# ID: svediakorp-gov2169
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 25,638
# sentences: 848
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


It. St- Just. Onibiidsm, Emit.-Berättelse den 15 Nov. 1847.
67
oren dertill upp, med laga värde derå. Finnas ej de; gifve du upp gods
och jord å landet, eller luts och tomt i staden, med Rättens bevis, ont de
för minan gäld häfta eller ej. Ar tvif velsmål, om den egendom svarar
emot det, som dömdt är, och kan den ej mätas, innan tid är inne,
alt han saken hos Konungen fullfölja bör; sätte borgen till dess värdering
derå ske kan. Gitter han ej någotdera, som nu sagdt är; sälte
för hvad dömdt är full borgen. Kan han ej eller det; ställe då borgen
för sig sjelf, eller träde i fängelse till sakens slut. Ar i ett utslag öfver
flera särskilda mål dömdt, och häfver den, som ändring sökt, det lell
eller flera fullgjort; gäl/e andringssökan det deri, och håfve i de andra ingen
talan. Huru det lyftas må, sorn ut gifvet är, sägs i 3 Kap. 5 § Utsökningsbalken.
Häfver den, som gifvit gods, hus eller gård upp, till doms
fullbordan, ej annat hemvist att tillgå; då förhålles dermed, som i 5 Kap.
8 ^ samma .Balk stadgadt är. Kill den, som vunnit, ej lyfta det, som utgif
vet är, eller kan han ej borgen sätta; kungöre det straoct Konungens Befallningshafvande,
eller Domaren: och vederdelomannen tage det äter, och
sätte han borgen i stället. Om pröfning af borgen sägs i 26 Kap. 8 :
äge ock Konungen alt borgen, godkänna, när så omtränger.
32 Mais.
3 § skall, efter dea förändrade redaktion, som densamma, genom Kongl.
Förordningen den 20 Januari 1779, erhållit, lyda sålunda:
Af Häradets lott i sakören behålle en tredjedel Häradshöfdingen, annan
Hämnden, tredje Häradet. I Rådstufvurätt tage Borgmästare dubbel
lott emot Rådman.
U t s ö k n i n gs b a l k c n.
«S Map.
5 § skall hafva följande lydelse:
Häfver någor vunnit hos Underrätt, och varder deremot vudjadt; njute
ändå utmätning, och ställe borgen för det han om Itänder får, eller läte
godset sättas i qvarstad. Här godset sä utmätt är, må det sedan ej skingras,
eller utom ägarens vilja föryttras, förr än saken i Hofrätten af dömd
varder. Tappar han der; gånge det, som utmätt, eller i qvarstad salt är,
äler, med dess ränta och afgäld.
68
R. St. Jast. Ombudsm. Emb.-Berättelse den 15 Nov. 1847.
Första afdelningen af 6 §, eller orden: ”Nu gitter ej den, som Lappat
häfver, gifva ut, hvad dömdi är, innan saken för Hofrätten kommer; sälle
der full borgen före: gitter han ej eller det; ställe då borgen för sig sjelf,
eller träde i fängelse till sakens utslag”: skola från lagtexten uteslutas.
Jo r d a b al k e n.
14 Hsip.
3 § ändras sålunda:
Nu vill någor med den synedom sig ej åtnöja; vadje då under Hofrätt,
sorn i Rättegångsbalken sägs. .Fullföljes vadet och farner Hofrätten
nr syn tarf vas; utnämne Hofrätten en af sina Ledamöter, att synen hålla,
och kalle två Underdomare i orten att honom biträda. Det protokoll, som
vid synen föres, gifve han lill Idof rätten in, och Hofrätten döme sedan
i saken. Drages saken under Konungen, och finnes den ej tillräckligen
utredd, ändå att syn föregått; dä må ytterligare syn hållas, och
nä rune Konungen i Högsta Domstolen dertill en af dess Ledamöter; låite
ock genom Hofrätten kalla två Underdomare, att vid synen biträda. Öfver
denna syn skall protokoll till Konungen ingifva?, på sätt om den syn, som
Hofrätt förordnat, sagdt är. Vid dessa syner måge ock vittnen höras, der
någon af parterna det äskar. Göres jäf emot vittne, varde vittne ändå hör dt;
och pröfve sedan Hofrätt eller Konungen jäfvet, så ock hvad verkan vittnesmålet
äga må. Finner Hofrätten eller Konungen syn nödig, och är den
ej af Underrätt hållen; då må Hofrätten eller Konungen låta synen af
Underrätten verkställas, och pröfve sedan saken.
5:o I öfrigt förklaras alla de särskilda, tid efter annan utkomna författningar,
som angå Lagmansrätter, Riddare-Synerätter och Kämnersrätter
hafva förfallit, i hvad de icke, så vidt de angå Kämner srätter, böra
lämpas på Rådstufvurätt, såsom i de förras ställe utgörande förste domstol
i stad; äfvensom alla de bestämmelser, hvilka, genom särskilda Kongl. Resolutioner,
i afseende på en del Rådslafvur ätter gifna äro derom, att emot
deras domar ej finge vädjas, der huf vudsaken ej ginge öfver eli visst' värde,
till ali kraft och verkan upphof vas.
6:o De i fjerde punkten af denna Förordning stadgade lagförändringar
skola från den 1 Januari 18 49 gälla för alla de mål, i hvilka vad emot
Häradsrätts eller Råulstuf vur ätts dom eller utslag erlägges eller anmäles, så
ock för de mål, hvilka efter nämnde dag från Kämnersrätt till Rådstufva
-
It. St. Just. Ombudsm. Emb.-Ber ätt else den 15 Nov. 1847.
69
rätt, eller frun Laginansrätt till Hofrätt oafgjorda öfverlemnas. Likaledes
gälla dessa lagförändringar före 1848 urs utgång i de fall, du vad under
Hofrätt dessförinnan äger runi, såsom i andra punkten här ofvan sagdt
är; och iaktta ges härvid, att de mål, hvilka oafgjorda öfverlemnas från
Kämnersrätt till Rådstufvurätt, eller från Lagmansrätt till Hofrätt, böra
anses och behandlas, de förra, såsom voro de till Råulstuf vurätten omedelbarligen
instämda, och de sednare, såsom hade de genom vad kommit frun
Häradsrätt till Hofrätten; dock att verkställighet å Häradsrätts beslut i
sistnämnde mål ej må äskås; men för alla före den 1 Januari 18 4f) från
Kämnersrätt till Rådstufvurätt, eller inom laga lid efter 1848 års Lagmansting
frun Lagmansrätt till Hofrätt vädjade mål, skola hitintills gällande
föreskrifter, i afseende på vads fullföljande och målens behandling i Rådstufvurätt
och Hofrätt, oförändrade tjena lill efterrättelse.'’
I sammanhang nied detta Lagförslag och under förutsättning, aLt det
O O O D 7
Lunde vinna Rikets Höglofl. Ständers bifall, hemställes tillika vördsamt, att,
då hinder möjligen skulle kunna möta för verkställighet af lagförändringen
vid den lid, sorn i förslaget omförmäles; — då öfverflytlningen af Kämnersrätternas
domsrätt lill Rådstufvurätterna torde hafva den följd, att för Stockholm
och tilläfventyrs för några bland de öfriga städerna, der Kämnersrätter
nu finnas, flera afdelningar af de nuvarande Rådstufvuräller blifva erforderliga,
hvilket fall i synnerhet lärer inträffa i förstnämnda stad, der dessutom
det egna förhållande äger rum-, att flera särskilda domstolar äro förordnade,
som, jemlikt särskilda sladganden och författningar, upptaga åtskilliga judiciella
mål; — då, fastän Kämnersrätlerna i allmänhet lätt kunna, i mån af
behof, lill afdelningar af Rådstufvurälter förändras, en förändring, som i af
O
' O7
seende å nyssnämnda särskilda domstolar i Stockholm redan, medelst Kongl.
Maj :ts nådiga Kungörelse den 12 December 1845, gått i verkställighet, så
att endast deras förändrade benämning skulle fordras, det likväl synes otvifvelaktig!,
att, genom lag föränd ringen, åtskilliga reglementarisk» föreskrifter
angående Rådstufvurätlernas organisation samt målens och arbetets fördelning
blefvo af nöden; — då emedlertid dylika speciella föreskrifter ej synas hafva
lämpligt rum i en allmän Författning, samt Rikets Höglofl. Ständer torde
sakna den noggranna kännedom om särskilda lokalförhållanden, förutan hvilken
tjcnligl förslag, huru den ifrågavarande förändringen ändamålsenligt må
tillvägabringas, icke kan varda uppgjordt; och då äntligen den föreslagna
lagförändringen, om den stadgades, möjligen skulle kunna hafva den följd,
ali, åtminstone i början, de ifrån Underrätterna genom vad lill Hofrätten!»
70
ii. St. Just. Ombudsm. Emb.-Berättelse dea 15 Nov. 1847.
inkommande mål ökades i den mängd, att Hofrätlernas göromål icke kunde
bestridas af’ det antal ledamöter, som der nu funnes; och, i fall antalet derföre
finge ökas, tillfälle ej torde saknas, då nuvarande lagmän önskade att
såsom ledamöter i Hofrätterna ingå, samt i öfrigt ej må förgätas, att framdeles
efter lagmännens frånfälle eller befordran lill annan beställning, deras
löner och innehafvande boställen, som då hemföllo till Staten, crsatle kostnaden
lör aflöning åt nya ledamöter i Hofrätterna; -— Rikets Höglofl. Ständer,
jemte Lagförslagets antagande, må täckas besluta;
”att, derest Kongl. Majit i nåder skulle finna för godt alt gilla sam
ma
Lagförslag, men anse den beslutade indragningen af ofvannämnda domstolar
ej kunna verkställas ä den i förslaget utsatta tid, Rikets Ständer
vilja öfverlemna till Kongl. Majit att bestämma tiden, då denna indragning
lämpligen må kunna för sig gå:
alt Rikets Ständer likaledes vilja hos Kongl. Majit i underdånighet begära,
det Kongl. Majit täcktes, efter vederbörandes hörande och i öfverensstämmelse
med den föreslagna förfättningsgrunden, att endast en Underrätt
skall finnas, så i städerna sorn å landet, vidtaga de anstalter och åtgärder,
samt stadga och till efterrättelse kungöra de reglementariska föreskrifter,
som pröfvas lämpliga för Rådstuf vurätternas organiserande och ordnande;
samt slutligen
att, i händelse rättegångsärendena i Hofrätterna skulle befinnas, genom
ifrågastälhla lagförändring, tilltaga i den mån, alt deras tillbörligt
skyndsamma handläggning icke af Hofrätlernas nuvarande ledamöter medliunnes,
Rikets Ständer anse nödigt, att flere ledamöter dersammastädes,
efter förekommande behof, tills vidare förordnas, och derföre äfven vilja
anslå och anvisa nödiga medel till deras aflönande samt ställa dessa medel
till Kongl. Majits nådiga disposition för nämnde ändamål, med vilkor tillika,
att sådana aflöningsmedel framdeles, så vidt omständigheterna medgifva, må
kunna indragas."
Och torde, om sådana beslut fattas, desamma böra hos Kongl. Majit i
underdånighet anmälas genom Rikets Höglofl. Ständers skrifvelse, med hvilken
Lagförslaget varder till Kongl. Majlis nådiga pröfning insändt.
I anledning af Instruktionens 18 § och uppå min under den 31 sisllidne
Augusti skriftligen gjorde anhållan alt undfå del af de förklaringar öfver
Lagen, hvilka Kongl, Majit, genom Dess Högsta Domstol, uppå inkomna
Ti. St. Just. Ombudsm. Emb.-Berättelse den 15 Nov. 1847.
71
förfrågningar af domare oell embetsman må hafva utfärda! sedan början af
sislförflutna riksdag, har Hans Exellens Hr Juslilie-slalsrniuistern, uti skrifvelse
af den 14 derpåföljde Oktober, tillkännagifva, att sedan nämnde tidpunkt
någon förklaring öfver lagen i den ordning, Grundlagen bestämmer,
icke blifvit från Kongl. Maj:t meddelad; hvilket härigenom vördsamligen inberättas.
Till fullgörande af hvad Instruktionen uti 14 § ibland annat bjuder,
får jag vördsamt icke allenast öfverlemna, såsom bilagor till denna
berättelse, de ifrån Kongl. Statsdepartemcnten insända förteckningar,
jemte tillägg och rättelser deri, utvisande hvilka af Rikets Ständers vid sistförflutna
riksmöte fattade beslut och gjorda hemställningar blifvit af Konungen
gillade, utfärdade och i verket ställda, eller eljest slutligen pröfvade,
utan äfven särskildt upplaga dem, hvilka, på sätt eller af orsaker, samma
bilagor antyda, icke blifvit i underdånighet föredragna eller i nåder afgjorda,
här nedan anförda med anteckning af nummer och dag, derunder
Rikets Ständers skrifvelse i hvarje ämne förekommer i 10:de samlingen af
hillänget till Riksståndens protokoll vid nämnde riksdag, nemligen:
hos Kongl. Jastitie-departenienlet
N:o 19 af den 26 Oktober 1844, angående tillhandahållande af gesällböcker
(9°);
N:o 60 af den 11 Januari 1845, angående skärpta kontroller i afseende
på kyrkoböckers förande m. m. (18);
N:o 135 af den 1 Mars 1845, angående en del i Krigslagarne antagna
straff (33); och
]N:o 240 af den 24 Maj 1845, angående åtgärder för utveckling af frågan
om nalional-represenlationens ombildning (58);
hos Kongl. Landt'för svar s-departementet
N:o 154 af den 5 April 1845, i hvad denna skrifvelse afser inqvarleringen
i de Skånska städerna (74); och
]Nr:o 182 af den 15 Maj 1845, angående åtskilliga rusthåll inom Westmanlands
län ålagd dagsverksskyldighet (79);
*) Det här och i följande punkter sist utsatta siffertal utvisar den nummer, under
hvilken hvarje skrifvelse igenfinnes i Bilagorna till denna Embetsberättelse.
72
//. St. Just. Ombudsm. Emb.-Bcrättelse den 15 JSov. 1847.
hos Kongl. Sj oför svar s-departementet
N:o 228 af den 23 Maj 1845, om förändrad beräkningsgrund för bålsmans-vakansafgift
af nyroterad jord inom Blekinge län (87);
hos Kongl. Civil-departementet
N:o 59 af den 11 Januari 1845, angående åtgärder till befrämjande af
smärre handaslöjder (98);
N:o 131 af den 22 Februari 1845, angående indragning af Bergsfogdetjensterna
(109);
N:o 144 af den 26 Mars 1845, om uppgörande af förslag till förändring
i lagstiftningen, rörande bränvinslillverkningen (115); och
N:o 166 af den 22 April 1845, angående åtgärder till upphjelpande af
sillfisket i Bohuslänska skärgården (119);
hos Kongl. Finans-departementet
N:o 26 af den 9 November 1844, angående de bland Statsverkets ordinarie
inkomster upptagna gerningsören (138);
N:o 64 af den 11 Januari 1845, angående godtgörande af tvenne från
Banken till Myntverket ulgifna förskott (146);
N:o 87 af den 8 Februari 1845, angående reglering af utgifterna under
Biksslalens Sjunde Hufvudlitel, i hvad denna skrifvelse alser utredning af
Skogsplanteringskassans tillgångar och inkomster samt hvad deraf tagits i
beräkning för jägeristaleus aflöning med flera erforderliga omkostnader (158);
!N:o 98 af den 15 Februari 1845, angående förändradt myntsystem (166);
N:o 99 af den 15 Februari 1845, angående Borgmästares i Städerna
utom Stockholm samt Kommissionslandtmätares delaktighet i Civilstatens pensions!
n rättning (164);
N:o 105 af den 15 Februari 1845, angående (VamLida bestämmelser, i
afseende på handels- och sjölärlsförhållandena emellan S\erige och Norrige (251);
N:o 109 af den 22 Februari 1845, i hvad denna skrifvelse afser Gott
landspostens
sättande i förbindelse med södra snällposlen (171);
N:o 110 af den 22 Februari 1845, angående uppbyggande af ett ma
gasin
för kronotiondespanmål vid Mörbylånga köping (170);
N:o 117 af den 22 Februari 1845, angående preskriptionstid för liqviderandet
af åtskilliga, i Riksgäldskontorels räkenskaper balanserade, äldre
skuldposter (174);
N:o
fi. St. Just. Ombudsm. Ernb.-Eerättelse den 15 IS ov. 1847.
73
N:o 142 af den 26 Mars 1845, angående utarrendering af den invid
staden Nyköping belägna s. k. Lilla eller Tyska Kungsladugården (175);
N:o 145 af den 26 Mars 1845, angående ränteförsäkrings-, lifränte- och
lifförsäkrings-anstalters inrättande (179);
N:o 156 af den 5 April 1845, angående Statsverkets s. k. Reservfond
m. ni. (181);
N:o 159 af den 18 April 1845, angående ändringar i stadgandena, rörande
sättet för markegångsprisens bestämmande m. m. (185);
N:o 161 af den 18 April 1845, angående bokföring af landtränlorna m.
m. (186);
N:o 168 af den 22 April 1845, angående föreskrifter i afseende på kronobrefbäringen
(188);
N:o 173 af den 7 Maj 1845, i anledning af Rikets Ständers Revisorers
afgifna berättelser om verkställda granskningar af Statsverkets samt andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning; beträffande
framställningarne uti: gide punkten, om bestämmande] af preskriptionstid
för återlyftning af depositionsmedel i Landtränterien; i3:de punkten, angående
utsättande af en viss preskriptionstid för uppvisande af åtskilliga assignationer
å Banken; i4'de punkten, angående ett förändradt formulär för
Rikshufvudboken; i5:de punkten, angående inrättande af åtskilliga nya konti
i Myntverkets bufvudböcker; i6:de punkten, om nytt Reglemente för samma
Verk; ig:de punkten, angående en i Postverkets räkenskaper balanserad fordran
hos Norrska Postverket; 3g:de punkten, angående Landsböckernas tidigare
afslutande och insändande till Kammarrätten; samt 4°'.^e punkten, angående
redovisning för åtskilliga i Landsböckerna balanserade förskott m. m.
(254);
N:o 186 af deli 15 Maj 1845, angående förändring i tiden för kronouppbördsstämmorna
(194);
N:o 187 af den 15 Maj 1845, angående förändring i tiden för krono
uppbördsstämmorna
på Gottland (195);
N:o 188 af den 15 Maj 1845, angående lindring i Tionde- och ränte
gifvares
skyldigheter (196);
N:o 200 af den 15 Maj 1845, i anledning af väckt fråga om upphäf
vande
af Kongl. Resolutionen den 13 November 1747, angående inskränkning
uti en del socknars i Dalarne rättighet att använda skog (214);
N:o 217 af den 22 Maj 1845, angående lindring för hemmansägarne å
ön Hven i dagsverksskyldigheten till Uranienborgs kungsgård (204); och
R. St. Just. Ombudsm. Eml.-Bsrätttls* 1647. 16
74
R. St. Just. Ombudsm. Emb.-Berättelse den 15 Nov. 1847.
N:o 233 af den 24 Maj 1845, angående förändring i sättet för indelta
räntornas utgörande samt dessas och kronotiondespanrnålens indragning lill
Statsverket (209); samt
hos Kongl. Ecklesiastik-departemeritet
N:o 39 af den 30 November 1844, angående Stadsskolans i Sköfde förening
med folkskolan derstädes (217);
N:o 51 af den 18 December 1844, angående rättighet för tiondegifvare
i Skåne att få lösa den till Stockholms allmänna Barnhus anslagna kronotionde
efter markegångspris, med tillökning af forseilön (220);
N:o 97 af den 15 Februari 1845, angående förändringar uti rikets Elementar-läroverk
(227);
N:o 101 af den 15 Februari 1845, angående utskrifning af Registratur,
som bort från Statsdepartementen aflemnas till Riksarkivet (228); och
N:o 227 af den 23 Maj 1845, angående den till Skolorna i städer inom
Lunds stift utgående helgonskyld (246).
I följd af Instruktionens 21 §, har jag emottagit nedannämnde, efter
sistförflutna riksdags slut utfärdade, Kongl. Resolutioner uppå dels Hedervärda
Bondeståndets och dels åtskilliga Riksdagsfulhnäktiges af nämnde Riksstånd
ingifna ansökningar och besvär:
l:o af den 13 Juni 1845 uppå Riksdagsfullmäktigen L. J. S. Gezelii
från Stora Kopparbergs län underdåniga ansökning om bidrag af allmänna
medel till fullbordande af en väg emellan Wermland och Öfra Vester-dalarne;
2:o af den 25 Juni 1845, uppå Riksdagsfullmäktige Ola Jeppssons och
G. B. Appelquist från Blekinge län underdåniga ansökning om anslag till
vattenaftappningsarbeten i Blekinge län;
3:o af den 14 Juli 1845, uppå Riksdagsfullmäktigen J. A. Lundbergs,
å Piteå och Skellefteå socknemäns vägnar gjorda, underdåniga ansökning i
afseende å en ifrågasatt omläggning af allmänna landsvägen emellan gästgifvaregårdarne
Öijebyn i Norrbottens och Byske i Westerbottens län;
4:o af den 12 Augusti 1845, uppå Bondeståndets underdåniga ansökning
i fråga om användandet af Welanderska donationsfonden;
5:o af den 16 Oktober 1845, uppå Riksdagsfullmäktigen Pehr Bengtssons
underdåniga ansökning om Calmar läns fördelning i tvänne särskilda län;
R. St. Just. Ombudsm. Emb.-Berättelse den 15 No v. 1847.
75
6:o af den 2 Juli 1846, uppå innevånarues i Östra härad af Jönköpings
län besvär öfver Kongl. Kammarkollegii utslag den 4 Juni 1845, angående
sökt tillstånd till marknads hållande vid Brostugan; och
7:o af den 23 Februari innevarande år, uppå Riksdagsfullmäktige Nikolaus
Nilssons, Sven Isacssons och M. Månssons underdåniga ansökning om
upphörande af bropenningars erläggande vid Calmar.
