# ID: svediakorp-gov2173
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 43,942
# sentences: 972
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 124.
3
tan framgång. Med farhåga att förefalla tröttande, kanske med lika liten
framgång, har jag dock vågat anhålla om Riksens Ständers uppmärksamhet
på förhållandet, med hopp om bifall till Kongl. Majrts nådiga proposition,
såsom icke allenast af högsta billighet, utan äfven af verkligt behof
föranledd.
Rikets konsistorier hafva, hvart för sig, en enda underlydande ordinarie
tjensteman, såsom biträde. I sednare tider har Kongl. Maj:t tillåtit
antagande af en extra ordinarie hjelpare endast med rättighet alt tillgodonjuta
enkel tjenstårs-beräkning i prestcrlig befordringsväg, samt i lön
en årlig kollekt inom församlingarna, vanligen uppgående, äfven i de större
rikets stift, till 50 å 60 r:dr. De ärenden, som af konsistorierna be
handlas,
kunna väl icke i antal och omfång med andra kollegiala afhandlingar
fullt jemföras. Men troligen är besväret och ansvaret vid deras
vård icke med behörig kännedom och pröfning allmänneligen skärskådadt.
Jag utbeder mig få anföra, hvad jag härom inhemtat under en längre tids
erfarenhet inom ett stift, som visserligen är folkrikt och vidsträckt, men
ändock i dessa afseenden räknar ett och annat af de öfriga framför sig.
Den enda ordinarie tjensteman, stifts-styrelsen vid sina tjenstepligter
har att till biträde påräkna, är, såsom nyss blifvit nämndt, konsistorii
notarie. Hans bestämda ovilkorliga göromål äro, beräknade i medeltal
under 12 års tid, följande:
l:o att såsom arkivarie föra diarium, och deruti noga anteckna
alla in- och utgående handlingar, till ett antal af 800 årligen, oberäknade
reqvisitioner af konsistorii-ombud, till ett antal af 70 årligen;
2:o att såsom notarie uppgöra för hvarje såmmax\U'äåe föredragningslista
på alla ärenden, utgörande 1,000 årligen, och stundom derutölver;
att föra protokollet vid föredragningarna; att hålla detsamma beständigt i
ordning till justering; att besörja dess renskrifning i protokolls-boken; att
uppsätta och, sedan justering föregått, utfärda utslag och resolutioner, ärligen
700, ofta utgörande flera ark, icke sällan i 2 ä 3 serskilda exemplar;
att hålla anteckningar virf skollärares och presters läse- och lärdoms-prof,
45 årligen; att uppsätta infordrade förklaringar och utlåtanden, 400 årligen,
samt desamma i brefboken införa; att utfärda missiver och förordnanden,
80 årligen, äfvensom fullmakter, årligen 20, deribland 4 å 5 pastors-fullmakter;
att uppsälta och utfärda konsistorii embets-bref m. m.
Ett nytt serdeles drygt tjenste-åliggande tillkommer konsistorii-notarierne
likasom stifts-styrelserna i allmänhet, genom folkskolornas ordnande och
4
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 124.
oafbrutna tillsyn. I följd, häraf hafva under de 2:ne sista åren 163
skol-reglementer blifvit granskade och fastställda, hvartill erfordrats icke
mindre än 25 sessions-dagar, oberäknad trägen och vidlöf tig korrespondens.
Vid biskops-visitationer förer notarien protokollet, hvilket justeras
och renskrifves in duplo. Sådana visitationer äro under berörda tid
hållna tillsammans 104. De mera sällan förefallande prestmöten fordra
desto mera arbete och ansträngning. Handlingarna vid det år 1843
hållna utgöra 2:ne delar in 4:to, den förra, sjelfva protokollet, omkring 20
trykta ark. För öfrigt är konsistorii-notarien vid aila förefallande kommittéer
och möten sjelfskrifven protokollsförande.
3:o Att såsom kamererare besörja vården af de under konsistorii
tillsyn ställda kassor, ansvara för ordentlig uppbörd och utgift, inkassera
räntor och öfriga intrader, öfver alia dessa medel föra serskilda räkningar
in duplo, och desamma tillika med afskrifna qvittenser till Kongl, kammar-rätten
insända. Dessutom förekomma flera special-räkningar öfver
lasaretts-medlen, avansements-medlen, krigsmanshus-medlen m. m. De
räkenskaper, som i detta afseende taga i anspråk mesta tid oeh möda,
äro de, som redovisa kollekt-medlen, för 25 serskilda kollekter, af omkring
100 r:dr hvardera, hvilka skola inhemtas från 215 serskilda församlingar,
sammanräknas, qvitteras, afsändas med 3 dubbla reversaler, med all dervid
förefallande brefvexling.
4:o Konsistorii-notarien är dessutom konsistorii ombudsman till
rättegångs-frågors utförande och lill bevakande af kassornas rätt, hvilket
påkallar både möda och tid samt stundom långväga resor.
Konsistorii-notarien förenar sålunda i sin tjenstemanna-person 4 befattningar,
hvilka i andra kollegiala verk hvar. hafva sin man serskild,
nemligen arkivarie, sekreterare, kamererare och ombudsman; och såsom
biträde har blifvit honom förunnad en extra ordinarie tjensteman utan
IöUj hvilken, för sina åtnjutande förmåner, icke ens kan skäligen affordras
all nödig renskrifning. Allt öfrigt biträde, som är för notarien oumbärligt,
måste han af egna medel bekosta. Denne tjensteman eger
dock på stat ingen lön. Ty de 30 tunnor spanmål, som för honom finnas
upptagne på läroverks-staten, äro honom uttryckligen anslagna såsom
sekreterare vid ephoral-styrelsen, en med serskilda pligter förenad
tjenst, här ofvan icke beräknad. Hela den egentliga lönen består i protokolls-
och fullmakts-lösen samt uppbörds-procenter af kollekt-medel och
af ränte-medel, hvilka sednare, utgående af 7 kassor, likväl äro undantag
-
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 124.
5
11a för 3:ne deraf, och för de öfriga 4 antagas till högst 150 r:dr. Det vill
blifva lätt att inse, det denna tjensteman af nämnda inkomster, utom en
nödtorftig bergning, icke kan afse medel till nödigt tjenste-biträde.
Oell att sådant biträde är honom ovilkorligen nödigt, torde icke kunna
bestridas, då lian ansvarar ensam för 4 tjenster, som i andra kollegiala
styrelser hafva hvar sin man, hvilka dessutom hafva ännu biträden af en
eller flere kanslister. Bland dessa sistnämnda finnes ingen med så ringa
lön, som nu blifvit begärd för konsistorii-amanuensen, hvilken dock, om
bans plats skall ega någon betydelse, måste anses såsom kanslist. Och
enär för alia rikets konsistorii-amauuenser, hittills alldeles lönlöse, endast
begäres en summa, motsvarande en tredjedel eller fjerdedel af ett enda
kollegial-verks kausli-aflöning, så vågar jag hoppas Riksens Ständers behjertande
af detta högst talande behof; i synnerhet som nyare tiders embetsgöromål
så betydligen ökat arbetet inom konsistorial-expeditionerna,
så att hvar och en sakkunnig och rättvis domare måste inse och erkänna
omöjligheten att någorlunda, såsom hittills genom nödig ansträngning
och drift varit fallet, kunna motsvara församlingens och läroverkens fordringar.
Att statens tillgångar befinnas knappa, måste tyvärr medgifvas.
Men att ifrågavarande stats-behof är högst angeläget, må heller icke förnekas;
och då flera anslag blifvit, äfven med mitt hjertliga medgifvande,
beviljade, hvilka ingalunda kunna anses vara af den stora angelägenhet, som
en obehindrad fortgång af församlingens och skolornas administration, så bör
jag icke tvifla om ett så ringa anslags beviljande för ett så vigtigt och
nyttigt ändamål.”
Vid 13 punkten, angående ökadt anslag för universitetens materiella
behof:
af Professor II. G. Lindgren.
”Mot Utskottets tillstyrkta afslag å den Kongl, propositionen om ett
förhöjd t årligt anslag af 4,000 r:dr banko till universiteternas materiel,
reserverar jag mig på den grund, att universiteterna utan tillräckliga
tillgångar för inköp af böcker, instrumenter och materialier till experimenters
anställande inom de physiska vetenskaperna, naturalier m. m.,
omöjligen kunna motsvara de anspråk, staten har full befogenhet att å
dessa institutioner göra, nemligen att de icke blott skola följa med samtidens
vetenskapliga bemödanden i alla rigtningar, utan äfven verksamt
bidraga till det successiva utvidgandet af den vetenskapliga forskningens
gränser. Det årliga stats-anslaget till hvartdera universitetet för ifrågava
-
6
Stats-Vtskoltels Utlåtande, N:o 224.
rande samtliga behof är 6,000 r:dr b:ko, af hvilken summa, när den måste
fördelas i många lotter, endast en mindre anpart kan komma bibliothekerna
till godo, hvilkas behof dock äro de största, emedan alla vetenskaper
och kunskaps-arter fordra att der blifva ihågkomna. Följden deraf
är ock den, att våra universitets bibliotheker äro serdeles fattiga på
den nyare lidens litterära produkter, och att månget vigtigt arbete der
förgäfves efterfrågas, och ändock fordrar man af den akademiske professorn,
som vanligen sjelf har än mindre råd, än universitetet, att inköpa
utlandets dyra bokskatter, att han skall vara väl bekant med den ståndpunkt,
på hvilken hans vetenskap nästan för dagen befinner sig, hvarföre
han ock understundom ej har annat val än det mellan otro mot sin
vetenskap, eller ekonomiskt obestånd. Det är af dessa skäl jag ifrån Utskottet
vördsamt vädjar till Rikets Högloft. Ständer om bifall å den Kongl.
propositionen till förmån för univeisitelernas bibliotheker.”
Häruti instämde Friherre von Kreutner och Prosten Berlin.
Vid 15 punkten angående anslag för nya professioner vid universiteten:
af
Professor H. G. Lindgren:
”Mot Högloft. Stats-utskottets beslut, så vida det afser ett af tvänne
motionärer äskadt stats-anslag till inrättande af en ny profession vid
livartdera af rikets universiteter i pharmaeeutisk kemi, anser jag mig
skyldig att anmäla följande reservationer:
Å de båda universiteternas vägnar, hafva dessas representanter till
Rikets Ständers behjertande hemställt behofvet af stats-anslag till tvänne
nya professioner vid bvartdera universitetet, och deruti med hvarandra
sammanträffat, att de båda förordat en ny profession i pharmaeeutisk kemi.
Att det icke kan vara ett nytt, förut vid universiteterna ej föredraget,
läroämne, de dymedelst åsyftat att införa, behöfver icke sagås, då en
och hvar väl vet, hvilken vigtig beståndsdel ifrågavarande kunskapsart
utgör i en fullständig läkarebildning, och tillika kändt är, att ett betydligt
antal examinerade läkare årligen från universiteterna utgår. Detta
läroämne ha således icke hitintills legat nere, emedan, i sådant fall, ingen
läkarebildning skulle vid universiteterna varit möjlig, men det har i
Upsala till år 1836, och i Lund till de sista åren af aflidne professor
Engeströms lifstid, ingått såsom en afdelning i den, i anseende till den
kemiska vetenskapens under de sislförflutna decennierne oerhörda utvidgning,
öfverlastade kemiska professionen. År 1836 anhöll kemie
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 124.
7
professorn i Upsala att få ur sin föreläsnings- oell examinations-skyldighet
utbryta denna sektion af den kemiska vetenskapen, hvilken han ansåg
sig icke vidare medhinna att nöjaktigt bestrida; och lyckligtvis fanns då
vid universitetet en man, som af nit för vetenskapen, förklarade sig beredvillig
att densamma öfvertaga, och som befann sig i den för litteratörer
i vårt land ovanliga ekonomiska ställning, att han kunde umbära ali pekuniär
ersättning för sin möda. Denne man bar alltsedan, d. v. s. nu i
12 år, utan någon lön, uppehållit; den medicinskt-kemiska undervisningen
vid universitetet på ett sätt, som är öfver mitt vitsord. Om det nu
också kan vara någon anledning att hoppas, det lian ännu ytterligare
dermed någon tid fortfar, så är likväl läroämnet för vigtigt att för framtiden
lemnäs i så prekär ställning, och tyckes statens värdighet kräfva,
att den ej på detta sätt begagnar sig af en enskild mans oegennyttiga
uppoffringar af lid och krafter för det allmännas räkning. I Lund blef
några år före den sednast der aflidne kemie-professorns död, nödvändigt
att anställa en extra ordinarie professor i ifrågavarande ämne, mot
årligt arfvode af 1,600 r:dr b:ko, hvilken dock, sedan han nu nyligen i
egenskap af ordinarius, mottagit professionen i den allmänna kemien, åtminstone
till en början, åtagit sig att, så vidt ske kan, äfven ansvara för
den "pharmaceutiska delen af tjensten; ehuruväl, efter hvad jag ryktesvis
försport, mot vilkor af serskild ersättning, Häraf vill synas tydligen ådagalagdt,
att behofvet af en ny profession vid de båda universiteten för
denna delen af den kemiska vetenskapen är så konstateradt, att för det
vammas erkännande och afiijelpande icke, i likhet med hvad Utskottet låtit
påskina, tidepunkten af de under utarbetning varande nya akademiska
konstitutionernas antagande beböfver afvaktas, om än detta skäl skall kunna
anses innebära någon giltighet för de af Utskottet tillstyrkta afslagen å de af
herrar professorer Fries och Genberg, samt af mig motionerade anslagen
till nya professioner i Geologi, Nordisk Historia och Sanscrito-Persisk Filologi.
”
Häruti instämde Friherre von Kraemer och prosten Berlin.
Af herrar af Gejerstam, C., och von Rosen, G. L..
Yid 1'7 punkten, angående löne-förhöjning för professorer i Lund:
Af Prosten Berlin:
”Redan vid 1840 års riksdag ansågos professors-lönerne vid Rikets båda
universiteter vara i fullkomlig paritet, alldenstund Ständerne då beviljade
lika löneförbättring åt lärarne vid hvartdera universitetet, eller åt
sex professorer i Lund, så väl som i Upsala, en tillökning af 300 r:dr b:ko.
8
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 124.
Man antog då, hvad som äfven med siffror kan bevisas» att 300 tunnor
span mål i Lund äro icke, eller åtminstone högst obetydligt, mera värde än
225 tunnor i Upsala, alldenstund 10 års medel-markegång på det förra
stället med 5 r:dr 16 sk. gifver 1600 r:dr och på det sednare med 7
r:dr gifver 1,575 r:dr. Lägger man härtill, att professorerne i Upsala
liafvaihvardera 200 r:dr i hushyres-ersättning och äfven något, om än ringa, anslag
till ved, så visar det sig, att löne-förbättring är mera af behofvet påkallad i
Lund, än den var i Upsala före sista riksdag, då Ständerne beviljade 3000
r:dr b:ko till lika fördelning emellan 10 professorer vid Upsala universitet. Man
vägrade då en lika fordel åt professorerne i Lund, emedan derom sednare fram
på riksdagen motionerades, då Stats-utskottets och Ständernes frikostighet redan
var uttömd, men man förespeglade, att den sökta löneförbättringen kunde
vid nästkommande riksdag beviljas. Nu hafva likväl statens knappa tillgångar
kommit emellan såsom ett skäl för afslag, och, om jag icke oriktigt
uppfattat diskussionen inom Stats-utskottet, så har det högre spanmålspriset
i Skåne under de sista åren varit det skäl, som bestämt pluralitetens
åsigt i denna fråga. Man hade dock bort besinna, att detta är något
så tillfälligt och öfvergående, att det, långt ifrån att hafva någon sannolikhet
för sitt bestånd såsom något reguliert, tvertom icke mera kan
påräknas att inträffa under en hel mansålder. Man hade bort fästa afseende
på hvad, som sanningsenligt blifvit uppgifvet, att lefnads-kostnaderne
hafva de sednare åren betydligt höjt sig i Lund och ingalunda äro
lägre än i Upsala eller Stockholm, samt att det nära granskapet af Danmark'och
Tyskland ofta påkallar en representations-kostnad, hvari den nordiska
gästfriheten icke tillåter någon synnerlig inskränkning. Man hade af dessa
och mångfaldiga flere skäl bort bevilja det af Konungen äskade anslaget eller
åtminstone hälften deraf, såsom doktor Thomander yrkade i en reservation vid
sistförflutna riksdagen. I hopp att få detta ringa belopp beviljadt, eller 1,200
r:dr till löne-förbättring åt 4 professorer vid Lunds universitet, vädjar jag till
Ständernas känsla för rättvisa och billighet.”
Häruti instämde professor II. G. Lindgren.
Yid 18 punkten, angående anslag till docent-stipendier:
af professor H. G. Lindgren: ”Äfven detta af Kongl. Maj:t äskade, med afseende
på ämnets stora vigt, ringa anslag, har Utskottet, med tillhjelp af den förseglade
voterings-sedeln, afstyrkt på ett skäl, som icke synes hålla den opartiska
granskningens prof, hvarföre jag, på följande grunder, får mig emot beslutet
reservera:
Vigten
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 124.
9
Viglen af det med det begärdta anslaget åsyftade ändamålet, att kunna
vid universiteterna fästa yngre, utmärktare vetenskaps-idkare, och, vid
inträffande behof af vikarier för de ordinarie professorerne, med något
anspråk på rättighet, anlita deras biträde till föreläsningarnes och examinationernas
uppehållande, har väl, icke ens inom det Höglofl. Utskottet,
blifvit bestridd, och torde aldraminst inför eu upplyst representation behöfva
ådagaläggas. Dock torde den invändning, som mot detta väsendtliga
behof möjligen kunde hemtas från de redan vid universiteterna befintliga
fasta adjunkturerna, böra med några ord bemötas. Dels äro dessa
platser allt för få, i förhållande till professionerna, så att professioner
finnas, under hvilka ingen adjunktur sorterar, och dels hafva åtskilliga af
adjunkterne egna tjensleåligganden sig förut uppdragne, hvilka taga hela
deras verksamhet i anspråk; hvartill vidare kommer, att äfven de någon
gång hinna så åldras på sina plaiser, att de sjelfva behöfva substituter,
och ingenstädes är frisk omsättning med unga krafter vigtigare än inom
vetenskapliga institutioner, der stillestånd och död äro nästan liktydiga
begrepp. Hvad Utskottets argumentation för det gjorda alstyrkandet angår,
så förfaller dess vigt helt och hållet, när man besinnar, att, huru än
de akademiska konstitutionerna, som nu äro under omarbetning, må förändras,
så måste dock alltid behofvet af extra ordinarie lönlöse lärare
qvarstå, och det är ju just för möjligheten att kunna vid universiteterna
bibehålla de ulmärklaste af desse, som anslaget blifvit äskadt; och torde
det för den närmaste framtiden blifva så mycket nödvändigarej att universiteterna
ega någon utväg dertill, som, i händelse det af Utskottet föreslagna
betydliga anslaget tdl elementar-läroverkena blifver af Rikets Ständer
bifallet, sannolikt är, att de förbättrade lönevilkoren vid de lägre undervisnings-verkena
skola locka de flesta, om ej alla medellösa, obelordrade
akademiska lärare alt vid dem söka anställning, och således universitet
erna, sorn blott hafva armod och stora ansträngningar att bjuda på, gå
miste om de förhoppningsfulle alumner, som uppvuxit i deras sköte.
Jag vädjar till Rikets Höglofl. Ständer, och hoppas, att detta för sveriges
vetenskapliga framtid vigtiga behof blifver, så vidt genom bifall till
den Kongl, propositionen kan ske, afhulpet.”
Häruti instämde Herr von Troil S. G.j Friherre von Krcemer, och
Prosten Berlin.
m. till n. St. Prat. 1847 * 1848. 4 Sami. 1 Afd. 35 Häft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 124.
Af Herrar Gripenstedt j Lagerborg oell von Rosen.
.Vid 21 punkten, angående elementar-läroverken af Herr von Rosen,
G. L.:
”Emot Utskottets genom votering fattade beslut, att de vid elementar-läroverken
varande disciplar ej ovilkorligen böra inhemta kunskap i
de klassiska språken, reserverar jag mig af det skäl, att Utskottet derigenom
uppgjort ett vilkor, tillhörigt den skolordning, som ensamt på Kongl.
Maj:t beror. Utskottet har härigenom uttalat en opinion om dessa språkens
mer eller mindre nödvändighet för en allmän hildning, som jag, efter
mitt förmenande, ej anser något Utskott fullt kompetent att bedömma.
Emot Stats-utskottets beslut att uppgöra och stadga så väl formen för
ephoral-slyrelsen, som för dess verksamhet, reserverar jag mig af det skäl,
att Utskottet ej hort ingå i dessa på Kongl. Maj:t beroende detail-hestämmelser.
Jag beklagar, att så skett, enär sakens framgång derigenom
kan rubbas. Mig synes det varit bäst, så vida Utskottet ansett sig böra
uttrycka någon opinion i denna väg, att Utskottet inskränkt sig dertill
att yttra: "alt ephorat- och lokal-styrelserna borde bildas och verka i möjligaste
öfverensstämmelse med det förslag af chefen för ecklesiastik-departementetj
som finnes upptaget i det Stats-råds-protokollj hvilket åtföljer
den Kongl, propositionen
Af Doktor Stenhammar:
”Hade Stats-ulskottet, efter opartisk pröfning af de möjliga åtgärderna
till läroverkens förbättrade organisation, som kunna hinna företagas
under de närmast tillstundande åi’en före nästa stats-reglering, funnit
grundande skäl att föreslå högre eller lägre anslagsbelopp för detta ändamål
och tillstyrkt Rikets Ständer att ställa detsamma till Kongl. Majrts
nådiga disposition, för att, på sätt Kongl. Maj:ts nådiga proposition innehåller,
vid en småningom skeende öfvergång, som endast kunde ske, i den
mån lärare afginge eller befunnos benägne och skicklige till öfvertagande
af nya tjenstepligter, användas till löne-reglering vid elementar-läroverken,
utan sådana vid anslaget fästade vilkor, som Ståts-utskottet nu föreslagit,
ehuru, efter mitt förmenande, icke dertill befogadt; skulle jag kunnat
ega den tillfredsställelsen, att med tacksamhet för en sådan mot elementar-läroverkens
och församlingens lärare ådagalagd välvilja, för min
ringa del medverka till framgången af Utskottets förslag. Nu åter ser jag
mig försatt i den oangenäma nödvändigheten att afstyrka detta årliga anslag
af 90,000 r:dr, dertill föranledd hufvudsakligen af följande skäl:
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 124.
11
1.) Den omskapning af elementar-undervisningen efter den nya melli
od en, som af Utskottet åsyftas (hvarom nedanföre 2.) kan icke bringas
till verkställighet utan ännu större, till beloppet ej kända, anslag af allmänna
medel.
Vid föregående riksdag förespeglades (Allm. Besv. och Ekon. utsk.
Bet. n:oll7), att den åsyftade förändringen af elementar-läroverken skulle
medföra betydlig besparing, tillräcklig för löne-slaternes reglering. En
reservant anmärkte då, att denna besparing vore ”ett tomt föregifvande,
hvaraf den mindre sakkunnige möjligen kan missledas.” Huru litet denne
reservant misstog sig, är nu ådagalagdt genom de i [longi. Maj:ts nådiga
proposition om statsverket behof åberopade beräkningar, enligt hvilka,
till fyllnad i befintliga tillgångar, för den nya löne-regleringens verkslällande
erfordras årligen 124,736 r:dr 43 sk. Men den, som föreställde
sig, att det verkliga behofvet derigenom vore uppfyldt, skulle afven nu
ånyo missledas. Af Stats-råds-prolokollet (sid. 28.) inhemtas, att det
förslag till löne stat för den efter nya läro-methoden organiserade elementar-skolan,
som i bilag. n:o 4 finnes samma protokoll bifogadt, icke är att
betrakta såsom definitivt, att det tverlom endast får betraktas såsom ett
utkast, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvilket ny löne-reglering
bör uppgöras. Hvarken lärer det kunna antagas, att alla anspråk på en
utvidgad undervisning, och i följd deraf ökad lärare-personal vid några
af de i det underdåniga förslaget upptagna lägre skolor, kunna vid den
slutliga regleringen afvisas; icke eller upptager förslaget för åtskilliga bland
de högre läro-verken fulla antalet af de lärare, som, med hänsigt till lärjungarnes
antal erfordras, enligt 1. mom. bilag. n:o 2. Ett större antal lärare
komma otvifvelaktigt att anställas vid den definitiva regleringen,
och kanske misstager jag mig icke betydligt i den förmodan, att, så framt
icke, till förfång för orternas innevånare, flera skolor indragas eller förvandlas
till lägre, nära nog samma antal lärare blifver nödvändigt, hvilkendera
methoden man må använda. Större behof komma att uppstå för
löne-statens reglerande till följd af det nu anförda, och alltså äfven behof
af större anslag. Den tillgång, som påräknas, till fyllnad i löne-stateu utöfver
90,000 r:dr, af skolafgiften (20 r:dr b:co) kan icke med någon säkerhet
beräknas; Utskottets yttrande derom innebär ett medgifvande af
denna osäkerhet. Äfven med den inskränkning, Utskottet godkänt, i skyldigheten
alt erlägga denna afgift, kan den icke undgå alt blifva betungande
för det stora antalet af Bondeståndet, svagt lönade embetsmän med
12
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 124.
flere, hvilka likväl icke få räknas till fattigklassen. Den kan icke annat
än väcka missnöje, framför allt så länge, under öfvergångsperioden, de
gamla skol-afgifterna derjemte måste utgå; i många orter skall den endast
af ganska få skolbarn kunna utkräfvas och behof uppkomma att genom
ökadt anslag ersätta den påräknade tillgången. Jag instämmer för öfrigt
med riksdagsman Strindlund och Prosten Ljungdahl, hvad denna skolafgift
angår, och tror att i vårt land, hvarest mängden af de föräldrar,
hvilkas barn besöka läroverken, befinna sig i knappa omständigheter, en
sådan skol-afgift icke hade bort ifrågasättas, på det mindre förmögnes
barn icke måtte utestängas från de allmänna undervisnings-verken.
Redan af det föregående drager jag den slutsatsen, att de beräknade
tillgångarne för löne-regleringen icke kunna blifva tillräckliga, ehuru
frikostigt den föreslagna summan 90,000 r:dr synes vara beräknad, och att
derföre frågan behöfver en närmare och definitiv utredning, innan Rikets
Ständer inlåta sig på ett vidt utseende fält, der hvad sorn nu beviljas
måste draga med sig nya, ännu till beloppet okända, kostnader. Men
man må icke eller dölja, att med den en gång reglerade lönestaten måste
nödvändigt, efter skol-verkens nu åsyftade organisation, följa en indragnings-stat
för skol-lärare. När, med den förhöjda tjenstårsberäkningens
upphörande, de skole-lärare, som på denna grund vunnit tidigare
befordran inom kyrkan, qvarhållas vid lärare-ljensterne utöfver den lid,
då de upphört att i dessa med friska krafter kunna vara gagnelige, måste
utväg vara beredd att förflytta dem till emeriti-lön eller på indragnings-stat.
I samma mån skolan afsöndras från kyrkan, och i samma
mån skole-lärare måste längre tid tjenstgöra vid skolan, innan de genom
förvärfvade tjenstår skulle kunna vinna befordran till lägenhet i kyrkans
tjenst, måste ock större anslag af allmänna medel för detta ändamål blifva
erforderligt, så framt icke den ofta upprepade klagan, att kyrkan nödgas
emottaga i sin tjenst de lärare, hvilkas krafter redan äro förnötte i
skolans, skall blifva en sanning.
Betraktas åter det sannolika behofvet för nästföljande tid intill nästa
stats-reglering, så äro de 90,000 rrdr, som för öfvergångs-statens verkställande
föreslås, vida öfverstigande detta behof. Få gagneliga förändringar, ■
såsom Kongl. Maj:t föreslagit, småningom och utan tvång gå i verkställighet,
så blifver ock tredjedelen af denna summa, hvilken Kongl. Maj:t äskat,
under de nästinstundande åren mer än tillräcklig. Ehuru lockande
nemligen löne-tillökningen må vara, torde likväl de lärare, som endast
Stats-Utskotlels Utlåtande, N:o 124.
13
få år behöfva fortsätta tjenstgöringen vid skolan, för alt genom förhöjd,
årsberäkning vinna förslags-rätt till pastorat, betänka sig, innan de afstå
från denna årsberäkning. Förhållandet kan visserligen blifva ett annat
inom de stift, hvarest antalet af de i församlingen tjenstgörande lärare,
sorn kunna med skole-lärarne kompetera, är ringa och antalet af regala pastorater
stort, och der således den förhöjda tjenstårs-beräkningen är af
ringa vigt, så alf. den gerna kan eflergifvas för ökade löne-fördelar. Men
i de flesta stiften eger ett motsatt förhållande ruin. Det må väl också
antagas, att de skole-lärare, som icke hysa uteslutande förtroende för den
nya läro-methoden, icke skola finnas benägne att för löue-tillökningen
sälja sin öfvertygelse. Att, fortare än lärarnes öfvertygelse och lust kan
medfölja till nya tjenstepligter, förmå dem att inträda i förbindelse till
deras utöfning, vore ej för läro-verket gagneligt. Jag anser derföre, att
Kongl. Majit med vis omtanka för undervisnings-verkens bästa, det verkliga
behofvet under nästföljande tidskifte, och många andra angelägna
behof, till hvilka statens tillgångar tagas i anspråk, inskränkt Sitt förslag
till blott en tredjedel af den nu föreslagna summan, och att Stats utskottet,
åtminstone icke i en tid, då det mäste så ofta åberopa de knappa tillgångarne,
bort utsträcka sin tillstyrkan utöfver det af Kongl. Majit äskade
beloppet.
2) Det i förgrunden stälde syftemålet med anslaget, den förhöjda
årsberäkningens afskaffande, är visserligen i månget afseende önskvärdt.
Så länge de rättigheter Lill befordran inom kyrkan, som genom 2 § af
presterskapets privilegier och gällande författningar äro gymnasii- och skole-lärare
förvarade, qvarstå oförändrade, hoppas jag, alt undanrödjandet af
den förhöjda tjenstårsberäkningen skall på dem verka gagneligt, såsom en
sporre att i ökadl mått förvärfva de af tjenståren oberoende högre befordrings-anspråk.
Alt hvarken skolan eller kyrkan må dervid komma att
lida skada, derföre måste sörjas dels genom tillräckliga stats-anslag till
emeriti-löner, dels genom förstärkta fordringar för prestMldningen i allmänhet.
Den egentliga vinsten för det inom församlingarna tjenstgörande
presterskapet af förhöjda tjenstårs-beräkningens upphörande i skolan
kan väl icke blifva serdeles stor, då minsta antalet af skole-lärare, som
inträda i församlingens tjenst, vinna sin presterliga befordran på grund
af tjenstår. Men det är godt, alt skole-lärarne erhålla en väl behöflig löneförhöjning
och ropet om den oförrätt, sorn varit församlingens lärare tili
-
11
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 134.
förmåner ersätta den förhöjda årsberäkning, sorn till icke mindre förfång
för presterskapet i församlingarne, är förunnad tjenstemän inom ecklesiastik-stalen,
till antalet sannolikt ännu flere än de skollärare, som verkligen
vunnit tidigare presterlig befordran endast till följd af sina tjenstår.
Emedlertid gör jag ali rättvisa åt det steg, Stats-utskotlet nu tagit til/ det
partiella afhjclpandet af en länge förd klagan, under den förhoppning,
att detta steg icke må leda lill en söndring mellan skolan och kyrkan,
hvilken ur högre och väsendtligare skäl, än alla löne-beräkningar och
personliga fördelar, vöre förderflig.
Det är likväl icke endast den förhöjda tjenst-årsberäkningens upphörande
för lärarne, sorn utgör syftemålet med det större anslaget. Jag kan
icke dölja, att jag icke en gång förmodar detta syftemål för pluralitelen
hafva varit det väsendtligaste. De vilkor och förbehåll, med hvilka Utskottets
tillstyrkan beledsagas, och åtskilliga yttranden under diskussionen
inom Utskottet, röja en afsigt att brådskynda en allmän omskapning af
elementar-läroverken efter en viss form och method. Fcr att kunna inse denna
afsigt, behöfver man endast lemna uppmärksamhet åt de under 5. och 6. i
Utskottets utlåtande upptagna förbehåll, af hvilka det sednare innehåller förklaringen
öfver de förbindelser, lärarne genom den förra sig åtaga. Det lärer
icke kunna begripas, huru en sådan fullständig undervisning i de lill allmän
medborgerlig bildning hörande ämnen, som afses i det Stats-råds-protokollet
bifogade förslaget till skol-ordning, skulle kunna, såsom i 6:te punkten föreskrifves,
meddelas i hvart och ett elemenia r-lär overk , utan att de så kallade båda
bildnings-linierna förenas i en gemensam undervisnings-anstalt, skillnaden
mellan lärdoms- och apologist-skolor upphäfves, ämnesläsning allestädes
införes, de lägre läroverkens undervisning i läroämnena ordnas
så, att de kunna tjena till förberedelse-anstalter för inflyttning i den högre
skolan, der den fullständigare medborgerliga bildningen skall meddelas,
o. s. v. Huru med annat vilkor det åberopade förslaget till skolordning
skall kunna tillämpas, förmår, jag icke fatta. Mig förekommer
således här anslagets och vilkorens egentliga syfte vara klart uttaladt.
Men emot dessa medel, att dels genom lockande förespeglingar af löneförmåner
för lärarne, dels genom tvång på en inre öfvertygelse, frambringa
en förhastad omstöpning af läroverken, reserverar jag mig på det
högsta; emedan jag icke kan erkänna någon form och method för undervisningen
vara ensam och uteslutande ofelbar, emedan jag är öfvertygad;
att de båda bildnings-linierna icke kunna förenas i en undervisnings-an
-
Stats-Utskollets Utlåtande, N:o 124.
lo
stalt, utan att den ena måste göra intrång på den andras bekostnad; emedan
den djupare klassiska och humanistiska bildningen derigenom måste
undergräfvas af den rigtning till blott användbarhet för det yttre 1 ifvet,
sorn missrigtningen af tänkesättet i något serskildt tidskifte kan vilja gifva
undervisningen; emedan den nya iäro-methoden, oaktadt alia de förtjenster,
den må anses hafva förvärfva! sig, icke försökt sina krafter i något
läroverk med talrikare antal lärjungar, och skäliga tvifvel kunna hysas
om, dess förmåga att der frambringa gynnsamma resultater; emedan
det ännu finnes en fast öfvertygelse hos en icke obetydlig mängd af lärare
och bildade föräldrar om den gamla undervisnings-formeus företräden,
och under sådana omständigheter den visaste vägen måste vara den, som
Kongl. Maj:t valt, alt, efter pröfning af hvarje serskildt läroverks behof,
med afseende på lärarnes benägenhet och skicklighet Lill förändrade tjensteåligganden,
samt på det nödvändiga sammanhanget mellan de högre
och lägre elementar-läroverken småningom införa de nödiga förbältringarne.
3. Lika litet jag således kan godkänna innehållet och syftningen af
vilkoren för det tillstyrkta anslaget, likaså litet kan jag medgifva Utskottets
behörighet att föreslå dessa vilkor.
När allmänna Besvärs- och Ekonomi-utskottet genom aflåtet protokolls-utdrag
hemställde, att Kongl. Maj:ls nådiga proposition om tillökning
i anslaget för elementar-läroverken måtte gemensamt behandlas af detta
Utskott och Slats-utskottel; så var Stats-utskoLtet visserligen berättigad!
att förbehålla sig behandlingen af detta anslag, icke derföre att den Kongl,
propositionen var af riksstånden till Slals-utskottet remitterad, men emedan
Utskottet utan tvifvel hade kunnat så behandla anslags-frågan, att sammanträde
med annat Utskott varit öfverflödigt. Ett annat förhållande inträdde åter,
då Stats-utskottet satte i fråga, att, vid tillstyrkandet af anslag, skulle fästas
vilkor, som röra skolans organisation, hvarmed Utskottet, till följd af riksdagsordningens
34 §, icke eger laga befattning. Af sådan natur äro icke allenast det
5:Le och 6:te, utan äfven det 7:de och förnämligast 9:de och 10:de vilkoren, rörande
styrelsen öfver elementar-läroverken, innefattande ämnen, så mycket
mindre Stats-utskottet tillhörande, som allmänna Besvärs-och Ekonomi-utskottet
kan, i anledning af till detsamma remitterade motioner, till Rikets
Ständer inkomma med helt andra förslag i samma ämnen. Jag instämmer
i andra reservanters yttranden om olämpligheten af de föreslagna
styrelserna för elementar-läroverken. Men framför allt anser jag uppmärksamhet
påkallas på den omständigheten, att utskottet förbisett kyrkolagen
i(5
Slals-Ulsliollets Utlåtande, N:o 124.
stadgande i 24 kap. 3 och 5 §§., sorn uttryckligen tillägger biskopen
med konsistorium uppsigten öfver läro-verken, hvilket i grundlagsenlig
väg måste upphäfvas, innan sådana skol-styielser, som Utskottet funnit godt, i
strid mot Konungens derom fattade och genom den nådiga propositionen tillkännagifna
beslut, föreslå Rikets Ständer, kunna af dem antagas. Äfven i afseende
på formen för Utskottets utlåtande får jag, af nu anförda grunder,
anmäla min vördsamma reservation.”
