# ID: svediakorp-gov2171
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 100,076
# sentences: 2,062
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
S&HWFM©IB IBaiKWHFÅHIDaSW
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm
Åren 184? och 1848.
-* — 3M  —'
FJEUDE SÄRLINGEN.
IS Afdelningen:
Stats-Utskottets Memorial, Uthil anden och
Bet än handen.
,
itr4 i- r ■ " . - 2:
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 1.
1
N:o 1.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Dec., kl. 11 f. m.
Memorial angående tillökning af Utskottets tjenstemannapersonal.
X anseende till mängden och beskaffenheten af de till Stats-Utskottets handläggning
hörande göromål, såsom omfattande både Statsverkets och RiksgäldsKontorets
ärenden, har, vid föregångna riksdagar, detta Utskott, utöfver den
i riksdags-ordningens 24 §. bestämde tjenstemanna-personal, nemi. en sekreterare
och för hvarje afdelning en kanslist, haft af nöden och fått begagna
en särskild sekreterare till biträde vid de riksgälds-verket rörande frågor, en
kamererare för räkenskaps-göromålen i afseende på stats-regleringens olika delar,
samt en tillökad kanslibetjening; och då göromålen inom Utskottet äfven
under innevarande riksdag sannolikt blifva många och maktpåliggande, får
Utskottet, med stöd af hvad nyss åberopade §. vidare innehåller, till Rikets
Ständer hemställa:
det Utskottet må tillåtas att, för ärendenas behöriga och skyndsamma
behandling, i mån af behofvet, ytterligare antaga en sekreterare
för Riksgälds-afdelningen, en kamererare och två notarier.
Stockholm den 6 December 1847.
På Ridderskapet och Adelns
Ledamöters vägnar.
TV- F. Tersmeden.
På Borgare-Ståndets
Ledamö'ters vägnar.
Frans Schartau.
På Preste-Ståndets
Ledamöters vägnar.
Joh. Jac. Hedre'n.
På Bonde-Ståndets
Ledamöters vägnar.
S. Heurlin.
A. Brändström
Bih. till R. St. Prop, 1847 och 1848, 4 Sami. 1 dfd. 1 Haft.
2
Stats-Utskottets Memorial, JVOo 2.
N:o 2.
Ank. till Exp Utsk. den 9 Dec. 1847, kl. n f. m.
Memorial j med den till Rikets nu församlade Ständer af Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret afgifna berättelse.
(Rgl:ds afdel.)
Stdts-Utskottet, som vid sitt första sammanträde emottag och sedermera
genomgått den af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, enligt 165 §. i det för
detta! verk gällande reglemente, afgifue berättelse angående kontorets ställning
och förvaltning sedan böl jan af sednast förflutne riksdag, får härmedelst,
på sätt under samma och nästförutgångne riksdag iaktlagist, denna berättelse
till Rikets Högtofl. Ständers kännedom öfverlemna.
Slockholm den 9 December 184-7.
Berättelse till rikets innevarande år 1847 församlade Ständer,
angående Riksgälds-kontorets ställning och förvaltning sedan
början af 1844 00 5 1845 års riksdag.
Till fullgörande af Rikets Högloflige Ständers vid sednaste riksdag härom
meddelade föreskrift, få Fullmäktige i Riksgälds-kontoret nu afgifva siri
berättelse angående förvaltningen af detta verk och detsammas ställning under
den sedan nyssnämnde riksdags början förflutna tid. Härvid torde det
dock, i afseende på denna berättelses föremål och innehåll, tillåtas Fullmägtige
erinra, hurusom de till Rikets nu församlade Ständer redan afgifna revisions-be
rättelser rörande samma verk omfatta nästan hela den tiderymd,
som för Fullmägtiges berättelse är utstakad; hvadan och då revisorerne meddelat
fullständiga uppgifter och upplysningar angående ej mindre Riksgäldskontorets
skulder och tillgångar, samt inkomster och utgifter, än de flesta
åtgärder af större vigt och inflytelse, sorn vid kontorets förvaltning under
samma tiderymd blifvit vidtagna, Fullmäglige, till undvikande af onödig vidlyftighet,
anse sig kunna hänvisa till hvad revisorernes berälleiser och dertill
hörande bilagor i berörde hänseenden innehålla.
För att underlätta jemförelsen emellan stadgandena i Riksgälds-kontorets
nu gällande reglemente samt de åtgärder och förhållanden, hvilka här
nedan komma att omförmälas, hafva Fullmägtige, vid denna berältelses afgifvande,
trott sig böra iakttaga samma efter föremålens beskaffenhet lämpade
ordning, som blifvit följd vid nämnde reglementes uppgörande; och Fullmäg
-
Ståts-Utskottets Memorialj 2V.0 2.
3
tige hafva derföre äfven sammanfattat sina uppgifter och framställninger under
enahanda afdelningar, som i reglementet förekomma.
Riksgälds-kontorets skulder.
(§§. 2—19 i 1845 års reglemente)
Enligt hvad läkenskaperne utvisa, utgjorde Riksgälds-kontorets skulder,
undantagandes de inom linien förda skuldposter, men med inberäkning af de
Riksgäids-sedlar och kopparpoletter, hvilka det åläg detta verk att inlösa eller
invexla.
vid början af år 1844  R:dr 5,196,620: 41. —
„ „ 1845
. 4,773,682: 42. 3.
„ „ 1846
. . 4,380,102: 23. 4.
1847
5,026,407: 17. 1.
Skulderna hafva således minskats
under år 1844 med  422,937: 46. 9.
och „ „ 1845 „
393,580: 18.11.
eller under dessa begge år med tillsammans .... 816.518: 17. 8.
hvaremot desamma under år 1846 ökats med .... 646,304: 41. 9.
så att den, jemlikt räkenskaperne, sedan 1844 års början,
uppkomna skuldförminskning utgör  170,213: 23. 11.
Beträffande den del af nu anförda skulder, hvarför Riksgälds-kontoret
måste betala ränta, så uppgick denna skulds belopp
vid början af år 1844 till  4,273,918: — —
1845
4,152,618:
„ „ „ 1846 „ '  4,046,218:
„ „ „ 1847 „
4,109,781: 35.10.
Förminskningen af Riksgälds-kontorets räntebärande skuld har följaktligen
utgjort
under år 1844
121,300: — —
och „ „ 1845  • . 106,400:
eller tillsammans 227,700
hvilket belopp med
164,136: 12. 2.
öfverstiger tillökningen i samma skuld under år 1846 . 63,563: 35. 10.
Då de förhållanden, hvarigenom den under nu ifrågavarande tiderymd
inträffade ytterligare minskning i Riksgälds-kontorets räntebärande oeh räntefria
skulder förorsakats, blifvit uppgifna i ofvan åberopade revisions-berätielser,
samt de under Lit. A. dervid fogade tabeller, hvilka sednare utvisa de
4
Siats-Utskottets Memorialj N.o a.
förändringar, hvarje särskild skuldpost undergått; så anse Fullmägtige sig endast
böra upplysa, att den för år 1846 uppkomna skuldtillökning härledde
sig,3 hvad den räntefria skulden beträffar, från nödvändigheten att för de
utgifter, som under sista månaderna af besagde år måste af Riksgälds-kontoret
bestridas, till ett betydligare belopp anlita Riksgälds-kontorets å Rikets
Ständers Bank egande kreditiv, hvaraf vid årets slut en summa af 759,969
R:dr 19 sk. 10 r:st var uttagen. Vidkommande åter den räntebärande skuldens
tillökning under samma år, så måste denna helt och hållet tillskrifvas
den Riksgälds-kontoret af rikets sednast församlade Ständer ålagda skyldighet
att, från och sned innevarande års början, erlägga ränta för den till detta
verk levererade och härstädes innestående lösen för å skaltejorden växande
ekar.
I öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständers revisorer i sin nyss afgifna
berättelse’, sid 8., upplyst, utgjorde Riksgälds-kontorets skulder vid slutet af
innevarande års l:ta hälft ett sammanlagdtj belopp af R:dr 4,535,471: 29. 9.
hvaraf den räntebärande skulden uppgick till 4,380,662: 4. 2.
och den räntefria till ..:.... 154,809:25.7.
De inom linien i Riksgälds-kontorets räkenskaper upptagna skulder
hafva under åren 1844—‘1846 blifvit ökade genom de under sistförflutna
riksdag till Riksgälds-kontoret öfverlemnade depositions-medel, 60,000 R:dr;
och utgöra de sålunda bokförda skulderna numera ett sammanlagdt belopp
af R:dr 4,278,787: 5. 5.
Vid det i sednast församlade revisorers berättelse, sid. 29, uppgifna förhållande
har icke någon tillämpning af stadgandet i reglementets z angående
åtskilliga af Riksgälds-kontoret utfärdade och för längesedan förfallna
obligationer kunnat ifrågakomma.
Utaf Riksgälds-kontorets, under den 30 September 1841, utgifna 968
st. obligationer för Statsverkets då återstående skuld i anledning af Rikets
Ständers Banks för sträckningar till 1808 och 180g års krigs kostnaders hafva
under de trenne sistförflutna åren ytterligare 66 obligationer, eller N:is
67—.132, å ett sammanräknadt kapital-belopp af 264,000 R:dr, blifvit infriade;
och utgöra således de ännu icke inlösta obligationerne ett antal af 836
st., motsvarande ett skuldkapital af 3,344,000 R:dr. Den under samma år,
Ståts-Utskottets Memorial, N.-o 2
5
jemlikt reglementets 5 §. af Riksgälds-kontoret till Banken utbetalda 4 procents
ränta för nämnde skuld har utgjort  422,400 R:dr.
Under de 2:ne år invexlingen af Riksgälds-kontorets vid 18^3 års slut
utelöpande kreditsedlar, eller de så kallade riksgälds-sedlarne, fortgått, hafva
dylika sedlar å följande belopp blifvit invexlade, nemligen:
under år 1844 å R:dr 17,328: 16. —
och under år 1845 å
17,155: 36. —-
eller tillsammans R:dr 34,484: 4. —
motsvarande i bankomynt 22,989 R:dr 18 sk. 8 rst.
Vid slutet af den för dessa sedlars inlösande, genom Kongl, kungörelsen
den 14 Februarii 1835, stadgade preskriptionstid, skulle de, enligt Riksgäldskontorets
räkenskaper, i allmänna rörelsen utgifna och till invexling icke
företedda Riks gälds- se diar > lyda å ett sammanräknadt belopp af 412,828
R:dr 45 sk., hvilket motsvarade den då återstående behållningen 275,219
R:dr 14 sk. banko, af den fond, som, vid 1824 års början, till följd al Rikets
Ständers beslut, afsattes för inlösningen af nämnda sedlar. Beträffande
denna behållning och dess bokförande samt dispositions-rätten deröfver, så
hafva Fullmäktige, af den i nyss församlade revisorers berättelse, sid. 18—19
omförmälda anledning beslutat att härom hos Stats-Utskottet göra särskild
framställning, till hvilken Fullmäktige derför få hänvisa.
Till fullgörande af stadgandet i reglementets 9 §., angående allmänhetens
erinrande om innehållet af högstberörde kungörelse, hafva Fullmäktige före
slutet af den härigenom stadgade preskriptionstidi hufvudstadens dagligen
utkommande tidningar låtit införa samma kungörelse dels en gång i månaden
och dels en gång i veckan.
Sedan 1843 års slut har genom invexling af de från Riksgälds-kontoret
tillförene utlemnade koppar skilj emynts-polletter, dessa polletters belopp blifvit
minskadt med R:dr R:gls 1,861: 28.
nenligen:
under år 1844 med R:dr 426: 40. —
1845 „ 574: 36. —
1846 ,; 780:
och under Januari —
Oktober måndader 1847 » 280: — ■—
R:dr 1,861: 28.—
.....
Transport 1,861: 28. —t
6
Stats-UtskoUct Memorial, N.o 2.
Transport 1,861: 28. —
Då nu de under föregångne åren 1836—1843 invexlade
dylika polletter utgjort 1,811: 23.
så har följaktligen hela invexlingen af denna myntsort
uppgått till
R:dr 3,673: 3. —
samt dess under åren 1800—1802 utgifna belopp, 114,956
R:dr 2 sk, 3 rst., härigenom minskats till .... R:dr 111,282: 47. 3.
motsvarande i bankomynt R:dr 74,188: 31. 6.
Såsom tillägg till hvad Rikets Ständers revisorers under denna månad
afgifna berättelse, sid. 30, innehåller, angående den, enligt reglementets 13
§., afsatta fond för Hjelmare kanal-och slussverks framtida underhållande,
anse sig Fullmäktige böra anmäla, att nämnde fond, från början bestående
af en i kanal-bolagets egendomar Stora Wallby och Oppeby intecknad skuldförbindelse
å 15,000 R:dr, genom upplupna räntor ökat sig:
under år 1844 med  911: 30. 3.
„ „ 1845 med  957: 10. 2.
„ „ 1846 med  1,005: 3. 5.
eller med tillsammans 2,873: 43.10.
och utgjorde denna fond, hvilken för hvarje år tillväxer med 5 procent af
dess belopp vid årets början, den 1 Januari innevarande år 21,106 R:dr 24
sk. 4 r:st. Som det i revisorernes berättelse omförmälda underdåniga förslag
O O
till reglemente för utlåningen af fondens räntemedel ännu icke lärer vara
utaf Hjelmare kanal-direktion afgifvet; kommer olördl öjligen ytterligare åtgärd
att å Riksgälds-kontorels sida vidtagas, för att, enligt Rikets Ständers beslut,
få ett sådant förslag uppgjordt och Kongl. Maj:ts nådiga pröfning undersläldt.
Utaf den vid 1841 års Riksdag för ombyggnaden af Strömsholms kanal-
och slussverk anvisade, samt derefter af ftiksgäids-kontoret afsatta och
förräntade fond, jemte den derå upplupna ränta, har, jemlikt reglementets 14
§., sedan 1844 års början blifvit utbetaldt ett belopp af R:dr 200,000: — —
hvaraf räntemedlen utgjort  76,700: — —
så att fondens räntebärande kapital genom dessa utbetalningar blifvit forinin
skadt
med
123,300: — —
och således nedgått till  410,000: — —
utgörande det ytterligare tillskott, som för nämnde kanals- och slussverks
ombyggnad skall utaf samma fond och dess ränteafkastning från Riksgäldskontoret
utbetalas, 450,000 R:dr,
Stats-l) t skottets Memorial, N:o 3.
7
Den, enligt Rikets Ständers beslut vid 1828—1830 års Riksdag samt
Kongl, förordningen den 28 Oktober sistnämnde år, till Riksgälds-kontoret
levererade och härstädes innestående lösen för å krono-skattejorden växande
ekar, hvars belopp vid början af ar 1844 utgjorde . . . 181,185: 43. 6.
bar sedermera ökats genom ytterligare influten dylik lösen,
nemligen:
under samma år
„ år 1845 .
„ år 1846
., år 1847
1,108: 23. 6.
648: 32. 11.
1,820: 31. 9.
1,223: 16. 5.
R:dr 4,801: 8. 7.
äfvensom genom den ränta,
hvilken Riksgälds- kontoret,
jemlikt reglementets 15 §.,
från och med 1846 års början,
skall godtgöra ekeplanterings-kassan,
och hvilken ränta
lör sistlidet år uppgick till 7,189: 34. 9. n ggp). 43 4
Deremot har samma behållning
minskats genom de till
utgifter för ekeplanteringarne
från Riksgälds-kontoret reqvirerade
och utbetalda summor,
nemligen:
år 1844
1,200:
,,1845
2,000: — —
,,1846
2,800: — —
» 1847
3,333: 16. —
hvaraf 1,333 R:dr 16 sk.
blif vit använda till inköp
af en hemmansdel å Wisingsö
9,333; 16. —
oberäknadt den under detta år upplupna ränta,
utgöra således de i Riksgälds-kontoret innestående
ekeskogsmedel för närvarande
2,657: 27. 4.
183,843: 22.10.
8
Stats-Utskottets Memorial, N.o 2.
I ytterligare afräkning å den, vid Kongl. f. d. nummerlotteri-inrättningens
upphörande, till Riksgälds-kontoret aflemnade s. k. brudgåfvofond, äro
följande summor, enligt reglementets 17 §., utbetalda, för att, såsom utfallna
brudgåfvo-vinsterj vederbörande tillställas, nemligen:
under år i844
1,0001 — —
„ „ 1845
400:
„ ,. 1846
800:
Januari med Oktober månader 1847
233: 16. —
Summa 2,433: 16. —
Då härtill läggas de före 1844 års början genom Riksgälds-kontoret
utlemnade enahanda vinstmedel  2,766: 32. —
så uppgår följakteligen sammanräknade beloppet af hvad,
efter nummer-lotteriets upplösning, i besagde hänseende blifvit
utbetaldt, till R:dr 5,200: — —
hvarigenom brudgåfvofonden minskats till dess nu återstående
belopp af
22,602: 18. 7.
I afseende på den opåräknade betydliga utbetalning, som af Riksgäldskontoret
efter sistförflutna riksdag måst verkställas, till följd af den, i reglementets
19 §., detta verk ålagda skyldighet att liqvidera äldre kronofordringar
j få Fullmäktige åberopa sin hos Rikets Ständers nyss församlade revisorer
härom gjorda och i deras berättelse, sid. 30—32, intagna anmälan,
hvaraf både anledningen till och förhållandet med denna utbetalning, äfvensom
villkoret för den sålunda utbetalda summans återbekommande kunna inhemtas.
Riksgälds-kontörets fordringar.
(§§. 20—.40 i 1845 års reglemente.)
Med inberäkning af hvad som återstod utaf det för Riksgälds-sedlarnes
inlösande å Riksgälds-kontorets särskilda räkning i Rikets Ständers Bank insatta
kapital, utgjorde detta verks bokförda tillgångar och fordringar:
vid början af år 1844
7,162,743: 26. 8.
1845
7,212,981: 3. 6.
1846 ....
6,548,324: 6. —
1847
6,317,892: 34. 6.
Be
-
Stats-Utskottets Memorial, N.o 2
9
Berörde tillgångar och fordringar, sorn under år 1844
ökat sig med R:dr 50,237: 24. 10.
halva deremot minskats,
■«* -* ler år 1845 med .... R:dr 664,656: 45. 6.
oell under år 1846 med  230,431: 19. 6.
eller under begge åren med tillsammans R:dr 895,088: 17. —
hvilken summa således med  844,850: 40. 2.
öfverstiger den under förstnämnde år uppkomna tillökning.
Vidkommande särskildt de räntebärande til/gångarne , så har den deruti,
under ifråga varande 3:ne år, inträffade minskning varit ännu betydligare.
emedan dessa tillgångar, som vid 1844 års början,
uprtgingo till R:dr 4,565,101: 17. 4.
minskats under samma år med . . R:dr 395,516: —■ —•
under år 1845 med .... 909,778: — 10.
och under år 1846 med .... 719,141: 1(>. 8.
eller med tillsammans  2,024,435: 11.6
hvadan de räntebärande til/gångarne och fordringarne vid
innevarande års början endast uigjorde R:dr 2,540,666: 5. 10.
Denna ansenliga minskning i Riksgälds-kontorets nyssberörde tillgångar
liar egentligen uppkommit genom dels under år 1845 verkställd återbetalning
af 2:ne Rikets Ständers bank meddelade lån å ett sammanlagdt belopp
af 1,143,750 R:dr, och dels under åren 1844 och 1846 skedd uppsägning
eller försäljning af Skånska Iiypotheks-föreningens och arméens ackords-amorteringsfonds,
Riksgälds-kontoret tillhöriga, 4 procents obligationer, lydande å ett
kapital af 920,400 R:dr.
På sätt uti innevarande års revisions-berättelse, sid. 9—10. är uppgifvet,
hafva detta verks fordringar och öfriga tillgångar, under de 6 första må
naderne
af samma år nedgått till R:dr 5,348,295: 18. 6.
och löljakteligen ytteiligare minskat sig med • 969,597: 16. —
deiaf minskningen i de räntebärande tillgångarne utgjorde 728,252: 17. 4.
Vid slutet af sisllidne Juni månad var dessa tillgångars
belopp alltså
1,812,413: 36. 6.
samt de icke räntebärande tillgångarnes • 3,535,881: 30. —
Den under nyssberörda period sålunda inträffade minskning uti RiksgäldsAontorets
med ränta löpande fordringar liar hufvudsakligen föranledts af derunilo'
verkställd inlösen al alla bruksegares hypothekskassas, vid detta års början RiksBih.
UV R. St. Prot. 1847 och 1848 , 4 Sami. t Afd. 1 Haft. 2
10
Stats-Utskoltels Memorial> N.o 2.
gälds-kontoret tillhöriga, 4 procents obligationer å ett kapital-belopp af 589,333
R:dr 16 sk., samt erhållen liqvid för det till bildande af Pantlåne-inrättningen
här i hufvudstaden meddelade lån å 100,000 R:dr.
Uti här ofvan uppgifna tillgångar, äro icke inbegripne de inom linien i**
Riksgäldskontorets räkenskaper förda fordringar eller det derstädes jämväl upptagna
värdet af Rikets Ständers hus; varande sammanräknade beloppet häraf
vid 1844 års början R:dr 1,528,933: 24. —
under år 1845, ökadt med den då utanordnade återstoden
af 1830 års spanmålsundsättnings-kreditiv, eller
med : R:dr 230,000: — —•
hvaremot, under näst föregångna år,
Riksgälds-kontorets återstående, på enahanda
sätt bokförda, fordran för den s. k.
lombardfonden vid f. d. General-assistans-kontoret,
genom derå skedd inbetalning,
blifvit minskad med . . 577: 33. 7.
så att ökningen af nu ifrågavarande
tillgångar utgjort  229,422: 14. 5.
och uppgingo desamma följaktligen vid detta års början
till  .... 1,758,355: 38. 5.
Då Riksgälds-kontorets fordringar och öfriga tillgångar, de inom linien i
räkenskaperna förda summor undantagna, jemföras med detta verks skulder
vid meranämnde års början, befinnes, att fordringarna öfverstego skulderna
med följande belopp, nemligen:
vid början af år 1844 med R:dr 1,966,122: 33. 8.
1845
. . , . 2,439,298: 9. 3.
1846 „ :  2,168,221: 30, 8.
och vid början af år 1847 med , :  1,291,485: 17: 5.
Häraf visar sig alltså, att omförtnälde, enligt räkenskaperna befintliga, öfverskott
ökat sig under år 1844 naed  R:dr 473,175: 23. 7.
men deremot minskats,
under år 1845 med .... R:dr 271,076: 26. 7.
och under år 1846 med  876,736: 13. 3.
eller med tillsammans R:dr 1,147,812: 39. 10.
hvilken summa öfverstiger den under år 1844 uppkomna
tillökning med
. . 674,637: 16. 3.
Ståts-Utskottets Memorial, IV-o 2.
11
Riksgälds-kontorets af räkenska perna ådagalagda fiaanciella ställning,
eller förhållandet mellan kontorets tillgångar och skulder, har följaktligen under
sednast förflutna 3:ne år försämrat sig med sistnämnde belopp, hvilket
ungefärligen motsvarar de, enligt öfverskottsliqviderna, af Riksgälds-kontoret
godtgjorda och dess kapitaliåkning påförda brister i riks-statens förslags-anslag
för åren 1843 och 1844  R:dr 434,274: 7. 2.
äfvensom den lyftade och samma räkning påförda återstoden
af 1830 års undsättnings-kreditiv
230,000:
tillsammans R:dr 664,274: 7. 2.
Under förra hälften af innevarande år har, jemlikt kommissariateLs tiilFullmägtige
sednast afgifna halfårsberättelse, den summa, hvarmed Riksgälds-kontorets
tillgångar öfverstiga skulderna, ytterligare minskats med R:dr 478,661: 28. 8.
och utgjorde densamma således vid slutet af Juni månad
detta år blott  812,823: 36. 9.
eller ett belopp, icke fullt motsvarande de, genom 1841 oeh 1845 års Ständers
beslut, såsom extra eller tillfälliga statsutgifter, Riksgälds-kontoret ålagda,
fastän icke verkstälda eller bland kontorets skulder i räkenskaperna upptagna
utbetalningar.
Å de i reglementets 20—25 §§. omförmälda byggnadslån, som släderne
Norrköping , Borås, Öregrund, Wenersborg, Söderhamn och Wexiö, efter
der inträffade eldsvådor, utaf Riksgälds-kontorets medel erhållit, hafva, under
åren 1844—1846, följande kapital- och räntebelopp till Riksgälds-kontoret
inbetalts, nemligen:
å det städenfNorrköping, efter 1822 års våda, meddelade lån af 200,000 R:dr,
under år 1844 12,024: — —- deraf kapitalafbetalniug 8,616: 11, 7.
„ 1845 10,710: dito dito " 7,953: 9. 2.
„ 1846 13,144: 38. 7. dito" dito 9,983: 31. 3.
eller tillsammans 35,878: 38. 7. hvaraf kapitalafbetalningar 26,553: 4. —
och utgjorde detta låns återstående kapitalbelopp vid sistnämnde års slut
85,557 R:dr 16 sk. 9 r:st.
å de till återuppbyggandet af staden Borås, efter 1822 och 1827 års eldvådor,
beviljade lån å ett sammanräknadt belopp af 185,000 R:dr.
under år 1844 11,811: 41, 4. hvaraf kapitalafbetalningar 7,267: 33. 6.
„ 1845 9,089: — 3. dito dito ‘ 4,679: 37.10.
„ 1846 13,714: 41. 2. dito dito 7,718: 32. 1.
eller tillsammans 34,615: 34. 9, hvaraf kapitalafbetalningar 19,666: 7. 5.
12
Stats -Utskottets Memorial, N.o 2.
hvarefter kapitalåterstoden af sistnämnde stadsbyggnadslån emot 3 procents
ränta vid nästlidet års slut uppgick till 56,312 R:dr 24 sk. 4 r:st., och återstoden
af samma stads 4 procents Ian till /2,628 R:dr 4 sk. 11 r:st;
å det vid 1828—1830 Ars riksdag beviljade räntefria lån å 5,000 R:dr för
uppförandet af staden Öregrunds allmänna byggnader:
under år 1844 .... R:dr 2o0: — *—
„ „ 1845
250:
„ „ 1846  250:
eller tillsammans 750: — —
hvarigenom detta låns belopp vid sistlidet års slut var förminskadt lill
3,250 R:dr;
å staden Wenersborgs vid 1834 och 1835 års riksdag erhållna byggnadslån å
150,000 R:dr;
under år 1844 7,930: 31. 2, hvaraf kapitalafbetalningar R:dr 2,688; 20. —
„ „ 1845 8,006: 36. 6, dito dito 2,216: 44. 7.
„ „ 1846 15,104: 6. 11. dito dito 6,736: 2. 4.
eller tillsammans 31,047: 26. 7, hvaraf kapitalafbetalningar 11,641: 18. il.
och utgjorde kapitalåterstoden af sistnämnda lån, vid 1846 års slut, 129,565
R:dr 12 sk: 4 r:st;
å det staden Söderhamn till dess allmänna byggnader, vid riksdagen år 1840,
beviljade lån å 12,000 R:dr;
under år 1844 840: — — hvaraf kapitalafbetalning R:dr 389: 18. 1.
„ 1846 840: dito dito 404: 45. 8.
eller tillsammans 1,680: — — hvaraf kapitalafbetalningar 794: 15. 9.
uppgående således samma Iåns återstående kapitalbelopp vid slutet af år 1846
till 1Q471 R:dr 13 sk. t r:su
samt å det staden Wexiö efter 1838 års eldsvåda tilldelade byggnadslån å
100,000 R:dr, deraf 79,400 R:dr återbetaldes utaf brandskade-eisätlningen
efter densamma stad år 1843 öfvergångna eldsvåda,
under år 1844 R:dr 824: — — ränta,
„ 1845 1,236: dito
„ „ 1846 1,030: — — hvaraf kapitalafbetalning 206: — —
eller tillsammans 3,090: — —
Följaktligen utgjorde detta låns kapital-återstod, vid sistlidet åis slut,
20,394 R:dr.
Stats-Utskottets Memorial, N.o 2.
13
Till följd af stadgandet i sednare punkten af reglementets 23 hafva,
på sätt nyss församlade revisoreis berättelse, sid. 34, innehåller, Fullmäktige,
etter verkställd granskming af byggnadslåne-kommitteens i Wenersborg aflemnade
liqvidation och härigenom afgifua redovisning för lånemedlen, meddelat
lorirnittéen decharge i afseende på dess befattning med nämnde medels förvaltning
och utdelande.
Beträffande försäljningen af den för meddeladt byggnadslån intecknade
egendom 1 samm» stad, hvilken, enligt hvad Fullmäktige vid sednaste riksdag
tor Kikeis Siänder anmälde, i början af år 1844 måst vid anställd exekutiv
auktion för Riksgälds Kontorets räkning inköpasj så få Fullmäktige åberopa
de i otlaberörde revisoisberättelse, sid. d3—34, anförda upplysningar angående
ej mindre saltet för denna försäljnings verkställande, än beloppet af Riksgälds-kontorets
kapital- och ränteförlust å det lån, som, emot inteckning uti
ifrågavarande egendom, blifvit beviljadt och utlemnadl.
I afseende på verkställigheten af Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers under
sistföi flutna riksdag vidtagna och genom reglementets 26 §. Fullmäktige
meddelade beslut, att skuldförbindelserne samt intecknings-handlingarne
tor det nya lån å 240,000 R:dr, som blifvit i nåder beviljadt till Staden
IVexiös återuppbyggande efter den staden år 1843 öfvergångna eldsvåda,
få Fullmäktige jemväl åberopa hvad de! sedan nyssnämnde riksdag sammankallade
revisorer, uti sina berättelser, härom anfört (1845 års revisionberättelse,
sid. 21—22, och 1847 års revisions-berättelse, sid. 32—33). Med
anledning af det vid lånehandlingarnes granskning anmärkta förhåjlande, att
en låntagare vore uppbördsman och i denna egenskap hade ora händer medel,
hvilka, i händelse af konkurs, komrae att utgå med förmånsrätt framför
det i hans egendom intecknade byggnadslån, hafva Fullmäktige ansett sig böra
underställa Rikets Ständers afgörande, huruvida och under hvad vilkor
skuldförbindelsen för detta lån, sådant oaktadt, bör af Riksgälds-kontoret antagas,
hvarom fullmäktige alltså komma att till Stats-utskotlet ingå med sä t —
skild skrifvelse.
På sätt innevarande års Revisorer uppgifvit, sid. 22—23, har den i reglementets
27 §. föreskrifna förändrade bokföring af städerna Norrköpings,
Borås, Wenersborgs och Wexiös byggnadslån, från och med år 1845, blifvit
iakttagen; skolande Fullmäktige i sitt utlåtande öfver bemälde revisorers framställningar
yttra sig angående den af revisorerne gjorda erinran emot det
14 Stats-Utskottets Memorial, N.-o 2.
sätt, hvarpå den reglementariska föreskriften härom blifvit tillämpad i afseende
på de två särskilda byggnadslån, staden Borås erhållit.
Genom verkställda afbetalningar hafva Riksgälds-kontorets kapitalfordrinför
de lån, hvarom reglementets 28, 29, 30, 31, 33, 35, och 37 §§. handla,
under sednast förflutna 3:ne år blifvit minskade med följande belopp,
nemligen:
för lånet till fullbordande af biliotheksbyggnaden vid Upsala Akademi, hvilket
lån ursprungligen utgjorde 50,000 R:dr och hvars kapital-återstod vid 1843
års slut uppgick till 38,000 R:dr med R:dr 3,000: — —
för det vid 1823 års riksdag beviljade lån till hamnarbeten vid Ystad, hvilket
låns ursprungliga belopp var 20 000, R-'dr och hvaraf vid 1843 års slut
återstode 12,800 R:dr med R:dr 1,600:
för lånet till förbättrande af hamnen vid Malmö, 50,000 R:dr, hvars återstående
belopp vid 1843 årsslut var 45,000 R:dr, med R:dr 15,000: — —
för lånet till hamnbyggnaden vid Linköping, 20,000 R:dr, hvaraf vid 1843
års slut återstodo 19,202 R:dr 33 sk. 8 r:st, med R:dr 1,495: 47. 5.
för länet till fyr- och båk-inrättningarnes förbättrande, 120,000 R:dr, hvars återstod
vid 1843 års slut var 106,186 R:dr 38 sk. 5 r:st, med R:dr 14,288: 44. 3.
för lånet till Carlskrona stads pastorat, 12,000 R:dr, hvars obetalda belopp
vid 1843 års slut var 11,972 R:dr, med .... R:dr 602: 14. —.
och för det vid 1840 och 1841 års riksdag till ett belopp af 154,957 R:dr
26 sk. 4 r:st beviljade lån för inlösande af de med åtskilliga Landshöfdinge-beställningar
förenade ackorder, af hvilket lån allenast 151,000
R:dr hittills utgått och hvaraf 146,053 R:dr 26 sk. 9 r:st vid 1843 års
slut voro obetalde, med
R:dr 10,553: 26. 9.
Såsom räntor för nu uppräknade 7 st. lån har Riksgälds-kontoret dessutom
under samma år uppburit nedanstående summor, nemligen:
för lånet till bibliotheks-byggnaden i Upsala . . . R:dr 3,330:
„ dito till hamnbyggnaden i Ystad  1,233: — —
„ dito till dito vid Malmö
3,510: —• —
„ dito till dito vid Linköping  1,884: 27. 3,
„ dito till fyr- och båk-inrättningarne 13,711: 3. 9.
„ dito till Carlskrona pastorat  1,142: 45. —
„ dito till Landshöfdinge-ackordernas inlösande .... 17,341: 11. 8.
tillsammans R:dr 42,142: 39. 8.
Stats-Utskottets Memorial, N-o 2.
15
Enligt hvad förut är uppgifvet, har Riksgälds-kontoret, under innevarande
år, erhållit full liqvid för sin fordran i anledning af det i reglementets
34 §. omförmälda lån till bildande af en pantlåne-inrättniug här i hufvudstaden,
och hafva de i 39 §. omnämnda 2:ne lån till Rikets Ständers Bank
redan under år 1845 blifvit återbetalda; hvarförutan det i sistberörde §. jemväl
uppgifna återstående lånet utaf Lappmarks ecklesiastik-medlen, i slutet af
sistlidet år, till Riksgälds-kontoret inbetalts.
Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar.
(§§. 41 — 111 i 1845 års reglemente.)
Utaf de extra stats-regleringen vid 1840 och 1841 års riksdag tillhörande
utbetalningar, som ännu icke voro verkställda, då rikets sednast församlade
Ständer sammanträdde, hafva sedermera, till och med denna dag, följande
summor, i öfverensstämmelse med härom meddelade föreskrifter, blifvit
ifrån Riksgälds-kontoret reqvirerade och utanordnade, nemligen:
utaf anslagen till fängelsernas ombyggnad eller förändrade inredning (reglementets
41 §.)  R:dr 681,500: — —
återstoden af anslaget för gevärs-tillverkningen (42 §. 4 mom.
i 1841 års reglemente)  62,500: — —
dito af anslagen för upprensningar i Råneå och Luleå elfvar
(44 §. 1 mom. i samma reglemente och 42 §. 1
mom. i 1845 års reglemente) . .
6,350: — —
utaf anslaget för Strömsholms kanals ombyggande (45 §. i
det förra och 14 §. i det sednare reglementet) . . . 150,000: — —
„ anslaget för upprensning af Landaiorsen i Ljusne-elf
(42 §. 2 mom. i nu gällande reglemente)  2,400: — —
„ anslaget för hamnbyggnaden vid Wisby (42 §. 3 morn.) 35,000: — —
„ den till Kong*. Majrts nådiga disposition lör omläggning
och förbättring af allmänna landsvägarne anvisade summa
(42 §. 4 mom.)  123,402: 26. —
„ anslaget lör anläggandet af en väg mellan Öfver- och
Neder-Kalix socknar (42 §. 5 mom.)  3,500: — •—
återstoden af anslaget för förbättrandet af vägen mellan
Westerås och Fahlun (50 §. i 1841 års reglemente) . 3,750:
utaf den summa, som anvisades till vattenaftappningar för
beredande af odlings-företag inom rikets norra och
transport 1,068,4(12: 26. —
16 Stats-Utskollets Memorial, iV.-o 2.
transport 1,068,402: 26. —
nordvestra delar (42 §. 6 mom. i nu gällande reglemente)
52,514; 32. —
återstoden af anslaget för upprensning af Wågbäcks-forsen i
Dalelfveu (52 §. i 1841 års reglemente)  2,000: — —
utaf det till Kongl. Maj:ts nådiga disposition anvisade belopp
för befordrande af vattenaftappaingar och andra åtgärden
för större odlings-förelag inom rikets med lersta och
sodia provinser (42 §. 7 moni, i 1845 års reglemente) 29, /3 /: 23.—
„ det för myrutdikuingar på Gottland beviljade lån (42
§. 8 mom.)
36,100: — —
statsbidraget för Landskrona hamns iståndsätlande (43 §.) . 25,000: — —
utaf de for Emåns upprensning eller andra vaitenaftappningsarbeten
inom medlersta och södra delarue at riket anslagna
medel (45 §>)••>  20,850: — —
1843 och 1844 års anslag for civil-ingeniörers bildande vid
Mariebergs läroverk (47 §.)
• • 2,000: — —•
utaf anslaget för befrämjandet af praktiska skeppsbyggi i-in
stituters
inrättande (48 §.)  9,672: 45. 7.
återstoden af anslaget för Laiidshöfdinge-residensbyggnaden i
"Wexiö (60 § i 1841 års reglemente)
10,000: — —
anslaget för reparerandet af Konunga-grafvarne i Warnhems
kyrka (65 §. i samma reglemente)
1,443: 22. —
återstoden af anslaget för tillbyggnaden vid Kongl, Akademiens
för de fria konsterna hus (67 §. i dito) . . . 6,000: — —
dito af anslaget för det nya observatorium i Upsala (69 §. i dito) 9,000: — —
utaf anslaget för riks-archivets flyttning och aptering al den
nya lokalen för Kongl. Wilterheis-akademien (50 § i
1845 års reglemente)  5,681: 35. 1
1844—1846 års anslag for garnisons-skolan i Christianstad
(52 §. i dito)
720:
utaf förslags-anslaget till postverkets ersättande för postskjuls
legans
förhöjning (55 §.)  24,755: 26. 7.
återstoden af det vid 1840 och 1841 års riksdag beviljade
anslag för lagberedningen (73 §, i 1841 års reglemente 6,641: 32. •—•
utaf
transport 1,310,520: 2. 3
Ståts-Utskottets Memorial, N.-o 2.
17
Transport 1,310,520: 2. 3.
utaf 1842—1844 års anslag lör folkskolelärares bildande
och aflönande (95 §. i 1845 års reglemente) .... 22,385: 39. 9.
Summa extra stals-reglerings utgifter .... R:dr 1,332,905: 42.
Enligt Fullmäktiges vid sednaste riksdags början afgifna
berättelse, utgjorde de dessförinnan, till följd af 1840 och
1841 års Ständers beslut, af Riksgälds-kontoret verkställda
enahanda utgifter  2,304,303: 15. 11.
Från sammanlagda beloppet af dessa utgifter . . R:dr 3,037,209: 9. 11
böra dock afdragas de besparingar, som å några utbetalda
anslags-summor uppkommit och blifvit till Riksgälds-konto- '
ret ålerlemnade med  16,281:28.
hvarefter den återstående utbetalnings-summan utgör R:dr 3,620,927: 29. 11.
1 öfverensstämmelse med de i nu gällande reglementes 56 til! och med 94
§§. meddela le föreskrifter, hafva neda nämnde, under 1844 och 1845 års riksdag,
i egenskap af tillfälliga stats-utgifter beviljade och till utgående från Riks
gälds-kontoret
anvisade anslags- och låne-summor hittills blifvit af Fullmäktige
anordnade och i stadgad ordning utaf Riksgälds-kontores medel utbelalda nemi.:
anslaget till begrafnings- och de öfriga kostnaderna i anledning af Konung
Carl XIV Johans frånfälle (reglementets 57 §.) . . R:dr 145,781: 19. 10.
anslaget för en del af kostnaderna vid Konung Oscars kröning
(reglementets 58 §.)  45,482: 33. 8.
dito till liqviderande af skulden för Lejonbackens ombyggande
(59 §.)  55,805: 4. —
hvaraf kapital-skuld .... R:dr 52,000: — —
och ränteskuld  3,805: 4.
Utaf anslaget lill lagberedningens aflöning samt tryckningskostnader
för dess arbeten, äfvensom expenser (60 §.) 35,752: 7. 8.
hvaiaf tryckningskostnaderne utgjort 2,234: 16. -
anslagen för försvarsverket lill lands (61 §1  934,000:
1845 och 1846 års anslag till understöd vid vid rustningen
och roteringen ino ra Jemtland (62 §.)  8,000:
anslaget till liqviderande af Kongl. Krigs-koltegri ärtilleri
afdelnings
skuld till militie boställs-kas:an (63 §.) . . 33,893: 39. 7.
Transport 1.258,715: 8. 9.
Eih. lill R. St. Prct. t$47 och >848, 4 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 3
18 Stals-Utskcttets Memorial, N.o 2.
anslagen för försvarsverket till sjös (64 §•)
anslaget till aflöning för styrelsen öfver allmänna väg- och
vattenbyggnader samt rese-och undersoknings-kostnader
för allmänna arbeten (65 §. l:a och 2:a morn.) ....
dito till stipendier för civil-ingeniörs-elever samt 1845 och
1846 års anslag tilt arfvode för civil-ingeniörers undervisande
vid Marieberg (65 §. 3:dje och 4:de mom.) .
af de för utdikningar och aftappningar af sanka tiakter och
sjöar beviljade anslags- och iånesummor (66 §.) .
af de för strömrensningar och smärre hamnbyggnader anslagne
medel (67 §.)
af anslaget för anläggning af nya samt förbättring och omläggning
af gamla vägar (samma
ans'aget för iståndsältande af broarne på deri, genom stora
Kopparbergs, Gefleborgs och Jemtlands Län anlagda
väg (68
dito för amortering af ett till Linköpings hamnbyggnad
upptaget lån (69 §.)
anslaget till hamnbyggnaden vid Lidköping (70 §.) .
statsbidraget till fullbordande af hamnbyggnaden vid Cimbritshamn
(71 §.)
af anslags- och låne-summan för upprensning af farleden gegenom
Söderhamns skärgård (72 §•)
lånen för iståndsältande af hamnen vid Carlshamn samt en
quaibyggnad, med mera, vid Sölvitsborg (73 §. l-.a
och 2:a mom.)
anslaget för boskapsskötselns uppmuntrande och befrämjande
(77 §■) .........
dito till slöjd-expositioner (78 §.)
dito till ersättning för Kapiten-löjtnanten A. Gosselmans
^ uppoffringar under en resa i södra Amerika (79 §,) .
d to till inlösandet af förläningarne åt Löfås silfververk
. (80 §•)
dito till ersättande af förskjutna kostnader för kolonien S:t
Barthelemys förvaltning (81 §.)
1,258,715:
8.
9.
556,675:
■—
—
59,300:
—
—
5,000:
—
—
115,019:
14.
1.
26,333:
16.
—
279,002:
25.
8.
2,400:
—
—
3,240:
—
42,375:
—
—
15,000:
—
—
14,000:
—
—
40,000:
—
—
70,000:
—
—
3,000:
—
—
3,333:
16.
—■
15,000:
—
•—
11,349:
38.
3.
Transport 2,519,743: 12. 9.
Stals-Ulskoliets Memorial, N.-o 2. 19
Transport 2,519,743: 12. 9.
anslaget till inköpande af boställe för en kapell-predikant i
Undenäs församling inom Skaraborgs Län (82 §,) . . 2,666: 32- —
dito till återstående reparations-arbéten uti grafkoren vid
Wreta klosters kyrka i Östergöthland (83 552: 32- —•
af anslaget för nalional-musie-byggnaden (84 §.) . . . . 60,000: —. —
af anslaget för ordnandet af kapiten B. Cronstrands samlingar
angående den fordna Egyptiska byggnadskonsten
(85 §.) . . .
1,000:
anslaget för inköp af 300 exemplar utaf Svenska fornskrift
sällskapets
årliga samlingar (86 §.)  2,100: — —.
gratifikations-anslaget för akademie-adjunkten C. O. Ramström
(87 §.) ♦ . . . . 3,000:
af anslaget till understöd för den fattigvård, som bör af staten
bekostas (88 §.)
20,299: 24. 10.
lånet för fullbordande af nya stifts-kyrkan i Hernösand (90 §.) 40,000: •— —
dito för utvidgning och reparation af skolhuset i Nyköping (92 §-) 3,000: —• —
dito för återuppförande af byggnaderna vid Conradsfors bruk
i Wermland (93 §.)  30,000:
Tillsammans R:dr 2 682,362: 15. 7.
hvartill jemväl torde böra läggas den kontant liqviderade
köpesumman för det till lokal för riks-arkivet inköpta
hus, 88,400 R:dr, samt kostnaden för lagfarandel af
detta köp, R.dr 436: 35. (206 §.)  88,836: 35. —
Summa R:dr 2,771,199: 2. 7.
I afräkning å de för folkundervisningen af rikets sist församlade Ständer
beviljade anslag för 1845 och följande år till och med det år, hvarunder
nu började riksmöte slutas, hafva följande belopp blifvit af Riksgälds-konto
ret
utbetalda, nemligen:
utaf anslaget till understöd för folkskolelärares aflönande, enligt l:a morn. af
reglementets 96 § R:dr 25,152: 3. 11.
utaf dito för folkskolelärare-seminarierna, enligt 2:j mom. af
samma §.
23,233: 16- —
utaf dito för stipendier åt eleverna vid dessa seminarier, enligt
3:e mom. af dito  31,333: 16. —•
Tillsammans R.dr 79,718: 35. 11.
20
Stats-Utskottets Memorial, N;0 a.
På sätt den nyss afgifna revisions-berättelsen, sid. 26—27, utvisar, hafva
de af Riksgälds-kontoret bestridda utgifter och kostnader för sednaste riksdag
(reglementets 97 §•) utgjort ett sammani äknadt belopp af R:dr 232,355: 14. 2-  Dessutom bar Riksgälds-kontoret, till liqviderande af
återstående kostnader för 1840 och 1841 års riksdag, utbetalt
under åren 1844 och 1845
938: 37. 6.
samt till redan förefallna utgifter for innevarande riksdag
förskutit  14 782: 25. 5.
Summa riksdagskostnsder R:dr 248 076: 29- 1.
Till traktamenten och resekostnader för Rikets Ständers revisorer,
arfvoden för den hos dem under revisionerna af Riks<;ä!ds-verket tjenstgörande
personal samt kostnader för tryckningen och utdelningen af revisionsberättelserna
rörande Stats- och Riksgälds-verken hafva frän Riksgälds-kontoret
utbetalts:
under år 1844  R:dr 2 113: 27: —
år 1845
5,924: 46. 8.
år 1846  ,  1 458: 41. 1.
och under innevarande år  4,979: 6. 7.
Tillsammans R:dr 14 476: 25. 4.
Sedan 1844 års början har Kongl. Statskontoret, utaf den, enligt 30 §. i
1841 och 101 §• i 1845 års reglemente, till statsbehof vens fyllande anvisade
årliga summa j från Riksgälds-kontoi 11 reqvirerat och utbekommit:
återstoden af stats-fyllnads summan för år 1843,
under Januari och Februari 1844  R:dr 200,000: — —
stats-fyllnads-summan för år 1844, under
Mars— Decenaber samma år
1,505050: — —
dito för år 1845, under Mars — Oktober samma år . 1,475,360: — —
dito för år 1846, under dito dito  1,325,360: — —
samt af innevarande års statsfyllnadssumma, under Mars—
November detta år  900,000: — —
Tillsammans Rdr 5,405,770: >— —
Härförutan hafva, enligt 32 och 103 §§. i oftanämnde
Reglementen, vid de af nyss församlade Revisorer anförda
förhållanden (sid. 77—80 i revisionsberättelsen), för ersättande
af bristerna i riks-stateus försiags-anslag måst af
Transport 5,405,770: — —-
Stat t-U t skottets Memorial, IV.O 3.
21
Transport 5,405,770: — •—
riksgälds till Kongl, statskontoret utbetalas:
under år 1845,R; ir 413,971: 4l. 8.
och under år 1846 686,000: — —
1,099,971: 41. 8.
hvaraf Riksgälds-kontoret likväl sedermera
genom de, enligt 1844 års Rikshufvudbok,
uppkomna och aflemnada
öfverskotter i statsinkomsterna för samma
år, erhållit godtgörelse för , . . 249,697: 34- 6. 850 274: 7 2
Summa Rur 6,256,044: 7. 2-'
Utom de kort före sednastp Riksdags början från Riksgälds-kontoret reqvirerade
och utanordnade kreditivmedel å tillsammans 293,400 R:dr till
byggnads» och förlagslån åt Wexiö stad samt till understöd för den nya
tomtregleringen derstädes, hafva, å de på detta veik anvisade kreditiver, under
åren 1841 —1846 samt den redan förflutna delen af innevarande år, följande
utbetalningar skett, nemligen:
å <Jet s. k. mindre Kreditivet (nu gällande Rpglementes 106 §.)
under år 1846
375,000: —■ —
” 1847
25,000:  400,000:
a det vid 1828—1830 års riksdag anvisade kreditiv Jör
spanmäls undsättningar (108 §■), under år 1845 (ätet
stoden
. 230,090:
å det vid sistförlidna riksmöte lör behof vandes undsättning
efter missväxter beviljade särskilda kreditiv
(109 §.),
under år 1846
100 000:
i Kreditivet för inhemska fåiskötselns och ull-kullureus befrämjande
(110 §.),
under år 1844  R:dr 18 070: — —
„ ,,1845
23,060:
„ „ 1846 ...... 27,580:
och under Januari—November 1847 . 35 340
104 050-
Transport 831,050: —
22
Stats-Utskottets Memorial, N.o 2.
Transport 834,050: — —
å kredilivet för underlättande och befrämjande af ackordsregleringen
inom arméen.
under år 1844 ...... R:dr 15,952: 21, —
„ „ 1845
394:
,, „ 1847 ....... 12,025: 8. — 28,371: 29.
Summa kreditiv-utbetalningar Rdr 862,421: 29. -—
I afbetalning å de dels före och dels under ifrågavarande
tiderymd lyftade kreditiv-summor, har Riksgälds-kontoret
deremot återbekommit:
från Kongl. Stats-kontoret, under sistlidne Junii månad, det
förlidet år lyftade särskilda spanmåls-undsättnings
kreditiv
R:dr 100,000: —
och, under sednast förflutna månad,
utaf de till undsättningar efter 1845
års missväxt anvisade medel å mindre
kreditivet ,  100,000: — —
R:dr 200,000: •
från Kongl. Kommers-kollegium, utaf Ulldiskont-kreditiv-medlen:
under år 1844 R:dr 25,250: — —■
„ „ 1845 — 16,200:
„ „ 1846 — 23,060:
och Januari—Oktober
1847 .... 28,130:  92,640: — —
från^Direktionen öfver arméens pensionskassa,
utaf ackors-regleringskredilivet:
under år 1846
5,908: — —
Efter afdrag af dessa lill Riksgäldskontoret
återbetalda kreditiv-summor R:dr 298,548: — —
samt kontoret godtgjorda räntor å ull-diskon-kreditivet
2,517: 42. 8-
301,065: 42. 8
uppgå Riksgiilds-kontorets utgifter i anledning af derå anvisade
kreditiver till ett sammanlagdt belopp af . . . R:Jr 561,355: 34. 4.
Stais- Utskottets Memorialj No a. 23
Med undantag af tills vidare förräntade medel och hvad som eifordrats
för godtgörande af de å kreditivet i.hanken vid 1843 och 1846 års slut uttagna
summor, hafva Riksgäldskontorets alla öfriga utbetalningar utgjort:
under år 1844  R:dr 3,691,596: 46. —
„ „ 1845
4,478,716: 37. 10.
„ „ 1846
4,279,753: 44. 8.
och uuder Januari med Oktober 1847
2,747,819: 19. 11.
Tillsammans R:dr 15,197,887: I. 5*
Såsom tillägg till nu meddelade uppgifter angående de af Riksgälskontoret,
sedan 1844 års början, verkställda utbetalningar, hafva Fullmäktige ansett
sig jemväl böra uppgifva beloppet af de, under de 2 sednaste riksdagarne,
till utgående från Riksgäldskontoret anvisade anslags- och lånesummor>
som ännu icke kunnat i föreskrifven ordning utbetalas, samt följaktligen,
enligt gällande stadganden, måste af detta verk vederbörande tillhandahållas;
varande dock härvid undanlaget det enligt reglementets 44 §., 2:dra punkten,
vid 1840 och 1841 års riksdag Ronneby köping, för Roltne-åns upprensande,
beviljade lån af 10,000 R:dr, enär köpingen, jemlikt Kongl. Brefvet den 21
Januari sistlidet år, afsagt sig rättigheten att samma lån begagna. Likaså har
den i reglementets 49 §• till 2,000 R:dr upptagna återstod af anslaget för
ullsorlerings-austalterna i Götheborg och Malmö blifvit uteslutet, sedan Kongl.
Maj:t, redan under den 30 April 1844, i nåder förordnat, att dessa inrättningar
skulle upphöra, samt det obegagnade beloppet af härtill dessförinnan
lyflade anslagssummor under år 1845 blifvit till Riksgäls-kontoret återbetaldt
med 2 348 R:dr 42 sk. 5 r:s*.
Återstoden af de vid sistnämnda Riksdag anslagna summor för läns- och häladshäktenas
samt sladsfängelsernas ombyggande R:dr 403,679: 17. 11.
Dito af det vid 1844 och 1845 års Riksdag beviljade anslag
för lagberedningen och tryckningen af dess arbeten . 9,939: 24. 4-
Det rotefrihetsafgiften utaf nyhemmauen inom Westerbottens
och Norrbottens län motsvarande anslag till understöd för
rotehållarne vid Westerbottens f. d. fältjägare regemente,
förslagsvis beräknadt för 5 år, å 2,400 R:dr årligen, till 12,000: — —
1847 års anslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvä
ret
inom Jemtland
4,000: -— ——
Transport 429,618: 42. 3.
24
Stats-Utskollets Memorial, N:o a.
Trantport
samma års anslag till arfvode för civil-ingeniörers bildande
vid artilleri-läroverket å Marieberg
Återstoden af de till vattenaftappningar och myrutdikningar
samt andra odlingsföretag anvisade medel
Dito af de till omläggning och förbättring af landsvägarne
samt nya vägars anläggande beviljade anslag . . .
Dito af anslagen till upprensningar i Söderhamns skärgård
och Ljusne eif  •
Dito af de för hamnbyggnader beviljade anslags- och låne
summor
•
Dito af anslaget för Strömsholms kanals- och slussverks ombyggnad
. . • . «
Dito af dito till praktiska skeppsbyggeri-instituters befrämjande
1847 års ersättningsanslag till postverket, i anledning af
skjutslegans förhöjning, förslagsvis beräknadt . . • .
Anslaget till uppförande af kyrkor och inköpande af ett
prestboställe inom Carlstads stifts finnmarker . . .
Lånet för den nya kyrkobyggnaden i Christinehamn . .
Af anslaget för national-musei-byggnadens påbörjande
Återstoden af anslaget för riks-archivets flyttning ....
Dito dito för ordnandet af kapiten B. Cronstrands samlinga
angående Egyptiska byggnadskonsten
Dito af 1847 års anslag för fattigvården ......
1847 års anslag för garnisons-skolan i Christianstad
Återstoden af 1843 samt 1845—1847 års anslag för Folksko
lelärare-seminarierna
Dito af 1842—1845 års anslag till stipendier vid dessa se
minarier
Dito af 1842—1847 års anslag till understöd för lolkskolelä
rares aflönande
De jemväl för nästa år, eller det år, ”hvarunder nu började
riksdag slutas”, anvisade anslagen till bildande och af
-
lönande af bemälda lärare
Transport
429,618: 42. 3.
1,000:
116,868: 32. 3.
111,673: 37. 4.
1,600: — —
105 854: 8. —
450 000: — —
28,471: 2 3. 9.
10,000:
6 000:
25.000
90.000
318: 12. 11.
2000:
9,700: 23. 2*
240:
4,566: 32. —
7,181: 32. —
79,809: 5. 10.
41,100:
1,521,003: 9. 6
samt
Stats-Utskottcts Memorialj N.o 2.
25
Transport 1,521,003: 9. 6.
samt återstoden af innevarande års anslagssumma för stats
behofvens
fyllande
425,360: — *—
Summa Riksgälds-kontoret ännu åliggande utbetalningar
till följd af Rikets Ständers beslut vid
1840 och 1841 samt 1844 och 1845 års Riksdagar
. f . . .
. B: lr 1,946,363: 9. 6.
hvarförutan Riksgälds-kontoret äfven harsigålagdt att godtgöra kostnaderne för
knektekontrakternas samlande och ulgifvande fiån trycket samt ersätta de utgifter
för kolonien S:t Barthelemys förvaltning, som icke af koloniens inkomster
betäckas; kunnande beloppet af de ersätlnings-summor, Riksgälds-kontoret
härför måste utbetala, icke på förhand uppgifvas. Likaledes åligger det, enligt
reglementets 89 §, detta vei k att till civil-statens pensions-inrättning utbetala
8,800 R:dr årligen från och med det år, då borgmästare i rikets
städer utom Stockholm samt kommissions-landtmätarne komma i åtnjutande
af dalaklighet uti nämnde inrättning.
I sammanhang med denna uppgift å Riksgälds-konlorets förestående
utbetalningar, torde dock ,böra erinras, alt här ofvan upptagna återstod
utaf anslagssumman för Strömsholms kanals- och slussverks ombyggande
.i R:dr 450,000: ■—• —*
skall utgå med 50,000 B: lr årligen af den för detta ändamål
afsatta och bland Riksgälds-kontorets skulder beräknade
fond jemte derå upplöpande ränta, samt att både innevarande
och nästkommande års anslag för folkundervisningen, utgörande
tillsammans  82,200: — —
äro beräknade att utgå eller ersättas af den för samma år
till Riksgälds-kontoret inflytande allmänna bevillning, äfvensom
att det ännu icke uttagna beloppet af detta års stats
fyllnadssumma
425,360:
kommer att, efter dess utbetalande, bokföras såsom ett förskott,
hvilket af den under uppbördstiden nästa år ingående
bevillning skall godtgöras.
Uppgående dessa 3:ne utbetalnings-summor till ett
sammanräknadt belopp af R:Jr 957,560:
Bih. till R. St. Prot. i847 och 18484 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
4
26
Slats-Ut skottets Memorial, N.-o 1.
Riksgälds-kontorets inkomster samt de aj Rikets Ständer för kontoret
anvisade särskilda tillgångar.
(§§. 112—'131- i 1845 års Reglemente.)
Då det belopp, hvarmed den, enligt reglementets 113 till Riksgälds
kontorets
utgifter anvisade allmänna bevillning för hvart och ett särskildt år
kommit detta verk lill godo, äfvensom öfverskoltet å hvarje års bevillning
finnes i revisions-berättelserna utredt och uppgifvet, (1845 års revisions-berältelse
sid. 13—14, och 1847 års revisions-berättelse sid. 15—16), anse sig
Fullmäktige nu endast behöfva upplysa, att den lill Riksgälds-kontoret influtna
eller vid ränteliqvider innehållna bevillning, restantierna å den numera
upphörda cenlonaibevillningen häruti inberäknade, utgjort
under år 1814 R:dr 2,020,578: 36 2.
„ ,,1845
2,004,627: 15. 10.
„ ,,1816 • . . 2,026,851: 16. 8.
och under Januari med Oktober månader 1847. . 1,818,172: 33. 6.
eller tillsammans R\lr 7,870,230 6. 2.
Riksgälds-kontorets inkomst genom slämpelafgiften för spelkort (reglementets
114 §.) har under samma år uppgått till följande belopp, nemligen:
under år 1844 till
R:ir 22,373: 37. 6.
,, „ 1845
26,068: 26. 2.
under år 1846 till  31 837: 44. 7.
och under de 10 första månaderne af år 1847 .... 25,765: 23 7.
tillsammans R:dr 106.045: 35. 10.
hvaremot under samma tid från Riksgäldskontoret utbetalts:
Barnhusens och andra fromma stiftelsers andelar af besagde
afgift
R:dr 19,027: 13. 6.
samt kostnaderne för de vid Rikets Ständers
banks papperbruk och stereotyperings-inrätt
ning
tillverkade kortkonvoluter, m. m. . 20 867: 16. 4. 39394 29 10
utgörande således den Riksgäldskontoret tillgodakomna behållning
af ifrågavarande inkomst • R:dr 66,151: 6. —
Såsom tidningsstämpels afgift har Riksgäldskontoret uppburit:
under år 1844  R.dr 10,372: 11. 5.
„ år 1845
10,349: 47. 1.
transport 20,722: 10. 6.
Slals-Utskottets Memorial, N.o 2.
27
transport 20,722: 10. 6.
under år 1846
12,193: 37. 1.
oell under Januari — Oktober 1847
13,903: 30. -—
tillsammans R:dr 46,819: 29. 7.
De af Riksgäldskontoret utbetalda medel till kostnader
vid tidningsstämplingen hafva under samma tid utgjort . 6,500: — —
samt den återstående behållningen följakteligeu . . R:dr 40,319: 29. 7.
Med anledning af de nya och förändrade stadganden angående tidningsstämpels-afgifternas
utgörande, som den efter sednaste riksdag utfärdade stämplade
pappersförordning innehåller, hafva, på sätt sednast församlade revisorer,
sid. 17, anfört, åtskilliga tillägg och förändringar uti förut gällande föreskrifter
i afseende på tidningsstämplingens, förrättande samt derför bestämda afgifters
erläggande och redovisande blifvit af Fullmäktige meddelade och
kungjorda.
I öfverensstämmelse med reglementets 115 §., hafva de för Kronans
behållna hemmans och lägenheters försäljande till skatte erlagde köpeskillingar
blifvit till Riksgäldskontoret levererade med nedanstående belopp, nemligen:
under år 1844 med  R:dr 4,451: 3.
„ „ 1845 med  5,001: 31. 8.
„ „ 1846 med
4,863: 24. 4.
och under de 10 första månaderne af år 1847 med . . . 5,544: 40. 7.
eller med tillsammans R:dr 19,861: 3. 7.
Till följd af Kongl. Kammar-rättens Öfver-revisioi s-departements och
Advokat-fiskals-embeles anmärkningar och indrifningsåtgärder., har Riksgälskontoret
utaf de i reglementets 117 §. omförmälda s. k. observationsmedel
fått emottaga:
under år 1844  R:dr 10,420: 41. 6.
„ „ 1845
15,545: 3. 4.
„ ,,1846
8,630: 27. —
samt under Januari—Oktober 1847  • . 5,735: 24. 3.
och således tillsammans 40,332: — 1.
hvilken summa med
30,703: 28. 5.
öfverstiger de under oftanämnde år, jemlikt reglementets 137
§., af Riksgäldskontoret godtgjorda anmärknings- och indrifningsarfvoden
.'  9,628: 19. 8.
28
Ståts-Utskottets Memorial, N.o 2.
Under dea sedan sistledne riksdags början förflutna tid, hafva på Puksliufvudböckerne
grundade och med föreskriften i regementets 118 §. öfverensstämmande
liqvider angående Riksgäldskontoret tillkommande öJverskotts%
och besparingsmedel för åren 1842, 1843 och 1844, genom Kongl. Statskontoret,
blifvit Fullmäktige tillslällde. Uti dessa liqvider har Riksgäldskontoret
godtgjorts dels för de behållna öfverskotterna å Statsverkets in
konster
för år 1842 med
R.:dr 978,789: 30. 3.
„ år 1843 med  431,299: 23. 2.
„ år 1844 med
238,696: 46. 6.
eller med tillsammans R:dr 1,648,786: 3. 11.
och dels för följande besparings summor å Statsanslagen s
nemligen*
för år 1842  R:dr 97,598: 15.10.
„ år 1843
41,470: 37. 6.
« är 1844  89,144: 13. 4. 228,213: 18. 8.
Summa R:dr 1,876,999: 22. 7.
hvaremot Riksgäldskontoret påförts: de å öfverskotterna anvisade
utgifter för år 1842, med tillägg af reserverade
spanmåJstullmedel för samma och nästföregång
ne
år R:dr 168,404: 11. —
år 1843
65,527: 18. 3.
år 1844
56,034: 32. 8.
tillsammans R:dr 289,966: 13. 11.
samt bristerne i förslagsanslagen:
för år 1842 R:dr 287,468: 6. 1.
„ år 1843 — 621,873-. 23. 5
„ är 1844 - 492.108: 40. 8. 1>401j450. 22. 3
dessa Riksgäldskontoret påförda poster  1,691,416: 36. 1.
understiga följaktcligeu de kontoret godtgjorda summor med
ett belopp af R;dr 185,582: 34. 6.
hvilket belopp också utgör skillnaden mellan de, enligt 1843
och 1844 års öfverskottsliqvider, af Riksgälskontoret ersatta
brister i förslagsanslagen .... R:dr 434,274: 7. 2.
med tillägg af den ännu oersatta bristen i
transport 434,274: 7: 2. 185,582: 34. 6.
Stats-Utskollcls Memorial> N:o a. 29
transport 434,274: 7. 2. 185,582: 34. 6,
1843 års löneanslag för biskoppen på
Gotllan(i
658: 35-4- 434,932: 42. 6.
samt de i Oktober och December månader 1844 till Kiksgälds-kontoret
levererade öfverskoltsmedel för år 1842 . . 620,515: 29.
På sätt 1845 års revisorer, sid 34 oell 39—40 i deras berättelse, uppgifvit,
har Riksgälds-kontoret redan under våren och sommaren samma år
kommit i åtnjutande af de, vid sednaste riksdag, enligt reglementets 120, 121,
122, 123, oell 126 §§., kontoret anslagna särskilda tillgångar_, nemligen:
till Kongl. Statskontoret inlevererade äldre depositionsmedel jemte derå upplupna
räntor  R:dr 60,000:
i öfverblifna rekommenderade bref inneslutna penningar . 3,154: 10. 4.
då odisponerad behållning af spanmålstullmedlen för åren 1841
— 1843
41,953:38. —
Norska statskassans bidrag till kostnaderna för Konung Carl
den XIV Johans begrafning 26,210: 7. 9.
samt af Rikets Ständers Banks vinst för år 1844 .... 604,632: 28. 1.
tillsammans R:dr 735,950:36. 2.
Dessutom hafva, vid slutet af åren 1844 och 1845, de
återstående två femtedelarne af det, under 1840 och 1841
års riksdag, till Riksgälds-kontorets utgifter anvisade belopp
utaf Bankens kapilal-öfverskott vid 1839 års slut blifvit
aflemnade med tillhopa .
924,486:35.11.
Likaså bar Riksgälds-konloret, enligt reglementets 119
från Kongl. Kommers-kollegium vid hvarje års slut emottagit
ersättning utaf manufaktur-diskontens vinstmedel
för det å riks-statens 6:te hufvudlitel numera uppförda anslag
för teknologiska institutet med 14,000 R:dr årligen, eller
för åren 1844—1846
42,000:
Summa R:dr 1,702,437: 24. 1.
Till följd af stadgandet i reglementets 127 §., har den, såsom fond för
stora kreditivetj på särskild räkning i banken afsatta summa, R:dr 210,260:
7, 3., kort elLer reglementets utfärdande, blifvit på Riksgälds-kontorets in
-
30
Sta's-Utskottels Memorial, N.-o 2.
komst- och utgiftsräkning öfverflyttad samt derefter, jemte kontorets öfriga
disponibla behållning, till förefallande utbetalningar använd.
Under åberopande af hvad 1845 års revisions-berättelse, sid, 40—43, samt
1847 års enahanda berättelse, sid. 81—82, innehålla, angående verkställigheten
af de i reglementets 128—130 §§. meddelade föreskrifter i afseende på
förräntandet af Riksgälds kontorets kontanta behållning, få Fullmäktige anmäla
. att, vid de i dessa berättelser anförda förhållanden, några åtgärder för
besagde ändamål icke kunnat vidtagas under loppet af år 1844 samt innevarande
år, men att deremot, under åren 1845 och 1846, räntebärande obligationer
å ett sammanlagdt belopp af 420,100 R:dr blifvit för Riksgälds-kontorets
räkning uppköpta, saint dessutom en summa af 5,700 R:dr emot hypothek
af dylika obligationer utlånad.
Genom* liqviderandet af erhållna lån samt infriandet af uppsagda och
förfallna obligationer, äfvensom genom försäljning till Rikets Ständers bank
af alla armeens ackords-amorterings-fonds, Riksgälds-kontoret tillhöriga, obligationer,
hafva utaf kontorets tills vidare förräntade medel blifvit återbetalda:
under år 1844 . , R:dr 355,666: 32. —
„ ,,1845
1,144.638: 42. 8.
hvaraf de tvänne banken meddelade och sistnämnde år liqvid
erade lån utgjorde ett kapital-belopp af 1,143,750 R:dr
under år 1846
■ 882,600: — —
och under den redan förflutna delen af innevarande
år 1847
611,333: 16. —
Summa Ralr 2,994,238: 42. 8.
Härförutan har Riksgälds-kontoret, såsom upplupen ränta å ifrågavarande
lån och obligationer, erhållit
år 1844 .  R:dr 158,808: 36. —
,. 1845
129,892: 24. 8.
„ 1846  - 94,308: 4. —
„ 1847 till och med denna dag  67,521: 30. 8.
Då till denna ränte-inkomst R:dr 450,530: 47. 4.
läggas de till Riksgälds-kontoret, under år 1842 oeh 1843,
inbetalda enahanda räntor, utgörande tillsammans . . . 180,67 7: 13. 4-
uppkommer ett belopp af R:dr 631,208: 12. 8.
Transport 631,208: 12. 8.
Statt-Utskottets Memorial, N.-o 2.
Transport 631,208: 12. 8.
Ii vilket, efter afdrag af de vid obligationernas inköpande
upplupna, fastän ej förfallna och derföre af Riksgälds-kontoret
förskottsvis godtgjorda räntor R:dr 18,852: 22. 2.
samt räntan för ett i början af innevarande
år hos Rikets Ständers Bank upptaget
oell numera liqvideradt lån å 300,000 R:dr 9,900: — — 28 752- 22 2
utgör den vinst, som genom den vid sednaste 2:ne riksdagar
beslutade förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta
behållning, tillskyndats detta verk R:dr 602,455: 38. 6.
doek är häruti inberäknad räntevinsten å den för Strömsholms kanal- oeb
slussverks ombyggande afsatta fond.
Såsom nyss församlade revisorer uppgifvit, sid. 82 i deras berättelse, lyda
de Riksgälds-kontoret för närvarande tillhöriga obligationer å ett samman
läknadt
kapital-belopp af R:dr 1,086,150:
hvaraf 5 procents obligationer utgöra R:dr 41,900:
och 4 \ procents dito  1,044,250:
varande af dessa obligationer 57 st. 5 procents å ett belopp af 15,900:
samt 164 st. 4 i procents dito å  164,000:
al obligations-utgifvaren uppsagda till inlösen under nästkommande månad.
Riksgälds-kontorets samtliga inkomster hafva utgjort:
under år 1844  R:dv 3,789,261: 1. 6.
» ,,1845
4,801,799: 38. 6.
„ ,, 184-6  .3,623,219: 42:10.
och under Januari med Oktober månader 1847 .... 3,395,277: —- 3.
tillsammans R:dr 15,609,577: 35. i.
Då nu Riksgälds kontorets utgifter, med inberäkniug af de för obligationers
uppköpande och belånande utbetalda medel samt den vid 1844 års
början befintliga och i April samma år liqviderade skulden å kontorets kredi
tiv
i banken, utgjort följande belopp, nemligen:
år 1844  R:dr 3,784,743: 17. 10.
» 1845
4,695,631: 21. 2.
,,1846
4,493,875: 15. 8.
och under Januari—Oktober 1847 2,747,819: 19. 11. 15 722069-26 7
Transport 15,722,069: 26. 7.
32
Slats-Utskottels Al morialj N.-o i.
Transport 15,722,069: 26. 7.
så hafva foljakteligen inkomsterne . ... % ... . 15,609,557:35. 1.
understigit utgifterne med R:dr 112,511:39.6.
hvilket sistnämnda belopp alltså utgjorde Riksgälds-kontorets skuld å dess kreditiv
i banken vid innevarande månads början.
Vid jemförelse mellan inkomster och utgifter för hvarje år särskildt, befinnes,
att de sednare öfver stego dejörra för år 1846 med R:dr 870,655: 20. 10.
men deremot understego utgifterne inkomsterne
för år 1844 med R:dr 4,517: 31. 8.
„ „ 1845 med  106,168: 17. 4.
och lor Januari—Oktober 1847 med . . 547,457: 28. 4. >75$ 29 4
Under den tid, som förflutit, sedan Fullmäktige ufgåfvo sin berättelse till
rikets sednast församlade Ständer, har förenämnda, enligt reglementets 131
för Riksgälds-kontorets utgifter beviljade räntejria kreditiv å Rikets Ständers
Bank varit begagnadt under följande perioder, nemligen: under år 1844,
från September till slutet af December; under år 1845, från Januari till och
med Mars samt under sista veckan i April och den lista i Maj, äfvensom de
begge första veckorna i November och de två sista i December; under år
1846, från slutet af Januari till medlet af April samt från Oktober till årets
slut, och under innevarande år från dess början till medlet af Maj, äfvensom
under den sedan sistförlidne månads början förflutna tid.
Uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående skattebidrag
med flere medel.
(§§. 133—142 i 1845 års reglemente.)
Enligt hvad de från Norrbottens län till Riksgälds-kontoret inkomna
summariska räkningar för år 1845 utvisa, har den till taacerings-kostnader
samt uppmuntran för vederbörande tjenstemän anvisade 1 t procent af bevillTiings-summan
j samt det lör samma ändamål beviljade särskilda anslag af
220 R:dr icke en gång motsvarat den ledamöterne af nämde läns pröfningskommitte',
enligt bevillnings-förordningen samt 133 §. i Riksgälds-kontorets
reglemente, tillkommande rese- och traktaments-kostnadsersättning, hvadan ett
större
Stats-Utskottets Memorialj N.o 2.
33
större belopp, än sora af Rikets Ständer blifvit härtill anslaget, måst för denna
ersättnings utbetalande användas, och då de orsaker, hvilka besagde anslags
således befunna otillräcklighet för år 1845 måste tillskrifvas, jemväl under
derpå följande år fortfarit, så hafva Fullmäktige funnit sig föranlåtne alt
å detta förhållande fästa Rikets Höglofl. Ständers uppmärksamhet; oell skola
Fullmäktige fördenskull, genom serskild skrifvelse till Stats-Utskottet, meddela
närmare upplysning om hvad härvid förekommit.
Med afseende å de mera invecklade räkenskaps-förhållanden, sorn inom
detta verk uppkommit, genom derå, vid de 2:ne sednaste riksdagarne anvisade
mångfaldiga, mer och mindre vilkorliga samt endast successive utgående, statsutgifter,
hafva åtskilliga förändringar och tillägg uti räkenskaps-föringen
härstädes blifvit af Fullmäktige föreskrifna; varande Fullmäktiges härom meddelade
beslut samt utfärdade nya eller förändrade föreskrifter omständligt anförda
uti det af Fullmäktige, i anledning af 1845 års revisions-berättelse, afgifua
och samma berättelse bifogade utlåtande, sid. 63, 64; hvilket Fullmäktige
alltså få i detta hänseende åberopa.
Beträffande de till allmänhetens upplysning om Riksgälds-kontorets stallning
i reglementets 139 § föreskrifna utdrag af kontorets räkenskaper, så hafva
dessa räkenskaps-utdrag för de begge sista åren erhållit en större fullständighet
samt en förändrad och med så väl reglementet som Riksgälds-kontorets
hufvudbok närmare öfverensstämmande uppställning.
Till följd af föreskriften i reglementets 140 §, hafva årliga liqvid er med
Statsverket blifvit inom stadgad tid här ■ i Riksgälds-kontoret uppgjorda och,
efter deras godkännande af Fullmäktige, Kongl. Stats-kontoret tillställda. Emot
dessa liqvider, hvilka, under åberopande af härom aflåtna skrifvelser, jemväl
utaf Kongl. Stats-kontoret blifvit godkända, har, å sistnämnde embetsverk»
sida, egentligen endast erinrats, att den oersatta återstoden af cholera-kreditivet,
äfvensom den till tomtregleringen i Wexiö efter 1843 års eldsvåda anvisade
andel utaf mindre kreditivet, vore fortfarande påförda Kongl. Statskontoret,
oaktadt någon ersättnings-skyldighet härför icke blifvit Kongl. Statskontoret
ålagd eller af Stats-medlen vore att förvänta. Dock som Rikets
Bih. till R- St. Prop. j847 och 1848* 4 Sand. 1 Afd. 1 Höft. 5
34
Stats Ulsholtels Memorial, N:o 2.
Ständers revisorer redan föreslagit afskrifning af det ännu balanserade beloppet
utaf cholera-kreditiv-medlen, och Kongl. Stats-kontoret bos Kongl. Majit
gjort underdånig hemställan om tillåtelse till enahanda åtgärds vidtagande i
afseende på den för sistberörde ändamål använda summa utaf mindre kreditivet,
så bafva Fullmäktige ansett hvad sålunda rörande Riksgälds-kontorets
ifrågavarande 2:ne fordringar blifvit erinradt, icke påkalla någon serskild framställning
å detta verks vägnar.
Styrelsen öfver RiksgälJs-kontoret.
(§§ 143—170 i 1845 års reglemente.)
Inom den af ridderskapet och adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden
under sistförflutna riksdag till Riksgälds-kontorets styrelse utsedda personal
har någon förändring sedermera icke inträffat. Deremot hafva utaf PresteStåndets
vid samma riksdag valde Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, f. d. Statsrådet,
Herr Doktor C 1. Heurlin, efter det han till kyrkoherde i Carlshamns
och Asarums församlingars pastorat blifvit i nåder utnämnd, i början af September
månad sistlidet år anmält sig vara förhindrad att längre deltaga i
Riksgälds-Kontorets förvaltning, hvadan och sedan kort derefter kyrkoherden
här i hufvudstaden, fältprosten Doktor Zach Fuchs med döden afgått, undertecknade
L TV. Löhman och E. Delin, såsom utsedda suppleanter för
Preste-Ståndets Fullmäktige, inträdt i de efter Doktoreme Heurlin och Fuchs
lediga platser.
Utaf öfriga vid sednaste riksdag inom Riks-Stånden valde suppleanter
hafva, under ordinarie Fullmäktiges tjenstledighet eller sjukdomsförfall, Herr
majoren C. H Möllersvärd, åldermannen C. G. Gustafsson och riksdagsfullmäktigen
Johan Pehrsson från Upsala län varit till tjenstgöring inkallade.
I öfverensstämmelse med stadgandet i reglementets 166 §, hafsa Fullmäktige
föranstaltat om tryckning och utdelning af Rikets Ständers år 1845
församlade revisorers berättelse angående Stats- och Riksgälds verken, jemte
de i anledning af dessa berättelser afgifna samt Fullmäktige tillställda
förklaringar och utlåtanden; hvarefter nämnde revisorers berättelser
samt alla dertill hörande bilagor med Post- och Inrikes Tidningarne för den
15 och 16 Maj samt 25 Juni sistlidet år blifvit utdelade; kommande det för
utdelning bland Riks-Ståndens ledamöter erforderliga antal exemplar af samma
berättelser att nu till ståndskanslierna aflemnas.
Stats-Utskottets Memorial> N.-o i.
35
De, efter nyss fulländade revisions-förrättnings slut, af Fullmäktige mottagna
enahanda berättelser äro för närvarande under tryckning; och skola
jemväl dessa berättelser, så fort tryckningen deraf möjligen kan medhinnas,
på vanligt sätt bland Riks Stånden utdelas.
Under noggrannt iakttagande af de i reglementets 167 § härom meddelade
föreskrifter, hafva Fullmäktige låtit upphandla det under nu pågående
riksdag erforderliga tryck- och skrifpapper j samt öfriga skrijmaterialier och
effekter; varande de i leverans-kontrakterna bestämda priser å de flesta varorna
icke obetydligt lägre, än hvad för enahanda effekter under Rikets Ständers
sednaste sammanvaro betaldas.
Likaledes och till följd af hvad i samma § stadgas hafva kontrakt er
blifvit afslutade om tryckningen af bihanget till Riksståndens protokoller
eldigt hvilka kontrakter vederbörande boktryckare åtagit sig att, om så lindras,
aflemna 41 å 50 tryckta ark i hvarje vecka, samt att, utan förhöjd eller
serskild betalning, verkställa den tryckning, som under nätter och helgedagar
måste förrättas.
Enligt föreskriften i reglementets 172 §, har den å Riksgälds-kontorets
interims-aflöningsstat uppförda revisorstjenst j efter innehafvarens under sistlidet
år timade frånfälle, blifvit indragen, och återstår således af de på denna
stat vid 1840 och 1841 års riksdag, med 6,320 R:dr, uppförda löner nu mera
blott den med referendarie-tjensten förenade aflöning af 1,080 R:dr, och
hvilket aflöningsbelopp endast med 380 R:dr öfverstiger den vid samma riksdag
fastställda lön för den notarie, som, efter indragning af sistnämnde tjenst,
kommer att hos kommissariatet anställas.
Under den sedan sista riksdag förflutna tid har någon person icke blifvit
å Riksgälds-kontorets pensions stat uppförd. Deremot hafva de, enligt
samma stat, då utgående pensioner minskats med 1,350 R:dr, derigenom att
förre kassören O Westblad, i början af innevarande år, med döden afgått;
utgörande de härefter återstående pensionerna ett årligt belopp af 2,257 R:dr
5 r:st.
Sedan de 2:ne personer, som voro uppförda å /. d. General assistanskontorets
, vid slutet af sistförlidne riksdag, utfärdade serskilda pensions statj
36
Stats-VlskoUets Memorial, N.o 2.
under nästlidet års lopp jemväl med döden afgått, har denna stat helt oell
hållet upphört.
Genom förre kommissarien vid f. d, General-assistanskontoret J. E. Bergs,
under samma år, inträffade död, har nyssnämnde kontors exspektans-stat
blifvit minskad med 948 Rxlr 31 sk., jemte ersättning för de under Bergs
innehafda kommissarie-lön beräknade 77 tunnor spanmål. De på grund af
sistberörde stat utgående exspektans-löner utgöra alltså numera tillsammans
2,748 R:dr 42 sk., samt den derunder beräknade spanmål 222 tunnor.
J afseende på fullgörandet af de Fullmäktige, genom reglementets 206
och 207 §§, meddelade uppdrag, att dels inköpa Hof-marskalken Friherre
G. Ridderstolpes sterbhusdelegares vid Skeppsbron och Slottsbacken här i
hufvudstaden belägna hus, och dels försälja den till lokal för Kongl. Sundhetskollegium
tillförne begagnade egendom, fö Fullmäktige åberopa sitt, 1845 års
revisions-berättelse bilagda, utlåtande, sid. 68, 69, samt den serskilda skrifvelse,
hvarmed Fullmäktige, i anledning af några vid inköpet af förstnämnde
hus anmärkta förhållanden, komma att till Stats-utskottet ingå.
Angående de af Fullmäktige sedan sista riksdag vidtagna åtgärder och
beslut för fortsättandet och afslutandet af den åt Riksgälds-kontorets styrelse
uppdragna utredning af Götha kanalbolags och Malmö f. d. diskont-inrättningar
skola Fullmäktige, jemlikt stadgandet i reglementets 205 §, till Statsutskottet
afgifva serskild berättelse.
Slutligen fö Fullmäktige anmäla, att Fullmäktige, utom här ofvan åberopade
framställningar, ämna att, under innevarande riksdag, underställa Rikets
Ständers pröfning och afgörande Fullmäktiges yttranden och förslag rörande
följande ämnen, nemligen:
angående förnyelsen af 3:ne, genom stöld förkomna och sedermera i stadgad
ordning efterlysta, så kallade Trollhätte slussverks lottsedlar;
angående åtskilliga räkenskaper och andra handlingar rörande Riksgälds-kontorets
kreditsedel-rörelse, lombard-rörelsen vid f. d. General-assistanskontoret,
äfvensom Kongl. f. d. nummerlotteri-inrättningen;
angåen
-
Stats-TJtskoittets Memorialj N.o 2.
37
angående ersättning lill Kongl. Stats-kontoret för utbetalda arfvoden, jemte
andra kostnader, i anledning af den under 1840—1841 års riksdag
sammankallade riksrätt;
angående godtgörandet af de för åren 1843 och 1844 uppkomna brister i 8:de
hufvudtitelns anslag till lön för biskopen på Gottland;
angående ombyggandet af östra flygeln vid Rikets Ständers hus;
angående planering af den mellan Riksgälds-kontorets bus och Riddarholmskanalen
belägna gård, samt dess förseende med ny stängsel; och
angående fortfarandet af det vid sednaste riksdag beviljade anslag, för bestridande
af kanslistgöromålen vid Fullmäktiges expedition.
De af Riksgälds-kontorets kommissariat oell ombudsman, enligt föreskriften
i reglementets 163 §, nu afgifna berättelser, få Fullmäktige härjemte till
Stats-utskottet öfverlemna.
Stockholm den 26 November 1847.
Jacob Cederström. C. Printzensköld.
N. H. Selander. L. IV. Löhman.
G. Holm. A. M. Brinck.
Hans Jansson. E. Norberg.
P. R. Bråkenhjelm.
Er. Delin.
And. Berg.
J. A. Zetterberg.
C. G. Stuart.
Bih. til. R. St. Pi el i&.fa och 1848 j 4 Sami. / A/d. t Haft.
6
STOCKHOLM, Ecksteinska Boktryckeriet, 1847.
Stats-Utslotlels Utlåtande, N:o 3.
1
N:o 3.
Ank. till Exp. Utsk. d. 14 Dec. 1847, kl. 1 c. m.
Utlåtande i fråga om användandet af de å anslagen till uppförande
af cellfängelser uppkomne reservationer.
(U. A.)