Hvilka Kongl. Resolutioner redan blifvit till Hedervärda Bondeståndets
Kanslidirektion öfversända.
De särskilda ämnen, hvilka, likmätigt Grundlagens och Inslruktionens
föreskrifter, i ett eller annat hänseende tillhöra Justitie-ombudsmannens erabelsbefattning,
äro nu afhandlade, och denna vördsamma Berättelse borde
följaktligen slutas. Men då under samma tid, Embetet gunstigt varit mig
anförtrodt, och genom Kongl. Maj:ts nådiga förordnande af en Kommitté till
förberedande behandling af den hos Rikets Höglofl. Ständer väckta vigtiga
fråga, hvarom De hos Kongl. Maj:t gjort framställning, det i nåder blifvit
äfven mig ålagdt att såsom ledamot i denna Kommitté ingå och deltaga i
dess numera fullgjorda uppdrag, torde det anses för min skyldighet att
detta förhållande vördsamt anmäla.
Uti en till Kongl. Majit, vid sistlidna riksdag, under den 24 Maj 1845
atlåten skrifvelse, hade nemligen Rikets Höglofl. Ständer, med förklarande,
att den hos Dem väckta fråga angående ombildning af National-representationen
funnes af vigt, men, ehuru reformens behöflighet allmänligen och
klart insåges, likväl i afseende på sättet för dess utförande, tilläfventyrs icke
vore lill alla delar så utredd, att omdömet hos pluraliteten inom de särskilda
samhällsklasserna kunde i detta hänseende anses LilIfredsstäldt, vid
sådana förhållanden och då emedlertid både Regering och Folk otvifvelaktigt
nitälskade för, att den vigtiga reformfrågan icke måtte fålla, utan bringas
till ett önskligt slut, samt angeläget således vore, att elen ej med riksdagens
utgång afbröts, utan genom tjenliga åtgärder emellan riksdagarne vidare upplystes
och förbereddes, i underdånighet begärt, att, så vida något fullständigt
representationsförslag icke blefve å dåvarande riksdag antaget att för vidare
grundlagsenlig behandling hvila till den nästinstundande, Kongl. Maj:t behagade,
på sätt lämpligast syntes, låta till innevarande riksdag bereda en ytterligare
utveckling af frågan om National-representationens ombildning.
76
R. St. Just. Ombudsm. Emb.-B er ätt else den 15 Nov. 1847.
I anledning häraf och sedan ofvannämnde riksdag slutats, utan att något
grundlagsförslag i denna fråga blifvit till hvilande antaget, har Kongl.
Majit under den 3 Februari sistlidne år 1846 beslutat tillsättande af ofvannämnde
Kommitté, som skulle, jemte samlande af statistiska och andra erforderliga
upplysningar i ämnet, fullständigt utveckla grunderna för Nationalrepresentationens
ändamålsenliga ombildning samt yttra sig angående de grundlagsförändringar,
som deraf kunde föranledas; till hvilken Kommitté Kongl.
Maj:t i nåder behagat kalla femton ledamöter.
Huru denna Kommitté utfört det i nåder lemnade uppdraget, inhämtas
af dess, under den 22 sistlidne Juni, till Kongl. Majit i underdånighet afgifna
betänkande, åtföljdt af generalsammandrag af statistiska tabeller i ämnet
samt särskildt uppgjorda förslag till ny Riksdagsordning och till förändrad
redaktion af Regeringsformen och rikets öfriga Grundlagar; hvilka handlingar,
till följd af Kongl. Majits nådiga befallning, blifvit tryckta, för att,
såsom i den från Kongl. Justitie-departementet insända förteckningen å de
vid förra riksdagen hos Kongl. Majit anmälda ärenden uppgifves, vara tillgängliga
för Rikets Högloll. Ständer och allmänheten.
Hvilka åtgärder Lagstiftande Makten angående denna vigtiga fråga i grundlagsenlig
ordning kommer att vidtaga, torde snart visa sig. Till åtlydnad al
Kongl. Majits nådiga förordnande pligtig att deltaga i den förberedande åtgärden,
har jag dervid; hvarken bort eller kunnat tveka att, såsom enskild
medborgare, uttala en efter samvetsgrant öfvervägande af frågan fattad, på
innerlig öfvertygelse grundad mening. Närmare redogörelse derför vid detta
tillfälle vore emedlertid icke tillbörlig, då sjelfva ämnet ej räknas ibland dem,
om hvilka, enligt Grundlagen och Instruktionen, någon framställning till
Rikets Höglofl. Ständer af Deras Justitie-ombudsman må äga ruin. Den enskilda
medborgaren vare dock tillåtet, att, då ’’behöfligheten af national-representationens
om bildning allmänligen och klart är insedd”, samt ”både Regering
och folk otvifvelaktigt nitälska derför, att den vigtiga reformfrågan icke
må falla, utan bringas till önskligt slut,” för sin ringa del äfven instämma
deri, under varmaste önskningar, att, genom denna lifsfrågas slutliga afgörande,
ett älskadt Fäderneslands frihet och sällhet mätte lyckligen befästas.
Stockholm den 15 November 1847.
C. L. Landin.
J. N. Söllscher.
Bilagor
till B. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den i5 November /847•
Ank. den 25 September 1847.
Till Rikets Ständers Justitie-ombudsman.
Enligt hvad en till Kongl. Bergskollegium aflåten skrifvelse af den 4
uli innevarande månad innehåller, har llr Justitie-ombudsmannens uppmärksamhet
blifvit fästad derå, att, ehuru 1845 års Riksdagsbeslut uti 81
§, jemte kallelsen till lagtima Riksdag i Stockholm den 15 November detta
är, tillika innefattar föreskrift derom, att valen till Riksdagsmän, der sådane
val äga rum, i allmänhet borde under loppet af nästförutgående Augusti månad
i laglig ordning verkställas; så utvisade likväl Kongl. Bergskollegii den
31 i förra månaden utfärdade kungörelse om Bruks- och Bergverksägarnes sammanträden
för utväljande af fullmäktige till Borgare-Ståndet, att desse valförrättningar
då blifvit till den 30 innevarande September utsatte. Och som
Hr Justitie-ombudsmannen, såsom befogad att tillse, huruvida Rikets Ständers
ofvan omförmälda föreskrift behörigen iakttages, icke kunnat undgå anmärka
den afvikelse derifrån, som i ofvanberörde måtto förelupit, i det att
ärendet icke förr, än vid den föreskrifna tidens utgång, blifvit af Kongl.
Kollegium slutligen handlagdt, och sjelfva valens förrättande således måst till
en sednare tid utsättas, jemte denna anmärknings meddelande, uti samma
skrifvelse begärt, det Kongl. Kollegium måtte i svar derå fullständigt utreda,
huruledes, eller på hvad sätt, den här förut omnämnde afvikeisen från Riksdagsbeslutets
föreskrift kommit att äga rum; alltså får nn Kongl. Kollegium,
vid besvarandet af Hr Juslitie-ombudsmannens omförmälda skrifvelse, tili
närmare upplysning om rätta förhållandet härmed samt för utredande af hithörande
särskilda omständigheter, anföra följande.
Emedan det, enligt 14 § 6 mom. i Riksdagsordningen, åligger Styrelsen
öfver Bergverken att, ”när riksdag inträffar”, uppgöra grunderne för Bergverksägarnes
representationsrätt i Borgare-Ståndet samt att ”då fördela^ bergs''bruken
i fern, till röstetalet i det närmaste lika, val-distrikt, afpassade efter orter”nes
lägen,” så hade ock Kongl. Kollegium redan den 15 sistiidne Juli, det vill
säga å:dels år eller 4 månader före den blifvande riksdagen, samt således innan
Kongl. Maj:ts den 23 Juli uti Post- och inrikes-tidningarne införde nådiga
Riksdagskallelse ännu var känd, derom ock särskildt nådigt Bref till
Kongl. Kollegium kort derpå ankommit, vidtagit vissa förberedande åtgärder,
för att kunna i behörig tid upprätta val-längderne, efter förut skeende
Bih. till R. St. Prot. 1847. 2 Sami. 1
2 Bil. lill R. St. Justitie-ombiidsnians Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
ny vederbörlig indelning af Bergsbrukens 5 val-distrikter enligt 1846 ars
tillverkningsvärden, såsom ibland annat synes af Kongl. Kollegii den 15 Juli
till Kongl. Statskontoret aflålne bref angående hegardt meddelande, ”så fort
ske kunde”, af en del för rösträttighetens beräknande nödige prisuppgifter;
och var det tillika i omedelbart sammanhang härmed, som dels tillförlitlige
upplysningar ifrån vederbörande i Stockholms jernvåg infordrades om 1846
års gängse priser å jern-manufaktur af alla slag samt å vissa andra brukseffekler,
dels ock, genom Kongl. Kollegii Ledamöters försorg, måste ifrån de
fleste Bergmästare, eller andre vederbörande, förmedelst brefväxling, anskaffas
åtskiilige uppgifter antingen örn sådane Bruk, som nyligen hade ombytt ägare,
eller a ngaende flere andre särskilda på ägarnes valrnannarätt inverkande
förhållanden, hvilka i Bergmästarnes, vid början af året upprättade, förteckningar
öfver Bruken samt deras ägare icke behörigen observerats, eller dä
af dem icke ens kunnat, för bristande kännedoms skull, meddelas.
Sedermera, och enär Borgare-Ståndets Kanslidirektion, uti ankommen
skrifvelse, hade gifvit Kongl. Kollegium tillkänna, att bergsbrukens fjerde valdistrikt
också vore i ordningen att inom sig utse en Revisor till den statsrevision,
som blifvit utsatt att den 15 innevarande September taga sin början,
fann Kongl. Kollegium af sådan orsak sig föranlåtet att, under den 20 sist—
lidne Juli, om anställande revisorsval i Örebro utfärda särskild kungörelse, och
hvaremot något hinder destomindre då syntes förekomma, som, enligt den
förut i dylika fall alltid följde tillämpningen af Riksdagsordningens sladganden,
'fS‘44 års till sista riksdagen uppgjorde distrikt-indelning dervid borde följas;
hvadan ock nämnde val utsattes lill förrättande den 28 Augusti, ehuru sjelfva
val-längden dertill, hvilken borde grunda sig uppå de prisförhållanden, som
för 1846 års tillverkningar varit gällande, ändock icke kunde utfärdas förr, än
under den 5 Augusti, eller å den dag då Kongl. Kollegium ifrån Kongl. Statskontoret
fått emottaga den derifrån begärde uppgiften om medel-priserne å
vissa brukseffekler, hvaraf kronans tionde eller skatt för år 1846 blifvit vid
hällne auktioner försåld.
Emedlertid, och oaktadt Kongl. Kollegium den 26 Juli funnit några
upplysningar, angående en och annan bruksägares kompetens att såsom valmän
uppföras, ännu felande, så att beslut då fattades om skyndsamt infordrande
deraf, var likväl Kongl. Kollegium den 28 Juli, då Kongl. Maj:ts särskilda
nådiga Bref angående valens förrättande till riksdagen föredrogs, ännu
i saknad af de ifrån Kongl. Statskontoret uti brefvet af den 15 Juli begärde
prisuppgifterne, hvilka dock, såsom här förut blifvit anmärkt, uti en den
27 Juli daterad skrifvelse, sedermera den 5 sistlidne Augusti Kongl. Kollegium
tillhandakomtno.
Bil. till II- St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse elen 15 No v. 1847.
3
Att nu på samma gång, utan afseende på en eller annan saknad uppgift,
eller den förut följda tillämpningen af Riksdagsordningens 14 §6 inom.,
i hvad samma moment angar vilkoren för bergsbrukens nya fördelning tit i o valdistrikter.
omedelbart härefter, genom annan distrikt-indelning, helt enkelt
upphäfva eller väsendtligen förändra fjerde val-distriktet, innan revisorsvalet
blifvit verkstäldt enligt de derför genom kungörelsen af den 20 Juli fastställde
grunder, hade visserligen kunnat ske; men Kongl. Bergskollegium, som framförallt
ägde att tillse, att så väl det ena, sorn de andra valen blefvo ”i laga
ordning” verkställde, har åtminstone bort finna betänkligt, att låta tvenne,
efter särskilda grunder upprättade, olika indelningar af Bergsbrukens väl-distrikter
under sisllidne Augusti månad blifva samtidigt gällande, fastän det i allmänhet
lärer medgifvas, att en sednare uppgjord distrikt-fördelning innebär
upphörande af den förras gällande kraft; men hvilket sistnämnde här doek
icke grundlagsenligt kunde få ske, innan den ulsatla särskilda valförrättningen
inom 4:de bruks-distriktet hade för sig gått.
Om det nu sålunda var i sin ordning, att revisorsvalet, som borde
verkställas enligt den gamla, förut kända distrikt-indelningen, också i sjelfva
verket i anseende till tiden föregick, men ingalunda fick sammanträffa med riksdagsrnannavalen,
hvilka borde i grundlagsenlig ordning förrättas sedan ny
distrikt-fördelning blifvit af Kongl. Kollegium uppgjord; så låter det sig ock häraf
förklaras, hurusom det inträffade oell anmärkte uppskofvet med bruksägarnes
riksdagsmannaval nu tillika kan sägas hafva härrört af den vid kungörelsens
utfärdande om revisorsvalet den 20 Juli oförutsedda kollision, hvartill statsrevisionens
inträffande så nära, som tvenne månader inpå, sjelfva riksdagen,
gifvit anledning. Och det kommer nu derpå an, huruvida icke, i det skick
saken sålunda kommit, samt då här skulle blifva fråga om, att antingen väl
icke i sale, men blott i anseende till tiden för verkställigheten, lemna ouppf ylldt ett
formelt, tillförne aldrig tillämpadt, stadgande i Riksdagsbeslutet, eller ock
alt veterligen afvika lian den förut följda rätta tillämpningen al' Riksdagsordningens
föreskrift om ny distrikt-fördelnings uppgörande endast till grund
för blifvande riksdagsmannaval, det ju ej tilläfventyrs skulle hafva ansetts
mera klandervärdt, än det nu inträffade förhållandet, derest Kongl. Kollegium,
oaktadt de den 31 sisllidne Augusti till viss dag i September utsatte riksdagsmannavalen
ändock kunde ske tidigare, än sorn vid någon förutgående riksdag
ägt rum, i stället skulle hafva, vid ena eller andra valförrätningen, förbisett
någon af de i Riksdagsordningen stadgade grunder för utöfningen af vederbörandes
valmannarätt endast och allena för att kunna efterkomma det här
4 Bil. till R. St. Justitic-ombudsrnans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
förut omnämnda formella stadgandet uti 1845 års riksdagsbeslut; hvilket sistnämnde
dock ingalunda, såsom Riksdagsordningen, är af grundlag s-natur.
Skulle det åter invändas, att det på Kongl. Kollegium hade berott, att
söka undvika den nu ifrågakomne konflikten emellan gamla och nya val-distrikternes
tillämpning vid de särskilda valförrättningarne derigenom, att revisorsvalet
inom 4:de bruks-distriktet blifvit utsatt t. ex. en månad tidigare,
än som skedde; så måste med afseende härå först anmärkas, att dels den
sedermera i sjelfva- verket uppkomne kollisionen emellan båda valen, sorn borde
ske efter olika distrikt-indelning, icke gerna kunde af Kongl. Kollegium 5 eller
6 månader före riksdagen beräknas, dels äfven, alt Kongl. Kollegium icke
ens rätteligen var .befogadt att ingå i författning om utsättande af val till
statsrevisionen förr, än Kongl. Kollegium, vid medlet af sistlidne Juli månad,
genom skrifvelse ifrån Borgare-Ståndets Kanslidirektion, hade fått emottaga
officiel underrättelse derom, att fjerde bruks-distriktet ägde att utse en
revisor till den i September månad blifvande revisionen öfver Stats-, Bankooch
Riksgäldsverkens förvaltning; och emedan äfven denna särskilda valförrättning
skulle kungöras inom 5 särskilda län, så kunde den icke utsättas
till företagande förr, än vid pass en månad efter den dag, då tryckta kungörelsen
derom hade härifrån hunnit afgå.
Vidkommande åter särskildt den i 81 § af 1845 års Riksdagsbeslut intagna
föreskriften om nästblifvande riksdagsmannaval verkställande inom en
viss begränsad tid, och hvilken förut alldeles icke vanliga föreskrift det nu var
fråga om att tillämpa; så håller Kongl. Kollegium för sin del före, att dervid
i tillämpningen alltid måste substitueras orden; ”så vidt lagligen ske kan,”
emedan det i samma § tillika heter, ”att det åligger vederbörande besörja det
”valen till riksdagsmän i laglig ordning verkställas.” Det är ock derföre, som här
förtjenar att omnämnas, huru olika, i jemförelse med alla andra riksdagsmannaval,
förhållandet är, med grundernes uppgörande för bergverksägarnes representationsrätt,
samt distrikt-indelningen och valens utsättande och allmänna kungörande
på en gång för hela riket; emedan endast derigenom kunna inses och
bedömas de svårigheter, hvilka stundom mäste möta uppgöringen, å någon
viss dertill förut bestämd tid, af den uti 14 § 6 mom. Riksdagsordningen, näst
före hvarje riksdag anbefallde, bergsbrukens fördelning uti 5 särskilda närmast
lika val-distrikt, efter sammanräknade värdet af rikets alla, till uppförande å vallängd
kompetente prof vade, bruks- och bergverksägares eller interessenters särskildt
under nästföregående året cistttdkomne tillverkningar af alla slag.
Under sådane förhållanden och då, efter meddelandet af de ifrån Bergmästarne
till Kongl. Kollegium ingående uppgifter till ledning för val-läng
-
Bil. till R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 IVov. 1847. 5
dernes slutliga upprättande, ej sällan nära inpå tiden för distrikt-fördelningen,
förändringar i äganderätten genom dödsfall, försäljningar, eller andra på personernes
valbarhet inverkande omständigheter, kunna inträffa, såsom händelsen
nu jemväl verkligen varit, har också Kongl. Kollegium alltid måst låta
sig angeläget vara, att från Bergmästarne infordra ytterligare säkra upplysningar,
innan oftaberörde distrikt-indelning och de derpå grundade val-längderne
kunnat uppgöras; ty, med ägande kännedom, att förändringar ägt rum, bar det,
till fullgörande af Riksdagsordningens sladganden om pröfningen af vederbörande
bruksägares valbarhet, städse varit en af Kongl. Kollegii förnämsta pligter, vid
handläggningen af nu ifrågavarande ärender, att noga tillse, det icke någon, af
ett eller annat skäl, oberättigad person å val-längden upptoges, likasom . att ej
heller någon till uppförande derstädes berättigad mätte ifrån sm valmannarätt, för
bristande upplysning skull om kompetensen, varda derifrån utesluten.
Men för att nu återkomma till hufvudfrågan, eller den om Kongl. Kollegii
i närvarande fall iakttagne behandling af ärendet angående distrikt-indelningen
och valdagens utsättande för gagnandet af bruks- och bergverksägarnes
representationsrätt i Borgare-Ståndet vid nästblifvande riksdag; så är det bär
ofvan upplyst och erkändt, att Kongl. Kollegium den 5 sistlidne Augusti hade
fått ifrån Kongl. Statskontoret emottaga de för beräkningen af vissa tillverkningars
värden behöfliga prisuppgifterne. Antages det ock nu, att Kongl.
Kollegium då, såsom förhållandet i allmänhet kunde anses vara, ifrån alla
öfrige vederbörande fått sig meddelade alla för val-längdernes . fullständiga
upprättande behöflige upplysningar; så är det dock otvifvelaktigt, att, i anseende
till det med ulräkningarne, distrikt-regleringen och kontrollerne härvid
förenade både noggranna och i sig sjelft tidödande arbetet, 6 å 8 dagars
lid behöft påräknas för utfärdandet af den allmänna kungörelsen om nya distrikt-fördelningen
och de särskilda valförrättningarne, hvartill sjelfva vallängderne
samtidigt måste uppgöras för att till Konungens vederbörande Befallningshafvande
kunna expedieras, Kongl. Kollegii kungörelse i ämnet ändock
icke hade kunnat beslutas eller utgå förr, än den 12 Augusti, eller deromkring.
Och om då valdagen hade blifvit af Kongl. Kollegium utsatt till
den 31 Augusti, eller inom den i Riksdagsbeslutet utmärkte terminen; så är
det obestridligt, att, utom det att derigenom, såsom ofvan nämndt är, den
förut fastställde grunden för valrättens utöfvande, förmedelst 3:de bruks-distriktets
väsendtliga förändring, blifvit rubbad, kungörelsen också, i sådant fall, icke
medhunnit att före valdagen öfver hela riket vederbörligen publiceras, och till följe
hvaraf med största skäl anmärkningar och klagomål deröfver måst befaras, att
många vederbörande, i anseende till saknad kännedom om valen, eller till
Bil. till R. St. Justilic-ombuclsnians Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
följe of val-ortens aflägsenhet, icke ens kommit i tillfälle alt kunna begagna den
deni i Grundlagen tillerkända valmannarätt. En annan föga mindre afsevärd olägenhet,
som af ett sådant förfarande hade skolat blifva en följd, i anseende
till den betydliga förändring, 4:de bruks-distriktet vid nya indelningen kommit
att undergå, bade jemväl varit den, (att bruksägarne inom Skaraborgs län
då skolat nästan samtidigt utöfva valmannarätt den ena dagen inom 4:de distriktet
uti Orebro och den andra dagen inom 2:dra distriktet i Linköping,
under det att ålskil lige valberättigad^ bruksägare inom Wermlands, Westmanlands
och Kopparbergs län ungefär vid samina tid ägt att begagna valrätt både inom
tule distriktet uti Örebro, och särskildt inom 5:dje och Ode distriktet uti Carlstad
och Hedemora.
