjöändans lastageplats och Christinehamn
bildade bolag, ett låneunderstöd af Sextiosextusen sexhundrasextiosex
Riksdaler trettiotvå skillingar för utförandet of besagde företag;
kommande i afseende på sättet och tiden för dessa låns utbetalning jemväl de i
ofvan åberopade §§ härom meddelade stadganden att tillämpas.
Stats-Utskottcts Memorial, N:o 533.
o
J\s 555.
Memorial, angående öfverlemnandet lill Kongl. Mayl af det nya
Reglementet för Riksgäldskontoret,
(ltgs Afd.)
Du det, med undantag af några §§, numera uppgjorda samt af Rikets
Ständer gillade och fastställda reglementet för Riksgäldskontorets framtida rörelse
och förvaltning, serdeles i afseende på verkställigheten af de å nämnde Verk anvisade
utbetalningar, innehåller åtskilliga närmare bestämmelser, än Rikets Ständers
härom beslutade underdåniga skrifvelse; anser Stats-utskottet angeläget, att Kongl.
Majit erhåller kännedom om hvad uti detta reglemente rörande omförmäldte utbetalningar
blifvit stadgadt. Men som, i anseende till Riksdagens förväntade snara
afslutande, ett serskildt exemplar af besagde reglemente svårligen torde hinna att
dessförinnan utskrifvas och till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemnas, så och
i öfverensstämmelse med den vid sednast förflutna riksmöte i enahanda afseende
vidtagna åtgärd får Utskottet hemställa,
att Fullmäktige i Riksgäldskontoret måtte få sig uppdraget att, efter
innevarande riksdags slut, ofördröjligen till Kongl. Majit, å Rikets Ständers
vägnar, i underdånighet aflemna en bestyrkt afskrift af Riksgäldskontorets
nya reglemente, med undantag likväl af de delar deraf, som
handla om detta Verks styrelse och betjening.
i händelse hvad Utskottet nu hemställt, varder bifallet,
torde Rikets Ständer genom underdånig skrifvelse böra meddela Kongl.
Majit underrättelse om det uppdrag, Fullmäktige i Riksgäldskontoret så
lunda
erhålla.
Stockholm den 5 Oktober 18-48.
Bih till Ii. St. Prol. 1847 och 1848. 4 Sami 1 Afd. 2 Band, 66 Baft.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS J O H. BECKMAN, 1848.
Stals-Ukkollets Memorial, N:o 334.
3
N:o 334.
Ånk. till Exp.-Utsk. d. 13 Okt., kl. 3 a. tn.
Memorial, angående aflöning för den hos Hemliga Ut
skottet
anställda Kansli-personal och Vaktbetjening.
I öfverensstämmelse med Herr Landtmarskalkens och Herrar Talmäns,
genom Stats-utskoltels ordförande, hos Utskottet anmälda förslag, har Utskottet
ansett sig böra hemställa,
att den hos Hemliga Utskottet vid innevarande riksdag anställda
kansli-personal och vaktbetjening måtte få sig tillerkända följande
arfvoden i ett för allt, att, på enahanda sätt, som i afseende
på aflöningen för de öfriga Utskottens kansli-personal och vakt
betjening
är föreskrifvet, af Riksgälds-kontorel utbetalas, nemligen:
sekreteraren Tvåhundra riksdaler, kanslisten Etthundra
riksdaler och Vaktmästaren Tjugu riksdaler, allt banko.
Stockholm den i3 Oktober 1848.
Bih. lill R. St. Fröt. IS47 & 1S4S. 4 Sami. i A[d. 2 Band. 67 Fldfl.
a
Sial*‘l'l*&oticU. Sif.mar ia/, K:o 33$.
IV.0 335*
Ank. till Exp.-Utsk. iea 13 Okt., kl. 3 e. m.
Memorial, angående, omtrgckning af i:sta bandet utaf
Borgare-ståndets Protokoller..
(R:gs Afd.)
Jemte det fullmäktige i Riksgälds-kontoret hos Stats-utskottet anmält,
att iio exemplar utaf irsta bandet af Borgare-ståndets tryckta protokoller
under denna riksdag, äfvensom bilagorna till samma protokoller, blifvit ”af
eld alldeles förstörda’* vid den eldsvåda, hvilken den irsla innevarande
månad inträffade här i huvudsladen och utbröt i det hus, hvarest den, sorn
till inbindning mottagit besagde handlingar, hade sin bokbindare-verkstad, hafva
fullmäktige hemställt, att Utskottet, för kompletterandet af bemälde riksstånds
till utdelning i föreskrifven ordning afsedda protokoller, matte utverka
Rikets Ständers föreskrift, angående omiryckning af ifråga varande protokollsband
och bilagor, utgörande det förra och de sednare 18 tryckta ark,
samt bereda fullmäktige tillåtelse alt den härför erforderliga utgift af riksdagskos
t n a d s- m ed 1 e n bes lii d a.
Med anledning af hvad sålunda blifvit anmäldt och hemstäldt, anser
sig Utskottet, på grund af erhållna underrättelser, böra upplysa r att vid den
under nuvarande riksdag verkställda tryckning af Borgare-ståndets protokoller
blifvit upplagde 200 exemplar och af dertill hörande bilagor, eller
de inom Ståndet väckta motioner, 25o exemplar; att de vid omförmälde
tillfälle uppbrända exemplaren utgjorde hela den del af upplagan, som, enligt
Rikets Ständers beslut blifvit till Rikgälds-kontoret aflemnad, för att der—
städesdels förvaras, och dels vederbörande tillhandahållas; att för tryckningen af
meranämnde protokoller betalts 11 r:dr 24 sk. arket: och för det dertill
använda papper 2 r:dr 12 sk. riset; samt att, med beräkning af samma
priser och med tillägg af den utaf Rikets Ständer bestämda ersättning för
korrekturlåsningen, kostnaden för de förstörda exemplarens omtryckning;
skulle komma att uppgå till omkring Åttahundra riksdaler..
toffel* Memoria*, F:n 33T.
r afseende på tilde! ningen af Riks-ståndeus f rå 11 trycket utgifna protokoller
under denna riksdag, hafva Rikets Stander, medelst bifallandel af Stnts-nt—
skottets memorial N:o 228, förordnat, att sedan, af'hvarje stånds protokollet-,
jemte tillhörande bilagor, till Ståndets vid riksdagen närvarande ledamöter utdelts,
samt för Ståndets arkif innehållits det härtill bestämda antal exemplar,
skulle de öfverblifna exemplaren aflemnas lill Riksgälds-kontoret, hvarest fi
exemplar borde serskildt afsättas, för att derstädes till framtida upplysningar vara
alt tillgå; skolande de öfriga till Riksgälds-kontoret aflemnade exemplaren utdelas
lill Slatsdepaitementernas expeditioner och Justitie-revisions-expeditionen,
Justilie-ombudsmannen, äfvensom Rikets Ständers bank och lånekontoren,
lamt, efter vederbörlige reqvisitioner, tillhandahållas hvar och en af akademierna,
jemte hvarje med bibliolhek försedt allmänt läroverk oell vetenskapligt samfund;
hvarförutan, så vidt tillgången af de serskilda prolokollssamlingarne
medgåfve, desamma borde ej allenast tilldelas de Kongl, kollegier och andra
allmänna embetsveik samt Kongl. Majus befallningshafvande, som härom
sig anmälde, utan äfven till hugade köpare försäljas; och skulle de derefter
återstående exemplaren vid Rikets Ständers nästa sammankomst hållas vederbörande
riksstånd tillhanda.
Då de exemplar af innevarande riksdags protokoller, som, enligt RiketsSländers
beslut, skola i Riksgäldskontoret afsättas eller derifrån utlemnas,
Böra vara kompletta, och då jemväl fullständiga exemplar af de hos Borgare-ståndet
under denna riksdag förda protokoller torde böra vara att tillgå
för utdelning bland samma stånds ledamöter vid Rikets Ständers nästa
sammankomst, lår Utskottet tillstyrka,
att, i stället för de genom ofvannämnde eldsvåda förstörda exemplaren
af i rsla bandet utaf Borgareståndets protokoller jemte dertill
hörande bilagor, en ny, af samma antal eller 110 exemplar
beslående upplaga utaf dessa handlingar må, genom Fullmäktiges
i Riksgäldskorets försorg, få tryckas, samt att härför belöpande
kostnader, i likhet med andra utgifter för nuvarande riksdag,,
må af Riksgäldskonlorets medel bestridas.
Stockholm den i3 Oktober iS48.
4
Stats-Utskotlels Memorial, ti.o 336.
Reservation:
af herr Norin: ”Då, utom de exemplar af bilagorna lill Borgare-ståndets
protokoller, som vid ofvannämnde eldsvåda blifvit förstörda, ej mindre än
i4o exemplar af dessa handlingar äro tryckta, hvilket antal betydligt öfverstiger
hvad, som fordrats för utdelningen bland bemälde Riks-stånds
nuvarande ledamöter, sjmes omtryckningen af de r8 ark, bilagorna till de
förstörda prolokollerna utgöra, kunna undvikas, helst de återstående ännu
icke utdelade exemplarens antal torde vara tillräckligt för de ändamål,
som vid bestämmandet af sättet, huru de efter riksdagens slut öfverblifna
protokollerna borde användas, egentligen afsågos.”
Nto 336.
X
Ank. till Exp.-Utsk. d. 13 Okt, kl. 3 •. m.
Memorial, angående en förändring i Hiksgulds-konlorets
Pensions-sfat.
Sedan den nya pensions-staten vid Riksgälds-kontoret, hvilken finnes bifogad
Stats-utkoltets memorial N:o 296, uppgjordes och af Rikets Ständer godkändes,
har, genom förre Kamreraren N. 1. Öhmans under nästlidne Augusti
månad timade död, den för honom å samma stat uppförda pension af 1200
R:dr upphört att vidare utgå; hvadan denna pension vid nämnde stats utskrifning
och utfärdande måst uteslutas, derom Stats-utskottet ansett sig
böra Rikets Ständer underrätta, med anmälan, alt, till följd af kamereraren
Öhmans afgång, de å ifrågavarande stat uppförda pensioners årliga belopp
minskats till 2,58y r:dr 5 sk.
Stockholm den i3 Oktober 1848.
STOCKHOLM, f. 4. Schultze’* Boktryckeri, 184S.
Stals-Ulskoltets Memorial, M 557.
1
Ank. till Eip. Utsk. d. 18 Okt., kl. '/^ 12 f. m.
JK 337.
Memorial i anledning af erhållen dterremiss å Memorialet
JK 331.
Från Bondeståndet har Stats-utskottet erhållit återremiss å sitt, under JM
531 afgifne, memorial angående definitivt fastställande af förslagsberäkningen å de
till riksstaten hörande indelningar. Af Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet
är deremot berörde memorial bifallet; och har Borgareståndet, enligt aflåtet
protokolls-utdrag, förklarat, det Ståndet ansåge Ridderskapet och Adelns samt
Presteståndets vägran att deltaga uti de, på grund af de båda andra Ståndens beslut,
af Stats-utskottet föreslagne omröstningar i förstärkt Stats-utskott, i frågan
om beskattningsväsendets förenkling, utgöra en afvikelse från grundlagarnes rätta
tillämpning samt ett förnärmande af Svenska folkets rättmätiga anspråk och sannskyldiga
väl; men, oaktadt Borgareståndet sålunda funne den fråga, som föranledt
Rikets Ständer att besluta uppskof med de indelta räntornas uppförande i riksstaten
icke vara på ett, med grundlagarne eller det allmänna bästa öfverensstämmande,
sätt afgjord; ville Ståndet, sedan dess afsigt att upprätthålla sistberörde af
Rikets Ständer fattade beslut, genom Talmannens af Konstitutions-utskottet godkända,
vägran att framställa en i denna syftning äskad proposition, icke kunnat
göra sig gällande, — låta bero vid det af Stats-utskottet, i utlåtandet JM 551
afgifna förslag.
Då således Utskottets, i nyssnämnde memorial framställde förslag blifvit af
tvänne Riksstånd bifallet och Borgareståndet låtit dervid bero, samt, vid detta förhållande,
jemlikt 73 § Riksdags-ordningen, frågan är af Rikets Ständer afgjord,
har Utskottet funnit den af Bondeståndet beslutade återremiss å samma memorial
icke kunna till vidare åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 Oktober 1848.
Bih. Ull K. St. Prol. 1847 och 1848■ 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 68 Baft.
1
2
Stats-Utskoltets Memorial, JYi 558.
M 338.
Memorialmed uppgift ä statsfyllnadssumman samt det för Riksgäldskontor
ets utgifter erforderliga belopp.
(Rgs Afd.)
Sedan alla, under denna riksdags statsreglering hörande, inkomst- och utgiftssummor
nu mera blifvit, till sina vissa bestämda eller endast förslagsvis beräk
nade
belopp, af Rikets Ständer fastställda, samt den för instundande och påföljande
år, intill dess nästa riksdags statsreglering vidtager, gällande riksstat kunnat
uppgöras och afslutas, så är Stats—utskottet nu i tillfälle att, enligt grund
lagarnes
föreskrift, för Rikets Ständer uppgifva och föreslå det belopp, som, till
fyllande af Stats- och Riksgäldsverkens behof, måste genom allmän bevillning
utgöras.
l:o.
På sätt den nya riksstaten visar, uppgå de under dess serskilda hufvudtitlar
upptagna utgifter till följande belopp, nemligen:
under lista hufvudtiteln, innefattande Hof- och Slottsstaterne, enligt den, Statsutskottets
utlåtande M 38 bifogade, tabell, .... R:dr 686,700.
under 2:dra hufvudtiteln, omfattande anslagen för Justitiedepartementet,
enligt tabellen vid utlåtandet JVZ 39,  1,112,920.
under 3:dje hufvudtiteln, anslagen för Utrikes departementet, enligt
tabellen vid utlåtandet JV2 40,  223,650
under 4:de hufvudtiteln, anslagen för Landtförsvarsdepartementet, enligt
tabellerna vid utlåtanderne N:ris 73 och 149 samt Förstärkta
Stats-utskottets memorial M 251,  4,162,180.
under 5:te hufvudtiteln, anslagen för Sjöförsvarsdepartementet, enligt
tabellen vid Stats-utskottets utlåtande JV2 74, med tillägg af
det i Stats- och Ekonomi utskottens utlåtande M 12 tillstyrkta
förslagsanslag till båtsmansbeklädnaden,  1,429,240.
under 6:te hufvudtiteln, anslagen för Civildepartementet, enligt tabellen
vid Stats-utskottets utlåtande JVs 90, samt utiåtanderna
N:ris 264 och 287, dock med rättandet af den i 3:dje punkten
af sistnämnde utlåtande till 306, i stället för 204 R:dr,
beräknade tillökning i anslaget å Skaraborgs läns landstat, 863,530.
Transport 8,480,020.
Stals-Utskollels Memorial, M 358.
3
Transport 8,480,020.
under 7:de hufvudliteln, anslagen för Finansdepartementet, enligt tabellen
vid utlåtandet JVe 91,  1,749,950.
under 8:de hufvudtiteln, anslagen för Ecklesiastikdepartementet, enligt
tabellen vid utlåtandet JVs 124, samt Förstärkta Stats-utskot
tets
memorial JVs 268,  1,145,100.
under 9:de hufvudtiteln, Pensionsstaterne, enligt tabellen vid utlåtandet
JVs 125 samt Förstärkta Stats-utskottets memorial
JVs 269,
539,840.