Uti denna reservation har Lektor Wallman instämt.
Af Prosten Ljungdahl.
"Ehuru jag med all skyldig tacksamhet erkänner den utomordentliga
ynnest, som genom delta utlåtande blifvit elementar-läroverken bevisad,
nödgas jag likväl, för att icke anses hafva i detta stycke svikit min pligt,
inför Rikets Ständer framställa min från Utskottets majoritet skiljaktiga
mening, rörande dels sättet, hvarpå denna vigtiga fråga blifvit af Utskottet
behandlad, 'dels innehållet af de vilkor, som för det betydliga anslagets
beviljande blifvit föreskrifna.
Då den Kongl, propositionen, angående statsverkets tillstånd och behof,
äfven i denna del till Stats-utskoltet remitterades, skedde det utan
tvifvel i den mening, att Utskottet skulle, i sammanhang med den öfriga
stals-regleringen, utreda, om det af Kongl. Maj:t för detta ändamål begärda
anslaget borde och kunde beviljas. Utskottet egde följaktligen att yttra
sig: l:o huruvida den af Kongl. Majit beslutade, förändrade reglering af
läroverken vore af behofvet påkallad, samt 2:o i hvad mån statens tillgångar
medgåfvo anvisandet af de för denna reglering erforderliga medel.
Någon vidsträcktare befattning med detta ärende tror jag icke hafva tillkommit
det Utskott, som, enligt 30 § R. O., eger att ”granska, pröfva och
till Riksens Ständer uppgifva Stats- och Riksgäldsverkens tillstånd, förvaltning
och behof,” och som, enligt 37 § af samina grundlag, endast i det
fall, ”då Konungens proposition omedelbarligen lill detsamma öfverlemnas,”
är berättigadt att ”väcka frågor till afgörande i Riksens Ständers plena,
eller upptaga andra ämnen, än de fiån plena remitterade.” Utskottet har
deremot funnit för sig tillständig! att här ingå icke blott i pröfning af
de hufvudgrunder för elemenlar-läroverkens reorganisation, sorn blifvit af
Kongl. Maj:t fastställde, ulan äfven i reglementariska detalj-bestämmelser
för skol vas(.nddj hvilka sannolikt- siv Lillu anses fov* 11 o^ m
in
-
Slats-Utskotlels Utlåtande, A':o 124.
17
intogos i en skolordning, och följaktligen måste med ännu mera skäl så
anses i ett till statsregleringen hörande Utskotts-betänkande.
Utskottet har jemväl, på sätt nedanför skall visas, tillstyrkt Rikets
Ständer att förändra en föreskrift i nu gällande kyrkolag, utan iakttagande
af den grundlagsenliga ordning, i hvilken sådan förändring bör ske. Då
detta förfarande, om det godkändes, tillika skulle medföra en inkräktning
på Kongl. Maj:ts höga rätt alt, enligt 89 §. R. F., ensamt stifta "lagar och
författningar, som rikets allmänna hushållning röra,” så måste jag deremot
på det kraftigaste protestera.
Ibland de vilkor, som Utskottet för anslagssummans beviljande föreslagit,
har jag funnit några vara af den beskaffenhet, att de icke synts
mig, utan äfventyr för läroverkens bestånd, kunna antagas. — Detta gäller
i synnerhet om de under n:ris 1, 5, 6 och 10 upptagne vilkoren.
Lika med Utskottet, anser jag visserligen den af herr Slats-rådet och
Chefen för Ecklesiastik-departementet föreslagna terminsafgiften af hvarje
lärjunge, som vid elementar-läroverk begagnar undervisning, vara alltför
hög och, enligt ordställningen derom i det underdåniga förslaget, möjligen
kunna från en eller annan skola utestänga den fattigare samhällsklassens
harn, och jag finner Utskottet rätteligen hafva hufvudsakligast från denna
omständighet hemtat skälet till den förhöjning, som blifvit af Utskottet
föreslagen, i den af Kongl. Maj-t begärda anslagssumman; men då jag erkänner
detta, måste jag så mycket mera ogilla, att Utskottet tillstyrkt Rikets
Ständer bestämmandet af samma afgift, ingalunda förändrad derigenom,
att den, enligt Utskottets förslag, föreskrifves såsom ett maximum.
Hädanefter, såsom hittills, torde nemligen den stora mängden af lärjungar,
som besöka våra offentliga läroverk, komma att utgöras af sådana
barn, hvilkas föräldrar icke egentligen kunna sägas tillhöra hvarken de
fattigas eller de förmögnas antal. Profningen af dessas förmåga att erlägga
den fastställda afgiften torde i många fall blifva ytterst svår, äfven för
den af Utskottet föreslagna läroverks-styrelsen, och mången fader, hvilkens
lefnadsvilkor äro ganska knappa, torde icke gerna vilja underkasta sig en
sådan pröfning. Derföre, och med afseende på den billiga fordran, att
undervisningen vid statens läroverk, så vidt möjligt är, kostnadsfritt meddelas,
hade jag trott, att Utskottet bort bestämma den ifrågavarande afgiften
till endast hälften af det föreslagna beloppet, eller till fem r:dr
Bilt. till /;. St. Prol. 1S47 & 1848. 4 Sami. 1 Afd. 3.5 Häft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande, IS:o 124.
banko, utom för deni, sorn äro bevisligen fattige, och liv ilka naturligtvis
måste Irån all afgift befrias.
Utom den förbindelse, som rättvisligen blifvit hvarje lärare, hvilken
ingår på öfvergångsstaten, ålagd, att afsäga sig rättigheten lill förhöjd
tjenstårsberäkning, bar Utskottet äfven funnit för godt ålägga honom att,
såsom orden lyda, ”uppfylla de tjensteåliggandeu och ställa sig tili efterrättelse
de föreskrifter, som kunna blifva en följd af de ändringar, hvilka
kunna komma att i skolordningen intagas.” Detta vilkor bar jag icke
kunnat godkänna. Det synes mig medgifva en tvåfaldig tydning, och
följaktligen redan ur detta skäl vara olämpligt. Antingen innebär det
nemligen helt enkelt, alt läraren, om han ingår på öfvergångsstaten, skall
lyda de för hans embetsutöfning meddelade föreskrifter, — i sådant fall
inskränker det till lärare, som ingått på öfvergångsstaten, hvad som i lika
grad åligger hvarje lärare, — eiler tillförbinder det den förstnämnde läraren
att, äfven mot sin öfvertygelse, antaga den så kallade nya lärometoden.
Att Utskottet velat hafva detta vilkor uppfattadt i sist framställda
mening, blef, under diskussionen derom, tydligen ådagalagdt; och
det är i synnerhet med afseende derpå, som jag finner mig nödsakad att
emot detta vilkor anmäla min reservation, samt fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på det högst betänkliga i en åtgärd, som åsyftar att inleda
svagt lönade tjenstemän i den för deras menuiskovärde förnedrande frestelsen
att för penningar bortsälja sin öfvertygelse.
Kongl. Maj:t har i sin nådiga proposition ädelsinnadt erkännt den
grundsatsen, att ”nu varande lärare icke kunde mot sin egen vilja åläggas
att i något annat ämne lemna undervisning, eller klasslärare att i något
ämne handleda skolans högre afdelningar,” och jag vågar med fullkomligaste
tillförsigt hoppas, att Rikets Ständer icke skola genom något sitt
beslut motverka, att ju denna grundsats får blifva en sanning.
Utskottet bar tili samte/ige skolans lärjungar utsträckt befrielsen från
åliggandet att studera de klassiska språken. Denna utsträckning har synts
mig betänklig, med afseende på vissa lärjungars framtida iefnadsbana. Jag
tror, att, hvad latinet beträffar, icke vidsträcktare valfrihet bort medgifvas,
än som af herr Stats-rådet och Chefen Ur Ecklesiastik-departementet,
i det Kongl. Maj:ts nådiga proposition vidfogade Statsråds-protokollet,
och på der anförde skäl finnes vara medgifven.
Slutligen har Utskottet företagit sig att organisera sä kallade ephoraloch
lokal-styrelser för läroverken. Denna åtgärd har i flera afseenden
Stats-Utskottets Utlåtande, iVi-o 124.
19
synls mig betänklig. Utskottet har, isynnerhet derigenom, enligt mitt
förmenande, öfverskrida gränsorna af sin befogenhet, ocb råkat i strid
med 24 kap. 3 §. kyrkolagen, som åt Biskoparne öfverlåter uppsigten öfver
”Gymnasier och Scholor.” Ehuru jag icke har någon anledning att
betvifla, alt ju herrar Biskopar gerna skulle vilja dela besväret och ansvaret
af de mångfaldiga epboralbestyren med andre insigtsfulle män,
och ehuru jag icke heller är sinnad förneka, att en sådan delning, ändamålsenligt
uppgjord, skulle kunna blifva för läroverken gagnelig, måste
jag dock helt och hållet frånkänna Stats-utskottet rättigheten att derom
något besluta eller föreslå. Jag anser dessutom Utskottets förslag härutinnan
vara behäftadt med tvenne högst väsendtligt brister, den ena bestående
deruti, att det icke nog betryggar de påräkneligt sakkunnige ledamöternes
af dessa styrelser öfvervigt öfver de icke sakkunnige, den andra
deruti, att det, hvad den åt barnens föräldrar Jemnade valrätten beträffar,
icke allestädes torde vara, på ett mot sakens vigt svarande sätt,
verkställbar!. Jag måste ock på det högsta ogilla, att bland cphoralstyrelsens
åligganden äfven blifvit föreslaget det, alt besluta, hvilka läroböcker
böra vid skolan antagas, — ett åliggande, hvartill flertalet af denna
styrelses medlemmar icke torde vara fullt behörigt.”
af Riksdagsfullmäktigen Nils Strindlund från Vester-norrlands län:
”Emot Utskottets beslut att tillstyrka anslagets för elementar-läroverken
förökande med 90,000 r;dr, får jag mig reservera, under förklarande, att
skolungdomen, oaktadt den derigenom tillstyrkta betydliga utgift från statens
sida till skolstaten, ändock kommer att fortfarande utgifva den årliga
afgift, som förut utgått, ocb dessutom den nu tillökade afgiften af
20 r:df årligen, och således ingalunda genom det förökade anslagets beviljande
komrne att åtnjuta någon fördel.”
Doktor Björkman har jemväl reserverat sig emot den i Utskottets
utlåtande föreslagna årliga afgift, 20 r:dr, af skolungdomen, hvilken afgift
Herr Doktorn ansett böra, om icke försvinna, åtminstone nedsättas till
högst 10 r;dr årligen.
Vid 27:de punkten, angående löneanslag för gymnasii-bibliolhekarier:
af Biskop Hedren: ”Linköpings gymnasii-bibliolhek, grundlagdt och
förökad t genom 17:de och 18:de seklets samlande och forskande nit, utgöres
för närvarande af 25,000 volumer, deribland 1,000 valda mana
-
20
Stats- Ulskotlels Utlåtande, AT;o 124.
skripter och bref af in- och utländske män, dessutom öfver 100 permbref
från 14:de och 15:de seklet, samt en icke obetydlig mynt- och medaljsa
rulin g. Denna dyrbara kollektion, näst efter det Kongl. Bibliotheket i
Stockholm och de båda universiteternas i Upsala och Lund, den största
och värderikaste i fäderneslandet, är en frukt af enskilde lärdoms-idkares
mödor och uppoffringar. Men just af detta skäl synes staten böra draga
försorg derom, att en så dyrbar skattkammare måtte blifva för all framtid
tryggad till sin vård och brukbarhet, hvarigenom en skyldig gärd af
aktning och tacksamhet för ädle stiftares verksamma nit bevisas. Att lärdomens
förråd, med urskiljning samlade och ordnade, äro af stor nytta för
vetenskapen och forskningen i ett land, är obestridligt; och Riksens Ständer
hafva alltid omhuldat dessa inrättningars noggranna eftersyn, hvaraf
Högh Utskottet äfven nyligen bevisat prof. Linköpings bibliothek har
nästan alla år blifvit hedradt med besök af frejdade ut- och inländske
män, och sednast sistlidne sommar af fäderneslandets nu lefvande berömdaste
historiker, som der tillbragte nära trenne veckor för att samla upplysningar
för sina historiska arbeten. Så uppmuntrande sådant må anses
för stiftelsen och hedrande för dess stiftare, så förödmjukande måste det
ock vara för dem, som hafva pligten att efterse och vårda den, om nödiga
medel och utvägar saknas dertill. Huru en tillbörlig vård skall beredas
för detta bibliothek genom en löne-inkomst, som dertill är anslagen
af 258 r:dr, lemnar jag åt hvar och en atL rättvisligen bedomina. Skulle
den svagt lönte tjensteman iren söka någon biförtjenst, så håfve vi här
nyligen hört sådant vara strängt, ja vid vite af förnufts-löshet, förbudet,
utan måste han, som föreskriften lyder, arbeta i sin tjenst hela dagen,
från morgon till qväll. Jag vill icke ogilla denna fordran, i synnerhet
vid ett sådant verk, som Linköpings bibliothek, der den i sanning vore
på sitt ställe. Men är ock meningen, att härtill fordras endast 258 rrdrs
lön, på en dyr ort och i ett kall, som ger als ingen extra inkomst? —
Förmodligon svaras härtill nej. Någon annan förklaringsgrund till det
begärda anslagets förvägran lär då ej finnas, än att tjensten anses kunna
indragas och det i långliga tider berömda bibliotheket stå okändt och obrukadt
i ett beständigt tilivexande damm. Detta ändamål skall ock säkerligen
oförtöfvadt vinnas, om ej staten med sin omsorg mellanträder, tv
ingen skicklig man lärer söka en tjenst af sådan beskaffenhet. Stiftelsen,
fastän enskildes verk, är icke mera enskild. Den är det allmännas och
den
Stats-Utskottets Utlåtande, IS’:9 124.
19
den utgör det allmännas både heder och gagn. Ett anslag af 266 r:dr
32 sk. till denna inrättnings framtida vård är väl ett högst måttligt offer
till bibehållande af en så nyttig forntidens inrättning. Denna summa,
fem- och sexdubblad, har blilvit beviljad till slöjd-skolor, trädgårdsföreningar
m. fl., och detta med allt skäl. Men en skola för gamla tiders minnen,
en lustgård af litteraturens vackraste och dyrbaraste frukter borde
väl ock anses förtjent af det ringa understöd, som begäres. Jag hemställer
vördsammast, att Riksens Ständer måtte bevilja det af Kongl. Maj:t
begärda anslaget af 266 r:dr 32 sk.”
Sill. till It. St. Urat. 184 T & 1848. 4 Sami. 1 Afd. SS Iläft.
I
t
I
8T0CKH0LM, TRYCKT HOS MARCUS <k COMP, 1848.
Hör till Stats-Vtsk. Het. 18/j8, V:<> rz/f.
Åttonde Muff udlHclii.
Riks-staten för
1845 och följande
åren upptager:
Stats-utskottet
föreslår:
Förhöjning.
Minskning.
Ecklesiastik-Departementet.
Departements-Chefen
7,000
14,824
7,17(5
12,298
207,373
7,000
14,824
7,176
12,298
207,352
Departementets Expedition
32
32
16
32
32
16
32
Riks Arkivet . .*
Kongl. Biblioteket
Klereci-Staten
Dito: Biskopens påGottland lön 1,500: 2,000: 500.
— PastorsiFahlunanslagaf 1^
skpd koppar  195: 195:
— dito i Forssmark d:o af 2
skpd Hammarskattsjern 28: 28:
6
26
16
1,500
6,200
2,223
6,200
140,187
620
155,005
723
Lappmarks Ecklesiostik-verket, reservations- och
24
21
Dito, beloppet af dem anslagne mantalspenningar,
förslags-anslag
Elementar-lärn verken
Penningar: Reservations-anslag
Emeriti-löner .
Indelningar och spanmål in natura . .
620
90,298
61,706
12,480
122,710
10,927
4,400
56,508
16,587
2,272
43
4
1
4
6
—
12,480
20
32
8
122,710
10,927
5,033
56,942
17,187
20
3°
8
16
22
633
431
600
16
8
Sundhets—kollegium med Medicinalstalen ....
Carolinska Mediko-kirurgiska Institutet ....
14
2,272
1.500
7,770
1,200
9.000
500
1.500
2,640
5,986
16,333
3.000
7.500
1,670
16,000
16,283
1,500
7,770
1,200
9,000
500
1.500
640
4,653
16,333
1,700
7.500
1,670
16,000
6,283
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande,
2,000
1,333
Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien .
Akademien för de fria Konsterna (deraf 2,000 R:dr
16
—
16
16
—
16
—
—
—
—
Musikaliska Akademien
—
—
1,300
Kongl. Museum
Institutet för blinda och döfstumma
Fattigvården i Stockholm 3,091: 8.
— i Landsorterna 3,189: —->
i allmänhet, för-  , slags-anslag 10,000: —
32
8
32
8
10,000
5,500
54,832
20,560
666
11,643
156,396
10,400
10,298
6,000
5,500
54,832
20,560
666
11,613
156,396
10,400
13,297
10,000
34
R
34
«
32
32
Kyrkors underhåll
Rese-stipendier samt Läroböckers och lärda verks
utgifvandc
Skrifmateralier och expenser samt ved och ljus m. m.,
g
8
32
o
2,998
a. tinn
18
Summa b:ko r:dr
1,038,2001 —
11,142,1401 —
1-
116,446
16
—
12,506
16
’
12 506
16
12,506
16
103,910
Ofvanstående af Stats-utskottet föreslagne 1,139,540
r:dr bestå i:
Penningar
lndelda räntor, enl. beräkningen i 1845 års Riksstat
Tionde spanmål dito dito dito ....
Oindeld Spanmål, 3,891^ t:r å 6 r:dr
475,766
152,798
490,227
23,349
—
—
1,142,110
Bilaga till Stats-Utskoltets Utlåtande, A’: o 124.
Öfvergångs-slat för de under Elemenlar-Läroverkens anslag å Riksstaten
upptagne Undervisnings-anstalter, vid hvilka Löneförhöjning af Statsutskottet
blifvit föreslagen.
Hitintills utgående
Jon.
Löntillökningar.
Summa.
11: dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
U:dr
sk.
r.
Stockholms Gymnasium.
1 Lärare
1,633
16
—
—
—
1,633
L6
—
1 Dito
1,466
32
—
—
—
1,466
32
—
1 Dito
1,286
32
—
—
—
1,286
32
—
1 Dito
1,283
16
—
—
—
1,283
16
—
1 Dito
1,143
16
—
—
—
1,143
16
—
1 Dito . . . .
950
—
—
—
—
950
—
—
Läraren i Naturhistorien. ....
Kantor
100
140
—
100
140
—
Rektors-arfvode
__
—
300
—
—
300
—•
—
= S,003: 16. — 300: — 8,303: 16.
Clara högre Lärdomsskola.
1 Lärare
930
—■
270
—
—•
1,200
—
—
1 Dito
275
—
725
—
—
1,000
—
—
1 Dito
561
32
—
238
16
—■
800
—
—
1 Dito
580
—
—
20
— >
—•
600
—
<—
Kantor
205
—
—
—
—
205
—
—
= 2,551: 32. 1,253: 16. 3,805.
Maria högre Lärdomsskola.
1 Lärare
900
—
—•
300
—
—
1,200
—
—
1 Dito
000
—
—
445
—
—
1,000
—
—
1 Dito
483
16
—
316
32
—
800
—
—
1 Dito
396
32
—
203
16
—
600
—
—
Kantor
278
45
8
—
—
278
45
8
= 2,613: 45. 8. 1,265. — 3,878: 45. 8.
Transport
lith. till R. St. Pro t. 1847 & 1848.
13,168115| 81 2,818116
4 Sami. 1 Afd. 34 Haft.
-1
15,987
13
1
8
Transport:
Jacobs högre Apologistskola.
1 Lärare
1 Dito
1 Dito
Kantor
= 2,358:40. 4. 67: 33. 2. 2,426:25. 6.
Catharina högre Apologistskola.
1 Lärare
1 Dito
1 Dito
Kantor
= 1,873: 32. 331: 32. 2,205: 16.
Nicolai lägre Apologistskola.
1 Lärare
1 Dito
Kantor
= 1,606: 32. 48: 16. 1,655.
Adolf Fredriks läijre Apologistskola.
1 Lärare
1 Dito
Kantor f
= 1,210: 32. 354: 8. 1,564: 40.
Hedvig Eleonoras lägre Apologistskola.
1 Lärare
1 Dito
Kantor
= 955: 570: 1,525:
Transport:
Hittills utgående
lön.
Löntillökning.
tSumma.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
13,168
45
8
2,818
16
—
15,9S7
13
8
1,028
3
6
1,028
3
6
592
39
5
7
8
7
600
539
23
5
60
24
7
600
198
22
198
22
749
16
50
32
800
507
—
93
600
412
.—.
188
600
205
16
205
16
916
32
916
32
551
32
48
16
600
138
16
1
138
16
629
32
180
16
800
416
8
183
40
—
600
164
40
125
40
560
140
800
270
—
330
—
. .
600
125
~
'
—
—
215
21,173138|—| 4,1901 9| 2| 25,363|47| 2
Hittills utgående
lön.
Löntillökning
Summa.
lt:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
U:dr
sk.
r.
Transport:
21,173
38
—
4,190
9
2
25,363
47
2
Ulrika Eleonoras lägre Apologistskola
1 Lärare
743
16
56
32
800
1 Lito
446
32
^ 153
16
—
600
Kantor
215
32
—
215
32
= 1,405: 32. 210: 1,615: 32.
Nya Elcmentar-Skolan.
1 Lärare
1,000
200
1,200
1 Lito •
1,000
200
1,200
1 Lito
1,000
1,000
1 Lito
1,000
1,000
1 Lito
1,000
1,000
1 Lito
700
100
800
1 Lito
450
150
--
600
Lärare i Gymnastik . . .
250
-
250
— i Sång
200
200
— i Teckning ....
200
200
Rektors-arfvode
300
300
Lito hushyra
200
200
= 7,100:— 850:  7,950:
S:r 29,679: 22. 5,250: 9. 2. 34,929: 31. 2.
Upsala Stift.
Upsala Cathedral-Shola.
1 Lärare
1,450
50
—
1,500
1 Lito
960
240
—
1,200
1 Lito
900
300
—
1,200
1 Lito
900
100
—
1,000
1 Lito
840
160
—
1,000
1 Lito
840
160
—
1,000
1 Lito
480
30
2
319
17
10
800
i Lito
363
17
5
436
30
7
SOO
1 Lito
303
31
5
296
16
7
600
—
—
Transport:
36,717
5
—
7,312|26| 21 44,0291311 2
Hittills utgående
lön.
Lönlillökning
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
36,717
5
—
7,312
26
2
44,029
31
2
1 Dito
240
—
360
—
' 600
- -
—
1 Dito
.
300
47
8
299
—
4.
600
—
—■
Läraren i Naturvetenskap.
.—
—
—
150
—
—
150
—
—
Musikläraren
155
14
10
—
—
155
11
10
Gymnastikläraren
150
—
—
—
150
—
—
Rektors-arfvode
—
—
300
—-
—
300
—
—■
= 7,893: 45. 6. 3,171: 17. 4. 11,055:14. 10.
Gefle Gymnasium.
1 Lärare
1,487
31
4
12
13
8
1,500
—
—
1 Dito
960
—
—
240
—
—
1,200
—
—
1 Dito
900
—
100
—
—
1,000
—
—
1 Dito
900
—
—
400
—
1,000
—
—
1 Dito
810
—
—.
—
840
—
—
1 Dito
840
—
—
—
—
840
—
—
1 Dito
' 360
—
240
—
—
600
—
—
1 Dito
300
—
—
300
—
—
600
—
—
1 Dito
150
—
—
—
150
—
—
Musikläraren
75
—
—
—
—
75
—
—
Gymnastikläraren . .
200
—
—
—
—
200
—
—
= 7,012: 34. 4. 992: 13. 8. 8,005:
Gefle höyre Lärdomsskola.
1 Lärare
807
9
7
392
38
5
1,200
—
—
1 Dito .
485
21
7
514
26
0
1,000
—
—
1 Dito
365
13
8
431
34
4
SOO
—.
—
1 Dito
303
10
—.
296
38
—
600
—.
—
1 Dito
243
12
5
356
35
7
600
—
—
Kantor
303
18
11
—
—
303
18
11
Gymnastikläraren
136
25
11
—
—
136
25
11
= 2,611: 16. 1. 1,995: 28. 9. 4,639: 44. 10.
Hudiksvalls Skola.
Rektor
800
—
—.
200
—
—
1,000
—
—
1 Lärare
365
—
2
434
47
10
800
—
—
Transport:
48,3851221 1
12,044120
9| 60,429
42
10
Dito
Hittills utgående
lön.
Löntillökning.
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
48,385
22
1
12,044
20
9
60,429
42
10
1 Lärare
302
31
10
497
16
2
800
—
1 Dito
241
31
6
358
16
6
600
1 Dito
300
—
300
—
—
600
Kantor
89
32
3
.—.
—
89
32
3
=• 2,098: 47. 9. 1,790: 32: 6. 3,889: 32. 3.
S:r 19,039: 47. 8. 7,949: 44: 3. 27,589: 13. II.
Önköpings stift.
Linköpings Gymnasium.
1 Lärare
1,964
42
8
.
—
1,964
42
8
1 Dito
1,888
3
9
—
—
1,888
3
9
1 Dito
2,208
12
8
.
—
—
2,208
12
8
1 Dito
917
7
82
41
—
1,000
1 Dito
897
28
—
—
897
28
1 Dito
S94
43
2
—
—
894
43
2
1 Dito
532
14
67
34
—
600
Bibliothekarien
261
18
—
261
18
Biblioth.- Amanuensen . .
90
90
Språkläraren
300
300
600
Läraren i Naturvetenskap .
150
—
—
150
Director Musices
171
30
8
—
171
30
8
Gymnastik-läraren
180
—
180
Läraren i teckning .....
150
—
.—.
150
= 10,606:7.11. 450: 27. 11,056: 34. 11
Linköpings högre Lärdomsskola.
1 Lärare
1,195
41
4
7
1,200
1 Dito
551
8
448
10
—
1,000
1 Dito
453
—
347
—
SOO
L Dito
403
—
397
—
—
800
.
1 Dito
312
30
287
18
.—
600
1 Dito
381
42
218
6
—
600
1 Dito
302
39
297
9
—
600
1 Dito . . . •
260
—
340
—
—
600
Kantor
91
33
—
—
91
33
= 3,952: 1. — 2,339: .32. 6,291: 33. —
Transport:
Bilt. lill II. St. Brot. 1847 & 1848
63,877130
4 Sami. 1
7| 15,990|16| 5
Afd. 33 Haft.
79,867147
'2
Hittills utg
lön.
ående
Löntillökning.
Summa.
lt:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
63,877
30
7
15,990
16
5
79,867
47
—
Norrköpings Skola.
1 Rektor
713
24
2
286
23
10
1,000
—
—
1 Lärare
362
20
—
437
28
—
800
—
—
1 Dito . . . .
211
34
10
558
13
2
800
—
—
1 Dito
300
—
—
300
—
—
600
—
—
1 Dito
240
37
9
359
10
3
600
—
—
Kantor
90
—
—
—
—
90
—
—
1,948: 20. 9. 1,941: 27. 3. 3,890:
Söderköpings Skola.
Rektor
480
18
1
319
29
11
800
—
1 Lärare
300
300
—
—
600
—
—
Kantor
61
6
—
—
61
6
—
= 811: 24. 1. G19: 29. 11. 1,461: 6.
Wadstnna Skola.
Rektor
990
46
10
,
.
990
46
10
1 Lärare
367
2
232
46
600
—
—
1 Dito
318
26
281
22
600
—
—
Kantor
61
6
—.—
61
6
—
1,737: 32. 10. 514: 20. 2,252: 4. 10.
Wimmerby Skola.
Rektor
602
8
197
40
800
.
1 Lärare
346
32
253
16
_
600
1 Dito i . . .
= 4,222: 8. 777: 40. 2,000:
273
16
326
32
600
—
—
Eksjö Skola.
Rektor
546
32
9
253
15
3
800
—
i Lärare
300
1
—.
299
47
—
600
—
—
= 810: 33. 9. 553: 14. 3. 1,400:
Transport:
70,4741 6
-
20,3971 S
101 90,8711 9110
Transport:
Weslerviks Skota.
Rektor
1 Lärare
. .
1 Dito
1 Dito
Kantor
Gymnastikläraren
= 1,604: 17. 2. 1,375: 30. 10. 2,980:
S:r 22,759: 1. 6. 8,572:29.3. 31,331:30. 9.
Skara Stift.
Skara Gymnasium.
1 Lärare
1 Dito
1 Dito
1 Dito
1 Dito
1 Dito
i Dito
.
Bibliothekarien
Läraren i Naturvetenskap .
Dito i lefvande språk . .
Gymnastikläraren
Director Musices
7,520: 3. 1. 659: 2. 11. 8,179: 6.
Skara högre Lärdomsskola.
1 Lärare
1 Dito
1 Dito
1 Dito
1 Dito
Transport:
Hittills utgående
lön.
Löntillökning.
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
70,474
6
—
20,397
3
10
90,871
9
10
534
6
465
42
1,000
300
45
—
299
3
__
600
—
319
18
8
250
29
4
600
—
239
43
6
360
4
6
600
—
60
—.
60
—
120
120
1,456
11
43
37
1,500
1,164
34
1
35
13
11
1,200
—
1,019
27
—
—
1,019
27
—
960
—
40
—
1,000
—
—
919
27
—
—
919
27
—
810
—
—
—
840
—
—
360
—
—
240
—
600
—
—
60
—
—.
.—
. 60
—
—
150
—
—
—
150
—
—
300
.—
—
300
—
600
—
—
150
—
—.
—
150
—
110
~
140
775
24
424
21
1,200
480
_
520
—
—.
1,000
—
—
360
—
440
—
—
800
—
—
300
—
500
—•
—
800
—
—
300
—
—
300
—
—
600
—•
—
81,8141 2| 3| 24,6161131 7| 106,430115110
Hittills utgående
lön.
Löntiilökning.
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
81,814
2
3
24,616
13
7
106,430
15
10
i Lärare
240
360
600
1 Dito
300
300
.
600
1 Dito
240
360
600
Kantor'
90
* —
90
„
= 3,085: 24. 3,204: 24 . 6,290:
Wenersborgs Skola.
Rektor
614
386
1,000
t Lärare
360
440
.
800
1 Dito
300
300
600
1 Dito
210
.
360
600
Läraren i Gymnastik . . .
120
120
— i Teckning ....
120
120
Kantor
60
60
= 1,514: 1,486: 3,000:
Mariestads Skola.
Rektor
546
20
253
28
800
1 Lärare
308
292
600
1 Dito
248
352
600
Kantor
60
__
60
= 1,162: 20. — 897: 28. — 2,060: —
Alingsas Skola.
Rektor
493
16
306
32
800
1 Lärare .. . .
300
300
600
1 Dito
240
360
600
Kantor
60
,
60
= 1,093: 16. — 966: 32. — 2,060:
Borås Skola.
Rektor
323
5
4
476
42
8
800
1 Lärare
190
10
8
409
37
4
600
= 513: 16. — 886: 32. — 1,400:
S:r 15,188: 31. 1. 8,100: 22.11. 23,289 6.
Transport:
87.267| 61 3
29,8731 9| 7
117,140) 15
10
Hittills utgående
lön.
Löntillökning.
Summa.
1 R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
87,267
6
3
29,873
9
7
117,140
15
10
Strengnäs Stift.
Strengnäs Gymnasium.
1 Lärare
1,801
32
3
1,801
32
3
1 Dito
1,176
13
9
23
34
3
1,200
1 Dito
900
—
100
1,000
1 Dito
900
—
100
1,000
1 Dito
840
—
,
. -
840
1 Dito
840
—
840
1 Dito (Naturvetenskaps).
591
23
8
25
600
1 Dito
360
—
240
600
Läraren i moderna språk .
300
_
300
600
Direktor Musices
200
4
6
200
4
6
Läraren i Teckning ....
120
_
120
Gymnastikläraren .....
150
—
•
150
=8,179: 25. 6. 772: 11. 3. 8,951: 36. 9.
Strengnäs högre Lärdomsskola.
Rektor
738
17
5
461
30
7
1,200
_
1 Lärare
454
9
7
545
38
5
1.000
1 Dito
360
21
2
439
26
10
800
1 Dito
300
19
1
299
28
11
600
.
1 Dito
239
43
2
360
4
10
600
,
1 Dito
300
—
300
600
Kantor
90
—.
,
90
= 2,483: 14 . 5 . 2,400: 33. 7 . 4,890:
Nyköpings högre Lärdomsskola.
Rektor
752
14
5
447
33
7
1,200
1 Lärare
364
9
7
635
38
5
1,000
1 Dito
360
—
—
440
800
t Dito
310
—
—
290
600
1 Dito
240
—
—
360
600
1 Dito
300
3
5
299
44
7
600
—
—
Transport:
llih. till II. St. Prat. 1847 & 1848.
100,2561251 7
4 Sami. 1 Afd.
| 35,525127 (—
35 Häft.
| 135,782| 41 7
3
Hittills utgående _ .. ...... . „
lön Lontillokmng. Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
100,256
25
7
27
—
135,782
4
7
Kantor
90
—
—
—
—
90
—
Gymnastikläraren
= 2,566: 27. 5. 2,473: 20. 7 . 5,040:
150
—
150
Örebro Skola.
1 Lärare
800
1
5
699
46
7
1,500
.
1 Dito
600
—■
600
—
—
1,200
—
1 Dito
473
32
8
526
15
4
1,000
—
1 Dito
359
3
—
440
45
—
800
—
1 Dito
299
3
—
500
45
—
800
—
1 Dito
239
12
—
560
36
—
800
—
1 Dito
297
18
—
302
30
—
600
—
1 Dito
239
L2
—
360
36
—
600
—
1 Dito
300
—.
—
300
—
600
—
Musikläraren
149
39
—
—
149
39
Gymnastikläraren ....
150
—
—
—
150
—
Läraren i Teckning ....
= 4,027: 25. 1. 4,292: 13. 11. 8,319: 39.
120
120
—
Eskilstuna Skola.
Rektor
565
—
—.
235
__
_
SOO
1 Lärare
300
—
—
300
600
Kantor
= 925;  535;
1,460: — —
60
—
60
—•
—
Askersunds Skola.
Rektor
431
19
368
29
SOO
1 Lärare
255
22
0
341
25
7
600
Kantor
= 736:41. 5. 713: 6. 7. 1,450:
S:r 18,918:37. 10.11,192: 37. 11.30,111: 27.9.
50
50
Transport:
106,185|44| 1
41,065)471 6| 147,251|431 7
Transport:
Hitintills utgående
lön.
Löntillökning.
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
106,185
44
1
41,065
47
6
147,251
43
7
Westerås Stift.
Westerås Gymnasium.
1 Lärare
1,936
32
4
—
1,936
32
4
1 Dito
1,343
22
11
—
1,343
22
II
1 Dito
1,329
16
—
—
1,329
16
t Dito
1,045
6
—
—
1,045
6
1 Dito
887
20
7
—.—
—
8S7
20
7
1 Dito
881
46
3
—.—
—
881
46
3
1 Dito
381
32
—
215
16
—
600
Läraren i lefvande språk .
300
—
—
300
—
600
Dito i Naturvetenskap . .
150
—
—
—
150
Direktor Musices
206
34
4
—
206
3 t
4
Lärare i Gymnastik . . .
150
—
—
—
150
Gymnasii-Notarien ....
58
25
4
—
58
25
4
Rektors-arfvode
75
36
—
75
36
8,749: 31. 9. 515: IG. 9,264: 47. 9.
Westerås Lärdomsskola.
1 Lärare
870
2
329
47
10
1,200
1 Dito
478
42
11
521
0
i
1,000
—
1 Dito
372
4
3
427
43
9
800
—
i Dito
309
27
1
490
20
11
800
—
1 Dito
244
8
3
355
39
9
600
—
1 Dito
304
26
11
295
21
1
600
—
1 Dito
240
—
—
360
—
—
600
—
2,819: 13. 7. 2,780: 34. 5. 5,000:
Fahlu högre Lärdomsskola.