Uti nådig skrifvelse till Rikets Ständer af den 9 sistl. November, har Kongl.
Majit, efter meddelande af uppgifter rörande de inom riket uppförde cellfängelsebyggnader
samt de förberedande åtgärder, hvilka för nya dylika byggnaders verkställande
blifvit vidlagne, dels begärt, att, jemte det Rikets Ständer medgåfve,
att hvad som återstode af de, enligt Rikets Ständers underd. skrifvelse den 3 Juni
1841, för cellfängelsers uppförande beviljade serskilda anslag af tillsammans
1,300,000 Rdr, finge, utan binder af den då gjorda fördelning emellan läns-,
härads- och stadsfängelser, till hvilketdera slaget som helst, efter Kongl Maj:ts
pröfning af behofvet användas, Rikets Ständer måtte tillika, för uppförande af
fängelser utaf ifrågavarande beskaffenhet, ytterligare anvisa 200,000 Rdr årligen,
dels ock till Rikets Ständers pröfning öfverlemnat åtskilliga andra med cellfängelseregleringen
gemenskap egande frågor; i sammanhang hvarmed och på det
redan påbörjade byggnadsarbeten måtte kunna utan menligt afbrott fortsättas,
Kongl. Maj:t anmodat Rikets Ständer att, utan afbidan, det Rikets Ständer hunne
taga under slutlig pröfning hvad förevarande nådiga skrifvelse i sin helhet innefattade,
skyndsamligen medgifva det här ofvan äskade användandet af ännu befintliga
öfverskott på gamla anslaget.
Enligt aflåtne protokollsutdrag hafva samtlige riksstånden till Statsutskottet
remitterat högstberörde nådiga skrifvelse, hvarjemte likväl Ridderskapet och Adeln
serskildt beslutat, det ärendet borde jemväl af Lagutskottet behandlas. Statsutskottet,
som kommer att framdeles till Rikets Ständer afgifva yttrande angående
det för fängelsebyggnaders uppförande äskade nya anslag, äfvensom rörande de i
afseende på fängelseväsendets reglerande framställde serskilda förslag, har emellertid
ansett sig oförhindradt att, oberoende häraf, till handläggning företaga frågan
om användandet af de å det äldre anslaget uppkomne reservationer.
Vid 1840—1841 årens riksdag beviljades af Rikets Ständer för fängelsers
ombyggnad och förseende med celler trenne serskildta extra statsanslag, nemligen
för länsfängelser 900,000 Rdr, för häradsfängelser 100,000 Rdr och för stadsfängelser
300,000 Rdr, i afseende på hvilket sistnämnde anslag tillika bestämdes,
att deraf finge för fängelsebyggnaden i Stockholms stad användas ett belopp af
Bih. till R. St. Prot. 1847 och 1848. 4 Sami. 1 Afd. 2 Haft.
2
Slats-Utshottets Utlåtande, N:o 3.
högst 170,000 Rdr. Enligt de upplysningar, Utskottet sig förskaffat, hafva utaf
ofvannämnde för länsfängelset ombyggnad anvisade summa af 900,000 Rdr intill
närvarande tid blifvit frän Kgl. Statskontoretulanordnadetillsammans 723,642: 19. 4.
Hvartill kommer beloppet af de förskotter, som, emot framtida
ersättning af nyssberörde statsanslag, från vederbörande landt
ränterier
sedan detta års början och intill sistlidnc September
månads slut utbetalts; uppgående dessa förskotter, enligt ränte
riernes
ännu icke reviderade räkenskaper, till  109,644: — —
tillsammans 833,286: 19. 4.
Om derjemte ytterligare i beräkning tagas de förskott, som under de sedermera
framflutne månaderne till ifrågavarande föremål från landtränterierne utgått, men
hvaröfver räkenskaper ännu icke till Kongl. Statskontoret inkommit, kan således
med visshet antagas, att å anslaget för länsfängelsebyggnader för närvarande ingen
eller åtminstone högst obetydlig behållning förefinnes. Af den till häradsfängelsers
ombyggnad anvisade summa, 100,000 Rdr, hafva hittills från Kgl. Statskontoret
utbetalts allenast 1,500 Rdr, hvadan häraf återstå 98,500 Rdr. Hvad
slutligen beträffar anslaget för stadsfängelser, 300,000 R:dr, så hafva derå utbetalningar
egt rum till sammanräknadt belopp af 80,000 Rdr, i följd hvaraf behållningen
å detta anslag utgör 220,000 Rdr. Summan af de uti samtlige anslagen
reserverade medel kan alltså beräknas till 518,500 Rdr.
Då, efter hvad uti Kongl. Maj:ts högstberörde nådiga skrifvelse omförmäles,
åtskilliga efter cellsystemet inrättade länsfängelser för närvarande äro under byggnad,
nemligen uti Skaraborgs, Stora Kopparbergs, Kronobergs, Elfsborgs och Blekinge
fän, men, på sätt ofvanföre blifvit utredt, det vid 1840—1841 årens riksdag
för länsfängelset ombyggnad anvisade belopp numera helt och hållet eller i
det närmaste medtagits, synes nödvändigheten fordra, alt, till förekommande af
skadligt afbrott uti förenämnde byggnadsföretag, de å anslagen till härads- och
stadsfängelser befintliga reservationer må kunna till berörde byggnaders fortsättande
begagnas. Utskottet får alltså hemställa,
det Rikets Ständer måtte medgifva, att hvad sorn återstår å det, enligt
Rikets Ständers underd. skrifvelse af den 5 Juni 1841, till cellfängelsebyggnader
beviljade anslag må, utan hinder af den då stadgade fördelning
emellan läns-, härads- och stadsfängelser, kunna till fortsättande af
redan påbörjade fängelsebyggnader, utaf hvilketdera slaget som helst,
efter Kongl. Maj:ts pröfning af behofvet, användas.
Slockholm den 13 December 1847.
Stals- Ulsl ottets Utlåtande, N:o 4.
3
N:o 4.
Ank. till Exfl-Utsk. den 13 Dec. 1847, kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning aS Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse, rörande
medels aJivisande till Topografiska Corpsens arbeten
samt till fortsättning af de pågående fästningsbyggnaderne
under nästkommande ur.
(U. A.)
Under förmälan, hurusom de af Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag, till
utgående under åren 1845, 1846 och 1847, med en tredjedel årligen, anvisade
extra anslag under fjerde hufvudtiteln till Topografiska corpsens arbeten, 56,000
Rdr, och till fortsättande af fästningsbyggnaderne vid Carlsborg, Vaxholm, Carlsten
och Carlskrona, tillsammans 405,000 Rdr, i följd af dessa arbetens oafbrutna
fortgång medtagits så, att vid slutet af innevarande år medel för ifrågavarande behof
icke vidare funnes att tillgå, har Kongl. Maj:t, uti nådig skrifvelse till Stats—
Utskottet af den 3 i denna månad, enär den på nästinstundande år 1848 belölöpande
tredjedel af de summor, hvilka uti Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer aflåtne
nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof blifvit äskade
såsom anslag under fjerde hufvudtiteln för de 3:ne nästkommande åren till Topografiska
corpsens arbeten och för ofvannämnde fästningsbyggnaders fortsättande,
komme att erfordras redan vid årets början, då regleringen af riksstaten ännu
icke kunde vara i sin helhet afgjord, af sådan anledning nu serskildt begärt, att
de för meranämnde behof under år 1848 erforderliga anslag måtte, oberoende af
den allmänna statsregleringen, varda med 12,000 Rdr till Topografiska corpsens
arbeten, med 30,000 Rdr till Carlsborgs fästningsbyggnad och med 105,000 Rdr
till fästningsbyggnads-arbetena vid Vaxholm, Carlsten och Carlskrona sä tidigt anvisade,
att dessa angelägna arbeten ej, i saknad af medel, måtte, till skada för
det allmänna, behöfva afbrytas, och derigenom, hvad serskildt anginge fästningsbyggnaderne,
det vid dem använde kronoarbetsmanskap komma att blifva utan
sysselsättning.
Hvad först beträffar anslaget till Topografiska corpsens arbeten, så, ehuru
Utskottet icke ansett skäl vara för handen att, utan afseende å öfrige uppgifna
statsbehof, serskildt tillstyrka beviljandet af förutnämnde anslag i dess helhet
eller till det uti Kongl. Maj:ts högstberörde nådiga skrifvelse äskade belopp, har
Utskottet likväl, på det ifrågavarande arbeten, som visat sig medföra väsendtligt
4
Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 4.
gagn, må kunna fortsättas intilldess, vid den nya statsregleringens uppgörande,
Rikets Ständer blifva i tillfälle att rörande de i detta afseende begärda anslag
för nästkommande tre år meddela definitivt beslut, funnit sig böra hemställa,
det Rikets Ständer måtte till bestridande af kostnader för Topografiska
corpsens arbeten anvisa en summa af 5,000 Rdr, att af Riksgäldskontoret
utbetalas.
Vidkommande de serskildta anslag, som till fortsättande under år 1848 af
fästningsbyggnaderne vid Carlsborg, Vaxholm, Carlsten och Carlskrona blifvit af
Kongl. Maj:t uti högstberörde nådiga skrifvelse begärde, så enär ett afbrott i
de vid dessa fästningar pågående arbeten skulle, oberäknadt andra olägenheter,
medföra svårighet att på lämpligt sätt sysselsätta det dervid använde kronoarbetsmanskap,
får Utskottet, utan att nu ingå i hufvudsakligt bedömande af frågan,
om och till hvad belopp anslag för ofvanberörde föremål må anses böra vid statsregleringens
uppgörande bestämmas, tillstyrka,
att, på det förenämnde fästningsbyggnader må kunna oafbrutet fortsättas,
intilldess Rikets Ständer blifva i tillfälle att rörande de i detta hänseende
äskade anslag för nästkommande 3:ne år meddela definitivt beslut,
Rikets Ständer måtte, till utgående från Riksgälds-kontoret, anvisa
för Carlsborgs fästningsbyggnad 12,500 Rd:r och för de öfriga
trenne fästningarne 43,500 R:dr, det sistnämnda beloppet att af Kongl.
Maj:t efter omständigheterne fördelas.
Stockholm den 13 December 1847.
Reservationer
af Herr Gripenstedt:
»Mot det beslut, som Utskottet, genom den afiaggda sedelns utslag, fattat,
måste jag mig reservera.
Om man vid hvarje frågas bedömande blott följer den enkla regel, att såsomskäl
för eller emot, upptaga de härflytande fördelarna och olägenheterna, meri
ingenting annat, så synes det mig, som Utskottets beslut, ur sådan synpunkt betraktadt,
icke skulle hafva något enda giltigt skäl för sig. Kongl. Majit hade i
sin nåd. proposition begärt, att de närvarande anslagen måtte utgå äfven under nästk.
år, på det icke något skadligt afbrott måtte ega rum vid arbetena. Denna begäran
har Utskottet afstyrkt, och i stället härtill endast beviljat vissa inskränkta
summor. Efter hvad grund dessa summor blifvit bestämda, torde redan vara ett
temmeligen svårt problem att utleta, men ännu mera oviss och tvetydig tyckes
Utskottets mening vara, huru de böra användas. Det föreslagna beloppet uppgår
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 4.
5
lill omkring 5/i> af närvarande årsanslag, och är, såsom Utskottet uttrycker sig,
anvisadt för arbetenas »oafbrutna gång». Huru böra nu vederbörande myndigheter
tolka en sådan bestämmelse? Skall arbetsplanen för året (ty en sådan måste
ju finnas) så uppgöras, att arbetet beräknas fortgå alldeles »oafbrutet», d. v. s. i
allo lika som hittills, så räcker den anvisade summan naturligtvis icke längre än
omkring 5 månader, och hvarje representant åtminstone bör väl kunna inse, hvad
det vill säga att leda sådana arbeten, utan att veta hvad, som får påräknas till
deras bedrifvande under resten af året. Hvem skall dessutom ansvara för förlusterna,
ifall några bland arbetspersonalen, såsom troligt är, hafva accord för längre
tid och måste afskedas? Tydligast visar sig orimligheten af en sådan anslagsfördelning,
i fråga om Topografiska corpsens arbeten. Huru vill man, att dessa
arbeten skola kunna anordnas med 5/12 af behofvet, enär hvar och en förstår att
dervid endast kommer i fråga att börja eller icke börja årsarbetet; ty att afbryta
detsamma efter 5/i2 af tiden, vore väl uppenbarligen det högsta oförstånd. Och
niira nog enahanda måtte förhållandet vara med fästningsarbetena. Jag föreställer
mig nemligen, att årets arbeten måste förberedas genom inköp af materialier,
accorders ingående, o. s. v.; men huru skall allt detta, eller i allmänhet någon slags
planmässighet, kunna ega rum. när sjelfva utgångspunkten för all beräkning —
tillgången för året — fattas? Inom Utskottet har talats vidlöftigt om sparsamhet
och hushållning, och jag gillar lika så fullkomligt som någon annan dessa grundsatser,
men just derföre måste jag också på det högsta afstyrka ett hushållningssätt,
hvarefter allt måste inrättas'för dagen, och som derigenom leder till uppenbar
misshushållning med statens tillgångar. Man har äfven ordat mycket om
olägenheten, att på detta sätt partielt pröfva statsbehofven, hvilka endast i sin
helhet borde betraktas. Äfven häruti instämmer jag till alla delar; men Utskottet
synes mig likaledes i denna omständighet hafva haft det missödet, att komma till
ett resultat, alldeles motsatt mot sin egen önskan. Om nemligen Utskottets närvarande
förslag antages, och den nya statsregleringen för extra utgifter tager sin
början från och med 1848, så är det klart, att vid början af nästa riksdag (slutet
af år 1830) kommer samma olägenhet som nu ånyo att inträffa, och en
supplementarkredit åter att blifva nödvändig; men om deremot Kongl. Maj:ts nådiga
proposition bifalies, och den blifvande extra statsregleringen således hädanefter
kommer att börja och sluta samtidigt med den ordinarie, så undvikes derigenom
denna olägenhet för framtiden, till stor båtnad, så väl vid pröfningen af
behofven, som vid räkenskapsföringen och granskningen.
På dessa grunder, mera antydda än utvecklade, trodde jag Kongl.
Maj:ts nådiga proposition böra bifallas, men trollformeln: »det är väl icke
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 4.
så farligt heller», har inom Utskottet utöfvat sitt inflytande, och frambragt ett
beslut, som jag hoppas icke må af Rikets Ständer godkännas.»
Af Herr von Rosen: »Emot Utskottets beslut att tills vidare eller till dess
statsregleringen i dess helhet bl ifver uppgjord, nedsätta det af Kongl. Maj:t i nåder
äskade anslag för Topografiska korpsens arbeten till 5,000 Rdr, reserverar
jag mig, på den grund, att ingen garanti derjemte blifvit lemnad, att återstoden
af det äskade anslaget framdeles beviljas. Häraf följer en nära nog omöjlighet,
att på förhand fastställa någon arbetsplan för nästkommande år, eller dertill vidtaga
några förberedande åtgärder, förr än anslaget blifver definitivt bestämdt.
Emot Utskottets fattade beslut, att lills vidare eller tilldess statsregleringen
i dess helhet blifver uppgjord, i så betydande mån inskränka de af Kongl. ålaj:t
i nåder äskade anslag till fortsättande af redan påbörjade fästnings- och dockbyggnadsarbeten,
till hvilka arbeten föregående Ständer redan beviljat bestämda
årliga anslag, reserverar jag mig, enär de af Utskottet föreslagna anslagssummor
äro otillräckliga, för att på förhand uppgöra någon bestämd arbetsplan för följande
året, eller dertill vidtaga förberedande åtgärder, upprätta kontrakter om levereringar
af nödiga materialier, o. s. v. Utskottet hade, efter mitt förmenande, vid dylika
måls behandling, bordt göra skillnad emellan nya anslag till nya föremal och
fortsatta anslag till redan påbörjade, vigtiga arbeten, på hvilka sednare redan gifna
anslag blifvit använde; hvilka summor onekligen blifva bortkastade, om dessa arbeten
ej fortsättas och slutligen blifva färdiga.»
I afseende på anslaget till Topografiska corpsens arbeten:
af Anders Andersson från Skaraborgs Län,
Petter Persson från Jönköpings Län,
Sven Heurlin från Kronobergs Län.
Sta ts-TJ isie otte ts Utlåtande, N:o 5.
M 6.
Ank. lill Exp.-Utsk. <i. 18 Dec. kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse rörande
anslag för nya dockbyggnadens i Carlskrona fullbordan
saint förändring af flintlåsgevär till gevär med
slagk ru ts-antändning.
(V. A.)
Kongl. Majit, som uti Dess till Rikets nu församlade Ständer allåtne nådiga
proposition angående statsverkets tillstånd och behof, bland andra för sjöförsvarets
ordnande nödiga ansedde statsanslag, äskat följande belopp, att, under tre år, med en
tredjedel årligen utgå, nemligen till fullbordande af den nya dockbyggnaden i Carlskrona
88,560 Rdr samt tili gevärs anskaffande och förändring 50,000 Rdr, har
derjemte, uti nådig skrifvelse till Statsutskottet af den 5 innevarande månad, fästat
Utskottets uppmärksamhet på nödvändigheten deraf, att frågan om förenämnde anslag
till dockbyggnadens fullbordan samt förändring af llintlåsgevär till gevär med
slagkrutsanländning blefve i så god tid behandlad, att, derest anslag beviljades, arbetena
kunde fortsättas från början af nästinstundande år, enär det vid dessa arbeten
anställde betydliga antal arbetare, hvilka med kostnad och möda blifvit inöfvade,
i händelse anslag till arbetena icke blefve att tillgå, måste afskedas.
För lortsättande af dockbyggnaden i Carlskrona beviljades af Rikets sednast
församlade Ständer ett belopp af 100,000 Rdr, att under tre år med 53,333 Rdr
16 sk. årligen utgå. Vid behandling af den nu väckta fråga rörande ytterligare
statsanslag för nämnde föremål, har Utskottet väl icke ansett lämpligt att på förhand
och innan Utskottet blilver i tillfälle att uppgöra och för Rikets Ständer framlägga
förslag till reglering af statsutgifterna i deras helhet, ingå i pröfning af detta
serskilda anslags större eller mindre behöflighet och 'derom afgifva yttrande; men
Utskottet har å andra sidan icke kunnat undgå att erkänna, hurusom, derest bristande
tillgång å medel skulle föranleda nödvändigheten att inställa det pågående
dockbyggnadsarbetet och afskeda den dervid anställde och inöfvade arbetspersonal,
sådant komme att, i händelse anslag för ifrågavarande ändamål sedermera blefve vid
statsregleringens slutliga uppgörande af Rikets Ständer medgifvet, förorsaka en skadlig
tidspillan, med (lere väsendtliga olägenheter. Af sådan anledning och på det arbetet
vid berörde dockbyggnad må kunna, intilldess Rikets Ständer rörande förenämnde
anslagsfråga fattat hufvudsakligt beslut, utan afbrott fullföljas, har Utskottet
ansett sig böra föreslå,
8
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 5.
att, till fortsättande af dockbyggnaden i Carlskrona, en summa af 13,800
Rdr må till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret anvisas.
Vid sistlidne riksdag uppfördes, under 3:te hufvudtiteln, ett anslag af 18,000
Rdr, att med 8,000 Rdr årligen användas för flintlåsgevärs förändrande till gevär
med slagkrutsantändning. Det af Kongl. Maj:l nu äskade ofvanomförmälde anslagsbelopp
af 30,000 Rdr afser deremot dels förändring, dels anskaffande af gevär för
flottans behof, utan att dervid förslag meddelats rörande summans fördelning mellan
nyssberörde serskilda föremål. I öfverensstämmelse med Utskottets ofvanföre anlvdde
åsigt, anser Utskottet förevarande anslagsfråga icke böra af Rikets Ständer slutligen
pröfvas och afgöras annorlunda, än i sammanhang med öfriga uti Kongl. Maj:ts nådiga
proposition om statsverkets tillstånd och behof ifrågaställde statsutgifter. Då
emellertid förenämnde gevärsförändrings ändamålsenliga verkställande onekligen hos
arbetaren förutsätter en utbildad konstfärdighet, som i allmänhet icke kan utan en
längre tids öfning förvärfvas, torde skäl icke vara förhanden att, innan Rikets Ständer
meddelat sitt definitiva beslut, i fråga om beviljandet af det utaf Kongl. Maj:t
nu äskade belopp, entlediga de vid flottans verkstäder med nyssberörde arbete sysselsatte
och deruti inöfvade personer; i följd hvaraf och på det nödiga medel ej må
saknas för arbetets fortsättande intill denna tidpunkt, Utskottet hemställer,
att Rikets Ständer måtte, oberoende af det beslut, som i afseende på det
äskade anslagets fortfarande kan af Rikets Ständer framdeles fattas, till
ifrågavarande gevärsförändrings verkställande för flottans behof anslå ett
belopp af 2,800 Rdr att af Riksgälds-kontoret utbetalas.
Stockholm den 14 December 1847.
Reservationer
af Herr Gripenstedt och Herr von Rosen, som åberopade sina vid utlåtandet M 4
fogade reservationer.
Af Herr Ehrenstam.
STOCKHOLM, tryckt hos l. j. hjerta, 1847.
Stats-Utikottets Memorial, N o 6.
1
N:o 6.
Ank. till Exp. Utsk. den i5 Dea., kl. t e. tn.
Memorial angående ersättandet af de tillökade riksdagskostnaderna
Jör Herr Landtmarskalken och Herrar Talmän.
R:gs Afd.
1 ill följd af väckta motioner inom Riiderskapet och Adeln af Herr <v.
Troil, Sam. Gustaf, och inom Borgare-ståndet af Herr Schartau, åligger det
Stats-Utskottet, att föreslå den Herr Landtmarskalken och Herrar Talmän tillkommande
ersättning för de ökade utgifter och kostnader, som de i egenskap
af Riksståndens Ordförande måste vidkännas; och då, med utöfningen af nyssnämnde
maktpåliggande befattningar, vida betydligare kostnader ovillkorligen
äro förenade, än de som i allmänhet åtfölja riksdagsmannakallet, anser utskottet
dessa tillökade kostnader jemväl under innevarande riksmöte böra utaf
allmänna medel ersättas. Hvad beloppet af denna ersättning åter beträffar,
så och enär utskottet tror sig med full säkerhet kunna antaga, att någon egentlig
representations-skyldighet lika litet under denna som under sednare
riksdagar skall ifrågakomma, finner utskottet icke något skäl att föreslå förändring
i de ersättnings-summor, som under sist hållna tvenne riksmöten varit
för samma ändamål bestämda; Stats-Utskottet får derföre hemställa:
att Rikets Ständer, såsom godtgörelse för de Herr Landtmarskalken
och Herrar Talmän i omförmälda egenskap åliggande ökade riksdagskostnader,
må bevilja för livar och en af dem ett anslag, i ett
för allt, af Fyrahundra Riksdaler i månaden, att utgå från riksdagens
början oell lill dess slut.
Stockholm den 14 December 1847.
Bih ull R Si. Prot 847 och 1848, 4 Samt. t Afd. 3 Hafi.
i
2
Stats-Utskottets Memorial j N:o 7.
N:0 7.
Ank. till Exp. Utsk. den i5 Dec.j kl. 1 e. 1».
Memorialj angående Riksdagskostnadernes bestridande.
Rglds. Afd.
Med anledning af inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln utaf Herr von
Troili Sam. Gustaf och inom liögv. Preste-ståndet af doktor Björkman
väckta och till Stats-Utskottet remitterade motioner angående de för innevarande
riksmöte erforderliga utgifters omedelbara utbetalande af Riksgälds-kontoret,
och då hvad i sådant hänseende under sednast förflutna riksdagar varit
stadgadt, jemväl nu synes böra iakttagas, helst skrifmaterialier, jemte öfriga
effekter för riks-slåndens och utskottens behof redan, genom nämnde
kontors försorg, blifvit anskaffade och af dess medel godtgjorda, får StatsriUInskottet,
i öfverensstämmelse med Rikets Ständers vid 1840—1841, samt 1844
—1845 års riksdagar meddelade föreskrifter, föreslå:
1:0 att alla på Rikets Ständers beslut grundade utgifter för denna
riksdag må utgå af Riksgälds-kontorets härtill disponibla medel,
och, under behörigt iakttagande af samma beslut, omedelbart från
detta verk till vederbörande utbetalas;
2:0 att likaledes sådane af innevarande riksdag föranledda utgifter,
som i anseende tili deras föremål eller beskaffenhet, och i likhet
med hvad som under Rikets Ständers sednaste sammanvaro, egde
rum, dels redan blifvit, dels framdeles under riksdagens lopp
varda af Kongl. Majit i nåder godkända och å Kongl. Statskontoret
anvisade, må, efter erhållna rcqvisitioner och anställd gransk
ning
af derför aflemnade verifikations-liand lingar, Kongl. Statskontoret
af Riksgälds-kontoret godtgöras;
3:o att, beträffande serskildt utbetalningarne af de Riks-ståndens
och utskottens sekreterare samt kansli- och vaktbetjening tillerkända
arfvoden och traktamenten, dessa utbetalningar må verkställas
i enlighet med specifika uppgifter å bemälde betjening, undertecknade,
för Riks-stånden, af hvarje stånds Talman, och, för
utskotten, af hvarje utskotts ordförande; och
4:o att då tillfälliga utgifter, som till riksdagskostnaderna måste hänföras^
inom Riks-stånden eller utskotten förekomma, räkningarne derå
Slats-Vtskottets Memorial, N;o 8.
3
bora, före desammas liqviderande af Riksgälds-kontoret,’ vara a t Resterade
af vederbörande Talman eller utskotts ordförande.
För den händelse, att Rikets Ständer bifalla hvad Utskottet nu föreslagit,
får Utskottet tillika hemställa:
att Rikets Ständers beslut, angående riksdags-utgifternas besörjande
och godtgörande af Riksgälds-kontoret, måtte varda hos Kongl.
Maj:t i underdånighet. anmäldt, äfvensom att Utskottet måtte,
, för samma besluts verkställande, fa sig uppdraget meddela Fullmäktige
underrättelse, ej mindre örn hvad Rikets Ständer uti ifrågavarande
hänseende nu komma att besluta oeh förordna, än oek
om de serskilda beslut och föreskrifter, som Rikets Ständer, i riksdagskostnaderna
rörande frågor, framdeles kunna finna för godt
att meddela.
Stockholm den 14 December 1847.
N:o 8.
Ank. till Exp Utsk. den 2 1 Dec. 1847, kl. 1 e. m.
Memorial, angående förskott å ajlöningenför den hos Riks-Stän
den
och Utskotten anställde betjening.
Rglds. Afd.
Uti skrifvelse till Stats-Utskottct af den 9:de innevarande månad, hafva
Herr Landtmarskalken och Herrar Talmän, ehuruväl Riks-ståndens och utskottens
sekreterare, jemte den i Stånds-kanslierne och utskotten under denna
riksdag tjenstgörande personal, enligt riksdagsordningens 24 §, först vid riksdagens
slut voro berättigade att af statsmedlen erhålla en efter göromålefis
vigt och mängd lämpad vedergällning, för hvars bestämmande behörig grund
ännu saknades, dock föreslagit, att, enär äfven under innevarande riksmöte
Mere bland denna personal torde vara i behof att, innan aflöningen kunde
slutligen bestämmas, komma i åtnjutande af någon del deraf, följande för
månad oeh från hvars och ens inträde i tjenstgöring beräknade belopp måt
te
såsom förskott å ifrågavarande aflöning utbetalas efter hvarje lyånads slut,
4
Ståts-Utskottets Memorial, ZV.-o S.
Hos Högl. Ridder skåpet och Adeln:
till Riddarhus-sekreteraren R:dr Banko 200: — —
„ |7 äldste kanslister eller notarier, hvardera 90:
,, 6 andre kanslister, hvardera 60: — —
Hos Högvördige Preste- Ståndet:
till sekreteraren . ,
200: — —
„ 1 notarie 90: — —
8 kanslister, hvardera 60: — —
Hos Vällojl Borgare-Ståndet:
till sekreteraren
....
„ 4 notarier, hvardera
„ 6 kanslister, hvardera
Hos Hedervärda Bonde Ståndet:
till sekreteraren :
266: 32. —
„ 4 notarier, hvardera
90: — --
„ 14 kanslister, hvardera
60: — —
Hvarförutan Herr Landtmarskalk en och Herrar Talmän, beträffande aflöningen
för den hos Riks-stånden anställde vaktbetjening, bestående hos Ridder
skåpet och Adeln af 6, hos Pr este-ståndet af 4, hos Borgare ståndet af
5 och hos Bondeståndet äfven af 3 personer, föreslagit, att, i likhet med
hvad vid flere föregående riksdagar iakttagits, aflöningen för denna betjening
måtte nu genast definitift bestämmas; att från tjenstgöringens början utgå med
En Riksdaler 16 sk. banko om dagen för hvarje vaktbetjent samt vid slutet
af hvarje månad utbetalas.
Likaledes och under åberopande af utskottens ordförandes inhemtade
meningar, hafva Herr Landtmarskalken och Herrar Talmän, uti en tili Statsutskottet
jemväl aflåten serskild skrifvelse af samma dag, föreslagit, att intilldess
den, sekreterarne och kansli-betjeningen hos utskotten tillkommande vedergällning,
kunde i öfverensstämmelse med omförmälda grundlags-stadgande
varda bestämd, nedanstående äfven för månad beräknade belopp måtte såsom
förskottfderå, från hvars och ens inträde i tjenstgöring, efter slutet af hvarje
månad utbetalas, nemligen:
till sekreteraren hos Stats-Utskottet R:dr Banko 133: 16. —
„ sekreteraren hos de öfrige utskotten, äfvensom sekreteraren
hos
200:
90:
60:
Stuts- Utskottets Memorial, N.o S.
5
lies Stats-Utskottet för Riksgälds-verket rörande ärender,
hvardera 116: 32. —
till notarierne hos Stats-Utskottet samt den derstädes anställde
kamereraren, hvardera . . 80: — —
„ notarierne hos de öfriga utskotten, hvardera ..... 70: — —
„ kanslisterne hos Stats-Utskottet, hvardera 60: — •—
„ kanlisterne hos de öfriga utskotten, hvardera 50: — —
Hvad åter beträffade vedergällningen för den hos Utskotten anställde
vaktbetjelling, så innehåller Ilerr Landtmarskalkens och Herrar Talmans förslag,
att denna betjenings aflöning måtte vid innevarande, liksom vid föregående
riksdagar, nu genast defuiitift bestämmas, samt få beräknas och utgå
med enahanda belopp oell på lika sätt, som för Riks-ståndens vaktbetjening
är vordet föreslaget eller med En Ralr 16 sk. om dagen för hvarje vaktbetjent,
från början af dess tjenstgöring.
l)å den i Riks-ståndens kanslier och hos utskotten anställde tjenstemannapersonal
under sednast förflutna trenne riksdagar fått förskottsvis, vid hvarje
månads slut, uppbära en del af den bemälda personal, enligt Esta mom. i
riksdagsordningens 24 §, vid riksdagens slut tillkommande aflöning, så anser
sig Stats-Utskottet böra tillstyrka:
att, i öfverensstämmelse med hvad sålunda förut varit medgifvet
och nu blifvit föreslaget, vissa för månaden bestämda förskotter å
denna aflöning jemväl under innevarande riksdag må, efter slutet
af hvarje månad, l’å till Vederbörande utbetalas.
I afseende på de af Herr Landtmarskalken och Herrar Talmän föreslagna
beloppen af ifrågavarande förskott, får Utskottet upplysa, att, med undantag
af det för Bonde-ståndets sekreterare föreslagna aflönings-förskott, dessa
belopp öfverensstämma med de för samma tjenstemän under Rikets Ständers
sednaste sammanvaro bestämda samt till dem utbetalda förskotter; och då den
för nyssnämnde sekreterare med 66 R:dr 32 sk. i månaden föreslagna förhöjning
synes vara skäligen påkallad genom de serskilda hyres- och ökade
lefnadskostnader, denne tjensteman, hvilken icke, i likhet med hans närmaste
företrädare, är i hufvudstaden bosatt, måste vidkännas, får Utskottet Jemväl
tillstyrka:
att merberörde förskotter må utgå med de belopp, som blifvit
föreslagna och här ofvan finnas uppgifna.
Beträffande åter den hos Riks-stånden och Utskotten tjenstgörande vaktbetjening,
så enär dess aflöning äfven under denna riksdag synes böra betih.
lill R. St. Vrot. 1S47 och 1848 , 4 ' Afd. 3 [luft. 2
6
Ståts-Utskottets Memorialj No 8.
stämmas till enahanda belopp, som densamma sedan längre tid tillbaka utgjort,
och då de skäl, hvilka tillförene föraxrledt Rikets Ständer att redan vid
riksdagarnes början fastställa den vaktbetjeningen tillkommande aflöning, fortfara
att vara gällande, anser sig Utskottet likaledes böra understödja det framställda
förslaget,
att dagstraktamentet för de hos Riks-stånden och utskotten under
innevarande xiksdag anställde vaktbetjenter må bestämmas till ett
belopp af En Riksdaler 16 skilling banko för livardera, och efter
hvaije månads slut till dem utbetalas.
Vidkommande slutligen deix tid, hvarifrån samtliga nu tillstyrkta aflönings-forskotter
och dagtraktamenten böra beräkixas, så hemställer Utskottet,
att, på sätt föreslaget blifvit, dessa föi’skotter och traktamenten
må utgå och beiäknas fråix och med den dag vederbörande i
tjenstgöring inträdt;
viljande Utskottet, vid afgifvandet af dess förslag angående oftanänmde aflönings
slutliga bestämmande, meddela sitt yttrande i afseende å tiden för densammas
upphörande, äfvensom rörande öfriga härmed gemenskap ägande frågor.
Slockholm den 20 December 1847.
STOCKHOLM, ecksteinskä boktryckeriet, 1847.
Slats-Ut skottets Utlåtande > Njo p.
Nio 9.
Ank. tilt Exp. Utsk. den 3i Dec. 1S47, kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning af Kongl Maj:ts nådiga proposition angående
staden Marstrands utseende till etablissement för vestra
sjöförsvaret.
(U. A.)
Uti högstberörde underd. 9 sist], Nov. till Rikets Ständer aflåtne Nådiga Proposition,
hvilken af samtlige Riks-Stånden blifvit till Stats-Utskottets handläggning
remitterad, bar Kongl. Majit, jemte tillkännagifvande, att, enär nya varfvet
vid Götheborg svårligen kunde emot en fiende försvaras, samt den der förlagde
flotta dessutom icke allenast vore blottställd för att af fienden instän»
gas, utan ock vanligen om vintrarne en längre tid befunnes infrusen, Kongl,
Majit i nåder pröfvat vestra sjöförsvaret böra förläggas till Marstrand, af sådan
anledning föreslagit Rikets Ständer, att medgifva försäljning utaf Götheborgs
stations af flottan etablissement, med undantag af dervarande fartygs»
skjul samt öfriga sådana byggnader, hvilka kunde till Marstrand förflyttas
och ansågeo behöfliga för det nya etablissementet derstädes, äfvensom, att köpeskillingen
för hvad som såldes, eller, i fall försäljning ej kunde ske, hyres»
summan för hvad som borthyrdes eller utarrenderades, finge användas, dels
för sistnämnde etablissements ordnande, dels för flottans öfriga materiella behof.
Då hvarken den Nådiga Propositionen innefattar eller Utskottet serskildt
fått emottaga de för ofvannämnde frågors bedömande nödiga upplysningar,
dels rörande beskaffenheten och omfattningen af det för flottan tillämnade
nya etablissementet i Marstrand samt beloppet af de kostnader, som för detsarnmas
ändamålsenliga ordnande må anses erforderliga, dels i hvad mån
tillgång för dessa kostnaders bestridande må kunna beredas genom den if'rågaställde
försäljningen af flottans etablissement vid Götheborg, har Utskottet,
till följd af ärendets outredda skick, funnit sig förhindradt att nu ingå i hufvudsaklig
pröfning deraf; hvadan utskottet föranlåtes hemställa,
att Rikets Ständer måtte, till svar å förberörde Nådiga Proposition,
i underdånighet förklara sig för närvarande icke kunna till
hvad deruti blifvit föreslaget lemna bifall.
Stockholm den 30 December 1817»
Bih. tili R. St. Prot. 1S47 oc^ 1^4^' 4 $aml 1 4fd. 4 dJäfi.
1
2
Stats-Utskottets Memorial, N;0 lo,
N:o 10.
Ank, til! Exp. Utsk. den 3i Dec. 1847, kl. 1 e. m.
Memorial, angående det för tryckningen af Pr este ståndets protokoll
erforderliga papper.
(R:gs AM.)
Efter emoltagandet af en skrifvelse från Preste-ståndet, med anmodan,
att gå i författning om anskaffande af det papper, som för tryckningen af
Ståndets protokoll under innevarande riksdag, enligt derom afslutadt kontrakt,
skulle erfordras, hvarvid ståndet yttrat den önskan, att detta papper till format
och beskaffenhet måtte blifva öfverensstämmande med ett skrifvelsen bifogadt
profark, hafva Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, enär uppfyllandet af
Presteståndets önskan om tillhandahållandet af annat papper för dess protokoller,
än det, till följd af 167 § i riksgälds-kontorets reglemente, genom
fullmäktiges föranstaltande, för tryckningen af samtlige riks-ståndens protokoller
med tillhörande bihang, redan anskaffade tryckpapper icke vore i allo
förenligt med fullmäktiges åliggande att noggrant iakttaga stadgandet i besagde
§, hos stats-utskottet hemställt, huruvida icke utskottet funne lämpligt bereda
fullmäktige tillåtelse att, utöfver det redan upphandlade tryckpapperet,
särskildt för ifrågavarande ändamål anskaffa papper af det format och den
beskaffenhet, Preste-ståndet förklarat sig företrädesvis åstunda.
Stats-utskottet, som ansett sig böra för Rikets Ständer anmäla den af
Fullmäktige sålunda gjorda framställning, får i anledning deraf upplysa: att,
jemlikt rikets sednast församlade Ständers, genom bifallandet af dåvarande
stats-utskotts memorial N:o 313, vidtagna beslut, det i 1841 års reglemente
för Riksgälds-kontoret meddelade stadgande om upphandling af det för bibanget
till Riks-ståndens protokoller behöfliga tryckpapper, blifvit utsträckt
till anskaffningen af det papper, som för Riks-ståndens protokoller erfordras;
att fullmäktige, till fullgörande af detta stadgande, låtit på föreskrifvet sätt
upphandla 6,000 ris tryckpapper emot ett pris af 2 r:dr 12 sk. riset; att, enligt
det af Preste-ståndet afslutade kontrakt med den boktryckare, åt hvilken
ståndet uppdragit tryckningen af sina protokoller under nu pågående riksmöte,
kommer den, boktryckaren härigenom tillerkända ersättning för tryckningskostnaden
att minskas med 3 r:dr 30 sk. för hvarje ark, derest tryckpapper
genom Riksgälds-kontorets försorg honom tillhandahålles; att således,
enär upplagan är bestämd lill 450 exemplar, kostnaden för delta pappers
tillsläppande blifvit af boktryckaren beräknad till omkring 4 r:dr för hvarje
Stals-litskattets Memorial, N.o to.
3
helt ris; samt att, efter hvad fullmäktige uppgifvit, för ifrågavarande ändamål
lämpligt och af vederbörande godkändt papper kunde köpas emot ett
pris af 3 r:dr 24 sk. riset.
Då det för tryckningen af denna riksdags protokoller samt dertill hörande
bihang redan uppköpta tryckpapper icke är användbart till ett så stort
oktav-format, som det Preste-ståndet för sina protokoller fastställt, hvaremot
den qvantitet af det sålunda upphandlade papperet, hvilken varit afsedd till
begagnande vid nyssnämnde protokollers tryckning, lämpligen torde kunna användas
för de revisionsberättelser, som framdeles komma att på Riksgäldskontorels
bekostnad från trycket utgifvas, får utskottet tillstyrka:
att det för sådant ändamål tjenliga och af fullmäktige omför
mälda
papper må till tryckningen af Preste-ståndets protokoller under
innevarande riksdag få användas samt genom Riksgälds-kontorets
försorg till erforderlig qvantitet uppköpas och vederbörande boktryckare
tillhandahållas;
skolande utskottet vid uppgörandet af förslaget till det reglemente för
Riksgälds-kontoret, som af rikets nu församlade Ständer bör utfärdas, meddela
närmare bestämmelser rörande beskaffenheten och storleken af det papper,
hvilket för tryckuingen af protokollerne under en kommande riksdag
dessförinnan skall af nämnde kontor anskaffas.
Stockholm den 30 December 1847.
STOCKHOLM, Ecksteinska Boktryckeriet, 1848.
Statt- UtfkoiteU Memorial, N:s 11, 12. Ull. N:o 1Z.
1
JU u
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Jan., kl. 10 f. bj.
Memorial.
Ridderskapet och Adeln hav till Stais- och Banko-Utskotten remitterat
Kongl. Maj:ts, lill Rikets Ständer aflålna, nådiga proposition, angående
särskilda jemkningar uti det al Kongl. Maj:t och Rikets Ständer antagna
myntsystem; men som den hufvudsakliga pröfningen af förevarande
fråga tillkommer Banko-Utskottet, lill hvars ensamma handläggning ärendet
jemväl lärer blifvit från de Irenne öfriga Riks-Slånden öfveilemnadt,
och hvilket sistnämnde Utskott är obetaget, alt, i händelse sådant anses erforderligt
för ärendets gemensamma behandling, med Stals-Ulskoliet sammanträda,
har Stats-Utskottet ansett sig böra
hemställa, att högslberörde nådiga proposition måtte till Banko-Utskottet
ensamt remitteras.
Stoskholin den 5 Januari 1848.
JfS 12.
Ank, till Exp, Utsk. den 7 Jan., kl. 10 f. m.
Memorial.
Det är anledning lill anmärkning emot Föredragande Statsrådet och
Chefen för Finans-departementet, hvarom remiss begäres till Konstitutionsutskottet,
inför hvilket anledningarna uppgifvas skola.
Stockholm den 5 Januari 1848.
jni3.
Ank. till Exp. Utsk. den 7 Jan kl, 10 f. i«.
Utlåtande, angående väckt fråga om skadestånd åt egare af primi,
ti fl R, St. trot, 1847 S: »848, 4 Sami, i Afä. 5 Höft.
2
Slals-Utshottets Utlåtande, No <3.
vilegierade kalkbruk å Gottland för lidna förluster i följd af
med"ifven utvidgad frihet att å nämnde ö tillverka kalk.
(U. A.)
IJti en hos Presle-Slåndet väckt, och lill Stals-Ulskottets handläggning
remitterad motion har Herr Doktor Lyth lästat Rikets Ständers uppmärksamhet
å de högst betydliga förluster, egarne af privilegierade kalkbruk
å Gottland fått vidkännas i följd af Kongl, brefvet den 14 Juli 1845,
hvarigenom förklarats, att de genom särskilda nådiga bref oell resolutioner
eller annorledes stadgade inskränkningar i rättigheten att å nämnda ö tillverka
kalk komme att upphöra, så att ej mindre innehafvare al derstädes
redan anlagdt kalkbruk, än äfven hvarje annan, som å Gottland eger hemman
med eget kalkstensbrott, skulle från och med den 1 Januari 1847
hafva enahanda rättighet att tillverka kalk till egel behof och till försäljning,
som för öfriga orter i riket vore medgifven; och att, utom de, några
kalkugnar åsätta, så kallade grundräntor, hvilka komme alt utgå såsom dittills,
intilldess, efter särskild pröfning i vederbörlig ordning, annorlunda
kunde blifva förordnadt, andra afgifler till kronan för kalklillverkning å
Gottland från nyssberörde tid, eller den 1 Januari 1847, icke skulle erläggas,
än som genom författningarna i allmänhet blifvit bestämda. Följderna al de
sålunda meddelta stadgande!! hade nemligen varit, att kalkugnarnes värde
nedsjunkit till nästan intet; att köpare till dylik egendom saknades, och alt
arrende-anbuden derå icke på långt när uppginge till hvad som förnL kunnat
betalas. Uti ofvanberörde nådiga skrifvelse funnes visserligen antydt,
det egare af sådant kalkbruk, som blifvit privilegieradt ined förbehåll alt
inom viss trakt deromkring kalkugn icke skulle få anläggas, vore pbetaget
att, inom sex månader från den dag författningen i sockenkyrkan kungjordes,
hos Kongl. Majrts befallningshafvande anmäla sig lill bibehållande al
nämnde privilegium; men denna anvisning, ehuru följd, hade icke ledt till
någon upprättelse för privilegiernas innehafvare. En till Kongl. Maj:t sedermera
ingifven underdånig ansökning om någon skadeersättning för de
kalkbruksegarne åbragte förluster, hade ännu icke till nådig pröfning förehafts.
Enär nu ifrågavarande, ulan kalkbruks-innehafvarnes hörande tillkomna
och, efter motionärens tanka, mot privilegier stridande författning,
tillskyndat dessa näringsidkare, hvilkas egendomars värde derigenom \äsendtligen
minskats eller i det närmaste tillintetgjorts, känbar olägenhet,
men å andra sidan måste hafva lill följd en ansenligt ökad kalktillverk
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 13.
3
ning oell deraf föranledd nedsättning af priset å berörde, för de flesta orter
i riket oumbärliga, vara, så och enär denna fördel för rikets öfriga in
vånare
vunnes på de Gotlländska kalkbruks-egarnes bekostnad, syntes rättvisan
fordra, att desse sistnämnde hugo i sådant afseende åLnjuta ett lämpligt
skadestånd.
Med anledning häraf oell då kalkbrukens nuvarande vanvärde på
långt när icke motsvarade skilnaden emellan taxeringsvärdet och det förut
gångbara försäljningsvärdet, har motionären föreslagit, att Rikets Ständer
måtte till Kongl. Maj;ts disposition anvisa ett mot taxerings-värdet svarande
belopp af 115,000 r;dr banko, att, efter behörigen hållen undersökning,
tilldelas egare af privilegierade kalkbruk på Gottland såsom ersättning
för det lidande, hvilket genom 1845 års högstberörde Kongl, bref dem tillskyndats.
Då, efter hvad uti förevarande motion finnes uppgifvet, frågan om
beredande af skadestånd åt egare af privilegierade kalkbruk å Gottland
för den, i följd af medgifven utvidgad frihet att å nämnda ö tillverka
kalk, uppkomna minskning i påräknad inkomst af dessa egendomar, för
närvarande beror på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning; då motionären, vid sin
framställning, icke fogat den fullständiga utredning af ämnet, som erfordras
för att tillförlitligt bedöma, om och hvilka kaikbruksinnehafvare, på grund
af behörigt privilegium, haft sig tillförsäkrad uteslutande rättighet alt inom
visst distrikt åstadkomma beredning af kalk, samt huruvida och i hvad
mån godtgörelse för förlust af dylikt privilegium må vara af rättvisa eller
billighet påkallad, och då, i allt fall, anvisandet af statsanslag såsom ersättning
för de förluster, vissa näringsidkare fått vidkännas till följd af en
i ekonomisk lagstiftningsväg tillkommen författning, skulle, efter Utskottets
tanka, innefatta ett lill följderna särdeles betänkligt prejudikat, har Utskottet,
af dessa skäl,
funnit sig icke kunna tillstyrka Rikets Ständer bifall till det
uti Doktor Lyths motion framställda förslag.
Stockholm den 5 Januari 1848.
Reservation
af Herr Rääf: Uti utlåtande öfver väckt fråga om skadestånd åt
egare af privilegierade kalkbruk å Gottland för lidna förluster i följd af
medgifven utvidgad frihet i denna näringsgren, har Stats-Utskottet funnit
4
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 14,
sig icke kunna på motionen tillstyrka bifall, af skäl: dels att frågan om denna ersättning
för närvarande berodde på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, dels att
motionären icke bifogat en för frågans bedömande erforderlig utredning
af ämnel, dels ock ”att, i allt fall anvisandet af statsanslag, såsom ersättning
”för de förlaster visse näringsidkare fått vidkännas till följd af en ekono"misk
författning, skulle, efter Utskottets lunka, innefatta ett till följderna
*serdeles betänkligt prejudikat.”
Instämmande med Utskottets pluralitet uti ärendets behandling på
de 2:ne först anförda grunderna, anser jag mig dock böta nedlägga min reservation
mot den tredje, hvilken, i min tanka, icke blott är öfverflödig,
utan så mycket mindre lämplig, som den fäller eu dorn på förband, icke
blott öfver den behandling, Kongl. Maj:t kan i nåder vilja åt saken lemna,
rrtan äfven lägger hinder i vägen för närvarande och kommande' Utskott
att, vid föredragning af dylika och lill nöjaktig fullständighet bragta frågor,
fästa något slags afseende på de möjligen högst betydliga, oförmodade
och orättvisa lidanden, som visserligen kunna enskilde personer och samliäliigheler
genom allmänna ekonomiska författningar tillskyndas; och har
Utskottet genom detta tillägg aflemnat ett princip-betänkande, som, lika
med hvad erfarenheten om dylika ådagalagt, lärer komma att medföra icke
mindre olägenheter, än dess föregångare.
M 54-
Ank. till Exp. Utsk. den 1 Jan., kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om ersättning åt kommendanten
ä Dalarö skans, Öfverste-löjt nanten J. U. Cederkrona,
för upphörda sportler af pass-visering. (U. A.)
Uti ett bos Ridderskapet och Adeln afgifvet memorial bär kommendanten
å Dalarö skans, Öfverste-löjtnanten Johan Ulrik Cederkrona anhållit,
alt som, i anledning af den vid 1840 -1841 årens riksdag väckte
fråga om ersättning åt kommendanlerne å vissa af rikets fästningar för de
»f dem tillförne uppburne, men, i följd af Kongl, förordningen den 3 Juli
1840, upphörde afgifter för prejning af handelsfartyg och visering af derå
varande passagerares pass, Rikets Ständer väl, enligt skrifvelse af den 12
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 14.
3
Juni 1841, till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnat att af liandels
och
sjöfarts-fonden tilldela vederbörande kommendanter den godtgörelsc af
sålunda lörlorade lagliga inkomster af fartygs prejning, som kunde finnas
lämplig; mea framställning i enahanda syftning då icke egt rum i afseende
på de bemälde tjenstemän likalades lrångångne passviserings-afgifter, hvilka
uppburits med 6 sk. banko för hvarje pass och vid Dalarö skola, efter medelberäkning,
uppgått, till 400 r:dr för året, Rikets nu församlade Ständer
alltså matte, enär någon ersättning för sistnämnde inkomster icke kommit
motionären till godo, hos Kongl. Maj:t göra underdånig hemställan om anvisande
af ett årligt anslag lill sistnämnde belopp, eller 400 r:dr banko;
att, såsom godtgörelse för förlorade passviserings-sporller, af handels- och
sjöfarts-fonden, till motionären utbetalas och retroactivt beräknas från den
1 Aug. 1840, då ifrågavarande sportel-inkomst upphörde.
Till följd af erhållen remiss å förenämnde motion, får Stats-Utskottet
anföra, att, med föranledande af Rikets Ständers ofvanberörde underdåniga
skrifvelse, Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt bref af den 11 Juli 1842, förklarat
Öfverste-löjtnanten Cederkrona berättigad att årligen, räknadt från
den 1 Aug. 1840, af handels- och sjöfarts-fonden, uppbära 500 r:dr banko,
såsom ersättning för den genom Kongl, förordningen af den 3 Juli sistnämnde
år honom tillskyndade minskning i påräknade sportler; varande denna
ersättning, efter hvad i det Kongl, brefvet uttryckligen antydls, beräknad
att motsvara ej mindre de upphörde inkomsterne för fartygs prejning, än
ock de afgifter, som uppburits för visering af passagerares pass. Då derjemte
förekommer att, enligt Kongl, brefvet af den 21 Juli 1836, afgiften
till kommendanten å Dalarö för ångfartyg, sorn passerat nämnde skans och
viseringen af derå befintlige passagerares pass upphört redan samma år eller
förr, än Öfverste-löjtnanten Cederkrona lilllrädt nämnde befattning,
samt motionären, hvilken egt att uppbära dylika afgifter endast för seglande
fartyg och of passagerare derå, icke styrkt, att sislberörde afgifter från
den 21 Juli 1836 till den 1 Aug. 1840, då äfven desse sednare, i följd af
Kongl, förordningen den 3 Juli samma år, försvuuno, uppgått i medeltal,
för år räknadt, till högre belopp, än den honom redan i nåder tillagda årliga
ersällnings-summa, har Utskottet funnit sig böra hemställa,
att förevarande motion må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 5 Januari 1848.
6
Stdtls-VtsliotteU Utlåtande, N:o 15.
M 15
Ank. lill Exp. Utsk. den 7 Jan., kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af vackt motion om särskildt tillskott
af allmänna medel för de församlingar i/n m Stora Kopparbergs
län, hvilka, i följd af den personliga skyddsafgiftens
nedsättning, fått vidkännas minsk/ting i den bestämda skolafgiften.
(U. A)
Uli en inora Preste-ståndet väckt, och lili Slats-Ulskollels utlåtande
remitterad, motion liar Doktor Nordström anfört, hurusom Rikets sednast
församlade Ständer väl beslutat nedsättning till hälften uti personliga skyddsäfgiften
och, i sammanhang dermed, föreskrifvit att ett, emot berörde nedsättning
svarande, belopp, eller Tolf skillingar för man och Sex skil lingar
för qvinna, skulle, till folkundervisningens befrämjande, inom hvarje församling,
eller, der flere församlingar om en skola sig förenat, inom dessa
gemensamt utgöras; men då Bevillnings-förordningen uti 148 § innehölle,
bland annat, att, "Allmogen i Öster- och Westerdalarne, nemligen Ofvanoch
Nedan-siljans samt Vesterdahls fögderi af Gagnefs socken af Säthers
fögderi i Stora Kopparbergs län äro från bevillning efter l:sta och 2:dra
Art. till hälften befriade”, samt att ”de af Allmogen i nyssberörde län, som
afbörda sig mantalspenningarne med kol till Stora Kopparbergs bergslag,
njuta befrielse lill hälften af bevillningen endast after l:sta Ari.,” äfvensom
att några socknar vore medgifven lindring lill irdel i bevillningen elter
sistnämnde Art., hade deraf blifvit en följd, att ifråga varande skolafgift jemväl
ansetts böra, i förhållande lill nedsättningen i skyddsafgiften, minskas,
så alt församlingarne i berörde län, såvidt frågan rörer skatle-allmogen eller
den betydligare delen af dessa församlingars innebyggare, för sina skoleanstalter
fått tillgodonjuta, i stället för det anslagna och påräknade understödet
till fullo, blott hälften deraf, utom några få församlingar, som erhållit
det till |:delar.
1 anledning häraf har motionären för de församlingar inom Stora
Kopparbergs län, hvilka sålunda lidit minskning i den en gång bestämda
skolafgiften, hos Rikets Ständer gjort hemställan om ett serskildt tillskott
af allmänna medel, motsvarande den brist, som, enligt motionen bilagde
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
7
handlingar, förefnnnes, och det ej mindre för den redan förflutna liden,
då församlingarne skola egt uppbära dessa medel, än för framtiden.
Af ett, motionen bilagdt, på vederbörande häradsskrifvares uträkningar
grundadt, ”sammandrag af 1'örleckningarne öfver folkskole-afgiflerne
inom församlingarne uti Stora Kopparbergs län år 1846”, inhemlas, att
skillnaden emellan den, i följd af skyddsafgiflens nedsättning, debiterade
afgifl oell afgiften efter full bevillning, för ilråga varande socknar under
nämnde år, utgjort 4,908 r:dr 16 sk. 6 rst.
Utskottet bar tagit detta ärende i öfvervägande; och då Rikets sednast
församlade Ständer, jemte beslut att en afgift för hvarje mantalsskrifven
person, af 12 sk. banko för man och 6 sk. samma mynt för qvinna,
svarande emot den uti personliga skvddsafgiften beviljade nedsättning, skulle
till folkundervisningens befrämjande utgöras inom hvarje socken i riket,
tillika, enligt underdånig skrifvelse den 15 Maj 1845, enär flere socknar
likväl, i anseende till fattigdom, eller ringa, eller på en alltför vidsträckt
jordyta spridd, befolkning, komrae att i detta afseende fortfarande behöfva
understöd af staten, å Riksgälds-kontoret anvisat en summa af 20,000 r:dr
banko årligen, att, i mån af behofvet, utgå, till understöd R>ij folkskolelärares
aflöning inom de socknar, der, enligt Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,
statsbidrag för sådant ändamål, i följd al särskilda omständigheter ochför!ulli
anden> kunde blifva erforderligt, samt, enligt hos Utskottet vunnen upplysning,
Kongl. Maj:t af berörde anslag, hvaraf, enligt Slats-kontorets räkenskaper,
omkring 8,000 r:dr, för år räknadt, ännu linnas odisponerade, den 20
Januari 1847 i nåder beviljat understöd till betydligt belopp åt flera af
de ifrågavarande socknarna, anser Utskottet något särskildt anslag i det af
motionären uppgifne ändamål icke erfordras, hvadan hemställes,
att Doktor Norströms motion icke måtte till någon åtgärd af
Rikets Ständer föranleda.
Stockholm den 5 Januari 1848.
STOCKHOLM, rlmks & oranieeg* tuv1848.
Stats-Utslc. Memorial, N:s 16, 17.
N:o 16.
t
Arik. till Exp.-Utsk. d. 14 Jan., kl. 8 e. rn.
Memorial.
Från Bonde-ståndet har Stats-utskottet erhållit remiss å en af Peter Mårtensson
från Jönköpings län väckt motion, angående nedsättning i postporto-afgifterna; men
som denna fråga inverkar på bevillningens grunder, får Utskottet, med stöd af 44
§. 3 mom. Riksdags-Ordningen, förenämnde motion till Bondeståndet återlemna, för
den åtgärd, Rikets Ständer finna med nämnde §. öfverensstämmande. Stockholm
den 13 Januari 1848.
N:o 17.
Ank. till Exp.-Utsk. den 14 Jan., kl. 8 e. m.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å Utlåtandet N:o 3.
(U. A.)
Från Bondeståndet har Statsutskottet erhållit återremiss å sitt under N:o 3 afgifna
utlåtande, i fråga om användandet af de å anslagen till uppförande af cellfängelser
uppkomna reservationer; men som, enligt ankomna protokolls-utdrag, berörda
utlåtande blifvit bifallet af Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet den 22 och
af Borgareståndet den 23 sisth December, hvadan, jemlikt 75 §. Riksdags-Ordningen,
frågan är af Rikets Ständer afgjord, finnér Utskottet
återremissen ej kunna till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 13 Januari 1848.
Bih. till R. St. Prof. 1847 $ 1848. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft.
1
2
Stats-Utsk. Utlåtande, N:o IS.
N:o 18.
Anie. till Exp.-Utsk. d. 14 Jan., kl. ti e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner, att de extra anslag, som af
Rikets Ständer för allmänna arbeten m. m. beviljas, må fastställas
till utgående under fyra år.
(U. A.)
Hos Ridderskapet och Adeln har uti motion, som till Stats-utskottet blifvit remitterad,
Grefve Horn, Claes Fredrik, föreslagit, att, till undvikande för framtiden
af de olägenheter, som skola uppkommit deraf, att åtskilliga vid sistlidna riksdag
för vissa år medgifna extra statsanslag fastställts för endast tre år och följaktligen
upphört vid 1847 års slut, eller före den tidpunkt, dä 1844 års statsreglering tilländagår,
samt på det att påbörjade allmänna arbeten icke måtte behöfva inställas
eller uppskjutas under afvaktan af den vid nästa riksdag skeende statsreglering, Rikets
nu församlade Ständer måtte, vid beviljandet af årliga statsbidrag för dylika arbeten,
bestämma tiden för dessa anslags utgående till fyra i stället för tre år, såsom
i Kongl. Maj:ts nädiga proposition blifvit äskadt.
Äfvenledes har Utskottet från Rorgareståndet erhållit remiss å en af Herr Hörnstein
väckt motion, deruti, såsom en utväg att förekomma behofvet af extra anslagsfrågors
partiella pröfning, blifvit hemstäldt, att dylika anslag måtte beviljas för fyra år.
Utskottet har tagit detta ärende i öfvervägande 5 men då utaf samtliga i Kongl.
Maj:ts nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och behof äskade, till ständiga
utgifter ej hänförliga, anslag, icke något blifvit föreslaget till utgående under längre
tid än tre år, samt dessutom med säkerhet torde kunna antagas, att bland de allmänna
arbeten, för hvilka tre års anslag nu blifvit af Kongl. Maj:t begärda, åtskilliga
äro, enligt uppgjorda kostnadsförslag, beräknade att, med tillhjelp af dessa bidrag
och utan vidare tillskott, bringas till fullbordan, synes den af motionärerne ifrågaställda
allmänna bestämmelse rörande utsträckning af tiden för anslagens utgående
hvarken ändamålsenlig eller af behof påkallad. Med afseende härå och då dertill
kommer, att anslagstidens förlängning ©tvifvelaktigt skulle för Rikets Ständer medföra
nödvändigheten af ytterligare tillgångars anskaffande, har Utskottet funnit sig
icke kunna tillstyrka Rikets Ständers bifall till det uti Grefve Horns och
Herr Hörnsteins förevarande motioner framställda förslag.
Stockholm den 13 Januari 1848.
Stats-Utsk. Utlåtande, N:o 19.
3
N:o 19.
Arik. till Exp.-Utsk. den 14 Jan., kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om inköp för statens räkning af
hälften utaf de Bruksegaren Elsvik tillhöriga silfvergrufvor i Lindes
socken af Örebro Län.
(B. A.)
Från Ridderskapet och Adeln har Stats-utskottet erhållit remiss å en af Herr
Bruce, R. E., väckt motion, deruti såsom en utväg icke allenast att minska de betydliga
kostnader, Statsverket i och för långvården finge vidkännas, utan ock att bereda
det allmänna en årlig vinst genom långarnes arbeten, blifvit föreslaget, att staten
måtte inlösa hälften af de inom Lindes socken af Örebro,län belägna, Bruksegaren
Elsvik tillhöriga silfvergrufvor samt låta genom fångar desamma bearbetas, i
hvilket afseende lämpliga fängelse-byggnader borde i närheten af dessa grufvor uppföras.
Då motionären vid berörde framställning icke fogat sådana upplysningar, hvarpå
ett omdöme rörande förslagets ändamålsenlighet kan grundas, samt icke ens uppgifvit
om och emot hvilken köpeskilling egaren är villig att nämnde grufve-andel aflåta,
hemställer Utskottet,
att motionen må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 13 Januari 1848.
STOCKHOLM 1847, hos J. A. Walldén.
——————————— '1 "" ~~ 1 ' — 1 1 ir i ii ii
jm... >
Stali-Uiskolfels UltJlanle, Ii.o 20.
N:o 20.
Ank. till Exp.-Ulsk. 21 Jan., kl. 6 e. m.
(j(bitande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse tilt
Rikets Ständer j om Jörn fädt anslag till Lagberedningen.
(U. A.)
Uti nådig- skrifvelse, hvilken af samllige Riks-slänrlen blifvit lill Slats»
uIskotU-t remitterad, bär Kongl. Maj:', jemte tillkännagifvamie, allden Lag»
beredning, som i början af Sr iSJö fammanträdde i och för sådane förberedande
åtgärder, som för slullig profning af de uppgjorde förslagen till
Förbättrad Civil-Lag och Rältegångs-ocduing eifordrades, numera ulaibetat
orh till trycket befordrat reviderade förslag till Giftermåls- Alfda* Jorda»
oell Byggnings-Balkarne, men att för lagberedningens ytterligare bandläggning
återstode de öfrige, eller Handels- Utsökning*- och Riillegångs-B.dkarne,
hvaraf den sistnämnde, såsom egande, genom dell härunder innefattade
rättegången i brottmål, närmaste samband med den nya strafflagen och dertill
hörande frågor, nu hufvudsakligen vore under arbete, af sådan anledning
fästat Rikets Ständers uppmärksamhet å bebofvet af ytterligare anslag
Lill bestridande af utgifterna för lagberedningen under fortsättningen
af dess arbeten.
Af det anslagsbelopp, Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse den
3o Januari lSJS, å Riksgälds-Kontoret anvisat att, till arfvoden åt Lagberedningens
fem arbetande Ledamöter och Sekreterare, med 12,000 r:dr
ärligen utgå från och med nyssberörde års början lill slutet af det år, då
nästa riksdag infälle, skulle visserligen, efter beiåkning vid 18.47 f"’s slut
återstå en besparing af omkring 3ooo r:dr, hufvudsakligen derigenom, att,
sedan en af lagberedningens ständige arbetande ledamöter, Advokat-Fiskalen
m. m. P. Staaff, med döden afgålt, desse ledamöters antal varit inskränkt
till fyra, hvadan utbetalningen af ett arfvode under tiden upphört;
men då, uppå underdånig hemställan af lagberedningen, det efter Staaff lediga
rum numera blifvit åter tillsatt, och det åt lagberedningen anförtrodde
arbete vore af beskaffenhet, att viss tidpunkt för dess afslutande icke kunde
förut bestämmas, har Kongl. Majit i nåder föreslagit Rikets Ständer, att,
i likhet med hvad vid förra riksdagen beslöts, elt belopp af 12,000 rtdr
Bih. till Ii. SI. Fröt. tS47 och IS48. 4 Sami. i Afd. 7 lia/t. t
2
Slats-Utskotlets Utlåtande, N:o 20.
banko årligen må för lagberedningen ställas till Kongl. Maj:ts nådiga disposition,
att utgå från och med början af år 1848, då det förra anslaget
upphörde, till och med slutet al det år, då riksdag näst derefter ånyo inträffar,
så framt lagberedningen icke dessförinnan sitt uppdrag fullgjort.
Derjemte och enär det af Rikets Ständer, enligt ofvannämnde underdåniga
skrifvelse, i förevarande afseende beviljade förslags-anslag af 3ooo
r:dr, att till trycknings- med flere kostnader för lagberedningen utaf Riksgälds-kontoret
utbetalas, torde komma att, sedan lagberedningens redan
hafde utgifter blifvit godtgjorde, lemna obetydligt öfverskott, bar Kongl.
Maja för enahanda ändamål äskat ett nytt anslag af 3ooo r:dr banko.
Utskottet, som i behörigt öfvervägande tagit ej mindre innehållet af
Kongl. Maj:ts högstberörde nådiga skrifvelse, än ock de vid ärendets förehafvande
hos Bonde-ståndet afgifne yttranden i ämnet, har ansett sig till
en början böra meddela en summarisk uppgift rörande de kostnader, hvilka
af allmänna medel blifvit bestridda för de sedan år 1810 för lagverkets
förbättrande tillsätta trenne särskilda kommittéer. Hvad således först beträffar
den så kallade Lag-kommitteen, hvilken vid 181 o års riksdag förordnades
i ändamål att utarbeta förslag till ny civil- och kriminal-lag
och hvars aflöning, enligt Kongl. Stats-kontorets räkenskaper, utgått från
Mars månad 1811 intill 1833 års slut, så utgör beloppet af de lill komnaitteens
ledamöter och kansli-personal utbetalde arfvoden jemte tryckningskostnader
och öfrige expenser tillsammans 157,309 r:dr 33 sk. 1 rst.
Efter denna kommittés upplösning tillsattes år 1835 en serskitd kommitté
för upprättandet af en tableau öfver de af den förra uppgjorda nya lagförslag.
Utgifterna för denna sednare kommitté, bestående i arfvoden till
och med år 1841 för ledamöter och sekreteraren, samt kostnader för tryckning
af kommilteens arbeten jemte öfriga expenser, uppgå till en summa
af tillhopa 46,672 r:dr 21 sk. 7 rst. Vidkommande slutligen lagberedningen,
hvilken i December 1841 trädde i verksamhet och, ehuruväl med ombytt
personal, sedermera fortfarit, så hafva, enligt Riksgälds-kontorets räkenskaper,
kostnaderne för densamma, intill sistlidet års slut, uppgått till
följande belopp:
Arfvoderi åt lagberedningens ledamöter och
sekreterare samt expenser
. . , 73,700: — —
Trycknings- m. fl. kostnader  2,352: 7. 8.
tillsammans 76,052: 7. 8.
Totalsumman af kostnaderna i och för ofvannämnde 3:ne Lag-kom
-
Slals-Ulskoliets Utlåtande, N:o 20.
3
mitteer hesteg sig alltså vid 1847 ^*rs s^u1' 280,o34 r:dr t4 sk. 4 rst.,
eller, med tillägg af de intill samma lidpnlikt utgångna pensioner åt ledamöter
af 1810 års Lag-kommitte, utgörande 23,888 r:dr 42 s^‘ 8 rst., till
3o3,p23 r:dr 9 sk. banko.
Af de serkilda arbeten, som åt nuvarande lagberedning blifvit uppdragna,
återstår ännu, efter hvad uti Kongl. Majrts ofvannämnde nådiga
skrifvelse förmäles, en icke obetydlig del, hvilken alltså påkallar denna kommittés
fortfarande verksamhet. Ehuruväl Utskottet visserligen inser och erkänner,
att, till följd af ärendenas grannlaga beskaffenhet, det ingalunda
kan på förhand beräknas, vid hvilken tidpunkt fullbordandet af lagberedningens
arbeten kan vara att förvänta, har Utskottet likväl, med hänsigt lill
angelägenheten deraf, att den samhällsvigtiga frågan om införandet här x
landet af ett förbättradt lagverk, en fråga, hvars afgörande sedan lång tid
tillbaka af nationen med längtan emotses, med första bringas till ett tillfredsställande
slut, trott den önskan böra uttryckas, att de i berörde afseende
på lagberedningen beroende förberedande åtgärder må i möjligaste mån
påskyndas. Beträffande Kongl. Maj:ts nådiga framställning om fortfarande
statsbidrag för omförmälde ändamål, har Utskottet väl ej funnit anledning
att föreslå någon nedsättning uti de af Rikets Ständer tillförene bestämde,
efter beskaffenheten och vigten af lagberedningens arbeten lämpade, årliga
anslagsbelopp; men som, enligt Riksgälds-kontorets räkenskaper, å de vid
sistförflutne riksdag till arfvode» åt lagberedningen anvisade summor uppkommit
besparingar, utgörande
för år i845 r:dr 32 sk.
år 1846 ......... 1,000 „
och år 1847
. 1,575 „ — —
eller tillsammans 2,991 r:dr 32 sk. banko;
hvilka medel sålunda för ifrågavarande utgifter äro disponible, anser Utskottet
det för år 1848 äskade anslag kunna med 3,000 r:dr minskas. I öfverensstämmelse
härmed, får Utskottet alltså hemställa,
att Rikets Ständer måtte, till arfvoden åt lagberedningen, jemte
för densamma erforderliga expenser, å Riksgälds-kontoret anvisa
för innevarande år 9,000 r:dr, och för hvartdera af nästföljande
två år 12,000 r:dr, under förbehåll likväl, att, derest de åt lagberedningen
uppdragna arbeten skulle före i85o års utgång fulländas,
den andel af ofvanberörde anslag, hvilken i sådant fall
icke erfordras, bör hos Riksgälds-kontoret blifva innestående till
4
Stats-Utskotlels Utlåtande, N.o 20.
kommande Siänders disposition , samt att Rikets Ständer, jemte
tillkännagifvande af sitt beslut i förenämnde hänseenden , ville
lios Kongl. Majit i underdånighet anmäla sin önskan och förhoppning
, att lagberedningens maktpåliggande arbeten må med
all den skyndsamhet, ärendenas noggranna behandling med g ifver,
bringas till fullbordan.
I afseende på det vid 1844 — >845 årens riksdag till trycknings- med
fe re kostnader för lagberedningen beviljade anslag, 3,ooo r:dr, förekommer
iräl, alt, enligt hvad Utskottet inhemtat, någon utbetalning af nämnde belopp
ännu icke egt runi; men då, på sätt uti den nådiga skrifvelse n finnes
antyd t, nyss berör de summa lärer komma att i det närmaste åtgå till betäckande
af kostnader för redan verkställd tryckning af lagberedningens arbeten,
tillstyrker Utskottet,
att, i enlighet med hvad af Kongl. Maj:t blifvit äskadt, ett serskildt
förslagsanslag af 3,ooo r:dr må, till bestridande af trycknings-
och andra dylika omkostnader, som i anledning af lagberedningens
arbeten kunna förekomma, å Riksgälds-kontoret anvisas.
Stockholm den 20, Januari 1848*
Reservation :■
af Herrar Shartan, E. G. Lindström, Waem, Ericson, Hörnstein och Wettberg:
”Emot Stats-Utskottets beslut, att en utredning af kostnaderna för utarbetande
af de nya Kriminal-och Civil-lagförslagen skulle för Rikets Högloft.
Ständer framläggas, få vi oss reservera, emedan dels del statistiska af berörde utredning
icke blifver fullständigt, med mindre, än att äfven upplysning i sammanhang
dermed lemnäs 0111 de hinder, sorn blifvit lag de mot lagförslagens öfverlemnande
Lill Ständerna vid de sist förflutna fyra riksdagarna, dels att dylika
undersökningar med lika skäl kunde äskas i alla på mer eller mindre längre
tid beviljade anslag, hvarigenom i olid afskräckande summor skulle uppstå,
och dels att Stats-utskoltel i sådana frågor blefve en statistisk byrå, till hinder
för dess egentliga och mångfaldiga andra långt vigtigare göromål.”
Slats-Utsltollels Utlåtande , N:o 2t.
%
N:o 21.
Ank till Exp.-Utst. d. 21 Jan , kl. Gern.
Utlåtande, i anledning af Kongl. M ii.ts Nådiga Proposition,
rö räntie vilkor en for det till Jul t hanlande af hamn anläggningen
vid Götheborg beviljade lån.
(Rgs-ÅfJ.)
Genom en lil! Stats-utskollet remitterad proposition af den 2 December
nyssförlidet är, (införd under JS!:o 24 i i:sla Sand. 1 Afdeln. af Bihandel,
lill Riks-slåndens protokoller vid innevarande Riksdag) har Kongl. Majit
lill Rikets nu församlade Ständer gjort framställning om bifallandet af Direktionens
ofver Götheborgs hamn- och elf-arbeten anhållan, att det låneunderstöd
af i4o,ooo r:dr, som för hamnanläggningen vid Götheborg linder
sednast lörflutne Riksdag beviljades att, efter iakttagande af då meddelade
stadgunden angående utbetalningen af andia för allmänna ai beten beviljade
lane- och anslagssummor, fiån Riksgälds-kontoret, utgå, måtte få till Direktionen
utbetalas endast mot aflemnandet af behörig, till Riksgälds-kontoret
eller ordres utaf Direktionen utfärdad, skuldförbindelse, tillika med en
serskild förbindelse, hvarigenom de till Direktionens disposition ställde inkomster
pantforskrefvos, såsom säkerhet för lånets återbetalning i den ordning,
skuldebrefvet innehölle.
Af hvad i högstberörde nådiga proposition och deruti åberopade handlingar
förekommer, har Siats-utskottet ansett sig böra upplysningsvis anföra:
att, jemte det en för Götheborgs hamns förbättrande och islåndsättande
upprättad plan, enligt hvilken härmed förenade kostnader skulle uppgå till
56o,ooo r:dr samt arbetstiden bestämmas till ro år, blef elen 27 Mars
i844 af Kongl. Majrl i nåder fastställd, förklarade Kongl. Maj:t direktionen
öfver Göteborgs hamn - och eliar beten berättigad att, såsom bidrag till
desse kostnader, utaf Handels- och Sjöfartsfonden, under 4 års tid, upphala
årligen 20,000 r:dr, eller tillsammans 80,000 ldr, hvilken summa
ungefärligen motsvarade det belopp, sorn, tid efter annan, blifvit af Götheborgs
reviersmedel användt till förbättrande af segelleden å götha eif; och
sedan direktionen i underdånighet upplyst, att, for besagde kostnaders bestridande
jemväl kunde utaf Götheborgs reviers- och toiagsmedel påräknas
ett årligt tillskott af 20,000 r:dr, eller för 10 år 200,000 r:dr, täcktes
g
Stals-Utskollcls Vllålande, N:o 21.
Kongl. Maj:t under sistlidne Riksdag föreslå Rikets Ständer alt dessutom för
ifrågavarande hamnanläggning bevilja ett lån å 140,000 ridr, eller hälften
af hvad i den beräknade arbetskostnaden felades, hvilket låns belopp borde
under 10 års lid med i Zpooo r:dr årligen utbetalas, emot säkerhet af bemälte
direktions då egande inkomster af revierspenningar samt en del utaf
stadens tolagsmedel och emot vilkor, att Göteborgs stad, å sin sida, med
en lika summa till samma företag hidroge. Detta sålunda föreslagna lane,
understöd blef äfven af Rikets Ständer beviljadt, att med besagde årliga
belopp från Riksgälds-kontoret utgå, dock under iakttagande al hvad rörande
sättet, ordningen och vilkoren för utbetalningen af de vid samma riksdag
för allmänna arbeten m. m. beviljade anslags- ocb lånesummor vore af
Rikets Ständer stadgadt. I öfverensstämmelse härmed borde alltså, innan
lånemedlen finge från Riksgäldskontoret utbekommas, derstädes företes ett,
med vederbörande genom Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
eller annan af Kongl. Majit dertill aulboriserad embetsmyndighet, afslutadt
kontrakt om arbetets utförande efter den af Kongl. Majit godkända plan;
likaså skulle dessförinnan lill Riksgälds-kontoret ingifvas dels af Kongl.
Majit pröfvad och godkänd säkerhet för Kontraktets fullgörande, och dels
en till nämnde kontor eller ordres ställd och af Kongl. Majit jemväl godkänd
skuldförbindelse_, äfvensom af Kongl. Majit också godkänd säkerhet
för samma förbindelses uppfyllande. Vidare skulle, till följd af Rikets
Ständers i ornförmälde hänseende meddelade sladganden, de hamnafgifter,
som, efter arbetsföretagets utförande, borde ega rum, på förhand genom
kontrakt bestämmas", varande för öfrigt uti dessa stadganden bland annat
föreskrifvetI att, då arbetens utförande öfverlemnades till menigbeter, bolag
eller enskilda, borde vederbörande uti det kontrakt, som härom skulle uppgöras,
förbinda sig fullborda arbetena, utan att framgent väcka anspråk på
ytterligare bidrag af staten; att, efter 5 års förlopp från slutet af det år,
hvarunder lånesumman blifvit af Riksgälds-kontoret utbetald, eller, då lånen
successive utgingo, fem år från det års slut, under hvars lopp forsla
hälften af ett beviljadt lån lyftats, skulle å hela lånebeloppet årligen erläggas
8 procent, hvaraf ränta för det vid hvarje liqvid återstående kapital
borde godtgöras efter a procent och öfverskottet vöre att anse såsom kapital-afbetalning;
att, derest de fastställda arbetsplanerna icke följdes eller
arbetena icke fullbordades inom de tider, som i kontrakten voro bestämda,
egde Kongl. Majit inställa all vidare utbetalning af statsmedlen samt återfordra,
hvad deraf redan blifvit uppburet; att, för låneunderstödens återbetalning
i sådant fall, borde ställas af Kongl. Majit godkänd säkerhet; samt
Sla!s-Uls7iottels Utlåtande, N:o 21.
7
att de arbeten, som med statsbidrag understöddes, sednast under loppet
af år 1847 borde vara började.
Sedan ofvanbemälde direktion, efter erhållen underrättelse om de för
lånemedlens lyftning erforderlige handlingar, hos Kongl. Majit i underdånighet
anmält de svårigheter och hinder, som förekornme emot anskaffandet
af dessa handlingar, synnerligast kontraktet och förbindelsen alt inom den
bestämda tiden af 10 år utföra arbetet, hvarför, utom härtill disponibla till
gångar,
jemte låneunderstödet, erfordrades 140,000 r:dr, hvilken summa icke
skulle kunna beredas, så framt icke Kongl. Majit täcktes af allmänna medel
anvisa hvad, som komrne att behöfvas utöfver det öfverskott af direktionens
ordinarie inkomster, hvilket genom en tilltagande skeppsrörelse möjligen
kunde påräknas; så har Kongl. Majit, genom nådigt bref af ilen o
Juli 1846, förklarat, att direktionen väl kunde anses behörig att, utan det
af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader ifrågasatta bemyndigande
från Götheborgs innevånares sida, vidtaga erforderliga åtgärder i afseende
å förevarande lånefråga, samt alt Kongl. Majit, då serskilda eller
förhöjda hamnafgifter, utöfver de förut fastställda, genom det föreslagna arbetsföretaget
icke skulle komma att ega rum, ansåge direktionen ej heller
böia tillförbindas alt något förslag till taxa härå uppgöra och till nådig fastställelse
anmäla; men då arbetet, ehuru stäldt under allmän kontroll, icke
utfördes för kronans räkning, så och med hänsigt till det af Rikets Ständer
vid låneunderstödets beviljande fästade förbehåll i afseende å iakttagandet
af hvad för andra dylika anslags- och lånesummors utbetalning blifvit stadgadt,
fann Kongl. Majit någon föreskrift om utbetalandet af meranämnde
lån icke kunna meddelas, utan att, på sätt dessa stadganden bland annat inhöllo,
dels vederbörligt kontrakt om arbetets utförande upprättades, hvilket
tillika boule innefatta förbindelse å direktionens eller Götheborgs stads sida
att, utan framtida anspråk på ytterligare bidrag af staten, efter fastställd
plan fullborda arbetet, och dels sådan säkerhet, som kunde af Kongl. Majit
godkännas, ställdes för detta kontrakts fullgörande.
Enär, på sätt här ofvan finnes anfördt, plan för verkställandet af oflanämnde
hamnanläggningsarbelen redan blifvit uppgjord och af Kongl. Majit
i nåder fastställd samt tiden för arbetenas fullbordande dervid bestämd, så
är hvad Rikets Ständers åberopade stadganden härom innehålla behörigen
iakttaget. Och då, vid de i Kongl. Majlis nådiga proposition uppgifna förhållanden,
hvarken något bemyndigande för direktionen öfver Götheborgs
hamn- oell elfarbelen, i afseende på arbelsföretagels utförande och dertill anslagna
medels användande, är behöfligt eller stadgandet angående de fram
-
s
Slat-VM'Hels Utlälamfe, No 21.
tida hamnafgifternas bestämmande på föi hand i förevarande fall fullt tillämpligt,
så och enär direktionen förklarat sig beredd att behörig skuldförbindelse
afgifva samt, efter hvad Utskottet inhemta), arbetet inom derför bestämd
Lid är vordet påbörjadt, lärer något vidare yttrande i anledning^ jif
livad i dessa hänseenden blifvit stadgadt nu ieke ei lordras.
Beträffande åter öfriga, såsom vilkor för lånemedlens utbekommande
föreskrifna, iakttagelser, sä får Utskottet förklara, att Utskottet jemväl anser
ilen såsom säkerhet för direktionens skuldförbindelse erbjudna pantförskrifning
af den direktionen vederbörligen tillförsäkrade inkomst genom reviers- och
t lagsmedlen vara lillfvllestgörande, helst denna under sednaste liden betydligen
ökade inkomst, hvilken utgjort för år 18 4 3: r:dr ai,664: 45 sk. 4
r:st.; för år iU44 - r;dr a4,3i8: 3<) ak. 3 r:st ; för år i845: r:dr 28,p4^:
3o sk. 5 r:st, samt för år 1846: r:dr 31,51 1: a5 sk., vida öfversliger det
årliga kapital- och räntebelopp, som för line timman bör inbetalas, och
hvilket först, sedan det af samma medel för ifrågavarande förelag anvisade
bidrag upphört, skall erläggas.
Men deremot och ehuru något egentligt kontrakt angående oftaberörde
arbetes verkställande icke torde behöfva upprättas, enär direktionen öfver
Götheborgs hamn- och elfarbeten måste för hvarje år aflemna plan och berättelse
i afseende å de arbeten, som då böra under dess tillsyn förrättas,
samt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader vid dessa handlingars
granskning följaktligen är i tillfälle kontrollera, huruvida och på hvad
sätt de med det låneunderstöd, hvarom nu är fråga, förenade åligganden uppfyllas,
anser Utskottet likväl nödigt, alt direktionen, i öfverenstämmelse med
hvad såsom vilkor för alla dylika understöd finues stadgadt, förbinder sig
alt efter den i nåder fastställda planen fullborda arbetet, ulan alL framgent
väcka anspråk på ytterligare bidrag af staten.
Derest Utskottets åsigt, hvad kontraktet angående detta arbetsföietags
utförande beträffar, af Rikets Ständer godkännes och direktionen således varder
befriad från skyldigheten att nyssnämnde handling aflemna, följer häraf
naturligtvis, att ali fråga 0111 anskaffandet af den föreskrifna serskilda säkerheten
för kontraktets uppfyllande föi faller.
Under åberopande af hvad nu blifvit an förd t och yttrad t, äfvensom de
i Kongl. Majlis nådiga proposition för öfiigt uppgifna förhållanden, får Utskottet
alltså tillstyrka:
att
Sials-TJlshollets Utlåtande, TV.o 22.
9
alt det län å i4o,ooo rrdr, som Rikets sednast församlade Ständer
för hamnanläggningen vid Götheborg beviljade, att, under io
års tid, från Riksgälds-kontoret utgå med 14,000 r:dr årligen, må
af Direktionen för Götheborgs hamn- och elfarbelen utbekommas,
sedan Direktionen härför afgifvit af Kongl. Majrt i nåder godliäudt
skuldebref, tillika med serskild förbindelse, hvarigenom,
såsom säkerhet för lånets återbetalning i stadgad ordning, de till
Direktionens disposition ställda inkomster pantförskrifvas, och
Direktionen derjemte förbundit sig att efter den utaf Kongl. Majli
i nåder fastställda plan, och utan att framgent väcka anspråk å
ytterligare bidrag af statens medel, fullborda det arbelsföretag,
hvarför ifrågavarande lån är beviljadt.
Stockholm den ao Januari 1848.
N;o 22.
Ank. till E*p.-Vtsk. den 21 Jan., kl. 6 t. m.
Utlåtande , angående afskrifning af de till tomtreglering inom
städerna Wexiö, Åmål och Kungsbacka anvisade summor
utaf mindre kreditivet.
(Rgs-Afd.)