Tillsammans R:dr 11,914,910.
Med tillägg af den, utsockne-frälsehemmanen i Halland, vid denna
riksdag, ålagda rotefrihetsafgift, beräknad, enligt Stats-utskottets memorial
JVs 328, till 10,000 R:dr årligen, hafva Statsverkets ordinarie
inkomster, jemlikt Utskottets utlåtande JVs 37, vid den nu
fastställda Statsregleringen blifvit upptagna till R:dr 4,513,380.
och restantierna till  155,000.
De extra ordinarie inkomsterna äro af Rikets Ständer
beräknade alt utgöra  5,928,000.
nemligen:
tullmedlen, enligt Bevillnings-utskottets betänkanden
N:ris 28 och 29, ... R:dr 4,075,000.
saluaccisen, enligt samma Utskotts betänkande
JVs 12,  3,000.
postmedlen, enligt Stats-utskottets utlåtande
JVs 91 och Bevillnings-utskottets
betänkande JVs 28, . . 600,000.
karta sigillata-afgiften, enligt Bevillnings-utskottets
sednast åberopade
betänkande,  550,000.
och husbehofsbränner imedlen, enligt
Förstärkta Stats-utskottets memorial
JVs 323,  700,000.
Transport R:dr 5,928,000.
10,596,380. 11,914,910.
Stals-Ulskoltels Memorial, M 358.
Transport 5,928,000. 10,596,380. 11,914,910
Då således Statsverkets ordinarie och
extra ordinarie inkomsters sammanlagda
belopp, enligt den vid innevarande riksdag
antagnd beräkning, endast uppgår till  10,596,380.
så utgör följaktligen skillnaden emellan samtliga å
riksstaten uppförda utgifter och inkomster  1,318,530.
hvilken brist måste af Riksgäldskontoret ersättas; hvadan Utskottet får hemställa,
att den så kallade statsfyllnadssumman, hvilken bör af allmänna bevillningen
utgå, och Statskontoret för hvarje år, efter Mars månads ingång,
förskottsvis utaf Riksgäldskontoret tillhandahållas, må, för instundande
år 1849 och derpåföljande år, intilldess nästa riksdags statsreglering
vidtager, bestämmas till ett årligt belopp af En million trehundraaderton
tusen femhundratrettio Riksdaler,
understigande detta belopp statsfyllnadssumman för åren 1842, 1843 och 1844
med 186,970 R:dr, 1845 års slatsfyllnadssumma med 156,830 R:dr samt innevarande
och nästföregångne tvänne års, med 6,830 Rdr.
2:o.
Till upplysning och ledning vid uppgifvandet och beräknandet af Riksgälds—
kontorets utgifter och inkomster under den tiderymd, eller åren 1848, 1849 och
1850, hvilken, i fråga om detta verks behof och anvisandet af härtill erforderliga
tillgångar, måste utaf Rikets nu församlade Ständer afses, har Utskottet låtit
upprätta och får hiirhos bifoga tvänne tabeller, hvaraf den ena Litt. A utvisar
hvad utgifterna till ränteliqvider och kapitalafbetalningar för Riksgäldskontorets
skulder, äfvensom riksdags- och revisions- samt förvaltnings- och uppbördskostnader
utgjort under hvartdera af sednast förflutna 3:ne år, och hvad enahanda utgifter,
på grund af räkenskaper och kalkylationsvis uppgjorda beräkningar, kunna
antagas komma att utgöra under innevarande och nästkommande 2:ne år. Bland
dessa utgifter har dock det årliga ränte- och amorteringsbeloppet för den under
denna riksdag beslutade och till större delen redan verkställda upplåning för anskaffande
af medel till krigsrustningskostnader icke upptagits, enär Rikets Ständer
genom bifallandet af Stats-utskottets utlåtande JV2 184, för de sålunda upplånta
medlens godtgörande samt liqviderandet af härå upplöpande räntor, anslagit en
särskild årlig summa af 300,000 R:dr som skall till Riksgäldskontoret utgöras
för innevarande och följande år, tilldess besagde medel äro till fullo återbetalda.
Slals-Ulskotlels Memorial, JM 533.
ä
Den andra tabellen, eller Litt. B., upptager deremot Riksgäldskontorets under åren
1843, 1846 och 1847 influtna äfvensom dess under åren 1848, 1849 och 1850
påräknade inkomster genom räntor, afbetalningar å meddelade lån, skatte-köpeskillingar,
ekeskogslösen, tidnings- och kortstämpelafgifter samt anmärkningsmedel,
jemte det Riksgäldskontoret anslagna belopp utaf Manufakturdiskontens vinstmedel;
varande Riksgäldskontorets inkomst af tidningsstämpelafgiften, hvars belopp under
åren 1845 med 1847 i medeltal endast utgjort 12,972 R:dr 42 sk. 10 rst.,
likväl beräknade till 16,000 R:dr, med afseende å den vid sednaste riksdag beslutade
förhöjning i denna afgift, hvilken förhöjning först med den 1 Juli 1846
vidtog och af Rikets nu församlade Ständer blifvit bibehållen. Kortstämpelafgiften,
deraf vissa andelar från Riksgäldskontoret utbetalas till barnhusen samt Serafimerlasarettet
eller fattigvårdsinrättningarne, har blifvit upptagen till hela sitt
ingående belopp, hvilket under åren 1845 med 1847 utgjort i medeltal 30,156
R:dr 46 sk. 7 rst., och under åren 1848 med 1850 beräknats till 30,000 R:dr
årligen; hvaremot de nyssnämnde stiftelser och inrättningar tillkommande andelar
af samma afgift blifvit inberäknade bland Riksgäldskontorets utgifter, under titel
restitutioner.
Jemlikt den i ofvanåberopade tabell Litt. A förekommande beräkning, skulle
räntor och afbetalningar å Riksgäldskontorets skulder, jemte förvaltnings- och
uppbördskostnader samt utgifter för riksdagar och revisioner, m. m., komma att
utgöra:
under år 1848  R:dr 1,393,000. — —
» 1849
525,000. — —
» 1850
538,000. — —
eller tillsammans R:dr 2,456,000. — —
Under samma år skulle deremot, på sätt tabellen Litt.
B visar, Riksgäldskontorets vanliga inkomster, med undan
tag
af allmänna bevillningen och återbetalda kreditivsummor,
komma att uppgå till följande belopp, nemligen:
under år 1848 till R:dr 189,000. — —
» 1849 till  182,500. — —
» 1850 till  187,000. — —
eller tillsammans R:dr 558,500. — —
hvartill dessutom bör läggas den innevarande
år till Riksgäldskontoret aflemnade
Transport 558,500.  2,456,000.
fi
Slats-Ulshollels Memorial, JV; 558.
Transport 538,500. — — 2,456,000. — —
återstod utaf deri andel af Rikets Ständers
banks kapital-öfverskott, som under
1844 och 1845 års riksdag till förenämnde
verks utgifter anvisades,  419,422: 4, 8. gjj 922- 4 8
Yid jemförelse af nu uppgifna utgiftsoch
inkomstsummor, befinnes, att utgifternas
sammanräknade belopp öfverstiger inkomsternas
med  1,478,077: 45, 4.
Men utom de å förstomförmälde tabell uppförda utgifter, måste Riksgäldskontoret,
under ifrågavarande tidrymd, eller åren 1848 med 1850, i föreskrifven
ordning tillhandahålla och utbetala de anslags- och lånesummor, som under 1840
och 1841 samt 1844 och 1845 års riksdagar beviljades, och till utgående från
detta verk anvisades, samt efter innevarande års början antingen blifvit uttagna
eller kunna af vederbörande utbekommas, nemligen:
Återstående utgifter till följd af extra statsregleringen vid 1840 och 1841
års riksdag.
Återstoden af anslaget för läns-, härads-och sladsfängelser R:dr 403,679: 17, 11.
(Skillnaden mellan detta äfvensom nedanstående anslags
och Iåns här uppgifna belopp och de enligt Riksgäldskontorets
nya reglemente återstående utgiftssummor, utgör hvad
som från den 1 Januari till den 1 Juli innevarande år blifvit
af Riksgäldskontoret utbetaldt.)
Återstoden af anslaget för Ljusneelfs upprensning .... 600. — —
Anslag för hamnanläggningen vid Åhus . . R:dr 15,000.
Låneunderstöd för samma företag  20,000. gg qqq
Återstoden af anslaget för vägförbättringar . . . . . . 17,396: 14. —
» af dito för anläggning af en ny väg mellan
Öfver- och Neder-Kaiix socknar 1,750. — —
» af dito för vattenaftappningar eller andra od
lingsföretag
inom norra och nordvestra
delarne af riket .... 37,853: 26, 8.
Transport 496,279: 10, 7.
Slals-Utskollets Memorial, M 338.
7
Transport 496,279: 10, 7.
Återstoden af de. för dylika företag inom rikets öfriga delar
anvisade medel
25,916: 26, 8.
(Häruti inberäknadt det belopp af 24,100 R:dr, som vid
detta års början återstod utaf den för Emåns upprensning
egentligen anvisade, men numera för andra vattenaftappningsarbeten
disponerade anslags- och lånesumma).
Återstoden af lånet för myr-uttappningar på Gottland . . . 10,200. — —
Utaf den afsatta fonden för Strömsholms kanals ombyggande
50,000 R:dr årligen under åren 1848, 1849 och 1850,
eller tillsammans
. . . . 150,000. — —
Utaf anslaget för skeppsbyggeriers tillvägabringande, 3,335
R:dr 16 sk. dito dito : . 10,000. — —
Anslag för kyrkors uppbyggande och inköp af ett prestboställe
inom ,den Carlstads stift tillhörande Finnmark . . 6,000. — —
Ersättningsanslag för Garnisonsskolan i Christianstad, 240 R:dr
årligen,  720. — —
Anslag till understöd för rothållarne vid Vesterbottens f. d.
Fältjägare-regemente
16,800. — —
dito till Postverkets godtgörande för postskjutslegans förhöjning
under åren 1847 och 1848
18,292: 9. —
Kostnader för knektekontrakternas samlande och tryckning,
förslagsvis beräknade till  3,000. — —
Transport R:dr 737,207: 46, 3.
Återstående tillfälliga statsutgifter, beviljade under 1844 och 1845 års riksdag.
Återstoden af anslagen för Lagberedningens aflöning samt
tryckning af dess arbeten . . Rdr 6,639: 24, 4.
1847 års anslag till lindring i rustnings—
och roteringsbesväret inom Jemtland 4,000. — —
Samma års anslag för Civilingeniörers
bildande vid Mariebergs läroverk . . 1,000. — —
Återstoden af den för beredande af odlingsföretag
medelst vattenaftappningar
anslagna summa  33,663: 29, 11.
Transport 45,503: 6, 3.
K
Slals-Utskotlets Memorial, M 358.
Transport 45,303: 6, 3. 737,207: 46, 5,
Återstoden af anslaget för vägars anläggande
och förbättring  84,757: 22, 4.
dito för strömrensningar och mindre
hamnbyggnader  3,666: 32. —
dito för upprensningsarbetet i Söderhamns
skärgård  1,000. — —
1847 års anslag för hamnbyggnaden vid
Lidköping  21,187: 24. —
1848, 1849 och 1850 års utbetalningar
utaf lånet för Götheborgs hamnbyggnad,
å 14,000 R:dr årligen, . 42,000. — —
1847 års anslag till förvaltningskostnaderna
för kolonien S:t Barthelemy . 8,698: 5. 6.
Återstoden af anslaget för ordnandet af
Kapten B. Cronstrands samlingar rörande
Egyptiska byggnadskonsten . . 2,000. — —
Anslag för inköp af 300 exemplar utaf
Svenska Fornskrift-Sällskapets samlingar
1,800. ■— —
Återstoden af anslaget för påbörjandet
af Nationalmuseibyggnaden . . . 90,000. — —
dito af 1847 års anslag för fattigvården
9,605: 17, 10.
Lånet till den nya kyrkobyggnaden i
Christinehamn
25,000. — — 333,018: 11 11.
Tillsammans R:dr 1,072,226: 10, 2.
Likaledes åligger det Riksgäldskontoret att, i öfverensstämmelse
med härom i detta verks reglemente meddelade
stadganden, under åren 1848, 1849 och 1850 utbetala nedanstående,
vid innevarande riksdag beviljade och till utgående
från Riksgäldskontoret anvisade, serskilda anslag och låneunderstöd,
nemligen:
Ökadt anslag för H. K. H. Kronprinsens hofhållning, beräknadt
för åren 1849 och 1850 . . 150,000. — —
Transport ~ 150,000. — — 1,072,226: 10, 2
Slals-Utskoilels Memorial, M 558.
9
Transport 130,000. — — 1,072,226: 10, 2.
Ytterligare anslag till arfvoden och expenser
för Lagberedningen, 9,000
R:dr för år 1848 samt 12,000 R:dr
för hvartdera af åren 1849 och 1850 33,000. — —
dito till tryckningskostnader för Lagberedningens
arbeten ..... 5,000. — -—
dito till cellfängelsebyggnader 100,000
R:dr för hvartdera af åren 1849 och
1850
200,000. — —
dito till Topografiska korpsens arbeten,
12,000 R:dr årligen under åren 1848,
1849 och 1850
56,000. — —
dito till fortsättning af fästningsbyggnadsarbetena
vid Carlsborg, Waxholm,
Carlsten och Carlskrona, 155,000
R:dr dito,  405,000. — —
dito till komplettering af bestyckningarne
å Waxholms och Carlstens fästningar,
24,843 R:dr 16 sk. dito, 74,550. — —
Anslag till redskaps- och rid- m. fl.
persedlar för ett 6-pundigt fältbatteri,
6,666 R:dr 52 sk. årligen under
åren 1848, 1849 och 1850, . . 20,000. — —
dito till nya gevärs anskaffning, 53,535
R:dr 16 sk. dito,  100,000. — —
dito till fänghålstappar och slagkrutshut
var
m. m., 6,666 R:dr 32 sk. dito, 20,000. — —
dito till förstärkning af beväringsmanskapets
reservförråd, 26,666 R:dr 52
sk. dito,  80,000. — —
dito till godtgörande af Krigskollegii Förtifikationsafdelnings
fordran för förskjutne
medel till anskaffande af kasern-
och stallbyggnader åt garnisonen
i Ystad  2,223: 15, 6
Ilili,. lill B. St. Prof. 1847 och 1848■ 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 68 Baft. 2
10
Stats-Utskottels Memorial, JYi 558.
dito till kostnader för garnisonsförstärkningen
i Stockholm innevarande år 150,000. —
dito till fullbordande af nya dockbyggnaden
i Carlskrona, 29,520 R:dr årligen
under åren 1848, 1849 och
1850
88,560. —
dito till Ångfartygs nybyggnad, 100,000
R:dr dito  300,000. —
dito till anskaffning af stenkol för Flottans
behof, 3,553 R:dr 16 sk. dito 10,000. —
dito till bombkanoners och projektilers
anskaffning, 11,233 R:dr 16 sk. dito 53,700. —
dito till reparerande och anskaffning af
gevär, 10,000 R:dr dito .... 50,000. —
dito till aflöning för Styrelsen öfver allmänna
Väg- och Vatten-byggnader
samt rese- och undersökningskostnader
vid allmänna arbeten, 19,766
R:dr 32 sk. dito  59,300, —
dito för Civil-ingeniörers bildande vid
Mariebergs Läroverk, 2000 R:dr dito 6,000. —
Anslag till amortering af lånet för Linköpings
hamnbyggnad och Stångåns
upprensning, 1,080 R:dr årligen . . 3,240. —
Återstoden af anslaget för hamnbyggnaden
vid Lidköping  21,187: 24.