Rektor
766
30
433
18
K*»
OK)
O O
o o
1 Lärare
456
6
5
543 41
7
—
1 Dito'
356
39
—
443
9
—
800
—
—
119,334|20|:L0l 45,7821221 61 165,116|43| 4
1
Hittills utgående
lön.
Löntillökning
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
T.
Transport:
119,334
20
10
45,782
22
6
165,116
13
4
1 Lärare
296
39
—
503
9
800
1 Dito
237
45
—
302
3
600
1 Dito
293
30
.—
306
18
600
1 Dito
240
—
360
600
Kantor
147
44
3
—-—
147
44
3
= 2,795:41. 8. 2,952: 2. 7. 5,747: 44.3.
Sala Skola.
Rektor
527
30
6
272
17
6
800
1 Lärare
322
24
—
277
24
600
1 Dito
262
24
—
337
24
600
Kantor
60
—
60
= 1,172: 30 . 6. 887: 17 . 6 . 2,060:
r 15.537: 21. 6. 7,135: 22. 6. 22,672: 44. —
Wexiö Stift.
Wexiö Gymnasium.
1 Lärare
901
6
9
59S
41
3
1,500
1 Dito
1,010
22
5
189
25
7
1,200
1 Dito
896
—
104
1,000
1 Dito
883
42
—
116
6
1,000
1 Dito
838
6-
—
838
6
i Dito
815
45
—
815
45
4 Dito
360
—
—
240
600
Läraren i Lefvande språk .
300
—
—
300
600
— i Naturvetenskap .
150
—
—
150
— i Gymnastik....
150
—
—
150
— i Teckning ....
150
—
150
Direktor Musices
120
—
—
120
= 6,575:26.2. 1,548:24. 10 . 8,124:3.—
Transport
128,298)431 9| 49,749|46|10| 178,0J8|42| 7
Hittills utgående
lön.
Löntillökning.
Summa.
R:dr
sk.
r.
Il:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
1-28,298
43
9
49,749
46
10
178,048
42
7
Wexiö /lägre Lärdomsskola.
Rektor
853
16
—
346
32
—
1,200
1 Lärare
483
37
2
516
10
10
1,000
1 Dito
360
—
—
440
—
—
800
1 Dito
300
—
■—
500
—
—
800
1 Dito
300
—
—
300
—
—
600
1 Dito
243
—
—
357
—
—-
600
i Dito
300
—
—
300
—
—
600
'
i Dito
240
—
—
360
—
—
600
-—
Kantor .
93
40
—
—•
—
93
40
—
= 3,173: 45. 2. 3,119: 42. 10. 6,293. 40.
Jönköpings högre Lärdoms- och
Apologist-skola.
Rektor
843
6
—.
656
42
—
1,500
1 Dito
600
—
—
600
—
—
1,200
1 Lärare
480
9
—
519
39
1,000
1 Dito
363
8
—
436
40
—
800
1 Dito
301
32
—
498
16
—
800
—
1 Dito
300
—
—
500
—
—.
800
1 Dito
239
40
2
360
7
10
600
1 Dito
300
—
—
300
—
—
600
1 Dito
300
—
—
300
—
—
600
—
Läraren i Gymnastik . . .
— i Teckning ....
150
120
—■
150
120
—
Kantor
150
—
—
—
150
= 4,147: 47. 2. 4,172: — 10. 8,320:
S:r 13,897: 22. 6. 8,840: 20. 6. 22,737: 43. —
,
Lunds Stift.
Lunds Kathedral-Skola.
1 Lärare
1,140
—
360
1,500
t Dito
900
—
—
300
—
—
1,200
—
—
Transport:
137,660|40j
1|
57,7011421 6
195,362134
Bih. till K. St. Prot. 1847 & 1848. 4 Sami
1
Afd. 35 Häft.
4
Hittills utgående
lön.
Löntillökning
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:di*;sk.
j
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
137,680
40
1
57,701 j 42
6
195,362
31
?
1 Lärare
810
-
—
360 —
—
1,200
—
—
* i Dito
780
—
—
220
—
—
1,000
—
—
1 Dito
780
—
—
220
—
—
1.000
—
—
1 Dito
510
—
—
460
—
—
1,000
—
—
i Dito
300
—
—
500
—
—
800
—
—
1 Dito
300
—
—
300
—
—
600
—
—
1 Dito
300
—
—■
300
—
—
600
—
—
1 Dito
240
—
—
360 —
—
600
—
—
1 Dito
210
—.
—
360
—
—
600
—
—
Kantor
216
45
4
.
-
—
246
45
4
Gymnastik-läraren
Tecknings-läraren
= 7,116: 45. 4. 3,740:  10,856: 45. 4.
300
—
—
_
—
300
—
210
210
Malmö hägre Lärdomsskola.
Rektor .
1,784
5
9
—
—
1,784
5
9
1 Lärare
. . .
422
1
8
577
46
4
1,000
—
—
i Dito
307
33
4
492
14
8
800
—
—
1 Dito
259
15
—
510
33
—
800
—
—
1 Dito
216
14
11
383
33
1
600
—
—
1 Dito
252
32
—
347
16
—•
600
—
—
1 Dito
210
13
1
389
34
11
600
—
—
Kantor
114
32
8
—
114
32
8
Gymnastik-läraren ....
= 3,567: 4. 5. 2,881: 34. — 6,448: 38. 5.
150
150
Landskrona Skola.
Rektor
480
—
—
320
—
800
—
—
1 Lärare
300
—
—
300
—
—
600
—
—
1 Dito
240
—
—
360
—
600
-
—
Kantor
= 1.080:  980:  2,060:
60
“—
—
■
60
Transport:
147,3841411101
64,6431281 6|
212,028; 221
4
Hittills utgående
lön.
Löntillökning.
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
147,384
41
10
64,643
28
6
212,028
22
4
Helsingborgs Skola.
Rektor
489
2
3
310
45
9
800
—
—
1 Lärare
301
14
4
298
33
8
600
—
—
1 Dito
267
14
8
332
33
4
600
--
—
Kantor
= 1,117: 38. 11. 942: 16. 9. 2,060: 7 . 8.
60
7
8
'
60
7
8
Ystads Skola.
Rektor
648
12
—
151
36
—
800
—
i Lärare
350
2
—
249
46
—
600
—
1 Dito
286
2
■—
313
46
—
600
—
Kantor
= 1,346:4.— 715:32. — 2,061:36.—
Christianstads Skola.
61
36
61
36
Rektor
600
—
600
—
_—
1,200
—
1 Lärare
300
—
700
—
—
1,000
—
i Dito
300
—
500
—
—
800
—
1 Dito
240
_
560
—
—
SOO
—
i Dito
400
—
200
—
—.
600
—
1 Dito
400
200
—
600
—
Kantor
= 2,330 — — 2,760: — — 5,090:
90
90
Carlskrona Skola.
Rektor
666
38
333
10
1,000
V
1 Lärare
300
—
—
500
—
—
800
—
1 Dito
240
3
—
359
45
—
600
—
t Dito . . . ■
300
—
—
300
—
—
600
—
Kantor
= 1,566:38. — 1,493: 7. — 3,059:45.—
59
45
—
—
59
45
—
Hittills utgående
lön.
Löntillökning.
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
153,745
26
9
70,554
36
3
224,300
15
—
Carlshamns Skola.
Rektor
524
47
9
275
3
800
_
1 Lärare
290
38
—
309
10
600
i Dito*
244
39
355
9
600
Kantor
69
45
—.
—.—
—
69
45
= 1,130: 25 . 9. 939: 19. 3. 2,069:45.—
/
Sölvesborgs Skola.
Rektor
360
_
360
_
1 Lärare
240
240
Kantor
60
—
60
= 660: — — — — 660:
S:r 19,915: 12. 5. 14,452: 13.-34,367: 25. 5.
Götheborgs Stift.
Götheborgs Gymnasium.
1 Lärare
1,665
28
2
1,665
28
2
1 Dito
1,087
27
112
21
1,200
1 Dito
1,073
45
5
1,073
45
5
1 Dito
1,315
9
1,315
9
1 Dito
1,048
25
——
1,048
25
1 Dito
1,004
21
1,004
21
1 Dito
417
27
182
21
600
Bildiothekarien
100
—
100
210
Läraren i naturvetenskap .
210
—
— i lefvande språk .
300
—
300
600
= 8,222: 38. 7. 591: 42. — 8,817: 32. 7.
Götheborgs högre Lärdomsskola.
Rektor
1,043
45
156
3
1,200
1 Lärare
555
41
444
7
1,000
i Dito
468
34
—
331
14
—
800
—
—
Transport:
165,827119
1
73,020)25
e
238,847144
7
Hittills utgående
lön.
Löntillökning.
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
165,827
19
1
73,020
25
6
238,847
t
7
1 Dito
411
23
—
38e
25
800
—
—
i Dito
357
—
443
—
800
—
1 Dito
= 3,128:14. 4. 2,071:33. 8. 5,200:
291
15
4
30ä
32
8
610
—
—
Götheborgs högre Apologistskola.
Rektor
800
—
200
—
1,000
1 Lärare
325
45
6
274
2
6
600
—.
1 Dito
268
33
—
331
15
600
—
Kantor
107
22
—
—
107
22
—,
Ritmästaren
120
—
—
120
—
—
Gymnastikläraren
= 1,772: 4. 6. 805: 17. 6 . 2,577: 22. —
150
‘ *
150
—
■
Uddevalla Skola.
Rektor
516
23
—
283
25
800
1 Lärare
309
24
—
290
24
600
—
—
1. Dito
258
33
—
341
15
600
—
—
Kantor
=* 1,156:5.— 915: 16. — 2,071: 21.—
71
21
71
21
—
Warbergs Skola.
Rektor
517
33
7
282
14
5
800
1 Lärare
= 819: 13. 10 . 580: 34 . 2. 1,400:
301
28
3
298
19
9
600
—*
Halmstads Skola.
Rektor
563
39
5
236
8
7
800
1 Lärare
315
29
1
284
18
11
600
1 Dito
274
24
—
325
24
600
_.
Kantor
= 1,224: 20. 6. 846: 3 . 6 . 2,070: 24. —
70
24
70
24
■—
Transport:
Bih. lill Ii. St. Prot. 1847 & 1848.
174,859| 5| 3
4 Sami. 1 Afd.
74,3081101 41 249,167115
35 Haft. 5
7
Transport:
Strömstads Skola.
Rektor
1 Lärare
*= 711: 32. — 688: 16.— 1,400:
Marstrands Skola.
1 Lärare
1 Dito ,
Kantor
= 660: 32. — — — 660: 32 —
S:r 17,695: 16. 9. 6,502: 18. 10. 24,197: 35: 7.
Calmar Stift.
Calmar Gymnasium.
1 Lärare
1 Dito
1 Dito
1 Dito
1 Dito
1 Dito
1 Dito
Läraren i Lefvande språk .
— i Naturvetenskap .
— i Gymnastik . . .
Director Musices
=c 6,719:33.7. 1,280:14.5. 8,000:
Calmar högre Lärdomsskola.
Rektor
1 Lärare
Transport:
Hittills utgående
lön.
Löntillökning.
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
174,859
5
3
74,308
10
4
249,167
15
7
461
32
338
16
800
250
350
600
436
436
208
—
—
—
208
—
—
16
32
16
32
—
1,080
420
1,500
1,080
—
—
120
—
—
1,200
—
-—
900
—
—
100
—
—
1,000
—
—
900
—
—
100
—
—
1,000
—
—
840
—
—
.
—
—
840
—
—
.840
—
—
—
—
840
—
—
359
33
7
240
14
5
600
—
—
300
—
—
300
—
—.
600
—
—
150
—.
—
—.
—
150
—
—
150
—
—
—
—
150
—•
—
120
,
'
“
120
820
380
1,200
480
—
—'
520
—
—
1,000
—
—
181,251| 6;10| 80,176140( 91 26i,427|47| ^
Transport
1 Lärare
. ,
1 Dito
1 Dito
1 Dito
1 Dito
Kantor
= 2,830: 45. — 2,860: — — 5,690: 45. —
S:r 9,550: 30. 7. 4,140: 14. 5. 13,690: 45. —
Carlstads Stift.
Carlstads Gymnasium.
1 Lärare_
1 Dito .
1 Dito .
1 Dito .
1 Dito .
1 Dito .
1 Dito .
Läraren i Naturvetenskap
— i Lefvande språk
— i Gymnastik . . .
Direktor Musices ....
8,240: 32 . 4 . 839: 6 . 4 . 9,079: 38.
Carlstads högre Lärdomsskola.
Rektor
1 Lärare
1 Dito
i Dito
1 Dito
1 Dito
1 Dito .
Kantor
4,102: 45. 11. 1,590: 37. 2. 5,693: 35. 1.
Transport
Hittills utgående
lön.
Löntillökning.
Summa.
R:dr
181,251
360
300
240
300
240
90
2,099
1,747
858
858
801
812
344
150
300
150
120
908
615
619
540
349
528
447
93
45
10
R:dr
80,176
440
500
360
300
360
141
141
255
300
291
384
180
259
250
71
152
39
R:dr
261,427
800
800
600
600
600
90
2,099
1,747
1,000
1,000
801
812
600
150
600
150
120
1,200
1,000
800
800
600
600
600
93
195,125|34| II 84,5661361 31 279,692|22| 4
Transport:
Åmåls Skola.
Rektor , • •
1 Lärare
1 Dito - • • • •
Kantor
= 1.195 : 30. — 864: 18. —2,060:
Philipsstads Skola.
Rektor
1 Lärare
1 Dito
Kantor
= 1.184: 23. — 875: 25. — 2,060:
S:r 14.723: 35. 3. 4,169: 38. 6. 18,893: 25: 9.
Hernösands Stift.
Hernösands Gymnasium.
i Lärare
i Dito
1 Dito .
1 Dito
i Dito
1 Dito
1 Dito
1 Dito  • .
Läraren i Naturvetenskap .
— i Lefvande språk .
— i Gymnastik . . .
Direktor Musices . . . . .
9,130: 45. — 617: 12. — 9,748: 9. -
Transport:
1
Hittills utgående j
lön.
1
1
Löutillökning
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
195,125
34
1
84,566
36
3
279,692
22
4
595
30
204
18
800
300
—
—
300
—
—
600
—
—
24.0
—
360
—
—
600
—
—
60
60
584
23
215
25
800
300
—
300
—
—
600
—
—
240
—
360
—
—
600
—
—
60
60
1,402
6
97
42
1,500
1,312
9
.—
—■
—
1,312
9
—
1,093
24
—
—
—
1,093
24
—
1.093
24
—.
—
—
1,093
24
—
1.093
24
—
—
—
1,093
24
—
1,093
24
—.
—
—•
1,093
24
—
840
—.
—
—
—
840
—
—
380
30
—
219
•18
—
600
—
—
150
—
—
—
—
150
—
—
300
—
—
300
—
—
600
—
—
150
—
—
—
—■
150
—
—
222
—
—
—
222
206,636I36| 1| 86,9231431 3| 293,560 [31| 4
t
Hittills utgående
lön.
Löntillökning.
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
206,636
36
1
86,923
43
3
293,560
31
4
Hernösands Skola.
Rektor
1,150
8
—
49
40
—
1,200
—
1 Lärare
555
—
—.
445
—
—
1,000
—
—
1 Dito
377
24
—
422
24
—
800
—
—
1 Dito
317
24
—
482
24
—
800
—
—
1 Dito
254
18
—
345
30
—
600
—
—
i Lito
332
16
5
267
31
7
600
—
—
1 Dito
21. 5. 2,358:26.7 . 5,600:
254
27
345
21
600
Frösö Skola.
Rektor
926
274
—
—
1,200
—
—
1 Lärare
411
15
1
588
32
11
1,000
—
—
1 Dito
344
43
7
455
4
5
800
—
—
1 Dito
27 fe
33
1
521
14
11
800
—
—-
1 Dito
240
—
—
360
—
—
600
—
—
1 Dito . . . '
240
—
—
360
—
—
600
—
—
Kantor
84
47
—
■
—
—
81
47
■—
Gymnastiklärare . . • . .
—
—•
150
—
—
150
—
—
42. 9. 2,709: 4. 3. 5,234: 47. —
Piteå Skola.
Rektor
736
32
—
263
16
—
1,000
—
—
1 Lärare
379
33
—
420
15
—
800
—
—
1 Dito
329
21
—
470
27
—
800
—
—
1 Dito
255
9
—
344
39
—
600
—
—
1 Dito
240
—
—
360
—
—
600
—
—
Kantor
80
12
—
—
—
80
12
—
11. — 1,859: 1. — 3,880: 12 —
Umeå Skola.
Rektor
776
41
6
223
6
6
1,000
—
—
1 Lärare
394
401 1
405
7
lil
800
— 1
—
Transport:
216.1971
-|10|
94,4781411 6
310,0751421 4l
till R. St. Fröt. 1847 & 1848. 4 Sami.
1 Afd. 35 Höft.
6
/
Hitintills utgående
lön.
Löntillökning.
Summa.
R:dr
Sli.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
216,197
10
94,478
11
6
310,075
42
4
1 Lärare
312
32
5
487
15
7
800
—
—
1 Dito
261
32
—
338
16
600
—
—
1 Dito
240
—
—
360
—
600
—
—
Kantor
== 2,081: 35. — 1,813: 46. — 3,895: 33. —
95
33
“
i —
*
—
95
33
Haparanda Skola.
Rektor
603
46
4
396
1
8
1,000
—
1 Lärare
330
9
10
469
38
2
soo
— •
1 Dito
268
20
7
331
27
5
600
—.
1 Dito
240
—
—
360
600
—
Kantor
= 1,509: 5. 6. 1,557: 19 . 3. 3,066: 24. 9.
66
24
9
—
66
24
9
Sundsvalls Skola.
Rektor
501
20
11
295
27
t
800
—
Lärare
300
—
—
300
600
—•
1 Dito
240
—
—.
360
600
—
Kantor
= 1,104: 20.11.955: 27. 1. 2,060:
60
—
““
—
60
Luleå Skola.
Rektor
503
35
296
13
800
—
1 Lärare
302
9
—
297
39
—
600
—
Kantor
= 847: 44. — 594. 4. — 1,442. — —
S:r 22,462: 33. 7. 12,464:44. 2.34,927: 29. 9.
Wisby Stift.
42
42
Wisby Gymnasium.
1 Lärare
960
—
540
—
1,500
—
1 Dito
998
—
—
202
—
—
1,200
—
—
Transport:! 221,926|24| 8| 99,513jS7j 5| 321,410j 4| 1
Hittills utgående
lön.
Löntillökning.
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Transport:
221,926
24
8
99,513
27
5
321,440
4
1
1 Lärare
927
16
—
72
32
—
1,000
—
—
1 Dito
840
—
—
—
—
840
—
—
t Dito
360
—
—■
240
—
—
600
—
Språkläraren
300
—
—
—
—
300
—
—
Läraren i Naturvetenskap .
150
—
—
—
—
—
150
—
—
—: i Gymnastik . . .
150
—
—
—
—
150
—
—
Musik-Direktören
= 4,801: 16. — 1,054: 32. — 5,859:
119
119
Wisby högre Lärdomsskola.
Rektor
720
—
480
—
—
1,200
—.
—
1 Lärare
480
—
520
—
—•
1,000
—
1 Dito
360
—
440
—
—
soo
—
—
1 Dito
300
—
500
—
—
800
—
—
1 Dito
240
—
360
—
—
600
—
—
1 Dito
300
—
300
—
—
600
—
—
1 Dito
240
—
360
—
—
600
—
—
1 Dito
240
—.
360
—
—
600
.—-
—
Kantor
= 2,958:  3,320:  6,278: — —
S:r 7,762: 16. —4,374: 32. — 12,137:
78
78
Summa:
227,730)40| 8
103,1461111 5
330,877
4
1
STOCKHOLM, TRYCKT HOS MARCUS & COMP., 1848.
Sl-als-Vi-sko/lets Utlåtande, No 125.
* '
1
N:o 125.
Ank. till Exp.-UUk. den 13 April, kl 1 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statcns
Nionde Uufvud-titel.
(U. A.)
Af nionde hufvudlitelns tvenne afdelningar fastställdes den ena eller
pensions-staterna vid sistlidne riksdag till ett sammanräknadt belopp af
i5o,5()9 r:dr 3a sk., deruti inhegripne indelda räntor, upptagna efter markegång
på förslag till a4>,092 r:(*r 32 sk. och indeld spanmål till ett värde
af 5,3o7 r:dr. Den andra .afdelningen eller allmänna indragnings-staten
beräknades vid sednaste statsreglering förslagsvis till 3^3,860 r:dr 16 sk.
Utskottet får till en början, i öfverensstämmelse med hvad uti dess
afgifne förslag till reglering af utgifterna under riksstatens första, andra, fjerde,
femte, sjette, sjunde och åttonde hufvudtitlar i likartade fall egt rum,
hemställa,
alt de under nionde hufvudtiteln förekommande indelningar ej
må till upptagande i riksstaten definitivt fastställas förr, än Rikets
Ständer pröfvat och slutligen afgjort den allmänna frågan
om indelningarnes indragning till statsverket emot godtgörelse af
kontanta anslag.
Pensions-staterna.
i:o Under åberopande af Dess till Rikets Ständer aflåtne serskilda nådiga
proposition, angående upphörande utaf de löneinnehållningar, hvilka under
namn af vakans- och liggetids- samt nådårs-besparingar för närvarande
ega rum vid tillträdandet af militära och civila tjensler, har Kongl. Maj:t,
såsom ersättning för de inkomster, vederbörande pensionskassor af dessa löneinnehållningar
åtnjutit, till uppförande under denna bufvudtitel föreslagit
för arméens pensionskassa 3a,ooo r:dr, amiralitets-krigsmanshuskassan 4>3oo
r:dr och civilstatens pensionskassa 11,000 r:dr.
Dih. tiU H. St. VroL 1847 och 1S>8. 4 Sami. i Afd. 36 tld/t. 1
2
Stats-Utskottels Utlåtande, N:o i25.
Rörande delta ämne får Utskottet hänvisa till det serskilda utlåtande,
som i anledning af högstberörda nådiga proposition kommer att af Utskot»
tet afgifvas.
2:0 Med föranledande deraf, alt anslaget för civile embets- och tjenstemän
enkor och omyndiga barn, hvilket anslag vid sednaste statsreglering
öka les från i5,ooo r:dr till 23,5co r:dr, eller med 8,5oo r:dr, hvaraf dock
5,ooo r;dr utgjorde ersättning till civilstatens pensionsmrältoings tjenstemannafond
för ett dittills från samma fond till allmänna enkefonden lemnadt
bidrag till enahanda belopp, oaktadt berörda tillökning visat sig vara otillräcklig,
har Kongl. Majit föreslagit, att förevarande anslag matte förhöjas
med ytterligare i,5oo ridr, eller till den summa af 25,000 r;dr, som afsågs
med Kongl. Majlis till Rikets sednast församlade Ständer i detta ämne gjorda
framställning.
Som ofvannämnda under direktionens för civilstatens pensionskassa förvaltning
ställde s. k. allmänna enke- och pupill fond fått på sig öfverlåten
den, enligt Kongl, kungörelsen af den 29 Juni 1798, statsverket förut åliggande
skyldighet att pensionera civile ernbets- och tjenstemäns enkor och
barn, samt det tillhör staten att tillse, det nödiga medel för ändamålet ej
må saknas, så och enär, enligt hvad Kongl. Majits nådiga proposition upplyser,
fondens tillgångar visat sig otillräckliga för bestridande af derå i fr A—
gakommande pensions-utbetalningar, så att, vid regleringarne af pensionerna
för åren 1846 och 1817, pensionsberättigade sökande icke genast kunnat
komma i åtnjutande af dylik förmån, utan nödgades afbida blifvande ledighet
bland redan befintlige pensionstagarne, har Utskottet funnit sig böra
tillstyrka,
alt nionde hufvudlitelns årsanslag till pensioner för civile embets-
och tjenstemäns enkor och omyndiga barn måtte, på sätt
Kongl. Majit i nåder äskat, förhöjas med i,5oo ridr, eller till
25,000 r;dr.
3io Borgareståndet har till Utskottet remitterat en af Herr M.W. Collén
hos bemälde Riksstånd väckt motion, deruti Rikets Ständers uppmärksamhet
fästats å det förhållande, att den under förvaltning af direktionen öfver civilstatens
pensionsinrättning ställda enskilda fond för pensionering af civile
embets- och tjenstemäns enkor och barn fått, alltsedan år i833, från tjenstemanna-pensionsfonden
årligen uppbära 20,000 ridr, elter 4 af det till sistnämnda
fond utgångne årliga direkta statsanslag, oberäknadt hvad ytterligare
af pensionsinrältningens tillgångar disponerats till fyllande af en uppkommen
årlig brist uti tillgångarna för enkepensioneringen, hvilket allt haft till
Slats-Ulskottels Utlåtande, Na 125.
3
följd, alt, oaktadt under tiden medgifna löneförhöjningar, de från civilstatens
pensionsimfiltning ulgående tjenslemannapensioner icke kunnat i motsvarande
förhållande förhöjas, utan måst bibehållas vid de belopp, som vid
inrättningens stiftelse blifvit bestämda, hvarigenom äler inrättningens hnfvudsyflemål
— beredandet af möjlighet för embels-och tjenstemän alt laga afsked,
innan de uppnått den höga ålder, som är föreskrifven för rättighet
till lönens bibehållande å allmänna indragningsstalen, så att det allmänna
skulle hos tjenslemännen städse kunna påräkna den för behörig handläggning
af statens angelägenheter nödiga kraft och förmåga —, i väsendtlig
mån förfelats. Med afseende härå och enär herörda ändamåls vinnande onekligen
vore af vida större allmän vigt, än omförmälda pensionering af enkor
och barn, har motionären föreslagit, dels att Rikets Ständer måtte hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, alt civilstatens pensionsim ältnings tillgångar
och inkomster, af hvilken beskaffenhet som helst, hädanefter icke må, till
större eller mindre belopp till civilstatens enskilda enke-och pupillfond disponeras,
dels att, intilldess rättelse häruti vunnits, det för nämnda pens onsinrältning
hittills utgående årliga anslag malte nedsättas med ett belopp, som
motsvarar hvad till enskilda fonden årligen utgått, eller ock alldeles indragas.
Då omförmälde från civilstatens tjenstemannafond lill enskilda enkeoch
pupillfonden utgående årliga bidrag bestrides utaf de årsafgifter, som af
pensionsinrältningens delegare till förstnämnda fond erläggas, äfvensom af
räntor å fondens samlade kapital, öfver hvilka medels användande det måste
vara bemälde delegare obetaget att efter godtfinnande förfoga, hemställer
Utskottet,
att Ilerr Colléns förenämnda motion icke må till någon åtgärd å
Rikets Ständers sida föranleda.
4:o Uti en hos Riddershapet och Ådeln väckt och till Utskottet remitterad
motion har Friherre Falkenberg, Carl Axel. under åberopande af de
pensioners otillräcklighet, som ryttmästare och kaptener ega att, under föreskrifna
vilkor, vid afskedstagande uppbära utur armeens pensionskassa, föreslagit,
att Rikets Ständer måtte bevilja ett behöfligt årligt anslag för nämnda
pensionskassa, under uttryckligt förbehåll, att detsamma användes för kaptenspensionernas
förhöjning från 4°° rtdr tioo rfdr.
Utskottet, som af motionärens, utan närmare utredning af ämnet framställde
förslag, icke hemlat anledning att tillstyrka förhöjning i det från
4
Slals-UtskotMs Ullålande, l\'.o 125.
stålens sida till arméens pensionskassa utgående A i liga bidrag eller förändring
uti de för pensioneringens verkställande stadgade grunder, hemställer,
att Friherre .Falkenbergs förevarande motion må få förfalla.
5:o Hos Borgare-ståndet har uti motion, som blifvit till Slats-utskottet
remitterad, Idert C. C. Hörnsteinj till förekommande af den misshushållning
i afseende på armeens pensionskassas förvaltning, sorn förmenats ega rum
derigenom, alt embetsman, hvilka å stat uppbära de högsta löneförmåner,
stundom tillika åtnjuta pensioner utur nämnda kassa, föreslagit, att allt
statsanslag lill arméens pensionskassa måtte vägras, intilldess kassans förvaltning
inför Stats-utskottet och framdeles för Rikets Ständers revisorer
framlägger sina räkenskaper och redogör för sina åtgärder, samt att det anslag,
som kan beviljas militär-statens pensions-berätligade personal, måtte
uteslutande användas för underbefäl och manskap.
Beträffande motionärens yrkande, i fråga om redovisning för arméens
pensionskassas förvaltning, kommer Utskottet att sig utlåta i sammanhang
med yttrande öfver den af Rikets Ständers revisorer gjorda framställning,
att direktionen öfver nämnda pensionskassa måtte förpligtas att på ett fullständigare
sätt, än som hittills egt rum, inför Rikets Ständer och deras
revisorer redogöra för de Lill kassan anvisade allmänna medel; och då Utskottet
i öfrigt icke funnit de af motionären antydde förhållanden utgöra
grundad anledning att emedlertid tillstyrka indragning af de statsbidrag,
som från längre tid tillbaka berörda kassa årligen tillgodokommit, eller att
föreslå rubbning i nu gällande föreskrifter i afseende på pensionernes meddelande,
får Utskottet hemställa,
att Herr Hörnsteins ofvannämnda motion icke må för närvarande
till någon åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda.
6:o Till Utskottet har från Ridderskapet otdi Adeln blifvit remitteradt
ett af Herr Munck af Pwsenschöld, N. B., bos bemälde Riksstånd
afgifvet memorial, innefattande det förslag, att, i händelse Rikets Ständer
skulle bevilja det af Kongl. Maj:t äskade anslag för arméens pensionskassa,
dervid måtte fästas det vilkor, att direktionen bör till Rikets Ständers och
deras revisorers granskning öfverlemna samt genom trjmk allmängöra en
fullständig redogörelse för pensionsfonden alltsedan dess stiftelse, hvilken
redogörelse skulle vid hvarje riksdag förnyas, äfvensom att militär, sorn t jena
L tredjedelen af den till pension berättigande tid, borde erhålla en tredjedels
pension och den, som tjenal hälften af nämnda tid, half pension
o. s. v., så snart han uppnått den för pensionsmässighet bestämda ålder.
Stat-i-Ul-kollets Ullål aneli’, K:o 125.
5
Under åberopande af hvad Utskottet i anledning af Herr Hörnsteins
motion ofvanföre yttrat, hemställes,
att Herr Munck af Rosenschölds motion må lemnäs ulan afseende.
7:0 Från Borgare-ståndet bär Utskottet erhållit remiss å elt af herr
K. A. Almgren afgifvet memorial, deruti an föres, att, hufvudsakligen genom
enskild persons fleråriga möda och icke obetydliga kostnader, härstädes
blifvit tillvägabragt en pensions-iniättning för svenska läkare samt deras
enkor och barn, hvilken inrättning, sedan reglementet derför erhållit kongl,
sanktion, vore på tredje året i verksamhet. Som emedlertid berörda pensionsanstalt
bildats och underhölles endast genom kontanta tillskott af delegarne,
hade följaktligen insältningarne mäst bestämmas till så högt belopp, att få
personer kunnat af inrättningen sig begagna, hvadan ock af Sveriges hela
läkarepersonal allenast 45 för närvarande vore delegare deri. Då under
sådane förhållanden det vore alt befara, det nämnda anstalt snart lomme
att upplösas, har motionären, lill förekommande häraf, föreslagit, att rikets
ständer måtte till understöd för merberörda pensions-inrättning för svenske
läkare samt deras enkor och barn för en gång anvisa en summa af 20,000
r:dr banko; varande, såsom skäl för dylikt anslags medgifvande,bland annat,
åberopadt det belvdliga statsbidrag, som utginge lill pensions-anslalterna
för militäre och civile embets- och tjenstemän.
Då motionären vid sin berörda framställning icke bifogat närmare upplysningar
rörande ifrågavarande pensions-inrältnings organisation, dess kapital-behållning
och påräknade årliga inkomster, grunderna för pensions-beloppens
bestämmande med flere förhållanden, hvarom kännedom erfordras,
för att med tillförlitlighet bedomina hehofvet och lämpligheten af del föreslagna
statsbidragets beviljande, har Utskottet, med hänsigt lill ärendets
outredda skick, funnit sig böra hemställa,
att motionen ej må till någon åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda.
Allmänna Indragnings-staten.
8:0 Utskottet har till pröfning förehaft följande hos Ridderskapet och
Adeln samt Preste-slåudet väckta och till Utskotlet remitterade motioner,
nemligen:
af herr Freidenfelt, Fredrick, som, enär nu gällande bestämmelse, enligt
hvilken civile tjenstemän först vid 65 års ålder egde alt med hela
6
Ståls-Utskottets Utlåtande, iV:o {25.
lönens bibehållande såsom pension från tjensten afgå, ofta måsle föranleda
dertill, att maktpåliggande befattningar fortfarande bestriddes af personer,
hvilka icke vidare innehade den för desammas behöriga förrättande erforderliga
drift och arbetsförmåga, hemställt, att nämnda föreskrift måtte på
det sätt förändras, att em bets- och tjensteman, som uppnått 60 lefnads- och
3o tjensteår, blefve berättigad att såsom pension uppbära hela lönebeloppet
för den tjenst, han sednast och minst i fern år på stat innehaft och beslridt;
och
af Prosten Berg, som på enahanda grunder föreslagit, att embets- och
tjenstemän måtte kunna uppföras å indragningsstat vid fyllda 60 års ålder
och efter omkring 35 års tjenstetid, så framt med läkarebevis styrkes, att
sjuklighet oell svaghet börjat inträda lill men för embetets eller tjenslens
beli öriga skötande; varande af motionären derjemte erinradt, att civil-statens
pensions-kassa onekligen skulle, genom nu föreslagne förändring och i följd
deraf besparade pensioner, småningom vinna en förstärkning, som borde
sätta den i stånd alt utbetala pensioner till lönernas fulla belopp, så att
bördan af denna utgift kunde öfverllyttas från cpde hufvudtiteln tili nämnda
pensions-ini ätlning.
För tillgodonjutande af rättighet att, vid afskedstagande! från civilt
embete eller tjenst, såsom pension å allmänna indragningsstaten bibehålla
lönens lulla belopp, erfordras i allmänhet, enligt nu gällande föreski iller,
alt hafva uppnått 70 års ålder; dock ali enahanda rättighet tillkommer
jemväl tjensteman af 6c års ålder, så vida han tjent omkring 4° år och
medelst läkareattest styrker sin sjukdom eller kraftlöshet. Ehuru, på sätt
motionärerne anfört, i följd af den såsom vilkor för pensionsrält stadgade
höga ålder, sådana händelser ingalunda saknas, då tjenstemän, för att icke
beröfvas sin utkomst, nödgas vid sina befattningar qvarstå, äfven sedan minskade
själs- och kropps-krafter ej vidare medgifva tjenstegöromålens behöriga
förrättande, torde likväl, å andra sidan, icke heller böra förnekas, alt
tjenstemän jemväl, efter tillryggalagda 60 lefnadsår, ofta äro i anseende till
vunnen erfarenhet och vana vid ärenders behandling för det allmänna af
lika nytta, som vid en mindre framskriden ålder. Med afseende härå och
då den af motionärerne föreslagne förändring, hvarigenom rättigheten att å
indragningsstat bibehålla hela lönen såsom pension skulle vidtaga redan vid
fyllda 60 år, komme att för stals-verket medföra en tillökning i utgifter,
hvilken, i betraktande af nuvarande inskränkta medel-tillgång, Utskottet anser
sig icke kunna tillstyrka, får Utskottet alltså hemställa,
Slals-Ulskoll£ls Ullålande, A’:o 12ä.
alt herr Freiäenfelts och Prosten Bergs förenämnda motioner
icke må af Rikets Ständer bifallas.
gro Uti en hus Presteståndet vackt och af Prosten Herg biträdd motion,
hvilken till Slals-utskottet blifvit remitterad, har Prosten Schram, under
anförande, hurusom de pensioner, landstatsljenslemän för närvarande
egde att å allmänna indragningsstaten uppbära, onekligen vore otillräckliga
for deras egen och familjers tarfiiga utkomst, hvadan desse tjenstemän jemväl
nödsakades att, ehuru uttröttade och sjuklige, till men för göromålens
jemna och behöriga gång, vid sina befattningar qvarstå, äfven sedan rättighet
Lill pensions åtnjutande för dem inträd t, samt då billigheten jemväl syntes
fordra, alt vid nämnda pensioners bestämmande toges till grund icke
allenast den ordinarie lönens belopp, utan ock öfriga med tjensterna förenade
löneförmåner, af sådan anledning och med hänsigt jemväl till det förhållande,
att, jemlikt en år 1831 utfärdad Kongl, författning, ackorder vid
tillträden af landsstatsljensler blifvit uttryckligen förbjudne, i följd hvaraf
de landsstalstjenstemän, som efter nämnda tid från sina befattningar afgålt,
sett sig beröfvade allt hopp om ringaste ersättning för de kostnader, de måst
vidkännas i och för dylika, olla orimligt uppdiifne, tjensleackorder, föreslagit,
att nedannätnnde landsstalstjenstemän, så väl de nu i tjenst varande,
som de, hvilka efler år 1831 med mindre pensioner ur tjenst afgått, måtte
berättigas att, efter uppnådde 65 lefuads- och \o Ijenslcår, å allmänna indragningsstaten
uppbära årliga pensioner, landssekreterare och landskamererare
af i,8oo r:dr, landträntmästare och kronofogdar af 1,200 r:dr, häradsskrifvare
af goo r;dr och länsmän af 3oo i:dr.