Medelst nådig Proposition af den iC December nyss förlidet år, (införd under
N:o 60 i irsta Samlingen af Hillänget Lill Riks-ståndens protokoller under
innevarande riksdag) hvilken Proposition blifvit till Stats-utskottets
utlåtande remitterad, har Kongl. Majrt, i och för afskrifning af de summor,
hvilka, utom serskilda låneunderstöd lill städerna Wexiös, Åmåls och Kungsbackas
återuppbyggande efter dem sednast öfvergångna eldsvådor, i nåder
beviljats för nya tomtregleringar inom nämnde städer, gifvit Rikets Ständer
tillkänna, att Kongl. Majrt, såsom bidrag för detta ändamål, anslagit 23,4oo
rrdr åt Wexiö, 5,ooo rrdr åt Åmål och 5,000 rrdr åt Kungsbacka, att utan
ålerbelalningsskyldighet utgå af det till Kongl. Majrts nådiga disposition för
oförutsedda behof å Riksgälds-kontöret anvisade mindre kreditiv.
lith. Ull It St. grut. lått och i&iS. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft. %
10
Slals-Utskottets Utlåtande, N'0 23.
Enligt h vad Stats-Utskottet af Fullmäktiges protokoller inhemtat, har det
lill understöd för tomtregleringen i Wexiö anvisade belopp redan under April
månad 1844 blifvit utaf dåvarande mindre kreditiv frun Riksgälds-kontoret
utbetaldt, hvaremot de för tomtregleringarna i Åmål och Kungsbacka anslag
na
summor icke förr än under Augusti 1846 och April 1847 från delta
verk utanordnats och således utgått af enahanda vid sistförflutna Riksdag
anvisade medel; varande hvad sålunda utbetalts, i Riksgälds-kontorets räkenskaper
upptaget bland der balanserade fordringar för lyftade kreditiv-summor.
Då ifrågavarande bidrag blifvit meranämnde släder beviljade utan skyldighet
för dem att samma bidrag återbära eller godtgöra, och då följaktligen
hvarken för närvarande eller framdeles någon återbetalning af dessa medel
är att förvänta, så får Utskottet tillstyrka,
att ej mindre den summa af Tjugotre tusen Fyrahundra riksdaler,
som utaf det vid 1840 och 18j 1 års riksdag anvisade mindre
kreditiv blifvit utbetald för tomtregleringen i Wexiö, ände
summor, å tillsammans Tio tusen riksdaler, som för dylika regleringar
inom städerna Åmål och Kungsbacka äro utanordnade af
det vid sednaste Riksdag beviljade enahanda kreditiv, må i Riksgälds-kontorets
räkenskaper afskrifvas;
lärande, i händelse Rikets Ständer härtill lemna sitt bifall, Utskottet fö förständiga
Fullmäktige 0111 dc derigenom beslutade afskrifningarnes behöriga
verkställande.
Stockholm den 20 Januari 1848.
N:o 23.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 21 Jan., kl. G 0. m.
Utlåtandej i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
ejtergift af Kronans rätt till Danaarf efter Collega
Schola5 J. Eklund.
(I. A.)
Sedan vid det den 3o April 18\a verkställda arfskifte efter Collega Schola;
Jacob Eklund, som den 6 December 1840, utan kände arfvingar, afl idit, ett
Stals-Ulskollets Utlåtande, N.o 23.
It
belopp af 2,724 r:dr 3r sk. 1 r:st banko blifvit afsatt för hans okända arfvingar,
hvilka likväl, oaktadt å dem i behörig ordning utfärdad kallelse, underlåtit
att inom behörig tid göra sina nrfsanspråk gällande, samt Stockholms
stads af sådan anledning väckta påstående, det berörde medel mätte såsom
danaarf staden tillerkännas, blifvit genom Svea Hof-rätts den 20 April i845
meddelade, af Kongl. Maj:t under den 2 Juli 1846 fastställda, dom, underkåndt;
har Eklunds enka, Eva Christina Engberg, uti en till Kongl. Maj:t
ingifvcn skrift underdånigst anhållit, att som hinder för medlens utbekommande
af sökanden mötte derigenom, att den utaf hennes man i lifstiden
upprättade testamenlshandling, hvarpå hon velat grunda sin rätt till mannens
qvarlåtenskap, hvarken vore i laglig form affatlad eller blifvit inom i
lag föreskrifven tid efter mannens död vid domstol företedd, Kongl. Maj:t,
med afseende u de för sökanden förekommande ömmande omständigheter, i
nåder täcktes, derest ifrågavarande, såsom ett Kronan tillkommande danaarf
ansedde, 2,724 r:dr 3i sk. 1 r:st., jemte ränta, icke kunde sökanden omedelbarligen
tillerkännas, vidtaga sådana åtgärder, hvarigenom Kronans rätt
lill samma medel, tillika med derå upplupen och upplöpande ränta, måtte
varda å henne öfverlålen.
I anledning af hvad sålunda förekommit och med afseende dels å Collega
Scholffi Eklunds långvariga tjenstetid och i lifstiden ådagalade förtjenster
medelst utgifvande af flera historiska arbeten samt andra läroböcker af erkändt
värde, dels äfven å de mindre goda omständigheter, hvaruti, enligt
företed t prestbevis, hans eflerlemnade enka sig befunne, har Kongl. Majrt,
uti till Rikets nu församlade Ständer allålen och af samtelige IliksStånden
till Stats-utskollet remitterad Proposition, behagat i Nåder föreslå,
alt kronans rätt till merberörde hos Stockholms Juslitiae-kollegium och
Förmyndare-kammare innestående 2,724 r;dr 3i sk. 1 r:st. banko, med derå
upplupen och vidare upplöpande ränta, måtte varda, till förmån för Eklundt
enka, eftergifven.
Utskottet, som för sin del linner enkan Eklunds anspråk på qvarlåtenskapen
efter sin man med billighet öfverensstämmande, får alltså
tillstyrka Rikets Ständers bifall å hvad Kongl. Maj:t uti Dess
högslberörde Proposition i nåder föreslagit.
Stockholm den 20 Januari 1848.
12
Stats-Ulskoltels Vllålande, Ko 24.
N:o 21,
Ank. till Exp.-Utsk. den 21 Jan., kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition , angående
eftergift af ett Kronan tillfallet Danaarf efter Hushållerskan
Christina Bengtsson.
(I. A.)
Efter det Öster-Rekarnes Häradsrätt, genom utslag den 16 Juni 1847,
förklarat, det hushållerskan Christina Bengtssons qvarlåtenskap, utgörande
dels 87 r:dr 17 sk. influtna medel för åtskilliga försålda persedlar, dels
ock 84 Il:dr 41 s^* 4 rst., enligt förhöjdt värde å öfrige uti bouppteckningen
efter henne upptagna effekter, eller tillsammans 122 r:dr 10 sk. 4
rst. banko, skulle såsom danaarf tillfalla Kongl. Majit och Kronan, samt i
anledning deraf Christina Bengtssons oäkta dotter, Johanna Sophia Lund,
uti en till Kongl. Majit i underdånighet ingifven skrift anhållit, att, då, enligt
ett densamma bi fogad t af 2ine personer unclertecknadt betyg, hennes
moder i lifstiden yttrat, att efter hennes död all hennes egendom skulle
dottren tillfalla, och moderns underlåtenhet alt härom skriftligen förordna
endast härledt sig från okunnighet om lagens föreskrift i della hänseende,
sökanden, hvilken befunne sig i torftiga omständigheter, måtte förklaras
berättigad att uppbära ofvannämnde för försålde persedlar efter modren influtna
belopp 37 ridr 17 sk. samt tillika frikännas från skyldigheten att
återställa de öfriga af sökanden förskingrade effekter, till hvilkas ersättande
hon dessutom saknade all tillgång; så har Kongl. Maj:t, i betraktande af
hrad sålunda förekommit, uti aflåten nådig Proposition, som af samtlige
Riks-stånden blifvit till Stats-utskottet remitterad, behagat föreslå, att eftergift
af Kronans rätt till ifrågavarande arfsmedel måtte, till Johanna Sophia
Lunds förmån, ega rum.
Till hvad Kongl. Majit i berörde hänseende i nåder föreslagit,
får Utskottet tillstyrka Rikets Ständers bifall.
«j
Stockholm den 20 Januari 1848.
STOCKHOLM, f. d. Schultz#* Boktryckeri, 1S+S.
Stad-Utskottets Utlåtande, N:o 25.
1
JW 25
Ank. till Exp. Utsk, dan 21 Jan,, kl. 6 e, m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, om anslag af 36 tunnor
spanmål åt kyrkoherden i Södertelje lill ersättning för indraget
ständigt vederlag. (U, A.)
Uti en af Ridderskapet och Adeln till Slals-Ulskottet remitterad
motion, har Friherre Rosenblad, Carl, jemte förmälan att, sedan ålskillige
åt kyrkoherden i Södertelje af ålder anslagne räntor och dagsverken blifvit,
emot vederlag af 36 tunnor spanmål, jemte frihet från prest-taxan, år
1548 indragne och hela behållna lionden af pastoratet dess innehafvare
derefter tillagd, samt, i följd af härmed vidtagen förändring, åt nämnde
pastorat år 1618 anslagits 96 tunnor af behållna räntan inom Öknebo härad,
dessa 96 tunnor spanmål, jemlikt Rikets SLänders beslut och Kongl,
brefvet den 17 Februari 1730, blifvit derifrån indragne och anvisade lill
löneförbättring för gymnasii- och skolstalerne i Strengnäs stift, af sådan anledning
hemställt, att, då beslutet om hela anslagets indragning endast kunnat
tillkomma genom förbiseende, att en del deraf egt natur af sländigt
vederlag och således varit af den beskaffenhet att det, jemlikt presterskapets
privilegier och i öfrigt gällande författningar, icke kunnat indragas, ett
emot nu ifrågavarande vederlag svarande anslag af 36 tunnor spanmål
måtLe åter varda för kyrkoherden i Södertelje anvisadt, att beräknas från
och med år 1844, då frågan om dess åLerbekommande först blifvit väckt.
Af motionen bilagde och Utskottet i öfrigl lillhandakomne handlingar
inhemtas, utom ofvan uppgifne förhållande, alt, sedan nuvarande kyrkoherden
i Södertelje stads- samt Öster-och Wester-Telje jemte Tveta landsförsamlingars
pastorat, kontrakls-prosten J. P. Kullman, hos Kongl. Maj:t
gjort underdånig ansökning om återfående af ifrågavarande vederlag, så hade,
enligt häröfver afgifne utlåtanden, konsistorium i Strengnäs och Konungens
befallningshafvande i Stockholms län samt Kongl. Kammar-kollegium,
hvars president dock varit från denna åsigt skiljagtig, ansett sökanden
berättigad lill åLerbekommande af meranämnde kronotionde-anslag, 36
tunnor spanmål, i hvilket afseende Kammar-kollegium tillstyrkt aflåtande
Bih. lili R. St. Prot. 1847 $ 1848. 4 Sami. 1 Afd. 8 Baft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 25.
af nådig proposition till Rikets Ständer, hvaremot Kongl. Stals-konloret funnit
sökandens anspråk tvifvelagtiga och äfven hafva det emot sig, att de
gingo ut på att tillintetgöra ett beslut, fattadt af Kongl. Majit och Rikets
Ständer för mera än etthundra år sedan; hvarefter Kongl. Majit, genom
nådigt bref den IG April 184-7, förklarat Sig, uppå de af Kammar-kollegii
president och Stals-konloret anförde grunder, icke finna skäl att ifrågavarande
underdåniga ansökning bifalla; och ej heller.att nådig framställning
i ämnet lill Rikets Ständer aflåta.
Utskottet har tagit detta ärende i öfvervägande, och sorn frågan om
kyrkoherdens i Södertelje rätt lill omförmälde vederlag således blifvit af
Kongl. Majit i administrativ väg afgjord., samt det är vederbörande obetaget,
alt, om fog dertill förefinnes, göra anspråket vid behörig domstol gällande,
anser Utskottet sig böra hemställa,
att motionen ej må till någon åtgärd från Rikets Ständers sida
föranleda.
Stockholm den 20 Januari 1848.
Reservation
af Herr Biskop Hedrén. ”Då Utskottet, i sitt nu gifua afslag på den framställda
motionen, allvist på utfordrandet af det ifrågasatta statsanslaget i
behörig laga ordning, så mäste någon annan väg afses, än den redan utan
framgång försökta. Det återstår endast rältsvägen. Af det nu meddeldla
utlåtandet vill det ock synas som Utskottet ansett denna kunna möjligen
med framgång beträdas. Jag delar äfven denna mening. Ty ett bestämdt
anslag, gifvet till en kyrkans tjenst, icke tills ‘vidare eller för en viss tid,
utan försäkradt för alltid, kan icke utan orättvisa återtagas: och om sådant
skulle någon gång, af missförstånd, nyck eller egenmäktighet ske, måste samhället
erkänna sig, af sina löftens helgd, förbundet att återställa den rubbade
rättsordningen. De 36 tunnor spanmål, som staten redan för 300 år sedan
för beständigt anslagit såsom lön åt kyrkoherden i Södertelje och dem denne
tjensteman nära tvåhundrade år oabrulet åtnjutit, hafva sålunda, efter våra gällande
kyrkolagar, orättvisligen blifvit honora fiåntagna; och jag anser icke
allenast möjligt, utan äfven sannolikt, att de i rättsväg- skola återgå lill deras
primitiva bestämmelse. Men just för alt undvika en rättegång, som säkerligen
skall blifva mera obehaglig för det allmänna, än för den enskilde,
Stats-Utsliottets Utlåtande, N:o 26.
3
hade jag för min del önskat att detta anslag, hvartill erforderlig tillgång i
odisponerad krono-tionde finnes, malte omedelbart af staten återställas, helst
denna ringa tillökning i allmänna statsmedel icke kan vara en vinst, motsvarande
kränkta löften.”
M 26
Ank. till. Exp Utsk. den 21 Jan., kl. 6 e. m.
Utlåtande, angående anskaffandet af det för tryckningen af Ridder
skåpet och Adelns, protokoller erforderliga papper.
(Rgs Afd.)
Sedan Ridderskapet och Adeln beslutat, att dess protokoller under innevarande
riksdag skola tryckas på samma sätt, som de hos bemälde riksstånd
under Rikets Ständers sednaste Sammanvaro förda protokoller, och
Riddarhus-direklionen, till följd häraf, genom afslutadt kontrakt, åt boktryckaren
Björklund uppdragit verkställigheten af detta tryckningsarbete,
tued iagltagande, att såväl formatet och stilarne, som radernas antal och
bredd på hvarje tryckt ark blifva alldeles lika med samma stånds protokoller
för sislförflutne riksdag, så har, enär det af Riksgälds-kontoret, till
begagnande under nu pågående riksmöte, upphandlade tryckpapper befunnits
vara af för litet format, för att vid den utaf Ridderskapet och Adeln
beslutade protokolls-tryckningen kunna begagnas, grefve Frölich, Gusta) Erik,
genom en till Stats-Utskotlet remitterad motion, föreslagit, alt dertill må
få användas sådant papper, som boktryckaren Björklund, emot en härför
beräknad ersättning af 2 r:dr 34 sk. för hvarje helt ris, förbundit sig tillsläppa,
och hvilket skulle vara af samma beskaffenhet, som det för enahanda
ändamål under sednaste riksdag begagnade tryckpapper.
1 anledning af denna motion får Ulskottet åberopa sitt, under N:o 10,
afgifna utlåtande, angående det för tryckningen af Preste-slåndels protokoller
erforderliga papper; och då Utskottet förmodar, att jemväl hvad som,
vid den genom Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret försorg verkställda upphandling
af tryckpapper för innevarande riksdag, beräknats åtgå för Ridderskapet
och Adelns protokoller, kan användas och kommer att medtagas
vid den efter riksdagens slut förestående tryckning, hvarför papper bör af
4
Slali-Utskotteti Utlåtande, N:o 27.
Riksgälds-kontoret tillhandahållas, så och enär den ersättning ofvanbemälde
boktryckare för nu ifrågavarande tryckpappers tillsläppande sig betingat,
med nära en fjerdedel understiger priset å det papper, hvars serskilda uppköpande
för preste-slåndets protokoller Rikets Ständer, medelst bifallandet
af åberopade utlåtande, medgifvit, anser sig [Jlskoltet böra tillstyrka,
att, för tryckningen af Ridderskapet och Adelns protokoller
under innevarande riksdag, må få begagnas det papper, som
boktryckaren Björklund, genom det härom med honom afslutade
kontrakt, åtagit sig att tillsläppa, samt att detsamma
må godtgöras med det i kontraktet bestämda belopp af tvåriksdaler
trettiofyra skilling för hvarje helt ris.
Stockholm den 20 Januari 1848.
M 2T.
Ant. till Exp. Utsk. den 21 Jan., kl. 6 e. m.
Utlåtande, i anledning af föreslagen eftergift af räntan för
det till återuppbyggande af Conrads fors bruk i / Ver mland
beviljade lån. (Rgs Aid.)
Under erinran om de förhållanden, hvilka föranledde Rikets sist församlade
Ständer att bevilja ett serskildt låneunderstöd af 30,000 r:dr för
återuppförande af de förstörda verkstäderna och byggnaderna vid Conradsfors
bruk i Frycksdals härad af Wermlands län, och under åberopande
af härtill erhållet uppdrag utaf densamma brukomgifvande landsbygd,
har riksdagsfullmäktige!) Jöns Ersson från nämnde län föreslagit, att den
för detta låneunderstöd föreskrifna 3 procents ränta måtte eflergifvas samt
den stadgade och med år 1850 vidtagande årliga inbetalningsskyldigheten
af 6 procent alltså komma att, utan något ränteafdrag, minska lånets kapitalbelopp,
hvilket följaglligen under 16? års förlopp skulle blifva lill fullo
återbetaidt. Såsom skäl för en dylik lindring i vilkoren för besagde lån,
har motionären hufvudsakligen anfört den stora fördel anläggningen af detta
bruk för orten medfört; de osparda mödor och kostnader samt de
mångfaldiga svårigheter, som med den nya förbättrade bruksanläggningen
varit förenade; de ansenliga uppoffringar bruksegaren gjort för att under
sednaste årens höga spanmålspriser understödja denna ort; de kännbara
Stats-Utskoltets UHatande, N:o 28.
förluster han under nyss förflutna år lidit genom 3:ne med jern och plankor
lastade båtars förlisande, samt den{ befarade omöjligheten för honom
att, jemte fullgörandet af den bestämda ränte- och kapital-inbetalningen å
ifrågavarande lån, fortsätta sina bemödanden och företag till gagn för den
vanlottade bygd, hvarest förenämnde bruks-egendom är belägen.
Stats-Uiskottet, till hvars utlåtande den sålunda gjorda framställningen
blifvit remitterad, anser sig i anledning häraf böra upplysa, att ofvanberörde
låneunderstöd, som redan under år 1845 blifvit till hela sitt belopp
från Riksgälds-kontoret utbetald, får innehafvas räntefritt till 1849
års slut, hvarefter 6 procent å det ursprungliga lånebeloppet skola inom
hvarje års utgång till nyssnämnde verk inbetalas; börande, sedan häraf å
det oguldna kapitalet beräknats 3 procents årlig ränta, återstoden utgöra
kapitala fbelalning.
Ulskoltet har tagit i öfvervägande de omständigheter, som till stöd
för den föreslagne eftergiften af räntan för meranämnde lån blifvit anförda,
men dervid icke funnit anledning att understödja eller tillstyrka hvarken
denna eftergift eller någon annan lindring i de vid lånets beviljande
fastställda, för låntagaren serdeles fördelaktiga, betalningsvilkor. Utskottet
lår derföre hemställa,
att något afseende icke må fästas å det i omförmälda hänseende
nu framställda förslag.
Slockholm den 20 Januari 1848.
M 28.
Ank. till Exp. Ulsk. den 21 Jan., kl. 6 e. m.
Ut/ätande, angående ersättning till personer, som åro förordnade
att, i egenskap af krono-ombiul, hevillaingsstämptingen af
spelkort öf vervara. (Rgs Afd.)
Med anledning af en utaf raagazinsförvaltaren G. Röding i underdånighet
gjord ansökning om ersättning för det uppdrag, han under 17 års
tid innehaft, att vara närvarande vid den inför magistraten i Carlshamn
verkställda kortstämpling, och med afseende å hvad som vid behandlingen
af detta ärende förekommit, har Kongl. Maj;t, under förklarande, att Kongl.
6
Stats-Utslcoltcts Utlåtande, N:o 28,
Maj* ansåge billigheten fordra, det d.e personer, hvilka af vederbörande
läns-slyrelser förordnades att, i egenskap af krono-ombud, kortslämplingen
i orterne öfvervara, för detta besvär erhölle lämplig ersättning, öfverlemnat
till Rikets nu församlade Ständer, ej allenast att så beskaffad ersältning
bestämma samt nödiga medel destill anvisa, utan. ock att äfven för
den förflutna tiden åt magazinsförvaltaren Röding bevilja skälig godtgörejse.
Stats-Utskottet, som från samtliga Riks-stånden eib ali i L remisser å Kongl.
Maj:ts härom den 7 nästlidne December aflåtne och, under N:o 62, i l:sta
samlingen al hillänget till protokollerna för innevarande riksdag införda
skrifvelse, har af densamma, jemte Utskottet serskildt tillställda handlingar,
inhemtat: att bemälde rnagazinsförvaltare redan år 1835 hos Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län anhållit om ersättning för fullgörandet
af de, sedan år 1828 uti ifrågavarande hänseende honom af Kongl.
]Vlaj;ts befallningshafvande meddelade uppdrag, men alt denna ansökning,
hvilken då underställdes Fullmäktige i Riksgälds-konloret, af dem afslogs,
emedan berörde uppdrag icke från Riksgälds-konloret erhållits och några
medel för så beskaffade gratifikationer ej heller voro af Rikets Ständer anslagna;
att sökanden likväl, sådant oagtadt, sedermera fortfarit med utöfvandet
af detta uppdrag; samt att han, uti en lill Kongl. Maj:t ställd och
till Dess bemälde befallningshafvande, i November 1846, ingifven underdånig
ansökning, ånyo väckt fråga om vedergällning för detsamma och dervid
i underdånighet anhållit, att en lämplig gratifikation för så i väl den
förflutna sorn den kommande tiden måtte honom i nåder tillerkännas samt
få beräknas efter ett runstycke b:ko för hvarje stämplad kortlek, efter hvilken
beräkning denna gratifikation skulle för 286,710 st. dylika lekar, som
sökanden, i saknad af nödigt biträde, måst med egen hand afstämpla, komma
att utgöra 497 r:dr 36 sk. (Uti den Utskottet tillställda afskrift
af högstberörde nådiga skrifvelse, likasom i den, hvilken uti hillänget finnes
tryckt, är den begärda ersättningen oriktigt uppgifven till 2 runstycken
för hvarje kortlek); varande den sålunda förnyade ansökningen i underdånighet
förordad af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, under vitsordande,
att sökanden icke åtnjutet den ringaste ersättning för meranämnde uppdrag.
Likaså hafva Fullmäktige i Riksgälds-koutoret uti sitt häröfver infordrade
underdåniga utlåtande, deruti Fullmäktige anmält, alt de ej heller
för närvarande egde till sin disposition några medel för den sökta gratifikationens
utbetalande, yttrat alt, enligt Fullmäktiges tanka, sökanden genom
det besvär och den tidspillan, som ifrågavarande mångåriga och för
Stals-Ulskuttets Utlåtande, N:o 28.
7
hans tjenstebefattning alldeles främmande uppdrag medfört, förvärfvat sig
skäliga anspråk på någon vedergällning af allmänna medel; hvarjemte Fullmäktige
i underdånighet förklarat, alt de icke funno något att erinra emot
den i sådant hänseende uppgifna beräkningsgrund.
Hvad nu först beträffar den gratifikation, hvarom magazinsförvallaren
Röding i underdånighet anhållit såsom vedergällning för det bestyr, han i
afseende på kortslämpligen i Carlshamn under de förflutna åren haft sig
uppdraget, så anser Utskottet sig höra upplysa, att, enligt 7:de mom. i nu
gällande, under den 23 Februari 184-2, utfärdade Kongl, förordning angående
spelkprl-slämplingen, denna stämpling, så vidt den afser bev.illningsafgiftens
behöriga erläggande och kontrollerande, bör i landsorterna verkställas
inför magistraten, i närvaro af ett utaf Kongl. Maj is befallningshafvande
serskildt förordnadt ombud, af hvilket ombud, jemlikt samma förordnings
12:Le moni., den härvid begagnade stamp skall hvarje gång efter
dess nyttjande förseglas. Men någon föreskrift, angående kortens stämplande
genom bemälde ombuds försorg, finnes icke i denna förordning meddelad,
ulan innehåller densamma tverlom, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande
bör om slämplingens verkställande förständiga vederbörande magistrat.
Följagtligen har den af Röding, enligt dess uppgift, med egen hand
förrättade korlslämpling ingalunda ålegat honom på grund af hans erhållna
uppdrag alt i nämnde egenskap öfvervara den inför [magistraten i Carlshamn
förefallande bevillnings-stämpling af derstädes tillverkade eller dit,
för alt omstämplas, afsände spelkort; hvadan verkställandet af denna stämpling
icke kan anses annorlunda, än som ett Rödings enskilda åtagande,
hvilket alltså icke bordt grundlägga något anspråk på vedergällning derför
af allmänna medel. Det torde dessutom i afseende på det uppdrag, hvarom
nu är fråga, kunna antagas, att detta ej heller förefallit Röding serdeles
besvärligt och tidsödande, enär han i sådant fall, eller det för 12 år
sedan erhållna afslag å hans då gjorda ansökan om ersättning för detsamma,
sannolikt icke underlåtit ali detta uppdrag sig afsäga. 1 betraktande
af nu anförde omständigheter och då beviljandet af ifrågavarande för flere
år relroaktift beräknade vedervällning möjligen skulle framkalla mångfaldiga
andra likartade anspråk, hvaribland de, som ldefvo framställda af
krono-ombuden vid hvitslämplingen i andra städer, der spelkorllillverknirigen
under sednare åren varit vida betydligare, än i Carlshamn, svårligen
kunde underkännas, finner Utskottet sig föianlåtet
afstyrka den gratifikation, magazinsförvallaren Röding sökt
8
Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 29.
för dess under den förflutna tiden innehafda uppdrag att
korlslämplingen i nyssnämnde stad öfvervara.
Vidkommande åter den af Kongl. Maj:t i nåder gjorda framställning,
angående bestämmandet af lämplig ersättning för det besvär, som de till
krono-ombud vid kortstämplingen förordnade personer, i följd af sådana
uppdrag, måste vidkännas, så har Utskottet ansett denna del af Kongl.
Maj:ls nådiga skrifvelse böra af Stals- och Bevillnings-Ulskotten gemensamt
behandlas, och kommer således serskildt utlåtande härom, alt, efter sammanträde
med sistnämnde Utskott, afgifvas.
Slockholm den 20 Januari 1848.
Jtl 29.
Ank. till Exp. Utsk. den 21 Jan., kl. 6 e. in.
Utlåtande, i anledning af äskad uppgift A de sedan år 180g tillsätta
kommittéer och de kos nader, slaten för deni måst 'vidkännas.
(Ags Afd.)
Uti ett inom Bonde-ståndet afgifvet anförande har riksdagsfullmäktige!!
Johan Jakob Rulberg från Norrbottens län, jemte uppräknandet af en mängd
för åtskilliga föremål tid efter annan lörordnade kommittéer, föreslagit, ”att
”Stats-utskottet måtte anmodas uppgifva icke allenast förteckning på alla
"sedan år 1809 tillsatta kommittéer och kommissioner, utan äfven hvad de
”kostat staten, samt huru mycket åtgått till pensionering för ledamöter uti
”nu upplösta kommittéer."
I anledning af härå erhållen remiss, får Utskottet erinra, att meddelandet
af en sådan uppgift, som motionären äskat, hvarken innefattas under
de i riksdags-ordningens 30 §, bestämda föremål för Slals-utskotlets verksamhet,
eller later sig förena med fullgörandet af de åligganden, som tillhöra
detta Utskott; och då den föreslagna utredningen måhända icke torde
kunna i fullständigt skick erhållas, utan att en ytterligare kommittée
måste tillsättas, hvarigenom naturligtvis de ”enorma summor”, som, enligt
hvad motionären förklarat, ”dylika inrättningar kostat staten”, utan att ”hafva
frambragt” något ”gagneligt”, skulle komma att än vidare ökas, så finner
sig Utskottet icke kunna annat än hemställa,
att ifrågavarande förslag må lemnäs utan allt afseende.
Stockholm den 20 Januari 1848.
STOCKHOLM, El atén & Granbergs Tryckeri, 184g.
Stats-Utskollels Utlåtande, N:o 30.
I
N:o 30.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 25 Jan., kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Rikets Ständers är iSf5 församlade
Revisorers Berättelse, angående samma är verkställd granskning
af Stats-verkets samt andra af allmänna medel bestående
Fonders tillstånd, styrelse och förvaltning Aren 1842
och 1843•
(I. A.)
Samtlige Riks-Stånden hafva till Stats-utskotlet remitterat så väl ofvanberörde
revisionsberättelse, som vederbörande verks och embetsmäns i anledning
deraf till Kongl. Majit afgifna underdåniga utlåtanden; och lår Utskottet,
som tagit kännedom af dessa handlingar och inhemtat de för ärendenas
utredning erforderliga upplysningar, till en början anmäla, att åtskilliga
af Revisorerne gjorda, mer eller mindre nöjaktigt förklarade, anmärkningar
icke tili delta betänkande varda Rikets Ständers pröfning underställda,
af skäl, dels alt de Kongl. Bref eller Beslut, på hvilka de anmärkta
åtgärderne sig stödja, redan undergått behörig behandling, dels ock att Rikets
Ständers sednast församlade Revisorers ännu ej tryckta, men Utskottet
under hand delgifna, revisionsberättelse för åren 1844 och «845 , deröfver
likväl förklaringarna icke hunnit inkomma, låter förmoda , det åtskilliga af
de gjorda erinringarne, i följd af vidtagna rättelser, komma att förfalla.
Flera anmärkningar, som blifvit af 1847 års Revisorer fullföljda, befinnas
åter något skiljaktiga från hvad revisionsberättelsen för 1845 i samma ämnen
innehåller, så väl i afseende å zilferbeloppen som andra omständigheter,
hvarföre dylika, uti båda berättelserna förekommande frågor komma,
efter granskning af den sednast afgifna, att till Rikets Ständers bepröfvande
i fullständigt och utredt skick öfverlemnas.
Ofvannämnda, tills vidare uppskjutna, frågor äro följande:
t;® angående Rikshufvudbokens uppställning, reserverade besparingar å anslags-titlarne
samt upprättande af en Hufvudbok öfver Kongl.
Statskontorets enskilda rörelse (sid. 17—23); äfvensom Re
-
Bih. tili R. St. Prat. 1347 och 18*8. * Samt. 1 Afd. 9 /täft.
1
s:o
3:o
4:o
5:o
6: o
7:o
8:0
9:0
10:0
j 1 :o
j 2:0
1.3: oi
f:o
1 5:o
16:0
17:0
1 8m
19»
Stats-UtslioHels Vnötande, N:o 30.
visorcrnes yttrade åsigt i fråga on> införande af ett föränd rädt,
i sin helhet väl ordnadt, system för redovisningen af statens
medel (sid. 289, 240).
angående åtskilliga å Allmänna Indragnings-stalen utgående pensioner
(s'd. 35 § 18, sid. 171 § 3).
— „— nya reglementen för Mynt- och Kontrollverken, samt ny
kontrollstadga (sid. 42 och 44)*
— „— Postverkets för flera år tillhaka tillkomna fordran hos norska
statsverket (sid. 60, § 3 mora. 3).
— ,, — granskning af Veterinär-inrättningens i Skara räkenskaper (s. 64).
— „— underhållskostnaden för Lifgardets till häst kasern- och stall
byggnader
(sid. 71, § 3).
— „— bokföringen af värdet för Känsö karantänsplats med hus och
byggnader (sid. 76, § 2).
— „— afskrifning ur räkenskaperna utaf den för nybyggnader vid
Garl Gustafs stads Gevärsfaktori anvisade summa (sid. 90, § 3).
— „—• utbetalda arfvoden till Ingeniör-corpsens kansli-personal (sid.
9^’ § 2> , . .
— „— granskning af räkenskapen öfver medel till bestridande af kost
naderna
för Garnisons förstärkning i Slockholm (s. i©5, 10G),
— „— utbetalda arfvoden till Kongl. Krigshofrättens mililär-Ieda
möter
(sid. 120, § 3).
— „ •— Utrednings-afdehuiigens räkenskaper i.allmänhet (sid. 120, § 4)>
— „— den s, k. Votonlär vakansfonden- (sid. 1127, §, 6).
— „— MililLe-boslällskas^ans ställning (sid. r 3o, § 1).
— „— frågan , burn vida Statsverket icke borde bestrida aflöningen för
åtskilliga., vid Kongl. Krigs-kollegii serskilda kassors och fonders
förvaltning behöflig» embets- och tjenstemän (s. e34» • 35).
— „— Kongl. Förvalt ningens af Sjöärendena hufvudbok, samt redovis
ningen
i allmänhet för 5:te HufvudtiteTns medel (s. i5i, § 1).
— ,, — wti Kongl. Sjöförsvars-departementets Kommando-expeditions.
räkenskaper afförde utgifter ”till af Kongl. Majrt kända helio k”
(sid. 1 5q).
— „— granskning af Kongl. Styrelsens öfver fängelser och arbetsinrättningar
i riket räkenskaper (sid. 173—183),
röjning i lösnings-piisel för Salpeter (sid. 198, § a).
Slala-Ulskottets Utlåtande, A o 30.
3
20:0 angående hemställan, huruvida icke en och samma embets-myndiahet
borde redovisa för så väl krut sorn salpeter samt handlägga
alla ärenden rörande dessa båda artiklar (sid. 1 <)4, § 3) och
21:0 —„— inventering af salpeterfondens sakerhetsbandlingar (s. ig5, § 4)*
Da uti i845 års revisionsberättelse omförmälda anmärkningar, sorn nu
påkallat Utskottets yttrande, upptagas här nedan serskildt för hvarje Verk
eller Inrättning, på sätt tillförene jemväl egt rum.
Kongl. Stals-KontoreL
§ *•
(Revisionsberättelsen, pag. 34- Fork!, pag. 258.)
Revisorerne hafva anmält, att bland reservationerna i RikshufvuJboken
upptages en summa af 85c) r:dr a sk. 2 r:st., utgörande behåll ning ;af de till
1 813 och i8t4 arens krigsskulders liqviderande anslagna medel; och då denna
post under en följd afår oförändrad balancerats, samt några utgifter derå
sannolikt icke vidare förekomma, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer matte hos Kongl. Majit i underdånighet begära
nådig befallnings allätande till Kongl. Stats-kontoret, att ifrågavarande
medel till Riksgälds-kontoret öfverlemna,
Skogsplantör ings-Kassan.
§ 2*
(Rev. Ber. pag. 5i.)
Med anledning af den betydliga tillväxt, skogsplanteringskassan de sednare
åren vunnit, hafva Revisorerne ansett sig höra fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet å det tillfälle, detta förhållande erbjöde till en ökad verksamhet
och till utsträckning af åtgärderne för skogarnes vård samt skogsplanteringens
befrämjande.
Utskottet, som anser denna Revisorernes framställning lämpligast böra
behandlas i sammanhang med Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer aflåtna nådiga
proposition i anledning af vid sisla riksdagen gjord begäran, dels om
utredning af skogsplanterings-kassans inkomster och utgifter, dels angående
serskilda framställningar i fråga om vården och tillsynen å samt hushållningen
med de i riket varande häradsallmänningar, får alltså nu allenast
hänvisa till det utlåtande, sorn i sistnämnde hänseende kommer att afgifvas.
4
Stats-Ulskollets Utlåtande, ftT:o 30.
Kongl. Postverket.
§ 3.
(Rev. Ber. pag. 6o. Fork!. pag. 335.)
I betraktande deraf, att utaf de flere ångfartyg, Kongl. Postverket eger?
icke alla då vore för postkommunikationerne bebo (lige, hafva Revisorerne
ansett med god hushållning mera förenligt, att ångfartygen Motala och Sverge,
såsom för Postverket umbärliga, blefve försålda, samt att ångfartyget
Nordstjernan, derest detsamma icke vore för underhållande af postkommunikation
mellan Sverige och utrikes orter erforderligt, mätte öfverlemnas lill
Kongl. Flottan, hvarigenom postverkets årliga kostnad för vård, underhåll
m. m. af berörde fartyg koinme att upphöra och onödig omgång i räkenskaperne
undvekes.
Stats-utskottet får i anledning häraf meddela, att enligt från Postverket
erhållen upplysning, ångfartyget Nordstjernan numera kan med fördel för
Postverket begagnas till underhållande af postkommunikation mellan Götheborg
och Kiel, hvadan detsamma följaktligen torde böra förblifva i Postverkets
ego. Hvad åter angår de öfrige ofvannämnde fartygen, är den underrättelse
lemnad, att ångfartyget Motala numera är försåldt för 13,385 rrdr
banko, elter till ett pris, sorn med omkring 5,ooo r:dr öfverstiger det belopp,
hvartill fartyget blifvit af värderingsman uppskattad! ; samt att ångfartyget
Sverige är vordet så inom sorn utom Riket till salu utbjudet, utan alt något
antagligt anbud derå erhållits.
På grund häraf får Utskottet tillstyrka Rikets Ständer
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det må ångfartyget
”Sverige,” för den händelse detsamma icke utan alltför stora
kostnader skulle kunna för sitt närvarande ändamål, såsom reservfartyg
användas, varda för Postverkets räkning på förmånligaste
sätt försåldt.
Kongl. Tullverket.
§ 4-
(Rev. Ber. pag. 68. Förkl. pag. 338.)
Då det synts Revisorerne vara af vigt, att en gräns sattes för de under
sednare åren ständigt stigande kostnader, som genom General-tull-direktörens
inspektions-resor tillskyndades statsverket, äfvensom att kontroll derå
Stats-Utskollels Vitätande, N/o JO.
5
Tonnes, att statens medel ej belastades med sådana kostnader i vidsträcktare
nion än vederbör, hafva Revisorerne hemställt, det Rikets Ständer måtte
utverka Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift om skyldighet för General-tulldirektören
att, i afseende på hvarje af honom företagen embetsresa utom
Stockholms län, till Kongl. Maj:t årligen afgifva underdånig berättelse om
resans föremål och hvad han derunder iakttagit.
Utskottet får, i anledning häraf upplysa, att Kongl. Maj:t, på grund af
ofvanstående, utaf Revisorerne gjorda, erinran, enligt nådigt bref till Generaltullstyrelsen
den 26 Februari 1846 förordnat, dels att den promemoria,
angående skedda iakttagelser i afseende på bevakningsanstalter m. m., hvilken
General-tull-direktören, då någon längre inspektionsresa af honom blifvit
företagen, hos General-tullstyrelsen aflemnar , dädanefter skulle meddelas
jemväl Chefen för Finans-departementet, hvarvid General-tullstyrelsen
tillika torde till bemälde I)epartements-chef afgifva berättelse om de åtgärder
som möjligen kunde af nämnde promemoria föranledas; och som det
af Revisorerne med förevarande erinran afsedda ändamål således synes vara
vunnet, lärer i detta afseende
någon vidare åtgärd icke erfordras.
§ 5.
(Rev. Ber. pag. G8. Fork], pag. 3y3.)
Revisorerne hafva jemväl fästat uppmärksamhet derå , att inkomsterna
af Landsorts fyrbåk, oaktadt densamma numera blifvit för statens räkning
inlöst, icke på enahanda sätt, som öfriga fyr- och båk-medel, ingingo till
statsverket, för alt derifrån hållas Kongl. Förvaltningen af Sjö-ärendena
tillhanda, utan från General-tullstyrelsen levererats direkte till Kongl. Förvaltningen;
hvilket förhållande Revisorerne ansett böra förändras till öfverensstämmelse
med hvad i afseende på andra fyr- och båk-medel eger rum.
Då, enligt hvad Utskottet inhemtat, Kongl. Maj:t, genom nådigt Bref
af d en i3 Mars 1846, förordnat, att inkomsterne af Landsorts fyrbåk skola,
likasom öfriga lots- och båk-medel, från och med år 1847, ingå till statsverket,
samt derifrån af Kongl. Förvaltningen af Sjö-ärendena reqvireras,
lärer Revisorernes, i detta hänseende gjorda, anmärkning få förfalla.
6
\Stat<s-utxktiltel\ Ullålande, N:o 30.
§ 6.
(Rev. Ber. pag. 6p. Förkl. pag. 3.38.)
I afseende på det å Tullverkets stat upptagna belopp af 6,octo r:dr till
hemliga utgifter, hafva Revisorerue anfört, alt enär det syntes Revisorerne
vara med vårt statsskick oförenligt, att statens medel öfverlåtes utan all
kontroll åt embets- oell tjenstemäns fria disposition, ansåge Revisorerne sig
höra å denna oformlighet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet, samt tillstyrka,
att, till vinnande af trygghet derom, det ofvanberörde anslag bl ef ve
ti il de dermed afsedda ändamål behörigen användt, Rikets Ständer ville hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att General Tull-direktören, hvilken
ensam beslöts om utbetalningar af ifrågavarande medel, i nåder anbefalldes,
att, efter hvarje års slut, till Chefen för Fina ns-Depai lemen tet aflemna räkning
öfver de under året å dessa medel gjorda anordningar, utan att likväl
desamma i vidsträcktare nion beto,ges sin hemliga natur.
Som Kongl. Majit, genom nådigt bref till General-Tullstyrelsen den 26
Februari 1846, deraf Utskottet tagit kännedom, redan bifallit hvad Revisorerne
sålunda hemställt, får Utskottet endast förhållandet hos Rikets Ständer
anmäla.
Kongl. Krigs-Kollegu År Villen-Afdelning*
§ 7-
(Rev. Ber. pag. 85. Fö 1 kl. pag. 354-)
Jemte anmälan, att lill Kongl. Krigs-kollegii kassa och disposition under
revisions-åren direkte ingått försäljningsmedel för åtskilliga kasserade
effekter och gevärspersedlar till sammanräknadt belopp af 7,446 r:dr 2 sk.
5 rst., hafva Revisorerna yttrat den åsigt, att, enär Rikets Ständer för hvarje
behof anvisat serskilda anslag , dylika forså!jnings-medel rätteligen borde,
såsom en besparad tillgång för statsverket, ställas till Rikets Ständers disposition,
för att tagas i beräkning vid en blifvande statsreglering, helst tillfällen
kunde gifvas, då försäljning egde runi af kasserade persedlar, hvilka
i värde uppginge lill ansenliga belopp.
Instämmande i denna af Revisorerne framställde åsigt, hvilken, efter
Utskottets tanka, kan och bör i allmänhet tillämpas å samtliga medel, som
för försålda kasserade effekter och persedlar af hvad slag och beskaffenhet
sorn helst, tili statens kassor inflyta, får Utskottet, i enlighet härmed,
hemställa,
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 30.
7
det Rikets Ständer ville lios Kongl. Majrt i underdånighet begära,
att clylika hädanefter ingående forsäljningsmedel må ställas lill
Rikets Ständers disposition, för att vid en blifvande Statsreglering
tagas i beräkning såsom tillgång, för den lnifvudtitel, hvilken
de försålda effekterna tillhört.
Kongl. Krigs-Koll egil Utrednings-Af delning.
§ 8..
(Rev. Ber. pag. 1 ’9)-
Beträffande en, under titel: ”Besparing å 1838 års anslag, uti räkenskaperne
balancernd fordran, stor 3o,543 rdr. 12 sk. i rst, hade Revisoierne
inhenilat, alL Kongl. Majrt den 28 September i83() i nåde föreskrifvit,
det borde nämnde summa fränd rågås i838 års anslag för Utrednings
Afdelningen och i det årets räkenskap upptagas bland dåvarande 3:dje Hufvndtilelns
besparingar, lill åtlydnad hvaraf beloppet jemväl blifvit Kongl.
Siats-kontoret godtgjordt; hvadan Revisorerne ansett denna summa vara o1
ig tigt balancerad, och böra ur räkenskaperne afföras.
I anledning häraf får Utskottet upplysa, att Kongl. Majrt, uti nådigt
bref lill Krigs-kollegium den 5 Mars 1846, anbefallt ofvanberörde summas
afskrifning, vid hvilket förhållande
Revisorernas erinran lärer få förfalla.
Kongl. Förvaltningen af Sjö-ärendena.
§ 9-
(Rev. Ber. pag. i5a, Förkl. pag. 3()i.)
Rörande den af Revisorerna väckte fråga om otillräckligheten af 5:(e
IIufvndtitelns anslag tili skrifmaterialier och expenser, hvarom framställning
äfven blifvit gjord uti Kongl. Majrts vid denna Riksdag aflåtna nådiga proposition
om Stats-verkets tillstånd och behof, kommer Utskottet att i sammanhang
dermed sig yttra.
Carlskrona Station.
§ 1,0.
(Rev. Ber. pag. 153. Förkl. pag. Sep).
Under anförande, hurusom uti Stationens räkenskaper en summa af
60,12.4 r:dr 3o sk,, utgörande värdet af ett till flottans i Carlskrona behof,
s
Slals-UlsJiottets Utlålande, 2V:o 30.
frän allmänna magasins-inrättningen år 1824 öfverlåtet provianllager, balanserades
under rubrik af ”Span mais- och Proviant-lagret i Proviant-magasinet
från iS3o och förra åren”hafva Revisorerne yttrat den förmodan,
att dessa medels fortsatta balanserande vore föranledd af en origtig tolkning
af Kongl.. Maj:ts nådiga skrifvelse den 5 Augusti i83o, af innehåll: ”att, i
följd af Rikets Ständers beslut, ofvanomförmälde proviantlager skulle uti
juagasins-inrättningens räkenskaper afskrifvas med 60,124 r;dr 3o sk.; men
att deremot samma lager derefter borde uti flottans räkenskaper, såsom en
dess tillhörighet upptagas och redovisas”; och hafva Revisorerne ansett detta
balanserande hvarken utgöra någon behörig redovisning eller lända till den
ringaste nytta.
Enär Kongl. Maj:t numera, uti nådigt bref den i3 Mars 1846» föreskrifvit,
det balanseringen af denna summa icke vidare bör fortsättas, lärer,
vid sådant förhållande,
Revisorernes erinran få förfalla.
Stockholms Station.
§ 1'•
(Rev. Ber. pag. 155.)
Jemte uppgift å de kostnader, som Kongl. Hof Jakt-varfvet tillskyndat
Staten, åren 1842 och 1843, hafva Revisorerne, i förmodan, att det ändamål,
för hvilket berörde varf tillkommit, numera på ett lämpligare sätt kunna
vinnas, ansett samma varf böra upphöra.
Beträffande denna fråga får Utskottet hänvisa lill det utlåtande, som
framdeles kommer att afgifvas i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
till Rikets Ständer, i fråga om indragning af Hof-jakt-varfvet i Stockholm.
Länens Landsböcker.
§ 12.
(Rev. Ber. pag. 198. Förkl. pag. 260.)
Revisorerne, som, vid granskning af dessa räkenskaper, inhemta t, att
en mängd äldre poster, ända från åren 1789, 1790, o. s. T., fortfarande balanserades,
hafva i följd häraf hemställt, att åtgärder måtte vidtagas, ledandande
till sådane posters indrifning eller afskrifning.
Då
Slals-Ulskollels Ulli!ande, N:o 30.
9
I)å Kongl. Slals-kontoret, uli sitt afgifna utlåtande, upplyst, dels att
utaf de från år 1841 i landlränteriernas räkenskaper balanserade förskotter,
4-58,258 r:dr 28 sk. 6 rst., vid i8/j3 års slut återstode, till liqvid eller
afskrifning, endast 52,1 12 r:dr 9 sk., dels ock att behandlingen af dylika,
på förvaltande verks saint andra auktoriteters tillgöranden äfvenledes beroende,
ärenden fortgått och foitginge, så anser Utskottet
Revisorernes härutinnan gjorda erinran icke för närvarande påkalla
någon Rikets Ständers åtgärd.
Ko ngl. Seraph i mer- Ordens-gi 11 et.
§ »3.
(Rev. Ber. pag. 220. Förkl. pag. S\3'].')
Vid granskning af hospitals- och barnlius-fondens räkenskaper, hade
Revisorerne inliemlat, hurusom Kongl. Seraphimer-ordensgiilet dels åt Generaldirektören
för lazaretterne och kurbusen i riket anvisat 66 r:dr 3a sk.
att såsom skrifvarhjelp från och med början af år 1842 årligen utgå, dels
ock, under den 25 Febr. 1843, tillagt Sysslomannen vid Malmö hospitalen
löneförhöjning af 3oo r:dr årligen, alt räknas från och med berörde års
början; å hvilka förhållanden Revisorerne, utan att ingå i pröfning, huruvida
ifrågavarande disposilioner varit af behofvet föranledde eller ej, funnit
sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet, enär några Kongl, bref, till
stöd för nämnde beslutade nya utgifter af allmänna hospitals- och barnhusfondens
medel, icke blifvit räkenskaperna bifogade.
Ehuruväl, efter Utskottets tanka, Seraphimer-ordensgiilet genom anvisandet
af omförmälda årliga anslags-beiopp icke kan anses hafva öfverträdt
den, enligt 18 § af Kongl. Instruktionen för detta embetsverk af den 28
April 1791, Gillet medgifne dispositionsrätt öfver hospitals- och barnhusfondens
medel, hvadan skäl till anmärkning i sådant hänseende icke torde
vara för handen; likväl och då, vid det förhållande, alt berörde fond af
allmänna medel uppbär årliga bidrag, ofvannämnde vidsträckta dispositionsrätt
ingalunda synes lämplig, eller af omständigheterna påkallad, har Utskottet
trott sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det läcktes Kongl. Maj:t i nåder vidtaga sådana förfoganden,
till följd hvaraf det ieke vidare må tillkomma Seraphimer-er
-
Bih. lill R. SI. Frel. 1947 och 18*8. * Sami. i Afd. 9 Haft.
3
10
Stals-Ulsliotlets Utlåtande, N:o 30.
dens-gillet att, utan Kongl. Maj:ts nådiga sanktion, till efterrättelse
fastställa nja aflonings-stater.
Kongl, och lie\tfel diska Stipcndufonden.
§ >4-
(Rev. Ber. pag. 235. Förkl. pag. 4^4-)
Jemte anmälan, att, så vidt kändt vore, kuratorerne för denna stipendii
-inrättning, oaktadt derom redan år i83G erhållen nådig befallning, anna
icke afgifvit underdånigt förslag till instruktion för inrättningens styrelse
och reglemente för utlåning af dithörande medel, hafva Revisorerne, i afseende
på fondens förvaltning, hufvudsakligen erinrat, alt då stipendii-inrättningen
under full egande rätt innehade Ivaline säterier af tillsammans 6
mantal och dessutom 141 !s mantal in- och utsockne-frälse samt, vid r 843
års slut, en penningebehållning af 22,1^1 r:dr 42 sk. 8 rst., syntes den årliga
behållna inkomsten af blott 10,000 å 1 1,000 r:dr i förhållande dertill
alltför ringa; att endast vid pass hälften af ifrågavarande behållna inkomst
användts lör inrättningens egentliga föremål, eller underhållande af obemedlade
studerande ynglingar, hvaremot, i strid mot det af enkefru Hvitfeldt,
angående stipendii-inrättningen upprättade testamente, arfvoden åt lärare
m. 11. vid Götheborgs gymnasium, samt bidrag till bibliotheket derstädes,
af fonden utgått; att förvaltningskostnaderna syntes uppgå till alltför
högt belopp samt att medel vore ullånte emot säkerhet af allenast en löftes
ma n.
Med anledning af förenämnde anmärkningar, deröfver nöjaktig förklaring
icke meddelats uti det af kuratorerne för ifrågavarande slipendii-inrättning
algifna utlåtande, och hvilka anmärkningar följaktligen nogsamt
ådagalägga behofvel af bestämda föreskrifter, hvarigenom, å ena sidan, må
beredas den tillökning uti fondens årliga inkomster, som, äfven med iakttagande
af arrendatorns och åboers billiga anspråk, bör kunna påräknas, i
förening med ökad säkerhet vid utlåning af fondens medel, samt, å andia
sidan, användandet af slipendii-inrättningens tillgångar, i möjligaste måtte,
inskränkas, till befrämjande af dermed afsedde ändamål, får Utskottet, lita
med Revisorerne, hemställa,
att Rikets Ständer mätte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det instruktion för slipendii-inrättningens styrelse och reglemente
för utlåning af inrättningens medel må, så fort ske kan,
varda upprättade och till efterrättelse fastställde.
Slals-U Iskallets Ullålande, N.o 30.
11
Expens-medcls-räkning arna.
§ i5.
(Rev. Ber. pag. iZ']. Förkl. pag. 458.)
Revisorerne hafva fäslat uppmärksamhet å elen, efter deras tanka, alltför
betydliga åtgång af papper inom Kongl. Krigs-hofrätten; men då, enligt
hvad UtskotteL inhemta!, Kongl. Majit den 18 Februari 1846 i nåder meddelat
Krigs-hofrätten den föreskrift, att expens-medels-anslagets användande
hör inskränkas inom det verkliga behofvet deraf i och för tjensten, anser
Utskottet, under sådant förhållande, Revisorernes anmärkning
icke böra till någon vidare åtgärd föranleda.
§ lö.
Hvad Revisorerne uti deras berättelse för öfrigt anmält och erinrat,
har Utskottet funnit, dels genom vederbörandes afgifna underdåniga utlåtanden
nöjaktigt förklaradt, dels icke vara af beskaffenhet alt från Utskottets
sida påkalla något yttrande.
Stockholm den 24 Januari 1848.
Re s e r v at i oner:
Af Herr Gripenstedt: ”Emot det temmeligen oskyldiga innehållet af
förevarande utlåtande har jag icke mycket att anmärka, men mot Utskottets
åtgärd alt serskildt lill Rikets Ständer öfverlemna ett så partielL oclr
derigenom ofullständigt gransknings-arbele, som delta, mäste jag mig reservera.
Min tanke är nemligen, att de båda, sedan sista riksdag, verkställda
revisions-ai betena, såsom egande med hvarandra det närmaste sammanhang,
äfven hade bort af Stats-utskottet såsom ett sammanhängande helt handläggas;
och aldraminsl borde väl den ena revisions berättelsen också sönderslyckas,
för att delvis och, på olika tider, granskas. Emedlertid har allt
detta skett. Utskottet har, såsom mig synes, af en alltför stor ifver, låtit
förleda sig att på förhand granska 1845 års revisionsberättelse, samt nu
ingå till Stånden med resultatet af denna granskning. Härigenom har det
ock blifvit nödvändigt att serskildt utplocka de punkter, som ansågos kunna
såsom fristående behandlas, då deremot allt det öfriga måst uppskjutas för
att i sammanhang med 1847 års revisionsberättelse handläggas.
12
Slals-Utstiotlets Vitålande, N'0 30.
Olampligheten oell olägenheterna af detta"* förfarande äro, enligt min
tanka, icke obetydliga, och bestå hufvudsakligen i följande:
1:0 Ståndens pröfning försvåras, dels emedan åtskilligt måste nu förhigås
och sedan återtagas, men synnerligen derigenom, alt den enda handling,
sorn upplyser, hvarföre Utskottet trott sig höra afskilja eller upskjuta
den eria eller andra punkten, nemligen 1847 “rs revisionsberättelse, ännu
icke är tillgänglig i Stånden;
2:0 En allmän öfversigt af revisionsarbetenas slutliga resultater försvåras,
då dessa skola sökas i flera olika utlåtanden oell på åtskilliga ställen
i Ståndens protokoller;
3:o Tid förspilles genom en dubbel pröfning, och thy åtföljande ökad
skrifning af flere betänkanden, protokolls-utdrag, återremisser, o. s. v.
Någon brådska var dessutom onödig, enär iS/fi års revisionsberättelse,
med tillhörande förklaringar från em hetsverken, ovillkorligen måste vara
färdig redan i Februari månad, och då man har en, nästan till visshet gränsande,
sannolikhet, att riksdagen åtminstone kommer att räcka till omkring
midsommar; och denna brådska var, enligt min tanka, så mycket mera onödig,
som allt hvad detta utlåtande innehåller, är jemförelsevis endast af
mindre vigt, och således ganska väl kunde hafva h vi ta t, tills det öfriga hinner
förekomma. Hela resultatet af denna, såsom mig synes, förhastade åtgärd,
blifver derföre troligen endast en återremiss från Stånden.”
Häruti instämde Friherre Tersmeden, Herrar von Troil; S. G., Ehrenstam,
IVtern och Norin.
Af Herr Schartau: ”Uti det förslag lill utlåtande, rörande fS4- års
Statsrevisions berättelse, sorn ifrån Stats-utskottets Inkomst-afdelniug afgifvits,
fanns den lanke uttryckt, att sådana af Revisorerne anmärkte, mer
eller mindre nöjaktigt förklarade, åtgärder, som baft stöd af Kongl, bref
eller beslut, hvilka redan blifvit af föregångne Riksdags Konstilutions-utskolt
granskade, och hvarför decharge af Rikets Ständer på denna grund meddelats,
icke kunde i anmärkningsväg Rikets Ständers pröfning underställas.
Denna mening, härledande sig från en, efter mitt omdöme, oriktig tydning
af 76 §. R. O., hvaruti stadgas: Al 11, hvad Rikets Ständer efter granskning
-''godkänt eller letnnat oanmärkt, bör anses hafva vunnit decharge i afseende
”på det granskade, och ingen ny, till ansvarighet förbindande granskning,
”af nya Ständer i samma mål vare tillåten’’, befanns hos Utskottet nog
mycket ingripa uti Rikets Ständers lagliga granskningsrätt, emedan denna ej
kan anses hafva upphört derföre, att utöfningen deraf icke medförer någon
Slats-UtsRallels Utlåtande, iY.e 30. 13
direkt ansvarspåföljd, och fran; kai lade den modifikation i ordställning, sorn
Lelänkandet utvisar; men enär äfven denna förmedling i sjelfva verket utgör
ett vidhållande af den grundlagslolkning, man velat underkänna; så
nödgas jag häremot mig reservera.”
Häruti instämde Herrar E. G. LindströmWaern, P. II. Lindström_,
Hörnstein och Norin.
Vid § 7.
Af Herr Ehrenstam: ”Sedan en obetydlig majoritet inom Höglofl. Statsutskottet,
enligt enskild ledamots förslag och i strid med afdelningens åsigt,
beslutat alt hos Rikets Ständer föreslå en underdånig skrifvelse lill Kongl.
Maj:t, med begäran, alt alla de medel, hvilka kunna statsverket lillgodokomma
genom försäljningen af kasserade oell för kronan oanvändbara effekter,
rnåtte ställas lill Rikets Ständers disposition, för att lagas i beräkning vid
en blifvande statsreglering, nödgas jag häremot anföra följande reservation!:
Den ledamot, som yrkat frågans upptagande af Utskottet, har väl uttryckligen
sagt, att motivet dertill ingalunda var något misstroende lill administrationerna,
utan blott att vinna en ökad reda i formerna för statsanslag
och deras användande; men detta har ej hindrat andra ledamöter alt understödja
honom, på grund af yttrad farhåga, det kronans tillhörigheter skulle
kunna otillbörligen kasseras och försäljas, endast för att bereda tillgång å
penningar. Då lyckligtvis inom vårt land icke kan uppgifvas något faktum, sorn
lill sådant misstroende gifver den mest aflägsna anledning, torde denna åsigt
befinnas alldeles obefogad.
1 öfverensstämmelse vmed uttrycket uti revisions-berältelsen, pag. 85,
har man framställt, att, ”dä Rikets Ständer för hvarje behof anvisat ser~
skilda anslag”, vore ifrågavarande försäljningsmedels användande, utan Rikets
Ständers hörande och pröfning af behofvet, icke tillbörligt. Premissen
är här origlig, ty när egde väl Rikets Ständer tillräckliga medel att förse
”hvarje behof”? Kongl. Maj:t framställer icke till Rikets Ständer de mindre
statsbehof, hvartill, utan deras medverkan, medel kunna beredas, ej heller
dem, hvilkas uppfyllande befinnes för tillfället öfverstiga landels tillgångar.
Kasserade persedlars värde kan tillgodogöras staten på flerahanda sätt,
såsom: användande till annat behof än det ursprungliga — orngjutning
eller omsmidning — utbyte enligt öfverenskommelse med fabrikanter o. s.
v.; samt slutligen försäljning och penningarnes användande till inköp af enahanda
eller likartade persedlar. Det sistnämnde sättet är till sin grund
fullkomligen lika med de förra, emedan alla hafva samma ändamål: alt i
14
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 30.
stället för odugligt erhålla annat användbart och behöflig!. Det tillhörer
en rättskaffens administration att, ibland de nämnda sätten, välja det för
staten mest fördelaktiga; men så ofta valet borde falla på försäljning, skalle,
genom det föreslagna stadgandet, statens verkliga fördel äfventyras, enär en
Special-styrelse, som har vården om kasserade persedlar, alltid torde finnas
benägen att tillgodogöra dem på annat sätt än det, hvarigenom den skulle
nödgas afhända sig penningevärdet, utan någon säkerhet, att, vid en blifvande
riksdag, Rikets Ständer anslå medlen lill samma ändamål, hvarifrån de
liärflutit, eller, i anledning af deras tillvaro, gifva material-anslaget en motsvarande
tillökning. Det ifrågavarande stadgandet skulle sålunda uppenbart
kunna leda till en för staten misshushållande administration, och detta är
hufvudskälet, hvarföre jag ville på det kraftigaste mig deremot reservera.
Slutligen må emot förslaget anmärkas den oegenliighet att, sedan Rikets
Ständer en gång anslagit medel för ett gifvet ändamål, hvartill medlen äfven
blifvit använda, och det inträffar, att någon del af den inköpta matelielen
åter måste förvandlas till penningar; skulle dessa icke kunna återgå
lill persedlar, utan med vilkor, att Rikets Ständer, för andra gången, ånyo
anslå, samma medel till samma ändamål. Den förmenta ordningen i statsräkenskaperna
blir således, vid närmare eftersinnande, förvandlad lill oreda,
enär delar af längesedan gifna anslag skulle åter upplagas såsom nya.”
Häruti instämde Friherre Tersmeden, Herr von Troil, S. G, Friherre
von Kraemer, Herrar Rääf, Stjerngranat, Gripenstedt, von Rosen, af Geijerstam,
Biskop Hedren, Professor //. G. Lindgren, Doktor Stenhammar, Prosta
ine Lundblad och Berlin.
Vid § 13.
Åf Herr von Rosen: ”Mot Stats-utskottels beslut alt föreslå Rikets SländerYill
Kongl., Maj:t ingå med underdånig hemställan, det Kongl. Majit läcktes i nåder
anbefalla Kongl. Seraphimer-ordensgillet att ej anslå löningsförmoner
åt tjenstemän vid rikets hospitaler, utan Kongl. Majlis derå lemnade nådiga
fastställelse, reserverar jag mig, på den grund, att detta är stridande emot
Seraphimer-ordensgillets instruktion, samt af det vigtiga skäl, att af de
fonder Seraphimer-ordensgillet disponerar, större delen utgöres af medel,
som äro af donerade medel, hvilka äro ställde under Seraphimer-ordensgillets
förvaltning, utan det af Slats-utskoltet föreslagne vilkor. Således hade
väl först bott en undersökning i denna sednare fråga göras, huruvida
den äskade förändringen kan möta nådigt bifall."
Häruti instämde Biskop Hedre’n.
Stats-Utskatlets Utlåtande, N:o 30.
15
Af Herr Hörnstein; ”Jag får anmäla min reservation deremot, alt Höglofl.
Slals-ulskollet lemnat ulan afseende Revisoretnes anmärkning, pag. 135, uti
revisions-berältelsen af år i845, alt de, vid granskningen af räkenskaper
och säkerhetshandlingar bos en del embetsverk oell stiftelser, som förvalta
fonder, saknat en bok eller liggare, sorn likväl synes vara af största vigt,
innefattande register öfver säkerhets-handlingar, hvilka der skulle finnas
antecknade till sin beskaffenhet, nemligen namnen på låntagare, den pantsatta
egendomen, reversens datum, inleckningsda-gen, egendomens taxeringsnppskatlnings-
eller försäljningsvärde, uppgift, inom hvilket belopp och uti
hvilken ordning inteckningen finnes, samt om transporter, qviltenser eller
andra anteckningar å skuldebrefvet, o. s. v. Fördelen af en dylik bok vore,
ali verkets öfverstyrelse kunde städse granska och bedöma säkerheten, verkställda
förnyelser m. m, ulan att behöfva afbida eller företaga inventeringar,
vitl hvilka för öfrigt berörde hök skulle granskas, tjena till ledning och,
genom påskrift, vid hvarje tillfälle verificeias.
Endast Kongl. Krigs-kollegium synes hafva fått del af berörde anmärkning,
emedan det ensamt besvarat densamma, pag. 351, vid berättelsen, och
dervid förmält, att der redan lunnes en dylik bok för de kassor, som hade
utlåningar; men sorn anmärkningen afsåg en del andra embetsverk och stiftelser,
sorn förvalta fonder, så är min mening, att Utskottet borde hos Rikets
Höglofl. Ständer föreslå en underdånig skrifvelse lill Kongl. Maj:t derom,
att en slik bok måtte föreskri Ivas vid de dylika förvaltande verk, sorn icke
redan hade en sådan upprättad.”
Af Herr Norin: ”Vid granskning af Kongl. Krigs-kollegii räkenskaper
hafva Revisorerne anmärkt, att artilleri-, fortifikations- och utrednings-afdelningarne
vid hvarje års slut innehaft behållningar lill mer och mindre
betydliga belopp, hvilka, så vidt räkenskaperne föranleda, Kongl, kollegium
syntes ej hafva uppgifvit i statsförslagen för ett påföljande år, hvarigenom
inträffat, all Kongl. Maj:t, vid desammas pröfning, endast påräknat och tagit
i betraktande årsanslaget, men icke de reserverade beliåtillingarne från
det föregående året; och hafva Revisorerne ansett, alt dessa behållningar
bort, jemte anslagssumman, tagas i beräkning vid fastställandet af de årliga
staterna, synnerligen som dymedelst utgifter syntes hafva kunnat betäckas,
för hvilka måst anskaffas serskilda medel.
Uti sitt utlåtande häröfver, af den 27 Februari 1846, har Kongl. Krigskollegium
hufvudsakligen anfört, att en stor del af dessa behållningar icke
äro disponibla för nya anvisningar, men alt deremot, när å vissa titlar
16
Stals-Ulskoltets Utlåtande, N:o 30.
verkliga besparingar uppkommit, dessa blifvit, med stöd af Kongl, brefvet
den 24 Augusti 1824, använda för att fylla brister å andra titlar, eller ock
vid upprättandet af ett följande års statsreqvisitions-förslag tagits i beräkning,
antingen för något till sin nytta och behöflighet redan pröfvadt arbete, sorn,
i brist af tillräckliga medel, dittills icke kunnat utföras, eller ock lill förstärkande
af den krigsmateriel, till hvars ordnande och kompletterande det
för Krigs-kollegii departementer bestämda statsanslag vöre; afsedt; och ansåg
kollegium, alt hvad Revisorerne påyrkat alltså redan blifvit iakttaget, så
ofta anledning dertill förefunnits, samt än vidare komrne vid slika tillfällen
att iakttagas.
Då 1111 Stats-utskottels pluralitet, som likväl berodde på den förseglade
sedeln, ansett bemälde utlåtande tillfyllestgörande och låtit Rikets Ständers
Revisorers ifrågavarande yrkande förfalla, men hos mig betänkligheter ännu
qvarstå, har jag ansett mig böra emot beslutet anmäla reservation och dervid
vördsamt anföra: att besparingar skola inträffa å de uti Krigs-kollegii
stater för försvars-verkets materiel kalkylerade serskilda anslag, likasom alt
brister på sådana skola inträffa, förefaller mig ganska klart, emedan det
icke är möjligt att på ziffran beräkna blifvande kostnader för den mängd af
materiela behof, som i ett så stort verk förefinnes. Alt dessa besparingar
företrädesvis användas lill betäckande af de brister, hvilka å de till andra
föremål anvisade medel kunna uppkomma, på sätt Kongl, kollegium uppgifvit,
finner jag äfven naturligt; men deremot tror jag det vara med god
ordning instämmande, att hvad derutöfver är besparadt, tages i beräkning
för nya anvisningar. Då likväl så i allmänhet icke tillgår, blifver det, enligt
min tanka, nödigt, att dylika besparingar af kollegium uppgifvas i sammanhang
med hvarje statsreqvisitions-förslag, på det att befintliga tillgångar icke
må ligga oanvända i kassorna, utan kunna af Kongl. Majit lagas i beräkning
för fyllande af de landtförsvarets behof, hvilka, i brist af medel, måhända
ofta måste eftersättas. Jag anser äfven, att sådant icke bör endast
vid vissa tillfällen ske, utan regelmästigt hvarje år vid slats-reqvisitionen
iakttagas. Uti Slats-utskottet har emedlertid uppmärksamhet fäslats på omöjligheten
för kollegium att, vid upprättande af följande årets stat, kunna, såsom
Revisorerne yrkat, beräkna det föregående årets besparingar, enär icke
allenast dessa, utan äfven de för året näst förut, icke då äro genom bokslut
definitivt bestämda; och jag vill derföre icke heller utsträcka mitt yrkande
så långt som Revisorerne, utan begär endast, att hända och till ziffran
beräkneliga besparingar för något föregående år måtte i statsförslagen
upp
-
Slals-Ulskotlels Utlåtande, N:o 30■
17
upptagas såsom tillgång för nya anvisningar. Eljest skulle det kunna inträffa,
att i Krigs-kollegium samlas kapitaler, hvilkas tillvaro för Kongl. Majit
är obekant och om hvilka äfven Rikets Ständer sakna kännedom, af den
anledning, alt koll eg i i till statsrevisionen öfverlemnade räkenskaper öfver 4;de
hufvqdtitelns anslag till materielen icke innehålla jemförelse emellan utgift
och stat.”
Af Herr FVcern: ''Under granskningen af Kongl. Krigs-kollegii räken
skaper
hafva Revisorerne funnit, att artilleri- fortifikations- och utredningsafdelningarne
vid hvarje års slut haft behållningar, hvilka räkenskaperne
icke utvisa; att Kongl. Krigs-kollegium uppgifvit i statsförslagen för påföljande
år, hvarigenom också inträffat, att Kongl. Majit vid desammes pröfning
endast beräknat ursanslaget, men icke de reserverade behållningarne.
I sin förklaring häröfver upplyser Kongl. Krigs-kollegium, att en del
af dessa behållningar icke äro disponible och tillägger derefter, alt verkliga
besparingar blifvit tagna i beräkning vid upprättandet af ett följande års
statsreqvisilions-förslag, hvarigenom Kongl. Krigs-kollegium således anser
sig redan hafva iakttagit, hvad Revisorerne påyrkat.
Stats-utskottels pluralitet har ansett denna förklaring nöjaktig, men då
jag icke tror det vara hvarken med god ordning förenligt eller innefattande
nödig kontroll på Krigs-kollegii. beräkningar, att de verkliga besparingarne
icke, såsom Revisorerne påyrkat, uppgifvas i statsförslagen, utan blott enligt
Krigs-kollegii förklaring tagas i beräkning af bemälda kollegium vid upprättandet
af dessa förslag, och således, såsom Revisorerne yttrat, icke af Kongl.
Majit kunnat påräknas vid förslagens pröfning, så nödgas jag att mig mot
detta beslut reservera.’*
Häruti instämde Herr af Geijerstam.
Bih. lili fl. St. Prat. 1847 och 1848. 4 Sami. i Afd. 9 Hdjt.
3
STOCKHOLM, f. d. Schultze* Boktryckeri, 1818.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 31.
1
Nio 31.
Ank. till Exp. Utsk. den 25 Januari, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts Nådiga Proposition, angående
öfverlåtande till Malmö stad af markj tillhörande
Malmö f d. fästning.
(I. A.)
Sedan Hamndirektionen uti Malmö hos Kongl. Majit i underdånighet
anhållit, att, för fortsättande af uppgjord plan för hamnbyggnad i nämnde
stad, den del af glacisen utanför Malmö f. d. fästning, som på en af Kapitenen
Beyer upprättad karta öfver Malmö hamn funnes utmärkt med
Litt. A. till Litt. C., måtte, jemte den utanför berörde mark befintlige och
med Litt. A. C. D. på kartan utmärkte utfyllning, till staden öfverlåtas
under eganderätt, har Kongl. Majit efter det Krigs-kollegium och Chefen
för Ingeniör-korpsen i ämnet blifvit hörde samt ansökningen tillstyrkt,
uti till Rikets nu församlade Ständer aflåten och af samtelige Riks-stånden
till Stats-utskottet remmitterad proposition, behagat i nåder föreslå, att
omförmälde kronan tillhörige mark, hvilken Kongl. Majit ansåge kunna
af kronan undvaras, måtte till Malmö stad under eganderätt aflåtas emot
följande vilkor i
”l:o att, då, genom öfverlåtelsen af ifrågavarande mark, hinder uppstå
”för den nedanför liggande hetäckta vägens begagnande såsom hittills för
”garnisonens skjutöfningar, staden hör tili detta ändamål, på kommendantens
reqvisition, upplåta tjenlig plats;”
”2:o att den för vestra betesmarkens vid Malmö begagnande till
”exercisfält åt garnisons-sqvadronerna år 1846 staden beviljade hyres”afgift,
25 ridr för April och 50 ndr för Maj månad, hädanefter uppehör,
samt att Kongl. Majit och kronan må för garnisonens exercis, deri
”tid af året denna pågår, få ostördt och utan afgift framdeles begagna
”samma fält, som af ålder varit dertill nyttjadt”; samt
”3:o att, derest någon inkomst af hötägten på merberörde glacis-del
”nu tillfaller dertill berättigade tjenstemän, staden derför lemnar dem er
-
Bih. till fi. St. Prot. 1817 & 1848. 4 Sami. 1 Åfd. 10 Haft.
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, A': o 32.
”sättning, så länge de qvarstå uti innehafvande tjenstebefattningar, hvarmed
rättigheten till sådan inkomst kunnat åtfölja.”
På de skäl och under iakttagande af de vilkor, Kongl. Majlis högstberörde
nådiga proposition innehåller,
tillstyrker Utskottet å densamma Rikets Ständers bifall.
Stockholm den 24 Januari 1848.
N:o 32.
Ank. till Exp. Utsk, d. 25 Januari, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i ättledning af Kongl. May.ts Nådiga Proposition, angående
afskrifning utaf ett aflidne Majoren J. Weinbergs
sterbhusdelegare äidömdt ersättningsbelopp för en vid Götheborgs
Artilleri-ammunitions-förr åd yppad balans.
Sedan Kongl. Krigs-kollegii artilleri-afdelning, genom resolution den
15 December 1835 samt Kongl. Kammar-rätten, medelst utslag den 23
April 1841, ålagt ej mindre aflidne Tygvaktaren vid Götheborgs artilleriammunitions-förråd
G. S. Treslows sterbhus att, för en efter hans död
yppad balans i berörde förråd, godtgöra Kongl. Majit och kronan ett belopp,
som vid den af artilleri-afdelningens Kammar-kontor sedermera den
12 Oktober 1841, i öfverensstämmelse med Kammar-rättens föreskrifter,
upprättade liqvid slutligen blifvit bestämd till 1786 r:dr 26 sk. 9 rst.
banko, än ock sterbhusdelegarne efter aflidne Majoren J. Weinberg, hvilken
i egenskap af förråds-officer varit Tygvaktaren Treslows kontrollant,
att ansvara för detta ersättnings-belopp, för så vidt tillgångarne i den
sednares sterbhus ej dertill vore tillräckliga; hvarefter och sedan Majoren
Weinberg, innan ännu i saken blifvit dömdt, måst öfvertaga sysslomanskapet
i Treslows konkurs, men år 1832 aflidit, utan att hafva kunnat
för massan redovisa, samt besagda sysslomannabefattning sedermera öfvertagits
af hans son Löjtnanten, J. P. Weinberg, som likaledes, innan redo
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 82.
3 ‘
visning skett, med döden afgått, Rådhusrätten i Götheborg genom dom af
den 29 Juni 1842 förpiigtat Majoren Wernbergs sterbhusdelegare att, inom
en månad derefter, fullgöra redovisningen för sysslomannaförvaltningen i
Treslows konkurs, vid påföljd att eljest i laga ordning ansvara Kongl.
Majit och kronan för betalningen af hela den Lill ofvanberörde belopp
fastställda fordran uti T restow s gäldbundna bo; så har Majoren Wernbergs
efterlemnade enka, Jeanette Sahlstenuti en tili Kongl. Maj:t ingifven
skrift i underdånighet anhållit, att enär, enligt ansökningen bilagdt bevis,
bennes man vid sin död efterlemnat skuld utöfver tillgångarne och
hon med tvänne oförsörjda döttrar, befunne sig uti alldeles medellös belägenhet,
Kongl. Majit täcktes af gunst och nåd bevilja benne och döttrarne
eftergift från gäldandet af ifrågavarande till ersättning ådömda belopp.
Efter det Kongl. Krigs-koilegium, Kongl. Kammar-rätten och Justitiekanslers-embetet
öfver denna underdåniga ansökning blifvit hörde och
hvar för sig underdåniga utlåtanden afgifvit, deruti så väl Krigs-kollegium
som Kammar-rätten tillstyrkt nådigt bifall å ansökningen, har Kongl.
Majit,, då anledning icke förefunnes dertill, att Majoren Weinberg uti lifstiden
i någon mån befordrat eller haft fördel af den förskingring af ammunitions-effekter,
som grundlaggt ifrågavarande balans, samt i händelse det
ådömda ersättningsbeloppet skulle af Wernbergs sterbhusdelegare utkräfvas,
desse, om ock summan kunde af dem gäldas, derigenom blefvo beröfvade
alla tillgångar och sålunda en i lifstiden utmärkt tjenstemans enka
och oförsörjda barn komme alt försättas i den yttersta fattigdom, under
den 13 November 1845 pröfvat skäligt i nåder medgifva, att Majoren
Wernbergs sterbhusdelegare, hvilka, i anseende till felande handlingar, ej
kunnat fullgöra dem ålagd redovisning för den af merbemälde Major innehafda
befattning såsom syssloman uti Treslows konkurs, finge för närvarande
befrias från utgifvandet af omförmälda ersättningsbelopp 1,786 ridr
26 sk. 9 rst., med undantag af 283 ridr 15 sk. 3 rst., som, enligt den
efter Weinberg förrättade bouppteckning, utgörande hans skuld till Treslows
konkursmassa, genast borde, tillika med 6 procents ränta derå ifrån
Wernbergs dödsdag, utaf dennes sterbhusdelegare, i afräkning å Treslows
balans, erläggas; hvarjemte Kongl. Majit, uti till Rikets nu församlade
Ständer aflåten nådig proposition behagat, dels till Ständernas pröfning
öfverlemna frågan om det återstående ersättningsbeloppets afskrifning, dels
ock tillkännagifva, det Kongl. Maj;t i nåder förordnat, att, innan Rikets
Ständer sig i ämnet yttrat, någon åtgärd för verkställighet af Kammar
-
4
Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 33.
rättens ofvanberörde utslag, utom hvad anginge omförmälde 283 r:dr
15 sk. 3 rst., icke skulle ega rum, men att deremot den Wernbergs accordsersättning
pålagda qvarstad och de borgensförbindelser, som till kronans
säkerhet blifvit utaf sterbhusdelegarne aflemnade, komme fortfarande att tills
vidare vara gällande.
Stats-utskottet, som från samtelige riks-stånden erhållit remiss å högstberörde
nådiga proposition samt emottagit åtskilliga dertill hörande handlingar,
har tagit detta ärende i öfvervägande, och får, med åberopande af
de utaf Kongl. Maj:t i nåder anförde omständigheter, samt med afseende
derå, dels att Krigs-kollegium och Kammar-rätten tillstyrkt den sökta afskrifningen,
dels ock att Löjtnant Weinberg, enligt hvad handlingarne
innehålla, genom olyckshändelse tillsatt lifvet, hvarigenom hans moder och
tvänne oförsörjda systrar blifvit utan allt stöd,
hemställa, att Rikets Ständer måtte bevilja ifrågavarande, af KonglMaj:t
i nåder föreslagna, afskrifning.
Stockholm den 24 Januari 1848.
N:o 33.
Ank. till Exp. Utsk. den 25 Januari, kl. 3 e. m.
Utlåtandej i anledning af väckt motion, att Leckö Slott och Kungsgård
måtte såsom Lustslott ställas till H. M. Konungens
disposition.
(I. A.)
Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt och till Utkottet remitterad
motion, har Herr Roos, Carl Ulrik, af anförde orsaker föreslagit ”att
”Leckö slott, såsom lustslott, måtte ställas till H. M. Konungens disposition,
”sjelfva slottet genast, men kungsgården att tillträdas vid donations-årens
”utgång.”
Då Kongl. Majit icke väckt fråga om berörde slotts användande till
det uppgifna ändamålet, och således ovisst är, huruvida Kongl. Majit skulle
finna lämpligt, att slottet och kungsgården användas, på sätt motionären
före
-
Slals-Utskottets Utlåtande, 2V:o 34. 5
föreslagit, samt dessutom meranämnde slott är, enligt hvad Utskottet har
sig bekant, i så bristfälligt skick, att dryga kostnader skulle erfordras för
att iordningsätta detsamma,
kan Utskottet å ifrågavarande motion icke tillstyrka bifall.
Stockholm den 24 Januari 1848.
N:o 34.
Ank. till Ejp. Etsk. den 25 Januari, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion> angående befrielse för en
del hemmansegare på Gottland från skyldigheten att leverera
ved till den s. k. Kronoka/kugnen i kVisby.
(I. A.)
Genom remiss från Bondeståndet har Stats-utskottet fått emottaga ett
af riksdagsfullmäkligen Christen Pehrson från Gottlands län afgifvet memorial,
deruti han anfört: att redan år i 58 hade Kongl. Maj:t och kronan
emot en hög köpeskilling försålt sin i staden Wisby befintliga kalkugn,
Krono-ugnen kallad, hvarmed åtföljde rättigheten att, enligt en gammal
Kongl. Kammai-kollegii författning, årligen för kalk-ugnens behof erhålla
från en mängd kronoskattehemman vissa famnar ränteved, emot den
obetydliga betalningen af endast 20 skillingar famnen; att detta onus, eller
skyldigheten att leverera ved för en så ringa ersättning, väl i förra tider
varit drägligt, då det fanns ymnig tillgång på skog nära Wisby, samt att,
då berörde kalkugn nu egdes af enskild person och större delen af de hemman
omkring Wisby, hvilka enligt omförmälde författning måste vidkännas
vedlevereringen, numera, sedan skogarne blifvit nästan belt och hållet nedhuggna
och jorden odlad, saknade tillgång att utgöra det af ålder stadgade
beloppet af kalkugnsved, syntes det vara obilligt och onaturligt, att besagde
författning ännu vore gällande, emedan de flesta kronoskattehemman
måste från andra och ofta långt aflägsna socknar köpa den ved, som egaren
af f. d. krono-ugnen årligen utfordrade; i följd af hvilket allt motionären
Bih. till R. St. 1‘rot. 184? & 1848 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 2
6
Stats- Utskottets Utlåtande. N:o 34.
anhållit, att Rikets SLänder ville förklara ”det merberörde författning kom”me
att alldeles uppliäfvas och att, om egaren af f. d. kronougnen borde
”fortfarande anses berättigad lill det stadgade beloppet ved årligen, han då
”af staten, sorn uppburit den höga köpeskillingen för kalkugnen, må tillgodonjuta
densamma efter gode mäns bepröfvande, helst som flere af ränte”gifvarne
äro boende öfver tvänne mil från Wisby, och således af sig sjelft
”borde vara befriade från räntornes utgörande, serdeles sorn förfaltningarne
”stadgade, att kronohemmansegare, så långt aflägse boende från kronolägenheter,
njuta befrielse från ökedagsverkens utgörande.”
Hvad motionären sålunda andragit har UtskoLtet tagit i öfvervägande,
men som den ifrågaslällde befrielsen från skyldigheLen för visse hemmansegare
alt till f. d. kronokalkugnen i Wisby leverera deras ränteved, ingriper
i enskild persons eganderätt,
hemställer Utskottet, alt Christen Pehrssons i ämnet gjorda framställning
icke måtte till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda
Stockholm den 24 Januarii 1848.
STOCKHOLM, tryckt hos Marcus & Comp. ISIS.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 35.
N:o 35.
1
Arik. till ExpUtsk. den 28 Jan., kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, rörande den
till skolorna i åtskilliga släder inom Lands stift utgående helgonskyld.
(C. A.)
Jemte det, uppå Kongl. Maj:ts den 13 Januari 1840 aflåtna nådiga proposition,
Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse af den 1 Juli samma år, beviljade
ett årligt anslag af 3,856 r:dr 45 sk. 4 r:st. till kathedral-skolan i Lund, hvarigenom
dennas behof af den helgonskyld, 1,047 t:r korn, som, jemlikt Kongl. Brefvet
af den 24 Mars 1824, borde af klockarnes i Lunds stift helgonskylds-säd indragas
och till berörda skolas inrättande användas, komme att upphöra, heslöto Rikets
Ständer, i sammanhang härmed, att de församlingar inom stiftet, af hvilkas helgonskyldskorn
påräknats bidrag till omförmälda skola, skulle, så vidt de förbunde sig
att uteslutande till folkundervisningens befrämjande inom församlingarne begagna detta
bidrag, bibehållas vid oqvald besittning deraf. Efter det sedermera vid 1844-—1845
årens riksdag hos Rikets Ständer blifvit anmärkt, dels att den rättvisa, som genom
ofvanberörda åtgärd kommit de församlingar till godo, från hvilka helgonskyld bort
utgå till kathedral-skolan i Lund, icke vederfarits de församlingar uti Lunds stift,
som, belägna inom två mil från städerna, ännu måste utbetala sin helgonskyld till
städernas skolor, dels ock att, ehuru dessa icke kunde undvara den inkomst, som
den anslagna belgonskylden dem beredt, dock obilligt vöre, att kringliggande landtförsamlingar
skulle löna lärare i städernas skolor, under det att de sjelfva voro i
största behof af belgonskylden för sina egna barns undervisning, samt städernas innevånare
icke lemnade något bidrag till lärares aflönande, hvarken vid lärdomsskolorna
eller akademien, anhöllo Rikets Ständer, som icke varit i tillfälle att fullständigt
utreda förhållandet med ifrågavarande helgonskyld, men likväl ansågo ofvanberörda
anmärkning icke sakna grund, uti underdånig skrifvelse af den 23 Maj 1845,
det täcktes Kongl. Maj:t, efter anställd undersökning, dels om den rätt, på grund
hvaraf i Lunds stift varande städers skolor åtnjöte helgonskyldskorn af de inom 2:ne
mil från städerna belägna landtförsamlingar, och dels till huru stort belopp denna
helgonskyld till skolorna utginge, till Rikets näst sammanträdande Ständer öfverlemna
den nådiga proposition i ämnet, som Kongl. Maj:t kunde finna vara af omständigheterna
påkallad.