Enär nu föröfrigt i så,dant fall äfven behörigheten af rcvisorsvalet kunnat
ifrågasättas, om valmannarätt velat samtidigt göras gällande efter olika grunder
inom det 4:de bruks-distriktet, dit vid nya distrikt-indelningen, utom
andra förändringar, hela Elfsborgs län måste förläggas, samt emedan framförallt
angeläget var, att den kungörelse, som om riksdagsmannavalen och
den derför uppgjorda nya fördelningen af bergsbruken utfärdades, skulle blifva
i så god tid före. valdagen, genom uppläsning i alla rikets kyrkor, känd
och offentliggjord, alt vederbörande valmän blefvo satte i tillfälle att, inom
de merendels vidsträckta valmanna-distrikterne, utöfva rösträllighelen å särskilda,
ifrån deras hemvist vanligen ganska aflägsne orter, måste sålanda
Kongl. Kollegium se sig föranlåtet att, dä valen icke syntes kunna i fullt ”laga
ordning" verkställas före utgången af Augusti månad, låta den gamla distriktfördelningen
tå blifva oförändradt gällande intilldess att rcvisorsvalet inom fjerde
bruks-distriktet hade hållits; helst, enär i alla fall kungörelsen om bergsbrukens nya
indelning för riksdagsmannavalen kunde, såsom nu äfven skett, utfärdas i Augusti
månad, fastän sjelfva valdagen, af här förut angifue orsaker, måste
framflyttas lill slutet af September, emedan minst 4 veckors lid för valförrättningarnes
kungörande inom hela riket alltid tillförne funnits behöflig.
Att för öfrigt all den skyndsamhet vid sjelfva beslutens expedierande om de
ifrågavarande riksdagsmannavalen, hvartill stadgandet i il § af Riksdagsordningen,
du den jeni fores med föreskrifterna i 14 § 6 inom., kunde och borde
gifva anledning, jemväl blifvit af Kongl. Kollegium iakttagen, sådant torde kunna
inhämtas deraf, att tryckta kungörelsen af den dl Augusti angående valen
och den nya distrikt-regleringen utgafs i Stockholm och expedierades med
posterne redan den 2 September; äfvensom de personella val-längderne för
samtlige val-distrikterne oförtöfvadt derefter ifrån Kongl. Kollegium blefvo
Bil. till l\. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 IVov. 1847.
öfversände till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, för att vederbörande Magistrater
i val-orterne tillställas.
Dessutom må det tillåtas Kongl. Kollegium bär tillägga och åberopa, att
det nu var första gången, som det varit i fråga att inom en viss begränsad
termin inskränka, verkställigheten af dessa, enligt Riksdagsordningens 14 § 6
morn., på högst invecklade förhållanden och förut samlad kännedom af en mängd
specialiteter beroende riksdagsmannaval, dertill samtlige öfver hela riket spridde
röstberättigade bruksägarne skola genom en, för hela landet gemensam, kungörelse
kallas; och det var äfven första gången, då en sådan kollision som
nu kunnat inträffa af tvenne nära liktidiga val, hvilka inom ett och samma
val-distrikt skolat efter olika grunder verkställas, emedan aldrig tillförne
någon statsrevision lärer hafva blifvit utsatt att hållas så nära inpå blifvande
riksdag, som nu ägt rum.
Hvad särskildt angår den af Kongl. Kollegium nu utsatte tiden för valförrättningarnes
hållande, så visar det sig emedlertid, vid närmare granskning
af förhållanderne, att valen utaf bruksägarnes Riksdagsfullmäktige till
den i November detta år blifvande riksdagen likafullt komma att verkställas
längre tid före sjelfva riksdagen, än som någonsin tillförne varit händelsen
vid urtima eller lagtima riksdagar alltsedan år 1830, då representationsrätt
inom Borgare-Ståndet först tillerkändes bergverkens ägare. Ty år
1834 börjades riksdagen den 15 Januari, och uti Kongl. Kollega kungörelse
om valen, utfärdad den 26 November 1833, hade valdagen blifvit utsatt
lill den 4 Januari 1834, eller II dagar före riksdagen; lill 1840 års lagtima
riksdag, hvilken begvntes den 14 Januari, utgafs kungörelsen angående
valförrättningarne den 22 Oktober 1839, och var valdagen deri utsatt till
den 3 derpäföljde December, eller 41 dagar före sjelfva riksdagen; till
1844 års riksdag åter, som börjades den 11 Juli, hade bergsbruks-ägarnes
riksdagsmannaval, genom kungörelse af den 25 Maj, blifvit utsatte att verkställas
den 21 Juni och således 20 dagar före Rikets Ständers sammanträdande;
men för innevarande års lagtima riksdag, hvilken är bestämd att taga sin
början den 15 November, utsätter Kongl. Kollegii kungörelse af den 31
sistlidne Augusti valdagen till den 30 innevarande September, eller 6u dagar
före den blifvande riksdagen, Stockholm den 13 September 1847.
D. V. Tribler. F. A. Berndes. Adolf Hallgren.
L. Åkerberg.
8 Bil. till R- St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 No v- 1847.
Ank. den 27 Oktober 1847.
Till Rikets Ständers Herr Justitie-ombudsman!
Genom skrifvelse af den 12 i denna månad, har Rikets Ständers Hr
Justitie-ombudsman begärt mitt yttrande i anledning af den, uti en dess
förutgående skrifvelse till Kongl. Maj:ts och Rikets Bergskollegium af den 4
sistlidne September, redan anmärkta omständighet, att de för bergverken
skeende val af Riksdagsfullmäktige för Borgare-Ståndet, vid instundande lagtima
riksdag, först genom kungörelse af; den 31 Augusti blifvit till den 30
derpåföljande September utsatte; och hvaröfver Kongl. Kollegium äfven under
den 11 September sitt utlåtande afgifvit.
Till svar härå torde jag först, hvad mig särskildt beträffar, få äran
upplysa, det jag, till följe af erhållen Kongl, permission till min helsås skötande,
icke, från och med den 27 sistlidne Juli till och med den 30 derpåföljande
September deltagit i några Kongl. Bergskollegii förhandlingar och beslut,
hvadan jag lika litet varit i tillfälle, att underteckna kungörelsen af
den 31 Augusti och utlåtandet af den 11 September, som hvarje annan under
denna tidsrymd från Kongl. Kollegium utfärdad expedition.
Hvad åter beträffar den nästförutgångne tiden, och särskildt de med den
nu förevarande frågan gemenskap ägande tillgöranden, som under den 15,
20 och 26 Juli å Kongl. Kollegii sida ägt rum, så har jag deruti varit deltagande,
och får nu äfven, för min del, äran åberopa hvad Kongl. Kollegii
utlåtande af den 11 September derom lill upplysning innehåller; hysande jag
äfvenväl och i allmänhet den förmening, att, i det skick, hvari frågan kommit,
dels genom 4:de bruks-distriktets inkallande till revisorsval, dels genom
begärda, men fördröjda upplysningar cdl kollision emellan, på olika föreskrifter
och häfdvunnen praxis beroende olika åtgärder, här svårligen stått
att undvika, helst då dervid i betraktande tagas de invecklade förhållanden,
som alltid uppstå genom sjelfva det föreskrifna val-sättet.
Stockholm den 23 Oktober 1847.
D. v. Schulzenheim.
Bilagor
till R. St. Justitie-omoudsmans Embetsberättelse den i5 November 1847.
Uppgift
på Rikets Ständers under Riksdagen åren 1844 och 1845 aflålna underdåniga
skrifvelse!-, hvilka ankommit lill Kongl. Justitie-departementet, jemte anteckning
af de åtgärder, som i anledning deraf blifvit vid Lagné.
J.:o af den 18 September 1844, angående omröstning öfver Högsta
Domstolens Ledamöter (3. *).
1844 den 1 Oktober blef denna skrifvelse i Statsrådet anmäld och lagd till
handlingarne.
jj:o af den 9 Oktober 1844, angående tillägg i 5 § 3 kap. Handelsbaden,
i fråga om afgiflerna vid utflyttning till utrikes ort (6).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj:t bifallet, och Förordning i ämnet utfärdad
den 9 November 1844.
JJ:o af den 14 Oktober 1844, rörande af Kongl. Ma jit i nåder föreslagen
och af Rikets Ständer antagen förändring af 87 § Regeringsformen (8).
1844 den 12 November i Statsrådet anmäld. Skrifvelsen lagd lill handlingarne.
4:o af den 17 Oktober 1844, rörande förslag lill ändringar i rikets
Grundlagar (9).
Ifr ågavarande förslag af Kongl. Maj:t bifallet, hvarom underrättelse blifvit
Rikets Ständer meddelad å rikssalen den 19 och 30 Oktober 1844.
®:o af den 7 November 1844, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
om upphörande af Dess tvänne röster i Högsta Domstolen (10).
1844 den 12 December i Statsrådet anmäld och lagd till handlingarne.
©:o af den 7 November 1844, i anledning af Kongl. Majlis nådiga
proposition om upphäfvande af hvad nu stadgadt är, rörande Lagförklaringars
utfärdande af Högsta Domstolen (11).
1844 den 12 December i Statsrådet anmäld och lagd till handlingarne.
Sko af den 26 Oktober 1844, angående arfvoden till tre nya Ledamöter
i Lagberedningen (16).
*) Det i slutet af hvarje rubrik utsatta siffertal utvisar Skrifvelsens nummer i 10 Samlingen
af Bihanget till samtlige Riksståndens protokoll vid 1844 och 1845 arens riksdag.
Bih. till II. St. Prot. 1847. 2 Sami. *
2 Bil. till R. St. Justitic-ombudsmans Embetsberättelse den 15 No v. 1847.
1844 den 7 November i Statsrädel anmäld; oell nådiga Bref i ämnet till
Statskontoret och Riksgäldskontoret expedierade.
fäjio af den 26 Oktober 1844, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
proposition angående inteckning af Iifstitlsstädja och undantagsaftal,
m. m. (18).
Förordning i ämnet utfärdad den 9 November 1844.
fjho af den 26 Oktober 1844, angående tillhandahållande af gesällböcker
(19).
1844 den 1 November remitterad till Kommerskollegii underdåniga utlåtande,
som ännu icke till Kongl. Majit inkommit.
lilio af den 9 November 1844, angående val af Justitie-ombudsman
och dess Suppleant (27).
1844 den 19 November i Statsrådet anmäld och lagd till handlingarne.
Ö O
Illo af den 30 November 1844, angående förtydligande af Kongl.
Brefvet den 2") September 1777 (35).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Majit bifallet. Förordning utfärdad den 19
Maj 1845.
l.*»:o af den 4 December 1844, angående upphäfvande af 3 § i 2
kap. Giftermålsbalken (41).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Majit bifallet. Förordning utfärdad den 19
Maj 1845.
43:o af den 11 December 1844, angående afskrifning af Majoren C.
Venus’s skuld till fordna Spinn- och korrektions-inrättningen i Stockholm
(44).
Under den 19 December 1844 nådig skrifvelse till Styrelsen öfver fängelser
och arbetsinrättningar i riket afla ten, med befallning om verkställighet af
ifrågavarande afskrifning.
14:o af den 18 December 1844, angående bestämmande af viss lid,
hvarifrån den i Kongl. Förordningen den 13 Juni 1800 bestämda
preskriptionstid för fordringars utsökande räknas rnå (49).
Kongl. Majit har ej lemna! bifall till Rikets Ständers förslag; hvarom underrättelse
blifvit meddelad Ständerna å rikssalen den 19 Maj 1845.
2Sm af den 18 December 1844, angående förtydligande af de i lag
och särskilda författningar innefattade bestämmelser af straffet för inbrottsstöld
(50).
Kongl. Majit har ej lemnal bifall till Rikets Ständers förslag; hvarom underrättelse
blifvit meddelad Ständerna å rikssalen den 19 Maj 1845.
Bil. till S. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847. 3
16:o af deri 18 December 1844, angående granskning af de i Statsrådet
förda protokoll (52).
1844 den 28 December i Statsrådet anmäld. Skrifvelsen lagd till handlingarne.
ty.-o af den 11 Januari 1845, angående ytterligare kontroller öfver
vissa föreskrifters efterlefnad inom Katolska församlingen i riket (53).
Första punkten af Rikets Ständers förslag, angående lysning lill äktenskap
emellan personer, af hvilka den ena tillhör Luthersk församling och den andra
tillhör annan Kristen trosbekännelse, af Kongl. Maj:t bifallen, samt Förordning
utfärdad den 19 Januari 1847.
Yid underdånig anmälan i Statsrådet nyssnämnde dag af hvad Rikets
Ständer i öfrigt föreslagit, har Kongl. Maj:t till 2:dra punkten af förslaget i
så måtto lemnat bifall, atl Kongl. Maj:t i nåder förordnat, att karterade lysningssedel’,
med sådana bilagor och förteckningar öfver alla under hvarje
förflutet år inom församlingen förefallne äktenskapslysningar, hvilka det, enligt
20 § 2 mom. uti Kongl. Kungörelsen den 14 November 1845, åligger
Stockholms presterskap att lill Konsistorium innan Januari månads slut det
påföljande året aflemna, skola af Katolska presterskapet, inom nämnde lid.,
afgifvas till Öfverstålhållare-embetel, som vidare har att förfara enligt hvad
för Konsistorium är i samma moment stadgadt; hvarom nådigt bref blifvit
till Öl verståthållare-embetet expedieradt.
‘Beträffande åter 3:je och 4:de punkterna af Rikets Ständers ifrågavarande
förslag, har Kongl. Maj:t icke funnit skäl alt härtill lemna bifall.
18:o af den 11 J anuari 1845, angående skärpta kontroller i afseende
på kyrkoböckers förande m. m. (60).
Sedan Kyrkolags-kommitteen häröfver afgifvit infordradt yttrande, har ärendet
blifvit den 9 Mars 1847 i Statsrådet anmäldt och remitteradt lill Högsta
Domstolens underdåniga utlåtande, som ännu icke inkommit.
l@:o af den 11 Januari 1845, angående ansvar för förfalskning af
Privatbanks-sedlar (61).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Makt antaget, och Förordning utfärdad under
den 19 Maj 1845.
»O:o af den 16 Januari 1845, angående utdelningen af Justilie-ombudsmannens
embetsberättelse!’ (72).
1845 den 6 Februari i Statsrådet anmäld och lagd lill handlingarne.
21:o af den 30 Januari 1845, angående medel lill arfvoden tu. m.
för Lagberedningen (81).
1845 den 31 Januari i Statsrådet anmäld, samt Ledamöter uti Lagberedningen
af Kongl. Maj:t förordnade.
4 Bil. till R- Si. Justitic-ombudtmani Embetsberättelse dea 15 IVov. 1847.
22:o af den 20 Januari 1845, angående regleringen af utgifterna under
Riksstatens Andra liufvudtitel (82).
1845 den 17 Februari i Statsrådet anmäld, oell nådiga bref i ämnet tili Vederbörande
Auktoriteter expedierade.
23:o af den 12 Februari 1845, angående förändring i vissa delar af
nu gällande lagstadganden om giftorätt, arfsrätt och istadarätt (91).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj:t bifallet, samt Förordning den 19 Maj
1845 utfärdad.
24:o af den 15 Februari 1845, angående fullgörande af Underrätts
dom i en del skuldfordringsmål (103).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj:t bifallet, och Förordning utfärdad den
13 Juni 1845.
25:o af den 15 Februari 1845, i anledning af Kongl. Majrts nådiga
proposition, angående borgenärs rätt att, efter anstäldt utmätningsförsök,
använda bysättning (104).
1845 den 19 Maj Kongl. Maj:ts nådiga Förordning i ämnet utfärdad.
S5ti:o af den 22 Februari 1845, om ändring i 17, 22 och 24 §§ Regeringsformen
(106).
1845 den 8 Maj i Statsrådet anmäld och lagd till handlingarne.
2T. o af den 22 Februari 1845, om ändringar och tillägg i 6, 15 och
43 §§ Regeringsformen (107).
1845 den 8 Maj i Statsrådet anmäld och lagd till handlingarne.
28:o af den 22 Februari 1845, om ett tillägg vid 1 § 9 mom.
Tryckfrihetsförordningen (108).
1845 den 8 Maj i Statsrådet anmäld och lagd lill handlingarne.
29:o af den 22 Februari 1845, angående förklaring af Kongl. Kungörelsen
den 1 Oktober 1812, rörande vissa iakttagelser vid besvärsskrifters
och ansökningars inlemnande (124).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj:t bifallet, samt Förordning i ämnet den
19 Maj 1845 utfärdad.
30:o af den 22 Februari 1845, i anledning af Kongl. Maj:Ls nådiga
proposition om ändring af 8, 9 och 10 §§ 17 kap. Handelsbalken,
samt förklaring af 2 § i samma kap. (125).
1845 den 8 Maj i Statsrådet anmäld och lagd till handlingarne.
31» af den 22 Februari 1845, angående ändring i 4, 5 och 6 §§
24 kap. Byggningabalken (127).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Majrt bifallet, samt Förordning i ämnet utfärdad
den 19 Maj 1845.
Bil. till R. St. Justitie-onibudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847. 5
32:o af den 22 Februari 1845, angående undanrödjande af stadgade
hinder för Adelsmäns befordran till tjenstbefaltningar i städerna (132).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj;t antaget, samt Kungörelse i ämnet utfärdad
den 8 Maj 1845.
33:o af den 1 Mars 1845, angående en del i Krigslagarne antagna
straff (135).
Sedan Krigshofrättens, Justitie-kanslerens och Högsta Domstolens underdåniga
yttranden i ämnet blifvit infordrade och afgifne, bar Kongl. Maj:t den 23
Januari 1846 förordnat en Kommitté, för att utarbeta och till Kongl. Majit
inkomma med förslag lill ny krigslag för krigsmakten lill lands och sjös,
hvarvid jemväl de uti Rikets Ständers ifrågavarande skrifvelse väckta frågor
borde af Kommilteen tagas i öfvervägande. Nämnda förslag har ännu icke
blifvit af Kommitteen afgifvet.
34:o af den 26 Mars 1845, angående förändring i 7 § och upphäfvande
af 8 § uti 16 kap. Jordabalken (143).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj:t antaget, och Förordning utfärdad den
19 Maj 1845.
35:o af den 5 April 1845, angående vissa förändrade föreskrifter i
afseende på lagfart och nyttjanderätts inteckning (146).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj:t antaget, och Förordning utfärdad den
19 Maj 1845.
36:o af den 5 April 1845, angående förändrade stadganden i afseende
på utmätning (147).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj:t antaget, och Förordning utfärdad den
19 Maj 1845.
3Sko af den 22 April 1845, angående ett tillägg till 9 kap. 8 § Ilandelsbalken
samt Kongl. Förordningen den 28 Juni 1798 i fråga om
varors utborgande (171).
Vid föredragning häraf i Statsrådet den 13 Juni 1845, liar Kongl. Majit ej
funnit skäl att till Rikets Ständers ifrågavarande förslag lemna bifall.
3®:o af den 7 Maj 1845, i anledning af Rikets Ständers Revisorers
afgifna berättelser om granskning af Statsverkets räkenskaper för åren
1838 till och med 1841, i hvad samma skrifvelse tillhört Justitie-deparlementets
föredragning, nemligen: (173)
а) 32:dra punkten, angående insändande till Statskontoret af de så
kallade rasp- och spinnhus-medlen;
б) 33:dje punkten, angående förbud mot utlemnande på kredit af
de arbeten, sorn vid Korrektions-inrättningarne i riket åstadkommas;
6
Bil. till R. St. Justitic-ombuclsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
c) 34:de punkten, angående utredning af förhållandet med åtskilliga
balanser i räkenskaperna för fångvården;
d) 35:te punkten, angående biläggande af inventarii-konto vid Fångvårdsstyrelsens
räkenskaper;
e) 36:te punkten, angående slutlig utredning af Assessoren Wallbergs
balans, na. in.; samt
f) 37:de punkten, angående vidtagande af åtgärder lill beredande af
besparing i utgifterna för fångars vård och underhåll.
Vid underdånig föredragning häraf i Statsrådet den 13 Augusti 1845, har
Kongl. Maj:t lemnat Dess nådiga bifall till Rikets Ständers i 32:dra och 35:te
punkterna gjorda anhållanden, för verkställighet hvaraf nådiga Bref blifvit
till vederbörande Embetsverk aflåtna; hvarjemte Kongl. Maj:t, angående 33:dje
och 34:de punkterna, anbefallt dels Fångvårdsstyrelsen att tillse, det de arbeten,
som vid Korrektionsinrättningarne åstadkommas, hädanefter icke må
till enskilde utlemnas, förr än full liqvid blifvit erlagd, eller nöjaktig säkerhet
för betalningen är vorden ställd, dels ock Justitie-kanslers-embetet, alt,
ej mindre beträffande den gjorda anmärkningen, att uppgifven fordran hos
Klädesfabriksidkaren Dihlström ej skall blifvit bevakad i bans konkursmål,
vidtaga den åtgärd, hvartill omständigheterna kunde föranleda, än äfven
tillse, att utredning sker af öfriga i sammanhang härmed anmärkta, hos Fångvårdsstyrelsen
balanserade poster;
Vidkommande 36:le punkten, har Kongl. Maj:t beslutat, att, sedan Jusi
itie-k ansi ers-em betet den 8 April 1843 fått sig anbefalld t att tillse, om och
hvilken åtgäVd borde vidtagas i anledning af det dröjsmål, som inträffat med
afgifvande och granskning af Wallbergs redogörelse, samt att med uppmärksamhet
följa och, så vidt på Justitie-kanslers-embetet ankommer, söka till
skyndsamt slut befordra de mål, sorn äro gjorda anhängiga hos vederbörande
embetsmyndigheter, till följd af yppade anmärkningar emot Wallberg, såsom
föreståndare och kamererare vid Norra korreklionsinrältningen, skulle Justitiekanslers-embetet
nu jemväl erhålla del af hvad Rikets Ständers ifrågavarande
skrifvelse i ämnet innefattar, för behörig handläggning i sammanhang med
förra remissen.