Lån för Westerås hamns förbättring . 20,000. —
dito för hamnanläggningen vid Wadstena 32,000. —
dito för dito vid Warberg 15,000. —
dito för uppmuddring af hamnen och
segelrännan vid Christinehamn . . 24,000. —
dito för en jernvägs anläggning mellan
Sjöändan och Christinehamn . . . 66,666: 32.
Lån för iståndsättande af vågbrytaren och
uppmuddring af hamnen vid Wisby 25,000. —
Anslag för vägars anläggning och förbättrande,
33,533 R:dr 16 sk. ärli
-
Stats-Ulskollels Memorial, M 338.
gen under åren 1848, 1849 och
1850
100,000. —
Förskott till Stockholms navigationsskolas
underhållande, 2,800 R:dr för
hvartdera af åren 1849 och 1850 5,600. —
Anslag för slöjdexpositioners befrämjande,
1000 R:dr årligen, under åren 1848,
1849 och 1850
3,000. —
dito till kreaturspremiers utdelning dito 3,000. —
Förslagsanslag till restituerande af räntan
utaf den s. k. Alfvaren på Öland 36,000. —
Medgifven restitution af erlagd bevillning
för Ministerstatens aflöning utaf
Norrska statskassan, förslagsvis uppgifven
till  24,029: 1,
Anslag till liqviderande af köpeskillingen
för mynt- och kontrollverkens nya
lokal  30,000. —
Anslag till förekommande af slottsbyggnadens
i Wadstena ytterligare förfall 8,000. —
dito till kostnaderna för kolonien S:t
Barthelemys förvaltning, 6,000 R:dr
årligen, under åren 1848, 1849 och
1850
18,000. —
dito till komplettering af registraturet
inom Kongl. Kansliet, 2,000 R:dr dito 6,000. —
dito till reparationer och inredningsarbeten
inom Riksarkivets samt Witterhets-,
Historie- och Antiqvitets
Akademiens
lokaler  6,666: 32.
Anslag till bildande af ett arkiv inom Rikets
Ständers hus  1,000. —
Ytterligare anslag för National-musei
byggnaden
150,000. —
Anslag för inköpet af Ingeniören J.
Wahlbergs Naturalhistoriska samlingar 7,000. —
12
Stats-Utskotlets Memorial, N:o 538,
dito för ombyggnaden af Veterinär-inrättningens
i Stockholm smedja . .
dito för inköp och bebyggande af prestboställe
inom 2:ne nya kapellförsamlingar
i Wermland
dito för läseböckers författande och utgifning
• • •
dito till understöd vid fattigvården för
år 1848
Serskildt anslag till Serafimerlasarettet,
4,500 R:dr årligen för hvartdera af
åren 1849 och 1850
Bidrag till fonden för Borgmästares och
Kommissionslandtmätares pensionering,
beräknadt för åren 1849 och 1850
Understöd för arméens pensionskassa,
dito dito
Lån för reparerandet af Linköpings domkyrka
dito för återuppbyggandet af den nedbrunna
delen af staden Christianstad
Förlagslån till handlande och näringsidkare
i Christianstad
1,241: 16.
6,600. — —
1,000.
10,000. —
9,000.
17,600. — —
44.000. — —
20.000. — —
100,000. — —
10,000.
2,626,144: 25, 1.
Vidare måste Riksgäldskontoret, enligt Kongl. Maj:ts
nådiga föreskrift, under oftanämnde tiderymd tillhandahålla ej
mindre hvad, som vid innevarande års början återstod af de
vid 1840 och 1841 samt 1844 och 1845 års Riksdagar beviljade
anslag för folkundervisningens befrämjande, än ock de
ytterligare anslag, som till samma föremål blifvit af Rikets
nu församlade Ständer beviljade för åren 1849 och 1850;
utgörande dessa återstående och nu beviljade anslag följande
belopp, nemi.:
Återstoden af 1842 med 1848 års anslag till folkskolelärare—seminarierne
R:dr 13,666: 32. —
dito dito till Stipendier vid dessa seminarier
19,181: 32. —
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 538.
15
dito dito till folkskolelärares aflönande,
99,809 R:dr 5 sk. 10 r:st., meri af
hvilket återstående belopp dock endast
en mindre del lärer vara af Kongl.
Majit disponerad och komma att hädanefter
utgå, eller högst .... 20,000. — —
1849 och 1850 års anslag till förstnämnde
seminarier  18,200. — —
Samma års anslag till stipendier derstädes 24,000. — —
Understöd för folkskolelärares aflöning, å
20,000 R:dr årligen, under åren 1849
och 1830 j 40,000. — — 135,048: 16.
Jemte nu uppräknade extra och tillfälliga Statsutgifter,
uppgående till ett sammanlagdt belopp af R:dr 3,833,419: 3, 3.
har Riksgäldskontoret, sedan innevarande års början, bestridt
eller måste under den återstående delen af detta år, äfvensom
under nästpåföljaude 2:ne år bestrida nedaunämnde, till ordinarie
Statsregleringen hörande utbetalningar, nemi.:
Ersättning af bristen i 1843, 1844 och 1845 års löneanslag
för Biskopen på Gottland, enligt 27:de punkten i
Stats-utskottets Utlåtande JVs 78, R:dr 1,373: 40, 11.
Riksgäldskontoret uti liqviden angående
statsverkets öfverskotter och besparingar
för år 1845 ytterligare påförda
och i början af detta år ersatta
brister i förslagsanslagen för förstbe
rörde
år  70,391: 4, 9.
Ersättning af bristerna i nyssnämda anslag
för år 1846, enligt den nyligen
uppgjorda, men ännu icke slutligen
granskade öfverskottsliqviden för samma
år
201,688: 2, 2.
Innevarande års stats-fyllnads-summa,
jemlikt nu gällande riksstat . 1,325,360. — —
14
Slals-Ulskoltelt Memorial, N:o 358.
Här ofvan uppgifna statsfyllnadssumma
för åren 1849 och 1850, enligt denna
Riksdags statsreglering, 1,318,350
R:dr för hvartdera året, eller tillsammans
2,637,060. — —
4,233,872: 47, 10.
Till de Riksgäldskontoret sålunda åliggande samt med
innevarande och nästföregångna Riksdagars ordinarie eller
extra Statsregleringar gemenskap egande utgifter . . R:dr 8,069,292: 5, 1.
bör läggas det belopp, hvarmed Iliksgäldskontorets öfriga, å
förut åberopade tabell Lit. A upptagna, utgifter öfverstiga
detta verks, jemlikt tabellen Litt. B här ofvan beräknade inkomster
under ifrågavarande 3:ne år  1,478,077: 43, 4.
Summa utgifter R:dr 9,347,369: 46, 3.
Uti denna utgiftssumma innefattas dock ej de utbetalningar, som före nästa
Riksdag kunna ifrågakomma utaf de, enligt Regeringsformens 63 §, å Riksgäldskontoret
anvisade kreditiver, likasom å kreditiverna för Ulldiskontens förstärkning
samt Arméens ackordsreglering, emedan någon tillförlitlig grund för beräknandet
af dessa utbetalningars belopp icke förefinnes och hvad, som varder uttaget af de
2:ne sistnämnde kreditiverna, ungefärligen torde komma att motsvaras af derå under
samma eller nästföljande år skeende inbetalningar. Likaså har det ännu icke
lyftade beloppet, 730,000 R:dr, utaf krediti vet till kostnaderna för innevarande
års krigsrustningar blifvit från Riksgäldskontorets förestående utgifter uteslutet, af
den anledning, att de för utbetalningarne å detta kreditiv »oundgängligen erforderliga
medel» skola genom serskild upplåning anskaffas.
3:o.
För bestridande af alla ofvanomförmälda utgifter, har Riksgäldskontoret, utom
de på ofvanåberopade tabell Litt. B. upptagna inkomster samt den förut beräknade
återstoden af Kontorets andel utaf Bankens kapital-öfverskott vid 1844 års
slut, att under loppet af detta samt nästkommande 2:ne år påräkna följande inkomster
och tillgångar, nemligen:
a) den under innevarande år 1848 till Riksgäldskontoret ingående allmänna bevillning,
hvars belopp, enär de bevillningsmedel, kortstämpel-afgiften häruti naturligtvis
icke inberäknad, hvilka under de 5:ne första qvartalerna af året in
-
Slals-Uiskollets Memorial, N:b 538.
15
flutit, uppgå till 1,858,758 R:dr 44 sk., och enahanda under 1847 års
sista qvartal influtna medel utgjorde 16,004 Riksdaler 4 r:st., kan antagas
till R:dr 1,850,000. — —
b) Riksgäldskontorets inkomst genom den under nästa är inflytande
allmänna bevillning för år 1848 och föregående
åren, hvilken inkomst upptages till samma belopp i rundt
tal, som de under sistförlidet år till Riksgäldskontoret influtna
allmänna bevillningsmedel, eller till  1,850,000. — —
c) De för undsättningslån efter 1845 och 1846 års missväxter
lyftade och under innevarande år till Riksgäldskontoret
återbetalda medel utaf mindre Kreditivet . . . 250,000. — —
d) Den del af Salpeterfondens tillgångar, som blifvit anvisad
för de vid denna Riksdag beviljade tillfälliga statsutgifter
och för sådant ändamål skall till Riksgäldskontoret öfverlemnas,
enligt Stats-utskottets Memorialer N:is 72 och
505
200,000. — —
e) Till Statskontoret ytterligare inlevererade depositionsmedel,
hvilka skola Riksgäldskontoret tillställas, enligt Utskottets
Utlåtande JVS 456
10,000. — —
f) Behållningen af de till liqviderande af 1815 och 1814
års Krigsskulder anslagna medel, enligt 1 § i Utskottets
Utlåtande JV2 50
859: 2, 2.
g) Den reserverade återstoden af anslaget till Landshöfdingeresidensers
inköp, enligt 14:de § i Utskottets Utlåtande
JK 206
2,557: 16. 10.
h) Rikets Ständers Banks sedan 1845 års början upplupna
och för statens allmänna behof anvisade vinst, enligt
Ranko-utskottets Utlåtanden N:is 19 och 57 samt Förstärkta
Ranko-utskottets Memorial JVi 45
2,862,000. — —
t) Riksgäldskontoret vid 1848 års början tillhöriga Obligationer,
utgifne af Trollhätte Nya Kanalbolag samt Skånska
och Östgötha Hypotheksföreningarne, och löpande med dels
5, dels 4V2 procents ränta samt lydande å ett sammanlagdt
kapital af R:dr 906,250.
hvarifrån dock måste afräknas den i sådana obligationer
afsatta fond för Strömsholms Kanals
ombyggande, hvilken fond, efter de under åren
16
Stais Utskottets Memorial, N:o 558.
1848, 1849 och 1850 förestående och bland
Riksgäldskontorets utgifter beräknade utbetalningar,
bör utgöra  290,000.
uppgående alltså kapitalbeloppet af de för nyssnämnde
utgifter nu disponibla obligationer tili  616,250. — —
Summa inkomster och tillgångar R:dr 7,621,466: 19. —
Då denna summa med
1,925,903: 27, 5.
understiger sammanräknade beloppet af alla Riksgäldskontorets
bär ofvan uppgifna utgifter under nu ifrågavarande tide—
rymd R:dr 9,547,569: 46, 5.
så skulle följaktligen för betäckandet af skillnaden mellan Riksgäldskontorets inkomster
och utgifter erfordras omkring 1,926,000 R:dr; men som åtskilliga, under
innevarande Riksdag, Riksgäldskontoret ålagda utbetalningar äro vilkorliga och
endast skola verkställas, så vida och i den mon de för anslagens eller lånens utbekommande
stadgade vilkor och förbehåll varda uppfyllda, torde med säkerhet
kunna förutses och antagas, att icke alla dessa anslag och lån komma att till
hela sitt här förut beräknade belopp utbetalas före 1850 års utgång; vid hvilket
förhållande Stats-utskottet anser en bevillningssumma af 1,850,000 R:dr vara
fullt tillräcklig för att fylla bristen i Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar
under åren 1848, 1849 och 1850, helst bland detta verks inkomster icke blifvit
beräknade de för undsättningar i missväxtår anvisade och influtna, men härtill
icke disponerade medel, som, enligt Utskottets i Utlåtandet JVs 214 gjorda och
af Rikets Ständer bifallna framställning, komma att till Riksgäldskontoret öfverlemnas,
emot skyldighet för detta Verk att ett motsvarande belopp Kongl. Maj:t,
för dermed afsedda ändamål, tillhandahålla.
I öfverensstämmelse med Utskottets nu yttrade åsigt och då den allmänna
bevillning, hvilken, enligt nya Revillnings-förordningen skall utgöras, egentligen
först under år 1850 kommer att af de skattskyldige erläggas, och till Riksgäldskontoret
inlevereras, får Utskottet alltså, på grund af ofvanstående utredning,
föreslå,
att den allmänna bevillning, som Rikets Ständer, för fyllande af Statsoch
Riksgäldsverkens behof, måste vid denna Riksdag sig åtaga, varder
fastställd till ett belopp af En million åttahundrafemtio tusen Riksdaler.
Stats-Utskoltets Memorial, N:o 358
17
Ehuru den nu föreslagna bevillningssumman uppgår till 120,000 R:dr utöfver
det belopp, hvartill allmänna bevillningen i 1845 års Bevillnings-förordning
finnes beräknad, öfverskjuter den dock endast med 3.3,810 R:dr 12 sk. 7 r:st.
den bevillning för år 1846, som, med inberäkning af all under samma år influten
arfs- och testaments-bevillniug för den l:sta innevarande månad, blifvit dels
till Riksgäldskontoret inlevererad, dels vid ränteliqvider der innehållen, samt med
32,880 R:dr 10 sk. 7 r:st. den intill nämnde dag levererade eller innehållna bevillning
för år 1847. — Då dessutom restantier af bevillningsmedlen för nämnde
2:ne år, synnerligen för det sednast förllutna, jemväl hädanefter komma att till
Riksgäldskontoret ingå, så och med afseende derjemte å det vanliga förhållandet
vid samma bevillningsgrunders fortsatta tillämpning, synes den nu erforderliga bevillningsumman
kunna och böra påräknas, utan annan förhöjning i den hittills utgående
allmänna bevillningen, än den, som i afseende på enskilde Bankers bevillningsafgift
redan är af Rikets Ständer beslutad.
Stockholm den 17 Oktober 1848.
3ih. till B. St. Brot. 1847 och 1848■ 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 68 Bäft.
.3
STOCKHOLM, tuyciit iios joh. beckman, 1848.
Bilaga Litt. A till Stats-Utskottets Memorial N:o 538.
Rikets Ständers Riksgäldskontors Ränteutgifter och Skuldafbetalningar samt Förvaltnings- och Uppbördskostnader, äfvensom från detta Yerk omedelbart utgående löner och
pensioner, jemte Riksdags- och Revisions-kostnader samt Restitutioner, m. m.