Bih. till R. St. Prot. 1847 1848. öj" 4 Sami. 1 Afd. 11 Haft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 35.
Sedan, jemlikt Kongl. Maj:ts af Rikets Ständers ofvannämnda underdåniga framställning
föranledda befallning, Kammar-kollegium under den 4 sistl. Oktober i förevarande
ämne till Kongl. Maj:t afgifvit underdånigt utlåtande, åtföljdt af Konsistorii
i Lund samt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Blekinge, Christianstads och Malmöhus
län yttranden, har Kongl. Maj:t, uti nådig proposition af den 3 derpåföljde
December, lemnat Rikets Ständer del af dessa handlingars hufvudsakliga innehåll.
Sammanlagda beloppet af den till skolorna uti städerna Lund, Malmö, Christianstad,
Helsingborg, Landskrona, Ystad, Cimbritshamn och Sölvesborg utgående helgonskyld
hade, enligt en af Kammar-kollegium upprättad förteckning, grundad på vederbörandes
efter föregången noggrann undersökning meddclta uppgifter, befunnits utgöra i
jemnadt tal 25 t:r 18 kappar råg, 1,338 t:r 34 3/16 kappar korn, 6 kappar råg-_
mjöl och 6 kappar kornmjöl, alltsammans löst mål, motsvarande, efter medeltal af
markegångsprisen för åren 1837—1846, en summa af 7,919 r:dr 29 sk. 10 r:st.,
jemte kontanta penningar 18 r:dr 8 sk. 6 r:st., eller tillhopa 7,937 r:dr 38 sk.
4 r:st. banko. Till stöd för vederbörande städers anspråk att tillgodonjuta ifrågavarande
helgonskyld hade Konsistorium i Lund och Kongl. Maj:ts ofvanbemälde befallningshafvande
åberopat dels Danska Ordinantien af den 14 Juni 1539 och Kongl,
brefvet al den 23 Mars 1568, begge stadfästade genom Malmö Recess af år 1662,
dels serskilda sedermera utfärdade stadganden och resolutioner. För egen del hade
Kammar-kollegium yttrat den tanka, att skolornas rätt till merberörda helgonskyld
vore ostridig och ingalunda tvist underkastad. Förstnämnda tvenne författningar ådagalade
nemligen, enligt Kollegii åsigt, att helgonskylden utgjorde lön för klockaren,
hvars åliggande var att göra tjenst i kyrkan och undervisa socknarnes ungdom.
Kammar-kollegium ansåg dessa skyldigheter hafva blifvit öfverflyttade på skolorna,
emot rättighet att uppbära lönen, hvilket förhållande ännu fortfore, endast med
den under tidens lopp vidtagna förändring, att skolorna aflöna substituter i socknarna,
i stället för att dit utskicka serskilde personer af lärarne eller disciplarne.
Uppå serskilda skäl hade emellertid Kollegium underdånigst tillstyrkt nådig
framställning till Rikets Ständer, att den till ofvannämnda stadsskolor inom Lunds
stift nu utgående helgonskyld måtte derifrån skiljas och åter komma att tillhöra de
socknar, ifrån hvilka den utgår, emot det att motsvarande kontant anslag till skolorna
blefve med 7,937 r:dr 44 sk. banko af Rikets Ständer anvisadt, med iakttagande
för öfrigt, att, derest i en framtid skulle befinnas, att helgonskylden för någon
skola rätteligen bör utgöra större belopp, än nu blifvit antaget, detta högre belopp
på enahanda sätt emot statsanslag utbyttes; likasom af den sålunda föreslagna
regleringen blefve en följd, att skolorna befriades från skyldighet att aflöna klockare
i församlingarna. I fråga om sättet att använda den helgonskyld, som skulle komma
att återgå till socknarna, hade väl uti Rikets Ständers underd. skrifvelse af den 23
Stats-Utsl;ottets Utlåtande, N:o 35.
3
Maj 1845 den mening antydts, att helgonskylden borde disponeras till befrämjande
af folkundervisningen inom församlingarna 5 men enär genom ett sådant dispositionssätt
lönerna skulle blifva obilligt olika för skolmästarne i serskilda församlingar, samt
dertill ko i nine, att helgonskylden egentligen vore ämnad att utgöra lön åt klockaren
för den honom i äldre tider tillhörande tjenstebefattning i kyrkan och med barnaundervisningen,
hade Kollegium funnit sig icke kunna tillstyrka något ovilkorligt stadgande
för församlingarna att till befrämjande af folkundervisningen uteslutande använda
helgonskylden, hvadan Kollegium underdånigst hemställt, att församling måtte
meddelas rättighet att i detta ämne till stiftets Konsistorium afgifva förslag, hvilket
borde af Konsistorium, med eget underd. yttrande, till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
insändas.
Kongl. Maj:t, som, vid det förhållande, att en stor del församlingar inom Lunds
stift genom Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers sammanstämmande beslut blifvit berättigade
att till inrättning eller förbättring af sina folkskolor använda den del af
klockarnes helgonskylds-säd, hvilken, enligt Kongl, brefvet af den 24 Mars 1824,
bort begagnas för inrättandet af en kathedral-skola i Lund, funnit den gjorda framställningen
om enahanda förmån för de församlingar, hvilka, belägna inom tvenne
mil från städerna inom samma stift, ännu utbetala helgonskylden till städernas skolor,
icke sakna skäl, har, af sådan anledning, nu till Rikets Ständer i nåder öfverlemna!,
huruvida Rikets Ständer må finna lämpligt att genom anvisande för ändamålet
af ett anslag, som fullt motsvarar den 1111 till skolorna utgående helgonskyld,
sätta Kongl. Maj:t i tillfälle att kunna medgifva församlingarna rättighet att använda
densamma till förbättrande af deras folkskolor.
Stats-utskottet, till hvars handläggning samtlige riksstånden remitterat Kongl.
Maj:ts högstberörde nådiga proposition, har, i sammanhang härmed, fått från Ridderskapet
och Adeln emottaga ett af Herr Coijet, J. C. A., hos bemälda riksstånd afgifvet
yttrande, deruti, bland annat, blifvit föreslaget, att, i händelse det af Kongl.
Maj:t i förevarande hänseende äskade anslag skulle af Rikets Ständer beviljas, vid
församlingarnas rättighet att för folkundervisningens befrämjande använda den till
dem återgående helgonskyld måtte fästas enahanda vilkor, som af Kongl. Maj:t och
Rikets Ständer blifvit stadgade rörande den, enligt Kongl, brefvet af den 24 Mars
1824, för Lunds kathedralskolas behof afsedda andel af helgonskylden, äfvensom att
jemväl de församlingar inom Lunds stift, som hvarken redan undfått eller nu vore
i fråga alt erhålla rättighet till helgonskylds begagnande för folkundervisningen, kunde
förklaras berättigade att, vid inträffande ledighet, för ifrågavarande ändamål disponera
en del af klockare-helgonskylden; hvarjemte församlingen ansetts böra ega
att, i afseende på dispositionssättet, vid sockenstämma fatta beslut, hvilket dock skulle
til! domkapitlets fastställelse anmälas, men endast i händelse of missnöje med hvad
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 35.
Domkapitlet i dylikt fall förcskrifvit, komme att underställas Kongl, Majrts nådiga
pröfning.
Lika med Kammar-kollegium och öfriga förenämnda embetsmyndigheter, hvilka
i ämnet sig yttrat, anser Statsutskottet skolornas i ofvanuppräknade städer uti Lunds
stift rättighet att af kringliggande landtförsamlingar inom ett afstånd af två mil uppbära
helgonskylds-säd, emot förbindelse att förse dessa församlingar med lämpliga
klockare så väl till tjenstgöring i kyrkan som för barnaundervisnings besörjande
till fullo ådagalagd medelst Kongl. Danska Kyrko-ordningen al den 14 Juni 1539
och Kongl. brelVet af den 23 Mars 1568, hvilka författningar genom Malmö recess
bekräftats. Hvad åter beträffar Kammar-kollegii uppgift rörande den under tidens
lopp vidtagna förändring, att skolorna skulle aflöna substituter i socknarna, i stället
för att dit utskicka serskilde personer af lärarne eller lårjungarne; så bör detta, enligt
de upplysningar, Utskottet inhemtat, rätteligen så förstås, att den betydligare andelen
af merberörda helgonskyld slutligen användts till bestämd aflöning åt stadsskolornas
lärare, och endast en mindre del deraf blifvit anslagen till fasta löner åt
klockare, som blifvit inom dessa församlingar i vanlig ordning tillsatte; hvaremot
stadsskolornas åliggande att bestrida dylika klockares aflöning eller tjenstgöring alldeles
upphört.
Beträffande Rikets Ständers vid 1840—1841 årens riksdag meddeldta och uti
Kongl. Maj:ts nådiga proposition omförmälda beslut rörande anvisandet af årligt statsanslag
för Lunds kathedral-skola, hvarigenom för åtskilliga församlingar tillfälle blifvit
beredt att till folkundervisningens befrämjande använda der utgående klockarehelgonskyld,
får Utskottet fästa uppmärksamhet derå, att, enligt hvad Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse af den 1 Juli 1840 upplyser, förenämnda beslut föranledts
deraf, att, sedan Kongl. Maj:t under den 9 December 1836 i nåder förordnat,
att för inrättande af kathedral-skolan i Lund borde användas den del af klockarnes
helgonskylds-säd, hvilken, jemlikt Kongl, brefvet af den 24 Mars 1824,
komme att efterhand och i mån af dåvarande innehafvares afgång indragas, men anspråk
derefter blifvit af åtskillige innehafvare utaf patronats-rättigheter, äfvensom af
serskilda församlingar, framställda rörande helgonskyldens framtida oförminskade bibehållande
vid klockare-lägenheterna, Rikets Ständer funnit angeläget, att ifrågavarande
nya läroverk blefve satt i verksamhet, utan afseende på utgången af den uppkomna
tvisten om dispositions-rätten till den bland skolans inkomster i beräkning
tagna spanmålstillgång, och utan behof att afbida de klockares afgång, till hvilkas
aflöning helgonskylden dittills varit afsedd. Enär de skäl, hvilka sålunda påkallat
nyssnämnda anslags beviljande, ingalunda ega tillämplighet å den fråga, som utgör
föremål för Kongl. Maj:ts nådiga proposition, samt dertill kommer, att merberörda,
genom 1824 års Kongl, bref, kathedral-skolan i Lund tillagda helgonskylds-säd är
Stat$-Utskotlet$ Utlåtande, N:o 36.
af väsendtlig olikhet med den, hvilken af ålder till denna och öfriga stadsskolor utgått
från de inom två mils afstånd belägna socknar, anser Utskottet Rikets Ständers
ofvanomförmälda beslut af år 1840 icke lämpligen kunna åberopas såsom grund för
anvisande af det statsbidrag, som till ersättande af sistnämnda helgonskyld kunde erfordras.
A andra sidan har Utskottet icke kunnat förbise, att då, efter hvad upplyst
blifvit, den till stadsskolorna i Lunds stift utgående helgonskyld från vissa socknar
af ringa omfång erlägges till högre belopp, än från andra mera folkrika, den
föreslagna tillåtelsen att för folkskolornas förbättrande använda merberörda afgift
följaktligen skulle, derest den beviljades, tillskynda dessa församlingar betydligt olika ,
fördelar, samt att, om äfven, i enlighet med Kammar-kollegii förslag, en jemkning
i detta hänseende kunde tillvägabringas, det missförhållande i allt fall qvarstode, att
berörda i städernas granskap belägna socknar komme att, utan giltig anledning, åtnjuta
en förmån, hvaraf de allägsnare församlingarna fortfarande förblefve i saknad.
I betraktande häraf och med afseende jemväl derå, att, enligt Kongl. Maj:ts den
20 Januari sistlidet år till Statskontoret aflåtna nådiga bref, åtskilliga landtförsamlingar
i Skåne fått utaf den, jemlikt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 15
Maj 1845, tifl folksko le-lärares atlönande serskildt anvisade summa, 20,000 r:dr årligen,
för dylikt ändamål åtnjuta understöd till sammanlagdt belopp af 1,261 r:dr
32 sk. för år räknadt, vid hvilket förhållande något synnerligen trängande behof af
ytterligare bidrag från statens sida till understöd för folkundervisningen inom bemälda
stift icke synes vara för handen, har Utskottet funnit sig
icke kunna tillstyrka beviljandet af ifrågastäldt statsanslag för stads-skolorna
inom Lunds stift, såsom utbyte emot den till dessa skolor nu ingående
klockar e-helgonskyld.
Stockholm den 27 Januari 1848.
Reservation
af herr von Rosen. ”Emot Statsutskottets fattade beslut reserverar jag mig. Skånska
städernas skolors dispositionsrätt öfver vissa församlingars såkallade helgonskyld
hvilar på ett ömsesidigt kontrakt, som, från skolornas sida, blifvit brutet. När detta
förhållande är tydligt och klart, saknas all rättsgrund, att ett sådant kontrakt skall
hållas å den ena sidan, när vilkoren ej uppfyllas å den andra. Skolornas fortfarande
dispositionsrätt är således både en olaglighet och en obillighet. Genom denna
olaglighet frånryckes vissa kommuner deras egendom. Då dessa kommuner återfordra
denna deras lagliga tillhörighet, hafva de endast vädjat till rättvisan. Kongl.
Majit har i nåder hänvist frågan till Rikets Ständer och desse till Statsutskottet.
Det är emot den utgång, frågan derstädes erhållit, jag reserverar mig och förutser
6 Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 36.
möjligheten, att målet kan, som rättsfråga, vid laglig domstol framdeles på annat sätt
afgöras”.
Häruti instämde herr prosten Berlin.
N:o 36.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 28 Jan., kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om anslag för bildande af arbets-
och straff-kolonier.
(U. A.)
Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt och till Statsutskottet remitterad
motion, har herr Friherre Cederström, Jacob, föreslagit: att Rikets Ständer måtte
anvisa kronans inom Lappmarken befintliga odisponerade mark, utgörande omkring
1,000 qvadratmil, att användas till kolonisation af nu befintliga arbetsföra korrektionister
af mankönet, indeladt i bataljoner af 600 man hvardera med nödigt befäl,
til! krigs- och arbetstjenst, på 6 års tid, och af qvinnokönet, i arbetslag fördelade,
på lika lång tid, samt, sedan kolonisationen blifvit ordnad, äfven af sådana arbetsföra
utaf begge könen, hvilka, saknande tillfälle till arbete i hembyggden, frivilligt
anmälde sig att ingå i tjenst inom kolonisationerne på en tid af 6 år, alla att vid
dervarande rika malmfält af liera slag sysselsättas; att inom kolonierna krigslagarna
måtte blifva gällande, såsom i krigstid, då fiende är nära; att af det anslag, som
är anvisadt för fångars vard och underhåll, 700,000 r:dr måtte, från och med den
tid, då korrektionisterne kunna uppsändas för koloniernas bildande, beviljas till utgående
under 28 1/2 års tid årligen till ränta och kapital-afbetalning af 11,666,666
r:dr 32 sk. i statsobligationer, utfärdade af Riksgälds-kontoret med 4 procents ränta
och 2 procents årliga kapital-afbetalningar, att användas för kolonisations-anläggningen;
att 12,000 r:dr måtte anslås för undersökningar om tjenligaste ställen för railvägsanläggningär
från Ofotens och sydligare belägna norrska fjordar upp till höjden
af Kohlen i närheten af de inom Lappmarkerna belägna rika malmfält, äfvensom för
upprättande af nivellerings-kartor och kostnadsförslag för väganläggningarna; att, såsom
följd häraf, Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att
alla vidare nybvgges-anläggningar i Lappmarkerna, äfvensom mutsedlars meddelande
a der befintliga malmfält, måtte förbjudas, samt vederbörande bergmästare förständigas
alt icke vidare meddela hvilostånd med grufvebrytning i nu befintliga inmutningar,
äfvensom tillse, att, der mutningsrätten genom bristande brytning eller malmens
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 36.
7
tillgodogörande förverkats, sådant genast blefve till Bergs-kollegium eller vederbörande
embetsmyndighet inberättadt; att, der innehafvare af inmutade malmfält ville
sin rätt åt annan upplåta, hembud till kronan borde ske, eller, om sådant icke skett,
staten måtte genom börd återförvärfva malmfältet, såsom ett Kongl. Maj:ts och kronans
regale, och att Rikets Ständer, för dessa ändamål, måtte anvisa på Riksgäldskontoret
nödiga medel till Kongl. Maj:ts disposition, för inlösningen af fältet, der
priset, pröfvadt af vederbörande embetsmyndighet, icke befunnes för högt; samt slutligen
att Rikets Ständer, i händelse af bifall härtill, måtte dervid fusta såsom oeftcrgiIligt
vilkor, såväl att vid kolonierna icke finge tillverkas stångjern till export,
som att utförsel af tackjern eller malm derifrån blefve förbjuden, så länge ett sådant
förbud i den öfriga delen af riket funnes nödvändigt.
I sammanhang härmed har Utskottet till pröfning förelraft en af herr Indebetou
hos Borgareståndet väckt, jemväl till Utskottet remitterad, motion, deruti blifvit föreslaget,
att, då de af Rikets Ständer vid 1840-—1841 årens riksdag till uppförande
af cellfängelser beviljade medel voro tillräckliga till fullbordandet af alla redan påbörjade
så beskaffade byggnader, samt det kunde synas lämpligt att, innan dylika
anslag ytterligare beviljades, inhemta någon erfarenhet om de nya cellfängelsernas
ändamålsenlighet, det anslag af 200,000 r:dr årligen, eller, sammanräknadt intill nästa
riksdag, 600,000 R:dr, hvilket Kongl. Majit af Rikets Ständer äskat för uppförande
af nya cellfängelser, måtte beviljas, icke för sådant ändamål, utan till anläggande
af en straff-koloni på sydöstra kusten af Södra Amerikas kontinent, söder
om Platalloden, dit sådane gröfre förbrytare, om hvilkas återförening med samhället
föga eller intet hopp återstode, skulle kunna försändas.
Utskottet har tagit kännedom så väl af de Friherre CederstrÖms motion bilagda
handlingar, som af de yttranden, hvilka, vid remitterandet af herr Indebelous
motion, i Borgareståndet afgifvits; men då hvarken i nu gällande lag eller den föreslagna
nya strafflagen förekommer något stadgande, enligt hvilket deportation eller
förvisningsstraff ådömas kan, samt inrättandet af dylika kolonier skulle medföra oberäkneliga
kostnader, anser Utskottet sig böra hemställa,
att dessa motioner ej må till någon åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda.
Stockholm den 27 Januari 1848.
STOCKHOLM 1848, hos ./. A. Walldén.
Stats-Utskottets Utlåtande j A'.-o 3j,
1
N:o 37.
Ank. till Exp. Utsk. den t Febr. kl. 7 e. m.
Utlåtande i angående beräkningen af Statsverkets inkomster.
(I. A.)
rp
-L ill fullgörande af föreskriften uti 30 § 1 mom. riksdagsordningen får Statsutskottet,
efter tagen kännedom af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om statsverkets
tillstånd och behof, Kongl. Statskontorets i detta ämne aflåtna underdåniga
skrifvelse, äfvensom från Riksstånden remitterade anföranden, samt sedan utredning
blifvit verkställd, af hvad under åren 1841 till och med 1845 till
statsverket influtit, härmed till Rikets Ständers pröfning öfverlemna förslag
till statsverkets inkomsters beräknande i riksstaten för år 1849 och följande
år, intilldess den vid nästa riksdag skeende statsreglering blifver gällande.
För vinnande af en lätt öfversigt utaf Utskottets i nämnde förslag framställda
beräkningar och de förhållanden, hvilka grundlagt desamma, har Utskottet,
på sätt tillförene iakttagits, låtit upprätta närlagde tabell, deruti, för
hvarje inkomsttitel, finnes uppgifvet hvad som vid sist hållna riksdag påräknades,
inkomsternas belopp under ofvanberörde fem år jemte medium deraf,
de uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition och Kongl. Statskontorets berörde underdåniga
skrifvelse upptague summor och slutligen hvad Utskottet till beräknande
föreslår; härledande sig den olikhet, som förefinnes emellan de i
liögstberörde proposition upptagna belopp för år 1845 samt de för samma
år å tabellen antecknade och af Statsutskottet beräknade, derifrån, att vid
den tid, då Kongl. Statskontorets merbesagde underdåniga skrifvelse afgafs,
rikshufvudboken för sistnämnde år ännu icke blifvit afslutad, i följd hvaraf
iukomsterne å vissa titlar icke voro tillförlitligen kända.
Utskottet, som genom remiss från Riksstånden fått till behandling emottaga
ej mindre Kongl. Maj:ts till rikets nu församlade Ständer aflåtna nådiga
proposition, i fråga om vissa indelda räntors indragning till statsverket och
ersättande genom kontant statsanslag, än ock enskilda i samme ämne väckta
motioner, har jemväl ansett sig böra hemställa,
att de beräkningar, rörande dessa indelningars värden, hvilka komma
att uti förevarande utlåtande af Utskottet föreslås, icke måtte
af Rikets Ständer definitivt fastställas, förr än ofvanberörda, på dessa
beräkningar inverkande, fråga om indelningarnes indragning till
statsverket blifvit af Utskottet handlagd samt af Rikets Ständer slutligen
pröfvad och afgjord.
Bih. till R. St. Fröt. 1847 och 4 Sami. 1 Afd, 12 Haft. 1
X
Stats-Utskottets Utlåtande> N;o 3j.
Ordinarie eller ständiga inkomster»
1:0 Ordinarie räntan.
Den del häraf, sorn är indelad att utgå till visse personer, stater och
inrättningar, samt i medeltal under åren från och med 1841 till och med
1845 utgjort 1,860,699 r:dr, har af Kongl. Majit blifvit föreslagen till ena
handa
belopp, som vid sednaste statsregleringen blifvit beräknadt eller 1,762,000
r:dr; och då ett högre eller lägre värde å denna ränta medför hvarken öfverskott
eller brist uti statsberäkningen på det hela, anser Utskottet denna
inkomst äfven nu kunna upptagas till ....... 1,762,000: — —
Ehuru den del af ordinarie räntan, som är kronan
behållen och inflyter i penningar efter markegång, utgjort
under åren
1841 ...... r:dr 585,992: — —
1842
589,568;
1843
614,010:
1844 .
572,113:
1845
570,311: samt i
medium 586,399 r:dr, finnér Utskottet likväl icke skäl
att tillstyrka någon förhöjning i det vid sednaste statsregleringen
beräknade och af Kongl. Majit till bibehållande
föreslagna belopp, hvilket alltså oförändradt uppföres till . 575,000: —- —
s:o Afradsspanmålen >
eller den från ordinarie räntan afskiljda, statsverket behållna
och enligt jordeböckerna utgående spaumål, hvaraf beloppet
höjes genom nya hemmans skattläggning eller minskas
genom gamlas förmedling, upptogs vid sednaste statsregleringen
till 41,000 t:r, men har för år 1845 utgjort
43,215 t:r, deruti inberäknade 1,157 tunnor hafra, hvaraf
2 tunnor anses i värde motsvara en tunna af hälften råg
och hälften korn.
Enligt hvad Kongl. Majit uti till rikets nu församlade
Ständer aflåten skrifvelse i nåder tillkännagifva, har, genom
förnyad skattläggning å den på hemmanen å Öland
fördelade utmark, den äldre deraf utgående ränta, utgörande
864 tunnor 24k:pr spanmål, hälften råg och
Transport 2,3d7,OOU: — —
Stals-Ultkotlett Ut låtandej N.o 3j.
Transport; 2,337,000:
hälften korn, blifvit nedsatt med 774 tunnor 26 kappar,
hvilket belopp följaktligen bör ifrån beräkningen af
den utaf Kongl. Maj:t i nåder föreslagna qvantitet 42,500
tunnor afdragas, då återstoden blifver i jemnt tunnetal
41,725 tunnor, hvartill afradsspanmålen torde upptagas och
hvarå värdet, med bibehållande af det vid sednaste riksdagen
fastställda förslagspris, 6 r:dr tunnan, utgör . . . 250,350:
3:o Kronotionde-spanmålen.
De af denna tiondespanmål till vissa personer, stater
och inrättningar utgående indelningar beräknades vid sednaste
statsregleringen till 105,695 tunnor, hvilka utgjort i
penningar under åren
1841 ..... . r:dr 777,861: — —
1842 .
„ 777,474: — —
1843  „ 705,030:
1844 ...... „ 531,010:
1845 ...... 815,822: — — samt i
medium 721,439 r:dr; men då en högre eller lägre värdeberäkning
häraf icke verkar förhöjning eller minskning
i statsverkets behållna tillgångar, hemställer Utskottet,
att denna del af kronotionden må, i eldighet med Kongl.
Maj:ts nådiga förslag, upptagas till enahanda belopp, som
vid sednaste riksdagen blifvit beräknadt, utgörande efter 6
r:dr tunnan, ................ 634,170:
Äfvensom Uiskottet anser någon förändring icke böra
ega rum i afseende på den del af berörde kronotionde, som
är statsverket behållen och hvilken vid sednaste statsregleringen
upptogs till 20,000 tunnor, samt för år 1844 utgjort
20,004 tunnor och för år 1845, 20,981 tunnor, deruti
dock ingår något blandsäd och bafra; hvadan, med
bibehållande af sednaste förslagsvärdet, 6 r:dr tunnan,
samt i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t uti den
nådiga propositionen jemväl föreslagit, denna statsinkomst
beräknas till ................ 120,000:
Transport 3,341,520:
Å
Ståts-Utskottets UtlåtandeN.o 3j.
Transport 3,311,520
4-0 Kronotionde-lösen ejter bestämda priser.
Upptogs vid sednaste statsregieringen tili 4,800 r:dr
och har ingått för år 1841 med r:dr 4,897.
„ 1842 „ — 4,887.
,. 1813 „ — 4,897.
„ 1844 „ — 4,897.
„ 1845 „ — 4,566, hvaraf medi
um
utgör 4,829 r:dr, vid hvilket förhållande den torde
höra oförändradt beräknas till
4,800
5:o Arrende-medel af kungsgårdar och andra kronolägenheter.
Af denna stats-intrad, som vid sednaste riksdag beräknades
till 23,000 r:dr i penningar och 14,500 t:r spanmål,
å 6 r:dr tunnan, eller tillsammans 110,000 r:dr, har under
följande år till statsverket influtit i penningar:
för år 1841 r:dr 29,165.
„ „ 1842 — 23,756.
„ „ 1843 — 25,138.
„ „ 1844 — 24,520.
„ „ 1845 —■ 35,000 samt uti spanmål
för „ 1841 t:r 13,750.
„ „ 1842 — 14,490.
„ „ 1843 — 15,240.
„ „ 1844 _ 15,484.
„ „ 1845 — 15,639.
Medium af de förra utgör 27,515 r:dr och af den sednare
14,921 t:r, hvarå värdet, efter 6 r:dr t:n, uppgår till 89,526,
eller tillhopa 117,041 r:dr.
Uti denna inkomsttitel har Kongl. Maj:t, med tillkännagifvande,
att den tillökning i spanmålen, som egt rum
under de sednare åren, tillkommit derigenom, att, vid nya
arrendens uppgörande, penningarne till det mesta förvandlats
uti spanmål, föreslagit elen förhöjning, att penningarne
skulle upptagas:
Transport 3,346,320;
i
Stais-Utskottets Utlåtande, N.-o 3’].
Transport 3,346,320:
till 25,000 r:dr och spanmålen
till 16,000 t:r a 6 r:dr t:n . 96,000 — eller
tillsammans 121,000 r:dr
Då medelberäkningen af denna statsverkets inkomst
icke uppgår till det af Kongl. Maj:t i nåder föreslagna belopp,
och nedsättning i de å kronans ifrågavarande lägenheter
utfäste arrenden är att förvänta genom tillämpning
af Kongl, kungörelsen, angående åtskillige förändrade föreskrifter
vid utarrendering af kungs- och kungsladugårdar
samt andra kronolägenheter, hvaraf arrenden till statsverket
ingå, af den 17 Juli 1847, anser Utskottet någon förhöjning
uti denna inkomsttitel icke kunna påräknas, utan
torde densamma böra bibehållas vid samma belopp, som
uti sednaste stats-reglering blifvit upptaget, eller i penningar
23,000:
och i spanmål;
14,500 t:r, k 6 r:dr  87,000: uo,oOO:
6.o Siljvertionde, mjntarelön och slagskatt.
Vid 1845 års stats-reglering beräknades denna inkomst
till 10,000 r:dr ocb har i medium under åren 1841 —1845
utgjort 10,156 r:dr, hvadan den synes oförändrad böra
upptagas till  10,000:
y:o Koppar-ränta.
Under förutsättning af bifall till den uti serskild nådig
proposition gjorde framställning om nedsättning i den
för koppartillverkningen vid stora kopparberget utgående
ränta från hvart 10:de till hvart 30:de skeppund, emot upphörande
af vissa bergslaget förunnade förmåner, har Kongl.
Maj:t föreslagit koppar-räntans beräkning till endast 220
skeppund, utgörande, efter ett jemväl i nåder föreslaget
pris 130 r:dr skeppundet,’28,600 r:dr.
Då Utskottet, som på de skäl, hvilka innefattas uti
dess denna dag afgifna och under Lit. A bilagde utlåtan
-
Transport 3,466,320:
f
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o 3j.
Transport 3,466,320
de, ansett sig icke böra tillstyrka den i nSder föreslagne
liedsätlningen 1 räntan för koppartillverkningen vid stora
kopparberget, af räkenskaperne inhemtat, att förevarande
statsintrad, hvilken vid 1845 års statsreglering blifvit upptagen
till 280 skeppund, hvarå värdet, å 120 r:dr skeppundet,
beräknats till 33,600 r:dr, utgjort för åren:
1841, 287 skeppund försålde för r:dr 39,757.
1842, 322 „ „ „ — 47,919.
1843, 306 „ „ „ — 41,472.
1844, 380 ,, ,, „ — 48,775.
1845, 469 „ „ „ — 57.586;
och i medium under dej 3 sistnämnde af dessa år
385 skeppund, har Utskottet, med afseende äfven derå,
att håde produktionen af och priset å koppar stigit under
sednare tider, funnit grundad anledning att föreslå berörde
statsinkomst till 380 skeppund, uppgående efter 130
r:dr skeppundet till , . .
49,400:
•8:0 Tionde- och hammarskattsjern.
Vid sista riksdagen beviljades, i anseende till den
ofördelaktiga ställning, hvaruti svenska tackjernstillverkningen
sig då befann, den nedsättning uti tionde-tackjernet,
att denna afgift, hvilken uti 1841 års statsreglering
upptagits till 17,000 skeppund, komme att från och med
1845, intilldess den vid näst påföljande riksdag blifvande
statsreglering trädde i verkställighet, utgå med hälften af
det belopp, hvartill densamma, efter de i serskilda delar
af riket gällande grunder, erlades, i följd hvaraf denna
statsinkomst beräknades till endast 8,000 skeppund med ett
värde af 5 r:dr skeppundet eller till 40,000 r:dr.
Kongl. Maj:t, som, uti Dess aflåtna nådiga proposition
om statsverkets tillstånd och behof, läckts tillkännagifva,
att Kongl. Maj:t icke ville påyrka afgiftens förhöjning till
förra beloppet, har, under förutsättning, att Rikets Ständer
för sin del jemväl medgåfvo afgiftens fortfarande nedsättning
för den tid, som den vid nupågående riksdag skeende
Transport 3,515,720:
Statt-Vtskot(ets Utlåtande, N.o Zj.
Transport 3,515,720
statsreglering komme att omfatta, föreslagit, att, på grund
af förhållandet under år 1846, då tackjernstionden upp»
gått till 8,600 skeppund, densamma måtte beräknas till
8,500 skeppund, utgörande, efter ett pris af 5 r:dr 32 sk.
skeppundet, 48,166 r:dr 32 sk.
Enär, enligt hvad allmänt kändt är, konjunkturerna
för tackjernstillverkningen förbättrats under de sistförflutne
åren och för närvarande äro så fördelaktige, producen»
ten skäligen kan begära, anser Utskottet det vara med billighet
och rättvisa fullt öfverensstämmande, att den i beskattningen
å näringen beviljade lindring upphör, då orsakerne,
som vållat densamma, försvunnit; men som en
hastig återgång till den före nedsättningen utgående afgift
skulle, måhända känbarare än som vederbör, drabba tackjsrnstillverkarne,
har Utskottet, med förenadt afseende på
så väl statens anspråk, som den skattskyldiges förmåga,
trott sig vid beräkningen af denna intrad böra följa en
medelväg, och får i följd deraf hemställa, det Rikets Ständer
ville för sin del besluta, att tionde-tackjernsafgiften,
ifrån och med år 1849, intilldess den vid nästa riksdag blifvande
statsreglering träder i verksamhet, förhöjes med 50
procent utöfver det belopp, hvartill samma afgift blifvit
vid sednaste statsreglering bestämd alt utgöras, efter de
på serskilda orter gällande grunder; kommande alltså tionde-tackjernet
alt, i enlighet med den föreslagne förhöjningen,
kalkylationsvis upptagas till 12,000skeppund, hvilka,
efter det uti Kongl. Majlts nådiga proposition upptagne
pris. 5 r:dr 32 sk. per skeppund, nu uppföras med . . 68,000:
Beträffande åter hammarskattsjernet, som vid 1845
års statsreglering beräknades till 6,000 skeppund, å 13 r:dr
skeppundet, med 78,000 r:dr, har detsamma utgjort för
år 1841, skeppund 7,781.
„ 1842, „ 6,443.
„ 1843, „ 5,973.
„ 1844, „ 5,823.
„ 1845, „ 5,958;,
Transport 3,583,720:
s
Stats-Utskottets Utlatandej N:o 3j.
Transport
samt i medium 6,395 skeppund, och torde, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts nådiga proposition, hammarskattsjernet
till qvantiteten böra bibehållas vid 6,000 skeppund,
som, efter 14 r:dr skeppundet, hvartill priset, hvilket något
stigit, förslagsvis kan upptagas, utgör
g:o Aluntiondcn _,
hvilken vid sednaste statsregleringen fastställdes till 1,000
r:dr, har inbragt för år 1841 r:dr 1,486: — —
1842 „ 1,539:
1843 „ 632:
1844 „ 561:
1845 „ 581:
Utskottet, som på de skäl, hvilka uti under lit. B.
bilagde utlåtande blifvit anförde, icke kunnat tillstyrka bifall
å herr Hörnsteins motion om nedsättning i tiondeafgiften
å alun, får likväl, i anseende till den minskning,
som under de tre sistnämnde åren egt rum uti berörde
statsinkomst, hemställa, att densamma må, i enlighet med
hvad Kongl. Maj:t föreslagit, nu endast beräknas till . .
10:0 Svafvelbrukstionderij
innefattande jemväl viktriol och rödfärd, kalkylerades
vid 1845 år9 statsreglering till 1,000 r:dr och har uppgått
för år 1841 till r:dr .... 640: — —
1842 „ „ .... 409:
1843 „
999:
1844 „ „ .... 612:
1845 „ „ .... 430:
Då medium häraf utgör 618 r:dr, tillstyrker Utskottet,
att, på sätt uti den nådiga propositionen föreslås, denna
intrad upptages till blott . .
11:0 MantalspenningarnCj
hvilka vid sist hällne riksdag beräknades till 327,000 r:dr,
hafva utgjort:
Transport
för år
3,583,720
84,000:
500.
600
3,668,820
Stats-Utskoltels Utlåtande j N:o 3^,
for år 1841
1842
1843
1844
1845
r:dr 324,712
„ 327,548
„ 331,890
„ 336,603
„ 337,906
Transport
Enär denna inkomst under berörde quinquennium varit
i jemnt stigande, anser Utskottet densamma, i enlighet
med hvad Kongl» Maj:t i nåder föreslagit, kunna uppföras
till •
12:0 Gerningsören af handtverkare.
Af de skäl, sorn innehållas uti Utskottets denna dag
afgifne och under lit. C. härhos bifogade utlåtande, har
Utskottet icke kunnat tillstyrka, att denna inkomsttitel,
såsom föreslaget blifvit, upphör, och ersättning derföre beredes
medelst ökad bevillning»
Gerningsörena, hvilka vid sednastestatsregleringen upplogos
till 1,700 r:dr, hafva influtit: för
år 1841 med ..... r:dr 1,730: — -•
1842
1,714:
1843 „ . . • . . „ 1,709: — —
1844 „ ..... „ 1,755:
1845 „
1,776: hvaraf
medium utgör 1,737 r:dr; och torde, vid det emotsedde
förhållande, att antalet af gerningsmän småningom minskas,
denna statsinkomst icke böra beräknas högre än till
i3:o Bötesmedel.
I enlighet med hvad Kongl» Maj:t i nåder föreslagit,
hemställer Utskottet, att denna intrad, som vid 1845 års
riksdag beräknades till 40,000 r:dr, men ingått: för
år 1841 med
1842
1843
1844
1845
r:dr 44,514
„ 38,113
„ 36,000
„ 35,316
„ 36,381
•— —• deraf
Transport
Eih, lill R. St. Prot. 1847 och 1848, 4 Smil. / A/d 12 Haft
-
3,668,820:
336,000:
1,500;
4,006,320;
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 3j.
Transport
medium är 38,065 r:dr, må i afseende på så väl inkomstens
obestämda beskaffenhet, som den minskning, hvilken
under de sednare åren deruti inträffat, nedsättas, i enlighet
med Kongl, propositionen, till
i4:o Kavalleri-regementenas häst-vakans-spanmål
upptogs vid sednaste statsregleringen till 22,250 tunnor,
med ett värde, efter 6 r:dr tunnan, af 133,500 r:dr.;
Och som uti denna statsinkomst, utgående på grund af emellan
kronan och rusthållarne upprättade kontrakter, någon
rubbning ej är att emotse under den tid, nu förestående
statsreglering kommer att omfatta, lärer denna inkomsttitel,
beräknad till 22,250 tunnor, a 6 r:dr tunnan, oförändrad
kunna utföras till
i5:o Ständiga rotevakans-afgijter
utgöras för 385 nummer af Skånska infanteriregementena
med 2,310 tunnor spanmål, hvilket belopp, i öfverensstämmelse
med hvad Kongl. Maj:t i nåder föreslagit och
vid sednaste statsregleringen beräknats, upptages, efter 6 r:dr
tunnan, till
16:0 Tilljälliga rote-vakans- och mötesafgifter
beräknades vid 1845 års statsreglering till 6,000 r:dr, men
hafva influtit: för
år 1841 med r:dr 5,856: —. —
1842 „ „ 5,141:
1843 „ „ 5,355:
1844 „ „ 4,884:
1845 „ „ 4,155: hvaraf medium utgör
5,078 r:dr.
Då denna inkomst under de sednare åren minskats samt
är obestämd och på markegångarnes förändring beroende,
lärer densamma, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t antagit,
icke kunna kalkyleras till högre belopp än
Transport
4,006,320:
35,000:
133,500:
13,860:
5,000:
4,193,680:
Stats-Ulshotlets Utlåtandej N-o Sj.
Transport
77:o Rotejrihetsafgift. af oroterad } men ordinarie rotering
underkastad jord.
Denna intrad, som bör, i stället för den förra rotefri»
lietsbevillningen, tillgodokomma försvarsverket och erläggas
med ett belopp, fullt motsvarande roteringsbesväret, uppfördes
vid sednaste stalsregleringen tili 27,000 r:dr, och har
bestigit sig: för
år 1841 till r:dr 26,450: — ■—
1842 „ „ 27,472:
1843 „ „ 29,220:
1844 „ „ 24,998: och
1845 „ „ 29,851:
Enär medium häraf uppgår till 27,598 r:dr, synes
beräkningen, på sätt Kongl. Maj:t jemväl föreslagit, böra
bibehallas vid » i,...,...,*.**
18:0 Båtsmans-vakans-afgiften,
utgående för ständiga och tillfälliga vakanser vid båtsmanshållet
och beroende dels af markegångsprisen, dels af större
eller mindre antal vakanser, beräknades vid 1845 års
riksdag till 30,000 r:dr, och har ingått: för
år 1841 med r:dr 19,225:
1842 „ „ 18,358:
1843 „ „ 42,870:
1844 „ „ 36,665: och
1845 „ „ 32,629: — ■—• hvaraf medium ut
gör
29,949 r:dr; och torde, då detta i det närmaste uppnår
det belopp, som varit påräknadt, samt inkomsten de
Irenne sednare åren lemnat öfverskott, densamma kunna,i
öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga proposition,
oförminskad utföras med , . , .
ig:o Krut- och Saltpeter-försäljningsmedelt
vid sednaste statsreglering uptagne till 95,000 r:dr, hafva
utgjort: för år 1841 r:dr 101,408: -
1842 . „ 402,833: _
Transport
4,193,680:
27,000:
30,000:
4,250,680:
11
Stats-Utskottels Utlåtande, N.o 3j,
Transport 4,250,680:
för år 1843 r:dr 98,494:
1844 „ 99,955:
1845 ,» 91,924: ■—• —• deraf medium är
98,923 r:dr.
Uti denna inkomsttitel har någon förändring icke äskats,
hvadan Utskottet, som icke eller anser någon sådan
böra ega rum, bibehåller förra förslagsberäkningen . . „ 95,000:
20.'O Kontroll stämpelmedlen ,
livilka vid 1845 års riksdag förhöjdes från
10.5C0 r:dr, hvartill Kongl. Maj:t äfven
stens beräknande, hafva influtit: för
föreslagit
9,000 till
in korn
-
år 1841
med
r:dr 10,735: — —
1842
n
„ 11,171:
1843
99
„ 11,239: — —
1844
99
„ 9,491: —• — och
1845
99
„ 9,839:
Då medium häraf gör 10,495 r:dr och intraden under
de sistnämnde begge åren understigit det påräknade
beloppet, föreslås detsammas nedsättande till .....
si:o B åk- och lot smedlen,
som uti nu gällande riksstat äro uppförde till 73,000 r:dr,
hafva bestigit sig: för
år 1841 till r:dr 74,864:
1842 „ „ 72,778;
1843 „ „ 71,307
1844 4, „ 78,223
1845 „ „ 92,841: och i medium inbringat
78,003 r:dr; med anledning hvaraf Kongl. Maj:t
föreslagit inkomst-titelns förhöjning till 78,000 r:drj men
sorn denna intrad är beroende på en mer eller mindre liflig
sjöfart, och således underkastad derutinnan skeende vexlingar,
torde det betydliga belopp 92,841 r:dr, sorn under
år 1845 influtit, och hvarigenom en förhöjd medelberäkning
förnämligast uppstått, vara att i viss mån betrakta så
-
10,000:
Transport 4,355,680:
Stats-Uiskottets Utlåtande j N.o 3j.
Transport 4,355,680
som tillfällig; i följd af hvilket allt Utskottet saknar giltig
grund att förslagsvis upptaga ifrågavarande inkomst högre
än till 75,000
Uti nu gällande riksstat följer i ordningen inkomsttiteln
”ersättningar,” hvilka vid sednaste statsregleringeu
beräknades till 50,000 r:dr, och utgjort: för
år 1841 r:dr 40,642:
„ 1842 — 37,753:
„ 1843 — 31,591:
„ 1844 — 43,731: och
„ 1845 — 58,972: samt
i m edium 42,538 r:dr.
Denna inkomst-titel innefattar:
Danska fyringsmedel; ersättning af konvoy-kommissari»
atet för Turkiska beskickningens aflöning; försäljningsmedel
af för allmän räkning tryckte arbeten; utassignerade medel,
som af en eller annan orsak åter blifvit till uppbörd
tagne; inbetalning af en i räkenskaperne ej balanserad proprie
balans; ersättning för statsfångars underhåll i länshäkten;
traktamentskostnader, ersatte af tappande parter;
försållde quarantänseffekter och byggnader; durchmarschkostnader,
ersatte af Waxholms fortifikations-kassa; återdebitering
af orätt afförde medel, samt husröte-ersättning för staten
tillhörige byggnader.
Då, genom en sammanföriog i räkenskaperna af så olikartade
ämnen, det är svårt att serskilja så väl sjelfva
posterna som beloppen deraf, har Utskottet ansett titeln
”ersättningar,*’ som dessutom är en oegentlig benämning,
böra ur riksstaten försvinna, och i stället tvänne nya införas,
kallade:
den ena,
22:0 Danska fyringsmedel,
bestående af ersättning för underhållandet af på Skånska
kusten befintliga fyrbåkar, och hvilken ersättning utgjort:
för år 1841 r;dr 9,424:
Transport 4,430,680:
14
iStals-Utskottets Utlåtande , IV;o 3j.
Transport 4,430,680
år 1842  — 9,552:
,,1843  — 9,552;
„ 1844  — 26,719: och
„ 1845  —• 40,221: — — samt i
medium 19,094 r:dr, men enligt med Konungariket Danmark
afslutad konvention nu mera utgår med 10,000 r:dr
Hamburger banko, och upptages till ett belopp af . . .
och den andra,
s3:o Ersättning af konvoy-kommissariatet för Tur•
kiska beskickningens aflöning ,
26,600:
år
1841
till r:dr 14,878
>>
1842
„ — 15,007
1843
„ _ 15,022
99
1844
„ — 14,878
99
1845
„ — 14,663
— ■— och
— — som
i medium gör 14,890 r:dr, och utföres med
Beträffande öfriga under titeln ”ersättningar” inbegripne
inkomster, hvilka, efter afdrag af de tillfälliga belopp,
som deruti ingått, utgöra i ungefärligt medeltal 6,000 r:dr,
föreslår Utskottet, att desamma måtte öfverföras till den
härefter förekommande titeln, ”extra medel och uppbörder.”
äf-o Observationsmedlenj
vid sednaste statsregleringen beräknade till 10,000 r:dr,
hafva väl belöpt sig: för
— eller i medium till
e
ar
1841
till
r:dr 15,415
99
1842
99
— 16,645
99
1843
99
— 18,134
99
1844
99
— 24,363
99
1845
99
— 15,089
14,800:
— - 1  /
* * J O
tillkommit genom anmärkningar vid oriktig tillämpning
af föreskrifterne angående 1833 års lönereglering för indelda
armeen, och således varit af mera tillfällig beskaffenhet,
Transport 4,472,080:
Stats-Utskotle's Utlåtandej N.-o 3j.
15
Transport
torde, på sätt Kongl. Maj:t i nåder föreslagit, förra förslagsberäkningen
bibehållas
2.5:0 Extra medel och uppbörder
kalkylerades vid sednaste riksdagen till 12,000 r:dr,
och hafva till statsverket ingått, för
år 1841 med r:dr 30,623: — —■
„ 1842 „ — 12,965:
„ 1843 „ — 8,780:
„ 1844 „ — 5,688:
„ 1845 „ — 17,270: hvaraf
medium är 15,065 r:dr. Oaktadt det öfverstiger sednaste
förslagsberäkningen, torde likväl densamma, i anseende till
inkomsternas osäkerhet, icke böra öfverskridas, hvadan
denna titel, med tillägg af det från titeln ”ersättningar”
hit öfverförde belopp, 6,000 r:dr, nu föreslås till . . .
26:0 Intressemedels
hvilka vid senaste statsregleringen utgjorde 3,300 r:dr
och influtit: för år 1841 med 3,400, samt under hvartdera
af de 4 uästpåföljde åren med 3,359 r:dr, lära få förblifva
vid förra beräkningen
Restantier j
beräknade uti 1845 års riksstat till 155,000 r:dr, hafva
enligt räkenskaperne bestigit sig: för
år 1841 till r:ir 152,935:
„ 1842 ,. „ 130.489:
1843 „ „ 160,305:
1844 „ „ 287,410:
1845 „ „ 176,396:
Ehuru medium häraf uppgår till 181,507 r:dr, torde,
då sådant vållats hufvudsakligen af den tillfälligtvis stora
inkomsten för år 1844, förslagsbeloppet kunna bibehållas
enligt Kongl, propositionen vid .
jj
4,472,080:
10,000:
18,000: *
3,300:
155,000:
Summa r:dr b:ko 4,658,380:
1«
Sta>fUtskoUets Utlåtande, N.-o 3*j.
Extra ordinarie inkomster.
Som det tillkommer Bevillningsutskottet att uppgöra och till Rikets
Ständer afgifva förslag, rörande beräkning af dessa inkomster, och sådant ännu
icke kunnat ske, är Statsutskottet ej i tillfälle alt, i sammanhang med beräknandet
af statsverkets ordinarie intrader, uppgifva beloppet af de medel,
hvilka under benämning af extra ordinarie inkomster äro att påräkna; utan
får i afseende på dem endast meddela underrättelse om de serskilde belopp,
hvartill desamma blifvit vid sednaste statsreglering beräknade och för åren
från och med 1841 till och med 1845 erlagde, jemte medium deraf, samtal’
Kongl, Maj:t, enligt Dess nådiga proposition, till upptagande föreslagne.
Sjötullsmedlen.
Brutto-inkomsten häraf uppfördes uti 1845 års riksstat till 3,700,000 r:dr,
och har utgjort: för
år 1841 . . . r:dr 3,892,959:
1842 . . . „ 4,044,494:
1843 ... „ 3,593,819:
1844
3,395,747:
1845 .. . „ 3,663,013: eller
i medeltal 3,718,006 r:dr; hvaruti ingår tull å span mål efter medelberäkning
66,119 r:dr.
Enligt hvad i nåder är vordet tillkännsgifvet, hafva tullmedlen för år
1846, hvarunder nu gällande tulltaxa varit tillämpad, blifvit levererade med
nära r:dr 3,350,000: ■——— —
som, med tillägg af beräkningssumman för tullverkets stat
och öfriga utgifter ...».♦  800,000: — —
utvisar ett bruttobelopp af ...  r:dr 4,150,000: -— —
hvaruti likväl är inberäknad tull för importerad spanmål
med omkring
137,000: — —
äfvensom tullintraden för år 1847 vid slutet af Oktober månad uppgått till
enahanda belopp, som under föregående året vid samma tid influtit, eller
3,350,000 r:dr, hvaraf tydligen ådagalägges, att intraden varit i jemnt stigande;
och som denna tillväxt bör, jemlikt nådigt förklarande, snarare ökas än
minskas genom införande af större frihet i tull-lagstiftningen, funne Kongl.
Maj.t ingen betänklighet möta att föreslå tullmedlens beräknande till ett bruttobelopp
af 4,000,000 r:dr, då, efter afdrag af utgifterne för tullverkets afl#-
ningsstat
Siats-Utskottets Utlåtande, If.o 3y.
17
ningsstat och Öfrige omkostnader, förslagsvis beräknade till 800,000 r:dr,
statsverkets nettoinkomst skulle blifva 3,200,000 r:dr.
Salu-accis af ståderns
beräknades vid sednasle slatsregleringen till 11,000 r.dr, hvartill den i medium
under åren 1841 —1845 äfven nära uppgått, men som städerne Westerås
och Stockholm, af hvilka den sednare deltagit uti afgiften med 7,500
i:dr, blifvit från salu-accis befriade, har Kongl. Maj:t föreslagit, att beräkningen
af denria inkomst måtte nedsättas till 3,000 r;dr:
Postmedlen
vid sednaste statsreglering upptagne till 575,000 r:dr, hvaraf till statsverket,
såsom nettoinkomst beräknats 125,000 r:dr och till postverkets stat och egne
utgifter 450,000 i:dr, hafva utgjort brutto: för
år 1841 . . . r:dr 604,099:
1842 . . . „ 601.450:
1843 . . . „ 605,537:
1844 . , . „ 609,474:
1845 ... „ 622,071: eller
i medium 608,526 r:dr.
Enligt hvad Kongl. Maj:l uti Dess nådiga proposition behagat tillkännagifva,
har, i afseende på desse medel, företett sig det förhållande, att, oaktadt
poslkassans bidrag till statsverket blifvit vid sist hållna riksdag nedsatt ifrån
150,000 till 125,000 i:dr och posluppbörden under de sednare åren fortfarande
stigit, den behållna inkomsten för postverket knappast varit tillräcklig
för utgifternes betäckande, hvilka i betydlig mån ökats ej blott till följd af
utvidgade postkommunikationer, ulan ock af serskilde deraf oberoende anledningar,
såsom skjutslegans förhöjning vid skjutsens ombesörjande genom entrepenad,
tillökning af postiljonernes antal för befordrande af mera säkerhet
vid postforslingen m. n\, hvartill komme, att underhåll och ombyggnad af
de för postverket erforderliga fartyg påkallade betydlige tillfällige utgifter»
hvartill tillgång skulle komma att saknas, derest icke af postkassans inkomster
medel till detta ändamål kunde årligen afsättas; i betraktande af hvilket
allt och med hänsigt i öfrigt till de ytterligare förbättringar i postinrättningen,
sora redan befunnos eller framdeles kunna finnas behöfliga, Kongl.
Bil. till R. St. Prot. 1847 och tS48j 4 Sami. 1 Afd. 12 Hiift. 3
18
SlatSfUtskotlets Utlåtande j N.o 3j.
Maj:t i nåder föreslagit, alt, med bibehållande af den förra beräkningen af
bruttoinkomsten af postmedlen till 575,(XX) r:dr, postkassans bidrag till statsverket
måtte ytterligare nedsättas ifrån 125,000 till 100,000 r:dr.
I fråga om beräkningen af statsverkets behållne inkomst af poslmedlen,
kommer Utskottet att framdeles afgifva serskildt utlåtande, till hvilket Utskottet
alltså nu får hänvisa.
Chartte sigillatce-medlen
beräknade vid 1845 års riksdag till 500,000 r:dr, hafva influtit: för
år 1841 med i:dr 462,128:
1842 „ „ 505,055:
184.1 „ ,, 510,935:  *
1844 „ 529,877:
1845 , „ 503,572: — — hvaraf medium utgör 502,313 r:dr.
Som desse medel, utom för år 1841, öfverstigit förslagsberäkningen och
enligt nådigt tillkännagifvande uppgått för år 1846 till 540,582 r:dr, har
Kongl. Maj:t ansett denna intrad nu kunna med så mycket mera skäl be
raknas
till ett högre belopp, som en noggrannare kontroll, i afseende på karteringen
af handlingar med år 1847 inträdt, och derföre föreslagit, att iuiomsten
af charlEe-sigillatae medlen må förhöjas till 525,(XX) r:dr.
BränvinsaJgiften ,
upptagen i nu gällande riksstat till 670,000 r:dr, har inbringat: för
år 1841 . . . r:dr 563,224
1842 . . . „ 672,354
1843 .. . „ 675,696
1844 ... „ 685,652;
1845 ... „ 579,526: — — eller per medium 635,290 r:dr.
Genom de af Kongl. Maj:t i nåder föreslagna förändrade grunder för
rättigheten att tillverka och distillera bränvin, äfvensom för beskattningen
derå, har Kongl. Majit, under förutsättning af Rikets Ständers bifall tili
förändringen, ansett denna intrad kunna ökas med 580,000 r.dr utöfver hvad
vid sednaste statsregieringen beräknades eller till 1,250,000 r:dr.
Enligt de af Utskottet nu föreslagna beräkningar, skulle således statsverkets
ordinarie inkomster och restantier utgöra . . r:dr 4,658,380:
Transport 4,658,380: — —
Slats-Utskotlets Utlåtande, Jf;o 3j. 19
Transport 4,658,380: —- —
Vid 1845 års statsreglering beräknades samma inkomster
till
. r:dr 4,603,430: — —
Derest Rikets Ständer bifalla Utskottets nu framställda
förslag till beräkning af statsverkets ordinarie inkomster
och restantierj skulle alltså desamma öfverskjuta det i
nu gällande riksstat beräknade belopp af enahanda inkomster
med
r:dr 54,950: — —
Stockholm den 31 Januari 1848.
Reservationer:
Vid 8:de punkten, angående tionde-tackjerns-afgiften, af herr von
Troil, S. G. och Per Persson från örebro län.
STOCKHOLM, Ecksteinska Boktryckeriet, 1848.
Hörer till Stats-utskottets Utlåtande N:o 37. år 1848.
Tabell öfver Stats verkets Inkomster.
N:o
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
Ordinarie Inkomster.
Ordinarie ränta
Afrads-spanmål
Tionde-spanmål
Tionde-spanmåls-lösen efter bestämda priser
Arrende-medel
flndeldt
(Behållen
flndeldt
' (Behållen
Silfver-tionde, myntarelön och slagskatt
Koppar-ränta
Tionde- och hammarskatts-jern ... *
Alun-tionde
Svafvelbruks-tionde ,
Mantalspenningar .
Gernings-ören
Bötes-medel
Kavalleri-regementernas häst-yacans-spanmål
Ständige rotevakans-afgifter yid Skånska Infanteri-regementerne .
Tillfällige rotevacans- och mötes-afgifter - .
Rotefrihetsafgift af oro terad men Ordinarie Rotering underkastad jord
Båtsmans-vacans-afgift
Krut- och salpeterförsäljnings-medel , . .
Kontroll-stämpel-medel
Båk- och lots-medel
(Penningar
(Spanmål
(Tackjern.
(Stångjern
Ersättningar
Observations-medel . . .
Extra medel och uppbörder
Intresse-medel
Säger
Restantier
Ordinarie inkomster och restantier tillsammans
Sjötulls-medel
Extraordinarie Inkomster,
[Till Tull-verkets stat och öfrige omkomstnader 800,000; —
2,900,000: —
Stats-verkets netto-inkomst af sjötulls-medel
Salu-accis af städerne
Post-medel
|Till Postverkets stat och öfriga omkostnader 450,000:
Statsverkets netto-inkomst af postmedel . . 125,000: —• —
Charta sigillata-medel
Bränvins-afgift
S:r Extraordinarie inkomster
Summa
Påräknade Inkomster enligt 1845 års Riks-stat.
410.00 Tunnor å 6 R:dr
105,695 Tunnor å 6 R:dr
20.000 Tunnor å 6 R:dr
14,500 Tunnor å 6 R:dr
3,750 Specie R:dr å 128 sk
280 SW. k 120 R:dr
8.000 SW. å 5 R:dr
6.000 SW. å 13 R:dr
22,250 Tunnor
2,310 Tunnor
å 6
R:dr
Rdr
}
R:dr
1,762,000
575.000
246.000
634,170
120.000
4,800
23.000
87.000
10.000
33,600
40.000
78.000
1,000
1,000
327,000
1,700
40.000
133,500
13,860
6,000
27.000
30.000
95.000
10,500
73.000
50.000
10.000
12,000
3,300
4,448,430
155,000
4,603,430
3,700,000
11,000
575,000
500.000
670.000
5,456,000
10,059,430|
Räkenskaperna upptaga för åren.
mi.
1843.
1,946,429
585,992
320,839
777,861
140,079
4,897
29,165
119,004
9,912
39,757
132,301
121,171
1,486
640
324,712
1,730
44,514
185,348
18,786
5,856
26,450
19,225
101,408
10,735
74,864
40,642
15,415
30,623
3,400
152,935
3,892,959
11,017
604,099
462,128
563,224
1,939,696
5S9,568
322,2S8
777,474
139,890
4,887
23,756
116,522
10,605
47,919
102,214
83,9S2
I,539
409
327,548
1,714
38,113
192,983
17,896
5,141
27,472
18,358
102,833
II,171
72,778
37,753
16,645
12,965
3,359
18413.
130,489
4,044,494
11,004
601,450
505,055
672,354
1,895,146
614,010
289,566
705,030
127,516
4,897
25,138
109,905
10,176
41,472
80,698
64,232
632
999
331,890
1,709
36,000
156,028
14,685
5,3oo
29,220
42,870
98,491
11,239
71,307
31,591
184L4.
18,134
24,363
15,089
8,780
5,688
17,270
3,359
3,359
3,359
. . .
. . .
.
160,305
287,410
176,396
3,593,819
10,998
605,537
510,935
675,696
1,573,739
572,113
213,233
531,010
98,145
4,897
21,520
83,530
9,376
48,775
79,395
72,702
561
612
336,603
1,755
35,316
108,772
11,514
4,884
24,998
36,665
99,955
9,491
78,223
43,731
3,395,747
10,967
609,474
529,877
685,652
1845.
1,948,487
570,311
330,555
815,822
155,240
4,566
116,093
10,712
57,586
45,831
90,966
581
430
337,906
1,776
36,381
185,095
18,377
4,155
29,851
32,629
91,924
9,839
92,841
58,972
3,663,013
10,883
622,071
503,572
579,528
Medium för
åren
1841—45.
Kongl. Stats-kontorets
förslag.
1,860,699
586,399
295,296
721,439
132,174
4,829;
129,527
10,156
47,102
88,088
86,611
960
618
331,732
1,737
38,065
165,645
16,252
5,078
27,598
29,949
98,923
10,495
78,003
42,538
17,929
15,065
3,367
4,846,274
181,507
5,027,781
3,718,006
10,974
608,526
502,313
635,290
5,475,109
1,762,000
575.000
255.000
634,170
120.000
4,800
25.000
96.000
10.000
54.000
45.000
90.000
1,000
600
336,000
1,700
35.000
133,500
13,860
5,000
27.000
30.000
95.000
10.000
73,000
40.000
15.000
12.000
3,300
4,502,930
155,000
4,657,930
4,000,000
11,000
575.000
500.000
580.000
5,666,000
Kongl. Maj:ts nåd.
Proposition beräknar.
| 10,502,890| 10,323,930| — |—1
1,762,000
575.000
255.000
634,170
120.000
4,800
25.000
96.000
10.000
28,600
48,166
84.000
500
600
336,000
35.000
133,500
13,860
5,000
27.000
30.000
95.000
10,500
78.000
50.000
10.000
12,000
3,300
4,482,996
155,000
4,637,996
4,000,000
3,000
575.000
525.000
1,250,000
6,353,000
32
32
32
10,990,9961 32
1847 år Stats-utskotts förslag.
41,725 Tunnor å 6 R:dr
105,695 Tunnor å 6 R:dr
20,000 Tunnor å 6 R:dr
14,500 Tunnor å 6 R:dr
3,750 R:dr Specie å 128 sk
380 SW. å 130 R:dr .
å 5£ R:dr .
å 14 R:dr .
12,000 SM.
6,000 sW.
22,250 Tunnor å 6 R:dr
2,310 Tunnor å 6 R:dr
till
.Danska fyrings-medel, 10,000
Hamb. B:co, circa . .
jKonvoj-Kommissariatels bidrag
Turkiska Beskickningens aflöning,
((nedan bland extra uppbörd upptagne
6,000 R:dr)
R:d
Extra uppbörd (inberäknadt hvad under
titel Ersättningar förr ingått).
På framtida beslut beroende:
Till Tull-verkets stat och öfrige omkostnader
i Stats-verkets netto-inkomst
af tull-medel
Till Post-verkets stat
och öfriga omkostnader
Stats-verkets netto-inkomst
af Postmedel
800,000.
3.200.000.
3,000.
475.000.
100.000.
525,000.
1.250.000.
Tillsammans 6,353,000,
1,762,000
575.000
250,350
634,170
120.000
4.800
23.000
87.000
10.000
49,400
68,000
84.000
500
600
336,000
1,500
35.000
133,509
13,860
5,000
27.000
30.000
95.000
10.000
75,000
26,600
14.800
10,000
18,000
3,300
4,503,380
155,000
4,658,380
4,658,380
Bih. till R. St. Prat. 1847 & 1848. 4 Sami. 1 Afd. 12 Haft.
STOCKHOLM, tryckt hos Marcus & Comp. 1848.
• • ^ • • « ...
■
* .
'
. >
■
. > ■
-
t
'
I
*
.
v”
...
,......
! ’ *C
'
Sf
:
» . V .
......
. -r ■
. . . v ■
• -
/
- • ■ • •
„
. . . .
Stats-UtskotteU Utlåtande, N« 37, Litt. A,
1
JW 37 Litt. A.
Ank. till Exp. Utsk. den 29 Jan., kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
nedsättning uti den af Stora hopparbergs bergslag
utgående kopparränta frän hvart io:de till hvart 3o:de skeppund
af tillverkningen, samt upphörande af allmogens inom
åtskillige socknar af Stora Kopparbergs län skyldighet att in
natura till bergslaget leverera sina hemmans-ränte- och mantals-
eller qvar ntulls-kol. (I. A.)
Sedan hos Kongl. Majit, dels Stora Kopparbergs bergslag, genom
grufve-rällen och direktionen öfver bergslagets enskilde verk, uti en den
8 December 1837 ingifven skrift förnyat sin år 1829 gjorda, men af Kongl.
Majit afslagna, ansökning om förmedling från livart 10:de lill livart 30:de
skeppund i den till' kronan af bergslaget utgående koppar-ränta; dels ock
Rikets vid 1840 oell 1841 årens riksdag församlade Ständer, i anledning af
bos dem gjorda framställningar, om såväl befrielse för vissa socknar inom
Stora Kopparbergs län att lill bergslaget leverera in natura hemmansränte-
och mantals- eller qvarntulls-kolen, äfvensom upphörande af de för
uraktlåtenhet af en sådan leverering stadgade treskoliöter, uti underdånig
skrifvelse den 8 Maj sistnämnde år begärt, det Kongl Majit täcktes låta i
behörig ordning anställa undersökning till utrönande, ej mindre af beskaffenheten
utaf de privilegier, hvarpå Stora Kopparbergs bergslag grundade
rättigheten, att utfordra berörde ränte- och mantals-kol in natura, än ock
beloppet af den kolqvantitet, som, med afseende på Fahlu grufvas tillstånd,
kunde anses erforderlig för koppartillverkningens inom bergslaget bestånd
och fortfarande drift, samt alt, derest omförmälde privilegier icke deremot
lade hinder i vägen, det för bergslaget behöfliga qvantum kol måtte till
utgörande på föreskrifvet sätt fördelas emellan de närmast belägna, förut
i berörde hänseende skattskyldiga, socknar, hvilka egde tillgång på för kolning
passande skog, och allmogen inom de socknar af länet, hvarifrån räntorna
i kol utgjordes, förklaras berälligade att erlägga manlals-penningarne
Bih, till B. St. Fröt. 184 7 § 1848, 4 Sami. 1 Afd. 13 Haft. 1
2
Stats-Utshotlcts Utlåtande, N:o 37 Litt. Å.
och hemmansräntan i öfverensstämmelse med de för dessa skatters åtgörande
i allmänhet stadgade grunder, eller de förre i contant till deras för
orten bestämda belopp, och de sednare efter länets markegångspris; så
har, elter det Kongl. Kammar- och Bergs-kollegierne samt öfrige vederbörande
blifvit börda och sig utlåtit, samt den af Ständerne begärda undersökning
af dertill förordnade kommit terade förrättad i sammanhang med
frågan om förmedlingen i koppar-räntan, och kommitterade i dessa ämnen
betänkande afgifvit, deröfver ej mindre bemälde Kongl. Kollegier, än äfven
kommitterade för beskattningsväsendet samt uppbörds- och redogörelseverkets
förenkling sig yttrat, Kongl. Maj:t, af förenämnde anledningar, täckts
till Rikets nu församlade Ständer aflåta nådig proposition, som till Stats—
Utskottet blifvit remitterad, och uti hvilken Kongl. Maj:t behagat, angående
först förmedlingen i kopparräntan, föreslå, att, i enlighet med den beskattningsgrund,
sorn, genom Kongl, förordningen den 21 Juni 1831, är
vorden bestämd för taxeringen af de bergverk i a lmänhet, af hvilka viss
procent af tillverkningen skall, såsom tionde, utgöras, den utaf Stora Kop
parbergs
bergslag utgående koppar-ränta måtte bestämmas till hvart tretionde
skeppund, under vilkor, dels att bergslaget, enligt dess medgifvande,
underkastar sig den förändring i sättet för hemmans-ränte- samt qvarntulls-
eller mantals-kolens utgörande, som utaf Kongl. Maj:t och Rikets Ständer
pröfvades böra ega rum, dels ock att det anslag af It skeppund tionde
koppar,
hvarmed kronan deltager uti det bidrag till presterskapets aflö
nande,
som bergslaget genom den så kallade proste-kopparen skall lemna,
äfvensom bergslagets uteslutande kol-upphandlings-rätt inom det, genom
Kongl, resolutionen den 2 Juli 1816, bestämda distrikt för framtiden upphör;
hvaremot Kongl. Maj:t funne den utaf bergsfrälse-jorden vid.Fahlun utgående
vedhygster-räntan, 5 sk. 4 rsl., för hvarje durktågs s, aniand, eller
tillhopa 1165 r:dr 15 sk. 2 rst., böra i qvittning emot den, enligt Kongl,
brefvet den 29 December 1820, afrads-kassan tdls vidare ålagda, men egentligen
för denna kassas ändamål främmande utgift, 1200 r:dr, tili aflöning
åt förste läraren vid bergsskolan i Fahlun, bergslaget fortfarande tilIgodokomma,
intill dess annan lämplig utväg för bemälde lärares aflöna lide
framdeles kunde utfinnas.
I afseende åter på den af Rikets Ständer gjorda framställning om
upphörande af allmogens inom vissa socknar af Stora Kopparbergs län åliggande,
att in natura leverera de lill Stora Kopparbergs bergslag utgående
hemmans ränte- samt qvarnlulis- elier maulalskol, har Kongl. Maj:t, uti
Slah-UlskotleU Utlåtande, N:o 37 Litt. A.
3
högslberörde proposition, i nåder förklarat, det Kongl. Maj:t funne, att
de skattskyldige, hvilka yrkat natura prestationens upphörande hvad
både mantals- och ränte-kolen beträffade, hafva för denna deras önskan
anfört grundade skäl., dels i mindre skogslillgång, dels ock i skogarnas aflägsenhet
från Stora Kopparberget, hvadan Kongl. Maj:t täckts föreslå, att
bemälde skatlskyldige malte från åliggandet, att utgöra ränte- och mantalskolen
in natura, befrias, samt i stället förpligtas, dels att utan uppsägningsrätt
framgent erlägga lösen efter blifvande, i behörig ordning fastställde,
markegångspriser med penningar för ränlekolen, dels ock att, i stället för
mantals- och qvarnlulls kolen, betala mantalspenningar lill det för orien
sladgade belopp af 8 sk. b:ko, äfvensom att Åhls socknemän, enligt deras
önskan, måtte, med fortfarande skyldighet att leverera ränle-kolen in natura,
under vilkor af mantalspenningarnes utgörande på ofvannämnde sätt,
från natura-preslation af qvarntulls- eller mantals-kolen vinna befrielse; hvaremot,
beträffande de skattskyldige, hvilka förklarat sig vilja, hädanefter
som hittills, vid Stora Kopparberget leverera deras så val ränte- som
mantals-kol, Kongl. Maj:t ansåge frågan om berörde natura-prestalions upphörande,
för det närvarande, böra förfalla; dock att, derest, med anledning
af derom framsläldt förslag, förändring i nu gällande grund för utgörande
af persedel-skatter i allmänhet framdeles af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer
pröfvades böra ega rum, det beslut, som härom komme alt fattas, borde
äfven, i anseende på nu ifrågavarande kolskatter, vinna tillämpning; och
funne Kongl. Maj:t, i betraktande ej mindre af den ringare skogstillgången
inom de närmast Stora Kopparberget belägna socknar, än äfven af den
med en stor del af jorden derstädes förenade, icke ränteskyldige bergfrälse
naturen, samt enär för öfrigt bergslaget afsagt sig rättigheten till kolens
utfordrande in natura, Rikets Ständers underdåniga hemställan i afseende
på levererings-skyldighetens öfverflytlande på sistnämnde socknar icke till
någon åtgärd förenleda; anseende åter Kongl. Maj:t den af bergslaget gjorda
anhållan, att fortfarande få åtnjuta det progressiva, markegången ännu
understigande, lösningspriset ä kronans behållna räntekol, så att årliga skillnaden,
intill dess makegångspriset upphunnes, måtte komma hyllegarne,
såsom en dem tillfallande och försäkrad arrende-inkomst, eller så kallad
hylte-reveny, tillgodo, vara på billighet grundad; i följd hvaraf Kongl.
Majit till Rikets Ständer i nåder öfverlemnat, huruvida icke denna bergslagets
anhållan måtte på det sätt bifallas, att kronan, som komme att för
ifrågavarande kol af de skatlskyldige uppbära lösen efter markegång, godt
-
4
Stals-Ulsliottels Utlåtande, N:o 37 Litt, A.
gjorde bergslaget skillnaden deremellan och det progressiva" lösningspriset,
hvarvid Kongl. Majit likväl, på det alt tillförlitlig beräkning i detta afseende
å ömse sidor kunde göras, ansåge markegångspriset för sisla året före indragningen
böra för beräkningen tagas lill grund, samt således för hvarje
år, så länge det erfordrades, lill bergslaget utbetalas det belopp, hvarmed
sistnämnde markegångspris öfverstege hvad progressiva lösningspriset för
året bordt utgöra.
Såsom skäl för den sökta och af Kongl. Majit i nåder föreslagna förmedlingen
i kopparränlan, har hufvudsakligen blifvit anfördt: att tiden för
Fahlu koppargrufvas öfvergifvande endast kunde aflägsnas genom en sparsam
och försigtig hushållning med dess återstående malmtillgångar, på det
sätt att svagare malmer, som ensamme icke lönade brylningskoslnaden, upptogos
och tillgodogjordes tillsammans med de rikhaltigare, hvilket åter stöde
i omedelbart sammanhang med kostnaderna och afgifterna å den förädlade
malmen; att kopparverkets bestånd utgjorde vilkoret icke blott för •<
närings-idkarnes egen utkomst, utan ock för en stor del af ortens allmoges
bergning; att staten, i afseende på dess inkomster, syntes mera vinna än
förlora genom en eftergift i tionden, som, till det belopp den nu utginge,
snart i förening med sjelfva näringen måste upphöra, men, på ett billigt
sätt nedsatt, uppmuntrade till ökad produktion och fortgående verksamhet;
att bergslaget under grufvans bästa perioder varit och ännu vore högre
beskattadt, än något annat bergverk; att vid den sista förmedlingen, som
egde rum den 5 Mars 1805, kopparräntan väl nedsaltes från hvart 8:de
till hvart 10:de skeppund, men hvaremot alla förläningar blefvo antingen
indragna eller efLer deras rätta värde kronan ersatte, hvarigenom Fahlu
kopargrufva i närmaste försattes i lika vilkor som andra grufvor; att
bergslaget alltså ännu utgjorde den i författningarne af ålder bestämda
fulla tionden, änskönt brytnings-, uppfordrings- och underhålls-kostnaderne,
ras- och olyckshändelser oberäknade, för närvarande voro vida större än
på något annat ställe) alt närings-idkarnes aftagande i välmåga och antal
bäst bestyrkte alt tillverkningen icke kunde bära den utgående tionden,
hvilket ock syntes deraf, alt vid början af detta århundade ett stort antal
bergsmän funnos, som innehade många fjerdeparler, att år 1820 funnos
50, år 1827, 29, men 1834 endast 15, hvilka ej innehade flera än 185 egna
fjerdeparter; att orsaken lill denna minskning måste sökas uti omkostnadernes
tilltagande i samma mån, som malmens fyndighet voro i aftagande,
samt uti 1805 års förmedling, på bekostnad af de betydliga förlänin
-
Slats-Utsliollcls Utlåtande, N:o 37 Litt. A.
gar, hvilkas välde efler för flera år uppgjorde säkra kalkyler, uppgingo,
tillsammans med kronans tiondekoppar ocii den till Fahlu stad donerade
ströms-afrads koppar, lill omkring I af hela koppartillverkningen; alL en
successiv minskning i malmbrytning och tillverkning egt rum, så alt den
sednare, för åren 1801 —1810, uppgående i medeltal till 4133 skeppund årligen,
år 1843 icke utgjorde mer än 2503 skeppund, under det att, i följd af
grufvornas tilltagande djup och svagare malm-tillgångar, brytnings- och
uppfordrings-koslnaden på dessa 43 år stigit lill dubbelt emot hvad den för
åren 1801—1810 per medium utgjort; samt slutligen att alla dessa omständigheter,
i förening med de i grufvan åren 1830, 1831 och 1833 inträffade
betydliga ras och stalp, vållat alt inkomsten af hvarje fjerdepart, som under
perioden från 1801 lill 1810 bestigit sig lill 27 r:dr 8^ rst. årligen, och
de näst påföljande åren varit ännu större, nedfallit under åren 1841, 1842
och 1843 till blott 2 r:dr 32 sk. årligen, eller till omkring j0 af hvad den
tillförene minst inbringat.
För att rätt kunna bedöma giltigheten af dessa skäl, torde en framställning
om Stora Kopparbergs bergslags uppkomst, utveckling samt närvarande
ställning vara nödvändig.
Fahlu koppargrufva, hvars begynnelse ingen känner, erhöll sina äldsta
bekanta privilegier redan 1347, hvilka åter omnämna äldre, som då
voro ”komne i vangömmo”. Bergsbruket idkades i förening med hemmansoch
jordbruk af bergsmän, sorn i orten nedsatt sig och till deras kopparbruk
begagnade de omkring Fahlun befintliga talrika vattenfall. Den äldre
hemmans-skaltläggningen i socknarne närmast grufvan beräknades på
detta kopparbruk, hvaraf minnet ännu förvaras i jordeböckerne, som upptaga
gårds-afrad, hytte-afrad samt räntekoppar såsom gamla grund- eller
jordeboksräntor. Den egentliga grundläggningen till en stadgad skötsel och
förvaltning af denna grufva, jemte ortens bergsbruk, skedde likväl först 3
århundraden sednare under konung Gustaf Irste samt utbildades vidare
under hans söners regeringstider, då konungarna, i stöd af kronans på
Helgeandsholms beslutet grundade regala rätt till bergverken för deras
egen eller statens räkning, som föreställdes af konungens personlighet, icke
allenast uti utstakad ordning med bergsmännen deltog i grufbrytningen
med tillhörande arbeten och omkostnader, utan äfven vid flera af kronan
uppbyggda hyttor, hvilka dock nu för tiden knappt till läget äro kände,
införde och sjelfva idkade enskildt kopparbruk, i bredd med den enahanda
folknäring, som länge hade sysselsatt ortens bergsmän. Delta konun
-
6
Stats-Utskottcts Utlåtande N:o 37, Litt. A.
nas deltagande i koppartillverkningen upphörde under Konung Carl IX:s
regering, då det så kallade kronobruket inställdes, emedan kronans afkomst
deraf genom underslef och otrohet försnillades, samt kronans fördel ansågs
säkrare kunna vinnas genom hela bergsrörelsens öfverlemnande åt bergsmännen,
emot afrad, hvilket hushållssätt med statens bergverk utbildades
under Guslaf Adolph den stores regering och hans efterträdare i riks-styrelsen,
så att statens bergverk småningom och merändels, alan att kronan för
dem erhöll någon köpeskilling, öfverlemnades till bruk och nyttjande åt de
enskilde bergverks-innehafvarne, samt kronans regala rätt slutligen bestämdes
och begränsades till rättigheten Lill afrad eller tionde i niån af tillverkningen.
Redan år 1523 var Fahlu koppargrufva indelad i vissa rotar, par
och fjerde-parter, efter hvilken grund afrad äfven betaltes. Dessa par utgjorde
år 1543 endast 20 stycken, eller 80 helfjerdingar, beslående af 320
fjerdeparter, hvilka sedermera, dels derigenom alt nya grufvor eller skärpningar
invid de äldsta upptogos, dels derföre att bergsfrälse-frihet för jordbruket
kunde förvärfvas genom antagandet af grufvedelar och derför erläggande
afrad, allt iner och mer ökades, så att fjerde par te ines antal år
1616 uppgick till 1200, hvarvid det sedan oförändradt förblifvit.
Bergslagets privilegier bestodo i början endast af bergsfrälsefriheten,
jemte i äldste tider nödige ansedde försäkringar om frihet till person och
egendom; men grufvans tilltagande rika afkastning, som ådrog sig så väl
regeringens som allmänhetens uppmärksamhet, föranledde till styrelsens
vidsträcktare omvårdnad och befattning med bergverket.
Den gamla skattläggningen blef i socknarne omkring kopparberget
år 1606, med beräkning så väl på bergsslagens och grufvans behof, som
kronans eget kopparbruk, förändrad lill kol, dagsverken och virke, som in
natura skulle utgöras. Den så kallade ordinarie och extra ordinarie grufvehjelpen
blef anslagen för konstverken, hvilkas underhållande regeringen
emot en viss serskild afrad år 1607 sig åtog, och hvarmed kronan sederdermera
länge fortfor. Den gamla bergsfrälsefriheten utvidgades genom
flere medel, såsom donationer, köp, byten, m. m., dock allt emot förbindelse
att idka grufvebruk och derför utgöra afrad, från hvilken skyldighet
endast embetsmännen vid verket voro fritagne, efter som de för sin tjenst
icke kunde tillåtas idka någon gi-ufvedel. Skattekolen, som först utgjordes
till kronobruket, blefvo genom Kongl, resolutionen den 7 Januari 1612
upplålne till bergslaget emot ”lideligt pris.” Westerdalils-socknarnebortar
-
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 37, IMt. A.
7
renderades lill ett serskildt kompagnie, hvars sedermeia indragna rättigheter
till en del blefvo bergslaget för den så kallade vede-kontors-rörelsen
upplåtne, och utom alla dessa förmåner erhöll bergslaget ofta ansenliga
penninge-underslöd af kronan, som understundom på egen bekostnad lät
drifva vissa arbeten och schakt för grufvans undersökande och vidmagthållande.
Afgifterne till kronan voro deremot ganska dryga och utomordentliga,
samt icke eidiga med den grundsats, som för bergverkens skattläggning
i allmänhet var stadgad. Jemte grufve- och konslafraden, strömsoch
hylteafrad, utgjordes äfven skjutsfärds- och qvarntulls-koppar, samt
gårds-afrad, hvilken sistnämnde dock, såsom en hemmanen eller jorden åtföljande
beskattning, eftergafs i mån de till bergsfrälse förbyttes; hvarförutan
erlades 10 de af tillverkningen, oberäknad den afrad, som med 1 skeppund
på fjerdeparten utgick, samt de under krigstider eller andre statens
större behof pålagde extra utlagor, såsom hofförtärings-, kronhjelps-, accisoeh
skeppshjelps-koppar.
Kronans betydligaste inkomst af kopparverket lärer emellertid under
en längre tidrymd hafva bestått uti kopparhandeln, som hon från år
1578 uteslutande lör vissa tider tillerkände sig, och hvilken rättighet kronan
ömsom eftergå!’ och återkallade, men slutligen, emot vissa vilkor, öfverlemnade
till det så kallade koppar-kompagniet. Detta beskattuingssält ansågs
likväl så betungande, att bergslaget, enligt ett i äldre handlingar omförmäld
t kontrakt, år 1638 åtog sig att, jemte afrads-kopparen, 1 skeppund
på fjerdeparten, dessutom gifva till kronan hvart 4-de skeppund af tillverkningen
inom stora grufvans distrikt, för rättigheten att försälja kopparen
till hvem som helst, hvaremot koppar-kompagniet indrogs.
Vid slutet af 1600-talet undergick bergslagets tillstånd en betydlig
förändring derigenom att den gamla koppargrufvan 1687 instörtade och
dess då varande trenne serskilde öppningar sammanrasade lill en stor så
kallad stöt.
Det arbete, som, i följd deraf erfordrades för att få grufvan ren och
tillgänglig, under det afraden, hvaraf likväl en fjerdedel, eller 300 skeppund,
blifvit 1650 eftergifven, måste, oaktadt den inträffade olyckshändelsen,
af fjerdeparls-egarne utgöras, blef så kostsamt och betungande, att större
delen af de mindre förmögne bergsmännen alldeles kommo af sig och
skiljdes från besittningen af sina grufve-delar af den orsak, att de icke
kunde, efter den lidens författning, ställa borgen för afradens utgörande,
8
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 37. Litt. A.
hvadan deras förra grufve-delar dels tillföllo andra bergsmän, dels til! ett antal
af 300 fjerdeparter lemnades öde, och af hvilka kronan saknade afrad. Den
utväg måste då från statens sida vidtagas, att egarne till bergsfrälse-jorden
i socknarne nämast grufvan, hvilkas frälsefrihet af ålder varit förenad med
skyldigheten att idka grufve-delar och för dem utgöra afrads-koppar, ålades
att antaga de flesta gruf-delarne, hvaremot de bergsfrälse-egare, åt hvilka,
i brist af borgen, någon grufve-del icke kunde anförtros, förpligtades
att för hvarje spanland jord utgöra tre dagsverken med häst och karl, till
grufvans rengörande från stalp och gråberg. Förmedelst dessa och andra
åtgärder, som af grufve-styrelsen vidtogos, under det regeringen dels beviljade
bergslaget åtskilliga förmåner och eftergifter, dels tillika på det sätt
underlättade bergsmännen i deras betryck, att, genom Kongl, brefvet den
9 Februari 1692, dem tilläts erlägga afrads-kopparen med vissa korgar
malm, som af hvarje ”vindning” skulle afslås och försäljas, dröjde det icke
länge, innan, hvad beskattningen angick, kronan kunde återställas i åtnjutande
af den bestämda afraden, samt den till fjerdedelen af tillverkningen
fastställda tionden, hvaremot sjelfva tiliverkningsbeloppet väl de lörsta åren
elter grufveraset, på ett eller annat tusende skeppund koppar när, närmade
sig till den förut erhållna afkastningen, men ifrån den liden undergick
successiv förminskning.