Enligt Jusfitie-kanslers-embetets för år 1846 afgifna embetsberättelse,
har Fångvårdsstyrelsen hos Justitie-kanslers-embetet anmält, att åtskilliga af
ofvanberörde anmärkta balanserade fordringar blifvit dels godtgjorde, dels
ock afskrifne, hvarjemte åtgärder för indrifvandet af de öfriga blifvit vidtagne;
äfvensom Wallbergska balansmålet, tillika med frågan om Wallbergs
underlåtenhet alt behörigen bevaka ofvanomförmälda fordran hos Fabriksid
-
Bil. till R. Sl. Juslitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847. 7
karen Dihlström, blifvit af Fångvårdsstyrelsen slutligen handlagda samt vidare
till Kammarrättens pröfning hänskjutna.
Beträffande slutligen 37:de punkten, har Kongl. Maj:t anbefallt Fångvårdsstyrelsen
att, med fästad uppmärksamhet på de gjorda anmärkningarne,
omsorgsfullt iakttaga all nödig sparsamhet och omtanka i detta hänseende.
39:o af den 7 Maj 1845, angående ersättning af allmänna medel till
vittnen i brottmål (177).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj:t antaget, samt Kungörelse utfärdad den
20 November 1845.
4#:o af den 7 Maj 1845, angående tillägg till Kongl. Förordningen
den 9 November 1844, rörande inteckning af ej mindre lifstid
sstäcl ja och undantagsalial, än ock all annan afhandling om nyttjanderätt
till fast egendom å landet (178).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj:t anlaget, och Förordning utfärdad deri
13 Juni 1845.
41 :o af den 15 Maj 1845, angående ändring af Kongl. Förordningen
den 9 Maj 1835, om hvad iakttagas hör vid handel om lösören, som
köparen låter i säljarens vård qvarblifva (189).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj:t anlaget, samt Förordning utfärdad den
20 November 1845.
42:o af den 15 Maj 1845, i anledning af Kongl. Maj:ts , proposition
med förslag lill Förordning om jords eller lägenhets afslående för allmänt
behof (194).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj:t antaget, samt Förordning utfärdad
den 20 November 1845.
43:o af den 15 Maj 1845, om förändrad ordning för lagsökningsmåls
behandling i vissa fall (195).
Vid föredragning i Statsrådet den 20 November 1845, har Kongl. Maj:t ej
funnit skäl att lill Rikets Ständers ifrågavarande förslag lemna bifall.
44:o af den 15 Maj 1845, om förändring af 24 kap. 8 § Missgerningsbalken,
i afseende på ansvar för den, som i oträngdt mål och
af vredesmode drager och begagnar vapen (196).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj.t antaget, samt Förordning utfärdad den
19 Augusti 1845.
45:o af den 15 Maj 1845, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga pro
potition,
angående förändrad lydelse af 1 § i 23 kap. Ärfdabalken
och tillägg till 7 § i 20 kap. samma balk (198).
I enlighet med Kongl. Maj:ts, af Rikets Ständer bifallna proposition, Förord
ning
utfärdad den 19 Maj 1845.
8 Bil. till R- St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 IVov. 1847.
46» af den 15 Maj 1845, angående stiftande af lag för Aktiebolag
(206).
1847 den 9 Mars har Kongl. Maj:t i Statsrådet förklarat Sig vägra antagande
af Rikets Ständers ifrågavarande förslag.
af den 15 Maj 1845, angående förmånsrätt för förskott, lemnadt
å varor, som blifvit till försäljning emottagne (207).
Till Rikets Ständers ifrågavarande förslag bar Kongl. Majit i Statsrådet den
20 November 1845 vägrat bifall.
48» af den 15 Maj 1845, angående förändring af stadganderna uti
17 kap. 2 § Rättegångsbalken samt Kongl. Förklaringen den 15 Oktober
1810 (208).
Till Rikets Ständers ifrågavarande förslag har Kongl. Majit i Statsrådet den
20 November 1845 vägrat bifall.
49» af den 19 Maj 1845, angående nedsättning af beloppet försumma
appellabilis vid RådsLufvurätten i Falun (216).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Majit bifallet, samt Kungörelse i ämnet utfärdad
den 19 Augusti 1845.
59» af den 22 Maj 1845, angående ändring af 4 § i Kongl. Förordningen
den 10 Juni 1841, rörande bysätlning (223).
Vid underdånig föredragning häraf i Statsrådet den 20 November 1845, har
Kongl. Majit vägrat bifall till Rikets Ständers ifrågavarande förslag.
51» af den 22 Maj 1845, i anledning af Kongl. Majits nådiga proposition,
angående antagande af dels ny Strafflag, dels ock Lag om
verkställighet af fängelsestraff (224).
1845 den 11 Juni i Statsrådet anmäld; och föranledde ej till någon åtgärd.
53» af den 22 Maj 1S45, om förändring och tillägg uti Bankolagen
(225).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Majit antaget, samt Kungörelse utfärdad den
19 Augusti 1845.
53» af den 22 Maj 1845, angående ny ansvarighetslag lör Rikets
Ständers fullmäktige i Banken (226).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Majit antaget, samt Ansvarighetslag för Fullmäktige
i Banken utfärdad den 19 Augusti 1845.
54» af den 23 Maj 1845, angående gemensamma ransakningshäktet!
och tingsställen för särskilda härader (230).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Majit gillad t, samt Förordning utfärdad den
20 November 1845.
55»
Bil. till R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847. 9
55:o af den 24 Maj 1845, med förslag lill Lag för enskilda Banker
(237).
Sedan Kongl. Maj:t, uppå Justitie-stalsrninisterns underdåniga föredragning,
i Statsrådet den 20 November 1845, af de delar af förslaget, hvilka angingo
rättsförhållanden eller ägde gemenskap med allmän lag, icke funnit skäl att'
förslaget i dess helhet antaga, så har, för vidare underdånig föredragning af
ämnet, Rikets Ständers ifrågavarande skrifvelse blifvit till Finans-departementet
öfverlemnad.
56:o af den 24 Maj 1845, angående upphäfvande af skyldighet för
revisionssökande att i Hofrätten erlägga lösen för handlingarne i målet
(238).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj:t gilladt, samt Förordning utfärdad den
20 November 1845.
5?:o af den 24 Maj 1845, angående befrielse för revisionssökande
parter från skyldigheten att till Hofrätt ingifva stämpladt papper tili
handlingarne i målet (239).
Rikets Ständers förslag af Kongl. Maj:t gilladt, samt Förordning utfärdad den
20 November 1845.
58:o af den 24 Maj 1845, angående åtgärder för utvecklingen af frågan
om national-representationens ombildning (240).
Sedan Kongl. Maj:t den 3 Februari 1846 förordnat en Kommitté, för att,
jemte samlandet af statistiska och andra erforderliga upplysningar i ämnet,
fullständigt utveckla grunderna för national-representationens ändamålsenliga
ombildning, samt yttra sig angående de grundlagsförändringar, som deraf kunde
föranledas; så har nämnde Kommitté den 22 sisllidne Juni till Kongl. Majrt
inkommit med underdånigt betänkande om national-representationens ombildning,
åtföljd t af General-sammandrag af statistiska tabeller i ämnet, äfvensom
Kommitleen afgifvit uppgjorda särskilda förslag till ny Riksdagsordning
och till förändrad redaktion af Regeringsformen och rikets öfriga Grundlagar?;
hvilka handlingar blifvit tryckta, för att vara tillgängliga för Rikets Ständer
och allmänheten.
Stockholm den 11 Oktober 1847.
Carl Lilljeborg,
Arkivarie i Justitie-statsexpeditionen.
Bih. till R. St. Prot. 1847. - Sami. '
2
10
Bil- till R- St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
Förteckning å Rikets Ständers vid 1844 och 1845 årens riksdag till
i> O
Kongl. Maj:t, genom Dess Landtförsvars-departements Kansli-expedition, aflålna
underdåniga skrifvelse!’, jemte Kongl. Majrts i anledning af dem fattade
beslut eller vidtagna åtgärder.
5©:o *) Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 9 Oktober 1844,
angående behofvet af militär-poster till bevakning vid Lånekontoren i
Malmö och Göteborg (7).
1844 den 16 Oktober föredragen; och ville Kongl. Maj:t, med bifall till Rikets
Ständers underdåniga anhållan, i kommandoväg förordna om ifrågavarande
militär-posters utsättande.
6©:o al den 30 November 1844, angående förhöjd dagspenning för
till handtlangning vid militieboslälls-byggnad kommenderadt manskap
(20).
1845 den 12 Juli föredragen; och förordnade Kongl. Maj:t,att ifrågavarande
dagspenning skulle från 1846 års början utgå med det af Rikets Ständer
föreslagna belopp 13 sk. 6 rst. banko.
©fro af den 2 November 1844, angående skyldigheten att med sqvadronsmärken
förse kavalleri-hästar (25).
1846 den 1 April föredragen; och med afseende å hvad de i ämnet hörde
Embetsmyndigheter anfört, samt enär pluraliteten af Rusthåilarne vid indelta
kavalleriet, hvilka i ämnet fått sig yttra, icke heller ansett någon olägenhet
vara förenad med framtida bibehållandet af ifrågavarande skyldighet,
utan hästarnes märkning tvertom i åtskilliga afseenden medförde nytta och
fördel för de rustande, fann Kongl. Maj:t Rikets Ständers förevarande underdåniga
anhållan ej kunna bifallas.
©25:o af den 30 November 1844, angående afsöndring från f. d. Öfversteboställe
vid Dal-regementet, Näs Kungsgård, af tvenne dithörande
ålfisken (33).
1844 den 5 December föredragen, och vederbörande derom förständigade i
och för verkställigheten af Kongl. Majrts och Rikets Ständers i ämnet fattade
sammanstämmande beslut.
af den 30 November 1844, angående Kamererare!! E. M. Dahlerus
och Krigsrådet A. L. Hauffman medgifven befrielse från dem
ålagd ersättningsskyldighet, såsom kontrollanter å förre Krigskassören
S. H. Brattströms uppbörd (34).
*) Ordningsnummern i denna och följande förteckningar, gående från början i en följd,
är tillsatt vid tryckningen.
Bil. till R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse elen 15 Nov. 1847. H
1844 den 5 December föredragen, och nådig befallning meddelad om upphörande
af den å Dahleri egendom lagda seqvester och afskrifning af det
ådömda ersättningsbeloppet.
af den 11 December 1844, angående upplåtande lill Solna församling
af en Carlbergs Kungsgård tillhörande jordrymd (46).
1844 den 19 December föredragen, och vederbörande, för verkställighet af
den inedgifna jordupplåtelsen, derom underrättade.
65:o af den 11 Januari 1845, angående ett ytterligare anslag af
4000 R:dr årligen till understöd för Rust- och Rotehållare i Jemtland
(57).
1845 den 30 Januari föredragen och vederbörande till kännedom meddelad.
C»6:o af den 30 Januari 1845, angående regleringen af utgifterna under
Riksstatens Fjerde Hufvudtitel (84).
1845 den 10 Februari föredragen; och vederbörande Embetsverk derom försländigade
till underdånig efterrättelse i hvad på dem ankomme; hvarjemte
erforderliga föreskrifter i nåder meddelades i afseende på användandet af de
särskilda anslagen.
GT.o af den 8 Februari 1845, angående regleringen af Riksstatens
Nionde Hufvudtitel (89).
1845 den 20 Februari anmäld genom Finans-departementet och, i de delar
samma skrifvelse rörde Landtförsvars-departementet, detta Departement meddelad.
1845 den 12 Mars föredragen genom Landtförs vars-departementet, och
vederbörande under Departementet lydande Embetsverk derom till behörig
e f t e r r ä 11 e I se fö r s t ä nd i garl e.
af den 22 Februari 1845, angående befrielse från ordinarie roteringsskyldighet
för Östra Wingåkers församlings kyrkoherde-boställe
(113). .
1847 den 19 Februari föredragen; och biel' nämnde boställe i nåder förklarad
t fritt från ordinarie rotering, med vilkor likväl, då några hemman eller
lägenheter icke funnos, på hvilka den bostället hittills åliggande roteringsskyldighet
kunde öfverflyttas, att bostället skulle, enligt Rikets Ständers alternativa
förslag, fortfarande qvarstå i roten N:o 213 al Södermanlands Regemente
och Irsta Majorens kompani, emot det att boställsinnehafvare!!, från
1847 års början räknadt, tillgodokomme vederlag i kontant lör roteringsbesvärets
fortsatta utgörande.'
69:o af den 28 Februari 1845, angående upphörande al Invalid-inrättningen
å Ulriksdal (114).
12
Bil. till /?. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 No v. 1847.
1845 den 3 Mars anmäld och remitterad till Direktionens öfver Invalid-inrättningen
utlåtande, efter hvars inhämtande frågan ej ännu blifvit till slutlig
pröfning företagen.
af den 22 Februari 1845, i fråga om förändring i sättet för
ersättning af hästar och persedlar, som vid Rustbålls-regementena
under krig gå förlorade (118).
1847 den 16 Mars slutligen anmäld; hvarvid, då vederbörande rustande i
allmänhet icke velat antaga någoldera af de efter hvarandra framställda förslagen,
angående först allmänna föreningar och derefter föreningar regementseller
korpsvis till ersättande af de i krig inträffande förluster och skador å
hästar och rustnings-persedlar, Kongl. Maj:t ansåg frågan om jemväl sistberörde
inskränktare föreningar för närvarande förfalla; dock fann Kongl. Majit,
med afseende å förloppet af de för de rustandes hörande sednast hållna sammankomsterna
vid Andra Lifgrenadier-regementet och Westgöta Regemente,
godt i nåder förklara, att, så framt rusthållarne vid dessa Regementen träffade
öfverenskommelse att enhälligt för någotdera Regementet antaga det sist
framställda förslaget i ämnet, Kongl. Maj:t ville, efter underdånig anmälan
härom, frågan, i hvad dem rörer, ånyo till nådig pröfning företaga.
If:o af den 22 Februari 1845, angående en del lönförmåner till
Underofficerarne vid trenne kompanier af Helsinge Regemente (121).
1845 den 3 Mars föredragen och vederbörande till behörig verkställighet meddelad.
^55:o af den 5 April 1845, angående öfverlåtande lill Haparanda stad
af Kapitensbostället vid Norrbottens Fälljägarekorps Hapaniemi N.*o 1,
i mantal (152). 1 .
1846 den 29 April föredragen, då Kongl. Majit jemväl för Sin del i nåder
biföll, att nämnde boställe jemte dertill hörande laxfiske finge såsom donation
för al! framlid till staden Haparanda öfverlåtas, under vilkor, sorn tillika
i nåder fastställdes.
f3:o af den 5 April 1845, i anledning af väckt fråga om ny Inqvarterings-ordning
för Stockholms stad, samt andra i sammanhang dermed
förekommande frågor (153).
1845 den 12 Juli föredragen; och ansågs någon kasern för Svea Artilleriregemente
för närvarande ej kunna, i saknad af erforderliga medel, komma
att uppföras; hvaremot lill underhållet af Lifgardes-regementenas kasern- och
stallbyggnader anvisades det belopp, som, enligt Rikets Ständer meddelade
uträkningar, derför erfordrades utöfver de bidrag härtill, hvilka borde af de
från staden lill Regementena utgående inqvarleringsmedel bestridas.
Bil- till R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1845.
13
34>o af den 5 Af iril 1845, angående inqvarleringen i de Skånska
städerna och Göteborg (154).
1845 den 19 Juni föredragen; och ville Kongl. Maj:t i afseende å de ifrågaställde
kasern- oell stallbyggnaderna i Malmö, Helsingborg och Landskrona,
till hvilka icke några medel ännu funnes anslagne, framdeles i nåder besluta,
huruvida de till dessa byggnader erforderliga medel borde hos Rikets Ständer
äskas.
Beträffande åter inqvarteringen i Göteborg, fastställdes i nåder en tariff,
efter hvilken garnisonen derstädes ägde uppbära inqvarterings-ersättning i
kontant, att, jemte hvad 1841 års Inqvarterings-ordning i öfrigt innehåller,
lända lill efterrättelse från oell med den tid, då gällande kontrakt om inqvarteringen
i nämnde stad, efter föregången behörig uppsägning, komtne
alt upphöra.
35:o af den 18 April 1845, angående Krigskollegii Arlilleri-afdelnings
skulder för inköp af Mariebergs egendom (164).
1845 den 30 April föredragen och vederbörande till kännedom och behörig
verkställighet meddelad.
3©:o af den 22 April 1845, angående regleringen af planpenningar
m. in. (167).
1846 den 14 Januari föredragen; och, med bifall till Rikets Ständers underdåniga
anhållan, blef, i fråga om planpenningars beräknande vid Uplands,
Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs och Calmare Regementen, den af
Rikets Ständer begärda nådiga Förklaring öfver Kongl. Brefvet den 28 Oktober
1817 i nåder meddelad.
7T.o af den 22 April 1845, angående en förändring i utgörandet af
beväringsskyldighet?!! å Gottland (170).
1845 den 24 Oktober föredragen och i nåder bifallen, hvarom Landshöfdingen
på Gottland anbefalldes att utfärda Kungörelse.
3$:o af den 7 Maj 1845, i anledning af Rikels Ständers Revisorers
afgifna Berättelser om verkställda granskningar af Statsverkets samt
andra af allmänna mede! beslående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under åren 1838 lill och med 1841 (173).
1845 den 15 Juli anmäld genom Finans-departementet, och Landtförsvarsdepartementet
meddelad i nedan omlörmälda punkter.
1845 den 31 Juli genom Landlförsvars-departementet föredragen;
2:o Och blef, i anledning af Rikets Ständers i denna punkt yttrade åsigt,
att den vid 1841 års slut före funna egentliga bristen å för detta Tredje, nu
mera Fjerde, HufyudtileLn 15,934 R:dr 8 sk. 6 rst. borde intill näslinsluu
-
14 Bil. lill R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1845.
dande riksdag uti Statsverkets räkenskaper fortfarande inom linien balanseras,
Statskontoret om iakttagande deraf förständigadt.
ll:o Öfver den i denna punkt gjorda hemställan, om förändrandet af de
å anslaget för blesserade Officerare och Underofficerare tid efter annan uppkomna
besparingar, infordrades Statskontorets utlåtande, hvarefter, och sedan
detta inkommit, frågan ånyo föredrogs den 24 September 1845, då Rikets
Ständers berörde framställning i nåder bifölls, och Statskontoret i afseende
på verkställigheten erhöll nödiga föreskrifter.
24:o Krigskollegii utlåtande infordrades i anledning af Rikets Sländers
här gjorda anhållan rörande utarrendering af den Mariebergs egendom till
hörande
jord, och sedan detsamma afgifvits, företogs detta ärende ånyo till
pröfning den 15 Maj 1846, hvarvid Kongl. Maj:t, i betraktande al hvad upplyst
blifvit angående orsakerna lill den under åren 1839—41 inträffade minskning
uti nämnda egendoms afkastning med hvad mera i frågan förekommit,
icke fann skäl att till förevarande anhållan lemna bifall.
25:o Efter inhämtande af Krigskollegii utlåtande, föredrogs den 15 Maj
1846 Rikets Ständers underdåniga anhållan om inrättande af fyra nya särskilda
konti uti Carl Gustafs stads Gevärsfaktoris räkenskaper, hvarvid och
sedan, enligt hvad Kollegium anmält, det vid Artilleri-verkstäderna följda,
af Rikets Ständer godkända redogörelsesätt redan blifvit i Faktoriets räkenskaper
infördt, Kongl. Majit i nåder gillade och biföll de af Kollegium föreslagna,
till ytterligare förenkling ledande, förändringar och tillägg vid nämnde
räkenskaper, med föreskrift om noggrant iakttagande deraf, att beviljade extra
anslags användande för afsedda ändamål genom behöriga omslut gjordes lätt
synligt.
26:o Rikets Ständers underdåniga framställning, angående försäljning af
sådana vid Carl Gustafs stads Gevärsfaktori för Kronans räkning tillverkade
gevär och gevärsdelar, som för mindre bristfäiligheter blifvit kasserade, föredrogs,
jemte Krigskollegii deröfver afgifna utlåtande, den 15 Maj 1846; men
då härvid ådagalagdt blifvit, alt den begärda försäljningen ej skulle lör Statsverket
medföra fördelar, motsvarande de dermed förenade olägenheter, fann Kongl.
Majit, med afseende derjemte å hvad i saken för öfrigt förekommit, den gjorda
framställningen icke böra lill någon Kongl. Majlis höga åtgärd föranleda.
27:o Krigskollegium anbefalldes att i räkenskaperna fortfarande balansera
den i denna punkt omförmälda fordran bos Kongl, Spanska Regeringen.
38:o Sedan Kommitterade för salpeter-ärendena sig utlåtit öfver den i
denna punkt gjorda underdåniga anhållan oni åtgärders vidtagande lör spridande
af kännedom utaf ändamålsenligare metoder alt tillverka salpeter,
Bil. till R- St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847. 15
föredrogs denna fråga ånyo den 15 Maj 1846, hvarvid Kongl. Majit läl vid
hvad redan i afseende å salpeter-näringens upphjelparide tillgjordt blifvit,
för närvarande bero, samt anbefallde Kommilterade att vid 1848 års början
afgifva underdånig berättelse om verkningarna deraf och då tillika föreslå
de åtgärder, sorn kunde finnas gagneliga.
79:o af den 15 Maj 1845, angående åtskilliga rusthåll inom Westmanlands
län ålagd dagsverksskyldighet (182).