Hafva utgjort
Antagas komma att utgöra
år 1843.
år 1846.
år 1847.
Summa.
år 1848.
år 1849.
år 1830.
Summa.
Årliga Ränteanslaget till H. M. Konungen .
200,000
200,000
200,000
-
600,000
.
.
200,000
.
___
200,000
__
200,000
____
600,000
__
____
Ränta och kapital-afbetalning å Statsverkets skuld till Banken .
228,800
—
—
225,280
—
221,760
—
—
675,840
—
218,240
—
—
214,720
—
—
211,200
—
644,160
—
—
Utbetalningar af de för ekplanteringar deponerade medel, jemte derå
upplupen ränta
2,000
—
—
2,800
—
—
3,533
16
—
8,153
16
—
3,000
—
—
5,000
—
—
3,000
—
9,000
—
—
Räntor och kapitalafbetalningar å Riksgäldskontorets öfriga skulder, utom
de för krigsrustningskostnader upplånta medel samt den afsatta fon-
den för Strömsholms kanals ombyggande
19,263
2
9
19,003
2
9
29,573
2
9
67,639
8
5
702,000
—
20,000
—
—
20,000
—
—
742,000
—
—
Brudgåfvevinster
400
—
—
800
—
—
433
16
—
1,655
16
—
500
—
—
500
—
400
—
—
1,400
—
—
Riksdags- och Revisionskostnader
116,807
51
11
15,754
58
7
57,628
33
7
168,171
10
1
200,000
—
—
18,000
—
—
35,000
—
—
253,000
—
—
Aflöning för Rikets Ständers Justitieombudsman och Tjenstemännen vid
dess Expedition m. 11. samt expenser och resekostnader ....
6,652
21
6
6,662
4
—
6,662
4
—
19,976
29
6
7,600
—
—
7,600
—
—
7,600
—
—
22,800
—
Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontoret
37,567
16
5
35,687
11
8
34,295
11
2
107,549
59
1
55,000
—
—
35,000
—
35,000
—
—
105,000
—
—
Pensioner och Exspeklanslöner för Tjenstemän och Vaktbetjenter vid
Riksgäldskontoret och f. d. General-Assistanskontoret, m. fl. .
9,139
54
2
8,077
47
5
5,918
25
—
23,156
8
3
6,500
—
6,000
—
—
5,500
—
—
18,000
—
—
Observations-arfvoden till Kongl. Kammar-Rättens Tjenstemän, Bevill-
nings-taxeringskostnader samt omkostnader för kort- och tidnings-
stämplingen, restitutioner, m. m
15,275
56
2
16,443
6
8
22,057
51
9
53,774
26
7
20,000
—
—
20,000
—
—
20,000
—
—
60,000
—
Tillfälliga utgifter
229
25
9
285
6
—
302
3
—
816
52
9
160
—
—
180
—
300
—
640
—
—
Tillsammans banko R:dr
636,153
22
6
528,773
20
11
561,763
47
5
1,726,670
42
8|l,393,000
—
—
525,000
—
—
538,000
—
—
2,456,000
—
—
Upplysningsvis anmärkes:
att bland 1848 års ränteutgifter och kapitalafbetalningar för Riks
gäldskontorets
skulder R:dr 702,000:
är den under första hälften af samma år liqviderade
kreditivskulden till Banken vid 1847
års slut upptagen med » 681,917: — 3.
att de från innevarande års början, till och med
nästlidne September månad, af Riksgäldskontoret
bestridda riksdagskostnader utgjorde . » 175,250:
häruti inberäknade under samma tid verkställde utbetalningar
för Rikets Ständers hus . . . R:dr 666: 32.
och godtgjorda kostnader för den under
1840 och 1841 års riksdag sammankallade
Riksrätt » 2,371:32.
Stockholm den 17 Oktober 1848.
C. G. Stuart.
Dih. lill It. St. Vrot. 1847 och 1848. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 68 Hafi.
Bilaga Litt. B till Stats-Utskottets Memorial N:o 338.
Rikets Ständers Riksgäldskontor Inkomster utom Allmänna Bevillningen och Rreditiv-afbetalningar samt till extra eller tillfälliga Statsutgifter anvisade tillgångar.
Hafva utgjort
Antagas komma att utgöra
år 1843.
år 1846.
år 1847.
Summa.
år 1848.
år 1849.
år 1830.
Summa.
Räntor och kapitalafbetalningar å meddelade lån för nedbrunna städers åter-  uppbyggande, hamnanläggningars och odlingsföretags befrämjande, jemte
flere andra särskildta föremål
65,317
53
9
81,213
10
6
155,449
45
5
299,980
41
6
70,000
—
—
75,000
—
—
85,000
—
250,000
—
—
Räntor å Riksgäldskontoret tillhöriga eller af detta Verk belånade obliga-
tioner .
129,892
24
8
94,508
4
—
71,609
6
8
295,809
53
4
45,000
—
—
35,000
—
—
50,000
—
—
110,000
—
Skatteköpeskillingar
5,001
51
8
4,865
24
4
6,518
6
5
16,385
14
5
6,000
—
—
5,000
—
—
5,000
—
—
16,000
—
—
Ekeskogslösen
648
52
11
1,820
51
9
1,250
8
11
5,719
23
7
1,200
—
—
1,000
—
—
800
—
—
3,000
—
—
Afgifter för tidningsstämplingen
10,349
47
1
12,193
37
1
16,374
44
4
38,918
52
6
16,000
—
—
16,000
—
—
16,000
—
—
48,000
—
—
Kortstämpelafgifter
26,068
26
2
31,837
44
7
32,564
21
1
90,470
45
10
30,000
—
—
30,000
—
—
30,000
—
90,000
—
—
Anmärkningsmedel
15,545
5
4
8,630
27
—
6,569
10
—
30,744
40
4
6,000
—
—
6,000
—
—
6,000
—
18,000
—
—
Af Manufakturdiskontens vinstmedel .
14,000
—
14,000
—
—
14,000
—
—
42,000
—
—
14,000
—
—
14,000
—
—
14,000
—
—
42,000
—
—
Ersatta förskotter och tillfälliga inkomster
3,598
44
4
475
16
9
155
—
—
4,209
15
1
800
—
—
500
—
—
200
—
—
1,500
—
—
Tillsammans banko R:dr
268,423
3
11 i 249,343
4
_
504,470
44
61822,237
6
3 189,000
_
—
182,500
—
187,000
—
—
558,500
—
—
Artmärkes, att den år 1847 erhållna liqvid för lånet till pantlåneinrättniugens
bedrifvande inom hufvudstaden R:dr 100,000
föranledt det större belopp, som ränte- och kapital—inbetalningarne
sagde år utgjorde.
Stockholm den 17 Oktober 1848.
C. G. Stuart.
Siats-Utskottets Memorial, N.is 339 och 340.
I
N:o 339.
Ank. till Exp. Utsk. den 18 Okt. kl. 12 midd.
Memorial, angående den upprättade nya riks staten.
Sedan ej mindre de till ordinarie statsregleringen hörande inkomsters
beräkning, an ock utgifterna å riksstatens luilvudtitlar blifvit af Rikets Ständer
slutligen fastställda, får Stats-utskottet, med åberopande af sitt rörande
statsfyllnadssummans belopp m. m. under N:o 338 serskildt afgifna memorial,
härmedelst anmäla, det riksstat blifvit upprättad att gälla för år 1849 och
följande åren, intilldess nästa statsreglering vidtager; hemställande Utskottet,
att nämnde riksstat, försedd med Herr Landt-marskalkens och Herrar
Talmäns underskrifter, måtte till Kongl. Majrt i underdånighet
öfverlemnas.
Stockholm den 17 Oktober 1848.
N:o 340.
Ank. till Exp. Utsk. den 18 Okt. kl. 12 snidd.
Memorial, med ytterligare upplysningar, i fråga om återbekommandet
af förbindelserna för de fordna Svenska statslånen
i Holland. C^gs Afd.)
Uti det under N:o 78 afgilna Utlåtande, angående Riksgäldskontorets
förvaltning sedan sistlidne riksdag, förklarade Stats-utskottet, sid. 23, 24,
sig vilja meddela Rikets Ständer de ytterligare upplysningar, som under innevarande
riksdags lopp kunde erhållas om det hos vederbörlig domstol i Amsterdam
anhängiga mål, rörande återställandet af hufvudförbindelserna, jemte
öfriga icke återbekorana handlingar, för de af svenska staten i Holland upptagna
lån. Till följd af detta förklarande, anser sig Stats-utskottet nu böra
Bih. lill R. St. Brot. 1847 & 1848. 4 Sami. 1 Afd. 2 band. 69 håft.
2
Statt-Utskottets Memorial, N:o 340.
anmäla, att, enligt hvad Utskottet inhemtat, har den, angående besagde förbindelsers
och handlingars återbekommande, anställda rättegång blifvit af bemälde
domstol afgjord genom en, under den 9:de nästlidne Maj, meddelad
dom, derigenom Ketwich & Voomber g, som efter Bankierhuset Hogguer
& Comp. öfvertogo befattningen med ifrågavarande lån, förpligtats att, inom
förloppet af 3:ne veckor efter domens afkunnande, emot behörigt qvitto, återställa
alla de till åtskilliga i Holland afslutade svenska lån hörande bemvn
_
O •/
diganden (jitres), handlingar och obligationer, hvilka af bemälde personer innehades;
hvaremot det i enahanda afseende väckta käromål emot Joli. Commelin
och Hend. Joh. Weyland, såsom Notarierne W. och F. van Homvighs
efterträdare samt innehafvare af de hos desse tjenstemän deponerade handlingar,
förklarats obefogadt. — Sedan denna dom numera vunnit laga kraft,
har vederbörlig fullmakt blifvit utfärdad och till svenska beskickningen i Nederländerna
öfversänd för mottagningen och qvitterandet af de dokumenter,
som till följd af domens innehåll skola till svenska Kronan återställas. Ehuru
Utskottet hvarken af merberörde dom eller andra för Utskottet tillgängliga
handlingar kunnat inhemta, hvilka obligationer , som Ketwich & Voomberg
hittills innehaft och nu skola återlemna, anser sig Utskottet dock böra anmäla,
att, jemlikt hvad den af svenska beskickningen anlitade advokat tiilkännagifvit,
skall det med rättegångens anställande åsyftade ändamål genom
den erhållna och laga kraftvunna domen vara vunnet.
Stockholm den 17 Oktober 18484
Nio 341.
Ank. till Exp. Utsk. den 18 Oktober, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af Friherre J. Ahlströmers motion om inlösandet
af åtskilliga, honom tillhöriga, Riksgäldssedlar.
( Ilgs Aid.)
Uti en, dea 7:de innevarande månad, hos Ridderskapet och Adeln
vackt samt till Stats-utskottet remitterad motion, har, med åberopad anledning
af Rikets, Ständers lemnade bifall till flera dylika under denna riksdag gjorda
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 341.
3
ansökningar, friherre Alströmer, Jonas, anhållit, att åtskillige Riksgäldssedel-
å ett sammanräknadt belopp af 56 r:dr 16 sk., hvilka befunnits uti
hans fäders sterbhus och hvaraf motionären, efter förloppet af den för sådane
sedlars in vexlande stadgade preskriptionstid, blifvit innehafvare, inåtte varda
al Riksgäldskontoret inlösta.
Då de i förevarande motion omförmälda och densamma bifogade sedlar,
deraf två lyda å 10 rrdr, sex å 2 r:dr, tjugo å 1 r:dr och tretton å 16
sk. hvardera, enligt meddeladt intyg af Riksgäldskontorets kommissariat, vid
deras granskning befunnits riktiga och, derest de i rätt tid blifvit företedda,
ovilkorligen inlösbara; så och i öfveiensstämmelse med Stats-utskottets af
Rikets Ständer godkända yttranden, angående mångfaldiga andra under innevarande
riksdag förekomna frågor om Hiksgäldssedlars inlösande, oaktadt den
derför bestämda preskriptionstid af sedelinnehafvarne försutits, får Utskottet
tillstyrka
att jemväl nu uppräknade 41 sedlar må med ett deras sammanräknade
valörer i bankomynt motsvarande belopp, eller trettiosju riksdaler
26 sk. 8 rst. af Riksgäldskontoret inlösas, samt att den härför
erforderliga summa äfvenledes må få utassigneras af den på
nyssnämnde verks räkning N:o 2 i Rikets Ständers Bank innestående
behållning.
Stockholm den 17 Oktober 1848.
STOCKH OliM, w. F. DALMAN, 1848.
Siati-VlskoUels Memorial, N.o 343.
1
N» 342.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 20 Okt., kl. 1 e. a.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss i Memorialet
N:o 334.
Till Stats-ulskottet liar Bonde-ståndet återremitterat Utskottets under
wfvannämnde N:o afgifna memorial, angående aflöning för den hos Hemliga
Utskottet anställda kanslipersonal och vaktbetjening; men, som enligt Utskottet
tillhandakomma protokolls-utdrag, detta memorial den I7:de innevarande
månad blifvit af de öfriga 3:ne Riksstånden godkändt, har Utskottet,
enär således, jemlikt § Riksdags-ordningen, frågan är af Rikets Ständer
afgjord, funnit berörde återremiss icke kunna till vidare åtgärd föranleda.
Stockholm den ao Oktober 1848.
B1/1. till R. St. Prat. 1847 f 1848 4 Sami. 1 Afd. 2 Dand. 70 lia/*.
i
2
Slats-Utskottets Memorial, N:o 343.
N:o 343.
' Aalr. till Exp.-Utsk. den 22 Okt., kl. 1 e. mt.
Memorial, med förslag till stadganden i Riksgäldskontoret^
Reglemente, rörande statsfgllnadssumman samt öfriga
af statsregleringen föranledda utgifter.
(R:gs Afd.)
Då den summa, som lill slatsbehofvens fyllande skall under de år, för
hvilka innevarande riksdags statsreglering kommer alt blifva gällande, Statskontoret
utaf Riksgäldskontoret tillhandahållas, numera blifvit af Rikets Ständer
fastställd och liksstaten afslulad, så har Ilskottet uppgjort och får
härmedelst aflemna förslag till de § i Riksgälds-kontorels reglemente, hvilka
böra innehålla föreskrifterna, angående slatsfyllnadssummans belopp samt
utbetalningen deraf, äfvensom Riksgälds-kontorets ersättningsskyldighet för
bristerna i statsverkets påräknade inkomster och å riksslalen i egenskap af
förlagsanslag uppförda utgiftssummor. Dessa §§ motsvara ioi, 102 och io3
§§ i i845 års reglemente och äro väl hufvudsakligen af enahanda lydelse,
som hittills gällande stadgande»; men som det åligger Riksgäldskontoret att
ersätta Slats-konloret bristerna i statsverkets inkomster och förslagsanslag,
ej allenast för den tid, hvilken den nya statsregleringen kommer att omfatta,
utan ock för de lill nuvarande statsregleringsperiod hörande år, för hvilka
omförmälde ersättningsskyldighet ännu icke blifvit fullgjord, hafva de
från i845 års reglemente öfverflyttade föreskrifterna, angående ifrågavarande
mne erhållit en härefter lämpad förändring. Af samma anledning har Utäkottet
också ansett nödvändigt, att äfven i det nya reglementet införes eit
Bil. lill Slats-Utskottets Memorial, No 343.