Med anledning af Kongl. Maj:ts vid 1840—1841 årens riksdag aflålne
nådiga proposition, bi föl lo Rikets då församlade Ständer, att de pensioner,
nedannämndo landsstalstjenstemän egde att, efter omkring 4° års tjenstoch
vid uppnådda 65 lefnadsår samt efter föreledt läkarebevis öfver försvagad
helsa, vid afskedstagande å allmänna indragningsstaten åtnjuta, finge
Lill beloppen föihöjas för landssekreterare och landskamererare från nrjr]
r:dr till 1,200 r:dr, för landträntmästare och kronofogdar från 3g5 r:dr 24
sk. lill 800 r:dr, och för häradsskrifvare från 264 r:dr 8 sk. till 600 r;dr;
äfvensom, jemlikt Rikets Ständers vid 1834—«835 årens riksdag fattade beslut,
pensionssumman för länsmän blifvit fastställd lil) 100 r dr årligen,
motsvarande minimibeloppet af den för desse tjenstemän bestämde aflöning;
och då Utskottet anser skäl desto mindre vara för handen att, uppå framställning
af enskild motionär, nu tillstyrka förändring af ofvanberörda, i afseende
på landsstadstjenstemäns pensionering, för icke lång lid tillbaka stad
-
8
Slats-Utskollets Utlåtande, N:o i25.
gade grunder, som frågan härom lämpligast lärer böra uppskjutas, intilldess
Rikets Ständer hunnit fatta definitivt beslut i anledning af det utaf Kongl.
Maj:t i nåder meddelade förslag till förändrad lönereglering för bemälde t jenstemän,
samt då för öfrigt de af motionären ifrågaställde pensions-förhöjningar
sannolikt komme att medföra en med nuvarande inskränkta tillgångar
icke förenlig tillökning i stats-verkets utgifter, får Utskottet hemställa,
att Prosten Schrarns förevarande motion ej må till någon Rikets
Ständers åtgärd föranleda.
ro:o Sedan Öfverdirektören vid General-landtmäteriet, under anförande,
hurusom de i riket anställde landtmätare, fastän deras mödosamma tjenstgöring
hade till följd, att de i allmänhet tidigare än andre tjenstemän blifva
urståndsatte att behörigen verkställa dem åliggande arbeten, likväl vanligen
af behofvet tvingades att antingen sjelfva fortsätta en tjenstgöring,
hvars fordringar de på ålderdomen icke förmådde nöjaktigt uppfylla, eller
ock i åratal betjena sig af vikarier, hvilket i längden ofördelaktigt inverkade
på tjenstgöringen, af sådan anledning i underdånighet hemställt, det
täcktes Kongl. Maj:t, för att förekomma häraf inträffande olägenheter samt
sätta förste och andre landtmätare i tillfälle att vid högre ålder från sina
befattningar afgå och lemna rum åt efterträdare med större verksamhet,
bereda desse landmätare, i likhet med hvad för åtski 1 lige andre tjenstemän
vid landsstaten vore medgifvet, rättighet att, efter omkring 4o år, tillbragte
i statens tjenst, vid uppnådda 65 lefnadsår samt då läkare-betyg öfver försvagad
helsa af dem föietes, vid afskedstagandel undfå högre pensioner å
allmänna indragnings-staten, än som hittills varit för dem bestämda, till
likhet med deras för nödtorftig bergning otillräckliga löner, och hvilka pensioner
Öfver-direktören, vid jemförelse med hvad bemälde landsstats-tjenstemän
bestodes och i betraktande af det rum, landtmätai ne, i hänseende
lill desse, uti civil-statens pensions-im ättning intoge, samt de inkomster,
de, utom lönen, kunde i tjernsten förvärfva, ansett böra bestämmas lill poo
r:dr för förste och 6oo r:dr för andre landtmätarne; så har Kongl. Maj:t,
uti till Rikets Ständer den 2 sistlidne December aflåten och från samtliga
Riks-stånden lill Stats-utskottet remitterad nådig proposition (intagen under
JN:o 4p i ira sami. ira afd. af bihanget till Riks-ståndens protokoll), med
afseende å hvad sålunda förekommit och då ofvanbemälde landtmätares
pensioner, i följd af de för civile embets- och tjenstemäns pensionering af
statsverket gällande föreskrifter, så betydligen omväxlade, alt förste landtmätare
i Jemtlands och Norrbottens län ej erhålla mera än 384 r:t^r 34 sk.
8 rrst
Stati-Ulskoilets Utlåtande, A':o 125.
9
8 rist och i de öfriga lä lien 544 r:c^r 8., sk. samt andre landtmätare i de försina
moda liinen if)8 r:dr :i8 sk. och i öfriga länen 33(3 r:<Jr 45 sk. 4 r:sl'»
jemte den för d • före år 1840 tillsatte tjenstemännen utgående spamnålsförhöjning,
hvadan deras pensionsrätt icke stöde i lämpligl förhållande till
de inkomster, de i följd af tjenslerna under tjenstetiden åtnjuta, nu föreslagit
Rikets Ständer, att pensionerna för förste och andre landtmätare
måtte bestämmas till enahanda belopp, som genom Kongl, brefvet af den i5
Februari 1841 blifvit för kronofogdar och häradsskrifvare faslsläldt, eller
lill 800 r;dr för förste och 600 rtdr för andre landtmätare, under de vilkor,
sorn i allmänhet äro för pensions erhållande från allmänna indragningsslatcn
föreskri fria; dock att, oaktadt kommissions-landlmätarnes pensionsrätt
blifvit bestämd i likhet med andre landtmälares, den nu ifrågaställde tillökningen
i pensionen för desse sednare icke måtte verka lill förhöjning i
pensionsbeloppet för kommissions-landtmätare.
Då, enligt de för tjensternäns pensionering å allmänna indragningsslaten
gällande grunder, vid bestämmandet af de pensioner, förste och andre
landtmätare ega att vid afskedstagande! uppbära, tages i beräkning allenast
beloppet af deras för en nödtorftig utkomst otillräckliga ordinarie
löner eller afdrag af dem tillkommande resepenningar och afkaslningen af
innehafvande bohemman, samt med uteslutande af de med tjensterna förenade
och lönerna vanligen betydligt öfverstigande sportler, så och enär missförhållandet
emellan bemälde tjensternäns löner och pensioner onekligen påkallar
en förhöjning af dessa sistnämnda, till likhet med hvad vid i84o—1841
årens riksdag för visse landstals-ljenstemän egt rum, har Utskottet funnit
sig böra hemställa,
att förste och andre landtmätare må berättigas att, under iakttagande
af de för pensionsrätt å indragningsstaten i allmänhet
stadgade vilkor, vid afskedstagande åtnjuta pensioner lill de af
Kongl Majrt i nåder föreslagna belopp, eller för förste landtmätare
800 r:dr' och för andre landtmätare 600 r:dr, dock utan att
sådant må föranleda till förhöjning af kömmissions-landtmätares,
för närvarande i likhet med andre landlmätares bestämde, pensionsrätt.
11:0 Under åberopande af hvad Utskottets utlåtanden angående regleringen
af 2:dra, 4-de och 'ytde hufvudtitlarne innehålla, tillstyrkes, att å
allmänna indragnings-staten må uppföras:
Bih. till R. St. Fröt. 1S47 och 1848. 4 Sami. 1 Afd. 36 häftet. 2
10 Slats-Utskotlels Vllålande, N:o 125.
a) den till åtskillige tjenstemän och betjenle, som varit anställde
vid de numera indragne borgrätlerna, utgående sportel-ersättning
rid r »»»«»»•»» •) 3 j. — —-
b) Återslående beloppet af de löne- och pensions-ersaltningar,
sorn vid den år 1846 beslutade förändrade
organisation af Kongl, lifgardet till häst
blifvit tillerkände visse å ganda slaten uppförde
personer ........ 1,702: 4- 6»
med derunder inbegripna 56 tunnor span må t.
c) Löneersältning till sekreteraren vid Kongl, museum
JY. G. Silfversparre och slotts bygg tu ä« t a ren
I. Fallstedt, tillsammans ..... 233: 16. —
d) Arfvode åt professoren doktor C. J. Schlyter
för utgifvandet af Sveriges gamla lagar . . 1,200: — —
12:0 I afseende å följande till uppförande å allmänna indragningsstaten
föreslagne belopp:
a) Ersättning till civile ledamoten i Krigs-hofrätten, krigs-hofrätts-rådet
S. P. Gethe för åtnjuten andel i böter, som af Krigs-hofrätten ådömas, 80 r:dr;
b) De pensioner och till indragning ställde löner, hvilka för det närvarande
utgå af militice-boställskassan med tillsammans 4-'
68 rdr a5 sk.;
c) Personel ersättning till nuvarande kamereraren och förste notarien
vid öfVerståthåliare-embetet för åtnjuten, men, i följd af Kongl, brefvet den
4 April 1840, upphörd löneinkomst genom räntan å depositionsmedel,.
tillsammans 38r r:dr 41 sk. 7 rst; och
d) Öfverflyttade löner och ersättningar för häradsskrifvare i och folden
föreslagna löne- och tjenste-regleringen med lands-slaten, 66,277 r:dr
16 sk.;
får Utskottet hänvisa till de yttranden, som i Utskottets utlåtanden
a ngående regleringen af förenämnda, jemte ö.te, hufvudtitlarne förekomma.
i3:o I öfverensstämmelse med hvad uti 25 punkten af utlåtandet N:o
124 angående regleringen af utgifterne under 8:xie hufvudtiteln blifvit af
Utskottet yltradt, hemställes,
att det å nämnda hufvud ti tel uppförda anslag af 12,480 r:dr till
emeriti-löner för lärare vid elementar-läroverken må på allmänna
indragnings-staten under nionde hufvudtiteln öfverflyttas;
hvilken förändring blifvit i nä
Stats - 1'ttkullels Utlät inde, N:o t25.
11
i4:o I anseende till de serskilda förhållanden, hvilka föranledt Kongl.
Maj:t alt lill chef för riksarkivet utnämna professoren doktor J. I. Nordström,
och för att bereda denne utmärkte vetenskapsman en bestämd löneinkomst,
jemförlig med den, han före tillträdandet af förstberörda embete
innehade, har Kongl. Majrt äskat, att Rikets Ständer matte för doktor Nordström,
som å riksarkivets stat åtnjuter årlig lön af 1,800 r:dr, på indragningsstat
uppföra en personel lönetillökning af 700 r:dr, med rättighet för
doktor Nordström, att, vid afskedstagandet från riksarkivarie tjensten viden
ålder af 65 år med sjukattest eller af 70 år utan sådan attest, få på sistnämnda
stat behålla icke allenast ett anslag, svarande emot hans under tjenstetiden
uppburna ordinarie lön, utan ock nu ifrågavarande personella lönetillökning
700 r:dr.
Till hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder föreslagit, har Utskottet funnit
sig böra
tillstyrka Rikets Ständers bifall.
i5:o Då aktuarien vid riksarkivet, expeditions-sekreteraren Nils Wilhelm
Forsslund, som vore 60 år gammal och alltsedan år 1807, dels såsom
extra ordinaiie, dels såsom ordinarie tjensteman, varit i riksarkivet anställd,
numera, enligt läkareattest, vore besvärad på venstra ögat af blindhet, som
öfvermått till fullkomlig grå starr, och på högra ögat af svagsynthet, samt, i
följd häraf, saknade erforderlig förmåga att utöfva sina, med historisk forskning
i rikets aldie svårlästa handlingar förenade, tjenstepligter, har Kongl.
Majrt begärt, att expeditions-sekreteraren Forsslund måtte, jemlikt hans yttrade
önskan, berättigas att viel afskedstagandet få på allmänna indragningsstaten
bibehålla samma löneinkomst 1,200 rrdr, med under lönen inbegripne
37 tunnor spanmål, som Forsslund nu innehade, hvarigenom aktuarielönen
vid riksarkivet blefve ledig att tilldelas någon person med full tjenstbarhet
och för befattningen i öfrigt behöfliga egenskaper.
Enär expeditions-sekreteraren Forsslund icke ännu uppnått den för
rättighet till åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten bestämda
ålder, och Utskottet, i afseende å denna fråga, icke funnit sådane omständigheter
förekomma, hvilka skäligen böra föranleda till undanlag från de
för rättighet till uppbärande af dylik pension i allmänhet gällande föreskrifter,
får Utskottet
afstyrka bifall lill Kongl. Majrts nådiga proposition i denna del.
16:0 Kongl. Majrt har vidare äskat, att till årlig aflöning åt klockaren i
slen kapellförsamling, som under namn af Lekvattnet komme att bildas i
12
Stats-UtsRottets Hildi ande, N:n i'iS.
nordvestra delen af Fryksände socken inom Wermlands Finnmark och utgöras
af hemmansdelar från denna och Östmarks socken, måtLe anvisas 5o
r:dr, att nå indragningsstat utgå, intilldess nuvarande klockare i Fryksände
och Östmarks socknar lemnat dessa tjenster, äfvensom att för kyrkovaktaren
i Lekvattnets kapell likaledes måtte å denna stat anvisas 16 r:dr 3a sk. alt
utgå, intilldess kyrkovaktarne i nyssnämnda socknar algått.
Det torde kunna antagas, alt Lekvattnets nybildade kapellförsamling
förmår utgöra klockarens endast tills vidare utgående obetydliga aflöning;
och då kyrkvaktarens bestyr böra under tiden, såsom inom flere församlingar
i riket eger rum, kunna på annat sätL än genom en med viss årlig
lön försedd person ombesörjas, finner Utskottet, med afseende jemväl å den
hvarje församling i allmänhet åliggande skyldighet att dylika ationiugar bestrida,
sig böra
afstyrka bifall till denna del af Kongl. Majits nådiga proposition.
17:0 1 den nådiga propositionen är vidare föreslaget, att amanuensen
vid consistorium ecclesiasticum i Upsala Axel Johan Almqvist, hvilken efter
undergången hofrätts-examen och sedan han åren 1802 1809 i före
nämnda
egenskap tjenslgjort, år 1810 blifvit till berörda befattning utnämnd
och deri från samma tid oafbrutet arbetat med ovanlig flit, ordning och noggranbet,
men, vid nu snart upphunnen 67 års ålder och tilltagande sjuklighet,
ej längre kunde bära tjenstens trägna mödor, malte varda å allmänna
indragningsstaten uppförd Lill årlig pension af 3oo r:dr, att, då Almqvist
från siu innehafvande tjenst toge afsked, under hans återstående lifstid utgå;
och får Utskottet, på de sålunda af Kongl. Majit anförda skäl, tillstyrka,
att amanuensen Axel Johan Almqvist må, vid afskedstagandet,
varda å allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande för
sin återstående lifstid af en årlig pension, stor 3oo r:dr.
18:0 Kongl. Majit har äfvenledes föreslagit, att Rikets Ständer, med fästadt
afseende å framlidne provincial-läkaren professoren Eric Acharii utmärkta
förljenster såsom vetenskapsman, måtte för hans i behof stadd enka*
Margareta Maria 1löfiberg, anslå en årlig pension af 3oo rdr.
Efter vunnen upplysning derom, att bermida enka vid redan uppnådd
66 års ålder, med två oförsörjda döttrar befinner sig i fattigdom och be
kymmer,
får, på de skäl i öfrigt, Kongl. Majits nådiga proposition innehåller,
Utskottet föreslå,
att professoren E. Acharii enka, Margareta Maria Hoffberg,
mätte, för sin återstående lifstid, få å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en pension af 3oo r;dr årligen.
Stats-Ulshottets Utlåtumle, A'.o 125
13
19:0 Vid 1840- 1841 årens riksdag beviljade Rikets Ständer åt nuvarande
intendenten vid Kongl, museum hofintendt nten L. J. ron Böök ett
personelt arfvode, stort 4oo r;dr, att årligen utgå så länge lian nyssnämnda
befattning innehade; och har Kongl. Maj:t äskat, alt, så framt Röök, som
nu vore mer iin bp år gammal och utöfver 4° år varit i rikets tjenst, derifrån
begärde afsked, berörda belopp måtte få af honom bibehållas och i
sådant afseende å indragningsstaten fortfarande ulga med /\oo r;dr.
Ä hvad sålunda blifvit äskar!t
tillstyrker Utskottet Rikets Ständers bifall.
30:0 Då läkaren vid Wadstena central-hospital, doktor Gustaf Engström,
i följd af öfverdrifven själsansti ängning i hans mer än 20 år bestridda
mödosamma tjenst vid behandlingen af det betydliga antal vansinniga,
han i hospitalet haft under sin vård, ådragit sig sjuklighet, hvilken nödgat
honom att söka tjenstledighet, har Kongl. Majit, med afseende härå och enär
Engström, genom afskedstagande från tjensten, skulle med sex oförsörjda
barn blottställas för nöd, så framt hans löneinkomst dervid komme att upphöra,
föreslagit, att, då doktor Engström icke vidare kunde vid hospitalsläkare!
jonsten bibehållas, lian mätte varda uppförd å allmänna indragningsstaten
och der, under sin återstående lifstid, få årligen uppbära ett belopp
af 1,000 r:dr, svarande mot den lön, han vid hospitalet åtnjuter.
Med afseende å de serskilda förhållanden och ömmande omständigheter,
hvilka sålunda, i fråga 0111 det äskade anslaget, sig förete, tillstyrker Utskottet,
att doktor Engström, då han ej längre kan vid hospitals-läkaretjenslen
i Wadstena varda bibehållen, måtte uppföras å allmänna
indragningsstaten, till åtnjutande för sin återstående lifstid af en
årlig pension, stor 1,000 r:dr.
21:0 Under förmälan, hurusom adjunkten vid veterinär-inrättningen i
Skara, chirurgiae, magistern Lars Tidén, den 1 sistlidne September meri döden
afgått och efterlemnat en mer än ^3 år gammal enka, hvars tillgångar,
enligt efter mannen hållen bouppteckning, utgjorde endast 1,119 r:^r ll s^*
5 r:st banko, derifrån dock borde afdragas den husröle-ersältning, hvilken
kunde komma att drabba sterbhuset, har Kongl. Maj t begärt, alt Rikets
Ständer, med afseende ej mindre å den åldriga, genom sjukdom och bräcklighet
till arbete oförmögna, enkans nödställda belägenhet, än äfven å adjunkten
Tidens ovanliga förtjenster om veterinär-vetenskapen, mätte bevilja
Tidens enka en årlig pension af 3oo r:dr att under hennes återstående lifs
-
n
Slals-Utskottets Utlåtande, N:o 125
tid af allmänna indragningsstatens medel utgå; och får Utskottet, på dessa
af Kongl. Majrt anförda skäl, tillstyrka,
att adjunkten L. Tidens efterlemnade enka må uppföras å allmänna
indragningsstaten, till åtnjutande, under hennes återstående
lifstid, af en årlig pension, stor 3oo r:dr.
22:0 I afseende på regleringen af denna stat, har Kongl. Majrt jemväl
föreslagit, att det peusions-understöd, Rikets Ständer vid föregående riksdagar,
men hvarje gång endast för tiden till nästpåföljande riksdag, å allmänna
indragningsstaten anvisat för aflidne befallningsmannen å Upsala slott, öfverste-löjtnanten
Nordencreutzs enka, Carin Sendel in, nied 400 rrdr årligen ,
måtte af henne fortfarande få tillgodonjntas och vid hennes frånfälle tillkomma
hennes då efterlefvande oförsörjda harn; och anser Utskottet sig böra
i så måtto tillstyrka bifall till hvad Kongl. Majrt föreslagit, att Utskottet
hemställer,
det ofvannämnda, öfverste-löjtnanten Nordencreutz’s enka, Carin
Sendelin, beviljade årliga pension å allmänna indragningsstaten,
stor 400 rrdr, må fortfarande utgå under den tid, för hvilken nu
förestående statsreglering blifver gällande, och, i händelse af hennes
frånfälle, äfven åtnjutas af hennes oförsörjda barn.
23ro Enär vetenskapsakademien upplyst, att det arbete, benämndt Sveriges
Flora, för hvilket, jemte utgifvandet af teckningar utaf zoologiska föremål,
Rikets sednast församlade Ständer anvisat ett årligt anslag af 800
rrdr, komme att egn ett utmärkt värde, och att deri förekommande afbildningarna
för det närvarande hufvudsakligen omfattade de så kallade köttiga
svamparna, hvilka icke kunde på något kändt sätt förvaras i samlingar, utan
att förändra utseende, men hvaraf många här i norden förekommande lemnade
ett för menniskor tjenligt, ehuru ej hittills i Sverige begagnadt, födoämne,
har Utskottet ansett sig böra tillstyrka, att, med bifall till hvad Kongl,
Majrt föreslagit,
Rikets Ständer måtte för den tid, hvilken nu förestående statsreglering
kommer att omfatta, till vetenskaps-akademiens disposition
å allmänna indragningsstaten uppföra ett årligt anslag af
800 rrdr, att användas dels til! fortsatt understöd för ifrågavarande
arbete, under förut beslämde vilkor, och dels till uppmuntran
för utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål.
24m Som, enligt hvad i Kongl. Majris nådiga proposition förmäles, tredje
bandet af sekreteraren /i. M. Strinnholm! förtjenstfull arbete ”Svenska
Folkets historia från äldsta till närvarande tider”, utgörande det första af
Stats-Utskollets Utlåtande> IS:o 125.
t 5
svenska medellidshistorien, nu är färdigt alt lenina pressen, får Utskottet,,
i öfverensstämmelse med den nådiga propositionen, hemställa,
att det årliga anslag af 1,000 r;dr, hvilket Strinnholm, jemlikt
sednaste riksdagsbeslut, egt att till detta riksmöte uppbära i och
för utgifvande af nämnda arbete, måtte beviljas att fortfarande
utgå från allmänna indragningsslalen under den lid, för hvilken
nu förestående statsreglering blifver gällande.
a5;o 1 afseende å det af Rikets Ständer vid i84°— i84< årens riksdag
å allmänna indragningsstaten uppförda anslag lill fyra professors-emerililöner
vid universitetet i Lund och två sådana vid universitetet i Upsala,
hvardera å 1,600 r:dr, har Kongl. Majit äskat det serskildta medgifvande,
att hvad af berörda till emerili-löner åt universitetens professorer beviljade
anslag kunde befinnas odisponeradt, måtte kunna anvisas till pensioner jemväl
åt andre med lön försedda akademiske lärare.
Vid öfvervägande! häraf har Utskottet ej kunnat förbise, att ifråga varande
anslag blifvit beviljadt med afseende å vigten deraf, att professorer
vid universiteten icke måtte nödgas qvarstå i sina befattningar, då ålder,
helsa och krafter neka dem alt uppfylla de dermed förenade åligganden;
vid hvilket förhållande, och då för andre akademiske lärare, hvilka i allmänhet
icke äro pliglige att hålla offentliga föreläsningar eller alt på ett
mera verksamt och mödosamt sätt deltaga uti undervisningen vid universiteten,
ett dylikt pensionsunderstöd icke torde vara erforderligt, Utskottet
afstyrker det af Kongl. Maj:t sålunda äskade medgifvande.
26:0 Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt och till Utskottet remitterad
motion, har herr Lagerborg, fV., föreslagit, alt framlidne öfversten
och riddaren Gregorius Adolf sson Aminoff s efterlemnade enka och fem omyndiga
barn måtte tilläggas en årlig pension af 5oo r:dr; varande lill stöd
för molionen anfördt, att öfverste Aminoff', hvilken i nösllidne Oktober
månad såsom öfver-befälhafvare på Carlstens fästning nära 60 år gammal
»lutat sin lefnad, under sin verksamma krigarebana med utmärkelse deltagit
så väl i sista finska kriget som fälttågen i .Norrige och Tyskland, och derunder
blifvit fleie gånger blesserad, äfvensom att hans eflerlefvande enka
och barn, deraf fyra flickor, icke egde ens den ringaste pension eller annan
tillgång för alt tryggas mot nöd och lefnadsbekymmer.
Hvad sålunda blifvit anfördt har Utskottet i öfvervägande tagit, och
får Utskottet tillstyrka,
att, såsom en gärd af nationens aktning för öfverste Aminoffs
minne 9CI1 med afseende å det ekonomiska betryck, hvaruti hans
16
Slals-Ulskotlels Utlåtande, N:n 125.
enka oell omyndiga barn sig befinna, Rikets Ständer mätte å allmänna
indragningsstaten uppföra nämnda enka till åtnjutande
under bennes lifstid af en årlig pension, stor 5oo r:dr; dock att
denna pension ma utgöra ett öfverste Aminoff s enka personligen
tillerkänd t understöd, hvarå borgenärer icke ega något anspråk.
27:0 Sedan, uti en till Kongl. Majit ingifven skrift, chefen för medlersta
väg- och vatlenbyggnads-distriktet, öfverste-löjtnanlen och riddaren
J. Edström, i underdånighet anhållit, att, efter 35 års oafbruten verksamhet
i statens tjenst oell vid uppnådd 67 års ålder, för.sina återstående dagar
komma i åtnjutande af lämplig pension å allmänna indrag ningssttiten,
har Kongl. Majit, med alseende å det nit och den utmärkta skicklighet, sorn
öfverste-löjtnanlen Ellström, vid uppgörandet af förslag lill nya och förbättrade
kommunikationer, med (lere allmänna arbeten, äfvensom vid deas
utförande, under en långvarig tjenstetid, ådagalagt samt då lian myiiera,
genom inträffad sjuklighet vid en långt framskriden ålder, blifvit urslåndsatt
alt med tjensteutöfningen fortfara, uti nådig proposition af den 2 December
näsllidet år, föreslagit Rikets Ständer, det Edström måtte förklaras
berättigad att, vid afskedstagande^ från allmänna indragningsstaten
erhålla en årlig pension af 5oo r:dr banko.
Utskottet, som från samtlige riksstånden å denna nådiga proposition, emotgit
remiss har, efter vunnen kännedom derom, att öfverste-löjtnanten Edström,
af Strömholms kanal-bolag i årlig pension åtnjuter 1,000 ridr, ansett sig
sakna skäl att till den ifrågavarande nådiga propositionen tillstyrka
bifall.
28:0 Till Utskottet, bafva från Ridderskapet och Adeln samt Preste- och
Borgare-stånden blifvit remitterade serskilde af Friherre Hamilton, Hugo,
professor Fries, med hvilken prosten Arrhenius instämt, och vice talmannen
A. M. Brinck väckte motioner, att professoren vid Upsala akademi
m. m. Erik Gustaf Geijers efterlemnade enka, som befunne sig i knappa
omständigheter, måtte, med afseende å mannens utmärkta förtjenster öm fäderneslandet,
få sig tillagd för sin återstående lifstid en årlig pension, som
blifvit föreslagen af professor Fries till minst 1,200 rdr, men af öfrige
motionärer till 2,000 rMr.
Utskottet, som jemväl tagit kännedom af de vid remissens beviljande
hos Ridderskapet och Adeln afgifna yttranden i detta ämne, har, med afseende
å framlidne professoren Geijers utmärkta förtjenster såsom lärare och
vetenskapsman, hvilka för nationen äro så allmänt kända, att de här icke
behöfva
Stats-UlskolMs Utlåtande, N:o 125.
17
behöfva framhållas, funnit allt skäl vara för handen, att motionerna understödja;
men, i betraktande deraf, att professorns efterlemnade enka icke är betungad
med omsorgen för oförsörjda barn, anser Utskottet
den ifragaställda pensionen böra bestämmas till det af professor
Fries föreslagna belopp, och får alltså hemställa, att enkefru
Ånna Lisa Geijer, född Liljebjörn, må för sin återstående lifstid
få å allmänna indragnings-staten åtnjuta en pension af i,qoo
rdr årligen.
29 0 Uti en hos Preste-ståndet väckt och till Utskottet remitterad motion,
har herr Biskop Holmström begärt en tillökning af minst 5oo r:dr,
helst r,ooo r:dr, till den pension af 5oo r:dr, hvilken stiftaren af ortopediska
institutet Professoren m. m. JVils Åkerman för närvarande på allmänna
indragnings-staten innehade samt, till stöd härför, åberopat, utom
hans nit och många upoffringar för berörde nyttiga institut, att Professoren
Åkerman, som nu uppnått 70 års ålder och varit nödsakad att åt annan person
öfverlåta vården om institutet, vore i verkligt behof af någon förhöjning i
sin för lefnadskostnaden i hufvudstaden alldeles otillräckliga pension, helst
försörjning genom enskild läkare-praktik, hvilken han i och för vården af
nämnde inrättning måst öfvergifva, icke numera stöde honom öppen.
Vid nästföregående riksdagar hafva Rikets Ständer erkänt och vitsordat
det nit och den utomordentliga verksamhet, hvarmed Åkerman, under
försakande af enskild, lönande praktik, under flera år sträfvat för upprätthållandet
af nämnde ortopediska institut; och finner Utskottet sig i följd
häraf, och då Professoren Åkerman numera saknar annan utväg till bergning
än det af Rikets Stander hittills beviljade, fördetta ändamål otillräckliga
understöd, böra föreslå,
att det af Rikets Ständer åt Professor Åkerman för hans återstående
dagar medgifna årliga understöd af 5oo rdr, att utgå från
allmänna indragnings-staten,. måtte ökas med ett lika belopp eller
lill 1,000 rdr årligen, doek att denna pension må utgöra ett
Professor Åkerman personligen tillerkändt understöd, hvarå
borgenärer icke ega något anspråk.
3o;o Från Preste-ståndet har Ulskottet erhållit remiss å en af Prosten
T, •unceus väckt, af Biskoparne Heurlin, Butsch och Bruhn samt Doktor
Broman biträdd motion, deruti, jemte framställning af de förljenster om fäderneslandet,
hvaraf Kommers-rådet m. m. Berndt Harder Santessons
verksamma lefnad varit utmärkt, blifvit föreslaget att Rikets Ständer, med
Bih. till R. St. Urat. 1S47 och ISIS. 4 Sami. 1 Afd. 36 liaJte. 3
18
Slals UUkollels Ctlålande, I\':o. 125.
afseende ej mindre å det för samhället gagneliga sätt, hvarmed han vid sju
serskilda riksdagar ulöfvat sitt representantkall, än serdeles å den verksamhet
och framgång, hvarmed han under loppet af 33 år nitälskat och
verkat för anläggningen af Götha kanal och hvad dermed stålt i sammanhang,
måtte, enar Kommers-rådet Santesson nu vid 73 års ålder vore sladd
i behof, bevilja honom, under dess återstående lifstid och såsom ett uttryck
af aktning och erkänsla för de tjenster han gjort fäderneslandet, en årlig
pension af r,ooo rdr banko.
Med afseende å Kommers-rådet Santessons numera uppnådda höga ålder,
långvariga verksamhet i allmänna värf och erkända behof af understöd,
får Utskottet hemställa,
att en pension af 5oo rdr årligen måtte för Kommers-rådet
Santesson j till utgående under hans lifstid, varda å allmänna
indragnings-staten uppförd.
31:0 Utskottet har till pröfning förehaft en af Anders Gastafsson från
Östergöthlands län hos Bonde-ståndet väckt motion, alt etL årligt understöd
af 3oo r:dr måtte af allmänna medel tilldelas Lagmanen Mathias Weibulls
efterlemnade Enka Christina Charlotta von Nackreij; varande af motionären
till stöd härför anfördt, att Lagmannen Weibull, som för nära 10 år
sedan aflidit, under i5 år med heder beklädt häradshöfdinge-embetet i
Dahls och Lysings härader, äfvensom att han skall af egna tillgångar beredt
utväg för nppbyggande och ordnande af en sockenskola inom Rogslösa församling.
Af ett motionen bilagt prestbetyg upplyses, alt enkefru Weibull, född
deli 13 December 1789, är i saknad af alla tillgångar till eget och tvenne
oförsörjda döttrars underhåll.
Då La gmannen Weibulls förtjenster i lifstiden, sådane de af motionären
blifvit uppgifne, icke synas hafva varit af den beskaffenhet, att de kunna
från nationens sida påkalla någon serskild gärd af erkänsla, och då med
säkerhet torde kunna antagas, alt beviljandet af det begärda understödet
skulle föranleda flera ansökningar och motioner i enahanda syftning, har
Utskottet funnit sig böra
afstyrka bifall till motionen,
32 0. Uti en hos Borgare-ståndet vackt och till Utskottet remitterad
motion, deruti Herrar Colle’n och Almgren instämt, har Herr Gustafssonx
med afseende å ej mindre de outtröttliga, mångåriga bemödanden, som fabriksidkaren
Custaf Ekenmark och hans hustru ådagalagt för husväfnadsinduslrieus
upplifvande och fullkomnande inom fäderneslandet, än äfven &
Slats-Uisliollets Utlåtande, N:u 125.
19
den af dem nyligen uppfunna 11 ytliga linspinningsmethod, livar igenom så
väl en kraftig häfstång lill linföl ädlingens löi kofra 11 och upphjelpande, som
ett försörjningsmedel oth en nyttig sysselsättning för den aibetaude k lasste
n blifvit beredde, hos Bikels Ständer anmält nämnde personer till erhållande
af en årlig pension å 3oo b ko för deras nära tretioåriga-bemödanden
att genom kostsamma försök och vidsträckta resor, beslridde af egna medel,
sprida nyttiga uppfinningar och kunskaper lill befrämjande af en bland rikets
vigtigaste b näringar, äfvensom för ulai betandet och utgifvandet från
t rycket och lithografien af en lät obok i väfnads- och linspinningskonsten,
hvilken lärobok, stödd på vetenskapliga grunder, hade till föremål näringarnes
och arbelsflitens befrämjande inom del husliga lifvet.
Af motionen bilagde och deruti åberopade skiifteliga intyg inhemtas,
alt Ekenmark och lians hustru under loppet af 25 år med utmärkt nit,
skicklighet och framgång å ålskil lige orter inom i ils et besörjt frumtimmers
undervisning uti väfnadskonslen efter en föi bättrad method, äfvensom att
den sistnämnda, nu 62 år gammal, vore af obollig sjukdom urståndsalt att
lemna sängen; varande dessutom upplyst, alt desse peisoner, som gjort sig
kände för en hedrande vandel, befinna sig uti knappa omständigheter.
Utskottet inser och erkänner visserligen fabriksidkaren Ekenmarks och
hans hustrus lyckade bemödanden för husväfnadsindustriens upphjelpande
inom fädeineslandet; men då, på sätt motionären äfven anlydt, Ekenmark
redan fatt, serskildt för utgifvandet af ofvannämnde lärobok i väfnadskonsten,
uppbära understöd af de till slöjdernes befrämjande anvisade allmänna
medel, samt beviljandet af ifrågavarande årliga pension efter all sannolikhet
komme att föranleda framställningar af likarlid beskaffenhet, har Utskottet
ansett sig böra
afstyrka bifall lill Her Gustafssons förevarande motion.
33:o Kongl. Majit har slutligen till Rikets Ständers pröfning öfverlemnat
frågan om medelprisets bestämmande för tiden intill nästa riksdag å
den span mål, som inbegripes under sådana före slalsregleringen vid 1840—
184* arens riksdag tillträdda löner, hvilka ännu innehafvas af samma personer,
och för hvilken spanmål serskild ersättning bör desse tjensteinnehafv;ire
från allmänna indragningsstaten tillkomma, om och i den mån nyussnämnde
medelpris öfverstiger 7 rdr tunnan. Enligt af Statskontoret lemnad
upplysning, hade riksmarkegången för de fem åren 1843—1847 uppgått
år i843 till 8: 17
— 1844 — 7: '7
— i845 -- 5: 2.0
20
Stals-Ulskollels Utlåtande, N o i25.
år »846 — 8: 38.