1845 den 11 Juni anmäld och remitterad till Krigs- och Kammarkollegiernas
utlåtande, som ännu ej inkommit.
Slockholm i Kongl. Landtförsvais-departementets Kansli-expedition den
21 Oktober 1847.
M. G. von Schantz.
Förteckning på de af Rikets Ständer vid 1844 och 1845 årens Riksdag
till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga skrifvelse!1, hvilka röra Kongl. Sjöförsvars-deparlementet;
upptagande jemväl de åtgärder, hvilka i anledning af
dessa skrifvelse!1 vidtagits.
8©:o af den 11 Januari 1845, angående förbättring af Lotsstatens
lön vilkor (65).
1845 den 24 Januari i underdånighet anmäld och remitterad till Förvaltningens
af sjöärendena underdåniga utlåtande. 1846 den 29 December underdånigt
utlåtande afgifvet, deruti föreslagits, att den af behof vet påkallade
lönförhöjningen må åstadkommas medelst 25 procents förhöjning i Lotstaxorna.
1847 den 28 Februari i underdånighet föredragen. Kongl. Majit förklarade i
nåder, att förhöjning i Lotstaxorna för närvarande icke borde bestämmas,
utan ville Kongl. Majit i sammanhang med pröfningen af frågan angående
Femte Hufvudtitelns statsbehof taga i öfvervägande, om och till hvad belopp
särskildt anslag må hos Rikets näst sammanträdande Ständer begäras för
åstadkommande af ifrågavarande, af så väl Konung som Ständer nödiga ansedda
a flöni ngsför hÖ jn i ng.
Slio af den 30 Januari 1845, angående Femte Hufvudtitelns reglering
(85).
1845 den 10 Februari i underdånighet anmäld och delgifven vederbörande;
varande i anledning deraf sedermera utfärdade stater, arbetsplaner och föreskrifter
så väl för ordinarie statsanslagen, som för de medel, hvilka för tillfälliga
behof blifvit anvisade.
16 Bil. till R. St. Juslitie-ombiidsmans Embetsberättelse den 15 7Vov. 1847.
af den 15 Februari 1845, angående ersättning till Kaptenlöjtnanten
C. A. Gosselmans sterbhus för åtskilliga af honom i lifstiden
bestridda kostnader (100).
1845 den 24 Februari i underdånighet föredragen, samt bref till vederbörande
expedieradt.
83:o af den 1 Mars 1845, angående Piteå och Luleå städers ordinarie
båtsmanshåll (138).
1845 den 12 Mars i underdånighet anmäld. Fordrar ingen vidare åtgärd.
84:o af den 22 April 1845, angående Båtsmansroteringen för Falu
stad (169).
1845 den 30 April i underdånighet föredragen samt remitterad lill Förvaltningens
af sjöärendena och Kammarkollegii underdåniga utlåtande, hvilket
under den 1 dennes afgifvits.
85:o af den 7 Maj 1845, i anledning af Pdkets Ständers Revisorers
berättelser för åren 1838 till och med 1841 (173).
1845 den 31 Juli i underdånighet föredragen; då
l:o Amiralitets Krigsmanskassans Direktion försländigades att insända.,
för att Rikets Ständers Revisorer tillställas, nödiga handlingar;
2:o Frågan om Kanonierkorpsens beklädnads m. m. ställande på passevolans,
förklarades af uppgifna skäl icke kunna bifallas.
3:o Rikets Ständers hemställan om afskrifning af i räkenskaperna balanserade
20,000 R:dr för 1836 års ruslnings-anstalter, ansågs icke leda till någon
vidale åtgärd, enär afskrifningen redan skett.
af d en 15 Maj 1845, angående uppförandet af en fyr å skäret
Understen (205).
1845 den 3 Juni i underdånighet föredragen och remitterad till Förvaltnin
»
O O
gens at sjöärendena underdåniga utlåtande, hvilket den 4 Juli 1845 inkom,
hvarefter den 31 Juli 1845 målet afgjordes, och Rikets Ständers underdåniga
hemställan bifölls.
Sf:o af den 23 Maj 1845, om förändrad beräkningsgrund för Båtsmans-vakansafgift
af nyroterad jord inom Blekinge län (228).
1845 den 19 Juni i underdånighet anmäld samt remitterad till Förvaltningens
af sjöärendena och Kammarkollegii underdåniga utlåtande, hvilket
ännu icke inkommit.
Stockholm af Kongl. Sjöförsvars-departementet den 25 Oktober 1847.
W. Gynther.
Uppgift
Bil. lill R. St. Justitie-oviludsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
17
Uppgift på de underdåniga Skrifvelser af Rikets Sländer vid 1844 och
1845 arens riksdag, hvilka till Kongl. Civil-departemenlet ingifvils, jemte
anteckning af de åtgärder, som i anledning deraf vidtagits.
88:0 af den 3 Augusti 1844, angående kröningens firande under
riksdagen (1).
1844 den 14 Augusti besvarad af Hans Maj:t Konungen, vid lemnadt företräde
åt en deputation af Rikets Ständer.
89:o af den 17 Oktober 1844, om upphörande af försvarsbref för
socken-handtverkare (13).
1845 den 16 Oktober i underdåni ghet anmäld, hvarvid Kongl. Maj:t, ined
bifall till Rikets Ständers hemställan, förordnade, att stadgandet om gerningsmäns
skyldighet att anskaffa så kalladt försvarsbref skulle upphöra; och hvarom
Kommerskollegium anbefalldes utfärda allmän kungörelse.
O < O
9l|:o af den 17 Oktober 1844, angående riksdagens förlängning (12).
1844 elen 22 Oktober i underdånighet anmäld och bifallen.
»l:o af den 26 Oktober 1844, i fråga om nedsättning i räntan för
Ulldiskont-kreditivet, samt om Manufaktur-diskontens förstärkning från
samma kreditiv (15).
1844 den 12 November i underdånighet anmäld, då Kongl. Majit, som vid
hvad Rikets Ständer i dessa afseenden besluti t, lät bero, till behörigt iakttagande
derom underrättade Kommerskollegium.
92:o af d en 26 Oktober 1844, angående revision af de under Kommerskollegii
förvaltning ställda fonder för åren 1841, 1842 och 1843 (14).
1844 den 12 November i underdånighet anmäld och lagd till handlingarne,
såsom icke fordrande någon åtgärd.
fJJJro af den 20 November 1844, i Iråga om undersökning af Teknologiska
Institutets förvaltning (31).
Sedan den af Kongl. Majit, under den 28 November 1844, förordnade Kommitté,
för verkställighet af den utaf Rikets Sländer begärda undersökning om
Teknologiska Institutets förvaltning, afgifvil dess underdåniga berättelse om
denna förrättning., anbefallde Kongl. Majit den 29 Oktober 1845 Kommilterade
att uppgöra förslag till nya stadgar för Institutet. Yid underdånig föredragning
af detta förslag lill nya stadgar, den 8 Maj 1846, behagade Kongl.
Majit detsamma i nåder gilla, med förklarande likväl, att med verkställigheten
af Institutets förändrade organisation och med tillämpningen af de nya
sladgarnc för detsamma skulle anslå, intill dess den väckta frågan om InstiBih.
till R. St. Prof. 1847. 2 Sami. ^
18
Bil. till R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
tulels och Bergsskolans i Falun förening blifvit afgjord. Då denna sistnämnda
fråga numera förfallit, har Kongl. Majit under den 17 September 1847 i
i nåder förord na t, alt de förnyade stadgarne för Institutet skola från och
med nästa år lända lill efterrättelse, i hvilket afseende Kongl. Majit jemväl
genom nådigt bref af samma dag anbefallt den för ledningen af Institutets
angelägenheter tillförordnade Styrelsen att vidtaga behöriga åtgärder, för att
vid nästa års början bringa de nya stadgarne till fullständig verkställighet.
af den 30 November 1844, angående brandslodsmedels uppbörd
och redovisning i sammanhang med kronouppbörden (36).
Med bifall till denna Rikets Ständers framställning, bar Kongl. Majit, den 14
Juli 1845, derom utfärdat Cirkulär till samtlige Dess Befallningshafvande.
9ä:o af den 4 December 1844, angående kungörande af nödiga handlingar
till bestyrkande af utländska fartygs nationalitet (42).
Vid underdånig föredragning häraf den 10 December 1844, hafva erforderliga
föreskrifter i ämnet blifvit Kommerskollegium meddelade.
af den 30 November 1844, i fråga om kontroll-behandling af
äkta bokguld från utrikes ort (38).
Det utlåtande, som från Kommerskollegium infordrats, har inkommit den 27
September 1847.
flfio af den 11 Januari 1845, angående tillägg i 1 § 7 kapitlet af
1827 års Skiftesstadga (62).
1847 den 10 September har Kongl. Majit beslutit utfärdandet af allmän
Kungörelse i ämnet.
?J§:o af den 11 Januari 1845, angående åtgärder lill befrämjandet
af smärre handaslöjder (59).
1845 den 6 Februari remitterad lill Kommerskollegium, hvars utlåtande i
ämnet ännu ej inkommit.
S$f$:o af den 11 Januari 1845, angående en gåfva af allmänna medel
åt Landa socknemän, för dem frånröfvad utflyttningsbjelp (54).
1845 den 6 Februari i underdånighet anmäld, då Statskontoret anbefalldes
att medlen utbetala.
lOOlo af den 16 Januari 1845, i fråga om tillgång för inköp af instrumentalier
m. m. för trenne Navigationsskolor (66).
1845 den 20 Februari i underdånighet anmäld, i sammanhang med staterna
för Navigationsskolorna; och föranledde ej till någon särskild åtgärd.
lOlio af den 16 Januari 1845, i fråga om kontroll moL missbruk af
gårdfarihandel idkande (75).
1847 den 19 Januari har uti detta ämne allmän Kungörelse blifvit utfärdad.
Bil. till R. St. Justitie-o/nbadsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847. 19
ti !2:o af den 22 Januari 184-5, om ändring i Mäklarestadgan, i afseende
på leveranshandel (76).
1847 den 10 September i underdånighet anmäld, då Kongl. Maj:t, på grund
af hvad Kommerskollegium i ämnet anfört, fann Rikets Ständers underdåniga
hemställan icke böra bifallas.
103:o af den 30 Januari 1845, angående reglering af utgifterna å
Riksstatens Sjette Hufvudlitel (86).
1845 den 20 Februari i underdånighet anmäld, då vederbörande Embetsverk
om innehållet förståndigades, till efterrättelse i hvad på dem ankom.
l©4:o af den 15 Februari 1845, angående framtida bestämmelser
om handels- och sjöfartsförhållandeu mellan Sverige och Norrige (105).
Sedan en af Kongl. Maj:t förordnad Kommitté den 14 December 1846 härutinnan
afgifvit underdånigt förslag och betänkande, hafva handiingarne blifvit
öfverlemnade till Finans-departementets föredragning.
l©5:o af den 15 Februari 1845, angående öfverlemnande af Landtbruks-Akademiens
räkenskaper Lill Rikets Ständers Revisorer (102).
1845 den 1 Augusti i underdånighet anmäld och bifallen, hvarom nådigt
Bref af samma dag algått till Landtbruks-Akademieu.
ÄfMSio af den 22 Februari 1845, om fortskynda lide af afvittringen
inom Vester-Dalarne (128).
1846 den 7 Januari i underdånighet anmäld, då de föreskrifter, som funnos
nödige, blefvo meddelade.
Äölko af den 22 Februari 1845, om åtgärder till befordrande af ett
skyndsammare antagande af nya systemet för mått, mål och vigt (129).
Sedan den af Yetenskaps-Akademien, på nådig befallning, utarbetade afhandling,
rörande omförmälda nya system, den 8 Juli 1845 Lill Kongl. Majit
inkommit, har Akademien under den 1 Augusti samma år erhållit nådig befallning
alt låta densamma från trycket utgifva och till Folkskolorna utdela.
108:o af den 22 Februari 1845, om utvidgande af smidesrätt inom
Bergslag (130).
1846 den 27 April i underdånighet anmäld, i sammanhang med allmänna
frågan om slångjernssmidet och den gröfre jernförädlingen, hvarom Kongl.
Majit under samma dag utfärdat allmän Förordning.
l©f>:o af den 22 Februari 1845, angående indragning af Bergsfogdetjensterna
(131).
Denna Rikets Ständers framställning anmäldes i underdånighet den 6 Maj
1845, då Kongl. Majit förklarade, att densamma skulle framdeles förekomma,
i sammanhang med den väckta frågan om förändrad organisation af Bergsstaten.
20 Bil. till R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
lSO:o af dea 22 Februari 184-5, med förslag till förändrade föreskrifter
angående vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin
(123>
184-5 den 13 Juni i underdånighet anmäld, och allmän Förordning utfärdad.
lll:o af den 8 Februari 184-5, i hvad denna Rikets Ständers skrifvelse
rörer anslaget å Nionde Hufvudtiteln till hyresmedel för Landtstalen
(89).
1845 den 13 Mars i underdånighet anmäld och lagd till handlingarne, såsom
icke fordrande någon åtgärd.
113:o af den 1 Mars 1845, om förtydligande af Kongl. Maj:ls Bref
den 10 Maj 1815, angående vile för försummad snöplogning (137).
Kongl. Maj:t har under den 13 Maj 1845 förordnat de närmare bestämmelser,
som Rikets Ständer i delta afseende åsyftat, och hvarom Rikets Hofrätter,
genom nådigt cirkulärbref af samma dag, blifvit lill iakttagande förställd
igade.
143:o af den 1 Mars 1845, om upphäfvande af Kongl. Brefven den
9 April 1805 och 6 November 1822, angående rättighet lill svedjande
inom Blekinge län (136).
Kongl. Majit har, under den 1 Augusti 1845, i nåder förklarat, att, på sätt
Rikets Ständer anhållit, de för svedjande i allmänhet inom riket gifna föreskrifter
skola vara gällande äfven för Blekinge län; och anbefalldes Kongl.
Majlis Befallningshafvande i nämnde län att härom, till vederbörandes efterrättelse,
allmän kungörelse i länet utfärda.
114:o af den 1 Mars 1845, om anslag till boskapsskötselns befrämjande
genom stamholländeriers anläggande (134).
Sedan Landtbruks-Akademien afgifvit underdånigt betänkande i afseende på
anslagets ändamålsenliga användande, förordnade Kongl. Majit en Kommitté
ali uppgöra förslag för stamholländeriers organiserande å lämpliga ställen i
riket. Vid föredragning af detta förslag den 22 April 1846 behagade Kongl,
Majit detsamma, med vissa ändringar, i nåder gilla och fastställa.
lillio af deli 26 Mars 1845, om uppgörande af förslag till förändrad
lagstiftning för bränvinstillverkning (144).
1845 den 13 Juni i underdånighet anmäld, då en Kommitté af Kongl. Majit
i nåder förordnades, alt utarbeta förslag i ämnet.
116:o af den 18 April 1845, underdånig anmälan, att en skådepenning
till åminnelse af Deras Majestäters kröning vore under pregling.
(15é>
1845 den 6 Maj i Statsrådet anmäld och lagd lill handlingarne.
Bil. till R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1845. 21
irs-.o af den 18 April 1845, om anslag till befrämjande af slöjdexpositioner
(165).
Sedan Kommerskollegium, efter det Direktionerna för Teknologiska Institutet
i Stockholm och Chalmerska slöjdskolan i Göteborg blifvit hörde, inkommit
med anbefaldt underdånigt förslag, angående sättet för anslagets användande,
samt hvad för verkställigheten af expositionerna iakttagas borde, har Kongl.
Maj:t, vid underdånig föredragning häraf, under den 20 November 1846
meddelat vederbörande nödiga föreskrifter i ämnet.
118:o af den 22 Februari 1845, i fråga om restitution af bränvinsbränningsbevillning
(lil).
Med gillande af ifrågavarande af Rikets Ständer anmälda beslut, har Kongl.
Maj:t, till vederbörandes efterrättelse, låtit detsamma intaga uLi Kongl. Maj:ts
den 13 Juni 1845 utfärdade nådiga Förordning angående vilkoren för bränvinstillverkningen
i riket.
119:o af den 22 April 1845, om åtgärder till sillfiskets upphjelpande
i Bohus läns skärgård (166).
Denna Rikets Ständers skrifvelse öfverlemnades lill Vetenskaps-Akademien
alt tagas i öfvervägande vid afgifvande af infordradt underdånigt förslag till
särskilda stadganden, som i ett nytt reglemente för fiskerierna borde intagas;
och hvilket förslag nu är beroende på Kongl. Majrts nådiga pröfning.
12@:o af den 7 Maj 1845, angående sättet för återbetalningen af lån
af allmänna medel för vattenaftappningar och odlingar (176).
Kongl. Maj:t har bifallit hvad Rikets Ständer härutinnan föreslagit, hvarom
allmän Kungörelse är utfärdad den 13 Juni 1845.
l*l:o af den 15 Maj 1845, angående extra statsanslag för allmänna
arbeten m. m. (192).
122:o af den 15 Maj 1845, angående sättet, ordningen och vilkoren
för utbetalning af anslag och lån till befrämjande af odlingsföretag
och allmänna arbeten (l8ö).
l»3:o af den 15 Maj 1845, angående reserverandet af de vid 1841
års riksdag anvisade statsbidrag för hamnanläggning vid Åhus och upprensning
af Rottne å (179).
124:o af den 7 Maj 1845, angående ett staden Sölvitsborg beviljadt
lånunderstöd (175).
135:o af den 22 Maj 1845, angående lånbidrag till Göteborgs hamnbyggnad
(219).
Vid underdånig föredragning af Piikels Ständers uti dessa fem skrifvelser anmälda
beslut, har Kongl. Maj:t, med antagande af hvad Rikets Ständer så
-
22 Bil. lill Ii. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
lunda beviljat lill befrämjande af allmänna arbeten, äfvensom de dervid fästade
vilkor, genom nådigt bref af den 13 Juni 1845 anbefallt Styrelsen
för allmänna väg- oell vattenbyggnader att icke allenast underrätta Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande om de beviljade anslagen, för att länens invånare
kungöras, utan äfven derom lemna öfrige vederbörande erforderliga underrättelsei',
samt att vidtaga de förberedande åtgärder, som för ändamålets vinnande
i öfrigt påkallades.
l£6:o af d en 15 Maj 1845, om upphäfvande af Kongl. Resolutionen
den 13 November 1747, örn inskränkning i en del socknars i
Dalarne rättighet att använda skog (200).
Öfverlemnad till Finans-departementet.
af den 15 Maj 1845, angående de till Emåns upprensning beviljade
anslag (193).
Efter det fullmäktige i Riksgäldskontoret med yttrande inkommit, anbefallde
Kongl. Majit dess Befallningshafvande i Calmar att vidtaga åtskilliga åtgärder
för beredande af utbetalning af ifrågavarande anslag; hvarefter Kongl. Majit,
vid underdånig anmälan häraf, den 4 Augusti 1846 i nåder förklarat: att,
derest icke före det årets slut behörigen fullgjordes hvad, som blifvit föreskrifvet
såsom vilkor för medlens utbekommande, desamma skulle såsom tillgång
till andra odlingsföretags befrämjande komma att anses. Då vilkoren
sedermera ej blefvo fullgjorde, hafva medlen disponerats till understöd för
andra valtenaftappnings-arbelen.
128:o af den 19 Maj 1845, angående beviljadt lån för återuppbyggande
af Konradsfors jernbruk i Wermland (211).
Om detta Rikets Ständers beslut har Kongl. Majit under den 25 Juni 1845
försländigat Dess Befallningshafvande i Wermlands län, för att ägaren af
Konradsfors bruk till kännedom och efterrättelse delgifvas.
129:o af den 7 Maj 1845, rörande vissa anslag å Handels- och sjöfartsfonden
(173) *).
1845 den 16 Oktober i underdånighet anmäld och lagd till handlingarne,
såsom icke fordrande någon åtgärd.
Stockholm den 11 Oktober 1847.
N. F.^Wallensteen.
*) Denna fråga innefattas uti Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af uppgifna dagen,
”i anledning af Rikets Ständers Revisorers Berättelser om verkställda granskningar af
”Statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
”förvaltning under åren 1838 till och med 1841.’’
Bil. till R. St. Justilie-ombudsnians Embetsberättelse den 15 JYov. 1847. 23
Förteckning på Rikets Ständers vid urtima riksdagen åren 1844 oell
1845 till Kongl. Maj:t uti Dess Finans-departements-expedition inkomna underdåniga
skrifvelser, samt uppgift angående åtgärderna, sorn i anledning deraf
ägt rum.
130:o angående riksdagskostnadernas bestridande genom Riksgäldskontoret
(2).
Härom liar under den 23 September 1844 Statskontoret blifvit i nåder förständigadt
i afseende på reqvisition af ersättning för de utgifter i och för
riksdagen, hvilka lill Statskontorets utbelalningsåtgäid af Kongl. Maj:t anvisas.
1131:0 om förändradt sätt för skådepenningarnes utdelande vid Kongl.
Maj:ls kröning (4).
Vid föredragning häraf den 26 September 1844 har Kongl. Maj:t,enär pregling
af minnes- eller så kallade kastpenningar vid den föreslående kröningen
ej korinne att äga rum, funnit Rikets Ständers underdåniga framställning icke
till någon åtgärd föranleda.
1355:0 angående bestämmande af preskriptionstid för fordringsanspråk
i anledning af Göta Kanalbolags och Malmö f. d. Diskontverks utredning
(5).
Allmän kungörelse härom har under den 24 Oktober 1844 blifvit, i öfverensstämmelse
med hvad Rikets Ständer föreslagit, i nåder utfärdad.
133:o angående nedsättning i den för tack jer ns-til 1 verkningen utgågående
tionde-afgift (24).