3
förteckning å de såsom förslagsanslag i sistnämnde års riksstat upptagna utgifter.
Vid uppgifvande af förslagsanslagen, enligt den nu uppgjorda riksstaten,
hafva de i denna stal förekommande ordalag blifvit bibehållna.
Stadgandet i i 16 §, angående ersättningen af 184Ö, 1847 och 1848 års
brister i Biskopens på Gottland löneanslag, öfverenslämmer med Rikets Ständers
beslut genom bifallandet af 27:80 punkten i Stats-utskottets utlåtande
N:o 78.
Stockholm den 20 Oktober 1848.
Förslag
till
Reglemente för Rikets Ständers Riksgälds-kontor.
(Fortsättning.)
D) Statsfyllnadssumman, jemte öfriga af 1845 och 1848 års
statsreglering ar föranledda utgifter.
§ 112.
Det belopp, sorn ännu icke blifvit utbetaldt utaf den för innevarande
år 1848, enligt hittills gällande statsreglering, till i,325,36o r:dr bestämda
statsfyllnadssumma, skall af Riksgälds-kontoret Kongl. Stats-kontoret, uppå
dess reqvisition, tillhandahållas.
§ 113.
Till betäckande af den brist, som vid den under denna riksdag verkställda
reglering af statsverkets inkomster och utgifter uppkommit oell hvil
-
4
Bil. till Stats-Utskottens Memorial, N:o 343.
I;en brist för instundande är ifl.jq och derpäfoljande är, enligt antagna
beräkningar, uppgår lill ett årligt belopp af i,3i8,5?o r:dr, hafva Bikels
Ständer, för samma år, å Riksgälds-konloret anvisat en häremot svarande
årlig stats fyllnadssumma af en million trehundraaderlon tusen femhundra
trettio riks lalér, hvilken, intilldess nästa riksdags statsreglering vidtager,
skall för hvarje år, uppå Kongl. Stals-kontorets reqvisition, af Riksgäldskontoret
förskottsvis utbetalas efter Mars månads ingång; men dessförinnan
får något förskott å statsfyllnadssumman för året icke meddelas.
§ ti*-
I händelse statsverkets, lill Kongl. Stats-kontoret ingående, inkomster
för något år icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill dessa
inkomster i riksstaten blifvit af Rikets Ständer beräknade, bör den brist,
som härigenom, enligt rikslmfvudboken, uppkommer uti lillgångarne för
statsutgifternas bestridande, Kongl. Stats-kontoret af Riksgälds-konloret ersättas.
§ nä.
Derest någon af de vid sednast förflutna eller innevarande riksdags
statsreglering i egenskap af förslagsanslag beviljade utgiftssummor skulle,
under ett eller annat år, befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål,
åligger det Riksgäldskontoret att bristen, efter årets slut, Kongl. Slats-kontoret
ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna å dessa andag uppkomma,
böra, för hvarje år, till Riksgälds-kontoret aflemnas.
Enligt den för innevarande och nästföregångua år gällande riksstat
samt io3 § i det tid sednasle riksdag för Riksgälds-konloret utfärdade reglemente,
anses följande anslag för samma år såsom förslagsanslag, nemi.
under andia hufvudtiteln:
anslaget till fångars skjuts och underhåll samt medikamenter m. m.;
anslaget till kostnader för inedico-legala besigtningar;
anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Justitie-departementet
samt derunder hörande verk och stater;
anslaget till rese- och traktaments-kostnader för embets- och tjenstemännen
vid dito dito;
Bil. till Stats-Utskotlens MemorialK:o 343. &
anslaget till ersättningar för tillkallade vittnen i giöfre brottmål.
Tauler tredje hufvudtiteln;
anslaget Lill skrifmaterialier oell expenser samt ved och ljus för
utrikes departementet.
under fjerde hufvudtiteln:
anslaget till fouragering af värfvade kavalleriets och artilleriets hästar?
anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar;
anslaget till inqvarlerings-ersällning för åtskilliga i Slockholm förlagda
regementer och korpser:
anslaget till dito för de i rikets öfriga släder föilagda trupper;
anslaget till skrifmaterialier och expenser för Jandlförsvars-departementets
kansli-expedition;
anslaget till rese- och traktaments-kostnader för militäre embets- och
tjenstemän.
under femte hufvudtiteln:
anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Sjöförsvars-departementets
kansli-expedition;
anslaget till rese- och traktaments-kostnader.
under sjette hufvudtiteln:
anslaget till utflytlnings-hjelp efter laga skiften;
anslaget till odlingshjelp för krono-nybyggare;
anslaget till ersättning för jordförluster genom kanal-anläggningar;
anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för civildepartementet
samt derunder hörande verk och stater;
anslaget till rese- och traktaments-kostnader för embets- och tjentff**
männen vid dito dito.
under sjunde hufvudtiteln:
anslaget till kostnader för charta-sigillata-papperet, jemte deraf föranledda
utgifter;
6 Bil. till $'ats-UhkoUei>* Memorial," S:o 334.
anslaget till dito för kontrollet ingen af guld, silfver oell tenn;
anslagen för post- och tull verken, alt omedelbart utgå af dessa vei ks
medel;
anslaget till lyshållningen ni, fl. utgifter för Kronans lius i Stockholm;
anslaget till kostnader för transporterandet af stats-verkets bergseffekter
;
anslaget till remisslage,
anslaget till observations- och uppbörs-procenter;
anslaget Lili manlalsskiifnings-provisiontr;
anslaget till restilutioner;
anslaget till ersättning för städers friheter;
anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Finans-departementet
och deiunder hörande verk och stater;
anslaget till rese- och traktaments-kostnader för embels- och tjenstsmännen
vid dito dito.
under åttonde hufvudtiteln:
anslaget till Lappmarkens ecklesiastik-verk;
anslaget till farsoters och smitlosamma sjukdomars botande:
anslaget till kursberäkningen å det i Hamburger Banko utgående belopp
utaf anslaget till Kongl, akademien för de fria konsterna;
anslaget till skrifmaterialier och expenser för Ecklesiastik-departementet
och derunder hörande embetsverk, äfvensom lill ved och ljus för samma
departement och embetsverk, med flere.
under nionde hufvudtitelnZ
Det å allmänna indragningsstaten upptagna belopp.
Uti den af Rikets Ständer vid denna Riksdag fastställda riksstat äro
såsom Jörslagsanslag upptagna:
Anslagen under andra hufvudtiteln'.
till fångars beklädnad, föda och skjuts, m. m;
till kostnader för medico-legala besigtningar;
till skrifmaterialier och expenser, samt ved och ljus m. m;
Bil. till Slals-Vlakoltels Memorial, N:o 343. 7
till rese- och traktamentspenningar;
till ersättningar åt viltnen i brottmål.
Anslaget under tredje hufvudtiteln:
till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus m. m. för utrikes
departementets expedition.
Anslagen linder fjerde hufvudtiteln:
till fouragering af värfvade kavalleriets och artilleriets hästar;
till beväringsmanskapets vapenöfningar;
till inqvarteringskoslnader i Stockholm;
till inqvartei ingskostnader i landsorlerne;
till rese- och traktamenls-kostnader;
till dito för magistraIspersoner och borgare vid besigtningar;
till skrifmaterialier och expenser för Landlförsvars-departementets kansli-expedition.
Anslagen under femte hufvudtiteln:
lill båtsmännens beklädnad, högst 28,000 r:dr;
till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Sjöförsvars-departemenlets
kansli-expedition ;
till rese- och traktamenls-penningar.
Anslagen under Sjette hufvudtiteln'.
till utflyttningshjelp efter laga skiften;
lill od 1 ingshjeJp m. 111. för krononybyggare;
till ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar;
till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus;
till 1 ese och traktaments-penningar.
Anslagen under Sjunde hufvudtiteln;
lill karta-sigiIlata-omkostnader;
lill omkostnader för kontrollverket;
$
Bih. till Stats-Visko Hels Memorial N:o 343.
till lyshållningen m. fl. utgifter för kronans hus i Stockholm;
till ersättning för städers friheter;
till transportkostnader m. rn. för statsverkets bergseffekler;
till remisslage;
till observations- och uppbördsprocenter;
till man la Isskrifningspro visioner;
till restitutioner;
lill rese- och traktamentspenningar;
till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus, äfvensom anslagen
för post- och tullverken, hvilka sistnämnde förslagsanslag dock omedelbart
utgå af dessa verks medel.
Anslagen under åttonde hufvudtiteln.
till Biskopens på Goltland lön;
till Pastor i Fahlun, anslag af koppar:
till Pastor i Forsmarks församling, anslag af hammarskattsjern;
till Lappmarkens ecklesiastik-verk;
lill Upsala universitet, anslag af mantalspenningar;
till farsoters och smiltosamma sjukdomars botande;
till fattigvården i allmänhet;
till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus, m. m.;
anslagssumman i Hamburger-banko till Kongl. Akademien för de fria
konsterna;
det under nionde hufvudtiteln å allmänna indragningsstaten upptagna
belopp.
§ 11&.
Under det i nästföregående § stadgade förbehåll, skall Riksgälds-kontoret
jemväl ersätta Kongl. Stats-kontoret den brist, som för någotdera af åren
1846, 1847 och 1848 uppkommit eller kan uppkomma i det under 8;de
hufvudtiteln uti 1845 års riksstat uppförda anslag till lön för Biskopen på
Gottland.
N:o 311.
Stuls-UtskolteU Memorial Nio 344.
9
IS:o 31-1,
Ank. till £j[p.-Utsk. den 22 Nov., kl. 1 e. ra.
Memorial, med förslag till de 2:ne sista §§ i Riksgälds
kontorets
nya reglemente.
(R:gs Afd.)
Sedan Stats-utskottet, jemte sina memorialer N:ris 259, 276, 280, 293,
295, 3o3, 3o5, 309, 310, 332 och 343, underställt Rikets Ständer förslag
till de stadganden och föreskrifter, som reglementet för Rikgälds-kontorets
framtida förvaltning och rörelse bör innehålla, får Utskottet nu föreslå, att
i slutet af samma reglemente må införas nedanstående 2:ne §§, nemi.:
§•
Med benämningen riksdaler förstås öfverallt i detta reglemente riksdaler
banko.
§•
Några tilljörene meddelade och emot det nu utfärdade reglementet
stridande stadgandenangående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed
gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.
Stockholm den 20 Oktober 1848.
Bih. lill R. St. Pr et. t8* 7 18*8. * Sami. i Aid. 2 Band TO haft.
3
STOCKHOLM, f. d. Schnltze’s Boktryckeri, 1848.
i,
Register ■
till Stats-utskottets Betänkanden m. m. under 1847
och igrt8 årens riksdag.
stä
-
Akademi, Fria konsternes; anslag för ' .
Musikaliska, dito .
Accords-förskotter, och ersättningar, dito .
Achnrii Enka, pension för ....
Af skr ij ning af anvisade summor för tomtreglering
derne Wexiö, Åmål och Kungsbacka
„ af f. d. Kronofogden Öhboms balance
,, af lånet för anläggning af Kottholms-kanalen .
„ ur Carl Gustafs stads gevärs-faktoris räkenska
per
af en balancerad förskotts-summa
„ ur allmänna Barnhus-inrättningens räkenska
per
af balancerade, äldre fordringar
Af vilt ringen i W. Norrlands län fullbordandet af
Allmänna-arbeten, sättet, ordningen och vilkoren för utbetalning
af anslags- och låne-bidrag till
Allmänning, för Färentuna härad, Ridöns anslående till
Almqvist, A. J, Konsistorii-amanuens, pension å Allm. Indragnings-staten
för ......
A/un-tionde, upphörande af denna afgift
124,
Hummer
124, 207,
207, 239, 268.
73. "
125.
22.
46.
86.
206.
ibid.
90.
196, 240, 284.
88.
I 25.
37 litt B.
%-i
Aminoff"* Enka, pension för ... .. .. I25*
Amiralitets Krigsmans-kassan, nedsättning i afgifterne till 58, 92.
An märk h in g s-n n led n in gar . . . . . . .. 12, qq.,
Afbrt s-fört jensi, Sti fattige. .'roslag för b'-/rf dan de a fr. . i 33.
Arbets- oell-straff kolonier, anslag tor bildande af. .. . 36, 79..
Arfvode -tor vården ni- ni, af för; riksdagen uppköpta skrifmaterialier
m. m. . . ..
Arkif, inrättandet af ett.sådant i R. Ständers lius 229.
Armeenspensions-kassa, granskning af hufVud vöckerna tor 296.
„ „ statsanslag för . . . 193,220,257,270.,
Armeens sjukvård, nytt) anslag för ..... 78.
Arrendet, för Boda kronosäteri, nedsättning uti . 171,212,234,272!
„ för Mörrums krouol, axfiske, dito, . j . 95,.1 70,315» >221
„ för Wendtholms Kungsgård, dito . . 5c),
Artilleribätteri, i Norrland; bildande af ett .. .. 75, 109..
Arvika köping, öfverlåtelse af bostället Gåte till .
Askersund, anläggning-af en jernbro.öfver sundet, vid; . 194=
Athenceum i Gefle anslag till . .... 124..
Avesta, indragning af Krono-inspektors-tjenslen ;derstädes.. 70.1
B.
Barnhuset i Stockholm, angående dit anslagen kronotionde
från Skåne ... . . 325}. 237.-
Barthelemey S:t, angående anslag till iståndsättande af publika
byggnader å ön samt till förhöjning i
aflöningen för dervarande tjenstemän . . gh 177.’
ersättning för förskjutne medel till slafvarnes
nes å ön friköpande . . . . . 178.
Béklädnadspenningar, tillökning i artilleri-underofficerares 73, i49*
Bergs-kollegium, .ombildande af detta embetsverk, . . 90,151,210.
Bergzselii enka,, pension för .. . . . . . . 311, 316.
Beskattmngs-.väsendets m. m.; förenkling, angående. 242 312, 319,327829,
i 33o, 33i,337-
3
Beskickningar d utrikes orter, befrielse från bevillning för af norrska
slåtsmed len utgående aflöning till . iot.
•Bevillningen, allmänna, densammas ingående till Statskontoret . 174.
grunderna för densamma, angående deröfver verkställd
omröstning . • , . 233.
„ efter 2:dra artikeln; motion rörande den af arbetsfolk
utgående . . . . . . 317.
,, tull-; omröstning angående .... 27S, 3*4-
Bevillnirpgsmedlens ingående till Riksgäldskontoret . . 1 ^4» 235.
Beväringens, sjö-, vapenöfningar, årliga anslag för . . . 74.
Bevärings-manskapets vapenöfningar, tillökning i anslaget för . '78.
„ underhåll, beklädnad och utredning; anslag
för ....... 253.
Bibliothekarie, angående lön för en sådan vid åtshillige gymnasier 124.
Bibliotheket, Kongl., löne-anslag åt ytterligare en tjensteman vid 124,207.
iBUlberghs, af, m. fits befriande från ådömdt ersättnings-ansvar i
Finerska tullbalans-målet . . 263,299,313.
Bjoerklund, häradsskrifvare, lönefylinad åt . . . . 286.
Biskopen å Gottland, angående lön till ... . . '78,124.