— '847 — 9: <>•
eller i medeltal till 7 r:dr 39 sk. 9 4 r:st; och ehuruväl riksmarkegångspriset
för ett år understigit det pris af 6 r:dr, hvarefter embets- och
tjenstemän före regleringen vid 1840— 1841 årens riksdag voro berättigade
att, utan afseende å årets riksmarkegångspris, få den under lönerna begripna
spanmål sig tillgodo beräknad, vid hvilket förhållande Statskontoret jemväl
ansett 1845 års pris böra, vid medelberäkningens uppgörande, antagas
till6 r dr, och det rätta me lium således blifva 7 r:dr 4^ sk, 4 4 r:st» 'ia_
de Kongl. Majt likväl funnit anledning icke förekomma, att för beräkningen
af omförmälda medelpris antaga annan grund, än det verkliga riksmarkegångspriset
för hvarje år, helst detta pris för fyra af ifrågavarande år i
betydlig mån öfverstege det fordna minimipriset för under lönerna inbegripen
spanmål, hvarföre ock Kongl. Maj:t nu föreslagit, att, med jemkning
till fullt skillinglal, merberörde medelpris måtte bestämmas lill 7 r:dr
4o sk.
Då vid t844 -i8{5 årens statsreglering beloppet af den spanmålstillökning
utöfver stalspriset, som borde tillkomma innehafvare af före år
184r tillträdda löner, blef af Rikets Ständer för tiden intill innevarande
riksmöte fastställd, togs härvid till grund medium af i84o—1844 årens
riksmarkegångspriser. Enär följakteligen riksmarkegångspriserna för åren
j 843 och 184 \ redan en gång ingått i en beräkning af ifrågavarande beskaffenhet,
synas dessa priser icke kunna jemväl läggas till grund för nu
förestående nya reglering af omförmälde spanmälstillökning, utan torde
denna sistnämnde reglering, efter Utskottets tanka, böra grundas ensamt på
riksmarkegångspriserna under de 0 ne påföljande åren 1845, 1846 och 1847.
Ett sådant förfarande instämmer ock med 1840 — 1841 årens riksdagsbeslut,
enligt hvilket omförmäldte medelpris bör uträknas och bestämmas från
riksdag till riksdag, och synes desto mera lämpligt, som riksdag numera
inträffar hvart tredje år. I öfverensstämmelse härmed_ och då Utskottet
delar den af Kongl. Statskontoret yttrade åsigt, att, i de fall, då riksmarkegången
understiger det belopp af 6 rdr per tunna, som, enligt före
18 fo — 184r årens reglering gällande grunder, utgjorde minimum för beräkningen
af under lönerna inbegripen spanmål, nämnde pris bör beräknas
till fulla G r:dr per tunna, hemställer Utskottet
att för de tjenstemän, som innehafva före 1841 tillträdda löner,
hvarunder spanmål finnes beräknad, må, för den lid nu förestående
-
Slals-Utskottets Utlåtande, jVro 125.
21
ende statsreglering kommet- att omfatta,, fastställas ett, efter medium
af i845, 1846 och 1847 årens riksmarkegångspriser, det
förstnämnde likväl upptaget till 6 r:dr, beräknadt löne-ersättningsbelopp
af jemna 8 r:dr per tunna.
Vid i844—1845 årens statsreglering uppfördes § allmänna indragningsstaten
för sådan ersättnings meddelande en förslagssumma af 45>°t>o
r:dr; och då det bör antagas,, att af då till ersättning berättigade tjenstemän
en stor del sedermera algått, torde nämnde belopp kunna i någon mån
nedsättas, hvadan Utskottet föreslår,
att, för godtgörande af den vederbörande embets- och tjenstemän
tillkommande spanmåbtillökning utöfver det fastställda statspriset
7 r:dr, måtte å allmänna indragningsstaten anvisas ett förslagsanslag
af 40,000 r:dr.
Stockholm den 7 April 1848.
Reservationer:
Vid 8:de punkten:
af Friherre von KramerDoktor Björkman och Prosten Lundblad.
Bih. lill R. St. rint. IS 47 oeh 1848. 4 Sami. 4 A/det. 56 häfte.
4
STOCKHOLM, f. d. Scbultzes Boktryckeri, 184S;
lior lill Stats-Utsk. Bet., TV: o 125.
i onde Hufvud titeln.
Pensions- och Indragnings-Slaferne.
Pensions-stnten för civile Embets- och TjeDstemän
Dito för deras enkor och omyndiga barn
Dito (ör militäre Embets- och Tjenstemäns samt Under-officerares
enkor och barn
Wadstena Krigsmanshus-kassa
Amiralitets Krigsmans-kassan
S:a
Allmänna Indragnings-Statm.
På förslag i 1845 års Riks-stat kalkylerad till 373,860: 16.
Förhöjning:
l:sta och 2:dra Landmätares till
800 och 600 r:dr förökade pen
-
sioner, circa
2,000:
Tjenstemännens vid de indragna
Dorg - rätterne Sportel-ersätt-
ning
523:
Lifgardet till Häst
1,702: 4. 6.
Sekret, vid K. Museum Silfver-  sparre och Slotts-bvggmästa-
ren Fallstedt
233: 16.—
Emerililöner för Lärare vid Ele-
mentar-läroverken
12,480:
Chefen för Riks-archivet, Dok-
tor Nordström
700:
Amanuensen Almqvist
300: — —
Professor Acharii enka
300:
Doktor Engström
1,000:
Adjunkten L. Vidéns enka . . .
300:
Öfverste Amino/fs enka
500: — —
Professor Gei/ers enka
1,200:
Profossoren TV. Åkerman . . . .
500:
Kommers rådet Santesson . . .
500:
Spanrnålsförhöjning utöfver fastställda
statsprUet, 7 r:dr, kalkylerades
i 1845 års riksstat
till  45,000:
men då häri upps ätt
en uti nedanstående
10,608: 3. 5. inbegripen
besparing af
circa  13,000:
qvarstå endast .... 32,000:
hvilka, med afseende å ersättningsprisets
förhöjning med c:a
rdr, okas till 40,000 r:dr med 8,000:
S:a 30,238: 20.
Minskning:
enl. sednast afslutadP.ikshufvudbok,
16,608: 3. 5., eller för
jemn summas erhållande . . . 16,608: 20.
Riks-stalen får
184-5 o. följ. åren
•Upptager:
Stats-ulskollet
föreslår :
25.000
23,500
25.000
71,099
6,000
150,599
6.
Återstår netto förhöjning
13,630: — —
Utföres således
Summa b:ko r:dr
373,860
v- ■.itmitiCTgifia
524,460 —
16
25.000
25.000
25.000
71,099
6,000
152,099
387,490
539,590
16
Förhöjning.
1,500
1,500
13,039
15,130
wi
Ofvanstående af Stats-utskottet tillstyrkte 539,590 r:dr bestå i
Penningar  489,948
Indelda Räntor, enl. beräkningen i 1845 års Riks-stat . . 44,205
lndeld Spanmål, dito dito . . 5,346
Oindeld dito dito dito . . 90
16. —
32. —
539,590: —
.
X ' '
■
■ .
1 ‘ !'!•>!' • /!h> 'i'if ;
ä<j|p >b n .» i
Stats-Utskottets Memorial, N:o 126.
N:o 126.
1
Ank. till Exp.-Utsk. den 20 April, kl. 11 f. m.
Memorial, angående aflöningen för den hos Riksstånden och Utskotten anställda
betjening.
(Rgs Afd.)
Sedan, efter innevarande riksdags början, en tid af mer än fem månader nu förflutit,
har Stats-utskottet ansett sig böra uppgöra och Rikets Ständer underställa förslag
till bestämmande af den aflöning, som, enligt riksdags-ordningens 24 §, tillkommer
den i Riksståndens och Utskottens kanslier under detta riksmöte tjenstgörande
personal; dervid Stats-utskottet får anmäla, att herr landtmarskalken och herrar talmän,
uti en till Utskottet aflåten skrifvelse af den 9 nästlidne Mars, föreslagit följande
arfvoden och traktamenten för bemälte personal, nemligen:
För sekreteraren hos Bonde-ståndet ett månadtligt arfvode af . . r:dr 400: — —
jemte ersättning för dess resor till och från riksdagen, enligt
Kongl, brefvet den 22 April 1830.
„ sekreteraren hos de öfriga riksstånden, hvardera i månaden „ 300:
„ sekreteraren hos Stats-utskottet månadtligen „ 200: —
„ sekreterarne hos de öfriga Utskotten samt Stats-utskottets
sekreterare för Riksgälds-kontoret rörande ärender, hvardera
dito  „ 166: 32. —
„ sekreteraren hos sammansatta Stats- och Ekonomi-utskotten,
dito  „ 133: 16. •—
„ notarierne hos riksstånden hvardera, dagtraktamente „ 4:24. —
„ notarierne hos Stats-utskottet, dito dito „ 4: ■— —
„ notarierne hos de öfriga Utskotten, dito dito 3: 24. —•
„ kanslisterne hos riksstånden och Stats-utskottet dito dito . . „ 3: — —
„ kanslisterne hos de öfriga Utskotten dito dito „ 2: 24. —
Vid jemförelse mellan dessa aflöningsbelopp och de vid sistförflutna riksdag af
dåvarande Stats-utskott, enligt dess memorial N:o 98, föreslagna samt af Rikets Ständer
beviljade arfvoden och traktamenten, har Utskottet endast funnit skiljaktighet i
afseende på arfvodet för Bonde-ståndets sekreterare, hvilket då utgick med 300 r:dr
i månaden eller samma belopp, som de andra riksståndens sekreterare, och nu föreslagits
lill 400 r:dr.
Bih. till 11. St. Prot. 1847 Sf 1848. 4 Sami. 1 Afd. 37 Häft. \
Stats-Utskottets Memorial, N:o 126.
Då Utskottet anser den likhet i aflöningen för samtlige riksståndens sekreterare
och notarier, hvilken vid de begge sednaste riksdagarne iakttagits, äfven vid denna
böra bibehållas, så kan Utskottet icke tillstyrka den för sekreteraren hos Bondeståndet
ifrågaställda tillökning, helst härigenom skulle åter införas den skillnad i
stånds-sekreterarnes aflöning, som, under framfarna tider och andra förhållanden, funnits
af omständigheterna påkallad. Dock som Bonde-ståndets nuvarande sekreterare
icke är bosatt här i hufvudstaden, synes billigheten fcrdra, att han, likasom den
embetsman, hvilken näst före honom från en aflägsen landsort hitkallades för att i
enahanda egenskap tjenstgöra, erhåller ej allenast godtgörelse för sina resor till och
från riksdagsorten, utan ock serskild hyresersättning under sitt vistande härstädes;
anseende Utskottet sistnämnda ersättning böra utgå med 50 r:dr i månaden 5 hvilket
belopp visSferligen med 16 r:dr 32 sk. öfverstiger den, samma stånds sekreterare under
1834 och 1835 års riksdag tillerkända, hyresersättning, men i betraktande af
det härmed afsedda ändamål ingalunda torde kunna anses vara för högt.
Beträffande alla öfriga nu ifrågavarande arfvoden och traktamenten, så finner
Utskottet sig icke ega någon giltig anledning att föreslå förändring, vare sig till ökning
eller minskning i deras vid sistförflutna riksdag fastställda belopp, hvilket, likasom
sättet för desammas beräknande, med några undantag bibehållits oförändradt
sedan mer än 30 år tillbaka.
Vidkommande åter antalet af den hos hvarje riksstånd och Utskott nu tjenstgörande
personal, samt den tid, hvarifrån dess aflöning bör beräknas och utgå,
så har Utskottet från vederbörande kanslier införskaffat bestyrkte uppgifter härå,
hvilka, i fråga om Utskottens betjening utöfver det i Riksdagsordningen bestämda
antal, blifvit jemnförda och funnits öfverensstämmande med Rikets Ständors derom
meddelade beslut.
Under åberopande af Utskottets nu yttrade åsigter och meddelade upplysningar,
får Utskottet således tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte gilla och fastställa följande förslag i afseende på
den Riksståndens och Utskottens sekreterare samt öfriga kanslipersonal under
denna riksdag tillkommande aflöning; uti hvilket förslag de dagar
finnas uppgifne, från och med hvilka hvar och en af bemälte personer är
berättigad att sitt arfvode eller traktamente uppbära.
Hos Ridderskapet och Adeln:
För riddarhus-sekreteraren, i egenskap af detta stånds sekreterare,
arfvode i månaden r:dr 300: —
„ sju notarier, hvardera, såsom dagtraktamente ...... „ 4: 24.
Stats-Utskottets Memorial, N:o 126.
3
För sex kanslister, såsom dagtramente „ 3: —
lärande allöningen för Ridderskapets och Adelns kanslibetjening, som af Riddarhusdirektionen,
före riksdagens början, antages, och jemväl dessförinnan måste i tjenstgöring
inträda, få, i likhet med hvad under föregående riksdagen varit medgifvet, beräknas
från och med 4:de dagen före den, hvartill Rikets Ständer blifvit sammankallade
eller från den 11 November nästlidet år.
Hos Presteståndet:
För sekreteraren, arfvode i månaden r:dr 300: —
„ en notarie, dagtraktamente „ 4:24.
„ åtta kanslister, hvardera dito  „ 3: ■—
att beräknas för sekreteraren och notarien från den 15 November sistlidet år samt
för 2 kanslister från den 19 och för 6 kanslister från den 24 i samma månad.
Hos Borgareståndet.
För sekreteraren, arfvode i månaden r:dr 300: ■—
„ fyra notarier, hvardera dagtraktamente „ 4: 24.
„ sex kanslister, dito dito  „ 3: —
af hvilka sekreteraren blifvit antagen den 20:de, 2:ne notarier den 24:de och en
notarie den 27 November sistlidet år samt en notarie den 4 påföljde December, 4
kanslister den 24:de i förstnämnde månad och 2:ne kanslister den 4 Januari innevarande
år.
Hos Bondeståndet.
För sekreteraren, arfvode i månaden . • r:dr 300:
jemte hyres-ersättning dito  „ 50:
•350:
samt för dess resor till och ifrån riksdagen ersättning, enligt
Kongl, brefvet den 22 April 1830, eller enligt 5:te klassen i
nu gällande resereglemente (skjuts efter 4 hästar och traktamente
3 r:dr om dagen).
„ fyra notarier, hvardera i dagtraktamente r:dr 4: 24.
„ fjorton kanslister, dito dito .
„ 3: —
kommande aflöningen för desse tjenstemän att utgå från och med följande dagar,
nemligen för sekreteraren från den 15:de, för 2:ne notarier och 2:ne kanslister från
4 Stats-Utslcottets Memorial, N:o 126.
den 19:de samt för 2:ne notarier och 12 kanslister från den 25:tc sistlidne November.
Hos Konstitutions-utskottet:
För sekreteraren, arfvode i månaden r:dr 166: 32.
„ en notarie, dagtraktamente n 3:24.
„ tre kanslister, hvardera dito  2: 24.
af hvilka sekreteraren blifvit antagen den 3:dje samt notarien och kanslisterne den
öde December sistlidet år (Konstitutions-utskottets memorial, N:o 1).
Hos Stats-alslioltet:
För sekreteraren, arfvode i månaden r:dr 200:
,, sekreteraren för riksgäldsverket rörande ärender, dito . . „ 166: 32. —
„ två notarier, hvardera, dagtraktamente 4: — —
„ tre kanslister, hvardera dito ^ 3:
varande desse tjenstemän antagne: förstbemälde sekreterare den 2:a, sekreteraren för
de lliksgälds-kontoret rörande ärender, äfvensom en notarie och 2:ne kanslister den
6:te, samt en notarie och en kanslist den 13 December sistlidet år (Stats-utskottets
memorial, N:o 1).
Hos Bevillnings-ntskotlet:
För sekreteraren, arfvode i månaden r:dr 166: 32.
„ tre notarier, hvardera, dagtraktamente  3: 24.
„ tre kanslister, dito, dito n 2:24.
hvilka antagits: sekreteraren den 2:dra samt notarierne jemte en kanslist den 3 December
sisth år och tvenne kanslister den 11 Januari innevarande år (Bevillningsutskottets
memorial, N:ris 1 och 3).
Hos Banho-utsliotlet:
För sekreteraren, arfvode i månaden r:dr 166: 32.
j, två notarier, hvardera, i dagtraktamente „ 3:24. —
„ två kanslister, dito dito 2: 24. •—
af hvilka sekreteraren antagits den 2:dra samt notarierne och kanslisterne den 3
December nästlidet år (Banko-utskottets memorial, N:o 1).
Stats-Utskottets Memorial, N:o 126.
5
Hos Lag-utskottet:
För sekreteraren, arfvode i månaden r:dr 166: 32.
„ en notarie, dagtraktamente . „ 3: 24.
„ en kanslist, dito  „ 2: 24.
hvilka tjenstemän antagits följande dagar, nemligen sekreteraren den 2 December sistlidet
år, notarien den 13 nästlidne Januari och kanslisten den 6 i förstnämnde månad
(Lag-utskottets memorial, N:o 11).
Hos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-utskottet:
För sekreteraren, arfvode i månaden r:dr 166: 32.
„ fyra notarier, hvardera, dagtraktamente „ 3: 24.
„ två kanslister, dito dito  „ 2: 24.
skolande allöningen beräknas för sekreteraren från och med den 3 och för 2:ne notarier
från och med den 6 December sistlidet år samt för de öfriga 2:ne notarierne, jemte kanslisterne,
från och med den 7 nästlidne Januari (Ekonomi-utskottets memorial, N:o 1.)
Hos sammansatta Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-utskottet:
För sekreteraren, arfvode i månaden » r:dr 133: 16.
„ notarien, dagtraktamente
3: 24.
hvilket arfvode och traktamente utgår från och med den 1 sistlidne Februari (Statsoch
Ekonomi-utskottets memorial, N:o 1).
Hos Exp e dido i is-uts k atlet :
För sekreteraren, arfvode i månaden
. r:dr 166: 32.
„ två notarietraktamenten, hvartdera om dagen „ 3: 24.
„ tolf kanslist- dito dito  „ 2: 24.
varande sekreteraren antagen den 1 December sistlidet år. Den Utskottets öfriga
betjening tillkommande aflöning är ”ställd till Utsk:s disposition, att utgå i mån af
”behof och allt efter som motsvarande tjenstemän i tjenstgöring inträdt” (Expeditionsutskoltets
memorial, N:o 1).
I öfverensstämmelse med hvad under de 2:ne sednaste riksdagarne varit stadgadt
rörande de till sistnämnde Utskotts disposition ställde aflöningsmedel,
torde för enahanda medel vid denna riksdag jemyäl böra afgifvas serskild
redovisning.
6
Stats-Utskottets Memorial, N:o 126.
Hvad beträffar aflöningen för den hos Stats-utskottet anställde kamererare, hvars
återstående göromål ännu icke kan med säkerhet beräknas, så torde det tillåtas Utskottet
att närmare riksdagens slut föreslå det belopp, hvaraf bemälde kamererare
bör komma i åtnjutande.
Ehuru den aflöning, som tillkommer den under innevarande riksdag, af riksstånden
och utskotten antagna vaktbetjening redan, kort efter riksdagens början, blifvit
af Rikets Ständer, genom bifallandet af Stats-utskottets memorial N:o 8, bestämd
till ett belopp af 1 r:dr 16 sk. om dagen för hvarje vaktbetjent, har Utskottet dock
ansett sig, med ledning af erhållna uppgifter, böra bär upptaga antalet af denna betjening
tillerkända traktamenten samt de dagar, från och med hvilka desamma fått
beräknas; utgörande nyssnämnda dagtraktamenten:
För vaktbetjeningen hos Ridderskapet och Adeln sex traktamenten, beräknade från
den 11 sistlidne November;
„ dito hos Presteståndet fem dito, hvaraf fyra beräknats från sistnämnda dag och
1 från den 8 nästlidne Januari;
„ dito hos Borgareståndet fem dilo, beräknade från den 24 November sistli
det
år;
„ dito hos Bondeståndet fem dito, hvaraf 1 beräknats från den 11 :te, 1 från den
13:de, 2 från den 15:de och 1 från den 20:de sistberörde månad;
„ dito hos Konstitutions-utskottet två dito, hvaraf det ena beräknats från den 2:dra
och det andra från den 6:te December sistlidet år;
„ dito hos Stats-utskottet fem dito, hvaraf 2:ne beräknats från den 2:dra och 3:ne
från den öde i samma månad;
„ dito hos Bevillnings-utskottet tre dito, beräknade från den 3:dje i samma månad;
„ dito hos Banko-utskottet tre dito, dito från den 2:dra i samma månad;
„ dito hos Lag-utskottet två dito, hvaraf ett beräknats från den 2:dra dito och ett
från den Usta nästlidne Februari;
„ dito hos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-utskottet fyra dito, hvaraf det ena från
den 3:dje och de frenne ölriga från den 6 December sistlidet år; samt
„ dito hos Expeditionsutskottet, tre dito, hvaraf 2:ne beräknats från den Usta
December sistlidet och ett från den 3:dje Januari innevarande år.
Vid jemförelse emellan antalet af tjenstemän och vaktbetjeningen under inneva.-  rande och sednast förflutna riksdag, befmnes, att den hos riksstånden och utskotten
anställda personal nu är ökad med 5 kanslister, nemligen 2 hos Bondeståndet, 1
hos Konstitutions-utskottet, 1 hos Bevillnings-utskottet samt 1 hos Allmänna Besvärs
och
Ekonomi-utskottet; äfvensom med 3 vaktmästare, nemligen 1 hos Presteståndet,
1 hos Banko-utskotiet och en hos Expeditions-utskottet. Deremot var under sednaste
riksdag, jemte här ofvan uppgifne tjenstemän, äfven anställd en notarie, som tjenstgjorde
Stats-Utsliottets Memorial, N:o 126.
7
vid Lag-utskottets sammanträden med andra Utskott; och fastän Rikets Ständer, genom
bifallandet af nuvarande Lag-utskotts Memorial N:o 11 medgifvit, att ett dylikt
notarie-arfvode äfven vid denna riksdag må för enahanda tjenstgöring utgå, har, enligt
Stats-utskottet meddelad upplysning, denne tjensteman ännu icke antagits.
Uti ofvan omförmäldta skrifvelse hafva herr landtmarskalken och herrar talmän,
i afseende på tiden för här uppräknade arfvodens och traktamentens upphörande, föreslagit,
att allöningen för Utskottens tjenstemanna-personal och vaktbetjening må
upphöra med samma dag, som hvars och ens tjenstgörings-skyldighet, men för riksståndens
sekreterare, äfvensom de notarier, hvilka deltaga i uppsättningen af ståndsprotokollerna,
fortfara en månad och för den öfriga kansli-personalen samt vaktbetjeningen
hos stånden åtta dagar efter riksdagens afslutande, helst protokollernas uppsättande,
i anseende till de närmare riksdagens slut ofta inträffande plena, svårligen
kunde hinna fulländas inom kortare tid än en månad sedan riksdagen slutat, hvarförutan
åtskilliga andra göromål, såsom återstående renskrifning, handlingarnes ordnande
och inbindning m. m., jemväl fordrade derefter fortfarande biträde af de hos
riksstånden anställde tjenstemän och vaktbetjenter.
I anledning af livad sålunda blifvit föreslaget, anser sig Utskottet böra upplysningsvis
meddela, att sistlidne riksdags Stats-utskott, med afseende å enahanda då
gjord framställning, yttrade, det Utskottet förmodade, att, derest protokollerna under
riksdagens lopp med oafbruten ordentlighet och skyndsamhet uppsattes och justerades,
borde en tid af 14 dagar vara tillräcklig för medhinnandet af den vid slutet
af riksdagen återstående protokolls-uppsättningen, samt att de öfriga göromålen
vid riksståndens kanslier skulle af den der anställda personal, Iikayäl som utskottsbetjeningens
åligganden, hinna afslutas, innan Rikets Ständer åtskiljdes. Då nuvarande
Stats-utskott till alla delar instämmer uti detta yttrande, anser Utskottet följaktligen,
att den i andra hänseenden tillstyrkta öfverensstämmelse med de vid sistförllutna
riksdag angående nu ifrågavarande aflöning meddelade stadganden, jemväl
bör iakttagas i afseende på bestämmandet af tiden för densammas upphörande. I
enlighet med dessa stadganden och under förutsättning, att antalet af den utaf riksstånden
och utskotten antagna tjenstemanna-personal och vaktbetjening, i den mån
de återstående riksdagsärendernas vederbörliga behandling medgifver, varder förminskadt,
lar Utskottet alltså hemställa:
att riksståndens sekreterare, jemte 4 notarier hos Ridderskapet och Adeln,
i notarie och 1 kanslist hos Preste-ståndet, 2 notarier hos Borgare-ståndet
samt likaledes 2 notarier hos Bonde-ståndet, äfvensom 2 vaktbetjente
hos hvart och ett af riksstånden må fa beräkna och uppbära de för dem
bestämda arfvoden och traktamenten för en tid af fjorton dagar efter riksdagens
afslutande, samt att, med undantag af nu uppräknade tjenstemän
8
Stats-Utskottets Memorial, N:o 126.
och vaktbetjenter, arfvodena och traktamentena för den öfriga hos riksstånden
anställda betjening, likasom för Utskottens samtlige tjenstemän och
vaktbetjenter, mä beräknas och utgå till och med den dag, då hvars och
ens tjenstgörings-skyldighet hos vederbörande riksstånd eller utskott upphör.
I fråga om tiden för utbetalningen af de arfvodes- och traktamentsbelopp, som
af Rikets Ständer varda tillerkända den under innevarande riksdag hos riksstånden
och utskotten tjenstgörande personal, får Utskottet slutligen föreslå,
att merberörda arfvoden och traktamenten, under iakttagande af förut meddelade
föreskrifter och efter afdrag af hvad, som i afräkning härå redan
blifvit till vederbörande förskottsvis utgifvet, må af Riksgälds-kontoret utbetalas
för tiden till och med denna (April) månads utgång, så snart de
beslut härom, Rikets Ständer komma att vidtaga, genom Utskottet hinna
fullmäktige i Rikagälds-kontoret meddelas samt för nästkommande månad
och den derpå följande tiden intill riksdagens slut, efter hvarje månads
förlopp.
Reträflände de af herr Iandtmarskalken och herrar talmän tillika gjorda framställningar,
med hänsigt till dels ersättningen för besörjandet af korrektur-läsningen
vid den, då riksdagen slutas, återstående tryckning af riksståndens protokoller, och
dels vedergällningen för upprättandet af registren öfver samma protokoller, så skall
Utskottet härom meddela sitt yttrande i det serskilda memorial, Utskottet ämnar ofördröjligen
afgifva rörande kostnaderna för sagde protokollers tryckning, jemte några
andra dermed gemenskap egande ämnen.
Stockholm den 20 April 1848.
STOCKHOLM 1848, hos J. A. Walldén.
SM*-Utskolte.t$ Utlåtande, N:o 127.
%
N:o 127.
Ank. till Exp. Utik. dea 21 April 1848, kl. 10 f. m.
Uflätande, i anledning af Kongl. Majus nådiga skrifvelse angående
Majoren m. m. G. Krooks ansökning om godtgörelse för mi~
stade löne-inkomster. (U. A.)
Sedan hos Kong!. Maj:t förre kommendanten å Ny Elfsborgs fästning,
Majoren i armén m. m. G. Krook i underdånighet anhållit att lian,
sorn tillförene varit Major och Chef för andra bataljonen af regementet Royal
Suédois samt i sådan egenskap skall hafva uppburit en årlig lön af 500 rdr^
hvilken han dock vid nämnde regementes upplösning år 1815 utan eget förvållande
förlorat, och i hvars ställe han fått sig tilldeladt det expektansarfvode
af 200 r:dr årligen, han ännu innehade, måtte i nåder varda förhjelpt till
åtnjutande af skillnaden emellan berörde lön och arfvode, med beräkning från
den 10 April 1844, då Majoren från kommendantsbefattningen å förenämnde,
fästning entledigades; så har Kongl. Majit, medelst nådig skrifvelse af den
17 sistlidne Mars, förevarande ersättningsfråga till Stals-utskottet öfverlemnat
i ändamål att Rikets Ständer måtte åt sökanden, Majoren Krook, medgifva
den godtgörelse för förlorade löne-inkomster, som synes af billighet
påkallad, och hvartill förefunnes tillgång å besparingarne på det å allmänna
jndragningsstaten för exspektans-arl voden uppförda anslag af 10,000 r:dr
åi ligen.
Af de, jemte högslberörda nådiga skrifvelse, Utskottet tillställde handlingar
i målet inhemlas: att sökanden, sorn den 19 April 1814 befordrats
till Major och Andre bataljonschef vid dåvarande regementet Royal Suédois,
med åinjutande al de löneförmåner, som framdeles komme att bestämmas
och hvilka sedermera blifvit fastställde till likhet med hvad en officer af samma
grad vid Konungens f. d. Eget värfvade regemente innehade, mast, i följd
af förstnämnde regementes år 1815 verkställde upplösning, frånträda samma
löneförmåner, men i ersättning derför likväl under den 23 Januari 1816 fått
sig i nåder tilldeladt ett årligt expektans-arfvodé af 200 i:dr, hvilket lian
ännu innehar; att, i anledning af Majoren Krooks redan samma år väckta
JM», lill R. St. Pr. 1817 oeh 1848. 4 Sami. 1 Afd. 38 Bdfl. *
2
Staif-Uukottets Utlåtande, N:o 127.
anspråk alt få behålla den honom såsom Major vid f. d, regementet Royal
Suédois tillförsäkrade lön jemte kompagni-re venne, bemälde Major den 16
Juni 1816 blifvit tills vidare förordnad till kommendant å Ny Elfborgs fästning,
i hvilken egenskap han först åtnjutit traktamente af En r:dr om dagen,
men från 1830 års början ett årligt arfvode af 500 r:dr; att Majoren
Krook, sedan han, efter iråkadt konkurstillstånd, den 10 April 1844 blifvit
från nämnde kommendantsbefattning entledigad, ytterligare i underdånighet
anmält sina anspråk på nu sökta löneskillnads-ersättning, samt att, efter af
Statskontoret leornad upplysning, andre majors-lönen vid regementet Royal
Suédois rätteligen utgjort endast 450 r:dr.
IM, enligt hvad uti högst berörde nådiga skrifvelse jemväl finnes antydl,
andre officerare, hvilka, lika med Majoren Krook, varit anställde vid
f. d. regementet Royal Suédois, nemligen Öfverste-löjtnanten de Mottoni
och Majoren friherre Koskull, genom Rikets Ständers vid 1828—1830 årens
riksdag aflåtne underdåniga skrifvelse!- N:is 250 och 403, förklarats berättigade
att tillgodonjuta ersättning för de löne-inkomster bemälde officerare vid
samma regemente innehaft och utan eget förvållande förlorat, så och enär Majoren
Krook genom sin år 1816 framställde och sedermera efter entledigandet
från kommendantsbeställningen å Ny Elfsborgs fästning förnyade underdåniga
ansökning om tiligodonjutande af den lön vid regementet Royal Suédois,
hvarom han år 1814 blifvit försäkrad, måste anses hafva i behörig tid bevakat
sina i detta hänseende egande anspråk, har Utskottet funnit sig ega
skäl att hemställa,
det Rikets Ständer måtte medgifva, att Majoren Krook må, utaf
det å allmänna indragnings-staten för exspektans-arfvoden uppförde
anslag af 10,000 r:dr, såsom ersättning för de af honom
vid f. d. regementet Royal Suédois innehafde löne-förmåner,
årligen uppbära, jemte förut beviljadt expektans-arfvode af 200
r;dr, ytterligare ett årligt belopp af 250 r:dr, att utgå från den
10 April 1844, på Krook från kommendanisbefattningen å Ny
Elfsborgs fästning entledigades; dock under vilkor, ait berörde
tillökta expektansarfvode minskas eller upphör i den mån Majo»
sen Krook å Rikets Stat erhåller asman lön.
Stockholm den 20 April 1848.
SMs-UtskotteU Utlatmåc, N:» '1X8.
Nio 128.
Ank. till Kip. UUk. dea 21 April, kl. 10 f. »au
U t låtande, i anledning af Kongl Maj:ts nådiga Skrifvelse, angå•
ende Krmobagaren S. Strömbergs befrielse från ådömd återbäring
af beräknad provision å brödbakning i Christianstads
kronobageri. O* ^0
Sedan allmänna magasins-kontoret, elter granskning af Christianstads
krono-magazins-räkenskaper för tiden från och med 1832 täll och med 1842,
anmärkt, att, enligt de vid samma räkenskaper fogade liqvider med kronobageriet,
kronobagare» S. Strömberg för sig och gesäll årligen tillgodoberäknat
72 lispund mjukt bröd, samt enär Kongl. Majrts för nämnde tid i
nåder fastställde aflöningsstater för Christianstads krono-magazin och bageribetjening
icke tilläde krono-bagaren eller hans gesäll sådan aflöning, yrkat,
att omförmälda brödunderhåll, uppgående för sagde tid eller ellofva åt till
792 lispund mjukt bröd, måtte Kongl. Maj:t och Kronan ersättas efter länets
för hvartdera af dessa år gällande markegång, så har Kongl. Maj:ts
och Rikets Stats-kontors Magazins-departement, genom resolution den 29
Juli 1844, sig utlåtit, att, då Kongl. Majit i nådigt bref af den 10 Januari
1816 till Kongl. f. d. Allmänna Magazins-direktionen om åter inrättande af
kronobageriet i Christianstad förordnat, det direktionen egde, såsom den i underdånighet
föreslagit, att till Christianstad afsända en kunnig och pålitlig bagare
med gesäll, som hvardera hade att undfå aflöning med 10 r:dr i månaden
eller om året tillsammans 240 i:dr banko, utan att deruti blifvit omnämndt
något brödunderhåll hvarken för bagaren eller gesällen, hvilken aflöning ock
fortfarande utgått till och med 1832, då, enligt den af Kongl. Majit samma
år i nåder fastställda stat, kronobagaren i Christianstad från och med 1833
års början tillädes 166 ndr 32 sk. banko årligen i ett för allt och bagerigesällen
derstädes 10 ndr i månaden eller 120 ridr banko för året; samt
Strömbergs förmenande, att brödunderhållet för kronobagaren och gesällen,
lika väl som procenter och provisioner m. m., utan att finnas upptagne i stat,
kunde vara tillåtet, saknade stöd i författningarne, och dervid jemväl förekommer
att uti alla de aflönings-stater, sorn angingo kronobagerier, brödun
-
4
Stalt-ll t skottets Utlåtande, N:o 128.
derhållet, der sådant vöre kronobagare eller gesäll tillagdt, funnes utom den
kontanta aflöningen serskildt upplördt, äfvensom Strömberga anförande, att
det af Kongl. Statskontoret utfärdade formulär för kronomagasins-räkenskapers
upprättande, deruti brödunderhållet till kronobageriet affördes, skulle bevisa
rättigheten, till åtnjutande af sådant brod, icke eller försenade afseende,
då éit räkenskapsfonnulär, författadt endast till ledning och rättelse vid magasins-
och bageriräkenskapens likstämmiga upprättande, blott uppgåfve den ordning,
sorn för hvarje vid serskilda magaziner och bagerier förekommande uppbörd
eller utgift borde följas, men alldeles icke bestämde beloppet, som skulle
debiteras eiler krediteras: ansåge departementet, att kronobagaren Strömberg,
som alltifrån 1832 till och med 1842 uti sina liqvider öfver förbakningen vid
Christianstads kronobageri för sig och gesällen tillgodoberäknaf och Irån de
förbakade qvantiteterne aldragit 72 lispund mjukt bröd årligen, icke kunde
undgå att i (örsta rummet ersätta Kongl. Maj:t och Kronan de för ofvanberörde
år emot stat och författningar orätt afförde sammanräknade 792 lispund
mjukt bröd, med värde, efter Christianstads, läns för hvartdera af dessa år
gällande markegång, af tillsammans 571 i:dr 32 sk banko; hvilket belopp
borde uti länets ränteri lefvereras för Statsverkets räkning, under litel: »Allmänna
iVJ agasins-kontorets ob-ervationsmedel “
Efter det Kongl. Kammar-rätten, hvarest Strömberg öfverklagat ifrågavarande
resolution, jemlikt utslag den 4 Eebiuari 1846, icke funnit skäl
att i densamma göra ändring, har Strömberq hos Kongl. Maj:( öfver detta
utslag anfört underdåniga besvär, deruti han hufvudsakligen andragit: att,
sedan år 1815 en förändring i brödbakningen vid Christianstads kronobageri
inträffat och i fö jd deraf en föreståndare för bageriet blifvit antagen med lön
på stat, hade påföljande år brödportion för bagaren och gesällen blifvit i
räkenskaperna afförd med 72 lispund mjukt bröd, hvilket förhållande icke
allenast fått ända till 1842 eller under 26 år fortfara utan någon anmärk«
• * .
mng al revisionen, utan jemväl blifvit, enligt klagandens förmenande, af Allmänna
Magazinskontorel godkändt, alldenstund ui de vid 1835 års magazinsräkenskap
under den 20 Mars 1837 algifne anmärknngar, föreskrift
meddelats om förändring i det dittills öfliga sättet, att uti räkenskapen debitera
och kreditera merberörde bröd portioner; att det skäl, som hämtats från
den omständighet, alt den år 1841 för Christianstads kronomagazin och bageri
fastställda aflöningsstat icke tilläde kronobagaren eller hans gesäll
någon brödportion, ej vore giltigt, hvilket ådagalades deraf, att emellan berörde
stat och de för föregående år gällande icke förefunnes annan olikhet
Stafi-UitkoUel» Vflätande, N:o 128.