Högstberörde Kongl, bref, hvilket tillskyndade bergsmännen stor
fördel, dergenom att de undgingo ställa caution för atraden, och således utan
svårighet kunde emottaga de öde grufdelarne, förorsakade likväl väsentlig
förändring uti bergslagets gamla författning, i så måtto, dels att
fjerdeparlerne fingo ett visst värde, så att de började gå i handel och byte,
då de förut endast medförde en villkorlig nyttjande rätt, som tillika
med frälsefriheten kunde förloras, icke allenast genom brott, utan äfven
genom arbetets sonande samt oförmögenhet att ställa borgen för afraden,
dels derigenom, att bergsfrälsets nära samband med grufvan till en del upplöstes
och frälset blef nästan fritt från allt ansvar för afraden, som lades
på hela grufvan och dess egare samfäldt, samt slutligen att genom detta
Kongl, bref grundlädes söndringen af bergsfrälset och fjerdeparlerne från
bergsmans-ståndet.
Oaktadt förändringen i sättet att uppbära afraden, blef likväl denna
afgift alltför tryckande och måsle år 1718 till hälften nedsättas, och
1721 helt och hållet eftergifvas, på det att afgiften af hvart 4:de skeppund
af tillverkningen så mycket säkrare måtte kunna erläggas.
Denna
Stais Utskottets Utlåtande, N:o 37, Litt. A.
9
Denna ränta utgick ook efter nämnda beräkningsgrund till år 1770,
då den förmedlades till livart 8:de skeppund, samt nedsattes ytterligare
genom Kongl resolutionen af den 5 Mars 1805 lill hvart 10:de skeppund,
hvilken tionde-koppar, jemte den vanliga bevillningen samt några skeppund
säkallad strömsafrad till Fabin stad upplåtne, äro de enda för kronan återslående
qvarlefvorna af de förr henne tillfallande betydliga inkomsterna
från Stora Kopparberget.
Sistberörda förmedling beviljades dock icke utan eftergifter å bergslagets
sida. Dessa bestodo uti indragningen till kronan af åtskilliga utaf
de bergslaget från äldre lider förunnade förläningar, nemligen:
l:o) ordinarie grufvehjeipen af Ofvan-Siljans fögderi, eller 1400 stafrum
ved ifrån Mora och Elfdalens socknar, anordnade till krono-schaktens
sänkande, i värde utgörande efter 1843 års markegångspris 3,004: 8. —
2:o) dagsverks-ränlan, eller kronans behållna dagsverken
af Kopparbergs, Säthers och Nedan-Siljans fögderier,
anslagna till Yedhygslen å Daglösetäglen, och hvilka dagsverken,
ulgörande ett antal af 5,600^'-niels, bergslaget till
kronan betalte med 5 sk. 4 rst. banko, men efter sistnämnde
års markegångsvärde, 25 sk., emellan hvilket pris
och det af bergslaget beräknade, skillnaden gör 19 sk. 8
rst., eller tillsammans
2,298: 7. 7.
3:o extra-ordinarie grufve-bjelpen af Kopparbergs, Säthers,
Ofvan- och Nedan-Siljans fögderier, bestående dels
af 3,023 oell |:dels dagsverken, dels af 1664 och | stockar
af olika storlek, varande markegångsvärdet härå . . 4,188: 23. 8.
4:o) kolräntan från häradsfjerdingen i Leksand 1,150
stigar, tilldelade konst-staten utan lösen, men efter marke
gångspris uppskattade till 2,611: 22. —
eller tillhopa r:dr 12,102: 13. 3.
5:o) ränte- och mantals-kolen, uppgående lill något öfver 33,000 stigar,
hvilka bergslaget egde lösa, de indeldte kolen 8,991 och | stigar med
20 sk. sligen, och de öfrige efter 6 sk. 8 rst. stigen.
De privilegier, bergslaget efter 1805 års förmedling fick bibehålla,
och ännu åtnjuter, bestå utaf:
a) rättigheten att utaf de skattskyldiga erhålla så väl ränte- som
Bih. till R. St. Prot. 1847 $ 1848. 4 Sami. 1 Afd. 13 Uäft. 2
10
Stats-Utsliottets Utlåtande N:o 87 Hit. A.
mantals-kolen in natura, emot erläggande af betalning derför enligt markegångspris,
hvilket dock icke till fullo blifver kronan lillgodoberäknadt, emedan
en nedsättning deri, i afseende på kronans behållna räntekol, 13,351
och l stigar, eger rum, till det belopp, som uppkommer af det så kallade
progressiva lösningspriset, som åter bestämmes genom en årlig tillökning
af 2 sk. på hvarje stig, intilldess rnarkegångspriset upphinnes, och hvilken
nedsättning eller skillnad emellan sistnämnde pris och progressiva lösningspriset
utgjorde år 1843 24 sk. 4 rst. per stig, eller i summa 6,768 r:dr
22 sk. 8 rst., till förlust för kronan, men vinst för bergslaget, eller rättare
för egarne till de 71 nummer kopparhyttor, å hvilka prisskillnaden, bildande
den så kallade hytte-revenyen, fördelas;
b) köpekols-rättigheten inom det, genom Kongl, resolutionen den 2
Juli 1816, för bergslaget fastställda koldistrikt, hvilket, i afseende på gränsorna,
icke är detsamma som skatlekols-distriktet, emedan det sednare upptager,
dels hela området af Leksands och Rättviks socknar, dels ock de till
köpekols-distriktet icke hörande Sälhers och Husby socknar, men deremot
icke kan sägas omfatta Aspeboda och Thorsängs socknar, hvarifrån ej utgöras,
och innehåller köpekols-distriktet, enligt af styresmannen för afvittrings
verket, kommissions-landtmätaren Setterqvist_, till Kongl, undersökningskommisionen,
meddelade uppgifter, 505,181 tunnland;
c) vedhygster-räntan, eller den, med 5 sk. 4 rst. af hvarje spanland
bergsfrälse-jord utgående afgift, tillsammans 1,165 r:dr 15 sk. 2 rst., hvarförutan
denna jord är underkastad en obestämd förbindelse att, vid olyckstillfällen,
äfven på annat sätt bidraga till grufvans och kopparverkets upprätthållande;
d)
kronans deltagande med ett och ett halft skeppund i den af
bergslaget, till aflöning åt presteiskåpet, utgående så kallade prostekopparen;
e)
af rads-kassan, hvilken åter uppkommit derigenom alt, sedan de
•A:delarne af malmen, hvilka förr tillhörde kronan, blifvit åren 1718 och
1721 eftergifne, samt af afradsmalmen bildats en kassa till kopparverkets
understöd och andra serskilda behof. Denna kassa stod under Kongl.
Bergs-kollegii förvaltning till år 1824, då bergslaget, genom Kongl, brefvet
den 11 Maj samma år, erhöll öfver densamma en i så måtto friare dispositions-rätt,
att fonden fick, ulan ränta, i bergslagets kassor innestå, dock
med vilkor att 56,000 r:dr banko deraf framdeles skulle blifva tillgänglige
att för kopparverkets behof vid större olyckshändelser användas, dels oek
Stals-Utskotteti Utlåtande, N:o 37 Litt. A.
11
alt kassan fullgjorde utbetalningen af de anslag, som, enligt förra förordnanden,
borde deraf utgå och hvartill hörde, utom bergs-rådmännens aflöning,
äfven de 1200 r:dr, som genom Kongl, brefvet den 29 December
1820, efter vederbörandes börande, blifvit anvisade såsom lön åt föreståndaren
vid Fahlu bergs-skola, förnämligast med afseende på den nytta och
förmån, serdeles i anseende till koppar-processens bättre bedrifvande, sorn.
ansågs kunna, genom bergs-skolans inrättande i Fahlun, bergsmännen och
bergslaget i allmänhet tillskyndas;
f) den afradsfrihet, bergslaget lillgodonjuter, enligt äldre Kongl, bref
och sednare resolutioner, dels för all den koppartillverkning, som antingen
af malm från åtskilliga nyare grufvor utom Stora Kopparberget, eller genom
slagg-smältning åstadkommes, och hvilken tionde frihet icke är något
annat kopparverk medgifven. Denna förmån är ingalunda ringa, emedan
under sednare tiden den sålunda skattefria koppar-tillverkningen vanligen
utgjort omkring 500 skeppund, samt ofta betydligt öfverstiga detta belopp.
Af de Stats-Ulskoltel tillhandakomna vidlyftiga handlingar, bar 131-  skottet inhemlat, i afseende på förbållandet, så väl med årliga kopparafkastningen
vid Kopparberget, som angående den inkomst deraf, kronan
hvarje år tillfallit, dels i tionde- eller tullkoppar, dels i afrad för en tidrymd
af 200 år, hvarunder noggranna räkenskaper blifvit förda och ännu
finnas i behåll, följande:
Under första perioden, eller från och med 1641 till och med 1690,
utgjorde hela koppar-tillverkningen 646,157 skeppund 6 lisp. 15 mkr, eller
i medeltal årligen 12,92d: 2. 18-^.
under andra perioden, eller från och med 1691 till och
med 1740, besteg tillverkningen sig lill 348,854 skeppund
14 marker, eller i medium  6,977: 1. 17?.
under tredje perioden, eller från och med 1741 till och
med 1790, uppgick tillverkningen till 260,129 skeppund
15 lisp. 8 marker, hvaraf årliga medium gör .... 5,202: 11. 18=ö.
under fjerde perioden, eller från och med 1791 till och
med 1840, upplages i räkenskaperna tillverkningen till
194,664 skeppund 8 lispund 15 marker, hvaraf årliga
medeltalet utgör *•■'.** 3,893: 5. 15.
Kronans inkomst har under dessa serskilda perioder vissel ligen vant
större och mindre, i mån af årliga tillverkningen, men tillika beroende af
12
Stats-Utskottcts Utlåtande, N:o 37 Litt. Å.
de grunder, som för beskattningen varit bestämde; intraden har utgjort^ enligt
medelberäkning, för hvarje år;
Under första perioden
Tiondekoppar Afradskoppar Stimma
skeppund, lisp. mkr, skeppund, lisp. mkr. skeppund lisp. mkr.
2979.
2.
61
941.
14.
12.
3920.
16.
Under
andra
perioden
1605.
8.
14f
590.
16.
5.
2196.
4.
Under
tredje
perioden
981.
15.
IVö
—
—
—
981.
15.
Under
fjerde
perioden
394.
4.
16,1
—
—
—
394.
4.
Hvarförutan, under första perioden, utgått till
kronan serskilda skatter under rubrik af skjutsfärds-,
skeppshjelps-, qvarntulls koppar m. m., tillhopa 1234. 6. 1'7.
Vidare innehålla räkenskaperne, angående kopparhandleringen vid Stora
Kopparberget, samt afkomsten för fjerdeparts-egarne,
efter medelberäkning åren: tunnor
1801—1810 har uppfordringen utgjort 105,426
1811—1820  — . .. . . 144,840
1821—1830  — . . . . 157,486
1831—1840  — . . . . 1.35,008
sedermera år 1841  — .... 126,646
1842  — . . . . 120,589
1843  — . . . . 109,874
Af förr berörde uppfordring har
i medeltal åren 1801—1810 malm erhållits 110,713
1811—1820  — . . . . 96,376
1821—1830  — . . . . 81,675
1831—1840  — . . . . 54,679
samt år l84l —  58,569
1842  — . . . . 53,912
1843 53,206
Stais Utskottets Utlåtande, N:o 37 Litt. A.
1.3
Genom förbrukning af den erhållna malmen bar skeppund
per medium åren 1801—1810 åstadkommits koppar 4,133
1811—1820 . . . . —  3,914
1821—1830 . . . . —  3,469
1831—1840 . . . . —  2,250
för år 1841 . . . . —  2,411
1812 .... —  2,414
1843 .... —  2,503
Uppfordrings samt grufve-bryt- malmens värde vid
nings-omkostnaderne i medeltal rnalm-auklionerne
r:dr sk. rst.
1801—1810 för 1 lunna — 13 2 för 1 lunna
1811—1820 . — . . — 16 3 . ” . .
1821-1830 17 6 . ” . .
1831-1840 . — . . — 21 9 . - . .
lör år ib4l . — . . — 27 3 .
1842 . — . . — 28 8 . ” . .
1843 . - . . — 28 5 . ” . .
För tillverkning af 1 skeppund koppar har åtgått malm:
efter medelberäkning åren 1801 —1810 tunnor 27,09
1811—1820 ” 25,27
1821—1830 ” 23,68
18.31- 1840 ” 25,02
för år 1841 ” 24,28
1842 ” 22,06
1843 ’’ 21,21
Häraf visar sig att uppfordringen varit störst under decenniet 1801 —
1810. eller 165,426 tunnor, och lemnat den största qvantitet malm, eller
110,713 tunnor, hvilken likväl varit så svag, att deraf icke kunnat till verkas
mer än 4133 skeppund koppar, hvadan till 1 skeppund utgått 27,09
tunnor malm; att under de löljande åren så väl uppfordrings- som malmbeloppen
mer och mer minskats, men i stället tilltagit, de sednare, i
fyndighet, så att år 1843, då 109,874 tunnor uppfordring lemnat endast
53,206 tunnor mahn, deraf blifvit tillverkade 2,503 skeppund koppar eller
ett skeppund af blott 21,24 tunnor malm, hvarå uppfordrings- och gruf
-
r:dr sk. rst.
1
9
6
1
35
2
2
7
6
2
20
4
1
38
3
1
45
4
l
46
5
14
Stats-Utskotteis Utlåtande, N:o 37 Litt. Å.
brytningsomkostnaderne utgjort 28 sk. 5 rst. tunnan, och priset vid malmauktionerne
varit 1 r:dr 46 sk. 5 rst. tunnan, samt således något stigit efter
perioden 1801—1810, då de förra belöpte' sig lill 13 sk. 2 rst. tunnan
och det sednare till 1 r:dr 9 sk. 6 rst. tunnan, hvaremot malmpriset,
som under 1821—1830 uppgått till 2 r:dr 7 sk. 6 rst. och under
åren 1831—1840 till 2 r:dr 30 sk. 4 rst. tunnan, fallit.
Den afkomst fjerdeparls-egarne tillfallit under innevarande århundrade
bar utgjort i medeltal som följer:
af Grufvan
för åren
1801 till
och med
1810
r:dr b:ko
27:
8/5
1811
fy
1820
>f
40:
38.
IM
1821
ff
1830
37:
6.
‘12 3
2 5
1831
fy
1840
ff
25:
46.
O 9
io
1841, 1842
” och
1843
ff
2:
32.
af de så kallade Enskilde verken, nemligen Avesta, Gustaf llbs silfververk,
de tid efter annan anlagda jernverket!, halfva vitriols-, svafvel- och
r;dr
sk.
rst.
dukater
silfver
r:dr
specie.
tidskiftet
2:
20.
4
i
5
ff
21
ff
ff
8:
31.
ll-1-
1 O
1
IO
ff
2,5
»
ff
4:
32.
3
IO
ff
2,1
fy
ff
17:
19.
4
3
20
ff
ff
andra
” tredje
fjerde
under åren 1841 och 1842. 30: — — — ” —
hvarförutan de fjerdeparts-egare, hvilka sjelfve icke idka bergsbruk, utan öfverlemnat
sina fjerdeparter åt de så kallade brukande bergsmännen, erhålla,
utom fjerdeparts-revenyen, en extra inkomst, beslående af den arrende-afgift
de kunna af brukande bergsmännen sig betinga, och hvilken afgift
årligen utgjort, under den sednare tiden, 6 r:dr 32 sk. b:ko.
Ehuru de Stals-Utskotlet tillhandakomne räkenskaper öfver bergslagets
ställning icke sträcka sig längre än till och med år 1843, och Utskottet
alltså icke är i tillfälle alt öfver förhållandet, efter sistnämnde år, uppgöra
någon, på officiella handlingar grundad, beräkning, enligt hviken bergslagets
närvarande belägenhet kan bedömas, har Utskottet sig likväl tillförlitligen
bekant att utdelningen från grufvan uppgått, under år 1846 för
hvaije fjerdeparts-egare, till nära 30, r:dr eller 29 r:dr 8 sk., samt att, efter
all sannolikhet, utdelningen för nästförflutne år 1847 kommer att stiga till
Slals-UukolteU-U Hatande, N:o 37 Litt, A.
15
emellan 40 och 50 r:dr h:ko, hvaraf följaktligen kan slutas, att bergslagets
tillstånd i betydlig mån förbättrats, hvilket äfven vinner stöd af den omständighet,
att priset å fjerdeparter, som varit nere lill 1000 r:dr, nu mera
stigit lill 1150 r:dr brko.
Vid utredande af den vigtiga frågan, huruvida sådana omständigheter
äro för handen, som böra föranleda till den sökta, och af Kongl, Maj;t i
nåder föreslagna, nedsättningen i koppar-räntan, torde icke böra lemnäs
utan afseende Stora Kopparbergs bergslags s. k. enskilda verk, hvilka utgöra
en hufvudbeståndsdel af bergslagets egendom och tillkommit till understöd
för hufvudvcrket, Stora Kopparbergs grufva, hvarmed de slå i ett oskiljaktigt
sammanhang, ehuru de förvaltas af en serskild, utaf grufve-rätten oberoende
direktion.
De verk bergslaget egde redan på 1700-talet äro
Svartnäs masugn och jernbruk med ett då priviligieradt smide af
skeppund 660.
Davidshytte jernbruk  ” 150,
Avesta kopparverk
Gustaf 111 silfververk
Sedan bergslaget, af förekomna anledningar, funnit
sig föranlåtet att mer och mer utvidga sin jernverks-rörelse,
har afkastningen af de äldre enskilda
verken först blifvit använd lill nya masugnars och
stångjernsverks-inrättningar, och sedan dessa efter hand
kommit i gång, och hunnit lemna någon behållen
inkomst, har äfven deras* afkastning, det enas efter
det andras, blifvit ytterligare disponerad till nya jernverks-anläggningar
samt de äldres underhåll, förbättrande
och utvidgning, i följd hvaraf, under åren från
och med 1801 lill och med 1820, ingen utdelning af
jernverkens afkastning till fjerdeparls-egarne egt rum,
under perioden från 1821 till 1830 blott för några få
år, samt sedermera endast från och med år 1835.
Öf lige bergslaget] tillhörige, här efteråt omförmälde,
verk har bergslaget förskaffat sig: ...
År 1802. jsmidesliliökning vid Svartnäs med ” 345*
1805. Nybruket och Norra bruket under Svartnäs ” 1800
16
Slats-Utehottets Utlåtande N:o 37 Litt. A.
Halfva vilriol-, svafvel- och rödfärgs-verket skeppund
vid Fahlun
1866. Halfva Löfsjö masugn, Rosshytte smide och
andel i masugn .
” 100.
1811. Snöå Bruk
” 900.
1818. Tanså masugn
1819. Noraå bruk  ” 1,800.
1823. Avesta jernverk  ” 1,350.
1827. Ågs masugn (nedbrunnen 1844) ....
1830. Andersfors under Snöå bruk,  ” 1,350.
1837. Eriksfors under d:o bruk,
” 1,500.
1839. Korså bruk  ” 3,150.
utgörande alltså sammanlagda smidet vid de enskilde verken sk:pd 13,045.
EfLer det den framställning i afseende på Stora Kopparbergs bergslags
uppkomst, utveckling och närvarande ställning, Utskottet funnit erforderlig,
nu egt rum, anser likväl Utskottet, innan det meddelar hufvudsak ligt yttrande,
angående förmedlingen i koppar-räntan, en redogörelse öfver det
skick, hvari den väckta frågan om upphörande af allmogens, inom en del
socknar i Stora Kopparbergs län, skyldighet att in natura till bergslaget leverera
deras ränte-och mantals-kol, sig befinner, böra föregå, hvarigenom
Utskottet kommer i tillfälle alt öfver dessa, med hvarandra nära förbundna,
ämnen, i ett sammanhang sig utlåta.
Genom den undersökning, som, tillföljd af Rikets Ständers derom framställda
begäran, blifvit af kommitlerade år 1844 förrättad, har blifvit upplyst,
huruledes skalle-allmogens skyldighet alt förse kopparverket med kol
och ved icke blott är forngammal, utan synnerligen härleder sig från den
tid, då konungarne sjelfve började deltaga i kopparbergs-bruket, i följd hvaraf
serskilda aftal och konlrakter emellan kronan och allmogen om vissa
prestationer och tjenstbarheter å den sednares sida i och för denna bruksdrift
afhandlades och uppgjordes; till bestyrkande hvaraf blifvit åberopade
privilegierna af 1347 och 1499, konung Guslaf I:s bref den 28 Februari
1545, konung Erik XlV:s bref den 21 Oktober 1562, den 23 Februari
1563 och den 3 Maj 1566; Carl IX :s, i egenskap af riksföreståndare, den
7 Augusti 1602, på allmogens egen begäran, gifna försäkran, att han för
deras årliga utlagor icke ville annat än kol och ved af den fordra, samt
derefter
Sials-Utskottets Utlåtande, N:o 37 Litt, A,
17
derefter, i egenskap af konung, den 2 Januari 1606 oell den 27 Mars samt
18 December 1607 till allmogen aflåtna bref, hvarigenom hemmans-räntekolen
bestämdes till en och en half stig af livart spanland jord, eller 24
stigar af belt hemman, samt derjemte af allmogen förbehölls, att hvarje
par folk eller hjonelag, som hade häst, skulle emot reda betalning hjelpa
till att framföra en stig kol och ett stafrum ved, hvarefter, genom Kongl,
brefvet den 14 April 1610, bekräftades, att de så kallade hjonelagspenningarne
borde af allmogen i Dalarne och Nedra Bergslagen med kol och ved
afbördas. Af konung Gustaf Adolf vidtogs likväl, enligt Kongl, brefvet den
26 Februari 1617, den förändring, att hemmansränte-kolen, enligt allmogens
erbjudande, skulle förböjas med 2:ne stigar och således i framtiden utgå
med 26 stigar af helt mantal, inberaknadt ovissa gärder, men hvarje
mantal eller hjonelag deremot årligen vid Kopparberget endast upplåta konungen
lill köps en stig kol efter gamla måttet, ”den konungen strax betala
ville’’ med reda penningar efter 3 mark för stigen, då svarande emot den
tidens gångbara värde derå.
Fastän, såsom ofvan är omförmäldt, under nämnde konungs regering,
kronans deltagande både i grufve-driften och kopparbruket vid Fahlun
upphörde, lick likväl bergslaget tillgodonjuta de hemmansränlor af kol
och ved, jemte mantalskol, som kronan hade förut sig förbehållit. Tid efter
annan har allmogen utan framgång begärt få utgöra sina natura-prestationer
i kol och ved med penningar. Genom Kongl, plakatet den 16
Maj 1721 påbjöds, alt ej allenast allmogen i socknar, som under Stora Kopparberget
och Avesta voro lagde, borde ej mindre dädanefter än tillförene,
efter förra resolutioner och gammal vana, utgöra sina utlagor till dessa
verk i kol, ved och dagsverken in natura, utan ock att de af allmogen,
som ingen skog egde, icke desto mindre skulle vara förpligtade att af sina
grannar skaffa sig kol, till skatternas afbördande.
Denna prestalions-skyldighet in natura bestämdes ännu mera genom
Kongl, förordningen den 12 Oktober 1725, enligt hvilken allmogen i Stora
Kopparbergs län, som blifvit kopparverket anslagen, förpligtades att på
första åkeföret hvarje år afleverera sin skatt i kol vid stadgadt ansvar; och
blef icke allenast de skattskyldiges i Näsgårds län begäran alt få erlägga
ränte-kolen med penningar efter kronovärde samt mantalspenningarne i redbart
mynt, men ej i kol, genom serskilde resolutioner den 18 Augusti 1730
och 21 Mars 1734, afslagen, utan ock genom Kongl, reskriptet den 16 JaIiih.
till R, St. Fröt, 1847 cf 1848 4 Sami, 1 Afd, 13 Iläft, 3
18
Stats-Utshottets Ultåtande, N:o K7 Litt. A.
nuari 1754 förklaradt, alt 1721 års plakat om kol-prestationen in natura till
Kopparberget och Avesta icke vore genom Kongl, brefvet den 22 December
1741 upphäfvet. Vidare är förordnadt, medelst Kongl, brefvet den 22 Februari
1790, att allmogens vid föregående årets riksdag framställda begäran
att, i stället för mantals- eller qvarnlulls-skatlen, få densamma med penningar,
efter 12 sk. personen, betala, icke kunde bifallas, hvarjemte, uppå
riksdagsfullmäktiges för allmogen i Kopparbergs, Säthers, Nedan-Sdjans och
Räsgå rds fögderier, vid 1815 års riksdag gjorde anhållan om befrielse från
mantaJs-kolens leverering in natura, genom Kongl, bref af den 1 Mars
1820, blifvit förklaradt: ”alt Kongl. Maj:t funne betänkligt denna begäran
”bifalla, dock som mantals-kolen, oaktadt de under längre tid förblandats med
”sk alte-k olen eller den verkliga hemmansränta)), ursprungligen utgjort en efter
”gångbar! pris till persedel förvandlad manlalspenninge- eller fordom så kallad
”qvarnlulls-afgift, och mantalspenningarne, i egenskap af kapitationsskatt, icke
”skäligen borde utgå in natura, med högre, efter värdet af persedeln räknadt, belopp
än det, hvartill de i allmänhet voro bestämda alt kontant erläggas, profvare
Kongl. Maj:t skäligt i nåder förordna, att den del af dal-allmogen, som aflåter
”mantalskol in natura till Stora Kopparbergs bergslaget, skulle af detsamma
”njuta full ersättning för kolens värde efter årlig markegång, samt alt i sådant
”ändamål bergslaget borde, vid hvarje år skeende liqvidation, från markegångs”värdet
afdraga den prestations-skyldige allmogens mantalspenningar med
”ansvarighet för deras inbetalning lill kronan, hvarefter det blifvande öf”verskottet
skulle samma allmoge i kontant tillkomma, och sådant ulan att
”den lindring i bevillningen, som förbehållits dal-allmogen i och för man”talspenningarnes
afbördande med kol, derföre må upphöra.’’
I följd häraf hafva mantals- eller qvarnlulls-kolen, hvilka, underkastade
förändring i mån af folkökningen eller minskningen, 1843 utgjort
9,859| stigar, och som lill och med 1819 fått af bergslaget lösas efter kronovärdiet
derå, 6 sk. 8 rst. per stig, allt sedermera blifvit af bergslaget allmogen
godtgjorde med årliga markegångsvärdet, efter afdrag af mantalspenningarna,
8 sk. b:ko personen, som dock serskildt blifvit till kronan liqviderade;
och på samma sätt har, till följd af Kongl, resolutionen den 5 Mars
1805, kolräntan från härads fjerdingen i Leksand, anslagen till konst-sta ens
underhåll vid grufvan, till belopp af 1150 stigar, förut utan lösen, sedermera
måst betalas efter årlig markegång, äfvensom lönings-kolen, eller de
till landt- och militie-staterne i länet indelade räntekol, bestigande sig, såsom
förut blifvit omnämdt, lill 89911 stigar, hvilka tillförene af bergslaget löstes
Slalt-Uhkottete Utlåtande, N:o 37 Litt. A.
19
med 20 sk. per slig, hvaraf kronan erhöll kronovärdiet, 6 sk. 8 rst., och
löningstagaren återstoden, 13 sk. 4 rst., på samma sätt blifvit af bergslaget
indelningsliafvarne godtgjorde efter årliga markegångspriset, utan allt afdrag;
hvaremot skattekulen eller de kronan behålln a h em m a ns-ränte - koij uppgående
till 13,351g stigar, hvilka intill år 1805 jemväl löstes efter kronovärdi, jemlikt
föreskriften uti nyssberörde nådiga resolution, sedermera blifvit betalda
efter då stadgadt progressivt lösningspris, eller genom årlig förhöjning med
2 sk. uti det förut såsom lösningspris gällande kronovärdiet; utgörande alltså
alla till bergslaget anslagne kolräntor 33,352 och \ stigar,
Sedan, vid kommilterades sammanträde den 24 Maj 1844, deputerade
för bergslaget, under yrkande om nedsättning i kopparräntan från livart
10 till h val t 30 skpd, förklarat, att, emot det kopparverket försattes i likhet
med andra bergverk, så i beskattning, som andra afseenden, samt med
iaktagande, alt hytte-egarnes rätt icke förnärmades, bergslaget ville medgifva
allmogens befriande från kolräntornas utgörande in natura, men äfven samtyckte,
att allmogen med skattekols-levereringen fortfore, om den så önskade,
hafva kommilterade, vid flera hållna sammanträden med de skattskyldige,
hvilka genom socknevis utsedde fullmägtige sig infunnit, serskildt tillfrågat
hvarje församlings ombud, ”huruvida socknemännen i allmänhet eller
”hvilka bland dem önskade att, hädanefter som hil Lils, äfven i händelse den
”af bergslaget medgifua inskränkning uti dess privilegier i nåder fastställdes,
”leverera deras räntekol in natura Lill Stora Kopparberget, och jemväl nianda
Iskolen emot hittills åtnjuten ersättning för de sednare, eller hvilka åter
”ville för all framtid afsäga sig denna levereringsrätt, samt deremot ikläda
”sig skyldigheten att, utan uppsägningsrätt, alltid erlägga lösen efter blifvande
”i behörig ordning fastställde markegångspriser med penningar för liemmansrän”lekolen,
samt att, i stället för mantals- eller qvarntulls-kolen, betala mantalspenningar
lill det för denna ort stadgade belopp af 8 sk. b:ko.”
På förenämnde frågor hafva fullmägtige för Thorsångs och Stora Skedvi
socknar i Kopparbergs fögderi, Rättviks cch Leksands socknar med Gopa
Tunlag i Nedan-Siljans fögderi, Säthers och Gustafs socknar jemte Mockfjerds
kapell under Gagnefs församling, samt dessutom af stora Tuna, uti Ofvanbron
och Utombron indelade, socken, Laxjö bruk jemte byarne Långmyran, Hästberg,
Smälla och Idkerberget af Brobygge fjerding inom Ofvanbron, äfvensom
Silfbergs och Skärsjö fjerdingar med Grängshammar bruk samt Rärosbygden,
Holmtjern och Myggsjön af Hesse fjerding inom Utombron, samt slutligen
delegarne i den så kallade Vestrolen N:o 145 i Svärdsjö socken^ beståen
-
20
Stäts-Utskottcls Utlåtande, N:o 37 Litt. A.
dc af Öfver- och Ytter-Tenger, Lamborns samt Björnåsens byar,enstammigtgif■vit
det svar, att de skattskyldige i nu uppräknade socknar, socknedelar ellerserskilde
byar önskade för ali framtid blifva befriade från så väl ränte- som raantalskolens
utgörande in natura, samt berättigade förklarade att, på föreslaget
sätt, liqvidera ränlekolen efter årligt markegångspris och mantals-penningarne
äfven kontant till det för orten stadgade belopp; hvartill såsom skäl blifvit
anförde: af Thorsångs fullmägtige: den inom socknen varande knappa skogstillgång,
som nu mera icke ens vore tillräcklig till husbehofven; af ombuden för
Säthers och Gustafs socknar, dels hemskogarnes medtagna tillstånd, dels
ock utskogarnes alltför stora aflägsenhet från Kopparberget, för att kunna
deras å samma skogar tillverkade kol, utan kännbaraste Lunga, till Fahlun
afiora, hvilket sednare förhållande jemväl skulle ega rum för de mera aflägsna
trakterna och byalagen inom Tuna socken, hvilka önskat blifva från
kol-leverering befriade, men i ännu högre grad inträffa med Leksands och
Rättviks på än längre afstånd ifrån Kopparberget belägna socknar; hvaremot
"VYika, Sundborns, Svärdsjö, Bjursås, Gagnefs, utom Mockfjerds kapell, Tulia,
med undantag af ofvannämnde delar och byar deraf, samt Husby socknemän,
förklarat sig hädanefter som hittills vilja vid Stora Kopparberget in
natura leverera deras såväl ränte- som mantals-kol, men Åhls sockneboer
åter önskat att endast utgöra ränte-kolen in natura, men deremot albörda
sig ortens manlals-afgift med penningar; lill hvilket förklarande de fleste
sockne-ombuden tillagt, att allmogen merändels vore i behof att inspara
sina kontanta utgifter, till hvilka lönande penninge-förtjenst icke alltid vore
att tillgå, samt ombuden och jordegarne från Husby församling, att, ehuru
hemmansskogarne derstädes voro på så betydliga afstånd från Fahlun
belägna, att skatte-kol, å nämnde skogar tillverkade, icke utan största förlust
för allmogen kunde vid Kopparberget levereras, hvadan kolprestationen
hittills måst med köpta kol af de skattskyldige i allmänhet fullgöras,
hade dock den erfarenhet, som genom de sednare årens markegångs-sättningar
vunnits om kolprisernas oafbrutna uppstegrande öfver ortens gångbara
pris å denna räntepersedel, injagat en så allmän fruktan, afl detta förhållande
än vidare kunde komma alt fortfara, att socknemännen icke vågade
afsäga sig rättigheten lill kol-levereringen in natura, utan önskade att
i stadgad ordning utgöra både ränte- och manlals-kolen, oaktadt dermed
förenade olägenheter.
I öfverensstämmelse med de skallskyldiges framställningar, skulle förhållandet
blifva följande:
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 37, Litt. A.
21
i afseende på hemmans-ränte-
Till lösen
gen elter
af allmo
marke-
Tilt leverering in
natura vid Stora
kolen:
gång.
Kopparberget.
Summa
Indelte på
Kong!. Maj:t
Indeltp, lö-
Oindelte, lö-
Laudt-staten.
oell kronan
behållne.
sen elter 1
markegång, j
sen efter pro-  gressiv för-  höjning.
Stigar
Stigar
Stigar
Stigar
Stigar
Svärdsjö socken
—
—
1,6331
1
2
1634
d:o PV:o 145 vesl-rote
—
38
—
38
Sundborns socken
—
—
—
146
146
Wika socken
—
—
451
7032
746
Stora Skedvi d:o
941;
2,183|
2,278
Thorsångs d:o
29|
7091
—
739
Stora Tuna, d:6 TJtombron
1,014H
—
—
1014?|
d:o återstod af Hesse fjer-
ding ....
—
—
239$1
6 4
719,11
959'
d:o Ofvanbron
—
—
96I|:
3325J
342112
d:o do Laxsjö bruk,
samt byarne Långmyran,
Smälla, Hästberg och Id-
kerberget
—
111IZ
—
—
111]|
Gagnefs moder-församling .
—
—
34JJ
1622-
1657
Mockfjerds kapell-lag .
—
205,1
—
265,2
Ahls socken
—.
—
22/3
404,2
426 H
Bjursås d:o
—
—
117 T
6 4
*•7 5 7
64
125
Säthers d:o . .
21
5681?
5891!
Gustafs d:o . .
1,258'f
—
12581!
Husby d:o
—
—
17412
16
539t|
714
Leksands d:o med Gopa
Tunlag . .
876*»
1164 -9 2
2041,§2
,128
Rättviks socken .
20212
6 4
845jäl
—
1048j»ai
Vissa socknar med indel-
ning på Dal-regementet.
—■
3130
—
3130
Summa
HfysTf
6 4
| 5493?!
rmi
| 6 4
| 22,343.
22
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 37 Litt. A.
Qvarnttills-eller Mantals-kol.
1 afseende på qvarntulls- eller man-
Frångå Sto-
1 ltibehållas
ra Koppar
Itill levere-
tal s-kolen :
bergs bergs-  lagoch man-  talspennin-  gar i stället
erläggas.
ring vid Sto-  ra Koppar-  berget.
Summa
Stigar
Stigar
Svärdsjö socken .....
—
1229
d:o N:o 145 vest-roten
34;
—
Sundborns socken ....
103
Wika socken .....
. .
1711
Stora Skedvi d:o .....
640
Thorsångs d:o .....
2361
—
Stora Tuna d:o Utorobron
195 a1
—
d:o d:o återstod af Hesse fjerding
296
d:o Ofvanbron .....
- -■
882
d:o d:o Laxsjö bruk samt bjarne
Långmyran, Smälla, Hästberg oell Id-
kerberget ......
46
—
Gagnefs moderförsamling
826
Mockfjerds kapell-lag ....
217
—
Åhls socken .....
304
—
Bjursås d:o , . . . .
—
351
Säthers d:o .....
277i
Gustafs d:o .....
410
—
Husby d:o .....
—
601
Leksands d:o .....
16351
Bält viks d:o .....
1403*
—
tillsammans | 540U | 44591 J 9859!
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 37, Litt, A.
23
Och skulle alltså af hela beloppet, nemligen hemmans ränte-, konststats-
och mantals-kolen, tillhopa 33,352 = stigar, komma alt bergslaget frångå,
genom lösen .......... 15.934 |
samt att, genom leverering, bibehållas vid .... 17,418 \\
summa stigar 33,352 ’.
Hvad sålunda förekommit, samt handlingarne för öfrigt innehålla,
har Utskottet tagit i noga öfvervägande; och vidkommande först förmedlingen
i koppar-räntan; så, ehuru det visserligen å ena sidan måste
medgifvas, alt koppartillverkningen vid Stora Kopparberget varit i ständigt
aftagande ända till år 1840, då den nedgått till nära halfva beloppet
af hvad densamma i början af innevarande århundrade utgjorde, och
vid 1805 års förmedling för framtiden påräknades: att inkomsten af kopparverket,
hvilken, under åren från och med 1801 till och med 1840, väl
omväxlat, men aldrig understigit, efter 10 års medelberäkning, 25 R:dr 46 sk.
3-1(® rst, för åren 1841, 1842 och 1843 i medeltal nedsjunkit till 2 R:dr 32 sk.;
att deremot uppfordrings- och grufbrylnings-kostnaderne ökat sig dubbelt,
samt priset å malmen höjt sig under tiotalet emellan 1831 och 1840 med
100 procent, och å kolen ännu mera, utöfver det för decenniet 1801 och 1810
gällande; likväl och som, å den andra sidan, det icke bör lemnäs ur sigte,
att den ifrågavarande räntan till sitt ursprung är att anse såsom en arrendeafgift
eller ersättning, fordom vida betydligare än nu, dels för de kronan i
förra tider tillhöriga, men till bergslaget, utan lösen, afstådda grufvedelar,
dels för frigifvande af den indrägliga kopparhandeln, som kronan sjelf uteslutande
idkat, samt dels för andra understöd och bidrag af mångfaldiga
slag, hvilka kronan, allt som tid och omständigheter det fordrat, lemnat
bergsmännen, — och icke en på allmänna skattläggnings-grunder byggd beskattning,
uti hvilken, genom förändrade förhållanden; en i ed-iättning kan
vara både billig och rättvis; att koppartillverkningen efter 1840 årligen
något ökat sig och priset å malmen nedgått, oaktadt den i fyndighet tilltagit;
att fjerdeparts-egarnes afkomst af grulvan betydligt stigit efter sistnämnde
år, så alt den, oberäknadt inkomsten af de enskilda verken, år
1846 utgjorde 29 R:dr 8 sk. b:ko, samt priset å fjerdeparterne äfven höjt
sig, hvartill såsom orsak måste antagas, att en förbättrad ställning för bergslaget
numera inträdt; att så väl bergslagets förklarande, att det, för vinnande
af den äskade nedsättningen i kopparräntao, ville medgifva all
-
24
Stats-Utshottcts VHatande, No 37, Litt. A.
mogens befriande från skyldigheten alt erlägga ränte- oell manlals-kolen
in natura, samt icke bestrida dem, som önskade med levereringen fortfara,
alt vid denna rättighet bibehållas, som ock bergslagets, uti kommitterades
protokoll för den 24 Maj 1844 och i deputerades påminnelse-skrift
af samma år intagna, yttranden om dess beredvillighet att lill kronan afträda
sina privilegier och förmåner, emot det att kopparverket försattes, så
i beskattning sorn öfrige afseenden, i likhet med andra verk, äro villkorliga
och obestämda; att bergslaget, under fortsättningen af sin ansökning om
förmedlingen, yrkat, att inga koltärande verk måtte vidare få anläggas inom
det bergslaget anslagne köpekols-distrikt, hvartill Kongl. Maj:!, såsom den
nådiga propositionen utvisar, icke lemnat obetingadt bifall; att kronan, i
hvad fall som helst, skulle framgent godtgöra egarne af de '71 nummer
kopparhyttorne den skilnad, hvilken uppkommer emellan det progressiva
losningspriset å kronans behållna räntekol och det å dem årligen bestämda
markegångspris, samt då slutligen till allt detta kommer, att bergslaget
under de för detsamma inträffade och, såsom skäl till koppar-räntans
nedsättning åberopade, jemförelsevis onekligen missgynnande förhållanden,
icke varit i svårare belägenhet, än att bergslaget mägtat, ehuru med skuldsättning,
under tidrymden från 1801 Lill och med 1839, så betydligt dels
förbättra, dels utvidga sina enskilda verk, dels ock, genom anläggning af
nya, föröka sina jernverk, att vid dem kan af eget tackjern åstadkommas
en årlig stångjerns-tillverkning af öfver 13,000 skeppund, anser Ulskottet
sig
icke kunna hos Rikets Ständer tillstyrka bifall å Kongl.
Maj:ts nådiga proposition om nedsättning i den af Stora Kopparbergs
bergslag utgående koppar-ränta från hvart 10:de
till hvart 30:de skeppund af tillverkningen.
Beträffande åter upphörande af allmogens inom åtskilliga socknar
af Stora Kopparbergs län skyldighet att in natura till bergslaget leverera
sina hemmans-ränle- och mantals- eller qvarntulls-kol; så och alldenstund
vid den af serskilde kommitterade häffna undersökning i ämnet en
del af allmogen väl begärt att ifrån denna levererings-skyldighet varda befriad,
men andra deremot önskat att med levereringen fortfara, samt beloppet
af de kol, som till utgörande in natura skulle qvarstå, öfversliger qv latheten
af dem, som med penningar efter markegång komrne att lösas, i följd
hvaraf någon förändring i denna räntepersedel afbördande icke kan i vidsträcktare
-
Stats-Utskottets Utlåtande, AV o 37, Litt. A.
25
sträcktare mån ega ruin, än de skaltskyldige sjelfve det åstunda!, oell således
icke komma under öfvervägande större del af merbesagde ränte-och
mantals-kol, än som belöper sig på de räntegilvare, hvilka äskat alt från
levererings-skyldigheten befrias; fördenskull och då emot en slik befrielse
det binder möter, att Stora Kopparbergs bergslag, hvars rätt lill
kolens utfordrande in natura grundar sig på privilegier, icke velat derifrån
afstå under annat vilkor, än att koppar-räntan nedsättes, hvilket åter Utskottet,
på sätt ofvan är vordet oinförmäldt, ausell sig icke kunna tillstyrka,
hemställer Ulskottet, alt frågan otn upphörande af allmogens
inom åtskilliga socknar af Slöra Kopparbergs län skyldighet
att leverera sina ränte- och mantals- eller qvarntulls-kol
måtte för närvarande få förfalla.
Anseende Utskottet sig härmed hafva besvarat Anders Erssons från
berörde län, inom Bonde-Ståndet väckla och lill Utskottet remitterade,
motion, angående befrielse för de skaltskyldige inom Stora Skedvi, Thorsångs
och Vika socknar, att till Stora Kopparbergs bergslag leverera hemmansränle-kolen
och rättighet alt i stället få, elier stadgadt krnno-värdi,
utgöra denna ränta ispanmål, med hälften råg och hälften korn, på det sätt,
att en tunna spamnål ansåges motsvara sex stigar kol.
Slockholm den 31 Januari 1848.
lith. till R. St. Vrot. 1847 A,- IS48. 4 Sami. t Afd. 13 Haft.
S I OCK MOLM, F.M1ÉN & GRANBERGS TRYCKERI, 1848.^
Stan-Utskottet» Ulåtande, iV.-o 37. Litt. B.
1
N:o 37. Litt. B.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphörande af tiondeafgift
A Alun.
(I. A.)
Från Borgare-ståndet har till Stats-utskottets behandling blifvit remitterad
en af herr Hörnstein väckt motion, att, som svensk alun allt mer
och mer utträngdes från verldsmarknaden, dels i anseende till de låga priser,
hvartill denna artikel af utländsk fabrikation afyttrades, dels ock i följd
af den höga införsels-tull, svensk alun vore underkastad i Ryssland, hvarest
nämnde vara förnämligast afsattes, all tionde lill stats-verket för alun-tillverkning
mätte eftergifvas, intilldess konjunkturerna så förändrade sig, att
parlipriset å de vanliga inhemska exportvågarne för denna vara, i medeltal,
ter uppginge till 16 r;dr b:co per tunna.
Jemlikt Kongl, brefvet den io Mars samt Kongl. Kammar- och Bergskollegiernes
kungörelse af den 17 April 1837, beror aluntiondens belopp
på det medelpris, som vid försäljningen af kronans afrads-alun det föregående
året erhållits, hvarjemte, enligt Kongl, brefvet af den a3 Januari samt
bemälde Kongl, kollegiers kungörelse den 3o Mars i836, beräkningen sker
på det sätt: att, då priset icke uppgår till 16 r:dr tunnan, erlägges i procent
af tillverkningen; då priset omvexlar emellan 16 och 18 r:dr, betalas
1 procent, samt då det stiger till och öfver 18 r:dr, utgöres full ofrad, eller
hvar trettionde tunna af tillverkningen.
Enär den å berörde näringsgren åsätta beskattning, är lämpad efter det
å alunen gängse pris, samt då detsamma nedgår under 16 r:dr, är så
ringa, att afgiften till kronan icke bör på tillverkningen kunna utöfva något
serdeles inflytande, anser
Utskottet sig icke böra å ofvanberörde motion tillstyrka Rikets
Ständers bifall.
Stockholm den 3i Januari 1848.
Bilt. till R. St. Brot. 1847 & 1848. 4 Sami. 1 Åfd. 14 Haft.
2
Sta/s-Utskottets l]tlålan4$, N:o Litt. C.
N:o 07. Lin. C.
Utlåtande, i fråga om upphörande af de bland Stats-verkets ordinarie
inkomster upptagne gerningsören.
(I. A.)
I anledning af vid sednaste Riksdag väckt fråga derom, att de bland
stats-verkets ordinarie inkomster upptagpe så kallade gerningsören, förslagsvis
beräknade till 1,700 r:dr b:co och ifrån äldre tider erlagde med 16 sk.
b:co af hvarje å landet bosatt gerningsman eller sockenhandtverkare, måtie,
till beredande af lättnad vid uppbörden och förenkling i räkenskaperne,
Irån ordinarie inkomstberäkningen uteslutas och stats-verket för derigenom
qppkommande förlust godtgöras medelst förhöjning uti den al bemäldte
handtverkare utgående bevillning, funno Rikets Ständer, med antagande, att
det otvifvelaktigt skulle leda till ordning och förenkling uti uppbörds- och
redovisuings-väsendet samt tillika medföra en säkrare kontroll å skattemedlens
behöriga ingående, derest ifrågavarande gerningsören, i stället atL upptagas
under serskild rubrik ibland statens ordinarie inkomster, blefve debiterade
och uppburne i sammanhang med de bevillningsafgifter, handtverkare
å landet i allt fall voro underkastade, hinder emot verkställigheten af en
sådan åtgärd likväl förete sig i den omständighet, att vissa städer, på grund
af privilegier, hade rättighet att åtnjuta serskilda andelar af berörde gerningsören,
hvilka å somliga orter lillfölle städerna odeladt, å andra åter
skihades emellan kronan och staden samt på några ställen ingingo helt och
hållet lill stats-verket; i anseende hvartill borttagandet, af omförmälde ordinarie
inkomst-titel skulle medföra rubbning uti en del städers på privilegier
grundade rätt samt meddelandet af den ersättning, hvarpå i sådant
fall städerna onekligen egde giltigt anspråk, möjligen blefve med svårighet
eller olägenhet förenadt, hvilket Rikets Ständer, som saknade kännedom,
angående de grunder, hvarefter städernas andelar af meranämnde gerningsören
beräknades och uppburos, då icke voro i tillfälle att bedöma; hvadan
Rikets Ständer, genom underdånig skrifvelse den 9 November i844>
hos Kongl. Majrt anhöllo, det Kongl. Maj:t täcktes, efter vederbörandes hö
-
Stats- Utskottets Utlåtande, Pf:o 37. Litt. C.
3
rande och sedan i behörig ordning blifvit utredt, dels hvilka städer egde
laglig rätt till uppbärande af andelar utaf de så kallade gerningsören och
efter hvilka grunder dessa andelar till städerna utgingo, dds ock huruvida
förevarande algifts öfverflyltande till bevillningen kunde utan olägenhet
verkställas, i sådant fall tiil Rikets Ständer aflåta nådig proposition i ämnet
och dervid tillika i nåder föreslå det sätt, hvarpå, i händelse gerningsörena
skulle såsom ordinarie inkomst-titel försvinna, vederbörande släder kunde
hållas skadeslösa för hvad de i följd af förändringen komrne att förlora.
Med föranledande af hvad Rikets Ständer sålunda i underdånighet anhållit,
har Kongl Maj:t, efter det Kammar-kollegium och Stats-kontoret
blifvit hörde och gemensamt utlåtande afgifvit, uti, till rikets nu församlade
Ständer aflåten nådig proposition, angående stats-verkets tillstånd och behof,
behagat, med tillkännagivande, att Kongl. Majrt ansåge något hinder
icke möta för de så kallade gerningsörenas öfverflyttning till allmänna bevillningen,
öfverlemna till Rikets Ständer, att gerningsörena må från be
räkningen
af stals-verkets inkomster uteslutas, hvarjemte Kongl. Majrt, med
afseende på den af vissa städer hittills åtnjutna rättigheten till uppbärande
af serskilda andelar af dessa gerningsören, föreslagit, att, på sätt beinäldte
Kongl, kollegier hemställt, ersättning härför måtte samma städer af statsmedlen
årligen tilläggas till det belopp, hvarmed, efter medium af de tio
åren från och med 1835 till och med 1844» hvarje stad sådane afgifter,
enligt räkenskaperna, uppburit, och att denna ersättning afföres å riks-statens
7;de hufvud-titel till städers friheter; anseende dock Kongl. Maj:t, att endast
de städer, som lill hittills uppburne gerningsören kunnat visa sig ega laglig
räll, borde af ersättning derför komma i åtnjutande.
Af Kongl, kollegiernas förenämnde utlåtande har Utskottet inhemtat
bland annat: att gerningsören ursprungligen utgjort en kronan ensamt förbehållen
inkomst; att åtskilliga städer tid efter annan för sig utverkat rättighet
att inom vissa distrikter uppbära denna afgift utaf gerningsmän på
landet, under påstående, att desamma förminskade förtjensten för städernas
handtverkare, hvilka förmenade sig ega exklusiv rättighet att äfven betjena
landet; attj i anledning af förde klagomål,, å ena sidan af åtskillige städer,
deröfver, att gerningsmännen på landet undandrogo sig att till städerna erlägga
gerningsören, och å den andra sidan af en del gerningsmän deröfver, att
städerna besvärade dera med för dryga afgifter, Kongl. Maj:t, genom nådigt
bref af den 29 April 1725, på deri anförde skäl, förordnat, att städerna i
de deni anslagna dist rikter, ej mer årligen än en daler silfvermynl hade
4
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 37. Litt. C.
att fordra och att inga andra städer borde efterlåtas sådane gerningsören af
embetsmännen å landet uppbära, än de, som efter vanligbeten dertill haft
rättighet, samt att, enligt Kongl, kungörelsen den i g Juli 1815, blifvit stadgadt,
att, enär städerne kunde förete behörige resolutioner, som berättigade
dem att en slik afgift odelad uppbära, den endast till dem må utgöras, och
att på de orter, der afgiften dittils varit delad emellan kronan och staden,
sådant finge fortfara, om staden kunde styrka sin rättighet, hvaremot i alla
andra fall afgiften tillfälle ensamt Kongl. Maj:t och kronan.
I afseende på frågan, hvilka städer tillkomma gerningsören antingen
oskiftade eller blott till någon del samt medelbeloppet deraf under decenniet
1835—1844, innehålla de Utskottet tillhandakomma handlingar, att
i Stockholms län
åtnjuta endast Sigtuna och Södertelje gerningsören, hvilka,
odelade med kronan, dem tillfallit med  R:dr 17.
I Södermanlands län
undfår blott Nyköping denna afgift, från vissa orter hel
och hållen, från andra åter gemensamt med kronan . „ 13.
I Östergöthlands län !
erhåller Linköping gerningsörena odelade med .... „ i3.
I Calmar län
hafva Calmar, Wimmerby och Borgholm uppburit gerningsörena
utan delning med stats-verket till ett belopp af . „ 65.
ehuru Borgholm icke kunnat styrka sin rätt dertill.
I Jönköpings län
utgår afgiften skiftad emellan kronan samt städerne Jönkö •
ping och Eksjö, efter städerne emellan uppgjord fördelning,
och har belöpt sig till ] „ 34-
I Kronobergs län
tillkommer Wexiö hälften af gerningsörena med . . . , „ 4^-
I Malmöhus län
levereras gerningsörena oskiftade till Lands-kontoret, som
Stats-Utskottets Utlåtande, N:« 37, Litt. C.
fördelar beloppet emellan länets samtlige städer, och
hvilket utgjort
1 Elfsborgs län
åtnjuta Alingsås och Ulricehamn, utan kronans deltagande,
denna afgift, som influtit med
I Nerikes län
bekomma städerna Örebro, Askersund, Nora och Linde i
gerningsören, utan afdrag
. .
I Westmanlands län
undfår endast Sala gerningsören, och hvilka bestigit sig
till ‘
I Stora Kopparbergs län
uppbäres meranämnde afgift af städerne Hedemora och
Säther, den förra från Näsgårds läns fögderi och den
sednare från Säthers läns och Yesterbergslags fögderier,
hvaraf beloppet uppgått till
men desse städers rättighet härtill har icke med
visshet kunnat utrönas.
I Westernorrlands län
erläggas till Sundsvall gerningsörena odelade af de handtverkare,
sora bo inom 4 mil nära staden, enligt medium
med
I Westerbottens län
äro gerningsörena anslagna till staden Umeå, som i medeltal
erhållit
samt sluteligen, i Norrbottens län har oftabesagde inkomst
blifvit af kronan öfverlåten till städerne Piteå och
Luleå, hvilka deraf uppburit
Utgörande alltså medelbeloppet under förrberörde io år
af den städerne tillkommande andel uti gerningsören
Bih. till R. St. Trot, 1847 & 1848. 4 Sami. 1 Åfd. 14 Bilf t.
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 37. Litt. C.
Hvad i detta ärende förekommit har Utskottet nos;a öfvervägat: och
o o ~
ehuru Utskottet, å ena sidan, instämmer i den af Rikets sednast församlade
Ständer yttrade åsigt, att det skulle leda till förenkling och lättnad i
uppbörds- och redovisnings-väsendet, 0111 de så kallade gerningsörena, i
stället för att, på sätt nu eger rum, upptagas bland statens ordinarie intrader,
blefve debiterade och uppburne i sammanhang med den allmänna
bevillning, handtverkare å landet äro underkastade, anser likväl Utskottet, å
andra sidan, att en sådan förändring icke kan åstadkommas utan uppoffring
af staten, i thy att den ersättning, som vid slikt förhållande skulle tillfalla
en del städer, komme att blifva en utgift, som stats-verket allt framgent
linge vidkännas, då deremot, om gerningsörena bibehållas vid den beräkningsgrund,
hvarefter de för närvarande ingå, och sedan till en del på vederbörande
städer fördelas, anledning är att förmoda, det denna städernas
inkomst småningom minskas och slutligen upphör, allt eftersom gerningsmännens
antal, i följd af förändrade förhållanden inom näringarne, aftager
och försvinner.
På dessa skäl finner Utskottet sig föranlåtet tillstyrka,
att de så kallade gerningsören må under serskild inkomst-titel
fortfarande upptagas ibland stats-verkets ordinarie inkomster
Stockholm den 3i Januari 1848.
STOCKHOLM, tryckt hos Marcus & Comp. 1848.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 38.
1
N:o 58.
Ank. till Exp. Utsk. d. 2 Febr., kl. 6 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterne under Rihs-Statens
Första Hufvud-titel.
( U A.)
Vid sistlidne riksdag fastställdes anslagssummorne under denna hufvud-titel,
innefattande Kongl, hof- och slotts-staterne, till ett sammanräknadt belopp af
686,700 r:dr, hvaraf 620,827 r:dr med derunder inbegripne 317 tunnor spannmål
för den förra, och 65,873 r:dr för den sednare af berörde stater.
l:o. Uti nu allåtne nådiga proposition om stats-verkets tillstånd och behof
har Kongl. Majit, med afseende derå, att Hans Kongl. Höghet Kronprinsen numera
uppnått den ålder, som för honom medförde behof af egen hofhållning, föreslagit,
att den vid sednaste stats-reglering för Hans Kongl. Höghet bestämde
underhållssumma 25,000 r:dr måtte ökas med 75,000 r:dr, eller till 100,000
riksdaler banko.
Då förenämnde nådiga framställning synes Utskottet innebära en anledning
till den förmodan, att Hans Kongl. Höghet Kronprinsens förmälning snart torde
vara att emotse, har Utskottet, med hänsigt till de ökade omkostnader, som häraf
måste blifva en följd, ansett sig böra hemställa,
att Hans Kongl. Höghets hofhållnings-anslag må, från och med början
af det år, då Dess förmälning eger rum, förhöjas från sitt nuvarande
belopp till 100,000 r:dr årligen, of hvilken summa 75,000 r:dr alltså
torde böra från berörde tid af Riksgäids-kontorets medel utgå.
2:o. I afseende på öfrige till denna hufvud-titel hörande utgiftssummor har
Utskottet icke funnit skäl att föreslå någon förändring, hvadan desamma, enligt
niirlagde tabell, blifvit till enahanda belopp, som vid sistlidne riksdag, uppförde;
dock får Utskottet i sammanhang härmed hemställa,
att de under denna hufvud-titel förekommande indelta räntor icke måtte
af Rikets Ständer till uppförande i riks-staten definitivt fastställas
förr, än den dels medelst Kongl. Maj:ts allåtne nådiga proposition, dels
genom enskilta motioner väckta fråga om indragning till stats-verket
af dylika indelningar och deras ersättande genom kontanta stats-anslag
nili. till II. SI. Prot. 1847 ech 1848. 4 Sami. 1 Afd. 15 Höft. 1
2 Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 38.
blifvit af Utskottet handlagd samt af Rikets Ständer slutligen pröfvad
och afgjord. Stockholm den 31 Januari 1848.
Reservationer:
af Herrar Schartau, E. G. Lindström, P. II. Lindström och Akesson.
»Medgifvande, att den bestämmelse, som för 25 år sedan skedde af underhåll
för dåvarande Thronföljaren, innefattat giltig anledning för det i Kongl. Maj:ts pro
position
nu gjorde förslag, håfve vi likväl ej kunnat underlåta att taga i betrak^
tande den skiljaktighet, som förefinnes emellan dåvarande och närvarande förhållanden.
Rikets mynt hade den tiden ett obestämdt och vacklande värde, den finare
lefnadens förnödenheter voro i allmänhet dyrare och Thronföljaren Prins Oscar, hjeltekonungens
son, egde inga syskon, för hvilka underhåll af staten kunde komma
i fråga, hvarjemte brödra-riket Norriges bidrag utgick med en långt mindre summa,
än nu torde kunna påräknas. Vi håfve under detta öfvervägande af omständigheterne
kommit till ett resultat, hvilket vi framlägga, utan att störas af obehaget
att kanske blifva eller redan vara mål för misstydning och kalomnie. Man
har nemligen sett och bort insinueras, att det skulle bevisa en afvoghet, en ovänlighet
mot konungahuset alt sätta i fråga något annat, än ett blindt ja till det,
som för en ung furstes enskilda behof blifvit föreslaget, och mera i denna genre,
som ej ens förtjenar den sjelfständige mannens förakt, men ändock, t. o. m. i
tryck, beställsamt sprides.
Emedlertid har det på ett annat rum blifvit sagdt, att Sveriges konungs barn
borde anses såsom «Rikets barn»; nå väl! Riket eger, i detta fall, sin organ uti
Rikets Ständer, och dem tillkommer det således att utöfva det ansvarsfulla kall,
hvarpå den anförda benämningen hänsyftar. Frågan är derför, hvad klokheten och den
sanna tillgifvenheten bjuda, antingen alt med en handling af det veka hjertats smekande
undfallenhet ingifva den unge konungasonen ett oriktigt begrepp om de tillgångar,
som verkligen förefinnas, och de behof, som med hög röst göra sig gällande
hos ett af urgamla bördor belungadt, under ett hårdt luftstreck lefvande, folk, eller
att allvarligt, lugnt och öppet ådagalägga, att landets ställning fordrar försakelser af
hög och låg.
Kongl. Maj:t, som vid 1844 års riksdag äskade en summa af 25,000 r:dr
för kronprinsen och 20,000 r:dr fortfarande för arffurstarne, har, i sammanhang
med de öfrige förslagen till stats-utgifter för den efterföljande tiden hemställt, att
100,000 r:dr årligen måste afses för kronprinsens hofhållning; men alldenstund
omöjligheten för Rikets Ständer att kunna bereda utvägar för bifall till allt, hvad
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 38.
3
under serskilta titlar blifvit hegardt, torde få anses såsom gifven, lärer Kongl.
Maj:t, å Sin sida, med välbehag se, att medlen fördelas på ett billigt och förståndigt
sätt emellan det personela och materiela; i öfverensstämmelse med hvilken
åsigt vi trott, att det ifrågavarande anslags-beloppet desto heldre bordt till 75,000
r:dr modifieras, som det icke är antagligt, att Kongl. Majit sjelf skulle godkänna,
att den högsta, förslagsvis framställda, summan å Irsta hufvud-titeln utginge oafkortad,
under det att just derigenom ett tvång uppstode att åsidosätta andre föremål
af allmän vigt eller behjertansvärd beskaffenhet. Blefve nu sistnämnde summa
vid denna riksdag fastställd, skulle tvifvelsutan en snar motsvarighet erhållas
genom enahanda bestämmelse å brödrarikets sida, helst detta rikets bidrag till
Hans Kongl. Höghets underhåll hittills fullt uppvägt, hvad svenska staten bestått;
men om likväl, emot förmodan, denna förutsättning ej realiserade sig, så
vore det efterkommande Rikets Ständer förbehållet att ersätta missräkningen;
Likasom det synes böra förunnas framtiden att äfven gifva något, såsom ett vedermäle
af tillfredsställelse och glädje öfver det ädla bruk af penningen, som Sveriges
kronprins, med efterdöme af höga föräldrar, otvifvelaktigt skall göra sig till regel.»
Af Herr Norin: »För min del skulle jag i denna grannlaga fråga villigt understödt
Kongl. Maj:ts nådiga proposition, om jag icke funnit alltför vigtiga hinder
deremot å ena sidan i de mera inskränkta tillgångar, som nu äro att påräkna,
samt å den andra i mängden och storleken af de behof, som, med afseende
å landets bästa, företrädesvis böra afhjelpas; men i betraktande deraf har jag, lika
med Utskottet, antagit, att det belopp, som vid sistförflutne riksdag, i enlighet
med Kongl. Maj:ts egen till Ständerne då gjorda framställning, för Hans Kongl.
Höghets behof anslogs, ännu under hufvudsakligen enahanda omständigheter borde
förblifva oförändradt, och vid ett så beskaffadt förklarande har jag ansett Utskottet
böra stanna, då, efter min åsigt, frågan, såsom den äfven i Kongl. Maj:ts
proposition finnes framställd, bordt efter närvarande förhållanden bedömas, och anslaget
således rättas endast derefter och icke efter framdeles möjligen skeende
förändringar.
Men om äfven, det oaktadt, något beslut nu skulle meddelas om anslagets
belopp för den af Utskottet antydda händelse, föreställer jag mig att, i följd af
ofvan anmärkta nödvändighet att strängt hushålla med statens medel, och med
tillika fästadt afseende å det bidrag, som för ifrågavarande behof är att från brödrariket
påräkna, detta anslag bordt, med det af Utskottet antagna vilkor, inskränkas
till 50,000 r;dr b:ko årligen, hvilket belopp utgör dubbelt så mycket, som
för det närvarande ansetts tillräckligt.»
Häruti instämde Herr Walley och Hans Persson från Gefleborgs län.
4 Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 38.
Forsta Iliifvud-titcln.
Penningar
enligt
Kongl. Hof-Stats-anslagen.
Riks-staten för ar
1843 och följan-
de åren.
Kongl. Maj:ts hofhållning
420,000
II. K. H. Kronprinsens d:o
25,000
För D. K. 11. ArfFurstarne ......
20,000
H. M. Enke-Drottningens hofhållning
80,000
Möblers underhållande å de Kongl, slotten
8,000
.
-
Kongl, hofstallets utfodring
30,000
Kongl, slottets polis- lys- och renhållning
10,617
—
Rosersbergs slott
2,000
Ved och kol för de Kongl, hofven
25,210
S:a
620,827
Kongl, slotten.
Reparationer å Stockholms slott m. fl. för Kongl, hofven upp-
låtna byggnader
32,000
Brandväsendet och yttre lyshållningen å Kongl, slottet . .
5,800
Drottningholms och Svartsjö slott ....
16,000
—
Gripsholms slott
1,470
Ulriksdahl slott  ...
5,500
__
Haga lustslott och park
3,000
——
Strömsholms slott
1,470
S:a
65,240
-
Summa
686,067)
-1
Utom indelta räntor och spanmäl in natura, uti riks-staten för år 1845
och följande åren förslagsvis upptagna med ett sammanlagdt värde af 633 r:dr.
Stafs Utskottets Utlåtande, A7:o 39.
5
N:o 39.
Ank. till Exp. Utsk. d. 2 Febr., kl. 6 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterne under Riks-statens
Andra Hufvud-titel. (U. A)
Å denna hufvud-titel, som omfattar anslagen för Justitie-departementet, uppfördes
vid sistlidne riksdag kontant 806,182 r:dr med under lönerne beräknade
14,197'/, tunnor spanmål, indelta räntor, beräknade till 4,828 r:dr, samt IS tunnor
spanmål in natura, utförde i värde till 90 r:dr, eller tillsammans 811,100 r:dr.
Beträffande definitiva regleringen af de under denna hufvud-titel förekommande
indelta räntor, får Utskottet åberopa sin i utlåtandet N:o 38 gjorda hemställan,
i afseende på de under första hufvud-titeln uppförda indelningar.
Följande förändringar hafva vid Andra hufvud-titeln ifrågakommit:
l:o. Å den för Juslitie-departernentets expedition gällande stat finnas uppförda
löner för 3:ne Byrå-chefer, en för handläggningen af de från f. d. Ilofkanslers-expeditionen
förflyttade tryckfrihets- och öfrige ärenden, en för föredragning
af lagfrågor i Högsta Domstolen, och en för statistiska med (lere ärenden, som ej
tillhöra de öfrige 2:ne Byrårchefernes.
Utskottet tror sig, efter inhemtade upplysningar, veta, att en af dessa befattningar
skulle, utan olägenhet, kunna indragas och de, samtelige Byrå-cheferne
nu åliggande, göromål bestridas af 2:ne sådane embetsmän; för hvilken förmodan
Utskottet hemtat stöd af det förhållande, att ett Byrå-chefs-embete, som, genom
innehafvarens befordran till högre befattning, för nära 3:ne år sedan blifvit
ledigt, ännu icke är återbesatt. Med anledning häraf har Utskottet alltså trott sig
böra hemställa,
att, jemte det nuvarande anslag för Justitie-departementets expedition i
den blifvande nya riks-staten till oföräridradt belopp uppföres, Bikels
Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det täcktes
Kongl. Majit i nådigt öfvervägande taga, huruvida icke sådane förändringar
i afseende på nämnde expedition må kunna, utan olägenhet för
ärendenas behöriga gång, tillvägabringas, hvarigenom en utaf omförmälde
3:ne Byrå-chefsbefattningar kunde indragas och lönen antingen besparas
för stats-verket eller användas för andra, till denna titel hänförlige, oundgänglige
utgifter; i hvilket ämne Rikets Ständer vid nästa riksdag torde
få emottaga nådig proposition.
6
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 39.
2:o. Vid utfärdandet af förordningen den 20 November 1845, om upphörandet
af skyldigheten att hos Hof-rätt betala lösen för protokoll i revisionssaker,
har Kongl. Maj:t tillika i nåder beslutat, att Hof-rätternes betjening borde för,
till följd af lagförändringen, förlorade inkomster åtnjuta årlig ersättning efter 700
r:dr för Svea Hof-rätt, 565 r:dr för Götha Hof-rätt, och 265 r:dr för Hof-rätten
öfver Skåne och Blekinge, samt att denna ersättning, beräknad från och med början
af år 1846, skulle till Hof-rätterne quartaliter utbetalas af besparingarne under
riks-statens andra hufvud-titel, intilldess annorlunda kunde varda derom fö
reskrifvet;
och är nu uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition äskadt, att ofvanomförmälde
ersättningsbelopp må varda å stat uppförde.
Utskottet har visserligen icke förbisett den omständigheten, att, genom vidtagande
af berörde förändring, det med protokolls-utskrifningen förenade arbete
upphört; men då den erhållna lösen utgjort en, tjensterne åtföljande, påräknad inkomst
och Hof-rätternes kanslipersonal är i allmänhet svagt lönad, anser Utskottet
sig böra tillstyrka,
att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i ofvannämnde hänseende föreslagit,
Rikets Ständer måtte, såsom ersättning för ifrågavarande förlorade
sportelinkomster, å stat uppföra:
För Svea Hof-rätt r:dr 700: — —
„ Götha Hof-rätt „ 565: — —
„ Hof-rätten öfver Skåne och Blekinge . . „ 265: — —
3:o. Till iakttagande vid stats-regleringen under sistförflutne riksmöte hade
Kongl. Maj:t gifvit Rikets Ständer tillkänna, att, sedan lagmansbostället Näsby vid
midfastan 1844 åter tillfallit lagmans-embetet i den förenade Stockholms, Södermanlands
och Gottlands läns lagsaga, komme, likmätigt Kongl, brefven den 6 September
1791 och den 3 Februari 1841, den ännu på stat qvarstående hälft af
lagmanslönen på Gottland, utgörande, med inbegripen ersättning för derunder beräknade
23y2 tunnor spanmål, 272 r:dr 4 sk., att till stats-verket indragas; men
som, vid Riks-statens ordnande, den irring emedlertid inträffat, att nämnde lönebelopp,
hvilket var upptaget å allmänna indragningsstaten för år 1844, blifvit icke
allenast derifrån uteslutet, utan äfven afdraget från det till Svea Hof-rätt och derunder
lydande Justitie-stat på andra hufvud-titeln belöpande anslag; har Kongl.
Maj:t i nåder föreslagit, att samma Hof-rätts stat, som icke bordt genom afdrag
af ifrågavarande lönebelopp minskas, måtte åter godtgöras af afdragssumman med
272 r:dr 4 sk; och
anser Utskottet sig böra härå tillstyrka bifall.
4:o. Genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 2 Februari nästlidne år är
Stats-Utskottets Utlåtande, Aho 39.
7
vordet förklaradt, att Civil-ledamoten hos Krigs-hof-rätten icke vidare borde åtnjuta
i ditintills gällande författningar stadgad andel i de böter, som af bemälde
Hofrätt, från och med 1847 års ingång, voro eller blefve ådömde, utan att de bötesandelar,
som varit honom anslagne, skulle tillfalla kronan, dock att nuvarande
civil-ledamoten Krigs-hofrätts-rådet Gethe skulle, så länge han embetet innehar,
åtnjuta ersättning af 80 r:dr b:ko om året; och har Kongl. Majit, enligt den nådiga
propositionen, ansett, att denna ersättning, som för närvarande utginge afbesparingarne
på riks-statens andra hufvud-titei, borde uppföras på allmänna indragnings-staten
under nionde hufvud-titeln.
Efter Utskottets tanka, torde ifrågavarande mindre betydliga ersättningsbelopp
lämpligast kunna fortfarande utgå af 2:dra hufvud-titelns besparingar, hvadan
bifall å förslaget i afseende på summans uppförande å allmänna indragningsstalen
afstyrkes.
3:o. I afseende å Krigs-hof-rätten yttrade Rikets Ständer uti underdånig
skrifvelse af den 19 December 1840: att denna Öfverrätt syntes mindre ändamålsenligt
sammansatt, då blott en af dess ledamöter måste vara lagfaren; att i
ett väl ordnadt samhälle borde finnas så få serskilde domstolar som möjligt, samt
att, i afseende på bemälte domstol, fastän varande en öfver-rätt, det missförhållande
sig företedde, att dess ledamöter, med undantag af den lagfarne, kunde när
som helst ombytas; i anseende hvartill, och jemväl för att undvika stats-verkcts
betungande med en öfverflödig utgift, Rikets Ständer i underdånighet anhöllo, att
Kongl. Maj:t ville i nåder vara betänkt på införande af sådane förändringar i den
militära lagskipningen, i följd hvaraf meranämnde domstol kunde upphöra och dess
befattning på Ilof-rälterne öfverflyttas.
Då de uti berörde skrifvelse anförde skäl, hvilka synas Utskottet ega full
giltighet, oförändrade qvarstå, har Utskottet, utan att för närvarande föreslå någon
förändring i afseende på det för Krigs-hof-rätten å stat uppförde anslag, funnit
sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet förnya den
vid 1840—1841 års riksdag gjorda ofvanberörde framställning, samt
derjemte i underdånighet anhålla, att, när ledigheter inom Krigs-hof-rättens
personal inträffa, tjensterne icke må annorlunda återbesättas, än alt
de blifvande innehafvarne underkastas de vilkor, som vid en framtida
reglering kunna varda bestämda.
6:o. Uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition är jemväl föreslaget, att den genom
Kongl, brefvet den 18 December 1845, efter borgrätternes indragning, deras
ordinarie tjenstemän och vaktbetjente af allmänna medel tillagda ersättning
8
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 39.
för sädana, genom nämnde indragning, dem frängångne sportelinkomster, som icke
förut utgått af anslaget för liof-staten, beräknade i medeltal:
för Hof-auditören J. J. Elgström till r:dr 225: — —
„ Hof-notarien, Protokolls-Sekreteraren C. P. A. Hallbäck „ 50: — —
„ Hof-notarien, Kammarjunkaren C. L. von Mentzer . „ 200: — —
och för vaktmästaren W. Högfält . ,
50: — —
eller tillhopa 523 r:dr b:ko årligen, hvilka ersättningsbelopp varit anvisade på besparingarne
å andra hufvud-titeln, men komma att upphöra, i den män nämnde
personer afgå, måtte uppå allmänna indragnings-staten under nionde hufvud-titeln
uppföras.
Då Borg-rätternes indragning tillkommit, i öfverensstämmelse med Rikets
Ständers derom gjorda underdåniga framställning, får Utskottet hemställa,
att Rikets Ständer måtte, med bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda i
nåder äskat, å allmänna indragnings-staten låta uppföra bemälde personer
till åtnjutande af ofvan upptagne ersättningar, under vilkor likväl,
att dessa minskas eller upphöra, i den mån innehafvarne framdeles af
allmänna medel undfå motsvarande eller högre löneförmåner.
7:o. Utskottet har från Bonde-ståndet erhållit . remiss å en af Petter Gabrielsson
från Kronobergs län väckt och af flere bland Ståndets ledamöter biträdd
motion, deruti blifvit hemstäldt, att nämndemän, hvilka anlitas såsom biträden vid
bro- och vägsyner, måtte af allmänna medel få åtnjuta ersättning, i enlighet med
Expeditions-taxan af den 15 Maj 1821, eller, jemte skjuts efter en bäst, traktamente
med 24 sk. om dagen.
Då, genom Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 25 Januari 1842, är för—
ordnadt, att nämndemän, utom för de förrättningar, hvilka dem i egenskap af ledamöter
i Härads-rätt åligga, samt för syner och besigtningar å ryttare-, knekteoch
båtsmanstorp, må, när de tillkallas för syner, värderingar, inventeringar m. m.
lor Kongl. Maj:ts och kronans räkning, samt förrättningen varar längre än en dag,
undfå traktamente, enligt hvad dem uti Expeditions-taxan, för förrättningar hos enskilde,
bestås, jemte ersättning för resekostnaden enligt gällande rese-reglemente,
hvartill kommer, att, enligt Kongl, brefvet den 16 Januari 1816, nämndemän icke
böra i allmänhet betungas med andra extra göromål, än sorn efter författningarne
dem åligga, har Utskottet, som ansett någon ytterligare godtgörelse uti omförmälde
hänseende icke böra ifrågakomma, funnit sig föranlåtet
afstyrka bifall till Petter Gabrielssons förenämnda motion.
8:o. Uti en af Bonde-slåndet till Utskottet remitterad motion, har Adolf
Fre
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 39.
9
Fredriksson från Upsala Ian, med hvilken Sven Svensson fran Elfsborgs län sig förenat,
föreslagit, att, då nämndemän kallas att deltaga i syneförrättningar, som
för Kongl. Maj:ts och kronans räkning å boställen hållas, de måtte af allmänna
medel få åtnjuta ersättning derför enligt gällande rese-reglemente.
l’å enahanda grunder, som här ofvan uti 7:de punkten blifvit anförde, hemställer
Utskottet,
att motionen ej må till någon åtgärd föranleda.
9:o. Äfvenledes har Utskottet tagit i öfvervägande en från Bondeståndet
remitterad motion af Johan Pehrsson från Kronobergs län, innefattande hemställan,
att, på det lagkunnige och duglige personer hädanefter måtte blifva invalde
till nämndemän i Härads-rätterne och med denna befattning fortfara utöfver den i
författningen föreskrifna tid af 2:ne år, lön af allmänna medel måtte åt dem beviljas.
Då nämndemän, i följd af sina befattningar, åtnjuta åtskilliga förmåner, hvaribland
frihet för skjuts och inqvartering för de hemman, som de sjelfve nyttja
och bebo, samt nämndemanna-befattningen är att anse såsom ett kommunalbestvr,
derför ersättning af statens medel ej lämpligen bör ega rum, anser Utskottet sig
böra
afstyrka bifall till motionen.
10:o. Ehuru de utgifter, som af förslags-anslaget förfångars vård och underhåll
in. m., vid sed naste riksdag bestämdt till 450,000 r:dr, bordt bestridas,
visat sig uppgå till betydligt högre belopp, bar Kongl. Maj:t likväl, enär anledning
förekomme dertill, att, då fängelsesystemet hunnit ordnas och de kostsamma
fångtransporterna, i följd deraf, kunde inskränkas, omförmälde utgifter jemväl
komme att, i mån deraf, minskås, föreslagit, att ifrågavarande förslags-anslag nu
måtte ökas till endast 650,000 r:dr, eller med 200,000 r:dr.
Då kostnaderna för fångars vård och underhåll utgjort år 1845: 739,979
r:dr 15 sk. 4 rst., och år 1846 omkring 800,000 r:dr samt, efter hvad Utskottet
inhemtat, de årliga staterne för fångvården blifvit af Kongl. Maj:t i nåder fastställde
för år 1847 till 759,600 r:dr och för innevarande år till 806,266 r:dr
32 sk., har Utskottet, som delar den af Rikets Ständers sistlidet år församlade
Revisorer uttryckta åsigt om angelägenheten deraf, att detta anslag bestämmes
lill en summa, hvilken så mycket som möjligt närman sig årsbehofvet, helst eljest
vid stats-regleringen synes en större tillgång för nya anvisningar, än som verkligen
förefinnes, ansett sig böra hemställa,
att det å Andra hufvud—titeln till fångars vård och underhåll m. m.
uppförda förslags-anslag må ökas med 300,000 r:dr.
Bill till R. St. Prol. 1847 och 1848. 4 Sami. 1 Afd. 15 Jläft. -
10
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 39.
ll:o. Med anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers derom
gjorda hemställan, får Utskottet föreslå:
a) att det å staten för Öfverståthällare-embetet under Sjette hufvudtiteln
uppförde anslag af 8 r:dr för en skarprättare, måtte, i likhet med
hvad i afseende på lönerne för öfrige skarprättare redan iakttagits, öfverflyttas
till det under Andra hufvud-titeln hörande anslaget för fångars
vård och underhåll; och
b) att till sistnämnde anslag jemväl må öfverföras ett under Åttonde
hufvud-titeln nu förekommande anslag af 8 r:dr 16 sk. till kyrkoherden
i Marstrand för meddelande af religionsvård åt fångarne å Carlstens
• fästning,
12:o. Enligt Rikets Ständers beslut, har Professoren Doktor C. J. Schlyter,
för utgifvandet af Sveriges gamla lagar, fått sig tillagdt ett belopp af 1200 r:dr
årligen, nemligen 600 r:dr såsom arfvode och 600 r:dr såsom ersättning för biträde
och kostnader, hvilka anslag Kongl. Maj:t ansett böra än vidare, under vilkor
af arbetets oafbrutna fortsättande och redogörelse för fortskridandet deraf,
uppföras å allmänna indragningsstaten, att derifrån till nästa Riksdag utgå; och
har Utskottet funnit sig böra
tillstyrka bifall till hvad Kongl. Maj:t i denna del föreslagit, och att,
i följd häraf, ifrågavarande anslag, 1200 r:dr för året, må ytterligare
utgå intill slutet af den tid, för hvilken nu förestående stats-reglering
blifver gällande.
13:o. Bland de å denna hufvud-titel uppförda anslag förekommer ett belopp
af 3000 r:dr, upptaget under benämning af »oförutsedda utgifter». Då
emedlertid sistnämnde anslag utgör en del af de till Kongl. Majrts disposition
ställde extra utgiftsmedel, hvilka, ursprungligen utgörande 100,000 r:dr, men vid
1840—1841 årens Riksdag nedsatta till 50,000 r:dr årligen, blifvit vid upprättandet
af riks-staten för år 1842 och följande åren fördelade å 2, 6, 7 och
8 hufvud-titlarne, i mån af hvarje departements beräknade behof, och hvilken
fördelning jemväl uti nu gällande riks—stat förekommer, har Utskottet, i enlighet
med 1847 års Stats-revisorers derom väckta förslag, ansett sig böra hemställa,
att, till undvikande af missledning, ifrågavarande anslag, 3000 r:dr,
må, på sätt uti närlagde tabell iakttagits, i den blifvande nya riksstaten
upptagas under sin rätta benämning: »Extra utgifters.
14:o. I afseende å det af Kongl. Maj:t i nåder äskade anslag för Lagberedningen,
åberopar Utskottet sitt under Jtä 20 afgifna utlåtande; kommande Utskottet,
i fråga om ytterligare anslag för uppförande af läns-, stads- och härads
-
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 39.
11
fängelser efter cell-systemet, att afgifva serskildt utlåtande, hvartill Utskottet alltså
får hänvisa.
15:o. Öfrige under denna hufvud-titel uppförde anslag, deruti förändring
icke blifvit ifrågasatt, har Utskottet, på sätt bifogade tabell närmare utvisar, funnit
sig böra föreslå till samma belopp, som tillförene, utom den tillökning, hvilken
uti förslags-anslaget till skrifmaterialier och expenser ansetts böra, för slutsummans
jemnande, ega rum.
Stockholm den 31 Januarii 1848.
Reservationer:
vid 5:te punkten, angående Krigs-hof-rätten,
af Herr von Troil, S. G.: »Emot förnyandet af 1840—1841 års Ständers
underdåniga skrifvelse rörande Kongl. Krigs-hof-rätten, jemte det nu af Statsutskottet
dertill beslutade tillägg, reserverar jag mig, dels emedan en Krigs-öfverdomstol
icke kan undvaras, dels derföre, att Kongl. Maj:t, i händelse Krigs-hofrättens
reorganisation skulle af Honom befinnas nödig, icke lärer underlåta att
opåmindt vidtaga den för återbesättandet af derstädes lediga tjenster föreslagna åtgärden,
då samma grundsats i afseende på Krigs-, Bergs- och Kommers-kollegierne,
regements-skrifvarne vid arméen och (lere dylika beställningar redan längesedan
blifvit af Kongl. Majit, utan någon Rikets Ständers föregående anhållan,
beslutad.»
Af Herr Stjerngranat: »Emot Utskottets åtgärd att, i likhet med hvad vid
1840—1841 årens riksdag egde rum, hos Rikets Ständer föreslå en underdånig
hemställan till Kongl. Majit om Krigs-hof-rättens indragning m. m., får jag mig
reservera uppå följande skäl, nemligen:
l:o att jag, i lika konsequens med mina under samma riksdag yttrade åsigter,
anser Utskottet obehörigt att framstå såsom motionärer;
2:o att jag anser all sådan förändring obehöflig, enär inga andra mål nu
tillhöra Krigs-rätt och Krigs-hof-rätt, än sådane, som antingen äro militära, eller
hafva sin upprinnelse från militärisk tjensteutöfning, hvaremot andra mål, hvari
militär-person kan under allmänna sammanlefnaden blifva inblandad, redan höra
under civil domstol;
3:o att jag auser förändringen skadlig, enär, till mehn för lagskipningen, de
militära målen möjligen komme att hufvudsakligen afgöras af civile domare, utan
tillräcklig kännedom om beskaffenheten af de vetenskapliga eller disciplinära förhållanden,
som för målens riktiga bedömande måste tagas i nogaste betraktande; samt
12
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 39.
4:o att, sedan Krigs—hof-rätten upphört, ordningen torde komma till Krigsrätterna,
så att nu dithörande måls utredning och afdömande komme att ske vid,
i bästa fallet, med militär-ledamöter endast förstärkta, civile under-domstolar, då
följderna för den militära disciplinen — grundvalen för all militärisk brukbarhet
— blefve ännu menligare, allt i den mohn domare-makten kunde förskansa sig
bakom obestämda lagrum.»