Bjärsätters sockens hemmansegare, tilldelande af skog från kronoparken
V. Kinneskogen åt .... 143.
Boda kronosäteri, nedsättning i arrendet för . . . 171, 212, 234, 272.
Bogens kapellförsamling, inköp af boställe åt pastor i . 124,207,289.
Borgmästares delaktighet i civilstatens pensions-inrättning . i53, 186.
Borgrätterne, ersättning till vid dem förut anställde personer, . 3g.
Boställen i Åhs, Gäseneds och Kullings härader, förändrad reglering
af . . . . . .... . 62.
Brobyggnad vid Säfva, anslag för ....... 194.
„ öfver sundet af Nätaren, dito . . . . ibid.
„ öfver Qvicksund dito ..... ibid.
Broby qvarn, angående öfverflyttning af räntan å . . . 115.
Bränvin, omröstning angående grunderna för tillverkniug och försäljning
af ......... 294.
Bränvins-afgiften, omröstning angående beräkning af . . . 323.
Bränvins-bevillningens ingående till Riksgäldskontoret . . .
„ restitution af erlagd sådan . . 2i6,-3ö&,
Byråchefs-embete, indragning af ett . . . . . Zg, 148.
Båk- och lots- inrättning å de genom Götha kanal förenade insjöar,
anslag för en .... 74.
Båtled', se Kanal-anläggning.
Båtsmännens beklädnad, årligt anslag för .... ibid.
Cancelli-personalen hos Stats-utskottet, tillökning uti . . i.
„ hos Riks-stånden och Utskotten, aflöning för 8, 126, 183.
„ hos hemliga Utskottet, dito . . . 334» ^42,
Canon, fältkamrerare, hans sLerbhus-delegares befrielse från ådömd
ersätlnings-skyldighet ....... 49*
Carl Gustafs Stads gevärsfaktori, förvaltning in. m. af . . 172.
Carlsborgs fästningsbyggnad, anslag till fortsättande af . . . fb, 149.
Carlskrona, fortsättning af fäslningsbyggnaderna vid . . . ibid.
,, fullbordande af nya dockbyggnaden i ... 5, 74.
,, skeppsbyggeri-institulet derstädes, anslag för . . 90.
Carlstad, anslag för hamnbyggnaden vid ..... 194.
Carlstens fästnings bestyckning samt fortsättning af byggnaderna
derstädes, anslag till . . . . . . 73, i/$g.
Carolinska institutet, anslag lill ...... 124,207.
Cederkrona, kommendant, ersättning till honom för upphörda spor
tel-inkomster
........ i4-
Cellfängelser, reservationer i anslagen för . . . . 3, 17.
„ ytterligare anslag till .... , 166, 211, iZz.
Chalmerska slöjdskolan, anslag för ...... 90.
Chartce-sigillatce-kontorets anslag ....... 91.
Christianstad, godtgörande af utbetalda understöd i anledning af
eldsvåda i ....... 76.
„ angående staden bevil jael t. byggnadslån . . 120, 2or.
Christinehamn, lån lill förbättring af hamnen vid . . 194, a38.
Cimbritshamn, anslag för islåndsättande af hamn-armarne derstädes ibid.
„ anstånd med återbetalning af lån för hamnbyggnaden
derstädes ...... 273,3o8.
Civil-departementet, anslagen för ...... 90, 151.
s
Civil-departementet, cxlra anslagen till föremål, tillhörande ip4> 338.
Civile tjensterniins uppförande å allmänna indragnings-staten
Civ l-ingeniörer , anslag lör bildande al ....
Co/onier, arbets- och straff-, anslag för bildande af
Gommitteer , tillsatta sedan t Sop, kostnaderna för .
Corn mend a nts-staten, reglering af ,....,
Commerce-collegium, om bildande af
Comminister i Ryd och Näs, låne-uhderstöd åt .
Corn missions- la n dt m. ätare, delaktighet i civilstatens pensions-kassa för
Conradsfors bruk, eftergift af räntan å lånet till återuppbyggande af
Consistoriernes räkenskaper, formulärer för .....
Con sistorii-a man Henser, löne-anslag åt .... 124, 207, 289, 268.
Crediliv, till betäckande af kostnader för krigsrustningarne . 163, 184-
„ motion, angående användandet af samma kreditiv Z20, 3a5.
Crcditivet, stora, fond för . . . . . . . . i 21.
Creditiv-summor, angående de i Regeringsformens 63 § föreskrifna 215, 266.
Cronstrand, kapiten, innehållning å lönen för .... 206.
I 25.
•94-
36, 79.
29.
73.
90, j 51, 210.
191.
153.
27.
206.
D.
Dagsverken, ränte-, befrielse för rustållare inom Kungsörs län
från utgörande af ..... i58, 243.
Dagsverksskyldigheten till boställen och kungsgårdar, reglering af u5o.
Dahls häradsboer, rättighet till utsyning från Ombergs kronopark för 2/(8.
Dalarö skans, ersättning till kommendanten för upphörda sportler 14.
Dana-arf efler kollega scholae Ekelund, eftergift af kronans rätt till 28.
„ efter Christina Bengtsson, flito . . . . 24.
„ efter Mårten Hippel, dito ..... 44*
Degebergs landtbruks-instilut. anslaget för ..... 90, 1 5r.
Depositioner, penninge-, i stället för kautioner vid tjensteroch arrenden,
införande af ...... 77.
Depositionsmedel, angående användandet af under Statskontorets
förvaltning slående ...... 156.
Diskonter, Götha kanalbolags och Malmö f. d., afslutande af räkenskaperna
öfver utredningen af . . . . 344-
VS
tDocent-stipendier vid Universiteten ansia» till . ’i 24, 20g, 239, 268.
.Dockbjggnaden i Carlskrona, anslag till fullbordandet af . 5,'74
/Domkyrkan i Kalmar, rörande dit ingående arrenden af jordlägenheter,
tillhörande Kalmar f. d fästning . 80.
„ i Linköping, lån för reparation af . 198,221 208,271.
Drottningholms och Svartsjö kongl, slott, angående förvaltningen
och vården af .. 297,318.
E.
Ecklesiastik-departementet, anslagen för . ... . . . 124.207.
Edström, Öfverste-löjtnant, pension för honom afstyrkes . . 1 25.
Effekter, kasserade, beräknande vid statsregleringen af in- .
flutna försäljningsmedel för .... 3o, 281, 807.
'Ekenmark, - pension -för -honom afstyrkes . . . . . -iiS.
Elfdahls härad, ersättning för liden vattenskada inom . . 209.
Elementar-läroverken, anslag för ordnandet af . 124,207,239, 261,268.
Elementar-skolans i Stockholm anslag . . . . . .124,207.
,, ,, anskaffande af lokal för skolan . . . 124.
Emeriti-löner för lärare vid elementar-läroverken . 124,125,207,208.
Emm-ån, upprensning af ....... 194, 238.
Engelholm, anslag för en hamnbyggnad vid .... ibid.
Engström, Doktor, uppförande å indragningsstaten af hans lön . 125.
Engström, Häradsskrifvare, eftergift af honom ådömd ersättning . 45.
Enke- och Pupill-fonden, Civil-statens allmänna, anslag till . 125.
Ethraströmmen, öfverlåtelse af en tullbro öfver .... 189.
Exercis af Flottans bemanning, anslaget för .... 74.
Extra anslag för allmänna arbeten, deras anvisande för fyra
års tid . . . . . . . . . . 18.
Extra utgifter, nedsättning i 7:de hufvudtitelns anslag till . . gr.
„ tillökning i 8:de hufvudtitelns anslag till . . . .. 124.
F.
falkenbergs stad, öfverlåtelse af en tullbro . . . . 1189.
Fällétedt; slottsbyggmästare. Uppförande å indragningsstaten af
lians lön . , . . . • . 91, . m5is.
Fattigvården,, alin-ånna; förslagsanslag- .. . .. .. . »'*$!•
Finonce-dep.nrl ementet, anslagen för . .. . . .. . 91,
JBinérsku bnlance-målel, ang;)i nde . .. . .. . 268, 299, 3131.
Ei skitri-näri ”-ge*', yllet liga.te understöd för:. . . . . o»,.
Flint-lås-gevärs förändt ing, anslag lill . . . . . 5j 70,
Fitz lorné, vid Rikets Sländers hus. Gm- oell tillbyggnad dei å . 2 t 7.
Folkskole-lärare, pensioner ing af ..... 118,124.
Formulärer för konsistorie! lies räkenskaper . . ... .. . 206..
Forsmark och Stora Kopparberget, anslag för pastorerna i . .. 124.
Forssa boställe, eftergift af arrendet för ..... 226..
Forslund, Expeditions-sekreterare. Uppförande å indragningssta
ten
af bans lön ..... 125. 208. 289, 268.
Four a ge vin g. af Artilleriets légda hästar, förhöjning i anslaget till 78.
Fourage-passevo/ans, befrielse från erläggande af . . . . 73, i4f>
Fredin, t. i'. Statskommissarie. Uppdrag åt honora att upprätta förslag
till en Rikshufvudbok efter ny, förbättrad plan . 206,282..
Fridened brogården. Deraf upplåles jordiymd lill plats tor skolhus
. . . . . . . . . .. 179.
Furubacka kronopark, upplåtelse af densararaa åt Marums, Winköls
och Härlunda socknar . . . . ... 142..
FyllérUkuren, anslag för användande af den Schreiberska . . i38.
F.y rings-stalerne , anslaget för . .. . . . .. 74, i5o,2io.
Fångars vår d ra. m., anslaget för . . . . . 39,148,210.
Fångars Jlitpenningar, angående . . . . ... . 206.
Fångkosten, förenkling uti . ... . . .. .. .. ibid..
Fångvårdsstyrelsens berättelser; aflemnande och tryckning af .. ibid..
Upprättande af fullständing arfvodes stat för
Styrelsen . . . . . . . ibid.
Fårhult: Befrielse för detta [hemman [från utgörande af skolmä--
slareskäppa . . . . . , .. .. 98.
Fängelse-byggnader, anslag till ..... 41,166,,21i^3a.
Fänghåls-tappar, reserv-, anslag för anskaffning af . .. . 73, 149.
Färj ställenöfver Ångermanna-elfven, förbättring- å tvenne" »■ ,*94v
8
För delnings-Gener als-lön, att användas till pensioner för Generalbefälhafvare
...... 78, r4.Q
Förmedling
af hemman å Visings-ö ...... a55.
Förskotter i och för kolera-farsoten, ersättning för utbetalda . 65.
Försvarslösa personer, godtgörande af kostnaderna för transporterande
af . . . . . . . 53.
Försvarsverket i allmänhet, nedsättning i anslaget för . . 73,149,210.
Försäljningsmedel för kasserade effekter, deras redovisning och beräknande
vid Statsregleringen . . 3o, 28r,3oy.
124
135
X 25
37 litt C
Gardesregementernas matinrättuingar, kostnaderna för . . 'jZ, x 49
Garnisons-förstärkning; kostnaderne för den till hufvudstaden inkallade 117
Gate boställes öfverlåtande till Arvika köping .... 47
Gefle, anslag till athenaeum i . . . . .
Geijer, professor, prägling af en medalj öfver
„ pension för hans enka ....
Gernings-ören, angående upphörandet af denna afgift
Gevärs anskaffande och förändring, anslag för. . 5,73,74,150,172
Gevärsfaktori, Carl Gustafs Stads, dess förvaltning m. m. . . 173
Gratifikation åt t. f. Ståts-kommissarien Kock .... 2/^6.
Grenna, anslag för en hamnbyggnad vid ..... ip4-
Gymnastiska Central-institutet, anslag till . . . 124,207,239.
Götha Hojrätts-hus, upphörande af afgiften för underhåll
och reparation af . . . . . 236.
Götheborg, vilkoren för lånet till hamnanläggningen vid . . . 21.
Halland, omröstning äng. rotering af Utsockne Kalset i . 021
Hallsnäs-bro, angående underhållandet af . • 4^-
Hammars-Järfe-sund, anslag lill fast landsväg öfver . . ip4-
Hamnbjggnad
»
Hamnbyggnad
i Calmar, anslag lill en
•
»p4-
99
Carlstad, dito . . .
• •
ibid.
.»»
Christinehamn, lån för en
• .*
»p4>
238.
t*
Cimbritshamn anslag för en
• •
ibid
99
„ anstånd med återbetalning af lån för en 273, 3o8.
99
Engelholm, anslag och lån för en
• •
*p4-
9*
Grenna, anslag till en .
• •
ibid.
9*
Götheborg, angående vilkoren för erhållet
9
lån till en
• •
21.
*9
Hjo, anslag för en
• •
>p4-
>9
Höganäs, dito
. • •
ibid.
99
Lidköping, dito
-• •
ibid.
99
Linköping, dito
• •
ibid.
99
Mariestad, dito
-• •
ibid.
.9*
Råå, fiskeläge, anslag och lån .
• a
ibid
99
Wadstena, lån för en ,
• •
»p4-
238.
99
Warberg, anslag för en ,
* •
ip4
lån dito
• *
265,
3o4-
W
Wenersborg, anslag eller lån d:o
e •
ip4-
99
Westerås, lån till en
iq4, 238, 260, 270.
99
Wikens fiskeläge, anslag för en
• •
>p4-
Wisby, anslag till
• •
ip4>
238.
5»
låneunderstöd för .
• «
ip5,
222.
99
Ystad, anslag ocl» lån för
• •
/p4-
99
Amål, anslag för
• •
ibid.
99
Öregrund, dito
, ,
ibid.
Hamneda socken, förlängd betalningstid af undsättnings-
lån å
t • 9 • • * •
213
Handels och Sjöfartsfonden, Norriges bidrag till
•
206.
Hundtverks-i öreningens ombudsman i Stockholms packhus; an-
sla" till aflöning för
• •
5i.
Hapaniemi boställe; ersättning för
•
73.
Helgonskyld, utgående ttll skolor inom Lunds stift
35.
69.
Hellunsen, lån
för sänkning af sjön .
• •
ig4-
Hemliga Utskottet, aflöning för dess kansli m. m.
• •
334. 342.
14
löne vi i kor, förbättring i
Lotshemman i Ytterlännäs socken; purra af , , , ,
Lots- och Buk-inrättning, å de genom Götha kanal förenade insjöar,
anslag för en
Loispersonalens
Loisväsendet, förbättring i
Låneunderstöd, för alim. arbeten; vilkoren för erhållande af
Länsman, i Loos församling, anslag Lill lön för en
Lösen för protokoll i revisionssaker. ersättning till Hof-rälternes
betjening för förlorad inkomst af . . .
i öp,
74-
74, i5o.
, '75-  196, 240,
289.
39, 148.
Machinist-officer, anslag till lön för en ....
Magasiner, distrikt- eller socken-, inrättande af .
Malmö stad, öfverlåtelse till densamma af mark, tillhörande Malmö
f. d.
fästning
lån för reparation af St. Petri kyrka i
Mandelgren, artist, rese-understöd för .....
Manufaktur-diskonten, räntenedsättning för lån uti, m. m. .
Marieberg, anslag till aflöning för lärare vid
Mariestad, anslag till hamnbyggnaden vid ....
Marin, magasinsförvaltare, löntillökning för .
Marstrand, dess utseende till etablissement för vestra sjöförsvare
„ lön åt kyrkoherden derstädes ....
Mat-inrättningar, gardesregementernes, kostnaden för .