9
an i afseende på beloppet .af lönen, som från år 1833 ökats till 286 r:dr
32 sk. banko för bagaren och gesällen tillhopa; att, ehuru ifrågavarande aflöningsstater
blott upptagit de indelda eller kontanta löneanslagen, men icke
extra ordinarie löneinkomster, såsom anmärkningsprocenter, provisioner, remisslage,
afskrifningar m. m., hade likväl slike löneinkomster utgått till vederbörande
tjenstemän; att magazinsförvaltaren, oaktadt hans kontanta loa
blifvit vid samina tid som kronobagarens förhöjd, fått äfven derefter oanmärkt
tillgodonjuta afskrifningsprocent å spanmål, samt att sluteligen, i händelse
1833 års lönetillökning skulle varit förenad med förlust af brödportionerna,
bade slikt bort klaganden tillkännagifvas förr än efter 10 års förlopp
och Allmänna Magazinskontoret icke under tiden, med godkännande af
klagandens rätt, endast lemna föreskrift om förändradt upp- och afföringssätt
af brödportionerna i afgifvande räkenskaper; i anledning af hvilka underdåniga
besvär Kongl. Maj:t, sedan Kongl. Kammar-rätten och Justitie-kanslersem
betet dei öfver blifvit hörde samt utlåtanden afgifvit, täckts med förklarande,,
att ofvamimförmäldte utslag vore på författningarne grundadt, detsamma gilla^
men derjemte, på grund af Strömbergs, i sammanhang med besvären gjorda,
af nyssnämnde embetsmyndigheter förordade, underdåniga anhållan, att
af gunst och nåd befrias ifrån den honom ådömda återbäring, medelst nådig
remiss tili Rikets nu församlade Ständers Stats-utskott, ölveleinnat handlingarna
i målet, för det afseende, berörde på billighetsskäl och förekomna bevekande
omständigheter grundade anhållan syntes förtjena.
Stals utskottet har tagit detta ärende i öfvervägande; och som af
handlingarna inhämtas bland annat, att ej mindre Strömbergs företrädare i
bagare-befattningen vid Christianstads kronobageri opåtaldt för sig och gesäll
tillgodo beräknat och från de förbakade qvantiteterna afdragit 72 lispund
mjukt bröd årligen, än äfven Strömberg under en tidrymd af 23 år fått vidtaga
till sin förmån enahanda åtgärd, utan att någon anmärkning derå följt
förr än år 1843, genom hvilken i så många år fortsatta uraktlåtenhet af den
allmänna Magazinskontoret åliggande anmärkningsskyldighet, Strömberg tvifvelsutan,
såsom han ock föreburit, blifvit styrkt i den förmodan, att hans
först sistnämnde år anmärkte förfarande ej vore stridande emot författningarna,
finner Utskottet, med hänsigt härtill och i betraktande af hvad i öfrigt till
Strömbergs ursäkt förekommit,
sig icke sakna skäl tillstyrka, det Rikets Ständer måtte forsill
del medgifva, att, såsom Kongl. Majit i nåder föreslagit, kronobagaren
Strömberg befrias från den honom ådömde återbäring
€ StaU-U(»kattel» Utlåtande, N:o 129.
eller ersättning af beräknad provision å brödlbtakoing i Christianstads
kronobageri.
Stockholn) den 20 April 1848.
N:o 120.
Anie. till Exp. litsle, den 21 April, kl. 10 f. ca.
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser å betänkandet N:o
of, angående indragning af Hofjaktvarfvet m. m.
(I. A.)
Stats-utskottets under N:o 57 afgifne utlåtande, i anledning af Kongl.
MajUs nådiga proposition rörande indragning af hofjaktvarfvet ni. m., har af
samtlige Riksstånden blifvit återreinitteradt af orsak, att Utskottet icke meddelat
yttrande deröfver, huru förhållas borde med de medel, som komma att
inflyta, vare sig såsom arrende för hofjaktvarfvet eller såsom köpeskilling
vid en tilläfventyrs skeende försäljning af en del dertill hörande åbyggnader.
Borgare-ståndet har i detta afseende förklarat, det ståndet ansåge omförmälde
arrende-medel böra ingå till statsverket, men köpeskillingen användas
för Kongl, flottans behof. Inom de öfriga Riksstånden är deremot af
enskilde ledamöter föreslaget, hos Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet,
att så väl arrende- som försäljningsmedlen borde, på sätt Kongl.
Maj:t äskat, användas för Stockholms stations af Kongl, flottan behof, och
inom Bonde-ståndet, att arrende-medlen måtte ingå till statsverket eller riksgälds-kontoret.
Af en ledamot utaf Ridderskapet och Adeln är jemväl yrkadt,
att den föreslagna utarrenderingen af hofjaktvarfvet måtte ega runi i
enlighet med de för utarrenderande af kronans lägenheter i allmänhet gällande
föreskrifter; och har slutligen hos Borgare-ståndet framstälts det förslag,
*tt de å hofjaktvarfvets tomt befintliga trädbyggnader måtte försäljas och endast
de, som äro uppförda af sten, bibehållas.
Af ifrågavarande anmärkningar, hvilka egentligen åsyfta, att utlåtandet
måtte i vissa uppgifne omständigheter erhålla nödig fullständighet, har
Utskottet icke hemtat anledning att frånträda hvad uti samma utlåtande blifvit
t hufvudsaken yttradt och föreslaget.
Stats-Utsk. Utlåtande," N:o 130.
1 öfverensstämmelse med den af Borgare-ståndet uttryckte mening,
anser Utskottet det vara med ordning förenligt och ledande till enkelhet i
statens räkenskaper, att de i arrende för hofjakt varfvets tomt inflytande medel,
lika med andra arrende-medel för kronans lägenheter, ingå till statsverket
för att till statens allmänna behof användas; hvaremot, enär de å tomtenbefintliga
byggnader torde kanna anses såsom tillhöriga flottans härvarande
station, det synes Utskottet lämpligast att de belopp, sorn vid försäljning af
någon del utaf dessa byggnader kan erhållas, må, enligt hemäldte Riksstånds
yttrade åsigt och på sätt inom de öfrige Riksstånden jemväl blifvit föreslaget,
tillgodokomma stationen och för dess räkning användas. På grund häraf får
Utskottet, med åberopande af hvad i utlåtandet N:o 57 blifvit anfördt,
afstyrka bifall till den af Kongl. Maj:t i nåder föreslagna för
säljning
af hofjaktvarfvets tomt, samt hemställa, det Rikets Ständer
måtte dels för sin del besluta, att berörde lägenhet må utarrenderas
på sätt och under de vilkor, Kongl. Maj:t kan pröfva
för staten mest fördelaktiga, dels ock till Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna, att låta försälja eller på annat sätt använda
de å tomten befintliga byggnader, som möjligen kunna anses öfverflödig»;
börande de i berörde afseende inflytande arrende-medel
ingå till statsverket för att till statens allmänna behof användas,
men köpeskillingen för den eller de åbyggnader, deraf försäljning
kan komma att ega rum, användas för Kongl, flottans
härvarande stations materiella behof.
Stockholm den 20 April 1848.
N:o 130.
Ant. till Exp. Utsk. den,21 April, kl. 10 C Bt,
Utlåtande, angående väckt motion om inlösen för Statens räkning
af framlidne Kanslirådet m. rn. O. Sundels manus kript-mmlingar,
eller beviljande af pension ål kans enka.
CU. A-)
Uti en hos Preste-ståndet väckt och till Utskottet remitterad motion,
bär Prosten Cnattingius, med afseende ej mindre å värdet af de samling®
Sihls-Vuk. Utlåtande, tf.o 130.
till Svenska språkets och folkets historia*, som sekreteraren i Kongl, riksarkivet,
Kanslirådet O. Sundel efterlemnaf, än äfven å hans efterlefvande
enkas behof af understöd, hemställt, huruvida icke dessa, af vederbörande
med beröm vitsordade, samlingar kunde för statens räkning inlösas, samt till
Kongl. Svenska och Vitterhets-akademierna, efter ämnenas serskilda beskaffenhet,
öfveriemnas, antingen mot det pris, hvarom dessa Akademier kunde
med vederbörande öfverenskomma, eller emot en till bemälda, numera 63-åriga,
sjukliga och fattiga enka utgående årlig pension af 250 r:dr, lämpad
efter den klass hennes aflidne man i civii-statens pensions-inrätlning skulle
tillhört, om han deri varit delegare.
Af motionen bilagde handlingar inhemtas det af motionären jemväl
uppgifne förhållande, att, sedan enkefru Christina Sundel under den 3 Juli
1843 hos Kongl. Mai:t i underdånighet anhållit, att hennes aflidne maas samlingar
mätte för statens räkning inlösas, antingen mot en kontant summa af
2000 r:dr banko, eller ock emot en årlig pension, svarande emot den, som
bort tillkomma henne efter mannen, i fall han vid sitt år 1829 inträffade
frånfälle varit delägare i eivil-stalens pensions-inrätlning, och Kongl Vitterhets-,
historie- och antiqvitets-akademien, uti afgifvet underdånigt utlåtande,
vitsordat värdet af större delen utaf dessa samlingar, hvilka, efter Akademiens
tanka, vore förtjente att med statens medel inlösas, så har Kongl.
Maj:t, efter det såväl Kongl. Statskontoret som direktionen öfver civil-statens
pensions-inrätlning med infordrade underdåniga utlåtanden inkommii, under
den 10 Juli 1844 i nåder förklarat, det någon disponibel tillgång af allmänna
medel icke lunnes lör inköp af ifrågavarande manuskriptsamling, samt
att Kongl. Maj:t icke ansett skäl vara för handen att i omförmäldte ämne då
göra nådig framställning till Rikets Ständer, vid hvilket sistnämnde förhållande,
och då Utskottet föreställer sig, att. i händelse dessa samlingars inköpande
för statens räkning skulle finnas lämpligt och gagneligt, utväg härtill torde
kunna beredas genom anlitande af de för dylika ändamål redan anvisade
medel, hemställes,
alt motionen icke må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 April 1848.
Reser
-
Slats-Uukotlets Utlåtande, N:o 130.
9
Reservation
af Herr Biskop Hedrén:
“ Kansli ådel Sundel var i lifsliilpn en på sin plats mycket förtjent
embetsman, outtröttlig i litterär verksamhet och forskningsnit, hvarom hans
«flerlemnade värderika samlingar vittna. Hans enka, stadd i knappa omständigheter,
har i 20 års tid haft att kämpa nied dagligen tilltagande behof
och en ytterlig sjuklighet. Hedan dessa skäl synas tillräckliga, för att beveka
Rikets »Slä ider all bevilja den ringa summan af 250 i:Jr banko årligen
tili hennes hjelp. Alt hon icke lannus etter lagen pensions-berättigad,
syiips mig ingalunda tala emot henne, enär Ilon just i händelse af sådan rättighet
icke kunnat, på sätt nu skett, anmälas, och Rikets Stander mer än en
gång, äfven vid nuvarande riksmöte, funnit sig, af ömmande skäl, bevekta,
alt meddela ersa (liing för en sådan saknad rättighet. Sådana skäl förefinnas
här destoniera talande, som dea sökande, vid 04 års ålder, är, enligt
bifogadt läkarebets g, af en tärande sjukdom ytterst försvagad; hvilket löfhäll
nide gör hjelpen å ena sidan destomera behöflig och å den andra san
nolikt
mindre långvarig.
Men del är icke allenast mannens förljenster och enkans behof, sora
bär bö;a bdijerlas. Kanslirådet Sundel har efterlemna! en betydlig samling
af egna handskrifter rörande fäderneslandets historia, antiqviteter och språk,
nied mycken flit och omsorg ordna le, förnämligast i afsigt alt tjena till ut
arbetande
af tvenne verk. en Svensk ordbok eller den berömde Johnsons
mönster samt ett bin;/rofin k t lexikon öfver utmärkta Svenska män. Dessa
samlingar, utgörande 7 stör e och mindre band, hafva blifvit af Kongl.
Historie- och anliqvitets-akademien granskade med tiel vittnesbörd, att de
innehålla i förenämnde alseendeii värderika materialier, med hemställan derjemte
lill Kongl. Maj:', att de måtte för det allmännas räkning varda inlösta,
antingen flir en bestämd summa af 2000 r:dr eller en lilstidspeiision för Pttkan
af 250 r.dr. Dessa samlingar hembjudas nu derjemte i utbyte mot den
föreslagna pensionen. Vi hafva ofta nied skäl beklagat de förluster, som
det allmänna gjort, då, vid utmärkte litteratörers frånfälle, deras cfterlemnade,
med mångårig forskning och möda gjorda, samlingar gatt antingen i främmande
hä«der eilei alldeles förlorade. Hvad framlidne Kanslirådet Sundel
antecknat och samlat lönjenar ovedersägligen ett bättre öde. Och då staten
med en iinga, blott för en kort tid utgående summa kan tillegna sig ifrågavarande
litterära skatter, samt derjemte bereda en hjelp åt den nödställda en*
Bih. till n. St. Pral. 1817 och 1818. 4 Samt., 1 Afd. 38 Haft. %
10
Stati-Uui. Utlåtande tt.o 131.
Ian, synes mig denna dubbla vinst förvärfvad för ett lindrigt pris. Jag
hemställer till Rikets Ständers behjertande, huruvida icke bemäida enka S«»~
del må erhålla dea föreslagna pensionen af 250 r:dr på förutnämnde vilkor. *
N:o 131.
Ani. till Exp. Dtsk. ilen 21 April, kl. 10 f. m
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga skrifvelse, i fråga
om upphörande af Invalid-inrättningen tid Ulriksdal.
(I. A.)
Sedan Rikets sednast församlade Ständer, uti underdånig skrifvelse
den 22 Februari 1845, förnyat den af Rikets Ständer vid 1840—1841 årens
riksdag gjorda anhållan, dels att invalid-inrättningen å Ulriksdal måtte upplösas
och dervarande Kongl, slott blifva för sin egentliga bestämmelse eller
annat ändamål ledigt, dels ock att nådig framställning måtte till Rikets Ständer
aflatas rörande invalidhus-fondens tillgångans användande på ett sätt»
hvarigenom det med dessa medel afsedda ändamål kunde befrämjas, så har
Kongl. Maj:t, genom till Rikets nu församlade Ständer afbiten och af samtliga
Riksstånden till Stats-utskottet remitterad skrifvelse, — till sin helhet,
under N:o 38, intagen uti bihang till Rikets Ständers Prot. 1847 och 1848,
1 Sami. 1 Afd. — täckts i nåder tillkännagifva, det Kongl. Maj:t redan
gått Rikets Ständers önskan om förändring med^invalidernes uuderkåll sålunda
till mötes, att Kongl. Majit, såsom en förberedande åtgärd till den ifrågasatte
förändringen, förordnat, att tills vidare ingen invalid finge å Ulriksdal
intagas, i följd hvaraf invalidernas antal förminskats under de tvenne
sista åren från 82 till 54; hvarjemte Kongl. Majit, under förklarande, att
det vore angeläget att städse ega nödige medel för att åt de afskedade och
i behof stadde krigsmän, för hvilka invalid-inrättningen varit afsedd, kunna
på annat sätt bereda vård och underhåll, förbehållit sig, att de till nämnde
inrättning anslagne hemmansräntor, äfvensom invalidhus-fondens sam'ade kapital,
fortfarande och allt framgent förblefve till Kongl. Majrts disposition,
så att de af berörda räntor och kapital inflytande årliga tillgångar mätte efter
behof kunna användas till pensioner och gratifikationer åt sådane afskedade
krigsmän af så väl arméen som flottan, hvilka, enligt nu gällande fö
-
Stati-Utsk, Utlåtande N:o 13J.
11
reskrifter, kumle å invalid-inrättningen intagas samt uppkommande öfverskott
tilläggas den redan befintliga kapital-fonden ; och ansåge Kongl. Maj:t pensionernes
belopp kunna bestämmas, på sätt i Rikets Ständers förrberörde underdåniga
skrifvelse jemväl blifvit föreslaget, nemligen till 200 rldr för officer, 133
r:dr 16 sk. för under-officer och 80 r:dr för korporal eller soldat, hvilket
sistnämnde belopp dock borde kunna förhöjas, när serskilda omständigheter
dertill föranledde.
Utskottet, som icke har något att erinra emot det af Kongl. Maj:t i
a åder gjorde förbehåll, får alltså
tillstyrka Rikets Ständers bifall dertill, att de invalid-inrättningen
anslagne hemmansräntor och invalidhus-fondens samlade kapital
fortfarande såsom hittills må förblifva till Kongl. Majlis disposition,
samt tillika hemställa, att Rikets Ständer måtte till Kongl.
Majit aflåta underdånig skrifvelse, med anhållan, att Kongl. Majit
täcktes i en icke aflägsen framtid sätta Sin i nåder tillkännagiflia
afsigt, angående invalid-inrättningens upphörande, i verkställighet,
och då i nåder förordna att, otn de vid ofta besagde inrättning
anställde tjenstemän äro berättigade till större eller mindre
pensioner, sådane böra utgå af inrättningens egna tillgångar
och icke komma att belasta den allmänna indragnings-staten.
Slockholm den 20 April 1848.
Beserv atton
af Herr Norin? Emot Slats-utskottets beslut i denna fråga får jag mig reservera.
Jag anser inrättningen å Ulriksdal böra, ju förr dess heldre, upphöra;
men tror tillika, att invalidpersonalen kan understödjas på ett sätt,
som, vida bättre än det närvarande förhållandet, låter förena sig med jStatsregleringens
sanna natur. När detta ärende omsider kommit på sin nuvarande
ståndpunkt, så kan man ej undgå att göra sig den frågan: bör eller
beböfver invalidhusfonden qvarstå och verka såsom hittills ?
Om invalid-inrättningen å Ulriksdal upplöses, och ett, emot de derstädes
vårdade invaliders numerär svarande, antal åldrige, nödställde krigsmän
skulle af allmänna medel undfå kontant understtid eller pensioner, så
synes lämpligast vara, att det härtill erforderliga penningebeloppet, som alltid
kan till maximi-summa bestämmas, uppföres i Riks-staten såsom direkt
anslag och ej, på sätt hittills skett med kostnaden för inrättningen å Ulriksdal,
fortfarande utgå af den så kallade Invaiidhus-fondens medel, Att
Stati-Utikotteti Utlåtande, N:o 131.
Hagot i sjelfva verket nytt stats-anslag härvid ingalunda ifrågakomroer, hehofver
väl ej erinras; ty när »Slats-verket si till sugandes öfvertager invalidpersonalens
underhåll, hvilket för närvarande åligger ofvannämmb* lund,
att, med de i ltiks-stalen härtill anvisade tillgångar, bestrida, sa foijer naturligtvis
deraf, att det nu å Ö:Je Hufvud titeln uppförda anslag: Invalidhusfondens
}irnmansräntor, 13,056 i:dr 16 sk., hör från Riks-staten försvinna
och lenina ruin för ett annat kontant anslag, suni måhända kumle
benämnas: invaliders understöd. Detta anslag hehöfde ej uppföras med
så stor summa, sorn beloppet af de, för närvarande, till Invalidhus-fonden
ingående hemmansräutorna, hvilka visat sig vara icke allenast fullt tillräcklige
för bestridande af de i och för invalid korpsens underhåll billiot lis nödige,
dryga kostnader, utan ock hafva lemont ett samladt öfverskott i tillgångar,
de der, enligt senast församlade Slats-revisorers berättelse (pag.
159), vid 1845 års utgång utgjorde 153.710 trdr 21 sk. 1 rst.
Fondens förenämnde, betydliga behållning har tillkommit hufvudsakligen
genom ej åtgånget öfverskott å de för invalid-korpsens underhåll å stat
uppförde, från f. d. Adelsfahne-regementet indragm*, hemmans räntor; ty
londell', på så sätt, år från år ökade kapital har icke förr än på de senare
åren vunnit någon tillväxt genom intressen å utlånta summor.
Att invalidernes framtid t underhållande bör och kan åstadkommas mpd
mindre belopp, än Riksst.iten nu uti hemmansränlor dertill anvisar, torde af
ofvanstående, i någon mån, vara ådagalagd t. Och om nu, såsom otvifvelaktig!
bast vore, sådant underhåll sker medelst uppförande i stat åfelt bestämdt,
årligt anslag i penningar, i stället för att nödige medel tagas från
invalidhuslonden, så faller sig deraf klart, ej allenast att de, samma fond
anslagne hemmansräntorna äfven böra ingå till Statsverket, såsom Kronans
behållna räntor, utan ock alt invalidfouslömien kan och bör upphöra att vara
fond, eller en i och för sig sjelf beslående, serskildt redovisad del af Stålens
allmänna tillgångar, hvilka för närvarande äro mer än tillräckligt splittrade.
Ehuru en gång, vid allmänna krououpphörden, samlade, sönderfalla
sedermera dessa Statens tillgångar och delas mellan en ovanligt stor mängd
Kmåkassor och fonder, sorn alla hafva sina serskilda räkenskaper, hvilkas
blotta granskning nu medför stor kostnad och tidspillan, utan att likväl någon
större och allmännare öfversigt af Statsförvaltningen i sin helhet någonsin
kan genom en revision vinnas.
Stats-UlskoClets Utlåtande, N:o 132.
n
Vid f*tt närmare skärskådande af saken, kan inan icke undgå att finna,
huru kompliccradt och besynnerligt sä tet lor invalidernes underhåll skulle
blifva# om man, efter det inrättningen å Ulriksdal upplöses, (åter invalidhus—
fonden qvarstå och verka såsom hitintills. Förhållandet hillver» isådan händelse.
dit» att Staten underhåller fonden och fonden invaliderne. Då det
följaktligen lil ifver Slaten, som i allt läll bekostar underhållet, så går nian
väl härvid enklast och naturligast till väga, om man tili Riks-staten uppför
ett åiligt penningeanslag, som utgår dilekte till Hilderhållstagarne, och icke
först tiilllvler en fond. för att sedan derifrån komma de behöfvande tiR godo;
anén om, för att inveckla styrelsesättet samt öka redogörelsernas redan ganska
digra massa, statsmedlen ovil otligeu skola, utan att sädanl hellölves,
sönderfalla och splittras uti serskilda /onder och kassor, så kunna med lika
mycket eller intet skäl, medel afsältas till bildande af en fond för hvart och
ett annat, stort elier litet, anslag i riks-sta te».
Nro 132.
.Ank. till Eip. Utsk. d. 2! April El. 10 f. m,
Utlåtande, i anledning af räckt mo ion örn pensionering af de Statens
t mbets- odt tjenstemän, hvilka, till följd af vansinne
eller annan svår sjukdom, under ett års lid varit ur stånd
att sina tjenstår förrätta. (L. A.)
Uti afgifvet memorial, seni från Ridderskapet och Adeln blifvit til!
Stats-utskottet remitteradt, har Herr Freidenfeldt, /’. 1)., enär militäre och
civile embels- och tjenstemäns pensionsrätt ensamt vore beroende af ett visst
antal lefnads- och tjensteår, men det någon gång inträffade, alt andre förhållanden,
såsom vansinne, o hjelp liga rimm iska sjukdomar m. m., tidigare
än pensionsåldern uppnåtts, gjor.te tjenstemannen oduglig för tjensten, hulken
han dock, utan förmåga att densamma sköta, oftast såsom permitterad,
finge bibehålla, enär man icke trodde sig böra beröfva den sålunda genom
sjukdom nog olycklige sin bergning, och Kongl. Maj:!» i de flesta fall. icke
kunde, utan ransakning och dom, någon förafskeda» föreslagit, att Kongl,,
>laj:t inåtte, genom dertill af Rikets Ständer anvisade medel, sättas i till
-
14
Siats-UtskoUcts Utlåtande, lf:o 133.
fälle att, utan afseende på lefnads- och tjensteår, tilldela de ernbets- och
tjenstemän, såväl militäre som civile, hvilka, under ett års lid, af vansinne,
svårare sjukdom eller obotlige och för tjensten hinderlige lyten, varit ur stånd
att tjensten förrätta, och der det, efter denna tids förlopp, med läkarebetyg
styrktes, att intet hopp om förbättring återstode, exspektans-pension, motsvarande
det pensionsbelopp, hvartill de, efter upphunne föreskrifne lefnadsoch
tjensteår, vöre, i mån af innehafvande grad, berättigade.
Emot antagandet af detta förslag, hvars goda syftemål Utskottet erkänner,
förekommer, att de statens embets- och tjenstemän, hvilka af vansinne
eller annan svår sjukdom äro ur stånd satte att tjensten förrätta, i allmänhet
icke kunna, af sådan orsak, från de med tjensten förenade löneförmåner
skiljas, äfvensom att vansinnige icke en gång på egen begäran kunna
förafskedas; och då afsked ur tjensten är vilkoret för åtnjutande af den dermed
förenade pension, samt följaktligen, innan ett lagstadgande, i kraft hvaraf
de, som en längre tid lidit af vansinne eller svår sjukdom, må kunna från
sina innehafvande tjenster skiljas, varder antaget, den föreslagne pensioneringen
icke kan ifrågakomma, anser Utskottet sig böra hemställa,
att motionen ej må till någon åtgärd hos Hikets Ständer föranleda.
Stockholm den 20 April 1848,
N:o 133.
U, Ank. till Exp. Etsk. den 21 April, U 10 f. fe,
Utlåtande, i anledning af väckt motion om anslag af allmänna medel
att till Länsstyrelserna aflemnas, för alt tillhandahållas
de församlingar, som, för beredande af ar bets fältj
ens t åt sina fattige, deraf kunde komma i behof.
(U. A.) /
Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt och till Utskottet remitterad
Motion, har Herr Hammerberg, C. A., enär den nya fattigvårdsstadgan, som
förbjöde allt bettlande och ålade församlingarne att försörja alla dem, sorn dertill
sjelfva icke egde förmåga, komme att för församlingarne medföra dryga
Slati-UtskotleU Utlåtande, lf:o 134.
IS
kostnader, och, såsom den enda lindring häruti, vore att anse åliggandet för
den fattige alt, så vidt lian förmådde, nied arbete bidraga till sitt uppehälle,
föreslagit, att ett anslag af allmänna medel måtte afsättas och till Länsstyrelserna
aflemnasför att tillhandahållas de församlingar, hvilka, för beredande
af arbetsförtjenst åt sina fattige, deraf kunde komma i behof; börande
efter motionärens tanke dessa understöd utgå i räntefria lån, emot förbindelse
och återbetalningsskyldighet af fattigvårdsstyrelsen, hvilken det derjemte
skulle åligga, att för lånemedlens ändamålsenliga användande redovisa.
Då det utgör hvarje församlings gemensamma fördel att bereda arbetsförtjenst
åt sina fattige, och för detta ändamål icke torde erfordras större
lörlagssummor, än hvartill församlingarna sjeifve i allmänhet ega tillgång,
har Utskottet, i betraktande jemväl deraf, att Rikets Ständer, genom anvisande
på 8:de Hufvud-titeln af anslag för allmänna fattigvården i riket, uppfvllt
hvad som i detta afseende skäligen kan af staten fordras, ansett sig
böra hemställa,
att ifrågavarande motion icke må till någon åtgärd hos Rikets
Ständer föranleda.
Stockholm den 20 April 1848,
N:o 134.
J Ank. till Exp. Utsk. den 21 April kl. 10 f.
Utlåtande, i anledning af väclit motion om låne-understöd af allmänna
medel till kustallmogen för sjöfartens befrämjande.
(U. A.)
Från Bonde-ståndet har Utskottet erhållit remiss å en af Matts
Pehrson från Stockholms län väckt motion, deruti, med afseende å den stora
viglen af landets inre rörelse och behofvet af en liflig kommunikation
mellan kustorferna, och enär den i fattigdom nedtryckta allmogen icke egde
förmåga att bestrida förlagskostnaderne för utrustning af tjenlige fartyg,
hvarigenom en slik röiclse kunde befordras, blifvit föreslaget: l:o att ett
kreditiv å 200,000 tidr måtte afsättas i Rikets Ständers bank eller riksgäldskontor,
till befordrande af fartygsbyggnad för kust-seglationen; 2:o att af
fiS
Slah-Utsk. Utlåtande N:n 134.
della kreditiv Ian malle utgifva* i oell för berörde ändamål, under följande
vilkor: a} alt den, sorn anmälde sig till erhållande af dylikt byggnadslån,
borde förevisa intyg, antingen af varfsdisponent eller af bosalie män i o den,
hvilkas trovärdighet af pastor och kronobetjent vitsordades, att han gitt i
författning örn nybyggnad af kustfartyg från 10 till och nv-d 100 läster,
hvartill köl vid varf eller å uppgifven strand lunnes sträckt; b) alt skeppsbyggmästare
eller två för idkande af skeppsbyggeri i orten kände trovärdige
män intygade, hvad det tiiiämnade fartyget, bil- och bollar'iligt, kunde
anses kosta, äfvensom livad utrediiingskostnaden ungefär kunde erfordra; c)
att för fullbordandet af fartygets byggnad ställdes antaglig borgen, äfvensom
för återbetalning af lånet, på det sätt, att efter 3 års förlopp, fdel af kapitalet
och ett års ränta ä 4 procent erlaiies. samt sedan hvartdera af de två
nästföljande åren $ i afbetalning och 4 procents ränta å det återstående kapitalet,
intilldess länet blifvit lill fullo betaldt; d^ all, då dessa vilkor uppfylldes,
byggnadslånet måtte utgifva-', allt efter fartygets beräknade värde,
till ett belopp af högst 5000 r:dr, på det sätt alt hälften erhölles genast och
andra hälften, då bevis aflemnades, alt fart \ get galt af stapeln.
Utskottet linner väl sjöfarten inrikes orter emellan, såsom bidragande
till en snabb och fördelaktig afsättning af inhemska produkter, vara lör landets
förkofran af väsendtlig nytta; trien då, till underlättande af landels näringar
i allmänhet, utvägar för Iåns et hållande blifvit af staten beredde, anser
sig Utskottet,
sakna skäl att till motionen tillstyika Rikets Ständers bifall.
Stockholm den 20 April 1848.
N:o 135.
Ank. till Exp. Utsk. den 21 April, kl. 10 L m.
Utlåtande, i anledning af vackt motion om prägling af en medalj
öfver afl Professuren m. m. E. G. Geijer.
(U. A.)
Uti en hos Bonde-ståndet vackt och till Utskottet remitterad motion,
fear Pehr Eriksson från Wermlands län föreslagit, att, till bevarande af
fram
-
Siati-Utik, Utlåtande, N:o 135.
17
framlidne Professoren Goijers minne oell såsom ef t uttryck af Svenska folkets
aktning för den hädangångne, sanningens forskare och tolk, Rikets
Ständer malte låta öfver honom prägla en medalj med passande inskrift, betecknande
hans minnesvärda sträfvande för fosterlandets frihet och ära samt
den historiska sanningens urskiljande, hvarjemte motionären hemställt, att åt
fullmäktige i Rikets Ständers bank måtte uppdragas bestyret härmed, samt
alt exemplar af medaljen måtte utdelas till den Kongl, familjen, den aflidnes
närmaste anhörige samt de inländska akademier och vittra samfund, hvaraf
Professor Geijer i lifstiden varit ledamot.
I likhet med motionären anser Utskottet visserligen Professoren Geljers
minne serdeles förtjent att åt eflerveilden bevaras; trien då Professoren
Geijer, efter Utskottets tanka, ej mindre såsom häfdatecknare än lärare och
skald sjelf berndt sig ett minne, hvars varaktighet icke skulle komma att genom
den af motionären föreslagne åtgärd i någon måtto ytterligare betryggas,
har Utskottet, då berörde åtgärd icke heller synes motsvara sitt föremål, ansett
sig
sakna skäl att å motionen tillstyrka bifall.
Stockholm den 20 April 1848.
Sih. tiU R. Si. Pr. 1847 och 1848. 4 Samt., 1 A/d. 38 Oall
3
STOCKHOLM, w r, dalman, 1848.
Siats-Ulshottets Utlåtande, N.o 136
1
136.
Ank. till Exp.-Utsk. den 21 April, kl. 10 f. ra.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, om anslag af allmännamedel
till understöd och uppmuntran åt fattige jordbrukare
och ät tjenstehjon för långvarig tjenst. (U. A.)
Uti en hos Bonde-ståndet, med stöd af 56 § riksdags-ordningen,
väckt och till Utskotlet remilLerad motion, har Andreas Bengtsson från Jönköpings
län, med hvilken A nders Gunnarsson från Elfsborgs län och Sone
Pehrsson från Malmöhus län sig förenat, föreslagit, alt Rikets Ständer måtte
för Kongl, patriotiska sällskapet anvisa 1,000 r:dr b:ko, alt användas lill
gratifikationer, dels åt mindre bemedlade odlare och nybyggare, sorn ensamme
verkställt betydligare odlingar af oduglig och oländig mark, och dels
åt de tjenare, som i tolf år oafbrutet med trohet, flit och arbetsamhet förLlifvit
i en husbondes tjenst; oell borde, efter motionärens förslag, patriotiska
sällskapet till Rikets Ständers revisorer aflemna redogörelse öfver utdelningen
af medlen, på det Rikets Ständer måtte sättas i tillfälle alt bedöma,
huruvida desamma blifvit för det åsyftade ändamålet använde.
Under åberopande af de skäl, hvarpå Utskotlet enligt utlåtandet
N:o 54, funnit sig böra afstyrka bifall lill en af Andreas Bengtsson väckt
motion af enahanda syftning med nu ifrågavarande, hemställes,
att denna sednare motion icke heller må till någon Rikets
Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 April 1848.
Bih. till R- St. Prot. 1847 St 1848, 4 Sami. 1 Afd. 39 Baft.
l
2
Stals-Utskullets Uti.linden, Niis 137 osti 138.
Jtl I3T
Alik. till Exp.-Ulsk. den 21 April, kl. 10 f. m.
Utlåtande, i ai ledning af väckt mo ion, om an visande af nödige
medel till beredande af ersät ning ät de nori ske undersater,
suni under iSi4 års krig lidit skada af svenska trupper.
(U. A.)
Uli en hos Ridderskapet ogIi Adeln väckt motion, hvarå Ulskottet
erhållit remiss, har herr i’nice, dt. E., efter meddelade uppgifter, rörande
de åtgärder, sorn skola blifvit vidlagne för att åt de norske undersater,
hvilka lidit skada genom svenska armeens uppehåll i Norrige år 1814, bereda
motsvarande ersättning, och under förmälan, ali dåvarande generalmajoren,
grefve Rosen, som af Kongl. Majit varit utnämnd till guvernör
öfver den del af Norrige, hvilken af Svenska trupper tagits i besittning,
den 6 Augusti 1814 utfärdat en proklamation af innehåll, bland annat,
att, efter föregången besigtning och värdering, godlgörelse för de i berörde
afseende lidna förluster kunde väntas antingen i kontant eller spannmål,
föreslagit, alt Rikets Ständer måtte anvisa nödiga medel till fordringsegarnes
betalning.
Af de vid remissens beviljande hos Ridderskapet och Adeln afgifne
yttranden har Utskottet äfvenledes tagit kännedom; och då vid motionen
icke blifvit fogade sådana handlingar eller bevis, hvarigenom frågans beskaffenhel
kunnat inhemlas, lår Utskottet, i betraktande af ärendets outredda
skick, tillstyrka,
ali motionen må af Rikets Ständer utan afseende lemnäs.
Stockholm den 20 April 1848.
M 138.
Ank. till Exp.-Utsk. den 4 April, kl. 10 f in.
Utlåtande, i anledning af vacht motion, örn anslag af allmänna
medel för användande af den s. k. Schreiberska kuren.
(U. A.)
Från Preste-ståndet har lill Utskottet remitterats en af kommin’-  ster Janzon väckt motion, deruti, efter framställning af fylleribegäret såsom
Sluts-Utskottets Utlåtande, N:o 139.