Af Herr Biskop Hedrén: »Uti detta Utskottets beslut, rörande Kongl. Krigshof-rätten,
har jag icke deltagit, och anhåller få deremot mig reservera, icke
egentligen för den derutinnan föreslagna skrilvelsen till Kongl. Maj:t, med anhållan
om denna domstols indragning, enär Rikets Ständer tillförene framburit en sådan
önskan och torde kunna hoppas derpå få svar, antingen med bifall eller med
gifna skäl till afslag eller uppskof; icke heller för sjelfva saken, nemligen meranämnde
domstols obehöflighet, hvarom jag icke anser mig kunna med säkerhet
döma annorlunda än på erfarne, sakkunnige mäns vittnesbörd, dem jag förnummit
högst tveksamma och snarare talande för domstolens bibehållande. Men jag
har i synnerhet funnit olämpligt att domare-embeten tillsättas på förordnande,
hvilket här skulle ega rum, om det nu framställda förslag kunde vinna bifall.
Man har i alla tider och i alla länder antagit såsom en lagskipningens grundsats,
att domaren måste vara fullt oberoende i sitt embetes utöfning; och denna grundsats
är, så vidt jag känner, i vårt fäderneslands lagar öfverallt godkänd och uttalad.
Det prejudikat, som här i motsatt riktning försökes, skulle lätteligen leda
till nog betänkliga påföljder, hvarföre jag icke kunnat dertill lemna min röst,
utan, så vida icke deri föreslagna underdåniga skrifvelsen, hvilket helst vore att
önska, kunde i sin helhet uteblifva, vågar jag åtminstone yrka, att, hvad om
domstols-ledamöternas tillsättning på förordnande finnes föreslaget, må derifrån
utgå.»
Slats-U tskottets Utlåtande, N:o 39.
lindra Hufvud-titeln.
13
Penningar enligt
Stats-Ulskottet fö-
Justitie-departementet.
Riks-staten för år
1843 o. f. å.
reslår.
Departements-chefen .
8,000
—
—
8,000
—
Departementets expedition .
10,850
32
—
10,850
32
Högsta Domstolen
50,958
2
8
50,958
2
8
Justitie-kanslers-expeditionen
7,568
32
—
7,568
32
—
Justitie- revisions-expeditio-
nen
35,957
—
"
35,957
—
—
Svea Hof-rätt med derunder
lydande Justitie-stat .
75,680
47
7
76,653
3
«
7
Götha dito med dito
74,579
19
1
75,144
19
1
Skåne och Blekinge dito med
dito
29,360
7
2
29,625
7
2
Krigs-hof-rätten .
6,270
16
6,270
16
—
Fångars vård och underhåll,
förslagsanslag ....
469,691
16
—
769,707
32
—
Mediko-Iegala besigtningar ,
dito
3,000
—
—
3,000
—
—
Skrifmaterialier och expenser,
ved och ljus m. m., dito
21,265
19
6
21,266
47
6
Rese- och traktamentspen-
ningar, dito
5,000
—
5,000
—
—
Ersättning åt vittnen i brott-
mål, dito
5,000
—
5,000
—
—
Extra utgifter ....
3,000
—
3,000
—
—
Summa b:ko r:dr
806,182
—
1,108,002
-
—1
Förhöjning.
700
272
563
265
300,000
16
16
28
301,820
Utom indelda räntor, indeld spanmål samt spanmäl in natura, uti riks—staten
för 1845 och följande åren, förslagsvis beräknade till sammanlagdt värde af
4,918 riksdaler.
14
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 40.
N:o 40.
Ank. till Exp. Utsk. d. 2 Febr., kl. 6 e. m.
Utlåtande angående regleringen af utgifter ne under Riks-slatens
Tredje Hufvud-titel (U 4.)
1 afseende på denna hufvud-titel, hvilken upptager anslagen för utrikes Departementet
och vid sistlidne riksdag fastställdes till 225,650 r:dr, med under lönerne
inbegripne 645 tunnor spanmål, är någon förändring hvarken uti Kongl.
Maj:ts nådiga proposition om stats-verkets tillstånd och behof ifrågasatt, eller af
enskild motionär inom Riks-Stånden uttryckligen yrkad; men då, efter Utskottets
öfvertygelse, de för Sveriges diplomatiska sändebud å utrikes orter nu utgående
dryga kostnader skulle, utan åsidosättande af de med beskickningarne afsedde ändamål,
kunna i någon mån förminskas och tillgång för fyllande af mera angelägna
stats-behof såmedelst beredas, dels genom begagnande af sändebud utaf lägre
rang med derefter lämpad nedsatt aflöning, dels ock medelst indragning af sådana
missioner, hvilka numera kunna anses umbärliga, har Utskottet, med hemtad serskild
anledning af hvad i denna syftning blifvit hos Ridderskapet och Adeln samt
Bonde-ståndet yttradt under de diskussioner, hvilka föregått remitterandet af den
Kongl, propositionen, funnit sig böra hemställa,
att, jemte det de under denna hufvud-titel, enligt 1845 års riks—stat,.
uppförde anslag oförändrade bibehållas, Rikets Ständer ville hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Majit, till beredande
af framtida nedsättning uti berörde anslag, i hänseende till kostnaderne
för de till bevakande af Sveriges och Norriges diplomatiska angelägenheter
å utrikes orter anställde sändebud, vidtaga sådane inskränkningar,
som, utan förnärmande af rikets värdighet eller åsidosättande af dess
verkliga fördel, låta sig verkställa. Stockholm den 31 Januari 1848.
i
Re serv ationer.
Af Friherre Tersmeden.
Herr von Troil, S. G. «Emot den af Stats-utskottet med en rösts majoritet
beslutade hemställan, »att Rikets Ständer ville i underdånighet anhålla, det Kongl.
Majit, till beredande af framtida nedsättning uti anslaget å tredje hufvud-titeln,
täcktes, i hänseende till kostnaderne för de till bevakande af Sveriges och Norriges
diplomatiska angelägenheter å utrikes orter anställde sändebud, vidtaga sådana
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 40.
15
inskränkningar, som, utan förnärmande af rikets värdighet eller åsidosättande af
dess verkliga fördel, låta sig verkställa» reserverar jag mig, likasom emot de motiver,
som blifvit lagde till grund för densamma.
Ilar man då redan glömt, att Rikets Ständer vid 1840—41 årens riksdag
nedsatte tredje hufvud-titelns anslag från 266,6662/3 till 200,000 r:dr och extra
utgiftsmedlen, af hvilka en del utgingo till kabinetts-kassans förstärkande, från
100,000 till 30,000 riksdaler? Vet man icke, eller låtsar man ej veta, att tredje
hufvud-titelns derigenom till det minsta möjliga nedsatta anslags-summa tvingat
till en reglering i afseende på våra diplomaters aflöning, som omöjliggör hvarje
ytterligare inskränkning deruti? och bör man under sådana förhållanden till konungen
framkomma med en skrifvelse, som, hvad man än derom må säga, i sig innebär
en orättvis hänsyftning på bristande hushållning med tredje hufvudtitelns
medel? Jag tror det icke och jag finner det så mycket mindre granlaga, som man
ej bordt lemna ur sigte det föga hedrande beslut, 1840—41 års Ständer vidtogo
i afseende på en annan, med kabinetts-kassan nära gemenskap egande, fråga, hvaraf
de kännbara följderna ännu icke blifvit fullt utplånade.
Jag ogillar den föreslagna skrifvelsen äfven derför, att den visar, att man
gjort sig föga reda för det olika inflytande, som chargé-d’affairer, hvilka endast
äro anställde hos utrikes stats-ministrarne, och envoyér, hvilka äro ackrediterade
hos monarkerne sjelfve, kunna vid främmande hof- eller deras representationer,
utöfva på afgörandet af för Sverige vigtiga diplomatiska eller kommerciella frågor ;
samt derföre, att om man önskar, att våra utrikes sändebud skola kunna tillhandagå
resande landsmän med den hjelp, sorn, äfven i penningeväg, stundom af
dem påkallas, om de skola, som man af dem fordrar, kunna anskaffa och till fäderneslandet
hemsända upplysningar, modeller m. m., i vetenskapligt, tecknologiskt
och industrielt afseende, så få de icke sättas på alltför sträng förknappning.
Häruti instämde Herr Stjerngranat.
Af Herr Gripenstedt;
Herr Ehrenstam;
Herr von Rosen;
Biskop Hedrén;
Doktor Stenhammar;
Prosten Berlin.
16 Stals- Utskottets Utlåtande, N:o 40.
Tredje Hufvini-titeln.
Utrikes Departementet.
Slals-Utskottet före- |
slår i likhet med Riks-  staten för år 1845 och
följande åren.
i Departements-chefen
11,000
'
| Departementets expedition :
Minister-staten
12,976
200,000
16
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus m. m. för
Departementets expedition, förslags-anslag
1,675
52
—
Summa
225,650
-
-
STOCKHOLM, tryckt hos l. j. hjerta, i84S.
SlaU-Utskotleis Utlåtande j IV.-O 4J
-
1
N:o 41.
Aok. till Exp. Utsk. den 5 Febr. Ll. 2 e. m.
Utlåtande, i fråga om ytterligare anslag till uppförande af cellfängelser.
(U. A.)
S.
amtlige Riksstånden hafva till Statsutskottet remitterat Kongl. Maj:ts nådiga
skrifvelse till rikets Ständer af den 9 November nästlidet år (intagen under
N:o 16 i i sami. 1 afd. af bihanget till Riksståndens protokoll), hvaruti,
jemte begäran, att Rikets Ständer måtte medgifva, att hvad som återstode af
de, enligt Rikets S änders underdåniga skrifvelse den 5 Juni 1841, för cellfängelsers
uppförande beviljade serskilda anslag af tillsammans 1,300,000 r:dr
finge, utan hinder af den då gjorda fördelning emellan läns- härads- och
stadsfängelser, till hvilketdera slaget som helst, efter Kongl. Maj:ts pröfning
af behofvet, användas, Kongl. Maj:t tillika föreslagit Rikets Ständer att, för
uppförande af fängelser utaf ifrågavarande beskaffenhet, ytterligare anvisa 200,000
r:dr årligen.
Af högstberörde nådiga skrifvelse, som jemväl innefattar andra med regleringen
af cellfängelserne sammanhang egande frågor, hvilka komma alt af Utskottet,
gemensamt med annat Utskott, behandlas, upplyses: att åtskillige så
beskaffade fängelser för närvarande äro under byggnad, nemligen uti Skaraborgs,
Stora Kopparbergs, Kronobergs, Elfsborgs och Blekinge län; att kostnaden
för fullbordade fängelser hittills varit följande:
för länsfängelserne i Stockholm . . 151,500: — —
Linköping . . 124,341: 34. 10,
Christianstad . 91,133: 10. 1.
Gefle .... 87,160: 21. 2.
Carlstad . . . 108,119: 19. 8.
samt slutligen, att, enligt det förslag till fullständig reglering af ifrågavarande
fängelser, hvilket, till följd af Rikets Ständers derom framställda underdåniga
önskan, blifvit uppgjordt, och, i dess reviderade skick, upptager 1,773
celler för länsfängelser, 714 för fängelser i andra städer än länsresidensen och
792 för fängelser på landet, eller tillsammans 3,279 celler, kostnadssumman
derför, under antagande, att desse celler öfverhufvud kunna anskaffas till ett
pr is, efter cell räknadt, af 1,000 r:dr för länsfängelser, 800 r.*Jr för egentliga
stadsfängelser och 500 r:dr för häradsfängelser å landet, skulle uppgå till
2.740,200 r:dr eller 1,440,200 r:dr utöfver hvad redan blifvit anslaget.
Bill. till R. St. Prot. 1847 och 1848, 4 Sami. 1 Afd. 16 Haft. 1
2
Stals-Ulslcottets Utlåtande, N;0 42-
I fråga om användandet af de å anslagen till uppförande af cellfängelser
uppkomne reservationer, får Utskottet åberopa sitt i detta ämne under
N:o 3 afgifne utlåtande; och då angeläget är, att de för det nya fängelsesystemets
införande påbegynte byggnadsarbeten oafbrutet fortgå, hemställer Utskottet,
att, på sätt Kongl. M«j:t begärt,
Rikets Ständer måtte, för uppförande af fängelser efter cellsystemet,
utöfver hvad vid 1840—1841 årens riksdag dertill anslagits,
anvisa ett ytterligare belopp af 600,000 r:dr, att utgå med 200,000
r:dr under hvartdera af åren 1848, 1849 oell 1850; dock att de å
äldre anslagen reserverade medel, hvilkas begagnande till fortsättning
af redan påbörjade fängelsebyggnader, utan hinder af den vid
1840 —1841 årens riksdag stadgade fördelning emellan läns-, stadsoch
häradsfängelser, rikets nu församlade Ständer medgifvit, böra,
i den mån desse medel blifvit Lili andre än vid ofvannämnde riksdag
bestämda ändamål använde, af nu anvisade belopp varda godtgjorde,
så att den ursprungliga fördelningen blifver bestående.
Till följd af hvad Utskottet sålunda tillstyrkt, anser Utskottet något serskildt
utlåtande icke erfordras, i anledning af den utaf Sven Isacsson från
Calmar län väckte, af Jan Samuelsson från Öland biträdde och till Utskottet
remitterade motion, att ett ransaknings- och afstraffningshäkte måtte, på
statens bekostnad , var da uppfördt på Öland, i Borgholms stad eller vid Isgärde,
Stockholm den 4 Februari 1848.
Reservation:
af herr Rääf , L, F.
N:o 42.
Ank. lill Exp. Utsk. den 5 Febr. 41. 2 e. ra.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående
ett bidrag från skogsplanteringskassan af66,666 r:dr
32 sk. banko, att, efter Rikets Ständers pröfning, användas
till förefallande behof.
(I. A.)
Genom afla leri, och i Usta sami. l;sta afd. af R. St. prot. 1847 och 1848
under N:o 21 till sin helhet intagen, nådig proposition, dels i anledning af
vid sista riksdagen gjord begäran om utredning af skogsplanteringskassans
Slats-Ulskotlets Utlålandej iV.o 43-
3
inkomster och utgifter, dels angående serskilda framställningar, i fråga om'
vården och tillsynen å samt hushållningen med de i riket varande häradsallmänningar,
har Kongl. Maj:t, bland annat, behagat gifva Rikets Ständer
tillkänna, det Kongl. Maj:t väl ansett den tidpunkt ännu icke vara inne, då
hela skogsplanteringskassan med dess inkomster kunde till staten öfverlåtas,
men deremot, af uppgifna skäl, funnit godt bifalla, att af ifrågavarande
kassa en summa stor 66,666 r;dr 32 sk. må till Rikets Ständers disposition
öfverlemnas, för att, efter deras pröfning, till förefallande behof användas.
Statsutskottet, som, i afseende på de uti högstberörde nådiga proposition
förekommande ämnen, hvilka angå tillsynen å och hushållningen med
häradsallmänningarne i riket, kommer att, gemensamt med annat Utskott,
afgifva utlåtande, har emedlertid, i sammanhang med den allmänna beräkningen
af statsverkets disponibla tillgångar, trott sig böra nu lill behandling
företaga Kongl. Maj:ts ofvannämnde nådiga framställning om användande
för tillfälliga statsbehof af en del utaf skogsplanlerings-kassans behållning.
Härvid förekommer visserligen, på sätt jemväl i den Kongl, propositionen
förmäles, att, enligt den af statskontoret meddelade utredning, kassans tillgångar
under sednast förflutna tid icke blott varit tillräckliga för de derå anordnade
utgifter, ulan ock derutöfver lemnat öfverskott; men å andra sidan
bör i betraktande tagas, att, derest den nådiga propositionen varder till sina
ekonomiska delar antagen, skogsplanterings-kassan blifver betungad med flerfalldiga
utgiber och förskotter, hvaraf icke alla synas vara ämnade att ersättas
medelst de af Kongl. Maj:t föreslagna afgifter utaf allmännings-intressenterne,
och hvilka afgifter samt återbäringar till kassan i allt fall icke alltid
torde kunna med säkerhet, åtminstone ej till visst belopp, påräknas; att en
förbättrad skogsvård och skogshushållning icke blott för nödvändig framtida
tillgång å oumbärliga skogsalster, utan äfven med hänsigt till klimatiska och
meteorologiska förhållanden, otvifvelaktigt fordra ökade uppoffringar; att den
enskildes omtanka och vård om sina skogar verksamt uppmuntras genom
premier, lill anvisande hvaraf medel således icke böra saknas; att större
ansträngningar för ftygsandens hämmande torde blifva nödvändiga, samt
slutligen att skogsplanterings-kassans samlade fond, som vid 1843 års slut utgjorde
omkring 176,000 r:dr, vid 1845 års utgång nedsjunkit till ungefär 163,000
r:dr, i följd af hvilket allt Utskottet anser
sig icke böra tillstyrka ifrågavarande bidrag från merberörde kassa,
utan hemställer, att densamma må oförryckt bibehållas till de dermed
afsedda ändamål.
Stockholm den 4 Februari 1848.
i
Stats- Utskottets Utlåtande, N.o 4^-
N.o 43.
Ank. till Exp. Ulsk. den 5 Febr. kl. a e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till
Rikets Ständer, angående afsöndring af jord från indragna
mönsterskrifvare'bostället vid f d. Jdelsfahne-regementet
Selleberg Börje Olofsgården till byggnadsplats och omgifning
för ett skolhus i Rackeby församling inom Skara
borgs
län.
(I. A.)
Sedan kyikoherden, prosten I. Th. Hellstadiusy å Rackeby församlings
vägnar, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om nådigt tillstånd alt,
till byggnadsplats jemte kålgård och plantering för en blifvande s. k. fast
skola i nämnde församling, få från det till iuvalidhusfonden indragna roönsterskrifvare-bostället
vid f. d. Adelsfahne-regementet Selleberg Börje Olofs•
gården afsöndra 1 geometriskt tunnland jord, utgörande den för skolbyggnaden
mest passande plats, såsom belägen i midten af församlingen; har
Kongl. Maj.-t, efter det Kammar-kollegium och Stats-kontoret blifvit i ämnet
hörde, och den underdåniga ansökningen förordat, uti en till Rikets Ständer
den 3 December näsllidet år aflåten och från samtelige Riks-stånden till
Stats-utskottet remitterad nådig proposition (N:o 51, uti l:a sami. l:a afd. af
bihanget till Riks-ståndens protokoll) föreslagit, det målte Rikets Ständer för
sin del medgifva, att, efter det nuvarande arrende-kontrakt om berörde boställe
med midfastan år 1853 upphört, Rackeby församling finge, för ofvanomförmälda,
allmän nytta åsyftande ändamål, allt framgent disponera den ifrågaställde
jordrymden, under förbehåll likväl, att, till framtida efterrättelse,
den sålunda afsöndrade jorden blefve på församlingens bekostnad af landtmätare
afmätt samt å karta lagd och beskrifven; att, efter af vederbörande
kronobetjente upprättadt förslag, en årlig afgäld i spanmål eller viss annan
räntepersedel, lämpad efter den afsöndrade jordens rymd och beska Renhet,
i förhållande till hela hemmanet samt deraf utgående arrende och ofri ga onera,
af Kongl. Maj:ts befallningshafvande bestämdes; samt att den afgäld, som
lägenheten åsatles, borde af församlingen utgöras till boställsinnehafvare!!,
antingen in natura eller efter markegång enligt författningarne, och vidtaga
vid nu gällande arrendes utgång, hvarigenom således afgälden af ifrågavarande
tunnland jord jemväl framdeles korome att ingå uti förmånerna af bostället
och inverka på blifvande arrende-afgiften af detsamma.
Stats-Viskottets Utlåtande, N.o 44-
5
I betraktande af den till afsöndring föreslagna jordrymdens obetydlighet
samt det dermed åsyftade, allmänt nyttiga, ändamålet, anser sig Utskottet
ega skäl tillstyrka Rikets Ständer
att bifalla hvad Kongl. Maj:t uti den nådiga propositionen föreslagit.
Stockholm den 4 Februari 1848.
N:o 44.
Ank. till Exp. Utsk. den 5 Febr. ki. i e. m.
Utlåtande , i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om
eftergift af kronans rätt till ett efter trumpetaren Mårten
Wippel fallet danaarf.
(I. A.)
Sedan hos Kongl. Maj:t ej mindre Malmö stads borgerskaps äldste, å
stadens vägnar, i underdånighet anhållit, att, som derstädes bosatte trumpetaren
vid kronprinsens bussar-regemente, fanjunkaren Mårten Wippel den
11 Maj 1845 aflidit, utan att, oaktadt kungörelse varit på föreskrifvet sätt införd
uti allmänna tidningarne, några arfvingar sig anmält, och vid sådant förhållande
Wippels efterlemnade qvarlåtenskap, utgörande 1,130 r:dr 31 sk.
banko, komme, jemlikt 15 kap. Ärfdabalken, att tillfalla Kongl. Majrt och
Kronan såsom danaarf, Malmö stad måtte tillerkännas kronans rätt till berörde
arfsmedel, under vilkor, att kapitalet, förvaltidt af stadens fattigvårdsdirektion,
alltid bibehölles, för att, i händelse några arfvingar efter Wippel
skulle förr eller sednare sig anmäla och göra arfsrätt dertill lagligen gällande,
kunna till dem utbetalas; men att emellertid den årliga räntan finge, till
understöd för den med stadens fattigvård i samband stående arbetsinrättning,
användas; än äfven Beata Wippel, såsom efterlefvande dotter efter bemälde
Wippels år 1837 aflidna hustru, uti en serskild underdånig skrift, begärt, att
Kongl. Maj:t måtte af gunst och nåd förunna henne, såsom varande enda anhörig
efter trumpetaren Wippel, rättighet att tillträda hans qvarlåtenskap,
eller åtminstone få deraf under sin lifstid åtnjuta räntan, helst Beata Wippel,
sorn under flere år förestått sljuffadrens hushåll, skall genom sin flit
och idoghet hafva bidragit dertill, att den ifrågavarande förmögenheten, hvaraf
trumpetaren Wippel bekommit en del genom gifte med sökandens moder,
blifvit samlad och bibehållen; så har Kong1. Ma jrt, med anledning af hvad
s
Ståts-Utskottets Utlåtande, N.o ^5.
sålunda förekommit, genom till rikets nu församlade Ständer aflåten oell af
samtlige Riks-stånden till Stats-ulskottet remitterad nådig proposition, behagat
till Ständernas pröfning öfverlemna, huruvida kronans rätt till ifrågavarande
danaarf må, i anseende till det betydliga belopp, hvartill kostnaderne för
fattigvården i Malmö stad uppgå, varda å staden öfverlåten, under vilkor att,
på sätt begärdt blifvit, det aiHallna kapitalet förblefve orubbadt under förvaltning
af stadens fattigvårdsstyrelse, med räntans användande för dervarande
arbetsinrättning, dock så, att bemälda Beata TVippel, så länge hon
lefde, deraf tilldelades ett årligt understöd, svarande emot fyra procent å
kapitalet.
Utskottet, som, med afseende å anförde omständigheter, funnit så val
borgerskapets äldstes i Malmö, som Beata Wippels, hvar för sig, gjorda ansökningar
på billighet grundade, får alltså, under förutsättning, att trumpetaren
Wippels qvarlåtenskap innehar eller framdeles erhåller egenskap af
danaarf,
tillstyrka, att, på sätt och under de vilkor Kongl. Maj:t i nåder
föreslagit, kronans rätt dertill må å Malmö stad öfverlålas.
Stockholm den 4 Februari 1848.
N:o 45.
Ank. till Exp. Utsk. den 5 Febr. kl. 1 e. m
Utlåtande, i anledning aj Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående
eftergift af den, här adsskr ifvar en i Gestriklands fögderi
J. E. Engström ådömde, ersättning af för ringa beräknad
kolnings/rihetsbevillning för Forssbacka bruks rekognitionsskogar.
(I. A.)
Efter det Advokatfiskals-embetet uti Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium
uti till bemälde Kongl, kollegium afgifvet memorial, emot vederbörande
lands-kamererare, såsom kontrollant, samt bäradsskrifvaren uli Gestriklands fögderi
af Gefleborgs län J. E. Engström och kronofogden i orten O. Bergqvist, såsom
uppbördsredogörare, anmärkt, att kolningsfrihelsbevillning för de under
Forssbacka bruk och masugn upplåtna rekognitionsskogar inom Wahlbo, Hedesunda
och Årsunda socknar af berörde fögderi vore debiterad och redovisad för allenast
276 storsligar kol med 46 r:dr årligen, ehuru, enligt bevillningsförfattningarnes
föreskrift, dylik afgift bordt beräknas efter det belopp, hvarför, enligt
Sta's-Utskottets Utlåtande, N.-o 4$-
7
Kongl. Majlis oell Rikets Bergs-kollegii utslag den 21 Maj 1816, rekognitionsafgift
af förenämnde skogar erlades, eller för 2,303 11 stafrum med motsvarande
1,727 g~35 storstigar kol om 24 tunnor stigen, och således rätteligen
skolat utgå med 287 r:dr 33 sk. 4 r:st banko årligen, dels ock, under åberopande
af 30 § i 1835 års bevillningsförordning, yrkat, att, då redogörarne
känt, det kolningsfrihetsbevillning för ofvanberörde rekognitionsskogar skulle
erläggas och jemväl sådan afgift bruksegarne debiterat, samt följaktligen bort
underätta sig om beloppet af den beräknade skogsafverkningen och derefter
lätta debiteringen, men de sådant underlåtit, ehuru Bergs-kollegii förenämnde
utslag blifvit Engström delgifvet, det mätte han, jemte kronofogden Bergqvist
, på grund af 2, 3 och l6o§§ i kronofogde-instruktionen af år 1689, förpligtas
att för deras tjenstetid inom fögderiet ansvara och ersätta den genom
omförmälde försummelse kronan tillskyndade förlust med 265 r:dr 29 sk. 4
r:st banko årligen till och med år 1823 samt derefter med 241 r:dr 33 sk.
4 r:st nämnde mynt för hvarje år; så har Kongl. Kammarrätten, till hvars
afgörande målet blifvit från Kongl. Kammar-kollegium öfverlemuadt, genom
slutligt utslag den 28 December 1843, livad Engströmj hvarom nu fråga är,
anginge, sig utlåtit: att, som beloppet af den bevillning, hvilken för kolningsfrihet
på kronans allmänningar eller rekognitionsskogar, för hvarje stig, beräknad
till 24 tunnor, skall utgöras, funnes bestämd uti de under olika tider utfärdade
bevillnings-förordningar, med hvilka författningar det jemväl öfverensstämde,
att allt hvad deri vore bestämdt utfördt för person och egendom,
och således ej berodde på taxeringsmännens pröfning, utan blott på debitering,
skulle af häradsskrifvaren, som för debiteringens vigtighet stöde i ansvar,
i längden införas, samt upplyst och medgifvet vore, att Bergs-kollegii merbesagde
utslag, hvarigenom bemälte kollegium, med förändring af förut skedd
uppskattning af skogsafkastningen och tiden för skogens återväxt, ansett dessa
rekognitionsskogar kunna årligen lemna 2,303 il stafrum ved, och i förhållande
derefter bestämt rekognilions-afgiften, att från och med 1816 af Forssbacka
bruks egare årligen erläggas till Kongl. Maj:t och Kronan med 79
r:dr 46 sk. 8 rist banko, blifvit af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gefleborgs
län den 7 Augusti sistnämnde år i afskrift meddeladt häradsskrifvaren
Engström lill efterrättelse; alltså och enär, jemlikt bevillnings-förordningens
föreskrift, den bevillning, som för kolfrihet borde utgå, skulle beräknas efter
det belopp, för hvilket bruken, enligt privilegier och resolutioner, erlade rekog
litions-afgift, antingen der kolades eller icke, samt vid sådant förhållande,
åt Engströms erinran, det han aldrig erhållit någon föreskrift om
ifrågavarande afgifts debiterande, äfvensom alt Bergs-kollegii omförmälde
3
<Stats-Ulskottets Utlåtande, IV.-o ^5.
utslag endast upplyste om beloppet af rekognitionsafgiften i förhållande
till stafrum ved, utan att uppgifva någon beräkningsgrund för ett stafsrums
förhållande till en stig eller tunuetdl, hvilket ej eller vore genom
någon honom veterlig författning bestämdt, afseende icke kunde fästas,
enär han, med kännedom om rekognitions-afgiftens uigörande, bort, i
händelse af okunnighet om ved- och kolmåttens förhållande till hvarandra,
derom förskaffa sig kunskap och derefter rätta debiteringen, i stället att, såsom
skett, antaga bruksegarnes uppgifter om antalet stigar kol; fördenskull
och då någon erinran emot antalet af de utaf advokatfikals-embetet uppgifna
stigar, utgörande 1,727 28öö:<^s> ej blifvit gjord, samt koluingsfrihetsbevillning
derför bort påföras, jemlikt de under den tid, hvarom fråga vore,
gällande bevillningsförordningar, efter 8 sk. för hvarje stig, beräknad till 24
tunnor, men sådan afgift blifvit Forssbacka bruksegare blott i förhållande till
ett uppgifvet antal af 276 stigar med 46 r:dr årligen påfördt, ansåge kammarrätten,
med tillämpning af 12 § i 1 kap. Rättegångsbalken, Engström,
hvilken år 1814 tillträdt häradsskrifvarebefattningen, böra härför ansvara;
men då i afseende på tiden, hvarifrån ersättningsskyldigheten skulle beräknas,
det förekomme, att åtalet bort göras gällande inom 10 år, från det räkenskaperne
aflemnades, och ifrågavarande åtal först i April månad 1838
blifvit väckt; funne kammarrätten Engström böra från och med 1826, hvilket
års räkenskap år 1828 blifvit afgifven, och intill det år, då reservationskraf
hos vederböiande bruksegare anställdes, vara kronan ansvarig för skillnaden
emellan hvad sorni koiningsfrihets-bevillning för Forssbacka bruks och
masugns ofvannämnde rekognitionsskogar blifvit bruksegarne debiteradt och i
sådan afsigt rätteligen utgöras bort, efter den uträkning, söm landskontoret i
läuet hade att deröfver upprätta.
Sedan häradsskrifvare!) Engström öfver detta kammarrättens utslag i underdånighet
sig besvärat och i sammanhang dermed anhållit, att, i händelse
utslaget fastställdes, af nåd vinna befrielse från den ådömda ersättningens
utgifvande, har Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hörande, väl funnit skäl ej
vara anfördt, som lagligen kunnat verka annan ändring i kammarrättens öfverklagade
beslut, än att tiden, från hvilken klaganden borde ersätta kronan
mistningen af ifrågavarande bevillningsafgift, skulle beräknas från uppbördsäret
1826, till det år, för hvilket reservationskraf af beloppet hos de skattskyldige
skett; men då likväl förekomme, dels att under en tid af mer än
20 år, hvarken vid uppbördsbokens granskning före dess aflemnande till kronofogden,
eller sedermera vid revisionen i kammarrätten någon anmärkning i
afseende
Slals-Ulskollels Utlåtande j N:o ^5.
9
afseende på debiteringen af ifrågavarande bevillningsafgift blifvit gjord, af
hvilket förhållande häradsskrifvaren Engström icke saknat anledning till sin
förmodan, att den från längre tid tillbaka följde debiteringsgrunden fortfarande
borde tjena till efterrättelse, dels ock att Engström, hvars under en långvarig
tjenstetid ådagalagda utmärkta nit för kronans bästa blifvit af Kongl,
Maj:ts befallningshafvande i länet vitsordadt, befunne sig med en talrik familj
i torftiga omständigheter, så att, om det ådömde ersättningsbeloppet,
uppgående enligt landskontorets uträkning lill 2,419 r:dr 1 sk. 4 r:st, skulle
af honom erläggas, han derigenom blefve försatt i den mest bekymmersamma
belägenhet, har Kongl. Majrt, i betraktande af dessa omständigheter, behagat,
uti till rikets nu församlade Ständer aflåten proposition, i nåder föreslå,
att ifrågavarande ersättningsskyldighet måtte häradsskrifvaren Engström
eftergifvas.
Statsutskottet, till hvars handläggning högstberörde nådiga proposition
blifvit från samtelige Riksstånden remitterad, har tagit detta ärende i nogsamt
öfvervägande, och ehuru visserligen emot häradsskrifvaren Engström
förekommer, att han vid debiteringen af kolnings-frihetsbevillningen för de
under Forssbacka bruk oell masugn upplåtua rekogniiionsskogar oriktigt förfarit
i så måtto, att han icke grundat beräkningen af denna bevillning på
det vedbelopp, hvarför, enligt Kongl. JBergskoliegii utslag af den 21 Maj 1816,
rekognitionsafgift af desse skogar erlades, anser dock Utskottet någon ursäkt
för Engström förefinnas dels uti den omständighet, alt nämnde utslag icke
upptager någon beräkningsgrund för ved och kolmåttens förhållande tili hvarandra,
dels äfven deruti, att revisionen i Kammarrätten öfver 20 ur underlåtit
sin skyldighet att, i anledning af Engströms ifrågavarande oriktiga debitering,
vidtaga någon åtgärd för vinnande af rättelse i det af honom begångna
misstag, genom hvilken underlåtenhet af revisionen han icke utan fog
kunnat hemta stöd för sin förmodan, att den af honom verkställde debitering
vore riktig.
Med afseende så väl härå, som å öfriga i den Kongl, propositionen anförde
omständigheter, finner Utskottet sig icke sakna skäl
att tillstyrka, det Rikets Ständer måtte bifalla den af Kongl. Majtt
för häradsskrifvaren Engström i nåder föreslagne eftergift.
Stockholm den 4 Februari 1848.
Bih. till R. St. Prot. i84<j och 1848 J 4 Sami. i A/d. 16 Baft.
2
10
Statt-Utskottets Utlåtande, N.-o
N:o 46.
Ant. till Exp. Utsk. den 5 Febr., kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga, angående afskrifning af
f. d- kronofogden Chr. Öhbonts balans. (I. A.)
Från Bondeståndet har Statsutskottet till landläggning fått emottaga en
af riksdagsfullmäktigen Lars Wenander från Götheborgs och Bohus län i
bemälde Riksstånd väckt mobon, derut i han anfört, att,sedan förre kronofogden
i Götheborgs fögderi Christofer Öhbom i den honom anförtrodda kronouppbörd
åsamkat sig en balans, uppgående till 13,095 r:dr 41 sk., deraf sedermera
afbetalningar skett, så att densamma nu utgjorde 7,800 r:dr 41 sk.
11 ijst, hade, i anseende dertill, att en stor del af fögderiels skattskyldige
invånare underlåtit att, för ett belopp af 15,198 r:dr 44 sk. 5 r:st, utaf
de utskylder, de för år 1836 till Öhbom och hans underordnade inbetalt,
skaffa sig häradsskrifvarens annotation, Kongl. Maj:t, genom nådigt bref af
den 10 September 1846, förklarat, att det enot desse skattskyldige väckte påstående
om deras åläggande att, pro rata parte, deltaga i betäckande af den
återstående balansen, borde lill handläggning upptagas, och författningarne
likmäktigt pröfvas; i anledning hvaraf Konungens befallningshafvande i berörde
län äfven företagit detta ärende till afgörande och, under åberopande
af Kongl, brefvet den 4 November 1835, forpligtat de skattskyldige, hvilka
försummat att förskaffa sig häradsskrifvarens annotation att, pro rata parte, i
förhållande till det skattebelopp, sorn blifvit hvar och ea af dem påfördt,
gälda besagde uppbördsbrist; hemställande motionären, att Rikets Ständer
måtte för sin del antingen medgifva afskrifning utaf Öhboms berörde uppbördsbrist
7,800 r:dr 41 sk. 11 r:st, eller åtminstone bifalla de skattskyldiges
befrielse från gäldandet deraf, samt derjemte 1 underdånighet hos Kongl.
Majit anhålla, att en slik afskrifning eller eftergift blefve vederbörande i nåder
förunnad.
Af de motionen bilagade handlingar har Utskottet, blaud annat, inherntat,
att Öhbom, som, på sätt ofvan är vordet omförmäldt, åsamkat sig en
proprie balans på 13,095 rldr 41 sk., blifvit genom Kongl, kammarrättens den
2 Augusti 1842 meddelade och af Kongl. Majit den 23 Maj 1843 fastställda
utslag dömd att mista sin kronofogdetjenst, vara ovärdig att i rikets tjenst
vidare nyttjas och att dessutom straffas med fängelse och tjenligt arbete i
II år å Christianstads fästning; att Öhbom medelst Kongl. Majits nådiga utslag
den 11 Oktober sistnämnde år blifvit, i anseende till förekomne bevekande
omständigheter, af nåd ej allenast frikalläd från det honom ådömda
fängelse å fästning och försatt i frihet, utan äfven genom nådigt utslag af
Stats-Utskottets Ullåtanciej tf-o 4&-
ii
den 12 Januari 1847 af nåd förklarad berättigad att åter ingå i rikets tjenst,
roed villkor likväl, att, innan den balans, hvarföre han ännu häftade, till
fullo blifvit gulden, Öhbom icke finge söka eller erhålla någon sådan tjenstebefattning,
hvarmed uppbörd vore förenad; att, sedan landskontoret i Götheborg
hos Konungens befallningshafvande i länet yrkat, att de skattskyldige,
som vid den år 1837 inom förrberörde fögderi anställda restransakning funnits
hafva underlåtit att söka häradsskrifvarens annotation af sina förar 1836
till Öhbom inbetaide kronoutskylder, och för hvilka reservationskraf blifvit
anstäldt, måtte, på grund af Kongl, statskontorets kungörelse den 17 December
1835, åläggas att, pro rata parte, ersätta den uppkommande uppbördsbristen,
Konungens befallningshafvande bos Kongl. Majrt i underdånighet anmält
detta förhållande och tillika hemställt, huruvida medlen skulle hos dem,
sora sine utskylder redan erlagt, ånyo uttagas, hvarjemte Konungens befallningshafvande
fästat Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet dels å de många
svårigheter, hvarmed sådan åtgärd emot de skattskyldige vore förenad, i as —
seende till de under tiden efter ifrågavarande uppbördsår inträffade dödsfall,
ombyten af egare m. m., hvarigenom osäkerhet skulle uppstå i beräkningen
af hvad hvar och en rätteligen borde gälda, och dels derå, att Öhbom
blifvit af gunst och nåd förskonad från ådömdt fästningsstraff för balansen,
hvaraf anledning till eftergift för de skattskyldige kunde förefinnas;
att Kongl. Majrt, efter det Statskontoret samt Kammarrätten och dess Advokatfiskals-embete
i ämnet afgifvit underdåniga utlåtanden, funnit de af Konungens
befallningshafvande framställda förhållanden och omständigheter
icke innefatta giltig anledning till den eftergift af då ännu icke i stadgad
ordning pröfvad eller till beloppet för hvarje skattskyldig bestämd ersättningsskyldighet,
hvarom fråga vore väckt, utan i nåder pröfvat skäligt, att landskontorets
gjorda påstående emot de skattskyldige borde af Konungens befallningshafvande
till handläggning upptagas samt författningarne och sakens beskaffenhet
likmätigt pröfvas och afgöras; och slutligen att Konungens befallningshafvande,
oansedt de skattskyldige bestridt det emot dem väckta ersättningsanspråk,
genom ofvan omförmäldta utslag af den 4 November nästlidet
år, ålagt dem inom Götheborgs fögderi, hvilka försummat att för sina år
1836 till förre kronofogden Öhbom eriagda kronoutskylder, förskaffa sig häradsskrifvarens
annotation, att, pro rata parte, eller i förhållande till de skattebelopp,
som blifvit dem hvardera påförda, enligt uppgjord uträknings- och
redogörelsglängd, hvar för sig deltaga i gäldandet af de 7,800 r:dr 41 sk.
11 r:st banko, hvilka utgjorde Öhboms återstående balans, den han saknade
tillgång att betala.
12
Siats-Utskottels Utlåtande, N:o 47-
Hvad sålunda förekommit har Utskottet noga öfvervägal; och beträffande
först framställningen om afskrifning utaf återstoden af ifrågavarande uppbördsbalans,
så enär Öhbom redan genom Kongl, nåd blifvit icke allenast
förskonad från allt straff, som för tillgrepp och förskingring af allmänna medel
blifvit honom ådömdt, utan ock fått tillstånd att i rikets tjenst åter ingå,
anser Utskottet en afskrifning af balansen icke böra medgifvas, helst staten
genom en slik afskrifning skulle frånsäga sig rättigheten att af Öhbom,
i fall han komnae i förbättrade förhållanden, utfordra ersättning för den för
lust,
statsverket tillskyndats genom hans brottsliga förfarande; och
afstyrker fördenskull Utskottet bifall till hvad motionären i denna
del föreslagit.
Vidkommande åter de skaltskyldiges befrielse från gäldande af Öhboms
uppbördsbrist, så och emedan Utskottet icke har sig bekant, huruvida Konungens
befallningshafvandes förrberörde utslag vunnit laga kraft eller blifvit
ofverklagadt, och således i sednare fallet frågan om de skattskyldiges förpligtande
att ersätta balansen beror på vederbörande myndigheters pröfning och afgörande,
finner Utskottet sig för närvarande ej kunna vidtaga annan åtgärd, än att
tillstyrka Rikets Ständer att till Kongl. Majrt aflåta underdånig
skrifvelse, med hemställan, att, derest de skatlskyldige varda genom
laga kraltvunnet beslut ålagde att gälda åtarstoden af oftabesagde
uppbördsbalans, och Kongl. Maj:t, i händelse de skatlskyldige sedermera
i nådeväg söka befrielse derifrån, skulle anse en eftergift
vara af omständigheterna påkallad, Kongl. Maj:t då måtte täckas
till Rikets Ständer aflåta nådig proposition i ämnet, samt emedlertid
låta med uttagandet hos de skattskyldige af de dem lill ersättande
ådömda belopp anstå, intilldess Rikets Ständer fått tillfälle
att öfver den nådiga propositionen sig i underdånighet yttra.
Stockholm den 4 Februari 1848.
N:o 47.
Ank. till Exp. Utsk. den 5 Febi-., kl. 2 e. ra.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga, att det vid Arvika köping
belägna öfver jägmästare-bostället Gate må vid nuvarande
innehafvar ens afgång öfver låtas till nämnde köping,
(LA-).
Uti ett hos Bondeståndet afgifvet och af bemälde Riksstånd till Statsutskottets
behandling remitteradt memorial, bar riksdagsfullmägiieeo, Elof
Andersson
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 4l
-
13
Andersson ifrån Wermlands län föreslagit, att, till nödig utvidgning af den
i berörde län anlagda köpingen Arvika, hvilken under de sednaste åren varit
i ständig tillväxt och för den omkringliggande orten medförde stora fördelar,
det närbelägna öfverjägmästare-bostället Gate om ett helt mantal, med tillhörande
qvarnar, taxeradt till 9,000 r:dr, måtte, vid nuvarande boställsinnehafvarens
afgång från tjensten, öfverlåtas såsom donation till köpingen, eller,
om denna uppoffring å statens sida ansåges för stor, besagde boställe finge af
köpingen på vanligt sätt till skatte inlösas och under skattemannarätt innehafvas;
hvarjemte motionären, under förutsättning af Rikets Ständers bifall
till hvad han sålunda föreslagit, begärt, att Rikets Ständer ville till Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemna att, efter vederbörandes hörande, uti ämnet
i nåder besluta.
Till stöd för bifall till den ifrågavarande motionen har blifvit anfördt:
att den plats, hvarpå Arvika köping blifvit anlagd, utgjorde endast 5 tunneoch
10 kappland i område; att denna plats, som, för anläggningen af köpingen,
kronan år 1811 tillhandlade sig af egaren till ett mantal Solberg, beräknades
motsvara ftdel af sagde hemman; att egovidden till detta hemman
innehölle 359 tunne- och 1 § kappland, hvaraf fjerdedelen således skulle bestiga
sig till 89 tunne- och 24 ~ kappland, i förhållande hvartill köpingen
äfven i nära 40 är måst skatta, ehuru densamma varit i mistning af 841
tunnland, som bort köpingen, med afseende på dess skattetal, tillkomma; att
köpingen, i följd af dess inskränkta och redan bebyggda område, saknade dels
utrymme för uppförande af de byggnader och inrättningar, som den derstädes
tilltagande industrien gjorde nödvändiga, dels ock mulbete för innevånarnes
kreatur, hvilket sednare icke ens skulle kunna för betalning erhållas på
närmare en mils afstånd, hvarigenom mycket mehn tillskyndades dem ibland
inuevånarne, som för bedrifvande af sin rörelse behöfde hästar; att folkökningen
i Arvika vore i stigande och för närvarande utgjorde 700 personer,
samt slutligen att Kongl. Maj:t, på derom gjord begäran, genom resolution af
den 29 April 1846, bifallit, att boställshemraanet Hapaniemi finge såsom donation
till staden Haparanda öfverlåtas, hvilken nådiga resolution kunde åberopas
såsom prejudikat i förevarande fråga.
Utskottet, som tagit berörde motion i öfvervägande,
anser sig icke böra i ärendets nuvarande outredda skick tillstyrka
bifall till hvad motionären föreslagit; likväl och då de Utskottet
tillhandakomne handlingar synas vitsorda, att både folkmängd
och industri äro i tilltagande uti Arvika köping, samt i följd af
Bil. till R, St, Prot. 1847 och 1848, 4 Sami 1 /i/d. 16 W/t, 3
ii
Stats-Utskottets Utlåtande, No 48-
desse omständigheter för köpingen oundgängeligen erfordra sett ökadt
utrymme, hvilket, enligt hvad uppgifvet blifvit, i anseende till köpingens
närvarande inskränkta och redan bebyggda område, icke lärer
kunna erhållas annorledes än genom åtkomst af jord från tillgränsande
hemman, finner Utskottet sig icke sakna skäl att hemställa,
det Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att, derest invånarne uti merberörde köping skulle till Kongl.
Maj:t inkomma med underdånig ansökning af lika syfte med det förslag,
som af motionären blifvit hos Rikets nu församlade Ständer
väckt, Kongl. Maj:t då täcktes, så vida Kongl. Maj:t, efter vederbörandes
hörande, anser framställningen förtjena nådigt afseende, tili
Rikets Ständer aflåta nådig proposition i ämnet.
Stockholm den 4 Februari 1848.
Reservation
af herr von Troil, 5. G.
K:> 48.
Ank. till Exp. Utsk. den 5 Febr. kl. i e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga, angående mantalsräntans
af hemmanet Hallsnäs användande såsom bidrag till underhållande
af Hallsnäs bro. \I. A.)
Uti ett hos Hederv. Bonde-ståndet afgifvet och af bernälde Riks-stånd
till Stats-utskottet remitteradt memorial, har riksdagsfullmäktigen A. J. Sandstedt
från Jönköpings län föreslagit, att Westra härads väg- och brobyggnadsskyldige
hemmansinnehafvare måtte lemnäs rättighet att, såsom bidrag
till underhållet af en i sednare tider anlagd bro öfver sundet å egorna till
hemmanet Hallsnäs i Ramquilla socken och nämnde härad, få framgent använda
den af berörde hemman utgående mantalsränta.
Vid sednast hällne riksdag väcktes af samma riksdagsfullmägtig enahanda
motion, hvilken af Rikets Ständer då afslogs; och som några förändrade
omständigheter, hvilka kunna föranleda till bifall derå, sedan dess icke inträffat,
hemställer Utskottet, att motionärens nu gjorda framställning
måtte lemnäs utan afseende.
Stockholm den 4 Februari 1848.
STOCKHOLM, Ecksteikska. Boktryckeriet, 1848.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 49.
1
N:o 49.
Ank. till Eocp.-Utsk. den 5 Febr., kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående Fältkamereraren H. Canons sterbhusdelegares befrielse
från ådömd ersättningsskyldighet.
(I. A.)
Sedan revisorn hos Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar i riket,
vid granskning af Malmö fängelses fabriks hufvudbok för de nio första månaderna
af år 1837, anmärkt och yrkat, dels att beloppet af en missräkning å 38 sk. 8
r:st. måtte ersättas, dels ock att, enär den, genom Kongl, brefvet den 28 April
1837, föreståndaren vid nämnde arbetsinrättning medgifna uppbördsprocent, 3 för
hundradet af den summa, som för inrättningens arbeten inllöte, uti berörde redogörelse
blifvit redogörarens, fältkamereraren H. Canons sterbhus tillgodo afförd med
393 r:dr 36 sk., motsvarande 3 procent af hela den summa, 13,123 r:dr 4 sk.
1 r:st., som utgjorde bruttoinkomsten för hvad från den dag, då ofvannämnde nådiga
bref meddelades, blifvit till den 30 September 1837 vid inrättningen försåldt,
eller till andra orter afsändt ; men ifrågavarande procentberäkning bort bestämmas
efter den, enligt bokslut uppkomna, arbetsvinst, Canons sterbhusdelegare alltså måtte
kännas skyldige att återbära skillnaden emellan hvad de godtgjort sig och hvad dem
rätteligen tillkomme, har bemälte styrelse, vid slutlig pröfning af anmärkningarna,
fastställt de såsom missräkning erkända 38 sk. 8 r:st. att af Canons sterbhus ersättas,
samt i öfrigt stadgat en så förändrad grund för uppgörandet, att hvad sterbhuset
skulle återbära, kunde förslagsvis beräknas till 279 r:dr 41 sk. 7 r:st. banko;
hvarjemte fångvårds-styrelsen, med fästadt afseende derå, att Canon, efter en nitisk
och hedrande verksamhet vid Malmö fästnings fängelse, blifvit år 1837 af fångar
derstädes mördad, dels ock med hemtad anledning af Kongl, brefvet den 24 Maj
1841, angående pensioner till de vid fängelser och korrektions-inrättningar anställde
tjenstemän, hvilka blifvit af der förvarade fångar skadade, samt enär Canons enka,
efter hans död, icke åtnjutit något understöd af allmänna medel, och hans öfriga
sterbhusdelegare befunno sig i mer eller mindre torftiga omständigheter, ansett sig
böra uti underdånig skrifvelse den 8 Augusti 1846 till Kongl. Maj:t hemställa, det
täcktes Kongl. Majit till sterbhusdelegarnes förmån efterskänka ifrågavarande anmärkningsbelopp.
I anledning af fångvårdsstyrelsens berörda underdåniga framställning, har Kongl.
Maj:t, genom nådig skrifvelse af den 9 November nästl. år, behagat öfverlemna
Uih. till R. S. Prot. 1847 § 1848. 4 Sami. 1 Afd. 17 Haft. 1
2
Stats-Utskottcts Memorial„ N:o 50.
handlingarna i målet till Rikets nu församlade Ständers Statsutskott, på det att Rikets
Ständer måtte komma i tillfälle, att å fångvårds-styrelsens omförmälda framställning
göra det afseende, hvartill de åberopade ömmande omständigheterne syntes föranleda.
Statsutskottet, sorn till handläggning förehaft detta ärende, får dels med afseende
derå, att ofvannämnda Kongl, bref af den 28 April 1837 gifver anledning lill
olika uppfattning af grunden, hvarefter den, redogörarne Ud arbetsinrättningarne tillkommande,
procent bör beräknas, dels ock med hänsigt till de af fångvårdsstyrelsen
andragna ömmande omständigheter,
tillstyrka Rikets Ständer, att fältkamereraren Canons sterbhusdelegare må
från återbäringsskyldighet af ifrågavarande anmärkta 279 r:dr 41 sk. 7
r:st. banko befrias.
Stockholm den 4 Februari 1848.
N:o 50.
Ank. till Exp.-Utsh. d. 5 Febr., kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af erhållen ålerremiss å Utlåtandet, N:o 15.
(U. A.)
Till Statsutskottet har Rondeståndet återremitterat Utskottets under N:o 15 afgifna
utlåtande, i anledning af väckt motion om serskildt tillskott af allmänna medel
för de församlingar inom Stora Kopparbergs län, hvilka, i följd af den personliga
skyddsafgiftens nedsättning, lått vidkännas minskning i den bestämda skol-afgiften;
men som detta utlåtande blifvit bifallet af llidderskapet och Adeln den 15, af Presteståndet
den 22 och af Borgareståndet den 19 sistlidne Januari, hvadan, jemlikt
75 § Riksdags-ordningen, frågan är af Rikets Ständer afgjord, finnér Utskottet den
erhållna återremissen icke kunna till någon vidare åtgärd föranleda. Stockholm den
4 Februari 1848.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 51.
3
N:o 51.
Ank. till Exp.-Utsk. den 5 Febr., kl. 8 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om anslag af inflytande tullmedel
till aflöning åt en handtverks-föreningens ombudsman i Stockholms
packhus.
(U. A.)
Till handläggning hos Statsutskottet har blifvit remitterad en inom Borgareståndet
af Herr Spångberg väckt motion, deruti anförts, att, sedan handtverks-societeterna
i hufvudstaden, med stöd af 9 § i underrättelserna till gällinde tulltaxa, under
åren 1845 och 1846 bekostat aflöning åt en person, som, å dessa societeters
vägnar, varit anställd i Stockholms packhus, för att tillse, det de till hvarje yrke
hörande varor blefve under riktiga benämningar förtullade, denna ombudsmannatjenst
visat sig ega ett för de inhemska handtverkerierna fördelaktigt inflytande, i thy att
icke allenast en betydlig tullförhöjning å importerade handtverksartiklar, vid deras
tullangifning, genom den sålunda vidtagna bevakningsåtgärden, blifvit åstadkommen,
utan äfven importörerna, i följd deraf, sett sig föranlåtna att, till undvikande af andra
personers anbud å efter nedsatt värde angifna varor, sjelfva till möjligen högsta
värde låta sina varor förtulla, såsom bevis hvarpå åberopats, att värdet af de från
Maj till December månad 1845 till förtullning anmälda handtverkerivaror, hvilket
värde uppgifvits till endast 2,064 r:dr 8 sk., blifvit, genom ombudsmannens bevakning,
vid uppbuden, förhöjdt till icke mindre än 4,706 r:dr 32 sk. och således
till vida mer än dubbelt emot hvad staten, utan denna bevaknings- och kontrollerings-åtgärd
kunnat påräkna. Då emedlertid denna kontroll, efter utfärdandet af
Kongl. Fabriks- och Handtverks-Ordningen af den 22 December 1846, måst upphöra,
enär, i kraft deraf, alla embeten och societeter blifvit upphäfna samt någon
fördelning eller taxation rörande utgörandet af förbemälda ombudsmans arfvode följaktligen
ej heller lämpligen låtit sig verkställa, har af sådan anledning motionären
föreslagit, att ett statsanslag, uppgående till minst 666 r:dr 32 sk. banko, måtte af
de inflytande tullmedlen beviljas såsom årligt arfvode åt en i förenämnde egenskap
för Stockholms stad utsedd ombudsman, samt att handtverks-föreningens fullmäktige
måtte ega att besagde ombudsman utvälja och tillsätta.
Enligt gällande författningar åligger det vederbörande tulltjensteman tillse, att
till tullbehandling angifna varor blifva under rätta benämningar förtullade; och då
någon ytterligare kontroll i detta hänseende för statens räkning icke torde vara af
behofvet påkallad samt de näringsidkare, som, till skydd för sitt yrke, önska att för
4 Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 52.
egen räkning begagna ett serskildt ombud af förenämnde beskaffenhet, synas, hädanefter
som tillförene, böra bestrida de till dess aflönande erforderliga kostnader, anser
sig Utskottet sakna skäl att tillstyrka,
det anslag för ifrågavarande ändamål må af Rikets Ständer beviljas.
Stockholm den 4 Februari 1848.
N:o 52.
Ank. till Exp.-Utsk. den 5 Febr., kl. 2 e. m.
Utlåtande, t anledning af väckt motion om rättighet för de militära tjenstemän,
hvilkas boställen af regementernas boställs-direktioner utarrenderas,
att, då arrende-afgifterna icke inflyta, derför af staten erhålla
ersättning.
(U. A.)
Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt och till Statsutskottet remitterad motion,
hav H. Exc. Herr Grefve Löwenhjelm, Carl Axel, jemte förmälan, hurusom
det ålåge hvarje regementes boställs-direktion att, för regementets räkning, utarrendera
alla subaltern-bostälien, äfvensom att pröfva det vid arrende-auktioner gjorda
högsta anbudets antaglighet, föreslagit, att, då arrendatorernas åliggande att för arrendevilkorens
fullgörande aflemna till vederhäftigheten behörigen styrkt borgen, samt
att, derest redan antagna löftesmän upphörde att vara vederhältiga, anskaffa ny sådan
borgen, icke alltid, i anseende till svårigheten för vederbörande myndigheter att
bedöma detta förhållande, visat sig tillräckligt att skydda löntagaren emot förluster,
Rikets Ständer måtte, genom serskildt anslag, sätta Kongl. Maj:t i tillfälle att godtgöra
militäre tjenstemän de arrende-afgifter, hvilka icke på bestämd tid kunde af
omförmälda boställens arrendatorer, eller deras löftesmän, utbekommas.
Hos Utskottet har blifvit upplyst, att afkastningen af de boställen, hvilka på
ofvanberörda sätt utarrenderas, till större eller mindre del tillfaller regementerna och
icke är anslagen till lön åt någon viss tjensteman; och då, i följd häraf, den möjligen
uppkommande förlust, hvarom nu är fråga, drabbar hela den löntagande korpsen
gemensamt, samt genom Kongl, reglementet den 19 Juli 1832, som, utom ofvannämnde
borgen, stadgar rättighet för direktionen att, derest arrendator vid hållen
syn beträdes med vanhäfd 5 bostället eller brister uti arrendets erläggande
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 53.
5
inom föreskrifven tid, honom från arrendet skilja, regementerna äro i möjligaste
måtto skyddade mot en så beskaffad förlust, anser Utskottet sig böra hemställa,
att motionen ej må till någon åtgärd hos Rikets Ständer föranleda.
Stockholm den 4 Februari 1848.
N:o 53.
Anlt. till Eocp.-Utsk. den 5 Febr., kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om anslag af allmänna medel till
godtgörande af kostnaderna för försvarslösa personers transporterande.
(U. A.)
Från Presteståndet har Statsutskottet erhållit remiss å en af komminister Schagerberg
väckt motion, deruti blifvit anfördt att, så vida Kongl. Maj:ts nådiga stadga
den 29 Maj 1846, angående försvarslösa personer, skulle för landsbygden leda till
det med densamma åsyftade välgörande ändamål, medel borde finnas att, inom hvarje
län tillgå, för bestridandet af de oundvikliga kostnader, hvilka af tillsyningsmän
och kronobetjente måste användas på försvarslösa personers underhåll och forslande
till vederbörlig ort, enligt så väl 3 § uti ofvanåberopade Kongl, stadga, som 15
och 20 §§ uti Kongl, förordningen om fattigvården i riket den 25 Maj nästlidet
år; samt att, i annat fall och derest ej genom en säker, snar och tillräcklig ersättning
för tidsspillan, underhåll och skjuts, vederbörande uppmuntrades att hafva ett
vaksamt öga på kringstrykande personer, och sålunda med skäl kunde åläggas att
författningsenligt med dem förfara, det vore fruktlöst vänta, att de lönlösa tillsyningsmännen,
som ofta voro åboer på små hemmansdelar och i knappa vilkor, skulle
lemna sina för gårdsbruket angelägna arbeten, för att, när det påkallades, bortforsla
lösdrifvare, utan utsigt att derför utbekomma ersättning annorlunda, än efter många
omvägar och längre tids dröjsmål, i fall den någonsin erhölles. På grund häraf,
och då det vore af största vigt att söka bereda säkerhet inom landet mot en tillväxande
skara af bettlare och kringvandrande personer, har motionären hemställt,
att Rikets Ständer måtte anslå minst 50,000 r:dr årligen intill nästa riksdag, att
fördelas på länen, synnerligast i medlersta och södra delen af riket, för skjuts och
öfriga nödiga utgifter i och för försvarslösa personers afförande till vederbörliga orter,
på det att ersättning för så beskaffad transport med thy åtföljande omkostnader,
måtte utan dröjsmål lemnäs af kronofogdarne, så långt tillgångarna medgåfvo.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 54.
Utskottet har tagit detta ärende i öfvervägande, men då ofvan åberopade Kongl,
förordningar ännu endast en kort tid varit tillämpade, vid hvilket förhållande erfarenheten
icke synes hafva lemnat tillräcklig ledning för bedömande, huruvida den,
enligt samma författningar, kronobetjente och tillsyningsmän åliggande skyldighet att,
under vissa uppgifna förhållanden, den försvarslösa häkta och antingen försända till
hemorten, då denna är närbelägen, eller hos Konungens befallningshafvande skyndsamt
anmäla, komma att för tillsyningsmännen medföra sådana uppoffringar, att de
af motionären antydda följder deraf äro att befara, har Utskottet, med afseende å
frågans i öfrigt outredda skick, funnit sig sakna skäl att tillstyrka beviljandet al det
betydliga statsanslag, som nu af enskild motionär blifvit ifrågastäldt, hvadan hemställes,
att motionen icke måtte till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 4 Februari 1848.
N:o 54.
An k. till Exp.-Utsk. den 5 iebr., kl. 2 e. in.
Utlåtande i anledning af väckt motion om anslag af allmänna medel till
understöd och uppmuntran åt fattige jordbrukare och åt tjenstehjon
för långvarig tjenst.
(U. A.)
Under erinran om så väl nyttan deraf för landtbrukets förkofran och ladugårdsskötsel!^
upphjelpande, att fattige jordbrukare och torpare blefve, genom lämpliga
understöd af allmänna medel, uppmuntrade och iståndsatte till Större odlingsföretag,
än dem, hvartill deras egna ringa tillgångar lcmnade tillfälle, som otillräckligheten
af de bidrag, hvilka af Patriotiska sällskapet och hushållssällskaperna i
länen för sådant ändamål kunde utdelas, har, uti en hos Bondeståndet väckt och till
Statsutskottet remitterad motion, Andreas Bengtsson från Jönköpings lån föreslagit,
att minst 1000 rdr banko måtte anslås till de läns hushållssällskaper, hvilka kunde
vara i behof af dessa medel, för att af dem användas till gratifikationer så väl
åt sådane fattige jordbrukare, som med egen hand verkställt förtjenstfulla odlingar
af oländig mark, som äfven åt anständiga och trogna tjenare, hvilka äfven tolf år
innehaft tjenst på samma ställe; varande, i afseende å vilkoren för erhållandet af
ifrågavarande belöningar, af motionären föreslaget, att ansökningarne derom borde
Stats-Utskottets Utlåtande, M:o 55.
7
vara åtföljda af frejdebevis, samt för jordbrukare, jemväl af ett, utaf några af socknenämndens
ledamöter upprättadt, på allmän socknestämma uppläst och dervid vitsordadt
besigtnings- och värderings-instrument öfver verkställda odlingar.
Vid behandlingen af denna fråga har Utskottet ej kunnat förbise att, utom de
till odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare anvisade belopp, ett serskildt anslag för
befrämjande i allmänhet af jordbruk och Iandtmanna-näringar, finnes i riksstaten
uppfördt; och då statsverkets tillgångar ej medgifva ytterligare understöd och uppmuntran
för detta nyttiga ändamål, samt, i fråga om belöningar åt tjenstehjon, som
med trohet öfver tolf år tjenat på samma ställe, det vill synas, som de i tjenstehjonsstadgan
åt berömvärda tjenstehjon tillförsäkrade förmåner, i förening med den
uppmuntran, hvilken genom enskildes bidrag, lör långvarig och trogen tjenst åt dem
lemnäs, äro för detta ändamål tillfyllestgörande, hemställer Utskottet,
att Andreas Bengtssons ifrågavarande motion ej må till någon serskild åtgärd
hos Rikets Ständer föranleda.
Stockholm den 4 Februari 1848.
N:o 55.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 5 Febr. kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om uppresande af en minnesvård
åt Fältmarskalken Magnus Stenbock.
(U. A.)
Uti en hös Bondeståndet vackt, och till Statsutskottet remitterad, motion, har
Sone Pehrsson från Malmöhus län, jemte återkallande i minnet af fältmarskalken
Magnus Stenbocks förtjenster om fäderneslandet, föreslagit, att åt denna utmärkta
man måtte, på torget i Helsingborg, invid hvilken stad lian, med en del af Svenska
allmogen, slog den derstädes förskansade, vida starkare fienden, uppresas en enkel,
men värdig minnesvård.
Utskottet delar motionärens åsigt om fältmarskalken Stenbocks, af historien
vitsordade, utmärkta förtjenster om fäderneslandet; men då statens tillgångar icke
medgifva bekostandet af minnesvårdar åt alla de, Sveriges, hädangångne utmärkta män,
för hvilka en sådan gärd af nationens aktning och erkänsla skulle med lika skäl
kunna ifrågakomma, hemställer Utskottet,
att Sone Pehrssons förenämnda motion ej må till någon åtgärd å Rikets
Ständers sida föranleda.
Stockholm den 4 Februari 1848.
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 66.
N:o 56.
Ank. till Exp.-Utsk. den 6 Fehr., kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående liden för tillhandahållandet af det till hamnanlägg
ningen
vid Alius anvisade bidrag af allmänna medel.
(Rgds Afd.)
Ilos Statsutskottet hafva fullmäktige i Riksgälds-kontoret anmält, att staden
Christianstad, genom befullmäktigadt ombud nu anhållit om utbekommande af det,
nämnda stad, för anläggningen af en hamn vid Åhus, under 1840 och 1841 års
riksdag beviljade, lån å 20,000 r:dr jemte så stor del af den härtill utan återbe
talningsskvldighet
anslagna summa, 15,000 r:dr, som för närvarande finge lyftas 5
hvarförutan de i sådant afseende föreskrifna handlingar jemväl - blifvit till Riksgäldskontoret
ingifna, hvilka handlingar, vid anställd granskning, befunnits i antagligt och
fullständigt skick, ”så att från beskaffenheten deraf icke uppstod något hinder för
”medlens lifgifvande”. Tillika hade, genom företedt bevis blifvit behörigen styrkt,
att hamn-arbetet, dels medelst muddring och dels genom sprängd stens framförande,
börjats inom 1847 års slut, hvadan alltså det hufvudsakliga vilkoret för besagde
statsbidrags erhållande skulle vara vederbörligen uppfyldt. Men som 44 § i det för
Riksgälds-kontoret nu gällande reglemente innehöll, att ifrågavarande lån och anslag
”skola, under fortsatt tillämpning af de för utbetalandet häraf vid sistlidne (1840—
”1841 års) riksdag stadgade vilkor, staden Christianstad tillhandahållas sex månader
”efter det hos Riksgälds-kontoret blifvit styrkt, att alla hinder emot arbetets påbörjande
enligt fastställd plan äro undanröjde”, så ansåge sig fullmäktige för närvarande
icke berättigade, att utanordna något af det reqvirerade låne- och anslagsbeloppet.
Dock hafva fullmäktige, enär det för hamnarbetets fortsättande obestridligen
vore af vigt, att de utaf allmänna medel dertill anvisade bidrag så tidigt kunde
vara tillgängliga, att ändamålet med dem icke förfelades, och då den styrkta omständigheten,
att arbetet blifvit börjadt, syntes ådagalägga, att hindren för dess på
börjande
voro undanröjde, hemställt, att Utskottet måtte bereda Rikets Ständers
tillåtelse till meranämnde låns och anslags utgifvande i för öfrigt föreskrifven ordning,
men utan att dessförinnan behöfva afvakta utgången af den i omförmälda
reglementariska stadgande bestämda tid af ”sex månader ifrån det hindren för arbetets
påbörjande upphört”.
Med
Stats-Utskottets Utlåtande, iV.-o 56.
9
Med hänsigt till de af fullmäktige anförda omständigheter, och dä utbetalningen
af ofvannämnda län samt en del af anslagssumman innan den af Rikets sednast församlade
Ständer i sådant ändamål bestämda tidepunkt inträffat, för närvarande icke
lärer komma att medföra någon olägenhet för Riksgälds-kontoret, har Utskottet ansett
sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer må medgifva, att det för ifrågavarande statsbidrag under
sistlidne riksdag meddelade serskildta stadgande angående detsammas
tillhandahållande sex månader efter det styrkt blifvit, att alla hinder emot
arbetsföretagets påbörjande enligt fastställd plan äro undanröjda, numera
lår förfalla.
Stockholm den 4 Februari 1848.
Bih. till R. St. Fröt. 1847 $ 1848. 4 Sami. I A/d. 17 Haft.
8
STOCKHOLM 1848, hos J. A. Walldén.
Stats-Ulskollels Utlåtande, N.O Sy.
1
N:o 57.
Ank. lill Exp. Utsk. den 12 Febr. kl. I e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj :ts nådiga proposition, ifråga
om indragning af Hof-jaktvarfvet.
(I. A.)
TT...
ti till Rikets nu församlade Ständer afbiten, och af samtlige Riks-ståaden
till Stats-utskottet remitterad, nådig proposition, (intagen under Nio 6 i 1
sami. 1 afd. af hillänget till Riks-ståndens protokoll) har Kongl. Maj:t, med
tillkännagifvande af Dess nådiga afsigt att indraga det inom hufvudstaden
belägne hof-jaktvarfvet hvarifrån der befintlige fartyg skulle förflyttas till
flottans varf på Skeppsholmen och Djurgården, föreslagit, att, då en sådan
indragning kommit till verkställighet, den for hof-jaktvarfvet begagnade tomt
jemte åbyggnader, med undantag af de delar deraf, hvilka, enligt Kongl.
Ma j:ts serskilda nådiga beslut af den 2:dra N »vember nästlidet år, tills vidare
blifvit lill begagnande för Stockhoms stads behof upplåtna, utgörande ungefär
6,200 qvadraialnar, utom en dit ledande väg, måtte försäljas, Samt Rikets
Ständer medgifva, dels alt de åt staden upplåtna lägenheterna allt framgent
finge af densamma, begagnas emot bestämd årlig afgift, så vida staden
icke heldre önskade att desamma inlösa, dels ock alt så väl denna afgift,
som äfven den för öfriga delar af tomt och åbyggnader inflytande köpeskilling
användes för behöflige byggnadsföretag vid Stockholms station af flottan.
Enligt de upplysningar, Utskottet förskaffat sig angående hof-jaktvarfvet,
innehåller tomten dertill, belägen på Kungsholmen vid norra stranden af mälaren
82,770 qvadratalnar, hvilken tomtplats är till en del bebyggd, till en
del obehysed. De derå uppförde byggnader bestå afl
l:o Chefsbyggningen af träd, under tegeltak, brädfodrad och rödfärgad;
2:o Kassernbyggnadenj uppförd af slen och försedd med tegeltak;
3:0 Smedsboställsbyggningeny äfvenledes af sten och under tegeltak;
4:o Kontorsbyggningen al liad, brädpanelad och rödfärgad samt täckt
med tegel, innehaller boställsrum för varfsbokhållaren, varfs-adjutanten och
varfs-skepparen;
5:o En byggning af sten, under tegeltak, uti hvilken äro inrättade mangelbod,
bagarstuga med afstängd kammare, jemte lägenheter för marketenteri;
6:o En byggning af korsverke och bräder, under brädtak, inredd titt
Vedbodar, stall och lahus med tillhörande foderruin;
7:o En byggning af timmer, äfven innehållande vedbodar; samt
Bih. HU H. St. Prot. 1847 och >848, 4 Sami 1 Afd. 18 Hafi- 1
s
Stats-Utskottets Utlåtande, 2V.o 58.
8:0 Atta stycken skjul, deraf ett under brädtak, de öfrige täckte med
tegel, deruti förvaras de vid varfvet förlagde rodd jakter, kungs- och sals-slupar
jollar, samt slangor.
Utom dessa åbyggnader, hvilka alla äro brukbara och en del i godt skick,
finnas tre stycken mindre byggnader för åtskillige ändamål.
Ehuru, enligt hvad Kongl. Maj:t behagat i nåder tillkännagifva, hofjagtvarfvet
kommer att indragas, i följd hvaraf den dertill hörande tomt med
åbyggnader torde för det närvarande vara för kronan obehöflig, anser likväl
Utskottet det icke öfverensstämma med kronans fördel, att staten afhänder
sig egande-rätten till berörde lägenhet. Utskottet stöder denna sin åsigt, dels,
och synnerligast på den förutsättning, att i framtiden behof för kronan kan
uppstå att invid någon af de inom hufvudstaden befintlige vattendragen ega
tillgång på lämplig byggnadsplats, som, derest den ifrågavarande kronan tillhörige
komme att försäljas, torde vara svår att i behofvets stund erhålla och
säkerligen icke utan dryga kostnader sknlle kunna förskaffas, dels äfven på
den förmodan, att jaktvarfvet, om det med nu varande åbyggnader emot arrende
eller hyra öfverlemnades åt enskild person, skulle åt kronan inbringa
varaktigare afkomst, än som kunde hämtas från den genom en försäljning af
lägenheten inflytande köpeskillingen.
Af sådan orsak finner Utskottet sig icke böra tillstyrka bifall
å den af Kongl. Maj:t i nåder föreslagne försäljning af hofjagtvarfvets
tomt; utan hemställer, det Rikets Ständer måtte för sin del
besluta, att merberörde lägenhet må utarrenderas, på sätt och under
de villkor, Kongl. Maj:t kan pröfva för staten mest fördelaktige,
samt derjemte till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna att låta
försälja eller på annat sätt använda de å tomten befintlige byggnader,
som möjligen kunna anses öfverflödiga.
Slockholm den 11 Februari 1848.
N:o 58.
Ank. till Exp. Utsk. den 13 Febr. kl. i e. tn.
Utlåtandey i anledning aj väckte motioner, angående upphörande
af och nedsättning uti de vid eganderätts- eller åbo-ombyten
å rusthåll och båtsmansrotehemman utgående af gifter
till Wadstena krigsmanshus- och amiralitets krigsmanskassorne.
tLA‘)
Hederv. Bonde-ståndet har till Statsutskottet remitterat serskilda af^riksdagsfullmäktige
Jöns Jönsson j Jöns Månsson, Ola Månsson och Såne
Stats-Utskottets Utlåtande , IV.-o 55.
3
Persson från Skåne, Jonas Pettersson och Jonas Petter Danielsson från
Calmar län, Arnold Svensson, Gustaf Bernhard Appelqvist, Ola Persson
och Erik Månsson från Blekinge län, till bemälte Riksstånd afgifna memorialer,
deruti anföres, att, då vid flere riksdagar klagan blifvit, utan åsyftad verkan,
förd öfver de dryga afgifter, hvilka vid eganderätts- eller åbo-ombyten å
krono-skatte och krono-rusthåll samt visse inom Blekinge och Södra Möre härad
af Calmar län belägne, till båtsmansrotering indelade, hemman måste,
utaf afträdaren erläggas till Wadstena krigsmanshus- och amiralitets krigsmanskassorne,
ansågo motionärerne sig förpligtade att söka lättnad uti denna, enligt
deras omdöme, lika orättvisa som tryckande beskattning, hvadan motionärerne
yrkade, att ifrågavarande afgift, hvilken, vid den tid, då densamma
påbjöds, icke varit, i anseende till då varande låga värden å jordegendom,
som sällan ombytte egare, serdeles betungande, men nu deremot hårdt drabbad
e säljare, dels derföre att prisen å fast egendom i allmänhet blifvit uppstegrade,
dels ock derföre, att förändrade förhållanden i penningeväsendet föranledde
en tätare omsättning af dylik egendom, hvilka omständigheter haft,
bland annat, till följd, alt afgiften både till beloppet ökat sig och till kassorne
oftare influtit, hvarigenom desamma, enligt motiouärernes förmenande, vunnit
den styrka, att merberörde afgift kunde umbäras, måtte, om den icke kunde
helt och hållet upphöra, åtminstone nedsättas från en för hundradel till
en för tusendet samt icke utgå för andra köp än för dem, hvarå lagfart följde;
och hafva, vid motionerries föredragning till remiss, riksdagsfullmägtige
Johannes Andersson från Skaraborgs län, Anders Olsson från Jemtland,
Tobias Lind från Götheborgs och Bohus län, Bengt Petter Skantze från
Hallands län, vice talemannen Nils Persson från Södermanlands län, Per
Östman från Westerbottens län, Olof Nilsson från Östergöthlands län, Per
Nilsson j Per Pålsson} Nils Andersson och Nils Jeppsson från Skåne, förklarat
sig instämma uti motionärernes i ämnet gjorda framställningar.
I afseende på detta ärende, hvilket vid flere riksdagar varit föremål för
Rikets Ständers öfverläggningar, har Statsutskottet vid sednaste riksdag uti
afgifvet utlåtande, N;o 194, meddelat den utredning: att afgiften till Wadstena
krigsmanshus ursprungligen tillkommit genom Kongl, ordningen och
påbudet af den 31 December 1689, hvilket sedermera förklarats och stadsfästats
medelst Kongl, brefvet den 6 December 1731, Kongl, resolutionen på
allmogens besvär den 12 December 1734 § 12, Kongl, kungörelsen den 4
Maj 1778 och Kongl, förordningen den 9 Maj 1826; att uti sistnämnde författning,
hvilken i förevarande fall helt och hållet öfverensstämde med 1778
års Kongl, kungörelse, stadgades, att vid anträde af egande- eller åborätt
4
Stats-Ulsuottets Utlåtande, N.o 58.
till rusthåll, stalie till Wadstena krigsmanshus erläggas en riksdaler för helt
rusthåll och i förhållande derefter för mindre delar, dock ej under en åttondedel;
att afträdes-afgiflen åter, hvilken utginge vid alla ombyten af rusthållare,
undantagande då rusthåll genom arf eller giftorätt öfverginge till
annan medlem af förre innehafvarens slägt, skulle betalas med en procent af
köpe- eller transportsumman, men vid byten af rusthåll emot lusi häll endast
för den mellangift, som dervid kunde ega rum; att, om rusthåll byttes
emot annan egendom, som ej vore af rusthålls natur, eller öfverlätes, utan
viss stadgad köp-- eller transportskilling, borde afträdesafgiften beiäknas efter
rusthållets taxeringsvärde det år, då al hand lingen derom upprättats; att
de till A miralilets-krigsmanskassan ingående af- och tiilträdesa fgifter härledde
sig från Kongl, förordningen den 11 Maj 1696, hvarigenom, med afseende
derå, att båtsmanshållet och indelningen i Söder Möre och Blekinge i vissa
fall hade gemenskap med och samma egenskap, som rmthållsrätiigheter
och ryttarehåll, stadgades, det borde af den, som tillhandlade sig i ätlighet
till båtsmanshåll, erläggas 2 daler och af den säljande 1 daler 16 öre, och
slutligen att genom Kongl, brefvet deri 6 December 1782 blifvit förord liad t*
att, vid de under båtsmansindelningen i Blekinge och Söder Möre hörande
lägenheters af- och tillträdande, afgiften finge beräknas Amiralitels-krigsmansiassan
till godo på samma sätt, som genom 1 och 3 §§ uti Kongl, kungörelsen
den 4 Maj 1778 vore för Wadstena krigsmanshus-kassa faststäldt.
Enligt hvad Arnold Svensson, G. B. Appelqvist > Ola Persson och
Eric Månsson uti gemensam motion uppgilvit, skall sistnämnde k-ssa för
närvarande uppgå till en och en half million, samt Amira Ii tets-krigsmanr»
kassan, hvilken är delad i 2:ne fonder, nemligen pensions- och gratialfonden,
hvaraf den förra från och med 1838 till och med 1846 ökats med 143,671
r:dr 10 sk. 3 r:st och den sednare under samma tidrymd med 104,011 rldr
44 sk, 1 rist banko, hafva vid sistnämnde års slut utgjort 1,011,866 r:dr 46
sk. 7 i:st, oaktadt så väl pensioner som gratifikationer under de sednare åren
blifvit förhöjda,
Hvad sålunda förekommit har Utskottet tagit i öfvervägande, och ehuru
visserligen berörde kassor ökat sig, skulle likväl deras inkomster blifva otillräckliga
för uppfyllande af de med kassorna afsedda ändamål, derest ifrågavarande
afgifter, hvilka, efter nu gällande beräkningsgrunder, utgöra ett af
de betydligaste bidragen till kassorna, upphörde eller nedsatles, på sätt rootionärerne
föreslagit, och hvilken åtgärd svårligen skulle kunna ega rum, med
mindre än att kassorna, medelst statsanslag godtgjordes för den minskning,
dem tillskyndades i deras påräknade inkomster; hvarjemte och enär oftanämn
-
5 tals-Uiskctlets Utlåtande, N.o 58.
5
de algifter äro af tillfällig beskaffenhet och endast utgå i de fall, då, i följd,
af gåfva, testamente, köp eller annan laga afhandling, egande- eller åborätt
till rusthåll eller vissa bålsmansrotehemman öfvergår från en till annan person,
samt vid upprättande alhandlingar kunna till ziffran beräknas, afgifterne
synas icke vara så tryckande, som af motionärerne blifvit förespegladt,
hvadan Utskottet,
i likhet med hvad vid sednaste och flere föregående riksdagar egt
rum, anser sig böra hemställa, att de nu gjorda framställningarne
i ämnet icke måtte till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 Februari 1848.
Reservation:
af Johannes åndersson fiåu Skaraborgs län:
"Emot Utskottets beslut i denna fråga får jag anmäla min reservation,
enär jag icke mäktar inse någon rätts- eller billighelsgrund finnas uti de
Kongl, författningar, som bestämma afträdesafgiften till Amiralitets-och krigsmanshus-kassan
al rusthåll med en procent af hundradel åköpe-ellerfltransportsuruman,
då deremot rotehålls- eller augumeutshemman endast debiteras med
en så kallad per mille afgift eller en procent af lusendet å köpe- eller transportsumman,
äfvensom att infanterigratialisten njuter af bemälte fond som
pension lika med ka vallerigratialisten, och det torde vara ostridigt, alt kavallerisoldaten
mera sällsamt kommer i åtnjutande af pension genom en mera
mödosam vapenöfningsskyldighet och den ovighet, sorn inträffar, innan han
uppnått den ålder och tjenstetid, som erfordras, innan han kan komma i åtnjutande
af någon sorts pension. Öltast nödgas han träda ur tjensten, innan
lian gjort sig berättigad lill någon delaktighet af bemälte inrättning. En annan
orättvisa torde man äfven finna i bemälte debitering deruti, att det finnes
många rusthåll, som under sekler icke bidragit till berörde fonders förstärkande,
emedan eganderälten öfvergått från arfvinge till arfvinge, följaktligen
frie från sagde onus, men icke dessmindre li3r gratialisten från så beskaffade
rusthåll kommit i åtnjutande af sin fulla pension.
Alldenstund Wadstena krigsmanshus- och amiralitetskassorne nu mera
stigit till den höjd, som motionärerne uppgifvit, hvilket Utskottet icke kunnat
bestrida, synes det mig, som samma fond genom en ändamålsenlig förvaltning
bör kunna draga de utgifter, den har att vidkännas, hvadan Höglofl.
Utskottet ej saknat skäl för bifall till framställningen medelst ett jemkande af
hvad envåldslidens regenter behagat som lag föreskrifva."
Häruti instämde Lars Rasmusson från Götheborgs och Bohus län.
6
Siats-Utskottets Utlåtande, N.o 5 g.
N:o 59.
Ank. till Exp. Utsk. den ia Febr. kl. i e. m.
Utlåtandej i anledning af väckte motioner j angående nedsätta
ning i arrendet för IVendtholrns kungsgård.
(I. A.)
Till Statsutskottets handläggning hafva blifvit remitterade, dels en af
herr Durietz, Carl, hos Ridderskapet och Adeln väckt motion, dels äfven
ett af riksdagsfulimägtigen Erik Carlsson från Stockholms län till Bondeståndet
afgifvet memorial, uti hvilka motioner an föres , att, sedan det af Kongl.
Kammarkollegium den 31 Juli 1816 utfärdade kontrakt, hvarigenom Wendtholms
kungsgård i Hillersjö socken, Färentuna härad och nämnde län, blifvit,
emot ett årligt arrende af 180 tunnor spanmål, utarrenderad på 30 år, vid
midfastan 1847 upphört, hade vid den auktion, som blifvit förrättad till
kungsgårdens utarrenderande å nyo, åkaren här i staden A. G. Ahlin slädnät
för högsta anbudet med 254 tunnor 26 kappar spanmål, hvilket oek
blifvit antaget af Kongl. Kammarkollegium, som i följd deraf för honom utfärdat
kontrakt, men att denna af Ahlin utfästa arrende-afgift vore, enligt
motionärernes omdöme, så orimligt hög, att densamma ej utan de känbaraste
förluster för arrendatorn kunde utgå, hvarigenom staten möjligen finge
vidkännas förlust, i händelse arrendatorn blefve oförmögen att arrendevilkoren,
i förening med kungsgårdens behöriga bruk och skötsel, fullgöra. Till
förekommande af dessa olägenheter och förluster för så väl del allmänna som
den enskilde, samt med hänsigt dertill, alt det icke kunde vara kronan värdigt
att rikta sig på den enskilde medborgarens bekostnad, utan att staten
tvärtom borde vara belåten med sin tillsländiga rätt, hafva motionärerne
föreslagit, att, i öfverensstämmelse med Kongl, kungörelsen den 17 Julii 1847,
ett maximum och minimum för arrendet å berörde kungsgård måtte bestämmas
samt Ahlins arrende derefter rättas, eller ock arrendesumman nedsättas
till det belopp, som af hans företrädare i arrendet utgjorts eller 180 tunnor
spanmål, hvilket vore det högsta arrende, som för merberörde kungsgård
billiglvis kunde erhållas, för hvilken sednare åsigt motionärerne hemtat stöd
af ett utaf merbemäite Kongl, kollegii första provinskontor den 28 April 1844
afgifvet och uti afskrift motionerne bilagdt memorial, enligt hvilket kontoret
ansett det kunna antagas, att 180 tunnor spanmål vore det högsta arrendebelopp,
sorn, med en arrendators bestånd, kunde för Wendtholms kungsgård
erläggas eller borde fordras.
Stat t-Vt skottets Utlåtande, N.o 60.
7
Enligt hvad provinskontorets berörde memorial utvisar, hade Ahlins företrädare
i arrendet, Sven Asker, hos Kongl. Maj:t gjort underdånig ansökning
om förlängning uuder 30 år i arrenderätten å ifrågavarande kungsgård,
hvilken underdåniga ansökning blifvit, efter Askers död, af hans enka fortsatt,
men hvarå Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt bref af den 29 November 1844,
icke täcktes lemna nådigt bifall.