Matros-korpsen vid Kongl flottan, anslag för tillökning af .
Medelstads härads tingshus, plats för ....
Militie-boställen, optionsrätt vid utarrendering af . ,
„ i Jemtland, försäljning till skatte- eller utarren
dering af ......
Militie-boställskassan, öfverflyttning på indragnings-staten af från
denna kassa utgående
loner
Militära tjenstemän, rättighet för dem till ersättning, då arrende
afgiflerne af deras boställen icke inflyta
Militär-läkare, rese-stipendium för . . . .
Musceum, national-, anslag för
74-
214.
3 r.
199, 224.
124
162
iq4-  194, 238.
9l
9-
124.
• 73, i49
74-  61, 93.
113
201.
73-
5a.
73, 149-
124
15
Mynt- och kontrollverket!, inköp af egendom lill ny lokal för . gr.
„ nytt reglemente och ny kontrollstadga för 206.
Mynt-systcmet, nya, angående remiss af Kongl. Majrts nådiga proposition
i delta ämne . .... 11.
Mörrums krono-laxliske, eftergift i arrendet af . . g5, 1 no, 3i 5, 322.
Möte sko slnader, tillökning i anslaget för .... 73, 149.
N.
Nationalmuseum, anslag för .
Navigations-skolan i Hernösand, tillökning i anslaget för
„ i Slockholm, indragning af anslaget lill .
,, i Westervik, inrättande af en .
Nordencreutz’ enka, pension för .....
Nordre eif, nppmuddring af ......
Nordström, chef för riks-archivet, löntillökning för
Normalskola lill bildande af lärarinnor för fruntimmers-undervis
-
ningen, anslag för en
Norrbottens hästjägare-sqvadrons-fond, general-räkning öfver .
Norrmän, ersättning åt sådane, som lidit skada af Svenska trupper
år 1814
Nykterhetsskrifter, anslag för ulgifvande af . . 124,207,
Nådårs- och liggetids-besparingar, upphörande af
Nämndemän, ersättning till dtm för biträde vid bro- och vägsyner
m. fl. förrättningar ......
„ lön af allmänna medel för dem .
Nätaren, brobyggnad öfver sundet af sjön . .
Nöttja församling meddeladt undsältningslån, förlängd betalningstid
af .. ».•►...<
124.
90.
ibid
ibid.
125.
194-
125, 208.
124.
206.
i37.
23g, 268.
164, 204.
39.
ibid.
*94-
2l3
O.
Odlingsföretag, anslag lill ........ 1g4-
Ombergs kronopark, rättighet till utsyning å . . . . . 248.
12
Klingström, kapiten. Angående inleckningssäkeihet för ett honom
meddeladt byggnadslån ..... 182.
Klöfsjö socken, inrättande af en komministratur i . . . 134.
Knapforssen, slussanläggning vid ....... iq4
Kock, t. f. Statskommissarie, gratifikation åt .... 246’.
Kolera-farsoten, ersättning för utbetalda förskotter i anledning af . 65.
Kongsbacka, öppnande af en båtled mellan hafvet och . . . 1 q4«
„ afskrifning af anvisade medel för tomtreglering i . 22.
Kopparbergs Län. Ersättning till församlingar derstädes för minsk
-
ning i den bestämda skol-afgiften
Koppar-räntan, af Stora Kopparbergs bergslag, nedsättning i
Kottholms-kanalen, afskrifning af lånet för anläggande af
Kreditivet, fond för stora . .....
„ till betäckande af kostnaderna för krigsrustningarna
„ motion om användandet af detta serskilda .
Kreditiv-summor, i 63 § Reg-.formen föreskrifna .
Krigs Hof-rätten, indragning af .....
Krigsrustningar, serskildt kreditiv för .....
Kronprinsens Hussar-regemente, tillökning i anslaget för
Kronohemman.
15, 5o.
. 37 lit. A.
86.
121.
i63, 184.
320, 3a5.
315, 266.
3g, 148, 2 j o.
i (33, 184.
73.
Upplåtande af sådana till bostäder ät skollärare m. m. 71.
försäljning lill skatte af vissa
försäljning eller ularrendering af
Kronoholniar, i Bohus läns skärgård; angående bosättning å .
Krono-ombud, vid bevilln-stämplingen af spelkort, ersättning till
Kronoparker\ Furubacken, dess uplåtande åt Winköls m fl. socknar
, Hunne och Halleberg, utsyning derifrån .
„ Westra Kinneskogen, dito ....
„ Omberg, dito ......
Krook, Major, godlgörelse för minskade löne-inkomster
Kuhlaus enka, förhöjd pension för revisoren
Kungsgdrdars och öfriga kronolägenhelers förvaltning, angående
Kungsholmen, vid Carlskrona, fortsättning af fästningsbyggnaderne å
Kungsörs län Befrielse för åtskillige rusthållare derstädes från
erläggande af lösen för räntedagsverk -n
Kyrkoherden i Södertelje, ersättning lill honom för indraget,
ständigt vederlag .......
14o.
277.
141 •
28, 64.
142.
122.
143.
248.
127.
87.
247.
?3,149.
158, 243.
25
13
L>forssen; upprensning af ....... ig4
Lagar; Sveriges gamla, arfvode för ingifvande af . . . . 39, 148-
Lagheredningen, forliyndl anslag till ...... 20, 63.
Lngmans-embetena; uppförande å indragningslat af löneinkomster
ne
vid ........ 298.
Landshöfdingen i Wermlands län, nedsättning i dennes afgifter lill
ränta och amortering af Landshöfdinge-ackordet . 97.
Lands häfd inge-residenshuset i Kalmar, tillbyggnad af . . . gi, i5a.
Landsstnterne, lönereglering af ...... 90.
Lands-s/als-tjenstemän, anslag till aflöning åt . 287, 3o6.
Landtbruks-institutet å Degeberg, anslag för .... 90, 151.
., „ å Ulltuna, dito ...... ibid.
Landtbruksskolan vid Sjögesta, dito . . r . 90,151,210.
Landtbrukssktdnr, lägre,1 dito ....... 90, i5i.
Landtförsvars-deparlementets anslagssummor . . . ^3, i4g.
Land t mätares delaktighet i Civil-statens pensionskassa . . l53.
J.andtmutai es pensioner, förhöjning i ..... 125.
Landtmäteristaten, anslaget för ...... 90.
Laxfisket i Mörrum, eftergift i arrendet för . . g5, 170, 3i5, 322.
Lax-taxan , i Norr- och Westerbottens län; upphörande af . . 202.
Lazaretts-fisket, optionsrätt för Umeå stad till . . 83.
Leckö slott och kungsgård, dess ställande till H. M. Konungens
disposition .... . . 33.
Lekvattnets Kapell-församling, inköp af boställe åt pastor i 124,207,239.
„ lön för klockaren och kyrkovaktaren i . 125,208239,268.
Lidköping, anslag för hamnbyggnaden vid ..... 194.
Lifgardet till häst, tillökning i anslaget för .... 73.
Li -mundering, indelta infanteriets; anslaget till
Liggetids- och Nådårs-besparingar; upphörande af
Lilla Djurgårdens öfverlåtande till Ulltuna institut
Linköping, anslag för hamnen vid . . ,
„ lån för reparation af Domkyrkan i
I;Otseri- och Fyrings-stalerne anslaget för
ibid.
. 164, 204.
i 96.
. _ 194.
198, 221, 208, 271.
. 74, i5o, 210.
10
Herjeådalen, ultappning af myror i .
Hjelmare/!, undersökning ang. sänkning af sjön
Hingstar, anslag lill inköp af utländska
Hofhållnings-anslag, 11. K. H. Kronprinsens
Hofi agtvarfvet, indragning af .
Hof-rätternes betjening; ersättning för förlorade sporlelinkomster
åt ......
Hofveriskyldigheten, i Skåne; upphörande af
Holmar, Krono-, ang. bosättning å åtskillige sådane i Bobus
läns skärgård .....
Ilospitals-fondens understödjande; åtgärder lill .
Hufvudbok för Kongl. Siats-kontoret; upprättande af en
Hufvudtitlarne, se Stats-reglering,
Hunne och Halleberg. Utsyning derifrån för Åse häradsboer
Husmän och torpare å kronans egendomar. Tryggad be„
besittningsrätt för ....
Hussar-regemente, Kronprinsens; förhöjning i anslaget för
Hven, angående dagsverksskyldighet å ön
Hvitfeldtska Stipendie-fondens förvaltning
hemman, rättighet att till skatte få lösa
Häradsskrifvare, lönefyllnad åt den i Calix fögderi
„ dito dito i Ölands Nora Mot
„ lönförhöjning för åtskillige
334,
ibid.
ibid.
38.
57,
3/(5.
29.
39 148, 210.
260, 290
i4>.
154-
206.
122.
144-  73.
106.
3o.
249.
280.
286.
288.
I.
Ifö-sjön, anslag till utdikning af ..... . 194
Indelta räntors uppförande i rikstaten; se Statsreglering.
Indragnings-staten, allmänna; reglering af ... 125,208
Infanteriets-regementsmöten, utsträckning af indelta . . . 73, 149
Inkomster, Stats-verkets; beräkning af .... 37, 112
Inspektionsresor, General-tull-direktörens; kostnaderna för . . 3o
Instrultions-kompagnier; anslag för inrättande af . 73, 14.0» 210
Invalid-inrättningen å Ulriksdal; upphörande af . . . i3i i85
1
I
11
Jern vägs-anläggning mellan Christinehamn oell Sjöandan; lån
lill en ......
mellan Ötebro och Hult
Jordbrukare; anslag lill understöd åt fattige .
Jordlagren i riket; anslag till undersökning af de olika .
J ustitie-departementet, anslagen för .
Justitie-O inb udsm a n , aflöning för Rikets Ständers
,, dito för en Kanslist hos d:o
Järle bruk och Örebro; båtled emellan .
194, a38.
262.
54, 136.
200.
3g, 148.
192, 241.
3oo, 324.
194.
K.
Kalkbruks-egare å Gottland, skadestånd till dem för lidna förluster
........
Kalkugnen, Krono-, i Wisby, angående skyldigbetalt leverera renteved
lill ......
Kalmar, utvidgad embets-lokal för Läns-styrelsen i
„ anslag till hamnbyggnad vid ....
Domkyrka. Angående arrende-inkomst af smärre jord
-
lägenheter
Kamereraren hos Siats-Utskottet^ arfvode för
Kammar-kollegium, fyllnads-anslag för
Kanal-anläggning mellan Örebro stad och Järle bruk .
„ „ Nora stad och Fåsjön
„ Norra Barken och Wessman .
M „ Philipstad och Sjöändan
„ „ Rossvalen och Wäringen
„ ,, Kongsbacka och hafvet
„ „ Snyten och Åmänningen
Kanonier-korpsen, anslag för tillökning i . . .
Kappell-predikanter i Wermlands Finnmarker; lön åt 2:ne 12
Kapeleds-gästgifveri, understöd för ...
Kinneskogen, vestra; angående utsyning från
207
i3.
34.
91, i52.
ig4, 238.
80, 110.
256.
91*
194-
ibid.
ibid.
ibid.
ibid.
ibid.
ibid.
74-
, 23g, 268.
g°.
i43.
16
Ombyggnad af den ena flygeln vid Rikets Sländers lins . . 217
Ortopediska institutet, anslag för . . . . . . . 124.
P.
afseende
73, 149.
77*
3i 1, 316.
87*
12:7.
173.
9U
125.
118.
i3a.
Passevolans, fourage-, befrielse från erläggande af
Penningc-depositioners införande i stället för kautioner
Pension för friherre Berzelii enka ....
„ förhöjning i revisorn Kuhlaus enkas
„ dito i förste ooh andre landtmälares
„ för åtskillige vid fångvården antagne tjenstemän
„ å tullverkets stat, vilkor för erhållande af
„ å allmänna indragnings-stalen, förändring
den för erhållande deraf föreskrifna ålder
Pensionering af fölkskolelärare, bildande af fond för
,, af vansinnige embets- och tjenstemän
Pensionsskassa, arméens, anslag för ... 125,193,220,257,270.
Pensions-inrättning, tullstatens enskilda, statsbidrag dertill . 91, i52.
,, för Svenska läkare samt deras enkor och barn,
stats-anslag till 125.
Pensions-statens reglering .....
Pensions-stat, Riksgäldskontorets, en förändring i .
Petri, St., kyrka i Malmö, lån för repaiation af .
Pharmaceutiska iäro-anslalten i Slockholm, anslag för
Pjetteruds socken rneddeladt nndsältningslån, förlängd
lid af ....
Poliskammaren i Stockholm, tillökning i anslaget för
Postiljoners traktamente, tillökning i
Postporto-afgifterne, nedsättning i
Postverket, anslag för t,
„ tillhörige ångfartyg, angående
Predikanter i Wermlands finnmarker, lön för tvenne
Premiers utdelning vid landtbruksmöte!!, anslag för
Protokoller, Preste-slåndets, papper för tryckning af
jetalnings
-
125, 208, 239.
336.
19g, 224.
J24-
2 l3.
. 90, I 5 I, 2! O.
91.
16.
. gr, iD2, 210.
3o.
124, 207, 23g, 268.
194, 238.
10.
Protokoller,
I
lt.
Protokoller, Ridderskapet och Adelns, papper för tryckning af . 26
■' „ Riks-ståndens, tryckningskostnaderna för . , 22S
Borga te-ståndets, omtrvckning af irsta bandet . . 335.
Provincialläkare i Herjeådalen, löntillökning för * 1 a4
„ inom Nordmarks härad af Wermland, anslag lill
lön för en • . . . 1
„ inom Hölébo härad af Södermanland, dito . 1 a4-
,, inom nordöstra delen af Christianstads län, dito 124.
Qvicksund, anslag för anläggande af bro öfver
R.
Redskaps-, rid-, anspanns- och stallpersedlar, anslag till , 73, >49*
Rese- och undersöka in gskostna der för allmänna arbeten, anslag lill Ip4'
Éeservationer, å anslagen for cellfängelsers uppförande . . -3"
Resestipendium för militär-läkare ....... 73, 1
Restitution af erlagd branvins-bevillning, angående . . 216, 3o2*
Revision af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens styrelse och förvaltning,
angående tiden för nästa ..... 1C7.
Revisorer, Rikets Ständers, berättelse om Statsverket . 3o, 2o5, 206,
281, 282, 307.
dito dito angående Riksgäldsverket . 78.
„ dito dito om Kommerse-kollegii fonder 161, 2o3.
Ridöns anslående till allmänning åt Färentuna härad . . 88, 311.
Riks-archivet, anslag till reparationer å, m m. . . i2|.
Riksdagskostnader, landtmarskalkens och talmännens
„ deras bestridande . ...
arfvode för granskningen och liqvidei andel af reqvisitioner
och räkningar -å
6
7-
100.
'3
II
Riksgälds-kontoretj fullmäktige» berättelse angående dess ställning
och förvaltning . 2.
„ dess förvaltning sedan början af sistförflutne
riksdag ... 78.
„ angående förbud för kontorets tjenstemän, att
innehafva syssla vid annat embetsverk . * 218.
„ lönförhöjning för bokhållare och vaktbetjente . 274.
„ understöd för dess enke- och pupillkassa . 181
„ angående försäljning af äldre räkenskaper tillhörande
. . . . . . 116
„ angående en förändring i dess pensions-stat . 336.