Godkännande Rikets Ständers härvid i underdånighet anmälda beslut, bar
Kongl. Maj:t, under den 29 November 1844, i nåder låtit allmän Kungörelse
härom utgå.
134>o angående upphörande af den s. k. sölf- eller husmansskntlen
i Bohus län (23);
i 33:0 angående ollongäldens upphörande (22).
Kungörelser, i enlighet med Rikets Ständers, uppå Kongl. Majtls nådiga propositioner,
fattade beslut, hafva, under den 12 December 1844, blifvit i nåder
utfärdade.
136:o äng ående tiden för öfverlemnande till Riksgäldskontoret af öfverskotten
å Statsverkets inkomster (21).
Om detta Rikets Ständers, af Kongl. Maj:t gillade beslut bar, under den 12
November 1844, Statskontoret blifvit till behörig efterrättelse i nåder försländigadt.
I3?:o angående regleringen af utgifterna under Riksslatens Första
Hiifvujlitei (30).
24 Bil. till R. St, Juslitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
Hvad R i kels Sländer härvid beslutat, har, under den 19 November 1844,
blifvit Statskontoret och Riksmarskalks-embetet till behörig kännedom och efterrättelse
i nåder meddeladt.
138:o an gående de bland Statsverkets ordinarie inkomster upptagna
gerningsören (26).
Proposition kommer i anledning häraf att vid nu instundande riksdag till
Rikets Ständer aflåtas.
139:o angående äkta bokgulds kontroll-behandling (38).
Öfverlemnad till Civil-deparlementet den 11 December 1844.
140:o om upphörande af den nedsatta tullen å från Finland inkommande
varor (43).
Kongl. Majit, som redan under den 13 Augusti 1844 förklarat en i ministeriel
väg å Kejserliga Ryska sidan gjord framställning om förlängning af 1838
års Handelstraktat, beträffande Finland, icke kunna antagas, har vid sådant
förhållande funnit Rikets Ständers den 12 påföljde December i underdånighet
anmälda skrifvelse i detta ämne icke till någon åtgärd föranleda.
141:o angående ersättning till Elfkarleby gästgifveri-hemman för förlorad
mark i följd af en väganläggning (45).
Rikets Ständers, på Kongl. Majrls nådiga framställning, härvid fattade beslut
har, under den 14 Januari 1845, blifvit vederbörande till efterrättelse i nåder
meddeladt.
142:o angående nedsättning af arrende-afgiften för Motala kronofiske
och mjölqvarn (47).
Härom hafva, under den 14 Januari 1845, vederbörande Embetsmyndigheter
blifvit i nåder förständigade, med befallning att noga vaka deröfver, att de
för arrende-nedsätiningen föreskrifna vilkor af arrendatorn behörigen iakttagas
och uppfyllas.
143:o an gående utsyning af virke å kronoskog inom Skaraborgs län
för kneklestugors uppbyggande (48).
Efter inhämtande af Kammarkollegii och öfrige vederbör-andes infordrade underdåniga
utlåtanden, har Kongl. Majit, i anseende till hvad derutinnan anfördt
och upplyst blifvit, vid föredragningen af målet den 9 Juli 1846, funnit
Rikets Ständers förnyade framställning i detta ämne icke kunna bifallas.
144:o angående ett årligt understöd af 600 R:dr åt aflidne Generaldirektören
C. Livijns enka (58).
Med bifall till hvad Rikets Ständer för deras del härvid beslutat, har Kongl.
Maj:t, under den 28 Januari 1845, låtit lill Statskontoret nådigt bref i ämnet
afgå. 145:o
Bil. till R. St. Juslitie-ombudsmatis Embetsberättelse den 15 Nov. 1847. 25
145-'o angående ifrågaställd ytterligare begrafningshjelp efter aflidne
Landträntmästaren J. F. Alm (56).
Den 28 Januari 184-5 i underdånighet föredragen, hvarvid Kongl. Maj:t, på
grund af hvad Rikets Ständer anmält, fann någon tillökning i begrafningshjelpsbeloppet
icke kunna i nåder bifallas.
146.0 angående godtgörande af tvenne från Banken till Myntverket
utgifna förskott (64).
1 anledning häraf har Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hörande, i nåder
förordnat dels under den 17 Juni 1845, att halfva förskottsbeloppet borde
till Banken återlevereras, dels under den 16 Juni 1846, alt med återbetalningen
af återstoden borde anstå, intill dess Kongl. Maj:t, efter inhämtande
af Rikets Ständers yttrande rörande en emellan Banken och Myntverket uppgjord
liqvidation, komme i tillfälle härom ytterligare nådigt beslut meddela.
angående eftergift af en Kronofogden A. G. Lidinson ådömd
ersättningsskyldighet (55).
Yid föredragning häraf den 28 Januari 1845 har Kongl. Maj:t godt funnit i
nåder bevilja Lidinson den eftergift af ifrågavarande ersättningsskyldighet,
sorn af Rikets Ständer blifvit medgifven.
148:o angående afskrifning af f. d. Statstidningens skuld till Statsverket
(69).
Härom har, under den 28 Januari 1845, Statskontoret blifvit till behörig
efterrättelse i nåder förs länd igadt,
149:o angående öfverflyttning till Riksgäldskontoret af befattningen
med det staden Wexiö beviljade byggnadslån (70).
Hvad Rikets Ständer, i anledning af Kongl. Maj:ts om ifrågavarande öfverflyttning
gjorda framställning, beslutat, har under den 6 Februari 1845 blifvit
vederbörande embetsverk till behörig efterrättelse meddeladt.
JL56-0 angående sökt lindring i betalningsvilkoren för det Wexiö
stad beviljade byggnadslån (71).
Om Rikets Ständers härvid anmälda beslut har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
uti Kronobergs län, under den 6 Februari 1845, blifvit till egen
och vederbörandes efterrättelse i nåder förständigad.
angående restitution af erlagd bevillning inom Neder Calix
socken af Norrbottens län (73). „
Om verkställigheten af hvad härvid, i anledning af Rikets Ständers förklarande
borde iakttagas, hafva, lill vederbörandes efterrättelse, Kammarrätten
Bih. till Jl. St. Prot, 1847. 2 Sami.
4
26 Bil. till R- St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse deri 15 IVov. 1847.
och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län, under den 25 Juni
1845, erhållit nådigt förständigande.
angående stämpling af spelkort samt afgifterna derför (74).
Rikets Ständers härvid framställda anhållan har, under den 28 Januari 1845,
blifvit af Kongl. Mnj:t i nåder bifallen.
JL5«f:o angående begrafnings- och öfrige kostnader, föranledde af Högstsalig
Hans Maj:t Konung Carl XIV Johans dödliga frånfälle (78); samt
angående kostnaderna i och för Kongl. Majlis och Dess Höga
Gemåls kröning (79).
Rikets Ständers härvid fattade beslut hafva, under den 28 Januari 1845,
blifvit Statskontoret lill kännedom och efterrättelse i nåder meddelade.
H55:o angående foliiafgiften för assigneringsräkning med Banken (80).
Denna underdåniga skrifvelse, som den 6 Februari 1845 blifvit i underdånighet
föredragen, har, enär det af Rikets Ständer begärda kungörande af
deras beslut i detta ämne icke komme i fråga förr, än efter framdeles skeende
underdånig anmälan af Bankostyrelsen, ansetts för det då varande icke
påkalla någon åtgärd.
H5€:o angående föreskrifter i afseende på byggnadslån till brandskadade
städer (77).
Kongl. Maj:t har under den 6 Februari 1845 i nåder förklarat, att Rikets
Ständers beslut, angående vilkoren för hädanefter meddelande byggnadslån,
bör blifva föremål för nådig pröfning om och när fråga framdeles härom
förekommer; men att de uti denna underdåniga skrifvelse under litt. d och e
upptagne stadganden må jemväl å redan utgifna byggnadslån vinna tillämpning;
hvarom vederbörande blifvit till behörig efterrättelse i nåder förständigade.
HJilfto angående aflöningsmedel, som icke uttagits af numera aflidne
Provincialläkare!! Rudolphi (68).
Efter inhämtande af Statskontorets underdåniga utlåtande i afseende på uppgifna
tillgången för denna utbetalning, har under den 21 April 1845 nådigt
beslut, i enlighet med Rikets Ständers framställning, blifvit Statskontoret
genom Ecklesiaslik-departementet meddeladt.
158: o angående reglering af utgifterna under Riksstatens Sjunde Ilufvudtitel
(87).
Innehållet af denna underdåniga skrifvelse har under den 13 Februari 1845
blifvit Statskontoret till kännedom och efterrättelse i nåder meddeladt, äfvensom
öfrige vederbörande om Rikets Ständers beslut, i hvad dem särskildt
rörde, erhållit nådigt förständigande. I anledning af Rikets Ständers i sammanhang
härmed gjorda framställning, om utredning af Skogsplanteringskas
-
Bil. till R. St. Justitie-onibudsmans Embetsberättelse den 15 Alov. 1847. 27
sans tillgångar och inkomster, samt hvad deraf tagils i beräkning för Jägeristafens
aflöning med liera erforderliga omkostnader, anbefalldes Kammarkollegium
att, sedan vederbörande blifvit i ämnet borde, afgifva underdånigt utlåtande,
hvilket den 9 Januari 1847 till Kongl. Majit inkommit, hvarefter,
uppå nådig befallning, Statskontoret sig i ämnet yltrat. ■— Frågan beror nu
på vidare föredragning inför Kongl. Majit.
HiS®:o angående reglering af utgifterna å Riksstatens Nionde Hufvudtitel
(89).
1845 den 20 Februari föredragen, då, med gillande af Rikets Ständers beslut
angående de pensionsanslag, som på grund af enskilda motioner inom
Riksstånden blifvit beviljade, befallning afläls, att innehållet af denna skrifvelse
skulle Statskontoret till efterrättelse meddelas, samt öfrige auktoriteter
om Rikets Ständers beslut, i hvad dem rörde, särskildt förståndigas; hvarjemte
de andra Stals-depgrtementen borde, medelst protokolls-utdrag, undfå
del af hvad Rikets Ständer beslutat beträffande frågor, tillhörande dessa Departemenlers
underdåniga föredragning.
16@:o angående förlängning af arrendet å Sundbyholms kungsgård (96).
161É70 angående åtskillige i Göteborgs och Bohus läns skärgårdar belägna
holmars upplåtande till allmänt begagnande (92).
16*2:0 angåenc le Häradsskrifvare^ Thysenii befrielse från ersättning
af anmärkningsmedel (93).
163s;o angående Kronofogden Lundqvists ansökning om afskrifning af
uppbörds-balans (95).
Hvad Rikets Ständer uti förrberörde fyra skrifvelser, på grund af Kongl. Maj:ts
nådiga framsiällningar, beslutat, har under den 10 Mars 1845 blifvit vederbörande
til! kännedom och efterrättelse meddelad t.
!6d|:o i fråga om Borgmästares och Kommissionslandtmätares delaktighet
i Civilstatens pensionsinrättning (99).
Sedan Direktionen öfver Civilstatens pensionsinrättning inkommit med i anledning
häraf infordradt underdånigt yttrande angående de åtgärder samt de
förändringar i nu gällande reglementariska stadganden, som för Borgmästares
och Kommissionslandtmätares inträdande såsom delägare i nämnde inrättning
kunde anses erfprderlige, bar Kongl. Majit öfverlemnat frågan till ytterligare
behandling af Civilstatens nu församlade fullmäktige i sammanhang med den
om åtgärderna för betryggande af Pensionsinrättningens framtida bestånd.
angående af Kronofogden Westlinger och Häradsskrifvare!!
Lindfors sökt eftergift af ådömdt ersättningsansvar (94).
28
Bil. till R. St. Justilic-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
Härtill har, enligt Rikets Ständers medgifvande, nådigt bifall under den 12
Mais 1845 lemnats, med särskildt förklarande i afseende på den vederbörande
aktor tillkommande provision,
100:o angående förändradt myntsystem (98).
Härom har under den 8 Maj 1845 nådig skrifvelse till Rikets Ständer afgått.
Vederbörandes i afseende på verkställigheten infordrade utlåtanden bero nu
på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
ÉSSko angående användande af de under Statskontorets vård stående
äldre depositionsmedel (115).
Rikets Ständers härvid i underdånighet anmälda, af Kongl. Maj:ts nådiga framställning
föranledda beslut bar, under den 10 Mars 1845, blifvit Statskontoret
samt Fullmäktige i Riksgäldskontoret till kännedom och efterrättelse i
nåder meddeladt.
108: o angående användande af en på Postverkets räkning i Banken
innestående summa (116).
Om Rikets Ständers, med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning,
härvid fattade beslut har Ö f ve r post d i re k tö rs-e m be te t under den 10 Mars 1845
blifvit i nåder förständigadt, äfvensom särskild skrifvelse i ämnet till Fullmäktige
i Riksgäldskontoret afgått.
10»:o angående afskrifning af åtskillige i förra allmänna Magasinsfondens
räkenskaper balanserade summor (112).
Rikets Ständers beslut, angående afskrifning af vissa uppgifna, i allmänna Magasinsfondens
räkenskaper balanserade fastighetsvärden, har under den 10
Mars 1845 blifvit Statskontoret till egen och vederbörandes efterrättelse meddeladt,
med nådig befallning att tillse, det utredningen af öfriga uti samma
räkenskaper upptagne fordringsposter med möjligaste skyndsamhet forLginge, och
hvarom Statskontoret ägde att före nästa riksdag med fullständig berättelse
till Kongl. Maj:t inkomma.
lfO:o angående uppbyggande för allmänna medel af ett magasin för
kronotiondespanmål i Mörbylånga (110).
Efter inhämtande af vederbörandes utlåtanden i ämnet, har Kongl. Maj:t under
den 6 Maj 1847 förklarat den väckta frågan böra komma under öfvervägande
i sammanhang med ett af särskilde Kommitterade afgifvet betänkande
och förslag, angående skatteväsendets reglering
ltl:o angående dubbel postgång emellan Gottland och fasta landet
(109).
Sedan Öfverpostdirektörs-embetet med införd rädt underdånigt utlåtande häröfver
inkommit, har Kongl. Majit under den 29 Maj 1845, med förkla
-
Bil. till R. St. Juslitic-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847. 29
rande, alt frågan om Gottlandspostens sättande i förbindelse med södra snällposten
skulle framdeles, efter inhämtande af härvid erforderliga undersökningar
och utredningar, tagas under öfvervägande, i öfrigt gillat och bifallit
hvad i och för inrättande af den utaf Rikets Ständer föreslagna dubbla postgången
blifvit af Öfverpostdirektörs-embetet hemstäldt.
angående sökt restitution eller afkortning af bränvinsbrännings
bevillning (lil).
1845 den 10 Mars föredragen, då befallning gafs, att Rikets Ständers beslut,
i hvad det rörde personer, för hvilka denna förmån medgifvits, skulle Kongl.
Majlis Befallningshafvande till efterrättelse och vederbörandes förständigande
meddelas; hvarjemte, med hänsigt till intagande i näst utfärdande Förordning,
angående bran vinsbränningen i riket, af erforderlig föreskrift, rörande
den åt Kongl. Maj:t för framtiden uppdragna pröfning af enahanda ansökningar,
utdrag af protokollet borde tili Civil-departemenlet expedieras.
H**J:o angående förändrad reglering af mulbetesrättighet å kronoparken
Edsmären (122).
Sedan Kammarkollegium, efter vederbörandes hörande, infordradt underdånigt
utlåtande afgifvit, har Kongl. Majit, vid föredragningen häraf den 12 Februari
1846, i betraktande af hvad i ämnet anfördt och upplyst blifvit,
funnit Rikets Ständers omförmälda framställning icke kunna i nåder bifallas.
t*4:o angående preskriptionstid för liqvid af åtskilliga i Riksgäldskontorels
räkenskaper balanserade poster (117).
Häröfver hafva så väl Justitiekanslers-embetets, som Högsta Domstolens underdåniga
utlåtanden, genom särskilda remisser af den 18 Maj 1845 och den
27 Januari 1846, blifvit i nåder infordrade.
17&:o an gående utarrendering af Tyska Kungsladugården vid Nyköping
(142).
1845 den 3 April föredragen, då från Kammarkollegium infordrades underdånigt
utlåtande om och i hvad mån staden Nyköping kunde äga grundade
anspråk på ytterligare godtgörelse för den omförmälda kronofordran, samt
huruvida, med hänsigt härtill, skäl till beviljande af den för staden föreslagna
förlängda arrenderättigheten vore för handen. — Utlåtandet är ännu
icke inkommet.
17G-.0 angående åtskilliga afskrifningar af ulbelalle statsmedel (139).
Härom har, under den 3 April 1845, Statskontoret blifvit till kännedom och
efterrättelse i nåder förständigadt.
11*10 an gående Häradsskrifvare! Thysenius förunnad eftergift af oriktigt
afkortade kronoutskylder (141).
30 Bil. till R. St. Justitic-ombudsmans Embetsberättelse den 15 No v. 1847.
Rikels Ständers, på Kongl. Maj:ts nådiga framställning, härvid fattade beslut
har under den 3 April 1845 blifvit vederbörande till behörig efterrättelse i
nåder meddeladt.
angående ett förklarande i afseende på det f. d. Konsulat
sekreteraren
Thulstrup beviljade understöd (140).
Härom har, till kännedom och efterrättelse, Statskontoret blifvit under den
3 April 1845 i nåder försländigadt.
139:o angående ränteförsäkrings-, lifränle- och lilTörsäkrings-anstalters
inrättande (145).
1845 den 17 Juni i underdånighet föredragen, då åt visse utsedde Kommit
terade
i nåder uppdrogs i ämnet afgifva utlåtande och förslag, hvilket snart
är att införvänta.
lS©:o angående Assessor Törnemans och Revisor Nyströms bibehållande
af sina löner vid det nu upplösta Revisionskontoret för All
männa
magasins-ärendenas utredning (157).
Detta Rikets Ständers, af Kongl. Maj:ts nådiga framställning föranledda beslut
har, under den 19 Maj 1845, blifvit Statskontoret tili kännedom och
efterrättelse meddeladt.
H0H :o angående den s. k. Reservfonden (156).
Efter inhämtande af Statskontorets underdåniga utlåtande, hafva handiingarne
i detta mål blifvit öfverlemnade till Kommitterade för utarbetande af förslag
till skatteväsendets och uppbördsverkets förenklande, som i ämnet afgifvit
särskildt utlåtande.
angående utarrendering af ett laxfiske i Umeå eif vid Norfors
by (155).
Under den 10 April 1845 har Kongl. Maj:t bifallit hvad Rikets Ständer för
deras del beslutat, och derom låtit nådigt bref till Kammarkollegium afgå.
angående afskrifning af förskotter i och för revisionen af Ri
kets
Elementar-läroverk (148).
Rikels Ständers uti denna underdåniga skrifvelse anmälda beslut har, under
den 10 April 1845, blifvit Statskontoret till behörig efterrättelse meddeladt.
jf@dl:o angående förvaltningen af Sala Silfververks räuleersätlningsfond
(162).
Efter inhämtande af Kammar- och Bergskollegiernas samt öfrige vederbörandes
häröfver infordrade underdåniga yttranden, har Kongl. Maj:t, vid föredragningen
af delta ärende den 13 April 1847, förordnat, att Bergslaget
borde omfatta första lämpliga tillfälle att, i eldighet med Rikets Ständers
framställning, använda fonden lill inköp af någon passande jordegendom,
Bil. till R. St. Justitic-onibudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
31
hvars afkastning någorlunda motsvarade den inkomst, som genom medlens
utlåning vanligen står att erhålla; kommande emedlertid fondens kapital,
tillika med hvad vidare årligen inflyter, att antingen hos Bergslaget få innestå
emot ränta af sex för hundrade eller ock genom utlåning göras fruktbart.
18S:o angående ändringar i stadganderne om markegångsprisens bestämmande
(159).
angående bokföring af Landtränlorna (161).
Rikets Ständers i dessa skrifvelser gjorda framställningar hafva, jemte öfrige
frågor, sorn äga sammanhang med skatteväsendet samt uppbörds- och redogörelse-verket,
utgjort föremål för ett af särskilde i nåder utsedde Kommitterade
afgifvet betänkande i dessa ämnen, hvarom nådig proposition kommer
att vid nu förestående riksdag till Rikets Ständer allåtas.
189:o angående frågan om förändrad reglering af stapelstädernas tolag
(160).
J. följd af Rikets Ständers härvid anmälda beslut har Kongl. Maj:t, vid föredragningen
af denna underdåniga skrifvelse den 19 Maj 1845, funnit frågan
förfalla.
18§.‘o angående förändrad reglering af kronobrefbärings-skyldigheten
(168).
Kammarkollegii, efter inhämtande af samtlige Länsstyrelsernas yttranden, på
nådig befallning häröfver afgifna underdåniga utlåtande, har den 1 nästlidne
Juni till Kongl. Majit inkommit.
tm-.o med förslag till förnyad Författning om stämplade pappersafgiflen
(172).
Efter inhämtande dels af Statskontorets, dels af Hofrätternas underdåniga utlåtanden,
har Kongl. Maj:t, under den 14 November 1845 och den 15 Maj
1846, i detta ämne låLit nådiga Kungörelser utfärda.
1lf!i}):o angående tiden för nästa statsrevision (174).
Härom har under den 15 Juli 1845 allmän Kungörelse utfärdats, och ernbelsskrifvelser,
dels med erinran till redan valde revisorer, dels om vals anställande,
i vanlig ordning särskildt expedierats.
191:o i anledning af Rikets Ständers Revisorers Berättelser om
granskning af Statsverkets räkenskaper för åren 1838—1841 (173).
Rikets Ständers härvid fattade beslut har Kongl. Maj:t under den 15 Juli
1845 Statskontoret lill behörig efterrättelse i nåder meddelat, äfvensom Kongl.
Majit, med bifall till Rikets Ständers i öfrigt gjorda hemställanden, derom,
låtit Statskontoret och öfrige vederbörande i nåder förständiga.
angående åtskillige föreslagna förändringar i 1841 års Tulltaxa
(190).