Om än, hvilket Utskottet icke är i tillfälle att bedöma, det af Ahlin utfästa
arrende skulle vara högre, än som med en skälig vinst för arrendatorn
låter sig fören», lärer dock Ahlin derföre få skylla sig sjelf, som, då han
vid arrende-auktionen gjorde högsta anbudet och dymedelst utestängde andra
om arrendet tätlande, sig ej bättre föresåg, helst icke ens blifvit föreburet, än
mindre sökt ådagaläggas, att någon felaktighet uti de om kungsgårdens beskaffenhet
spekulanter tillhandahållna uppgifter, förelupit, hvarigenom omdömet
i afseende på kungsgårdens värde kunnat missledas; hvadan Utskottet
anser motionärernes framställningar om nedsättning till 180 tunnor
spanmål af arrendet för Wendtholms kungsgård böra lemnäs utan
afseende, äfvensom någon tillämpning af Kongl, kungörelsen den 17
Juli 1847 icke lärer kunna i förevarande fall ifrågakomma.
Stockholm den 11 Februari 1848.
N:o 60.
Ank. till Exp. Utsk. den 12 Febr. kl. 1 e. ra.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående förlängd arrendetid
för E. Marmén å indragna korporals-bostället
TVettsta.
(I- A.)
Uti lill Hederv. Bondeståndet afgifvet oell af bemälte Riksstånd till
Statsutskottet remitteradt memorial, har riksdagsfullmäktige!! Per Olsson från
Upsala län hemställt, att förre riksdagsfullmäktige!! Erik Marmén, som, jemlikt
Kongl, kammarkollegii transport-resolution af den 5 Oktober 1835, fått
å sig öfverlåten arrenderätten till indragna korporalsboställe! vid f. d. Adelsfane-regementet,
Wettsta, 1 mantal i Alunda socken, Olands härad och
förenämnde län, men hvilket arrende vid midfastan 1850 tilländagå!-, måtte,
enär Marmén bostället väl bäfdat och brukat, få, emot fullgörande af
nu föreskrifna arrendevilkor, bibehålla under 30 år, räknade från midfasta^
1850, arrenderätten å ifrågavarande boställe.
S Sia's-Utskottets Utlåtande, N.-o 6t.
Utskottet har tagit motionärens framställning i öfvervägande, och då,
genom tillämpning af Kongl, kungörelsen den 17 Juli 1847, nuvarande arrendatorn
kan komma i åtnjutande af den förmån, motionären velat honom
bereda,
anser Utskottet ifrågavarande framställning icke böra till någon Rikets
Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 Februari 1848.
N:o 61.
Ank. till Exp. Utsk. den 12 Febr., kl. t e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående upplåtande af
en kronan tillhörig lägenhet i Ronneby till plats för Tingshus
åt Medelstads härad.
(I. A.)
Från Hederv. Bondeståndet har Statsutskottet emottagit ett af riksdagsfullmäktigen
G. B. ydppelcjvist från Blekinge län till bemälde Riksstånd afgifvet
memorial, deruti lian, under törmälan, att uti Ronneby köping funnes
en gammal kronolägenhet under N:o 81, hvarå åbyggnaden för några år sedan
skall blifvit försåld, hemställt, dels att Statsutskottet måtte från vederbörande
myndigheter inhemta underrättelse, huru härmed sig rätteligen förkölle,
dels ock att, sedan upplysning i ämnet erhållits, ifrågavarande kronolägenhet
måtte under eganderäit öfverlåtas till Medelstads häradsboer för att
derå uppföra tingshus, hvilket dem blifvit ålagdt att i nämnde köping uppbygga.
Då det icke åligger Utskottet att gå i författning om en sådan utredning,
som motionären med sin begäran åsyftat, samt enligt gällande föreskrifter
häradets byggnadsskyldige hemmansinnehafvare äro pligtige att, utan bidrag
af kronan, uppföra tingshusbyggnad , anser
Utskottet motionärens framställning böra lemnäs utan afseende.
Stockholm den 11 Februari 1848.
N:o 62.
Siats-Viskottets Utlåtande, N.o 62
9
N:o 62.
Ank. till Exp. Utsk. den 12 Febr., kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af vackt motion, angående förändrad
reglering af Häradshöf dinge- Kronofogde- och Häradsskrifv
vareboställena i Åhs, Gäseneds och Kullings häraders dom
-
Till Statsutskottets handläggning har Hederv. Bondeståndet remitterat ett
af riksdagsfullmäktigen Efraim Larsson från Elfsborgs län till bemälde Riksstånd
afgifvet memorial, deruti han, till undanrödjande af de förmente olägenheter,
som skulle uppkomma deraf, att häradshöfdingen i Åhs, Gäseneds
och Kullings härader, samt kronofogden och häradsskrifvarén i orten hade
sina å lön anslagne boställen så olämpligt belägna, att desamme icke kunde
af boställsinnehafvarne bebos, hemställt, att desse boställen måtte utbytas emot
andra passande kronohemman, så snart några dylika blefvo lediga, i
hvilket afseende motionären föreslagit, att kroriosäteriet Ollestad i Hofs socken,
hvilket år 1756 blifvit förlänadt till öfverjägmästaren Anders Gyllensvärd
och nu innehades af dennes sista ättling fru Arrhenius, född Gyllensvärd,
efter hvars död det förmodades hemfalla till kronan, mätte, efter, behörig
undersökning, anslås såsom boställe åt häradshöfdingen uti berörde häraders
domsaga, samt de under Ollestad lydande hemman varda använde till boställen
åt kronofogden och häradsskrifvaren i orten; hvarjemte motionären
begärt, alt Utskottet ville från vederbörande embetsverk inhemta upplysning
om kronans rätt till berörde säteri.
Då hvarken vederbörande boställsinnehafvare eller omförmälde domsagas
invånare, så vidt Utskottet har sig bekant, väckt fråga om den af motionären
föreslagne förändrade reglering af ifrågavarande boställen,
anser Utskottet, i ärendets för öfrigt outredda skick, förevarande
motion icke böra föranleda till någon Rikets Ständers åtgärd.
Stockholm den 11 Februari 1848.
Bih. lill B. St. Prct. t84j oth 184$* 4 Samt. 1 Åfd. 18 Haft
-
2
STOCKHOLM, ecksteinska boktryckeriet, 1848.
Stats-I '/skottets Memorial, Xis 63 och 64.
1
i\:o 63.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 12 Eebr., kl. I e. m.
Memorial, i anledning af erhållen åter remiss å Stats-Utskottets 14-  låtande, N.o 20.
(U. A.)
Fran Bonde-ståndet har Stats-utskottet erhållit återremiss å sitt under N:o
20 afgifna utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse om förnyadt
anslag till Lagberedningen; men som berörde utlåtande blifvit den 2 innevarande
månad af de 3:ne öfrige Riks-stånden bifallet, hvadan, jemlikt 75 §
Riksdags-ordningen, förevarande fråga är af Rikets Ständer afgjord, har Utskottet
funnit ofvannämnde återremiss icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 Februari 1818.
Y:o 64
Ank. till Exp.-Utsk. den 12 Eebr., kl. i e. m.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets Utlåtande,
Ko 28.
(Rglds Afd.)
Till Stats-utskottet har Ridderskapet och Adeln återremitterat Utskottets
under N:o 28 afgifna utlåtande, angående ersättning lill de personer, som äro
förordnade att, i egenskap af krono-ombud, i bevillnings-stämplingen af spelkort
öfvervara; men som detta utlåtande af de öfrige Riksstånden blifvit bi
-
liih. till R. St. Prof. 1847 och 1848. 4 Sami. t Afd. 19 Haft.
1
Stats-Utskottets Utlåtande, No 6‘5.
fallet, nemligen: af Preste- och Borgare-stånden den 29 sistlidne Januari
samt af Bonde-ståndet den 2:dra innevarande månad, så anser sig Utskottet,
emot Riksdags-Ordningens 75 §.,
icke kunna med detta ärende laga vidare befattning.
Stockholm den 11 Februari 1848.
Y:o Ci.»
Ant. lill Exp.-Utsli. it. 12 Fehr., lil. 1 e. m.
Utlåtande, angående ersättning för utgifna samt i Götheborgs och
Holms Läns ränteri-räkenskaper balanserade förskotter till
kostnader i anledning af kolerafarsoten.
(Rglds Afd.)
Genom nådig skrifvelse af den 7 December nästlidet år (införd under
N:o 68 i Usta samlingen af Bihanget till Riks-Ståndens Protokoller vid denna
Riksdag) har Kongl. Majit till Stats-utskottet öfverlemna! att vidtaga sådan åtgärd,
hvarigenom de förskotter, som, enligt 2:ne af Lands-kontoret i Götheborgs
och Bohus län upprättade slut-liqvider öfver 1831-—1834 års utbetalningar,
i anledning af kolerafarsoten, blifvit utgifna samt bestodo af
Landtränteriets fordran R:dr 1,823: 13. 6.
äfvensom vederbörande redogörares d:o
„ 111:1.2.
och alltså tillsammans utgjorde
R:dr 1,934: 14. 8.
måtte varda i behörig ordning ersatta.
Utaf högstberörde nådiga skrifvelse och dervid fogade handlingar har Utskottet
inhemta!: att, sedan åberopade, under den 6 December 1844, uppgjorda
liqvider blifvit af Kongl. Maj.ts befallningshafvande till Kongl. Kommerskollegium
öfverlemnade, med begäran, att Landtränteriets och vederbörande
redogörares, enligt dem egande fordringar, måtte med ofvannämnde belopp
ersättas; så har bemälte Kongl. Kollegium till svar härå meddelat, att som
den återstående behållningen af f. d. Karantäns-kommissionens medel redan
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 65.
3'
den 6 December 1842 aflemnats till Kongl. Stats-kontoret, vore Kongl. Kollegium
icke i tillfälle dessa fordringar godtgöra; att Kongl. Maj:ts befallningshafvande
sedermera, i öfverensstämmelse med Kongl. Kommers-kollegii
tillika meddelade anvisning, vändt sig till Kongl. Stats-kontoret i afseende
på den äskade ersättningens erhållande; att sistnämnde embetsverk, sorn under
Januari månad 1843 till Riksgälds-kontoret insändt återstoden utaf besag-,
de medel 2,928 r.dr ö sk. 6 rst., af sådan anledning öfverlemna! ifrågavarande
liqvider till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret för vidtagande af den åtgärd,
hvarigenom ofvanberörde förskottssumma kunde blifva ersatt; att Fullmäktige
derefter anmält detta ärende hos sednaste Riksdags Stats-utskott, hvilket
i anledning häraf förklarat, att, då någon fråga om anvisandet af medel
för den yrkade ersättningen icke blifvit i grundlagsenlig ordning väckt, ansåg
Utskottet det icke tillkomma sig alt om densammas beredande gä i författning,
samt att, sedan samma liqvider från Riksgälds-kontoret återlemnats, Kongl.
Stats-kontoret, uti underdånig skrifvelse af den 13 Maj 1845, hos Kongl. Majit
hemställt, att, enär de afgifna räkningarnas riktighet icke kunde ifrågasättas,
helst någon erinran deremot af Kongl. Kommers-kollegium icke blifvit gjord,
och enär angeläget vore, att merberörde, då redan mer än 10 år gamla fordringsposter
blefvo liqviderade, deras belopp måtte få förskottsvis godtgöras
af öfverskotterna å stats-inkomsterna och vid nästpåföljde riksdag till afskrifning
härå anmälas, så vida icke Kongl. Majit skulle finna för godt att å extra
utgiftsmedlen under riksstatens 8:de hufvudtitel denna godtgörelse anvisa.
På det att vederbörande redogörare omsider måtte erhålla ersättning för
sin mångåriga fordran och hela den förskottssumma, hvarom nu är fråga,
kunna ur räkenskaperna afföras, anser sig Utskottet böra tillstyrka,
att ofvan mimida, ännu återstående, förskotters sammanlagda
belopp, Ett tusen niohundrade trettiofyra Riksdaler 14 sk.
8 rist., må i nästa liqvid mellan Stats- och Riksgälds-kontoren,
angående öfverskotterna å statsverkets inkomster,
få till ersättning af Riksgälds-kontoret upptagas.
Stockholm den 11 Februari 1848.
4
Stats-llskottets I flätande, N:o 66.
H:o 60.
Alik. till Exp.-Utsk. d. 12 Fehr., kl. t e. n>.
( flätande, i anledning af Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret anmälan
om otillräckligheten af det för taxeringskostnaderna inom
Norrbottens län anslagna belopp.
(Rgds Afd.)
Uti tkrif\ else af den 27 sistlidne Januari, hafva Fullmäktige i Riksgäldskontoret
hos Stats-utskottet anmält, hurusom, enligt 121 § i ej mindre 1841
ars, än nu gällande, Bevillnings-förordning, en och en tredjedels procent af
hvarje läns bevillningssumma vore anslagen "lill kostnaders bestridande vid de
hållna taxeringarna, såsom för tryckta formulärer, härads- och läns-samman"drag
öfver bevillningen, skjuts- och traktamentspenningar för ledamöter i
’ Pröfnings-kommittéen, arfvode för protokollsföranden derstädes, äfvensom lill
”uppmuntran för städernas uppbördsman och protokollsförande vid taxeringskommittéerna
derstädes, hvilka vid mantalsskrifning och taxering genom llit
”och noggranhet gjort sig deraf förtjente”, hvarjemte till dessa kostnader inom
de tre nordligaste länen skulle få ”utaf inflytande bevillningsmedel serskildt
"användas” vissa bestämda belopp, utgörande för Norrbottens län 220 r:dr;
men, efter hvad 1845 års summariska räkningar oell bevillningssammandrag
för sistnämnde län samt andra till Riksgälds-kontoret insända handlingar ådagalade,
hade den till taxeringskostnaderna för besagde år anvisade andel utaf
länets bevillningssumma, med tillägg af det härtill anslagna serskilda belopp,
endast utgjort 462 r:dr 30 sk., hvaremot den Pröfnings-kommiltéens ledamöter
tillkommande skjuts- och traktamentsersättning då uppgått till 549 r:dr 10
sk. 10 rst., och således ensamt med 86 r.dr 28 sk. 10 rst. öh erstigit hela den för
samtliga ofvanuppräknade kostnader och ersättningar disponibla summa; vid
hvilket förhållande densamma följaktligen icke lemnat någon tillgång till de
arfvoden, jemte andra utbetalningar, hvarför nämnde bevillningsprocent och
anslagsbelopp dessutom voro afsedda. Beträffande åter ledamöternes i
Pröfnings-kommilléen ersättning för deras rese- och traktamentskostnader, så
hade samma ersättning till hela sitt belopp blifvit af bevillningsmedlen utbe
-
S ats-Utskottets Utlåtande, N:o 66.
tald, hvilken utbetalning Fullmäktige funnit sig böra godkänna, helst bernälde
ledamöter genom Bevillnings-förordningens 117 §, vore ovilkorligen berättigade
till erhållande af godtgörelse för dessa kostnader efter de i sådant afseende
stadgade beräkningsgrunder; dock som, eldigt hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande
vitsordat, ifrågavarande bevillningsprocents och anslags otillräcklighet
för ersättandet af 1845 års taxeringskostnader icke härledi sig från
några då inträffade tillfälliga omständigheter, ulan måste tillskrifvas dels det numera
ökade antalet af ledamöter i förrbemälde kommitté, dels de under sednare
riksdagar beslutade nedsättningar i bevillningsafgifternas belopp och dels
den medgifna förhöjningen i skjutslegan, så och med afseende jemväl derå,
att den för omförmälde kostnaders bestridande hittills anvisade tillgång, efter
all sannolikhet, komme att visa sig än mera otillräcklig för de år, under hvilka
det vid sistförflutna riksdag meddelade stadgande, angående halfva skyddsafgiflens
användande till folkundervisningen, komme att tillämpas, hade Fullmäktige
funnit sig föranlåtne att underrätta Rikets nu församlade Ständer om otillräckligheten
af meranämnde bevillningsprocent och anslagssumma inom Norrbottens
län samt angelägenheten af deras ökande, åtminstone till det belopp, att
de motsvara de kostnader, hvilka ovilkorligen skola deraf bestridas.
Enär hvad för närvarande är stadgadt, angående den för kostnaderna
vid allmänna bevillningens uttaxerande afsedda procent, jemte de för samma
ändamål inom ofvannämnda 3:ne län anvisade serskilta anslagssummor,
på sätt Fullmäktige uppgifvit, finnes intaget uti nu gällande bevillningsförordning,
och då Utskottet förmodar, alt jemväl den nya förordningen angående
allmänna bevillningen, som under innevarande riksdag skall uppgöras, kommer
att innehålla de i sådant hänseende erforderliga bestämmelser, får Utskottet
hemställa,
att Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret hos Utskottet nu gjorda
anmälan, rörande förhållandet med de för ifrågavarande
kostnaders bestridande inom Norrbottens län hittills anslagna
medel, må till Bevillnings-utskottet remitteras.
Stockholm den 11 Februari 1848.
6
Stats-l iskottets Utlåtande, N:o 67.
IV© 6*.
Ank. till Exp. Ctsk. den 12 Ftbr., kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående ytterligare ränte frihet och anstånd med kagitalbetalningarne
för det till nya Rådhusbyggnaden i Wexiö
afsatta belägg af det staden beviljade byggnadslån
(Rgds Afd.)
Som de tomter i staden Wexiö, hvarå det nya rådhuset med dertill hörande
byggnader, enligt den efter sednaste eldsvådan verkställde tomt reglering,
skola uppföras, för detta ändamål icke blifvit disponibla förr, än derstädes
ännu qvarstående ränteri- och fängelsebyggnader hunnit'borttagas, hvilket
förmodades icke kunna ske före medlet af innevarande år, hvadan det
icke skulle vara möjligt alt innan den 1 Januari 1830 hafva rådhuset i det
skick, att den deruti för byggnadslånet föreskrifna inteckningssäkerhet kunde
ademnas; så har, med anledning af härom i underdånighet gjord ansökning,
Kongl. Maj.t, genom nådig proposition af den 16 December näst lidet år (införd
under N:o 65 i Bihangel till Riksståndens protokoller vid denna riksdag,
1 :a samlingen), föreslagit, att det belopp af 16,700 r:dr, som för nya rådhusbyggnaden
blifvit afsatt utaf de, såsom byggnadslån till nämnde stad efter
1843 års eldsvåda, i nåder anvisade medel, måtte, på det stadens borgerskap
i afseende å detta belopp skulle åtnjuta samma förmåner, som öfrige
byggnadsskyldige, få räntefritt innehafvas under den tid af fem år, från den
dag borgerskapets äldste komma i disposition af besagde tomter, samt att öfriga
betalningsvilkor måtte varda härefter lämpade och anstånd med inteckningssäkerhetens
aflemnande alltså beviljadt, intill dess det nya rådhuset hunnit
blifva färdigt och brandförsäkradt.
Jemte högstberörde, af samtlige Riksstånden till Statsutskottet remitterade,
nådiga proposition, har Utskottet från Presteståndet emottagit ett af Biskopen
Heurlin afgifvet yttrande, deruti tillstyrkts, att de af Kongl. Maj:t i nåder föreslagna
förändringar i betalningsvilkoren för ifrågavarande lånebelopp måtte bifallas,
helst staden af ofvanomförmäldte orsak, utan sitt förvållande, allt hittills
varit och ännu vore förhindrad att påbörja del nya rådhusets uppbyggande.
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 67.
Enligt Kongl brefvet den 18 December 1843, bar bland andra vilkor
för det lill staden Wexiös återuppbyggande derigenom beviljade lån å
240,000 rdr, blifvit stadgadt: att lånen få räntefritt och utan kapilalafbetalning
innehafvas lill den I Januari 1850, hvarefter med fortsatt befrielse från kapitalafbetalningar
skall under 3 års tid, eller till den I Januari 1853, årligen
erläggas 3 procents ränta för lån å tegel-, sten- eljer kalkbrukshus samt med
tegel beklädda trädhus, men 4 procents ränta för lån å andra trädbyggnader;
att från sistnämnde tidepunkt skola å primitiva lånesumman årligen inbetalas
G procent, hvarvid räntan beräknas på nyssberörde sätt, och återstoden utgår
såsom kapitalafbetalning; att den byggnad, hvartill lån erhållits, skall, vid äfventyr
att lånet i annat fall genast infordras, sednast efter 5 års förlopp, räknadt
från den I Juli 1844, \ara i så fullbordadt skick, att den kan i städernes
allmänna brandstodsbolag mot brandskada försäkras; att hvad som af de
anslagne byggnadsmedlen icke blifvit lyftadt inom 5 år efter den 1 Juli 1844,
får sedermera ej utbetalas; att vederbörandes skuldebref å hela den lyftade
lånesumman, sednast den 1 Juli 1850 skola vara till Statskontoret eller, jemlikt
hvad numera är föreskrifvet, till Riksgäldskontoret insände; samt att, derest
något eller några af dessa skuldebref efter besagde termin skulle uteblifva,
kommer att i laglig ordning från kommitterade infordras ersättning för det
härigenom icke behörigen redovisade belopp, äfvensom 5 procents ränta derå
från och med den 1 Januari 1850 och intill dess betalning följer.
Vid fastställandet af dessa betalningsvilkor bestämdes således en viss
för alla låntagarne gemensam tidepunkt, då räntefriheten för de erhållna byggnadslånen
skulle upphöra, utan afseende derå, att en del tomtegare först efter
ett eller annat års förlopp kunde komma i åtnjutande af dem tillerkände
understöd. Följaktligen kunna endast de låntagare, som varit i tillfälle att
före slutet af år 1844 i föreskrifven ordning lyfta och använda sina lånesummor,
påräkna desammas räntefria innehafvande under den i Kongl. Maj:ts nådiga
proposition uppgifna tiderymd af 5 år. Alla öfriga till dylika län berättigade
personer inom nämnde stad, eller alla de tomtegare, som af en eller
annan orsak icke under sagde års lopp kunnat utbekomma sina andelar
af lånemedlen, måste deremot, så vida icke det härom meddelade stadgande
skall till förmån för desse låntagare förändras, åtnöja sig med en kortare räntefrihet.
Då nu härtill dessutom kommer, att, enligt hväd Utskottet inhemtat,
hela den af Kongl. Majit till byggnadslån anvisade summa, uppå derom gjorda
ansökningar, under vårtiden och sommaren 1844 blifvit till byggnads-kommittéen
utlemnad, och då Utskottet tror sig kunna antaga, att tillfälle lill förräntande
af den del af dessa medel, hvilken är afsedd att användas till det
8
Stats-ltskoltets Utlåtande, N:o 67.
nva rådhusets uppbyggande, hvarken saknats eller lemnats obegagnadt under
den längre tid, sorn, efter hvad redan vid lånemedlens uttagande kunde förutses,
komme att förflyta, innan den tomtplats, hvarå denna byggnad skulle uppföras,
blef härtill disponibel, finner Utskottet den inträffade tidsutdrägten med
nvssberörde lånelopps användande för det dermed afsedda ändamål icke utgöra
något tillfyllestgörande skäl, att för samma belopp medgifva en förlängd
räntefrihet och betalningstid. Utskottet anser sig derföre föranlåtet
afstyrka Rikets Ständers bifall till den föreslagna förändringen
af de belalningsvilkor, som för ofvannämnde byggnadslån
blifvit af Kongl. Maj:t fastställda.
Men hvad deremot beträffar det nu jemväl i nåder föreslagna anstånd
med aflemnandet af inteckningssäkerheten för denna lånesumma, så enär något
äfventyr eller någon olägenhet för Riksgälds-kontoret icke synes vara förenad
med ett sådant anstånds beviljande, helst ej allenast bvggnads-kommittén,
utan äfven borgerskapets äldste, såsom låntagare, måste under tiden anses
ansvarige för fullgörandet af de med lånet förenade åligganden, hvilka då skola
iakttagas, får Utskottet, som förmodar, att meranämnde byggnad inom förloppet
af fyra år efter dess företagande skall hinna fullbordas,
tillstyrka, att den tid, som vid meddelandet af oftanämnda
byggnadslån bestämdes för brandlorsäkrandet af de medelst
«J cö
dylika låneunderstöd uppförda byggnader, äfvensom för
dessa låns intecknande samt lånehandlingarnas insändande,
mä i afseende på den lånesumma, som till det nya rådhusets
uppbyggande varder använd, så till vida förlängas,
alt skuldebrefvet, jemte dertill hörande handlingar, icke behöfva
vara till Riksgälds-kontoret insända förr än vid 1852
års slut.
Stockholm den 11 Februari 1848.
Reservation
af Riksdagsfullmäkligen Sven Heurlin från Kronobergs län:
”Emot Utskottets beslut får jag mig reservera. Byggnadskommittén hade
väl fått lyfta det beviljade lånet, men icke Magistraten, som nu måste sjelf
betala hyra för de lägenheter, som användas till Rådhusrättens sessioner. Men
hvarken Magistraten eller byggnadskommittén har varit eller är orsak dertill,
att
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 67.
9
att rådhuset icke kunnat eller kan uppföras, enär den till nämnda byggnads
uppförande bestämda plats varit upptagen af andra offentliga byggnader. Vid
sådant förhållande och då Kongl. Majit förunnat staden den fördel, alt byggnadslånen
skulle i fem år få innehafvas räntefritt — en fördel, hvaraf de enskildte
äfven fått sig begagna — synes det mig med billighet och rättvisa
öfverensstämmande, att den tid, hvarifrån ränta och kapital-afbetalning skulle
börja erläggas och som, under förutsättning, alt intet hinder mötte, blifvit bestämd
till 5 år, må, med afseende på ofvannämnda, af staden icke förvållade
hinder, utsträckas sålunda, att de 5 år, hvarunder räntefrihet må åtnjutas,
först böra räknas från den tid, då hindret upphört, då lånet också först i
verkligheten kommer Magistraten till godo och kan till det afsedda ändamålet
begagnas, och hvarigenom den af Kongl. Majit i nåder medgifna lindring en.
dast kan anses åtnjutits.”
Bih. Ull n. St. Prat. 1847 och 184S. 4 Sami. 1 Åfd. lrJ Haft.
2
STOCKHOLM. Östlund & Berling, 1
Sta/s-Utskottets Utlåtande, N:<> 68.
1
IH:o
Ank. till Exp.-Utsk. den 18 Febr., kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ts nådiga skrifvelse, i fråga om
förre Landskamereraren, Kammarrätts-rådet G. Sglvanders
underdåniga ansökning om eftergift af ett honom till
ersättning ädö/ndt belopp.
(I. A.)
Sedan förre Landskamereraren i Blekinge län, Kammarrätts-rådet G. Sylrander,
genom Kongl. Kammar-rättens den 14 Mars 1842 gifna och af Högsta
Domstolen den 25 April 1845 fastställda utslag, förpligtats att hålla Kongl.
Majit och kronan skadeslös för den förlust, till belopp af 605 r.dr 30 sk. 7
rst. banko, hvilken uppkommit derigenom, att, vid arrendatorns af båtsmauskompanichefs-bohemmanet
N:o 30 Ramdala i nämnde län, J. Ohlssons år 1826
inträffade konkurs, borgensansvarighet för arrende-summans utgörande saknats,
har Kongl. Majit, uppå Kammarrätts-rådet Sglvanders derom framställde
underdåniga ansökning och i öfverensstämmelse med hvad Förvaltningen af
sjö-ärendena och Kammarrätten uti deröfver afgifvet utlåtande i underdånighet
hemställt, medelst nådig skrifvelse af den 8 sistlidne Oktober (intagen under
N:o 27 i 1:a Sami. 1:a Afd. af Bihangpt till Riks-ståndens protokoll) jemte
bifogande af handlingarna i målet, till Rikets Ständer öfverlemna! att sig yttra,
rörande afskrifning af det Kammarrätts-rådet Sylvander ådömda ersättnings-belopp,
hvilket emedlertid komme att tills vidare uti kronans räkenskaper balanseras.
Uti ofvannämnde till Kongl. Majit i underdånighet ingifne ansökning, hvilken,
tillika med Befälhafvande amiralens i Carlskrona samt Förvaltningens at
sjöärenderna och Kammarrättens deröfver afgifna underdåniga utlåtanden,
finnes till sitt hela innehåll aftryckt i sammanhang med Kongl. Maj.ts till Rikets
Ständer i ämnet aflåtne nådiga skrifvelse, har Kammarrätts-rådet Sylvander,
såsom förklaring af den utaf honom begångna och till gru d för den
ådömda ersättningsskyldigheten af domstolarna åberopade uraktlåtenhet att
Bih. till R. St. Prof. 1847 och 1848. 4 Sami. 1 Afd. 20 Höft.
2
Stats- list kottets Utlåtande, N:o 68.
om förnyelse af borgen för ifrågavarande arrende gå i författning, hufvudsakligen
anfört, att då, jemlikt Krigs- och Kammar-kollegiernas, på nådig befallning,
utfärdade kungörelse af den 26 Februari 1817, bland annat blifvit stadgadt,
att, för de till kronan indragna militie-boställen, Kongl. Maj.ts befallningshafvande
borde bevaka kronans rätt i afseende på borgens förnyelse m. m.,
hvaremot för de boställen, hvilkas arrenden tillfalla visse vid regementet anställde
personer eller ingå till regementet för att användas för dess behof,
det vore vederbörande regements chefers eller befälhalvares skyldighet att
dios Landshöfdingen i behörig tid derom påminna, så hade, af sådan anledning
och enär boställs-arrendena för kompanichefs-bohemmanen först lillgodonjötos
af båtsmanskompani-cheferne och sedermera, i följd af Kongl, brefvet
den 2 November 1824, ingått till flottans kassa, för att till (lottans behof
användas, sökanden ansett sig hvarken åligga eller tillkomma att taga be
fattning
med något, som rörde dylika boställen, annorledes än då sådant hos
Kongl. Maj:ts befallningshafvande af Befälhafvande amiralen handräckningsvis
äskades.
\id öfvervägande af detta med hvad handlingarna i öfrigt innehålla, har
Utskottet icke kunnat förbise de flerfaldiga förhållanden, hvilka, ehuru icke af
beskaffenhet att vid ärendets behandling i domstolsväg. medföra sökandens
befrielse från den yrkade ersättningsskyldigheten, likväl såsom billighetsgrunder
synas förtjente af synnerlig uppmärksamhet. Det torde nemligen, efter
Utskottets tanka, böra medgifvas, att, vid den tidpunkt, då den åtalade qraktlåtenheten
begicks, anledning icke saknats till missförstånd rörande förfa ttningarnes
rätta mening, i fråga om skyldighet att besörja förnyelse af borgen
för utarrenderade båtsmans-kompanichefs-bohemman. Sökandens åsigt att, —
såsom följd af Krigs- och Kammar-kollegiernas ofvanåberopade kungörelse af
den 26 Februari 1817, det ålegat Befälhafvande amiralen i Carlskrona att
hos Landshöfdinge-embetet göra anmälan rörande behofvet af ny borgensför
bindelses
anskaffande, och sådant ej mindre under den tid, då arrendena af
dylika bohemman fingo af kompanicheferne tillgodonjutas, än ock sedan,
jemlikt Kongl, brefvet af den 2 November 1824, ifrågavarande arrenden blifvit
till kronan indragna för att till flottans behof användas -—- har äfven,
efter hvad handlingarna utvisa, varit delad af Kammar-rättens advokatfiskal,
hvilken i första rummet rigtat sitt ansvarspåstående emot Befälhafvande amiralerne,
friherrarne Lagerstråle och Lagerbjelke. I betraktande häraf och då
Kammarrätts-rådet Sgleanders ifrågavarande ansökning blifvit, så väl af Befälhafvande
amiralen i Carlskrona som utaf Förvaltningen af sjöärendena och
Kammar-rätten förordad, s-irnt efter hvad hos Utskottet upplyst blifvit, ut
-
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 68,
3
kräfvandet af statsverkets hos Sylvander egande fordran skulle tillskynda denne
ålderstigne embetsman, hvilken med talrik familj befinner sig i mindre goda
omständigheter, en kännbar olägenhet, har Utskottet funnit sig böra
hemställa,
att Kammarrätts-rådet Sylvander må från den genom Högsta
Domstolens ofvannämnde Utslag af den 25 April 1845
honom ådömde ersättningsskyldighet befrias, och beloppet,
605 r:dr 30 sk. 7 rst. banko, således i kronans räkenskaper
afskrifvas.
Stockholm den 17 Februari 1848.
Reservationer
af Herr Norin, som åberopade Inkomst-afdelningens förslag till utlåtande, så
lydande:
”Hvad handlingarna innehålla, har Utskottet i öfvervägande tagit; men då
frågan om Kammarrätts-rådet Sylvanders åliggande att ersätta den genom
borgensförbindelsens uraktlåtna förnyelse kronan tillskyndade förlust blifvit i
laga ordning pröfvad och slutligen afgjord, samt en eftergift af den ådömde
ersättningssumman, under de omständigheter, sorn i detta ärende förekommit,
efter Utskottets tanka, icke är förenlig med den för betryggande af statsmedlens
behöriga ingående nödiga stränghet \id tillämpningen af de i sådant hänseende
gällande författningar, finner Utskottet sig föranlåtet att afstyrka Rikets
Ständers bifall till den ifrågaställda afskrifningen af meranämnde ersättningsbelopp.
”
af Sven Heurlin från Kronobergs län, Petter Persson från Jönköpings län
och Pehr Persson från Örebro län.
4
Stais-Utskottets Memorial, N:o 69, och Utlåtande, 70.
A:o 69.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 18 Febr., kl. 2 e. m.
Memoriali anledning af erhållen åter remiss å Ltlålandet, N:o 35.
(U. A.)
Stats-utskottets under N:o 35 afgifna utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj.ts nådiga proposition, rörande den till skolorna i åtskilliga städer inom
Lunds stift utgående Helgonskyld, liar af Bonde-ståndet blifvit till Utskottet
återremitteradt; men då de öfriga Riksstånden bifallit samma utlåtande,
Ridderskapet och Adeln den 5 samt Preste- och Borgare-stånden den 9 innevarande
månad, hvadan, jemlikt Riksdags-ordningens 75 §, ärendet är af
Rikets Ständer afgjordt, har Utskottet funnit sig icke kunna med detsamma
taga vidare befattning.
Stockholm den 17 Februari 1848.
i\:o JO.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 18 Febr., kl. 2 e. m,
l Hatande, i anledning af väckt motion om indragning af Krono-inspektors-tjensten
i Avesta.
(I. A.)
Från Ilederv. Bonde-ståndet har till Stats-utskottet blifvit remitterad en
hos bemäldte Riksstånd af Riksdagsfullmäktigen Anders Ersson från Stora Kopparbergs
län väckt motion, deruti han föreslagit, att, som Krono-inspektorstjensten
i Avesta vore af så ringa vigt, och medförde så litet besvär, att nu
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
5
varande innehafvare!! deraf nyligen kunnat jemte denna tjenst åtaga sig kamererare-befattningen
vid Mälare-provinsernas enskilta bank samt till Westerås
afflytta, berörde tjenst matte indragas, och de få dertill hörande göromål öfvertagas
af annan tjensteman, måhända lämpligast af Kronofogden i orten,
som till ersättning derföre kunde få åtnjuta det Inspektorstjensten åtföljande
boställe eller någon annan del af tjenstens förmåner.
Utskottet, som af tillgängliga handlingar inhemtat, att med Kronoinspek
torstjensten
i Avesta är förenad en årlig uppbörd af koppar till ett värde af
öfver 30,000 r.dr, hvarför Kronoinspektoren åligger redovisningsskyldighet, anser
ifrågavarande tjenstebefattning icke vara utan vigt och
hemställer alltså, att motionärens i ämnet gjorda framställ
ning
icke måtte till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 Februari 1848.
\:o 7É.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 18 Febr., kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, att ett eller två Kronohemman
må åt hvarje församling upplåtas till beredande af
bostad åt Skol-lärare samt uppförande af fattig husby q qnad.
(I. A.)
Uti en inom Bonde-ståndet väckt och till Stats-utskottet remitterad motion
har Riksdagsfullmäktigen Lars Wenander från Götheborgs och Bohus län
anfört, hurusom det, i följd af utfärdade nådiga föreskrifter, ålåge menigheterna
att inom hvarje kommun, i och för folkundervisningens befrämjande samt
fattigvårdens ändamålsenligare organisation, vidtaga erforderliga åtgärder, men
att det vore allmänt erkändt, alt icke allenast medel saknades, ulan äfven
platser för uppförande derå af nödige byggnader, så väl till bostäder för
skol-lärare, som till fattighus, hvadan dylika anstalter icke skulle kunna af de
medellösa kommunerna i flera delar af riket åvägabringas utan mellankomst
från statens sida; och har motionären, på grund häraf, hemställt, att till lätt
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
nåd i detta hänseende Kongl. Majit och Rikets Ständer måtte inom hvarje församling
upplåta ett eller tvänne kronohemman, derå ifrågavarande byggnader
kunde uppföras, samt att afkomsten utaf dessa hemman finge för ofvanberörde
ändamål af skole- och fattigvårds-styrelserna användas efter de uti sockenstämma
derom lemnade föreskrifter; och borde, med hänsigt till serskilda församlingars
olika storlek sins emellan, vid den sålunda föreslagna upplåtelsen
iakttagas, att de socknar, som bestode af mindre, än 20 mantal, erhölle ett
halft hemman, de af 20 till och med 30 mantal ett, de från 30 till och med
40 ett och ett halft, och de öfver 40 till och med 50 mantal tvänne hemman,
o. s, v., samt derjemte tillses, att de sålunda anslagne hemmanen bestode
af sådana, som vore för det dermed afsedda ändamålet bäst belägne
och hvarom hvarje kommun borde ega rätt att lemna uppgift. Skulle, emot
förmodan, någon församling finnas, inom hvilken kronohemman icke vore att
tillgå, borde densamma få sig anvisadt antingen motsvarande kontant stats-anslag,
eller ock något i nästgränsande socken beläget hemman, hvilket kommunen, emot
skyldighet att anskaffa en deremot svarande, för ofvan omförmälde ändamål
tjenlig, lokal inom församlingen, egde att till den mestbjudande upplåta.
Hvad sålunda blifvit föreslaget, har Utskottet tagit i öfvervägande; men
då den af motionären ifrågaställda upplåtelsen af kronans jordegendomar skulle
leda till en ganska betydlig förminskning i statens nuvarande inkomster,
hvilken minskning åter borde ersättas medelst ökad bevillning, samt härtill kommer,
att de hemman, hvilka till det af motionären framställda behof skulle vara
att anvisa, bestå af kronohemman, antingen upplåtne under stadgad åborätt
till innehafvarne samt deras efterkommande, eller ock såsom boställen anslagna
till stater och korpser och således redan disponerade, hemställer Utskottet,
att den väckta motionen måtte få förfalla.
Stockholm den 17 Februari 1848.
Slata-Vin kultets Utlåtande, N:o 72.
H:© 7'i
Ank. lill Exp.-Utsk. d. 18 Febr., kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
bidrag af Salpeterfonden för fyllande af tillfälliga
Statsbehof.
(I. A.)
Uti den vid innevarande riksdag till Rikets Ständer aflåtne nådiga proposition
angående statsverkets tillstånd och behof, har Kongl. Majit gifvit Rikets
Ständer tillkänna, det Kongl. Majit ansåge den så kallade salpeterfonden,
hvilken vid 1846 års utgång egde en samlad kapital-behållning af närmare
Sexhundratusen riksdaler, kunna utan olägenhet anlitas om ett bidrag af
300,000 ridr för tillfälliga statsbehof, under förutsättning och vilkor, att det
å 4:de hufvudtiteln för salpeter-uppköp uppförde anslag fortfarande komme
att oförminskadt utgå, så alt fondens inkomster blefve för utgifterna fullt tillräckliga.
Enligt hvad Stats-utskottet af salpeterfondens räkenskaper inhemtat,
uppgingo vid 1846 års slut fondens behållningar och fordringar, efter afdrag
af skuld, till 592,758 ridr 33 sk. 9 rst.
I öfverensstämmelse med den af Kongl. Majit yttrade åsigt, anser Utskottet
förenämnda betydliga kapitalbehållning icke till dess hela belopp oundgängligen
erfordras för bestridande af dermed egentligen afsedda ändamål.
I fråga åter om bestämmandet af det bidrag, hvilket af sådan anledning må
kunna från nämnde fond för tillfälliga statsutgifter påräknas, har hos Utskottet
förekommit, att, då den inhemska salpeter-tillverkningen, oaktadt densamma,
efter lösningsprisets genom Kongl, brefvet af den 8 Februari 1844 stadgade
förhöjning från 5 ridr till 5 ridr 32 sk. per lispund, något tilltagit, likväl betydligt
understiger det belopp, hvartill densamma för Tio år tillbaka uppgick,
det måhända torde finnas angeläget att, lill befrämjande af ifrågavarande för
landet vigtiga näring, medgifva en ytterligare förhöjning af lösningspriset för
salpetern, hvaraf åter följden blefve en tillökning i de fonden åligggande
utgifter. Ett annat skäl för inskränkning i det af Kongl. Majit äskade bidrag
utaf salpelerfondens medel företer sig deruti, att, jemlikt Kongl. Maj.ts den 3
s
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 72.
sistlidne December till Rikets Ständer aflåtne nådiga proposition, deröfver Utskottet,
till följd af erhållen remiss, kommer att afgifva serskildt utlåtande, fråga
blifvit vackt, rörande afskrifning af merberörde fonds hos hospitalsfonden
egande fordran, stor 48,000 r:dr. Utskottet har derföre ansett det ifrågaställde
bidraget af salpeterfondens medel böra inskränkas till 200,000 r:dr, under
förutsättning hvaraf Utskottet jemväl, i sammanhang med regleringen af
utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, föreslagit, att det å nämnde
hufvudtitel uppförde anslag till salpeter-uppköp måtte från sitt nuvarande belopp,
194,000 r:dr, nedsättas till 180,000 r:dr, eller minskas med en summa,
ungefärligen motsvarande en lågt beräknad ränta å den, efter afdrag af ofvanberörde
200,000 r:dr, å fonden återstående kapital-behållning af omkring
400,000 r:dr.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet i så måtto tillstyrka
Rikets Ständers bifall till hvad Kongl. Maj.t uti förstnämnde nådiga proposition
föreslagit, att Utskottet hemställer,
att af salpeterfondens tillgångar en summa af 200,000
riksdaler må få användas till bestridande af sådana tillfälliga
statsbehof, för hvilka under innevarande riksdag anslag
kunna varda af Rikets Ständer beviljade.
Stockholm den 17 Februari 1848.
STOCKHOLM. Östlund & Berling, 184S.
Stats-Vtskottets Utlåtande, N:o 73
1
N:o 73.
Ank. till Exp. Utsk. den 22 Febr. kl. 5 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af Utgifterna under Riksstatens
Fjerde hufvudtitel.
(U. A.)
För denna hufvudtitel, innefattande anslagen för Landtförsvarsdepartementet,
upptager nu gällande riksstat ett sammanräknadt belopp af
4,118,240 r:dr, hvaruti innefaltas indelda räntor till ett värde af 1,196,656
r:dr 3a sk., jemte 37,400 tunnor indeld och oindeld spannmål, a 6 r:dr tunnan,
utförde till 224,700 r.dr; varande under lönerne inbegripne 24,3i4t:r
spanmål.
Hvad angår de under fjerde hufvudtiteln törekommande indelda spanmålsoch
öfriga räntor, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad uti utlåtandena
Nilis 38 och 3g iakttagits, hemställa,
att definitiva regleringen af dessa räntor måtte uppskjutas intill
dess den serskildt väckta frågan om indelningars indragning till
statsverket, emot ersättning af kontanta statsanslag, blifvit af Rikets
SLänder slutligen pröfvad och afgjord.
De förändringar i afseende å anslagen underdenna hufvudtitel, hvilka, i följd
af dels Kongl. Majits nådiga proposition örn statsverkets tillstånd och behof, dels
enskilda motioner eller andra inträffade förhållanden, ifrågakommit, äroföljande:
Landiför svar s-Departementet.
1:0 Jemte tillkännagivande, alt, enligt nådigt beslut af den 20 April
sistlidne år, en förändrad indelning af militär-distrikten i riket egt rum,
hvarigenom distriktens antal blifvit från sex minskadt till fem, och en af
de på Generalitets-staten uppförda fördelnings-generals-löner alltså besparades,
har Kongl. Majit, enär det för arméns tjenstbarhet vore af största vigt,
att åt så väl Generaler som äldre Regements- och korps-chefer bereda förmånen
att vid afgång från tjenslen kunna af stats-verket erhålla sådana
pensioner, som, i förening med de från Arméens Pensions-kassa utgående, någorlunda
motsvara lefnadsbehofven, nu begärt Rikets Ständers medgifvande
Vik. till R. St. Prot. 1847 & 1848, 4 Sami. 1 Afd. 21 Haft. 1
2
Stats-Vtskottets Utlåtande, N:o 73
att den besparade sjette fördelnings-generals-lönen finge, i den mån densamma
blifver disponibel, användas till bildande af fem pensionsrum a
1200 r:dr b:ko hvartdera, att tilldelas ej mindre General-befälhafvare
eller Inspektörer för de serskilda vapnen, än äfven regements-, sekund- och
korps-chefer af armen, då de, efter minst fem års tjenstgöring i någon af
förenämnde egenskaper och uppnådd sextio års lefnadsålder, erhålla afsked
från sina innehafda befattningar, med iakfagande dervid, att General-befälhafvare
eller Inspektörer, sorn kommit i åtnjutande af så beskaffad pension,
sedermera skulle kunna, mot densammas frånträdande, uppflyttas till erhållande
af någon bland de å allmänna indragnings-staten uppförde högre Generals-pensioner,
då sådan blefve ledig. Tillika har Kongl. Maj:t fästat
Rikets Ständers uppmärksamhet derpå, att, ehuru i sammanhang härmed
Generalitets-staten rätteligen borde med 6ooo r:dr förminskas och ett lika
belopp i stället till omförmälda pensioner uppföras å allmänna indragningsstaten,
hinder häremot dock uppstått derigenom, att, jemlikt Kongl. Cirkulärbrefvet
af d. i Febr. i833, angående indelda armeens löne-reglering, första
Lif-grenadier-regementet egde att för saknad öfverste-lön, hvilken ännu innehades
af indelningshafvare på gammal stat, intill hans afgång, af anslaget
för fördelnings-generaler uppbära ersättning med 3,3oo r:dr årligen, hvadan
och då således af den indragna fördelnings-generals-lönen för närvarande
endast 2,700 r:dr vore till pensioner disponible, anslaget för generalitetsstaten
borde tillsvidare^förblifva oförminskadt, så framt icke Rikets Ständer
ville på allmänna indragnings-staten jemväl anvisa förrberörde ersättning till
första Lif-Grenadier-regementet, intilldess regementets gamla öfverste-indelning
blifver i behörig ordning ledig alt tillträdas.
Då ofvannämnde nådiga framställning rörande en fördelnings-generalslöns
användande till pensioner instämmer med Rikets Ständers uti underdånig
skrifvelse af den 19 Dec. iS/jo yttrade åsigt, har Utskottet, som deremot
ansett stats-verkets tillgångar icke, utan åsidosättande af mera angelägna
föremål, medgifva det af Kongl. Maj:t jemväl ifrågaställde anvisandet
af stats-anslag, motsvarande omförmälde till första Lif-grenadier-regementet
utgående löne-ersättning, alltså skolat hemställa,
att, jemte det merberörda fördelnings-generals-lön tills vidare å
staten för Generalitetet qvarstår, Rikets Ständer måtte medgifva,
att ej mindre den nu disponible delen af samma lön, 2700 r:dr,
än ock, efter löne-ersättningens upphörande, det återstående beloppet,
3,3oo r:dr, må användas till pensioner för General-befälhafvare
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
3
eller Inspektörer för de serskilda vapnen samt regements-, sekundoch
Korps-cliefer af arméen, då de, efter minst fem års ordinarie
tjenstgöring i någon af förenämnde egenskaper och uppnådd 60
års lefnadsålder, undfå afsked från sina innehafda befattningar,
äfvensom alt General-befälhafvare eller Inspektörer, som kommit
i åtnjutande af så beskaffad pension, sedermera kunna, mot densammas
frånträdande, uppflyttas till erhållande af någon bland de
å allmänna indragnings-staten uppförda liögre generals-pensioner,
då sådan blifver ledig.
2:0 Till förbättrande af de å slaten för Topografiska corpsen för en s.
k. renritare och en vaktmästare uppförda löner, utgörande för den förre
15o r:dr och för den sednare 100 r:dr årligen, har Kongl. Majit äskat en
tillökning uti anslaget för Topografiska corpsen af 200 r:dr, att emellan förrbemälde
personer lördelas.
Enär, efter hvad uti den nådiga propositionen finnes antydt, det ringa
beloppet af de för ofvannämnde renritare och vaktmästare nu anvisade
löner föranledi svårighet att vid dessa befattningar fästa användbare och
pålitlige personel', har Utskottet trolt sig böra tillstyrka,
att, på sätt Kongl. Majit begärt, slals-anslaget för Topografiska
corpsen må ökas med 200 rldr.
3:o I afseende på det för Kommendants-staten uti nu gällande riks-stat
uppförde anslag, 6,765 ridr 16 sk,, har någon förändring icke blifvit ifrågaslälld;
hvaremot Kongl. Majit äskat Rikets Ständers medgifvande till en
behöflig reglering af nämnde stat, när Kongl. Majit lunne lämpligt att densamma
företaga.
Med anledning häraf får Utskottet hemställa,
det Rikets Ständer måtte lill Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna
att, i afseende på Kommendants-statens reglerande, vidtaga de
förfoganden, som kunna finnas nödige och lämplige samt ulan tillökning
i det nova:ande anslagets belopp låta sig verkställa.
Indelda. Armeen.
4:o Under förmälan, hurusom vid x834—iS35 årens riksdag ett förut
af öfversko 11 en på siats-verkets inkomster bestridt extra anslag till ersättning
för de af Weslgölha regemente tillförene innehafda fördelsräntor, blifvit
under kontanta anslaget för indelda arméen med 1,494 r:,^r 35 sk. 4
4
Stats- Utskottets Utlåtande, iV:o 73.
rst. årligen å stat uppförclt, har Kongl. Maj:t, enär denna indelnings-ersättning,
hvilken, enligt Kongl, brefvet den 2 Februari 1813, till regementet
utfölle efter gällande markegångs-pris å räntorna, sådana de till kronan inginge,
under de sista tio åren i medeltal uppgått till 1,771 r:dr 8 sk.
för år, samt en sådan utgift utöfver förslags-summan förorsakade minskning i de
andra indelda regementen tillkommande lönefyllnadsbelopp, nu föreslagit,
att indelda armeens kontanta anslag måtte tillökas med skillnaden emellan
förrberörda arne summor, eller 276 r:dr 20 sk. 8 rst.
Då ifrågavarande årliga indelnings-ersättning, såsom beroende-af markegång,
är underkastad ständig omvexling, vid hvilket förhållande det till bestridande
deraf anvisade stats-anslag, ehvad förhöjning deri eger rum eller icke, kan
utfalla med brist eller besparing; så och enär för öfrigt dylika, i allt fall
mindre betydliga, brister synas utan svårighet kunna betäckas af å titeln
uppkommande allmänna besparingar, har Utskottet
funnit sig sakna anledning att tillstyrka Rikets Ständers bifall till
hvad Kongl. Maj:t uti förevarande hänseende i nåder föreslagit.
5:o Kongl. Maj:t, som, i öfverensstämmelse med rikets sednast församlade
Ständers underdåniga hemställan, under den 29 April 1846 till staden
Haparanda, såsom donation för all framtid, i nåder öfverlåtit det åt Norrbottens
Fält-jägare-korps dittills anslagna kaptensbostället Hapaniemi med
tillhörande laxfiske, af hvilket boställe staden vid midfastan år 1847 kommit
i besittning, har, af sådan anledning, nu begärt, att den nämnde korps
i stället tillförsäkrade ersättning, hvilken blifvit bestämd efter boställets år
1827 uppskattade afkastning och under tiden utginge från anslaget å 4;de
hufvudtiteln till oförutsedda behof, måtte med 284 r:dr 20 sk. beviljas
och tilläggas kontanta anslaget för indelda armeen, för att derifrån till
korpsen anordnas.
Som Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse af den 5 April 1845,
N:o 162, förklarat sig vilja genom ett stats-anslag, som kunde pröfvas motsvara
kaptens-bostället Hapaniemis afkastning, bereda Fält-jägare-korpsens löningsfond
ersättning för boställets öfverlåtelse till Haparanda stad, hemställer
Utskottet,
att den af Kongl. Majit för ofvan uppgifna ändamål nu äskade
tillökning uti indelda armeens kontanta anslag må af Rikets Ständer
beviljas.
6:0 Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning,
tillstyrker Utskottet, j
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
5
att, i enlighet med hvad rikets sednast församlade Ständer medgåfvo,
öfverskottet af de indelnings-räntor, som förut ingått ensamt
till rusthållarne vid södra bataljonen af Bohus-läns regemente, inå
fortfarande ställas lill Kongl. Maj:ts disposition till betäckande af
de kostnader,, som för stats-verket uppkommit genom nämnde bataljons
förändring tills vidare till likhet med roteradt infanteri.
7:0 Med åberopande af de skäl, som blifvit anförda, ej mindre af chefen
för Landtförsvars-departementet, än af den år 1842 tillsatte kommitté för
granskning af uppgjorda förslag till reglering och förbättrande af arméens
sjukvårds-anstalter, uti afgifvet underdånigt betänkande, har Kongl. Maj:t
förnyat Sin vid sista riksdagen gjorda, men då af Rikets Ständer ej bifallna
framställning om beviljande af 20 arfvoden för reserv-läkare, å 3oo r:dr
hvartdera, med tillhopa 6000 r:dr årligen, att tilldelas sådane pensions-berättigade
regementsläkare af så väl indelde som värfvade arméen, hvilka,
vid afskedstagande från regements läkare-befattning erhålla nådigt tillstånd
att ingå uti fält-läkare corpsens reserv; hvilket anslag syntes lämpligen
kunna å 4:de hufvudtileln upptagas under serskild rubrik af'.Arméens sjukvård,
tillika med det vid förra riksdagen beviljade och för närvarande
under kontanta anslaget för indelda arméen inbegripna rese-stipendium för
militär-läkare.
Enligt hvad uti det vid Kongl. Maj:ts nådiga proposition fogade
Stats-råds-protokoll öfver landtförsvars-ärenden förmäles, skulle anvisandet
af ifrågavarande arfvoden hafva till följd, att regements-läkare, som i lön
åtnjuta 700 r:dr, men vid afskedstagandet undfå i pension endast 4°o r:dr,
hlefve i tillfälle att, sedan rättighet till pensions uppbärande för dem inträdt,
utan minskning i inkomster lemna sina befattningar och ingå uti
fält-läkare-korpsens reserv, för att användas såsom öfverläkare vid de bakom
arméens rygg inrättade provisoriska sjukhus, samt att följaktligen den
egentliga laltljenstgöringen kunde uppdragas åt yngre regements- och bataljons-läkare,
såsom mera i stånd att uthärda fälttågens besvärligheter; men
då det oundgängliga behofvet af omförmälde arfvoden för reserv-läkare
skäligen torde kunna ifrågasättas, har Utskottet, i betraktande jemväl af
stats-verkets knappa tillgångar, funnit sig
böra afstyrka Rikets Ständers bifall till hvad Kongl. Maj:t i förevarande
hänseende föreslagit.
Vidkommande åter ofvanberörde vid sisllidne riksdag anvisade resestipendium
af i,333 r:dr 16 sk., så enär detsamma desto mindre synes
0
Stats-Vlskottels Vllälande, N:o 73.
böra, såsom för närvarande eger rum, upptagas under kontanta anslaget för
iftdelda armeen, sorn jemväl läkare vid värfvadt regemente kan deraf komma
i åtnjutande, hemställer Utskottet,
att nämnde belopp må under rubrik af ”resestipendium för
miUtär-läkare” under 4-'de hufvudtiteln serskildt uppföras.
8:0 Med afseende derå att militie-boställskassan, i följd af verkställd
nybyggnad af karaktershus å de indelta arméens befäl anslagna boställen,
numera blifvit så medtagen att, ehuru all sådan nybyggnad tills vidare
mställts, de kassan åliggande utgifter för närvarande öfverstege inkomsterna
med 3,34i r:dr årligen, har Kongl. Maj:t vidare begärt, dels att
de pensioner och till indragning bestämda löner, hvilka nu betunga denna
kassa, måtte till belopp af 4,168 i:dr 25 sk. banko på allmänna indragningsstaten
öfverflyttas, dels att Rikets Ständer ville medgifva att, när framdeles
embels- och tjenstemän, som njuta lön af militie-boställs-kassan, antingen
vid den ålder, då, enligt förfatlningarne, lönen får såsom pension
bibehållas, undfå afsked, eller ock vid blifvande regleringar af Krigs-kollegium
ställas på indragning, de må med innehafva lönen på allmänna indragnings-stalen
få uppföras.
Af Rikets Ständers år 1847 församlade Revisorers berättelse inhemtas,
att militie-hoställs-kassans behållning, hvilken år 1833 utgjorde 4*7,3i5
r:dr- /\6 sk. 6 rst., och år i843 endast 288,788 r:dr 38 sk. 8 rst., vid slutet
af år i845 ytterligare minskats till 202,868 r:dr 3 sk. 11 rst., oaktadt
all nybyggnad å boställen sedan år 1S44 varit inställd. Enligt ett af Kongl.
Ki igs-kollegium till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifvet förslag, deraf Utskottet
tagit kännedom, beräknas nämnde kassas årliga inkomster af reserv-hemmansräntor,
intresse-medel, m. m., till 22,040 r:dr 14 sk. 5 rst. och utgifterna till 25,38i
1 :dr 14 sk. 1 1 rst., uti hvilka sednare, oberäknadt ofvannämnde pensioner och till
indragning beslämda löner, ingå ordinarie löner och arfvoden till sammanräknadt
O Q ' O
belopp af 6,351 r:dr 6 sk. 4 rst- Berörde missförhållande emellan inkom
ster
och utgifter måste således otvifvelaktigt medföra fondens successiva
O O
aftagande och slutliga försvinnande. Då emedlertid Utskottet för sin del
icke kan inse behofvet elier nyttan af denna serskilda kassas tillvaro, utan
deremot hyser den åsigt, att de med militie-boställskassan afsedda ändamål
skulle likaväl kunna uppfyllas samt derjemte en icke obetydlig nedsättning
uti de med den serskilda kassa-förvaltningen förenade dryga aflönings-koslnader
beredas, derest de kassan åliggande utgifter komme att af stats-verkets
medel direkte bestridas, har Utskott et, i öfverensstämmelse härmed,
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
7
funnit sig sakna skäl att understödja det, i afsigt att betrygga fondens framtida
bestånd, vackla förslag angående öfverflyttning på allmänna indragningsstaten
af de å Militie-boställskassan nu anvisade löner och pensioner, b vadana
Utskottet hemställer,
att Kongl. Majlis i detta hänseende framställda nådiga proposition
icke måtte af Rikets Ständer bifallas.
plo Kongl. Majit har vidare för inrättande af Instruktions-kompagnier
vid indeldta infanteriet äskat enahanda belopp, som vid sednaste riksdag
dertill begärdes, eller för personalens underhåll 35,ooo ridr samt för vidmakthållande
af nödiga säng- och husgei åds-persedlar m. m. a,5oo rldr,
eller tillhopa årligen 3y,5oo rldr, med begäran derjemte, att anskaffningen
af of vanberörde persedlar m. m. finge bekostas af första års-anslaget för Instruklions-kompagniernes
underhåll.
Då instruktions-kompagniernes nytta och ändamålsenlighet för befrämjande
af inde Ida infanteriets, tjenstbarhet icke kunna ifrågasättas, samt
behofvet af dylika bildnings-anslalter onekligen måste ökas i samma män,
som, under en långvarig fredstid, den del af armeens personal, hvilken
varit i tillfälle att genom deltagande i fälttåg bereda sig praktisk bildning,
småningom afgår, har Utskottet funnit sig ega all anledning att tillstyrka
,
att de af Kongl. Majit för inrättande af instruktions-kompagnier
vid indelda infanteriet nu äskade anslag, tillsammans 37,5oo r:dr
för året, nemligen för personalens underhåll 35,ooo rldr samt för
säng- och husgeråds-persedlars m. m. vidmakthållande 2,5oo rldr,
må af Rikets Ständer till uppförande å stat anvisas, äfvensom att,
på sätt Kongl. Majit jemväl begärt, kostnaderne för anskaffningen
af ofvanberörde säng- och husgeråds-persedlar m. m. för instruktionskompagnierne
må få bestridas af första årsanslaget för dessa kompagniers
underhåll.
ioio För tillvägabringande af en ytterligare utsträckning af indelda infanteriets
regements-möten, hvartill nuvarande anslag för möteskostnadei' ej
lemnade erforderlig tillgång, har Kongl. Maljt vidare äskat en årlig summa
af 17,631 rldr.
Enär statsverkets inskränkta tillgångar, efter Utskottets tanka, icke
medgifva ytterligare förhöjning i det anslag till mötes-kostnaders bestridande,
hvilket vid 1840-184,1 årens riksdag af Rikets Ständer beviljades så
-
8
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 73.
sorn ersättning för de utaf rust- och rotehållare dittils erlagda mötes-passevolans-afgifter,
har Utskottet
funnit sig förhindradt att tillstyrka Rikets Ständers bifall till
hvad den Kongl, propositionen i denna del innehåller.
11:0 Från' Ridderskapet och Adeln har Stats-utskottet erhållit remiss
å ett af Herr von Pajkull, C. StJ hos bemälde riks-stånd afgilvet memorial,
innefattande hemställan, att rusthållare måtte befrias från erläggande
af fourage-passevolans för underhåll af indelda kavalleriets hästar,
samt, till bestridande af dertill erforderliga kostnader, ett motsvarande anslag
å stat uppföras.
Utskottet har jemväl genom remiss från Bonde-ståndet fått emottaga
serskilde i enahanda syftning väckte motioner af riksdagsfullmägtige Pehr
Nilsson, Jöns Jönsson och Pehr Pålsson från Christianstads län samt
Johan Pehrson från Upsala län, med hvilka flera af Ståndets ledamöter
förklarat sig instämma.
Vid öfvervägande af hvad i detta ärende förekommit, har Utskottet,
med hänsigt till den betydliga lindring i skattebördor, hvilken vid 1840—
184* årens riksdag blifvit ruslhållarne tillskyndad medelst den af Kongl.
Maj:t och Rikets Ständer då medgifna befrielse från mötes-passevolansens
utgörande för manskapets underhåll, funnit sig böra tillstyrka,
att förrberörde motioner icke måtte till någon åtgärd å Rikets
Ständers sida föranleda.
Nä rf vade Armeen.
12:0 Sedan Kongl. Majrt, under den 26 Mars 1846, i sammanhang
med anbefalld förändrad organisation af Lif-gardet till häst, låtit ad interim
för detta regemente utfärda en derefter lämpad ny aflönings-stat, hvilken
slutade sig på en summa af 66,192 r:dr 33 sk. 6 rst., och således med
3,177 r:dr 20 sk. öfversteg regementets anslag enligt riksstaten, men deremot
endast tills vidare fått tillämpas, i den mån regementet, i föreskrifven
ordning, till densamma från en jemväl fastställd s. k. öfvergångs-stat
öfvergått, har Kongl. Maj t, med tillkännagifvande häraf, äfvensom att, å andra
sidan, i utgifterna för regementets beklädnad, sadelmundering och fouragering
tillvägabragtsbesparingar af tillsammansnärmare 20,000 rrdr, nu föreslagit Rikets
Ständer, attomförmälde, för definitiv fastställelse af Lifgardets till häst nya organisa
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
9
nisation erforderliga, tillökning i nuvarande anslag för detta regemente mätte varda
med 3,177 r:dr 20 sk. på stat uppförd.
Till upplysning rörande de sedan år 184* med Lifgardet till häst vidtagna
regleringar och i följd deraf uppkomna besparingar å derför uppförde
statsanslag, har Utskottet ansett sig höra meddela följande.
Uti den för nämnde regemente år 1841 af Kongl. Maj:t utfärdade aflönings-stat,
hvilken likväl icke blifvit af Rikets Ständer godkänd, uppfördes
löner lill sammanräknadt belopp af b:ko r:dr jo,oi5: 11. „
Sedan, jemlikt Kongl, brefvet af den 10 Juni 1841,
indragning egt rum af lönerna för en stabs-ryttmästare
och en musik-direktör samt, enligt Kongl, brefvet
den 28 December 1844» 1 sammanhang med regementets
försättande på 4 1 stället för 5 sqvadroner,
ytterligare indragits 1 ryttmästare, 1 löjtnant, 6 under-officerare,
2 trumpetare, 1 hofslagare och 5 korporaler,
hvaremot tillkommit löner för 1 under-löjtnant
och 1 regements-väbel, minskades härigenom af
löningarnes
belopp år 1845 till  65,066: 42, &
i följd hvaraf uppkom en besparing af  4>94^; 16. 6.
Vid fastställandet af ofvanberörde interims-stat af
den 26 Mars 1846, vidtogs i afseende på regementets
organisation den förändring, att sekund-chefen och
majorerne, mot frånträdande af sqvadronerna, undfingo
ersättning genom ökade löner samt de af dem dittills
innehafde 3:ne sqvadoner i stället tilldelas ryttmästare,
hvilkas antal sålunda ökades från en till fyra,
emot det att de förut å staten uppförda fyra stabsryttmästaretjenster
indrogos; hvarförutom, jemte reglering
af ryttmästarnes och under-löjtnanternes löner
samt bildande af en andre löjtnants-grad, indragning
af åtskilliga beställningar ytterligare anbefalldes. Som
denna nya aflönings-stat med  1,125: 3g. —
öfversteg den af Kongl. Maj:t sednast förut fastställde, '
nedsattes följaktligen den förra besparingen till . . 3,822: 25. 6.
I anledning af den enligt ofvan åberopade Kongl,
bref af den 10 Juni 1841 och 28 December 1844» jem
-
Transport: 3,822: 2 5. 6.
llih. till n. st. Prot. 1847 & 1848. 4 Sami. 1 Afd. 21 Baft. 2
10
Stats- Utskottets Utlåtande, N:e T3.
Transport: 3,822: 25. 6.
väl verkställda indragning af 3i nummer-hästar, minskades
utgifterna å följande i regementets stat uppförde
anslag, nemligen å
anslaget för hästars remontering, skoning m. m. från
12,251 r:dr 32 sk. till 11,409 r:dr 16 sk. eller med 842: 16. —
samt å anslaget för fourageringen från /p,6So
r:dr till 42>24° r:dr, eller med förslagsvis beräknade 3,410: — —
Dessutom hafva å regementets beklädnads-anslag
uppstått nedannämnde besparingar:
a) genom indragning af 5 under-officerare, 2 trumpetare
och 1 hofslagare 1^09: 39. 2.
och b) i följd af anbefalld förändring
af regementets uniform samt deraf föranledda
nya passevolans-kontrakter . 8,790: 8. 10.
10,000:
hvilken sistnämnde besparing likväl
icke kommer att vidtaga förr än med
början af år 1849*
Sammanräknade beloppet af de sedan år 1841
å Lif-gardets till häst serskilda anslag verkställda
besparingar utgör således  18,074: 4r- 6.
Jemföres åter 1846 års nyssberörde interims-aflönings-stat med det
uti i845 års riks-stat för Lif-gardet till häst uppförda löne-anslag, 63,oi5
r:dr i3 sk. 6 rst., visar sig i förstnämnde stat en tillökning i kontanta penningar
af 3,93o r:dr 20 sk., men deremot en minskning i spanmåls-anslaget
af 125 t:r 16 kappar, utgörande, efter 6 r:dr per tunna, 753 r:dr, eller en
netto-förhöjning af 3,177 r:dr 20 sk.
Enär nu, på sätt ofvanföre blifvit utredt, denna af Kongl. Maj:t äskade
förhöjning i regementets å riksstaten uppförde löneanslag betydligt understiger
de besparingar, hvilka med tillsammans 14?252 r:dr 16 sk. uppkommit
å de serskilda anslagen för regementets beklädnad samt för fouragering,
remontering och skoning m. m., så att i allt fall en netto-besparing återstår
af 11,074 r.'dr 44 s^-> har Utskottet, med afseende å detta förhållande,
funnit sig böra tillstyrka,
att det uti riks-staten under värfvade armeen för Lif-gardet till
häst uppförde anslag må förhöjas med 3,177 r:dr 20 sk., på det
Stats-Vlskntlels Utlåtande N:o 73.
11
sätt, att beloppet af kontanta penningar ökas med 3,p3o r:dr 20
sk., och anslaget af oindeld spanmål minskas med 1 25 t:r 16 kappar,
motsvarande, efter 6 r:dr per tunna, ^53 r:dr.
Dock har Utskottet, i betraktande af de å beklädnads-anslaget för Lifgardet
till häst tillvägabragte besparingar af tillsammans 10,000 r:dr, trott
sig ega anledning hemställa,
att anslaget för försvarsverket i allmänhet eller Krigs-kollegii departemenler,
hvaraf omförmälde beklädnads-anslag bestrides, må
med ett motsvarande belopp, eller 10,000 r:dr förminskas.
13:o I sammanhang med ofvanberörde löne-reglering för Lif-gardet till
bäst, har Kongl. Maj:t, enär, sedan 1846 års förändrande organisation af
detta regemente, beslutats den dervid tillika fastställde indragnings-stat,
uppgående till <7,086 r:dr 12 sk., genom inträffad afgång, redan så nedgått,
att derå endast qvarstode ett sammanräknadt belopp af 1,702 r:dr 4 sk.
6 rst, med derunder inbegripna 56 t:r spanmål, men detta belopp, bestående
af lönefyllnad för en ryttmästare på gammal stat, löner för indragne
andre adjutanten, musik-direktören och en trumpetare samt pensions-fyllnad
för en afskedad fanjunkare, sannolikt ej på längre tid blefve disponibelt,
af sådan anledning nu begärt, att, till befrämjande af slutliga verkställigheten
utaf regementets nya organisation, berörde mindre betydliga
summa, 1,702 r:dr 4 sk. 6 rst, måtte på allmänna indragnings-staten få
öfverflyttas; och får Utskottet
till hvad Kongl. Majit sålunda föreslagit tillstyrka Rikets Ständers
bifall.
i4:o Följande, hittills från anslaget å l\'Ae liufvud-titeln till oförutsedda
behof årligen anordnade utgifts-poster, nemligen dels 660 r:dr 4° sk., utgörande
skillnaden emellan bestämda rationspriset för de fyra sotnmarmånaderne
Juni med September, och det för vanliga tjenstgöringstiden gällande
pris per häst för de till Kronprinsens Hussar-regementes i Götheborg
förlagda kommendering hörande 1 underofficers- och 25 hussar-hästar, dels
ock den till kokved och lägerhalm åt regementet under dess möten efter
markegångspris årligen utgående kostnad med i33 r:dr 16 sk. på förslag, äro uti
Kongl. Maj:ts nådiga proposition föreslagne till uppförande under nämnde regementes
stats-anslag, så vida icke, hvad förslberörda stimma angår, Rikets Ständer
skulle finna lämpligare medgifva, alt densamma finge för framtiden påföras förslags-anslaget
lill fouragering af värfvade kavalleriets och artilleriets hästar.
12
Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 73.
Då ifrågavarande på gällande passevolans-kontrakt grundade utgifter visat
sig vara af permanent egenskap och följaktligen icke böra af ett för tillfälliga
behof anvisadt anslag bestridas, får Utskottet, med afseende jemväl å 1845 års
Revisorers i ämnet gjorda framställning, tillstyrka,
att oinförmälda 2:ne utgiftsbelopp må med tillsammans 'jg4 r:dr
8 sk. uppföras under stats-anslaget för Kronprinsens hussar-regemente.
i5;o Med anledniug af sqvadrons-chefernes vid Kron-prinsens hussarregemente
hos Kongl. Maj:t i underdånighet gjorda anhållan, att då, i anseende
till den i sednare tider uti Skåne inträffade stegring af priserne på
de väsendtligaste foderartiklar, de icke längre kunde besörja utfodringen
af regementets hästar för det i iSiöårs passevolans-kontrakt bestämda, ännu
gällande, rationspris af 77 r:dr 3a sk. årligen för hvarje häst, samma pris
måtte med 12 r:dr 12 sk. per häst förhöjas, har Kongl. Majit, enär kostnaden
för fourageringen af de artilleri-hästar, som i Skåne för kronans räkning
utan passevolans underhållas, vöre betydligt högre, än del afbemälde
sqvadrons-chefer begärda förhöjda rationspris, hvadan det kunde förutses., att,
derest kronan sattes i nödvändighet att öfvertaga utfodringen af hussar-regementets
hästar, stats-verket finge vidkännas kostnader, åtminstone motsvarande
beloppet af nämnde förhöjning, beräknad för regementets 537 hästar,
eller 6,678 r:dr 12 sk., på grund häraf nu begärt, att förslags-anslaget till
fouragering af värfvade kavalleriets och artilleriets hästar mätte med 5,giZ
r:dr förökas, hvarigenom berörda anslag blefve till jemna 182,000 r:dr förhöjdt.
I betraktande af de uti den nådiga propositionen uppgifna förhållanden
och då ifrågavarande förslags-anslag, oaktadt de, på sätt ofvanföre omförmälts,
i fouragerings-kostnaderna för lif-gardet till häst uppkomna besparingar
under de sednare åren visat sig icke motsvara belöpande kostnader,
tillstyrker Utskottet Rikets Ständers bifall till hvad Kongl. Maj:t
i ofvannämnda hänseende föreslagit.
16:o Uti det vid sistförflutna riksdag beviljade reservations-anslag,
5,000 r:dr, till fouragering af artilleriets legda hästar, hvilket anslag visat
sig vara för ändamålet otillräckligt, har Kongl. Maj:t äskat en förhöjning
af 3,000 r:dr, så vida icke Rikets Ständer ansåge mera lämpligt att sammanföra
detta anslag, ökadt till 8,000 r:dr, med förslagsanslaget till fouragering
för värfvade kavalleriets och artilleriets hästar samt tillika medgifva,
alt kostnaden för underhållet af artilleriets legda hästar äfven finge
af sistnämnda anslag bestridas.
Slats-Vtslcottets Utlåtande, N:o 73.
13
Då, enligt hvad Kongl. Maj:ts vid sistlidne riksdag'aflåtna nådiga proposition
om stats-verkets tillstånd och behof gifver vid handen, utgifterne
för underhållet af artilleriets legda hästar dittils icke öfverstigit 6,000 r:dr
för året samt erfarenheten under den sedermera förflutna korta tiden desto
mindre synes hafva ådagalaggt nuvarande anslags otillräcklighet, som under
år 1845 kostnaderna i detta afseende endast med 31 r:dr 10 sk. öfverstigit
anslagets belopp, har Utskottet, som ej heller anser lämpligt, att, på
sätt ifrågastäldt blifvit, omförmälda anslag sammanföres med det för fouragering
af värfvade kavalleriets och artilleriets hästar, funnit sig
sakna skäl att tillstyrka Rikets Ständers bifall till hvad den Kongl,
propositionen i dessa delar innehåller.
17:0 Med afseende å hvad Departements-chefens underdåniga förslag
till ordnande af försvarsverket till lands innehåller, angående behofvet af
en serskild ingenieurtrupp, har Kongl. Maj:t, i och för årliga underhållet af
en dylik trupp, beslående, utom nödigt befäl och underbefäl, af 60 man
värfvade sappörer och påräknad att utgöra stam för det beväringsmanskap,
som kunde finnas tjeniigt att densamma tilldelas, nu af Rikets Ständer
äskat elt årligt anslag af 3,640 r:dr; anseende Kongl. Maj:t detta belopp böra
sammanföras med anslaget för ingenieur-korpsen och denna korps, sålunda
försedd med trupp, å /j.xle hufvudtiteln upptagas under rubriken:
Värfvade Arméen', hvaremot, enär den nya truppen vore ämnad att förläggas
på Carlsborgs fästning, för alt der, jemte dess egentliga åligganden, bestrida
fångbevakningen derstädes, i stället för de dertill nu beordrade koromenderingar
utur indelda arméen, och således borde af anslaget för fångvården
njuta enahanda underhålls-med flere förmåner, som hiltils beslåtls dessa
kommenderingar, återstoden af den för ifrågavarande nya trupp med befäl
beräknade, inalles till 10,62 [ r:dr l\i sk. årligen uppgående, underhållskostnad
skulle af nyssberörde anslag utgå,
Erkännande nyttan och ändamålsenligheten af den ifrågaställde serskilda
ingenieur-truppens bildande, anser Uttskottet likväl stats-verkets disponibla
tillgångar icke, utan åsidosättande af andra mera maktpåliggande
behof, medgifva anvisandet af det för nyssnämnde föremål äskade anslag,
helst utväg till betäckande af de i förrbcrörde hänseende såsom erforderliga
uppgifna kostnader torde utan olägenhet kunna beredas genom
minskning i den värfvade arméens numerär. I betraktande häraf och då,
efter Utskottets tanka, lämpligheten af en värfvad trupps begagnande till
fångbevakning synes med skäl böra betviflas, vid hvilket förhållande ovisst
14
Stats-Utskottets Utlåtande, N;o 73.
är, huruvida icke det för sappör-korpsens underhåll påräknade bidrag af
fängvårdsmedlen skulle komma att försvinna, har Utskottet
funnit sig icke kunna tillstyrka beviljandet af ofvannämnde, uti
Kongl. Maj:ts nådiga proposition äskade, anslag.
18:o Till Stats-utskottet har Ridderskapet och Adeln remitterat ett
af herr StjernsvärdG. M., afgifvet memorial, innefattande hemställan, att
Rikets Ständer måtte dels till Kongl. Maj:ts disposition anvisa ett årligt
anslag af 6,000 r;dr, för att, lika fördeladt, användas till beredande af tillfälle
för 3:ne officerare af landt-arméen, en af hvartdera utaf de 3:ne hufvudvapnen,
infanteriet, kavalleriet och artilleriet, att ingå i aktiv krigstjenst
hos någon med Sverige i vänskapligt förhållande varande utländsk makt,
dels ock hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl.
Maj:t för verkställighet häraf i ministeriel väg vidtaga nödiga åtgärder.
Utan att bestrida det välgörande inflytande, som verkställigheten af
motionärens förslag sannolikt skulle komma att utöfva på befälets vid svenska
armeen praktiska hildning, har Utskottet likväl, enär stats-verkets
nuvarande knappa tillgångar tagas i anspråk för andra mera maktpåliggande
föremål, funnit sig böra tillstyrka,
att herr Stjernsvärds förenämnde motion icke måtte till någon
åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda.
19:o Utskottet har till pröfning förehaft en af herr Reenstjerna, J/.,
hos Riddei’skapet och Adeln väckt, till Utskottet remitterad, motion, deruti,
under åberopande af de ringa lönebelopp, som åtnjutas af yngre kaptener och
subaltern-officerare vid artilleriet, blifvit föreslaget, att de artilleri-officerare,
hvilka å rikets fästningar äro kommenderade, måtte få sig tillagde
enahanda aflönings- och öfriga förmoner, som för närvarande tillkomma
officerare af indelda armeen, då desse till tjenstgöring å fästningar ne
kommenderas.
I anledning häraf får Utskottet fästa uppmärksamhet derå, att officerare
af indelda arméen, i följd af kommendering å rikets fästningar, underkastas
en ny och med deras egentliga befattning icke förenad tjenstgörings-skyldighet,
då deremot artilleri-officerare, som anställas vid de å
fästningarne för!agde depot-kompagnier i sjelfva verket endast förflyttas
från en station till en annan. Med afseende å dessa skiljaktiga förhållanden
samt det outredda skick, hvaruti frågan blifvit af motionären framstäld,
tillstyrker Utskottet
att motionen måtte få förfalla.
Stats-Utskollets Utlåtande5 iV;o 73.
15
Beväringen.
20:o Under åberopande af den till Rikets Ständer aflåtna serskilda
nådiga proposition angående förändrade grunder för beväringsmanskapets
uttagande till vapenöfning och annan tjenstgöring, in. m., i enlighet hvarmed
skulle till vapenöfning, i uppgifven ordning, endast kallas en för alltid
bestämd styrka af 14,525 man, deraf 11,181 borde fördelas på arméens
stamtrupper, samt manskapets öfningstid fastställas till 31 dagar, bar Kongl.
Maj:t, enär, efter uppgjord beräkning, årliga kostnaden för det arméen tillhörande
beväringsmanskaps vapenöfningar komme att uppgå tili 138,000
r:dr, och således med 58,000 r:dr öfverstiga det för ifrågavarande behof å
4:de hufvudtiteln redan uppförda anslag, 80,000 r:dr, af sådan anledning
nu äskat en summa af 58,000 r:dr, för att, tillsammans med nyssberörde
för ändamålet redan beviljade anslag, hvars egenskap af förslags-anslag
då borde upphöra, utgöra ett ständigt reservations-anslag. För den händelse
likväl, att Rikets Ständer, med antagande i öfrigt af de nya grunderna
för beväringens vapenöfningar, skulle föredraga att låta kostnaderna
derför bestridas af det redan dertill afsedda förslags-anslag, bar Kongl.
Maj.t fästat Rikets Ständers uppmärksamhet derpå, att, i sådaut fall, från
berörde förslags-anslag borde afdragas och till 5:te hufvudtiteln öfverflyttas
hvad deraf kunde finnas böra på sjöbevärings-manskapet belöpa.
Då förenämnde, till annat Utskotts förberedande handläggning remitterade,
nådiga proposition om förändrade grunder för bevärings-manskapets
uttagande ännu icke bos Rikets Ständer till pröfning och afgörande förekommit,
finnér Utskottet sig för närvarande förhindradt att ingå i bedömande
af de häraf beroende frågorna angående det för omförmälda vapenöfningar
äskade förhöjda anslag, äfvensom rörande öfverflyttning till 5:te hufvudtiteln
af en del utaf det för beväringsmanskapets vapenöfningar redan
anvisade förslags-anslag; skolande Utskottet framdeles och efter det
Piikets Ständer i anledning af högstberörde nådiga proposition fattat definitivt
beslut, afgifva yttrande angående omförmälda till Utsjkottets behandling
hänskjutna frågor. Emedlertid och för det fall, att de i afseende
på bevärings-manskapets öfning nu gällande bestämmelser skulle
komma alt fortfarande tjena till efterrättelse, har Utskottet trott sig böra
tillse, huruvida någon förändring i beloppet af det för bestridande af
beväringens underhåll under mönstringar och möten i 1845 års riks-stat
uppförda förslags-anslag, 80,000 r:dr, må vara af omständigheterna på
-
1(3
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o T3.
kallad; och då i sådant hänseende förekommit, att, i följd af det exercerade
manskapets årligen ökade styrka, anslaget under åren 1841—1845
städse befunnits otillräckligt, så att derå uppstått brist
år 1841 af 23,888 R:dr 35 sk. 7 rst.
„ 1842 „ 43,295: — 40 — 9 —
„ 1843 „ 38,166: — 7 _ 5 —
„ 1844 „ 44,158: — 47 - 8 —
och 1845 „ 41,469: — 45 — 2 —
har Utskottet, med hänsigt till angelägenheten deraf, att förslags-anslagens
i riks-staten utförda belopp i möjligaste måtto bringas i öfverensstämmelse
med verkliga behofvet, funnit sig böra hemställa,
att meranämnde förslags-anslag må förhöjas med 40,000 r:dr,
eller till 120,000 r:dr.
Materielen.
21:o Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt motion, hvarå Statsutskottet.
erhållit remiss, har herr Ridderstad, C. F., hemställt, att de för
under-officerarne vid artilleri-regementena nu medgifne beklädnads-penningar,
utgörande för hvarje under-officer 50 r:dr banko, måtte förhöjas
till 70 r:dr, eller enahanda belopp, hvartill beldädnadsmedel uppbäras af
under-officer vid Lif-gardes-regementena till fots; varande en sådan förhöjning,
efter motionärens åsigt, desto mera af omständigheterne påkallad,
som artilleri-under-officerarnes uniformer ingalunda voro mindre kostsamma,
men deremot, i följd af tjenstgöringens beskaffenhet, underkastade vida
betydligare slitning, än under-officerarnes vid gardes-regementene till
häst eller fot. För den händelse emedlertid, att Rikets Ständer icke skulle
finna skälatt för ifrågavarande ändamål anvisa serskildt anslag, harmotionären
alternativt föreslagit en ny fördelning af bekiädnads-penningarne för samtliga
vid hufvudstadens garnison tjenstgörande under-officerare, hvilken
fördelning borde lämpas efter korpsernas verkliga behof och den olika
slitning, som kunde ega rum till följd af en mera eller mindre klädesödande
exercis och tjenstgöring i allmänhet.
Utskottet, som, lika med motionären, anser den ifrågaställde tillökningen
i artilleri-under-officerarnes löneförmoner till likhet med hvad de
-
ras
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
17
ras vederlikar vid Lif-gardes-regementena till fot ega att uppbära, med
rättvisa och billighet öfverensstämmande, får alltså tillstyrka,
att de för bemälde under-officerare, enligt gällande stat, bestämde
beklädnads-penningar må med 20 r:dr för hvardera förhöjas samt
följaktligen ett efter under-officerarnes antal, utgörande vid Svea
artilleri-regemente 48, vid Götha 47 och vid Vendes artilleriregemente
33, elier tillsammans 128, lämpadt belopp af 2,560
r:dr uppföras under anslaget för försvarsverket i allmänhet, eller
Krigskoiiegii departementer.
22:o I sammanhang med tillstyrkt förhöjning af löne-anslaget för
Lif-gardet till häst, har Utskottet i 12:te punkten föreslagit en nedsättning
i det, enligt nu gällande riks-stat, till 666,666 r:dr 32 sk. upptagne kontanta
anslaget för försvarsverket i allmänhet, eller Krigskoiiegii departementer
med 10,000 r:dr, hvaremot, i följd af den ifrågaställde tillökningen
af artiileri-under-officerarnes beklädnads-penningar, sistnämnde anslag
skulle ökas med 2,560 r:dr, så att, i händelse af Rikets Ständers bifall till
dessa hemställanden, netto-förminskningen komme att utgöra 7,440 r:dr
och anslaget att nedsättas till 659,226 r:dr 32 sk., oberäknadt indelningar.