„ gårdsplats, tillhörig ... . 23o.
„ beräkning af det för dess utgifter erforderliga
belopp
338.
„ reglemente för . . 25g, 293, 295, 3o r, 276, 280, 3o3,
3o5, 309, 310, 332, 343,£344-
„ öfverlemnnndet till Kongl Maj:t af det nya
reglementet för 333.
Riksgähls-sedlarj angående inlösen af åtskilliga . . 176, 2^5, 3a6, 341.
Rikshufvudbok, upprättande af sådan efter nv, förbättrad plan 206, 282.
Riksrätt, angående koslnaderne för sednast sammankallade 84-
Riks-staterij fastställande af föi slagsberäkningen å till densamma
hörande indelningar ..... 32>i,33n.
„ angående den upprättade nva . . . . 33q.
Riks-ständens protokoller, angående tryckningskoslnaderne för . 228
Rotering af utsockne-fi älset 1 Halland, omröstning rörande . . 321.
Rotevakans-afgiftj befrielse för gästgifvaren Eskil Johansson, från
debiterad ....... 89.
„ af utsockne frälsehemmanen i Halland, uppförande
i riks-slaten af . . . 328.
Rummaren, angående skyldighet för denna ö, att deltaga i byggnad
och underhåll af kyrka, m. m, .... 124.
Rustningskostnader, angående beredandet af tillgångar för . . 184.
Rådhusbyggnad i Wexiö, räntefrihet å anvisadt belopp för . . 67.
Rådhus rätter nej ersättning för handläggning af tullmai . . 91.
Råå fiskeläge, anslag och lån för en hamnanläggning vid . . 194.
19
Räntekammaren, Kongl., angående förändring i sättet för uttagande
derifrån af vissa statsanslag .... i3g.
Rönne-äj upprensning af ....... . 194.
S.
Sala silfververk ränteersältningsfona, angående berättelsen om . 283.
Salpeter, anslaget för uppköp af ..... , 73, 149,210.
„ förhöjning i lösuingspriset å . 82, 169.
Salpeterhjelp, dess utgörande inom Jönköpings och Kronobergs
bin .... ia3.
Salpeter fondens bidra» lill fyllande af tillfälliga statsbehof . .72,94.
„ medel, utlåning deraf mot fullgod säkerhet . . 206.
Santesson, B. 11. dess uppförande å iudragningsstat . 125,208,239,268.
Sammanjämkning i anledning af Riks-ståndens olika beslut, angående
slatsregleringen . , 210,289.
Sappör-korps, anslag för inrättande af en .... 73, i^g.
Schlyter, C. J., doktor, arfvode till honom för utgifvande af Sveriges
gamla lagar -3g, 148.
Schreiberska kuren, anslag för användande af ... i38.
Selleberg, Börje Olofsgården, afsöndring af jord derifrån till byggnadsplats
för skolhus i Rackeby församling
...... 43.
Seraf iner-lazarettet, anslag till ...... 124.
Serafimer-ordens-gillet, dess dispositionsrätt öfver hospitals- och
barnhusfonden ...... 3o.
Silfvergrufvor, inköp för statens räkning af .... 19.
Silfversparre, Musei-sekreterare, uppförande å indragningsslalen af
hans lön ........ 91.
Sjukvård, arméens, nytt anslag för ...... 73.
Sjöfarten, dess befrämjande genom låneunderstöd åt kust-allmogen i34-
Sjöforsvars-departementet, anslagssummor ..... i5o.
Sjögesta, anslag för landtbruksskolan derstädes . . . 90, i5i,2io.
Skara Veterinär-Inrättnings försättande i ändamålsenligt skick . 206.
Skatteväsendets förenkling m m 2^2, 31 2, 319, 327, 329, 33o, 331, 33y.
Skeppsbfgggeri-institutet i Carlskrona, anslag för . . 90.
C '20
Skogsplantering, angående . . . . . 11^.
Skog solan ter in g sko ssu n, bidrag från . . . 42
Skolmästare-skeppa, befrielse för hemmanet Fårhult från utgörande
af . fjS.
Skrifmaterialier och expenserm. nn, tillökning i 7:de hufvudti
lelns
anslag lill . q 1.
Skrifmaterialier och effekter, arfvode för vården, nr. m. af da
för
riksdagen uppköpta . . . 267.
Slagkrutshufvar, anslag för tillverkning af ... 73, i 4<>
Slottsknektar å Upsala läns landsstat, anslag till aflöning för 2:ne 264,:'
Slöjd-expositioner, anslag till befrämjande af ..... ip4-
Slöjdskola, Chalmerska,, anslag lör . ... Qo
„ i Stockholm samt andra städer och orter, anslag för 90 i5i.
Spelkort, ersättning till kronoombud vid bevillningsstämplingen af 28, 64.
Sportel-inko/nster, ersättning åt Hof-rätternes betjening lör förlorade
... . 3g, 14 ö 210.
Stadgar för användandet af för tillfälliga statsbehof anvisade anslag
........ 196,.240, 284.
Statskontoret, arfvode för en notarie i . . . . . . 91.
Statsfyllnads-summan, bestämmande af . . . 338.
Statslånen i Holland, (ordna Svenska* angående förbindelserna för . 34o
Statsreglering angående tillämpning i vissa delar af den sednast
fastställda . . ...... 108.
Statsregleringen, beräkning af inkomslerne
.„ i:sta hufvudtiteln
,, a:dra d:o
„ 3:dje d:o
„ 4-'de d:p
1 ,» 5:te d:o
j. 6: te d:o
»» 7:de d:o
o - v 8:de d:o
37, 11 2, 828.
. . 38, .47-
39, 148, 210, a3 1.
4o, 2 I o.
73, 149, 210, 23 I
74, 15o.
90, 151, 210.
91, 15 2-
. 124, 207, 23g, 261, 268.
g:de d o . . - 120, 208, 289, 268;
sammanjemnkning, i anledning af skiljaktiga beslut
angående ... ' 210,239,361
med densamma gemenskap egande allmänna
lrå8or' • . . . . . . 254,330,
Statsregléringen, omröstning i förstärkt Siats-utskott, angående a3i,- 268» 269^
,, indelningaji nes definitiva fastställande . 331, 337;
Stenbock, Magn , fältmarskalk, minnesvård åt .... 55.
Stenkols anskaffande för flottans behof, anslag lill ... 74.
Strinnholm, sekreteiare, anslag för ...... 135.
Strömberg, S., ki onobagare, befrielse från ådömd ålerliät ing* af
beiäknad provision å brödbakning i Christianstad 12?.
Strömsholms kanal, anslag för utvidgande af .... iq4-
„ stuteri, anslag till uppköp af hingstar åt . ., . j94.
*Stuler i-öj ver styr elsen, insättande i Rikets Ständers bank af kassabehållning
hos ....... 206.
Styrelsens för väg- och vattenbyggnader, anslag .... 194.
Stångån, anslag för upprensning af . . . . . . 194.
Städerne i riket, befrielse lian underhållande af tullhus, m. m. . i40.
turideli, 0., kansliråd, inköp af hans manuskript-samlingar 202,219,269
Svartsjö, Kongl, slott, angående förvaltningen och vården af 297, 3 r8.
Sylvander, G , kammarrätts-råd, eftergift af honom ådömdt ersätt
nings-belopp
. .. . .. . .. ... 68
Taxeringskostnader i Norrbottens län anvisadt belopp för . .. 66.
Teknologiska-institutet, anslaget för ... . . 90, i5i.
Theatern Kongl, indragning af anslaget till .... = 91,15a
Tidens
enka, pension åt . .... .... 125»,
Tingshus i Medelstads härad, upplåtelse af en lägenhet till plats för 61,93.
Tjenstehjon, anslag till uppmuntran för ..... 54-
Tjuf holm ssundet, angående upprensning af . . . . . J94.
Tomtreglering i Wexiö, Amål och Kungsbacka, afskrifning af anvisade
Summor för \ . . . . jj.
Topografiska korpsen, tillökning i anslaget för . . . . ■ ^3..
,,. arbeten, medel till fortsättning af . 4> 73, 149.
Transportkostnader, för statsverkets bergs-effekter, förhöjning i
• ‘ anslaget lill ...... 91.
Trollhätte slussverks lottsedlar, angående . . ... iö5.
Trädgårdsföreningens i Stockholm elevskola, anslag för . . cfo.
Tullbevillningen, omröstning i Förstärkt Stats-utskott, angående 278,314.
22
Tullmedlens ingående lill Riksgälds-kontoret ..... in|,
Tullmai, arfvoden till Rådhusrätterna för behandling af . . gr.
Tullstatens enskilda pensionsinrättning, statsbidrag till . . pr, iSa.
Tullverket, å dess stat anvisade medel till hemliga utgifter . , 3o.
„ antalet af pensionstagare, samt vilkoren för erhållande
af pension vid ....... pi.
Törneman, J. A., assessor, angående rättighet att å allmänna in
dragningsstalen
bibehålla lön . . 165, 187.
Ullereds sund i Wenern, segelled genom ..... ip4.
Ulltuna, anslag för landtbruksinstitutet derstädes .... po, 151
„ öfverlåtelse till institutet af kronoparken Lilla Djurgården p6.
Ulriksdal, angående upphörande af Invalidinrättningen vid . . i3r.
Umeå, optionsrätt för staden till s. k. Lazarettsfisket eller Nja
Försöket . . ....... 83.
Under-officerares beklädnadspenningar, tillökning å . <y3, i4p
Undsättningslån
, angående eftergift af meddelade . . . 102.
,, förlängning i betalningstiden för ett i och för
liagelskada meddeladt . . . . . 213.
„ afskrifning för Hallands län .... io3.
,, d:o inom Ofvan-Siljans fögderi af Stora
Kopparbergs län . .•
Undsättning i missväxtår, åtgärder för behöfvandes . . 214,
Universitet, anslag för Upsala och Lunds .....
Uppbörds- och redogörelse-verkets förenkling, m. m. a4:
Upprensning af Nordre eif . . ,
„ af Tjufholmssundet ....
„ af Laforsen i Ljusne eif
„ af Emmån .......
Upsala läns lands-stat, anslag för etne slottsknektar
Uranienborgs kungsgård, angående arbetsskyldighet till ,
Utdikning af sjöar, m. ni. anslag för
312, 3ip, 827,
33o, 33i,
*94»
104.
2p2.
124.
32p,
337.
*94*
194
Jp4-
194*
264.
106
238*
2.5
Utmarksskatten u Öland, angående ...... 155.
Utredningsaf delning, Ktigskollegii, dess räkenskaper . . . 206.
Utrikes-departernentets anslagssummor ...... 4o> 210»
Wadstena, anslag för reparationer å slottet i . . . . 91.
„ lån för hamnbyggnad vid ..... ip4, 238.
„ kr ig småris h uslas sa, nedsättning uti dit ingående
afgift vid eganderätls- eller åbo-ombylen i rusthåll 58, 92.
Wahlberg, ingeniör, anslag för inköp af bans samlingar af
naturalier ........ 124.
Walerius, kansliråd, befrielse från ådömdt ersättnings-ansvar
i Finerska tullbalansmålet ..... 263, 299, 3l3.
Wapenöfningar, beväringsmanskapets, angående anslaget för . 73.
„ sjöbeväringsmanskapets, årliga anslag för . . 74.
Warberg, anslag för fullbordande af hamnanläggningen vid . . Jp4-
„ låneunderstöd för d:o d:o . 265, 3o4-
Waxholms fästnings bestyckning och fortsättning affästnings
byggnaderna
derstädes . . ^3, i4.Q
Wederlag,
ersättning till kyrkoherden i Södertelje för indraget . 25.
Weinberg, J., major, hans sterbhusdelegares befrielse från ådömdt
ersättningsbelopp för yppad balans . . 32.
Wemdalens kyrkoby, angående bestridande af kostnader vid laga
skifte i ...... 190.
Wendtholms kungsgård, nedsättning i arrendet för ... 5p.
Wennersborg, anslag eller lån för förbättring af hamnen vid . 194.
Wermlands Finnmarker, lön för tvenne kapellpredikanter i . 124,207,
239, 268.
Wessberg, Abrahamina, enka, om eftergift afen riksgäldskonlorets
fordran . . ....... 245.
Westerbottens regemente, angående understöd åt rotehållarne vid 180.
Westervik, angående inrättande af en navigationsskola 1 . . 168.
Westerås hamn, lån för reparation af . . . . 194, 238, 260, 279.
Westmanlands regemente, angående från soldatrotarme indragen
spanmål ........ 227.
"Z%
Wetenskaps-akademien, utvidgande af dess lokal . - . " . ?
Weterinär-inrättningen i Slockholm, angående . . . 124,207.
„ i Skara,' angående . „ . . 206.
kjettsta boställe, förlängd arrendetid å
60
Wexiö, afskrifning af anvisade medel till tomtreglering i .. . 22.
„ räntefrihet för till rådhusbyggnad derstädes anvisadt belopp 67.
„ återbäring af stadens näringsidkare beviljadt förlagslån , 85.
„ domkyrka, angående låneunderstöd för reparation af 197, 223.
Wikens fiskläge, anslag för hamnanläggning vid . . . . 1-
Witterhets-, Historie- och Antiquitets-Akademien, anslag till . 124.
Wisby, anslag till förbättring af hamnen vid . . . 194, 238.
. ^ lån till d:o d:o , . - 195, 222.
„ domkyrka, om understöd af 5o t:r spanmål årligen , , 124.
Wisingsborgs kungsgård, angående dagsverks-skyldighet till . . 255.
Wisingsö, förmedling af hemmanen å - 255.
Yolentär-vakans fondens förvaltning ...... 206.
Wångsjön, anslag lill sänkning af . . .. . . . . 194.
Wägförbättringar, anslag till . . . . . . 194, 238.
Y.
Ystad, anslag och lån för fullbordande af hamnen vid . . . ipl*
Ytterlännäs socken, angående onera af 2:ne lotshemman i . . 169.
O
A.
Åhs, Gesenäds och Kullings härader, förändrad reglering af boställen
i . ........ 62.
Ahus hamn, angående bidrag till ....... 56.
Akerman, Nils, professor, om förhöjd pension . . . 125, 208.
Amål, afskrifning af anvisade medel för tomtreglering i . . 22.
„ anslag för en hamnanläggning vid . ... ip4.
„ angående staden beviljadt byggnads- och förlagslån . 119,188.
Angkorvett, anslag för nybyggnad af en ... . 74, i5e.
. ..... Ö.
2*
• •
0.
Öbom, Clir., f. d. kronofogde, afskrifning af hans balans . . 4^-
Öhman, JV. F., kamererare, öfverfljttas på riksgälds-kontorets
pensionsstat ....... 78, 160.
Öfver-intendents-embetet, tillökning i anslaget för . . . 91.
Öfver-ståthällare-embetet, d:o d:o .... 90, i5i.
Öland., angående den s. k. utmarksskatten derstädes . . . 155.
„ angående vidsträcktare rätt till skatteköp derstädes . . 291.
Öregrund, anslag för iståndsättande af hamnen vid . . . 194-
Örkeneds socken i Skåne, anslag till aftappningar inom . . Jg4-
Östra härad, angående boställshemman för domaren i . . . i45.
%
4
STOCKHOLM, f. d. Schaltze’s Boktryckeri, 1848.