32 Bil. till R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 JYov. 1847.
Efter inhämtande af Kommerskollegii och General-Tullstyrelsens underdåniga
utlåtanden, har Kongl. Maj:t, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Rikets
Ständers förslag, under den 5 November 1845 i nåder låtit utfärda Taxa å
tullafgifterna för inkommande och utgående varor, jemte tariff för kreditupplaget
och transito-afgiften, att tjena till efterrättelse från och med den 1
Januari 1846.
Ä93:o om ändring i vissa Tullförfattningar (197).
[ anledning häraf och efter öfvervägande af hvad Kommerskollegium och General-Tullstyrelsen
uti häröfver infordradt utlåtande i underdånighet anfört,
har Kongl. Majrt under den 22 Januari 1846 låtit utfärda nådig Kungörelse,
angående ändringar i vissa delar af Kongl. Förordningen den 22 December
1841 till förekommande af oloflig införsel och utförsel af varor.
M94:o angående förändrad tid för krono-uppbördsstämmorna (186).
Se N:ris 185 och 186.
195:o om förändrad tid för krono-uppbördsstämmorna på Gottland (187).
Se N:ris 185 och 186.
19©:o an gående lindring i Tiondegifvares skyldigheter (188).
Se N:ris 185 och 186.
19?:o ang ående förräntande af ekplanterings-kassans medel (181).
Efter inhämtande af Statskontorets underdåniga utlåtande, har Kongl. Majrt
uti nådigt bref till bemälda Embetsverk af den 4 December 1845, i enlighet
med Rikets Ständers hemställan, uti detta ämne meddelat nådigt förordnande.
H9§:o angående inlösen af förläningar, upplåtna lill Löfås Silfververk
(183).
Om verkställighet af Rikets Ständers härvid anmälda, af Kongl. Majrt gillade
beslut har, under den 17 Juni 1845, Bergskollegium blifvit i nåder förständisradt.
!99:o angående Riksbankens fåne- och kredit-rörelse (191).
Vid föredragningen häraf den 17 Juni 1845 har Kongl. Majrt, beträffande
Rikets Ständers anhållan om Kongl. Majrts nådiga bemedling och garanti vid
upptagande af utländskt lån till förstärkande af Bankens metalliska kassa, i
nåder förklarat Sig vilja, uppå Bankofullmäktiges särskilda anmälan, då behofvet
af lån inträffade, nådigt beslut i ämnet meddela, i följd hvaraf och
med afseende jemväl å hvad Rikets Ständers skrifvelse i öfrigt innehöll, densamma
för det då varande icke föranledde till någon åtgärd.
200: o
Bil. till R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847. 33
200) angående Presidenten af Billberglis, Kanslirådet Valerii, Kammarrättsrådet
Winroths och Kontrollören Middendorlls ansvarsskyldighet
i Finerska lullbalansmålet (184).
Rikets Ständers härvid anmälda, af Kongl. Maj:t bifallna beslut har under den
17 Juni 1845 blifvit vederbörande lill kännedom och efterrättelse i nåder
meddelad t.
201:o an gående beräkningen af Statsverkets inkomster för åren intill
nästa Statsreglering (204).
Hvad Rikets Ständer härvid beslutat, har, uti nådigt Bref af den 17 Juni
1845, blifvit Statskontoret till kännedom och efterrättelse meddeladt.
202.0 angående kolonien St. Barthelemys återställande under Sveriges
allmänna drätsel och förvaltning rn. m. (213).
1 öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständer beslutat, har Kongl. Majit anbefallt
nödiga verkställighetsålgärder genom till samtlige vederbörande aflåtna
nådiga skrifvelse!' af den 17 Juni 1845.
20$:o äng ående förändrade föreskrifter lill iakttagande vid utarrendering
af kungs- och kungsladugårdar samt andra kronolägenheter (218).
Härom har, i öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer fastställda grunder,
allmän Kungörelse blifvit under den 17 Juli 1847 i nåder utlärdad.
204 :o om lindring för hemmansägarne å ön Hven i dagsverksskyldigheten
till Uranienborgs kungsgård (217).
Efter inhämtande af Kammarkollegii underdåniga utlåtande, har Kongl. Majit
under den 19 Januari 1847 i nåder förordnat, att noggrann undersökning
af hithörande förhållanden borde i närvaro af vederbörande skaltskyldige,
äfvensom krono-ombud och en i jordbruk kunnig ståndsperson genom Kongl.
Majlis Befallningshafvandes i Malmöhus Jan försorg anställas, samt förra Ltningsmännen
derefter sig yttra, om och lill huru stort belopp dagsverkspenningarnc
må nedsättas. I anledning häraf har Kongl. Majlis Befallningshafvande
den 30 Juli 1847 till Kongl. Majit inkommit med undersökningsprotokollet
och öfrige handlingar jemte eget underdånigt utlåtande i ämnet. —
Blir föremål för proposition till Rikets Ständer.
£05:o angående de i 63 § af Regeringsformen föreskrifna kreditiv--  summor (220).
Hvad Rikets Ständer i afseende på beloppet af nämnde krediti vsummor och
sättet för deras tillhandahållande härvid beslutat, bar Kongl. Majit uti nådigt
Bref af den 17 Juni 1845 Statskontoret till behörig kännedom meddelat.
Bill. till R. St. Fröt. 1847. 2 Sami. 5
34
Bil. lill II. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
206:o angående åtgärder lill behöfvande^ undsättning i missväxtår
(232).
Med bifall lill Rikets Ständers hemställan om öfverlemnande lill Riksgäldskontoret
af de för undsättningsbehof afsedda spanmåls-tullmedlen, samt af
inflytande afbelalningar å deraf beviljade undsättningslån, emot åliggande för
Riksgäldskontoret att dessa medel, i den mån anvisningar derå i nåder beslutas,
vederbörande tillhandahålla, har Kongl. Maj:t detta nådiga beslut,
jemte hvad Rikets Ständer i öfrigt, angående tillgångarne för undsättning och
sättet för deras användande, härvid i underdånighet anmält, Statskontoret
till kännedom och efterrättelse under den 17 Juni 1845 i nåder meddelat,
med förständigande att om föreskrifterna i sistnämnde afseende samtlige Länsstyrelserna
uti afgående cirkulärbref underrätta.
angående Reglementet för Riksgäldskontoret (236).
Rikets Ständers den 17 Juni 1845 i underdånighet anmälda skrifvelse i detta
ämne föranledde icke till någon åtgärd.
J8fl^:o angående afyttrande af Fatburs-egendomen å Riddarholmen
(235).
Om de i anledning häraf föranledda åtgärder hafva uti afgångna skrifvelser
af den 18 Augusti 1845 vederbörande erhållit nådigt förständigande.
angående förändring i sättet för indelta räntornas utgörande,
samt liondespanmålcns indragning lill Statsverket (233).
Se N:ris 185 och 186’.
med Riksslaten för åren 1845, 1846 och 1847 (215).
Medelst nådigt bref af den 17 Juni 1845 har Kongl. Maj:t tillställt Statskontoret
denna Riksstat för att lända till behörig efterrättelse, med nådigt
förständigande derjemte om hvad Rikets Ständer i sammanhang härmed särskildt
i underdånighet anmält.
JSlläo mcd förslag tili lag för enskilda Banker (237).
Öfverlemnad lill Juslilie-statsexpeditionen den 5 Juni 1845.
212:o med ny Bevillningsstadga (201).
Med gillande af de i samma Stadga förekommande böteshestämmelser"och öfriga
föreskrifter af beskaffenhet att grundlagsenligt erfordra Kongl. Maj:ts,
äfven af Rikets Ständer begärda, godkännande, har Kongl. Maj:t under den
17 Juni 1845 utfärdat nådig Kungörelse, angående den af Rikets Ständer
åtagna bevillning.
213:o med nytt Reglemente för Bankovcrkels styrelse och förvaltning
(229).
På sätt Rikets Ständer begärt, har i detta ämne allmän Kungörelse blifvit
ander den 1 Augusti 1845 i nåder utfärdad.
Bil. till R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847. 35
angående inskränkning i en del socknars i Dalarne rättighet
att använda skog (200).
Kommer att behandlas i sammanhang med väckt fråga om skaltekols-preslationen
till Fulu Bergslag och kopparräntans förmedling, i hvilka ämnen nådig
proposition skall till Rikets Ständer allåtas.
Ull«S:o angående afskalFande af slafveriet på ön St. Barthel emy (212)..
Efter inhämtande af Konvoykommissariatets underdåniga utlåtande om och i
hvad mån erforderliga medel härtill å Handels- och sjöfartsfonden kunde anvisas,
har Kongl. Majit, vid föredragningen af detta ärende den 22 Januari
184G, i nåder bifallit hvad Rikets Ständer härvid föreslagit, och derom till
behörig efterrättelse förständigat Konvoykommissarialet och Guvernören å ön
St. Barthelemy, med nådig befallning till denne sistnämnde alt qvartalsvistill
Chefen för Finans-departementet afgifva särskild berättelse om användandet
af de för ifrågavarande ändamål anslagne medel.
Stockholm den 16 Oktober 1847.
Ä. F. Normelin.
Förteckning å Rikets Ständers vid riksdagen åren 1844 och 1845 till
Kongl. Majit i dess Ecklesiastik-departements-expedilion ingifna underdåniga
skrifvelser, med uppgift på de åtgärder, som dervid ägt rum.
216:o angående befrielse för Lofta, Gamleby och Törnesfalla församlingar
från utgörande af Socknegångsspanmål till Skollärarue i Westervik
(17).
Hvad Rikets Ständer härvid beslutat, har Kongl. Majit under den 19 November
1844 Konsistorium i Linköpings stift till vederbörandes förständigande i
nåder meddelat.
31*10 angående ifrågasatt förening af Stadsskolan i Sköfde med dervarande
folkskola (39).
Konsistorium i Skara stift, som den 10 December 1844 i nåder anbefalldes
att häröfver underdånigt utlåtande afgifva, har, af särskilda anledningar, hittills
icke varit i tillfälle att med ett sådant utlåtande till Kongl. Majit inkomma.
318:o angående upplåtande af en jordrymd till byggnadsplats för
nya Observatorium i Upsala (32).
Om Rikets Ständers i detta ämne fattade beslut hafva vederbörande under
den 20 December 1844 blifvit i nåder försländigade.
36
Bil. till R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
219:o angående inköp och utdelning af ett antal exemplar af Svenska
Fornskriftssällskapets handlingar (40).
Sedan Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien inkommit med underdånigt
förslag till fördelning af ifrågavarande handlingar, har Kongl. Maj:t
den 2 April 1845, med gillande af berörda förslag, om Rikets Ständers beslut
vederbörande förständiga t.
**©:<> angående rättigheten för tiondegifvare i Skåne att få lösa den
till Allmänna Barnhuset anslagna kronotionde efter markegångspris
jemte forsellön (51).
Med afseende å hvad Direktionen öfver Allmänna Barnhusinrättningen uti infordradt
utlåtande upplyst, har Kongl. Maj:t den 4 Augusti 1845 förklarat,
att någon förändring i det närvarande, af Rikets Ständer omförmälda förhållandet
nu icke kunde vidtagas, men att Kongl. Maj:t framdeles ville i nåder
pröfva, huruvida någon framställning i frågan till Rikets näst sammanträdande
Ständer må af behofvet vara påkallad.
2»l:o an gående inköp till kyrkorne af en ny upplaga utaf Psalmboken
med koralmelodierna och messa a (63).
Under den 19 Februari 1846 har Kongl. Maj:t i så måtto bifallit Rikets
Ständers anhållan, att Kongl. Maj:t genom nådigt cirkulär anbefallt Konsistorierna
att om utgifvandet af ifrågavarande Psalmbok underrätta församlingarna
och dervid fästa deras uppmärksamhet å vigten att för kyrkorna
tillegna sig densamma.
222:o angående skärpta kontroller i afseende på kyrkoböckers förande
m. m. (60).
Öfverlemnad till Juslitie-slatsdepartementet.
223:o angående ytterligare kontroller öfver vissa föreskrifters efterlefnad
inom katolska församlingen i riket (53).
Öfverlemnad till Justitie-statsdepartementet.
angående ytterligare be v i 1 jad t anslag till fullbordandet af reparationen
å de vid Wreta klosters kyrka befintliga grafchor (67).
Med nådigt bifall till det härvid af Rikets Ständer fästade vilkor, har Kongl
Maj:t den 3 Februari 1845 derom vederbörande förständigat.
:o angående ersättning lill Provincial-läkaren D. F. Rudolphis enka
och barn för af honom i lifstiden ej utbekomna aflöningsmedel (68).
Öfverlemnad till Finans-departementet.
226:o angående reglering af utgifterna å Riksstatens Åttonde Ilufvudtitel
(88).
Kongl. Maj:t, som under den 17 Februari 1845 antagit de af Rikets Ständer
Bil. till R- St. Justitic-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847. 37
å denna hufvudtitel beviljade anslag, har derom försländigat Statskontoret och
öfrige vederbörande.
angående förändringar i rikets Elemenlar-läroverk (97).
Denna fråga, för hvars behandling förberedande åtgärder blifvit vidtagna, har
ännu icke hos Kongl. Maj:t till pröfning förekommit.
angående utskrifning af Registratur, som bort från Statsdepartementen
aflemnas till Riksarkivet (101).
I likhet med hvad, i anledning af Rikets åren 1840 och 1841 församlade
Ständers enahanda framställning, blifvit den 4 Juni 1841 nådigst förklaradt,
har Kongl. Majit vid underdånig föredragning den 24 Februari 1845 funnit
nu ifrågavarande hemställan icke för det närvarande påkalla någon åtgärd;
börande dock framdeles till öfvervägande komma, huruvida nådig proposition
om medels anslående för ofvannämnda ändamål må vid nästa riksdag
till Rikets Ständer aflåtas.
229:o angående inköp af boslälle åt en kapellpredikant i Undenäs
(120).
Sedan Kongl. Majit häröfver infordrat underdåniga yttranden från Konsistorium
i Skara stift och församlingen, hvilken antagit det vid anslagets beviljande
fästade vilkor, har Kongl. Majit den 12 Februari 1846 anbefallt Konsistorium
att vidtaga åtgärder för tillsättandet af Predikanls-beställningen i
Undenäs kapell.
angående grufägares åläggande att deltaga i församlingarnes
fattigvård (126).
Efter det alt Kammar- och Bergskollegierna inkommit med häröfver infordradt
gemensamt utlåtande, har Kongl. Majit den 25 Maj 1847 förklarat, att
då Dess samma dag utfärdade nådiga Förordning angående fattigvården i riket
innefattar nödiga föreskrifter i förevarande fråga, Rikets Ständers framställning
icke föranledde till någon särskild åtgärd.
S31:o an gående utvidgande af apologistklassen i Falu högre lärdomsskola
(119).
Efter vederbörandes hörande, har Kongl. Majit, i öfverensstämmelse med Rikets
Ständers underdåniga hemställan, den 4 Augusti 1845 i nåder förordnat,
att en andre apologist skall vid ifrågavarande skola anställas.
23£:o angående ändringar i Stadgan rörande folkundervisningen i riket
af den 18 Juni 1842 (133).
Vid underdånig föredragning af detta ärende den 3 Juni 1845, har Kongl.
Majit förklarat Sig icke finna skäl alt för det närvarande meddela de af Rikets
Ständer begärda ändringar i berörde nådiga Stadga.
38 Bil. till R. St. Ju stilie-ombudsmans EmbelsberdllcUe den 15 A o v. 1847.
233:o angående ett lånunderstöd för fullbordandet af den nja stiftsky
ikan i Hernösand (151).
Om Rikets Ständers härvid fattade beslut har Kongl. Maj:t den 25 Juni
1845 försländigat Konsistorium i Hernösands stift jemte öfrige vederbörande.
angående lån till uppförande af en gymnasiik-byggnad i Malmö.
(150> . , .
Rikets Ständers i detta ämne vidtagna beslut är under den 14 April 1845
vederbörande meddelad t.
235:o angående bestämmande af vissa vilkor för vinnande af dispositions-
och jordäganderätten till de så kallade kyrkohemmanen i Halland
(149).
Rikets Ständers härom gjorda anmälan har Kongl. Maj:t, vid underdånig föredragning
den 14 April 1845, funnit icke föranleda till någon åtgärd.
236:o angående kurhus-afgiftens fortfarande (90).
Härom har Kongl. Majit under den 8 Maj 1845 utfärdat allmän Kungörelse.
23a^o angående åtskillige kyrkoherdars ansökningar om lönförhöjning
af indragen behaglig tids förlänings-spanmål (163).
Med bifall till hvad Rikets Ständer för sin del i detta ämne beslulit, har
Kongl. Majit den 8 Maj 1845 härom afla ti t nådigt bref lill Kammarkollegium
och Statskontoret lill egen efterrättelse och vederbörandes förständigande.
238-0 angående ändring af 8 § i Kongl. Förordningen om kyrkoråd
af den 29 Augusti 1843 (199).
Sedan Kyrkolags-kommittcen häröfver blifvit hörd, har Kongl. Majit den 5
Mars 1847 förklarat Sig ej finna skäl den begärda ändringen i nåder bifalla.
23®:o angå ende bildande af ett Nalional-museum (185).
Med anledning af Rikets Ständers i della ämne vidtagna beslut, har Kongl.
Majit förordnat om dc åtgärder, hvilka verkställigheten deraf påkallar.
24#:o angående en, emot skedd nedsättning i personliga skyddsafgiflen
svarande, afgift lill folkundervisningens befrämjande (202).
Öfverlemnad till Finans-departementet.
241:o an gående förhöjning af anslagen lill folkundervisningens befrämjande
(203).
Med antagande af det utaf Rikets Ständer beviljade anslag, har Kongl. Majit
i afseende på användandet deraf meddelat nödiga föreskrifter.
242:o an gående beviljadt lån för reparation och utvidgning af Nyköpings
skolhus (214).
Sedan Konsistorium i Strengnäs stift blifvit bordt, har Kongl. Majit under
den 27 Augusti 1845, med gillande och antagande, för Dess del, af ifrågava
-
Bil. lill R. St. Justitie-ombudsm ans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
39
rande lån, härom förständigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret samt ofvanbemälda
Konsistorium.
554«$:o angående lån för uppbyggande af ny kyrka i Christinehamn
(22l>
Med gillande af det utaf Rikets Ständer beviljade lånanslaget, bar Kongl.
Maj:t den 15 Juli 1845 härom allåtit nådig skrifvelse lill Fullmäktige i
Riksgäldskontoret samt Konsistorium i Carlstads stift.
/SA-£:'■<) angående en gratifikation åt Akademi-adjunkten Ramström för
hans genom inrättandet af Stockholms Lyceum ådagalagda förtjensler
(222).;
Kongl. Majit har under den 16 Juli 1845 i nåder förklarat Adjunkten Ramström
berättigad att uppbära ifrågavarande gratifikation, hvarom Fullmäktige
i Riksgäldskontoret, äfvensom Statskontoret, blifvit förständigade.
g45:o an gående ändringar och tillägg i Kongl. Förordningen om
prestval af den 1 April 1843 (231).
Sedan Högsta Domstolen äfvensom Justitiekanslers-embetet i ämnet sig yttrat,
har Kongl. Maj:t under den 20 Maj 1846 förklarat Sig icke filina skäl
att, i anledning af Rikets Ständers förrberörda underdåniga skrifvelse, någon
åtgärd i nåder besluta.
J$4©:o angående den till skolorna i städer inom Lunds stift utgående
helgonskyld (227).
Den 18 Juni 1845 infordrades häröfver Kammarkollegii underdåniga utlåtande,
hvilket först den 16 uti innevarande månad till Kongl. Maj:t inkommit.
24T.o angående beredande af ny lokal för Riksarkivet (234).
Kongl. Maj:t har, under den 18 Juni 1845, gifvit Fullmäktige i Riksgäldskontoret
tillkänna, att Kongl. Maj:t till lokal för Riksarkivet samt, i mån
af utrymme och behof, till förvarande jemväl af Vitterhets-, Historie- och
Autiqvitets-Akademiens samlingar, funnit godt antaga det af frami. Hofmarskalken
Friherre G. Ridderstolpes sterbhusdelägare till inköp erbjudna, vid
Stockholms Skeppsbro, emellan Slottsbacken och Sallkompani-gränden belägna
hus.
Stockholm och Kongl. Ecklesiastik-departementets expedition den 18 Oktober
1847.
Nils af Zellén.
40 Bil. till R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
Uppgift på de underdåniga skrifvelse!’ från Rikets Ständer vid 1844
och 1845 årens riksdag, hvilka till Kongl. Maj:t ingifvits och tillhört Kongl.
Utrikes-departementets underdåniga föredragning, äfvensom de åtgärder, som
dermed vidtagits.
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 30 Januari 1845,
angående reglering af utgifterna under Riksstatens Tredje hufvudlitel
(83).
Föredrogs inför Kongl. Regeringen den 24 Februari 1845, samt Statskontoret,
till följd af Regeringens beslut, förständigadt om innehållet af Rikets Ständers
förrberörde underdåniga skrifvelse.
249:o af den 7 Maj 1845, i anledning af Rikets Ständers Revisorers
berättelser för åren 1838, 1839, 1840 och 1841, hvaraf 12:te punkten,
rörande besparing af de för embeten och tjenster fastställda löner vid
de tillfällen, då embetenas eller tjensternas innehafvare varda i diplomatiska
befattningar anställda, blifvit genom Utrikes-departementet
i underdånighet föredragen (173).