3
en af de förfärligaste sjukdomar, som någonsin plågat menniskosläglet, och
det elände, som derigenom tillskyndades såväl den enskilde mannen, sorn
familjen och samhället, och då elt räddningsmedel mot denna sjukdom, efter
motionärens tanka, funnes i den af doktor Schreiber uttänkta kur, föreslagit,
alt 3,000 r:dr årligen matte af allmänna medel anvisas för att
låta 120 patienter af handtverks- eller arbetsklassen, som icke mägtade betala
omkostnaderna, gratis undergå den s. k. Schreiberska fyllerikuren, om
de sådant åstuudade; hvarjemte, och då för sakens framgång vore nödigt,
att dess ledning anförtroddes åt en nitisk och skicklig person, som med
erfarenhet om sjukdomen förenade ihärdighet och tålamod vid dess behandling,
motionären hemställt, om icke doktor S. E. Aterman, hvilken länge
meri framgång praktiserat, såväl i denna som i andra svåra kroniska sjukdomar
ochj utom en mängd belyg öfver lyckliga kurer just i denna sjukdom, äfven
kunde åberopa friherre Berzelii fördelaktiga vitsord, borde anlitas om
tillämpning af ifrågavarande kur.
Uti afgifvet och af Riks-slånden gilladt betänkande af den 27 December
nästlidet år, har Lag-utskottet afstyrkt bifall till väckt motion om
inrättande af fyllerikur-anstalter; och då Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets
betänkande af den 3:dje nästlidne Mars, hvarigenom blifvit föreslaget,
alt Rikets Ständer måtte i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
täcktes föranstalta, att tillfälle till inträde å länslasarettet) måtte beredas
för sådana personer, som anmäla sig till undergående af den s. k. Schreiberska
fyllerikuren, blifvit af tvenne Riks*stånd bifallet och af de tvenne
Öfriga afslaget, samt frågan följaktligen fått förfalla, anser Siats-utskottet
sig böra hemställa,
att anslag af allmänna medel för ifrågavarande ändamål icke
må af Rikets Ständer beviljas.
Stockholm den 20 April 1848,
Ank. till Exp.-TJtsk. den 21 April kl. 10 f. in.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga, om förändring i afseende
ä sättet för uttagande från Kongl, ränte-kammaren af de till
vissa verk anvisade stats-anslag. (J. A.)
Från Borgare-ståndet har Stals-ulskoltet erhållit remiss å en af herr
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o ! 39.
P. O. Norinj med anledning af 56 § riksdags-ordningen, väckt motion, hvaruti
omförmäles, ali utaf Rikets Sländers revisorers berättelse om den år
1847 af dem verkställda granskning af Stats-verkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren
1844 och 1845, inhemtades, bland annat, hurusom för Kongl. Krigs-kollegii
räkning ganska betydliga behållningar af statsmedel vid hvarje års slut
i Rikets Ständers bank innestode, under det att Kongl, ränte-kammarens
till utgifter disponible tillgångar varit på samma tider ganska knappa och
ofta otillräckliga för bestridande af erforderliga utbetalningar, hvilka då
bade måst verkställas med sådana medel, som från andra fonder upplänats.
Med anledning häraf har motionären anfört, att, —enär dessa Krigskollegii
behållningar af statsmedel till sitt betydligaste belopp utgjorde delar
af de till nämnde embelsverks disposition anvisade stats-anslag, och hvilka
anslag succesive under årets lopp kommit Krigs-kollegium tillhanda, ehuru
desamma då endast lill en del behöfl af Krigs-kollegium" användas i och
och för utgifters bestridande, — en oriktighet syntes ligga uti det förhållande,
att en underförvaltningskassa vore obehöfligt fylld, under det att
hufvudkassan saknade medel alt, utan omvägar, åstadkomma liqvider med
de statens kredilorer som blifvit för betalnings erhållande dil hänvisle;
och vidare alt, då ofvanberörde behållningar till en del möjligen beslode
af extra stalsreglerings-anslag, en gifven ränteförlust för staten uppkom me
derigenom, alt nämnde anslagsmedel, ehuru för tillfället ej behöflige, till
Slats-konloret ulassignerades från Rikets Ständers Riksgälds-kontor, hvarifrån
extra statsanslagen ursprungligen uiginge. Rå emedlertid, enligt motionärens
åsigt, eli förhållande, motsatt det, som uti ifrågavarande hänseende
under närmast lörflulna Liden skall hafva egt rum, vore det rätta, samt
då embelsverken syntes böra räcka hvarandra handen] till förverkligandet
af en i möjligaste måtto lätt och obehindrad samt hushållsaktig penningeförvaltning,
har motionären föreslagit, det mätte Rikets Ständer, uti underdånig
skrifvelse, hos Kongl. Maj:t anhålla, att Krigs-kollegium och de öfrige
förvaltande verken, hos hvilka elt dylikt förhållande jemväl förefunnes,
måtte i nåder förständigas, ali icke från hufvudkassorna reqvirera ett
större belopp af medel, än det, sorn för närmaste framtidens utbetalningar
kunde beräknas vara erforderligt.
Utskottet har tagit deLta ärende i öfvervägande; och ehuru, enligt
hvad Utskottet inhemtat, de förvaltande verken i allmänhet icke från Kongl.
Stats-UIskottets Utlåtande, N:o 140.
5
Stats-kontoret reqvirera större summor, än sora ungefär motsvara behofven
för den närmaste framtiden, likväl,, och då ett motsatt förhållande någon
gång inträffat och möjligen framdeles skulle kunna ega rum, har Utskottet,
med afseende å angelägenheten af något bestämdt stadgande härutinnan,
och till undanrödjande af ränteförluster för Riksgälds-kontoret, trott sig
böra tillstyrka,
att Rikets Ständer ville, i underdånig skrifvelse, hos Kongl.
Majrt anhålla, det vederbörande förvaltande verk måtte undfå
nådig befallning att i Stats-kontoret endast i mån af behof
lyfta de anvisade stats-anslagen.
Stockholm den 20 April 1848.
Ank, till Exp, Utsk. den 21 April, kl. 10 f. m.
Utlåtandei anledning af 'väckt motiojij angående försäljning till
skatte af en del kronan tillhörige och till Statsverket indragna
hemman och lägenheter. (J. A.)
Under åberopande af de omkostnader och förluster, kronan finge
vidkännas i och för utarrendering och tillsyn af sina egendomar, och enär
det för jordbrukaren onekligen vore mera uppmuntrande att sköta egen än
annans jord, har riksdagsfullmägtigen Johan Petter Andersson från Elfsborgs
län, uti ett hos hederv. Bonde-ståndet afgifvet och till Stats-utskottet
.remitteradt memorial, föreslagit, att alla kungsgårdar, till kronan indragne
militie- och landtstats-boställen, Lill Wadstena krigsmanshus-kassa
donerade hemman, till invalidhusfonden indragne boställen vid t. d. adelsfane-regementet
samt de till skogsplanterings-kassan redan indragna eller
till indragning bestämda jägeristats- och skogvaktare-boställen icke måtte,
då de till utarrendering blifva lediga, vidare utarrenderas på hittills öfligt
sätt, utan, vid nämnde lid eller ock förr, i händelse nu varande arrendatorer
sådant före arrendetidens utgång medgifva, samt derest egendomarne,
efter vederbörande aukloritelers hörande, ej finnas vara för något visst
ändamål behöfliga, på offentlig auktion, sedan egendomarne, på sätt om ut
-
6
Slats-Utskotlets Ullålande, N:o Ml.
milit fastighets uppsila Ilning till försäljning är stadgadt, blifvit af dertill
nlsedde män värderade och auktionen, genom Konungens befallningshaf\
andes försorg, i post- oell inrikes-lidningar samt i länets samtlige kyrkor
inom viss tid kungjord, lill den mestbjudande, dock icke under uppskaltningsvärdet,
försäljas till skalle, hvarvid skulle iakttagas, att, om det vid
auktionen gjorda högsta anbud understege uppskaltningssumman, förre arrendatorn
egde, emot denna summas erläggande, optionsrätt alt ett sådant
hemman till skalle inlösa, äfvensom han borde vara berättigad att, i fall
hemmanet vid försäljningen uppginge till högre belopp, än det genom uppskattningen
bestämda, få köpet öfverlaga.
Dåj enligt Utskottets tanka, kronan har en varaktigare inkomst af
sina fasta egendomar, utarrenderade på sätt nu eger rum, än sorn skulle
uppkomma i händelse de försåldes,
hemställer Utskottet., alt motionärens förevarande vidtomfattande
förslag må af Rikets Ständer lemnäs utan afseende.
Stockholm den 20 April 18-18.
M 141.
Ani. till. Exp.
Utlåtande, i anledning af Täckt motion, angående föreskrifters
meddelande, i afseende på rättigheten till bosättning å och
begagnande af åtskilliga Kronoholmen i Götheborgs och Bohus
län. (I. A.)
Sedan ålskillige kronoholmar, 116 till antalet, belägna inom Götheborgs-
och Bohus län, blifvit, jemlikt Kongl. Kammar-kollegii kungörelse
den 25 April 1845, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers
beslut, utan afgift till kronan, tills vidare upplåtna lill frill och allmänt
begagnande af hvarje svensk undersåte, hafva riksdagsfullmäglige Lars
Wenander och Olaus Eriksson från berörde län, i anledning af de dryga
kostnader försa tillingarne, hvarinom desse holmar äro belägne, redan fått
vidkännas i bidrag till underhåll åt de å ifrågavarande holmar bosatta merändels
utfattige inbyggare, uti ett hos hederv, Boude-ståndet afgifvet och
till Slats-utskoltel remitteradt memorial hemställt, att Rikets Ständer ville
Stals- Utskottets Utlåtande, N:o 141.
7
lill Kongl. Maj:l aflå!a underdånig skrifvelse, med begäran om meddelande
af den förklaring, atl inga andra må få bosätta sig på mer berörde kronoholmar
än sådant; personel', hvilka antingen förut äro medlemmar af
den socken, hvartill kronoholmen lyder, eller ock till bosättningen undfått
församlingens tillåtelse, äfvensom att socknarne tillerkännas rättighet att
för fattigvårdens räkning uppbära afkaslningen af kronoholmarne, utaf hvilka
i allmänhet någon sådan visserligen icke vore ali påräkna; hvarjemte
rnotionärerne föreslagit, att, lill undvikande i framtiden af förnyade tvister
emellan strandsittare och inhyseshjon 0111 fördelning utaf arrendet, utgörande
omkring 20 eller 30 rd:r rgs., af 2;ne inom Thorsby socken varande,
, till kreatursbete utarrenderade, kronoholmar, Brunskäl och Sälö kallade,
föreskrift i ämnet måtte meddelas.
Hvad rnotionärerne sålunda föreslagit, har Utskottet tagit i öfvervägande;
och som den af rnotionärerne åsyftade inskränkning uti rättigheten
till bosättning å ifrågavarande kronoholmar är stridande, ej allenast emot
Kongl. Maj:ts och Rikets Ständer fattude beslut, angående kronoholmarnes
begagnande, utan ock emot de uti Kongl, förordningen den 25 Maj 1847,
rörande fattigvården i Riket, stadgade grunder, anser Utskottet sig sakna
skäl att tillstyrka den föreslagna underdåniga skrifvelse», utan lärer det
böra på vederbörande ankomma, att, i händelse serskilda ordningsstadgar,
i a seende på begagnandet af oftanämnde kronoholmar, skulle vara af behofvet
påkallade, för erhållande af sädane vända sig till aukloriteterne i
orten. Beträffande motionärerues framställning om föreskrift, rörande fördelningen
af arrendet å holmarne Brunskär och Sälö, så och då dessa icke
finnas upptagne ibland de, tili Kongl. Kammarkollegii lörbesagde kungörelse,
till namnet uppräknade liG kronoholmar, hvilka till allmänt begagnande
blifvit upplålne, linner Utskottet sig icke böra berörde j framställning
understödja.
På grund häraf får Utskottet alltså
hemställa, aLt hvad rnotionärerne så i ena som andra hänseendet
föreslagit icke måtte till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
Slockholm den 20 April 1848.
8
Stats-Ulslcottets Utlåtande, N:o i42.
Jtyo 142-
Ank. till Exp. Utsk. den 21 April, kl. 10 f. in.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående upplåtande af
krono-parken Furubacken åt Marums, Winköls och Härlunda
Socknar. ( J. Al)
Till Stats-Utskottets behandling har hedervärda Bonde-ståndet remitterat
ett af riksdagsfullmäktige!! Johan Andersson från Skaraborgs län hos
bemäldte Riksstånd afgifvet memorial, deruti han, under åberopande af sin
vid senast hällne riksdag väckte, men då afslagne, motion, angående mulbetesrättighet
å kronoparken Furubacken för Marums, Winköls ock Uärlunlunda
socknar, föreslagit, att berörde inom nämnde län belägna park, innehållande
1012 1/2 tunnland, måtte, på sätt och i den ordnin: författningarne
föreskrifva, öfverlåtas till omförmälde 3:ne socknars enskilda begagnande,
hvarigenom så väl ett af deras angelägnaste behof blefve afhulpet,
äfvensom Staten tillskyndades en betydlig vinst, hvilket sednare förhållande
lätteligen ådagalades deraf, att de inkomster., hvilka från denna
kronopark ingått till skogsplanteringskassan under åren från oell med 1842
till ock med 1845, endast utgjort tillsammans 2,669 rdr 5 sk. 4 r:st, hvarifrån
dock borde afdragas kostnaderna för kronoparkeus vård, förvaltning
och hägnad, då behållningen under sagde tidrymd blott biel ve 1,962 rdr
13 sk., eller för hvarje år, med uteslutande af skillingar, 392 rdr, hvaremot,
om den föreslagne öfverlåtelsen medgåfves, följande inkomster skulle,
efter motionärens förmenande, årligen inflyta till berörde kassa, nemligen:
l:o Arrende för Jägarebostället Heden, /2 nuti i Marums socken
minst rdr 200: — —
2:o dito för Jägarebostället Björnön — 133: 16. —
3:o Kronotionde, beräknad efter blott 2 k:pr på
hvarje tunnland elier för 1000 t:d, 31 t:r, a
6 rdr t:n . .
— 180: — —
4:o 5 procents ränta å dem för kronoparkens öf
verlåtande
uppkommande lösningssumma, beräknad
efter 20 rdr för hvarje tunland, — 1000: — •—
eller tillhopa rdr 1,513: 16. —
hvilket
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 1-13
!)
ii v il kel belopp allisa med 1121 r:dr öfverskjuter den inkomst, som för närvarande
kunde af parken påräknas.
Utskottet, sorn icke är i tillfälle att bedöma tillförlitligheten af motionärens
förenämnde beräkningar och således saknar kännedom, huruvida
staten skulle genom den föreslagna försäljningen af kronoparken Furubacken
tillskyndas den fördel, motionären förespegla t, anser, i ärendets så beskaffade
skick, vederbörande socknemän ega alt med framställning om berörde kronoparks
försäljning vända sig till den embetsmyndighet, hvilken det tillhör
alt dylika ämnen lill handläggning upplaga, och
hemställer alltså, att förevarande motion icke må lill någon
Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 April 1848.
Reservation
af Juhan Andersson från Skaraborgs län.
143
Ank. till Exp.-Utsk. den 21 April, kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående tilldelning åt:
R/örsätters sockens hemmansegare af skog frän Krono-parken
IVestra Kinneskogen. (I. Af
Uli ett bos Hedervärda Bonde-ståndet afgifvet memorial, derå Slatsulskottet
erhållit remiss, har riksdagsfullmäkligen Johan Andersson från
Skaraborgs län föreslagit, att sorn Björsäters sockens hemmansegare , vid
reglering af kronoskogarne inom länet, icke, i enlighet med Kongl. Kammar-kollegii
circulär-bref af den 14 April 1824, angående en förändrad
reglering med kronoskogarne och allmänningarne i riket, erhållit något skogsanslag
i likhet med öfrige hemmansegare i de fleste socknar i berörda län,
hvaribland Lungnås, Bredsäter och Gullsäter tilldelats 100 tunnland å
hvarje helt mantal, åt förstnämnde sockenmän måtte, i ersättning för den
utsynings- och upprensningsrätt å kronoparken Kinneskogen, de från urBih.
till R, St. Prof. 184 7 <? 1848, 4 Sami. 1 Afd. 39 Håft. 2
to
Stats-Utsltoltets Utlåtanden, N:is 143 och 144.
minnes tiel åtnjutit, anslås af berörde kronopark 25 tunnland, utom inped
i menla, till hvarje helt, hemman.
Af Kongl. Maj:ls till Kongl. Kammar-kollegium d. 9 Febr. 1827 aflåtne
nådiga bref, angående reglering af kronoparken Kinneskogen, har Utskottet
inhemta!, bland annat, att vid af Konungens befallningshafvande i länet,
uti vederbörandes närvaro, hållet sammanträde för upprättande al' förslag
till omförmälde reglering hafva utaf så väl enskilde hemmansegare, som
åtskilliga socknemän gemensamt, yrkanden blifvit framställda om vederlag
för mulbete och skogshygge å kronoparken, men något dylikt anspråk har
icke väckts af hemmansegarne i Björsäter, med undantag för mönsterskrifvare-bostället
Skattegården Björsäter, hvilket anspråk dock blifvit underkändt
af det skäl, att nämnda boställe hade del i samma sockens betydliga
enskilda skog; hvarjemte sistberörda sockens hemmansegare, oagladt
dem och öfrige vederbörande lemnadt tillfälle till granskning af det utaf
Konungens befallningshafvande uppgjorda förslag, med rättighet att dervid,
inom viss utsatt tid, göra anmärkningar, af en slik rättighet sig icke
begagnat
Då Björsäters socknemän, sorn vid omförmälda reglering af kronoparken
Kinneskogen underlåtit ali framställa sina anspi åk på vederlag eiler ersättning
för utsyning derå, hafva sig öppet ati, om de dertill finna sig befogade,
göra sin rätt gällande i den ordning lag och författningar föreskrifva,
hemställer Utskottet, alt motionärens förevarande förslag icke
må föranleda till någon Rikets Ständers åtgärd»
Stockholm den 20 April 1848.
Reservat ion
af Johan Andersson från Skaraborgs län»
M IM
Ank.
Exp.-Utsk. d. 21 April 1848, kl. 10! f, nr.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, att ä Kro/ians egendomar
bosatte husmän och tor fjare må njuta mera tryggad besittningsrätt
till sina torp och jordar. (I. A.)
Uti en inom Bonde-ståndet väckt och till Stats-ulskollet remitterad
motion, har Christen Andersson från Malmöhus län anfört, hurusom; an enda
-
Stats-Utskotteti Utlåtande, X:o 144.
i f
torn af Flyinge kungsgård förvägrat flere innehafvare af så kallade gatehus,
atl behålla de dertill af ålder lagde jordar, af skaij att KongL Kammar-kollegium,
vid utarrendering af Dahlby och Flyinge kungsgårdar, icke
betryggat andra husmän om sin besittningsrätt j än sådana , sorn på sina
jordar hade städjebref eller kontrakter, äfvensom att kronofogdarne i sednare
tider i så måtto förändrat lydelsen af städjebrefven, alt desamma
icke innehölle bestämda åligganden i oell för jorda ines nyttjandej af hvilket
förhållande arrendatorn ock skulle hafva hemtat anledning till det anspråk,
att efter behag kunna ålägga gatehusens innehafvare arbetsskyldigheter
till kungsgården; att besittningsrätten till dessa gatehus och jordar,
hvilkas innehafvare förr hade haft sig ålagdt utgörandet af 52 stycken
dagsverken årligen, emot icke obetydliga afträdes-summor under en längre
titl öfvergått från man till man, hvarunder många innehafvare nedlagt
dryga kostnader för lägenheternas förbättrande, odlingars verkställande , o.
s. v.; och har motionären, då ifrågavarande lägenheters godtyckliga afhysande
icke syntes hafva på lagenligt sätt tillgått, föreslagit, att Rikets
Ständer mätte hos Kongl Maj:t i underdånighet anhålla, att de å kronans
egendomar bosatte husmän och torpare måtte betryggas i afseende å besittningsrätten
till sina torp och jordar, så länge de fullgöra å desamma
lagda tjensteskyldigheter, hvilka borde till beskaffenheten noga bestämmas.
Då en i så måtto betryggad besittningsrätt till torp och jordar, som
den, hvilken, enligt motionärens förmenande, borde medgifvas å kronans
egendomar bosatte husmän och torpare, otvifvelaktigt skulle leda till en
icke obetydlig förminskning uti kronans arrendeinkomster af samma egendomar,
samt då det i öfrigt lärer fä antagas, att innehafvarne af gatehus
och jordar ega desamma bruka och besitta sä länge de vilja fullgöra de
tjenstbarheter, sorn skäligen kunna pröfvas motsvara en sådan förmån, finner
Utskottet, äfven på grund deraf, att de af motionären uppgifna förhållanden
icke blifvit tillförlitligen ådagalagda,
sig böra afstyrka Rikets Ständer att, i anledning af Christen
Anderssons motion, vidtaga någon åtgärd.
Stockholm den 20 April 1848,
12
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 145.
M 145.
Ank. till Exp.-Utsk. den 21 April, kl. 10 f. ra.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, att för domaren i Östra
härad af Jönköpings län måtte anvisas annat boställshemman.
(I. A.)
Stats-utskoltet liar erhållit remiss å en al' riksdagsfullmäktigen Petter
Perhsson frän Jönköpings län inom Bonde-ståndet väckt motion, med
förslag att, som häradshöfdinge-boslället i Östra härad af nämnde län, ett
mantal Repperda Drakgård, vore 1| mil aflägset från tingsstället Hvetlanda,
då deremot till kronan indragne pukslagare-bostället Hvetlanda Pinkaregård
vore beläget vid tingsstället, och midt i häradet, nu varande dispositionen
af berörde hemman måtte sålunda få förändras, att häradshötdinge-bostället
Repperda Drak gård, som vore af vida bättre beskaffenhet,
blefve för Kronans räkning utarrenderadt samt pukslagarehostället Hvetlanda
Pukaregård deremot anvisades till boställe åt domaren; och skulle
ett sådant utbyte ingalunda tillskynda kronan någon förlust, utan fast heldre
medföra vinst, hvarjemte beqvämlighet och lindring i resor bereddes
allmogen, som dagligen behöfde söka domaren.
Enär några, det uppgifne förhållandet bestyrkande, handlingar icke
blifvit motionen bilagde, och Utskottet således ej varit i tillfälle bedöma
om och i hvad mån den ifrågaställa förändringen uti dispositionen af kronans
omförmäldte hemman må anses vara för kronan fördelaktig, samt då
ej heller blifvit ådagalagdl, att nuvarande innehafvaren af bostället Repperda
Drakgård är villig, att utbyta sitt innehafvande boställshemman mot
det af motionären föreslagna, hemställer Utskottet,
att denna fråga, i sitt nuvarande outredda skick, mätte få
förfalla.
Stockholm den 20 April 1848.
Ståls-Uhkollets Ultålamlc, N: 146. 13
Alik. till Exp.-Utsk. elen 21 Apell. kl. 1(J f. ra.
Utlåtande, i anledning af väckt motiony om befrielse J or städer ne i
Riket från utgifter för kronouppbördeti, byggnad och underhåll
af tullhus samt fångvården, och dessa utgifters uppförande
pä Rikets stat. (0. A.)
Uti afgifvet memorial, som från Borgare-ståndet blifvit tiil Stals-utskoltct
rent il terad t, hav herr talmannen Brink, under Idrmälai), hurusom
dels genom äldre författningar, oc'h dels lill följd al häfdvunua bruk, staderna
i riket fält sig ålagdt att bestrida kostnaden’ lör en mängd bestyr,
hvilka icke kunde tillkomma dem såsom serskilda kommuner, ulan vore
af den allmänna beskaffenhet, alt de ovedersägligen tillhörde staten, hvilkens
nytta och säkerhet de alsåge, samt att till denna kostnad, som uteslutande
borde af allmänna medel bestridas, i synnerhet kunde härföras utgifterna
för kronouppbörden, byggnad och underhäll af tullhus samt fångvården,
med undantag måhända af fängelsernas byggande och underhållande,
enär städerna deraf icke hade någon enskild fördel, samt dylika utgifter för
landsbygden af kronan bestredes, hemställt och föreslagit, att städerna
måtte från berörde utgifter befrias och. desse för framtiden varda å rikets
allmänna utgifts-stat under behöriga titlar uppförda; varande ytterligare,
till slöil för motionen, 'anföreit, att de förhållanden, under hvilka städerna
i riket från början uppkommit, undergått betydliga förändringar samt att
de dem förunnade förmåner, under det allmänna sträfvandet att tillvägabringa
den enhet och likstämmighet i statsskicket och statsförvaltningens
serskilda grenar, som för ett väl ordnadi samhälle ansetts vara af nöden,
lid efter annan blifvit inskränkta eller upphäfda, hvadan det vore nödvändigt,
alt skyldigheterna, hvilka städerna fått sig ålagde såsom motsats tili
de dem förunnade förmåner, blefve rättade elter de sålunda förändrade
förhållandena samt komme alt minskas i samma män, sorn städernas serskilda
fri- och rättigheter försvinna.
Ehuruväl, i saknad af erforderlig fullständig utredning, ej mindre
Uih. till R. St, Viol. 1S-4 7 cy i 848, 4 Sami. l Afd. 30 Haft. 3
14
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 145.
öfver de allmänna besvär och onera, som åligga städerna i riket, än äfven
öfver de förmåner vissa sådane ostridigt åtnjuta genom till deni upplåten
kronojord, tolagsmedel m. m., genom hvilken utredning kunnat utrönas,
om städerna i allmänhet, vid jemförelse med häraderna å landet, må anses
vara, i afseende å ifrågavarande bestyr och utgifter, öfver höfvan betungade,
Utskottet icke är i tillfälle att med säkerhet bedöma, huruvida skäl
må vara för handen till städernas befriande från de i motionen om förmälde
tre serskilda åligganden, får Utskottet likväl fästa uppmärksamhet derå,
dels att anslag till uppförande af stadsfängelser blifvit af Rikets Ständer
beviljadt, dels att de städerna tillfallande tolagsmedel och öfriga fördelar
af skeppsfarten kunna anses mer än motsvara de utgifter, sorn för byggnad
och underhåll af tullhus ifrågakomma. Vid ofvanuppgifne förhållande,
och då vederbörande hafva sig Öppet lemnadt att, der förenämnde åligganden
kunna finnas för städerna för mycket betungande och ej motsvara
de af från statens sida medgifne förmåner, derom, för beredande af lindring,
hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning, bar Utskottet ansett
sig böra
å motionen afstyrka Rikets Ständers bifall.
Stockholm den 20 April 1848.
STOCKHOLM, EtMew &. Granbergs Tryckeri, 1848.
Stats-Utskottets Memorial, N:o 147 och Utlåtande, N'.o 148.
1
N:o 147.
Ank. till Exp. Utsk. den ag April, kl. 6 «. m.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å utlåtandet N:o
38, angående utgifterne under Riks-statens Järsta hufvudtitel.
(U. A.)
Enligt aflåtne protokolls-utdrag, hafva samtlige riks-slånden bifallit hvad
Stats-utskottet i utlåtandet N:o 38 angående regleringen af utgifterne under
riks-statens första hufvudtitel yttrat och föreslagit, med undantag allenast af
andra punktens sednare moment, innefattande hemställan om uppskof med
de under samma hufvudtitel förekommande indelda räntors definitiva fastställande,
hvilket moment blifvit af Ridderskapet och Adeln återremitteradt;
men som berörda moment är af de öfrige Irenne riks stånden godkändt, har
Utskottet, på grund af 75 § riksdags-ordningen, funnit
återremissen icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 April 1848.
N:o 148.
Ank. till Exp. Utsk. den 29 April, kl. 6 e. rn.
Utlåtande, i anledning af erhållna återrernisser å betänkandet
N:o 3g, angående regleringen aj utgifterne under Riksstatens
andra hufvudtitel. (U. A.)
Uti inledningen till detta utlåtande, hade Utskottet, beträffande definitiva
regleringen af de under denna hufvudtitel förekommande indelda räntor, åberopat
sin i utlåtandet N:o 38 gjorda hemställan, i afseende å de under första
hufvudtiteln uppförda indelningar.
Detta yttrande har föraniedt återremiss af Ridderskapet och Adeln, på
grund af förekomne anmärkningar; men enär de öfrige trenne riks-stånden
bifallit Utskottets yttrande, kan, jemlikt 75 § riksdags-ordningen, i anledning
af återremissen,
någon åtgärd icke ifrågakomma.
Bih. till R. St. Prot. 1847 och 1848, 4 Samt. 1 Afd. 4° Haft £
2
Siats-Utskotlets Utlatandej N.o iJfö.
Af delta ullålande hafva i öfrigt följande puukter blifvit till Utskottat
återremitterade:
Första punktenj innefattande Utskottets tillstyrkan af underdånig hemställan
i afseende å indragning af en byrå-chefs befattning inom Justitie-departementet,
har af Borgare-ståndet blifvit återremitterad; men som denna
punkt blifvit af de öfriga trenne riks-slånden godkänd, kan, jemlikt 75 §
riksdags-ordningen, återremissen
icke till någon vidare åtgärd föranleda.
Andra punkten, angående föreslagen ersättning åt Hof-rätternas betjening
för förlorade sportelinkomster, har af Ridderskaprt och Adeln samt Borgareståndet
återremitterats, på grund af den anmärkning, att, genom Kongl, förordningen
den 20 November 184-5, Hof-rälterne blifvit fri ka 1 lade från skyldigheten
att låta utskrifva handlingarne i revisionssaker, hvaremot utskrifningen
af protokollen fortfore; i följd hvaraf, och då den begärda ersättningen
afsåge förlorad lösen för de förra, ett misstag, föranledt af det i den Kongl,
propositionen begagnade uttryck, ansetts vara begånget och böra rättas.
Erkännande riktigheten af denna anmärkning, får Utskottet på sådant
sätt tillstyrka bifall till hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende föreslagit, alt
Utskottet hemställer,
det Rikets Ständer måtte, såsom ersättning för de, genom upphörandet
af skyldigheten att hos Hof-rält betala lösen för handlingarne
i revisionssaker, Hof-rätternes betjening frångåugne sportelinkomsteo,
å stat uppföra:
för Svea Hof-rätt ..... r:dr 700: .
Götha Hof-rätt ..... „ 565: — —
Hof-rälten öfver Skåne och Blekinge . „ 265: — •—•
Uti femte punkten har Utskottet, utan att för närvarande föreslå någon
förändring i afseende på det för Krigshof-rätten å stat uppförda anslag, funnit
sig böra tillstyrka, att Rikets Ständer målte förnya den vid 1840—1841
årens riksdag framställda underdåniga anhållan, att Kongl. Maj:t ville i nåder
vara betänkt på införande af sådane förändringar i den militära lagskipningen,
i följd hvaraf Krigshof-rätten kunde upphöra och dess befattning på
Hof-rätterne Öfver flyttas, samt derjemte i underdånighet anhålla, att, när ledigheter
inom Krigshof-rättens personal inträffa, tjensterne icke må annorlunda
återbesättas, än att de blifvande innehafvarne underkastas de vilkor, sota
vid en framtida reglering kunna varda bestämda.
Denna punkt har af Preste- och Borgare-stånden blifvit återremitterad,
på grund af hufvudsakligen följande anmärkningar: alt Stals-ulskottet ieke
Stats-Ulsfsottcts Utlåtande, N:o 14&.
S
tore berätligadt att hos Rikets Ständer anhängiggöra frågor och föreslå underdåniga
skrifvelser, då anledning dertill icke blifvit Utskottet gifven, hvarken
genom Kongl, proposition elier enskild motion; att den af Utskottet tillstyrkte
åtgärd vore både onödig och olämplig, enär Rikets Ständer redan aflåtit
en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t i enahanda syftning; att det
Tore olämpligt, att domare-embeten tillsattes på förordnande, hvilket skulle
blifva följden, om Utskottets förslag vuune bifall: och slutligen att, då endast
det sednare mom. syntes ligga inom Utskottets befogenhet, de tvänne
förslagen i den förevarande punkten borde åtskiljas; varande inom Borgare-ståndet
återremiss yrkad, jemväl på det Utskottet måtte blifva i tillfälle
föreslå, alt nuvarande anslag för Krigshof-rätten i den blifvande riksstaten
måtte bibehållas, under vilkor, att indragning af denna domstol toges i öfvervägande
och nådig proposition i delta ämne blefve till Rikets näst sammanträdande
Ständer aflåten.
Ridderskapet och Adeln bar, med bifall till Utskottets yttrande i afseende
å det för Krigshof-rätten å stat uppförda anslags oförändrade bibehållande,
afslagit den del af denna punkt, hvari Utskottet tillstyrkt en förnyad underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t om Krigshof-rättens upphörande; hvaremot
berörda punkt blifvit i sin helhet af Bonde-ståndet godkänd; och då således
2:ne riks-stånd bifallit Utskottets ofvanberörda yttrande i afseende å anslaget
för Krigshof-rätten, samt hvad angår Utskottets tillstyrkande i öfrigt,
de gjorda anmärkningarne icke synts vara af beskaffenhet att böra föranleda
till ändring af Utskottets åsigt i denna del, har Utskottet funnit sig
sakna skäl att sitt förr afgifna yttrande frånträda.
Tionde punkten, rörande anslaget till fångars vård och underhåll, har
af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet blifvit återremitterad, i följd
af den anmärkning, att det af Utskottet föreslagna belopp, 750,000 r:dr, icke
ansågs kunna uppfylla behofvet, samt att följ a k tl igen, för detta ändamål, borde
anvisas 800,000 r:dr eller derutöfver, äfvensom att förevarande anslag måtte
delas i tvänne afdelningar, den ena innefattande bestämda och permanenta
utgifter, såsom fångstyrelsens embets- och tjenstemäns aflöning, m. m. och
den andra, upptagande de fluktuerande, till beloppet endast approximativt
beräkneliga ulgifierne, såsom förplägning, fångtransporter, bevakning o. s. v.;
▼arande inom Preste-ståndet jemväl yrkadt, att ifrågavarande förslags-anslag
måtte nedsättas till 650,000 r:dr; men enär denna punkt blifvit af 2:ne riksstånd,
eller Borgare- och Bonde-stånden, bifallen, får Utskottet
sitt lörr afgifua yttrande vidblifva.
Stats-Utshottets Utlåtande, N:o 14$.
Tolfte punkten, om fortfarande årligt anslag af 1,200 r:dr till professoren,
doktor C. J. Schifter för utgifvandet af Sveriges gamla lagar, har af
Bonde-ståndet återremitterats; men som denna punkt blifvit af de öfrige tvenne
riks-stånden bifallen, har Utskottet, med stöd af 75 § riksdags-ordningen,
ansett återremissen
icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Öfrige punkter af utlåtandet N:o 39 hafva af samtlige riks-stånden antingen
godkänts, blifvit lagde till handlingarne eller befunnits vara af beskaffenhet
att icke till någon åtgärd föranleda och erfordra således icke något
vidare yttrande från Utskottets sida.
Stockholm den 28 April 1848.
N:o 149.
Ank. till Exp. Utsk. den 2g April, kl. 6 e. nr».
Utlåtande, i anledning af erhållne äterremisser å Betänkandet
No j3, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
fjerde hufvudtitel.
(U. A.)
Första punkten, angående användande af en besparad fördelnings-generalslön
till pensioner för general-befälhafvare eller inspektörer samt regementssekund-
och corps-chefer, har af Bonde-ståndet blifvit återremitterad, men af
de öfrige trenne riks-stånden godkänd, i följd hvaraf Utskottet, med stöd af
75 § riksdags-ordningen, finner återremissen
icke till någon åtgärd föranleda.
Sjunde punktens sednare moment, innefattande hemställan, att det vid
sistlidne riksdag för militär-läkare anvisade resestipendium af 1,333 r:dr 16 sk.
måtte, under rubriken af ”resestipendium för militärläkare J* under fjerde
hufvud-titeln särskildt uppföras, liar bliivii af Bonde-ståndet återremitteradt,
men af de öfriga trenne riks-stånden godkändt; hvadan, med stöd af 75 §
riksdags-ordningen, Utskottet finner berörda återremiss
icke till någon vidare åtgärd föranleda.
Nionde punkten, angående anslag för inrättande af instruktions-kompanier
vid indeldta infanteriet, har föranledt återremiss från Borgare-ståndet,
med anmärkning, att de i ofvanberörda hänseenden erforderliga medel borde
Ståls-Utskottets Utlåtande, N.-o i49-
5
kunna beredas genom indragning af någon del utaf den stående arméens
numerär eller andra ändamålsenliga besparingar; och från Bonde-ståndet, hos
hvilket sistnämnde, utom enahanda åsigt, jemväl blifvit ytlradt, att landet
saknade tillgångar till ifrågavarande anslag, hvars behöflighet dessutom blifvit
ifrågasatt, enär den undervisning, som efter förslaget, skulle vid instruktions-kompanierna
meddelas, borde af oflicerarne vid hvarje regemente kunna
manskapet bibringas. Men som deremot Ridderskapet och Adelö samt Presteståndet
bifallit Utskottets tillstyrkande, får Utskottet
samma sitt tillstyrkande förnya.