Till ledning vid bedömandet af detta anslags behöflighet för dermed
afsedde ändamål, eller huruvida tillgång derå kunde beredas för fyllande
af andra till denna titel hänförliga materiel-behof. för hvilka extra statsbidrag
blifvit af Kongl. Maj:t begärde, har Utskottet, på grund af Kongl.
Maj:ts för innevarande år i nåder fastställde stat, låtit upprätta närlagde
tabell, Litt. B, utvisande de serskilda föremål, hvartill ifrågavarande anslagssumma
för närvarande är anvisad; och får Utskottet samma utredning
till Rikets Ständers kännedom härjemte upplysningsvis meddela.
23:o Kongl. Maj:t, som, ehuru under de sednare åren besparingar
egt rum å anslaget till lifmundering för indelda armeen 71,000 r:dr, icke
ansett skäl vara för handen att föreslå nedsättning af detta belopp, har
deremot begärt Rikets Ständers medgifvande, attj så länge berörde anslag
lemnar behållning, denna finge användas, dels till bestridande af beklädnads-slitnings-ersättning
för de kommenderingar utur indelda arméen, hvilkas
underhåll af 4:de hufvudtitelns medel bekostas, dels för tillfällig an
-
Bih. till B. St. Brot. 1847 Ss 1848, 4 Sami. 1 Afd. ål Höft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o T3.
skaffning af beklädnads-förnödenheter för indelda armeen, då medel dertill
ej funnes å staten för Krigs-kollegii utrednings-afdelning anvisade
Utskottet, som i betraktande deraf, att, enligt räkenskaperne, de å
ifrågavarande anslag uppkomna besparingar, efter medeltal för åren 1836
—1845, utgjort allenast 1,361 r:dr för året, ansett någon nedsättning i
samma anslag nu icke böra ifrågakomma, får deremot hemställa,
att, jemte det nuvarande anslag till lifmundering för indelda armeen
i den nya riks-staten uppföres till oförändradt belopp,
Rikets Ständer måtte medgifva, alt de besparingar, som derå kunna
uppstå, må till de af Kongl. Maj:t nu uppgifna ändamål
användas.
24:o Vidkommande det under denna liufvudtitel upptagne anslag
till salpeter-uppköp, 194,000 r:dr, är visserligen någon förändring icke af
Kongl. Maj:t i nåder begärd eller af enskild motionär inom riks-stånden ifrågaställd;
men då, efter h v ad räkenskaperne utvisa, den så kallade salpeter-fonden,
till hvilken berörde stats-anslag ingår, under de sednare åren befunnit sig i
ständig tillväxt och, oansedt ganska betydliga belopp deraf utgått till föremål,
som med. fondens bildande icke varit afsedde, likväl vid 1846 års slut företedde
en netto-behållning af 592,758 rd:r 33 sk. 9 rst. synes detta förhållande,
i förening med den omständighet, att Kongl. Maj:t, enligt Dess
vid innevarande riksdag aflålne nådiga proposition om stats-verkets till
stånd
och behof, likväl under förutsättning af det nuvarande stals-anslagets
fortfarande till oförminskadt belopp, ansett nämnde fond kunna utan
olägenhet anlitas om ett bidrag af 300,000 r:dr för tillfälliga stats-behof,
nogsamt ådagalägga, att, såsom Rikets Ständers sednast församlade Revisorer
jemväl erinrat, salpeter-fondens årliga stats-anslag öfverstiger hvad, som
för bestridande af derå ifrågakommande utgifter erfordras. Med afseende
härå och under antagande, att, i öfverensstämmelse med hvad Utskottet i
serskildt utlåtande föreslagit, utaf salpeter-fondens nuvarande behållning
ett belopp af 200,000 riksdaler varder till begagnande för tillfälliga statsbehof
anvisadt, anser Utskottet det årliga stats-bidraget kunna minskas
med en summa, ungefärligen motsvarande en lågt beräknad ränta å fondens
återstående kapital-behållning, och hemställer alltså,
att stats-anslaget för salpeter-uppköp må i den blifvande nya
riks-staten nedsättas till 180,000 riksdaler.
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 73.
19
25:o Uti anslaget till ved och ljus för fästnings- och garnisons-orter
liar Kongl. Maj:t äskat en årlig tillökning af 5,000 r:dr; och då, på sätt
i den Kongl, propositionen jemväl omförmäles, nämnde anslag under åren
1842 1846 varit för ändamålet otillräckligt, så att derå uppstått brist,
utgörande i medeltal 4,737 r:dr 4 sk. 11 rst för året, samt de utgifter,
hvilka af berörde anslag skola bestridas, visat sig vara i stigande, tillstyrker
Utskottet,
att ifrågavarande förhöjning må af Rikets Ständer beviljas.
Diverse anslag.
26:o Kongl. Maj:t har vidare begärt, att reservationerne å anslaget till
durchmarch-kostnader måtte icke allenast, i likhet med hvad Rikets Ständer
vid de tvänne sista riksdagarne medgifvit, fortfarande anlitas till vidmakthållande
af gardes-regementenas matinrättningar, utan äfven få användas
till bestridande af underhålls-konstnaden för de kommenderingar
utur in deida arméen, som Kongl. Maj:t funne nödigt beordra till vården
och försvaret af rikets fästningar.
Då ifrågavarande sedan år 1841 utgående understöd för gardes-regementenas
mat-inrättningar under nuvarande förhållanden och i följd af
de stegrade priserne å lifsförnödenheter synes fortfarande af behofvet
påkalladt samt, i anseende till det betydliga beloppet af de å anslaget
till durchmarch-kostnader uppkomne reservationer, utgörande vid 1845
års slut 56,397 r:dr 9 sk. 11 rst, dessa reservationer torde jemväl lemna
tillgång till bekostande af underhållet för de å fästningarne kommenderade
indelda trupper, för hvilket sistnämde föremål anslag å stat icke finnes
uppfördt, hemställer Utskottet,
att reservationerne å anslaget till durchmarch-kostnader må för
de af Kongl. Maj:t nu uppgifne behof disponeras.
27:o Beträffande det under denna hufvudlitel upptagne belopp af
6,000 r:dr till ackords-förskotter och ersättningar, så enär detta anslag
rätteligen synes böra och jemväl hittills ansetts ega natur af reservationsanslag,
hvarmed förstås, att derå uppkommande besparingar, utan sammanblandning
med hufvudtitelns öfriga besparingar, för påföljande år
endast få disponeras till de föremål, som med anslaget blifvit afsedde, har,
af sådan anledning, Utskottet trott sig böra föreslå,
20
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
att ifrågavarande belopp må uti riks-staten uuder benämning af
resefvations-anslag upptagas.
28,*o Af Kongl. Maj:t är vidare äskadt, det Rikets Ständer måtte medgifva,
att de löne- och inqvarterings-anslag för armeen, hvilka vid verkställighet
af de utaf Kongl. Majit gillade förslagen till ordnande af försvarsverket
till lands och sjös kunna blifva disponible, må få användas
till löner och inqvarterings-ersättning åt befälet vid de serskilda korpser,
som kunna komma att bildas af sjöbevärings-manskap, vare sig i förening
med redan befintliga sjötrupper elier utan en sådan förening.
Enär förevarande fråga är beroende af det beslut, som af Rikets
Ständer kan fattas, i anledning af Kongl. Majit nådiga proposition rörande
förändrade grunder för bevärings-manskapets vapenöfningar, har Utskottet
funnit sig för närvarande, och innan sådant beslut blifvit meddeladt,
icke vara i tillfälle att ingå i hufvudsaklig pröfning af förstnämnde
fråga och deröfver afgifva yttrande,
29:o Uti öfriga till denna hufvudtitel hörande anslag har någon förändring
hvarken af Kongl. Majit blifvit i nåder äskad eller eljest ifrågakommit,
hvadan desamma uti bilagde tabell Litt. A upptagits till enahanda
belopp, som vid sistlidne riksdag bestämdes, med undantag allenast
af den tillökning utaf 1 ridr i anslaget för skrifmateraliér och expenser
m. m., som, till slutsummans jemnande, ansetts böra ega ruin.
30:o Oberäknadt ofvanomförmälde under denna hufvudtitel begärde
nya eller tillökte anslag å stat, bar Kongl. Majit för försvarsverket till
lands äskat följande till ständiga behof icke hänförliga anslag, att utgå under
tre år med en tredjedel om året:
a) till anskaffning af redskaps-, rid-, anspanns-och stall-persedlar för det
sexpundiga fältbatteri, som ännu saknar dylika persedlar, 20,000 ridr.
Utskottet hemställer,
att det af Kongl. Majit nu begärde, för det återstående öipundiga
batteriets försättande i tjenslbarl skick erforderliga, anslag må
af Rikets Ständer beviljas;
b) till kompletterande af bestyckningen å Waxholms fästning a4,85o
r:dr och c) till komplelterande af Carlstens fästnings bestyckning 49,680 ridr.
Enligt uppgjorde och af Kongl. Majit i nåder fastställde planer, äro
total-kostnaderne för fullständig bestyckning af hufvudfästningarne vid Waxholm
och Carlsten beräknade, för den förra till 249,85o, och för den sednare
till 89,680 ridr; och då angelägenheten fordrar, att nämnde bestyck
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73
21
ning, i den mån fästnings-byggnads-arbetets framskridande sådant medgifver,
så fort som möjligt, bringas till fullbordan, har Utskottet ansett sig
böra tillstyrka,
att, till bestridande af de i berörde hänseende erforderliga återstående
kostnader, Rikets Ständer måtte anvisa för Waxholms fästning
24,880 r:dr och för Carlstens fästning 4<>68o r:dr;
d) till anskaffning, af nya gevär, 100,000 r:dr;
Rörande denna fråga kommer Utskottet att framdeles afgifva serskildt
utlåtande, hvartill Utskottet alltså nu får hänvisa;
e) till anskaffande af reserv-fänghålslappar samt rengörings- och söndertagnings-verktyg
för till slagkruts-anländning förändrade gevär, 10,009
r:dr; och
f) till slagkruts-hufvars tillverkning 10,000 r:dr.
I öfverensstämmelse med den af Rikets sednast församlade Ständer
uttryckte åsigt, rörande angelägenheten af äldre infanteri-gevärs förändring
till slagkruts-antändning och då för betäckande af förenämnde i detta afseende
såsom nödige ansedde kostnader tillgång icke lärer kunna beredas
genom anvisning å Krigs-kollegii arlilleri-afdelnings ordinarie stats-anslag,
hemställer Utskottet,
att de begärde extra statsanslagen af tillsammans 20,000 r:dr må
af Rikets Ständer beviljas;
g) till fortsättning af Carlsborgs fästnings-byggnad 90,000 r:dr.
Då ett afbrott i den pågående fästnings-byggnaden vid Carlsborg skulle,
oberäknadt andra för det allmänna deraf uppkommande olägenheter, tillintetgöra
möjligheten att på ändamålsenligt sätt sysselsätta det derstädes
förlagde krono-arbetsmanskap, hvaraf, enligt Utskottet meddelad upplysning,
kan för fästnings-byggnaden påräknas en daglig arbetsstyrka af 44° & 480
man, får Utskottet, som icke eller funnit skäl vara för handen att i hänseende
till de äskade anslagens belopp, motsvarande hvad vid sistlidne riksdag
för enahanda ändamål beviljades, föreslå någon nedsättning, alltså tillstyrka,
att Kongl. Maj:ts nådiga proposition i denna del må af Rikets
Ständer bifallas; med iakttagande likväl, att, enär Rikets nu församlade
Ständer, i enlighet med Stats-utskottets i utlåtandet N:o
4 gjorde hemställan, för Carlsborgs fästnings-byggnad redan anvisat
en summa af 12,5oo r:dr, de nya anslagen alltså komma
•22
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73
alt utgå för innevarande år med ytterligare 17,500 r:dr, och för
hvarldera af åren 1849 och 185o med 00,000 r:dr;
h) till fortsättning af fästningsbyggnaderne vid Waxholm, Carlsten och
Carlskrona 315,000 r:dr, att af Kong). Maj:t efter omständigheterne fördelas.
Till upplysning uti förevarande fråga har Utskottet ansett sig böra
meddela följande utdrag af chefens för Ingeniör-korpsen till Kongl. Maj:t
sistlidet år i underdånighet afgifna förslag rörande omförmälde fästningsbyggnaders
fortsättande under de 3:ne år, för hvilka de nya anslagen nu
blifvit äskade.
Fästningsbyggnaderne å Kungsholmen vid Carlskronaj för hvilkas fullföljande
vid sistlidne riksdag anvisades ett årligt anslag under tre år af
24,000 r:dr, beräknades, i enlighet med sednast i nåder fastställde arbetsplan,
att med 1847 års anslag kunna så vida fullbordas, att, utom några
obetydliga arbeten, sedermera endast återstode interiörens afröjdning och utjemning
samt jordvallarnes utfyllnad och beklädnad, hvartill jord på stället
saknades och niåste efter hand anskaffas. Som verkställigheten deraf komme
att bero af transportmedel och öfriga tillgångar, samt följaktligen erfordrade
en längre tid, borde ett mindre anslag, ej öfverstigande 4>000 i:dr årligen,
fortfarande vara för Kungsholms fästningsbyggnad disponibelt. Den hufvudsakliga
arbetsstyrkan och penninge-tillgången skulle deremot med år 1848
Hyttas till Hästholmen, hvarå_, enligt den i nåder fastställde planen, ett fäste
borde uppföras till försvar och stängande af Arpösund. Som likväl i nödfall
ett örlogsfartyg, förtöjdt tvert för detta inlopp, kumle i betydlig mån
ersätta befästning, ansågs denna byggnad utan fara tillsvidare kunna eftersättas
och största delen af det hittils för Kungsholmen utgående anslag öfverflyttas
till Waxholm.
Vid Carlstens fästning, för hvars fortsättande Rikets sednast församlade
Ständer beviljade ett årligt anslag af 3r,ooo r:dr under tre års tid, hade
byggnaderne å sjelfva fästningen så framskridit, att vid 1848 års början
endast komme att återstå inredningar, täckningar och mindre arbeten, hvarföre
under nu förestående treåriga anslagstid, äfven vid Carlsten, byggnadstillgångarnes
öfverflyttande till uppförande af slrandverk borde ifrågakomma.
Ehuru angelägenheten af dessa verks förbättrande icke kunde förnekas och
deras ombyggnad alltså icke borde eftersättas, vore dock möjligt att med
nedsatt anslag påbörja deras utförande, emedan dessa verk, i anseende till
sitt mindre omfång, ändå inom jemförelsevis kortare tid kunde med ringare
statsbidrag binna fullbordas. Det belopp, hvartill anslaget för Carlsten
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
23
kunde nedsättas, bestämdes af behöflig tillgång för dervarande fästningsfångars
tillbörliga sysselsättning. Enligt den af chefen för Ingeniör-korpsen den
23 Oktober 1841 afgifna förslagsberäkning, ansågos 25,6oo r.dr dertill erfordras.
Hela detta behof måste dock icke oundgängligen fyllas af det extra
anslaget, emedan under vilkor, att det belopfj af ordinarie anslaget, som
till nya fästningsverk blefve disponibelt, fortfarande anvisades för Carlstens
fästningsbyggnad, den härigenom uppkommande tillgång medgåfve att af
extra anslaget öfverflytta till Waxholm 6,ooo å i5,ooo r:dr, i mån af det
ordinarie anslagets större eller mindre anlitande för de föremål, hvilka dermed
i första rummet böra bekostas.
Vidkommande Waxholms fästningsbyggnad, till fullföljd hvaraf vid
i844 —■ i845 årens riksdag anvisades 5o,ooo r:dr årligen i tre års Lid, så
hade, sedan anläggningen nu mera i den mån fortgått, att återstående byggnader
kunde slutligen bestämmas, i början af sistlidet år uppgjorts en ny
beräkning, enligt hvilken de från innevarande års början återstående arbeten
skulle erfordra en kostnad af tillsammans 385,544 hvaraf 155,700 r:dr
för byggnader och arbeten, hvilka i 1841 års förslags beräkning icke kunnat
vara upptagne, enär de först i följd af sedermera under byggnadens fortgång
erkändt behof tillkommit, såsom förhållandet vore med tornets ombyggnad,
interiörens afsprängning m. m. Enär nu, på grund af ofvananförda omständigheter,
till Waxholms fästningsbyggnad skulle kunna öfverflyttas från anslaget
för Carlskrona fästningsverk emellan 20,000 och 23,000 r:dr och från
anslaget för Carlsten emellan 6,000 och i5,ooo r:dr årligen, så skulle tillgånga
ine för Waxholms fästning kunna höjas till 76,000 ä 88,000 r:dr, eller
öfverhufvud till 85,000 r:dr årligen, i hvilket fall med all säkerhet kunde
påräknas, att skansen före i852 års utgång hunne fullbordas, under vilkor
likväl, alt kronoarbets-korpsen förstärktes med minst 100 man och byggnaden
icke af någon anledning ginge miste om de dagsverken, nämnde korps
borde dertill afgifva.
Då angelägenheten af ifrågavarande för gränsförsvaret vigtiga befästningars
fortsättande icke lärer kunna bestridas, men statsverkets tillgångar
icke medgifva att inom en inskränktare tidrymd verkställa samtliga
förenämde byggnads-före! ag-, synes det, efter U tskottets tanka, lämpligast,
att de för detta ändamål disponibla medel i främsta rummet användas
för skyndsamt fullbordande af den bland omförmälde befästningar, som
företrädesvis anses af behofvet påkallad, så vidt nemligen sådant kan ega
rum utan skadligt afbrott i det å de öfriga fästningarne pågående arbete.
24
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o T 3.
På grund häraf och med hänsigt till de uti chefens för Ingeniör-korpsen
ofvanberörde memorial utredde förhållanden har Utskottet funnit sig
böra tillstyrka,
att Rikets Ständer, måtte, till fortsättande af fästningsbyggnaderne
vid Vaxholm, Carlsten och Carlskrona, anvisa för innevarande
år, utöfver de af Rikets nu församlade Ständer till detta ändamål
redan beviljade 43,500 r:dr, ytterligare 61,500 r:dr samt
för hvartdera af nästkommande två år 105,000 r:dr;
i) till Topografiska korpsens arbeten 36,000 r:dr.
I betraktande af den allmänna nytta, dessa arbeten visat sig medföra
och då anslaget för Krigs-kollegii fortifikations-afdelning deraf, intill sistlidne
riksdag, kostnaderne för ifrågavarande arbeten bestridts, icke torde,
utan att, för öfriga dermed afsedde behof blifva otillräckligt, kunna för ändamålet
anlitas, hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer, som, i enlighet med Utskottets tillstyrkan i
dess, under N:o 4, afgifna utlåtande, för Topografiska korpsens
arbeten redan anvisat, ett belopp af 5000 r:dr, måtte dertill ytterligare
anslå för innevarande år 7000 r:dr, samt för hvartdera af nästföljande
tvänne år 12,000 r:dr;
k) till bestridande af kostnaden för uppsättningen af den nya sappörtruppen
8,995 r:dr.
Såsom följd af hvad Utskottet ofvanföre i 17:de punkten anfört, i fråga
om äskadt årligt anslag för nämnde sappör-trupps underhåll, finner Utskottet
sig
icke heller kunna å Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande nådiga
framställning tillstyrka Rikets Ständers bifall;
1) Jemte begäran om Rikets Ständers bifall till uttagande utur det för
krigs-behof bildade reserv-förråd för beväringsmanskapet ej mindre af nödiga
reqvisita till första uppsättningen af det till vapenöfning påräknade manskaps
beklädnad, än ock af remtyg, utredning och täblags-tross-effekter för
detsamma, har Kongl. Maj:t vidare äskat till. arbetslöner för munderingarnes
förfärdigande samt anskaffning af hufvudbonader och tält åt nämnde
manskap i3o,aoo r:dr, samt förförstärkning af berörde reservförråd, ä
45,ooo r:dr årligen, 135,000 rd:r.
Som de af Kongl. Maj:t i förevarande afseenden framställde nådiga
förslag ega omedelbart sammanhang med den väckte och på annat Utskotts
för
-
Stats-Vtskottets Utlåtande, N:o 73.
25
förberedande handläggning beroende frågan om förändrade grander för bevärings-manskapets
vapenöfningar, finner Utskottet sig för närvarande, och
innan Rikets Ständer uti sistnämnde fråga fattat definitivt beslut, förhindradt,
att rörande de af Kongl. Maj:t nu äskade nya anslag äfvensom angående
reservförrådets ifrågastälide anlitande till Rikets Ständer afgifva slutligt utlåtande.
.
31:o Med anledning af chefens för Ingeniör-korpsen derom gjorde underdåniga
framställning, har Kongl. Maj:t slutligen föreslagit, att nu gällande
föreskrift angående redovisning i serskilda hufvudböcker af ordinarie och
extra stats-anslagen för fästningsbyggnader måtte för framtiden upphöra;
och då det torde böra medgifvas, att omförroälde serskilda redovisning, utan
att af något egentligt behof vara påkallad, deremot i anseende till nödvändigheten
att vid hvarje fästning, hvarå arbetet bestrides af extra statsmedel,
hålla och förvalta a:ne alldeles likartade och till samma byggnadsbehof
anskaffade förråder af materalier och instrumentalier, i väsentlig mån
försvårar förvaltningen och bokföringen, har Utskottet funnit sig böra,
till hvad Kongl. Maj:t i denna del föreslagit, tillstyrka Rikets
Ständers bifall.
Stockholm den 21 Februari 1848.
Reservationer.
Vid yirle punkten
Af herr von Rosen, som åberopade sin under sistlidne riksdag i ämnet
afgifne reservation.
Vid g:de punkten:
Af herr Schartau: ”1 fråga om inrättande af instruktions-kompagnier
vid indeldta infanteriet, bade Stats-utskottets utgifts-afdelning tillstyrkt följande
utlåtande:
Fullkomligt erkännande vigten och angelägenheten utaf det med instruktions-kompagniernes
inrättande åsyftade ändamål, infanteriets undervisning
och öfning, bar Utskottet likväl, i betraktande af det inskränkta beloppet
utaf Stats-verkets nuvarande tillgångar, desto mindre ansett skäl vara för
handen att tillstyrka uppförande å stat af något anslag för ifrågavarande
föremål, som, efter hvad Utskottet tror med säkerhet böra antagas, de i
ofvanberörde hänseende erforderliga medel skulle kunna beredas genom inBih.
till B. St. Prot. 1847 & 1848. 4 Sami. 1 Afd. 21 Haft. 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o T3.
dragning af någon del utaf den stående armeens numerär eller andra ändamålsenliga
besparingar; vid hvilket förhållande Utskottet alltså afstyrker
beviljandet af de för instruktions-kompagnier i nåder äskade anslag.
Instämmande häruti, reserverar jag mig emot det hos Utskottets plenum,
med 18 röster mot 17, fattade beslutet.”
Af herrar E. G. Lindström, TVvrn, TV alley, Kockj P. H. Lindström
Ericsson, Norin och TVedberg samt [riksdagsfullmäktige Johannes Andersson
från Skaraborgs län,, Mats Pehrsson Stockholms län, Pehr Pehrsso7i från Örebro
län, Peter Pehrsson från Jönköpings län och Flans Pehrsson från Gefleborgs län.
Vid io:de punkten:
Af herr af Harmens’. "Kongl. Maj:t har i den nådiga propositionen
föreslagit 2:ne utvägar att öka rikets försvar till lands, nemligen för stående
arméen med a) Exercis-kompagnier, som årligen skulle kosta r;dr 37,5oo - -
b) längre möten för de indelda trupperne ...... — 17,631 - -
samt för beväringen längre öfning, med ett inskränktare antal beväringsynglingar.
Om statens tillgångar och andra omständigheter lägga hinder i vägen
för bifall till förslaget i sin helhet, synes Utskottets majoritet hafva bort
tillse, att tillräcklige medel anvisades, antingen för stående arméens eller
beväringens fullständiga öfning. Ingendera delen har skett, enär ifrågavarande
17,631 riksdaler blifvit afslagne på samma gång, som flere ledamöter
i Utskottet uttalat sin afsigt, att afslå äfven propositionen om längre öfning
för beväringen.”
Vid i2:te punkten sista mom, och 22 punkten:
Af herr von Troil, S. G. "3o §. Riksdags-Ordningen ålägger Statsutskottet
"att utröna, pröfva och föreslå det, som till stats- och riksgäldsverkens
behof erfordras, sedan nödige indragningar och besparingar blifvit
iakttagna.” Dessa ord innebära efter min tanke mer än tillräcklig anledning
för Utskottet, att, sedan Krigs-kollegii utrednings-afdelnings tillstånd
blifvit inför detsamma vederbörligen utredt, hos Rikets Ständer föreslå den
tillökning i anslags-summan för nämnde afdelning, som kan vara af behofvet
påkallad. Men då jag ej lyckats inom Utskottet göra denna åsigt gällande,
återstår för mig ingen annan utväg, än att reservationsvis framlägga
densamma inför de respektive Riks-stånden.
Utrednings-afdelningen, hvilken det åligger att utbetala deenligtpassevolansekontrakter
bestämda afgifter till samtlige värfvade regementer, beklädnadshjelp
åt arméens under-officerare, sängkläder och sjukvårdspersedlar för fäst—
Stats-Utskottets Utlåtande Nio 73.
27
ningar och garnisoner, kommendantskaps-utgifter, hyror af förråder och
rustkammare, arméens troféer, musik-instrumenter, medecinal- och instrumental-attiralj,
indeldta infanteriets kapotter, remtyg, utrednings-persedlar,
tält-lags och fortskaffnings-tross, hevärings-manskapets beklädnad, slitningspenningar
för af nämnde manskap begagnade skjortor, strumpor och skor,
jemte en mängd andra, nu ej specificerade, utgifter, har genom den minskning
i tillgångar, som blef en följd af den vid 1840—41 årens riksdag
beslutade nedsättning i anslaget till Krigs-kollegii departementer och genom
det med hvarje år tilltagande antalet bevärings-manskap, nu kommit i den
ställning, att, derest ej Rikets Ständer vid innevarande riksdag bevilja erforderlig
tillökning i dess anslag, blir densamma urståndsatt att förse
armeen med hvad för dess tjenstbarhet är oundgängligen nödvändigt.
Utrednings-afdelningens anslag har sedan år 1829 utgjordt:
år 1830 (hvaraf 87,695 återstående sedan 1829) 543,941:
„ 1831  . 419,102:
„ 1832
450,351
„ 1833
496,313:
„ 1834
„ 1835
„ 1836
475,358:
„ 1837
468,939:
„ 1838
421,914:
„ 1839
445,000:
„ 1840
447,239
samt från och med
„ 1841
. 426,666:
Afdelningens utgifter under de tern åren 1842 — 46 hafva varit
543,941:
13.
419,102:
1.
—
450,351:
5.
8.
496,313:
7.
11.
462,476:
7.
4.
494,784:
29.
475,358:
21.
9.
468,939:
7.
5.
421,914:
4.
9.
445,000:
447,239:
17.
6.
426,666:
32.
ar
1842
1843
1844
1845
1846
461,895: 9. 4. eller utöfver årsanslaget 35,228: 25.
483,330: 29. 6. .
56,663: 45.
467,484: 43. 3  40,470: 11.
456,907: 30. 10. ........ 30,240: 46.
454,042: 41. 1.
27,376: 9.
hvarigenom inses, att utgifterne under dessa år
anslagen med tillsammans
eller i medeltal för hvarje år
Men, frågar man, hvarifrån hafva då desse medel tagits.
4.
6.
3.
10.
1.
öfversk ridit
189,979: 42.
37,995: 46. 9.
Jo! under de
28
Stats-Utskottets Utlåtande, N:a TS.
tider, då anslagen lemnade något öfverskott, hade man lyckats bilda ett
upplag al materialier för arméens beklädnad och utredning under namn
af kronans allmänna förråd. Detta har på de sednare åren måst tillgripas,
för att fylla bristen i de oundvikliga behofven. Men äfven denna
tillgång är nu slut, ty af de vigtigaste persedlarne finnas intet qvar i förrådet
och af de öfriga föga. Enligt mig lemnad officiel uppgift tunnos vid
början af innevarande år af nedannämnde persedlar endast följande qvantiteter
i nyssnämnda allmänna förråd:
Boy : intet
Kaufass  440 aln.
Mörkblått kläde  892 aln.
Grått kläde intet
Gult kläde  336 aln.
Rödt kläde  349 aln.
Byxlärft och tältduk  4,539 aln. f Största delen häraf
Foderväf  3 944 aln ) skal1l u?der inne,va
L
rande ar användas.
.bandoler • . .
inga
Bandolerremmar inga
Axelgehäng inga
Mattornistrar , . inga
Flaskremmar 408
Ränslar 25
Kokkittlar
51
Skyfflar  52
Yxor
145
Lakansväf  885 aln.
Häraf synes tydligen, att allmänna förrådet numera ej lemnar tillgång
till behofvens fyllande. Men, invänder man, utrednings-afdelningen måste
rätla sina behof eiler tillgångarne. Utgifterne måste inskränkas. Jag vili
derföre söka ådagalägga, huruvida detta är möjligt, och till den ändan framlägga
den utgifts-stat, som, för innevarande år 1848, blifvit för utredningsafdelningen
uppgjord och från Kongl. Krigs-kollegium mig benäget meddelad.
Den upptager följande utgifter:
Ersättning för under i8j.j förskjutne kostnader . . 5,581: 30.
Svea Lif-gardes beklädnads anslag  43,420:
Andra Lif-gardes d:o
43,500:
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
29
Lifgardets till häst belädnadsanslag. . . 51,600
Kronprinsens Husarers d:o  34,200
Svea Artilleri-regementes d:o .... 46,292
Götha Artilleri-regementes d:o .... 44,000
Wendes Artilleri-regementes d:o . . . 33,000
Fyrverkare-corpseu  1,220
Wermlands Fältjägare  12,600:
Beklädnadspenningar för Underofficerare
på indragningsstat vid fotgardena . . 1,330:
Garnisons-kompagniet i Landskrona (förslagsvis)
100:
Invalid-Korpsen å Carlshamn .... 50:
20.—
41. —
Beklädnadshjelp för Under-officerare vid
indeldta armeen
Ersättning till Lif-bataljonen vid Södermanl,
nds regemente
Sängkläder till fästningar och garnisoner
Sjukvårdspersedlar till d:o
Medicinal- och instrumental-attiralj . .
Fästningarnes behof (kommendantskaps
utgifter
m. m.)
Hyror af förråder och rustkammare . .
316,894: 13.—
9,390: —
50
5,077
932
1,650:
8,726:
3,400:
37. 4.
26. 11.
2. 7.
Tält (100 st.) årliga behofvet, nytt för
-i arméen och beväringen  6,000:
Förlorade persedlar  300:
Slitningspenningar till beväringsmanskapet
för skjortor, strumpor och skor, å 1 R:dr
(förslagsvis)  22,000:
29,226: 18. 10.
28,300:
Summa B:co
och mäste
ovillkorligen
utgå.
R:dr 374,421: 13. 10.
Alla dessa
ifrån
drages ofvai
återstå endast  52,245: 18. 2.
utgifter äro bestämda
Om nu ifrån anslaget
ofvanstående
374,421: 13.
426,666: 32.
10.
30
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 73.
hvarmed samtliga öfriga utgifter skola bestridas. Dessa äro:
Hela armeens troféer, musik-instrumenter m. m.
Indeldta infanteriets kapotter, remtyg, utrednings- och tältla gs-tr os s-per sedlar
samt fortskaffnings-tross.
Beväringsmanskapets beklädnad (med undantag af skjortor, strumpor och
skor) bestående af följande persedlar per man: kapott, jacka (eller vapenrock),
lägermössa, 1 par lärft sby xor, 1 par buldans-byxor, skärp,,
halsduk, bandoler, bandoler-rem, ränsel, kopparflaska med rem och
mattornist, samt derjemte efter bestämd plan kokkittlar, yxor, skyfflar,
jernstörar och proviant-säckar.
Åtskilliga andra utgifter, såsom transportkostnad för persedlar från kronans
förråder till regementenas och beväringsmanskapets depoter, förrådernes
diverse behof ver, reparationer af trossbodar och förrådshus,
vaktpelsars underhåll m. m.
Huru vill man väl nu att alla dessa sammanlagda utgifter skola kunna
bestridas med en summa af 52,245: 18. 2.? — För den med ämnet
bekante faller omöjligheten häraf klart i ögonen. För den oinvigde ber
jag, att såsom jemförelse få framhålla, att de obetydliga persedlarne skjortor,
strumpor och skor för beväringsmanskapet till dem kontant ersättas
med omkring 22,000 R:dr om året, och huru ojemförligt ringa kostnaden
för dessa persedlar är, emot alla de ofvan uppräknade utgifterne, inses af
en hvar. —
Orsaken till anslagets mer och mer tilltagande otillräcklighet ligger
derjemte helt och hållet utom utrednings-afdelningens tillgörande. — Den
är föranledd af beväringsmanskapets med hvarje år ökade antal. Detta
antal, som 1830 i rundt tal utgjorde 10,700 man, uppgick 1840 till omkring
16,000 man och öfversteg år 1846 21,300 man; det vill säga att detsamma
på de sista 16 åren nära fördubblats. Om man dertill lägger att
öfningstiden blifvit tillökad med 2:ne dygn, så hemställer jag till hvarje
opartisk, huruvida man möjligtvis kan begära, att det nuvarande anslaget,
som ungefärligen med 40,000 r:dr understiger hvad åren 1830—40 3aestods,
skall kunna vara tillräckligt. Väl är utrednings-afdelningens ytterliga
hushållsaktighet allmänt bekant, och väl har densamma från arméens
sida ofta framkallat missbelåtenhet — men, luiru stor den än må vara,
kan den ej tillvägabringa det omöjliga.
Om alltså Rikets Ständer ej nu bevilja den tillökning, som behöfves,
linnes ingen annan utväg än att tillgripa reservförrådet. Denna åtgärd
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 73
31
skulle jag för min del anse vara för fäderneslandet ytterst vådlig. Detta
dyrbara förråd, innehållande persedlar och materialier för 15,500 man,
är hildadt för att vid ett infallande krig lemna en tillgång till fyllande
af de första behofven. Skall nu detsamma under fredens lugn tillgripas
och småningom bortsmälta, derföre att nationens representanter ej anse
sig kunna bevilja, hvad som tarfvas till de oundgängliga behofvens fyllande?
— Jag hoppas nejj ty detta vore af all hushållning den sämsta.
Utskottet har låtit sitt betänkande till Rikets Ständer åtföljas af en
tabell, utvisande den fördelning å nuvarande anslag till Krigs-kollegii departementer,
666,666 r:dr 32 sk. som för år 1848 blifvit af Kongl. Maj:t
stadfästad och vid hvilken utrednings-afdelnings utgifter naturligtvis måst
inskränkas inom de för densamma bestämda 426,666f r:dr; men Utskottet
har deremot underlåtit, att omnämna ett utaf samma kollegium uppgjordt
och till Utskottet öfverlemnadt serdeles upplysande förslag, som visar för
år 1848 ett behof af 467,100 r:dr till fyllnaden af utrednings-afdelningens behof,
„ 1849 .... 459,520.
„ i85o .... 462,380.
hvilket utgör i medeltal för alla tre åren 463,ooo rdr eller 36,333j r:dr
utöfver nuvarande anslag.
Detta förslag är åtföljdt af tabeller, som visa, attden årliga kostnaden för indelda
arméens troféer, remtyg, kapotter, utrednings-persedlar och tältlagstross
uppgår till 44>700 samt att beväringsmanskapets beklädnads-, remtygs-utrednings-
och tältlagspersedlar är beräknad, för år 1848 till .... 66,700.
184
185
Jag inser hela obehaget af att såsom reservant framkomma till Rikets
Ständer med framställning om en så betydlig ökning i utgifterne, synnerligen
der Utskottets majoritet föreslagit nedsättning, men med den kännedom
jag eger om förhållandena, har jag ansett min pligt vara, att öppet
framlägga dem. Må Rikets Ständer derefter besluta. Ett af de två måste
ske: anslaget ökas eller det dyrbara reservförrådet småningom förskingras.
Då jag anser det sednare för en verklig olycka nödgas jag föreslå:
att Rikets Ständer ville, oberäknadt den tillökning för beklädnads
medel
till Artilleriets Under-officerare, hvilken af Utskottet blif
vit
föreslagen, öka det nuvarande årliga anslaget till Krigs-kollegii
departementer med en summa af 36,333: r:dr 16 sk., samt att
detsamma alltså måste bestämmas till 703,000 r:dr, eller, i hän?--
32
Stats-Vtskottets Utlåtande, N:o 73.
delse af bifall till nyssnämnda förhöjda beklädnadspenningar till
jo5,56o r:dr.”
Häruti instämde Herr Ehrenstam.
Yid 17 punkten:
Af Herr von Rosen. ”Utskottet har tillstyrkt afslag på Konungens nådiga
proposition att erhålla nödiga medel i och för upprättande af en så kallad
Ingeniör-trupp. Det är emot detta afslag jag reserverar mig. Det bör ej
vara obekant att ingeniör-trupper, visserligen uuder olika benämningar, finnas
inom de fleste armeer och hafva äfven funnits hos oss. Redan 1778
egde vi en sådan korps af 200 man, uppförd på Pommerska fästningsbyggnads-staten,
med ett årligt anslag af 18,442 r:dr b:ko. Denna trupp fanns
ännu qvar år 1807. År 1791, eller sedan Finska regementena blifvit befriade
från arbets-kommenderingar till fästnings-byggnader, mot en årlig afgift af
hvarje nummer, uppsattes från denna erhållna summan /±oo man under namn
af Valldrängar, hvilka åter indrogos 1797, då regementenas arbets-kommenderingar
åter vidtogo. Vid 1813 års krig anbefalldes, att korpser skulle
bildas till fyllande af den brist på hvarje slag af Ingeniör-trupper, som
förefanns. Dertill anvisades extra roterings-manskap från Skåne till Tyska
arméen och från Helsinge regemente till Norska arméen; men dessa korpser
blefvo i brist af Ingeniör-befäl och tid till undervisning oanvändbara,
och uppfylde således ej deras bestämmelse.
Sedermera har frågan att upprätta en ändamålsenlig Ingeniör-trupp ofta
förevarit, men ej fullföljd i brist på dertill erforderliga medel. Då nu tillfälle
visar sig, att utan någon uppoffring, som kan anses förtjena afseende,
åtminstone i någon män fylla bristen på Ingeniör-trupper och under freden
deraf bilda en hjelplig stam, genom de nu på Carlsborg för garnisons-tjensten
behof iga kommenderingars ur indelta armeen ersättande
af en värfvad sappör-truppj synes mig oklokt, att ej begagna detta tillfälle,
att med så ringa kostnad vinna elfi länge önskadt och behöfligt ändamål.
För 60 man sappörers första uppsättning erfordras 8,995 r:dr. Om uppsättningen
ej kan medhinnas (örsta året eller med afsigt försenas, erfordras
icke detta anslag, som då fylles af det till korpsens underhåll uppförde och
till en del innehållna årsanslaget.
Ingeniör-koi osens årliga underhåll, med dertill hörande befäl, skulle utgöra
b:ko r:dr 10,021.- 42-
Som
Stats- Utskottets Utlåtande, iY:o 73.
33
Som ersättning härföre bör beräknas kostnaden för de nuvarande kommenderingarne
på Carlsborg ur indelda armeen, uppförd på anslaget till kostnaden
för fångvården, med en af fångvårds-styrelsens kammar-kontor meddelad
uppgift, eller en summa af 9,708 r:dr 3a sk.
Således visar sig häraf, att årliga kostnader för 60 värfvadesappörer, meddertill
behöfligt befäl, icke öfverstiger utgifterna för kommenderingarne med
mera än 913 r:dr.
Antalet af 60 sappörer är visserligen icke tillräckligt för det verkliga
krigsbebofvet. Men genom dessa finnas en väl öfvad stam, som, för ändamålet
ri k tik t organiserad, kan, med urval vid rekryteringen, bilda en för
kriget mera användbar trupp, än nu är förhållandet. Dessutom lemnar
denna slam ett tillfälle att med den förena så stor del af beväringen, som
erfordras för att under fred öfvas och instrueras och således beredas till
kriget. Då står denna för kriget bchöfliga trupp organiserad, i likhet med
öfriga vapen inom armeen.
Att ej begagna detta tillfälle till ändamålets vinnande, då så ringa
kostnad uppstår, är oklokt och medför en fortfarande brist i försvarsverkets
behöriga organisation.”
Bih. till It. St. Pral. 1847 & 1848. 4 Sami. 1 Afd. %1 Baft.
b
Tabell Litt. A.
Fjerde Hufvildt itelh.
Lancltförsvars-Departementet.
Departements-chefen .
Departementets Kansli
expedition
Dito Kommando-expedition
Krigs-kollegium .
Generalitets-staten
Ingenicur-korpscn
Topografiska d:o .
Artilleri-staben . .
Öfver-Kommendantsexpeditionen
i Stockholm
Kommendants-staten .
Krigs-akademien . . .
Allmänna Garnisonssjukhuset
Rese-stipendium förmilitär-läkare
....
Uti 1815 års stat upptaget
under indelda
kavalleri- och infanteri-regementenas
anslag.
S:r
Kiks-staten för 1815
och följ. åren upptager
penningar,
indelningar och
spanmål in natura.
Indelda arméen.
Kavalleri- och infanteri-regementena
(se
näst ofvan] . . . .
7,000:
15,805:
4,850:
27,170:
54,700:
22,911:
12,22(5:
2,800:
2,015:
6,765:
38,296:
31,320:
1,333:
16
16
Stats-utskottet
föreslår:
7,000:
15,805:
4,850:
27,176
51,700
22,911
12,426
2,800:
2,015:
6,765:
38,296:
31,320:
1,333:
16
16
Förhöjning
200:
Minskning.
227,199:| — | — | 227,399: [ — [ — | 200: J — | —
1,521,563
22
4] 1,521,847
42
284:
20
Transport: 11,748,762|22j 4| 1,749,246142\ 4] 484|20|—I 1—| —
Riks-staten
för
Stats-utskottet
1845 och följande
Förhöjning.
Minskning.
åren upptager.
föreslår:
Transport:
1,748,762
22
4
1,749,246
12
4
484
20
—
J
Militie-boställs-kassans
reserv-hcmmans-rän-
tor.
13,409:
16
13,409:
16
Exercice-sqvadroners
underhåll, reserva-
tions-anslag ....
37,500:
37,500:
Instruktions-kompagni-
ers underhåll ....
37,500:
37,500:
Möteskostnader, reser-
vations-anslag . . .
186,669:
186,669:
Ersättning för utöfver
markegångs-priset för-
höjd betalning till
inqvarterings-gifvarc
för dagportioner vid
indelda regementenas
marcher, reservations-
anslag .
9,000:
9,000:
S:r
1,768,141:1381 411,805,926:1101 4| 37,784:|20|-
Värrfvade
arméen.
^ökning i\
penning, i
Lif-gardet
|3,930: 20(
till häst.
minskn. i/
63,015:
L3
6
66,192
33
6
spanmål 1
in natura]
753: —
Kronprinsens Hussar-
regemente. ......
62,177:
19
6
62,971:
27
6
Svea Lif-g
ardet . . .
85,659:
22
6
85,659:
22
6
Andra Lif-gardet . .
85,769:
22
6
85,769:
22
6
Wermlands Fält-jägare-
regemente
'
25,684:
16
25,684:
16
—
3,177:
794:
20
Transport: 2,090,447|3ö| 412,132,2031361 4| 41,756 | — |
Riks-staten för
1845 och följande
åren upptager.
Stats-utskottet
föreslår.
Förhöjning.
Minskntng.
Transport:
2,090,447:
36
2,132,203:
36
1
41,756:
Svea, Götha och Ven-  des artilleri-regemen-  ten, reservations-an-
slag
Kavalleri- och ai tilleri-  hästars remontering,
skoning m. m. . . .
Lega för hästar till ar-  tilleriets exercice . .
Fouragering af värfvade
kavalleriets och artil-  leriets hästar, förslags-  anslag
Fouragering af artille-  riets Iegda hästar, re-  servations-anslag . .
391,943:
28,000:
17,190:
126,077:
■5,000:
46
6
391,913:
28,000:
17,190:
132,000:
5,000:
46
6
5,923:
1
S:r
890,-516: |44| 6
900,411:1241 6
9,894: |28| —
1-1-
Beväringen.
Lif-bevärings-regemen-
tet ....
Gottlands National-be-
väring
Hallands beväring . .
Bevärings-manskapets
vapenöfning, förslags-  anslag
21,174:
34,897:
3,560:
80,000:
16
37
21,174:
34,897:
3,560:
120,000:
16
37
4
\
40,000:
CO
o
cT
CO
5
4| 179,632:
5| 4
40,000:1 —
1
s:r
1
Materielen.
Försvars-verket i all-  mänhet eller Krigs-  kollegii departementer
hvarunder äfven in-  begripas indelda rän-  tor för Åkers krut-  bruk och Husqvarna
gevärsfaktori, reserva-  tions-anslag . . J
667,056:
24
—.
659,616:
24
2,560:
10,000:
o . . . . |
Transport: ]
3,787,653: |14| 2|3,871,863:|42| 2
94,210: |28
-
10,000:
-
—
Riks-staten för
1845 och följande
åren upptager.
Stats-utskottet
föreslår.
Förhöjning.
Minskning. /
Transport
3,787,653
14
2
3,871,863
42
2
94,210
28
—
10,000
—
l.ifmundering för indel-
da Infanteriet . . . .
71,000
—
—
71,000
lm|varterings-kostnader
i Stockholm, förslags-
anslag '
12,000
—
—
12,000
—
—
— —
Dito i landsorterna för-
slags-anslag . . . .
24,000
—
—
24,000
—
—
-
—
Salpeter-uppköp . . .
194,000
—
—
180,000
—
—
—
It,000
—
Ved och ljus för fäst-
nings- och garnisons-
orter
14,000
—
—
19,000
—
5,000
*
—
—
S:r
982,056|24|—
| 965,616|24| —
| 7,5601 —
1-
| 24,000
-
Diverse Anslag’.
Spanmåls-upphandlings
och bagerikostnader.
25,000
—
—
25,000
—
—
Durchmarchekostnader,
rcservations-anslag .
20,000
—■
—
20,000
Rese- oeh traktaments-
kostnader, förslags-
anslag
6,666
32
—
6,666
32
■—
—
Dito för Städernes Ma-
gistrats-personer och
borgare vid besigt-
ningar, reservations-
anslag
900
—
—
900
—
—
~
Ackords-förskotter och
ersättningar, reserva-
tionsanslag
6,000
—
—
6,000
Skrifmaterialier och ex-
penser samt ved och
ljus för Krigs-kolle-
gium m. fl. verk . .
4.500
—
—•
4,500
Transport
4,070,6131 —
214,142,0521—
21 95,4391-
1 —
24,000) —
l-
Riks-staten för
1845 och följan-  de åren upptager:
Stats-utskottet
föreslår:
Förhöjning.
1
Minskning.
Transport
4,070,613
—
2
4,142,052
—
2
95,4.39
_
24,000
Skrif-materialier och
expenser för Depar-  tementets Kansli-ex-  pedition, förslagsan-  slag
Oförutsedda utgifter . .
2,626
45,000
47
10
2,627
45,000
47
10
1
-
'
S:r
110,6931311101 110,694131
10
1
_
-
—
Summa
4,118,240
—
—
4,189,680
—
—
95,410
—
—
24,000
—
24,000
24,000
—
Återstår netto . .
71,440
—
—
—
Uti ofvanstående af
Stats-utskottet före-  slagna 4,189,6S0 r:dr
banko ingå:
Kontante penningar . .
Indelda räntor, enligt
det uti 1845 års riks-  stat beräknade värde
Indeld spanmål dito
Spanmål in natura,
17,220 tunnor å 6 r:dr
■2,769,076
1,196,656
120,627
103,320
16
32
r
4,189,680
j
i
Tabell Litt. B.
Fördelning af det ä Riks-Statens 4xle Hufvudtitel uppförde anslag
lill Krigs-Kollegii Departementer, 666,666 R:dr 32 sk., uppgjord med ledning
af Kongl. Maj:ts deröfver fastställde Stat för är 1848.
312,713: 13. —
Beklädnad, utredning, modellkostnad samt ersättning för förlorade
persedlar, hvilka omkostnader, såsom sinsemellan nära sammanhängande,
serskildt hvad utredningen beträffar derigenom, att densamma
vid vissa regementen inbegripes under samma Passevolanskontrakter,
som beklädnaden, här sammanlaggde upptagas till följande,
i staten beräknade, belopp, nemligen:
Värfvade regementenas beklädnad m. m. .
Arméens och Beväringsmanskapets beklädnad,
utom hvad å serskildt anslag för Indelda Infanteriets
lifmundering finnes uppfördt . .
Arméens och Beväringsmanskapets utredning
hvarunder jemväl inbegripes en kostnad af
5,077 B:dr 37 sk. 4 rst. för säng-servis till
befäl och manskap, som kommenderas till
tjenstgöring å annan ort än egen station,
hvilken kostnad möjligen borde påföras anslaget
till inqvarterings-kostnader i landsorterne.
Modeller
Förlorade persedlars ersättning
62,406: 32.
19,605: 40.
3.
300:
300:
Fästningarnes sä kallade Kommendantskaps-utgifter, bestående i omkostnader
för båtar, båtskjul, flaggor, vimplar, brandredskap, inventarier,
möbler, renhållnings-instrumentcr m. m. vid fästningar
och garnisonsorter, hvartill komma Inqvarterings-kostnads-ansla'
gen, såsom det synes, rätteligen tillhörande, servis-ersättningar
till åtskillige Kommendanter, Fästnings-uppbördsmän m. 11.
Till ved och ljus för fästnings- och garnisons-orter finnes ser'
skildt anslag å Hufvudtiteln uppfördt.
Banko.
395,325
8,726
37
Transport 1404,051 j 39110
Arméens Tross.
Fortskaffnings-trossens underhåll
Tältlags-tross, hvilken vid Rusthålls-regementena
bekostas af Tross-passevolans-medlen,
beräknas vid öfriga Indelda regementen, äfvensom
vid värfvade
skåpet till .
Arméen och Beväringsman
-
Transport
1,000: — -
9,500:
Utrednings-förrådens diverse behof.
Arbets- och handräcknings-penningar vid förråderne i Stockholm,
Götheborg och Christianstad, stämpelkostnad, pack-kistor, inpackningshalm
m, m., härunder inbegripne serskilde arfvoden för vården
af Lifrustkammaren å Ulriksdal samt af åtsldllige, beväringsmanskapet
och regementena tillhörande special-förråder, till ett
sammanräknadt belopp af 950 R:dr, hvilken summa rätteligen
synes böra öka det å Krigs-kollegii stat för de öfrige förrådstjenstemännen
uppförde anslag, tillsammans, efter afdrag af nedan
upptagne skrifmaterialier och expenser 275 R:dr 16 sk., utgörande
Tygpersedlars anskaffning och underhåll.
Vid Artilleri-förråden å Carlsborg, i Christianstad, Götheborg och
Stockholm, jemte arbetspenningar, renhållnings- m. 11. utgif
-
ter
för Belägrings- och Positions-artilleriet . . .
för Fästnings-artilleriet, inventarie- och förbruknings-persedlar,
arbetspenningar, renhållningsm.
fl. utgifter, äfvensom underhåll för fästningsbestyckningen
i allmänhet, inbegripet hvad
i hufvud-förråderne förvaras
för artilleriet i allmänhet, öfverbetingsarbeten
till persedlars iståndsättande m. m., instrumenter
för kronobesigtningar, modellers anskaffning,
böckers och instrumenters uppköp,
upphandling af virke och förlag deraf, samt
artilleri-försöks anställande
till inventarier och materialier för arbetens verkställande,
fält- och positions-artilleriets komplettering
och underhåll på Gottland . . .
4,287:
200:
2,200:
2,883: 16. —
590: —
404,051
10,500
3,802
10,160
39
26
16
10
Transport 1428,514|33110
Transport
Arméens ammunition, jemte lirut-tillverkningen till försäljning.
Inventariers, inpacknings- och förbruknings-persedlars uppköp,
förfärdigande och underhåll vid hufvud- och
ne
Dito för fästnings-artilleriet . 95: 24. —
tillkommer för Carlshamns
kastell
280: — —
Pyrotekniska arbeten vid Fyrverkare-korpsen,
jemte verktyg, ved och kol m. m
För artilleriet i allmänhet, projektilers komplettering,
ersättning för årlig förbrukning, rengöring
och anstrykning, antändningsrörs tillverkning,
champluners anskaffning, laboratorieverktyg,
karduser för salutskott, inpacknings
kostnader
m. m. . . :
För Infanteri- och Kavalleri-regementena samt
beväringsmanskapet till upplag i förråd, bly,
materialier till skarpa patroner, blykulsstöpning,
blykule-lådor, patron-lådor ....
Ammunitionsbehof för Gottlands försvars-verk,
inberäknadt ett arfvode för vården af ammunitionen
i ammunitions-bodarne
Krut-tillverkningen.
Krutbrukensunderhållenl. kontrakt 15,416:32.
Krut-tillverkningskostnad -.
Lutterlön af salpeter, svafvel för
ökad tillverkning af bergskrut
m. m
Transportkostnad, fragter, och forlöner
Skjuts och traktamenten för krutproberingar
och inventeringar vid
krutbruken
1,500:
30,666: 32.
1,116: 32.
6,000:
Gevärs och gevärs-persedlars underhåll.
för Artilleri-regementena och Fyrverkare-korpsen,
till komplettering af sablar
reserv-förråder863:
16. -
375: 24. —
872:
3,920:
8,300:
100: — —
54,700:
280:
428,514
69,130
33
10
40
Transport 280: — —| 497,645125 j 10
Bill. till It. St. Prof. 1847 & 1848, 4 Sami. 1 Afd. 21 Baft. 6
Transport 280: — —
för Infanteri- och Kavalleri-regementena, Kadett-korpsen
och bevärings-manskapet, gevärs
brungöring och förseende med höga sigten,
rengöring af krigs-gevär i förråderne, gevärs
reparation, gevärspersedlars underhåll dels
med dels utan passevolans, upphandling af
gevärsremmar, rengörings- och söndertagningsverktygs
anskaffning, underhåll af inredningen
i förråderne, transportkostnad af gevär mellan
regementen och förråder, skjuts och traktamenten
för besigtningsman vid faktorierne,
samt arfvoden för undervisning af $:ne rustmästare-lärlingar
samt för besigtnings-rustmästare
27,071: 28.
för Gottlands försvarsverk, aflöning till rustmästare
och gevärssmeder m. m  l,95(i: 38. 8.
Exercis för armeen och beväringsmanskapet.
för artilleri-regementena, 1,500 r:dr till General-fält-tygmästarens
disposition, till komplettering af exercis-attiraljen samt till iståndsättande
af Fält-batterier, som under öfningsläger begagnas, till
-
sammans
för arméen och beväringsmanskapet, till exercisammunition,
utom krutet, till underhåll af
skottvallar och taflor samt nya gevärs skott
ställningskostnad
för Gottlands försvarsverk
8,000: —
7,514:
437:
Rid- och stallpersedlar för artilleri-regementena
Carl Gustafs Stads Gevärs-faktori^ utom nedan upptagne byggnadskostnad.
Till aflöning (4,641 r:dr 16 sk.) ved och ljus, servis för ogifta
handtverkare m.
6,299: 32. —
Till machinerier, verktyg, olja, ved m. fl. förnödenheter
för faktoriet .
1,910:
Mariebergs artilleri-läroverlc. utom nedan upptagne byggnadskostnad.
Till aflöning åt läroverkets personal, hyresersättningar m. m.
497,645
29,308
15,951
3,983
8,209
12,078
25
18
16
32
10
Transport } 567,175144| 6
Transport
567,175
44
6
Artilleri-förrådens diverse behof.
Arbetspenningar samt åkarelöner t
3,000
—
—
Transportkostnader.
A artilleri-afdelningens stat,
för hufvud-förråderne
2,000: — —
för artilleriet i allmänhet
1,500: — —
för transport af ammunition till regementena
i allmänhet
500: — —
för Gottlands försvarsverk
100:
utom hvad ofvan under kruttillverkningen och
ogevärsunderhållet förekommer.
A utrednings-afdelningens stat,
för försändning af persedlar till och ifrån för-
3,000:
råder, regementen och mötes-platser . .
7,100
,
Skjuts- och traktaments-kostnad.
Å artilleri-afdelningens stat, vid besigtningar
„ fortifikations-afdelningens dito dito . . .
2,000:
4,500:
6,500
utom ofvan under kruttillverkningen upptagne 1,500 r:dr samt å
riks-staten serskildt uppförde 6,666 r:dr 32 sk.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus m
m.
A artilleri-afdelningens stat:
till hufvud- och reserv-förrådens tjenstemän
383: 32. —
„ fästnings-förrådens dito
73: 16. —
för raket-korpsen
16: 32. —
„ tyg- och besigtnings-kontoren i Visby .
36: 36. —
„ Carlshamns kastell
5: — —
A utrednings-afdelningens stat:
för hufvud-förrådens tjenstemän tillsammans
275: 16. —
790
36
Nybyggnader och reparationer å fästningar och landtförsvaret tillhö-
rande hus och byggnader, samt hyror.
enligt utrednings-afdelningens stat
uppförande af ett förrådshus, samt hyror för
rustkamrar åt de
Transport
581,566132
6
5,000:
Transport
värfvade regementena och förrådshus för beväringsmanskapets
persedlar tillsammans . .
enligt artilleri-afdelningens stat:
för hufvud- och reserv-förråden, kapeller till
täckning af projektiler, ett laboratorium å
Carlsborg, nytt kruthus på Carlsborg eller
Ridön, förrådshusens i Stockholm, Christianstad
och Götheborg, samt å Carlsborg reparationer,
m. m. . . 11,248: 5. 4.
för fästnings-förråden, reparationer
å förrådshusen
å Carlsten, Dalarön, Fredrikskants,
Landskrona
m. fl. samt hyror . .
för artilleri-regementena ,
till dessas stallar, ridhus,
gymnastikbyggnader m.m.
för raket-korpsen, till underhåll
af dess byggnader
samt hyresersättningar
för infanteri-regementena
för Carl Gustafs stads gevärs-faktori,
nybyggnad
och reparationer .
för underhåll af förrådshusen
på Gottland
för dito af krutförvaringsrum
för dito af byggnaderna å
Marieberg  1,486:
607: 16. —
10,713: 44. —
733:
60:
3,100
1,264
1,250
32.
-30,463: 1. 4.
enligt fortifikations-afdelningens stat:
till nybyggnader och underhåll af fästningsverk
och dertill hörande byggnader samt
serskilda byggnaders underhåll å garnisonsorter
utom fästningarne . 39,960: — —
till pontonernes underhåll
och utläggning
900: — —
-40,860: —
584,566 32 6
76,323 1 4
Transport | 660,889133110
Transport
660,889
33
10
Till oförutsedde ock diverse utgifter.
enligt artilleri-afdelningens stat:
för artilleriet i allmänhet  1,000: — —■
„ Gottlands försvarsverk  100: — —
enligt utrednings-afdelningens stat:
till diverse opåräknade utgifter  36: 46. 2.
1,136
46
o
Odisponeradt å fortifikations-afdelningens stat, till Kongl. Maj:ts fram-  tida nådiga disposition
4,640
—
—
Summa B:ko R:dr | 666,6661321 —
Hill. till It. St. Prat. 184T & 1848, 4 Sami. t Åfd. 41 Blilt. 7
STOCKHOLM, TRYCKT HOS MARCUS & COMP., 1848.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 74.
1
Nio 74.
Alik. lill Exp.-Utsli. d. 22 Fobr., kl. 5 c. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Femte Hufvudtitel.
(U. A.)
Denna Hufvud-titel, som omfattar anslagen för Sjöförsvars-departementet,
fastställdes vid sistlidne riksdag till kontant 1,311,629 r:dr, med under lönerna
inhegripne 14,833 tunnor spanmål, samt indelda räntor, utförde till 45,951
r:dr, och spanmål in natura 56,520 ridr, eller tillsammans 1,414,100 r:dr.
Uti den nådiga propositionen om stats-verkets tillstånd och behof, har
Kongl. Maj t tillkännagifvit, att, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers yttrade
önskan, en allmän plan för fullständigare ordnande af försvarsverket till
sjös blifvit utarbetad och af Kongl Maj:t pröfvad och godkänd; men att, då
stats-verkets närvarande tillgångar icke medgåfve utbetalning af alia för utförandet
af denna plan erforderliga anslag, Kongl.Majit för närvarande inskränkte
Sig till framställning om beviljande af de anslagssummor, hvilka Kongl. Majit,
dels såsom tillökning i hufvud-titelns ständiga utgifter, dels till utgående för
viss tid, funnit vara af behofvet mest påkallade.
Af det högstberörda nådiga proposition bilagda protokoll öfver Sjöförsvars-departementet
tillhörande ärenden för den 9 November nästlidne år har
Utskottet inhemtat, att, enligt omförmälde plan, Kongl Majits flotta hädanefter
skulle komma att bestå af ångskepp, ångfregatter, ångkorvetter, ångbog
seringsfartyg
och seglande fregatter, 8 af hvarldera slaget, 8 seglande korvetter
eller briggar, 8 skonertar och mindre exercisfartyg, 8 mörsarefartvg, 16
chefsfartyg, 72 kanonslupar och 120 kanonjollar.
Med afseende å förenämnde för Rikets Ständer i sammandrag framställda
plan för sjöförsvaret hemställes,
att Rikets Ständer måtte till Kongl. Majit i underdånighet
yttra, det Rikets Ständer, i saknad af behöriga kostnads
förslag
och detaljerad framställning af sättet för planens ut
-
Bih. till H. St. Prof. 1847 och 1848. 4 Samt. 1 Afd. 22 Haft.
1
2
Stats-V/skottets lflätande, N:o 74.
förande, icke kunnat i dess bedömande sig vidare inlåta,
ån att de finna berörda plan till väsendtlig del bero på förutsättningar,
hvilka ännu icke hunnit genom en längre eller
fullständigare erfarenhet pröfvas, hvadan Rikets Ständer,
utan att ingå på frågan om statsmedels användande till
ångskepp eller ångfregatler, velat inskränka sig till beviljande
af de oundgängligaste anslag för sådana utgifter till sjöförsvaret,
hvilka äro af skiljaktiga meningar, rörande sjelfva
försvarsplanen, mindre beroende.
I fråga om definitiva regleringen af de å denna hufvudtitel uppförda indeldta
räntor, får Utskottet åberopa sina i utlåtandena Nås 38, 39 och 73
gjorda hemställanden i afseende på de under första, andra och fjerde hufvudtitlarna
förekommande indelningar.
Uti anslagen å femte hufvudtiteln hafva följande förändringar blifvit af
Kongl. Maj:t ifrågasatta:
Förvaltningen af Sjö-ärendena, samt Aflönings-sfaterna för
flottans stationer i Carlskrona, Slockholm och Götheborg.
1:o Enär matros-corpsen, utgörande flottans egentliga sjömanskap, endast
uppginge till det, så i fred sorn krig, otillräckliga antalet af 400 man, hvadan,
med fästadt afseende jemväl å den omständighet, att inga matroser finnas vid
Stockholms station, utan vid fartygs upptackling och utrustning måste förhyras,
en tillökning i ofvannämnda antal ansetts af behofvet påkallad, har Kongl.
Maj:t, för aflöning af ytterligare 90 matroser, äskat ett belopp af 5,525 r:dr
20 sk.; men då, innan den af Kongl. Maj:t godkända plan för fullständigare
ordnande af försvarsverket till sjös blifvit af Rikets Ständer gillad, eller
en tillökning af flottans fartyg medför behofvet af ökadt manskap, matroscorpsens
nu varande antal torde vara tillräckligt för bestridandet af den
tjenstgöring, som samma corps åligger, anser Utskottet sig böra
afstyrka bifall till hvad Kongl. Maj:t i denna del af den nådiga
propositionen föreslagit.
2:o Kanonier-corpsen. med hvilken ett nära lika förhållande sig företedde,
och hvilken, För närvarande utgörande endast 150 man, vore afsedd atthilda
underbefäl för skärgårdsvapnet samt att användas dels såsom kanon-kommen •
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 74.
3
dörer på äng- oell skärgårdsfartyg, dels för bestridande af vakthållningen vid
Stockholms station, är af Kongl. Maj:t i nåder föreslagen att ökas med 25
man, för hvilka äskats ett årligt anslag af 2,552 r:dr 4 sk.
Under åberopande af hvad här ofvan, i fråga om anslag för en tillökning
i matros-korpsen, blifvit anfördt,
afstyrker Utskottet bifall jemväl till hvad härutinnan blifvit
af Kongl. Majit ifrågasatt.
3:o Då i den mån ångfartygens antal ökades, omsorgen om deras säkerhet
fordrade, att skicklige personer anställdes för machinernas skötande, har Kongl.
Majit, för bildande af ytterligare tvenne machinist-officerslöner, utom de tvenne,
som redan finnas, begärt ett anslag af 1,500 r:dr.
Utskottet anser väl, innan ytterligare tillökning i antalet af ångfartyg egt.
rum, den nödiga uppsigten öfver machinerierna kunna bestridas af de för sådant
ändamål hittills anställde personer; men då, enligt Utskottet meddelad
upplysning, machinist-officerare, utom nyssnämnda befattning, afven ega tillsyn
öfver smedjorna vid skeppsvarfven, samt angeläget är, alt denna tillsyn ej må
saknas under den tid, då redan anställde machinist-officerare kunna vara till
tjenstgöring å ångfartyg beordrade, finner Utskottet sig böra
tillstyrka, att hälften af det äskade anslaget, eller 750 r:dr,
måtte till aflöning åt ytterligare en machinist-officer af Ri
kets
Ständer beviljas.
4:o Vidare är af Kongl. Majit i nåder föreslaget, att för ofvannämnde 115
man matroser och kanonierer måtte anvisas allöningsspanmål, 345 tunnor, beräk
nade
till 2,070 ridr, samt, såsom tillökning i materielen, för deras beklädnad
3,750 ridr.
Då den ifrågasatte tillökningen af matros- och kanonier-korpserne blifvit
af Utskottet afstyrkt, anser Utskottet något yttrande uti nu förevarande frågor
icke erforderligt.
5:o I likhet med hvad i afseende på det under 4:de hufvudtiteln för försvarsverket
i allmänhet eller Krigs-kollegii departementer uppförda materielanslag
iakttagits, har Utskottet låtit, med ledning af Kongl. Majits för innevarande
år i nåder fastställde stat, upprätta och får lill Rikets Ständers kännedom
upplysningsvis meddela närlagde tabell Litt. B, utvisande de
remål, hvartill de å femte hufvudtiteln under rubrikerne "Förvaltningen af
Sjö-ärendena samt aflöning sstaterna för flottans stationer i Carlskrona, Stock
-
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 74.
hohn och Götheborg’’ och ”Materielen" förekommande anslag för närvarande äro
anvisade.
Exercis af flottans bemanning.
6:0 Utskottet anser sig böra hemställa,
att, jemte det anslaget till exercis af flottans bemanning
oförändradt uppföres, Rikets Ständer måtte i underdånighet
anhålla, att Kongl. Majit täcktes, för öfning af den för
det egentliga kustförsvaret afsedda flottan, använda en
lämplig del af det sålunda anvisade anslaget 90,000 r:dr.
7:o Dä det å denna hufvndtitel under rubrik af "Skrifmaterialier och expenser
för hufvudtitelns öfrige stater” förekommande anslag egentligen vore afsedt
för fyllande endast af Förvaltningens af sjö-ärendena och Kommando-expeditionens
behof i dessa afseenden, har Kongl. Maj:t föreslagit Rikets Ständer,
att rättelse härutinnan måtte uti den blifvande riksstaten ske.
Med anledning af hvad Kongl. Majit sålunda föreslagit,
tillstyrker Utskottet, att anslaget måtte, till oförändradt belopp,
under sin rätta benämning upptagas, på sätt närlagda
tabell Litt. A. utvisar.
8:o Kongl. Majit har vidare, för den händelse båtsmännens beklädnad
skulle komma att, enligt hvad Kongl. Maj.-t uti serskild nådig skrifvelse till Rikets
Ständer föreslagit, af Kronan underhållas, äskat uppförande å stat af årligt
anslag härtill med 28,000 r:dr.
Utskottet, som för behandling af denna fråga ansett sig böra med Allmänna
Resvärs- och Ekonomi-utskottet sammanträda, får nu endast hänvisa
iill det utlåtande, hvilket framdeles kommer att i förevarande ämne af Utskotten
gemensamt afgifvas.
9:o Enligt hvad den nådiga propositionen vid handen gifver, skulle för
verkställighet af planen för beväringens vapenöfningar, hvad sjöförsvaret beträffar,
komma att erfordras följande årliga anslag, nemligen:
a) för sjelfva vapenöfningarna af beväringsmanskapet r:dr 38,213: 32. —
b) för samma manskaps beklädnad och beväring . . „ 19,358: 44. —
c) för stammens vapenöfning 8,471: 36. —
d) för gevärens underhåll „ 500: — —■
Slats-Ulskottets Vt lät unde, N:o 74.
och har Kongl. Majit, under åberopande af de skäl och upplysningar i detta
ämne, hvilka innefattades uti ett högstberörde nådiga proposition bilagdt protokoll
öfver sjöförsvars-ärenden för den 9 November nästlidne år, föreslagit,
att berörde anslag, tillsammans utgörande 66,744 r:dr 16 sk., nu måtte till
uppförande å stat beviljas.
I öfverensstämmelse med hvad Utskottet, i afseende å äskadt anslag för
landtbeväringen, uti sitt utlåtande angående regleringen af utgifterna under
riksstatens fjerde hufvudtitel, anfört, finner Utskottet
sig för närvarande och innan Kongl. Majits nådiga proposition,
angående förändrade grunder för beväringsmanskapets
uttagande till vapenöfningar, blifvit af Rikets Ständer
slutligen pröfvad, icke vara i tillfälle att, rörande de af
Kongl. Majit nu äskade anslag, afgifva hufvudsakligt utlåtande.
Lotseri- och Fyrings-staterna.
10:o Med afseende å angelägenheten deraf, att inflytande båk- och lotsmedel,
hädanefter som hittills, oförryckt bibehållas såsom tillgång för lots-och
båkinrättningen, har Kongl. Majit, enär denna inträd blifvit i den nådiga propositionen
upptagen med förhöjd beräkning till 78,000 ridr, i stället för vid
sednaste statsreglering beräknade 73,000 ridr, såsom följd häraf ansett en tillökning
i nuvarande anslag böra utföras med 5,000 ridr.
Det uti nu gällande riksstat under rubrik af ”Lotseri- och Fyrings-staterna
samt sjö-kartae-arkivet” uppförde kontanta reservations-anslag, 115,211
ridr 32 sk. består af följande serskilda poster:
a) 73,000 ridr, utgörande det förslagsvis beräknade beloppet af inflytande
båk- och lotsmedel;
b) 26,666 ridr 32 sk., motsvarande den från Konungariket Danmark ingående
ersättning för underhållandet af de å Skånska kusten befintliga fvrbåkar;
c)
245 ridr, utgörande förhöjning för under löner inbegripna 24-5 tunnor
spanmål;
d) 14,000 ridr, hvilken summa, enligt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
af den 19 December 1840, Nio 170, beviljades såsom ersättning för
de i följd af fyranstalternas utvidgande förorsakade kostnader; och
e) 1,300 ridr eller beloppet af de, jemlikt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
den 30 Januari 1845, Nio 85, från flottans aflöningsstat till lots
-
o
Stats- L {skottets Utlåtande, N:o 74.
och fyringsstaten öfverflyttade arfvoden för vid sjö-chartae-archivet tjenstgörande
officerare.
Hvad först angår de inflytande båk- och lotsmedlen, så torde desamma
fortfarande böra för dermed afsedde ändamål, eller lots- och båkväsendets
underhåll och utvidgande, användas, samt, i följd häraf, ett emot den af Utskottet,
enligt utlåtandet N:o 37, i detta afseende föreslagne nedsatte beräkning
svarande belopp af 73,000 riksdaler i riks-staten under denna hufvudtitel
uppföras, hvarigenom nuvarande anslaget till siffran förb öjes med 2000 r:dr.
Enahanda är förhållandet med de så kallade Danska fyringsmedlen; och dä
dessa medel, uppgående till 10,000 riksdaler Hamb. banko årligen, eller, efter
128 skillingars kurs, 26,666 r.dr 32 sk., vid beräkningen af statsverkets
inkomster, blifvit, för summans jemnande, upptagne till allenast 26,600 r.dr,
torde desamma nu böra till sistnämnda belopp uppföras.
Vidkommande åter de trenne öfriga under rubriken Lotseri- och Fyringsstaterne
samt Sjö-kartae-arkivet inbegripne serskilde poster, utgörande, tillika
med de från Danska fyringsmedlen afdragne 66 riksdaler 32 sk., tillsammans
15,611 r:dr 32 sk., så har Utskottet, med hänsigt ej mindre till det inskränkta
beloppet af statsverkets nuvarande disponibla tillgångar, än ock ä
det förhållande, att lots- och båk-inrättningarne i väsendtlig mån hafva till
föremål att för handeln och sjöfarten bereda lättnad och säkerhet, ansett omförmälde
anslagsbelopp lämpligen kunna och böra anvisas å Handels- och
Sjöfartsfonden, för hvilken åsigt Utskottet hemtar stöd af Rikets Ständers vid
1834—1833 årens riksdag aflåtna underdåniga skrifvelse, No 297, deruti
Rikets Ständer, jemte medgifvande, att öfverskottet af det till nämnde fond
från Sverige ingående bidrag linge af Kongl. Majit an\ändas till anstalter för
Svenska handelns och sjöfartens utvidgande och befrämjande, serskildt förklarat
nämnde öfverskott äfven kunna disponeras för fyr- och båk-inrättningarnes
upphjelpande, så vida något ytterligare anslag dertill funnes erforderligt.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, uppgick Handels- och Sjöfartsfondens behållning
vid sistlidet års slut till 518,464 riksdaler 16 sk. 5 rst. banko, deraf
kontant 236,162 r:dr 44 sk. 7 rst., och utlånta 282,301 r:dr 19 sk. 10
rst.; och har sammanräknade beloppet af de under sistlidet år från Sverige
och Norrige till fonden ingångne bidrag bestigit sig till 466,009 riksdaler 32
sk. Som innevarande års stat för Konvoy-kommissariatet ännu icke lärer vara
af Kongl. Majit i Nåder fastställd, har Utskottet väl icke varit i tillfälle att
rörande Handels- och Sjöfartsfondens för året belöpande utgifter erhålla fullständig
kännedom; men då, enligt de upplysningar, Utskottet sig förskaffat,
följande å nämnde fond anvisade betydligare årliga utgiftssummor numera
Sfats-Utskottets Utlåtande, N:o 74.
7
upphört, nemligen anslaget för ombyggnad af Södersluss i Stockholm, 20,000
riksdaler, med 1846 Ars slut, och det för arbeten i Götheborgs hamn, 20,000
r.dr, vid sistlidet års utgång, hvarförutan det för sjömätningar i Wenern an
visade
belopp, 5,000 riksdaler årligen, kommer att med innevarande år försvinna,
så att följaktligen härigenom en besparing uppstår af 45,000 r:dr, synes
det, i betraktande derjemte af ofvannämnde betydliga kapital-behållning, ingalunda
tvifvel underkastadt, att ju från berörde fond bör kunna påräknas tillgång
för bestridande af den del utaf anslaget för lotseri- och fvrings-staterne,
som icke motsvaras af lots- och båk-afgifterne tillika med de Danska fyringsmedlen,
hvilken andel, på sätt ofvan nämndt är, uppgår till 15,611 r:dr 32
sk. I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit yttradt, får Utskottet hemställa,
att, jemte det ett mot de förslagsvis beräknade båk- och
lotsmedlen samt Danska fyringsmedlen svarande reserva
tions-anslag
af 101,600 r:dr, utom indelningars beräknade
värde, 307 r:dr 32 sk., under rubrik af "Lotseri- och Fyri
ngs-Sfaterne” å femte hufvudtiteln uppföres, Rikets Ständer
måtte hos Kongl. Maj t i underdånighet anhålla, att de
kostnader, hvilka derutöfver kunna för lots- och båkväsendets
underhåll och förbättrande erfordras, må af Handelsoch
Sjöfartsfondens medel bestridas.
11:o Uti Nådig skrifvelse den 9 November nästlidne år, hvilken af samtlige
Riks-stånden blifvit till Stats-utskottet remitterad, har Kongl. Majit tillkännagifvit:
att, till följd af Rikets sednast församlade Ständers derom framställde
anhållan, undersökning skett, rörande förbättring af lotspersonalens lönevilkor;
att genom denna undersökning behofvet af en sådan förbättring blifvit tillförlitligen
ådagalagdt, samt att sedermera en ytterligare utredning blifvit uppgjord
å det belopp, som erfordrades, för alt tillförsäkra förenämnda personal en årlig
inkomst af minst 200 r:dr för hvarje lots-ålderman, 150 r:dr för hvarje
mästerlots och 100 r dr för hvarje sekundlots, af hvilken utredning inhemtades,
att för åstadkommande af en sådan tillökning erfordrades, jemte den summa
af 5,000 r:dr, hvarmed anslaget för lots- och båk-inrättningen, i följd af
förhöjd beräkning, ökats, ett belopp af 10,000 riksdaler banko. På grund
häraf, och då såväl Konung som Ständer ansett tillökning i aflöningen för
lots-personalen vara af behofvet påkallad, har Kongl. Majit af Rikets Ständer
äskat den för detta ändamål erforderliga summa 10,000 r:dr banko.
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 74.
Utskottet, sorn, å ena sidan, erkänner behofvet af den föreslagna förbättringen
i lof spersonalens lönevilkor och hyser den tanken, att, så vida en påpasslig,
nitisk och skicklig lotspersonal skall af de sjöfarande kunna påräknas,
den med lotsyrket förenade inkomst bör vara tillräcklig för de nödvändiga
lefnadsbehofven, har, å andra sidan, ej kunnat undgå att finna ifrågavarande
anslag vara af beskaffenhet att hänföras till de föremål, för hvilka, enligt Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse af den 23 Februari 1835, Handels- och
Sjöfartsfondens tillgångar må kunna användas; i följd hvaraf och då anvisandet
af serskildt statsanslag för nu ifrågavarande ändamål sålunda icke synes
lämpligt eller erforderligt, Utskottet anser sig böra hemställa,
att Rikets Ständer måtte i underdånighet anhålla, det täcktes
Kongl Maj.t i Nåder tillse, att den föreslagna förbätringen
i lotspersonalens lönevilkor må kunna af Handelsoch
Sjöfartsfondens tillgångar beredas.
12:o. Med anledning af Kongl Maj:ts nådiga förordnande den 14 Januari
1846, föranledt af direktionens öfver Götha kanal-verk underdåniga framställning
i ämnet, hade Förvaltningen af Sjö-ärendena, uti skrifvelse den 16 Februari
nästlidet år, i underdånighet afgifvit förslag såväl till organisation af en
lots- och båkinrättning å de genom Götha kanal förenade insjöar, deribland
Wenern i hela dess omfång samt Götha eif, under föreslagen benämning af
medlersta lotsdistriktet, som till lotsstationer för samma distrikt med det antal
lotsar, som ansetts motsvara behofvet, äfvensom approximativ, kostnadsförslag
å lots- och fyrpersonalens aflöning, jemte fyrars, sjömärkens och prickars årliga
underhåll samt andra förekommande utgifter, hvilket sistnämnde förslag
upptog ett utgiftsbelopp af 14,946 r:dr 32 sk. banko, hvarjemte Förvaltningen
i underdånighet anfört: att den redan betydliga handelsrörelsens säkerhet,
hvilken svårligen kunde efter tidens fordringar åstadkommas af enskilde, hvilka
voro bundne af serskilda vilkor och aftal, äfvensom en med tiden sannolikt
mer och mer framkallad transitorörelse kanalvägen från haf till haf föranledde
den öfvertygelse hos Förvaltningen, att det vore lämpligast, att kronan
ensam öfvertoge ledningen af de ifrågasatte säkerhetsanstalterne, i likhet
med hvad från äldre tider egt runi i afseende å rikets yttre kuster, helst seglationen
på ifrågavarande sjöar ansågs lika äfventyrlig och svår, som på nämnde
kuster, till följd hvaraf äfven en ordnad lots- och båkinrättning vore för
förenämnde trafik af behofvet påkallad; att den för det nya lotsdistriktet föreslagne
stat, efter förvärfvad närmare erfarenhet om behofvet, framdeles möjli
-
'Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 74.
9
gen kunde påkalla någon ändring och således tills vidare endast borde antatagas
för de första åren, samt slutligen att, för tillvägabringandet af årliga
underhållet af ifrågakomne lots- och båk-inrättning, såsom enskilda bidrag kunde
påräknas 1,000 r:dr årligen af Götha kanalbolag samt omkring 2,000 r:dr
om året i uppgifven seglationsafgift å Wenern, eller tillsammans 3,000 r.dr,
hvadan det ytterligare erforderliga beloppet uppginge till omkring 12,000
riksdaler.
Kongl. Maj:t, som redan uti nådigt bref den 11 Augusti 1837 förklarat,
att en lots- och fyr-inrättning borde på statens bekostnad organiseras å insjöarne
i kanal-leden från Götheborg till Mern, så snart tillgångarne sådant medgåfvo,
men endast i sammanhang med pröfningen af det utaf serskilde kommitterade
utarbetade förslag till förnyadt lots-reglemente, funnit lämpligt taga
i nådigt öfvervägande de för nu ifrågavarande lots- och fyranstalter i underdånighet
föreslagne grunder, har emellertid, uti nådig skrifvelse den 9 November
18i7, hvarå Utskottet från samtlige Riksstånden fått emottaga remiss,
enär anslag för den nya lotsinrättningen borde vara att tillgå, innan densamma
sattes i verket, men det erforderliga beloppet ej på förhand kunde med
säkerhet bestämmas, hos Rikets Ständer för ändamålet äskat ett förslagsanslag
af 4,000 r:dr banko årligen.
Af den nådiga skrifvelsen bifogade och deri åberopade handlingar har
Utskottet inhemtat, att Förvaltningens af sjö-ärendena förslag i ämnet väsendtligen
hvilar på den förutsättning, att en med tiden mer och mer tilltagande
transito-rörelse, kanalvägen från haf till haf, skulle medföra behofvet af den
föreslagna lots- och båkinrättningen, af hvilken i öfrigt en ansenlig handelsrörelses
säkerhet till stor del skulle komma att bero; men som, enligt hvad
berörde handlingar jemväl gifva vid handen, största delen af seglande fartyg,
äfvensom ångfartygen, å ifrågavarande insjöar icke begagna sig af lots, hvaraf
Utskottet hemtat anledning till den föreställning, att farleden mellan Götheborg
och Mern hufvudsakligen begagnas för sådane fartyg, hvilkas befälhafvare,
i anseende till deras bekantskap med farvattnen, kunna umbära lots, har
Utskottet ej ansett rätta tidpunkten ännu vara inne för tillvägabringandet af ifrågasatte
lots- och båkinrättning; i följd hvaraf, och jemväl med afseende å de
betungande kostnader, som deraf komme att för staten blifva en följd, Utskottet
finner sig sakna skäl
tillstyrka Rikets Ständers bifall till det begärdta anslaget;
men som, enligt hvad jemväl blifvit upplyst, å de insjöar, hvarå en större sjöfart
bedrifves, erforderliga prickar och sjömärken dels saknas, dels tarfva för
IM. till R. St. Prot. 1847 och 1848. 4 Sami. 1 Afd. 22 Häft. 2
10
Stats-1 ts ko t tets Utlåtande, N:o 74.
bättring, samt Utskottet anser, att genom dylika märkens anbringande oell vidmakthållande
det med omförmälde lotsinrättning åsyftade ändamål till betydlig
del bör kunna vinnas, har Utskottet, enär de för sådant ändamål erforderliga
utgifter lämpligen synas böra bestridas af Handels- och Sjöfartsfondens
tillgångar, funnit sig föranlåtet
tillstyrka, att uti den underdåndiga skrifvelse, som Rikets Ständer,
rörande regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel, komme att afgifva, Rikets Ständer måtte
i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes, för upprättandet
och vidmakthållandet af nödiga prickar och sjömärken,
af Handels- och Sjöfartsfondens tillgångar använda
det belopp, som härtill kan erfordras.
13:o Öfrige under denna hufvudtitel uppförda utgiftssummor, uti hvilka någon
förändring icke ifrågakomma, hafva, lill enahanda belopp, som vid förra
riksdagen, blifvit å den detta utlåtande bilagde tabell Lit. A föreslagne, med
undantag af den, till slutsummans jemnande, vidtagne förhöjning af 1 r:dr 32
sk. i anslaget till skrifmaterialier och expenser för departementets kansli-expedition.
14:o För öfrigt har Kongl. Maj:t, på de i ofvan åberopade protokoll öfver
Sjöförsvars-ärenden utvecklade skäl och under hänvisning till de upplysningar,
samma protokoll innehåller, föreslagit, att af de lill ständiga behof ej
hänförliga anslag, hvilka för sjöförsvarets fullständiga ordnande ansetts erforderliga,
följande summor nu måtte af Rikets Ständer amisas, att, under 3 år, med
en tredjedel årligen, utgå, nemligen:
a) för nybyggnad af en ångkorvett om 300 hästars kraft, 293,000 r:dr, samt,
för nybyggnad af 2:ne ångbogseringsfartyg om 100 hästars kraft, 261,000
r:dr.
Vid sistlidne riksdag beviljade Rikets Ständer, för nybyggnad afkrigsångfartyg
och ångkraftens användande på flottan tillhöriga fartyg, 300,000 r.dr;
och då under den tid, som sedan dess förflutit, begagnandet af denna kraft
på krigsfartyg erhållit en ökad vigt, har Utskottet, med fastadt afseende likväl
å det förhållande, att statsverkets tillgångar ej medgifva beviljandet af de
äskade summorna till deras fulla belopp, och att Utskottet icke är i tillfälle
att bedöma, till hvilketdera slaget af ifrågavarande fartyg anslaget lämpligast
bör användas, ansett sig böra tillstyrka,