Föredrogs i Statsrådet den 31 Juli 1845, dervid Kongl. Maj:t behagade besluta,
att Kongl. Maj:t vid förekommande frågor, då sådane förhållanden inträffade,
ville pröfva och tillse i hvad mån ilen af Rikets Ständer i berörde
afseende framställda grundsats, den Kongl. Maj;t i allmänhet gillade, kunde
vinna tillämpning.
Stockholm den 10 November 1847.
L. Manderström,
Kabinelts-Sekreteiare.
Tillägg och rättelser uLi förestående Förteckningar:
25»:o Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 11 Januari 1845,
angående förbättring i Lotsslatens lönevilkor (65). Fortsättning från
N:o 80.
Den 9 November 1847, uppå underdånig föredragning genom Sjöförsvarsdepartementet,
belöts nådig proposition i ämnet lill Rikets Ständer.
251:o af d en 15 Februari 1845, angående framtida bestämmelser,
i afseende på handels- och sjöfarts-förhållandena mellan Sverige och
Norrige (105). Fortsättning från N:o 104.
Efter det, enligt Kongl. Maj:ts genom Civil-departementet meddelade beslut,
förevarande fråga utgjort föremål för behandling af en särskild Kommitté,
bestå
-
Bil. lill R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
41
bestående af Svenska och Norrska män, hafva handlingarne i målet blifvit
till Finans-departementet öfverlemnade, för att tjena till upplysning vid utarbetande
af förslag till en förnyad tulltaxa.
252:o af den 22 Februari 1845, angående upphörande af Invalidinrättningen
å Ulriksdal (114). Fortsättning från N:o 69.
Den 29 Oktober 1847, uppå underdånig föredragning genom Landtförsvarsdepartementet,
slutligen pröfvad, hvarvid Kongl. Maj:t, som, lill förberedande
af den utaf Rikets Ständer ifrågasatta förändring med Invalid-inrättningen,
i nåder förordnat, att tills vidare ingen invalid finge å inrättningen
intagas, förklarade Sig vilja till Rikets Ständer aflåta nådig framställning
derom, att de lill denna inrättnings underhåll anslagna hemmansräntor, äfvensom
Invalidfondens samlade kapital, fortfarande ställas till Kongl. Maj:ts
disposition, så att de härigenom inflytande årliga tillgångar må efter behof
kunna användas till pensioner och gratifikationer åt sådane afskedade krigsmän,
hvilka, enligt nu gällande föreskrifter, kunna å Invalid-inrättningen
intagas, samt uppkommande öfverskott tilläggas kapitalfonden.
253:o af den 22 April 1845, angående bålsmans-roteringen för Falu
stad (169). Fortsättning från N:o 84.
Den 2 November 1847, uppå underdånig föredragning genom Sjöförsvarsdepartementet,
beslöts nådig skrifvelse i ämnet lill Rikets Ständer.
254:o af den 7 Maj 1845, i anledning af Rikets Ständers Revisorers
afgifna berättelser om verkställda granskningar af statsverkets samt andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under åren 1838 till och med 1841 (173). Fortsättning från
N:o 191.
Den 18 Juli 1845 genom Finans-departementet i underdånighet föredragen,
hvarvid denna skrifvelse i vissa delar funnits tillhöra andra Departementers
behandling, i följd hvaraf blifvit öfverlemnade: till Justitie-departementet punkterna
N:ris 32, 33, 34, 35, 36 och 37 (se N:o 38 här ofvan); lill Utrikesdepartementet
punkten N:o 12 (se N:o 249); till Landtförsvars-departementet punkterna
N:ris 2, 11, 24, 25, 26, 27 och 38 (se N:o 78); lill Sjöförsvars-depar
tementet
punkterna N:ris 28, 29 och 30 (se N:o 85): lill Civil-departementet
punkterna N:ris 8 och 23 (se N:o 129), samt till Ecklesiastik-departementet
punkterna N:ris 20, 41, 42, 43, 44, 45, 46 och 47.
I afseende på öfriga delar af skrifvelsen hafva genom Finans-departementet
särskilde åtgärder och beslut blifvit vidtagne, på sätt som (oljer:
Bih. till R. St. Brot, 1847. 2 Sami.
6
42 Bil. lill R. St. Juslitie-ombudsmans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
Rikets Sländers framställningar i lista, 3:dje, 6:te och 7:de punkterna
angående balanserande af den å Riksstatens Andra Hufvudtitel uppkomna
brist, angående anvisande å Postmedlen af elt Chefen för Topografiska korpsen
tillagdt arfvode för uppsigt öfver telegraf-inrättningen, angående sättet
för alldring af provision, postporto m. rn. vid inköp och remitterande af
vexlar för Statsverkets räkning och angående det för Lejonbackens ombyggnad
upptagna lån, hafva af Kongl. Majit blifvit bifallne.
Framställningarne i 4:de och 5:te punkterna, angående byggnads- och
reparationskostnader vid Korrektions-inrättningarne och Stuterierna, har Kongl.
Majit förklarat Sig vilja taga under öfvervägande vid framdeles förekommande
frågor om medels anvisande för enahanda ändamål.
I anledning af framställningarne i 9:de och 13:de punkterna om bestämmande
af preskriptionstid dels för återlyftning af depositionsmedel i ränterierna,
dels för inlösen af åtskilliga Statskontorets assignationer på Banken,
har Kongl. Majit ansett nödigt inhämta Juslitiekanslers-embetets underdåniga
utlåtande; och hafva desse frågor derefter, genom ett sednare beslut, blifvit
öfverlemnade till Lagberedningen.
Rikets Ständers hemställan i 10:dc och 3Lsta punkterna, om embetsrum
i kronans hus för Öfverslåthållare-embetels kansli samt Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader, har Kongl. Majit, efter inhämtande af Öfverintendents-embetels
utlåtande, funnit för det närvarande icke kunna bifallas.
Hvad Rikets Ständer uti 14:de, 39ide och 40:de punkterna hemställt i
afseende på nytt formulär för Rikshufvudboken, angående tidigare afslutande
af Landsböckerna och angående redovisningen för i Landsböckerna balanserade
förskottet- m. m., har ansetts böra komma under öfvervägande, i sammanhang
med öfriga frågor angående uppbörds- ecb redogörelse verket, om
hvars reglering nådig proposition nu äfven kommer alt till Rikets Ständer
a flå tas.
Framställningarne i 15:de och 16:de punkterna om nytt Reglemente för
Myntverket och om förändradt formulär fördelia Verks hufvudbok har Kongl.
Majit lill framdeles pröfning uppskjutit.
I anledning af hvad i l'7:de punkten blifvit anfördi, rörande undsättningsskulderna
och distriktmagasinen i Westerbottens län, hafva särskilde åtgärder,
ledande lill det åsyftade ändamålet, blifvit anbefallde.
Till Rikets Ständers hemställan i l8:de punkten, om förräntande af
Skogsplanterings-kassans tillgångar, har Kongl. Majit, efter vederbörandes hörande,
under den 4 December 1845 lemnat bifall.
Bil. lill E. Sl. Justitic-ombudsmans Embetsberättelse elen 15 Nov. 1847.
43
I anledning af framställningen i 19:c!e punkten, angående en i Postverkets
räkenskaper balanserad fordran bos Norrska Postverket, hafva ytterligare
åtgärder, i afseende på denna frågas bringande till slut, blifvit vidtagne.
Beträffande frågan i 21:sla punkten, om tullfrihet för s. k. öfverskotlsproviant
å kronofarlyg, har ett särskildt förklarande blifvit under den 5 November
1845 i nåder meddeladt.
Hvad slutligen angår Rikets Ständers anhållan i 22 punkten, rörande
en Tullverkets fordran i J. & O. Halls konkurs, har Kongl. Maj:t anbefallt
vederbörande att vidtaga nödige åtgärder, för att, i den mån omständigheterna
medgifva, söka bereda ersättning för denna fordran.
De till Ecklesiastik-departementet, på sätt ofvan är upptaget, öfverlemnade
punkter hafva genom samma Departement vunnit följande handläggning,
nemligen:
20:de punkten, angående anmärkning vid Veterinär-inrättningens i Skara
räkenskaper.
Efter det Direktionen öfver berörda Inrättning samt Sundhetskollegium blifvit
i ämnet hörde, har Kongl. Maj:t den 12 November 1845 förklarat, att
Kongl. Maj:t fann den begärda undersökningen rörande inrättningens tillstånd
för det närvarande ieke erfordras; men, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers
begäran, förordnat, alt, då räkenskaperna till Kammarrättens granskning
hädanefter aflemnas, dessa skola åtföljas af en förteckning öfver säkerlietshandlingarne
för de af inrättningens medel utgifna lån; hvilket Kongl.
Maj:t samma dag meddelat Sundhetskollegium till Direktionens förständigande.
41:sta punkten, angående granskningsrält för Rikets Ständers Revisorer
af Serafimer-lasareltels räkenskaper och säkerhetshandlingar.
Vid underdånig föredragning häraf den 30 Oktober 1845, har Kongl. Majit,
på sätt Rikets Ständer hemställt, i nåder anbefallt Direktionen öfver Serafimer-lasarettet
att till Rikets Ständers Revisorer för de tvenne år, hvarje revision
omfattar, låta öfverlemna räkenskaperna öfver alla under dess förvaltning
ställda medel, jemte dertill hörande säkerhetshandlingar.
42:dra punkten, om tillhandahållande åt Rikets Ständers Revisorer af
Danviks Hospitals räkenskaper.
Denna Rikets Ständers begäran har Kongl. Majit den 1 Oktober 1845 i nåder
bifallit och derom förständigat Hospitals-direklionen.
43:dje punkten, angående förvaltningen af den så kallade Scherpingska
fonden.
På grund af hvad Jusliliekanslers-embetet uti infordradt utlåtande upplyst
och anfört, har Kongl. Majit den 19 December 1845 förklarat, det Kongl.
Majit fann detta mål icke erfordra någon vidare åtgärd.
44 Bil. till R. St. Justitie-ombudsnians Embetsberättelse den 15 Nov. 1847.
44:de punkten, angående förvaltningen af Göteborgs Biskopshus-fond.
Jemlikt Rikets Ständers underdåniga anhållan, har Kongl. Maj:t den 4 Augusti
1845 i nåder förordnat, att ifrågavarande fond skall af Konsistorium i
Göteborg förvaltas; hvarom Kongl. Majit under samma dag aflåtit nådigt
bref till Konsistorium.
45:Le punkten, om frikallelse för Rikets Ständers Revisorer från granskning
af kyrkornas räkenskaper.
Hvad Rikets Ständer sålunda beslutat, har Kongl. Majit den 4 Augusti 1845
meddelat Kammarrätten och Statskontoret till underdånig efterrättelse.
46:te punkten, angående insändande till Kammarrätten äf summariska
extrakt öfver kyrkoräkenskaperna i Hallands och Blekinge län.
Vid underdånig föredragning häraf den 4 Augusti 1845, har Kongl. Majit
denna Rikets Ständers framställning bifallit och derom förständiga! Kongl.
Ma j:ts Befallningshafvande i omförmälde tvenne län.
4'7ide punkten, angående åtskilliga i Christianstads läns kyrkoräkenskaper
balanserade äldre fordringar.
På grund af hvad Kammarrätten uti infordradt utlåtande upplyst, har Kongl.
Majit den 8 December 1846 förklarat någon åtgärd uti ifrågavarande ämne
nu icke erfordras; derom nådigt bref till Kammarrätten afgått.
355:o af den 15 Maj 1845, angående en emot skedd nedsättning i
personliga skyddsafgiften svarande afgift till folkundervisningens befrämjande
(202). Fortsättning från N:o 240.
1 anledning af denna skrifvelse har, genom Finans-departementet, Kongl.
Majits nådiga Kungörelse, angående en allmän afgift i och för folkundervisningens
befrämjande den 13 Mars 1846 blifvit utfärdad.
af den 24 Maj 1845, med förslag till lag för enskilda Banker
(237). Fortsättning från Nio 55.
Sedan denna skrifvelse blifvit, jemte protokollsutdrag den 20 November 1845,
ifrån Justitie-departementet öfverlemnad till Finans-departementet, härunder
den 9 Januari 1846 en allmän Författning, omfattande de reglementariska
och financiella delarne af frågan, blifvit, genom sistnämnda Departement, utfärdad.
25I:o af den 30 November 1844, angående kontroll-behandling af
äkta bokguld från utrikes ort (38). Fortsättning från Nio 96.
Den 2 November 1847 anmäldes i underdånighet genom Civil-departemenlet
detta ärende, då Kongl. Majit i nåder fann godt att, med upphäfvande af
Kommerskollegii kungörelse i ämnet af den 9 Augusti 1758 och Kongl. Bref
-
Bil. till B. St. Justitie-ombudsrnans Embetsberättelse den 15 Nov. 1847. 45
vet den 15 December samma år i de delar, de ännu kunna anses vara gällande,
förklara, att bladguld, inhemskt eller utländskt, hädanefter icke skall
vara hvarken probering vid Kontrollverket eller något slags tull- eller kontrollstämpling
underkastadt, såsom ej medförande någon säkerhet emot svek
i handel med nämnde vara, samt att bladguld af hvad halt som helst må
tillverkas, införas och försäljas af den eller dem, som dertill äga rättighet,
dock med åliggande för säljaren att alltid, då köparen sådant äskar, meddela
honom ordentlig' försäljningsräkning, hvari halten å det försålda bladguldet
utsattes; hvarjemte Kongl. Majit i nåder beslöt, alt hvad i fråga om kontroll
och stämpling af bladguld sålunda af Kongl. Majit blifvit föreskrifva, äfven
bör tillämpas å slaget silfver eller bladsilfver', som tillverkas och försäljes i
samma form som bladguld.
Stockholm af Piikets Ständers Justitie-ombudsmans-expedition den 15
November 1847.
Tabell, utvisande hvarest åtgärderna, i anledning af Rikets Ständers vid
1844 och 1845 årens riksdag aflåtna, i IGide Samlingen af Bihanget
till Riksståndens Protokoll för samma riksdag införda skrifvelse!’, finnas
upptagna i Statsdepartementens afgifna Förteckningar, jemte Tillägget
.dertill.
(Förslå siffcrtatct betecknar skrifvelsens nummer i nyssberörda samling, och det sednare talet
Hummern i förenämnda Förteckningar eller Tillägg).
1.
88.
14.
92.
27.
10.
38.
257.
51.
220.
62.
97.
0
130.
15.
91.
28.
*)
39.
217.
52.
16.
63.
221.
3-,
1.
16.
7.
29.
«)
40.
219.
53.
223.
64.
146.
4.
131.
17.
216.
30.
137.
41.
12.
>»
17.
65.
80.
5.
132.
18.
8.
31.
93.
42.
95.
54.
99.
9>
250.
i
6.
2.
19.
9.
32.
218.
43.
140.
55.
147.
66.
100.
1 7-
59.
20.
60.
33.
62.
44.
13.
56.
145'.
67.
224.
i 8.
3.
21.
136.
34.
63.
45.
141.
57.
65.
68.
225.
9.
4.
22.
135.
35.
11.
46.
64.
58.
144.
157.
10.
5.
23.
134.
36.
94.
47.
142.
59.
98.
69.
148.
11.
6.
24.
133.
37.
48.
143.
60.
222.
70.
149.
12.
90.
25.
61.
38.
139.
49.
14.
18.
71.
150.
13.
89.
26.
138.
96.
50.
15.
61.
19.
72.
20.
46 Bil- till R. St. Justitie-ombudsmans Embetsberättelse den. 15 Nov. 1847.
73.
151.
102.
105.
130.
108.
74.
152.
103.
24.
131.
109.
75.
101.
104.
25.
132.
32.
76.
102.
105.
104.
133.
232.
77.
156.
99
251.
134.
114.
78.
153.
106.
26.
135.
33.
79.
154.
107.
27.
136.
113.
80.
155.
108.
28.
137.
112.
81.
21.
109.
171.
138.
83.
82.
22.
110.
170.
139.
176.
83.
248.
lil.
172.
140.
178.
84.
66.
99
118.
141.
177.
85.
81.
112.
169.
142.
175.
86.
103.
113.
68.
143.
34.
87.
158.
114.
69.
144.
115.
88.
226.
99
252.
145.
179.
89.
67.
115.
167.
146.
35.
99
lil.
116.
168.
147.
36.
99
159.
117.
174.
148.
183.
90.
236.
118.
70.
149.
235.
91.
23.
119.
231.
150.
234.
92.
161.
120.
229.
151.
233.
93.
162.
121.
71.
152.
72.
94,
165.
122.
173.
153.
73.
95.
163.
123.
110.
154.
74.
96.
160.
124.
29.
155.
132.
97.
227.
125.
30.
156.
181.
98.
166.
126.
230.
157.
180.
99.
164.
127.
31.
158.
116.
100.
82.
128.
106.
159.
185.
101.
228.
129.
107.
160.
187.
161.
186.
186.
194.
215.
210.
162.
184.
187.
195.
216.
49.
163.
237.
188.
196.
217.
204.
164.
75.
189.
41.
218
203.
165.
117.
190.
192.
219.
125.
166.
119.
191.
199.
220.
205.
167.
76.
192.
121.
221.
243.
168.
188.
193.
127.
222.
244.
169.
84.
194.
42.
223.
50.
99
253.
195.
43.
224.
51.
170.
77.
196.
44.
225.
52.
171.
37.
197.
193.
226.
53.
172.
189.
198.
45.
227.
246.
173.
254.
199.
238.
228.
87.
99
38.
200.
126.
229.
213.
99
78.
9 9
214.
230.
54.
99
85.
201.
212.
231.
245.
99
129.
202.
240.
232.
206.
99
249.
99
255.
233.
209.
174.
190.
203.
241.
234.
247.
175.
124.
204.
201.
235
208.
176.
120.
205.
86.
236.
207.
177.
39.
206.
46.
237.
211.
178.
40.
207.
47.
99
55.
179.
123.
208.
48.
99
256,
180.
122.
209.
***)•
238.
56.
181.
197.
210.
*)•
239.
57.
182.
79.
211.
128.
240.
58.
183.
198.
212.
215.
184.
200.
213.
202.
185.
239.
214.
242.
*) Utfärdade förordnanden.
**) Skrifvelse, som i anseende till återremiss ej blifvit expedierad.
*+*) Se Koromitterades till Tryckfrihetens vård berättelse den 15 November 1847.
TILL
Miliets Högloft Stäutrer,
Berättelse
AF
De ras till Tryckfrihetens värd utsedde Kommitterade,
Af gifven vid lagtima Riksdagen i Stockholm år 1847.
Vördsamt Memorial.
imligt den förändrade lydelse, 59 § Riksdagsordningen genom Konungens
och Rikets Sländers sammanstämmande beslut vid sislförflutna riksdag erhållit,
har det ålegat Rikets Höglofl. Ständers lill Tryckfrihetens vård utsedde
Kommitterade att efter riksdagens slut hafva uppsigt öfver fortgången
af tryckningen utaf de Bihanget till Riks-Ståndens protokoll tillhörande
handlingar, jemte Rikets Höglofl. Ständers förafskedade Riksdagsbeslut; hvarförutan
Rikets Höglofl. Ständer, genom öppet förordnande vid nämnde riksdag
den 15 Maj 1845, åt Kommitterade uppdragit alt vaka deröfver, det
så väl grundlagarne, med de deruti vid samma riksdag antagne förändringar,
vid skeende omtryckning af dessa lagar, som ock Riksdagsbeslutet, blefve
felfritt tryckta.
Till fullgörande af de sålunda, dels genom Grundlagens föreskrift, dels
ock i följd af särskildt uppdrag, bestämda åligganden, hafva under Kommitlerades
tillsyn alla de vid riksdagens slut från trycket icke utkomna handlingar,
hvilka bort i förutnämnda Bihang lill Riks-Ståndens protokoll intagas,
blifvit inom 1845 års utgång färdigtryckta, jemte det öfver samma Bihang
upprättade Register; äfvensom, i afseende å tryckningen af Grundlagarne
och Riksdagsbeslutet, Kommitterade, efter det koncept-exemplaret af
Riksdagsbeslutet, jemte liufyudskriften eller den med samtlige Riks-Ständens
2
godkännande åtecknade sa kallade Löparen, är vordet från Rikets Höglo!!.
Ständers Expeditions-Ulskolts Kansli aflenmadt, sammanlrädt och, i liket
nied hvad tillförne iakttagits, öfverenskomma, ali först skulle företagas tryckningen
af Riksdagsbeslutet, med tillägg dertill af innehålls-förteckning öfver
hvarje särskild paragraf: alt, vid tryckningen och kollationeringen af Riksdagsbeslutet,
den förrberörde hufvudskriflen borde lända till efterrättese:
att, efter det Riksdagsbeslutet lemnat pressen, omtryckningen af Grundlagarne
genast konime aLt verkställas; samt att för öfrigt, vid verkställigheten al
Kommitterades åliggande, tre af dem, deribland Ordföranden, skulle gemensamt
granska de ifrån Redaktionen af Svensk Författningssamling ankommande
sista korrektur-arken, hvaraf, sedan befunna fel blifvit rättade, förnyade
afdrag borde hos Kommilterade löretes, intill dess tillstånd till hvarje arks
tryckning meddelades. Och hafva, efter en på sådant sätt samt med ali
uppmärksamhet företagen och fulländad granskning, blifvit tryckta uti Svensk
Författningssamling för år 1845, Riksdagsbeslutet under N:o 19, Regeringsformen
under N:o 23, Riksdagsordningen under N:o 25 och Tryckfrihetsförordningen
under N:o 28.
Hvilket till Rikets Höglofi. Ständer härmed vördsandigen inberättas.
Stockholm den 15 November 1847.
C. L. LANDIN.
BROR EM. HILDEBRAND. J. G. RICHERT. ABR. Z. PETTERSSON.
NILS af ZELLÉN. CIJR. SUNDIN. L. M. ENBERG.
J. N. Söllscher.
STOCKHOLM, 1847. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