Tionde punkten, angående äskadt anslag för tillvägabringande af en ytterligare
utsträckning af indeldta infanteriets regementsmöten, har af Ridderskapet
och Adeln blifvit återremitterad, men af de öfriga Irenne riks-stånden
gillad; kunnande således, jemlikt 75 § riksdags-ordningen, återremissen
icke till någon åtgärd föranleda.
Elfte punktent angående rusthållares befrielse från erläggande af fouragepassevolans
for underhåll af indeldta kavalleriets hästar och densammas ersättande
genom ett motsvarande statsanslag, har från Bonde-ståndet blifvit
återremitterad, men af de öfrige trenne riks-stånden godkänd; vid hvilket
förhållande Utskottet, jemlikt 75 § riksdags-ordningen, finnér återremissen
icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Tolfte punktens sednare moment, deruti Utskottet, i betraktande af de
å bekläd’ nadsanslaget för lif-gardet till häst till vägabragte besparingar af tillsammans
10,000 r:dr, hemställt, alt anslaget för försvarsverket i allmänhet
eller Krigskollegii-departemeuter, hvaraf omförmälde beklädnadsanslag bestrides,
måtte med ett motsvarande belopp, eller 10,000 r:dr, förminskas, har
»f Bonde-ståndet blifvit godkändt, men af Ridderskapet och Adelil samt Presteoch
Borgare-stånden återremitleradt, hufvudsakligen på grund af följande, uti
herr von Troils, S. Gvid utlåtandet fogade reservation, jemväl förekommande
anmärkningar: att Krigs-kollegii utrednings-afdelning, genom den minskning
i tillgångar, som blifvit en följd af den vid 184-0—1841 årens riksdag
beslutade nedsättning i anslaget till Krigs-kollegii departementer och genom
Beväringsmanskapets med hvarje år tilltagande antal samt genom öfningstidens
tillökning med tvänne dygn, nu kommit i den ställning, att, derest ej
Rikets Ständer beviljade erforderlig förhöjning i detta anslag, utredningsefdelningen
blefve urståndsatt att forse arméen med hvad för dess tjenstbarhet
vore oundgängligen nödvändigt; alt utgifterna å utrednings-afdelningens
anslag, hvilket från och med år 184-1 utgjort årligen 426,666 r:dr 32 sk.,
under de fem åren 1842 — 1846 öfverskrida anslagen med tillsammans
6
Stats-Utskotlcts Utlåtandej N-0 14 Q.
189,979 r:dr 42 sk., eller i medeltal för hvarje år 37,995 r:dr 46 sk. 9 r:st;
att, för fyllande af denna brist, på sednare åren måst tillgripas kronans allmänna
förråd, som numera ej lemnade vidare tillgång för ifrågavarande behof;
alt om ej den erforderliga tillökningen i anslaget af Rikets Ständer beviljades,
ingen annan utväg funnes än att tillgripa reservförrådet, innehållande
persedlar och materialier fcr 15,500 man, och bildadt för att vid ett infallande
krig, lemna en tillgång till fyllande af de första behofven; samt slutligen
att, enligt ett utaf bemälde kollegium uppgjordt förslag, till fyllnad af
utrednings-afdelningens behof erfordrades i medeltal för hvarje af åren 1848,
1849 och 1850, 36,333 r:dr 16 sk.; varande, på grund af sålunda meddelade
upplysningar och anmärkningar, yrkadt, att anslaget för försvarsverket
i allmänhet eller Krigskollegii departementer, derest detsamma icke kunde
lill erforderligt belopp förhöjas, åtminstone måtte oförändradt i riks-stateo
fcibehållas.
Med afseende å den sålunda hos trenne riks-slånd uttryckta mening,
har Utskottet, som hvarken af Kongl. Majlis nådiga proposition eller enskild
motion i ämnet funnit sig föranlåtet att pröfva frågan om förhöjning uti ifrågavarande
anslag, ansett sig böra
frånträda sitt förr afgifna förslag rörande nedsättning i kontanta anslaget
för försvarsverket i allmänhet eller Krigs-koiiegii departementer.
Sjuttonde punkten> angående ifrågasatt årligt underhåll af en Sappörtrupp,
har, på grund af förekomna anmärkningar, blifvit af Ridderskapet oeh
Adeln återremitterad; men som de öfriga trenne riks-stånden godkänt denna
punkt, finner Utskottet, med stöd af 75 § riksdags-ordningen, återremissea
icke till någon åtgärd föranleda.
Tjuguandra punkten} deruti Utskottet yttrat, att, i händelse af Rikets
Ständers bifall till dels den i sammanhang med tillstyrkt förhöjning af löneanslaget
för lifgardet till häst i 12 punkten föreslagna nedsättning i det,
enligt nu gällande riks-stat, till 666,666 r:dr 32 sk. upptagne kontanta anslaget
för försvarsverket i allmänhet eller Krigs-koilegii departemenler med
10,000 r:dr, och dels den ifrågaställda tillökningen af artilleri-underofficerarnes
bekläduadspenningar med 2,560 r:dr, nettoförminskningen komme att utgöra
7,440 r:dr, och anslaget att nedsättas till 659,226 r:dr 32 sk., oberäknadt
indelningar, har af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgarestånden
blifvit återremitterad, på grund af de här ofvan under 12:te punkten
intagna anmärkningar, hvaremot Bonde-slåudet ansett förstnämnda punkt
ej föranleda till någon åtgärd.
Stats-Utskoltets Utlåtande, IV.-o i/f.9-
7
Då Utskottet, på sätt ofvanföre omförmäles, ansett sig böra frångå si.u
hemställan om förminskning af anslaget för försvarsverket i allmänhet eller
Krigskollegii departementer, samt den föreslagna tillökningen i artilleri-underofficerarnes
bekläduadspenningar, 2,560 r:dr, blifvit af Rikets Ständer bifallen,
kommer alltså berörda kontanta anslag 666,666 r:dr 32 sk, att ökas till
669,226 r:dr 32 sk.
Tjugufjerde punkten, innefattande hemställan, alt det under denna liufvudtitel
upptagna anslag till salpeter-uppköp, 194,000 r:dr, måtte i den
blifvande nya riks-stalen nedsättas till 180,000 r:dr, bar föranledt återrcmiss
af Ridderskapet och Adeln, på grund af förekomna anmärkningar, att
vid 1846 års slut salpeterfondens behållning visserligen utgjort 592,758 r:dr
33 sk. 9 r:st, men då derifrån afräknades 200,000 r:dr, som deraf skulle begagnas
för tillfälliga behof, så återstode 392,758 r:dr, af hvilken summa, enligt
Kongl. Majus nådiga skrifvelser af den 25 Januari 1842 samt den 8 Augusti
1814, läutefria lån på 10 års afbetalning för så väl salpeterladors uppbyggande
som förskott till inköp af sjudningspannor,— till ett belopp vid sistledet
års slut af 244,770 r:dr,-— blifvit utlemnade; hvadan, då denna summa
afdroges från behållningen, 392,758 r:dr, återstode blott 148,000 r:dr, a£
hvilket belopp räntan omöjligen kunde uppgå till beräknade 14,000 r:dr; att
verkan af dessa för salpeternäringens förkofran vidtagne åtgärder visat sig så
fördelaktigt, att, då salpeter-tillverkningen år 1842 utgjort endast 14,645
L'.&, densamma under följande åren varit i stigande och för år 1846 uppgått
till 18,334 L:&, samt förmodades hafva, under sistlidet år, ökats till
20,000 L&, så att det för krutbruken behölliga qvantum af 28,000 L:& årligen
för framtiden kunde påräknas; att under nuvarande omständigheter det
vore mycket att beklaga, om Rikets Ständer i någon mån minskade de medel,
som blifvit ställda till Kongl. Majus disposition för arméens materiel;
éch att ifrågavarande fond möjligen, i följd af Kongl. Majus derom aflåtna
nådiga proposition, kunde komma att minskas med 48,000 r:dr, hvilket belopp
blifvit af salpeterfondens medel lemnadt såsom lån till seraphimerordens-gillet.
Inom Preste-slåndet, från hvilket återremiss å denna punkt jemväl meddelats,
har blifvit erinradt, hurusom salpeter-tillverkningen utgjorde en af
jordbrukets vigtigaste binäringar, isynneihet uti fattigare skogstrakter; att denna
tillverkning, såsom den hufvudsakliga rudimaterien för krut, borde uppmuntras,
på det att fäderneslandet måtte, oberoende af utläudningen, inom
sitt egel sköte ega tillgång på detta medel till försvar af sin sjelfständighet;
8
Stats-Utskottets Utlåtande j N:o i/fi.
att, såsom en följd af lösnigsprisets höjande, tillverkningen sannolikt komme
fortfarande att stiga; varande i afseende å salpeterfondens disponibla tillgångar,
upplysningar af nära enahanda beskaffenhet, som hos Ridderskapet -»oh
Adeln meddelade.
Borgare- och Bonde-stånden hafva deremot bifallit Utskottets hemställan
i denna del; vid hvilket förhållande Utskottet anser sig böra
sitt förra yttrande vidblifva.
Tjugusjette punkten, rörande reservationerne å anslaget till durchmarch-bostuader,
har af Bonde-ståndet återremitterats, men som Utskottets
hemställan är af de öfrige trenne Riks-stånden godkänd, kan, jemlikt 75 §
riksdags-ordningen, återremissen
icke till någon åtgärd föranleda.
Tjugunionde punkten, innefattande Utskottets förklarande, att öfriga till
denna hufvudtitel hörande anslag, deruti någon förändring hvarken af
Kongl. Majrt blifvit i nåder äskad eller eljest ifrågakommit, blifvit uti den
utlåtandet litt. A bilagde tabell upptagne till enahanda belopp, som vid sistJedne
riksdag bestämdes, med undantag allenast af den tillökning utaf en
riksdaler i anslaget för skrifmaterialier och expenser na. m., som till slutsummans
jemnande ansetts böra ega rum, har af Borgare-ståndet blifvit återremitterad,
enär nämnda tabell numera erfordrade en annan slutsumma;
med anledning hvaraf Utskottet får meddela, att den i nämnda slutsumma
nödiga rättelse blifvit iakttagen uti den tabell, som härjemte bifogas.
Tretionde punkten Ut. a'), angående anslag till anskaffning af redskaps-,
rid-, anspanns- och stailpersedlar för det sexpundiga fältbatteri, som ännu
saknar dylika persedlar;
lit om anslag till kompletterande af bestyckningen å Waxholms
fästning;
lit. c), angående anslag till kompletterande af Carlstens fästnings bestyckning;
lit.
e'), angående anslag till anskaffande af reserv-fänghålstappar, samt
rengörings- och söndertagr.ings-verktyg för till slagkrutsantändning förändrade
gevär;
lit. om anslag till slagkrutshufvars tillverkning;
lit. g^j rörande anslag till fortsättning af Carlsborgs fästnings-byggnad;
lit. Å), om anslag till fortsättning af fästningsbyggnaderna vid Waxholm,
Carlsten och Carlskrona; och
Siats-Utskottets Utlåtande, ffl-0 i'4§: 9
lii. f)j i fråga om anslag till topografiska korpsens arbeten, hafva af
Bonde-ståndet blifvit återremitterade; men enär de öfriga trenne riks-stånden
bifallit Utskottets tillstyrkande i dessa punkter, kunna, jemlikt 75 § riksdagsordningen,
återremisserna
icke till någon åtgärd föranleda.
Momentet Ut. Ic), angående ifrågasatt anslag för uppsättningen af en
sappör-trupp, har, i följd af gjorda anmärkningar, blifvit af Ridderskapet och
Adeln åter re mitterad t; men som de öfriga trenne riks-stånden gillat Utskottets
yttrande i denna del, kan, jemlikt 75 § riksdagsordningen, återremissen
icke till någon åtgärd föranleda.
Öfriga punkter af utlåtandet N:o 73, hafva af samtliga riks-stånden antingen
blifvit godkända eller lagda till handlingarna eller ock befunnits vara
af beskaffenhet, att dervid fått bero, och erfordra således icke något yttrande
från Utskottets sida.
Slockholm den 28 April 1848.
Sih. till R. St. Vrot. 1841 och t$4$ > 4 Sami. i A/d 4® Haft
2
10 Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 149•
Bilaga till Stats-utskottets utlåtande, N:o 149.
Fjerde Hufvud-titeln.
Riks-stalen för
1845 och följande
åren upptager pen-  ningar, indelningar
och spanmål in
natura.
Ståts-utskottet»
förslag
Förhöjning.
Minskning.
C ti tabellen lii. A vid
Stats-utskottets utlåtan-  de N:o 73, angående
4:de hufvudliteins reg-  lering, upptages . .
Med ändring af hvad u-  ti förenämnda utlåtan-  de blifvit heraställdt,
angående en minskning
i anslaget för Krigs -  kollegii Departementer
af 10,000 r:dr, uppfö-  res nämnda anslag, in-  delda räntor inberäk-  nade, nu till 069,616
r:dr 24 sk. hvadan så-  ledes
4,118,240
—
—
4,189,680
tillk. 10,000
—
—
95,440
—
—
24,000
afgå 10,000
—
—
Summa
4,118,240
—
—
4,199,680
—
—
95,440
—
—
14,000
—
—
Afgå . .
14,000
14,000
Återstår netto .
Uti ofvanstående
4,199,680 r;dr ingå:
Kontanta penningar .
Indelda räntor, enligt
1845 års riks-stat . .
Indeld spanmäl, d:o
Spanmål in natura,
17,220 Ur å 6 r;dr. .
81,440
2,779,076
1,196,656
120,627
103,320
16
32
—
4,199,6S0
t 1 1
&t*ts-Vtskotlcts Utlåtande, N;o t5o.
11
N:o 150.
Ank. till Exp. Utsk. den 29 April, kl. 6 e. ro.
Utlåtande, i anledning af erh&llne återremisser å betänkandet N:o
leringen af utgifter ne under riks statens
(U. A.)
Deri, uti inledningen till detta utlåtande, af Ulskottet gjorda hemställan,
med afseende å den af Kongl. I\laj:t för Rikets Ständer framlagde allmänna
plan till fullständigare ordnande af försvarsverket till sjöss, har hos Bonde-ståndet
föranledt återremiss; men då denna hemställan blifvit af de öfrige
Irenne riks-stånden bifallen, anser Utskottet, med stöd af 75 § riksdags-orduingen,
återremtssen v
icke till någon åtgärd föranleda.
Uti tionde punkten, angående ifrågasatt tillökning i nuvarande anslag
för lotseri- och iyrings-staterne, hade Utskottet hemställt, att, jemte det ett
inot de förslagsvis beräknade båk- och lotsmedlen samt Danska fyririgsmedlen
svarande reservations-anslag af 101,600 r:dr, utom indelningars beräknade
värde 307 r:dr 32 sk,, under rubrik af ”lotseri- och fyring^-staterne” å femte
hufvudtiteln uppfördes, Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, aLL de kostnader, hvilka derutöfver kunna for lots- och båkväSendeis
underhåll och förbättrande erfordras, må af handels- och sjöfarts-fondens
mede! bestridas.
Denna hemställan, af Preste- och Borgare-stånden bifallen, har föranledt
återremiss hos Ridderskapet och Adeln, till följd af hufvudsakligen förekomne
anmärkningar: att den årliga besparing af 45,000 r:dr, sorn Utskottet antagit
skola, i följd af vissa uppgifna, å nämnda fond anvisade, årliga utgiftssummors
upphörande, uppstå, icke koinrae alt ega rum, enär Kongl. Maj:£
anslagit 4,000 r:dr att under åren 1849 och 1850 samt 4,784 r:dr att för år
O '
1851 utgå till sjömätningar, och 30,000 r:dr till anläggande af en docka i
bockholm; hvadan, då en summa af 34,000 r:dr således borde afräknas från
nämnda belopp 45,000 r:dr, endast 11,000 r:dr återstnde; att, i händelse den
föreslagne skrifvels^u icke skulle komma att af Kongl. Maj:t bifallas, dels de
7,500 rälr, hvilka under Irenne år utgått till förbättrande al lotsarm-s löne»
vilkor, icke vidare kunde utbetalas, dels åtskillige fyrar måste släckas, hvaremot,
om nådigt bifall dertill lernnades, handels- och sjöfarts-foudens medel
skulle komma att så hardt anlitas, att många för handeln nyttiga ändaraål
angående reg
femte hufvudtitel.
12
Stats-VIskottets Utlåtande, N:o i5t.
derigenom blefve åsidosatta; äfvensom ock Bmde-ståndet uti detina punkt
af utlåtandet beslutat återremiss, med förklarande af ståndets åsigt, att Utskottet
bordt, i sammanhang med förenämnda fråga, behandla Matts Perssons
från Stockholms län motion, angående förbättring af lots väsendet; men
då denna punkt blifvit af tvänne riks-stånd bifallen, anser Utskottet sig
icke böra frångå det redan afgifna yttrandet.
Elfte punkten, angående anslag till förbättring af lotspersonalens lönevilkor,
har af Ridderskapet och Adeln blifvit återremitterad, men som Utskottets
hemställan i denna del är af de öfrige trenne riks-stånden godkänd,
kan, jemlikt 75 § riksdags-ordningen, återremissen
icke till någon åtgärd föranleda.
I afseende å de ifrågasatta, till ständiga behof icke hänförliga, anslag att
utgå för trenne år med en tredjedel årligen, har återremiss af
Fjortonde punkten , lit, a) angående anslag till nybyggnad af en ångkorvett
eller tvänne ång-bogseringsfartyg; och
lit. d) angående anslag till gevärs anskaffande och förändring, blifvit af
Bonde-ståndet meddelad; men som de öfrige trenne riks-stånden bifallit Utskottets
tillstyrkanden i dessa momenter, kunna, jemlikt 75 § riksdags-ordningen,
återremisserne
icke till någon åtgärd föranleda.
Öfrige punkter af utlåtandet N:o 74 äro af samtlige riks-stånden antingen
godkände eller lagde till handlingarne eller ock befunne vara af beskaffenhet,
att dervid fått bero; hvadan något vidare yttrande från Utskottets
sida deröfver icke erfordras.
Stockholm den 28 April 1848.
N:o 151.
Ank. till Exp. Utsk. den 2g April, kl. 6 e. un.
Utlåtande, i anledning af erhällne återremisser å betänkandet
N:o qo, angående utgifterne under riks-statens sjette hufvudtitel.
(U. A.)
Uti första punkten af betänkandet N:o 90 bade Stats-utskottet dels tillstyrkt
Rikets Siänders bifall till hvad Kongl. Majit, i afseende på lill vägabi in
-
Stats-TJtsko tets Utlåtande} N:o l5t.
13
gandet af den beslutade förändrade organisationen utaf bergs- ocb kommerskollegierne,
uti den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd oell behof
äskat och föreslagit, dels hemställt, att en af Lars Olsson från Stora Kopparbergs
län väckt motion angående bergs-kollegii indragning icke måtte till
någon åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda. Ifrågavarande punkt är i sin
helhet återremitterad af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet, hvaremot
Preste- och Borgare-stånden återremitterat det förra, mea bifallit det sednare
momentet af samma puukt.
De skäl, på grund hvaraf återremisserne blifvit yrkade, äro hufvudsakligen
följande: att ofvannämnda nya organisation, hvarigenom bergs-och kommerskollegierne
förlorade sin egenskap af rikskollegier, komme att föranleda
minskning i antalet af de till ledarnotskap i riksrätt enligt 102 § regeringsformen
berättigade personer och således först efter föregången grundlags-förändring
kunde ega rum; att det för ärendernes behöriga pröfning och opartiska
afgörande samt betryggande af enskildes rätt onekligeu vore af serdeles
vigt, att ekonomiska frågor åtminstone i en instans handläggas af ett embetsverk
med kollegial sammansättning; att hos endast rådgifvande ledamöter svårligen
kunde förutsättas samma kraft och nit att göra sin mening gällande,
som hos dero, hvilka ega att med eget ansvar i besluten deltaga; att den
kollegiala styrelseformen företrädesvis borde bibehållas i de administrativa
verk, hvilka, såsom bergs- och kommers-kollegierne, befatta sig med näringsfrågor,
i afseende hvarå lagstiftoings-rätten vore Konungen ensam förbehållen;
att vissa till meranämnda tvenne kollegiers befattning ännu hörande mål, t.
ex. frågor om tiondesättning, patenträtt m. m., vore af beskaffenhet, att ej
lämpligen böra af en enda person afgöras; att kollegial-formen ingalunda uteslöte
möjligheten af ärendernes skyndsamma behandling, hvilken hufvudsakligen
berodde af embets- och tjenstemanna-personaleris nit och drift samt dea
för verket gällande arbetsordning; att den besparing, som genom den nya organisationens
verkställande skulle åstadkommas, vore af allt för ringa betydenhet,
medan å andra sidan indragningsstaten komme att ansenligt betungas;
att, till minskning i aflöningskostnaderne, bergs- och kommers-kollegierne
borde förenas till ett verk med gemensam chef, men fördeladt i tvenne afdelningar,
hvilket verk kunde benämnas öfverstyrelsen för näringarne; att de
för öfverdireklörerne och de föredragande byrå-cheferne i de nya embf-tsverken
föreslagna löner syntes höra nedsättas till emot tjensternas vigt och trägenhet
mera svarande belopp, i hvilket afseende blifvit inom Borgare-ståndet
föreslaget för general-direktorerne 3,000 r:dr och för byrå-cheferne 2,000 r:dr
årligén; att antalet af tjenstemän torde vid reorganisationen kunna undergå
14
Stals-Utskottets Utlåtande IV.o ;5t.
en större förminskning, än sorn enligt den Kongl, propositionen skulle ega rum;
att förbudet för tjenstemän i de lägre graderne att tillika innehafva befattning
i annat embetsverk icke godtgjordes genom den föreslagna förhöjningen
af desse tjenstemäns löner utöfver hvad deras vederlikar annorstädes ega uppbära;
att advokatfiskals-tjensterne, såsom erforderlige för betryggande af kronans
rätt, borde bibehållas; att då advokatfiskalen i bergs-kollegium, med afseende
å de honom tillkommande betydliga sportler, å stat endast åtnjöte 600
r:dr årlig lön, eller hälften af hvad bans vederlikar i öfrige kollegier tillkomne,
billigheten syntes fordra, att det belopp, lian efter verkets reorganisation
skulle ega att å allmänna indragningsstaten uppbära, blefve förhöjdt till 1,200
t:dr årligen; samt att tjenstgörings-penningarne för de högre graderne torde
böra något nedsättas; varande slutligen inom Bonde-ståndet af flere ledamöter
yrkadt, att bergs-kollegium, såsom hinderligt för bergshandteringens utveckling
och icke ens i vetenskapligt häuseende behöfligt, måtte helt och hållet
indragas.
Utskottet, som, med anledning af de sålunda förekomna anmärkningarne,
företagit detta ärende till förnyad öfverläggning, bar dervid icke fötbiselt,
att genom den föreslagna öfveiflyttningen på allmänna indragningsstaten
af lönerna för dem at bergs- och kommers-kollegiernas styrelse-personal,
som icke kunna i de uti kollegiernas ställe bli!vande nya öfverstyrelse
bibehållas, äfvensom för vissa andra dervid nu anställde tjenstemän, statsverket
komme att till en början betungas med en årligen utgående kostnad,
hvilken, ehuru dess belopp icke kan på förband bestämmas, äfven i fördelaktigaste
fall skulle öfverstiga den besparing, som, efter hvad den Kongl,
propositionen och dervid fogade statsråds-protokoll öfver civilärenden gifva
vid handen, skulle genom löneregleringens lör ifrågavarande tvänne öfverstyreiser
verkställande i enlighet med de af Kongl. Maj:t godkända stater komma
att'uppstå; och då, med hänsigt till mängden och beskaffenheten af d«
till bergs- och kommers-kollegiernas handläggning ännu hörande ärenden, drt
torde med sannolikhet böra antagas, att en sådan förändring af dessa embetsyerks
organisation,' hvarigenom å ena sidan herodes en önskvärd för —
enkling och skyndsamhet i ärendernas behandling, utan åsidosättande af deras
noggranna och fullständiga pröfning, samt å andra sidan de vid verken
anställde ernbets- och tjenstemän varda försedde med en efter tjensteruas visp,
trägenhet och ansvarsfullhet lämpad samt för nöd tor ftig bergning tillräcklig
aflöning, skulle kunna till vägabringas jemväl med någon nedsättning i beloppet
af meranämnda, för de tvänne nya öfver styrelserna föreslagna, aflöningsstater,
samt dessutom med skäl kau ifrågasättas, huruvida de af den beslu
-
Stats-Utskoltets Utlåtande , N:o i5t.
15
tade nya organisationen af bergs- och kommers-kollegierne liärflytande fördelar
för det allmänna, må anses vara af en betydenhet, som motsvarar deri
ökade utgift, stats-verket, i följd af indragnings-statens deraf föranledda betungande,
komme att för den närmaste framtiden vidkännas, har Utskottet
funnit sig föranlåtet att, med frångående af sitt i detta hänseende uti utlåtaudet
N:o 90 afgifna yttrande,
afstyrka Rikets Ständers bifall till hvad uti Kongl. Majtts nådiga
proposition blifvit äskadt, dels i fråga om uppförande å allmänna indragnings-staten
af lönerna för dem af bergs- och kommers-kollegiernes
styrelsepersonal, som icke kunde uti de i koilegiernes ställe
blifvande nya öfverstyrelser bibehållas, äfvensom lönerna vid sekreterare-
och advokatfiskals-tjensterna i bergs-kollegium samt skillnaden
emellan den å kommers-kollegii stat nu uppförda advokatfiskalslön
och den orobudsmans-lön, som i stället skulle af manufakturdiskontens
medel utgå, dels i fråga om dispositionen af de för öfriga
tjenster vid nämnda embetsverk å riks-staten hittills fastställde
löneanslag, intilldess dermed personal-regleringen enligt de nya staterna,
i mån af afgång, kunde fullständigt til l väga br i rigas; hemställande
Utskottet derjemte, att de uti nu gällande liks-siat för bergsoch
kommers-kollegierna uppförda anslagssummor må vid förestående
stats-reglering till oförändrade belopp bibehållas.
Ifrågavarande första punkts sednare moment, angående indragning af
bergs-kollegium, är väl af Ridderskapet och Adeln samt Eonde-ståndet, i
sammanhang med första momentet, återremitteradt; men som berörda sednare
moment är vordet af de t vänne öfriga riks-stånden godkändt, har Utskottet
ansett sig böra
vidblifva sitt deruti afgifna yttrande.
Fiån Ridderskapet och Adeln har Utskottet erhållit återremiss ä tredje
punkten j angående ifrågastälid förhöjning i aflönings-staten för öfverståthållareembetet,
och fjerde punkten, rörande ersättning åt kamereraren och förste
notarien vid nämnda embetsverk för minskade löneförmåner. Då emedlertid
berörda punkter blifvit af de trenne öfriga riks-stånden bifallna, har Utskottet,
med stöd af 75 § riksdags-ordningen, funnit
återiemisserua icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Femte punkten_, deruti Utskottet afstyrkt äskad tillökning af 4,000 r:dr
i det årliga statsbidiaget för poliskammaren i Stockholm, har af Borgare- och
Bonde-stånden blifvit godkänd, men af Ridderskapet och Adeln samt Presteståudet
återremitterad, på grund af följande deremot förekojnne anmärknin
-
16
Stals-Utskottets Utlåtande , N:o i5t.
gar: att den nuvarande polisbetjeningeus otillräcklighet för ordningens och
säkerhetens vidmakthållande i hufvudstaden och dess närmaste granskap redan
länge varit insedd och erkänd; att statens åliggande att bidraga till kostnaderna
för härvarande polisväsendes underhåll, äfven af Utskottet blifvit
vitsordadt och att den af Kongl. Maj:t nu äskade, onekligen högst behöfliga,
tillökning i det för poliskammaren fastställda statsanslag syntes destomera af
billighet påkallad, sorn densamma, enligt hvad den nådiga propositionen antydde,
skulle ega rum, endast under förbehåll af en motsvarande förhöjning i
det från stadens sida till poliskammaren utgående årliga bidrag.
Då, på sätt nämndt är, Utskottets i förevarande fråga yttrade åsigt blifvit
af 2:ne riks-stånd godkänd, finnér Utskottet, vid sådant förhållande,
sig böra vidblifva sitt förra yttrande.
Elfte punktens angående statsanslag för Ulltuna landtbruks-institut, är
af Bonde-ståndet återremitterad; men som de trenne öfriga riks-stånden bifallit
berörda punkt, kan, jemlikt 75 § riksdagsordningen,
återremissen icke till någon åtgärd föranleda.
Första momentet af Tolfte punkten j innefattande afstyrkande af bifall
till väckt motion, angående statsanslagets för landtbruks-skolan vid Sjögestad
förhöjning med 1,000 r:dr eller till 2,000 r:dr årligen, har af Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-ståndet blifvit bifallet, men af Preste- och Borgarestånden
återremitteradt; varande till stöd för yrkad återremiss anfördt, att
ifrågavarande landtbruksskola, hvilken besöktes af elever icke allenast från
Östergöthland, utan äfven från aflägsna inrikes samt till och med utrikes orter,
medfört välgörande iultytelse på jordbrukets förkofran så väl i orten
som i riket i allmänhet; att de åkerbruksredskap, som i den vid skolan befintliga
i större skala anlagda smedja förfärdigas, vunnit ett vidsträckt förtroende,
så att långväga reqvisitioner deraf, t. ex. från Degeberg, egt rum; att
vid Sjögestad af serskilde lärare undervisning meddelas ej blott i egentligt
åkerbruk, utan äfven i agrikulturkemi, skogshushållning, landtmäteri, botanik,
veterinär-medicin och bokhålleri; att denna inrättning, lika med öfriga så
kallade rättare-skolor, genom sitt mera praktiska undervisningssätt, spridt
mera nyttiga och tillämpliga lärdomar i afseende å jordbruksnäringen inom
landet, än landtbruks-instituten med deras esomoftast ensidiga och för den
större jordbrukande allmänheten alltför lärda theorier; att af sådan anledning
skäl vore för handen att inskränka landtbruks-instituten till ett enda, hvarigenom
utväg bereddes att öka anslagen för de lägre skolorna, hvilkas utveckling
serdeles i de fruktbaraste landskaperna borde befrämjas; samt att, om
än
Statt-TJtskollets Utlåtandej N:o 702.
17
än intet serskildt statsanslag kunde medgifvas, Rikets Ständer åtminstone
roåtte till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna att af de å anslagen lor
landtbruks-skolorna uppkomna besparingar bevilja tillfälligt understöd åt den
vid Sjögestad befintliga läroanstalt af nämnda beskaffenhet.
Utskottet, hvars yttrande i denna del, på sätt ofvanberördt är, blifvit
af tvenne riks-stånd godkändt, har af de gjorda anmärkningarne
icke hemtat anledning att samma yttrande frånträda.
Bonde-ståndet har till Utskottet återremitterat
Tolfte punktens andra moment, rörande anslag från landtbruks-institutet
å Degeberg samt tio lägre landtbruksskolor;
Fjortonde punkten, i fråga om statsanslaget för tecknologiska institutet
i Slockholm och
Sextonde punktens första moment, angående årligt statsbidrag för den af
svenska slöjdeföreningen i Stockholm inrättade slöjdskola; men som dessa
punkter blifvit af de trenne öriga riks-stånden godkända, och frågorna således/enligt
75 § riksdags-ordningen, af Rikets Ständer afgjorda,
kunna återremisserna icke till någon åtgärd föranleda.
Öfriga punkter af utlåtandet N:o 90 äro af samtliga riks-stånden antingen
godkända eller lagda till handlingarne eller ock befunna vara af den beskaffenhet,
att riks-stånden låtit vid Utskottets yttrande bero.
Stockholm den 28 April 1848.
N:o 152.
Ank. till Exp. Utsk. den 29 April, kl. 6 «. m.
Utlåtande, i anledning af erhällne återremisser d betänkandet JV:o
gi, angående regleringen af utgifterne under riks-statens
sjunde hufvudtitel.
(ö. A.)
Första punkten, angående ifrågasatt tillökning af 1,200 rtdr i Finansdcpartements-exped
i tionens stat, har af Ridderskapet och Adeln återremitterats;
roen enär denna punkt blifvit af de öfrige trenne riks-stånden bifallen,
anser Utskottet, med stöd af 75 § riksdags-ordningen, i anledning af återrnissen
någon
åtgärd icke kunna ifrågakomma.
Uih, tilt R. St. Prot. 1847 och 1848, 4 Samt. 1 Afd. 40 Häfu 8
18
Stals-Utskollets Utlåtande, N;o 1S2.
Nionde punkten j rörande af Kongl. Maj:t föreslagen tillökning i förslagsanslaget
för postverkets löner och Öfrige omkostnader, har af Ridderskapet och
Adeln blifvit återremitterad på grund af följande yttranden, föranledde af
Utskottets uttalade åsigt, att åtskillige å postverkets stat anvisade årliga utgifterskulle
kunna, genom vissa antydde förändringar, minskas eller upphöra; att
inkomsten af transiloportot för Norska utrikes brefvexlingen lemnade, äfven
sedan den om sommaren befordras med ångbåt, icke allenast full ersättning
för kostnaderne, utan ock ett årligt öfverskott; att, hvad den för paketer
inrättade post emellan Stockholm och södra otterne anginge, en förändring
i sättet för densammas befordrande redan blifvit vidtagen, och att, till
följd af nästlidne år med Preussen och Danmark afslutade paketpost-konventioner
med visshet kunde förutses, att nämnda post under hela året kom me
att flitigare begagnas och gifva större behållning; att den af postmedlen utgående
årliga utgift af 8,000' r:dr till diligence-bolaget N:o 1 under yt
terliga
trenne år finge, till följd af Kongl. Majus nådiga beslut, af bolaget
uppbäras, hvadan någon minskning deruti ej dessförinnan kunde påräknas;
att de åt postkomroissarierne i Hamburg och Stralsund utgående löneförmoner,
på sätt Utskottet äfven antydt, först framdeles kunde besparas; samt slutligen
att skärpta kontroller emot missbruk af fribrefs-rätligheten blifvit tid
efter annan och i möjligaste måtto vidtagne; och hafva de talare, som i frågan
sig yttrat, ansett Utskottet bora tillstyrka bifall till det äskade anslaget.
Borgare-ståndet bar äfven återremitterat denna punkt, i följd dels af
den anmärkning, att, på sätt herr Wedberg, i sin vid utlåtandet i denna
punkt fogade reservation, anfört, det af postmedlen till statsverket ingående
bidrag skulle blifva alltför känbart för postverket, sotn derigenom komme att
sakna tillgångar för tillvägabringandet af förbättrade och i flere delar af riket
högst behöflige postkommunikations-anstalter, och dels af den yttrade åsigt,
att de af Utskottet angifne sätt för beredandet af besparingar och indragningar
inom postverket icke endast bort användas såsom skäl för Utskottets
tillstyrkan i denna punkt, utan hafva föranledt Utskottet att föreslå en
underdånig, hemställan hos Kongl. Maj:t om vidtagande af sådane åtgärder,
hvarigenom berörda ändamål kunde vinnas.
Denna puukt har af tvänne riks-stånd eller Preste- och Bonde-stånden
blifvit bifallen, hvadan Utskottet anser sig böra
vidblifva sitt förra yttrande.
Toljte punkten, angående ifrågasatt årligt statsbidrag för tullstatens enskilda
peusions-inratLuing, har af Ridderskapet och Adeln blifvit återremitte
-
Stats-Ulikoltels Utlåtande, N.-o 1S2.
19
råd, men af de öfrige trenne riks-stånden godkänd; i följd hvaraf och med
stöd af 75 § riksdags-ordningen, Utskottet
finner återremissen till ingen åtgärd föranleda.
Nittonde punkten, angående väckt motion om indragning af det för
Kongl. Theatern uppförda statsanslag, har föranledt återremiss från Bondeståndet;
men som de öfrige trenne riks-stånden gillat Utskottets yttrande i
denna del, anser Utskottet, med stöd af 75 § riksdags-ordningen ,
återremissen icke till någon åtgärd föranleda.
Tjugondeförsta punkten, lit. c), angående äskadt anslag för tillbyggnad,
af lannshofdinge-residenshuset i Kalmar, har af Ridderskapet och Adeln blifvit
återremitterad, med af de öfrige trenne riks-stånden godkänd; vid hvilket
förhållande Utskottet, jemlikt 75 § riksdags-ordningen,
finner återremissen icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Då öfriga punkter af utlåtandet N:o 91 blifvit af samtlige riks-stånden
antingen godkände eller lagde till handlingarne eller oek befunnits vara af
beskaffenhet, att dervid fått bero, är något vidare yttrande i dessa ämnen från
Uukottets sida icke erforderligt.
Stockholm den 28 April 1848.
v STOCKHOLM, ecksteinska »oktryckeri et, 1848.
